om yad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sam (Framställning / redogörelse 1939:Rber)

BERÄTTELSE

om yad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sam

man träde sig tilldragit;

given Stockholms slott den 4 januari 1939.

Justitiedepartementet.

Rådhusrätterna i Arboga och Skänninge hava upphört från och med den
1 januari 1939 och städerna från och med samma dag i judiciellt avseende
förenats, Arboga med Västmanlands västra domsaga samt Åkerbo och Skinnskattebergs
tingslag, samt Skänninge med Mjölby domsaga. Vidare skall
enligt Kungl. Maj:ts beslut sistnämnda domsaga från och med den 1 januari
1939 benämnas Folkungabygdens domsaga.

Med hänsyn till ökat behov av utrymme för personer, vilka ådömts ungdomsfängelse,
hava provisoriska anstalter, avsedda för verkställighet av
sådant straff, inrättats vid den s. k. Hågakolonien å Hall och vid statens
ungdomshem å Långanäs, Kungl. Maj:t har vidare godkänt en mellan
fångvårdsstyrelsen och svenska diakonisällskapet träffad • verénskomnielse
angående omhändertagande å sällskapets anstalt å Viebäck av kvinnor, som
ådömts ungdomsfängelse och som ej skola förvaras å fångvårdsanstalt.

Utrikesdepartementet.

I egenskap av medlem av Nationernas förbunds råd under tiden 1936—
1939 har Sverige varit företrätt inom rådet vid dess etthundrade—etthundratredje
möten, vilka ägt rum i Genéve den 26 januari—den 2 februari, den
9—den 14 maj, den 9—den 19 september, resp. den 26—den 30 september
1938.

Kungl. Maj:t har den 21 juli 1938 utsett ombud för Sverige vid Nationernas
förbunds församlings nittonde ordinarie möte, som öppnats i Genéve den
12 och ajournerats den 30 september 1938.

Sverige har varit företrätt vid sammanträde under januari och februari
1938 med den kommitté, som tillsatts av Nationernas förbunds församling

Bill. till riksd. prof. 1939. 1 sami. 1

Rlksdagsberättelsen.

Riksdagsberättelsen.

för granskning av regeringarnas förslag rörande tillämpningen av förbundsaktens
grundsatser och därmed sammanhängande frågor.

En redogörelse för förhandlingarna vid Nationernas förbunds församlings
och råds möten samt vid nyssnämnda sammanträde utgives av trycket genom
utrikesdepartementets försorg.

Sverige har jämlikt Kungl. Majlis beslut den 29 augusti 1936 varit företrätt
i den internationella kommitté, som upprättats i London för övervakning
av efterlevnaden av 1936 års internationella deklaration om non-intervention
i Spanien.

Kungl. Majit har den 6 maj 1938 utsett ombud för Sverige vid internationella
arbetskonferensens tjugufjärde sammanträde, som ägt rum i Genéve den
2—den 22 juni 1938.

Kungl. Majit har den 20 maj, resp. den 21 juli 1938, i enlighet med en av
Amerikas Förenta Staters regering framförd inbjudan, utsett ombud i en
internationell kommitté för underlättandet av politiska flyktingars utvandring
från Tyskland inbegripet Österrike, vilken kommitté sammanträtt i
Evian den 6—den 15 juli samt i London den 3—den 4 augusti 1938.

Den 28 januari 1938 har beslut fattats angående Sveriges anslutning till
den i Genéve den 30 mars 1931 avslutade internationella konventionen angående
vägmärken.

Genom ministeriella noter växlade med Frankrike den 31 januari
1938 har överenskommelse träffats angående handelsförbindelserna.

Den 1 februari 1938 har i Athen undertecknats ett avtal med Grekland
angående handelsutbytet.

Den 11 februari 1938 har i Lima undertecknats en sjöfartstraktat
med Peru.

Genom ministeriella noter växlade med Estland den 18 februari 1938
har överenskommelse träffats angående införsel av kött från Estland
till Sverige.

Det i Stockholm den 5 november 1937 undertecknade vänskaps-, handels-
och sjöfartsavtalet med Siam har den 25 februari 1938
av Kungl. Majit ratificerats.

Den i Genéve den 2 oktober 1937 avslutade internationella deklarationen
rörande historieundervisningen (revision av skolböcker)
har den 25 februari 1938 för Sveriges del undertecknats.

Den 12 mars 1938 har beslut fattats angående Sveriges anslutning till den i
Genéve den 23 september 1936 avslutade internationella konventionen angående
rundradions användning i fredens intresse.

Genom ministeriella noter växlade med Turkiet den 18 mars 1938 har
överenskommits om viss ändring i den vid protokollet rörande handelsoch
betalningsförbindelserna den 31 december 1937 fogade kontingentlistan.

Det i Stockholm den 8 september 1937 undertecknade avtalet med Island
för undvikande av dubbelbeskattning beräffande inkomst
och förmögenhet har den 24 mars 1938 av Kungl. Majit ratificerats.

Utrikesdepartementet.

Genom ministeriella noter växlade med Amerikas Förenta Stater
den 31 mars 1938 har överenskommelse träffats angående befrielse från
skatt å inkomst, härrörande från rederirörelse.

Den 20 april 1938 har i Oslo undertecknats en överenskommelse med
Norge rörande uppförande och underhåll av landsvägsbro mellan
Sverige och Norge över Svinesund, överenskommelsen har den 3
juni 1938 av Kungl. Maj:t ratificerats.

Sedan överenskommelse den 13 september 1937 träffats med Polen
angående ömsesidighet i fråga om arbetslöshetsförsäkring, har
genom ministeriella noter den 24 april 1938 tidpunkten bestämts för överenskommelsens
ikraftträdande.

Den 11 maj 1938 har i Oslo undertecknats en deklaration med Belgien,
Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna och Norge
angående ekonomiskt samarbete.

Den 27 maj 1938 har i Stockholm undertecknats en deklaration med Danmark,
Finland, Island och Norge angående likartade neutralitetsbestämmelser.

Den 10 juni 1938 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse med
Danmark angående samarbete för bekämpande av mul- och
klövsjukan.

Den i Genéve den 27 april 1932 undertecknade internationella konventionen
angående skydd för arbetare mot olycksfall vid lastning
och lossning av fartyg har den 10 juni 1938 av Kungl. Majit
ratificerats.

Den i Bryssel den 25 augusti 1924 undertecknade internationella konventionen
rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser
i fråga om begränsningen av ansvarigheten för
ägare av fartyg, som användas till fart i öppen sjö,
har den 17 juni 1938 av Kungl. Majit ratificerats.

Den 17 juni 1938 har beslut fattats angående Sveriges anslutning till den
i Bryssel den 25 augusti 1924 avslutade internationella konventionen rörande
fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i
fråga om konos semen t.

De i Bryssel den 10 april 1926 undertecknade internationella konventionerna
rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser
i fråga om sjöpanträtt och fartygs hypotek samt rörande
fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i
fråga örn statsfartygs fri- och rättigheter ävensom det i
Bryssel den 24 maj 1934 undertecknade tilläggsprotokollet till sistnämnda
konvention hava den 17 juni 1938 av Kungl. Majit ratificerats.

Den i Haag den 12 april 1933 undertecknade internationella häl sovä
rdskonventionen beträffande luftfarten har den 26 september
1938 av Kungl. Majit ralificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Lettland den 26 och den 29
september 1938 och en i Stockholm den 28 oktober 1938 undertecknad deklaration
har c 1 e a r i n g-avtalet den 26 mars 1935 uppsagts.

Riksdagsberättelsen.

Den 10 oktober 1938 har i Washington undertecknats en konvention med
Amerik as Förenta Stater för undvikande av dubbelbeskattning.

Den 11 november 1938 har i Quito undertecknats ett s j ö f a r t s a v t a 1
med Ecuador.

Den 21 december 1938 har i London undertecknats ett avtal med Danmark,
Finland, Norge samt Storbritannien och Nordirland
angående begränsning av rustningar till sjöss.

Genom ministeriella noter växlade med Danmark och Norge den 30
december 1938 har överenskommelse träffats angående tillämpning av bestämmelserna
i 122 och 171 §§ sjölagen m. m.

Försvarsdepartementet.

Under år 1938 hava vissa av de av 1936 års försvarsbeslut betingade förändringarna
i försvarsorganisationen genomförts. Sålunda har, bland annat,
den 26 september utfärdats instruktion för överbefälhavaren för rikets försvarskrafter,
varjämte åtgärder vidtagits för Stockholms garnisons utflyttande
till Järvafältet och för uppförande av nybyggnader i Linköping för Östgöta
luftvärnsregemente. Vidare har upprättandet av Gotlands kustartilleriförsvar
och Gotlands kustartillerikår påbörjats. Svea flygflottilj har under
året uppsatts, varjämte i Såtenäs och Karlsborg påbörjats iordningställande
av förläggningar för en medeltung respektive en lätt bombflottilj.

Under år 1938 hava för armén slutförts, bland andra, följande byggnadsarbeten:
utbyggande av krigstelefonnäten inom Bodens fästning och befästningarna
vid Tingstäde, uppförande av manskaps- och förrådsbyggnader samt
uppvärmningsanläggningar m. m. vid vissa truppförband och skolor, nybyggnad
av sjukhus vid Wendes artilleriregemente, uppförande av byggnader för
försvarsväsendets kemiska anstalt ävensom anordnande av luftbevakningscentraler.
Därjämte äro, bland andra, följande byggnadsarbeten under utförande,
nämligen: uppförande av kasernanläggning vid Norrlands artilleriregemente
och tyganstalt för Gotlands artillerikår, uppförande av mässbyggnad
vid Norrbottens regemente, nybyggnad av manskaps- och förrådsbyggnader,
garage samt uppvärmningsanläggningar m. m. vid vissa truppförband
och skolor, nybyggnad vid militärsjukhuset i Eksjö och uppförande av sjukpaviljonger
vid Wendes artilleriregemente och infanteriskjutskolan, utökning
av garnisonssjukhuset å Visborgs slätt ävensom vissa anordningar för förbättrade
förläggningsförhållanden å Järvafältet.

Vid marinen hava under året undervattensbåten Sjölejonet samt minsveparna
nr 1 och 2 efter slutförda prov tillförts flottan.

Jagaren Malmö samt undervattensbåtarna Sjöbjörnen och Sjöhunden hava
sjösatts.

Undervattensbåten Sjöbjörnen kommer att undergå leveransprov under den
närmaste tiden.

Socialdepartementet.

Moderniseringen av pansarskeppet Gustaf V har avslutats och fartyget har
åter ingått i kustflottan. Ombyggnad av pansarskeppet Oscar II fortgår.

Byggandet av följande fartyg fortgår, nämligen, förutom de förut nämnda
sjösatta fartygen, jagarna Karlskrona, minsveparna Arholma och Landsort
samt en minutläggare för Vaxholms fästning.

Fyra motortorpedbåtar hava beställts från utlandet.

Tillverkningen av nytt framdrivningsmaskineri för minkryssaren Clas
Fleming fortgår.

Befästningsarbeten i Stockholms och Karlskrona skärgårdar samt å Gotland
fortgå. Det nya kasernetablissementet vid Fårösund har i det närmaste färdigställts.

Utarbetandet av ritningar till pansarskepp, till ny typ av undervattensbåt
och till depåfartyg för undervattensbåtar fortgår.

Under året hava genom sjökarteverket triangel- och sjömätningar utförts
inom Stockholms, Göteborgs och Bohus, Kalmar, Gotlands och Norrbottens
län. Tre nya sjökort och en jordmagnetisk publikation hava utgivits.

Vid flygvapnet har ny flygmateriel tillförts flygförbanden i planerad omfattning.
Tillverkning av ytterligare materiel pågår vid inhemska flygverkstäder.
Den extra materielanskaffning, som beslöts av 1938 års riksdag för
försvarsberedskapens stärkande, har i full utsträckning igångsatts. Nybyggnadsverksamheten
vid flygflottiljerna och de centrala tygverkstäderna har
genomförts i huvudsak planenligt. Ett 30-tal nya byggnader har sålunda
tillkommit. Ett stort antal äldre byggnader har iståndsatts. Arbeten pågå
med ytterligare ett 30-tal nybyggnader samt vissa flygfält.

Socialdepartementet.

Kungl. Maj:t har under tiden från och med den 1 december 1937 till och
med den 30 november 1938 förordnat:

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom vissa intill Heby municipalsamhälle gränsande områden i Västerlövsta
socken samt ett invid Johannelunds municipalsamhälle beläget område
i Degerfors socken;

att ordningsstadgan för rikets städer och brandstadgans föreskrifter rörande
stad skola gälla inom Charlottenbergs och Årjängs municipalsamhällen;

att stadsplanelagens och byggnadsstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom Eds municipalsamhälle;

att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom Ulebergshamns
municipalsamhälle;

att brandstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom Ljungbyhcds
municipalsamhälle; samt

att ordningsstadgan för rikets städer skall gälla inom Kils och Sävedalens
municipalsamhällen.

Riksdag sberättelsen.

Under år 1938 intill utgången av oktober månad lia vid samtliga offentliga
arbetsförmedlings anstalter gjorts 746,545 ansökningar örn arbete,
anmälts 403,551 lediga platser samt förmedlats 299,518 arbetsanställningar.

Den offentliga arbetsförmedlingens rapporter rörande verksamheten under
året ge vid handen, att läget på den svenska arbetsmarknaden alltjämt
kan karakteriseras såsom tillfredsställande, och trots den åtstramningstendens,
som kunnat förmärkas inom vissa exportindustrier, har den industriella
sysselsättningen till övervägande del varit god, speciellt i fråga örn företag,
arbetande på hemmamarknaden. Å jordbrukets arbetsmarknad föreligger
alltjämt behov av kompetent ladugårdspersonal. Efterfrågan på arbetskraft
till sommar- och skördearbeten har däremot i stort sett kunnat
tillgodoses. Skogsavverkningarna ha under såväl sommaren som hösten bedrivits
i mindre utsträckning än föregående år, och skogsarbetarna lia därför
haft svårare att få full sysselsättning men ha uppenbarligen inom vissa delar
av landet sökt sig över till jordbruket. Inom trävaru- och massaindustrin ha
produktionsbegränsningar vidtagits, vilket medfört permitteringar vid en del
hithörande industrianläggningar. Metall- och maskinindustrin har däremot
haft relativt jämn sysselsättning, och behovet av kvalificerade yrkesmän har
alltjämt ej helt kunnat tillgodoses. I den mån minskad arbetstillgång i hithörande
fack förelegat, har detta närmast lett till reducering av icke yrkesutbildad
arbetskraft. Textilindustrin har likaledes tidvis fått tillgripa vissa
inskränkningar i driften. Inom byggnadsindustrin har arbetstillgången varit
mycket god, och man räknar jämväl med en fortsatt gynnsam utveckling.
Även om man kunnat skönja en viss avmattning inom näringslivet under sensommaren,
ha emellertid höstmånaderna uppvisat en flerstädes ökad livaktighet,
och inom stora delar av näringslivet synes man vara benägen betrakta
den inträdda nedgången såsom varande av tillfällig natur utan mera avgörande
inflytande på konjunkturförloppet.

Antalet erkända arbetslöshetskassor, som varit i verksamhet
under året, uppgår till 13 med i runt tal 180,000 medlemmar.

Omorganisationen av skyddshem svärdén har under år 1938 fortskridit.
Sålunda har staten med äganderätt övertagit sex skyddshem och arrenderat
tio. Avtal har jämväl träffats med ideella föreningar och stiftelser
rörande driften av tretton hem. Städerna Stockholm och Göteborg lia för
sitt behov drivit egna skyddshem. Det omfattande byggnadsprogrammet,
vars genomförande är förutsättning för differentieringen av skyddshemsklientelet,
har under året till icke ringa del förverkligats. Arbeten ha pågått vid
de statliga hemmen Långanäs, Ljungaskog, Sonestorp, Forsane, Sundbo och
Johannisberg. Uppförandet av statens nya skyddshem vid Troxhammar samt
i Vänersborg och Sollefteå har i del närmaste avslutats. Vid de icke statliga
skyddshemmen Sjötorp, Bistaborg och Hornö lia ombyggnadsarbeten likaledes
pågått under året.

Inom den organiserade alkoholistvården voro vid årets
början verksamma nio allmänna och tre enskilda alkoholistanstalter med

Socialdepartementet.

ett sammanlagt vårdplatsantal av 782, varav 41 för kvinnor. Under året
har en anstalt tillkommit, nämligen alkoholistanstalten Holmforshemmet,
belägen vid Holmfors i Norrbottens län, vilken anstalt av Kungl. Maj:t den
10 juni 1938 erkänts som allmän alkoholistanstalt från och med den 1 juli
1938. Ifrågavarande anstalt förfogade den 1 december 1938 över 27 vårdplatser.
Vidare har förutvarande enskilda alkoholistanstalten Mälargården
av Kungl. Maj:t genom beslut den 6 oktober 1938 erkänts som allmän alkoholistanstalt
från och med den 16 oktober 1938. Den 1 december 1938 voro
alltså verksamma 11 allmänna alkoholistanstalter — varav 3 statliga och
8 s. k. erkända anstalter — och 2 enskilda sådana anstalter med ett
sammanlagt vårdplatsantal av 818, varav 51 för kvinnor. Under tiden
den 1 januari—den 30 november 1938 ha å samtliga anstalter intagits tillhopa
937 personer — varav 530 tvångsinternerade — och utskrivits 794
personer. Den 1 december 1938 voro sammanlagt 1,194 personer inskrivna
å anstalterna, av vilka dock 385 voro frånvarande på grund av försökspermission
eller annan anledning. Vid samma tidpunkt uppgick antalet farliga
alkoholister och kvarhållna recidivister till 236. Under tiden den
1 januari—den 30 november 1938 ha meddelats 128 beslut i ärenden angående
kvarhållande enligt 37 § alkoholistlagen i ytterligare intill två år
av farliga alkoholister eller recidivister, i 92 fall om överflyttning till annan
alkoholistanstalt — varav 32 fall till Svartsjö eller Landskronaanstalterna
— och i 62 fall om direkt intagning å någon av dessa båda anstalter.

Under tiden den 1 januari—den 30 november 1938 ha 19,657 ansökningar
örn uppehålls- och arbetstillstånd beviljats, medan 985 lämnats
utan bifall. Motsvarande siffror för uppeliållsviseringar utgöra respektive
3,139 och 42. Vad angår de inreseviseringar, som av utrikesdepartementet
underställas socialstyrelsen för yttrande, ha 1,139 tillstyxkts
och 805 avstyrkts. Antalet behandlade ansökningar utgör sålunda 25,767. Ansökningarnas
antal har under hela året oavlåtligt stegrats, vilket näimast
sammanhänger med den politiska utvecklingen i Mellaneuropa. Antalet ärenden,
som under tiden den 1 januari—den 30 november 1938 underställts
utlänningsnämnden, utgjorde 217.

Förutom de i slutet av år 1937 inrättade provinsialläkardistrikten,
nämligen Njurunda, Svedala och Mönsteras (Stranda) distrikt hava följande
fyra nya distrikt inrättats: Lenhovda, Götene, Glava och Lilla Edets
distrikt. Därjämte har Kosta distrikt ändrats till Lessebo distrikt med något
ändrad omfattning och Söderköpings stad har genom beslut den 28 januari
1938 ingått i Söderköpings provinsialläkardistrikt.

Statsbidrag för uppförande av provinsialläkarbostad har beviljats för dylik
bostad i Stensele distrikt och i Julita distrikt.

Kungl. Majit har den 13 maj 1938 utfärdat ny stadga för barnmorskeundervisningen.

Medicinalstyrelsen bar vidare den 28 september 1938 utfärdat råd och anvisningar
rörande den förebyggande mödra- och barnavården.

Inrättande av nya lasarettsläkartjänster har av Kungl. Majit medgivits vid
lasaretten i Växjö, Eskilstuna, Västervik och Gävle.

Riksdag sberåttelsen.

Ett nytt lasarett har öppnats i Hässleholm.

Beslut hava fattats om förändring av apoteken i Österbymo och Stegeborg
till filialapotek, örn nyanläggning av ett apotek med namnet Vipan i Malmö
och av ett filialapotek i Oxelösund. Filialapoteket i Älvängen har förändrats
till apotek.

Läkemedelsförsörjningen å sjukvårdsinrättningarna har reglerats genom
Kungl. Maj :ts kungörelse den 8 april 1938 angående läkemedelsförsörjningen
å sjukvårdsinrättningarna i riket m. m. samt medicinalstyrelsens kungörelse
den 4 maj 1938 med särskilda föreskrifter angående läkemedelsförsörjningen
å sjukvårdsinrättningarna i riket.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna hava under år 1938 ökats i antal med
55 till 4,105. — Antalet postgirokonton har under året ökats från
96,794 till omkring 108,300.

Postverket har under året upptagit två nya verksamhetsgrenar. Sålunda
bedriver postsparbanken från och med den 1 juli 1938 s. k. planmässig
sparverksamhet. Vidare har generalpoststyrelsen enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande med postförvaltningarna i Danmark, Finland, Island och
Norge träffat avtal om utväxling från och med den 1 september 1938 av
postresekreditiv.

Postbefordran med dagflygmaskiner har under år 1938 utförts
i större utsträckning än under år 1937. Sålunda har postbefordran fullgjorts
dels å en nyinrättad linje från Stockholm till Paris, vilken varit i
verksamhet under tiden 1 juni—31 augusti, dels å en linje Göteborg—Köpenhamn
under tiden 1 juni—1 oktober. Dagflygningarna Stockholm—London,
Stockholm—Berlin och Malmö—Paris, vilka under år 1937 ägde rum under
resp. 10, 9 och 9 manader, hava pågått hela året. Nattpostflygningarna
å linjen Stockholm—Malmö—Hannover hava liksom under år 1937 uppehållits
hela året. Antalet turer i veckan har emellertid sedan den 27 mars
ökats från fem till sex.

Till statens intressekontor voro vid 1938 års utgång anslutna
omkr. 44,000 kontoinnehavare, varav c:a 16,600 befattningshavare och f. d.
befattningshavare i statens tjänst. Under året hava av kontoinnehavarna
verkställts sammanlagt omkring 775,000 inbetalningar å tillhopa c:a
30,200,000 kronor, varjämte för deras räkning gjorts omkring 525,000 utbetalningar
å i runt tal 29,800,000 kronor.

Bildtelegrafförbindelse har under år 1938 öppnats med Polen. —
Rikskabelanläggningarna Stockholm—Norrtälje och Sundsvall—
Östersund hava under år 1938 färdigställts. Dessutom har rikskabeln Krylbo
—örebro utlagts under året. — Under år 1938 har en svensk-finsk
telefonkabel nedlagts mellan Norrtälje och Mariehamn. — Telefon -

Kommunikationsdepartementet.

förbindelse har under år 1938 öppnats med Haiti. — Automatiseringen
av Stockholms inre telefonnät har under år 1938 avslutats genom
överförande av Norrstationen och namnanropsstationen till automatisk drift.
— Antalet telefonstationer, central-, växel- och fristående samtalsstationer,
har under år 1938 ökats från 6,393 till omkring 6,575. — Antalet
telefonapparater har under år 1938 ökats från 724,595 till omkring
786,500 eller med omkring 62,000, vilket är den största ökning, som något
år förekommit i telegrafverkets telefonnät. — Från och med den 1 januari
1938 har företagits en omreglering av abonnemangsavgifterna för
huvudabonnemang. — Från och med den 1 juli 1938 hava sänkta
avgifter trätt i kraft för inländska rikssamtal å avstånd överstigande
630 kilometer. — Nedsättningar i avgifterna för telefonsamtal
med de flesta europeiska länder trädde i kraft den 1 januari 1938. Under
år 1938 hava därjämte nedsättningar i samtalsavgifterna kommit till stånd
å ytterligare flera europeiska samt å vissa utomeuropeiska telefonförbindelser.
— I samarbete med kungl, automobilklubben, motormännens riksförbund
och svenska röda korset hava under år 1938 på en försökssträcka av
cirka 300 kilometer anordnats ett antal s. k. hjälptelefoner, vilka äro
i första hand avsedda att av den vägtrafikerande allmänheten anlitas för tillkallande
av hjälp i trängande fall. — Den nya rundradiostationen
i Luleå har under år 1938 tagits i bruk. — Antalet radiolicenser har
under år 1938 ökats från 1,074,473 till omkring 1,200,000. —

Telegrafstyrelsen har under år 1938 varit representerad vid följande
internationella konferenser: en internationell telegraf- och telefonkonferens
samt en internationell radiotelegrafkonferens i Kairo den 1 februari—den 8
april, den internationella rådgivande telefonkommitténs tolvte plenarsammanträde
i Kairo den 4 och den 5 februari, den internationella rådgivande telegrafkommitténs
rapportörskommissions för starkströmsstörningar å telegrafförbindelser
sammanträde i Oslo den 13—den 15 juni, den internationella
rådgivande telefonkommitténs tekniska rapportörskommissioners sammanträde
i Oslo den 16 juni—den 2 juli, den tredje världskonferensen av radiotelegrafiska
experter för lufttrafik i Paris den 2—den 5 november, den internationella
rundradiounionens tekniska kommissions sammanträde i Bryssel
den 7—den 19 november, en nordisk telegraf konferens i Köpenhamn den
19 november, en internationell konferens i Haag den 21—den 23 november
för revision av vissa regionala avtal beträffande fartyg, utrustade med radiotelefonistationer
av ringa effekt, samt en under den internationella rådgivande
telefonkommitténs tekniska rapportörskommissioner sorterande kommittés
sammanträde i London den 5—den 17 december.

Slaten har förvärvat aktiemajoriteten i följande enskilda järnvägar,
nämligen: Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag, Hälsingborg—

Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag, Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag,
Landskrona—Lund—Trelleborgs järnvägsaktiebolag, Kalmar nya järnvägsaktiebolag
och Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag. Dessa företag

Riksdagsberättelsen.

hava jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande av järnvägsstyrelsen ställts under
gemensam förvaltning av en förvaltningschef, vilken därefter utsetts till verkställande
direktör i samtliga bolagen.

Arbetet med elektrifieringen av linjerna Änge—Långsele, Bräcke—
Östersund samt Göteborg—Uddevalla hava fortgått, och den elektriska driften
beräknas kunna upptagas på dessa linjer den 1 maj 1939.

Antalet elektriska lok har ökats med 23 stycken.

Vid Trollhättans kraftstation hava anläggningsarbeten för en
ny maskinstation (Hojumstationen) påbörjats, varjämte i den äldre maskinstationen
(Olidestationen) ett maskinaggregat ombyggts till ökad effekt. —
Vänerns reglering har, enligt av vederbörande vattendomstol meddelat
tillstånd, tagits i bruk provisoriskt den 1 maj och fullständigt den 1 oktober
1938. — För anläggning av en ny kraftstation vid Torpshammar
hava förberedande arbeten påbörjats. — I Sillre kraftstation
har ett andra maskinaggregat installerats. — Anläggningsarbetena
för Stadsforsens kraftstation hava fortskridit så långt, att turbinmontaget
påbörjats. — Vid Porjus kraftstation har arbetet med den
andra avloppstunneln fullbordats, varjämte två maskinaggregat ombyggts
till ökad effekt. — Arbetena med Suorvadammens påbyggnad
hava fortgått enligt uppgjord plan. — Distributionsanläggningarn
a vid statens kraftverk hava förstärkts och utsträckts till vissa nya områden.
Arbetet med den nya stamlinjen Porjus—Västerås har fortskridit så
långt, att utöver den tidigare färdiga sträckan Porjus—Stadsforsen även
sträckorna Stadsforsen—Ånge och Horndal—Västerås färdigställts och tagits
i drift. Den 3 april 1938 påbörjades kraftöverföring från Änge till Västerås
genom transitering mellan Änge och Horndal över den Krångede aktiebolag
tillhöriga kraftledningen mellan sistnämnda platser. Därigenom har samköming
mellan statens samtliga kraftverk åstadkommits och kraftöverföringen
från norrlandsblocket till centralblocket blivit inledd.

De nyanlagda vägar, som år 1938 färdigställts under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
centrala uppsikt, och vilka utförts med statsbidrag i
vanlig ordning, uppgå till en sammanlagd längd av 525 km. Kostnaden för
dessa nyanläggningar utgör sammanlagt 9.5 miljoner kronor. — Omläggningar
och förbättringar av landsbygdens vägar hava, i den mån
de utförts med ordinarie anslag, under året färdigställts på en våglängd av
625 km och för en sammanlagd kostnad av 26 miljoner kronor. — De
permanenta och halvpermanenta beläggningarna på landsbygdens
vägar hava under året ökats med 500 km från omkring 2,900 km
till omkring 3,400 km. — Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under
året utfärdat normalbestämmelser för vägbyggnad med tillhörande normalsektioner
samt anvisningar örn åtgärder till förhindrande av tjälskador å
väg.

497 i arbetsplaner ingående broförslag hava granskats och godkänts.
Arbetsritningar hava godkänts för sammanlagt 263 broföretag. Där -

Kommunikationsdepartementet.

jämte hava godkänts entreprenörer för 201 broarbeten med en entreprenadsumma
av tillhopa 10,102,455 kronor.

Antalet fullbordade hamn- och farledsarbeten, vilka utförts genom
styrelsens försorg eller under dess kontroll, utgör 28 respektive 8.

På bansträckorna Göteborg—Åmål av Bergslagernas järnväg, Mellerud—
Riksgränsen av Dalslands järnväg samt Roslagsnäsby—Vallentuna och
Roslagsnäsby—österskär av Stockholm—Roslagens järnvägar pågå e 1 e k trifieringsarbeten.
Ur lånefonden för inköp av motorvagnar
nr. m. hava utbetalats 438,280 kronor.

Från och med den 1 juli 1938 har förvaltningen av Bulltofta flygplats
övertagits av styrelsen. Arbeten med belysningsanläggningarna för
luftfartslederna hava pågått under året.

För söksutredningen rörande lastbilstrafikens omfattning har
slutförts samt resultatet av 1936 års trafikräkning framlagts.

Av de större byggnadsarbeten, som handhavas av byggnadsstyrelsen,
hava under år 1938 fullbordats: telefonstationsbyggnader i
Aspudden och Råsunda, post- och telefonstationsbyggnad i Boden, posthusbyggnad
i kvarteret Hemmet, nytt kulissmagasin för kungl, operan och anordnande
av skyddsrum i kvarteret Mercurius i Stockholm, garagebyggnad för
telegrafverket i Östersund och överdragsstationer i Krylbo och Erikslund,
tillbyggnad av telegrafhusen i Norrköping och Hälsingborg samt av landsstatshusen
i Falun och Härnösand, nya bostadshus vid statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö, ny- och ombyggnadsarbeten för växtskyddsanstalterna
vid Bergshamra och Alnarp, ombyggnadsarbeten vid Restads sjukhus
vid Vänersborg, reningsverk för Mariebergs sjukhus i Kristinehamn samt ny
ladugårdsbyggnad vid lantbrukshögskolan å Ultuna.

Dessutom hava under året slutförts: ändrings- och moderniseringsarbeten
inom fastigheten Storkyrkobrinken 2—4 i kvarteret Neptunus större, ändringsarbeten
för lantbruksstyrelsens räkning inom fastigheten nr 6 i kvarteret
Rosenbad i Stockholm, restaurering av fasaderna å byggnaderna vid
institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, nya sanitära installationer
inom veterinärhögskolans byggnader vid Experimentalfältet, tillbyggnad
vid småskoleseminariet i Lycksele, omläggning och modernisering av
värme- och sanitetsanläggningarna inom folkskoleseminariet i Luleå, moderniseringsarbeten
inom länsresidenset i Vänersborg samt reparation och
restaurering av vissa kulturhistoriskt märkliga anläggningar, såsom stängselmuren
omkring Gävle slott och portalen till landsstatshuset i Göteborg.

Av tidigare påbörjade byggnadsarbeten hava under år 1938 pågått
bland andra: nybyggnadsarbeten för statens historiska museum och för
väginstitut, örn- och tillbyggnadsarbeten vid generaltullstyrelsens ämbetsbyggnad
i kvarteret Argus, anordnande av skyddsrum och arkiv m. m. i
patent- och registreringsverkets byggnad i Stockholm, ny- och ombyggnadsarbeten
för Ulleråkers sjukhus vid Uppsala, tillbyggnadsarbeten vid statens
alkoholistanstalt å Venngarn samt restaurerings- och konserveringsarbeten
vid Bohus slottsruin samt å Kalmar och Läckö slott.

Riksdagsberättelsen.

Under året hava följande byggnadsarbeten påbörjats: nya värme-och
ventilationsanläggningar m. m. inom operabyggnaden, tillbyggnad av postverkets
byggnad för postgirot i kvarteret Blåmannen i Stockholm, nytt landsstatshus
i Gävle, nya telefonstationsbyggnader i Södertälje, Skellefteå oell
Tranered, post- och telegrafbyggnader i Djursholm, på Hisingen i Göteborg
samt i Bollnäs, överdragsstation i Riddarhyttan, ombyggnad av köks- och
tvättbyggnader vid S:t Gertruds sjukhus i Västervik, ombyggnad av tvättinrättningen
vid Frösö sjukhus, nybyggnadsarbeten vid Sidsjö sjukhus vid
Sundsvall, ny institutionsbyggnad för trädgårdsodling m. m. samt ombyggnad
av gamla mejeriet vid Alnarp, ny institutionsbyggnad vid lantbrukshögskolan
samt ombyggnad av universitetshuset i Uppsala.

Bland större utredningsarbeten, som under år 1938 pågått inom
byggnadsstyrelsen, märkas: fullföljande av föregående års utredningar rörande
byggnadsplaner för gymnastiska centralinstitutet, för Uppsala och
Lunds universitet, beträffande det sistnämnda i samband med fråga örn
utbyggnad av Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar, rörande örn- och tillbyggnader
vid veterinärhögskolan och nybyggnader vid Karolinska medikokirurgiska
institutet, nybyggnader för militära institutioner och högskolor
samt för domänstyrelsen, riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen.
Därjämte har utredning igångsatts rörande det statliga lokalbehovet i Stockholm
och undersökning verkställts i anledning av ifrågasatt utvidgning av
samtliga länsstyrelsers tjänstelokaler i samband med omläggning av uppbördsväsendet.

Finansdepartementet.

Under år 1938 hava förts förhandlingar bl. a. med Norge och Amerikas
Förenta Stater angående avtal för undvikande av dubbelbeskattning m. m.

Kungl. Maj:t härunder år 1938 meddelat förlängd oktroj under visst villkor
intill utgången av år 1948 för aktiebolaget Bohusbanken och aktiebolaget
Borås bank.

Antalet i verksamhet varande banker, vilket vid 1937 års utgång utgjorde
28, är vid slutet av år 1938 oförändrat.

Ecklesiastikdepartementet.

Under året hava fastställts löneregleringar i omkring 200 pastorat.

Ritningar hava fastställts till byggnad för svenska institutet i Rom.

Särskilda bestämmelser hava meddelats för anordnandet av statens aftonskola
för real- och studentexamen vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen
i Stockholm. Västra realskolan i Göteborg har ombildats till högre
allmänt läroverk, benämnt högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.
Vidare har beslutats, att kommunala mellanskolan i Ljusdal skall successivt
ombildas till fyraårig samrealskola. Härjämte har medgivits, att vid envar

Jordbruksdepartementet.

av samrealskolorna i Ulricehamn, Hallsberg, Arboga och Oskarshamn finge
successivt anordnas en handelslinje såsom i realskolan inbyggd praktisk utbildningslinje,
omfattande realskolans två högsta klasser.

J ordbruksdepartementet.

Nederbörden har för riket i dess helhet överstigit normalvärdet med 20 procent.
Årets skörd betecknas såsom god. Brödsädespriserna, som, då den nya
skörden började föras i marknaden, voro tämligen höga, bland annat på
grund av det då spända utrikespolitiska läget, hava sedermera gått tillbaka.
Utförseln av smör har under årets nio första månader utgjort 24.0 miljoner
kilogram mot 18.3 miljoner kilogram under motsvarande tid föregående år.
Priset vid export har särskilt under sommarmånaderna varit sämre än föregående
år. Partipriset inom Sverige har genom statsmakternas regleringsåtgärder
legat över världsmarknadsnivån. Mjölkavgiften har från och med
maj månad höjts från 1 öre till 1.5 öre samt från och med den 1 juli till
2 öre per kilogram. Utförseln av fläsk har varit oförändrad. Utförseln av
levande svin, som föregående år var exceptionellt stor, har däremot minskat
något på grund av nedgång i den inhemska produktionen. Fläskproduktionen
torde inom ett halvår åter komma att ökas. Utförseln av ägg uppgick under
januari—september till 74.8 miljoner stycken mot 62.0 miljoner stycken under
samma tid föregående år. Genom det statliga stödet åt äggexporten hava
priserna inom landet, som i stort sett varit oförändrade, kunnat hållas över
världsmarknadsprisnivån, vilken senare samtidigt undergått någon höjning.

Sillfisket på västkusten har särskilt under årets senare del varit mindre
givande än under år 1937. Priserna på sillen hava varit tillfredsställande.
Sillfisket vid Island bedrevs i något större omfattning än året förut. Däri
deltogo 27 kuttrar, som fiskade med drivgarn, och en större expedition, som
använde snörpvad. Resultatet torde kunna betecknas som gott. Strömmingsfisket
har varit ojämnt, men totalfångsten torde snarast kunna betecknas
såsom medelmåttig. Det svenska fisket i Nordsjön har bedrivits i något ökad
omfattning och med i stort sett tillfredsställande resultat. Storsjöfisket gav
något mindre fångster än året förut. Ålfisket gav särskilt under senare delen
av säsongen goda fångster. Älpriserna voro i jämförelse med de närmast
föregående åren goda, men ålfiskarna hava, särskilt på sydkusten, lidit svåra
förluster genom stormskador å fiskredskapen. Laxfisket har varit något
mindre givande än under föregående år, men priserna hava varit goda. Sötvattensfisket
Inar i stort sett varit medelgott med över större delen av landet
tillfredsställande priser.

Den mot slutet av förra året inträdda stagnationen i avsättningen för skogsprodukter
har under större delen av året gjort sig starkt kännbar med sjunkande
priser för såväl skogsbrukets som skogsindustriens produkter. Under
årets sista månader synes emellertid den sjunkande tendensen a sågtimmer
hava upphört, medan däremot behovet av cellulosavcd och träkolsved alltjämt
är starkt J>egränsat med åtföljande svagt prisläge för dessa virkesslag.

Riksdaqsberättelsen.

Sedan senaste redogörelse avgavs, har för bildande av nya eller utvidgande
av förut befintliga kronoparker inköp avslutats beträffande 1,730.29 hektar
mark för en köpeskilling av 121,360 kronor. Dessutom hava samtliga Kalix
Träindustriaktiebolag i likvidation tillhöriga, i Nederkalix kommun belägna
fastigheter jämte därå befintliga fabriksanläggningar samt av bolaget därstädes
driven rörelse, lager m. m. förvärvats med tillträde den 1 december
1937 för en köpeskilling av 3,400,000 kronor.

För värnpliktiga, som erhållit tillstånd att i stället för värnpliktstjänstgöring
utföra civilt arbete för statens räkning, har domänstyrelsen under året i likhet
med föregående år anordnat skogsarbeten inom Hunnebergs, Gästriklands
och Hamra revir, varjämte dikningsarbeten anordnats för dylika värnpliktiga
inom Fredrika revir. Till tjänstgöring inom nämnda fyra revir hava under
året varit inkallade 194 värnpliktiga. Reservarbeten hava under året bedrivits
vid en arbetsplats intill den 1 november med en arbetsstyrka av i medeltal
39 man, som utfört i runt tal 7,500 dagsverken.

För utlämnande av egnahemslån hava stått till förfogande omkring 22 miljoner
kronor. Den 1 januari 1938 utgjorde kapitalskulden till egnahemslånefonden
244 miljoner kronor. I arbetarsmåbruksverksamheten hava deltagit
322 kommuner. Arbetarsmåbruksstatslån hava under år 1938 beviljats kommunerna
å nära 6 miljoner kronor.

Med utgången av år 1938 upphör centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet, därvid ledningen av den statliga försöksverksamheten på
jordbrukets och husdjursskötsel^ områden övertages av lantbrukshögskolan.

Handelsdepartementet.

Under 1938 hava radiofyrar anordnats vid Landsort i Stockholms
län och vid Eggegrund i Gävleborgs län.

Såsom omförmälts under avdelningen för utrikesdepartementet har Sverige
under 1938 träffat vissa handelsavtal med främmande makter
samt deltagit i ett antal konferenser avseende handels- och sjöfartsfrågor
m. m.

Kungl. Maj:t har den 11 februari 1938 beslutat, att Sverige skall officiellt
deltaga i världsutställningen i New York 1939.

I en vid denna berättelse som Bil. I fogad sammanställning hava upptagits
de bidrag av lotterimedel som beviljats under år 1938.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Ju: l

Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.1

A. Kommittéer som under 1938 avslutat sin verksamhet.

1. Sakkunniga för utredning angående reformer på straffsystemets, straffverkställighetens
och fångvårdens områden (1937: 6; 1938: 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 20 april 1934 (se rostoch
Inrikes tidn. den 25 april 1934), den 15 juni och den 18 juli 1935.

De sakkunniga hava arbetat på följande sektioner:

a) Angående en revision av gällande bestämmelser örn villkorlig dom och
villkorlig frigivning.

Wetter, F., professor, ordförande;

Göransson, H., överdirektör;

Kinberg, O., professor;

Lindberg, H., advokat;

Strahl, I., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden.

E. hovrättsfiskalen A. Lindskog har biträtt de sakkunniga som sekreterare.
Sedan de sakkunniga under år 1937 slutbehandlat frågan om revision av
gällande bestämmelser om villkorlig dom och avlämnat betänkande i ämnet,
har under år 1938 frågan om revision av gällande bestämmelser om villkorlig
frigivning upptagits till behandling. Därvid ha 20 sammanträden hållits. Betänkande
med förslag till lag om villkorlig frigivning m. m. har avlämnats
den 30 september 1938 (Statens off. utredn. 1938: 25).

Uppdraget är därmed slutfört.

b) Angående frågan örn behandlingen av förbrytare, som lida av rubbad
själsverksamhet, och i samband därmed av frågan örn en revision av förvarings-
och interneringslagarna samt strafflagens tillräknelighetsbestämmelser.
Löfgren, E., advokat, ordförande;

Schlyter, K., president, led. av I kamm.;

Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm.;

Göransson, H.;

Kinberg, O.;

Wetter, F.

1 Arbetsredogörelser för år 1938 angående lagberedningen och processlagberedningen äro, för
att bringas till riksdagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden.

Samtliga här redovisade kommittéer äro bekostade av kommittéanslagct.

Riksdagsberåttelsen.

Ju: i Sekreterare:

Holmgren, K., e. hovrättsfiskal.

Utredningsarbetet, i den del det ej tidigare slutförts, har vilat under året.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1938 skall den återstående delen
av detta utredningsuppdrag fullföljas av den på grund av Kungl. Maj:ts
bemyndigande samma dag tillsatta strafflagberedningen (se Ju 25 i det följande)
.

Uppdraget är därmed i förevarande form slutfört.

c) Angående frågan om de allmänna principerna för en omläggning av
straffsystemet och samhällets skyddsåtgärder i övrigt mot brottsligheten.
Löfgren, E., ordförande;

Schlyter, K.;

Göransson, H.;

Kinberg, O.;

Wetter, F.

Sekreterare:

Holmgren, K.

Detta utredningsarbete — med undantag för den del därav som handhaves
av den jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1937 tillkallade s. k.
lösdriveriutredningen (se Ju 17 i det följande) — skall jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 6 oktober 1938 fullföljas av strafflagberedningen.

Uppdraget är därmed i förevarande form slutfört.

2. Kommittén angående pensionering av i enskild tjänst anställda (1937: 12;

1938: 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1936:
Hartelius, Å., häradshövding, ordförande;

Telander, A. R., byråchef;

Tegendal, O. E., byråchef.

Sekreterare:

Schedin, A., hovrättsråd.

Kommittén har den 28 juni 1938 avlämnat betänkande med förslag till
lag om frivillig pensionering av i enskild tjänst anställda m. m. (Statens off.
utredn. 1938: 18).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning rörande en reformerad hy re slag stiftning

(1937: 14; 1938: 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1936:
Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Sandström, N. V., direktör, led. av II kamm.;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Ahlmark, S., advokat;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Larsson, S. O., hovrättsassessor, led. av styrelsen för hyresgästernas riks- Ju: 5
förbund.

Sekreterare:

Lindskog, G., borgmästare.

Förordnad den 24 mars 1938 att biträda vid utredningen:

Hegrelius, O., e. hovrättsfiskal.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 14.

De sakkunniga hava den 31 juli 1938 avlämnat betänkande med förslag
till reformerad hyreslagstiftning (Statens off. utredn. 1938: 22).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Trafikförsäkringssakkunniga (1938:13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1937:

Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Hemberg, G. W., f. d. revisionssekreterare, verkställande direktör;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Thulin, O., revisionssekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Ju 13.

De sakkunniga hava den 4 oktober 1938 avgivit betänkande med förslag
till trafikförsäkringslag jämte därmed sammanhängande författningar (Statens
off. utredn. 1938: 27).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredning angående djurskyddslagstiftning (1938: 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1937
dels såsom utredningsman för att verkställa utredning angående en särskild
lag örn djurskydd och vad därmed äger samband:

Bouveng, G. A., revisionssekreterare,

dels ock såsom sakkunniga för att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Sahlstedt, A. V., med. d:r, professor vid veterinärhögskolan;

Stålfors, M. H., f. d. professor (avliden den 20 juni 1938);

Hammarlund, N., lantbrukare, led. av II kamm.;

Schimer von Waldheim, M., fil. kand., major, sekr. i de svenska djurskyddsföreningarnas
centralförbund.

Sekreterare:

Sidenbladh, K., e. hovrättsfiskal.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1938: Ju 14.

Med de sakkunniga hava under året hållits fem sammanträden och antalet
överläggningsdagar har utgjort sju.

Utredningsmannen har den 1 november 1938 avgivit betänkande med förslag
rörande djurskyddslagstiftning (Statens off. utredn. 1938:36).

Uppdraget är därmed slutfört.

Bih. till riksd. prof. 1939. 1 sami. 2

Riksdagsberiittclsen.

1° Riksdagsberättelsen.

Ju: 6 6, Sakkunnig för en förberedande utredning rörande en revision av gällande
bestämmelser örn avbetalningsköp (1938: 15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1937:

Schmidt, Folke, jur. d:r, docent.

Den sakkunnige har den 31 mars 1938 avlämnat betänkande med riktlinjer
för en lagstiftning om ägareförbehåll och avbetalningsköp (Statens
off. utredn. 1938: 11).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunnig för utarbetande av förslag till anvisningar för uppläggande
av nya fastighet sböcker för landet (1938: 16).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj 1937:

Kramer, I., häradshövding.

Sekreterare:

von Schultz, Å., e. hovrättsfiskal.

Den 30 september 1938 har den sakkunnige avlämnat förslag till anvisningar
i ämnet beträffande fastigheter i städer och därmed jämförliga samhällen på
landet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1939.

8. Sakkunniga för utredning av frågan örn partiella reformer på strafflagstiftningens
område (1937: 5; 1938: 4).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1932 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1933):

Bergendal, R., professor.

Utredningen omfattar numera dels, enligt departementschefens förordnande
den 15 juni 1935, frågan om lagstiftning om kastrering av vissa sedlighetsförbrytare
dels ock, jämlikt departementschefens förordnande den 1 december
1937, frågan om ändrade bestämmelser angående straffbarheten vid försök
till brott.

Såvitt angår förstnämnda fråga skall vid utredningen biträda
Heuman, M., borgmästare.

I denna del vilar utredningsarbetet, sedan Kungl. Maj:t den 13 december
1935 förordnat att med fullföljande av utredningsarbetet skulle anstå till dess
departementschefen annorlunda bestämde.

Vid utredningsarbetet angående straffbarheten vid försök till brott biträder
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 september 1938:

Ohlsson, L. G., hovrättsassessor.

Sedan Bergendal utfört vissa förberedande arbeten och tillika biträtt inom
departementet vid behandling av den inom utredningens område fallande frågan
om upphävande av den s. k. Åkarpslagen, har utredningsarbetet under
medverkan av Ohlsson fullföljts under tiden den 9 september—den 9 oktober

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

1938, varunder ett preliminärt förslag till lagtext angående ändringar i straff- JU! 12
lagen blivit upprättat. Arbetet har återupptagits vid årsskiftet.

9. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning av frågan
örn nuvarande garnisonssjukhusets användning till lokaler för Högsta
domstolen och Svea hovrätt (1937: 7; 1938: 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1935:

Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d. justitieråd, ordförande i processlagberedningen, led av I kamm.;

Vult von Steyern, N., justitieråd.

Under år 1938 har frågan, huruvida även efter genomförandet av en rättegångsreform
lämpliga lokaler kunna beredas Svea hovrätt i det s. k. gamla
kungshuset, varit föremål för ytterligare undersökning.

10. Sakkunnig för fortsatt utredning angående revision av strafflagen
för krigsmakten (1937: 8; 1938: 7).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1936:

Hellquist, C. G., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden.

Den sakkunnige har utarbetat promemorior och lagförslag bland annat
rörande tillämpligheten av strafflagen för krigsmakten å försvarsväsendets
civila personal samt därjämte deltagit i utarbetandet av förslag till de
ändringar i strafflagen för krigsmakten, som vidtagits i samband med omarbetandet
av allmänna strafflagens regler örn sammanträffande av brott.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1938 skall utredningen angående
revision av den militära strafflagen fullföljas, i fråga om straffarterna och
vad därmed sammanhänger av den samma dag tillsatta strafflagberedningen
(jfr Ju 25 i det följande) samt i vad den berör förmögenhetsbrotten av de
år 1937 tillkallade sakkunniga för utredning rörande en reformering av
lagstiftningen om förmögenhetsbrotten (straffrättskommittén; jfr Ju 15 i
det följande). I övrigt fortsättes utredningen av den sakkunnige.

11. Sakkunnig för utredning av vissa organisationsfrågor inom hovrätterna

(1937:10; 1938: 8).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 12 juni 1936:

Leche, E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1937: Ju 10.

Utredningsarbetet, i den del det ännu ej slutförts, har vilat under året.

12. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rått att utnyttja underjordiska vattentillgångar
(1937:13; 1938: 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1936:

Hamilton, IL, greve, vattenrättsdomare, ordförande;

Riksdagsberättelsen.

Ju: 12 von Greyerz, W., major i väg- och vattenbyggnadskåren;

Göranson, G., direktör;

Anderson, T., agronom;

Walin, G., hovrättsassessor, t. f. byråchef för lagärenden.

Den 20 augusti 1938 har Walin från och med den 1 oktober 1938 entledigats
från tidigare uppdrag att jämväl vara sekreterare åt de sakkunniga
samt i hans ställe förordnats vattenrättssekreteraren Nils Lindberg.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 13.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 20 29 75.

De sakkunniga hava under år 1938 utarbetat preliminära förslag till bestämmelser
angående vattenförorening och därmed sammanhängande spörsmål.
Härjämte pågår genom experter utredning av särskilda frågor örn vattenförorening
och möjligheten att motverka sådan. Betänkande i detta ämne
torde komma att avlämnas under första halvåret 1939.

13. Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kijrkolagstiftningens

område (1937:15; 1938:12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1936:
Andrae, T. J. E., biskop;

Herlitz, N., professor.

Sekreterare:

Wejle, C. G., föredragande i regeringsrätten.

Beträffande riktlinjerna för de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 15.
Utredning har under år 1938 verkställts beträffande olika till uppdraget
hörande frågor.

14. 1937 års domsagoutredning (1938: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1937:
Stridsberg, E., generaldirektör, ordförande;

Zetterstrand, B., häradshövding;

Domö, F., lantbrukare, led. av I kamm.;

Gustafsson, P., lantbrukare, led. av I kamm.;

Andersson, G., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Eriksson, E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Sekreterare:

Hagström, B., hovrättsråd.

Lokal: Justitiedepartementet; tel. Kanslihuset 624.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Ju 17.

Under år 1938 hava sammanträden hållits den 27 och 28 januari, 1 juni
samt 2 och 16 september. Med departementschefens tillstånd hava ordföranden
jämte en eller flera av utredningens ledamöter samt sekreteraren företagit
resor för studiebesök å åtskilliga domsagors kanslier, nämligen den 20—
den 26 mars till Småland, Halland och Västergötland, den 6—den 13 juni
till Skåne, Blekinge och Småland och den 16—den 19 oktober till Dalarna
och Norrland. Dessutom hava ordföranden och sekreteraren särskilt besökt

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

domsagokanslierna i Nora och Lund. överläggningar hava ägt rum med JllMft
hovrätternas presidenter.

Arbetet med uppgörande av förslag till personalorganisation och avlöningsreglering
för domsagorna har under året pågått.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

15. Sträffrättskommittén (1938: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1937:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Wetter, F., professor;

Strahl, I., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden.

Den 26 januari 1938 tillkallades såsom ytterligare sakkunnig:

Bergendal, E., hovrättsråd.

Att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga
äro utsedda, likaledes enligt förenämnda bemyndigande:

Bauer, H., advokat;

Bergendal, B., professor;

Egnell, H., revisor;

Lech, H., rådman;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Stenbeck, E., f. d. justitieråd;

Stjernstedt, G., friherre, advokat.

Sekreterare:

Beckman, N., hovrättsassessor.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Beträffande riktlinjerna för kommitténs uppdrag, se 1938: Ju 18.
Plenarsammanträden med samtliga till deltagande i överläggningarna utsedda
hava hållits den 9 och 10 mars, den 25 och 26 april, den 8, 9 och 10
juni samt den 9 och 10 november 1938. Kommittén har vidare sammanträtt
dels den 6—den 9 maj 1938 i Oslo med den norska straffelovkomiteen av
1934, dels ock den 21 maj 1938 med lagberedningen. I övrigt har kommittén
— med ett uppehåll under sommaren — i regel sammanträtt två gånger
i veckan.

Arbetet har avsett upprättande av ett utkast till ny lagstiftning om förmögenhetsbrott.
En preliminär lagtext torde bliva färdig inom den närmaste
tiden. Kommittén ämnar därefter närmare överarbeta och författa
motiv till sitt förslag.

16. Sakkunnig för utredning angående nya släktnamn (1938: 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1937 för att utarbeta
förteckning med förslag å lämpliga nya släktnamn:

Sahlgren, Jöran, professor.

Lokal: Svenska ortnamnsarkivet, Uppsala; tel. 47 56 och 47 57.

Under år 1938 har avslutats en första del av ett betänkande omfattande

Riksdagsberättelsen.

Ju: 16 omkring 13,000 ortnamn, som i oförändrad form lämpa sig som släktnamn.
Dessutom har påbörjats en andra del av betänkandet upptagande
förslag till släktnamn, sammansatta av element, vilka ingå i ortnamn. Av
denna senare del är ungefär hälften utarbetad i första koncept. I sin helhet
kommer den att omfatta omkring 30,000 namn.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1939.

17. Kommittén för utredning angående den straffrättsliga behandlingen av
lättjefulla förbrytare samt angående revision av lösdrivarlagen
m. m. (1938: 20.)

a) Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1937:
Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande;

Agge, K. I., docent;

Göransson, H., överdirektör;

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Larsson, Sam., generaldirektör, led. av I kamm.;

Linders, J., f. d. häradshövding;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wangson, O. R., byråchef;

Wolgast, T. H., fil. kand., led. av II kamm.;

b) Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1937:
Schlyter, K., ordförande;

Agge, K. I.;

Hedlund, V. V.;

Larsson, Sam.;

Wangson, O. R.;

Wolgast, T. H.;

Andersson, Ebon, fil. lie., led. av II kamm.;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Grubb, Rut, fängelseläkare.

Sekreterare:

Larsson, S. O., hovrättsassessor.

Lokal: östra Riddarhusfiygeln; tel. 20 89 44.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1938: Ju 20.

I januari 1938 utsändes av kommittén i dess ovan under a) angivna sammansättning
en tryckt promemoria jämte lagutkast angående åtgärder beträffande
lättjefulla brottslingar, lösdrivare samt vissa andra arbetsskygga för
yttrande till ett antal myndigheter, organisationer och enskilda personer. Sedan
därefter inom kommittén i dess ovan under b) angivna sammansättning
utarbetats utkast till lagstiftning angående åtgärder mot vissa sedeslösa m. m.,
verkställdes i juni 1938 enahanda förfarande med en tryckt promemoria i
detta ämne. Därefter har kommittén företagit en överarbetning av de i förstnämnda
promemoria ingående lagutkast, därvid med hänsyn till de i samband
med tillkallande av strafflagberedningen givna direktiv frågan om den straff -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

rättsliga behandlingen av lättjefulla förbrytare undantagits (se Ju 25 i det Ju: 19
följande). Kommittén beräknar att på nyåret 1939 kunna avlämna slutligt
betänkande med förslag till lösdrivarlag.

Återstoden av kommitténs utredningsuppdrag — frågan angående åtgärder
mot vissa sedeslösa —• beräknas kunna slutföras under våren 1939.

Kommittén har avhållit sammanträden dels i Stockholm den 7, 8 och 10
februari, den 14 och 15 mars, den 2, 3, 23 och 24 maj, den 13 juni, den
10—12 oktober, den 22—24 november samt den 15—-17 december 1938,
dels i Landskrona den 24 augusti 1938 och dels i Malmö den 25 augusti 1938.
Underavdelningar inom kommittén hava vid olika tillfällen sammanträtt i
Stockholm.

Med departementschefens medgivande har kommittén under utredningens
gång rådgjort med ett flertal sakkunniga.

18. Sakkunniga för utredning angående justitiekanslerns, justitieombudsmannens
och militieombudsmannens allmänna ämbetsställning (1938:21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1937 för
att verkställa utredning angående justitiekanslerns, justitieombudsmannens
och militieombudsmannens allmänna ämbetsställning och därmed sammanhängande
spörsmål:

Undén, B. Ö., universitetskansler, led. av I kamm., ordförande;

Björkman, G. A., borgmästare, led. av I kamm.;

Gränebo, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;

Andersson, G. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Sekreterare:

Lindell, I. A., hovrättsassessor.

De sakkunniga hava hållit sammanträden den 30 maj, den 10—den 15
oktober samt den 12 och den 13 december 1938.

Sedan de sakkunniga låtit utarbeta och genomgått utredningar av historisk
och annan art, har de sakkunnigas arbete numera fortskridit så långt att,
bland annat, vissa preliminära utkast till grundlags- och annan författningstext
föreligga.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

19. Sakkunnig för utredning angående åtgärder för bekämpande av homosexualitetens
samhålls farliga yttringar (1938: 22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1937:
Petrén, A., professor emeritus.

Den sakkunnige har med ledning av de under de senare åren avgivna rättspsykiatriska
utlåtandena rörande personer, vilka varit åtalade för otukt, som
mot naturen är, samlat material för utredningen. Detta material är ännu
ej bearbetat.

Riksdagsberåttelsen.

20 20. Sakkunnig för verkställande av översyn av förmynderskapslagstift ningen

(1938:23).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 november 1937 för
att biträda vid utredning i fråga örn en översyn av gällande förmynderskapslagstiftning
i huvudsak efter riktlinjer, som angivits i första lagutskottets vid
1937 års riksdag avgivna utlåtande nr 36:

Holmbäck, Å., professor, led. av II kamm.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första halvåret 1939.

21. 1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutredning (1938: 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937:
Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Leche, E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden;

Enhörning, H., landsfogde;

Lindqvist, A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Persson, P., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lassen, B., byråchef.

Att såsom representanter för de personalkategorier, som beröras av utredningen,
på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga
äro utsedda, likaledes enligt förenämnda bemyndigande:

Berglund, S. G., stadsfiskal;

Gustavson, A., landsfiskal;

Nyberg, E., landsfiskal;

Wadenius, S., landsfiskal;

Thellnér, S. C., fjärdingsman;

Wähl, G., fjärdingsman;

Waesterberg, L., landsfiskalsassistent;

Freedner, B., polisuppsyningsman.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1938: Ju 24.

Sammanträden hava under 1938 hållits sammanlagt 25 dagar. De sakkunniga
och sekreteraren hava jämlikt bemyndigande av departementschefen
i studiesyfte företagit besök å landsfiskalskontoret i Tumba. I enlighet
med direktiven har överläggning ägt rum med processlagberedningen.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

22. Sakkunniga för omorganisation av förmynderskapsvården i Stockholm.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 mars 1938):

Lindhagen, A., f. d. justitieråd, ordf. i arbetsdomstolen;

Åderlund, E., häradshövding.

Sekreterare:

Alexanderson, E., e. o. hovrättsassessor.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid Ju: 22
meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

Förhållanden som tid efter annan framträtt med avseende a förmyndarvarden
i Stockholm synas giva anledning att till undersökning upptaga frågan
örn en omorganisation med avseende å såväl den rättsliga som den bokföringsmässiga
kontrollen över förmyndarnas verksamhet.

Ett utmärkande drag för förmynderskapskontrollens anordnande i Stockholm
är dess koncentration i praktiken till en och samma myndighet. Fördelarna
härav böra visserligen icke underskattas men å andra sidan synes denna
anordning, sådan den nu är utformad, vara ägnad att minska kontrollens
effektivitet. Enligt förmynderskapslagen skall den närmaste kontrollen över
förmyndarna utövas av överförmyndaren och denne skall i sin tur stå under
uppsikt av rätten. I Stockholm, där rätten själv i egenskap av förmyndarkammare
utövar överförmyndarens funktioner, kommer den i förmynderskapslagstiftningen
föreskrivna övervakningen av överförmyndarnas verksamhet
ej till stånd. Möjligen skulle kunna sägas, att assessorerna i förmyndarkammaren
närmast motsvara överförmyndarna och att en viss kontroll
över deras verksamhet utövas av förmyndarkammaren eller rätten. Men då
assessorerna själva äro ledamöter av både förmyndarkammaren och rätten,
torde befogade erinringar kunna riktas mot sättet för denna kontrolls anordnande.
Det synes ock kunna ifrågasättas, huruvida icke assessorernas möjlighet
att till förmyndarkammarens kollegiala behandling hänskjuta frågor, i
vilka de äro tveksamma, kan vara ägnad att minska ansvarskänslan.

Här må även anmärkas, att det i viss utsträckning synes ha förekommit, att
ledamöter av rådhusrätten förordnats till förmyndare eller god man, då någon
närstående person icke kunnat ifrågakomma. Det kan emellertid, särskilt
ur kontrollens synpunkt, knappast anses förenligt med god ordning inom förvaltning
och rättsskipning, att ledamöterna i förmynderskapsdomstolen överlämna
dylika uppdrag åt sina kolleger.

Man har visserligen inom Stockholms rådhusrätt haft sin uppmärksamhet
riktad på förhållandena inom förmyndarkammaren och framlagt vissa reformförslag
rörande denna. Då emellertid en allmän utredning om behovet
av ändringar i gällande bestämmelser och deras reformering torde vara påkallad,
synes ett ingripande från Kungl. Maj:ts sida i förevarande fråga böra
ske, detta även med hänsyn därtill, att för en tillfredsställande lösning av hithörande
spörsmål torde erfordras lagändring.

Vid förmynderskapslagens tillkomst år 1924 var avsett att förmyndarvården
i Stockholm efter en övergångstid skulle anordnas på samma sätt som i
riket i övrigt med rådhusrätten som övervakare av överförmyndarnas verksamhet.
Måhända bör denna tanke i princip fullföljas. Detta torde kunna
ske utan att därför förmyndarvården i Stockholm organiseras helt på samma
sätt som i riket i övrigt. Otvivelaktigt skulle exempelvis en anordning innebärande
överförmyndaruppgifternas anförtroende åt fast anställda tjänstemän,
som helt ägnade sig däråt, medföra beaktansvärda fördelar i en stad av

Riksdagsberättelsen.

Ju: 22 Stockholms storlek med där anhopade förmögenhetsvärden. Jag vill emellertid
icke nu taga närmare ståndpunkt till frågan om förmyndarvårdens i
Stockholm lämpliga organisation. Denna fråga synes i hela sin vidd böra
överlämnas att förutsättningslöst utredas av särskilda sakkunniga.

I detta sammanhang synes även böra övervägas frågan om lämpligheten av
att befattningshavare vid rådhusrätten av denna förordnas att vara boutredningsman.

Uppmärksamhet synes även böra ägnas frågan huruvida nu gällande kontrollbestämmelser
rörande redovisningen av till rådhusrätten inbetalda arvsskattemedel
äro tillfredsställande och örn införande av skärpta föreskrifter
beträffande kontrollen över medelsförvaltningen.

Sammanträden hava under år 1938 hållits den 21 april, den 23 och 31
maj, den 7 och 21 juni, den 28 juli, den 4 augusti, den 6 och 24 oktober samt
den 1 och 5 november.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

23. 1938 års sjömcmslagsutredning.

Genom beslut den 18 mars 1938 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
justitiedepartementet att tillkalla en sakkunnig att verkställa utredning angående
frågan om Sveriges anslutning till vissa av internationella arbetsorganisationen
å andra och fjärde sjöfartskonferenserna i Genéve antagna konventioner
och utarbeta de förslag till ändring i sjömanslagen eller annan författning
som skulle erfordras för dylik anslutning eller i samband därmed
eljest kunde finnas behövliga, ävensom deltaga i de överläggningar i hithörande
frågor som kunde komma till stånd med delegerade för Danmark,
Finland och Norge.

Tillkallade med stöd av ovannämnda bemyndigande

dels såsom sakkunnig
Ekeberg, B., president;

dels ock för att pa kallelse av den sakkunnige deltaga i överläggningar i
ämnet:

Nordborg, O. A., verkställande direktör, led. av I kamm.;

Olsson, N., sekreterare i Svenska sjöfolksförbundet.

Sekreterare:

Böös, G., sekreterare i kommerskollegium.

Den sakkunnige har under tiden 10—15 maj 1938 deltagit i överläggningar
i Oslo tillsammans med medlemmar av de i övriga nordiska länder för ifrågavarande
revisionsarbete tillsatta kommittéerna; i överläggningarna deltogo
jämväl förenämnda representanter för redarna och sjöfolket. Förutom
ifrågakomna konventionsförslag — avseende sjömäns anställningsavtal, hemförskaffning
av sjömän samt redarens förpliktelser då sjöman drabbas av
sjukdom, olycksfall eller döden — behandlades vid mötet framlagda förslag
rörande sjöfolks rätt till hyra vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller
skada ävensom angående manskaps rätt till hemresa vid avgång från

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

tjänsten utomlands efter långvarig tjänstgöring, varjämte bland annat före- Jlil 24
kommo frågor om ersättning för förlorade effekter vid andra tillfällen
än totalförlisning samt om hemtransport av aska efter avliden befälhavare
eller sjöman ävensom av efterlämnade effekter. Åt sistnämnda båda
frågor har ur svensk synpunkt ägnats uppmärksamhet jämväl av den anledningen
att riksdagen begärt utredning i resp. ämnen (skr. nr 276/1936 och
128/1937).

Sedan vid förenämnda möte i Oslo utarbetade preliminära förslag till lagändringar
underkastats närmare prövning under samråd med de svenska
intresserepresentanterna, har den sakkunnige under tiden 24—28 oktober
1938 deltagit i ett i Helsingfors anordnat sammanträde med ordförandena i
de för ifrågavarande revisionsarbete tillsatta nordiska kommittéerna. Vid
sammanträdet överarbetades de vid Oslomötet upprättade lagutkasten och
slutredigerades gemensamma nordiska förslag i ämnet.

Uppdraget kan förväntas bliva slutfört inom den närmaste tiden.

24. 1938 års patentutredning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 att verkställa
utredning rörande ny patentlagstiftning (se Post- och Inrikes tidn. den
30 juni 1938):

Hjertén, K. H. R., generaldirektör.

Sekreterare:

v. Zweigbergk, Å., byrådirektör.

Departementschefen har samtidigt bemyndigats att utse högst fem personer
att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med
honom; dessa personer hava emellertid ännu icke utsetts.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel.: Patentverket.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Bland punkter, där
ändring i patentlagstiftningen särskilt ifrågasatts, kunna nämnas spörsmålen
om när en uppfinning överhuvud taget skall anses föreligga, om särskilda
undantag från patenterbarhet för vissa slag av uppfinningar, om kraven å
uppfinnings nyhet, om vem som har rätten till patent, särskilt när uppfinnaren
är anställd i annans tjänst, om patenttiden, om patents verkan och
huruvida sådan skall inträda även beträffande tid före patentets beviljande,
om patentlicenshavares rättsställning samt om reglerna för patentansökningars
behandling hos patentmyndigheten, bland annat vid framställd invändning.

Det synes lämpligt att söka i anslutning till redan verkställt utredningsarbete
inom en nära framtid komma till slutligt resultat i fråga om åstadkommande
av en tidsenlig patentlagstiftning. Därvid synes det önskvärt, att
gemensamma överläggningar mellan representanter för Sverige, Danmark,
Finland och Norge komma till stånd. Sådana överläggningar skidle redan i
och för sig medföra, att en allsidigare och grundligare belysning av frågorna
kunde vinnas. Men därtill kommer, att utsikter torde föreligga att i väsentliga
delar uppnå likformighet i patentlagstiftningens huvudgrunder. För upp -

Riksdagsberättelsen.

Ju: 24 finnare och patentinnehavare i de nordiska länderna skulle det vara en verklig
fördel att kunna räkna med åtminstone i stort sett samma villkor för
patents förvärvande och utnyttjande i grannländerna som i hemlandet.

Hjertén och v. Zweigbergk hava utsetts att från svensk sida deltaga i dylika
överläggningar.

Utredningsarbetet befinner sig tillsvidare å ett förberedande stadium. En
första överläggning med representanter för de danska, finska och norska regeringarna
har hållits i Stockholm den 28 november—den 5 december.

25. Strafflagberedningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1938 för att
verkställa utredning och framlägga förslag om straffsystemets och anstaltsväsendets
reformering (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1938):
Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande;

Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm.;

Göransson, H., överdirektör;

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Kinberg, O., professor; •

Wetter, F., professor.

Sekreterare:

Larsson, S., hovrättsassessor (lagstiftningsfrågor);

Eriksson, T., förste amanuens (organisationsfrågor).

Departementschefen har den 6 oktober 1938 jämväl bemyndigats utse
särskilda sakkunniga att med beredningen, efter kallelse av ordföranden,
samråda i de frågor departementschefen bestämmer.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. . Departementschefen anförde
bland annat:

I fråga om frihetsstraffens anordnande bör undersökas, huruvida deri
gällande systematiska anordningen av det ordinära frihetsstraffet — med
dess uppdelning på två, i viss utsträckning parallella straffarter, båda möjliggörande
även mycket korta strafftider — kan anses ändamålsenlig. Såväl
från 1916 års strafflagskommissions sida som under reformdiskussionen
i övrigt har stark kritik framkommit mot nuvarande ordning, särskilt i vad
den leder till användningen av korta frihetsstraff. Utredningen torde på
detta område böra avse möjliga utvägar att inskränka användningen av de
korta frihetsstraffen ävensom frågan om en sammansmältning av straffarbete
och fängelse eller erforderlig jämkning av gränserna mellan dessa
straffarter. Även bör undersökas huruvida förutsättningar äro för handen
för inrättande av det särskilda mildare frihetsstraff som av strafflagskommissionen
föreslagits komma till användning i vissa fall.

Vid prövningen av frågan om frihetsstraffens anordnande inställer sig givetvis
även spörsmålet om ändrad uppdragning av gränserna för användningen
av bötesstraffet. I samband med detta spörsmål bör med ledning av de i

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 29

praxis gjorda erfarenheterna till omprövning upptagas frågan om tillämp- Ju: 25
ningsområdena för dagsböter och böter, ådömda omedelbart i penningar.

Frågan huruvida befogenhet bör tillerkännas domstol att efter vissa regler
fria från straff eller utmäta straff under det för brottet stadgade straffminimum,
när omständigheterna äro synnerligen mildrande eller den genom
brottet timade kränkningen obetydlig, synes jämväl böra göras till föremål
för övervägande. Även torde böra upptagas frågan om reglering av befogenheten
att uppskjuta verkställighet av ovillkorligt ådömt frihetsstraff.

Ett annat reformspörsmål avser behandlingen av förbrytare, vilka begått
brott under inflytande av rubbad själsverksamhet, samt revision av strafflagens
tillräknelighetsbestämmelser. Rörande detta spörsmål har inom departementet
av särskilda sakkunniga redan verkställts en del förberedande
utredningsarbete.

Lämpligt synes vara att i samband med en reform av frihetsstraffen dels
upptaga frågan örn behandling av förbrytare hemfallna åt alkoholmissbruk,
vilken fråga redan varit föremål för utredning av särskilda sakkunniga men
torde kräva ytterligare övervägande, dels fullfölja det ovan berörda utredningsarbetet
beträffande åtgärder mot arbetsskygga brottslingar. Tillika bör
med utnyttjande av hittills vunna erfarenheter en omprövning ske av gällande
regler för behandlingen i slutna anstalter av vissa grupper av ungdomliga
brottslingar.

Om det utredningsarbete, för vilket nu redogjorts, i första hand tager sikte
på en reform av de frihetsberövande straffreaktionerna, tarvar emellertid
jämväl det spörsmålet övervägande, huruvida icke anstaltsbehandling i viss
utsträckning bör kunna ersättas med kriminalvård i frihet. I sakens natur
ligger att det i första rummet är beträffande de ungdomliga brottslingarna
som anstaltsbehandling bör undvikas. Tidigare har man bland annat i
anslutning till ett år 1937 avlämnat betänkande rörande den villkorliga domen
övervägt tanken att öppna möjlighet för domstolarna att i vissa fall
i stället för straff använda skyddsåtgärder av lindrigare slag än de nuvarande,
innefattande övervakning, arbetsanvisning och vårdnadsåtgärder, allt
efter vad för olika brottslingskategorier kan anses påkallat. Detta spörsmål
torde böra, i vad det ej vinner sin lösning genom ny lagstiftning örn villkorlig
dom, bliva föremål för fortsatt utredning. Beträffande sådana fall,
där fråga är örn brottslighet av mera tillfälligt slag, torde spörsmålet om införande
av regler örn åtalseftergift böra undersökas.

Det synnerligen viktiga spörsmålet örn åtgärder för återinförande i samhällslivet
av dem som varit föremål för kriminalpolitiska åtgärder bör upptagas
till behandling, i den mån icke redan pågående utredningar behandla
samma fråga. Utredningen på denna punkt torde böra ske i samråd med
representanter för socialpolitik och näringsliv.

Inom det område som sålunda berörts bör utredningen åsyfta en översyn
och kodifiering av samtliga till straff- och skyddsåtgärdssystemet börande
lagbestämmelser, ägnade att intagas i en ny strafflag eller straffbalk.

En strafflagsrcvision i enlighet med ovan angivna riktlinjer erhåller orne -

Riksdagsberättelsen.

Ju: 25 delbar betydelse även utanför den allmänna strafflagens område. I den mån
specialstraffrätten inrymmer särskilda stadganden som hänföra sig till straffsystemet,
torde jämväl dessa regler böra bliva föremål för omprövning. Den
genom tidigare utredningar förberedda reformen av den militära strafflagen
torde sålunda i förevarande sammanhang böra fullföljas i fråga om straffarterna
och vad därmed sammanhänger.

Det är uppenbart att de nu berörda, redan genomförda eller ifrågasatta åtgärderna
för straffsystemets reformering måste återverka på fångvårdens
organisation, särskilt lösningen av anstaltsväsendets byggnadsfrågor.

Arbetet på fångvårdsorganisationens ombildning torde böra företagas parallellt
med det utredningsarbete angående straffsystemet som ovan angivits.

En första uppgift härvid blir givetvis att beräkna vårdklientelets storlek
och dess uppdelning med hänsyn till de olika slag av ingripanden som kunna
ifrågakomma. Frågan hur vårdbehövande straffriförklarade lämpligast
skola omhändertagas bör uppmärksammas.

Beträffande de allmänna fångvårdsanstalterna torde det böra utredas i
vad mån en centralisering av deras förläggning med fördel låter sig genomföra.
I detta hänseende kommer i betraktande, att det i regel endast vid
anstalter med större platsantal än det nuvarande genomsnittet är görligt att
tillfredsställande ordna arbets- och yrkesutbildningsmöjligheter för fångarna.
Det vill vidare synas som om genom kommunikationernas förbättrande
ett viktigt skäl bortfallit för upprätthållandet av en äldre organisation med
dess talrika anstalter, spridda i olika delar av landet. Även örn man tager
hänsyn till behovet av en utrymmesreserv, har nedgången i fångantalet gjort
driften vid åtskilliga av de nuvarande anstalterna oekonomisk. Själva anstaltsbyggnaderna
äro dessutom, efter den utveckling, som ägt rum av förläggningsorternas
bebyggelse, ofta olämpligt belägna. I många fall kunna
de icke utan betydande kostnader anpassas efter nutidens krav. Vid avgörandet
av ifrågavarande spörsmål måste givetvis beaktas att erforderligt anstaltsutrymme
för förvaring av häktade och bötesfångar så beredes, att
längre transporter med därav följande kostnader och tidsförlust undvikas.

I samband med utredningsarbetet i denna del torde böra behandlas en av
Överståthållarämbetet till chefen för justitiedepartementet riktad, den 19
februari 1938 dagtecknad framställning angående utseende av representanter
för förhandlingar mellan kronan och Stockholms stad rörande förvaringen
av vissa fångar, som nu förvaras i stadens rannsakningsfängelse.

I nära sammanhang med de fångvårdsorganisatoriska frågorna står det
ofta diskuterade spörsmålet huruvida den centrala uppsikten över och ledningen
av de statliga vårdnadsåtgärderna beträffande asociala individer —
kriminella, alkoholister, lösdrivare, vanartad ungdom m. fl. — bör koncentreras
till en och samma myndighet. Det lider intet tvivel att den nuvarande
splittringen på detta område är förenad med olägenheter. Det har sålunda
visat sig att frånvaron av ett centralt organ för en planmässig ordning av de
statliga och statsunderstödda anstalterna i vissa fall försvårat ett tillfreds -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 31

ställande utnyttjande av dessa såväl med hänsyn till föreliggande vårdbehov Jll! 25
som ur synpunkten av anstalternas rationella utnyttjande i övrigt. Detta
spörsmål har erhållit särskild aktualitet genom 1937 års riksdagsskrivelse
(nr 434) om utredning rörande inrättandet av ett dylikt organ. Frågan i vad
mån en ökad samverkan mellan de organ, som nu ha sig dessa uppgifter anförtrodda,
eller i vilken utsträckning en centralisation kan ske utan fara
för minskad livaktighet inom verksamhetsområdet synes i detta sammanhang
böra bliva föremål för prövning. Härvid torde även böra uppmärksammas,
i vad mån genom inrättandet av ett centralt organ eller nya former
för samverkan ökade möjligheter uppkomma för en överflyttning de olika
anstalterna emellan av de omhändertagna alltefter deras speciella vårdbehov.

Vidare höra beaktas de särskilda problem som uppkomma, då det gäller
att vid ett reformerat straffsystem med ändrade vårdformer taga ställning
till spörsmålet vilket organ som skall hava att besluta om utskrivning av de
omhändertagna.

Uppenbarligen bör den sålunda förordade utredningen på anstaltsväsendets
område ej utgöra hinder för genomförandet av sådana provisoriska eller partiella
ändringar av anstaltsorganisationen, som inom den närmaste tiden visa
sig erforderliga. Likaså måste naturligen vid ändringar i anstaltsväsendet
vederbörlig hänsyn tagas till den vid anstalterna knutna personalen.

I överensstämelse med vad som numera i allmänhet iakttages vid viktigare
svenska lagstiftningsarbeten torde de här ifrågasatta utredningarna på lagstiftningens
område böra bedrivas i nära känning med de reformsträvanden
som framträda i våra nordiska grannländer. Departementschefen torde böra
avgöra, i vad mån fråga om samarbete skall framföras till dessa länder.

Utredningsarbetet bör tydligen bedrivas på det sätt, att förslag rörande
de olika ämnen det omfattar framläggas efter hand. Det torde ankomma på
chefen för justitiedepartementet att bestämma i vilken ordning de olika frågorna
skola upptagas till behandling och arbetet med dem slutföras. På departementschefens
omprövning torde även böra bero, i vad mån det förberedande
utredningsarbetet inom beredningen skall bedrivas sektionsvis.

Genom beslut den 8 december 1938 har departementschefen uppdragit åt
beredningens ordförande att jämte herrar Göransson och Heiding inom beredningen
till förberedande behandling upptaga frågan örn Stockholms rannsakningsfängelse
och därmed sammanhängande spörsmål rörande lämpligaste
anordnandet av statliga fängelser i Stockholm eller dess närhet ävensom
att, enligt departementschefens närmare anvisningar, träda i förhandling
med representanter för Stockholms stad angående ifrågavarande ämnen.

Departementschefen har sedermera genom beslut den 27 december 1938
förordnat att beredningen omedelbart skall upptaga frågan örn den rättsliga
behandlingen av förbrytare, vilka begått brott under inflytande av rubbad
själsverksamhet, samt örn revision av strafflagens tillräknelighetsbestämmelser
ävensom att beredningen i samband därmed även skall behandla

Riksdagsberättelsen.

Ju: 25 frågan om de reformer i organisatoriskt hänseende, som kunna finnas lämpliga
med avseende å sinnesundersökningar av för brott tilltalade samt vård
av sinnessjuka brottslingar.

Vid fullgörandet av sistnämnda uppdrag skall beredningen enligt departementschefens
förordnande liava att samråda med advokaten Eliel Löfgren,
professor emeritus Alfred Petrén och överläkaren docenten Torsten Sondén.
Jfr förut upptagna punkterna Ju 1, 10 och 17.

26. Sakkunniga för utredning angående reformer på auktorsrättens och
därmed sammanhängande immateriella rättigheters område.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938) för att verkställa utredning
rörande revision av gällande författningar örn rätt till litterära och musikaliska
verk samt verk av bildande konst ävensom angående en ny lagstiftning
om andra närstående andliga rättigheter
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, B., president, ordförande,

Eberstein, G., professor,

dels såsom representanter för olika intressen, vilka komma att beröras
under utredningens första skede,

Hemming-Sjöberg, A., advokat, ordförande i Sveriges Författareförening och
i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., byrådirektör, ordförande i Föreningen Svenska Tonsättares
Internationella Musikbyrån, Stim u. p. a.;

Dehlgren, S. F., chefredaktör, ordförande i Publicistklubben;

Ahlberg, A., fil. d:r, föreståndare för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. d:r, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek.

Representanter för andra intressegrupper komma framdeles att tillkallas
i den mån de sakunnigas arbete fortskrider.

Riktlinjerna för ifrågavarande utredning äro i förenämnda bemyndigande
angivna på följande sätt: I fråga örn den rätt, som bör tillerkännas upp hovsmännen

till andliga alster och utövarna av konst, har den senare tidens
utveckling och ej minst de tekniska framstegen skapat flera nya problem,
vilka äro av stor vikt för den andliga kulturen överhuvud och ofta hava en
vidsträckt ekonomisk räckvidd. I utlåtande som avgivits av delegerade för
de nordiska länderna belyses, hur talrika och mångskiftande dessa problem
äro. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som råda på förevarande
rättsområde, kan en tillfredsställande lösning icke ernås genom en isolerad
nationell lagstiftning. Att utbygga den internationella reglering, som kommit
till stånd särskilt genom Bernkonventionen, måste för vårt lands vidkommande
framstå såsom önskvärt och förtjänt att befrämjas. Det är
emellertid tydligt, att de rättsregler som kunna tänkas bli gemensamma för
alla de till Bernunionen hörande länderna icke kunna sträcka sig längre än
till bestämmelser av mera allmän natur. I fråga om de nordiska länderna
med deras djupgående kulturella gemenskap finnas däremot förutsättningar

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

att i större omfattning skapa överensstämmande rättsregler på förevarande Jut 28
område. Framställningar om nordiskt samarbete för att åvägabringa en
sådan gemensam lagstiftning hava även väckts av en rad sammanslutningar
inom de olika verksamhetsgrenar, som äro berörda därav.

Det framstår alltså såsom i hög grad önskvärt att vinna utredning om
möjligheterna till en gemensam nordisk lagstiftning inom denna del av de
andliga rättigheternas område. Vissa förberedande arbeten för en reform
inom detta rättsområde hava redan verkställts av f. d. hovrättsrådet Himmelstrand
(se 1938: Ju 2). Det fortsatta arbetet torde lämpligen böra omfatta
en allsidig utredning angående de andliga rättigheter, som i detta sammanhang
böra regleras av lagstiftningen. Vid utredningsarbetet bör tillfälle
beredas de sakkunniga att samråda med personer, som företräda olika intressen
eller besitta speciell insikt och erfarenhet. De sakkunniga böra även
i erforderlig utsträckning hålla överläggningar med de representanter för övriga
nordiska länder, som kunna bliva utsedda för detta ändamål.

27. Sakkunniga för utredning angående vissa grundlagsfrågor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 1 juni 1938, nr 362, i anledning av väckta
motioner (I: 128 och 11:352) örn förstärkt grundlagsskydd för vissa fundamentala
principer för det nuvarande samhället, i vilken skrivelse riksdagen
anhållit örn utredning angående frågan om införande i regeringsformen av
sådana principer, som för det fortbestående svenska samhället må anses
vara av den fundamentala vikt, att de ej må utan grundlagsändring åsidosättas
genom lagstiftningen, hava enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
9 december 1938 för att verkställa förenämnda utredning tillkallats:

Tingsten, H., professor, ordförande;

Andrén, G., professor, led. av I kamm.;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Nilsson, F., fil. lie., förbundssekreterare;

Petersson, K. Z., fil. d:r, redaktör, led. av I kamm.

28. Utredning angående ändrad lagstiftning rörande ansvarigheten för

tryckt skrift.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1938 att
verkställa utredning angående reform av tryckfrihetsförordningens ansvarighetsregler
rörande periodiska skrifter och därmed sammanhängande förhållanden: Dehlgren,

S. F., chefredaktör, ordförande i Publicistklubben, ordförande;

Åkerberg, O. IT, redaktör, led. av I kamm.;

Berlin, B. H., redaktör;

Ridderstad, C. II. E. H., direktör;

Liljestrand, T., f. d. hovrättsråd, verkställande direktör;

Thulin, O. G., revisionssekreterare, tillika sekreterare.

Enligt bemyndigandet äger departementschefen därjämte tillkalla högst

Itih. till riksd. prof. 1939. 1 sami. 3

Riksdagsberättelsen.

Riksdagsberåi telsen.

28 två företrädare för av utredningen berörda särskilda verksamhetsområden
att samråda med de sakkunniga.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 621.

Direktiven för utredningen framgår av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
bland annat:

Det är ett sedan gammalt känt förhållande, att tryckfrihetsförordningens
regler rörande ansvarigheten för tryckt skrift öppna möjligheter för ett bulvansystem
och att dessa möjligheter också utnyttjats. Missförhållandena
ha gjort sig särskilt gällande i fråga örn periodiska tryckalster. En person,
som icke intager någon ledande ställning inom en tidning eller som rent
av står helt utanför redaktionen, kan enligt gällande bestämmelser uppgivas
såsom ansvarig utgivare och därmed få bära ansvaret för missbruk
av tryckfriheten. Frågan om en revision av ansvarighetsreglerna har också
varit aktuell vid flera tillfällen, utan att dock de framlagda reformförslagen
lett till något resultat. Redan på 1860- och 1870-talen utarbetades ändringsförslag,
vilka emellertid vid riksdagsbehandlingen blott vunno ena kammarens
bifall. Sedermera framlades i proposition till 1887 års \''iksdag förslag
till fullständigt reviderad tryckfrihetslag. Detta förslag blev på grund
av mellankommande riksdagsupplösning icke behandlad i riksdagen. Ansvarighetsreglema
stodo vid dessa reformförsök i förgrunden. 1887 års
förslag beträffande ansvarighetsreglerna upptogs i allt väsentligt av 1909
års tryckfrihetskommitté i dess år 1912 avgivna betänkande. Slutligen föreslog
kommittén angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet i sitt år
1935 avgivna betänkande i huvudsak samma ändrade ansvarighetsregler rörande
periodiska skrifter som föreslagits år 1912. Gällande bestämmelser
om ansvarigheten för icke periodiska skrifter skulle däremot enligt 1935 års
förslag lämnas oförändrade. Flera olika omständigheter torde kunna åberopas
som orsaker till att reformfrågan icke nått sin lösning trots att så
många försök därtill gjorts. Anledningarna till att 1935 års kommittéförslag
icke upptogs i den till 1936 års riksdag avgivna propositionen rörande
tryckfrihetsprocessen och juryorganisationen angåvos i propositionen.

Ett av skälen var att det skydd för tidnings titel, som gällande regler
örn hinderslöshetsbevis medföra, skulle omintetgöras genom förslagets upphöjande
till lag. Det år 1935 framlagda förslaget innebar nämligen, i likhet
med de tidigare förslagen, att hinderslöshetsbeviset skulle bortfalla. Förslaget
förutsatte därför utarbetande av särskilda lagbestämmelser genom
vilka titelskydd skulle beredas tidningarna. Denna viktiga fråga har år
1922 varit föremål för behandling av patentlagstiftningskommittén, men
man har icke funnit en tillfredsställande lösning av frågan. En provisorisk
förbättring av titelskyddet har numera skett genom den befogenhet som
från och med den 1 juli 1937 tillagts chefen för justitiedepartementet att
vägra hinderslöshetsbevis, om den anmälda titeln företer sådan likhet med
tidigare anmäld titel, att förväxling lätt kan ske. Det förtjänar anmärkas att
denna förbättring vunnits genom ändring just i tryckfrihetsförordningens

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 35

stadganden om hinderslöshetsbevis. Dessa stadganden lia därmed erhållit JlK 28
ökad betydelse för titelskyddet. Det torde icke kunna ifrågakomma att genomföra
en ändring av ansvarighetsreglerna, som innebär hinderslöshetsbevisets
borttagande, utan att samtidigt titelskyddet på annat sätt tillgodoses.

Det framgår av vad nu sagts, att spörsmålet örn en revision av tryckfrihetsförordningens
ansvarighetsregler, som i och för sig är av ömtålig beskaffenhet,
ytterligare kompliceras genom sambandet med andra för pressen
betydelsefulla frågor. Då emellertid bulvansystemet otvivelaktigt är en
för rättsuppfattningen stötande företeelse, böra de antydda svårigheterna
icke få verka avhållande från ett fortsatt arbete i syfte att undanröja missförhållandena.
De reformförslag som hittills sett dagen ha icke inneburit
att ansvaret skulle bestämmas enligt de i den allmänna strafflagen gällande
grundsatserna, vilka förutsätta att straff och skadestånd endast åläggas den
som överbevisas om skuld till brottet. Man har med stort eftertryck framhållit
vikten av att principen örn tidningsutgivarens ansvarighet upprätthålles.
Men man har sökt skapa garantier mot bulvansystemet genom föreskrifter
som skola förhindra tolkningen, att blott den omständigheten att
en person anmält sig såsom utgivare ovillkorligen skall medföra, att han
också skall stå ansvaret för innehållet i skriften. Vid de nämnda utredningarna
har man varit ense därom att endast den verklige utgivaren skall kunna
ställas till ansvar för periodisk skrifts innehåll. Dennes namn skulle enligt
förslagen vara utsatt på varje exemplar av tidningen eller tidskriften,
och därjämte lia förslagen stadgat skyldighet för utgivaren att anmäla sitt
namn och skriftens titel hos den övervakande myndigheten. Örn man i
ett fall, då fråga om tryckfrihetsåtal uppstode, icke ägde kännedom om utgivaren,
antingen därför att uppgiftsskyldigheten åsidosatts, eller därför att den
uppgivne personen visade sig icke vara den verkliga utgivaren, skulle det
vara nödvändigt, att denne efterforskades av åklagarmyndigheten. Med förslagens
ståndpunkt har det alltså varit erforderligt att tillåta fri bevisning
om vem som är den verklige ledaren av en periodisk skrift.

De problem som uppkomma vid försök att hindra bulvanförhållanden
inom tidningspressen äro, såsom framgår av vad nu anförts, av ganska invecklad
beskaffenhet och torde icke kunna lösas utan en närmare utredning,
som tar hänsyn till alla på frågan inverkande omständigheter. Att de
i vårt land tidigare utarbetade förslagen icke omedelbart kunna läggas till
grund för lagstiftning torde framgå redan av vissa erinringar som framställts
mot dem i remissyttrandena. De former under vilka ledningen av tidningsföretag
i våra dagar utövas lia blivit animera skiftande, något som man
icke kan undgå att beakta vid ansvarighetsreglernas utformning.

Härvid torde man även böra uppmärksamma, att ansvarighetsreglerna rörande
periodiska skrifter stå i ett visst samband nied reglerna örn ansvaret
för icke periodiska skrifter, ett förhållande som, jämte sambandet med titelskyddet,
åberopades i 1936 års proposition såsom ett skäl till att frågan om
revision av ansvarighetsreglerna icke då kunde upptagas till behandling.

Med hänsyn till det anförda synes frågan örn en reform av ansvarighets -

Riksdagsberättelsen.

♦Till 28 systemet rörande periodiska skrifter och därmed sammanhängande förhållanden
nu böra upptagas och göras till föremål för en allsidig utredning.
Det må understrykas, att reformen uppenbarligen icke åsyftar att rubba de
allmänna principer, som grundlagen uppställer till tryckfrihetens värn. Den
avser allenast att förhindra de missbruk som de nu gällande ansvarighetsreglernas
utformning möjliggjort.

29. Sakkunnig för utredning angående statsdepartementens organisation

m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1938 att
verkställa utredning angående statsdepartementens organisation och därmed
sammanhängande frågor:

Levinson, K., landshövding.

De för utredningen gällande direktiven framgå av departementschefens
anförande vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

Frågan örn en departementalreform har tid efter annan under den nuvarande
departementsorganisationens tillvaro varit föremål för uppmärksamhet.
Med hänsyn till den särskilt under de senare åren stegrade statsverksamheten
och den därmed förbundna ökningen av regeringsärendena bör denna
fråga nu göras till föremål för utredning. Därvid torde till allsidig prövning
böra upptagas spörsmålen angående de förändringar i statsdepartementens
organisation och arbetssätt, som berörts i konstitutionsutskottets yttrande
nr 7/1938 eller som eljest kunna vara erforderliga till avhjälpande av förefintliga
brister.

Ett av de spörsmål, vilka härvid böra göras till föremål för behandling,
är frågan om en utjämning av arbetsbördan departementen emellan. En
överflyttning av ärenden från ett departement till ett annat synes böra undvikas
i de fall, då ärendena därigenom skulle komma att avskäras från sambandet
med andra närbesläktade ärenden; medan däremot ett särskilt skäl
för överflyttning uppenbarligen är om därigenom vinnes, att i ett departement
sammanföras ärenden, som stå i samband med varandra. Det synes
sålunda till exempel förtjäna undersökas huruvida en överflyttning bör äga
rum av kyrkolagstiftningsärenden från justitie- till ecklesiastikdepartementet,
av ärenden rörande de akademiska sjukhusen från ecklesiastik- till socialdepartementet,
av ärenden angående den tekniska undervisningen från
ecklesiastik- till handelsdepartementet, av ärenden angående den geologiska
undersökningen från jordbruks- till handelsdepartementet samt av ärenden
rörande åklagar- och polisväsendet ävensom angående alkoholistvård och behandling
av lösdrivare från social- till justitiedepartementet.

Ytterligare må framhållas att ärenden angående allmänna arbeten för närvarande
handläggas inom ett flertal departement och att det torde vara förtjänt
av undersökning, i vad mån och på vilket sätt handläggningen av dessa
ärenden lämpligen må kunna koncentreras i syfte att befrämja enhetlighet.
Sistberörda spörsmål äger samband med frågan örn en för ekonomiska

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 37

kristider lämpad organisationsform, vartill jag i det följande återkom- Jill 29
mer.

Möjligen kan det visa sig att en fullt rationell lösning av organisationsfrågan
icke låter sig göra, därest den nuvarande departementsindelningen bibehålies.
Det kan sålunda finnas erforderligt att inrätta nya departement
och inom denna förändrade ram genomföra en lämplig fördelning av arbetsuppgifterna.

I ändamål att bereda lättnad i statsdepartementens arbetsbörda synes möjligheten
att överlåta avgörandet i mindre betydelsefulla frågor från Kungl.

Maj:t till vederbörande centrala ämbetsverk böra göras till föremål för ytterligare
undersökning.

Vad i det föregående anförts har närmast avseende å en för normala tider
avsedd organisation av departementsarbetet. Erfarenheten har emellertid
visat, att alldeles särskilt påfrestande arbetsuppgifter under en ekonomisk
kris uppstå för vissa departement. De åtgärder av olika slag — reservoch
beredskapsarbeten, kontantunderstöd, bostadslån, anslag till allmänna
arbeten m. m. — vilka under tider av nedgång i näringslivet ingå i den
statliga beredskaps- och krispolitiken, handläggas allt efter sin art inom
skilda fackdepartement. Måhända kan det befinnas erforderligt att utbygga
de av krisärendena särskilt berörda departementen antingen på så sätt att
arbetskrafterna inom vissa avdelningar eller byråer förstärkas eller ifrågavarande
departement utökas med tillfälliga byråer för ifrågavarande slag av
ärenden. Det är emellertid givetvis nödvändigt, att de olika åtgärderna sammanhållas
till ett helt och inordnas inom den allmänna penningpolitiska och
finanspolitiska ramen. Det kan därvid måhända erfordras att för tillgodoseende
av denna synpunkt till lösning upptaga nya och viktiga organisationsproblem.

Ifrågasättas kan sålunda att samtliga de ärenden, som härröra av beredskaps-
och krispolitiken, tillföras ett av de nuvarande fackdepartementen
för handläggning i samråd med finans4epartementet. Ett sammanförande
av krisärendena på sätt senast antytts lider emellertid av, bland annat, den
svagheten, att arbetsbördan för det departement, på vars handläggning ärendena
skulle ankomma, kan föranleda svårigheter att administrera departementet.

Av praktiska skäl kan det därför måhända vara lämpligt att tillfälligt
inrätta ett särskilt departement för beredskaps- och arbetslöshetsäienden.

Den organisation, som i detta fall skulle komma till stånd, synes under tider
med ringa arbetslöshet eller goda ekonomiska förhållanden över huvud taget
böra förberedas ej blott teoretiskt utan även genom vidtagandet av vissa begränsade
praktiska anordningar.

Ytterligare en lösning av frågan örn krisorganisationen kan ifrågasättas i
form av en särskild statsrådsberedning för krisärendena. I denna skulle
deltaga statsministern, cheferna för finansdepartementet och andra berörda
departement samt ett av de konsultativa statsråden. Till föredragning skulle
enligt detta alternativ krisärendena förberedas genom en enhetligt arbetande

Riksdagsberättelsen.

Ju: 29 byrå, som sammanställde resultaten av de förut i de olika departementen
verkställda utredningarna och möjliggjorde en samlad översikt över krisåtgärderna.

I detta sammanhang synes även kunna övervägas huruvida möjlighet bör
beredas att, då tidsförhållandena sådant påkalla, utöka de konsultativa statsrådens
antal.

Under utredningsarbetet bör jämväl upptagas frågan om de förändringar
som äro påkallade av landets försvarsberedskap.

De åtgärder, vilka i det föregående angivits såsom tänkbara, torde påkalla
jämkningar i de nuvarande i grundlag eller allmän lag givna bestämmelserna
å förevarande område. Till övervägande synes böra upptagas, bland andra,
spörsmålet om beredande av ökad möjlighet att i administrativ ordning vidtaga
organisatoriska förändringar inom Kungl. Maj:ts kansli.

Slutligen synes även böra utredas frågan om ändrade bestämmelser rörande
sammansättningen av tillförordnad regering i syfte att för densamma
finna en form, som undanröjer den nu förefintliga begränsningen i den
administrativa befogenheten för departementschef, som ej är medlem av
tillförordnad regering, och åstadkommer, att samtliga statsråds arbetsförmåga
utnyttjas på ett tillfredsställande sätt under tid, då tillförordnad regering
är tillsatt.

Utrikesdepartementet.

A. Kommittéer som under 1938 avslutat sin verksamhet.

Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

1. Sakkunniga angående skolungdomsutbgtet (1937: 1; 1938: 1).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:

Kärre, K., undervisningsråd, ordförande; «

Granberg, G., docent;

Gejrot, H., läroverksadjunkt;

Söderlund, M., lärarinna.

Sekreterare:

Hallbeck, N„ läroverksadjunkt.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: U 1.

De sakkunniga hava under 1938 hållit 9 sammanträden.

Enligt i november 1937 meddelat bemyndigande hava de sakkunniga vidtagit
förberedelser för skolungdomsutbytet sommaren 1938.

Enligt beslut av 1938 års riksdag och på grund av kungl, brev den 10 juni
1938 har de sakkunnigas uppgift fr. o. m. den 1 juli 1938 övertagits av Centralnämnden
för skolungdomsutbytet.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

2. Sakkunniga för omregtering av utrikesrepresentationens avlöning sförhål- U; 3

landen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1938 för att
inom utrikesdepartementet biträda vid en utredning angående utrikesrepresentationens
avlöningsförhållanden:

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Hérnod, T. R., direktör; 1

Westling, E. A., expeditionschef.

Beordrade att deltaga i utredningen:

Boheman, E. C:son, kabinettssekreterare, ordförande;

Przybyszewski Westrup, Z. S., utrikesråd, tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Ärnfast, F. H., attaché.

Ur de sakkunnigas direktiv må anföras: Övervägas bör på vad sätt löneförmånerna
å olika orter böra inbördes avvägas samt i vilken form en anpassning
av lönerna efter växlande förhållanden lämpligen bör fortsättningsvis
verkställas. Om så prövas erforderligt för genomförandet av en rättvis
avvägning, bör vidare, under beaktande av inom utrikesförvaltningen tilllämpade
principer för lönesättningen, undersökas, i vad mån de med utlandstjänst
förbundna särskilda kostnaderna eventuellt kunna påkalla en justering
av den lönenivå i sådan tjänst, som i gällande system vöre realiserad.
Förutom levnadskostnaderna bör bland annat den levnadsstandard, som
diplomater måste upprätthålla, och de ökade kostnaderna för familjebildning
i samband med tjänstgöring å utrikes ort tillmätas en avsevärd betydelse.
Frågan om den lämpliga proportionen mellan kontanta löneförmåner och
förmåner i annan form bör ävenledes undersökas.

De sakkunniga hava den 7 september 1938 avgivit betänkande i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1939.

a) Kommitté, bekostad delvis av kommittéanslaget och delvis av andra medel.

3. Understödsnämnden för Rgsslandssvenskar (1937: 2; 1938: 2).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934:

Ledamöter:

Hallenborg, C. A. M., byråchef;

Corin, G. E. M., kansliråd;

Johnsson, B. E., kamrerare i statskontoret;

Carlsund, A., ingenjör.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1938 hållit ett femtiotal sammanträden.

*0 Riksdaqsberättelsen.

4 b) Kommittéer, bekostade ar andra medel fin kommittéanslaget.

4. Delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete (1937: 4, 1938: 4).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1934.

Ledamöter:

Örne, A. E., generaldirektör, ordförande;

Gabrielsson, A. T. N., direktör;

Lindberg, A., ordförande i landsorganisationen;
von Stockenström, B. H., godsägare, led. av I kamm.;
von Sydow, Chr. F. C., direktör.

Sekreterare:

Ihre, N. E., andre sekreterare.

Beträffande delegationens uppdrag, se 1936: U 3.

Delegationen har under 1938 hållit ett antal sammanträden, varjämte den
deltagit i överläggningar med övriga nordiska delegationer vid möte i Stockholm
den 22—den 24 september 1938.

5. Bestyrelsen för firandet av Nya-Sverige-minnet (1937: 5, 1938: 5).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 september 1936, den 9 april
och den 7 maj 1937.

Ledamöter:

Edström, J. S., direktör, tillika ordförande;

Almquist, H., riksarkivarie; Andersson, G. H., riksgäldsfullmäktig, led. av
II kamm.; Bagge, G., professor, led. av II kamm.; Bernadotte af Wisborg, F.,
greve; Brilioth, B., fil. d:r, chefredaktör; de Champs, Ch. L., viceamiral; Collijn,
I., riksbibliotekarie; Curman, S., riksantikvarie; Dehlgren, S., f. d. kommendörkapten,
chefredaktör; Elgström, Anna Lenah, författarinna; Engströmer,
Th., professor, rektor vid universitetet i Uppsala; Gauffin, A., Överintendent;
Gränebo, P., bankofullmäktig, led. av I kamm.; Hansson, P. A.,
statsminister, led. av II kamm.; Henriksson, F., utrikesråd; Jacobsson, H. V.
M., major; Johansson, A., direktör i Kooperativa förbundet; Johnson, Margaret,
fru; Jonsson, A., konsul; Knös, B., statssekreterare; Lamm, O. H., f. d.
generalkonsul; Lindblom, A., professor; Lundvik, V., handelsråd; Nelson,
H. M. V., professor; Nilsson, H., direktör; Nilsson, M. P:son, professor, rektor
vid universitetet i Lund; Prytz, B., envoyé; Kinman, A., assuransdirektör;
Rodhe, E., biskop; Sachs, J., f. d. generalkonsul; Sandler, Maja, fru;
Tunberg, S., professor, rektor vid Stockholms högskola; Wallenberg, J., bankdirektör;
Weibull, C., professor, rektor vid Göteborgs högskola; Wenner-Gren,
A., direktör; Wettergren, E., intendent.

Beträffande bestyrelsens uppdrag, se 1937: U 5.

Bestyrelsen har tillsatt ett arbetsutskott bestående av herrar Edström, ordförande,
Bernadotte af Wisborg, vice ordförande och Lamm, generalsekreterare,
samt Henriksson, Jonsson, Wallenberg, Wenner-Gren och fru Sandler.
Bestyrelsen och arbetsutskottet hava utarbetat planer och förslag till

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Sveriges deltagande i firandet av Nya-Sverige-minnet. Dessa förslag, som se- FÖt 2
dan förverkligats, hava omfattat konstutställning, som visats i ett flertal städer
i Förenta staterna, minnesutställning i Philadelphia, ett antal småskrifter
rörande svenskt kulturellt och ekonomiskt liv, föreläsningsturnéer i Förenta
staterna av svenska vetenskapsmän, präglande av 500,000 stycken silvermynt
å 2 kronor, utgivande av jubileumsfrimärken, skolungdomskorrespondens,
nationalinsamling till ett monument att resas i Wilmington med anledning
av jubileet samt en officiell delegation för deltagande i högtidligheterna
i Förenta staterna.

Ledamöterna i den officiella delegationen, av vilka några på uppdrag av
Kungl. Majit utsetts av arbetsutskottet, avreste den 17 juni 1938 till Wilmington
för att närvara vid och deltaga i de högtidligheter, som anordnats därstädes
samt i städerna Philadelphia, Washington, New York och Salem, New
Jersey. Delegationen upplöstes den 7 juli 1938 i New York.

Försvarsdepartementet.

A. Kommitté som under år 1938 avslutat sin verksamhet.1

1. Sakkunniga för utredning rörande ordnandet av den andliga vården vid

försvarsväsendet (1938: 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1937:
Tottie, C. H., överste och sekundchef vid Svea livgarde, ordförande;
Anderberg, A. H., kyrkoherde;

Mosesson, G. A., rektor, led. av II kamm.;

Nilsson, T., redaktör;

Elterud, E., agronom.

Sekreterare:

Wallman, B. J., kyrkoherde.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Fö 6.

De sakkunniga hava den 19 november 1938 avlämnat betänkande och förslag
rörande den andliga vården inom försvarsväsendet (Statens off. utredn.
1938: 33).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommitté som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1939.1

2. 1937 års gasgeneratorkommitté (1938: 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1937:
Enström, A. F., kommerseråd, ordförande;

Andersson, G. H. K., direktör;

Andersson, O. F., ombudsman.

1 Bekostad av kommittéanslaget.

Riksdagsberåttelsen.

FÖ: 2 Sekreterare:

Cassler, A. L., löjtnant.

Härjämte har med stöd av förenämnda bemyndigande teknologie doktorn
Nils Gustafsson anmodats att såsom expert stå till kommitténs förfogande.

Lokal: Ingenjörsvetenskapsakademien, Grev Turegatan 14; tel. 62 28 98.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se Fö 1938: 5.

Kommittén har under år 1938 intill den 1 december hållit fem sammanträden
om tillhopa sept dagar. Vid utredningens genomförande samarbetar
kommittén med en inom ingenjörsvetenskapsakademien tillsatt kommitté. Sedan
Kungl. Maj:t för bestridandet av kostnaderna för anordnande av vissa
försök med generatorgasdrivna automobiler, efter riksdagens hörande, genom
brev den 12 mars 1938 ställt ett belopp av 25,000 kronor till kommitténs
förfogande, har kommittén eller dess sekreterare företagit studieresor
till olika platser inom landet för kontroll och provning av dylika motorfordon.
Den sålunda bedrivna försöksverksamheten beräknas bliva avslutad
under år 1938. Kungl. Maj:t har vidare den 2 december 1938 anvisat högst
1,100 kronor för prov vid statens maskin- och redskapsprovningsanstalt
vid Ultuna med två jordbrukstraktorer.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

S odal departementet.

A. Kommittéer som under 1938 avslutat sin verksamhet,

a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

1. Sinnesslövårdssakkunnig (1937:5; 1938:13).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1924 för att
inom socialdepartementet biträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag beträffande upprättandet av anstalter för vuxna vanartade
sinnesslöa ävensom i fråga om ordnandet av anstaltsvården för fallandesjuka: Petrén,

A., med. d:r, professor emeritus.

Genom beslut den 1 november 1929 bär Kungl. Majit — som tidigare föskrivit,
att utredningsuppdraget skulle vara slutfört före sistnämnda dag —
på framställning av den sakkunnige förordnat, att arbetet skulle ligga nere
från och med samma dag till dess annorlunda förordnades, dock att en
igångsatt statistisk undersökning rörande antalet skolpliktiga fallandesjuka
barn i riket skulle fullföljas och avslutas. Sedan nämnda undersökning
den 24 juli 1930 ingivits till socialdepartementet, har utredningen vilat.

Enligt beslut den 8 april 1938 har uppdraget upphört.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

2. 193A års byggnadsindustrisakkunniga (1937: 11; 1938: 16). ''» S

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1934 för
att biträda med utredning angående förhållandena inom byggnadsindustrin:
Hansson, S., generaldirektör, ordförande;

Lind, E., överste, byggnadschef i byggnadsstyrelsen.

Sekreterare:

Sjöstrand, E., fil. d:r.

De sakkunniga hava under året avgivit betänkande under rubriken Byggnadsindustrien
i Sverige i följande tre delar:

I. Allmän översikt, yttranden och förslag, den 19 januari 1938 (Statens
off. utredn. 1938: 10);

II. Arbetsgivares och löntagares inkomster, den 20 december 1937
(Statens off. utredn. 1938:3); samt

lil. Arbetslöshetens omfattning och växlingar, den 20 december 1937
(Statens off. utredn. 1938:4).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Befolkningskommissionen (1937: 12; 1938: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1935 med uppgift
att verkställa en allsidig undersökning av vårt lands befolkningsfråga:
Wohlin, N., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Andreen-Wohlin, Andrea, med. d:r;
von Hofsten, N. G. E., professor;

Magnusson, K. H., trädgårdsmästare, led. av II kamm.;

Myrdal, K. G., professor; •

Persson, J. A. L., tändsticksarbetare, led. av II kamm.;

Wicksell, S. D., professor;

Västberg, Disa, fru;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Samtliga under 1937 medverkande sakkunniga samt sekreterare och biträden
avslutade, allt eftersom de för utredningen av särskilda frågor tillsatta
delegationerna slutförde sina uppdrag och betänkandena färdigställdes,
under förra hälften av 1938 sina arbeten för kommissionens räkning.

Under vissa tider av år 1938 hava såsom biträden ytterligare tjänstgjort:
Sjöstrand, J., aktuarie;

Quensel, C.-E., docent;

Svennilson, I., docent.

Även dessa biträden hava under 1938 slutfört sina arbeten.

Under året har kommissionen haft 15 plenisammanträden, arbetsutskottet
omkring 25 och de inom kommissionen verksamma delegationerna omkring
40 sammanträden.

Kommissionen har under år 1938 avgivit följande utlåtanden och förslag:
den 11 januari 1938: yttrande över bostadssociala utredningens förslag
rörande lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för
mindre bemedlade barnrika familjer i egna hem m. lii.;

44 Riksdagsberättelsen.

3 den 15 januari 1938: yttrande över statens byggnadslånebyrås förslag om
bostadshjälp till åldringar och änkor;

den 31 januari 1938: betänkande i näringsfrågan (Statens off. utredn.
1938: 6);

den 31 januari 1938: betänkande angående barnbeklädnadsbidrag m. m.
(Statens off. utredn. 1938: 7);

den 25 maj 1938: betänkande angående förvärvsarbetande kvinnors rättsliga
ställning vid äktenskap och barnsbörd (Statens off. utredn. 1938: 13);

den 15 juni 1938: betänkande angående landsbygdens avfolkning (Statens
off. utredn. 1938: 15);

den 15 juni 1938: betänkande angående barnkrubbor och sommarkolonier
m. m. (Statens off. utredn. 1938: 20);

den 29 juni 1938: yttrande med socialetiska synpunkter på befolkningsfrågan
(Statens off. utredn. 1938: 19); samt

den 26 september 1938: betänkande med vissa demografiska utredningar
(Statens off. utredn. 1938: 24).

Kommissionen har den 18 december 1938 slutjusterat och daterat sitt
slutbetänkande, med uppdrag för arbetsutskottet att i korrekturet införa
sådana ändringar, uteslutningar och tillägg vilka, utan att innefatta några
ändringar i kommissionens inställning till de olika sakfrågorna, kunna vara
av behovet påkallade.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunniga för utredning rörande vissa familjeekonomiska och famil jesocialG

förhållanden (1937: 20; 1938: 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:

Myrdal, K. G., professor;

Sterner, R., t. f. aktuarie.

På därom av de sakkunniga gjord anhållan befriades de från uppdraget
den 8 april 1938.

5. Sakkunniga för utredning rörande polisskolans i Stockholm organisation

(1938: 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj 1937:

Alsén, O., justitiekansler, ordförande;

Biörklund, G., polisintendent, rektor för statens polisskola;

Söderman, H., docent;

Thulin, G., landsfogde, t. f. statspolisintendent.

Sekreterare:

Glas, E., stadsfiskal.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: S 24.

De sakkunniga hava under år 1938 haft 10 sammanträden.

Den 12 januari 1938 överlämnade de sakkunniga betänkande angående -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

omorganisation av polisskolan i Stockholm m. m. (Statens off. utredn. JS|j 0
1938: 1).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga rörande förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1937:
Rodhe, A. E., landshövding, ordförande;

Johansson, Johan-Olov, direktör;

Bergholtz, F., kapten.

Sekreterare:

Westman, E. G., jur. kand.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller: Frågan om förhandlingsrätt
för i allmän eller enskild tjänst anställda har under senare år vid
olika tillfällen varit föremål för statsmakternas överväganden. Förslag till
lag örn förenings- och förhandlingsrätt framlades sålunda genom proposition
nr 240 för 1936 års riksdag. Enligt 1 § i det vid propositionen fogade
lagförslaget skulle lagen äga tillämpning å förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, dock icke beträffande arbetstagare i statens eller kommunernas
tjänst, som vore underkastade ämbetsmannaansvar. Förhandlingsrätten
för de kommunalanställda, som icke hade strejkrätt, borde, enligt
vad departementschefen i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
anförde, upptagas i samband med spörsmålet om förhandlingsrätt för statens
tjänstemän. Sistnämnda spörsmål var vid nämnda tidpunkt föremål
för särskild utredning av jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 10 maj
1935 inom kommunikationdepartementet tillkallade sakkunniga, vilka emellertid
i sitt den 9 oktober 1936 avgivna betänkande icke närmare ingått på
frågan om en förhandlingsordning för de kommunala tjänstemännen. I
andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande, nr 44, i anledning av
proposition nr 128 till 1937 års riksdag angående förhandlingsordning för
statens tjänstemän anfördes bland annat, att utskottet förutsatte, att frågan
om en förhandlingsordning för de kommunala tjänstemännen snarast gjordes
till föremål för utredning. Svenska stadsförbundets förhandlingsrättskommitté
hade vidare i skrivelse den 26 november 1937 hemställt, att frågan
örn förhandlingsrätt för kommunaltjänstemän snarast möjligt måtte upptagas
till utredning.

I lag eller författning fastställd förhandlingsrätt tillkommer numera samtliga
i allmän eller enskild tjänst anställda arbetstagare i vårt land med undantag
av dels arbetstagare i kommunernas tjänst, som äro underkastade
ämbetsmannaansvar, och dels tjänstemän vid riksdagen och riksdagens verk.

Att de kommunalanställda, vilka äro underkastade ämbetsmannaansvar,
böra i likhet med andra arbetstagare erhålla förhandlingsrätt synes uppenbart.

De sakkunniga hava under 1938 hållit 14 sammanträden, varutöver ordföranden
och sekreteraren haft ett flertal konferenser.

Riksdagsberättelsen.

6 De sakkunniga hava den 20 december 1938 avlämnat betänkande med
förslag till lag om förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän (Statens off.
utredn. 1938:56).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. 1938 års pensionärbostadssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1938:

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm., ordförande;

Ström, T., handlande, led. av I kamm.;

Magnusson, E. O. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Råstock, A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Tornegård, O. S., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lingren, G. W., notarie.

I direktiven för utredningen framhålles, att — oaktat reformerna på folkpensioneringens
område under de senaste åren — en komplettering av folkpensionen
med kommunala tillskott, med eller utan fattigvårds karaktär, i
åtskilliga fall visat sig oundgänglig, samt att den mest tyngande utgiftsposten
i de mindre bemedlade åldringarnas hushållsbudget otvivelaktigt utgöres av
kostnaden för bostad. I flera kommuner ha uppförts hem för gamla i syfte
att bereda i första hand folkpensionärer bättre och billigare bostäder än som
stått till buds i den öppna hyresmarknaden. Uppenbart är emellertid, att
endast ett ringa antal kommuner i relativt god ekonomisk ställning har möjligheter
att med egna resurser skapa tillfredsställande hem för åldringar och
änkor. Statens stöd i en eller annan form torde i flertalet fall vara erforderligt.
Utredningen bör syfta till utarbetande av ett praktiskt hållbart förslag
till samverkan mellan stat och kommun för uppförande av hem för gamla i
kommuner, där påtagligt behov av åtgärder för åldringars och änkors bostadsförsörjning
föreligger.

De sakkunniga hava sammanträtt 12 dagar. Med vederbörligt tillstånd
hava de sakkunniga och sekreteraren företagit en resa till Lidköping, Göteborg,
Karlskoga och Hällefors för att studera av resp. kommuner anordnade
hem för gamla.

För belysning av frågorna örn åldringarnas och änkornas antal samt inkomst-
och bostadsförhållanden m. m. hava de sakkunniga från ett 70-tal
kommuner införskaffat uppgifter i dessa hänseenden, vilka därefter sammanställts
med vissa från 1935—1936 års folkräkning samt pensionsstyrelsens
kortregister hämtade uppgifter. Den statistiska bearbetningen har utförts av
amanuensen E. Bohlinder.

Samråd i vissa frågor har ägt rum mellan de sakkunniga och representanter
för byggnadsstyrelsen, pensionsstyrelsen och statens byggnadslånebyrå.

På framställning av de sakkunniga tillkallades den 31 oktober 1938 arkitekten
B. Jonson att såsom expert biträda de sakkunniga vid behandlingen av
vissa byggnadsfrågor.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Den 16 november 1938 överlämnade de sakkunniga betänkande med ut- Si 8
redning och förslag rörande statsbidrag till anordnande av bostäder åt åldringar
och änkor i s. k. pensionärshem (Statens off. utredn. 1938: 40).

Uppdraget är därmed slutfört.

b) Kommitté, bekostad av andra medel än kommittéanslaget.

8. Exporthuskommittén (1938: 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1937 för att
biträda vid utredning rörande möjligheterna för ökad avsättning av svenska
trähus på exportmarknaden samt rörande åtgärder för rationellt utnyttjande,
till arbetslöshetens bekämpande, av de nya arbetstillfällen, som kunna
vinnas genom sådan export:

Bosaeus, E., civilingenjör, ordförande;

Wallander, S., arkitekt;

Heimburger, G., arkitekt, tillika sekreterare.

Kommittén har efter bemyndigande såsom sakkunniga tillkallat legationssekreteraren
friherre K. Bonde, civilingenjören S. Ribbing, civilingenjören B.
Lindham och ingenjören C. Hellstrand.

Kommittén har under år 1938 avhållit åtta sammanträden.

I syfte att studera avsättningsmöjligheterna på den engelska marknaden
hava herrar Bosaeus, Wallander och Lindham företagit en resa till England
under tiden 22 mars till 1 april 1938. Kommittén har dessutom besökt
ett antal för fabriksanläggningar föreslagna platser i Sverige.

Den 2 september 1938 har kommittén avgivit ett utlåtande rörande ansökan
av V. T. Lindgren, Sundsvall, örn lån ur anslaget till främjande av enskild
företagsamhet. Vidare har kommittén den 2 april och den 30 november
1938 till chefen för socialdepartementet avgivit redogörelse för sin
verksamhet.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 juli 1938 beviljat A. B. Junoförlag ett lån av
1,600,000 kronor för att genom A. B. Junohus i Uddevalla upptaga tillverkning
av monteringsfärdiga trähus, särskilt för export, enligt i huvudsak de
förslag, som framgått av kommitténs utredningar, hava arbetena för fabriksanläggningen
för nämnda ändamål numera fortskridit så långt, att företaget
väntas kunna börja sin verksamhet i maj månad 1939. Antalet sysselsatta
arbetare vid full drift beräknas skola uppgå till c:a 170 för själva husfabrikationen
samt för i samband härmed bedriven sågverksrörelse 30 till 60 arbetare.
De åtgärder, som kommittén vidtagit för avsättning av trähus på exportmarknaden,
hava redan i viss utsträckning föranlett definitiva beställningar.

Uppdraget är numera slutfört.

Riksdagsberättelsen.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1939.

9. Hembilrädesutredningen (1937: 8; 1938: 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1933 för att
biträda med utredning rörande arbetsförhållandena inom det husliga arbetet
och avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda:

Thulin, E. J:son, byråchef, ordförande;

Braathen, Mix Anker, fru;

Grönvall, Hanna, fröken;

Gustafsson, P., lantbrukare, led. av I kamm.;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.

Lokal: Kontrollstyrelsens sessionsrum; tel. 23 05 60.

På framställning av utredningen har departementschefen uppdragit åt
hovrättsassessorn R. Dahlgren att från den 4 oktober 1938 vara sekreterare
åt utredningen.

Under år 1938 hava de sakkunniga sammanträtt å följande tider: den 9—
den 13 augusti, den 24 september—den 1 oktober, den 10—den 15 oktober,
den 28 oktober—den 5 november samt den 1—den 10 december.

De sakkunniga hava i det närmaste färdigställt två alternativa förslag till
lag om viss reglering av arbetsförhållandena inom det husliga arbetet. Jämväl
föreligga delar av motiveringen till dessa lagförslag i koncept.

Uppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1939.

10. Bostadssociala utredningen (1937:9; 1938:15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för att
biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers
och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G., professor;

Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., stadsarkitekt (tillkallad den 18 maj 1936);

Ahrén, U., arkitekt, stadsplanechef.

Sekreterare:

Johansson, A., docent.

Bitr. sekreterare:

Curman, J., biträdande länsarkitekt (fr. o. m. den 25 maj 1936).

Lokal: Socialstyrelsen.

Den 8 juli 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga att verkställa utredning
rörande möjligheterna att genom statliga åtgärder åstadkomma en
förbättrad standard hos lönebostäderna på landsbygden samt att senast den
1 november 1938 inkomma med förslag i nämnda syfte.

Såsom experter hava under år 1938 medverkat: direktören C-R. Cramér,

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

byggnadsingenjören A. Nordström, överläkaren, docenten R. Bergman, hov- S: II
rättsassessorn I. Lindell (intill den 1 mars 1938), hovrättsassessorn M. Wahlbäck
(efter sistnämnda dag) samt docenten T. Palander (tillkallad den 1
april 1938).

Att såsom experter biträda vid utredningen rörande landsbygdens lönebostäder
tillkallades den 8 juli 1938: led. av II kamm. A. Andersson i Tungelsta,
led. av II kamm. friherre A. De Geer och statssekreteraren B. Näsgård.

De sakkunniga hava under år 1938 intill den 1 december hållit 32 sammanträden.
Mellan sammanträdena hava ordföranden och vissa av ledamöterna
ävensom sekreteraren och biträdande sekreteraren utfört arbete i
anledning av de sakkunnigas uppdrag.

Bostadssociala utredningen har avgivit ett den 1 november 1938 dagtecknat
betänkande med förslag till förbättring av bostäder för lantarbetare.

På grund av förenämnda nya uppdrag hava de sakkunniga icke såsom
beräknats kunnat slutföra sina arbetsuppgifter under år 1938, utan torde
detta kunna ske först under förra delen av år 1939.

11. 1935 års Blekingeutredning (1937: 16; 1938: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1935 för
att biträda vid utredning rörande Blekinge läns försörjningsmöjligheter:
Hagströmer, S. A. E., landshövding, ordförande;

Jeppsson, O., landshövding, led. av II kamm.;

Swartling, N. F., disponent, led. av I kamm.;

Törnkvist, A. Å., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Fröberg, d., f. d. landssekreterare.

Lokal: Länsstyrelsen, Karlskrona; tel. 983.

De sakkunniga hava under år 1938 haft 3 sammanträden, varförutom en
del ärenden behandlats efter cirkulation mellan ledamöterna.

De sakkunniga hava sedan den 1 december 1937 gjort framställningar

den 18 februari 1938 att av statsanslag, som kunde komma att anvisas
till arbetslöshetens bekämpande, medel måtte ställas till Blekinge läns hushållningssällskaps
förfogande för möjliggörande av en till en början försöksvis
anoxdnad systematisk inventering av de s. k. ofullständiga jordbruken
m. m.;

den 18 februari 1938 att till stärkande av de blekingska s. k. ofullständiga
jordbrukens ekonomiska bärkraft måtte — utöver de medel, som av de för
samma ändamål beviljade allmänna anslagen kunde komma att falla på
Blekinge län — av statsanslag, som kunde komma att anvisas till arbetslöshetens
bekämpande, eller av eljest tillgängliga statsmedel ställas 250,000
kronor till Blekinge läns hushållningssällskaps förfogande;

den 10 mars 1938 om utverkande av dels bidrag av statsmedel med 32,000
kronor för åstadkommande av elektrifiering av ön Hanö i Blekinge län och

lith. till rikti!, prot. 1939. 1 sami. 4

RlksdagsberUtteben.

Riksdagsberättelsen.

S: 11 dels bemyndigande för lotsstyrelsen att med blivande kraftleverantör sluta
vederbörligt garantiavtal rörande lotsverkets förbrukning av elektrisk energi
för dess anstalter och personal på Hanö; samt

den 6 augusti 1938 om övervägande efter verkställd närmare utredning
av dels frågan örn statens övertagande av Blekinge kustbanor och Karlshamn—Vislanda—Bolmens
järnväg samt dessa järnvägars ombyggnad i
viss omfattning till normalspåriga och dels spörsmålet om vilka andra åtgärder
lämpligen kunde i rationaliseringssyfte och till det blekingska näringslivets
fromma vidtagas beträffande det blekingska järnvägsnätet.

Utredningen har därjämte avgivit två remissyttranden.

De ytterligare frågor, som Blekingeutredningen har under förberedning,
torde komma att slutbehandlas under första halvåret 1939.

12. Rationaliseringsutredningen (1937: 19; 1938: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 att biträda
med utredning rörande åtgärder till förebyggande och lindrande av
skadliga sociala verkningar av rationalisering och driftsnedläggelser inom industrin: Hesselgren,

O., revisionssekreterare, ordförande;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Falkman, O., direktör;

Karlbom, T., rektor vid landsorganisationens skola i Brunnsvik;

Söderlund, G., direktör.

Sekreterare:

Hessler, T., fil. lie., sekreterare.

Beträffande utredningens uppdrag; se 1937: S 19.

Till biträdande sekreterare har från och med den 1 april 1938 förordnats
aktuarien C. Hammarberg.

På framställning av de sakkunniga har chefen för socialdepartementet
uppdragit åt civilingenjören E. Bosaeus, docenten Alf Johansson och byråinspektören
S. Skogh att såsom experter biträda utredningen.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 20 76 11 eller namnanrop: Tändsticksbolaget.

Utredningen har under år 1938 sammanträtt den 28 januari, den 14—
den 23 mars, den 11 och den 12 april, den 30 juni, den 19—den 21 och den
27 september, den 3, 4, 10 och 31 oktober samt den 1—den 11 november.

Utredningens experter hava slutfört sina uppdrag och till utredningen överlämnat
promemorior, Bosaeus angående driftsinskränkning och nedläggning
av företag inom näringslivet samt vissa därav föranledda socialpolitiska åtgärder,
Johansson angående undersökningar av arbetsmarknaden samt Skogh
angående den offentliga arbetsförmedlingen och dess effektivisering.

Bearbetningen av primärmaterialet till de med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
igångsatta statistiska undersökningarna rörande verkningarna
av driftsnedläggelser och driftsförändringar inom industrin, har slutförts.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 51

Redogörelse för resultaten av dessa undersökningar är under utarbetande. Un- Si 13
der året har igångsatts en statistisk undersökning rörande sambandet mellan industrins
rationalisering och olycksfallsfrekvens. Bearbetningen av uppgiftsmaterialet,
som av riksförsäkringsanstalten ställts till utredningens förfogande,
har påbörjats och framförts så, att vissa preliminära resultat framkommit. Undersökningen
härutinnan beräknas kunna slutföras under början av år
1939. Under året hava vidare vissa undersökningar gjorts till belysande av
egnahemsägares svårigheter att vid arbetslöshet förränta och amortera sina
egna hem, varjämte inhämtats vissa uppgifter rörande resultaten av de hjälpaktioner
till förmån för egnahemsägare, som i enlighet med beslut vid 1936
och 1937 års riksdagar anordnats i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt
Norrbottens län. Utredningens framställning till Kungl. Majit den 16 april
1937 med förslag om verkställandet av särskilda undersökningar rörande
frågan, huruvida rationalisering inom industrin påverkat arbetares och anställdas
hälsotillstånd, har Kungl. Majit den 23 december 1937 funnit för det
dåvarande icke föranleda någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

Utredningen beräknar att under första halvåret 1939 kunna avge förslag
till åtgärder för motverkande och lindrande av arbetslöshet i samband med
driftsnedläggelser och driftsförändringar inom industrin. Samtidigt härmed
har utredningen för avsikt att framlägga dels de förslag, vartill undersökningen
rörande sambandet mellan industrins rationalisering och olycksfallsfrekvens
kan föranleda, dels ock vissa synpunkter, som enligt utredningens
mening böra beaktas vid en undersökning av rationaliseringens inflytande
på arbetares och anställdas hälsotillstånd. Härmed beräknas utredningsuppdraget
vara slutfört.

13. Livsmedelslagstiftningssakkunniga (1937:24; 1938: 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936:
Abramson, E. L., professor, ordförande;

Borgström, G., ombudsman;

Cyrén, O., ombudsman;

Gjöres, A., t. f. generaldirektör;

Jerlov, S., överveterinär.

Sekreterare:

Davidsson, C. A., hovrättsråd.

På därom gjord framställning entledigades Gjöres den 15 november 1938
från sakkunniguppdraget och tillkallades i hans ställe direktören i kooperativa
förbundet Hj. Degerstedt.

Lokal: Drottninggatan 50—52; tel. 20 60 35.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: S. 24.

Med stöd av förenämnda bemyndigande lia såsom experter tillkallats
avdelningsföreståndaren vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
professorn J. B. Platon, ingenjören H. Tarstad, civilingenjören
R. Steenhoff och filosofie doktorn B. Groth.

Riksdagsberåttelsen.

13 De sakkunniga hava under året hållit 6 sammanträden, vartdera i regel om
2 dagar. Såväl vid sammanträdena som eljest hava överläggningar ägt rum
med nämnda experter eller andra fackmän på olika områden, berörande de
sakkunnigas verksamhet. Under året har färdigställts förslag till bestämmelser
rörande vissa livsmedel, och beträffande andra sådana hava förberedande
arbeten utförts. De sakkunniga hava därjämte tagit initiativet till
åstadkommande av samarbete med Danmark och Finland på livsmedelslagstiftningens
område. Från båda dessa länder hava ingått meddelanden, att
man vore villig upptaga sådant samarbete.

Under 1939 komma de sakkunniga att fortsätta arbetet på en tilltänkt
livsmedelsförfattning. Uppdraget beräknas bliva slutfört senast under första
halvåret 1940.

14. Sakkunniga för utredning rörande polisens uniformering sommartid

m. m. (1938: 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1937:
Alsén, O., justitiekansler, ordförande;

Beijer, K. T., sekreterare i svenska polisförbundet;

Fontell, E., polismästare;

Ottergård, J. O., polisöverkonstapel;

Ros, E., polismästare.

Lokal: ordförandens ämbetsrum, tel. 10 09 99.

De till de sakkunniga hänskjutna frågorna avse huvudsakligen sommaruniform
och lämpligt regnplagg för polismän samt vissa andra i samband
därmed stående uniformsfrågor ävensom åtgärder i syfte att förhindra bärande
av uniform eller uniformsemblem, som lätt kunna förväxlas med polismans
tjänstedräkt eller tjänstetecken.

De sakkunniga hava under år 1938 till och med den 1 december haft 3
sammanträden.

Sedan redogörelser för verkställda prov med vissa typer av sommaruniform
och regnkappa inkommit från samtliga länsstyrelser, hemställde de sakkunniga
i skrivelse den 2 april 1938 med hänsyn till den jämförelsevis ringa
omfattning, vari prov verkställts, att nya prov måtte företagas. Den 8 april
1938 biföll Kungl. Maj:t de sakkunnigas framställning. Efter det yttranden
över de nya proven under oktober och november 1938 inkommit från länsstyrelserna,
hava de sakkunniga fattat preliminära beslut rörande de till dem
hänskjutna frågorna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

15. Sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter
(1938: 23).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 april 1937:
Wijkman, A., f. d. landshövding, ordförande;

Ericsson, G., agronom;

Göranson, G., direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Mäler, K., redaktör, led. av II kamm.; St IB

Olsson, E., avdelningschef;

Strindlund, G., statsråd, led. av II kamm.;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Swedberg, S. A., länsassessor.

Lokal: Landsstatshuset, Härnösand, tel.: Länsstyrelsen.

Ledamoten Strindlund har i skrivelse den 21 december 1938 anhållit örn
entledigande från sakkunniguppdraget.

Under år 1938 hava de sakkunniga hållit fem sammanträden, därav ett i
Stockholm. Därjämte ha överläggningar ägt rum mellan ordföranden och
sekreteraren samt vissa av ledamöterna.

Kungl. Maj :t har bemyndigat utredningsmännen att i samråd med 1937 års
arbetslöshetssakkunniga låta verkställa undersökning rörande vissa i länet
bosatta arbetslösa personers levnadsförhållanden. Denna undersökning har
av utredningen uppdragits åt särskilda experter. Av sakkunniga gjord framställning
örn förstärkning av arbetsförmedlingen i länet har föranlett att
distriktskontoret i sjunde distriktet överflyttats till länet i samband varmed
omflyttningsassistent blivit anställd vid kontoret.

Utredning pågår rörande tillgången och konsumtionen av råvara för skogsindustrierna.
Vidare utredas möjligheterna att få till stånd ytterligare förädling
av de nu frambringade skogsprodukterna samt möjligheten att öka
skogens avkastningsförmåga. I detta sammanhang har ett flertal ärenden
varit föremål för sakkunnigas behandling. Kungl. Maj:t har anvisat medel
för undersökning av möjligheterna för anläggning av ett finpappersbruk i
länet. Denna undersökning har verkställts av särskild expert, som till de
sakkunniga avlämnat promemoria rörande undersökningens resultat. Vidare
har Kungl. Maj:t på framställning av de sakkunniga uppdragit åt särskild
sakkunnig inom socialdepartementet att verkställa undersökning rörande anläggning
av en wall-boardsfabrik i Salsåker, Nordingrå socken. Föreningen
Träkolsbriketter u. p. a., som tillkommit på initiativ av de sakkunniga,
har på hemställan av de sakkunniga av Kungl. Maj :t beviljats statsbidrag för
utförande av en transportabel anläggning för tillverkning av träkolsbriketter
och för försöksdrift m. m.

Med anledning av en av de sakkunniga gjord framställning har Kungl.

Majit till Sveriges geologiska undersöknings förfogande ställt medel för utförande
såsom statligt beredskapsarbete av undersökning av länets malmföring.

Jordbruket i Graninge socken har gjorts till föremål för en systematisk inventering.
Dylika inventeringar lia på initiativ av de sakkunniga jämväl
igångsatts i en del andra socknar inom länet i syfte att få till stånd en allsidig
utredning såväl rörande de ofullständiga jordbruken som angående jordbrukets
tillstånd och behov i allmänhet. I anslutning till dessa utredningar
har i särskild skrivelse till Kungl. Majit hemställts örn anslag till förbättring
av ofullständiga jordbruk i syfte att lindra verkningarna av arbetslösheten
å länets landsbygd.

Riksd agsberättelsen.

15 Till länets företagareförening, som bildats på initiativ av de sakkunniga
och som i samarbete med de sakkunniga söker framskapa lönande småindustrier,
företag tillhörande jordbrukets binäringar m. m., hava utverkats
bidrag och lån med tillhopa 180,560 kronor. Ur föreningens bidrags- och
lånefond hava hittills beviljats lån till 13 nya företag.

De sakkunniga hava vidare verkställt viss undersökning rörande fisket
inom länet. En från Sundsvalls fiskförsäljningsförening inkommen framställning
örn statslån för anläggande av en fiskkonservfabrik i Sundsvall har
med yttrande överlämnats till lantbruksstyrelsen.

Kungl. Maj:t har bemyndigat de sakkunniga att i enlighet med plan, som
av de sakkunniga uppgöres i samråd med bostadssociala utredningen, låta
verkställa viss undersökning av bostadsförhållandena inom länet. Denna
undersökning pågår.

Slutligen hava de sakkunniga till följd av remisser avgivit utlåtanden i ett
flertal ärenden om lån och subvention ur anslaget till främjande av enskild
företagsamhet.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under senare halvåret 1939.

16. Fritidsutredningen (1938: 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1937:
Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Ekstam, A., föreståndare för statens järnvägars resebyrå;

Gustafson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Horney, N., redaktör;

Nordenson, C., f. d. sekreterare i järnvägsstyrelsen;

Romell, L.-G., docent;

Svenson, Gärda, fru, sekreterare i svenska landsbygdens kvinnoförbund.
Sekreterare:

Docenten Romell (för tiden den 1 januari—den 3 oktober 1938);

Carlsjö, G., hovrättsassessor (för tiden efter sistnämnda dag).

Förordnade att såsom sakkunniga biträda kommittén:

Lindeberg, E., byråchef, beträffande inventering av för friluftslivet lämpliga
markområden;

Friberger, E., länsarkitekt samt (4 juli—3 oktober 1938) assessorn Carlsjö,
beträffande bebyggelsen inom områden, som lämpa sig för uppehåll under
fritiden.

Lokal: Vasagatan 23—-25; tel. 10 09 49.

Beträffande utredningens direktiv, se 1938: S 25.

Kommittén har under år 1938 hållit 15 plenisammanträden örn tillhopa 64
sammanträdesdagar. Ett arbetsutskott för beredande av frågorna örn husmödrarnas
semester (herr Ekstam samt fruarna Gustafson och Svenson) har
sammanträtt 7 dagar och ett annat arbetsutskott för undersökning av inkvarteringsfrågor
och vissa kronodomäners lämplighet såsom friluftsallmänningar
(herrar Horney och Nordenson) 3 dagar. Under sammanträdesperiod
i Falkenberg den 1—19 juli hava resor företagits för studium av strän -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

derna och strandbebyggelsen i Halland (3 dagar) och i Skåne (2 dagar). Stu- St 17
dieresor hava företagits, av samtliga kommittéledamöter i Danmark, av fyra
ledamöter i Tyskland, av tre ledamöter i England samt av två ledamöter i
Frankrike. Under kortare resor i Stockholms omgivningar hava strandbebyggelsen
och anläggningar för friluftsliv studerats. I samband med inventeringen
av för friluftslivet lämpliga markområden har en del av kommittéledamöterna
besiktigat kronodomänerna Kloten och Rist.

Den under slutet av år 1937 igångsatta utredningen av frågan örn rätt
att expropriera mark för kommunala friluftsbad har slutförts. Utredningens
resultat — att dylik rätt redan förefunnes enligt gällande lag om expropriation
— har genom cirkulärskrivelser delgivits samtliga städer, köpingar
och municipalsamhällen. Insamlingen av uppgifter i och för inventering
av för friluftslivet lämpliga markområden har i stort sett avslutats.
Bearbetningen av det inkomna materialet pågår. Närmare undersökning
har verkställts beträffande vissa kronodomäners förutsättningar såsom
friluftsallmänningar. För utredning av spörsmålet om husmödrarnas
semester har under tiden den 20 juni—den 28 juli vid Gripsholms folkhögskola
anordnats försöksverksamhet, vilken bekostats dels med statsanslag
och dels med medel, som ställts till förfogande av vissa sammanslutningar.
Förberedande undersökningar ha verkställts angående möjligheterna
att förbilliga semesterresor. Konferenser i nu nämnda och andra under kommitténs
behandling varande frågor hava hållits med myndigheter, olika organisationer
samt för friluftslivet intresserade enskilda personer. Utlåtanden
ha avgivits med anledning av ett flertal till kommittén för yttrande remitterade
frågor rörande av statsmakternas medgivande beroende försäljningar
av mark. Sedan frågan örn bebyggelsen inom områden, lämpade för uppehåll
under fritiden, upptagits till särskild behandling, har kommittén den
28 november 1938 avgivit betänkande med förslag angående reglering av
strandbebyggelsen m. m. (Statens off. utredn. 1938: 45).

Kommitténs avsikt är att i första hand fortsätta behandlingen av frågorna
angående bebyggelsen, angående nya och billigare rese- och inkvarteringsmöjligheter
samt angående husmödrarnas semester. I sistnämnda hänseende
planeras utvidgad försöksverksamhet under instundande sommar. Möjligheterna
att åstadkomma en lämplig fördelning av arbetarsemestern samt
formerna för skapandet av friluftsallmänningar komma att snarast göras till
föremål för utredning.

17. 1937 års arbctslöshetssakkunniga (1938: 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
under departementschefens ledning verkställa undersökning rörande den kvarstående
arbetslösheten och framlägga förslag beträffande medlen för dess rationella
bekämpande:

Möller, G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Thomson, A., landshövding, vice ordförande;

Cruse, C. S., förbundsordförande, led. av II kamm.;

öö Riksdagsberättelsen.

& 17 Domö, J. F., lantbrukare, led. av I kamm.;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Jeppsson, O., landshövding, led. av II kamm.;

Strindlund, G., statsråd, led. av II kamm.

Sekreterare:

Nordström, G. H., fil. doktor, sekreterare hos statens arbetslöshetskommission.

Biträdande sekreterare:

Landgren, J., fil. kand.

Lokal: Vasagatan 23—25 1 tr.; tel. 11 01 54.

De sakkunniga hava under år 1938 intill den 1 december hållit 6 plenisammanträden.
Mellan sammanträdena har ett arbetsutskott av fyra personer
(tre ledamöter jämte sekreteraren) handlagt vissa löpande arbetsuppgifter.

Resultatet av arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937, vilken centralt
leddes av de sakkunniga men vars statistiska material bearbetats av arbetslöshetskommissionen,
föreligger nu såsom del I i en av kommissionen utarbetad
redogörelse (Statens off. utredn. 1938: 21). Den andra delen, avseende
specialundersökningar beträffande de på olika sätt belastade grupperna
av klientelet m. m., torde komma att publiceras inom den närmaste
tiden.

Under 1938 hava följande av de sakkunniga verkställda undersökningar
slutförts: undersökning örn kommunala och vissa statliga kostnader för arbetslöshetens
bekämpande under åren 1930—1936 samt undersökning örn i
praxis tillämpad ordning under åren 1934—1936 i fråga om viss kommunalanställd
personals anställning och entledigande. En undersökning rörande
fackföreningsarbetslösheten har igångsatts men ännu ej slutförts.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

18. 1937 års utredning angående allmänna samlingslokaler (1938: 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1937:
Hallén, H., kyrkoherde, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, E., redaktör, led. av I kamm.;

Andersson, G. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Eckerberg, E., hovrättsråd;

Thunborg, Folke, sekreterare.

Sekreterare:

Olsson, Dagny, förste amanuens .

Lokal: Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: S 27.

Under år 1938 hava hållits 28 sammanträden. Mellan sammanträdena
hava ordföranden samt vissa av ledamöterna och sekreteraren utfört arbete i
anledning av uppdraget.

De sakkunniga hava införskaffat uppgifter beträffande lokalförhållandena
från samtliga kommuner ävensom i samarbete med vissa riksorgani -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

sationer från dessas lokalavdelningar. Utredningsmaterialet är föremål för S: 19
statistisk bearbetning. Från övriga skandinaviska länder samt från England
hava införskaffats uppgifter örn det allmännas medverkan vid uppförande
av offentliga samlingslokaler. Förslag till författningstext är under
utarbetande.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

19. Socialvårdskommittén.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937:

Eriksson, J. B., landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., byråchef;

Hagård, A., lasarettssyssloman;

Höjer, K. J., direktör;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Ohlin, B. G. professor, led. av I kamm.;

Olsson, E., direktör, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande;

Österström, A. E. I., redaktör, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Sedan Ohlin på därom gjord framställning den 3 maj 1938 entledigats
från uppdraget tillkallade chefen för socialdepartementet genom beslut samma
dag såsom ledamot

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid verkställande av en av densamma
beslutad utredning rörande sjukkasseverksamheten har chefen för
socialdepartementet den 30 september 1938 tillkallat:

Andersson, K. Hj., tjänsteman;

Brännberg, C., kassör;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Strand, A., kassör;

Söderlund, G., direktör;

Tegendal, O. E., byråchef.

Sekreterare:

Bouvin, S. E. H., aktuarie (intill den 13 augusti 1938).

Biträdande sekreterare:

Holmstedt, G. F., t. f. notarie (från och med den 8 augusti 1938).

Lokal: Kungsgatan 39, 6 tr; tel. 10 83 22.

Såsom direktiv för kommittén gäller: Karakteristiskt för fattigvården är,

att hjälpen utgår efter en fri behovsprövning, vid vilken myndigheternas
subjektiva uppfattning om det individuella hjälpbehovet blir bestämmande
både för hjälpens art och för dess omfattning. Fattigvårdslagens 1 § innebär
visserligen ett åläggande för kommunerna att tillförsäkra minderåriga
och arbetsoförmögna vad som erfordras för livsuppehället, men vid
utformningen av denna obligatoriska fattigvård hava de kommunala myndigheterna
i praktiken mycket fria händer. I än högre grad är detta fallet
vid den efter fattigvårdslagens 2 § utgående s. k. frivilliga fattigvården,

R i k sdagsberättelsen.

S: 19 däri den rent kommunala understödsverksamheten för arbetslösa inrymmes.
Det kommunala inflytandet på fattigvårdens utformning har — särskilt
på grund av de starka skiftningarna i kommunernas storlek och i
deras finansiella styrka — medfört, att fattigvårdsstandarden i hög grad
växlar i landets olika kommuner. Ett grunddrag i fattigvårdens hjälpverksamhet
är vidare, att understödsbeloppen kunna av samhället återkrävas.
Krav kulina riktas icke blott mot den, som erhållit hjälpen, utan
även mot dennes närmaste anhöriga. Ett annat i vår fattigvård framträdande
drag är hemsändningen av understödstagare, d. v. s. det förfaringssätt,
enligt vilket under vissa förutsättningar en understödstagare även mot
sin vilja kan överlämnas till den kommun, där han äger hemortsrätt.

Under de senaste årtiondena har emellertid framvuxit en socialvård, som
i nu nämnda avseenden helt skiljer sig från fattigvården. På område efter
område hava genom statliga åtgärder anordningar vidtagits, vilka tillförsäkra
envar samhällsmedborgare en rätt till stöd från samhällets sida under
vissa i lag eller författning klart angivna och jämförelsevis lätt konstaterbara
förutsättningar. Detta gäller såväl socialförsäkringen som vissa
andra statliga välfärdsåtgärder. Behovsprövningen, i den mån sådan ansetts
erforderlig, har genom lag begränsats till att dels fastställa, huruvida en hjälpsökande
tillhör den grupp samhällsmedborgare, för vilken den ifrågasatta
hjälpformen är avsedd (åldersstreck eller invaliditetsprövning för åtnjutande
av tilläggspension vid folkpensioneringen etc.), och dels från understöd utesluta
personer, vilkas inkomst överstiger visst i lagen angivet belopp.

Under utvecklingen till en starkt differentierad sociallagstiftning, i vilken
särskilda behov mötas med för desamma särskilt avpassade åtgärder, har
handhavandel av varje gren i regel anförtrotts åt ett speciellt organ. Det
stora antal socialvårdande organ, som på så sätt tillkommit och som arbeta
inom områden, vilka icke äro från varandra klart avgränsade, kan ge en
bild av splittring och till och med av desorganisation inom socialvården.
Splittringen blir emellertid av allvarlig natur, endast i den mån de olika
hjälpformerna gripa in i varandra, så att skilda organ hava att taga befattning
med ett och samma hjälpbehov. Vetskapen örn de kommunala
organens svårigheter att överblicka den sociala hjälpverksamheten kan fresta
en hjälpsökande att genom utnyttjande av flera källor förskaffa sig dubbelunderstöd.
Förefintligheten av ett flertal olika socialvårdande organ kan
även ur praktiska synpunkter te sig besvärande för allmänheten.

Ordning och reda inom socialvården är ett naturligt samhälleligt önskemål.
Del nyligen inrättade socialregistret bör, om det rätt utnyttjas, få stor
betydelse för skapandet av enhetlighet vid bedömandet av den hjälpsökandes
behov och för samarbetet mellan samhällets olika hjälporgan. Men
vissa rent organisatoriska förändringar kunna även visa sig erforderliga
för främjande av detta syfte.

Av nu anförda skäl bör en allmän översyn av socialvården, däri inräknad
fattigvården, äga rum. Denna översyn kan emellertid icke begränsas till

-59

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

att avse endast nyssnämnda åtgärder för skapande av enhetlighet. Den Si 19
bör även upptaga till granskning socialvårdens materiella innehåll. Vid
en allmän översyn möta fyra huvuduppgifter:

1) revision av fattigvårdslagen, vilken revision i vissa delar kan antagas
komma att beröra även barnavårdslagen, 2) granskning av lagstiftningen
rörande såväl socialförsäkringen som övriga socialpolitiska stödåtgärder,
framför allt ur synpunkten av dess effektivitet och tillräcklighet, 3) samordnande
i görlig mån av socialvårdens olika grenar samt 4) omprövning av
socialvårdsutgifternas fördelning mellan stat och kommun.

Hur socialvården i övrigt än ordnas, komma viktiga uppgifter städse att
åvila fattigvården. Med hänsyn härtill lärer det vara angeläget att undersöka,
huruvida man genom ändringar i lagstiftningen kan avlägsna bristerna
inom den nuvarande fattigvården. Sålunda böra särskilt uppmärksammas
förslagen om ändring av hemortsrättsbestämmelserna. I nära sammanhang
med hemortsrättsbestämmelserna står hemsändningsförfarandet. Till
omprövning bör vidare upptagas frågan örn återbetalningsskyldigheten för
åtnjuten fattigvård.

Betydelsefullt vore förvisso, örn vägar kunde finnas för skapande av
större fattigvårdssamhällen. Uppmärksamhet bör även ägnas åt spörsmålet
i vad mån förebyggande åtgärder kunna erhålla praktisk betydelse i större
utsträckning än för närvarande.

Granskningen av socialförsäkringen bör avse att utröna, både huruvida
den bör underkastas förändringar i syfte att bättre tillgodose föreliggande
uppgifter och huruvida densamma lämpligen kan utvidgas till att avse även
andra behov än för närvarande är fallet. Övervägas bör exempelvis om
icke sjukkasseväsendet kan omläggas eller utvecklas på sådant sätt, att invalidunderstödsverksamheten
låter sig däri naturligt inordna. Beträffande
övriga statliga och socialpolitiska åtgärder bör undersökas dels huruvida
understödsbeloppen och de för dessas åtnjutande gällande förutsättningarna
åro rättvist och rimligt avvägda, dels ock huruvida hjälpformer av denna
typ lämpligen kunna utsträckas till att omfatta grupper, vilka nu äro
därifrån uteslutna.

Riksdagen har vid skilda tillfällen hemställt, att sociallagstiftningen
skulle underkastas en omarbetning i syfte att nå fram till ett samordnande
av den sociala hjälpverksamhetens olika grenar. Strävandena efter enhetlighet
inom lagstiftningen samt rationalisering och förenkling av hjälpåtgärdernas
organisation äro synnerligen angelägna såväl ur den hjälpsökandes
som ur samhällets synpunkt. I sistnämnda avseende bör hänsyn tagas
icke endast till de organ, som hava att fördela eller förbereda fördelning av
samhällets understöd enligt lagar och författningar, utan även till organ med
andra sociala uppgifter, såsom barnavårdsnämnder och nykterhetsnämnder.

En av översynens huvuduppgifter bör vara att åvägabringa ett samordnande
av socialvårdens olika former i den mån detta är möjligt utan att
större värden äventyras.

Riksdagsberättelsen.

19 Beaktas bör emellertid faran av en alltför stark byråkratisering.

Vad slutligen angår frågan om fördelningen av kostnaderna mellan stat
och kommun, torde visserligen kommunernas kostnader för fattigvården i
betydande utsträckning nedbringas genom den statliga socialpolitiken, men
även i fortsättningen lära fattigvårdsutgiftema bliva högst avsevärda. Det
bör vidare ihågkommas, att kommunerna i de flesta fall bidraga till utgifterna
även för de statliga socialpolitiska understödsåtgärderna.

Frågan örn fördelning av samhället åliggande uppgifter mellan stat och
kommun är för närvarande föremål för prövning inom kommunalskatteberedningen.
Såsom en viktig del i denna utredning ingår alltså även frågan,
huru kostnaderna för socialvården böra fördelas mellan stat och kommun.
Uppenbarligen böra olika sakkunnigutredningar icke var för sig upptaga
dem till behandling. Den ändamålsenligaste anordningen torde vara,
att berörda frågor upptagas till behandling av socialvårdskommittén. Härför
talar framför allt, att lösningen av dessa i mycket blir beroende av sättet
för socialvårdens organisation.

Under år 1938 har kommittén sammanträtt den 8—11 februari, den 8—11
mars, den 21—23 april, den 3 juni, den 15—19 augusti, den 4—7 oktober, den
2 november samt den 6 och 16 december. Därjämte hava inom kommittén
verksamma delegationer haft 6 sammanträden under sammanlagt 15 dagar.
Vid kommitténs sammanträden den 4 och 5 oktober 1938 lia enligt departementschefens
medgivande överläggningar hållits med vissa tillkallade landstingsfunktionärer
örn vissa spörsmål rörande socialvårdens organisation m. m.

Kommittén har hittills preliminärt diskuterat frågor rörande organisation
och finansiering av fattigvård m. fl. närstående grenar av socialvården samt
påbörjat en granskning av sjukförsäkringen. För förberedande utredning av
dessa spörsmål äro inom kommittén verksamma tvenne delegationer.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden har kommittén igångsatt vissa
grundläggande statistiska undersökningar, nämligen 1) rörande kommunernas
ålderdomshem samt de å dessa hem intagna samt 2) rörande under åren 1936
och 1937 och första halvåret 1938 i de erkända sjukkassorna nyanmälda
medlemmarnas yrkes- och inkomstförhållanden, försäkringsvillkor m. m. Därjämte
ha fran länsstyrelserna i riket insamlats vissa uppgifter rörande
under ar 1937 till dem inkomna mål enligt fattigvårds- och barnavårdslagarna.
Bearbetningen av dessa undersökningar kommer att slutföras under de första
månaderna 1939.

Kommittén har under år 1938 avgivit utlåtanden, den 29 oktober över pensionsstyrelsens
framställning den 31 augusti 1938 angående sjukkassebyråns
statistiska arbetsuppgifter m. m.; den 29 oktober över svenska sjukkasseförbundets
framställning den 27 november 1935 om viss ändring i kungörelsen
örn statsbidrag at sjukkassor samt den 6 december över av statens inspektör
för fattigvård och barnavård avgivet förslag till vissa ändringar i fattigvårdsoch
barnavårdslagarna.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

20. 1938 års arbetarskyddskommitté. S; 20

Sakkunniga tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni
1938 för att verkställa en översyn av den svenska arbetarskyddslagstiftningen
och framlägga därav föranledda förslag:

Nordin, J. V., chef för arbetsrådet, ordförande;

Ericsson, J. A., textilarbetare, led. av II kamm.;

Fischer, Ida, yrkesinspektris;

Gummeson, P. E., direktör;

Larson, I. O., direktör;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.;

Vahlberg, G., andre sekreterare i landsorganisationen;

Yllner, G. A. T., förste provinsialläkare.

Sekreterare:

Viklund, N. D., hovrättsassessor.

Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2.; tel.: 10 29 33, 10 29 93.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: En omprövning
i hela dess vidd skall verkställas av frågan om och i vad mån den svenska
arbetarskyddslagstiftningen bör bringas till närmare överensstämmelse med
den internationella reglering, som skett genom förslagen till konventioner
angående kvinnors arbete före och efter barnsbörd (Washington, 1919),
barns nattarbete inom industrin (Washington, 1919), kvinnors nattarbete
(reviderad, Genéve, 1934), minimiålder för barns användande till industriellt
arbete (reviderad, Genéve, 1937), minimiålder för barns användande till
icke-industriellt arbete (reviderad, Genéve, 1937) samt säkerhetsföreskrifter
i byggnadsindustrin (Genéve, 1937). Därvid skall tillika övervägas, huruvida
några för den svenska lagstiftningen värdefulla anvisningar äro att
hämta ur sex i statsrådsprotokollet för förenämnda dag angivna, vid de
internationella arbetskonferenserna antagna rekommendationer. Vidare skola
upptagas till utredning frågorna, i vilken ordning yrkesinspektionen lämpligen
bör snarast möjligt erhålla kännedom örn nytillkomna företag, huruvida
de kommunala tillsynsorganen skola tillerkännas samma befogenheter
som yrkesinspektörerna att meddela förbud enligt 38 § arbetarskyddslagen,
huruvida uppdraget att förordna i 35 § nämnda lag omförmäld besiktningsläkare
bör överflyttas från länsstyrelsen till medicinalstyrelsen,
huruvida förordnande att vara sådan läkare bör gälla för viss tid och avse
visst av medicinalstyrelsen till gränserna fastställt område, huruvida dylik
läkare må tillerkännas rätt att i vissa fall erhålla biträde av distriktssköterska,
huruvida och under vilka förutsättningar skyddsombudsinstitutionen
må kunna, åtminstone i viss utsträckning, göras obligatorisk, örn lagreglerat
skydd för ombuden mot trakasserier från arbetsgivarnas sida, örn förhandsgranskning
från yrkesinspektionens sida av byggnadsplan^ örn ytterligare
förstärkt ställning åt skyddsombuden inom gruvindustrin samt örn biträdande
yrkesinspektörer inom nämnda industri.

De sakkunniga hava hållit 3 sammanträden.

Riksdagsberåttelsen.

8: 20 De sakkunnigas arbete, som under året varit av förberedande natur, har
till en början inriktats på frågorna om kvinnors arbete före och efter barnsbörd,
kvinnors nattarbete, barns nattarbete inom industrin samt minimiålder
för barns användande till arbete. Därjämte hava från yrkesinspektionens
befattningshavare och från försäkringsbolag införskaffats utredningar,
avsedda att läggas till grund vid behandling av frågan om bestämmelser
angående skyddsanordningar å maskiner och arbetsredskap.

21. 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938:
Björck, W., generaldirektör, ordförande;

Johansson, J. B., lantbrukare, led. av I kamm.;

Andersson, G., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Svensson, H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ankarsvärd, G., förste provinsialläkare;

von Hofsten, E., landstingsdirektör, tillika sekreterare för ärenden rörande
landstingens hälso- och sjukvård;

Rousthöi, P., ombudsman i Sveriges yngre läkares förening, tillika sekreterare
för ärenden rörande yngre sjukhusläkares avlöningsförhållanden.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller: Frågan örn de ändamålsenligaste
formerna för administrationen av landstingens verksamhet på hälsovårdsområdet
bör bliva föremål för prövning. Den utredning, som i sagda
hänseende bör verkställas, kan emellertid icke avse enbart den hälsovårdande
verksamheten. Redan det allmänna sammanhanget mellan hälsovård
och sjukvård motiverar, att övervägandena icke snävt begränsas till förstnämnda
område. Och som bekant äro landstingen huvudmän jämväl för sjukvården,
bortsett från vissa specialområden, som i detta sammanhang kunna
lämnas obeaktade. Därtill kommer, att såväl epidemivården som dispensäroch
förlossningsvården organisatoriskt omfatta båda de nämnda områdena.
Enahanda gäller beträffande folktandvården. Under dessa omständigheter
bör särskilt undersökas, huruvida icke ledningen för såväl hälso- som sjukvården
inom landstingsområdena med fördel skulle kunna samordnas. Genom
tillskapandet av ett centralorgan för sagda uppgifter lär det icke kunna
anses uteslutet, att vissa nu medicinalstyrelsen åliggande arbetsuppgifter
skulle kunna hänvisas till lokal handläggning och därigenom måhända en i
och för sig önskvärd avlastning av styrelsens alltjämt växande arbetsbörda
uppnås. Vid utredningen bör i övrigt beaktas, å ena sidan, att landstingens
hävdvunna inflytande på de områden, varom fråga är, bibehålies orubbat
och, å andra sidan, att tillgång beredes vederbörande centralorgan till erforderlig
sakkunskap vid uppgifternas fullgörande. Lämpligen bör därvid
jämväl tillgodoses synpunkten av medverkan från statens sida vid verksamhetens
utövande, motiverad av de betydande bidrag av statsmedel, som utgå
till ifrågavarande ändamål.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Till utredningsdelegationen torde lämpligen för utredning överlämnas jämväl
en annan, från den nu berörda fristående fråga, nämligen den av 1938
års riksdag begärda utredningen angående de yngre sjukhusläkarnas avlönings-,
arbets- och bostadsförhållanden (riksdagens skrivelse, nr 282).

De sakkunniga hava sammanträtt den 7 och den 8 oktober. Därvid hava
riktlinjer uppdragits för de sakkunnigas arbete samt beslut fattats örn infordrande
av uppgifter rörande dels landstingens verksamhet på sjuk- och
hälsovårdens områden, dels sjukhusläkarnas arbets-, avlönings- och bostadsförhållanden.
I den mån sådana uppgifter inkommit, hava de av sekreterarna
gjorts till föremål för bearbetning. Därjämte hava vissa förberedande
utredningar verkställts.

Uppdragen beräknas bliva slutförda under år 1939.

22. Utredning rörande kommunal samverkan.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1938:
Björck, W., generaldirektör, ordförande;

Andersson, M., byggnadssnickare, led. av II kamm.;

Karlsson, H., ombudsman;

Valentin, N. G., assessor i Överståthållarämbetet;

Wigert, A. G. A., landskamrerare.

Sekreterare:

Nordberg, G., föredragande i regeringsrätten.

Såsom direktiv för utredningen gäller: I skrivelse den 5 oktober 1937 har
överståthållaren T. Nothin anfört, bland annat, att numera omkring de större
städerna uppvuxit förorts- och villasamhällen, vilkas tillkomst varit helt betingad
av vederbörande stad och vilkas innebyggare i stor utsträckning hade
sitt arbete och sin utkomst därstädes. Mellan staden och kringliggande orter
hade uppstått en intressegemenskap, som emellertid ofta nog begränsade
sig till vissa avsnitt av det kommunala arbetsområdet. Vore denna intressegemenskap
tillräckligt omfattande, syntes ett fullständigt samgående genom
inkorporering vara den naturliga och önskvärda utvägen. I andra fall kunde
samverkan i sådan ordning ej lämpligen komma till stånd, enär en inkorporering
av flera skäl vore ägnad att väcka starka betänkligheter. Vad särskilt
Stockholm anginge, syntes det uteslutet att kunna genom inkorporering inom
en nära framtid övertaga alla de däromkring belägna samhällen och områden,
vilka numera brukade sammanfattas under begreppet Stor-Stockholm. En
inkorporering skulle nämligen medföra en i flera hänseenden alldeles onödig
sammankoppling av de olika samhällenas angelägenheter, t. ex. i fråga
om domstolsväsendet. Därjämte syntes det vara mest lämpligt, att förorterna
bibehölles vid rätt att på egen hand ordna vissa angelägenheter, t. ex.
belysning, vattentillförsel, avlopp och det lokala vägnätet. Å andra sidan
vore emellertid intressegemenskapen mellan Stockholm och dess förorter så
stor, att även i de fall, där en inkorporering icke borde nu ifrågakomma,
någon form för närmare och regelbunden samverkan måste åstadkommas.

I ärendet hade kammarkollegiet den 2(5 mars 1938 avgivit utlåtande. En -

il 22

64 Riksdagsberättelsen.

S: 22 ligt kollegiets mening borde överståthållarens initiativ föranleda en undersökning
av lämpligheten att genom lagstiftning skapa effektivare former
för säkrande, örn så erfordrades även tvångsvis, av samverkan mellan olika
kommunala enheter i avseende å dem vidkommande enahanda förvaltningsuppgifter.
Vid en dylik utredning syntes böra beaktas, att motsvarande
problem kunde göra sig gällande ej blott i fråga om Stockholmsorten utan
ock beträffande andra större städer, vilka vore omgivna av förstadssamhällen,
även örn sådana frågor icke där syntes för det närvarande vara av större
aktualitet.

Slutligen hade länsstyrelsen i Stockholms län den 30 juni 1938 till Kungl.
Maj:t ingivit en framställning, vari anförts, bland annat, att genom samarbete
mellan Stockholms förortskommuner (sammanslutna i Stockholmsförorternas
regionplaneförbund) och Stockholms stad under åren 1930—-1936 utarbetats en s. k. regionplan för Stockholm med omnejd. Under den
tid regionplanen existerat och legat till grund för planläggningsarbetet i
Stockholms omgivningar hade det emellertid blivit tydligt, att de allmänna
intressen och behov, som planen avsåge att realisera, icke kunde förväntas
bliva i nöjaktig utsträckning tillgodosedda utan att regionplaneinstitutet i
någon form legaliserades eller det eljest skapades rättsregler, ägnade att säkerställa
planens successiva genomförande, i den mån detta ur allmän synpunkt
befunnes önskvärt och nödvändigt. Länsstyrelsen hemställde, att utredning
i ämnet måtte verkställas.

Den lämnade redogörelsen torde ådagalägga, att de spörsmål, örn vilka det
härvid vore fråga, hade sådan omfattning och karaktär, att en ingående utredning
rörande dem vore erforderlig. Vid en sådan utredning syntes, med
hänsyn till det otvivelaktigt föreliggande nära sambandet, de i länsstyrelsens
i Stockholms län skrivelse berörda frågorna jämväl böra bliva föremål för
omprövning, övervägandena borde icke inskränkas till att avse de problem,
som vore förbundna med Stor-Stockholm, utan generellt omfatta motsvarande
organisationsfrågor jämväl annorstädes.

Sakkunniga hava påbörjat sitt arbete och igångsatt vissa förberedande
utredningar.

23. Sakkunniga för översyn av lantarbetstidslagen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1938:
Persson, K., generaldirektör, ordförande;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Andersson, E. B., lantbrukare, led. av I. kamm.;

Andersson, A., småbrukare, led. av II kamm.;

Beck-Friis, C., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;

Johansson, A. L., jordbruksarbetare, led. av II kamm.;

Larsson, G. S., lantarbetare, led. av II kamm.;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Närlinge, C. G., lantbrukare, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Sekreterare: Sz 25

Hedfeldt, E., e. hovrättsfiskal.

Såsom direktiv för utredningen gäller: Den 21 juli 1938 uppdrog Kungl.

Majit åt arbetsrådet att inkomma med dels en allmän redogörelse för lantarbetstidslagens
verkningar, dels en redogörelse för den omfattning, i vilken
arbetsrådets rätt enligt lagen att medgiva dispens från dess bestämmelser
kommit till användning, dels uppgift huruvida och eventuellt i vilken omfattning
dispensmöjligheter, som för närvarande icke funnes, enligt arbetsrådets
åsikt kunde hava varit lämpliga, dels ock förslag till de ändringar av
lagens nuvarande bestämmelser, vilka arbetsrådet i nyss angivna eller andra
avseenden med hänsyn till hittills vunnen erfarenhet ansåge böra vidtagas i
samband med att åt lagen gåves fortsatt giltighet efter den 31 oktober 1939.

Till fullgörande av det sålunda meddelade uppdraget har arbetsrådet den 11
oktober 1938 avlämnat ett förslag till reviderad lantarbetstidslag. Inom
arbetsrådet hava beträffande åtskilliga spörsmål olika meningar yppats.

Ytterligare utredning borde emellertid verkställas. Personer, som kunna
anses särskilt sakkunniga i fråga om de föreliggande spörsmålen, företrädande
såväl arbetsgivare- som arbetstagaresidorna på förevarande områden,
borde — på grund av arbetsrådets utredning och med tillgodogörande av
egna erfarenheter — undersöka, huruvida och i vad mån ändringar böra
vidtagas i de rättsregler, som gällande lantarbetstidslag innehåller, varefter
det torde böra åligga de sakkunniga att framlägga de förslag, till vilka denna
undersökning kunde föranleda.

24. Sakkunnig för översyn av ordningsstadgan för rikets städer.

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 november 1938:

Lidén, A., landshövding.

Sekreterare:

Åkesson, N. O., länsassessor.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller: De i ordningsstadgan och

med denna sammanhängande författningar förefintliga bestämmelser, vilka
reglera anordnandet av offentliga tillställningar, skola bliva föremål för en
översyn. Med hänsyn därtill, att ordningsstadgan över huvud måste anses
föråldrad och i behov av revision, skall stadgan i dess helhet jämte författningar,
som därmed äga samband, förutsättningslöst granskas, varefter förslag
till erforderliga författningsbestämmelser rörande de spörsmål, som i
stadgan vunnit rättslig reglering, bör framläggas.

25. Utredning rörande polisväsendets förstatligande.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 25 november 1938:
Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, K. O. IL, lantbrukare, led. av II kamm.;

Gustafsson, B., överkonstapel;

Bill. Ull riksd. prof. 1939. 1 sami.

lliksdagsberättclsen.

Riksdag sberättelsen.

S: 25 Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Ros, A. K. E., polismästare;

Wähl, G., fjärdingsman.

Sekreterare:

Aseskog, S., hovrättssessor.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller: Vid utredningen möter först
frågan, huruvida polisväsendet skulle bättre än nu är fallet kunna fylla sina
uppgifter, därest det bleve helt eller i större utsträckning än hittills förstatligat.
Utredas bör sålunda, i vad mån den nuvarande organisationen lider
av brister, vilka hava sin grund i polisväsendets kommunala natur och vilka
kunna avskaffas genom polisväsendets förstatligande. Vid utredningen
böra emellertid ävenledes beaktas de fördelar, som det kommunala inflytandet
över polisväsendet kan befinnas innebära för detsamma, varefter en
avvägning mellan den nuvarande organisationens brister och fördelar bör
verkställas. Beaktas bör jämväl det samband, som av ålder föreligger mellan
åklagar- och polisväsendet, samt, med utgångspunkt härifrån, undersökas
i vad mån ett förstatligande av vissa befattningar med såväl åklagarsom
polisuppgifter — i första hand stadsfiskalsbefattningarna -— skulle vara
till gagn för rättsväsendet.

Skulle utredningen befinnas stödja önskemålet om polisväsendets förstatligande,
bör övervägas, huruvida ett förstatligande lämpligen bör genomföras
etappvis eller om vissa områden av polisväsendet böra undantagas från
förstatligande. Särskilt bör frågan om statens övertagande av kriminalpolisorganisationen
undersökas.

Vidare torde, under nyss angivna förutsättningar, vid organisationens närmare
utformning komma alt anmäla sig en rad andra problem, såsom frågorna
om en lämplig distriktsindelning, personalbehovet inom de särskilda
distrikten och tjänstegraderna, fördelningen av arbetsuppgifterna, tjänstgöringsskyldighet
utom distriktet, ledningen av polisväsendet i dess helhet, polispersonalens
tillsättande och entledigande samt avlönings- och pensionsförhållanden
ävenorn rättigheter och skyldigheter i övrigt, behandlingen av
frågor örn disciplinär bestraffning, utbildning för polistjänst, behovet av lokaler,
uniformer, vapen, hästar och motorfordon m. m. Därvid lära de
spörsmål, som kunna möta vid en övergång från kommunal till statlig förvaltning,
kräva särskilt beaktande. Att staten i så fall bör i största möjliga
utsträckning övertaga den personal och utrustning, varöver kommunerna
vid övergången förfoga, synes vara naturligt, liksom även att, i den mån
så ej sker, staten bör i skälig omfattning utgiva ersättning.

Beräkningar böra härefter göras över kostnaderna för ett sålunda förstatligat
polisväsende. I samband härmed bör övervägas, i vad mån och i vilken
form kommunerna böra ersätta statsverket kostnaderna för den del av
polisarbetet, som hänför sig till uppgifter av uteslutande eller övervägande
kommunal natur.

Utredningen skall vara förutsättningslös. Uteslutet lärer därför icke vara,
att utredningen kommer att utmynna i en hemställan örn bibehållande -—

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 67

helt eller i huvudsak — av kommunernas nuvarande åliggande att handha- Kl 2
va polisväsendet. Skulle så bliva fallet, böra emellertid tillika framställas
förslag till sådana partiella reformer, som under utredningens bedrivande
uppmärksammade brister inom den nuvarande polisorganisationen må anses
böra föranleda.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som under år 1938 avslutat sin verksamhet,
a) Kommittéer, bekostade ar kommittéanslaget.

1. 1936 års järnvägskommitté (1937: 6; 1938: 4).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1936:

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;

Nilsson, P. B., t. f. domänintendent, led. av I kamm.;

Westman, K. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm.;

Paulson, A. E., distriktschef vid statens järnvägar;

Löfmarck, G. E., verkställande direktör i svenska järnvägsföreningen;
Hägglund, J. A., riksgäldssekreterare.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., hovrättsråd.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1937: K 6.

Kommittén har under 1938 sammanträtt den 30 mars, den 2 och den 3
juni, den 2—den 13 augusti samt den 7 och den 8 oktober.

Kommittén har den 15 oktober 1938 avgivit betänkande rörande åtgärder
för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet (Statens off. utredn.
1938:28).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1936 års trafikutredning (1937: 7; 1938: 5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 september och dén 9
oktober 1936:

Jeppsson, O., landshövding, led. av II kamm., ordförande;

De Geer, A. L. G., friherre, agronom, led. av II kamm.;

Lindberg, C., åkeriidkare, Varberg;

Lundqvist, R., förste trafikinspektör vid statens järnvägar, led. av II kamm.;
Ternström, P. G. W., direktör, Göteborg;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör, Stockholm;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Malmqvist, II. E. V., direktör, Nora;

Mårdh, J. A., ombudsman, Stockholm.

Riksdag sberättelsen.

Kl 2 Sekreterare:

Danielson, B. G. E., hovrättsassessor.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: K 7.

De sakkunniga hava under år 1938 sammanträtt 41 dagar, varjämte ett arbetsutskott
inom utredningen under nämnda tid sammanträtt 19 dagar.

De sakkunniga hava avlämnat ett den 18 december 1938 dagtecknat betänkande
med förslag till förordning angående yrkesmässig biltrafik m. m.

3. 1937 års civilflygutredning (1938:7).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts den 7 maj 1937 givna bemyndigande
för att inom kommunikationsdepartementet biträda med verkställande av
utredning av frågan örn privatflygningens organisation och statens förhållande
till densamma:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.: -

Afl

Vougt, A. G. F., redaktör, led. av II kamm.;

Wicander, C. A., direktör, Stockholm;

Cederholm, H. R. E., kapten i flygvapnets reserv.

Sekreterare:

Wirseen, Å., t. f. förste kanslisekreterare.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: K 7.

Utredningsmännen avgå vo den 29 oktober 1938 betänkande med förslag
till statliga åtgärder för stödjande av privatflygningens utveckling i Sverige
(Statens off. utredn. 1938: 39).

Uppdraget är därmed slutfört.

b) Kommitté, bekostad av andra medel än kommittéanslaget.

4. Sakkunniga för översyn av vattenfallsstyrelsens organisation.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 mars 1938:
Granholm, A., f. d. generaldirektör, ordförande;

Malm, G., f. d. generaldirektör;

Stridsberg, E., generaldirektör.

Sekreterare:

Sahlin, O., t. f. kansliråd.

De sakkunniga hava den 21 juli 1938 avgivit betänkande i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av år 1939.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

5. 1932 års järnvägsekonomiutredniny (1937: 4; 1938: 2).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 december 1932 för
verkställande av utredning angående vissa enskilda järnvägars ekonomiska
läge samt för avgivande av de förslag, vartill utredningen i de särskilda fallen
kan föranleda:

Kommittéer oell sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Edén, N., f. d. landshövding, ordförande; Kl 6

Nerell, Å. N. J., direktör;

Paulson, A. E., distriktschef vid statens järnvägar.

Sekreterare:

Thorsell, K. A., förste sekreterare i järnvägsstyrelsen.

Lokal: Kommunikationsdepartementet. Sekr. tel.: Järnv. 432.

Utredningsmännen hava under år 1938 hållit 8 sammanträden.

Sedan utredningsmännen anbefallts att verkställa utredning rörande möjligheten
att uppehålla driften å Östra Smålands järnväg m. m., hava utredningsmännen
verkställt utredning rörande kommunikationsförhållandena inom
de delar av Kalmar län, som betjänas av Mönsterås och östra Smålands
järnvägar, ävensom angående dessa järnvägars ekonomiska förhållanden
samt framlagt ett på denna utredning grundat förslag till sanering av ifrågavarande
järnvägsföretag. Yttranden över detta förslag hava inhämtats
från vederbörande länsstyrelser, järnvägsbolag, städer och kommuner. På
grund av i vissa av dessa yttranden framförda erinringar har den utredningsmännen
förelagda frågan ännu icke kunnat slutbehandlas.

Vidare hava utredningsmännen haft under behandling dels en av aktiebolaget
Vetlanda järnvägar gjord ansökan örn lån för anskaffande av tvenne
rälsbussar, i vilket ärende utlåtande avgivits, dels ett av samma bolag framlagt
förslag till reglering av bolagets nuvarande låneskulder,

6. 1935 års vägsakkunniga (1937: 5; 1938: 3).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1935 för verkställande
av utredning och avgivande av förslag i fråga om ny lagstiftning
beträffande enskilda vägar, örn förutsättningarna för bidrag av allmänna
medel till det enskilda vägväsendet och om principerna för bidrag till det
allmänna gatu- och vägväsendet jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Eriksson, J. B., landshövding, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Jeppsson, O., landshövding, led. av II kamm.;

Nylander, K. A. S., civilingenjör, Borås;

Tjällgren, O. L., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Quensel, S. G. L., hovrättsråd, t. o. m. den 31 oktober 1938;

Palmquist, L. P. O., hovrättsassessor, f. o. m. den 1 november 1938.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

De sakkunniga hava under år 1938 sammanträtt 11 dagar.

Den 11 augusti 1938 hava de sakkunniga avgivit betänkande med förslag
till lag örn enskilda vägar m. m. (Statens off. utredn. 1938: 23).

De sakkunniga beräkna att vid årsskiftet framlägga utredning och förslag
rörande grunder för enskild vägs förändring till landsväg samt statsbidrag
till enskild väghållning.

Härefter återstå av de sakkunnigas arbetsuppgifter:

Riksdagsberättelsen.

6 att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande frågan, huruvida
och i vad mån arrendator civilrättsligt åvilande skyldighet att svara för vägskatt,
som utgår för arrenderad fastighet, bör medföra samma verkningar i
rösträttshänseende vid val av ombud till vägstämma som skyldighet enligt
lagen om vägdistrikt att utgöra sådan skatt;

att avgiva utlåtande över en av riksförbundet landsbygdens folk i samma
ämne gjord framställning;

att avgiva yttrande över ett av domänstyrelsen framställt förslag angående
grunderna för debitering av vägskatt å utarrenderad jordbruksfastighet;

att avgiva utlåtande över förslag till stadgande rörande framdragande av
elektriska svagströmsledningar inom område för allmän väg eller järnväg
m. m.;

att verkställa utredning och avgiva förslag rörande ifrågasatt ändring i
skyldigheten enligt 17 § i 1934 års lag örn allmänna vägar för köping och
annat samhälle att kostnadsfritt tillhandahålla vägmark;

samt att avgiva utlåtande över ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till ändrade bestämmelser beträffande flerårsplaner för
byggande av allmänna vägar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

7. 1937 års sakkunniga rörande trafiksäkerheten (1937: 8; 1938: 6).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1936:
Rodhe, A. E., landshövding, ordförande;

Sandén, J. E., redaktör, led. av I kamm.;

Wallenberg, G. O., byråingenjör.

Sekreterare:

Wistrand, A. D. H., sekreterare hos arbetsdomstolen.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: K 8.

Under året hava hållits 10 sammanträden.

De sakkunniga hava den 30 juli 1938 avgivit betänkande med förslag till
ändrade bestämmelser angående lättviktsmotorcyklar.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 22 september 1938 lämnat bemyndigande
hava de sakunniga under åtta dagar i början av oktober månad 1938 företagit
en resa till fortvarande Österrike för att därstädes studera aktuella
trafiksäkerhetsfrågor och därvid särskilt taga del av de erfarenheter, som
gjorts i samband med övergång från vänster- till högertrafik. Rapport angående
denna studieresa har avgivits den 16 november 1938.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

8. Sakkunniga för utredning rörande skärgårdarnas kommunikationsbehov.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 juli 1938 för att
biträda med verkställande av utredning rörande skärgårdarnas behov av för -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

bättrade kommunikationer och möjligheterna för detta behovs tillgodoseende Kl 8
samt inkomma med de förslag, vartill utredningen kan föranleda:

Granholm, A., f. d. generaldirektör, ordförande;

Andersson, G. W. M., led. av II kamm.;

Karlsson, K. G., led. av II kamm.;

Blomberg, D., byråingenjör;

Ekebohm, O. F., kapten, direktör;

Wahlstedt, G. V. R., omnibusdirektör;

Wasell, G. E. kapten, generalsekretexare.

Sekreterare:

Hellenius, N., andre kanslisekreterare.

Lokal: Klarabergsgatan 70, Stockholm; tel.: Järnvägen 713.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: Den senare
tidens starka utveckling på kommunikationsväsendets område hade endast
i förhållandevis ringa utsträckning tillgodokommit skärgårdsbefolkningen,
varigenom skillnaden i bekvämlighet mellan fastlandets och skärgårdens
samfärdselmöjligheter ökats. Detta förhållande synes stärka skälen att överväga,
huruvida och i vilken mån åtgärder kunde till skäliga kostnader vidtagas,
vilka i större utsträckning kunde göra den strävsamma och under
hårda villkor arbetande skärgårdsbefolkningen delaktig i samfärdselteknikens
senaste landvinningar och vidga dess möjligheter att även under vintern
erhålla bekvämare förbindelser med fastlandet.

En utredning av bär förevarande spörsmål torde böra klarlägga dels de
trafikbehov, som med hänsyn till olika omständigheter skäligen kunde anses
böra tillfredsställas, dels också i vilken omfattning förbindelserna för närvarande
upprätthölles. De sakkunniga borde till allsidig och förutsättningslös
utredning upptaga skärgårdarnas kommunikationsproblem i hela dess
vidd och från skilda synpunkter pröva de olika utvägar, som kunde stå till
buds för frågans lösning. Särskild uppmärksamhet syntes böra ägnas åt
möjligheterna till samverkan mellan skilda slag av trafikmedel och de åtgärder,
vilka kunde behöva vidtagas till vinnande av sådan samverkan. I
den mån en direkt eller indirekt medverkan från samhälleliga organs sida
påkallades för ernående av det med utredningen avsedda syftet, borde de sakkunniga
framlägga förslag även i sådant hänseende.

De sakkunniga hava hållit fyra plenisammanträden samt ett större antal
mindre sammanträden och hava, efter vederbörlig anmälan till departementschefen,
företagit studieresor inom de centrala delarna av Stockholms
läns och Göteborgs och Bohus läns skärgårdar. Därjämte hava förekommit
ett antal orienteringssammanträden vid vissa länsstyrelser.

Med anlitande av länsstyrelserna hava de sakkunniga igångsatt en hela
landets kust omfattande inventering av de olika skärgårdarnas kommunikationsbehov,
vilka kunna anses vara av den art och storleksordning, att de
böra bliva föremål för sakkunnigas beaktande och utredningsåtgärder. Allt
efter som inventeringens resultat inflyta, bearbetas innehållet av de sakkunniga
och kompletteras med specialutredningar rörande kommunikationspoli -

Riksdagsberättelsen.

K: 8 tiska faktorer samt framställandet av projekt av väg- respektive sjöfartsteknisk
art.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

9. Sakkunniga i frågor rörande tillstånd till yrkesmässig automobiltrafik.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1938 för
att biträda med verkställande av utredning rörande vissa med beviljande av
tillstånd till yrkesmässig automobiltrafik förenade frågor samt avgiva de
förslag, vartill utredningen kan giva anledning:

Hallgren, E. S., underståthållare, ordförande;

Björkman, N. K. O., landssekreterare;

Schaar, Y. G. V., polismästare;

Holtz, G., ombudsman hos svenska droskbilägareförbundet;

Eriksson, M., ledamot i styrelsen för svenska transportarbetareförbundet.

Sekreterare:

Boéthius, G. G., amanuens i Överståthållarämbetet.

Lokal: Överståthållarämbetet, Slottsbacken 6; tel.: Överståthållarämbetet.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: I de fall,
där stärbhus efter avlidna drosktrafikutövare medgivits rätt att under en
viss begränsad tid fortsätta utövningen av den avlidnes rörelse, hade syftet
därmed varit att söka mot varandra avväga två skilda intressen, nämligen å
ena sidan att för stärbhusdelägare minska de ekonomiska svårigheterna vid
rörelsens avveckling samt å andra sidan att tillgodose även de förare av automobiler
i drosktrafik, vilka efter långvarig tjänstgöring kunde hava skäliga
förväntningar att ifrågakomma till erhållande av rättigheter såsom självständiga
drosktrafikutövare. Emellertid syntes kunna ifrågasättas, huruvida
icke de intressen, man sålunda sökt tillgodose, kunde genom vissa åtgärder
från det allmännas sida ytterligare befrämjas. Det syntes kunna övervägas,
huruvida icke i syfte att bereda stärbhus, om vilka här vore fråga, bättre
skydd mot ekonomiska förluster i samband med trafikautomobils försäljning,
skyldighet lämpligen kunde åläggas den, som övertoge en avliden trafikutövares
trafiktillstånd, att under vissa förutsättningar och på skäliga villkor
inlösa den eller de automobiler, som använts i rörelsen. Företrädesvis syntes
en dylik inlösningsplikt kunna ifrågasättas beträffande droskautomobiler,
men det torde böra undersökas, huruvida icke densamma lämpligen
kunde komma till användning även ifråga om andra slag av i yrkesmässig
trafik använda automobiler.

Frågan om de i den yrkesmässiga automobiltrafiken anställda förarnas
villkor hade med åtstramningen i tillståndsgivningen alltmera fått karaktären
av ett socialt problem av sådan betydelse, att detsamma icke kunde
i samband med tillståndsgivningen lämnas obeaktat av de tillståndsgivande
myndigheterna. Den situation, som härigenom inträtt, vore såväl för trafikutövarna
som för de löneanställda förarna förenad med påtagliga svårigheter
och risker. Bland åtgärder, som kunde komma under övervägande för
att minska dessa olägenheter, finge i detta sammanhang nämnas möjligheten
av obligatorisk anslutning av såväl trafikutövare som anställda förare

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

till en pensionskassa, en anordning, varigenom dels en snabbare omsättning
av trafiktillstånden kunde ernås, dels ock större ekonomisk trygghet beredas
såväl trafikutövare som löneanställda förare. I och för sig syntes icke
nödvändigt, att de åtgärder, som i en eller annan form kunde befinnas
lämpliga och erforderliga för nu angivna ändamål, grundade sig på ändringar
i gällande författningsbestämmelser. Frågan vore nämligen snarast
örn innehållet av de villkor och bestämmelser för trafikens bedrivande,
som de tillståndsgivande myndigheterna redan enligt nu gällande bestämmelser
ägde föreskriva i samband med trafiktillstånds beviljande. Skulle
emellertid ändring av dessa bestämmelser befinnas för nu angivna ändamål
erforderlig, torde förslag därtill böra i samband med utrednigen i övrigt
framläggas. Ej heller syntes nödvändigt eller lämpligt, att de åtgärder, som
för nu ifrågavarande ändamål kunde komma att genomföras, bleve schematiskt
likformiga inom olika trafikområden; tvärtom torde praktisk anpassning
efter skiftande förhållanden inom olika slag av trafik på olika orter
vara nödvändig, önskvärt syntes därför vara, att praktisk erfarenhet
av verkningarna av de åtgärder, som kunde komma att föreslås, vunnes på
vissa orter, innan desamma förordades till mera allmänt införande.

De sakkunniga hava hållit ett sammanträde den 17 november 1938. Utredningen
befinner sig ännu på det förberedande stadiet.

10. Sakkunniga för utredning av frågan örn ett förstatligande av den allmänna
väghållningen på landet.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1938
att verkställa utredning av frågan örn ett förstatligande av den allmänna
väghållningen på landet samt avgiva de förslag, vartill utredningen kan föranleda
:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Quensel, S. G. L., hovrättsråd;

Hjort, K.-G. M., e. byråchef;

De Geer, A. L. G., friherre, ordf. i svenska vägstyrelsernas förbund, led.

av II kamm.

Sekreterare:

Bexelius, T. A., hovrättsassessor.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat:

Statens utgifter för väghållningen, inberäknat bidragen till städerna, bade
under budgetåren 1933/34—1937/38 ökat med 50%. Med hänsyn därtill att
vägskatten under denna tid utgjort ungefär samma belopp, innebure nyssnämnda
stegring av statens utgifter för väghållningen även att statens relativa
andel av väghållningsbördan väsentligt stegrats. På grund av de stegrade
belopp vägväsendet sålunda kostade samhället vore det av största vikt,
att detta handhades på del mest rationella sätt. Ur synpunkten att väghållningen
numera icke kunde betraktas som ett ortsintresse utan Hnge i
likhet med övriga viktiga kommunikationsmedel anses vara ett allmänt
intresse, bleve det av ökad betydelse, all väghållningsbördan fördelades i

: io

''4 Riksdagsberättelsen.

Kl 10 möjligaste man jämnt över liela landet. Den förändring av vägtrafikens karaktär
som skett, ökade jämväl betydelsen därav att vägarna i olika delar
av landet liölles i ett i förhållande till trafikmängden någorlunda likartat
skick. Den önskvärda enhetligheten skulle lättare kunna åstadkommas, örn
skötseln av de allmänna vägarna befunne sig i en hand. Att såsom 1929 års
vägsakkunniga föreslagit i fråga om vägbyggnadsverksamheten förstatliga
väghållningen beträffande blott en del av de allmänna vägarna, de s. k.
huvudvägarna, torde icke vara en praktisk lösning. En sådan ordning syntes
komma att komplicera i stället för förenkla organisationen för den allmänna
väghållningen. Det vore å andra sidan klart, att de lokala intressena
icke helt kunde avkopplas från inflytande på vägväsendet. Det torde
därför, även om vägväsendet förstatligades, vara nödvändigt att lämna de
lokala synpunkterna möjlighet att framträda och göra sig gällande i rådgivande
syfte. I fråga om städernas väg- och gatuhållning syntes i berörda
hänseende icke någon ändring böra vidtagas, utan städerna torde fortfarande
böra vara väghållare inom sina områden med möjlighet till statsbidrag till
de för automobiltrafiken viktiga lederna. I den mån anledning kunde visa
sig uppkomma till förändring i gällande grunder för statsbidrag till städerna,
syntes även detta spörsmål kunna upptagas till behandling. Ifrågavarande
utredning torde sålunda böra omfatta frågan om statens fullständiga
övertagande av den allmänna väghållningen på landet. Utredningen torde
vidare få avse frågan om behövlig organisation för statens handhavande av
väghållningen. Frågan örn det lokala intressets medverkan vid vägfrågornas
lösning torde få övervägas och i samband därmed spörsmålet örn på vilket
sätt och genom vilka organ ortssynpunkterna skulle göras gällande.

Genom vägväsendets fullständiga förstatligande löstes frågan om vägskattebördans
utjämning. Spörsmålet örn någon speciell vägskatt vidare
skulle uttagas, sedan staten helt övertagit den allmänna väghållningen, syntes
icke böra ingå i här åsyftade utredning. Under utredningen torde samråd
böra äga rum med kommunalskatteberedningen.

Under utredningen torde även få tagas under omprövning, i vilken mån
en revision av lagstiftningen rörande det allmänna vägväsendet i övrigt
behövde företagas pa grund av de förslag vilka komme att framläggas i huvudfrågan.

b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

11. Statens steninköpskommitté (1937:9; 1938:8).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1936 för handhavandet
av inköp av gatsten för statens räkning med anlitande av de medel, som för
ändamålet anvisats enligt av riksdagen i skrivelse den 8 februari 1936, nr 16,
meddelat beslut. Sedermera har Kungl. Maj :t genom beslut den 6 november
1936, den 5 november 1937 och den 6 oktober 1938 uppdragit åt kommittén
att jämväl verkställa dylika inköp med medel, som anvisats av riksdagen
enligt skrivelser den 19 juni 1936, nr 355, den 6 april 1937, nr 6, och den 26
mars 1938, nr 6.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Ledamöter:

Matz, K. S., kommerseråd, ordförande;

Braune, E. G., byråchef;

Kullgren, V., direktör;

Lundgren, Hj., förtroendeman. •

Suppleanter:

Mattsson, S., ingenjör;

Karlsson, O. W., förbundskassör.

Sekreterare:

Johanson, A. O., amanuens.

Lokal: Kommerskollegium; tel.: Kommerskollegium.

Kommittén har under året sammanträtt 26 dagar. I flera av kommitténs
sammanträden hava deltagit representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och statens arbetslöshetskommission.

Kommittén har under året liksom tidigare lämnat beställningar av sten successivt
för kortare perioder, varigenom beställningarna kunnat avpassas
efter läget på exportmarknaden. Genom beställningarna har sysselsättning
bereus stenarbetare från vissa kommuner inom Göteborgs och Bohus län,
Blekinge, Hallands och Kalmar län och under en kort period även stenarbetare
från vissa kommuner inom Kristianstads län. Under året hava med
tillverkning för stats- och exportbeställningar ävensom för inlandsmarknaden
inom gatstensindustrien sysselsatts omkring 3,100 arbetare.

Från mars—april 1936, då tillverkningen av sten för statens räkning påbörjades,
och intill utgången av september 1938 har kommittén inköpt sammanlagt
omkring 1,887,000 kvadratmeter smågatsten, 132,000 kvadratmeter
storgatsten och 79,000 löpmeter råkantsten. Av den upphandlade smågatstenskvantiteten
beräknas, att närmare en tredjedel kommer att intill utgången
av år 1938 disponeras för statliga vägarbeten. Kostnaderna för dessa inköp
hava uppgått till sammanlagt i Tunt tal 7,878,500 kronor. Under år 1938
hava statsbeställningarna av sten i anledning av minskad export av sten tagits
i anspråk i större omfattning än under närmast föregående år.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 juni 1938 och den 22 september
samma år har kommittén inköpt ett antal dockor av granit för riksdagshusets
takbarriärer.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 15 juli 1938 bemyndigat kommittén att
i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inköpa för brobyggnaden
mellan Sverige och Norge vid Svinesund erforderlig beklädnadssten.

Inom kommittén pågår för närvarande utredningar rörande det nuvarande
antalet stenarbetare inom Blekinge län ävensom rörande antalet arbetare
inom kant- och byggnadsstensindustrien.

12. 1938 års personalkommission vid statens järnvägar (1938: 9).

Kommissionen har följande sammansättning:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Blomberg, A. M. R., överinspektör j ay järnvägsstyrelsen;

Butén, J. H., maskininspektor J

Riksdagsberättelsen.

Kl 12 Christiansson, K. G. S., ombudsman, utsedd av svenska järnvägsmannaförbundet; Markland,

R. V., stationsinspektor, utsedd av statens järnvägars befälsförbund.
Sekreterare:

Bäck, J. F., revisor. •

Biträdande sekreterare:

Andersson, F. V., stationsskrivare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel. Järnvägen 692.

Beträffande kommissionens uppdrag, se 1938: K 9.

Under tiden intill den 1 december har kommissionen sammanträtt 101 dagar
och dessutom företagit ett flertal resor för studier av arbetsuppgifterna för
olika tjänstemannagrupper vid förråds- och banavdelningen samt å tågfärjorna.

Kommissionen har under året införskaffat och delvis bearbetat ett omfattande
utredningsmaterial.

För tiden intill utgången av november månad har kommissionen avslutat
granskningen av arbetsuppgifterna för personalen vid förråds- och banavdelningen
samt å tågfärjorna.

Vidare har kommissionen avgivit vissa av järnvägsstyrelsen begärda utlåtanden
samt till de sakkunniga för omprövning av lönegradsplaceringen för
befattningshavare vid statens affärsdrivande verk överlämnat förslag till vissa
ändringar i tjänsteförteckningen till avlöningsreglementet, vartill kommissionen
under sitt arbete funnit skäl.

Kommissionen ämnar under år 1939 fortsätta sitt arbete i vad rör huvudverkstäderna,
distriktskanslierna samt maskin- och trafikavdelningarna ävensom
järnvägsstyrelsens byråer och kontor.

13. 1938 års järnvägstaxekommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 februari 1938 för
att verkställa utredning rörande ny taxa för transporter av gods å statens
järnvägar m. m. samt att inkomma med de förslag, vartill utredningen föranleder: Granholm,

A. M., f. d. generaldirektör, ordförande;

Almqvist, A., byråchef;

Berger, T., förste aktuarie, tillika huvudsekreterare;

Hjelmér, N. A., trafikdirektör;

Byström, C., ombudsman, Prästmon;

Johansson, H., direktörsassistent;

Ericsson, N. A., disponent;

Degerstedt, Hj., direktör;

Lindström, K., lantbrukare, Hidingsta.

Biträdande sekreterare:

Hellström, K. H., fil. kand.

På därom gjord framställning entledigades Johansson den 28 juni 1938
från sitt uppdrag och tillkallades i hans ställe civilingenjören T. Svennberg,
Stockholm.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Lokal: Klarabergsgatan 70; tel.: 10 32 15 (ordföranden), Järnvägen 711 K: 13
(huvudsekreteraren), Järnvägen 712 (sekreteraren).

Såsom direktiv för kommitténs arbete gäller bland annat: Kommitténs

huvudsakliga uppdrag bör avse att utarbeta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag
till ny taxa för transporter av gods m. m. å statens järnvägar jämte
tillhörande godsindelning. Vid detta arbete bör som ledande princip uppställas,
att statens järnvägar i egenskap av affärsföretag hava att i konkurrens
med andra på transportmarknaden arbetande företag förränta det
bokförda statsbanekapitalet. Med hänsyn till de förändringar, som kunna
inträffa inom transportväsendet, torde det visserligen icke tå anses uteslutet,
att omfattningen av denna förräntningsplikt i en framtid kan — på
liknande sätt som vid företagna eller föreslagna nedskrivningar — få upptagas
till förnyad prövning. Under beaktande av de fördelar för hela näringslivets
utveckling, som låga transportkostnader innebära, synes emellertid
förräntningen av det enligt statsmakternas beslut såsom förräntningspliktigt
bokförda statsbanekapitalet få vara normerande för taxenivåns genomsnittliga
höjd.

Från denna utgångspunkt bör kommittén taga under övervägande de
återverkningar, vilka en blivande ny godstariffering vid statsbanorna kan
förväntas medföra inom andra grenar av landets transport- och kommunikationsväsende,
samt i nämnda hänseende eftersträva en sådan avvägning
av de nya tarifferna, att å ena sidan ett för statsbanorna godtagbart
inkomstöverskott kan beräknas men å andra sidan övriga transport- och
trafikföretag icke påverkas på sådant sätt och i sådan omfattning, som ur
samhällsekonomisk synpunkt kan anses otjänlig.

Vidare ankommer det på kommittén att till noggrann omprövning upptaga
frågan, huruvida och i vad mån en ny godstaxa för statsbanorna kan
uppbyggas med hänsyntagande till de enskilda järnvägarnas förhållanden
ävensom huruvida denna nya taxa kan bliva tjänlig för den allmänna godssamtrafiken
vid nuvarande system i stort sett bibehållet eller om det kan
bliva nödigt att beträffande godssamtrafiken tillskapa ett nytt system. Kommittén
bör på ett relativt tidigt stadium av utredningsarbetet taga ståndpunkt
till sist berörda spörsmål och härom göra anmälan till Kungl. Maj:t, som på
sådant sätt vinner möjlighet att i lämplig tid förordna örn de åtgärder, som
i förevarande avseende äro påkallade.

I kommitténs uppdrag ingår även att vidare utreda den i nära samband
med statsbanornas inrikes godstaxa stående frågan örn särskilda exporttariffer
och att i detta hänseende avgiva förslag.

Intill den 1 december 1938 bar kommittén sammanträtt 30 dagar.

Kommittén har i .skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 september 1938 hemställt,
att Kungl. Majit måtte utse sakkunniga eller måhända lämpligen blott
en sakkunnig med uppgift att i nödig känning med kommittén och verkställande
förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik verkställa utredning
rörande 1929 års godssamtrafikföreskrifter och framlägga förslag örn deras
numera i varje fall påkallade revision. Härmed har kommittén fullgjort
den del av sitt uppdrag, som avser godssamtrafiken.

Riksdagsberättelsen.

13 Kommitténs arbete rörande ny godstaxa har framskridit så långt, att
betänkande med förslag till sådan taxa torde kunna framläggas i början
av år 1939. Vid detta kommitténs arbete har enligt direktiven visst samråd
med 1936 års trafikutredning ägt rum.

Utredningen angående exporttariffer torde kunna slutföras under första
halvåret 1939.

Djurg&rdskoinmissionen.

Ledamöter:

Edén, N., f. d. landshövding, ordförande;

Råstock, A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Bauer, F. H. N., advokat;

Grönvall, S. I., kammarråd, tillika ombudsman;

Heiding, G. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Schönmeyr, L. J., major, tillika verkställande direktör;

Sekreterare:

Grönvall, S. I.

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal. Drottninggatan 3; tel. 10 55 91, 10 38 04, 11 46 88.

Beträffande kommissionens allmänna uppgifter, se 1937 sid. 60.

Jämlikt föreskrift i den för kommissionen gällande instruktionen (Sv.
förf. sami. 962/1937) har kommissionen i skrivelse den 2 september 1938
avgivit redogörelse för kommissionens verksamhet under budgetåret 1937/38.
Av denna redogörelse och därvid fogade uppgifter samt införskaffade ytterligare
upplysningar inhämtas följande:

Kommissionens verksamhet har under budgetåret huvudsakligen omfattat:

a) förvaltning och exploatering av de delar av Ladugårdsgärdet, för vilka
Kungl. Maj:t den 24 april 1931 fastställt stadsplan (k. br. 24/4 1 931);

b) förvaltning av de från 1 mantal Enskede nr 1 avsöndrade lägenheterna
Johanneshov och Kvarnängen (k. br. 28/5 1 926);

c) förvaltning av Gustaf Adolfskyrkan samt utförande av underhållsarbeten
å densamma (k. br. 4/i2 1931); samt

d) förvaltning och exploatering av Konradsbergs- och Mariebergsområdena
å Kungsholmen (k. br. 18/6 1937).

a) Ladugårdsgärdet.

Sedan Kungl. Maj:t medgivit försäljning av vissa tomter inom kvarteren
Knallhatten, Mörsaren, Verkstadsklubben, Fackföreningen, Haubitsen, Karteschen,
Teaterladan, Smedsbacken, Standaret, Vattentornet, Trängen och
Falkonetten, samtliga belägna inom Smedsbacksområdet å Ladugårdsgärdet,
utbjöd kommissionen till försäljning genom anbud att avgivas senast den
15 november 1937 sammanlagt 46 stycken av ifrågavarande tomter.

Efter prövning av de inkomna anbuden avslöt kommissionen köpekontrakt
rörande samtliga 46 tomter. De försålda 46 tomterna hade en ytvidd
av tillhopa 57,165.8 kvadratmeter med ett beräknat antal normaleldstäder
om 30 kvadratmeters yta av 3,166. Köpeskillingarna för tomterna upp -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 79

gingo till sammanlagt 7,949,540 kronor, motsvarande i genomsnitt 139 kronor
per kvadratmeter och 2,627 kronor per normaleldstad.

Vad beträffar försäljningar under den gångna delen av budgetåret 1938/39,
har kommissionen till försäljning genom skriftliga anbud den 19 augusti
1938 utbjudit tillhopa 26 tomter i kvarteren Mörsaren, Standaret, Fodermarsken,
Staben, Karteschen, Haubitsen och Falkonetten inom Smedsbacken
å Ladugårdsgärdet. Tomterna inrymma sammanlagt 1,445 normaleldstäder
om 30 kvadratmeters yta. Vid anbudstidens utgång den 1 oktober 1938 hade
till kommissionen inkommit 1,509 anbud från 97 anbudsgivare. Köpeavtal
hava därefter avslutats rörande samtliga tomter, varvid de betingade
köpeskillingarna uppgått till en sammanlagd summa av 4,240,562 kronor, motsvarande
i genomsnitt 174 kronor per kvadratmeter och 2,935 kronor per
normaleldstad.

Den 26 november 1938 har kommissionen utbjudit till försäljning genom
skriftliga anbud tillhopa 11 tomter i kvarteren Patrullen och Nummerhästen.
Tomterna inrymma sammanlagt 445 normaleldstäder om 30 kvadratmeters
yta. Anbudstiden har utgått den 12 december 1938.

Med Kungl. Maj:ts medgivande har vidare under budgetåret 1938/39 utan
anbudsförfarande försålts dels 3 tomter, 1 i kvarteret Haubitsen och 2 i
kvarteret Arméfördelningen, till Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening
i Stockholm u. p. a., dels 1 tomt i kvarteret Fodermarsken till representanter
för yrkeskvinnors klubb — med skyldighet för köparna att
överlåta ali genom köpet förvärvad rätt å särskilda för ändamålet bildade dels
bolag och dels stiftelser — dels ock 1 tomt i kvarteret Smedsbacken till bröderna
Bjerkes byggnadskonst'' (för uppförande av garagebyggnad), allt med en
sammanlagd areal av 10,847 kvadratmeter, inrymmande ett beräknat antal
normaleldstäder av 489, för en köpeskilling av tillhopa 1,505,200 kronor.
Därjämte har efter Kungl. Maj:ts medgivande överlåtits lill Stockholms stad
ett område örn 293.4 kvadratmeter för anordnande av transformatorstation
och pumpanläggning.

Gatuarbetena hava under budgetåret omfattat dels iordningställande av
gator och ledningar inom de områden, där tomtförsäljning eller uthyrning
av mark ägt rum och dels fullföljande och avslutande av tidigare igångsatta
gatuarbeten, varav särskilt kan omnämnas fullbordande av breddning av
Valliallavägen mellan Sibyllegatan och Brahegatan samt Värtavägen mellan
Valhallavägen och Furusundsgatan.

b) Johanncsliov—Kvarnängen.

Kommissionen har bedrivit fortsatta utredningar samt förhandlingar med
Stockholms stads representanter örn stadsplan för området m. m. Förhandlingarna
äro ej avslutade.

c) Gustaf Adolf skyrkan.

Kungl. Majit har genom beslut den 12 mars 1938 godkänt ett mellan djurgårdskommissionen
och stiftelsen Gustaf Adolfskyrkan träffat avtal örn lipp
låtclse på vissa villkor till stiftelsen för tiden 4/i 1938—1/1 1941 av Gustaf
Adolfskyrkan med inventarier samt visst mindre markområde.

Riksdagsberättelsen.

d) Konradsbergs- och Mariebergsomrädena.

Kommissionen Ilar uthyrt vissa delar av de av Stockholms stad överlåtna
områden, som kronan i enlighet med det i propositionen nr 290 till 1937 års
riksdag intagna avtalet tillträtt den 1 oktober 1938.

I övrigt har kommissionen vidtagit vissa förberedande åtgärder för den
blivande exploateringen och därvid bland annat i skrivelse till Kungl. Majit
den 16 maj 1938 hemställt örn vidtagande av erforderliga åtgärder för att
kommissionen snarast möjligt skulle få taga i anspråk marken inom nämnda
områden.

Det ekonomiska resultatet av kommissionens förvaltning under budgetåret
1937/38 framgår av följande sammanställning:

Debet: 1) Köpeskillingar för tomter, försålda un-der budgetåret____ 2) Å reverser, avläm- nade som köpeskil-lingslikvid för tom-ter under budget-året, belöpande rän-tor ............... 3) Arrenden och hyror för områden......	Ladugårdsgärdes- området Kronor	Johanneshov och Kvarnängen Kronor	Konrads-bergs- och Mariebergs-områdena Kronor	Summa Kronor
.7,949,540 136,577 72,973	10,349	—	7,949,540 136,577 83,322
Summa inkomster	8,159,090	10,349	—	8,169,439
Kredit:
1) Förvaltningskostna-
der:
a) Avlöningar och
expenser..........	84,357	—	—
b) Renhållning, väg-
underhåll och till-
syn...............	33,551	1,756	—
c) Skatter.........	11,614	1,705	—
d) Kostnader för fas-			—
tighetsbildning ....	14,876	—
e) Flyttning av mili-
tära anordningar ..	47,000 191.398	- 3.461	_	194,859
2) Stadsplanearbete och
kartläggning.......	5,987	11,121	2,500	19,608
3) a) Kostnader för ga-
tor m. m. att åter-
gäldas kommissio-
nen av annan ....	184,746	—	—	184,746
b) Övriga gatuan-
läggningskostnader.	662,922		—	662,922
4) Utgifter för Gustaf
Adolfskyrkan enligt
kungl, brev den 17/a
1937 och 4/i 1938 ..	21,176	—	—	21,176
Summa utgifter	1,066,229	14,582	2,500	1,083,311

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som linder 1938 avslutat sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade ar kommittéanslaget.

1. Kvinnoarbetskommittén (1937:17; 1938:7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juli 1935:
Hesselgren, Kerstin, f. d. yrkesinspektris, led. av II kamm., ordförande;
Demby, Hedvig, sekreterare;

Nyblom, C. G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Weijne, J., folkskollärare, led. av II kamm.;

Jansson, Judit, textilarbeterska.

Sekreterare:

Myrdal, Alva, fil. kand.

Kommittén har avgivit betänkande angående gift kvinnas förvärvsarbete
m. m., dagtecknat den 23 november 1938 (Statens off. utredn. 1938: 47).
Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1936 års uppbördskommitté (1937:21; 1938:9).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1936:

Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Ericson, F. O., led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., led. av II kamm.;

Bergstedt, C. J., landskamrerare.

Sekreterare:

Rylander, O., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Ehnbom, B., förste amanuens;

Olsson, A. E., e. hovrättsfiskal, t. o. m. den 14 juni 1938.

Kommittén har avlämnat betänkanden med förslag till omorganisation av
uppbördsväsendet och folkbokföringen m. m., dagtecknade den 31 oktober
1938 (del I: Uppbördsväsendet, del II: Folkbokföringen och del III: Organisation
och kostnader; Statens off. utredn. 1938: respektive 46, 41 och 48).
Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1937 års automobilskatteutredning (1938:12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 maj 1937:
Petersson, T., generallotsdirektör, ordförande;

Björklund, L. A., led. av II kamm.;

De Geer, A. L. G., friherre, led. av II kamm.;

Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;

Selberg, G. R., hemmansägare.

Sekreterare:

Engblom, C. P., kammarrättsråd.

Hill. till riksd. prat. 1039. 1 sami. *»

RiksdagsberVttelsen.

Fi: 3

Riksdagsberättelsen.

3 Den 23 september 1937 förordnades byråinspektören G. W. Dahlberg att
från och med den 1 oktober 1937 biträda kommittén med vissa utredningar.

Kommittén har i januari 1938 avlämnat betänkande med förslag till ändrade
bestämmelser rörande automobilbeskattningen (Statens off. utredn.
1937: 53).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Bränneriregleringssakkunniga (1938:13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 juni 1937:
Björklund, L. A., led. av II kamm., ordförande;

Adler, N., lantbrukare;

Almgren, S. G., byråchef;

De la Gardie, P. H. A., greve.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Fi 13.

De sakkunniga hava den 21 februari 1938 avlämnat redogörelse för verkställda
utredningar och framlagda förslag, innefattande ny fördelningsplan
för tillverkningen vid potatisbrännerierna. Sagda plan har Sveriges bränneriidkareförening
förbundit sig att tillämpa från och med tillverkningsåret
1938/39.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunniga för viss för fattning steknisk revision d beskattningsrättens

område (1938:14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1937:
Eberstein, G. A., professor;

Wilhelmsson, E. A., rådman.

Sekreterare:

MacDowall-Pihlström, S. G. H., förste amanuens.

De sakkunniga hava verkställt vissa för en revision av gällande bestämmelser
om arvsskatt och skatt för gåva grundläggande utredningsarbeten.
Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning rörande folkskollärarnas tjänste- och familje pensionering.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 februari 1938:

Björn, E. O. F., statskommissarie;

Kjellén, T. B., förste aktuarie;

Örtendal, R., folkskollärare.

De sakkunniga hava med skrivelse den 24 mars 1938 överlämnat en promemoria
samt utkast till reglementen dels angående tjänstepension för lärare
vid folk- och småskolor, dels ock angående familjepension för efterlevande
till sådana lärare. I promemorian hava de sakkunniga jämväl behandlat frågan
örn förbättring av de tjänstepensioner, som beviljats före den 1 januari

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

1938 avgångna folk- och småskollärare, genom en vidsträcktare tillämpning Fil !)
å dem av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser örn ny
pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1939.

a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

7. 193A års familjepensionsutredning (1937:15; 1938:5).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 oktober 1934.
Sammansättning:

Hamilton, H. A., greve, f. d. generaldirektör, ordförande;

Åkesson, O. A., chef för försäkringsinspektionen;

Hammarskiöld, S. L., hovrättsassessor;

Jansson, E. T., fil. d:r, aktuarie i Svenska personal-pensionskassan.
Sekreterare:

Norberg, R. E., t. f. revisionskommissarie.

Beträffande utredningens nuvarande uppdrag, se 1938: Fi 5.

Efter erforderliga försäkringstekniska undersökningar hava under våren
1938 förberedande överläggningar ägt rum mellan kommittén och utsedda
delegerade för universitetens pensionsinrättningar och lotsverkets enskilda
pensionskassa. Som vissa därvid behandlade frågor visat sig kräva särskilda
undersökningar av bl. a. försäkringsteknisk art från kassornas sida,
har kommittén i avvaktan på resultatet av dessa undersökningar ajournerat
sina sammanträden till hösten 1938. I början av december 1938 skola förhandlingarna
med kassornas delegerade återupptagas, varefter kommitténs
uppdrag torde kunna på jämförelsevis kort tid slutföras.

8. Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1937: 16; 1938:6).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:

Berglöf, L., generaldirektör.

9. Kommunalskatteberedningen (1937:20; 1938:8).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 januari 1936.

Sammansättning:

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Erlander, T. F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Hagberth, N. E., kapten;

Sandberg, O. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Riksdagsberåttelsen.

Fi: 9 Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Bergstedt, C. J., t. f. länsassessor.

Sekreterare:

Thomasson, E., hovrättsassessor;

Björklund, K., kammarrättsassessor.

Lokal: Munkbron 7; tel.: 10 74 33, 10 74 49 och 11 23 36.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1937: Fi 20.

Jämlikt chefens för finansdepartementet uppdrag hava följande personer
biträtt beredningen, nämligen jägmästaren G. edhammar i fråga om skogsbeskattning,
taxeringsinspektören T. Hjohlman i fråga om skattekällornas
fördelning och därmed sammanhängande spörsmål, landstingsdirektören G.
O. L. Beijbom i fråga örn landstingens uppgifter och därmed sammanhängande
spörsmål samt kommunalborgmästaren H. K. Hjelmberg vid vissa frågor
rörande församlingarnas utgifter. Därjämte har kammarrättsrådet C.
W. U. Kuylenstierna såsom expert biträtt beredningen.

För utförandet av statistiska arbeten har beredningen anlitat fil. lic. A.
Vänner och O. Östman samt, beträffande vissa utredningar rörande vägdistriktens
ekonomiska förhållanden, revisorn D. A. Ström. Förste amanuensen
H. Wihlborg har tjänstgjort såsom amanuens hos beredningen.

Undersökningar hava verkställts eller pågå rörande bland andra följande
spörsmål: 1) verkningarna av olika repartitionstal vid garantiskatt; 2) verkningarna
av ett utbyte av garantiskatten mot objektskatt; 3) verkningarna av
olika alternativ för ortsavdrag; 4) fastighetsbeskattningens betydelse för landstingen;
5) användningen av olika metoder för värdeminskningsavdrag vid inkomstbeskattning
av skogsbruk; 6) skogsaccisens betydelse för kommunernas
skatteunderlag; 7) vissa grupper skattskyldigas betydelse för kommunernas
skatteunderlag; 8) betydelsen av en avkastningsskatt; 9) vägdistriktens
och landstingens ekonomiska förhållanden; 10) verkningarna av ett skatteutjämningssystem,
enligt vilket skatteunderlagets storlek per innevånare inverkar
å skatteutjämningsbidragets storlek; 11) de kyrkliga utgifternas betydelse
för skattetrycket; samt 12) inverkan av kommunstorleken å skattetrycket.

Beredningen bar avgivit yttrande över en inom finansdepartementet upprättad
promemoria angående beskattningen av Svenska penninglotteriet aktiebolag
och aktiebolaget Tipstjänst, ävensom på anmodan av kommittén för utredning
angående den straffrättsliga behandlingen av lättjefulla förbrytare
samt angående revision av lösdrivarlagen m. m. utlåtit sig i fråga örn arbetshemmens
förstatligande.

Beredningen har den 10 oktober 1938 hos Kungl. Maj:t hemställt om utredning
rörande vägväsendets förstatligande.

Förutom överläggningar med olika kommittéer och myndigheter har beredningen
under året hållit 34 sammanträden in pleno, varjämte för särskilda
uppgifter utsedda delegationer sammanträtt tillhopa 31 gånger.

Jämlikt chefens för finansdepartementet medgivande har en delegation i

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

syfte att studera kommunala förhållanden företagit resor under tre dagar i
Småland och under tio dagar i Norrland.

Beredningens betänkande i huvudfrågorna beräknas bliva avlämnat under
år 1939.

10. 1936 års lönekommitté (1937:23; 1938:10).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 april 1936; kommitténs sammansättning
vid ingången av år 1938:

Eriksson, G. H., statsråd, ordförande;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Hansén, D., landshövding;

Hansson, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, A. H., docent;

Tamm, C. G. L. H., skogschef, led. av I kamm.;

Westling, E. A., expeditionschef, tillika huvudsekreterare.

Sekreterare:

Carlsson, A., sekreterare i statskontoret.

På därom gjord framställning blev docenten Johansson den 14 januari
1938 entledigad från uppdraget att vara ledamot av kommittén.

Sedan generaldirektören Eriksson den 31 augusti 1938 utnämnts till statsråd,
blev han den 2 nästpåföljande september entledigad från uppdraget
att vara ledamot, tillika ordförande, i kommittén. Tillika uppdrogs åt expeditionschefen
Westling att i egenskap av ordförande leda kommitténs arbete.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för finansdepartementet
förordnat följande personer att biträda inom kommittén, nämligen förste
aktuarien i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén (bearbetning av insamlat
uppgiftsmaterial rörande statliga befattningshavare samt vissa kostnadsberäkningar),
sekreteraren i medicinalstyrelsen I. O. Flygare (bearbetning av
insamlat uppgiftsmaterial samt uppgörande av förslag till lönegruppering
för provinsialläkarna) samt förste amanuensen i försvarsdepartementet P.
H. G. L. Edsberg (inom kommitténs sekretariat förekommande arbetsuppgifter
i allmänhet).

Departementschefen har vidare jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förordnat
följande personer att inom kommittén deltaga i arbetet med revision
av avlöningsbestämmelserna för personal vid försvarsväsendet, nämligen
ordföranden i försvarsväsendets lönenämnd, kammarrättsrådet A. G. Afzelius
samt ledamöterna av nämnden kommendören M. E. Giron, statskommissarien
H. K. H. Tottie och regementskassören A. Almroos.

Departementschefen bar den 27 november 1936 anmodat vissa personalorganisationer
att utse representanter för att samråda med kommittén rörande
dels lönesystemets allmänna utformning och andra frågor av principiell
innebörd inom kommitténs arbetsområde, dels ock avfattningen av detaljbestämmelserna
i blivande nya avlöningsförfattningar, i den man dessa
bestämmelser angå befattningshavare i allmänhet. De av organisationerna

Riksdag sberättelsen.

Fi: 10 utsedda representanterna hava varit följande, nämligen för Statstjänarnas
centralorganisation tullkontoristen J. A. Reinwall och förste expeditionsvakten
A. J. Andersson, för Svenska järnvägsmannaförbundet förbundsordföranden
A. Löfgren och stationskarlen H. Johansson, för Svenska officersförbundet
kommendören Giron, för Sveriges statstjänstemannanämnd rektorn
C. A. Sjöwall, för Trafiktjänstemännens riksförbund sekreteraren A. G.
Linnäs, för Svenska postmannaförbundet förrådsmästaren G. Mattelin, för
Sveriges lokomotivmannaförbund förbundsordföranden A. Borgstedt, för
Svenska underofficersförbundet regementskassören Almroos samt för De
kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd kansliskrivaren Maria Waller.

Lokal: Storkyrkobrinken 2, tel.: 10 65 65 el. kanslihuset 382 (ordf.),
10 40 55 el. kanslihuset 385 (sekr.) samt kanslihuset 383 (aman. Edsberg)
.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1937: Fi 23.

Under tiden efter avlämnandet av kommitténs förra arbetsberättelse har
kommittén ägnat sitt huvudsakliga arbete åt frågorna om en revision av avlöningsbestämmelserna
för dels beställningshavare vid försvarsväsendet, dels
provinsialläkare och distriktsveterinärer, dels ock icke-ordinarie befattningshavare
vid den civila statsförvaltningen.

överarbetningen av gällande avlöningsbestämmelser för försvarsväsendets
personal har i första hand varit överlämnad åt en särskild sektion (sektion
lil), bestående av kommitténs ordförande herr Westling — tillika ordförande
i sektionen — jämte ovannämnda delegerade för försvarsväsendets lönenämnd,
herrar Afzelius, Giron, Almroos och Tottie. Denna sektion har haft
att med utgångspunkt från 1930 års militäravlöningssakkunnigas förslag till
militärt avlöningsreglemente samt däröver avgivna utlåtanden verkställa en
överarbetning av de allmänna avlöningsbestämmelserna för försvarsväsendets
ordinarie personal samt framlägga preliminära förslag till avlöningsbestämmelser
nas utformning med undantag av frågan om löneplanernas konstruktion
samt vissa andra frågor av mera principiell innebörd, vilka funnits böra
direkt behandlas av kommittén in pleno.

Kommittén har under år 1938 haft plenisammanträden följande dagar,
nämligen den 9 mars, den 20—22 juni, den 24—26 augusti, den 2, 3, 12—14,
21 och 22 september, den 1, 2, 5, 6, 17—19 och 24—26 oktober, den 9, 10,
16—18, 24 och 25 november samt den 16, 17 och 21—23 december. I vissa
av dessa sammanträden hava de delegerade för försvarsväsendets lönenämnd
eller personalorganisationernas representanter deltagit. Sektion III har under
år 1938 hållit sammanträden under tillhopa 34 dagar.

Sedan föregående arbetsberättelse avgavs, har kommittén avlämnat följande
betänkanden, nämligen dels utlåtande med förslag till avlöningsbestämmelser
för provinsialläkare och distriktsveterinärer, dagtecknat den 17 november
1938 (ej tryckt), dels betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglernente,
dagtecknat den 21 december 1938 (Statens off. utredn. 1938: 52), dels
ock betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente, dagtecknat den
23 december 1938 (Statens off. utredn. 1938: 55).

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Lönekommittén har för avsikt att snarast möjligt utarbeta förslag till av- Fi: 11
löningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.

Vad angår den i kommitténs direktiv anbefallda omprövningen av lönesättningen
för de statsanställda med hänsyn till avvägningen mellan olika statliga
befattningshavargrupper inbördes, har chefen för finansdepartementet
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1938 tillkallat särskilda
sakkunniga för viss omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare
vid affärsverken (tjänsteförteckningssakkunniga), varigenom lönekommitténs
uppdrag, i vad detsamma avser tjänsteförteckningsrevisionen vid
nämnda verk, torde få anses återkallat.

11. 1936 års skattekommitté (1937: 25; 1938:11).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 augusti 1936.

Sammansättning:

Gränebo, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, G. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Anderson, I., fil. d:r, led. av II kamm.;

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm.;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Persson, E., direktör;

Roos, A., advokat, led. av I kamm.

Sekreterare:

Lembke, M., hovrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Bodin, N., kammarrättsassessor, fr. o. m. den 15 oktober 1938.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1937: Fi 25 samt propositionen nr
258 till 1938 års riksdag (sid. 67).

Sedan kommittén den 27 november 1937 avgivit betänkande med förslag
till omläggning av den direkta statsbeskattningen m. m. (Statens off. utredn.
1937:42), har kommitténs arbete återupptagits i september 1938. Kommittén
har under detta senare skede av utredningen i första hand upptagit frågan
örn beskattningen av ideella föreningar och stiftelser m. fl. juridiska personer,
därvid bland annat verkställts en ingående undersökning av beskattningsmyndigheternas
praxis på området. Därefter ämnar kommittén närmast
ingå på frågan om den skatterättsliga behandlingen av de kooperativa
företagens rabatter och pristillägg samt spörsmålet om avdragsrätt för periodiska
understöd.

Kommittén bar under året sammanträtt 4 dagar.

Kommittén har för avsikt att under senare hälften av år 1939 avgiva betänkande
rörande nyss omförmälda spörsmål samt de övriga till kommittén
hänskjuta frågor som eventuellt kunna medhinnas under denna etapp
av utredningen.

Riksdagsberättelsen.

12 12. 1938 års tobakshandelsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 april 1938:

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm., ordförande;

Gustavson, D. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Hammarlund, N., lantbrukare, led. av II kamm.;

Henriksson, N. T., direktör, led. av II kamm.;

Sandén, J., redaktör, led. av I kamm.

Sekreterare:

Nordfelt, Hj., hovrättsassessor.

Utredningens uppgift är att undersöka, i vad mån och på vilket sätt vissa
påtalade missförhållanden inom import- och detaljhandeln med tobaksvaror
kunna genom statligt ingripande avhjälpas. De sakkunniga skola sålunda
undersöka huruvida — under förutsättning att en fri import av tobaksvaror
bibehålies — genom förändring av gällande bestämmelser angående den s. k.
licensavgiften kan åstadkommas lättnad för näringens utövare utan eftersättande
av berättigade statliga intressen samt huruvida samma syfte kan uppnås
genom uppmjukning av gällande föreskrifter om tobaksskattelager. Utredningen
skall även i anledning av vad från tobaksimportörernas sida uttalats
omfatta de olika sätt, varpå en utbyggnad av monopolsystemet skulle
kunna tänkas ske — exempelvis genom att tilldela tillverkningsmonopolets
utövare monopolrätt även beträffande importen av färdiga tobaksvaror eller
genom att för importen tillskapa ett fristående monopolföretag — ävensom
härav följande möjliga ersättningsanspråk för nuvarande affärsidkare och
deras personal. I avseende å detaljhandeln med tobaksvaror åligger det utredningen
även att särskilt beakta det läge, som uppkommit genom tillväxten
av antalet tobaksaffärer och den därav betingade minskade omsättningen
för de flesta affärsidkare inom branschen.

Utredningen befinner sig ännu på ett förberedande stadium. Konstituerande
sammanträde hölls den 19 september 1938. Därefter ha överläggningar
hållits med representanter för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet,
Svenska tobaksengrossisternas förening och Tobakshandlarnas riksförbund.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

13. Sakkunniga för utredning angående statens pensionsanstalts fondställning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:

Lindstedt, S., direktör för statens pensionsanstalt;

Kjellén, T. B., förste aktuarie.

Enligt de för uppdraget lämnade direktiven hava de sakkunniga att verkställa
den utredning angående statens pensionsanstalts fondställning och
pensionsförpliktelser, som befinnes påkallad till klarläggande av spörsmålen
om fondering, översyn av pensionsavgifterna, huvudmännens bidrag till bestridande
av pensioneringskostnaden, gränsdragningen för anstaltens verksamhetsområde,
utformningen i försäkringsekonomiskt och budgetärt hän -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 89

seende av anstaltens pensionsverksamhet samt om överförande av fond- Fil 14
tillgångar från anstalten till statskontoret med anledning av vissa befattningshavargruppers
överflyttande från statens pensionsanstalt till den
av statskontoret handhavda statliga pensioneringen. Utredningen innefattar
en närmare undersökning av anstaltens ställning med särskild
hänsyn till storleken av det underskott, som med nu gällande avgifter
och huvudmannabidrag kan beräknas föreligga. Som ett första led i utredningen
skall ingå verkställande av de beräkningar, som erfordras för ett
ställningstagande till frågan om eventuell förbättring av äldre familjepensioner
för efterlevande till folkskollärare m. fl. samt till förutvarande befattningshavare
av de kategorier (huvudsakligen läroverkslärare), vilka efter
de senaste löneregleringarna på undervisningsväsendets område inordnats under
allmänna familjepensionsreglementet.

Under året har bearbetning av införskaffat uppgiftsmaterial pågått.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1940.

14. 1938 års tulltaxerevision.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:

Sandquist, C. E. L., byråchef;

Wickman, K. A., förste byråingenjör.

Sekreterare:

Nordqvist, S. F. V., tullkontrollör.

Lokal: Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå; tel.: 11 10 69.

Enligt direktiven för de sakkunniga skall arbetet i första hand inriktas på
ernåendet av en mera tillfredsställande tulltaxering för varugrupper och tullpositioner,
där modemiseringsbehovet gjort sig särskilt starkt gällande, och
taga sin utgångspunkt i de framställningar och förslag i tullfrågor, som föreligga
från myndigheter och enskilda, samt i övrigt utföras enligt de direktiv,
som fortsättningsvis givas av chefen för finansdepartementet. Revisionen bör
bedrivas så, att i handelspolitiskt hänseende ofördelaktiga återverkningar
undvikas och att jämväl störningar inom näringslivet förebyggas. I övrigt
skall revisionsarbetet omfatta en granskning närmast ur formella synpunkter
av de tullpositioner, där icke tidsbegränsade tilläggstullar förekomma, för att
utröna möjligheterna att sammanföra grundtull och tilläggstull. Endast i enstaka
fall, då därvid för undanröjande av uppkomna ojämnheter en prövning
av tullbeskattningens storlek visar sig erforderlig, skall en dylik realprövning
äga rum. De tullfrågor, som sammanhänga med varutransport i
godsbehållare och tankvagnar, skola jämväl upptagas till närmare prövning.
Uppmärksamhet skall även ägnas möjligheterna av en närmare anpassning
av taxan efter föreliggande förslag till internationell tullnomenklatur, ävensom
av ett inarbetande av den statistiska varuförteckningen i tulltaxan.

De sakkunniga, som påbörjade utredningsarbetet i september månad, hava
den 17 december 1938 såsom ett första resultat av sitt arbete avgivit ett betänkande,
del I, med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxeförordning
och därvid fogade tulltaxa lii. lii.

Riksdagsberåttelsen.

Fi: 15 15. Sakkunniga för utredning av frågan om malmexportens fördelning mellan
Luleå och Narvik.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Hansén, D., landshövding;

Waldenström, M., direktör.

Sekreterare:

Klackenberg, O. H., amanuens.

Beträffande riktlinjerna för de sakkunnigas arbete hänvisas till Kungl.
Maj:ts proposition till 1938 års riksdag, nr 248, angående vissa stödåtgärder
inom malmkommunerna. Till de sakkunniga hava bl. a. överlämnats riksdagens
skrivelser nr 301/1934 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund jämte i ämnet väckta motioner samt nr
309/1935 angående åtgärder för ökad malmutskeppning över Luleå.

De sakkunniga hava igångsatt vissa kostnadsberäkningar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

16. Sakkunnig för avgivande av förslag angående ändrade avlöningsbeståmmelser
för lärare vid statens undervisningsväsende.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 för att
biträda med utarbetande av förslag till de ändrade avlöningsbestämmelser
för lärare vid statens undervisningsväsende, som må föranledas av den av
1938 års riksdag beslutade löneregleringen för statliga befattningshavare vid
nyreglerade verk:

Stridsberg, E. R., generaldirektör.

Sekreterare:

af Malmborg, N. M., förste amanuens.

Den 15 november 1938 har avlämnats förslag till ändrade avlöningsbestämmelser
avseende ordinarie befattningshavare. Av uppdraget återstår
därefter utarbetande av förslag angående erforderliga tilläggsbestämmelser
till de nyssnämnda samt angående ändrade avlöningsbestämmelser för ickeordinarie
befattningshavare.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

17. 1938 års pensionssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938:
Westling, E. A., expeditionschef, ordförande;

Andersson, E., redaktör, led. av I kamm.;

Jansson, C. R., möbelsnickare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Ericson, F. C. W., amanuens.

Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel.: Kanslihuset 382.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 91

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: Utredningen av- Fi: 18
ser i första hand de ändringar i den civila pensionslagstiftningen, som påkallas
av den vid 1938 års riksdag beslutade löneregleringen, men är icke begränsad
till erforderliga ändringar av rent formell natur. Även pensionsförmånernas
avvägning mot bakgrunden av den genomförda löneregleringen
skall upptagas till utredning och prövning. Härunder falla, bland annat,
spörsmålen om de kvinnliga befattningshavarnas pensionsunderlag, om inräknande
av en del av nuvarande dyrtidstillägg i de fasta pensionerna och tillskapandet
av en anordning för rörligt pensionstillägg i analogi med det rörliga
lönetillägget samt om pensionsnivåns relation till lönenivån. I sistnämnda
sammanhang skall en förutsättningslös prövning ägnas den av 1930
års pensionssakkunniga behandlade frågan örn beredande av en förmånligare
ställning än för närvarande åt pensionärer å dyrare orter. Även pensionsavdragens
storlek skall underkastas realprövning. Jämväl i övrigt skall
en översyn av pensionslagstiftningens innehåll och formella avfattning äga
rum.

Utredningen skall i första hand inriktas på tjänste- och familjepensionsbestämmelsema
för de grupper av ordinarie personal, för vilka civila avlöningsreglementet
enligt 1938 års riksdags beslut skall bliva gällande. Då
avlöningsreglementets giltighet kan väntas vid nästkommande riksdag bliva
utsträckt till vissa andra grupper av ordinarie civila tjänstemän, skola även
dessa tjänstemannagruppers pensionsförhållanden göras till föremål för utredning.
Utredningen skall även omfatta ordinarie beställningshavare vid
försvarsväsendet samt icke-ordinarie personal.

I enlighet med direktiven hava de sakkunniga i första hand inriktat sitt
utredningsarbete på de ändringar i pensionslagstiftningen, som med nödvändighet
påkallas av de beslutade eller emotsedda löneregleringarna. De sakkunniga
beräkna att i början av januari 1939 kunna framlägga betänkande
med förslag till dylika ändringar.

Under ett andra skede av utredningsarbetet hava de sakkunniga för avsikt
att behandla övriga i direktiven berörda frågor rörande pensionslagstiftningen.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1939.

18. Tjänsteförteckningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1938:

Wijnbladh, Th. O. R., generalkrigskommissarie, ordförande;

Kuylenstjerna, G. W. G., generaldirektör;

Mattelin, K. G. K., förrådsmästare.

Sekreterare:

Berger, O. A., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Arméförvaltningen; tel.: 11 56 81.

De sakkunnigas uppgift är att inom finansdepartementet biträda med viss
omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid statens affärsdrivande
verk. Up[>draget har utbrutits ur det utredningskoniplex, som

Riksdagsberättelsen.

Fi: 18 anförtrotts 1936 års lönekommitté. De närmare direktiven för utredningen
lämnas av departementschefen.

Intill den 1 december 1938 ha 16 sammanträden hållits, varjämte överläggningar
ägt rum med verksstyrelsema och representanter för olika personalorganisationer.

Uppdraget beräknas vara slutfört omkring den 1 februari 1939.

19. 1938 års arvsskattekommitté.

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 augusti 1938:

Eberstein, G. A., professor, ordförande;

Andersson, C. O. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Björklund, L. A., led. av II kamm.;

Sylwan, E. C., fil. lie., led. av I kamm.;

Wilhelmsson, E. A., rådman.

Sekreterare:

MacDowall-Pihlström, S. G. H., förste amanuens.

Kommitténs uppdrag är att verkställa utredning och framlägga förslag
till revision av gällande bestämmelser örn arvsskatt och skatt för gåva.

Enligt direktiven skall kommittén därvid överväga frågan örn ett uppskov
med beskattningen till tid, då skattskyldig tillträder förvärvad egendom och,
i den mån ett sådant uppskov av fiskaliska eller andra skäl ej finnes kunna
medgivas, möjligheten av ett hänsynstagande till värdeminskning, som träffat
skattskyldig tillfallen egendom innan skatten erlagts, samt vidare arvsoch
testamentslotters fastställande i möjligaste utsträckning med ledning av
arvskifteshandling. Reglerna för värdering av skattepliktig egendom skola
vidare bliva föremål för omprövning, varjämte kommittén har att överväga
införandet av bestämmelser, ägnade att minska de olägenheter, som föranledas
av skatteärendenas nuvarande uppdelning å olika beskattningsmyndigheter.
Vid revisionen skall även eftersträvas en förenkling av författningstexten
samt förbättrad systematik och ökad överskådlighet, varjämte författningstexten
bör anpassas efter numera på andra områden gällande lagstiftning.
Ehuru kommitténs uppgifter enligt de meddelade direktiven väsentligen
äro av författningsteknisk natur, äger kommittén föreslå sakliga förändringar,
där så finnes lämpligt, exempelvis skattelindring för vissa skattskyldiga.
Under sitt arbete har kommittén jämväl att ägna beaktande åt
möjligheten att minska vissa av de med gällande bestämmelser för arvsoch
gåvobeskattning förbundna olägenheterna genom införandet av nya betalningsformer,
särskilt så vitt gäller beskattning av arvfallen fast egendom.

Kommittén har intill den 1 december sammanträtt följande dagar, nämligen
den 24—27 augusti, den 26—28 september samt den 28 och 29 november.

Kommittén kommer inom den närmaste tiden att avgiva betänkande med
förslag till ny förordning om arvsskatt och skatt för gåva.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

20. Sakkunnig för viss statistisk utredning på pensionsväsendets område. Et I

Genom Kungl. Majrts beslut den 26 augusti 1938 tillkallad att enligt direktiv,
som chefen för finansdepartementet meddelar, verkställa viss statistisk
utredning på pensionsväsendets område:

Björn, E. O. F., statskommissarie.

Sekreterare:

Wihlborg, H. H., förste amanuens.

Uppdraget avser åvägabringande av en statistisk sammanställning över
vissa tjänste- och familjepensioner, som utgå enligt äldre grunder.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

b) Kommitté, bekostad ar andra medel än kommittéanslaget.

21. Sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna

fastighetstaxering.

Tillkallade genom Kungl. Majtts beslut den 14 januari 1938:

Höijer, E., t. f. överdirektör;

Lindeberg, E., byråchef.

Enligt Kungl. Maj:ts den 14 januari 1938 meddelade uppdrag skulle de sakkunniga
verkställa sådan undersökning, som avses i 71 § taxeringsförordningen,
för utrönande huruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden
uppnåtts jämnhet och likformighet de olika länen emellan.

Med skrivelse den 20 maj 1938 avlämnade de sakkunniga redogörelse för
den verkställda undersökningen.

Därefter har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 oktober 1938 uppdragit åt
de sakkunniga att med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas
protokoll och övriga handlingar fortsätta och avsluta
den tidigare berörda undersökningen.

Arbetet med omförmälda undersökningar har pågått dels under tiden den
14 januari till den 20 maj och dels från och med den 1 november. Efter den
1 november hava utförts vissa förberedande arbeten för undersökning av
taxeringsresultatet beträffande skogsmark och växande skog ävensom beträffande
inägojorden.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som under 1938 avslutat sin verksamhet,
a) Kommittéer, bekostade ar kommittéanslaget.

1. Kulturminnesvårdssakkunniga (1937:12; 1938:7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 11 oktober 1930 och
den 27 mars 1936:

Lubeck, S. E. J., landshövding, ordförande;

Riksdagsberättelsen.

Et 1 Curman, J. S., riksantikvarie;

Festin, E. E., länsarkivarie;

Kjellberg, S. T., intendent;

Rydbeck, S. O. H., professor emeritus;

Magnusson, K. H., trädgårdsmästare, led. av II kamm.;

Nyblom, C. G. A., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hedenlund, I. A., sekreterare.

De sakkunniga hava den 31 december 1938 överlämnat betänkande med
förslag till reviderad fornminneslagstiftning m. m. (Statens off. utredn. 1938:
56).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunnig för fortsatt revision av kyrkohandboken (1937: 14; 1938: 8).

Kungl. Maj:t har den 15 augusti 1933 uppdragit åt ärkebiskopen E. Eidem
att utarbeta förslag till fortsatt revision av kyrkohandboken.

Den sakkunnige har den 10 februari 1938 avgivit förslag till revision av
den svenska kyrkohandboken. (Statens off. utredn. 1938:2).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunnig vid beredning av ärenden av kgrkligt-ekonomisk natur (1937:

15; 1938: 9).

Genom beslut den 11 december 1936 förordnade Kungl. Maj:t, att kammarrådet
T. H. Wohlin — med fullföljande av honom genom Kungl. Maj:ts
beslut den 5 juni 1936 anbefallt utredningsarbete — skulle tills vidare såsom
sakkunnig biträda vid beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk natur,
som till honom för sådant ändamål överlämnades.

Jämlikt i förstnämnda beslut givet bemyndigande tillkallades dels den 11
december 1936 t. f. häradsskrivarén N. E. Brolin och stiftssekreteraren T.
V. K. Gynnerstedt att, i den mån så erfordrades, såsom experter biträda
Wohlin vid fullgörande av det honom lämnade sakkunniguppdraget, dels ock
den 16 maj 1938 led. av I kamm., lantbrukaren A. Löfvander att såsom
särskild expert biträda Wohlin vid utredning om ändrade bestämmelser
rörande utarrendering av vissa till kyrklig jord hänförliga grupper av
fastigheter.

Den sakkunnige har överlämnat dels med skrivelse den 31 december 1937
utredning angående ändrade bestämmelser om ärkebiskops- och biskopsval,
dels ock med skrivelse den 15 augusti 1938 utredning med förslag till enhetliga
bestämmelser för stiftsnämnds förvaltning av ecklesiastika fastigheter.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 1936 års lärarutbildningssakkunniga (1937: 16; 1938: 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 december 1935 och
den 30 december 1937 för att biträda med utredning av frågan örn utbild -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

ningen av lärare vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läro- El 6
anstalter:

von Friesen, O., professor emeritus, ordförande;

Björkeson, G. A. G., lektor;

Gislén, T. R. E., professor;

Grönvall, Brita Martha Fredrique, rektor;

Hänninger, N. H., f. d. undervisningsråd;

Samuelsson, S. H., rektor;

Ågren, K. H. E., rektor (avled den 3 mars 1938);

Sandberg, F. W. E., kansliråd, tillika sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: E 16.

De sakkunniga hava den 26 november 1938 avgivit betänkande angående
utbildningen av lärare vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter (Statens off. utredn. 1938: 50).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1936 års grkesskolsakkunniga (1937: 18; 1938: 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående utbildningen av lärare i slöjd för
gossar (manlig slöjd) och i teckning samt för yrkesundervisningen ävensom
angående organisationen av de delar av tekniska skolan i Stockholm, som
komme att kvarstå efter en eventuell utbrytning ur densamma av maskinoch
byggnadsyrkesskolorna m. m.:

Fredriksson, N., f. d. undervisningsråd, ordförande;

Börjeson, K. B., slöjdlärare;

Hjortzberg, O., f. d. professor;

Stavenow, Å. L., fil. d:r;

Werner, C. O. E., fil. d:r, tillika sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: E 18.

De sakkunniga hava överlämnat dels med skrivelse den 17 december 1937
betänkande med förslag rörande omorganisation av vissa delar av tekniska
skolan i Stockholm (Statens off. utredn. 1938: 8), dels ock med skrivelse
den 11 november 1938 betänkande med förslag angående utbildningen av
lärare i teckning och i slöjd samt för yrkesundervisningen (Statens off.
utredn. 1938: 49).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning av frågan örn skolöverstyrelsens organisation

(1937:19;1938:12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 29 maj 1936 och den
22 oktober 1937 att biträda med utredning och avgiva förslag angående
skolöverstyrelsens organisation:

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Holmdahl, O. S., generaldirektör, led. av II kamm.;

Riksdagsberåttelsen.

E: 6 Sjödahl, H. L. E., lektor, led av I kamm.;

Arvidsson, K. A. V., byråchef.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., t. f. förste kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: E 19 och 1938: E 12.

De sakkunniga hava den 13 juni 1938 avgivit betänkande och förslag angående
skolöverstyrelsens organisation (Statens off. utredn. 1938: 14).
Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunnig för fortsatt utredning av läroboksfrågan (1937: 20; 1938: 13).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober 1936 för att biträda
med fortsatt utredning av frågan om läroboksbeståndet vid högre allmänna
läroverk m. fl. undervisningsanstalter jämte därmed sammanhängande frågor: Forssell,

C. N. O., lärare vid Stockholms stads tekniska mellanskola.

Den sakkunnige har biträtt vid utarbetandet av Kungl. Maj:ts proposition
den 3 mars 1938 (nr 206) angående anslag för budgetåret 1938/39 till en
nämnd för granskning av läroböcker.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Verkstadsskolutredningen (1938: 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 april och den 13
maj 1937 samt den 22 september 1938 för att i enlighet med de direktiv chefen
för ecklesiastikdepartementet efter samråd med chefen för socialdepartementet
ägde meddela, biträda med utredning av vissa frågor rörande verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

De Geer, J. G. G., friherre, disponent, led. av II kamm.;

Persson, J. A. L., tändsticksarbetare, led. av II kamm.;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Dillner, H. J., t. f. kansliråd, tillika sekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 15.

Den 22 september 1938 föreskrev Kungl. Maj:t, att det verkstadsskolutredningen
meddelade uppdraget skulle innefatta jämväl utredning rörande
organisationen av den statliga centrala ledningen för yrkesskolväsendet i
riket.

De sakkunniga hava överlämnat dels den 30 september 1938 betänkande
med utredning och förslag angående centrala verkstadsskolor m. m. (Statens
off. utredn. 1938: 26), dels ock den 30 december 1938 betänkande med utredning
och förslag angående överstyrelse för yrkesutbildning (Statens off.
utredn. 1938: 54).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

9. Sakkunniga för viss utredning rörande verksamheten vid kungl. Et 11
dramatiska teatern (1938: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1937 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående verksamheten vid kungl,
dramatiska teatern, dess förvaltning och ledning:

Löwbeer, N. T., landshövding, ordförande;

Hennings, Beth, undervisningsråd;

Hilton, K. A., ekonomiinspektör, tillika t. o. m. den 7 februari 1938 sekreterare; Larsson,

O. E., borgarråd.

Sekreterare fr. o. m. den 8 februari 1938:

Nordwall, G. I. G. A., t. f. andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 17.

De sakkunniga hava den 30 juni 1938 avgivit betänkande och förslag angående
verksamheten vid kungl, dramatiska teatern, dess förvaltning och ledning
(Statens off. utredn. 1938: 16).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Utredning rörande åtgärder till utökning av den till evangelieboken fogade
lilla bönboken (1938: 18).

Genom beslut den 18 juni 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande biskopen
i Växjö stift N. S. Städener att utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till sådan utökning av den till evangelieboken fogade lilla bönboken,
som avsåges i kyrkomötets skrivelse den 4 november 1936, nr 14.

Sedan Städener den 6 augusti 1937 avlidit, uppdrog Kungl. Maj:t genom
beslut den 24 september 1937 åt ärkebiskopen E. Eidem att utarbeta och till
Kungl. Majit inkomma med förslag i ovan omförmälda avseende, varjämte
chefen för ecklesiastikdepartementet samtidigt tillkallade fil. mag. Greta Stadener-Olofsson
för att för en tid av högst 14 dagar tillhandagå Eidem genom
att ordna förefintligt, av Städener hopbragt material, avseende sakkunniguppdraget.

Eidem har den 17 september 1938 avgivit förslag till viss utökning av antalet
böner för morgon- och aftonandakten i den till evangelieboken fogade lilla
bönboken.

Uppdraget är därmed slutfört. 11

11. 1937 års flickläroverkssakkunniga (1938: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
biträda med utredning och avgiva förslag angående organisationen av de högre
allmänna läroverken för flickor:

Jonsson, P. C., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;

Lundberg, K. V. J., rektor;

Mörner, Agnes Marianne, rektor.

Bih. till riksd. prof. 19.19. 1 sami. 7

Riksdagsberttttelsen.

Riksdagsberättelsen.

E: 11 Sekreterare:

af Malmborg, N. M., förste amanuens.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 19.

De sakkunniga hava den 28 januari 1938 överlämnat utredning och förslag
angående organisationen av de högre allmänna läroverken för flickor.
Uppdraget är därmed slutfört.

12. Sakkunnig för undersökning rörande ordningen för inträdesprövningar
till realskolans första klass m. m. (1938: 20).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att biträda
med undersökning rörande ordningen för inträdesprövningar till realskolans
första klass m. m.:

Wigforss, F. J. M., lektor.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1938: E 20.

Den sakkunnige har den 30 september 1938 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående intagning av elever i första klassen av de allmänna
läroverken och med dem jämförliga läroanstalter (Statens off. utredn. 1938:
29).

Uppdraget är därmed slutfört.

13. 1937 års folkskolutredning (1938: 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937 för att
biträda med utredning och avgiva förslag angående utsträckning av den årliga
lästiden vid folk- och småskolor och vissa andra åtgärder till förbättrande
av undervisningen i nämnda skolor:

Weijne, J. J. E., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Berg, E. G. M., ombudsman, led. av II kamm.;

Eljas, E., Överlärare;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Rosén, N. G. K. G., t. f. statssekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 21.

De sakkunniga hava den 8 november 1938 avgivit betänkande och förslag
angående utsträckning av den årliga lästiden vid folkskolan m. m. (Statens
off. utredn. 1938: 35).

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Sakkunniga för utredning angående det främmande språk, som bär
vara begynnelsespråk i realskolan (1938: 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1937:
Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Björkhagen, O. I., läroverksadjunkt;

Erlandson, K. S., läroverksadjunkt;

Kommittéer och sakkuimiga: Ecklesiastikdepartementet.

Leffler, Lily Georgina Fredrika, ämneslärarinna; Et 16

Lide, S. A., läroverksadjunkt.

Sekreterare:

Lorichs, N. E. M., förste amanuens.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 24.

De sakkunniga hava den 23 augusti 1938 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående begynnelsespråket i realskolan. (Statens off. utredn,

1938: 32.)

Uppdraget är därmed slutfört.

15. Sakkunnig för utredning ao frågan angående lärarnas vid folkhögskolorna
löneförhållanden.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1938 för
att biträda vid utredning angående de ändringar med avseende å lärarnas
vid folkhögskolorna löneförhållanden, som må anses påkallade i anledning
av 1937 års beslut örn lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter:

Isaacsson, A. J., rektor.

Den sakkunnige har den 21 september 1938 avlämnat utredning med förslag
till lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna.

Uppdxaget är därmed slutfört.

b) Kommitté, bekostad av andra medel ftn kommittéanslaget.

16. Studielånenämnden.

Genom beslut den 10 december 1937 tillkallades ledamöter i den nämnd,
som jämlikt § 4 reglementet för utdelning av statens räntefria studielån
hade att upprätta förslag till utdelning år 1938 av dylika lån.

Sammansättning:

Brusewitz, A. K. A., professor, ordförande;

Bergholm, C. J., lektor;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Forssell, C. A., arkivråd;

Sörensen, Anna Elisabeth, f. d. seminarierektor.

Sekreterare:

Smedberg, E. K. G., lektor.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Nämnden har sammanträtt den 11 januari, den 21 februari, den 7 samt
den 28—den 31 mars 1938. Under mellanliggande dagar hava nämndens
ledamöter var för sig granskat inkomna ansökningar örn studielån.

Antalet behandlade ansökningar har uppgått till 1,374, varav 270 avsågo
fortsatta lån och resten nya lån. Nämnden har tillstyrkt 266 ansökningar
örn fortsatta lån och 108 ansökningar örn nya lån. Sammanlagda tillstyrkta
lånebeloppet har uppgått till 398,150 kronor, varav till fortsatta lån 285,050
kronor och till nya lån 113,100 kronor.

100

Riksdagsberättelsen.

E: 16 Genom beslut den 27 maj 1938 utdelade Kungl. Maj:t studielånen i överensstämmelse
med nämndens förslag, dock med en mindre jämkning i fråga
om beloppet, som uppgick till 397,925 kronor.

Sedan nämnden erhållit meddelande, att ytterligare omkring 22,800 kronor
stöde till förfogande för utdelning, avgav nämnden den 1 juni 1938 förslag
till fördelning av detta belopp. Genom beslut den 30 juni 1938 utdelade
Kungl. Majit i överensstämmelse med nämndens förslag sagda summa åt
21 studerande.

Nämnden har vidare avgivit ett 50-tal underdåniga utlåtanden i anledning
av remisser samt avlämnat förslag till omkring 150 amorteringsplaner,
vilka sedan fastställts av Kungl. Majit. Under året har slutligen genom sekreteraren
besvarats ett mycket stort antal förfrågningar från allmänheten.
Nämnden upplöstes den 31 mars 1938, men ordföranden och sekreteraren
hava under återstående del av år 1938 å nämndens vägnar avgivit utlåtanden
över till nämnden remitterade ansökningar.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1939.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

17. Sakkunniga för utarbetande av förslag till ng koralbok (1937: 22;

1938: 14).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 13 november 1936 att
biträda med utarbetande av förslag till lösning av de med det av 1936 års allmänna
kyrkomöte antagna psalmboksförslaget förbundna kyrkomusikaliska
frågorna:

Aulén, G. E. H., biskop, ordförande;

Lindberg, O. F., professor;

Wikander, D., organist.

Sekreterare:

Weman, N. H. P., domkyrkoorganist.

Under år 1938 har de sakkunnigas arbete huvudsakligen varit inställt på
att verkställa en slutlig revision av koralboken i dess helhet. Till det omfattande
revisionsarbetet har hört en noggrann översyn av det gamla melodibeståndet
och därmed sammanhängande frågor örn melodiernas rytmiska
utformning och harmonisering. Denna revision var vid 1938 års utgång i det
allra närmaste färdig. En bearbetning av det rikhaltiga materialet till avdelningen
»Hymner och Sånger» har påbörjats.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under senare halvåret 1939.

18. Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildnings fråga. (1938: 16).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 30 april 1937 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående sjöfolkets bildningsfråga:
Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Andersson, M. A., kassör;

Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

101

Sekreterare: E

von Schwerin, F. K. W., greve, sekreterare.

Lokal: Statens arbetslöshetskommission, Vasagatan 23—25; tel: Statens
A. K.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 16.

De sakkunniga hava under år 1938 hållit 18 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

19. 1937 års skolmaterielsakkunniga (1938:22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 augusti 1937 att
biträda med utredning och avgiva förslag angående beredande av fria läroböcker
och annan skolmateriel för folkskolans lärjungar:

Törnkvist, A. Å., redaktör, led. av II kamm., ordförande;

Mattson, V. J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Forssell, C. N. O., lärare vid Stockholms stads tekniska mellanskola, tillika

sekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 22.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har den 22 februari 1938 tillkallat
folkskolinspektören M. N. Liander och överläraren R. Wirsén för att var
och en under högst två måander såsom expert stå till de sakkunnigas förfogande
för överläggningar och samråd.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 20 maj 1938 lämnat medgivande hava de
sakkunniga jämte Wirsén den 21—den 27 maj 1938 företagit en studieresa
till södra Sverige och Danmark för att taga kännedom dels i fabriker
i södra Sverige örn produktionssätt, lagringsförhållanden och distributionsanordningar
beträffande den förbrukningsmateriel, som användes vid rikets
folkskolor, dels ock i Danmark om de åtgärder, vilka därstädes vidtagits
för att ställa fri undervisningsmateriel till förfogande för samtliga
elever vid folkskolorna.

Vissa delar av de sakkunnigas blivande betänkande föreligga i koncept.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

20. Sakkunniga för utredning rörande restaurering av Uppsala domkyrka

(1938:23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1937 för
att biträda med utredning och avgiva förslag angående restaurering av Uppsala
domkyrka:

Eidem, E., ärkebiskop;

Curman, J. S., riksantikvarie;

Hjorth, R., byggnadsråd;

Östberg, R., f. d. professor;

Boéthius, Gerda, professor.

102

Riksdagsberättelsen.

E: 20 Sekreterare:

Söderberg, E. K. S., kansliråd.

Lokal: Kanslihuset; tel. Kanslihuset.

Under år 1938 hava de sakkunniga hållit sammanträden i Stockholm den
14 mars, den 8 juni, den 21 oktober och den 17 november. Att leda den år
1937 av de sakkunniga beslutade tekniska undersökningen av domkyrkan
har under år 1938 utsetts rektorn vid tekniska högskolan professorn H.
Kreuger.

Sedan under år 1937 en till viss fixpunkt hänförd avvägning utförts i avsikt
att utröna den möjliga förekomsten av sättningar inom domkyrkobyggnaden,
har år 1938 berörda tekniska undersökning fortsatt och därvid omfattat
såväl grundförhållanden som murverkets och pelares beskaffenhet. I
sistberörda avseende hava beaktats både stabilitetsförhållanden, varvid strävsystemet
särskilt uppmärksammats, och de i kyrkan ingående byggnadsmaterialens,
synnerligast teglets och vissa cementpartiers tillstånd. Tillika
hava ingående undersökningar verkställts rörande brandsäkerheten inom
kyrkan samt värmesystemets och de elektriska ledningarnas beskaffenhet.
Med undantag av stabilitetsförhållandena lios grunden och den egentliga
murstommen, vilka hittills icke givit anledning till farhågor, hava berörda
undersökningar blottat svåra brister hos kyrkobyggnaden såväl byggnadstekniska
t. ex. ifråga örn fialsystemet och därtill anslutna byggnadspartier
som andra. Under året har domkapitlet i Uppsala, sedan Kungl. Maj:t ställt
medel till förfogande, låtit verkställa omfattande skyddsåtgärder, vilka på
grund av vad som framkommit i samband med de sakkunnigas undersökningar
befunnits nödvändiga till förekommande av olyckshändelser. Utförandet
av dessa skyddsåtgärder har genom de sakkunnigas och arbetsledningens
försorg noggrant iakttagits i avsikt att därvid vunna upplysningar
och erfarenheter skulle lända de sakkunniga till nytta vid utförande av deras
uppdrag. Utförandet av detta uppdrag inriktas i första hand dels på utdanandet
av kyrkans blivande yttre arkitektur, i vilket sammanhang olika
modeller utförts, dels ock på lösandet av de frågor av säkerhetsnatur, vilka
föreligga. Först senare kan bliva tal om uppgörande av förslag till restaurering
av kyrkans inre. Skildringen av domkyrkans byggnadshistoria, vilken
torde komma att fogas till de sakkunnigas blivande betänkande, närmar
sig sin fullbordan.

21. Sakkunnig för utredning rörande reglering av församlingsindelningen

i Stockholm.

Genom beslut den 25 februari 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt kammarrådet
T. H. Wohlin att verkställa utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm ävensom avgiva det förslag, till vilket sagda utredning
kunde giva anledning.

Den 27 september 1938 tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
häradsskrivaren N. E. Brolin, kyrkoherden J. A. B. Mogård, kammarrådet
E. H. Schalling och direktören för Stockholms stads statistiska kontor S. G.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 103

W. Wahlund för att, i den mån så erfordras, såsom experter biträda Wohlin E: 28
vid fullgörande av det honom lämnade utredningsarbetet.

Utredningsmannen och experterna hava under hösten 1938 sammanträtt
och överlagt örn utredningsarbetets allmänna planläggning. För närvarande
pågå vissa undersökningar för anskaffande av erforderligt statistiskt utredningsmaterial.

22. Sakkunnig för utredning rörande avvägningen av löneförmånerna för

pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

Genom beslut den 13 maj 1938 uppdrog Kungl. Majit åt kammarrådet T.

H. Wohlin att verkställa utredning rörande avvägningen av löneförmånerna
för pastorer vid svenska församlingar i utlandet med hänsyn till prisförhållandena
i de olika länderna ävensom att med nämnda utredning och det
förslag, vartill utredningen kan giva anledning, till Kungl. Majit inkomma i
så god tid, att ärendet kan underställas 1939 års riksdag.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

23. Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av

tomtmark m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 3 juni 1938:

Nilsson, J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Borelius, A. J. T., docent;

Ericsson, A., landstingsman, Nöbbelöv;

Grönvall, S. I., kammarråd;

Hådding, A. R., professor;

Hedqvist, P. G., professor.

Sekreterare:

Örtengren, P. I., sekreterare.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet sistnämnda dag, anförde chefen för
ecklesiastikdepartementet bland annat följande: Universitetet i Lund är för
sin framtida utveckling i oundgängligt behov av ökat tomtutrymme. Denna
utökning kan ske på olika vägar. Enligt ett alternativ, som närmast framförts
från universitetsliåll, skulle utvidgningen ske bland annat genom ianspråktagande
av mark, som nu disponeras av Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. En annan lösning, som icke påfordrar en sådan åtgärd,
har anvisats av byggnadsstyrelsen. Efter vilken linje utvecklingen än kommer
att gå, är Lunds stad intresserad part med hänsyn till förekommande
stadsplanefrågor. Landstinget torde på grund av sjukvårdsinrättningarnas
utvidgningsbehov icke kunna undgå att jämväl känna sig hava betydande
intressen att bevaka i detta sammanhang. Såsom ärendet nu ligger till, synes
det nödvändigt, att markfrågorna i första hand klargöras. Härtill krävas
ytterligare undersökningar och utredningar samt förhandlingar mellan
alla intresserade parter, staten, staden och landstinget.

De sakkunniga hava under år 1938 hållit två sammanträden i Lund. Dess -

104

Riksdagsberättelsen.

E: 23 utom hava ordföranden, sekreteraren och professor Hådding sammanträtt
för arbetets planläggning, varjämte kammarrådet Grönvall verkställt vissa
undersökningar angående ägande- och dispositionsrätten till vissa av universitetet
innehavda tomtområden ävensom fört underhandlingar med Lunds
stad angående frågor rörande universitetets skyldighet att gälda gatukostnader.

De sakkunniga hava beslutat att verkställa undersökning av möjligheten
att till universitetet återförvärva ett universitetet tillhörigt, till Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar upplåtet område, benämnt Paradislyckan. Då det för
detta återförvärv skulle erfordras en framtida förflyttning av vissa å området
uppförda, till större delen äldre sjukhusbyggnader, visade det sig nödvändigt
att för den fortsatta utredningen verkställa värdering dels av nämnda
sjukhusbyggnader, dels ock av markområden, som måste förvärvas för
byggnadernas förflyttning, respektive för viss utvidgning av sjukvårdsinrättningarnas
och universitetets nuvarande tomtområden. Sedan denna värdering
avslutats torde frågorna om universitetets behov av tomtmark kunna
snabbt slutföras. Frågorna om universitetets skyldighet att ersätta gäsmark
och gatukostnader m. m. komma därefter att upptagas till behandling.
Då underhandlingar härvid måste förås med bland andra Lunds stad, kan
närmare tidpunkt för uppdragets slutförande i denna del icke lämnas.

24. Sakkunnig för utredning angående stadgar för statens läroanstalter för

dövstumma m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1938:

Almkvist, J. F., undervisningsråd.

Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 29; tel.: Skolöverstyrelsen.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har den 8 november 1938 såsom experter
tillkallat rektorerna I. M. Ingvarsson och R. F. Lövgren för att envar
under tillhopa sex dagar stå till den sakkunniges förfogande för överläggningar
och samråd.

Den sakkunnige påbörjade utredningsarbetet den 20 juni 1938, varefter
detsamma oavbrutet fortgått.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

25. Sakkunniga för utredning angående läkarutbildningens reformering.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938:

Löwbeer, N. T., landshövding, ordförande;

Ankarsvärd, G. F. W. G., förste provinsialläkare;

Berg, S. F., professor;

Fast, J. E. G., möbelsnickare, led. av II kamm.;

Giertz, G. B., amanuens, tillika sekreterare;

Häggqvist, G. P. E., professor;

Sjövall, P. G. E., professor.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: De sakkun -

Kommittéer oell sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

105

nigas prövningsfriliet begränsas icke genom några detaljerade, bindande di- Et 25
rektiv. Utredningen bör vara av allsidig beskaffenhet. Med avseende å de
olika frågor, som de sakkunniga under sitt arbete måste upptaga till övervägande,
erinras om några huvudpunkter, önskemål hava framkommit om
en förkortning av studietiden. Man har för detta ändamål ifrågasatt en beskärning
av vissa ämnen, differentiering med hänsyn till olika specialiteter
på ett relativt tidigt stadium o. s. v. Det är självfallet nödvändigt, att de
sakkunniga noga undersöka möjligheterna att ernå någon avkortning av studierna
till licentiatexamen, utan att dock därmed kravet på en tillfredsställande
utbildning eftergives. Det är icke uteslutet att, örn ett resultat härutinnan
skall kunna ernås, det blir nödvändigt att strängare, mera skolmässigt
reglera undervisningsarbetet för såväl lärare som studenter. Det följer av
sakkunniguppdragets innebörd, att de uppställda fordringarna inom hittillsvarande
ämnen måste ingående granskas och sovras, de olika ämnena med
hänsyn till omfattning och betydelse avvägas mot varandra och de nuvarande
kursernas och tjänstgöringarnas effektivitet och ändamålsenlighet prövas,
samt att man överhuvud bör söka komma fram till ett så rationellt utnyttjande
av studietiden som möjligt. Uppenbarligen kan det härvid bliva fråga
om mera väsentliga förändringar av kursernas och tjänstgöringarnas karaktär
och anordning och en ändrad fördelning av vissa ämnen eller ämnesområden
mellan medicine kandidat- och medicine licentiatexamina. Lämpligheten
av att — såsom nu i icke ringa utsträckning torde förekomma — vederbörande
lärare vid sin kursundervisning företrädesvis uppehåller sig vid
en eller annan specialitet bör bliva föremål för övervägande, och det bör
undersökas, om ej huvudvikten vid denna undervisning bör i högre grad än
nu är fallet läggas på översiktliga framställningar av det elementära och centrala
i respektive ämnen. En fråga, som jämväl synes förtjäna beaktande,
är, om icke redan under studierna till medicine kandidaten de studerande
borde göras förtrogna med vissa sidor av sjukvårdsarbetet. En sådan anordning
kunde vara ägnad att ej endast göra de blivande läkarna bättre skickade
för sitt kall utan även medföra en gallring bland studentmaterialet.

Såsom en brist i sjukhusutbildningen för medicinare har framhållits, att på
grund av studentgruppernas storlek eller andra förhållanden de studerande
i vissa ämnen icke få tillfälle att i tillräcklig grad deltaga i behandlingen av
de sjuka. Åtgärder till avhjälpande av denna brist böra övervägas. En
omläggning av de medicinska studierna i enlighet med tidens krav kommer
nied säkerhet att nödvändiggöra upptagande i studieplanen av ämnen eller
ämnesområden, som förut icke eller blott i ringa mån varit representerade
där. Bland annat torde detta bliva fallet med hänsyn till utvecklingen på
det sociala området. Kunskaper örn den förefintliga och i stark utveckling
stadda samhälleliga organisation, som tar sikte på åtgärder till förebyggande
av ohälsa och för det svaga människomaterialets omhändertagande och vård,
måste numera fordras av läkaren, överhuvud torde en mera ingående kännedom
örn sociala förhållanden samt hithörande lagstiftning vara önskvärd.

En sådan kännedom äger stor betydelse för läkarens allmänna syn på sin

106

Riksdagsberättelscn.

E: 25 uppgift och de plikter, som äro förbundna med denna. Ökade insikter i speciella
socialhygieniska ämnen äro likaledes erforderliga. I nu berörda avseenden
torde det företrädesvis vara undervisningen i rätts- och statsmedicin
samt i hygien och allmän hälsovårdslära, som kräver en omläggning. Det
är möjligt att åtskilligt av det nya, som sålunda måste tillkomma, kan ryckas
in i en utbildning, som förlägges först efter avlagd medicine licentiatexamen.
Härmed är man inne på ett spörsmål, som även förtjänar uppmärksammas
från de sakkunnigas sida. Redan nu kräves — om icke formellt
så dock laktiskt — för verksamhet såsom privatpraktiker inom någon
specialitet en långvarig utbildning efter legitimationen. Det kan ifrågasättas,
om ej denna efterutbildnings beskaffenhet, dess innehåll och omfattning,
bör bliva föremål för reglerande åtgärder från det allmännas sida. I
detta sammanhang bör jämväl beaktas frågan örn fortbildningskurser för
äldre läkare. Den starka utvecklingen inom medicinens olika grenar gör,
att, sedan en läkare under längre tid varit ute i praktisk verksamhet, hans
kunskaper mycket ofta behöva komplettering. Behovet av dylik fortbildning,
anordnad genom det allmännas försorg, har länge varit känt. I viss
utsträckning hava sådana kurser med anlitande av statsmedel hållits för
tjänsteläkare. Dessa kurser komma att från och med hösten 1938 överflyttas
till det nyinrättade statens institut för folkhälsan. Det är emellertid angeläget,
att fortbildningskurser för läkare inom olika verksamhetsområden i
vidgad omfattning komma till stånd. Det förutsättes, att de sakkunniga
skola grundligt genomarbeta hela frågan och taga under behandling alla de
beaktansvärda synpunkter, som framkommit eller framkomma i diskussionen
om föreliggande ämne. Särskilt betonas vikten av, att de sakkunniga
under sitt arbete uppehålla kontakt med opinionen inom de medicinska fakulteterna
och karolinska institutet, inom läkarkåren och, sist men icke
minst, inom den studerande ungdomens eget läger. Möjlighet bör beredas
dem att, när så erfordras, för detta ändamål inkalla experter, representerande
olika intressen, till överläggningar och samråd.

Under de sakkunnigas sammanträden hava förberedande diskussioner
samt planläggning av de sakkunnigas arbete ägt rum. Vidare har tillsatts
ett särskilt arbetsutskott, bestående av ordföranden och sekreteraren samt
professor Häggqvist.

26. Sakkunniga för utredning angående docentinstitutionen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938:
Engströmer, Th., professor, ordförande;

Liljestrand, G., professor;

Nannfeldt, J. A. F., docent;

Nilsson, N. M. P., professor;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Höjer, T. A. M., docent.

Lokal: Rosenbad 2, Stockholm; tel.: 20 03 48.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

107

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: De anmärkningar,
som från olika håll framkommit mot docentinstitutionen, föranleda en
allmän översyn av institutionen. De spörsmål, som därvid böra beaktas, äro,
bland annat, formerna för tillsättande av docenter, docentstipendiernas antal
och storlek, deras fördelning på olika grupper och ämnen, den med docentstipendium
förbundna undervisningsskyldigheten, rätt att behålla viss
del av stipendium vid sjukdom samt möjligheterna att underlätta docents
övergång till annan verksamhet. I samband härmed torde även nu gällande
bestämmelser rörande arvoden till vikarierande akademiska lärare böra närmare
granskas. Vilka ändringar i den nuvarande docentinstitutionen, som
eljest kunna befinnas påkallade, är det av vikt, att institutionens allmänna
karaktär bibehålies oförändrad och att docenturerna sålunda icke förvandlas
till fasta tjänster eller befattningar, påminnande om de gamla universitetsadjunkturerna.

De sakkunniga hava under år 1938 sammanträtt den 4 juli, den 12 september,
den 10 och den 11 oktober, den 18 och den 19 november samt den
6, den 7 och den 8 december. De frågor, som hittills behandlats, äro docentinstitutionens
allmänna uppgift och ställning, honorära docenter, formerna
för tillsättning av docent, docentkårens numerär, docenturs omfattning
samt docentstipendiernas belopp, antal och fördelning.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

27. Sakkunnig rörande fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938:

Knös, B. A. O., statssekreterare.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: Genom den av

1927 års riksdag beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet ombildades
ett stort antal kommunala mellanskolor till statliga läroanstalter.
Riksdagen hade kommit till den uppfattningen, att det antal kommunala mellanskolor,
vilka borde ifrågakomma till förstatligande, borde bestämmas till
54. Dessa skolor skulle enligt riksdagens beslut förstatligas successivt och i
olika repriser. Ombildningen av nämnda 54 kommunala mellanskolor till
statsläroverk är numera slutförd. År 1927 funnos i riket 87 kommunala mellanskolor.
33 sådana skolor bibehöllos alltså såsom kommunala läroanstalter.
Sedan dess har organisationen vuxit ut, så att den numera omfattar 53 kommunala
mellanskolor. De förhållanden, som lågo till grund för 1927 års riksdags
överväganden i fråga örn förstatligandet av kommunala mellanskolor,
hava sedan dess i åtskilliga hänseenden ändrats. Beträffande flera av de
befintliga kommunala mellanskolorna torde numera kunna åberopas sådana
omständigheter, som synas hava för 1927 års riksdag utgjort skäl till förstatligande.
Det är därför icke ägnat att väcka förvåning, örn vederbörande
kommuner finna billighetsskäl tala för att staten, i konsekvens med vad som

: 27

108

Riksdagsberuttelsen.

E: 27 skedde år 1927, övertager även dessa läroanstalter. Å andra sidan är det
såväl av statsfinansiella skäl som nied hänsyn till frågan örn vårt skolsystems
framtida utveckling påkallat, att statsmakterna här framgå med försiktighet.
En ingående undersökning och ett noggrant övervägande av de
enskilda fallen, liksom ock dessas inställande och betraktande i deras principiella
sammanhang tarvas, innan man skrider vidare på statsövertagandets
väg. Tillväxten av skolor med övervägande teoretiskt studiemål har under de
sista tio åren varit betydande och skett i viss mån planlöst, väsentligen bestämt
av den lokala efterfrågan. Man torde hava anledning ställa det spörsmålet,
om staten bör alltfort uppmuntra och medverka i en sådan utveckling.
Det förefaller sålunda befogat, att frågan om fortsatt förstatligande av
kommunala mellanskolor göres till föremål för särskild utredning. Vid utredningen
bör beaktas vad ovan anförts. Såvitt skäl därtill äro, må till
behandling upptagas jämväl frågorna om den kommunala mellanskolans
och det kommunala gymnasiets ställning inom skolorganisationen och därmed
sammanhängande spörsmål. Av övriga omständigheter, som äro av betydelse
vid frågans bedömande, fästes särskilt uppmärksamheten på vikten
av att de i den statliga läroverksorganisationen ingående läroanstalterna på
ett lämpligt sätt fördelas mellan olika landsdelar.

Den sakkunnige har från rektorsämbetena vid de kommunala mellanskolorna
införskaffat vissa för utredningens bedrivande erforderliga uppgifter.
Dessa uppgifter hava sedermera varit föremål för detaljgranskning i olika avseenden.
På grundval av nämnda uppgifter har ett statistiskt material varit
under utarbetande, vilket numera i det närmaste är färdigställt.

Den sakkunnige har i anledning av nådig remiss verkställt utredning och
den 22 november 1938 avgivit underdånigt utlåtande i fråga örn förstatligande
av den kommunala mellanskolan i Lycksele.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

28. Sakkunniga för utredning angående den kommunala flickskolans organisation.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1938:

Jonsson, P. C., bankofullmäktig, led. av II kamm., ordförande;

Dahr, Elisabeth, rektor;

Grönvall, Brita Martha Fredrique, rektor;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Malmberg, P. G., förste amanuens.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: En undersökning
av förutsättningarna för att inpassa en femårig flickskollinje i den kommunala
flickskolans studieplan bör komma till stånd. Denna fråga innesluter
flera problem, som tarva ett grundligt övervägande. Det allmänna bildningsmål,
som den kommunala flickskolan företräder, och den särprägel, denna
skolform äger bland annat genom sin lugnare arbetstakt och möjligheten till

109

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

ämnesdifferentiering, böra icke förvanskas eller äventyras genom anordningar,
som kunna leda till en förskjutning av utbildningens karaktär. Det
bör därför undersökas, örn den ifrågasatta organisationsändringen kan genomföras
utan olägenheter av denna art och örn den utbildning, som den
femåriga linjen skulle förmedla, kan bliva av samma kvalitet som utbildningen
vid de nuvarande linjerna. Med den sistberörda frågan sammanhänger
också spörsmålet, huruvida inrättandet av en femårig linje är ägnat
att rubba den kommunala flickskolans anknytning till högre skolformer. Finnes
en femårig linje böra inrättas, bör även övervägas, örn denna linje bör
ersätta den nuvarande sexåriga eller anordnas vid sidan av denna och den
sjuåriga. Från skolöverstyrelsen har inhämtats, att antalet elever höstterminen
1937 uppgick till 6,052 vid den sjuåriga kommunala flickskolan och
till 527 vid den sexåriga. Den ringa anslutningen till den sexåriga linjen synes
närmast tala för lämpligheten av att, örn positiva åtgärder befinnas böra
vidtagas, nämnda linje ersättes med en femårig linje. En sådan lösning torde
också av pedagogiska och ekonomiska skäl vara att föredraga. Utredningen
av ärendet måste jämväl innefatta ett klarläggande av de ekonomiska konsekvenserna.
Det är de sakkunniga obetaget att, om de finna det påkallat,
även i andra avseenden än ovan angivits överväga, huruvida med hänsyn till
hittills vunna erfarenheter behov av ändringar i den kommunala flickskolans
organisation kan anses vara för handen samt framställa förslag härom.

De sakkunniga hava under år 1938 hållit 4 sammanträden. Under sammanträdena
har principdiskussion och planläggning av de sakkunnigas arbete
ägt rum. Under tiderna mellan sammanträdena har sekreteraren insamlat
och bearbetat material för frågans bedömande..

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

29. Sakkunnig för fortsatt beredning av vissa frågor angående studentexamen.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1938:

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Den sakkunnige har sedan den 29 oktober 1938 alla vardagar varit sysselsatt
med genomgång och systematisering av det material, som, utöver studentexamenssakkunnigas
betänkande (Statens off. utredn. 1937: 45), tillkommit
genom de yttranden, vilka avgivits över betänkandet av vederbörande
myndigheter och vissa sammanslutningar.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

30. Sakkunniga för utredning angående rätt för folkskollärare m. fl. att
inskrivas vid universitet och högskolor m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1938:
Undén, B. ö., universitetskansler, led. av I kamm., ordförande;

Danell, G., rektor.

: 30

Ilo

Riksdagsberättelsen.

30 Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: Det ligger i det
allmännas intresse, att den klyfta, som ännu alltjämt förefinnes mellan utbildningsvägen
genom folkskoleseminarier och högre lärarinneseminariet, å ena
sidan, samt universiteten och de med dem jämförliga högskolorna, å andra
sidan, överbygges. Visserligen har Kungl. Majit befogenhet att från fall
till fall bevilja dispens för inträde vid sistnämnda högre utbildningsanstalter
och har även i viss utsträckning använt denna sin befogenhet, men en
sådan sakernas ordning synes ej längre tillfredsställande, i all synnerhet ej
sedan genom den senaste seminariereformen folkskollärarutbildningen väsentligt
förstärkts. Dispensförfarandet bör ersättas av generella behörighetsregler.
Med hänsyn till den avsevärda tid, som förflutit, sedan skolkommissionen
år 1923 avgav förslag i ämnet, synes det påkallat, att frågan underkastas
en allsidig förnyad prövning, som dock torde kunna slutföras på
relativt kort tid.

31. Överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken.

Genom beslut den 9 december 1938 uppdrog Kungl. Majit åt biskopen
T. J. E. Andrae att i anslutning till de av 1938 års allmänna kyrkomötes
beredningsutskott i dess betänkande nr 1 angivna riktlinjerna och med beaktande
av de av utskottet framburna önskemålen överarbeta och slutligt
utforma det av ärkebiskopen E. Eidem den 10 februari 1938 avgivna förslaget
till revision av den svenska kyrkohandboken. Andrae skall vid utredningsarbetets
bedrivande samråda med biskoparna G. E. H. Aulén och
Y. T. Brilioth, vilka skola äga att till det förslag, som kommer att av Andrae
avgivas, anteckna sina särskilda meningar.

b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

32. Ortnamnskommissionen (1937: 23; 1938: 25).

Den 2 maj 1902 tillsattes ortnamnskommittén med uppdrag att låta verkställa
undersökning av namn å byar och gårdar ävensom viktigare naturnamn.
Denna undersökning kom att avse Älvsborgs, örebro och Värmlands
län.

Genom beslut den 9 augusti 1923 uppdrog Kungl. Majit åt dåvarande docenten,
nuvarande professorn J. Sahlgren att, tillsvidare till dess Kungl. Majit
annorlunda förordnade, utan kostnad för statsverket för tryckning utarbeta
redogörelse för ortnamnen i Hallands län enligt en den 31 december 1918
fastställd plan.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 maj 1930, nr 228, i anledning av
Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader
jämte tre i ämnet väckta motioner anmält sitt beslut i ämnet, föreskrev
Kungl. Majit genom beslut den 20 juni 1930, att det ortnamnskommittén
lämnade uppdraget skulle upphöra med utgången av juni 1930 samt

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

lil

uppdrog åt en nämnd, benämnd ortnamnskommissionen, vilken skulle över* E
taga kommitténs uppgift som administrativt organ för namnregleringsärenden,
att från och med den 1 juli 1930 tills vidare, så länge anslag för ändamålet
anvisades av riksdagen, handhava ledningen av undersökningarna av
svenska ortnamn i enlighet med samtidigt meddelad instruktion för kommissionen.

Kommissionens sammansättning år 1938:

Hesselman, B. I., professor;

Schalling, E. H., kammarråd;

Sahlgren, G. F. J., professor.

Sekreterare:

Sahlgren, G. F. J. (för Örebro län, ledare av den med lotterimedel bekostade
allmänna ortnamnsundersökningen samt föreståndare för ortnamnsarkivet).
Kallstenius, G. G., lektor (för Värmlands län).

Lindqvist, A. N., professor (för registret till ortnamnen i Älvsborgs län).

I namnregleringsfrågor hava avgivits 76 yttranden — åtskilliga av dessa
avseende ett flertal namn — huvudsakligen till generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen,
kammarkollegiet och lantmäteristyrelsen. Under år 1938 har
kommissionen av trycket utgivit: Ortnamnen i Värmlands län. XIV Älvdals
härad.

33. Karolinska sjukhusets byggnadskommitté (1937: 24; 1938: 26).

Genom beslut den 3 juli 1931 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild byggnadskommitté
för uppförande av karolinska sjukhuset.

Sammansättning under år 1938:

a) ledamöter:

Borell, K. G. T., häradshövding, ordförande;

Forssell, C. G. A., professor;

Jansson, C. R., i Falun, möbelsnickare, led. av II kamm., vice ordförande;
Karlsson, W. E., borgarråd;

Key, E. S. H., professor;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

b) suppleanter:

Hernlund, C. A. V., överdirektör;

Källman, G. W., f. d. kommunalkamrerare, led. av I kamm.;

Larsson, V. E., direktör, Lerdala;

Olsson, G., lantbrukare, Ramsta;

Svartz, Nanna Charlotta, professor;

Söderlund, N. G., professor.

Kommitténs tjänstemän:

Berger, O. A., t. f. förste kanslisekreterare, sekreterare;

Malmberg, P. G., förste amanuens, biträdande sekreterare;

Johansson, A. G., f. d. syssloman, kamrerare och kassaförvaltare;

Henriksson, G. R. H., major, arbetschef;

Nordström, E. G. G., civilingenjör, kontrollant;

112

Riksdcigsberättelsen.

E: 33 Rockström, O., ingenjör, kontrollant;

Hagskog, H., ingenjör, kontrollant;

Rundgren, O. F., bokhållare.

Kommitténs arkitekter:

Ahlbom, S. A. V., arkitekt;

Malm, S. G. Å., arkitekt.

För arbetet med konstruktionsritningar m. m. till värme- och sanitetstekniska
m. fl. anläggningar ha därjämte anställts 5 personer under ledning
av ingenjören J. Byström.

Lokal: Norrbacka, Stockholm 6; tel.: 23 14 85 och 33 34 12.

Kungl. Maj:t uppdrog den 22 juni 1932 åt kommittén att verkställa undersökning
av möjligheterna för ordnande vid sjukhuset av en särskild för
behandling av reumatiska sjukdomar avsedd avdelning samt att med denna
undersökning inkomma till Kungl. Maj:t. Undersökningen har legat nere i
avbidan på statsmakternas ståndpunktstagande till frågan om reumatikervårdens
ordnande.

Den 23 maj 1935 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att inkomma med
ritningar och kostnadsberäkningar för en pediatrisk klinik vid sjukhuset.
Arbetet härmed har icke kunnat slutföras.

Ritnings- och utredningsarbetet i övrigt har fortsatt.

Inredningen av huvudkomplexet är delvis fullbordad och målningsarbetena
pågå. Radiumhemmets forskningsbyggnader ha tagits i bruk den 1
april 1938. Sysslomanskontoret är färdigställt. Ångpannehuset och tvättinrättningen
äro uppförda och ångpanneanläggningen har tagits i bruk. Arbetena
med värmecentralen pågå. Köksbyggnaden är i det närmaste färdigställd.

Kommitténs kostnader bestridas för statsverkets del från särskilt anslag
å riksstaten.

34. Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté (1937: 25;

1938:27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15
januari 1937 såsom en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska
institut:

Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;

Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Lindblad, A. F., professor;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

Sekreterare:

Bodman, A. G., professor.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 13 59 86,
13 12 85 och 11 09 65 samt till byggnadsplatsens kontrollantkontor 13 26 29.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

113

Kommittén har anställt fr. o. m. den 1 oktober 1938 civilingenjör R. Rödström
som biträde vid speciella konstruktionsarbeten och fr. o. m. den 1
november 1938 ingenjör E. Boregård som byggnadskontrollant.

På anmodan av styrelsen för Chalmers tekniska högskola har inom kommittén
utarbetats nytt förslag till instruktion för en byggnadskommitté med
utvidgat uppdrag, omfattande även andra blivande byggnadsarbeten vid högskolan.

Under år 1937 hade kommittén kommit till den uppfattningen, att det
torde uppstå en icke oväsentlig besparing, örn man förläde skeppsrännan
samt skeppsbyggeriinstitutionen till den västra delen av den tillgängliga
tomten i stället för till den östra, som det ursprungligen var tänkt. Detta
har föranlett en försening av byggnadsärendet dels i och för utförandet
av nya borrningar, dels för utförandet av nya arkitektarbeten. Dessutom
måste rätt långa överläggningar hållas och undersökningar verkställas för
att pröva de fem olika förslag, som arkitekten, professor M. Wernstedt uppgjort
beträffande rännans ombyggnad. Den 17 februari 1938 hade arbetena
emellertid fortskridit så, att ritningar då kunde ingivas till Kungl. Majit för
godkännande.

Wernstedt har arbetat på byggnadsentreprenadhandlingars färdigställande.
På grund av smärre förändringar, som måste vidtagas och vilka orsakade
en del omritningar och tidsförlust, blevo entreprenadritningarna jämte
arbetsbeskrivningarna färdiga först i mitten av juni 1938.

Då det förslaget framkommit, att för vinnande av större effektivitet av
rännan för vissa provningar denna redan från början skulle byggas med en
längd av 250 m. i stället för beslutade 150 m., hava vissa åtgärder vidtagits.

Vid en eventuell förlängning av provningsrännan till 250 m. skulle den
komma att sträcka sig utanför den till högskolans disposition ställda tomten.
För ordnande av därmed sammanhängande frågor har kommittén vänt
sig till Göteborgs stads drätselkammare med begäran om åtgärder för behövlig
stadsplaneändring.

Vidare har kommittén den 30 september 1938 i skrivelse till Kungl. Majit
gjort framställning om åtgärders vidtagande för en sådan förlängning av
rännan med 100 m.

En remiss genom högskolans styrelse från Kungl. Majit med anledning
av yttranden från vissa myndigheter om rännans eventuella förlängning
har av byggnadskommittén besvarats.

Vid utlysande av entreprenaderna hava dessa därför senare utökats att
omfatta såväl ränna av 150 m. som ränna av 250 m. längd.

Efter antagande av entreprenörer togo byggnadsarbetena sin början den
19 oktober 1938.

Byggnadskommittén bär av praktiska skäl funnit lämpligt att vid tillsättande
av kontrollant vid byggnadsarbetena samarbeta med byggnadskommittén
för den under uppförande varande Johannebergskyrkan i Göteborg.
Efter ledigförklarande av den gemensamma kontrollantbefattningen an Bih.

till rilcsd. prof. 1939. 1 sami. 8

RiksdagsberBttelsen.

I: 34

114

Rik sd ags berättelsen.

34 togs som förut nämnts ovannämnde Boregård till byggnadskontrollant
från och med den 1 november 1938.

Beträffande den instrumentala utrustningen hava åtskilliga åtgärder vidtagits.
Lindblad har under året företagit resor till England, Berlin och
Wien för att studera därvarande skeppsprovningsanläggningar. För behandling
av hithörande ärenden har utsetts ett specialutskott, bestående av
Hammar och Lindblad samt civilingenjör S. H. Hedenskoug vid Götaverken.

Med Norge, där man förbereder anläggande av en skeppsränna i Trondheim,
har redan från början ett samarbete etablerats.

Genom ovannämnda specialutskott hava en del kostnadsförslag uppgjorts
och offerter införskaffats.

Beträffande en modellfräsmaskin hava infordrats och inkommit anbud
såväl från England som från Österrike. Avgörande i ärendet har ännu
icke träffats.

Rödström har gjort studiebesök dels i Norge för att studera monteringen
av vagnen för Trondheims skeppsränna, dels i Österrike för att närvara vid
provningen av de dynamometrar, som därifrån skola levereras, dels för att
få tillfälle övervara diverse provkörningar i därvarande tank.

Den 11 augusti 1937 översände kommittén till Kungl. Majit i och för fastställelse
förslag till kontrakt angående arkitektarvode med Wernstedt. Den
4 februari 1938 fastställde Kungl. Majit berörda arvode till 26,240 kronor.

Konstruktion och beräkningar av själva vattenrännan, dock utan överbyggnad,
har lämnats som särskilt uppdrag åt major N. A. Svensson, Göteborg.

Byggnadskommittén har anlitat professor F. H. Lamm för uppgörande av
förslag och entreprenadhandlingar för de elektriska anläggningarna samt ingenjör
W. Fagerströms byrå för uppgörande av förslag och entreprenadhandlingar
för vatten-, avlopps- och värmeledningsanläggningarna inom de
nya byggnaderna.

Jordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som under 1938 avslutat sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade ar kommittéauslagret.

1. Utredningsman för vissa jaktlagstiftningsfrågor (19371 7; 1938:10).

Tillkallade jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 1 februari 1935
dels såsom utredningsman för verkställande av utredning rörande jaktlagstiftningsfrågor: Bouveng,

G. A., revisionssekreterare;

dels ock i egenskap av sakkunniga för att, på kallelse av utredningsmannen,
med honom deltaga i överläggningar i ämnet:

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

115

Bennet, C., friherre, godsägare;

Lundberg, G., rektor vid skogshögskolan;

Näsgård, B., statssekreterare;

Olsson, N., hemmansägare, led. av II kamm.

Utredningsmannen har den 31 maj 1938 avlämnat utredning och förslag
i vissa jaktlagstiftningsfrågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1936 års arrendeutredning (1937: 17; 1938: 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1936:

Anderberg, H. E., hovrättsråd, led. av lagberedningen, ordförande;

Tamm, C. G. L. H:son, jägmästare, led. av I kamm.;

Johansson, C. J., hemmansägare, led. av 11 kamm.;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Falk, K. H., torpare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Rönnquist, S. A., hovrättsråd.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1937: Jo 17.
Utredningsmännen hava under år 1938 hållit nio sammanträden.

Den 19 november 1938 hava utredningsmännen avlämnat betänkande med
förslag till ändringar i arrendelagstiftningen (Statens off. utredn. 1938: 38).
Uppdraget är därmed slutfört.

3. Frukt- och trådgdrdsutredningen (1938: 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 mars 1937:

Engzell, G., utrikesråd, ordförande;

Erikson, Eg., trädgårdsmästare;

Nystedt, H., sekreterare;

Bengtsson, N., trädgårdsmästare;

Sträng, G., ombudsman hos svenska lantarbetareförbundet.

Sekreterare:

Söderström, O., hovrättsassessor.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: Jo 18.
Utredningsmännen hava den 15 februari 1938 avlämnat betänkande med
utredning och förslag rörande produktions- och avsättningsförhållandena
inom trädgårdsnäringen (Statens off. utredn. 1938:5).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningsmän för utredning rörande frågan örn förläggningsorten för
en omorganiserad maskin- och redskapsprovningsanstali (1938: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1937:

Gustafson, E. A., led. av II kamm.;

Nilsson, Hj., agronom.

Jo: 4

116

Riksdag sberättelsen.

Jo: 4 Sekreterare:

Odhnoff, S. R., andre kanslisekreterare.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: Jo 17.
Utredningsmännen hava under år 1938 sammanträtt 5 dagar. Med vederbörligt
tillstånd har överassistenten vid statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
civilingenjören T. Lundström, Ultuna, för utredningsmännens
räkning företagit en resa till Estland, Lettland och Finland för att taga närmare
kännedom om den laboratoriemässiga utrustningen vid dessa länders
anstalter för lantbruksmaskinprovningar.

Den 26 juli 1938 hava utredningsmännen avgivit betänkande med förslag
rörande omorganisation av statens maskin- och redskapsprovningsanstalter
m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1937 års hemkonsulentutredning (1938: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1937:

Petterson, O. A., byråchef, ordförande;

Osvald, Ingrid, inspektris;

Friberg, Ingeborg, ordförande i svenska landsbygdens kvinnoförbund;
Gustafson, K. H., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Ros, S. E. F., andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 18. Dc sakkunniga hava
den 20 januari 1938 avlämnat betänkande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Statsstuteriutredningen (1938:19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1937:

Stjernswärd, H., byråchef, ordförande;

Åkesson, B., lantbrukare, Hoby, Krutmöllan;

von Stockenström, L. A., ryttmästare, Berga, Åkers Styckebruk.

Sekreterare:

Tigerschiöld, A. M. H., andre kanslisekreterare.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: Jo 19.
Utredningsmännen, som under år 1938 sammanträtt 4 dagar, hava den
18 juni 1938 avgivit betänkande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Undersökningsmyndighet rörande Svenska sockerfabriksaktiebolagets inverkan
på prisförhållandena i fråga om sockerbetor och socker inom riket

(1938:22).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 15 oktober 1937 att jämlikt lagen den 18 juni
1925 om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar
verkställa undersökning rörande Svenska sockerfabriksaktiebolagets in -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

117

verkan på prisförhållandena i fråga om sockerbetor och socker inom riket: JOJ 10
Mannerfelt, C. E. A., landshövding.

Av undersökningsmyndigheten förordnat ombud med speciell sakkunskap
i fråga om industriell bokföring:

Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.

Med skrivelse den 22 januari 1938 har överlämnats redogörelse för den
verkställda undersökningen (se prop. nr 95 till 1938 års riksdag).

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning rörande frågan örn försäkring av fiskredskap.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1938.

Utredningsman:

Wingborg, A. H. B., förste aktuarie.

Sakkunniga:

Rosén, N. W., fiskeriintendent;

Hessle, Öhr. V., fiskeriintendent.

Utredningsmannen har jämlikt medgivande av chefen för jordbruksdepartementet
under tiden den 10—den 20 juli företagit en studieresa till vissa orter
på västkusten samt till Karlskrona och Visby ävensom jämlikt tillstånd
av Kungl. Maj:t under tiden den 10—den 18 september företagit en studieresa
till Finland. Genom utsändande av frågeformulär till fiskeriinstruktörer
m. fl. hava uppgifter införskaffats rörande fiskredskapsförlusternas storlek
m. m. under de senaste åren.

Förslag till kungörelse jämte motivering har avlämnats den 21 december
1938.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredningsman rörande bildandet av en riksorganisation för fiskare.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 april 1938 för att
verkställa utredning rörande bildandet av en riksorganisation för fiskare:

Martin, K., disponent, Vaxholm.

Utredningsmannen har den 14 december 1938 avlämnat betänkande och
förslag rörande bildandet av ett riksorgan för fiskare.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1939.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

10. Skogslagkommissionen (1937: 12; 1938: 11).

Tillkallad enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 20 juni 1935 att såsom
utredningsman verkställa utredning och avgiva förslag beträffande vissa
skogslagstiftningsfrågor:

Sjöfors, T. W. G., hovrättsråd.

118

Riksdagsberättelsen.

Jo: 10 Sekreterare:

Fallenius, B. A., hovrättsråd.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 582.

Genom beslut den 14 september 1938 har hovrättsrådet Sjöfors på egen
begäran entledigats från uppdraget. Ny utredningsman har därefter icke
tillkallats.

11. 1936 års egnahemsutredning (1937:14; 1938:12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935:
Malmberg, O. H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Collin, N., direktör, verkställande tjänsteman i statens jordnämnd;
Gabrielsson, N. G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Mårtensson, A., lantbrukare, Rydsgård;

Nilsson, B. A., jordbrukskonsulent, led. av I kamm.;

Svensson, W., agronom, Ljungskile.

Sekreterare:

Sjöfält, E. E., notarie.

Sekreteraren i sparbanksinspektionen Y. Ericsson har därjämte tidvis biträtt
de sakkunniga såsom ytterligare sekreterare.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 06.

Såsom representanter för domänstyrelsen samt innehavare av kronotorp
och dylika lägenheter å kronojord att, på kallelse av utredningsmännen, i
egenskap av särskilda sakkunniga med dem deltaga i överläggningar, såvitt
angår sådana lägenheter, tillkallades den 22 september 1937:

Elgstrand, A. A. F., Överjägmästare;

Rydbeck, E. A., jägmästare;

Jakobson, U. R., handlande, led. av II kamm.;

Näslund, N. R., kronotorpare, Korsträsk;

Jonsson, T., kolonist, Ruskträsk.

Under år 1938 hava utredningsmännen hållit sammanträden den 12—den
14 maj, den 11—den 20 juli, den 19—den 25 september och den 18—den
21 oktober.

Utredningsmännen hava

den 25 januari 1938 framlagt förslag till hjälpåtgärder åt vissa lägenhetsinnehavare
å kronomark i de nordligaste länen; samt

den 20 oktober 1938 avgivit betänkande med förslag i fråga om den statliga
egnahemsverksamheten (Statens off. utredn. 1938:34).

Följande yttranden hava därjämte, bland annat, avgivits:
den 16 februari 1938 över en inom jordbruksdepartementet upprättad
promemoria angående belåning av skog;

den 12 mars 1938 över motion vid 1938 års riksdag (nr 84/11) angående
viss ändring i gällande bestämmelser om statsbidrag till nyodling och jordförbättring
å ofullständiga jordbruk; samt
den 5 maj 1938 över en inom justitiedepartementet upprättad promemo -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

119

ria angående ändringar i bestämmelserna om den fastighetsbildning, som Jo: 12
sker genom expropriation eller inlösen enligt vattenlagen.

Härefter återstå följande utredningsuppdraget tillhörande spörsmål, nämligen
om livförsäkring i förening med egnahemslån, om upplåtelse av kronotorp
och kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna samt om byggande
av nybyggesvägar i Norrland och Dalarna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

12. 1936 års skog sutredning (1937: 19; 1938: 14).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 juli och den 3 oktober
1936.

Utredningsmän:

Strindlund, G., statsråd, led. av II kamm.;

Malmfors, N. A. E., kanslichef;

Sakkunniga:

Berg, N. R., ryttmästare;

Hedlund, G., jur. lie.;

Holmbäck, B., direktör;

Jansén, J. V., landstingsman;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Sundblad, G., direktör.

Sekreterare:

Johansson, F. L. H., civiljägmästare.

Att såsom särskilda sakkunniga biträda utredningen vid nedan angivna
specialuppdrag har chefen för jordbruksdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande förordnat:

Kock, Karin, docent, vid undersökning beträffande frågan om skogsbrukets
och skogsindustriernas betydelse för folkhushållet;

Jonson, T. W., professor, och Modin, A., jägmästare, vid undersökning rörande
de svenska skogarnas avkastningsmöjligheter;

Mattsson Mårn, L. H., docent, vid undersökning angående olika skogsägaregruppers
uppläggning av sina respektive skogsbruk;

Hesselman, O. A. H. V., professor, vid undersökning vidkommande frågor i
samband med den skogliga forskningsverksamheten;

Lundh, E., jägmästare, vid undersökning beträffande den statliga administrationen
på skogsbrukets område; samt
Fallenius, B. A., hovrättsråd, vid utarbetande av vissa författningsförslag.

Lokal: Beridarbansgatan 17; tel. 23 24 75.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1937: Jo 19. Sedan 1938 års
riksdag därom anhållit, har Kungl. Maj:t den 17 juni 1938 till utredningen
överlämnat en inom riksdagen väckt motion (nr 113/1) örn effektivare åtgärder
för skogsbetets inskränkande jämte däröver avgivna yttranden för att
tagas i övervägande vid fullgörandet av uppdraget.

Utredningsmännen hava

120

Riksdagsberättelsen.

12 den 25 november 1938 avgivit betänkande med förberedande undersökningar
och uttalanden rörande skogsnäringen och statens förhållande till
densamma (Statens off. utredn. 1938:53); samt

den 26 november 1938 avlämnat betänkande med undersökningar och
förslag angående åtgärder för främjande av en ändamålsenlig virkesproduktion
(Statens off. utredn. 1938: 58).

Därjämte hava avgivits, bland annat, följande yttranden:
till chefen för jordbruksdepartementet den 14 januari 1938 angående
grunderna för och förfarandet vid beräkning av stödskog;

till Kungl. Maj:t den 16 februari 1938 över framlagt förslag i frågan rörande
åtgärder till förhindrande av spekulation med skogsegendom;

till chefen för jordbruksdepartementet den 16 februari 1938 över upprättad
promemoria angående belåning av skog samt den 19 oktober 1938
över gjord framställning beträffande legal reglering av virkesmätningen i
södra Sverige; samt

till kommerskollegium den 27 oktober 1938 angående äskat anslag för
inredning och utrustning av ett trätekniskt laboratorium vid statens provningsanstalt.

13. 1937 års utredning angående det mindre jordbrukets arbetsförhållanden

(1938: 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1937:
Nanneson, P. L., professor, ordförande;

Berglund, N. H., ingenjör, Ultuna;

Andersson, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Janson, S., agronom, led. av II kamm.;

Karlsson, F., lantbrukare, Nöttja.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1938:
Linders, Alfrida, Staffanstorp;

Collin, Karin, Njutånger;

Nordlund, Greta, hemkonsulent, Uddevalla.

Sekreterare:

Carlheim-Gyllensköld, H., arkitekt.

Att såsom särskilda sakkunniga biträda utredningen vid överläggningar
beträffande tvättstugor har chefen för jordbruksdepartementet jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1938 tillkallat följande personer:
Dahlström, C. H., led. av I. kamm.;

.Svensson, Gerda, Björnås, Långås;

Karlsson, Astrid, hemkonsulent, Falun;

Kastman, Greta, hushållslärarinna, Stockholm.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: Jo 15. Därutöver har
till statsrådsprotokollet den 14 januari 1938 anförts följande i fråga örn uppdrag
åt utredningsmännen att verkställa utredning rörande utnyttjandet av
tekniska hjälpmedel, ägnade att underlätta arbetet inom ekonomi- och
bostadshus på landsbygden: Vid denna utredning böra hygieniska och sani -

121

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

tära krav beaktas, i den mån detta ur kostnadssynpunkt visar sig möjligt, Jo: 15
men i främsta rummet bör åsyftas att underlätta det kvinnliga arbetet i landsbygdshemmen.
Det bör även övervägas, huruvida statliga bidrag erfordras
för anläggning av vattenledningar och avlopp m. m. samt tekniska anordningar
av olika slag, såsom rörledningar, armatur o. s. v.

Utredningsmännen hava under år 1938 sammanträtt 6 dagar, varjämte ett
arbetsutskott haft åtskilliga sammanträden. Utredningsmännen hava under
året företagit studieresor till Danmark och Finland.

Utredningen, som under året utfört undersökningar beträffande arbetsförhållandena
i småbrukarhemmen, avser att i början av år 1939 slutföra sitt
uppdrag.

14. Halmindustrisakkunniga (1938: 20).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1937:

Bosaeus, E. W., civilingenjör, ordförande;

Hägglund, E. K. M., professor;

Björkman, G., disponent, örebro.

Sekreterare:

Anstrin, H., fil. kand.

Att såsom särskilda experter biträda de sakkunniga vid nedan angivna
spörsmåls behandling hava förordnats:

Segerfelt, B., ingenjör, för studier i Italien av den s. k. pomilioprocessen;
Heimburger, G., arkitekt, för provningar av olika slag av byggnadsmaterial;
Branzell, E., överingenjör, beträffande maskinell utrustning i fråga om cellulosakokning
m. m.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 529.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 20.

De sakkunniga hava under år 1938 hållit fem sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

15. Fiskevattensutredningen (1938: 21).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 juli 1937
dels såsom utredningsman för att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande möjligheterna att åvägabringa ett ändamålsenligt utnyttjande av kronans
fiskevatten:

Alm, G. O., fil. d:r, byrådirektör;

dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Olsson, N., hemmansägare, led. av II kamm.;

Alm, M. F., byråchef;

Hedbäck, E. G., lappfogde;

Westerlund, P. O., kronojägare, Storsele, Vojmån;

dels ock såsom särskilda experter att, på kallelse av utredningsmannen,
med honom deltaga i överläggningar i frågor rörande

122

Riksdagsberättelsen.

Jo: 15 a) de s. k. fjällvattnen:

Olofsson, O. H., fil. d:r, fiskeriintendent;

b) sport- och amatörfisket:

Höckenström, A., ingenjör, Lidingö-Brevik.

Sekreterare:

Roupe, G. T., amanuens.

Lokal: Lantbruksstyrelsen; tel. 23 46 20.

Beträffande utredningsmannens uppdrag, se 1938: Jo 21.

Under år 1938 har utredningen hållit tre sammanträden.

Jämlikt medgivande av chefen för jordbruksdepartementet hava ulredningsmannen
och sekreteraren företagit resor till Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län i syfte att vid sammanträden med representanter för
vissa lappbyar, fiskerättsägare och fiskeintresserade i övrigt bilda sig en
uppfattning örn nämnda befolkningskategoriers inställning till vissa av utredningen
tilltänkta förslag.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

16. Utredning angående inrättande av försöksgdrd i Kristianstads län.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 april 1938
dels såsom utredningsman för verkställande av utredning rörande frågan
om inrättande av en försöksgård i Kristianstads län:

Rolander, S. E., länsassessor;

dels ock i egenskap av särskilda sakkunniga att biträda utredningsmannen
vid uppdragets fullgörande:

Sundelin, K. G. U., professor;

Ekström, P. G. J., statsgeolog;

Jönsson, H., lantbrukare.

Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel.: Länsstyrelsen.

Utredningsmannen och de sakkunniga hava verkställt undersökningar
inom sandjordsområdena i Kristianstads och Malmöhus samt Blekinge län
rörande förutsättningar för inrättande av en företrädesvis för dessa omjåden
representativ försöksgård med därtill anslutna försöksfält.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

17. Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens nyttjanderätt

till område å Djurgården.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 8 juli 1938 för att verkställa utredning rörande
lantbruksakademiens nyttjanderätt till område å Djurgården, därv:d
även förefintliga mellanhavanden mellan akademien och staten i avseende
å byggnader m. m. skola utredas:

Rolander, S. E., länsassessor.

Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel.: Länsstyrelsen.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under något av åren 1939—1940.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

123

18. Utredning rörande frågan örn ändrad organisation av statens växtskyddsanstalt
och statens centrala frökontrollanstalt.

Tillkallad enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 22 september 1938 för
att verkställa utredning och avgiva förslag örn ändrad organisation av statens
växtskyddsanstalt och statens centrala frökontrollanstalt:

Kolander, S. E., länsassessor.

Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala; tel.: Länsstyrelsen.

I lämnade direktiv för utredningen anföres, att utredningen bör åsyfta att
genom förändrad organisation av växtskyddsanstalten men med avdelningsföreståndarnas
vid anstalten bibehållande i nuvarande tjänsteställning vinna
önskvärd effektivitet åt den centrala administrativa anstaltsverksamheten
utan att därigenom de uppgifter eftersättas, som påvila anstaltens avdelningar.
I samband härmed bör undersökas, huruvida för växtskyddsanstalten
och statens centrala frökontrollanstalt må kunna inrättas gemensamt organ
för anstalternas ekonomiska förvaltning.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

19. Utredning angående verksamheten vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt (1938: 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1937:

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Forssell, C. E. G., professor;

Magnusson, H. G., professor;

Salwén, F., länsveterinär;

Jerlov, S., överveterinär.

Förordnade att såsom experter biträda de sakkunniga:

Bergstrand, K. J. H., professor;

Christiansen, M., professor, föreståndare för statens veterintere serumlaboratorium,
Köpenhamn;

Holth, IL, professor, rektor vid veterinterhöiskolen i Oslo;

Keiding, E., cand. polyth., Köpenhamn.

Sekreterare:

Gårdsten, B., jur. och fil. kand.

Lokal: Medicinalstyrelsen; tel.: Medicinalstyrelsen samt Kanslihuset 570.
Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: Jo 23.
Utredningsmännen hava till den 1 december 1938 hållit 31 sammanträden.
Den 11 januari 1938 hava utredningsmännen avgivit utlåtande angående
statens veterinärbakteriologiska anstalts anslagsbehov för budgetåret 1938/
1939. Den 15 februari 1938 har avgivits en promemoria rörande skandinaviskt
samarbete vid bekämpande av mul- och klövsjuka. Vidare hava utredningsmännen
den 11 maj 1938 till byggnadsstyrelsen avlämnat förslag
rörande tomt för veterinärbakteriologiska anstaltens nybyggnad, den 31 maj
1938 hos medicinalstyrelsen hemställt örn åtgärders vidtagande för genomförande
av vissa ändringar i anstaltens verksamhet samt den 9 juni 1938 hos

Jo: 19

124 Riksdagsberättelsen.

JO: 19 Kungl. Majit hemställt om vissa ändringar i för anstalten gällande instruktion.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

20. 1938 års jordbruksutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Majits beslut den 24 mars 1938:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Strindlund, G., statsråd, led. av II kamm., vice ordförande;

Malmfors, N. A. E., kanslichef;

Domö, J. F., godsägare, led. av I kamm.;

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Myrdal, K. G., professor;

Johansson, G. G., lantbrukare;

Norup, S. B., lantbrukare;

Sträng, G., ombudsman;

Törnqvist, K. G. G., professor;

Ytterborn, G. K., byråchef;

Bonow, M., fil. lie.;

Svensson, W., agronom.

Myrdal har den 13 september 1938 på egen begäran entledigats från sitt
uppdrag.

Sekreterare:

Söderström, O., hovrättsassessor.

Lokal: Sekreteraren: Kanslihuset, tel. Kanslihuset 562; statistiska avdelningen:
Västra Trädgårdsgatan 4, tel. 20 97 30.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningsmännen böra
verkställa en ingående och allsidig utredning rörande jordbrukets produktionsbetingelser
och avsättningsförhållanden jämte i samband därmed
stående frågor samt framlägga förslag om den statliga jordbrukspolitikens
utformande under den närmaste tiden. Utredningen skall äga rum med utgångspunkt
från att den jordbrukande befolkningens utkomstmöjligheter
böra så avvägas, att denna befolkning kan upprätthålla en i förhållande till
andra befolkningsgrupper skälig levnadsstandard. Vid utredningen bör beaktas,
att denna bland annat skall tjäna det allmänna till ledning vid bedömande
av de priser å olika jordbruksprodukter, som genom prisreglering
böra eftersträvas. Emellertid bör utredningen även kunna ge material för
anvisningar om nya åtgärder till jordbruksdriftens effektivisering och förbilligande.
Vidare böra utredningsmännen söka klargöra den hittillsvarande
jordbrukspolitikens verkningar samt uppgöra förslag till avväganden olika
landsdelar och jordbruksgrupper emellan. Skulle det visa sig möjligt att
genomföra något system med differentierade produktpriser för olika befolkningsgrupper,
böra förslag härtill framläggas. Frågan huruvida som ett led
i jordbrukspolitiken böra ingå statsåtgärder syftande till nedbringande av

125

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

jordbrukets produktionskostnader bör upptagas till prövning. Härvid bör Jo: 22
särskilt övervägas på vad sätt minskning av produktionskostnaderna skall
kunna i praktiken genomföras vid det mindre och medelstora jordbruket.
Ytterligare bör undersökas, vilken inverkan å jordbruksdriftens ekonomiska
resultat inträdda förändringar i distribution och avsättning kunna hava haft,
vilken roll utbyggnaden av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse kan hava
spelat samt i vad avseende å dessa områden förändringar av olika slag
skulle vara till fördel för såväl jordbrukare som konsumenter.

Utredningsmännen hava erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att företaga ett
flertal undersökningar på olika områden. Dessa undersökningar pågå.

Under året hava fem plenisammanträden hållits, varjämte ett särskilt tillsatt
arbetsutskott i mån av behov däremellan sammanträtt.

Den 29 december 1938 avlämnade utredningsmännen till chefen för jordbruksdepartementet
ett betänkande med förslag rörande jordbruksstödets
utformning under regleringsåret 1939/1940.

21. Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av bisamråtta.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938:

Wibeck, J. E., docent;

Upmark, E„ civilingenjör, sekreterare i svenska vattenkraftföreningen.

Lokal: Svenska vattenkraftföreningen; tel.: 10 49 22.

Såsom direktiv för utredningen gäller, bland annat, att en jämförelse bör
verkställas mellan den biologiska karaktären hos de vattendrag i de nordligaste
delarna av Sverige, där utplantering av bisamråtta kunde komma
i fråga, och vattendrag i Finland, där bisamråttan förekommer. Med ledning
av erfarenheterna från Finland bör klarläggas, huruvida inplantering av
bisamråtta kan väntas medföra olägenheter i form av skadegörelse av olika
slag.

Utredningsmännen hava under år 1938 från olika håll och särskilt med
tillhjälp av frågecirkulär till flottnings- och skogsförvaltningsmyndigheter
i Finland sökt införskaffa allsidiga uppgifter om bisamråttans skada och
nytta.

22. Undersökning rörande byggnadsbeståndet vid statens arrendeegnahem.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1938 för
att verkställa undersökning rörande byggnadsbeståndet vid statens arrendeegnahem: Örbom,

K. A., ämneslärare, Alnarp;

Wedholm, J., lantbrukare, Hasselbäck, Skultuna.

Intill den 1 december 1938 hava samtliga kolonier av statens arrendeegnahem
i Malmöhus och Kristianstads län besökts, varvid olika entreprenörers,
byggmästares och kontrollanters arbeten undersökts. Undersökning av byggnadsbeståndet
vid arrendeegnahemmen i övriga delar av landet skall ske
under vintern 1938/1939.

Uppdraget beräknas bliva slulfört under första halvåret 1939.

126 Riksdagsberättelsen.

23. Utredning rörande lantbrukets lärlingsfråga.

Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Majit uppdragit åt lantbruksstyrelsen
att verkställa av 1938 års riksdag begärd utredning rörande lantbrukets
lärlingsfråga (jämför motion nr 144/11; jordbr, utsk. uti. nr 90;
riksd. skr. nr 371).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1938 att biträda lantbruksstyrelsen
såsom särskilda sakkunniga:

Gustafson, Hj., Dädesjö, led. av II kamm.;

Pettersson, I., Rosta, led. av II kamm.;

Thomson, A., landshövding;

Eklundh, B., förvaltare, Hamra, Tumba.

I förenämnda av riksdagen godkända utlåtande anförde jordbruksutskottet
bland annat: Rådande svårigheter inom jordbruket att erhålla duglig och
tillräcklig arbetskraft torde till icke ringa del sammanhänga med att jordbruket
— i motsats till handel och industri -—- saknar ordnade utbildningsmöjligheter
för blivande jordbruksarbetare. Bristande förtrogenhet med de
många olika sysslor, vilka möta inom jordbruket, verkar förklarligt nog
återhållande på de uppväxande ungdomarna inför valet att där söka sin utkomst.
Av mången torde ock jordbruksarbetet underskattas och tillgripas,
först sedan andra utkomstvägar visat sig stängda. Enligt utskottets mening
vore en ändamålsenlig och tidsenlig lösning av lantbrukets lärlingsfråga av
betydelse såsom ett led i de åtgärder, vilka visa sig alltmera trängande för
jordbruksnäringens vidmakthållande och utveckling. På vissa lärlingsgårdar,
som borde utväljas bland förebildliga jordbruk av olika storleksordning
med kompetenta och intresserade innehavare, skulle de, som vilja utbilda sig
till jordbruksarbetare, kunna i praktiken utföra förekommande göromål under
ett par års tid och i anslutning därtill beredas viss handledning och undervisning,
allt under vederbörlig planläggning och kontroll. Även andra
anordningar kunde ifrågakomma och borde närmare övervägas vid den utredning,
som utskottet fann vara påkallad.

Under år 1938 hava tre sammanträden hållits med de sakkunniga.

24. Utredning rörande jordbrukets inriktande under försvårad tillförsel och

krig.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1938:
Åkerman, E. Å., professor.

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., byråagronom.

Lokal: Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, Riddargatan
13; tel. 61 66 05.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen skall söka
utröna på vad sätt jordbruksproduktionen inom landet i händelse av avspärrning
helt eller delvis bör omläggas för att på bästa sätt tillgodose befolkningens
behov av livsmedel. Därvid bör hänsyn tagas till, att jordbruks -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 127

produktionen i görligaste män inriktas på att framställa livsmedel av olika JOI 26
slag i sådana proportioner, att största möjliga omväxling i kosthållet möjliggöres.

Utredningens arbete har hittills i huvudsak gällt vegetabilieproduktionen
och de faktorer, som påverka densamma. Därvid har bl. a. igångsatts och
i det närmaste slutförts en bearbetning av en utav statistiska centralbyrån
utförd undersökning rörande förbrukningen inom landet av konstgödsel under
år 1937. Vidare hava utredningsmannen och sekreteraren haft överläggningar
med representanter för jordbruksforskning, växtförädling, utsädesfirmor
och sockerindustrien.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

25. Utredning angående revision av bestämmelserna för jordbrukskasse rörelsen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1938:

Ljungdahl, V. S., skattmästare i Kronobergs läns hushållningssällskap, ordförande; Lindeberg,

S. J., bankinspektör och chef för bank- och fondinspektionen;

Adler, N., lantbrukare;

Svensson, P., verkställande direktör i Gävleborgs läns centralkassa för jordbrukskredit; Ekengren,

Hj. K. A., bankråd.

Sekreterare:

Ericsson, Y. A. R., sekreterare i sparbanksinspektionen.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 581.

Utredningens igångsättande har bland annat föranletts av framställningar
från vissa centralkassor för jordbrukskredit om utökad inlåningsrätt. Såsom
direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen bör överväga, vilka
gränser böra sättas för jordbrukskasserörelsens inlåning och vilka garantier
som till skydd för insättarna böra krävas med avseende å rörelsens soliditet
och likviditet. Denna fråga bör ses i dess sammanhang med rörelsens kapitalanskaffning
i övrigt. Vidare bör ägnas uppmärksamhet åt grunderna för
jordbrukskasserörelsens utlåningsverksamhet. Bland annat kan den frågan
uppställa sig, huruvida några inskränkningar böra göras beträffande rörelsens
rätt att utlämna primärlån. Utredningen bör även taga ställning till frågan
örn jordbrukskasserörelsens organisatoriska uppbyggnad. Jämväl en del
andra frågor, sammanhängande med de särskilt berörda, böra övervägas av
utredningen. Slutligen skall det icke heller möta hinder för denna att upptaga
frågor av mera isolerad karaktär.

b) Kommittéer, bekostade av andra medel lin kommittéanslaget.

26. Statens sockernämnd (1937: 21; 1938: 24).

Instruktion utfärdad den 27 april 1934 (S. F. S. nr 85).

Ledamöter:

Kjäll, Ilj. P., landssekreterare, ordförande;

128

Riksdagsberättelsen

Jo: 26 Hermansson, J. W., lagerchef;

Möller, O. M., grosshandlare.

Sekreterare:

Jacobsson, G., jur. kand.

Lokal: Länsstyrelsen, Malmö.

Nämnden, som under år 1938 sammanträtt fem dagar, har i enlighet med
sin instruktion utövat fortlöpande kontroll över dels Svenska sockerfabriksaktiebolagets
verksamhet och dels den betodlare åliggande skyldigheten att
jämlikt avlämnad förbindelse erlägga viss minsta ersättning för utfört betarbete.
Nämnden har uppburit den avgift, betodlarna enligt samma förbindelse
haft att erlägga, samt efter av Kungl. Maj:t lämnade föreskrifter fördelat
influtna avgiftsmedel. Nämnden har dessutom verkställt erforderlig utredning
för fastställande av den avgift, som skall utgå för årets betodling.

Kungl. Majit har den 18 november 1938 uppdragit åt nämnden att verkställa
utredning rörande möjligheterna att åstadkomma en utjämning av
detaljhandelspriserna å socker.

27. Statens potatismjölsnämnd (1937: 8; 1938: 33).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. Instruktion för nämnden utfärdades
av Kungl. Maj:t den 15 augusti 1933 (S. F. S. nr 515).

Ledamöter:

Adler, N., lantbrukare, ordförande;

Henriksson, H., sekreterare hos Kristianstads läns hushållningssällskap;
Almgren, S. G., byråchef.

Ledamot vid behandling inom nämnden av frågan rörande den brännvinstillverkning,
varmed bör räknas vid fastställandet av bränneriernas inköpsskyldighet
i fråga om potatis:

Lyberg, E., verkställande direktör.

Suppleanter:

Lilienberg, A. J., kommerseråd, sekreterare;

Johnsson, P. A., lantbrukare, Kastanjegården, Mörrum;

Fitger, P., fil. d:r.

Lokal: Karduansmakargatan 10; tel. 10 10 23.

Nämnden har, bland annat, utfärdat licenser för tillverkning av potatisstärkelse
under tillverkningsåret 1 oktober 1938—30 september 1939, utarbetat
förslag till prissättning å potatis och potatisstärkelse under samma tillverkningsår
samt avslutat avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under berörda tid.

28. Statens jordnämnd (1937: 22; 1938: 25).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 15 juni 1934. Instruktion för nämnden utfärdades
av Kungl. Maj :t den 30 juni 1934 (S. F. S. nr 435).

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

129

Adler, N., lantbrukare;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.

Verkställande tjänsteman:

Collin, N., direktör.

Lokal: Karduansmakargatan 10; tel. 21 48 14.

Nämnden, som under år 1938 haft sammanträden under 12 dagar, har
under året iordningställt och utarrenderat 54 arrendeegnahem. Å 4 kronoegendomar
och 3 av nämnden inköpta gårdar utläggas 20 arrendeegnahem.
Å dessa pågå arbeten med uppförande av erforderliga byggnader, vissa dikningsarbeten
m. m. Dessa arrendeegnahem beräknas kunna upplåtas under
första delen av år 1939.

29. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1937: 23; 1938: 26).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad
den 2 april 1937.

Ledamöter,

utsedda av Kungl. Maj:t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Ryberg, K. A., lantbrukare, riksgäldsfullmäktig, led av II kamm.;

utsedd av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Waller, T., revisor.

Suppleanter, resp.:

Tottie, H. K. H., statskommissarie;

Johansson, G. A., Hallagården, lantbrukare, led. av II kamm.;

Eriksson, E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Carlgren, E., hypoteksombudsman;

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Adress: Arsenalsgatan 6, 2 tr.; tel. 20 02 80.

Nämnden har under år 1938 sammanträtt tolv gånger. För behandling
av löpande ärenden av mindre vikt samt för ärendenas beredning i vissa fall
är ett arbetsutskott tillsatt.

Verksamheten, vari medverka ett flertal kreditinrättningar såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer, frånsett den utvidgning av verksamheten, som
blivit en följd av den under året påbörjade skogsbclåningen. De anvisning Rih.

till riksct. prot. 1939. 1 sami. 9

Riksdagsber&ttelsen.

130

Riksdagsberättelsen

Jo: 29 ar till låneförmedlarna, som visat sig erforderliga, hava genom cirkulärskrivelser
lämnats dessa.

Under året hava i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 1,244,600 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 467 st.

För överläggning med representanter för låneförmedlare samt för besiktning
av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar hava åtskilliga
resor företagits av nämndens ledamöter och verkställande tjänsteman.

30. Centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. (1937: 24; 1938: 27).

Tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1935 för handhavande
av lånerörelsen enligt kungörelsen samma dag (nr 277). Instruktion utfärdad
den 28 juni 1935 (S. F. S. nr 411).

Ledamöter:

Mannerfelt, G. E. A., landshövding, ordförande;

Brolén, N. A. V., bankdirektör, vice ordförande;

Pettersson, D. Hj., lantbrukare, led. av I kamm.;

Svensson, G. Hj., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.

Suppleanter:

Nisbeth, C. W. C:son, agronom;

Sandberg, O. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

Paulsen, A. O., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Arsenalsgatan 6, 2 tr.; tel.: 20 02 80.

Nämnden, som tillika enligt ovannämnda beslut handhar vissa på centralnämnden
för ackords- och stödlåneärenden tidigare ankommande arbetsuppgifter,
har under tiden den 1 januari—den 1 december 1938 sammanträtt
elva gånger. Därjämte hava vissa inspektionsresor företagits.
Under år 1938 hava utlämnats:

1) lån för genomförande av ackord: 16 st. å tillhopa 88,321 kronor 88 öre,

2) lån för förekommande av exekutiv försäljning: 18 st. å tillhopa 43,210
kronor 92 öre.

Av nämnden har vidare behandlats ett stort antal ärenden avseende tidigare
utlämnade stödlån, såsom ärenden angående uppskov nied fullbordande
av förbättringsarbete eller med erläggande av amortering.

Utlåtanden hava avgivits beträffande ett flertal av Kungl. Maj:t till nämnden
remitterade ärenden, avseende låneverksamheten.

Genom cirkulär till lånenämnderna m. m. har centralnämnden verkat för
lånerörelsens enhetliga bedrivande inom landet.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 131

31. Statens jordbruksnämnd (1937: 25; 1938: 28).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935. Instruktion utfärdad den 20 i
samma månad (S. F. S. nr 360).

Ledamöter:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Wachtmeister, C. R., greve, godsägare, vice ordförande;

Björnsson, J. E., lektor, riksbanksfullmäktig, led. av I kamm.;

Cederlund, C. F., direktör;

Norup, S. B., lantbrukare;

Stiernstedt, W. G., friherre, verkställande direktör i Stockholms handelskammare; Börjesson,

A., verkställande direktör.

Suppleanter:

Lilienberg, A. J., kommerseråd;

Ahlsten, J., lantbrukare;

Molander, H., ordförande i Svenska livsmedelsarbetareförbundet;

Jonsson, J. N., hemmansägare;

Andersson, A., direktör;

Carlbom, Hj., verkställande direktör;

Johansson, C. G., lantbrukare.

Av Kungl. Maj :t den 30 juni 1937 meddelat förordnande för nämndens
nuvarande ledamöter och suppleanter gäller tills vidare t. o. m. den 30 juni
1939.

Kansli:

Malmfors, N. A. E., byrådirektör, kanslichef;

Carlsson, C. E. N., fil. kand., förste aktuarie;

Frantzich, S. A. N., revisor i riksräkenskapsverket, förste revisor;

Tolstoy, N., greve, t. f. andre kanslisekreterare, sekreterare;

Hagander, J. H., agronom, aktuarie;

Sjöholm, S., fil. kand., agronom, bitr. aktuarie;

Nordström, B. G., jur. kand., notarie; :i

Lange, G., fil. kand., bitr. aktuarie;

Carlsson, R., bitr. revisor.

Förutom nämnda befattningshavare hava inom nämndens kansli under
år 1938 varit anställda i genomsnitt 26 personer. Därjämte hava 14 reseombud
varit anställda hos nämnden för kontroll över uppbörden av mjölkavgift
eller veteavgift samt rörande inmalningsbestämmelsernas efterlevnad.
Lokal: Beridarbansgatan 17; tel. 23 24 75.

Jordbruksnämnden har den 12 januari 1938 avgivit yttrande till Kungl.
Maj:t med förslag till fortsatta stödåtgärder på jordbrukets område samt,
sedan riksdagen meddelat beslut i ämnet, till Kungl. Maj:t inkommit med
förslag rörande de bestämmelser, som i anledning därav kunde föranledas.
I enlighet med sin instruktion har nämnden följt utvecklingen å marknaden
inom och utom Sverige för jordbruksprodukter samt hos Kungl. Maj:t föreslagit
eller, i mån av befogenhet, själv vidtagit åtgärder till befordrande av

132

Riksdagsberättelsen.

*To: 31 avsättningen av svenska jordbruksalster. Vidare har nämnden handlagt
frågor, som sammanhänga med regleringen av införseln och utförseln av
jordbruksprodukter, i den mån handläggningen icke ankommit på annan
myndighet, samt frågor angående utbetalande av bidrag för sändningar av
vissa fodermedel till Norrland m. m. Därjämte har jordbruksnämnden i anledning
av remisser från Kungl. Majit eller chefen för jordbruksdepartementet
avgivit utlåtanden i ett stort antal ärenden, som fallit inom området
för nämndens verksamhet.

Jämlikt sin instruktion har jordbruksnämnden utövat kontroll över mjölkavgifternas
utgörande samt avgiftsmedlens användning i enlighet med därom
meddelade föreskrifter. Särskilt må nämnas, att nämnden under tiden
den 1 januari—den 30 november 1938 meddelat cirka 1,680 beslut med åläggande
för avgiftsskyldiga att utgiva mjölkavgift, varjämte nämnden i ett
stort antal fall hos vederbörande utmätningsman gjort framställning örn
indrivning av sålunda eller tidigare fastställda avgifter. Nämnden har vidare
under omförmälda tid efter införskaffande av utredningar beslutat i
omkring 390 ärenden angående efterskänkande av mjölkavgift. Nämnden
har därjämte, bland annat, avgivit förslag till vissa ändrade bestämmelser
örn tilläggspris för mjölk från nötkreatursbesättningar, inom vilka bekämpande
av tuberkulos äger rum, samt, sedan Kungl. Majit genom kungörelse
den 21 juli 1938 (nr 539) utfärdat dylika bestämmelser, efter samråd med
tuberkulosavdelningen å medicinalstyrelsens veterinärbyrå, meddelat anvisningar
för tillämpning av sagda kungörelse.

I enlighet med gällande bestämmelser har nämnden handhaft uppbörden
av veteavgift samt, i den mån sådant befunnits påkallat, meddelat beslut angående
fastställande av dylika avgifter ävensom vidtagit åtgärder för avgifternas
indrivning. Kontrollen över veteavgiftens behöriga utgörande samt
rörande efterlevnaden av gällande föreskrifter i fråga om användningen av
svenskt vete, svensk råg eller svensk havre vid mjöl- eller gryntillverkningen
har av nämnden fortsatts i ungefär samma omfattning som under närmast
föregående år. De cereala undersökningarna hava likaledes fortgått i huvudsakligen
samma utsträckning som tidigare.

Jordbruksnämnden har under tiden den 1 januari—den 30 november
1938 hållit 23 sammanträden om sammanlagt 27 sammanträdesdagar.

32. Lyckebyåutredningen (1937: 26; 1938: 29).

Tillkallade enligt Kungl. Majits beslut den 23 oktober 1936:

Hagströmer, S. A. E., landshövding, ordförande;

Ehrenberg, N. G., godsägare;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Larsson, L. G. E., jordbruks- och egnahemskonsulent.

Lokal: Länsstyrelsen, Karlskrona; tel. 983.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 29.

De sakkunniga hava under år 1938 intill den 1 december hållit 23 sammanträden.

133

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

De huvudsakliga åtgärderna från utredningens sida hava under året be- JO: 34
stått i komplettering av avtal med jordägare och ordnandet av nybildningen
av fastigheter. Laga syneförrättningen rörande företaget har avslutats den
19 juli 1938 och i laga ordning underställts vederbörande vattendomstols
prövning, varjämte besvär över förrättningen anförts hos vattendomstolen
av en del vattenverksägare.

Efter framställning av utredningen har Kungl. Maj:t den 28 oktober 1938
utfärdat föreskrifter rörande utredningens medelsförvaltning såväl beträffande
vattenavledningsföretaget som ock i fråga om kolonisationen.

33. Torrlåggningskommittén (1938: 30).

Tillkallade enligt Kungl. Majis bemyndigande den 11 juni 1937 för att
verkställa undersökning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen
för att konstatera, i vilken omfattning kompletteringsarbeten kunna vara behövliga
och under vilka villkor statligt understöd bör utgå för arbeten av
detta slag, särskilt med hänsyn till möjligheterna att under tid av omfattande
arbetslöshet bereda ökad sysselsättning i produktiv verksamhet:

Insulander, C. J., f. d. överstelöjtnant, ordförande;

Karlsson, Gustaf, redaktör, led. av II kamm.;

Andersson, Gust. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Gullstrand, H. P., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Kungsholmsgatan 18, 3 tr.; tel. 50 71 44.

Intill den 1 december hava under året fyra sammanträden hållits. Efter
medgivande av chefen för jordbruksdepartementet hava besiktningsresor företagits
inom Blekinge, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Norrbottens
län. Vid dessa resor deltogo vederbörande lantbruksingenjör^- var och
en inom sitt distrikt.

I skrivelse den 21 november 1938 har kommittén föreslagit åtgärders vidtagande
för anvisande av medel till verkställande av nödiga undersökningar
och upprättande av arbetsplaner samt i samband därmed ifrågasatt vissa
författningsändringar.

Kommittén avser att under år 1939 verkställa ytterligare besiktningar i
orterna.

34. Statens fiskenämnd (1938:31).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1937. Instruktion för nämnden utfärdades
samma dag (S. F. S. nr 647).

Ledamöter:

Hessle, Chr. V., fil. d:r, fiskeriintendent, ordförande;

Lindqvist, J., köpman;

Kewenter, G. A., jur. kand.

Sekreterare:

Ehrnford, N. H. W., jur. kand.

134

Riksdagsberättelsen.

34 Lokal: Vallingatan 5; tel. 20 67 93.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1938: Jo 31.

Intill den 1 december 1938 hava under året femton sammanträden hållits,
därav två för överläggningar med representanter för de auktoriserade
fiskförsäljningsföreningarna och partihandlarna. Vidare hava i samband
med av ordföranden och sekreteraren företagna resor möten hållits med
representanter för fiskförsäljningsföreningar, fiskare och fiskhandlare.

35. 1937 års riksskogstaxeringsnämnd (1938: 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1937:
Hesselman, O. A. H. V., professor, chef för statens skogsförsöksanstalt, ordförande; Jonson,

T. W., professor, vice ordförande;

Lindeberg, E. F. L., byråchef;

Nordquist, M., jägmästare;

Nyblom, A. E., länsjägmästare. n » J.

Skogsmatematisk expert:

Näslund, H. M. E., e. jägmästare;

Sekreterare:

Östlin, E. O., civiljägmästare.

överledare för fältarbetena och föreståndare för räknekontoret hos nämnden: Hagberg,

A. E., jägmästare.

Den 1 oktober 1938 voro hos nämnden anställda 16 personer. Vid fältarbetet,
som pågick juni—oktober månader 1938, voro omkring 110 personer
anställda.

Lokal: Regeringsgatan 10; tel. 112137 (sekr.) och 112138 (överledaren)
.

Beträffande de för nämnden givna direktiven, se 1938: Jo 32.

Intill den 1 november har nämnden under år 1938 hållit tolv sammanträden,
omfattande 31 dagar. Nämndens ledamöter hava under året deltagit i
två studieresor till Västernorrlands län, varjämte ordföranden och sekreteraren
företagit ytterligare en studieresa.

Nämnden har under sommaren 1938 verkställt taxering av skogarna i
Västernorrlands län. Länets landareal uppgår till 24,123 km2 eller 5.9 procent
av rikets. Vid taxeringen har omkring 0.15 procent av länets areal undersökts.
Den sammanlagda taxerade linjelängden utgör omkring 3,850
km. Antalet utlagda provytor uppgår till omkring 7,200 och antalet provträd
till omkring 23,000.

Nämnden har vidare medverkat vid planläggningen av den i samband
med 1938 års virkestaxering till skogsaccis verkställda provundersökningen
av skogsavverkningen i riket (jämför S. F. S. nr 929/1937).

Det vid taxeringsarbetet i Västernorrlands län insamlade materialet är föremål
för bearbetning.

135

Kommittéer oell sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

Nämnden, har för år 1939 framlagt förslag till taxering av skogarna i Joi 36
Jämtlands län och inom Ångermanälvens flodområde i Västerbottens län.

36. Ladugårdsbyggnadssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 14 januari 1938:

Hedulff, E. N:son, överdirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, J. H., lantbrukaie, led. av II kamm.

Sekreterare:

Stael von Holstein, K. O. J., civilingenjör.

Att såsom experter biträda de sakkunniga vid nedan angivna spörsmåls
behandling har chefen för jordbruksdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande förordnat följande personer:

Eriksson, K. J., professor, beträffande frågor rörande hygien och ventilation
i ladugårdar;

Royen, N., byrådirektör, angående byggnadstekniska frågor;

Nohrman, G., distriktsveterinär, beträffande ladugårdsventilation.

Vidare har chefen för jordbruksdepartementet bemyndigat de sakkunniga
att tillkalla representanter för medicinalstyrelsen, veterinärhögskolan och
svenska mejeriernas riksförening att deltaga i överläggningar med de sakkunniga
om i vad mån olika djurslag lämpligen kunna uppställas i gemensamma
utrymmen.

Lokal: Birger Jarlstorg 3; tel. 10 33 50.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningens syfte bör
vara att söka få fram förslag till ladugårdstyper, som kunna bliva av bestående
värde för det mindre jordbruket. Vid utarbetande av dessa förslag
skall hänsyn tagas till de varierande arbets- och levnadsförhållandena i olika
landsändar. Till förslagen skola anvisningar lämnas örn lämpliga byggnadsmaterial
och konstruktionssätt, om byggnadernas isolering mot kyla och
fukt, örn lämpliga anordningar för belysning och ventilation, om planering
och inredning för ernående av största möjliga rationalisering av arbetet, om
anordningar för uppvärmning, djurens uppbindning, vatten och avlopp
m. m. Med hänsyn till det stora antal fastigheter, som tillhör domänstyrelsens
förvaltning, skall utredningen verkställas i samarbete med domänstyrelsen.

Under år 1938 hava de sakkunniga hållit fem sammanträden samt ett flertal
överläggningar med olika experter. De sakkunniga och sekreteraren hava
under en sammanlagd tid av ungefär fyra veckor företagit resor i olika delar
av landet. Sekreteraren bevistade den 25 och den 26 juni 1938 den
då pågående lantbruksutställningen i Köpenhamn.

Den 10 oktober 1938 har avgivits förslag till anordnande av en byggnadstcknisk
kurs för jordbrukskonsulenter för avhjälpande av det omedelbara
behovet av mera sakkunnig personal att leda ladugårdsbyggandet på landsbygden.

136

Riksdagsberättelsen.

37 37. Organisationskommittén för den lantbmkskemiska kontroll verksamheten.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1938:

Björkman, Th. V. E., professor, ordförande;

Svanberg, A. K. O., professor;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Johansson, R., lantbrukare, Norrbäck, Sala;

Jonsson, J. N., lantbrukare, Fjäle, Söräng;

Sandberg, I. M. G., direktör, Eslöv.

Sekreterare:

Ros, S. E. F., andre kanslisekreterare.

Lokal: Kanslihuset; tel. Kanslihuset 578.

Kommittén har i uppdrag att uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med
lörslag beträffande de åtgärder, vilka erfordras för genomförandet av 1938
års riksdags beslut rörande den kemiska analys- och kontrollverksamheten
för jordbrukets behov.

Kommittén, som hållit två sammanträden under år 1938, beräknas hava
slutfört sitt uppdrag före den 1 juli 1939.

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer som under 1938 avslutat sin verksamhet.1

1. Sakkunnig för utredning angående industriellt rättsskydd (1937: 4:

1938: 6).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 september 1926 att
biträda med utredning angående erforderliga lagstiftningsåtgärder på det
industriella rättsskyddets område:

Hjertén, K. H. R., generaldirektör.

Sedan chefen för justitiedepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 juni 1938 genom beslut den 18 i samma månad förordnat
Hjertén att verkställa utredning rörande ny patentlagstiftning, har Hjertén,
på därom gjord framställning, den 30 juni 1938 entledigats från det honom
den 4 september 1926 lämnade uppdraget. Utredningen får därmed anses
hava upphört.

2. Statslotteriutredningen (1937: 8; 1938: 8).

Utredningsmän under 1938:

Elliot, K. E., statssekreterare, ordförande;

Lovén, C. O. N., järnvägskonduktör, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare, led. av II kamm.

1 Samtliga bekostade av kommittéanslaget; kostnaderna för kommittéerna under 4, 7 och 8
hava dock numera ersatts nämnda anslag av andra medel.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

137

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: H 8. Ht 5

De sakkunniga hava den 27 maj 1938 avlämnat betänkande med förslag
till lotteriförordning m. m. (Statens off. utredn. 1938: 17).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets arbetstid och bemanning av

fartyg m. m. (1937: 10; 1938: 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemydigande den 29 maj 1936:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium;

Eggert, E. A. F., sjökapten, byrådirektör.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: H 10.

De sakkunniga hava under år 1938 verkställt diverse utredningar i samband
med förarbetena till Kungl. Maj:ts proposition nr 223/1938 med förslag till
sjöarbetstidslag m. m. samt Kungl. Maj:ts proposition nr 239/1938 med anhållan
om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens
fjärde sjöfartskonferens år 1936 fattade beslut. Vidare hava
de sakkunniga utarbetat förslag till följdförfattningar till sjöarbetstidslagen,
nämligen kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 5 och 6 förordningen
den 12 juni 1936 (nr 315) angående befäl å svenska handelsfartyg m. m.
(befälsförordning) samt förordning med närmare föreskrifter rörande tilllämpningen
av sjöarbetstidslagen. Av de sakkunniga har Böös den 8—10
oktober 1938 deltagit i överläggningar i danska sjöfartsministeriet rörande
vissa med 1937 års nordiska förslag till sjöarbetstidslag sammanhängande
frågor.

Uppdraget är numera slutfört.

4. Sakkunniga för utredning rörande frågan örn fortsatt statsunderstöd till

den lyriska teaterverksamheten i Göteborg (1938: 14).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1937:

Vult von Steyern, N. E. L., justitieråd, ordförande;

Hugo, Y., föredragschef;

Magnus, E. L., ingenjör.

Sekreterare:

Engelstedt, E. C. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: H 14.

De sakkunniga hava den 14 januari 1938 avlämnat betänkande och förslag
i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Tackjärnsutredningen (1938: 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1937:

Borgquist, W., generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd, tillika sekreterare;

Hansén, D., landshövding;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör.

138

Riksdagsberättelsen.

5 Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: H 15.

Utredningsmännen hava den 21 juni 1938 avlämnat betänkande i ämnet
jämte särskilt yttrande av Hansén.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Oljelagringsutredningen (1938: 16).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 juni 1937:
Wijnbladh, Th. O. R., generalkrigskommissarie, ordförande;

Rydbeck, P. S., överingenjör;

Åkerberg, O. H., redaktör, led. av I kamm.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Nyqvist, G. A., överste, tillika sekreterare;

Berg, S. V., bergsingenjör;

Mattsson, N. R. C. H. M., kapten;

Sundius, N., statsgeolog;

Wiborgh, T. C.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: H 16.
Utredningsmännen hava i början av år 1938 avgivit ett den 29 december
1937 dagtecknat betänkande med förslag till förordning med särskilda bestämmelser
angående handel med vissa mineraloljor och till anvisande av
medel för anordnande av bombsäkra förvaringsrum för oljor.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredning angående sättet för Sveriges deltagande i världsutställningen
i New York 1939 (New Yboutredning en) (1938: 17).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 augusti 1937:
Eriksson, G. H., statsråd, ordförande;

Jonsson, A., direktör;

Lamm, O. H., generalkonsul;

Ljungberger, B. G., direktör;

Stavenow, A., fil. d:r;

Stenbeck, F., direktör;

Sundahl, P. E., professor.

Sekreterare:

Lamberth, C. L., t. f. sekreterare i kommerskollegium.

Utredningsmännen hava den 17 januari 1938 avlämnat betänkande med
förslag till ordnande av det svenska deltagandet i New Yorkutställningen
1939.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunniga rörande frågan örn inrättande av ett centralt institut för
idrottsrörelsens kursverksamhet m. m.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigade den 21 januari 1938:
Löwbeer, N. T., landshövding, ordförande;

Ekelund, B., civilingenjör;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

139

Hallgren, H.., fabrikör; H

Råberg, E., kapten;

Wide, E., folkskollärare.

Sekreterare;

Rude, K. F. R., kapten.

På därom av de sakkunniga gjord framställning har chefen för handelsdepartementet
den 3 februari 1938 tillkallat arkitekten N. Sterner att såsom
byggnadsteknisk expert biträda de sakkunniga, varjämte kaptenen E. Frick
biträtt med vissa utredningar.

I uttalande till statsrådsprotokollet den 21 januari 1938 anförde departementschefen
i huvudsak följande. Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund hade i skrivelse den 15 december 1937 genom sitt förvaltningsutskott
anhållit örn ett anslag ur fonden för idrottens främjande å
400,000 kronor för inköp av egendomen Paulsro å Boson, Norra Lidingö,
samt bestridande av vissa kostnader för ombyggnad och reparation å egendomen.
Av berörda skrivelse samt till handelsdepartementet överlämnade
utredningar framginge, att avsikten med förvärvet skulle vara att för den
svenska idrotten skapa ett utbildningsinstitut, dit de olika specialförbundens
instruktionskurser, träningsarbete och dylikt kunde centraliseras i stället
för att förläggas till skilda delar av landet. Förverkligandet av ett förslag
av den vittfamnande innebörd, varom här vore fråga, måste föregås av
ett noggrant övervägande. Vad anginge behovsfrågan borde vägas mot varandra
de fördelar och eventuella nackdelar för idrottsrörelsen, som en centralisering
av kursverksamheten kunde hava, jämfört med nu bestående
anordning. Centraliseringens inverkan borde härvid klarläggas såväl med
hänsyn till utbildningens mål som ock i kostnadshänseende. Skulle utredningen
giva vid handen, att tillkomsten av ett centralt institut för kursverksamheten
vore ur angivna synpunkter eller eljest ändamålsenlig och önskvärd,
borde överhuvud eftersträvas att få fram en så verklighetstrogen och
tydlig bild av institutets arbetsuppgifter, organisation och ekonomiska ställning,
som omständigheterna medgåve.

Kommittén har den 22 april 1938 avgivit betänkande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. 1938 års exportutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938 att
verkställa utredning och avgiva förslag angående vissa åtgärder till den
svenska exportnäringens främjande:

Sahlin, S. E. G., utrikesråd, ordförande;

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium;

Fredlund, G., avdelningschef;

Gillberg, K. E„ direktör;

Nylander, O. E., direktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

von Horn. K. R. L. R., t. f. andre kanslisekreterare.

140

Riksdagsberättelsen.

9 Såsom direktiv för utredningsmännens arbete gällde i huvudsak följande:
Den sedan åtskilliga år märkbara tendensen i många länders handelspolitik
att statligt reglera utrikeshandeln genom kontingenteringar, valutakontroll
o. s. v. hade ställt Sveriges exportnäringar inför en mängd svårigheter. På
åtskilliga av Sveriges gamla marknader kunde vårt land endast med nöd
hålla sin ställning och i enstaka fall vore en direkt tillbakagång skönjbar.
På de större marknader, där Sverige sedan gammalt haft betydande omsättning
för sina produkter, torde ökning av exporten särskilt i fråga örn
hel- och halvfabrikat knappast vara att räkna med annat än i begränsad
omfattning. Emellertid kunde ifrågasättas, huruvida icke på andra håll i
världen skulle kunna upparbetas visserligen mindre men kanske stabilare
avsättningsområden för svensk produktion. Det borde därför övervägas,
örn icke den svenska staten kunde effektivare än vad som nu sker organisera
allmänna marknadsundersökningar i mindre, ofta avlägset belägna länder,
där möjligheterna att vinna avsättning för svensk export ännu icke vore
tillräckligt kända. Vidare borde övervägas, i vad mån en personalförstärkning
kunde vara erforderlig i mindre länder, där den svenska staten på olika
sätt vore representerad men där tillgängliga arbetskrafter knappast vore tillräckliga
för en mera djupgående kommersiell informationsverksamhet. Beträffande
spörsmålet örn informationsmaterialets nyttiggörande inställde sig
frågan, i vad mån en personalförstärkning inom de ifrågakommande statsinstitutionerna
och då närmast utrikesdepartementet kunde visa sig behövlig.
Vad näringsorganisationerna anginge syntes dessa vara väl skickade
att å de enskilda företagarnas uppdrag fullfölja undersökningarna för speciella
varuområden. Men vid tillfällen, då samverkan erfordrades mellan
skilda slag av företag och kanske dessutom med statliga myndigheter, torde
näringsorganisationerna med sin nuvarande utbyggnad knappast vara tillfyllest.
Särskilt gällde detta för det fall att exportmöjligheterna skulle visa
sig vara beroende av ökad import till Sverige av ett visst lands produkter.
Likaledes syntes för utredningar i förekommande fall om åtgärder till mötande
av statsunderstödd konkurrens från andra länders sida nuvarande
resurser vara otillräckliga. Någon ytterligare anordning borde därför träffas,
som erbjöde tillfredsställande arbetsmöjligheter och som dessutom kunde
verka med på en gång auktoritet och förtroende gentemot både exportörer och
importörer.

De sakkunniga hava den 24 november 1938 avgivit betänkande med utredning
och förslag i ämnet (Statens off. utredn. 1938: 42).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1939.
a) Kommittéer, bekostade av konimittéau slaget.

10. 1936 års hantverkssakkunniga (1937: 9; 1938: 9).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1936;
Sohlman, R., f. d. kommerseråd, ordförande;

Kommittéer oell sakkunniga: Handelsdepartementet.

141

Andersson, A. B., snickare, led. av II kamm.; H: 11

Fredriksson, N., f. d. undervisningsråd;

Gjöres, A., t. f. generaldirektör;

Lindmark, C. A., hovskomakare, ordförande i Sveriges hantverksorganisation.

Sekreterare:

Jacobsson, G., sekreterare i Skånes handelskammare;

Möller, M., amanuens.

På därom av de sakkunniga gjord framställning har chefen för handelsdepartementet
den 15 februari 1938 tillkallat kommerserådet S. Matz att
såsom särskild expert biträda de sakkunniga vid handläggning av frågan
om införande av legala kompetensföreskrifter inom hantverksyrkena.

Lokal: Sturegatan 14; tel.: ordföranden 62 15 64; sekreteraren Möller
Kommerskollegium.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: H 9.

De sakkunniga hava den 10 juni 1938 avgivit betänkande jämte lagförslag
angående lärlingsutbildningen inom hantverket och den mindre industrien
(Statens off. utredn. 1938: 30).

Av de sakkunnigas uppdrag återstår numera utredning av frågan örn legala
kompetensföreskrifter för rätt att idka hantverk.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1939.

11. 1936 års näringsorganisationssakkunniga (1937: 11; 1938: 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:

Ohlin, B. G., professor, led. av I kamm., ordförande,

Settergren, G. C. A., vice direktör, vice ordförande;

Baeckman, O., direktör, led. av II kamm.;

Björklund, L. A., led. av II kamm.;

Gillberg, K. E., direktör;

.Johansson, A., direktör;

Johansson, C. G., hemmansägare;

von Zweigbergk, P. A. G., byråchef (avliden den 17 februari 1938).

Sekreterare:

Cederwall, G. F. E., fil. kand.

Med chefens för handelsdepartementet medgivande hava de sakkunniga
anlitat agronomi doktorn G. Ringborg för utredning rörande jordbrukarnas
ekonomiska föreningsrörelse, biträdande läraren vid handelshögskolan i
Stockholm d:r ph. S. Carlson vid verkställandet av vissa räntabilitetsundersökningar
inom några svenska industrigrenar samt tullkontrollören K. A.
Zandrén vid utförandet av vissa beräkningar rörande import och produktion
av varor, som äro underkastade monopolistiska regleringar m. m.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: H. 11.

Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande hava de sakkunniga företagit resor till
Norge och Danmark för överläggningar med representanter för myndigheter
och företagarorganisationer i Oslo och i Köpenhamn.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1939.

142

Riksdagsberåttelsen.

12. Försäkringsutredningen (1938: 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1937:
Åkesson, O. A., fil. d:r, chef för försäkringsinspektionen, ordförande;

Gramér, C. H., fil. d:r, professor;

Lindberg, E. H. redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hammarskiöld, S. L., hovrättsassessor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigade samma dag att såsom särskilda
sakkunniga, på kallelse av ordföranden, deltaga i överläggningar med utredningsmännen: Carlsson,

F. D., professor;

Clarstedt, C. J., ombudsman;

Eriksson, K., direktör;

Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;

Hellners, E., direktör;

Hermansson, J. A., ombudsman, led av II kamm.;

Lundberg, F., fil. d:r, direktör;

Rudling, B., direktör;

Svensson, C. E., bankdirektör;

Tillman, F., distriktschef;

Ulmgren, P., direktör.

Av de sistnämnda har sedermera bankdirektören Svensson på därom gjord
ansökning entledigats från sitt uppdrag.

Fil. lic. Klas Böök har förordnats att åt utredningsmännen verkställa viss
undersökning.

Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57; tel. ordföranden 60 88 93
och sekreteraren 60 84 08.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: H 12.

Utredningen väntas bliva slutförd under första halvåret 1940.

13. 1937 års granitutredning (1938: 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937:

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Lundgren, Hj., förtroendeman;

Petersen, K., direktör;

Royen, N. T., byrådirektör.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Bilde, T., civilingenjör;

Gyllenberg, C. E., vägingenjör;

Hultman, A., gatuchef;

Mannerfelt, A. T. W. A., vägingenjör;
von Matern, N. A., civilingenjör;

Ploman, P. F., väginspektör;

Schlyter, R. O. C., civilingenjör;

Södergren, J. R. A., väginspektör.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

143

Sekreterare: H: 15

Springer, T. T. G., revisor hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1938: H 13.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första halvåret 1939.

14. 1938 års sjöfartskommitté.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938:

Landberg, C. E., kommerseråd, ordförande;

Johansson, B., ombudsman;

Lindquist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Waller, P., skeppsredare.

Sekreterare:

Tofft, K. A., amanuens.

Såsom direktiv för utredningen gäller i huvudsak följande: Utredningen

bör avse de ekonomiska betingelserna för den svenska skeppsfarten överhuvud,
därvid dock den mindre skeppsfarten bör i första hand uppmärksammas.
Likaledes bör trampfarten ägnas särskild uppmärksamhet. I främsta
rummet bör beaktas möjligheterna att underlätta moderniseringen av tonnaget.
Ett spörsmål, som i detta sammanhang bör prövas, är huruvida åtgärder
kunna vidtagas för ett förhindrande av att utrangerade fartyg komma
att efter försäljning till utlandet utnyttjas i konkurrens med svensk sjöfart.

Om vid utredningen åtgärder i nämnda hänseende finnas behövliga, böra närmare
förslag härutinnan utarbetas. I övrigt bör utredningen icke avse utarbetande
av detaljerade förslag utan närmast syfta till att giva en klarläggande
opartisk bild av förhållandena. Resultatet av den statistisk-ekonomiska
undersökning rörande den svenska sjöfartsnäringen, som kommerskollegium
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 erhållit i uppdrag att verkställa,
bör vid nu ifrågavarande utredning nyttiggöras. Om och i den mån utredningen
giver vid handen, att missförhållanden föreligga, böra tagas under
övervägande åtgärder för deras tillrättaläggande.

Kommittén har den 14 december 1938 avgivit betänkande och förslag angående
den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning för tonnagets förnyelse.

15. 1938 års gruvsakkunniga.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1938:

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd, tillika sekreterare;

Falkman, O. C. A., direktör;

Gavelin, A. O., överdirektör;

Lindberg, E. IL, redaktör, led. av II kamm.

Post- och telefonadress: Kommerskollegium.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen bör avse
att överväga riktlinjerna för igångsättande av gruvdrift beträffande kronans
malmförekomster i Västerbottens län. Det får anses ofrånkomligt att redan
från början uppmärksamhet ägnas åt de sociala problem, som uppkomma
vid brytningens upphörande. En utväg torde vara att omedelbart fastställa

144

Riksdag sberättelsen.

H: 15 den ordningsföljd, som bör tillämpas för driftens igångsättande vid de olika
gruvorna, varigenom måhända från början kunde ordnas så att vissa gruvor
icke upptagas, förrän andra slutbrutits, och befolkningen beredes tillfälle
att flytta över från den ena gruvan till den andra. Emellertid bör en
dylik plan endast tänkas såsom ett rättesnöre för statsmakternas handlande
och en fingervisning för de enskilda beträffande gruvdriftens sannolika förlopp.
Riktlinjerna böra ej heller omfatta enbart statens malmförekomster.
Genom förhandlingar med enskilda, som hava mera betydande intressen i
malmförekomster inom förevarande landsändar, bör överenskommelse eftersträvas,
att planen skall vinna tillämpning å den väsentliga delen av gruvdriften
där. Om den ovan skisserade planen visar sig kunna förverkligas, böra
vissa andra frågor övervägas. Vid bedömande av ordningsföljden för gruvbrytningens
igångsättande vid de olika fyndigheterna uppkommer frågan örn
kommunikationernas utbyggande. Nämnda plan påverkar å ena sidan detta
spörsmål. Å andra sidan måste måhända denna plan anpassas efter den ordning,
i vilken erforderliga kommunikationer lämpligast kunna upprättas. En
annan fråga, som bör underkastas utredning, är spörsmålet örn de former, under
vilka kronan bör utnyttja sina malmfyndigheter. Tänkas kan, att ibland
kronan driver gruvrörelse i egen regi, men att i andra fall verksamheten sker
i samdelägarskap med enskilda intressen o. s. v. I sistnämnda fall torde företaget
lämpligast böra bedrivas i aktiebolagets form. Så kan även befinnas
fördelaktigt, när staten ensam har hand om driften. Slutligen bör vid utredningen
uppmärksammas, att staten icke för närvarande har något särskilt
organ för förvaltningen av kronans privaträttsliga intressen inom gruvindustrien.
Vid utredningen av övriga angivna spörsmål bör även denna fråga
övervägas.

b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

16. Traktatberedningen (1937: 7; 1938: 7).

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 oktober 1932 har traktatberedningen till
uppgift att stå till vederbörande departementschefers förfogande för beredande
av handelsavtalsförhandlingar med främmande makter samt av andra
handelspolitiska spörsmål av större betydelse.

Sammansättning vid ingången av år 1938:

Eriksson, G. H., statsråd, ordförande;

Lundvik, V. G., handelsråd, vice ordförande;

Elliot, K. E., statssekreterare;

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Nylander, O. E., direktör, led. av II. kamm.;

Sahlin, S. E. G., utrikesråd.

I stället för Eriksson har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 september
1938 såsom ledamot och ordförande i beredningen från och med den 10 september
1938 förordnats t. f. generaldirektören och chefen för kommerskollegium
A. Gjöres.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 1*5

Sekreterare: H

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium.

Lokal: Kommerskollegium; tel.: Kommerskollegium.

Intill den 1 juli 1938 har traktatberedningen bekostats av kommittéanslaget.
Från och med nämnda dag är anvisat särskilt anslag för verksamheten
å riksstaten.

17. Exportkreditnämnden (1937:15; 1938:18).

Enligt förordningen den 26 juni 1933 angående statsgaranti för exportkredit
m. m. (S. F. S. nr 429; se ock 1934 nr 345, 1935 nr 329, 1936 nr 311,
1937 nr 99 samt 1938 nr 81) skall prövning och avgöranden av fråga örn
statsgaranti för exportkredit eller om förskott ankomma på en av Kungl.
Maj:t utsedd nämnd (exportkreditnämnden). Instruktion utfärdad av Kungl.
Maj:t samma dag (S. F. S. nr 430).

Nämndens sammansättning vid ingången av år 1938:

a) ledamöter:

Bergendal, K., generaldirektör (avliden den 7 december 1938), ordförande;
Sohlman, R., f. d. kommerseråd, vice ordförande;

Lilja, C. B., bankdirektör;

Nylander, O. E., direktör, led. av II kamm.;

Forsman, G., direktör.

b) suppleanter:

Frick, B. R., direktör;

Holmberg, G. A., direktör;

Matz, K. S., kommerseråd;

Ljungberger, B. G., vice direktör.

Sedan Sohlman begärt entledigande från och med den 1 juli 1938, förordnade
Kungl. Maj :t den 18 mars 1938 Matz att från och med förstnämnda
dag vara ledamot och vice ordförande i nämnden samt sekreteraren i kommerskollegium
G. M. E. Böös att vara suppleant.

Till ordförande efter Bergendal har Kungl. Maj:t den 16 december 1938
förordnat generaldirektören K. A. W. Björck.

Sekreterare:

Frick, B. R.

Biträdande sekreterare:

Lindbergsson, K. A., notarie.

Sammanträdeslokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: 20 43 91.

18. Clearingkontoret (1937: 16; 1938: 19).

Enligt kungörelser den 22 juni 1934 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Turkiet m. m. (S. F. S. nr 348; se ock
1936 nr 488), den 27 mars 1935 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Lettland m. m. (S. F. S. nr 71; se ock 1936 nr
258) och sistnämnda dag örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet

Bih. till riksd. prof. 1939. 1 sami. 10

Riksdagsbertittelsen.

Riksdagsberättelsen.

St 18 i förhållande till Estland m. m. (S. F. S. nr 72) ankomma handläggningen av
frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser samt utövandet av den
närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på ett av Kungl. Majit för
ändamålet utsett organ (clearingkontoret).

Genom beslut den 22 juni 1934 förordnade Kungl. Majit till ledamöter
och suppleanter i clearingkontoret:

Engzell, G., utrikesråd, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Nylander, O. E. direktör, led. av II kamm.;

Åkerlindh, G., direktör;
b) suppleanter:

Ljungberger, B. G., vice direktör;

Larsson, L., direktör.

Sekreterare:

Björsäter, K., sekreterare i Sveriges allmänna exportförening.

Lokal: Sveriges allmänna exportförening, Vasagatan 12; tel.: Exportföreningen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har clearingkontoret med Sveriges
allmänna exportförening träffat avtal, innebärande att verkställandet av
clearingkontorets beslut samt vissa göromål i övrigt skola ombesörjas av
exportföreningen.

19. Clearingnämnden (1937:17; 1938:20).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (S. F. S. nr 464; se ock
1934 nr 510 och 549), den 28 juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Italien m. m. (S. F. S. nr 381; se ock
1936 nr 498 och 585 samt 1937 nr 441) samt den 19 september 1936 om fullgörande
av betalningsskyldighet i förhållande till Spanien (S. F. S. nr 511)
ankomma handläggningen av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser
samt utövandet av den närmare tillsynen över desammas efterlevnad
på en av Kungl. Majit för ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden).

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 13 maj 1937 skall clearingnämnden jämväl
utöva erforderlig kontroll över den mellan de svenska och ungerska regeringarna
den 5 maj 1937 avslutade varuutbytes- och betalningsöverenskommelsen
mellan Sverige och Ungern ävensom, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 3 mars 1938, över tillämpningen av överenskommelsen den 1 februari
1938 rörande handelsutbytet mellan Sverige och Grekland.

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Majit den 28
augusti 1934 (S. F. S. nr 465).

Genom beslut sistnämnda dag förordnade Kungl. Majit till ledamöter och
suppleanter i clearingnämnden:
a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, direktör, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, vice ordförande; %

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

Engzell, G., utrikesråd;

Magnusson, H., bankråd;

Nylander, O. E., direktör, led. av II kamm.;

Sauber, K., generalkonsul;

Wallberg, C. E. F., vice riksbankschef (förordnad den 7 maj 1937).
b) suppleanter:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium;

Trygger, C. E., bankråd;

Ljungberger, B. G., vice direktör;

Larsson, L., direktör;

Utterström, G., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden hava under år 1938 följande ledamöter
utgjort nämndens arbetsutskott, nämligen ordföranden, vice ordföranden,
Magnusson samt Wallberg.

Kontorschef: Sundström, H., bankkamrerare, till den 1 september 1938
samt från nämnda dag revisorn i Sveriges riksbank G. Gunnarson.
Sekreterare: Belfrage, L. A. L., amanuens.

Vid 1938 års utgång voro i clearingnämndens tjänst anställda omkring
75 befattningshavare.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.

20. Bestyrelsen för Sveriges deltagande i konst- och industriutställningen
i Paris 1937 (1937:18; 1938:21).

Ledamöter, förordnade genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 mars 1936:
Sachs, J. E., f. d. generalkonsul, ordförande;

Sohlman, R., f. d. kommerseråd, vice ordförande;

Ahlberg, C. A. H., slottsarkitekt;

Engzell, G., utrikesråd; *

Fleming, E. H., friherre;

Gauffin, A. W. R., Överintendent och chef för nationalmuseum;

Hald, N. T. E., direktör;

Myrdal, K. G., professor;

Odelberg, A. S. W., direktör;

Peyron, E. W., f. d. kommendörkapten;

Prytz, B. G., envoyé;

Sköld, O., t. f. professor;

Stavenow, Å. L., fil. d:r;

Åhrén, U. E., stadsplanechef. ''■

Generalsekreterare:

Ljungberger, B. G., vice direktör.

Bestyrelsen har under år 1938 icke hållit något sammanträde beroende
på att det löpande avvecklingsarbetet ej påkallat bestyrelsens sammankallande.

Ännu återstående avvecklingsarbete väntas bliva slutfört under första
halvåret 1939.

H: 21

148 Riksdagsberättelsen.

21. Statens reservförrådsnåmnd (1938:22).

Enligt Kungl. Maj:t beslut den 25 juni 1937 skola de med upphandling och
upplagring av varor för statens räkning sammanhängande uppgifterna handhavas
av en särskild nämnd (statens reservförrådsnämnd). Instruktion för
nämnden utfärdades av Kungl. Maj:t den 14 augusti 1937 (S. F. S. nr 754).

Genom beslut förstnämnda dag förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter av
nämnden:

Gärde, A. B., landshövding, ordförande;

Prytz, B. G., envoyé, vice ordförande;

Holmberg, G. A., direktör;

Nauckhoff, S. A. G., direktör.

I stället för Prytz har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1938 såsom
ledamot av nämnden från och med den 1 juni 1938 förordnats led. av II
kamm., direktören O. E. Nylander.

Verkställande direktör:

Wehtje, W., direktör.

Sekreterare:

Engelstedt, E. C. E., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 23 18 60.

22. Statens krigsförsäkringsnämnd.

Den 21 oktober 1938 beslöt Kungl. Maj:t att tillsätta en statens krigsförsäkringsnämnd
med uppgift att förbereda de åtgärder, som från statens sida
kunna finnas böra vidtagas för meddelande av sådan statlig försäkring och
återförsäkring, varom förmäles i ett inom handelsdepartementet upprättat
förslag till lag om statlig krigsförsäkring m. m. Därest en lagstiftning enligt
de i förslaget angivna riktlinjerna kommer till stånd, skall nämnden även
omhänderhava de försäkringsuppgifter, som därvid må ankomma på staten.

Samtidigt förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i nämnden:

Lindeberg, S. J., bankinspektör, ordförande;

Landberg, C. E., kommerseråd, vice ordförande:

Högberg, C. E., direktör;

Johnsson, H. O. W., direktör;

Lange, E., direktör;

Rogberg, N., direktör;

Östrand, D. O., byråchef.

Sekreterare:

Henriques, E., advokat.

Stockholm den 4 januari 1939.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Lotterimedel.

149

Bilaga 1.

Under år 1938 beviljade bidrag av lotterimedeL

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Algot Holmberg <fc Söner Aktiebolag...........	1#/s		10,000: —
Andelsföreningen Skådebanan..............	>		7,000: —
Arbetarnas bildningsförbnnd...............	>		10/100: —
Birka folkhögskola, stiftelsen..............	“/is		25,000: —
Blekinge musei- och hembygdsförbund..........	>		50,000: —
Dramatiska teatern...................	»8/l	474,000: —
» > ...................	“/»•	100,000: -	574,000: —
Drottning Victorias vilohem på Oland..........	«/.		100,000 —
Folkets parkers centralorganisation............	“/«		150,000: —
Frälsningsarmén i Sverige........... ....	>		50,000: -
Färingö fornminnesförening...............	10/s		10,000:-
Gripsholmsjubiléet 1937, föreningen för..........	>		25,000: —
Gävleborgs läns orkesterförening.............	•/•		35,000: —
Göteborgs lyriska teater.................	10/e		200,000: —
> > > ................	»/•		40,000-
Göteborgs lyriska teaterverksamhet, utredning örn......	o/s		3,591:90
Göteborgs orkesterförening...............	“/l«		35,000:-
Göteborgs stadsteater..................	"/•	150,000: —
> > ..................	"/«	13,000: -
> > ..................	*/io	22,000: —	185,000: —
Hallands hembygdsförbund...............	10/e		50,000. —
! Halmstads teater- och konserthus............	“/w		140,000 -
Häggstrand, Erik och Maria, stiftelse..........	”/•		180,000: -
Hälsingborgs konserthus, stiftelsen............	19/d		15,000 —
; Hälsingborgs stadsteater................			115,000 —
Kalmar konstförening..................	“/»		50,000: —
Konsertföreningen i Stockholm..............	10/«		170,000 —
j Kristianstads teateraktiebolag..............	>		5/100 —
Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige.......	16/u		55,000: —
j Kvinnokominittén för Spaniens barn...........	,e/lo		30,000 —
\| Kyrkosångens vänner, sällskapet, m. fl...........	10/«	12,000: —

150

Riksdag sberättelsen.

Ändamål	; Beslu-J tets dag	Belopp kronor
Landsflyktiga intellektuel^, kommittén för........	10/e		35,000: —
Leksands hembygdsgemenskap, föreningen.........	I6/l2		35,000: -
Malmbergets arbetareförenings byggnadsförening......	>		1,800: -
Marieborgs folkhögskola.................	10/6		7,000:-
Musikaliska akademien.................	16/lS		■ 3,000:-
New York-utställningen 1939 ..............	»o/e		600,000: -
New York-utställningen 1939, utredning om Sveriges del-tagande i,......................	V*		12,048: 22
Nordisk folkhögskola i Genéve, föreningen för......	10/«		3,000:-
Nordvästra Skånes folkhögskole- och lantmannaskoleförening	18/l2		8,000: —
Norra Södermanlands folkhögskola, föreningen.......	I0/e		15,000: -
Norrbottens läns hembygdsförening............	“/i*		50,000: —
Norrköpings orkesterförening...............	>		35,000: —
Norrländsk hembygdsforskning, föreningen för.......	I0/e		50,000: —
Operan (magasinsbyggnad)...............		193,500: —
* ........................		70,000: —
> ...........	»8/u	375,000: —	638,500: —

Pieta*, föreningen...................	>		2,500: —
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (Est-landsutskottet)....................	S‘/lO		7,500: —
Riksteaterns publikorganisation.............	10/«		300,000: —
Steneby hemslöjdsförening................	‘8/u		60,000: —
Stockholms högskola..................	“/6		125,000: —
Stockholms kvinnliga arbeterskor semesterhemsförening . .	>8/it		15,000: -
Stockholms kyrkliga sjömansvård............	•o/b		110,000: -
Stockholms stadsmission................	>		100,000: —
Svenska aeroklubben, Kungl...............	a,/i		10,000: —
Svenska avdelningen av föreningen för Skandinaviska sjömans-hem ''i utländska hamnar...............	•o/b		50,000:-
Svenska naturskyddsföreningen.............	>		1,700: -
Svenska Röda Stjärnan.................	>		7,359:88
Svenska sällskapet för antropologi och geografi......	>		10,000: -
Svenska traflkförbundet (för San Franciscoutställningen 1939)	*''/io		20,000: —
Sveriges hantverksorganisation (för hantverksutställningen i Berlin 1938).....................	4/,		20,000: —
Sveriges körförbund..................	•6/u		10,000: —
Sveriges orkesterföreningars riksförbund..........	•»/B		90,000:-
Sätergläntan, föreningen vävkolonien...........	>		18,000: —
Utlandssvenskarnas förening...............	"/•		10,000: —
Vitterhetsakademien..................	•o/e	15,000: —
» ................	‘»/l.	8,500: —	23,500: —
Vänersborgs teaterbyggnad...............	>		48,000: —

Lotterimedel.

151

Ändamål	Besia tets dag	Belopp kronor
Västerbottens läns hembygdsförening...........	*%	50,000: —
> > > ...........	“/u	40,000: —	90,000	—
Ystad, drätselkammaren i................	>		15,000	—
Örebro, högre allmänna läroverket för flickor.......	>		15,000	—
Örebro läns mnsenm, föreningen.............	»		10,000	—
Örebro Vita bandsförenings vilo- och semesterhem, stiftelsen .	1		15.000	—
	Summa kronor	5,008,500	—

Därjämte hava 10,000 kronor av behållningen av vartdera av fyra penninglotterier under år
1938 jämte de s. k. överskottsmedlen å dessa lotterier tilldelats Hnmanistiska fonden.

152

Riksdagsberättelsen.

Uppgift å kom -

Justitie -

1	2	1 3	1 4	5	6	t 7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1937	1938	1939	*°/e 1937
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 193$ avslutat
sin verksamhet.
Sakkunniga för utredning angående reformer på straff-
systemets, straffverkställighetens och fångvårdens områden...................	6	5	1	98,850	11,269	2,832 1
Kommittén angående pensionering av i enskild tjänst
anställda...................	12	9	2	11,343	3,360	12,164
Sakkunniga för utredning rörande en reformerad hyres-
lagstiftning..................	14	11	3	11,582	2,634	13,513
Trafikförsäkringssakkunniga...........	—	13	4	464	2,196	2,112
Utredning angående djurskyddslagstiftning..... Sakkunnig för en förberedande utredning rörande en	—	14	5	347	2,058	4,912
revision av gällande bestämmelser örn avbetal-ningsköp ...................		15	6	300	.3,000
Sakkunnig för utarbetande av förslag till anvisningar
för uppläggande av nya fastighetsböcker för landet	—	16	7		—	5,307
Summa kr.	—	—	—	122,886	24,517	40,840
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1989.
Sakkunniga för utredning av frågan om partiella re-former på strafflagstiftningens område...... Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid	5	4	8	41,871	2,987	—
utredning av frågan örn nuvarande gamisonssjuk-husets användning till lokaler för Högsta domstolen
och Svea hovrätt...............	7	6	9	—	—	—
Sakkunnig för fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten .......... Sakkunnig för utredning av vissa organisationsfrågor	8	7	10	2,346	1,500	—
inom hovrätterna............... Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-	10	8	11	300	—	—
hindra förorening av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar . .	13	10	12	10,468	1,954	12,371
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-
lagstiftningens område1.............	15	12	13	—	—	—

1 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 oktober 1936 skola kostnaderna bestridas från andra och

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

153

Bilaga II.

mittékostnader.

departementet.

8 1	9 1	10 \|	11 1	12 \|	IS	14	15
U	t g i f	ter
Vi 1937—''% 1938		Beräknad totalkostnad t. o. m. **/« 1938 (sta av kol. 5, 13 och 14)
Ersättning för ar-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, liyror, skriv-materi alier m. m.)	Sömma	Beräknade utgifter Vi—8I/n 1938
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
1,110		453	70	2,576	18,310	5,200	122,360 :
2,886	—	—	—	—	18.410	7,100	36,853
160	10,738	250 1,047	110 85	250	16,917 16,178 6,970	8,300 10,700 6,000	36,799 27,342 13,317
_	—	—	—	—	3,000	791	4,091
_	—	202	272	—	5,781	2,066	7,847
4,156	10,738	1,952	537	2,826	85,566	40,157	248,609
1,922	—	445	—	1,893	7,247	1,700	50,818
_	_	_.	_	—	—	300	300
—	—	—	—	—	1,500	900	4,746
—	—	—	—	—	—	—	300
210	—	584	401	2,821	18,341	9,500	38,309
—	—	—	—	250	250	500	750

åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

154

Riksdagsberättelsen.

1	1 2	1 3	1 4	6	1 6	i 7
1937 års domsagoutredning............		17	14	1	5,980	10,499
Straffrättskom nättén...............	—	18	15	_	8,370	9^650
Sakkunnig för utredning angående nya släktnamn . . Kommittén för utredning angående den straffrättsliga behandlingen av lättjefulla förbrytare samt angå-		19	16	.''! • i»	3,648	1,545
ende revision av lösdrivarlagen m. m.1...... Sakkunniga för utredning angående justitiekanslems, justitieombudsmannens och militieombudsmannens		20	17	574	6,665	15,293
allmänna ämbetsställning........... Sakkunnig för utredning angående åtgärder för be-kämpande av homosexualitetens samhällsfarliga		21	18		30
yttringar................... Sakkunnig för verkställande av översyn av förmyn-	—	22	19	—	—
derskapslagstiftningen............. Sakkunniga för fortsatt utredning angående omorganisa-tion av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna		23	20
m. m.2 . .................. Sakkunniga för omorganisation av förmynderskaps-	—	24	21	—	117	—
vården i Stockholm..............	—	_	22	_	_	1,169
1938 års sjömanslagsutredning*..........	_	—	23	—	_
1938 års patentntredning4............	—	—	24	—	—	—
Summa kr. C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1937/1938 bestridda kostnader för andra ut-redningar fin de här ovan under A och B upp-tagna. Sakkunniga för utredning angående revision av be-stämmelserna om utlännings rätt att här i riket				55,559	81,251	60,527
vistas och därmed sammanhängande spörsmål . . . Kommittén för utredning av vissa organisationsfrågor	3	—	—	19,131	396	—
inom domsagoförvaltningen........... Sakkunniga för utredning rörande frågan om inrät-tande av kommissionärer i hovrätt, nedre justitie-	9	1		9,349	628
revisionen och rådhusrätt........... Ersättning till följande personer, förordnade att tjänst-göra å justitiedepartementets lagbyråer: hovrättsrådet B. Hagström.....		3			1,590
borgmästaren M. Heuman.....	—	—	_			__
revisionssekreteraren I. Strahl . . . > > följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departements-chefen till dem överlämnade utred-ningsuppdrag:
hovrättsassessorn H. Zetterberg . . .	—	—	—	—	_	_
> N. Regner ....	—	_	—	_	_	_
hovrättsrådet Öhr. Gemzell .	—	—	—	_	_	_
e. hovrättsfiskal!! A. von Schultz . . » * * » A. Nordenstam för	—	—	—	—	—	—
visst arbete inom departementet . . Kostnader för straffrättskommitténs deltagande i för-	—	—	—	—	—	—
handlingar i Oslo......... > > statistisk utredning inom Statistiska	*—	—	—	—	—	—
centralbyrån rörande aktiebolag . . . » > tryckning av framlidne professor J. Thyréns efterlämnade anteckningar till				—
förberedande utkast till strafflag ... 1	—	—	—	— I	—	— i
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 juni och den 19 november 1937 skola kostnaderna bestri-» » > > > 17 december 1937 > > » 8 * * > 5 » 18 mars 1938 > > > 4 > » > > » 17 juni 1938 > > >

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

155

8	9	10	n	12	13	14	15
1,472		1,597	575		20,123	9,800	29,923
	_	935	—	—	18,955	11,500	30,455
—	—		—	—	5,193	3,650	8,843
2,813	—	1,417	22	—	26,210	15,000	41,784
—	—		—	—	30	4,500	4,530
—	—	—	—	—	—	500	500
—	—	—	—	( l	—	800	800
139	—	171	—	—	427	3,890	4,317
	_	_	-	_	1,169	3,000	4,169
	_	453	550	—	1,003	2,300	3,303
—	—		—	—	—	3,500	3,500
6^56		5602	1548	4,964	100,448	71,840	227,347
'' 958			-1	:: • - ■■■	1,354		20,485
—	—	33	—	—	661	—	10,010
—	—	—	—	428	2,018	—	2,018
—	1 1 1	—	—	—	\| 18,315	—	18,315
					11,616		11,616
	_	_	_	—	9,748	—	9,748
	_	_	_	_	,6,718	—	6,718
—	—	—	—	—	2,606	—	2,606
—	—	_	—	—	2,909	—	2,909
—	—	531	263	—	794	—	794
—	—	—	—	—	3,300	—	3,300
.		_		_	3,241	—	3,214

daä från andra och femte huvudtitlarnas kommittéan slag med hälften från vartdera anslaget.
»»»» > > »*>> >

> tionde

156

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	6	6	7
Ersättning till borgmästaren G. Lindskog för befatt-ning med iordningställande av pro-fessor Thyréns anteckningar ....
> > hovrättsrådet E. Anderberg för biträ- de vid ntarbetande av proposition med förslag till grnvlag........
» » envoyén F. Malmar för biträde vid behandling av frågan örn fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga örn statsfartygs fri- och rättig-heter m. m............
> » kammarrådet H. Skoglund för biträde vid behandling av frågan om avlös-ning av avgälder från de till skatte försålda s. k. halländska kyrkohem-manen m. m............
’ > kanslirådet I. Myrberg för vissa ut-redningsuppdrag ..........		_
> > jur. kand. L. Sandwall för visst arbete å departementets första lagbyrå .
Renskri vningskostnader m. m. för inom departementet tillkallade sakkunniga...........	—	—	_	_	_
Summa kr.	—	—	—	28,480	2,614
Summa av A, B och C, utredningar bekostade av kom-mittéanslaget ........... kr	—	—	_	206,925	58,382	91,367

Kommittékostnader: Justitiedepartementet. 157

8	9	10	il	12	18	14	IB
		—	—	—	750		750
—	_	—	—	—	1,063		1,063
—	—	—	—	—	500	—	500
_	_	__	—	—	100	—	100
—	—	—	—	—	300	—	300
—	—	—	—	—	50	—	50
—	—	—	—	—	7,700	—	7,700
958	—	564	263	428	78,743	—	102,223
11,670	10,738	8,118	2,348	8,218	259,757	111,497	578,179

158

Riksdaqsberåttelsen.

Utrikes''

Kommitténs benämning

Kommitténs
nummer i
berättelsen

1937

1938

1939

t. o. m.

S0/6 1937

Dagarvoden

Leda möter -

Sekr.
o. bitr.

A. Kommittéer, som onder år 1938 avslutat sin verksamhet. Sakkunniga angående skolungdomsntbytet.....	1	1	1	2,561
Sakkunniga för omreglering av utrikesrepresentatio-nens avlöningsförhållanden...........	—	—	2		—	—
B. Kommittéer, som fortsätta sin verksamhet vid ingången av år 1939: i a) Kommitté, bekostad delvis av kommittéansla-get, delvis av andra medel: j Understödsnämnden för rysslandssvenskar.....	2	2	3	17,804	5,877
6) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget: Delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete. .	4	4	4	9,094	804	660
; Bestyrelsen för firandet av Nya Sverige-minnet. . .	5	5	5	5,000
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1937/1938 bestridda kostnader: Ersättning till krigsrådet U. Brunskog och överste K. A. Bratt för viss budgetutredning......					900
Arvode till Professor S. Wetter för utredning rörande bombardemang av Svenska Röda Korsets ambulans i Abessinien.................					6,290
Summa kr.	—	—	—	—	7,190	—
Summa av A och C, utredningar bekostade av kommit-téanslaget kr.		_	_		7,190

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

159

departementet.

8	1 9	1 io	1 ll	12	13	14	15
U	t g i f	ter
Vt 1937—so/e 1938		Beräknad totalkostnad t. o. m. 31/ia 1938 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Samma	Beräknade utgifter ■A—SI/ii 1938
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
		—		.	—	3,582	3,582
		—	—	300	6,177	3,150	27,132
	—	2,445 1,510	401	403 300,000	4,713 301,510	3,327 95,000	17,134 401,510
—	—	—	—	—	900	—	900
_	_	—		—	6,290	—	6,290
—	—	—	—	—	7,190	—	7,190
_	-	_	_	_	7,190	3,582	10,772

160

Riksdagsberättelsen.

Försvars -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning.				t. o. m.	Dagarvoden
	1937	1938	1939	30/e 1937
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommitté, som under år 1938 avslutat sin
verksamhet.
Sakkunniga för utredning rörande den andliga vården
vid försvarsväsendet ..............	—	6	1	—	1,806	—
Summa kr.	—	—	—	—	1,806	—
B. Kommitté, som fortsätter sin verksamhet
vid ingången av år 1939.
Sakkunniga för utredning rörande generatorgassyste-
mets användning för motorfordonsdrift (1937 års gasgeneratorkommitté).............	—	5	2	2,453	1,698	1,929
Summa kr.	—	—	—	2,453	1,698	1,929
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1937/1938 bestridda kostnader för andra utred-
ningar än de här ovan under A och B upptagna. Sakkunnig för verkställande av utredning rörande
frågan om ersättning av de i kustflottan ingående Sverigeskeppen m. m..............	3	1	_	6,344	1,104	1,670
Sakkunnig för verkställande av förberedande ufred-
ning rörande förändrade bestämmelser för rekrytering av försvarsväsendets officerskårer m. m......	4	2		1,849	2,316	1,400
Utredning rörande ordnandet av bemanningen av sta-
tens isbrytarfartyg.............. Sakkunniga för utredning rörande förutsättningarna	—	3		686	846	750
för emottagande från statens sida av på frivillig-hetens väg anskaffad luftvärnsmateriel......		4	_	2,119		18
Sakkunniga för biträde med utarbetande av förslag
till ändringar i inskrivningsförordningen.....	1	—	—	5,644	—	—
Riksvärderingsnämnden och lokala nämnden ....	—	—	—	—	873	500
Utarbetande av nytt fälttjänstreglemente.....	—	—	—	—	3,629	—
Vissa utredningsuppdrag inom försvarsdepartementet Förhandlingar rörande tvistiga mellanhavanden mellan	—			—	13,030	—
Kronan och Karlskrona stad.......... Utredning rörande plats i Stockholms skärgård för	—	—	—	—	2,934	1,182
förläggning av Stockholm» örlogsstation och örlogs-
varv.....................	—	—	—	—	—	—
Undersökning rörande ändrad uppställning av riks- statens fjärde huvudtitel............ Utarbetande av förslag till ändringar beträffande för-	—	—	—	—	220	—
valtningsverksamheten i reglemente för marinen .	—	—	—	—	558	—
Summa kr.	—	—	—	16,642	25,510	5,520
Summa kostnader för utredningar bekostade av kom-
mittéanslaget...............kr.	—	—	—	19,095	29,014	7,449

1 Jämlikt Kungl. Majlis, beslut den 15 januari 1937 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

161

departementet.

8 I	9 1	10 \|	11 1	12 \|	13	14	16
u	t g i f	ter				Beräknade utgifter /r—81/n 1938	Beräknad totalkostnad t. o. m. Sl/i2 1938 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
1/7 1937—30/6 1938
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, lyror, skriv-materialier m. m.)	Summa
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
		1,461 \|			3,267	3,100	6.367
	—	1,461	—	—	3,267	3,100	6,367
		506	680	6,331	11.144	3,800	»17,397
—	—	506	680	6,331	11,144	3,800	17,397
		_		5,563	8,337	—	14,681
	_	153	—	200	4,069	—	5,918
—	—	—	—	175	1,771	—	2,457
	_	-''	—	628	646	—	2,765
		16	_	_	16	_	5,660
			_	—	1,373	—	1,373
		348	_	1,366	5,343	—	5,343
750	—	104	—	—	13,884	—	13,884
5,810	2,361	1,053	277	400	14,017	—	14,017
_	_	—	—	895	895	-	895
1,954	—	—	—	—	2,174	—	2,174
	_	252	—	—	810	—	810
8,514	2,361	1,926	277	9,227	53,335	—	69,977
8,514	2,3(51	3,893	957	15,558	67,746	6,900	93,741

niondo huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften frän vartdera anslaget.

Bill. till riksd. prof. 1939. 1 sami.

Rlksdagsberiit teigen.

162

Riksdaqsberätlelsen.

Social''

1	1 2	1 3	1 ^	5	6	1 7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. so/6 1937
1937	1938	1939	Dagarvoden Leda- Sekr. möter o. bitr.
A. Kommittéer, som linder år 1938 avslutat
sin verksamhet.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Sinnesslövårdssakkunnig.............	5	13	1	23,215	—	—
1934 års byggnadsindustrisakkunniga.......	11	16	2	124,813	2,640	1,644
Befolkningskommissionen.............	12	17	3	115,247	16,092	10,854
Sakkunniga för utredning rörande vissa familjeekono-
miska och familjesociala förhållanden......	20	20	4	1,574	—	—
Sakkunniga för utredning rörande polisskolans i Stock-
holm organisation...............	—	24	5	36	2,838	750
Sakkunniga rörande förhandlingsrätt för kommunala
tjänstemän..................	—	—	6	—	612	485
1938 års pensionärbostadssakknnniga.......	—	—	7	—	82	156
Summa kr.	—	—	—	264,885	22,264	13,889
j b) Kommitté, bekostad av andra medel än
kommittéanslaget.
\ Exporthuskommittén...............	—	28	8	—	—
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1939.
i Hembiträdesntredningen.............	8	14	9	41,682	2,777	—
Bostadssociala utreduingen............	9	15	10	116,687	4,674	3,801
1935 års Blekingeutredning...........	16	18	11	9,759	1,034	1,156
Rationaliseringsntredningen............	19	19	12	39,253	5,124	3,590
Livsmedelslagstiftningssakknnniga1........	24	21	13	4,000	602	680
Sakkunniga för utredning rörande polisens uniformering
sommartid m. m................	—	22	14	736	78	—
Sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands
läns försörjningsmöjligheter...........	—	23	15	1,008	2,334	—
Fritidsntredningen................	—	25	16	—	4,818	726
1937 års arbetslöshetssakkunniga.........	—	26	17	—	3,444	22,562
1937 års utredning angående allmänna samlingslokaler	—	27	18	—	1,110	810
Socialvårdskommittén..............	—	—	19	—	2,328	1,250
1938 års arbetarskyddskommitté.........	—	—	20	—	—	—
1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga.....	—	—	21	—	—	—
Utredningen rörande kommunal samverkan.....	—	—	22	—	—	—
Sakkunniga för översyn av lantarbetstidslagen . . .	—	—	23	—	—	—
Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan för rikets
städer....................	—	—	24	—	—	—
Utredningen rörande polisväsendets förstatligande . .	—	— \|	25	—	—	—
Summa kr.	- I	— \|	— \|	213,125	28,323	34,575

1 De sakkunnigas kostnader bestridas av social-, jordbruks- och handelsdepartementen nied en

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

163

departementet.

8	9	10 1	11	12 \|	13	14	15
U	t g i f	ter
	h 1937—S0/6 1938					Beräknad totalkostnad t. o. m. 31/is 1938 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, Hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Beräknade utgifter V»—81/n 1938
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
2,347	4.107 7,183	7,210	—	11,089 10,000	19,480 53,686	21,469 43,567	23,215 165,762 212,500
—	—	—	—	—	—	—	1,574
1,607	i 3,150	—	—	2,229	10,574	—	10,610
—	—	316 298	—	500	1,913 536	5,500 9,400	7,413 9,936
3,954	14,440	7,824	—	23,818	86,189	79,936	431,010
—	—	—	—	—	19,119	1,831	20,950
363 2,097 13,032	1,390 6,481 3,859	523 571 259 1,978 109	102 80 1,944	7,725 54 17,696 850	3,663 20,360 2,583 49,845 6,100	6,180 8,119 1,000 23,767 4,101	51,525 145,166 13,342 112,865 14,201
—	—	—	—	—	78	1,186	2,000
2,036	5,359 683 9,644 2,964	1,230 1,399 146 43 468	148 52	2,034 15.082 . 467 1,341	9,071 11,696 50,930 2,430 8,351	7.000 27.000 22.000 6.000 16,000 4,200 1,000	17,079 38,696 72,930 8.430 24,351 4,200 1,000
17,528	30,280	6,726	2,326	45,249	165,107	127,553	505,785

tredjedel från vartdera departementets kommittéanslag.

164

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
C. Av kommittéanslaget bestridda kostnader för andra utredningar än de bär ovan under A och ii upptagna. Vaccinationsutredningen.............	10	1
Arbetstidsutredningen angående affärs- och kontors-anställda...................	13	2
Länsstyrelseutredningen.............	14	3	—	—	_	—
Utredningen angående pensionsstyrelsens invaliditets-törebyggande verksamhet............	15	4	_	_
1936 års utredning angående beredskapsarbeten . . .	17	5	—	—	—	—
1936 års utredning angående blinda och dövstumma .	18	6	—	—	—	—
Utredning ;n rörande inrättande av ett statens social-hygieniska institut..............	21	7	_	_
1936 års semestersakkunniga...........	22	8	—	—	—	—
1936 års Hallutredning.............	23	9	—	—	—	—
1937 års arbetarskyddskommitté.........	—	10	—	—	—	—
Sakkunniga för uppgörande av plan för 1937 års ar-betslöshetsräkning...............	_	11	_	_	_
1937 års folktandvårdssakkunniga ........	—	12	—	—	—	—
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . .	—	—	—	—	—	—
> • följande personer för biträde å social- departementets lagbyrå: hovrättsrådet E. Eckerberg.....
byråchefen E. G. Bexelius.....	—	—	—	—	—	—
e. fiskalen E Söderlind......	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn Y. Kristensson . .	—	—	—	—	_	—
> » följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departementschefen till dem överlämnade utredningsupp-drag: docenten Alf Johansson ......
översten, friherre C. G. von Otter . .	—	—	—	—	—	—
professorn S. D. Wicksell......	—	—	—	—	—	—
länsassessorn N. Rosenius.....	—	—	_	—	—	—
statssekreteraren T. F. Erlander . . .	—	—	—	—	—	_
socialsekreteraren K. G. Tham . . .	—	—	—	—		_
» » e. o. notarien C. Nilsson såsom sekre- terare åt byggnadsstyrelsen m. fl. an-gående ändrade bestämmelser rörande den statsunderstödda bostadsbyggnads-verksamheten...........
» » f. d. yrkesinspektrisen K. Hesselgren och docenten G. Rundberg för studier i Schweiz m. fl. länder av därvarande yrkesinspektioners verksamhet . . .
» • professorn W. Bosaeus för utredning inom medicinalstyrelsen rörande rätts-medicinal väsendets ordnande ....
Inom Överståthållarämbetet tillkallade sakkunniga för utredning rörande en för polisväsendet gemensam institution för kriminaltekniska undersökningar . .
Inom medicinalstyrelsen tillkallade sakkunniga för verkställande av vissa undersökningar vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö1 2.........
Summa kr.	—	—	—	—	—	—
Summa av A a), B och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget.............kr.	—	—	—	478,010	50,587	48,404

1 Utgör kostnader för tryckning av betänkande.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 februari 1938 skola kostnaderna bestridas från andra och

Kommittékostnader: Socialdepartementet. 165

8	9	10	11	12	18	14	16
					20,586		20,586
_	—	_	_	_	16,368	_	16,368
—	—	—	—	—	3,552	—	3,552
_	_	_	_	_	4,701	_	4,701
—	—	—	—	—	9,787	—	9,787
—	—	—	—	—	5,811	—	5,811
—	—	_	_	_	4,183	_	4,183
—	—	—	—	—	5,347	1 3,945	9,292
—	—	—	—	—	14,659	—	14,659
—	—	—		—	21,819	—	21,819
—	_	_	_	—	498	__	498
—	—	—	—	—	15,212	—	15,212
—	—	—	—	—	500	—	500
	_	_	_	_	11,790	_	11,790
—	—	—	—	—	864	—	864
—	—	—	—	—	2,125	—	2,125
					666		666
					900		900
—	—	—	—	—	198	—	198
—	—	—	—	—	4,500	—	4,500
—	—	—	_	—	5,266	—	5,266
—	—	—	—	—	5,600	—	5.600
					75		75
—	—	—	—	—	1,110	—	1,110
—	—	—	—	—	1,500	—	1,500
—	—	—	—	—	444	—	444
—	—	—	—	—	72	—	72
_	_	—	_	—	2,382	_	2.382
—	—	—	—	—	160,515	3,945	164,460
21,482	44,820	14,550	2,326	69,067	411,811	211,434	1,101,255

femte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

166

Riksdaqsberättelsen.

Kommunikations -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	1 Dagarvoden
	1937	1938	1939	3% 1937
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1938 avslutat
sin verksamhet.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget. 1936 års järnvägskommitté............	6	4	1	19,463	2.292	800
1936 års trafikutredning.............	7	5	2	9,109	5,442	9,130
1937 års civilflygutredning............	—	7	3	—	882	—
Sömma kr.	—	—	—	28,572	8,616	9,930
b) Kommitté, bekostad av andra medel än
kommittéanslaget.
Sakkunniga för översyn av vattenfallsstyrelsens orga-
nisation...................			4		852	500
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1939.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget. 1932 års järnvägsekonomiutredning........	4	2	5	14,686	588	936
1935 års vägsakkunniga.............	5	3	6	43,030	811	2,530
1937 års sakkunniga rörande trafiksäkerheten . . . Sakknnniga för utredning rörande skärgårdarnas	8	6	7	5,543	3,732	1,196
kommunikationsbehov............. 1938 års sakkunniga i frågor rörande tillstånd till		—	8	—	—
yrkesmässig automobiltrafik.......... Sakkunniga för utredning av frågan örn ett förstat-		—	9
ligande av den allmänna väghållningen på landet .	—	—	10	—	—	—
Summa kr.	—	—	—	63,259	5,131	4,662
b\ Kommittéer, bekostade av andra medel än
kommittéanslaget.
i Statens steninköpskommitté...........	9	8	11	14,713	4,116	2,160
1938 års personalkommission vid statens järnvägar .	—	9	12	—	2,436	1,061
1938 års järnvägstaxekommitté..........	—	—	13	—	5,795	668
Summa kr.	—	—	—	14,713	12,347	3,889
Summa av A a) och B a), utredningar bekostade av
kommittéanslaget...............	—	—	—	91,831	13,747	14,592

1 En ytterligare utgift för viss utredning, 25,000 kr., har bestritts av statens järnvägars trafik -

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

1C7

d epartem entet.

8	9	10	li	12	13	14	16
u	t g i f	ter
	Vr 1937—s% 1938					Beräknad

Ersättning för av-			Expenser		Beräknade	t. o. m. al/»ä
stådda avlönings-	Reseersättningar	(trycknings-		«/,_»»/„ 1938	1938 (s:a av
förmåner			kostnader,			kol. 5, 13
				hyror, skriv-	O lilli indi		och 14)
Leda-	Sekr.	Leda-	Sekr.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
979	4,757	1,102	163	367	10,460	147,897	77,820
	_	3,123	—	210	17,905	18,250	45,264
2,646	2,729	737	231	250	7,475	11,387	18,862
3,625	7,486	4,962	394	827	35,840	77,534	141,946
147	—	129	62	505	2,195	—	2,195
		261	64		1,849	500	17,035
_	11,446	995	—	318	16,100	14,345	73,475
—	8,199	1,306	253	1,961	16,647	10,000	32,190
—	—	—	—	—	—	11,700	11,700
—	—	—	—	—	—	1,000	1,000
—	19,645	2,562	317	2,279	34,596	37,545	185,400
196	148	3,072	664	3,534	13,890	8,200	36,803
4,139	4,532	1,022	200	—	13,390	15,500	28.890
—	—	459	—	6,287	13,209	19,200	32.409
4,335	4,680	4,553	864	9,821	40,489	42,900	98,102
3,625	27,181	7,524	711	3,106	70,486	115,079	277,346

medel.

168

Riksdagsberättelsen.

Finans

1	1 2	! 3	t i	5	6	7
r	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1937	1938	1939	so/e 1937
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som ander år 1938 arslutat sin
verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Kvinnoarbetskommittén.............	17	7	1	17,041	1,974	1,664
\| 1936 års nppbördskommitté...........	21	9	2	32,352	9,120	23,087
1937 års automobilskatteutredning........	—	12	3	33,302	3,476	8,949
Bränneriregleringssakknnniga........... Sakknnniga för viss författningsteknisk revision å	—	13	4		588 2,346	577
beskattningsrättens område........... ! Sakknnniga för utredning rörande folkskollärarnas		14	5		1,182

tjänste- och familjepensionering.........	—	—	6	—	1,500	2,130
Summa kr. B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av år 1939.				82,695	19,004	37,589
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1934 års familjepensionsutredning......... \| Sakkunnig för utredning av frågan om den rättsliga	15	5	7	42,861	624	1,714
vården och förvaltningen av kronans fasta egendom	16	6	8	—	—	—
1 Kommunalskatteberedningen...........	20	8	9	43,185	9,682	41,718
1936 års lönekommitté.............	23	10	10	102,956	13,626	25,934
! 1936 års skattekommitté.............	25	11	11	40,539	3,792	8,466
1938 års tobakshandelsutredning......... Sakkunniga för utredning angående statens pensions-	—		12	—	—	—
anstalts fondställning.............	—	—	13	—	—	—
\| 1938 års tulltaxerevision............ 1 Sakkunniga för utredning av frågan om malmexpor-		~	14
tens fördelning mellan Luleå och Narvik .... Sakkunnig för avgivande av förslag angående ändrade			15
avlöningsbestämmelser för lärare vid statens under-visningsväsende ................	—	_	16	—	_	_
1938 års pensionssakkunniga...........	—	—	17	—	—	—
Tjänsteförteckningssakknnniga.......... 1938 års arvsskattekommitté . •.........	—	—	18	—	—	—
—	—	19	—	—	—
Sakkunnig för viss statistisk utredning på pensionsvä-			20
sendets område......''......• . .	—	—	—	—	—
Summa kr.	\| \|	229,541	27,724	77,832

Kommittékostnader: Finansdepartementet,

169

departementet.

8 1	9 1	10 1	11 I	12 \|	13	14	16
u	t g i f	ter				Beräknade utgifter —81 i a 1938	Beräknad totalkostnad t. o. m. 81/u 1938 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
V» 1937—so/.	1938
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, iyroT, skriv-materialier m. m.)	Samma
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
3H8				1,489	5,515	14,600	37,156
9,138	1,076	380	1,171	2,481	46,453	23,334	102,139
	10,064	2,199	3,230	5,383	33,301	—	66,603
881		1,748	—	8	3,802	—	3,802
6,900	—	—	—	4,950	15,378	1,209	16,587
2,338	_	—	—	151	6,119	—	6,119
19,645	11,140	4,827	4,401	14,462	110,568	39,143	232,406
	237	2,500		649	5,724	550	49,135
					1,709	_	1,709
6 142		3,147	54	8,254	68,997	40,900	153,082
18966	10,669	2^467		28,028	99,690	37,798	240,444
	5,611	2,605	794	8,849	30,177	4,500 570	75,216 570
						950	950
_	—	—	—	—	—	10,185	10,185
—	—	—	—	—	—	100	100
						2,155	2,155
					_	2,200	2,200
				_	_	10,000	10,000
_	—	—	—	—	—	11,520	11,520
		_	_	—	I —	5,000	5,000
26^17	16,577	10,719	848	45,780	\| 206,297	126,428	562,266

170

Riksdagsberåttelsen.

1	2	1 3	1 i	1 B	6	1 7
b) Kommitté bekostad av andra medel än kommittéanslaget. Sakkunniga för undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering......			1 ; si		1,464	1 2,837
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1937/ 38 bestridda kostuader för andra utredningar än de här ovan under A och B upptagna. Ministern för utrikes ärendena E. J. Sandler, expens-ntgifter vid uppdrag att inkomma med redogörelse för socialiseringsnämndens verksamhet m. m. .						I
Mjöl typskommissionen.............	—	—	—	_	210
Sakkunniga för utredning rörande redovisning å statens allmänna fastighetsfond av fastigheter, som dispo-neras av Uppsala och Lunds universitet.....	19	2			546
Sakkunnig för utredning av vissa beskattningsfrågor	—	—	—		3,168	29,1481
Ersättning till krigsrådet U. Brunskog för uppdrag att biträda med viss undersökning rörande ändrad uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel .					900	1 i —
Sakkunnig för utredning i fråga om avskrivning eller avlösning av ännu utgående landgille m. m. . .
Ersättning till följande personer för biträde med ut-förande av vissa av departementschefen till dem överlämnade utredningsupp-drag: hovrättsrådet M. Lembke ....
hovrättsassessorn E. Söderlund .	—	—	—	_	_
» S. L. Hammarskiöld	—	—	—	_	_
> Hj. Nordfelt . . .	—	—	_	_	_
majoren R. Smedberg.......	—	—	—	_	_	_
förste aktuarien T. B. Kjellén	—	—	_	_
länsbokhållaren J. Fröberg.....	—	—	—	—	—	—
Summa kr. Summa av A, B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget.......... är				312,236	4,824 51,662	29,148 144,569

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

171

8	9	10 \|	il	12	13	14	15
			—	1,507	5,808 \|	1,200	7,008
				2,000	2,000		2,000
—		—	—	500	710	—	710
				4,451	4,997	_	4,997
13,084	—	—	—	3,124	48,524		48,524
440	_	—		834	2,174		2,174
—	—	—	—	—	100	—	100
				■	4,115		4,115
				_	10,015	—	10,015
			__	,	485	—	485
				_	9,924	—	9,924
			_	_	1,465	—	1,465
				_	3,193	—	3,193
_	—	—	—	—	2,516	—	2,516
13,524	—	—	—	10,909	90,218	—	90,218
59,986	27,717	15,046	5,249	71,151	407,083	165,571	884,890

172

Riksdagsberättelsen.

Ecklesiastik -

Kommitténs benämning

2	t s	4	5	6	7
Kommitténs

berättelsen
			t. o. m.	Dagarvoden
1937	1938	1939	3%1937
				Leda-	Sekr.
				möter	o. bitr.
12	7	1	11,362	1,366	1,386
14	8	2	—	—	—
15	9	3	49,701	3,519	_
16	10	4	47,802	13,946	1,446
18	11	5	19,721	12,138	2,034
19	12	6	26,067	5,640	2,814
20	13	7	4,509	1,338	—
—	15	8	714	4,014	2,904
—	17	9	—	6,642	1,614
—	18	10	_	_
—	19	11	—	426	492
—	20	12	_	3,912	_
—	21	13	—	1,722	—
—	24	14	—	750	—
—	—	15	—	864	_
—	—	—	159,876	56,277	12,690
_	_	16		3,820	1,422
		—	—	3,820	1,422
22	14	17	10,375	4,400	1,600
—	16	18	680	1,674	2,369

A. Kommittéer, som under år 1938 avslutat
sin verksamhet

a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

Kultnrminnesvårdssakkunniga..........

Sakkunnig för fortsatt revision av kyrkohandboken .
Sakkunnig vid beredning av ärenden av kyrkligt ekonomisk

natur...............

1936 års lärarutbildningssakkunniga...... . .

1936 års yrkesskolsakkunniga..........

Sakkunniga för utredning av frågan om skolöverstyrelsens
organisation..............

Sakkunnig för fortsatt utredning av läroboksfrågan .

Verkstadsskolutredningen . . . . ■........

Sakkunniga för viss utredning rörande verksamheten

vid kungl, dramatiska teatern.........

Utredning rörande åtgärder till utökning av den till
evangelieboken fogade lilla bönboken......

1937 års flickläroverkssakkunniga.........

Sakkunnig för utredning rörande ordningen för in trädesprövningar

till realskolans första klass m. m.

1937 års folkskolutredning............

Sakkunniga för utredning angående det främmande
språk, som bör vara begynnelsespråk i realskolan
Sakkunnig för utredning av frågan angående lärarnas
vid folkhögskolorna löneförhållanden.....

Summa kr.

b) Kommitté, bekostad av andra medel än
kommittéanslaget.
Studielånenämnden........

Summa kr.

B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1939.

o) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till ny koralbok
Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga.
...................

‘ Skall till viss del bestridas ur kyrkofonden

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

173

departementet.

8 1	9 1	10 \|	11 1	12	13	14	15
u	t g i f	ter				Beräknade utgifter Vv—»Via 1938	Beräknad totalkostnad t. o. m. sl/i2 1938 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
>/t 1937—80/e	1938
Ersättning för av-stådda avlöuings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
		458		552	3,762	3,500	18,624
—	—		—	4,635	4,635	—	4,635
10,674		51	_	1,082	115,326	15,950	70,977
9\|873	600	2,102	120	1,468	29,555	11,300	88,657
	4,651		1,978	8,154	28,955	6,735	55,411
23,910	2,188	253	___	5,858	40,663	—	66,730
4^215		214	_ ''	79	5,846	—	10,355
3,824	2,917	581	3,058	17,298	14,556	32,568
_	1,840	—	—	1,232	11,328	—	11,328
			450	__	450	—	450
—	45	1,072		198	2,233	—	2,233
6,785		284	_	1,362	12,343	1,986	14,329
779	—	2,819	—	1,000	6,320	6,000	12,320
4,849	887	116	—	450	7,052	8,850	15,902
2,282	_	415	—	214	3,775	2,062	5.837
63,367	14,035	10,701	3,129	29,342	189,541	60,939	410,856
				258	5,500	_	5,500
—	—	—	—	258	5,500		5,500
1,590	1,160	700	560	900	10,910	6,500	27,785
—	3,085	742	273	—	8,143	2,500	11,323

174

Riksdagsberättelsen.

1	1 2	1 3	I 4	6	6	7
1937 års skolmaterielsakkunniga.........	_	22	19	_	2,382	2,304
j Sakkunniga för utredning rörande restaurering av Uppsala domkyrka..............		23	20		54	2,232
Sakkunnig för utredning rörande reglering av för-samlingsdelningen i Stockholm.........	_		21	_	_
Sakkunnig för utredning rörande avvägningen av löne-förmånerna för pastorer vid svenska församlingar i utlandet...................			22
Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomtmark m. m.........			23
j Sakkunnig för utredning angående stadgar för statens läroanstalter för dövstumma m. m........			24		132
i Sakkunniga för utredning angående läkarutbildningens 1 reformering..................			25
\| Sakkunniga för utredning angående docentinstitutionen	—	—	26	—	—	—
Sakkunnig rörande fortsatt förstatligande av kom-munala mellanskolor.............			27		60
\| Sakkunniga för utredning angående den kommunala flickskolans organisation...........			28		_
! Sakkunnig för fortsatt beredning av vissa frågor an-gående studentexamen.............			29
Sakkunniga för utredning angående rätt för folkskol-lärare m. fl. att inskrivas vid universitet och hög-skolor m. m..................			30
Overarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken ...............	_	_	31	—	—	_
Summa kr.	—	—	—	11,055	8,702	8,505
\| b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget. ; Ortnamnskommissionen .............	23	25	32	45,500	2,500	3,904
j Karolinska sjukhusets byggnadskommitté.....	24	26	33	1,327,377	13,800	167,070
j Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnads-kommitté ..................	25	27	34	987	_	10,960
Summa kr.	—	—	—	1,373,864	16,300	181,934
; C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1937/ 1938 bestridda kostnader för andra utredningar ån de här oran under A och B upptagna. 1 Universitetsberedningen.............	13	1		36,071	630	738
; Studentexamenssakkunniga............	17	2	—	7,000	2,184	2,190
Sakkunniga för redigering av förslag till ny psalm-bok för svenska kyrkan ............	_	3	_	5,398	2,244	5,066
Studentunderstödssakkunniga...........	—	4	—	6,376	378	2,726
Sakkunniga för utredning av frågan om rasbiologiska institutets organisation och arbetsförhållanden . .	_	5	_		378	264
Kammarrådet T. H. Wohlin jämte häradsskrivaren N.-E. Brolin och stiftsekreteraren T. V. K. Gynner-stedt för visst biträde inom departementet ....					5,307	540
Summa kr.	—	—	—	54,845	11,121	11,524
Summa av A a), B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget........... kr.	_	_	_	225,776	76,100	32,719

1 Skall till viss del bestridas nr kyrkofonden.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

175

8	9	10	11	12	is		16
1,743	2,901	1,561	461	809	12,161	5,761	17,922
—	9,007	60	182	621	12,156	7,600	19,756
—	—	—	—	—	—	1 2,080	12,080
—	—	—	—	—	—	11,000	11,000
—	—	—	—	—	—	6,000	6,000
—	—	—	—	—	132	5,984	6,116
_	_	_	_	_	_	3,000	3,000
—	—	—	—	—		2,100	2,100
738	—	—	—	—	798	10,600	11,398
—	—	—	—	—	—	1,500	1,500
—	—	—	—	—	—	2,400	2,400
4,071	16,153	3,063	1,476	2,330	44,300	57,025	112,380
				96	6,500	3,500	55,500
—	—	552	180	29,746	211,348	100,000	1,638,725
—	—	910	617	840	13,327	24,150	38,464
	—	1,462	797	30,682	231,175	127,650	1,732,689
				3,063	4,431		40,502
3,950	658	9,674	—	4,951	23,607	—	30,607
_	1,662	113	_	395	9,480	—	14,878
40	—	153	229	1,871	5,397	—	11,773
—	—	100	—	112	854	—	854
10,674	_	828	_	415	17,764	—	17,764
14,(KU	2,320	10,868	229	10,807	61,533	—	116,378
82,102	32,508	24,632	4,834	42,479	295,374	117,964	639,114

176

Riksdagsberättelsen.

Jordbruks -

1	2 I	3 1	4 1	6	6 I	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. s% 1937
1937	1938	1939	Dagar Leda- möter	voden Sekr. o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1938 avslutat
sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Utredning av vissa jaktlagstiftningsfrågor.....	7	10	1	40,799	204	—
1936 års arrendentredning............	17	13	2	35,943	4,842	546
Frukt- och trädgårdsutredningen.........	—	16	3	3,128	2,658	16,986
Utredning i fråga örn förläggningsorten för en omor-
ganiserad maskin- och redskapsprovningsanstalt .	—	17	4	80	450	2,357
1937 års bemkonsnlentnredning..........	—	18	5	—	840	642
Statsstuteriutredningen.............	—	19	6	—	1,764	924
Ctredningsmyndighet i fråga om prisförhållandena å
sockerbetor och socker .............	—	22	7	—	1,000	3,375
Utredning i fråga örn försäkring av fiskredskap . .	—	—	8	—	666	—
Utredning rörande bildandet av en riksorganisation för
fiskare....................	—	—	9	—	360	—
Samma kr. B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av år 1939.				79,950	12,784	24,830
o) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Skogslagkommissionen..............	12	11	10	80,324	1,320	2,406
1936 års egnabemsutredning...........	14	12	11	33,636	7,651	5,919
1936 års skogsordning.............	19	14	12	22,330	7,200	14,258
1937 års utredning angående det mindre jordbrukets
arbetsförhållanden...............	—	15	13	1,789	1,356	1,073
Halmindustrisakkunniga.............	—	20	14	—	1,302	2,935
Fiskevattensutredningen.............	—	21	15	—	2,341	748
Utredning rörande inrättande av en försöksgård i Kris-
tianstads län................	—	—	16	—	372	—
Utredning angående verksamheten vid statens veteri-
närbakteriologiska anstalt...........	—	23	19	—	3,528	2,022
1938 års jordbruksutredning...........	—	—	20	—	1,446	994
Utredning rörande ifrågasatt införsel till riket av
bisamråtta..................	—	—	21	—	—	—
Undersökning rörande byggnadsbeståndet vid statens
arrendeegnahem.........•......	—	—	22	—	—	—
Utredning rörande lantbrukets lärlingsfråga ....	—	—	23	—	—	—
Utredning rörande jordbrukets inriktande under för-
svårad tillförsel och krig ...........	—	—	24	—	—	—
Livsmedelslagstiftningssakkunniga (Kommittén under
socialdepartementet; en tredjedel av kostnaderna						683
gäldas av jordbruksdepartementets kommittéanslag)	—	—	—	3.999	602
Summa kr.	—	—	—	142,078	27,118	31,038

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

177

departementet.

8 1 \|	9 1	io \|	11 1	12	13	14	15
u	t g i f	tor				Beräknade utgifter Vv—81/ia 1938	Beräknad totalkostnad t. o. m. al/n 1938 (sta av kol. 5, 13 och 14)
1	h 1937—30/	e 1938
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, Hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa
Leda- möter	Sekr. 0. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
11,389				57	11,650		52,449
10\|605	11,867	393	_	2,013	30,266	23,137	89,346
1,896	—	652	323	6,430	28,945	—;	32,073
		873	109	420	4,209	1,089	5,378
_	_	497	—	213	2,192	—	2,192
-	587	1,181	208	471	5,135	—	5,135
—		775	870	70	6,090	_	6,090
-4-	—			—	666	2,075	2,741
_	_	—	-	—	360	1,426	1,786
23,890	12,454	4,371	1,510	9,674	89,513	27,727	197,190
i 4,277	12,601	1,958	4,160	3,945	30,667		110.991
627	8;004	3,745	988	3,857	30,791	30,000	94,427
1,205	386	6,460	2,357	460	32,326	35,000	89,656
	3,366	1,589	426	1,200	9,010	16,000	26,799
,		863	523	1,500	7,123	4,700	11,823
589	—	1,577	1,043	95	6,393	5,030	11,423
188	—	1,323	54	104	2,041	2,800	4,841
925		2,152	291	333	9,251	4,500	13,751
	3,528	408	32	2	6,410	72,800	79,210
-4-	—	—	—	—	—	68	68
			_■	_	_	1,000	1,000
—	—	—	—	—	—	625	625
—	—	—	—	—	—	4,500	4,500
	3,857	109	__	849	6,100	4,100	14,199
7,811	31,742	20,184	9,874	12,345	140,112	181,123	403,313

Bih. till rilcsd. prof. 1939. 1 sami.

Itiksdagsbcrätlclscn.

178

Rik sdag sber ätt elsen.

1	1 2	3	1 4	1 6	6	7
b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget. Statens sockernämnd..............	21	24	26	23,573	3,200	1,800
Statens potatismjölsnämnd............	8	33	27	15,801''	3,583	5i328
Statens j ordnämnd...............	22	25	28	168,314	3,900	29,154
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit.....	23	26	29	91,065	3,660	11,857
Centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. ...	24	27	30	41,681	3,036	9,466
Statens jordbruksnämnd.............	25	28	31	859,169*	12,000	148,208
Lyckebyå-utredningen..............	26	29	32	6,516	3,072	532
Torrläggningskommittén.............	—	30	33	48	1,770	175
Statens fiskenämnd...............	—	31	34	—	888	6,758
1937 års riksskogstaxeringsnämnd.........	—	32	35	—	3,222	26,723
Ladugårdsbyggnadssakkunniga..........	—	—	36	—	312	1,177
Organisationskommittén för den lantbrnkskemiska kontrollverksamheten.............	—	_	37	•	_
Sömma kr.	—	—	—	1,206,167	38,643	241,178
C. Av koinmittéanslaget under budgetåret 1937/ 1938 bestridda kostnader för andra utredningar än de här ovan under A och B upptagna. Fil. kand. N. G. Lange för visst biträde inom departe-mentet . . .................					1,200
Fil. kand. E. Löwegren för visst biträde inom depar-tementet ..................					3,600
F. d. statsinspektören K. Landtmanson för biträde åt kommerskollegium...............	_	_			4,992
Länsassessorn S. E. Rolander m. fl. för biträde i fråga om kemisk-växtbiologiska anstaltens i Luleå arbets-uppgifter ...................					1,062	199
Sekreteraren Y. Ericsson för visst biträde inom depar-tementet ...................					1,092
Revisionssekreteraren G. A. Bouveng för visst biträde inom departementet........■.....	_			_
Hovrättsassessorn A. G. Walin för visst biträde inom departementet................	_	_		_	100
Förste kanslisekreteraren J. Thygesen m. fl. för viss utredning inom departementet.........	_	_	_	_	191	_
Hovrättsrådet G. A. Lind för visst biträde inom de-partementet ..................	_	_	_	_	612	_
Direktören A. H. Stensgård m. fl. för visst biträde inom departementet..............	__	_	_	_	924	_
Landshövdingen C. E. A. Mannerfelt m. fl. för visst biträde inom departementet......... .	_	_	_	_	450	___
Borgmästaren J. H. L. Janssen för visst biträde inom departementet................	_	_	_	_	43	_
Statskonsulenten N. E. Carlberg för visst biträde inom departementet................	_	_	_	_	300	_
Överdirektören C. A. V. Hernlund för visst biträde inom departementet..............	_	_	_	_	90	_
Revisionssekreteraren H. F. Knagenhielm Karlsson för visst biträde inom departementet........	_	_	_	_	150	_
Generaldirektören K. Bergendal m. fl. för överlägg-ningar om åtgärder för bekämpande av mul- och klövsjukan..................					708
Summa kr.	—	—	—	—	15,514	199
Summa av A, B a) och C, utredningar bekostade av kommittéan9laget .............	_	_	_	222,028	55,416	56,067

1 F. o. m. ''fi 1936; tidigare från kommittéanslaget.

3 Härav 233,124 kronor för nämndens utgifter under bndgetåret 1936/1937 för övervakandet av

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

179

8	9	10	11	12	13 \|	14	15
		283	58	291	5,632	500	29,705
_	108	3,087	2,069	2,398	16,573	13,000	45,374
_		1,300	21,460	11,557	67,371	40,000	275,685
_	_	1,689	25,599	4,683	47,488	17,000	155,553
_	_	1,365	460	4,830	19,157	8,300	69,138
__	_	9,277	696	47,985	218,166	100,000	1,177,335
54	_	851	—	498	5,007	4,000	15,523
	_	_	_	1,871	3,816	10,600	14,464
_		3,117	1,062	2,724	14,549	7,356	21,905
272	_	994	911	11,154	43,276	165,000	208.276
497	928	1,342	374	951	5,581	9,950	15,531
—	—	—	—	—	—	1,100	1,100
823 1	1,036	23,305	52,689	88,942	446,616	376,806	2,029,589
					1,200		1,200
—	—	—	—	500	4,100	—	4,100
—	—	—	—	—	4,992	—	4,992
1,687	—	1,245	97	60	4,350	—	4,350
4,755	—	—	—	—	5,847	—	5,847
1,037	—	—	—	—	1,037	—	1,037
—	—	—	—	—	100	—	100
—	—	—	—	—	191	—	191
3,345	—	—	—	—	3,957	—	3,957
1,132	—	—	—	—	2,056	—	2,056
—	—	—	—	—	450	—	450
—	—	—	—	—	43	—	43
—	—	—	—	—	300	—	300
457	—	—	—	—	547	—	547
—	—	—	—	—	150	—	150
_	_	_	_	—	708	—	708
12,413	—	1,245	97	560	30,028	—	30,028
44,114	44,196	25,800	11,481	22,579	259,653	208,850	690,531

inmalningifSrordningens efterlevnad, mjölkavgifternas utgörande m. m.

180

Riksdagsberättelsen.

Handels -

1	1 2	1 3	1 i	5	1 6	1 7
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning
				t. o. m.	Dagarvoden
	1937	1938	1939	“/» 1937
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som linder är 1938 avslutat
sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.					\|
Sakkunnig för utredning angående industriellt rätts-
skydd .................	4	6	1	85,668	1,110	_
Statslotteriutredningen..........	8	8	2	15,383	1,932	480
Sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets arbetstid
och bemanning av fartyg m. m.........	10	10	3	4,141	1.452	663
Sakkunniga för utredning rörande frågan om fortsatt
statsunderstöd till den lyriska teaterverksamheten
i Göteborg1 ..............	—	14	4	42	924	1,604
Tackjärnsutredningen.............	—	15	5	72	1,404	9j935
Oljelagringsutredningen............	—	16	6	—	2,082	3,950
New Yorkutredningen1............	—	17	7	—	1,458	1,500
Sakkunniga rörande frågan om inrättande av ett
centralt institut för idrottsrörelsens kursverksam-
het m. m.1.................	—	—	8	—	930	1,525
1938 års exportutredning ...........	—	—	9	—
Summa kr.	—	—	—	105,306	11,292	19,057
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1939.
d) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.					i •
1936 års hantverkssakkunniga..........	9	9	10	9,960	2,028	3,026
1936 års näringsorganisationssakkunniga......	11	11	11	8,379	2,550	9,100
Försäkringsutredningen.......:.......	—	12	12	6,227	10,398	12,870
1937 års granitutredning.............	—	13	13	7,221	942	2,462 ''
1938 års sjöfartskommitté............			14	—
1938 års gruvsakkunniga...........	—	—	15	—		— ‘
Summa kr. i	—	—	—	31,787	15,918	27,458!
b) Kommittéer, bekostade av andra medel än
i kommittéanslaget.
Traktatberedningen2..............	7	7	16	80,032	2,755	21,401
Exportkreditnämnden..............	15	18	17	161,125	9,480	19^663
Clearingkontoret.................	16	19	18	215,533	2,940	1,650
Clearingnämnden................	17	20	19	2,167,977	12,738	303;il9
Bestyrelsen för Sveriges deltagande i konst- och
industriutställningen i Paris 1937 ........	18	21	20	_		_ ,
Statens reservförrådsnämnd............	—	22	21	_	26,733	40,106
Statens krigsförsäkringsnämnd..........	—	—	22	—
Summa kr.	—	—	—	2,624,667	54,646	375,939

1 Kostnaderna hava numera ersatts kommittéanslaget av andra medel.

s Intill den 1 juli 1938 har traktatberedningen bekostats av kommittéanslaget. Från och med

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

181

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	16
U	t g i f	ter
	7» 1937—30	U 1938					Beräknad totalkostnad t. o. m. al/is
Ersättning för av-			Expenser		Beräknade utgifter 1/, 81/, „ 1Q38
stådda avlönings-	Reseersättningar	(trycknings-		1938 (s:a av
förmåner			kostnader,	Summa		kol. 5, 13 och 14)


Leda-	SekT.	Leda-	Sekr.	materi alier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
					1,110		86,778 j
—	—	—	—	919	3,331
					—	18,714
3,058	—	794	—	349	6,316	284	10,741
		831	190	_	3,549		3,591
—	—	632	—	777	12,148 12,017	532	12.752
517	—	905	2,708	1,955	—	12,017
—	—	633	—	8,457	12,048	—	12,048
23		140		755	3,373		3,373
—	—	—	—	—	—	4,200	4,200
3,598	_	3,935	2,898	13,212	53,892	5,016	164,214
	2,133	299	585	121	8,192	6,300	24,452
—	833	819	—	3,411	16,713	6,750	31,842
—	—	lil	—	145	23,524	11,000	40,751
1,158	1,578	6,956	1,809	909	15,814	11,300	34,335
—	—	—	—	—	1,775	1,775
—	—	—	—	—	—	1,000	1,000
1,158	4,544	8,185	2.394	4,586	64,243	38,125	184,155
		307		2,555	27,018	19,200	126,251
-	—	—	—	7,261	36,404	18,500	216,029
	—	—	—	108,392	112,982	62,500	391,015
—	—	—	201	579,499	''895,557	445,000	3,508,534
_	_	_	_	_.	_	2,367	2,367
_	_	4,117 _	1,806	13,943	86,705	63,000	149,705
—	—	4,424	2,007	711,650	1,158,666	610,567	4,393,901

ä mnda dag är anvisat särskilt anslag för verksamheten å riksstaten.

182

Riksdaqsberättelsen.

1	2	3	4	&	6	7
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1937/ 1938 bestridda kostnader för andra utredningar än de här ovan under A och B upptagna. Malmförädlingssakkunniga............	6	2		1,910
Utredning rörande inrättande av en vetenskaplig för-söksanstalt för flygindustrins behov ......	12	3	_	4,837
Utredning angående frågan om Sveriges anslutning till vissa konventioner om sjömäns anställningsav-tal m. m...................
Livsmedelslagstiftningssakkunniga1........	—	—	—	4,000	602	683
Summa kr.	—	—	—	10,747	602	683
Summa av A, B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget..............	—	—	-	147,830	27,812	47,198

1 Jfr social- och jordbruksdepartementen.

Kommittékostnader: Handelsdepartementet

183

8	9	10	il	12	13	14	15
					564		2,474
—	—	—	—	—	10,155	—	14,992
					1,003		1,003
—	3,857	109	—	849	6,001	4,001	14,002
—	3,857	109		849	17,723	4,001	32,471
4,756	8,401	12,229	5,292	18,647	135,858	47,142	330,840

Hetiinkautleii m. m. utkomna
Statens offentliga

Bilaga lil

från trycket under år 1938.
utredningar 1938

Kronologisk förte <• k n i n g

1. Betänkande angående omorganisation av polisskolan

1 Stockholm m. m. Idun. (4), 107 s. S.

2. Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken.
Av E. Eidem. Uppsala, Almqvist & Wiksell,
vij, 303 s. K.

3. Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och
löntagares inkomster. Idun. vij, 198 s. S.

4. Byggnadsindustrien i Sverige. 3. Arbetslöshetens
omfattning och växlingar. Idun. vij, 202 s. S.

5. Betänkande med utredning och förslag rörande
produktions- och avsättningsförhållandena inom
trädgårdsnäringen. Marcus. 314 s. Jo.

6. Betänkande i näringsfrågan. Marcus. 173, 251 * 8.8.

7. Betänkande angående barnbeklädnadsbidrag m. m.
Marcus. 133, 18* s. S.

8. 1936 års yrkesskolsakkunniga. Betänkande med förslag
rörande omorganisation av vissa delar av tekniska
skolan i Stockholm. Haeggström, viij, 455 s.

2 bil. K.

9. Utlåtande rörande flottans fartygstyper m. m.
Norstedt. 71 6. Fö.

10. Byggnadsindustrien 1 Sverige. 1. Allmän översikt,
yttranden och förslag. Idun. xvj, 741 s. S.

11. Riktlinjer för en lagstiftning örn ägareförbehåll och
avbetalningsköp. Av F. Schmidt. Norstedt. 64 s. Ju.

12. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet
å landsbygden enligt bereduingsnämndernas
förslag vid 1938 års allmänna fastighetstaxering.
heggström. 89 s. Fi.

13. Betänkande angående förvärvsarbetande kvinnors
rättsliga ställning vid äktenskap och barnsbörd.
Marcus. 52 s. S.

14 Betänkande och förslag angående skolöverstyrelsens
organisation. Haeggström, ix, 396 s. E.

15. Betänkande angående »landsbygdens avfolkning».
Marcus. 208, 89* s. S.

16. Betänkande och förslag angående verksamheten
vid kungl, dramatiska teatern, dess förvaltning och
ledning. Haeggström. 7 8 s. F.

17. Betänkande med förslag till lotteriförordning m.
m. Marcus. 70 s. II.

18. Betänkande med förslag till lag om frivillig pensionering
av i enskild tjänst anställda m. m.
Beckman. 121 s. Ju.

19. Yttrande med socialetiska synpunkter på befolkningsfrågan.
Marcus. 52, 10* s. S.

20. Betänkande angående barnkrubbor och sommarkolonier
m. m. Marcus. 76, (2), 16* s. S.

21. Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Del 1.
Beckman. 254 s. S.

22. Betänkande med förslag till reformerad hyreslagstiftning.
Norstedt. 278 s. Ju.

23. Betänkande med förslag till lag örn enskilda vägar
m. m. Beckman. 229 s. K.

24. Betänkande med vissa demografiska utredningar.
Marcus. 290 s. S.

25. Betänkande med förslag till lag örn villkorlig frigivning
m. m. Norstedt. 77 s. Ju.

26. Betänkande med utredning och förslag angående
centrala verkstadsskolor m. m. Idun. (2), 320 s. F.

27. Betänkande med förslag till trafikförsäkringslag
jämte därmed sammanhängande författningar. Norstedt.
139 s. Ju.

28. 1936 års järnvägskommitté. Betänkande rörande
åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet.
Norstedt. 27 6 s. K.

29. Betänkande med utredning och förslag angående
intagning av elever i första klassen av de allmänna
läroverken och med dem jämförliga läroanstalter.
Idun. 216 s. F.

30. Betänkande jämte lagförslag angående lärlingsutbildningen
inom hantverket och den mindre industrien.
Idun. 159 s. II.

31. Försöksutredning beträffande omfattningen av yrkesmässig
godstrafik med automobil eller släpvagn
under år 1937. Beckman. 211 s. K.

32. Betänkande med utredning och förslag angående
begynnelsespråket i realskolan. Haeggström. 228 s.

33. Betänkande och förslag rörande den andliga vården
inom försvarsväsendet. Beckman. 95 s. Fö.

34. Den statliga egnaheinsverksamheten. Marcus, viij,
681 s. Jo.

35. Betänkande och förslag angående utsträckning av
den årliga lästiden vid folkskolan m. m. Idun.
102 s. F.

36. Betänkande med förslag rörande djurskyddslagstiftning.
Marcus. 154 s. Ju.

37. Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till
byggnadsverk (järnbestämmelser). Tredje omarbetade
upplagan. Beckman. 83 s. K.

38. Betänkande med förslag till ändringar i arrendelagstiftningen.
Marcus. 492 s. Jo.

39. Betänkande med förslag till statliga åtgärder för
stödjande av privatflygningens utveckling i Sverige.
Beckman. 107 s. K.

40. Betänkande med utredning och förslag rörande statsbidrag
till anordnande av bostäder åt åldringar oell
änkor i s. k. pensionärshem. Idun. 98 s. S.

41. 1936 års uppbördskommitté. Betänkande med förslag
till omorganisation av uppbördsväsendet och
folkbokföringen m. m. Del 2. Folkbokföringen.
Marcus, vj, 400 8. Fi.

42. Betänkande med utredning och förslag angående
åtgärder till den svenska exportnäringens främjande.
Idun. 119 e. II.

43. Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk.

1. Lagtext. Norstedt, vij, 150 s. Ju.

44. Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk.

2. Motiv m. m. Norstedt. 619 s. Ju.

45. Betänkande med förslag angående reglering av
strand bebyggelsen m. m. Beckman. 66 s. S.

46. 1936 års uppbördskommitté. Betänkande med förslag
till omorganisation av uppbördsväsendet och
folkbokföringen m. m. Del 1. Uppbördsväsendet.
Marcus, vij. 400 s. Fi.

47. Betänkande angående gift kvinnas förvärvsarbete
m. m. Marcus. 496 s. Fi.

48. 1936 års uppbördskommitté. Betänkande med förslag
till omorganisation av uppbördsväsendet och
folkbokföringen ra. m. Del 3. Organisation och
kostnader. Marcus, i v. 164 s. Fi.

49. 1936 års yrkesskolsakkunniga. Betänkande med
förslag angående utbildningen av lärare i teckning
och i slöjd samt för yrkesundervisningen. IReggström.
viij, 216 s. F.

50. Betänkande angående utbildningen av lärare vid
de allmänna läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter. Idun. 381 s. F.

51. Uppbörds- och folkbokföringsreformen. Marcus.
34 s. Fi.

52. 1936 års lönekommitté. Betänkande med förslag
till civilt icke-ordinariereglemente. Norstedt. 92 s.
Fi.

53. Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge
nied förslag till åtgärder för höjande av näringens
bärkraft. 1. Förberedande undersökningar och uttalanden.
(1936 års skogsutrednings betänkande
nr 1.) Idun. 115 s. Jo.

54. Betänkande med utredning och förslag angående
överstyrelse för yrkesutbildning. Idun. 158 8. F.

55. 1936 års lönekommitté. Betänkande med förslag
till militärt avlöningsreglemente. Idun. 439 s. Fi.

56. Betänkande med förslag till lag om förhandlingsrätt
för kommunala tjänstemän. Norstedt. 86 s. S.

57. Slutbetänkande avgivet av befolkningskommissionen.
Marcus. 157 s. S.

58. Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge
med förslag till åtgärder för höjande av näringens
bärkraft. 2. Åtgärder för främjande av en ändamålsenlig
virkesproduktion. (1936 års skogsutrednings
betänkande nr 2.) Idun. 418 s. Jo.

59. Betänkande med förslag till förordning angående
yrkesmässig biltrafik m. m. Haeggström, vj, 385
s. K.

60. Betänkande med förslag till reviderad fornminneslagstiftning
m. m. Beckman. 49 s. E.

Anm. Om särskild tryckort ej augives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. - ecklesiastikdepartementet,
Jo. — jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre
anordning (nr 98) utgivas utredningarna 1 omslag med enhetlig färg för varje departement.

B et anie and en m. m. utkomna från trycket under dr 1938.

185

Systematisk förteckning

(Siffrorna Inom klammer beteckna utredningarnas nummer 1 den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Riktlinjer för en lagstiftning örn ägareförbehåll och
avbetalningsköp. [11]

Betänkande med förslag till lotteriförordning m. m. [17]

Betänkande med förslag till lag om frivillig pensionering
av i enskild tjänst anställda m. m. [18]

Betänkande med förslag till reformerad hyreslagstiftniug.
[22]

Betänkande med förslag till lag örn villkorlig frigivning
m. m. [25]

Betänkande med förslag till trafikförsäkringslag jämte
därmed sammanhängande författningar. [27]

Betänkande med förslag rörande djurskyddslagstiftning.
[36]

Prooesslagberedningens förslag till rättegångsbalk. 1.
Lagtext. [43] 2. Motiv m. m. [44]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning.

Betänkande med förslag till lag om förhandlingsrätt
för kommunala tjänstemän. [56]

Statens och kommunernas finansväsen.

Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet
& landsbygden enligt beredningsnämndernas
förslag vid 1938 års allmänna fastighetstaxering.
[12]

1936 års uppbördskommitté. Betänkande med förslag
till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen
m. m. Del 1. Uppbördsväsendet. [46] Del
2. Folkbokföringen. [41] Del 3. Organisation och
kostnader. [48]

Uppbörds- och folkbokföringsreformen. [51]

1936 års lönekommit.té. Betänkande med förslag till
civilt icke ordinariereglemente. [52]

1936 års lönekommitté. Betänkande med förslag till
militärt avlöningsreglemente. [55]

Politi.

Betänkande ang. omorganisation av polisskolan i Stockholm
m. m. [1]

Nationalekonomi och socialpolitik.

Betänkande i näringsfrågan. [6]

Betänkande ang. barnbeklädnadsbidrag m. m. [7]
Betänkande ang. förvärvsarbetande kvinnors rättsliga
ställning vid äktenskap och barnsbörd. [13]
Betänkande ang. »landsbygdens avfolkning*. [15]
Yttrande med socialetiska synpunkter på befolkningsfrågan.
[19]

Betänkande ang. barnkrubbor och sommarkolonier m. m.
[20]

Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Del 1. [21]
Betänkande med vissa demografiska utredningar. [24]
Betänkande med utredning och förslag rörande statsbidrag
till anordnande av bostäder åt åldringar och
änkor i s. k. pensionärshem. [40]

Betänkande med förslag ang. reglering av strandbebyggelsen
in. m. [45]

Betänkande ang. gift kvinnas förvärvsarbete m. m. [47]
Slutbetänkande avgivet av befolkningskommissionen.
[57]

Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen.

Fust egendom. Jordbruk nied binäringar.

Betänkande med utredning och förslag rörande produktions-
och avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen.
[5]

Don statliga egnahemsverksamhoten. [34]

Betänkande mod förslag till ändringar i arrendelagstiftningen.
[38]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge med
förslag till åtgärder för höjande av näringens bärkraft.
1. Förberedande undersökningar och uttalanden.
[53] 2. Åtgärder för främjande av en ändamålsenlig
virkesproduktion. [58]

Industri.

Byggnadsindustrien i Sverige. 1. Allmän översikt, yttranden
och förslag. [10] 2. Arbetsgivares och löntagares
inkomster. [3J 3. Arbetslöshetens omfattning och
växlingar. [4]

Betänkande jämte lagförslag ang. lärlingsutbildningen
inom hantverket och den mindre industrien. [30]
Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk
(järn bestämmelser). [37]

Handel och sjöfart.

Betänkande med utredning och förslag ang. åtgärder
till den svenska exportnäringens främjande. [42j

Koininunikationsväsen.

Betänkande med förslag till lag örn enskilda vägar m. m.
[23]

1936 års järn vägskommitté. Betänkande rörande åtgärder
för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet.
[28]

Försö ^utredning beträffande omfattningen av yrkesmässig
godstrafik med automobil eller släpvagn under
år 1937. [31]

I Betänkande med förslag till statliga åtgärder för stödjande
av pri vatt! Tgnlngen8 utveckling i Sverige. [39]

'' Betänkande med förslag till förordning ang. yrkesmässig
biltrafik m. m. [59]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrko väsen. Undervisningsväsen.

Andlig odling i övrigt.

Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. [2]
1936 års yrkesskolsakkunniga. Betänkande med förslag
rörande omorganisation av vissa delar av tekniska
skolan i Stockholm. [8]

Betänkande och förslag ang. skolöverstyrelsens organisation.
[14]

Betänkande och förslag ang. verksamheten vid kungl.

dramatiska teatern, dess förvaltning och ledning. [16]
Betänkande med utredning och förslag ang. centrala
verkstadsskolor m. m. [26]

Betänkande med utredning och förslag ang. intagning
av elever i första klassen av de allmänna läroverken
och med dem jämförliga läroanstalter. [29]
Betänkande med utredning och förslag ang. begynnelsespråket
i realskolan. [32]

i Betänkande och förslag rörande den andliga vården
I inom försvarsväsendet. [33]

Betänkande och förslag ang. utsträckning av den årliga
lästiden vid folkskolan lii. m. [35]

1936 års yrkesskolsakkunniga. Betänkande med förslag
äng. utbildningen av lärare i teckning och i slöjd
samt för yrkesundervisningen. [49]

Betänkande ang. utbildningen av lärare vid do allmänna
läroverken och med dem jämförliga läroanstalter.
[50]

Betänkande med utredning ooh förslag ang. överstyrelse
för yrkesutbildning. [54]

Betänkande med förslag till reviderad fornminneslagI
stiftning m. m. [60]

Förs vars väsen.

Utlåtande rörande flottans fartygstyper m. m. [9]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

186

Riksdag sberättelsen.

Personregister till kommittéer och sakkunniga.

Abramson, E. L.............S 13

Åderlund, E..............Ju 22

Adler, N..........Fi 4, Jo 25. 27, 28

Alzelius, A. G.............Ei 10

Agge, K. I...............Ju 17

Ahlberg, A...............Ju 26

Ahlberg, C. A. H............H 20

Ahlbom, S. A. V............E 33

Ahlmark, S...............Ju 3

Ahlsten, J...............Jo 31

Alexanderson, E............Ju 22

Alm, G. O...............Jo 15

Alm, M. F...............Jo 15

Almgren, S. G..........Fi 4, Jo 27

Almkvist, J. F.............E 24

Almquist, H..............G 5

Almqvist, A.............K 13

Almroos, A...............Fi 10

Alsén, O...............S 5, 14

Anderberg, A. H............Fö 1

Anderberg, H. E............Jo 2

Anderson, I. (II)............Fi 11

Anderson, T..............Ju 12

Andersson, A. (I)...........Jo 13

Andersson, A..............Jo 31

Andersson, A. (II).........S 10, 23

Andersson, A. B. (II).........H 10

Andersson, A. J.............Fi 10

Andersson. C. O. H. (II)........Fi 19

Andersson C. W. M. (II)........K 8

Andersson, Ebon (II)..........Ju 17

Andersson, E. (I)........S 18, Fi 17

Andersson, E. B. (I)..........S 23

Andersson, F. V.............K 12

Andersson, G. (II) Ju 14, 18, U 5, S 21, Fi 11

Andersson, G. A..........S 12, 23

Andersson, G. E. (II).......S 18, Jo 33

Andersson, G. H. K...........Fö 2

Andersson, J. A. (II)......Jo 11, 30, 36

Andersson, K. A. M. (II) ... Fi 9, Jo 20, 29

Andersson, K. Hj............S 19

Andersson, K. O. H. (II)........S 25

Andersson, M. (II)...........S 22

Andersson, M. A............E 18

Andersson, O. (II)........Fi 10, Jo 20

Andersson, O. F.............Fö 2

Andr®, T. J. E..........Ju 13, E 31

Andreen-Wohlin, Andrea........S 3

Andrén, G. (I).............Ju 27

Ankarsvärd, G. F. W. G......S 21, E 25

Anstrin, H...............Jo 14

Arvidsson, K. A. V. ..........E 6

Atterberg, K,.............Ju 26

Aulén, G. E. H...........E 17, 31

Baeckman, O. (II)...........H 11

Bagge, G. (II).............U 5

Bauer, F. H. N..........)u 15, sid. 78

Beck-Friis, C. (I)............S 23

Beckman, N..............Ju 15

Beijbom, O. L........... . . . Fi 9

Beijer, K. T..............S 14

Belfrage, L. A. L............H 19

Bengtsson, N..............Jo 3

Bennet, C...............Jo 1

Berg, E. G. M. (II)..........E 13

Berg, N. R...............Jo 12

Berg, S. F...............E 25

Berg, S. V...............H 6

Bergendal, E..............Ju 15

Bergendal, K..............H 17

Bergendal, R............Ju 8, 15

Berger, O. A...........Fi 18, E 33

Berger, T................K 13

Bergholm, C. J.............E 16

Bergholtz, F..............S 6

Berglund, N. H.............Jo 13

Berglund, S. G.............Ju 21

Berglöf, L...............Fi 8

Bergman, R...............S 10

Bergquist, Th. (II) Ju 1, 3, 21, 25, S 25, Fi 2

Bergstedt, C. J............Fi 2, 9

Bergstrand, K. J. H...........Jo 19

Berlin, B. H..............Ju 28

Bernadotte af Wisborg, F........U 5

Beskow, E. A..............Ju 4

Bexelius, E. G.............S 19

Bexelius, T. A.............K 10

Bilde, T................H 13

Björck, W...........S 21, 22, H 17

Björkeson, G. A. G...........E 4

Björkhagen, O. I............E 14

Björklund, G..............S 5

Björklund, K..............Fi 9

Björklund, L. A. (II) .... Fi 3, 4, 19, H 11

Björkman, G..............Jo 14

Björkman, G. A. (I)..........Ju 18

Björkman, N. K. O...........K 9

Björkman, Th. V. E...........Jo 37

Björn, E. O. F...........Fi 6, 20

Björnsson, J. E. (I)..........Jo 31

Björsäter, K..............H 18

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Personregister.

187

Blomberg, A. M. R. .

Blomberg, D.....

Bodin, N.......

Bodman, A. G.....

Boéthius, Gerda . . .
Boéthius, G. G. ...
Boheman, E. Gson . .

Bohlinder, E.....

Bolinder, N. L. ...

Bonde, K.......

Bonow, M......

Soregård, E......

Borelius, A. J. T. . .
Borell, K. G. T. . . .

Borgquist, W.....

Borgstedt, A.....

Borgström, G.....

Bosmus, E. W. . . ■
Bouveng, G. A. . . .
Bouvin, S. E. H. . . .
Braathen, Mix Anker.

Branzell, E......

Braune, E. G.....

Brilioth, B......

Brilioth, Y. T.....

Brolén, N. A. V. . . .

Brolin, N. E.....

Brusewitz, A. K. A. .

Brännberg, C.....

Butén, J. H......

Byström, C......

Byström, J......

Byttner, J. T.....

Bäck, J. F......

Bärg, A. J. (I) . . .

Börjesson, A.....

Börjeson, K. B. . . .

Böök, K.......

Böös, G......

.........K 12

.........K 8

.........Fi 11

.........E 34

.........E 20

.........K 9

.........U 2

.........S 7

........K 6, 10

.........S 8

.........Jo 20

.........E 34

.........E 23

.........E 33

.........H 5

.........Fi 10

.........S 13

.....S 8, 12, Jo 14

......Ju 5, Jo 1

.........S 19

.........S 9

.........Jo 14

.........K 11

.........U 5

.........E 31

. . . . ,.....Jo 30

........E 3, 21

.........E 16

.........S 19

.........K 12

.........K 13

.........E 33

.........S 19

.........K 12

.......Fi 9, 11

.........Jo 31

.........E 5

H 12

Ju 23, H 3, 9, 16, 17, 19

Carlbom, Hj..............Jo 31

Carlborg, P. A. H...........H 5, 15

Carlesjö, G...............S 16

Carlgren, E...............Jo 29

Carlheim-Gyllensköld, H.........Jo 13

Carlson, S.............■ . H 11

Carlsson, A...............Fi 10

Carlsson, C. E. N............Jo 31

Carlsson, F. D.............H 12

Carlsson, R...............Jo 31

Carlström, O. L. (II)..........Jo 20

Carlsund, A..............U 3

Cassler, A. L..............Fö 2

Cederholm, H. R. E...........K 3

Cederlund, C. F.............Jo 31

Cederström, A..............Jo 29

Cederwall, G. F. E...........H 11

de Champs, Ch. L............U 5

Christiansen, M.............Jo 19

Christiansson, K. G. S..........K 12

Garstedt, C. J.............H 12

Collijn, I................U 5

Collin, Karin.............Jo 13

Collin, N..............Jo 11, 28

Corin, G. E. M.............U 3

Cramér, C. H. .
Cramér, C.-R. .
Cruse, C. S. (II)
Curman, J. . .
Curman, J. S. .
Cyrén, O. . . .

... H 12
. . . . S 10

. . . . S 17

. . . . S 10

U 5, E 1, 20

. . . . S 13

Dahlberg, G. W.......

Dahlberg, K........

Dahlgren, R........

Dahlström, C. H. (I) . . . .

Dahr, Elisabeth......

Danell, G..........

Danielson, B. G. E.....

Davidsson, C. A.......

De Geer, A. L. G. (II) . . S
De Geer, J. G. G. (II) . . .

Degerstedt, Hj.......

Dehlgren, S. F.......

De la Gardie, P. H. A. . . .

Dernby, Hedvig......

Dillner, H. J........

Domö, J. F. (I)......

......Fi 3

......H 19

......S 9

......Jo 13

......E 28

......E 30

......K 2

......S 13

10, K 2, 10, Fi 3

......E 8

... S 13, K 13

. Ju 26, 28, U 5

......Fi 4

......Fi 1

E 8

Ju 14, S 17, Jo 20

Eberstein, G. A. . . .

Eckerberg, E.....

Edén, N.......

Edsberg, P. H. G. L. .

Edström, J. S.....

Eggert, E. A. F. . . .

Egnell, H.......

Ehnbom, B......

Ehrenberg, N. G. . .
Ehrnford, N. H. W. .

Eidem, E.......

Ekeberg, B......

Ekebohm, O. F. . . .

Ekelund, B......

Ekengren, Hj. K. A. .

Eklundh, B......

Ekstam, A......

Ekström, P. G. J. . .
Elgstrand, A. A. F. .
Elgström, Anna Lenah

Eljas, E.......

Ellered, E......

Elliot, K. E.....

Engblom, C. P. ...
Engelstedt, E. C. E. .

Engkvist, O.....

Engströmer, Th. . . .

Engzell, G......

Enhörning, H.....

Enström, A. F. ...
Ericson, F. C. W. . .
Ericson, F. O. (II)

Ericsson, A......

Ericsson, G......

Ericsson, J. A. (II) .
Ericsson, N. A. ...
Ericsson, Y. A. R. . .
Erikson, Eg......

. Ju 26, Fi 5, 19

......S 18

. . K 5, sid. 78

......Fi 10

......U 5

......H 3

......Ju 15

......Fi 2

......Jo 32

......Jo 34

. . . E 2, 10, 20

. Ju 9, 15, 23, 26

......K 8

......H 8

......Jo 25

......Jo 23

......S 16

......Jo 16

......Jo 11

......U 5

......E 13

......Fö 1

.....H 2, 16

......Fi 3

.....H 4, 21

......S 10

... D 5, E 26

Jo 3, H 18, 19, 20

......Ju 21

......Fö 2

......Fi 17

......Fi 2

... E 23

......S 15

......S 20

......K 13

.... Jo 11, 25

......Jo 3

188

Riksdagsberättelsen.

Eriksson, E. (II) . . Ja 14, U 2, E 16, Jo 29

Eriksson, J. B. . . .
Eriksson, K.....
Eriksson, K. J. . .
Eriksson, H.....
Eriksson, T.....
Erlander, T. F. (II)		. . S 17, Fi 9
Erlandson, K. S.
Ewerlöf, K. G. (I) .	F.	.....H 12
Falk, K. H. (II) . .
Falkman, 0. C. A. .
Fallenius. B. A. . .
Fast, J. E. G. (11) .		Ju 18, 27, E 25
Festin, E. E. ...
Fischer, Ida..... Fitger, P......

Fleming, E. H.. . .
Flygare, I. 0.....
Fontell, E.....
Forsman, G......
Forssell, C. A. . . .
Forssell, C. E. G. .
Forssell, C. G. A. .		.....E 33
Forssell, C. N. 0. .
Frantzich, S. A. N.
Fredlund, G.....
Fredriksson, N. . . .
Freed ner, B...... Friberg, Ingeborg .

Friberger, E. G. . . .
Frick, B. B.....
Frick, E.......
von Friesen, 0. . .
Fröberg, J......
Frölén, G. H. F. . . .	G.
Gabrielsson, A. T. N.
Gabrielsson, N. G. (Il		. . . . Jo 11
Gauffin, A......
Gavelin, 0. A.....
Gejrot, H.......
Gemzell, Öhr.....
Giertz. G. B.....
Gillberg, K. E. . . .
Giron, M. E..... Gislén, T. R. E. . . .

Gjöres, A.......		S 13, H 10, 16
Glas, E.......
Granberg, G......
Granholm, A.....
Grape, A.......
von Greyerz, W. . . .
Groth, B.......
Grabb, Rut.....
Gränebo, C. P. V. (I)	... Ju	18, U 5, Fi 11
Grönvall, Brita Martila Fredriqne	. . . E 4, 28
Grönvall, Hanna . . .
Grönvall, S. I.....		sid. 78, E 23
Gullstrand, H. P. . .
Gummeson, P. E. . .
Gunnarson, G.....

Gustafson, E. A. (II)..........j0 4

Gustafson, Hj. (II)...........J0 23

Gustafson, K. H. (II).........j0 5

Gustafsson, B..............S 25

Gustafsson, N............. Fo 2

Gastafsson, P. (I)........Ju 14, S 9

Gastafsson, Rath (II).........S 16

Gustavson, A..............Ju 21

Gustavson, D. E. (II).........Fi 12

Gyllenberg, C. E............H 13

Gynnerstedt, T. V. K..........E 3

Gårdsten, B..............Jo 19

Gärde, A. B..............H 21

Gärde, N. (I).............Ju 9

Göranson, G...........Ju 12, S 15

Göransson, H...........Ja 1, 17, 25

Hådding, A. R......		E	23
Hagander, J. H...... Hagberg, A. E......			31
	Jo	35
Hagberg, E. R. (II) . . .			3
Hagbert^, N. E......		Fi	9
Hagskog, H.......		E	33
Hagström, B.......		Ju	14
Hagströmer, S. A. E. . .	... S 11	Jo	32
Hagård, A........		s	19
Hald, N. T. E......		H	20
Hallbeck, N........		U	1
Hallén, H. (II).....		s	18
Hallenborg, C. A. M.		u	3
Hallgren, E. S......		K	9
Hallgren, H.......		H	8
Hamilton, H.......		Ju	12
Hamilton, H. A......		Fi	7
Hammar, H. G. E.....		E	34
Hammarberg, C......		S	12
Hammarlund, N. (II) . . .	... Ju 5	Fi	12
Hammarskiöld, S. L.....	... Fi 7	H	12
Hammarskjöld, B. G. Hj. .		Jo	31
Hansén, D........	. Fi 10, 15	H	5
Hansson, A. L. (II) . . .		Fi	10
Hansson, P. A. (II) . . .		U	5
Hansson, S........		S	2
Hartelius, A.......		Ju	2
Hedbäck, E. G......		Jo	15
Hedenlund, 1. A.....		E	1
Hedenskoug, S. H.....		E	34
liedfeldt, E.........		S	23
Hedlund, G.........		Jo	12
Hedlund, V. V. (II) . . . .		Ju	17
Hedqvist, P. G.......		E	23
Hedulif, É. Elson.....		Jo	36
Hegrelius, 0........		Ju	3
Heidendahl, N. M......		Jo	24
Heiding, G. A. (I) ... .	. . Ju 25, sid.	7S
Heimburger, G.......	... S 8,	Jo	14
von Heland, K. E. H. (I) .		H	16
Hellenius, N........		K	8
Hellners, E.........		H	12
Hellquist, C. G.......		Ju	10
Hellstrand, C........		s	8
Hellström, K. H......		K	13
Hemberg, G. W.......		Ju	4
Hemming-Sjöberg, A. . . .		Ju	26
Hennings, Beth......		E	9

Personregister.

189

Henriksson, F..............U 5

Henriksson, G. R. H...... i ... E 33

Henriksson, H.............Jo 27

Henriksson, N. T. (II).........Fi 12

Henriques, E..............H 22

Herlitz, N...............Ju 13

Hermansson, J. A. (II) ... Ju 3, K 2, H 12

Hermansson, J. W............Jo 26

Hernlund, C. A. V...........E 33

Hérnod, T. R..............U 2

Hesselgren, Kerstin (II).........Ei 1

Hesselgren, O..............S 12

Hesselman, B. I.............E 32

Hesselman, O. A. H. V.......Jo 12, 35

Hessle, Chr. V...........Jo 8, 34

Hessler, T...............S 12

Heuman, M...............Ju 8

Hilton, K. A...........:.. E 9

Hjelmberg, H. K............Fi 9

Hjelmér, N. A......•......K 13

Hjertén, K. H. R. . .... s . Ju 24, H 1

Hjohlman, T........... . . . Fi 9

Hjort, K-G. M.............K 10

Hjorth, R...............E 20

Hjortzberg, O.............i E 5

von Hofsten, E......... S 21

von Hofsten, E. G. N........Jo 29, 30

von Hofsten, N. G. E..........S 3

Holmberg, G. A...........H 17, 21

Holmbäck, B..............Jo 12

Holmbäck, Å. (II)..........Ju 20

Holmdahl, O. S. (II)..........E 6

''Holmgren, K........... . . . Jn 1

Holmstedt, G. F.............S 19

Holth, H................Jo 19

Holtz, G................K 9

von Horn, K. R. L. R..........H 9

Horney, N............ S 16

Hugo, Y................H 4

Hultin, S. ...............E 34

Hultman, A...............H 13

Hägglund, E. K. H...........Jo 14

Hagglund, J. A.............K 1

Häggqvist, G. P. E...........E 25

Hänninger, N. H............E 4

Höckenström, A.............Jo 15

Högberg, 0. E.......... H 22

Höijer, E................Fi 21

Höjer, J. A...............Jo 19

Höjer, K. J...... S 19

Höjer, T. A. M.............E 26

Ihre, N. E...............U 4

Insulander, C. J.............Jo 33

Isaacsson, A. J.............E 15

Jacobsson, G...........Jo 26, H 10

Jacobsson, H. V. M........ . . . U 5

Jacobsson, M. F.............H 13

Jakobson, U. R. (II)..........Jo 11

Jansen, J. V..............Jo 12

Janson, S. (II).............Jo 13

Jansson, C. R. (II) . .		... Fi 17, E 33
Jansson, E. T.....		.......Fi 7
Jansson, Judit . . . .
Jeppsson, O. (II) . . .		. S 11, 17, K 2, 6
Jerlov, S.......		.... S 13, Jo 19
Johanson, A. O. . . .		.......K 11
Johansson, A.....		.......U 5
Johansson, A.....		.......H 11
Johansson, A. G.. . .		.......E 33
Johansson, A. H. . .		. . S 10, 12, Fi 10
Johansson, A. L.(II) .
Johansson, B.....		.......H 14
Johansson, C. G. . . .		. . Jo 20, 31. H 11
Johansson, C. J. (II) .		.......Jo 2
Johansson, F. L. H. .		.......Jo 12
Johansson, G. A. (II) .		.......Jo 29
Johansson, H.....
Johansson, H.....		.......Fi 10
Johansson, J. B. (I) .		.......S 21
Johansson, J. H. (II)		.......Jo 36
Johansson, Johan-Olov		.......S 6
Johansson, R.....		.......Jo 37
Johnson, Margaret . .		.......U 5
Johnsson, B. E. . . .		.......U 3
Johnsson, H. O. W. .		.......H 22
Johnsson, P. A. . . .		.......Jo 27
Jonson, B......		.......S 7
Jonson, T. W.....
Jonsson, A......		.....U 5, H 7
Jonsson, J. N.....		.....Jo 31, 37
Jonsson, P. C. (II) . .		.....E 11, 28
Jonsson, T......		.......Jo 11
Jönsson, H......		.......Jo 16
	K.
Kallstenius, G. G. . .		.......E 32
Karlbom, T......
Karlsson, Astrid . . .		.......Jo 13
Karlsson, F......		...... . Jo 13
Karlsson, G. (II) . .		.......Jo 33
Karlsson, II.....
Karlsson, K. G. (II) .		.......K 8
Karlsson, O. W. . . .
Karlsson, W. E. . .
Kastman, Greta . .
Keiding, E.....		.......Jo 19
Kewenter, G. A. . .
Key, E. S. II. . . .
Kinberg, O......
Kjellberg, S. T. . .		.......E 1
Kjellén, T. B.....		. . . . Fi 6, 10, 13
Kjellman, II. ...
Kjäll, Hj. P. ...
Klackenberg, 0. H.		.......Fi 15
Knös, B. A. 0.		. . . U 5, E 6, 27
Kock, Karin ....		.......Jo 12
Kramer, I......
Kreuger, II.....
Kullgren, Y. . . .		.......K 11
Knylenstierna, C. W.	U. .	.......Fi 9
Knylenstjerna, G. W.	G. .	.......Fi 18
Källman, G. W. (I)		.......E 33
Kärre, K......		.......U 1

190

Riksdagsberättelsen.

Lamberth, C. L.............H 7

Lamm, F. H..............E 34

Lamm, O. H...........U 5, H 7

Landberg, C. E...........H 14, 22

Landgren, J...............S 17

Lange, E................H 22

Lange, G................Jo 31

Larson, I. O..............S 20

Larsson, G. S. (II)...........S 23

Larsson, L.............H 18, 19

Larsson, L. G. E............Jo 32

Larsson, O. E..............E 9

Larsson, Sam. (I)...........Jn 17

Larsson, S. O..........Ju 3, 17, 25

Larsson, V. E.............E 33

Lassen, B...............Ju 21

Lech, H................Ju 15

Leche, E..............Ju 11, 21

Leffler, Lily Georgina Fredrika.....E 14

Lembke, M...............Fi 11

Leo, H. V. (II).........K 1, H 15

Levinson, K..............Ju 29

Liander, M. N.............E 19

Lide, S. A...............E 14

Lidén, A................S 24

Lilienberg, A. J........ . Jo 27, 31

Lilja, O. B...............H 17

Liljestrand, G.............E 26

Liljestrand, T..............Ju 28

Lind, E................S 2

Lindberg, A..............U 4

Lindberg, C..............K 2

Lindberg, G. A. E. (II)........E 18

Lindberg, E. H. (II)........H 12, 15

Lindberg, H..............Ju 1

Lindberg, N...............Jn 12

Lindberg, O. F.............E 17

Lindbergsson, K. A...........H 17

Lindblad, A. F.............E 34

Lindblom, A..............U 5

Lindeberg, E........S 16, Fi 21, Jo 35

Lindeberg, S. J..........Jo 25, H 22

Lindell, I. A...........Ju 18, S 10

Linders, Alfrida............Jo 13

Linders, J...............Ju 17

Lindhagen, A..............Ju 22

Lindham, B...............S 8

Lindmark, C. A.............H 10

Lindquist, A. A. (II).....Ju 15, 21, H 14

Lindqvist, A. N.............E 32

Lindqvist, J..............Jo 34

Lindskog, A..............Ju 1

Lindskog, G..............Ju 3

Lindstedt, S..............Fi 13

Lindström, K..............K 13

Lingren, G. W.............S 7

Linnäs, A. G..............Fi 10

Ljungberger, B. G..... H 7, 17, 18, 19, 20

Ljungdahl, V. S.............Jo 25

Ljunggren, A. A............Jo 7

Lorichs, N. E. M............E 14

Lovén, C. O. N. (II).........H 2

Lundberg, F..............H 12

Lundberg, G.............Jo 1

Lundberg, K. V. J...........E 11

Lundgren, Hj. . .
Lundh, E. . . .
Lundqvist, B. (II)
Lundström, T. . .
Lundvik, V. . .
Lyberg, E. . . .
Lubeck, S. E. J. .
Löfgren, A. . . .
Löfgren, E. . . .
Löfgren, T. E. . .
Löfmarck, G. E. .
Löfvander, A. (I)
Löwbeer, N. T. .

. . . K 11, II 13

......Jo 12

......K 2

......Jo 4

. . . U 5, H 16

......Jo 27

......E 1

......Fi 10

......Ju 1

. . . . K 3, 12

......K 1

S 20, 23, E 3, 13

. . E 9, 25, H 8

MacDowall-Pihlström, S. G. H. . . . Fi 5, 19

Magnus, E. L..............H 4

Magnusson, E. O. B. (II)........S 7

Magnusson, H.............U 19

Magnusson, H. G............Jo 19

Magnusson, K. H. (II).......S 3, E 1

Malm, C. G. O........K 4, 10, Fi 15

Malm, S. G. Å.............E 33

Malmberg, O. H.............Jo 11

Malmberg, P. G...........E 28, 33

af Malmborg, N. M........Fi 16, E 11

Malmfors, N. A.........Jo 12, 20, 31

Malmqvist, H. E. Y...........K 2

Mannerfelt, A. T. W. A.........H 13

Mannerfelt, C. E. A. . . . Jo 7, 20, 28, 29, 30

Markland, R. V.............K 12

Martin, K...............Jo 9

von Matern, N. A............H 13

Mattelin, K. G. K..........Fi 10, 18

Mattsson, N. R. C. H. M.........H 6

Mattsson, S...............K 11

Mattson, V. J. (II)...........E 19

Mattsson-Mårn, L. H...........Jo 12

Matz, K. S.....K 11, H 10, 13, 17, 18, 19

Modin, A................Jo 12

Mogård, J. A. B............E 21

Molander, H..............Jo 31

Mosesson, G. A. (II)..........Fö 1

Mvrdal, Alva.............Fi 1

Myrdal, K. G.....S 3, 4, 10, Jo 20, H 20

Mårdh, J. A..............K 2

Mårtensson, A.............Jo 11

Mäler, K. (II).............S 15

Möller, G. (I).............S 17

Möller, M................H 10

Möller, O. M..............Jo 26

Mörner, Agnes Marianne........E 11

Nanneson, P. L.............Jo 13

Nannfeldt, J. A. F...........E 26

Nauckhoff, S. A. G...........H 21

Nelson, H. M. V............U 5

Nerell, Å. N. J.............K 5

Nilsson, B. A. (I)...........Jo 11

Nilsson, F...............Ju 27

Nilsson, H...............U 5

Nilsson, Hj...............Jo 4

Nilsson, J. (I).............E 23

Nilsson, M. P:son...........U 5

Personregister. 191

Nilsson, N. M. P............E 26

Nilsson, P. B. (I)...........K 1

Nilsson, T...............Fö 1

Nisbeth, C. W. Oison.........Jo 30

Nohrman, G..............Jo 36

Norberg, R. E.............Fi 7

Nordberg, G..............S 22

Nordborg, O. A. (I)..........Jn 23

Nordenson, C..............S 16

Nordfelt, Hj..............Fi 12

Nordgren, Olivia (II).....Jn 17, S 9, 19

Nordin, J. V..............S 20

Nordlund, Greta............Jo 13

Nordquist, M..............Jo 35

Nordqvist, S. F. V...........Fi 14

Nordström, A...........S 10, E 33

Nordström, B. G............Jo 3L

Nordström, E. G. G...........E 33

Nordström, G. H............S 17

Nordwall, C. I. G. A..........E 9

Norup, S. B...........Jo 20, 31

Nyberg, E...............Ju 21

Nyblom, A. E.............Jo 35

Nyblom, C. G. A. (II).......Fi 1, E 1

Nylander. K. A. S...........K 6

Nylander, O. E. (II) . . H 9, 16, 17, 18, 19, 21

Nyqvist, G. A..............H 6

Nystedt, H...............Jo 3

byström, B. A. E............S 10

Närlinge, C. G. (II)..........S 23

Näsgård, B............S 10, Jo 1

Näslund, H. M. E............Jo 35

Näslund, N. R.............Jo 11

Odelberg, A. S. W...........H 20

Odhnoff, S. R..............Jo 4

Ohlin, B. G. (I).........S 19, H 11

Ohlsson, L. G..............Ju 8

Olhammar, G..............Fi 9

Olofsson, O. H.............Jo 15

Olovson, O. E. (II)...........S 20

Olsson, A. E..............Fi 2

Olsson, Dagny.............S 18

Olsson, E..............S 15, 19

Olsson, G................E 33

Olsson, G. A. (II)........S 25, Fi 11

Olsson, N................Ju 23

Olsson, N. (II) ..........Jo 1, 15

Osvald, Ingrid.............Jo 5

Ottergård, J. O.............S 14

Palander, T...............S 10

Palmquist, L. P. O...........K 6

Pauli, I. H. E. (I)........E 14, 26, 29

Paulsen, O. A. (II)...........Jo 30

Paulson, A. E.............K 1, 5

Persson, E...............Fi 11

Persson, J. A. L. (II)........S 3, E 8

Perssou, K...............S 23

Persson, P. (II)............Ju 21

Petersen, K..............H 13

Petersson, K. Z. (I)..........Ju 27

Petersson, T.....		.....Fi 3
Petrén, A.......		. . Ju 19, S 1
Petterson, O. A. . . .		.....Jo 5
Pettersson, A. P. (II) .		. . Fi 2, Jo 2
Pettersson, D. Hj. (I)		.....Jo 30
Pettersson, I. (II) . .		.....Jo 23
Peyron, E. W. • . . .		.....H 20
Platon, J. B.....		.....S 13
Ploman, P. F.....		.....H 13
Prytz, B.......		. U 5, H 20, 21
Przybyszewski Westrup, Z. S.	.....U 2
Quensel, C.-E.....	Q.	.....S 3
Quensel, S. G. L. . .		. . . . K 6, 10
Regnvall, J. A. . . .	R.	.....Fi 10
Ribbing, S......		.....S 8
Ridderstad, C. R. E. H. ...	.....Jn 28
Ringborg, G.....		.....H 11
Rinman, A......		.....U 5
Rockström, O.....		.....E 33
Rodhe, A. E.....		... S 6, K 7
Rodhe, E.......		.....U 5
Rogberg, N......		.....H 22
Rolander, S. E. . . . Romell, L.-G..... Roos, Ä. (I) . . . .		. Jo 16, 17, 18 .....S 16 .....Fi 11
Ros, E........
Ros, S. E. F.....		... Jo 5, 37
Rosén, N. G. K. G. . .		.....É 13
Rosén, N. W.....		.....Jo 8
Roupe, G. T.....		.....Jo 15
Routshöi, P......		.....S 21
Royen, N. T. ...		. . Jo 36, H 13
Rude, K. F. R. . . .		.....H 8
Rodling, B......		.....H 12
Rundgren, O. F. . . .		.....E 33
Ryberg, K. A. (II) . .		.....Jo 29
Rydbeck, E. A. . . .		.....Jo 11
Rydbeck, P. S. . . .		.....H 6
Rydbeck, S. O. H. . . Rylander, O......		.....E 1 .....Fi 2
Råberg, E......		.....H 8
Råstock, A. (II) . . . Rödström, R.....		. . S 7, sid. 78 .....E 34
Rönnquist, S. A. . . .		.....Jo 2
Sachs, J. E...... Sahlgren, J......	S.	. . U 5, H 20
	. . Ju 16, E 32
Sahlin, O.......		.....K 4
Sahlin, S. E. G. . . .		.... H 9, 16
Sahlstedt, A. V. . . .
Salwén, F......		.....Jo 19
Samuelsson, S. H. . .		.....E 4
Sandberg, F. W. E. .		.....E 4
Sandberg, I. M. G. . .		.....Jo 37
Sandberg, O. E. (II) . Sandén, J. E. (I). • . Sandler, Maja . . . . Sandquist, C. E. L. . Sandström, N. V. (II)		. . Fi 9, Jo 30 . . K 7, Fi 12 .....U 5 .....Fi 14 .....Ju 3
Sauber, K......		.....H 19

192

Riksdag sberättelsen.

Schaar, Y. G. V............K

Schalling, E. H...........E 21,

Schedin, A...............Ju

Schlyter, K. (I).........Jn 1, 17,

Schlyter, R. 0. C............H

Schmidt, F. . o.............Ju

von Schultz, A.............Ju

von Schwerin, F. K. W.........E

Scherer von Waldheim, M........Ju

Schönmeyr, L. J.......... . sid.

Segerfelt, B...............Jo

Selberg, G. R..............Fi

Settergren, G. C. A...........H

Sidenbladh, K. . ...........Ju

Sjödahl, H. L. E. (I)..........E

Sjöfors, T. W. G............Jo

Sjöfält, E. E..............Jo

Sjöholm, S...............Jo

Sjöstrand, E..............S

Sjöstrand, J............. . . S

Sjöwall, C. A..............Fi

Sjövall, P. G. E............E

Skogh, S................S

Skoglund, J. M. (II) . . Ju 17, S 19, Jo 30,

Sköld, O................H

Smedberg, E. K. G...... E

Sohlman, R..........H 10, 17,

Springer, T. T. G............H

Stadener-Olofsson, Greta........E

Stael von Holstein, K. O. J.......Jo

Stavenow, Å. L.........E 5, H 7,

Steen, S. O...............E

Steenhoff, R............ . . S

Sten, H. (I)..............Jo

Stenbeck, E...............Ju

Stenbeck. F.............. H

Sterner, N............. . H

Sterner, R...............S

Stiernstedt, W. G........... . Jo

Stjernberg, S. T..........Jo 29,

Stjernstedt, G..............Ju

Stjernswärd, H........... . . Jo

von Stockenström, B. H. (I)...... . U

von Stockenström, L. A. . . ;.....Jo

Strahl, I.......... Ju 1,

Strand, A............. . S

Stridsberg, E........Ju 14, K 4, Fi

Strindlund, G. (II) .... S 15, 17, Jo 12,

Sträng, G.............Jo 3,

Ström, D. A..............Fi

Ström, T. (I).............S

Stålfors, M. H.............Ju

Sundahl, P. E............ . H

Sundblad, G..............Jo

Sundelin, K. G. U........ Jo

Sundius, N...............H

Sundström, H..............H

Svanberg, A. K. O......... . Jo

Svartz, Nanna Charlotta.......E

Svennilson, I......... S

Svensson, C. E........ H

Svensson, Gärda.........S 16, Jo

Svensson, G. H. (II) . . . K 3, E 8, 28, Jo

Svensson, G. Hj. (II)....... Jo

Svensson, H. (II)......... . S

Svensson, N. A.............E

Svensson, P...............Jo

32
2

13
6
7

14
3

6
10
11
31

3
10
25
12
37
20
16
20
13
10

36
20
34
13
12

4
6

20
20

5
7

6
19

33
3

34
25

Svensson, W........... . Jo 11, 20

Swartling, N. F. (I)..... . . . . S 11

Swedberg, S. A.............S 15

von Sydow, Öhr. F. C..... U 4

Sylwan, E. C. (I)...........Fi 19

Söderberg, E. K.. S. ..........E 20

Södergren, J. R. A........ H 13

Söderlund, G............S 12, 19

Söderlund, M........ U 1

Söderlund, N. G.............E 33

Söderman, H..............S 5

Söderström, O........... Jo 3, 20

Sörensen, Anna Elisabeth....... . E 16

Tamm, C. G. L. H. (I) . . . Fi 10, Jo 2

Tarstad, H......... S 13

Tegendal, O. E..........Ju 2, S 19

Telander, A. R........ Ju 2

Ternström, P. G. W...........K 2

Thellnér, S. C............. . Ju 21

Thomasson, E..............Fi 9

Thomson, A. N..... S 17, E 8, 18, Jo 23

Thorsell, K. A.............K 5

Thulin, E. J:son............S 9

Thulin, G........... S 5

Thulin, O............ . Ju 4, 28

Thunborg, F........... S 18

Tigerschiöld, A. H. H........, . Jo 6

Tigerschiöld, K. M...........H 5

Tillman, F........... H 12

Tingsten, H............ Ju 27

Tjällgren, O. L. (I)..........K 6

Tofft, K. A...............H 14

Tolstoy, N...... Jo 31

Topelius, G. Z.............E 6, 27

Tolsegård, O. S. (II) .......... S 7

Tottie, C. H..............Fö 1

Tottie, H. K. H........Fi 10, Jo 29

Trygger, O. E.......... H 19

Tunberg, S............ . . U 5

Törnkvist, A. A. (II).......S 11, E 19

Törnqvist, K. G. G...........Jo 20

Ulmgren, P. . .
Undén, B. Ö. (I)
Upmark, E. . .
Utterström, G. .

... H 12
Jn 18, E 30
. . . Jo 21
... H 19

Vahlberg, G..............S 20

Valentin, N. G.............S 22

Vänner, A...............Fi 9

Velander, C. G. (I)...... . . . . Fi 9

Viklund, N. D......... S 20

Vougt, A. G. F. (II)..... K 3

Vult von Steyern, N.......Ju 9, H 4

Västberg, Disa.............S 3

Wachtmeister, C. R...........Jo 31

Wadenius, S............. . Ju 21

Wästerberg, L............ . Ju 21

Personregister.

193

Wahlbäck, M..............S 10

Wahlstedt, G. V. R..........K 2, 8

Wahlund, S. G. W...........E 21

Waldenström, M............Fi 15

Walin, G................Ja 12

Wallander, S.............S 8, 10

Wallberg, C. E. F............H 19

Wallén, O. A. (II)........S 19, H 2

Wallenberg, G. O............K 7

Wallenberg, J.............U 5

Waller, Maria.............Fi 1(1

Waller, P...............H 14

Waller, T...............Jo 29

Wallman, B. J.............Fö 1

Wangson, O. R.............Jn 17

Wasell, G. E-.............K 8

Wedholm, J..............Jo 22

Wehtje, W...............H 21

Weibull, C...............U 5

Weijne, J. J. E. (II).......Fi 1, E 13

Wejle, C. G................Jn 13

Weman, N. H. P............E 17

Wenner-Gren, A.............U 5

Werner, C. O. E............E 5

Werner, O. E. (II)...........Fi 9

Wernstedt, M..............E 34

Westerlund, P. O............Jo 15

Westholm, S..............S 10

Westling, E. A........U 2, Fi 10, 17

Westman, E. G.............S 6

Westman, K. A. (II)..........Kl

Wetter, F............Jn 1, 15, 25

Wettergren, E..............U 5

Wibeck, J. E..............Jo 21

Wiborgh, T. C.............H 6

Wicander, C. A.............K 3

Wickman, K. A.............Fi 14

Wicksell, S. D.............S 3

Wide, E................H 8

Wigert, A. G. A.............S 22

Wigforss, F. J. M............E 12

Wihlborg, H. H..........Fi 9, 20

Wijkman, A..............S 15

Wijnbladh, Th. O. R.......Fi 18, H 6

Wikander, D..............E 17

Wilhelmsson, E. A.........Fi 5, 19

Wingborg, A. H. B...........Jo 8

Wirseen, Å...............K 3

Wirsén, R...............E 19

Wistrand, A. D. H...........K 7

Wohlin, N. (I).............S 3

Wohlin, T. H...........E 3, 21, 22

Wolgast, T. H. (II)..........Ju 17

Wähl, G.............Ju 21, S 25

Yllner, C. A. T.............S 20

Ytterborn, G. K.............Jo 20

Zandrén, K. A.............H 11

Zetterstrand, B.............Jn 14

von Zweigbergk, P. A. G.........H 11

von Zweigbergk, Å........... . Ju 24

Å.

Ågren, K. H. E. . .
Åhrén, U. E. . . ,
Åkerberg, O. H. (I)
Åkerlindh, G. o. . ,
Åkerman, E. Å. . .
Åkesson, B. . . . .
Åkesson, N. O.
Åkesson, O. A. . .
Åqvist, E. L. (II) .
Åseskog, S.....

.....E 4

. . S 10, H 20

. Ju 28, H 6

.....H 18

.....Jo 24

.....Jo 6

.....S 24

. . Fi 7, H 12

S 7, K 1, Fi 12

.....8 25

Ä.

Ärnfast, F. H.............U 2

Ö.

Örbom, K. A..............Jo 22

Örne, Å. E...............U 4

Örtendal, R...............Fi 6

Örtengren, P. I.............E 23

Östberg, R...............E 20

Österström, A. I. E. (II) ... Ju 4, S 3, 15, 19

Östlin, E. Ö...............Jo 35

Östman, O...............Fi 9

Östrand, D. O..............H 22

Bi/i. till riksd. prof. 1939.

lUksdagsbertitlelsen.

1 sami.

194

Riksdagsberättelsen.

Sakregister till kommittéer oell sakkunniga.*

Ackordslåneärenden: centralnämnden för

dylika ärenden...........Jo 30

Arbetarskyddskommitté, 1938 års . . . S 20
Arbetslöshetssakkunniga, 1937 års . . S 17
Arbetstid. Se Sjöfolket.

Arrendeegnahem, statens: undersökning
rörande byggnadsbeståndet vid .... Jo 22

Arrendeutredning, 1936 års.....Jo 2

Arvsskattekomnntté, 1938 års .... Fi 19
Auktor sr ätten: sakkunniga för utredning
ang. reformer på auktorsrättens och därmed
sammanhängande immateriella rättigheters
område..........Ju 26

Automobilskatteutredning, 1937 års . Fi 3
Automobiltrafik, yrkesmässig: sakkunniga
i frågor rörande tillstånd till sådan K 9
Avbetalningsköp: revision av gällande

bestämmelser örn..........Ju 6

Avverkning sstatistik. Se Riksskogs taxeringsnämnden.

Befolkningskommissionen......S 3

Beskattningsrätten: sakkunniga för viss
författningsteknisk revision å beskattningsrättens
område.........Fi 5

Bisamråtta: utredning rörande ifrågasatt

införsel till riket av........Jo 21

Blekingeutredning, 1935 års.....S 11

Bostadssociala utredningen.....S 10

Bränneriregleringssakkunniga . . . . Fi 4

Byggnadsindustrisakkunniga, 1934 års S 2

Chalmerska skeppsbyggeriinstitutio nens

byggnadskommitté......E 34

Civiljlygutredning, 1937 års.....K 3

Clearingkontoret ..........H 18

Clearingnämnden..........H 19

Djurgårdskommissionen.......Ks.78

Djurskyddslagstiftning: utredning ang. Ju 5
Docentinstitutionen: utredning ang. denna E 26

Domsagoutredning, 1937 års.....Ju 14

Dramatiska teatern: utredning rörande

verksamheten vid teatern......E 9

Dövstumma: utredning ang. stadgar för
statens läroanstalter för dövstumma m. m. E 24

Egnahemsutredning, 1936 års.....Jo 11

Evangelieboken: utredning rörande åtgärder
till utökning av den till evangelieboken
fogade lilla bönboken.....E 10

Exporthuskommittén.........S 8

Exportkreditnämnden........H 17

Exportutredning, 1938 års......H 9

Familjeekonomiska och familjesodala
förhållanden: utredning rörande vissa

dylika...............S 4

Familjepensionsutrednina, 1934 års . Fi 7
Fastighetsböclcer för landet: förslag till
anvisningar för uppläggande av sådana Ju 7
Fastighetstaxering: undersökning av
taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna

fastighetstaxering..........Fi 21

Fiskare: utredningsman rörande bildandet
av en riksorganisation för .... Jo 9

Fiskenämnd, statens.........Jo 34

Fiskevattensutredningen.......Jo 15

Fiskredskap: utredning rörande frågan

örn försäkring av..........Jo 8

Flickläroverkssakkunniga, 1937 års . E 11

Folkhögskolorna: utredning av frågan
ang. lärarnas vid folkhögskolorna löneförhållanden
............E 15

Folkskollärarna: utredning rörande deras
tjänste- och familjepensionering . Fi 6
Se även Universitet.

Folkskolutredning, 1937 års.....E 13

Fritidsutredningen..........S 16

Frukt- och träagårdsutredningen . . Jo 3
Frökontrollanstalt, statens centrala. Se
Växtskyddsanstalt, statens.

Fångvården: utredning ang. reformer .Ju 1
Förhandlingsrätt: sakkunniga rörande
förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän
...............S 6

Förmynderskapslag sunningen: sak kunnig

för verkställande av översyn

av densamma............Jn 20

— sakkunniga för omorganisation av förmynderskapsvården
i Stockholm ... Ju 22
Förorening av vatten och luft: utredning
rörande åtgärder för att förhindra
förorening av vatten och luft samt rörande
rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar...........Jn 12

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

Sakregister.

195

Församlingsindelningen i Stockholm:

utredning rörande reglering av denna E 21
Försvarsväsendet: utredning rörande

ordnandet av den andliga vården vid

försvarsväsendet..........Fö 1

Försäkring sutredningen.......H 12

För söksgårdar: utredning ang. inrättande
av försöksgård i Kristianstads län . . Jo 16

Garnisonssjukhuset: sakkunniga för

samråd nied byggnadsstyrelsen vid utredning
av frågan om nuvarande garnisonssjukbusets
användning till lokaler
för Högsta domstolen och Svea hovrätt
................Ju 9

Gasgeneratorkommitté, 1937 års ... Fö 2

Granitutredning, 1937 års......H 13

Grundlagstiftningen: utredning ang.

vissa grundlagsfrågor........Ju 27

Gruv sakkunnig a, 1938 års......H 15

Halmindustrisakkunniga.......Jo 14

Hantverkssakkunniga, 1936 års ... H 10

Hembiträdesutredningen.......S 9

Hemkonsulentutredning, 1937 års . . Jo 5

Homosexualiteten: utredning ang. åtgärder
för bekämpande av dess samhälls farliga

yttringar..........Ju 19

Hovrätterna: sakkunniga för samråd med
byggnadsstyrelsen vid utredning av
frågan om nuvarande garnisonssjukhusets
användning till lokaler för Högsta

domstolen och Svea hovrätt.....Ju 9

— utredning av vissa organisationsfrågor
inom hovrätterna........Juli

Hyreslagstiftning: utredning rörande

en reformerad sådan........Jn 3

Hälso- och sjukvårdssakkunniga, 1938

års................S 21

Högskolor. Se Universitet.

Högsta domstolen. Äng. nya lokaler

för denna, se Garnisonssjukhuset.

Idrottsrörelsen: inrättande av ett centralt
institut för idrottsrörelsens kursverksamhet
m. m..........H 8

Industriellt rättsskydd: utredning härom H 1

Jaktlagstiftningsfrågor: utredning om

vissa sådana............Jo 1

Jordbruket: 1937 års utredning ang. det

mindre jordbrukets arbetsförhållande . Jo 13
- utredning rörande dess inriktande
under försvårad tillförsel och krig . . Jo 24
Jordbrukskasserörelsen: utredning ang.

revision av bestämmelserna för ... Jo 25

Jordbrukskredit: lånenämnden för se -

kundär jordbrukskredit.......Jo 29

Jordbruksnämnd, statens.......Jo 31

Jordbruksutredning, 1938 års ■ ... Jo 20

Jordnämnd, statens.........Jo 28

Äng. jordbruk se vidare Arrendeutredning;
Eanahemsutredning; Kronojord.

Justitiekanslern och justitieombudsmannen:
utredning ang. justitiekansler^,
justitieombudsmannens och militieombudsmannens
allmänna ämbets -

ställning..............Ju 18

Järnvägsekonomiutrednincj, 1932 års . K 5

Järnväg skommitté, 1936 ars.....K 1

Järnvägstaxekommitté, 1938 års ... K 13

Karolinska sjukhusets byqqnadskom mitté.

..............E 33

Kommunal samverkan: utredning rörande
...............S 22

Kommunala flickskolan: utredning ang.

dess organisation..........E 28

Kommunala mellanskolor: sakkunnig

rörande fortsatt förstatligande av . . E 27

Kommunalskatteberedningen.....Fi 9

Koralbok: sakkunniga för utarbetande

av förslag till ny koralbok.....E 17

Krigsförsäkringsnämnd, statens . . . H 22
Kronojord: utredning av frågan örn den
rättsliga vården och förvaltningen av

kronans fasta egendom.......Fi 8

Kulturminnesvårdssakkunniga . ... E 1

Kvinnoarbetskommittén.......Fi 1

Kyrkligt-ekonomiska frågor: sakkunnig
vid beredning av ärenden av kyrk ligt-ekonomisk

natur........E 3

Kyrkohandboken: sakkunnig för fortsatt
revision härav.........E 2

— överarbetning av förslag till revision

av denna..............E 31

Kyrkolagstiftningen: kodifiering av gällande
rätt på kyrkolagstiftningens område
................Ju 13

Ladugårdsbyggnadssakkunniga .... Jo 36
Landsfiskals- och stadsfiskalsutredning,

1937 års..............Ju 21

Lantarbetstidslagen: sakkunniga för översyn
av...............S 23

Lantbrukets lärling sfråga: utredning

rörande..............Jo 23

Lantbruksakademien: undersökning av
frågor berörande akademiens nyttjanderätt
till område å Djurgården .... Jo 17

Lantbrukskemiska kontrollverksamheten:
organisationskommittén för . . . Jo 37
Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorsrätten.

Livsmedelslagstiftningssakkunniga . . S 13

Lotteri. Se Statslotteriutredningen.

196

Riksdagsberättelsen.

Lyckebyåutredningen........Jo

Läkarutbildningen: utredning ang. dess

reformering.............E

Lärarutbildningssakkunniga, 1936 års E
Läroböcker: fortsatt utredning av läro boksfrågan.

............E

Lättjefulla förbrytare: utredning ang.
den straffrättsliga behandlingen av sådana
m. m.............Ju

Lönekommitté, 1936 års.......Fi

Lösdrivare: revision av lösdrivarlagen
m. m................Ju

Malmexporten: utredning av frågan om
malmexportens fördelning mellan Luleå

och Narvik.............Fi

Maskin- och redskapsprovningsanstalt:
utredning rörande frågan örn förläggningsorten
för en omorganiserad sådan Jo
Militieombudsmannen: utredning ang.
justitiekanslerns, justitieombudsmannens
och militieombudsmannens allmänna
ämbetsställning.......Ju

Musikaliska verk. Se Aaktorsrätten.

New Yorkutställningen 1939: utredning
ang. sättet för Sveriges deltagande

i utställningen...........H

Nordiskt ekonomiskt samarbete, delegationen
för...........U

Nya Sverige-minnet, bestyrelsen för

firandet av............U

Näring sorg anisationssakkunniga, 1936
års................H

Oljelagringsutredningen.......H

Ordning sstadgan för rikets städer: sakkunnig
för översyn av.......S

Ortnamnskommissionen.......E

Parisutställningen 1937: bestyrelsen för
Sveriges deltagande i utställningen . . H

Patentutredning, 1938 års......Ju

Pensionsanstalt, statens: utredning ang.

dess fondställning..........Fi

Pensionsfrågor: pensionering av i enskild
tjänst anställda........Ju

— pensionssakkunniga, 1938 års . . . Fi

— pensionärbostadssakkunniga, 1938

års................S

— sakkunnig för viss statistisk utredning
på pensionsväsendets område . . Fi

Se även Folkskollärarna; Familjepensionsutredning.

Polisens uniformering: utredning härom S
Polisskolan i Stockholm: utredning rö -

rande skolans organisation......S

Polisväsendet: utredning rörande dess

förstatligande...........S

Potatismjölsnämnd, statens.....Jo

Rationalisering sutredning en.....S 12

Realskolan: undersökning rörande ordningen
för inträdesprövningar till skolans
första klass..........E 12

— utredning ang. det främmande språk
som bör vara begynnelsespråk i . . . E 14

Reservförrådsnämnd, statens.....H 21

Riksskogstaxeringsnämnd, 1937 års . Jo 35

Rysslandssvenskar, understödsnämnden
för..............U 3

Samlingslokaler, allmänna: 1937 års

utredning ang............S 18

Sinnesslövårdssakkunnig.......S 1

Sjukvårdssakkunniga. Se Hälso- och

Sjifartskommitté, 1938 års.....H 14

Sjöjolket: utredning rörande sjöfolkets

bildningsfråga...........E 18

— sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets
arbetstid och bemanning av fartyg

m. m................H 3

Sjömanslagsutredning, 1938 års ... Ju 23

Skattekommitté, 1936 års......Fi 11

Skogslagkommissionen........Jo 10

Skogsuf redning, 1936 års......Jo 12

Skolmaterielsakkunniga, 1937 års . . E 19
Skolungdomsutbytet, sakkunniga ang. U 1
Skolöverstyrelsen: utredning av frågan

örn dess organisation........E 6

Skärgårdarnas kommunikationer: utredning
rörande skärgårdarnas kommunikationsbehov
...........K 8

Släktnamn: utredning ang. nya släktnamn
...............Ju 16

Sociala jordfrågor. Se Egnaliemsutredning.

Socialvårdskommittén........S 19

Sockerbetor, socker: undersökningsmyndighet
rörande Svenska sockerfabriksaktiebolagets
inverkan på prisförhållandena
i fråga örn sockerbetor och socker
inom riket...........Jo 7

Sockernämnd, statens........Jo 26

Stadsfiskalsbefattningarna. Se Landsfiskals-
och stadsfiskalsutredning,
1937 års.

Statens järnvägar: 1938 års personal -

kommission vid..........K 12

Statsdepartementens organisation: utredning
ang. denna m. m.......Ju 29

Statslotter iutredning en.......H 2

Statsstuteriutredningen.......Jo 6

Steninköpskommitté, statens.....K 11

Strafflagberedningen.........Ju 25

Strafflagstiftningen: utredning ang. re -

former på straffsystemets, straffverkställighetens
och fångvårdens områden Ju 1

— utredning av frågan om partiella reformer
på strafflagstiftningens område Ju 8

— utredning ang. revision av strafflagen

för krigsmakten..........Ju 10

Se även Lättjefulla förbrytare.

Sakregister.

Strajfrättskommittén........Ju

Studentexamen: fortsatt beredning av

vissa frågor ang. denna.......E

Studielånenämnden ■ ._.......E

Svenska församlingar i utlandet: utredning
rörande avvägningen av löneförmånerna
för pastorer vid.....E

Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Se
Sockerbetor.

Tackjärnsutredningen........H

Taxering. Se Riksskog staxering snämnden.

Teater: utredning rörande frågan om fortsatt
statsunderstöd till den lyriska teaterverksamheten
i Göteborg.....H

Se även Dramatiska teatern.

Jjunsvct UTLCUKnvriyoöUHiMwn/vyu/ . . . • -*-■ *

Tobakshandelsutredning, 1938 års . . Fi

Torrläggning skommittén.......Jo

Trafikförsäkringssakkunniga ..... Ju
Trafiksäkerheten, 1937 års sakkunniga

rörande..............K

Trafikutredning, 1936 års......K

Traktatberedningen.........H

Tryckfriheten: utredning ang. ändrad
lagstiftning rörande ansvarigheten för

tryckt skrift............Ju

Tulltaxerevision, 1938 års......Fi

Underjordiska vattentillgångar. Se
Förorening av vatten och luft.
Undervisningsväsende, statens: förslag
ang. ändrade avlöningsbestämmelser för
lärare vid.............Fi 16

Universitet och högskolor: utredning
ang. universitetets i Lund behov av

tomtmark m. m...........

— utredning ang. rätt för folkskollärare
m. fl. att inskrivas vid universitet och

högskolor m. m...........

Se även Docentinstitutionen.

Uppbördskommitté, 1936 års.....

Uppsala domkyrka: utredning rörande

restaurering av domkyrkan.....

Utrikesrepresentationen: sakkunniga för
omreglering av dess avlöningsförhållanden
...............

Vattenfallsstyrelsen: sakkunniga för

översyn av dess organisation ....

Verkstadsskolutredningen......

Veterinärbakteriologiska anstalt, statens:
utredning ang. verksamheten vid

anstalten..............

Väghållningen på landet, allmänna:
utredning av frågan om ett förstatligande
av denna ..........

Väg sakkunnig a, 1935 års.......

Västernorrlands län: utredning rörande
länets försörjningsmöjligheter ....
Växtskyddsanstalt, statens: ändrad organisation
av anstalten och statens centrala
frökontrollanstalt.......

Yrkesskolsakkunniga, 1936 års .

197

E 23

E 30
Fi 2
E 20

U 2

K 4
E 8

Jo 19

K 10
K 6

S 15

Jo 18

E 5

Bih. till riksd. grot. 1939.

RlksdagsbcrSttelscn.

1 sami.

Innehållsförteckning.

I. Allmänna berättelsen: Sid.

Justitiedepartementet........... 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet..................... 4

Socialdepartementet...... 5

Kommunikationsdepartementet.................. 8

Finansdepartementet...................... 12

Ecklesiastikdepartementet.................... 12

Jordbruksdepartementet..................... 13

Handelsdepartementet............ 14

11. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).................... 15

Utrikesdepartementet (U)............... 38

Försvarsdepartementet (Fö)................... 41

Socialdepartementet (S)..................... 42

Kommunikationsdepartementet (K)............... . 67

Finansdepartementet (Fi).................... 81

Ecklesiastikdepartementet (E).................. 93

Jordbruksdepartementet (Jo)...................114

Handelsdepartementet (H)....................136

Bil. 1. Lotterimedel......................149

Bil. II. Uppgift å kommittékostnader..... 152

Bil. lil. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1938 . . . 184

Hl. Personregister till kommittéer och sakkunniga............186

IV. Sakregister » » » > ............194

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

384381