Redog. 1982/83:21
Framställning / redogörelse 1982/83:21
Redog. 1982/83:21
Redogörelse
1982/83:21
Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1982
1983-02-24
Till riksdagen
Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1982.
Ledamöter och suppleanter i styrelsen har varit:
professor Staffan Helmfrid (ordförande)
suppleant: professor Inge Jonsson
riksbankschefen Lars Wohlin (vice ordförande)
suppleant: avdelningsdirektör Thomas Franzén
riksdagsledamot Karin Flodström
suppleant: riksdagsledamot Rune Jonsson
riksdagsledamot Lars Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Bengt Silfverstrand
riksdagsledamot Lars-Ingvar Sörenson
suppleant: riksdagsledamot Margot Wallström
riksdagsledamot Gunnar Biörck
suppleant: riksdagsledamot Mårten Wemer
riksdagsledamot Einar Larsson
suppleant: riksdagsledamot Ulla Ekelund
riksdagsledamot Linnea Hörlén
suppleant: riksdagsledamot Torkel Lindahl
professor Torsten Hägerstrand
suppleant: professor Ingemar Ståhl
professor David Magnusson
suppleant: professor David H. Ingvar
professor Kai Siegbahn
suppleant: professor Sten Henrysson
Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.
1 Riksdagen 1982183. 2 sami. Nr 21
Redog. 1982/83:21
2
Fondens uppgift
Enligt sina stadgar har Riksbankens jubileumsfond till ändamål att främja
och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig foskning. Därvid gäller
bl. a. att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke
är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall
användas för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya forskningsuppgifter,
som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas,
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
I underlaget för riksdagens stadgebeslut förutsattes ”att fondens verksamhet
till en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna ”.
Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet.
I princip skall icke något forskningsområde vara uteslutet från
möjligheten att erhålla bidrag från fonden.
Mot den här bakgrunden har styrelsen funnit det rimligt att särskilt
uppmärksamma samhälleligt angelägna forskningsområden vilka inte har
några speciella företrädare för sig. Fondens resurser kan därigenom i första
hand ses som ett komplement och alltså inte som ett alternativ till övriga
resurser som finns för forskning i Sverige.
Arbetssätt
Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om
forskningsanslag har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats av
särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från en eller flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper), i vilka
ingått dels ledamöter av fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna hade vid årets slut följande
sammansättning.
Arbetsgrupp 1 (ekonomi, geografi etc.): Biörck, Franzén, Hägerstrand,
Silfverstrand, Ståhl, Wohlin samt professor Dick Ramström.
Arbetsgrupp 2 (beteendevetenskap etc.): Henrysson, Lindahl, Magnusson,
Wallström samt professor Karl Erik Rosengren.
Arbetsgrupp 3 (statskunskap etc.): Flodström, Gustafsson, Larsson samt
docent Gunnel Gustafsson och professor Leif Lewin.
Arbetsgrupp 4 (medicin, naturvetenskap, teknik etc.): Ekelund, Ingvar,
Siegbahn, Sörenson samt professorerna Börje Cronholm, Marianne Frankenhaeuser,
Lars-Magnus Gunne och Bengt Rånby.
Arbetsgrupp 5 (humaniora): Helmfrid, Hörlén, I. Jonsson, R. Jonsson,
Werner samt professorerna Bengt Sigurd och Gunnar Westin.
Redog. 1982/83:21
3
Under året har dessutom funnits tre s. k. områdesgrupper. Deras uppgift
har varit att kartlägga forskningsbehov och föreslå åtgärder i syfte att främja
vetenskaplig forskning inom problemområden som bedömts angelägna men
hittills inte varit tillräckligt uppmärksammade. Grupperna har haft följande
benämning och sammansättning.
1. Områdesgruppen för forskning om jämställdhet: professor Pär-Erik
Back, ekon. dr. Siv Gustafsson, forskningsassistent Anita Göransson,
professor Kjell Härnquist, docent Ann-Sofi Kälvemark (forskningssekr.),
docent Rita Liljeström, statssekreterare Ingemar Lindberg, redaktör Ami
Lönnroth, ombudsman Myril Malmström.
2. Områdesgruppen för forskning om skattefrågor: docent Lars Bertmar,
professor Gunnar Biörck, ekon. dr. Gunnar Du Rietz, docent Axel
Hadenius, utredningssekr. Per-Olof Edin, länsråd Lars Johanson, professor
Gustaf Lindencrona, ekon. dr. Alf Lindqvist (forskningssekr.). professor
Sven-Olof Lodin, professor Karl-Erik Wärneryd, statssekreterare Carl
Johan Åberg.
3. En grupp bestående av Cronholm, Frankenhaeuser, Henrysson,
Ingvar, Magnusson, Rosengren (ledamöter i arbetsgrupperna 2 och 4) samt
docent Ola Arvidsson (forskningssekr.) har diskuterat olika initiativ för
kunskapsutveckling inom området beteende och hälsa.
Fondens direktör har varit ordförande i områdesgrupperna. Byråsekreterarna
Nina Lindgren, Inger Nyhlén och Kerstin Stigmark har varit sekreterare
i grupperna 1, 3 resp. 2.
Ekonomi
Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1982 och 1981
redovisas i tabellform här nedan. Balansräkning och resultaträkning har
också redovisats såsom bil. 2 till Sveriges Riksbanks förvaltningsberättelse
för år 1982. Några smärre ändringar i jämförelse med tidigare års tabeller bör
noteras. Hittills har ett visst års ränteintäkter tagits i anspråk för utdelning av
forskningsanslag först under nästföljande år. Förvaltningskostnader och
projektomkostnader däremot har budgeterats under och bestridits från
verksamhetsårets intäkter. Fr. o. m. 1982 skall enligt styrelsens beslut
intäktsår och kostnadsår sammanfalla för samtliga kostnadsposter. I tabellen
Resultaträkning har därför nu de under året beviljade anslagen och de under
året avsatta (”sparade” eller ej utdelade) medlen redovisats. En bättre
överblick över fondens verksamhet under ett visst år har därmed vunnits. I
balansräkningen återfinns den genom omläggningen avsatta ränteintäkten
från förra bokslutet som disponibla forskningsmedel (för kommande år).
I tabellen Balansräkning har under Skulder också vissa ändringar gjorts.
En ny post Donationsmedel har tagits upp. Den består av två delposter,
Redog. 1982/83:21
4
Kapital och Värdereglering donationskapital. Kapitalet består av obligationer
upptagna till de bokföringsvärden varmed de överfördes till fonden
(1962, 1974 och 1978). Värderegleringsposten utgör skillnaden mellan
obligationsportföljens nominella värde och obligationernas tidigare bokförda
värden.
På tillgångssidan i balansräkningen är obligationsinnehavet liksom tidigare
redovisat i nominella värden. I en fotnot har redovisats portföljens
sammansättning och deklarationsvärde.
De nu kommenterade förändringarna i fondens årsredovisning har införts
efter samråd med riksbankens redovisningsavdelning och riksdagens revisorers
kansli. Det är styrelsens förhoppning att den nu presenterade
redovisningen är mer överskådlig än tidigare års tabeller och att den skall
underlätta för läsaren att snabbt skaffa sig information om fondens alla
ekonomiska förhållanden under ett visst år.
Beviljade forskningsanslag
Fonden har under året beviljat 228 forskningsanslag på tillsammans 41,2
milj. kr. (tabell 1, s. 62) samt 0,9 milj. kr. för täckning av automatiska
lönekostnadsökningar, för resor inom pågående projekt samt för områdesgruppernas
verksamhet. Projektomkostnaderna i övrigt uppgick till 1,2 milj.
kr. Förvaltningskostnaderna, vilka specificeras nedan, uppgick till 1,7 milj.
kr.
I ett särskilt avsnitt (s. 11-61) lämnas en redogörelse för de nya
forskningsprojekt till vilka anslag beviljats under 1982. Vidare meddelas
vissa statistiska uppgifter (s. 62-66) rörande de behandlade ansökningarna. I
verksamhetsberättelsen för 1979 presenterades i översiktlig form och
ämnesvis alla de forskningsprojekt som ditintills beviljats anslag från
fonden.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla
forskningsanslag från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är
arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen. Den under året till
läroanstalterna utbetalade förvaltningsavgiften (som regel 2 %) finns
redovisad i specifikationen av projektomkostnader för 1982 (punkt B 2).
33 % av de beviljade forskningsmedlen 1982 har gått till nya projekt.
Motsvarande andel under de närmast föregående tre åren har varit 27 %,
22 % resp. 36 % (tabell 9, s. 65). Av sökbeloppet för nya anslag har 18 %
kunnat tillgodoses. Föregående år beviljades 16 % (tabell 10, s. 65).
Konkurrensen om medel för nya projekt är alltså mycket hård.
De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har minskat avsevärt
i realvärde (tabell 11, s. 66). 1978 års genomsnittliga anslagsbelopp, 146
tkr., skulle motsvara ett belopp av 216 tkr. år 1982 om en uppräkning görs
Redog. 1982/83:21
5
efter konsumentprisindex. Genomsnittsstorleken på 1982 års anslag var 181
tkr.
Resursutvecklingen
Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de
medel som genom riksdagsbeslut överlämnats till fonden. Medlen utgörs av
en värdepappersportfölj (obligationer) som förvaltas av riksbanken. Fondens
likvida medel ger också vissa ränteintäkter. Ett visst års ränteinkomster
har hittills tagits i anspråk för utdelning av forskningsanslag under
nästföljande år. Förvaltningskostnader och projektomkostnader har däremot
bestridits från räkenskapsårets intäkter. Som tidigare nämnts har en
ändring skett på denna punkt. Fr. o. m. 1982 sammanfaller intäktsår och
kostnadsår för samtliga kostnadsposter.
1968-1974 var intäkterna ca 20 milj. kr. per år. 1975-1978 (efter ett
kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen våren 1974)
uppgick de till ca 27 milj. kr. per år. 1979-1980 har intäkterna varit ca 36 resp.
41 milj. kr. och fr. o. m. 1981 ca 50 milj. kr. per år. Ökningen 1979
sammanhänger med det kapitaltillskott på 100 milj. kr. som beslutades av
riksdagen 1978. Ökningen därefter beror på att ett par poster obligationer
med låg avkastning förfallit till inlösen. Obligationer med högre avkastning
har därefter kunnat köpas. Några inkomstökningar av det senare slaget
kommer inte att inträffa under de närmast följande åren.
En nominell kapacitetsökning kan sålunda redovisas för de senaste åren.
Denna ökning svarar i stort mot förändringarna av index för den allmänna
prisutvecklingen i Sverige. De faktiska kostnadsstegringarna för forskningsprojekt
har emellertid varit avsevärt större än vad konsumentprisindex
anger. Fondens reala verksamhetskapacitet har alltså inte kunnat upprätthållas.
(Skulle man välja 1968 som basår är den reala kapacitetsnedgången
betydande).
I förra årets verksamhetsberättelse redogjordes utförligt för de diskussioner
som förts inom styrelsen om fondens framtida roll och ekonomi. En
utredning som utförts på uppdrag av riksbanksfullmäktige i syfte att skapa en
metod för ”en över tiden bättre anpassad tilldelning av anslagsresurser” till
fonden redovisades också. En utgångspunkt var då - och den gäller givetvis
fortfarande - att fonden spelar en viktig roll för svensk forskning. Dess
”unika ställning som mångvetenskapligt organ och med sin nära anknytning
till riksdagen saknar motsvarighet”. Det vore därför ”angeläget att
nuvarande reala kapacitetsnivå kan tryggas för framtiden”. Riksdagen har i
anslutning till ett antal motioner under senare år också gjort samma
bedömningar.
Genom övergången till att budgetera och resultaträkna samtliga kostnader
och intäkter för ett och samma räkenskapsår, vilket redovisats ovan under
avsnittet Ekonomi, har 1981 års ränteintäkter kunnat avsättas till en buffert
Redog. 1982/83:21
6
eller reserv för fördelning under de närmaste åren. Denna åtgärd möjliggör
att fonden kan upprätthålla nuvarande reala kapacitetsnivå fyra-sex år
framåt i tiden (beroende på kostnadsstegringarna). Därefter kommer en
mycket drastisk real kapacitetsminskning att inträffa. Styrelsen vill därför
med all kraft upprepa sin bedömning från förra året att det är utomordentligt
angeläget att snarast få till stånd ett beslut om en metod med vars hjälp
fondens nuvarande verksamhetskapacitet kan tryggas på längre sikt, t. ex.
för en tioårsperiod åt gången.
Uppföljning av verksamheten
De forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser problem som är
av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att resultat som tas
fram blir bekantgjorda och att de kan bli föremål för diskussion och kritisk
granskning. Under året har därför bl. a. ett antal sammankomster anordnats
vid vilka vissa projekt har presenterats och diskuterats.
Arbetsmarknads- och utbildningsutskotten deltog i mitten av mars i en
diskussion i riksdagshuset av projekt med anknytning till jämställdhetsfrågan
(74/122, 79/166, 81/28, 81/127). De problem som i första hand ventilerades
berörde kvinnornas situation i familj och arbete, i politik och kulturliv.
I maj anordnades en sammankomst vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium,
varvid forskning i anslutning till musselodlingarna där demonstrerades
(78/80). Förutom medlemmar i styrelsen och berörda prioriteringsgrupper
deltog också ett flertal riksdagsledamöter från Bohuslän i besöket.
I mitten av juni besökte styrelsen tillsammans med riksdagsledamöter från
Norrbottens län och representanter för länsstyrelserna i AC och BD län det
stora mångvetenskapliga projektet Samhälle och resursutnyttjande i Lule
Älvdal under 2000 år (79/94).
I fondens uppgifter ingår stadgemässigt att söka främja kontakter med
internationell forskning. Som ett led i denna verksamhet presenterades vid
ett symposium i Wien i februari det flervetenskapliga projektet rörande
kulturindikatorer (75/38). Arrangör var den österrikiska vetenskapsakademin
i samarbete med bl. a. fonden. Med särskilda reseanslag har därutöver
ett antal forskare beretts möjligheter att presentera projekt och forskningsresultat
vid utländska institutioner eller vid vetenskapliga symposier.
Allsidigt informationsutbyte sker också regelmässigt med utländska fonder,
särskilt europeiska, med liknande verksamhet som RJ. Detta slags informationsutbyte
leder inte sällan till att värdefulla kontakter mellan enskilda
forskare eller forskargrupper kan förmedlas.
Fondens styrelse och/eller arbetsgrupper har liksom tidigare år gjort flera
smärre s. k. projektbesök vid olika universitet och högskolor. Ingående
diskussioner har kunnat föras kring projektens inriktning och uppläggning.
Även läroanstaltens allmänna forskningsproblem har diskuterats.
Områdesgrupperna har på olika sätt inom sina områden haft livliga
Redog. 1982/83:21
7
kontakter med företrädare för berörda forskningsdiscipliner. Syftet har varit
att stimulera till forskningsinsatser och utvecklingsarbete inom de aktuella
områdena. Tre skrifter har publicerats under året .Risken att bli alkoholist,
rapport från ett symposium om uppkomsten av alkoholmissbruk (RJ 1982:1),
Stick i stäv med vedertagna normer, kvinnoforskning och kvinnojournalistik
(RJ 1982:2) och Att förändra levnadssätt, rapport från ett symposium om
metoder att förbättra folkhälsan (RJ 1982:3)
De aktiviteter som beskrivits här ovan ingår som led i fondens strävan att
informera om sin verksamhet. Men tanken är också att fondens styrelse,
sakkunniga och kansli genom att aktivt följa projekt som stöds skall få större
kunskaper om forskningens resultat, utgångspunkter och förutsättningar
samt bättre underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med
tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde är de sammankomster där
riksdagsledamöter och forskare kunnat mötas för ömsesidigt erfarenhetsutbyte.
Fonden har genom sin direkta anknytning till riksdagen en unik
ställning som kontaktorgan mellan politiker och forskare.
Redog. 1982/83:21
Balansräkning
per den 31 december 1982 och 1981
8
1982 1981
Tillgångar |
|
|
Obligationer Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa | 684 312 000:—* | 684 312 000:— |
Summa kronor | 730 657 429:09 | 722 304 351:11 |
Skulder |
|
|
Beviljade ej utbetalda anslag Innehållen skatt För pensionsavgifter m. m. reserverade medel Disponibla forskningsmedel: Från tidigare år Årets avsättning Donationsmedel: Kapital Värdereglering donationskapital | 27 203 950:98 1 691 959:65 49 104 736:45 450 000 000:— | 25 373 324:05 1 691 959:65 49 104 736:45 450 000 000:— |
Summa kronor | 730 657 429:09 | 722 304 351:11 |
| Nominellt värde | Deklaralionsvärde |
* Svenska statens obligationer Hypoteksinrättningars obligationer .... Kommunobligationer Industriobligationer | 404 005 000:— | 346 506 050:— |
Summa kronor
684 312 000:— 505 291 940:—
Redog. 1982/83:21
9
Resultaträkning
| 1982 | 1981 |
Intäkter |
|
|
Räntor på obligationer Övriga räntor Övriga intäkter Ej utnyttjade anslag | 46 191 124:60 | 46 891 219:— |
Summa kronor | 51 891 305:88 | 50 780 156:89 |
Kostnader |
|
|
Förvaltningskostnader Projektomkostnader Beviljade anslag Årets avsatta forskningsmedel | 1 744 152:99 | 1 614 907:72 48 143 716:36 |
Summa kronor | 51 891 305:88 | 50 780 156:89 |
Specifikation av omkostnader för år 1982
A. Förvaltningskostnader
1. Arvoden till styrelse o. arbetsgrupper ..
2. Lönekostnader kansli
3. Pensions- och sociala avgifter
4. Sjuk- hälso- personalvårds- o. utbildningskostnader
5. Reseersättningar
6. Lokalkostnader
7. Expenser
varav inventarier 14 515:30
telefon, post 27 854:05
kopiering 75 601:—
kontorsmateriel 27 904:50
övr. expenser 21 179:91
B. Projektomkostnader
1. Arvoden till sakkunniga
2. Förvaltningsavgifter
3. Konferenser
4. Övrig information
220 500:—
648 785:10
402 407:—
13 477:61
96 049:57
195 878:95
167 054:76
1 744 152:99
291 563:—
733 324:—
127 492:99
36 539:85
1 188 919:84
Redog. 1982/83:21
10
En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning.
Externrevision har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens
revisorer. Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet med
föreskrift i fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.
Staffan Helmfrid
Karin Flodström
Lars Gustafsson
Lars Wohlin
Einar Larsson
Linnea Hörlén
Lars-Ingvar Sörenson
Gunnar Biörck
Torsten Hägerstrand
David Magnusson
Kai Siegbahn
Nils-Eric Svensson
Redog. 1982/83:21
11
Riksbankens jubileumsfond 1965-1982
I det följande presenteras under avsnitt A (s. 11-61) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1982 beviljats
anslag från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B (s. 61-66) vissa
statistiska uppgifter rörande verksamheten 1965-1982.
A. Nya projekt sorn beviljats anslag år 1982
EKONOMISK HISTORIA
Martin Fritz, Handelshögskolan i Stockholm
Dnr 82/19
Svensk stålindustri i omvandling
Projektets syfte är att studera den moderna svenska stålindustrins
utveckling utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv på både makrooch
mikronivå. Mot bakgrund av bl. a. marknaden och dess förändring, de
historiskt givna förutsättningarna och företagens ekonomiska resultat
inriktas intresset mot hur företagen agerat för att möta 1970-talets
stålkris.
Till projektets centrala område hör frågan om i vilka avseenden 1970-talets
stålkris är en upprepning av 1920-talets stålkris, frågan om hur konkurrenssituationen
på hemmamarknaden resp. viktigare utlandsmarknader har
förändrats för olika produktslag mot bakgrund av de betydande förskjutningar
i efterfrågan som ägt rum, samt slutligen frågan om hur de olika
aktörerna (företagsledare, fack, regering, lokala krafter etc.) agerat vid
beslut om strukturrationaliseringar utifrån sina förutsättningar, liksom hur
själva beslutsprocessen gått till och förändrats under perioden. Vid analysen
av viktigare beslut och åtgärder beaktas alternativa förslag framförda av
olika aktörer under överläggningar, som föregått de slutgiltiga besluten.
Intresset riktas mot bedömningar av bl. a. marknadsutvecklingen, vilka
särskilt under 1970-talet synes ha medfört betydande "felinvesteringar"
inom svensk stålindustri. Projektet kommer alltså att belysa utvecklingens
negativa sida, dvs. stagnation och avveckling, vilken hittills är tämligen
outforskad och teoribildningen ofullständig.
Projektet är av betydelse för den ökade förståelsen av de senaste årens
industriella problem. Det omfattar fyra delundersökningar och avses
genomföras under tre år med början 1 juli 1983.
Redog. 1982/83:21
12
FÖRETAGSEKONOMI
Arne Omsén, Högskolan i Luleå
Dnr 82/7 PL
Innovationer i en perifer regions små och medelstora företag
Innovationer anses ha stor betydelse för nationers och företags ekonomiska
tillstånd. Innovationsforskningen är inriktad på förhållandena i stora
företag. De regionala aspekterna är föga uppmärksammade. Projektet syftar
till att finna och pröva de mekanismer som kan leda till att innovationsfrekvensen
höjs hos företag i en perifer region. Tillvägagångssättet är att
identifiera de faktorer - positiva och negativa - i innovationsprocessen som
är mest betydelsefulla för företagen i den studerade regionen, att på basis av
denna identifikation utforma en företagsmodell och en omvärldsmodell för
innovationsprocessen samt att studera vad som händer då företagsmodellen
tillämpas i praktiken.
En brevenkät till samtliga tillverkningsföretag i de fyra nordliga länen med
5-199 anställda samt fem fallstudier utgör primärdata i det empiriska
materialet. En mindre jämförelsegrupp representerande övrig svensk
industri kompletterar grundmaterialet. I projektets andra fas utformas
modellerna och i tredje fasen prövas företagsmodellen i ett tiotal företag.
Projektet tillhandahåller kunskaper om de förhållanden som påverkar
tillkomsten av innovationer i små och medelstora företag i en perifer region,
om den process inom ett företag som försök till förbättringar av förutsättningarna
för innovationer utlöser, om utformningen av innovationspolitiken.
Projektet kommer att pågå fram till den 30 juni 1985 då slutrapport
avlämnas.
Ove Brandes, Linköpings universitet
Dnr 82/106
Strategi och marknad - Mönster i svenska industriföretags utveckling
Syftet med projektet är att kartlägga och analysera hur svenska industriföretag
har utvecklat sin marknadsstrategi från 1970, då väsentliga omvärldsförändringar
började observeras. Minskad tillväxt och ökad konkurrens i ett
internationellt perspektiv har ställt helt nya krav på svenska industriföretags
strategiska utveckling av produkter och marknader.
Föreställningar som tidigare var förenliga med ”vetenskap och beprövad
erfarenhet” när det gäller strategisk planering har starkt ifrågasatts och en
mångfald strategimodeller har utvecklats av forskare och konsulter.
Från USA och Japan har redovisats övergripande studier av företagens
strategiutveckling, medan i Sverige intresset mera har koncentrerats till
Redog. 1982/83:21
13
makronivå. Forskningsområdets betydelse framgår av ett ökande antal
publikationer, nya tidskrifter, konferenser och kurser både för praktiker och
i grundutbildningen.
Forskningsansatsen bygger på jämförelser av ett tiotal fallstudier, vilka är
processuella. Datainsamlingen består av intervjuer samt studier av ekonomiska
data och andra sekundärdata.
Forskningsfrågor:
1. Vilka omvärldsförändringar har varit av störst betydelse?
2. Vilka prognos- och planeringsproblem har varit svårast?
3. Vilka strategiförändringar har gjorts och med vilka effekter?
4. Hur har prognoser, planer och budgets gjorts främst på intäktssidan?
Forskningsresultat:
1.
Utvärdering av existerande strategi- och planeringsmodellers förklarings-
och normativa värde.
2. Egna modeller som knyter samman marknadsstrategier med finansiella
strategier och styrning efter ekonomiska nyckeltal.
3. Modeller för intäktsbudgetering.
Brian Kylén, EFI
Dnr 82/119
Strategiskt överraskningsbeteende - ett empiriskt test
Bakgrund I en tidigare studie har en cybernetisk/kognitiv paradigm för
företagsledarbeteende utvecklats i strategiska överraskningssituationer. I en
begränsad empirisk del avseende 25 svenska storföretag visades att
företagsledare förefaller att bete sig enligt den skisserade paradigmen, vilken
på ett avgörande sätt bryter med förutsägelser om beteende enligt den
etablerade rationella/analytiska beslutsparadigmen. Exempelvis säger den
senare att organisationer reagerar starkt på starka signaler och svagt på svaga
signaler, innan överraskningen är ett faktum. Den tidigare studien indikerade
i stället att det omvända förhållandet gäller, liksom att en felaktigt vald
svarsstyrka kan leda företagsledaren in i s. k. dubbelchocksekvenser. Det är
framför allt dubbelchockens konstaterade negativa konsekvenser som
motiverar den föreslagna forskningsinriktningen.
Syfte Utifrån den angivna paradigmen ställdes ett antal hypoteser upp som
beskriver företagsledar- och organisationsbeteende i olika typer av generaliserade
strategiska överraskningssituationer. De omfattar svarsbeteende
före, under och efter överraskande diskontinuiteter i företagets omvärld.
Redog. 1982/83:21
14
Avsikten är att testa hypoteserna på ett nytt oberoende urval företagsledare
för att underbygga generaliserbarheten av denna första sammanhängande
överraskningsteori.
Metod Genom intervjustudier med 25 större företag registreras hur en
företagsledare handlat i samband med en självvald överraskning. Så långt
upprepas ansatsen i den tidigare studien. Vidare registreras hur hans/hennes
svar fortplantar sig till de två närmast underställda organisationsnivåerna.
Två oberoende kodare överför data på ordinalskala för tvärsektionella
statistiska test.
Karl-Erik Wärneryd, EFI
Dnr 82/158
Studier av hushållens ekonomiska beteende, särskilt ifråga om skatter,
inflation och arbete
I diskussioner av problem rörande inflation, skatter och arbetsvilja visar
det sig ofta, att data om hur hushållen reagerar och om vilka förväntningar
hushållen har, skulle vara önskvärda. Sådana data finns endast i ringa
utsträckning. Syftet med föreliggande projekt, som bygger vidare på tidigare
beteendevetenskaplig forskning om skatter och sparande vid EFI är
1. att utpröva metoder att samla intervjudata från hushållen om inflation,
skatter och arbete
2. att beskriva och förklara ekonomiskt beteende på hushållsnivå i fråga
om de nämnda tre områdena och följa förändringar under en tvåårsperiod i
samband med skatteomläggningen
3. att vidareutveckla den ekonomisk-psykologiska teorin om vad som
påverkar beteende och förväntningar inom de anförda områdena.
Inom projektet kommer under en tvåårsperiod fyra intervjuomgångar
med telefonintervjuer, kompletterade med postenkäter, att göras. Bruttourvalet
av intervjupersoner kommer att uppgå till ca 600 i varje omgång.
Projektets tredje år ägnas åt analys och slutlig rapportering.
NATIONALEKONOMI
Björn Lindgren, Lunds universitet
Dnr 82/24 PL
Differentierade vårdavgifter i sluten sjukvård - en samhällsekonomisk
studie
Riksdagen fattade den 2 december 1981 beslut om ändring i sjukvårdslagen.
Ändringen (27 §) medger möjlighet för sjukvårdshuvudmännen att från
och med år 1982 ta ut differentierade avgifter i stället för nuvarande fasta
Redog. 1982/83:21
15
avgifter från pensionärer i de fall då ersättning för vården inte utgår från den
allmänna försäkringen. Principen bakom det nya avgiftssystemet överensstämmer
i stort med vad som gäller för avgifter vid ålderdomshem.
Avgiftsreglerna blir således neutrala i de fall då ett reellt val mellan dessa
vårdformer föreligger.
Projektet avser en studie av de ekonomiska effekterna av denna ändring i
sjukvårdslagen. Främst avses här förändringar i efterfrågan på sjukhusvård
resp. åldringsvård. Andra ekonomiska effekter som avses bli studerade är
effekterna för landstingens, primärkommunernas och pensionärernas
inkomster och utgifter. Projektet planeras även innehålla en principiell
genomgång av hur vårdavgiftssystem kan utformas för att uppfylla bestämda
allokeringspolitiska och fördelningspolitiska målsättningar. Vidare planeras
jämförelser med hur det nya avgiftssystemet kommit att utformas i praktiken
i olika landsting.
Kortsiktigt innebär projektet en utvärdering av differentierade avgifter i
sluten sjukvård. Den långsiktiga betydelsen förväntas bli väsentligt ökad
kunskap om sjukvårdsefterfrågans bestämningsfaktorer.
Projektarbetet beräknas pågå i tre budgetår och täcka de tre första
kalenderåren efter lagändringen. Den empiriska analysen beräknas främst
bli genomförd under det tredje budgetåret, medan de två första åren ägnas åt
datainsamling, principiell analys samt viss preliminär empirisk analys.
Brita Schwarz, EFI
Dnr 82/66 PL
Besparingsstrategier och budgeterings- och planeringssystem i statsförvaltningen
Under
de senaste åren har ansträngningar gjorts att begränsa statsutgifterna,
bl. a. genom krav i budgetanvisningarna till de statliga myndigheterna
att redovisa besparingsalternativ. De empiriska studier som genomförts
indikerar emellertid att hittillsvarande sätt att bedriva besparingsarbetet inte
är oproblematiskt och att kunskaperna är ofullständiga om vilka effekterna
är i ett vidare perspektiv. Vidare är kunskapsläget bristfälligt om möjliga
alternativa utformningar av styrprocessen och effekter av sådana alternativ.
Forskningsprojektet syftar dels till en närmare kartläggning av olika typer av
effekter av det nuvarande systemet, dels till att ge uppslag till olika
effektiviseringsmöjligheter.
Inom projektet avses främst sådana myndigheter studeras för vilka
effekten av marginella förändringar teoretiskt sett kan bli jämförelsevis
stora. För att få uppslag till olika möjligheter att effektivisera besparingsarbetet
görs ett urval av myndigheter (5-8 st.) som sinsemellan är relativt olika,
t. ex. i vad avser rationaliseringsinsatser, omprioriteringar, sättet att tolka
budgetanvisningarna eller genomföra besparingsarbetet. Undersökningen
Redog. 1982/83:21
16
omfattar såväl beslutsprocesserna före anslagsframställningarna som genomförandet
av besparingarna under aktuellt budgetår. Undersökningen genomförs
genom intervjuer men också genom granskning av källmaterial och
kompletterande analyser. Uppläggningen av intervjufrågorna sker mot
bakgrund av några olika perspektiv. Resultatet av intervjuundersökningarna
avses bl. a. ge en grund för mer preciserade hypoteser om effektiva
besparingsstrategier som sedan prövas närmare. Projektet planeras som ett
2-års projekt.
Göran Eriksson, Stockholms universitet
Dnr 82/124 PL
Konjunkturella sysselsätlningsvariationer - En studie i dynamisk anpassning
Syftet
med projektet är att utröna teoretiskt den betydelse som produktionstekniska
och institutionella förhållanden har för graden av stabilitet i
ekonomin. Problemet gäller närmare bestämt att utröna i vad mån dessa
förhållanden medverkar till att dämpa de kortsiktiga konjunkturella
variationerna i sysselsättning, produktion, utnyttjande av den sysselsatta
arbetskraften etc.
Projektet avser att undersöka hur olika typer av utifrån kommande
förändringar i den totala efterfrågan leder fram till olika anpassningsförlopp
för ekonomin. Härvid beaktas hur pass varaktiga efterfrågeändringarna
väntas bli och med vilken grad av säkerhet de kan förutses av individer och
företag. Hur ekonomins anpassning till utifrån kommande efterfrågeändringar
påverkas av arbetskraftens rörlighet, dvs. av de möjligheter som finns
för företagen att snabbt öka eller minska sysselsättningen, kommer också att
undersökas.
På grund av denna analys avses sedan att visa hur ekonomins
konjunkturkänslighet influeras av de faktorer som i sin tur bestämmer
efterfrågeförväntningarnas utformning och arbetskraftsrörligheten. Vad
gäller bestämningsfaktorerna till arbetskraftsrörligheten är det särskilt
anpassningskostnader i samband med förändringar av sysselsättningen samt
lagar och bestämmelser på arbetsmarknaden som blir föremål för denna
analys.
Det analysinstrument som används för studiet av dessa frågor är en
temporär jämviktsmodell för flera perioder avseende både varumarknad och
arbetsmarknad. Modellen bygger på traditionella mikroteoretiska förutsättningar
om nyttomaximerande individer och vinstmaximerande företag. I
modellen föreligger också asymmetriska anpassningskostnader som är
accelererat stigande uppåt och L-formade nedåt.
Redog. 1982/83:21
17
Bengt Höglund, Lunds universitet
Dnr 82/155
Biandekonomins beslutsmekanismer. Delprojekt 1: Marknader och politiska
beslut. Delprojekt 2: Spel och förhandlingar i biandekonomin.
Projektet avser ett systematiskt studium av sådana problem i biandekonomin
som har sin grund i att olika slag av aktörer (individer, företag,
organisationer och partier), olika slag av beslutsprocesser (marknader,
förhandlingar och politiska beslut) och olika former för beslut (marknadsbeslut,
avtal och majoritetsbeslut) förekommer sida vid sida.
Delprojektet ”Marknader och politiska beslut” syftar till att analysera
interdependensen mellan marknadssektorn och den politiska sektorn, då den
senare karakteriseras av partikonkurrens under majoritetsregeln. Speciellt
skall undersökas under vilka förutsättningar denna sammankoppling av två
sektorer med principiellt olika beslutsprocesser kan förväntas leda till att den
politiska sektorn kommer att, på olika sätt, ingripa i och korrigera resultaten
av marknadsprocessen. Härvid används en "public choice”-ansats.
Delprojektet ”Spel och förhandlingar i biandekonomin” syftar till att
teoretiskt belysa vissa företeelser som är förknippade med den ökade maktoch
inflytandekoncentrationen i den moderna biandekonomin. Utgångspunkten
är huvudsakligen spelteoretisk. I centrum för analysen står
förhandlingssituationer och andra interaktionssystem som kännetecknas av
ett spel med delvis gemensamma och delvis motstridiga intressen. Dels
studeras spel- och förhandlingssituationer i en given ekonomisk och
institutionell omgivning; dels undersöks, i ett längre tidsperspektiv, hur de
uppkommer och utvecklas i samverkan med den ekonomiska och institutionella
omgivningen.
Lars Werin, Stockholms universitet
Dnr 82/236
Budgetunderskottet och det finansiella systemet
Statens budgetunderskott har undan för undan vuxit de senaste åren och
nått ca 12 % av bruttonationalprodukten. Någon tidigare motsvarighet till
ett sådant förlopp finns inte i Sverige, och även vid en internationell
jämförelse är det svenska budgetunderskottet mycket högt. Eftersom
underskottet lånefinansieras får det sin betydelse i samspel med det
finansiella systemet.
Metoderna för analys av budgetunderskottens betydelse och effekter har
på senare tid fått förbättrat teoretiskt underlag särskilt genom studier av
James Tobin. Tobin visar att problemen bör analyseras på grundval av en
detaljerad totalbild av hela systemet av marknader för olika tillgångar,
2 Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 21
Redog. 1982/83:21
18
finansiella och reala. Utgångspunkten bör vara de enskilda subjektens eller
sektorernas portfölj val.
Huvudsyftet med denna undersökning är att analysera de svenska
budgetunderskotten med hjälp av en simuleringsmodell för tillgångsmarknaderna,
baserad på Tobins teorier och inspirerad även av andra forskares
arbete på området. Modellen avbildar de olika sektorernas portföljval och de
olika tillgångsmarknadernas funktionssätt, med hänsyn tagen bl. a. till
regleringar och institutionella särdrag. En pilotstudie har utförts med hjälp
av en första, enkel version av modellen och gett värdefulla erfarenheter.
John S Chipman, Univ. of Minnesota
Dnr 82/238
The Process of Structural Adjustment in an Open Economy. An Econometric
Study of Swedish Experience Since 1971.
A computable general-equilibrium model will be used to analyze the
process of structural adjustment to external and internal economic disturbances
in a trade-dependent economy whose export prices cannot for long be
too far out of line with world prices. It is proposed to apply the model to
monthly data for Sweden back to January 1971 covering import, export, and
domestic price indices for SNI commodity groups. hourly earnings and hours
worked for the corresponding industrial categories, and quarterly data on
import and export volumes for these groups and on the balance of payments.
The work is to be carried out in cooperation with Lennart Ohlsson and Karl
Jungenfelt of the Stockholm School of Economics, who will submit a separate
application shortly. Three main activities are planned:
(1) Econometric tests to ascertain the direction of causality as between
wages (determined by central negotiations and ”wåge drift”) and foreigntrade
prices, and between wåge increases and balance-of-payments deficits.
(2) More refined methods to estimate price elasticities for Swedish exports
and imports, employing genuine price indices rather thån unit values, and not
imposing the assumption of zero cross-elasticities.
(3) Comparison with West German data and experience, and investigation
of the competitiveness of Swedish relative to German exports.
Redog. 1982/83:21
19
Hans Tson Söderström, Stockholms universitet
Dnr 82/239
Nya förutsättningar för stabiliseringspolitiken
Under det senaste decenniet har förutsättningarna för stabiliseringspolitiken
radikalt förändrats. Såväl en serie reala utbudsstörningar som ändrade
institutioner i världsekonomin har skapat nya ekonomisk-politiska problem.
Det är därför av stor betydelse att utveckla den traditionella aggregerade
makroanalysen för en öppen ekonomi. Det föreslagna forskningsprogrammet
syftar till att utvidga och fördjupa denna analys genom att (i) Introducera
en noggrannare specificerad utbudssida. Detta är nödvändigt för att bättre
förstå effekterna på viktiga aggregat som ekonomisk aktivitetsnivå, inflationstakt
och tillväxt av förändringar i centrala makroekonomiska variabler -t. ex. relativpriset på energi, växelkurs och räntenivå, (ii) Ta större hänsyn
till reala effekter - dvs. effekter på fördelningen av resurser dels mellan
sektorer i ekonomin, dels över tiden - av olika störningar och stabiliseringspolitiska
åtgärder. Detta är nödvändigt för att diskutera de typiska inslagen i
den nuvarande ekonomiska krisen i mindre OECD-länder som Sverige;
krympande industrisektor och växande offentlig sektor samt permanenta (i
motsats till cykliska) underskott i statsbudget och bytesbalans, (iii) Beakta
rationellt och strategiskt beteende hos olika grupper i ekonomin och dess
betydelse för stabiliseringspolitiken. Därigenom ökas t. ex. förståelsen för
sambandet mellan lönebildning och stabiliseringspolitik i ekonomier med
starka arbetsmarknadsorganistioner vilket kan beskrivas som ett spel mellan
regeringen och dessa organisationer. Programmet avser såväl teoretisk som
empirisk analys. De empiriska studierna skall omfatta både utvecklade
länder och utvecklingsländer, men koncentreras till små ekonomier i Europa
- de nordiska länderna, Belgien, Nederländerna och Österrike - vilka mött
relativt likartade problem under det senaste decenniet. Forskningen inom
programmet är integrerad genom att (a) problemområdena (i)-(iii) är
närbesläktade och i flera fall inbördes beroende; (b) metodutvecklingen kan
tillämpas på flera av problemområdena; (c) databearbetningen ger underlag
för hypotestestning inom alla problemområdena; (d) forskarna arbetar (och
samarbetar) inom flera problemområden.
Redog. 1982/83:21
20
KULTURGEOGRAFI
Bengt Johannisson Högskolan i Växjö
Dnr 81/140
Småföretag i lokalsamhället - betingelser och möjligheter
Projektets syfte är att genom jämförande analys av lokalsamhällen i Norge
och Sverige klargöra betingelserna och möjligheterna för ett lokalt näringsliv,
speciellt mindre företag inom tillverkningsindustrin.
Ambitionen är att tillämpa och utveckla andra och egna modeller för
beskrivning av näringslivets betingelser i mindre samhällen. Med stöd härav
kommer processtudier att genomföras av olika samhällen, studier som i sin
tur kan läggas till grund för förståelse för varför vissa lokalsamhällen kan
uppvisa en framgångsrik företagsamhet och andra inte. Genom att återföra
resultat till studerade lokalsamhällen avser man också att inom projektets
ram söka vägar för aktivering av näringsliv och samhälle lokalt.
Fältarbetet innebär att ett begränsat antal lokalsamhällen med skilda
näringsekonomiska förutsättningar väljs ut för intensivstudium. I Sverige
kommer orter i dels sydöstra Sverige, dels Värmland att omfattas av
undersökningen. Det är regioner som i väsentliga avseenden avviker från
varandra, t. ex. i fråga om småföretagartradition och branschstruktur. Just
faktorer som enskilda företags dominans, och det lokala näringslivets
branschsammansättning och grad av fjärrstyrning kan antas påverka
samhällets och företagens framgång. Därmed kan projektets resultat tänkas
peka på vägar för att genom en differentiering av näringslivet häva
etablerade strukturproblem.
Tommy Carlstein, Lunds universitet
Dnr 82/115
Tidsorganisatoriska aspekter på hushålls- och servicesektorns teknifiering:
En analys av tidsresurser och några strategiska innovationers effekter i några
sydsvenska lokalsamhällen 1930-1980
Projektet avser att knyta ett urval av 1980-talets strukturproblem till deras
rötter i den teknifieringsprocess som inleddes på 1930-talet med den
funktionalistiska rationalitet som då fick ordentligt fotfäste bland medelklassen
i Sverige. Detta åstadkommes genom att undersöka systematiken i hur
lokalsamhällen förändras som ett resultat av integrationen av en serie
artskilda innovationer. Dessa tekniska och organisatoriska innovationer
utvärderas i hur de påverkar tidsanvändningen för olika verksamheter.
Innovationer som kräver eller sparar persontid och utrymme leder till
strukturella förskjutningar i befintliga rutiner och verksamhetssystem, och i
många avseenden är tidsanvändningen ett samhälles tidsspegel. Under
Redog. 1982/83:21
21
1930-tälet börjde ett antal infrastrukturella innovationer påverka hushållen i
allt större utsträckning, t. ex. elnät, vattenledningssystem och centralvärme i
husen liksom nya hushållsredskap. Men samtidigt som hushållet invaderades
av ny teknik började också den stora utflyttningen av servicefunktioner till
samhällets expanderande serviceorgan. Det är sålunda metodiskt svårt att
isolera hushållssektorn från servicesektorn i stort. Hushållets medlemmar är
ju alltid uppkopplade i resten av samhället. Även om teknifieringen
medförde åtskilliga produktivitets- och tidsvinster, kom samhällets komplexitet
att öka både vad gäller verksamhets- och flödessystemen. Specialisering
inom servicesektorn (liksom andra sektorer) medförde en ökning av
bindningarna i samhället, det som tidsgeografiskt kallas kopplingsrestriktioner.
De senare kan förmodas reducera en hel del av de tids- och
kapacitetsvinster som teknifieringen eljest medför. I servicesektorn binds
olika aktörer till varandra under viss tid, och logiken i detta blir klarare om
man som i tidsgeografisk analys betraktar varje individ som ett flöde i rum
och tid. Individerna kan trots att de själva är odelbara dela upp sin tid mellan
verksamheter och mellan andra individer. De kan även allokera sin tid till
olika redskap, maskiner eller lokaler, som även de oftast är odelbara.
Odelbarhetsegenskaper hos varierande flöden styr strukturen i de verksamhetssystem
där flödena ingår, och det är genom att relatera innovationer till
verksamheter, tidsresurser, flöden och tidsorganisation som mycket av
teknifieringens latenta logik tas fram. Denna typ av analys kan därmed leda
till en säkrare och bättre bedömning av tekniska och andra innovationer.
Sune Berger, Uppsala universitet
Dnr 82/120 PL
Erfarenhetsbank Bergslagen. Lokal förändringsberedskap i samband med
strukturomvandling. En delstudie inom Bergslagsprojektet
Projektet syftar till att dokumentera erfarenheter av strukturomvandlingen
i Bergslagen genom företags-, orts- och kommunstudier, att ge fackliga
organisationer, kommuner och länsorgan planeringsunderlag och hanterbara
metoder, att ge förslag till organisationsformer och handlingsmodeller
samt att förbättra teorier om och metoder för analyser av regional
utveckling.
För att kunna analysera de förlopp som orsakat den strukturella
förändringen är det nödvändigt att granska teorier kring arbetsdelning,
specialisering och funktionsuppdelning. Inom samhällsgeografisk forskning
har dessa företeelser kopplats till frågan om regional utveckling, som blir
central i projektet.
Studiens utfallsanalyser kommer att utformas så att de blir användbara
som planerings- och beslutsunderlag på det kommunala och regionalpolitiska
Redog. 1982/83:21
22
området. Forskningsarbetet kommer att ske i nära samarbete med kommunala
och regionala organ i Bergslagen.
Projektet har initierats inom ERU:s regionala samverkansgrupp i Uppsala
högskoleregion och en tillsatt arbetsgrupp följer projektet.
Lars Nordström, Göteborgs universitet
Dnr 82/147
Att främja sysselsättningssvaga kommuners utveckling. En utvärdering av
statliga och kommunala medels betydelse på kommunal nivå
Projektet anknyter genom följande syften till den nya forskningsinriktning
vad gäller utvärdering som arbetas fram inom ERU och NordREFO:
- att skapa kunskap om hur statliga och kommunala syselsättningspolitiska
medel enskilt och sammantaget verkar för positiv utveckling på kommunal
nivå,
- att utvärdera stödinsatsernas effekter utifrån den specifika kommunens
problembild såsom den upplevs i kommunen,
- att analysera om de olika sysselsättningspolitiska medel som tillförts
kommunen anpassats till kommunens egna resurser och därmed bidragit
till en positiv utveckling.
Av bristen på svenska utvärderingsstudier inom sysselsättningspolitiken
som tar sin utgångspunkt i en kommun följer att metodutvecklingen i sig är
ett av projektets delsyften.
Avsikten är att i tre kommuner genom fallstudier genomföra en
processanalytisk utvärdering. I en sådan poängteras hur de olika insatserna
griper in i de samhälleliga sammanhangen genom att utvecklingen inom det
område där insatserna gjorts är beroende av en rad andra faktorer. Projektet
har en såväl metodologisk som praktisk politisk betydelse genom att
- bidraga med kunskap om storleken av de sammantagna statliga och
kommunala insatser som under en given tidsperiod tillförts verksamheter
och människor i kommunen,
- visa på de olika stödinsatsernas relativa nytta,
- visa på de konflikter som finns mellan statlig sektorsplanering och
kommunal sektorsövergripande planering,
- visa på möjligheter hur olika medel kan samordnas för att överensstämma
med lokala förutsättningar och därmed ge större nytta och lägre
samhällskostnader.
Redog. 1982/83:21
23
SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI
Marja Taussi Sjöberg, Umeå universitet
Dnr 81/202
Brott, straff och utslagning - individ och familj i rättssystemet
I dag finns en del undersökningar om lagens innehåll under skilda
perioder. Det finns också undersökningar om den registrerade brottsligheten.
Men att tolka statistik är farligt om man inte känner till hur rättssystemet
fungerade. Det saknas nästan helt undersökningar om hur man i praktiken
tillämpat lagen, hur man utövat kontroll och i vilket syfte och hur den
enskilda individens - kvinnors och mäns position var i rättssystemet. Syftet
med projektet är att undersöka några problem som alla är grundläggande för
förståelsen av hur rättssamhället fungerade. Dessa problem vill vi se från den
enskilda individens synvinkel eftersom det är individen och relationer mellan
individer som regleras av rättsregler. De problem som belyses med hjälp av
detaljstudier är lagen kontra rättspraxisen, olika former av kontroll och
utslagningen. Ytterst vill man komma fram till vilka individer som anpassade
sig till samhället och vilka som blev missanpassade och utslagna. Vilka var
mekanismerna bakom utslagningen? Undersökningsområdet är huvudsakligen
Västernorrland under 1800-talet eftersom man redan känner till detta
områdes brottslighet i stora drag. Fördjupningen består av fångbiografier,
barnamord, självmord och familjerättsliga ”case studies”. De tre första
undersökningarna klargör bakomliggande faktorer till den sociala utslagningen
och ger också en god bild av lagen/rättspraxisen och av kontrollens
former. Familjerättsliga studier visar i vilka fall och hur man fastställde
relationer familjemedlemmar inbördes.
Boel Berner, Lunds universitet
Dnr 82/26 D
Kvinnoidentitet och utbildning på gymnasiet
Projektets syfte är att ge en bild av de värderingar och ambitioner som från
samhällets sida präglat gymnasieskolans kvinnodominerade linjer, av såväl
teoretisk som praktisk art. Man vill studera den kompetens som skolan ger
inför arbetslivet samt undersöka kunskapsideal och samhällsbild inom dessa
utbildningar. En viktig aspekt är studiet av på vad sätt, om alls, det faktum att
detta är ”kvinnolinjer” har påverkat deras innehåll och karaktär, i positiv
och/eller negativ bemärkelse. Projektets syfte är även att genom intervjuer
med eleverna komma åt deras inställning till utbildning och yrke, och därvid
kunna belysa köns- och klassbundna val av yrke och framtid.
Projektet anknyter till ett pågående projekt som följt en årskull elever i sex
kommuner genom grundskolan och in i gymnasiet. Basdata om elever och
Redog. 1982/83:21
24
skolor samt väl inarbetade kontakter finns således redan. Projektet
samarbetar med andra fördjupningsprojekt baserade på detta material,
främst ett som rör teknisk utbildning på olika nivåer.
Under våren 1983 kommer intervjuer att utföras med elever vid 2-årig
linje. Detta intervjuarbete fortsätter under 1984 med elever vid 3-åriga
linjer. Samtidigt pågår observationsstudier i skolorna samt analys av
läroplaner, läromedel, lärarintervjuer osv. Projektets ambitioner är även att
utarbeta en teoretisk ram för analys av sambandet mellan kön, klass och
kunskap - ett arbete som utförs i samarbete med övriga projekt vid
institutionen.
Projektet kommer att redovisas löpande samt i en slutrapport 1985/86.
Olof Dahlbäck, Stockholms universitet
Dnr 82/73
Samhällsförändringar och avvikande beteenden. En undersökning av Sveriges
kommuner 1970-1980
Frågeställning: Trots ökat välstånd och allt större samhälleliga insatser har
vissa sociala problem, såsom kriminalitet och missbruk av alkohol och
narkotika, ökat i Sverige under modern tid. En ofta framförd förklaring till
detta är att avvikande beteenden har underlättats av att den sociala
kontrollen blivit svagare beroende på att de sociala kontakterna blivit
grundare, kortvarigare och mer utbytbara. Åtskilliga samhällsfaktorer
påverkar de sociala kontakterna: hemortsbyten, arbetsspecialisering, boendemiljö,
familjesplittring, kulturellt främlingskap, befolkningstäthet.
Undersökningen har till syfte att klarlägga den inverkan som förändringen av
dessa och andra samhällsfaktorer har på avvikande beteenden.
Metod: Sveriges kommuner används som undersökningsenheter. Data
avser åren 1970,1975 och 1980. Skillnaden mellan 1975 och 1970 års värden
för olika samhällsegenskaper beräknas. Skillnadsvärdena faktoranalyseras.
Sambanden mellan ortogonala faktorer och skillnaden mellan förekomsten
av ett avvikande beteende 1980 och 1975 beskriver faktorernas inverkan på
det avvikande beteendet.
Data: Uppgifter tas huvudsakligen ur publicerad offentlig statistik. Många
uppgifter tas från folk- och bostadsräkningarna 1970 och 1975. Variabler
bildas som beskriver avvikande beteenden, sociala kontakter, normanslutning,
sociala resurer, befolkningstäthet, ålders- och könsfördelning. De
avvikande beteendena mäts främst med polisstatistik över rapporterade
brott.
Redog. 1982/83:21
25
Göran Therborn, Lunds universitet
Dnr 82/123
Den fackliga arbetsplats- och skyddsorganisationens utveckling
Den fackliga arbetsplats- och skyddsorganisationens etablering och
utveckling analyseras med avseende på såväl fackföreningsrörelsens uppbyggnad
som maktförhållandena i företagen. Därvid kartläggs bl. a. den
fackliga lokalorganisationens omfattning, arbetsuppgifter, möjligheter att
hävda sig gentemot arbetsgivarna och den fackliga aktiviteten vid olika
tidpunkter. LO-förbunden Metall, Fabriks och Handels undersöks med
hjälp av protokoll, intervjuer, statistiskt material m. m. på lokal nivå vad
gäller Stockholm, Malmö och Motala. Betydelsen av facklig organistionsgrad,
arbetsplatsens storlek, arbetslöshetens omfattning, lagstiftning och
centrala avtal undersöks. För skyddsorganisationen är dessutom rationaliseringstakt
och olycksfallsfrekvens viktiga variabler. Projektet har både en
historisk och en internationellt komparativ dimension. Det beräknas vara
avslutat vintern 1985.
Jan Trost, Uppsala universitet
Dnr 82/126
Vårdnad av barn
Under 1960- och 1970-talen diskuterades möjligheterna till gemensam
vårdnad av barn för samboende, för frånskilda och för separerade. Sedan
1977 finns möjligheten till gemensam vårdnad för inte bara gifta par utan
även för dessa nämnda.
Kunskapen om omfattningen och karaktären av gemensam vårdnad och
enskild vårdnad är mycket begränsad liksom också kunskapen om beslutsprocessen
kring enskild och gemensam vårdnad. Syftet med föreliggande
projekt är att beskriva och analysera såväl omfattning av enskild och
gemensam vårdnad i de olika slag av vårdnadssituationer som finns, dvs. i
samband med skilsmässa, efter skilsmässa, i samband med samboende och
efter upplösning av samboende. Syftet är vidare att beskriva och analysera
beslutsprocessen, såväl vid det första beslutet som vid nya beslut. Avsikten är
också att beskriva och analysera hur enskild och gemensam vårdnad fungerar
i praktiken samt att jämföra utvecklingen och situationen i Sverige med den
som finns i USA.
Barnens situation, i synnerhet i samband med upplösning av äktenskap och
samboende, är av stor betydelse för deras fortsatta utveckling liksom också
för föräldrarna och för samhället. För alla dem som är inblandade i
beslutsprocess och verkställighet av gemensam och enskild vårdnad är ökad
kunskap väsentlig om vilka möjligheter som finns och vilka effekter de har på
Redog. 1982/83:21
26
olika sätt. Bland sådana kan nämnas inte bara familjerna själva utan också
lagstiftare, domstolar, advokater och andra rådgivare i familjefrågor.
Kjell Nowak, Stockholms universitet
Dnr 82/169
Ideologi och retorik i svenska populärpressannonser 1935-1980
Inom ett av RJ finansierat forskningsprogram (Kulturindikatorer: Svensk
symbolmiljö 1945-1975) har genomförts ett projekt om reklamens idéinnehåll
under efterkrigstiden. Där studerades dels vilka värderingar och vilken
verklighetsbild som kommer till uttryck eller finns underförstådda i reklam,
dels vilka metoder som används för att påverka konsumenterna till köp, dvs.
reklamens retorik.
Ideologi och retorik i svenska populärpressannonser 1935-1980 är en
utvidgning av detta projekt. De erhållna resultaten har aktualiserat ett antal
teoretiskt och metodologiskt väsentliga frågor rörande dels förhållandet
mellan samhällsutveckling och kulturell förändring, dels möjligheterna att
använda reklaminnehåll som indikator på det allmänna kulturklimatet. Det
visar sig bl. a. att reklamen karakteriseras av en kluvenhet i förhållandet till
samhällsförändringar - dess innehåll återspeglar inte eller mycket långsamt
ändrade strukturella förhållanden (t. ex. urbaniseringen, kvinnligt förvärvsarbete,
jämnare inkomstfördelning) men fångar ibland snabbt upp tendenser
i det rådande kulturklimatet. Den observerade klyftan mellan reklamens
verklighetsbild å ena sidan och den faktiska sociala utvecklingen å den andra,
har lett till den preliminära slutsatsen att åtminstone de former av
kulturyttringar som förutsätter hög grad av anpassning till utbredda
föreställningar inom befolkningen varken förebådar eller underlättar materiella
och/eller sociala förändringar utanför det kulturella systemet.
En grundligare tolkning av de erhållna resultaten förutsätter emellertid att
man förlänger, såväl framåt som bakåt i tiden, de tidsseriedata om
reklaminnehåll som utarbetats inom det tidigare projektet. En sådan
utvidgning skulle inte bara avsevärt öka resultatens teoretiska relevans utan
också resultera i ett internationellt sett unikt material om reklamens
idéinnehåll.
Projektet beräknas vara avslutat den 30 juni 1984.
Ulf Hannerz, Stockholms universitet
Dnr 82/244
Jämförande kulturteori: Alstring och fördelning av idékomplex i komplexa
samhällsstrukturer
Ansökan gäller medel för ett års forskning vid Center for Advanced Study
in the Behavioral Sciences, Stanford, USA.
Redog. 1982/83:21
27
STATISTIK
Peter Jagers, Chalmers tekniska högskola
Dnr 82/12
Den statistiska metodiken vid politiska opinionsundersökningar
Projektets syfte är att utröna vilken exakt statistisk metodik som används
vid de olika politiska opinionsundersökningarna, att studera dessa metoders
noggrannhet och att försöka förbättra dem.
Betydelsen ligger dels i belysningen av undersökningarnas pålitlighet för
utomstående, dels i utarbetandet av bättre analysmetoder för dem som utför
undersökningar.
Genomförandet innebär användande av matematisk-statistisk teori på
detta speciella område samt simulering och andra datorbaserade metoder.
STATSKUNSKAP
Pablo Suarez Maldonado, Uppsala universitet
Dnr 81/174
The dialectics of politics. A cross-systemic inquiry into the dynamics of
political cleavages (diapol)
The main objective is threefold: (1) to study patterns of changé in the
structuring of political oppositions as dependent on changes in the dass
structure and the agricultural/industrial differentiation of the economy; (2) to
assess the dependency of these dynamic relationships on contextual
macro-variables such as economic development; and (3) to elaborate
hypotheses relating cross-national and cross-regional differences and similarities
to dimensions of time-series relationships among political cleavages,
social lines of cleavage, and contextual macro-variables. An additional
objective is methodological: to elaborate empirical Solutions assessing the
adequacy of alternative analytical procedures for the purpose of studying the
dynamic relationships suggested by the substantive objectives. The general
approach is comparative, both cross-sectional and over-time: changing
patterns of relationship are to be studied within. between, and acrosscountries.
The countries included are Chile and Sweden. Data is basically
ecological (available official statistics aggregated by the smallest comparable
sub-units in each country), but also available survey data and historical
sources. The methods bear relation to systems, structural equations, and
contextual models. The specific analytical techniques include: ecological
regression, canonical correlation, factor analysis, and procedures for
estimating structural dynamic relations including lagged variables, both
Redog. 1982/83:21
28
measured and unmeasured, across several populations (LISREL and
PLS).
Olof Ruin, Stockholms universitet
Dnr 82/46
Välfärdsstaten och de centrala statsorganens styrelsekapacitet
Programmet bedrivs mot bakgrund av en ganska vid gemensam referensram
i vilken drag fixeras i välfärdsstaternas utveckling vilka inneburit
särskilda problem och påfrestningar för det politiska systemets beslutsförmåga.
Exempel på sådana drag är ärendeanhopning, frågekomplicering,
partiförsvagning, korporativisering, byråkratisering, sektorisering. Styrelsekapaciteten
i dagens välfärdsstater påstås ha blivit försämrad; en diskussion
pågår om att förbättra denna kapacitet. I projekt A företas en teoretiskt
präglad genomgång av dagens rika litteratur kring välfärdsstaternas problem.
Projekt B inrymmer ett studium av framväxten av en ny författning;
samtidigt som vårt politiska liv präglas av svårigheter generella för
välfärdsstater regleras det sedan drygt tio år av nya konstitutionella regler.
De centrala statsorganen står i förgrunden för detta forskningsprogram. I
projekt C koncentreras uppmärksamheten på regeringens främsta företrädare:
statsministern. Projektets första etapp är en studie av Tage Erlanders
långa tid som statsminister; under denna tid utvecklades Sverige till världens
kanske mest avancerade välfärdsstat. Projekt D gäller ett studium av
riksdagen under 1970-talet i belysning av tendenserna till sektorisering
respektive samordning. Projekt E, som ännu befinner sig på ett planeringsstadium,
gäller centralförvaltningen. Samtidigt som detta forskningsprogram
har sin betoning på Sverige är ambitionen att knyta kontakter med
internationella projekt.
Sören Holmberg, Göteborgs universitet
Dnr 82/122
Svensk valrörelse: Studier kring partier, massmedia och väljare i valrörelserna
1956-1982
Rörligheten har ökat i den svenska väljarkåren. Partibytarna har blivit fler
och allt fler väljare bestämmer sitt partival allt närmare valdagen. Det har lett
till att partiernas ställningstaganden - och olika kampanjer och utspel - fått
en allt större betydelse för valutslagen. Partiernas framtoning på valfältet och
i olika massmedia under de sista veckorna före valen har blivit allt viktigare.
Press, radio och TV:s betydelse som informationskanaler och som självständiga
aktörer vid valen har ökat under 1970-talet.
Forskningsprojektet Svensk valrörelse skall ses mot denna bakgrund.
Redog. 1982/83:21
29
Projektets huvudsyfte är att bredda svensk valforskning till att också omfatta
andra problemområden än väljarbeteende. Åsiktsbildningen och den
representativa demokratins funktionssätt måste sättas i centrum för intresset.
Valutslag och väljarnas röstning kan inte tolkas eller förklaras om inte
också partiernas och massmedias agerande studeras och relateras till
välj arbeteendet.
Den centrala frågeställningen för forskningsprojektet Svensk valrörelse är
samspelet och relationerna mellan partier, massmedia och väljare vid valen
1956-1982. Tyngdpunkten i analyserna kommer att ligga på 1979 och 1982 års
val, men vissa historiska jämförelser tillbaka till 1956 kommer att göras.
Projektet kommer att genomföras i samarbete med den väljarundersökning
som statsvetenskapliga institutionen i Göteborg och statistiska centralbyrån
kommer att genomföra vid valet 1982.
De empiriska analyserna kommer att omfatta studier av: partiernas
ställningstaganden och utspel inför valen, massmedias innehåll och bevakning
av valrörelserna, väljarnas åsikter i politiska frågor och deras
bedömningar av partiernas politik.
Jon Sigurdson, Lunds universitet
Dnr 82/186
Att länka teknologipolitik och industripolitik i högteknologisektorer - En
studie av effektiviteten och konsekvenser av nationella stödprogram och
företagsstrategier i Japan, samt en jämförelse med Sverige och Tyskland
Mikrostudier av Japan på sektornivå och inom företag är i den
västerländska litteraturen sällsynt förekommande bortsett från analyser av
företagens ”management”. Genom att till utgångspunkt välja den nya
teknologipolitiken, sedan mitten av 1970-talet, och studera samspelet mellan
olika aktörer hos industriföretag, nationella myndigheter och andra organisationer
ges möjligheter till en djupare förståelse av teknologi- och
industripolitik i Japan.
Avsikten är att studien skall utgöra grundvalen för en jämförelse med
utvecklingen av högteknologisektorer i Sverige och andra europeiska länder.
Studien inriktas först på den nya teknologipolitiken i Japan för att följas av en
analys av konsekvenser för företagsstrategier och nationell teknologipolitik i
Europa. I detta andra steg planeras även en preliminär analys av
konsekvenser för sysselsättning och regional industristruktur i Sverige som
följer av en fortsatt framgångsrik industriutveckling i Japan.
Forskningen kommer i väsentlig utsträckning att genomföras i Japan i
samarbete med forskare vid Institute of Policy Science, Saitama University.
Bland viktiga källor kan nämnas intervjuer och material publicerat i
Japan.
Redog. 1982/83:21
30
Torbjörn Vallinder, Lunds universitet
Dnr 82/220
Den svenska tryckfrihetsjuryn 1815-1980. Funktion och debatt
Mot en komparativ, i första hand engelsk och amerikansk bakgrund
studeras den svenska tryckfrihetsjuryns utveckling sedan 1815 och nutida
funktion. Projektet utgår från tre huvudfrågeställningar:
(1) Har tryckfrihetsjuryn främst varit ett skydd för eller ett hot mot
tryckfriheten?
(2) Hur har den uppfattats i den offentliga debatten?
(3) Är juryn i dag främst ett skydd eller ett hot?
PEDAGOGIK/PSYKOLOGI
Carl Philip Hwang, Göteborgs universitet
Michael E. Lamb
Dnr 81/8
Betydelsen av daghem, familjedaghem och hemfamilj för barnets sociala och
emotionella utveckling
Undersökningen är en tvåårig longitudinell studie som avser att belysa
betydelsen av olika former av barntillsyn (daghem, familjedaghem och
hemfamilj) för barnets sociala och emotionella utveckling. Syftet med
undersökningen är inte att besvara frågan om en viss typ av barntillsyn är
generellt bra eller dålig utan att undersöka hur olika tillsynsformer
samverkar med det individuella barnets behov och särdrag. I den planerade
undersökningen vill man således studera hur skilda former av barntillsyn
samvarierar med barnets relation till modern, till fadern, till en främmande
vuxen, till läraren och till jämnåriga barn. Vidare studeras sambandet mellan
olika arrangemang och föräldrars och lärares uppfattning om barnets
temperament och sociala förmåga. Barnen studeras såväl före som efter det
att de har börjat i daghem eller familjedaghem. I undersökningen avser man
att använda en rad standardiserade psykologiska undersökningsmetoder,
däribland muntliga intervjuer, frågeformulär samt beteendeobservationer i
barnets naturliga miljö.
Det teoretiska värdet av den föreslagna undersökningen ligger i ny
kunskap rörande barnets sociala och emotionella utveckling. Den praktiska
betydelsen ligger i att resultaten bidrar med kunskapsunderlag för förståelse
av hur individuella skillnader mellan olika barn påverkar anpassningen till
skilda tillsynsformer.
Redog. 1982/83:21
31
Lars-Göran Nilsson, Umeå universitet
Dnr 81/17
Minnesstörningar
Syftet med föreliggande projekt är att studera olika typer av minnesstörningar
och att därigenom försöka finna gemensamma underliggande
förklaringar till dessa minnesstörningar. Genom tidigare forskning och
genom litteraturstudier har det varit möjligt att konstatera att gemensamma
mönster i data föreligger för minnesstörningar som förekommer hos äldre
människor, hos amnesipatienter (f. f. a. Korsakoff-patienter), hos sömndepriverade
personer och hos akut alkoholpåverkade personer. Överensstämmelsen
i datamönster för dessa minnesstörningar gäller graden av delad
uppmärksamhet vid inkodningstillfället och graden av automatik i framplockningen
vid testtillfället. Om risk för delad uppmärksamhet föreligger
vid inkodningstillfället uppstår minnesstörningar hos de nämnda grupperna
av försökspersoner. Om uppgiften som försökspersonerna skall utföra inte
innebär delad uppmärksamhet uppstår inga minnesstörningar, men om
uppgiften innebär icke-automatiserad, svår och omständlig sökning kan
minnesstörningar hos samtliga dessa försökspersonsgrupper påvisas. I den
första fasen av föreliggande projekt skall dessa former av minnesstörningar
undersökas i direkt jämförbara experiment. I projektets andra fas skall
potentiella, gemensamma underliggande förklaringar till dessa minnesstörningar
preciseras och testas. Denna testning görs genom att undersöka
”boundary conditions” för de inkodnings- och framplockningsuppgifter som
används under projektets första fas. I projektets andra fas genomförs också
ett antal experiment där amnesi induceras genom presentation av traumatiska
och arousalhöjande berättelser. Dessa experiment ligger sedan till
grund för projektets tredje fas där huvudsyftet är att utarbeta principer för
hur minnesstörningar kan reduceras och eventuellt helt avhjälpas.
Erland Hjelmquist, Göteborgs universitet
Dnr 82/58 PL
Könsrelaterade skillnader i språklig och icke-språklig kommunikation
Projektets syfte är att studera könsrelaterade skillnader i språklig och
icke-språklig kommunikation. Närmare bestämt avses studier av social
interaktion, ansikte-mot-ansikte. Avsikten är att bidra till ökad förståelse för
uppkomstmekanismer till könsskillnader och de betingelser som kan
bibehålla respektive förändra dem. För att kunna göra detta måste faktiska
kommunikationsprocesser studeras. En avsevärd del av den forskning som
rör könsskillnader i kommunikation har ofta koncentrerats på språkliga
produkter, vilket innebär en begränsning både när det gäller kommunika
-
Redog. 1982/83:21
32
tionskanaler och beträffande möjligheter att förklara existensen av skillnader.
I projektet avser vi att studera mera direkt hur kommunikationsprocesser
ser ut, mellan män-män, kvinnor-kvinnor och kvinnor-män, och
kartlägga vilken funktion eventuella skillnader i kommunikationsmönster
kan ha och hur de beror av individuella förutsättningar och könsroller.
Gunnar Borg, Stockholms universitet
Dnr 82/64
Psykofysiologiska studier av ansträngning och värk vid olika slag av fysiska
aktiviteter
Projektet syftar till att bestämma relationen mellan en individs upplevelse
av ansträngning och vissa fysiologiska variabler såsom hjärtfrekvens och
blodlaktat, arbetsförmåga och fysisk prestation i olika typer av arbete.
Forskningen är av såväl teoretiskt intresse som av betydelse för tillämpningar
inom medicinen, arbetslivet-ergonomin och idrotten.
Forskningen inom detta område startades av undertecknad för mer än 20
år sedan. Den utvecklades under 1960- och 1970-talen bl. a. tack vare stöd
från RJ. Den har nu väckt stort internationellt intresse. Under senare år har
tillämpningen av denna metodik vuxit särskilt vid klinisk-diagnostiska
arbetsprov och vid träning av patienter samt vid utvärdering av arbetsbelastningar
i industriarbete.
Av stor vikt när man överlåter åt inidividen att själv reglera sin
motionsintensitet efter hur ansträngande det känns är att relationen mellan
upplevelsen av ansträngning och viktiga fysiologiska variabler såsom
hjärtfrekvensen är väl känd för olika typer av aktiviteter. Den undersökning
som nu planeras gäller därför studier av dessa psyko-fysiologiska relationer
för olika typer av fysiskt arbete, såsom gång, löpning, cykling och liknande
under olika försöksbetingelser. Metodiken innebär att försökspersonen får
uppskatta graden av ansträngning i olika givna arbetsuppgifter, varvid
samtidigt vissa konventionella fysiologiska registreringar utförs. Försökspersonen
får även själv producera motsvarande arbeten i överensstämmelse
med sin subjektiva uppfattning.
Projektet genomförs i samarbete med medicinsk expertis, i första hand t. f.
professor Lennart Kaijser och docent Lars-Göran Ekelund vid kliniskfysiologiska
institutionen, Karolinska sjukhuset. Undersökningen utförs
även i internationellt samarbete, i första hand med några institutioner i USA
och Canada.
Redog. 1982/83:21
33
Astrid Norberg, Umeå universitet
Dnr 82/65
Ätproblem hos åldersdementa patienter och hos patienter med akut stroke
Syfte: Beskriva och analysera ätproblem hos åldersdementa patienter och
patienter med akut stroke ur både patientens och vårdarens synpunkt,
utveckla metoder att ätträna strokepatienterna och utvärdera olika metoder
för vård av döende senildementa patienter.
Betydelse: Äthjälp är ett tungt vårdmoment i långvård. Det är av stor
betydelse för patienten att återfå sin ätförmåga/behålla den så länge som
möjligt. Vården av de döende senildementa patienterna är konfliktfylld för
vårdarna på grund av osäkerhet om hur patienten upplever olika vårdåtgärder.
Genomförande: Projektet består av fem delprojekt; medel söks för projekt
1-4. Varje delprojekt är planerat i två faser; en explorativ fas för utveckling
av metoder och precisering av problemformuleringar samt en experimentell
fas för testning av formulerade hypoteser.
Delprojekten är
1. Ätproblem hos senildementa långvårdspatienter. Problem relaterade
till munhåla och svalg.
2. Ätproblem hos patienter med akut CVS (stroke).
3. Ätproblem hos senildementa patienter i terminalt stadium 1.
4. Vård av senildementa patienter i terminalt stadium 2.
5. Personals och patienters upplevelser av ätproblem.
Sture Eriksson, Uppsala universitet
Dnr 82/68
Rörelseperceptionens neuropsykologi
Projektet syftar till att analysera hjärnans funktionsprinciper vid den
visuella informationsbehandlingen, speciellt under betingelser av rörelseperception.
Därvid studeras parallellt tre aspekter, dels de psykofysiska
sambanden mellan stimulus och upplevelse, dels enskilda neurons responser
mätta med mikroelektrodteknik under samma stimulusbetingelser, dels
neuronal massaktivitet mätt med EEG-teknik under samma stimulusbetingelser.
Den övergripande teoretiska referensramen utgörs av en psykofysisk
rörelseparallaxteori vilken definierat och utpekat vissa kritiska likheter och
skillnader i hjärnans psykofysiska funktion då det gäller att känna igen och
diskriminera olika typer av rörelseinformation. I den nu förestående fasen av
forskningsarbetet koncentreras arbetet dels till att med mikroelektrodteknik
lokalisera neuron och neurongrupper som svarar för integrationen av
rörelseinformationen i hjärnans högsta centra, dels till att med EEG-teknik
3 Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 21
Redog. 1982/83:21
34
analysera de bioelektriska processerna vid rörelseperception i den mänskliga
hjärnan.
Till projektets förfogande står ett modernt neurofysiologiskt laboratorium
som emellertid behöver kompletteras för att kunna genomföra EEGundersökningarna.
Projektet har betydelse för vår förståelse av hjärnans funktioner i två
avseenden. Å ena sidan leder denna forskning till en kartläggning av den
normala hjärnans funktioner. Därigenom ökas vår förståelse av centrala
hjärnprocesser. Å andra sidan - när väl den normala funktionen är känd -öppnas nya vägar för diagnos av felfunktioner och effekterna av skadlig
inverkan från omgivningen.
Edith Mägiste, Stockholms universitet
Dnr 82/78
Utveckling av språkfärdighet och interferens hos tvåspråkiga grundskole- och
gymnasieelever
Syftet med projektet är att dels utvärdera två olika modeller för tvåspråkig
undervisning i åk 1-4 i grundskolan, dels belysa det mest centrala problemet i
samband med tvåspråkighet - interferens. Interferens har visserligen
studerats sedan lång tid tillbaka av framför allt lingvisterna; hittills har det
dock ej skett några systematiska analyser av olika typer av interferens i ett
utvecklingsperspektiv med barn i olika åldrar och i nära anknytning till
rådande psykologisk teori.
Detta tvärvetenskapliga projekt kommer i ett långtidsperspektiv att
undersöka sambandet mellan interferens, begåvning, ålder, vistelselängd i
landet och undervisningsmetod. Undersökningarna är av teoretisk och
praktisk betydelse både internationellt och i Sverige på grund av den allt
större internationaliseringen av moderna industrisamhällen. Resultaten
förväntas vara av stort värde för skolväsendet i allmänhet och utformningen
av främst metodik och målsättning inom invandrarundervisning i synnerhet.
Projektet som avses slutfört 1985 kommer att bestå av en serie
experimentella undersökningar som publiceras successivt, 2-3 per år.
Undersökningarna kommer att vara longitudinella med en tvärsnittsmetod
för att ge svar på frågorna: Vilken metod leder effektivast till en genuin form
av tvåspråkighet? Hur utvecklas olika typer av interferensfenomen hos
elever mellan 7 och 19 år?
Redog. 1982/83:21
35
Thor Egerbladh, Umeå universitet
Dnr 82/134
Grupplösning av kognitiva problem inom olika organisationer
Projektet avser att studera vilka stimulerande respektive hämmande
effekter som olika problemtyper, gruppsammansättningar och gruppnormer
har på både grupprocess och grupprodukt. Dessutom vill projektet belysa det
vetenskapliga och praktiska värdet av att stimulera grupprocessen utifrån
formaliserade beslutsmodeller, samtidigt som man genomför systematiska
observationer med hjälp av tränade observatörer. Projektet bör ha betydelse
för den internationella smågruppsforskningen, bl. a. genom att ett s. k.
paradigmskifte genomförs från process eller produktstudier till ett explicit
studium av både process och produkt. Det konkreta genomförandet innebär
att man använder den typ av multivariata designer som möjliggör att man kan
testa matematiska modeller, göra direktobservationer av grupprocessen och
studera interaktionstermer på både process och produktnivå. Experimenten
genomförs i försökspersonernas naturliga miljö.
David Magnusson, Stockholms universitet
Dnr 82/138
Ett longitudinellt studium av fysisk och psykisk hälsa och ohälsa
Syfte: Projektets syfte är att i ett longitudinellt perspektiv empiriskt
studera den utvecklingsmässiga bakgrunden till psykisk och fysisk hälsa och
ohälsa i samspelet mellan individ och miljöfaktorer med särskild inriktning
på studiet av alkoholmissbruk, kriminalitet och mental ohälsa.
Betydelse: Att frågan om fysisk och psykisk hälsa och särskilt frågan om
alkoholmissbruk, kriminalitet och mental ohälsa är stora samhälleliga
problem behöver knappast motiveras. Mot bakgrunden härav framstår det
som en särskilt viktig uppgift för forskningen att öka kunskapsunderlaget om
orsakerna till sådan utveckling genom ett studium av de individ- och
miljömässiga faktorer som kan vara av betydelse. Sådan kunskap är av
betydelse som underlag för profylaktiska åtgärder med avseende på
individer, men framför allt vid utformningen av de fysiska och sociala miljöer
i vilka barn växer upp, för förståelsen av den utvecklingsprocess som leder till
fysisk och psykisk hälsa och ohälsa samt för behandling av individer som i
vuxen ålder begått brott eller lider av alkoholmissbruk eller mental
ohälsa.
Genomförande: Problemställningen studeras empiriskt med utnyttjande
av databasen i projektet individuell utveckling och miljö. Data föreligger
från 10 års ålder till vuxen ålder för en representativ grupp av totalt ca 1 300
individer med avseende på psykologiska mentala faktorer, faktiskt beteende,
Redog. 1982/83:21
36
fysiologiska varibler och sociala relationer. Miljön täcks med data dels för
den materiella-sociala miljön, dels för den psykologiska miljön. På
kriteriesidan föreligger data för alkoholförbrukning, kriminalitet och mental
ohälsa från tonåren till vuxen ålder.
Margot Bengtsson, Lunds universitet
Dnr 82/150 PL
Identifikation, kön och klass
Psykologiska och socialpsykologiska undersökningar av föräldraidentifikation
könsrollsidentifikation och identitetsuppfattning hos kvinnor och män i
olika sociala kategorier.
Syfte: Mot bakgrund av ett antagande som innebär att samhällsutvecklingen
skapat och skapar en allt större diskrepans hos människor mellan
biologiskt kön, psykologiskt kön (dvs. föräldraidentifikation och identitetsuppfattning)
och socialt kön (könsrollsidentifikation och könsrollsuppfattning)
föreslås två problemområden till undersökning:
1. Identifikation, identitetsuppfattning och könsrollsuppfattning i relation
till mäns val av humanistiska/samhällsvetenskapliga resp. naturvetenskapliga/tekniska
ämnen vid universitet.
2. Identifikation, identitetsuppfattning och könsrollsuppfattning i relation
till kvinnors och mäns val av andra utbildningar och/eller yrkesinriktningar
än högskolestudier.
Betydelse: Stämmer antagandet ställer det krav på teorier och modeller
inom såväl psykologi som sociologi (eller socialpsykologi) som bättre, än de
som dominerar för närvarande, förklarar den komplexitet och motsägelsefulla
anpassning som individer uttrycker genom sin föräldraidentifikation,
könsrollsidentifikation och identitetsuppfattning.
Genomförande: I första omgången söks ett sexmånaders planeringsanslag.
Planeringstiden avses användas till såväl teoretisk som metodologisk
fördjupning samt förberedelse för undersökning.
Alf Nilsson/Staffan Lindberg, Lunds universitet
Dnr 82/161
Alkoholens funktion för 20-åriga män och kvinnor - en socialpsykologisk
studie
Projektet syftar till att dra upp konturer inom ett område i den svenska
alkoholforskningen som i stort utgör en ”vit fläck”.
Vår huvudfrågeställning är: - Vilken funktion har alkoholen i 20-åringars
livssammanhang?
Redog. 1982/83:21
37
Vårt syfte är att: 1. Empiriskt kartlägga och begreppsliggöra 20-åriga mäns
och kvinnors alkoholbruk med hjälp av kvalitativa forskningsmetoder. 2.
Analysera alkoholens och rusets funktion i tillägnandet av en vuxenidentitet
utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. 3. Beskriva alkoholmönster hos
”typiska” grupper av 20-åringar utifrån ett kultursociologiskt perspektiv.
Denna undersökning är avsedd att i framtiden ligga till grund för dels en
longitudinell studie i femårsintervall, dels eventuella ”fallstudier” på
naturliga grupper.
20-åringar konsumerar mer alkohol per dryckestillfälle och har högre
medelkonsumtion än andra åldersgrupper. Varför dricker de så mycket?
Undersökningar som beskriver och analyserar i syfte att ge en förståelse av
alkoholens funktion för individen och gruppen saknas i Sverige. Denna
förståelse av alkoholens funktion i normaldrickandet är av vikt för både
preventiv alkoholpolitik och behandlingsforksning.
Metod: Utifrån våra frågeställningar gör vi ett ”teoretiskt urval” av
”typiska” grupper av 20-åringar med ett ”typiskt” alkoholmönster. 60
individer undersöks vid vardera två tillfällen med ”tematiskt strukturerad”
intervju som bearbetas kvalitativt.
Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare i tillämpad
psykologi och sociologi.
Kurt Gestrelius, Lärarhögskolan i Malmö
Dnr 82/189
Näringslivets strukturomvandling och utbildningsbehovet
Syfte
1. Analysera de krav nedläggningen av en stor arbetsplats (Öresundsvarvet
i Landskrona) ställer på det regionala utbildningssystemet (vuxenutbildningen
och gymnasieskolan).
2. Analysera de roller skilda sektorer av vuxenutbildningen (arbetsmarknadsutbildning,
folkhögskola, högskola, kommunal vuxenutbildning och
studieförbund) och gymnasieskolan (särskilt yrkesinriktade linjer) spelar i
ett krisläge med stor arbetslöshet.
Projektet planerar att även studera företagsintern utbildning, konsultföretagens
utbildning och s. k. leverantörsutbildning. Dessa delar av utbildningssystemet
bedöms ha stort intresse vid en samlad analys av utbildningssystemets
agerande i ett krisläge som medför snabb strukturomvandling av
näringslivet, nedläggning av arbetsplatser och arbetslöshet.
Projektets genomförande
Studier av utbildningssektorernas dokumenterade planer, åtgärder och
resultat samt intervjuer, enkäter och konferenser.
Redog. 1982/83:21
38
Med utgångspunkt i teorier om att rådande värdesystem styr utbildningsbehoven
läggs stor vikt vid frågan: Förändrar pågående strukturomvandling
de värderingar som styr vår strävan mot full sysselsättning och därmed
sammanhängande utbildningsbehov?
Torsten Husén, Stockholms universitet
Dnr 82/195
Svensk utbildningsforskning 1944-1971: En studie av betingelser för framväxt
och utveckling av ett nytt forskningsområde
Projektet avser att mot en relativt bred deskriptiv bakgrund identifiera och
analysera faktorer som haft avgörande betydelse för uppkomsten och
utvecklingen av den svenska utbildningsforskningen från mitten av 1940-talet
till början av 1970-talet. Närmare bestämt syftar studien att kartlägga
dominerande forskningsparadigm och förskjutningar i dessa, internationella
inflytanden, hur forskarna uppfattat föremålen för sin forskning, såsom
klassrumsskeenden i snäv mening eller utbildning som led i en större social
process, utbildningsforskningens anknytning till och förankring i olika
universitetsdiscipliner samt betydelsen av institutionella och andra resurser
för produktiviteten hos denna forskning. Särskild vikt kommer att fästas vid
studie av forskarnas roll i samband med utbildningsreformerna. Genomgång
av arkivmaterial och andra källor samt intervjuer med nyckelpersoner avses
ge underlag för studien. Projektet avses löpa under två år, varvid det första
året omfattar genomgång, excerpering och bearbetning av källmaterial och
andra året avslutande bearbetning och rapportering.
Karl-Georg Ahlström, Uppsala universitet
Dnr 82/198 PL
Utbildning för kritiska situationer
En accelererad teknisk samt fortgående social och ekonomisk utveckling
har inneburit ändrade förutsättningar för människan. Däribland finns nya
komplicerade verksamheter som ibland leder till kritiska situationer - i
hemmet, i industrin, i trafiken och under fritiden.
Samhället har skapat ett avancerat och tämligen väl fungerande utbildningssystem
för att klara de flesta normala, vanliga situationer. Men med
några få undantag, t. ex. piloter, ges inte någon utbildning för vissa kritiska
men infrekventa situationer som många människor med viss sannolikhet
trots allt kommer att hamna i. Felhandlingar av enstaka människor i dessa
situationer påverkar allt oftare också andra individer och stora värden.
Det är sannolikt att betydande vinster - mänskliga och materiella - kan nås
Redog. 1982/83:21
39
om samhället i högre grad än nu intresserade sig för och stödde forskning
beträffande utbildning för kritiska situationer.
Projektets problem och avsikt är att söka klara ut efter vilka principer
utbildning för kritiska situationer skall utformas. Därvid uppstår frågor som
t. ex. i vilka typer av kritiska situationer utbildning är effektiv, vilket mål
utbildningen bör ha, när och hur utbildning lämpligast ges etc.
Arbetet delas upp i följande delmoment
- teoretisk problemanalys
- kartläggning av tidigare studier
- kartläggning av kritiska situationer i samhället
- empiriska, laborativa studier
- empiriska fältstudier
- resultatanalys och slutsatser
Föreliggande ansökan avser resurser för att mer detaljerat planera
projektets uppläggning.
Sten Levander, Karolinska institutet
Dnr 82/199
Uppföljning av 85 skolhemselever vårdade vid Lövsta skolhem 1975-1976
I den dagsaktuella svenska synen på unga lagöverträdare dominerar en
sociologisk referensram i vilken ingår misstro mot individdiagnostik och en
därpå baserad differentierad behandling. Detta har försvårat kontakter med
en framgångsrik internationell forskningstradition kring samspelet mellan
biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer för utveckling av social
missanpassning och kriminalitet. Avsikten med det nu aktuella projektet är
att undersöka relevansen av en modell inom denna forskningstradition för en
grupp svårt belastade ungdomsvårdsskoleelever.
Under 1975-1976 insamlades en omfattande uppsättning ännu ej utvärderade
variabler för 85 elever vid Lövsta skolhem, täckande ett brett spektrum
av olika beskrivningsnivåer, från medicinska, via psykoendokrinologiska,
psykofysiologiska, personlighetspsykologiska och psykodynamiska, till
sociologiska variabler. I en första fas av projektet undersöks samband mellan
dessa variabler och sammanfattas i för grupper typiska störningssyndrom.
Dessa relateras i en senare fas till uppföljningsdata 1982-1983, dels
registerdata, dels intervjudata.
Okad kunskap om det spektrum av olika störningar som finns inom
gruppen av unga lagöverträdare och bättre modeller för de generativa
mekanismer som resulterar i avvikelse är särskilt angelägen nu. Det tillskott
av kunskap som projektet kan ge bör göra det möjligt att inom ramen för den
helt nya lagstiftningen och vårdorganisationen utforma en differentierad och
mer effektiv behandlingspraxis för denna mycket svårbehandlade grupp.
Redog. 1982/83:21
40
Stig Berg, Göteborgs universitet
Dnr 82/216
Psykologisk funktion under åldrandet
Projektet är en del i den större undersökningen Hälsoundersökningen/
populationsstudien 70-åringar i Göteborg (H 70) som startade 1971/72.
Projektet är planerat att fortsätta med en uppföljning 1983 då de överlevande
deltagarna är 81 år. Huvudsyftet med H 70 är att ge en bild av sociala och
medicinska förhållanden i populationen, skaffa grundläggande fakta för
planering av åldringsvården och samla in kunskaper om den normala
åldrandeprocessen.
Syftet med detta delprojekt är att ge kunskaper om den psykologiska
utvecklingen mellan 70 och 81 år, särskilt vad gäller intelligens, minne,
sociala relationer, upplevelse av ensamhet. Genom att projektet är en del av
en tvärvetenskaplig undersökning kommer den psykologiska funktionen att
relateras till medicinska och sociala data.
Projektet kommer att omfatta ett delurval av ca 140 81-åringar.
Datainsamlingen utförs vid Vasa sjukhus under 1/2 dag/deltagare samt
genom hembesök och utsända frågeformulär. På Vasa sjukhus kommer att
utföras medicinsk och psykologisk undersökning. Den senare kommer att
omfatta ca 1,5 timmar/person.
Projektet har betydelse för den grundläggande förståelsen av den
psykologiska funktionen i den tidiga delen av ålderdomen. Genom den
tvärvetenskapliga inriktningen kan olika faktorers påverkan på den psykologiska
funktionen studeras. Resultaten får även stor betydelse för planering
och utformning av olika former av åldringsvård och äldreomsorg.
JURIDIK
Gustaf Lindencrona, Stockholms universitet
Nils Mattsson, Uppsala universitet
Dnr 82/154
Internprissättningen i multinationella koncerner från skattesynpunkt
Såväl i Sverige som de flesta andra länder används den s. k. arm’s
length-principen när det gäller att avgöra vilken internprissättning som är
skatterättsligt acceptabel i en multinationell koncern, dvs. prissättningen
mellan två i koncernen ingående företag i olika länder skall vara som mellan
två oberoende företag.
Principen har utsatts för kritik samtidigt som man i en del länder gjort stora
ansträngningar för att klargöra vilka metoder att beräkna arm’s length-priser
som är skatterättsligt acceptabla.
Redog. 1982/83:21
41
Projektets syfte är en komparativ undersökning av internprissättningsprinciper
samt de problem som uppkommer om skattemyndigheterna ingriper
mot internprissättningen i en multinationell koncern i ett antal länder:
Sverige, USA, Västtyskland samt möjligen ytterligare några.
Det svenska rättsliga materialet är utomordentligt begränsat. Studien skall
ge kunskap om i andra länder använda metoder, vilka då kan användas i
Sverige utan internationellt-skatterättsliga komplikationer, samtidigt som
ökad klarhet kan vinnas om det över huvud taget är möjligt att på ett
tillfredsställande sätt tillämpa arm’s length-principen i en värld där de
multinationella koncernerna svarar för en allt större del av de internationella
transaktionerna och hur det i så fall skall ske.
Sven-Olof Lodin, Stockholms universitet
Dnr 82/157
Kapitalvinstbeskattningens inkomstbegrepp - med inriktning på reglerna för
realisationsvinst vid fastighetsavyttring
Kapitalvinstbeskattningen har i hittillsvarande svensk forskning främst
varit föremål för behandling ur två synvinklar: dels huruvida kapitalvinster
skall inbegripas i det skatterättsliga inkomstbegreppet, dels hur kapitalvinster
skall avgränsas från löpande inkomster.
Projektet syftar till att undersöka dels hur en kapitalvinstbeskattning bör
och kan utformas i ett normativt inkomstskattesystem, dels hur gällande
regler för kapitalvinst beskattning utformats särskilt vad angår kvantifieringen
av inkomsten. Detta framstår som ett viktigt studieobjekt mot bakgrund
av de speciella problem som uppstår vid kapitalvinstbeskattningen på ett helt
annat sätt än vid övrig inkomstbeskattning. Särskilt förorsakar realisationskriteriet
med dess inlåsningseffekter problem liksom inflationens värdeförändringar.
Fastighetsavyttringar har valts som undersökningsområde dels då någon
systematisk vetenskaplig behandling inte tidigare förekommit på detta
område, dels därför att reglernas utformning m. m. möjliggör en mer
principiell undersökning utifrån ovan angivna riktlinjer. Studien är upplagd
så, att först diskuteras ett antal allmänna krav som ett gott inkomstmått bör
uppfylla. Därefter undersöks de olika konkreta reglernas tekniska utformning,
praktiska tillämpning och måluppfyllelse. Därvid diskuteras om
reglerna är konsekventa med effekterna av annan beskattning, är marknadsneutrala,
ger ett gott mått på skatteförmågan etc.
Projektet torde ha betydelse dels för den framtidsinriktade debatten om
nya skatteregler, som bättre beaktar värdeförändringar och befrämjar sunda
ekonomiska investeringsbeslut, dels för den praktiska utformningen och
tillämpningen av realisationsvinstreglerna i gällande system.
Redog. 1982/83:21
42
European Science Foundation
Dnr 82/177
Europeiskt samarbetsorgan
Bidrag till ett internationellt forskningsprojekt lett av European Science
Foundation om ”The Legislative Process”
MEDICIN
Anders Tamsen, Uppsala universitet
Dnr 81/120
Patientkontrollerad smärtbehandling med opiater och andra substanser med
analgetisk effekt i CNS - farmakokinetiska och - dynamiska studier
Föreliggande undersökning avser studera samverkan mellan opiatläkemedel
och noradrenerga substanser för behandling av kliniska smärttillstånd.
Undersökningen görs på postoperativa patienter, patienter med cancer i
terminalt stadium, nervrotsmärta och causalgismärtor. De individuella
variationerna i smärttolerans beaktas särskilt genom användning av en
patientkontrollerad tillförsel av de analgetiska substanserna.
Patientkontrollerad analgetikaterapi (PAKAT) har tidigare undersökts
och befunnits vara en effektiv och känslig metod för behandling av
postoperativa smärtor. I den planerade undersökningen används PAKATtekniken
för att jämföra olika behandlingsstrategier. De farmakokinetiska
aspekterna skall särskilt beaktas och blod- och liquorkoncentrationer av
aktuella läkemedel kommer att analyseras. PAKAT-tekniken används också
för att studera konsumtionsmönster, dosbehov och bieffekter vid epidural
administration av opiater med olika fysikokemiska egenskaper och karakteristika.
Läkemedlens kinetik i liquor undersöks vid intrathecal och epidural
administration för att belysa kinetiska resp. dynamiska faktorers inbördes
betydelse för subjektivt upplevd analgetisk effekt.
I en större klinisk studie skall PAKAT-metoden jämföras med konventionell
intramuskulär behandling och med en farmakokinetiskt beräknad
konstantinfusionsbehandling med opiat mot postoperativa smärtor.
Redog. 1982/83:21
43
Kerstin Hall, Karolinska institutet
Dnr 81/187
Mental utvecklingsstörning, dess tidiga upptäckt och prevention. Studier över
somatomedin som tillväxtfaktor för hjärnan
Syftet med den planerade studien är att undersöka somatomedinets roll vid
uppkomsten av mental utvecklingsstörning och söka metoder för att redan
under fosterlivet upptäcka och behandla rubbningar i hjärnutvecklingen.
Eftersom mental utvecklingsrubbning utgör ett omfattande socialt och
ekonomiskt problem är det av stor betydelse att försöka förhindra dess
uppkomst.
I den planerade studien ingår tre steg. Först ämnar man kartlägga
somatomedinnivå hos foster och gravida kvinnor, där man misstänker att
barnet kan bli mentalt retarderat, såsom Down’s syndrom och fetala
alkoholsyndromet. Nästa steg i studien är att finna enkla screeningmetoder
för att tidigt upptäcka avvikelser i hjärntillväxt. Slutligen söker man
behandlingsmetoder för att under fosterlivet kunna korrigera redan inträffade
skador. De metoder som används för att bestämma somatomedinnivå
har utarbetats i laboratorium, och samarbete finns för insamling av prover
från olika grupper av mentalt retarderade. Eftersom det prediktiva värdet av
detta material ej kan bearbetas innan barnen nått 1 års ålder avser man att
dessförinnan starta djurexperimentella studier för att påverka fostrets
hjärntillväxt hos gravida djur.
Göran Bodegård, Karolinska institutet
Dnr 81/190
Falsk positivitet vid neonatal screening - konsekvenser av en oombedd
medicinsk inblandning i ett känsligt livsskede
Medicinsk teknisk utveckling har medfört ökande möjligheter till tidigt
upptäckande av medfödda sjukdomar, som utan tidigt insatt terapi skulle
leda till störd mental och kroppslig utveckling. Vid dessa neonatala
screeningundersökningar är s. k. falskt positiva fynd i viss mån oundvikliga.
Den psykologiska betydelsen av sådan oombedd oroande medicinsk
intervenering är hittills ringa undersökt. Vid St. Görans barnkliniker pågår
f. n. en undersökning av de psykologiska följderna av falskt positiva fynd vid
screening av nyfödda med tanke på medfödd sköldkörtelunderfunktion.
19 892 barn har screeningundersökts. 160 hade positiva kemiska fynd talande
för sjukdomen. Vidare undersökningar visade att 7 av dessa hade hypothyreos
och 153 var falskt positiva. De psykologiska reaktionerna i 102 av
familjerna med ”falskt positiva” barn har undersökts dels med tanke på
upplevelserna i samband med den oroande informationen och kontrollun
-
Redog. 1982/83:21
44
dersökningarna, dels med tanke på kvardröjande följder 6-12 månader
senare. Resultaten visar att medicinsk intervenering av detta slag innebär
avsevärd psykisk påfrestning för familjer i ca 80 % i ett oselekterat material.
Ca 20 % av familjerna uppvisar bestående oro över barnets hälsa fortfarande
efter 6-12 mån. med åtföljande störning i attityderna till barnet. Barnen till
de familjer där föräldrarna uppvisade störd attityd kommer att undersökas
liksom ett antal barn ur den grupp som uppvisade gynnsam utveckling.
Vidare också ett antal barn som uppvisat falsk positivitet och ej ingick i den
ursprungliga studien (för att på så vis kontrollera om studiens uppläggning
påverkade utvecklingen i sig). Sammanlagt 46 barn kommer att undersökas
med hänsyn till somatisk, emotionell och psykomotorisk utveckling.
Barnpsykologiska individstudier liksom datainsamling rörande somatisk
utveckling kommer att utföras.
Rolf Luft, Karolinska institutet
Dnr 82/36
Genetiska faktorers betydelse för uppkomsten av diabetes hos vuxna (typ
2-diabetes)
Projektet utgör en fortsättning av det arbete över diabetessjukdomens (typ
2) patogenes som sedan 1960-talets början pågått vid endokrinologiska
kliniken, Karolinska sjukhuset, under senare år i samarbete med medicinsktgenetiska
laboratoriet, Karolinska sjukhuset. Det har etappvis lett fram till
att sjukdomens ärftliga underlag fastslagits, att två faktorer framtagits som
kan utgöra underlaget till sjukdomen (nedsatt insulinsekretion, nedsatt
insulinkänslighet) och att det kunnat visas att kapaciteten till insulinsekretion
till avsevärd del är genetiskt styrd. Det är oklart men troligt att även
insulinkänsligheten till en del är genetiskt reglerad (pågående studien).
Dessa kunskaper har gjort det möjligt att ange vägar för att avgränsa bärarna
av anlagen för typ 2-diabetes, den överlägset vanligaste typen av diabetes.
Ansökan avser delvis det fortsatta arbetet med att på större material av friska
och diabetessjuka fastslå betydelsen av de nämnda två faktorerna för
uppkomsten av diabetes. Detta skulle vara av direkt betydelse för
sjukdomens prevention men också kunna ange nya vägar för dess behandling.
Iakttagelsen att en DNA-sekvens, en strukturgen, i anslutning till
insulingenen på kromosom 11 varierar i längd hos olika individer, öppnar
helt nya möjligheter att studera det genetiska underlaget till typ 2-diabetes.
Detta skulle kunna utgöra det genetiska underlaget till ärftligheten. Första
steget är att studera DNA-sammansättningen i anslutning till insulingenen
hos personer vars insulinfrisättning och insulinkänslighet är väl karakteriserad.
Redog. 1982/83:21
45
Lennart Levi, Karolinska institutet
Dnr 82/166
Otrygghet i arbetet samt arbetslöshet: (a) effekter på hälsa och välbefinnande,
och (b) tvärvetenskaplig utvärdering av problemlösande åtgärder på olika
plan
Projektet är tvärvetenskapligt med internationell anknytning. I studien
ingår 200 industrianställda som icke är arbetslösa men lever under olika
grader av subjektiv och objektiv otrygghet i arbetet. Jämförelser görs inom
gruppen och med två grupper (2 x 200 pers.), som blir arbetslösa. Den ena av
dessa grupper ägnas såväl strukturinriktade som individuella arbetsanskaffande,
aktiverande och hälsobevarande insatser. Effekterna av de olika
situationerna och åtgärderna studeras vid sju mättillfällen över två år i såväl
sociala som medicinska, psykiska och ekonomiska mått. Projektet genomförs
i ett samarbete mellan flera universitetsinstitutioner, ett statligt
forskningsinstitut, en företagshälsovårdscentral, fackliga organisationer
samt lokala och centrala myndigheter. Projektets storlek, varaktighet och
tvärvetenskaplighet motiverar en samfinansiering mellan flera anslagsgivare.
Kenneth Nilsson, Uppsala universitet
Dnr 82/182
Studier av differentieringen i humana tumörcellslinjer speciellt med inriktning
på proteinsyntesens kontroll
Bakgrund: Tumörcellers maligna beteende kännetecknas framför allt av
brist på normalt svar på de multipla signalsubstanser som styr tillväxt och
differentiering. Hos maligna celler tycks dessutom den normala kopplingen
mellan tillväxt- och differentieringsprocesserna oftast saknas. Neuroblastom
är ett exempel på en differentierande tumör in vivo som därmed har
förmågan att på ett normalt sätt uppnå ett icke proliferativt, terminalt
differentierat stadium. Leukemier och lymfom utgör tumörsystem där
differentiering och därmed minskad tillväxtpotential kan induceras både in
vivo och in vitro. Vi och andra grupper utomlands har under de senaste 2-3
åren visat att ett selekterat antal etablerade cellinjer, representerande
neuroblastom, leukemier och lymfom, kan användas som modeller för
studier av maligna cellers tillväxt och differentiering.
Syfte: Projektet avser långsiktigt att med ovanstående modellsystem
studera de cellulära mekanismer som är involverade i kontroll av differentiering/tillväxt.
Förväntade resultat och betydelse: Om funktionen hos några nyckelproteiner
vid differentiering och tillväxt i odlade humana tumörceller kunde
Redog. 1982/83:21
46
kartläggas är förhoppningen att differentieringsprocessen i stort så småningom
kommer att kunna beskrivas i biokemiska termer. Detta skulle i sin tur
kunna leda till en alternativ behandlingsmetod av tumörer.
Bo S. Lindblad, Karolinska institutet
Dnr 82/212 PL
Postgastroenteritis syndrome
Syften: 1. Att öka kunskaperna om transport av större molekyler över
tarmslemhinnan vid sjukdom med visst bristande försvar mot infektioner hos
vuxna samt hos spädbarn, som delvis saknar detta försvar. 2. Att öka
kunskaperna om de verkningar som den konstgjorda spädbarnsuppfödningens
teknik innebär i samhället och hos vissa ärftligt belastade individer i
Sverige, speciellt i kombination med virusframkallad diarrésjukdom. 3. Att
öka kunskaperna om de verkningar som bristande amning i ett snabbt
industrialiserande och urbaniserande samhälle i ett u-land innebär, speciellt i
samband med bakteriellt framkallad diarrésjukdom och med särskild
inriktning på den tidiga dietära behandlingen av kombinationen undernäring
och diarrésjukdom.
Betydelse: Spädbarnsuppfödningen i Sverige bygger till stor del inte på
vetenskaplig grund. Komjölksproteinallergi förekommer i 2 % hos befolkningen,
och det är troligt att den första tidens uppfödning har stor betydelse
för sjukdomens förekomst. Hos 1:900 svenskar föreligger livslång överkänslighet
för mjöl, och likaså här kan man tänka sig att den tidiga uppfödningen
är betydelsfull för sjukdomens uttryck hos individen. 500 miljoner diarréfall
med 20 miljoner döda barn under 5 års ålder som följd beräknas föreligga.
Senare tids tidigare behandling med vätska och salt per oralt har sänkt
mortaliteten på ett högst betydande sätt. Den fortsatta dietbehandlingen
saknar vetenskaplig grund och kan tänkas vara mycket betydelsefull för att
undvika uppkomsten av långvarig diarré med undernäring. Betydelsen av
detta har på senare år uppmärksammats av WHO, som f. n. starkt stöder
betydelsen av forskning inom detta område. Den forskning som f. n. bedrivs
inom detta viktiga fält är dock mycket begränsad. Den kräver i första hand
lösandet av frågeställningar nämnda under syften ovan.
Björn-Erik Roos, Uppsala universitet
Dnr 82/233 PL
En longitudinell deskriptiv studie av alkoholmissbrukare. Utveckling av
diagnostisk metod för differentierad behandling och behandlingsutvärdering
Projektet
syftar till att utveckla och pröva om en multidimensionell
Redog. 1982/83:21
47
beskrivningsmodell, som omfattar alkoholmissbrukarens bruk av alkohol,
utveckling till alkoholmissbrukare, jag-funktioner, psykopatologi, grad av
somatiska skador, social stabilitet samt intellektuella funktioner kan fylla
kriterierna för en god diagnos, dvs. ge klara implikationer för behandling,
prognos och för prevention. Detta görs med hjälp av test, intervjuer och
kliniska bedömningar. Syftet med modellen är att den skall fungera som en
användbar metod för diagnostik och utvärdering vid såväl psykiatrisk vård
som vid socialvård/nykterhetsvård.
Genomförande: Under de första 18 månaderna görs en granskning av
mätinstrumenten samt en pilotstudie på 50 alkoholmissbrukare. Därefter
genomförs huvudundersökningen, där 400 försökspersoner beskrivs (alkoholmissbrukare
- icke alkoholmissbrukare) och diagnostiseras (alkoholmissbrukare).
Efter ytterligare två år görs en förnyad bedömning där diagnosen
ställs mot behandlingsutfallet. Slutligen utarbetas en manual för praktisk
tillämpning av metoden inom alkoholvården. Projektet planeras löpa under
7,5 år.
Betydelse: Inom alkoholvården betraktas missbrukarna oftast som en
homogen grupp, varför alla utsätts för samma behandling, vilken oftast leder
till förbättring i endast 10-30 % av fallen. Många nutida alkoholforskare
förordar att man använder sig av en multivariat bedömningsmodell, där
alkoholisterna differentieras på undergrupper. Ingen sådan metod finns i dag
utarbetad.
Resultatet av projektet bör möjliggöra en differentierad diagnostisering
inom gruppen, med åtföljande individualiserad behandlingsstrategi och
därmed bättre behandlingsresultat. Vidare bör projektresultatet ge en av
många efterlyst utvärderingsmetod för behandlingsprogram.
NATURVETENSKAP
Bertil Kullenberg, Uppsala universitet
Dnr 82/10
Kemiskt komplexa doftsignaler i insekt - insekt och insekt - blomväxtrelationer
Projektet
vill, i tre delprojekt, studera doftstimulerat beteende hos
insekter, där retningen beror av många kemiska föreningar tillsammans,
”komplexa doftsekret”. Hur verkar olika slag av doftämnesmolekyler,
enskilt och i samfunktion? Eftersom fenomenet kemisk signalering berör
flera vetenskapsgrenar, avser man i detta projekt att attackera problemen
från fyra håll, nämligen: Kemisk analys, beteendeförsök, elektrofysiologi och
biokemi. Man avser att detta samlade grepp skall ge en ny helhetssyn av
kemisk signalering hos de valda organismgrupperna. Hur förmår insekter
sortera/sila de teoretiskt möjliga retningarna?
Redog. 1982/83:21
48
Kai Siegbahn, Uppsala universitet
Dnr 82/174
Dynamisk elektronspektroskopi för fria radikaler och exciterade molekyler
Projektet syftar att utveckla en ny typ av ”dynamisk” elektronspektroskopi
som avser fria radikaler och exciterade molekyler. Hittills har den
normala eller ”statiska” elektronspektroskopien behandlat stabila molekyler
i deras grundtillstånd. Den nya spektroskopin är tekniskt avsevärt svårare
att utveckla än den tidigare. Forskningsprojektet har grundläggande
relevans för bl. a. miljöforskningen samt för alla processer vid vilka
fragmenterade eller exciterade molekyler delta. Som exempel kan nämnas
reaktiva molekyler och fragment i förorenad luft, pollution samt katalytiska
reaktioner på ytor (heterogen katalys).
Johnny Karlsson, Lunds universitet
Dnr 82/241
Fotografisk dokumentation för att studera köns- och åldersskillnader hos
fåglar
Under 1900-talet har resultaten av ringmärkningen av fåglar efter hand
lämnat besked om vart våra fåglar flyttar, vilka vägar och rastplatser som de
utnyttjar och uppgifter om levnadsålder osv. Den vunna kunskapen är
nödvändig för att kunna bedriva en riktig faunavård, i synnerhet på det
internationella planet. Under senare år har det systematiska arbetet på de
stora fågelstationerna (t. ex. Falsterbo) fått en ny funktion, genom att delta i
den långsiktiga övervakningen av miljön. Falsterbo fågelstation deltar sedan
lång tid i det arbetet, genom systematiska räkningar av antalet utflyttande
fåglar (PMK, finansierat av Statens Naturvårdsverk). Även ringmärkningen
bedrivs numera på ett standardiserat sätt, och fångstsiffrorna för skilda år
kan jämföras och långsiktiga förändringar upptäckas. En brist är, att vi i dag i
ringa utsträckning har förmåga att köns- och åldersbestämma de infångade
fåglarna. En förbättrad kunskap på det området skulle göra de standardiserade
fångsterna till ett än värdefullare instrument i miljöövervakningen.
Projektets mål är, att ta fram förbättrade möjligheter till att köns- och
åldersbestämma de fåglar som infångas för ringmärkning. Under en
treårsperiod (1983-1985) kommer yttre karaktärer att dokumenteras fotografiskt
och genom mätningar. Genom noggranna analyser, i kombination
med studier av befintligt material på museer, är avsikten att utöka kunnandet
när det gäller köns- och åldersskiljande karaktärer hos fåglar.
Redog. 1982/83:21
49
Svante Björck, Lunds universitet
Dnr 82/245
Senglacial magnetostratigrafi i Sydsverige
Från undersökningar i t. ex. Nordamerika, England och Danmark har det
visat sig möjligt att fastställa tidsberoende paleomagnetiska svängningar
Under den senglaciala tidsperioden. Med tanke på de gynnsamma förutsättningarna
i Sydsverige har förvånansvärt få paleomagnetiska undersökningar
utförts, framför allt med avsikt att direkt korrelera den svenska tidsskalan
(lervarvskronologi) med den oberoende kol-14-kronologin.
Syftet med detta projekt är att upprätta detaljerade paleomagnetiska
kurvor genom att ett stort antal lokaler i södra Sverige systematiskt provtas
och de paleomagnetiska parametrarna registreras. Delresultaten av dessa
undersökningar bör kunna utmynna i tillförlitliga standardpaleomagnetiska
kurvor för tidsintervallet 10-14 000 före nutid. Genom att metoden
teoretiskt tillåter mätningar på finkorniga sediment oavsett avsättningsålder
och -miljö skulle en standardpaleomagnetisk kurva kunna överbrygga många
problem i den sydsvenska senkvartära kronostratigrafin, där det mest
önskvärda vore att få en enhetlig tidsskala för det dynamiska tidsskede som
den senglaciala tidsperioden representerar: isavsmältning, plötsliga klimatförändringar,
kraftig landhöjning, komplex fauna- och florainvandring
m. m. Även ett så klassiskt kvartärgeologiskt problem som att knyta
samman den kol-14-baserade isavsmältningskronologin på västkusten med
den lervarvsbaserade isavsmältningskronologin på ostkusten skulle bli
möjligt. Vidare skulle kol-14-haltens variationer i atmosfären under denna
tidsperiod kunna beräknas. Givetvis kommer också orsakerna till dessa
jordmagnetiska variationer att analyseras.
TEKNIK
Lars Björk/Sten Gatenbeck
Dnr 82/208 PL. KTH, Stockholm
Träd för stadsmiljö
Undersökning av förmåga till upptagning och nedbrytning av flercykliska
aromatiska substanser hos träd lämpade för plantering i stadsmiljö. Studier
av variation av denna förmåga hos individer inom några arter. Preliminära
studier av möjligheterna till förökning via växtvävnadsteknik och vegetativ
förökning av dessa individer. Projektet syftar till att klarlägga trädens roll vid
”avgiftning” av stadsluft genom nedbrytning av cancerogena substanser.
Resultaten kan bli en vägledning för kommunala myndigheter vid bedömning
av planteringsbehov och artval.
Projektet utgör också grund för bedömning av möjligheten att producera
4 Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 21
i
Redog. 1982/83:21
50
kloner av individer med speciellt hög förmåga att bryta ned flercykliska
aromatiska substanser.
HUMANIORA
Seung-bog Cho, Stockholms universitet
Dnr 80/48
En historisk studie över sino-japanskan
Under projektets gång skall kinesiskt ordmaterial, som inlånats i
japanskan, underkastas en systematisk studie. Vad som härvidlag är av
primärt intresse är att kasta ljus över den utvecklingsprocess genom vilken
kinesiska inlån kommit att assimileras av japanskan och inlemmas i dess
struktur. De härav resulterande hybridformerna går under den samlande
benämningen ”sino-japanska” och är språkhistoriskt sett en nyskapelse i
Japan. Sino-japanskan är nu så djupt rotad i det japanska språket, att den
inte kan urskiljas av den icke initierade läsaren. Den är fortfarande mycket
produktiv, så till vida att den tjänar som grund för nybildning av språkliga
element med avseende på såväl vokabulär och ordformer som på stilarter.
Det är min ambition att i denna studie kunna påvisa, att skapandet av
”sino-japanskan” är en manifestation på det språkliga området av den
förmåga till kreativ bearbetning av importerat kulturgods, som så starkt
karakteriserar Japans kulturhistoria. Enligt min mening utgör denna
förmåga en viktig grundval för den snabba utvecklingen i dagens Japan. Det
är min förhoppning, att studien efter sin fullbordan skall kunna bidraga till att
klarlägga en rad frågeställningar av grundläggande betydelse för förståelsen
av japanernas kulturella och nationella särart. Hittills gjorda insatser på
detta område står ej i rimlig proportion till vikten av att vinna djupare insikt i
det unika kulturmönster, ur vilket en av världens mest betydelsefulla
industriella och ekonomiska stormakter framvuxit.
Marianne Ström, Paris
Dnr 81/221
Spårkonst. Offentlig konst i tunnelbanan
De kommunikationssystem som i den aktuella stadsplaneringen och
genom ”energikrisen” prioriteras är de allmänna transportmedlen. Det
underjordiska rummets roll i stadsplaneringen är därvid väsentlig.
SL beräknar att genom Stockholms T-Central passerar dagligen 1 miljon
människor, RATP i Paris 4 miljoner, medan Mexico City med sina 15
miljoner invånare och sin T-bana på 60 meters djup endast ungefärligt kan
frekvensuppskatta sin kaotiska underjordstransport.
1
Redog. 1982/83:21
51
Ett antal städer har sedan T-banor började byggas inte reducerat det
underjordiska transportrummet endast till det funktionella utan även sett det
som en del av stadskärnan och med skiftande estetiska kvaliteter. En strävan
och en målsättning som i dagens samhälle har stort intresse och betydelse för
allmänhetens utnyttjande av dessa transportmedel.
Svensk konstpolitik är unik i sitt slag och föga känd på det internationella
planet. Detta gäller även Stockholms konstpolitik i det underjordiska
rummet. Stockholms T-banesystem kommer följaktligen att inta en betydande
plats i forskningsprojektet vilkets syfte är att framställa erfarenheter och
resultat från ett femtontal städer i världen vars T-banesystem är konstestetiskt
utarbetade. En kartläggning av erfarenheter och resultat kan utnyttjas
vid projektering och utförande av framtida underjordiska allmänna transportmedel.
Klas Åmark, Stockholms universitet
Dnr 82/17
Facklig politik och facklig makt 1910-1960
Projektets centrala problemställningar handlar om att analysera facklig
politik och facklig makt ur två aspekter: Hur påverkades valet och
genomförandet av facklig politik av maktförhållandena och hur har man
inom fackföreningsrörelsen strävat efter att utveckla olika slags maktresurser
som ger möjlighet att driva olika linjer i den fackliga politiken?
Den fackliga politik som studeras formulerades i krav som ställdes till
arbetsgivarna och till staten, samt i diskussionerna om de krav som skulle
ställas. I maktanalysen är maktresurser och kontrollen över dessa centrala.
Resursanalysen kopplas till de fyra maktrelationer som analyseras: mellan
arbetsgivare och arbetare, mellan olika fackförbund samt LO, mellan
förbundsledning och avdelningar/medlemmar inom resp. förbund samt
mellan arbetsmarknadens parter och regering/riksdag.
Forskningsprogrammet koncentreras på förbunds- och branschnivån
under den tid då denna dominerade förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetare, 1910-1960. Projektet kommer att kunna ge viktiga nya resultat om
utvecklingen av relationerna på den svenska arbetsmarknaden, där den
drastiskt sjunkande konfliktfrekvensen från 1930-talets mitt och framåt utgör
ett viktigt delproblem, och om framväxten av en stark, centraliserad och
förhandlingsinriktad fackföreningsrörelse.
Redog. 1982/83:21
52
Lennart Björk, Stockholms universitet
Dnr 82/16
Textstrukturering i utredande och argumenterande prosa: En undersökning av
universitetsstuderandes textproduktion (TUAP)
Målsättningen för projektet är att kartlägga och analysera de gemensamma
problemområden studenter inom olika fakulteter har då de producerar
utredande och argumenterande texter. Projektets målområde är följaktligen
sådan textproduktion som högskolestudier och yrkesliv i första hand kräver.
Undersökningsmaterialet, från både grund- och forskarutbildningen, insamlas
från institutionerna för företagsekonomi, samhällskunskap, naturgeografi,
juridik, litteraturhistoria och engelska samt från forskarutbildningsgruppen
vid Karolinska institutet. Projektets slutrapport skall förutom den
vetenskapliga redogörelsen och slutsatserna även omfatta ett förslag till
handlingsprogram för förbättring av universitetsstuderandes skriftliga framställningsförmåga.
Projektets vetenskapliga hemvist är textlingvistiken. Denna är, speciellt i
Sverige, en relativt ny forskningsgren och någon definitiv, homogen textteori
existerar ännu inte. TUAP:s analysmodell blir därför eklektisk, med drag
lånade från både strukturalistiska och generativa textmodeller.
Undersökningen skall i huvudsak begränsas till den textenhet som gängse
kallas stycke (eng. paragraph). Detta område har ägnats påfallande liten
uppmärksamhet i Sverige. En systematisk analys av denna textenhet är
följaktligen i sig själv av betydande vetenskapligt intresse för svensk
språkforskning, men inriktningen på styckeuppbyggnaden är framför allt av
vikt för en undersökning av studenters textproduktion. Erfarenheten visar
nämligen, att det är just med det individuella styckets uppbyggnad, med
organisationen av dess sambandsled, som svenska studenter har de största
problemen.
I det internationella perspektivet är USA mest intressant. En viktig del av
TUAP:s slutrapport är därför att relatera projektets slutsatser till de
amerikanska forskningsresultaten, framför allt de som framkommit det
senaste decenniet inom The National Writing Project.
Åke Hyenstrand, Riksantikvarieämbetet, Stockholm
Dnr 82/27
Teknologi och industriell struktur inom medeltida järnframställning och
därmed sammanhängande ekonomiska och sociala förhållanden
Projektets syfte är att bearbeta och söka lösa frågor av central betydelse för
förståelsen av den medeltida bergshanteringens metallurgiska process och
produktionsvolym, därtill frågor kring organisation och socio-ekonomiska
Redog. 1982/83:21
53
^spekter i anslutning därtill, samt beröra medeltida kolonisationsförlopp och
bosättningsmönster i Bergslagen. Utgångspunkt är en case-study, bestående
dels av en arkeologisk undersökning av betydelse, omfattande en ca
10 000 m2 stor yta av hyttbacke, Lapphyttan i Karbenning sn, Norbergs kn,
Västmanlands län, daterad till medeltid och bestående av vattendriven
reduktionsugn av masugnstyp, sannolika lämningar av färskning och smide,
rostugn, slaggvarp, bebyggelselämningar m. m., dels av områdesanalys
omfattande Karbennings sn med jämförbara hyttlämningar etc. Projektets
betydelse ligger däri, att redan gjorda förarbeten i form av nämnda
undersökning m. m. skapat nya utgångspunkter för lösandet av centrala
frågor kring medeltida bergshantering och ekonomi. Genomförandet avses
bli objektiv utvärdering av gjorda arkeologiska observationer och fynd,
innefattande kemiska, metallografiska och paleoekologiska analyser, C14-serier i stor omfattning, makrofossilanalys m. m. Ett omfattande förarbete
avseende analysdelen har inletts, och en rad specialister har ställt i utsikt att
kostnadsfritt leda och utvärdera olika delar av bearbetningsprocessen.
Arne B. Johansen, Göteborgs universitet
Dnr 82/34 PL
Bebyggelse och markanvändning i Västsverige 2500-500 före nutid. - Ett
arkeologiskt förprojekt för ett programområde
Målet är att skapa en bild av hur människorna har utnyttjat landskapet
under perioden 2500-500 före nutid. Kunskap finns om föremålsformer
under olika delar av perioden men man har nästan ingen kunskap om
näringsfång och bosättningsformer. Kunskaperna på dessa områden är
mycket större beträffande östra Sverige där man också har en god
forskningstradition i arkeologi och kulturgeografi.
Man vill genomföra ett förprojekt med syfte att undersöka villkoren för
forskning inom programområdet. Förprojektet skall bedrivas genom bearbetning
av befintligt fyndmaterial samt probleminriktad terrängrekognoscering
och smärre provgrävningar. Förprojektet skall dels resultera i manuskript
i centrala ämnen inom programområdet och dels i en rapport där
förutsättningarna för fortsatt forskning värderas.
I forskningen, både i förprojektet och senare, skall stor vikt läggas vid
samarbete med antikvariska institutioner utanför universitet och på samarbete
med andra ämnen i humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap.
Arbetet inom programområdet skall bedrivas i form av små och klart
avgränsade delprojekt eller delmoment.
5 Riksdagen 1982183. 2 sami. Nr 21
Redog. 1982/83:21
54
Kristina Svartholm, Stockholms universitet
Dnr 82/54
Svenska som målspråk för döva
Arbetet syftar till att kartlägga de speciella inlärningsproblem som döva
med teckenspråket som primärspråk ställs inför vid mötet med den skrivna
svenskan. Undervisningen i dövskolan har inte behandlat svenska som ett
främmande språk och flertalet vuxna döva behärskar det svenska skriftspråket
dåligt. Forskning med anknytning till dövskolans svenskundervisning har
nyligen påbörjats, men vuxna dövas behandling av skriftspråket är ett helt
okänt område.
Felanalys av dövas skrivna svenska kan visa vad i det skrivna språket som
särskilt måste beaktas i dövundervisningen. Analysen är också rent
språkvetenskapligt intressant. Dels kan den ligga till grund för kontrastiva
studier av svenska gentemot teckenspråket och dels medför den helt nya
aspekter på forskningsområdet ”svenska som främmande språk”. Teckenspråket
skiljer sig markant från orala språk och det är därför inte givet att den
döva språkinläraren använder samma strategier vid svensktillägnandet som
inlärare med andra modersmål.
Arbetet läggs upp med en förberedande termin då ett mer begränsat
skriftligt material analyseras. Analysmetoder måste utvecklas och de
viktigaste feltyperna kartläggas. Det fortsatta forskningsprogrammet preciseras
utifrån dessa resultat; bl. a. kommer de att ge en första bild av vilka
delaspekter på skriftspråket som bör undersökas noggrannare och av hur test
skall konstrueras för att olika språkfärdighetsnivåer och språkinlärningsstrategier
skall kunna beskrivas.
Gunnel Källgren, Stockholms universitet
Dnr 82/86
Arbete och språkmiljö
Syftet med projektet Arbete och språkmiljö är att undersöka det språk
som används på arbetsplatser, sambandet mellan arbetsorganisering och
språkbruk och att om möjligt bedöma hur förändringar i produktionssättet
kan påverka språkanvändningen.
Forskningen bedrivs huvudsakligen genom studier ute på olika arbetsplatser.
Genom att jämföra språket på arbetsplatser av olika struktur eller på
samma arbetsplats före och efter en förändring hoppas vi kunna få fram
modeller för språkets användning under olika yttre betingelser.
Vi anser också att det har ett värde i sig att arbetsplatsen som språkmiljö
uppmärksammas och beskrivs. Det har betydelse för forskningen om
miljöfaktorer i arbetslivet och det har betydelse för språkvetenskapens
Redog. 1982/83:21
55
utveckling, med dess på senare tid ökade inriktning på språkanvändning och
språket som en faktor i en större kommunikationssituation.
Claes-Christian Elert, Umeå universitet
Dnr 82/93
Skandinavisk-nederländsk språkförståelse
Metodiska genvägar till språkträning för kommunikation mellan talare av
nära besläktade språk
Projektets syfte är ett utredande av möjligheter och metoder för att i
kommunikationen mellan nederländsktalande och skandinaver efterlikna
den internordiska språkförståelsen. Det innebär att språkanvändarna tränas
i att utnyttja de omfattande gemensamma dragen för nederländskan och
danska-norska-svenska och att talarna i tvärspråkliga talsituationer använder
sitt modersmål. Den praktiska betydelsen ligger i svaret på frågan hur
omfattande och hurdan utbildning som behövs för att en nederländsktalande
skall förstå ett talat och skrivet skandinaviskt språk. Om försöken är
framgångsrika, får det betydelse för kontakten mellan de båda språkområdena
och - som metodisk förebild - för kontakten mellan andra talare av
andra språk med partiell likhet. Undersökningar och teoretiska överväganden
om mätning av partiell likhet mellan språk och likhetens betydelse för
inlärning och förståelighet förekommer i ganska ringa utsträckning. Testen
inom det planerade projektet kan utgöra bidrag till generell talperceptionsforskning.
Dessutom kan språkpedagogiska metodproblem, t. ex. jämförelser
av effekten av uttryckliga språkregler och ett bestämt ordförråd å ena
sidan och av direktträning i avlyssning, aktiva samtal och textläsning å den
andra, få en belysning.
Birgitta Odén, Lunds universitet
Dnr 82/94 PL
Aldre kvinnor i yrkesarbete och efter
Under arbetet med projektet De äldre i samhället - förr, nu och i framtiden
har i allt större utsträckning de ensamma kvinnorna börjat framträda som
den grupp som i ett framtidsperspektiv ter sig som den specifika riskgruppen
- så i det statistiska prognosarbetet vid SCB, så i studiet av medicinkonsumtion
och sjukhusvård i Göteborg. I det historiska delprogrammets pågående
arbete, där socioekonomiska skillnader ägnas stor uppmärksamhet, har flera
intressanta iakttagelser kunnat göras, när det gäller äldre kvinnor och deras
sociala nätverk (t. ex. i fråga om hantverkarhustrur, änkor efter statliga
ämbetsmän, kvinnliga fattighjon). Däremot har en kunskapslucka uppstått,
när det gäller äldre kvinnor och deras yrkesarbete. Det har därför blivit
Redog. 1982/83:21 56
nödvändigt att söka utveckla en speciell delstudie över äldre kvinnors
yrkesarbete, pensionsförhållanden och ekonomi.
Johan Sundberg, KTH Stockholm
Dnr 82/100
Sångsätt, klang och tonförråd i ”kolning”. En studie av locksången inom
svensk fäbodkultur
Projektet avser den egenartade sångform som förekommer inom nordisk
fäbodkultur och som kallas bl. a. för kolning. Kolning är en från musiketnologisk
synpunkt intressant musikart, och den utgör samtidigt ett intressant
fenomen ur röstsynpunkt.
Inom ramen för forskningsprogrammet ”Naturvetenskaplig musikforskning”
utvecklades bl. a. objektiva, musikakustiska mätmetoder. En del av
dessa verkar vara direkt tillämpliga på några musiketnologiskt viktiga
frågeställningar avseende kolningen. Ett huvudsyfte med projektet är att
pröva om detta är fallet, något som vore av principiellt musiketnologiskt
intresse att utröna. Dels gäller det en röstfysiologisk undersökning, dels en
analys av tonförrådet. Den förra har redan påbörjats med mycket lovande
resultat. Resultaten skall sedan utvärderas och publiceras i tidskrifter inom
musiketnologi, röstfysiologi och även röntgenologi.
Eva Ejerhed, Umeå universitet
Dnr 82/183
Natural Communication with Computers
The project Natural Communication with Computers is devoted to
research on problems in the areas of (1) Representation and Reasoning, and
(2) Parsing and Evaluation of Natural Language (English, Swedish).
The research approach will consist of experimental tests of a series of
specific hypotheses concerning methods of processing and reasoning that are
computationally more constrained direct and superficial (data driven) thån
most methods currently used.
The goal is to demonstrate that processing methods based on our
hypotheses are both feasible and efficient.
The results havé applications in text processing and user-oriented
environments for programming and data base management and inspection.
Redog. 1982/83:21
57
Åke Lilliestam, KB Stockholm
Dnr 82/187
Sveriges nationalbibliografi 1700-1829: Tillgängliggörande
Syftet med projektet är att fullfölja det av RJ understödda projektet
”Utarbetande av en bibliografi över svenskt tryck 1700-1829”. Detta projekt
har utgjort en första grundläggande etapp i arbetet att framställa en
kompletterande del av den svenska nationalbibliografien för perioden
1700-1829, för vilken period en lucka föreligger mellan Collijns bibliografier
för 1400-1600-talen och fr. o. m. 1830 fram till nutiden kontinuerligt
utarbetade bokkataloger. Behovet att fylla denna lucka är starkt känt inom
särskilt humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och för arbetet inom
biblioteks- och informationsväsen såväl inom som utom landet. Projektet har
lett till en väsentligen på Sveriges två största bestånd av svenskt tryck (KB
och UUB) grundad samling av bibliografiskt material, till större delen
föreliggande i manuellt framställt manuskript. Viss kompletterande materialinsamling
återstår att göra.
Det nya projektet avser att lösa frågan om det i det äldre projektet
insamlade materialets tillgängliggörande och publicering. Detta avses ske
genom upprättande av en databas med syftet att a) underlätta bearbetning av
det samlade materialet och det fortsatta insamlandet av material, b) i sig
vara en informations- och dokumentationsbas med möjlighet till direktsökningar
avseende registrerade bibliografiska uppgifter, c) möjliggöra framställning
av för ögat läsbara bibliografiska produkter: såväl preliminära
publikationer i listform eller mikrofiche som en samlad tryckt bibliografi i
bokform. Arbetet kräver en kvalificerad insats av bibliografisk och
systemteknisk art med för Sverige delvis ny metodik.
Tore Frängsmyr, Linköpings universitet
Dnr 82/209
Maskinen och humanisten. Teknikdebatt i Sverige under den industriella
revolutionen
Det industriella genombrottet i Sverige sker på kort tid. Decennierna kring
sekelskiftet 1900 kom att innebära en radikal förändring av vårt ekonomiska,
sociala, politiska och kulturella liv. Dessa förändringar har givetvis varit
föremål för en omfattande forskning. Studierna har emellertid i första hand
varit av ekonomisk- och socialhistorisk natur. Ett mer samlat humanistiskt
perspektiv har saknats. Hur förhöll sig den humanistiska kulturen till den
snabba framväxten av ett modernt industrisamhälle? Vilka attityder, idéer
och förhållningssätt utvecklades av våra författare, kulturanalytiker och
vetenskapsmän till fenomen som teknisk utveckling, ekonomisk tillväxt,
Redog. 1982/83:21
58
urbanisering, industriarbete och snabb livsstilsförändring? Om detta vet vi
relativt lite. Utanför Sverige har dock sådana kultur- och tvärvetenskapliga
studier gjorts under senare år. Leo Marx, Herbert Sussmann och Martin J.
Wiener har poängterat vikten av att kunskap om den humanistiska kulturens
reaktioner inför den tekniska utvecklingen under industrialismens genombrottsskede
är oundgänglig då vi vill förstå såväl vår egen tids kris för
industrisamhället som vår debatt om den tekniska utvecklingen.
David Gaunt, Umeå universitet
Dnr 82/219
Protest och profetia. Statisk världsbild och dynamisk ideologi i Tornedalen
under 1930-talet
Projektet undersöker förhållandet mellan statiska världsbilder och dynamiska
ideologier i ett historiskt-antropologiskt perspektiv. Varför bryter
människor med invanda föreställningar om omvärlden? Vilka konflikter
medför sådana brytningar för grupper och enskilda? Vilka former kan sådana
uppbrott ta?
Denna typ av ideologiforskning skiljer sig från den sociologiska som främst
är inriktad på förhållandet mellan ideologi och verklighet samt på hur olika
gruppers samhällspositioner kan förenas med deras ideologiska föreställningar.
Etnologiskt och antropologiskt kulturstudium har i huvudsak ägnat
sig åt att ringa in de dominerande tankesystemen i olika kulturer.
I undersökningsområdet Tornedalen levde ännu under 1920-talet en
statisk rural världsbild av äldre typ kvar i småbrukarmiljön med dess speciella
religiösa inriktning - laestadianismen. Arbetarrörelsen fick ett snabbt och
dramatiskt genombrott i samband med en strejk 1931-1932, och något år
senare framträdde den tämligen outforskade millenära sekten Korpelarörelsen,
som förutspådde att stora delar av jorden inom kort skulle gå under
och att dess anhängare skulle hämtas till Palestina av en himmelsk ark under
våren 1935. Dessa två sinsemellan så olika uppbrott från en traditionell
världsbild är projektets undersökningsobjekt. Utifrån ett socialhistoriskt
perspektiv, och med utnyttjande av socialantropologins landvinningar om
förhållandet mellan religion och samhälleliga skeenden, studerar projektet
den konfliktfyllda utvecklingen mot ett ”modernt” medvetande samt den
allmänna relationen mellan samhällsutveckling och tankesystem.
Redog. 1982/83:21
59
Ingrid Schöier
Dnr 82/227
Pär Lagerkvist. En biografi
Avsikten är att presentera en biografi över Pär Lagerkvist.
En sådan saknas hittills helt, men behov av och önskemål om en täckande
biografisk framställning torde föreligga, inte minst nu när det på senare år
tillgängliga handskriftsmaterialet i Kungl. Bibliotekets samlingar kan tänkas
ge upphov till ytterligare avhandlingsarbeten utöver vad som redan
förekommit -1, ex. Som i Aftonland. Studier kring temata, motiv och metod
i Pär Lagerkvists sista diktsamling - och därmed aktualisera och väcka ett
förnyat intresse för diktaren. Att skriva och i bokform publicera den
levnadsteckning, som även bortsett från ovan anförda motivering självklart
bör tillkomma en av våra största moderna diktare, tillika Nobelpristagare
och akademiledamot, är sålunda målet för forskningsarbetet.
Tor G. Hultman, Lärarhögskolan i Malmö
Dnr 82/246
Språk och kön i skolan
Projektet Språk och kön i skolan är den skolinriktade delen av det
övergripande projektet Språk och kön som vill undersöka de språkliga
villkoren för kvinnors och mäns deltagande i samhällslivet. Delprojektet
undersöker om det i skolan finns inslag som bidrar till att förklara varför
kvinnor och män tar olika stor del i det offentliga beslutsfattandet.
Språk och kön i skolan undersöker förskolebarns förväntningar om könets
olika elevbeteenden i skolan. Genom klassrumsinspelningar av hela skoldagar
på olika stadier i grundskolan studeras bl. a. elevernas aktivitet,
replikväxlingar och talhandlingar under olika avsnitt av olika lektioner: Hur
får de ordet? Vilka gör utvikningar från ämnet, ger egna synpunkter och
erfarenheter? Hur värderas deras svar? Vilka får mest hjälp? Hur formuleras
ros och ris till flickor resp. pojkar? Kan vi tala om en ”dubbel, dold
läroplan”, där det dubbla skulle bestå i att kraven på anstaltsbeteende,
formulerade som (outtalade) förväntningar, är större på flickorna än på
pojkarna? - Detta är några av de frågor som vi besvarar genom våra analyser
av de offentliga samtalen i klassrummen. I en delundersökning studerar vi
gymnasieelever i en formell debattsituation. Den undersökningen väntas ge
viktiga upplysningar om hur flickor och pojkar uppträder i en pressande
talsituation som liknar det offentliga samhällslivets beslutssituationer. I
undersökningen tränas gymnasisterna att uppträda i sådana situationer.
I en utvidgning av projektet planeras att med hjälp av mycket små
bandspelare anbringade på enskilda barn studera pojkars och flickors olika
talaktivitet från morgon till kväll.
Redog. 1982/83:21
60
Projektet har anknytning till tidigare danska och svenska klassrumsundersökningar
och till den diskursanalytiska språkbeskrivningen. Resultaten
väntas få en vidare språkvetenskaplig och pedagogisk betydelse än den
renodlat könsrollsinriktade.
ÖVRIGT
Björn Dal, Högskolan i Kristianstad
Dnr 82/113
Bibliotheca Zoologica Svecana
Syftet är att färdigställa manuskriptet till en bibliografi över svenska
zoologiska tryck från äldsta tid fram till 1915.
Det saknas en bibliografi över Sveriges zoologiska tryck, vilket är en
betydlig brist. Vårt lands tidvis framskjutna ställning inom den zoologiska
vetenskapen förstärker ytterligare behovet av att fylla denna lucka i vår
referenslitteratur.
Till grund ligger ett under drygt tio år insamlat material. Detta
kompletteras med undersökningar av ännu ej genomgångna bokbestånd.
Kungl. Vetenskapsakademien
Dnr 82/179
”Environmental Research and Management Priorities for the 1980s”,
November 1982.
Projektet gäller genomförandet av en konferens rörande miljöproblem av
generell betydelse.
Olof Hultén, PUB, Sveriges Radio
Dnr 82/202
Tv-överföringar via INTELSAT-systemet 1969 och 1982. En studie av
satellitteknologin och den globala informationsordningen
Studien vill belysa hur den snabba utvecklingen inom satellitområdet, med
INTELSAT-systemet som utgångspunkt, påverkar flödet av tv-program, i
synnerhet till och från u-länder.
I en tidigare studie från 1969 visades att satellitteknologin snarast
förstärkte den utvecklade världens övertag. INTELSAT var en för dyrbar
teknologi för fattiga länder och utnyttjades mest för att ta emot program från
de rika länderna.
Redog. 1982/83:21
61
INTELS AT-systemets tillgänglighet och kapacitet har ökat mycket snabbt
sedan dess och förutsättningarna för en mer balanserad användning finns.
Projektet ska jämföra 1982 års användning med 1969, med avseende på
tv-trafikens volym, riktning och sammansättning. Är mönstret detsamma
som tidigare eller har u-länderna nu en större andel av trafiken? Utvecklingen
sedan 1969 kan ställas i relation till INTELSAT-systemets utbyggnad
och utvecklingen inom televisionen.
Under våren 1983 ska INTELSAT-statistik bearbetas varefter litteratur
och dokument ska analyseras. Ett begränsat antal intervjuer planeras med
tv-nyhetsbyråer, med INTELSAT-tjänstemän samt företrädare för tv.
Studien avslutas under senhösten 1983.
B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1982
I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1982 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1982 (tabell 12).
Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1982 (tabellerna 2-3) samt hur fortsättningsanslag och nya anslag
fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4-5). Uppgifter om de
beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande) lämnas
också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11) och löptid (tabell
7).
Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.
Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under
beteckningen samhällsvetenskap (tabell 1) har fått 57 % av anslagsbeloppet
under 1982. För hela perioden 1965-1982 (tabell 12) är motsvarande andel
54 %. De olika ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från
år. Anledningen härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett ämne
har tillkommit eller slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för någon
ändring i fondens anslagspolitik.
Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en stor
del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de
anslagsmedel som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. m. ges
hög prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den
tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ och
samhälle.
6 Riksdagen 1982183. 2 sami. Nr 21
Redog. 1982/83:21
62
Under 1982 beviljades helt eller delvis 228 ansökningar av 457 ingivna. De
beviljade anslagen uppgick till drygt 41 milj. kr. medan de avslagna
ansökningarna avsåg ett belopp på 77 milj. kr.
Av de beviljade anslagen 1982 är 81 nya och 147 fortsättningsanslag varav
67 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 33 % och fortsättningsanslagens sålunda 67 %. Endast 17,5 %
av de sökta beloppen för nya anslag 1982 kunde beviljas.
Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1982
(Belopp i tusental kronor)
Ämnesområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i | % | ||||
1. | SAMHÄLLSVETENSKAP | 122 | 23 412 | 252 | 66 214 | 35,4 | 48,4 | 56,8 |
1.1 | Ekonomisk historia | 4 | 1 112 | 11 | 3 623 | 30,7 | 36,4 | 2,7 |
1.2 | Företagsekonomi | 11 | 1 896 | 31 | 10 586 | 17,9 | 35,5 | 4,6 |
1.3 | Nationalekonomi | 14 | 3 197 | 26 | 9 102 | 35,1 | 53,9 | 7,8 |
1.4 | Kulturgeografi | 9 | 1834 | 19 | 4 465 | 41,1 | 47,4 | 4,5 |
1.5 | Sociologi/ Soc. pol. | 25 | 4 376 | 49 | 12 788 | 34,2 | 51,0 | 10,6 |
1.6 | Statistik | 1 | 250 | 2 | 566 | 44,2 | 50,0 | 0,6 |
1.7 | Statskunskap | 22 | 4 951 | 33 | 7 907 | 62,6 | 66,7 | 12,0 |
1.8 | Forskning om forskn. | - | - | - | - | - | - | - |
1.9 | Informationsbehandl. | - | - | - | - | - | - | - |
1.10 Pedagogik | 11 | 1 704 | 31 | 5 670 | 30,1 | 35,5 | 4,1 | |
1.11 Psykologi | 18 | 2 898 | 38 | 9174 | 31,6 | 47,4 | 7,0 | |
1.12 Juridik/Kriminologi | 6 | 1022 | 9 | 1 688 | 60,5 | 66,7 | 2,5 | |
1.13 Socialantropologi | 1 | 172 | 3 | 645 | 26,7 | 33,3 | 0,4 | |
2. | MEDICIN | 19 | 3 996 | 46 | 13 413 | 29,8 | 41,3 | 9,7 |
3. | NATURVETENSKAP | 12 | 2 370 | 24 | 7 783 | 30,5 | 50,0 | 5,8 |
4. | TEKNIK | 4 | 581 | 9 | 2 052 | 28,3 | 44,4 | 1,4 |
5. | HUMANIORA | 65 | 10 403 | 108 | 24 948 | 41,7 | 60,2 | 25,2 |
6. | ÖVRIGT | 6 | 439 | 18 | 3 652 | 12,0 | 33,3 | 1,1 |
| Summa | 228 | 41201 | 457 | 118 062 | 34,9 | 49,9 | 100,0 |
Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1982 |
|
|
| |
Typ av ansökan | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i | % |
Fortsättningsanslag | 147 27 557 | 158 40178 | 68,6 93,0 | 66,9 |
Nya | 81 13 644 | 299 77 884 | 17,5 27,1 | 33,1 |
Summa
228 41201 457 118 062 34,9 49,9 100,0
Redog. 1982/83:21 Tabell 3. Fördelning | av beviljade anslag |
| 63 |
| |
Fortsättninganslag | Antal | Belopp | Nya anslag | Antal | Belopp |
Slutanslag | 67 | 12 966 | Planeringsanslag | 13 | 790 |
Publiceringsgarantier | 14 | 754 | Engångsanslag | 3 | 253 |
Övriga anslag | 66 | 13 837 | Övriga anslag | 65 | 12 601 |
Summa | 147 | 27 557 |
| 81 | 13 644 |
Tabell 4. Fortsättningsanslag 1982 fördelade efter fakultetsområde | |||||||
Fakultetsområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i | i % per fakul-tetsområ-de | |||
Samhällsvetenskap | 74 | 14 680 | 78 | 21 593 | 68,0 | 94,9 | 53,3 |
Medicin | 11 | 2 694 | 12 | 3 820 | 70,5 | 91,7 | 9,8 |
Naturvetenskap | 8 | 1 500 | 9 | 1907 | 78,7 | 88,9 | 5,4 |
Teknik | 3 | 531 | 5 | 962 | 55,2 | 60,0 | 1,9 |
Humaniora | 48 | 7 948 | 50 | 11677 | 68,1 | 96,0 | 28,9 |
Övrigt | 3 | 204 | 4 | 219 | 93,1 | 75,0 | 0,7 |
Summa | 147 | 27 557 | 158 | 40 178 | 68,6 | 93,0 | 100,0 |
Tabell 5. Nya anslag 1982 fördelade efter fakultetsområde | |||||||
Fakultetsområde | Beviljade anslag | Ansökningar | Beviljade anslag i | % | |||
| Antal | Belopp | Antal | Belopp | av sökt | av sökt | per fakul- |
|
|
|
|
| belopp | antal | tetsområ- |
|
|
|
|
|
|
| de |
Samhällsvetenskap | 48 | 8 732 | 174 | 44 621 | 19,6 | 27,6 | 64,0 |
Medicin | 8 | 1 302 | 34 | 9 593 | 13,6 | 23,5 | 9,6 |
Naturvetenskap | 4 | 870 | 15 | 5 876 | 14,8 | 26,7 | 6,4 |
Teknik | 1 | 50 | 4 | 1090 | 4,6 | 25,0 | 0,3 |
Humaniora | 17 | 2 455 | 58 | 13 271 | 18,5 | 29,3 | 18,0 |
Övrigt | 3 | 235 | 14 | 3 433 | 6,8 | 21,4 | 1,7 |
Summa | 81 | 13 644 | 299 | 77 884 | 17,5 | 27,1 | 100,0 |
Redog. 1982/83:21
64
Tabell 6. Antal beviljade anslag 1982 fördelade efter anslagsbelopp och
fakultetsområde
Anslagsbelopp | Samhälls- vetensk. | Medicin | Natur- vetensk. | Teknik | Humaniora | Övrigt | Totalt | % |
-100 | 33 | 5 | 2 | 1 | 19 | 5 | 65 | 28,5 |
101 - 300 | 72 | 11 | 8 | 3 | 41 | 1 | 136 | 59,7 |
301- | 17 | 3 | 2 | - | 5 | - | 27 | 11,8 |
Summa | 122 | 19 | 12 | 4 | 65 | 6 | 228 | 100,0 |
Tabell 7. Antal beviljade slut-fakultetsområde | och engångsanslag 1982 fördelade efter utsträckning | i tid och | |||||
Längd antal år Samhälls-vetensk. | Medicin Natur-vetensk. | Teknik | Humaniora | Övrigt | Totalt | % | |
-2 6 | 2 | - |
| 3 | _ | 11 | 15,7 |
2-3 11 | - | 1 | - | 4 | - | 16 | 22,9 |
4-5 16 | - | 1 | 2 | 12 | - | 31 | 44,3 |
6-7 3 | - | - | - | 7 | - | 10 | 14,3 |
8- | 1 | - | - | 1 | - | 2 | 2,8 |
Summa
36
3 2 2 27
70 100,0
Redog. 1982/83:21
65
Tabell 8. Beviljade anslag 1982 fördelade efter läroanstalter
(Belopp i tusental kronor)
Läroanstalt | Antal | Belopp | % |
Göteborgs universitet | 22 | 4 082 | 9,9 |
Linköpings universitet | 7 | 1272 | 3,1 |
Lunds universitet | 34 | 5 752 | 14,0 |
Stockholms universitet | 39 | 7 886 | 19,1 |
Umeå universitet | 18 | 3 580 | 8,7 |
Uppsala universitet | 43 | 7 155 | 17,4 |
Sveriges lantbruksuniversitet | 1 | 233 | 0,6 |
Karolinska institutet | 10 | 2 450 | 5,9 |
KTH | 8 | 912 | 2,2 |
Chalmers tekn. högskola | 2 | 385 | 0,9 |
Handelshögskolan i Stockholm | 1 | 800 | 1,9 |
Museer | 1 | 193 | 0,5 |
Musikhögskolan | 1 | 236 | 0,6 |
Vissa statliga institutioner | 22 | 3 641 | 8,8 |
Högskolan i Karlstad | 1 | 316 | 0,8 |
Högskolan i Kristianstad | 1 | 100 | 0,2 |
Högskolan i Luleå | 1 | 50 | 0,1 |
Högskolan i Växjö | 1 | 160 | 0,4 |
Högskolan för lärarutbildning, | 1 | 276 | 0,7 |
Sthlm |
|
|
|
Högskolan för lärarutbildning, | 3 | 357 | 0,9 |
Malmö |
|
|
|
Utländska läroanstalter | 2 | 390 | 0,9 |
Övrigt | 9 | 975 | 2,4 |
Summa | 228 | 41201 | 100,0 |
Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag. | |
År | % |
1978 | 29,2 |
1979 | 35,7 |
1980 | 21,6 |
1981 | 27,0 |
1982 | 33,1 |
Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (%)
År Nya ansökningar Fortsättningsanslag Totalt
1978 15,9 76,2 36,2
1979 17,7 84,7 36,0
1980 14,1 79,4 39,7
1981 16,2 69,6 36,8
1982 17,5 68,6 34,9
Redog. 1982/83:21
Tabell 11. Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr)
66
År | Nya anslag | Fortsättningsanslag | Totalt |
1978 | 133 | 152 | 146 |
1979 | 136 | 187 | 165 |
1980 | 135 | 168 | 160 |
1981 | 155 | 186 | 176 |
1982 | 168 | 187 | 181 |
1965 - 74 |
|
| 175 |
-75 |
|
| 172 |
-76 |
|
| 171 |
-77 |
|
| 169 |
-78 |
|
| 167 |
-79 |
|
| 167 |
-80 |
|
| 166 |
-81 |
|
| 167 |
-82 |
|
| 169 |
Tabell 12. Anslag 1965-1982 |
|
|
|
Ämnesområde | Beviljade ansökningar | Beviljat be-lopp i % per | |
| Antal | Belopp | ämnesområde |
1. SAMHÄLLSVETENSKAP | 1328 | 214 482 | 54,0 |
1.1 Ekonomisk historia | 79 | 10 919 | 2,7 |
1.2 Företagsekonomi | 112 | 15 184 | 3,8 |
1.3 Nationalekonomi | 146 | 25 791 | 6,5 |
1.4 Kulturgeografi | 130 | 21781 | 5,5 |
1.5 Sociologi/socialpolitik/socialan- |
|
|
|
tropologi | 243 | 39 222 | 9,9 |
1.6 Statistik | 50 | 8 076 | 2,0 |
1.7 Statskunskap | 220 | 41495 | 10,5 |
1.8 Forskning om forskning | 19 | 1610 | 0,4 |
1.9 Informationsbehandling | 16 | 5 783 | 1,5 |
1.10 Pedagogik/psykologi | 263 | 39 762 | 10,0 |
1.11 Juridik/kriminologi | 50 | 4 859 | 1,2 |
2. MEDICIN | 215 | 42 472 | 10,7 |
3. NATURVETENSKAP | 175 | 38 626 | 9,7 |
4. TEKNIK | 16 | 2 877 | 0,7 |
5. HUMANIORA | 564 | 88 571 | 22,3 |
6. ÖVRIGT | 60 | 10 345 | 2,6 |
Summa
2 358
397 373
100,0
Redog. 1982/83:21 67
Innehållsförteckning
Redogörelse 1
A. Nya projekt 1982 11
EKONOMISK HISTORIA
Svensk stålindustri i omvandling
82/19 Martin Fritz 11
FÖRETAGSEKONOMI
Innovationer i en perifer regions små och medelstora företag
82/7 P1 Arne Omsén 12
Strategi och marknad - Mönster i svenska industriföretags utveckling
82/106
Ove Brandes 12
Strategiskt överraskningsbeteende - ett empiriskt test
82/119 Brian Kylén 13
Studier av hushållens ekonomiska beteende, särskilt i fråga om
skatter, inflation och arbete
82/158 Karl-Erik Wärneryd 14
NATIONALEKONOMI
Differentierade vårdavgifter i sluten sjukvård - en samhällsekonomisk
studie
82/24 PL Björn Lindgren 14
Besparingsstrategier och budgeterings- och planeringssystem i statsförvaltningen
82/66
PL Brita Schwarz 15
Konjunkturella sysselsättningsvariationer - En studie i dynamisk
anpassning
82/124 PL Göran Eriksson 16
Biandekonomins beslutsmekanismer
82/155 Bengt Höglund 17
Budgetunderskottet och det finansiella systemet
82/236 Lars Werin 17
Redog. 1982/83:21
68
The Process of Structural Adjustment in an Open Economy: An
Econometric Study of Swedish Experience Since 1971
82/238 John S Chipman 18
Nya förutsättningar för stabiliseringspolitiken
82/239 Hans Tson Söderström 19
KULTURGEOGRAFI
Småföretag i lokalsamhället - betingelser och möjligheter
81/140 Bengt Johannisson 20
Tidsorganisatoriska aspekter på hushålls- och servicesektorns teknifiering:
En analys av tidsresurser och några strategiska innovationers
effekter i några sydsvenska lokalsamhällen 1930/1980
82/115 Tommy Carlstein 20
Erfarenhetsbank Bergslagen. Lokal förändringsberedskap i samband
med strukturomvandling. En delstudie inom Bergslagsprojektet
82/120 PL Sune Berger 21
Att främja sysselsättningssvaga kommuners utveckling. En utvärdering
av statliga och kommunala medels betydelse på kommunal
nivå
82/147 Lars Nordström 22
SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI
Brott, straff och utslagning - individ och familj i rättssystemet
81/202 Marja Taussi Sjöberg 23
Kvinnoidentitet och utbildning på gymnasiet
82/26D Boel Berner 23
Samhällsförändringar och avvikande beteenden. En undersökning av
Sveriges kommuner 1970-1980
82/73 Olof Dahlbäck 24
Den fackliga arbetsplats- och skyddsorganisationens utveckling
82/123 Göran Therbom 25
Vårdnad av barn
82/126 Jan Trost 25
Ideologi och retorik i svenska populärpressannonser 1935-1980
82/169 Kjell Nowak 26
Jämförande kulturteori: Alstring och fördelning av idékomplex i
komplexa samhällsstrukturer
82/244 Ulf Hannerz 26
Redog. 1982/83:21
69
STATISTIK
Den statistiska metodiken vid politiska opinionsundersökningar
82/12 Peter Jagers 27
STATSKUNSKAP
The Dialectics of Politics. A cross-systemic inquiry into the dynamics
of political cleavages (Diapol)
81/174 Pablo Suarez Maldonado 27
Välfärdsstaten och de centrala statsorganens styrelsekapacitet
82/46 Olof Ruin 28
Svensk valrörelse: Studier kring partier, massmedia och väljare i
valrörelserna 1956-1982
82/122 Sören Holmberg 28
Att länka teknologipolitik och industripolitik i högteknologisektorer
82/186
Jon Sigurdson 29
Den svenska tryckfrihetsjuryn 1815-1980. Funktion och debatt
82/220 Torbjörn Vallinder 30
PEDAGOGIK/PSYKOLOGI
Betydelsen av daghem, familjedaghem och hemfamilj för barnets
sociala och emotionella utveckling
81/8 Carl Philip Hwang/Michael E Lamb 30
Minnesstörningar
81/17 Lars-Göran Nilsson 31
Könsrelaterade skillnader i språklig och icke-språklig kommunikation
82/58
PL Erland Hjelmquist 31
Psykofysiologiska studier av ansträngning och värk vid olika slag av
fysiska aktiviteter
82/64 Gunnar Borg 32
Ätproblem hos åldersdementa patienter och hos patienter med akut
stroke
82/65 Astrid Norberg 33
Rörelseperceptionens neuropsykologi
82/68 Sture Eriksson 33
Redog. 1982/83:21
70
Utveckling av språkfärdighet och interferens hos tvåspråkiga grundskog-
och gymnasieelever
82/78 Edith Mägiste 34
Grupplösning av kognitiva problem inom olika organisationer
82/134 Thor Egerbladh 35
Ett longitudinellt studium av fysisk och psykisk hälsa och ohälsa
82/138 David Magnusson 35
Identifikation, kön och klass
82/150 PL Margot Bengtsson 36
Alkoholens funktion för 20-åriga män och kvinnor - en socialpsykologisk
studie
82/161 Alf Nilsson/Staffan Lindberg 36
<
Näringslivets strukturomvandling och utbildningsbehovet
82/189 Kurt Gestrelius 37
Svensk utbildningsforskning 1944-1971: En studie av betingelser för
framväxt och utveckling av ett nytt forskningsområde
82/195 Torsten Husén 38
Utbildning för kritiska situationer
82/198 PL Karl-Georg Ahlström 38
Uppföljning av 85 skolhemselever vårdade vid Lövsta skolhem
1975-76
82/199 Sten Levander 39
Psykologisk funktion under åldrandet
82/216 Stig Berg 40
JURIDIK
Internprissättningen i multinationella koncerner från skattesynpunkt
82/154
Gustaf Lindencrona/Nils Mattsson 40
Kapitalvinstbeskattningens inkomstbegrepp - med inriktning på
reglerna för realisationsvinst vid fastighetsavyttring
82/157 Sven-Olof Lodin 41
European Science Foundation
82/177 42
Redog. 1982/83:21
71
MEDICIN
Patientkontrollerad smärtbehandling med opiater och andra substanser
med analgetisk effekt i CNS - farmakokinetiska och -dynamiska
studier
81/120 Anders Tamsen 42
Mental utvecklingsstörning, dess tidigare upptäckt och prevention.
Studier över somatomedin som tillväxtfaktor för hjärnan
81/187 Kerstin Hall 43
Falsk positivitet vid neonatal screening - konsekvenser av en
oombedd medicinsk inblandning i ett känsligt livsskede
81/190 Göran Bodegård 43
Genetiska faktorers betydelse för uppkomsten av diabetes hos vuxna
(typ 2-diabetes)
82/36 Rolf Luft 44
Otrygghet i arbetet samt arbetslöshet: (a) effekter på hälsa och
välbefinnande, och (b) tvärvetenskaplig utvärdering av problemlösande
åtgärder på olika plan
82/166 Lennart Levi 45
Studier av differentieringen i humana tumörcellslinjer speciellt med
inriktning på proteinsyntesens kontroll
82/182 Kenneth Nilsson 45
Postgastroenteritis syndrome
82/212 PL Bo SLindblad 46
En longitudinell deskriptiv studie av alkoholmissbrukare. Utveckling
av diagnostisk metod för differentierad behandling och behandlingsutvärdering
82/233
PL Björn-Erik Roos 46
NATURVETENSKAP
Kemiskt komplexa doftsignaler i insekt-insekt och insekt-blomväxtrelationer
82/10
Bertil Kullenberg 47
Dynamisk elektronspektroskopi för fria radikaler och exciterade
molekyler
82/174 Kai Siegbahn 48
Fotografisk dokumentation för att studera köns- och åldersskillnader
hos fåglar
82/241 Johnny Karlsson 48
Redog. 1982/83:21
72
Senglacial magnetostratigrafi i Sydsverige
82/245 Svante Björck 49
TEKNIK
Träd för stadsmiljö
82/208 PL Lars Björk/Sten Gatenbeck 49
HUMANIORA
En historisk studie över sino-japanskan
80/48 Seung-bog Cho 50
Spårkonst. Offentlig konst i tunnelbanan
81/221 Marianne Ström 50
Facklig politik och facklig makt 1910-1960
82/17 Klas Åmark 51
Textstrukturering i utredande och argumenterande prosa: En undersökning
av universitetsstuderandes textproduktion (TUAP)
82/16 Lennart Björk 52
Teknologi och industriell struktur inom medeltida järnframställning
och därmed sammanhängande ekonomiska och sociala förhållanden
82/27
Åke Hyenstrand 52
Bebyggelse och markanvändning i Väst-Sverige 2500-500 före nutid.
Ett arkeologiskt förprojekt för ett programområde
82/34 PL Arne B Johansen 53
Svenska som målspråk för döva
82/54 Kristina Svartholm 54
Arbete och språkmiljö
82/86 Gunnel Källgren 54
Skandinavisk-nederländsk språkförståelse. Metodiska genvägar till
språkträning för kommunikation mellan talare av nära besläktade
språk
82/93 Claes-Christian Elert 55
Äldre kvinnor i yrkesarbete och efter
82/94 PL Birgitta Odén 55
Sångsätt, klang och tonförråd i ”kolning". En studie av locksången
inom svensk fäbodkultur
82/100 Johan Sundberg 56
Redog. 1982/83:21 73
Natural Communication with Computers
82/183 Eva Ejerhed 56
Sveriges nationalbibliografi 1700-1829: Tillgängliggörande
82/187 Åke Lilliestam 57
Maskinen och humanisten. Teknikdebatt i Sverige under den industriella
revolutionen
82/209 Tore Frängsmyr 57
Protest och Profetia. Statisk världsbild och dynamisk ideologi i
Tornedalen under 1930-talet
82/219 David Gaunt 58
Pär Lagerkvist. En biografi
82/227 Ingrid Schöier 59
Språk och kön i skolan
82/246 Tor G Hultman 59
ÖVRIGT
Bibliotheca Zoologica Svecana
82/113 Björn Dal 60
Environmental Research and Management Priorities for the 1980s
82/179 Kungl. Vetenskapsakademien 60
Tv-överföringar via INTELSAT-systemet 1969 och 1982. En studie av
satellitteknologin och den globala informationsordningen
82/202 Olof Hultén 60
B. Statistiska uppgifter 1965-1982 61
I skriftserien har hittills utkommit:
RJ 1977:1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling
RJ 1977:2 Lyssna, titta, läsa
RJ 1977:3 Hallå, hallå!
RJ 1978:1 Vart leder tråden?
RJ 1978:2 Hot eller löfte?
RJ 1978:3 Dialog
RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-tv och telesammanträden
RJ 1978:5 Tryck på knappen
RJ 1978:6 Attityder till tekniken
RJ 1978:7 Smärta och akupunktur
RJ 1979:1 I kulisserna
RJ 1979:2 Planera numera
Redog. 1982/83:21
RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet
RJ 1979:4 Moderna tider
RJ 1980:1 Arbetets värde och mening
RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning
RJ 1980:3 Arbetslivsforskning
RJ 1980:4 Jämställdhetsperspektiv i forskningen
RJ 1980:5 Kommunikation - trots handikapp
RJ 1980:6 Skatteforskning
RJ 1981:1 Svensk skatteforskning 1919-1979
RJ 1981:2 Kvinnors liv i det svenska samhället
RJ 1982:1 Risken att bli alkoholist
RJ 1982:2 Stick i stäv med vedertagna normer
RJ 1982:3 Att förändra levnadssätt
minab/gotab Stockholm 1983 73790