Redog. 1981/82:10 (Framställning / redogörelse 1981/82:10)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1981/82:10

Redogörelse
1981/82:10

Fullmäktige i riksgäldskontoret förvaltningsberättelse för år 1981

1982-01-14

Till Riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt 45 § i för verket
gällande lag med reglemente avge berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under år 1981. Berättelsen ger en översiktlig information
om rörelsen under året. Mer detaljerade uppgifter avseende första
halvåret återfinns i riksgäldskontorets verksamhetsberättelse för budgetåret
1980/81 samt riksgäldskontorets statistiska årsbok för budgetåret
1980/81.

LARS LINDMARK

BERNT EKINGE ERIK ADAMSSON

TAGE MAGNUSSON VALTER KRISTENSON

PAUL JANSSON TAGE SUNDKVIST

LARS KALDERÉN
Riksgäldsdirektör

Ingmar Jansson

1 Riksdagen 1981182. "2 sami. Nr 10

Redog. 1981/82:10

ALLMÄN ÖVERSIKT

Det totala statliga kassamässiga budgetunderskottet, som för år 1980
uppgick till 54,4 miljarder kr, ökade under 1981 med 11,6 miljarder kr till
totalt 66,0 miljarder kr. Statsskulden ökade därigenom med 66,0 miljarder
kr och uppgick vid årets slut till 295,6 miljarder kr. Budgetutfallet och dess
finansiering, enligt riksgäldskontorets kassamässiga redovisning, framgår
av följande sammanställning:

År		Andra halvåret
1980	1981	1980	1981

Kassamässigt budgetutfall (mkr) (nettoutgift -, nettoinkomst +)	-54429	-66 014	-37687	-42660
Finansiering (mkr) Statsskulden (ökning +, minskning —)	+ 54443	+66001	+37501	+42622
Statsverkets och riksgäldskon-torets kassa jämte utlämnade dagslån (minskning + , ökning —)	14	+ 13	+ 186	+ 38
Summa	-54429	+66014	+37687	+42660

Nedanstående diagram visar budgetutfallet månadsvis under åren 1980
och 1981 (staplarna) samt utvecklingen på löpande tolvmånadersbasis
(kurvan). Som framgår av diagrammet avvek utvecklingen under andra
halvåret 1981 från mönstret under samma period 1980. Anledningen till
detta är att en omläggning av utbetalningsrutinema för kommunalskattemedlen
genomfördes från och med den 1 juli 1981. Från och med juli 1981
betalas dessa ut vaije månad i stället för som tidigare varannan månad. Det
blir därför stora skillnader mellan budgetutfallet för var och en av månaderna
under andra halvåret 1981 jämfört med motsvarande månader under
andra halvåret 1980. Denna omläggning av betalningsrutinerna påverkar
särskilt tolvmånaderskurvans utseende. Jämförelsen mellan budgetutfallet
för kalenderåren 1980 och 1981 störs dock inte av denna omläggning.

Det traditionella säsongmönstret är att hösthalvåren ger ett större budgetunderskott
än vårhalvåret. Detta säsongmönster gällde även under
1981, men det har blivit allt mindre uttalat under senare år. 1980 svarade
hösthalvåret för 69 procent av årets underskott medan detta minskade till
65 procent hösthalvåret 1981. Som jämförelse kan nämnas att år 1975
svarade hösthalvåret för 85 procent av årets underskott och år 1976 visade
vårhalvåret ett kassamässigt överskott.

Redog. 1981/82:10

Statsbudgetens utfall månadsvis samt utvecklingen på tolvmånadersbasis
under 1980-1981

Mdr

Inkomstöverskott

n n in__

JFMAMJJASONDJFMAMJJASOND

uu m u^hj

1 5 -

20
A 5
50
55
60
65

1980

1981

Tolvmånaderssiffror^
«

Utgiftsöverskott

Större delen av statsupplåningen under 1981 skedde inom landet. Sammanlagt
uppgick den inhemska upplåningen till 56,7 miljarder kr eller 85
procent av den totala upplåningen. Detta innebar en ökning med 75 procent
från 1980, då den inhemska upplåningen bara svarade för 60 procent
av totalupplåningen eller 32,4 miljarder kr. Den främsta orsaken härtill var
den väsentliga förbättringen i det svenska bytesbalansunderskottet, som
under 1981 beräknas ha uppgått till 14,1 miljarder kr, jämfört med 18,8
miljarder kr under 1980. Till detta kom också att den enskilda sektorn
ökade sin upplåning utomlands under 1981 och därmed ytterligare minskade
behovet av statlig utlandsupplåning. Som följd härav minskade den
statliga utlandsupplåningen till 9,3 miljarder kr 1981 från 22,0 miljarder kr
under 1980 (efter omvandling från utländsk till svensk valuta efter vid varje
upplåningstillfalle rådande växelkurs). Statens upplåning i olika former
under de senaste tre åren redovisas i bilaga 1. Upplåningen inom och utom
landet beskrivs utförligare nedan.

Räntekostnaderna för statsskulden ökade under 1981 till 25,8 miljarder
kr från 17,1 miljarder kr under 1980. Till detta kom att riksgäldskontoret
åsamkades realiserade kursförluster på utlandsskulden om 1,8 miljarder kr
under 1981. Efter att hänsyn tagits till ränteinkomster på rörliga krediter
samt några mindre inkomst- och utgiftsposter, uppgick den totala nettokostnaden
för statsskulden till 27,2 miljarder kr under 1981, att jämföra
med 17,0 miljarder kr under 1980.

11 Riksdagen 1981/82. 2 sami. Nr 10

Redog. 1981/82:10

Utgifter för räntor på statsskulden, m. m. under år 1981

	Inkomster	Utgifter
Räntor på statsskulden		-25 801
Räntor på rörliga krediter	461
Övriga ränteinkomster Över- och underkurser vid	24
obligationsförsäljning	32	16
Kursvinster	38
Försäljningsprovisioner		- 167
Inlösenprovisioner Realiserade valutavinster		- 68
och valutaförluster	1	- 1818
Avgifter för fartygskreditgarantier	56
Övrigt	18	3
Summa nettoutgifter1		-27 243

1 Täcks från anslaget Räntor på statsskulden, m. m.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1981 framgår av sammandraget
av kontorets balansräkning i bilaga 2.

Sammansättningen av den svenska statsskulden framgår av bilaga 3 och
statsskuldens fördelning på förfallotider framgår av bilaga 4.

UPPLÅNINGEN INOM LANDET

Det statliga budgetunderskottet ökade från 54.4 miljarder kr. 1980 till

66,0 miljarder kr. 1981. Samtidigt minskade den utländska upplåningen,
vilket medförde att staten kom att ställa starkt ökade anspråk på den
svenska kreditmarknaden. Den inhemska finansieringen av statens budgetunderskott
ökade sålunda från 32,4 miljarder kr. till 56,7 miljarder kr. 1981.
Begränsningarna i de villkor riksgäldskontoret kan erbjuda allmänheten
och i kapitalmarknadsinstitutens placeringskapacitet medförde att budgetunderskottet
1981 i starkt ökad utsträckning måste finansieras inom banksystemet.
Det blev därför nödvändigt för riksbanken att vid tre tillfällen
under året höja likviditetskraven för bankerna.

Fördelningen av den inhemska upplåningen 1981 på olika upplåningsinstrument
framgår av bilaga 1. Upplåningen mot räntebärande obligationer
ökade kraftigt, dels som en följd av den ovan beskrivna utvecklingen av
budgetunderskottet och dess finansiering, dels som en följd av att bankerna
under loppet av året ersatte kortfristiga skattkammarväxlar på marknaden
med räntebärande obligationer. Anledningen härtill var att skattkammarväxelräntan,
som i början av året var högre än den långa obligationsräntan,
sänktes i flera omgångar under loppet av 1981 (se bilaga 5).
Vid slutet av året låg räntan på 3 månaders skattkammarväxlar på 9%,
medan räntan på 10-åriga statsobligationer låg på 12,75%. Detta kan jämföras
med situationen i slutet av februari då skattkammarväxelräntan låg
på 16,1 % och den långa räntan på 13,5% eller i slutet av juni då skattkam -

Redog. 1981/82:10

marväxelräntan sjunkit till 13,5% medan den långa räntan var oförändrat
13,5%. Samtidigt minskade även upplåningen mot spar- och premieobligationer.

Räntelöpande obligationslån

Under 1981 såldes 14 räntelöpande obligationslån, på vilka inbetalades
sammanlagt 56,4 miljarder kr. (se nedanstående tabell). Samtidigt inlöstes
fem lån på sammanlagt 2,9 miljarder kr. och på tre andra lån amorterades
tillhopa 0,2 miljarder kr. Den genomsnittliga räntan på de nyutgivna lånen
var 13,4% och den genomsnittliga löptiden uppgick till 6,1 år. För 1980 var
motsvarande tal 12,0% och 7,5 år.

Statens skuld för räntelöpande obligationer
uppgick den 31 december 1980 till

Under år 1981

ökade skulden genom försäljning
på följande obligationslån:

Mkr

112865

1981	års 12 1/2% lån av 10.11	nr 160	(10 år)	+	1933
1981 års lån av 20.1, D+2 l/2%2	nr 161	(3 2/12 år)	+	2600
1981	års 13 1/2% lån av 10.3''	nr 162	(10 år)	+	1700
1981	årslån av 18.3, D+2 1/2%2	nr 163	(2 2/12 år)	+	900
1981	års 13 1/2% lån av 10.41	nr 164	(10 år)	+	500
1981	års 13 1/2% lån av 12.61	nr 165	(10 år)	+	800
1981	års 13 1/2% lån av 20.6	nr 166	( 2 år)	+	3 100
1981	års 13 1/2% lån av 1.8''	nr 167	(10 år)	+	600
1981	års 13 1/2% lån av 31.7	nr 168	(2 1/2 år)	+	9000
1981	års 13 % lån av 9.10	nr 169	(2 7/12 år)	+ 11000
1981	års 13 1/4% lån av 15.10	nr 170	(4 1/2 år)	+	2000
1981	års 13 1/2% lån av 10.10''	nr 171	(10 år)	+23000
1981	års 12 1/4% lån av 10.12	nr 172	(3 5/12 år)	+	401"
1982 års 12 3/4% lån av 10.11	nr 173	(10 år)	+	6125

+ 56406

minskade skulden genom inlösen av
1970 års 7 1/4% lån av 20.1	nr	96	(amort)	- 90
1976 års 8 1/4% lån av 20.2	nr 129	(20.2)	-1 100
1963 års 4 1/2% lån av 15.3	nr	71	(15.3)	- 400
1971 års 7 1/4% lån av 8.6	nr	99	(amort)	- 80
1972 års 7 % lån av 10.6	nr 106	(amort)	- 55
1971 års 7 1/4% lån av 15.9	nr 100	(15.9)	- 900
1978 års 8 3/8% lån av 21.5	nr 140	(21.9)	- 225
1941 års 3 1/2% lån av 15.12			(15.12)	- 310

Skulden utgjorde den 31 december 1981 166 111

'' Räntejustering kan ske efter 5 år (räntejusteringsklausul)

2 Lån med rörlig ränta (D=riksbankens diskonto)

1 Influtet under 1981. Sammanlagt inbringade lånet 3700 mkr.

4 Influtet under 1981. Sammanlagt inbringade lånet 1 600 mkr.

5 Influtet under 1981. Sammanlagt inbringade lånet 3 100 mkr.

Redog. 1981/82:10 6

Teckningarnas fördelning på olika grupper av investerare framgår av
följande sammanställning.

Teckningar av räntelöpande obligationslån, mkr

	1980 (lån 154-159)	1981 (lån 160-171)
Försäkring sans taller	6817	18071
AP-fonden	4 650	7568
Övriga	2 167	10 503
Allmänheten	255	2068
Statsinstitutioner (inkl av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.) Kommuner, landsting och andra offent-	230	0
liga samfälligheter	1	176
Aktiebolag Fonder1, stiftelser'', understödsföreningar,	11	454
sjuk- och arbetslöshetskassor etc.	5	34
Enskilda personer	8	19
Övriga	0	1 385
Banksystemet	13028	38761
Affärsbanker samt riksbanken	12613	36920
Sparbanker	415	1841
Summa	20100	58900

1 Ej förvaltade av staten

Som framgår av ovanstående tabell är det de privata försäkringsinrättningarna
och affärsbankerna samt riksbanken som svarat för den största
delen av ökningen i teckningarna på obligationslånen. Även vissa av placerarna
inom gruppen ”allmänheten” visade ett starkt ökat intresse för
räntebärande statsobligationer.

Premieobligationer

Riksgäldskontoret har under senare år haft ett mönster för emissioner av
premieobligationer, som inneburit att två nyemissioner har genomförts
under vårhalvåret medan man under hösten har genomfört en konvertering
av förfallande lån i kombination med nyemission. De i december 1980
ändrade reglerna för beskattning av realisationsvinster resp. förluster på
premieobligationer medförde att utvecklingen på premiemarknaden under
1981 var sådan att nya lån inte kunde emitteras förrän på hösten 1981. I
september genomfördes sålunda försäljningen av 1981 års enda premieobligationslån
(se nedan) och samtidigt byttes eller inlöstes 1971 års premieobligationer.
Av slutsumman på 600 mkr utgjordes 123 mkr av inbytta 7 Ror.
Det totala beloppet för 1971 års lån var 300 mkr.

Redog. 1981/82:10

1981 års premielån

Lånebelopp

Löptid

Vinstutlottning
Högsta vinsten
Dragningar
Första förs.dag
Förs.pris

600 mkr

5 år

9% av lånebeloppet/år
750000:-

2 ggr/år i mars o sept.
1981-09-08
200:-

Premieobligationslån

Statens skuld för premieobligationer

uppgick den 31 december 1980 till

Under år 1981

ökade skulden genom försäljning av 1981 års premielån
minskade skulden genom inlösen av 1971 års premielån

Mkr

21225

+ 600
-300

Skulden utgjorde den 31 december 1981

21525

Sparobligationer

Riksgäldskontoret har under 1981 gett ut två sparobligationslån, ett i
maj ”Spar Extra 81” och ett med försäljningsstart i november ”Spar 81”.
På dessa två lån tecknades tillsammans 2,5 miljarder kr.1 att jämföra med
4,6 miljarder kr. på 1980 års båda sparobligationslån. Två sparobligationslån
förföll till inlösen 1 december 1981, nämligen ”Spar 74” och ”Spar
67”. Utestående belopp per 1 december 1981 var 194 mkr för "Spar 67”
och 879 mkr. för ”Spar 74”. I samband med emissionen av ”Spar 81”
erbjöds innehavare av ”Spar 74” förlängning av lånet till villkor likvärdiga
med ”Spar 81”, medan däremot ”Spar 67” började inlösas 1 december
1981.

I samband med utgivandet av ”Spar 81” ändrades reglerna för beräkning
av bankernas likviditetskvoter. Bankerna får från likviditetskravet
enligt en särskild formel avräkna de av banken försålda ”Spar 81”-obligationerna. Detta innebär att bankerna ur likviditetssynpunkt inte förlorar
på att sälja sparobligationer.

	Spar Extra 81	Spar 81''
Löpande ränta	11%	9%
Bonus	15,9%	46,6%
(% av inköpsbeloppet)	(apr. 84)	(dec. 86)
Effektiv ränta	15%	15%
(ränta + bonus)
Löptid	2 år 11 mån.	4 år 11 1/2 mån.
Emissionstidpunkt	1981-05-15	1981-11-23
Inlösentidpunkt	1984-04-01	1986-12-01
Tecknat belopp	1 085 mkr	1 399 mkr
Antal tecknare	99606 pers.	147450 pers.
Medelbelopp/teckning	10889 kr.	9489 kr.

''För ”Spar 81” inräknas endast belopp tecknade t. o. m. 1981-12-19.
t2 Riksdagen 1981/82. 2 sami. Nr 10

Redog. 1981/82:10

Utvecklingen av riksgäldskontorets skuld för sparobligationer under år
1981 framgår av följande sammanställning:

Utestående belopp		Förändring
31.12	30.6	31.12	År	År	Andra	Andra
1980	1981	1981	1980	1981	halv-	halv-
					året	året
					1980	1981
mkr	mkr	mkr	mkr	mkr	mkr	mkr

SPAR 66	489	343	347	+ 68	- 142	+ 68	+	4
SPAR 67	175	172	-	- 6	- 175	0	-	172
SPAR 68	216	197	198	- 118	- 18	- 12	+	2
SPAR 69	207	188	188	- 46	- 19	- 12		0
SPAR 72	418	3%	402	- 58	- 16	- 17	+	6
SPAR 73	332	286	284	- 136	- 48	- 33	-	2
SPAR 74	732	748	879	+ 29	+ 147	+ 16	+	131
SPAR 75	1 124	1 109	1 132	3	+ 8	+ 3	+	23
SPAR 76	1 151	1046	1062	+ 94	- 90	+ 70	+	16
SPAR 77	1524	1224	1224	+ 150	- 300	+ 130	+	1
SPAR 78	2373	1725	1743	+ 123	- 630	+ 138	+	18
SPAR 79	2035	2023	2151	+ 1650	+ 116	+ 8	+	127
SPAR Extra 80	976	1041	1072	+ 976	+ 97	+ 976	+	31
SPAR 80	1530	3773	3894	+ 1530	+2 364	+ 1530	+	121
SPAR Extra 81	-	1075	1078	-	+ 1078	-	+	3
SPAR 81	-	-	1285	-	+ 1285	-	+1 285
Totalt	13282	15 347	16939	+4253	+3656	+2 863	+ 1592

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar minskade under år 1981
med 743 mkr till 33 243 mkr den 31 december 1981. Växlar sålda till
riksbanken ökade med 6695 mkr medan marknadens innehav av växlar
minskade med 7438 mkr.

För 1981 som helhet minskade således det utestående beloppet av skattkammarväxlar
på marknaden med 7,4 miljarder kr. Som nämnts inledningsvis
skedde emellertid betydande omkastningar under loppet av året.
Under första halvåret 1981 ökade skattkammarväxelskulden med 12,2
miljarder kr., medan den under andra halvåret minskade med 19,6 miljarder
kr. I januari 1981 höjdes skattkammarväxeldiskontot till 16,1%,
medan emissionsräntan på långa statsobligationer höjdes till 13,5%. Detta
medförde att bankerna föredrog placering i skattkammarväxlar framför
långfristiga statsobligationer. Dessutom var avkastningen på skattkammarväxlarna
så pass hög, att även andra än bankerna började köpa dessa.
Affärsbankernas innehav av skattkammarväxlar, som i slutet av 1980
uppgick till 9,3 miljarder kr., steg sålunda till 17,0 miljarder kr. vid slutet
av mars 1981 och sedan till 19,1 miljarder kr. vid halvårsskiftet. Motsvarande
tal för övriga placerare (utom riksbanken) var 0,9 miljarder kr. vid
årsskiftet 1980/81, 4,9 miljarder kr. vid slutet av mars 1981 och 3,3 miljarder
kr. vid halvårsskiftet. Den kraftiga ökningen av antalet utelöpande

Redog. 1981/82:10

växlar under våren 1981 skapade administrativa problem för riksgäldskontoret.
Den tidigare lägsta valören, 25000 kr., höjdes därför i juni till 1
miljon kr. Samtidigt startade riksbanken en försäljning av andelar i skattkammarväxlar,
s. k. skattkammarväxelcertifikat, till ett lägsta belopp på
25000 kr.

Under våren 1981 sänktes diskontot för skattkammarväxlar i två steg,
vilket innebar att räntan på skattkammarväxlar i juni var ungefär lika hög
som på långfristiga statsobligationer. Ytterligare sänkningar av skattkammarväxeldiskontot
skedde sedan under andra halvåret 1981, och vid utgången
av året låg diskontot för skattkammarväxlar med 3 månaders löptid
på 9%, medan räntan på 10-åriga statsobligationer var 12,75%. Denna
utveckling ledde till att skattkammarväxelskulden under andra halvåret
minskade med 19.6 miljarder kr. Det utestående beloppet av skattkammarväxlar
på marknaden uppgick därmed till endast 2,7 miljarder kr. vid
utgången av 1981, varav affärsbankerna svarade för 2,6 miljarder kr.
Riksbankens nettoförsäljning av skattkammarväxelcertifikat uppgick till

24,1 mkr 1981.

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje
månad under 1981.

(Mkr)	Marknaden			Riks- banken Netto	Total netto- föränd- ring	Ute- löpande 1981	Ute- löpande 1980
Emitte- rade	Inlösta	Netto
Januari	8021	6643	+ 1378	+ 6704	+ 8082	42068	34 307
Februari	6443	3 552	+ 2891	-13446	-10555	31513	27622
Mars	11665	4159	+ 7 505	+ 4477	+11 982	43495	36680
April	7251	915	+ 6336	- 9169	- 2833	40662	22563
Maj	7232	9943	- 2711	+ 7660	+ 4949	45 611	19189
Juni	6963	10169	- 3 206	+ 1750	- 1456	44155	13885
fia hå 1981	47575	35 381	+ 12 194	- 2025	+ 10169
Juli	11232	12491	- 1259	+ 4970	+ 3711	47 866	26033
Augusti	5	1241	- 1236	- 7475	- 8711	39155	18 173
September	84	11374	-11290	+ 8995	- 2295	36860	24863
Oktober	2351	8254	- 5 903	+ 985	- 4918	31 942	27 387
November	2	3	1	- 9680	- 9681	22261	34 364
December	57	0	+ 57	+ 10925	+ 10982	33 243	33 986
2:ahå 1981	13731	33 363	-19632	+ 8 720	-10912
År 1981	61 306	68744	- 7 438	+ 6695	- 743

Övriga låneformer

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser minskade
under år 1981 med 650 mkr till 1 263 mkr den 31 december 1981. Under
andra halvåret 1981 skedde ingen förändring av skulden.

Förändringen under år 1981 har uppstått genom inlösen av förfallande
förbindelser enligt följande sammanställning:

Redog. 1981/82:10

Utgivn dag	Räntefot. %	Förfallodag	Belopp, mkr
15.4 1977	9,100	28.2 1981	-140
18.4 1977	9,100	28.2 1981	- 50
23.5 1977	9,100	28.2 1981	-100
13.5 1977	9.100	28.2 1981	- 85
22.12 1977	8,900	18.5 1981	-200
28.2 1975	8,000	20.5 1981	- 75
			-650

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån minskade under år 1981 genom
amortering med 0,4 mkr. Den 31 december 1981 var skulden 2,3 mkr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder, m.m.

Mkr

Skulden mot lån hos statsinstitutioner och fonder, m. m.

utgjorde den 31 december 1980 4017

Under år 1981 skedde följande förändringar

Exportkreditfonden - 9

Arbetsmarknadsutbildningsfonden - 59

Arbetslöshetsfonden -1759

Arbetsmarknadsfonden 1256

Oljelagringsfonden — 17

Oljeprospekteringsfonden 35

Oljeersättningsfonden 245

Energiforskningsfonden 22

Rundradiorörelsens fond 8

Försäkringsinspektionens fond 1

Bankinspektionens fond 4

Postverkets konsolideringsfond 108

Varvsföretag m.fl. - 116

Fonden för industriellt samarbete med u-länder 10

Fonden för industriellt utvecklingsarbete 109

Överskottsmedel från affärsverken 960

Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet 44 843

Skuld den 31 december 1981 4 860

Enligt riksdagens beslut (rskr 1980/81:404) har arbetsmarknadsutbildnings-
och arbetslöshetsfonderna upplösts och från 1981-07-01 ersatts av
ett konto (arbetsmarknadsfonden) hos riksgäldskontoret. Kontot disponeras
av riksförsäkringsverket. Kontot skall tillgodoföras dels medel från
inflytande arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:552) om arbetsgivaravgift
till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, dels efter hand som ifrågavarande
inkomster och utgifter för verksamhet fram t.o.m. 1981-06-30
kan redovisas

- behållningen på den arbetslöshetsfond som inrättades enligt lagen
(1973:372 upphävd 1981:552) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet med undantag för ett
belopp av 600 milj. kr., vilket belopp enligt särskild föreskrift av regeringen
skall tillgodoföras anslaget B 2 Arbetsmarknadsutbildning,

- behållningen på den arbetsmarknadsutbildningsfond som inrättades en -

Redog. 1981/82:10

ligt lagen (1975: 335, upphävd 1981:552) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen
samt
— på resp. medel belöpande räntor och annan avkastning.

Ränta på innestående medel på ifrågavarande konto liksom villkoren i
övrigt bestäms av fullmäktige i riksgäldskontoret efter samråd med riksförsäkringsverket.

Arbetslöshetsfonden har avslutats och behållningen i fonden jämte upplupen
ränta har förts över till den nya arbetsmarknadsfonden. Arbetsmarknadsutbildningsfonden
är räkenskapsmässigt ännu ej avslutad.

Efter regeringens hemställan till fullmäktige i riksgäldskontoret har i
kontoret inrättats en räntelös fond benämnd Energiforskningsfonden. Fonden
skall tillföras medel som svarar mot den del av höjningen av den
särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter,1 som skall användas för att
finansiera energiforskningsprogrammet (rskr 1980/81: 381). Fondens medel
disponeras av kammarkollegiet.

Kortfristig upplåning hos banker m.fl.

Riksgäldskontoret upptog under 1981 dagslån hos affärsbankerna m.fl.
på sätt framgår av följande sammanställning:

År 1981					År 1980
Under	Netto-	Högsta	Lägsta	Låne-	Under	Låne-
månaden	föränd-	saldo	saldo	belopp	månaden	belopp
tillämpad	ring un-	under	under	vid slu-	tillämpad	vid slu-
ränta	der må-	mana-	mana-	tet av	ränta	tet av
	naden	den	de n	månaden		mana-
						den
%	mkr	mkr	mkr	mkr	%	mkr

Januari	9,50-11,50		_	10363	_	_	8,50-12,25	1076
Februari	11,50		-	4	-	-	9,50-12,25	200
Mars	11,50		-	4351	-	-	9,50-12,25	1 107
April	11,50	+ 1345	2180	-	1345	9,50-12,25	201
Maj	11,50	-1345	7754	-	-	9,50-12,25	-
Juni	11,50		-	-	-	-	9,50	-
l:a hå 1981			-
Juli	11,50		-	10010	-	-	9,50	4
Augusti	10,00-11,50		-	6536	-	-	9,50	-
September	10,00	+	3	14034	-	3	9,50	-
Oktober	7,00-10,00	—	3	6794	—	—	—	—
November	7,00		-	2 361	-	-	9,50	-
December	7,00	+	15	3 376	-	15	9,50	-
2:a hå 1981		+	15
År 1981		+	15

1 Enligt lagen (1981: 572) om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter.

Redog. 1981/82:10

UPPLÅNINGEN UTOM LANDET

Utlandsupplåningen under 1981 kunde genomföras i en betydligt lägre
takt än under 1980. De två viktigaste orsakerna till statens minskade
utlandsupplåning var dels ett lägre bytesbalansunderskott, dels en ökad
upplåning utomlands från den privata sektorn. Den bokförda utlandsskulden
ökade med endast 9,3 miljarder kr. under 1981 jämfört med 22,0
miljarder kr. under 1980.

Den totala upplåningsvolymen, dvs. vad som kontrakterats under året,
uppgick till 23,2 miljarder kr., räknat till växelkurserna per 1981-12-31. Vid
kalenderårets början återstod dessutom ca 1,4 miljarder kr. att disponera
från föregående års upplåning. Vid slutet av 1981 var 10,2 miljarder kr av
riksgäldskontorets totala kontrakterade skuld outnyttjat och detta belopp
ingår därför inte i uppgifterna för statsskulden. De slutliga återbetalningarna
under året uppgick till 4,7 miljarder kr. Räntekostnaderna för den
statliga utlandsskulden uppgick till 6548 mkr under 1981 jämfört med 2649
mkr under 1980.

Den kraftiga uppgången i växelkursen för US dollar gentemot den svenska
kronan har medfört att riksgäldskontoret redovisar realiserade kursförluster
för praktiskt taget alla sina återbetalningar under året. Totalt uppgår
de redovisade realiserade kursförlusterna till 1817 mkr netto. Ett utflöde
på en rörlig kredit har emellertid i vissa fall direkt motsvarats av ett inflöde
i samma valuta på ett nykontrakterat lån, varför båda transaktionerna
kunnat ske till samma valutakurs. 1 mångå fall är det så reserver kunnat
byggas upp. Det är tveksamt om man i ett sådant fall kan tala om verkliga
kursförluster i samband med utflödet. Om man i stället enbart ser till årets
slutgiltiga återbetalningar kan den realiserade kursförlusten beräknas till
cirka 530 mkr.

Under 1981 tog riksgäldskontoret upp 22 nya lån utomlands. Av dessa
var 12 lån till fast ränta och 10 lån till rörlig ränta. Sex av lånen till rörlig
ränta var mycket kortfristiga med en löptid på i genomsnitt sex månader
och vid årets slut hade fem av dessa redan betalats tillbaka. Ytterligare ett
lån slutbetalades under året och i slutet av december uppgick antalet
utestående lån till 85.

Av de totalt 17,9 miljarder kr. som kontrakterats under året i medel- och
långfristig upplåning utgjordes 67 procent (12,0 miljarder kr.) av lån i US
dollar, 18 procent (3,2 miljarder kr.) av särskilda dragningsrätter (SDR), 4
procent (0,7 miljarder kr.) av holländska floriner, 4 procent (0,6 miljarder
kr.) av japanska yen, 3 procent (0,6 miljarder kr.) av schweiziska francs, 3
procent (0,5 miljarder kr.) av brittiska pund och 1 procent (0,2 miljarder
kr.) av franska francs. Större delen av upplåningen, 71 procent, skedde till
rörlig ränta.

Tabellen nedan visar i sammandrag de dragningar och återbetalningar
(till bokföringskurser) som ägt rum under året i samband med statens

Redog. 1981/82:10 13

utlandsupplåning. En utförligare redovisning av den statliga utlandsupplåningen
ges i bilaga 6.

Sammanfattning av statens utlandsupplåning 1980 och 1981 (bokfört belopp i mkr)

1980 1981

Dragningar på lån kontrakterade under året	19 353	17453
Dragningar på lån kontrakterade tidigare år	4143	3 525
Summa dragningar under året	23496	20978
Slutliga återbetalningar under året	- 632''	- 4 6942
Återbetalningar på rörliga krediter3	- 838	- 6950
Summa återbetalningar	-1470	-11644
Total nettoupplåning under året	22025	9334
Statlig utlandsskuld vid årets slut	42 297	51632

1 Varav 34 mkr avser lån för statens vattenfallsverk.

2 Varav 34 mkr avser lån för statens vattenfallsverk.

3 Dessa belopp kan utnyttjas på nytt och innebär inte slutlig återbetalning.

Av dollarlånen upptogs ett obligationslån på den amerikanska kapitalmarknaden
och ett på Euromarknaden. I övrigt bestod dollarupplåningen
till fast ränta av en s. k. privat placering på Euromarknaden. Av de totalt
10 lånen till rörlig ränta var åtta dollarlån. Av dessa var fem mycket
kortfristiga krediter, ett var ett banklån och två var stora syndikerade
bankkrediter på vardera USD 800 miljoner. I SDR upptogs en syndikerad
bankkredit till rörlig ränta på SDR 500 miljoner. I holländska floriner
utgavs tre privata placeringar under året. Lånen i japanska yen utgjordes
av ett obligationslån på den japanska obligationsmarknaden och en privat
placering på Euromarknaden, båda till fast ränta, samt en kortfristig
bankkredit till rörlig ränta. I schweiziska francs upptogs ett obligationslån
på den schweiziska kapitalmarknaden och en privat placering. På den
brittiska kapitalmarknaden upptogs ett obligationslån och i franska francs
utgavs en privat placering på Euromarknaden. Något lån i tyska mark har
inte upptagits under året.

Upplåningen under 1981 gjordes till kortare genomsnittliga löptider och
högre effektiva kostnader än under föregående år. Den genomsnittliga
löptiden för de medel- och långfristiga lånen var 6,6 år (7.2 år 1980). Den
genomsnittliga årliga effektiva kostnaden för den fastförräntade delen av
upplåningen under 1980 och 1981 framgår av följande tabell (%):

	1980	1981
US dollar	13,6	15,1
Tyska mark	8,9	-
Schweziska francs	6,0	7,4
Japanska yen	9,6	8,6
Holländska floriner	—	11,5
Franska francs	13,5	14,4
Brittiska pund	-	14,3
Totalt	10,6	12,9

Redog. 1981/82:10

Tabellen nedan visar de betalningsströmmar som ägt rum under året i
samband med statens utlandsupplåning. I denna framställning är den utländska
valutan omräknad till svenska kronor enligt den valutakurs som
gällde den dag transaktionen skedde, dvs. den dag valutan kom riksgäldskontoret
tillhanda respektive betalades ut. Denna tabell visar därför riksgäldskontorets
verkliga valutaflöde, men skiljer sig från kontorets bokföring,
där visserligen upplåningen redovisas på detta sätt men där återbetalningar
på lån redovisas endast som en nedskrivning av skulden i svenska
kronor enligt den kurs som gällde när lånet togs. Av årets utflöde på 13,5
miljarder kronor uppgick amorteringar och slutbetalade lån till 5,3 miljarder
kronor medan 8,2 miljarder kronor av återbetalningarna avsåg rörliga
krediter som kan utnyttjas igen.

Betalningsströmmar för statens utlandslån under 1981

	Inflöde mkr1	Utflöde mkr1	Nettoflöde mkr''
Lån till fast ränta	4496	167	+4329
Lån till rörlig ränta	16482	13307	+ 3 175
varav kortfristig upplåning	(4 347)	(4 293)	(+ 54)
Totalt	20978	13474	+7 504

1 Enligt valutakurser vid upplåningstillfälle respektive återbetalningsdag.

Vid slutet av 1981 redovisades den utländska statsskulden till 51632
mkr. I procent av den totala statsskulden innebar detta en minskning, från
18.4% vid slutet av 1980 till 17,5% vid slutet av 1981. Denna redovisning
är baserad på växelkurserna vid upplåningstillfället. En värdering av den
utestående statsskulden enligt växelkurserna den 31 december 1981 ger ett
totalt belopp av 61 319 mkr. Den orealiserade kursförlusten uppgick således
den 31 december 1981 till 9687 mkr eller 18,8% av den bokförda
skulden. Motsvarande kursförlust ett år tidigare uppgick till 658 mkr eller
1,6% av den bokförda skulden. Denna kraftiga försämring orsakas av flera
faktorer. Växelkursen för flera av de valutor som ingår i utlandsskulden
har förstärkts under året, främst US dollar med en uppgång på ca 16% och
den schweiziska francen. Dessutom medförde devalveringen i september
1981 en omedelbar uppskrivning av hela utlandsskulden med ca 11%.

Den genomsnittliga löptiden på den utestående medel- och långfristiga
skulden uppgick till 7,3 år vid slutet av 1981, jämfört med 7,4 vid slutet av
1980. Den genomsnittliga effektiva kostnaden på den fastförräntade delen
av utlandsskulden uppgick till 9,9% vid slutet av 1981 jämfört med 9,4%
vid slutet av 1980 och 8,0% vid slutet av 1979. Om hänsyn tas till de
räntesatser som vid tillfället betalades på utestående lån till rörlig ränta
uppgick den genomsnittliga effektiva kostnaden för dessa till 14,6%
(16,2 % vid slutet av 1980). Den vägda genomsnittskostnaden för den totala
utestående medel- och långfristiga utlandsskulden kom därmed att uppgå
till 11,8% vid slutet av 1981, jämfört med 12,0% vid slutet av 1980.

Redog. 1981/82:10 15

Utlandsskulden den 31 december 1981 fördelar sig på olika valutor enligt
följande:

Milj. enheter Enligt valuta- Enligt valutakur lånevaluta

kurser vid serna 81-12-31

upplåningstill-

		fället mkr	mkr	%
US dollar1	6664	30488	37186	61
Tyska mark	3480	7946	8571	14
Schweiziska franc	1949	4844	6032	10
Japanska yen	146000	2968	3723	6
Holländska floriner	556	1 136	1244	2
Franska franc	650	633	633	1
Brittiska pund Särskilda dragnings-	50	513	531	1
rätter	500	2972	3 236	5
Belgiska franc2	1 113	132	162	0
Totalt		51632	61319	100

1 Varav USD 26 milj. avser lån för statens vattenfallsverk.

2 Lån för statens vattenfallsverk.

RÖRLIGA KREDITER

Riksgäldskontorets fordran hos vissa myndigheter m.fl. för av dem i
riksgäldskontoret utnyttjade rörliga krediter minskade under år 1981 med

1,1 miljard kr. och uppgick den 31 december 1981 till 1,3 miljard kr. För
andra halvåret 1981 redovisas en minskning med 2,1 miljarder kr.

Redog. 1981/82:10

Myndighet m. fl.

Av riks- Utestående belopp Förändring
dagen

beviljad 31.12 30.6 31.12 År År Andra Andra

högsta 1980 1981 1981 1980 1981 halv- halvkredit
mkr mkr mkr mkr mkr året året

den 31.12 1980 1981

1981, mkr mkr mkr

Televerket	2 200.0	665	1 140	205	+ 110	_	460	_	590	_	935
Televerket, Abonnentutrustningar	800.0	-	73	281	-	+	281		-	+	208
Statens järnvägar	500.0	-	408	-	-		-	-	120	-	408
Statens vattenfallsverk	350.0	—	-	100	- 5	+	100		—	+	100
Domänverket	600.0	-	-	-	-105		-		-		-
Postverket	120.0	-	-	-	-		-		-		-
Luftfartsverket	40.0	-	-	-	-		-		-		-
Förenade fabriksverken	300,0	189	172	42	+ 4	—	147	+	74	-	130
Riksförsäkringsverket	100.0	-	-	-	-		-		-		-
Statens jordbruksnämnd
Prisreglering på jordbruksområdet	120.0	6	27	25	- 7	+	19	-	14	-	2
Säsongmässig lagring av jordbruks-
produkter	250,0	143	193	46	+ 91	—	97	+	10	—	147
Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö	50.0	50	50	-	+ 50	-	50	+	50	-	50
Råvarukostnadsutjämning	40.0	-	-	20	-	+	20		-	+	20
Lantbruksstyrelsen
Förvärv av skogsmark	250,0	135	164	206	+ 23	+	70	—	2	+	42
Markförvärv för jordbrukets ratio-
nalisering	25.0	-	-	-	-		-		-		-
Skogsstyrelsen	15.0	-	-	-	-		-		-		-
Kammarkollegiet	200,0	-	-	-	-135		—	-	93		-
Svenska reproduktions AB	0.7	-	-	-	-		-		-		-
Karlskronavarvet AB	8,0	—	-	8	-	+	8		-	+	8
Svenska skeppshypotekskassan''	139,0	15	13	19	+ 2	+	5	+	2	+	6
Forskningsstiftelsen Svensk Gruvteknik	16,0	-	-	-	-		-		-		-
Stiftelsen samhällsföretag	400,0	180	100	-	+ 180	-	180	+	44	—	100
Svenska Tobaks AB	10,0	—	—	-	-		-		—		-
AB Vin- och spritcentralen	10,0	-	-	-	-		-		-		-
Sveriges exportråd	10.0	-	-	10	-	+	10		-	+	10
Svensk spannmålshandel	35,0	—	-	-	-		-		-		-
Allmänna Bevaknings AB	3,0	-	-	—	—		-		-		-
Norrbottens järnverk AB	125,0	-	-	-	-		-		-		-
Stiftelsen Institut för
företagsutveckling	3.0	-	-	2	-	+	2		-	+	2
Statliga myndigheter med uppdrags-
verksamhet	175,0	56	21	20	+ 13	—	36	+	19	—	1
Regeringen
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar	1600.0	957	1059	-	+251	—	957	+	51	—	1059
Exportkreditnämnden	850.0	-	-	338	-	+	338		-	+	338
Övriga	50.0	—	—	—	—		-		-		-
Summa	9394,7	2397	3420	1322	+474	-1075		568		2098

Skeppsfartens sekundärlånekassa har fr. o. m. 1.1.1981 gått upp i Svenska skeppshypotekskassan.

I juli 1981 slöts ett avtal mellan den svenska och den polska regeringen
angående konsolidering av vissa polska handelsskulder till svenska företag
garanterade av exportkreditnämnden (EKN). Med anledning härav beslöt
fullmäktige 1981-08-27 att EKN för ändamålet skulle få disponera sin
rörliga kredit i riksgäldskontoret och att godta en ränta för krediter som
lägst skulle motsvara riksgäldskontorets kostnader för tillhandahållande av
valutan även om denna räntesättning skulle understiga vad som generellt
gäller för rörliga krediter. Disposition skulle kunna ske i såväl svensk som

Redog. 1981/82:10

utländsk valuta. Ränta på EKN:s rörliga kredit i riksgäldskontoret utgår
för skulder i utländsk valuta efter en räntefot som för resp. ränteperiod
med en procentenhet överstiger tremånaders LIBOR-ränta i resp. valuta
offererad till PK-banken, och för skulder i svenska kronor efter en räntesats
som med 2 1/16% överstiger riksbankens vid varje tillfälle gällande
diskonto. Samma räntesatser gäller för de polska skulderna till EKN.
Återbetalning av skulderna skall ske med 10% den 31 augusti 1981 och
med 111/4% den 1 januari och 1 juli under åren 1986-1989. Genom att
EKN:s rörliga kredit från riksgäldskontoret bestäms i svenska kronor
kommer kursrisken avseende valutorna att belasta riksgäldskontoret.

Den 31 december 1981 hade för ändamålet disponerats ett belopp motsvarande
ett bokfört värde av 338075 735 kr. med följande fördelning på
valutor:

DEM CHF USD SEK

1444481 97805272 3406659 53 331866

Ränta på utelöpande skuld har avtalsenligt betalts per 1.10.1981 motsvarande
totalt 1652694 kr. Räntebetalningar skall fortsättningsvis ske varje
år per den 1 januari, 1 april, 1 juli och 1 oktober.

För finansiering av utbildningsbidrag samt programmet Kontant stöd vid
arbetslöshet har ett konto inrättats hos riksgäldskontoret (jfr under Lån
hos statsinstitutioner och fonder m. m.). 1 samband härmed har öppnats en
rörlig kredit om högst 100000000 kr., som disponeras av riksförsäkringsverket.

Efter beslut av riksdagen (rskr 1980/81: 195) har regeringen hemställt till
fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa en rörlig kredit om högst
16000000 kr. till förfogande tills vidare för Forskningsstiftelsen Svensk
Gruvteknik.

SVENSKA STATENS ANSVARSFÖRBINDELSER M. M.

Följande förändringar har inträffat under andra halvåret 1981:

Stiftelsen Samhällsföretag
Med stöd av beslut av 1979/80 års riksdag (rskr 155) har fullmäktige den
2 juli, 13 augusti och den 3 december 1981 utfärdat kreditgarantier för lån
till stiftelsen på sammanlagt 44803 022 kr.

Sveriges Allmänna Hypoteksbank

Med stöd av beslut av 1980/81 års riksdag (rskr 176) har fullmäktige den
30 juli 1981 utfärdat en garantiförbindelse på 1400000000 kr. till Sveriges
Allmänna Hypoteksbank såsom grundfond. En den 1 juni 1978 utfärdad
garantiförbindelse på 900000000 kr. har återställts till riksgäldskontoret.

Redog. 1981/82:10

Afrikanska Utvecklingsfonden

Sedan regeringen den 6 augusti 1981 beslutat hemställa, att fullmäktige
till Afrikanska Utvecklingsfonden skulle utställa ett skuldebrev på
71 835484 kr., beslöt fullmäktige den 27 augusti 1981 med stöd av 1978/79
års riksdag (rskr 295) utfärda och tillställa riksbanken ett skuldbevis på
nämnda belopp.

Interamerikanska Utvecklingsbanken

Sedan regeringen den 10 september 1981 beslutat hemställa, att fullmäktige
till Interamerikanska Utvecklingsbanken skulle utställa två skuldebrev
på 8 177664 kr. resp. 693 703 kr., beslöt fullmäktige samma dag med stöd
av beslut av 1978/79 års riksdag (rskr 337) utfärda och tillställa riksbanken
två skuldbevis på nämnda belopp.

Sedan regeringen den 22 oktober 1981 beslutat hemställa, att fullmäktige
till Interamerikanska Utvecklingsbanken skulle utställa två skuldebrev på
2248628 kr. resp. 18075200 kr., beslöt fullmäktige den 29 oktober 1981
utfärda och tillställa riksbanken skuldbevis på nämnda belopp.

Sy dgas AB

Med stöd av beslut av 1975 års riksdag (rskr 202) har fullmäktige den 10
september 1981 och den 26 november 1981 utfärdat kreditgarantier för lån
till Sydgas AB på sammanlagt 15000000 kr.

Asiatiska Utvecklingsfonden

Sedan regeringen den 22 oktober 1981 beslutat hemställa, att fullmäktige
till Asiatiska Utvecklingsfonden skulle utställa ett skuldebrev på 30585 225
kr. beslöt fullmäktige den 12 november 1981 med stöd av 1978/79 års
riksdag (rskr 295) utfärda och tillställa riksbanken skuldbevis på nämnda
belopp.

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB

Med stöd av beslut av 1974 års riksdag (rskr 396) har fullmäktige den 12
november 1981 utfärdat en kreditgaranti för lån till Svensk Kärnbränsleförsörjning
AB på 100000000 kr.

Statligt stöd till svensk varvsindustri

1963 års riksdag bemyndigade fullmäktige att bl. a. ikläda staten garanti
till ett sammanlagt belopp av högst 130 mkr för krediter till Uddevallavarvet
AB. Den 31 december 1981 var garantiåtagandet 19 mkr.

Fullmäktige har av riksdagen bemyndigats att till utgången av år 1983
ikläda staten garantier för lån till svenska varvsindustriföretag intill ett vid
vaije tidpunkt sammanlagt belopp av högst 23665 mkr (inkl. redan lämnade
garantier) avseende finansiering i anslutning till produktion av fartyg
samt stöd till beställare av fartyg.

Redog. 1981/82:10

Per den 31 december 1981 uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande i
enlighet med ovannämnda riksdagsbeslut till ca 10350 mkr.

Av garantiåtagandet avsåg 9900 mkr upplåning av Svenska Varv AB och
450 mkr upplåning av övriga varv. Av det totala garantiåtagandet (inkl.
räntor och kostnader) för Svenska Varv AB avsåg tre fjärdedelar lån i
utländsk valuta. För övriga varv var motsvarande andel drygt en tredjedel.

Riksgäldskontorets garantiåtagande inom ramen för det statliga beställarstödet
uppgick till ca 4900 mkr. Inom beställarstödet hade lämnats
avskrivningslån om tillhopa 2390 mkr.

Fullmäktige har dessutom bemyndigats att t. o. m. 1984 ikläda staten
värdegarantier till varvsföretag ingående i en statlig varvskoncern till ett
sammanlagt belopp av högst 3 350 mkr — avseende förlusttäckning i anslutning
till produktion och försäljning av fartyg. Per den 31 december 1981
uppgick utestående värdegarantier till 2 500 mkr.

Kalmar Varv AB i konkurs
Kalmar Varv AB försattes i konkurs den 23 oktober 1980. Vid detta
datum uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande för varvet till 150 mkr.
Per den 31 december 1981 har riksgäldskontoret infriat garantiåtaganden
till ett sammanlagt belopp av 77 mkr.

Statligt stöd till svenska rederier

Riksdagen har bemyndigat fullmäktige att fram till utgången av september
1983 ikläda staten garantier för lån till svenska rederier till ett sammanlagt
belopp av 500 mkr. Per den 31 december 1981 uppgick riksgäldskontorets
garantiåtagande härför till 120 mkr.

SÄRSKILDA AV RIKSDAGEN MEDDELADE UPPDRAG
Lönsparandet

Riksgäldskontoret har fått riksdagens uppdrag att administrera olika
statsstödda sparformer under samlingsnamnet Lönsparandet.

Planläggning och genomförande av informationskampanjer för lönsparandet
sker genom lönsparkommittén. För kampanjer under budgetåret
1981/82 har anvisats 2500000 kr.

Vinstsparandet

I riksgäldskontorets verksamhetsberättelser - senast för budgetåret
1980/81 — har utvecklingen t. o. m. juni 1981 för vinstsparandet redovisats.

En del av vinstsparandets regler har med tiden blivit besvärliga att
hantera och informera allmänheten om. Detta gäller särskilt för s. k. sparpremier,
vilka har tillfallit sparare som har hållit kvar sina pengar på
vinstsparkonto under fyra år efter sparåret. Riksdagen har därför under

Redog. 1981/82:10

året beslutat att med början 1 januari 1982 skall sparpremien för ny sparandet
tas bort och ersättas med en vinstutlottning under mars månad för
konton med pengar som kvarstår under en längre tid. Vinstsumman är 1 %
av det totala beloppet på vinstsparkontona och den bekostas till 70% av
staten och till 30% av bankerna. Liksom tidigare sker en utlottning i
september där den av staten helt bekostade vinstsumman är 4% av saldoökningen
under sparåret på samtliga konton. Där ingår som tidigare det
s.k. födelsedagslotteriet. Septemberutlottningen premierar främst nysparandet
året innan. Den högsta vinsten i marsutlottningen blir 250000 kr.
(första gången 1983) och i septemberdragningen höjs den till 400000 kr.

För premiering av sparande som ägt rum före 1982 gäller de gamla
reglerna.

Den 31 december 1980 omfattade vinstsparandet 1254600 konton med
en sammanlagd behållning av 8440 mkr. Enligt preliminära rapporter hade
antalet konton den 30 november 1981 stigit till I 322400 med en behållning
av 9013 mkr. Medelbehållningen per konto var 6815 kr.

Skatte sparandet

Fr.o.m. 1 oktober 1978 infördes nya lönsparformer i det s.k. skattesparandet.
Sparandet riktar sig till löntagare (eller pensionärer) eller egna
företagare med A-inkomst. Sparandet kan ske i två former, dels genom
banksparande på skattesparkonto, dels genom sparande i aktiefond på
skattefondkonto.

Under 1980 beslöt riksdagen, med giltighet från 1 janari 1981, dels att
modifiera de ursprungliga reglerna, dels att komplettera reglerna för skattefondkonto.
Kompletteringarna gav de anställda inom ett börsnoterat
företag eller koncern möjlighet att spara i en aktiesparfond i vilken ingår
uteslutande aktier i företaget eller ett företag inom koncernen. De anställda
fick därmed samma skatteförmåner som skattefondsparandet erbjuder.
(En mer detaljerad redogörelse för detta lämnades i fullmäktiges förvaltningsberättelse
för 1980.)

Regeländringarna tillsammans med utökad information och offentlig debatt
under våren 1981 medförde ett stort intresse för skattesparandet.
Framförallt ökade antalet skattefondkonton mycket kraftigt.

Den 30 november 1980 var antalet skattesparkonton 547700 med en
sammanlagd behållning av 3579 mkr och antalet skattefondkonton 64650
med en sammanlagd behållning av 291 mkr. Enligt föreliggande rapporter
hade den 30 november 1981 antalet skattesparkonton stigit till 654700 med
en behållning av 5 815 mkr och antalet skattefondkonton till 297 900 med en
behållning av 1 300 mkr. Medelbehållningen per konto var 8880 kr. resp.
4 360 kr. Antalet företagsanknutna aktiefondkonton uppgick per 30 november
1981 till 44650 st. med en behållning av 156 mkr, vilket motsvarar en
medelbehållning av 3480 kr. per konto.

Redog. 1981/82:10

Statligt stöd till politiska partier

Det statliga partibidraget fördelas genom tre av fullmäktige i riksgäldskontoret
utsedda ledamöter, vilka ingår i en särskild nämnd, partibidragsnämnden.
Ledamöter i partibidragsnämnden är f. d. justitierådet T. Nordström,
tillika nämndens ordförande, justitierådet B. Hult och f.d. regeringsrådet
C. Åbjörnsson. Nämnden sammanträder normalt i oktober varje
år för att besluta om fördelning av stödbeloppet för en period av ett år
räknat fr. o.m. 15 oktober. Utbetalning görs sedan av riksgäldskontoret.
Nämnden har 1981-10-29 fördelat det statliga stödet för tiden fr. o. m. 1981-10-15 t. o. m. 1982-10-14 enligt följande sammanställning.

Kronor

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti
Partistöd	23100000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	1 694000
Moderata Samlingspartiet
Partistöd	10 500000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	803 000
Centerpartiet
Partistöd	10200000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	470400
Folkpartiet
Partistöd	5 700000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	279 300
Vänsterpartiet Kommunisterna
Partistöd	3000000
Kanslistöd, grundstöd	2630000
tilläggsstöd	220000

27424000

13933000

13 300400

8609 300

5 850000

Bidragen har utbetalats av riksgäldskontoret. Det totala beloppet -69 116700 kr. — har belastat det under andra huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
Stöd till politiska partier, vilket genom regeringens skrivelse 1981-06-25 ställts till fullmäktiges förfogande.

Redog. 1981/82:10

Bilaga I

Riksgäldskontorets upplåning (kassamässiga belopp i mkr)

1979	1980	1981
lia 2:a År 1979 lia 2:a År 1980 lia 2:a År 1981 halvåret halvåret halvåret halvåret halvåret halvåret

Statens utgiftsöverskott Statsverket Riksgäldskontoret Rörliga krediter Diverse	1911'' 171 - 227	35730'' 16 305	43 707'' 188 78	15 796'' 1041 - 94	37 399 - 568 856	53194 474 761	23 354 1023 -1023	44462 - 2098 296	67817 -1075 - 728
	7921	36051	43972	16743	37687	54429	23 354	42660	66014
Kassaförändringar2	- 10	+ 8	2	200	- 186	14	+ 25	- 38	- 13
Lånebehov (= stats-
skuldförändring) Statsupplåningens fördelning på låne-typer (nom. belopp)	7911	36059	43970	16943	37501	54443	23 379	42622	66001
Inom landet
Räntelån	13424	3439	16863	15921	4480	20401	5013	48 233	53 246
Premielån	2200	1450	3650	2 300	1325	3625	-	300	300
Statsskuldförbindelser	- 100	2	- 102	- 100	- 600	- 700	- 650	-	- 650
Sparlån	1763	525	2288	1390	2863	4253	2064	1592	3656
Av staten övertagna lån Lån hos statsinstitu-	—	- 0	- 0		- 0	- 0		0	0
tioner och fonder m. m.	335	3255	3 590	- 1545	- 860	-2405	2359	- 1516	843
Dagslån Skattkammarväxlar	- 853	- 664	-1517	- 200	—	- 200		15	15
Riksbanken	-8910	22660	13750	-13 165	10425	-2740	-2025	8720	6695
Marknaden Utom landet Lån för statens	-3591	0	-3590	508	9676	10184	12 194	-19632	-7438
vattenfallsverk Krediter hos inter-	6	- 8	- 3	19	- 12	- 32	- 21	13	- 34
nationella banker Lån på den inter-nationella kapital-		2561	2561	2481	4316	6797	1275	3 703	4978
marknaden	3637	2844	6481	9371	5889	15 260	3170	1 220	4 390
Summa (= stats-
skuldförändring) Statsupplåningens place-ring3	7911	36059	43970	16943	37501	54443	23379	42622	66001
Affärsbankerna	3892	-1973	1919	8024	8446	16470	7291
Riksbanken4	-9240	23790	14550	-12712	12072	- 640	-1625
Övriga	9617	8845	18462	9199-	6790	16 588	13 290
	4 269	30662	34931	5111	27308	32418	18956	37711	56667
Utom landet	3 642	5 397	9039	11 832	10192	22025	4424	4911	9334
Summa (= statsskuld-
förändring)	7911	36059	43970	16943	37501	54443	23 379	42622	66001

1 Inklusive vad som redovisats över kapitalbudgeten.

2 Förändring i behållningen på statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken, samt på
riksgäldskontorets postgirokonton och kontot kortfristig utlåning till banker m. fl.

3 Förändring i resp. sektors innehav av statspapper.

4 Uppskattade belopp.

5 Reviderad uppgift.

Redog. 1981/82:10

Sammandrag av riksgäldskontorets balansräkning (i mkr)

Bilaga 2

	1980	1981	1981	Förändr.	Förändr.	Förändr.
	31.12	30.6	31.12	år 1981	andra halvåret 1980	andra halvåret 1981
Tillgångar
Checkräkning hos Sveriges riksbank	7	14	26	+ 19	71	+ 12
Postgirokonton	34	6	2	- 33	+ 30	4
Rörliga krediter Fordran hos riksgäldskontorets auktoriserade återförsäljare av	2 397	3420	1322	- 1075	- 568	- 2098
premieobligationer Förskott för inlösen av vinster,	99	22	91	9	- 37	+ 69
och kuponger m. m.	425	239	303	- 122	+ 167	+ 64
Sparobligationsmedel, inlösen	817	70	510	- 307	+ 788	+ 440
Uppköpta obligationer	256	73	226	- 30	+ 51	+ 152
Vissa garantimedel	1	1	1	-	0	-
Infriade garantier Oreglerade provisioner, överkurser	106	125	128	+ 22	+ 83	+ 3
och räntor (netto)	9	-1	-160	- 169	+ 11	- 159
Oreglerade investeringsmedel Oredovisade obligationer av 1980111		3	3	+ 3
resp. 1981 års premielån	12	-	3	9	+ 12	+ 3
Diverse	43	0	49	+ 6	+ 43	+ 49
Avräkning med statsverket	226 179	249580	293996	+67818	+ 37 253	+44416
Lånefordringar	200	164	134	- 66	- 75	30
Summa	230 585	253 718	296 634	+66048	+37687	+42916
Skulder
Statsskulden	229589	252968	295 589	+66001	+ 37 501	+42 622
Förfallna obligationer	160	61	323	+ 163	+ lil	+ 262
Förfallna vinster och kuponger	618	516	553	- 64	+ 139	+ 37
Skattemedel	7	7	7	+ 0	0	+ 0
Sparobligationsmedel. försäljning	4	1	11	+ 7	+ 4	+ 10
Diverse	7	0	16	+ 8	+ 7	+ 16
Verkskapital	200	164	134	- 66	- 75	30
Summa	230585	253718	296634	+66048	+37 687	+42 916

Redog. 1981/82:10

Den svenska statsskulden (i mkr)

Bilaga 3

	31.12 1980	30.6 1981	31.12 1981
Lån inom landet
Räntelöpande obligationslån	112865	117879	166111
Premieobligationslån	21225	21 225	21525
Statsskuldförbindelser	1913	1263	1263
Sparobligationslån	13 282	15 347	16939
Av staten övertagna lån	3	3	2
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.	4017	6376	4860
Kortfristig upplåning hos banker m. fl. Skattkammarväxlar	—		15
Riksbanken	23 800	21775	30495
Marknaden	10186	22380	2748
Summa	187 291	206247	243958
Lån utom landet
Upplåning för statens vattenfallsverk	281	259	247
Krediter hos internationella banker	13 693	14968	18671
Lån på den internationella kapitalmarknaden	28324	31494	32713
Summa	42297	46721	51632
Totalt	229 589	252968	295590

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden per den 31 december 1981 uppdelats med hänsyn till förfalloår.

I sammanställningen ingår inte 4860 mkr avseende lån hos statsinstitutioner och fonder för vilka någon uppsägningstid inte är
fastställd.

Sparobligationslånen utgör strängt taget en avista skuld då obligationerna kan inlösas när som helst på innehavarens begäran. I själva
verket löses sparobligationerna in successivt och i regel förblir större delen utelöpande till löptidens slut. I detta sammanhang antas att
hela lånebeloppet inlöses först vid löptidens slut.

År	Inhemsk skuld	Utländsk skuld										Total skuld
Mkr	Miljoner USD	DEM	BEC	CHF	NLG	JPY	FRF	GBP	SDR	Motsvarar i svenska kronor, mkr	Mkr
.982	62830,6''	386,6		153,7	21,0		27 100,0	_	_	_	2935,7	65 766,3''
1983	11 957,3	743,3	20,0	153,7	21,0	-	-	-	-	-	4284.3	16241,6
1984	33 355,1	379,7	330.0	153,7	807,0	90,0	-	-	-	-	5653,1	39008,2
1985	11486,8	780,0	20,0	153,7	240,0	50,0	6000.0	400,0	-	-	5821,6	17308,4
1986	22111,0	957,6	230,0	153,7	495,0	100,0	8400.0	130,0	50,0	500,0	11 792,5	33903,5
1987	11434,3	867,6	800.0	153,7	55,0	110,0	10000,0	120,0	-	-	7622,5	19056,8
1988	22807,0	1 434,3	250,0	75,0	15,0	61,6	10000,0	-	-	-	9069,4	31 876,4
1989	19 106,4	302,4	450,0	75,0	65,0	21,6	20000,0	-	-	-	3566,2	22672,6
1990	10929,8	342,2	1 130,0	1,4	85,0	21,6	32900,0	-	-	—	5843,3	16773,1
1991	30911,4	260,0	50,0	-	145,0	21,6	4000,0	-	-	-	2173,1	33084,5
1992	1 047,2	28,5	50,0	-	-	21,6	17 200,0	-	-	-	769,2	1816,4
1993	253,0	28,5	50.0	-	-	21,6	10400,0	-	-	-	595,8	848,8
1994	698,8	28,5	50,0	-	-	11,6	-	-	-	-	308,2	1007,0
1995	153,1	28,5	50,0	-	-	11,6	-	-	-	-	308,2	461,3
1996	7,9	28,5	-	-	-	11,6	-	-	-	-	185,0	192,9
1997	8,1	28,0	-	-	-	1,6	-	-	-	-	159,8	167,9
1998	-	20,8	-	-	-	-	-	-	-	-	116,1	116,1
1999	-	12,9	-	-	-	-	-	-	-	-	72,0	72,0
2000	-	6,2	-	—	-	-	-	-	-	-	34,6	34,6

Anm. Omräkning till svenska kronor har skett efter växelkursen den 30 december 1981.
1 Härav skattkammarväxlar 33243 mkr samt dagslån 15 mkr.

Redog. 1981/82:10

Bilaga 5

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar
under kalenderåret 1981, i procent.

Försäljningsperiod	Förfallotider (i mitten och slutet av vatje månad)	Diskonto
1.1-14.1.1981	31.3.1981	12,35
	15.4-30.4.1981	12,20
	15.5-31.5.1981	12,05
	15.6-30.6.1981	11,90
15.1-20.1.1981	30.4.1981	12,40
	15.5-31.5.1981	12,25
	15.6-30.6.1981	12,10
— ”—	15.7-31.7.1981	11,95
21.1-25.2.1981	30.4.1981	16,10
26.2-26.3.1981	31.5.1981	16,10
27.3-20.5.1981	30.6.1981	15,10
21.5-11.6.1981	31.8.1981	15,10
12.6-16.7.1981	30.9.1981	13,50
17.7-13.8.1981	31.10-31.12.1981	11,50
	15.1-31.1.1982	12,50
14.8-24.9.1981	30.11-31.12.1981	10,50
	15.1-28.2.1982	11,50
25.9-14.10.1981	15.12-31.12.1981	- 10,50
	15.1-30.4.1982	11,50
15.10—3.12.1981	15.1-31.1.1982	9,00
— ” —	15.2-31.5.1982	10,00
4.12—31.12.1981	28.2-15.3.1982	9,00
	31.3-30.6.1982	10.00

Anm. Enligt försäljningsvillkoren kan växelinnehavaren efter framställning få skattkammarväxel
inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar före densamma,
varvid på ifrågavarande dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter
förfallodagen erhåller växelinnehavaren upplupen ränta från nämnda dag t.o. m.
inlösningsdagen, dock högst för åtta dagar. Såväl returdiskonto för förtidsinlösen
som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen beräknas på växelbeloppet efter
den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

Översikt av svenska statens upplåning i utlandet under år 1981

Public External Borrowing during 1981

Lån	Nominell räntefot	Effektiv räntefot1	Amortering	Längsta löptid i år	Genom-snittlig löp-tid i år A verage maturity in years	Draget per 1981-12-31 Drawn as of 1981-12-31
Loans	Nominal interest rate %	Effective cost to borrower'' %	Amortiza- tion	Final maturity in years	I resp. valuta i milj. In million units of foreign currency	Bokfört belopp i mkr Book value in SEK million	Enligt valutakurs 1981-12-31 i mkr At exchange rates 1981-12-31 in SEK million
1	2	3	4	5	6	7	8	9
1981-01-22 USD 100 milj.	L1BOR + 1/16	-	ej	2	2	_3	-	-
1981-01-22 USD 250 milj.	Prime Rate	—	ej	2	2	3	—	—
1981-01-28 USD 100 milj.	LIBOR +3/8 fram till 850128 & därefter LIBOR+1/2		1986-1991	10	7,5	USD 100	495	558
1981-01-29 USD 200 milj.	Prime Rate	-	ej	2	2	3	-	-
1981-02-12 CHF 100 milj.	63/8	6,81	ej	5	5	CHF 100	236	310
1981-02-17 JPY 20000 milj.	81/24	9,055	1987-1993	12	10,3	JPY 20000	451	510
1981-02-17 USD 100 milj.	14	13,94	1987-1988	7	6,5	USD 100	462	558
1981-02-17 FRF 250 milj.	141/2	14,43	1986-1987	6	5,5	FRF 250	230	244
1981-02-18 NLG 100 milj.	107/8	10.84	1986-1987	6	5,5	NLG 100	194	224
1981-01-29 JPY 20000 milj.	LIBOR+ 1/16	-	ej	2	2	JPY 20000	444	510

Redog. 1981/82:10

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

1	2	3	4	5	6	7	8	9
1981-01-29 USD 200 milj.	LIBOR + 1/8	-	ej	2	2	3	-	-
1981-03-15 GBP 50 milj.	13 1/24	14,30’	ej	5	5	GBP 50	513	531
1981-04-15 USD 200 milj.	14 5/84	15,39’	ej	7	7	USD 200	946	1 116
1981-04-15 USD 800 milj.	LIBOR +3/8 t. o. m. 860415 & därefter LIBOR+ 1/2		1986-1991	10	7,3	USD 800	4024	4464
1981-04-15 SDR500 milj.	LIBOR+3/8 t. o. m. 840415 & därefter LIBOR+ 1/2		ej	5	5	SDR 500	2972	3236
1981-05-14 USD 100 milj.	LIBOR+3/8	—	ej	2	2	3	—	—
1981-05-29 NLG 100 milj.	113/4	11.81	1987-1996	15	10,5	NLG 100	191	224
1981-06-30 USD 800 milj.	Pri me Rate +0,5 t. o. m. 850629 & därefter Prime Rate +0,25		1985-1988	7	5,5	USD 200	1 120	1 116
1981-11-12 JPY 5 (XX) milj.	7	7	ej	1	1	JPY 5 000	119	128
1981-12-01 Högst USD 400 milj.	141/2		ej	7		USD 150	815	837
1981-12-10 CHF 100 milj.	71/4	7.80	1986-1991	10	9,3	CHF 100	304	310
1981-12-01	13 3/4		1988-1997	15,2	10,5	NLG 16	35	35

NLG 100 milj.

1 Beräknad på genomsnittlig löptid. Based on average maturity.

2 Mindre än ett år. Less Ihan one year.

3 Helt återbetalt. Fully redeemed.

4 Halvårsränta. Semi-annual inlerest rate.

5 Uppjusterad med hänsyn till att lånet löper med halvårsränta. Calculated on annnaI basis.

6 Beräknad på antagandet om fullt utnyttjande av ”purchase fund”. Assuming full use of purehase fund.

7 "Purchase fund" — frivillig amortering. Purehase fund.

Redog. 1981/82:10