Redog. 1982/83:6 (Framställning / redogörelse 1982/83:6)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1982/83:6

Redogörelse
1982/83:6

Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående sin verksamhet
från den tjugonionde t. o. m. den trettionde sessionen

1982-10-28
Till riksdagen

Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade
berättelse angående sin verksamhet från den tjugonionde till och med den
trettionde sessionen, som ägde rum den 1-5 mars 1982 i Helsingfors.

För Nordiska rådets svenska delegation
Ulf Adelsohn

Christer Jacobson

1 Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 6

Redog. 1982/83:6 2

Innehållsförteckning Sid.

A. Inledning 3

B. Delegationen och dess verksamhet 5

C. 30:e sessionen 8

C.l Generaldebatten 8

C. 2 Sakfrågor 12

C.3 Organisation m. m 12

D. Presidiet, utskottens och kommittéernas verksamhet 13

D.l Presidiet 13

D.2 Utskotten 16

D.2.1 Juridiska utskottet 16

D.2.2 Kulturutskottet 21

D.2.3 Social- och miljöutskottet 28

D.2.4 Trafikutskottet 36

D.2.5 Ekonomiska utskottet 40

D.3 Kommittéerna 47

D.3.1 Informationskommittén 47

D.3.2 Budgetkommittén 48

E. Nordiska rådets litteratur- och musikpris 50

Bilaga Rekommendationer och yttranden antagna vid
Nordiska rådets 30:e session

Redog. 1982/83:6

A. INLEDNING

Nordiska rådets arbete har under de senaste åren i hög grad inriktats på
diskussioner och åtgärder rörande reformer för att utveckla, fördjupa och
effektivisera det nordiska samarbetet. Strävandena har omfattat samarbetsformerna
mellan parlamentariker och regeringar, Nordiska rådets egna
arbetsformer samt större koncentration och bättre prioritering vid val av
samarbetsprojekt. Detta har ansetts särskilt nödvändigt nu när alla nordiska
länder brottas med svåra ekonomiska problem, vilket inte kunnat undgå
att också påverka det nordiska samarbetet. I alla nordiska länder har det
ansetts nödvändigt att dämpa ökningstakten i de offentliga utgifterna. De
nordiska ländernas statsministrar konstaterade vid sitt möte i december
1981 att det nordiska samarbetet bör ha den strama statsfinansiella situationen
i de nordiska länderna som generell utgångspunkt vid planläggningen
av nya samarbetsaktiviteter. Statsministrarna ansåg det samtidigt väsentligt
att garantera verksamhetens nivå inom viktiga samarbetsområden,
t. ex. inom arbetsmarknadspolitiken, och att stödja nya samarbetsprojekt
av större omfattning genom tillskott till de gemensamma nordiska budgetarna.

Liknande synpunkter har kommit till uttryck också i rådets egna organ
där stor vikt lagts vid prioriteringen av samarbetsuppgifterna. Det har dock
inom rådet med skärpa framförts den synpunkten att betydande samhällsekonomiska
insatser skulle kunna uppnås genom ett mera utvecklat nordiskt
samarbete på olika områden och att återhållsamhet med anslag till det
nordiska samarbetet kunde innebära att dessa möjligheter inte tillvaratogs.
En koncentration till viktigare samarbetsområden har skett. ”Norden som
hemmamarknad” och ”Tekniken och framtiden” är teman som framlagts
som arbetsplaner av ministerrådet. Inom rådets organ har framförts farhågor
för att en alltför ensidig inriktning av samarbetet sker på det ekonomiska
området till nackdel för den sociala välfärden uppfattad i vid mening.

De nordiska budgetarna, dvs. kulturbudgeten på f. n. ca 110 miljoner dkr
och den ”allmänna budgeten” på f. n. ca 150 miljoner nkr, är naturligtvis
ett av de mest betydelsefulla instrumenten för att styra det nordiska
samarbetets orientering och utveckling. Inom Nordiska rådets olika organ
har hävdats betydelsen av ett större parlamentariskt inflytande på budgetbehandlingen
och behovet av en ändrad budgetprocedur. Med anledning
härav har en arbetsgrupp tillsatts med representanter för rådet och ministerrådet
för att undersöka dessa frågor.

Rådets utskott och nationella delegationer har strävat efter att effektivisera
och förenkla rådets arbetsmetoder samt att prioritera arbetsuppgifterna.

Nordiska ministerrådet-samarbetsministrarna och rådets presidium har

Redog. 1982/83:6

engagerat sig i frågan om effektivisering av samarbetet mellan regeringar
och parlamentariker i rådet och formerna för det framtida nordiska samarbetet.
- 1 dessa diskussioner har från parlamentarikernas sida efterlysts
möjligheter för rådet att i större utsträckning påverka planeringen av det
framtida nordiska samarbetet. Härvid har bl. a. pekats på behovet av ett
långsiktigt åtgärdsprogram med klart uttalade prioriteringsområden från
ministerrådets sida för att ge en bättre överblick över det nordiska samarbetet.
Samarbetsministrarna har till presidiet framfört tanken på att tillsätta
en kommitté för översyn av det nordiska samarbetets organisation och
arbetsformer, vilket skulle kunna leda till en revision av Helsingforsavtalet.

En kommitté under ledning av dåvarande justitieminister Carl Axel Petri
har utrett de självstyrande områdenas - Färöarna, Grönland och Åland —
representation i rådet. Kommitténs slutrapport kommer att föreläggas
rådets olika organ hösten 1982. Om kommitténs förslag skulle antas av
rådet vid nästkommande session medför det ändringar i rådsorganisationen.

Vid 30:e sessionen antogs 20 rekommendationer, vid 29:e 32 rekommendationer.
Detta får ses som ett uttryck för parlamentarikernas strävan till
en betydligt strängare prioritering än tidigare.

Sju ministerrådsförslag framlades vid 30:e sessionen, däribland om ökat
nordiskt forskningssamarbete och om reviderat samarbetsprogram på jämställdhetsområdet.
Vidare förelåg förslag om revision av 1954 års överenskommelse
om gemensam nordisk arbetsmarknad som föranledde livlig
debatt både före och under sessionen.

Ett ärende som väckte stort intresse vid sessionen var frågan om ökat
nordiskt radio- och TV-samarbete. Den danska regeringen hade den 9
februari 1982 - strax före sessionen - meddelat att den inte kunde ställa
sig bakom ett i november 1981 framlagt ministerrådsförslag om radio- och
TV-samarbete. Ministerrådsförslaget återkallades därför. Frågan som sådan
kom dock upp på sessionen genom ett medlemsförslag som resulterade
i en rekommendation om fortsatta förhandlingar mellan regeringarna i
Finland, Island, Norge och Sverige.

Vid sessionen undertecknades en överenskommelse om gemensam nordisk
arbetsmarknad för lärare i grundskolan.

Under senare år har intresset ökat för en partipolitisering av rådets
arbete. Detta har tagit sig uttryck dels i partigruppsvisa sammankomster
vid utskottsmöten och under sessionen, dels i partipolitiska medlemsförslag.
För första gången i rådets historia skedde vid 30:e sessionen val till
rådets förtroendeposter på grundval av de olika politiska grupperingarnas
"mandat” i rådet.

De nationella parlamentens betydelse för det nordiska samarbetet har
framhållits mer än tidigare under detta verksamhetsår. Såväl i den svenska
delegationen som i presidiet, budgetkommittén och utskotten har under -

Redog. 1982/83:6

strukits behovet av en bättre förankring i parlamenten av arbetet i rådet,
vilket ofta är dåligt känt för parlamentariker utanför rådet. I den svenska
riksdagen är nordiska debatter tyvärr en sällsynthet och någon kontinuerlig
informationsverksamhet förekommer inte i alla partigrupper. Som exempel
på åtgärder för att förbättra informationen om nordiskt samarbete
kan nämnas debatt i riksdagen i anslutning till delegationens berättelse och
till regeringens propositioner om de nordiska budgetarna, frågor och interpellationer
i olika samarbetsfrågor, där anledning kan finnas att påskynda
genomförandet av rådets rekommendationer. Kunskapen om det alltmer
betydelsefulla nordiska samarbetet måste föras ut till en vidare krets än
den som är direkt engagerad i Nordiska rådet.

B. DELEGATIONEN OCH DESS VERKSAMHET

Delegationens medlemmar

Val till Nordiska rådets svenska delegation ägde rum den 8 oktober

1981. Till medlemmar utsågs Allan Hernelius, Svante Lundkvist, Rune
Gustavsson, Sture Palm, Rolf Sellgren, Paul Jansson, Ingrid Sundberg,
Essen Lindahl, Bertil Jonasson, Doris Håvik, Per Petersson, Grethe
Lundblad, Gunnel Jonäng, Lennart Andersson, Gabriel Romanus, Lars
Werner, Håkan Winberg och Arne Gadd. Till suppleanter utsågs Ingegerd
Troedsson, Olof Palme, Ulla Ekelund, Thage G. Peterson, Elver Jonsson,
Karl-Erik Häll, Rolf Clarkson, Bengt Wiklund, Olle Eriksson, Tyra Johansson,
Margaretha af Ugglas, Georg Andersson, Gunnar Björk i Gävle,
Karin Flodström, Kersti Swartz, Eivor Marklund, Tage Adolfsson och
Nils Hjorth.

Möten

Under verksamhetsperioden har delegationen hållit 8 möten.

Vid mötet den 8 april 1981 diskuterades erfarenheterna från 29:e sessionen.
Delegationen konstaterade att de säkerhetspolitiska frågorna och
frågan om en kärnvapenfri zon i Norden rönt särskild uppmärksamhet vid
sessionen. Delegationen var enig i att de nuvarande reglerna om att rådet
inte fattar beslut i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor skulle gälla också
fortsättningsvis. Vid mötet diskuterades också rationalisering av rådets
arbetsformer. Delegationen underströk vikten av prioriteringar i det nordiska
samarbetet. Delegationen diskuterade också behovet av en bättre
förankring av det nordiska samarbetet i de nationella parlamenten. Som
exempel på åtgärder för att åstadkomma detta framfördes önskemålet om
en debatt om nordiska samarbetsfrågor i anslutning till behandlingen av
delegationens berättelse i riksdagen samt att riksdagsgrupperna fick utförligare
och bättre information om vad som sker i Nordiska rådet.

Redog. 1982/83:6

Vid det konstituerande mötet den 8 oktober 1981 valdes Svante Lundkvist
till delegationens ordförande och Allan Hernelius till vice ordförande.

Vid mötet den 16 oktober 1981 diskuterades formerna för det framtida
nordiska samarbetet. Bl. a. framhölls behovet av en starkare prioritering
av ärendena i rådet i syfte att begränsa antalet rekommendationer. Delegationen
dryftade även frågan om remittering till departement och ministerier,
uppföljning av nordiska beslut på det nationella planet, det nordiska
samarbetets organisation och arbetsformer samt rollfördelningen mellan
rådet och ministerrådet. I detta sammanhang uttalade rådet att det skulle
vara önskvärt om utskottens höstmöten samordnades så att en dag kunde
användas för möte mellan samtliga utskott för att diskutera de nordiska
budgetarna. På detta sätt skulle en tvärkontakt uppstå mellan utskotten
och parlamentarikerna skulle få större möjlighet att reellt påverka budgetarna.
Vid mötet diskuterades även fördelningen av ordförande- och vice
ordförandeposter i rådets olika organ. Delegationen föreslog att en valberedning
bestående av tio medlemmar, två från varje land och med partipolitisk
fördelning, skulle tillsättas för att förbereda valen.

Till delegationens möte den 13 januari 1982 hade statsrådet Karin Söder i
sin egenskap av nordisk samarbetsminister inbjudits. Statsrådet Söder
redogjorde för nordiska organisationskommitténs utredning om eventuell
sammanslagning av ministerrådets sekretariat i Oslo och Köpenhamn. Vid
mötet diskuterades även den nordiska budgetproceduren och valfrågor
inför rådets 30:e session.

Statsrådet Söder deltog även i delegationens möte den 24 februari 1982.
Statsrådet Söder lämnade en redogörelse för aktuella nordiska samarbetsfrågor
bl. a. projektexportsamarbetet, forskningssamarbetet, Nordsat/
Tele-X, den allmänna budgeten för 1983 och samarbetsprojektet "Norden
som hemmamarknad”.

Vid delegationens möte den 3 mars 1982 i samband med 30:e sessionen i
Helsingfors lämnade statsrådet Carl Axel Petri en redogörelse för arbetet i
kommittén för de självstyrande områdenas representation i Nordiska rådet.

Arbetsutskottet

Vid delegationens möte den 8 oktober 1981 valdes ett arbetsutskott
bestående av Svante Lundkvist, Allan Hernelius, Bertil Jonasson, Sture
Palm och Rolf Sellgren. Arbetsutskottet har sedan föregående session
hållit fem möten.

Konferenser

Rune Gustavsson deltog i 6th International Congress of Homehelp Services
i Stockholm den 11 — 15 maj 1982.

Byråchef Birgitta Malmros deltog i svenska samernas landsmöte i Umeå
den 10-12juni.

Redog. 1982/83:6

Informationsåtgärder

Ett 20-tal pressmeddelanden har under verksamhetsperioden skickats
till massmedia, organisationer och andra intresserade (upplaga drygt 700
exemplar).

En folder ”Nordiska rådets svenska delegation” togs fram under våren

1981. Förutom uppgifter om delegationens sammansättning informerade
den i korthet om nordiskt samarbete, informationsmaterial om nordiska
frågor och om delegationens sekretariat. Under hösten utkom en ny upplaga
av foldern. I anledning av Nordiska rådets 30:e session i mars 1982
gjordes en folder ”Nordiska rådet 30 år”, som presenterade nordiskt
samarbete och resultaten av rådets arbete sedan 1953. Foldern trycktes i
en upplaga på 18000 ex.

Övriga informationsaktiviteter inför rådets 30:e session i Helsingfors i
mars 1982:

Pressmeddelande till alla skolor och utbildningsanstalter i landet om
”Nordiska rådet - nordiskt samarbete 30 år”. Detta pressmeddelande
sändes tillsammans med foldern ”Nordiska rådets svenska delegation” i
början av januari till skolorna tillsammans med annat material av riksdagens
skoltjänst. Annonser infördes i lärarnas fackliga tidningar, Lärartidningen/Svensk
skoltidning (upplaga 75000 ex.) och i Skolvärlden (upplaga
39000 ex.) i slutet av januari om Nordiska rådet och nordiskt samarbete. I
böljan av februari gjordes en ny utsändning till landets alla skolor och
utbildningsanstalter, vilken innehöll foldern ”Nordiska rådet 30 år” och
den samnordiska reviderade broschyren ”Norden samarbetar” samt ett
pressmeddelande om rådets 30:e sesssion. Även landets alla bibliotek fick i
februari samma informationsmaterial.

övrig verksamhet

Den 12 och 20 oktober 1981 hölls informationsträffar på delegationens
kansli för riksdagsutskottens tjänstemän. Sammanlagt deltog ett 30-tal
personer. Information lämnades om rådets arbete och arbetsformer samt
om det nordiska samarbetet över huvudtaget.

Den 12 november 1981 hölls ett seminarium för olika handikapporganisationer
på kansliet. 16 organisationer var representerade. Som föredragshållare
deltog kanslichef Christer Jacobson, som lämnade en redogörelse
för Nordiska rådet och dess organisation, social- och miljöutskottets sekreterare
Claes Wiklund, som redogjorde för rådets arbete med handikappfrågor
och kanslichef Finn Petrén som informerade om verksamheten
inom Nordiska nämnden för handikappfrågor.

Diskussioner har under året förts med Föreningen Norden om möjligheter
för delegationen att medverka i en av Föreningen Norden planerad
tidskrift ”Nordens tidning”.

Den 23 februari 1982 anordnades ett möte med svenska kontaktmän för
nordiska frågor. Vid mötet diskuterades aktuella frågor inför den 30:e

Redog. 1982/83:6

sessionen i Helsingfors 1982 och den nationella uppföljningen av Nordiska
rådets rekommendationer, utredningar m.m. i parlament och departement.
Som föredragshållare medverkade direktör Erling Hagen, Nordforsk.

Inför Nordiska rådets 30:e session hölls ett möte mellan delegationen
och representanter för Föreningen Nordens Ungdomsrepresentanter. Mötet
ägde rum den 24 februari 1982.

Mot bakgrund av riksdagsbeslut att utöka den praktiska arbetslivsorienteringen
har elever från såväl gymnasieskolan som grundskolan beretts
tillfälle att följa och deltaga i arbetet vid delegationens kansli.

C. 30:E SESSIONEN

C.l GENERALDEBATTEN

Generaldebatten fördes med utgångspunkt från Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet och rapporten från Nordiska
rådets presidium om dess verksamhet efter 29:e sessionen.

Liksom vid 29:e sessionen kom generaldebatten vid årets session att i
hög grad präglas av den ekonomiska situationen och de ökande sysselsättningsproblemen
i Norden. Andra återkommande ämnen var nordiskt industriellt
samarbete, bi/trilateralt samarbete, Nordkalotten och energisamarbetet,
radio- och TV-samarbetet, samarbetets organisation och former
samt kärnvapenfri zon i Norden.

Ekonomi och sysselsättning

Statsminister Fälldin ägnade en större del av sitt inlägg åt de ekonomiska
problemen. Härvid berördes särskilt den höga arbetslösheten och den
låga investeringsviljan. Ett hinder för snabbare investeringar var utan
tvekan att USA och andra länder i antiinflationssyfte drev en ränte- och
valutapolitik som i hög grad verkade hämmande, framhöll statsministern,
som ansåg att de nordiska länderna borde understödja EG-ländernas strävanden
att förmå USA att lägga om sin räntepolitik. Tre vägar för det
framtida nordiska samarbetet skisserades: En bättre koordinering av den
ekonomiska politiken, att i internationellt sammanhang verka för en mer
offensiv ekonomisk politik och målmedvetet ta till vara möjligheterna till
ökad inbördes handel och företagssamarbete i Norden.

Redog. 1982/83:6

Många talare, däribland statsminister Anker Jorgensen, talade om behovet
av en expansiv ekonomisk politik på det internationella planet. Den
isländske statsministern , Gunnar Thoroddsen, konstaterade med tillfredsställelse
att Island lyckats sänka inflationen från 60 till 40% utan att
konsekvenserna därav blivit höjd arbetslöshet såsom den ekonomiska
teorin förutspår.

Svante Lundkvist åberopade statsminister Sorsas uttalande om att arbetslösheten
ökat drastiskt i Norden sedan föregående år. Antalet arbetslösa
ungdomar under 25 år utgjorde nu 200000, en tredjedel av totala
antalet arbetslösa. Med hänvisning till en framställning från NFS, Nordens
fackliga samorganisation, ansåg Svante Lundkvist, att de nordiska ländernas
arbetsmarknadsministrar vid OECD:s möte i Paris den 3 mars 1982
borde kräva att problemet hur en efterfrågan skulle skapas som kunde
häva den stora arbetslösheten gavs högsta prioritet i diskussionerna vid
mötet. Aven Thage G. Peterson och Paul Jansson åberopade NFS:s
skrivelse. Thage G. Peterson anslöt sig till dess uttalande om arbetslösheten
som ett oacceptabelt medel i den ekonomiska politiken. Paul Jansson
varnade för konsekvenserna av den snabbt ökande ungdomsarbetslösheten
och riskerna för att en hel generation ungdomar förlorades på arbetsmarknaden.
Även Lars Werner anknöt till NFS:s uttalande och delade
dess uppfattning om att ett industripolitiskt samarbete borde byggas upp i
Norden, att länderna borde samarbeta inför den teknologiska utvecklingen
och att den offentliga sektorn på aktivt sätt borde användas inom sysselsättnings-
och näringspolitiken.

Statsrådet Söder efterlyste gemensamma ansträngningar för ökad sysselsättning,
särskilt för ungdomarna. Genom nordisk samordning och erfarenhetsutbyte
kunde insatserna för att skapa sysselsättning effektiviseras.
Statsrådet Tillander uppehöll sig också vid ungdomsarbetslösheten
och ansåg att inför FN:s internationella ungdomsår 1985 borde det vara en
gemensam uppgift för de nordiska länderna att forma ett nordiskt program
mot ungdomsproblemen.

Grethe Lundbladh underströk i sitt anförande bl.a. betydelsen av att
säkra en god framtid för människorna i Norden särskilt genom nordiska
insatser till gagn för barns och ungdoms uppväxtvillkor. Välfärd och livskvalitet
borde förbli Nordens varumärke och stolthet.

Industrisamarbete — biltrilateralt samarbete

Liksom vid föregående års generaldebatt tog många talare vid denna
session upp frågan om bi/trilateralt samarbete i förhållande till samnordiska
lösningar.

Statsminister Fälldin framhöll att det ingångna svensk-norska avtalet
om energi- och industrisamarbete utgjort en viktig stimulans och öppnat
nya möjligheter och att svensk-danskt företagssamarbete utvecklas i anslutning
till de båda ländernas gassamarbete. Statsminister Sörsa uppehöll

Redog. 1982/83:6

sig också vid det bilaterala samarbetet och ansåg farhågorna för att det
nordiska samarbetet skulle bli lidande på ett bi- eller trilateralt samarbete
obefogade. För Finlands del knöts vissa förhoppningar till det samarbete
som kunde utvecklas på Nordkalotten med de norska gas- och oljefyndigheterna
som bas. Statsrådet Skauge, norsk samarbetsminister, ansåg att —
även om huvudmålet i nordiskt samarbete borde vara att eftersträva projekt
som omfattade alla fem länder — kunde detta i praktiken inte alltid
vara möjligt. Bilaterala lösningar kunde betraktas som byggklossar i det
nordiska samarbetet.

Statsrådet Åsling framhöll att två eller flera länder kunde föra samarbetet
framåt. Övriga nordiska länder hade möjlighet att ansluta sig i ett senare
skede. Här hänvisades till det norsk-svenska avtalet om industrisamarbete
som ett väsentligt steg mot ett utvidgat nordiskt samarbete. Statsrådet
underströk också betydelsen av en friare kapitalmarknad och en gemensam
aktiemarknad som förutsättning för det fortsatta nordiska industripolitiska
samarbetet. Även statsrådet Wikström kom in på två- eller flerlandssamarbete
i sitt inlägg, som huvudsakligen rörde det nordiska radio- och
TV-samarbetet och menade att i vissa situationer var den bästa lösningen
att inleda samarbetet mellan ett par länder men med en önskan till vidareutveckling.

Allan Hernelius var tveksam till synpunkter framförda i svensk press att
det mest realistiska varatt Finland, Norge och Sverige sökte gemensamma
lösningar och att Danmark i stället förstärkte anknytningen till Norden
inom främst kultur och forskning.

Norden som hemmamarknad och det industripolitiska samarbetet berördes
av många talare, däribland av Svante Lundkvist, som efterlyste politisk
vilja för att finna former för en samverkan mellan stat, näringsliv och
fackliga organisationer och därigenom utveckla Norden som hemmamarknad.

Nordkalotten och energisamarbete

Statsrådet Eliasson redogjorde för utredningen om ”Naturgass i Nord”
vars slutsats bl. a. var att den nordnorska gasen endast till en viss del
kunde utnyttjas av de nordiska länderna. Huvuddelen måste avsättas på
kontinenten. En utbyggnad av olje- och gasproduktionen utanför Nordnorge
skulle utan tvekan innebära ett uppsving för sysselsättningen på
Nordkalotten och samtidigt ställa krav på förutsättningarna för samarbete
inom området. Statsrådet varnade dock för att knyta alltför stora förväntningar
till projektet. Lars Werner ansåg att gemensamma stödåtgärder för
de hårdast utsatta nordiska regionerna såsom Nordkalotten borde prioriteras
högt inom samarbetet. Även statsminister Sörsa anknöt till de norska
gas- och oljefyndigheterna och deras betydelse för Finlands del för utbyggt
samarbete på Nordkalotten.

Per Petersson uppehöll sig vid tvärflygförbindelserna på Nordkalotten

Redog. 1982/83:6

och behovet av fortsatta och utökade försök med dessa inte minst mot
bakgrund av den ökade aktivitet som olje- och gasutvinningen i Nordkalotten
innebär. Statsrådet Tillander berörde förhållandena på Nordkalotten
genom att erinra om uttalande i den nordiska utredningen ”Samisk kulturliv”
om de insatser som Finland, Norge och Sverige kunde göra tillsammans
för att stärka det samiska kulturlivet och det samiska språket.

Nordiskt radio- och TV-samarbete

Statsrådet Wikström fann det djupt beklagligt och något överraskande
att Danmark ansett sig inte kunna delta i det fortsatta satellitsamarbetet.
Det bästa möjliga i rådande situation var att inleda samarbetet på olika
områden i en mindre krets av länder, men självklart med en vilja att efter
hand inkludera samtliga. Statsrådet Åsling framförde motsvarande synpunkter
och noterade med glädje Finlands och Norges intresse för det
svenska s. k. Tele-X-projektet. Allan Hernelius ansåg det vara en katastrof
för den nordiska kulturen på lång sikt om det nordiska radio- och TVprojektet
inte förverkligades.

Nordiska samarbetsorganisationer och former

Höyres parlamentariske ledare i Norge, Jo Benkow, framhöll i ett uppmärksammat
inlägg, att aldrig har Nordiska rådets arbete varit präglat av
mindre entusiasm och framåtanda än i dag. Andra talare var mindre pessimistiska.
Statsrådet Söder ansåg att det nordiska samarbetet inte borde
sättas på sparlåga utan i stället skulle större satsningar göras för att pröva
gemensamma lösningar. Den huvudsakliga finansieringen borde dock inte
ske via den nordiska budgeten. Nationella myndigheter skulle tillskjuta
medel till samnordiska projekt. Statsrådet informerade också om planerna
på en allmän översyn av Nordiska rådets och ministerrådets organisation.
Vidare efterlyste statsrådet liksom Allan Hernelius en livligare debatt om
nordiska frågor i de nationella parlamenten. Allan Hernelius åberopade Jo
Benkows uttalande och ansåg att det nu krävdes en ny entusiasm och ny
framstegsvilja. Varför inte tillsätta en nordisk minister i respektive regering
med huvuduppgift att svara för nordiska frågor? Även Thage G.
Peterson var inne på tanken att en sådan nordisk minister borde finnas.

Kärnvapenfri zon i Norden

Säkerhets- och utrikespolitiska frågor berördes endast i ett mindre antal
debattinlägg. Den nye rådspresidenten Elsi Hetemäki-Olander, Finland,
framhöll i sitt inledningsanförande som synnerligen viktigt att rådet inte
tilläts utvecklas till ett forum för utrikes- och säkerhetspolitiska debatter,
något som rådet inte var lämpat för. Svante Lundkvist, som inledde sitt
anförande med att den viktigaste frågan för mänskligheten var självfallet
hur vi skulle kunna bevara freden, framhöll att den nordiska zonfrågans

Redog. 1982/83:6

vidare behandling påverkades starkt av det breda folkliga stöd som kravet
fått i alla nordiska länder. Lars Wemer ansåg att gemensamt nordiskt
initiativ borde tas för att inrätta en kämvapenfri zon i Norden och erinrade
om en framställning till rådet föregående år från vänstersocialister och
kommunister om ett seminarium i denna fråga, vilken hade avslagits.

C.2 SAKFRÅGOR

Saklistan för trettionde sessionen (enligt terminologin i rådets arbetsordning
benämns ärendena saker), upptog 26 medlemsförslag (A-saker), 8
regerings- och ministerrådsförslag (B-saker), 11 berättelser från Nordiska
samarbetsorgan (C-saker) och 68 meddelanden från ministerrådet och regeringarna
(D-saker). Två A-saker och två B-saker återförvisades till respektive
utskott för fortsatt behandling. Ett ministerrådsförslag återkallades.
I rådet var dessutom anhängiga 6 A-saker vilkas behandling i utskotten
fortsätter. Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt
28 frågor (E-saker).

Enligt 22 § i arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående
session. Efter generaldebattens slut lades rapporten till handlingarna.

Mot bakgrund av den betydelse som budgetkommitténs uppgifter tillmäts
framläggs dess verksamhetsberättelse numera som särskilt dokument
i rådet.

20 rekommendationer och 5 yttranden till de nordiska regeringarna
respektive Nordiska ministerrådet antogs. Texten till dessa har fogats till
berättelsen som bilaga. Då i det följande inte annat angivits, har samtliga i
omröstningen deltagande svenska medlemmar röstat för respektive rekommendation
eller yttrande.

I avsnitt D lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingarna, innefattande
bl.a. stenografiska referat av överläggningarna.

C.3 ORGANISATION M. M.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
Statsminister Fälldin, statsråden Ullsten, Wikström, Dahlgren,
Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Elmstedt och Tillander och följande valda medlemmar: Allan Hernelius,
Svante Lundkvist, Rune Gustavsson, Sture Palm, Rolf Sellgren, Paul
Jansson, Ingrid Sundberg, Essen Lindahl, Bertil Jonasson, Karl-Erik Häll
som ersättare för Doris Håvik, Per Petersson, Grethe Lundblad, Gunnel
Jonäng, Lennart Andersson, Gabriel Romanus, Lars Werner, Håkan Winberg
och Arne Gadd.

Härjämte var följande suppleanter närvarande under sessionen: Thage
G. Peterson, Elver Jonsson, Rolf Clarkson, Bengt Wiklund, Olle Eriksson,
Karin Flodström och Eivor Marklund.

Redog. 1982/83:6

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
och övrig kanslipersonal.

Till rådets president valdes vid sessionen riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander,
Finland, samt till vice presidenter folketingsmedlem Ib
Stetter, Danmark, altingsmand Halldor Åsgrimsson, Island, stortingsrepresentant
Guttorm Hansen, Norge och riksdagsledamot Svante Lundkvist,
Norge.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott: juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, socialoch
miljöutskottet och trafikutskottet med vardera 13 medlemmar och
ekonomiska utskottet med 22 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: Lennart Andersson, Lars Werner och Håkan Winberg.

Kulturutskottet: Arne Gadd, Gunnel Jonäng, Sture Palm och Ingrid
Sundberg (utskottets vice ordförande).

Social- och miljöutskottet: Rune Gustavsson, Doris Håvik och Grethe
Lundblad.

Trafikutskottet: Essen Lindahl, Per Petersson och Rolf Sellgren.

Ekonomiska utskottet: Allan Hernelius, Paul Jansson, Bertil Jonasson,
Svante Lundkvist (utskottets ordförande) och Gabriel Romanus.

Val företogs till rådets budgetkommitté. Till svenska medlemmar i kommittén
utsågs Svante Lundkvist och Håkan Winberg.

Val företogs till rådets informationskommitté. Till svenska medlemmar i
kommittén utsågs Rune Gustavsson (kommitténs vice ordförande) och
Sture Palm.

Vidare föreslogs val av medlemmar och suppleanter till Nordiska kulturfonden
för åren 1983-84. Till svensk medlem i fonden utsågs Bengt Wiklund
med Kersti Swartz som suppleant.

Val företogs även av medlemmar och suppleanter till ett särskilt utskott
med uppgift att granska Nordiska kulturfondens förvaltning. Till svensk
medlem i utskottet, som består av fem medlemmar och fem suppleanter,
utsågs Gunnel Jonäng med Arne Gadd som suppleant.

D. PRESIDIETS, UTSKOTTENS OCH KOMMITTÉERNAS
VERKSAMHET

D.l PRESIDIET

Medlemmar

Medlemmar i presidiet har varit från Danmark folketingsmedlem Knud
Enggaard, den 13 januari 1982 ersatt av folketingsmedlem Ib Stetter, från
Finland riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander, från Island altingsmand

Redog. 1982/83:6

Matthias Å. Mathiesen, från Norge stortingsrepresentant Guttorm Hansen
och från Sverige riksdagsledamot Olof Palme, den 8 oktober 1981 ersatt av
riksdagsledamot Svante Lundkvist. Danmark innehade presidentposten
fram till 30:e sessionen, då Finland övertog denna. Altingsmand Halldor
Åsgrfmsson invaldes vid samma tidpunkt som isländsk presidiemedlem.
Suppleant för den svenske presidiemedlemmen har varit riksdagsledamot
Allan Hernelius.

Möten

Presidiet har efter 29:e sessionen hållit möten den 27 april 1981 i Köpenhamn,
den 18 maj i Helsingsfors, den 29 september i Arhus, den 5 november
i Oslo, den 7-8 december i Helsingfors, den 20 januari och 12 februari
1982 i Stockholm samt den 28 februari i Helsingfors. Vid mötena den 18
maj och 5 november ägde även överläggningar rum med Nordiska ministerrådet/samarbetsministrarna
och vid mötet den 27 april med ordförandena
för rådets utskott och komittéer. Den 8 november hölls överläggningar
med de nordiska ländernas statsministrar.

Verksamhet

Verksamheten inom rådet och dess organ har varit präglad av överväganden
med sikte på att utveckla, fördjupa och effektivisera det nordiska
samarbetet.

Presidiet har på sina två möten med samarbetsministrarna och på sitt
årliga återkommande möte med statsministrarna diskuterat det nordiska
samarbetets form och innehåll i syfte att främja konkreta insatser och att
koncentrera samarbetet till ett mindre antal samarbetsområden. Presidiet
är positivt till ministerrådets prioriteringar av områdena ”Norden som
hemmamarknad” och ”Tekniken och framtiden” men pekade samtidigt på
att dessa inte täckte alla vitala nordiska samarbetsintressen utan krävde
komplettering inom välfärds- och omsorgssektorn.

Dagordningarna för mötena mellan presidiet och samarbetsministrarna
omfattade bl.a. kommande ministerrådsförslag, de nordiska budgetarna,
samnordiska och bilaterala samarbetsuppgifter, rådssessionens arbetsformer,
uppföljning av rådets rekommendationer och beslut, samarbetsformerna
mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Vid sitt möte med presidiet framhöll statsministrarna beträffande anslagen
till det nordiska samarbetet att det var angeläget att säkra verksamhetens
nivå på viktiga och allmänt vedertagna samarbetsområden. Nya samarbetsprojekt
av större omfattning, som ministerrådet kunde enas om,
skulle kunna finansieras genom tillägg till de nordiska budgetarna. Det
nationella genomförandet av nordiska beslut dryftades också vid detta
möte.

Presidiet möter också ordförandena i utskott och kommittéer en eller två
gånger om året. Under den nu aktuella perioden har ett sådant möte ägt

Redog. 1982/83:6

rum. Härvid diskuterades bl.a. generaldebatten i framtiden, varom enighet
förelåg att den skulle bibehållas, men kanske i något ändrade former,
dokumentationen i rådet samt principfrågan om bilateralt och/eller samnordiskt
samarbete, en fråga som framför allt aktualiserades genom det
svensk-norska industri- och energiavtalet.

Med anledning av medlems- och regeringsförslag om de självstyrande
områdenas representation i rådet har en utredning tillsatts med representanter
för de nordiska ländernas regeringar och presidiet för att utreda
frågan om Färöarnas, Grönlands och Alands representation i rådet. Justitieminister
Carl-Axel Petri är svenska regeringens representant och kommittéens
ordförande. Till följd av bl.a. nyval i Danmark hösten 1981 har
arbetet i kommittén fördröjts. Arbetet beräknas avslutas under hösten
1982.

Den vid 28:e och 29:e sessionerna tillämpade försöksordningen med s. k.
24-timmarsfrågor permanentades genom beslut vid 30:e sessionen på initiativ
av presidiet och efter hörande av ministerrådet. Presidiet framlade
också förslag om talartidsbegränsning vid generaldebatten mot bakgrund
av tidigare erfarenheter. Även detta förslag bifölls.

På initiativ av den svenska delegationen tillsattes inför valen vid sessionen
en valberedning med uppgift att förbereda de samlade arbetsutskottens
behandling av valen av ordförande och vice ordförande i rådets
utskott och kommittéer. Presidiet fungerade som valberedning. För första
gången i rådets historia företogs valen till rådets 24 förtroendeposter på
grundval av rådets partipolitiska sammansättning.

Presidiet beslöt tillmötesgå en framställning från den socialdemokratiska
partigruppen i rådet om stöd till politiska partiers nordiska möten på så sätt
att utskottsmötena under hösten 1982 skulle koncentreras till en vecka,
under vilken partigrupperna också skulle få tillfälle att mötas.

Presidiet har i mars 1981 träffat överenskommelse med Nordiska Ministerrådet
om en gemensam utgivning av Nordisk utredningsserie (NU) och
de nordiska organens rapporter och publikationer (NORD-publikationer).
I och med denna överenskommelse upphörde den tidigare uppdelningen av
NU-serien i en A- och B-serie.

Rådets årliga konferens ägde rum i Trondheim den 22-24 april 1981 och
behandlade ämnet ”Trafiksäkerheten i Norden”. Omkring 100 personer
från samtliga nordiska länder deltog.

Rådets 8:e internationella konferens med representanter för 17 europeiska
organisationer och institutioner hölls i Århus den 27—30 september 1981
med presentation av det nordiska samarbetet inom bl. a. energi, miljö och
på det ekonomiska och sociala området.

Redog. 1982/83:6

D.2 UTSKOTTEN

D.2.1 Juridiska utskottet

Liksom tidigare år har det nordiska lagstiftningsprogrammet utgjort en
av utskottets viktigare frågor. Narkotikafrågan ägnades särskild uppmärksamhet
vid utskottets årliga överläggningar med justitieministrarna.

Lagstiftningssamarbete på arbetsrättens område och åtgärder mot
video våldet är andra frågor som utskottet behandlat.

Medlemmar

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Andersson
(s), Nils Carlshamre (m) fram till den 8 oktober 1981, därefter Håkan
Winberg (m), och Lars Werner (vpk).

Möten

Utskottet har hållit möten under 1981 den 24—25 juni i Harstad, Norge,
och den 9—10 november i Abo samt under 1982 den 19-20 januari i
Stockholm och den 1-2 mars under sessionen i Helsingfors.

Vid mötet i Harstad uppehöll sig utskottet framför allt vid samefrågorna.
Justitierådet Bertil Bengtsson gav en orientering om Högsta domstolens
dom i skattefjällsmålet. Vidare deltog professor Karsten Smith, ordförande
i den norska samekommittén, som redogjorde för kommitténs mandat
och uppläggningen av dess arbete. Föreståndaren Aslag Nils Sara vid
Nordiska sameinstitutet informerade om arbetet med forskningsprojekt,
som speciellt berör samiska rätts- och näringsfrågor.

Vid Åbo-mötet ägde gemensamma överläggningar rum mellan utskottet
och de nordiska ländernas justitieministrar. På dagordningen stod frågor
rörande videovåld, straff för narkotikabrott, alternativ till frihetsstraff,
samordnad utlänningslagstiftning och utlänningspolitik, indrivning av felparkeringsavgifter,
likartade viseringsregler samt de självstyrande områdenas
representation i Nordiska rådet. Den sistnämnda frågan behandlas
som ovan nämnts i en kommitté bestående av rådets presidium och regeringsrepresentanter
från varje nordiskt land.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet.
Juridiska utskottet noterade inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet (C 1) att ministerrådet
- i överensstämmelse med de riktlinjer som ministerrådet och Nordiska
rådet enats om - sökt att koncentrera arbetsinsatserna och begränsa de
ekonomiska resurserna till bestämda projekt. Det hänvisades här till samarbetsprojekten
”Norden som hemmamarknad” och ”Tekniken och framtiden”.
Arbetet med en harmonisering av reglerna inom avtalsrätten hade

Redog. 1982/83:6

särskild betydelse för uppbyggnaden av ”Norden som hemmamarknad”.

Utskottet berörde också beslutsprocessen inom rådet och uppmanade
rådets presidium och ministerrådet att diskutera proceduren för genomförandet
av rådets rekommendationer i de enskilda nordiska länderna. Enighet
borde nås om vilka kriterier som skulle vara avgörande för om en
rekommendation kunde anses har nått sitt syfte och därmed avföras från
rådets dagordning. Utskottet avsåg här särskilt rekommendationer om
ingående av avtal mellan de nordiska länderna.

Vidare uppehöll sig utskottet vid olika delavsnitt inom det nordiska
lagstiftningsprogrammet och uttalade bl. a. förväntan om att resultaten av
den konferens som rådet anordnade 1982 om familjerätt i Nordeh skulle
ingå som ett led i de fortsatta diskussionerna om utvecklingen av det
nordiska lagstiftningssamarbetet på familjerättens område.

Beträffande områdena avtalsrätt, köprätt och konsumentskydd ansåg
utskottet att det samarbete som ministerrådet initierat som ett led i förverkligandet
av projektet ”Norden som hemmamarknad” skulle fortsätta
enligt beslutade riktlinjer. Utskottet återkom också till tidigare framförd
synpunkt på att enhetliga regler om produktansvar utgjorde ett väsentligt
led i projektet ”Norden som hemmamarknad”. För både förbrukare och
producenter ansåg utskottet det vara väsentligt att det fanns regler om
produktansvar och att dessa var överensstämmande i de olika länderna.
Utskottet föreslog därför att ministerrådet skulle intensifiera samarbetet
om möjligheterna för en gemensam ståndpunkt till regler om produktansvar.
Motsvarande förslag framlades också såvitt gällde frågan om ersättning
för miljöskador. Arbetet med denna fråga, som pågått sedan 1979,
hade enligt utskottet bedrivits alltför långsamt.

På bolagsrättens område noterade utskottet att ministerrådets initiativ
till en kortfattad analys om en nordisk aktiebolagsform inte redovisats i
ministerrådets berättelse under lagstiftningsavsnittet om bolagsrätt och
bokföring. Utskottet, som utgick från att de nordiska justitieministrarna
skulle delta i diskussionerna rörande en ny nordisk bolagsform, uppmanade
ministerrådet att i sin berättelse till rådets 31:a session redogöra för
detta arbete sett i relation till samarbetet i övrigt på bolagsrättens område.

Utskottet uppehöll sig i sitt betänkande också vid narkotikakriminaliteten
och redovisade de överläggningar som utskottet haft med justitieministrarna
i november 1981 om denna fråga. Utskottet delade justitieministrarnas
uppfattning om att bekämpningen av narkotikamissbruket krävde
insatser på en rad områden. Utskottet stödde därför ministrarnas initiativ
till en konferens mellan representanter för de nordiska ländernas polis- och
socialmyndigheter och noterade också med tillfredsställelse de initiativ
som från svensk sida tagits till ett möte mellan de nordiska social- och
justitieministrarna i februari i år om narkotikaproblemet. Även om det
vore önskvärt med likartade straffebestämmelser såvitt gällde narkotikabrotten,
måste utskottet tyvärr notera, att det för närvarande inte fanns
möjlighet att nå därhän.

2 Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 6

Redog. 1982/83:6

Frågan om videovåld berördes också av utskottet i dess betänkande
över ministerrådets berättelse. Utskottet hade diskuterat frågan med de
nordiska justitieministrarna med anledning av ett medlemsförslag om förbud
mot spridning av videokassetter med osedliga program. (Jfr nedan.)
Härvid framgick att man i Sverige hade och i Norge och Finland avsåg att
införa bestämmelser mot spridning av sådana videogram, medan man i
Danmark inte ansåg att behovet av motsvarande bestämmelser var så
påträngande att något lagstiftningsinitiativ kunde förväntas.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att det nordiska samarbetet
utvidgats till det offentligrättsliga området, i första hand beträffande koordinering
av bestämmelserna om förvaltningsförfarande.

Beträffande frågan om de multinationella företagens roll i de nordiska
ländernas ekonomi upprepade utskottet sin hemställan från tidigare år till
ministerrådet om att upprätta en rådgivande kommitté under ministerrådet
för att koordinera det nordiska samarbetet rörande dessa företag. Den
föreslagna kommittén skulle arbeta i nära anslutning till fackföreningsrörelsen
och näringslivet. Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 1)
med 41 röster.

Självständig färöisk och grönländsk representation i Nordiska rådet
Med anledning av regeringsförslag och medlemsförslag om självständig
färöisk och grönländsk representation i Nordiska rådet hade utskottet tagit
del av en lägesrapport från den kommitté som tillsatts av rådet och de
nordiska ländernas regeringar för att utreda denna representationsfråga.
Utskottet anmälde till rådet att arbetet skulle fortsätta i kommittén under

1982.

Komplettering av Helsingforsavtalet

En åländsk rådsmedlem hade föreslagit att artikel 8 i Helsingforsavtalet
skulle kompletteras med de självstyrande områdena för undervisningen
och utbildningen i skolorna.

Utskottet ansåg att artikel 8 redan i sin gällande form borde antas
omfatta också de självstyrande områdena och utgick från att ministerrådet
eftersträvande att läroplanerna för utbildning i Nordens skolor också omfattade
undervisning om de självstyrande områdena i Norden. Någon
revision av Helsingforsavtalet ansågs därför inte nödvändig för närvarande.
Vid en kommande revision av Helsingsforsavtalet i andra delar borde
dock artikel 8 också ändras så att det tydligt framgick att de självstyrande
områdena omfattades av denna artikel beträffande undervisningen i skolorna.

Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget.

Redog. 1982/83:6

Videovåld

Bland andra Eivor Marklund och Lars Werner hade väckt ett medlemsförslag
om åtgärder för att få till stånd en effektiv spärr mot spridningen av
videokassetter med våld och osedliga program inom Norden.

Utskottet delade helt förslagsställarnas uppfattning om att åtgärder måste
vidtas för att sätta stopp för spridningen av videokassetter med våldsskildringar,
inte minst när det gällde uthyrning och försäljning till barn.
Utskottet hade dock tvingats konstatera att mot bakgrund av utvecklingen
i de olika länderna det för närvarande inte syntes möjligt att nå fram till en
gemensam lagstiftning. Utskottet hemställde emellertid att de nordiska
kontakter, som redan skapats på just detta område, fick bestå så att nya
initiativ på nordisk basis snabbt kunde tas, om utvecklingen på området
skulle kräva detta.

Arbetsrättsligt lagstiftningssamarbete

Socialdemokratiska medlemmar, bl. a. Lennart Andersson, hade i ett
medlemsförslag föreslagit att arbetsrättslagstiftningen skulle ges en
framskjuten plats i det nordiska lagstiftningsprogrammet för att främja en
vidareutveckling av demokratin i arbetslivet. Vidare föreslogs att de arbetsrättsliga
apsekterna vid användning av ny teknik i arbetslivet särskilt
skulle ägnas uppmärksamhet i nordiskt samarbete inom dataområdet. Slutligen
föreslogs att det skulle övervägas hur arbetstagarnas inflytande skulle
kunna förstärkas i samarbetande företag i de nordiska länderna samt vilka
åtgärder som borde vidtas för att underlätta ett samarbete mellan arbetstagarna
i sådana företag.

Utskottet konstaterade att det nordiska samarbetet på arbetslivets område
var levande och i ständig utveckling. Utskottet hänvisade här till sådana
projekt och rekommendationer som handlingsprogrammet på arbetsmiljöområdet,
utredningen om de multinationella företagens roll, datateknikens
effekter på sysselsättning, arbetsmiljö och näringsliv, gemensamma
industriella projekt samt nordiskt samarbete om projektexport. De mest
omfattande reformerna av förhållandena på arbetsmarknaden hade dock
sitt ursprung i nationella förhållanden och hade inte skett mot bakgrund av
gemensamma nordiska överväganden. I icke oväsentlig omfattning hade
samma problemställningar präglat ländernas debatt. Ett av de gemensamma
dragen hade varit strävandena att förbättra de anställdas arbetsvillkor
och öka deras anställningstrygghet. Utskottet ansåg det helt i överensstämmelse
med Helsingforsavtalets anda att lösning av nationella problem
av denna art söktes koordineras och avgöras i nordiskt samarbete och
föreslog att de arbetsrättsliga frågorna prioriterades i det nordiska lagstiftningssamarbetet.

Mot bakgrund av att många av arbetslivsfrågorna borde lösas genom
förhandling mellan arbetsmarknadens parter och att där förelåg olika praxis
i de nordiska länderna, fann utskottet att frågorna borde tas upp i ett

Redog. 1982/83:6

samarbete mellan regeringarna och arbetsmarknadens parter. Utskottet
tillstyrkte således att lagstiftningsprogrammets katalog över lagstiftningsprojekt
utvidgades med lagstiftning på arbetsrättens område. Frågan om
demokrati på arbetsplatsen ansågs vara en bland flera centrala arbetsrättsliga
frågor som borde tas upp, liksom frågan om lösning av arbetsrättsliga
problem i samband med införandet av ny teknik, icke minst i form av
elektronisk databehandling, robotar etc.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 2) till Nordiska
ministerrådet att ge de arbetsrättsliga frågorna en mer framträdande
placering i det nordiska samarbetet, att etablera ett samarbete mellan de
nordiska ländernas regeringar och organisationerna på arbetsmarknaden i
syfte att genom lagstiftning eller på annat sätt genomföra likartade lösningar
på arbetsrättsliga frågor av större räckvidd och att utvidga det nordiska
lagstiftningsprogrammets katalog och lagstiftningsprojekt med lagstiftning
på arbetsrättens område för att härigenom på gemensam nordisk basis bl.a.
vidareutveckla demokratin i arbetslivet och lösa de arbetsrättsliga problem
som är förenade med införande och användning av ny teknik.

Rekommendationen antogs med 43 röster mot 19, däribland Allan Hernelius,
Ingrid Sundberg och Håkan Winberg vilka röstade för att rådet inte
skulle företa sig något med anledning av medlemsförslaget. 3 medlemmar
avstod från att rösta.

Frågeinstitutet

Rådets presidium hade väckt ett medlemsförslag om ändring av arbetsordningens
bestämmelser om frågeinstitutet. Utskottet föreslog rådet att
sådana ändringar gjordes i rådets arbetsordning att den vid de två senaste
sessionerna tillämpade försöksordningen angående frågeinstitutet med
s.k. 24-timmarsfrågor nu permanentades. Utskottet föreslog också att
ändringen infördes i § 15 i rådets arbetsordning med giltighet fr. o. m. den
30:e sessionen. Rådet tillstyrkte utskottets förslag.

Nordisk språkkonvention

Utskottet noterade att den nordiska språkkonventionen undertecknats
den 13 juni 1981, men att den ännu inte ratificerats av alla länder. Konventionen
borde mot bakgrund av dess stora betydelse för det nordiska samarbetet
snarast träda i kraft. Rekommendation 32/1981 skulle tills vidare i
avvaktan på ratifikationens avslutande kvarstå på rådets dagordning.

Samordnad utlänningslagstiftning och utlänningspolitik

Rådet beslöt på utskottets förslag att för sin del anse rekommendation nr
10/1973 angående samordnad utlänningslagstiftning och utlänningspolitik
slutbehandlad. Utskottet noterade att länderna antagit eller höll på att
utarbeta nya utlänningslagar och att arbetet präglats av en strävan mot
likartad lagstiftning.

Redog. 1982/83:6

Övrigt

Grethe Lundblad ställde en fråga huruvida ministerrådet var berett att i
framtiden lägga fram sina förslag för Nordiska rådet i så god tid att
parlamentariska initiativ i form av medlemsförslag kunde beaktas. Av
svaret framgick bl. a. att svårigheter på grund av resursbrist förelåg på
ministerrådssidan för att få fram olika dokument i tid. Initiativ hade emellertid
tagits på ministerrådssidan till en utredning för att effektivisera och
värdera organisations- och samarbetsformerna i det nordiska samarbetet.

D.2.2 Kulturutskottet

Liksom tidigare år har frågan om ökat nordiskt radio- och TV-samarbete
utgjort en viktig arbetsuppgift för kulturutskottet, som ytterligare
haft att behandla två stora ministerrådsförslag, nämligen om ökat forskningssamarbete,
ett initiativ från de nordiska statsministrarna, och om
det allmänkulturella samarbetet under 80-talet. Vid sina överläggningar
med kulturministrarna har utskottet återkommit till sina tidigare framställningar
om ökat stöd till ungdoms- och idrottsamarbetet.

Medlemmar

Svenska medlemmar i kulturutskottet har varit Arne Gadd (s) (från och
med den 8 oktober 1981), Gunnel Jonäng (c), Sture Palm (s), (vice ordförande
till och med den 1 mars 1982), Olof Palme (s) (till och med den 7
oktober 1981) och Ingrid Sundberg (vice ordförande från och med den 2
mars 1982).

Möten

Utskottet har sedan den 29:e sessionen hållit följande möten: den 18 juni
1981 i Baerum, den 5-8 augusti på Grönland, den 19 oktober i Stockholm,
den 7 december i Helsingfors, den 21— 22 januari 1982 i Stockholm, den
14-15 februari i Köpenhamn, den 28 februari i Esbo samt den 1-4 mars
under sessionen i Helsingfors.

Kulturutskottet har hållit två gemensamma överläggningar med ministerrådet
(kultur- och undervisningsministrarna) dels den 19 oktober 1981 i
Stockholm och dels den 3 mars 1982 i Helsingfors. Dessutom gav en
representant för ministerrådet den 7 december 1981 utskottet information
om ministerrådsförslag om ökat nordiskt radio- och TV-samarbete, nordiskt
kultursamarbete under 1980-talet och ökat nordiskt forskningssamarbete.

Överläggningarna den 19 oktober 1981 och den 3 mars 1982 gällde det
nordiska kultursamarbetet 1983 och budgeten för detta. Vid det förstnämnda
mötet framlade utskottet även synpunkter på utfallet av budgeten för

1982. Utskottet ansåg det otillfredsställande att ministerrådet i fråga om
prioriteringarna inom kulturbudgeten för 1982 inte i högre grad tagit hänsyn
till utskottets synpunkter. När det gällde innehållet i budgeten för 1983
önskade utskottet särskilt framhäva tre områden, nämligen nordiskt ung -

Redog. 1982/83:6

domssamarbete, nordiskt lärår- och elevutbyte och nordiskt samarbete
inom handikappidrotten.

I augusti 1981 gjorde utskottet ett besök på Grönland. Utskottet hade
därvid möjlighet att informera sig om Grönland och grönländska förhållanden.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet framförde utskottet inledningsvis synpunkter på de åtgärder
som ministerrådet eller regeringarna vidtagit med anledning av föregående
års yttrande. Utskottet underströk på nytt vikten av att frågan om nationell
uppföljning ägnades den allra största uppmärksamhet och att uppföljningen
fortgående rapporterades till rådet. Utskottet noterade dessutom att
några fasta ordningar för det av utskottet under en följd av år prioriterade
lärår- och elevutbytet ännu inte hade åstadkommits. Utskottet ansåg fortsatt
att en sådan ordning med det snaraste borde skapas, finansierad med
nordiska eller nationella medel. Utskottet återkom också till det nordiska
ungdomssamarbetet och framhöll att detta borde utvecklas ytterligare.
Därvid borde de handikappades behov särskilt beaktas.

Såvitt gällde själva ministerrådsberättelsen uppehöll sig utskottet inledningsvis
vid den diskussion som förts mellan rådet och ministerrådets
organ om förbättrad nationell uppföljning av och rapportering till Nordiska
rådet om rekommendationer. Utskottet ansåg att denna fråga inte kunde
lösas genom en nedskärning av antalet rekommendationer utan menade att
lösningen måste sökas i en intensifierad debatt om prioritering. En sådan
prioritering skulle innebära att förverkligandet av vissa rekommendationer
påskyndades medan förverkligandet av andra samtidigt kunde fördröjas
utan att dessa för den skulle behövde avskrivas.

På utbildningens område noterade utskottet att skolsamarbetet lett till
ökad integrering mellan utbildning och arbete samt till nya modeller för
samarbetet mellan utbildning, arbetsmarknad och socialsektorn. Utskottet
stödde ansträngningarna att utveckla utbildnings- och läromedelssamarbetet
på de s. k. smala områdena, t. ex. inom fiskeriutbildningen och glasutbildningen.
Utskottet noterade med tillfredsställelse att ministerrådet under
hösten 1981 godkänt ett förslag till överenskommelse om gemensam
nordisk arbetsmarknad för allmänlärare. Överenskommelsen borde snarast
ratificeras av de nordiska länderna. Utskottet framhöll också att
berörda länder - Norge, Sverige, Finland och eventuellt Island — borde
ratificera överenskommelsen om samarbete på utlandsundervisningens
område.

Beträffande den allmänkulturella verksamheten uppehöll sig utskottet
vid kulturförbindelserna mellan Grönland och övriga Norden. Ministerrådet
hade tagit del av utskottets erfarenheter från dess möte på Grönland

Redog. 1982/83:6

under sommaren 1981. Ministerrådet uttalade därvid förhoppningen om att
inom en snar framtid finna möjlighet att lägga fram förslag till konkreta
åtgärder för att utveckla kulturförbindelserna med Grönland. Utskottet
förväntade sig att ett förslag från ministerrådets sida rörande denna fråga
lades fram till 31:a sessionen 1983. Utskottet erinrade vidare om sitt
tidigare uttalande om att det på den nordiska kulturbudgeten infördes ett
särskilt anslag för regionalt kultursamarbete. Här hänvisades speciellt till
Nordkalotten. Vidare erinrades om stödordningen för nordiskt idrottssamarbete
och om Nordens institut på Äland. Med tillfredsställelse konstaterades
att stödordningen för översättning av grannlandslitteratur förts upp
som fast post på kulturbudgeten. Utskottet tog också upp frågan om
ungdomsturism i Norden och noterade med beklagande att ministerrådet
misslyckats i sina försök att etablera ett samarbete med de nordiska
statsbanorna för att få till stånd ett avtal om ett nordiskt ungdomsresealternativ.
Utskottet uttalade sitt fulla stöd för ministerrådets fortsatta arbete
med att underlätta ungdomars resande i Norden.

Utbildningssamarbete

Gunnel Jonäng m.fl. hade väckt ett medlemsförslag om undervisning
beträffande byggnadsmiljöfrågor. Medlemsförslaget avsåg en utredning av
möjligheterna till arkitektur- och byggnadsmiljöforskning inom ramen för
respektive länders kunskapsförmedlande institutioners verksamhet samt
för ett nordiskt samarbete inom denna undervisning. Utskottet delade
förslagsställarnas uppfattning att det var viktigt att arkitektur- och byggnadsmiljöfostran
ingick i läroplanerna för grundskolan och för gymnasieskolan
liksom i kursprogrammet inom den fria utbildningsverksamheten.
Utskottet noterade dock att vissa konkreta åtgärder redan hade vidtagits.
Bl. a. hade de nordiska arkitektförbunden beslutat att var för sig arbeta för
undervisning i de aktuella frågorna i respektive lands grundskola. Därutöver
hade de nordiska hembygdsorganisationerna upprättat en samarbetsorganisation
kallad Nordisk samverkan för hembygdsarbete, som ansågs
kunna få betydelse som informationskanal gentemot skolorna. Utskottet
fann mot bakgrund härav det inte nödvändigt med någon särskild utredning
utöver den som redan företagits i och med remissbehandlingen av medlemsförslaget.

Rådet följde utskottets förslag att rådet inte skulle företa sig något med
anledning av medlemsförslaget.

Statsrådet Jan-Erik Wikström svarade på en fråga ställd av en finländsk
ledamot om undervisningen av finska barn i Sverige. Av svaret framgick
att det pågick ett omfattande utrednings- och utvärderingsarbete om det
finska språkets ställning i Sverige, främst inom utbildningsområdet men
också när det gällde tillgången på vård och service på finska språket.
Regeringen hade tillkallat en särskild utredare med uppgift att utreda vissa
invandrarfrågor inom skolväsendet och vuxenutbildningens område. Av -

Redog. 1982/83:6

sikten var att få fram ett vidgat beslutsunderlag för fortsatta ställningstaganden
i dessa frågor samt att ytterligare kartlägga effekterna av nuvarande
hemspråksreform.

Mot bakgrund av att ministerrådet vid möte i november 1981 godkänt ett
förslag till överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för
lärare i grundskolan, beslöt rådet på förslag av utskottet att anse rekommendation
nr 19/1979 angående gemensam nordisk arbetsmarknad för
lärare för rådets del slutbehandlad.

Av meddelandet om rekommendation nr 2/1980 angående gemensamt
ansvar för utlandsskolor framgick att Norge och Sverige i juni 1980 undertecknat
ett bilateralt avtal om samarbete på utlandsundervisningens område
och att Finland i augusti 1981 antagit en lag om utlandsskolor enligt
vilken Finland kunde ansluta sig till det bilaterala avtalet mellan Norge och
Sverige. Enligt vad utskottet erfarit skulle Islands eventuella intresse av
anslutning utrönas. För Danmarks del var några åtgärder i enlighet med
rekommendationens syfte inte aktuella. På utskottets förslag beslöt rådet
anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

Forskningssamarbete

I ett medlemsförslag om ett forskningspolitiskt samarbete i Norden,
väckt av bl. a. Arne Gadd och Olof Palme, anfördes att den svaga ekonomiska
aktiviteten och den höga arbetslösheten i de nordiska länderna
krävde åtgärder för att utveckla industri och andra nya verksamheter.
Detta kunde ske genom en medveten forsknings- och utvecklingsinsats för
att skaffa nytt kunnande inom olika sektorer. En ny form för nordiskt
forskningssamarbete, som förslagsställarna ville pröva, var att etablera en
fond för att finansiera konkreta samarbetsprojekt vilka skulle läggas ut vid
institutionerna. Vidare föreslogs att samarbete inom forskarutbildningen
utökades samt att rådets presidium tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att
precisera hur och i vilken omfattning ett nordiskt forskningssamarbete
skulle komma till stånd. Dessutom borde rådet ge förslag till prioriteringar
av forskningsområdet.

Medlemsförslaget behandlades gemensamt med ett av Nordiska ministerrådet
framlagt förslag om ökat nordiskt forskningssamarbete. I ministerrådsförslaget
föreslogs inrättande av ett forskningspolitiskt råd. Detta
skulle ge råd till ministerrådet i långsiktiga och övergripande forskningspolitiska
frågor, samt genom egna initiativ främja samarbete över hela forskningsfältet.

Utskottet anslöt sig till ministerrådets uppfattning om vikten av att
ansträngningarna intensifierades för att uppnå de mål som Helsingforsavtalet
och kulturavtalet stadgar om samarbetet på forskningens område och
stödde förslaget om ett nordiskt forskningspolitiskt råd. Det underströks
att det krävdes ett stort mått av vilja och förmåga hos alla berörda parter
för att målen för forskningssamarbetet skulle kunna nås. Forskningssamar -

Redog. 1982/83:6

betet skulle förankras i nationella forskningsmiljöer och prioriteringar.
Samnordisk forskning skulle förutom att finansieras av samma organ som
finansierar nationell forskning också kunna bedrivas med stöd av samnordiska
medel av icke ringa omfattning. Det var betydelsefullt att överblick
skapades över det nordiska forskningssamarbetet och dess organisation
med hänsyn till det stora antalet samarbetsorgan på området.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 4) till ministerrådet
att med beaktande av de synpunkter som framförts av Nordiska
rådet och i enlighet med vad som föreslagits i ministerrådsförslaget B 38/k
upprätta ett nordiskt forskningspolitiskt råd i syfte att åstadkomma en
ökad samordning av de nordiska ländernas vetenskapliga forskning och
dess resurser såväl inom grundforskning och tillämpad forskning som inom
forskarutbildning. Rekommendationen antogs med 52 röster.

Sture Palm och Ingrid Sundberg hade väckt ett medlemsförslag om
inrättande av ett nordiskt tungjon-laboratorium. Inom utskottet rådde
enighet om behovet av samarbete kring forskning som krävde ”tung”
vetenskaplig utrustning, s. k. ”big Science”. Strävandena till utvidgat samarbete
kring den acceleratorbaserade forskningen tillstyrktes därför. Utskottet
avvisade dock förslaget om ett nordiskt tungjon-laboratorium. Ministerrådet
borde i stället, efter det att en svensk utredning om denna
forsknings ställning i Sverige nu avslutats, gå in för att utveckla samarbetet
på detta forskningsområde.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 5) till
Nordiska ministerrådet att intensifiera bevakningen av det arbete som
bedrivs på nationellt plan för att utveckla samarbetet inom den acceleratorbaserade
forskningen i Norden i syfte att åstadkomma ett gemensamt
program för detta område. Rekommendationen antogs med 45 röster mot
1.

En finländsk medlem ställde en fråga till ministerrådet angående grundande
av ett nordiskt freds- och konfliktforskningsinstitut. Nordiska rådet
hade år 1975 rekommenderat ministerrådet att inrätta ett sådant institut.
Statsrådet Wikström besvarade frågan och anförde att remissbehandlingen
av förslaget om ett sådant institut utvisade att det inte fanns skäl att
tillstyrka detta. Ministerrådet hade vid behandlingen av budgeten för Samarbetskommittén
för internationell politik, inklusive freds- och konfliktforskning,
utgått från att rekommendationen skulle kunna uppfyllas inom
befintliga medelsramar.

Allmänkulturellt samarbete

Kulturutskottet anmälde vid sessionen att behandlingen av ministerrådsförslag
om nordiskt kultursamarbete under 1980-talet och ett medlemsförslag,
väckt av bl. a. Georg Andersson, Karl-Erik Häll, Sture Palm och Olof
Palme, om det allmänkulturella samarbetet fortsatte i utskottet.

Ett medlemsförslag hade väckts om en nordisk kulturtidskrift i syfte att

Redog. 1982/83:6

uppmuntra kulturtidskrifterna i Norden till större nordisk inriktning samt
att grunda en allmänt orienterad nordisk kulturtidskrift finansierad med
samnordiska medel.

Utskottet underströk informationens betydelse för att den nordiska kulturgemenskapen
skulle kunna stärkas genom ömsesidigt utbyte av idéer
och impulser. Det saknades en gemensam nordisk informationskanal som
täckte hela kultursektorn, inte bara allmänkultur utan också forskning och
utbildning. Utskottet tillstyrkte, liksom flertalet remissorgan, en satsning
på existerande kulturtidskrifter vilket antogs vara mindre kostnadskrävande
och ge större utdelning sammantaget än av en satsning på en helt ny
tidskrift.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 6) till
Nordiska ministerrådet att utreda förutsättningarna för och möjligheterna
till att uppmuntra kulturtidskrifterna i Norden till större nordisk inriktning.
Rekommendationen antogs med 44 röster mot 2.

I ett medlemsförslag hade bl. a. Gunnel Jonäng, Eivor Marklund, Sture
Palm, Gabriel Romanus, Rolf Sellgren och Ingrid Sundberg hemställt till
ministerrådet att undersöka möjligheten till ett ökat nordiskt samarbete i
produktionen och distributionen av talböcker och punktskriftsböcker i de
nordiska länderna och förbättringar i de avseenden som redovisats i förslaget.

Utskottet noterade en allt igenom positiv inställning till medlemsförslaget.
En avgörande förutsättning för ett utvecklat samarbete på detta område
var att den tekniska utvecklingen inte tilläts försvåra, eller i värsta fall,
omöjliggöra ett samarbete. Samarbetet avsåg en minoritet i samhället, de
synskadade och läshandikappade. Särskilt eftersatta inom denna grupp
var, enligt kulturutskottet, de språkliga och etniska minoriteterna, t.ex.
finlandssvenskarna, de finskspråkiga i Sverige och samerna. Utskottet
förutsatte att det föreslagna samarbetet kring produktion och distribution
av talböcker och punktskriftsböcker inte skulle behöva besväras av tullhinder
eller andra hinder av liknande karaktär. Det erinrades om att det
redan fanns en nordisk referensgrupp för specialundervisningens läromedel,
vilket borde kunna underlätta genomförandet av den föreslagna rekommendationen.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 7) till Nordiska
ministerrådet att vidta åtgärder för att öka det nordiska samarbetet om
produktion och distribution av talböcker och punktskriftsböcker. Rekommendationen
antogs med 55 röster.

Gunnel Jonäng m.fl. hade i ett medlemsförslag hemställt om att en
kulturfond för Nordkalotten upprättades.

Utskottet ansåg att mera medel behövdes för att Nordkalott-samarbetet
på kulturområdet ytterligare skulle kunna utvidgas och utvecklas. Ett ökat
stöd till kultursamarbetet kunde ges utan att, såsom föreslagits, någon
särskild fond inrättades. På utskottets förslag antog rådet en rekommenda -

Redog. 1982/83:6

tion (nr 8) till ministerrådet att utan att inrätta någon särskild fond ställa
ökade medel till förfogande för kultursamarbetet på Nordkalotten genom
att på den nordiska kulturbudgeten inrätta ett särskilt anslag för regionalt
kultursamarbete. Rekommandationen antogs med 54 röster mot 1.

Kulturutskottet föreslog att rådet inte skulle företa sig något med anledning
av medlemsförslag om en undersökning av möjligheterna att inrätta
ett nordiskt idrottsligt centrum på Nordkalotten, väckt av Karl-Erik Häll,
Essen Lindahl, Eivor Marklund och Per Petersson m. fl.

Utskottet åberopade tidigare uttalanden om betydelsen av att stödordningen
för nordiskt idrottssamarbete utvecklades så att även samarbetet
inom handikappidrotten skulle kunna stödjas liksom idrottssamarbetet
på Nordkalotten. Utskottet ansåg inte att det fanns behov av att utöver
existerande centra på Nordkalotten inrätta något nordiskt idrottsligt centrum.
Rådet följde utskottets förslag.

Av meddelande över rekommendation nr 12/1977 angående handlingsprogram
för förbättrad språkförståelse i Norden framgick att ett sådant
handlingsprogram antagits av ministerrådet i januari 1981. Det meddelades
vidare att ministerrådet, sedan programmet antagits, beviljat medel för
lärarfortbildning och produktion av läromedel för lågstadiet. Utskottet
konstaterade dock att den verksamhet som nu beviljats medel utgjorde
blott en del av den verksamhet som enligt handlingsprogrammet skulle
finansieras över nordisk budget. Det var utskottets uppfattning att beslutet
om handlingsprogram samtidigt borde innebära att ministerrådet så långt
som möjligt påtog sig det ekonomiska ansvaret för de föreslagna åtgärderna
och godkände en tidsplan för programmets förverkligande. I annat fall
var det risk för att handlingsprogrammen endast fick karaktären av kataloger
över önskvärda åtgärder.

Rådet beslöt på utskottets förslag att för sin del anse rekommendationen
nr 18/1977 angående samarbete för att öka spridningen av nordisk film
inom Norden slutbehandlad. Utskottet hänvisade till att ministerrådet
beslutat om en försöksverksamhet under perioden 1981-1985 i syfte att
göra värdefull nordisk spelfilm tillgänglig för en större publik inom och
utom Norden.

Nordiskt radio- och TV-samarbete

Ministerrådet överlämnade den 23 november 1981 ett ministerrådsförslag
om ökat nordiskt radio- och TV-samarbete. På grund av förestående
folketingsval hade danska regeringen avstått från att rösta om ministerrådsförslaget
och förklarat att den senare skulle meddela sin ståndpunkt.
Den 9 februari 1982 meddelade den danska regeringen, att den inte kunde
ställa sig bakom ministerrådsförslaget. Med anledning härav anmäldes vid
sessionen att ministerrådet drog tillbaka sitt tidigare framförda förslag.

Ett medlemsförslag om ökat nordiskt radio- och TV-samarbete väcktes
därefter av Bertil Jonasson, Gabriel Romanus och Ingrid Sundberg m.fl.

Redog. 1982/83:6

Förslagsställarna ansåg att regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige
borde fortsätta arbetet på att utveckla ett system för distribution av
radio- och TV-program via satellit. Förslagsställarna räknade med att det
svenska Tele-X-projektet, i vilket Finland och Norge förväntades delta,
kunde ge värdefulla erfarenheter för ett fyrlandsprojekt.

Utskottet fann att de kulturpolitiska motiven för ett utvidgat nordiskt
radio- och TV-samarbete blev tyngre ju fler utomnordiska TV-program
som genom användning av satellittekniken blev tillgängliga i Norden. Det
skulle enligt utskottets uppfattning därför vara mycket olyckligt om det i
en sådan situation saknades nordiska program i det tillgängliga programutbudet,
och de nordiska länderna avhände sig möjligheterna att genom ett
satellitsamarbete stärka den nordiska samhörigheten och kulturutväxlingen.

Utskottet hade självfallet inga invändningar mot att bland motiven för
ett utvidgat nordiskt radio- och TV-samarbete även nämndes de industripolitiska
skälen. Möjligheten att genom ett satellitsamarbete främja den
tekniska utvecklingen inom rymdteknik och telekommunikationer i Norden
borde enligt utskottets mening tas till vara. Utskottet ansåg att regeringarna
i Finland, Island, Norge och Sverige nu borde fortsätta arbetet
med att utveckla ett system för distribution av radio- och TV-program via
satellit, varvid hänsyn borde tas till att systemet även skulle lämpa sig att
använda för andra kommunikationstjänster. Utskottet ansåg därför att
regeringarna borde uppta förhandlingar i syfte att träffa avtal om den
fortsatta utvecklingen av ett sådant system. Utskottet ansåg att de erfarenheter
och kunskaper, som förberedelserna av det av Sverige planerade
Tele-X-projektet kunde ge, borde tas till vara, för att utnyttjas vid utvecklingen
av det fyrlandsprojekt som medlemsförslaget syftade till.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 3) till regeringarna
i Finland, Island, Norge och Sverige att uppta förhandlingar i
syfte att träffa avtal om den fortsatta utvecklingen av ett radio- och TVsamt
telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem. Nordiska
rådet förutsätter att utvecklingen av samarbetet kommer att ske inom
ramen för Helsingforsavtalet, att Nordiska rådet hålls informerat om denna
utveckling samt att ett eventuellt förverkligande av ett radio- och TVsamt
telesamarbete via satellit underställs Nordiska rådets session. Rekommendationen
antogs med 52 röster mot 1.12 medlemmar avstod från
att rösta däribland Eivor Marklund.

D.2.3 Social- och miljöutskottet

Utskottet har ägnat stor del av sitt arbete åt att tillsammans med
ministerrådet i olika sammansättningar diskutera förslagen till nya program
för social- och hälsovård och jämställdhet samt en ny överenskommelse
om gemensam nordisk arbetsmarknad. Narkotikafrågorna fick
stor publicitet under sessionen.

Redog. 1982/83:6

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Rune Gustavsson (c), Grethe
Lundblad (s) och Doris Håvik (s).

Möten

Utskottet har hållit möten den 28-29 maj 1981 på Bornholm, den 10-11
augusti i Joensuu, Finland, den 9 november i Södertälje, den 1-2 december
i Köpenhamn, den 21-22 januari 1982 i Stockholm samt den 1 och 3
mars i samband med sessionen i Helsingfors.

Utskottet har sammanträtt med ministerrådet i tre olika sammansättningar.
Vid ett möte i Södertälje den 9 november 1981 med företrädare för
ministerrådet - jämställdhetsministrarna — diskuterades förslag till nytt
nordiskt samarbetsprogram på jämställdhetsområdet. I Köpenhamn den 2
december 1981 fördes överläggningar med företrädare för ministerrådet —
social- och hälsovårdsministrarna - om revisionen av det nordiska samarbetsprogrammet
på social- och hälsovårdsområdet. Den 2 december 1981 i
Köpenhamn mötte utskottet också ministerrådet - arbetsmarknadsministrarna
- för att diskutera förslag till ny nordisk överenskommelse om
gemensam nordisk arbetsmarknad.

Tillsammans med rådets ekonomiska utskott anordnades social- och
miljöutskottet den 9-11 novemer 1981 ett seminarium i Södertälje på
temat ”Energi i Norden - ekonomi, miljö och försörjningstrygghet”.

Ovannämnda möten med ministerrådet har inom utskottet förberetts av
parlamentariskt sammansatta arbetsgrupper. Seminariet i Södertälje förbereddes
av en arbetsgrupp med representanter för båda utskotten.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Social- och miljöutskottet anlade i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet inledningsvis allmänna synpunkter
på det nordiska samarbetet. Utskottet fann det värdefullt att
nordiska samarbetsprogram eller överenskommelser av större betydelse
förelädes rådet i form av ministerrådsförslag. Den nationella uppföljningen
av de nordiska utredningsresultaten var mycket viktig och ministerrådet
och de nordiska regeringarna borde i framtiden ägna större uppmärksamhet
åt dessa frågor än tidigare. Personella och ekonomiska resurser borde
ställas till förfogande för genomförandet av ministerrådets handlingsprogram.

Utskottet uttalade vissa farhågor för att ministerrådet under senare tid
alltför markant satsat på ekonomiskt inriktade samarbetsområden till
nackdel förde s. k. mjuka värdena. Ministerrådet borde beakta de problem
som möter människorna i Norden vid resa, byte av arbetsplats eller flyttning.
Initiativ borde tas som beaktade de i vid mening sociala sidorna av
det nordiska samarbetet.

Redog. 1982/83:6

Såvitt gällde arbetsmarknadsområdet fann utskottet arbetsmarknadssituationen
i de nordiska länderna alarmerande, särskilt ungdomsarbetslösheten.
De ekonomiska resurserna för samarbetet på arbetsmarknadsområdet
måste utökas. Ett nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor borde
inrättas för att möjliggöra nordiska analyser av den långfristiga utvecklingen
på arbetsmarknaden, ett förslag som utskottet tidigare framfört. Utskottet
efterlyste på nytt konkreta åtgärder med anledning av utredningarna om
kapitalets och arbetskraftens rörlighet och om uthyrnings- och entreprenadföretagens
verksamhet. Utskottet uppehöll sig också vid de problem
som uppstått för verksamheten vid Nordkalottens arbetsmarknadsutbildningscenter
i Övertorneå och hemställde att verksamheten borde ges en
mer nordisk inriktning.

Utskottet kommenterade även arbetsmiljösamarbetet och ansåg att samarbetet
beträffande yrkeshygieniska gränsvärden borde intensifieras. Ut J skottet

underströk på nytt behovet av ett ökat samarbete inom den psykosociala
arbetsmedicinen, ett område som prioriterats av rådet sedan början
av 70-talet.

Beträffande miljövårdssamarbetet hemställde utskottet att ett reviderat
nordiskt samarbetsprogram skulle framläggas till rådets 31 :a session i form
av ett ministerrådsförslag efter hörande av social- och miljöutskottet.
Utskottet, som efterlyst en utvärdering av den nordiska miljöskyddskonventionen,
noterade med tillfredsställelse att en beskrivning av miljöskyddskonventionens
tillämpning getts i berättelsen. Utskottet hemställde,
att samarbetsinsatserna avseende miljöeffekter av energiproduktion
borde intensifieras.

Slutligen framhöll utskottet att överenskommelsen om en gemensam
nordisk arbetsmarknad för hälso-, sjukvårds- och veterinärpersonal snarast
borde ratificeras av samtliga länder. Rådet antog utskottets förslag till
yttrande (nr 3) med 59 röster.

Social- och hälsovårdssamarbete

Ministerrådet hade framlagt ett förslag om nytt program för ministerrådets
samarbete på social- och hälsovårdsområdet. Utskottet ansåg att
detta program jämfört med 1977 års program innehöll få förbättringar. En
s. k. åtgärdsförteckning borde ha fogats till programmet. Ett hårdnande
ekonomiskt klimat fick inte tas till intäkt för minskade ambitioner vad
gällde samarbetet på social- och hälsovårdsområdet.

Utskottet underströk vikten av att den nya nordiska trygghetskonventionen
fick en likartad tillämpning i länderna. Möjligheterna till samverkan
på hälso- och sjukvårdens område särskilt i gränstrakterna borde uppmärksammas.
Äldreomsorgen var också ett naturligt samarbetsområde.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 9) till ministerrådet
att fastställa ett nytt nordiskt samarbetsprogram på social- och
hälsovårdsområdet med beaktande av de synpunkter som framförts av

Redog. 1982/83:6

social- och miljöutskottet, att låta utarbeta förslag till åtgärdsförteckning
som i skyndsam ordning bör tillställas Nordiska rådet, att ställa tillräckliga
ekonomiska och personella resurser till förfogande för samarbetsprogrammets
genomförande samt att kontinuerligt och i fortlöpande samverkan
med Nordiska rådets organ och berörda parter vidareutveckla och fördjupa
det nordiska samarbetet på social- och hälsovårdsområdet. Rekommendationen
antogs med 53 röster mot 1.

I ett medlemsförslag hade bl. a. Rune Gustavsson hemställt om en rekommendation
till ministerrådet att undersöka möjligheterna att i de nordiska
länderna genomföra ett s.k. faddersystem för barn. att införa förbud
mot aga, att utveckla föräldrautbildning, att vidta åtgärder för att eliminera
skadeverkningarna på barn av det kommersiella trycket och mediautbudet,
samt till regeringarna att på internationellt plan verka för en konvention
om barnets rättigheter.

Utskottet menade att barns intressen måste tillvaratas redan på ett tidigt
stadium inom samhällsplaneringen. Den accelererande takten i samhällsomvandlingen
hade bidragit till att skapa en inre otrygghet hos barnen. Hur
barn och unga påverkas av boende- och uppväxtmiljön borde ytterligare
klarläggas och kontakterna mellan generationerna förstärkas. I Norge och
Sverige hade förbud mot kroppslig aga införts, däremot inte i Danmark och
Finland. Utskottet förordade ett uttryckligt förbud i samtliga nordiska
länder. Vidare framhöll utskottet betydelsen av att skapa trygghet i föräldrarollen.
De mest långtgående insatserna borde enligt utskottet göras för
de barn som har det sämst ställt. Utskottet noterade betydelsen av det
internationella arbetet för att förbättra barnens ställning.

På utskottets förslag antog rådet två rekommendationer (nr 10 och 11)
till ministerrådet att införa likartade lagbestämmelser om förbud mot
kroppslig aga eller annan kränkande behandling av barn, att samarbeta i
syfte att vidareutveckla föräldrautbildningen i de nordiska länderna samt
att särskilt beakta de handikappade barnens situation. Vidare rekommenderade
rådet de nordiska ländernas regeringar att på internationellt plan
samfällt verka för ingåendet av en internationell konvention till skydd för
barnens rättigheter. Rekommendation nr 10 antogs med 52 röster mot 2
och nr 11 med 55 röster.

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation till ministerrådet
att utreda möjligheterna för och verkställa en utbyggnad av en
färdtjänst för handikappade som täckte samtliga länder.

Utskottet noterade att färdtjänsten huvudsakligen var en kommunal
angelägenhet men att statsbidrag förekom. Färdtjänsten torde vara mest
utbyggd i Sverige, medan den i Finland var av betydligt mindre omfattning.
I Danmark och Norge utreddes formerna för en sådan. Utskottet fann att
färdtjänsten för handikappade, som inte kunde använda allmänna kommunikationsmedel,
inte fick stoppas vid de nordiska riksgränserna.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 12) till minister -

Redog. 1982/83:6

rådet 1) att i samarbete med berörda kommunala organ verka för samordning
av principerna för färdtjänst, 2) att utreda möjligheterna för att etablera
internordisk färdtjänstservice med särskilt beaktande av behoven i
gränstrakterna samt 3) att samarbeta om regler för utformning och utrustning
av specialtransportfordon som är avsedda att användas vid färdtjänst
för handikappade. Rekommandationen antogs med 51 röster.

Rune Gustavsson hade tillsammans med andra rådsmedlemmar hemställt,
att rådet måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att vidta
åtgärder för att möjliggöra ett effektivare bekämpande av narkotikamissbruket
i de nordiska länderna, däribland enhetligare rättstillämpning, ökade
resurser för tull- och polisväsendet samt att undersöka möjligheterna
för återinförande av stämpling i passhandlingar vid resa mellan nordiskt
och utomnordiskt land.

Enligt utskottet talade mycket för att Norden måste betraktas som en
gemensam narkotikamarknad. Samordnade åtgärder måste därför vidtas.
Ett intensifierat samarbete mellan tull- och polismyndigheterna borde
komma till stånd i form av utväxling och gemensam utbildning av poliser
och genom samarbete beträffande utstationering av s.k. narkotikasambandsmän.
Tull- och polismyndigheternas resurser borde förstärkas genom
personella resurser, genom utökad användning av narkotikaspaningshundar
och genom samverkan mellan tullmyndigheterna å ena sidan och
polismyndigheterna å den andra. Även om en harmonisering av straffsatserna
beträffande grova narkotikabrott inte var realistisk för närvarande -Norge hade höjt maximistraff för grova narkotikabrott från 10 år till 15 och
en höjning till 21 år övervägdes — ansåg utskottet att rättstillämpningen i
Norden borde vara så enhetlig som möjligt. Narkotikalagarna måste tillämpas
konsekvent och med stränghet i samtliga nordiska länder. Förslaget
om återinförande av passtämpling vid resa mellan utomnordiskt och nordiskt
land avvisades av utskottet med hänvisning till att de förväntade
resultaten inte skulle stå i rimlig proportion till resurskraven.

Frågan fick en extra stor publicitet då en dansk medlem meddelade att
han inhandlat en mindre mängd hasch i Stockholm som ett led i diskussionen
om den danska fristaden Christiania som haschmarknad i Norden.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 14) till ministerrådet
att aktivt arbeta för att de nordiska länderna ej accepterar någon
form av narkotika som inte är medicinskt betingad och att bekämpningen
av narkotikamissbruket sker med denna målsättning som grund, att öka
resurserna för tull och polis samt att intensifiera samarbetet mellan tulloch
polismyndigheterna på nationellt och nordiskt plan i syfte att komma
till rätta med narkotikamissbruket och narkotikabrottsligheten samt att
verka för att en enhetlig rättstillämpning på narkotikalagstiftningens område
kommer till stånd. Rekommendationen antogs med 64 röster mot 8.

Gabriel Romanus hade ställt en fråga om vad Danmarks regering avsåg
att göra åt problemet med den öppna försäljningen av hasch i Christiania.

Redog. 1982/83:6

Danska justitieministern svarade, att varje försäljning av cannabis, också i
Christiania, var i strid med den danska regeringens narkotikapolitik och
måste bekämpas. Christianias framtid var under övervägande, och i regeringens
planer för Christianias framtid ingick som en klar förutsättning en
stängning av haschmarknaden i Christiania.

Grethe Lundblad hade i en fråga bett om en närmare redogörelse för
vilka åtgärder och utredningar som under året skulle ske för att samordna
insatserna mot uppkomsten av handikapp. I svaret framfördes ministerrådets
uppfattning, att förutsättningar för ett utbyggt nordiskt samarbete på
detta område skulle föreligga först då en tillfredsställande nationell registrering
inletts. Det fanns dock konkreta och praktiskt betonade förslag som
kunde förverkligas utan att behöva invänta det övriga arbetet. Ett nordiskt
samordningsmöte skulle hållas under hösten för att se över det framtida
samarbetet där man kunde utnyttja de nationella utredningarnas resultat.

På en fråga om svenska regeringen var medveten om de svårigheter av
psykologisk och praktisk art som många finska pensionärer i Sverige
befann sig i och om regeringen hade för avsikt att vidtaga åtgärder för att
minska dessa problem, svarade statsrådet Söder bl. a. att finska och svenska
regeringarna enats om att förstärka samarbetet inom en särskild finsksvensk
arbetsgrupp på social- och hälsovårdsområdet och att samarbetet
skulle inriktas på att få till stånd en väl fungerande finskspråkig samhällsservice
i Sverige. Den s. k. äldreberedningen avsåg att hösten 1982 anordna
ett seminarium om äldreomsorgen för invandrare och Olofströms kommun
förde överläggningar om ett pensionärshem för finska invandrare i
Sydsverige.

Arbetsmarknadsfrågor

Nordiska ministerrådet hade framlagt ett förslag om revision av 1954 års
överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad. Utskottet hade
behandlat förslaget dels genom en särskild arbetsgrupp, dels vid ett möte
med ministerrådet—arbetsmarknadsministrarna.

Den reviderade överenskommelsen inleds med konstaterandet att det är
en grundläggande rättighet för medborgarna i de nordiska länderna att fritt
kunna ta arbete och bosätta sig i annat nordiskt land. Vidare slås fast att
detta skall kunna ske under på förhand kända samt ekonomiskt och socialt
tryggade förhållanden. Målet är att upprätthålla den fulla sysselsättningen i
de nordiska länderna. Att flyttningsrörelserna ej skall leda till obalans på
arbetsmarknaden utan vara till gagn för den ekonomiska och sociala utvecklingen
i länderna stipuleras.

I överenskommelsen stadgas liksom i 1954 års överenskommelse att
arbetstillstånd ej skall krävas för medborgare i de fördragsslutande länderna.
Vidare behandlas i avtalet principen om lika behandling, arbetsmarknadsmyndigheternas
roll i samarbetet, samråd mellan länderna om
obalans uppkommer på arbetsmarknaden. Slutligen föreskrivs att minister3
Riksdagen 1982183. 2 sami. Nr 6

Redog. 1982/83:6

rådet-arbetsmarknadsministrarna regelbundet skall samråda med arbetsmarknadsparterna.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande att den offentliga arbetsförmedlingen
var utbyggd i varierande grad i de olika nordiska länderna, vilket var
ett av skälen till att utskottet inte ansett sig kunna förorda en obligatorisk
arbetsförmedling inom ramen för den nordiska arbetsmarknadsöverenskommelsen.
Obligatorisk arbetsförmedling på nordiskt plan skulle dessutom
strida mot lika-behandlingsprincipen. Först om obligatorisk arbetsförmedling
fanns i alla de nordiska länderna kunde den införas på nordiskt
plan. Utskottet förordade en nordisk databank för lediga platser.

Särskilt glädjande var att Island funnit det möjligt att biträda överenskommelsen.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 1) till de
nordiska ländernas regeringar att med beaktande av de synpunkter som
framförts av social- och miljöutskottet ingå en ny överenskommelse om
gemensam nordisk arbetsmarknad samt att i särskild ordning på nationellt
och nordiskt plan utarbeta tillämpningsföreskrifter i anslutning till överenskommelsen
vilka skall tillställas Nordiska rådet. Rekommendationen
antogs med 62 röster.

Ministerrådet hade överlämnat ett förslag om överenskommelse mellan
myndigheter och institutioner inom den yrkesinriktade rehabiliteringen
och arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet ansåg att den föreslagna överenskommelsen
utgjorde ett värdefullt komplement till den nya överenskommelsen
om gemensam arbetsmarknad och att den kunde skapa ökade
arbetsmöjligheter för dem som drabbades av handikapp eller arbetslöshet.
Överenskommelsen syftar till att i särskilda fall öka möjligheterna till
yrkesinriktad rehabilitering och arbetsmarknadsutbildning för arbetssökande
som är bosatta i något av de övriga nordiska länderna.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 13) till de
nordiska ländernas regeringar att med beaktande av de synpunkter som
framförts av social- och miljöutskottet, ingå en överenskommelse om
samarbete mellan myndigheter och institutioner inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen och arbetsmarknadsutbildningen samt att i särskild ordning
förelägga Nordiska rådet riktlinjerna för den närmare tillämpningen
av överenskommelsen. Rekommendationen antogs med 53 röster.

På en fråga om åtgärder för att skärpa övervakningen av den verksamhet
som bedrivs av firmor som hyr ut arbetskraft i andra nordiska länder
svarade statsrådet Söder att en arbetsgrupp skulle lägga fram en rapport till
årsskiftet 1983 om praktiska lösningar beträffande den s. k. grå arbetskraften.

Av meddelandet om rekommendation nr 12/1978 angående internationell
konvention om arbetstiden framgick att frågan om en ny arbetstidskonvention
inte skulle tas upp på ILO:s dagordning vare sig vid 1982 eller 1983 års
arbetskonferens samt att regeringarna ansåg att det inom de närmaste åren

Redog. 1982/83:6

fanns små möjligheter till konkreta initiativ beträffande en ny ILO-konvention
om generell arbetstidsförkortning. Då syftet med rekommendationen
inte syntes möjlig att uppnå inom överblickbar framtid beslöt rådet anse
rekommendationen slutbehandlad.

Då det av meddelande framgick att ministerrådet var tveksamt till möjligheterna
att nå fram till en nordisk harmonisering vad beträffar de projektanställdas
juridiska, sociala och ekonomiska förhållanden vid tjänstgöring
utanför Norden och inte avsåg att tillsätta den utredning som
begärdes i rekommendation nr 19/1980 nödgades utskottet konstatera att
s*yftet med rekommendationen ej syntes möjligt att uppnå och rådet beslöt
anse rekommendationen slutbehandlad.

Miljövård

Bertil Jonasson och en annan rådsmedlem hade i ett medlemsförslag
hemställt om en rekommendation till ministerrådet att undersöka möjligheterna
att inrätta ett epidemiologiskt beräkningssystem i Norden. Utskottet
ville i och för sig förorda ett nordiskt samarbete beträffande ett epidemiologiskt
bevakningssystem men noterade att etablerandet av ett sådant
system först kunde ske sedan länderna var för sig byggt upp nationella
system. Sådana nationella bevakningssystem torde i sin tur förutsätta
förstudier på regional och kommunal nivå.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 15) till ministerrådet
att utarbeta riktlinjer för etablerandet av nationella epiemiologiska
bevakningssystem samt att inleda ett erfarenhetsutbyte beträffande vetenskapliga
och praktiska metodproblem. Rekommendationen antogs med 47
röster.

På en fråga angående vilka åtgärder ministerrådet avsåg att vidtaga i
syfte att klarlägga kvaliteten och säkerheten ur konsumentsynpunkt hos
redan i bruk tagna och hos nya kemiska bekämpningsmedel svarade statsrådet
Söder att en bedömning av dessa frågor skulle göras i samband med
utarbetandet av ett nytt samarbetsprogram på miljövårdsområdet som
läggs fram för rådets session 1983.

Jämställdhet

Ministerrådet hade framlagt ett förslag om reviderat samarbetsprogram
på jämställdhetsområdet avsett att ersätta det handlingsprogram som antogs
1978. Revideringen har skett i kontakt med arbetsmarknadens parter,
kvinnoorganisationer, nationella jämställdhetsorgan och utskottet.

Utskottet noterade att dess synpunkter på programmet beaktas i inte
obetydlig omfattning. Begreppet jämställdhet ansåg utskottet böra omfatta
lika möjligheter, lika rättigheter, lika villkor och lika ansvar inom utbildning,
arbetsliv, familj, organisationsliv och samhällsliv i övrigt. Dock
förelåg i utskottet olika inställningar till positiv diskriminering och könskvotering
inom arbetsliv och politik. Insatsområdena borde omfatta ar -

Redog. 1982/83:6

betsliv, social- och familjepolitik, utbildning, boende- och samhällsplanering
samt politik och samhälle. Utskottet ville beträffande de olika projekten
gå längre än vad som föreslagits vad avsåg jämlikheten inom ministerrådets
organ och harmonisering av lagstiftning av betydelse för jämställdheten.
Utskottet ansåg också att ett genomförande av de projekt som
ingick i den till förslaget fogade åtgärdsförteckningen krävde långt större
belopp än de enligt budgeten tillgängliga.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 16) till ministerrådet,
att fastställa ett reviderat samarbetsprogram på jämställdhetsområdet
med beaktande av de synpunkter som framförts av social- och
miljöutskottet, att ställa tillräckliga ekonomiska och personella resurser till
förfogande för samarbetsprogrammets genomförande samt att kontinuerligt
och i fortlöpande samverkan med Nordiska rådets organ och berörda
parter vidareutveckla och fördjupa det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet.
Rekommendationen antogs med 48 röster mot 1.

D.2.4 Trafikutskottet

Trafikutskottet har fortsatt att följa arbetet med det nordiska trafiksäkerhetsåret
1983 genom sina representanter i den nordiska huvudkommittén.
Turistfrågor har ägnats avsevärd tid bl. a. med hänsyn till den
under 1982 startade kampanjen ”Res i Norden” vilket utmynnat i ett
medlemsförslag om enhetligare rabattordningar. Endast en rekommendation,
om trafikseparering i Alands hav och Kvarken, fördes fram till
denna session.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Essen Lindahl (s). Per Petersson
(m) och Rolf Sellgren (fp).

Möten

Utskottet har hållit möten den 22 och 24 april 1981 på Fornebu och i
Trondheim, den 25 juni i Förde, Norge, den 28-29 oktober i Helsingfors,
den 3 december i Köpenhamn, den 21 januari 1982 i Stockholm samt under
sessionen den 1 mars i Helsingfors.

I samband med Trondheimsmötet anordnades en konferens om trafiksäkerhet
i Norden.

Vid mötet i Förde den 25 juni 1981 fick utskottet en redogörelse för
arbetet i Nordiska ministerrådets turistutskott. En arbetsgrupp, tillsatt av
utskottet, höll ett möte med Färöarnas landsstyre den 21 september 1981
för att utröna landsstyrets syn på frågan om nordisk färjförbindelse året om
mellan Island, Färöarna och övriga Norden. Från svensk sida deltog Rolf
Sellgren.

Utskottet mötte Nordiska ministerrådet—trafikministrarna i Köpenhamn
den 3 december 1981 och diskuterade bl. a. Öresundsförbindelsema,

Redog. 1982/83:6

flygförbindelserna på Nordkalotten och fäijförbindelser mellan Island,
Färöarna och övriga Norden.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottets betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet inleds med ett antal allmänna synpunkter. Sålunda uttalade
utskottet förståelse för ministerrådets önskemål om snabb behandling
av rekommendationerna men betonade samtidigt att rådet var det beslutande
organet som även fortsättningsvis skulle avgöra hur länge rekommendationerna
stod kvar på rådets saklista. Arbetet kunde bli effektivt
genom att intentionerna i rekommendationerna uppfylldes i raskare takt.
Utskottet uppehöll sig också vid den nationella uppföljningen av genomförda
utredningar och ministerrådsbeslut och framhöll att ansvaret vilade
såväl på ministerrådet som på rådets medlemmar. Utan nationell uppföljning
var utredningar och forskningsprojekt i många fall knappast meningsfulla.

För andra gången innehöll berättelsen en redogörelse för ministerrådets
åtgärder med anledning av rådets yttrande på trafikområdet från föregående
session. Utskottet upprepade med anledning härav sin hemställan om
en utredning om de nordiska ländernas transportpolitik. Behov fanns att
göra transportstatistiken i de nordiska länderna jämförbar samt att åstadkomma
löpande nordisk transportstatistik. Utskottet hemställde därför att
arbetet för förbättrad nordisk transportstatistik prioriterades av Nordisk
utvalg för samferdselsstatistik (NUSA).

Beträffande upprättandet av färjförbindelser mellan Island, Färöarna
och det övriga Norden fann utskottet det betydelsefullt för alla nordbor att
pålitliga färjförbindelser upprättades mellan dessa områden. Den rapport
som framlades 1978 borde därför uppdateras.

Liksom i tidigare yttrande hemställdes att ministerrådet mot bakgrund
av den genomförda forskningen på området arbetade för att gemensamma
emissionsnormer för buller från motorfordon infördes i Norden.

Vidare behandlade utskottet Telemedelsprojektet vars syfte var att underlätta
handikappades användning av teletjänster genom utveckling och
marknadsföring av olika teleutrustningar. De åtgärder som vidtagits med
anledning av projektet var otillfredsställande och ministerrådet borde skapa
förutsättningar för att texttelefoner tillhandahölls i samtliga nordiska
länder till handikappade som hade behov därav. Arbetet för förbättrade
villkor för de handikappade fick inte avmattas när handikappåret 1981
avslutats.

Utskottet ansåg att ministerrådet borde arbeta för att flygförbindelserna
på Nordkalotten upprätthölls också efter försöksperiodens slut, även om
resandefrekvensen hittills inte varit tillfredsställande.

Även i detta års betänkande återkom utskottet till Kiruna—Narvik -

Redog. 1982/83:6

vägen och noterade att denna öppnats på den svenska sidan fram till
gränsen hösten 1982. En sommarväg med förhållandevis hög standard
skulle öppnas 1984 fram till gränsen på den norska sidan och en väg med
fullgod standard 1986.

Beträffande Öresundsförbindelserna betonade utskottet att fasta förbindelser
över Öresund skulle betyda mycket för utvecklandet av en nordisk
hemmamarknad. Utskottet återkom till en tidigare framställning till ministerrådet
om en redogörelse för gällande regler i Norden på den trafiktekniska
och sjösäkerhetstekniska sidan och för vilka planer på harmonisering
av dessa regler som förelåg. En sådan kartläggning var tänkt att utgöra
underlag för en bedömning av harmoniseringen av de nordiska ländernas
regler om fritidsbåtar.

Vad gällde trafiksäkerhetsområdet borde ministerrådet enligt utskottet
arbeta för att de förslag till förbättringar och bearbetning av trafikolycksdata
som framlagts i Nordiska trafiksäkerhetsrådets rapport MITRA beaktades
av berörda nationella myndigheter.

På turistområdet berörde utskottet frågan om ett nordiskt ungdomsresekort.
Danska Statsbaner hade framlagt förslag om ett särskilt ungdomsresekort
för resenärer upp till 26 år och till ett pris ca 20 % lägre än priset för
NORDTURIST med tåg. Ordningen skulle gälla i försökssyfte under nordiska
turiståret 1982. Utskottet hade föreslagit att regeringarna i Finland,
Norge och Sverige samt järnvägsstyrelserna i dessa länder skulle medverka
till att förslaget om ett sådant nordiskt ungdomsresekort förverkligades
under ”Nordiska turiståret” 1982. Rådets yttrande (nr 5) antogs med 51
röster.

Trafiksäkerhetsfrågor

Utskottet har under året fortsatt följt genomförandet av rekommendation
nr 10/1980 om ett nordiskt trafiksäkerhetsår. Sedan ministerrrådet i
samband med Nordiska rådets 29:e session i mars 1981 beslutat genomföra
ett nordiskt trafiksäkerhetsår 1983 och beviljat medel för den nordiska
delen av genomförandet bildades en nordisk huvudkommitté med representanter
för ministerrådet och Nordiska rådet för att leda arbetet på
nordiskt plan. Nationella kommittéer har bildats i Finland, Norge och
Sverige. Från svensk sida deltar Essen Lindahl i huvudkommittén.

Rådet som följer arbetet med förberedelserna för trafiksäkerhetsåret
genom sina representanter i huvudkommittén konstaterade med tillfredsställelse
att rekommendationen om ett nordiskt trafiksäkerhetsår kunde
betraktas som genomförd och beslöt att anse den slutbehandlad.

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation till ministerrådet
att med hänsyn till ökad trafiksäkerhet överväga åtgärder som
ledde till generell hastighetsbegränsning om 80 kilometer i timmen för
innehavare av körkort under det första året. En hastighetsbegränsning av
den typ som föreslogs hade redan införts i Finland. Utskottet ansåg med

Redog. 1982/83:6

hänvisning till att fartbegränsningarna i Norden inte var harmoniserade, att
skäl inte förelåg att tillstyrka medlemsförslaget. Sju olika fartgränser tilllämpades
i Danmark, åtta i Finland, sex i Norge och fem i Sverige.

På förslag av utskottet beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget.

Essen Lindahl ställde en fråga till regeringarna i Danmark, Finland och
Island när nordisk giltighet för körkort kunde genomföras även i dessa
länder. Finlands trafikminister svarade på de tre regeringarnas vägnar att i
Danmark utgått ett cirkulär enligt vilket körkort utfärdade i Finland, Norge
och Sverige var giltiga även efter det att innehavaren bosatt sig i Danmark.

1 Finland väntades förslag om motsvarande bestämmelser inom en nära
framtid. Island förberedde nya körkortsbestämmelser.

Mellanriksförhindelser

I ett medlemsförslag hade från finländsk sida hemställts om en rekommendation
till berörda regeringar att införa obligatorisk lotsning genom
Alands hav och Kvarken. Utskottet ville mot bakgrund av uppfattningen
hos majoriteten av remissinstanserna ej stödja detta yrkande utan tillstyrkte
i stället att förslag om trafikseparering i Kvarken och Ålands hav skulle
utarbetas och läggas fram för godkännande i IMCO (Intergovernmental
Maritime Consultative Organization). Mot bakgrund av att farlederna genom
Kvarken och Ålands hav var svårnavigerade och tättrafikerade och
de antal oavsiktliga oljeutsläpp och olycktstillbud som skett i Östersjön
fanns enligt utskottets uppfattning all anledning att söka förbättra säkerheten
till sjöss.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 20) till regeringarna
i Finland och Sverige att undersöka förutsättningarna för att
införa trafikseparationer för sjöfarten i Ålands hav och Kvarken. Rekommendationen
antogs med 49 röster.

På en fråga vilka åtgärder ministerrådet avsåg att vidta för att vidareutveckla
isbrytarsamarbetet i Norden svarade kommunikationsminister
Claes Elmstedt med en redogörelse för de förstärkningar av isbrytarkapaciteten
som ägt rum under senare år samt för existerande samarbete enligt
1961 års överenskommelse om samverkan vid isbrytning. Han hänvisade
även till att i trafiken Finland-Sverige nya storfärjor tagits i bruk, som
endast under exceptionella förhållanden behövde isbrytarassistans.

Mot bakgrund av de betydande förbättringar som ägt rum i den färöiska
och grönländska flygtrafiken genom anläggande av nya flygplatser och
anskaffande av större flygplan och de positiva resultat som följt av en
utredning om färjtrafiken mellan Island, Färöarna och övriga Norden
beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendation nr 11/1972
angående bättre och billigare trafikförbindelser mellan Island, Färöarna,
Grönland och det övriga Norden slutbehandlad.

Sedand det av meddelandena framkommit att landnings- och

Redog. 1982/83:6

navigationsavgifterna för flygtrafiken över Kvarken både i Finland och
Sverige kraftigt reducerats samt att riskgarantistöd beviljats de flygbolag
som upprätthöll flygtrafik mellan Tromsö och Kiruna, Uleåborg och Luleå,
beslöt rådet på förslag av utskottet att anse rekommendation nr 8/1972
angående underlättande av den internordiska flygtrafiken på korta rutter
slutbehandlad.

Turism

Rolf Sellgren hade ställt en fråga om vad trafikministrarna tänkte göra
för att införa ett särskilt ungdomsresekort som var konkurrenskraftigt
gentemot det europeiska Interrailkortet. Av svaret framgick bl. a. att järnvägsförvaltningarna
knappast ansåg det ekonomiskt försvarligt att införa
ett sådant rabattkort för ungdom. Dessutom hade järnvägarna haft kapacitetsproblem,
men man hade ändå varit beredd att medverka i en reklamkampanj
i samband med ”Res i Norden-kampanjen” 1982. Rolf Sellgren
var inte helt nöjd med svaret och menade att Nordturistbiljetter visat att
det fanns utrymme för prisdifferentering till förmån för t. ex. ungdom. Vad
gällde lönsamhetskravet borde man utgå från marginalkostnaderna för
ytterligare resor på lågfrekventa linjer.

Då ett nytt medlemsförslag väckts om enhetliga villkor för reserabatter
på alla färdmedel i Norden, ansåg rådet rekommendation nr 12/1979 angående
enhetliga regler för rabatter m.m. i järnvägstrafiken i Norden
slutbehandlad. Av samma skäl beslöt rådet även anse rekommendationerna
nr 2/1976 angående utvidgade resealternativ i internordiskflygtrafik och
rekommendation nr 4/1976 angående utvidgade resemöjligheter för pensionärer
m.fl. slutbehandlade.

Övrigt

I ett medlemsförslag hade Gabriel Romanus och Rolf Sellgren m.fl.
hemställt om en enhetlig nordisk rabattordning för postförsändelser. Då
medlemsförslaget väcktes, gällde i Sverige särskilda rabattfrimärken för
porto inom landet men inte till de övriga nordiska länderna. Detta förhållande
hade sedermera emellertid ändrats i och med att 1981 års rabattfrimärke
gäller för porto till hela Norden. Medlemsförslaget avsåg även
frågan om gemensamt nordiskt rabattfrimärke, som skulle gälla för porto i
alla nordiska länder, något som enligt de nordiska postförvaltningarna
skulle medföra stora administrativa problem, bl. a. på grund av olika
prisnivåer i länderna. Rådet beslöt på förslag av utskottet att inte företa sig
något med anledning av medlemsförslaget.

D.2.5 Ekonomiska utskottet

Utskottet har ägnat stor uppmärksamhet åt att stärka samarbetet på
energi- och industriområdet samt inom den ekonomiska politiken. Ett
seminarium om energi- och miljöfrågor anordnades tillsammans med
social- och miljöutskottet under hösten.

Redog. 1982/83:6

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Allan Hernelius (m), Paul
Jansson (s), Bertil Jonasson (c), Svante Lundkvist (s) och Gabriel Romanus
(fp)

Möten

Utskottet har hållit möten den 19 maj 1981 i Helsingfors, den 29 och 31
juli i Höfn och Reykjavik, den 9 november i Södertälje, den 11 december i
Oslo, den 21—22 januari 1982 i Stockholm, den 19 februari i Oslo samt
under sessionen den 1 och 2 mars i Helsingfors.

Vid majmötet 1981 och februarimötet 1982 sammanträffade utskottet
med representanter för Nordiska investeringsbanken, som bl. a. redogjorde
för de tekniska aspekterna på projektinvesteringslån. Vid julimötet
redogjorde representanter för ministerrådet för uppföljningsarbetet med
rekommendationen om nordisk projektexport och vid januarimötet för
bl.a. utredningen ”Naturgass i Nord”. Vid novembermötet mötte utskottet
dels ministerrådet-industriministrarna, dels representanter för Nordiska
industrifonden. Den 11 december höll utskottet möte med ministerrådet
och Nordisk institutt for regionalpolitisk forskning (NordREFO) om revideringen
av 1979 års regionalpolitiska handlingsprogram. Nytt handlingsprogram
torde kunna väntas till sessionen 1983.

Vid majmötet sammanträffade utskottet med representanter för Nordens
fackliga samorganisation (NFS) angående bl. a. det industripolitiska
samarbetet i Norden och det nordiska ekonomiska samarbetet inom
OECD.

Tillsammans med rådets social- och miljöutskott anordnade utskottet
den 9-11 november 1981 ett seminarium i Södertälje på temat ”Energi i
Norden — ekonomi, miljö och försörjningstrygghet”. I seminariet deltog
regeringsrepresentanter jämte ett stort antal forskare och sakkunniga.
Seminariet bildade utgångspunkten för båda utskottens arbete med energioch
miljöfrågor fram till sessionen 1983.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottet uppehöll sig i sitt betänkande över ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet särskilt vid sysselsättningssituationen.
Utskottet ansåg att mot bakgrund av den växande arbetslösheten, inte
minst bland ungdomen, såväl i Norden som i länder utanför Norden borde
de nordiska ländernas engagemang i internationella fora vara mera aktivt
inriktat på att få till stånd en samordnad ekonomisk politik som kunde
bidra till att bryta den ekonomiska stagnationen. Utskottet underströk att
arbetslösheten aldrig fick bli ett medel i den ekonomiska politiken. Utskottet
hemställde vidare att ministerrådet framlade för rådet en samlad värdering
av de nordiska ländernas ekonomiska ställning samt av den internatio4
Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 6

Redog. 1982/83:6

nella ekonomiska situationen på grundval av bl. a. OECD:s årliga rapporter
”Economic Outlook”. Utskottet framhöll att industrin stod inför betydande
strukturförändringar. För att bryta den ekonomiska stagnationen
och skapa bättre förutsättningar för investeringar i industrisektorn i framtiden
fann utskottet det nödvändigt att samarbetet mellan den privata och
offentliga sektorn lades till grund för utformningen av den ekonomiska
politiken. Ett utbyggt samarbete beträffande offentliga inköp kunde innebära
en väsentlig stimulans för industrin. Utskottet underströk betydelsen
av att Nordiska industrifondens verksamhet stärktes.

Utskottet tog även upp frågan om investeringar i de nordiska länderna
och fann det värdefullt om ministerrådet kunde ta initiativ till ett utvidgat
samarbete mellan centralbankerna och de statistiska byråerna för att få
systematisk och jämförbar statistik över kapitalrörelserna, särskilt investeringsströmmen
mellan de nordiska länderna.

Vad gällde det energipolitiska samarbetet konstaterade utskottet att
ministerrådet presenterat flera rapporter, vilka anvisat en rad tänkbara
nordiska samarbetsområden, bl. a. vad avsåg energihushållning, energisystemstudier
samt forskning om och introduktion av nya och förnybara
energikällor. Mot bakgrund av dessa rapporter hade ministerrådet lagt
fram en samlad arbetsplan som bl. a. innebar ökad satsning på forskning
och avlägsnande av hinder som kunde försvåra olje- och naturgassamarbetet
i Norden.

Utskottet noterade också med tillfredsställelse att ministerrådet antagit
en industripolitisk samarbetsplan, i vilken bl. a. ingick ökat nordiskt samarbete
avseende teknisk FoU och åtgärder för att främja industriellt samarbete
och företagsetableringar över gränserna. Utskottet förutsatte att ministerrådet
fortlöpande höll rådet underrättat om utvecklingen av det nordiska
industri- och energipolitiska samarbete. Denna rapportering borde
relateras till de tidigare prioriterade samarbetsområdena: ”Norden som
hemmamarknad” och ”Tekniken och framtiden”.

Vidare diskuterade utskottet de rapporter om valutaregleringar och om
etablerings- och koncessionslagstiftningen, som ämbetsmannakommittéer
under ministerrådet presenterat, och hemställde att ministerrådet i sitt
vidare arbete studerade möjligheterna för och konsekvenserna av en harmonisering
och liberalisering av regelverket för valutaöverföringar mellan
de nordiska länderna. I samband härmed borde ministerrådet fortsätta sin
analys av en eventuell nordisk preferensbehandling när det gäller etableringsrätten
och en eventuell nordisk aktiemarknad.

Beträffande den av en arbetsgrupp under ministerrådet utarbetade rapporten
om nordiskt samarbete på Nordkalotten om utnyttjande av eventuella
gasfyndigheter utanför Nordnorge, ”Naturgass i Nord”, fann utskottet
att den avgivna rapporten kunde utgöra en intressant utgångspunkt för
ett vidare samarbete. Här underströks med skärpa att det så långt som
möjligt borde eftersträvas att nå fram till lösningar som omfattade alla tre

Redog. 1982/83:6

länderna på Nordkalotten. Vidare kommenterade utskottet de bilaterala
avtal som träffats mellan Sverige och Norge respektive Danmark och
Sverige beträffande energisamarbetet. Utskottet ansåg att samarbete mellan
två eller tre nordiska länder kunde vara ett viktigt element för att föra
det nordiska samarbete vidare, men att redan i starten av ett samarbete
borde förhållandena läggas till rätta för en möjlig anslutning av de övriga
länderna.

Beträffande frågan om de multinationella företagens roll i de nordiska
ländernas ekonomi uttalade utskottet sitt missnöje med att förslaget om en
referensgrupp med representanter för fackföreningsrörelsen och näringslivet,
som skulle knytas till en rådgivande kommitté inte följts. Utskottet
föreslog därför att en referensgrupp bestående av representanter för arbetsmarknadens
parter, skulle upprättas i anslutning till det vidare arbete
med multinationella företag.

Utskottet hemställde även om ett nytt handlingsprogram för regionalpolitik
till nästa rådsession med hänsyn tagen till de förslag som ingår i
rapporten ”Naturgass i Nord”. Vad gällde biståndsfrågorna hemställdes
att arbetet med frågor rörande biståndets gränsområden, energibistånd
samt frågan om bistånd och miljö måtte resultera i en rapport med förslag
som kunde behandlas av rådets session 1983.

I anslutning till det nya handlingsprogrammet för byggsektorn borde
ministerrådet värdera aktuella åtgärder för att effektivt kunna utnyttja
produktionskapaciteten hos byggsektorerna i de nordiska länderna.

Utskottet hemställde vidare om en rapport över åtgärder som kunde
främja ett mer omfattande och substantiellt samarbete inom olje- och
gasområdet samt om årlig rapportering till sessionerna om hur arbetsplanerna
för det industri- och energipolitiska samarbetet fortlöpte. Slutligen
hemställdes om intensivare samarbete beträffande fiskodling och insjöfiske.
Utskottets förslag till yttrande (nr 4) antogs med 61 röster.

Enerigpolitik

I ett medlemsförslag väckt av bl. a. Per Petersson, hade hemställts om
en rekommendation till ministerrådet att vidtaga åtgärder som syftade till
att det i de nordiska länderna allmänt upprätthölls en temperatur om 20
grader inomhus.

Utskottet ansåg att medlemsförslagets intentioner redan var uppfyllda
genom de riktlinjer som utarbetats i de olika nordiska länderna angående
uppvärmning av byggnader för att få rumstemperaturen sänkt till viss nivå
och rådet beslöt på utskottets förslag att inte företa sig något med anledning
av förslaget.

Rolf Sellgren ställde en fråga huruvida regeringarna i Norge och Sverige
var beredda till att medverka till förprojektering av en gasledning i Mittnorden.

Redog. 1982/83:6

I svaret som avgavs av den norske handelsministern erinrades om att
pågående undersökning om en eventuell rörledning från Nordnorge genom
Sverige skedde i samarbete mellan Statoil och Vattenfall. Statoil var positivt
till att medverka till en motsvarande studie av en gasledning genom
Mittnorge och den svenska regeringen avsåg att ge Vattenfallsstyrelsen ett
tilläggsdirektiv att studera ett projekt för gasledning genom Mittnorden.
Den norske ministern underströk dock både beträffande Nordkalotten och
Mittnorden, att gasledning endast var ett av flera alternativa transportlösningar
som undersöktes.

Industripolitik

Paul Jansson och Svante Lundkvist hade tillsammans med andra socialdemokratiska
rådsmedlemmar i ett medlemsförslag hemställt att rådet
skulle rekommendera ministerrådet att ta initiativ till inrättandet av ett
särskilt nordiskt branschråd för möbelindustrin i syfte att tillvarata och
utveckla samverkansmöjligheterna inom branschen i de nordiska länderna.

Utskottet ansåg en offensiv strategi nödvändig om inte möbelindustrins
konkurrenskraft skulle försvagas och marknadsandelar gå förlorade. Möbelindustrin
består till stor del av små och medelstora företag som var för
sig är sårbara för konkurrens. Ett samarbete skulle stärka deras ställning
och bidra till att utveckla Norden till en stabil hemmamarknad, vilket
skulle underlätta en framgångsrik exportsatsning. Ministerrådet borde som
ett led i sin arbetsplan för det industripolitiska samarbetet konkretisera
behovet för ökat nordiskt samarbete inom möbelbranschen. Näringslivets
och arbetstagarnas organisationer borde engageras i detta arbete.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 18) till ministerrådet
att i nära samarbete med berörda parter konkretisera behovet av ökat
nordiskt samarbete inom möbelbranschen. Rekommendationen antogs
med 46 röster mot 1.

I ett medlemsförslag hade hemställts, att rådet skulle rekommendera
ministerrådet att företa en utredning om nordiska underleveranser med
sikte på att främja effektivare underleveranser mellan nordiska företag.

Utskottet noterade att underleveransverksamheten i Norden hittills försiggått
mellan stora företag. Underleveranser hade emellertid ofta en särskild
betydelse för små och mellanstora företag. Underleveransverksamhet
i Norden borde ske som en viktig del av det nordiska industriella
samarbetet och frågan om ökade underleveranser borde inkluderas i ministerrådets
arbetsplan för det industripolitiska samarbetet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 19) att företa
en utredning om nordiska underleveranser i syfte att finna fram till konkreta
åtgärder som kunde stimulera tillväxten i underleveranserna mellan
nordiska företag. Rekommendationen antogs med 48 röster.

Redog. 1982/83:6

Handelspolitik

I ett medelmsförslag hade Bertil Jonasson m. fl. hemställt om en rekommendation
till ministerrådet att vidta åtgärder för att upprätta en nordisk
utbildning för exportmarknadsföring. Sådan utbildning ansåg förlagsställarna
vara av särskild betydelse för små och mellanstora företag. Utskottet
fann att det inte fanns behov för att, såsom föreslagits, etablera ett särskilt
insitut. Det utvidgade samarbetet krävde dock någon form för samråd och
utskottet hänvisade till ett förslag om att med utgångspunkt från de möten
som exportskolorna i Norden höll varje halvår etablera ett nordiskt utbildningsråd
för exportmarknadsföring. Ett sådant råd skulle ta initiativ, samordna
och genomföra åtgärder på utbildningsområdet.

Reservation anmäldes av en dansk medlem som förordade en rekommendation
till ministerrådet att företa en kartläggning av ändamålsenliga
samarbetsuppgifter inom exportutbildningsområdet samt näringslivets behov
av sådana.

Rådet följde utskottets förslag och antog en rekommendation (nr 17) till
ministerrådet att vidta samarbetsåtgärder för att öka tillgången på utbildning
inom ämnet exportmarknadsföring. Rekommendationen antogs med
50 röster. Reservanten avstod från att rösta.

Representanter för vänsterpartier i rådet hade i ett medlemsförslag hemställt
om en rekommendation syftande till en kartläggning av de nordiska
ländernas vapenexport och snabba åtgärder för att stoppa vapenexporten
från de nordiska länderna. Utskottet hänvisade till ett uttalande från Nordiska
ministerrådet vid den 29:e sessionen om att export av krigsmateriel
var en fråga som borde avgöras i vart enskilt land utifrån utrikespolitiska,
säkerhetsmässiga och beredskapsmässiga hänsyn. Mot den bakgrunden
ville ministerrådet inte uttala sig om frågan.

En finländsk utskottsmedlem hade reserverat sig och föreslog en rekommendation
till ministerrådet att företa en utredning om de nordiska ländenas
vapenexport och dess bl. a. nationalekonomiska betydelse i syfte att
begränsa och på sikt helt avskaffa exporten av krigsvapen från Norden. På
utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget.

Övrigt

Mot bakgrund av att rådet 1980 yttrade sig om ett utkast till avtal mellan
Danmark, Finland, Island, Norge samt Sverige för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet och att rådet
påpekat betydelsen av ett sådant avtal för den gemensamma nordiska
arbetsmarknaden och för industriellt samarbete ställde Paul Jansson en
fråga till ministerrådet, när de nordiska ländernas regeringar förväntades
avsluta förberedelserna och underteckna avtalet. Av svaret framgick att
ministerrådet förväntade sig att överläggningarna om avtalet skulle kunna
avslutas inom den närmaste framtiden och att avtalet sedan kunde under5
Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 6

Redog. 1982/83:6

tecknas av regeringarna. Om politisk enighet nåddes, kunde de tekniska
förberedelserna härför slutföras under första halvåret.

Bertil Jonasson ställde en fråga angående vilka möjligheter som fanns för
att genom ändrade skatteregler underlätta svenska byggnadsarbetares anställning
i Norge. Bakgrunden var att det i rådande arbetsmarknadssituation
i Sverige fanns ett stort intresse bland byggnadsarbetare i Värmland
för att söka arbete i Oslotrakten. Dock begränsades deras möjligheter att
arbeta i Norge på grund av ogynnsamma skatteregler, i synnerhet vad
gällde avräkning av avgifter till den norska folketrygden. Av svaret, som
lämnades av den norske samarbetsministern Arne Skauge, framgick att
man knappast kunde påräkna ändring i beskattningsreglerna efter ikraftträdande
av ovannämnda dubbelbeskattningsavtal och inte heller genom den
nya nordiska trygghetskonventionen. Däremot tillämpades i Norge sedan
1979 regler om extra skatteavdrag för gäldräntor, t. ex. i anslutning till hus i
hemlandet för utländska arbetstagare som tillfälligt arbetade i Norge.

På en fråga huruvida man från ministerrådets sida var villig att beakta
landskapet Aland vad gällde data för Nordisk statistisk årsbok besvarade
statsrådet Söder att hon ansåg det viktigt att de formella grunderna för
utformning av denna statistik var likartade för alla länderna med utgångspunkt
i de konstitutionella förhållandena som rådde. I övrigt hänvisade
hon till överläggningar med bl. a. Nordiska statistiska sekretariatet senare
under våren 1982.

Av meddelandet om rekommendation nr 23/1974 angående regionalpolitisk
fond för Nordkalotten framgick, att man inom ministerrådet för tillfället
inte ville förorda inrättandet av en sådan fond. Utskottet fann att de
anslag som givits inom ministerrådets budget i viss mån motsvarade fondens
syfte men uteslöt inte att det i framtiden kunde uppstå behov för en
särskild fond för Nordkalotten, särskilt med tanke på de perspektiv som
skisserades i utredningen ”Naturgass i Nord”. På förslag av utskottet
beslöt rådet anse rekommendationen slutbehandlad.

Mot bakgrund av det arbete som bedrivs inom Nordiska kontaktorganet
för jordbruksfrågor och inom ett 1980 inrättat nordiskt utskott för livsmedelsfrågor
beslöt rådet på utskottets förslag anse rekommendation nr
5/1975 angående handlingsprogram för ökad livsmedelsförsörjning slutbehandlad.

Av meddelandet om rekommendation nr 20/1974 angående företagsdemokrati
i gemensamma nordiska företag framgick att SAS:s representantskap
behandlat frågan om personalrepresentanternas röstsrätt i bolagets
styrande organ. Förslag härom hade godkänts i januari 1982. På förslag av
utskottet beslöt rådet anse rekommendationen slutbehandlad.

Redog. 1982/83:6

D.3 KOMMITTÉERNA

D.3.1 Informationskommittén

Medlemmar

Svenska medlemmar i kommittén har varit Sture Palm (s), (vice ordförande
till och med 2 mars 1982) och Rune Gustavsson (c). Kommittén
består av 10 ledamöter, 2 från vaije land.

Möten

Informationskommittén har under verksamhetsperioden hållit tre möten.
Därutöver har ett möte hållits med ministerrådet/samarbetsministrarna.

Kommitténs verksamhet

Informationskommittén är ett rådgivande organ till presidiet i informationsfrågor
och planerar och koordinerar rådets informationsverksamhet
samt svarar för utgivning av tidskriften Nordisk Kontakt, som ger aktuell
orientering om politiska frågor i Norden.

I samband med sessionen hölls ett konstituerande möte den 3 mars 1982
i Helsingfors. Till ordförande för kommittén valdes riksdagsledamot IlkkaChristian
Björklund och till vice ordförande riksdagsledamot Rune Gustavsson.

Den 15—16 juni 1981 höll informationskommittén sitt sommarmöte i
Finland, Helsingfors och Tammerfors. Kommittén yttrade sig över medlemsförslaget
om en ny nordisk kulturtidskrift och beslöt tillfråga de journalister
som bevakade sessionerna vilket material och vilken service massmedia
önskade sig i samband med sessionerna och hur man kunde förbättra
kontakten mellan parlamentariker och massmedia. I anslutning till mötet
besökte kommittén tidningen Helsingin Sanomat och Reklam TV i
Helsingfors samt Tammerfors Universitet, där information gavs om journalistutbildningen.

Den 5 november samlades informationskommittén i Oslo. Bl. a. beslöts
att tre seminarier skall ordnas under 1982, ett för journalister vid kulturtidskrifter,
ett angående energi- eller arbetsmarknadsfrågor och eventuellt
en nordisk partisekreterarkonferens. En informationsplan för 1982 godkändes.
Kommittén beslöt med anledning av en framställning från de
nordiska nyhetsbyråerna förorda att presidiet anslog medel för att upprätta
ett fast korrespondentnät i de nordiska huvudstäderna men underströk
samtidigt att bidrag endast skulle ges under en tvåårig försöksperiod och
att det förutsattes att verksamheten därefter självfinansierades.

Den 5 november överläde informationskommittén med ministerrådet/
samarbetsministrarna i Oslo. Den centrala frågan var även här stödet till de
nordiska nyhetsbyråerna. Från ministerrådets sida utlovades en positiv
behandling av frågan i samband med budgetbehandlingen för 1982. Den
gemensamma informationsplanen för 1982 godkändes.

Redog. 1982/83:6

Seminarier

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet arrangerade tre seminarier
under verksamhetsperioden.

9journalister från stora europeiska dagstidningar och nyhetsbyråer reste
Norden runt den 24—30 maj 198!. Programmet gav en överblick över den
politiska, ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i de nordiska
länderna. Deltagarna träffade regeringsrepresentanter, parlamentariker,
fackföreningsrepresentanter och företagsledare. Man besökte de fyra nordiska
huvudstäderna samt bl. a. Kiruna.

Norden i bildrutan var rubriken för ett seminarium för TV-producenter i
Kiruna den 25—28 augusti. Seminariets tre teman var Nordkalottens resurser
och framtid, TV- och kommunikationssatelliter och minoriteternas
ställning i Norden. Seminariet öppnades av informationskommitténs vice
ordförande Sture Palm. Som talare deltog bl. a. Svante Lundkvist. Ett 25-tal journalister från de fem nordiska länderna deltog i seminariet.

Den 28—30 oktober hölls ett tredje seminarium i Moss utanför Oslo om
socialpolitik och hälsovårdssamarbetet, Den nordiska välfärdens villkor på
80-talet, för journalister från fackpress och dagstidningar och radio/TV.
Statsrådet Söder, nordisk samarbetsminister, gav en introduktion om det
socialpolitiska samarbetet i Norden. Därutöver medverkade från Sverige
Rune Gustavsson och Doris Håvik. 27 journalister deltog från Danmark,
Finland, Norge och Sverige.

Nordiska rådets journaliststipendium 1981

Inez Backlund, LO-tidningen och Sture Näslund, Sveriges Riksradio,
Malmö, tilldelades Nordiska rådets journaliststipendium i Sverige. Inez
Backlund skulle studera norsk regionalpolitik i Nord-Norge och Sture
Näslund de nordatlantiska områdenas ekonomiska strukturer och deras
framtida industriekonomiska samarbete.

D.3.2 Budgetkommittén

Medlemmar

Svenska medlemmar i budgetkommittén har varit Nils Carlshamre (m)
till och med den 15 oktober, då Håkan Winberg (m) inträdde, och Svante
Lundkvist (s), kommitténs ordförande fram till 30:e sessionen. Kommittén
består av 10 medlemmar, två från varje land.

Möten

Kommittén har hållit möten den 26 och 27 mars 1981 i Helsingfors, den
27 med ministerrådet/samarbetsministrarna, den 1 december i Köpenhamn,
den 8 december i Helsingfors med ministerrådet/samarbetsministrarna,
den 20 januari 1982 i Stockholm och den 3 mars i Helsingfors.

Redog. 1982/83:6

Kommitténs verksamhet

Budgetkommittén är rådets organ i budgetöverläggningen med ministerrådet
rörande den nordiska budgeten. Kommittén har också till uppgift att i
samråd med berörda utskott följa genomförandet av rådets rekommendationer
och beslut. Mot bakgrund av den betydelse som budgetkommitténs
uppgifter tillmäts framlades i år liksom vid rådets 29:e session kommitténs
årliga berättelse som separat dokument för att härigenom möjliggöra en
särskild debatt kring budgetkommitténs verksamhet.

Arbetet i kommittén har under året framför allt gällt frågan hur parlamentarikerna
skall kunna komma tillräckligt tidigt in i budgetproceduren
för att kunna påverka prioriteringarna. Kommittén har efterlyst bättre
information och möjligheter för rådets session att bedöma ministerrådets
prioriteringar på kortare och längre sikt. Med anledning av dessa diskussioner
har en arbetsgrupp med representanter för rådet och ministerrådet
tillsatts för utredning av den fortsatta budgetproceduren.

Kommittén har också diskuterat frågan om hur de nationella parlamenten
mer aktivt skall kunna engageras i det nordiska samarbetet och dess
budget.

Svante Lundkvist framhöll vid sin presentation av kommitténs verksamhetsberättelse
att kommitténs arbetsuppgifter kan sammanfattas under det
övergripande målet att åstadkomma en bättre praktisk förankring på nationell
nivå av de budget- och kontrollfrågor som kommittén har att behandla
på nordisk nivå.

För 1982 uppgick ministerrådets allmänna budget till 130,3 miljoner nkr
och budgeten för det nordiska kulturella samarbetet till 97,3 miljoner dkr.

Vid sin behandling i mars 1981 av 1982 års budgetförslag konstaterade
kommittén att förslaget innebar en reell aktivitetsminskning på 0,2% och
inom vissa viktiga sektorer i projektbudgeten en nedskärning på upp till
50%. Kommittén önskade bl.a. en höjning av anslagen till Nordiska industrifonden
med 4,7 miljoner nkr och ett extra anslag till ett nordiskt
trafiksäkerhetsår 1983 på 500000 nkr. Dessa önskemål beaktades dock inte
av ministerrådet när budgeten fastställdes. Betydliga nedskärningar
gjordes också på de arbetsmarknads- och sociala områdena mot kommitténs
önskan.

Svante Lundkvist avslutade sin presentation av verksamhetsberättelsen
med ”låt oss aldrig bli så fixerade i vår budgetbehandling vid den procentuella
ökningen av anslagen, att vi av missriktad sparsamhet avstår från
angelägna insatser som kan främja en mera gemensam och vettigare hushållning
med de reella resurser som skapar vårt välstånd.”

Redog. 1982/83:6

E. NORDISKA RÅDETS LITTERATUR- OCH MUSIKPRIS

Vid en ceremoni den 1 mars 1982 i Finlandiahuset i Helsingfors utdelades
Nordiska rådets litteraturpris för 1982 till den svenske författaren
Sven Delblanc och rådets musikpris 1982 till den svenske tonsättaren Åke
Hermanson. Sven Delblanc framhöll i sitt tacktal att även om det i nordiska
sammanhang ofta talas om vår inbördes likhet är det aldrig ur identiteten
utan ur motsatsernas förening som nytt liv skapas. Delblanc avslutade
sitt tal med orden ”Trögna vår särprägel, läraktiga inbördes, så kan vi
bevara en nordisk egenart och därmed ge vårt bidrag till Europa och till
världen.”

Redog. 1982/83:6

Bilaga 1

NORDISKA RÅDETS 30:E SESSION I HELSINGFORS
LISTA ÖVER REKOMMENDATIONER OCH YTTRANDEN

Rekommendationer

Rek. 111982/s ang. ny nordisk överenskommelse om gemensam arbetsmarknad Nordiska

rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

1. att med beaktande av de synpunkter som framförts av social- och
miljöutskottet ingå en ny överenskommelse om gemensam nordisk
arbetsmarknad samt

2. att i särskild ordning på nationellt plan utarbeta tillämpningsföreskrifter
i anslutning till överenskommelsen som skall tillställas Nordiska
rådet.

Rek. 2ll982lj ang. lagstiftningssamarbete på arbetsrättens område
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd
at give de arbejdsretlige spörgsmäl en mere framtraedende placering i det
nordiske samarbejde,
at etablere et samarbejde mellem de nordiske landes regeringer og
organisationerne på arbejdsmarkedet med henblik på gennem lovgivning
eller på anden måde at gennemfpre ensartede lpsninger på arbejdsretlige
spprgsmål af större raekkevidde og
at udvide det nordiske lovgivningsprograms katalog af lovgivningsprojekter
med lovgivning på arbejdsrettens område,
for herigennem på faellesnordisk grundlag blandt andet at vidareutvikle
demokratiet i arbejdslivet og l0se de arbejdsretlige problemer, der er
förbundet med indfprelse og anvendelse af ny teknik.

Rek. 3ll982lk ang. ökat radio- och TV-samarbete i Norden
Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Finland, Island, Norge
och Sverige att uppta förhandlingar i syfte att träffa avtal om den fortsatta
utvecklingen av ett radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring
via ett satellitsystem.

Nordiska rådet förutsätter att utvecklingen av samarbetet sker inom
ramen för Helsingforsavtalet, att Nordiska rådet hålls informerat om denna
utveckling samt att en eventuell realisering av ett radio- och TV- samt
telesamarbete via satellit underställs Nordiska rådets session.

Rek. 4/1982/k ang. ökat nordiskt forskningssamarbete
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att med beaktande
av de synpunkter som framförts av Nordiska rådet och i enlighet

Redog. 1982/83:6

med vad som aviseras i ministerrådsförslaget B 38/k upprätta ett nordiskt
forskningspolitiskt råd i syfte att åstadkomma en ökad samordning av de
nordiska ländernas vetenskapliga forskning och dess resurser såväl inom
grundforskning och tillämpad forskning som inom forskarutbildning.

Rek. 5119821k ang. gemensamt program för den acceleratorbaserade
forskningen i Norden

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att intensifiera
bevakningen av det arbete som bedrivs på nationellt plan för att utveckla
samarbetet inom den acceleratorbaserade forskningen i Norden, i syfte att
åstadkomma ett gemensamt program för detta samarbete.

Rek. 6ll982lk ang. nordisk inriktning hos kulturtidskrifterna i Norden
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda förutsättningarna
för och möjligheterna till att uppmuntra kulturtidskrifterna i
Norden till större nordisk inriktning.

Rek. 7ll982lk ang. produktion och distribution av talböcker och punktskriftsböcker
i Norden

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att vidta åtgärder
för att öka det nordiska samarbetet om produktion och distribution av
talböcker och punktskriftsböcker.

Rek. 8/I982/k ang. stöd till regionalt kultursamarbete i Norden

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att, utan att
inrätta någon särskild fond, ställa ökade medel tili förfogande för kultursamarbetet
på Nordkalotten genom att på den nordiska kulturbudgeten
inrätta ett särskilt anslag för regionalt kultursamarbete.

Rek. 9/1982ls ang. program för ministerrådets samarbete på social- och
hälsovårdsområdet

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet,

1. att fastställa ett nytt nordiskt samarbetsprogram på social- och hälsovårdsområdet
med beaktande av de synpunkter som framförts av social-
och miljöutskottet,

2. att låta utarbeta förslag till åtgärdsförteckning som i skyndsam ordning
bör tillställas Nordiska rådet,

3. att ställa tillräckliga ekonomiska och personella resurser till förfogande
för samarbetsprogrammets genomförande samt

4. att kontinuerligt och i fortlöpande samverkan med Nordiska rådets
organ och berörda parter vidareutveckla och fördjupa det nordiska
samarbetet på social- och hälsovårdsområdet.

Redog. 1982/83:6

Rek. 1011982/s ang. barns miljö

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att införa likartade lagbestämmelser om förbud mot kroppslig aga eller
annan kränkande behandling av barn,

2. att samarbeta i syfte att vidareutveckla föräldrautbildningen i de nordiska
länderna samt

3. att särskilt beakta de handikappade barnens situation.

Rek. IIll982ls ang. internationell konvention om barnens rättigheter
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att på

internationellt plan samfällt verka för ingåendet av en internationell konvention
till skydd för barnens rättigheter.

Rek. 12ll982ls ang. färdtjänstservice för handikappade
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att i samarbete med berörda kommunala organ verka för samordning av
principerna för färdtjänst,

2. att utreda möjligheterna för att etablera internordisk färdtjänstservice,
med särskilt beaktande av behoven i gränstrakterna samt

3. att samarbeta om regler för utformning och utrustning av specialtransportfordon
som är avsedda att användas vid färdtjänst för handikappade.

Rek. 13!19821s ang. nordisk överenskommelse om samarbete inom den

yrkesinriktade rehabiliteringen och arbetsmarknadsutbildningen
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar,

1. att med beaktande av de synpunkter som framförts av social- och
miljöutskottet, ingå en överenskommelse om samarbete mellan myndigheter
och institutioner inom den yrkesinriktade rehabiliteringen och
arbetsmarknadsutbildningen samt

2. att i särskild ordning förelägga Nordiska rådet riktlinjerna för den
närmare tillämpningen av överenskommelsen.

Rek. I4ll982ls ang. effektivare insatser mot narkotikamissbruket
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att aktivt arbeta för att de nordiska länderna ej accepterar någon form
av narkotika som inte är medicinskt betingad och att bekämpningen av
narkotikamissbruket sker med denna målsättning som grund,

2. att öka resurserna för tull och polis samt att intensifiera samarbetet
mellan tull- och polismyndigheterna på nationellt och nordiskt plan i
syfte att komma till rätta med narkotikamissbruket och narkotikabrottsligheten
samt

3. att verka för att en enhetlig rättstillämpning på narkotikalagstiftningens
område kommer till stånd.

Redog. 1982/83:6

Rek. 15ll982ls ang. epidemiologiskt bevakningssystem
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att utarbeta riktlinjer för etablerandet av nationella epidemiologiska
bevakningssystem samt

2. att inleda ett erfarenhetsutbyte beträffande vetenskapliga och praktiska
metodproblem.

Rek. 16ll982ls ang. reviderat samarbetsprogram på jämställdhetsområdet
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att fastställa ett reviderat samarbetsprogram på jämställdhetsområdet
med beaktande av de synpunkter som framförts av social- och miljöutskottet,

2. att ställa tillräckliga ekonomiska och personella resurser till förfogande
för samarbetsprogrammets genomförande samt

3. att kontinuerligt och i fortlöpande samverkan med Nordiska rådets
organ och berörda parter vidareutveckla och fördjupa det nordiska
samarbetet på jämställdhetsområdet.

Rek. I7ll982le ang. utbildning för exportmarknadsföring
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta samarbeidstiltak
med sikte på å styrke utdannelsestilbudet innen faget eksportmarkedsföring.

Rek. I8II982le ang. samarbete inom nordisk möbelindustri

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd, i naert samarbeid
med berprte parter, å konkretisere behovet for 0kt nordisk samarbeid
innen mpbelbransjen.

Rek. 19ll982le ang. nordiska underleveranser

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å foreta en utredning
om nordiske underleveranser med sikte på å finne fram til konkrete tiltak
som kan stimulere veksten i underleveransene mellom nordiske foretak.

Rek. 20/1982/t ang. trafikseparationer för sjöfarten i Ålands hav och Kvarken Nordiska

rådet rekommenderar regeringarna i Finland och Sverige att
undersöka förutsättningarna för att införa trafikseparationer för sjöfarten i
Ålands hav och Kvarken.

Redog. 1982/83:6

YTTRANDEN

YTTRANDE 1 (JURIDISKA UTSKOTTETS SAKOMRÅDE)

1. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Råds presidium og Nordisk
Ministerråd til at drpfte proceduren for gennemfprelse af rådets
rekommandationer i de enkelte nordiske land og underspge mulighederne
for at nå frem til en faelles opfattelse af, hvilke synspunkter
der bpr vajre afgprende för, om en rekommandation kan
anses for impdekommet i en sådan grad, at den ikke laengere bpr
fremtrade på rådets dagsorden,

2. Nordisk Råd impdeser synspunkterne fra Nordisk Råd konference
i 1982 om ”Familieret i Norden” og forventer, at konferencens
udtalelser og konklusioner vil indgå som et led i de
fortsatte drpftelser om udviklingen af det nordiske lovgivningssamarbejde
på familierettens område.

3. Nordisk Råd er enig i den prioritering af arbejdindsats og ressourcer,
som Nordisk Ministerråd som led i virkeliggprelsen af
projektet ”Norden som hjemmemarked” har givet lovgivningssamarbejdet
på formuerettens område og opfordrer til, at samarbejdet
fortsasttes som angivet af ministerrådet.

4. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til på erstatningsrettens
område at intensivere samarbejdet vedrprende mulighederne
for at skabe en faelles grundholdning til lovgivning om
produktansvar og erstatning for miljpskader.

5. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til i sin beretning til
Nordisk Råds 31. session 1983 at redegpre for tankerne om en
nordisk aktieselskabsform set i relation til samarbejdet i pvrigt
på selskabsrettens område.

6. Nordisk Råd gentager sin opfordring til Nordisk Ministerråd om
at oprette udvalg under ministerrådet for at koordinere det videre
nordiske samarbejde om spprgsmål vedrprende multinationale
selskaber, således at dette udvalg arbejder i nser tilknytning
til fagbevaegelsen og nasringslivet, der skal veere en referencegruppe
for udvalget.

YTTRANDE 2 (KULTURUTSKOTTETS SAKOMRÅDE)

Nordisk rådet anser

1. att de nordiska länderna snarast bör ratificera den ingångna
överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för
lärare,

2. att berörda länder snarast bör ratificera den ingångna överenskommelsen
om samarbete på utlandsundervisningens område.

Redog. 1982/83:6

3. att Nordiska ministerrådet till 31 :a sessionen 1983 bör lägga fram
ett förslag om utveckling av kulturförbindelserna mellan Grönland
och det övriga Norden

samt anser fortsatt

4. att stödordningar för nordiskt lärår- och elevutbyte snarast bör
skapas och

5. att det nordiska ungdomssamarbetet bör utvecklas ytterligare,
varvid de handikappades behov särskilt bör beaktas.

YTTRANDE 3 (SOCIAL- OCH MILJÖUTSKOTTETS SAKOMRÅDE)

1. För att ministerrådets samarbetsprogram i ökad omfattning skall
bli handlingsinriktade krävs, liksom vad gäller för rådets rekommendationer,
att ekonomiska och personella resurser ställs till
förfogande för genomförandet.

Uppföljningen nationellt av de resultat som framkommer genom
samnordiskt utredningsarbete och de beslut som träffas
med anledning härav bör ägnas ökad uppmärksamhet.

2. Ministerrådet börbeakta de problem som möter för människorna
i Norden vid resa, byte av arbetsplats eller flyttning. Initiativ bör
tas som beaktar de i vid mening sociala sidorna av det nordiska
samarbetet.

3. De ekonomiska resurserna för samarbetet på arbetsmarknadsområdet
måste utökas. Ett nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor
bör etableras för att möjliggöra nordiska analyser av den
långsiktiga utvecklingen på arbetmarknaden.

Utredningarna om kapitalets och arbetskraftens rörlighet och
om uthyrnings- och entreprenadföretagens verksamhet bör föranleda
konkreta åtgärder.

Verksamheten vid Nordkalottens arbetmarknadsutbildningscenter
bör ges en mera nordisk inriktning.

4. Samarbetet beträffande yrkeshygieniska gränsvärden och på den
psykosociala arbetsmedicinens område bör intensifieras.

5. Ett reviderat nordiskt samarbetsprogram på miljövårdsområdet
bör, efter hörande av berört utskott inom Nordiska rådet, föreläggas
den 31:a sessionen i form av ett ministerrådsförslag.

Samarbetsinsatserna avseende miljöeffekter av energiproduktion
bör intensifieras.

6. Överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för
hälso-, sjukvårds- och veterinärpersonal bör snarast ratificeras
av samtliga länder.

Redog. 1982/83:6

YTTRANDE 4 (EKONOMISKA UTSKOTTETS SAKOMRÅDE)

1. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å fremlegge til Rådets
sesjon en samlet vurdering av de nordiske lands 0konomiske
stilling samt av den internasjonale 0konomiske situasjon på
grunnlag av bl.a. OECD’s årlige rapporter ”Economic Outlook”.

2. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet i det videre arbeid å
studere en harmonisering og liberalisering av regelverket for
valutaoverfpringer samt vurdere mulighetene for fribelpp og forenkelte
prosedyre saerlig for de mindre bedrifter.

3. Nordisk Råd anser at Ministerrådet bpr ta initiativ til utarbeidelse
av en bedre og systematisk statistikk över kapitalbevegelsene,
särskilt investeringsstrpmmene, mellom de nordiske land.

4. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å intensivere samarbeidet
om fiskeoppdrett og innsjpfiske.

5. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å utarbeide et nytt handlingsprogram
for regionalpolitikk til Rådets sesjon 1983 under
hensynstaken til de förslag som inngår i rapporten ”Naturgass i
Nord”.

6. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å opprette en referensegruppe
bestående av representanter for arbeidsmarkedets parter
i tilknytning til det videre arbeid med flernasjonale foretak.

7. Nordisk Råd anser at arbeidet med spprsmål i bistandens grenseområder,
energibistand samt sp0rsmålet bistånd og milj0, b0r
resultere i en rapport med förslag med sikte på behandling på
Rådets sesjon i 1983.

8. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet, i tilknytning til det nye
handlingsprogram for byggsektoren, å vurdere mulige tiltak for
effektivt å utnytte produksjonskapasiteten i byggsektoren i de
nordiske land.

9. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å fremlegge en rapport
över tiltak som kan fremme et mer omfattende substansielt samarbeid
innen olje- og gassområdet i Norden for drpfting på sesjonen
1983.

10. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å avrapportere årlig til
sesjonen hvorledes arbeidsplanene for det industri- og energipolitiske
samarbeid forlpper. Vedrprende arbeidsplanen for industrisektoren
bpr rapporten også relateres til de emnesområdet
Ministerrådet har vaigt å konsentrere innsatsene på: ”Norden
som hjemmemarked” og ”Teknikken og fremtiden”.

Redog. 1982/83:6

YTTRANDE 5 (TRAFIKUTSKOTTETS SAKOMRÅDE)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

1. att verkställa en undersökning av de allmänna riktlinjerna för de
nordiska ländernas trafikpolitik,

2. att uppdatera rapporten om färjförbindelserna mellan Island,
Färöarna och övriga Norden,

3. att arbeta för att gemensamma normer för bulleravgivning från
motorfordon (emissionsnormer) införs i de nordiska länderna,

4. att skapa förutsättningar för att texttelefoner tillhandahålls i
samtliga nordiska länder till hörsel- och talskadade som har
behov för det,

5. att arbeta för att flygförbindelserna på Nordkalotten upprätthålls
även efter försöksperiodens slut,

6. att prioritera arbetet med att åstadkomma löpande nordisk transportstatistik,

7. att till rådets 31 :a session kartlägga de regler på trafiktekniska
och sjösäkerhetstekniska sidan som gäller i Norden om fritidsbåtar
och fritidsbåttrafik samt redogöra för eventuella planer för
harmonisering av dessa regler,

8. att arbeta för att de förslag till förbättringar och bearbetning av
trafikolycksdata, som har framlagts i Nordiska trafiksäkerhetsrådets
rapport MITRA, beaktas av berörda nationella myndigheter.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982