Redog. 1981/82:4

Framställning / redogörelse 1981/82:4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1981/82:4

Redogörelse
1981/82:4

Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående sin verksamhet
från den tjugoåttonde t. o. m. den tjugonionde sessionen

1980-10-16
Till riksdagen

Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade
berättelse angående sin verksamhet från den tjugoåttonde sessionen till
och med den tjugonionde sessionen, som ägde rum den 2-6 mars 1981 i
Köpenhamn. Sedan reglementet för Nordiska rådets svenska delegation
ändrats den 1 januari 1981 (RFS 1980:5) innehåller berättelsen en redogörelse
för delegationens och rådets verksamhet under ovanstående tidsperiod.
Tidigare omfattade berättelsen endast verksamheten vid de sessioner
Nordiska rådet hållit under det gångna året.

För Nordiska rådets svenska delegation
SVANTE LUNDKVIST

Christer Jacobson

1 Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 4

Redog. 1981/82:4 2

Innehållsförteckning Sid.

A. Inledning 3

B. Delegationen och dess verksamhet 4

C. 29:e sessionen 6

C.l Generaldebatten 6

C.2 Sakfrågor 10

C.3 Organisation m. m 10

D. Presidiet, utskottens och kommittéernas verksamhet 11

D. 1 Presidiet 11

D.2 Utskotten 13

D.2.1 Juridiska utskottet 13

D.2.2 Kulturutskottet 17

D.2.3 Social- och miljöutskottet 25

D.2.4 Trafikutskottet 33

D.2.5 Ekonomiska utskottet 38

D.3 Kommittéerna 43

D.3.1 Informationskommittén 43

D.3.2 Budgetkommittén 45

E. Nordiska rådets litteraturpris 46

Bilaga Rekommendationer och yttranden antagna vid

Nordiska rådets 29:e session 48

Redog. 1981/82:4

3

A. INLEDNING

Den svåra ekonomiska situationen i Norden och omvärlden har präglat
det nordiska samarbetet under senare år. Många av de förslag som förts
fram genom Nordiska rådet har syftat till åtgärder för att avhjälpa de
problem som den ekonomiska krisen medför. Det råder enighet om att det
nordiska samarbetet har en viktig funktion som ett komplement till de
enskilda ländernas insatser. Vid sin 29:e session i Köpenhamn underströk
rådet enhälligt i sitt yttrande vikten av ett gemensamt nordiskt uppträdande
för att påverka den internationella politiken framför allt inom OECD.
Rådet uttalade angelägenheten av att de nordiska länderna i kampen för att
främja en ekonomisk uppgång slog vakt om välfärdsstatens bärande idéer:
rätten till arbete, en rättvis fördelning av produktionsresultatet och skydd
för de svaga grupperna i samhället.

Den ekonomiska situationen och den därmed sammanhängande resursknappheten
har också inverkat direkt på den nordiska verksamheten.
Sålunda har rådets presidium och Nordiska ministerrådet uttalat sig för en
striktare prioritering inom det mångfacetterade nordiska samarbetet. Rådet
har för sin del ansett att återhållsamhet måste iakttas med råds- och
medlemsinitiativ dock utan att den fria förslagsrätten därmed äventyras.
En koncentration bör ske till viktigare samarbetsområden. Detta har hittills
tagit sig uttryck i att ministerrådet sammanfört stora delar av samarbetet
under två rubriker ”Norden som hemmamarknad” och "Tekniken och
framtiden”.

Det svensk-norska avtalet om ekonomiskt samarbete - med tonvikt på
industri- och energiområdena - har akutaliserat frågan om bilateralt samarbete
i förhållande till allnordiska lösningar. Frågan har väckt debatt i det
danska Folketinget utifrån synpunkten huruvida avtalet kan betraktas som
öppet för deltagande av övriga nordiska länder. Det kan erinras om att
bilaterala samarbetsavtal inte strider mot Helsingforsavtalet om nordiskt
samarbete utan, som bl. a. den norska statsministern framhöll vid sessionen,
kan utgöra grundval för en ökad samverkan med de andra nordiska
länderna. Med hänsyn härtill utgör det aktuella avtalet enligt delegationens
uppfattning en naturlig del av det nordiska samarbetet.

29:e sessionen präglades av stor aktivitet både från regerings- och rådssidan.
Ett viktigt underlag för sessionsarbetet utgjorde de sex ministerrådsförslag
som framlades inför sessionen. Två viktiga nordiska
samarbetsöverenskommelser undertecknades, en ny socialkonvention och
ett reviderat avtal om biståndssamarbete (s.k. Oslokonventionen). 32
rådsrekommendationer antogs.

Till de mer uppmärksammade frågorna hörde ministerrådsförslaget om

Redog. 1981/82:4

4

ökat nordiskt radio- och TV-samarbete, som ledde fram till en rekommendation
om ytterligare förhandlings- och utredningsarbete.

Under senare år har man kunnat konstatera ett ökat intresse för partipolitisering
av rådets arbete. Detta har dels tagit sig uttryck i regelbundet
återkommande nordiska partigruppsmöten inför utskottsmöten och sessioner,
dels i flera medlemsförslag av rent partipolitisk karaktär än tidigare.
Denna ökade samverkan inom partierna torde bidra till att bättre
förankra det nordiska samarbetet hos politikerna.

Målsättningen bör emellertid också vara att i högre grad än hittills
engagera de nationella parlamenten i det nordiska samarbetet. En debatt i
riksdagen på grundval av delegationens berättelse kunde vara ett steg i
denna riktning. Vidare skulle utförlig information om nordiskt samarbete
till riksdagsgrupperna kunna bidra till fördjupad kunskap om Nordiska
rådet och dess verksamhet också hos de parlamentariker, som inte är
direkt engagerade i dess arbete.

B. DELÄG AHONEN OCH DESS VERKSAMHET

Delegationens medlemmar

Val till Nordiska rådets svenska delegation ägde rum den 9 oktober

1980. Till medlemmar utsågs Allan Hernelius, Olof Palme, Bertil Jonasson,
Sture Palm, Rolf Sellgren, Paul Jansson, Ingrid Sundberg, Essen Lindahl,
Rune Gustavsson, Doris Håvik, Per Petersson, Grethe Lundblad, Gunnel
Jonäng, Svante Lundkvist, Gabriel Romanus, Lars Werner, Nils Carlshamre
och Lennart Andersson. Till suppleanter i delegationen utsågs
Ingegerd Troedsson, Thage Peterson, Olle Eriksson, Arne Gadd, Elver
Jonsson, Karl-Erik Häll. Rolf Clarkson, Bengt Wiklund, Ulla Ekelund,
Tyra Johansson, Margaretha af Ugglas, Georg Andersson, Gunnar Björk i
Gävle, Karin Flodström, Kersti Swartz, Eivor Marklund, Tage Adolfsson
och Nils Hjorth.

Möten

Under verksamhetsperioden har delegationen hållit sex möten. Vid mötet
den 21 maj 1980 diskuterades rådets arbetsformer. Bl. a. dryftades den
försöksordning som praktiserats under 28:e sessionen att till regering eller
ministerråd ställa s. k. 24-timmars frågor. Delegationen förordade ytterligare
ett års försöksordning, innan ställning togs till en eventuell permanent
ordning. Delegationen fann vidare att talartiden vid generaldebatten fortsatt
borde begränsas, men att någon begränsning i samband med sakdebatten
inte var nödvändig. Vidare borde den nuvarande tidsramen för sessionen
behållas. Vid mötet diskuterades också den nordiska budgetproceduren
och ett eventuellt sammanförande av behandlingen av ministerrådets
båda budgetar - allmänna budgeten och kulturbudgeten - till rådets

Rcdog. 1981/82:4

5

budgetkommitté. Delegationen var positiv till att kulturutskottet liksom
tidigare framförde sina synpunkter på förslaget till kulturbudget direkt till
ministerrådet, dock först efter att ha redogjort i budgetkommittén för sin
inställning. Vidare skulle budgetkommitténs ordförande delta vid kulturutskottets
möte med ministerrådet och därvid ges möjlighet att framföra
kommitténs synpunkter.

Vid det konstituerande mötet den 22 oktober 1980 omvaldes Olof Palme
till delegationens ordförande och Allan Hernelius till vice ordförande. Vid
mötet diskuterades även frågan om partiöverläggningar i samband med
utskottsmöten. Delegationen ställde sig positiv till ett främjande av partisamverkan
inom rådet och uttalade sitt stöd för att en generös hållning
skulle iakttas såvitt gällde kostnaden för deltagande i partiöverläggningar.

Till delegationens möte den 26 februari 1981 hade statsrådet Karin
Söder, nordisk samarbetsminister, inbjudits. Statsrådet Söder redogjorde
för de viktigaste frågorna inför sessionen samt underströk behovet av
prioritering i det nordiska samarbetet.

Arbetsutskottet

Vid delegationens möte den 22 oktober 1980 valdes ett arbetsutskott
bestående av Olof Palme, Allan Hernelius, Bertil Jonasson, Sture Palm
och Rolf Sellgren. Arbetsutskottet har efter föregående session hållit fem
möten.

Vid mötet den 21 maj 1980 beslöts ändring av reglementet för Nordiska
rådets svenska delegation såvitt gällde § 6 om delegationens berättelse till
riksdagen. Ändringen bestod i att berättelsen skulle innehålla uppgifter om
rådets och delegationens verksamhet i dess helhet och inte begränsas till
verksamheten vid sessionerna.

Vid mötet den 28 maj 1980 föreslogs en ny ändring av reglementet,
nämligen om tidsbegränsat förordnande för delegationens kanslichef. Vid
mötet den 26 februari 1981 beslöt arbetsutskottet i likhet med förvaltningsstyrelsen
tillämpa ändrade regler för traktamentsersättning vid resa eller
förrättning för Nordiska rådet. Härigenom sker en samordning mellan
traktamentet vid förrättning för rådet och utgående dagtraktamente från
riksdagen.

Konferenser

Karl-Erik Häll och Rolf Sellgren deltog i den tolfte Nordkalottkonferensen
i Luleå/Piteå den 1-3 augusti 1980.

Bertil Jonasson deltog i en konferens om ”Europé of Regions - a
Conference on Decentralization and Regional Anatomy in the Nordic
countries” i Köpenhamn den 14-20 september 1980.

Informationsåtgärder

Ett 30-tal pressmeddelanden har under verksamhetsperioden skickats
till massmedia, organisationer och andra intresserade (upplaga ca 700
exemplar).

Redog. 1981/82:4

6

Den svenska delegationen informerade i samarbete med Försäkringskasseförbundet
om den gemensamma trygghetskonventionen för de nordiska
länderna i TV 1 och TV 2:s Anslagstavla. Inslaget behandlade rättigheter
till sjukförmåner vid vistelse i annat nordiskt land och producerades i en
svenskspråkig och en finskspråkig version. Inslaget sändes i juni, augusti,
november och december i båda kanalerna, totalt ca 10 gånger.

Under januari-mars 1981 infördes tre informationsannonser i journalisternas
facktidskrift Journalisten, vars upplaga är ca 12000 ex. Annonsen
informerade om svenska delegationen och dess sekretariat och om nordiskt
samarbete i allmänhet.

Den 11 februari 1981 anordnades ett seminarium i delegationens kanslilokaler
för representanter för studieförbunden. Information lämnades om
aktuella frågor inom det nordiska samarbetet.

Övrig verksamhet

Den 19 februari 1981 anordnades ett möte med svenska kontaktmän för
nordiska frågor. Vid mötet diskuterades aktuella frågor inför den 29:e
sessionen i Köpenhamn 1981 och värdet av kontaktmannainstitutionen.

Mot bakgrund av riksdagens beslut att utöka den praktiska arbetslivsorienteringen
har elever från såväl gymnasieskolan som grundskolan beretts
tillfälle att följa och deltaga i arbetet vid delegationens kansli.

C. 29:e SESSIONEN

C.l GENERALDEBATTEN

Generaldebatten fördes med utgångspunkt från Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet och rapporten från Nordiska
rådets presidium om dess verksamhet efter 28:e sessionen.

Det spända internationella läget, den ekonomiska situationen och därmed
sammanhängande ökande arbeslöshet, ”en nordisk modell”, nordiskt
industriellt samarbete, bilateralt och/eller multinationellt samarbete,
utrikes- och säkerhetspolitiska frågor i rådet, de självstyrande områdenas
— Färöarna, Grönland, Åland — representation i rådet, ett nordiskt trafiksäkerhetsår
och rusmedelsproblem utgjorde återkommande ämnen i generaldebatten.

Ekonomi och arbetslöshet

Flera talare i generaldebatten åberopade en skrivelse till rådsmedlemmarna
från Nordens Fackliga Samorganisation (NFS), vari pekades på att
arbetslösheten mellan åren 1973 - 1980 stigit från 130000 till 400000
personer. Risk finns, enligt NFS, att mer än 600000 människor skulle
kunna bli arbetslösa under 1981. Statsminister Fälldin åberopade NFS’

Redog. 1981/82:4

7

skrivelse och framhöll att Norden sett som en enhet hörde till den grupp
länder som hade klarat arbetslösheten bäst. Det skulle dock komma att
behövas aktiva insatser både nationellt och i samverkan mellan länderna,
om sysselsättningen och rätten till arbete för alla skulle kunna hävdas.
Svante Lundkvist anknöt också till NFS'' skrivelse och ansåg att arbetslösheten
inte fick accepteras som ett medel man medvetet valde för att uppnå
andra mål i den ekonomiska utvecklingen. Rätten till arbete, en rättfärdig
fördelning av produktionsresultatet och skyddet för de svaga grupperna i
samhället var mål för den ekonomiska politiken som borde hävdas gemensamt
i de nordiska länderna.

Även Olof Palme hänvisade till de av NFS angivna arbetslöshetssiffrorna
och noterade att de nordiska ländernas samlade underskott i bytesbalansen
gentemot utlandet för 1980 beräknas uppgå till 55 miljarder, vilket
skulle betyda att de nordiska folken inte längre försöijde sig själva. Paul
Jansson varnade för frestelsen att överge den fulla sysselsättningen som
ett grundläggande mål för den ekonomiska politiken och särskilt för den
ökade ungdomsarbetslösheten. Paul Jansson kom också in på den offentliga
sektorns expansion och underströk att en stark offentlig sektor var
nödvändig för att tillgodose viktiga samhällsbehov.

Industri- och energisamarbete

Statsministrarna Gro Harlem Brundtland och Thorbjörn Fälldin tog i
sina anföranden upp de då pågående förhandlingarna om industri- och
energisamarbete mellan Norge och Sverige. Statsminister Fälldin framhöll
att en eventuell norsk-svensk överenskommelse inte skulle betyda en
slutlig lösning på de norsk-svenska samarbetsfrågorna utan skulle ses som
ett steg på en accelererad utveckling som kunde öppna nya framkomstvägar.

Olof Palme hälsade med tillfredsställelse det förhållandet att man inom
det industriella nordiska samarbetet nu kommit tillbaka till konkreta diskussioner
och hänvisade till överläggningarna om det norsk-svenska industri-
och energisamarbetet. Svante Lundkvist pekade på initiativ som de
nordiska socialdemokraterna hade tagit till samarbete inom olika industribranscher,
såsom glasindustrin och möbelindustrin. Möjligheterna till samarbete
inom olika branscher borde tillvaratas och utvecklas. Här hänvisade
Svante Lundkvist till NFS’ industripolitiska program och till att allt fler
företagsledare krävde att Nordens politiker försökte finna former för ett
effektivare industripolitiskt samarbete.

Statsrådet Åsling berörde frågan om den nya tekniken och särskilt
satellitsystem för informationsöverföring. Han ifrågasatte om inte det nordiska
samarbetet skulle få sitt mest påtagliga genombrott på detta område.

Ministerrådets utredningar och andra aktiviteter på det energi-, industri-,
handels- och ekonomisk-politiska området samlas eller kommer att
samlas under rubrikerna ”Norden som hemmamarknad” och ”Tekniken

Redog. 1981/82:4

8

och framtiden”. Statsrådet Burenstam Linder hänvisade till detta och till
ministerrådets strävan att förvandla Norden till något av en hemmamarknad
samt underströk att utvecklingen i varje land var synnerligen betydelsefull
för de andra nordiska länderna. Han avvisade här alla åtgärder som
kunde betecknas som protektionistiska ingrepp.

Utrikes- och säkerhetspolitiska frågor i Nordiska rådet

Särskild uppmärksamhet fick de säkerhetspolitiska frågorna och frågan
om Norden som en kärnvapenfri zon. Lars Werner som representant för
vänsterpartierna i rådet ansåg att en mer formaliserad diskussion om de
säkerhetspolitiska frågorna borde äga rum i rådet, men att de nuvarande
reglerna om att rådet inte fattar beslut i utrikes- och säkerhetspolitiska
frågor skulle gälla också fortsättningsvis. Folketingets talman i Danmark
K.B. Andersen samt stortingsrepresentanterna Trygve Bratteli och Kåre
Willoch varnade dock för en formalisering av denna typ av debatt.

Bilateralt samarbete eller samarbete enligt den s. k. byggklossprincipen

Statsminister Fälldin liksom statsminister Gro Harlem Brundtland och
den danske samarbetsministern Lise 0stergaard tog i sina inlägg upp
frågan om bilateralt samarbete i förhållande till allnordiska lösningar och
pekade bl. a. på det då förväntade energi- och industriavtalet mellan Norge
och Sverige. Enighet förelåg om att bilaterala lösningar kunde utgöra
byggklossar i ett vidare nordiskt samarbete. Även statsrådet Burenstam
Linder kom in på byggklossprincipen som ett medel att förvandla Norden
till en hemmamarknad.

”En nordisk modell”

Begreppet ”nordisk modell” användes av flera talare under generaldebatten.
Stortingspresident Guttorm Hansen framhöll att de nordiska länderna
borde samarbeta just för att kunna slå vakt om den nordiska samhällsmodellen.
Olof Palme underströk i sitt anförande detta och varnade
för de faror som hotade den nordiska modellen. Härvid pekade han på
faran för krig, den internationella ekonomiska krisen och en tilltagande
konservatism. Den nordiska modellen kunde, enligt Olof Palme, spela en
viktig roll i ett bredare internationellt sammanhang.

Nords a t

Frågan om Nordsat berördes av flera talare i generaldebatten, även om
den egentliga debatten knöts till kulturutskottets betänkande i ämnet.
Allan Hernelius ansåg att tiden hade verkat till förmån för Nordsat och att
nya ekonomiska kalkyler övertygande visat att den teknologiska utvecklingen
gjorde det nära nog nödvändigt för nordisk industri att satsa på en
nordisk TV-satellit. Statsrådet Åsling konstaterade att frågan om Nordsat
befann sig i en snabb och intressant mognadsprocess. Hans förhoppning

Redog. 1981/82:4

9

var att den nya satellittekniken var det område där det nordiska samarbetet
skulle få sitt mest konkreta genombrott. Även Svante Lundkvist berörde
frågan om Nordsat och åberopade här ekonomiska utskottets uttalande om
rymdteknologiskt samarbete som ett led i ett utvidgat nordiskt
industrisamarbete.

Nordiskt trafiksäkerhetsår

Rådets trafikutskott har engagerat sig starkt för att få till stånd ett
nordiskt trafiksäkerhetsår 1983. Essen Lindahl presenterade i generaldebatten
planerna för en sådan kampanj. Han ansåg att det nordiska trafiksäkerhetsåret
gav en unik möjlighet att agera för en ökad trafiksäkerhet och
att manifestera det nordiska samarbetet och ge det en bred folklig förankring.

Rusmedelsraissbruket
Rune Gustavsson uppehöll sig i sitt inlägg i generaldebatten vid drogmissbruket
och då särskilt vid narkotikamissbruket bland ungdomar. De
nordiska länderna borde gemensamt gå till kamp mot narkotikan och dess
profitörer. Samarbetet borde inriktas på åtgärder på lagstiftningsområdet,
kontroller vid gränserna, översyn av bestämmelserna inom kriminalvården
och påverkan av opinionen.

Rationalisering av Nordiska rådets arbetsformer
Bl. a. statsrådet Söder, statsminister Koivisto, den danska samarbetsministern
Lise 0stergaard, den finska samarbetsministern Pirkko Työläjärvi,
Allan Hernelius och Svante Lundkvist aktualiserade i generaldebatten
frågor i anslutning till rådets organisation och arbetsformer. Utgångspunkt
för talarna var det ökade antalet ärenden i rådet och därav orsakade
svårigheter att överblicka samarbetet. Andra frågor som berördes var
generaldebattens funktion inom rådet, beslutshastigheten i det nordiska
samarbetsmaskineriet, tendensen mot en ökad byråkratisering av det nordiska
samarbetet, de ekonomiska resurserna för nordiskt samarbete samt
politiseringen av samarbetet på parlamentarikersidan. Statsrådet Söder
uttalade i detta sammanhang att det mångfacetterade nordiska samarbetet
ställde stora krav på resurser och att därför en uppsplittring av samarbetet
på olika områden borde undvikas. Samarbetsministrarna hade mot denna
bakgrund försökt att politiskt strukturera det nordiska samarbetet inom två
rubriker, ”Norden som hemmamarknad” och ”Tekniken och framtiden”.
Allan Hernelius varnade för byråkratisering av det nordiska samarbetet
och ansåg att stor återhållsamhet borde visas vid inrättandet av institutioner
och organ. Han avvisade också från socialdemokratisk sida framförda
idéer om resurser för ett partipolitiskt uppbyggt nordiskt samarbete.

Svante Lundkvist påtalade den brist i det nordiska samarbetet som
förelåg på grund av att de nordiska frågorna inte hade den rätta förankring -

Redog. 1981/82:4

10

en i de nationella parlamenten. Sådan förankring kunde nås först om
frågorna fick samma politiska hantering i rådet som i de nationella parlamenten.

C.2 SAKFRÅGOR

Saklistan för tjugonionde sessionen (enligt terminologin i rådets arbetsordning
benämns ärendena saker), upptog 25 A-saker, 6 ministerrådsförslag
(B-saker), 12 berättelser från Nordiska samarbetsorgan (C-saker) och
63 meddelanden från ministerrådet och regeringarna (D-saker). En A-sak
återförvisades till utskott för fortsatt behandling. I rådet var dessutom
anhängiga 14 A-saker och en B-sak vilkas behandling i utskotten fortsätter.
Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt 35 frågor
(E-saker).

Enligt 22 § i arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående
session. Efter generaldebattens slut lades rapporten till handlingarna.

32 rekommendationer och 5 yttranden till de nordiska regeringarna
respektive Nordiska ministerrådet antogs. Texten till dessa har fogats till
berättelsen som bilaga. Då i det följande inte annat angivits, har samtliga i
omröstningen deltagande svenska medlemmar röstat för respektive rekommendation
eller yttrande.

I avsnitt D lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingama, innefattande
bl. a. stenografiska referat av överläggningarna.

C.3 ORGANISATION M. M.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
statsminister Fälldin, statsråden Ullsten, Bohman, Wikström,
Åsling, Söder, Burenstam Linder, Johansson, Andersson, Boo,
Winberg, Adelsohn, Petri och Eliasson och följande valda medlemmar:
Allan Hermelius, Olof Palme, Olle Eriksson som ersättare för Bertil Jonasson,
Sture Palm, Rolf Sellgren, Paul Jansson, Ingrid Sundberg, Essen
Lindahl, Rune Gustavsson, Doris Håvik, Per Petersson, Grethe Lundblad,
Gunnel Jonäng, Svante Lundkvist, Gabriel Romanus, Lars Werner, Nils
Carlshamre och Lennart Andersson.

Härjämte var följande suppleanter närvarande under sessionen: Thage
Peterson, Arne Gadd, Elver Jonsson, Karl-Erik Häll, Rolf Clarkson, Gunnar
Björk i Gävle och Eivor Marklund.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
och övrig kanslipersonal.

Till rådets president valdes vid sessionen folketingsmedlem Knud Enggaard,
Danmark, samt till vice presidenter riksdagsledamot Elsi Hetemäki -

Redog. 1981/82:4

11

Olander, Finland, altingsmand Matthias Å. Mathiesen, Island, stortingspresident
Guttorm Hansen, Norge och riksdagsledamot Olof Palme, Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott: juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, socialoch
miljöutskottet och trafikutskottet med vardera 13 medlemmar och
ekonomiska utskottet med 22 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: Lennart Andersson, Nils Carlshamre och Lars Werner.

Kulturutskottet: Gunnel Jonäng, Sture Palm (utskottets vice ordförande),
Olof Palme och Ingrid Sundberg.

Social- och miljöutskottet: Rune Gustavsson, Doris Håvik och Grethe
Lundblad.

Trafikutskottet: Essen Lindahl, Per Petersson och Rolf Sellgren.

Ekonomiska utskottet: Allan Hernelius, Paul Jansson, Bertil Jonasson,
Svante Lundkvist (utskottets ordförande) och Gabriel Romanus.

Val företogs till rådets budgetkommitté. Till svenska medlemmar i kommittén
utsågs Nils Carlshamre och Svante Lundkvist (kommitténs ordförande).

Val företogs även av medlemmar och suppleanter till ett särskilt utskott
med uppgift att granska Nordiska kulturfondens förvaltning. Till svensk
medlem i utskottet, som består av fem medlemmar och fem suppleanter,
utsågs Sture Palm med Gunnel Jonäng som suppleant.

Slutligen företogs val till Nordiska investeringsbankens kontrollkommitté
för perioden 1 maj 1981—31 april 1983. Kontrollkommittén består av
10 representanter, två från vaije land. Den ena av de nationella representanterna
utsågs av Nordiska rådet, den andra av Nordiska ministerrådet.
Till svensk medlem utsåg rådet Paul Jansson.

D. PRESIDIETS, UTSKOTTETS OCH KOMMITTÉERNAS
VERKSAMHET

D.l PRESIDIET

Medlemmar

Medlemmar i presidiet har varit folketingsmedlem Knud Enggaard, Danmark,
riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander, Finland, altingsmand
Matthias Å. Mathiesen, Island, stortingsrepresentant Lars Korvald, Norge
och riksdagsledamot Olof Palme, Sverige. Matthias Å. Mathiesen var
rådets president fram till 29:e sessionen, då Knud Enggaard valdes till ny
president. Stortingspresident Guttorm Hansen invaldes som norsk presi -

Redog. 1981/82:4

12

diemedlem vid samma tidpunkt. Suppleant för den svenska presidiemedlemmen
har varit riksdagsledamot Allan Hernelius.

Möten

Presidiet har efter 28:e sessionen hållit möten den 24 juni 1980 i Oslo, då
överläggningar ägde rum med ordförandena i rådets utskott och kommittéer,
den 25 juni i Harstad, Norge, då även överläggningar med Nordiska
ministerrådet/samarbetsministrarna ägde rum, den 29 september i Göteborg,
den 27 november i Köpenhamn, då presidiet även mötte de nordiska
ländernas statsministrar, den 13 december i Oslo, den 21 januari 1981 i
Stockholm samt under sessionen i Köpenhamn den I och 4 mars. Vid
mötet den 4 mars ägde överläggningar rum med samarbetsministrarna.

Verksamhet

Med anledning av medlems- och regeringsförslag om de självstyrande
områdenas representation i Nordiska rådet har en utredning tillsatts med
representanter för de nordiska ländernas regeringar och presidiet för att
utreda frågan om Färöarnas, Grönlands och Ålands representation i rådet.
Dåvarande statsrådet Håkan Winberg utsågs till svensk regeringsrepresentant
i kommittén och som komitténs ordförande. Kommittén räknar med
att kunna avsluta sitt arbete till rådets 30:e session.

Vid mötet mellan presidiet och ordförandena i rådets utskott och kommittéer
diskuterades bl. a. rådets arbetsformer. Mot bakgrund av erfarenheterna
från 28:e sessionen av talartidsbegränsning under generaldebatten
beslöt presidiet föreslå motsvarande begränsning vid 29:e sessionen. Vidare
beslöt presidiet att inför 29: e sessionen framlägga förslag till fortsatt
försöksordning med s. k. 24-timmars frågor, vilket hade prövats redan vid
den 28:e sessionen. Förslagen tillstyrktes av rådet.

Presidiet möter ordförandena i utskott och kommittéer en eller två
gånger om året för att diskutera bl. a. uppläggningen och erfarenheterna av
sessionerna.

Vid de gemensamma överläggningarna mellan presidiet och samarbetsministrarna
i Harstad diskuterades bl. a. erfarenheterna från rådets 28:e
session i Reykjavik, förberedelserna för 29:e sessionen i Köpenhamn,
förberedelser av ett trafiksäkerhetsår, ökat nordiskt forskningssamarbete,
radio- och TV-samarbete, ekonomiskt forskningsråd och Nordkalottsamarbete.
Mot bakgrund av den diskussion som fördes vid Reykjavikssessionen
angående mera konkreta resultat av den nordiska samarbetsviljan
fann presidiet och samarbetministama att respekten för det nordiska samarbetet
skulle öka om arbetet blev mera effektivt och om detta kunde
påvisas utanför de nordiska organen. Det fanns ett uttalat önskemål om en
klarare markering av var tyngdpunkterna i det nordiska samarbetet skulle
ligga. En prioritering av arbetet till vissa större samarbetsområden måste
ske.

Redog. 1981/82:4

13

Även vid mötet mellan presidiet och statsministrarna restes frågan om
prioritering av samarbetsområdena. Det ansågs betydelsefullt att ministerrådet
och rådets organ gemensamt sökte fram till en mera planmässig
prioritetsordning. Vid mötet diskuterades nordiskt radio- och TV-samarbete,
ökad nordisk forskningsinsats, energi- och industrisamarbete, förslaget
till en ny nordisk trygghetskonvention, nordiskt trafiksäkerhetsår och
rådets 29:e session.

Presidiet beslöt uppdra åt sekreterarkollegiet att företa en analys av
presidiesekretariatets arbetsformer och organisation mot bakgrund av de
senaste tio årens erfarenheter.

Presidiet har i sin slutrapport till rådet sammanfattat målsättningarna
såvitt gäller de parlamentariska funktionerna på följande sätt: a) att effektivisera
samarbetsapparaten på rådssidan, b) att förbättra rådsmedlemmarnas
möjligheter att delta i prioriteringsprocessen och därmed påverka
besluten på ministerrådssidan och c) att stärka det parlamentariska initiativet
och den parlamentariska styrningen i det nordiska samarbetets utveckling
på längre sikt.

Rådets årliga konferens, som behandlade ämnet ”Den nordiska kulturgemenskapen
— fiktion eller verklighet?”, hölls i Göteborg 29-30 september
1980. Omkring 120 deltagare från samtliga nordiska länder deltog i
konferensen.

Presidiet har haft fortlöpande kontakter med arbetsmarknadens parter.

D.2 UTSKOTTEN

D.2.1 Juridiska utskottet

Det nordiska lagstiftningsprogrammet har liksom tidigare år utgjort en
av utskottets huvudfrågor. Stor uppmärksamhet har vidare ägnats åt
frågan om representation i rådet för de självstyrande områdena Färöarna,
Grönland och Åland.

Enhetliga viseringsregler i de nordiska länderna och en nordisk språkkonvention
är andra frågor utskottet arbetat med under verksamhetsåret.
Även våldspornografin har behandlats dock utan att leda till någon
rekommendation.

Medlemmar

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Andersson
(s), Nils Carlshamre (m) och Lars Werner (vpk).

Möten

Utskottet har hållit möten den 12-13 augusti 1980 i Visby, den 24-25
november i Oslo, den 19—20 januari 1981 i Stockholm samt den 2 och 4
mars under sessionen i Köpenhamn.

Redog. 1981/82:4

14

Vid mötet i Visby gav landshövding Einar Gustavsson en orientering om
Gotland och berörde särskilt de kommunikationstekniska och lokaliseringspolitiska
problem som är karakteristiska för länet. Utskottet fick även
information om kriminalvården på Gotland vid besök på kriminalvårdsanstalterna
i Visby och Lärbro. Oljeberedskapen studerades vid besök vid
kustposteringen i Slite.

Vid Oslomötet ägde gemensamma överläggningar rum mellan utskottet
och de nordiska justitieministrarna. Utskottet kunde då konstatera, att
ministrarna hade fullföljt sina vid sessionen 1980 uttalade intentioner om
att intensifiera lagstiftningssamarbetet genom att bl. a. hålla ytterligare ett
årligt justitieministermöte. Konsekvenserna av den 1979 genomförda ändringen
av den nordiska passkontrollöverenskommelsen, som innebär att
passkontroll kan företas inom det nordiska passfrihetsområdet, diskuterades
även. Ministrarna upplyste att den möjlighet som hade skapats genom
ändringen inte hade utnyttjats. Några aktuella planer på att utnyttja den
fanns inte heller. I stället försökte man genom andra kontrollåtgärder att
hindra olovlig inresa i och mellan de nordiska länderna.

Utskottet har under året ägnat stor uppmärksamhet åt frågan om representation
i rådet för Färöarna, Grönland och Åland. Presidiet har på
utskottets förslag tillsammans med regeringarna tillsatt en kommitté bestående
av presidiet och en regeringsrepresentant från vaije land för att
undersöka de självstyrande områdenas representation i rådet. Som ordförande
utsågs dåvarande statsrådet Winberg.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
Juridiska utskottet uppehöll sig i betänkandet över Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet (C 1) inledningsvis vid det
nordiska samarbetet under kommande år och faste stor vikt vid ministerrådets
beslut om en koncentration av det nordiska samarbetet till bredare
samarbetsprojekt, sammanfattade under rubrikerna ”Norden som hemmamarknad”
och ”Tekniken och framtiden”. Härvid underströks betydelsen
av en harmoniserad lagstiftning.

Utskottet ansåg att den begynnande tendensen till politisering av arbetet
i Nordiska rådet borde vidareutvecklas.

Med tillfredsställelse noterades att de nordiska justitieministrarna beslutat
att intensifiera det nordiska lagstiftningssamarbetet bl. a. genom förbättrad
planläggning och utbyggnad av samarbetsområdena.

Äktenskapslagstiftningen intar en framträdande plats i det nordiska lagstiftningsprogrammet.
Utskottet konstaterade att det förelåg en viss skillnad
i uppfattningarna mellan de olika ländernas äktenskapskommittéer.
Detta försvårade arbetet med en harmonisering av ländernas regler om
äktenskapets ekonomiska rättsverkningar. Ministerrådet borde fortsätta
arbetet med att söka nå fram till ett gemensamt underlag för ändringar av

Redog. 1981/82:4

15

dessa regler och anmodades att vid 30:e sessionen 1982 ge en utförlig
redogörelse för arbetet med harmoniseringen. Utskottet tog i år liksom
tidigare år också upp frågan om en eventuell reglering av de ekonomiska
problem som kan uppstå mellan sammanboende utan äktenskap. Bl. a.
som en följd av Helsingforsavtalets artikel 4 borde vid en eventuell ny
lagstiftning möjligheterna för nordisk harmonisering undersökas, innan de
enskilda ländernas regeringar och parlament tog några lagstiftningsinitiativ.

Utskottet ansåg det betydelsefullt att som ett led i arbetet med projektet
”Norden som hemmamarknad” en harmonisering eftersträvades av de
regler inom avtalsrätt, köplagstiftning och skadeståndsrätt som berör konsumenten
i det dagliga livet. Ministerrådet borde vara uppmärksamt på
dels att det påbörjade reformarbetet rörande köplagstiftning genomfördes
med beaktande av att den nordiska rättsenheten upprätthölls och dels att
möjligheterna undersöktes för en gemensam ståndpunkt beträffande frågan
om regler om produktansvar. I anslutning till försäkringsavtalslagstiftningen
noterade utskottet att den tidigare rättslikheten på detta område brutits i
och med att Sverige antagit en särskild konsumentförsäkringslag. Ministerrådet
borde senast vid rådets 30:e session 1982 närmare redogöra för
möjligheterna för att den nordiska rättslikheten kunde återinföras. Till 30:e
sessionen uppmanades ministerrådet också att redogöra för möjligheterna
för en gemensam nordisk lagstiftning om försäkringsgivares regressrätt.

På det kriminalpolitiska området noterades att ett nordiskt utredningsarbete
pågår om väsentliga ändringar i det straffrättsliga sanktionssystemet.
Detta arbete skulle påskyndas.

Frågan om videovåld togs också upp i utskottets betänkande. Det framhölls
att problemen ännu inte var lika stora i alla de nordiska länderna men
problemställningen densamma. Det hänvisades till medlemsförslagen om
förbud mot våldspornografi (se här nedan) och om åtgärder mot spridning
av videovåld. Även om utskottet i sak ännu inte hade behandlat medlemsförslaget
om videovåld, föreslog utskottet att ministerrådet skulle försöka
samordna strävandena i alla de nordiska länderna att komma till rätta med
problemen kring videogram med grova och sadistiska våldsinslag.

Beträffande frågan om de multinationella företagens roll i de nordiska
ländernas ekonomi uppmanades ministerrådet att upprätta en rådgivande
kommitté under ministerrådet för att koordinera det vidare nordiska samarbetet
om dessa företag. Denna kommitté skulle arbeta i nära anslutning
till fackföreningsrörelsen och näringslivet.

Utskottets betänkande föranledde en livlig debatt i plenarförsamlingen.
Dåvarande statsrådet Winberg deltog i denna och uppehöll sig särskilt vid
arbetet med harmoniseringen av reglerna om äktenskapets ekonomiska
rättsverkningar.

Rådet antog utskottets förslag til yttrande (nr 5) med 52 röster mot 8
(däribland Gunnar Björk i Gävle, Rune Gustavsson och Gunnel Jonäng). 1
medlem avstod från att rösta.

Redog. 1981/82:4

16

Förbud mot våldspornografi

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Ulla Ekelund och Gunnel
Jonäng, vilket syftade till en undersökning av möjligheterna till lagstiftning
som förbjöd våldspornografi.

I Finland, Island och Norge är pornografiska skrifter helt förbjudna. I
Danmark och Sverige är sådana tidigare förbud upphävda, men i bägge
länderna har under de senaste åren antagits straffbestämmelser riktade
mot barnpornografi. Utbredningen av våldspornografi är störst i Danmark
och Sverige, betydligt mindre i Finland och Norge. I Island utgör pornografin
överhuvudtaget ett mycket litet problem. Utskottet ansåg liksom
förslagsställarna att våldspornografin borde avskaffas. De olika utgångspunkterna
i de nordiska länderna gjorde det emellertid osannolikt att det
skulle vara möjligt att genomföra ett gemensamt eller harmoniserat förbud.
Utskottet föreslog därför att medlemsförslaget inte skulle föranleda några
åtgärder. En dansk och en finsk utskottsmedlem hade avgivit var sin
reservation till utskottets betänkande med förslag till rekommendationer
till ministerrådet om undersökningar i ämnet.

Vid den slutliga omröstningen i rådet erhöll det danska rekommendationsförslaget
29 röster (däribland Rune Gustavsson, Gunnel Jonäng, Rolf
Sellgren). För utskottets förslag röstade 28 medlemmar (däribland Lennart
Andersson, Nils Carlshamre, Rolf Clarkson, Allan Hernelius, Paul Jansson,
Elver Jonsson, Essen Lindahl, Eivor Marklund, Gabriel Romanus,
Ingrid Sundberg, Lars Werner). Eftersom rekommendationsförslaget inte
hade fått erforderligt antal röster (30), innebar beslutet, att rådet inte
företog sig något med anledning av medlemsförslaget.

Enhetliga viseringsregler

Socialdemokratiska medlemmar, bl. a. Lennart Andersson, hade i ett
medlemsförslag aktualiserat frågan om en undersökning av möjligheterna
att införa enhetliga viseringsregler i de nordiska länderna.

Utskottet konstaterade, att det ännu nästan 25 år efter ingåendet av
passkontrollöverenskommelsen fanns kvar skillnader beträffande viseringsreglerna
i de enskilda nordiska länderna, vilka man redan 1957 ville få
avvecklade. Arbetet i Nordiska utlänningsutskottet med begränsning av
viseringskraven borde ytterligare intensifieras. Det var emellertid inte
möjligt enligt utskottet att nå fullständig överensstämmelse just då mellan
de nordiska ländernas viseringskrav. Härvid åberopades utrikes- och försvarspolitiska
skäl liksom även förhållanden av rent inrikespolitisk karaktär.
Om viseringsreglema i de nordiska länderna vore mer likartade, skulle
många av de problem som idag uppstår som en följd av illegal invandring
till ett nordiskt land via ett annat kunna undgås.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 31) till ministerrådet
att undersöka möjligheterna för att genomföra ensartade viseringsregler
i de nordiska länderna. Rekommendationen antogs med 52
röster.

Redog. 1981/82:4

17

Nordisk språkkonvention
Nordiska ministerrådet hade hemställt att rådet skulle yttra sig över ett
ministerrådsförslag om nordisk språkkonvention.

Utskottet noterade att konventionens anvisningar hade karaktär av rekommendationer.
Utskottet insåg att detta naturligtvis innebar en svaghet
men var samtidigt medvetet om de svårigheter som förelåg för att komma
fram till ett resultat. Nuvarande tolk- och översättningsmöjligheter gjorde
det inte möjligt att ingå mera förbindande förpliktelser. Utskottet utgick
från att arbetet med en förbättrad språkservice för nordiska medborgare
skulle komma att fortsätta. Utskottet pekade också på de problem som
förelåg för sådana nordbor som har färöiska, grönländska eller samiska
som modersmål. Språkkonventionen omfattar nämligen inte dessa språkgrupper.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 32) till regeringarna
i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige att ingå en konvention
om nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk i annat
nordiskt land i överensstämmelse med det utkast till konvention som
bifogats ministerrådsförslaget B 32/j om en nordisk språkkonvention. Rekommendationen
antogs med 53 röster.

Datasamarbete

Rådet beslöt på utskottets förslag att för sin del anse rekommendationen
nr 13/1979 angående nordiskt datasamarbetet slutbehandlad. Utskottet
hänvisade särskilt till det nära samarbete som etablerats mellan datainspektionerna
i Danmark, Norge och Sverige samt det finska justitieministeriet.

Diskriminerande behandling av handikappade
Dåvarande statsrådet Winberg besvarade en fråga av en dansk rådsmedlem
angående den diskriminerande behandling som handikappade utsatts
för med anledning av ett tyskt domstolsutslag, som tillerkänt resande
ersättning med anledning av att handikappade deltagit i resan i fråga.
Statsrådet åberopade svar på motsvarande frågor i den svenska riksdagen,
där det framhållits att den tyska domstolens inställning var främmande för
svenskt tänkesätt. Av svaret framgick också att de nordiska justitieministrarna
såg mycket allvarligt på frågan och att de nordiska regeringarna noga
skulle följa utvecklingen och om så behövdes ta initiativ till ytterligare
åtgärder utöver de initiativ som tagits genom kontakter i OECD och
Europarådet.

D.2.2 Kulturutskottet

Även om Nordsat-frågan inte heller blev slutbehandlad vid denna session,
kom den att ta mycket av kulturutskottets tid i anspråk. Även

2 Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 4

Redog. 1981/82:4

18

rådets övriga utskott yttrade sig. Ministerrådet fortsätter utredningsarbetet
med Nordsat på rekommendation av rådet.

Andra frågor utskottet behandlat är stöd till nordiska författare, utbytesoch
stipendieordning för bildkonstnärer, en nordisk litteraturantologi för
gymnasierna, utveckling av de nordiska forskarkurserna och ökat nordiskt
forskningssamarbete.

Medlemmar

Svenska medlemmar i kulturutskottet har varit Gunnel Jonäng (c), Sture
Palm (s) (vice ordförande), Olof Palme (s) och Ingrid Sundberg (m).

Möten

Utskottet har sedan 28:e sessionen hållit följande möten: den 17—18 juni
1980 i Uppsala, den 25—26 augusti i Ekenäs, den 30 september i Göteborg,
den 1—2 december i Köpenhamn, den 22—23 januari 1981 i Stockholm
samt den 1, 2 och 4 mars under sessionen i Köpenhamn.

Kulturutskottet har under året tagit ställning till den av ministerrådet
genomförda utvärderingen av det nordiska kultursamarbetet under 1970-talet, den s. k. Bergendahlrapporten, diskuterat den nordiska kulturgemenskapen,
behandlat frågan om nordisk radio och television via satellit
samt frågan om ökat nordiskt forskningssamarbete.

Vid Uppsalamötet den 17-18 juni behandlades Bergendahlrapporten
ingående av utskottet och vid gemensamma överläggningar med ministerrådet
den 25-26 augusti i Ekenäs framlades utskottets synpunkter på
rapporten. Utskottet ansåg det väsentligt att det nordiska kultursamarbetet
gavs en folklig förankring och framhöll decentraliseringens stora betydelse
för förnyelsekraften inom kultursamarbetet. Utskottet fann vidare att det
parlamentariska inflytandet på kultursamarbetet ytterligare behövde förstärkas,
eftersom ett större parlamentariskt inflytande samtidigt innebar en
större folklig förankring, som var en grundförutsättning för utvecklingen
av det nordiska samarbetet överhuvudtaget.

Den 29—30 september anordnades i Göteborg rådets konferens ”Den
nordiska kulturgemenskapen - fiktion eller verklighet?” med ett hundratal
deltagande politiker och kulturarbetare samt representanter för myndigheter
och organisationer. Syftet var att genom konferensen få nya impulser
som kunde bidra till att ytterligare stärka förankringen av den nordiska
kulturgemenskapen hos allmänheten, särskilt hos ungdomen.

Utredningen av frågan om nordisk radio och television via satellit hade
utmynnat i ett ministerrådsförslag om ökat nordiskt radio- och TV-samarbete
(se nedan). Inför sitt januarimöte hade utskottet haft två förberedande
överläggningar i frågan, dels med ministerrådet den 26 augusti i Ekenäs
och dels den 1 december i Köpenhamn efter redogörelse av ministerrådets
förman Lise 0stergaard.

På initiativ av statsministrarna hade ministerrådet företagit en utredning

Redog. 1981/82:4

19

och kartläggning av möjligheterna till ökat nordiskt forskningssamarbete.
Vid mötet den 1 december i Köpenhamn framkom att den avslutande delen
av forskningsrapporten inte skulle kunna färdigställas i god tid före 29:e
sessionen, vilket utskottet fann mycket otillfredsställande eftersom detta
innebar en försening av det forskningspolitiska samarbetet i Norden.

Kulturutskottet har haft gemensamma överläggningar med ministerrådet
(kultur- och undervisningsministrarna) dels som ovan nämnts den 26 augusti
1980 i Ekenäs och dels den 4 mars 1981 i Köpenhamn. Överläggningarna
i Ekenäs gällde förutom den tidigare nämnda Bergendahlrapporten
och radio- och TV-samarbetet kulturbudgeten för 1982. Vid överläggningarna
i Köpenhamn var det återigen kulturbudgeten som diskuterades.

I enlighet med sin strävan att effektivisera kontrollen av de nordiska
institutionernas verksamhet har kulturutskottet besökt Nordiska Afrikainstitutet
i Uppsala, Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete och Nordisk
institut for teoretisk atomfysik i Köpenhamn och informerat sig om
deras verksamhet.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet framförde utskottet inledningsvis synpunkter på de åtgärder
som ministerrådet eller regeringarna vidtagit med anledning av närmast
föregående års yttrande. Utskottet konstaterade att särskilda meddelanden
inte avgivits om yttrandet och de däri ingående olika punkterna. Med
hänsyn till den tyngd som yttrandena hade som ett uttryck för rådets
samlade uppfattning i olika frågor ansåg utskottet det önskvärt att särskilda
meddelanden avgavs till rådet över yttrandena.

Såvitt gällde själva ministerrådsberättelsen återkom utskottet i stor utsträckning
till frågor som berörts i tidigare betänkanden. Skäl härför var att
utskottet inte var tillfreds med de av ministerrådet och regeringarna vidtagna
åtgärderna.

Sålunda framhöll utskottet även detta år att de nordiska regeringarna
borde bemöda sig om en bättre nationell uppföljning av nordiska utredningsförslag
och andra initiativ samt att uppföljningen fortgående borde
rapporteras till rådet. Om problemet inte uppmärksammades var det risk
för att delar av det beredningsarbete som utfördes på nordiskt plan blev ett
självändamål genom att det aldrig ledde till avsett resultat på nationellt
plan. Därutöver vidhöll utskottet sin tidigare uppfattning att det borde
utvecklas ett nordiskt remissförfarande i anslutning till planerade nationella
reformer på kulturavtalets område.

Utskottet underströk i sitt betänkande, liksom det gjort tidigare, att fasta
ordningar för nordiskt lärår- och elevutbyte snarast borde skapas. Av
ministerrådsberättelsen framgick att några fasta ordningar ännu inte fanns
eller ens planerats, även om behovet av fasta stödordningar för olika

Redog. 1981/82:4

20

aktiviteter på utbildningsområdet var väl känt inom kulturavtalets organ.

Utskottet upphöll sig även vid stödet till det nordiska ungdomssamarbetet
som enligt utskottet borde utvecklas ytterligare. Härvid aktualiserades
även frågan om de nordiska handikapporganisationernas möjligheter att bli
delaktiga i stödet till ungdomssamarbetet. Vidare framhölls betydelsen av
att stödet till idrottssamarbetet också innefattade handikappidrott. Det
konstaterades att Nordiska kulturfonden beslutat anvisa visst belopp för
samarbetsprojekt rörande handikappade med anledning av det internationella
handikappåret 1981. Utskottet uttalade vidare sitt stöd för åtgärder i
syfte att underlätta ungdomars resande i Norden. Utskottet erinrade också
om sitt tidigare uttalande att ministerrådet i tid till 30:e sessionen 1982
framlade förslag om åjourföring av de nu gällande riktlinjerna för det
nordiska kultursamarbetet (NU 1974:24).

I debatten i plenarförsamlingen uppehöll sig Sture Palm vid det granskningsarbete
som kulturutskottet företagit beträffande institutioner inom
kulturavtalets ram. Från utskottet hade efterlysts en bättre rapportering
rörande dessas verksamhet och framtidsplaner.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 2) med 66 röster.

Med anledning av att kulturutskottet inte funnit rapporteringen från
ministerrådet fullt tillfredsställande i vissa fall ställde Ingrid Sundberg en
fråga till ministerrådet om vilka åtgärder ministerrådet ämnade vidta för att
förbättra rapporteringen till rådet och den nationella uppföljningen av
rekommendationerna.

Av svaret framgick att frågan om uppföljning och rapportering av rådets
rekommendationer varit föremål för diskussioner mellan samarbetsministrarna
och rådets presidium samt mellan samarbetsministrarna och statsministrarna.
Enighet förelåg om att det var angeläget att få till stånd en
koncentration av arbetet till viktiga områden för att därigenom ge det
nordiska samarbetet ökad effektivitet och slagkraft. Det nordiska samarbetet
kunde knappast tillföras väsentligt ökade resurser i ett läge när samtliga
länder i Norden måste skära ned de offentliga utgifterna.

Utbildningssamarbetet

I ett medlemsförslag om en nordisk litteraturantologi för gymnasierna,
väckt av bl. a. Gunnel Jonäng, Sture Palm och Ingrid Sundberg, anfördes
att det inte fanns någon lärobok i nordisk litteraturhistoria eller någon
antologi avsedd för utbildning av modersmålslärare eller för praktisk undervisning
i gymnasiet. En nordisk litteraturantologi skulle dels kunna ge
eleverna en uppfattning om nordiska grannspråk dels underlätta deras
språkförståelse.

I likhet med flertalet remissinstanser fann utskottet medlemsförslaget
väl motiverat. Utskottet betonade vikten av att antologin omfattade litteratur
på danska, finska, färiska, grönländska, isländska, norska, samiska och
svenska. Kontakt borde vid själva utarbetandet av antologin på ett tidigt
statium etableras med berörda organ inom skolvärlden.

Redog. 1981/82:4

21

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 10) till ministerrådet
att låta utarbeta en nordisk litteraturantologi för gymnasiestadiet.
Rekommendationen antogs med 42 röster.

Statsrådet Karin Andersson svarade på en fråga ställd av en finländsk
ledamot om de finska barnens utbildningsituation i Sverige. Av svaret
framgick att det statliga besparingsprogrammet i Sverige inte berörde
hemspråksundervisningen eller övriga insatser för invandrare. Tvärtom
förordades i budgetpropositionen en utökning av lågstadielärarutbildningen
för sökande med finska som modersmål och hemspråkslärarutbildningen.

Forskningssamarbete

Ett medlemsförslag hade väckts i syfte att få till stånd en intensifiering
och vidareutveckling av verksamheten inom ramen för Nordiska forskarkurser.
Förslaget byggde på en redogörelse för forskarkursverksamheten
1972—77. Förslagsställarna framhöll forskarkursernas stora betydelse och
vikten av att kursverksamheten kontinuerligt utvecklades.

Utskottet konstaterade att den nordiska forskarkursverksamheten kontinuerligt
kunnat utvecklas alltsedan det nordiska kuturavtalets tillkomst
1972. Detta arbete borde fortsätta i syfte att öka antalet kurser från nuvarande
22 till högst 25 kurser per år. Utskottet var emellertid inte berett att
prioritera nordiska forskarkurser före andra verksamheter på kulturbudgeten.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 12) till
Nordiska ministerrådet att fortsatt utveckla de nordiska forskarkurserna.
Rekommendationen antogs med 54 röster mot 1.

Sture Palm och Ingrid Sundberg hade väckt ett medlemsförslag om ett
nordiskt tungjon-laboratorium. Förslagsställarna hänvisade till ett år 1972
väckt medlemsförslag i samma fråga, vars resultat blev en nordisk samarbetskommitté
för acceleratorbaserad forskning (NOAC). Kommittén skulle
koordinera och i viss mån finansiera samarbetsprojekt mellan de nordiska
länderna, en uppgift som försvårats på grund av bristande basutrustning,
dvs. acceleratorer, i de enskilda länderna. Ett nordiskt samarbete
skulle därför kunna resultera i ett modernt laboratorium med en accelerator
med mycket bättre prestanda än vad vaije nordiskt land ensamt kunde
åstadkomma.

Utskottet ansåg med hänvisning till en pågående svensk utredning om
den acceleratorbaserade forskningens ställning i Sverige att det var alltför
tidigt att slutbehandla medlemsförslaget.

Utskottet anmälde sina synpunkter på förslaget inför rådet. Behandlingen
fortsätter i utskottet.

Kulturutskottet föreslog att rådet inte skulle företa sig något med anledning
av ett medlemsförslag som syftade till en utredning om möjligheterna

Redog. 1981/82:4

22

att upprätta en nordisk vetenskapsakademi med huvuduppgift att utge
vetenskaplig litteratur av nordiskt intresse.

Utskottet hänvisade till remissinstansernas uppfattning om att det redan
fanns ett väl fungerande samarbete på området och lämpliga organ härför.
Utskottet noterade dock att det behövdes större samordning och förstärkta
resurser i fråga om utgivning av vetenskapliga publikationer på nordiskt
plan. Utskottet hade för avsikt att aktualisera denna fråga i annat sammanhang.

Rådet följde utskottets förslag.

Allmänkulturellt samarbete

Gunnel Jonäng m. fl. hade väckt ett medlemsförslag om stöd till unga
nordiska författare. Förslagsställarna avsåg en stödordning med hjälp av
vilken unga författare skulle kunna söka sig till något annat nordiskt land
och där under kortare tid bekanta sig med landet, dess folk och kultur.

Utskottet föreslog att rådet skulle rekommendera 1) ministerrådet att
stöda de nordiska författarkurserna på Biskops Arnö genom årligt bidrag 2)
de nordiska regeringarna att utöka antalet författarstipendier för studieresa
till annat nordiskt land. Det nordiska litteratursamarbetet över den nordiska
kulturbudgeten består av Nordiska rådets litteraturpris, stöd till översättning
av grannlandslitteratur och stöd till nordiska författarkurser på
Biskops Arnö. Utskottet uttalade sitt stöd till nordiskt författarsamarbete
men fann inte skäl, såsom gjorts i medlemsförslaget, att tillstyrka särskilt
stöd till unga författare. Förslagets syfte kunde uppnås inom ramen för de
nämnda nordiska författarkurserna på Biskops Arnö. Enligt utskottets
uppfattning borde permanent bidrag avsättas på den nordiska kulturbudgeten
till författarkurserna så att årliga kurser i fortsättningen kunde anordnas.
Något bidrag för år 1981 hade inte beviljats. Utskottet fann det även
angeläget med en förstärkning av de aktuella stipendieordningarna för
författarresor i Norden. Stipendier skulle kunna utdelas även för resor
från/till Färöarna och Grönland.

Rådet beslöt anta två rekommendationer (nr 8 och 9) i enlighet med
utskottets förslag. Rekommendationerna antogs med 53 röster mot 3 respektive
55 röster mot 1.

I ett medlemsförslag väckt av bl. a. Gunnel Jonäng föreslogs etablering
av en utbytes- och stipendieordning för att möjliggöra kontakt mellan
nordiska bildkonstnärer. Förslagsställarna hänvisade till att det skulle
inrättas fem gästateljéer i anslutning till Nordiska konstcentret på Sveaborg
samt att det inte förelåg problem med att upprätta motsvarande
ateljéordningar i de övriga nordiska länderna. För att bildkonstnärerna
skulle ha ekonomiska möjligheter att utnyttja gästateljéerna borde en
stipendieordning skapas.

Utskottet fann det naturligt att en sådan utbytes- och stipendieordning
upprättades i anslutning till att gästateljéer inrättades vid Nordiska konst -

Redog. 1981/82:4

23

centret på Sveaborg. Syftet var att skapa praktiska och ekonomiska förutsättningar
för nordiska bildkonstnärer att under kortare eller längre perioder
arbeta i annat nordiskt land och samtidigt få kontakt med andra
nordiska bildkonstnärer. Stipendieordningen borde finansieras över nordiska
kulturbudgeten och administreras av Nordiska konstcentret.

Rådet beslöt på förslag av utskottet att anta en rekommendation (nr 11)
till Nordiska ministerrådet att upprätta en utbytes- och stipendieordning
för nordiska bildkonstnärer. Rekommendationen antogs med 46 röster mot
1.

Utskottet föreslog att rådet inte skulle företa sig något med anledning av
ett medlemsförslag, väckt av bl. a. Ulla Ekelund och Sture Palm, om en
stödordning för att uppmuntra konstindustriidkare. Det skulle enligt förslagsställarna
vara skäl att skapa en ordning med nordiska belöningar
också för detta konstområde liksom på litteratur- och musikområdet för att
därigenom kunna upprätthålla och utveckla en nordisk konstindustri inklusive
konsthantverk.

Utskottet var i och för sig positivt till att stöda dessa konstnärsgrupper,
men eftersom det rådde osäkerhet om medlemsförslagets omfattning och
inriktning avvisades förslaget.

Rådet beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Nordiskt radio- och TV-samarbete

Nordiska ministerrådet hade hemställt att rådet skulle yttra sig över ett
ministerrådsförslag om ökat nordiskt radio- och TV-samarbete. Förslaget
var avfattat i sex punkter. Ministerrådets avsikt med de åtgärder som
föreslogs var att skapa ett slutligt underlag för ett ställningstagande i
ministerrådet före utgången av 1981 till frågan om en nordisk överenskommelse
om utökat nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit.

Kulturutskottet föreslog att rådet skulle rekommendera ministerrådet att
till 30:e sessionen 1982 lägga fram konkret förslag till ökat nordiskt radiooch
TV-samarbete samt att i detta syfte uppta förhandlingar och genomföra
erforderliga kompletteringar av beslutsunderlaget i enlighet med vad
som aviserats i ministerrådsförslag B 3 l/k. Utskottet fann det otillfredsställande
att ministerrådsförslaget inte var ett slutgiltigt förslag och underströk
med skärpa vikten av att ett underlag för slutligt ställningstagande
kunde läggas fram före utgången av 1981. Utskottet delade ministerrådets
uppfattning om den stora betydelse för människorna i Norden, som ett
utökat radio- och TV-samarbete kunde få. Ministerrådets förslag om närmare
överväganden när det gällde kanalantal och kanalfördelning samt
frågan om översättningsnivå tillstyrktes. Inte heller fanns några invändningar
emot förslaget om en komplettering såvitt avsåg de industripolitiska
förutsättningarna för och konsekvenserna av ett satellitsamarbete. Utskottet
uttryckte tillfredsställelse över ministerrådets planer på en komplettering
av det nordiska kulturavtalet med samarbete på mediaområdet.

Redog. 1981/82:4

24

Till kulturutskottets betänkande hade fogats yttranden från rådets övriga
utskott vilka samtliga tillstyrkte ministerrådsförslaget. Juridiska utskottet
konstaterade, att det inte vid dåvarande tidpunkt fanns några utestående
juridiska problem såvitt avsåg ministerrådsförslaget och därtill hörande
utredningar. Social- och miljöutskottet fann det värdefullt, att de nordbor
som i kraft av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden flyttat från ett
nordiskt land till ett annat fick möjlighet att behålla kontakterna med
hemlandet. Trafikutskottet lade vikt vid att utvecklingsarbetet på det tekniska
området borde starta så tidigt som möjligt. Nordsat var ett viktigt led
i utvecklingen av det tekniska kunnandet på telekommunikationsområdet.
Ekonomiska utskottet bedömde för sin del Nordsat ur industripolitisk och
finansiell synvinkel och ansåg rymdteknologin vara ett område av intresse
för flera av de nordiska länderna.

En livlig debatt följde i plenarförsamlingen. Debatten inleddes av kulturutskottets
talesman Kjell Magne Bondevik, Norge, som noterade att argumenten
för Nordsat-projektet på senare tid blivit starkare. Bondevik hänvisade
till de mellaneuropeiska satellitplanerna och sade att det knappast
skulle vara rimligt om nordborna i framtiden inte skulle erbjudas något
nordiskt alternativ. Statsrådet Jan-Erik Wikström var positiv till projektet
och ansåg att i vatje fall ett system måste skapas för att sprida nordiska
radio- och TV-program. Gabriel Romanus pläderade för Nordsat både från
industripolitiska och kulturpolitiska utgångspunkter. Det brådskade med
ett ställningstagande så att nordisk industri inte hamnade på efterkälken i
denna framtidsbransch. Elsi Hetemäki-Olander, Finland, uttalade sig för
Nordsat av flera olika skäl. Hon noterade att Sveriges negativa hållning,
som nu höll på att förändras, berott på att Sverige enligt planerna skulle
betala hela 42 % av kostnaderna och att den mera industripolitiska Tele-Xsatelliten
därför framstod som ett alternativ. Om Nordsat inte skulle bli av
borde Finland i alla fall delta i satellitutvecklingen, eventuellt med en egen
satellit. Hagen Hagensen, Danmark, meddelade att hans parti (Det konservative
Folkeparti) inte hade tagit ställning till Nordsat. Han framförde
dock att hänsyn på dansk sida borde tas till Färöarna och Grönland.
Hagensen antydde också att man på dansk sida inte skulle ha någonting
emot att de andra nordiska länderna sinsemellan ingick ett TV-avtal.

Sture Palm beklagade att fixeringen vid Nordsat blivit så stark att andra
möjligheter inte blivit tillräckligt utredda. Utredningen hade enligt Palm
lämnat alltför många frågor obesvarade såsom t. ex. utformningen av programpolitiken
och de ekonomiska åtagandena. Det svenska Tele-X-projektet
samt Nordvisionens möjligheter borde bli förmål för överväganden vid
sidan av Nordsat. Lars Werner upprepade sitt partis tidigare negativa
ståndpunkt till Nordsat och efterlyste andra billigare utvägar. Bl. a. borde
man utreda möjligheterna till TV-överföring medels kabel mellan Sverige
och Finland. Även Tele-X var en tänkbar lösning. Gunnel Jonäng framförde
att de nordiska folkens existens och kulturella identitet hotades av de

Redog. 1981/82:4

25

kontinentala satelliter som snart skulle komma att välla in över Norden.
Jonäng efterlyste fler program från grannländerna i det egna landets TV.

Rådet antog en rekommendation (nr 7) i enlighet med utskottets förslag
med 70 röster mot 1. Två medlemmar avstod från att rösta (Arne Gadd och
Lars Wemer).

D.2.3. Social- och miljöutskottet

En ny nordisk konvention om social trygghet, som undertecknades
vid sessionen, har utgjort ett av huvudämnena för utskottets arbete. Stor
uppmärksamhet har också ägnats frågan om missbruket av alkohol,
narkotika och psykofarmaka samt forskning och utbildning på
rusmedelsområdet. Andra viktiga frågor har varit nordisk arbetsmarknad
för hälso-, sjukvårds- och veterinärpersonal, friskvård, forskning
om bilavgasernas inverkan på hälsan och miljön samt ungdomsarbetslösheten.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Rune Gustavsson (c), Doris
Håvik (s) och Grethe Lundblad (s).

Möten

Utskottet har hållit möten i Jakobstad den 12-13 maj 1980, i Reykjavik
och Egilstadir den 18-20 augusti, i Stockholm den 23 oktober, i Oslo den
3-4 november, i Stockholm den 17 december samt 22-23 januari 1981,
den 23 februari i Helsingfors samt under sessionen den 2 och 4 mars i
Köpenhamn.

Flera av dessa möten har varit gemensamma möten med Nordiska
ministerrådet. Vid mötet mellan social- och hälsovårdsministrarna i Reykjavik
den 19 augusti förordade utskottet sålunda att ett ministerrådsförslag
borde framläggas till rådets 29:e session beträffande 1) reviderat nordiskt
samarbetsprogram på social- och hälsovårdsområdet, 2) ny nordisk trygghetskonvention
samt 3) utvidgning av den gemensamma arbetsmarknaden
för social- och hälsovårdspersonal (se nedan under respektive rubrik).

Vid det gemensamma mötet med arbetsmiljöministrarna den 23 oktober i
Stockholm efterlyste utskottet ett ministerrådsförslag om det reviderade
nordiska samarbetsprogrammet på arbetsmiljöområdet. Vid utskottets
möte med ministerrådet-jämställdhetsministrarna den 4 november i Oslo
efterlystes ett ministerrådsförslag om reviderat nordiskt handlingsprogram
på jämställdhetsområdet. Den 23 januari mötte utskottet socialkonventionsutskottet
för att diskutera innehållet i och tidtabellen för revisionen
av den nordiska trygghetskonventionen.

Utskottet har avlagt studiebesök vid Nordiska institutet för odontologisk
materialprovning i Oslo samt vid Nordiska nämnden för handikappfrågor
i Stockholm.

Redog. 1981/82:4

26

Utskottet har under året tillsatt tre parlamentariskt sammansatta arbetsgrupper
för att förbereda möten med ministerrådet i olika sammansättningar
(social- och hälsovårdsministrarna, arbetsmiljöministrarna och jämställdhetsministrarna).

Därtill har social- och miljöutskottet och ekonomiska utskottet tillsatt en
arbetsgrupp för att förbereda det för de båda rådsutskotten gemensamma
seminariet om energi- och miljöfrågor den 9— 11 november 1981 i Södertälje.

Vid Förenta Nationernas kvinnokonferens i Köpenhamn deltog som
representant för Nordiska rådet bl. a. Doris Håvik.

Behandlade saker

Ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt förslag till rådets yttrande över berättelsen framhöll utskottet att
den rådande knappheten på ekonomiska resurser inte fick medföra att det
nordiska samarbetet gavs en ensidig ekonomisk prägel till nackdel för den
sociala välfärden uppfattad i vid mening. Särskilt viktigt var det att arbetsmarknadssamarbetet
gavs hög prioritet. Eventuella förändringar i den
nordiska arbetsmarknadsöverenskommelsen borde först diskuteras mellan
utskottet och ministerrådet, innan de företogs. Ett reviderat nordiskt handlingsprogram
på jämställdhetsområdet borde enligt utskottets uppfattning
föreläggas rådet i form av ett ministerrådsförslag. Vidare borde jämställdhetsaspekter
anläggas vid samhälls- och boendeplanering. Förenta Nationernas
konvention mot alla former av diskriminering av kvinnor borde
snarast ratificeras av samtliga nordiska stater.

På miljövårdsområdet fann utskottet att projektverksamheten borde
koncentreras. De hittillsvarande erfarenheterna av den nordiska miljöskyddskonventionen
borde utvärderas. ECE:s konvention om gränsöverskridande
föroreningar borde snarast ratificeras av samtliga nordiska
länder.

Inom social- och hälsovårdsområdet borde ett reviderat nordiskt samarbetsprogram
föreläggas rådet i form av ett ministerrådsförslag. En utvidgning
av Nordiska hälsovårdshögskolans kompetensområde till att innefatta
också sociala aspekter borde övervägas. Forskarutbildning borde införas
vid hälsovårdshögskolan. Utredningen om efter- och vidareutbildning av
social- och medicinalpersonal borde slutföras snarast. Slutligen ansåg utskottet
att det nordiska samarbetet på handikappområdet borde intensifieras
och fördjupas med anledning av Förenta Nationernas handikappår

1981.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 4) med 50 röster mot 1.

Social- och hälsovårds samarbete

Ministerrådet överlämnade i februari 1981 ett ministerrådsförslag till ny
konvention om social trygghet till rådet för yttrande. Utskottet konstatera -

Redog. 1981/82:4

27

de i sitt betänkande att trygghetskonventionen tillförsäkrade flyttande
nordbor i huvudsak samma sociala trygghet som inflyttningslandets egna
medborgare. Utan trygghetskonventionen skulle intentionerna med 1954
års arbetsmarknadsöverenskommelse inte ha kunnat förverkligas. De cirka
en miljon flyttningar som skett mellan de nordiska länderna sedan år
1954, av vilka merparten berört Finland och Sverige, visade trygghetskonventionens
betydelse. Det kunde med tillfredsställelse noteras, att flera av
de frågor som genom åren aktualiserats från rådets sida nu kunnat lösas,
t. ex. avskaffandet av 90-dagarsregeln för sjömän och gränsarbetare vad
beträffade rätten till sjukpenning från sysselsättningslandet och frågan om
ersättning för merkostnader vid hemtransport av nordbor, som insjuknat i
annat nordiskt land.

Utskottet fann det värdefullt att den nordiska sjukförsäkringsöverenskommelsen
inarbetats i konventionstexten. Rätten till grund- och tilläggspension
vid flyttning i Norden hade också reglerats i den nordiska trygghetskonventionen.
Det var naturligt att bestämmelserna i 1976 års överenskommelse
om kvalifikationstider m. m. för arbetslöshetsförsäkrade också
integrerades i trygghetskonventionen. Utskottet förutsatte att trygghetskonventionen
också fortsättningsvis skulle ses över och anpassas till kommande
förändringar i de nordiska ländernas sociallagstiftning.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 20) till de
nordiska ländernas regeringar att snarast ingå en ny nordisk konvention
om social trygghet i enlighet med framlagt ministerrådsförslag. Rekommendationen
antogs med 49 röster.

I ett medlemsförslag om nordiskt samarbete beträffande rusmedelsproblem
hade bl. a. Rune Gustavsson, Doris Håvik och Grethe Lundblad tagit
upp frågan om skyndsamma åtgärder avseende prevention, behandling och
information för att bekämpa missbruket av alkohol, narkotika och psykofarmaka.
Vidare förordades ett nordiskt agerande på internationellt plan i
dessa frågor.

Utskottet framhöll i sitt betänkande att de förordade åtgärderna inte
utgjorde ett heltäckande förslag till nordiskt samarbete i kampen mot
rusmedelsmissbruket utan borde ses som områden som borde ges hög
prioritet.

Vad gällde den legala utskrivningen av läkemedel ansåg utskottet att den
sedan 1977 gällande internordiska giltigheten för recept talade för gemensamma
regler angående läkemedelsutskrivning. En utbyggnad av de socialmedicinska
resurserna i de nordiska länderna var önskvärd liksom ett
kontinuerligt och systematiskt informationsutbyte på rusmedelsområdet.
Utskottet pekade på massmedias genomslagskraft när det gällde att förmedla
information. Vidare framhöll utskottet att ett samarbete mellan
Nordiska hälsovårdshögskolan, Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning
samt Nordiska federationen för medicinsk undervisning torde
kunna bidra till en förbättrad utbildning i rusmedelsfrågor för berörda

Redog. 1981/82:4

28

personalkategorier. Vikten av internationellt samarbete inom FN’s narkotikakommission
och Världshälsoorganisationen betonades. Vad gällde
forskningen pekade utskottet på befintliga organ. Nordiska nämnden för
alkohol- och drogforskning och Nordiska hälsovårdshögskolan, vars resurser
borde bli förstärkta.

På utskottets förslag antog rådet tre rekommendationer. I rekommendation
nr 22 rekommenderas Nordiska ministerrådet att i skyndsam ordning
vidta åtgärder för ett fördjupat och vidareutvecklat nordiskt samarbete
avseende förebyggande åtgärder, behandling och information i syfte att
bekämpa missbruket av alkohol, narkotika och psykofarmaka. Rekommendationen
antogs med 56 röster.

I rekommendation nr 23 rekommenderas ministerrådet att tillföra Nordiska
nämnden för alkohol- och drogforskning och Nordiska hälsovårdshögskolan
förstärkta resurser för intensifierade insatser på rusmedelsområdet
beträffande forskning respektive utbildning. Den antogs med 56
röster.

I rekommendation nr 24 rekommenderas de nordiska ländernas regeringar
att uppträda gemensamt i internationella organisationer samt att
verka för att effektiva åtgärder vidtas för att stävja missbruket av alkohol,
narkotika och psykofarmaka. Denna rekommendation antogs med 55 röster.

I ett annat medlemsförslag hade tagits upp frågorna om begränsning av
införseln av alkohol vid båt- och flygresor samt av utskänkning av alkohol i
samband med offentlig representation.

Utskottet avgav sitt betänkande i tre avsnitt. I det första avsnittet, om
internationella begränsningar i rätten att tullfritt införa skattefria alkoholvaror
vid flyg- och båtresor, föreslog utskottet att rådet skulle rekommendera
regeringarna i de nordiska länderna att genom samfällt uppträdande
på internationellt plan verka för skärpta restriktioner vad beträffar rätten
att tullfritt införa skattefria alkoholvaror i syfte att gradvis avveckla denna
införsel. Två reservationer avgavs. Bl. a. Doris Håvik och Grethe Lundblad
föreslog, att regeringarna i de nordiska länderna genom samfällt
uppträdande på internationellt plan skulle verka för enhetliga regler som
innebar begränsningar i rätten att tullfritt införa skattefria alkoholvaror. De
danska medlemmarna i utskottet föreslog, att rådet inte skulle företa sig
något med anledning av förslaget. Rune Gustavsson avgav ett särskilt
yttrande, där han anslöt sig till utskottets majoritetsförslag.

Beträffande nordiska begränsningar i rätten att tullfritt införa skattefria
alkoholvaror vid flyg- och båtresor föreslog utskottsmajoriteten att rådet
inte skulle företa sig något i detta avseende. Två reservationer förelåg.
Dels föreslogs att ministerrådet i skyndsam ordning skulle låta utreda
frågan om ytterligare begränsningar i rätten att tullfritt införa vin och sprit
vid flyg- och båtresor inom Norden. Dels föreslog Rune Gustavsson att
ministerrådet skulle låta utvärdera resultaten av gjorda överenskommelser

Redog. 1981/82:4

29

och i anledning av denna utvärdering föreslå åtgärder, om sådana ansågs
erforderliga.

Beträffande begränsningar i utskänkningen av alkohol i samband med
offentlig representation föreslog majoriteten att rådet inte skulle företa sig
något. Mot detta förslag reserverade sig bl. a. Rune Gustavsson och föreslog
att ministerrådet skulle verka för begränsningar i utskänkningen av
alkohol i samband med offentlig representation.

Efter en livlig debatt och en lång voteringsprocedur antog rådet en
rekommendation (nr 26) i enlighet med Doris Håviks och Grethe Lundblads
m.fl. förslag under det första avsnittet, dvs. att rådet rekommenderar
regeringarna i de nordiska länderna att genom samfällt uppträdande på
internationellt plan verka för enhetliga regler som innebär begränsningar i
rätten att tullfritt införa skattefria alkoholvaror. Rekommendationen antogs
med 43 röster mot 19, däribland Rolf Clarkson, Allan Hernelius och
Ingrid Sundberg.

På de övriga punkterna följde rådet utskottsmajoritetens förslag, dvs. att
inte företa sig något i anledning av dess delar av medlemsförslaget.

Dåvarande rådsmedlemmarna Eric Carlsson och Jan-Ivan Nilsson m.fl.
hade hemställt om en rekommendation till ministerrådet att kartlägga
existerande insatser på friskvårdens område och att värdera friskvårdens
betydelse för att befrämja folkhälsan i de nordiska länderna.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande att begreppet friskvård inte var
ett entydigt begrepp och inte heller användes i samtliga nordiska länder.
Insatserna på friskvårdsområdet kunde komplettera professionell sjukoch
hälsovård. Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder var
viktiga inte minst av ekonomiska skäl. Insatserna av förebyggande karaktär
hade varit relativt blygsamma i Norden. Syftet borde vara både att
påverka kunskapsnivån och människors attityder, handlande och levnadssätt.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 27) till de
nordiska ländernas regeringar att låta kartlägga de insatser som hittills
gjorts för att förebygga sjukdom och misstrivsel och som syftar till en
effektivisering av aktiviteterna på friskvårdsområdet. Rekommendationen
antogs med 51 röster.

Doris Håvik och Grethe Lundblad hade tillsammans med andra medlemmar
av rådet tagit upp frågan om att bygga ut den socialpedagogiska
fritidsverksamheten för barn och ungdom, t. ex. genom att vidta åtgärder
för inrättande och drift av fler fritidsklubbar för barn och ungdom. Utskottet
var övertygat om att förstärkta insatser vad gällde utbyggnad av fritidsklubbar
kunde få positiva effekter för barn och ungdom i riskzonen.
Det var viktigt att den förebyggande fritidsverksamheten inte fick karaktär
av klientbehandling eller sysselsättningsterapi, utan att den integrerades
med övrig fritidsverksamhet. Det var även viktigt att ökade resurser ställdes
till förfogande för vidareutbildning av ungdomsledare.

Redog. 1981/82:4

30

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 25) till de
nordiska ländernas regeringar att bygga ut den förebyggande fritidsverksamheten
för barn och unga genom att bl. a. upprätta flera fritidsklubbar
samt få till stånd ett erfarenhets- och informationsutbyte på nordiskt plan
beträffande efter- och vidareutbildning av ungdomsledare. Rekommendationen
antogs med 48 röster.

I ett ministerrådsförslag hade hemställts om rådets yttrande över förslaget
till en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige
om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och
sjukvården samt veterinärväsendet.

I förslaget till överenskommelse konstaterades att för hälso- och sjukvårds-
och veterinärpersonal är utbildningen i de flesta fall likvärdig.
Länderna skall eftersträva att tillräcklig utbildningskapacitet står till buds.
Överenskommelsen avser 18 kategorier av hälso-, sjukvårds- och veterinärpersonal.

Utskottet konstaterade att överenskommelsen medförde möjligheter för
de aktuella yrkeskategorierna att utan krav på medborgarskap söka arbete
i annat nordiskt land. Det var en stor fördel att bestämmelserna beträffande
de 18 yrkesgrupperna kunnat samlas i en övergripande överenskommelse.
Vidare påpekade utskottet att överenskommelsen byggde på förutsättningen
att den utbildning som gavs i de nordiska länderna för de
berörda grupperna var likvärdig. Detta innebar ett indirekt krav att se till
att utbildningssystemen inte avlägsnade sig för mycket från varandra.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 21) till Danmarks,
Finlands Norges och Sveriges regeringar att med beaktande av de
synpunkter som framförts från rådets sida snarast ingå överenskommelse
om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet i hälso- och sjukvården
och veterinärväsendet i enlighet med framlagt ministerrådsförslag.
Rekommendationen antogs med 54 röster.

Grethe Lundblad ställde en fråga angående möjligheterna för ministerrådet
att ompröva sitt ställningstagande att inte företa en kartläggning av
erfarenheterna av akupunkturbehandling i enlighet med rådets rekommendation
nr 22/1980. Av svaret framgick, att ministerrådet ansåg att denna
fråga kunde följas via medicinska facktidskrifter, på internationella kongresser
och genom direkta kontakter mellan läkare i olika länder, samt att
en nordisk kartläggning knappast skulle ge något utöver detta.

Rune Gustavsson ställde en fråga angående vilka åtgärder ministerrådet
ämnade vidta för att främja samnordisk utbildning vad gällde åldrandets
problem (rek. nr 5/1979). I svaret gavs bl. a. en redovisning av arbetet på
detta område inom ramen för den nordiska hälsovårdshögskolan, bl. a. en
konferens och en kurs samt ett planerat lektorat i vårdforskning. Vidare
meddelades, att åldringsvård blir ett högt prioriterat område i det förslag
till reviderat samarbetsprogram på social- och hälsovårdsområdet, som
ministerrådet lägger fram till nästa rådssession.

Redog. 1981/82:4

31

En norsk rådsmedlem ställde en fråga huruvida ministerådet avsåg att
undersöka hur hälsovårdsresurserna bäst kunde utnyttjas över gränserna
särskilt vad gällde Nordkalotten. Statsrådet Karin Söder hänvisade i sitt
svar till den nordiska överenskommelsen om gränskommunalt samarbete
och till det joursamarbete som fanns mellan vårdcentralerna i svenska
Övertorneå och finska Ylitornio.

Arbetsmarknad

I ett medlemsförslag hade bl. a. Rune Gustavsson hemställt om ett
nordiskt åtgärdsprogram i syfte att motverka ungdomsarbetslösheten.

Utskottet erinrade om den nordiska utredningen om den s. k. ungdomsgarantin
och ansåg att en samordning borde ske mellan vad som gjorts på
nordiskt och på ett bredare internationellt plan. Snabbt insatta ekonomiskpolitiska
åtgärder kompletterade med en större arbetsmarknadspolitisk
beredskap behövdes, däribland ökad satsning på arbetsförmedlingarna och
på utbildningen för de unga. De nordiska samarbetsinsatserna borde avse
åtgärder på längre sikt. Det praktiska genomförandet av de olika åtgärderna
var däremot en nationell angelägenhet.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 28) till de
nordiska ländernas regeringar att snarast möjligt vidta alla åtgärder som
kan medverka till att minska arbetslösheten bland de unga. Rekommendationen
antogs med 46 röster.

En fråga ställdes till Finlands, Norges och Sveriges regeringar huruvida
regeringarna avsåg att överväga ett nytt finansieringssystem för Nordkalottens
arbetsmarknadscenter i Övertorneå för att göra detta mer oberoende
av nationella myndigheter. Statsrådet Karin Andersson ansåg att den
existerande ekonomiska ansvarsfördelningen mellan länderna borde bibehållas
till dess erfarenheter vunnits av den ändrade finansieringsformen för
den svenska arbetsmarknadsutbildningen. Kapacitetsutnyttjandet vid
AMU-centret i Övertorneå var så stort att det ej var aktuellt med någon
nedskärning av verksamheten.

En fråga ställdes om vilka konkreta åtgärder ministerrådet avsåg att
vidta för att en konvention i skyndsam ordning skulle kunna ingås om
rätten att tillgodoräkna sig tjänstgöring i annat nordiskt land när löne- och
andra anställningsförmåner fastställdes i enlighet med rek. nr 17/1980.
Statsrådet Karin Söder svarade bl. a. att dessa problem var mycket komplicerade
då en sådan konvention skulle omfatta såväl arbetsrättsliga som
lagstadgade förhållanden både vid ut- och återflyttning, oavsett om arbetsgivaren
var stat. kommun eller privat. Ministerrådet ville därför först
kartlägga de anställningsförmåner som en person kunde tillgodoräkna sig
vid byte av arbete i sitt hemland. Arbetet torde därför ta avsevärd tid.

Doris Håvik ställde en fråga huruvida ministerrådet avsåg att arbetsmarknadens
parter skulle beredas möjlighet att delta permanent genom
fullvärdigt ledamotskap i den arbetsgrupp som tillsatts i enlighet med

Redog. 1981/82:4

32

rådets rekommendation nr 15/1980 angående datateknikens effekter på
sysselsättning, arbetsmiljö och näringsliv. Av svaret framgick bl. a. att
även om arbetsgruppen hållit ett första möte utan deltagande av arbetsmarknadens
parter, skulle dess arbete enligt mandatet ske i nära samverkan
med parterna som i en nära framtid skulle inbjudas att diskutera
frågan. Ministerrådet skulle därefter besluta hur parterna kunde infogas i
arbetsgruppens arbete.

Mot bakgrund av en motion i Sveriges riksdag om avskaffande av ett
system med reseersättningar till arbetssökande från Finland ställdes en
fråga om vilken ståndpunkt Sveriges regering skulle inta till en eventuell
hemställan härom från riksdagen. Statsrådet Karin Andersson erinrade i
sitt svar om att ordningen med sådan reseersättning för s. k. sökanderesor
inletts 1980 som en försökverksamhet som pågick hela 1981.

Arbetsmiljö

Ett ministerrådsförslag framlades om ett reviderat nordiskt samarbetsprogram
på arbetsmiljöområdet. I ministerrådsförslaget preciserades att
kraven på arbetsmiljö gällde såväl den privata som den offentliga sektorn.
Arbetsmiljöbegreppet hade utvidgats jämfört med tidigare genom att arbetstids-
och arbetsanpassningsfrågor tillkommit samt arbetstagarnas medbestämmande
över den egna arbetssituationen.

De insatsområden som angavs i ministerrådsförslaget var 1) arbetsmedicin/yrkeshygien,
2) yrkesskador/säkerhet, 3) psykosociata påfrestningar,
4) arbetstider, 5) arbetsanpassning, 6) lagstiftning och tillsynsverksamhet
och 7) ny teknologi. Utskottet fann att de kemiska ämnenas inverkan på
arbetsmiljön borde utgöra ett fristående insatsområde, men att samarbete
om lagstiftning och föreskrifter inte borde kallas insatsområde utan samarbetsmedel.
Sammanfattningsvis fann utskottet, att likheterna de nordiska
länderna emellan möjliggjorde en harmonisering av arbetsmiljölagstiftningen.
En nordisk arbetsmiljökonvention borde ingås, bl.a. därför att arbetstagarna
i Norden, som hade tillgång till en gemensam nordisk arbetsmarknad,
borde kunna ställa krav på att möta likartade bestämmelser och regler
oavsett i villket nordiskt land de befann sig och att av konkurrensmässiga
skäl lika stränga regler borde gälla på arbetsmiljöområdet runt om i Norden.
Som ett led i förberedelserna för denna arbetsmiljökonvention borde
en jämförande studie av skillnader och likheter i den nordiska arbetsmiljölagstiftningen
utföras snarast.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 19) till ministerrådet
att med beaktande av de synpunkter som framförts av rådet anta
ett reviderat program för samarbete i arbetsmiljöfrågor samt att kontinuerligt
och i fortlöpande kontakt med rådet och arbetsmarknadens parter
vidareutveckla och fördjupa det nordiska arbetsmiljösamarbetet. Rekommendationen
antogs med 46 röster mot 1.

Redog. 1981/82:4

33

Miljövård

Rune Gustavsson, Essen Lindahl och Rolf Sellgren m.fl. hade i ett
medlemsförslag tagit upp frågan om forskning kring bilavgasernas inverkan
på hälsa och miljö. Även om samarbete på nordiskt plan beträffande
avgasproblemen redan inletts ansåg utskottet att forskningen om effekterna
av utsläppen av avgaser ytterligare borde utvidgas och fördjupas, bl. a.
genom att utnyttja Nordiska hälsovårdshögskolans resurser. Vidare borde
bestämmelser och gränsvärden för fordonsföroreningar samordnas på internationellt
plan.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 29) till ministerrådet
att vidareutveckla och fördjupa samordningen av i Norden förekommande
forskning om fordonsavgasernas inverkan på hälsa och miljö. Rekommendationen
antogs med 56 röster.

Rådet antog dessutom en rekommendation (nr 30) till de nordiska ländernas
regeringar att på internationellt plan verka för att fordonsavgasernas
inverkan på hälsa och miljö blir föremål för intensifierad forskning och
att enhetliga regler fastställs. Denna antogs med 57 röster.

Doris Håvik hade tillsammans med andra rådsmedlemmar föreslagit en
rekommendation om utbyggnad av Nordiska hälsovårdshögskolans resurser
för forskning och utbildning inom det miljömedicinska området.
Utskottet konstaterade att hälsovårdshögskolan tillförts resurser för en
professur i miljömedicin fr.o.m. den 1 juli 1981, varigenom medlemsförslagets
syfte om en forskartjänst på hög nivå i ämnet miljömedicin tillgodosetts.
Vidare hade utskottet i skrivelse till presidiet hemställt om en utredning
inom ministerrådet angående möjligheterna för forskarutbildning vid
hälsovårdshögskolan inom ämnesområden som socialmedicin/preventiv
medicin, epidemiologi/biostatistik, hälso- och sjukvårdsadministration
samt miljömedicin. Mot bakgrund härav beslöt rådet på utskottets förslag
att inte företa sig något i anledning av medlemsförslaget.

Mot bakgrund av det samarbete som etablerats mellan Finland och
Sverige och att en konvention till skydd för Östersjöns marina miljö trätt i
kraft 1980 beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendationerna
nr 8/1975 om begränsning av utsläpp i Bottniska viken och nr 30/1970 om
åtgärder mot Östersjöns förorening för rådets del slutbehandlade.

D.2.4 Trafikutskottet

Utskottet har ägnat avsevärd tid åt att förbereda ett nordiskt trafiksäkerhetsår.
Ministerrådet beslöt också i samband med sessionen att 1983
skulle utlysas som ett sådant år.

Ökad användning av ljus vägbeläggning, harmonisering av bestämmelser
om transport av farligt gods, turismens skadeverkningar samt miljösäkra
sjötransporter är andra ärenden trafikutskottet arbetat med under
perioden.

3 Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 4

Redog. 1981/82:4

34

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Essen Lindahl (s), Per Petersson
(m) och Rolf Sellgren (fp).

Möten

Utskottet har hållit möten den 16—19 juni 1980 i Danmark, den 3 november
i Oslo, den 8 december i Köpenhamn och den 19—20 januari 1981 i
Stockholm samt under sessionen den 2 och 4 mars i Köpenhamn.

Vid junimötet diskuterade utskottet med representanter för NTR (Nordiska
trafiksäkerhetsrådet) formerna för samarbetet mellan rådet och ministerrådet
och förberedelserna för ett nordiskt trafiksäkerhetsår (se nedan).
Utskottet erhöll en redogörelse av ordföranden i Nordiska kommittén
för transportekonomisk forskning (NKTF) för kommitténs verksamhet
och budgetmässiga situation. Samtidigt fick utskottet en redogörelse för
utbyggnadsplanerna för Kastrups flyghamn.

Vid utskottets möte den 3 november i Oslo redogjorde Nordiska ämbetsmannakommittén
för transportfrågor (NÄT) för sitt verksamhetsprogram.
Samma dag mötte utskottet representanter för Kjölengruppen och Kvarkenrådet
för att diskutera aktuella mellanriksförbindelser till lands, sjöss
och i luften i Mittnorden.

Vid mötet mellan utskottet och ministerrådet (trafik- och trafiksäkerhetsministrarna)
den 8 december i Köpenhamn diskuterades samarbetsfrågor
på trafik- och trafiksäkerhetsområdet, däribland förbindelserna på
Nordkalotten, Öresundsförbindelsema och förberedelserna för ett nordiskt
trafiksäkerhetsår (se nedan). Vid detta tillfälle sammanträffade utskottet
även med representanter för SAS’ ledning för att dryfta SAS’
prissättning i inrikesflygtrafiken. Utskottet och SAS’ representanter ansåg
regelbundna möten mellan utskottet och SAS’ ledning vara värdefulla.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottets förslag till rådets yttrande över ministerrådets berättelse
innehöll inledningsvis en hemställan om en undersökning av ländernas
transportpolitik omfattande bl. a. energi- och miljöfrågorna inom transportsektorn.
Ministerrådet uppmanades vidare att under hösten 1981 genomföra
en utvärdering av flygförbindelsema på Nordkalotten och förlänga
försöksperioden med ett år samt att följa utvecklingen av flygförbindelsen
Trondheim-Östersund-Sundsvall-Vasa och rapportera om den
till 30:e sessionen. Beträffande Kiruna-Narvikvägen underströks det angelägna
i att arbetet färdigställs snarast möjligt. Under det internationella
handikappåret 1981 borde åtgärder vidtas för att förbättra de handikappades
möjligheter att använda kollektiva transportmedel och prioritera telehjälpmedel.

Redog. 1981/82:4

35

Den tidigare utförda utredningen om transportstöden till Finland, Norge
och Sverige borde följas upp för att klargöra hur en harmonisering av
reglerna för transportstöden skulle påverka konkurrensförhållandena mellan
och inom länderna. Utskottet framhöll att ministerrådet i skyndsam
takt och i nära samarbete med rådets organ borde genomföra förberedelserna
för ett nordiskt trafiksäkerhetsår (se nedan). På trafiksäkerhetsområdet
borde dessutom åtgärder vidtas för att eliminera undermålig säkerhetsutrustning
för barn i bil och för en harmonisering av ländernas regler för
säkerhet i järnvägstrafiken. Inom turistsamarbetet uppmärksammade utskottet
Nordturist-biljettens ringa popularitet och fann att insatser måste
göras för att få biljetten mera attraktiv.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande med 50 röster mot 1 (nr 3).

Trafiksäkerhetsfrågor

Utskottet har starkt engagerat sig för genomförandet av rekommendation
nr 10/1980 om ett nordiskt trafiksäkerhetsår. En arbetsgrupp inom
utskottet förberedde frågan under året. Utskottet dryftade saken med
sakkunniga från ministerrådssidan vid sitt möte i Danmark den 16-18 juni
och med ministerrådet vid det gemensamma mötet i Kopehamn den 8
december och den 5 mars.

Sedan en gemensam projektgrupp utrett frågan beslöt ministerrådet vid
sitt möte under sessionen utlysa år 1983 som ett nordiskt trafiksäkerhetsår.
Planerna för trafiksäkerhetsåret skulle bearbetas vidare.

En nordisk konferens om trafiksäkerhet våren 1981 tjänade som en
förberedelse för trafiksäkerhetsårets planering. De sammanlagda kostnaderna
för trafiksäkerhetsåret hade beräknats till 10 milj. Nkr varav 8 milj.
Nkr skulle belasta de nationella budgeterna och 2 milj. Nkr ministerrådets
projektbudget.

I ett medlemsförslag hade bl. a. Essen Lindahl tagit upp frågan om
förbättring av trafiksäkerheten genom användning av ljus vägbeläggning.

Sedan remissbehandlingen bl. a. visat, att det rådde i viss mån olika
uppfattningar om värdet av ljus vägbeläggning på obelysta vägar, föreslog
utskottet en rekommendation till ministerrådet 1) att i syfte att öka trafiksäkerheten
i Norden arbeta för att vägarna i Norden förses med vägbeläggning
med goda ljusreflexionsegenskaper, exempelvis ljus vägbeläggning
och beläggning med grov yttextur och 2) att intensifiera pågående forskning
om vägbeläggningens betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt.

Rådet antog utskottets förslag till rekommendation (nr 18) med 54 röster.

Rolf Sellgren hade tillsammans med andra medlemmar i rådet tagit upp
frågan om harmonisering av de nordiska ländernas bestämmelser om
transport av farligt gods.

Utskottet ville särskilt betona vikten av en harmonisering av de internationella
bestämmelserna på området. Varje nordiskt land hade olika nationella
föreskrifter och en harmonisering skulle medföra bl. a. finansiella och

Redog. 1981/82:4

36

trafiksäkerhetsmässiga fördelar enligt utskottet. Om det fanns skäl att
fortsättningsvis avvika från de internationella bestämmelserna, borde dessa
avvikelser vara överensstämmande inom Norden.

På förslag av utskottet antog rådet två rekommendationer (nr 16 och 17).
Den förstnämnda var riktad till de nordiska ländernas regeringar att internationellt
arbeta för att internationella bestämmelser om transport av
farligt gods med olika transportmedel harmoniseras. I den senare rekommenderas
ministerrådet att arbeta för harmonisering inom Norden av
bestämmelser om transport av farligt gods. Båda rekommendationerna
antogs med 56 röster. En rådsmedlem röstade mot den första rekommendationen.

Mellanriksförbindelser

Per Pettersson ställde en fråga till Norges regering huruvida regeringen
avsåg att göra något för att Kiruna-Narvikvägen skulle hinna färdigställas
samtidigt på hela sträckningen. Av svaret framgick att Norge endast avsåg
att bygga en sommarväg färdig till 1983 och att Kirunavägen prioriterades
lågt i den regionala vägplaneringen i Nordnorge. Norges trafikminister
räknade dock med att Kiruna-Narvikvägen även på norsk sida skulle
byggas ut till lika god standard som på den svenska sidan.

Sedan broförbindelserna kommit till stånd, förklarade rådet rekommendationerna
nr 15/1970 om en bro vid Karesuando och nr 14/1974 om en
landsvägsbro vid Kolari slutbehandlade. Sedan utskottet funnit att det ej
fanns skäl att förvänta sig ytterligare utredningar angående rekommendation
nr 27/1973 om mellanriksväg Skjomen—Stora Sjöfallet slutbehandlade
rådet rekommendationen.

Turism

I ett medlemsförslag hade hemställts om en rekommendation om åtgärder
för att minska turismens skadeverkningar på naturen och de traditionella
näringarna med särskild hänsyn till turismen från utomnordiska
länder.

Utskottet underströk att de nordiska länderna gemensamt borde förstärka
sina informationsinsatser inte bara om de rättigheter att vistas i naturen
som tillkom allmänheten utan också om de skyldigheter som detta innebar.
Naturens sårbarhet och de traditionella näringarnas behov borde iakttas
vid planering och styrning av turismen.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 13) till ministerrådet
att ställa nödvändiga resurser till förfogande för att skyndsamt kunna
slutföra pågående utredningar samt vidta därav påkallade åtgärder i syfte
att minimera turismens skadeverkningar på naturen och de traditionella
näringarna. Rekommendationen antogs med 42 röster.

En fråga ställdes till ministerrådet angående vilka åtgärder ministerrådet
avsåg att vidta för samordnad information för båtturismen inom Norden.

Redog. 1981/82:4

37

Dåvarande statsrådet Ulf Adelsohn besvarade frågan med en hänvisning
till en serie broschyrer med praktisk information om förutsättningar och
bestämmelser för båtlivet i Danmark, Finland, Norge och Sverige som
utarbetats av ministerrådets arbetsgrupp för enhetliga bestämmelser i Norden
rörande fritidsbåtar och som under sommaren 1981 skulle komma att
ges ut även på engelska och tyska förutom på respektive lands språk.

Flygtrafik

Ingrid Sundberg ställde en fråga angående vilka möjligheter Danmarks
regering ansåg att det fanns för att samplanera den utrikes flygtrafiken på
Kastrup och Sturup. Frågan motiverades av de stora utbyggnadsplanerna
för Kastrup och den befintliga överkapaciteten på Sturup. Den danske
trafikministern ansåg det dock helt orealistiskt att, som antytts i frågan,
låta Kastrup och Sturup fungera som en enda stor internationell lufthamn.
Vidare hänvisade han till att SAS uttryckt starkt intresse för utbyggnaden
av Kastrup.

Till Sveriges regering ställdes en fråga huruvida regeringen avsåg att
Bromma flygplats även framledes skulle kunna användas för trafik med
propellerflygplan och om man under dessa förutsättningar från svensk sida
var villig att beakta flygplatsens användning även för trafiken ÅlandStockholm.
Dåvarande statsrådet Ulf Adelsohn hänvisade till riksdagens
beslut att jettrafiken på Bromma flygplats snarast möjligt flyttas till Arlanda
och att enligt beslutet Bromma bibehålies tills vidare som flygplats
med hänsyn till allmänflygets behov och kravet på reservflygplats i Stockholmsområdet.
Han såg inga luftfartspolitiska hinder för att flygförbindelser
med Åland i framtiden kunde upprätthållas från Bromma med propellerdrivna
flygplan.

Sjötransporter

I ett medlemsförslag hade bl. a. Rolf Sellgren hemställt att ministerrådet
i brådskande ordning skulle utarbeta ett åtgärdsprogram med syfte att
åstadkomma miljösäkra sjötransporter samt att de nordiska ländernas regeringar
inom internationella samarbetsorgan skulle verka för överenskommelser
för att minska riskerna för miljöfarliga utsläpp vid sjötransporter.

Utskottet hänvisade bl. a. till det svenska betänkandet ”Ren tur. Program
för miljösäkra sjötransporter” och ansåg att många av de åtgärder
som där föreslagits med fördel också kunde genomföras på internationellt
plan. Åtgärder som enbart avsåg de nordiska fartygens konstruktion och
utrustning skulle inte ge åsyftad effekt, eftersom bara en mindre del av
fartygen på de nordiska hamnarna seglade under nordisk flagg. Utskottet
föreslog därför två rekommendationer.

Det första förslaget som innebar att rådet rekommenderade ministerrådet
att utarbeta ett åtgärdsprogram med syfte att åstadkomma miljösäkra

Redog. 1981/82:4

38

sjötransporter, antogs av rådet med 46 röster mot 1 (nr 14). Enligt det
andra förslaget rekommenderade rådet de nordiska ländernas regeringar
att inom internationella samarbetsorgan samfällt verka för ökad miljösäkerhet
vid sjötransporter. Detta förslag antogs med 47 röster (nr 15).

D.2.5 Ekonomiska utskottet

En av utskottets stora frågor har varit ett förslag om att förbättra
nordiska företags konkurrensmöjligheter när det gäller projektexport.
En annan har varit ett reviderat avtal om nordiskt biståndssamarbete.
Dessutom har utskottet behandlat energiforskning i Norden, alternativa
drivmedel, gruvsamhällenas svårigheter och fiskodling.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Allan Hernelius (m), Paul
Jansson (s). Bertil Jonasson (c). Svante Lundkvist (s), tillika utskottets
ordförande och Gabriel Romanus (fp).

Möten

Utskottet har hållit möten i Köpenhamn den 19 maj 1980, Helsingfors
den 18 augusti, Oslo den 5 november, Stockholm den 10 december samt i
Stockholm den 22—23 januari 1981, Oslo den 11 — 12 februari och under
Köpenhamns-sessionen den 2 mars.

Den 19 maj mötte utskottet bl. a. representanter för Nordens Fackliga
Samorganisation (NFS) och diskuterade samarbetet mellan NFS och utskottet.
Vid sitt möte den 18 augusti fick utskottet en orientering om
Nordiska investeringsbankens verksamhet. Vid samma möte diskuterades
även frågan om projektexport (se nedan) med representanter för ministerrådet
och banken. Den 5 november utsåg utskottet sina representanter i en
med social- och miljöutskottet gemensam arbetsgrupp för att förbereda ett
seminarium om energi- och miljöfrågor den 9—11 november 1981 i Södertälje.

Biståndssamarbetet utgjorde huvudämnet för mötet i Stockholm den 10
december, då utskottet som en förberedelse för ett möte med ministerrådet
fick en tjänstmannaföredragning om de nordiska ländernas bilaterala och
multilaterala bistånd samt om de samnordiska biståndsprojekten. Ytterligare
ett möte hölls i Stockholm den 22-23 januari, varvid utskottet bl. a.
fick en orientering om planerade gasnät i de nordiska länderna. Den 12
februari mötte utskottet samarbetsministrarna och diskuterade bl. a. utkastet
till ny biståndskonvention (se nedan) och Brandt-kommissionens rapport
”Nord-syd: ett program för överlevnad”.

Redog. 1981/82:4

39

Behandlade saker

Ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt förslag till rådets yttrande över berättelsen framhöll utskottet
vikten av gemensamt nordiskt uppträdande för att påverka den internationella
ekonomiska politiken, framför allt inom OECD. I kampen för att
främja ekonomisk uppgång måste de nordiska länderna slå vakt om välfärdsstatens
bärande idéer: rätten till arbete, en rättvis fördelning av produktionsresultaten
och skydd för de svaga grupperna i samhället. Utskottet
farn det viktigt, att konkreta åtgärder vidtogs under 1981 för att ytterligare
utveckla den nordiska hemmamarknaden. I detta sammanhang var
det angeläget att förbättra förhållandena för små och mellanstora företag.
Därvid borde undersökas möjligheterna för en gemensam nordisk serviceordning
för dessa företags export utanför Norden.

Utskottet såg med tillfredsställelse på beslutet om ett samarbetsprogram
på energiområdet inriktat på forskning och utveckling samt utgick från att
konkreta åtgärder skulle vidtas och rapporteras till 1982 års session. Ministerrådet
borde utforma en strategi för att göra Norden mindre beroende av
importerade energiråvaror och för att utnyttja nordiska resurser för industriell
utveckling till stöd för sysselsättning och regionalpolitik. Det var
nödvändigt att samarbetet på industri- och energiområdet effektiviserades.
Ministerrådet uppmanades därför att undersöka existerande organisatoriska
former för detta samarbete.

Utskottet fann det vidare nödvändigt att en utvidgning av det gränsregionala
samarbetet åtföljdes av en konkretisering av projekt enligt ministerrådets
handlingsprogram för regionalpolitisk! samarbete. Slutligen förordades
en rådgivande kommitté och en referensgrupp bestående av representanter
för fackföreningsrörelsen och näringslivet för en bättre samordning
av samarbetet beträffande multinationella företag.

Utskottets förslag till rådets yttrande (nr I) antogs med 60 röster mot 1.

Energifrågor

Essen Lindahl och Grethe Lundblad hade tillsammans med andra socialdemokratiska
medlemmar av rådet föreslagit en rekommendation om åtgärder
för framställning av alternativa drivmedel inom Norden.

Utskottet instämde i att det skulle vara en fördel om de nationella
insatserna på forskning/utvecklingssidan kunde samordnas. I en första
omgång borde insatserna inriktas på användningen av metanol som tillsatsämne.
Utan att vilja tillstyrka förslaget att uppföra en demonstrationsanläggning
hänvisade utskottet bl. a. till ett uttalande från Nämnden för
energiproduktion i Sverige om möjligheten för nordiskt deltagande i en
planlagd demonstrationsfabrik för metanolproduktion baserad på biomassa
och torv.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 2) till minis -

Redog. 1981/82:4

40

terrådet 1) att vidta åtgärder för samordning av pågående och planlagda
forsknings- och utvecklingsinsatser för framställning av alternativa drivmedel
i Norden 2) att kartlägga miljökonsekvenserna vid produktion och
användning av alternativa drivmedel. Rekommendationen antogs med 51
röster.

Ytterligare en rekommendation antogs med anledning av förslaget, nämligen
nr 3, riktad till de nordiska regeringarna, att på gemensam nordisk
basis arbeta för internationella bestämmelser för såväl bränslen som fordon
för att främja användning av alternativa drivmedel. Denna rekommendation
antogs med 54 röster.

Arne Gadd, Paul Jansson, Svante Lundkvist och Olof Palme hade tillsammans
med andra socialdemokratiska rådsmedlemmar tagit upp frågan
om bättre samordning av energiforskningen i Norden.

Utskottet konstaterade att samarbete på energiområdet huvudsakligen
bedrevs inom Nordiska industrifonden. Dock torde det föreligga stora
samordningsproblem. Nya organisatoriska former och en mera aktiv styrning,
dock utan att inrätta nya organ, liksom Nordiska industrifondens
möjligheter därvidlag borde undersökas. Mot bakgrund av bristen på kvalificerad
personal borde ministerrådet samordna den nordiska utbildningen
av energiforskare.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 4) till ministerrådet
i enlighet med medlemsförslagets yrkande dvs. att utreda möjligheterna
för en bättre samordning av energiforskningen i Norden. Rekommendationen
antogs med 61 röster.

En fråga ställdes om vilka åtgärder ministerrådet hade för avsikt att
vidta för ökad säkerhet för personer som arbetar vid kärnkraftverk eller
som bor i närheten av dem och för en lösning av frågan om kärnavfallet.
Statsrådet Petri svarade med bl. a. en redogörelse för det nordiska samarbetet
som pågår på dessa områden främst inom ramen för det nordiska
kontaktorganet för atomenergifrågor. Vidare nämndes pågående förhandlingar
mellan Svensk kärnbränsleförsörjning AB och det finska företaget
Industrins kraft AB om att under begränsad tid lagra använt kärnbränsle
från det svensktillverkade kärnkraftverket Olkiluoto i ett svenskt centrallager
för använt bränsle.

Industripolitik

I ett medlemsförslag hade tagits upp frågan om gemensamma nordiska
lösningsmodeller för att avhjälpa de svårigheter sorn gruvsamhällen möter
när malmfyndigheterna minskar eller tar slut eller när gruvdriften av annan
orsak försvåras.

Bl. a. mot bakgrund av rådets uttalande vid förra sessionen om samarbete
inom industrisektorn såg utskottet det som naturligt att ministerrådet tog
initiativ beträffande gruvindustrin för att få analyserat vilka samarbetsmöjligheter
som kunde finnas. Arbetsmarknadens parter och Nordiska inves -

Redog. 1981/82:4

41

teringsbanken borde delta i en sådan analys. Samarbete mellan nordiska
gruvföretag kunde på sikt stärka branschens ställning i en internationell
konkurrens.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 5) till ministerrådet
- i syfte att avhjälpa de svårigheter som gruvsamhällen möter, när
malmförekomsterna minskar eller tar slut eller när gruvdrifterna av annan
orsak inskränks — att ta initiativ till dels att en undersökning företas om
det t. ex. genom koncessionslagstiftning kan ställas krav på att inskränkning/avveckling
sker i planlagda former inom tillfredsställande tidsramar,
dels att myndigheter och regionala utvecklingsinstitutioner i god tid
utreder behovet av och planläggningen av alternativa verksamheter, dels
att det sker ett utbyte av erfarenheter av olika aspekter på avveckling av
gruvverksamheten och dels att samarbetsmöjligheterna mellan nordiska
gruvföretag utreds. Rekommendationen antogs med 51 röster mot 1.

Fiske och skogsbruk

Bertil Jonasson m. fl. hade föreslagit en rekommendation om samarbete
på fiskodlingens område.

Utskottet påpekade, att även om de nordiska länderna valt olika tekniska
lösningar och utvecklingen av näringen inte nått lika långt i alla
länderna, torde problemen vara av samma karaktär. Ett samarbete var
sålunda naturligt. Även de miljömässiga konsekvenserna av fiskodling
borde uppmärksammas.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 6) till ministerrådet
i enlighet med förslagsställarnas yrkande, dvs. att vidta åtgärder
för att utveckla det nordiska samarbetet på fiskodlingens område. Rekommendationen
antogs med 51 röster.

I ett medlemsförslag hade Bertil Jonasson och Gunnel Jonäng m. fl. tagit
upp frågan om en vandringsutställning om skogsbruket och naturvården
inom Norden 1982.

Utskottet ansåg det emellertid inte riktigt att prioritera projekt av denna
karaktär utanför den ordinarie budgetbehandlingen, och på utskottets förslag
beslöt rådet att inte företa sig något med anledning av förslaget.

Biståndsfrågor

Ministerrådet hade utarbetat ett förslag till ett avtal om gemensamt
nordiskt biståndssamarbete innebärande en revidering av den s. k. Oslokonventionen
från 1968. I det nya betydligt mera detaljerade avtalet var
förändringarna till stor del av organisatorisk karaktär. Avsevärda befogenheter
föreslogs bli delegerade till ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor,
bl. a. med hänsyn till att de nordiska biståndsministrarna inte sammanträdde
i form av ministerråd.

Vid överläggningar mellan ministerrådet och ekonomiska utskottet den
12 februari 1981 framförde utskottet flera kritiska synpunkter och änd4
Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 4

Redog. 1981/82:4

42

ringsförslag till det föreslagna biståndsavtalet. I det slutliga förslag som
ministerrådet därefter presenterade togs i stor utsträckning hänsyn till
utskottets synpunkter. Sålunda infogades en paragraf om rådets kontrollerande
funktioner och det preciserades att det var ministerrådets uppgift
att fastställa budgetramarna och att avgöra principiella frågor beträffande
genomförandet av de gemensamma nordiska biståndsprojekten. Utskottet
konstaterade dessa ändringar med tillfredsställelse och på utskottets förslag
ansågs rekommendation 5/1977 om samarbete beträffande utvecklingsländerna
för rådets del slutbehandlad.

Projektexport

Nordiska ministerrådet hade i ett ministerrådsförslag hemställt om rådets
yttrande över ett antal förslag för att stärka nordiska företags konkurrensmöjligheter
på projektexportmarknaden. Förslagen innefattade dels
åtgärder från exportfrämjande organisationer för att utveckla informationssamverkan
samt tillvarata gemensamma nordiska intressen i bl. a.
internationella utvecklingsbanker och organ, dels åtgärder från de nationella
exportgaranti- och exportkreditinstituten samt Nordiska investeringsbanken
för att underlätta exportfinansieringen vid samnordiska exportleveranser.
Vidare omfattade förslagen dels en nordisk projektexportfond
med uppgift att lämna bidrag för finansiering av förutsättnings- och
lönsamhetsstudier, marknadsundersökningar etc. av nordiskt intresse och
dels ett system med nordiska projektinvesteringslån för finansiering av
investeringsprojekt av nordiskt intresse främst i u-länder, men även i bl. a.
statshandelsländer. Utskottet tillstyrkte förslaget om ökat samarbete mellan
de exportfrämjande organisationerna.

Beträffande exportgarantier och exportkrediter tillstyrkte utskottet förslaget
att de nordiska ländernas exportgarantiinstitut skulle värdera möjligheterna
att ingå avtal om garantiteckning för både köpar- och leverantörkrediter
för underleveranser från andra nordiska länder. Utskottet ansåg
att nordiska exportkreditramar i vissa situationer kunde utgöra ett intressant
instrument för att främja nordisk export.

Utskottet fann att en gemensam nordisk projektexportfond kunde vara
en god komplettering till nationella ordningar, speciellt när det gällde att
bearbeta internationella organisationer, och tillstyrkte att fonden upprättades
som en juridisk person med placering i Helsingfors.

Beträffande det föreslagna systemet med nordiska projektinvesteringslån
hade utskottet viss förståelse för svårigheterna att på förhand avgöra
på vilket sätt den föreslagna kreditmöjligheten skulle komma att utnyttjas.
Investeringsbanken borde dock ha särskilda möjligheter att samarbeta med
internationella organisationer. Utskottet tillstyrkte förslaget om att investeringsbankens
styrelse skulle besluta i frågor om lån eller garantier.

Allan Hernelius hade tillsammans med tre andra utskottsmedlemmar i
en reservation förslagit att ministerrådet i avvaktan på pågående utred -

Redog. 1981/82:4

43

ningar skulle framlägga ett nytt förslag till nästa session samt till den
sessionen företa kompletterande utredningar.

Sedan reservanternas förslag i en första votering förkastats med 55
röster mot 15, antog rådet på utskottets förslag en rekommendation (nr 1)
till ministerrådet att vidta nordiska samarbetsåtgärder på projektexportområdet
i överensstämmelse med ministerrådsförslaget och med beaktande
av utskottets synpunkter. Rekommendationen antogs med 56 röster
mot 1.11 medlemmar avstod från att rösta, däribland Nils Carlshamre,
Rolf Clarkson, Per Petersson och Ingrid Sundberg.

D.3 Kommittéerna

D.3.1 Informationskommittén
Medlemmar

Svenska medlemmar i kommittén har varit Sture Palm (s), kommitténs
vice ordförande, och Rune Gustavsson (c). Kommittén består av 10 ledamöter,
2 från varje land.

Möten

Informationskommittén har under verksamhetsperioden hållit fyra möten.
Därutöver har två gemensamma möten hållits med Nordiska ministerrådet/samarbetsministrama.

Kommitténs verksamhet

Informationskommittén är ett rådgivande organ till presidiet i informationsfrågor
och planerar och koordinerar rådets informationsverksamhet
samt svarar även för utgivningen av tidskriften Nordisk Kontakt, som ger
aktuell orientering om politiska frågor i Norden.

1 samband med sessionen hölls ett konstituerande möte i Reykjavik den
5 mars 1980. Till ordförande för kommittén återvaldes stortingsrepresentant
Jo Benkow, Norge, och till vice ordförande Sture Palm.

Den 4—6 augusti 1980 höll informationskommittén sitt sommarmöte i
Kalmar. Nordisk Kontakts prenumerationspris höjdes från 30 Skr till 105
Skr. Man beslöt också att under hösten 1980 ge ut ett specialnummer av
Nordisk Kontakt med anledning av det nordiska språkåret och att rekommendera
en övergång till databaserat adressregister för att få en effektivare
distribution av rådets och ministerrådets informationsmaterial och publikationer.
Kommittén beslöt vidare att ett seminarium för de politiska
partiernas ideologiska tidskrifter skulle hållas under hösten 1980. I anslutning
till mötet besöktes Öland och Orrefors.

Den 6 november 1980 sammanträdde informationskommittén i Oslo då

Redog. 1981/82:4

44

bl. a. informationsplanen för 1981 godkändes och stadgar för Nordiska
rådets journaliststipendium fastställdes.

Den 21 januari 1981 i Stockholm godkände informationskommittén förslag
till nya riktlinjer för Nordisk Utredningsserie och Nord-publikationer
som presidiet senare fastställde.

Den 5 mars 1980 överläde informationskommittén med samarbetsministrama
i Reykjavik då man diskuterade informationsplanen, koordineringsfrågor
och informationsresurser. Det följande mötet med samarbetsministrama
hölls i Oslo den 6 november då principerna för det nordiska informationsarbetet,
dess villkor och svårigheter diskuterades.

Seminarier

Nordiska rådet och ministerrådet arrangerade fyra seminarier under
verksamhetsperioden.

8 journalister från stora europeiska dagstidningar reste Norden runt den
15-20 juni för att orientera sig om de nordiska länderna och det nordiska
samarbetet. Man startade i Köpenhamn den 15-16 juni med bl. a. besök på
Nordiska ministerrådets kultursekretariat och NORDITA, Nordiska institutet
för Atomfysik därifrån vidare till Göteborg för besök på Volvo och
diskussion om nordiskt industriellt samarbete och sedan vidare över
Stockholm till Helsingfors. I Stockholm sammanträffade journalisterna
med Olof Palme.

Det nordiska stoffet i undervisningen debatterades vid ett tvådagarsseminarium
för lärare vid lärarhögskolor i Norden den 10-12 september i
Jyväskylä i Finland. Ett 40-tal lärare från Danmark, Finland, Norge och
Sverige deltog, varav 13 från Sverige. Seminariet, som öppnades av Rune
Gustavsson, diskuterade hur man kan förbättra de nordiska samarbetsorganens
information till skolorna och även få lärarnas synpunkter på och
förslag till ökad undervisning om Norden och nordiskt samarbete vid
lärarutbildningsanstaltema. Lektor Sven-Gustaf Edqvist talade om möjligheter
till praktiska nordiska kontakter inom ramen för skolarbetet.

Den 17-19 september hölls ett seminarium i Sundvollen utanför Oslo för
ekonomiska journalister vid dags- och fackpress, radio och TV. Svante
Lundkvist talade om problem och förutsättningar för det nordiska ekonomiska
samarbetet. Departementsrådet Ragnar Sohlman presenterade förslaget
om gemensam nordisk projektexport. Andra medverkande från Sverige
var direktör Rut Bäcklund-Larsson, Nordiska Industrifonden, och
direktör Christian Lindström, Utvecklingsfonden för Södermanlands län.
Ett 30-tal journalister med ekonomisk inriktning från Danmark, Finland,
Norge och Sverige deltog, varav 7 från Sverige.

Ett fjärde seminarium arrangerades den 22—24 oktober i Marienlyst
utanför Helsingör i Danmark för journalister vid politiska tidskrifter i de
nordiska länderna. Avsikten med seminariet var att kartlägga debatten om
det nordiska samarbetets allmänna inriktning och dess ideologiska och

Redog. 1981/82:4

45

idémässiga utformning under 1980-talet. Byråchef Lars Ekengren, SIDA,
presenterade förslaget till projektexport och departementsrådet Bert Isacsson
talade om arbetskraftens och kapitalets rörlighet. Av de 27 deltagarna
var 7 journalister från Sverige.

Nordiska rådets journaliststipendium 1980

Margaretha Bergman vid Tidningarnas Telegrambyrås riksdagsredaktion,
Stockholm, tilldelades Nordiska rådets journaliststipendium i Sverige
på 4000 kronor för att studera nyhetsbyråernas riksdagsredaktioners arbete
i de övriga nordiska länderna.

D.3.2 Budgetkommittén
Medlemmar

Svenska medlemmar i budgetkommittén har varit Nils Carlshamre (m)
och Svante Lundkvist (s), kommitténs ordförande. Kommittén består av
tio medlemmar, två från vaije land.

Möten

Kommittén har hållit möten den 26 mars 1980 i Stockholm, den 6 och 7
november i Oslo och den 4-5 mars 1981 under sessionen i Köpenhamn.
Vid två av dessa tillfallen hade hållits överläggningar med de nordiska
samarbetsministrarna.

Kommitténs verksamhet

Budgetkommittén är rådets organ i budgetöverläggningar med ministerrådet
rörande den nordiska budgeten. Kommittén har också till uppgift att i
samråd med berörda utskott och kommittéer följa genomförandet av rådets
rekommendationer och beslut. Mot bakgrund av den betydelse som budgetkommitténs
uppgifter tillmäts framlades kommitténs årliga berättelse
som separat dokument vid rådets 29:e session för att härigenom möjliggöra
en särskild debatt kring budgetkommitténs verksamhet. Svante Lundkvist
framhöll i sin presentation av budgetkommitténs verksamhetsberättelse,
att en av kommitténs viktigaste uppgifter var att försöka medverka till en
samlad bedömning av Nordiska rådets krav på resurser för det nordiska
samarbetet och att i det sammanhanget ge uttryck för utskottens och
därmed Nordiska rådets politiska prioriteringar.

För 1981 uppgick ministerrådets allmänna budget till sammanlagt 111,8
miljoner nkr. Budgeten för det nordiska kulturella samarbetet uppgick till
85 miljoner dkr och presidiets budget till 9,5 miljoner skr. Kommittén har
även behandlat ministerrådets budgetförslag för 1982. Den allmänna budgeten
har fastställts till 130,3 miljoner nkr och kulturbudgeten till 95,8
miljoner dkr. Ministerrådsbesluten om 1982 års budgetförslag har fattats
efter 29:e sessionen.

Som ett led i strävandena att ge kommitténs överväganden mera tyngd
5 Riksdagen I98II82. 2 sami. Nr 4

Redog. 1981/82:4

46

kommer budgetkommitténs bedömning av budgetförslagen fortsättningsvis
att ske utifrån en samlad genomgång av såväl kulturbudgeten som den
allmänna budgeten.

Kommittén underströk vid sina överläggningar med ministerrådet betydelsen
av den parlamentariska medverkan i budgelbehandlingen och att
det inte borde vidtas åtgärder som reducerade de nordiska parlamentariska
organens inflytande på budgetarna.

Huvuduppgifterna för kommittén skulle vara dels att medverka till att
rådets prioritering av nordiska samarbetsuppgifter får ökad politisk tyngd
och dels att överväga att de beviljade medlen används på ett ändamålsenligt
sätt för att lösa de mest angelägna uppgifterna. Svante Lundkvist
framhöll inför plenarförsamlingen i detta sammanhang: ”Vi bör inte regelmässigt
räkna med generella procentpåslag på alla områden utan en verklig
prövning av angelägenhetsgraden från tid till annan tvärs över hela den
nordiska budgeten”. Budgetkommittén efterlyste klarare information från
ministerrådet om pågående projekt och utredningar, en mera informativ
redogörelse för de närmaste två-tre årens arbetsuppgifter och en bättre
värdering av de enskilda projektens och utredningarnas resultat i förhållande
till målsättningar och resursanvändning. Kommittén hade också en
restriktiv inställning till ytterligare institutionalisering av det nordiska samarbetet.

I sin uppgift som kontrollerande organ pekade budgetkommittén bl. a. på
faran för att de nordiska utredningar som företas inom ministerrådets ram
inte följs upp tillräckligt effektivt vare sig inom ministerrådet eller på
nationellt plan. Budgetkommittén var också uppmärksam på det stora
antalet gamla rekommendationer och behovet av snabbare avskrivningar
av dessa.

Kritik mot pappersmängden i Nordiska rådet är en stående fråga. Svante
Lundkvist pekade i det avseendet på tre möjliga lösningar. Dels kunde
utskotten mera stramt pröva och prioritera medlemsförslagen. Dels kunde
ministerrådet påskynda sin handläggning av ärendena. Dels kunde ministerrådet
i god tid inför sessionen klargöra på vilka områden man ville
koncentrera sina insatser under det närmaste budgetåret.

E. Nordiska rådets litteraturpris

Vid en ceremoni den 3 mars 1981 i Köpenhamns Rådhus utdelades
Nordiska rådets litteraturpris för 1981 till den isländska författaren Snorri
Hjartarson för hans diktsamling ”Höstmörkret över mig”. Presentatör av
1981 års litteraturpristagare var författaren och tidigare rådsmedlemmen
Per Olof Sundman, som inledde med att påminna om att det var 20:e
gången som rådets litteraturpris utdelades och andra gången till en isländsk
författare. Per Olof Sundman underströk den nordiska litteraturens viktiga

Redog. 1981/82:4

47

roll för den grundläggande kulturella gemenskapen mellan de nordiska
länderna. Sundman avslutade sitt anförande med en dikt ur den prisbelönade
boken:

Lövfällningen ristar röd
runor i dimman
tysta
ord söker vila
ångest
och kärlek söker
intet och allt hos dig moder
evigt och oföränderligt
vaije löv
varje dikt.

Redog. 1981/82:4

48

Bilaga I

Nordiska rådets 29:e session i Köpenhamn
Lista över rekommendationer och yttranden
Rekommendationer

Rek. 111981 le Ang. nordiskt samarbete om projektexport
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta nordiske
samarbeidstiltak på prosjekteksportområdet i overensstemmelse med Ministerrådets
förslag og under iakttakelse av utvalgets synspunkter til ministerrådsforslag
B 33/e.

Rek. 2/1981/e Ang. samordning av FoU-insatser och kartläggning av miljökonsekvenser
vid framställning och bruk av alternativa drivmedel
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1) å vedta tiltak for samordning av iverksatte og planlagte forsknings- og
utviklingsinnsatser for fremstilling av alternative drivmiddel innen Norden

2) å kartlegge miljpkonsekvensene ved produksjon og bruk av alternative
drivmiddel.

Rek. 311981/e Ang. samarbete för att etablera internationella bestämmelser
för bruk av alternativa drivmedel
Nordisk Råd rekommanderer de nordiske regjeringer på fellesnordisk
basis å arbeide for internasjonale bestemmelser for såvel brennstoff som
kjpretpy for å fremme bruken av alternative drivmiddel.

Rek. 411981/e Ang. samordning av energiforskningen i Norden
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utrede mulighetene
for en bedre samordning av energiforskningen i Norden.

Rek. 5ll981le Ang. initiativ för att avhjälpa tynande gruvsamhällens svårigheter Nordisk

Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd, med sikte på å avhjelpe
de vanskeligheter som gruvsamfunnene mpter når malmforekomstene
m.nsker eller tar slutt, eller når gruvedriften av annen årsak bygges
ned, å ta initiativ til

- at det blir vurdert f. eks. gjennom konsesjonslovgivningen å stille krav
om at nedbyggingen/avviklingen skjer i planlagte former innenfor tilfredsstillende
tidsrammer,

— at myndigheter og regionale utviklingsinstitusjoner i god tid utreder
behovet for og planleggingen av alternativ virksomhet,

- at det skjer en utveksling av erfaringer vedrdrende ulike sider ved
avvikling av gruvedrift,

— at samarbeidsmulighetene mellom nordiske gruvefortetak utredes.

Redog. 1981/82:4

49

Rek. 6ll981le Ang. utveckling av samarbetsåtgärder rörande fiskodling
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta tiltak for å
utvikle det nordiske samarbeidet på fiskeoppdrettsområdet.

Rek. 7/1981/k Ang. förslag till ökat nordiskt radio- och TV-samarbete
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att till rådets
30:e session 1982 lägga fram konkret förslag till ökat nordiskt radio- och
TV-samarbete samt att i detta syfte uppta förhandlingar och genomföra
erforderliga kompletteringar av beslutsunderlaget i enlighet med vad som
aviseras i ministerrådsförslaget B 3 l/k.

Rek. 8/I981lk Ang. de nordiska författarkurserna
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att stöda de
nordiska författarkurserna på Biskops-Arnö genom årligt bidrag.

Rek. 9II98I/k Ang. de nordiska författarstipendierna
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna att utöka antalet
författarstipendier för studieresa till annat nordiskt land.

Rek. 1011981/k Ang. nordisk litteraturantologi för gymnasietstadiet
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att låta utarbeta
en nordisk litteraturantologi för gymnasiestadiet.

Rek. 1 lll981lk Ang. utbytes- och stipendieordning för bildkonstnärer
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att upprätta en
utbytes- och stipendieordning för nordiska bildkonstnärer.

Rek. I2ll98llk Ang. de nordiska forskarkurserna
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att fortsatt utveckla
de nordiska forskarkurserna.

Rek. 13/1981 It Ang. turismens skadeverkningar på naturen och de traditionella
näringarna

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att ställa nödvändiga
resurser till förfogande för att skyndsamt kunna slutföra pågående
utredningar samt vidta därav påkallade åtgärder i syfte att minimera turismens
skadeverkningar på naturen och de traditionella näringarna.

Rek. 14/1981/t Ang. åtgärdsprogram för miljösäkra sjötransporter
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utarbeta ett
åtgärdsprogram med syfte att åstadkomma miljösäkra sjötransporter.

Redog. 1981/82:4

50

Rek. I5ll98I/t Ang. internationella åtgärder för miljösäkra sjötransporter
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
inom internationella samarbetsorgan samfällt verka för ökad miljösäkerhet
för sjötransporter.

Rek. 16II981lt Ang. internationell harmonisering av bestämmelser för
transport av farligt gods

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
internationellt arbeta för att internationella bestämmelser för transport av
farligt gods med olika transportmedel harmoniseras.

Rek. 1711981/t Ang. nordisk harmonisering av bestämmelser för transport
av farligt gods

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att arbeta för
harmonisering inom Norden av bestämmelser för transport av farligt gods.

Rek. 18/1981 It Ang. vägbeläggning och trafiksäkerhet
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1) att i syfte att öka trafiksäkerheten i Norden arbeta för att vägarna i
Norden förses med vägbeläggning med goda Ijusreflexionsegenskaper,
exempelvis ljus vägbeläggning och beläggning med grov yttextur
och

2) att intensifiera pågående forskning om vägbeläggningens betydelse ur
trafiksäkerhetssynpunkt.

Rek. 19/I981ls Ang. reviderat samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att med beaktande
av de synpunkter som framförts av Nordiska rådet antaga ett reviderat
program för samarbete i arbetsmiljöfrågor samt att kontinuerligt och i
fortlöpande kontakt med Nordiska rådet och arbetsmarknadens parter
vidareutveckla och fördjupa det nordiska arbetsmiljösamarbetet.

Rek. 2011981/s Ang. ny nordisk konvention om social trygghet
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
snarast ingå en ny nordisk konvention om social trygghet i enlighet med
framlagt ministerrådsförslag.

Rek. 21/1981/s Ang. nordisk arbetsmarknad för hälso-, sjukvårds- och
veterinärpersonal

Nordiska rådet rekommenderar Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges
regeringar att med beaktande av de synpunkter som framförts från
Nordiska rådets sida snarast ingå en överenskommelse om godkännande
av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och
veterinärväsendet i enlighet med framlagt ministerrådsförslag.

Redog. 1981/82:4

51

Rek. 22II981ls Ang. intensifierat samarbete för att bekämpa rusmedelsmissbruket Nordiska

rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att i skyndsam
ordning vidtaga åtgärder för ett fördjupat och vidareutvecklat nordiskt
samarbete avseende förebyggande åtgärder, behandling och information i
syfte att bekämpa missbruket av alkohol, narkotika och psykofarmaka.

Rek. 23II981/s Ang. förstärkta resurser för forskning och utbildning på
rusmedelsområdet

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att tillföra Nordiska
nämnden för alkohol- och drogforskning och Nordiska hälsovårdshögskolan
förstärkta resurser för intensifierade insatser på rusmedelsområdet
beträffande forskning respektive utbildning.

Rek. 24ll981ls Ang. internationellt samarbete på rusmedelsområdet
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
uppträda gemensamt i internationella organisationer samt att verka för att
effektiva åtgärder vidtages för att stävja missbruket av alkohol, narkotika
och psykofarmaka.

Rek. 2511981Is Ang. förebyggande fritidsverksamhet för barn och unga
Nordiska rådet rkeommenderar de nordiska ländernas regeringar att
bygga ut den förebyggande fritidsverksamheten för barn och unga genom
att bland annat upprätta flera fritidsklubbar samt att få till stånd ett erfarenhets-
och informationsutbyte på nordiskt plan beträffande efter- och vidareutbildning
av ungdomsledare.

Rek. 2611981/s Ang. internationella begränsningar beträffande skattefri
alkoholinförsel

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i de nordiska länderna att
genom samfällt uppträdande på internationellt plan verka för enhetliga
regler som innebär begränsningar i rätten att tullfritt införa skattefria
alkoholvaror.

Rek. 2711981Is Ang. samarbete på friskvårdsområdet
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att låta
kartlägga de insatser som hittills gjorts för att förebygga sjukdom och
misstrivsel och som syftar till en effektivisering av aktiviteterna på friskvårdsområdet.

Rek. 2811981Is Ang. åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att
snarast möjligt vidtaga alla åtgärder som kan medverka till att minska
arbetslösheten bland de unga.

Redog. 1981/82:4

52

Rek. 29/I981ls Ang. forskning om fordonsavgasernas inverkan på hälsa
och miljö

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att vidareutveckla
och fördjupa samordningen av i Norden förekommande forskning
om fordonsavgasernas inverkan på hälsa och miljö.

Rek. 3011981Is Ang. internationellt forskningssamarbete beträffande fordonsavgaser Nordiska

rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att på
internationellt plan verka för att fordonsavgasernas inverkan på hälsa och
miljö blir föremål för intensifierad forskning och att enhetliga regler fastställes.

Rek. 3111981 lj Ang. enhetliga viseringsregler i de nordiska länderna
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Minsterråd at underspge mulighedeme
for att gennemfpre ensartede viseringsregler i de nordiske lande.

Rek. 32ll981lj Ang. antagande av nordisk språkkonvention
Nordisk Råd henstiller til regeringerne i Danmark, Finland, Island,
Norge og Sverige, at der mellem disse lande indgås en konvention om
nordiske statsborgeres ret til at anvende deres eget sprog i andet nordisk
land i overensstemmelse med det udkast til konvention, der er optaget som
bilag til ministerrådsforslag B 32/j om en nordisk sprogkonvention.

Yttrande 1

(ekonomiska utskottets sakområde)

1. Nordisk Råd anser det viktig med en felles nordisk opptreden for
å påvirke den intemasjonale politikk, fremfor alt innen OECD. I
kampen for å fremme pkonomisk oppgang må de nordiske land
stå vakt om velferdsstatens basrende idéer: retten til arbeid,
rettferdig fordeling av produksjonsresultatet og vern for de svake
grupper i samfunnet.

2. Nordisk Råd ser med tilfredshet på beslutningen om å utarbeide
en arbeidsplan for å utvikle ytterligere det nordiske hjemmemarked,
og anser det viktig at konkrete tiltak vedtas under 1981
og at avrapportering skjer til 1982-års sesjon.

3. Nordisk Råd anser det npdvendig å bedre forholdene for små- og
mellomstore bedrifter om Norden som hjemmemarked ytterligere
skal utvikles. I denne förbindelse bpr iverksettelse av en
fellesnordisk serviceordning for disse bedrifters eksport til områder
utenfor Norden vurderes.

Redog. 1981/82:4

53

4. Nordisk Råd ser med tilfredshet på beslutningen om et samarbeidsprogram
på energiområdet med sserlig vekt på forskning og
utvikling, og går ut fra at konkrete tiltak vedtas under 1981 og
rapporteres til 1982-års sesjon.

5. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å utforme en energi- og
industripolitisk strategi med sikte på å gjpre Norden mindre
avhengig av importerte energiråvarer og å utnytte nordiske ressurser
for å kunne forsterke en industriell utvikling til stptte for
sysselsettings- og regionalpolitiske mål.

6. Nordisk Råd som anser det npdvendig å effektivisere samarbeidet
om industri- og energispprsmål, henstiller til Ministerrådet å
vurdere eksisterende organisatoriske former for dette samarbeidet.

7. Nordisk Råd anser det npdvendig at utvidelsen av det grenseregionale
samarbeidet med nye områder blir ledsaget av en konkretisering
av prosjekter i tråd med handlingsprogrammets intensjoner.

8. Nordisk Råd henstiller til Ministerrådet å vurdere etablering av
et rådgivende utvalg samt en referensgruppe bestående av representanter
for fagbevegelsen og naeringsinteressene, for bedre å
kunne samordne arbeidet som pågår på flere sektorer vedrprende
flernasjonale foretak.

Yttrande 2

(kulturutskottets sakområde)

Nordiska rådet anser fortsatt

1. att de nordiska regeringarna bör bemöda sig om en bättre nationell
uppföljning av nordiska rekommendations-, utrednings- och
andra förslag samt att uppföljningen fortgående bör rapporteras
till rådet,

2. att det bör utvecklas ett nordiskt remissförfarande i anslutning
till planerade nationella reformer på kulturavtalets områden av
betydelse för annat nordiskt land,

3. att fasta ordningar för nordiskt lärår- och elevutbyte snarast bör
skapas och

4. att det nordiska ungdomssamarbetet bör utvecklas ytterligare;
därvid bör de handikappades behov särskilt beaktas

samt anser vidare

5. att det i tid till 30:e sessionen 1982 bör läggas fram förslag (B-sak)
om ajourföring av de nu gällande riktlinjerna för nordiskt kultursamarbete
(Nu 1974:24).

Redog. 1981/82:4

54

Yttrande 3

(trafikutskottets sakområde)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

1. att verkställa en undersökning av de nordiska ländernas transportpolitik
och därvid bl. a. omfatta energi- och miljöfrågorna
inom transport- och trafiksektorn

2. att hösten 1981 genomföra en utvärdering av flygförbindelserna
på Nordkalotten samt förlänga försöksperioden med ett år

3. att följa utvecklingen av flygförbindelsen mellan Trondheim,
Östersund, Sundsvall och Vasa och rapportera om den till nästa
ordinarie session

4. att verka för att arbetet med Kiruna—Narviksvägen genomförs i
sådan takt att en väg med fullgod standard färdigställs snarast
möjligt

5. att arbeta för förbättrad vägstandard på Krutfjellsvägen (RV 73)
och förbättrad snöröjning på Blå Vägen

6. att under handikappåret 1981 verka för att åtgärder vidtas för att
realisera handikapprojektets förslag om handikappanpassning av
kollektiva transportmedel samt att prioritera det i TELEMEDEL-projektet
föreslagna åtgärdsprogrammet

7. att arbeta för att förberedelser för upprättande av färjförbindelse
mellan Island, Färöarna och det övriga Norden upptas så snart
som möjligt

8. att följa upp projektet om transportstöden i Finland, Norge och
Sverige genom att undersöka hur en harmonisering av reglerna
för transportstöden i Finland, Norge och Sverige skulle påverka
konkurrensförhållandena inom och mellan länderna

9. att till rådets 30:e session redogöra för i vilken mån förutsättningar
har skapats för tillämpning av likartade normer för begränsning
av trafikbuller i Norden

10. att genomföra förberedelserna för ett nordiskt trafiksäkerhetsår i
skyndsam takt och i nära samarbete med rådets organ

11. att snarast möjligt verkställa konkreta åtgärder för att eliminera
undermålig säkerhetsutrustning för barn i bil från marknaden i
Norden

12. att arbeta för harmonisering av de nordiska ländernas regler för
säkerhet i järnvägstrafiken

13. att arbeta aktivt för att vända turistströmmen mot Norden samt
för att göra NORDTURIST-biljetten mera attraktiv.

Redog. 1981/82:4

55

Yttrande 4

(social- och miljöutskottets sakområde)

1. Den rådande knappheten på ekonomiska resurser får inte medföra
att det nordiska samarbetet ges en ensidigt ekonomisk prägel
till nackdel för den sociala välfärden uppfattad i vid mening.
Särskilt viktigt är att arbetsmarknadssamarbetet ges hög prioritet.

2. Eventuella förändringar i 1954 års överenskommelse om gemensam
nordisk arbetsmarknad bör först diskuteras vid ett gemensamt
möte mellan berört utskott och ministerrådet och därefter
föreläggas Nordiska rådet som helhet i form av ett ministerrådsförslag.

3. Ett reviderat nordiskt handlingsprogram på jämställdhetsområdet
bör föreläggas Nordiska rådet i form av ett ministerrådsförslag.
Jämställdhetsaspekter bör anläggas vid samhälls- och boendeplaneringen.
Förenta Nationernas konvention mot alla former
av diskriminering av kvinnor bör snarast ratificeras av samtliga
nordiska stater.

4. Projektverksamheten på miljövårdsområdet bör koncentreras.
En utvärdering av de hittillsvarande erfarenheterna av den nordiska
miljöskyddskonventionen bör ske. Samtliga nordiska
länder bör snarast ratificera ECE:s konvention om gränsöverskridande
föroreningar.

5. Ett reviderat nordiskt samarbetsprogram på social- och hälsovårdsområdet
bör föreläggas Nordiska rådet i form av ett ministerrådsförslag.
En utvidgning av Nordiska hälsovårdshögskolans
kompetensområde till att också innefatta sociala aspekter bör
övervägas. Forskarutbildning bör införas vid hälsovårdshögskolan.
Utredningen om efter- och vidareutbildning av social- och
medicinalpersonal bör slutföras snarast.

6. Förenta Nationernas handikappår 1981 bör föranleda ett intensifierat
och fördjupat nordiskt samarbete på handikappområdet.

Yttrande 5

(juridiska utskottets sakområde)

1. Nordisk Råd tager de nordiske justitsministres beslutning om at
intensivere det nordiske lovgivningssamarbejde bl. a. gennem
forbedret planlaegning og udbygning af samarbejdsområderne
som udtryk for et faelles pnske om at udbygge denne del af det
nordiske samarbejde.

Redog. 1981/82:4

56

2. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at fortsaette sine
bestraebelser på at tilvejebringe et faelles grundlag for en kommende
aendring af lovgivningen om aegteskabets pkonomiske
retsvirkninger samt til Nordisk Råds 30. session 1982 give rådet
en bredere redegprelse for arbejdet med harmoniseringen.

3. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at underspge
konsekvenserne af uens lovgivning i de nordiske lande om
foraeldremyndighed og på denne häggrund eventuelt overveje,
om der er behov for en harmonisering af reglerne.

4. Nordisk Råd tillaegger det stor betydning, at der som led i arbejdet
med projektet ”Norden som hjemmemarked” tilstraebes gennemfprt
en harmonisering af de regler inden for aftaleretten,
kpbelovgivningen og erstatningsretten, som berprer forbrugeme
i dagligdagen, og opfordrer i denne henseende saerlig Nordisk
Ministerråd til,

at det igangsatte reformarbejde vedrprende kpbelovgivningen
gennemfpres under hensyntagen til opretholdelse af den nordiske
retsenhed, og

at mulighedeme for at indtage et faelles ståndpunkt vedrprende
spprgsmålet om regler om produktansvar underspges.

5. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at spge den nordiske
retsenhed på forsikringsaftalerettens område genskabt og i
sin beretning om det nordiske samarbejde til Nordisk Råds 30.
session 1982 redegpre for udsigteme til, at dette kan ske.

6. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til i sin beretning om
det nordiske samarbejde til Nordisk Råds 30. session 1982 at
redegpre for mulighederne for at tilvejebringe en faellesnordisk
lovgivning om forsikringsgiveres regresret.

7. Nordisk Råd tilskynder Nordisk Ministerråd til at fortsaette
udredningsarbejdet vedrprende aendringer i det kriminalretlige
sanktionssystem efter de retningslinjer, som ministerrådet har
redegjort for i sin beretning.

8. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at koordinere de
igangvaerende nationale overvejelser og underspgelse af mulighederne
för at traeffe forholdsregler mod videogram med grove og
sadistiske voldsinslag.

9. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at oprette et
rådgivende udvalg under ministerrådet for at koordinere det
videre nordiske samarbejde som spprgsmål vedrprende multinationale
selskaber, således at dette udvalg arbejder i naer tilknytning
til fagbevaegelsen og naeringslivet, der skal vaere en referencegruppe
for udvalget. Rådet udtaler, at det havde forventet, at
debatten på Nordisk Råds 29. session 1981 vedrprende gennemfprelse
af Nordisk Råds rekommandation nr. 25/1974 om en

Redog. 1981/82:4

57

unders0gelse af de multinationale selskabers rolle i de nordiske
landes 0konomi havde kunnet findé sted på grundlag af en stillingtagen
fra Nordisk Ministerråd til udredningen ”Multinasjonale
selskapers rolle i de nordiske lands 0konomi” (NU A
1979:19).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981