Redog. 1981/82:21 (Framställning / redogörelse 1981/82:21)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1981/82:21

Redogörelse
1981/82:21

Riksdagens förvaltningsstyrelses redogörelse för 1981 års verksamhet 1982-04-21

Dnr 041-180/82

Till riksdagen

Riksdagens förvaltningsstyrelse får härmed avge redogörelse för verksamheten
inom riksdagens förvaltningskontor under år 1981.

Förvaltningskontorets instruktion

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om
anställnings- och arbetsvillkor samt om medbestämmande för arbetstagare
hos riksdagen och dess verk. Instruktion för förvaltningskontoret utfärdades
den 12 december 1974 (RFS 1975:2; omtryckt 1977:4, ändr. 1978:6
och 1979:4, omtryckt 1980:1).

Förvaltningsstyrelsen och dess direktion

Sammansättning m.m.

Enligt 9 kap. 3 § riksdagsordningen har talmannen varit förvaltningsstyrelsens
ordförande.

De av riksdagen valda ledamöterna har varit Thorsten Larsson (c), v.
ordf., Karl Leuchovius (m), Oskar Lindkvist (s), Stig Olsson (s), Sven G.
Andersson (fp), John Johnsson (s), Alf Wennerfors (m) och Lilly Bergander
(s).

Suppleanter har varit Per Petersson (m), Lennart Andersson (s), Sven
Eric Åkerfeldt (c), Tyra Johansson (s), Gabriel Romanus (fp), Roland
Brännström (s), Gunnar Oskarson (m) och Ulla Johansson (s).

Personalföreträdare har varit Sonja Berg von Linde, SACO/SR, t. o. m.
den 13 oktober och Anders Forsberg, SACO/SR, fr. o. m. den 14 oktober,
Lennar Hedlund, SF, och Ingrid Gemmel, TCO-S.

Suppleanter för personalföreträdarna har varit Karl-Olov Hedler,
SACO/SR, Lennart Edlund, SF, och Mats Nilsson, TCO-S.

Som sekreterare har tjänstgjort avdelningsdirektören Lars Bergquist
t. o. m. den 14 augusti och avdelningsdirektören Åke Enlund fr. o. m. den
15 augusti samt förste byråsekreteraren Agne Christiansson.

Styrelsen har under året hållit nio sammanträden.

1 Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 21

Redog. 1981/82:21

Ledamöter i direktionen har varit Thorsten Larsson (c), ordf., Oskar
Lindkvist (s) och Karl Leuchovius (m).

Föredragande i direktionen har varit Eric Lindström.

Sekreterare i direktionen har varit Lars Bergquist t. o. m. den 14 augusti
och Åke Enlund fr. o. m. den 15 augusti samt Agne Christiansson.
Direktionen har under året hållit 16 sammanträden.

Direktionen har enligt instruktionen för förvaltningskontoret också fungerat
som förhandlingsdelegation.

Framställningar m. m.

Förvaltningsstyrelsen har under året avgivit följande förslag till riksdagen -

anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt
avser allmänt kyrkomöte (Förs. 1981/82:6),

- ändring i lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens
ledamöter (Förs. 1981/82:9).

Förvaltningsstyrelsen har till konstitutionsutskottet avgivit yttrande
över motion 1980/81:1114 av Bertil Fiskesjö beträffande ändrade pensionsbestämmelser
för riksdagsledamöter.

Direktionen har dessutom, efter bemyndigande från förvaltningsstyrelsen,
till budgetdepartementet avgivit yttrande om kommittéarvodena.

Organisation och personal m.m.

För förvaltningskontoret gäller en den 25 maj 1977 fastställd arbetsordning.

Totalt uppgick antalet fasta tjänster i den inre riksdagsförvaltningen vid
1981 års slut till 359 varav 53,5 inom lokalvården. Detta var oförändrat i
förhållande till förra året. Antalet anställda med olika former av deltidstjänstgöring
var 38. Till den inre riksdagsförvaltningen hörde vid denna
tidpunkt också tre informatörer (vid skoltjänsten), sex guider (vid visningstjänsten)
samt 17 expeditionsassistenter, vilka tjänstgjort endast under
vissa tider då riksmöte pågått.

Av den fast anställda personalen avgick under året 24 (19)* personer,
varav 16 (5) med pension.

Antal fasta tjänster fördelade på kammarkansliet, utskottsorganisationen
och de olika enheterna inom förvaltningskontoret (motsv.).

Kammarkansliet 43,5

Utskottsorganisationen 83,5

Administrativa enheten 18

Intendenturenheten 123

Tryckerienheten 31

Riksdagsbiblioteket 27

Upplysningstjänsten 26,5

ADB-verksamheten 3

Riksdagens skoltjänst 2,5

Riksdagens visningstjänst 1

359

* Siffran inom parentes här och i forsättningen avser år 1980.

Redog. 1981/82:21

Den totala medelsförbrukningen för den inre riksdagsförvaltningen budgetåret
1980/81 uppgick till 174,9 milj. kr. För budgetåret 1981/82 har
riksdagen anvisat 252,3 milj. kr.

Bland de större utgiftsposterna kan nämnas arvoden m. m. till riksdagens
ledamöter 55,6 milj. kr., lönekostnader för anställda 45,6 milj. kr.,
lokalkostnader för riksdagen och riksdagsförvaltningen 25,8 milj. kr., riksdagstrycket
17,5 milj. kr. samt riksdagshusprojektet 150 milj. kr.

Under år 1981 var antalet diarieförda ärenden inom förvaltningskontoret
552 mot 500 för år 1980. Av ärendena hänförde sig 432 till administrativa
enheten, 91 till intendenturenheten och 26 till förslagskommittén.

Enligt praxis förs liggare över allt riksdagstryck. Till upplysningstjänsten
riktade sakinformationsuppdrag registreras separat inom denna enhet.

Förhandlingsverksamhet, personalpolitik m. m.

1981 års avtalsrörelse

1981 års löner grundas i första hand på

— avtalet den 28 november 1980 om löner fr. o. m. den 1 december 1980

— avtalet den 24 juni 1981 om löner 1981 — 1982 för tjänstemän hos riksdagen
och dess verk (RÄLS 1981-1982).

Det slutliga avtalet om löner år 1980 (RÄLS 1980) innehöll regler om
särskild pris- och löneutvecklingskompensation (12 och 13 §§). Överenskommelsen
resulterade i avtalet den 28 november 1980 om nya lönebelopp
fr. o. m. den 1 december 1980. Uppgörelsen innebar en höjning av tabellönema
med ca 1,4% jämfört med den 1 juli 1980.

Enligt RÄLS 1981-82 har löneplansbeloppen höjts med i genomsnitt
3,1% fr. o. m. den 1 juli 1981 jämfört med den 1 december 1980. Den
procentuella ökningen varierar mellan 1,1 och 4,5%. För tiden januarijuni
1981 har utbetalats ett schablonbelopp om 1000 kr. för alla med högst
6000 kr. i månadslön och för övriga 900 kr. RÄLS 1981-82 innehåller
också regler för höjningar av löneplansbeloppen fr. o. m. den 1 januari 1982
och fr. o. m. den 1 januari 1983.

Ramen för lokala förhandlingar enligt L-RATF-systemet är vardera året
1,0% av lönesumman för RATF-området den 1 juli 1981 resp. 1 juli 1982.

RÄLS 1981—82 innehåller också en prisutvecklingsgaranti (17 §) för
åren 1981 resp. 1982. Garantin har inte utlösts för år 1981. I RÄLS f.nns
även en löneutvecklingsgaranti inskriven (16 §). Denna garanti kan efter
särskild förhandling resultera i höjning av löneplansbeloppen fr. o. m. den
1 januari 1983.

Sammantaget har 1981 års löneförhandlingar resulterat i sju centrala
uppgörelser. För den inre riksdagsförvaltningen tillkommer tre lokala uppgörelser.

*1 Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 21

Redog. 1981/82:21

Chefslönefrågor

Ett särskilt partssammansatt organ, riksdagens chefslönenämnd, behandlar
löneförmånerna till de tjänstemän inom riksdagen och dess verk
som omfattas av chefslöneavtalet. Förvaltningsstyrelsen har för år 1981
utsett ledamöterna Gunnar Oskarson, ordf. och Oskar Lindkvist samt
dåvarande förvaltningsdirektören Eric Lindström. Övriga tre ledamöter är
utsedda av de centrala arbetstagarorganisationerna.

Nämnden har under 1981 haft fem sammanträden.

För tjänstemän som omfattas av chefslöneavtalet består lönen av ett
basbelopp samt ett antal tjänstetillägg. Baslön och tjänstetillägg utgår för
andra halvåret 1981 med 11700 kr. resp. 920 kr. Under 1982 är motsvarande
tal 11920 kr. resp. 930 kr. Fr. o. m. den 1 januari 1983 höjs baslönen till
12 100 kr. medan tjänstetillägget blir oförändrat 930 kr.

Övrig förhandlingsverksamhet

Under 1981 har ytterligare sex centrala uppgörelser träffats. Bland dessa
må nämnas:

- avtal som möjliggjort att ta ut 1980 års semester även under tiden junijuli
1981

— uppgörelse (protokoll och avtal) om förslagsverksamheten och vissa
frågor om trivselpengar

— vissa ändringar av pensioneringsperioder m. m.

- allmänt reseavtal (RARA).

Partssammansatta organ

I riksdagens förvaltningsstyrelse ingår tre personalföreträdare (se s. 1).
Fr. o.m. den 1 oktober 1978 har inrättats en särskild informations- och
samrådsnämnd (IRIS) med uppgift att vara ”organ för information och
samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare i gemensamma frågor av
betydelse för verksamheten inom riksdagsförvaltningen”. Kort uttryckt
kan nämndens uppgift sägas vara att behandla sådana för verksamheten
viktiga frågor som omnämns i 19 § MBL. Nämnden består av sex företrädare
för de lokala arbetstagarorganisationerna, huvudskyddsombudet
samt nio arbetsgivarrepresentanter. Nämnden har haft åtta (tio) protokollförda
sammanträden under 1981.

Enligt ett lokalt kollektivavtal från den 27 september 1978 har riksdagens
personalnämnd fr. o. m. den 1 oktober 1978 fått till uppgift att vara
förhandlingsgrupp vid tillsättning av tjänster inom den inre riksdagsförvaltningen.
Gruppen består av företrädare för förvaltningskontoret samt en
företrädare för var och en av de lokala arbetstagarorganisationerna. I
personalnämnden lämnar förvaltningskontoret även information i andra
frågor som har samband med tjänstetillsättning, såsom utformning av
annons om ledig tjänst och formerna för kungörande av tjänst.

Totalt under året har nämnden hållit 23 (18) sammanträden.

Redog. 1981/82:21

Förvaltningskontoret uppfyller huvuddelen av sin informations- och förhandlingsskyldighet
enligt 11, 12 och 38 §§ medbestämmandelagen vid
s.k. onsdagsmöten. Företrädare för förvaltningskontoret överlägger vid
dessa möten med ordförandena i de tre lokala arbetstagarorganisationerna.

Under året har 38 (38) sammanträden ägt rum. Överläggningarna har
resulterat i drygt 173 (170) protokollsnoteringar. I många fall återkommer
samma ärende vid två eller flera sammanträden. Mest frekventa ärenden
har varit sådana som inryms under rubrikerna ”organisations-/resursfrågor”
och ”personalpolitiska frågor/personaladministrativa rutiner”. Även
frågor som rör olika anställningsförhållanden och frågor om ”omplacering/
bemanning” har varit relativt vanligt förekommande.

Av övriga partssammansatta organ har utbildningskommittén hållit 9 (8)
sammanträden, redaktionskommittén för RD-nytt 9 (9), förslagskommittén
6 (6), personalpolitiska gruppen 5 (12), skyddskommittén 3 (1), anpassningsgruppen
2 (-), matrådet 2 (3) och samrådsorganet utskotten-RFK
(SUR) 2 (2) sammanträden.

De lokala partema kom under 1981 överens om att en anpassningsgrupp
för inre riksdagsförvaltningen skulle bildas. Gruppen består av tre företrädare
för arbetsgivaren och tre representanter för vardera personalorganisationen.
Företrädare för länsarbetsnämnden och hälsovårdscentralen äger
rätt att närvara vid gruppens sammanträden. Personalkonsulenten är föredragande
i gruppen. De första sammanträdena har till stor del ägnats åt
ställningstaganden i principiella frågor, arbetsformer m. m.

Den personalpolitiska arbetsgruppen har under året fortsatt med att se
över och ta fram förslag till hur det personalpolitiska programmet för den
inre riksdagsförvaltningen kan vidareutvecklas. Under 1981 har gmppen
redovisat sitt förslag till riktlinjer och rutiner för rekryteringsarbetet. F. n.
är förslaget föremål för beredning inom förvaltningskontoret.

Utbildning

Under år 1981 har personalutbildningen fortsatt i en arbetsrelaterad och
praktisk inriktning. Videotekniken har varit ett intressant nytt inslag vid
kurser i föredragningsteknik och lärarträning.

Följande kurser har genomförts under 1981:

Kursnamn	Antal	Antal	Antal
	kurser	dagar/kurs	deltagare
Introduktionskurs för nyanst.	1	3	27
Grundkurs i förvaltningskunskap	1	5	22
Fördj. kurs i personalsamverkan	1	2	6
Forts, kurs i arbetsledning	1	2	16
Kurs i röstbehandling	5	2	48
Forts, kurs i röstbehandling	1	3	9
Kurs i snabbläsning	1	3	7
Orient, kurs i ADB	1	3	13
Kurs i dokumentteknik	1	1	15
Forts, kurs i kontorstekn. frågor	1	2	12
Lärarträning	1	2	9
Kurs i anteckningsstenografi	1	20 tim	15
Intenswkurs i engelska	1	6	5

Redog. 1981/82:21

Personalen har också deltagit i extern utbildning såsom maskinskrivning
(Komvux), ADB-kurser och kurser arrangerade av statens institut för
personaladministration och utbildning (SIPU).

Både tjänstemän och riksdagsledamöter har deltagit i studiecirklar i
engelska, franska och spanska. I den redovisade intensivkursen i engelska
deltog 15 riksdagsledamöter.

Sammanlagt har kurserna för de anställda (exkl. studiecirklarna i språk)
tagit ca 4000 persontimmar i anspråk. Det innebär i genomsnitt ca två
dagars utbildning per anställd.

Jämställdhetsfrågor

Under våren 1981 sammanställdes jämställdhetsredovisning för hela inre
riksdagsförvaltningen. Redovisningen innehöll dels en rapport över jämställdshetsarbetet
under budgetåren 1979/80 och 1980/81, dels en mera
långsiktig jämställdhetsplan för inre riksdagsförvaltningen. Jämställdhetsplanen
hade efter MBL-förhandlingar även varit ute i organisationen för
yttrande innan den fastställdes av förvaltningsdirektören.

I samband med anslagsframställningen under hösten 1981 fick enheterna
lämna en ny rapport över vidtagna jämställdhetsåtgärder och även komma
med förslag till ev. ändringar i den långsiktiga jämställdhetsplanen.

Hälsovård

Under 1981 genomgick 125 (128) riksdagsledamöter och 106 (125) tjänstemän
frivillig hälsokontrollundersökning.

Läkare från hälsovårdscentralen har haft mottagning (”jourtjänst”) i
riksdagshuset för ledamöterna vaije helgfri onsdag, kl. 10-12, under tid då
riksmöte pågått. Antalet besök på mottagningen har uppgått till 351 (382)
eller i medeltal 12 (13) patienter vaije onsdag.

Övriga personalfrågor

Under året har 9 tjänstemän erhållit utmärkelsen För nit och redlighet i
rikets tjänst.

Vidare har 32 tjänstemän erhållit resebidrag med totalt 50000 kr. för
studieresor från det anslag om 50000 kr. som förvaltningsstyrelsen ställt
till förfogande för detta ändamål. Anslaget är beräknat för budgetåret
1980/81.

Personaltidningen RD-nytt, som också utdelas till riksdagsledamöter
m. fl., har utkommit med 9 nummer under året.

Driftvärnet

Under året har skjutövningar och annan utbildning genomförts.

Mästerskapsskjutning med kulsprutepistol genomfördes i egen regi vid
Berga Örlogsskolor i maj månad. I samband med driftvärnets 5-årsjubi -

Redog. 1981/82:21

leurn den 11 september 1981 arrangerades vissa stridsövningar på KA 1:S
övningsområde Myttinge.

Driftvärnet deltog den 27 september i en larmövning, vilken leddes av
chefen FO 44 och omfattade kuppförsvar mot Stockholms centrala delar.

Lokalfrågor

Ökade hyreskostnader

Riksdagen har under året fått vidkännas stora hyreshöjningar. För lokalen
vid Sergels torg har hyran stigit från ca 15 milj. kr. till ca 25 milj. kr. De
sammanlagda hyreskostnaderna för lokalerna vid Malmskillnadsgatan och
Gustav Adolfs torg har stigit från 1,4 milj. kr. till ca 2,2 milj. kr. Även för
andra lokaler har riksdagens kostnader ökat.

Ändringar i lokalen vid Sergels torg

Under 1981 har följande lokaländringar genomförts.

— Genom delning av tre tjänsterum, (T 5-201, T 5-323 och T 6-225) har sex
mindre rum utvunnits; vilka bl. a. kommit informationstjänsten och
upplysningstjänsten till godo.

— Ett kafferum, (H 12-54), har delats med en mellanvägg till ett ”inre”
kopieringsrum och ett ”yttre” pentry.

— Några mindre rum har tillbyggts i korridorerna mellan T- och H-husen
längs Beridarebansgatan. Rummen, som vardera har en yta av ca 6 m2,
är i första hand avsedda för förvaring, maskinuppställning och liknande.

— En duschplats jämte omklädningsrum har anordnats på plan T 4 (invid
vilrumsfilen) för i första hand den kvinnliga personalen inom kammarservice.

Inrednings- och utrustningsfrågor

Pågående dataförsök har inneburit att vissa åtgärder har fått vidtas i de
rum där utrustningen placerats (kabeldragning, ljudisolering, belysningskomplettering,
ventilationsjusteringar, viss ommålning m.m.).

Antalet utgående linjer från telefonväxeln har utökats från 44 till 49.

Det omfattande läckage i vissa tjänsterum på plan T 7 (FöU och internationella
sekretariatet), som anmäldes i 1980 års berättelse, har tyvärr
fortsatt trots fastighetskontorets ansträngningar att råda bot på missförhållandena.

En större kontroll gjordes hösten 1981. Resultatet av de därefter insatta
åtgärderna kan sannolikt avläsas under våren 1982.

Upplåtelse av lokaler
Inga kongresser har ägt rum i riksdagshuset under 1981. Sammanträdeslokalerna
i huset har utnyttjats för ca 3830 sammanträden varav ca 700
gäller sammanträden med statliga kommittéer och utredningar i vilka riksdagsledamöter
regelmässigt varit deltagare.

Redog. 1981/82:21

Helgeandsholmsprojektet

Under år 1981 har projektet utvecklats planenligt, vilket i huvuddrag
innebär följande.

Byggnadsåtgärder

I Riksplan har den arkeologiska utgrävningen slutförts. Murar till
skyddsrum har rests, stomkomplettering till underbyggnaden har färdigställts
liksom godsterminalens råstomme. Viss övertäckning av planen
påbörjades.

I riksdagshuset slutfördes murgenombrotten och rivningsarbetena. I
våningsplanen har omfattande ombyggnadsarbeten genomförts. Kulverten
under riksdagshuset och Riksgatan utgrävdes. I byggnaden i övrigt har
målnings- och installationsarbeten inletts.

I plenisalsbyggnaden har alla schakt- och rivningsarbeten avslutats. Den
nya plenisalens råstomme blev färdigställd. Arbeten med undertaket påbörjades
och rulltrapporna placerades i sina schakt.

Förbindelsegången mellan plenisalsbyggnaden och ledamotsbyggnaden
över Stallkanalen utfördes med undantag av taktäckningen.

I ledamotsbygganden har pågått ett intensivt inre rivningsarbete. I denna
del av projektet låg man vid årsskiftet 1981/82 före tidsplanen.

Antalet personer som arbetat på byggplatsen har stigit från ca 150 i
januari 1981 till ca 520 i december 1981.

Andra åtgärder

Till entreprenör för ledamotsbyggnaden antogs det tidigare konsortiet.

Besparingsåtgärder har genomförts beträffande material och metoder
som i form av enklare lösningar av lokalernas utformning och utrustning.

Inredningsplaneringen har i nära samarbete med samråds- och referensgrupper
pågått sedan sommaren 1981 och skall ligga klar under våren 1982.

Visningar och utvärderingar av provmöbler och provrum har ägt rum.

Ett omfattande arbete med framtagning av låsprogram och skyltprogram
har påböijats liksom underlag för ett tekniskt bevakningsprogram.

Till byggnadsstyrelsen har som konsultuppdrag utlagts arbetet med flyttningsplaneringen.

Ett omfattande monumentvårdsprogram har framlagts av riksantikvarieämbetet
till en kostnad av ca 3,5 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har bearbetat
materialet och granskat kostnaderna. Detta arbete pågår.

Byggnadskommitténs konstgrupp har låtit inventera och förteckna huvuddelen
av riksdagens konstföremål samt påböijat planeringsarbetet med
var konsten skall placeras i byggnaderna.

Vidare har konstgruppen på byggnadskommitténs uppdrag utlyst en
tävling om en vävnad att placeras på fondväggen i den nya plenisalen. Fyra
textilkonstnärer har fått i uppdrag att inkomma med förslag till den 1 mars
1982.

Redog. 1981/82:21

Förhandlingar har genomförts med Stockholms kommun om överlåtelse
(försäljning) av en viss del av inredningen och utrustningen vid Sergels torg
i samband med riksdagens flyttning till Helgeandsholmen. Preliminär uppgörelse
har träffats med fastighetskontoret. Denna har emellertid vid årsskiftet
ännu inte bekräftats av kommunstyrelsen. Uppgörelsen innebär i
stora drag att riksdagen kvarlämnar inredning och utrustning i följande
lokaler:

o alla lokaler i K-huset
o talmans- och statsrådsrummen
o plenisal, foajé, klubbrum och hylla samt läktare
o pressvåningen
o bibliotekets utrymmen

Riksdagstryck och övrig publikationsverksamhet

Riksdagstrycket består av riksdagens protokoll (inkl. snabbprotokoll
från riksdagsdebatterna), propositioner och skrivelser, förslag och redogörelser,
motioner, betänkanden och yttranden, riksdagsskrivelser samt
register.

Med undantag av årsregistret omfattade riksdagstrycket ca 46500
(47000) trycksidor enligt följande specifikation:

Antal ärenden Antal trycksidor ca

Riksdagens protokoll	164	(170)	9150 (10700)
Propositioner och skrivelser	205	(193)	20050 (20700)
Förslag och redogörelser	22	(21)	1000	(1 150)
Motioner	2199 (2122)	6000	(5450)
Betänkanden och yttranden	683	(629)	10150	(9150)
Riksdagsskrivelser	418	(435)	150	(250)

Riksdagens författningssamling (RFS) har under året utkommit med 3
(6) nummer.

Riksdagstrycket framställdes i huvudsak genom Göteborgs Offsettryckeri
AB och Norstedts Tryckeri. Häftning och inbindning har skett genom
Liber Tryck, bokbinderiet. Utskottens förslagsupplagor har framställts
genom riksdagens reprocentral.

Under 1981 har vidare utgivits katalogen med uppgifter om ledamöter
och riksdagsorgan, Riksdagens årsbok samt planeringskalender med bilagan
Riksdagsguiden.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbiblioteket har under året genon inköp, byte och gåvor förvärvat
10 264 volymer, varav 1097 publikationer från internationella organisa -

Redog. 1981/82:21

tioner. Hela tillväxten har utgjort 226 meter. Antalet löpande utländska
periodiska tidskrifter har varit 1 396, motsvarande antal svenska 1 201.

För bibliotekets kataloger har 24 848 katalogkort framställts. I datasystemet
LIBRIS har riksdagsbiblioteket infört 1 871 bibliografiska enheter och
därtill anslutit sig till 3 009 av andra bibliotek införda poster.

I likhet med föregående år har eftersläpningen av katalogiseringen kunnat
minskas betydligt.

Den tryckta sviten av kataloger över böcker som anskaffats t. o. m. 1945
kommer att fortsättas av en katalog omfattande litteraturförvärven 1946—
1965. Redigeringen av katalogen har fortsatt under året.

Under året har 3 289 volymer bundits.

En förteckning med titeln Sveriges statliga publikationer: Urvalsförteckning
innehållande det material som under 1980 redovisats i de aktuella
veckolistorna över officiella publikationer har publicerats. Arbetet med en
volym av årsbibliografin omfattande åren 1976-1978 fortskrider planenligt.
- Riksdagens revisorer har avslutat sin undersökning om behovet av
information om statliga publikationer och har i sitt förslag till riksdagen
(Förs. 1981/82:5) hemställt att årsbibliografin fr. o.m. 1983 skall framställas
med ADB-rutiner enligt LIBRIS-systemet samt att befintliga restantier
skall avarbetas i särskild ordning.

Verksamheten vid centralarkivet har inriktats på insamling, gallring,
arkivläggning och förteckning. De delar av allmänna kyrkomötets arkiv
som förvaras av riksdagen har under året insamlats och förtecknats. En
arkivförteckning över kyrkomötets samlade arkivbestånd har färdigställts.
En särskild uppmärksamhet har ägnats kammarens och kammarkansliets
arkiv. Detta arbete torde avslutas under våren 1982. Biografiska uppgifter
om riksdagens ledamöter kompletteras kontinuerligt; det har fått ökad
betydelse sedan beslut fattats om utgivande av ett biografiskt verk om
ledamöterna under tvåkammartiden.

Antalet utlånade volymer har utgjort 15724 (15607). Lånen fördelar sig
på följande sätt:

Ledamöter	1664	(2065)
Riksdagen, dess utskott och verk	2 334	(2960)
Departement och kommittéer	749	(727)
Centrala ämbetsverk och övriga statliga institutioner
(utom bibliotek och arkiv)	1471	(1 388)
Kommuner, landsting och deras institutioner	268	(334)
Privata företag och sammanslutningar (utom bibliotek och arkiv)	1603	(1 629)
Inländska bibliotek och arkiv	2621	(2449)
Utländska bibliotek och arkiv	253	(237)
Enskilda personer	4761	(3 818)

För lånesökande har biblioteket förmedlat 253 (328) volymer från 21 (47)
inländska bibliotek och arkiv och 18 (18) volymer från 9 (6) utländska
bibliotek och arkiv.

Antalet besökare i läsesalen har enligt besöksjournalen varit 4 522
(4392).

Redog. 1981/82:21

Fotokopior har framställts till ett antal av 194540, huvudsakligen för
riksdagens räkning.

Biblioteket har under året utgivit följande litteraturlistor: Nyförvärv
1—27, Officiella publikationer 1-43, Internationella organisationer 1-5
och Tidskriftsartiklar 1 —16.

Riksdagens upplysningstjänst

Upplysningstjänstens huvuduppgift är att tillhandagå riksdagens ledamöter
och organ med sakinformation. Uppgiften fullgörs dels genom tillhandahållande
av dokumentationsmaterial eller direkta svar på framställda
frågor, dels i form av mer eller mindre omfattande utredningar.

Utredningsverksamhet
I följande tabell redovisas till upplysningstjänsten lämnade och i diarium
registrerade uppdrag* åren 1977-1981.

	1977	1978	1979	1980	1981
Summa	2212	2208	2089	1885	1958

* Uppdrag som avser framtagande av dokumentationsmaterial eller som handläggs
omedelbart i samband med mottagningen registreras ej som uppdrag.

Av de 1958 uppdragen har enskilda rikdagsledamöter (inkl. tjänstgörande
ersättare) svarat för 1867. Återstoden, 91 uppdrag, har kommit från
riksdagens inre förvaltning och verk samt från utländska parlamentariska
informationsorgan. Om man räknar dels ledamot som fyllt uppkommen
ledighet och hans företrädare, dels ersättare motsvarande ordinarie ledamot
som en person, har 264 ledamöter begagnat sig av upplysningstjänsten
vid något tillfälle.

Fördelningen på partigrupper av de på ovan angivet sätt räknade enskilda
uppdragsgivarna framgår av följande uppställning. Fjolårets siffror
anges inom parentes.

	Antal ledamöter	Uppdragsgivare	Procentuell andel
Hela riksdagen	349	264 (281)	76,6 (80,5)
m	73	50 (65)	68,5 (89,0)
c	64	56 (52)	87,5 (81,2)
fp	38	35 (37)	92,1 (97,4)
s	154	105 (107)	68,2 (69,5)
vpk	20	18 (20)	90,0 (100,0)

Av uppställningen framgår att antalet riksdagsledamöter som anlitat
upplysningstjänsten för egentligt utredningsarbete var något lägre 1981 än
året förut, men att i gengäld antalet registrerade sådana uppdrag översteg
fjolårets med 73.

Redog. 1981/82:21

Under perioden 1977—1981 har enskilda ledamöters uppdrag fördelat sig
på partigrupper enligt följande.

	1977	1978	1979	1980	1981
s	691	604	576	583	641
m	614	664	637	390	387
fp	454	427	312	247	248
c	248	307	382	467	481
vpk	140	114	97	117	110
apk	9	24	14
Summa	2156	2140	2018	1804	1867

Vid sidan om den egentliga utredningsverksamheten bistår upplysningstjänsten
sina uppdragsgivare med information av annat slag, t. ex. framtagande
av betänkanden och departementsstenciler, utredningsdirektiv, FNdokument,
riksdagstryck, facklitteratur och annat basmaterial. Information
av detta slag ingår i den dagliga rutinen och registreras ej.

Däijämte handläggs dagligen dokumentationsfrågor i form av faktaredovisningar
ur handböcker och författningar, presentation av pressdebatter i
aktuella frågor, litteratursammanställningar o. d. Detta ej sällan omfattande
utredningsarbete bokförs internt. Under 1981 har 150 sådana icke
diarieförda ärenden handlagts fördelade på partigrupper enligt följande.

m 28

c 28

fp 20

s 63

vpk 9

övriga: utskott 1

nord. parl. 1

Totalantalet utredningsärenden kan därmed för 1981 anges till 2 108.
Registerverksamhet

avseende riksdagstrycket har utarbetats enligt följande:

Sak- och personregister för 1979/80 har under hela året varit under
bearbetning. På grund av omfattande programförändringar, personalbrist
och rutinförändringar har något slutligt årsregister inte kunnat färdigställas
under 1981 för riksmötet 1979/80.

Kumulerade motionsförteckningar framställdes under den allmänna motionstiden
i kopierade radskrivarutskrifter och efter motionstidens slut
publicerades den 4 februari en preliminär förteckning över motioner avgivna
under allmänna motionstiden. Förteckningen innehåller också personregister
och sakindex.

Kumulerade förteckningar över interpellationer och frågor har under
året givits ut ungefär var fjortonde dag. Den slutliga förteckningen över
samtliga interpellationer och frågor för riksmötet 1980/81 distribuerades
den 15 juni.

Redog. 1981/82:21

En delvis manuellt framställd förteckning över propositioner under riksmötet
1980/81 framtogs med hjälp av programvaran IMDOC och kunde
distribueras den 31 augusti. Förteckningen innehåller även sakregister.

ADB-verksamheten

Under år 1981 har ett omfattande programmeringsarbete pågått i syfte
att så långt möjligt automatisera (dvs. med hjälp av datorprogram) sammanställa,
sortera, förteckna eller på annat sätt hantera de data som
registreras ur riksdagstrycket. Syftet är att skapa ett system för datorstyrd
fotosättning av riksdagens årsregister. Vidare möjliggör systemet framställning
av preliminära register i form av datalistor som med jämna mellanrum
kan distribueras.

Skol- och visningstjänst

Studiebesök

Inom ramen för de organiserade, schemalagda studiebesöken av skolor
har skoltjänsten under medverkan av timarvoderade informatörer tagit
emot ca 25000 (24000) elever, ungefär jämnt fördelade mellan gymnasieskolor
och grundskolor.

De särskilda studiebesöken för grupper från universitet, lärarhögskolor,
förvaltningsutbildningar m.fl., där programmen utformas efter de olika
gruppernas egna önskemål och som vanligtvis omfattar en halv dag, har
varit 51 (60) st. Antalet deltagare uppgick till 1486 (1 317).

Totalt har skoltjänsten tagit emot ca 26500 personer vid studiebesök av
olika slag.

Kurser, studiedagar för lärare

Skoltjänsten har i riksdagshuset anordnat två veckokurser för lärare från
hela landet. Två dagskurser har ägt rum i Jämtlands och Malmöhus län och
en temadag har anordnats på lärarhögskolan i Mölndal. Sammanlagt har
omkring 150 lärare deltagit.

Broschyrer, AV-material, läromedel m.m.

Av skoltjänsten producerat material har försålts eller utlånats:

	Försålda	Utlånade	varav till ledamöter
Ljudbildband	1 (10)	62 (137)	62 (108)
Stordiapärm	57 (36)	234 (158)	140 (101)
Grundlagarna	2029 (1490)

Redog. 1981/82:21

Totalt har 170519 (184259) häften och broschyrer distribuerats. Broschyren
”Så arbetar riksdagen” har reviderats och försetts med information
om riksdagsledamöternas ekonomiska förmåner. Omkring 12000 ex.
av broschyren har delats ut till skolor och besökande i riksdagshuset under
årets sista månader.

Skoltjänsten har under medverkan av riksdagsledamöter arrangerat 14
(19) halvdagar om riksdagen vid olika gymnasieskolor runt om i landet.
1495 (1 750) elever har deltagit.

Genom skoltjänstens försorg har 10 elever beretts PRAO/YO i riksdagen.
I 22 fall har skoltjänsten varit ledamöter behjälpliga med PRAO/YO.
12 lärarkandidater har haft möjlighet till samhällsinriktad praktik i riksdagen.

Visningar, läktarbesök

Riksdagshuset visas för allmänheten genom visningstjänsten. I samband
med visningarna lämnas information om riksdagens uppgifter och arbetssätt.
Visningarna sker under ledning av särskilda guider och omfattar
rundvandring i västra kulturhuset och teaterhuset.

När riksmöte pågår äger visningarna rum på lördagar och söndagar; för
förhandsanmälda grupper ordnas dock visningar också på måndagar. Månaderna
juli—september genomförs visningarna under måndagar—fredagar.

År 1981 visades riksdagshuset för ca 8800 (8500) personer. Antalet
besökare på åhörarläktaren har varit ca 74000 (70000) inkl. skoltjänstens
26500 elever.

Kommittéer och utredningar

Byggnadskommittén

Byggnadskommittén som handhar Helgeandsholmsprojektet har haft
följande sammansättning:

Erik Wärnberg (s), ordf., Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sven
Eric Åkerfeldt (c), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Nils Carlshamre (m),
Bonnie Bernström (fp) t.o.m. den 9 december 1981 och Margot Håkansson
fr. o. m. den 10 december 1981, Tommy Franzén (vpk), Eric Lindström
samt personalrepresentanterna Sigfrid Larsson, Inger Pålsson och
Jan Bjurström.

I kommitténs arbete har från förvaltningskontoret deltagit Olle Etzén.
Byggnadskommittén har inom sig tillsatt ett arbetsutskott bestående av
Erik Wärnberg (s), ordf., Sven Eric Åkerfeldt (c), Eric Lindström samt
Sigfrid Larsson.

Byggnadskommittén har lämnat byggnadsstyrelsen fortsatt uppdrag att
genomföra om- och tillbyggnad av riksdagsbyggnaderna samt kv. Mars,
Vulcanus och Cephalus. Byggnadsstyrelsens organisation för projektet har

Redog. 1981/82:21

förutom av verkets linjeorganisation utgjorts av projektchefen Lennart
Kolte och projektledaren Lars Hällgren.

Ersättningsstadgekommittén

Kommittén tillsattes av förvalningsstyreisen den 12 december 1979 för
att se över ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter. Kommittén har
bestått av riksdagsledamöterna Sven G. Andersson (fp), ordförande, Per
Olof Håkansson (s), Allan Åkerlind (m), Martin Olsson (c) och Tore
Claeson (vpk). Förvaltningsdirektören Eric Lindström har varit förordnad
som expert och byrådirektören i konstitutionsutskottet Sven-Georg Grahn
som sekreterare. Under 1981 har kommittén hållit fem sammanträden.
Kommittén har bl. a. samrått med justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson
som haft till uppgift att utreda bl. a. statssekreterarnas pensioner. Kommittén
kommer under det fortsatta arbetet bl. a. att överväga reglerna för visstidspension
samt andra frågor om ersättning till riksdagens ledamöter.

Biografikommittén

Biografikommittén, som tillsattes 1979, har slutfört sitt uppdrag.

Denna kommitté har bestått av förvaltningsdirektör Eric Lindström,
ordförande, överbibliotekarie Lennart Grönberg och riksdagsledamot Sture
Palm (s). Bibliotekarien vid riksdagsbiblioteket Rolf Nygren har varit
sekreterare i kommittén.

Kommitténs förslag innebär att riksdagen skall ge ut ett biografiskt verk
över ledamöter från tvåkammarriksdagen (1867—1970).

Förvaltningsstyrelsen har beslutat i enlighet med kommitténs förslag
samt tillsatt en ny kommitté för att handha utgivningen av verket. Denna
kommitté, riksdagens biografikommitté, består av Sture Palm (s) och PerOlof
Strindberg (m), Sture Korpås (c), Hans Lindblad (fp) samt Nils
Berndtson (vpk). Vidare ingår förvaltningsdirektören Gunnar Grenfors,
överbibliotekarien Lennart Grönberg, professor Sten Carlsson och bibliotekarie
Rolf Nygren.

Utredning om RFK:s organisation
Förvaltningsstyrelsen beslöt den 14 oktober 1981 att tillsätta en utredning
för översyn av förvaltningskontorets organisation. Utredningen består
av riksdagsledamöterna Lennart Blom (m), ordförande, Per Olof Håkansson
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), förvaltningsdirektör Gunnar Grenfors
samt personalrepresentanterna Anders Forsberg SACO/SR, Owe Birgersson
ST och Stig Persson SF.

Utredningen böljar sitt arbete i november 1981. Till sekreterare har
utsetts avdelningsdirektören Carl-Gerhard Ulfhielm.

Utredningens huvudsakliga resultat beräknas kunna föreligga under hösten
1982.

Redog. 1981/82:21

Arbetsgruppen för ADB

Förvaltningsstyrelsen beslöt 1977 tillsätta en arbetsgrupp för ADB-arbetet
i riksdagen. Arbetsgruppen bestod under 1981 av förvaltningsdirektören
Eric Lindström, ordförande, riksdagsledamöterna Rune Torwald (c),
Torkel Lindahl (fp), Joakim Ollén (m) och Lennart Pettersson (s), departementsrådet
Boije Alpsten, byråchefen Sonja Berg von Linde, överdirektören
Ulf Carlsson, avdelningsdirektörerna Helmut Jäger och Karl-Erik
Wahlström samt företrädare för personalorganisationerna Lena AxelssonWestlund
SACO/SR, Jan Bjurström ST och Lennart Edlund SF.

Som experter har medverkat kanslichefen, numera förvaltningsdirektören
Gunnar Grenfors, kanslichefen Bengt K. Å. Johansson, föredraganden
Bo Eriksson samt bitr. kammarsekreteraren Bertil Björnsson.

Departementssekreteraren Lennart Arnlind har varit sekreterare i arbetsgruppen.

Arbetsgruppen skall utreda hur datatekniken kan användas inom riksdagen.
ADB-gruppen har främst koncentrerat sitt arbete på försök av olika
slag där även produktion i relativt stor skala prövats. De olika försök som
bedrivs omfattar textbehandling med skrivautomat och automatsättning
samt registrering av handlingar i riksdagen. Vidare utvecklas datorstödd
sökning i databaser som successivt byggs upp (RUT och RDOI).

Av talmanskonferensen tillsatta utredningar

Utredning om utskottsindelningen och ärendefördelningen mellan utskotten Talmanskonferensen

beslöt vid sammanträde den 27 november 1980 att
tillsätta denna utredning. Utredningen består av förre justitieombudsmannen
Karl-Erik Uhlin (ordförande), presidenten i försäkringsöverdomstolen
Leif Ekberg och regeringsrådet Rolf Engblom. Vidare ingår följande ledamöter:
Per Olof Håkansson (s), Bertil Lidgård (m), Britta Hammarbacken
(c), Björn Molin (fp) och Per Israelsson (vpk).

Sekreterare är hovrättsassessor Ulf Widebäck.

Utredningen planerar att redovisa resultatet av sitt arbete den 15 april
1982.

Arbetsgruppen för översyn av bestämmelserna om utskotts studieresor
och om bidrag till ledamöters enskilda resor

Talmanskonferensen beslöt den 17 december 1980 att tillsätta en arbetsgrupp
för översyn av bestämmelserna om utskotts studieresor m. m. Till
ledamöter i arbetsgruppen utsågs Iris Mårtensson (s), förste vice talmannen
Ingegerd Troedsson (m), Martin Olsson (c), tredje vice talmannen Karl
Erik Eriksson (fp) och Bertil Måbrink (vpk). Till sammankallande utsågs
Karl Erik Eriksson.

Redog. 1981/82:21

Bitr. kammarsekreteraren Bengt Törnell utsågs till sekreterare.
Arbetsgruppen redovisade den 14 februari 1982 resultatet av sitt arbete i
betänkandet ”Regler för resor”.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, ledamöterna Thorsten Larsson, Karl Leuchovius, Oskar
Lindkvist, Stig Olsson, Sven G. Andersson, John Johnsson, Lilly Bergander
och Gunnar Oskarson samt personalföreträdama Anders Forsberg,
Lennart Hedlund och Jan Bjurström.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE
På styrelsens vägnar
INGEMUND BENGTSSON

IGunnar Grenfors

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982