örn vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit;

Framställning / redogörelse 1941:Rber

BERÄTTELSE

örn vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott den 3 januari 19hl.

Justitiedepartementet.

Rådhusrätten i Eksjö har upphört från och med den 1 januari 1941, och
staden har i judiciellt avseende förenats med Norra och Södra Vedbo domsaga
samt Södra Vedbo tingslag.

Kungl. Majit har den 13 september 1940 beslutat antaga ett av Göteborgs
stad gjort erbjudande att dels för uppförandet av en byggnad för en hovrätt
i Göteborg med äganderätt till kronan överlåta erforderligt område av 8 kvarteret
Öresten i stadsdelen Lorensberg och dels till gäldandet av kostnaderna
för ifrågavarande byggnad lämna ett bidrag av 200,000 kronor. Kungl.
Majit bär i anslutning härtill uppdragit åt byggnadsstyrelsen att bl. a. verkställa
utredning rörande uppförande av en hovrättsbyggnad å nämnda område.

Utrikesdepartementet.

Den 29 februari 1940 hava i Ankara undertecknats en handelsövere
n s k o m m e 1 s e, ett elea ringavtal och ett protokoll rörande handels-
och betalningsförbindelserna med Turkiet.

Genom ministeriella noter, växlade med Finland den 11 mars 1940 har
överenskommelse träffats angående ömsesidigt utbyte av civilståndsuppgifter.

Genom ministeriella noter, växlade med Italien den 11 och 22 april
1940 bar överenskommelse träffats angående Sveriges anslutning till det internationella
privaträttsinstitutet i Rom.

Den 24 maj 1940 har i Athen undertecknats ett avtal med Grekland rörande
handelsutbytet.

Den i Buenos Aires den 23 maj 1939 undertecknade världspostkonventionen
ävensom de samma dag undertecknade avtalen angående
assurerade brev och askar, postpaket, postanvisningar,

Bill. till riksd. prof. 19A1. 1 sami. 1

Itiksdagsberättelsen.

2

Riksdagsberättelsen.

postgiro rör elsen, inkasseringar samt abonnemang å
tidningar och andra periodiska skrifter hava den 14 juni
1940 av Kungl. Maj:t ratificerats.

Den 23 juli 1940 hava i Stockholm undertecknats en betalningsöverenskommelse
samt ett protokoll rörande varuutbytet med Danmark.

Den 31 juli 1940 har i Budapest undertecknats en varuutbytes- och
betalningsöverenskommelse med Ungern.

Den 31 augusti 1940 hava i Stockholm undertecknats protokoll med Finland
angående varuutbytet och betalningsförhållandena.

Den 7 september 1940 hava i Moskva undertecknats en överenskommelse
rörande varuutbyte och betalningar samt ett kreditavtal
med De Socialistiska Rådsrepublikernas Union.

Den 14 december 1940 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse
angående betalningarna i samband med varuutbytet
med Tyskland.

Den 20 december 1940 har i Stockholm undertecknats ett protokoll rörande
varuutbytet med Danmark.

Den 23 december 1940 hava i Rom undertecknats följande överenskommelser
med Italien: ett betalningsavtal, ett avtal angående utsträclct
giltighet av handels- och sjöfa rtsavtalet den
14 juni 1 862 m. m. samt ett avtal rörande tillsättande av en
permanent kommission för handelsfrågor m. m. De två
sistnämnda avtalen hava den 3 januari 1941 av Kungl. Majit ratificerats.

Försvarsdepartementet.

Rörande åtgärder av beskaffenhet att böra omnämnas i denna berättelse
hänvisas till behandlingen i 1941 års statsverksproposition av de frågor, som
beröra anslagen till försvarsväsendet.

Socialdepartementet.

Kungl. Majit har under tiden från och med den 1 december 1939 till och
med den 30 november 1940 förordnat:

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom Hagfors bruks- och stationssamhälle i Norra Råda socken, inom
visst område vid Hallstahammar i Svedvi, Kolbäcks och Bergs socknar samt
inom vissa områden invid Herrljunga municipalsamhälle;

att hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad skola gälla inom viss ytterligare
del av Edfastmarks by i Bygdeå socken;

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans
och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom Robertsfors
municipalsamhälle jämte ovannämnda del av Edfastmarks by, vilken
del skall ingå såsom del av Robertsfors municipalsamhälle;

Socialdepartementet.

3

att stadsplanelagens, byggnadsstadgans, hälsovårdsstadgans och brandstadgans
föreskrifter rörande stad skola gälla inom visst område invid Kiviks
municipalsamhälle; samt

atl ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans och brandstadgans
föreskrifter rörande stad skola gälla inom visst område vid Moholms
järnvägsstation.

Under år 1940 intill utgången av oktober månad ha vid samtliga offentliga
arbetsförmedlingsanstalter anmälts 649,437 lediga platser samt förmedlats
440,200 arbetsanställningar.

Ännu vid årets början hade den svenska arbetsmarknaden endast i ringa
grad fått känning av några mera krisartade förändringar till följd av stormaktskrigets
utbrott, och svenskt näringsliv kunde arbeta under i stort sett
lika gynnsamma förhållanden som förut. Den eventuella sysselsättningsminskning,
vilken uppstod inom sådana verksamhetsgrenar som icke kunde
undgå att drabbas av den visserligen lindriga men dock förefintliga handelsavspärrningen,
motvägdes av ett ökat behov av arbetskraft på andra områden,
företrädesvis inom skogsbruk och mekanisk verkstadsindustri, varjämte
de fortsatta inkallelserna till militärtjänstgöring i sin mån höllö en
annalkande arbetslöshet tillbaka. Genom de händelser, som timade i början
av april månad, blev situationen emellertid väsentligen förändrad och handelsavspärmingen
så gott som total. Från denna tid har man att räkna en
successiv tillbakagång på arbetsmarknaden och en långsamt ökande arbetslöshet.
Nu framträdde tydligare än förut den starka motsättningen mellan
å ena sidan områden med brist på arbetskraft och å andra sidan områden
med överskott på sådan, och huvudproblemet blev att söka åstadkomma utjämning.
Först under senare halvåret av 1940 blevo krisens verkningar mera
markerat kännbara.

Vad de särskilda näringsgrupperna beträffar må nämnas, att under hela
året vissa industrigrupper haft full sysselsättning och i stor omfattning lidit
brist på yrkeskunnig arbetskraft. Detta gäller framförallt mekaniska verkstäder,
skeppsvarv och elektriska verkstäder. Även de för den svenska arbetsmarknaden
arbetande konsumtionsvaruindustrierna ha i det stora hela
bevarat sin tidigare goda ställning. Inom textilindustrin har emellertid på
sista tiden till följd av råvarubrist korttidsarbete i ökad omfattning måst tillgripas.
Handelsavspärrningen har inom exportindustrierna åstadkommit
starka reduceringar i driften, och trävaruindustrin ävensom vissa delar av
massa- och pappersindustrierna ha på grund av starkt minskad sysselsättning
företagit avskedanden och permitteringar av arbetskraft. I viss grad
har denna ledigblivna arbetskraft kunnat placeras inom andra yrkesområden,
exempelvis inom jord- och skogsbruk.

Krisens skadeverkningar ha starkast framträtt inom byggnadsverksamheten.
I och med att tidigare planerade och igångsatta byggen färdigställts,
har bostadsbyggandet successivt avvecklats. Särskilt under de sista månaderna
har arbetslösheten inom de olika byggnadsfacken framträtt markerad,
sedan anläggningsarbeten för försvarsändamål och dylikt fullbordats.

4

Riksdagsberättelsen.

På jordbrukets arbetsmarknad har efterfrågan på arbetskraft av olika
slag i likhet med förut om åren varit livlig. Vissa svårigheter ha uppstått i
samband med betskötselns rationella bedrivande, men behovet på detta område
har i det väsentliga kunnat tillgodoses icke minst genom beviljade permitteringar
för till militärtjänstgöring inkallade jordbruksarbetare. Arbetet i
skogarna har under det gångna året haft en betydande omfattning till följd
av de utökade vedavverkningarna, som nödvändiggjorts genom den otillräckliga
importen av kol och koks. Som redan tidigare antytts, har man i
görligaste mån sökt till skogsarbete överföra arbetskraft från andra områden,
där brist på sysselsättning uppstått.

Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att den svenska arbetsmarknaden
under det gångna året haft att kämpa med betydande svårigheter, men att
den det oaktat hittills relativt väl hävdat sin ställning.

Antalet under året verksamma erkända arbetslöshetskassor
uppgick till 14 med 208,000 medlemmar.

Skyddshemsvården. Byggnadsarbetet med statens anstalt för själsligt
abnorma manliga skyddshemselever, Lövstahemmet, har under år 1940
fortskridit, och i juli månad började verksamheten vid hemmet. Vid samma
tidpunkt upphörde skyddshemsverksamheten vid åkerbrukskolonien Hall,
som övertagits av fångvården för a.tt användas som bland annat förvaringsanstalt.
Kungl. Majit har under året förordnat, att verksamheten vid
Allarps skolhem skall nedläggas med utgången av år 1940.

Inom den organiserade alkoholistvården lia under året
tretton allmänna och två enskilda alkoholistanstalter varit i verksamhet. Sammanlagda
vårdplatsantalet var vid årets början 984, varav 51 för kvinnor,
och den 1 november 1940 981, varav 36 för kvinnor. Sänkningen av antalet
vårdplatser för kvinnor sammanhänger med att statens tvångsarbetsanstalt
i Landskrona och den i samband därmed anordnade alkoholistanstalten med
ett beräknat vårdplatsantal av 30 genom beslut av Kungl. Majit den 3 maj
1940 upplåtits för krigsmaktens behov; en i samband med statens alkoholistanstalt
å Venngarn anordnad alkoholistanstalt för ifrågavarande kvinnliga
klientel å Haknäs i Vassunda socken förfogar över endast 15 vårdplatser.
Några av de erkända alkoholistanstalterna för män ha under året erhållit
ökat vårdplatsantal till följd av tidigare påbörjade ^byggnadsarbeten vid
dessa anstalter.

Utlänningskontrollen. Under tiden 1 januari—31 oktober 1940
ha 34,617 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd respektive uppehållsort!
arbetsvisering beviljats, medan 388 lämnats utan bifall och 1,538 utan
åtgärd. Av de inreseviseringar, som utrikesdepartementet underställt socialstyrelsen
för yttrande, ha 2,139 tillstyrkts och 932 avstyrkts. Under den angivna
tiden ha 368 ärenden underställts utlänningsnämnden.

Under året ha bestämmelser utfärdats angående rätt för socialstyrelsen att
omhändertaga utlänning för vistelse i särskild förläggning. Tillika har förbud

Socialdepartementet.

5

utfärdats för utlänning att utan särskilt tillstånd vistas inom vissa delar av
landet. Därjämte har förbud utfärdats för utlänning att beträda eller fotografera
järnvägs-, hamn-, fabriks-, upplags- eller liknande områden. Det är
vidare förbjudet för utlänning att utan särskilt tillstånd begagna sig av annat
motorfordon än omnibus för färd från ort till annan. Från dessa förbud är
finsk medborgare och i vissa fall norsk och dansk medborgare undantagen.

Under tiden 1 januari—31 oktober 1940 lia 3,498 ansökningar om rätt till
uppehåll i eller resa genom förbjudet område beviljats, medan 491 lämnats
utan bifall och 189 lämnats utan åtgärd.

Sammanlagda antalet behandlade ansökningar utgör 43,792. Antalet ärenden
har sedan föregående år ökats med omkring 16 procent.

För närvarande torde omkring 25,000 utlänningar vistas i riket.

Medicinalstyrelsen har den 26 juli 1940 (M. F. ser. A nr 59) utfärdat kungörelse
angående kvalitetsfordringar å viktigare proviantartiklar vid upphandling
för statens behov (proviantkungörelse).

Inrättande av nya lasarettsläkartjänster har av Kungl. Maj:t medgivits vid
lasarettet i Umeå (en å barnavdelningen och en å avdelningen för öron-, näsoch
halssjukdomar), vid lasarettet i Skellefteå (en röntgenläkare nied lasarettsläkares
ställning), vid lasarettet i Södertälje (en å medicinska avdelningen)
samt vid lasarettet i Östersund (en å avdelningen för öron-, näsoch
halssjukdomar och en å ögonavdelningen).

Planer för anordnande av folktandvård hava godkänts för 9 landstingsområden.
Därjämte hava 28 distriktstandläkare och 6 tandvårdsinspektörer
tillsatts.

Beslut har fattats om förändring av filialapoteket i Ästorp till självständigt
apotek. Det tidigare beslutade apoteket i Götene har öppnats för allmänheten.

Beslut har vidare fattats angående inrättande av ett filialapotek i Arbrå.

Medicinalstyrelsen har medgivit inrättande av läkemedelsförråd å ytterligare
8 platser.

Kungl. Maj:t har genom brev den 22 december 1939 meddelat bestämmelser
angående ändrade grunder för läkemedels taxering å apotek för att under
nu rådande förhållanden motverka höjning av läkemedelspriserna.

Kungl. Majit har förordnat, att de genom brev den 24 februari 1939 angående
ändring i grunderna för bestämmandet av allmänna avgiften av apoteks
rörelsevinst för liden 1 mars—31 december 1939 meddelade bestämmelserna
skola äga tillämpning jämväl för tiden från och med den 1 januari 1940 tills
vidare till och med den 31 december samma år.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna hava under år 1940 ökats i antal med
14 till 4,164. — Antalet postgirokonton har under året ökats från
119,936 till omkring 129,000.

6

Riksdagsberättelsen.

Postbefordran med dagflygmaskin å linjen Malmö—Köpenhamn—Amsterdam
med flyganslutning till London och Bryssel inställdes
den 9 april. Flyglinjen Malmö—Berlin har använts för postbefordran blott
1—22 januari samt från och med den 21 oktober och flyglinjen Stockholm
—Berlin endast från och med sistnämnda dag. Å flyglinjerna från
Stockholm österut till Åbo och Helsingfors samt till Riga och Moskva har
post befordrats under hela året. Denna befordran har varit av stor betydelse,
enär båtförbindelserna österut varit oregelbundna och glesa. Även en
tillfällig flyglinje Stockholm—Sundsvall—Vasa togs i bruk för postbefordran,
nämligen under tiden 2 januari—23 mars.

Nattpostflygningarna hava till följd av kriget varit inställda under
hela året.

Till statens intressekontor voro vid 1940 års utgång anslutna
omkring 59,000 kontoinnehavare, varav c:a 23,000 befattningshavare och
f. d. befattningshavare i statens tjänst eller i intressekontorshänseende med
dem likställda. Under året hava av kontoinnehavarna verkställts sammanlagt
omkring 1,000,000 inbetalningar å tillhopa c:a 48,700,000 kronor, varjämte
för deras räkning gjorts omkring 750,000 utbetalningar å i runt tal

47.900.000 kronor.

Postverket har deltagit i försäljningen av 1940 års premieobligationer
samt vid teckning och inbetalning till 1940 års försvarslån.
Försäljningen av premieobligationerna tog sin början den 23 januari och
upphörde i mitten av oktober, då samtliga postverket för kontant försäljning
tilldelade obligationer, 776,528 st. å tillhopa 38,826,400 kronor, slutsålts.
Dessutom ha premieobligationer sålts mot avbetalning. Försäljningen
av försvarsobligationer ägde rum under tiden 3 maj—1 november, varunder
inbetalats 42,594,950 kronor i 96,752 olika poster. Härutöver har till
postgirokontoret inbetalats för köp av försvarsobligationer mot avbetalning

8.560.000 kronor i 70,000 poster.

Sedan Kungl. Majit medgivit, att postverket må medverka vid försäljning
och inlösen av svenska statens sparobligationer, tog dylik
försäljning sin början den 12 januari 1940. Sammanlagda beloppet av de
under tiden till och med oktober 1940 försålda sparobligationerna utgör c:a
11.5 miljoner kronor.

Rikska bein Kristianstad—Karlskrona har under år 1940 utlagts.
Rikskablarna Göteborg—Malmö och Hälsingborg—Sösdala hava i huvudsak
färdigställts och tagits i bruk. —- Automatiseringen inom Boråsområdet
har under år 1940 fullbordats, och helautomatisk trafik är nu införd
mellan samtliga abonnenter tillhörande områdets tre nätgrupper, nämligen
Borås med 37 växelstationer, Kinna med 25 växelstationer samt Svenljunga
med 23 växelstationer. — Antalet telefonstationer, central-,
växel- och fristående samtalsstationer, har under år 1940 ökats från 6,855
till omkring 7,000. — Antalet telefonapparater har under år 1940
ökats från 845,206 till omkring 888,000 eller med omkring 43,000. — Di -

Kommunikationsdepartementet.

7

Tekta radiotelegrafförbindelser liava under år 1940 öppnats nied
Belgien, Italien, Schweiz och Storbritannien; den sistnämnda förbindelsen
ersätter tidigare trådförbindelse, som upphört till följd av avbrott å Det
Store Nordiske Telegrafselskabs svensk-engelska kablar. Förbindelsen med
Belgien har sedermera nedlagts. — Under år 1940 lia nya radiotelefonförbindelser
etablerats över Berlin Radio nied Amerikas Förenta Stater,
Bolivia, republiken Columbia, Costa Rica, Cuba, Dominikanska Republiken,
Guatemala, Haiti, republiken Honduras, Mexico, Nicaragua, Panama,
Puerto Rico, Salvador samt Havajiöarna. Radiotelefonförbindelsen med
Amerika över Amsterdam har upphört. — Det fortsatta krigstillståndet i
Europa har under år 1940 medfört ytterligare avbrott och restriktioner i
telegraf- och telefontrafiken med flera länder. — Antalet radiolicenser
har under år 1940 ökats från 1,358,043 till omkring
1,475,000. —- Brist på bensin för drivande av telegrafverkets bilar har föranlett
anskaffande under år 1940 av omkring 340 stycken gengasaggregat.

Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat Mjölby — Hästholmens,
Borås''—Jönköpings, Göteborg — Borås, Borås — Alvesta,
Varberg — Borås, Borås — Herrljunga, Uddevalla —
Vänersborg — Herrljunga, Uddevalla — Delängen s, Falkenbergs,
Kalmar — Berga, Östra Smålands och Mönsterås
järnvägar, vilka därvid införlivats med statens järnvägar. -— Vidare
hava Hälsingborgs — Hässleholms, Kalmar, Landskrona
— Lund — Trelleborgs och Landskrona — Hälsingborgs
järnvägar, i vilka staten år 1938 förvärvade aktiemajoriteten, ävensom
den år 1939 av staten förvärvade Skåne — Smålands järnväg under
året införlivats med statens järnvägar. — Linjen Långsele—Mellansel har
öppnats för elektrisk drift den 26 september 1940.-—Från och med den
1 juli 1940 har en provisorisk taxeförhöjning i person- och godstrafik
genomförts, innebärande i huvudsak en stegring i befordringsavgifterna
med 10 procent.

1 Stadsforsens kraftstation har det andra maskinaggregatet om

40,000 kW tagits i drift den 19 mars, och i Porjus kraftstation har
insättandet av det åttonde maskinaggregatet i det närmaste avslutats. Arbetena
med den nya kraftstationen i Trollhättan, II o j u lii s t a t i o n e n, och
kraftstationen vid Torpshammar hava fortskridit planenligt. Suorvadammarnas
påbyggnad har avslutats och tagits i bruk för dämning till
full höjd. Vid Kattstrupeforsén hava byggnadsarbeten för uppförande
av en ny kraftstation igångsatts. Arbetet bedrives i vattenfallsstyrelsens
regi för aktiebolaget Kattstmpeforsens räkning. — Lagen den 20 oktober
1939 med särskilda bestämmelser angående tillfällig vattenreglering har möjliggjort
genomförandet av ett stort antal regleringar i flera för vattenkraftproduktionen
viktiga sjöar och vattendrag. Dessa regleringar hava varit
utomordentligt värdefulla för landets kraftförsörjning och hava medfört be -

8

Riksdagsberättelsen.

tydande besparing av importerat bränsle. — Distribu Hönsa nläggn
i n g a r n a vid statens kraftverk hava förstärkts och utsträckts till vissa
nya områden. Av stamlinjen Porjus—Västerås har den återstående sträckan
färdigställts, i det att hela linjen Stadsforsen—Västerås den 21 april 1940
blev färdig för drift vid 220,000 volt. Därmed har den sista länken i förbindelsen
Porjus—Västerås infogats i den statliga kraftöverföringen från Norrland
till mellersta Sverige. För att öka överföringsförmågan hos denna förbindelse
har i stamlinjestationen vid Finnslätten utanför Västerås installerats
en ny transformator. Den för elektrifiering av statsbanelinjen Långsele—
Mellansel erforderliga omformare- och transformatoranläggningen har färdigställts,
så att den elektriska driften å denna bansträcka kunde påbörjas
den 22 september. Även i Falköping har en omformare- och transformatorstation
utförts för kraftleverans till statsbanorna. På den enskilda järnvägslinjen
Åmål—Kil har elektrisk drift införts med matning från statens omformarestationer
i Mellerud och Kil.

De nyanlagda vägar, som år 1940 färdigställts under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
centrala uppsikt och vilka utförts med statsbidrag i
vanlig ordning, uppgå till en sammanlagd längd av 292 km. Kostnaden för
dessa nyanläggningar utgör sammanlagt 6.7 miljoner kronor. — Omläggningar
och förbättringar av landsbygdens vägar hava, i den mån
de utförts med ordinarie anslag, under året färdigställts till en väglängd av
270 km och för en sammanlagd kostnad av 11.6 miljoner kronor, — De
permanenta och halvpermanenta beläggningarna på
landsbygdens vägar hava under året ökats med 194 km till 4,264 km. —
Arbetet med generalplan för rikets huvudvägar och undersökning av vägunderhållskostnaderna
i syfte att rationalisera och förbilliga vägunderhållet
hava fortsatts.

310 i arbetsplaner ingående broförslag hava granskats och godkänts.
Arbetsritningar hava godkänts för sammanlagt 198 broföretag. Därjämte
har godkänts entreprenör för 88 broarbeten med en entreprenadsumma
av tillhopa 5.5 miljoner kronor.

Antalet pågående respektive fullbordade hamn- och farledsarbeten,
vatten- och avloppsledningsanläggningar samt oljelagringsanläggningar,
vilka utförts genom styrelsens försorg eller
under dess kontroll, utgör 161 respektive 34.

Koncessionerna på järnvägarna Vimmerby—Hällefors, Hörken—
Gravendal, Visborgs slätt—Bjärs, bibanan Blägda—Yxern av Norsholm —
Västervik—Hultsfreds järnväg och bispåret till Lerklockans och Persbergs
lastplatser av Köping—Uttersberg—Riddarhyttan järnväg hava upphört att
gälla. — Med statens järnvägar hava under året införlivats 1,157 km normalspåriga
och 415 km smalspåriga enskilda järnvägar. — Efter slutförd elektrifiering
har bandelen Åmål—Kil av Bergslagernas järnväg öppnats för
elektrisk drift. — Järnvägen Ulricehamn—Jönköping har efter slutförd byggnad
öppnats för trafik och tillsammans med Borås—Ulricehamns järnväg
från och med öppningsdagen införlivats med statens järnvägar.

Kommunikationsdepartementet.

9

Under år 1940 hava anläggningsarbeten för nya civila flygplatser
bedrivits, varjämte vissa befintliga civila flygplatser utvidgats och förbättrats.
Arbeten med belysningsanläggningar för luftfartsleder hava fortsatt.
Radiofyrar för luftfarten hava uppställts å Gotska Sandön
samt vid Hällevik, Vallentuna och Vagnhärad.

Av de större byggnadsarbeten, som handhavas av byggnadsstyrelsen,
hava under år 1940 fullbordats: nybyggnad för statens väginstitut
och för teknisk röntgencentral m. m., nytt landsstatshus i Gävle,
om- och tillbyggnad av posthus i Hälsingborg, Västerås och Sandviken, telefonstationsbyggnader
i Mälarhöjden, Ängby, Mölndal, Sävedalen och Piteå,
post- och telegrafhus i Ronneby, byggnader för skyddshem i Lövsta och
för vårdanstalt å Salbohed, bostadshus vid lantbrukshögskolan i Uppsala,
slöjdbyggnad vid folkskoleseminariet i Umeå samt ladugårdsbyggnad vid
Broby, ombyggnadsarbeten i universitetsbiblioteket i Uppsala, ombyggnad
av gamla mejeriet i Alnarp, ledningsarbeten m. m. vid statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö, om- och tillbyggnadsarbeten för Frösö sjukhus i Östersund
och S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. Reparations- och inredningsarbeten
hava utförts i Gävle slott, varjämte teatern i Vadstena klosterträdgårdar
restaurerats. Dessutom hava 50 skyddsrumsanläggningar utförts i
Stockholm och 51 i landsorten samt åtgärder till förstärkt brandskydd vidtagits
i ett flertal av kronans fastigheter i såväl Stockholm som landsorten.

Av tidigare påbörjade byggnadsarbeten hava under år 1940 pågått
bland andra: telefonstationsbyggnad i Örby, nybyggnader för statens
hantverksinstitut, statens institut för folkhälsan samt flygteknisk försöksanstalt,
nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, ombyggnadsarbeten
vid statens alkoholistanstalt å Venngarn, nybyggnad för Sidsjöns sjukhus
i Sundsvall, ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Uppsala samt omoch
tillbyggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Under året hava följande byggnadsarbeten påbörjats: telefonstationsbyggnader
i Huddinge och Karlskoga, post- och telegrafhus i Sölvesborg och
Borlänge, ombyggnad av post- och telegrafhus i Alingsås och Karlshamn,
nybyggnad för överdragsstation i Karlskrona, skyddsrumsanläggning i Karlstad,
återuppförande av nedbrunnen kontorsbyggnad invid hangar nr 3 vid
Bulltofta, nybyggnad för luftförsvarscentral i Stockholm samt skyddsrumsanläggningar
för vissa museer.

Bland större utredningsarbeten, som under år 1940 pågått
inom byggnadsstyrelsen, märkas: fullföljandet av föregående års utredningar
rörande nybyggnader för statens sjuksköterskeskola, veterinärhögskolan, veterinär-bakteriologiska
anstalten, skogsförsöksanstalten, fysiologiska institutionen
i Lund, länsstyrelser och lantmäterikontor i Linköping, Malmö och
Göteborg, lantmäterikontor i Nyköping, Vänersborg och örebro samt arbetshem
vid statens anstalt i Vänersborg för sinnesslöa flickor. Samtidigt har
pågått utredning rörande disponerandet av flyglarna vid statens historiska
museum samt etnografiska museet. Vidare hava nya utredningar påbörjats

10

Riksdag sberättelsen.

rörande nybyggnader för länsstyrelserna i Kristianstad, Luleå och Mariestad,
lantmäterikontoret i sistnämnda stad samt krigsarkivet. Den igångsatta utredningen
rörande statliga lokalbehov i Stockholm har fullföljts.

Finansdepartementet.

Redogörelser för förhållanden av betydelse att införas i denna berättelse
ha lämnats vid anmälan av finansplanen, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor samt anslagen under sjunde huvudtiteln i 1941 års statsverksproposition,
till vilka redogörelser hänvisas.

Ecklesiastikdepartementet.

Löneregleringar ha under året fastställts i omkring 200 pastorat.
Karolinska sjukhusets samtliga kliniker och avdelningar utom ögonkliniken
och psykiatriska kliniken ha under året öppnats.

Såsom kommunal mellanskola har erkänts högre folkskolan i Arvidsjaur.
Högre folkskolan i Nacka har ombildats till praktisk mellanskola med
kommunal mellanskolelinje.

J ordbraksdepartementet.

Nederbörden var under försommaren mycket knapp och växtligheten tog
därav allvarlig skada, särskilt på Gotland, i Halland, Blekinge och vissa
andra delar av landet. Årets skörderesultat måste betecknas såsom mycket
dåligt för höstvete och betydligt under medelgott för hö. Även övriga grödor
med undantag av potatis och rotfrukter ha givit mindre tillfredsställande
skörderesultat. Till hjälp åt jordbrukare i de av skördeminskningen hårdast
drabbade delarna av riket ha statsmakterna vidtagit särskilda stödåtgärder.

Vad angår fisket har havsfisket under år 1940 rönt ett starkt inflytande
av det pågående kriget. Sålunda har både storsjöfisket vid Shetlandsöarna
och sillfisket vid Island omöjliggjorts. Vidare har fisket i Nordsjön under
större delen av året nästan fullständigt legat nere. Bristen på motorbrännolja,
som varit mycket kännbar, har medfört, att fisket i övrigt icke kunnat
bedrivas i full utsträckning. Beträffande sötvattensfisket har krisen i stort
sett icke gjort sig märkbar i annat avseende än att bensinbristen vållat svårigheter
vid fisktransporter. Åtgärder ha vidtagits i syfte att möjliggöra en
intensifiering av sötvattensfisket och rationalisering av avsättningen i och
för tillgodoseende av livsmedelsförsörjningen.

Sedan senaste redogörelse avgavs har för bildande av nya eller utvidgande
av förut befintliga kronoparker inköp avslutats beträffande 1,555.52 hektar
mark för en köpeskilling av 230,205 kronor.

Folk hushållning sdepartementet.

11

Ett under år 1936 påbörjat arbete med byggandet av en flottled från Dalälven
i närheten av Marma till Bottniska viken har till större delen fullbordats.

Kapitalskulden till egnahemslånefonden och till arbetarsmåbrukslånefonden
utgjorde den 1 januari 1940 243.1 miljoner respektive 38.4 miljoner kronor.
För utlämnande av egnahemslån under år 1940 ha egnahemslåneförmedlarna
tilldelats cirka 14.2 miljoner kronor. Arbetarsmåbrukslån ha beviljats
231 kommuner å något mera än 3.5 miljoner kronor.

Den 1 juli 1940 har den beslutade egnahemsreformen trätt i kraft. Samtidigt
har centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. upphört och dess
verksamhet övertagits av de statliga egnahemsorganen.

Från och med den 1 juli 1940 pågår försöksverksamhet på jordbrukets
område på ytterligare en försöksgård, nämligen Ugerups försöksgård i Kristianstads
län.

Handelsdepartementet.

Genom uppförandet av ett 100-tal fyrar på sträckan Öregrund—norra
Kalmarsund har en sammanhängande fyrbelysning anordnats för sjöfartens
ledande inomskärs från Bottenhavet till södra Östersjön. — För navigeringen
genom Kalmarsund hava fem fasta fyrar anordnats i Kalmarsunds djupränna.
— Genom komplettering av ledfyr systemet i Bohuslän med ett antal
nya fyrar har en fyrbelyst sammanhängande farled genom Bohusläns yttre
skärgård från norska gränsen till Göteborg åstadkommits.

Under året hava i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi pågått arbeten
med anordnande av en farled genom Falsterbonäset, för vilka
arbetens utförande särskilda medel anvisats av riksdagen.

Patent- och registreringsverket har under tiden 1 januari—
31 oktober 1940 offentliggjort 2,357 patent samt registrerat 594 bolag med
ett sammanlagt tecknat aktiekapital av 32.1 miljoner kronor.

Svenska staten har tecknat a k t i er i Norrbottens Järnverk Aktiebolag
och Aktiebolaget Svensk Torvförädling.

I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning hava upptagits
de bidrag av lotteri medel, som beviljats under år 1940.

Folkhushållningsdepartementet.

Redogörelse för åtgärder av betydelse att införas i denna berättelse har
lämnats vid behandlingen i 1941 års statsverksproposition av de frågor, som
beröra anslagen till folkhushållningsdepartementet, till vilken redogörelse
hänvisas.

12

Riksdagsberättelsen.

I Ju: i

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.1

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. Sakkunniga för utredning av frågan om partiella reformer på strafflagstiftningens
område (1938: 4; 1939: 8; 1940: 12)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1932 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1933):

Bergendal, R., professor.

Beträffande utredningens omfattning, se 1937: Ju 5, 1938: Ju 4, 1939: Ju 8
och 1940: Ju 12.

Utredningsuppdraget har under år 1940 fullföljts i den del, som upptagits
till behandling efter departementschefens förordnande den 1 december 1937,
nämligen beträffande frågan örn ändrade bestämmelser angående straffbarheten
vid försök till brott. Härvid har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9
september 1938 biträtt:

Ohlsson, L. G., hovrättsassessor.

Den 20 juni 1940 avlämnades promemoria med förslag till ändrad lagstiftning
örn straff för försök till brott jämte motiv (Statens off. utredn.
1940: 19).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunnig för utredning angående nya släktnamn (1938: 19; 1939: 16;

1940: 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1937:

Sahlgren, Jöran, professor.

En andra del av betänkande i ämnet, kallad »Svensk namnbok 1940», och
omfattande 27,000 förslag till släktnamn, sammansatta av element som ingå
i ortnamn, har under året utgivits av trycket (Statens off. utredn. 1940: 10).
Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunnig för utredning angående åtgärder för bekämpande av homosexualitetens
samhällsförliga yttringar (1938: 22; 1939: 19; 1940: 18).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1937:
Petrén, A., professor emeritus.

1 Arbetsredogörelser för år 1940 angående lagberedningen och processlagberedningen äro, för
att bringas till riksdagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

13

Den sakkunnige har den 19 december 1940 avlämnat betänkande med ut- I Ju: 6
redning om åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga
yttringar (Statens off. utredn. 1941: 3).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunnig för utredning av frågan örn rättshjälpsinstitutionens utveck ling

(1940: 24).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1939:

Elliot, E. H., president.

Hovrättsassessorn H. Henkow har biträtt med vissa sekreterargöromål för
utredningen.

Den sakkunnige har den 20 mars 1940 avgivit betänkande med förslag rörande
offentliga rättshjälpsanstalter (Statens off. utredn. 1940: 11).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunniga för utredning rörande revision av gällande allmänna straffbestämmelser
örn spioneribrott och vad därmed sammanhänger (1940: 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1939):

Bergendal, R., professor;

Thulin, O. G., revisionssekreterare.

Sekreterare:

Åseskog, S., hovrättsassessor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 33.

De sakkunniga ha den 10 april 1940 avgivit betänkande med förslag till
lag om ändrad lydelse av 8 kap. strafflagen m. m. jämte därmed sammanhängande
författningar (Statens off. utredn. 1940: 8).

Uppdraget är därmed slutfört. 6

6. Sakkunniga för utredning angående åtgärder mot missbruk av tryckfriheten
(1940: 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 december 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 december 1939):

Bergendal, R., professor, ordförande;

Thulin, O. G., revisionssekreterare;

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 34.

De sakkunniga ha inom justitiedepartementet biträtt med bland annat utarbetande
av förslag till förordning rörande förbud mot befordran av vissa
periodiska skrifter med statliga trafikmedel.

De sakkunniga ha den 21 februari 1940 överlämnat promemoria med förslag
till vissa åtgärder mot missbruk av tryckfriheten (Statens off. utredn.

1940: 5).

Uppdraget är därmed slutfört.

14

Riksdag sberättelsen.

I Ju: 7 7 Sakkunniga för utredning angående förvaltningsdomstolarnas och förvaltningsmyndigheternas
verksamhet under vissa utomordentliga förhållanden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1940 för att
verkställa utredning rörande de bestämmelser angående förvaltningsdomstolarnas
och förvaltningsmyndigheternas verksamhet, vilka kunna vara erforderliga
vid krig eller krigsfara eller eljest under utomordentliga, av krig
föranledda förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 23 april 1940):

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm., ordförande;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.

Sekreterare:

Söderlund, E., hovrättsråd.

Hovrättsassessorn I. Lindell har under tiden den 10 maj—den 30 juni 1940
tjänstgjort såsom biträdande sekreterare åt de sakkunniga.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat:

»I proposition, nr 183, till innevarande års riksdag har framlagts förslag
till lag med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången
vid krig eller krigsfara m. m. Detta förslag avser att på rättsskipningens område
bereda utväg för anpassning till de utomordentliga förhållandena under
krig eller i en situation, då eljest mera omfattande beredskapsåtgärder vidtagas
till skydd för rikets säkerhet.

Behovet av särskilda, för krigsförhållanden avsedda åtgärder gör sig gällande
även i fråga om den statliga och kommunala förvaltningens övriga
grenar. I viss utsträckning torde Kungl. Majit i administrativ ordning kunna
meddela erforderliga bestämmelser. Men i betydande omfattning är förvaltningsdomstolarnas
och förvaltningsmyndigheternas verksamhet reglerad av
stadganden, vilka antagits av riksdagen. Det kan befaras, att dessa stadganden
icke helt kunna upprätthållas under krig eller andra utomordentliga förhållanden.
Sålunda kan det visa sig nödvändigt att helt eller delvis överföra
de arbetsuppgifter, som ankomma på visst förvaltningsorgan, till annan myndighet.
Vidare må erinras om bestämmelserna i kommunallagarna, fattigvårdslagen,
lagen örn folkpensionering och en rad andra författningar om tid
för sammanträden, frister av olika slag såsom för ingivande av ansökningar
och besvär etc., vilka föreskrifter icke alltid torde kunna följas i sådana situationer
varom här är fråga. Även i åtskilliga andra hänseenden kunna givetvis
svårigheter uppstå att tillämpa den ordning, som gällande författningar
föreskriva.

Det synes därför nödvändigt att tillskapa en fullmaktslagstiftning för det
förvaltningsrättsliga området, motsvarande den som föreslagits för rättegångsväsendet.
Med hänsyn till mängden av de problem, som här möta, och svårigheten
att i förväg överblicka alla situationer torde det komma att visa sig
lämpligt att giva Kungl. Majit tämligen vidsträckta befogenheter.»

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

15

De sakkunniga ha hållit sexton sammanträden. I Ju: 10

Den 14 augusti 1940 avlämnade de sakkunniga betänkande med förslag till
lag med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna
och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m. (Statens off. utredn.

1940: 23).

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunniga för utredning örn effektivare ingripande mot sabotage.

I skrivelse den 15 maj 1940, nr 248, anhöll riksdagen örn, bland annat, utredning
och förslag rörande komplettering av gällande lagbestämmelser i
syfte att bereda möjlighet till effektivare ingripande mot sabotage eller försök
eller förberedelse därtill. För att verkställa sådan utredning tillkallades,
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 juni 1940:

Bergendal, R., professor;

Thulin, O. G., revisionssekreterare.

De sakkunniga ha den 26 juli 1940 avlämnat promemoria med utkast till
lag med vissa bestämmelser mot sabotage (Justitiedepartementets promemorior
1940: 3).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.

9. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning av frågan
örn nuvarande garnisonssjukhusets användning till lokaler för Högsta domstolen
och Svea hovrätt (1938: 6; 1939: 9; 1940: 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1935:

Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm.;

Vult von Steyern, N., justitieråd.

Under året ha ytterligare undersökningar utförts. 10

10. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
(1938:10; 1939:12; 1940:14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1936:
Hamilton, H., greve, vattenrättsdomare, ordförande;
von Greyerz, W., major i väg- och vattenbyggnadskåren;

Göranson, G., direktör;

Anderson, T., agronom;

Walin, G., hovrättsråd, byråchef för lagärenden.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 13.

De sakkunniga lia under år 1940 icke haft något sammanträde. Särskilda
experter lia varit sysselsatta med utarbetande av del II till det i november
1939 avgivna betänkandet angående vattenförorening. Sedan denna del av

16

Riksdagsberåttelsen.

I JU! 10 betänkande! avgivits återstår av de sakkunnigas utredningsuppdrag frågan
om lagstiftning beträffande förorening av luften. Enligt departementschefens
beslut den 23 december 1939 skall utredningen i sistnämnda del tills
vidare vila.

11. Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningens
område (1938:12; 1939:13; 1940:15).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

12. Sträffrättskommittén (1938: 18; 1939: 15; 1940: 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 3 juli 1937):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Wetter, F., professor;

Strahl, I., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden;

Bergendal, E., hovrättsråd.

Att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga
äro utsedda, likaledes enligt förenämnda bemyndigande:

Bauer, H., advokat;

Bergendal, R., professor;

Egnell, H., revisor;

Lech, H., rådman;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Stenbeck, E., f. d. justitieråd, ordförande i lagberedningen;

Stjernstedt, G., friherre, advokat.

Sekreterare:

Beckman, N., hovrättsråd.

Lokal: Östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Beträffande riktlinjerna för kommitténs ursprungliga uppdrag, se 1938:
Ju 18.

Plenarsammanträden med samtliga till deltagande i överläggningarna utsedda
ha hållits den 15, 22 och 29 februari samt den 26 och 27 juni 1940,
varjämte kommittén den 1—3 april 1940 i Oslo sammanträtt med den norska
straffelovkomiteen av 1934.

Kommittén har avgivit dels den 29 juni 1940 betänkande med förslag till
lagstiftning om förmögenhetsbrott (Statens off. utredn. 1940:20), dels ock
den 30 september 1940 betänkande med förslag till ändring av strafflagen för
krigsmakten i vad den berör förmögenhetsbrotten (Statens off. utredn.
1940: 25).

Sedan kommittén härigenom fullgjort förenämnda uppdrag, erhöll kommittén
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1940 uppdrag att
verkställa utredning rörande fortsatt revision av strafflagens speciella del (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1940). Vid fullgörande av detta uppdrag
skulle kommittén ha följande sammansättning:

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

17

Ekeberg, B., ordförande; 1 Jill 12

Wetter, F;

Strahl, I.;

Bergendal, R.;

Beckman, N., tillika sekreterare.

Såsom direktiv för kommitténs fortsatta arbete gäller, att det skall åsyfta
att ersätta föråldrade delar av strafflagen med tidsenliga bestämmelser, varvid
utredningen närmast bör inriktas på brottsgrupper, vilka äga samband
med de av straffrättskommittén behandlade förmögenhetsbrotten.

Departementschefen har i sitt anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet
av det nya bemyndigandet framhållit bland annat:

Kommitténs utredning har hittills, huvudsakligen av praktiska skäl, icke
utsträckts till skadegörelsebrotten i 19 kap. strafflagen, ehuruväl detta kapitel
såtillvida berörts av utredningen att vissa däri upptagna brott överförts
till de av kommittén nyreglerade strafflagskapitlen. Redan med hänsyn till
det nära sambandet mellan skadegörelsebrotten och vissa av de brott som
behandlats av kommittén är det önskvärt, att en revision av skadegörelsebrotten
icke uppskjutes. Angelägenheten av att brottsbestämmelserna rörande
skadegörelse erhålla en efter nutida förhållanden avpassad utformning
har även uppmärksammats under förarbetena till lagstiftningen mot sabotagebrott.
De sakkunniga anförde i sitt betänkande (Justitiedepartementets
promemorior 1940: 3), att de övervägt möjligheten att tillgodose det för närvarande
aktuella behovet av effektivare straffbestämmelser mot sabotage inom
ramen av 19 kap. strafflagen och i samband med en genomgripande omarbetning
därav, men att de funnit en sådan omarbetning, som skulle kräva
grundligt övervägande, icke kunna avvaktas. I yttranden över de sakkunnigas
förslag ha tre av rikets hovrätter funnit sig kunna tillstyrka lagstiftningen
blott såsom ett av tidsläget betingat provisorium och ha understrukit
önskvärdheten av att bestämmelser om sabotage snarast möjligt upptagas
i allmänna strafflagen. I nära sammanhang med förmögenhetsbrotten
stå vidare förfalslcningsbrotten, vilka brott i sina vanliga former även
innefatta bedrägeri eller försök därtill. Förfalskningsbrotten äro emellertid
kriminaliserade oavsett sin ekonomiska verkan och äro fördenskull närmast
att uppfatta såsom »brott mot allmänheten». Straffrättskommittén har på
grand härav icke ansett sig böra upptaga 12 kap. strafflagen, om förfalskningsbrott,
till allmän revision, ehuru utredningen medfört vissa tillägg till
och ändringar i kapitlet, föranledda huvudsakligen av systematiska hänsyn.

Vissa brister i kapitlet lia även uppmärksammats vid utredningen om straff
för försök till brott (se Statens off. utredn. 1940: 19). En genomgripande
modernisering av detta strafflagskapitel är utan tvivel av behovet starkt påkallad.
Utredningen bör emellertid icke bindas vid gällande lags kapitelindclning
och gruppering av brottstgperna. Såväl skadegörelsebrotten som
förfalskningsbrotten ha, såsom framgår av det föregående, anknytning icke
blott till förmögenhetsbrotten utan även och delvis i än högre grad till andra

Bill. till riksd. prof. 1941. 1 Sdml. 2

Itiksdugsbcriittclscn.

18

Riksdag sberättelsen.

1 Ju: 12 brottsgrupper. Sålunda kunna exempelvis grövre skadegörelse- och sabotagehandlingar
under vissa omständigheter med fog vara att betrakta såsom brott
mot statens säkerhet och böra måhända i systematiskt hänseende behandlas ur
denna synpunkt. Erinras må i detta sammanhang örn den av Thyrén uppställda
särskilda brottsgruppen Allmänfarliga brott (Utkast till strafflag, speciella
delen V). Överhuvud taget torde vid den nu förordade utredningen vara anledning
att överväga vissa spörsmål av systematisk natur, vilka fordra sin
lösning innan den fullständiga strafflagsrevision, som är slutmålet, kan fullbordas.
örn det under utredningsarbetet skulle befinnas erforderligt för
att vilma en lämplig brottsindelning, bör således i utredningen kunna inbegripas
brottstyper som falla utanför de i 12 och 19 kap. upptagna och äro
ägnade för behandling gemensamt med dessa. Å andra sidan bör hinder icke
möta mot att förslag utarbetas och framläggas beträffande särskilda delar
av de angivna brottsområdena, i den mån detta finnes ändamålsenligt.

13. Sakkunniga för omorganisation av förmgnderskapsvården i Stockholm

(1939:22; 1940:19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 28 mars 1938):

Holmbäck, Å., professor, led. av II kamm.;

Åderlund, E., häradshövding.

Sekreterare:

Alexanderson, E., hovrättsassessor.

Beträffande direktiven för de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Ju 22.

De sakkunniga hava sammanträtt den 24 maj samt den 21, 22, 23 och 27
november 1940. Utredningsarbetet har fortsatts och beräknas bliva slutfört
i början av år 1941.

14. 1938 års patentutredning (1939:24; 1940:20).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1938):

Hjertén, K. H. R., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

von Zweigbergk, Å., byråchef.

Hjertén och von Zweigbergk ha tillika utsetts att från svensk sida deltaga
i överläggningar mellan representanter för Sverige, Danmark, Finland och
Norge i syfte att i väsentliga delar uppnå likformighet i patentlagstiftningens
huvudgrunder.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. Patentverket.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 24.

Utredningen har under år 1940 upptagit frågan, huruvida särskilda åtgärder
vore erforderliga på patenträttens område i anledning av rådande
krigstillstånd. Den 19 april 1940 avgav utredningen betänkande med förslag
lill lag med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara
m. m.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

19

Under år 1940 har vidare fortsatts behandlingen av sådana frågor, där I Jllt IB
utsikt att vinna likformighet i de nordiska ländernas patentlagstiftning ansetts
föreligga. Den avsedda samverkan med delegerade för Danmark, Finland
och Norge har emellertid på grund av rådande förhållanden icke under
året kunnat komma till stånd i större utsträckning. I anledning härav har
påbörjats undersökning örn vilka patenträttsliga spörsmål, som kunde anses
särskilt ägnade att separat göras till föremål för lagstiftningsåtgärder i Sverige,
om det nordiska samarbetet icke skulle kunna inom en nära framtid
fullföljas i avsedd omfattning.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1941.

15. Strafflagberedningen (1939:25; 1940:21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 oktober 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 21 oktober 1938):

Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande.

Sekreterare:

Larsson, S., hovrättsassessor (t. o. m. den 22 juli 1940).

Ohlsson, L. G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 november 1940).

Lokal: Hovrätten, Malmö; tel. 277 95.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25 och 1940: Ju 21.

Med stöd av ovannämnda bemyndigande har departementschefen förordnat dels

den 17 juni 1940 följande personer att tills vidare, på kallelse av
ordföranden, samråda med denne vid den inom beredningen pågående utredningen
örn ändring av gällande regler om sinnesundersökning i brottmål
och örn strafflagens tillräknelighetsbestämmelser, nämligen
Bergendal, R., professor;

Sondén, T., docent;

och dels den 14 november 1940 följande personer att tills vidare, likaledes
på kallelse av ordföranden, samråda med beredningen rörande de lagutkast
om ändring av gällande regler på ifrågavarande område, som utarbetats
inom beredningen, samt därmed sammanhängande frågor, nämligen
Eriksson, G. A., häradshövding;

Heuman, M., borgmästare.

I enlighet med vad departementschefen den 23 december 1939 föreskrivit
har beredningen under året fullföljt sina förberedande utredningar beträffande
frågorna örn vård av sinnessjuka brottslingar och om samhällets
skilda reaktionsformer mot andra brottslingar, som lida av rubbad själsverksamhet.
Därvid har beredningen sysselsatt sig med frågan örn den
kriminalpolitiska behandlingen av brottslingar, som lida av rubbning eller
defekt i själsverksambeten utan att vara sinnessjuka eller sinnesslöa, i samband
varmed uppmärksamhet ägnats åt spörsmålet örn en enhetlig behandling
av med dem jämförliga brottslingskategorier (alkoholister och arbetsskygga).
Utkast till lagstiftning i ämnet har utarbetats.

Efter tillkallandet av professor Bergendal och docenten Sondén har be -

20

Riksdagsberåttelsen.

I Ju: 15 redningen återupptagit utredningen om strafflagens tillräknelighetsbestämmelser,
om sinnesundersökning i brottmål och örn behandlingen av de strafffriförklarade,
för utarbetande av förslag till lagtext med motiv. Sammanträden
hava hållits såväl med nämnda sakkunniga som med häradshövding
Eriksson och borgmästare Heuman.

Beredningen har till Kungl. Maj:t avgivit yttranden den 6 mars 1940 över
en av medicinalstyrelsen gjord framställning om inrättande av en specialavdelning
för psykopater och andra svårskötta manliga patienter vid Sundby
sjukhus i Strängnäs och den 14 december 1940 över en framställning av
sinnessjuknämnden rörande vissa ändringar i sinnessjuklagen i syfte att
nedbringa nämndens arbetsbörda.

16. Sakkunniga för utredning angående reformer på auktorråttens och
därmed sammanhängande immateriella rättigheters område (auktorråttskommittén)
(1939: 26; 1940: 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Eberstein, G., professor;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen: Hemming-Sjöberg,

A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i Musikaliska akademien, ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim u. p. a.;

Dehlgren, S. F., chefredaktör;

Ahlberg, A., fil. d:r, föreståndare för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. d:r, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;
Dymling, C. A., fil. lie., verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophonaktiebolaget
m. fl. företag;

Lemon, C. G., direktör, ordförande i Svenska musikerförbundet;
Liljestrand, T., f. d. hovrättsråd, ordförande i Svenska bokförläggareföreningen; Lindberg,

E., vice-professor, sekreterare i Akademien för de fria konsterna;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget svensk
filmindustri.

Sekreterare:

Zetterberg, H., hovrättsassessor.

Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset 611.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 79 till 1939 års urtima riksdag angående
åtgärder för begränsning av statsutgifterna upptogs auktorrättskommittén
bland de utredningar, vilka trots det inträdda krisläget tills vidare borde

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

21

fullföljas. Därvid framhölls följande. I kommitténs direktiv hade angivits £ Jll! 19
önskvärdheten av att söka åvägabringa en gemensam nordisk lagstiftning
på auktorrättens område. I den mån det nordiska samarbetet kunde fortsättas
under rådande internationella förhållanden syntes det vara önskvärt,
att utredningsarbetet fullföljdes. Detta torde emellertid av olika skäl icke
kunna bedrivas i den omfattning, som tidigare förutsatts, och komme därför
att medföra jämförelsevis obetydliga kostnader så länge krisen varade.

På grund av de utomordentliga händelser, som inträffat i Finland, Danmark
och Norge, har auktorrättskommittén icke kunnat bedriva något nordiskt
samarbete under år 1940. Ej heller har något sammanträde ägt rum
med intresserepresentanterna, och även i övrigt har kommitténs verksamhet
i huvudsak måst ligga nere under år 1940.

17. Sakkunniga för utredning angående vissa grundlagsfrågor (1939: 27;

1940: 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1938:

Tingsten, H., professor, ordförande;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm.;

Nilsson, F., fil. lie., förbundssekreterare;

Petersson, K. Z., fil. d:r, redaktör, led. av I kamm.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Ju 27.

De sakkunniga ha hållit sammanträden den 6, 8, 9, 16 och 17 maj, 9
augusti, 19 september, 1—3, 15 och 17 november 1940.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1941.

18. Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937 års lagstift ning

örn allmänna handlingars offentlighet (1940: 25).

Tillkallade enligt Kungl. Majus bemyndigande den 24 mars 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 27 mars 1939):

Undén, B. Ö., universitetskansler, led. av I kamm., ordförande;

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Pettersson, A., ombudsman, led. av I kamm.;

Petersson, K. Z., fil. d:r, redaktör, led. av I kamm.;

Hagström, B., borgmästare, tillika sekreterare.

Lokal: Justitiedepartementet.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 25.

Utredningsarbetet har under året legat nere men torde återupptagas i
början av år 1941.

19. Sakkunnig för utredning angående möjlighet för konkursbo att avsluta

av konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag (1940: 26).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

22

Riksdagsberättelsen.

I Ju; 20 20. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten
m. m. (1940: 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 för att
verkställa utredning rörande åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten
och till utredning jämväl upptaga frågan om de missförhållanden som
förefinnas inom det offentliga nöjeslivet och om botemedlen däremot (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 augusti 1939):

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;

Ronner, G., sekreterare i Arbetarnes bildningsförbund;

Råberg, E. major, direktör i Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;

Dahnberg, E., redaktör;

Elfving, G., redaktör, ordförande i Nordens godtemplares ungdomsförbund.
Sekreterare:

Hector, H., assessor vid Stockholms rådhusrätt.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27.

Enligt departementschefens beslut den 23 december 1939 skall utredningen
vila till dess annorlunda bestämmes. Dock må, enligt samma beslut, tills
vidare de sakkunnigas ordförande och sekreterare, i den mån det kan ske
utan åtnjutande av ledighet från ordinarie befattningar, insamla och bearbeta
material för fortsatta undersökningar inom ramen för utredningsuppdraget.

De sakkunnigas ordförande och sekreterare hava under år 1940 inom de
gränser, som angivits i departementschefens sist omförmälda beslut, i begränsad
omfattning fortsatt det tidigare påbörjade utredningsarbetet.

21. 1939 års utlänningssakkunniga (1940: 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1939):

Gärde, N., f. d. justitieråd, led. av I kamm., ordförande;

Friggeråker, J., lantbrukare, led. av I kamm.;

Bergquist, Th., statsråd, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.;

Engzell, G., utrikesråd.

Sekreterare:

Drougge, E., sekreterare i socialstyrelsen.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Beträffande riktlinjerna för de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 28.
Utredningen har vilat under år 1940. Dess återupptagande är beroende på
departementschefens bestämmande.

23

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

22. Fastighetsbildningssakkunniga (1940: 29). I Jill 26

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Odencrants, J. O., häradshövding;

Palm, G., byråchef;

Quensel, S. G. L., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 03.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 29.

Ordföranden samt ledamöterna Palm och Quensel lia bildat ett arbetsutskott,
som under större delen av året sammanträtt nästan dagligen.

Ett vidlyftigt utredningsmaterial har sammanbragts, ordnats och bearbetats.
Åtskilliga speciella frågor inom uppdragets ram ha undersökts, men
eftersom tillräckliga skäl icke synts för närvarande föreligga för partiella
reformer utöver de av 1940 års lagtima riksdag, efter förslag av de sakkunniga,
antagna ändringarna i jorddelningslagen och sammanläggningslagen,
har utredningsarbetet främst ägnats grunddragen av en blivande allmän revision
av fastighetsbildningsväsendet på landet.

23. Revision av lagstiftningen örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag (1940: 30).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall med tillkallande
av sakkunniga tills vidare anstå.

24. Sakkunnig för utredning av vissa floitledsfrågors behandling (1940: 31).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

25. Sakkunnig för en förberedande utredning örn det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit genom fel eller försummelse av tjänsteman
(1940: 32).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

26. Sakkunnig för utredning rörande notarii publiciinstitutionen.

Kungl. Majit har den 22 november 1940 bemyndigat chefen för justitiedepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att verkställa utredning rörande
notarii publiciinstitutionen ävensom att utse lämpligt antal personer att på
kallelse av utredningsmannen i egenskap av sakkunniga med honom deltaga
i överläggningar i ämnet.

24

Riksdagsberättelsen.

26 Tillkallade den 28 december 1940 jämlikt ovannämnda bemyndigande
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940)

dels såsom utredningsman:

Heuman, M., borgmästare;

dels ock såsom särskilda sakkunniga att deltaga i utredningsarbetet:
Belfrage, K., börschef;

Åström, A. M., bankombudsman.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade
därvid bland annat:

»Notarii publiciinstitutionen regleras genom en stadga av den 6 oktober
1882 med senare ändringar. Enligt denna stadga åligger det notarius publicus
att, då han därom anlitas, verkställa sådana inom hans tjänstgöringsområde
förekommande växelprotester och andra förrättningar, som enligt allmän lag
eller särskilda författningar kunna eller böra utföras av notarius publicus.
Vidare skall notarius publicus på anmodan bevittna underskrifter, bestyrka
riktigheten av översättningar och avskrifter samt övervara utlottningar av
obligationer och sådana besiktningar som angivas i sjölagen. I övrigt äger
notarius publicus efter anmodan övervara jämväl andra förrättningar samt
lämna allmänheten biträde med upprättande av handlingar, som det icke enligt
lag eller författningar tillkommer annan myndighet att utfärda.

Till notarius publicus må ej antagas annan än den som råder över sig och
sitt gods och fullgjort vad som föreskrives för behörighet att utöva domareämbete
samt visat sig äga erforderlig insikt i franska, tyska och engelska
språken. Vid tjänstetillsättning må hänsyn tagas jämväl till kunskap i annat
språk. I vissa städer är notarii publicibefattningen förenad med annan tjänst.
Där så ej är förhållandet, äger stadens handels- och sjöfartsnämnd antaga
notarius publicus, varefter magistraten utfärdar förordnande för den antagne.
I nämndens beslut må ej sökas ändring på annan grund än att något formellt
fel förelupit vid ärendets behandling.

Då en notarius publicus, som antagits av handels- och sjöfartsnämnd, är
av sjukdom eller annat laga förfall hindrad att utöva sin befattning, skall
han göra anmälan härom hos nämnden och må därvid tillika föreslå vikarie.
Nämnden antager vikarie, varefter förordnande för honom utfärdas av magistraten.
Enligt en särskild kungörelse den 21 augusti 1939 kan i Stockholm
förordnas biträdande notarius publicus. Såsom förutsättning härför stadgas,
att innehavare av notarii publicibefattning finner erforderligt att vid anhopning
av göromål äga tillgång till biträde, å vilken han må kunna överlåta fullgörandet
av vissa uppdrag. I fråga om biträdande notarius publicus skall i
tillämpliga delar gälla vad som stadgats beträffande notarius publicus.

I skrivelse den 3 juli 1940 till Kungl. Majit har Stockholms stads handelsoch
sjöfartsnämnd hemställt, att i stadgan angående notarii publicibefattningen
måtte föreskrivas, dels att till notarius publicus icke finge antagas någon
som uppnått sextio års ålder, dels ock att nämnden erhölle befogenhet att

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 25

pröva, huruvida notarius publicus, som uppnått sextiofem års ålder, fort- I Ju: 26
farande kunde anses lämplig att kvarstå i sin befattning. Nämnden har vidare
i samma skrivelse anhållit, att bestämmelser måtte meddelas för att
hindra, att till notarius publicus antoges någon som ej ägde erforderliga betingelser
att bestrida befattningen eller att alltför omogna och oprövade eller
eljest icke lämpliga krafter föresloges till vikarier för notarius publicus eller
till biträdande notarii publici.

Från Stockholms magistrat har inhämtats utlåtande över nämndens skrivelse.
Sedan notarii publici i Stockholm erhållit tillfälle att yttra sig i ärendet,
har magistraten anfört bland annat följande. Att ändra stadgan angående
notarii publieibefattningen för att tillgodose kravet på mognad, erfarenhet
och allmän lämplighet i övrigt för ifrågavarande uppdrag måste anses obehövligt,
enär dessa förutsättningar vore självklara. Vad anginge fordran på
viss maximiålder vid antagandet, torde de sökandes ålder kunna beaktas vid
tjänstetillsättningar utan särskild föreskrift i stadgan. Därtill komme, att det
vore förenat med en viss svårighet att bestämma en åldersgräns, som under
alla förhållanden vore lämplig. Bristen på föreskrift örn avgångsålder för
notarius publicus kunde givetvis tänkas inverka menligt på tjänstens skötande
Huruvida korrektivet däremot lämpligen borde sökas i den av nämnden angivna
riktningen, stöde emellertid icke fullt klart för magistraten. Man torde
kunna tänka sig även andra utvägar, mera tilltalande än den föreslagna, vilken
syntes ägnad att ställa en notarius publicus, som fyllt sextiofem år, i en
alltför prekär ställning. Vilken utväg man än valde, måste men beakta farorna
av att alltför starkt beskära tryggheten å befattningen. Möjligen bleve det
nödvändigt att som kompensation införa en pensionsrätt för notarius publicus.
En oundgänglig förutsättning torde i allt fall vara, att en materiell klagorätt
bereddes över beslut örn tillämpning av de eventuella begränsningarna i
rätten att kvarstå i tjänst. En mera radikal omläggning av de nuvarande betingelserna
för tjänstens mottagande och bibehållande skulle kunna föranleda,
att handels- och sjöfartsnämnden i dessa frågor endast tillerkändes förslagsrätt,
medan avgörandet Indes i händerna på magistraten. Man komme sålunda
in på spörsmål, vilka för sin prövning syntes fordra en helt annan och
grundligare behandling än som kunde givas dem i föreliggande sammanhang,
och vilka eventuellt kunde medföra en revision av hela stadgan. En sådan
grundligare revision syntes även av andra skäl påkallad.

Stadgan angående notarii publieibefattningen har visserligen efter sin tillkomst
år 1882 undergått ändringar i olika hänseenden, men den är dock i
sina huvuddrag oförändrad. Den utveckling som ägt rum sedan dess, icke
minst på det ekonomiska området, gör det påkallat att stadgan blir föremål
för en allmän översyn. Såsom framgår av de uttalanden, vilka nyss återgivits,
bar uppmärksamheten särskilt riktats på de frågor som sammanhänga
med tjänstetillsättning, vikariatförordnande, avgångsskvldighet och pensionsrätt.
Det torde emellertid vara lämpligt att frågan örn notarii publiciinstitutionens
ställning i förhållande till det allmänna upptages till prövning i bela

26

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 26 sin vidd. Även föreskrifterna om ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter
och verksamhet i övrigt böra underkastas granskning och göras
till föremål för de ändringsförslag som befinnas påkallade.»

27. Utredning angående möjligheterna att nedbringa kostnaderna för fångvården.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940
för att biträda med undersökning angående möjligheterna att genom förenklingar
i fångvårdsanstalten^ organisation och på annat sätt nedbringa
kostnaderna för fångvården:

Wikland, S. R., revisor;

Ekengren, Hj. K. A., bankråd.

Utrikesdepartementet.

Kommitté som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. Sakkunnig för utredning av frågor beträffande samarbetet mellan regering
och riksdag i utrikespolitiska ärenden (1940: 2).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1939:
Brusewitz, A. K. A., professor.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: U 2.

Den sakkunnige har den 14 februari 1940 avlämnat en promemoria med
utredning och förslag till grundlagsändringar, ägnade att främja samråd
mellan regering och riksdag i utrikespolitiska frågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. Sakkunnig för utredning rörande frågan örn förfogande vid mobilisering

över viss reserven tillhörande befälspersonal m. fl. (1940: 6).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939:

Leche, E. H., häradshövding.

Den sakkunnige har den 9 november 1940 till chefen för försvarsstaben
avgivit promemoria angående uppskov vid mobilisering m. m. för viss reservpersonal.

Uppdraget är därmed slutfört. 2 * *

2. Sakkunniga för utredning angående ordnandet av den inre bevaknings tjänsten

i landet (Bevakningsutredningen) (1940: 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1939:
Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

27

Fransén, H. D., t. f. kraftverksdirektör; I FÖ: 5

Kjebon, E., kapten;

Öhman, I., hovrättsassessor, tillika sekreterare.

De sakkunniga hava den 15 april 1940 avgivit betänkande angående den
inre bevakningstjänsten.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning angående omorganisation av arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse och de organisatoriska frågor i övrigt, som därmed
må äga samband (1940: 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1939:

Wijnbladh, Th. O. R., generalkrigskommissarie, ordförande;

Bredberg, A., generalmajor;

Lindsjö, D. M., t. f. generalfältläkare.

Sekreterare:

Behrman, B. W., revisionssekreterare.

De sakkunniga hava den 20 januari 1940 avgivit betänkande angående
omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m. (Statens off.
utredn. 1940: 2).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredning rörande principerna för ersättning för ekonomisk förlust i an ledning

av dispositioner för militära ändamål.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1940:

Heuman, M., borgmästare.

Direktiven för utredningen framgå närmare av propositionen nr 76 till
1940 års urtima riksdag (sid. 3).

Utredningsmannen har med skrivelse den 13 november 1940 avgivit promemoria
om ekonomiskt stöd åt den som lidit förlust i anledning av vissa
åtgärder som vidtagits för militära ändamål.

Uppdraget är därmed slutfört. 5

5. Sakkunniga för biträde med utredning angående organisationen av och
driften vid vissa till försvarsvåsendet hörande fabriker och industriella anläggningar.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1940:

Blomquist, R., direktör, ordförande;

Aste, J. G., verkstadsdirektör;

Sohlman, S., direktör;

Sahlin, N. J. G., major;

Edlund, J. A., tygingenjör.

Sekreterare:

Reich, L., diplomingenjör.

Departementschefen har vid meddelandet av förenämnda bemyndigande
anfört bland annat:

28

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 5 Givetvis hava redan genom vederbörande förvaltningsmyndigheters försorg
organisatoriska och andra åtgärder, betingade av den inträffade driftsökningen,
vidtagits. Med hänsyn till förevarande frågas betydelse för landets
försvarsberedskap finner jag det dock ändamålsenligt, att en närmare utredning
kommer till stånd rörande organisationen av försvarsväsendets industriella
anläggningar i det läge, som inträtt i och genom utvidgningen avdriften.
I detta sammanhang torde även böra övervägas de förändringar, som
kunna bliva nödvändiga för framtiden, då en återgång till mera normala
förhållanden skall ske. En sådan omorganisation lärer emellertid i åtskilliga
fall förutsätta, att ingående undersökningar och överväganden av olika på
frågan inverkande faktorer vidtagas, innan slutliga beslut i frågan kunna
fattas.

De anstalter, vilkas organisation bör bliva föremål för den sålunda ifrågasatta
sakkunnigutredningen, torde, i varje fall tills vidare, böra begränsas
till i första hand följande: för arméns del samtliga under arméförvaltningens
tygdepartement hörande fabriker och anstalter, för marinens del vissa angivna
fabriker och verkstäder samt för flygvapnets del befintliga och under
uppförande varande apterings- och laboreringsverkstäder.

De sakkunniga hava med skrivelse den 11 maj 1940 framlagt förslag angående
inrättandet av en försvarsväsendets verkstadsnämnd.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.

6. Utredningsmän rörande vissa frågor beträffande den sociala försvarsberedskapen
(Sociala försvarsberedskapskommittén) (1940:5).
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari 1939:
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Gabrielsson, A. T. N., direktör;

Håstad, E. W., docent;

Johansson, Elsa, fru, led. av II kamm.;

Johansson, N. I., led. av II kamm.;

Persson, J. A. L., led. av II kamm.;

Skogh, S. A., byråchef.

Sekreterare:

Munck af Rosenschöld, T. L., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Christianson, G. A., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Sedan departementschefen med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 mars 1940 uppdragit åt kommittén att skyndsamt företaga utredning angående
förutsättningarna för inrättande av en statlig fond, avsedd för lämnande
av understöd åt värnpliktiga, vilkas ekonomiska förhållanden genom inkallelse
till krigstjänstgöring blivit väsentligen rubbade, har kommittén efter
verkställd utredning den 13 juni 1940 avgivit förslag jämte motiv till förordning
om värnpliktslån och till förordning om särskilt kostnadsbidrag åt vissa
värnpliktiga.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

29

Kommittén har under år 1940 avgivit anbefallda utlåtanden, I FÖ: 8

dels den 26 april 1940 över 1939 års försäkringskommittés betänkande med
förslag till lag med vissa bestämmelser om livförsäkring vid krig m. m.,
dels den 3 maj 1940 i anledning av pensionsstyrelsens skrivelse den 12 april
1940 angående beredskapsåtgärder för säkerställande av understödsföreningarnas
verksamhet vid krig m. m., genom vilket utlåtande remissen dock endast
delvis besvarats, och

dels den 12 juni 1940 över framställning från befälhavaren för östra militärområdet
rörande krigsavlöningsreglementets giltighet för insjuknad personal
ävensom rörande sjuklön och pension för reservofficerare, landstormsofficerare,
värnpliktiga m. fl. samt örn begravningshjälp.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret 1941.

7. Lantförsvarets utbildningskommission (1940:9).

Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1939 med
uppgift att företaga vissa undersökningar rörande utbildningsarbetet vid armén
i vad avser värnpliktig personal samt fast anställt manskap ävensom att
till Kungl. Majit avgiva utlåtande rörande resultatet av dessa undersökningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1939).

Ledamöter:

Söderborg, B. J. A., rektor, ordförande;

Norinder, Y. H. T., folkskolinspektör;

Tamm, V. S. Elison, överstelöjtnant;

Göthberg, K. I., major;

Berggren, E. T., major.

Beträffande kommissionens uppdrag, se 1940: Fö 9.

På därom av chefen för armén gjord hemställan entledigades den 16 oktober
1940 Berggren från sitt uppdrag att vara ledamot av kommissionen och förordnades
i hans ställe majoren G. B. Zandrén.

Departementschefen har genom beslut den 30 oktober 1940 medgivit, att
kommissionens ledamöter finge med anlitande av statsmedel för fullgörande
av sitt uppdrag i studiesyfte företaga resor till utbildningsenheter inom lantförsvaret
å orter utom Stockholm i den mån så erfordrades för kommissionens
arbete.

Intill den 15 november 1940 har kommissionen sammanträtt 5 dagar samt
följt utbildningsarbetet vid Svea livgarde och Livgrenadjärregementet. 8

8. Utredning för översgn av gällande författningar rörande försvarsväsendets

reservpersonal.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1940 för att inom
försvarsdepartementet biträda med verkställande av en allmän översyn av
samtliga gällande författningar rörande försvarsväsendets reservpersonal:

Ström, E. T. H., krigsråd.

Sekreterare:

Söderberg, G., t. f. sekreterare i arméförvaltningen.

Uppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1941.

30 Riksdag sberättelsen.

I Fö: 9 9. 1940 års militära byggnadsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 med
uppgift att inom försvarsdepartementet biträda med utredning angående erforderliga
åtgärder för förenkling och standardisering av nybyggnader för
försvarsväsendets räkning:

Lindh, E., överste, ordförande;

Bjurström, O. E., bataljonsläkare;

Carlquist, N. J. E., överstelöjtnant;

Clason, P., arkitekt;

Dios, A. V., ingenjör;

Edler, C. F., civilingenjör;

Magnell, K. J. T., major.

Sekreterare:

Nilsson, C. E., notarie.

Lokal: Drottninggatan 11; tel. 10 66 73.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat:

Den utveckling av försvarsorganisationen, som under senare år ägt rum,
har helt naturligt medfört stegrade krav på nybyggnader för försvarsväsendets
räkning, och ytterligare sådana krav äro att förvänta.

Uppenbart är, att tillgodoseendet av dessa byggnadskrav kommer att medföra
högst avsevärda kostnader. Icke minst med hänsyn till det ansträngda
ekonomiska läge, varmed man under nuvarande förhållanden och för avsevärd
tid framåt har att räkna, är det därför av vikt, att kostnaderna för byggnadsarbeten
i möjligaste mån nedbringas. I främsta rummet torde detta böra
ske genom att iakttaga stark återhållsamhet vid bedömandet av vilka byggnader
som över huvud skola komma till utförande. Men även i de fall, där en
nybyggnad är ofrånkomlig, är det av nöden att sparsamhetssynpunkten strängt
iakttages.

Bland åtgärder, ägnade att nedbringa byggnadskostnadema i allmänhet,
äro framför allt att märka å ena sidan ett nedpressande av den allmänna
byggnadsstandarden och å andra sidan en långt driven standardisering. Vad
byggnadsstandardens nedpressande beträffar kan det visserligen sägas, att en
högre byggnadsstandard såtillvida kan vara mera ekonomisk, att byggnadernas
hållbarhet därigenom ökas. Även om detta i och för sig kan vara riktigt,
måste man dock enligt min mening, till vinnande av syftet att hålla den nödvändiga
kapitalinvesteringen vid ett minimum, under nuvarande förhållanden
i stort sett bortse från den kortare livslängd för byggnaderna, som kan
bliva en följd av standardsänkningen. Enligt min mening bör sålunda rent
allmänt eftersträvas att använda enklast möjliga byggnadsmateriel.

Jag bortser icke från att vissa svårigheter, understundom även olägenheter,
kunna vara förknippade med en långt driven standardisering av försvarsväsendets
byggnader. Särskilt i fråga om flygvapnet med dess under ständig utveckling
varande speciella materiel kan måhända fastställandet av typritningar
för vissa byggnader visa sig vara mindre lämpligt med hänsyn till

31

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

angelägenheten att i varje särskilt fall anpassa byggnaderna efter förelig- I FÖ: 10
gande tekniska krav. Men även för sådana fall lärer det vara till ekonomisk
fördel att vissa normer finnas utarbetade och fastställda rörande byggnadernas
beskaffenhet i fråga om materiel, ytbehandling, golvbeläggning, sanitära
och belysningsanordningar m. m. Vid utarbetandet av dylika normer bör besparingssyftet
komma i förgrunden.

Ett genomförande av sådana standardiseringsåtgärder, som i det föregående
ifrågasatts, förutsätter emellertid en noggrann undersökning av samtliga
på frågan inverkande omständigheter.

De sakkunniga hava enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 oktober
1940 anställt arkitekten A. F. Löfström för utförande av ritningsarbeten
m. m.

De sakkunniga hava enligt erhållna bemyndiganden företagit studieresor
till vissa förläggnings- och byggnadsplatser. Till och med den 30 november
1940 ha 41 sammanträden hållits.

De sakkunniga hava hittills utarbetat och till Kungl. Maj:t överlämnat förslag
till standardiseringar till intendentur-, sjukvårds-, tyg-, vagn- och kärrförråd
för armén samt fältförråd för artilleriet jämte kostnadsberäkningar.

10. Sakkunniga för utredning angående biträde åt viss militärpersonal i
personliga angelägenheter m. m. (1940 års militära socialvårdskommitté).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1940 att
inom försvarsdepartementet biträda med utredning angående biträde åt viss
militärpersonal i personliga angelägenheter m. m.:

Tottie, C. H., överste, ordförande;

Björck, K. G., överstelöjtnant;

Andersson, S., ombudsman;

Mogård, J. A. B., kyrkoherde;

Jonsson, N. H., kapten;

Moberg, W. B., advokat;

Thunborg, T. F., sekreterare.

Sekreterare:

Bennedich, C., kapten.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 25 oktober 1940. Departementschefen anförde bland
annat:

I skrivelse den 20 september 1940 till chefen för försvarsdepartementet
har verkställande utskottet för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
hemställt örn föranstaltande av en utredning rörande frågan om särskilda
organ vid truppförbanden med uppgift att vara förbindelselänk mellan förbandschefen
och personalen för framförande av önskemål i trevnadsfrågor
m. m. samt alt undanröja eventuellt förekommande misshälligheter, därvid
särskilt borde undersökas, huru hittills vidtagna åtgärder i sådan riktning
verkat samt i vilken utsträckning sådana åtgärder vidtagits vid förläggningarna.

32

Riksdagsberättelsen.

I Eö: 10 Det spörsmål, som med framställningen avses, ingår som ett led i en
större fråga, som särskilt under mobilisering och förstärkt försvarsberedskap
måste tillmätas den största betydelse, nämligen frågan om personalens
omhändertagande överhuvud under fritid i vad avser sysselsättning och förströelse,
påverkan i moraliskt hänseende m. m. Det har redan tidigt stått
klart, att särskilda åtgärder i sådan riktning äro nödvändiga under de särskilda
förhållanden, som prägla tjänsten vid de krigsorganiserade förbanden
med dess stora anhopning av män i olika åldrar, undandragna sin vanliga
miljö. I enlighet härmed hava också dylika åtgärder vidtagits inom de
krigsorganiserade förbanden. Vissa av dessa åtgärder voro redan planerade
före den förstärkta försvarsberedskapens inträde, såsom placering vid förbanden
av fältpräster, predikanter och regementsombud o. s. v. Andra åtgärder
ha efter hand vidtagits efter initiativ från skilda håll. Att dessa åtgärder
varit av mycket olika beskaffenhet och effekt vid skilda förband, ligger
i sakens natur. Å andra sidan torde en riklig fond av erfarenhet på
ifrågavarande område hava samlats under det gångna året. Tiden synes därför
vara inne att söka ernå en överblick över vad som i detta hänseende
hittills åtgjorts. Detta synes lämpligast kunna ske genom att en undersökning
rörande hithörande förhållanden verkställes. På grundval av de erfarenheter
som den gångna försvarsberedskapstiden i detta hänseende erbjuder
bör denna utredning även sikta till att utarbeta förslag till erforderliga förbättringar
och kompletteringar av krigsorganisationen på förevarande område.
Därvid synas också de av socialdemokratiska ungdomsförbundet framförda
önskemålen kunna vinna beaktande, varvid dock bör iakttagas, att
åtgärder icke kunna få vidtagas, som verka försvagande på disciplin och befälsansvar.

Framhållas bör emellertid i detta sammanhang, att fritidsförhållandenas
ordnande icke är den enda och i många fall icke ens den viktigaste faktorn,
då det gäller att verka för att den till krigstjänstgöring inkallade personalen
skall med trivsel finna sig i de ur personlig synpunkt i många fall
påfrestande förhållandena under inkallelsen. Av ännu större betydelse är
ofta att tillskapa möjligheter för de inkallade att komma till rätta med sina
personliga bekymmer. Erfarenheten ger också vid handen, att en angelägenhet
av största betydelse är, att förmåner och rättigheter av olika slag, familjebidrag
m. m. komma de därtill berättigade till godo utan omgång och
tidsutdräkt, liksom att tjänstledighetsfrågor samt därmed jämförliga angelägenheter
må kunna behandlas med tillbörligt hänsynstagande även till de
individuella behoven. På åtskilliga håll ha provisoriska åtgärder vidtagits
genom att därför lämpade värnpliktiga fått tjänstgöra som rådgivare för
kamraterna i angelägenheter av personlig art. Enligt min mening vore det
av värde, örn man regelmässigt vid de krigsorganiserade förbanden kunde
äga tillgång till personal med särskild uppgift att tillhandagå de inkallade
med råd och anvisningar i dylika angelägenheter, däri även inbegripna frågor
av juridisk innebörd. Detta spörsmål torde därför böra uppmärksammas
vid den ifrågavarande utredningen, därvid även på grundval av redan

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. ä3

vunna erfarenheter torde böra framläggas de förslag av organisatorisk art I Fö: 11
sorn må finnas påkallade.

Vad nu sagts hänför sig huvudsakligen till krigsorganisationen. I förevarande
liksom i andra hänseenden bör denna emellertid vara förankrad i
den i fredstid gällande organisationen. För den s. k. andliga vården vid
försvarsväsendet finnes visserligen redan nu en fredsorganisation, bestående
av centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet
med underlydande organ vid de särskilda militära förbanden. Denna anordning
har emellertid icke varit organisatoriskt förbunden med motsvarande
verksamhet vid de krigsorganiserade förbanden, vilket haft till följd, att en
viss villrådighet uppstått i fråga om kompetensområdena för de olika organen.
Utredningen bör hava till uppgift att söka finna former jämväl för
reglerande av förhållandet mellan freds- och krigsorganisationen på ifrågavarande
område.

Beträffande fredsorganisationen torde i övrigt särskilt böra uppmärksammas,
att i densamma icke för närvarande finnas några särskilda anordningar
vidtagna för att den enskilde soldaten skall erhålla bistånd i personliga angelägenheter
av olika slag; sådant bistånd torde väl snarast hava förutsatts
skola i mån av behov åvila kompanichefer och därmed jämförliga chefer vid
sidan av deras egentliga åligganden. Frånsett att detta naturligen kan komma
att medföra, att resultatet blir synnerligen varierande beroende på skillnad
i personlig läggning och uppfattning, synes det ifrågavarande intresset
vara av så stor vikt, att det kan ifrågasättas, huruvida icke organ för ändamålet
böra tillskapas redan i fredstid vid de särskilda förbanden. Icke minst
vore detta av värde för förberedande av den motsvarande verksamheten under
krigsförhållanden. Uppenbart är emellertid, att området för denna verksamhet
är väsentligt mera begränsat i fredstid, då allenast ett relativt fåtal
värnpliktiga av de yngsta årsklasserna äro samlade vid förbanden under tider,
som på förhand äro bestämda. Till detta förhållande måste helt naturligt
hänsyn tagas då det gäller att överväga huru en dylik verksamhet i
fredstid bör vara ordnad. Rationellast vore måhända, att vid truppförbanden
funnes en befattningshavare med särskild uppgift att såsom tjänstegrenschef
inför truppförbandschefen föredraga frågor rörande de enskilda soldaternas
intressen. Skulle det under utredningen visa sig, att dessa arbetsuppgifter
under fredsförhållanden icke äro tillräckligt omfattande för att motivera
en ny befattning för ändamålet, torde det böra övervägas att på annat
sätt ställa kompetent arbetskraft till förfogande.

De sakkunniga hava sammanträtt under tiden den 9—11 december 1940. 11

11. Sakkunniga för utredning angående den framtida organisationen av den
centrala militära förvaltningstjänsten.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1940:

Nothin, T. Iv. V., överståthållare, ordförande;

Bjurner, K. G., konteramiral;

Hih. till ril.sd. prof. Hill. 1 sund. 3

Riksdagsbcriittelsen.

34

Rilcsdagsberättelsen.

I FÖ5 11 Blomquist, R., direktör;

Gummeson, P. E. S., direktör;

Rappe, O. A., friherre, generalmajor;

Söderberg, N. O. F., överste;

Söderbom, J. H. F., generalmajor.

Sekreterare:

Lundberg, R., hovrättsassessor.

Lokal: Försvarsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 23 november 1940. Departementschefen anförde
bland annat:

Inom statens industrikommission hava på sistone vissa utredningar ägt
rum med syfte att undersöka möjligheterna för att i vissa avseenden åstadkomma
en rationalisering av den militära förvaltningstjänten. Dessa undersökningar
hava resulterat i att preliminära riktlinjer utarbetats för en omorganisation
av den militära förvaltningen.

Även enligt min mening synes tiden nu vara inne att söka tillvarataga de
erfarenheter som kunnat göras under det senast förflutna året för att med
dem såsom grundval söka anpassa den centrala militära förvaltningstjänstens
organisation efter de betydligt ökade arbetsuppgifter, som nu åvila den militära
förvaltningen och som säkerligen komma att kvarstå även efter en framtida
återgång till mera fredliga förhållanden. Vad som därvidlag särskilt
torde böra eftersträvas synes i första hand vara åstadkommande av större enhetlighet
i förvaltningstjänsten inom försvarsväsendet än som hittills varit
till finnandes. Vidare torde det böra övervägas, huruvida icke kommersiell
och industriell sakkunskap för framtiden bör vara i ökad grad och mera
permanent företrädd inom den militära förvaltningsverksamheten än som
hittills normalt varit fallet.

Jag vill sålunda förorda, att en utredning nu igångsättes rörande de ifrågavarande
problemen. Därvid torde de inom industrikommissionen utarbetade
riktlinjerna kunna utgöra en utgångspunkt. Utredningen torde böra i
huvudsak syfta till att uppdraga mera allmänna linjer för en blivande omorganisation
av det militära förvaltningsväsendet samt att med utgångspunkt
därifrån angiva sättet och tidsföljden för ett genomförande av en dylik.
Sedan förslag i dessa avseenden utarbetats, torde Kungl. Maj :t böra taga
under förnyat övervägande, på vad sätt mera detaljerade förslag rörande de
särskilda förvaltningsorganens inre organisation m. m. böra utarbetas.

De sakkunniga hava sammanträtt två gånger.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

35

I S: 2

Socialdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. Sakkunniga rörande arbetsmarknadens försvarsberedskap (1940:21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 24 mars 1939:

Natt och Dag, Å. S. K:son, expeditionschef, ordförande;

Andersson, K. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Carell, Birgit, fröken;

Lindberg, K. A., ordförande i landsorganisationen;

Nordin, A. G., major;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.;

Söderlund, G., verkst, direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Västberg, Disa, fru.

Sekreterare:

Hedfeldt, E., e. o. hovrättsassessor.

Expert:

Skogh, S„ byråchef.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: S 21.

De sakkunniga, som under året hållit två sammanträden, hava den 9 maj
1940 till chefen för socialdepartementet avgivit betänkande med förslag till
organiserande av den frivilliga verksamheten för utnyttjande av kvinnlig
arbetskraft för försvarsberedskapsändamål.

Uppdraget är därmed slutfört. 2

2. Läkarintygssakkunniga (1940:26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 för att
verkställa omprövning av gällande bestämmelser rörande utfärdande av
samt ersättning för läkarintyg, såvitt angår socialförsäkringens olika områden
ävensom kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring:

Landelius, H., generaldirektör, ordförande;
von Dardel, F. E. A., överdirektör;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Knutson, D., med. lie.;

Troell, N. A., professor.

Sekreterare:

Lundberg, K. G., assessor i försäkringsrådet.

De sakkunniga hava under året sammanträtt den 16—19 februari, den 6,
7 och 9 april, den 14—16 juni, den 4 juli samt den 19 juli.

I anledning av remiss hava de sakkunniga den 19 jidi 1940 avgivit utlåtande
över en av Västerbottens läns mödrahjälpsnämnd den 5 augusti
1938 gjord framställning.

36 Riksdagsberåttelsen.

I S: 2 Den 19 juli överlämnade de sakkunniga till chefen för socialdepartementet
betänkande angående utfärdande av samt ersättning för vissa läkarintyg
(Statens off. utredn. 1940:21).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1940 års förhandlingskommission.

Den 7 juni 1940 beslöt Kungl. Maj:t att medverka vid tillsättandet av en
för staten och Stockholms stad gemensam kommission med uppgift att utföra
undersökningar och föra förhandlingar rörande överståthållarämbetets
uppförande å kronans stat och beträffande frågor, i vilka staden i jämförelse
med andra städer ännu intoge en särställning i förhållande till staten.
Samtidigt utsåg Kungl. Maj :t ordförande och representanter för staten i kommissionen,
nämligen
ordförande:

Nothin, T. K. V., överståthållare;
representanter för staten:

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm.

Enligt beslut av stadskollegiet i Stockholm samma den 7 juni utsågos till
representanter för staden:

Ström, O. F., stadsfullmäktiges ordförande, led. av I kamm.;

Hernlund, C. A. V., stadsfullmäktiges förste vice ordförande, överdirektör.
Vidare hava utsetts till
experter
å statens sida:

Wigert, A. G. A., landskamrerare;
å stadens sida:

Sundberg, H. G. F., f. d. professor.

Slutligen har kommissionen utsett till
sekreterare:

Lundberg, N. R. W., hovrättsassessor.

I Kungl. Maj:ts beslut att medverka vid tillsättandet av kommissionen har
hänvisats till en av stadskollegiet i Stockholm gjord framställning, i vilken
framhållits bland annat:

Tid efter annan hade frågan om statens och städernas särskilda skyldigheter
och rättigheter i förhållande till varandra varit föremål för överväganden.
En särställning i berörda avseende intoge Stockholms stad. Även för
dess vidkommande förelåge visserligen de olika spörsmål, som framträdde
beträffande övriga städer i riket. Därutöver hade emellertid å huvudstaden
kommit att läggas vissa uppgifter, vilkas bestridande eljest icke ankomme å
vederbörande stadskommuner. Härigenom hade Stockholms stad kommit
att få vidkännas ej oväsentliga kostnader för ändamål, för vilkas tillgodoseende
annorstädes anslag av statsmedel utginge. Främst gällde detta kostnaderna
för överståthållarämbetets verksamhet och delvis för rannsakningsfängelset
i Stockholm.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

37

Uppkomsten av nu berörda förhållanden syntes närmast vara att söka i I Si 5
Stockholms ställning såsom landets huvudstad och därmed såsom säte för
den statliga centralförvaltningen. I äldre tider, då man för övrigt icke
alltför strängt skilt mellan statliga och lokala uppgifter, torde det hava ansetts
önskvärt, att huvudstadens lokala förvaltning i större omfattning än
vad som gällde för andra städer anförtroddes åt eller ställdes under kontroll
av statliga organ. Härvid hade även kostnaden för dessa kommit att i
större eller mindre omfattning stanna å staden. Sedan en ordnad kommunalförvaltning
införts och alltmera utvecklats, hade densamma emellertid
för huvudstadens vidkommande numera anpassats efter de grunder, som gälla
för övriga städer, vilka ej deltaga i landsting, i någon mån även efter landstingsområdenas
förvaltning. Under dessa förhållanden måste alltmera tydligt
framträda det egendomliga i att huvudstaden med dess omfattande kommunala
förvaltningsapparat alltjämt skulle i motsats till rikets övriga städer
betungas även med omkostnaderna för Överståthållarämbetet såsom länsstyrelse.
Det vore därför ett önskemål, att Stockholms stad till vinnande av
rättvis likställighet med andra städer icke skulle behöva vidkännas kostnaderna
för besörjandet av de förvaltningsorgan, som i rikets övriga delar
bekostas av kronan. Därjämte borde Överståthållarämbetet såsom en offentlig,
från kommunalstyrelsen skild ämbetsmyndighet med därunder lydande
verk uppföras å kronans stat. Vid de inom kommissionen förda förhandlingarna
har från stadens sida ifrågasatts, att staten skulle bestrida kostnaderna
för Stockholms stadsarkiv i den mån detta fungerade såsom landsarkiv.

Kommisionen har under året haft 8 sammanträden. Mellan sammanträdena
hava ordföranden, experterna och sekreteraren^ utfört arbete i anledning
av kommissionens uppdrag.

Kommissionen har den 30 oktober 1940 dels till Kungl. Majit samt stadskollogiet
i Stockholm avgivit betänkande angående uppgörelse mellan Kungl.

Maj :t och kronan samt Stockholms stad rörande överståthållarämbetets uppförande
å riksstaten m. m. (Statens off. utredn. 1940:28), dels ock till chefen
för ecklesiastikdepartementet avlåtit skrivelse med förslag, att frågan om
kostnaderna för stadsarkivet skall göras till föremål för särskilda överläggningar,
vid vilka arkivintressena äro representerade.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.

4. Hembiträdesutredningen (1938: 14; 1939: 9; 1940: 10).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Majit skall utredningen vila
tills vidare.

5. Bostadssociala utredningen (1938: 15; 1939: 10; 1940: 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för att
biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers

38

Riksdagsberättelsen.

I 8l 5 och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G., professor (har ej deltagit i utredningens arbete under året);
Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., stadsarkitekt;

Åhrén, U., arkitekt, stadsplanechef.

Sekreterare:

Johansson, A., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Curman, J., länsarkitekt.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Såsom experter lia under år 1940 medverkat: direktören C.-R. Cramér,
byggnadsingenjören A. Nordström, överläkaren docenten R. Bergman, docenten
T. Palander samt e. o. hovrättsassessorn Erik Göransson.

Den 22 september 1939 uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen att till undersökning
upptaga frågan om den nuvarande krisens inverkan på bostadsoch
byggnadsmarknaden. Med anledning av detta uppdrag avlämnade utredningen
den 23 december 1939 en promemoria rörande bostadsbyggnadsverksamheten
och bostadsförsörjningen (Statens off. utredn. 1939:50).

Enligt givna direktiv har utredningens arbete under senare delen av året
i huvudsak inskränkts till slutförande av återstående huvuduppgifter, nämligen
dels frågan om sanering av det undermåliga bostadsbeståndet i stadssamhällena
i dess samband med sociala och ekonomiska samt stadsplaneoch
byggnadstekniska frågor, dels ock det därmed sammanhängande spörsmålet
om åtgärder för åstadkommande av en planmässig bostadspolitik på
längre sikt.

Dessa arbetsuppgifter beräknas kunna slutföras under första delen av år
1941.

De sakkunniga ha under året intill den 1 december hållit 7 sammanträden.

6. Livsmedelslagstiftningssakkunniga (1938: 21; 1939: 13; 1940: 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1936):

Abramson, E. L., professor, ordförande;

Borgström, N. O. G. J., vice verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Cyrén, O., ombudsman i Sveriges kemiska industriförbund;

Degerstedt, Hj., direktör i kooperativa förbundet;

Jerlov, S., överveterinär.

Sekreterare:

Davidsson, C. A., hovrättsråd.

Lokal: Vasagatan 52; tel. 20 60 35.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S 24.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 39

Jämlikt medgivande av chefen för socialdepartementet hava de sakkunniga I S: 7
under 1940 såsom experter anlitat, förutom vissa av de i föregående riksdagsberättelse
angivna personer, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
G. Liljestrand.

De sakkunniga hava under året hållit 9 sammanträden, varjämte överläggningar
ägt rum mellan ordföranden, vissa av ledamöterna, sekreteraren samt
nämnda experter och andra fackmän.

I skrivelse den 16 mars 1940 till chefen för socialdepartementet hava de
sakkunniga på anförda skäl hemställt att för vederbörande myndigheter
måtte framhållas vikten av att i instruktioner och anvisningar rörande inköp
av proviantartiklar föreskrives att vid infordrande av anbud och i leveransavtal
rörande charkuterivaror samt maträtter, konserverade på hermetiskt
tillslutna kärl, skola uppställas vissa villkor rörande varans näringsvärde
m. m.

Med skrivelse den 20 mars 1940 hava de sakkunniga överlämnat betänkande
med förslag till kungörelse angående kontroll å handeln med ost samt viss
lagstiftning angående korvvaror (Statens off. utredn. 1940:9).

De sakkunniga hava därefter med skrivelse den 22 november 1940 avlämnat
förslag till lagbestämmelser angående minimifetthalt i grädde.

Den 2 december 1940 hava de sakkunniga till Kungl. Ma:t avgivit utlåtande
över en inom statens institut för folkhälsan verkställd utredning med
förslag rörande kontroll av dricks- och hushållsvatten, som tillhandahålles i
vattenledning inom städer och stadsliknande samhällen.

De sakkunniga hava därjämte under året fortsatt arbetet på en tilltänkt
livsmedelsstadga ävensom verkställt viss utredning angående omorganisation
av kontrollen över tillverkningen av samt handeln med margarin m. m.
(riksdagens skrivelse 1937 nr 207).

Slutförandet av de sakkunnigas uppdrag beräknas kunna ske i början av
år 1941. 7

7. Fritidsutredningen (1938:25; 1939:16; 1940:13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1937 (se rostoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1937):

Kjellman, II., landshövding, ordförande;

Ekstam, A., föreståndare för statens järnvägars resebyrå;

Gustafsson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Horney, N., redaktör;

Nordenson, C., f. d. sekreterare i järnvägsstyrelsen;

Romell, L.-G., fil. d:r, Överassistent vid statens skogsförsöksanstalt
(t. o. m. den 8 november 1940);

Svensson, Gärda, fru, sekreterare i svenska landsbygdens kvinnoförbund.
Sekreterare:

Carlsjö, G., hovrättsråd (t. o. in. den 8 juni 1940);

Montell, E., amanuens (fr. o. m. den 7 oktober 1940).

40 Riksdagsberättelsen.

I Si 7 Förordnade att såsom sakkunniga biträda kommittén:

Friberger, E., länsarkitekt, beträffande bebyggelsen inom områden, som

lämpa sig för uppehåll under fritiden;

Gardell, E., t. f. jägmästare i domänstyrelsen, beträffande fritidsreservat å

kronoegendomar.

På framställning av kommittén har chefen för socialdepartementet den
28 april 1939 medgivit kommittén att vid behandlingen av frågan örn tillhandahållande
av fritidsreservat och därmed sammanhängande spörsmål
samråda med generaldirektören O. H. Malmberg och ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren E. A. Gustafson i Vimmerby.

Lokal: Mästersamuelsgatan 57; tel. 10 09 49.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: S 25.

Från den 1 december 1939 intill den 30 november 1940 har kommittén hållit
12 plenisammanträden om tillhopa 20 dagar.

Kommittén har under året slutfört sitt arbete, i vad avser frågan om tillhandahållande
i erforderlig utsträckning av markområden, lämpade att utgöra
tillflyktsorter under fritiden för städernas och de tättbebyggda samhällenas
befolkning. Den försöksverksamhet beträffande husmoderssemester,
som år 1939 bedrivits av kommittén, har innevarande år övertagits av statens
fritidsnämnd. Verksamheten har emellertid omhänderhafts av kommittéledamöterna
Ekstam och Ruth Gustafsson, vilka båda även äro ledamöter av
fritidsnämnden, samt Gärda Svensson. Semester för husmödrar har därvid
anordnats dels vid ett antal folkhögskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor
i olika delar av landet, dels i förhyrda lokaler i Kärra, Hallands län,
därvid de semestrande husmödrarna fingo medtaga spädbarn, vilka vårdades
i särskild, i anslutning till semesterhemmet upprättad barnkoloni, dels ock
genom stipendier till 100 husmödrar, som själva kunnat ordna sin semester.

Den 31 maj 1940 överlämnade kommittén betänkande med utredning och
förslag angående inrättande av fritidsreservat för städernas och de tättbebyggda
samhällenas befolkning (Statens off. utredn. 1940: 12).

Av kommitténs arbete, såvitt detsamma enligt Kungl. Maj:ts beslut den
30 december 1939 skall under nuvarande förhållanden fullföljas, återstår
spörsmålet om husmoderssemester. Utredningen härom beräknas bliva slutförd
före utgången av första halvåret 1941. 8

8. 1937 års arbetslöshetssakkunniga (1939: 17; 1940: 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande den kvarstående arbetslösheten och framlägga
förslag beträffande medlen för dess rationella bekämpande:

Möller, G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Thomson, A. N., landshövding, vice ordförande;

Cruse, C. S., förbundsordförande, led. av II kamm.;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Jeppsson, O., landshövding;

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

41

Sekreterare: I S: 9

Nordström, G. H., fil. d:r, chef för socialhjälpsbyrån hos statens arbetsmarknadskommission.

Biträdande sekreterare:

Landgren, J., fil. kand., byråchef.

Lokal och tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

De sakkunniga, vilkas kanslimässigt ordnade arbete avbröts den 1 november
1939, ha under 1940 icke hållit något plenisammanträde. Däremot har
det av fyra personer bestående arbetsutskottet (tre ledamöter jämte sekreteraren)
handlagt vissa arbetsuppgifter vid två sammanträden.

Ett utkast till betänkande rörande vissa av de problem, som varit föremål
för de sakkunnigas uppmärksamhet, förelåg utarbetat i augusti månad
1939 men har icke kommit att upptagas till behandling med hänsyn till rådande
tidsförhållanden. Då emellertid flera av de i förslaget berörda spörsmålen
nära hänga samman med frågor, som aktualiserats inom den nuvarande
arbetslöshetspolitiken, torde härigenom en del av resultaten av de arbetslöshetssakkunnigas
utredningar komma att praktiskt nyttiggöras.

9. Socialvårdskommittén (1939: 19; 1940: 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):

Eriksson, J. B., landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., byråchef;

Hagård, A., lasarettssyssloman;

Höjer, K. J., t. f. generaldirektör;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Olsson, E., direktör, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör (fr. o. m. den 4 oktober 1940);
Österström, A. E. I., redaktör, led. av II kamm.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid verkställande av en av densamma
beslutad utredning rörande sjukkasseverksamheten har chefen för
socialdepartementet den 30 september 1938 tillkallat:

Andersson, K. Hj., tjänsteman;

Brännberg, C., direktör;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Strand, A., kassör;

Söderlund, G., verkst, direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Tegendal, O. E., byråchef.

Den 25 april 1940 entledigades Söderlund från uppdraget och tillkallades i
hans ställe direktören C. F. Söderbäck.

Sekreterare:

Larsson, Sven, hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 juli 1940).

42

Riksdagsberättelsen.

I S: 9 Biträdande sekreterare:

Holmstedt, G. F., e. o. notarie.

Lokal: Birger järngatan 13; tel. 10 83 22.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.

Kommittén har under 1940 intill den 1 december hållit plenisammanträden
den 25 januari, den 8 och 9 februari, den 30 mars, den 4, 11, 17, 19 och
24 april, den 3 maj, den 30 september, den 1, 23, 30 och 31 oktober samt
den 13, 14, 27 och 28 november. Vid sammanträdet den 25 januari, varvid
överläggningar höllos angående den offentliga fattigvårds- och bamavårdsstatistiken,
deltogo representanter för socialstyrelsen. Vid sammanträdet den
30 oktober behandlades, i närvaro av representanter för pensionsstyrelsen,
frågan om förbättring av folkpensionerna. Vid sammanträdena den 8 och 9
februari samt den 24 april och den 3 maj höllos överläggningar med de sakkunniga,
som tillkallats att biträda kommittén vid utredningen avseende sjukkasseverksamheten.
Ett beredningsutskott för kommitténs statistiska undersökningar
och för planläggning av kommitténs arbete har haft ett flertal sammanträden.

De i föregående riksdagsberättelser omförmälda statistiska utredningarna
ha under året fullföljts. Kommittén har avlämnat i maj 1940 betänkande
med statistisk undersökning av kommunernas ålderdomshem (Statens
off. utredn. 1940: 22) samt i september 1940 betänkande med statistisk undersökning
rörande de erkända sjukkassorna (Statens off. utredn. 1940:31).
Bearbetning har ägt rum av den i föregående riksdagsberättelse omförmälda
statistiska undersökningen rörande fattigvårdsklientelets sammansättning
och hjälpbehov i ett antal representativt utvalda stads- och landskommuner
i riket, och en preliminär redogörelse för densamma, såvitt angår
tilläggspensionärernas förhållanden, har utarbetats. I övrigt pågår bearbetningen
av ifrågavarande statistiska material. Vissa lokala utredningar,
som äga betydelse för frågan om socialvårdens organisation, ha beslutats
och delvis verkställts. För denna del av arbetet har inom kommittén tillsatts
en särskild delegation, förstärkt med lokala sakkunniga.

I övrigt har kommittén fortsatt behandlingen av principerna för en reformerad
socialvård, därvid uppmärksamhet särskilt ägnats frågan om socialvårdens
organisation. I samband därmed har behandlats spörsmålet om det
kommunala anstaltsväsendets organisation, och statistiska uppgifter ha i
detta hänseende insamlats från rikets landsting.

Kommittén har under 1940 avgivit utlåtanden, den 4 april till riksdagens
statsutskott över motion angående viss ändring i villkoren för statsbidrag till
driften av vårdhem för lättskÖtta sinnessjuka, den 19 april över socialstyrelsens
skrivelse den 1 april 1940 med utredning och förslag rörande mödrahjälp,
den 6 maj över ett av pensionsstyrelsen den 12 april 1940 avgivet förslag
angående beredskapsåtgärder för säkerställande av understödsföreningarnas
verksamhet vid krig m. m. samt den 1 oktober över en av styrelsen för
Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos den 1 mars 1940 avgiven framställning
angående åtgärder för en förbättrad tuberkuloseftervård.

43

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

10. 1938 års arbetarskyddskommitté (1939: 20; 1940: 16). 1 8» I®

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall kommitténs arbete
vila tills vidare.

11. 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga (1939:21; 1940:17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1938):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Johansson, J. B., lantbrukare, led. av I kamm.;

Andersson, G. H., statsråd, led. av II kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ankarsvärd, G., förste provinsialläkare;

von Hofsten, E., landstingsdirektör, tillika sekreterare för ärenden rörande
landstingens hälso- och sjukvård;

Rousthöi, P., ombudsman i Sveriges yngre läkares förening, tillika sekreterare
i fråga örn ärenden rörande yngre sjukhusläkares avlöningsförhållanden.
Till biträdande sekreterare förordnade chefen för socialdepartementet den
23 januari 1940 e. o. notarien B. Kull.

Lokal och tel.: Statskontoret.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: S 21.

De sakkunniga hava under året sammanträtt den 18—20 januari och den
29 november. Vid sammanträdet i januari befanns, att spörsmålet örn de
yngre sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och anställningsförhållanden ägde
sådant samband med de av läkarintygssakkunniga bedrivna undersökningarna
rörande ersättning för vissa läkarintyg, att resultatet härav borde avvaktas.
De sakkunnigas utredningsarbete har fördenskull vilat under större
delen av året.

Med skrivelse den 29 november 1940 hava de sakkunniga överlämnat en
av fil. lic. G. Ahlberg verkställd undersökning angående de yngre sjukhusläkarnas
avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden (Statens off. utredn.
1940:32).

Arbetet beräknas bliva slutfört under år 1941. 12

12. Utredning rörande kommunal samverkan (1939:22; 1940:18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1938):

Malmberg, O. H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, C. W. M., byggnadssnickare, led. av II kamm.;

Karlsson, H., ombudsman;

Wigert, A. G. A., landskamrerare;

Valentin, N. G., assessor i Överståthållarämbetet.

u

Riksdagsberåttelsen.

I 8: 12 Sekreterare:

Nordberg, L. G. F., förste kanslisekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 562.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1939: S 22.

Utredningsmännen ha efter bemyndigande av chefen för socialdepartementet
tillkallat följande experter, nämligen vice brandchefen i Stockholm
E. A. M. Arve vid behandlingen av spörsmål om ökat samarbete mellan
kommuner i avseende å brandväsendet samt stadsplanedirektören A. Lilienberg,
magistratssekreteraren W. H. Wistrand och länsarkitekten G. M. W.
Wetterling vid behandlingen av frågor örn interkommunal planläggning.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1939 förordnat, att utredningen skall
tills vidare begränsas till att avse frågan om rättslig reglering av regionplaneinstitutet.
Redogörelser för utländsk lagstiftning rörande detta institut
ha utarbetats. Därefter har utredningsarbetet varit vilande, då resultatet av
vissa andra sakkunnigas arbete ansetts böra avvaktas innan förslag till
regionplanelagstiftning kan avgivas.

13. Ordningsstadgeutredningen (1939:24; 1940:19).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen
vila tills vidare.

14. 1939 års polisutredning (1939:25; 1940:20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1938):

Bergquist, Th., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, C. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wistrand, K., direktör, led. av I kamm.;

Gustafsson, B., överkonstapel;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Ros, A. K. E., polismästare;

Wähl, G., fjärdingsman.

Sekreterare:

Åseskog, S., hovrättsassessor.

Lokal: östra Riddarhusflygeln; tel. 10 16 58.

I fråga om utredningens uppdrag, se 1939: S 25.

Utredningen, beträffande vilken Kungl. Majit den 30 december 1939 förordnat,
att med fullföljandet av densamma skulle tills vidare anstå, har under
året på det sätt återupptagits, att Kungl. Majit dels den 10 maj 1940
uppdragit åt dess sekreterare att verkställa de av utredningsuppdraget föranledda
undersökningar, som utredningens ordförande kunde finna påkallade,
dels ock den 22 november 1940 förordnat ledamöterna Gustafsson, Roj
och Wähl att deltaga i detta arbete. Under året ha huvudsakligen utförts
vissa förarbeten till utredningens fortsatta verksamhet.

45

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

15. Sakkunnig för utredning rörande luftskyddsinspektionens arbetsuppgif- I St 17
ter och personalbehov (1940: 22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1939:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding.

Sekreterare:

Wolff, T., kansliråd.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: S 22.

Utlåtande har avgivits över en inom socialdepartementet upprättad promemoria
angående civilbefolkningens bortflyttande vid luftskyddstillstånd.

Enligt erhållna direktiv har utredningsarbetet i huvudsak vilat.

16. Nämnden för statens flyktingshjälp (1940: 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1939:
von Koch, G. H., f. d. kansliråd, ordförande;

Josephson, G., direktör;

Granath, A., ombudsman;

Leche-Löfgren, Mia, fru (t. o. m. den 29 juni 1940);

Hellner, Kerstin, fröken (fr. o. m. den 30 juni 1940).

Tillkallade såsom ersättare:

Stjernstedt, E., friherre, generalsekreterare i Svenska röda korset, ersättare
för ordföranden;

Hirsch, F., ingenjör;

Wallin, E., kassör;

Werner, A., pastor.

Sekreterare:

Åman, B., notarie.

Tel.: ordföranden: 20 92 65; sekreteraren: socialstyrelsen.

Angående nämndens uppdrag, se 1940: S 23.

Ett reservationsanslag å 500,000 kronor för bidrag till flyktingars uppehälle,
yrkesutbildning m. m. har anvisats för budgetåret 1940/41.

Nämnden har under året fortsatt sin verksamhet efter i stort sett samma
linjer som föregående år. Härutöver är att nämna, att nämnden har, efter
medgivande av Kungl. Maj:t den 18 oktober 1940 och i samråd med Stockholms
stads arbetsförmedling, anställt en person såsom arbetsförmedlare för
flyktingar. Nämnden hyser förhoppningar, att genom denna arbetsförmedlingsverksamhet
ett antal arbetslösa flyktingar skola kunna placeras i den
öppna marknaden.

17. 1939 års stadslåkarutredning (1940: 24).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall utredningen vila
tills vidare.

46 Riksdagsberättelsen.

I S: 18 18. Sakkunnig för utredning rörande statsbidrag till barnkrubbor och sommarkolonier
m. m. (1940: 25).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1939):

Weijne, J. J. E., undervisningsråd.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: S 25.

Den sakkunnige har under året verkställt vissa undersökningar angående
de ekonomiska verkningarna av olika alternativ för statsbidrag till nu ifrågavarande
ändamål.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1941.

19. 1940 års bgggnadskostnadssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 med
uppdrag att verkställa utredning rörande nuvarande byggnadskostnader på
land och i stad samt undersöka vilka åtgärder, som tarvas för deras förbilligande,
ävensom inkomma med det förslag, vartill utredningen kan giva
anledning:

Johansson, A., e. o. byråchef, ordförande;

Andersson, G., andre ordförande i landsorganisationen;

Engkvist, O., byggmästare;

Wallander, S., arkitekt;

Örbom, K. A., agronom.

Sekreterare:

Cederwall, G. F. E., fil. lic.

Lokal: Socialstyrelsen, Torgatan 4; tel. 11 40 77.

Till de sakkunniga ha av Kungl. Maj:t överlämnats dels 1934 års byggnadsindustrisakkunnigas
betänkanden jämte däröver avgivna yttranden, dels riksdagens
skrivelse den 20 maj 1939, nr 279, med hemställan, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa en allsidig och förutsättningslös utredning örn möjligheterna
att nedbringa landsbygdens byggnadskostnader, att beaktas vid fullgörande
av de sakkunnigas uppdrag.

I syfte att erhålla utredning rörande utvecklingen av byggnadskostnaderna
på landsbygden samt beträffande frågan i vilken grad byggnadskostnaderna
belasta jordbruk av olika storlek ha de sakkunniga inhämtat vissa uppgifter
från egnahemsdirektörerna, hushållningssällskapen, stiftsjägmästarna och etl
antal boställsnämndsordförande. — På de sakkunnigas framställning har
Kungl. Maj:t uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa skyndsam undersökning
rörande byggnadsarbetarnas årsinkomster och arbetssäsonger på grundval
av anmälningarna örn under år 1939 inträffade olycksfall i arbete. — Genom
rundskrivelse till 17 av de större städerna ha de sakkunniga infordrat
uppgifter rörande tomtprisernas utveckling under åren 1935—1940. — Vissa
viktiga standard- och konstruktionsproblem ha gjorts till föremål för särskilda
utredningar genom experter. — Byggnadsverksamheten berörande arbetsavtal
ha för de sakkunnigas räkning underkastats en teknisk granskning. —

47

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Slutligen lia de sakkunniga låtit utarbeta en översikt över ränteläget och ut- I S» 20
vecklingen på kapitalmarknaden under det senaste året. — Genom överläggningar
med representanter för leverantörerna av olika slags byggnadsmaterial
och genom en cirkulärskrivelse till sammanslutningar och ledande företag
bland materialleverantörerna lia de sakkunniga sökt orientera sig rörande
möjligheterna att förbilliga materialkostnaderna.

Byggnadskostnadssakkunniga komma att avgiva slutbetänkande i början av
1941.

20. Utredning rörande revision av gällande luftskyddslagstiftning.

I slutet av juli 1940 uppdrog chefen för socialdepartementet åt luftskyddsinspektionen
att verkställa utredning rörande de ändringar i gällande luftskyddslagstiftning,
vilka genom erfarenheterna under tillämpningen av nu
gällande lagstiftning på området visat sig vara av behovet påkallade. Utredningen
skulle jämväl omfatta en formell revision av luftskyddsförfattningarna
i syfte främst att genom sammanarbetning av de olika luftskyddsförfattningarna
upphäva nu rådande splittring av bestämmelserna. Vid sidan av
denna författningsrevision skulle enligt det givna uppdraget jämväl frågan om
ändrad organisation för luftskyddsinspektionen upptagas till behandling.

Vid sammanträde den 24 juli beslöt inspektionen för berörda uppdrag tillsätta
en särskild arbetskommitlé, bestående av:

Gustafsson, T., civilingenjör, t. f. luftskyddsinspektör, ordförande;

Zetterquist, A., kriminalpolisintendent;

Johnsson, E., statskommissarie.

Sekreterare:

Fernqvist, L. G., förste amanuens;

Efter den 1 september har såsom ordförande inträtt nyutnämnde luftskyddsinspektören
överstelöjtnanten G. Jonsson, varjämte efter den 1 oktober
avdelningschefen för försvarsstabens luftförsvarsavdelning, majoren O.

Sundell, deltagit i utredningsarbetet såsom sakkunnig.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1940 har inspektionen
medgivits att vid ifrågavarande utredning samråda med följande personer:
Bergström, K. A. E., redaktör, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Henriksson, N. T., direktör, led. av II kamm.;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Olsson, K. J., redaktör, led. av I kamm.

Lokal: Luftskyddsinspektionen, Hantverkaregatan 26; tel. 23 23 30.

Utredningen sammanträdde första gången den 6 augusti 1940 och har
därefter under tiden till och med den 30 november hållit ytterligare nitton
sammanträden. Under sex av dessa hava de av Kungl. Majit den 16 augusti
1940 utsedda sakkunniga närvarit. Mellan sammanträdena hava vissa av
ledamöterna ävensom sekreteraren utfört arbete i anledning av utredningsuppdraget.

48

Riksdagsberåttelsen.

I 8: 20 Under utredningsarbetet har fråga uppkommit om revision av gällande
brandstadga. För det ändamålet har utredningen dels hållit överläggningar
med brandskoleutredningen och dels verkställt undersökningar i vilka avseenden
en effektivisering av brandskyddslagstiftningen vore med hänsyn till
luftskyddets krav erforderlig.

Utredningsmännen hava låtit införskaffa uppgifter från Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna samt chefen för försvarsstaben, byggnadsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens utrymningskommission, vattenfallsstyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, svenska stadsförbundet och
svenska landstingsförbundet rörande de synpunkter, som med hänsyn bland
annat till erfarenheterna under rådande luftskyddstillstånd ansåges böra beaktas
vid ifrågavarande utredning. Det införskaffade materialet har varit
föremål för bearbetning, varjämte vissa andra förberedande, med uppdraget
sammanhängande frågor varit föremål för överväganden. Härjämte har genom
utrikesdepartementets försorg införskaffats vissa främmande länders
luftskyddsförfattningar.

För att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget
har från Kungl. Maj:t till utredningen överlämnats dels en framställning
från föreningen Sveriges stadsfiskaler angående befrielse för polischef att
> vara luftskyddschef, dels ock en framställning från distriktsledarna för hem skyddet

i Stockholm angående utbildning och övning av hemskyddspersonalen.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under januari 1941.

21. Sakkunniga för granskning av planer för beredskapssjukhus m. m.

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 16 februari 1940 för att i egenskap av
sakkunniga inom medicinalstyrelsen biträda vid handläggning av ärenden
rörande beredskapssjukhusens planläggning, upprättande och drift:
Andersson, C. W. M., byggnadssnickare, led. av II kamm.;

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

Sakkunniga hava under år 1940 deltagit i sju sammanträden i medicinalstyrelsen,
varvid olika frågor, berörande beredskapssjukhusen, behandlats.

22. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för uppnående av största
möjliga enhetlighet och rationalisering i fråga om länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt.

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 oktober 1940:

Åkesson, N. O., länsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Uppdraget avser undersökning av det sätt, varpå arbetet bedrives inom
länsstyrelserna, samt framläggande av de förslag till förenklingar och besparingar
i detta arbete, som kunna finnas möjliga att genomföra utan eftersättande
av verksamhetens effektivitet. Jämväl förhållandena inom fögderi -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

49

förvaltningarna böra, i den mån så befinnes lämpligt, bliva föremål för I ]§; 2g
uppmärksamhet.

Arbetet påbörjades den 18 november med vissa förberedande undersökningar
och överläggningar.

Under år 1941 torde studiebesök komma att göras bos de olika länsstyrelserna.

23. Sakkunniga för utredning rörande landsfiskalsaspiranternas

utbildning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1940 för
att verkställa fortsatt utredning samt avgiva förslag i avseende å landsfiskalsaspiranternas
teoretiskt-juri diska och polistekniska utbildning:

Hassler, Åke, professor;

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.

24. Sakkunnig för utredning av vissa med landsfiskalsreformen samman hängande

frågor.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 29 november 1940 för att inom socialdepartementet
såsom sakkunnig biträda med utredningen av vissa frågor, vilka
äga sammanhang med en kommande omorganisation av landsfiskalsbefattningarna
m. m.:

Stiernström, M., landsfogde.

25. Sakkunniga för översyn av tjänsteförteckningen för allmänna civilför valtningen,

i vad den avser statens sinnessjukhus m. m.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1940
med uppgift att i samråd med 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga verkställa
översyn av tjänsteförteckningen för allmänna civilförvaltningen, i vad
den avser statens sinnessjukhus, ävensom att taga under omprövning de
organisatoriska frågor, som därmed äga sammanhang:

Karlsson, O. G., lokomotivförare, led. av I kamm., ordförande;

Björkquist, E., t. f., förste kanslisekreterare;
von Hofsten, E., landstingsdirektör;

Stenberg, S. O., överläkare.

Sekreterare:

af Malmborg, N., e. o. förste kanslisekreterare.

26. Kommittén för rågösvenskarna.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1940:
Sandström, A. E. F., justitieråd, ordförande i Utlandssvenskarnas förening,
ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie, ledamot av överstyrelsen för Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet;

Bill. till riksd. prof. 19A1. 1 sami. 4

Iiiksdagsbcrättelsen.

50 Riksdagsberättelsen.

I Si 26 Forslund, J. A., ordförande i statens utrymningskommission, led. av I kamm.;
Hellstedt, E. S., legationsråd;

Kuylenstierna, G. W. G., generaldirektör;

Lindeberg, E. F. L., överdirektör;

Skogh, S. A., byråchef;

Ytterbom, G. R., byråchef.

Sekreterare:

Hafström, A. G. G:son, fil. lie., jur. kand.

Expert för fiskerifrågor:

Hessle, Chr. V., fiskeriintendent.

Lokal: Stockholmsföreningen av Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet, Vasagatan 23—25; tel. 10 07 11.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 12 september 1940 uppdragit åt
statens utrymningskommission att vidtaga anstalter för mottagande och inkvartering
av från Rågö i Estland ankommande personer av svensk härkomst,
har åt kommittén uppdragits att vidtaga erforderliga åtgärder för att nämnda
personer genom arbetsanställning, jordbruk, fiske eller på annat sätt må kunna
bereda sig sådan försörjning att de inordnas i det svenska samhället.

Kommittén har inhämtat de till Sverige överflyttade 110 rågösvenskarnas
egna önskemål i saken och kommit till den uppfattningen att det i de flesta
fall vore lämpligast att i överensstämmelse med vederbörandes önskningar
söka placera dem som arrendatorer eller självständiga jordbrukare på mindre
jordbrukslägenheter i kusttrakterna och därvid helst med fiske som binäring
eller, i undantagsfall, som huvudsaklig näring. Dessförinnan har det emellertid
ansetts nödvändigt att rågösvenskarna bibringas erforderliga kunskaper
örn svenska jordbruks- och fiskeförhållanden. Kommittén har därför, under
intimt samarbete med den offentliga arbetsförmedlingen, till en början inriktat
sig på att söka skaffa rågösvenskarna arbete såsom anställda, i allmänhet hos
svenska jordbrukare i rikets kusttrakter. Denna uppgift har kommittén i det
närmaste löst.

Kommittén har därjämte verkställt vissa förberedande undersökningar för
rågösvenskarnas ovannämnda framtida bosättning.

27. Centrala finlandshjälpen och rikskommittén.

Efter krigsutbrottet mellan Finland och Ryssland den 30 november 1939
uppkom på många håll den tanken, att Sverige skulle kunna hjälpa Finland
dels genom insamlingar i Sverige av pengar och varor och dels genom
att bereda fristad åt barn, mödrar och åldringar. På initiativ av fru Maja
Sandler och fil. d:r Hanna Rydh-Munck af Rosenschöld bildades den 5 december
1939 centrala finlandshjälpen.

Såsom bidrag till centrala finlandshjälpens verksamhet beviljade Kungl.
Maj:t den 13 december 1939 ett anslag av 500,000 kronor från lotterimedelsfonden.

I Stockholm anskaffade centrala finlandshjälpen lokaler för expedition
och för emottagande av gåvor i form av kläder och matvaror.

51

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

I landsorten bildades lokalkommittéer, som inordnades under länskom- j
mittéer i residensstäderna. Länskommittéer bildades i alla län utom i Norrbottens
och Gotlands län. Dessa län ansågos icke lämpliga att emottaga
evakuerade. Läns- och lokalkommittéerna sysslade med såväl emottagande
av evakuerade finska barn, mödrar och åldringar som med insamlande av
kläder och andra varor och stodo i ständig och intim kontakt med huvudexpeditionen
i Stockholm.

I Haparanda bildades en särskild underavdelning för emottagande av
evakuerade, som anlände från Finland över Torneå, och en underavdelning
av transportavdelningen för emottagande av de gåvor, som anlände till
Haparanda för vidare transport in i Finland.

Intimt samarbete etablerades med finska myndigheter, särskilt finska beskickningen
i Stockholm, samt med i Finland för ifrågavarande hjälpverksamhet
särskilt bildade organisationer samt med hjälporganisationer i de
övriga nordiska länderna. I Sverige samarbetade centrala finlandshjälpen
med Röda Korset och Rädda Barnen för klädinsamling och med Röda Korset
därjämte i invalidfrågan, med Sveriges landstormskvinnor, med Stockholms
scoutkårer, som biträdde med klädinsamling och transporter av skilda
slag, med Stockholms stads fattigvårdsnämnd, som till centrala finlandshjälpens
disposition ställt ett flertal hem för övernattning m. m., med sammanslutningen
»Hjälp till krigets offer», Frälsningsarmén m. fl. hjälporganisationer
samt med Svenska slöjdföreningen, Cykelfrämjandet, Kungl, automobilklubben
och Suomibyrån.

Den sålunda bedrivna verksamheten förstatligades den 22 december 1939
genom att Kungl. Maj:t tillkallade en kommitté med uppgift att leda och
samordna den verksamhet, som sålunda på frivillighetens grund genom insamlingar
och annorledes bedrivits för beredande av hjälp åt personer, vilka
under då rådande förhållanden i Finland såsom flyktingar begåve sig därifrån
till vårt land samt i övrigt planlägga verksamhet i angivna syfte.
Ledamöter:

H. K. H. Hertigen av Södermanland, ordförande;

Sandler, Maja, fru, förste vice ordförande;

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna, fil. d:r, andre vice ordförande;

Bergström, Kurt, byråchef;

Branting, Georg, advokat, led. av I kamm.;

Cedergren, Elsa, fru;

Ekstrand, Einar, envoyé;

Elgström, Anna-Lenah, fru;

Ericson, Elin, amiralinna;

Hed, Per, överste i frälsningsarmén;

Levinson, Margit, fru;

Lilliehöök, Eleonore, fru;

Nyblom, Eva, chefredaktör;

Peyron, E., kommendörkapten;

Smidt, Maja, generalska;

52

Rilcsdagsberättelsen.

I Si 27 Steenberg, Karl, folkskoleinspektör;

Strand, Axel, kassör i landsorganisationen (t. o. m. 2 februari 1940);
Söderbäck, Fritiof, direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Västberg, Disa, fru;

Österström, Ivar, chefredaktör, led. av II kamm.

Verkställigheten av den sålunda tillsatta kommitténs arbete handhades
av ett särskilt arbetsutskott med kommittéledamoten Ekstrand såsom ordförande
samt med kommittéledamöterna Maja Sandler, Margit Levinson och
Hanna Rydh-Munck af Rosenschöld ävensom herr Lennart Bernadotte och
majoren Ernst Killander såsom ledamöter.

Centrala finlandshjälpens huvudexpedition med kommitténs kansli var
förlagd till Sturegatan 18.

Kanslichef: Bergström, Walfrid, ingenjör;

sekreterare i kommittén och arbetsutskottet: Östberg, Lars, advokat.

Enligt den för kommittén av Kungl. Maj:t den 2 februari 1940 utfärdade
instruktionen ålåg det kommittén till befrämjande av dess ovan angivna
uppgift

att bland allmänheten sprida kännedom om kommitténs uppgift och verka
för att institutioner och enskilda med kontantbidrag, gåvor in natura,
lämnande av avgiftsfri inkvartering eller i annan form skulle stödja kommitténs
verksamhet, därvid kommittén skulle giva allmänheten vägledning
i syfte att vid varje särskild tidpunkt gåvor lämnades av det slag, som bäst
gagnade kommitténs verksamhet;

att i den mån de medel, som stöde till kommitténs förfogande, därtill försloge,
omhändertaga från Finland anländande flyktingar, förse dem med den
personliga utrustning, av vilken de kunde vara i behov, samt, intill dess
de kunde anvisas inkvarteringsplats, åt dem ordna provisorisk inkvartering;

att i den utsträckning kommittén efter samråd med vederbörande finska
myndigheter eller organisationer funne lämpligt draga försorg om att de
flyktingar, som avsåge att begiva sig till vårt land, redan före avresan från
Finland i mån av behov erhölle sin personliga utrustning fullständigad samt
hjälp och bistånd i övrigt;

att snarast möjligt fördela de av kommittén omhändertagna flyktingarna
mellan de olika hem, vilkas innehavare utfäst sig att lämna inkvartering åt
flyktingar och som lämpligen kunde ifrågakomma för ändamålet, samt, i den
mån de inkvarteringsplatser, vilka sålunda eller eljest stöde till kommitténs
förfogande, icke försloge, hemställa hos statens utrymningskommission om
dess medverkan för ordnande av inkvartering åt flyktingarna;

att, därest kommittén efter utredning rörande förutsättningarna för upprättande
av hem för invalider från Finland, funne sådant hem böra upprättas,
draga försorg därom samt vara driftstyrelse för hemmet;

att bistå de av kommittén omhändertagna flyktingarna med råd och upplysningar;
samt

att, i den mån kommitténs möjligheter därtill försloge, söka träffa sådana
anordningar, vilka kunde vara flyktingarna till vederkvickelse eller eljest
bidraga att för flyktingarna underlätta vistelsen här i landet.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 53

Kommittén skulle äga för sin verksamhet använda det belopp å 500,000 I S; 27
kronor, som den 13 december 1939 ställts till centrala finlandshjälpens förfogande.

Kommittén höll 9 sammanträden och dess arbetsutskott 36 sammanträden.

Den hjälpverksamhet för Finland, som sålunda ställdes under kommitténs
ledning, fullföljdes efter de riktlinjer, som uppdragits före kommitténs tillsättande.
Om denna centrala finlandshjälpens verksamhet, som var uppdelad
på olika avdelningar med var sitt verksamhetsområde, samt om resultaten
av organisationens arbete, må följande nämnas:

Beklädnadsavdelningen bestod av en expedition inom huvudexpeditionen
med underlydande depoter i Stockholm och i landsorten. Sammanlagt 175
lokalkommittéer, 78 Röda Kors-kretsar, 73 godtemplarloger, 82 missionsoch
kyrkliga syföreningar och 71 olika kvinnoföreningar sysslade under
centrala finlandshjälpens ledning med insamling och förfärdigande av kläder.
Sammanlagt sändes 3,410 ton kläder till Finland. I Stockholm bekläddes
sammanlagt 14,864 barn och vuxna finska medborgare. Tillhopa 201,333
klädesplagg utlämnades.

Evakueringsavdelningen var organiserad på en huvudexpedition i Stockholm
samt 22 länskommittéer. Arbetet på evakueringsavdelningen bestod
under den första tiden huvudsakligen av registrering av alla de hem, som
anmälde sig att vilja emottaga finska barn och mödrar. Omkring 15,000
hem anmäldes och registrerades i Stockholm och hos länskommittéerna. Så
småningom kom evakueringen till Sverige i gång. Tillhopa 8,095 finska barn,
mödrar och åldringar anlände till Sverige och omhändertogos av centrala
finlandshjälpen, som ordnade deras vistelse i Sverige. Ett särskilt registreringssystem
upprättades beträffande de evakuerade.

Transportavdelningen var organiserad på huvudexpeditionen i Stockholm
och en underavdelning i Haparanda. Avdelningen skötte i samarbete med
beklädnadsavdelningen och evakueringsavdelningen om att transportmedel
stodo till buds för de evakuerades transport från den gränsort, dit de anlänt,
och till det hem, där de skulle placeras, samt anskaffade transportmedel
för godstransporterna. Under fem månaders tid fördes varor för 10
miljoner kronor i månaden över till Finland från Haparanda.

Avdelningen för insamling och inköp av livsmedel m. m. Avdelningen var
huvudsakligen verksam i Stockholm. Genom denna avdelnings försorg insamlades
i Stockholm omkring J00 ton matvaror av olika slag, som översändes
till Finland.

Ekonomiavdelningen ledde bl. a. insamlingarna av pengar och värdeföremål
av .skilda slag. Dessutom Humös en pressavdelning, en invalidavdelning
och en valutaavdelning.

Efter den mellan Finland och Ryssland ingångna freden syntes den under
kommitténs ledning bedrivna hjälpverksamheten för Finland i främsta
rummet böra inriktas på hjälp åt Finland vid dess återuppbyggande. I anledning
härav samt med hänsyn till önskvärdheten av hjälpverksamhetens

54 Riksdagsberättelsen.

I S: 27 rationalisering och effektivisering tillsatte Kungl. Maj:t den 21 mars 1940
en ny kommitté, benämnd rikskommittén för Finland, med uppgift att planlägga
och leda den verksamhet, som på frivillighetens grund genom insamlingar
och eljest bedreves för att bringa Finlands folk hjälp. Samma dag utfärdades
instruktion för kommittén.

Ledamöter:

H. K. H. Kronprinsen, ordförande;

Nothin, T. K. V., överståthållare, vice ordförande;

Casparsson, K. R., redaktör;

Hérnod, T. R., direktör;

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör;

Sandler, Maja, fru.

Kommittén utsåg Malm till jourhavande ledamot och direktören Gösta
Klemming till verkställande direktör.

Lokal: Kungsgatan 2; tel. namnanrop »Rikskommittén».

Rikskommittén för Finland övertog de arbetsuppgifter, som tidigare stått
under ledning av den förut omtalade kommittén och i samband härmed påbörjades
avvecklingen av centrala finlandshjälpens verksamhet.

Händelserna i Norden i april 1940 förändrade väsentligen förutsättningarna
för rikskommitténs för Finland hjälparbete och skapade nya verksamhetsfält
för denna.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 19 april 1940 utvidgades ock kommitténs
arbetsuppgifter till att avse även den hjälpverksamhet, som bedrives
för att ekonomiskt bispringa de till militärtjänst i Sverige inkallades familjer
samt för att bringa humanitär hjälp åt nordiska civila flyktingar inom
Sverige. Samma dag utfärdades av Kungl. Maj:t ny instruktion för kommittén,
som erhöll benämningen rikskommittén.

Enligt denna instruktion skall rikskommittén hava till uppgift att planlägga
och leda eller i förekommande fall söka samordna den verksamhet, som
på frivillighetens grund, genom insamlingar och annorledes, bedrives för
att under nu rådande förhållanden

dels ekonomiskt bispringa till militärtjänst i Sverige inkallades familjer,

dels bringa humanitär hjälp åt nordiska civila flyktingar inom Sverige,

dels ock bereda ekonomiskt och materiellt stöd för Finlands återuppbyggande
samt humanitär hjälp åt den hemlösa finska civilbefolkningen.

Beträffande den ekonomiska hjälpen åt till militärtjänst i Sverige inkallades
familjer åligger det kommittén att så ordna denna hjälpverksamhet, att
de medel, som stå till förfogande, i främsta rummet komma sådana inkallades
familjer till del, vilka utöver av staten lämnade bidrag befinnas vara
i trängande behov av ekonomiskt bistånd.

Beträffande humanitär hjälp åt nordiska civila flyktingar åligger det kommittén
att i samråd med vederbörande svenska myndigheter så ordna den
enskilda verksamhet, som i detta avseende kan bliva behövlig, att den blir så
väl planlagd och så effektiv som möjligt.

Beträffande hjälpen åt Finland åligger det slutligen kommittén att upp -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 55

draga närmare riktlinjer för det fortsatta frivilliga lijälparbetet för Finland I Si 27
och dess folk.

Vid fullgörande av sina arbetsuppgifter skall kommittén i mån av behov
samråda med svenska och finska myndigheter och organisationer.

Sedermera har kommittén den 19 juli 1940 medgivits rätt att vid den
hjälpverksamhet, som regleras i dess instruktion, använda skälig del av tillgängliga
medel för återuppbyggnadsarbetet i Norge. Slutligen har kommittén
den 25 oktober 1940 erhållit uppdrag att bereda humanitär hjälp åt även
andra utländska flyktingar inom Sverige än ovan nämnts.

För sin verksamhet har kommittén disponerat de medel, som genom den
s. k. nationalinsamlingen ställts till dess förfogande, andra genom organisationer
insamlade medel samt 300,000 kronor av det av lotterimedel för
centrala finlandshjälpen anvisade beloppet.

För hjälp åt de inkallades familjer har rikskommittén anlitat landshövdingarnas
och överståthållarens medverkan. Dessa ha enligt givna instruktioner
och efter att ha inhämtat familjebidragsnämndernas utlåtande fördelat
de medel, som rikskommittén ställt till förfogande.

För hjälpverksamheten bland nordiska flyktingar i Sverige har rikskommittén
anlitat landshövdingarna i gränslänen, till vilkas förfogande kommittén
ställt medel att av dem i samråd med de kommunala myndigheterna
användas för att omhändertaga de flyktingar, som under förvecklingarna i
april—maj inkommo i landet, och för att skaffa dessa mat, husrum, beklädnad
ävensom arbete. Medel hava dessutom ställts till Röda Korsets förfogande
för anskaffning av sjukvårdsmedel och annan sanitär utrustning åt
den nödlidande norska befolkningen i gränstrakterna till Sverige. Slutligen
har man genom tvenne lokala kommittéer i Stockholm sökt hjälpa norska
och danska flyktingar, som ankommit till huvudstaden eller som från landsorten
kunna erhålla förbindelser med dessa kommittéer.

Rikskommitténs verksamhet för hjälp åt nordiska flyktingar kan emellertid
nu praktiskt taget anses avslutad, sedan statens utrymningskommission
övertagit dessa arbetsuppgifter.

Rikskommittén har även lämnat hjälp åt ett mindre antal flyktingar från
Polen, som vid olika tillfällen inkommit i landet.

Rikskommitténs största arbetsområde är emellertid återuppbyggnadsarbetet
i Finland och Norge. Vad Finland angår, har rikskommittén efter ingående
diskussioner med finska statliga myndigheter inriktat sin verksamhet i
förslå hand på att åstadkomma ett större antal färdiga boningshus och medverka
till dessas snabba uppförande i Finland. Rikskommittén hyser den förhoppningen,
att vid årsskiftet lia i det närmaste 2,000 bostadshus färdiga
för inflyttning. En hel del äro redan färdiga och bebodda. — Dessutom har
rikskommittén anskaffat och levererat konstgödning, utsäden, avelssvin,
jordbruksmaskiner och jordbruksredskap, verktygsutrustningar för jordbruksarbetare,
stenarbetare, snickare och timmermän, vidare kläder, tyger,
smör. fläsk, isterflott och dylikt, ett större antal cyklar och symaskiner, ina -

56

Riksdagsberättelsen.

I S: 27 skiner, verktyg och annan utrustning för hantverket och den mindre industrin.

— Vidare har rikskommittén ställt medel lill finska ^regeringens förfogande
för betalning av diverse produkter, som inköpts i Sverige, och lämnat hjälp
åt sociala institutioner i Finland, som haft med barn- och mödrahjälp, arbetsstugor,
sommarläger och dylikt att skaffa.

Vad slutligen beträffar hjälpen för återuppbyggnadsarbetet i Norge, har kommittén
omhänderhaft anskaffandet av monteringsfärdiga trähus. Omkring
årsskiftet torde leveransen av dessa vara avslutad.

I fråga örn de finska och norska husen har rikskommittén ställt erforderlig
sakkunnig hjälp för husens uppsättning på respektive byggnadsplatser
till förfogande samt i övrigt stått till råds med alla upplysningar och hjälp,
som erfordras för ett snabbt färdigställande av dessa.

Kommittén har intill den 26 november 1940 hållit 22 sammanträden.

28. Utredning rörande möjligheterna att genom provisoriska åtgärder åvägabringa
en mera rationell och ekonomisk organisation av anstaltsvården för
lösdrivare och vissa alkoholister.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1940 med
uppdrag att — i avvaktan på en slutlig lösning av frågan örn ändrad lösdrivarlagstiftning
och av därmed sammanhängande spörsmål — inom socialdepartementet
biträda med verkställande av utredning rörande möjligheterna
att genom provisoriska åtgärder åvägabringa en mera rationell och ekonomisk
organisation av anstaltsvården för lösdrivare ävensom för sådana
alkoholister, vilka hittills plägat vårdas å i anslutning till statens tvångsarbetsanstalter
anordnade statliga alkoholistanstalter:

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Ekengren, Hj. K. A., bankråd;

Pehrling, A. M., skyddshemsinspektör.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. Sakkunniga för utredning rörande skärgårdarnas kommunikationsbehov
(1938 års skärgårdsutredning) (1939: 8; 1940: 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 juli 1938:
Granholm, A., f. d. generaldirektör, ordförande;

Andersson, C. W. M., led. av II kamm.;

Karlsson, K. G., redaktör, led. av II kamm.;

Blomberg, D., byråingenjör;

Ekebohm, O. F., kapten, direktör i Waxholms nya ångfartygsaktiebolag;
Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Wasell, G. E., kapten, generalsekreterare i Svenska skärgårdsförbundet;
Sekreterare:

Hellenius, N., andre kanslisekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

57

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: K 8.

De sakkunniga hava under år 1940 sammanträtt in pleno den 12 mars, den
25 och 29 april, den 23 maj, den 4 och 6 juni samt den 10 juli. Därjämte hava
vid ett antal tillfällen samråd skett med representanter för skärgårdsbefolkningen,
rederier m. fl. samt resor företagits genom rikets skärgårdar för verkställande
av iakttagelser rörande skärgårdarnas trafikproblem.

De sakkunniga hava den 10 juli 1940 avgivit betänkande med förslag rörande
skärgårdarnas behov av förbättrade kommunikationer, del II (Statens
off. utredn. 1940: 15), avseende frågor om åtgärder för vidmakthållande av
den yrkesmässiga sjöfarten inom skärgårdarna samt åtföljt av förslag till
förändring angående yrkesmässig sjötrafik i landets skärgårdar.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1939 års högertrafikkommitté (1940: 9).

Tillkallade — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 18 april 1939,
nr 70 — enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Sandén, J. E., redaktör, led. av I kamm.;

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Wicander, C. A., direktör.

Sekreterare:

Hansson, H., förste amanuens.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: K 9.

Kommittén har under år 1940 sammanträtt 4 gånger, varjämte överläggningar
i vissa frågor hållits med myndigheter och enskilda.

Kommittén har den 6 december 1940 avgivit betänkande med förslag rörande
övergång till högertrafik i Sverige (Statens off. utredn. 1940: 30).
Uppdraget är därmed slutfört. 3 4

3. Utredning rörande ändrad lagstiftning örn straff för framförande i
alkoholpåverkat tillstånd av motorfordon och traktortåg (1940: 12).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1939:
Bergquist, Th., statsråd, led. av II kamm.

Sekreterare:

Petri, B., hovrättsfiskal.

Beträffande utredningsmannens uppdrag, se 1940: K 12.
Utredningsmannen har den 28 juni 1940 avgivit betänkande med förslag
till ändrad lagstiftning angående s. k. rattfylleri (Statens off. utredn. 1940: 17).
Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1939 års markkommission (1940: 15).

Den 31 mars 1939 förklarade Kungl. Maj:t sig vilja medverka vid tillsättandet
av en för staten och Stockholms stad gemensam kommission med upp -

Riksdagsberättelsen.

I Kl 4 gift att utföra undersökningar och föra förhandlingar rörande mellan staten
och staden föreliggande markproblem samt inkomma med de förslag, vartill
undersökningarna och förhandlingarna kunde föranleda. Samtidigt utsåg
Kungl. Maj:t ordförande och representanter för staten i kommissionen, nämligen ordförande: Nothin,

T. K. V., överståthållare;

representanter för staten:

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm.;

Råstock, A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.

Enligt beslut av stadskollegiet i Stockholm den 9 mars 1939 hade utsetts
till

representanter för staden:

Ström, O. F., stadsfullmäktiges ordförande, led. av I kamm.;

Hernlund, G. A. V., stadsfullmäktiges förste vice ordförande, överdirektör.
Kommissionen har utsett till
sekreterare:

Lindell, I. A., hovrättsassessor.

Beträffande kommissionens uppdrag, se 1940: K 15.

Kommissionen har den 18 mars 1940 avgivit betänkande angående uppgörelse
mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad rörande vissa
markfrågor m. m. i Stockholm (Statens off. utredn. 1940: 6).

Uppdraget är därmed slutfört. 5

5. Sakkunniga för verkställande av en allmän översyn av telegrafverkets

organisation.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1940 (se rostoch
Inrikes tidn. den 29 mars 1940):

Granholm, A., f. d. generaldirektör, ordförande;

Lundgren, J. A., byråchef;

Berger, O. A., t. f. kansliråd.

Sekreterare:

Heimburger, H. A., sekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

Utredning bör verkställas i syfte att giva telegrafverket den organisation,
som kan anses mest rationell med hänsyn till den starka tekniska och kvantitativa
utveckling, som särskilt telefonväsendet undergått sedan år 1902, då
huvuddragen av den nuvarande organisationen fastställdes. Utöver de skäl för
en undersökning av frågan om organisationens anpassning till de aktuella
uppgifterna, som ligga i telefonrörelsens starka utveckling, kunna även framhållas
de nya arbetsuppgifter, som de senaste årens tekniska utveckling pålagt
telegrafverket. Under beaktande jämväl av att verkets förvaltningskostnader
hållas inom de gränser, som med avseende å organisationens effektivitet
kunna anses skäliga, böra såväl styrelsens som den yttre verksamhetens

59

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

organisation överses. Sådana spörsmål som flågan örn distriktens storlek 1 K
jämte därmed sammanhängande problem böra tagas under ingående övervägande,
därvid uppmärksamhet bör ägnas åt frågan örn lämpligheten av
att — såsom redan är förhållandet vid statens järnvägar — samtliga avdelningar
inom ett distrikt ställas under en gemensam distriktsledning.

Under år 1940 hava 33 sammanträden hållits.

De sakkunniga hava den 1 november 1940 avgivit betänkande med förslag
till organisation av telegrafverket (Statens off. utredn. 1940: 27).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 194:1.

6. 1938 års sakkunniga för utredning örn vägväsendets förstatligande

(1939: 10; 1940: 7).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1938:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Lidén, A., landshövding;

Quensel, S. G. L., hovrättsråd;

Hjort, K.-G. M., e. byråchef;

De Geer, A. L. G., friherre, ordförande i Svenska vägstyrelsernas förbund,
led. av I kamm.

Sekreterare:

Bexelius, T. A., hovrättsråd.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: K 10.

På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1939 har vidare åt de
sakkunniga uppdragits att verkställa av riksdagen begärd utredning dels om
affischering m. m. utmed vägar och järnvägar, dels ock om ändring i skyldigheten
enligt 17 § väglagen för köping och annat samhälle, för vilket stadsplanelagens
bestämmelser angående stad äga tillämpning, att kostnadsfritt
tillhandahålla vägmark.

De sakkunniga hava under 1940 intill den 22 november sammanträtt 26
gånger. Mellan sammanträdena hava ordföranden, Bolinder, Hjort och
sekreteraren haft ett stort antal överläggningar för beredning av vissa frågor.

Arbetet inom kommittén har fortskridit så långt att de sakkunniga beräkna
att kunna i januari 1941 avgiva betänkande rörande frågan örn vägväsendets
förstatligande.

I sin helhet torde de sakkunnigas arbete kunna avslutas före den 1 april
1941.

7. Trafiksåkerhetsutredningen (1940:8).

Tillkallad den 4 mars 1939 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december
1936:

Wistrand, A. D. H. (Lode), sekreterare hos arbetsdomstolen.

Lokal: Garvargatan 22; tel. 53 32 16.

60

Riksdagsberättelsen.

I K: 7 Beträffande utredningsmannens uppdrag, se 1937: K 8 och 1940: K 8.

Utredningsmannen har under år 1940, med bidrag från reservationsanslaget
till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten, i samråd
med statistiska centralbyrån utfört viss bearbetning av de uppgifter om
vägtrafikolyckor, som av cheferna för rikets polisdistrikt jämlikt gällande
bestämmelser avlämnas till statistiska centralbyrån.

På begäran av 1939 års högertrafikkommitté har utredningsmannen den
1 mars 1940 avgivit yttrande angående åtgärder mot olycksriskerna vid övergång
till högertrafik.

Med hänsyn till nödvändigheten av att under nu rådande förhållanden i
möjligaste mån nedbringa statsutgifterna har departementschefen genom beslut
den 13 september 1940 förklarat, att utredningen från och med den 1
oktober 1940 tills vidare icke skulle fullföljas. Sedan utredningsmannen i
skrivelse den 28 september 1940 förklarat sig villig att på egen bekostnad
fullfölja utredningen och avlämna vissa planerade betänkanden, har departementschefen
genom beslut den 8 november 1940 medgivit, att utredningsmannen
finge utan hinder av beslutet den 13 september 1940 tills vidare intill
den 1 mars 1941 utan kostnad för statsverket fortsätta utredningen.

Utredningsmannen har den 17 december 1940 avgivit ett principbetänkande
i trafiksäkerhetsfrågan (Statens off. utredn. 1940: 33).

Två specialbetänkanden, det ena angående revision av vägtrafikstadgan
och det andra rörande säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, äro
avsedda att avgivas före den 1 mars 1941. 8

8. 1939 års traktorsutredning (1940:10).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 (se Post
och Inrikes tidn. den 20 augusti 1939)

dels såsom utredningsman:

Berglund, H., kansliråd;

dels ock i egenskap av särskilda sakkunniga att överlägga med utredningsmannen
:

Björklund, L. A., led. av II kamm.;

Elliot, C. W., besiktningsman för motorfordon i Stockholm, major;
Lindberg, C., ordförande i Svenska lasttrafikbilägareförbundet;

Sjögren, C. E., föreståndare för lantbruksskolan vid Ultuna, led. av II kamm.;
Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Schwartz, V. A. O., amanuens.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1940: K 10.

Traktorsutredningen har under år 1940 intill den 1 december sammanträtt
två gånger, den 13 januari och den 21 februari.

Utredningen har den 27 februari 1940 avgivit yttrande angående yrkesmässig
trafik med traktorer och därtill kopplade släpvagnar. Av utredningens
uppdrag återstår att avgiva yttrande över en från jordbruksdepartementet
överlämnad, till nämnda departement ingiven framställning örn undan -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 61

tagande av bensin, avsedd att användas i jordbruksdrift, från särskild skatt. 1 K: 9
Vissa förberedande undersökningar i ämnet hava verkställts. Med hänsyn
till sedermera inträdda förhållanden på bensinmarknaden hava emellertid
ytterligare åtgärder för uppdragets utförande i denna del fått tillsvidare
anstå.

9. Statens steninköpskommitté (1938: S; 1939: 11; 1940: 13).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1936 för handhavandet
av inköp av gatsten för statens räkning med anlitande av de medel, som
för ändamålet anvisats enligt av riksdagen i skrivelse den 8 februari 1936,
nr 16, meddelat beslut. Sedermera har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut
uppdragit åt kommittén att jämväl verkställa dylika inköp med medel, som
därefter anvisats av riksdagen för budgetåren 1936/1937—1940/1941. Senast
har Kungl. Maj:t den 20 september 1940 uppdragit åt kommittén att verkställa
inköp av gatsten för tillverkning under tiden oktober—december 1940.

Ledamöter:

Matz, K. S., kommerseråd, ordförande;

Braune, E. G., byråchef;

Kullgren, V., direktör;

Lundgren, Hj., förtroendeman.

Suppleanter:

Mattsson, S., civilingenjör;

Karlsson, O. W., förtroendeman.

Sekreterare:

Johansson, A. O., amanuens.

Lokal och tel.: Kommerskollegium.

Kommittén har under år 1940 sammanträtt 18 dagar. I kommitténs sammanträden
ha i regel deltagit representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och statens arbetsmarknadskommission.

Kommittén har under året liksom tidigare successivt lämnat statsbeställningar
av sten för sysselsättning av gatstensarbetare från de egentliga stenindustridistrikten
i Göteborgs och Bohus län, Blekinge, Hallands och Kalmar
län samt under en kortare tid även av arbetare från viss del av Kristianstads
län. I slutet av år 1939 uppgick den inom gatstensindustrin sysselsatta
arbetsstyrkan till 2,700 å 2,800 man. Denna arbetsstyrka har under året i enlighet
med lämnade direktiv betydligt reducerats genom överflyttning av
stenarbetare till andra arbetsområden. Efter vissa förarbeten upprättade kommittén
i samråd med statens arbetsmarknadskommission i början av året en
plan för arbetsstyrkans reducering, och i mars 1940 påbörjades överföringen
av stenarbetare till annan sysselsättning. Vid sidan av den på delta sätt planerade
begränsningen av arbetsstyrkan har tidvis en viss ytterligare reducering
ägt rum genom att stenarbetare mera tillfälligt tagits i anspråk för andra
arbetsuppgifter. Under sommarmånaderna nedgick sålunda det inom gatstensindustrin
sysselsatta arbetareantalet till omkring 1,600 man. Sedan arbetare,
som mera tillfälligt haft annat arbete, återgått till stenarbetet, har arbets -

62

Riksdagsberättelsen.

I K: 9 styrkan under höstmånaderna något ökat och uppgick i oktober 1940 till omkring
1,750 man.

Kostnaderna för tillverkningen av sten för statens räkning från statsbeställningarnas
påbörjande under år 1936 och intill utgången av oktober månad
1940 ha, fördelade på de olika länen, uppgått till i avrundade tal följande

belopp:

Kronor.

Göteborgs och Bohus län.......................... 13,024,000

Blekinge » 2,827,000

Hallands > 786,000

Kalmar » 645,000

Kristianstads > 61,000

17.343.000

Kostnader för granitdockor till riksdagshuset........ 143,000

17.486.000

Sammanlagt hava intill utgången av oktober månad 1940 tillverkats i avrundade
tal 4.1 miljoner kvadratmeter smågatsten, 200,000 kvadratmeter
storgatsten och 118,000 löpmeter råkantsten. Av denna tillverkning fanns vid
nämnda tid en lagerbehållning av omkring 2.5 miljoner kvadratmeter smågatsten,
124,000 kvadratmeter storgatsten och 15,000 löpmeter råkantsten.

Jämlikt av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande inköpte kommittén i samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under år 1939 större delen av den
kvantitet sten, som erfordras för brobyggnaden mellan Sverige och Norge
vid Svinesund. Beställningar å resterande del av denna kvantitet hava
lämnats under innevarande år. Genom sistnämnda beställningar ävensom
vissa av de under senare delen av föregående år lämnade beställningarna,
vilkas färdigställande av olika anledningar kommit att skjutas över till år
1940, har sysselsättning under större delen av året kunnat beredas åt omkring
100 arbetare inom kant- och byggnadsstensindustrin. 10

10. 1938 års personalkommission vid statens järnvägar (1938: 9; 1939: 12;

1940: 14).

Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1937:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Lundqvist, C. E. H., förste trafikinspektör;

Butén, J. H., maskiningenjör;
utsedda av järnvägsstyrelsen,

Christiansson, K. G. S., ombudsman, utsedd av svenska järnvägsmannaförbundet; Dahlberg,

H. J., e. o. notarie, utsedd av statens järnvägars befälsförbund.

Sekreterare:

Bäck, J. F., revisor.

Biträdande sekreterare:

Andersson, F. W., bokhållare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 692.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

63

Beträffande kommissionens uppdrag, se 1938: K 9. I Kl 12

Under år 1940 har kommissionen intill utgången av november sammanträtt
59 dagar, varjämte kommissionen i samband därmed företagit ett flertal
resor för studier av arbetsuppgifterna för de tjänstemannagrupper, som
varit föremål för kommissionens undersökningar.

Kommissionen har under året slutbehandlat vissa avdelningar samt beträffande
dessa avdelningar avgivit tvenne betänkanden och förslag, nämligen
del I (Statens off. utredn. 1940: 14), omfattande förrådsavdelningen, tågfärjorna,
huvudverkstäderna, maskinavdelningen och banavdelningen, samt del
II (otryckt), avseende distriktskanslierna.

Kommissionen har dessutom avgivit vissa av järnvägsstyrelsen begärda utlåtanden.

Kommissionen fullföljer för närvarande sina undersökningar beträffande
trafikavdelningen. Då dessa undersökningar icke torde hinna avslutas under
året, har kommissionen för avsikt att under 1941 fortsätta desamma
ävensom undersöka järnvägsstyrelsens byråer och kontor.

11. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor örn järnvägsegendomens värde m. m. (1940: 16).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 4 augusti 1939:

Ledamöter:

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Westman, K. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., revisionssekreterare.

Lokal: Statens trafikkommission; tel.: Trafikkommissionen.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1940: K 16.

Nämnden har icke sammanträtt under år 1940.

12. 1940 års civila bgggnadsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 för
verkställande av utredning angående erforderliga åtgärder för förenkling
och standardisering av nybyggnader för civilförvaltningens räkning (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 augusti 1940):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Lindh, E., överste;

Markelius, S. G., byggnadsråd;

Jonson, B. G., arkitekt;

Dios, A. V., ingenjör.

Sekreterare:

Lindegren, S. G., arkitekt.

Lokal och tel.: Byggnadsstyrelsen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

64

Riksdagsberättelsen.

I Kl 12 Det ligger i sakens natur, att de myndigheter, vilka handhava byggnadsärenden,
särskilt i medvetenhet om vad tidsläget kräver, vinnlägga sig örn
ali iakttaga all nödig sparsamhet. Det synes emellertid kunna ifrågasättas,
huruvida icke arbetet på att förbilliga statens byggnadsverksamhet skulle
underlättas och effektiviseras, om en särskild undersökning i ämnet företoges.
Utredningen skulle omfatta alla områden av den statliga civila byggnadsverksamheten
—- alltså även statens affärsdrivande verk — och syfta
till att erhålla enhetliga riktlinjer för en förenkling och standardisering av
denna verksamhet. Det bör även undersökas, i vad mån av statliga och
kommunala myndigheter utfärdade normer och föreskrifter i avseende å
byggnadsverksamheten verka onödigt fördyrande och därför kunna tänkas
böra revideras. Jämväl redan beslutade eller planerade byggnadsföretag böra
underkastas granskning från här angivna utgångspunkter. Undersökningen
torde böra taga sikte icke endast på nybyggnadsverksamheten, utan
även på i vad mån ett förbilligande av underhållsarbetena kan ske, utan
att härigenom olägenheter på längre sikt uppkomma. De normer för den
offentliga byggnadsverksamheten, som efter undersökningen kunna komma
att utfärdas, torde böra bliva tillämpliga även vid sådana kommunala byggnadsföretag,
till vilka statsbidrag utgå. Några närmare riktlinjer i övrigt för
utredningsarbetet synas icke böra uppställas, utan alla föreliggande möjligheter
och uppslag i angivet syfte torde förutsättningslöst böra undersökas.

Inom utredningen hava intill utgången av november månad 1940 26 sammanträden
hållits.

Utredningens arbete har hittills huvudsakligen varit inriktat på att i kostnadsbesparande
syfte granska planerade, men ännu icke påbörjade statliga
byggnadsföretag. I samband härmed hava även två studieresor företagits till
orter, där aktuella ^byggnadsfrågor varit för handen, varjämte utredningen
med anlitande av för ändamålet särskilt anställd arbetskraft låtit utföra
ritningar och utredningar beträffande rumsstorlekar m. m. för skilda byggnader.

Utredningen har till Kungl. Majit eller vederbörande statsdepartement avgivit
följande utlåtanden:

den 6 november 1940 rörande betänkande och förslag angående statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet m. m.; den 6 november 1940 rörande
reviderat förslag till nybyggnad för dövstumskolan i Härnösand; den
12 november 1940 rörande uppförande av byggnad för tandpoliklinik i Kumla;
den 12 november 1940 rörande vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra och den 14 december
1940 reviderat förslag till ny stationsbyggnad vid Bulltofta flygplats.

13. B rcindskoleut redningen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 13 september 1940
att verkställa utredning rörande frågan om inrättande av en statlig brandskola
samt frågan om fastställande i författningsväg av mera detaljerade

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 65

kompetensföreskrifler för den heltidsanställda brandpersonalen i olika be- I K: 13
fälsställningar (se Post- och Inrikes tidn. den 19 september 1940):

Forssman, H. O. F., brandchef, överstelöjtnant, ordförande;

Berglund, P. V. M., undervisningsråd;

Rörström, A., brandman.

Sekreterare:

Petri, B., hovrättsfiskal.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset 274.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

De utbildningsmöjligheter, som nu stå brandchefer, brandmästare och
brandförmän till buds, äro tämligen begränsade. Detta förhållande har av
brandmännen själva känts som en allvarlig brist. År 1937 tillsatte därför
Svenska Brandskyddsföreningen, Svenska Brandkårernas Riksförbund och
Svenska Kommunalarbetareförbundet en kommitté, som utarbetade ett förslag
till organisationsplan för en statlig brandskola. Under åberopande av denna
utredning ha de tre organisationerna i skrivelse den 30 april 1940 hemställt,
att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för anordnande av en statlig brandskola
samt att i brandstadgan eller de kommunala brandordningarna måtte
intagas bestämmelser av innehåll, att utbildning vid brandskolan skulle vara
obligatorisk för vinnande av heltidsanställning såsom brandchef, brandmästare
eller brandförman vid yrkesbrandkår.

I skrivelsen anföres, att de uppgifter, som åvila brandskyddet, blivit allt
viktigare. Sålunda uppvisa städerna samt handels- och industriområdena
en allt större byggnadskoncentration, varigenom faran för eldens spridning
ökas. Brandskyddsarbetet ställer också numera större krav på sina utövare
än tidigare. Sålunda blir brandmaterielen av en allt mera invecklad teknisk
konstruktion. Befäl och underbefäl måste äga god kännedom om bl. a. hydrodynamik,
mekanik och elektricitetslära för alt väl kunna sköta sina befattningar.
På grund av förekomsten av eldfarliga oljor samt då kemiska släckningsmedel
i allt större utsträckning komma till användning måste brandkårspersonalen
även äga goda kemiska kunskaper. Vidare förutsätta de nya
byggnads- och brandstadgorna, att brandbefälet avger yttranden i byggnadstekniska
och stadsplanetekniska frågor, varigenom brandbefälets utbildning
och omdöme får stor betydelse för samhällenas ändamålsenliga bebyggelse.

Vad som emellertid gör kravet på bättre utbildning av brandpersonal särskilt
aktuellt är, framhålles vidare i skrivelsen, arbetet på det civila luftskyddet.
Erfarenheter från de krigförande länderna lia visat, att det kräves
ett ytterst kraftigt brandförsvar för att begränsa verkningarna av ett anfall
med brandbomber. Under kriget i Finland lära 20 till 30 eldsvådor ha
uppstått på en enda ort efter ett luftangrepp, och sådana angrepp uppgivas
lia förekommit mot ända upp till 58 samhällen på samma dag. I alla kulturstater
torde allmänt anses, framhålles det vidare, att brandskyddet är en av
det civila luftskyddets allra viktigaste grenar.

Bilt. tilt rilcsd. prof. 1941. 1 samt. 5

Itiksdagsberiittclscn.

I K: 13

66 Riksdagsberättelsen.

I brandstadgan har, framhålles till sist i skrivelsen, ej upptagits några
kompetensfordringar för innehav av befattning inom brandväsendet utöver
den allmänna bestämmelsen i brandstadgans 7 §, att länsstyrelsen skall pröva
den tillsattes kompetens. Det vore emellertid till gagn om det i samband
med en statlig brandskolas inrättande stadgades särskilda kompetensfordringar
för den heltidsanställda brandpersonalen i olika befälsställningar.

Över skrivelsen ha yttranden efter remiss avgivits av åtskilliga myndigheter,
som tillstyrkt ett genomförande av de framställda förslagen.

Vad sålunda i ärendet anförts synes, framhöll departementschefen vidare,
vara värt beaktande. Redan de uppgifter, som med hänsyn till förhållandena
under fredstid åvila brandkårerna, äro numera så viktiga och krävande,
att det framstår som ett angeläget behov att brandmännens utbildningsfråga
erhåller en tillfredsställande lösning. Härutöver är det emellertid — som
erfarenheter från de krigförande länderna bestyrka — särskilt i ett läge som
det nuvarande ett viktigt samhällsintresse, att brandmännen äro väl skickade
att fylla sina uppgifter i det civila luftskyddets tjänst. Med hänsyn härtill
torde frågan örn inrättande av en statlig brandskola samt om kompetensföreskrifter
för viss brandpersonal böra bliva föremål för utredning.

Utredningen har intill den 22 november 1940 sammanträtt tretton gånger.
Utredningen beräknas bliva slutförd under första halvåret 1941.

14. Djurgårdskommissionen.

Ledamöter:

Edén, N., f. d. landshövding, ordförande;

Andersson, A. B., snickare, led. av II kamm.;

Bauer, F. H. N., advokat;

Grönvall, S. I., kammarråd, tillika ombudsman;

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Schönmeyr, L. J., major, tillika verkställande direktör.

Sekreterare;

Grönvall, S. I.

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal: Drottninggatan 3; tel.: 10 55 91, 10 38 04 och 11 46 88.

I kommissionens sammansättning har under året inträffat den förändring
att, sedan ledamoten riksgäldsfullmäktigen A. Råstock den 3 juli 1940 avlidit,
Kungl. Maj:t den 19 augusti 1940 till ledamot efter Råstock förordnat
ledamoten av riksdagens andra kammare A. B. Andersson.

Beträffande kommissionens allmänna uppgifter, se 1937 sid. 60.
Djurgårdskommissionens huvudsakliga förvaltningsuppgifter härröra ur
nedanstående beslut.

Kungl. Maj:t har uppdragit åt djurgårdskommissionen att i enlighet med
bestämmelserna i den för kommissionen gällande instruktionen (Sv. förfsaml.
962/1937) handhava

A) dels jämlikt riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposi -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 67

tion 252/1930 exploateringen av i stadsplan intagna delar av Ladugårdsgär- I Kt 14
det, som bl. a. avses i 1928 och 1931 års Ladugårdsgärdesöverenskommelser
mellan kronan och Stockholms stad (jfr Kungl. Maj:ts proposition 247/1928);

Bj dels jämlikt riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
290/1937 exploateringen av det kronan tillhöriga Marieberg—Konradsbergskomplexet; C)

dels jämlikt riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
304/1939 exploateringen av där avsedda områden vid Johanneshov—
Kvarnängen;

D) dels i anledning av vissa riksdagens beslut det uppdrag, som framgår
av Kungl. Maj:ts beslut den 2 december 1932 angående vissa åt kronans
fastighetskommission av år 1925 tidigare anförtrodda utredningar och underhandlingar,
ävensom, sedan djurgårdskommissionen under åberopande
av innehållet i § 2 mom. 3 av den för kommissionen gällande instruktionen
gjort hemställan därom, genom beslut den 24 november 1933 uppdrag att förhandla
med Stockholms stad rörande intagande i stadsplan av vissa ytterligare
områden å Ladugårdsgärdet i Stockholm m. m., samt genom beslut den
9 augusti 1940 uppdrag att förhandla med Stockholms stad om stadsplan för
kronans Bellevueområde jämte stadens intilliggande områden.

A. Exploateringsverksamheten å Ladugårdsgärdet.

Antalet under budgetåret 1939/40 försålda fastigheter uppgår till 7. En
fastighet har efter Kungl. Maj:ts medgivande under hand försålts till A.-B.
Stockholms Badmintonhall för uppförande av idrottshall med plats för fem
badmintonbanor. Försäljningspriset utgjorde 45,000 kronor. De övriga sex
tomterna, vilka hava en ytvidd av tillhopa 4,329.3 kvadratmeter med sammanlagt
316 normaleldstäder örn 30 kvadratmeters yta, äro avsedda för bostadsändamål.
Av tomterna hava tre försålts utan anbudsförfarande enligt
särskilda Kungl. Maj:ts beslut, samt övriga efter infordrande av skriftliga anbud.
Sammanlagt hava köpeskillingarna uppgått till 682,200 kronor, motsvarande
i genomsnitt 157 kronor per kvadratmeter och 2,159 kronor per
normaleldstad.

Sammanlagda beloppet av köpeskillingarna för de under året försålda sju
fastigheterna uppgår till 727,200 kronor. Tomten nr 1 i kvarteret Servisen
skall tillträdas senare under budgetåret 1940/41 och då till betalning förfallande
köpeskillingsdel 190,000 kronor är inräknad i förenämnda belopp
727,200 kronor. Den till A.-B. Stockholms Badmintonhall försålda fastigheten
skulle tillträdas den 1 december 1940; den då till gäldande förfallande
köpeskillingsdelen örn 40,000 kronor är likaledes inräknad i beloppet
727,200 kronor.

Inom det vid Frihamnen belägna industriområdet har under budgetåret
ingen ytterligare uthyrning av tomter ägt rum.

För den fortsatta exploateringen av Ladugårdsgärdet undersöker kom
missionen möjligheterna att redan nu kunna göra den i 1931 års stadsplan
fastställda kvartersmarken norr örn Kampementsbacken tillgänglig för för -

68

Riksdagsberättelsen.

I K: 14 säljIlin8- Den för detta område erforderliga huvudavloppsledningen skulle
betjäna även staden tillhöriga områden vid Värtan och Hjorthagen och förhandlingar
pågå med staden om utförandet av samt fördelningen mellan
kronan och staden av kostnaderna för ledningen.

B. Verksamheten för exploatering av Marieberg—Konradsbergsområdena.

Kommissionen har under året sökt påskynda evakueringen av dessa områden
samt vidtagit en del förberedande åtgärder för områdenas exploatering.
Tidpunkten för exploateringens igångsättande är beroende av, när områdena
ej längre erfordras för nuvarande statliga verksamhet.

Inom Mariebergsområdet har under året utsprängts ett skyddsrum för
ammunitionsfabriken. Enär skyddsrummet förlagts å mark, som enligt det
år 1937 mellan kronan och Stockholms stad träffade avtalet såsom blivande
park skall överlåtas till staden, har kommissionen enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 15 december 1939 dels träffat avtal med staden om rätt för kronan
att utföra anläggningen och dels ombesörjt anskaffande av ritningar samt
vidtagit åtgärder i övrigt, som erfordrats för arbetenas utförande. Skyddsrummet
blev färdigställt under maj månad 1940.

C. Exploateringsverksamheten inom Johanneshov—Kvarnängen.

Gatu- och ledningsarbeten hava under året påbörjats inom de öster örn
Nynäsvägen belägna exploateringsområdena och bedrivits så, att utbud av
tomter med 364 eldstäder till försäljning kunnat äga rum under november
1940. Anbuden skola vara inlämnade den 15 januari 1941.

Under året hava ägt rum förhandlingar med staden örn vissa stadsplaneändringar
rörande Johanneshov—Kvarnängenområdena, vilka förhandlingar
delvis avslutats och lett till av Kungl. Majit den 15 september 1939 och den
17 maj 1940 godkända stadsplaneändringar jämte därtill anknutna stadsplaneavtal
mellan kronan och staden.

D. Förhandlingar med Stockholms stad rörande reglering av vissa, mark m.

fl. frågor.

Förhandlingsarbetet bär under budgetåret 1939/40 i stort sett vilat med
hänsyn till 1939 års markkommissions verksamhet.

Sedan Stockholms stad framlagt förslag till stadsplaneändring för vissa
staden tillhöriga områden invid det av kronan ägda Bellevueområdet vid
Brunnsviken, men dessa förslag föranlett anmärkningar ur kronans markägaresynpunkt,
har djurgårdskommissionen efter samråd med riksmarskalksämbetet
funnit sig böra till Kungl. Majit ingå med hemställan om bemyndigande
att med Stockholms stad upptaga förhandlingar om stadsplan
för kronans Bellevueområde jämte stadens intilliggande områden. Sedermera
har Kungl. Majit den 9 augusti 1940 meddelat djurgårdskommissionen dylikt
uppdrag. Förhandlingar och utredningar i anledning av detta uppdrag pågå.

Det ekonomiska resultatet av djurgårdskommissionens verksamhet under
budgetåret 1939/40 samt under åren 1931—1940 framgår av vidfogade sammanställningar.

Ekonomiskt sammandrag rörande djnrgårdskommissionens förvaltningsverksamhet budgetåret 1939/40.

Debet:

1) a) Influtna köpeskillingar för tomter,

försålda under budgetåret..........

b) Köpeskillingsdel för fastigheter, försålda
under budgetåret, som skall erläggas
budgetåret 1940/41..........

2) Å reverser, avlämnade som köpeskil lingslikvid

för tomter på budgetåret
belöpande räntor..................

3) Arrenden och hyror för områden ____

4) Inkomster av administrationstillägg----

Kredit ■ Summa inkomster

1) Förvaltningskostnader:

a) Avlöningar och expenser (A, B, C,

E, D3) ..........................

b) Renhållning, vägunderhåll och tillsyn

c) Skatter ........................

d) Kostnader för fastighetsbildning..

e) Övriga förvaltningskostnader ....

2) Flyttning och iordningställande av mili

tära anordningar

3) Stadsplanearbete och kartläggning

4) a) Bruttoutgifter för gatuarbeten:

1) kostnader för gatuar beten

att helt återgäldas
kommissionen ........ 75,914:07

2) kostnader för bredd ning

av Valhallavägen
öster om Värtavägen .. 29,139:84

3) kostnader för breddning
av Värtavägen .. 2,978: 21

4) övriga gatuanlägg ningskostnader.

....... 863,322:05 971,354: 47

b) Avgående inkomster för
förskotterade gatukostnader: 1)

för kostnader, avsedda
under 4al)...... 68,672:50

2) för Valhallavägens

breddning väster örn
Sibyllegatan.......... 126,120:67

3) för övriga gatudelar

inom Ladugårdsgärdet 42,599:12 — 237,392: 29 733,961:88

Ladugårdsgärdes området Kronor -

Johanneshov och
Kvarnängen
Kronor

497,200: -

230,000: —

96,251:86
90,748:10
15,993: 43

930,193:39

82,679: 04
15,874: 59
11,795: 27
1,448: 80
12,399:87

124,197:57

53,353: 63
4,493: 73

Summa utgifter ''

916,006:81

4,231:39

Marieberg- Konradsbergsområdena

Kronor

916: 67

4,231:39

645

3,447

18

614

83

26

4,725:09

6,749:30

125.394: 50

136,868:89

916: 67

1,181:

1,181: -3,013: 50

420:-

4,614:50

Summa

Kronor

497,200: —

230,000: -

96,251: 86
95,896:16
15,993: 43

935,341:45

130,103: 66

53,353: 63
14,256: 53

1,097,168: 67

-237,392:29 859,776:38

1,057,490:20

03

o

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Ekonomiskt sammandrag för djurgårdskommissionens förvaltningsverksamhet

exploateringsområden.

Vj 1931—so/« 1940 beträffande nedanstående

-a

o

Debet: 1) Av Stockholms stad erlagd gatumarkser- sättning enligt avtal den 13/s 1931........ 2) Köpeskillingsmedel ...................... 3) Räntor.................................. 4) Hyresinkomster.......................... 5) Inkomster av administrationstillägg ...... 6) > från förskotterade kostnader för gator ........................ 7) » från fastighetsägare för gårds- utrymmenas inom kvarteren iordningställande..............	Lad ugårdsgärdes -området Kronor	Johanneshov och Kvarnängen Kronor	Mariebergs-Konrads- bergsområdena Kronor	Summa Kronor
392,000: — 40,322,898: — 1 1,087,895:86 2 603,206:10 25,512:76 356,726:42 1,236,318:76	114,031:39	916: 67	392,000: -40,322,898: — 1,087,895: 86 718,154:16 25,512:76 356,726: 42 1,236,318: 76
Summa	44,024,557:90	114,031: 39	916: 67	44,139,505:96
Kredit:
Förvaltning m. m.........................	1,049,457:27	34,703:39 1	_ 8
Stadsplanearbeten m. m.....................	211,497: 73	5,584: — 3	_ 4
Gatuarbeten m. m.........................	5,146,724: 99 6.407,679:99	— 6 40.287:39	_ 6 _	6,447,967:38
Förskott för gatuarbeten
avseende Marieberg-Konradsberg..........	420: —
> Johanneshov och Kvarnängen ..	125,394: 50 125.814: 50	- -	—	125,814:50
Förskott för stadsplanekostnader
avseende Marieberg-Konradsberg..........	28,682: 50
> Johanneshov och Kvarnängen ..	31,627: 30 60.309: 80	- -	—	60,309:80
Gottgörelse till djurgårdsfonden enligt kungl.
brev den 12/a 1932........................	147,427: —	- -	—	147,427: —
Utgifter för Gustaf Adolfskyrkan............	41,334: -

Riksdagsberättelsen.

Utgifter för Fredrikshovs slottsbyggnad...... Utgifter för iordningställandet av Drottning Kristinas väg (kungl, brev den 13/s 1931) ..	50,050: — 39,295: —	130,679:				130,679: —
Medel, disponerade för militära ändamål ....		14,441,701: -	—	—	—	14,441,701: —
Odisponerade medel: hos statskontoret kontant behållning .................... fordringar ............................ hos kommissionen kontant, i riksbanken samt å postgiro ....	+18,598,149:87 + 1,870,548:17 4,070:36	2 20,464,627: 68	73,744: —	73,744: -	916: 67	20,539,288:35
Under budgetåret 1940—1941 förfallande köpe-skillingsmedel............................		230,000: —	—	—	—	230,000: —
Kostnader för gator m. m. att helt eller delvis återgäldas kommissionen av annan........		515,034:17	—	—	—	515,034:17
Kontant behållning hos statskontoret å den av Stockholms stad erlagda gatumarksersätt-ningen enligt avtalet den l3/s 1931........		264,966: —				264,966: —
Utgifter för gårdsutrymmenas inom kvarteren iordningställande: hittills guldet belopp .................... hos kommissionen innestående belopp (kon-tant eller fordringar) för återstående arbeten................................	1,926,198: 76 110,120: —	1,236,318:76				1,236,318: 76
Summa		44,024,557.90		114,031:39	916:67	44,139,505:96

1 Härav förfalla till betalning under budgetåret 1940—1941 kronor 230,000:—.

* > utgöra 28,313:91 kronor den 1/i 1940 upplupen men ej förfallen ränta.

3 Härtill komma av Ladugårdsgärdesmedel förskotterade stadsplanekostnader för tillhopa 31,627:30 kronor.

4 Av Ladugårdsgärdesmedel hava förskotterats stadsplanekostnader örn tillhopa kronor 28,682: 50.

5 » » » » kostnader för gatuarbeten om tillhopa kronor 125,394:50.

* * » » » kostnader för gatuarbeten örn tillhopa kronor 420: —.

1 Härtill komma av Ladugårdsgärdesmedel förskotterade kostnader för förvaltning m. m. örn kronor 493:70.

8 » > > > > »»>>>>» 1,181: —.

*

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

72

Riksdagsberåttelsen.

I Fi: l

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. 1938 års tobakshanclelsutreclriing (1939:12; 1940:14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 april 1938:

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm., ordförande;

Gustavson, D. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Hammarlund, N., lantbrukare, led. av II kamm.;

Henriksson, N. T., direktör, led. av II kamm.;

Sandén, J., redaktör, led. av I kamm.

Sekreterare:

Nordfelt, Hj., hovrättsassessor.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1939: Fi 12.

Utredningen har under året sammanträtt 14 dagar.

Sakkunniga ha den 16 december 1940 avgivit betänkande rörande reglering
av import- och detaljhandeln med tobaksvaror.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Finansfullmaktssakkunniga (1940:21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 12 juni 1939):

Hildebrand, K. E. H., fil. d:r, riksgäldsfullmäktiges ordförande, ordförande;
Runemark, P. S., t. f. generaldirektör;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Broomé, J. T. A., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 21.

De sakkunniga hava med skrivelse den 24 februari 1940 till departementschefen
överlämnat promemoria med förslag till ändring av § 63 regeringsformen
m. m. jämte till promemorian hörande bilagor.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning rörande ändrad uppställning av riksstatens

fjärde huvudtitel (1940: 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939:

Wärn, T. G., statssekreterare, ordförande;

Bring, J., kommendörkapten;

Murray, C. A., byrådirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 24.

De sakkunniga hava den 6 maj 1940 avgivit utredning och förslag rörande
uppställningen av riksstatens fjärde huvudtitel.

Uppdraget är därmed slutfört.

73

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

4. Sakkunniga angående skattebetalning i förskott (1940:27). I Fii 6

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 november 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1939):

Hildebrand, K. E. H., fil. d:r, riksgäldsfullmäktiges ordförande, ordförande;

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef;

Enger, J., postsparbankschef.

Sekreterare:

Ehnbom, B., revisionsassistent.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 27.

I vissa postala frågor har anlitats sakkunnigt biträde av sekreteraren å
generalpoststyrelsens bankavdelning O. I. Viklund.

De sakkunniga ha den 28 juni 1940 avlämnat tryckt redogörelse för resultatet
av den verkställda utredningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunniga för utredning av frågan örn avvägningen av den direkta
statsbeskattningen för>budgetåret 1940/41.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 januari 1940):

Andersson, E., redaktör, led. av I kamm.;

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm.;

Anderson, A. I., fil. d:r, redaktör, led. av II kamm.;

Andersson, C. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.

Enligt direktiven skulle de sakkunniga, under hänsynstagande jämväl till
den skärpta indirekta beskattningen, undersöka frågorna om avvägningen
av beskattningen mellan inkomst och förmögenhet samt fördelningen av
skattebördan mellan fysiska och juridiska personer ävensom granska frågan
örn reduktionsregler vid förmögenhetsbeskattningen.

De sakkunniga ha under året sammanträtt sju dagar under departementschefens
ordförandeskap.

Resultatet av de sakkunnigas arbete har redovisats i proposition nr 185
till 1940 års lagtima riksdag.

Uppdraget är slutfört.

6. Sakkunnig angående nöjesskatten.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1940 (se rostoch
Inrikes tidn. den 1 februari 1940):

Laurin, J., borgmästare.

Enligt direktiven ålåg det den sakkunnige att inom departementet biträda
med utredning av frågan örn beskattningen av offentliga nöjestillställningar.

Den sakkunnige har den 29 februari 1940 till departementschefen avgivit
tryckt promemoria angående nöjesskatt.

Uppdraget är därmed slutfört.

74 Riksdagsberättelsen.

I Fil 7 B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.

7. Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1938:6; 1939:8; 1940:12).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., generaldirektör.

Utredningen beräknas vara avslutad inom en nära framtid.

8. Kommunalskatteberedningen (1938: 8; 1939: 9; 1940: 13).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 januari 1936.
Sammansättning:

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Hagberth, N. E., domänintendent;

Sandberg, O. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Bergstedt, C. J., landskamrerare.

Sekreterare:

Thomasson, E., hovrättsråd;

Björklund, K., kammarrättsassessor.

Lokal: Munkbron 7; tel. 10 74 33, 10 74 49 och 1123 36.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1937: Fi 20.

Jämlikt departementschefens uppdrag har jägmästaren G. Olhammar biträtt
beredningen i fråga om skogsbeskattning. Därjämte hava kammarrättsrådet
C. W. U. Kuylenstierna och andre länsbokhållaren Jarl Fröberg såsom
experter lämnat biträde åt beredningen.

Utkast till beredningens betänkande rörande huvudfrågorna hava uppsatts
och justeringen därav har påbörjats. Kompletterande statistiska utredningar
hava verkställts. Under året hava 32 sammanträden hållits. Arbetet
har försenats av att ledamöternas och sekretariatets arbetskraft delvis tagits
i anspråk för andra av krisförhållandena förorsakade uppdrag.

Beredningen har dels i skrivelse den 6 mars 1940 hos Kungl. Maj:t hemställt,
att undersökning måtte verkställas för att utröna, huruvida icke en
förbättring i taxeringsresultatet skulle kunna vinnas genom jämkning i eller
bättre utformning av grunderna för värderingen av skog, i anledning varav
Kungl. Maj:t uppdragit åt domänstyrelsen att verkställa den begärda utredningen,
dels avgivit yttrande över bostadssociala utredningens promemoria
rörande byggnadsverksamheten och bostadsförsörjningen, dels ock avgivit
utlåtande över folkskolans besparingssakkunnigas betänkande angående statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet m. m. Sistnämnda utlåtande innehåller
ett av beredningen i saken utarbetat förslag.

Beredningens betänkande i huvudfrågorna beräknas bliva avlämnat under
1941.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

75

9. Sakkunniga för undersökning av taxering sutfallet vid 1938 års allmänna I Fl; 12

fastighetstaxering (1939: 21; 1940: 28).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 januari 1938:

Höijer, E., t. f. överdirektör;

Lindeberg, E., överdirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 21.

Arbetet för utrönande huruvida jämnhet och likformighet de olika länen
emellan uppnåtts vid taxeringen av jordbruksfastigheter har oavbrutet fortgått
från november 1938 till juli 1940. Sedan under senare halvåret 1940
sammanfattningen av resultaten härav väsentligen fullbordats, beräkna de
sakkunniga kunna avgiva slutligt utlåtande under första halvåret 1941.

10. Sakkunniga för utredning angående statens pensionsanstalts fondställ ning

(1939:13; 1940:15).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

11. 1938 års tulltaxerevision (1939: 14; 1940: 16).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:

Sandquist, C. E. L., byråchef;

Wickman, K. A., förste byråingenjör, t. f. kommerseråd.

Sekreterare:

Bergström, S., kammarskrivare.

Lokal: Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå; tel. 10 83 95.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 14.

Av de i de båda senaste riksdagsberättelsema intagna redogörelserna för de
sakkunnigas arbete framgår, att de sakkunniga t. o. m. den 15 november 1939
avgivit tre betänkanden med förslag till ändringar i olika delar av tullagstiftningen.
Efter nämnda tidpunkt har utarbetats ett utkast till slutbetänkande,
innefattande förslag till ny tulltaxa med statistisk varuförteckning
m. m. Emellertid har de sakkunnigas verksamhet, huvudsakligen på grund
av rådande osäkra tidsförhållanden, i juli 1940 tills vidare inställts.

12. Sakkunniga för utredning av frågan örn malmexportens fördelning
mellan Luleå och Narvik (1939: 15; 1940: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Hansén, D., landshövding;

Waldenström, M., direktör.

Sekreterare:

Klackenberg, O. H., t. f. andre kanslisekreterare.

De sakkunnigas arbete har under året vilat på grund av departementschefens
beslut den 30 december 1939.

76

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 13 13. 1938 års pensionssakkunniga (1939: 17; 1940: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:
Westling, E. A., expeditionschef, ordförande;

Andersson, E., redaktör, led. av I kamm.;

Jansson, C. R., möbelsnickare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Ericson, F. C. W., e. o. andre kanslisekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 343 (ordf.) och 578 (sekr.).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Fi 17.

Enligt av departementschefen den 16 februari 1939 meddelat förordnande
biträder förste aktuarien A. H. B. Wingborg de sakkunniga med vissa försäkringstekniska
beräkningar m. m.

De under 1939 igångsatta försäkringstekniska undersökningarna ha fortsatts
och i det närmaste slutförts, varjämte utredningar i åtskilliga detaljfrågor
verkställts. Upprättat preliminärt utkast till allmänt tjänstepensionsreglemente
har varit föremal för överläggning och fortsatt bearbetning, varjämte
utkast till allmänt familjepensionsreglemente uppgjorts och diskuterats.

De sakkunniga ha efter remiss den 27 februari 1940 avgivit yttrande till
riksdagens första kammares första tillfälliga utskott i fråga om vissa åtgärder
i syfte att tillgodogöra samhället de partiellt arbetsföras arbetskraft,
i vad nämnda fråga berör de statliga befattningshavarnas avgångsålder.
Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 31 maj 1940 uppdragit åt de
sakkunniga att verkställa av riksdagen begärd utredning av spörsmålet örn
en förlängning av gällande anståndstid för avsked ur tjänst vid uppnådd pensionsålder.

Departementschefen har genom särskilda beslut den 31 oktober och den 21
november 1940 anmodat vissa personalsammanslutningar eller grupper avsammanslutningar
att utse representanter jämte ställföreträdare för dem att
överlägga med de sakkunniga rörande utformningen av de nya tjänste- och
familjepensionsreglementena. De utsedda representanterna ha varit riksgäldsfullmäktigen
E. Eriksson och förrådsmästaren G. Mattelin för statstjänarkartellen,
majoren S. E. Öberg för svenska officersförbundet, rektorn

C. A. Sjöwall för de till Sveriges statstjänstemannanämnd anslutna civila
personalföreningama, sekreteraren A. G. Linnäs för trafiktjänstemännens
riksförbund, regementskassören A. Almroos för svenska underofficersförbundet,
kontorsskrivaren Maria Waller för de kvinnliga kårsammanslutningarnas
centralråd ävensom folkskolläraren T. Torbjär, överläraren Hedvig Norgren
och småskollärarinnan fru Ruth Linder för Sveriges allmänna folkskollärareförening,
Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund
samt Sveriges småskollärarinneförening gemensamt.

De sakkunniga ha under året sammanträtt 57 dagar. Under sammanträdesdagarna
den 25—28 november 1940 ha överläggningar hållits med personalsammanslutningarnas
representanter.

Uppdraget beräknas kunna bliva slutfört under någon av de första månaderna
av år 1941.

77

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

14. 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga (1940: 19). I Fil 17

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 mars 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 maj 1939):

Wijnbladh, Th. O. R., generalkrigskommissarie, ordförande;

Björck, K. A. W., generaldirektör;

Westling, E. A., expeditionschef.

Sekreterare:

Berger, O. A., t. f. kansliråd.

Biträdande sekreterare:

Waerneman, R. A., amanuens.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 19.

Under året ha 62 sammanträden hållits. Därvid ha bland annat överläggningar
ägt rum med representanter för olika personalorganisationer.

Det hittills bedrivna utredningsarbetet har omfattat befattningar till och
med 29 lönegraden. I denna del beräknas arbetet vara slutfört i början av
år 1941. Därefter återstå dels frågan om inplacering i löneskalan av byråchefstjänster
och därmed likställda befattningar, dels ock slutligen verkställandet
av formell översyn av tjänsteförteckningens uppställning och tjänstebenämningarna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1941.

15. 1939 års sulfitspritsakkunniga (1940: 20).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

16. Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskapsåtgärder på det
skattepolitiska området (1940: 22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1939:

Lindahl, E., professor.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: Fi 22.

Enligt uppdrag av departementschefen ha såsom experter medverkat: vid
utredningen om omsättningsskatt landskamreraren A. Wigert och vid utredning
om värdestegringsskatt landskamreraren Wigert och kanslisekreteraren

E. Baehrendtz.

Till departementschefen ha under hand överlämnats en promemoria angående
omsättningsskatt, en promemoria angående den tidigare behandlingen
av frågan om värdestegringsskatt i Sverige samt en promemoria angående
krigskonjunkturskatt. 17 * *

17. Sakkunniga för utredning av frågan örn reglering av vissa militära

arvoden (1940: 23).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

78

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 18 18. Sakkunniga för utredning au frågan om principerna för den kommunala

lånepolitiken (1940: 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 5 juli och 11 november 1939):

Johansson, J. B., lantbrukare, led. av I kamm., ordförande;

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm.;

Larsson, Y. G. R., borgarråd.

Sekreterare:

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

Lokal: Svenska landstingsförbundet, Slussplan 9; tel. 10 05 70.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 25.

De sakkunniga ha under tiden februari—november 1940 hållit 24 sammanträden.
Enligt direktiven har först till behandling upptagits frågan om
kommunernas aktuella lånebehov. Utredning härom har verkställts, och i en
till departementschefen den 24 april 1940 ingiven promemoria ha de sakkunniga
framlagt utredningsresultaten samt uppdragit vissa riktlinjer för begränsning
av den kommunala upplåningen.

De sakkunniga, som därefter besvarat c:a 250 remisser av kommunala låneansökningar,
äro numera sysselsatta med vissa utredningar beträffande frågan
om konjunkturanpassning av den kommunala anläggningsverksamheten
samt beträffande principerna i övrigt för den kommunala lånepolitiken.
Deras arbete beräknas vara avslutat i mitten av år 1941.

19. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan örn arbetstidsreglering för

personal vid tullverkets kust- och gränsbevakning (1940:26).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare. 20 *

20. Sakkunniga för utredning av frågan örn räntan å lån från statens ut lånings

fonder.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1940):

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Hedlund, P. S., sekreterare, led. av II kamm.;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Frick, B. R., bankdirektör.

Såsom huvuduppgift för utredningen har angivits en av krisläget nödvändiggjord
omprövning av den allmänna räntenivån för lån från statens
utiåningsfonder. Samtidigt skall vid utredningen ur enhetliga synpunkter
prövas, i vilken utsträckning en räntedifferentiering olika fonder emellan
lämpligen bör bibehållas eller införas samt huru den bör utformas för att
utan onödigt eftersättande av det statsfinansiella intresset uppnå de med vederbörande
fonder avsedda syftemålen. Såsom en tredje uppgift för utred -

79

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

ningen tillkommer att ur formell synpunkt granska de vid skilda tidpunk- I Fi: 22
ter tillkomna bestämmelser som gälla i de fall, där utlåningsräntan ansetts
böra ställas i direkt relation till statens utlåningskostnader.

De sakkunniga ha avlåtit två skrivelser till chefen för finansdepartementet,
nämligen den 2 mars 1940, innehållande dels redogörelse för utvecklingen på
kreditmarknaden och dels förslag om provisorisk räntefastställelse avseende
egnahemslånen för budgetåret 1940/41, och den 26 april 1940, innehållande
dels sammanställning över de olika räntekategorier, vilka för närvarande förekomma,
och dels förordande av att Kungl. Majit, i fall då Kungl. Majit äger
att bestämma räntesatserna till högre belopp än vissa medelräntor, måtte bestämma
räntesatserna i bättre överensstämmelse med rådande ränteläge.

Vidare ha de sakkunniga i två skrivelser till chefen för jordbruksdepartementet
den 26 april 1940 avgivit begärda remissyttranden avseende framställningar
från Ångermanlandsdistriktet av bondeförbundet örn ändrade villkor
för lån ur statens mejerilånefond och från Västra Rönnebergs energiförening
om sänkning av räntan för lån från kraftledningslånefonden.

Vid sammanträde den 20 december 1940 beslöto de sakkunniga visst slutbetänkande,
vilket efter justering kommer att avlämnas under januari månad
1941.

21. Sakkunniga för fortsatt beredning av krigsvinstbeskattningens

utformning.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 9 januari 1940 (se rostoch
Inrikes tidn. den 31 januari 1940):

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm.;

Nordenson, H., fil. dir, led. av I kamm.;

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.;

Anderson, A. I., fil. dir, redaktör, led. av II kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Browaldh, E., bankdirektör.

Enligt direktiven skola de sakkunniga verkställa överarbetning av förslag
till krigsvinstbeskattning vartill anledning kan givas och ävenledes taga
ställning till frågan om krigsvinstbeskattningens utformning på längre sikt.

De sakkunniga lia under året sammanträtt in pleno 5 gånger under departementschefens
ordförandeskap, varjämte en bland de sakkunniga utsedd
arbetsdelegation sammanträtt 15 gånger.

I propositionen nr 2 till 1940 års urtima riksdag har framlagts resultatet
av de sakkunnigas arbete under årets sju första månader. 22 *

22. Sakkunnig angående det enskilda sparandet.

Tillkallad enligt Kungl. Majits bemyndigande den 7 juni 1940:

Kock, K., docent.

Lokal: Svartmangalan 9; tel. Kanslihuset 366 och 367.

Enligt direktiven skall den sakkunnige inom departementet biträda med

80

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 22 fortlöpande undersökningar angående den lämpligå inriktningen av det enskilda
sparandet i nuvarande krisläge, samt efter anvisningar från av frågan
berörda verk och myndigheter utarbeta för den statliga sparsamhetspropagandan
avsedda översikter över konsumtionens utveckling och anpassning
efter försörjningsläget.

Arbetet har bedrivits med hjälp av personal i statens informationsstyrelse.

Från och med juli månad har arbetet bedrivits i form av en till hemmen
och konsumenterna riktad upplysningsverksamhet, vilken haft till syfte att
underlätta den nödvändiga anpassningen av konsumtionen till försörjningsläget
och till statens ökade lånekrav. För förmedling av denna upplysningsverksamhet
ha förbindelser etablerats med statliga institutioner och enskilda
sammanslutningar.

Under den närmaste framtiden är arbetet avsett att fortsättas i samma
former som tidigare.

23. Sakkunniga angående finansstatistiken.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1940):

Höijer, E. J., t. f. överdirektör;

Runemark, P. S., t. f. generaldirektör;

Sjögren, G. W., förste kanslisekreterare, tillika sekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 339.

Enligt direktiven skola de sakkunniga verkställa en undersökning av möjligheterna
till en effektivisering av finansstatistiken.

De sakkunniga ha under år 1940 sammanträtt 8 gånger.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1941. 24

24. Utredningsman för verkställande av utredning angående åtgärder för
åstadkommande av en tidigare inbetalning av kronoutskglder.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1940):

Sandström, K. G. A., t. f. underståthållare, skattedirektör, led. av I kamm.

Sekreterare:

Bodin, N. A., kammarrättsassessor.

Lokal: Överståthållarämbetet, Slottsbacken 6; tel.: Överståthållarämbetet.

Enligt de meddelade direktiven har utredningsmannen erhållit i uppdrag
att verkställa utredning angående åtgärder för åstadkommande av en tidigare
inbetalning av kronoutskylder samt därmed sammanhängande spörsmål.
Syftet med utredningen skall enligt direktiven vara, att skatten i så
stor utsträckning som möjligt betalas under samma tidsperiod som inkomsten
förvärvas. Den skatteinbetalning, som med utredningen avses, skall principiellt
vara obligatorisk. I direktiven angives vidare, att det för att utredningen
icke skall alltför mycket kompliceras synes vara lämpligt att åtminstone
till en början begränsa densamma till att avse allenast uppbörden

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

81

av kronoutskylder. Frågan om s. k. kupongskatt å utdelningar å värdepap- I Fit 25
per bör även bliva föremål för beaktande. Hinder möter icke att vid utredningens
verkställande även upptaga därav betingade frågor rörande ändringar
i fråga örn folkbokföringen och taxeringsförfarandet. I den mån en
bättre utgångspunkt för omläggningen av uppbördsförfarandet därigenom
kan vinnas, bör även förslag framläggas rörande en förenkling av beskattningsreglerna.
Utredningen skall icke omedelbart utmynna i några utarbetade
författningsförslag utan närmast ha till ändamål att uppdraga allmänna riktlinjer
för en reform i det avsedda syftet.

Genom beslut den 20 september 1940 förordnade chefen för finansdepartementet
avdelningschefen i svenska livförsäkringsanstalten Trygg T. Askelöf
att såsom statistisk expert biträda vid ifrågavarande utredning samt genom
beslut den 25 oktober 1940 kontorschefen i generalpoststyrelsen
K. G. F. Wilhelmsson och byråchefen i lantbruksstyrelsen G. R. Ytterbom
att biträda vid samma utredning.

Under utredningsarbetet har till en början verkställts undersökning angående
förefintliga möjligheter att genom en förenkling av beskattningsreglerna
underlätta införandet av en tidigare skatteinbetalning. Utredning rörande
ifrågasatt omläggning av skattebetalningssättet pågår.

Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört i början av år 1941.

25. Besparingsberedningen.

Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1940):

Akselsson, L., direktör;

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jonsson, P. C., bankofullmäktig, led. av II kamm.;

Löwbeer, N. T., generaldirektör;

Nordström, V., direktör;

Sjögren, I., direktör;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sällfors, T., professor;

Wistrand, K. Erson, direktör, led. av I kamm.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beredningen biträdes av finansdepartementets statssekreteraravdelning.

Beredningens uppgift är att inom finansdepartementet handlägga frågor
rörande besparingsarbetet inom statsförvaltningen.

Av direktiven framgår bl. a. följande: Genom beslut den 21 juni 1940 bemyndigade
Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga
med ovannämnda uppgift. De därvid godkända riktlinjerna för besparingsarbetet
togo i första rummet sikte på möjligheten av en inskränkning
av den statliga förvaltningsverksamheten. Därvid borde dels övervägas
en nedskärning av förvaltningsarbetet genom nedläggande av arbetsuppgifter
som icke vore oundgängliga, dels — beträffande övriga förvaltnings Bih.

till riksd. prof. Idit. 1 sami.

Riksdagsberiittelsen.

6

82

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 25 uppgifter — eftersträvas förenkling och effektivisering i handläggningen. Utredningen
borde ske under medverkan från förvaltningsmyndigheterna.
Efter anmodan under hand verkställde vederbörande myndigheter sedermera
utredningar efter de riktlinjer som ovan angivits. Utredningarna ha i vissa
fall iöranlett omedelbara besparingsåtgärder och i övrigt beaktats i budgetarbetet.
Den 22 november 1940 godkände Kungl. Maj:t ändrade grunder för
besparingsarbetets fortsatta bedrivande. Därvid bemyndigades chefen för
finansdepartementet att i stället för nämnda sakkunniga, vilka icke tillkallats,
tillsätta ifrågavarande besparingsberedning. Uppgifterna för besparingsarbetet
utvidgades till att omfatta dels kommunikationsverken och övriga verk
med större lokalförvaltning, dels den statliga bidrags- och understödsverksamheten.
På beredningen skulle ankomma den direkta prövningen av föreliggande
frågor angående bidrags- och understödsverksamheten samt därjämte
att taga initiativ till de olika specialutredningar till vilka den funne
anledning, att i samråd med vederbörande departement meddela direktiv
för dessa utredningar, att granska de resultat, till vilka de ledde, samt att
framlägga förslag till de besparingsåtgärder som med stöd av specialutredningarna
eller eljest funnes påkallade. Vid planläggningen och genomförandet
av sitt arbete skulle beredningen äga att förutsättningslöst och från
grunden pröva möjligheten av besparingar i den civila statsverksamheten.
Beredningen borde i viss utsträckning sammanträda under departementschefens
ordförandeskap.

Beredningen har sammanträtt 5 gånger.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. Sakkunniga för utredning rörande restaurering av Uppsala domkyrka

(1938:23; 1939:20; 1940:11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1937:
Eidem, E., ärkebiskop, ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie;

Hjorth, R., byggnadsråd;

Östberg, B., f. d. professor;

Boethius, Gerda, professor.

Sekreterare:

Söderberg, E. K. S., kansliråd.

De sakkunniga ha med skrivelse den 14 november 1940 överlämnat betänkande
och förslag rörande restaurering av Uppsala domkyrka.
Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 83

2. Sakkunnig för utredning rörande reglering av församlingsindelningen i I El 5

Stockholm (1939:21; 1940:12).

Genom beslut den 25 februari 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt kammarrådet
T. H. Wohlin att verkställa utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm ävensom avgiva det förslag, till vilket sagda utredning
kunde giva anledning.

Den 27 september 1938 tillkallade departementschefen häradsskrivaren N.

E. Brolin, kyrkoherden J. A. B. Mogård, kammarrådet E. H. Schalling och
direktören för Stockholms stads statistiska kontor S. G. W. Wahlund för att,
i den mån så erfordrades, såsom experter biträda Wohlin vin fullgörande av
det honom lämnade utredningsarbetet.

Den sakkunnige har den 31 december 1939 överlämnat betänkande och
förslag angående reglering av församlingsindelningen i Stockholm och revision
av den för huvudstaden gällande lagen örn församlingsstyrelse (Statens
off. utredn. 1940:1).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunnig för fortsatt beredning av vissa frågor angående studentexa men

(1939:29; 1940:15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1938:

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Den sakkunnige har den 15 augusti 1940 avgivit utredning i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunnig rörande utvidgning av gymnasieorganisationen (1940:18).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1939:

Knös, B. A. O., statssekreterare.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., t. f. förste kanslisekreterare.

Den sakkunnige har den 30 april 1940 överlämnat betänkande och förslag
angående utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunnig för Stockholmsmuseernas luftskydd (1940:20).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 augusti 1939 för
att biträda med utredning av frågan rörande gemensamma åtgärder för
vissa museisamlingars i Stockholm skyddande i händelse av krig eller krigsfara
och därmed sammanhängande spörsmål:

Althin, T. K. W., intendent vid tekniska museet i Stockholm.

Sekreterare:

Lindegrén, L. E., ingenjör.

Den sakkunnige har den 12 januari 1940 överlämnat utredning och förslag
i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

84 Riksdagsberättelsen.

I El 6 6. Värntjänstutbildningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1940 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
värntjänstutbildning för skolungdom:

Söderborg, B. J. A., rektor, ordförande;

Hallström, Marrit Emma Lovisa, gymnastiklärare;

Lindau, G. H., gymnastiklärare;

Uggla, B. Gustafsson, överste.

Sekreterare:

Wejle, C. G., föredragande i regeringsrätten.

Den 28 juni 1940 tillkallade departementschefen gymnastikdirektören
Elin Lindelöf såsom expert beträffande de kvinnliga elevernas utbildning för
alt stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar och samråd.

De sakkunniga ha den 24 december 1940 överlämnat betänkande angående
värntjänstutbildning för skolungdom m. m. (Statens off. utredn. 1940:38).
Uppdraget är därmed slutfört.

7. Studielånenåmnden.

Genom beslut den 22 december 1939 tillkallades ledamöter i den nämnd,
som jämlikt § 4 reglementet för utdelning av statens räntefria studielån hade
att upprätta förslag till utdelning år 1940 av dylika lån.

Sammansättning:

Brusewitz, A. K. A., professor, ordförande;

Bergholm, C. J., lektor;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Forssell, C. A., arkivråd;

Sörensen, Anna Elisabeth, f. d. seminarierektor.

Sekreterare:

Smedberg, E. K. G., lektor.

Nämnden har sammanträtt den 30 januari, den 27 mars, den 9—11 och
den 15 april 1940. Under mellanliggande dagar ha nämndens ledamöter var
för sig granskat inkomna ansökningar om studielån.

Antalet behandlade ansökningar har uppgått till 1,126, varav 262 avsågo
fortsatta lån och resten nya lån. Nämnden har tillstyrkt 178 ansökningar
om fortsatta lån och 60 ansökningar om nya lån. Sammanlagda tillstyrkta
lånebeloppet har uppgått till 217,500 kronor, varav till fortsatta lån 164,700
kronor och till nya lån 52,800 kronor.

Genom beslut den 14 juni 1940 utdelade Kungl. Majit lån i anslutning till
nämndens förslag.

Nämnden har vidare avgivit utlåtanden i anledning av remisser samt avlämnat
förslag till omkring 100 amorteringsplaner, vilka sedan fastställts av
Kungl. Maj :t. Under året har slutligen genom sekreteraren besvarats ett mycket
stort antal förfrågningar från allmänheten. Nämnden upplöstes den 15

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

85

april 1940, men ordföranden och sekreteraren ha under återstående del av år J J); 8
1940 å nämndens vägnar avgivit utlåtanden över till nämnden remitterade
ansökningar.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.

8. Ortnamnskommissionen (1939:32; 1940:23).

Den 2 maj 1902 tillsattes ortnamnskommittén med uppdrag att låta verkställa
undersökning av namn å byar och gårdar ävensom viktigare naturnamn.
Denna undersökning kom att avse Älvsborgs, örebro och Värmlands
län.

Genom beslut den 9 augusti 1923 uppdrog Kungl. Majit åt dåvarande docenten
numera professorn J. Sahlgren att, tillsvidare till dess Kungl. Majit
annorlunda förordnade, utan kostnad för statsverket för tryckning utarbeta
redogörelse för ortnamnen i Hallands län enligt en den 31 december 1918
fastställd plan.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 maj 1930, nr 228, i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till
bestridande av med ortnamnsundersökningama i riket förenade kostnader
jämte tre i ämnet väckta motioner anmält sitt beslut i ämnet, föreskrev Kungl.
Majit genom beslut den 20 juni 1930, att det ortnamnskommittén lämnade
uppdraget skulle upphöra med utgången av juni 1930 samt uppdrog åt en
nämnd, benämnd ortnamnskommissionen, vilken skulle övertaga kommitténs
uppgift som administrativt organ för namnregleringsärenden, att från och
med den 1 juli 1930 tills vidare, så länge anslag för ändamålet anvisades av
riksdagen, handhava ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn i
enlighet med samtidigt meddelad instruktion för kommissionen.

Kommissionens sammansättning år 1940:

Hesselman, B. I., professor;

Schalling, E. H., kammarråd;

Sahlgren, G. F. J., professor.

Sekreterare:

Sahlgren, G. F. J. (för örebro län, ledare av den allmänna ortnamnsundersökningen
samt föreståndare för ortnamnsarkivet).

Kallstenius, G. G., professor (för Värmlands län).

Lindqvist, A. N., professor (för registret till ortnamnen i Älvsborgs län).
Lundahl, I. K. J., lektor (för inledningen till ortnamnen i Älvsborgs län).
Collinder, E. A. T., professor (för finska och lapska namn).

I namnregleringsfrågor ha avgivits 25 yttranden — åtskilliga av dessa avseende
ett flertal namn — huvudsakligen till generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen,
kammarkollegiet och lantmäteristyrelsen. Under år 1940 har kommissionen
av trycket utgivit: Ortnamnen i Värmlands län. VIII. Kils härad
och Ortnamnen i Älvsborgs län XX: 4. Register.

86

Riksdagsberättelsen.

I El 9 9. Karolinska sjukhusets byggnadskommitté (1939:33; 1940:24).

Genom beslut den 3 juli 1931 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild byggnadskommitté
för uppförande av karolinska sjukhuset.

Sammansättning under år 1940:

a) ledamöter:

Borell, K. G. T., f. d. häradshövding, ordförande;

Forssell, C. G. A., professor;

Jansson, C. R., möbelsnickare, led. av II kamm., vice ordförande;

Karlsson, W. E., borgarråd;

Key, E. S. H., professor emeritus;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

b) suppleanter:

Hernlund, C. A. V., överdirektör;

Källman, G. W., f. d. kommunalkamrerare, led. av I kamm.;

Larsson, V. E., direktör;

Olsson, G., lantbrukare;

Svartz Malmberg, Nanna, professor;

Söderlund, N. G., professor.

Kommitténs tjänstemän:

Berger, O. A., t. f. kansliråd, sekreterare;

Johansson, A. G., f. d. syssloman, kamrerare och kassaförvaltare;

Henriksson, G. R. H., major, arbetschef;

Nordström, E. G. G., civilingenjör, kontrollant;

Rockström, O., ingenjör, kontrollant (t. o. m. juni 1940);

Hagskog, H., ingenjör, kontrollant;

Rundgren, O. F., bokhållare.

Kommitténs arkitekter:

Ahlbom, S. A. V., arkitekt;

Malm, S. G. Å., arkitekt.

För arbetet med konstruktionsritningar m. m. till värme- och sanitetstekniska
m. fl. anläggningar ha därjämte varit anställda 3 personer.

Lokal: Norrbacka, Stockholm 6; tel.: Karolinska sjukhuset och 33 34 12.
Kungl. Maj:t uppdrog den 22 juni 1932 åt kommittén att verkställa undersökning
av möjligheterna för ordnande vid sjukhuset av en särskild för behandling
av reumatiska sjukdomar avsedd avdelning samt att med denna
undersökning inkomma till Kungl. Maj:t. Undersökningen har legat nere i
avbidan på statsmakternas ståndpunktstagande till frågan örn reumatiker -vårdens ordnande.

Den 23 maj 1935 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att inkomma med
ritningar och kostnadsberäkningar för en pediatrisk klinik vid sjukhuset.
Arbetet härmed har icke kunnat slutföras.

Följande byggnader ha fullbordats och tagits i bruk, nämligen huvudkomplexet,
tillbyggnaden till sysslomanskontoret, patologiska institutionen,
elevhemmet med apoteksflygel och vänthall, sköterskehemmet, bostadshuset

87

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

för gift och ogift manlig personal, radhusen för gift personal samt bostads- I El 10
husen för underläkare.

Psykiatriska kliniken med tillhörande skyddsrum har färdigbyggts men ännu
icke tagits i bruk. Sprängningsarbetena för skyddsrummen söder om huvudkomplexet
ha avslutats och inredningsarbeten pågå. Arbeten med vägar och
tomtens iordningställande pågå.

Arbetsstyrkan har varierat mellan 91 och 509 man.

Kommitténs kostnader bestridas för statsverkets del från särskilt anslag å
riksstaten.

10. Chalmerska byggnadskommittén (1939: 34; 1940: 25).

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj:t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.

Sammansättning under år 1940:

Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;

Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

ledamot av kommitténs sektion för skeppsbyggeri:

Lindblad, A. F., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:

Granholm, J. H., professor;

Huggert, E. W., speciallärare.

Sekreterare:

Bodman, A. G., professor.

Kommitténs arkitekt:

Wärnstedt, C. M., professor.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 13 59 86
och 13 12 85 samt till byggnadsplatsens kontrollantkontor 18 26 29.

Som kontrollant vid byggnadsarbetena har ingenjör E. Boregård tjänstgjort
t. o. m. den 30 juni 1940. Som experter lia varit tillkallade professor A.

Lindblad och civilingenjör S. H. Hedenskoug. Som biträde vid konstruktionsarbetena
har civilingenjör R. Rödström varit anställd till den 30 september
1940.

Institutionsbyggnaden för skeppsbyggeri är färdig så när som på en del av
möbleringen. Skeppsprovningsanstaltens verkstadsbyggnad är fullt färdig med
maskiner och instrument inmonterade. Byggnadsarbetet vid fartygsrännan är
praktiskt taget slutfört. Den 1 oktober 1940 har statens skeppsprovningsanstalt
kunnat påbörja sin verksamhet vid rännan. Efter företagna provborr -

88

Riksdagsberättelsen.

i

I E: 10 ningar har institutionsbyggnaden för väg- och vattenbyggnad i februari 1940
kostnadsberäknats till omkring 1,600,000 kronor.

11. Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildning sfråga (1938: 16;

1939:18; 1940:10).

Enligt beslut den 30 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

12. Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomt mark

m. m. (1939:23; 1940:13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1938:

Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Borelius, A. J. T., docent;

Ericsson, A., landstingsman, Nöbbelöv;

Grönvall, S. I., kammarråd;

Hådding, A. R., professor;

Hedqvist, P. G., professor.

Sekreterare:

Örtengren, P. I., sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 23.

De sakkunniga ha den 27 februari 1939 överlämnat utlåtande angående
universitetets i Lund behov av tomtmark m. m. Fullföljandet av utredningen
rörande vissa av de sakkunniga berörda frågor är beroende på vidare övervägande.

13. Sakkunniga för utredning angående läkarutbildningens reformering

(1939:25; 1940:14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938:
Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Ankarsvärd, G. F. W. G., förste provinsialläkare;

Berg, S. F., professor;

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm.;

Giertz, G. B., leg. läkare, tillika sekreterare;

Häggqvist, G. P. E., professor;

Sjövall, P. G. E., professor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 25.

De sakkunniga ha beslutat uppdela sitt betänkande i två delar, nämligen
en del omfattande utbildningen till licentiatexamen och en del omfattande
specialutbildningen efter denna examen och fortbildningen för äldre läkare.

På grund av de extraordinära förhållanden, som rått under det gångna
året, ha de sakkunniga icke kunnat fullfölja sitt arbete på planerat sätt. De
sakkunniga beräkna emellertid kunna slutföra arbetet med den förra delen
av betänkandet under första halvåret 1941.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

89

14. Överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken 1 E: 17

(1939:31; 1940:16).

Genom beslut den 9 december 1938 uppdrog Kungl. Majit åt biskopen T.

J. E. Andrae att i anslutning till de av 1938 års allmänna kyrkomötes beredningsutskott
i dess betänkande nr 1 angivna riktlinjerna och med beaktande
av de av utskottet framburna önskemålen överarbeta och slutligt utforma
del av ärkebiskopen E. Eidem den 10 februari 1938 avgivna förslaget till revision
av den svenska kyrkohandboken. Andrae skall vid utredningsarbetets
bedrivande samråda med biskoparna G. E. H. Aulén och Y. T. Brilioth,
vilka skola äga att till det förslag, som kommer att av Andrae avgivas, anteckna
sina särskilda meningar.

Sekreterare:

Ödmann, J. G., andre kanslisekreterare.

Förslag beräknas kunna avlämnas i januari 1941.

15. Evangelieboksrevisionen (1940: 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 mars 1939 för att utarbeta
förslag till den av kyrkomötet i skrivelser den 26 november 1939, nr
27 och nr 30, begärda revisionen av svenska kyrkans evangeliebok och av
lektionariet i den vid evangelieboken fogade lilla bönboken:

Krook, O., teol. d:r, kyrkoherde.

Sekreterare:

Ödmann, J. G., andre kanslisekreterare.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under februari 1941. 16 17

16. 1939 års betygssakkunniga (1940: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag i anledning
av vad av departementschefen i proposition nr 101 till 1939 års lagtima riksdag
och av riksdagen därefter i skrivelse nr 244 anförts angående betygssättningen
i folkskolan och därmed sammanhängande spörsmål:

Wigforss, F. J. M., lektor, ordförande;

Hassler-Göransson, Ejda Ina Carita, övningsskollärare;

Åhström, J. B. O., folkskollärare.

De sakkunniga lia under år 1940 sammanträtt den 12 januari—den 3
februari, den 14 februari—den 20 mars, den 1—27 april samt den 1 juli—den
10 augusti.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1941.

t

17. Sakkunniga för utredning rörande prästerskapets familjepensionering

(1940: 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 oktober 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1939):

90

Riksdagsberåttelsen.

I E: 17 Wohlin, T. H., kammarråd, ordförande;

Björn, E. O. F., statskommissarie;

Törnkvist, A. Å., redaktör, led. av II kamm.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: E 21.

Betänkande rörande familjepensionering för präster har av de sakkunniga
avgivits den 3 januari 1941.

18. Folkskolans besparingssakkunniga (1940: 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1939:
Weijne, J. J. E., undervisningsråd, ordförande;

Eriksson, J. O., lantbrukare, led. av II kamm.;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Pettersson, K. G., folkskollärare;

Andersson, D. E., folkskolinspektör, tillika sekreterare.

Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: E 22.

Departementschefen har tillkallat dels den 29 april 1940 arkitekten i järnvägsstyrelsen
B. G. Jonson att under en tid av högst två månader såsom
expert stå till de sakkunnigas förfogande, dels ock den 12 februari 1940
folkskolinspektörerna B. J. Eriksson, L. Hofstedt, G. Hj. Hörberg, E. V. Moberger
och F. H. R. Sahlström samt överläraren E. G. Johanson för att under
högst fyra dagar såsom experter stå till de sakkunnigas förfogande för överläggningar
och samråd. De sakkunniga höllö överläggningar med nämnda
experter under tiden den 6—9 mars 1940. Därutöver ha de sakkunniga intill
den 1 december sammanträtt 22 dagar. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet
bedrivits av ordföranden och sekreteraren.

De sakkunniga ha under år 1940 avgivit följande utlåtanden och förslag:
den 20 januari 1940: betänkande angående sådana åtgärder, som kunde
medföra besparingar å utgifterna för folkskoleväsendet redan för budgetåret
1940/41 samt utlåtande över skolöverstyrelsens utredning och förslag angående
reglering av de ersättningar, som utgivas till skolskjutsentreprenörer;
den 24 januari 1940: utlåtande över skolöverstyrelsens utredning och
förslag rörande vissa ändringar i gällande stadga för fortsättningsskolan
jämte statskontorets däröver avgivna utlåtande; den 6 mars 1940: utlåtande
över Stockholms folkskoledirektions framställning angående inrättande av
20 nya ordinarie småskollärartjänster vid Stockholms folkskolor; den 5
juli 1940: skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet angående nedskärning
av seminarieorganisationen samt skrivelse till chefen för finansdepartementet
angående lärares kvarstående i tjänst efter uppnådd pensionsålder;
den 24 augusti 1940: betänkande angående statsbidrag till byggnader
för folkskoleväsendet m. m.; den 3 december 1940: betänkande angående
folkskoleväsendets rationalisering m. m. (Statens off. utredn. 1940:36).

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1941.

91

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

19. 1940 års arkivsakkunniga. I El 19

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1940 att
biträda med utredning och avgiva förslag angående gallring av statsmyndigheternas
arkivalier m. m.:

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande,

Almquist, H. K. H., riksarkivarie;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Boéthius, S. B., professor, stadsarkivarie i Stockholm.

Sekreterare:

Samzelius, P. P. M., andre arkivarie.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: Det är nödvändigt,
att åtgärder vidtagas, vilka göra det möjligt att bemästra de genom
arkivmaterialets starka tillväxt uppstående svårigheterna för de arkivbildande
myndigheterna och för de särskilda arkivinstitutionerna. De nu gällande
föreskrifterna örn gallring av arkivalier synas vara i behov av översyn i syfte
att åvägabringa erforderlig effektivitet och enhetlighet i gallringsförfarandet.

Det torde även vara erforderligt, att gallringsföreskrifter meddelas beträffande
de delar av statsförvaltningen, där sådana föreskrifter nu saknas. En
uttömmande och allsidig utredning synes böra i dessa hänseenden verkställas.
Målet för denna bör vara att, efter en systematisk undersökning av förhållandena
i förevarande hänseenden inom de olika delarna av statsförvaltningen
— alltså jämväl inom Kungl. Maj:ts kansli och inom krisorgan av
olika slag, som inrättats eller kunna komma att inrättas — genom lämpligt
avvägda gallringsföreskrifter åvägabringa en av praktiska och ekonomiska
skäl önskvärd begränsning av det nuvarande arkivaliebeståndet och av arkivaliebildningen.
Självfallet bör tillses, att utgallringen av arkivalier sker
med varsamhet, så att icke obotliga skador uppstå utan oundgängligt arkivmaterial
bevaras för den fortsatta statliga verksamheten och den historiska
forskningen. Vid utredningen torde de av riksdagens revisorer i 1938 och
1939 års revisionsberättelser i frågan framförda synpunkterna böra komma
under bedömande liksom jämväl de statliga arkivinstitutionernas lokalförhållanden.
I sistnämnda hänseende bör särskilt uppmärksammas den sedan
länge aktuella, trängande frågan om tillgodoseende av riksarkivets utrymmesbehov,
vilken hör bringas till en tillfredsställande lösning, så snart detta
låter sig göra med hänsyn till det statsfinansiella läget.

De sakkunniga ha under året sammanträtt 50 gånger.

De sakkunniga lia planlagt sitt arbete på följande sätt. Först ämna de
ägna vederbörlig uppmärksamhet åt de mera omfattande och skrymmande
arkivaliesamlingarna inom olika grenar av statsförvaltningen och i samband
därmed föreslå de gallringsåtgärder, som de finna lämpliga. Sedan
på detta sätt en allmän översyn vunnits över de arkiv, som äro under hildning,
är avsikten att till behandling upptaga lokalfrågor och andra arkivorganisationen
i allmänhet berörande spörsmål. I anslutning till denna plan

92

Riksdagsberättelsen.

I E: 19 ha de sakkunniga behandlat frågan om gallring i ett par skrymmande arkivserier,
nämligen verifikationerna till länsstyrelsernas räkenskaper samt
mantalsuppgifterna. I samband härmed eller i anledning av härvid uppkomna
frågor ha de sakkunniga gjort ett antal framställningar ävensom avgivit
vissa infordrade utlåtanden. Vidare ha de sakkunniga under året påbörjat
en prövning av frågan örn gallring i länsstyrelsernas arkiv, i vilken
fråga de sakkunniga från länsstyrelserna infordrat upplysningar och uppgifter
av olika slag samt i övrigt verkställt vissa förberedande utredningar. De
sakkunniga ha dessutom till behandling upptagit frågan örn gallring av verifikationsmaterialet
till arméns räkenskaper.

Följande framställningar respektive utlåtanden till departementschefen ha
avgivits: den 21 februari angående gallring i statistiska centralbyråns arkiv;
den 15 juni utredning och förslag angående gallring av verifikationer till
länsstyrelsernas räkenskaper; den 10 juli angående gallring av mantalsuppgifter;
den 10 juli angående utgallring av vissa hos pensionsstyrelsen förvarade
handlingar; den 18 september angående länsstyrelsernas insändande
till riksarkivet av förslag till gallringsplaner m. m.; den 27 september angående
frågan om de s. k. metriska pappersformaten; den 27 september angående
avskaffande av missiv m. m. vid skriftväxling inom förvaltningen;
den 11 oktober angående utgallring av indrivningskvitton; den 6 november
angående begagnande inom statsförvaltningen av färgat papper till vissa
arbetskopior av tillfällig betydelse; den 11 november angående återställande
i vissa fall till sökande av ansökningshandlingar m. m.; den 11 november
angående förberedande åtgärder för åstadkommande av gallring av infordrade
primäruppgifter; den 16 november angående utgallring av bensinoch
oljeregleringshandlingar; den 12 december angående gallring av mantalsuppgifter
för Stockholms stad.

Under år 1941 ämna de sakkunniga först slutbehandla frågan om gallring
av verifikationerna till försvarsväsendets räkenskaper. De sakkunniga ha
även för avsikt att företaga en undersökning av arkivmaterialet i statskontoret
och i vissa sociala verk m. fl. När de sakkunniga kunna beräknas slutföra
sitt arbete beror bland annat på arten och svårighetsgraden av de problem,
som kunna komma att möta vid den genomgång av de statliga arkiven,
som de sakkunniga anse erforderlig för fullgörandet av sin uppgift.

20. Utredning rörande ändring av gällande bestämmelser i fråga örn prästutbildningen.

Genom beslut den 7 juni 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt biskopen Y. T. Brilioth
att verkställa utredning rörande ändring av gällande bestämmelser i
fråga om prästutbildningen samt därefter till Kungl. Maj:t avgiva de förslag,
vartill utredningen må föranleda.

Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1941.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

93

21. Utredning rörande indragning eller avlösning av vissa till kyrkor utgå- I J]; oo

ende ersättningar m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1940 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag i anledning
av vad departementschefen under punkterna 37, 44, 45 och 126 i bilagan
åttonde huvudtiteln till 1940 års statsverksproposition anfört i fråga om indragning
eller avlösning av vissa till kyrkor utgående ersättningar m. m.:

Gavelius, P. J. K., t. f. kammarråd.

Uppdraget beräknas bli slutfört under januari 1941.

22. 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den
högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Grabe, A. G., myntdirektör;

Hultin, S., professor, rektor vid Chalmers tekniska högskola;

Kreuger, H., professor, rektor vid tekniska högskolan i Stockholm;

Lundquist, O. R., undervisningsråd;

Nauckhoff, S. A. G., direktör.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 31 augusti 1940 yttrade chefen
för ecklesiastikdepartementet bland annat: Utredningsmännens uppgift blir
att efter en ingående granskning av alla på frågan inverkande omständigheter
framlägga förslag till önskvärda reformer inom den högre tekniska
undervisningen och härvid städse lia i sikte, att målet för denna undervisning
är att förse vårt land, speciellt industrin, med ett tillräckligt antal för
sin uppgift väl lämpade och utbildade tekniker. Utredningen kan emellertid
icke endast begränsa sig till den högre tekniska undervisningens problem;
det kan bli nödvändigt att också ägna uppmärksamhet åt den tekniska undervisning,
som meddelas vid de tekniska läroverken, och i varje fall tillse,
att en ändamålsenlig arbetsfördelning kommer till stånd mellan den högre
och den lägre tekniska undervisningen.

En viktig uppgift för utredningsmännen blir att verkställa en så noggrann
bedömning som möjligt av landets behov av tekniker och att med ledning härav
framlägga förslag rörande den årliga elevintagningen vid de tekniska högskolorna
och eventuellt också vid de tekniska läroverken. Vid denna undersökning
är en förutsättning, att de vid de tekniska högskolorna utbildade sysselsättas
med för dem lämpliga arbetsuppgifter och icke tagas i anspråk för
uppdrag, som med större fördel kunna anförtros åt dem, som erhållit utbildning
vid de tekniska läroverken. Vid undersökningen bör vidare speciell

94

Riksdag sberättelsen.

I El 22 hänsyn tagas till det ökade behov av teknisk arbetskraft, som anmält sig inom
försvarsväsendet.

Utredningsmännen lia vidare att överväga de allmänna riktlinjerna för undervisningens
anordning vid de tekniska högskolorna. Enligt min mening lia
de pedagogiska synpunkterna vid akademisk och annan högre undervisning
hittills icke i tillräcklig grad beaktats, och det förefaller mig som örn det speciellt
vid de tekniska högskolorna med deras till innehållet bestämda och mycket
omfattande kursprogram är av betydelse, att ur pedagogisk synpunkt
lämpliga undervisningsmetoder användas. De sakkunniga böra ägna uppmärksamhet
åt denna fråga och eftersträva en i pedagogiskt hänseende lämplig
anordning av studierna vid de tekniska högskolorna. Vid utredningen rörande
studiernas planläggning blir vidare ett viktigt spörsmål, i vilken utsträckning
undervisningen bör specialiseras. Frågan om inrättandet av nya
läroämnen och lärarkrafternas lämpliga fördelning mellan de särskilda avdelningarna
vid högskolorna och de olika ämnena bör ingående övervägas,
varvid jämväl de ekonomiska synpunkterna böra hållas i minnet. Även örn
det är angeläget, att den tekniska undervisningen blir av den bästa kvalitet,
är det å andra sidan önskvärt, att kostnaderna för denna undervisning hållas
nere vid en för vårt lands förhållanden rimlig nivå. Jag fäster särskild vikt vid
att utredningen vid behandlingen av läroplaner och kursfordringar icke fördjupar
sig i detaljer utan begränsar sig till att uppdraga riktlinjer för studiearbetet,
med ledning av vilka de särskilda högskolorna i sinom tid lia att utarbeta
läroplaner m. m. På detta sätt torde det bli möjligt att snabbare än
eljest skulle vara fallet slutföra utredningen och bringa denna viktiga undervisningsfråga
till en lösning. De sakkunniga böra vidare aktgiva på de uppslag
örn samarbete mellan de tekniska högskolorna inbördes samt mellan dessa
och andra undervisningsanstalter, såväl civila som militära, som enligt det
föregående framförts vid den tidigare behandlingen av denna fråga, och överhuvud
taget se till, att de laboratorie- och andra undervisningsmöjligheter,
som i Stockholm och Göteborg annorstädes än vid de tekniska högskolorna
i rikt mått erbjudas, komma till användning för de tekniska högskolorna.
De tekniska högskolornas uppgift är icke blott att meddela undervisning utan
även att bedriva teknisk-vetenskaplig forskning. Vid utredningen bör beaktas
sambandet mellan undervisning och forskning och ihågkommas, att det
vetenskapliga intresset hålles uppe och undervisningen stimuleras genom att
lärare och elever stå i nära kontakt med det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet.
Högskolorna böra enligt min mening beredas ökade möjligheter att
göra en insats på detta område.

En granskning av högskolornas organisation ur administrativ synpunkt bör
vid utredningen även ske, varvid främst bör undersökas möjligheten av att
till fördel för undervisningen och forskningen minska lärarpersonalens befattning
med administrativa göromål. I samband därmed böra frågorna örn samarbetet
mellan de tekniska högskolorna och örn ökade befogenheter åt högskolerektorerna
tagas under omprövning. Jämväl bör övervägas lämpligheten
av att ställa högskolorna under tillsyn av en särskild central myndighet.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

95

Enligt vad chefen för handelsdepartementet meddelat är det hans avsikt I E: 23
att hemställa örn bemyndigande att tillkalla sakkunniga för utredning av
frågan om den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. Då dessa båda
frågor, den högre tekniska undervisningens och den tekniskt-vetenskapliga
forskningens organisation, höra synnerligen nära samman, är det av vikt, att
kontakt upprätthålles mellan båda utredningsorganen och att samråd i erforderlig
utsträckning sker mellan dessa.

De sakkunniga ha under året hållit 10 sammanträden.

De sakkunniga ha den 10 oktober 1940 avgivit utlåtande angående omorganisation
av avdelningen för skeppsbyggnad vid tekniska högskolan i
Stockholm och i detta sammanhang jämväl yttrat sig rörande de båda tekniska
högskolornas riksdagspetita för budgetåret 1941/42.

23. Kommittén för utredning rörande skolväsendets organisation m. m.

Genom beslut den 22 november 1940 uppdrog Kungl. Majit åt en kommitté
att verkställa utredning rörande skolväsendets organisation m. m. och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1940).

Sammansättning:

Bagge, G., statsråd, led. av II kamm., ordförande;

Andrae, T. J. E., biskop;

Cardell, Karin, småskollärarinna;

Dahr, Elisabeth, rektor;

Fredriksson, V. A., Överlärare;

Hjärne, U. G. Elson, docent;

Iverus, G. H., rektor;

Jonson, Sigrid Maria Eleonora, folkskollärarinna;

Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;

Karnell, N. B., folkskolinspektör;

Kolmodin, K. M., rektor;

Kärre, K., undervisningsråd;

Persson, N. A., folkskolinspektör;

Sandberg, F. W. E., kansliråd;

Wellander, E. L., professor.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 22 november 1940 erinrade
departementschefen bland annat om att det svenska skolväsendet under de
senaste årtiondena och särskilt under tiden från det förra världskrigets slut i
hög grad varit föremål för statsmakternas omvårdnad. Betydelsefulla reformer
hade genomförts och undervisningsväsendet i sin helhet hade varit statt i
snabb utveckling.

Trots den betydande reformverksamheten under denna tid kvarstode dock
ännu många pedagogiska och organisatoriska problem olösta. Några av dessa
hade redan varit föremål för utredning och föranlett förslag, vilka vore beroende
på Kungl. Maj :ts prövning, andra väntade ännu på att upptagas till

96

Riksdagsberättelsen.

I E: 23 närmare skärskådande. Bland dessa inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
aktuella frågor ha särskilt framhållits följande, nämligen
frågorna om

folkskolans undervisningsplan,
fortsättningsskolans uppgift och anordning,
hjälpklassundervisning,
kommunala flickskolans organisation,
realskolans anknytning,

elevintagningen vid allmänna läroverk och med dem jämförliga läroanstalter,

begynnelsespråket i realskolan,

språkskrivningarna,

gymnasiets organisation,

studentexamen,

praktiska läroverkslinjer,

studiehjälp,

reduktion av terminsavgifterna,
inrättande av nya statliga gymnasier,
förstatligande av kommunala mellanskolor,
film och radio i undervisningens tjänst,
fysisk fostran m. m.,
ämneslärarutbildningen,
folkskollärarutbildningen,

utbildningen av Övningslärare för de högre skolorna och lärare för yrkesundervisningen
m. m.,

centrala verkstadsskolor, yrkesutbildningens ledning, samt
korrespondensundervisning.

Härefter fortsatte departementschefen:

»De pedagogiska och organisatoriska frågor, av vilka en lösning eller åtminstone
en utredning sålunda påkallas, beröra som synes hela undervisningsväsendet,
från småskolan till högskolan.

När jag nu med ledning av den gjorda sammanställningen söker vinna en
överblick över de skilda utbildningsanstalternas uppgifter, arbetsvillkor och
behov, så framträder i mångfalden av olika skolformer en viss brist på planmässighet.
Den summariska och ingalunda uttömmande översikten av aktuella
önskemål och reformkrav ger vid handen, att det svenska undervisningsväsendet
trots den livliga reformverksamheten icke kan betraktas som ett vare
sig i grunddragen eller i detaljerna fullt tillfredsställande system. Ett sådant
konstaterande innebär intet klander mot de många, som under tidernas lopp
byggt upp vårt skolväsen. De olika skolformerna ha ju icke skapats under
enhetlig ledning enligt en på förhand uppgjord plan utan ha tillkommit vid
vitt skilda tider på initiativ från olika håll för att möta de behov, som i varje
särskilt fall och vid varje särskild tidpunkt känts mest trängande.

Först så småningom har en organiserad samverkan mellan de skilda skolformerna
funnits önskvärd. Kravet på en sådan har med tiden gjort sig allt

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 97

starkare gällande, och i våra dagar förnimmes en allmän strävan att sam- I El 23
ordna undervisningsväsendets alla delar till en planmässigt ordnad helhet,
motsvarande å ena sidan den uppväxande ungdomens behov av fostran och
utbildning, å andra sidan samhällets behov av skolad och för olika uppgifter
rustad arbetskraft.

Den senaste stora skolreformen, som beslöts av 1927 års riksdag, var ett
uttryck för denna strävan, men den berörde endast det högre skolväsendet.

De i och för sig betydelsefulla utvidgningar och förändringar, som sedan år
1927 genomförts, ha varit konsekvenser av detta års riksdagsbeslut eller avsett
ytterligare förbättringar på särskilda punkter av skolväsendet. En genomgående
granskning och prövning av hela vårt undervisningsväsen ur den planmässiga
avvägningens, samordningens och helhetens synpunkt har aldrig blivit
försökt. De utredningar, som gjorts, och de förslag, som på grund av dessa
framställts, ha syftat till avlägsnande av påvisade missförhållanden eller
tillgodoseende av nya önskemål och behov på skilda områden, men de lia av
naturliga skäl begränsats till respektive områden, och ett slutgiltigt ståndpunktstagande
till förslagen har försvårats och i vissa fall omöjliggjorts genom
ovissheten örn vilka återverkningar deras genomförande skulle få på andra
områden. Reformkraven lia i iner eller mindre utrett skick hopats och pocka
nu på en helhetsprövning.

Några av de nu aktuella frågorna äro av den art, att de kunna brytas ut,
behandlas var och en för sig och på den vägen föras fram till en tillfredsställande
lösning. Men de flesta och viktigaste hänga så nära samman med varandra,
att det synes olämpligt att söka en isolerad lösning av den ena eller
den andra av de mest brännande frågorna. Arten av dessas sammanhang har
redan framgått av den gjorda sammanställningen---.

På det ena området efter det andra befinnas alltså frågorna så invävda i
varandra, att de knappast kunna få en tillfredsställande lösning, så länge de
upptagas och behandlas var för sig, lösryckta ur sitt sammanhang. Det stora
irågekomplex, som här föreligger, kräver •— såsom jämväl framgår av skolöverstyrelsens
förutnämnda utlåtande av den 16 september 1940 — en planmässigt
samlad och enhetligt ledd utredning.

Vid denna utredning böra de skilda frågorna städse betraktas ur synpunkten
av det nationella undervisningsväsendet som en alla skolformer omspännande
organisk helhet. De olika skolformerna böra ses som delar av denna
helhet och lösningen av deras mångahanda problem sökas i en riktning, som
icke blott är gagnelig för den särskilda skolform det närmast gäller utan
även främjar vårt bildningsliv i det hela. Slutmålet bör vara att anpassa
undervisningsväsendet efter vår nations behov och den moderna tidens krav
och utforma det så, alt varje medborgare har möjlighet att på enklaste och
effektivaste sätt och utan för stora ekonomiska uppoffringar erhålla den
utbildning, lian för samhällets bästa och sin egen blivande verksamhet behöver.

lith. lill rilesd. pi ili. 1941. 1 nami.

K iksiliigsbcräl loisen.

98

Riksdagsberältelsen.

I E: 23 Som allmän princip för utredningsarbetet bör fasthållas, att skolans yttersta
mål måste vara icke kunskapsmeddelelse utan fostran i ordets vidaste
och djupaste mening. Skolans uppgift är att harmoniskt utveckla ungdomens
anlag ej blott intellektuellt utan även fysiskt och moraliskt. Vår tid kräver
en fysiskt vältränad ungdom, som kan ta upp tävlan med sina jämnåriga
inom andra folk, men den behöver också en ungdom, som med lugnt omdöme
förenar raskhet i beslut och handling. De unga måste fostras till sanningskärlek
och självständighet, till fasthet i karaktären, till självdisciplin
och social ansvarskänsla, till en medveten och offervillig samhällsanda, till
trohet mot vårt folks traditioner och andliga arv. Särskilda möjligheter till
moralisk fostran erbjuder undervisningen i kristendomskunskap men även
i sådana ämnen som modersmålet och historia samt det gemensamma aktiva
arbetet i och utanför skolan. Skolans hela verksamhet — såväl studiearbete
som gymnastik, lek och idrott — bör ställas till karaktärsutvecklingens tjänst.
Dess slutmål är icke att göra sina lärjungar till mångkunniga lärda i smått
utan till rådiga och handlingsdugliga människor.

Det är av vikt, att vid övervägande av undervisningsplaner och därmed
sammanhängande frågor även de här antydda synpunkterna komma till sin
rätt. Mycken omsorg måste ägnas jämväl åt gestaltningen av skolans inre
verksamhet i övrigt. Såsom redan inledningsvis erinrats, ha i den nu arbetande
skolan omsatts erfarenheter från de senaste årtiondenas livliga pedagogiska
reformverksamhet. Tiden synes nu vara inne att bland det rika materialet
av nya pedagogiska rön utsovra det för skolan värdefullaste. I detta
sammanhang måste även beaktas de livligt diskuterade problemen om skolans
arbetstid och barnens behov av vila; jämvikt bör eftersträvas mellan
skolans fordringar och barnens prestationsförmåga. Skolhygien och en riktig
avvägning av skolarbetet mellan fysisk och psykisk verksamhet bli viktiga
frågor i utredningen. Det principiellt och praktiskt betydelsefulla examensproblemet
bör dryftas framför allt ur synpunkten av slutprövningen som en
naturlig avslutning på skolarbetet, men beaktas måste jämväl skolans uppgift
att ge ungdomen vägledning vid utträdet i det praktiska arbetslivet. Spörsmålet
om möjligheterna att med skolans verksamhet förena yrkesorientering
i en eller annan form för de från skolan avgående kan sålunda icke förbigås.

De svåraste och mest maktpåliggande uppgifterna för utredningen bli måhända
å ena sidan en lämplig avvägning mellan teoretisk och praktisk utbildning,
å andra sidan en ändamålsenlig fördelning av utbildningsmöjligheterna
mellan stad och land och mellan skilda landsdelar.

Den betydande utvidgning av det högre skolväsendet, som fortgått under
detta århundrade och särskilt efter år 1927, har främst avsett att utjämna
historiskt förklarliga men i vår tid icke längre försvarliga olikheter i utbildningsmöjligheterna
mellan skilda landsdelar. Genom de åtgärder, som i detta
syfte vidtagits, ha dessa ojämnheter i flera fall utplånats. Ännu kvarstå dock
många önskemål, särskilt beträffande undervisningsväsendet i Norrland. Det
är uppenbart, att denna landsdel kommit i efterhand, när det gällt utvidgningar
inom det högre skolväsendet, och att såväl dess betydelse i det svenska

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 99

folkhushållet som dess befolkningsförhållanden gör det till ett angeläget I Et 23
önskemål, att den i ökad utsträckning förses med högre utbildningsanstalter
med teoretiskt och praktiskt bildningsmål. Även inom andra landsdelar
kan en undersökning av behovet av högre undervisningsanstalter vara
befogad, såsom framgår av den ovan omtalade gymnasieutredningen liksom
av kraven på förstatligande av kommunala mellanskolor och på upprättande
av nya läroanstalter för realskolans åldersstadium.

Det är emellertid omisskännligt, att såväl gymnasier som real-, mellanoch
flickskolor företrädesvis tillgodose städers och stadsliknande samhällens
behov. Den egentliga landsbygdens barn befinna sig beträffande tillgången
till högre skolbildning i ett ogynnsammare läge. Denna olikhet kan
aldrig helt utjämnas. Medan de större städernas barn kuni .a stanna i hemmet
till studentexamen, i vissa fall ända till avlagd akademisk eller annan
högre examen, måste den avlägsnare landsbygdens barn, vilka icke med
hjälp av buss eller tåg kunna dagligen besöka en högre skola, redan för
att få realskoleutbildning lämna hemmet och bo på annan ort. En lättnad
bereddes dessa barn genom den avkortning av den högre skolan, som beslöts
av 1927 års riksdag, men även den kortare skolgången på främmande
ort kräver stora uppoffringar av hemmen. Det är därför en högst betydelsefull
uppgift att söka bereda landsbygdens barn lättare tillgång till
högre skolbildning. Undersökas böra även möjligheterna att genom statliga
åtgärder främja undervisningen genom korrespondens för att på sätt av
1939 års riksdag angivits tillgodose det utbildningsbehov, som icke kan
fyllas av de lokala läroanstalterna.

Samtidigt får icke förbises, att det för landsbygden innebär en påtaglig
och högst allvarlig fara, att den mera vakna och initiativrika ungdomen genom
de högre skolorna suges in till städerna och slutligen i många fall tillföres
dessas arbetsliv. Det är för landsbygden en livsfråga, att den icke på
detta sätt berövas de begåvningar, som eljest varit kallade att var på sin plats
föra den trängre hembygdens ekonomiska och kulturella liv framåt.

Denna stora och betydelsefulla fråga kan rättvisligen icke lösas så, att
landsbygdens ungdom utestänges från en utbildning, som göres allt lättare
tillgänglig för städernas ungdom. Den måste lösas så, att landsbygdens
bildningssökande ungdom genom lämpligt ordnad högre utbildning
så vitt möjligt ledes tillbaka till landsbygdens arbetsliv. Denna utbildning
bör utformas så, att den för all ungdom, icke blott landsbygdens, innebär
en uppfordran till praktisk verksamhet av skilda slag. De högre skolorna
måste så ordnas, att de icke ensidigt inriktas mot fortsatt teoretisk utbildning
utan med bevarad karaktär av högre skola på olika stadier öppna
vägar ut i det praktiska live!, antingen direkt eller ock genom en mera
specialiserad yrkesutbildning.

I vårt land synes för närvarande behovet av teoretisk utbildning i allmänhet
ganska väl tillgodosett. På 1927 års riksdagsbeslut har följt en utvidgning
av det teoretiska skolväsendet, örn vars storlek de snabbt stigande
lärjungeantalen och de årligen starkt växande anslagsbeloppen ge en före -

100

Riksdaasberättelsen.

I E: ställning. Däremot vill det synas, som om de praktiska utbildningslinjerna

fått stå tillbaka i en utsträckning, som knappast varit till nytta vare sig för
svensk ungdom eller för svenskt arbetsliv i dess helhet. Belysande härför
är, att år 1939 av de 85,000 lärjungarna i det statliga och kommunala läroverksväsendet
endast 5,000 tillhörde praktiska linjer.

En angelägen uppgift för den kommande utredningen blir därför att undersöka,
huru den praktiska utbildningen på skilda stadier skall kunna utbyggas
och ges nödig konkurrenskraft genom att höjas till full likvärdighet
med den teoretiska. Då skolväsendet av flera skäl icke kan svälla ut
obegränsat, bör alltså i första hand övervägas, i vad mån breddandet av
de praktiska utbildningsvägarna kan möjliggöras eller underlättas genom
en begränsning av de teoretiska. Å andra sidan bör vid ifrågasatt utbyggande
av teoretiska skolformer de framträdande behoven noggrant prövas
och därvid särskilt beaktas, i vad mån de lämpligen kunna tillgodoses genom
en undervisning med mera praktisk läggning. Målet bör vara att på
alla stadier över det rent grundläggande åstadkomma en jämvikt mellan
teoretiska och praktiska utbildningsmöjligheter, motsvarande ungdomens
anlag och arbetslivets behov.

Örn sålunda synfältet bör vidgas att omfatta samtliga utbildningsbehov,
så böra också de skilda skolformerna såvitt möjligt ses som delar av ett
helt. De böra så samordnas, att de på bästa sätt samverka till ungdomens
och samhällets gagn. I detta hänseende återstår ännu mycket att uträtta.
Sålunda är det historiskt förståeligt men numera knappast praktiskt, att
exempelvis skilda skolor och skolformer på samma ort arbeta utan tillräcklig
kontakt sinsemellan. De fem mellanskolorna i Stockholm ha likartade
arbetsuppgifter men endast två av dem ha gemensam styrelse. I en stad
med någorlunda utvecklat skolväsen finnas — utom en styrelse för det allmänna
läroverket — en folkskolestyrelse, kanske en särskild styrelse för
fortsättningsskolan, en lärlingsskolstyrelse, en styrelse för högre folkskolan
och en styrelse för kommunala flickskolan. Icke minst ur synpunkten av
det allmännas kostnader för undervisningsväsendet är frågan om ett mera
planmässigt och enhetligt ordnande av de skilda läroanstalternas ledning
på orter med ett mera omfattande och förgrenat skolväsen av stor betydelse.
Nuvarande bestämmelser förutsätta i vissa fall samarbete mellan
olika läroanstalter och deras styrelser men lämna dock icke tillräcklig garanti
för att lärarpersonal, skollokaler och materiel så rationellt som önskligt
är utnyttjas eller för önskvärd likformighet i fråga om användningen
av tillgängliga anslag. Större enhetlighet i skolornas lokala ledning skulle
också göra det lättare att organisera övergångarna mellan skilda skolformer.

Strävan till enhetlighet bör å andra sidan icke drivas därhän, att tillbörliga
hänsyn till olikartade förhållanden sättas åsido. Likformighet är pa
undervisningens område ingenting i och för sig eftersträvansvärt. Vad som
visat sig lämpligt i en stor stad passar måhända icke i ett mindre skolsam -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 101

hälle. Att landsbygdens egenartade och från ort till ort växlande förhål- I Et 23
landen måste särskilt uppmärksammas är utan vidare uppenbart.

Med beaktande av de nu anförda allmänna synpunkterna böra de aktuella
skolfrågorna utredas. Emellertid synes det icke vara nödvändigt,
att alla de många och olikartade frågorna i sammanställningen här ovan
ingå i denna utredning. De äro ju icke alla lika betydelsefulla och lika
brådskande och ett par av dem — till vilka jag strax återkommer — synas
överhuvudtaget icke höra hemma i detta sammanhang.

Viktigast och mest trängande är måhända frågan om folkskolans under -visningsplan jämte de därmed nära sammanhängande spörsmålen örn sjunde
klassens ställning och om fortsättningsundervisningens uppgift och anordning.
Till detta problemkomplex hör också frågan örn hjälpklassundervisningen,
vid vars bedömande den redan föreliggande utredningen synes
lämna god ledning.

I samband med dessa problem bör också till behandling upptagas frågan
om real- och flickskolans organisation och anknytning till folkskolan. Vad
som här påkallas är en grundlig och förutsättningslös omprövning och fixering
av de utbildningsbehov, som genom dessa skolformer skola tillgodoses,
och en undersökning, om skolornas nuvarande organisation svarar mot
dessa behov. Särskilt bör övervägas, örn den utbildning, realskolan lämnar,
utgör en lämplig förberedelse för de unga, som icke övergå till gymnasium,
och om ej en jämkning av denna skolas bildningsmål skulle minska tillströmningen
till gymnasierna och åvägabringa en för vårt lands förhållanden
lämpligare proportion mellan antalet realskoleutbildade och antalet studenter.
Vidare påkallas en allsidig och objektiv undersökning av de olika
möjligheterna till anknytning mellan folkskola och högre skola och deras
återverkan på folkskolans liksom på de högre skolformernas arbete. Givetvis
böra härvid jämväl de ekonomiska konsekvenserna beaktas. De olika
skäl, som tala för en dubbel anknytning av nu gällande typ, böra vägas
mot de skäl, som tala för genomförd anknytning till en enda klass i folkskolan.

Vad gymnasiet beträffar, står frågan om dess organisation i förgrunden.

Den nuvarande formen för differentieringen på gymnasiets högre stadium
har utsatts för allvarlig kritik, och förslag ha framkommit, som gå ut på
upprättande av fastare linjer, bland dem en särskild nyspräklig linje. Därutöver
föreligga viktiga uppslag, som redan i det föregående berörts, nämligen
om inbyggande i gymnasiet av praktiska linjer, syftande till fortsatt
praktisk utbildning eller ledande direkt ut i arbetslivet. Dessa frågor böra
utredas och i samband därmed även frågan örn avgångsexamen övervägas.

Vid utredningen rörande gymnasiets organisation böra beaktas de resultat,
som skolöverstyrelsen kommit till i sin förutnämnda framställning örn försök
med nyspråkliga linjer, liksom även de redan verkställda utredningarna
rörande studentexamen och de däröver avgivna yttrandena.

Såsom redan anförts måste i skolans verksamhet eftersträvas en riktig

102

Riksdagsberåttelsen.

I El 23 avvägning mellan studiearbetet och den fysiska fostran. Detta viktiga spörsmål
bör särskilt uppmärksammas vid prövningen av frågor om undervisningsplaner
för de olika läroanstalterna.

Även frågorna om språkskrivningarnas anordning och om filmen och
radion i undervisningens tjänst böra lämpligen bedömas i sitt samband med
undervisningsplanerna.

Vid utredningen böra med beaktande av de förut av mig anförda synpunkterna
övervägas frågan örn utbildningsmöjligheternas fördelning mellan
stad och land och mellan skilda landsdelar, vilken fråga innefattar bland
annat spörsmålen om behovet av läroanstalter, om huru dessa skola göras
lättare tillgängliga för avsides boende och örn korrespondensundervisning.

Med frågorna örn elevintagningen vid de allmänna läroverken och jämförliga
läroanstalter och om begynnelsespråket i realskolan synes kommittén
böra taga befattning, när så befinnes lämpligt med hänsyn till de i dessa
hänseenden pågående försöken.

Vid den av mig ifrågasatta utredningen böra alltså, med beaktande av
vad nu anförts, i främsta rummet följande frågor upptagas till övervägande,
nämligen

a) folkskolans undervisningsplan,

b) fortsättningsundervisningens uppgift och anordning,

c) hjälpklassundervisningen,

d) real- och flickskolans organisation samt anknytning till folkskolan,

e) gymnasiets organisation,

f) examensproblemet,

g) utbildningsbehoven för olika ändamål och i skilda landsdelar.

Kommitténs förslag böra framläggas, allteftersom de bli färdiga. Kan i
någon fråga enighet icke uppnås, böra de olika förslag, som framkommit,
av kommittén gemensamt i den mån sådant befinnes lämpligt och möjligt
noggrant utredas, prövas och motiveras. Kommittén bör icke stanna vid att
principiellt diskutera frågorna utan bör konkret utforma de olika förslagen,
så att dessa med största möjliga säkerhet kunna bedömas ur skilda synpunkter,
pedagogiska, sociala, ekonomiska och andra. Genom ett dylikt arbetssätt
förberedes bäst det slutliga ståndpunktstagandet.

Icke minst vid de ekonomiska synpunkterna bör utredningen fästa stort
avseende. Jag finner det icke osannolikt, att det skall visa sig möjligt att
utan egentliga merkostnader realisera åtskilliga av de mest trängande önskemålen
inom undervisningsväsendet eller att rentav nedbringa dessa kostnader.
Det bör vid utredningen hållas i minnet, att ett snabbt genomförande
av reformprogrammet underlättas i samma mån som besparingar möjliggöras
eller åtminstone kostnadsökningar undvikas.»

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

103

J ordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. 1938 års jordbruksutredning (1939:20; 1940:14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 mars 1938 (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 mars 1938):

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Malmfors, N. A. E., statssekreterare;

Domö, J. F., statsråd, led. av I kamm.;

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Johansson, C. G., lantbrukare;

Norup, S. B., godsägare, led. av II kamm.;

Sträng, G., förtroendeman;

Törnqvist, K. G. G., professor;

Ytterborn, G. R., byråchef;

Bonow, M., fil. lie.;

Svensson, W., agronom;

Pettersson, I., lantbrukare, led. av II kamm.;

Åström, O., lantbrukare.

Sekreterare:

Söderström, O., hovrättsassessor.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1939: Jo 20.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari 1940 har utredningens arbete
upphört med utgången av maj 1940. Kungl. Maj:t har dock sedermera
medgivit, att vissa av utredningen verkställda specialundersökningar utan
hinder av nämnda beslut må färdigställas och befordras till trycket.

Den 1 juli 1940 har utredningen till chefen för jordbruksdepartementet
överlämnat en på dess uppdrag av fil. d:r Herman Wold verkställd undersökning
rörande efterfrågan på jordbruksprodukter och dess känslighet för
pris- och inkomstförändringar (Statens off. utredn. 1940: 16).

2. Undersökning rörande byggnadsbeståndet vid statens arrendeegnahem

(1939: 22; 1940: 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1938:
Örbom, K. A., agronom;

Wedholm, J., lantbrukare.

Den 25 augusti 1940 har avgivits redogörelse i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredning rörande lantbrukets lärlingsfrdga (1939: 23; 1940: 17).

Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Maj:t uppdragit åt lantbruksstyrelsen
att verkställa av 1938 års riksdag begärd utredning rörande lant -

104

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 3 brukets lärlingsfråga (jämför motion nr 144/11; jordbr, utsk. uti. nr 90;
riksd. skr. nr 371).

Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts beslut den 30 juni 1938 att biträda lantbruksstyrelsen
såsom särskilda sakkunniga:

Gustafson, Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Pettersson, I., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thomson, A. N., landshövding;

Eklundh, B., förvaltare.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1939: Jo 23.

De sakkunniga, som år 1940 sammanträtt två gånger, ha den 1 juli 1940
avgivit utredning jämte förslag i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Norrländska skogsproduktionsutredningen (1940: 24).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1939 (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 maj 1939)

dels såsom utredningsmän att verkställa utredning rörande de möjligheter,
som föreligga att snabbt skapa nya skogstillgångar i vissa delar av Norrland:
Lundh, E., jägmästare, sekreterare i centralrådet för skogsvårdsstyrelsemas
förbund, ordförande;

Ronge, E. W., jägmästare;

Lindberg, E. IL, redaktör, led. av II kamm.;

Strömbäck, G., hemmansägare;

Rådström, A., hemmansägare;

dels såsom expert åt utredningen professorn vid skogshögskolan O. Eneroth; dels

ock såsom särskild sakkunnig att biträda utredningen vid utarbetande
av vissa författningsförslag förste kanslisekreteraren L. G. F. Nordberg.
Sekreterare:

Höjer, E. W., jägmästare.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1940: Jo 24.
Utredningsmännen ha den 2 februari 1940 till jordbruksdepartementet ingivit
betänkande med förslag till åtgärder för befordrande av produktionen
å enskilda skogar i vissa delar av Norrland (Statens off. utredn. 1940: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredning rörande frågan om prisbildningen d konsumtionsmjölk.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari 1940 att enligt departementschefens
närmare bestämmande biträda med utredning rörande prisbildningen
å konsumtionsmjölk i förhållande till den prisnivå, som med tillhjälp
av prisutjämningsbidrag upprätthålles för produktmjölk, med beaktande
av olika å distributionskostnaderna för konsumtionsmjölk inverkande

105

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

omständigheter, såsom tillförselområdenas omfattning, produktionsvolymer- I JO! 6
nas storlek, m. m.:

Stensgård, A. H., direktör;

Törnqvist, K. G. G., professor.

Sekreterare:

Ljung, B. W., konsulent.

Den 23 juli 1940 ha utredningsmännen avgivit utredning i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. (1938: 27; 1939: 30;

1940:30).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1935 för handhavande
av lånerörelsen enligt kungörelsen samma dag (Sv. förf.-sami. nr 277). Instruktion
utfärdad den 28 april 1939 (Sv. förf.-saml. nr 176).

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Brolén, N. A. V., bankdirektör, vice ordförande;

Pettersson, D. Hj., lantbrukare, led. av I kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.

Suppleanter:

Nisbeth, C. W. S:son, agronom;

Sandberg, O. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

Paulsen, A. O., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Nämnden, som tillika intill den 1 juli 1939 handhaft vissa på centralnämnden
för ackords- och stödlåneärenden tidigare ankommande arbetsuppgifter,
har under tiden 1 januari—1 juli 1940 sammanträtt 5 gånger.

Under år 1940 ha utlämnats:

1) lån för genomförande av ackord: 5 stycken å tillhopa 14,530 kronor;

2) lån för förekommande av exekutiv försäljning: 5 stycken å tillhopa
23,016 kronor.

Utlåtanden ha avgivits beträffande ett flertal av Kungl. Maj :t till nämnden
remitterade ärenden, avseende låneverksamheten.

Inspektionsresor samt resor för besiktning av egendomar ha i några fall
företagits av nämndens ledamöter och sekreterare.

Jämlikt kungörelsen den 7 juni 1940 om ackordslån och hjälplån till jordbrukare
(Sv. förf.-saml. nr 592) har centralnämndens verksamhet upphört
den 1 juli 1940.

106

Riksdagsberättelsen.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.

7. Statens potatismjölsnämnd (1938: 33; 1939: 27; 1940: 28).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. Instruktion för nämnden utfärdades
av Kungl. Maj:t den 15 augusti 1933 (Sv. förf.-sami. nr 515).
Ledamöter:

Adler, N., lantbrukare, ordförande;

Henriksson, H., sekreterare hos Kristianstads läns hushållningssällskap;
Almgren, S. G., byråchef.

Ledamot vid behandling inom nämnden av frågan rörande den brännvinstillverkning,
varmed bör räknas vid fastställandet av bränneriernas inköpsskyldighet
i fråga om potatis:

Lyberg, E., verkst, direktör i aktiebolaget Vin- & spritcentralen.
Suppleanter:

Lilienberg, A. J., kommerseråd, sekreterare;

Johnsson, P. A., lantbrukare;

Leander, K., ingenjör.

Lokal: Drottninggatan 2; tel. 10 10 23.

Nämnden har, bland annat, utfärdat licenser för tillverkning av potatisstärkelse
under tillverkningsåret 1 oktober 1940—30 september 1941, utarbetat
förslag till prissättning å potatis och potatisstärkelse under samma tillverkningsår
samt avslutat avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under berörda tid.

8. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1938: 26; 1939: 29;

1940: 29).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.

Ledamöter,

utsedda av Kungl. Maj:t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Ryberg, K. A., lantbrukare, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm. (t. o. m.
den 14 augusti 1940);

von Stockenström, B. H., godsägare, riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.
(fr. o. m. den 14 augusti 1940);

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Waller, T., revisor.

Suppleanter, resp.:

Tottie, H. K. H., statskommissarie;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

107

Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av II kamm.; I Jo: 10

Eriksson, E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm. (t. o. m. den 14 augusti
1940);

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm. (fr. o. m. den 14
augusti 1940);

Carlgren, E., f. d. hypoteksombudsman;

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Näckströmsgatan 1; tel. 20 02 80.

Nämnden har under år 1940 sammanträtt tio gånger. För behandling
av löpande ärenden av mindre vikt samt för ärendenas beredning i vissa fall
är ett arbetsutskott tillsatt.

Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer. De anvisningar till låneförmedlama, som visat
sig erforderliga, ha genom cirkulärskrivelser lämnats dessa. Utlåtanden ha
avgivits beträffande ett flertal av Kungl. Maj:t till nämnden remitterade
ärenden, avseende låneverksamheten.

Under året ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 2,630,500 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 530 stycken.

För överläggning med representanter för låneförmedlare, för besiktning
av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar samt i samband med
förvaltjning av inköpt egendom ha åtskilliga resor företagits av nämndens
ledamöter och verkställande tjänsteman.

9. Skogslagkommissionen (1938:11; 1939:10; 1940:11).

Utredningen skall tillsvidare vila (jfr prop. nr 79 till 1939 års urtima riksdag,
Bil. 16, sid. 120).

10. 1936 års skogsutredning (1938: 14; 1939: 12; 1940: 12).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 juli och den 3 oktober 1936
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1936).

Utredningsmän:

Strindlund, G., lantbrukare, led. av II kamm.;

Malmfors, N. A. E., statssekreterare.

Sakkunniga:

Berg, N. R., ryttmästare;

Holmbäck, B., direktör;

Jansén, J. V., landstingsman;

Sten, H., redaktör, led. av T kamm.;

Sundblad, G., direktör.

Sekreterare:

Johansson, F. II. L., civiljägmästare;

108

Riksdagsberättelsen.

10 Hedlund, G., jur. d:r, vid handläggning av frågor rörande skogsbrukets
transportväsen;

Gullstrand, H. P., andre kanslisekreterare, vid handläggning av frågor rörande
det förädlade virkets avsättning.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1937: Jo 19 och 1939: Jo 12.
Utredningen skall tills vidare fullföljas endast i avseende å vissa detaljfrågor,
som beröra flottningslagstiftningen (jfr prop. nr 79 till 1939 års urtima
riksdag, Bil. 16, sid. 118). Under året ha dessa frågor varit föremål för
en förberedande behandling.

11. Lyckebgåutredningen (1938: 29; 1939: 32; 1940: 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober 1936:

Hagströmer, S. A. E., landshövding, ordförande;

Ehrenberg, N. G., godsägare;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör.

Lokal: Hushållningssällskapet, Karlskrona; tel. 11 23.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 29.

Under tiden efter avlämnandet av arbetsberättelsen för år 1939. har utredningen
hållit fem sammanträden.

Vad angår utredningens huvuduppgifter, vattenavledningsföretaget och kolonisationen,
må anföras följande.

Genom utslag den 9 februari 1940 har vattenöverdomstolen i huvudsak
fastställt Söderbygdens vattendomstols i föregående riksdagsberättelse omförmälda
beslut den 23 december 1938. Talan mot vattenöverdomstolens utslag
har icke fullföljts. Beträffande upprensningen av själva årännan har arbetet
därmed måst avbrytas på grund av brist på olja till de för ändamålet nödvändiga
maskinerna. För närvarande pågår arbete allenast med upptagande
av några bikanaler, vilket sker med manuell kraft. Möjligheten att anskaffa
elektrisk drivkraft till de för arbetet erforderliga större grävningsmaskinerna
undersökes emellertid.

I avseende å kolonisationen äro de lantmäteriförrättningar, som igångsatts
i och för fastighetsbildning, nästan avslutade, såvitt angår Blekinge län.

12. Torrläggningskommittén (1938: 30; 1939: 33; 1940: 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen
för att konstatera, i vilken omfattning kompletteringsarbeten kunna vara behövliga
och under vilka villkor statligt understöd bör utgå för arbeten av
detta slag, särskilt med hänsyn till möjligheterna att under tid av omfattande
arbetslöshet bereda ökad sysselsättning i produktiv verksamhet:
Insulander, C. J., f. d. överstelöjtnant, ordförande;

Karlsson, K. G., redaktör, led. av II kamm.;

Andersson, G. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

109

Sekreterare: I Jo: 14

Odhnoff, S. R., andre kanslisekreterare.

Lokal: Vasagatan 52; tel. 20 81 21.

Intill den 1 december ha under året hållits sex sammanträden. Sedan besiktningsresor
under året företagits inom nio län, har kommittén besiktigat
samtliga län.

Kommittén har för Kungl. Maj:t framlagt förslag avseende torrläggningsverksamheten.
Vidare har kommittén avgivit utlåtanden beträffande ett flertal
till kommittén remitterade ärenden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1941.

13. Statens fiskenämnd (1938: 31; 1939: 34; 1940: 33).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1937. Instruktion för nämnden utfärdades
samma dag (Sv. förf.-saml. nr 647).

Ledamöter:

Hessle, Chr. V., fil. d:r, fiskeriintendent, ordförande;

Lindqvist, J., köpman;

Kewenter, G. A., jur. kand.

Sekreterare:

Ehrnford, N. H. W., jur. kand.

Lokal: Vasagatan 52; tel. 20 67 93.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1938: Jo 31.

Nämnden har under året hållit tio sammanträden, därav ett med representanter
för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna och svenska ostkustfiskarnas
centralförbund, ett med representanter för Örebro fiskhandlareförening
och vissa auktoriserade fiskförsäljningsföreningar samt ett med
representanter för Stockholms läns och stads rökareförening och Stockholms
läns fiskförsäljningsförening. Vidare har i samband med av ordföranden och
sekreteraren företagna resor möten hållits med representanter för fiskförsäljningsföreningar,
fiskare och fiskhandlare. 14

14. 1937 års riks skog staxering snämnd (1938: 32; 1939: 35; 1940: 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1937:

Hesselman, O. A. H. V., professor, f. d. chef för statens skogsförsöksanstalt,
ordförande;

Jonson, T. W., professor, vice ordförande;

Lindeberg, E. F. L., överdirektör;

Nordquist, M., jägmästare;

Nyblom, A. E., länsjägmästare.

Skogsmatematisk expert:

Näslund, H. M. E., e. jägmästare.

Sekreterare:

Östlin, E. O., civiljägmästare (t. o. m. den 30 juni 1940);

Hagberg, A. E., e. jägmästare (fr. o. m. den 1 juli 1940);

Ilo

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 14 överledare för fältarbetena och föreståndare för räknekontoret hos nämnden: Hagberg,

A. E.

Den 1 december 1940 voro hos nämnden anställda 17 personer. Vid fältarbetet,
som pågick juni—september månader 1940, voro omkring 40 personer
anställda.

Lokal: Tegnérgatan 15, tel. 11 21 37 (ordföranden och sessionsrum) och
11 21 38 (överledaren och sekreteraren).

Beträffande de för nämnden givna direktiven, se 1938: Jo 32.

Intill den 1 december har nämnden hållit 9 sammanträden. Härjämte ha
nämndens ledamöter företagit en studieresa till Härjedalen.

Nämnden har under sommaren år 1940 verkställt taxering i Jämtlands
län av omkring 8,200 km2 (exkl. fjäll).

En preliminär rapport över taxeringen i Västernorrlands län år 1938 har
framlagts den 29 december 1939. Den 21 december 1940 har till departementet
inkommit en rapport angående huvudresultaten av den åren 1938
och 1939 företagna taxeringen av skogarna inom Ljungans, Indalsälvens och
Ångermanälvens flodområden. En detaljerad redogörelse för större delen av
den utförda försökstaxeringen jämte plan för den fortsatta taxeringen av
rikets skogar torde kunna framläggas under innevarande budgetår.

Nämnden har för fältarbetet år 1941 framlagt förslag till slutförande av
taxeringen i Västerbottens län och Norrbottens läns kustland. 15 * *

15. Ladugårdsbyggnadssakkunniga (1939: 36; 1940: 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1938:
Hedulff, E. N:son, överdirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Staél von Holstein, K. O. J., civilingenjör.

Att såsom experter biträda de sakkunniga vid nedan angivna spörsmåls
behandling har departementschefen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
förordnat följande personer:

Eriksson, K. J., professor, beträffande frågor rörande hygien och ventilation
i ladugårdar;

Royen, N., byrådirektör, angående byggnadstekniska frågor;

Nohrman, G., distriktsveterinär, beträffande ladugårdsventilation.

Vidare har departementschefen bemyndigat de sakkunniga att tillkalla representanter
för medicinalstyrelsen jj^terinärhögskolan och svenska mejeriernas
riksförening att deltaga i överläggningar med de sakkunniga om i vad
mån olika djurslag lämpligen kunna uppställas i gemensamma utrymmen.
Lokal: Birger Jarlstorg 3; tel. 10 33 50.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Jo 36.

Under år 1940 har med anledning av ordförandens uppdrag hos statens

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

lil

indusltrikommission och sekreterarens militärtjänstgöring ej bedrivits något I Jo: 18
utredningsarbete.

16. Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens nyttjanderätt
till område d Djurgården (1939: 17; 1940: 13).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 8 juli 1938 för att verkställa utredning rörande
lantbruksakademiens nyttjanderätt till område å Djurgården, därvid
även förefintliga mellanhavanden mellan akademien och staten i avseende
å byggnader m. m. skola utredas:

Rolander, S. E., länsassessor.

Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel.: Länsstyrelsen.

Utredningsmannen har under året gjort undersökningar rörande de medel,
med vilka de olika byggnaderna å ifrågavarande område blivit uppförda ävensom
förändringar vidtagits å dessa.

Utredningsmannen har den 7 februari 1940 avgivit utlåtande till Kungl.

Maj:t i anledning av framställning från lantbruksakademien om viss förändring
i nyttjanderätten beträffande del av nämnda område, som akademien
önskade begagna såsom byggnadstomt.

17. Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av bisamråtta
(1939:21; 1940: 15).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938:

Wibeck, J. E., jägmästare, docent;

Upmark, E., civilingenjör, sekreterare i svenska vattenkraftföreningen.

Lokal: Svenska vattenkraftföreningen; tel.: 10 49 22.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1939: Jo 21.

Under år 1940 ha vissa jägmästare inkommit med svar å utredningsmännens
föregående år gjorda förfrågan om förefintligheten av lokaler med viss
för bisamråttans existens erforderlig vegetation. Utredningsarbetet, som beräknats
bliva slutfört under året, har i huvudsak måst vila, enär vissa resor
med hänsyn till bristen på motorbränsle mås.t anstå samt den ena av utredningsmännen
på grund av militärtjänstgöring nästan hela året varit förhindrad
deltaga i utredningsarbetet.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1941. 18

18. Utredning rörande jordbrukets inriktande under försvårad tillförsel och

krig (1939: 24; 1940: 18).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1938:

Åkerman, E. Å., professor.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., byråagronom.

Lokal: Sekreteraren: Statens livsmedelskommission, Artillerigatan 42; tel.
Livsmedelskommissionen.

112

Riksdagsberåttelsen.

I Jo: 18 Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Jo 24.

Utredningsarbetet fullföljes tillsvidare inom statens livsmedelskommissions
produktionsavdelning.

19. Jordbrukskasseutredningen (1939:25; 1940:19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1938:
Ljungdahl, V. S., egnahemsdirektör hos egnahemsnämnden i Kronobergs län,
ordförande;

Lindeberg, S. J., bankinspektör och chef för bank- och fondinspektionen;
Adler, N., lantbrukare;

Svensson, P., verkst, direktör i Gävleborgs läns centralkassa för jordbrukskredit; Ekengren,

Hj. K. A., bankråd.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1940:
Ericsson, Y. A. R., byråchef, tillika sekreterare.

Lokal: Sekreteraren: Egnahemsstyrelsen; tel. 23 10 20.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1939: Jo 25.

Ar 1940 har utredningen haft sammanträden under omkring femton dagar.
Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1941.

20. Statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd (1940: 20).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 11 november 1938 för handhavande av de
åligganden, som i administrativt hänseende åvila veterinärbakteriologiska
anstaltens föreståndare. Instruktion utfärdad av medicinalstyrelsen.
Ledamöter:

Forssell, C. E. G., professor, ordförande;

Hulphers, G. B., professor;

Hjärre, A., professor;

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden;

Lagerlöf, N. P., professor.

Sekreterare:

Hagström, F. A. G., sekreterare hos anstalten.

Lokal: Statens veterinärbakteriologiska anstalt; tel. Sekreteraren: 3163 92.
Nämnden, som under år 1940 sammanträtt tre gånger, har i enlighet med
sin instruktion utövat överinseendet över anstalten och därvid handlagt ett
flertal ärenden rörande anstaltens verksamhet. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 27 oktober 1939 handhaves anstaltens närmaste ledning av professor
Hjärre.

21. Epizootisakkunniga (1940:21).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1939):

Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Höjer, J. A., generaldirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

113

Magnusson, H. G., professor; I Jo: 2

Fallenius, B. A., byråchef för lagärenden;

Jerlov, S., chefveterinär;

Lanke, B. T., sekreterare;

Nilsson, M. Hj., lantbrukare.

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga;

Börjesson, A., disponent;

Jeppsson, H. Hj., överveterinär;

Wingborg, A. H. B., förste aktuarie;

Swensson-Svegart, H. L., landskanslist.

Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Jo 21.

Under år 1940 ha de sakkunniga hållit tre sammanträden, varjämte ett arbetsutskott
bland de sakkunniga sammanträtt ett flertal gånger.

Under juli månad 1940 ha två sakkunniga och sekreteraren företagit en
studieresa till Danmark.

De sakkunniga ha avgivit

den 27 januari 1940 utlåtande angående ändrade grunder för ersättning
till veterinärer, som deltaga i bekämpandet av epizootier; samt

den 30 september 1940 betänkande med förslag till ändrade bestämmelser
angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (Statens off.
utredn. 1940: 26).

Av utredningsuppdraget återstå frågan örn den statsunderstödda försäkringsverksamheten
mot förluster till följd av smittsamma husdjurssjukdomar
samt frågan om inrättande av anstalt, där forskning rörande mul- och
klövsjuka kunde bedrivas. Förstnämnda fråga torde tills vidare böra vila
(jfr prop. nr 79 till 1939 års urtima riksdag, Bil. 16, sid. 120). Med hänsyn
till nuvarande läge ha de sakkunniga icke ansett sig ännu böra upptaga den
andra frågan till närmare övervägande. 22 *

22. Utredning för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings
betänkande (Statens off. utredn. 1936: 23) ävensom den utredning i övrigt
rörande lappväsendet, som sammanhänger med i betänkandet omhandlade

spörsmål (1940: 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april 1939
dels såsom utredningsman:

Berglöf, L., generaldirektör;

dels ock såsom särskilda experter att, på kallelse av utredningsmannen,
med denne deltaga i överläggningar i ämnet:

Löwgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.;

Jacobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;

Kangas, K. E., t. f. lappfogde;

Bill. till rikti!, prof. 19A1. 1 sami. ^

Kiksriagsbrrättvlscn.

114

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 22 Wanhainen, W. L., jordbrukskonsulent;

Park, G. L., kyrkoherde;

Andersson Juuso, P. L., lappman.

Sekreterare:

Nordberg, L. G. F., förste kanslisekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 562.

Under året ha hållits sammanträden under tiden den 17—26 september.
Därjämte ha överläggningar ägt rum med jordbrukskonsulenten Wanhainen.
Vidare ha företagits vissa resor.

Utredningsmannen har såsom en första etapp av sitt arbete och såsom
mest trängande till behandling upptagit frågan om lapparnas bosättningsförhållanden.
Den 27 november 1940 har avgivits betänkande angående
Jägenhetsupplåtelser åt lappar som lämnat renskötseln (Statens off. utredn.
1940: 37).

23. Nötkreaturstuberkulosutredningen (1940: 23).

Kungl. Maj:t har den 28 april 1939 uppdragit åt medicinalstyrelsen och
lantbruksstyrelsen att gemensamt verkställa utredning rörande ändring av
bestämmelserna angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos
hos nötkreatur (se Post- och Inrikes tidn. den 4 maj 1939).

Sekreterare:

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen; sekreteraren: tel.: Kanslihuset 560.

Angående utredningsuppdraget, se 1940: Jo 23.

Under året ha intill den 1 december hållits tre gemensamma sammanträden
med styrelserna.

Styrelserna ha avgivit

den 22 januari 1940 betänkande angående det statsunderstödda bekämpandet
av tuberkulos hos nötkreatur inom vissa län m. m.;

den 12 februari 1940 utlåtande angående pristillägg för mjölk härrörande
från besättningar, ställda under statlig kontroll med hänsyn till förekomsten
av tuberkulos; samt

den 1 augusti 1940 utlåtande angående statsbidrag till småbrukare för
fullständig utrensning av tuberkulos inom nötkreatursbesättningar m. m.

Utredningsuppdraget torde bliva slutfört i början av år 1941, då styrelserna
beräkna att avgiva betänkande angående det frivilliga bekämpandet
av tuberkulos hos nötkreatur m. m. 24

24. Utredning rörande upplysningsverksamheten på jordbruks- och träd gårdsområdet

(1940: 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1939 (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 juli 1939)

dels såsom utredningsman för att verkställa utredning i fråga om en
ändamålsenligare upplysningsverksamhet rörande resultaten av den stat -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

115

liga och statsunderstödda forsknings-, försöks- och provningsverksamhe- I Jo: 25
ten på jordbruks- och trädgårdsområdet:

Rolander, S. E., länsassessor;

dels ock såsom sakkunniga för att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Bjelle, E., direktör;

Hovgård, Å., lantbruksskolföreståndare;

Sundelin, K. G. U., professor;

Wetterberg, S., redaktör.

Förordnad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1939
att biträda utredningsmannen vid utredningsuppdragets fullgörande:

Bachér, I. H., agronom.

Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel.: Länsstyrelsen.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1940: Jo 25.

Utredningsmannen har under året från de av utredningen berörda forsknings-,
försöks- och provningsinstitutionerna införskaffat uppgifter rörande
erhållna arbetsresultat m. m. under viss period. Vidare ha undersökningar
företagits angående upplysningsverksamhetens anordning i vissa främmande
länder.

25. Utredning rörande hushållningssällskapens organisation (hushållningssällskapsutredningen)
(1940: 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 juli 1939).

Utxedningsmän:

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Selberg, R., lantbrukare;

Augustinson, K. R., sekreterare;

Ågren, Th. V., rektor;

Adalberth, E., agronom.

Biträde åt utredningsmännen:

Brunnfält, G., docent.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., byråagronom.

Lokal: Sekreteraren: Statens livsmedelskommission, Artillerigatan 42; tel.:
Livsmedelskommissionen.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1940: Jo 26.

Utredningen, som i enlighet med 1939 års urtima riksdags beslut (jfr prop.
nr 79 lill 1939 års urtima riksdag, Bil. 16, sid. 119) under året huvudsakligen
inriktat sig på att införskaffa uppgifter och övrigt material, som finnes
erforderligt för det fortsatta utredningsarbetet, bar från hushållningssällskapen
inhämtat olika uppgifter, avseende deras verksamhetsområde. Dessa
uppgifter ha sedermera sammanställts av docenten Brunnfält.

I Jo: 26

116

Riksdagsberättelsen.

26. Statens linnämnd.

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdades
den 31 maj 1940 (Sv. förf.-saml. nr 448).

Ledamöter:

Nilsson, Joli., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Åkerman, E. Å., professor;

Leman, A., disponent;

Paues, E. W., direktör;

Olsson, L., f. d. riksdagsman;

Bendz, G., godsägare.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., byråagronom.

Lokal: Sekreteraren: Statens livsmedelskommission, Artillerigatan 42; tel.:
Livsmedelskommissionen.

Under året har nämnden hållit fem sammanträden.

Nämnden har framlagt förslag om visst stöd åt linodlingen i syfte att därigenom
trygga densamma mot ruinerande konkurrens av utländskt lin (jfr
prop. nr 51 till 1940 års urtima riksdag). Kvalitetsbestämmelser för svensk
linhalm och lintåga ha utarbetats. Vidare har nämnden låtit närmare utreda
frågan om förutsättningarna för inhemsk odling av hampa.

27. 1940 års norrlandsutredning.

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 augusti 1940 att, enligt departementschefens
närmare bestämmande, verkställa förberedande undersökning
angående åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran:
Lindeberg, E. F. L., överdirektör.

Sekreterare:

William-Olsson, W. F., fil. d:r, docent.

Lokal: Utredningsmannen: Egnahemsstyrelsen; tel. 23 10 20; sekreteraren:
Stockholms högskola, geografiska institutet; tel. 23 41 10.

Den 30 oktober 1940 har utredningsmannen till chefen för jordbruksdepartementet
avlämnat »Arbetsplan för förberedande åtgärder för det norrländska
näringslivets förkovran».

Det förberedande utredningsarbetet beräknas bliva slutfört vid slutet av år
1941. 28

28. Utredningsmän för verkställande av utredning örn och upprättande av
plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odlingsgränsen
i Norrbottens län.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 oktober 1940:

Wibeck, J. E., jägmästare, docent, ordförande;

Hultin, I. I., jägmästare;

Hedbäck, E. G., lappfogde.

Lokal och tel.: Domänstyrelsen.

117

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

I skrivelse den 31 maj 1940 har fritidsutredningen framhållit hurusom I »T 01 29
den omfattande sportstugebebyggelsen ovan odlingsgränsen i Norrbottens län
syntes behöva begränsas till vissa bestämda områden samt även i övrigt
underkastas starkare kontroll i syfte att i möjligaste mån för framtiden bevara
de sammanhängande vildmarksområden, som fortfarande funnes inom
länet. Under hänvisning härtill har utredningen hemställt att åtgärder måtte
vidtagas för upprättandet av en plan för vidare upplåtelser av tomter eller
rätt att innehava stugor och kojor å kronomark ovan odlingsgränsen i nämnda
län.

I ärendet ha utlåtanden avgivits dels den 11 juli 1940 av domänstyrelsen
och dels den 18 september 1940 av länsstyrelsen i Norrbottens län, som därvid
anfört hurusom länsstyrelsen vid olika tillfällen haft anledning framhålla, att
bebyggelsen ovan odlingsgränsen, framför allt i Jukkasjärvi socken, syntes
med hänsyn till renskötseln och lapparnas intressen böra följas med uppmärksamhet.

Enligt Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut skola de tillkallade utredningsmännen
vid fullgörande av sitt uppdrag beakta vad som anförts i fritidsutredningens
skrivelse och däröver avgivna utlåtanden.

Utredningsmännen ha hållit sammanträden den 15 och 16 november 1940
i Luleå, därvid bland annat uppgjorts arbetsplan för utredningen ävensom
behandlats vissa till utredningen remitterade ansökningar om tomtupplåtelser
samt om uppförande eller innehav av jakt- och fiskestugor å kronomark
ovan odlingsgränsen i Norrbottens län.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1941. 29

29. 19M års utredning örn jordbrukets skuldsättning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1940):

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Anderberg, H. E., hovrättsråd;

Tornegård, O. S., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand., verkst, tjänsteman hos lånenämnden

för sekundär jordbrukskredit.

Lokal: Sekreteraren: Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit, Näckströmsgatan
1; tel.: 20 02 80.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

»Ehuru statsmakternas strävanden allt sedan den nuvarande krisens början
äro inriktade på att i görligaste mån förhindra andra prisstegringar än
sådana, vilka äro en oundviklig följd av knappheten å importvaror och av
dessas fördyring, har en viss prisstegring å flertalet för jordbruksnäringens
bedrivande betydelsefulla varor och artiklar icke kunnat undvikas. En viss

118

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 29 ökning i jordbrukets produktionskostnader har följaktligen inträtt, vilken
påkallat icke oväsentliga höjningar av priset på jordbruksprodukter. Den allvarligaste
försämringen i fråga om jordbrukets ekonomiska förutsättningar
har dock inträtt genom årets svaga skördeutfall. Detta har drabbat vissa områden
mycket hårt varemot skördeutfallet inom andra varit relativt tillfredsställande.
Att genom prisbildningen å produkterna ernå jämvikt för jordbruket
vid ett i jämförelse med normalskörd väsentligt nedsatt skördeutfall synes
icke vara möjligt med hänsyn till olika befolkningsgruppers och näringsgrenars
intressen. I beaktande härav kunna höjda produktpriser icke innebära
nämnvärt stöd åt dem som på grund av årets svaga skördeutfall lia litet att
sälja och vad angår spannmålen belasta de högre priserna de jordbrukare,
som nödgas köpa. Under dessa förhållanden synes mig uppmärksamheten
böra riktas även på andra åtgärder än höjning av produktpriserna, vilka
skulle kunna bringa jordbrukets utövare stöd, därest de råka i ekonomiska
svårigheter. I sådant avseende komma skilda spörsmål i betraktande, men ett
av de viktigaste bland dessa är onekligen frågan om jordbrukets skuldsättning
och jordbrukarnas härav föranledda betalningsförpliktelser. Även om förhållandena
i fråga örn skuldsättning äro synnerligen växlande, ej endast mellan
olika delar av landet och mellan jordbruk av olika storleksgrupper utan
även under eljest likartade förhållanden, finnas utan tvivel talrika jordbrukare,
vilka av olika anledningar blivit så hårt gäldbundna, att deras utgifter
för räntor och amorteringar icke kunna anses stå i rimligt förhållande till
jordbrukets normala avkastning.

Efter förslag av den s. k. jordbruksutredningen avlämnade Kungl. Maj:t
till 1932 års riksdag proposition med förslag angående åtgärder för lindrande
av jordbrukets kreditsvårigheter. Sedan riksdagen beslutat vissa jämkningar
i det sålunda framlagda förslaget, utfärdade Kungl. Maj:t den 30 juni 1932
kungörelse (nr 366) om ackordslån och stödlån till jordbrukare. Med vissa
ändringar i grunderna för ackordslåneverksamheten utfärdades nya kungörelser
i ämnet den 21 april 1933 (nr 135) och den 23 mars 1934 (nr 54).
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1933 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet fem utredningsmän för att, i enlighet med av
departementschefen angivna riktlinjer, verkställa utredning och avgiva förslag
rörande formerna för en reglering av jordbrukets kreditförhållanden.
Departementschefen uttalade härvid, bland annat, att stödlånen, såvitt ej
oförutsedda omständigheter annat betingade, borde upphöra med utgången
av budgetåret 1934/35 samt att, i syfte att såvitt möjligt bibehålla de nuvarande
jordbrukarna vid sina jordbruk, statens ingripande för direkt lättande
av jordbrukets skuldbörda därefter borde givas starkare effektivitet. Efter
förslag av de sålunda tillkallade utredningsmännen —• den s. k. jordbrukskreditutredningen
— framlade Kungl. Maj:t proposition till 1935 års riksdag
med förslag till kungörelse örn lån till jordbrukare för genomförande av ackord
m. m. och utfärdades, sedan riksdagen i huvudsak godkänt propositionen,
kungörelse i ämnet den 7 juni 1935 (nr 277). Låneverksamheten upphörde
följaktligen, i vad densamma gällde de s. k. stödlånen, med utgången

119

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

av budgetåret 1934/35, medan utlämnande av s. k. ackordslån enligt de nya I Joe 29
grunderna alltjämt fortsatte. Emellertid fick även denna sistnämnda låneverksamliet
på grund av de förbättrade konjunkturerna jämförelsevis liten
omfattning. Dessa nu berörda, närmast av den ekonomiska krisen 1930—1932
föranledda statsåtgärder ha alltså under senare år haft ringa betydelse.

Emellertid fortsattes utredningarna i fråga örn andra med jordbrukets
skuldsättning förenade spörsmål än den nu berörda låneverksamheten. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 9 januari 1935 uppdrogs åt jordbrukskreditutredningen,
med utvidgning av dennas dittillsvarande uppdrag, att utföra
av chefen för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet samma dag förordad
utredning rörande frågan om åtgärder till framtida förhindrande av
överdriven skuldsättning vid jordbruket.

Sedan jordbrukskreditutredningen på anförda skäl anmält, att utredningen
icke trodde sig vara i stånd att fullgöra det senast omförmälda uppdraget,
befriades utredningen enligt Kungl. Marits beslut den 23 maj 1935 från samma
uppdrag, men chefen för jordbruksdepartementet anförde till statsrådsprotokollet
sistnämnda dag, att angelägenheten av att en utredning i dessa
frågor komme till stånd kvarstode, vilket ytterligare bestyrkts av uttalanden
utav jordbrukskreditutredningen. I anslutning till dessa uttalanden syntes,
utöver de i statsrådsprotokollet den 9 januari 1935 upptagna frågorna, en dylik
utredning rörande jordbrukets skuldförhållanden även böra omfatta åtgärder
till förebyggande av en för jordbruksdriftens upprätthållande under
växlande konjunkturer alltför betungande skuldsättning i samband med arvskifte
av jordbruksegendom eller sådan egendoms överlåtande i annan ordning
på ny generation. Departementschefen tillkallade, jämlikt Kungl. Maj :ts
bemyndigande förenämnda den 23 maj 1935, tre utredningsmän att i enlighet
med de i statsrådsprotokollen den 9 januari och den 23 maj 1935 angivna
riktlinjerna verkställa utredning och avgiva förslag angående åtgärder till
reglering av jordbrukets skuldförhållanden.

Dessa sistnämnda utredningsmän avgåvo den 10 mars 1937 Betänkande
med förslag till vissa lagstiftningsåtgärder till motverkande av överdriven
skuldsättning inom jordbruket samt den 22 november 1937 Betänkande med
förslag till lag örn skuldreglering för jordbrukare.

Det av utredningsmännen den 22 november 1937 framlagda lagförslaget
ville utredningsmännen med hänsyn till det dåvarande konjunkturläget inom
jordbruksnäringen icke förorda till omedelbart genomförande, utan borde
detsamma betraktas som ett förslag till beredskapslagstiftning, avsedd att
efter överarbetning eventuellt tillgripas, i händelse av en framtida försämring
i jordbrukets ekonomiska läge med åtföljande starkt ökade svårigheter för
högt skuldsatta jordbrukare. Utredningsmännen önskade ytterligare tillägga,
att frågan örn en sådan mera allmän hjälpaktion, som innefattades i förslaget
till beredskapslagstiftning, även under en tid av försämrade jordbrukskonjunkturer
finge bedömas jämväl med hänsyn till statens då förefintliga ekonomiska
möjligheter att i större skala lämna skuldsatta jordbrukare det bistånd,
som i lagförslaget närmare angåves.

120

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 29 Såsom jag i det föregående antytt, synas mig förhållandena under åren
närmast före den nu inträdda krisen icke ha påkallat omedelbara åtgärder
vare sig för en mera tillfällig hjälp åt skuldsatta jordbrukare eller för nedbringande
av överdriven skuldsättning inom jordbruket i allmänhet. Jordbrukarna
voro under dessa år i stort sett i stånd att utan alltför stora svårigheter
fullgöra sina med skuldsättningen följande ekonomiska förpliktelser,
därvid även de för dem förmånliga räntesatserna icke böra lämnas obeaktade.
Jag har emellertid även framhållit, att läget numera i viss mån blivit ett
annat, och särskilt tänker jag på de ytterligare svårigheter, som kunna följa
särskilt inom de delar av landet där skördeutfallet varit otillfredsställande
även föregående år.

Vid sådant förhållande synes mig tiden vara inne att återupptaga utredningarna
rörande de med jordbrukets skuldsättning förenade problemen.
Dessa utredningar böra ha till syfte att undersöka dels vad som snabbt skall
kunna göras för att under rådande kristid bereda hjälp åt högt skuldsatta
jordbrukare eller åt jordbrukare, som lida svår brist på likvida medel, dels
ock vilka åtgärder, som kunna befinnas ändamålsenliga för att på längre
sikt nedbringa jordbrukets skuldsättning inom sådana gränser, att jordbrukarebefolkningens
framtida bestånd icke på grund av dessa förhållanden
äventyras.

Vad den förstnämnda frågan beträffar, synes mig undersökningen böra
omfatta en prövning av spörsmålet om utlämnande av s. k. stödlån, varom
jag i det föregående erinrat, ävensom ackordslån som mera lämpa sig för det
aktuella läget än de ackordslån och hjälplån till jordbrukare, som nu kunna
utlämnas enligt beslut av 1940 års riksdag (kung. den 7 juni 1940, nr 592).
Denna del av utredningen torde böra bedrivas så skyndsamt, att förslag i
ämnet kan föreläggas nästkommande års lagtima riksdag. Efter utredning
om de omedelbart erforderliga åtgärderna torde en ytterligare omprövning
böra ske av det ovan omförmälda förslaget till lag om skuldreglering för jordbrukare.
Slutligen torde till övervägande böra upptagas frågan örn åtgärder
till motverkande för framtiden av överdriven skuldsättning. I detta syfte
bör förekommande osund spekulation i jordbruksfastigheter och dess inverkan
på skuldsättningen särskilt beaktas.»

Utredningsarbetet har påbörjats. 30

30. 1940 års fiskerikommitté.

Tillkallade den 1 februari 1940 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
7 juli 1939 med uppgift att såsom organisationskommitté tillvarataga fiskarenas
gemensamma intressen samt att efter departementschefens närmare bestämmande
vidtaga erforderliga åtgärder för bildandet av en riksorganisation
för fiskare:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Myrgren, H., fiskare;

Jonsson, F. A., direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

121

Corneliusson, S., ombudsman; 1 H: 2

Konradsson, L., ombudsman;

Arvidsson, G., fiskmästare;

Ulfsparre, G., ryttmästare;

Levin, K., fiskare.

Sekreterare:

Martin, K., disponent.

Lokal: Jordbruksdepartementets kommittérum; tel.: Kanslihuset 594.

Under året har kommittén hållit sammanträden under 17 dagar. Därjämte
ha hållits 7 sammanträden av kommitténs arbetsutskott och 3 sammanträden
av kommitténs ordförande och sekreterare.

Kommittén har under året uppdragit grundlinjer för fiskarenas ekonomiska
organisation och fiskmarknadens reglering.

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.

1. 1936 års nåringsorganisationssakkunniga (1938: 11; 1939:11; 1940:3).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm., ordförande;

Settergren, G. C. A., vice direktör i Sveriges industriförbund, vice ordförande;
Baeckman, O., direktör, led. av II kamm.;

Björklund, L. A., led. av II kamm.;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;

Johansson, C. A. A., verkst, direktör i Kooperativa förbundet;

Johansson, C. G., hemmansägare.

Sekreterare:

Cederwall, G. F. E., fil. lic.

Med departementschefens medgivande hava de sakkunniga anlitat fil. d:r
M. Marcus för visst biträde.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: H 11.

De sakkunniga hava den 21 december 1940 avlämnat betänkande angående
organiserad samverkan inom svenskt näringsliv (Statens off. utredn. 1940: 35).
Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1939 års sjöfartsskgddsutredning (1940:8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939:
Åkermark, C. IL, viceamiral, ordförande;

Högberg, P. E., direktör;

Lange, E. IL, direktör;

Lundgren, S., ordförande i Svenska sjöfolksförbundet;

122

Rik sd agsberättelsen.

I H: 2 Nilsson, J., redaktör, led. av I kamm.;

Osvald, G. S., sjökapten;

Sjöholm, K. H., kommerseråd.

Sekreterare:

Engelstedt, E. C. E., byråchef.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1940: H 8.

Under år 1940 har utredningen sammanträtt vid två tillfällen. Förslag till
vissa åtgärder hava framlagts i olika skrivelser till Kungl. Maj:t eller vederbörande
departementschef.

Utredningsarbetet har den 27 mars 1940 förklarats avslutat.

3. Sakkunnig för planläggning av torvbrikettillverkning i statlig regi

(1940: 15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1939:
Gummeson, P. E., direktör.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1940: H 15.

Med stöd av den utredning, som verkställts av den sakkunnige, har enligt
medgivande av riksdagen bildats Aktiebolaget Svensk Torvförädling, vilket
bolag, däri staten äger samtliga aktier utom fem, har till föremål att i första
hand i anslutning till torvmossen Store Mosse i N. Mellby och Häglinge socknar
av Kristianstads län idka verksamhet för utvinning och förädling av torv
jämte därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell eller kommersiell
art.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Krigsskadeutredningen (1940:10).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1939:
Åkesson, O. A., fil. d:r, chef för försäkringsinspektionen, ordförande;
Ahlmark, S., advokat;

Cramér, C. R., direktör;

Johansson, R., lantbrukare;

Juhlin Dannfelt, C., försäkringsdirektör;

Lagercrantz, G., bankdirektör;

Rosander, K. E., borgmästare, numera statsråd;

Rydbeck, P. S., överingenjör;

Ulmgren, P., försäkringsdirektör;

Wibom, T., kapten.

Sekreterare:

Askelöf, I. T., avdelningschef;

Edling, S. Å., hovrättsfiskal.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1940: H 10.

De sakkunniga hava den 7 februari 1940 avgivit betänkande med förslag till
lag om krigsskadeersättning (Statens off. utredn. 1940:4).

Uppdraget är därmed slutfört.

123

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

5. Utredning för främjande och nyttiggörande av uppfinningar. I H: 6

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1940 för att
verkställa utredning i frågan om främjande och nyttiggörande av uppfinningar
och tekniska uppslag av betydelse för folkförsöjningen och försvarsberedskapen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 febr. 1940):

Elliot, K. E., statssekreterare, ordförande;

Almgren, E. H. B., fil. d:r, direktör;

Grabe, A. G., myntdirektör;

Kreuger, H., professor;

Velander, E., civilingenjör, vik. verkst, direktör.

Sekreterare:

Khennet, H., byrådirektör.

Såsom direktiv för utredningen gällde i huvudsak följande:

Utredningen borde avse att skapa en anordning, som främjar möjligheterna
att snabbt och effektivt få tekniska uppslag och uppfinningar av olika slag
opartiskt prövade och bedömda. Redan befintliga institutioner med liknande
eller besläktade uppgifter borde härvid uppmärksammas. Ett samordnande
av de krafter, som sålunda nu äro verksamma, borde övervägas. I detta sammanhang
borde tillika övervägas att skapa ökade möjligheter till utförande
av praktiska prov för att säkrare kunna bedöma en uppfinnings värde. Behovet
av statsanslag till bestridande av de med dylika prov förbundna kostnaderna
för sådana fall, där en utprovning eljest ej skulle komma till stånd,
borde undersökas. I samband därmed borde upptagas frågan om ekonomiskt
bistånd till främjande av uppfinnarverksamhet av särskild betydelse. Lämpligheten
av statsanslag för detta ändamål borde utredas, liksom även frågan
hur en eventuell bidragstilldelning borde verkställas.

Vidare skulle utredningen avse frågan örn anstalter för underlättande av
att en uppfinning eller ett uppslag, som prövas böra utnyttjas, föres ut i det
praktiska livet och där tillvaratages. För uppnående av detta syfte måste kontakt
vinnas såväl med statliga verk och myndigheter som med det enskilda
näringslivet. Den verksamhet, som här avsåges, borde i görligaste mån bedrivas
med utnyttjande av de möjligheter, vilka redan nu stå till buds på området.

Utredningsmännen hava den 21 mars 1940 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående åtgärder för främjande av vissa uppfinningar m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredning för ersättning av krigsskada å viss lösegendom.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 26 april 1940 (se rostoch
Inrikes tidn. den 3 maj 1940):

Åkesson, O. A., fil. d:r, chef för försäkringsinspektionen, ordförande;

Bylund, G., försäkringsdirektör;

Eriksson, K., försäkringsdirektör;

Hellberg, A., försäkringsdirektör;

124

Riksdagsberättelsen.

I H: 6 Håstad, E., docent.

Sekreterare:

Askelöf, I. T., avdelningschef;

Edling, S. Å., hovrättsfiskal.

Såsom direktiv för utredningen gällde i huvudsak följande:

Utredningen skulle avse frågan om skydd mot krigsskada för lösegendom,
som icke omfattas av förslaget till lag örn krigsskadeersättning eller av gällande
lagstiftning på området. Förslagsvis kunde följande grunder övervägas: försäkringstagarna
erlade från krigets början viss försäkringsavgift; skadereglering
ägde rum först efter krigets slut; försäkringstagarna erhölle ersättning
för lidna skador i den mån de influtna försäkringsavgifterna visade sig förslå
därtill. Utredningen borde emellertid hava frihet att arbeta efter de linjer, som
den kunde finna mest ändamålsenliga. I första hand borde undersökas, huruvida
en krigsförsäkring av ifrågavarande slag skulle kunna ordnas genom de
enskilda försäkringsbolagens försorg. Vore denna väg oframkomlig finge statens
medverkan tagas under övervägande. En fullmaktslagstiftning, liknande
den som gällde beträffande transportförsäkring mot krigsrisk, syntes för sådant
fall tänkbar.

Utredningsmännen hava den 11 juli 1940 avgivit betänkande med förslag
angående krigsförsäkring av viss lösegendom (Statens off. utredn. 1940: 18).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.

7. Traktatberedningen (1938:7; 1939:16; 1940:11).

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 oktober 1932 har traktatberedningen till
uppgift att stå till vederbörande departementschefers förfogande för beredande
av handelsavtalsförhandlingar med främmande makter samt av andra
handelspolitiska spörsmål av större betydelse.

Sammansättning vid ingången av år 1940:

Gjöres, A., t. f. generaldirektör, ordförande;

Lundvik, V. G., handelsråd, vice ordförande;

Elliot, K. E., statssekreterare;

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Hägglöf, B. G., utrikesråd;

Nylander, O. E., verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening, led. av
av II kamm.

Sekreterare:

von Horn, K. R. L. R., jur. och fil. kand.

Lokal och tel.: Kommerskollegium.

Beredningen har under år 1940 icke hållit några sammanträden.

Nu rådande utrikespolitiska läge har i fråga om handläggningen av handelspolitiska
spörsmål nödvändiggjort sådana förändringar i hittills gällande
ordning, att en centralisering till traktatberedningen av utredningar och

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

125

förberedelser rörande dylika ärenden icke låtit sig göra. Beredningens kansli I J£; 9
har under 1940 stått till statens handelskommissions förfogande, därvid detsamma
i främsta rummet omhänderhaft utredningar och förberedelser av de
ärenden av mera allmän natur rörande den svenska utrikeshandeln, vilka
behandlats inom kommissionen.

8. Exportkreditnämnden (1938: 18; 1939: 17; 1940: 12).

Nämnden tillsattes av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit
m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (Sv. förf-saml. nr 214), vilken
trätt i stället för tidigare gällande förordning i ämnet den 26 juni 1933
(Sv. förf.-saml. nr 429).

Exportkreditnämndens sammansättning under året:

a) ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Elliot, K. E., statssekreterare, vice ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Lilja, C. B., bankdirektör;

Nylander, O. E., verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening, led. av
II kamm.;

Forsman, G., verkst, direktör i Svenska lantmännens riksförbund;

b) suppleanter:

Lamberth, C. L., t. f. sekreterare;

Frick, B. R., verkst, direktör i Aktiebolaget industrikredit;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Holmberg, G. A., verkst, direktör i Sveriges slakteriförbund.

Såsom verkställande direktör, tillika sekreterare, har tjänstgjort suppleanten
i nämnden B. R. Frick och såsom biträdande sekreterare notarien i statskontoret
K. A. Lindbergson. Antalet! i nämndens kansli ytterligare anställda
har under året ökats från sex till åtta personer.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 10 30 55 (verkst, direktören) och
20 43 91 (kansliet).

9. Clearingkontoret (1938: 19; 1939: 18; 1940: 13).

Enligt kungörelserna den 22 juni 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Turkiet m. m. (Sv. förf.-saml. nr 348; se
ock 1936 nr 488) och den 27 mars 1935 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Estland m. m. (Sv. förf.-saml. nr 72) har
handläggningen av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser
samt utövandet av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad anförtrolts
ett av Kungl. Maj:t för ändamålet utsett organ (clearingkontoret).

Sedan det mellan Sverige och Estland gällande clearingavlalct från och
med den 15 juni 1940 upphört samt de på grund av samma avtal hållna
clearingkontona under loppet av augusti månad samma år utjämnats har
clearingkontorets verksamhet i detta avseende avslutats.

126 Rilcsdagsberättelsen.

I H: 9 Ledamöter och suppleanter i clearingkontoret äro enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 22 juni 1934:

a) ledamöter:

Engzell, G., utrikesråd, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Nylander, O. E., verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening, led. av
II kamm.;

Åkerlindh, G., direktör;

b) suppleanter:

Ljungberger, B. G., vice direktör;

Larsson, L., direktör.

Sekreterare:

Björsäter, K., sekreterare i Sveriges allmänna exportförening.

Lokal: Sveriges allmänna exportförening, Vasagatan 12; tel.: Exportföreningen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har clearingkontoret med Sveriges
allmänna exportförening träffat avtal, innebärande att verkställandet av
clearingkontorets beslut samt vissa göromål i övrigt skola ombesörjas av
exportföreningen.

10. Clearingnåmnden (1938:20; 1939:19; 1940:14).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Tyska riket (Sv. förf.-sami. nr 464), den
28 juni 1935 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till Italien m. m. (Sv. förf.-saml. nr 381), den 19 september 1936 om fullgörande
av betalningsskyldighet i förhållande till Spanien (Sv. förf.-saml. nr
511), den 28 juni 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna (Sv. förf.-saml. nr
633), den 12 juli 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till Norge (Sv. förf.-saml. nr 711), den 23 juli 1940 örn fullgörande av betalningsskyldighet
i förhållande till Danmark (Sv. förf.-saml. nr 720) och den
9 september 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till
De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sv. förf.-saml. nr 811) ankommer
handläggningen av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser
samt utövandet av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på en
av Kungl. Majit för ändamålet) utsedd nämnd (clearingnämnden). Jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 13 maj 1937 och den 3 mars 1938 skall clearingnämnden
jämväl utöva erforderlig kontroll över tillämpningen av varuutbytes-
och betalningsöverenskommelsen den 5 maj 1937 mellan Sverige och
Ungern samt överenskommelsen den 1 februari 1938 rörande handelsutbyte
mellan Sverige och Grekland.

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Majit den 28 augusti
1934 (Sv. förf.-saml. nr 465).

Clearingnämndens sammansättning under år 1940:

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

127

a) ledamöter: I Hl 12

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, verkst, direktör i Svenska bankföreningen,

ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Engzell, G., utrikesråd;

Magnusson, H., bankråd;

Nylander, O. E., verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening, led. av
II kamm.;

Sauber, K., generalkonsul, direktör;

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef;

b) suppleanter:

Frick, B. R., direktör;

Trygger, C. E., bankråd;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;

Larsson, L., direktör;

Utterström, C., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden hava följande ledamöter utgjort nämndens
arbetsutskott, nämligen ordföranden, vice ordföranden, Magnusson och
Wallberg.

Kontorschef: jur. kand. L. A. L. Belfrage.

Biträdande kontorschef: bankdirektören G. R. Palm.

Sekreterare: jur. kand. Chr. Eberstein.

För närvarande äro i clearingnämndens tjänst anställda 96 befattningshavare.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.

11. Försäkringsutredningen (1938:12; 1939:12; 1940:4).

Utredningen vilar tills vidare enligt departementschefens beslut den 12
januari 1940.

12. 1937 års granitutredning (1938: 13; 1939: 13; 1940: 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937:

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Lundgren, Hj., redaktör;

Petersen, K., direktör;

Royen, N. T., byrådirektör.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Bilde, T., civilingenjör;

Gyllenberg, G. E., vägingenjör;

Hultman, A., gatuchef;

Mannerfeldt, A. T. W. A, vägingenjör;
von Matern, N. A., överingenjör;

Ploman, P. F., väginspektör;

128

Riksdagsberättelsen.

I H: 12 Schlyter, R. O. C., civilingenjör;

Södergren, J. R. A., väginspektör.

Sekreterare:

Springer, T. T. G., revisor hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg
och Vatten.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: H 13.

Utredningen har den 14 februari 1940 avlämnat en promemoria angående
avgivna yttranden över det av dem den 22 mars 1939 avgivna betänkandet
(Statens off. utredn. 1939: 11) rörande befrämjande av avsättningen av den
svenska stenindustrins produkter. Vidare har utredningen under 1940
handhaft överinseendet över de genom försorg av Sveriges geologiska undersökning,
statens provningsanstalt och statens väginstitut pågående provningarna
av bergarter, som lämpa sig för tillverkning av gatsten.

Återstående arbetsuppgifter — fortsatt övervakande av förenämnda provningar,
bearbetande av provningsresultaten, uppgörande av detaljförslag rörande
i betänkandet föreslagen koncentration av gatstensindustrin ävensom
verkställande av vissa kompletteringsutredningar — beräknas vara fullbordade
före den 30 juni 1941.

13. 1938 års sjöfartskommitté (1939: 14; 1940: 6).

Kommitténs arbete vilar tills vidare enligt departementschefens beslut den
12 januari 1940.

14. 1938 års gruv sakkunnig a (1939:15; 1940:7).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938:

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Falkman, O. C. A., direktör;

Gavelin, A. O., överdirektör;

Lindberg, E. H., redaktör, led av II kamm.

Sekreterare:

Stahre, N. R., förste byråingenjör.

Lokal och tel.: Kommerskollegium.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: H 15.

Under år 1940 hava de sakkunniga hållit två sammanträden.

De sakkunniga komma närmast att till behandling upptaga frågan om förvaltningsmyndighet
för Kronans gruvegendom.

Någon tidpunkt för de sakkunnigas slutförande av sitt uppdrag kan för
närvarande ej angivas.

15. 1939 års livförsäkringskommitté (1940:9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1939 för att
verkställa utredning och avgiva förslag om ökat försäkringsskydd för krigsdeltagare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1939):

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

129

Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm., ordförande; I H: 16

Ekwall, N. J., direktör;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Lundberg, F., fil. d:r, direktör;

Persson, J. A. L., tändsticksarbetare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hammarskiöld, S. L., hovrättsråd.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1940: H 9.

Lokal: Svenska försäkringsbolags riksförbund, Strandvägen 5 B; tel.: ordföranden
23 00 70 (växel), sekreteraren 61 22 56.

Kommittén har den 30 mars 1940 avgivit betänkande med förslag till lag
med vissa bestämmelser om livförsäkring vid krig m. m. (Statens off. utredn.

1940:7).

Av kommitténs arbete återstår att i samråd med sociala försvarsberedskapskommittén
utreda frågan om statligt stöd med avseende å krigsdeltagares
betalning av livförsäkringspremier. Uppdraget i denna del beräknas
bliva slutfört i början av år 1941.

16. 1940 års skif ferotje sakkunnig a.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 maj 1940 för att
verkställa undersöknings- och försöksverksamhet på skifferoljeområdet samt
för utredning av frågan örn anläggning av ett skifferoljeverk i Närke (se rostoch
Inrikes tidn. den 31 maj 1940):

Sidenvall, K., kommerseråd, ordförande;

Danielsen, N., disponent;

Sieurin, S. E., civilingenjör;

Ågren, P., överingenjör.

Sekreterare:

Stahre, N. R., förste byråingenjör.

Lokal och tel.: Kommerskollegium.

Såsom direktiv för utredningen gäller i huvudsak följande: Fortsatta åtgärder
för tillgodogörande av våra oljeskiffertillgångar böra snarast möjligt vidtagas.
Av ingenjörsvetenskapsakademien föreslagna undersökningar i syfte
att fastställa lämplig plats för anläggning av ett skifferoljeverk i Närke samt
anordnande i samband därmed av en försöksanläggning förordas. En av
akademien uppgjord arbetsplan synes kunna i huvudsak godtagas.

Vad angår framkommet förslag att samtidigt med försöksanläggningen
bygga ett skifferoljeverk i full skala samt att för ändamålet bilda ett statligt
aktiebolag är det givetvis angeläget att i nuvarande läge möjligheterna att
tillvarataga de inhemska bränsletillgångarna utnyttjas med största skyndsamhet.
Innan en anläggning av här ifrågavarande slag igångsättes, torde
emellertid viss ytterligare utredning bliva nödvändig. Ritningar beträffande
den föreslagna anläggningen föreligga för närvarade ej, och de verkställda
beräkningarna rörande anläggnings- och driftkostnader torde med hänsyn

Bih. till riksd. prof. 1941. 1 sami. 9

RlksdagsberUtteUen.

130

Riksdagsberåttelsen.

I H: 16 till ännu ovissa faktorer icke kunna betraktas såsom slutgiltiga. Någon närmare
planläggning av det föreslagna verket torde heller icke kunna ske förrän
platsen för detsamma blivit bestämd; lösningen av transportproblem,
byggnadernas placering och utformning m. m. måste bliva beroende härav.
Även andra med anläggningen sammanhängande frågor såsom spörsmålet om
oskadliggörande eller användning av svavlet i de gaser, som uppstå vid skifferns
destination, äro icke losta. Raffineringsfrågan bör närmare prövas.

Det bör åligga de sakkunniga att så snart som möjligt framlägga ett av
kostnadsberäkningar åtföljt fullständigt förslag till skifferoljeanläggning i
Närke. De sakkunniga böra äga bemyndigande att i den mån så finnes
lämpligt träffa preliminär överenskommelse i frågor, som med anläggningen
ha samband, såsom angående brytning av skiffer och leverans av för
anläggningen erforderliga maskiner, ävensom att i övrigt förbereda anläggningens
utförande så långt ske kan, innan slutligt ställningstagande av statsmakterna
skett. Giltigheten av överenskommelser, som träffas av de sakkunniga,
bör göras beroende av Kungl. Maj:ts godkännande.

De sakkunniga hava under året hållit tillhopa 16 sammanträden. Därjämte
hava överläggningar hållits med statens industrikommission, statens
bränslekommission, marinförvaltningen och Sveriges geologiska undersökning
ävensom med olika utomstående sakkunniga. Besiktningar hava verkställts
av skifferförekomster och försöksverk i Närke och av skifferoljeverket
å Kinnekulle.

På uppdrag av de sakkunniga hava av Sveriges geologiska undersökning
verkställts till området omkring Yxhult koncentrerade geologiska undersökningar
med särskilt beaktande av jord- och kalkstensbeteckningen över skiffern
och oljehaltens ändring i de delar av skifferlager, som icke överlagras
av kalksten, mot i sådana delar, som äro skyddade av kalksten. De geologiska
undersökningarna hava under året i huvudsak slutförts. Med ledning
av de därvid vunna resultaten hava alternativa, lämpliga lägen för fabriker
kunnat fastställas.

Ett försöksverk har uppförts vid Lanna och har försöksdrift påbörjats under
november månad.

De sakkunnigas fortsatta verksamhet avser i första hand fullföljande av
försöksdriften vid Lanna samt därefter att med ledning av resultaten av försöken
slutbehandla de förslag till ett skifferoljeverk i Närke, vartill ritningar
äro under utarbetande.

Tidpunkten för slutförandet av de sakkunnigas uppdrag kan för närvarande
ej bestämmas.

17. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 131

Kreuger, H., professor, rektor vid tekniska högskolan i Stockholm; I Ht 17

Nordenson, H., fil. d:r, led. av I kamm.;

Svedberg, T., professor;

Velander, E., civilingenjör, vik. verkst, direktör;

Westerberg, S. Axelsson, direktör, ordförande i svenska teknologföreningen.

Sekreterare:

Sundström, E., förste byråingenjör.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningen gäller följande: Genom utredningen bör
klarläggas, i vilken omfattning och på vilket sätt en statens medverkan till
den tekniskt-vetenskapliga forskningen bör lämnas. Vid tidigare överväganden
av riktlinjerna för en intensifierad forskningsverksamhet torde närmast
hava avsetts, att arbetet borde bedrivas dels vid specialinstitut för de
olika industriella branscherna, dels ock vid ett centralinstitut, vars forskningsresultat
kunde nyttiggöras för tekniska och industriella ändamål överhuvud
och där ökade allmänna förutsättningar för tekniska framsteg och
förbättringar kunde skapas. Statens ekonomiska medverkan skulle därvid
närmast komma till uttryck beträffande centralinstitutet. Frågan örn en lösning
efter dessa linjer bör nu vidare utredas. Utredning bör verkställas angående
de uppgifter, som skulle ankomma på ett dylikt centralinstitut samt
angående institutets organisation och finansiering. Centralinstitutets och
specialinstitutens inbördes ställning bör klarläggas. Redan förefintliga möjligheter
till tekniskt-vetenskaplig forskning måste jämväl uppmärksammas.
Centralinstitutets förhållande till befintliga statliga institutioner med besläktade
uppgifter måste härvid tagas under omprövning. Särskilt torde verksamheten
vid de tekniska högskolorna böra ägnas uppmärksamhet i detta
sammanhang. Det är således av vikt, att det forskningsarbete, varom nu är
fråga, på lämpligt sätt samordnas med forskningsverksamheten vid högskolorna.
Forskningsintresserade lärarkrafter vid högskolorna böra beredas tillfälle
till fortsatt och utvidgad tekniskt-vetenskaplig forskning vid sidan av
undervisningstjänsten, samtidigt som det bör ses till, att jämväl forskningarna
utanför högskolorna komma undervisningen därstädes till godo. Lämpliga
anordningar för att trygga tillvaratagandet och nyttiggörandet av vunna
forskningsresultat på det ur olika synpunkter mest ändamålsenliga sättet
böra övervägas. Ett viktigt spörsmål är också frågan örn förläggningsplatsen
för ett sådant centralt tekniskt-vetenskapligt forskningsinstitut som det här
antydda. Vid prövningen av detta spörsmål bör hänsyn bland annat tagas
till såväl fördelarna av att genom institutets förläggning samarbete med övriga
institutioner och organisationer med liknande uppgifter underlättas som
även möjligheterna för institutets framtida utveckling. Slutligen synes beaktande
böra ägnas frågan om åtgärder för mobilisering och bevarande i den
tekniskt-vetenskapliga forskningens tjänst av de forskarbegåvningar, som
finnas inom landet.

Utredningen har inlin den 1 december 1940 sammanträtt under tillhopa

132

Riksdagsberättelsen.

I H: 17 9 dagar samt företagit studieresor till Uppsala och Göteborg för besök vid
vissa därvarande forskningsinstitut.

Utredningen har hittills huvudsakligen sysslat med studium av den redan
befintliga tekniskt-vetenskapliga forskningen och dess organisation samt med
att insamla och bearbeta för uppdragets fullgörande erforderligt material.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1941.

18. 1940 års hantverks- och småindustriutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1940 för
att verkställa utredning om vissa åtgärder till främjande av hantverk och
småindustri (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1940):

Elliot, K. E., statssekreterare, ordförande:

Bosaeus, E. W., civilingenjör;

Johnson, J. E., disponent;

Juhlin, G., verkst, direktör i Sveriges hantverksorganisation;

Lindskog, H., ingenjör;

Wickman, K. A., t. f. kommerseråd.

Sekreterare:

Carlsson, A., amanuens.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningen gäller i huvudsak följande: Med hänsyn
till finansieringsproblemets stora betydelse förtjänar det undersökas, huruvida
och på vad sätt en förbättring av småföretagarnas lånemöjligheter kan
komma till stånd. Man torde härvid böra utgå från, att lån icke bör ifrågakomma
i sådana fall, då redan vid lånets beviljande finnes anledning antaga,
att detsamma icke kommer att kunna återbetalas. Däremot synes kunna
övervägas ett eftersättande av kraven på den säkerhet, som av låntagaren
skall ställas för lånet. En förutsättning härför torde vara, att långivaren
förskaffat sig noggranna, på personlig och ingående kännedom om lånesökanden
grundade underrättelser om dennes karaktär och allmänna duglighet
samt möjligheter överhuvud att lyckas med sitt företag och att göra rätt
för sig. Det kan ifrågasättas, huruvida en för landet i dess helhet centraliserad
låneverksamhet kan genomföras under sådan förutsättning. En utväg
vore måhända, att lån lämnades icke direkt fran en central lånefond till företagarna
utan till exempelvis yrkessammanslutningar eller länsorganisationer,
vilka därefter i sin ordning stöde såsom långivare gentemot medlemmarna.
överhuvud torde det vara lämpligt, att företagarnas egna sammanslutningar
anlitas så mycket som möjligt. Lyckligast vore kanske, om en
låneverksamhet av det slag, som här erfordras, kunde anordnas på enskild
väg utan anlitande av statsmedel. Möjligheter häldor synas i varje fall böra
undersökas. Kan frågan icke lösas utan statens medverkan, behöver utredning
verkställas angående den omläggning av statens låneverksamhet pa
området, som synes påkallad. Även andra möjligheter än de, vilka nu antytts,
böra härvid tagas under omprövning.

Den tekniska och ekonomiska utvecklingen ävensom de, särskilt i nuva -

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 133

rande tid, inträffande förändringarna i avsättningshänseende beträffande I FOl 1
småföretagarnas produkter aktualisera frågan örn ökad upplysningsverksamhet.
Förslag har väckts, att staten borde medverka härtill genom bidrag
till anställande av konsulenter även i andra delar av landet än de, där sådana
för närvarande förekomma. Frågan förtjänar att utredas. En dylik utredning
borde till en början dels närmare klarlägga behovet av ytterligare upplysningsmöjligheter
dels ock fastställa de syften, som genom dessa möjligheter
främst borde tillgodoses. Olika vägar för en lösning av problemet böra
undersökas. Skulle förslaget om ökad konsulentverksamhet vinna gillande,
bör prövas på vad sätt och i vilken utsträckning detsamma bäst kan genomföras.
Bland annat bör härvid såsom ett alternativ övervägas ett system med
olika konsulenter för olika yrkesgrupper.

En annan fråga, som för hantverket och småindustrin torde hava stor
betydelse, gäller förmedlingsverksamheten. Denna torde närmast ankomma
på småföretagarnas egna organisationer. Då emellertid förslag vid flera
tillfällen framförts örn statsanslag till verksamheten och då densamma kan
få vissa beröringspunkter med en eventuell utvidgad konsulentverksamhet,
synes det lämpligt att jämväl ifrågavarande spörsmål blir föremål för undersökning.
I detta sammanhang torde uppmärksamhet böra ägnas frågan i vad
mån de olika organisationerna på hantverkets och småindustrins område
till syfte och arbetsuppgifter sammanfalla. Kunde ett närmare samgående
mellan dem åvägabringas, skulle detta vara till gagn icke blott för vederbörande
till organisationerna anslutna företagare utan även för de större industriföretag,
vilka för exempelvis placering av underleveranser hava intresse
av samarbete.

Utredningen beräknas hava slutfört sitt uppdrag under förra hälften av
år 1941.

Folkhushållningsdepartementet.

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.

1. Statens sockernämnd.

(Jordbruksdepartementet 1939: 26; 1940: 27.)

Tillsatt den 22 februari 1932.

Sammansättning vid ingången av år 1940:

Kjäll, Hj. P., landssekreterare, ordförande;

Hermansson, J. W., lagerchef;

Möller, O. M., grosshandlare.

Sedan nytt avtal träffats mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
angående reglering av sockernäringen i riket har nämnden
omorganiserats genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1940. Ny instruktion
utfärdad samma dag (Sv. förf.-saml. nr 377).

134

Riksdagsberättelsen.

I FÖ! 1 Sammansättning från och med den 1 juni 1940:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Carlborn, C. Hj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör.

Extra ledamöter vid behandling av frågor rörande betarbetarlöner:
Christoffersson, O., agronom;

Lovén, P., landstingsman.

Lokal: Handelskammaren, Malmö.

2. Statens reservförrådsnämnd.

(Handelsdepartementet 1939: 21; Folkhushållningsdepartementet 1940: 4.)

Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (Sv. förf.-saml. nr
754).

Ledamöter:

Gärde, A. B., landshövding, ordförande;

Holmberg, G. A., direktör;

Nauckhoff, S. A. G., direktör;

Nylander, O. E., verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening, led. av
II kamm.;

Wehtje, W., direktör (fr. o. m. 16 april).

Verkst, direktör:

Wehtje, W., direktör (t. o. m. 15 april);

Kindgren, R., f. d. kapten (fr. o. m. 16 april).

Sekreterare:

Lamberth, C. L., t. f. sekreterare i kommerskollegium.

Lokal: Smålandsgatan 12; tel.: 23 06 65.

De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.

135

II u

II. De centrala krisorganen.

Utrikesdepartementet.

1. Statens informationsstyreise.

Tillsatt av Kungl. Maj:! den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 60); ändrad lydelse den 25 oktober 1940 (Sv. förf.-saml. nr 920).

Ledamöter:

Tunberg, S. A. D., professor, ordförande och chef;

Romberg, A. G. T., expeditionschef, vice ordförande och souschef;
Beck-Friis, L. M., friherre, kommendör, militär ledamot;

Thorning, O. U. K., byråchef;

Reuterswärd, G. F. A., major, verkställande direktör;

Dymling, C. A., verkställande direktör.

Ersättare för den militäre ledamoten:

Björck, K. G., överstelöjtnant.

Inom styrelsen skola finnas, förutom ett gemensamt sekretariat, en administrativ
avdelning och en upplysningsavdelning.

Avdelningschefer:

för den administrativa avdelningen: vice ordföranden;

för upplysningsavdelningen: Ekblad, N.-E. G., förste legationssekreterare.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1940 har vid sidan av avdelningarna
upprättats en sektion för kulturell folkberedskap.

Verkställande ledamot i sektionen:

Hugo, Yngve, föredragschef.

Lokal: Storkyrkobrinken 2—4; sektionen för kulturell folkberedskap
Munkbron 7; tel.: Kanslihuset.

Enligt instruktionen åligger det statens informationsstyrelse att under
Kungl. Maj:! handhava ledningen av den särskilda informaiionsverksamhe!,
som vid krig eller krigsfara, vari rike! befinner sig, eller eljes! under utomordentliga
av krig föranledda förhållanden erfordras för att bereda allmänheten
upplysning rörande statsmakternas åtgöranden och ändamålet därmed
samt andra förhållanden av allmänt intresse ävensom för att motverka utländsk
opinionsbildning i för landet ogynnsam riktning.

Genom beslut den 25 oktober 1940 har Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen
att genom dess sektion för kulturell folkberedskap vidtaga sådana vid krig
eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga av
krig föranledda förhållanden erforderliga åtgärder, som kunna vara ägnade
att vidmakthålla en god samhällsanda.

136

Riksdagsberättelsen.

II Fö: l

Försvarsdepartementet.

1. Statens ammunitionsnämnd.

Tillsatt av Kungl. Majit den 21 mars 1940. Instruktion urfärdad den 19
april 1940.

Ledamöter:

Gummeson, P. E. S., direktör, ordförande och verkställande ledamot;
Blomquist, R., direktör;

Osterman, O. F., generallöjtnant;

Odqvist, G. B., kommendör;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Runius, C., major.

Lokal: Statens industrikommission, Sveavägen 40—44; tel.: Industrikommissionen.

Enligt instruktionen har ammunitionsnämnden till uppgift att i överensstämmelse
med instruktionen och i övrigt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter,
under Kungl. Majit för försvarsväsendets räkning omhänderhava
anskaffningen av ammunition och för dennas framställning erforderliga förnödenheter,
varvid dock anskaffning av torpeder tillsvidare skall vara undantagen
från nämndens verksamhetsområde.

Konstruktions- och försöksverksamhet samt anskaffning av för denna
verksamhet erforderliga ammunilionseffekter skola fortfarande åvila vederbörande
myndigheter inom försvarsväsendet.

Anskaffning från utlandet av ammunition och förnödenheter härtill må
äga rum först efter av Kungl. Majit lämnat medgivande.

2. Försvarsväsendets verkstadsnåmnd.

Tillsatt av Kungl. Majit den 24 maj 1940. Instruktion utfärdad samma
dag.

Ledamöter: ,

Blomquist, R., direktör, ordförande och verkställande ledamot;

Aste, J. G., verkstadsdirektör;

Bjurner, K. G., konteramiral, chef för marinförvaltningen;

Brunskog, U. A. J., krigsråd;

Gummeson, P. E. S., direktör;

Gustafsson, H., generalfälttygmästare.

Lokal: Statens industrikommission, Sveavägen 40—44; tel.: Industrikommissionen.

Enligt instruktionen har verkstadsnämnden till uppgift att i överensstämmelse
med instruktionen och i övrigt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter,
under Kungl. Maj :t i tekniskt och ekonomiskt hänseende handhava ledningen
av driften vid följande fabriker och anstalter, nämligen till tygstationerna
hörande tygverkstäder, lantförsvarets ammunitionsfabriker, försvarsväsendet

137

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

tillhörande krutfabriker, lantförsvarets och flygvapnets laborerings- och ap- II S: l
teringscentraler, Carl Gustavs stads gevärsfaktori, centrala torpedverkstaden,
försvarsväsendets kemiska anstalt ävensom de försvarsväsendets verkstäder
och anstalter i övrigt, som av Kungl. Maj:t må särskilt bestämmas.

Socialdepartementet.

1. Statens arbetsmarknadskommission (1940:27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1939:
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Andersson, K. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Enström, A. G. T., disponent;

Hagman, E. O., byråchef, led. av I kamm.;

Natt och Dag, Å. S. K:son, expeditionschef;

Vahlberg, G. E., andre sekreterare i landsorganisationen.

Kommissionen fortsatte under de första månaderna av 1940 sin verksamhet
enligt de riktlinjer, vilka angivits i den senaste riksdagsberättelsen. Kommissionen
var då sålunda ett rådgivande organ utan några förvaltningsuppgifter.

I anslutning till riksdagens skrivelse den 4 maj 1940, nr 222, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition den 17 april 1940, nr 216, angående anslag
till statens arbetsmarknadskommission m. m., har Kungl. Maj:t emellertid
den 7 maj 1940 förordnat, att ovannämnda kommission och statens arbetslöshetskommission
skola upphöra med sin verksamhet samt att den av kommissionerna
bedrivna verksamheten skall övertagas av ett nytt organ, benämnt
statens arbetsmarknadskommission. Instruktion utfärdad samma dag (Sv.
förf.-saml. nr 326; ändringar se Sv. förf.-sami. 1940 nr 812 och 887).

Genom beslutet den 7 maj 1940 har ock den nya kommissionens sammansättning
bestämts.

Ledamöter:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande och chef;

Hagman, E. O., byråchef, led. av I kamm., vice ordförande och chefens ställföreträdare; Strindlund,

G., hemmansägare, led. av II kamm.;

Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Carell, E. A. H., direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningarnas centralförening; Vahlberg,

G. E., andre sekreterare i landsorganisationen;

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Västberg, Disa, fru;

Malmström, C. G., sekreterare hos De anställdas centralorganisation.

138

Riksdagsb e rättelsen.

II S: 1 För ledamöterna finnas ersättare förordnade.

Vid arbetsmarknadskommissionens sida är såsom rådgivande församling
ställt ett arbetsmarknadskommissionens råd, vars sammansättning bestämts
genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940. Rådet består av representanter
för arbetsgivar- och arbetarorganisationer samt för andra organisationer
inom näringslivet.

Enligt instruktionen finnes för kommissionen ett kansli, fördelat på avdelningar,
byråer och sektioner efter en av Kungl. Majit fastställd plan.

Enligt denna plan är kansliet uppdelat på två avdelningar, benämnda första
och andra avdelningen. Vardera avdelningen är uppdelad på byråer och sektioner
under chefer, utsedda av Kungl. Majit. Av första avdelningen skola
handläggas huvudsakligen ärenden angående arbetsförmedling samt planläggning
och förberedelser för reglering av arbetskraftens användning under
krisförhållanden.

Befattningen såsom chef för första avdelningen är för närvarande vakant.

Byråchefer:

för arbetsförmedlingsbyrån: Skogh, S. A., byråinspektör;

» utredningsbyrån: Nordin, A. G., major;

» uppskovsbyrån: Fahlström, C. A. Hj., överste.

Av andra avdelningen skola handläggas huvudsakligen ärenden angående
hjälpverksamhet för arbetslösa samt sådana ärenden örn utbildningsverksamhet
och örn arbeten för bekämpande av arbetslöshet, som tillhöra kommissionens
handläggning.

Avdelningschef: Lundquist, O. R., undervisningsråd.

Byrå- och sektionschefer:

för tekniska byrån; Blomquist, E. E., civilingenjör;

» socialhjälpsbyrån: Nordström, G. H., fil. d:r;

» kanslibyrån (biträder även inom första avdelningen): Arvas, C. G. B.,
jägmästare;

» planläggningsbyrån: Landgren, J., fil. kand.;

» sektionen för handläggning av tekniska frågor i samband med beredskapsarbeten:
Blomberg, D., byråingenjör.

För handläggning av vissa ärenden örn vämpliktslån m. m. skall jämlikt
Kungl. Maj:ts föreskrift från och med den 15 september 1940 finnas en särskild
delegation med kommissionens ordförande och chef som delegationens
ordförande samt två andra av Kungl. Majit särskilt utsedda medlemmar, en
av dem tillika vice ordförande i delegationen. Till medlemmar av delegationen
hava förordnats led. av I kamm., lantbrukaren P. J. Gustafsson, tillika
vice ordförande i delegationen, och led. av II kamm., fru Elsa Johansson i
Norrköping. Kommissionen har utsett sekreteraren C. W. Curtman till chef
för en inom kommissionens kansli inrättad fristående sektion för huvudsakligen
frågor, som falla inom området för delegationens beslutanderätt.

Därjämte har kommissionen till sitt förfogande experter för biträde vid
utredning och handläggning av sådana ärenden, som fordra speciell sakkunskap.
Här må nämnas, att kommissionen beslutat att såsom sakkunniga för

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

139

gemensam beredning av frågor rörande kvinnlig arbetskraft under ordföran- II 8: 1
deskap av kommissionens ledamot fru Disa Västberg tillkalla f. d. yrkesinspektrisen,
fröken Kerstin Hesselgren, yrkesinspektrisen, fru Ida Fischer, led.
av II kamm. fru Elsa Johansson i Norrköping, fru Alva Myrdal och hemkonsulenten
fru Ingeborg Lundborg.

Enligt instruktionen åligger det kommissionen att under Kungl. Majit
handhava ledningen av den under rådande utomordentliga förhållanden erforderliga
regleringen av arbetskraftens användning samt av viss hjälpverksamhet,
som äger samband därmed. Det åligger kommissionen därjämte att
handhava de övriga uppgifter, som av Kungl. Majit till kommissionen överlämnas.
Kommissionen skall med uppmärksamhet följa den allmänna utvecklingen
på de områden, som äro föremål för dess verksamhet, samt vidtaga
eller hos Kungl. Maj :t föreslå de åtgärder, som kommissionen därutinnan
finner påkallade. Befinner sig riket i krig, skall kommissionen i möjligaste
mån taga hänsyn till de önskemål, som framställas av överbefälhavaren över
rikets försvarskrafter.

Kommissionen skall vara riksarbetsstyrelse enligt lagen den 30 december
1939 om tjänsteplikt.

Det åligger även kommissionen att utöva den centrala ledningen av statlig
och statsunderstödd hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet. Enligt
särskild kungörelse den 7 maj 1940 (Sv. förf.-saml. nr 327) hava statens
arbetslöshetskommissions uppgifter överflyttats på arbetsmarknadskommissionen.
Från och med den 1 juli 1940 skall kommissionen även, med
visst undantag, handlägga och avgöra ärenden om beredskapsarbeten.

Arbetsmarknadskommissionen skall vidare vara tillsynsmyndighet enligt
krigsfamiljebidragsförordningen den 17 april 1940 (Sv. förf.-saml. nr 223)
och förordningen om värnpliktslån den 31 augusti 1940 (Sv. förf.-saml. nr
824).

Genom en kungörelse den 31 augusti 1940 (Sv. förf.-saml. nr 799) har
vidare förordnats, att stadgandena rörande rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, i den mån de avse frågor angående uppskov med
inställelse till värnpliktstjänstgöring vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap,
från och med den 15 september 1940 tills vidare i stället skola
hava avseende å arbetsmarknadskommissionen.

Lokala organ i arbetsmarknadsfrågor äro länsarbetsnämnder (kungörelse
den 7 maj 1940 om länsarbetsnämnder, se Sv. förf.-saml. nr 328).

Sedan de arbetsförmedlingsanstalter, som finnas anordnade enligt 1934
års lag örn offentlig arbetsförmedling, ställts under ledning av vederbörande
länsarbetsnämnder, skall kommissionen på förslag av länsarbetsnämnd fastställa
arbetsordning för anstalterna och äger kommissionen meddela föreskrifter
bland annat örn personalförhållandena vid anstalterna.

Andra lokala organ, som sortera under kommissionen, äro arbetslöshetskommittéerna
samt familjebidragsnämnderna (se krigsfamiljebidragsförordningen)
och värnpliktslånenämnderna (se förordningen örn värnpliktslån).

140 Riksdagsberättelsen.

II S: 2 2. Medicinalstyrelsens materielnämnd (1940:28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1939 för att
biträda medicinalstyrelsen vid utredningar rörande rikets försörjning med
läkemedel och sjukvårdsmateriel samt vid handläggning av i samband därmed
stående frågor rörande import, fabrikation, förvaring, förbrukning och
prisreglering av dylika varor ävensom med avgivande av yttrande över ansökningar
örn exportlicenser rörande nämnda slag av varor:

Fast, J. E. G., snickare, led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B., lasarettsläkare;

Matérn, E., apotekare, f. d. byråchef;

Natt och Dag, B. H., major;

Welander, L. A. E., apotekare;

Sekreterare och kanslichef:

Blom, S. D., byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Löfquist, C. L. F., t. f. notarie;

Åkesson, E. K., notarie.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Nämnden har under förra hälften av år 1940 sammanträtt minst en gång
i veckan och därefter i regel en gång varannan vecka. Ett av nämnden tillsatt
arbetsutskott har sammanträtt så ofta handläggningen av löpande göromål
påkallat sammanträde.

Genom tid efter annan företagna inventeringar har materielnämnden förvärvat
erforderlig överblick över tillgången på läkemedel. Inventeringarna
ha omfattat icke endast läkemedel utan även viss annan sjukvårdsmateriel,
t. ex. dentalpreparat, dentalinstrument, ögonproteser, framkallningsmedel
för röntgen, febertermometrar, förbandsmateriel och gips. Den genom
inventeringarna vunna kännedomen har utnyttjats vid bl. a. förslag till
komplettering av statens reservförrådsnämnds och droghandlarnas lager
samt till underlag för yttranden över ansökningar om licens för import,
transitering eller export av hithörande varuslag ävensom beträffande utlämnande
av varor ur statens reservförråd. I samarbete med statens industrikommission
ha utretts frågor om upptagande av tillverkning inom landet av
vissa läkemedel. Genom förmedling av materielnämnden har överenskommelse
träffats om anskaffande av råvara för framställning av insulin inom
landet. En statlig kampanj för insamling och odling av medicinalväxter har
upptagits. I samband med denna lia åt samlare och odlare råd och anvisningar
för insamlingsarbetet och odlingen meddelats, varjämte nämnden
givit, anvisning på uppköpare. För denna del av verksamheten har särskild
expertis anlitats.

Upphandling av inventarier och annan utrustning för beredskapssjukhus
har i huvudsak verkställts centralt och enligt fastställd plan i två etapper.
Första etappens upphandling har i huvudsak verkställts under tiden november
1939—januari 1940. Enligt en mellan medicinalstyrelsen och

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

141

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse träffad överenskommelse har materiel- II Ss 3
nämnden verkställt upphandling av utrustning även för arméns krigssjukhus.
I samband med första etappens upphandlingar har materielnämnden
anskaffat utrustning jämväl för vissa s. k. reservsjukhus, vilka upprättats
i anledning av förstärkt försvarsberedskap under vintern 1939—

1940. Andra etappens upphandling har i huvudsak verkställts under perioden
februari—juni 1940. Vid utgången av september 1940 kunde leveranserna
i det stora hela anses fullgjorda. I samband med andra etappens upphandlingar
har materielnämnden på framställning av luftskyddsinspektionen
inköpt viss utrustning även för luftskyddets läkarambulanser och hjälpplatser.
För lagring och förvaring av viss materiel har materielnämnden anskaffat
lokaler för centrala förråd antingen genom nybyggnad eller genom
omändring av staten tillhöriga, för lagringsändamål lämpade byggnader.

3. Statens utrymning skommission.

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad den 13 april 1940 (Sv.
förf.-saml. nr 297).

Ledamöter:

Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;

Zetterquist, A. F., polisintendent, vice ordförande;

Gustafsson, P. J., lantbrukare, led. av I kamm.;

Höjer, Signe, fru;

Landgren, J., byråchef;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Rosander, K. E., borgmästare.

Sedan borgmästaren Rosander utnämnts till statsråd, har chefen för socialdepartementet
den 11 oktober 1940 entledigat honom från uppdraget att vara
ledamot av kommissionen samt i hans ställe utsett överläraren B. F. Elmgren.

Vid utrymningskommissionens sida är ställd en rådgivande nämnd, bestående
av personer med erfarenhet inom olika verksamhetsområden, som
äro av betydelse för kommissionens arbete.

Sekreterare:

Mossberg, E., e. o. hovrättsassessor.

Lokal: Hantverkaregatan 21; tel. 52 02 20.

Enligt instruktionen åligger det utrymningskommissionen att handhava den
centrala ledningen och övervakningen av de åtgärder, som erfordras för förberedande
och verkställande av luftskyddsorts eller annat områdes utrymning
i anledning av krig eller krigsfara och för inkvartering av dem, som
därvid flytta från sin bostad eller bostadsort.

Det åligger enligt instruktionen vidare kommissionen,

att i egenskap av sådan myndighet, som avses i 13 § första stycket förordningen
den 13 april 1940 (Sv. förf.-saml. nr 215) örn utrymningshjälp,

142

Riksdagsberättelsen.

II S: 3 utöva den centrala ledningen och övervakningen av frågor om utrymningshjälp
samt om vidtagande av nödiga förberedande åtgärder härför;

att förbereda de statliga åtgärder, som kunna anses påkallade för mottagande
av en mera omfattande flyktingström från annat land;

att i enlighet med vad därom särskilt är stadgat uppgöra evakueringsplan
för arkivalier, samlingar m. m., som innehavas av statliga myndigheter och
institutioner;

att föra det centralregister, varom stadgas i 4 § kungörelsen den 26 maj
1939 (Sv. förf.-saml. nr 414) med vissa bestämmelser om företrädesrätt med
avseende å planläggning av rekvisition och förfogande m. m.; samt

att handhava de övriga uppgifter, som av Kungl. Majit till kommissionen
överlämnas.

Bland de ytterligare uppdrag, som anförtrotts kommissionen, kunna nämnas
omhändertagande av vissa flyktingar från Norge, Danmark, Finland och
de baltiska länderna, verkställande av arkivfotografering hos vissa ämbetsverk
samt handläggningen av ärenden rörande enskilda näringsföretags och
organisationers planläggning för utrymning.

Kommissionens huvudsakliga arbetsuppgifter hava hittills avsett planläggningsarbete
ävensom handhavande av de arbetsuppgifter, som föranletts av
Kungl. Maj:ts proposition nr 303 till 1940 års lagtima riksdag angående anslag
till sommarvistelse på landet för barn från städer och andra tättbebyggda
samhällen m. m.

De grundläggande bestämmelserna om den lokala organisationen för utrymningshjälpens
förberedande och handhavande äro meddelade i förordningen
den 13 april 1940 om utrymningshjälp och lagen s. d. om vissa skyldigheter
för kommun i avseende å utrymning m. m. (Sv. förf.-saml. nr 215
och 216).

Kommunikationsdepartementet.

1. Statens transportkommission (1940: 11).

Förordnade av Kungl. Majit den 30 december 1939:

Ericsson, E., disponent, ordförande;

Magnuson, G. F., direktör, vice ordförande (t. o. m. den 30 juni 1940);
Paulson, A. E., distriktschef vid statens järnvägar;

Högberg, E., rederidirektör;

Kring, H., kapten vid generalstabskåren;

Byström, C., ombudsman i Svenska lasttrafikbilägareförbundet.

Kanslichef:

Gemzell, Öhr., revisionssekreterare.

Beträffande kommissionens direktiv, se 1940: K 11.

Enligt instruktionen ålåg det kommissionen att under Kungl. Majit handhava
ledningen av den reglering av landets inrikes transportväsen till lands

De centrala krisorganen: Finansdepartementet. 143

och vatten, som under utomordentliga, av krig eller krigsfara föranledda för- II FIs 1
hållanden erfordrades.

Den 19 januari 1940 förordnade Kungl. Maj:t att inom kommissionen
skulle tills vidare finnas två byråer, nämligen en byrå för handläggning av
ärenden, som avse järnvägstrafiken (järnvägsbyrån), och en byrå för handläggning
av ärenden rörande hamn- och sjöfartsfrågor (hamn- och sjöfartsbyrån).
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 mars 1940 inrättades från och med
den 1 april 1940 inom kommissionen en byrå för handläggning av ärenden
rörande motortrafiken (motortrafikbyrån).

Kommissionen har inom ramen för sin instruktion sökt åvägabringa en
närmare samverkan mellan olika grenar av transportväsendet. Spörsmålet
om transitotransporter har varit föremål för kommissionens särskilda uppmärksamhet.
I fråga om järnvägstrafiken utarbetade kommissionen transportplaner
och tidtabeller under olika förutsättningar samt medverkade vid dispositioner
rörande de enskilda järnvägarnas vagnparker. Beträffande sjöfarten
sökte kommissionen i samråd med statens sjöfartsnämnd dirigera de från
utlandet kommande fartygen till den lossningshamn på västkusten, kommissionen
med hänsyn till lastnings- och lossningsmöjligheter samt tillgång å
järnvägsvagnar fann lämpligast. Kommissionen utarbetade planer för en
reglering av den inrikes sjöfarten i syfte att frigöra så mycket tonnage som
möjligt för utrikes sjöfart. Kommissionen verkställde — i enlighet med bestämmelserna
i kungörelsen den 26 april 1940 angående reglering av försäljningen
och förbrukningen av vissa mineraloljor — tilldelning av inköpskort
eller meddelade tillståndsbevis, såvitt angår motorbrännolja, motorfotogen
eller lysfotogen för järnvägsfordon samt för registreringspliktiga fartyg
och bogserfartyg i inrikes fart. I fråga om motorfordonstrafiken följde
kommissionen den utveckling av denna trafik, som blivit en följd av vidtagna
restriktioner å flytande drivmedel, samt vidtog åtgärder för att säkerställa
ur allmän synpunkt betydelsefulla transportbehov landsvägsledes.

Kommissionen upphörde den 15 augusti 1940, då dess uppgifter övertogos
av statens trafikkommission.

Under tiden 1 januari—15 augusti 1940 sammanträdde kommissionen 31
gånger.

Finansdepartementet.

1. Kreditnämnden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 november 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1939):

Hildebrand, K. E. H., fil. d:r, riksgäldsfullmäktiges ordförande;

Lindahl, C., bankdirektör;

Norbeck, O., bankdirektör;

144

Riksdagsberättelsen.

II Fi: l Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm.;

Rooth, I., riksbankschef;

Wallenberg, J., bankdirektör.

Enligt direktiven skall nämnden, som arbetar under departementschefens
ordförandeskap, vara ett organ för överläggningar och utredningar i frågor
rörande bl. a. kapitalmarknadens, räntelägets och produktionens anpassning
efter rådande krisförhållanden.

2. Statens krisrevision.

Ledamöter tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari och den
6 december 1940 (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1940):
Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Bengtson, E. J., bankdirektör, jourhavande ledamot;

Bergvall, J. H., direktör, led. av II kamm.;

Bohlin, L. T., auktoriserad revisor;

Ernmark, G. A., direktör;

Falkman, O. C. A., direktör;

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Lindberg, E. H., redaktör, led. av II kamm.;

Persson, G., lantbrukare, led. av II kamm.

Instruktion för revisionen utfärdad den 16 februari 1940 (Sv. förf.-saml.
nr lil).

3. Valutakontoret.

Enligt 2 § instruktionen för valutakontoret, utfärdad den 25 februari 1940
(Sv. förf.-saml. nr 125), utgöres dess styrelse av riksbankschefen med vice
riksbankschefen som personlig suppleant, samt ytterligare högst sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl. Majit.

Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.

Den 15 februari 1940 av Kungl. Majit förordnade ledamöter av valutakontorets
styrelse (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1940):
Dahlberg, K., f. d. häradshövding;

Hammarskjöld, D., statssekreterare;

Lundberg, S. E., direktör, led. av II kamm.;

Nylander, O. E., direktör, led. av II kamm.

De centrala krisorganen: Folkhusliållningsdepartementet.

145

Folkhushållningsdepartementet.

niro

A. Nämnder som upphört med sin verksamhet under 1940.

1. Statens vednämnd (1940: 7).

Instruktion utfärdad den 6 september 1939 (Sv. förf.-saml. nr 646).
Ledamöter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1939:

Strindlund, G., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;

Lundh, E. A. F., jägmästare, vice ordförande;

Englund, A., ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Schager, N., jägmästare.

Kanslichef:

Malmgren, E. F., byråchef.

Sekreterare:

Olhammar, G., jägmästare.

Tjänsteman för handläggning av träkolsärenden:

Hammarberg, S., jägmästare.

Nämndens arbetsuppgifter ha enligt kungörelse den 14 juni 1940 (Sv. förf.-saml. nr 583) från och med den 1 juli 1940 övertagits av statens bränslekommission.

2. Statens kolnämnd (1940:8).

Tillsatt av chefen för handelsdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 15 september 1939. Instruktion utfärdad samma dag (Sv. förf.-saml. nr 654).

Ledamöter:

Bengtsson, Y., direktör, ordförande;

Nordström, A., ingenjör;

Sundfeldt, R., direktör.

Nämndens arbetsuppgifter ha enligt kungörelse den 14 juni 1940 (Sv. förf.-saml. nr 583) från och med den 1 juli 1940 övertagits av statens bränslekommission.

3. Bensin- och oljenämnden (1940: 9).

Tillsatt av chefen för handelsdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 1 september 1939.

Ledamöter:

Nyqvist, G. A., överste, ordförande;

Frisell, E. G., direktör, vice ordförande;

Johansson, R. N., lantbrukare;

Karlsson, B. K., direktör;

Wahlstedt, G. V. R,, omnibusdirektör.

Sekreterare:

Ljungman, K. S. B., hovrättsfiskal.

Bilt. till riksd. prof. Idit. 1 sami. 10

Riksdagsberttttelsen.

146

Riksdagsberättelsen.

Il Fo: 3 Juridiskt biträde:

Viklund, N. D., hovrättsassessor.

Sakkunnig i importfrågor:

Sahlström, T. A. J., kontorschef.

Sakkunnig i tekniska frågor:

Reich, L. O., diplomingenjör.

Enligt kungörelser den 14 juni 1940 ha nämndens arbetsuppgifter från
och med den 1 juli 1940 övertagits, såvitt avser frågor rörande försörjningen
med smörjmedel, av statens industrikommission (Sv. förf.-saml. nr 584) och
såvitt avser nämndens övriga arbetsuppgifter av statens bränslekommission
(Sv. förf.-saml. nr 583).

4. Statens gengasnämnd (1940: 10).

Tillsatt av chefen för handelsdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 6 september 1939.

Sammansättning vid ingången av år 1940:

Enström, A. F., kommerseråd, ordförande;

Andersson, F. O., ombudsman;

Andersson, G. K. H., direktör;

Cassler, L., kapten;

Gustafsson, N., tekn. d:r;

Lindh, E. A., jägmästare.

Sekreterare:

Hagardt, S., advokat.

Genom beslut den 19 januari 1940 förordnade Kungl. Maj:t till ytterligare
ledamot av nämnden f. d. professorn vid tekniska högskolan i Stockholm
T. G. E. Lindmark.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 mars 1940 entledigades Enström på
egen begäran från uppdraget att vara ordförande och ledamot i nämnden.
Samtidigt förordnades professorn Lindmark att vara nämndens ordförande
och f. d. direktören J. G. Lindmark att vara ledamot i nämnden.

Nämndens arbetsuppgifter ha enligt kungörelse den 14 juni 1940 (Sv. förf.-saml. nr 583) från och med den 1 juli 1940 övertagits av statens bränslekommission.

5. Statens sjöfartsnämnd (1940: 13).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 6 september 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 641).

Ledamöter:

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Landberg, G. E., kommerseråd, vice ordförande;

Ekman, J. L., direktör;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;

Hoogland, H., direktör;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

147

Lindberg, C., ombudsman, led. av II kamm.;

Osvald, G. S., sjökapten;

Persson, E., direktör;

Waller, P., skeppsredare;

Westerberg, P. O., direktör.

Kanslichef:

von Schwerin, F. K. W., greve, sekreterare i kommerskollegium.

Enligt kungörelse den 1 augusti 1940 (Sv. förf.-saml. nr 748) ha nämndens
arbetsuppgifter från och med den 15 augusti 1940 övertagits av statens
trafikkommission.

B. Kommissioner och nämnder som fortsätta sin verksamhet vid ingången

av 1941.

6. Statens krigsförsäkringsnämnd.

(Handelsdepartementet 1939: 22; Folkhushållningsdepartementet 1940: 5.)

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter
angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig
krigsförsäkring m. m.

Ledamöter:

Lindeberg, S. J., bankinspektör, ordförande;

Landberg, C. E., kommerseråd, vice ordförande;

Ekman, J. L., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Lange, E. R., assuransdirektör;

Rogberg, N., assuransdirektör;

Östrand, D. O., byråchef;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund (fr. o. m. 15 juni);
Henriques, E., advokat (fr. o. m. 15 juni), tillika sekreterare.

Lokal: Kungsgatan 6; tel. Krigsförsäkringsnämnden.

7. Statens industrikommission (1940: 6).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 787).

Ledamöter:

Söderlund, G., verkst, direktör i Svenska arbetsgivareföreningen, ordförande
och chef;

Hedulff, E. N:son, överdirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Gummeson, P. E. S., direktör;

Lindberg, K. A., ordförande i landsorganisationen (t. o. m. 30 juni);
Schwartz, S. G., direktör;

Silverstolpe, IL G. M., disponent;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen (fr. o. m. 1 juli).

II F05 ?

148

Riksdagsberättelsen.

{[ fö; 7 Genom beslut den 30 december 1940 har Kungl. Majit från och med den
1 januari 1941 entledigat Gummeson och Schwartz från dem meddelade uppdrag
att vara ledamöter av industrikommissionen samt från och med sistnämnda
dag förordnat direktörerna R. Rausing och P. S. Carlberg att vara
ledamöter av kommissionen.

Ledamöter i kommissionens råd:

Bergengren, A. G., direktör;

Berggren, H. A., målarmästare;

Ehrnberg, G. Th., direktör;

Engkvist, O. Th., byggmästare;

Falk, E., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbelareförbundet;

Forsberg, H. J. U., direktör;

Hérnod, T. R., direktör;

Jensen, O., agronom;

Johansson, C. A. A., verkst, direktör i kooperativa förbundet;

Johansson, I. S., lantbrukare;

Lilliehöök, Eleonore M., fru;

Lindskog, H., ingenjör;

Lundholm, C. G., direktör;

Nyström, E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Wehtje, E., direktör;

Westerberg, S. Axelsson, direktör;

Westerlund, O., ordförande i Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Avdelningschefer:

för bränsle- och kraftavdelningen: Malm, L. V. L., professor (t. o. m. 9
februari);

för bränsle- och kraftavdelningen: Malmfors, S. K., f. d. kraftverksdirektör
(fr. o. m. 10 februari);

» järnavdelningen: Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

» verkstadsavdelningen: Leire, G. J:son, direktör;

» metallavdelningen: Kalling, B. M. S., greve, professor;

» kemiska avdelningen: Winbladh, R. Th. B:son, docent;

» textilavdelningen: Paues, E. W., direktör;

» läderavdelningen: Hallström, E., direktör (fr. o. m. 1 juli);

» krigsindustriavdelningen: Blomquist, E. R., direktör;

» byggnadsavdelningen: Sandberg, A. E., major (fr. o. m. 15 april).
Kanslichef:

Carlberg, B. Casten, civilingenjör (t. o. m. 30 april);

Eckerberg, E. L., hovrättsråd (fr. o. m. 25 juni).

Sedan genom Kungl. Majlis beslut den 14 juni 1940 inrättats en statens
bränslekommission, som trätt i verksamhet den 1 juli 1940, har bränsle- och
kraftavdelningen inom industrikommissionen avvecklats.

Lokal: Sveavägen 44; tel.: Industrikommissionen; textilavdelningen: S.
Blasieholmshamnen 4; tel.: 23 11 90; läderavdelningen: S. Blasieholmshamnen
4; tel.: 11 05 37.

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet. 149

8. Statens livsmedelskommission (1940: 11).

Tillsatt av Kungl. Majit den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 788).

Ledamöter:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande och chef;
för produktionsavdelningen:

Sylvan, IL Th., generaldirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;

för varuomsättningsavdelningen:

Cederlund, C. F., direktör;

för konsuln tionsavdelningen:

Nordgren, Olivia L., fru, led. av II kamm.;

för allmänna avdelningen:

Möller, K., direktör (t. o. m. 14 oktober);

Sjögren, C. E., föreståndare för lantbruksskolan vid Ultuna, led. av II kamm.
(fr. o. m. 15 oktober).

Ledamöter i kommissionens råd:
för produktionsavdelningen:

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Flytström, A. Th., sekreterare;

Johansson, J. H., hemmansägare, led. av II kamm.;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

von Stockenström, B. H., godsägare, led. av I kamm.;

för varuomsättningsavdelningen:

Andersson, E., avdelningschef;

Börjesson, J. A., direktör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Norenberg, C. W., konsul;

Olin, G., direktör;

Ringborg, IL G., förvaltare;

för konsuln tionsavdelningen:

Abramson, E. L., professor;

Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;

Neumuller, Margareta, husmoder vid Karolinska sjukhuset;

Osvald, Ingrid, inspektris;

Svensson, Gärda, fru;

Wiklund, Gertrud, fru;

för allmänna avdelningen:

Beck-Friis, C. S., friherre, led. av I kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Borgström, N. O. G. J., vice verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Carlborn, C. Hj., direktör;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Johansson, C. G., hemmansägare;

Möller, Iv., direktör (fr. o. m. 15 oktober).

II Fos 8

150

Riksdagsberättelsen.

II Föl 8 Avdelningschefer:

för produktionsavdelningen: Åkerman, E. A., professor;

» konsumtionsavdelningen: Kollberg, G. N., mantalsintendent.
Kommissionens övriga huvudavdelningar, varuomsättningsavdelningen och
allmänna avdelningen, äro uppdelade å följande sektioner, nämligen varuomsättningsavdelningen
å en sektion för huvudsakligen ärenden rörande vegetabiliska
jordbruksprodukter och gödningsämnen (sektionen för spannmål
m. m.), en sektion för ärenden rörande matfett (sektionen för matfett lii. m.),
en sektion för huvudsakligen ärenden rörande kött och fläsk (sektionen för
slakterivaror) samt en sektion för återstående till varuomsättningsavdelningen
hörande ärenden (sektionen för diverse livsmedel), och allmänna avdelningen
å en sektion för huvudsakligen juridiska ärenden (juridiska sektionen)
, en sektion för planläggningsarbeten och utredningar (utredningssektionen)
samt en sektion för organisatoriska frågor (sektionen för kristidsstyrelserna
m. m.).

Sektionschefer:

för sektionen för spannmål m. m.: Carlsson, G. E. N., t. f. kanslichef;

» sektionen för matfett m. m.: Gräslund, H., direktör;

» juridiska sektionen: Söderström, O. A. V., hovrättsassessor;

» sektionen för kristidsstyrelserna m. m.: Åkesson, N. O., länsassessor
(t. o. m. 15 november); Magnusson, R. A. Hj., länsassessor (fr. o. m. 16
november).

Sektionen för slakterivaror, som inrättats enligt Kungl. Maj :ts beslut den 1
november 1940, förestås av ledamoten av kommissionens råd direktören J.
A. Börjesson.

Sektionen för diverse livsmedel är direkt underställd kommissionens ledamot
för varuomsättningsavdelningen och utredningssektionen direkt underställd
ledamoten för allmänna avdelningen.

Sekreterare:

Rahm, H., andre kanslisekreterare (t. o. m. 18 oktober);

Nordström, B. G., jur. kand. (fr. o. m. 19 oktober).

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

Uppbörds- och licensbyrån: Beridarebansgatan 17; tel.: 23 24 75.

9. Statens liandelskommission (1940: 12).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 november 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 805).

Ledamöter:

Modig, E., envoyé, ordförande;

Eriksson, K., direktör, vice ordförande;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Lundvik, V. G., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges industriförbund;
Nylander, O. E., verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening, led.

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

151

av II kamm.; II Foi 11

Sjögren, C. E., föreslåndare för lantbruksskolan vid Ultuna, led. av II kamm.;

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef.

Direktör:

Kördel, E. R., sekreterare hos handelskammaren i Göteborg.

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel.: Handelskommissionen.

10. Statens priskontrollnämnd.

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 21 mars och den 12 april 1940. Instruktion utfärdad
sistnämnda dag (Sv. förf.-saml. nr 206).

Ledamöter:

Gjöres, A., t. f. generaldirektör, ordförande;

Hagander, J. O., revisionssekreterare, vice ordförande;

Carlborn, C. Hj., direktör;

Lundberg, E. F., docent;

Rausing, R., direktör.

Vid priskontrollnämndens sida är såsom rådgivande organ ställt ett råd
med följande sammansättning:

Andersson, D., lantbrukare;

Andersson, Elsa, fru;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Browall, G., direktör;

Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, Hj., direktör;

Engel, G. A. G., disponent;

Eriksson, Nancy, fru;

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., handlande;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Söderberg, E., direktör;

Throne-Holst, H., disponent.

Kanslichef:

Axén, J. H. V., bankdirektör.

Lokal: Storkyrkobrinken 4; tel.: 23 35 90.

Nämnden åligger att, i enlighet med instruktionen och i övrigt av Kungl.

Maj:t meddelade föreskrifter, handhava den under rådande utomordentliga
förhållanden erforderliga övervakningen av den allmänna prisutvecklingen
i landet ävensom att handhava de övriga uppgifter, som av Kungl. Maj:t till
nämnden överlämnas.

11. Statens bränslekommission.

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-saml. nr 581). Verksamheten påbörjad den 1 juli 1940.

Ledamöter:

Lundh, E. A. F., jägmästare, ordförande och chef:

152

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 11 Schwartz, S. G., direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Lindberg, K. A., ordförande i landsorganisationen;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Strindlund, G., lantbrukare, led. av II kamm.

Vid bränslekommissionens sida är såsom rådgivande organ ställt ett råd
med följande sammansättning:

Alm, M. F., byråchef i domänstyrelsen;

Andersson, G. K. H., direktör;

Bengtsson, D. F., ombudsman;

Bengtsson, Y., direktör;

Berg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., ombudsman;

Englund, A., ordförande i Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Fagraeus, I., generalkonsul;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Hultman, G., f. d. överingenjör;

Johansson, R., lantbrukare;

Karlsson, K., direktör;

Ljunggren, V., direktör;

Nilsson, Ester, fru;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Norgren, N. O., hemmansägare;

Nyström, E., ordförande i Svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;

Schager, N., jägmästare;

Sundfeldt, R., direktör;

Telander, N. G., byråchef i byggnadsstyrelsen;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Wesslén, G., skogschef;

Östberg, Amanda, fru.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940 skola inom kommissionen
finnas följande avdelningar, nämligen en planläggningsavdelning med huvudsakligt
åliggande att uppgöra allmänna planer och utarbeta erforderliga
regleringar för bränsleförsörjningen samt att handhava bränsletekniska utredningar,
en vedavdelning med huvudsakligt åliggande att vidtaga erforderliga
åtgärder för anskaffning av ved, träkol och torv samt att, efter kommissionens
närmare bestämmande, genomföra erforderlig handels- och förbrukningsreglering
beträffande nämnda bränslen, en kolavdelning med huvudsakligt
åliggande att handhava reglering av den inhemska produktionen
och införseln av stenkol, koks och kolbriketter samt därvid verka för upprätthållande
av produktionen och införseln i erforderlig omfattning ävensom
att, efter kommissionens närmare bestämmande, genomföra erforderlig handels-
och förbrukningsreglering beträffande nämnda bränslen samt en olje -

153

De centrala krisorganen: Folk hushållning sdepartement et.

avdelning med huvudsakligt åliggande att vidtaga åtgärder för främjande II Fo: 12
av den inhemska produktionen av flytande bränslen samt upprätthållande
i erforderlig omfattning av införseln av flytande bränslen ävensom att, efter
kommissionens närmare bestämmande, genomföra erforderlig handels- och
förbrukningsreglering beträffande nämnda bränslen. Inom planläggningsavdelningen
skola finnas tre sektioner, nämligen sektionen för industri- och
hushållsbränsle med huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden rörande reglering
av bränsleförsörjningen för industrier och hushåll m. m., sektionen
för trafikbränsle med huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden rörande
reglering av bränsleförsörjningen för trafikändamål samt bränsletekniska
sektionen med huvudsaklig uppgift att handhava bränsletekniska och bränsleekonomiska
utredningar samt utredningar rörande ersättningsbränslen.

Avdelnings- och sektionschefer:

för vedavdelningen: Malmgren, E. F., byråchef i domänstyrelsen;

» kolavdelningen: Allgulin, H. J., direktör;

» oljeavdelningen: Nyqvist G. A., överste;

» sektionen för industri- och hushållsbränsle: Nyberg, E., överingenjör;

» sektionen för trafikbränsle: Frisell, E. G., direktör;

» bränsletekniska sektionen: vakant.

Chef för sekretariatet (huvudsekreterare):

Höjer, E. W., jägmästare;

Lokal: Sveavägen 63; tel.: Bränslekommissionen.

Kommissionen har från och med den 1 juli 1940 övertagit de uppgifter, som
tidigare tillkommo statens gengasnämnd, statens lcolnämnd och statens vednämnd,
ävensom statens industrikommission tidigare åvilande uppgifter beträffande
försörjningen med bränsle och elektrisk kraft samt bensin- och
oljenämndens uppgifter, utom i vad avser försörjningen med smörjmedel
(Sv. förf.-saml. nr 583/1940).

Kommissionen åligger att, i enlighet med instruktionen och i övrigt av
Kungl. Majit meddelade föreskrifter, under Kungl. Majit handhava ledningen
av den under rådande utomordentliga förhållanden erforderliga regleringen
av bränsleförsörjningen. Det åligger därjämte kommissionen att handlägga
frågor rörande gasgeneratorer för motordrift samt att, efter förordnande av
Kungl. Majit, omhänderhava den centrala drifttekniska ledningen av den
elektriska kraftproduktionen och distributionen samt av det tekniska samarbetet
mellan olika kraftföretag inom landet ävensom att handhava de övriga
uppgifter, som av Kungl. Majit till kommissionen överlämnas. Kommissionen
skall med uppmärksamhet följa den allmänna utvecklingen på de
områden, som äro föremål för dess verksamhet, såväl inom landet som, så
långt möjligt, i utlandet samt vidtaga eller hos Kungl. Majit föreslå de åtgärder,
vilka kommissionen därutinnan finner påkallade.

12. Statens trafikkommission.

Tillsatt av Kungl. Majit den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 747). Verksamheten påbörjad den 15 augusti 1940.

154

Riksdagsberättelsen.

II Fo: lä Ledamöter:

Granholm, A. M., f. d. generaldirektör, ordförande och chef;

Landberg, C. E., kommerseråd, nice ordförande och chefens ställföreträdare;
Kring, K. G. H., major, avdelningschef i försvarsstaben;

Nordendahl, E. H., civilingenjör;

Paulson, A. E., distriktschef vid statens järnvägar.

Vid trafikkommissionens sida är såsom rådgivande organ ställt ett råd
med följande sammansättning:

Borgström, N. O. G. J., vice verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Byström, G., ombudsman;

Corneliusson, S., ombudsman;

Dieden, G., hamndirektör;

Ekman, J. L., direktör;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i Sveriges grossistförbund;

Helgesson, R., ordförande i Svenska transportarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Hoogland, H., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Johansson, B., ombudsman;

Lindberg, C., ombudsman, led. av II kamm.;

Lindskog, H., ingenjör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Norup, B. S., godsägare, led. av II kamm.;

Osvald, G. S., sjökapten;

Persson, E., direktör;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Waller, P., skeppsredare;

Westerberg, P. O., direktör;

Wijkander, R. T., direktör.

Kanslichef:

Gemzell, Chr., revisionssekreterare.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 augusti 1940 skall inom kommissionen
finnas följande sektioner, nämligen en sektion för ärenden rörande utrikes
sjöfarten, en sektion för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna,
en sektion för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten samt
en sektion för ärenden rörande motorfordonstrafiken.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna: Osvald,
G. S., sjökapten;

för sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:

Mihnoss, E. G., förste trafikinspektör;
för sektionen för ärenden rörande motorfordonstrafiken: Lundeberg, E. C.

K., förste byråingenjör.

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet. 155

Sektionen för ärenden rörande utrikes sjöfarten förestås av direktören H. II F(K 1
Hoogland och skeppsredaren P. Waller gemensamt.

Lokal: Gustaf Adolfs torg 18; tel.: Trafikkommissionen.

Kommissionen har från och med den 15 augusti 1940 övertagit de uppgifter,
som tidigare tillkommo statens transportkommission och statens sjöfartsnämnd
(Sv. förf.-saml. nr 748/1940).

Det ankommer på kommissionen att, i enlighet med instruktionen och i
övrigt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, under Kungl. Maj:t handhava
ledningen av den under rådande utomordentliga förhållanden erforderliga
regleringen av landets trafikväsen, däri inräknat jämväl trafiken mellan utrikes
orter med svenska fartyg, ävensom att handhava de övriga uppgifter,
som av Kungl. Majit till kommissionen överlämnas.

Kommissionen skall med uppmärksamhet följa den allmänna utvecklingen
inom trafikväsendet samt vidtaga eller hos Kungl. Majit föreslå de åtgärder,
vilka kommissionen därutinnan finner påkallade.

Sedan förordnande meddelats om försättande på krigsfot av landets stridskrafter
eller delar därav, skall kommissionen under utövande av sin verksamhet
enligt givna föreskrifter bereda de transporter, som verkställas för
krigsmaktens behov, företrädesrätt framför all annan trafik. Vad sist sagts
skall äga motsvarande tillämpning vid förstärkt försvarsberedskap i den mån
så erfordras med hänsyn till de militära förhållandena.

Stockholm den 3 januari 1941.

GUSTAF,

K. G. Westman

156

Riksdag sberättelsen.

Bilaga A.

Under år 1940 beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål	Beslu-tets dag	B	e 1 o p p kronor
| Bodens folkhögskoleförening...............	2°/u			130,000: —
Centralstyrelsen för Förbundet Soldaternas vänner.....	>			50,000: —
Dramatiska teatern...................	7/e	150,000	—
> » ..............	6/u	150,000: -	300,000: —
Falbygdens museibyggnadsförening............	20/u			50,000: —
j Folkets parkers centralorganisation............	"/t	150,000: —
’ * ’ ............	el»	119,000: —	269,000: —
'' Frälsningsarmén....................	2<>/u			15,000: —
J Föreningen Norra Södermanlands folkhögskola.......	>			50,000: —
Föreningen Rädda barnen...............	>			10,000: —
Föreningen Soldaternas vänner i Hässleholm.......	>			25,000: -!
Föreningen Soldaternas vänner i Nya varvet.......	y			50,000: —
J Gävleborgs läns orkesterförening.............	7«	35,000	—
> > >	6/l2	5,000	—	40,000: —
Göteborgs lyriska teater.................	7e	120,000	—
> > > ..... ..............	6/is	120,000	—	240,000: -
| Göteborgs orkesterförening................	7e	35,000	—
> > .....	6/u	55,000	—	90,000: —
| Göteborgs stadsteater..................	Ve	75,000	—
> >	e/u	75,000	—	150,000: — 250,000: -
Humanistiska fonden..................	12 /9
j Hälsingborgs stadsteater................	V«	57,000	—
> >	«/u	58,000	—	115,000: —
Konsertföreningen i Stockholm..............	Ve	70,000	—
> > >	o/u	100,000	—	170,000: —
Kristianstads teateraktiebolag..............	20/u			10,000: —
Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige.......	28/2	55,000	—
> > > > >	o/u	55,000	—	110,000: —
Landsflyktiga intellektuella, kommittén för insamlingen för .	“/•			5,000: —
Malmö konserthus...................	®/l2			40,000: —
Musikaliska akademien.................	y			3,000: —
Nordvästra Skånes orkesterförening............	Ve	35,000	—
> > »	o/u	5,000	—	40,000: -

Lotterimedel.

157

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Norrbottens läns hembygdsförening............	20/is		15,000: -
Norrköpings museibyggnadskommitté...........	>		50,000: -
Norrköpings orkesterförening..............	76	35,000: —
> > ..............	7n	5,000: —	40,000: -
Olofskolan i Stockholm.................	S,/6		50,000: —
Operan........................	7/6	500,000: —
> ........................	fl/i»	500.000: —	1,000,000: —
Riksförbundet för bildande konst............	>		15,000: -
Riksteaterns publikorganisation.............	Ve	150,000: —
> > .............	6/ie	150,000: —	300,000: —
Skara stifts arbetshem.................	20/l2		50,000: —
Stiftelsen Katarinagården................	>		4,000: —
> Orebro vitabandsförenings vilo- och semesterhem .	>		10,000: —
Sveriges körförbund..................	712		10,000: —
Sveriges orkesterföreningars riksförbund..........	Va	45,000: —
> > » ..........	6/l2	50,000: —	95,000: —
Sveriges schackförbund.................			2,600: -
Utlandssvenskarnas förening...............	20/l2		20,000: -
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.......	Ve	2,500: —
y > > > .......	,8/l2	9,000: —	11,500: —
Västerbottens läns hembygdsförening...........	20/l2		50,000: -
Västerdalarnas folkhögskoleförening...........	>		23,800: —
Ynglingaföreningen Libanon...............	>		20,000: -
Zanders medico mekaniska gymnastik, aktiebolaget ....			5,000: —
	Summa kronor	3 983,900: —

158

Riksdag sberättelsen.

Uppgift å koni -

Justitie -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1939	1940	1941	30/6 1939
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1940.1
Sakkunniga för utredning av frågan om partiella
reformer på strafflagstiftningens område ...	8	12	1	54,958	3.200	3,227
Sakkunnig för utredning angående nya släktnamn . . Sakkunnig för utredning angående åtgärder för be-	16	17	2	11,304	2,568	448
kämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar...................	19	18	3	732	648
Sakkunnig för utredning av frågan om rättshjälps- institutionens utveckling............ Sakkunniga för utredning rörande revision av gällande	—	24	4	—	1,500	225
allmänna straffbestämmelser örn spioneribrott och vad därmed sammanhänger...........		33	5		3,224	5,484
Sakkunniga för utredning angående åtgärder mot miss-
bruk av tryckfriheten............. Sakkunniga för utredning angående förvaltningsdom-	—	34	6	—	1,150	—
stolarnas och förvaltningsmyndigheternas verk-samhet under vissa utomordentliga förhållanden			7
Sakkunniga för utredning örn effektivare ingripande
mot sabotage.................	—	—	8	—	—
Summa kr.				66,994	12,290	9,384
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1941.1
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-
hindra förorening av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar . .	12	14	10	50,327	144	3,443
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-
lagstiftningens område1 2.............	13	15	11	2,000	180	—
Straffrättskommittén............... Sakkunniga för omorganisation av förmynderskaps-	15	16	12	48,703	8,321	13,426
vården i Stockholm..............	22	19	13	1,169	—	—
1938 års patentutredning3............	24	20	14	10,810	1,260	1,110

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Marits beslut den 16 oktober 1936 skola kostnaderna bestridas från andra

3 » > > > > 17 juni 1938 > > > > >

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

159

Bilaga B.

mittékostnader.

departementet.

8	9		11	12	13	H	15	18
	u	t g i	f t e r
	Vt 1939—30/e 1940			Vt—31/12 1940	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. S1/i2
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga
mistade avlönings-förmåner	ment sersätt-ningar m. m.	(trycknings- kostnader,	Summa	V erkställ-da utg.	Beräkna-de utg.	1940 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr., experter o. tiitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.l		Vt—15/ii	16/n—»7»
				4,407	10,834			65,792
—	—	—	—	—	3,016	—	—	14,320
—	—			—	648	—	2,450	3,830
—	—	—	—	1,710	3,435	—	—	3,435
—	—	—	—	2,092	10,800	—	—	10,800
—	—	1,309	—	440	2,899	—	—	2,899
—	—	—	—	—	—	3,377	—	3,377
—	—	—	—	—	—	555	—	555
		1,309		8,649	31,632	3,932	2,450	105,008
				4,401	7,988		20,000	78,315
_	_	_	_	_	180	_	_	2,180
1,604	—	130	—	—	23,481	9,069	4,000	85,253
_	_	_	_	_	_	118	1,100	2,387
3,301	2,347	—	—	—	8,018	—	3,310	22,138

och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.
> tionde » > > > > > >

160

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Strafflagberedningen...............	25	21	15	11,210	7,259	12,557
Sakkunniga för utredning angående reformer på ank-torrättens och därmed sammanhängande immate-riella rättigheters område (auktorrättskommittén''''	26	22	16	1,457	750
Sakkunniga för utredning angående vissa grundlags-frågor ...................	27	23	17	2,245	354	_
Sakkunniga för utredning rörande tillämpningen av 1937 års lagstiftning örn allmänna handlingars offentlighet	_	25	18	_	392	_
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för bekäm-pande av ungdomsbrottsligheten m. m!.....	_	27	20	—	1,548	600
1939 års utlänningssakkunmga1 2..........	—	28	21	—	750	702
Fastighetsbildningssakkunniga3..........	—	29	22	—	5,777	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1940.4 * Sakkunnig för fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten ..........	10	1		127,921 5,298	26,735 186	31,838
1937 års domsagoutredning............	14	3	—	38,601	3,516	1,272
1937 års lösdriverilagstiftningskommitté0......	17	4	—	62,236	4,272	3,407
Sakkunnig för verkställande av översyn av förmyn-derskapslagstiftningen.............	20	6	—	341	2,000	400
1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutredning6. . .	21	7	—	9,110	1,153	175
1938 års sjömanslagsutredmng7..........	23	8	—	3,940	—	—
Utredning angående ändrad lagstiftning rörande ansva-righeten för tryckt skrift...........	28	9	_	__	3,504	—
Sakkunnig för utredning angående statsdepartemen-tens organisation m. m.8............	29	10	_	828	1,000	784
Summa kr. 1). Av kommittéanslaget under budgetåret 1939/ 40 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. lii. ! Ersättning till vattenrättsdomaren greve H. Hamilton för utredning rörande lagstiftning an-gående tillfällig vattenreglering . . .				120,354	15,631	6,038
> > hovrättsrådet E. Hagbergh för utred- ning av vissa sjörättsliga spörsmål .	_	_	_	_	—	—
> > häradshövdingen E. Leche för utred- ning av vissa frågor angående krigs-domstolarnas organisation m. m. . .
> » generaldirektören E. Stridsberg och byrådirektören B. A. Nilsson för ut-redning rörande provisorisk löneregle-ring för häradshövdingen i Södra Ros-lags domsaga m. m. . .......	_
» > professorn N. von Hofsten för biträde med utarbetande av förslag till lag örn sterilisering..........		_	_	_	_	_

1 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 skola kostnaderna bestridas från andra, femte och

2 » > > > > 9 juni 1939 > » > > > och femte

s > > » > > 9 juni 1939 > > » » » > nion 4

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

6 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 juni och den 19 november 1937 skola kostnaderna bestri 6

> » > > » 17 december 1937 > > »

7 > > > > > 18 mars 1938 > » >

8 » > > > > 16 december 1938 > > »

dera anslaget.

Kommittékostnader: Justitiedepartementet,

161

8 1	9 1	10	n 1	12	13	14	16	16
2,238	283	206	560	—	23,103	5,000	3,500	42,813
2,000	—	—	—	—	2,750	—	—	4,207
—	—	—	—	—	354	—	3,000	5,599
368	—	28	—	—	788	—	—	788
	3,046	138	_	_	5,332	_	55	5,387
_	2i846	_	—	—	4,298	—	—	4,298
24,191		114	—	2,000	32,(''82	12,193	5,930	50,205
83,702	8,522	616	560	6,401	108,374	26,380	40,895	303,570
					186			5,484
971	2,070	739	—	2,281	10,849	—	—	49,450
800	—	257	166	7,932	16,834	—	—	79,070
	____	_	_	1,576	3,976	—	—	4,317
265	_	346	—	5,958	7,897	—	—	17,007
	—	—	—	546	546	—	—	4,486
—	—	431	—	1,267	5,202	—	—	5,202
—	2,696	—	—	1.208	5,688	—	—	6,516
2,036	4,766	1,773	166	20,768	51,178			171,532
					300
—	—	—	—	—	200	—	—	—
—	—	—	—	—	200	—	—	—
—	—	—	—	—	550	—	—
_	_	_	_	—	1,054	—	—	—

åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med tredjedelen från vartdera anslaget.

hälften

de

das från andra och femte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

> i > > > » * » » * >

» > > tionde > * > > > > >

> > , femte, sjätte och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med fjärdedelen från vårt -

id

Bill. till rilcsd. prat. 1941. 1 sami.

Riksdagsberiittelscn.

162

Riksdagsberåttelsen.

1	i 2	3	1	5	6	7
Ersättning till kanslirådet I. Myrberg för biträde vid utredning angående departementsorga-nisationen i vissa främmande länder .
> » följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departements-chefen till dem överlämnade utred-ningsuppdrag: revisionssekreteraren 0. Tholin . . .
hovrättsrådet N. Regner......	—	—	—	_	_	_
> E. Söderlund ....	—	—	—	_	_	_
lagbyråchefen G. Danielson ....	—	—	—	_	_	_
hovrättsassessorn H. Zetterberg . . .	—	—	—	—	—	_
» I. Lindell ....	—	—	—	—	_	_
1 B. Unger.....	—	—	—	—	—	—
» H. af Trolle . . .	—	_	—	—	_	_
> > följande personer för vissa arbeten inom departementet: hovrättsfiskalen A. Lindskog ....
> G. A. Widell ....	—	—	—	_	_	_
amanuensen G. Lindencrona ....	—	_	—	_	_	_
Kostnader för statistisk utredning angående förvalt-ningskostnader m. m. i konkurser, verk-ställd inom statistiska centralbyrån .
> > stralfrättskommitténs sammanträde i Oslo med den norska straffelovkomit-teen av 1934 ........
> i samband med överläggningar angående processreformen samt stenografering av vissa förhandlingar därom.......
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet tillkallade sakkunniga.............	—	—		_	_	_
Summa kr.				—	-1	—

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 163

8	9	10	11	12	13	14	15	16
—	—	—	—	—	250 15,131	—	—	—
—	—	—	—	—	4,223	—	—	—
—	—	—	—	—	1,152	—	—	_
—	—	—	—	—	1,122	—	—	_
—	—	—	—	—	12.731	—	—	_
—	—	—	—	—	1,877	—	—	_
—	—	—	—	—	8,250	—	—	—
		—	—	—	11,722	—	—	—
—	—	—	—	—	1,721 700	—	—	—
—	—	—	—	—	655	—	—	—
—	—	—	—	—	1,765	—	—	—
_		_	_		2,482
—	—	—	—	—	'' 14,000	—	—	—
	—	—	—	—	80,986	-		—

164

Riksdagsberättelsen.

Utrike»''

1	2	3 1	4 1	5 1	6 1	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1939	1940	1941	t. o. m. S0/6 1939	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommitté som avslutat sin verksamhet under lött).1 Sakkunnig för utredning av frågor beträffande sam-arbetet mellan regering och riksdag i utrikespoli-tiska ärenden .................		2	1	1.000
Samma kr.				1,000	—	—

Kostnaderna bestridaB av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

165

departementet.

8 | 9 | 10 [ 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16
Utgifter	Beräknad totalkostnad t. o. m. 31/i! 1940 (s:a av kol. 5, 13, 14, och 15)
‘/t 1939—so/e 1940	V7-al/i2 1940
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostna-	Summa	Verk-ställda utgifter Vt—“/u	Beräk-nade ut-gifter 16/n—“Vin
Leda- -möter	Sekr., experter o. bitr.	T , | Sekr., möter exP^er	der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)
								1,000
-1 -	-	—	—	—	—	—	1,000

166

Riksdagsberättelsen.

Försvars -

1	2	3	1 4	5	6	1 7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning.				t. o. m.	Arvoden
	1939	1940	1941	S0/8 1939
					Leda-	Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksam-						1
het under 1940.1
Sakkunnig för utredning rörande frågan örn förfo-
gande vid mobilisering över viss reserven till-hörande befälspersonal m. fl.........	_	6	1			_
Bevakningsutredningen........... Sakkunniga för utredning angående omorganisa-	—	7	2	—	4,784	—
tion av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och de organisatoriska frågor i övrigt, som där-med må äga samband...........		8	3		2,542	534
Utredning rörande principerna för ersättning för
ekonomisk förlust i anledning av dispositioner för militära ändamål...........	_	_	4
Sakkunniga för biträde med utredning angående
organisationen av och driften vid vissa till för-svarsväsendet hörande fabriker och industriella
anläggningar...............	—	—	5	—	461	342
Summa kr.				—	7,787	876
B. Kommittéer som fortsätta sin verk-
samhet vid ingången av lilli.1
Sociala försvarsberedskapskommittén......	—	5	6	6,989	7,752	3,600
Lantförsvarets utbildningskommission..... Utredning för översyn av gällande författningar		9	7	—	—	—
rörande försvarsväsendets reservpersonal . . .	—	—	8	—	—	—
1940 års militära byggnadsutredning.....	—	—	9	—	—	—
1940 års militära socialvårdskommitté..... Sakkunniga för utredning angående den framtida	—	—	10	—	—	—
organisationen av den centrala militära förvalt-ningstjänsten ...............	—	—	11	_	_	_
Summa kr.				6,989	7,752	3,600
C. Kommittéer som avslntat sin verksam-
het före ingången av 1940.''
1937 års gasgeneratorkommitté........ Utredning rörande principerna för rekrytering av	2	1	—	11,956	528	99
försvarsväsendets officerskåreT m. m..... Utredning rörande organiserande av motoriserade		3	~	16,827	12,638	6,327
sjukvårdsformationer vid armén.......	—	—	—	—	1,896	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

167

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	I 1«
u	t g i	f t e r						Beräknad totalkost-nad t. o. m. S1/x» 1940 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	Vt 1939-	-80/6 1940				Vt—S1/u 40
j Ersättning för mis-| tade avlöningsför-måner	Rese- och trakta-mentseersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskost-nader,hyror skrivmateri-alier m. m.)	Samma	Verk- ställda utg. Vi-“/h	Beräk-nade utg. S1/l2
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
						200		200
5,022	—	358	—	175	10,339		—	10,339
1,200	2,609	—	—	1,232	8,117	—	—	8,117
—	—	—	—	—	—	1,247	—	1,247
_	491	794			2,088	_		2,088
6,222	3,100	1,152	—	1,407	20,544	1,447	—	21,991
2,921	33	1,636	296	2,304	18,542	7,243	2,150	34,924
—	—	—	—	—	—	1,380	11,000	12,380
	—	—	_	—	—	7,414	11,700	19,114
		—	—	—	—	—	500	500
—	—	—	_	_	_	_	1,500	1,500
2,921	88	1,636	296	2,304	18,542	16,037	26,850	68,418
—		168	6	—	801	—	—	12,757
7,543	—	760	131	5,235	32,634	—	—	49,461
—	—	326	—	—	2,222	—	—	2,222

168

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Utredning rörande de organisationsfrågor, som sammanhänga med vården av civila patienter på militära sjukvårdsinrättningar......	2	2			1,718	1,168
Utredning rörande frågan om organiserandet av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning m. m. .	_	4	_	_	2,814	870
Utredning rörande förutsättningarna för en hem-värnsorganisation.............	_	_	_	_	1,600	_
Utredning rörande sjnktransportväsendet vid mo-bilisering och i krig............	—	—	—	334	1,710
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1939/40 bestridda kostnader för sakkun-niga biträden inom departementet m. m. Vissa utredningsuppdrag inom försvarsdeparte-mentet ..................				29,117	22,904	8,4641
Sakkunniga till överbefälhavarens över rikets för-svarskrafter förfogande ..........	_	_	_		_	_
Sakkunnig för biträde åt ordföranden i rikskom-missionen för ekonomisk försvarsberedskap	_	_	_	_	—	j
Sekreteraren P. H. G. L. Edsberg ......	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	-	-

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

169

8	9	10	il	12	13	14	15	16
423	3,427	3,130	445	1,328	11,639			11,639
—	4,408	—	—	3,055	11,147	—	—	11,147
—	—	—	—	—	1,600	—	—	1,600
_	_	167	_	—	1,877	—	—	2,211
7,966	7,835	4,551	582	9,618	61,920	"		91,037
		_		_	13,162	—	—	—
	—	—	z	—	3,480	—	_	—
—		_		—	1,172	—	—	—
—	—	—	—	—	100			—1
-		i	1	|	17,914			1 -1

170

Riksdagsberätlelsen.

Social -

1	1 2	! 3	1 1 2 3 4 *	5	6	7 1
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. 3% 1939
1939	1940	1941	Ar Leda- möter	roden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1940.1
Sakkunniga rörande arbetsmarknadens försvarsbered-
skap ....................	—	21	1	9,110	7,296	10,222
Läkarintygssakkunniga..............	—	26	2	—	1,434	804
1940 års förhandlingskommission2.........	—	—	3	—	—	639
Summa kr.				9,110	8,730	11,665
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1941.3
Hembiträdesutredningen.............	9	10	4	57,118	_
Eostadssociala utredningen............	10	11	5	149,251	3,858	7,658
Livsmedelslagstiftningssakkunniga.........	13	12	6	51,961	2i322	3^378
Fritidsutredningen4...............	16	13	7	57,135	4,196	2.754
1937 års arbetslöshetssakkunniga.........	17	14	8	90,417	90	12,711
Socialvårdskommittén..............	19	15	9	51,046	4,682	5,993
1 1938 års arbetarskyddskommitté.........	20	16	10	14,996	''228	5,748
1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga.....	21	17	11	8,902	3,954	3i538
Utredningen rörande kommunal samverkan.....	22	18	12	10,149	348	1,068
Ordniugsstadgeutredningen............	24	19	13	902		198
1939 års polisutredning.............	25	20	14	6,489	822	6,876
Sakkunnig för utredning rörande luftskyddsinspektio-
nene arbetsuppgifter och personalbehov.....	—	22	15	—	100	270
1939 års stadsläkarutredning...........	—	24	17	—	270	954
Sakkunnig för utredning rörande statsbidrag till barn-
krubbor och sommarkolonier m. m........	—	25	18	_	186
1940 års byggnadskostnadssakkunniga6......	—	—	19	_		__
Utredning rörande revision av gällande luftskyddslag-
stiftning6................	—	_	20	_	_	_
Sakkunniga för granskning av planer för beredskaps-
sjukhus m. m.7 ...............	—	—	21	_	_
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för upp-
nående av största möjliga enhetlighet och ratio-
nalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt................	—	—	22	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Åv kostnaderna torde av Stockholms stad böra gäldas 3.306 kronor.

3 Kostnaderna bestridas av kommittéanelaget, i den mån ej annat angives i följande noter.

4 Härtill bör läggas statens andel i kostnaderna för den av kommittén år 1939 bedrivna försöks från

femte huvudtitelns extrautgiftsanslag och återstoden från huvudtitelns kommittéanslag.

6 Dessutom 5,000 kronor från kommittéanslaget till socialstyrelsen för viss utredning.

6 Kostnaderna bestridas till stor del av luft sky dd sinspektion ens anslag.

7 Kostnader, som avse tiden efter den 1 juli 1940, skola bestridas av andra medel än kommitté -

Kommittékostnader: Socialdepartementet,

171

departementet.

8	1 9	10	11	| 12	13	14	16	16
U t g	i f t e r
	lh 1939—so/6 1940			7 v-31/	12 1940	Beräknad
							totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för	Rese- och trakta-				t. o. m. Sl/i2
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg.	1940 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr., experter	Leda- möter	Sekr., experter	hyror, skriv-materialier		Vt—*7 ii	16/H—S1/12
o. bitr.	o. bitr.	m. m.)
11,197	4,871	54		7,717	41,357	810		51,277
194	3,116	298	—	275	6,121	4,688	—	10,809
—	—	—	—	32	671	6.381	3,947	10,999
11,891	7,987	352	—	8,024	48,149	11,879	3,947	73,08a
								57,118
—	—	152	320	2,047	14,035	2,919	600	166,805
—	13,554	323	286	1,902	21,765	9,059	5,400	88,185
1,894	9,056	3,661	1,430	1,773	24,764	6,568	1,750	90,217
5,328	—	300	1,225	19,654	33	—	110,104
168	7,536	1,667	265	33,603	53,914	13,733	6,350	125,043
—	1,837	557	127	7,789	16,286	—	—	31,282
455	—	815	124	2,653	11,539	60	600	21.101
—	6,806	—	—	542	8,764	—	—	18,913
—	840	—	55	—	1,093	—	—	1,995
29	—	108	—	1,204	9,039	4,726	2,750	23,004
_	_	100	30	_	500	—	_	500
137	598	133	—	382	2,474	—	—	2,474
285	_	373	_	_	844	_	_	844
			—			4,022	21,000	25,022
—	—	—	—	—	—	—	84	84
_	_	_	_	_	_	_	2,200	2,200

verksamheten rörande frågan om semester åt husmödrar 17,633 kronor, därav 2,633 kronor utgått

anslaget.

172

Riksdag sberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Sakkunniga för utredning rörande laudsfiskalsaspiran-
fernäs utbildning...............	—	—	23	—	—	—
Sakkunnig för utredning av vissa med landsfiskals-
reformen sammanhängande frågor........	—	—	24	—	—	—
Kommittén för rågösvenskarna..........	—	—	26	—	—	—
Summa kr.				498,366	21,056	51,146
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1940.1 1935 års Blekingentredning...........	11	1
Sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands
läns försörjningsmöjligheter...........	15	4	—	—	—	—
1937 års utredning örn allmänna samlingslokaler . .	18	5	—	—	—	—
Kommittén för sjukhusens krigsheredskap ....	—	7	—	—	—	—
Sakkunnig för utredning av frågan om viss ändring
av lagen om förenings- och förhandlingsrätt . . .	—	8	—	. -	—
1939 års luftskyddsutredning...........	—	9	—	—	—	- i
Summa kr.				—	—	''
D. Av kommittéanslaget under budgetåret : 1939/40 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Ersättning till följande personer för biträde å social-departementets rättsavdelning:
hovrättsrådet E. Eckerberg...........	—	—	—	—	—	—
revisionssekreteraren 0. Hesselgren.......	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn M. Wahlbäck.........	—	—	—	—		_
adjungerade ledamoten i Svea hovrätt S. Strömberg	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för biträde med ut-förande av vissa av departementschefen till dem överlämnade utredningsuppdrag:
generaldirektören W. Björck..........	—	—	—	—	—	—
byråchefen 0. Wangsén............	—	—	—	—	—	—
byråchefen B. Lassen.............	—	—	—	—	—	—
byråchefen J. Landgren............	—	—	—	—	—	—
länsassessorn N. Rosenius...........	—	—	—	—	—	—
statspolisintendenten G. A. L. Thulin......	—	—	—	—	—	—
docenten H. Söderman.............	—	—	—	—		—
byråchefen B. Arvas.............	—	—	—	—	—	—
länsnotarien E. H. P. Kvistberg........	—	—	—	—	—	—
redaktören M. Sönnerlind...........	—	—	—	—	—	—
aktuarien E. Bohlinder............	—	—	—	—	—	—
landsfogden E. Sjöholm............	—	—	—	—		—
professorn W. Bosaeus för utredning inom medici-nalstvrelsen rörande rättsmedicinalväsendets ord-
nande ...................	—	—	—	—	—	—
Ersättning till nedanstående personer för uppdrag i samband med hjälpverksamheten för Finland m. m.:
byråchefen E. Bexelius...........	—	—	—	—	—	—
undervisningsrådet J. Weijne..........	—	—	—	—	—	—
majoren H. L. Porry och sekreteraren Axel Granath	—	—	—	—	—	—
Ersättning till riksbankens sedeltryckeri för prover
till vissa pass................	—	—	—	—	—	—
Summa kr.		1		—	—	—

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

173

8	9 1	10	u I	12	13	14	15	16
		_	_	_.	_	_	1,000	1,000
		_	_	__	_	_	1,000	1,000
—	—	—	—	. —	—	—	2,000	2,000
2,968	45,555	7,889	2,937	53,120	184,671	41,120	44,734	768,891
				_	1,251	_	_	1,251
			_	—__	12,608	_	__	12,608
_	_	_	_	—	8,429	—	—	8,429
				_	13,856	_	_	13,856
					14,583			14,583
—	—	—	—	—	9,247	—	—	9,247
''					59,974			59,974
					3,008
_	—	—	—	—	3,897	—	—	—
_	_	—	—	—	10,340	—	—	—
—	—	—	—		383
					1,100
—	—	—	—	—	1,505	—	—	—
_	_	—	—	—	1,524	—	—	—
_	_	—	_	—	6,500	—	—	—
—	—	—	—	—	401	—	—	—
_	—	—	—	—	275	—	—	—
—	—	—	—	—	842	—	—	—
—	—	—	—	—	400	—	—	—
_	—	—	_	—	300	—	—	—
—	—	—	—	—	250	—	—	—
—	—	—	—	—	500	—	—	—
			"	_	800 800	_	_	_
—	—	—	—	—	1,733	—	—	—
—	—	—	—	—	475	—	—	-
—	| -		—	—	36,083	—

174

Riksdagsberåttelsen.

Kontin unik atio ns -

1	2	3	4	5	6	1 1
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1939	1940	1941	80/« 1939
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1940.1
1938 års skärgårdsutredning...........	8	6	1	27,672	6,552	16,273
1939 års högertrafikkommitté .......... Utredning rörande ändrad lagstiftning om straff för	—	9	2		78	19
framförande i alkoholpåverkat tillstånd av motor-fordon och traktortåg.............	_	12	3			789
1939 års markkommission............ Sakkunniga för verkställande av en allmän översyn	—	15	4	1,376	6,350	967
av telegrafverkets organisation.........	—	—	5	—	—	—
Summa kr.				29,048	12,980	18,048
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1941.a
1938 års sakkunniga för utredning om vägväsendets
förstatligande.................	10	7	6	12.511	2,838	15,144
Trafiksäkerhetsutredningen8............	—	8	7	4,305	1,872	6,941
1939 års traktorsntredning............	—	10	8	2,286	654
Statens steuinköpskommitté1 * 3 4...........	11	13	9	44.879	3,926	4,500
1938 års personalkommission vid statensjärnvägar4 Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild	12	14	10	48,132	6,704	9,708
järnväg uppkommande tvistefrågor om järnvägs-egendomens värde m. m.4...........		16	11
1940 års civila byggnadsutredning.......	—	—	12	—	—	_
Brandskoleutredningen..............	—	—	13	—	—	—
Summa kr.				109,827	17,626	36.947
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1939/40 bestridda kostnader för sakkunniga bi-
träden inom departementet in. m.
Hovrättsfiskalen B. A. W. Petri.........				—	—	—
Summa kr.			1 -	—	—

1 Kostnaderna för här angivna kommittéer, med undantag av de i 1941 års berättelse under nr

a Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.

3 Härav 6,750 kronor av anslaget till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten.

4 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet

175

departementet.

! 8	1 9	1 10	1 1''	1 12	1 13	14	1 15	16
		D t	g i f	ter
Vr 1939—80/e 1940	x/v—31/ia 1940	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad t. o. m. *Vn
mistade avlöniugs-	mentsersättningar	iitpiftcr (trycknings-		Verkställ-	Beräknade	1940 (s:a av b-nl 13
				kostnader,	Summa	da ntg.	utg.
	Se kr.,		Sekr.,	hyror, skriv-		V»—1B/11	16/ll—sl/l«	14 och 15)
möter	experter		expt-rte r	materialier
	o. bitr.		o. bitr.	m. m.)
	6,547	9,079	516	6,835	45,802	5,219	3,276	81,969
	—		—	252	349	827	5,738	6,914
__	_	_	237	1,630	2.656			2,656
—	6,570	—	40	21,997	35,924	—	—	37,300
—	—	—	—	—	—	10,157	1,796	11,953
	13,117	9,079	793	80,714	84,731	16,203	10,810	140,792
		300		123	18,405	7,300	3,600	41,816
9,896	—	205	—	3,956	22,870	6,252	2,374	35,801
4,547	—	649	18	1,291	9,445	4	203	9,652
397	16	4,504	—	4,756	18,099	7,149	2,5(10	72,627
	18,075	4,629	1,947	12	41,075	17,700	5,487	112,394
—	—	—	—	—	—	4,785	5,800	10,585
—	—	—	—	—	—	823	950	1,773
14,840	18,091	10,287	1.965	10,138	109,894	44,013	20,914	284,648
					4,976
- 1	—	- 1	—	- 1	4,976 |	—	—	—

4 och 5 upptagna, bestridas av kommittéanslaget.

176

Riksdagsberåttelsen.

Finans''

1	2 1	3 1	4 1	5	B 1	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1939	1940	1941	t. o. m. 30/e 1939	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1940.1 1938 års tobakshandelsutredning . . .......	12	14	1	311	763	4,144
Finansfullmaktssakkunniga............	—	21	2	—	1,170	919
Sakkunniga för utredning rörande ändrad uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel1 2........	_	24	3	—	1,588	—
Sakkunniga angående skattebetalning i förskott . . .	—	27	4	—	—	—
Sakkunniga för utredning av frågan om avvägningen av den direkta statsbeskattningen för budgetåret 1940/41 ...................			5		210
Sakkunnig angående nöjesskatten.........	—	—	6	—	216	—
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.3 Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fasta egendom	8	12	7	311 1,709	3,947	5,063
Kommunalskatteberedningen...........	9	13	8	207,352	8,060	49,971
Sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering......	21	28	9	20,101	4,242	14,256
Sakkunniga för utredning angående statens pensions-anstalts fondställning.............	13	15	10	2,430	558	784
1938 års tulltaxerevision4............	14	16	11	23,730	4,182	1,350
j Sakkunniga för utredning av frågan om malmexpor-tens fördelning mellan Luleå och Narvik ....	15	17	12	55	300	300
] 1938 års pensionssakkunniga...........	17	18	13	4,181	2,016	4,579
1939 års tjänsteförteckningssakkunniga......	—	19	14	—	2,136	5,902
! 1939 års sulfitspritsakkunniga..........	•-	20	15	—	144	—
i Sakkunnig för utarbetande av förslag till beredskaps-åtgärder på det skattepolitiska området.....	—	22	16	—	2,712	1,500
| Sakkunniga för utredning av frågan om reglering av vissa militära arvoden.............	—	23	17	—	360	372
Sakkunniga för utredning av frågan om principerna för den kommunala lånepolitiken........	—	25	18	—	—	1,655
Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan örn arbetstidsreglering för personal vid tullverkets kust-och gränsbevakning..............	'' _	26	19	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1939 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

3 Kostnaderna för här angivna kommittéer, med undantag av sakkunniga för undersökning av

4 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 skola kostnaderna bestridas från sjunde och

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

177

departementet.

1 8	9	10	n	12	13	14	15	16
		u t	g i f	ter
	Vt 1939—30/s 1940			V7—31/i2 1940	Beräknad
								totalkostnad t. o. m. 8I/u
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Summa	Verkställ-da utg. Vt—16/ ii	Beräknade utg.	1940 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr.,	Leda- möter	Sekr.,	hyror, skriv-		M/u—”/«
experter o. bitr.	experter o. bitr.	materialier m. m.)
		198	365	332	5,802	1,761	600	8,474
—	—	41	—	191	2,321	—	—	2,321
1,298	_	1,022	_	_	3,908	120	_	4,028
—	984	—	—	—	984	3,144	—	4,128
					210		_	210
95	—	310		35	656	—	—	656
1,893	984	1,571	365	558	13,881	5,025	600	19,817
								1,709
15,959	3,879	540	343	7,754	86,506	23,736	11,664	329,258
—	—	—	—	2,027	20,525	2,050	950	43,626
_	_	_	_	25	1,367	__	_	3,797
12,080	4,261	—	—	838	22,711	754	—	47,195
_	_	_	_	5	605	_	_	660
1,363	1,614	74	—	9,282	18,928	6,246	6,737	36,092
375	79	—	—	34	8,526	4,708	2,500	15,734
—	—	—	—	—	144	—	—	144
—	—	1,524	—	—	5,736	2,638	750	9,124
—	892	—	—	—	1,624	—	—	1,624
—	1,875	—	—	539	4,069	2,878	1,620	8,567
—	—	—	—	—	—	—	—	_

sjunde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering, bestridas av kommittéanslaget,
tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

Bill. till rilcsd. prof. 19il. 1 sami. 12

Itiksdagsbcrii Helsen.

178

Riksdagsberåttelsen.

1___________ 1	2	3 1	i !	5	6	7
Sakkunniga för utredning av frågan om räntan å lån från statens utlåningsfonder..........			20			156
Sakkunniga för fortsatt beredning av krigsvinstbeskatt-ningens utformning..............	_	_	21	—	114	—
Sakkunnig angående det enskilda sparandet ....	—	—	22	—	—	—
Sakkunniga angående finansstatistiken.......	—	—	23	—	—	—
Utredningsman för verkställande av utredning angående åtgärder för åstadkommande av en tidigare inbetal-ning av kronoutskylder............			24
Besparingsberedningen..............	—	—	25	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer sorn avslutat sin verksamhet före ingången av Wto.1 1934 års familj epensionsutredning.........	7	1		259,658 4,866	24,824	80,825
Kvinnoarbetskommittén.............	1	—	—	12,200	—	—
1936 års lönekommitté.............	10	2	—	78,689	5,059	4,815
1936 års skattekommitté.............	11	3	—	9,419	630	—
1938 års tjänsteförteckningssakkunniga......	18	6	—	16,653	—	—
1938 års arvsskattekommitté . •.........	19	7	—	26,055	—	—
Sakkunniga för utredning av frågan om statstjänste-mäns ställning vid arbetskonflikter.......	_	9	—	4,091	—	—
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1939/ 40 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Finansdepartementets skatteberedning.......				151,973	5,689 3,159	4,815 9,001
Ersättning för biträde med utförande av vissa av departementschefen överlämnade utredningsuppdiag till hovrättsassessorn Hj. Nordfelt........
Summa kr.				—	3,159	9,001

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

179

8	9	10	11	12	18	14	15	16
—	—	—	—	45	201	_	2,099	2,300
—	—	—	—	—	114	_	_	114
—	—	—	—	—	—	1,665	300	1,965
				—	—	1,648	2,735	4,383
—	_	_	_	_	_	5,159	11,500	16,659
—	—	—	—	—	—	—	1,000	1,000
29,777	12,600	2,138	343	20,549	171,056	51,482	41,855	523,951
1				56	56			4,922
59	—	—	—	—	59	—	—	12,259
8,769	5,778	496	197	12,235	37,349	—	_	116,038
—	5,856	313	—	2,101	8,900	—	—	18;319
—	—	—	—	643	643	—	_	17,296
1,500	—	—	—	5,452	6,952	—	—	33,007
—	—	—	—	1,322	1,322	—	—	5,413
10,828	11,634	809	197	21,809	55,281		—	207,254
13,888	3,840	—	—	3,073	32,961	—	_	32,961
—	—	—	—	—	12,639	_	_	__
13,888	3,840	—	—	3,073	45,600	—	—	32,961

180

Riksdag sberättelsen.

Ecklesiastik -

1	2	3	4	5 1	6 1	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1939	1940	1941	t. o. m. 3% 1939	Arvoden
	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1940.1 Sakkunniga för utredning rörande restaurering av Uppsala domkyrka..............	20	11	1	32,333	174	2,676
Sakkunnig för utredning rörande reglering av försam-lingsindelningen i Stockholm2..........	21	12	2	9,928	1,848	3,516
Sakkunnig för fortsatt beredning av vissa frågor an-gående studentexamen.............	29	15	3	2,146	1,020	_
Sakkunnig rörande utvidgning av gymnasieorganisa-tionen ....................	_	18	4	840	1,728 1,488	1,038
Sakkunnig för Stockholmsmuseernas luftskydd . . .	—	20	5	—	3,822
Vämtjänstutbildningssakkunniga3.........	—	—	6	—	—	—
Studielånenämnden4...............	—	—	7	—	4,360	2,200
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1941.6 Ortnamnskommissionen.............	32	23	8	45,247 84,000	10,618 3,000	13,252 39,989
Karolinska sjukhusets byggnadskommitté.....	33	24	9	1,862,385	13,574	254,310
Chalmerska byggnadskommittén.........	34	25	10	56,837	2,875	23,594
Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildnings-fråga....................	18	10	11	15,348	_	502
Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomtmark m. m.........	23	13	12	7,378	_	_
Sakkunniga för utredning angående läkarutbildningens reformering..................	25	14	13	13,053	984	4,793
Överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken ................	31	16	14	2,986	2,484	726
Evangelieboksrevisionen.............	—	17	15	1,063	2,868	108
1939 års betygssakkunniga............	—	19	16	—	9,840	—
Sakkunniga för utredning rörande prästerskapets fa-miljepensionering6...............	—	21	17	—	972	774
Folkskolans besparingssakkunniga.........	—	22	18	—	1,944	3,210
1940 års arkivsakkunniga............	—	—	19	—	1,938	798
Utredning rörande ändring av gällande bestämmelser i fråga om prästutbildningen..........	—	—	20	—	—	—
Utredning rörande indragning eller avlösning av vissa till kyrkor utgående ersättningar m. m......	—	—	21	—	—	—
1940 års sakkunniga för den högre tekniska under-visningen ..................	—	—	22	—	—	—
Kommittén för utredning rörande skolväsendets orga-nisation m. m.................	—	—	23	—	—	—
Summa kr.				2,043,050	40,479	328,804

1 Kostnaderna för här upptagna kommittéer bestridas av kommittéanslaget, med den begränsning

2 Kostnaderna bestridas till viss del nr kyrkofonden.

3 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 maj 1940 skola kostnaderna bestridas från fjärde, femte och

4 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

5 Kostnaderna för här angivna kommittéer, med undantag av de i 1941 års berättelse under nr

6 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1939 skola kostnaderna bestridas från sjunde och

v

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet. 181

departementet.

8	9	10	1 11	12	13	14	15	16
	u	t g i	ter					Beräknad totalkostnad t. o. m. s7i2 1940 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
	''Il 1939-	-S0/6 1940				77-91/	12 1940
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk- ställda utgifter 7 7—‘7u	Beräk- nade utgifter ,6/n-s7i2
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
	6,945	34,381	11,717	2,400	58,293			90,626
2,913	4,792	—	—	3,687	16,756	—	—	'' 26,684
4,068	—	—	—	128	5,216	—	—	7,362
13,270	—	—	—	732	16,768	_	_	17,608
—	—	83	31	995	6,419	—	—	6,419
—	—	—	—	—	—	6,134	9,700	15,834
—	—	46	—	470	7,076	—	—	7,076
20,251	11,737	34,510	11,748	8,412	110,528	6,134	9,700	171.609
		46	12	7,942	50,989	13,111	7,150	155,250
—	—	130	—	14,980	282.994	45,919	18,000	2,209,298
—	—	—	269	2,838	29,576	23,632	6,650	116,695
—	—	—	—	6	508	—	2,500	18,356
—	—	—	—	—	—	—	—	7,378
—	—	720	186	1,000	7,683	3,768	1,000	25,504
—	—	—	_	750	3,960	2,685	425	10,056
2,460	—	—	—	425	5,861	2,935	1,872	11,731
13,750	—	732	—	6,360	30,682	5,543	1,800	38,025
1,815	2,812	_	_	_	6,373	13,975	3,875	24,223
230	4,373	135	462	855	11,209	9,917	4,900	26,026
5,406	414			998	9,554	7,297	5,000	21,851
—	—	—	—	—	—	539	800	1,339
	—	—	—	—	—	722	1,600	2,322
28,661	7,599	1,763	!>29	36,154	439,889	180,043	55,572	2,668,054

sorn angives i not 2 och 4.

åttonde huvudtitlarnas koinmittéanslag med en tredjedel från vartdera anslaget.
8—10 upptagna, bestridas av kommittéanslaget.

åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

182

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1940.1 Sakkunniga för utarbetande av förslag till ny koralbok	17	1		37,160	4,284	2,657
1937 års skolmaterielsakkunniga.........	19	2	—	30,110	576	1,026
Sakkunniga för utredning angående docentinstitutionen	26	5	—	3,460	2,426	2,334
Sakkunniga för utredning angående den kommunala flickskolans organisation............	28	7	_	1,934	420	2,100
Sakkunniga för utredning angående rätt för folkskol-lärare m. fl. att inskrivas vid universitet och hög-skolor m. m..................	30	8		1,596	210	3,000
Snmma kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1939/ 40 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Kammarrådet T. H. Wohlin jämte häradsskrivaren N.-E. Brolin och stiftsekreteraren T. V. K. Gynner-stedt för visst biträde inom departementet ....				74,260	7,916	11,117
Summa kr				—	-	—

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet. 183

8	9	10	il	12	13	14	15	16
		1,085	188	791	9,005			46,165
1,192	—	244	—	3,535	6,573	—	—	36,683
—	—	446	249	2,496	7,951	—	—	11,411
28	1,064	420	—	1,371	5,403	—	—	7,337
_	_		—	1,245	4,455	—		6,051
1,220	1,064	2.195	437	9,438	33,387			107,647
					19,407
—	—	—	—	—	19,407	—	—	—

184

Riksdagsberättelsen.

Jordbruks

1	2	3	4	6	6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. so/e 1939
1939	1940	1941	Arvoden
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1940.1
1 j 1938 års jordbrnksutredning...........	20	14	1	167,076	4,350	39,633
1 Undersökning rörande byggnadsbeståndet vid statens
arrendeegnahem................	22	16	2	1,472	131	—
| Utredning rörande lantbrukets lärlingsfråga ....	23	17	3	591	—	—
Norrländska skogsproduktionsutredningen.....	—	24	4	—	1,080	1,420
Utredning rörande frågan om prisbildningen å konsum-
tionsmjölk..................	—	—	5	—	—	—
Centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. ...	30	30	6	77,391	2,064	14,734
Summa kr.				246,530	7,625	55,787
B. Kommittéer som fortsätta sin yerksamhet
vid ingången av 1941.1 2
Statens potatismjölsnämnd............	27	28	7	102,588	3,475	4,350
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit.....	29	29	8	194,473	3,380	22,327
Skogslagkommissionen..............	10	11	9	116,358	—	—
1936 års skogsutredning.............	12	12	10	104,524	690	4,509
Lyckebyåutredningen..............	32	31	11	16,082	1,428	—
Torrläggningskommittén.............	33	32	12	16,137	4,188	3,133
Statens fiskenämnd...............	34	33	13	30,189	1,800	8,593
1937 års riksskogstaxeringsnämnd.........	35	34	14	287,844	5,040	161,038
Ladugårdsbyggnadssakknnniga..........	36	35	15	24,259	90	1,111
Undersökning av frågor berörande lantbruksakade-
miena nyttjanderätt till område å Djurgården . .	17	13	16	1,185	—	—
Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av
bisamråtta..................	21	15	17	163	204	—
Utredning rörande jordbrukets inriktande under för-
svårad tillförsel och krig ...........	24	18	18	15,612	1,152	2,288
Jordbrukskassentredningen............	25	19	19	6,564	2.088	—
Statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd . .	—	20	20	648	2,531	—
Epizootisakkunniga...............	—	21	21	7,743	2,484	2,276
Utredning för verkställande av överarbetning av 1930
års lapputrednings betänkande.........	—	22	22	3,102	822	1,006

1 Kostnaderna for här angivna kommittéer, med undantag av centralnämnden för ackordslåneären 2

Kostnaderna för här angivna kommittéer, med undantag av de i 1941 års berättelse under nr 7,

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

185

departementet.

! 8	9	10	11	12	13	1 14	15	16
u	t g i	f t e r
	V» 1939-	so/e 1940				Vt—S1/i2 1940	Beräknad
								totalkost-
				Övriga ut-
Ersättning för mis-	Rese- och trakta-				nåd t. o. m.
tade avlönings-	mentsersättningar	gifter (tryck-				“/h 1940
förmåner	m.	m.	ningskostna-		ställda	nade	(s:a av kol.
				der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)	Summa	5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	utgifter Vt—16/n	utgifter I6/ll—S1/l2
762	8,570	2,716	319	18,835	75,185	3,039		245,300
_	_	275	_	_	406	346	460	2,684
—	_	206	—	—	206	—	36	833
—	5,641	2,967	544	5,438	17,090	—	—	17,090
__	_	_	_	_	_	1,998	_	1,998
—	—	883	69	3,035	20,785	—	—	98,176
762	14,211	7,047	932	27,308	113,672	o,B83	496	360,081
150		5,022	2,593	4,785	20,375	5,486	4,700	133,149
—	—	801	37,270	4,135	67,913	14,739	4,800	281,925
—	—	—	—	—	—	—	—	116,358
_	1,377	425	—	374	7,375	—	—	111,899
—	—	522	—	640	2,590	403	400	19,475
—	—	5,865	4,380	670	18,236	5,613	1,900	41,886
—	—	2,081	998	2,483	15,955	5,313	2,350	53,807
—	—	3,001	13,005	38,064	220,148	56,945	21,000	585,937
—	—	986	985	1,682	4,854	—	75	29,188
—	—	—	—	—	—	. —	—	1,185
—	67	—	—	641	912	—	101	1,176
_	2,458	409	183	1,208	7,698	_	—	23,310
62	—	1,171	—	762	4,083	402	1,958	13,007
4,349	—	—	—	_	6,880	3,327	1,887	12,742
—	6,914	2,793	605	4,727	19,799	10,988	—	38,530
3,008	5,058	2,503	—	71	12,468	8,673	2,200	26,443

den, bestrida» av kommittéanslaget.

8, 11—15 och 30 upptagna, bestridas av kommittéanslaget.

186

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	6	6	7
N ötkreaturstuberkulosutredningen......... Utredning rörande upplysningsverksamheten på jord-	—	23 25	23	—	—	—
bruks- och trädgårdsområdet..........	—	24	—	—	222
Hushållningssällskapsutredningen.........	—	26	25	—	228	116
Statens linnämnd................	—	—	26	—	—	—
1940 års norrlandsutredning........... Utredningsmän för verkställande av utredning om och	—	—	27	—	—	—
upprättande av plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odlingsgränsen i Norrbottens län .	_	_	28	_	_	_
1940 års utredning om jordbrukets skuldsättning . .	—	—	29	—	—	—
1940 års fiskerikommitté.............	—	—	30	—	324	150
Summa kr.				927,471	29,924	211,119
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1940.1
Utredning i fråga om försäkring av fiskredskap . .	8	—	—	3,049	360	—
1936 års egnahemsutredning........... 1937 års utredning angående det mindre jordbrukets	11	1	—	99,871	1,008	800
arbetsförhållanden...............	13	2	—	28,094	266	—
Halmindustrisakkunniga.............	14	3	—	15,393	—	—
Fiskevattensutredningen............. Utredning angående verksamheten vid statens veteri-	15	4	—	17,454	1,074	552
närbakteriologiska anstalt........... Utredning rörande frågan om ändrad organisation av	19	6	—	24,584	1,020	42
statens växtskyddsanstalt och statens centrala frö-kontrollanstalt ................	18	7	—	—	2,160	—
Summa kr.				188,445	5,888	1,394
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1939/ 40 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-
den inom departementet m. m.
Ersättning till följande personer för biträde med ut-
förande av till dem överlämnade ut-redningsuppdrag :
hovrättsrådet H. E. Anderberg1 2 . . .	—	—	—	—	—	—
advokaten 0. Schultz.......	—	—	—	—	—	—
> > revisorn Uhr. Stennert för utredning
rörande prisrabattering m. m. . . .	—	—	—	—	—	—
» » Ekonomibyggnader A.-B. för utred-
ning angående kostnaderna för vissa byggnadsarbeten vid lantbrukshög-skolan m. m...........
Summa kr.

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 december 1939 skola kostnaderna bestridas från andra och

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

187

8	9	10	11	12	13	14	15	13 1
—	6,483	—	341	777	7,601	1,082	2,500	11,183
				_	222	_	—	222
		742	_	_	1,086	1,753	2,100	4,939
			_	_	—	3,895	3,200	7,095
—	—	—	—	—	—	1,752	5,259	7,011
							500	500
		_		_	_	—	300	300
—	—	1,201	—	25	1,700	5,413	3,546	10,659
7,569	22,357	27,522	60,360	61,044	419,895	125,784	58,776	1,531,926
					360			3,409
360	—	—	—	181	2,349	—	—	102,220
				544	810	_	_	28,904
_	_	_	—	1,764	1,764	—	—	17,157
88	—	324	—	6,535	8,573	—	—	26,027
307	—	396	—	1,891	3,656	—	—	28,240
1,176		99	_	_	3,435	_	_	3,435
1,931		819		10,915	20,947			209,392
					9,749 7,925
—	—	—	—	—	435 3,232	—	—	—
				21,341 |

nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

188

Riksdag sberättelsen.

Handels -

1	2	1 3	1 4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1939	1940	1941	30/e 1939
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1940.1
1936 års näringsorganisationssakkunniga......	11	3	1	34,505	1,620	6,590
1939 års sjöfartsskyddsntredning.........	—	8	2	—	1,948	637
Sakkunnig för planläggning av torvbrikettillverkning
i statlig regi.................	—	15	3	—	—	—
Krigsskadeutredningen..............	—	10	4	—	4,350	1.212
Utredning för främjande och nyttiggörande av upp-
finningar...................	—	—	5	—	1,290	350
Utredning för ersättning av krigsskada å viss lös-
egendom....................	—	—	6	—	—	1,189
Summa kr.				34,505	9,208	9,978
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1941.1 2
Traktatberedningen...............	16	11	7	141,571	398	19,118
Exportkreditnämnden..............	17	12	8	240,117	10,824	32,998
Clearingkontoret................	18	13	9	450,343	2,682	1,650
Clearingnämnden................	19	14	10	4,104,806	12,618	320,754
Eörsäkringsutredningen .............	12	4	11	52,707	2,580	2,000
1937 års granitutredning.............	13	5	12	29,207	5,084	1,438
1938 års sjöfartskommitté............	14	6	13	2,161	—	—
1938 års gruvsakkunniga...........	15	7	14	87	186	537
1939 års livförsäkringskommitté.........	—	9	15	—	2,712	1,948
1940 års skiiferoljesakkunniga..........	—	—	16	—	—	—
Utredning rörande den tekniskt-ve tenskapliga forsk-
ningens ordnande ...............	—	—	17	—	—	—
1940 års hantverks- och småindustriutredning . . .			18	—	—	—
Summa kr.				5,020,99»	37,084	380,443
C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före		*
, ingången av 1940.s
1936 års hantverkssakkunniga..........	10	1	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna för här angivna utredningar, med undantag av utredningen angående planläggning

2 Kostnaderna för här angivna utredningar, med undantag av de i 1941 års berättelse under nr 7—10
5 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Handelsdepartementet,

189

departementet.

i 8	1 9	10	t n	12	13	14	15	16
U t g	i f t	e r
	‘A 1939—»»/e 1940			Vt—81/» 1940	Beräknad
								totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
| Ersättning för	Rese- och trakta-				t. o. m. sl/i2
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Samma	Verkställ-da ntg.	Beräkna-de utg.	1940 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda- möter	Sefa1., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)		Vt-16/!!	>»/!!—S1/i2
		419		1,528	10,157	4,374	11,500	60,536
—	—	1,833	—	15	4,433	—	—	4,433
—	5,387	698	1,208	''42,736	50,029	—	_	50.029
—	7,898	1,099	—	2,448	17,007	—	—	17,007
—	1,175	—	—	253	3,068	—	—	3,068
—	1,460	—	—	—	2,649	4,981	—	7.630
	15,920	4,049	1,208	46,980	87,343	9,355	11,500	142,703
				4,228	23,744	6,560	3,540	175,415
—	—	—	22	13,615	57,459	20,398	10,750	328,724
—	—	—	—	100,449	104,781	10,158	9,950	575,232
—	—	—	—	669,478	1,002,850	216,774	460,000	5,784,430
—	4,165	—	—	992	9,737	—	—	62,444
—	—	626	—	6,260	13,408	—	22	42,637
—	—	—	—	213	213	—	—	2,374
—	—	76	—	—	799	240	100	1,226
—	5,369	—	201	1,616	11,846	—	—	11,846
—	—	104	—	13,070	13,174	49,661	29,500	92,335
—	—	—	—	—	—	572	2,300	2,872
—	—	—	—	—	—	—	2,000	2,000
	9,534	806	223	809,921	1,238,011	304,363	518,162	7,081,535
	_			4,949	4,949			4,949
—	—	—	—	4,949	4,949	- |	—	4,949

av torvbrikettillverkning i statlig regi, bestridas av kommittéanslaget,
och 16 upptagna, bestridas av kommittéanslaget.

190

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1939/ 40 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Byggnadskommittén för flygteknisk försöksanstalt . .	—	—	—	—	—	—
Ingenjörsvetenskapsakademien..........	—	—	—	*”■"
Sakkunniga enligt tillämpningskungörelsen (Sv. förf.-
sami. 1938: 608) till sjöarbetstidslagen......	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för biträde inom departementet:
Gruvingenjören B. F. Andersson.......	—	—	—		—
Hovrättsfiskalen S. Å. Edling........ .	—	—	—	—	—
Hovrättsrådet S. L. Hammarskiöld......	—	—	—	—	—	—
Översten G. A. Nyqvist...........	—	—	—	—	—	—
Eib stud. L. G. Behn............	—	—	—	—	—	—
Kanslisekreteraren G. Z. Topelius......	—	—	—	—	—	—
Amanuensen L. E. Wikland.........	—	—	—	—	—	—
Byråchefen Å. C. von Zweigbergk.......	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

Kommittékostnader: Handelsdepartementet. 191

8	9	10	11	12	13	14	15	16
1 1 1 II 1 1 1 1 II	II 1 II 1 1 1 II 1	—	1 1 II 1 1 1 1 1 II	1 1 1 1 1 1 1 1 1 II	270 6,553 267 600 3,598 1,246 1,830 875 200 200 200	—	II 1 1 II 1 1 II 1	II 1 I 1 1 1 1 1 1 1
—	—	—	— 1 —	15,839	—	—	—

192

Riksdagsberättelsen.

T

:

Folkhushållnings -

1	2	3	4	5 1	6 !	7 1
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1939	1940	1941	t. o. m. 30/61939	Arvoden
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1941.1 Statens sockernämnd..............	Jo: 26	Jo: 27	1	34,579	4,000	2,250
Summa kr. D. Under budgetåret 1939/1940 bestridda kost-nader för sakkunniga biträden inom departe-mentet lii. m.1 2 Ersättning till följande personer för fullgörandet av uppdrag såsom sakkunniga inom departementet: handelsrådet G. M. E. Böös.........				34,579	4,000	2,250
docenten E. F. Lundberg...........	—	—	—	—	—	—
Ersättning till landshövdingen C. E. A. Mannerfelt för undersökning rörande svenska soc-kerfabriksaktiebolagets inverkan på prisförhållandena i fråga örn socker-betor och socker inom riket ....
> > auktoriserade revisorn A. A. Ljung- gren i egenskap av ombud åt Manner-felt vid inhämtande av upplysningar för fullgörandet av Mannerfelts under-sökning .............
> > f. d. distriktschefen E. von Friesen för utredning rörande anordningar vid vissa sockerfabriker för mottagning av sockerbetor..........
> > jägmästaren C. J. H. Cedergren för utredning rörande frågan om åtgärder för reglering av handeln med bilkol .
> > landshövdingen C. E. A. Mannerfelt för deltagande i förhandlingar rörande villkoren för 1940 års sockerbetsodling samt biträde vid utarbetandet av pro-position angående åtgärder till socker-betsodlingens uppehållande m. m. . .
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av andra medel än kommittéanslaget.

2 Ifrågavarande utgifter ha bestritts av det under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till extra

Kommittékostnader: Fojkhushållningsdepartementet.

193

departementet.

8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 [ 15	16
Utgifter	Beräknad totalkostnad t. o. m. 3l/ia 1940 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
V» 1939—*°/e 1940	Vt—"/n 1940
Ersättning för mistade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentBersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materi alier m. m.)	Summa	Verkställ-da utg.	Beräkna-de utg. 16/n—S1/12
Leda- möter	Sefa-., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
		261“		156	6,667	13,700	4,700	59,646
	—	261	—	156	6,667 11,495 200 1,100 2,500 307 400 910	18,700 z —	4,700	59,646
—	—	—	— —	16,912	—	—	—

utgifter, från vilket anslag jämväl kostnader för kommittéer skola täckas.

Hill. lill riksd. prof. 19il. 1 sami. lii

Riksdagsberttttelsen.

194

Bilaga C.

Betänkande!! lii. lii. utkomna från trycket under år 1940.
Statens offentliga utredningar 1940

Kronologisk förteckning

1. Betänkande och förslag: angående reglering av församlingsindelningen
i Stockholm och revision av !
den för huvudstaden gällande lagen örn församlings- i
styrelse. Av T. Wohlin. Haeggström, iv, 167 s. E. j

2. Betänkande angående omorganisation av arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse m. m. Beckman. 77 s.
Fö.

3. Betänkande med förslag till åtgärder för befordrande
av produktionen å enskilda skogar i vissa
delar av Norrland. Marcus. 260 s. Jo.

4. Betänkande med förslag till lag örn krigsskadeersättning.
Norstedt. 84 s. H.

5. Promemoria med förslag till vissa åtgärder mot
missbruk av tryckfriheten. Norstedt. 32 s. Ju.

6. Betänkande angående uppgörelse mellan Kungl.
Majit och kronan samt Stockholms stad rörande
vissa markfrågor m. m. i Stockholm. Beckman.
154 s. 8 pl. K.

7. Betänkande med förslag till lag med vissa bestämmelser
örn livförsäkring vid krig m. m. Norstedt.

83 s. II.

8. Betänkande med förslag till lag örn ändrad lydelse
av 8 kap. strafflagen m. m. jämte därmed sammanhängande
författningar. Norstedt. 130 8. Ju.

9. Betänkande med förslag till kungörelse angående
kontroll å handeln med ost samt viss lagstiftning
angående korvvaror. Haeggström. 72 s. S.

10. Svensk namnbok 1940. V. Petterson. 166 8. Ju.

11. Betänkande med förslag rörande offentliga rättshjälpsanstalter.
Haeggström. 125 s. Ju.

12. Betänkande med utredning och förslag angående
inrättande av fritidsreservat för städernas och de
tättbebyggda samhällenas befolkning. Beckman.
289 s. S.

13. Statistisk utredning angående förvaltningskostnader
m. m. i konkurser. Norstedt. 26 s. Ju.

14. Betänkande och förslag angående förhållandet
mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens
järnvägar. Del 1. Beckman. 247 s. K.

15. Betänkande med förslag rörande skärgårdarnas
behov av förbättrade kommunikationer. Del 2.
Beckman. 134 s. K.

16. Efterfrågan på jordbruksprodukter och dess känslighet
för pris- och inkomstförändringar. Av H.
Wold. Marcus. 144 s. Jo.

17. Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning
angående s. k. rattfylleri. Norstedt. 93 s. K.

18. Betänkande med förslag angående krigsförsäkring
av viss lösegendom. Norstedt. 60 s. II.

19. Förslag till ändrad lagstiftning örn straff för försök
till brott. Lund, Ohlsson. 81 s. Ju.

20. Straffrättskommitténs betänkande med förslag till
lagstiftning örn förmögenhetsbrott. Norstedt. 251 s.

Ju.

21. Betänkande angående utfärdande av samt ersättning
för vissa läkarintyg. Marcus. 60 s. S.

22. Socialvårdskommitténs betänkande. 1. Statistisk
undersökning angående kommunernas ålderdomshem.
Beckman. 98 s. S.

23. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser
angående stats- och kommunalmyndigheterna
och deras verksamhet vid krig eller
krigsfara m. m. Norstedt. 98 s. Ju.

24. Betänkande och förslag angående statsbidrag till
byggnader för folkskoleväsendet m. m. Haeggström.
85 s. E.

25. Straffrättskommitténs betänkande med förslag till
ändring av strafflagen för krigsmakten i vad den
berör förmögenhetsbrotten. Norstedt. 20 s. Ju.

26. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser
angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.
Marcus. 129, (2), 126 s. Jo.

27. Betänkande med förslag till organisation av telegrafverket.
Göteborg, Elander. 135 s. K.

28. Betänkande angående uppgörelse mellan Kungl.
Majit och kronan samt Stockholms stad rörande
överståthållarämbetets uppförande å riksstaten
m. m. Beckman. 115 s. S.

29. Lagrådets utlåtande över processlagberedningens
förslag till rättegångsbalk. Norstedt, lil s. Ju.

30. Betänkande med förslag rörande övergång till högertrafik
i Sverige. Beckman. 110 s. K.

31. Socialvårdskommitténs betänkande. 2. Statistisk
undersökning rörande de erkända sjukkassorna.
Beckman. 109 s. S.

32. 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga. De yngre
sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden.
Av G. Ahlberg. Beckman. 67 s. S.

33. Principbetänkande i trafiksäkerhetsfrågan. Beckman.
viij, 167 s. K.

34. 1938 års tobakshandelsutredning. Betänkande rörande
reglering av import- och detaljhandeln med
tobaksvaror. Marcus. 252 s. Fi.

35. Organiserad samverkan inom svenskt näringsliv.
Haeggström, vij, 454 s. II.

36. Betänkande och förslag angående folkskoleväsendets
rationalisering. Haeggström. 93 s. E.

37. Betänkande angående lägenhetsupplåtelser åt lappar
som lämnat renskötseln. Marcus. 98 s. Jo.

38. Betänkande och förslag angående värn tjänstutbildning
för skolungdom. Haeggström, x, 158 s. E.

39. Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken.
Av T. Andrae. Uppsala, Almqvist & Wiksell,
viij, 185 s. E.

Anin. Örn särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. =
jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning
(nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för värjo departement.

BetänTcanden m. m. utkomna från trycket under år 1940.

195

Systematisk för teckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Betänkande med förslag till lag örn ändrad lydelse av
8 kap. strafflagen m. m. jämte därmed sammanhängande
författningar. [8]

Betänkande med förslag rörande offentliga rättshjälpsanstalter.
[11]

Statistisk utredning ang. förvaltningskostnader m. m.
i konkurser. [13]

Förslag till ändrad lagstiftning örn straff för försök till
brott. [19]

Sträffrättskommitténs betänkande med förslag till lagstiftning
örn förmögenhetsbrott. [20]

Sträf frättskommitténs betänkande med förslag till ändring
av strafflagen för krigsmakten i vad den berör
förmögenhetsbrotten. [25]

Lagrådets utlåtande över processlagberedningens förslag
till rättegångsbalk. [29]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Promemoria med förslag till vissa åtgärder mot missbruk
av tryckfriheten. [5]

Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser
ang. stats- och kommunalmyndigheterna och
deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m. [23]

Betänkande ang. uppgörelse mellan Kungl. Majit och
kronan samt Stockholms stad rörande överståthållarämbetets
uppförande å riksstaten m. m. [28]

Kommunalförvaltning.

Statens oell kommunernas finansväsen.

Politi.

Nationalekonomi oell socialpolitik.

Betänkande med utredning och förslag ang. Inrättande
av fritidsreservat för städernas och de tättbebyggda
samhällenas befolkning. [12]

Socialvårdskommitténs betänkande. 1. Statistisk undersökning
ang. kommunernas ålderdomshem. [22] 2.
Statistisk undersökning rörande de erkända sjukkassorna.
[31]

Hälso- oell sjukvård.

Betänkande ang. utfärdande av samt ersättning för
vissa läkarintyg. [21]

1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga. De yngre
sjukhusläkarnas avlönings-, arbets- och bostadsförhållanden.
[32]

Allmänt näringsväsen.

Betänkande med förslag till kungörelse ang. kontroll
å handeln med ost samt viss lagstiftning ang. korvvaror.
[9]

Organiserad samverkan inom svenskt näringsliv. [35]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Betänkande ang. uppgörelse mellan Kungl. Majit och
kronan samt Stockholms stad rörande vissa markfrågor
m. m. i Stockholm. [6]

Efterfrågan på jordbruksprodukter och dess känslighet
för pris- och inkomstförändringar. [16]

Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser ang.
bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. [26]

Betänkande ang. lägenhotsupplåtelser åt lappar som
lämnat ronskötseln. [37]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Betänkande med förslag till åtgärder för befordrande
av produktionen å enskilda skogar i vissa delar av
Norrland. [3]

Industri.

Handel oell sjöfart.

1938 års tobakshandelsutredning. Betänkande rörande
reglering av import- och detaljhandeln med tobaksvaror.
[34]

Kommunikationsväsen*

Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan arbetsuppgifter
och löneställning vid statens järnvägar.
Del 1. [14]

Betänkande med förslag rörande skärgårdarnas behov
av förbättrade kommunikationer. Del 2. [15]

Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning ang.
s. k. rattfylleri. [17]

Betänkande med förslag till organisation av telegrafverket.
[27]

Betänkande med förslag rörande övergång till högertrafik
i Sverige. [30]

Principbetänkande i trafiksäkerhetsfrågan. [33]
Bank-, kredit- och penningväseii.

Försäkringsväsen.

Betänkande med förslag till lag örn ^^skadeersättning.
[4]

Betänkande med förslag till lag med vissa bestämmelser
örn livförsäkring vid krig m. m. [7]

Betänkande med förslag ang. krigsförsäkring av viss
lösegendom. [18]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig
odling i övrigt.

Betänkande och förslag ang. reglering av församlingsindelningen
i Stockholm och revision av den för huvudstaden
gällande lagen örn församlingsstyrelse. [1]

Svensk namnbok 1940. [10]

Betänkande och förslag ang. statsbidrag till byggnader
för folkskoleväsendet m. m. [24]

Betänkande och förslag ang. folkskoleväsendets rationalisering.
[36]

Betänkande och förslag ang. vämtjänstutbildning för
skolungdom. [38]

Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. [39]
Försvarsvllsen.

Betänkande ang. omorganisation av arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse m. m. [2]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

196

Riksdaqsberått elsen

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

A.

Abramson, E. L........I S 6; II Fo 8

Adalberth, E.............I Jo 25

Åderlund, E.............I Ju 13

Adler, N..............I Jo 7, 19

Ahlberg, A..............I Ju 16

Ahlberg, G..............I S 11

Ahlbom, S. A. V...........I E 9

Ahlmark, S..............I H 4

Akselsson, L.............I Fi 25

Alexanderson, E...........I Ju 13

Allgulin, H. J...........Il Fo 11

Alm, M. F.............II Fo 11

Almgren, E. H. B...........I H 5

Almgren, S. G............I Jo 7

Almquist, H. K. H..........I E 19

Almroos, A..............I Fi 13

Althin, T. K. W...........I E 5

Alvén, Hildur M. (II).......II Fo 8

Anderberg, H. E...........I Jo 29

Anderson, A. I. (II).......I Fi 5, 21

Anderson, T.............I Ju 10

Andersson, A. B. (II)........I K 14

Andersson, C. O. H. (II).....I S 14, Fi 5

Andersson, C. W. M. (II) . . . I S 12, 21, K 1

Andersson, D............II Fo 10

Andersson, D. E...........I E 18

Andersson, E. (I).........I Fi 5, 13

Andersson, E............II Fo 8

Andersson, Elsa..........II Fo 10

Andersson, F. O............I Fo 4

Andersson, F. W...........I K 10

Andersson, G. A.....I S 19; II Fo 7, 10

Andersson, G. E. (II)...........I Jo 12

Andersson, G. H. (II)........IS11

Andersson, G. K. H........II Fo 4, 11

Andersson, J. A. (II) . . . . I Ju 22, Jo 6, 15

Andersson Juuso, P. L........I Jo 22

Andersson, K. A. M. (II) . . I Fi 8, Jo 1, 8, 25;

II Fo 8

Andersson, K. Hj...........IS 9

Andersson, K. O. H. (II) . . . . I S 1; II S 1

Andersson, O. (II)......I Jo 1; II S 1

Andersson, S.............I Fö 10

Andrae, T. J. E..........I E 14, 23

Andrén, G. (I).........I Ju 17, Fi 2

Ankarsvärd, G.........I S 11, E 13

Arvas, C. G. B............II S 1

Arve, E. A. M............I S 12

Arvidsson, G.............I Jo 30

Arvidsson, K. A. V..........I E 19

Askelöf, I. T.........I Fi 24, H, 4. 6

Aste, J. G..........I Fö 5; II Fö 2

Atterberg, K.............I Ju 16

Augustinson, K. R..........I Jo 25

Aulén, G. E. H............I E 14

Axén, J. H. V...........II Fo 10

B.

Bachér, I. H.............I Jo 24

Baeckman, O. (II)..........IH1

Baehrendtz, E ...........I Fi 16

Bager, E. B.............II S 2

Bagge, G. (II)............I E 23

Bauer, H............I Ju 12, K 14

Beck-Friis, C. S. (I).........II Fo 8

Beck-Friis, L. M...........II U 1

Beckman, N.............I Ju 12

Behrman, B. W............I Fö 3

Belfrage, K..............I Ju 26

Belfrage, L. A. L...........I H 10

Bendz, G...............I Jo 26

Bengtsson, E. J............II Fi 2

Bengtsson, D. F...........II Fo 11

Bengtsson, Y...........II Fo 2, 11

Bennedich, C.............I Fö 10

Berg, N. R......I Ju 22, Jo 10; II Fo 11

Berg, S. F..............I E 13

Bergendal, E.............I Ju 12

Bergendal, R......I Ju 1, 5, 6, 8, 12, 15

Bergengren, A. G..........II Fo 7

Berger, O. A.......I K 5, Fi 14, E 9

Berggren, E. T........... I Fö 7

Berggren, H. A...........II Fo 7

Bergholm, C. J............I E 7

Berglund, H.............I K 8

Berglund, P. V. M..........I K 13

Berglöf, L...........I Fi 7, Jo 22

Bergman, R..............IS 5

Bergquist, Th. (II) . . . . I Ju 21, S 14, K 3

Bergstedt, C. J............I Fi 8

Bergström, K.............I S 27

Bergström, K. A. E. (II).......I S 20

Bergström, S.............I Fi 11

Bergström, W.............I S 27

Bergvall, J. H. (II)........n Fi 2

Bernadotte, L.............I S 27

Beskow, E. A..........I Fö 2, Jo 21

Bexelius, E. G............IS 9

Bexelius, T. A............I K 6

Bilde, T...............I H 12

Förkortningarnas betydelse; se innehållsförteckningen.

Personregister,

197

Bjelle, E...............I Jo 24

Bjorner, K. G........I Fö 11; II Fö 2

Björström, O. E...........I Fö 9

Björck, K. A. W. .IS 11, K 12, Fi 14, H 8

Björck, K. G........I Fö 10; II U 1

Björklond, K.............I Fi 8

Björklöf!, L. A. (II)......I K 8, H 1

Björkquist, E.............I S 25

Björn, E. O. F............1 E 17

Björnsson, J. E. (I) II Fo 8

Björsäter, K.............I H 9

Blom, S. D..............II S 2

Blomberg, D.........I K 1; II S 1

Blomkvist, B............II Fo 8

Blomqnist, E. E...........II S 1

Blomqnist, R. . I Fö 5, 11; II Fö 1, 2, Fo 7

Bodin, N. A.............I Fi 24

Bodman, A. G............I E 10

Boéthins, Gerda...........IE 1

Boéthius, S. B............I E 19

Bohlin, L. T............II Fi 2

Bolinder, N. L...........I K 6, 11

Bonow, M..............I Jo 1

Soregård, E..............I E 10

Borelins, A. J. T...........I E 12

Borell, K. G. T............IE 9

Borgström, N. O. G. J. . . I S 6; II Fo 8, 12

Bossens, E. W............I H 18

Branting, G (I)...........I S 27

Branne, E. G.............I K 9

Bredberg, A............ I Fö 3

Brilioth, Y. T..........I E 14, 20

Bring, J...............I Fi 3

Brodén, E. H.............II S 1

Brolén, N. A. V...........I Jo 6

Brolin, N. E.............I E 2

Broomé, J. T. A...........I Fi 2

Browaldh, E.............I Fi 21

Browall, G.............II Fo 10

Brnnnfält, G.............I Jo 25

Brönskog, U. A. J........II Fö 1, 2

Brusewitz, A. K. A........I U 1, E 7

Brännberg, C.............IS 9

Botén, J. H..............I K 10

Byland, G..............I H 6

Byström, C.........II K 1, Fo 11, 12

Byttner, J. T.............IS 9

Bäck, J. F..............I K 10

Bärg, A. J. (I)........I Fi 5, 8, 21

Börjesson, A.............I Jo 21

Börjesson, J. A...........II Fo 8

C.

Cardell, Karin . .
Carell, Birgit . .
Carell, E. A. H. . .
Carlberg, B. Casten
Carlberg, P. S. . .
Carlborg, P. A. H.
Carlborn, C. Hj. .
Carlcsjö, G. . . .
Carlgren, E. . . .
Carlquist, N. J. E. ,
Carlsson, A. . . .
Carlsson, C. E. N. .

......I E 23

......I S 1

......II S 1

.....II Fo 7

.....II Fo 7

I H14,17; II Fo 7

1 Fo 1; II Fo 8, 10

......IS 7

......I Jo 8

......I Fö 9

......I H 18

.....II Fo 8

Carlström, O. L. (II) . . . .

Casparsson, K. R......

Cassler, L.........

Cedergren, Elsa......

Cederlnnd, C. F.......

Cederström, A........

Cederwall, G. F. E.....

Christianson, G. A.....

Christiansson, K. G. S. . . .

Christoffersson, O......

Clason, P..........

Collin, Karin.......

Collinder, E. A. T.....

Corneliusson, S.......

Cramér, C.-R........

Cruse, C. S. (II)......

Curman, J.........

Curman, J. S........

Gortman, C. W.......

Cyrén, O..........

. . I Fi 25, Jo 1

.....I S 27

.... II Fo 4

.....I S 27

.... II Fo 8

.....I Jo 8

. . I S 19, H 1

.....I Fö 6

.....I K 10

.....I Fo 1

.....I Fö 9

. . . . II Fo 10

I E 8

I Jo 30; II Fo 12

. . . I S 5, H 4

.....IS 8

.....IS 5

. . I S 26, E 1

.....II S 1

.....IS 6

D.

Dahlberg, H. J. . . .

Dahlberg, K.....

Dahlgren, I. J. G. . .

Dahnberg, E.....

Dahr, Elisabeth . . .

Danielsen, N.....

von Dardel, F. E. A. .
Davidsson, C. A.

De Geer, A. L. G. (I)
Degerstedt, Hj. . . .
Dehlgren, S. F. . . .

Dieden, G......

Dios, A. V......

Domö, J. F. (I) . . .

Drougge, E......

Dymling, C. A. . . .

........I K 10

. . . I H 10; II Fi 3

.....I S 21, Fi 18

........ I Ju 20

........I E 23

........I H 16

........IS 2

.........IS 6

I K. 6

.18 6, Fo 1; II Fo 10

........ I Jo 16

.......II Fo 12

.....I Fö 9, K 12

........I Jo 1

........ I Ju 21

. . . I Jo 16; II U 1

E.

Eberstein, Öhr............I H 10

Eberstein, G.............I Ju 16

Eckerberg, E. L...........II Fo 7

Edén, N...............I K 14

Edler, C. F............. I Fö 9

Edling, S. A............I H 4, 6

Edlund, J. A............I Fö 5

Egnell, H............. I Ju 12

Ehnbom, B..............I Fi 4

Ehrenberg, N. G...........I Jo 11

Ehrnberg, G. Th..........II Fo 7

Ehrnford, N. H. W..........I Jo 13

Eidem, E...............I E 1

Ekblad, N. E. G..........II U 1

Ekeberg, B.......... I Ju 9, 12, 16

Ekebohm, O. F............I K 1

Ekengren, Hj. K. A. . . . I Ju 27, S 28, Jo 19

Eklundh, B..............I Jo 3

Ekman, J. L..........II Fo 5, 6, 12

Ekstam, A..............IS 7

Ekstrand, E.............I S 27

Ekwall, N. J.............I II 15

Elfving, G............ . I Ju 20

198

Riksdag sberättelsen.

Elgström, Anna-Lenah........I S 27

Elliot, C. W.............I K 8

Elliot, E. H.............I Ja 4

Elliot, K. E.........I H 5, 7, 8, 18

Elmgren, B. F............II S 3

Enderstein, P. E..........II Fo 8

Eneroth, O..............I Jo 4

Engel, Gr. A. G...........II Fo 10

Engelstedt, E. 0. E..........IH 2

Enger, J...............I Fi 4

Engkvist, O.......I S 5, 19; II Fo 7

Englund, A............II Fo 1, 11

Engzell, G.........I Ju 21, H 9, 10

Enström, A. F...........II Fo 4

Enström, A. G. T...........II S 1

Ericson, Elin............I S 27

Ericson, F. C. W...........I Fi 13

Ericsson, A..............I E 12

Ericsson, E............. II K 1

Ericsson, Y. A. R..........I Jo 19

Eriksson, B. J............I E 18

Eriksson, E. G. E. (II) . I S 2, Fi 13, E 7, Jo 8

Eriksson, G. A............I Ju 15

Eriksson, J. B.............IS 9

Eriksson, J. O. (II).........I E 18

Eriksson, K......... I II 6; II Fo 9

Eriksson, K. J............I Jo 15

Eriksson, Nancy..........II Fo 10

Erlander, T. F. (II)......I S 8, Fi 8

Ernmark, G. A...........II Fi 2

Ewerlöf, K. G. (I)..........I H 15

Gavelius, P. J............I E 21

Gemzell, Öhr......I K 11; II K 1, Fo 12

Gezelius, L. E. B. (II).....I Ju 21, S 20

Giertz, G. B.............I E 13

Gillberg, K. E. ... I H 1; II Fo 5, 6, 9, 12

Gjöres, A...........I H 7; II Fo 10

Grabe, A. G..........I E 22, H 5

Granath, A..............I S 16

Granholm, A.......I K 1, 5; II Fo 12

Granholm, J. H............I E 10

Grape, A...............I Julö

von Greyerz, W............I Ju 10

Gräslund, H.............II Fo 8

Grönvall, S. 1..........1 K 14, E 12

Gullstrand, H. P...........I Jo 10

Gummeson, P. E. S. . I Fö 11, H 3; II Fö 1, 2, Fo 7

Gustafson, E. A. (II).........IS7

Gustafson, Hj. (II)..........I Jo 3

Gustafsson, B.............I S 14

Gustafsson, H.............II Fö 2

Gustafsson, N.............II Fo 4

Gustafsson, P. J. (I)........II S 1, 3

Gustafsson, Ruth (II).........IS7

Gustafsson, T.............I S 20

Gustavson, D. E. (II).........I Fi 1

Gyllenberg, G. E...........I H 12

Gärde, A. B.............I Fo 2

Gärde, N. (I).........I Ju 7, 9, 21

Göranson, G.............I Ju 10

Göransson, E.............I S 5

Göthberg, K. I............I Fö 7

F.

H.

Fagreus, I.....

Fahlström, C. A. Hj

Falk, E......

Falkman, O. C. A. .
Fallenius, B. A. . .
Fast, J. E. G. (II) . .
Fernqvist, L. G. . .
Fischer, Ida (II) . .

Flodin, H.....

Flytström, A. Th. .
Forsberg, H. J. U. .
Forslund, J. A. (I) .

Forsman, G.....

Forssell, C. A.
Forssell, C. E. G. .
Forssell, C. G. A. .
Forssman, H. O. F.
Fransén, H. D. . .
Fredriksson, V. A. .
Friberger, E. G. . .

Frick, B. R.....

Friggeråker, J. (I) .
Frisell, E. G. . . .

Fröberg, J.....

Fröberg, J.....

Frölén, G. H. F. . .

........ II Fo 11

......... II S 1

......II S 1, Fo 7

.... I H 14; II Fi 2

.......I Jo 20, 21

I Ju 17, Fi 18, E 13; II S 2

.........I S 20

.........II S 1

......... I Ju 16

........II Fo 8

........II Fo 7

.....I S 26; Il S 3

.........I H 8

.........IE 7

......... I Jo 20

.........I E 9

.........I K 13

.........I Fö 2

.........I E 23

.......I S 7, E 10

.....I Fi 20, H 8, 10

......... I Ju 21

.......II Fo 3, 11

.........I Fi 8

......... I Jo 11

.........I K 14

G.

Gabrielsson, A. T. N.........I Fö 6

Gardell, E..............I S 7

Gavelin, A. O.............I H 14

Hådding, A. R............I E 12

Hafström, A. G. G:son........I S 26

Hagander, J. O...........II Fo 10

Hagardt, S.............II Fo 4

Hagberg, A. E............I Jo 14

Hegberth, N. E............I Fi 8

Hagman, E. O. (I)..........II S 1

Hagskog, H.............I E 9

Hagström, B.............I Ju 18

Hagström, F. A. G..........I Jo 20

Hagströmer, S. A. E.........I Jo 11

Hagård, A..............IS 9

Hain, R. J. F...........II Fo 11

Hallagård, G. A. (II)........IJo 8

Hallström, E............II Fo 7

Hallström, Marrit Emma Lovisa . . . I E 6

Hamilton, H.............I Ju 10

Hammar, H. G. E...........I E 10

Hammarberg, S...........II Fo 1

Hammarlund, N. (II).........I Fi 1

Hammarskiöld, S. L..........I H 15

Hammarskjöld, B. G. Hj. . . I S 15; II Fo 8

Hammarskjöld, D..........II Fi 3

Hansén, D..............I Fi 12

Hansson, A. L. (II).....I S 8; II Fi 2

Hansson, oH..............I K 2

Hassler, Å.............I S 23

Hassler-Göransson, Ejda Ina Carita . . I E 16

Hector, H..............I Ju 20

Hed, P................I S 27

Hedbäck, E. G............I Jo 28

Hedenskoug, S. H...........I E 10

Personregister.

199

Hedfeldt, E........	......IS	1
Hedlund, G........	......I Jo	10
Hedlund, P. S. (II) ...	......I Fi	20
Hedulff, E. N:son ....	. I Jo 15; II Fo	7
Hedqvist, P. G......	......I E	12
Heidendahl, N. M. . . .	. . I Jo 18, 25,	26
Heiding, G. A. (I) ... .	. . . I K 14, Jo	25
Heimburger, II. A.....	......I K	5
von Heland, K. E. H. (I) .	. . I H 7; II Fo	9
Helgesson, R.......	... II Fo 11,	12
Hellberg, A........	......I H	6
Hellenius, N.......	......I K	1
Hellner, Kerstin.....	......IS	16
Hellstedt, E. S......	......IS	26
Hemming-Sjöberg, A. . .	......I Ju	16
Henkow, H........	......I Ju	4
Henriksson, G. R. H. . .	......I E	9
Henriksson, H......	......I Jo	7
Henriksson, N. T. (II) . .	. . . I S 20, Fi	1
Henriques, E.......	.....II Fo	6
Herlitz, N. (I)......	.... I Ju 7,	18
Hermansson, J. A. (II) . .	.....I H	15
Hermansson, J. W.....	......I Fo	1
Hernlund, C. A. V. ...	. I S 3, K 4, E	9
Hérnod, T. R.......	I S 27; II Fo 7,	12
Hertigen av Södermanland,	H. K. H. . . IS	27
Hesselgren, Kerstin . . .	......II S	1
Hesselman, B. I......	......I E	8
Hesselman, O. A. H. V. .	......I Jo	14
Hessle, Öhr. V......	. . . I S 26, Jo	13
Heilman, M........	I Ju 15, 26, Fö	4
Hildebrand, K. E. H. . . .	I Fi 2, 4; II Fi	1
Hirsch, F......... Hjertén, K. H. R.....	......IS	16
......I Ju	14
Hjort, K.-G. M......	......I K	6
Hjorth, R........	......I E	1
Hjärne, U. G. E:son . . .	......I E	23
Hjärre, A........	......I Jo	20
Hofstedt, L........	......I E	18
von Hofsten, E. G. N. . .	.... I Jo 6,	8
von Hofsten, S. E. C. . .	... I S 2, 11,	25
Holmberg, G. A......	. . . I H 8, Fo	2
Holmbäck, B.......	......I Jo	10
Holmbäck, Å. (II) ....	......T Ju	13
Holmstedt, G. F......	......IS	9
Hoogland, H.......	.... 11 Fo 5,	12
von Horn, K. R. L. R, . .	......I H	7
Horney, N.c.......	......IS	7
Hovgård, Å........	......T Jo	24
Huggert, E. W......	......I E	10
Hugo, Y.........	......II U	1
Hultin, I. 1........	.....1 Jo	28
Hultin, S.........	..... I E 10,	22
Hultman, A........	......I 11	12
Hultman, G........	.....II Fo	11
Hulphers, G. B......	......1 Jo	20
Håstad, E. W.......	. . . I Fö 6, H	6
Hägglöf, B. G......	......I 11	7
Häggqvist, G. P. E. . . .	......I E	13
Högberg, E........	.....II K	1
Högberg, P. E......	I II 2; II Fo 6,	12
Höijer, E. J.......	.... I Fi 9,	23
Höjer, E. W.......	. I Jo 4; II Fo	11
Höjer, J. A........	......I Jo	21
Höjer, K. J........	......IS	9
Höjer, Signe ...... Hörberg, G. Hj......	......II S	3
......I E	18

I.

Insulander, C.
Iverus, G. H.

I Jo 12
I E 23

J.

Jacobson, U. R. (II).........I Jo 22

Jacobsson, M. F.......I H 12; II Fo 5

Jansén, J. V.............1 Jo 10

Jansson, C. R. (II).......I Fi 13, E 9

Jensen, O..............II Fo 7

Jeppsson, H. Hj............I Jo 21

Jeppsson, O..............IS 8

Jerlov, S............I S 6, Jo 21

Johanson, E. G............I E 18

Johansson, A............I S 5, 19

Johansson, A. G............I E 9

Johansson, A. O............I K 9

Johansson, B............II Fo 12

Johansson, C. A. A......I H 1; II Fo 7

Johansson, C. G.....I Jo 1, H 1; II Fo 8

Johansson, Elsa (II).....I Fö 6; II S 1

Johansson, Elsa...........II S 1

Johansson, F. H. L..........I Jo 10

Johansson, I. S...........II Fo 7

Johansson, J. B. (I)......I S 11, Fi 18

Johansson, J. H. (lil . . . . I Jo 15; II Fo 8

Johansson, N. I. (II).........I Fö 6

Johansson, R.......I H 4; II Fo 3, 11

Johnson, J. E.............I H 18

Johnsson, E..............I S 20

Johnsson, P. A............I Jo 7

Jonson, B. G..........I K 12, E 18

Jonson, Sigrid Maria Eleonora.....I E 23

Jonson, T. W.............I Jo 14

Jonsson, C. A. D. (II)........I Ju 22

Jonsson, F. A.............I Jo 30

Jonsson, G..............I S 20

Jonsson, N. H.............I Fö 10

Jonsson, P. C. (II)..........I Fi 25

Jonzon, B. A. S.........I Ju 20, E 23

Josephson, G.............I S 16

Juhlin, G...............I H 18

Juhlin nannfelt, 0..........I H 4

Kalling, B. M. . . .
Kallstenius, G. G. .
Kangas, K. E. . . .
Karlsson, B. K. . .
Karlsson, H. ...

Karlsson, K.....

Karlsson, K. G. (II)
Karlsson, O. G. (I) .
Karlsson, O. W. . .
Karlsson, W. E. . .
Karnell, N. B. . . .
Kewenter, G. A. . .
Key, E. S. H. . . .

Khennet, II.....

Killander, E. . . .
Kindgren, R. ...

Kjebon, E.....

Kjellman, H. ...
Kjäll, Hj. P. . . .
Klackenberg, O. H.

. . II Fo 7
. . I E 8
. . . I Jo 22
. . II Fo 3
. . . I S 12
. . II Fo 11
I K 1, Jo 12
. . . I S 25
. . . I K 9
. . . I E 9
... I E 23
. . . I Jo 13
. . . I E 9
. . . I H 5
... I S 27
. . . I Fo 2
... I Fö 2
...IS 7
. . . I Fo 1

I Fi 12

200

Riksdagsberättelsen.

Klemming, G.........

Knutson, D..........

Knös, B. A. O.........

von Koch, G. H........

Kock, K...........

Kollberg, G. N........

Kolmodin, K. M........

Konradsson, L........

Kreuger, H..........

Kring, H...........

Kring, K. G. H........

Kronprinsen, H. K. H.....

Krook, O...........

Kull, B............

Kullgren, V.........

Kuylenstierna, C. W. U. . . .
Knylenstjerna, G. W. G. . . .

Källman, G. W. (I).....

Kärre, K,..........

Kördel, E. B..........

.... I S 27
.... I ö 2
. . . I E 4, 19
.... I S 16
.... I Fi 22
. . . II Fo 8
.... I E 23
.... I Jo 30
I E 22, H 5, 17
... II K 1
... II Fo 12
.... I S 27
.... I E 15
.... I S 11
.... I K 9
. . . . I Fi 8
.... I S 26
.... I E 9
.... 1 E 23
. . . II Fo 9

Ii.

Lagercrantz, G............I H 4

Lagerlöf, N. P............I Jo 20

Lamberth, C. L.........I H 8, Fo 2

Landberg, C. E........ II Fo 5, 6, 12

Landelins, H.............IS 2

Landgren, J......... I S 8; II S 1, 3

Lange, E. R.........I H 2; II Fo 6

Lanke, B. T.............I Jo 21

Larsson, L.............I H 9, 10

Larsson, L. G. E...........I Jo 11

Larsson, S...........I Ju 15, S 9

Larsson, V. E............I E 9

Larsson, Y. G. R..........I Fi 18

Laurin, J...............I Fi 6

Leander, K..............IJo 7

Lech, H...............I Ju 12

Leche, E. H.............I Fö 1

Leche-Löfgren, Mia..........I S 16

Leire, G. Jeson..........II Fo 7

Leman, A..............I Jo 26

Lemon, C. G.............I Ju 16

Leo, H. V. (II) .... I S 3, K 4, 11, H 14

Levin, K...............I Jo 30

Levinson, Margit...........I S 27

Lidén, A...............I K 6

Liedberg, C. G. (II) . . . . I Jo 25; II Fo 8

Lilienberg, A.............I S 12

Lilienberg, A. J............I Jo 7

Lilja, C. B..............I H 8

Liljestrand, G............I S 6

Liljestrand, T.............I Ju 16

Lilliehöök, Eleonore .... I S 27; II Fo 7

Lindahl, C.............II Fi 1

Lindahl, E..............I Fi 16

Lindau, G. H.............I E 6

Lindberg, C.............I K 8

Lindberg, C. (II)........II Fo 5, 12

Lindberg, E.............I Ju 16

Lindberg, E. H. (II) . I Jo 4, H 14; II Fi 2

Lindberg, K. A......I S 1; II Fo 7, 11

Lindberger, A............II Fo 10

Lindbergson, K. A...........I H 8

Lindblad, A. F............I E 10

Lindeberg, E. F. L. . IS 26, Fi 9, Jo 14, 27

Lindeberg, S. J. . .
Lindegrén, L. E. . .
Lindegren, S. G. . .

Lindell, I......

Lindelöf, Elin . . .
Linder, Ruth . . .

Lindh, E.....

Lindh, E. A. ...
Lindmark, J. G. . .
Lindmark, T. G. E.
Lindqvist, A. A. (II)
Lindqvist, A. N. . .
Lindqvist, J. . . .
Lindqvist, J. L. . .
Lindskog, H. . . .
Lindsjö, D. M. . .
Lindström, K. J. O.
Linnäs, A. G. . . .
Ljung, B. W. .
Ljungberger, B. G.
Ljungdahl, K. G. .
Ljungdahl, V. S. . .
Ljunggren, V. . . .
Ljungman, K. S. B.

Lovén, P......

Lundahl, I. K. J. .
Lundberg, E. F. . .
Lundberg, F. ...
Lundberg, K. G. . .
Lundberg, R. . . .
Lundberg, S. E. (II)
Lundborg, Ingeborg.
Lundeberg, E. C. K.
Lundgren, Hj. . . .
Lundgren, Hj. . . .
Lundgren, J. A. . .
Lundgren, S. ...

Lundh, E.....

Lundholm, C. G. . .
Lundquist, O. R. . .
Lundqvist, C. E. H.
Lundvik, V. G. . .

Lyberg, E......

Löfgren, T. E. . . .
Löfquist, C. L. F. .
Löfström, A. F. . .
Löfvander, A. (I) .

Löwbeer, N. T. . .
Löwgren, O. W. (II)

I Jo 19; II Fo 6

......I E 5

......I K 12

... I Ju 7, K 4

......I E 6

...... I Fi 13

. . . I Fö 9, K 12

.....II Fo 4

.....II Fo 4

.....II Fo 4

. . I Ju 7, 12, S 20

......I E 8

...... I Jo 13

.....II Fo 10

I H 18; II Fo 7, 12

......I Fö 3

.... II Fo 8, 12

...... I Fi 13

......I Jo 5

... I H 8, 9, 10

..... II Fo 11

...... I Jo 19

. . II Fo 11

.....II Fo 3

......I Fo 1

......I E 8

.....II Fo 10

......I H 15

......IS 2

. . . I Fö 11, S 3

.....II Fi 3

......II S 1

.....II Fo 12

......I K 9

......I II 12

......I K 5

I H 2
I Jo 4; II Fo 1, 11

.....II Fo 7

. I E 22; II S 1

......I K 10

. I H 7; II Fo 9

......I Jo 7

.....I K 2, 10

......II S 2

......I Fö 9

......I E 18

. . . I Fi 25, E 13

...... I Jo 22

M.

Magnell, K. J. T...........I Fö 9

Magnuson, G. F........... II K 1

Magnusson, H............I H 10

Magnusson, H. G...........I Jo 21

Magnusson, K. H. (II).....I S 3, Jo 8

Magnusson, R. A. Hj........II Fo 8

Malm, C. G. O. . .IS 27, K 6, Fi 12, E 22, H 17

Malm, L. V. L...........II Fo 7

Malm, S. G. Å............I E 9

Malmberg, H.........I Ju 22, S 7, 12

af Malmborg, N............I S 25

Malmfors, N. A. E........I Jo 1, 10

Malmfors, S. K...........II Fo 7

Malmgren, E. F..........II Fo 1, 11

Personregister.

201

Malmström, C. G...........II S 1

Mannerfelt, A. T. W. A........I H 12

Mannerfelt, C. E. A. . .1 Jo 1, 6, 8, 30, Fo 1

Marcus, M..............I H 1

Markelius, S. G............I K 12

Martin, K..............I Jo 30

Matérn, E..............II S 2

von Matern, N. A...........I H 12

Mattelin, G..............I Fi 13

Mattsson, S..............I K 9

Matz, K. S.......I K 9, H 8, 9, 10, 12

Mihnoss, E. G............II Fo 12

Moberg, W. R............I Fö 10

Moberger, E. V............I E 18

Modig, E..............II Fo 9

Mogård, J. A. B........I Fö 10, E 2

Montell, E..............IS 7

Mossberg, E.............II S 3

Munck af Rosenschöld, T. L......I Fö 6

Murray, C. A.............I Fi 3

Myrdal, Alva............II S 1

Myrdal, K. G.............IS 5

Myrgren, H..............I Jo 30

Möller, G. (I)............IS 8

Möller, K..............II Fo 8

Möller, O. M.............I Fo 1

Nyqvist, G. A...........II Fo 3, 11

Nyström, B. A. E...........IS 5

Nyström, E............II Fo 7, 11

Näslund, H. M. E...........I Jo 14

Näslund, P. J. (I)..........I Ju 22

O.

Odencrants, J. O...........I Ju 22

Odhnoff, S. R.............I Jo 12

Odqvist, G. B...........II Fö 1

Ohlin, B. G. (I) . I S 1, Fi 20,21, H 1; II Fi 1

Ohlsson, L. G...........I Ju 1, 15

Olhammar, G........I Fi 8; II Fo 1

Olin, G...............II Fo 8

Olsson, E...............IS 9

Olsson, Erica...........II Fo 11

Olsson, G...............I E 9

Olsson, G. A. (II).......I S 14, Fi 5

Olsson, K. J. (I)...........I S 20

Olsson, L...............1 Jo 26

Osterman, O. F..........II Fö 1

Osvald, G. S.......I H 2; II Fo 5, 12

Osvald, Ingrid...........II Fo 8

P.

N.

Natt och Dag, B. H..........II S 2

Natt och Dag, Å. S. Elson . . . I S 1; II S 1

Nauckhoff, S. A. G.......I E 22, Fo 2

Nerell, Å. N. J...........II Fo 12

Neumuller, Margareta.......II Fo 8

Nilsson, C. E.............I Fö 9

Nilsson, Ester...........II Fo 11

Nilsson, F..............I Ju 17

Nilsson, J. (I)............I H 2

Nilsson, Joh. (I)........I E 12, Jo 26

Nilsson, M. Hj............I Jo 21

Nisbeth, 0. W. Sison........I Jo 6

Nohrman, G.............I Jo 15

Norbeck, O.............II Fi 1

Nordberg, L. G. F.......I S 12, Jo 4, 22

Nordendahl, E. H..........II Fo 12

Nordenson, C.............IS 7

Nordenson, H. (I).......I Fi 21, H 17

Nordfelt, Hj.............I Fi 1

Nordgren, Olivia (II).....IS9;IIFo8

Nordin, A. G..........I S 1; II S 1

Nordquist, M.............I Jo 14

Nordström, A. . . . 1 S 5, E 9; II Fo 2, 10, 11

Nordström, B. G..........II Fo 8

Nordström, E. G. G..........I E 9

Nordström, G. H........I S 8; II S 1

Nordström, V.............I Fi 25

Norenberg, C. W...........II F 8

Norgren, Hedvig...........I Fi 13

Norgren, N. O...........II Fo 11

Norinder, Y. H. T.......... I Fö 7

Norup, S. B. (II).....I Jo 1; II Fo 12

Nothin, T. K. V.....I Fö 11, S 3, 27, K 4

Nyberg, E.............II Fo 11

Nyblom, A. E............I Jo 14

Nyblom, Eva...........I S 27

Nylander, O. E. (II) . . I H 7, 8, 9, 10, Fo 2;

Palander, T......		......IS 5
Palm, G.......		...... I Ju 22
Palm, G. R......		......I H 10
Palmquist, L. P. O. .		. . . . 1 Jo 21, 23
Park, G. L......		..... I Jo 22
Paues, E. W.....		. I Jo 26; II Fo 7
Pauli, I. H. E. (I) . .		......I E 3
Paulsen, O. A. (II) .		......I Jo 6
Paulson, A. E. . . .		. . . II K 1, Fo 12
Pehrling, A. M. . . .		......I S 28
Persson, E......		. . . . II Fo 5, 12 .....II Fi 2
Persson, G. (II) . . .
Persson, J. A. L. (II)		. . . I Fö 6, H 15
Persson, N. A. . . .		......I E 23
Petersen, K.....		.....I H 12
Petersson, K. Z. (I) .		. . . . I Ju 17, 18
Petrén, A......		......I Ju 3
Petri, B.......		.....I K 3, 13
Pettersson, A. (I) . . Pettersson, D. Hj. (I)		...... I Ju 18
	......I Jo 6
Pettersson, I. (11) . .		.... I Jo 1, 3
Pettersson, K. G. . .		......I E 18
Peyron, E......		......I S 27
Ploman, P F.....	Q.	......I H 12
Quensel, S. G. L. . .	E.	... I Ju 22. E 6
Rahm, H.......		.....II Fo 8
Rappe, O. A.....		...... I Fö 11
Rausing, It......		. . . . II Fo 7, 10
Reich, 0.......		. 1 Fö 5; II Fo 3
Reuterswärd, G. F. A.		......11 U 1
Ringborg, H. G. . . .		.....Il Fo 8
Rockström, O.....		......1 E 9
Rogberg, N......		.....11 Fo 6
Rolander, S. E. . . .		.... I Jo 16, 24

202

Riksdagsberättelsen.

Romberg, A. C. T...........II U 1

Romell, L.-Gr.............I S 7

Ronge, E. W.............I Jo 4

Ronner, G..............I Ju 20

Rooth, I..............II Fi 1

Ros, K. A E.............I S 14

Rosander, K. E........I H 4; II S 3

Rousthöi, P..............I S 11

Royen, N. T.........I Jo 15 H 12

Rundgren, O. P............I E 9

Runemark, P. S.......... I Ei 2, 23

Runius, C.............II Fö 1

Ryberg, K. A. (II)..........I Jo 8

Rydbeck, P. S............T H 4

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna . . I S 27

Råberg, E..............I Ju 20

Rådström, A.............I Jo 4

Råstock, A. (II)...........I K 4

Rödström, R.............I E 10

Rörström, A.............I K 13

S.

. J. G......	......I Fö 5
, F. H. R. . . .	......I E 18
, T. A. J. ...	.....II Fo 3
, P. P. M. . . .	......I E 19
A. E......	.....II Fo 7
F. W. E. .	......I E 23
O. E. (II) . . .	... I Fi 8, Jo 6

Sandén, J. E. (I)........I K 2, Fi 1

Sandler, Maja............I S 27

Sandquist, C. E. L..........I Fi 11

Sandström, A. E. F..........I S 26

Sandström, K. G. A..........I Fi 24

Sauber, K...............I H 10

Schager, N............II Fo 1, 11

Schalling, E. H...........I E 2, 8

Schlyter, K. (I)...........I Ju 15

Schlyter, R. O. C...........I H 12

Schwartz, S. G..........II Fo 7, 11

Schwartz, V. A. O.........I K 8

von Schwerin, F. K. W.......II Fo 5

Schönmeyr, L. J...........I K 14

Selberg, R..............I Jo 25

Settergren, G. C. A..........I H 1

Sidenvall, K.............I H 16

Sieurin, S. E.............I H 16

Silverstolpe, H. G. M........II Fo 7

Siljeström, G.............I Ju 16

Sjögren, C. E. (II).....I K 8; II Fo 8, 9

Sjögren, G. W............I Fi 23

Sjögren, I..............I Fi 25

Sjöholm, K. H............I H 2

Sjöwall, C. A.............I Fi 13

Sjövall, P. G. E...........I E 13

Skogh, S. A. ... I Fö 6, S 1, 26; II S 1

Skoglund, J. M. (II)......I S 9, Jo

Smedberg, E. K. G..........I E

Smidt, Maja.............IS

Sohlman, S..............I Fö

Sondén, T.......... .... I Ju

Springer, T. T. G...........I H 12

Staél von Holstein, K. O. J......I Jo 15

Stahre, N. R...........I H 14, 16

Steen, S. O..............I E 10

6

7

27

5

15

Steenberg K.........I S 27; II S 3

Sten, H. (I).............I Jo 10

Stenbeck, E..............I Ju 12

Stenberg, S. O............I S 25

Stensgård, A. H............I J0 5

Stiernström. M............I S 24

Stjernberg, S. T........I Jo 6, 8, 29

Stjernstedt, E.............I S 16

Stjernstedt, G.............I Ju 12

von Stockenström, B. H. (I) . I Jo 8, II Fo 8

Strahl, I...............I Ju 12

Strand, A.............I S 9, 27

Stridsberg, E. R..........II Fi 2

Strindlund, G. (II) . I Jo 10; II S 1, Fo 1, 11

Sträng, G..............I Jo 1

Ström, E. T. H............I Fö 8

Ström, O. F. (I).........I S 3, K 4

Strömbäck, C.............I Jo 4

Sundberg, H. G. F..........IS 3

Sundblad, G.............I Jo 10

Sundelin, K. G. U...........I Jo 24

Sundell, O..............I S 20

Sundfeldt, R...........II Fo 2, 11

Sundström, E.............I H 17

Svartz Malmberg, Nanna.......I E 9

Svedberg, T......''.......I H 17

Svensson, G. Hj. (II) I S 11, K 8, Fi 21, 25, Jo 6

Svensson, Gärda.......I S 7; II Fo 8

Svensson, P..............I Jo 19

Svensson, W.............I Jo 1

Svensson-Svegart, H. L........I Jo 21

Sylwan, H. Th...........II Fo 8

Sällfors, T..............I Fi 25

Söderberg, E............II Fo 10

Söderberg, E. K. S..........I E 1

Söderberg, G.............I Fö 8

Söderberg, N. O. F..........I Fö 11

Söderbom, J. H. F..........I Fö 11

Söderborg, B. J. A.......I Fö 7, E 6

Söderbäck, C. F...........I S 9, 27

Södergren, J. R. A..........I H 12

Söderlund, E.............I Ju 7

Söderlund, G........I S 1, 9; II Fo 7

Söderlund, N. G............I E 9

Söderström, O.......I Jo 1; II Fo 8

Sörensen, Anna Elisabeth.......I E 7

Tamm, Y. S. H:son.........I Fö 7

Tegendal, O. E............IS 9

Telander, N. G...........II Fo 11

Thomasson, E.............I Fi 8

Thomson, A. N. . . I Fö 6, S 8, Jo 3; II S 1

Thorsing, O. U. K...........II U 1

Throne-Holst, H...........II Fo 10

Thulin, G. Å. L............I S 23

Thulin, O. G...........I Ju 5, 6, 8

Thunborg, T. F............I Fö 10

Tigerschiöld, K. M..........II Fo 11

Tingsten, H..............I Ju 17

Tjällgren, O. L. (I)..........I K 2

Topelius, G. Z...........I E 4, 22

Torbjär, T.............I Fi 13

Tornegård, O. S. (II).........I Jo 29

Tottie, C. H.............I Fö 10

Tottie, H. K. H...........I Jo

Personregister.

203

Troell, N. A. ...
Trygger, C. E. . .
Tunberg, S. A.oD. .
Törnkvist, A. A. (II)
Törnqvist, K. G. G.

. I S 2
. I II 10
. II U 1
I E 17
I Jo 1, 5

U.

Uggla, B. Gustafsson
Ulfsparre, G. . . .

Ulmgren, P.....

Undén, B. Ö. (I) . .

Upmark, E.....

Utterström, C. . . .

I E 6
I Jo 30
I H 4
I Jn 18
I Jo 17
I H 10

V.

Valllberg, G. E. . . .
Valentin, N. G. ...
Velander, C. G. (I)

Velander, E......

Viklund, N. D. ...

Viklund, O. I.....

Vougt, A. G. F. (II) .
Vult von Steyern, N.
Västberg, Disa ....

.....II S 1

.....I S 12

.....I Fi 8

. . . . I H 5, 17

.... II Fo 3

.....I Fi 4

... I Ju 6, 21

.....I Ju 9

I S 1, 27; II S 2

Wicander, C. A......

Wickman, K. A......

Wigert, A. G. A......

Wigforss, F. J. M.....

Wijkander, E. T.....

Wijnbladh, Th. O. E. . .
Wiklund, Gertrud ....

Wiklund, S. E......

Wilhelmsson, K. G. F. . ■
William-Olsson, W. F. . .
Winbladh, E. Th. B:son
Wingborg, A. H. B. . . .
Wistrand, A. D. H. (Lode)

Wistrand, K. (I).....

Wistrand, W. H......

Wohlin, N. E. (I) ....

Wohlin, T. H.......

Wold, H.........

Wolff, T.........

Wähl, G.........

Wärn, T. G........

Warnstedt, C. M.....

.....I K 2

. . I Fi 11, II 18

. I S 3, 12, Fi 16

.....I E 16

. . . . II Fo 12

. . I Fö 3, Fi 14

. . . . II Fo 8

..... I Ju 27

..... I Fi 24

..... I Jo 27

. . . . II Fo 7

. . I Fi 13, Jo 21

.....I K 7

. . I S 14, Fi 25

.....I S 12

. . I Fi 20, Jo 29

. . . . I E 2, 17

.....I Jo 1

.....I S 15

.....I S 14

.....I Fi 3

.....I E 10

Y.

Ytterborn, G. E......I S 26, Fi 24, Jo 1

W.

z.

Waern eman, E. A...........I Fi 14

Wahlstedt, G. V. E. . I K. 1, 2; II Fo 3, 11, 12

Wahlund, S. G. W..........I E 2

Waldenström, M............I Fi 12

Walin, G................ I Ju 10

Wallander, S............I S 5, 19

Wallberg, C. E. F. . . I Fi 4, H 10; II Fo 9

Wallén, O. A. (.11)..........IS 9

Wallenberg, J...........II Fi 1

Waller, Maria............I Fi 13

Waller, P............II Fo 5, 12

Waller, T..............I Jo 8

Wallin, E..............I S 16

Wangsén, O. E........I Ju 20, S 9, 28

Wanhainen, W. L...........I Jo 22

Wasell, G. E.............I K 1

Wedholm, J..............I Jo 2

Wehtje, W.........I Fo 2; II Fo 7

Weijne, J. J. E.........I S 18, E 18

Wejle, C. G..............I E 6

Welander, L. A. E..........II S 2

Wellander, E. L............I E 23

Wemer, A..............I S 16

Werner, O. E. (II)..........I Fi 8

Wesslén, G.............II Fo 11

Westerberg, P. O.........II Fo 5, 12

Westerberg, S. Axelsson . I H 17; II Fo 7

Westerlund, O...........II Fo 7

Westholm, S.............IS 5

Westling, E. A..........I Fi 13, 14

Westman, K. A. (II).........IK11

Wetter, F...............I Ju 12

Wetterberg, S............I Jo 24

Wetterling, G. M. W.........I S 12

Wibeck, J. E...........I Jo 17, 28

Wibom, T..............I H 4

Zandrén, G. E............I Fö 7

Zetterberg, H.............I Ju 16

Zetterquist, A.........I S 20; II S 3

von Zweigbergk, Å..........I Ju 14

Å.

Ågren, P...............I H 16

Ågren, Th. V.............I Jo 25

Åhrén, U...............I S 5

Åhström, J. B. O...........I E 16

Åkerlindh, G.............I H 9

Åkerman, E. Å.....I Jo 18, 26; II Fo 8

Åkermark, C. H............I H 2

Åkesson, E. K............II S 2

Akesson, N. O.......I S 22; II Fo 8

Äkesson, O. A...........I H 4, 6

Åman, B.............. I S 16

Åqvist, E. L. (II)..........I Fi 1

Åseskog, S...........I Ju 5, S 14

Åström, A. M.............I Ju 26

Åström, O..............I Jo 1

Ö.

Öberg, S. E..............I Fi 13

Ödmann, J. G..........I E 14, 15

Öhman, I...............I Fö 2

Örbom, K. A..........I S 19, Jo 2

Örtengren, P. I...........I E 12

Östberg, Åmanda..........II Fo 11

Östberg, L..............I S 27

Östberg, E..............I E 1

Österström, A. E .1. (II).......I S 9, 27

Östlin, E. O..............I Jo 14

Östrand, D. O............II Fo 6

204

Riksdagsberättelsen.

Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.

I Jo: 6

A.

Ackordslåneärenden: centralnämnden

för..............

Alkoholister. Se Anstaltsvård.
Alkoholpåverkan. Se Rattfylleri.

Allmänna handlingar: utredning rörande
tillämpningen av 1937 års lagstiftning
örn allmänna handlingars

offentlighet........... Jn: 18

Ammunitionsnämnd: statens .... II Fö: 1
Anstaltsvård: utredning rörande möjligheterna
att genom provisoriska åtgärder
åvägabringa en mera rationell
och ekonomisk organisation av anstaltsvården
för lösdrivare och vissa

alkoholister..........

Ansvar. Se Tjänsteman.
Arbetarskyddskommilté: 1938 års .
Arbetslöshetssakkunniga: 1937 års
Arbetsmarknadens försvarsberedskap:
sakk. rörande.......I

Arbetsmarknadskommission: statens II
Arbetstidsreglering. Se Tullverket.

Arkivsakkunniga: 1940 års.....

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse:
utredning ang. omorganisation av
Arrendeegnahem: undersökning rörande
byggnadsbeståndet vid statens . .

Arvoden. Se Militära arvoden.

Auktorrättskommittén.......

Avlösning. Se Kyrka.

B.

Barnkrubban. Se Sommarkolonier.
Befälspersonal. Se Reservbefäl.

Behörighet: revision av lagstiftningen
om kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag
...............I Ju: 23

Bensin- och oljenämnden.....II Fo: 3

Beredskapssjukhus: sakk. för granskning
av planer för........I S: 21

Beredskapsåtgärder. Se Skattepolitik.
Besparingssakkunniga: folkskolans . I E: 18

Besparinasberedningen......I Fi: 25

Betygssakkunniga: 1939 års .... I E: 16

Bevakningstctredningen......I Fö: 2

Bildnings fråga. Se Sjöfolkets bildningsfråga.

Bisamråtta: utredning rörande ifrågasatt
införsel till riket av.....I Jo: 17

Bostadssociala utredningen ....IS: 5

Brandskoleutredningen......I K: 13

Bränslekommission: statens.....II Fo: 11

I S:	28
I S:	10
I S:	8
I S:	1
II S:	1
I E:	19
I Fö:	3
I Jo:	2
I Ju: 16

Byggnadsföretag. Se Konkurs.
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Karolinska
sjukhusets byggnadskommitté.
Byggnadskostnadssakkunniqa:

1940 års........ ....

Byggnadsutredning: 1940 års civila
1940 års militära

C.

Centrala finlandshjälpen och riks kommittén.

...........

Centralnämnden för ackordslåneärenden
m. m. ... \......

Chalmerska byggnadskommittén . .
Civila byggnadsutredning en: 1940 års

Clearingkontorct..........

Clearingnämnden.........

D.

Djurgår dskommissionen

E.

Enskilda järnvägar. Se Järnväg.

Enskilda sparandet: sakk. ang. det .

Epizootisakkunniga........

Ersättning: utredning rörande principerna
för ersättning för ekonomisk
förlust i anledning av dispositioner

för militära ändamål.......

Se även Krigsskola och Tjänsteman.

Evangelieboksrevisionen......

Exportkreditnämnden.......

F.

Familjepensionering. Se Prästerskapets
familjep en sion ering.

Fast egendom. Se Kronojord.
Fastighetsbildningssakkunniga . . .
Fastighetstaxering: sakk. för undersökning
av taxeringsutfallet vid 1938

års allmänna...........

Finansfullmaktssakkunniga . . . .

Finansstatistiken: sakk. ang.....

Fiskenämnd: statens........

Fiskerikommitté: 1940 års.....

Fjärde huvudtiteln: utredning rörande
ändrad uppställning av rikssta tens.

..............

Flottleds frågor: utredning av vissa

flottledsfrågors behandling.....

Flyktingshjälp: nämnden för statens

I S: 19
I K: 12
I Fö: 9

I S: 27

I Jo: 6
I E: 10
I K: 12
I H: 9
I H: 10

I K: 14

I Fi: 22
I Jo: 21

I Fö: 4

I E: 15
I H: 8

I Ju: 22

I Fi: 9
I Fi: 2
I Fi: 23
I Jo: 13
I Jo: 30

I Fi: 3

I Ju: 24
I S: 16

Sakregister.

205

Folkskola. So Betygssakkunniga.

Folkskolans besparing ssakkunniga . 1 E: 18
Forskning. Se Tekniskt-vetenskaplig
forskning.

Fritidsutredningen.........IS: 7

Fångvård: utredning ang. möjligheterna
att nedbringa kostnaderna för

fångvården............I Ju: 27

Förhandling skommission: 1940 års .IS: 3

Förmynderskapsvårdcn i Stockholm:

sakk. för omorganisation av .... I Ju: 13
Förorening av vatten och luft: utredning
rörande åtgärder för att förhindra
förorening av vatten och luft
samt rörande rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar......I Ju: 10

Församlingsindelningen i Stockholm:

utredning rörande reglering av . . I E: 2

Förskott. Se Skattebetalning.

Förstatligande. Se Väg väsendet.
Försvarsberedskap. Se Arbetsmarknadens
försvarsberedskap.
Försvarsberedskapskommittén:aocia.\a, I Fö: 6
Försvarsväsendets fabriker: utredning
ang. organisationen av och driften
vid vissa till försvarsväsendet hörande
fabriker och industriella anläggningar
............I Fö: 5

Försvarsväsendets reservpersonal. Se
Reservpersonal.

Försvarsväsendets verkstadsnämnd . II Fö: 2

Försäkring sutredningen......I H: 11

Förvaltning: utredning ang. förvaltningsdomstolarnas
och förvaltningsmyndigheternas
verksamhet under
vissa utomordentliga förhållanden . I Ju: 7

Se även Militär förvaltningstjänst.

G.

Garnisonssjukhuset: utredning av frågan
om nuvarande garnisonssjukhusets
användning till lokaler för
Högsta domstolen och Svea hovrätt I Ju: 9
Gatsten. Se Steninköpskommitté.

Gengasnämnd: statens.......II Fo: 4

Granitutredning: 1937 års.....I H: 12

Grundlagsfrågor: utredning ang. vissa I Ju: 17
Se även Utrikespolitiska ärenden.
Grundvatten. Se Förorening av vatten
och luft.

Gruv sakkunnig a: 1938 års.....I H: 14

Gymnasieorganisationen: sakk. rörande
utvidgning av.......I E: 4

H.

Handelskommission: statens .... II Fo: 9
Handlingar. Se Allmänna handlingar.

Hantverk: 1940 års hantverks- och

småindustriutredning.......I H: 18

Hembiträdesutredningen......IS: 4

Homosexualitet: utredning ang. åtgärder
för bekämpande av homosexualitetens
samhällsfarllga yttringar
................I Ju: 3

Hushållningssällskapsutredningen . 1 Jo: 25

Huvudtitel. So Fjärde huvudtiteln.
Hälso- och sjukvår dssakkunnig a:

1938 års.............I S: 11

Högertrafikkommitté: 1939 års ... T K: 2

Högsta domstolen. Se Garnisonssjukhuset.

I.

Immateriella rättigheter. Se Auktorrättskommittén.

Inbetalning. Se Kronoutskylder och
Skattebetalning.

Indragning. Se Kyrka.

Industriella anläggningar. Se Försvarsväsendets
fabriker.

Industrikommission: statens .... II Fo: 7

Informationsstyrelse: statens .... II U: 1

J.

Jordbruk: utredning rörande jord -

brukets inriktande under försvårad

tillförsel och krig.........I Jo: 18

— utredning rörande upplysningsverksamhet
på jordbruks- och trädgårds området.

............I Jo: 24

Jordbrukets skuldsättning: 1940 års

utredning örn...........I Jo: 29

Jordbrukskasseutredningen.....I Jo: 19

Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
..............I Jo: 8

Jordbruksutredning: 1938 års ... I Jo: 1

Jorddelningslagen. Se Fastighetsbildningssakkunniga.

Järnväg: nämnden för behandling av
vid statsinlösen av enskild järnväg
uppkommande tvistefrågor örn järnvägsegendomens
värde m. m. ... I K: 11
Se även Personalkommission.

K.

Karolinska sjukhusets byggnadskommitté
........''......I E: 9

Kolnämnd: statens.........II Fo: 2

Kommunal lånepolitik: utredning av
frågan om principerna för den kommunala
lånepolitiken.......I Fi: 18

Kommunal samverkan: utredning rörande
...............I S: 12

Kommunalskatteberedningen .... I Fi: 8

Konkurs: utredning angående möjlighet
för konkursbo att avsluta av konkursgäldenär
påbörjat byggnadsföretag . I Ju: 19
Konsumtionsmjölk: utredning rörande

frågan örn prisbildningen å .... I Jo: 5

Kreditnämnden..........II Fi: 1

Krigsförsäkringsnämnd: statens . . II Fo: 6

Krig sskada: utredning för ersättning

av krigsskada å viss lösegendom . . I H: 6

Krigsskadeutredningen.......I H: 4

Krigsvinstbeskattmng: sakk. för fortsatt
beredning av krigsvinstbeskatt ningens

utformning........i Fi: 21

Krisrevision: statens........II Fi: 2

Kronojord: utredning av frågan örn
den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom.....1 Fi: 7

206

Riksdagsberättelsen.

Kronojord: utredning örn och verkställande
av plan för upplåtelse av tom -

ter å kronomark ovan odlingsgränsen

i Norrbottens län.........I Jo: 28

Kronoutskylder: utredning ang. åtgärder
för åstadkommande av en tidigare
inbetalning av........I Ni: 24

Se även Skattebetalning.

Kvinna. Se Behörighet.

Kyrka: utredning rörande indragning
och avlösning av vissa till kyrkor

utgående ersättningar m. m.....I E: 21

Kyrkohandbok: överarbetning av förslag
till revision av den svenska

kyrkohandboken.........I E: 14

Kyrkolagstiftning: flakk, för kodifiering
av gällande rätt på kyrkolagstiftningens
område........I Julli

L.

LadugårdsbyggnadssakJcunniga . . . I Jo: 15
Landsfiskalsaspirant: utredning rörande
landsfiskalsaspiranternas utbildning
............. I S: 23

Landsfiskal sreform: utredning av vissa
med landsfiskalsreformen sammanhängande
frågor.........I S: 24

Lantbrukets lärlingsfråga: utredning

rörande.............X Jo: 3

Lantbruksakademien: Undersöknin g
av frågor berörande lantbruksakademiens
nyttjanderätt till område å Djurgården
..............I Jo: 16

Lantförsvarets utbildning skommission
...............I Fö: 7

Lapputredning: utredning för verkställande
av överarbetning av 1930
års lapputrednings betänkande . . . I Jo: 22

Linnämnd: statens.........I Jo: 26

Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorrättskommittén.

Livförsäkringskommitté: 1939 års . I H: 15

Livsmedelskommission: statens ... II Fo: 8

Livsmedelslagstiftningssakkunniga .IS: 6

Luftföroreningar. Se Förorening av
vatten och luft.

Luftskydd. Se Stockholmsmuseernas
luftskydd.

Luftsky ddsinspektionen: utredning

rörande luftskyddsinspektionens arbetsuppgifter
och personalbehov . . I S: 15
Luftskyddslagstiftning: utredning

rörande revision av gällande .... I S: 20
Lunds universitet. Se Universitet.

Lyckeby åutredning en.......I Jo: 11

Lånepolitik. Se Kommunal lånepolitik.

Läkarutbildningen: utredning ang.

läkarutbildningens reformering ... I E: 13
Länsstyrelse: utredning rörande åtgärder
för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i fråga
örn länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt..........I S: 2

Lärlingsfråga. Se Lantbrukets lärlingsfråga.

Lösdrivare. Se Anstaltsvård.
Lösegendom. Se Krigsskada.

M.

Malmexport: utredning av frågan örn
malmexportens fördelning mellan

Luleå och Narvik.........

Markkommission: 1939 års.....

Medicinalstyrelsens materielnämnd.
Militär förvaltningstjänst: utredning
ang. den framtida organisationen av
den centrala militära förvaltningstjänsten
.............

Militära arvoden: utredning av frågan
örn reglering av vissa.....

Militära byqqnadsutredninqen:

1940 års . ...... ....

Militära socialvårdskommittén:

1940 års .............

Militära ändamål. Se Ersättning.
Motorfordon. Se Rattfylleri.
Musikaliska verk. Se Auktorrättskommittén.

N.

Norrlandsutredning: 1940 års . . .
Norrländska skogsproduktionsutred ningen

.............

Notarii publiciinstitutionen: utredning
rörande ...........

Näringsorganisationssakkunniga:

1936 års.............

Nöjesskatt: sakk. ang........

Nötkreaturstuberkulosutredningen .

O.

Ordningsstadgeutredningen . . . .
Ortnamnskommissionen......

P.

Patentutredning: 1938 års.....

Pensionering. Se Prästerskapets
familjepensionering.
Pensionsanstalt: utredning ang. statens
pensionsanstalts fondställning .
Pensionssakkunniga: 1938 års . . .
Personalkommission: 1938 års personalkommission
vid statensjärnvägar

Polisutredning: 1939 års......

Potatismjölsnämnd: statens . . . .
Prisbildning. Se Konsumtionsmjölk.

Priskontrollnämnd: statens.....

Prästerskape ts familjepensionering:

utredning rörande.........

Prästutbildningen: utredning rörande
ändring av gällande bestämmelser i
fråga örn.............

B.

Rattfylleri: utredning rörande ändrad
lagstiftning örn straff för framförande
i alkoholpåverkat tillstånd av motorfordon
och traktortåg......

I Fi: 12
I K: 4
I S: 2

I Fö: 11
I Fi: 17
I Fö: 9
I Fö: 10

I Jo: 27

I Jo: 4

I Ju: 26

I H: 1

I Fi: 6
I Jo: 23

I S: 13
I E: 8

I Ju: 14

i Fi: 10
I Fi: 13

I K: 10
I S: 14
I Jo: 7

I Fo: 10

I E: 17

I E: 20

I K: 3

Innehållsförteckning.

Allmänna berättelsen.

J ustitiedepartementet.............

Utrikesdepartementet.............

Försvarsdepartementet...........

Socialdepartementet.............

Kommunikationsdepartementet...........

Finansdepartementet..............

Ecklesiastikdepartementet............

J ordbruksdepartementet...........

Handelsdepartementet ............

Folkhushållningsdepartementet...........

Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).............

Utrikesdepartementet (U)

Försvarsdepartementet (Fö)..............

Socialdepartementet (S).............

Kommunikationsdepartementet (K) ...

Finansdepartementet (Fi)............

Ecklesiastikdepartementet (E)...........

Jordbruksdepartementet (Jo)..........

Handelsdepartementet (H)...........

Folkhushållningsdepartementet (Fo).........

II. De centrala krisorganen:

Utrikesdepartementet.............

Försvarsdepartementet............

Socialdepartementet..............

Kommunikationsdepartementet..........

Finansdepartementet...........

Folkhushållningsdepartementet.........

Sid.

1

1

2

2

5

10

10

10

11

11

12

26

26

35

56

72

82

103

121

133

135

136

137

142

143
145

Bil. A. Lotterimedel.............. jgg

Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....158

Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1940 . 194

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 196

Sakregister » > „ » » »

14

Hill. lill rikstl. grot. atil. ] sami.

Kiksdugshcrnttflscn.