Redog. 1981/82:17 (Framställning / redogörelse 1981/82:17)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1981/82:17

Redogörelse

1981/82:17

Styrelsens för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1981

1982-02-18
Till riksdagen

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond får härmed avge berättelse över
fondens verksamhet och förvaltning under år 1981.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen har varit:

professor Staffan Helmfrid (ordförande)
suppleant: professor Inge Jonsson
riksbankschefen Lars Wohlin (vice ordförande)
suppleant: avdelningsdirektör Thomas Franzén
riksdagsledamot Karin Flodström
suppleant: riksdagsledamot Rune Jonsson
riksdagsledamot Lars Gustafsson
suppleant: riksdagsledamot Bengt Silfverstrand
riksdagsledamot Lars-Ingvar Sörenson
suppleant: riksdagsledamot Margot Wallström
riksdagsledamot Gunnar Biörck
suppleant: riksdagsledamot Mårten Werner
riksdagsledamot Einar Larsson
suppleant: riksdagsledamot Ulla Ekelund
riksdagsledamot Linnea Hörlén
suppleant: riksdagsledamot Torkel Lindahl
professor Torsten Hägerstrand
suppleant: professor Ingemar Ståhl
professor David Magnusson
suppleant: professor David H. Ingvar
professor Kai Siegbahn
suppleant: professor Sten Henrysson

Filosofie doktorn, docent Nils-Eric Svensson har under året varit fondens
direktör och chef för dess kansli.

Fondens uppgift

Enligt sina stadgar har Riksbankens jubileumsfond till ändamål att främja
och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Därvid gäller
bl. a. att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke

1 Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 17

Redog. 1981/82:17

är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall
användas för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya forskningsuppgifter,
som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas,
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

I underlaget för riksdagens stadgebeslut förutsattes ”att fondens verksamhet
till en början inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka
kunskapen om de verkningar, som tekniska, ekonomiska och sociala
förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna”.

Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet.
I princip skall icke något forskningsområde vara uteslutet från
möjligheten att erhålla bidrag från fonden.

Mot den här bakgrunden har styrelsen funnit det rimligt att särskilt
uppmärksamma samhälleligt angelägna forskningsområden vilka inte har
några speciella företrädare för sig. Fondens resurser kan därigenom i första
hand ses som ett komplement och alltså inte som ett alternativ till övriga
resurser som finns för forskning i Sverige.

Arbetssätt

Styrelsen har under året sammanträtt fyra gånger. Ansökningar om
forskningsanslag har innan de tagits upp i styrelsen i flertalet fall granskats av
särskilda sakkunniga. Som underlag för styrelsens beslut har vidare funnits
bedömningar från en eller flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper), i vilka
ingått dels ledamöter av fondens styrelse, dels sakkunniga utanför styrelsen.
De fem av styrelsen utsedda arbetsgrupperna hade vid årets slut följande
sammansättning.

Arbetsgrupp 1 (ekonomi, geografi etc.): Biörck, Franzén, Hägerstrand,
Silfverstrand, Ståhl, Wohlin samt professor Dick Ramström.

Arbetsgrupp 2 (beteendevetenskap etc.): Henrysson, Lindahl, Magnusson,
Wallström samt docent Karl Erik Rosengren.

Arbetsgrupp 3 (statskunskap etc.): Flodström, Gustafsson, Larsson samt
docent Gunnel Gustafsson och professor Leif Lewin.

Arbetsgrupp 4 (medicin, naturvetenskap, teknik etc.): Ekelund, Ingvar,
Siegbahn, Sörenson samt professorerna Börje Cronholm, Marianne Frankenhaeuser,
Lars-Magnus Gunne och Bengt Rånby.

Arbetsgrupp 5 (humaniora): Helmfrid, Hörlén, I. Jonsson, R. Jonsson,
Werner samt professorerna Bengt Sigurd och Gunnar Westin.

Under året har dessutom funnits tre s. k. områdesgrupper. Deras uppgift
har varit att kartlägga forskningsbehov och föreslå åtgärder i syfte att främja
vetenskaplig forskning inom problemområden som bedömts angelägna men

Redog. 1981/82:17

hittills inte varit tillräckligt uppmärksammade. Grupperna har haft följande
benämning och sammansättning.

1. Områdesgruppen för forskning om jämställdhet: professor Pär-Erik
Back, ekon. dr. Siv Gustafsson, forskningsassistent Anita Göransson,
professor Kjell Härnquist, docent Ann-Sofie Kälvemark (sekr.), docent Rita
Liljeström, utredn. sekr. Ingemar Lindberg, redaktör Ami Lönnroth,
ombudsman Myril Malmström.

2. Områdesgruppen för forskning om skattefrågor: docent Lars Bertmar,
professor Gunnar Biörck, ekon. dr. Gunnar Du Rietz, docent Axel
Hadenius, utredn. sekr. Per-Olof Edin, länsråd Lars Johanson, professor
Gustaf Lindencrona, ekon. dr. Alf Lindqvist (sekr.), professor Sven-Olof
Lodin, professor Karl-Erik Wärneryd, chefredaktör docent Carl Johan
Åberg.

3. Under året har en grupp bestående av Cronholm, Frankenhaeuser,
Henrysson, Ingvar, Magnusson, Rosengren (ledamöter i arbetsgrupperna 2
och 4) samt professor Gösta Carlsson och docent Ola Arvidsson (sekr.)
diskuterat fram olika initiativ för kunskapsutveckling kring påverkansmetoder
för förbättring av folkhälsan (alkohol, motion, kost etc.).

Fondens direktör har varit ordförande i områdesgrupperna. Byråsekreterarna
Nina Lindgren, Inger Nyhlén och Kerstin Stigmark har varit bitr.
sekreterare i grupperna 1, 3 resp. 2.

Ekonomi

Fondens ekonomiska ställning per den 31 december 1980 och 1981
redovisas i tabellform här nedan. Balansräkning och resultaträkning har
också redovisats såsom bilaga 2 till Sveriges Riksbanks förvaltningsberättelse
för år 1981. Förvaltningen av de värdepapper, vilkas avkastning styrelsen
disponerar, har handhafts av riksbanken. I likhet med föregående år har vi
efter samråd med riksbankens revisionsavdelning och riksdagens revisorers
kansli tagit upp fondens obligationer till nominella värden på tillgångssidan,
och som motpost på skuldsidan redovisas ett obligationers värderegleringskonto.
Detta senare konto motsvarar summan av kapitalkontot och
skillnaden mellan obligationernas nominella och tidigare bokförda värden.

Beviljade forskningsanslag

Av under året disponibla medel har fonden beviljat 215 forskningsanslag
på tillsammans 37,9 milj. kr. (tabell l,s. 53) samt 0,ö milj. kr. för täckning av
automatiska lönekostnadsökningar, för resor inom pågående projekt samt
för områdesgruppernas verksamhet. Projektomkostnaderna i övrigt uppgick

Redog. 1981/82:17

till 1 milj. kr. Förvaltningskostnaderna, vilka specificeras nedan, uppgick till
1,6 milj. kr.

I ett särskilt avsnitt (s. 10-51) lämnas en redogörelse för de nya
forskningsprojekt, till vilka anslag beviljats under 1981. Vidare meddelas
vissa statistiska uppgifter (s. 52-57) rörande de behandlade ansökningarna. I
verksamhetsberättelsen för 1979 presenterades i översiktlig form och
ämnesvis alla de forskningsprojekt som ditintills beviljats anslag från
fonden.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som finns angivna i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare
och anslagsförvaltare som fonden utfärdat. Praktiskt taget alla
forskningsanslag från fonden förvaltas av statlig läroanstalt, som också är
arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen. Den under året till
läroanstalterna utbetalade förvaltningsavgiften (som regel 2 %) finns
redovisad i specifikationen av projektomkostnader för 1981 (punkt B 2).

27 % av de beviljade forskningsmedlen 1981 har gått till nya projekt.
Motsvarande andel under de närmast föregående tre åren har varit 21,6 %,
35,7 %resp.29,2 %(tabell9,s. 55). Av sökbeloppet förnya anslag har 16 %
kunnat tillgodoses. Föregående år beviljades 14 % (tabell 10, s. 56).
Konkurrensen om medel för nya projekt är alltså mycket hård.

De beviljade anslagsbeloppens genomsnittliga storlek har minskat avsevän
i reaivarae (tebell il, s. 5t>). 1977 ars genomsnittliga ansiagsbeiopp,
158 tkr., skulle motsvara ett belopp av 238 tkr. år 1981 om en uppräkning
görs efter konsumentprisindex. Genomsnittsstorleken på 1981 års anslag var
176 tkr.

Resursutvecklingen

Fondens verksamhetskapacitet är helt beroende av avkastningen av de
medel som genom riksdagsbeslut överlämnas till fonden. Medlen utgörs av
en värdepappersportfölj (obligationer) som förvaltas av riksbanken. Fondens
likvida medel ger också vissa ränteintäkter. Ett visst års ränteinkomster
har hittills tagits i anspråk för utdelning av forskningsanslag under
nästföljande år. Förvaltningskostnader och projektomkostnader har däremot
bestridits från räkenskapsårets intäkter.

1968-1974 var intäkterna ca 19,5 milj. kr. per år. 1975-1978 (efter ett
kapitaltillskott på 100 milj. kr. genom beslut av riksdagen våren 1974)
uppgick de till ca 27,5 milj. kr. per år. 1979-1981 har intäkterna varit ca 36,41
resp. 50 milj. kr. Ökningen 1979 sammanhänger med det kapitaltillskott på
100 milj. kr. som beslutades av riksdagen 1978. Ökningen 1980 och 1981
beror på att ett par poster obligationer med låg avkastning förfallit till
inlösen. Obligationer med högre avkastning har därefter kunnat köpas.
Några inkomstökningar av det senare slaget kommer inte att inträffa under
de närmast följande åren.

Redog. 1981/82:17

En nominell kapacitetsökning kan sålunda redovisas för de senaste åren.
Denna ökning svarar i stort mot förändringarna av index för den allmänna
prisutvecklingen i Sverige. De faktiska kostnadsstegringarna för forskningsprojekt
har emellertid varit avsevärt större än vad konsumentprisindex
anger. Fondens reala verksamhetskapacitet har alltså inte kunnat upprätthållas.
(Skulle man välja 1968 som basår är den reala kapacitetsnedgången
betydande.)

Styrelsen har givetvis mycket ingående diskuterat fondens ekonomiska
situation och dess framtida verksamhet. I årsberättelserna fr. o. m. 1976 har
man på olika sätt pekat på det angelägna i att finna former för att fondens
reala verksamhetskapacitet skall kunna upprätthållas. Riksdagen har också
med anledning av ett antal motioner under senare år framhållit vikten av att
fondens nuvarande kapacitet bibehålls i framtiden. Styrelsens och riksdagens
bedömningar av fondens hittillsvarande och framtida betydelse och förhållanden
kan i några punkter sammanfattas på följande sätt:

• Riksbankens jubileumsfond har spelat och bör också i framtiden spela en
viktig roll för svensk forskning.

• Det är viktigt att forskning kan finansieras via olika källor. Utbyggnaden
av den statliga forskningsrådsorganisationen (forskningsråd och sektorsorgan)
kan inte anföras som skäl för att fondens betydelse skulle vara
mindre nu än vid dess tillkomst. De uppgifter som riksdagen fastställde för
fonden 1964 är minst lika angelägna nu som då.

• Fondens unika ställning som mångvetenskapligt organ och med sin nära
anknytning till riksdagen saknar motsvarighet.

• Nuvarande verksamhetskapacitet och organisation bedöms lämplig.
Omfattningen är inte större än att fonden kan administreras på ett smidigt
sätt med ett litet kansli. Den är ändå så stor att den märkbart bidrar till
främjandet av svensk forskning.

• Det är angeläget att nuvarande reala kapacitetsnivå kan tryggas för
framtiden.

• För att den framtida verksamheten skall kunna planeras på ett ändamålsenligt
sätt - anslagsbesluten innebär ofta långsiktiga åtaganden - är det
angeläget att man snarast kommer fram till en lösning av problemet hur
den nuvarande kapacitetsnivån skall kunna säkras.

I juli 1980 beslutade riksbanksfullmäktige att en utredning skulle göras om
finansieringen av jubileumsfonden i syfte att skapa en metod för ”en över
tiden bättre anpassad tilldelning av anslagsresurser”. Den särskilt tillkallade
utredningsmannen (finansutskottets tidigare kanslichef Bengt Metelius)
redovisade sitt arbete i en rapport till fullmäktige i mars 1981. Fondstyrelsens
yttrande över utredningen överlämnades i juni.

I utredningen föreslogs bl. a. att fondens värdepappersportfölj skulle
omplaceras i obligationer med högre ränta. Flittills har omplacering skett
successivt vid de ordinarie inlösningstillfällena. Förslaget, som tillstyrktes av

Redog. 1981/82:17

fondstyrelsen, innebär om det genomförs ett relativt betydande engångslyft
av avkastningen på obligationsportföljen.

Hittills har som tidigare nämnts ett visst års ränteintäkter tagits i anspråk
för utdelning av anslag under nästföljande år. I utredningen föreslogs att
fonden borde övergå till att budgetera intäkter och kostnader för ett och
samma budgetår. Styrelsen har också fattat ett beslut med denna innebörd.
Samtliga intäkter och kostnader kommer alltså att fr. o. m. 1982 budgeteras
och resultaträknas för samma räkenskapsår. Det ”överskott” av likvida
medel som härigenom frigörs under omläggningsåret kommer att disponeras
som en reserv för fördelning under kommande år.

Beslutade och föreslagna åtgärder kommer att göra det möjligt för fonden
att uppehålla sin nuvarande verksamhetskapacitet 4-6 år framåt i tiden
(beroende på kostnadsstegringarna). Det är emellertid enligt styrelsens
mening utomordentligt angeläget att snarast få en beslutsmetod utvecklad
med vars hjälp fondens nuvarande verksamhetskapacitet kan tryggas på
längre sikt, t. ex. för en tioårsperiod åt gången.

Uppföljning av verksamheten

Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser
problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att
resultat som tas fram blir bekantgjorda och att de kan bli föremål för
diskussion och kritisk granskning. Under året har därför bl. a. ett antal
sammankomster anordnats vid vilka vissa projekt har presenterats.

Civil-, jordbruks-, närings- och skatteutskotten deltog i mitten av mars i en
diskussion i riksdagshuset av projektet POLITIK SOM RATIONELLT
HANDLANDE (75/90). Fyra riksdagsledamöter inledde med ”oppositioner”
kring fyra delprojekt (bostadspolitiken, energipolitiken, jordpolitiken
och skattepolitiken).

I maj anordnades - också i riksdagshuset - en diskussion kring fondens
skatteforskningsprojekt. Deltagare var finans-, närings- och skatteutskotten.
Två riksdagsledamöter och två dagspressjournalister svarade för de inledande
”oppositionerna”. Det material som man i första hand utgick ifrån var två
böcker i fondens skriftserie (SKATTEFORSKNING stödd av fonden, RJ
1980:6 och SVENSK SKATTEFORSKNING 1919-1979 En annoterad
bibliografi, RJ 1981:1).

I början av november anordnades i Uppsala en diskussion kring
slutrapporten från projektet SAMHÄLLSFÖRÄNDRING I SVERIGE
(74/117). Rapporten BEYOND WELFARE CAPITALISM. ISSUES
ACTORS AND FORCES IN SOCIETAL CHANGÉ (London: Heineman
1981) granskades inledningsvis av fyra ”opponenter” (ekonomer, idéhistoriker).
Deltagare i diskussionen var politiker, administratörer och forskare
från ett flertal vetenskapsområden.

Forskningsprojekt rörande jämställdhet presenterades och diskuterades

Redog. 1981/82:17

vid konferenser anordnade av områdesgruppen för dessa frågor i februari
och april. Vid det förra tillfället deltog företrädare för det praktiska
jämställdhetsarbetet (politiker, administratörer, organisationsföreträdare).

I den senare konferensen deltog journalister.

Två symposier anordnades i september resp. oktober som led i fondens
försök att stimulera forskning kring hälsofrågor etc. Vid det första symposiet
RISKEN ATT BLI ALKOHOLIST behandlades biologiska, psykologiska
och sociala aspekter på alkoholmissbruket. Det andra, ATT FÖRÄNDRA
LEVNADSSÄTT, behandlade påverkansmetoder för att förbättra folkhälsan.
Rapporter från symposierna kommer att publiceras i fondens skriftserie.

I fondens uppgifter ingår stadgemässigt att söka främja kontakter med
internationell forskning. Som ett led i denna verksamhet presenterades vid
en konferens i London i månadsskiftet november/december vissa projekt
rörande skatteforskning och forskning kring den offentliga sektorns expansion
. Deltagare var förutom forskare också företrädare för brittiska politiker
och administratörer samt för brittiskt näringsliv.

Fondens styrelse och/eller arbetsgrupper har liksom tidigare år gjort ett
antal s. k. projektbesök vid olika universitet och högskolor. Ingående
diskussioner har kunnat föras kring projektens inriktning och uppläggning.
Även läroanstaltens allmänna forskningsproblem har diskuterats. Riksdagsledamöter
från den besökta högskoleregionen har deltagit i dessa besök.

Områdesgrupperna har på olika sätt inom sina områden - utöver tidigare
nämnda symposier och konferenser - haft livliga kontakter med företrädare
för berörda forskningsdiscipliner. Syftet har varit att stimulera till forskningsinsatser
och utvecklingsarbete inom de aktuella områdena. Grupperna för
jämställdhets- och skatteforskning har i fondens skriftserie publicerat
sammanställningar av forskning (RJ 1981:2 resp. 1981:1). Rapporter från
symposierna kring alkohol- och påverkansproblem kommer att publiceras i
början av 1982.

De aktiviteter som beskrivits här ovan ingår som led i fondens strävan att
informera om sin verksamhet. Men tanken är också att fondens styrelse,
sakkunniga och kansli genom att aktivt följa projekt som stöds skall få större
kunskaper om forskningens resultat, utgångspunkter och förutsättningar
samt bättre underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med
tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde är de sammankomster där
riksdagsledamöter och forskare kunnat mötas för ömsesidigt erfarenhetsutbyte.
Fonden har genom sin direkta anknytning till riksdagen en unik
ställning som kontaktorgan mellan politiker och forskare.

Redog. 1981/82:17

Balansräkning

per den 31 december 1980 och 1981

	1980	1981
Tillgångar Obligationer Checkräkning i riksbanken Särskild räkning i riksbanken Postgiro Kassa	684 352 000:— 26 151 350:— 3 911:46 500:—	684 312 000:— 4 190 332:12 33 775 000:— 26 518:99 500:—
Summa kronor	710 507 761:46	722 304 351:11
Skulder
Obligationers värderegleringskonto Beviljade, ej utbetalda anslag Innehållen skatt För pensionsavgifter m. m. reserverade medel Forskningsmedel för kommande år varav ej disponerade medel ej utnyttjade anslag disponibla medel	646 332 995:96 23 298 229:07 55 534:— 1 691 959:65 39 129 042:78 (7 956:11) (144 923:84) (38 976 162:83)	646 086 995:96 25 373 324:05 47 335:— 1 691 959:65 49 104 736:45 (597 658:78) (363 361:31) (48 143 716:36)
Summa kronor	710 507 761:46	722 304 351:11
Resultaträkning
Intäkter	1980	1981
Räntor på obligationer Övriga räntor Övriga intäkter	39 889 976:95 1 461 002:37 115 288:35	46 891 219:— 3 834 570:30 54 367:59
Summa kronor	41 466 267:67	50 780 156:89
Kostnader
Förvaltningskostnader Projektomkostnader	1483 771:96 1 006 332:88	1 614 907:72 1 021 532:81
Summa kronor	2 490 104:84	2 636 440:53
Disponibla forskningsmedel	38 976 162:83	48 143 716:36

Redog. 1981/82:17

Specifikation av omkostnader för år 1981

A. Förvaltningskostnader
1. Arvoden till styrelse o. arbetsgrupper ..	217 050:—
2. Lönekostnader kansli	636 826:85
3. Pensions- och sociala avgifter	354 lil:—
4. Sjuk- hälso- personalvårds- o. utbildnings-
kostnader	6 478:44
5. Reseersättningar	93 380:65
6. Lokalkostnader	159 334:80
7. Expenser	147 725:98

varav

inventarier 534:—

telefon, post 26 927:81

kopiering 71 675:—

kontorsmateriel 18 791:17

Övriga expenser 29 798:— 1 614 907:72

B. Projektomkostnader

1. Arvoden till sakkunniga 205 764:—

2. Förvaltningsavgifter 650 655:10

3. Konferenser 161 963:71

4. Övrig information 3 150:— 1 021532:81

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och
förvaltning har under året utförts av riksbankens revisionsavdelning.
Externrevision har dessutom genomförts av företrädare för riksdagens
revisorer. Verksamhetsberättelsen för fonden kommer också i enlighet med
föreskrift i fondstadgarna att överlämnas till riksdagens revisorer.

Staffan Helmfrid

Lars Wohlin
Karin Flodström
Lars Gustafsson
Lars-Ingvar Sörenson
Gunnar Biörck

Einar Larsson
Linnea Hörlén
Torsten Hägerstrand
David Magnusson
Kai Siegbahn

Nils-Eric Svensson

Redog. 1981/82:17

Riksbankens jubileumsfond 1965-1981

I det följande presenteras under avsnitt A. (s. 10-51) sammanfattningar av
projektplanerna för de nya forskningsprojekt som under 1981 beviljats
anslag från fonden. Vidare redovisas under avsnitt B. (s. 52-57) vissa
statistiska uppgifter rörande verksamheten 1965-1981.

A. Nya projekt som beviljats anslag år 1981

FÖRETAGSEKONOMI

Bengt Sandkull
Dnr: 80/185 PL

Den cybernetiska revolutionen och människans frigörelse. En undersökning
av arbetet och den nya tekniken

Projektet utgår från följande frågor: Vad är människans roll i ett samhälle
där hennes överlevnad inte är beroende av att hon deltar i den materiella
produktionen? Hur skall ett samhälles rikedom fördelas om den traditionella
kopplingen mellan arbete och inkomst upphör? Vad är ett samhälles yttersta
ekonomiska drivkraft när ökad produktion och maximal ekonomisk vinst
inte längre är nödvändig som ledstjärna för den ekonomiska utvecklingen
och dessutom inte möjligt med hänsyn till den ekologiska balansen?

Den ”cybernetiska revolutionen”, dvs. automatisering och datorisering av
manuella och intellektuella aktiviteter, innebär en kraftfull rationalisering av
arbetstillfällen. Häri ligger en motsättning till strävanden om ett samhälle
med full sysselsättning. Syftet med projektet är att undersöka förhållandet -motsättningarna - mellan arbetet och den nya tekniken med det svenska
samhällets avtagande konkurrenskraft som ram. Ambitionen är att bidra
med teoretisk omformulering av det s. k. arbetsmarknadsproblemet som kan
vara vägledande för praktiskt handlande.

Projektets första fas omfattar dels en fortsatt idéhistorisk och teoretisk
analys av de i sammanhanget viktiga begreppen (de grundläggande
analytiska kategorierna är arbete, teknik och samhälle), dels en undersökning
av den belägenhet som ett svenskt dataföretag (Datasaab) befinner sig

Redog. 1981/82:17

Bo Persson
Dnr: 81/69

Aktörer och strategier i avvecklingsspelet

De svenska svårigheterna att handskas med avvecklingsproblem, och som
bl. a. yttrar sig i mycket stora penningutgifter för såväl det offentliga som för
näringslivet, kan till väsentlig del förklaras av att det saknas systematiserad
kunskap härvidlag. Sådan kunskap kan bara intsamlas lokalt under
beaktande av att skeendet påverkas av aktörer med skilda värderingar och
intressen och att de skilda agerandena i många fall har en sådan tyngd att de
inte balanserar varandra, som ett mera makroekonomiskt perspektiv
förutsätter. Den intressanta förändringen - eller icke-förändringen - görs,
snarare än sker.

Mot denna bakgrund avser undersökningen att i ett antal fall identifiera
aktörerna i sådana situationer då avveckling av en verksamhet är aktuell, och
beskriva deras strategier för att påverka beslutsfattandet. Grundhypotesen
är att dessa strategier är predicerbara. Vidare antas att väsentliga bidrag till
teorin eller teorierna om ekonomisk tillväxt går att vinna genom ett
forskningsintresse som i schumpeteriansk anda koncentrerar sig på ”omvandlingens
negativa komponent” med Erik Dahméns ord. Ett sådant
forskningsintresse har varit sparsamt förekommande såväl bland ekonomer
som andra.

Den föreslagna forskningen skall ske inom ramen för ett forskningsprogram
som är under uppbyggnad och vars titel är ”Avveckling, utveckling,
omveckling”.

Viveka Linde
Dnr: 81/144

Småbarnsföräldrars beredskap inför nya konsumtionsbehov

Bakgrund: En blivande barnfamilj ställs genom den förändring barnet
innebär inför helt nya konsumtionsbehov inom följande områden: barnets
kost, barnavårdsartiklar, kläder, utrustning etc. Föräldrarna söker information/kunskap
mer eller mindre aktivt om hur dessa behov bäst tillfredsställs.
Situationen präglas av osäkerhet.

En informations-/kunskapskälla utgörs av kommersiell reklam/information
som påverkar nyblivna föräldrars kunskaper, attityder och beteenden.
Forskningsprojektet delas upp i ett s. k. basprojekt och ett delprojekt I
avseende speciellt småbarnsföräldrars beredskap inför kostvalet för ett nytt
barn.

Syfte (basprojekt): Att skapa grundläggande kunskaper när det gäller
småbarnsföräldrars beredskap inför nya konsumtionsbehov i samband med

Redog. 1981/82:17

ett nytt barn. Tonvikten ligger på attityd, kunskaps-, arbets- och annan
resursmässig beredskap kopplad till faktiskt beteende. Delprojekt I syftar till
att undersöka motsvarande aspekter speciellt avseende kostvalet för ett nytt
barn samt om och hur beredskap och beteende påverkas av kommersiell
information.

Undersökningsproblem (basprojekt och delprojekt I): Att fastställa såväl
faktisk beredskap, faktiskt beteende, graden och arten av kommersiell
påverkan samt övriga orsaksmönster hos olika typer av föräldrar.

Metod: Delprojekt I avses inleda undersökningen med tvärsnittsstudier av
2 grupper om vardera 300 respondenter. Respondentgrupp I har barn i
åldern 4-5 månader, grupp II i åldern 7-8 månader (åldrar då kostvalsproblem/möjligheter
uppstår). Slumpmässigt rikstäckande OSU planeras.
Undersökningsteknik: personliga intervjuer.

Metod-basprojektet: Då beredskap är en process som förändras över
tiden planeras data inhämtas genom personliga intervjuer av samma
respondenter (panel). Under en ettårsperiod intervjuas respondenterna i
panelen fem gånger. Startpunkt blir antingen 1-2 månader före ett barns
födelse om detta visar sig praktiskt/etiskt möjligt - annars så snart som
möjligt efter födelsen. Intervjuerna är av djupkaraktär. Panelen beräknas
brutto omfatta 120 responsdenter (beräknat bortfall 20 st.). Urvalet bör
göras i samråd med mödra-/bamavårdscentraler, förslagsvis i Göteborg.

Lars Oxelheim
Dnr: 81/176

Företagets beslut under valutaosäkerhet

Övergången till ett system med rörliga valutakurser har för företagen
medfört ett nytt osäkerhetsmoment i form av löpande valutarisker utöver
sedvanliga rörelse- och finansieringsrisker. Ökad utrikeshandel i kombination
med ekonomisk politisk styrning har medfört ett växande valutaberoende
med utlandet från 1974. Detta beroende har för många svenska företag
blivit en dyrköpt erfarenhet under perioden 1974-1980.

Med bestående bytesbalansunderskott är det troligt att en ökad del av den
framtida upplåningen utomlands måste ske genom företagen. Redan i
samband med diskontohöjningen i januari 1980 angavs som ett skäl till
åtstramningen av den svenska marknaden angelägenheten av att en ökad del
av den framtida upplåningen måste ske genom näringslivet. Hur kommer då
erfarenheterna av denna form av valutaberoende från perioden 1974-1980
att påverka möjligheterna att få företagen att under 1980-talet låna kapital
utomlands till investeringar i Sverige?

Syftet med föreliggande projekt är att utifrån en omfattande empirisk
undersökning av svenska företag kartlägga beslutsmekanismerna under
valutaosäkerhet. Kartläggningen avser främst med vilka beslutsteoretiska

Redog. 1981/82:17

modeller och med vilka mål av operativ, taktisk och strategisk karaktär
beslut fattas om valutadispositioner i svenska företag med den riskbild som
skapats av sedan 1974 starkt fluktuerande valutakurser.

NATIONALEKONOMI

Ragnar Bentzel/Jan Södersten
Dnr: 81/150

Skattesystemets verkningar

Projektets syfte är att i form av tre delstudier analysera verkningarna av
viktiga delar av det svenska skattesystemet.

Den första delstudien gäller effekterna av kapitalbeskattningen. En
detaljerad kartläggning av kapitalbeskattningens struktur genomförs med
bl. a. beräkningar av den effektiva skattebelastningen av kapitalinkomster
från realinvesteringar av olika slag och inom olika delar av ekonomin.
Beräkningarna bildar utgångspunkt för analyser dels av hur känsligt
hushållssparande! är till sin volym och inriktning för avkastningen efter skatt,
dels av vilken betydelse de skatte- och inflationsbetingade incitamenten till
omfördelning av sparandeutbudet har för fördelningen av de reala investeringsresurserna.

Den andra delstudien gäller beskattningens kortsiktiga effekter på
företagens prissättning. Studien avser dels bolagens nettovinstbeskattning,
dels olika typer av bruttobeskattning som tas ut med företagen som
skattesubjekt.

Den tredje delstudien gäller främst en jämförelse mellan inkomstbeskattningens
och utgiftsbeskattningens fördelningsverkningar samt en undersökning
av möjligheterna att kombinera olika delar av inkomst- och utgiftsbeskattningsprinciper
i ett och samma skattesystem. Vidare undersöks
möjligheterna att utan störningar och skatteorättvisa övergå från ett
inkomstskattesystem till ett system med utgiftsskatt.

Gunnar Eliasson/Anders Klevmarken
Dnr: 81/151

Household Märket and Non-Market Activities

Avsikten är att insamla och analysera data angående hushållens utbud av
arbetskraft, tidsanvändning, inkomstförhållanden, utnyttjande av offentliga
tjänster, konsumtionsutgifter och sparande. Tidigare har det inte varit
möjligt att studera hur dessa olika aspekter på hushållets resurser och
resursanvändning alla är beroende av varandra, eftersom det inte finns någon
undersökning som innehåller alla dessa variabler för enskilda hushåll.

Redog. 1981/82:17

Datainsamlingen kommer att utformas så att detta projekt kan bli den första
omgången i en framtida panelstudie med vars hjälp utvecklingen över tiden
kan studeras. Resultaten kommer att bli en internationellt sett unik
databank, tillgänglig även för andra forskare.

Utöver datainsamlingen kommer projektet att omfatta en ekonomisk
analys av beroendet mellan hushållets utbud av arbetskraft och dess
konsumtions- och fritidsaktiviteter bl. a. med avsikt att konstruera en
mikrosimuleringsmodell för hushållssektorn som kan användas för att
studera hur skillnader mellan hushåll och förändringar inom hushållssektorn
påverkar och påverkas av ekonomin i övrigt. En annan väsentlig del av
projektet är utveckling av goda mätmetoder i hushållssurveys samt forskning
inom området ”estimation av modeller från surveys” och därmed sammanhängande
designfrågor.

Projektet kommer att genomföras i flera steg. Det första året användes för
uttestning av insamlingsmetodik och frågor med hjälp av en mindre
förundersökning samt för utformning av huvudundersökningens urvalsdesign.
Under år 2 genomföres en större intervjuundersökning av ett
slumpmässigt urval av svenska hushåll. Data granskas, kodas och sammanställes
med registerdata under år 3. Den ekonomiska analysen påbörjas
redan i samband med utformningen av frågeformulär etc. och fullföljes år 3
och 4 när nya data blir färdiga.

Edgar L. Feige
Dnr: 81/162 PL

The Theory, Measurement, Causes and Implications ofSweden’s ”Unobserved
Sector”

The purpose of the proposed project is to undertake an intensive
investigation of Sweden’s ”unobserved” economy. My recent research on the
United States suggests, that the growth of the unobserved sector has
important implications for the following interrelated issues: (1) The
reliability of official government statistics; (2) Macroeconomic developments
including inflation, unemployment, growth in real output and
productivity trends; (3) The true distribution of income; (4) Allocative
efficiency; (5) Forcasting from conventional macroeconomic models;
(6) The erosion of the tax base; (7) The growing trend of political alienation
and the social erosion of moral standards; (8) Legal, psychological, political
and social aspects of the problem of taxation enforcement, social regulation
and protection of privacy.

The proposed research aims to elaborate the theoretical implications of the
growth of the ”unobserved” sector; to critically evaluate the existing
literature on the subject; to develop and evaluate alternative methods for
estimating its size and growth rate över time; to construct temporal estimates

Redog. 1981/82:17

for Sweden, and to use these estimates to test the hypotheses implied by the
theory and to investigate the causes and consequences of the phenomenon as
related to the aforementioned issues. The methods and format of the United
States study will be systematically adjusted to reflect the particular
institutional aspects of the Swedish situation and thus to serve as a prototype
for the Swedish study. Sweden provides an ideal ”laboratory” for such an
investigation, given its: excellent data base; high tax rates; a concerned and
cooperative administrative bureaucracy and academic establishment in the
social Sciences and a history of political and social cohesiveness. It is hoped
that a successful study of Sweden can later be combined with similar studies in
other European economies so as to permit the further testing of the thesis in
the context of a rich temporal cross-country data base.

Roland Artle
Dnr: 81/164

The Economies of An Aging Population. The Case of Sweden, 1960-1980

Projektet har en mikrodel och en makrodel. På mikronivån är studiens
centrala begrepp, och på sätt och vis organiserande princip, ”the retirement
decision”, dvs. individens beslutfattande om övergång från yrkesarbete till
pensionsstatus. Med anknytning till detta begrepp kommer ett antal
hypoteser att formuleras och testas. Testningen kommer i huvudsak att
baseras på två statistiska underlag som kommer att framtas i SCB:s regi. Det
ena avser en longitudstatistik rörande de individer som år 1970 fyllde 60 år.
Det andra är tillbakablickande och avser de individer som under år 1980
pensionerades.

På makronivån kommer studien att som viktig arbetshypotes ha följande:
Det finns en betydelsefull arbetskraftsreserv bland pensionerade människor i
Sverige. Förutsatt att studien kan påvisa att en sådan arbetskraftspotential
finns, uppstår frågan: Kan, och bör, denna arbetskraftsreserv helt eller delvis
mobiliseras? Det är en fråga som på det ekonomiska planet bl. a.
sammanhänger med valet mellan fritid och arbete. Men det är också en fråga
som utöver ekonomiska överväganden har vidare politiska och sociala
implicationer. Projektet syftar till att på olika sätt och i olika former belysa
och analysera denna och närliggande frågor. En preliminär kalkyl som
bygger på ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad bland äldre män
sedan början av 1960-talet och ett samtidigt antagande om att äldre kvinnor
följt trenden bland yngre kvinnor beträffande sysselsättningsgrad, ger
följande resultat: Sveriges nationalprodukt och nationalinkomst skulle i dag
vara ca 10 % högre än vad den faktiskt är. Samtidigt skulle det löpande
underskottet i statsbudgeten ha blivit väsentligt mindre.

Redog. 1981/82:17

KULTURGEOGRAFI

Björn Berglund
Dnr: 81/59

Kulturlandskapet under 6 000 år

En tvärvetenskaplig studie av människan och landskapet i en sydskånsk
bygd

Projektet har tillkommit efter omfattande tvärvetenskapliga diskussioner
vid Lunds universitet, initierade av den konferens, ”Människan, kulturlandskapet
och framtiden”, som Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien
anordnade i februari 1979. Syftet är att beskriva landskapet och
de förändringar som det genomgått sedan jordbruket infördes för ca 6 000 år
sedan. Arbetet bedrivs i ett efter noggranna överväganden utvalt område i
Sydsverige (Ystadsområdet). Genom tvärvetenskapligt samarbete skall en
fördjupad helhetsbild skapas av förändringarnas orsaker - hur växelverkan
har fungerat mellan människan, hennes yttre miljö (markanvändning,
vegetation, djurliv, produktion etc.) och hennes sociala miljö (befolkningsutveckling,
samhällsstruktur, ekonomi, teknologi etc.). Projektet inleds med
ett ettårigt programskede, fortsättes med delundersökningar med rapportering,
varefter det avslutas med två års fördjupningsstudier, vilkas inriktning
delvis avgörs av vad det tidigare arbetet givit. Utöver de grundläggande
vetenskapliga rapporter, som utarbetas, skall en syntes i för allmänheten
läsbar form göras, där det sydsvenska kulturlandskapet genom tiderna (med
undersökningsområdet som utgångspunkt) behandlas på liknande sätt som
planeras för Luleälvs- och Upplandsprojekten. Projektet är uppdelat på
delundersökningar med huvudansvariga vid olika institutioner. En kronologiskt
genomgående stomme för beskrivningen av landskapsutvecklingen ges
av huvudsakligen kvartärbiologiskt inriktade undersökningar. Övriga delundersökningar
behandlar avgränsade skeden i landskapets utveckling.

Ingrid Liljenäs
Dnr: 81/139 PL

Småföretagens utvecklingsbetingelser i mindre orter

Det övergripande syftet med föreliggande forskning är att kartlägga och
analysera samspelet mellan småföretag och den omgivande lokala miljön.
Projektet syftar bl. a. till att analysera hur småföretagen aktivt kan bidra till
att förbättra företagsmiljön och sysselsättningsgraden på lokaliseringsorten.
Vidare är syftet att klarlägga och analysera myndigheternas, de centrala,
regionala och lokala, möjligheter att förbättra företagens verksamhet på små
orter samt att analysera vilka egenskaper hos företagen, den lokala miljön
och myndighetsinitierade åtgärder, som är centrala, då livskraftiga miljöer

Redog. 1981/82:17

skapas. Målsättningen är att utveckla en beskrivningsmodell, som inbegriper
de centrala faktorerna vid samspelet mellan företag och omgivande lokal
miljö. Denna bör kunna användas av såväl stat som kommun vid bedömning
av effekterna vid framtida industriinvesteringar och industrilokaliseringar.

Torvald Gerger
Dnr: 81/145

Sociala processer och rumslig förändring i Sverige 1700-2000

Huvudmålet med projektet är att i samarbete med den Demografiska
databasen i Umeå skapa ett datorbaserat informationssystem för socialgeografiskt,
historiskt inriktade studier. Det individbaserade systemet skall
omfatta en större region och bygga på den svenska folkbokföringen och
lantmäteriakterna. Vidare skall det göras tillgängligt för olika kategorier
forskare. Projektet är uppdelat i ett antal etapper:

1. Systemutveckling

Att vidareutveckla informationssystemet Människa-Landskap för Locknevi
till dels ett forsknings- och undervisningslaboratorium, dels en modell
för den större regionen - centrala Östergötland.

2. Vetenskapliga uppgifter

Locknevisystemet skall prövas och utvecklas med hjälp av några forskningsuppgifter.
De arbetsuppgifter, som fanns i 1800-talets agrara samhälle,
skall beskrivas. Arbetstillfällenas variation bl. a. med brukningsenheternas
storlek och ägoförhållanden samt beroende av skiftesverksamheten och
barnarbete skall analyseras. Vidare skall skiftesepoken i Sverige skildras.
Dess effekter på markanvändningen samt på den besuttna och obesuttna
befolkningens villkor i och med skiftenas genomförande skall undersökas
bl. a. med utgångspunkt i besuttenhetsgrad, resurstillgång, familjeförhållanden
och geografisk rörlighet.

3. Datainsamling och bearbetning - centrala Östergötland

I ett utvidgat samarbete med den Demografiska databasen i Umeå skall
projektet ansvara för den vetenskapliga ledningen av excerpering och
registrering av landskapsbeskrivande data.

Projektets betydelse ligger inom följande områden:

1. Kunskaperna om samhälleliga processer i ett långtidsperspektiv
ökar.

2. En teoretisk och metodisk fördjupning sker av studier på individni

vå.

3. Tillgängligheten till samt vården av stora datamängder ökar.

2 Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 17

Redog. 1981/82:17

Claes Göran Alvstam
Dnr: 81/204

Sektorplanering i en socialistisk ekonomi

Projektets syfte är att på grundval av empiriskt material som tidigare
publicerats inom ett stort forskningsprojekt om transporter, gruvbrytning,
stålproduktion, energiförsörjning och varvsindustri i Polen sammanställa ett
större arbete med den preliminära titeln:

Sectoral plänning in socialist economies - The polish experience

I arbetet behandlas planeringens institutionella organisation inom de
studerade sektorerna, planeringsgenomförande och uppnådda resultat. En
grundläggande arbetshypotes har varit att det är först på sektorsnivå som
detaljerade studier av den centrala planeringens organisation och genomförande
kan bli meningsfulla. De valda sektorerna är samtliga att betrakta som
de mest centrala och omskrivna i den ekonomiska debatten i Östeuropa.
Transportsektorn, tillsammans med jordbrukssektorn hör till de mest
försummade områdena i de socialistiska ländernas hittillsvarande ekonomiska
planering. Underinvesteringama inom transportsektorn är nu en
hämmande faktor för hela näringslivsutvecklingen. Samtidigt har i tidigare
genomfört arbete framkommit att omfattande överinvesteringar har gjorts i
bl. a. stålindustrin.

Arbetet syftar även till att i Sverige skapa en djupare förståelse för den
svåra ekonomiska kris som Polen f. n. genomgår, samt att bidra till att
värdera centralplaneringens effektivitet i socialistiska ekonomier.

SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI

Karl Erik Rosengren
Dnr: 81/58 PL
Mediakult

Forskningsprogrammet Kulturindikatorer, som sedan 1976 drives med
stöd av RJ, närmar sig nu sin avslutning. Väsentliga aspekter av utvecklingen
inom efterkrigstidens svenska kulturklimat har kunnat mätas med hjälp av de
inom forskningsprogrammet konstruerade kulturindikatorerna. Forskningsprogrammet
får alltså betecknas som framgångsrikt, och tre naturliga
utvecklingslinjer anmäler sig.

1. En uppföljning av de bästa serierna av kulturindikatorer.

2. En utveckling av kulturindikatorer baserade på TV-material.

3. En utvidgning till individorienterade kulturindikatormått.

Kultur är ett makrofenomen, ett samhälleligt fenomen som på mikronivå
internaliseras i samhällets individuella medlemmar. Den makroorienterade
forskningen inom Kulturindikatorprogrammet kompletteras därför lämpli -

Redog. 1981/82:17

gen med en individorienterad ansats. Individorienterade mått, motsvarande
de redan konstruerade kulturindikatorerna och möjliga att använda i
efterhand rutinmässiga, regelbundet återkommande surveyundersökningar
måste därför konstrueras. Därefter kan man bygga upp parallella serier av
makro- och mikroindikatorer, möjliga att jämföra med varandra. Det blir då
möjligt att relatera mikro- och makronivåerna direkt till varandra. Projektet
gäller ett förberedande arbete längs dessa linjer, och bygger på erfarenheter
även från det individorienterade Mediapanelprogrammet. Förberedelsearbetet
skall omfatta bl. a. en litteraturgenomgång baserad på en extensiv
on-linesökning av relevanta databaser.

Kjell Nowak
Dnr: 81/68 PL
Televisionens idévärld

Skiss till ett kulturvetenskapligt forskningsprogram

Massmedierna har i vår tid fått en växande betydelse på alla samhällsområden.
Bland massmedierna intar televisionen den centrala platsen i
människors tillvaro. En viktig sida av televisionens roll i samhället är att dess
innehåll utgör en källa till gemensamma erfarenheter för stora delar av
befolkningen. Människornas gemensamma erfarenheter, kunskaper, värderingar
etc. bildar grunden i ett samhälles kultur, och televisionens idéinnehåll
bidrar ständigt till att forma kulturen i denna mening. Samtidigt är
TV-innehållet i sig ett uttryck för den rådande kulturen, det ger en bild av vad
som existerar, vad som är viktigt, vad som är rätt och vad som är gott.
Systematiska studier av televisionens samlade utbud kan därför ge kunskap
om och förståelse av såväl grundläggande drag i vår kultur som de kulturella
förändringarnas förlopp.

Det planerade forskningsprogrammet har idémässigt nära anknytning till
programmet Kulturindikatorer: Svensk symbolmiljö 1945-1975. Det kan i
flera avseenden ses som en utvidgning och vidareutveckling av tankegångar i
det delprojekt om ideologi och retorik i reklam som två av de sökande där
svarat för. Fyra forskare med olika ämnesbakgrund deltar i planeringsarbetet,
vilket består av fyra delstudier. En utgår från en grundläggande
moralvetenskaplig distinktion mellan deontologiska och teleologiska normsystem
och tillämpar den på olika typer av handlingar i TV-innehållet. En
annan studie söker kartlägga förekomsten av socioekonomiska grupper och
analysera vilka sociala perspektiv som anläggs. Den tredje studien är av
språksociologisk karaktär och syftar till att beskriva språkliga skillnader
mellan olika kategorier av personer som förekommer i TV-utbudet. En
fjärde studie, slutligen, gäller skildringen av barnen i TV, såväl vuxenprogram
som barnprogram. Undersökningsvariablema är i flera fall gemensamma
och arbetet genomförs i nära samarbete mellan de fyra forskarna.

Redog. 1981/82:17

Rita Liljeström
Dnr: 81/127

Långsiktiga effekter av försöksverksamhet med kvinnor i ”mansarbete”

En studie av strukturella betingelser och könssegregation

Runt mitten av 1970-talet företogs svensk arbetsmarknads mest uppmärksammade
försök att i jämställdhetssyfte anställa kvinnor på traditionellt
mansarbete; Kristianstadsförsöket som startade 1973 och televerkets s. k.
BRYT-försök från 1976. Båda försöken utvärderades i samband med att
försöksverksamheten upphörde 1975 resp. 1977-1978. Mot bakgrund av den
uppmärksamhet försöken tilldrog sig, tillkomsten av jämställdhetsavtal
(1977) och lag om att arbetsgivare skall arbeta aktivt för jämställdhet (1980),
torde det vara av stort praktiskt intresse att veta vad jämställdhetsinsatserna
givit för bestående resultat och vad försöksverksamhet av detta slag får för
resultat när åtgärderna skall ingå i den reguljära verksamheten. Vid sidan av
ett praktiskt kunskapsintresse finns ett teoretiskt. Svenska erfarenheter med
kvinnor i mansarbete finns ej sammanställda och kunskapen om könssegregerande
processer är än så länge outvecklad. Projektet ger goda möjligheter
till kunskapsutveckling på ett tämligen outforskat område och beräknas vara
slutfört 1983-06-30.

Kettil Bruun
Dnr: 81/215

Studier i svensk alkoholpolitik

Följande delprojekt ingår i projektet:

1. Svenska alkoholförhållanden i nordiskt och internationellt perspektiv.

2. Aktörer och intressen i svensk alkoholpolitik.

3. Det alkoholpolitiska opinionsklimatet.

4. Det svenska vårdsystemet - ett alternativ till alkoholpolitiken?

Vid sidan av dessa programpunkter som är klart relaterade till varandra
och avser att utgöra en helhet, finns det ytterligare två problem, vilka är
angelägna och som om möjligt också skall belysas.

5. Alkoholvanor, alkoholpolitik och invandrare.

6. Psykofarmaka i patientperspektiv.

Dessa två sistnämnda punkter förutsätter särskild planering, varefter det
blir möjligt att avgöra om de kan tas med i programmet eller ej.

Perioden som berörs finns ej angiven eftersom den varierar från studie till
studie. Fastän rubrikerna är alkoholcentrerade, måste studierna knytas till
en generell samhällsutveckling och till utvecklingen av alkoholvanorna.
Dessa kopplingar måste dock främst ske med stöd av redan utförd forskning.

Redog. 1981/82:17

Insamling av nya data bygger i främsta rummet på publicerade studier,
statistik och arkivmaterial. Sådana data kompletteras med intervjuer av
nyckelpersoner och vid behov med enkla surveydata (typ Sifos omnibus).

STATSKUNSKAP

Ian Budge
Dnr: 81/6

European consortium for political research (ECPR)

The European Consortium for Political Research was founded in 1970 as
an institution designed to link centres of teaching and research in political
Science. Itiscurrently (January 1981) composed of 105 memberinstitutions in
fifteen European countries. Its programme of activities is very diversified and
it provides by far the most active institutional arrangement for collaboration
among European political scientists. Its programme of Workshops includes a
yearly Joint Session of Workshops to which upwards of 300 participants come
and discuss papers; it has yearly Summer Schools in Data Analysis which
attract över 175 younger scholars; and it has engaged in a wide variety of
publications based on the findings of its Research Groups and on papers
commissioned for Workshops, as well as on teaching aids in a variety of
fields.

Within this broad framework, the Research Programme of the ECPR
focusses on the study of Problems of Western European Government on a
crossnational basis. The changes which havé taken place in Western
European societies in the last few decades havé made it imperative that we
should assess and re-analyse the constitutional model under which our
societies havé so far operated.

Jan Åke Dellenbrant
Dnr: 81/57

Regional planering i Sovjetunionen

I forskningsprojektet Regional planering i Sovjetunionen skall planering
avseende social och ekonomisk utveckling i Sovjetunionens olika regioner
behandlas. Den regionala planeringen studeras ur ett statsvetenskapligt
perspektiv varvid särskilt följande områden uppmärksammas: 1) Den
regionala planeringens organisation, 2) Beslutsfattandet inom planeringshierarkin,
3) Intressegruppers roll som kanaler för extern påverkan på
planeringssystemet. I ett vidare perspektiv behandlas frågan om vilken roll
planeringen spelar för den politiska stabiliteten i Sovjetunionen.

Undersökningen fokuserar särskilt tre geografiska områden, Sibirien,

Redog. 1981/82:17

Centralasien och Baltikum. Utifrån aktuell västlig och sovjetisk teori
avseende regional utveckling kommer förändringar i den förda politiken
gentemot dessa regioner att behandlas. Projektet ingår som en del i ett
planerat nordiskt forskningssamarbete på öststatsforskningens område.

Under lång tid har studiet av öststaterna koncentrerats till frågor kring den
centrala ledningens funktion. Den regionala administrativa nivån har hittills
uppmärksammats obetydligt i internationell forskning. Genom den regionala
inriktningen kan detta projekt komma att utgöra ett viktigt bidrag till teorioch
metodutvecklingen på öststatsstudiernas område.

Projektets resultat kommer att vara av värde för den svenska bedömningen
av Sovjetunionens agerande på olika områden. De sovjetiska erfarenheterna
av regional planering kan också komma att vara av betydelse för studiet av
motsvarande svenska problem, inom exempelvis glesbygdsregionerna.

Håkan Magnusson
Dnr: 81/67

Den kommunala budgetprocessen i en stagnerande ekonomi

Projektets huvudobjekt är den kommunala budgeten och budgetprocessen.
Utgångspunkten för projektet är dels en väletablerad teori om
budgetprocessen, dels den nya ekonomiska situationen för kommunerna.
Den dominerande föreställningen om budgetprocessen är att beslutsfattandet
är inkrementalistiskt och att förändringarna i budgeten från ett år till ett
annat är marginella och huvudsakligen en utökning av tidigare verksamhet.
Budgetarbetet associerar enligt dessa forskningsresultat mer till automatik
än till en problem- och konfliktfylld beslutsprocess.

Projektets syfte är att pröva huruvida denna bild av budgetprocessen är
riktig och framför allt besvara frågan: vad händer i budgetprocessen då den
ekonomiska tillväxten förbytts i stagnation?

Den empiriska undersökningen arbetar med tre typer av material. Under
år 1 analyseras budgetmaterial från olika stadier i den kommunala
budgetprocessen. Vilka förändringar sker i processen från nämndernas
anslagsäskanden till fullmäktiges beslut under ett givet år? Vilka förändringar
sker i budgeten från ett år till ett annat och vilka förändringar sker mellan
flerårsplan och årsbudget? År 2 genomföres en enkätundersökning med
politiskt förtroendevalda och tjänstemän. Under samtliga år kommer
budgetprocessen att följas mer i detalj i ett mindre antal kommuner. År 3
slutförs analysen och avrapporteras projektet.

Redog. 1981/82:17

Dick Ramström
Dnr: 81/91

Svensk samhällsförvaltning i omdaning - en ansats till en integrerande
forskningsprocess

I september 1980 anordnade Statskonsult Organisation AB, i samverkan
med ett antal forskningsråd och ”förvaltningsbetjänande” myndigheter ett
symposium om ”den gränslösa samhällsförvaltningen”. I symposiet deltog
ett 70-tal befattningshavare valda från olika vetenskapliga discipliner samt
från förvaltningens, det politiska systemets, massmedias och skönlitteraturens
världar.

De föredrag, belysande olika förvaltningsproblem, som hölls vid symposiet,
liksom referat från olika workshops, har bearbetats och sammanställts i
en symposierapport. Projektet avser att ”vidareförädla” detta material för
publicering, samt att på grundval av en tolkning och analys av de erhållna
bidragen söka få till stånd en helhetsbild av problematiken inom samhällsförvaltningens
område. En tvärfacklig ansats eftersträvas, vad avser relationerna
såväl mellan olika discipliner som mellan teori och tillämpning.
Arbetet skall bedrivas dels genom litteraturstudier, som möjliggör en
”provning” av det empiriska material som symposiebidragen utgör på olika
teoretiska föreställningsramar, dels genom intervjuer och gemensamma
seminarier med symposiedeltagare samt andra för problemområdet aktuella
befattningshavare.

Bertil Dunér
Dnr: 81/155

Yttre militär inblandning i inbördeskrig

Projektet avser att undersöka hur utomstående makter har intervenerat
militärt i inbördeskrig sedan det andra världskrigets slut och i första hand
under de senaste två decennierna. Syftet är att vinna mer generell kunskap
om själva interventionsförloppet, dvs. om hur den yttre inblandningen inleds
och tilltar. Inblandning tas här i en vid bemärkelse; inte bara invasion av
stridande förband, marinblockader och liknande avses utan även vapenförsörjning
utifrån, militär utbildning och rådgivning, rekrytering av legosoldater
etc.

Forskning härom har stor inomvetenskaplig relevans. Det finns ett erkänt
behov av forskning som inte bara analyserar enskilda fall utan som
blottlägger övergripande mönster. Vidare kan projektet bidra till att ge ett
förbättrat underlag för politisk debatt och opinionsbildning liksom för
säkerhetspolitisk planering.

Projektet ställer frågor om vilka stater som ingriper militärt i inbördeskrig

Redog. 1981/82:17

och vilka instrument som då kommer till användning. Speciellt analyseras
risken för att allt fler intervenerare engageras och att inblandningens nivå
ökar liksom risken för spridning utanför den ursprungliga konfliktens
ram.

Vid urvalet av konflikter anknyts till Correlates of War Project i Ann
Arbor. Detta upptar ett 25-tal inbördeskrig för 1960- och 1970-talen. Data
om inblandning fås ur öppna källor, företrädesvis monografier över de
enskilda konflikterna men även ur arkiv, årsböcker etc.

Karl-Göran Algotsson
Dnr: 81/171 PL

Debatten om grundläggande fri- och rättigheter under 1970-talet

Syftet med undersökningen är att klarlägga ståndpunkter och argument
hos aktörerna i debatten under 1970-talet om en grundlagsreglering av de
grundläggande fri- och rättigheterna. Aktörerna har främst varit politiska
partier, intresseorganisationer, förvaltningsmyndigheter och domstolar. En
frågeställning beträffande aktörernas ståndpunkter rör omfattningen av
rättighetsskyddet: vilka rättigheter skall på något sätt grundlagsfästas? Beror
olika uppfattningar i denna fråga på olika ståndpunkter i spörsmålet om vilka
rättigheter medborgarna faktiskt bör ha i vårt samhälle? Ett annat problem
aktörerna haft att ta ställning till rör rättighetsskyddets styrka: skall det
krävas ett särskilt försvarande förfarande i riksdagen, t. ex. beslut med
kvalificerad majoritet, vid stiftande av rättighetsbegränsande lag? Här
kommer också frågorna om lagrådets roll och om myndigheternas lagprövning
in. Beträffande aktörernas argument för sina ståndpunkter gäller det att
utreda hur aktörerna ser på problemet om folkviljan, manifesterad i
riksdagens majoritet, skall vara suverän eller om folksuveräniteten skall
inskränkas genom olika fri- och rättigheter för individerna. Även spörsmålet
om planhushållning contra laissez-faire är av betydelse när aktörerna skall ta
ställning till frågan om en grundlagsreglering av fri- och rättigheterna. Den
forskning som tidigare förekommit om de grundläggande fri- och rättigheterna
har främst bedrivits av jurister och har avsett ett klarläggande av
rättsläget. Denna undersökning vill göra den politiska debatten till föremål
för en analys.

Redog. 1981/82:17

Leif Johansson
Dnr: 81/209

Pionjärer, efterföljare och avvaktare. En studie av kommunalpolitiska
innovationer och deras spridning

Projektet avser en analys av kommunal serviceutbyggnad sedd ur ett
innovations- och diffusionsperspektiv. Ansatsen innebär en undersökning av
förekomsten av generella mönster för hur ett antal innovationer (”nyheter”)
inom det kommunala verksamhetsområdet har anammats och spritts bland
landets kommuner. Frågorna om vilka faktorer som påverkar kommunens
innovationsbenägenhet samt den hastighet med vilken innovationerna sprids
analyseras mot bakgrund av tre olika typer av förklaringsfaktorer: 1
egenskaper hos innovationen, 2 egenskaper hos innovatören (kommunen)
samt 3 aktivitet hos förändringsagenter. Projektet genomförs dels som en
makrostudie med massdataansats och analys av samtliga svenska kommuner,
dels som en serie fallstudier vars syfte är att granska vad som kännetecknar
innovativa resp. icke-innovativa kommunala miljöer. Därvid ställs kommunikations-
och beslutsprocesstudier i centrum för analysen.

INFORMATIONSBEHANDLING

Torsten Österman
Dnr: 79/222

Kärnkraftsfrågan 1973 - 1980; En studie i opinionsbildning

Information kommuniceras i dag i en mångfald och med en intensitet och
hastighet som ställer människan med sina begränsade intellektuella resurser
och begränsade ”engagemangskapital” i en unik och omöjlig situation. Hon
kan inte omfatta all denna information. Vi är i huvudsak okunniga om hur vår
tids generation medborgare fungerar i en sådan situation och vilka
konsekvenser det får.

Avsikten med detta projekt är att bidraga till mer kunskap om hur
medborgarna hanterar information och tar ställning inom den politiska
opinionsbildningens område.

Dels syftar projektet till att formulera och empiriskt pröva en rad
hypoteser och teoretiska resonemang som emanerat ur verksamheten inom
en begränsad krets forskare under 70-talet, dels avser det att redovisa resultat
ur en betydande del av ett datamaterial som mött stort intresse. Materialet
består av en serie surveyundersökningar, där ett hundratal frågeindikatorer
rörande energipolitiska spörsmål upprepats vid tio tillfällen under perioden
1973-1980. Mätserien ger möjligheter att studera långtidsförändringar av
kunskaper, attityder och beteenden inom en politisk stridsfråga och äger i
just dessa avseenden ett värde som troligen saknar motsvarighet.

Redog. 1981/82:17

PEDAGOGIK/PSYKOLOGI

Ola Svenson
Dnr: 81/38 PL

Ekonomi och psykologi: Ett planeringsprojekt

Projektet avser en undersökning av möjligheterna att planera ett mer
omfattande forskningsprojekt. Detta skall ha till syfte att integrera
psykologiskt och ekonomiskt tänkande, att belysa rimligheten av implicita
och explicita antaganden om människor som ingår i ekonomisk teori och är
av psykologisk art samt att undersöka ekonomiska agenters bedömningar
och beslutsfattande rörande ekonomiska och andra ekonomiskt betydelsefulla
skeenden. Detta projekt omfattar alltså i sin helhet en planeringsfas
under vilken problemområdet kommer att struktureras och belysas med
hjälp av redan befintliga psykologiska resultat och eventuellt viss empirisk
forskning (dock i mycket begränsad omfattning). Arbetet mynnar ut i en
planering av vilka väsentliga och forskningsbara problem som bör kunna
angripas empiriskt för att i skenet av ny beteendevetenskaplig kunskap öka
vår förståelse av ekonomiska skeenden i samhället. Trots att man inte i
nuvarande skede kan säga något om hur den slutliga struktureringen av
problemområdet kommer att se ut, kan man förvänta sig att tidsdimensionen
och då främst framtiden kommer att vara ett centralt tema. Ett annat sådant
tema blir förmodligen ekonomiska agenters sätt att fatta beslut. Det är
sökandens förhoppning att detta projekt genom dess tvärvetenskapliga
karaktär skall främja vår kunskap om samhället ur såväl ekonomisk som
psykologisk synvinkel.

Berndt Brehmer
Dnr: 81/63

Cognition and aging: Learning, memory and world knowledge

The major task of the research program is threefold: (1) To study memory
processes in relation to åge, employing measures that tap ”knowledge
actualization”, i. e., knowledge and information that is relatively permanent
and has not been studied specifically for experimental remembering; (2) to
relate assessment of everyday memory functioning to memory test performance,
by examining the self-assessment/test performance relationship; and
(3) memory assessment in clinical work with the elderly, with the aim of
developing adequate testing devices to be applied eventually as intervention
strategies. The need for a comprehensive memory battery, including
self-assessment questionnaires, dominates the first two years of the research
endeavor. The third year centers on developing a valid memory battery
appropriate for testing the elderly. This means a clinical memory battery

Redog. 1981/82:17

comprised of tasks with clear behavioral analogues that can be validated in
terms of everyday behavior and translated into meaningful intervention
strategies. These objectives will be carried out within a contextual
framework, an approach we believe is likely to provide a useful basis for a
fuller understanding, of adult learning and memory. Finally, a contextual
approach is relativistic; emphasis is placed on the need for pluralism in theory
and method.

Lars Henric Ekstrand
Dnr: 81/93 PL

Emigrationsprocessen - dess psykologiska och socialpsykologiska följder för
första och andra generationens invandrare

Projektets syfte är att, genom kvantitativa och kvalitativa mätningar,
kartlägga och analysera emigrationens psykologiska följder för första och
andra generationens invandrare. Både i svenska och internationella undersökningar
har man påvisat vissa samband mellan emigration och psykisk
ohälsa i såväl första som andra generationen. Arten av dessa samband har
dock ännu inte utretts, varken i Sverige eller utomlands. En sådan utredning
skulle kunna tillföra samhällsplanerare och beslutsfattare ett viktigt faktaunderlag
för samhällsinsatser exempelvis inom bostadsplanering, barnomsorg
och skola.

Metoder för projektets genomförande kan indelas i tre huvudmoment:

1. Utarbetande av test, intervjuer och standardiserande frågor rörande
anpassningsprocessen på basis av den teoretiska analys som genomförts med
utgångspunkt från explorativa studier och föreliggande svensk och internationell
forskning på området.

2. En kvantitativ datainsamling med frågeformulär till en större grupp
invandrare av första och andra generationen, samt till motsvarande svenska
kontrollgrupper.

3. En kvalitativ datainsamling bestående av bl. a. djupintervjuer och
andra projektiva test, till en mindre grupp invandrare av första och andra
generationen samt till motsvarande svenska kontrollgrupper.

Gunnar Jansson
Dnr: 81/96 PL

Synsvagas förflyttningsproblem

Synsvagas förflyttningsproblem har hittills inte uppmärksammats i så stor

Redog. 1981/82:17

omfattning, varken i Sverige eller internationellt, men insikten om behovet
av forskning om dessa problem har ökat under det senaste decenniet.
Projektets syfte är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar olika
slag och grad av synrester innebär för förflyttningen, dels utan hjälpmedel,
dels med de hjälpmedel som nu finns eller kommer fram i anslutning till
projektet. Av särskilt intresse är hjälpmedel som påverkar stimuleringens
spridning över näthinnan. Projektet genomförs med metodik som utarbetats
inom två tidigare projekt, Förflyttningshjälpmedel för synskadade och
Visuell information vid aktiv förflyttning. Försökspersonernas förflyttning
studeras i situationer som representerar olika aspekter av normal förflyttning,
varvid deras rörelsebanor inregistreras och analyseras i olika hänseenden.
Resultatet har både teoretiskt och praktiskt intresse. Teoretiskt belyser
det bl. a. diskussionen om möjligheten av två olika visuella system, ett för
”var” och ett för ”vad”. Ur praktisk synpunkt kan det utgöra en bakgrund för
framtagning och användning av olika hjälpmedel liksom för utformningen av
träning av synsvaga i förflyttningsteknik.

Knut Larsson
Dnr: 81/98

Arbetsuppgifter för hörapparatbärare: En modell för subjektiv utvärdering av
hörapparater

Personer som i vuxen ålder drabbas av hörselskada har ofta svårt att
anpassa sig till att bära hörapparat. I litteraturen finns beskrivet en rad
psykologiska metoder för att bedöma hörselskador och de handikapp de
orsakar. När det gäller metoder för uppföljning och utvärdering av
hörapparaternas funktion är litteraturen däremot sparsam. Modeller saknas
för systematisk helhetsbedömning av hur hörapparaterna fungerar i den
individuella vardagsmiljön.

Det planerade projektet avser att utveckla ett antal, för hörapparatbärare
relevanta, arbetsuppgifter, där patienternas egna resurser tas till vara genom
att de själva, i sin hemmiljö, får göra systematiska bedömningar av hur
hörapparaterna fungerar i olika lyssningsmiljöer.

Arbetsuppgifterna bör gälla bedömningar av såväl samtalssituationer, som
viktiga småljud för omgivningskontroll, ljudkomfort och ljudigenkänning.
Vidare bör göras en analys av vilka behov som styr individen, samt
prioriteringsordningen bland dessa behov. Arbetsmaterialet är tänkt som ett
instrument som kan användas såväl inom den kliniska verksamheten som vid
forskningsmässigt studium av handikappsykologiska aspekter eller hörapparatanpassningsproblem.
Hörapparatbärarnas egna uppgifter kan ligga till
grund för inställning av hörapparat eller bestämning av rehabiliteringsprogram,
ställa tydliga krav på aktiv medverkan från patienten, ge ökat intresse

Redog. 1981/82:17

och kunskap, samt ge en realistisk uppfattning om hörapparater som
tekniska hjälpmedel.

Projektet beräknas pågå till mitten av 1984.

Inga Elgqvist-Saltzman
Dnr: 81/108 PL

Kvinnorna i utbildningspolitiken - Ett 100-årsperspektiv på lärarinneutbildning
i Kalmar län

Projektet syftar till att presentera ett forskningsprogram där lärarinneutbildning
i Kalmar län analyseras i ett historiskt och i ett kvinnoteoretiskt
perspektiv. Analyser planeras ur följande aspekter:

- utbildningsplanenivån

- studerandenivån

- skolnivå (konfrontation utbildningsideologi - den pedagogiska verkligheten
i byskolor i Kalmar län)

Projektet avser också att undersöka möjligheterna till en komparativ
studie - Kanada - Sverige.

Ingemar Wedman
Dnr: 81/131 PL

Fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande

Från skilda håll aviseras en starkare satsning på förebyggande åtgärder i
syfte att förbättra hälsotillståndet hos allmänheten. En sådan satsning går
hand i hand med uppfattningen att många problem i välbefinnande har sina
rötter i en bristfällig livsföring.

När det gäller fysisk aktivitet tycks både lekmän och experter vara överens
om att motion bidrar till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnande. Som en
följd av detta görs i dag satsningar från flera håll för att genom fysisk aktivitet
påverka välbefinnandet. Fortfarande är emellertid kunskapen mycket
begränsad om motionens effekter i mer precis mening och under vilka
förutsättningar man kan förvänta att positiva välbefinnandeeffekter uppnås.
Forskningen på området är emellertid på frammarsch och fler intressanta
resultat har redovisats under senare år.

Detta arbete avser att genom en vidareutveckling av en preliminär
undersökningsplan skapa underlag för att inom ett större projekt behandla
följande problemområden:

1. Hälso-, välbefinnande- och livsstilseffekter via regelbunden fysisk
aktivitet

Redog. 1981/82:17

2. Förutsättningar, problem och motivation i anslutning till bedrivande av
regelbunden fysisk aktivitet

3. Utbud, uppläggning och motiv för regelbunden fysisk aktivitet.

I förlängningen är syftet att klargöra hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa
och välbefinnande i positiv riktning och att ange rimliga förutsättningar för
att så skall kunna ske.

Henry Montgomery
Dnr: 81/147 PL

Pengar och välbefinnande i det moderna välfärdssamhället

Ansökan avser planering av ett projekt där syftet är att kartlägga vilken
roll individers privata ekonomi och förändringar i denna spelar för det
subjektiva välbefinnandet för olika grupper av människor i vårt samhälle.
Det finns många tecken som tyder på att pengar spelar en viktig roll även för
människor i ett modernt välfärdssamhälle. Detta pekar på ett behov av att
närmare klargöra vilken roll den personliga ekonomin spelar för välbefinnandet
i ett sådant samhälle. I detta projekt är ambitionen att mer detaljerat
än i tidigare forskning undersöka den ekonomiska standardens betydelse för
människors välbefinnande. Detta sker genom att relatera olika typer av
välbefinnandeupplevelser bl. a. med avseende på upplevelsernas temporala
förankring (det förflutna, nuet, framtiden) till olika funktioner pengar kan ha
(möjliggöra konsumtion, skapa trygghet, vara värdemätare på ens arbetsinsats
etc.). Projektet siktar också till metodutveckling när det gäller mätning
av välbefinnande så att bättre kontroll fås över hur faktorer såsom
anspråksnivå och social önskvärdhet påverkar individens bedömningar av
sitt välbefinnande. Tanken är här bl. a. att ta hänsyn till hur individen
definierar välbefinnande och att studera konkreta upplevelser hos individen
under representativa tidsavsnitt av hans/hennes liv och analysera i vilken mån
dessa upplevelser kan relateras till individens materiella/ekonomiska resurser.

Anders Lange
Dnr: 81/185 PL

Planering av empiriska studier inom projektet ”Utveckling av en flerfaktorteori
om etniska relationer i Sverige”.

I boken ”Etnisk diskriminering och social identitet”, genomförs en
systematisering av teorier och empirisk forskning om etniska ”fördomar”,

Redog. 1981/82:17

etnisk diskriminering, etniska stereotypier och social distans. I denna
genomgång och analys framstår begreppen social/kollektiv/etnisk identitet
som centrala teoretiska instrument och de underkastas därför en förhållandevis
ingående analys. Representativ empirisk forskning om etnisk identifikation
presenteras och analyseras. I bokens fjärde del analyseras fem
teoretiska perspektiv i närbild och i sista kapitlet presenteras en ansats till en
teoretisk syntes, en komplex ”generativ” flerfaktor-flernivåmodell för
analys och förklaring av etnisk diskriminering.

Modellen befinner sig på en relativt hög abstraktionsnivå och ett
nödvändigt nästa steg är att härleda ett antal strategiskt valda empiriska
frågeställningar och hypoteser, anpassade till svenska förhållanden, att
undersökas i några olika men teoretiskt sammanhängande projekt.

JURIDIK

Joachim Nelhans
Dnr: 80/159

Rättsläget på arbetsmarknaden under kollektivavtalslöst tillstånd

Svenskt arbetsliv har sedan gammalt i stort sett reglerats genom att
arbetsmarknadsparterna själva utan statsmakternas medverkan skapat de
former som bäst ansetts gagna freden på arbetsmarknaden. Därvid har i
största utsträckning sedvänja och bruk varit vägledande. Arbetsdomstolen
har i sina domslut för det mesta låtit sig ledas av denna syn. Först på sistone
har lagstiftaren intervenerat och skapat fasta regler. Emellertid har dessa
dock uppluckrats genom dispositiva bestämmelser som medger att kollektivavtal
får ersätta vissa lagnormer. Man kan dock säga att lagstiftaren
kodifierat hittillsgällande sedvanerätt i många avseenden. Forskningen har
begränsats till att omfatta situationen under tillfälligt kollektivavtalslöst
tillstånd. Detta innebär att endast det rättsläget blir föremål för undersökning
som gäller mellan två avtalsperioder.

Inom svensk doktrin och domstolspraxis har dessa problem ägnats föga
uppmärksamhet.

Alfred Bexelius
Dnr: 80/206

Vad den förste JO såg och vad han uträttade (1810-1823)

I föreliggande arbete granskas hur den förste justitieombudsmannen, L A
Mannerheim, fullgjorde sin uppgift att ha tillsyn ”över lagarnas efterlevnad
av domare och ämbetsmän” och att åtala dem som åsidosatt ämbetsplikt.
Arbetet grundar sig på en genomgång av JO-ämbetets bevarade handlingar

Redog. 1981/82:17

från Mannerheims tid såsom JO, 1810-1823. JO:s tillsyn över hur myndigheterna
fullgjorde sina uppgifter gav honom insyn i förhållandena på
praktiskt taget alla områden inom samhällslivet. Redogörelsen för JO:s
verksamhet ger därför samtidigt en klargörande bild av hur människorna
hade det vid nämnda tid, hur de kunde drabbas av en hårdhänt tillämpning av
stränga lagar, hur de tyngdes av bördor till det allmänna och hur samhället
saknade resurser att hjälpa behövande. Arbetet återger också hur ämbetsmännen
såg på sina uppgifter och visar att myndigheterna vid nämnda tid,
oaktat de ofta gjorde sig skyldiga till allvarliga fel och försummelser och
brustit i tillbörlig hänsyn till den enskilde, likväl var medvetna om att de hade
att verka i ett rättssamhälle.

Med tanke på att riksdagen tagit initiativ till och själv utformat JO-ämbetet
synes det vara av allmänt intresse att frågan i vad mån ämbetets förste
innehavare förverkligade riksdagens syfte med ämbetet blir belyst.

MEDICIN

Johan Cullberg
Dnr: 80/190 PL

Alkoholmissbruk i tidigt skede - En undersökning av 500 patienter med
registrerat alkoholmissbruk som syftar till utveckling av behandlingsformer

Nackaproj. mottog under 1975-76 ca 500 patienter med alkoholmissbruk.
Många av dem var unga, sökte psykiatrisk hjälp för första gången och hade en
tämligen välfungerande social situation. Projektet syftar till att undersöka
denna patientgrupp och särskilt den del som vid första kontakten hade
lättare/ej långvarigt alkoholmissbruk, hur social situation och vårdutbud har
betydelse för hur patienterna är rekryterade till den psykiatriska vården och
där diagnostiserats och behandlas, samt behandlingens effekter efter fem
år.

Fas I

Demografisk och social sammansättning. Kontakt med vårdorganisationen
och grad av alkoholmissbruk. Avgörande faktorer för behandlingstyp.
Vårdkonsumtion och särskilda konsumtionsmönster.

Undersökningens betydelse

Alkoholvården ligger på flera händer. Till skillnad från andra vårdinstitutioner
som bedriver alkoholbehandling möter NP en grupp som kan
betecknas som tidiga missbrukare, som man av erfarenhet vet att det finns
förutsättningar att lyckas med i behandling. Det är av samhällsekonomiska

Redog. 1981/82:17

som vårdpolitiska skäl viktigt att erhålla kunskaper om hur alkoholmissbrukande
patienter tidigt kan identifieras, och vilken behandling som skall ges
till dessa.

Björn-Erik Roos
Dnr: 81/23

Utvärdering av metod för behandling av ”klassiska” och massivt hetsätande
anorexia nervosa-patienter

Bakgrund

Vid vuxenpsykiatriska kliniken, UAS, har utvecklats en metod för
behandling av anorexia nervosa-patienter för vilka massivt hetsätande ofta
utgör det mest dramatiska kliniska fenomenet. Behandlingen omfattar
medicinsk behandling, dietkontroll, kroppsuppfattningsbehandling och
individuell psykoterapi.

Målsättning

Att preliminärt utvärdera denna nya behandlingsmetod (någon enhetlig
och väl etablerad metod saknas både i Sverige och utomlands) som under de
senaste två åren använts för 38 patienter. Inom undersökningens ram räknar
man även med att nå fram till arbetshypoteser rörande hur de olika
komponenterna i metoden bidragit till utfallet.

Arbetsplan

De variabler som ligger till grund för utvärderingen har valts med
utgångspunkt i de diagnostiska kriterier som anges i DSM-III. Kompletteringar
har skett med sociala variabler och ett globalt mått på psykisk hälsa.
De huvudsakliga metoderna för datainsamlingen kommer att vara patientintervjuer,
material från journaler och diagnostiska rutiner, medicinska
undersökningar och intervjuer med patienternas psykoterapeuter. Uppgifter
om patienterna med avseende på de variabler som inte är direkt kvantifierbara
kommer att inhämtas medelst skattningar i två steg. Dessa data ligger
sedan till grund för en jämförelse av patienternas tillstånd före behandling
och vid utvärderingstillfället. I tillämpliga delar kommer materialet att
bearbetas statistiskt. Datainsamlingen planeras genomföras under det första
året. Andra året sker bearbetning och avrapportering.

3 Riksdagen 1981/82. 2 sami Nr 17

Redog. 1981/82:17

Betydelse

Anorexia nervösa kan i sig vara ett livshotande tillstånd, därtill kommer att
massivt hetsätande anorexia nervosa-patienter har sociala och ekonomiska
problem som för tanken till narkotika- och alkoholmissbruk. Tillströmningen
av dessa patienter ökar kraftigt och ger organisatoriska och resursmässiga
problem. Den nya behandlingsmetoden utvecklades i avsikt att möta dessa
problem. En utvärdering ger underlag för modifiering av behandlingsmetoden
och fortsatt resursplanering.

Jan Bergman
Dnr: 81/37

Syntes och utvärdering av anticanceraktiva indolderivat

En stor mängd indolderivat av olika typer har visat sig aktiva mot olika
cancerformer. Ellipticin som har lång tradition inom primitiv medicin inom
Stilla Havsområdet utvärderas nu kliniskt i Paris. Ellipticin och speciellt dess
metabolit 9-hydroxiellipticin har förhållandevis låg toxicitet och är speciellt
aktiv mot leukemi (L-1210). Man har utvecklat en enkel ny syntesmetod för
ellipticin och vill nu på långsiktig basis utveckla nya substanser inom området
dvs. polycykliska indoler med förhoppningsvis än bättre LD/ED-värden.

Samma målsättning gäller för delområde 2 som omfattar mitomyciner, en
substansgrupp som i dag tillverkas kommersiellt och användes inom bl. a.
cancerterapi. Detta trots att mitomycinerna kännetecknas av hög toxicitet.
Förståelsen för hur de verkar är knapphändig och kontroversiell, vilket beror
på att ingen användbar syntesteknik finns tillgänglig. Ny teknik är nu under
utveckling liksom idéer om hur LD/ED-kvoten kan göras så gynnsam som
möjligt.

Man har funnit att enkla indoler, t. ex. indol-3-karbinol, i blomkål och
brysselkål, har påtaglig skyddsverkan mot cancerogena ämnen, t. ex.
aflatoxin och benzpyren. Man vill nu genom struktur-aktivitetsanalyser
försöka ge bidrag till mekanismerna för dessa effekter.

Jan-Åke Gustafsson
Dnr: 81/44

Utarbetande av rekommendationer för födoberedning som minimerar risken
för uppkomsten av mutagena (arvsmasseskadande) ämnen

Enligt vissa uppgifter skulle bortåt hälften av alla cancersjukdomar på
något sätt vara relaterade till dietära faktorer. Flera mekanismer är
tänkbara. En mycket intressant och viktig fråga är betydelsen av matlagning
för uppkomsten av giftiga ämnen. Det är sedan länge känt att upphettning av

Redog. 1981/82:17

föda leder till bildning av s. k. mutationsframkallande eller mutagena
ämnen, dvs. produkter som kan skada arvsmassan genom att bilda kemiska
föreningar med denna. Mycket tyder på att de viktigaste mutagenerna som
uppstår vid upphettning av föda är av annat slag än de välkända
carcinogenerna av typen polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Man har
t. ex. visat att den mutagena aktiviteten i ytskiktet på grillad fisk och kött är
10 000 gånger högre än vad som kan förklaras av mängden närvarande PAH i
form av benzo(a)pyren. Dessa fakta ter sig något oroande, inte minst mot
bakgrund av att vanan att grilla kött tycks vara på frammarsch i Sverige. Det
är inte otänkbart att uppkomsten av mutationsframkallande ämnen i
samband med upphettning av föda utgör en reell riskfaktor av vikt att ta
hänsyn till vid bedömning av vilka miljöfaktorer som i första hand är
ansvariga för uppkomsten av cancer hos människa.

Avsikten med det aktuella projektet är att med Arnes’ test och med
gaskromatografi-masspektrometri undersöka bildningen av mutagena produkter
vid upphettning av föda, företrädesvis kött, med sikte på att ta fram
rekommendationer för födoberedning som minimerar risken för uppkomsten
av mutagena ämnen.

Karl Göran Sabel
Dnr: 81/104

Undersökning av sociala, psykologiska, näringsmässiga och medicinska
orsaker till nedsatt tillväxt och utveckling hos fostret och det nyfödda
barnet

En viktig uppgift för hälso- och sjukvård samt socialvård är att förhindra
uppkomst av bestående handikapp hos barn. Modern förlossningsvård och
nyföddhetsvård samt sociala förbättringar har minskat riskerna för uppkomst
av hjärnskada under fosterlivet samt under och omedelbart efter förlossningen.
Någon motsvarande minskning av riskerna för skada har dock inte
skett hos den grupp barn som föds med låg födelsevikt för sin graviditetslängd
(intrauterint tillväxthämmande, IUTH). Orsaken till detta kan vara faktorer
i det moderna samhället som via modern påverkar fostrets tillväxt och
utveckling, t. ex. ökad stress, rökning, alkoholbruk, fel näring etc. Barn med
IUTH utgör nu (med undantag för kromosomrubbningar) den mest
betydande gruppen med risk för bestående mentala och motoriska handikapp.
Projektet syftar till en epidemiologisk bred undersökning över
orsakerna till IUTH, innefattande medicinska, sociala, psykologiska,
nutritionella och cirkulatoriska aspekter. Syftet är att upptäcka enkla och
komplexa samband mellan social miljö, psykisk stress, nutrition, rökning,
alkoholbruk och medicinsk sjukdom hos modern i relation till fostrets och
barnets tillväxt och utveckling. Möjligheterna till förbättrad klassificering av
barnets nutritionsgrad undersökes också. En grupp av 50 IUTH-barn, födda i

Redog. 1981/82:17

Göteborg, jämförs med två kontrollgrupper (normala samt onormalt stora
barn). Resultaten kan förväntas ge ökad kunskap om orsakerna till IUTH
och därmed ge ökade möjligheter till profylax syftande till minskande risker
för framtida skador hos barnen.

Göran Sedvall
Dnr: 81/114

Psykisk invaliditet och hjärnans ämnesomsättning

Projektets huvudsyfte är att med nya metoder kvantitativt mäta hjärnans
funktioner och i synnerhet dess ämnesomsättning för att därmed uppnå en ny
beskrivning av begreppet psykisk invaliditet, dvs. sådan mental störning, som
leder till förtidspensionering. Projektet avses pågå i tre år och omfattar en
grupp om ca 100 patienter med diagnoserna kronisk schizofreni, organisk
demens och alkoholism. Fall med dessa diagnoser utgör ca 40 % av dem som
förtidspensioneras på grund av psykiska störningar.

Projektet syftar principiellt till

- att fastställa om det finns karakteristiska mönster för ämnesomsättningen i
hjärnan vid kronisk schizofreni, organisk demens och kronisk alkoholism.
Nya forskningsresultat, bl. a. av projektgruppens medlemmar, ger goda
hållpunkter för att sådana mönster finns och att de på flera sätt skiljer sig åt
mellan de nämnda sjukdomsgrupperna;

- att med positronkamera belysa uppkomstmekanismerna för sjukdomarna
i fråga och försöka uppnå en förfinad diagnostik av de stora och
ekonomiskt tunga sjukdomsgrupper, som projektet inriktar sig på;

- att med hjälp av radioligander beskriva receptorfördelningen i några av
hjärnans signalsystem vid sjukdomarna i fråga;

- att med bättre kunskap om hjärnfunktionen hos psykiskt invalidiserade
försöka optimera behandlingen av dessa patienter och därmed bidra till att
minska det lidande de utsätts för;

- att som helhet försöka uppnå en prevention av psykisk invaliditet och
därmed försöka minska de mycket stora kostnader samhället har för
patienter med mentala störningar med förtidspension.

Olof Rydén
Dnr: 81/119

Personlighetsdiagnostisk prognos av psykisk anpassning till konservativ resp.
kirurgisk behandling av fetma

Projektets målsättning är 1) att bidra till utvecklingen av en psykologisksomatisk
differentiell etiologi för patologisk fetma; 2) att utveckla metoder

Redog. 1981/82:17

med vars hjälp anpassning till olika typer av behandling av fetma kan
förutsägas. Dessa syften kräver en samordning av somatisk, psykologisk och
psykiatrisk obesitasforskning. En allmän utgångspunkt är antagandet att
betydelsen av resp. somatogena och psykogena faktorer för utvecklingen av
fetma varierar mellan olika individer och att somatiska och psykologiska
karakteristika hos feta både kan vara orsaken till och orsakade av
fetman.

Diagnostik och behandling av obesitas är i dag otillräckligt differentierad.
Kirurgisk behandling är nu den enda terapi som ger en säkerställd långvarig
viktminskning. Föreliggande projekt kommer att öka möjligheterna att
selektivt tillämpa den behandlingsarsenal som finns tillgänglig på de
patienter för vilka de bästa terapeutiska effekterna kan förväntas.

Erik Änggård
Dnr: 81/186

Effekter av alkohol på essentiella fettsyror och prostaglandiner
Bakgrund

Sedan 1930 vet man att fettsyrorna linolsyra (18:2) och linolensyra (18:3)
har vitaminlik betydelse i kroppen. Vid brist uppstår sjukdomssymtom från
alla organ, tydligast i den tillväxande organismen, s. k. EFA-brist (essential
Fatty Acids, EFA). I kroppen omvandlas EFA till fleromättade syror med
18-24 kolatomer, homo-y-linolensyra (20:3) och arachidonsyra (20:4),
precursorer till prostaglandiner.

Prostaglandiner, tromboxaner (TXA2) och prostacyclin (PGI2) är en
familj relaterade fettsyror med kraftiga och vitt skilda biologiska effekter.
Särskilt intresse har fästs vid TXA2 och PGI2 som modulatorer för bl. a.
blodflöde och blodlevring. Andra biologiskt aktiva föreningar med ursprung
från EFA är de nyligen upptäckta leukotrienerna, som frisättes vid cellskada
och som förefaller ha betydelse vid inflammatoriska reaktioner. Arachidonsyresystemet
kan ses som ett defensivt reglersystem med stor allmän
biologisk betydelse. Flera indicier finns på att alkohol interagerar med detta
reglersystem.

1. Alkohol har effekter på bl. a. blodflöde och lipoprotein metabolism,
som överensstämmer med frisättning av PGI2. Alkohol har i epidemiologiska
studier visats ha en skyddande effekt vid ischemisk hjärt-kärlsjukdom
(hjärtinfarkt, blodpropp).

2. Kroniskt högt alkoholintag sänker linolsyrehalterna hos djur och
människa. Detta kan leda till brist på EFA, och underskott på precursorer till
PG, med möjliga skadeverkningar. De preliminära studierna tyder på
detta.

Redog. 1981/82:17

3. Kroniskt högt alkoholintag ger fettlever, hepatit och till sist levercirros.
Dietär 20:4 skyddar försöksdjur mot alkoholfettlever.

Syftet är att systematiskt undersöka de ovan angivna frågeställningarna. I
försök på djur och människor undersökes relationerna mellan alkoholintag,
prostaglandiner och lipoproteinmetabolism. I djurförsök studeras sambandet
mellan akut och kroniskt alkoholintag och nivåer och omsättning av EFA
och PG från hjärna, lever, njure och urin. Bildning av PG och LT studeras vid
olika stadier av experimentellt inducerad levercirros.

Betydelse: Hur alkohol påverkar dessa viktiga reglersystem är ej tidigare
undersökt. Projektet har betydelse för kunskap om alkoholens positiva
(lipoproteinmetabolism) som dess negativa (alkoholfetopati, levercirros,
hjärnskada m. m.) effekter.

NATURVETENSKAP

Jan-Erik Kihlström
Dnr: 80/166

Biometeorologiska studier av elektromagnetiska och akustiska (infraljud)
v ägors inverkan på insekters beteende

Projektets målsättning är att undersöka, om ökengräshoppan, Schistocerca
gregoria (Forskål), reagerar med ändrad spontan flygaktivitet på vissa
meteorologiska parametrar, främst atmosfärisk lågfrekvent elektromagnetisk
strålning. Ökengräshoppan är ett lämpligt försöksdjur, främst genom att
den har ett relativt enkelt och från fall till fall likartat sätt att reagera. Den
kan även förväntas vara känslig för de testade fysikaliska variablerna, då dess
vandringar följer mönster, som skapats av meteorologiska förändringar. En
viktig del av projektet utgörs av ett nytt sätt att i laboratoriet exponera
försöksdjuren för elektromagnetiska fält så lika de naturliga som möjligt.

Marianne Pedersén
Dnr: 81/113

Studier av metallers effekter på alger i tätortsnära vattendrag

Projektet syftar till att närmare utreda behovet av ytterligare rening av
avloppsvattnet från reningsverken i Stockholms kommun, varvid särskilt
tungmetaller skall uppmärksammas. Koncessionsnämnden kommer att
behandla frågan inom en nära framtid, varvid det skall avgöras om ytterligare
reningsåtgärder är nödvändiga. Det framstår som ytterst angeläget att en
noggrann undersökning utföres beträffande situationen i vattnet utanför
dessa reningsverk så att det kommande beslutet blir riktigt, inte minst med
tanke på de stora kostnader det rör sig om (totalt mer än 100 milj. kr.)

Redog. 1981/82:17

1. Dygnsprover av vatten från fyra reningsverk i Stockholm kommer att
testas med alger. Prover med eventuell giftverkan kommer att analyseras på
metaller och giftiga, organiska föreningar. Metallhalter i bentiska alger
insamlade i recipienten utanför reningsverken kommer att bestämmas med
atomabsorption. Om höga metallhalter på så vis kan påvisas i algerna skall
metallernas lokalisering i cellerna bestämmas med röntgenmikroanalys.

2. Parallellt med fältstudierna kommer en ”cage culture turbidostat” att
konstrueras och utprovas. Konstruktionen är mycket lämplig för studier av
ämnens inverkan på mikroorganismer. I detta fall skall den användas för att
studera metallers inverkan på planktonalgers tillväxthastighet. Fördelen är
att det ämne som skall studeras kan tillföras kulturen i långsamt ökande
mängd eller momentant till önskad koncentration. Algernas förmåga till
adaptation skall studeras liksom bioackumulering av metaller i alger.

Olle Zackrisson
Dnr: 81/136

Skogsväxternas etablerings- och konkurrensstrategi

Bristen på kunskap om funktionella samband på organismnivå i naturliga
och modifierade skogsekosystem är besvärande vid alla konsekvensbedömningar
i samband med dagens skogsbruk. Vegetationsforskningen har hittills
främst varit inriktad på att dokumentera vissa tillstånd samt allmänt beskriva
vegetationssuccessioner utifrån täckningsgradsförändringar. Den har i
mindre grad varit inriktad på att studera mekanismerna bakom dessa
förändringar. Under det senaste årtiondet har forskningen framför allt i
Nordamerika och Sovjet varit mycket framgångsrik inom detta område.
Forskningen har bl. a. klargjort den fundamentala betydelsen den i marken
vilande fröreserven har vid successionsstörningar samt betydelsen av
allelopati för att förklara system och de vegetationsförändringar som
uppkommer efter avverkning, markberedning, men även efter naturliga
störningar i form av skogsbrand, stormfällning och insektsskador. Det är
angeläget att bygga upp svensk forskning inom detta fält då resultaten av
internationell forskning sällan kan överföras till våra skogar på grund av
andra artkonstellationer och andra miljöförhållanden. Grundforskning med
inriktning på skogsväxternas etablerings- och konkurrensstrategi har största
betydelse för en framtida mer konstruktiv naturvård inom området art- och
ekosystembevarande. Forskningen inom detta område är även fundamental
för förståelsen av många föryngringsproblem i våra skogar.

Redog. 1981/82:17

Ann-Christine Albertsson
Dnr: 81/172

Biomedicinska polymerer

Projektets syfte är att kartlägga hur man kan använda de syntetiska
polymererna och biopolymererna för biomedicinska och farmaceutiska
applikationer. Framför allt är man intresserad av den biologiska nedbrytbarhetens
utnyttjande och följder.

Man förväntar sig att genom detta projekt få en bred överblick över
området samtidigt som man tränger djupare in i en liten del, nämligen de
nedbrytbara polymererna och dessa materials potentiella användning.

Per Brinck
Dnr: 81/165

Kemisk bakgrund till biologisk kontroll av växtparasitära mikroorganismer
samt utveckling av kemiska metoder för snabbdiagnostik av infektionssjukdomar Projektet

syftar till att med utnyttjande av på Avdelningen för Ekologisk
Kemi och Institutionen för Medicinsk Mikrobiologi, Lunds universitet,
förefintlig kemisk-analytisk utrustning, undersöka den kemiska bakgrunden
för ”biologisk kontroll” av växtparasitära mikroorganismer samt att utveckla
metoder för snabbdiagnostik av infektionssjukdomar. Detta arbete förväntas
i det första fallet kunna leda till stora ekonomiska vinster genom minskad
skadeverkan på olika kulturgrödor samt i det andra fallet möjliggöra en
snabbare och därmed effektivare behandling av olika infektionssjukdomar.

Projektets genomförande grundar sig på nya kemisk-analytiska metoder,
vilka nyligen utvecklats i ett samarbete mellan berörda två institutioner.
Speciellt har intresse riktats mot modern gaskromatografi- och masspektrometriteknologi,
vilken tillåter påvisande och identifiering av olika biologiska
komponenter i komplexa system, såsom t. ex. bakteriemetaboliter och
exsudatprodukter från insekter och däggdjur.

Jerker Porath
Dnr: 81/197

Isolering och karakterisering av neurotropa faktorer

Projektet syftar till att för första gången isolera en neurotrop proteinfaktor
från embryovävnad och kemiskt karakterisera densamma.

Neurotropa ämnen stimulerar tillväxt och differentiering av nervvävnad.

Redog. 1981/82:17

En utredning av dessa ämnens kemiska natur är av stor vikt för förståelsen av
nervsystemets utbildning på fosterstadiet och kan också kasta ljus över
nervregenerationen vid nervskador.

Lyckas isoleringen öppnas nya vägar dels till kemisk karakterisering av
substansen, dels till fördjupade studier av ämnets biologiska egenskaper.

HUMANIORA

Sverker Ek
Dnr: 80/26

Den svenska nationalscenen

Dramaten som stil- och normbildande kulturinstitution under tvä sekel

Projektets övergripande syfte är att ge en tematiskt genomförd beskrivning
och analys av Kungl. Dramatiska teaterns framväxt och utveckling från
hovteater under Gustaf III:s direkta beskydd och överinseende till en
modern statsfinansierad teater med fem fasta scener.

Undersökningen vill ange, i vilken utsträckning och på vilket sätt som
Kungl. Dramatiska teaterns instiftande och fortsatta verksamhet kan verkat
stil- och normbildande i sin egenskap av nationalscen för svenskt teaterliv
över huvud taget. Begrepp som nationalscen, nationalteater etc. är i och för
sig alltid amorfa, och olika tider har därför lagt in rätt skiftande
bildningsideal och estetiska principer däri.

Genom förbättrade kommunikationer under det senaste seklet har
dessutom själva distributionsformerna för denna typ av verksamhet, i form
av turnéer eller utsändningar via massmedia, kommit att alltmer stå i
centrum för diskussionen kring Dramatens verksamhet.

Det är därför av stor vikt att under en längre tidsperiod kunna studera en
sådan centraliserad kulturinstitutions interna och externa funktioner inom
ett litet land, eftersom uppgiften därigenom blir överblickbar. Den rika
dokumentationen kring Dramatens historiska utveckling samt landets
begränsade geografiska omfattning gör det möjligt att genomföra en studie
om både dess verksamhet som sådan samt dess stilbildande och samhälleliga
funktioner, något som gör att undersökningen även ur internationell
synpunkt äger ett speciellt metodiskt intresse.

Roland Pålsson
Dnr: 80/165

Arkeologi på Helgeandsholmen

De arkeologiska undersökningarna på Helgeandsholmen har förorsakats
av de om- och tillbyggnader av riksbyggnaderna som skall möjliggöra

Redog. 1981/82:17

riksdagens återflyttning. Projektet avser framställning av manuskript till en
redogörelse för resultaten av de arkeologiska undersökningarna på Helgeandsholmen
1978-1980. Skriften vänder sig såväl till fackmän som till en
större publik. Den kommer att publiceras i Stockholms kommuns skriftserie
”Stockholmsmonografier”.

Tanken är den, att de fynd och fyndgrupper, som i ett större arkeologiskthistoriskt
perspektiv är av intresse, skall få huvudparten av utrymmet i boken
och därigenom markera de punkter där Helgeandsholmsgrävningarnas
resultat är särskilt betydande och kan väntas påtagligt förbättra vår
kännedom om livet i det äldre, huvudsakligen medeltida samhället. Dessa
punkter är enligt undersökningsledningens uppfattning följande:

1 Helgeandsholmens ursprungliga topografi; de nya resultaten tycks kunna
ge en annorlunda och mycket intressant bild av förutsättningarna för
Stockholms uppkomst.

2 Helgeandsholmens medeltida bebyggelse; även om grävningarna inte har
frilagt någon del av själva Helgeandshuset, ger de påträffade byggnadsresterna
en bild av livet i det medeltida Stockholm, som är långt mera
konkret än den vi tidigare haft - helt enkelt av det skälet, att
Helgeandsholmsundersökningen är den första intensivundersökningen av
en större yta av det äldsta Stockholm.

3 Båtfynden. De påträffade båtarna är så många och av en sådan variation
och kvalitet, att de kan förväntas ge en helt ny bild av vår kännedom om
senmedeltida båttyper och seglationsförhållanden.

4 Medeltida keramik. De goda dateringsmöjligheterna som fyndlagren på
Helgeandsholmen ger, gör att det kommer att bli möjligt att mycket
säkrare än tidigare datera såväl svartgodset som rödgodset. Vissa
lergodstyper måste, enligt de på Helgeandsholmen gjorda fynden, vara
hundratalet år äldre än vad som tidigare ansetts.

5 Medeltida läder och skor. Även här kommer den noga definierade
lagerföljden att ge nya möjligheter till datering och mängden av läderfynd
gör att de medeltida skorna kan ges en noggrannare typologi.

6 Mynten. Helgeandsholmsgrävningarna har givit flera medeltida myntfynd
än samtliga tidigare Stockholmsgrävningar tillsammans. Fyndomständigheterna
ger ovanligt goda möjligheter till datering och till en diskussion av
cirkulationstider för medeltidsmynt.

Redog. 1981/82:17

Sten Carlsson
Dnr: 80/192 PL

Barnbegränsning i Sverige 1870-1935

Förändrade attityder och beteenden hos kvinnan, familjen och samhället

I flera industriländer har barnafödandet på senare år sjunkit till en nivå
liknande eller t. o. m. under den på 1930-talet. Samtidigt har många försök
att introducera familjeplanering i utvecklingsländer misslyckats. Projektets
huvudsyfte är att mot bakgrund av detta aktuella perspektiv studera den
stora fertilitetsnedgången, som ägde rum i Sverige under perioden 1870-1935
samt försöka besvara frågan varför en majoritet av den svenska befolkningen
under en relativt kort tidsrymd allmänt började tillämpa barnbegränsning.
De flesta fertilitetsundersökningar - framför allt internationellt - är
begränsade till aggregerade data. Få studier på historiskt material har därför
gjorts på individbasis. Därför är frågan varför man började tillämpa
barnbegränsning fortfarande obesvarad. På det svenska källmaterialet har vi
möjligheter att behandla problemen på individnivå och kommer med
utgångspunkt från det svenska kyrkobokföringsmaterialet att studera
enskilda familjers tillämpning av barnbegränsning relaterad till deras
socio-ekonomiska ställning och roll i produktionen. Vi avser att särskilt
beakta förändringar i kvinnans ställning- juridiskt, ekonomiskt, socialt- och
därvid söka komma åt hur sådana förändringar kan ha påverkat hennes motiv
för och inflytande över familjeplanering. Entydiga svar på våra frågor är inte
att vänta eftersom olika samhällsgrupper inte haft samma ”behov” av
familjeplanering vid samma tidpunkt. Genom att försöka besvara frågan
varför och inte bara hur och när fertilitetsnedgången kom till stånd, kan
projektet bidra till att klarlägga en av de viktigaste faserna i Sveriges
demografiska och sociala historia. Forskningsuppgiften bör också kunna
bidra till en bättre förståelse för de problem som olika familjeplaneringsprogram
möter i u-länderna. Dessutom kan insikter om varför den svenska
befolkningen vid denna tid ändrade sin inställning till barnafödande vara till
hjälp för förståelsen av den låga nativiteten i vårt land i dag.

Orvar Löfgren
Dnr: 81/27

Kulturbygge och samhällsomvandling i 1900-talets Sverige

Kulturbygge och samhällsförändring i 1900-talets Sverige är en etnologisk
undersökning av hur olika grupper och klasser format sina kulturmönster och
erfarenhetsvärldar. Vad i olika delkulturer har varit gemensamt och vad har
varit specifikt? Vad har bildats i kontrast till andra kulturer?

Analysen bedrivs på tre integrerande plan: samhällsstruktur, kulturmön -

Redog. 1981/82:17

ster och individuellt medvetande. Den centrala frågan är hur kulturen
nybildas och reproduceras i samhället och hos individen. Forskningsarbetet
riktas mot det vardagliga livet och de subtila och till synes triviala processer
genom vilka kulturella grundstrukturer förs vidare. Hur förhåller sig denna
relativt trögrörliga kultur till den snabba yttre omvandlingen under
1900-talet?

Genom ett sådant kultursociologiskt, historiskt perspektiv blir det möjligt
att ge en djupare insikt i 1900-talets kulturomvandling och att med större
precision problematisera dagens svenska samhälle.

Birgitta Holm
Dnr: 81/28

Tvärvetenskaplig kvinnoforskning. Mönsterundersökningar av kvinnliga
traditionssammanhang, särskilt under 1880- och 1930-talen

Under 1970-talets sista hälft har kvinnoforskningen i Sverige haft ett
uppsving. Mönsterundersökningar utförda inom projektet ”Kvinnolitteraturforskning”
har inneburit markerade landvinningar: existerande teoribildningar
har granskats med avseende på hur tillämpbara de är på kvinnliga
texter och frågeställningar; en ny teori- och metodutveckling, delvis i
anslutning till internationell debatt, har kommit väl i gång; omtolkningar och
omvärderingar av den svenska litterära traditionen har presenterats.

Det nya projektet vill konsolidera och vidareutveckla dessa landvinningar,
bl. a. genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan idéhistoria och litteraturvetenskap.
Projektet vill bidra till att utveckla adekvata instrument för en
ny idé- och litteraturhistorieskrivning. Genom att ringa in två dynamiska
perioder i svensk historia, 1880- och 1930-talen, samt fokusera de kvinnliga
traditionssammanhangen inom dessa perioder kan man ta reda på vad som är
kännetecknande för kvinnliga traditioner, vilka samband som finns, diakront
och synkront, mellan kvinnliga kulturyttringar och idékomplex, vilka
särskilda villkor som gäller för kvinnligt skapande och tänkande samt vilken
plats det kvinnliga har i vår kultur och historia.

Ingemar Bengtsson
Dnr: 81/42

Levande mänsklig rytm

Projektet utgör ett led i ett omfattande program för utforskande av
levande mänsklig rytm inom områden som musik, språk och tal, kroppsrörelser,
dans, idrott m. fl.

Programmet är utpräglat tvärvetenskapligt: musikvetenskap och psykologi
i centrum med förbindelser till akustik, lingvistik, fysiologi, kinetik

Redog. 1981/82:17

(rörelselära), dans- och idrottsforskning, och olika former av terapi.
Projektets huvudinriktning är att undersöka villkoren för upplevelse och
utförande av naturlig, stilriktig och ändamålsenlig rytm i olika musikaliska
sammanhang med successivt utvidgad anknytning till rytm inom andra ovan
uppräknade områden. Metodiken innebär ett flexibelt växelspel mellan
analyser av rytmiskt utförande och framför allt syntetiseringar av välkontrollerade
ljudföljder vilka bedöms av kvalificerade lyssnare. Resultaten
förväntas dels generellt öka kunskapen om olika rytmiska fenomen, dels
bidra till en stringentare teoribildning om rytm, vidare finna direkta
tillämpningar inom undervisning, terapeutisk verksamhet och den växande
produktionen av ”syntetiserad musik” inom olika genrer.

Brita K Stendahl
Dnr: 81/49

Svensk kvinno- och samhällssyn i internationell belysning
En studie om kvinnliga präster

1958 års beslut om behörighet för kvinnor till prästämbetet i Sverige var
internationellt sett ett märkligt beslut. Stat och kyrka gick då samman i att
hävda en människosyn som i stora delar av världen var - och fortfarande
delvis är - främmande och omstridd. Internationellt sett är det därför av
utomordentligt intresse att få ett grepp om vad denna syn innebär och hur det
svenska experimentet utfallit nu när över 300 kvinnor prästvigts.

Undersökningen skall innefatta en historisk bakgrund fram till 1958 års
beslut; omfattande intervjuer med ca tio personer som tog väsentlig del i
debatten och besluten före och under 1958 (kyrkoledare, teologer, riksdagsledamöter
och lekmän); ett frågeformulär som skall utgå till alla kvinnliga
präster och till en lika stor grupp av slumpmässigt valda manliga präster; och
slutligen ett internationellt jämförelsematerial huvudsakligen hämtat från
Kyrkornas Världsråds program: The Community of Women and Men in the
Church.

Metodologiskt användes de modeller som utarbetats för relationen
manligt/kvinnligt vid Harvard Divinity SchooPs program för kvinnoforskning.
Dr. Constance F. Parvey (DD) skall ägna två månader heltid med att
granska resultatet och vara behjälplig med internationellt jämförelsematerial.
Sten Philipson (Th M at Harvard, TK, TD mars -82) fungerar som
svensk kontaktperson och blir ansvarig för genomförandet av den empiriska
delen av enkätundersökningen.

Studiens primära syfte är att klarlägga den svenska prästrollens förändring
och de faktorer som bidragit till denna utveckling. För samhället och för
kyrkan är det av vikt att såväl de traditioner som de visioner människor har
för ett samarbete mellan manligt och kvinnligt blir belysta. Studien skall

Redog. 1981/82:17

skrivas på engelska, eftersom det är av vikt att det unika i den svenska
situationen kommer till internationell kännedom.

Lars Furuland
Dnr: 81/64

Litteratursociologisk kvinnoforskning

För utvecklingen av forskningen om kvinnor som författare är det
betydelsefullt att olika metoder prövas. Särskilda aspekter har lagts på
kvinnolitteraturen och projektet söker utnyttja litteratursociologins möjligheter
i större utsträckning än hittills.

Kvinnoforskare har lyft fram slående exempel på hur kvinnliga författare
nedvärderats av personer som innehaft nyckelställningar i det litterära
systemet. Det är dock förenat med betydande svårigheter att fördjupa dessa
diskussioner och belysa kvinnornas ställning inom den nationella litterära
institutionen. Syftet med det mindre delprojektet a) De kvinnliga författarna
och den litterära institutionen i Sverige är att arbeta fram en kunskaps- och
problemöversikt som kan ligga till grund för ett större projekt på
området.

Huvudprojektet b) Rösträttskvinnor som opinionsbildare studerar den
kvinnliga rösträttsrörelsens offentliga manifestationer i alla dess former och
funktioner: från debattskrifter, artiklar och liknande till skönlitteratur som
romaner, noveller, dikter och skådespel, från tryckta skrifter till föredrag,
agitationstal och debattinlägg. Det är fråga om en undersökning av kvinnor
som opinionsbildare i en viktig kvinnofråga. Genom en egen tidning och ett
eget förlag sökte de skapa något av en kvinnlig offentlighet, ett komplement
till övriga kanaler vid opinionsbildningen i rösträttsfrågan. Kampanjen var
svår att föra. De ledande rösträttskvinnoma måste i sin agitation ut mot
allmänheten inte minst vända sig till männen, eftersom dessa på grund av
samhällets maktstruktur befann sig i avgörande positioner i de beslutande
instanserna. Samtidigt måste rösträttskvinnoma utforma sina metoder och
sin argumentation så att de även fick stöd av de egna medlemmarna. De valda
strategierna är intressanta att studera då de pekar på länge giltiga villkor och
problem för kvinnliga organisationers opinionsbildning.

Redog. 1981/82:17

Ragnar Holte
Dnr: 81/77

Värdering av människoliv. En etisk analys av olyckors betydelse inom
samhällsplaneringen

Inom flera områden av samhället tvingas man att fatta beslut som innebär
att mänskligt liv vägs mot ekonomiska och andra uppoffringar. Exempel på
områden där detta måste ske är arbetarskydd, sjukvård och trafik.

Syftet med detta projekt är att klarlägga och beskriva de etiska
frågeställningar och konflikter som är förknippade med sådana beslut.

Efter att ha analyserat de etiska grundförutsättningarna för problemet
konstrueras ett kriterieschema som innehåller de villkor, som bör beaktas i
samband med beslut, där antalet olyckor är en påverkbar variabel. Därefter
görs en inventering av i litteraturen föreslagna metoder för hur mänskligt liv
bör beaktas. Dessa metoder granskas sedan med hjälp av kriterieschemat.
Slutligen lämnas ett förslag till hur olyckor bör beaktas i förhållande till
övriga effekter av en verksamhet samt vilka faktorer som är relevanta vid
detta beaktande.

Bengt Nordberg

Dnr: 81/132

Lagar och begriplighet

Projektet Lagar och begriplighet skall undersöka ett antal lagar inom olika
områden med avseende på urval och disposition av lagregler samt med
avseende på centrala fackord. Via pragmatiska laganalyser och via begriplighetsstudier
syftar projektet till att dra upp teoretiska riktlinjer för urval,
disposition och ordförklaringar för medborgarinriktad lagtextskrivning.
Slutmålet är en manual för nyskrivning och omskrivning av lagar.

En inledande kartläggning av principer som styr utformningen av olika
lagtexter har påbörjats. Med hjälp av intervjuer, textanalyser och litteraturstudier
skall medvetna och omedvetna konventioner beskrivas men också
kritiskt granskas med avseende på lagens handlingsdirigerande funktion.
Hypoteser om begripligare lagtexter skall successivt utprovas i en serie
djupgående lässtudier. De skall baseras på den teori om begriplighet som har
utarbetats inom projektet och som bygger på sambandet mellan läsmål,
förståelsenivå och textnivå. Enligt denna teori är de textegenskaper
hänförbara till textens funktionsinriktning och perspektiv som är av störst
betydelse för lagtexters begriplighet. Utgående från en analys av funktionen
via laganvändningsbeskrivning och av läsarperspektivet via beskrivning av
läsarens bakgrund utifrån schemateorier skall varianttexter utformas. För
lässtudierna skall kortare lagavsnitt bearbetas. För själva huvudundersök -

Redog. 1981/82:17

ningen skall sedan längre partier av ett antal lagar inom representativa
områden skrivas om. Dessa omskrivna lagpartier skall sedan utvärderas dels
genom ett remissförfarande, dels genom begriplighetstest.

Östen Dahl
Dnr: 81/138
Kontrastiv lexikologi

Projektets syfte är att erhålla en bättre förståelse av lexikonets uppbyggnad
i olika mänskliga språk. På det teoretiska planet kan projektet ge insikter
om vad som förenar och skiljer mänskliga språk och i ett vidare perspektiv
insikter om vad som ligger bakom mänsklig begreppsbildning. Praktiskt kan
projektet ge ett bättre underlag för tvåspråkiga lexika och läromedel för
språkundervisning och för språkundervisningens metodik. Projektet är
också relevant för översättningens teori och praktik. Projektet kommer att
bygga på data insamlade genom frågeformulär (eliciteringsscheman) och
analys av texter.

Bengt Nerman
Dnr: 81/178

Massmediernas värld - en studie kring kunskaps- och idealbildningen i press,
radio och TV

Massmedierna spelar en alltmer dominerande roll för kunskaps- och
idealbildningen i vårt samhälle. Samtidigt iakttar oroade bedömare en tydlig
förändring inte bara i sammansättningen av utbudet utan också i de enskilda
artiklarnas och programmens uppläggning och verklighetsbeskrivning, i
journalisternas rolltagning och människosyn. Förändringen beskrivs som en
fragmentering, ett förytligande och en schablonisering. Den innebär en
anpassning till de mest kommersiella mediernas uttrycksformer och beror
bl. a. av förändringar i mediernas villkor och konkurrensförhållanden.
Avgörande är tendensen att bilda egna underhållande världar och värdegemenskaper
som läsaren/tittaren/lyssnaren inbjuds att ta del av som ”konsument”.
Motsvarande gemenskapsgrepp är självklara i reklamen men
återfinns också i myndigheternas försök till kontakt med medborgarna.

Projektet vill belysa problemen genom närgående beskrivningar av texter
och program med bred appell, som berör viktiga frågor. Människobilderna
studeras i jämförelse med skönlitterära texter. Styrningen från de journalistiska
rutinerna på faktaåtergivningen studeras på nyhets- och vetenskapligt
material. Dagens försök att bilda värdegemenskaper ställs mot texter från en

Redog. 1981/82:17

äldre tidsperiod med tydligare auktoritetsförhållanden och klarare värdeuppfattningar.

Frågorna är av central betydelse för samhällsdebatten. Kunskaperna på
det område projektet vill studera är i dag ytterst bristfälliga.

Göran Malmqvist
Dnr: 81/224

Konfucianismens sociala dynamik. En studie i Dai Zhens tänkande

Max Weber hävdade att konfucianismen är utvecklingshämmande, därför
att den inte innehåller något spänningsförhållande mellan moraliska krav och
mänskliga brister. Senare tids forskning har emellertid tyckt sig finna ett
sådant spänningsförhållande inom neokonfucianismen och på den grunden
betecknat läran som utvecklingsfrämjande. Projektet avser att kasta nytt ljus
över denna problematik genom att jämföra Qing-filosofen Dai Zhens
(1723-1777) tolkning av det klassiska verket Meng Zi (Mencius) med den
neokonfucianska systembyggaren Zhu Xis (1130-1200). Medan Zhu Xis
tolkning av nyckelbegreppen li (princip) och qi (eter, materia) framhäver det
omtalade spänningsförhållandet, framträder detta mindre klart i Dai Zhens
lärobyggnad. Trots det synes Dai Zhens tänkande ha varit mera dynamiskt -socialt, politiskt och vetenskapligt - än Zhu Xis. Projektet syftar till att
utröna huruvida en jämförelse av Dai Zhens och Zhu Xis tänkande ger stöd
för hypoteserna (i) att förekomsten av ett spänningsförhållande i en
lärobyggnad mellan moraliska krav och mänskliga brister mycket väl kan
tjäna socialt konservativa syften och (ii) att avståndstagandet från tanken på
en idévärld skild från den materiella verkligheten kan vara frigörande och
utvecklingsfrämjande. Dai Zhens filosofiska huvudarbete kommer genom
en annoterad översättning till engelska att för första gången göras tillgänglig
för en bredare publik i västerlandet. Forskningen i kinesisk idéhistoria har
hittills endast i ringa utsträckning uppmärksammat Qingtidens tänkande före
Opiumkriget (1840-42). Någon utförlig studie över Dai Zhen, den störste
filosofen under Qing (1644-1911), föreligger ännu inte på något västerländskt
språk.

ÖVRIGT

Åke Daun
Dnr: 81/11

Kultur i boendemiljö. Utvärdering av ett kulturellt utvecklingsprojekt.

Syftet är att utvärdera projektet ”Kultur i boendemiljö” som sedan 1980
drivs av Statens Kulturråd och Studieförbundet Vuxenskolan (samt i viss

4 Riksdagen 1981182. 2 sami. Nr 17

Redog. 1981/82:17

samverkan med Svenska kommunförbundet).

Detta s. k. utvecklingsprojekt är lokaliserat till sex skilda orter och
boendemiljöer: en storstadsförort i Göteborg, en förort med flerbostadshus
intill en mindre stad (Enköping), ett modernt småhusområde (Enköping),
ett jämförelsevis livskraftigt landsbygdsområde (Ljungby i Småland) samt
två glesbygdsområden med avfolkningsproblem (Storuman i Norrbotten
samt Norra Ny i Värmland).

Syftet med detta projekt (som bekostas av Kulturrådet) är i första
hand:

- att genom aktiverande och uppsökande verksamhet nå människor som i
alltför liten utsträckning tar del i kulturlivet och samhällsförändringen

- att genom nya arbetsformer utveckla kulturarbetet i boendemiljön i
syfte att skapa större gemenskap och ett rikare liv

- att skapa betingelser för att människor stimuleras att själva påverka
närmiljön i social och fysisk bemärkelse.

Forskningsprojektet (utvärderingen) syftar till att dokumentera denna
verksamhet, avläsa resultat samt analysera dess skiftande förlopp och
effekter. Syftet kan även formuleras så: att ta fram och systematisera
erfarenheter av hur ett studieförbund kan arbeta med samhällsorienterat
kulturarbete i boendemiljöer. Med samhällsorienterat kulturarbete avses
verksamheter med ovan beskrivna tre målsättningar.

Forskningsarbetet bedrivs med intervjuer, deltagande observation m. m.
på de olika orterna, delvis under medverkan av studerande i etnologi.

Åke Daun
Dnr: 81/13

Daghemmet som symbolsystem

Syftet med detta projekt är att ge nya insikter om barns möte med det
svenska samhället i form av förskolans ideologi och praktik. De centrala
frågorna är följande:

1. Vilken verklighetsuppfattning uttrycker daghemmet?

2. Hur mottager barnen daghemmets budskap?

Empiriska data insamlas med deltagar-observation. Forskaren arbetar
under en halvårsperiod som sjukvikarie på olika barnstugor i förortsmiljö.
Källmaterialet består främst av vad barn och personal säger och gör.

Daghemmen studeras som delar av ett symbolsystem vilket ger ifrån sig
meddelanden om i vår kultur existerande (medvetna eller omedvetna)
föreställningar om livet, döden, naturen, könen, arbetet, moralen, individen,
tiden och rummet. Att på detta sätt verbalisera och problematisera
centrala teman i svenskt vardagsliv kan öka kunskapen om oss själva som
kulturvarelser.

Redog. 1981/82:17

Denna typ av kulturvetenskaplig forskning om barn har hittills spelat en
ringa roll vid sidan av de mer praktiskt-politiskt inriktade studier som utförts
av åtskilliga pedagoger, psykologer och sociologer.

Forum för kvinnoforskning
Dnr: 81/206

Det första kvinnouniversitetet i Sverige!Norden
Kvinnoperspektiv - Kvinnoforskning - Teori och Metod

Kvinnouniversitetets huvudtema blir Vetenskap-Patriarkat-Makt. Bakom
denna rubricering ligger erfarenheter och forskning som varit föremål för
diskussion under 1970-talet. Kvinnouniversitetets uppgift är att gå vidare
med dessa diskussioner. Arbetet (föredrag, diskussioner och seminarier)
inriktas på analyser av vedertagna förklaringsmodeller, begrepp och
metoder för att dels klargöra i vad mån dessa är tillämpliga på kvinnors
erfarenheter, dels försöka omforma dessa så att de blir användbara i nämnda
sammanhang, alternativt ersätta dem med nya. Det är hög tid att se över de
tänkbara följder som det kvinnovetenskapliga perspektivet har, och att
systematisera arbetet på dess utveckling. Detta kan sägas vara det
grundläggande syftet bakom (det första svenska) kvinnouniversitetet.
Termen kvinnouniversitet har valts (efter mönster ex. av Frauenuniversität i
Västberlin, som återkommer varje sensommar med en mängd kurser) för att
markera dess arbetande och producerande karaktär. Vidare skall kvinnouniversitetet
bidra till att skapa kontaktnät mellan forskare som bedriver
kvinnoforskning och som önskar gå utanför den mansdominerade vetenskapssyn
som hittills förhärskat inom alla vetenskapsgrenar. Kvinnouniversitetet
vill samla ett större antal av de ämnesmässigt, geografiskt och
annorledes spridda kvinnoforskarna från olika nivåer i forskningshierarkin
för att ge dem tillfälle att utbyta erfarenheter och kunskap, i hopp om att
detta skall tjäna som fruktbar inspiration och leda till framtida samarbete.
Kvinnouniversitetet är därför inte utformat som en specialistkonferens med
begränsat antal utvalda experter. Det stora antalet deltagare (ca 200) och
den stora spridningen i fråga om ämnestillhörighet, erfarenhet, forskarposition
m. m. tjänar i stället sitt eget och för universitetets initiativtagare högst
väsentliga syfte, nämligen att stödja och inspirera utövarna av en ännu både
vetenskapligt och politiskt kontroversiell typ av forskning. Att ifrågavarande
forskare i såväl socialt som professionellt hänseende ofta befinner sig i svaga
positioner är ett ytterligare skäl för en dylik, bred och kontaktskapande
inriktning. Även arbetsformerna har utformats med tanke på detta.
Deltagarna skall förhoppningsvis återvända från kvinnouniversitetet väl
medvetna om skillnaden mellan ”kvinnoperspektiv” och variabeln ”kön”.

Redog. 1981/82:17

B. Statistiska uppgifter angående verksamheten 1965-1981

I följande tabeller redovisas en översikt över anslagens fördelning mellan
ämnesområden, dels för år 1981 (tabell 1), dels för hela den tid under vilken
fonden varit verksam, 1965-1981, (tabell 12).

Vidare redovisas uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och
nya anslag 1981 (tabellerna 2-3) samt hur fortsättningsanslag och nya anslag
fördelar sig mellan olika fakultetsområden (tabellerna 4-5). Uppgifter om de
beviljade anslagens fördelning på olika läroanstalter (motsvarande) lämnas
också (tabell 8) liksom deras storlek (tabellerna 6 och 11) och löptid
(tabell 7).

Genom att flera projekt, särskilt de som har större omfattning, är av
mångvetenskaplig karaktär, är fördelningen på ämnesområden inte helt
rättvisande. Projekten har förts till det område som har bedömts vara mest
centralt. I stort sett ger tabellerna dock en riktig bild av inriktningen av
fondens verksamhet.

Liksom under tidigare år har fondens anslagsgivning koncentrerats på
samhällsforskning i vid mening. De ämnen som sammanförts under
beteckningen samhällsvetenskap (tabell 1) har fått 55 % av anslagsbeloppet
under 1981. För hela perioden 1965-1981 (tabell 12) är motsvarande andel
54 %. De olika ämnenas procentuella andelar varierar givetvis något år från
år. Anledningen härtill kan vara att något stort projekt som förts till ett ämne
tillkommit eller slutförts. Skillnaderna är sålunda inte uttryck för någon
ändring i fondens anslagspolitik.

Prioriteringen av samhällsforskning tar sig inte endast uttryck i att en stor
del av anslagen tilldelas forskningsprojekt inom de ämnesområden som här
betecknats som samhällsvetenskapliga. Även vid fördelningen av de
anslagsmedel som går till naturvetenskap, humaniora och medicin m. m. ges
hög prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den
tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individ och
samhälle.

Under 1981 beviljades helt eller delvis 215 ansökningar av 424 ingivna. De
beviljade anslagen uppgick till i det närmaste 38 milj. kr. medan de avslagna
ansökningarna avsåg ett belopp på 65 milj. kr.

Av de beviljade anslagen 1981 är 66 nya och 149 fortsättningsanslag varav
52 getts som slutanslag. De nya anslagens andel av det totalt beviljade
beloppet var 27 % och fortsättningsanslagens sålunda 73 %. Endast 16,2 %
av de sökta beloppen för nya anslag 1981 kunde beviljas.

Redog. 1981/82:17 53

Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1981
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde	Beviljade anslag Antal Belopp	Ansökningar Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt av sökt per äm-belopp antal nesom-råde
1.	SAMHÄLLSVETENSKAP	108	20 899	227	53 140	39,3	47,6	55,2
1.1	Ekonomisk historia	5	815	8	1 582	51,5	62,5	2,2
1.2	Företagsekonomi	12	2 298	29	7 904	29,1	41,4	6,1
1.3	Nationalekonomi	11	2 406	26	7 239	33,2	42,3	6,4
1.4	Kulturgeografi	8	2 271	24	6 541	34,7	33,3	6,0
1.5	Sociologi/Soc. pol	21	3 752	42	8 876	42,3	50,0	9,9
1.6	Statistik	1	406	4	1076	37,7	25,0	1,1
1.7	Statskunskap	22	5 409	31	8 032	67,3	71,0	14,2
1.8	Forskning om forskn	-	-	-	-	-	-	-
1.9	Informationsbehandl	1	285	1	296	96,3	100,0	0,7
1.10	Pedagogik	11	1 164	33	6 562	17,7	33,3	3,1
1.11	Psykologi	11	1546	21	3 898	39,7	52,4	4,1
1.12	Juridik/Kriminologi	5	547	8	1 134	48,2	62,5	1,4
1.13	Socialantropologi	-	-	-	-	-	-	-
2.	MEDICIN	19	3 398	39	11 797	28,8	48,7	9,0
3.	NATURVETENSKAP ....	16	2 748	35	8 782	31,3	45,7	7,3
4.	TEKNIK	-	-	4	584	-	-	-
5.	HUMANIORA	67	10 262	108	24 850	41,3	62,0	27,0
6.	ÖVRIGT	5	574	11	3 705	15,5	45,5	1,5
	Summa	215	37 881	424	102 858	36,8	50,7	100,0

Tabell 2. Fortsättningsanslag/nya anslag 1981 (Belopp i tusental kronor)
Typ av ansökan	Beviljade anslag Ansökningar Antal Belopp Antal Belopp	Beviljade anslag i % av sökt av sökt per an-belopp antal slagstyp
Fortsättningsanslag Nya anslag	149 66	27 664 163 10 217 261	39 757 63 101	69,6 16,2	91,4 25,3	73.0 27.0
Summa	215	37 881 424	102 858	36,8	50,7	100,0

Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag
Fortsättningsanslag	Antal Belopp	Nya anslag	Antal Belopp

Slutanslag 52 9 092 Planeringsanslag 15 787

Publiceringsgarantier ... 8 553 Engångsanslag 4 293

Övriga anslag 89 18 019 Övriga anslag 47 9137

Summa

149 27 664

66 10 217

Redog. 1981/82:17

Tabell 4. Fortsättningsanslag 1981 fördelade efter fakultetsområde
(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde Beviljade anslag Ansökningar Beviljade anslag i %

Antal Belopp Antal Belopp av sökt av sökt per fakul belopp

antal tetsområ de Samhällsvetenskap

72 15183 79 20 011 75,9 91,1 54,9

Medicin 11 1948 11 4 623 42,1 100,0 7,0

Naturvetenskap 10 1 918 11 2 586 74,2 90,9 6,9

Teknik

Humaniora 54 8 386 60 12 297 68,2 90,0 30,4

Övrigt 2 229 2 240 95,4 100,0 0,8

Summa 149 27 664 163 39 757 69,6 91,4 100,0

Tabell 5. Nya anslag 1981 fördelade efter fakultetsområde
(Belopp i tusental kronor)

Fakultetsområde Beviljade anslag Ansökningar Beviljade anslag i %

Antal Belopp Antal Belopp av sökt av sökt per fakul belopp

antal tetsområ de -

Samhällsvetenskap 36 5 716 148 33 129 17,3 24,3 55,9

Medicin 8 1 450 28 7174 20,2 28,6 14,2

Naturvetenskap 6 830 24 6196 13,4 25,0 8,1

Teknik - - 4 584 - - -

Humaniora 13 1 876 48 12 553 15,0 27,1 18,4

Övrigt 3 345 9 3 465 10,0 33,3 3,4

Summa 66 10 217 261 63 101 16,2 25,3 100,0

Tabell 6. Antal beviljade anslag 1981 fördelade efter anslagsbelopp och fakultetsområde

Anslagsbelopp i tkr	Samhälls- vetensk.	Medicin	Natur- Teknik vetensk.	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
-100	31	10	3	22	2	68	31,6
101 - 300	60	7	11	38	3	119	55,4
301-	17	2	2	7	-	28	13,0
Summa	108	19	16	67	5	215	100,0

Redog. 1981/82:17

Tabell 7. Antal beviljade slut- och engångsanslag 1981 fördelade efter utsträckning i tid och
fakultetsområde

Längd antal år	Samhälls- vetensk.	Medicin	Natur- Teknik vetensk.	Humaniora	Övrigt	Totalt	%
-2	3	_	2	_	_	5	8,9
2-3	17	1	4	15	-	37	66,1
4-5	7	-	-	4	-	11	19,6
8-	-	2	-	1	-	3	5,4
Summa	27	3	6	20	-	56	100,0

Tabell 8. Beviljade anslag 1981 fördelade efter läroanstalter
(Belopp i tusental kronor)

Läroanstalt Antal Belopp %

Göteborgs universitet	29	5 296	14,0
Linköpings universitet	11	1 690	4,5
Lunds universitet	34	6 109	16,1
Stockholms universitet	32	5 801	15,3
Umeå universitet	26	4 099	10,8
Uppsala universitet	40	7 024	18,6
Sveriges lantbruksuniversitet	-	-	-
Karolinska institutet	7	1 539	4,1
KTH	5	765	2,0
Handelshögskolan i Stockholm ....	2	885	2,3
Museer	2	265	0,7
Musikhögskolan	1	215	0,6
Vissa statliga institutioner Högskolan för lärarutbildning,	9	1517	4,0
Malmö	1	218	0,6
Högskolan för lärarutbildning, Sthlm	1	244	0,6
Högskolan i Karlstad	1	300	0,8
Högskolan i Växjö	1	90	0,2
Högskolan i Orebro	-	-	-
Utländska läroanstalter	4	542	1,4
Övrigt	9	1282	3,4
Summa	215	37 881	100,0

Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag

År %

1977	19,8
1978	29,2
1979	35,7
1980	21,6
1981	27,0

Redog. 1981/82:17

Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp (%)

År	Nya ansökningar	Fortsättningsanslag	Totalt
1977	13,1	77,1	39,1
1978	15,9	76,2	36,2
1979	17,7	84,7	36,0
1980	14,1	79,4	39,7
1981	16,2	69,6	36,8

Tabell 11.	Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr)
År	Nya anslag	Fortsättningsanslag	Totalt
1977	135	165	158
1978	133	152	146
1979	136	187	165
1980	135	168	160
1981	155	186	176
1965 - 74			175
-75			172
-76			171
-77			169
-78			167
-79			167
-80			166
-81			167

Redog. 1981/82:17

Tabell 12. Anslag 1965-1981
(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde Beviljade ansökningar Beviljat be lopp

i % per

Antal Belopp ämnesområde

1.	SAMHÄLLSVETENSKAP . .	1206	191 070	53,6
1.1	Ekonomisk historia	75	9 807	2,8
1.2	Företagsekonomi	101	13 288	3,7
1.3	Nationalekonomi	132	22 594	6,3
1.4	Kulturgeografi	121	19 947	5,6
1.5	Sociologi/socialpolitik/socialan-
	tropologi	217	34 674	9,7
1.6	Statistik	49	7 826	2,2
1.7	Statskunskap	198	36 544	10,3
1.8	Forskning om forskning	19	1 610	0,4
1.9	Informationsbehandling	16	5 783	1,6
1.10	Pedagogik/psykologi	234	35 160	9,9
1.11	Juridik/kriminologi	44	3 837	1,1
2.	MEDICIN	196	38 476	10,8
3.	NATURVETENSKAP	163	36 256	10,3
4.	TEKNIK	12	2 296	0,6
5.	HUMANIORA	499	78 168	21,9
6.	ÖVRIGT	54	9 906	2,8

Summa

2130

356 172

100,0

Redog. 1981/82:17

Innehållsförteckning

Redogörelse 1

A. Nya projekt 1981 10

FÖRETAGSEKONOMI

Den cybernetiska revolutionen och människans frigörelse. En undersökning
av arbete och den nya tekniken.

80/185 PL Bengt Sandkull Linköping 10

Aktörer och strategier i avvecklingsspelet

81/69 Bo Persson Linköping 11

Småbarnsföräldrars beredskap inför nya konsumtionsbehov

81/144 Viveka Linde Göteborg 11

Företagets beslut under valutaosäkerhet

81/176 Lars Oxelheim Lund 12

NATIONALEKONOMI

Skattesystemets verkningar

81/150 Ragnar Bentzel/ Uppsala 13

Jan Södersten

Household Märket and Non-Market Activities

81/151 Gunnar Eliasson/ IUI, Stockholm

Anders Klevmarken Göteborg 13

The Theory, Measurement, Causes and Implications of Sweden’s ”Unobserved
Sector”

81/162 PL Edgar L Feige Netherlands lnst. for Advanced
Study 14

The Economics of An Aging Population. The Case of Sweden,
1960-1980

81/164 Roland Artle University of Califomia .. 15

KULTURGEOGRAFI

Kulturlandskapet under 6 000 år. En tvärvetenskaplig studie av människan
och landskapet i en sydskånsk bygd

81/59 Björn Berglund Lund 16

Småföretagens utvecklingsbetingelser i mindre orter

81/139 PL Ingrid Liljenäs Umeå 16

Redog. 1981/82:17

Sociala processer och rumslig förändring i Sverige 1700-2000

81/145 Torvald Gerger Stockholm 17

Sektorplanering i en socialistisk ekonomi

81/204 Claes Göran Alvstam Göteborg 18

SOCIOLOGI/SOCIALANTROPOLOGI

Mediakult

81/58 PL Karl Erik Rosengren Lund 18

Televisionens idévärld. Skiss till ett kulturvetenskapligt forskningsprogram 81/68

PL Kjell Nowak Stockholm 19

Långsiktiga effekter av försöksverksamhet med kvinnor i ”mansarbete”. En

studie av strukturella betingelser och könssegregation

81/127 Rita Liljeström Göteborg 20

Studier i svensk alkoholpolitik

81/215 Kettil Bruun Stockholm 20

STATSKUNSKAP

European Consortium for Political Research

81/6 Ian Budge University of Essex 21

Regional planering i Sovjetunionen

81/57 Jan Åke Dellenbrant Uppsala 21

Den kommunala budgetprocessen i en stagnerande ekonomi

81/67 Håkan Magnusson Lund 22

Svensk samhällsförvaltning i omdaning - en ansats till en integrerande
forskningsprocess

81/91 Dick Ramström Statskonsult AB 23

Yttre militär inblandning i inbördeskrig

81/155 Bertil Dunér Uppsala 23

Debatten om grundläggande fri- och rättigheter under 1970-talet
81/171 PL Karl-Göran Algotsson Uppsala 24

Pionjärer, efterföljare och awaktare. En studie av kommunalpolitiska
innovationer och deras spridning

81/209 Leif Johansson Lund 25

Redog. 1981/82:17

INFORMATIONSBEHANDLING

Kärnkraftsfrågan 1973-1980; En studie i opinionsbildning
79/222 Torsten Österman Forskningsgruppen för sam hälls-

och inf. studier
Stockholm 25

PEDAGOGIK/PSYKOLOGI

Ekonomi och psykologi: Ett planeringsprojekt

81/38 PL Ola Svenson Stockholm 26

Cognition and aging: Learning, memory and world knowledge

81/63 Berndt Brehmer Uppsala 26

Emigrationsprocessen - dess psykologiska och socialpsykologiska följder för
första och andra generationens invandrare

81/93 PL Lars Henric Ekstrand Stockholm 27

Synsvagas förflyttningsproblem

81/96 PL Gunnar Jansson Uppsala 27

Arbetsuppgifter för hörapparatbärare: En modell för subjektiv utvärdering
av hörapparater

81/98 Knut Larsson Chalmers tekn. högsk. Göteborg
28

Kvinnorna i utbildningspolitiken - Ett 100-årsperspektiv på lärarinneutbildning
i Kalmar län

81/108 PL Inga Elgqvist-Saltzman Umeå 29

Fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande

81/131 PL Ingemar Wedman Umeå 29

Pengar och välbefinnande i det moderna välfärdssamhället

81/147 PL Henry Montgomery Göteborg 30

Planering av empiriska studier inom projektet ”Utveckling av en flerfaktorteori
om etniska relationer i Sverige”

81/185 PL Anders Lange Stockholm 30

JURIDIK

Rättsläget på arbetsmarknaden under kollektivavtalslöst tillstånd
80/159 Joachim Nelhans Lund 31

Vad den förste JO såg och vad han uträttade (1810-1823)

80/206 Alfred Bexelius Stockholm 31

Redog. 1981/82:17

MEDICIN

Alkoholmissbruk i tidigt skede - En undersökning av 500 patienter med
registrerat alkoholmissbruk som syftar till utveckling av behandlingsformer 80/190

PL Johan Cullberg Hälso- och sjukvårdsnämnden,
SLL 32

Utvärdering av metod för behandling av ”klassiska” och massivt hetsätande
anorexia nervosa-patienter

81/23 Björn-Erik Roos Uppsala 33

Syntes och utvärdering av anticanceraktiva indolderivat

81/37 Jan Bergman KTH, Stockholm 34

Utarbetande av rekommendationer för födoberedning som minimerar risken

för uppkomsten av mutagena (arvsmasseskadande) ämnen

81/44 Jan-Åke Gustafsson KI, Stockholm 34

Undersökning av sociala, psykologiska, näringsmässiga och medicinska
orsaker till nedsatt tillväxt och utveckling hos fostret och det nyfödda
barnet

81/104 Karl Göran Sabel Göteborg 35

Psykisk invaliditet och hjärnans ämnesomsättning

81/114 Göran Sedvall Kl, Stockholm 36

Personlighetsdiagnostisk prognos av psykisk anpassning till konservativ
respektive kirurgisk behandling av fetma

81/119 Olof Rydén Lund 36

Effekter av alkohol på essentiella fettsyror och prostaglandiner
81/186 Erik Änggård Kl, Stockholm 37

NATURVETENSKAP

Biometeorologiska studier av elektromagnetiska och akustiska (infraljud)
vågors inverkan på insekters beteende

80/166 Jan-Erik Kihlström Uppsala 38

Studier av metallers effekter på alger i tätortsnära vattendrag

81/113 Marianne Pedersén Uppsala 38

Skogsväxternas etablerings- och konkurrensstrategi
81/136 Olle Zackrisson Sv. Lantbruksuniv.

Uppsala 39

Biomedicinska polymerer

81/172 Ann-Christine Albertsson KTH, Stockholm 40

Redog. 1981/82:17

Kemisk bakgrund till biologisk kontroll av växtparasitära mikroorganismer
samt utveckling av kemiska metoder för snabbdiagnostik av infektionssjuk -

domar

81/165 Per Brinck Lund 40

Isolering och karakterisering av neurotropa faktorer

81/197 Jerker Porath Uppsala 40

HUMANIORA

Den svenska nationalscenen. Dramaten som stil- och normbildande kulturinstitution
under två sekel

80/26 Sverker Ek Umeå 41

Arkeologi på Helgeandsholmen

80/165 Roland Pålsson RAÄ, Stockholm 41

Barnbegränsning i Sverige 1870-1935. Förändrade attityder och beteenden
hos kvinnan, familjen och samhället

80/192 PL Sten Carlsson Uppsala 43

Kulturbygge och samhällsomvandling i 1900-talets Sverige

81/27 Orvar Löfgren Lund 43

Tvärvetenskaplig kvinnoforskning. Mönsterundersökningar av kvinnliga

traditionssammanhang, särskilt under 1880- och 1930-talen

81/28 Birgitta Holm Umeå 44

Levande mänsklig rytm

81/42 Ingemar Bengtsson Uppsala 44

Svensk kvinno- och samhällssyn i internationell belysning. En studie om
kvinnliga präster

81/49 Brita K Stendahl Cambridge, USA 45

Litteratursociologisk kvinnoforskning

81/64 Lars Furuland Uppsala 46

Värdering av människoliv. En etisk analys av olyckors betydelse inom
samhällsplaneringen

81/77 Ragnar Holte Uppsala 47

Lagar och begriplighet

81/132 Bengt Nordberg Uppsala 47

Kontrastiv lexikologi

81/138 Östen Dahl Stockholm 48

Massmediernas värld - en studie kring kunskaps- och idealbildningen i press,
radio och TV

81/178 Bengt Nerman Stockholm 48

Redog. 1981/82:17

Konfucianismens sociala dynamik. En studie i Dai Zhens tänkande

81/224 Göran Malmqvist Stockholm 49

ÖVRIGT

Kultur i boendemiljö. Utvärdering av ett kulturellt utvecklingsprojekt
81/11 Åke Daun KTH, Stockholm 49

Daghemmet som symbolsystem

81/13 Åke Daun KTH, Stockholm 50

Kvinnoperspektiv - Kvinnoforskning - Teori och Metod. Det första
kvinnouniversitetet i Sverige/Norden

81/206 Forum för kvinno- Umeå 51

forskning

B. Statistiska uppgifter 1965-1981 52

I skriftserien har hittills utkommit:

RJ 1977:1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfärdsutveckling
RJ 1977:2 Lyssna, titta, läsa
RJ 1977:3 Hallå, hallå!

RJ 1978:1 Vart leder tråden?

RJ 1978:2 Hot eller löfte?

RJ 1978:3 Dialog

RJ 1978:4 Tvåvägs kabel-tv och telesammanträden

RJ 1978:5 Tryck på knappen

RJ 1978:6 Attityder till tekniken

RJ 1978:7 Smärta och akupunktur

RJ 1979:1 1 kulisserna

RJ 1979:2 Planera numera

RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet

RJ 1979:4 Moderna tider

RJ 1980:1 Arbetets värde och mening

RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning

RJ 1980:3 Arbetslivsforskning

RJ 1980:4 Jämställdhetsperspektiv i forskningen

RJ 1980:5 Kommunikation - trots handikapp

RJ 1980:6 Skatteforskning

RJ 1981:1 Svensk skatteforskning 1919-1979

RJ 1981:2 Kvinnors liv i det svenska samhället

GOTAB 70631 Stockholm 1981