om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit;

Framställning / redogörelse 1937:Rber

BERÄTTELSE

om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott den 4 januari 1937.

Justitiedepartementet.

Hovrätten för övre Norrland har den 1 oktober 1936 börjat sin verksamhet.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 juni 1936 hava östra och Medelsta
domsagor från och med den 1 januari 1937 förenats till en domsaga, benämnd
Östra och Medelsta domsaga.

Enligt Kungl. Maj:ts förordnande den 29 maj 1936 hava rådhusrätterna
i Hedemora och Säter upphört från och med den 1 januari 1937 och städerna
från och med samma dag i judiciellt avseende förenats med Hedemora
domsaga och Hedemora tingslag.

Kungl. Majit har den 24 juli 1936 förordnat, att rådhusrätten i Skövde
skall upphöra från och med dag som Kungl. Majit ville framdeles bestämma.
och att staden skall från och med samma dag i judiciellt avseende
förenas med Gudhems och Kåkinds domsaga, vilken därefter skall
benämnas Skövde domsaga, samt inom domsagan utgöra eget tingslag, benämnt
Skövde tingslag, med tingsställe i Skövde.

Fastighetsregisferkommissionen har den 1 juli 1936 upphört; dess
verksamhet har övertagits av lantmäteristyrelsen.

Kronohäktena i Norrtälje, Karlshamn, Ängelholm och Uddevalla hava från
och med den 1 juli 1936 nedlagts.

Utrikesdepartementet.

Kungl. Majit har den 19 juni 1936 utsett ombud för Sverige och den 26
i samma månad fastställt instruktion för ombuden vid möte med Nationernas
förbunds församling, som 30 juni—4 juli 1936 varit samlat i Geneve för behandling
av konflikten mellan Abessinien och Italien. Sverige har även, i
likhet med övriga förbundsmedlemmar, varit företrätt i den på initiativ av
församlingen konstituerade s. k. koordinationskommittén för samordnandet
av sanktionsåtgärder i anledning av konflikten, vilken kommitté sammanträtt
i Genéve den 6 juni 1936. Kungl. Majit har i anledning av kommitténs förfil/!.
till riksd. prof. 1937. 1 sami. j

Riksdugsberiittclsen.

2

Riksdag sberättelsen.

slag den 8 juli 1936 fattat beslut rörande upphävande för Sveriges del av
ifrågavarande sanktionsåtgärder, räknat från den 15 i samma månad. Sverige
har jämväl varit företrätt inom vissa av koordinationskommittén tillsatta
underutskott nämligen den s. k. adertonmannakommittén samt två särskilda
sakkunnigkommittéer.

Den 8 juli 1936 har Kungl. Maj:t utsett ombud för Sverige vid Nationernas
förbunds församlings sjuttonde ordinarie möte. Den 19 september 1936 har
Kungl. Majit fastställt instruktion för ombuden vid nyssnämnda möte, som
öppnats i Genéve den 21 september och avslutats den 10 oktober 1936. Sedan
Sverige av församlingen valts till medlem av rådet för tiden 1936—1939, har
Kungl. Majit den 28 september 1936 utsett ombud för Sverige i rådet, inom
vilket Sverige varit företrätt vid dess nittiofjärde och nittiofemte möten i
Genéve 2—10 oktober, resp. 10—16 december 1936.

Sverige har jämlikt Kungl. Majits beslut den 27 november 1936 varit företrätt
vid ett möte med en kommitté, som tillsatts av Nationernas förbunds
församling för granskning av regeringarnas förslag rörande tillämpningen
av förbundsaktens grundsatser och därmed sammanhängande frågor.

En redogörelse för förhandlingarna vid Nationernas förbunds församlings
möten, vid rådets nyssnämnda båda möten samt inom koordinationskommittén
utgives av trycket genom utrikesdepartementets försorg.

Enligt Kungl. Majits beslut den 3 april 1936 har den 18 i samma månad
för Sveriges del med giltighet för en ytterligare tid av tio år, räknat från den
16 augusti 1936, avgivits sådan förklaring, som avses i art. 36, andra stycket,
i stadgan för den fasta mellanfolkliga domstolen.

Enligt Kungl. Majits beslut den 13 augusti 1936 har i skrivelse den 20 i
samma månad till franske ministern i Stockholm tillkännagivits Sveriges anslutning
till de grundsatser, varom stadgas i den av franska regeringen föreslagna
internationella deklarationen örn non-intervention i Spanien. Sverige
har jämlikt Kungl. Majits beslut den 29 augusti 1936 varit företrätt i den internationella
kommitté, som upprättats i London för övervakning av efterlevnaden
av nyssnämnda deklaration, ävensom i ett av denna kommitté tillsatt
underutskott.

Den 11 januari 1936 har i Aten undertecknats ett handelsavtal
med Grekland.

Den 15 januari. 1936 har i Stockholm undertecknats en konvention med
Schweiz angående verkställighet av domar och skiljedomar.
Konventionen har den 27 mars 1936 av Kungl. Majit ratificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Frankrike den 18 januari 1936
har en överenskommelse träffats angående handelsförbindelserna.

Den 31 januari 1936 ha i Berlin undertecknats överenskommelser med
Tyska Riket angående överföring av räntor å tyska rikslån
och privatlån.

Genom ministeriella noter växlade med Turkiet den 31 januari 1936
har en överenskommelse träffats om förlängning av handels- och
clearingöverenskommelserna den 19 juni 193 4.

Utrikesdepartementet.

3

Genom ministeriella noter växlade med Finland den 14 februari 1936
har överenskommelse träffats örn urkraftträdande av konventionen
den 9 april 1889 om utbekommande av kvarlåtens
k a p.

Den 27 februari 1936 har i Ankara undertecknats enhandelsöverenskommelse
med T u r k i e t.

Den 27 februari 1936 har i Ankara undertecknats en clearingö v eren
skom melse med Turkiet. Överenskommelsen har den 29 september
1936 uppsagts av Sverige.

Den i Rom den 26 april 1934 avslutade internationella konventionen rörande
forénhetligande av metoderna för provtagning och
analys av ost har den 9 april 1936 av Kungl. Maj:t ratificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Costa Rica den 21 april 1936
har en överenskommelse träffats rörande handelsförbindelserna.

Den 30 april 1936 har i London undertecknats en överenskommelse med
Storbritannien och Norra Irland om ömsesidigt godkännande
av fribordscertifikat.

Genom ministeriella noter växlade med Tyska Riket den 19 maj 1936
har en överenskommelse träffats om godkännande av körkort och
registrering av person motorfordon.

Den 3 juni 1936 har i Paris undertecknats en överenskommelse med
Frankrike angående förbindelserna på vetenskapens, litteraturens
och skolväsendets område.

Genom ministeriella noter växlade med Lettland den 12 juni 1936 har
överenskommelse träffats angående viss ändring i överenskommelsen
den 26 mars 1935 rörande betalnings utjämning
(clearing) av fordringar, härrörande ur varuutbytet.

Genom ministeriella noter växlade med Finland den 13 juni 1936 har
överenskommelse träffats angående godkännande av viss del av
1926 års gränskommissions undersökning av gränsen
mellan Sverige och Finland.

Den 17 juni 1936 har i Budapest undertecknats en konvention med
Ungern för undvikande av dubbelbeskattning beträ f fan de
direkta skatter.

Den i Genéve den 21 juni 1935 avslutade konventionen angående användande
av kvinnor till arbete under jord i gruvor av
alla slag har den 19 juni 1936 av Kungl. Maj:t ratificerats.

Ett i Helsingfors den 22 juni 1936 upprättat protokoll angående förlängning
av giltighetstiden för baltisk-geodetiska konventionen
den 31 december 1925 har förstnämnda dag undertecknats
av ombud för Sverige. Protokollet har den 16 oktober 1936 av Kungl. Majit
ratificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Salvador den 23 juni 1936
har en överenskommelse träffats angående handelsförbindelserna.

Genom ett den 3 juli 1936 i Warszawa undertecknat protokoll har överenskommelse
träffats med Polen rörande handelsförbindelserna.

4

Riksdagsberättelsen.

De tvenne i Bryssel den 1 juni 1935 upprättade protokollen angående ändringar
i internationella 1 u f t f a r t s k o n v en t io n e n den 13
oktober 1919 samt i det till denna konvention hörande
reglementet H hava den 6 juli 1936 undertecknats av ombud för Sverige.
Protokollen hava den 5 juni 1936 av Kungl. Majit ratificerats.

Genom ministeriella noter växlade med Guatemala den 11 juli 1936
har överenskommelse träffats angående handelsförbindelserna.

Genom ministeriella noter växlade med Tyska Riket den 15 juli 1936
har överenskommelse träffats angående utvidgad tillämpning av
privatlåneavtalet den 31 januari 193 6.

Genom ministeriella noter växlade me|d Tjeckoslovakietn den 23
juli 1936 har en överenskommelse träffats angående arbetslöshetsförsäkring.

Genom ministeriella noter växlade med Schweiz den 25 juli 1936 har
en överenskommelse träffats angående arbetslöshetsförsäkring.

Genom ministeriella noter växlade med Brasilien den 28 juli 1936 har
överenskommelse träffats angående förlängning av handelsöverenskommelsen
den 16 oktober 1931.

Den 13 augusti 1936 har i Montevideo undertecknats ett handels- och
sjöfartsavtal med Uruguay.

Genom ett den 28 augusti 1936 i Stockholm undertecknat protokoll har
överenskommelse träffats med Finland angående köttimporten till
Sverige.

Den 5 september 1936 har i Rom avslutats ett avtal med Italien om
varuutbytet och betalningarna därför.

Reviderad text till den i Paris den 21 juni 1920 avslutade konventionen
angående upprättande av internationellt frysinstitut i
Paris har den 1 oktober 1936 undertecknats av ombud för Sverige.

Ett den 26 juni 1936 upprättat protokoll angående viss ändring beträffande
internationella konventionen den 13 juli 1931
angående begränsning av tillverkningen och reglering
av distributionen av narkotiska ämnen och beredningar
har den 16 oktober 1936 undertecknats av ombud för Sverige.

Genom ministeriella noter växlade med Chile den 22 oktober 1936 har en
överenskommelse träffats angående ömsesidigt skydd för varumärken.

Den 30 oktober 1936 har i Santiago de Chile undertecknats ett handels-
och sjöfartsavtal med Chile.

Den i Genéve den 11 oktober 1933 avslutade konventionen för underlättande
av det internationella utbytet av undervisnings
film har den 13 november 1936 av Kungl. Majit ratificerats.

Den 20 november 1936 har i Budapest undertecknats en konvention med
Ungern för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
arvsskatt.

Genom ministeriella noter växlade med Danmark den 20 november 1936
Ivar en överenskommelse träffats angående arbetslöshetsförsäkring.

Utrikesdepartementet.

5

Genom ministeriella noter växlade med Finland den 20 november 1936
har en överenskommelse träffats angående befrielse för vissa svenska
och finska bevakningsfartyg från lotsplikt och
hamnavgifter.

Genom ministeriella noter växlade med Lettland den 21 november 1936
har överenskommelse träffats angående ändring i överenskommelsen
den 26 mars 1935 rörande b e t a 1 n i n g s u t j ä m n i n g
(clearing) av fordringar härrörande ur varuutbytet.

Den 1 december 1936 hava i Rom undertecknats trenne avtal med Italien,
ett angående varuutbytet, ett angående betalningsför!^ 1-landena och ett angående reglering av utestående svenska
fordringar och tillgodohavanden i Italien.

Genom ministeriella noter växlade med Bulgarien den 7 december
1936 har en överenskommelse avslutats angående befrielse från legalisering
av ursprungsbevis.

Den 14 december 1936 har i Ankara undertecknats en clearingöverenskommelse
med T u r k i e t.

Genom ministeriella noter, växlade med Turkiet den 14 december 1936,
har en överenskommelse träffats angående vissa ändringar i handelsöverenskommelsen
den 27 februari 193 6.

Den 24 december 1936 hava i Paris undertecknats avtal med Frankrike
för u n d v i k a n d e av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande
dels direkta skatter, dels arvsskatt, jämte protokoll,
deklaration och slutprotokoll.

Den i Genéve den 23 juni 1934 antagna reviderade internationella konventionen
angående ersättning för yrkessjukdomar har den 30
december 1936 av Kungl. Maj:t ratificerats.

Den 31 december 1936 har i Aten undertecknats ett handelsavtal
med Grekland.

Sverige har 1936 genom ombud deltagit i följande konferenser och
kongresser:

Internationella arbetskonferensens tjugonde, tjugoförsta och tjugoandra
sammanträden i Genéve.

Förberedande tekniskt trepartssammanträde rörande arbetstiden inom grafiska
industrien m. m. i Genéve.

Konferens i Genéve rörande tyska flyktingars rättsliga ställning.

Konferens i Genéve rörande radions användning i fredens intresse.

Internationella lantbruksinstitutets i Rom trettonde generalförsamling.

Konferens i Bryssel för bekämpande av den s. k. koloradoskalbaggen.

Internationell konferens i London för fastställande av minimistorlek för
maskör i fisknät m. m.

Andra internationella skogsvårdskongressen i Budapest.

Världsfjäderfäkongressen i Leipzig.

Tredje internationella vanförekongressen i Budapest.

6

Riksdag sberättelsen.

Första Balkankongressen för barnaskydd i Aten.

Femte nordiska barnaskyddskongressen i Köpenhamn.

Femte internationella konferensen för offentlig undervisning i Genéve.
Baltiska geodetiska kommissionens nionde konferens i Helsingfors.

Sjunde internationella fryskonferensen samt internationella frysinstitutets
exekutivkommittés och generalkonferens’ sammanträden i Haag.

Tredje världskraftkonferensen i Washington.

Andra kongressen för stora dammbyggnader i Washington.

Kemisk industrikongress i London.

Internationella föreningens för bro- och husbyggnader andra kongress i
Berlin.

Internationella statistiska institutets tjugotredje sammanträde i Aten.
Nordiskt statistiskt möte i Köpenhamn.

Konferensen för tidtabeller och genomgående vagnar i Montreux.

Sjätte internationella kongressen för fysisk medicin i London.

Andra internationella kongressen för mikrobiologi i London.

Andra internationella kongressen för bekämpande av kräftsjukdomar i
Bryssel.

Nionde internationella tandläkarekongressen i Wien.

Andra internationella kongressen för förhistorisk och protohistorisk forskning
i Oslo.

Fjortonde internationella kongressen för konsthistoria i Schweiz.

Fjärde internationella lingvistkongressen i Köpenhamn.

Internationell matematikerkongress i Oslo.

Tredje internationella konferensen för studier av kvartärperioden i Wien.

Försvarsdepartem entet.

Under år 1936 hava för armén bland annat slutförts följande byggnadsarbeten:
uppförande av förrådsbyggnader för granatkastarammunition och
handgranater, ändringsarbeten inom garnisonssjukhuset i Linköping, anordnande
av luftbevakningscentraler, anordnande av uppvärmningsanläggning
vid Södra skånska infanteriregementets kasernetablissement och anordnande
av reservpannanläggning vid arméns tvättanstalt i Stockholm; samt, såsom
beredskapsarbeten, uppförande av exercishus för Norrbottens regemente och
uppförande av nytt proviantmagasin vid Norrlands trängkår. Dessutom äro
vissa andra byggnadsarbeten under utförande.

Under år 1936 hava vedettbåtarna Snapphanen och Väktaren ingått i flottan.

Efter slutförda provturer hava undervattensbåtarna Delfinen och Nordkaparen
levererats. Å undervattensbåten Springaren pågå vissa kompletteringsarbeten
efter med densamma utförda provturer. Undervattensbåten Sjölejonet
har sjösatts.

Jagaren Göteborg har efter kontraktsenligt utförda prov levererats och ingått
i kustflottan. Jagaren Stockholm har sjösatts.

Socialdepartementet.

7

Byggandet av följande fartyg har påbörjats, nämligen en minutläggare för
Vaxholms fästning vid Stockholms örlogsvarv, minsveparna Arholma och
Landsort vid Karlskrona örlogsvarv samt minsveparna n:r 1 och n:r 2 vid
Ekensbergs varv.

Jagarna Malmö och Karlskrona hava beställts vid resp. Eriksbergs verkstad
och Karlskrona örlogsvarv samt två undervattensbåtar typ Sjölejonet vid
Kockums verkstad i Malmö.

Pansarskeppet Gustaf V:s förseende med halv oljeeldning och kraftigare
luftvärnsartilleri pågår. Tillverkning av nytt framdrivningsmaskineri för
minkryssaren Clas Fleming fortgår.

Befästningsarbeten i Stockholms och Karlskrona yttre skärgård pågå.

Barackanläggningar vid Stockholms skärgårds befästningar hava påbörjats.

Modernisering och nybeställning av artillerimateriel för flottan och kustartilleriet
har igångsatts i mån av tillgängliga medel.

Vissa bombsäkra skyddsrum för oljecisterner hava färdigställts, andra äro
under arbete.

Moderniseringen av marinens matinrättningar fortgår enligt plan.

För flygvapnet hava under 1936, bland annat, slutförts vissa byggnadsarbeten
å flygfälten vid Barkarby, Malmslätt och Ljungbyhed samt å Frösön.

Socialdepartementet.

Kungl. Maj:t har under tiden från och med den 1 december 1935 till och
med den 30 november 1936 förordnat:

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom området Frösödal vid Hornsbergs municipalsamhälle, inom ett
område vid Kundviks sågverk i Nordmalings socken, inom visst område vid
Dorotea järnvägsstation i Dorotea socken samt inom visst område vid Bastuträsks
järnvägsstation i Norsjö socken;

att ordningsstadgan samt hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter
rörande stad skola gälla inom visst område invid Kvänums municipalsamhälle
samt inom visst område vid Lövestads järnvägsstation i Lövestads
socken;

att ordningsstadgan och hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom Slite köping;

alt stadsplanelagens föreskrifter rörande stad skola gälla inom Kvänums
municipalsamhälle;

att hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom vissa områden invid Tångens municipalsamhälle;

att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom visst område
i Krokeks socken, inom Rönninge municipalsamhälle samt inom visst
område invid Borensbergs municipalsamhälle ävensom

att brandstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom Torsby municipalsamhälle.

Under år 1936 intill utgången av november månad hava till erkända

8

Riksdag sberättelsen.

sjukkassor antagits 45 föreningar, medan å andra sidan 3 föreningar
upphört med sin verksamhet. Antalet erkända sjukkassor har därigenom
ökats till 1,361 med omkring 975,000 medlemmar.

De icke statsunderstödda understödsföreningarna hava
till antalet ökats med 357 och minskats med 120, vilket medfört en ökning
av hela antalet dylika föreningar till 1,740 med omkring 1,058,000 medlemmar.
Av föreningarna utgjordes 1,458 med omkring 990,000 medlemmar av
begravningskassor och andra kapitalförsäkringsföreningar samt icke statsunderstödda
sjukkassor; de återstående 282 föreningarna med omkring

68,000 medlemmar voro pensionskassor. Av samtliga föreningar voro 52
med omkring 298,000 medlemmar registrerade med s. k. godkända stadgar.

Ersättning för utgivna mod erskaps understöd har utgått med i runt
tal 1,960,000 kronor, vilket, jämfört med föregående redogörelseperiod, innebär
en ökning av 540,000 kronor.

Under år 1936 intill utgången av oktober månad ha vid samtliga offentliga
arbetsförmedlingsanstalter gjorts 891,303 ansökningar om arbete,
anmälts 384,932 lediga platser samt förmedlats 262,760 arbetsanställningar.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har under innevarande år fortsatt
i gynnsam riktning, och inom så gott som samtliga områden av näringslivet
har arbetstillgången ökat. I samband därmed har arbetslösheten reducerats
och nått sin lägsta nivå sedan 1930. Den är dock alltjämt kännbar
för vissa arbetarkategorier och på vissa orter. Utmärkande för jordbrukets
arbetsmarknad har varit en tilltagande efterfrågan på arbetskraft av olika
slag. Inom skogsbruket voro arbetstillfällena rikligare än tidigare på
grund av det förbättrade läget på trävarumarknaden. Den industriella produktionen
har kännetecknats av en fortsatt konjunkturell uppgång och har
på flera håll väsentligt överskridit den senaste högkonjunkturens nivå. Hemmamarknadsindustriernas
arbetstillgång har alltfort befunnit sig i stegring
och har i allmänhet varit god. Marknadsläget för våra stapelindustrier har
endast i mindre utsträckning rönt återverkningar av åtstramningen på en del
utländska marknader och i flertalet fall förbättrats. Särskilt järnindustrien
har kännetecknats av en utpräglad livaktighet. Byggnadsverksamheten, som
var särskilt livlig i de större städerna, erbjöd rikliga arbetstillfällen åt arbetare
inom byggnadsbranschen, men påverkade även gynnsamt sysselsättningen
inom densamma närstående industrigrenar. Den på grund av industriens
stegrade arbetstillgång ökade efterfrågan på arbetskraft har främst gällt yrkeskunnig
personal. I fråga om arbetssökande grov- och diversearbetare förelåg
ett icke obetydligt överskott, även om för dessa ökade arbetsmöjligheter
yppade sig, särskilt under våren och sommaren. Pä yrkesutbildad personal
har däremot tillgången liksom tidigare varit knapp, och i vissa specialfack
har bristen på yrkesarbetare stundom varit synnerligen kännbar. I
syfte att tillgodose det aktuella behovet av arbetskraft har ett livligt samarbete
ägt rum arbetsförmedlingsanstalterna emellan landet runt för att överföra
tillgänglig ledig arbetskraft till sådana arbetstillfällen inom såväl jordoch
skogsbruk som industri, vilka icke kunnat besättas inom respektive anstaltsområden.

Kommunikationsdepartementet

9

Under år 1936 intill utgången av november månad hava till erkända
arbetslöshetskassor antagits fem föreningar. Antalet erkända arbetslöshetskassor
har därigenom ökats till tio med omkring 102,000 medlemmar.

Kungl. Majit har medgivit inrättande av nya lasar ettsläkartjänster
vid lasarettet i Kalmar samt vid lasarettet i Falköping. Vidare har
Kungl. Majit medgivit inrättande av ytterligare två överläkartjänster vid allmänna
och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Beslut har fattats om inrättande av ett filialapotek i Astorp. Medicinalstyrelsen
har medgivit inrättande av läkemedelsförråd å 11 olika platser.

Kommunikationsdepartementet.

Postverket högtidlighöll den 20 februari 1936 30 0-årsminnet av sin
tillblivelse. I samband härmed utgav generalpoststyrelsen »Svenska postverkets
historia», på styrelsens uppdrag utarbetad av fil. lic. Nils Forsell.

De fasta postanstalterna hava under år 1936 ökats i antal med
30 till 4,005. — Antalet postgirokonton har under året ökats från
80,632 till omkring 88,200.

Postbefordran med dagflygmaskiner har under året utförts
i något större utsträckning än under närmast föregående år. Sålunda
har trafiken på linjen Stockholm—Helsingfors under juli—augusti utökats
från en till två turer, fram och åter, dagligen. Vidare har postbefordran
med dagflygmaskiner under tiden 1 juli—3 oktober ägt rum på leden
Stockholm—Malmö. Nattpostflygningar hava pågått under 8 månader å
linjen Stockholm—Malmö—Köpenhamn—Hannover samt 5 månader å linjen
Göteborg—Köpenhamn i anslutning med norskt flyg å linjen Oslo—Göteborg.

Till statens intressekontor voro vid 1936 års utgång anslutna
omkring 24,000 kontoinnehavare, varav c:a 10,000 befattningshavare och
f. d. befattningshavare i statens tjänst. Under året hava av kontoinnehavarna
verkställts sammanlagt omkring 410,000 inbetalningar å tillhopa c:a

13.600.000 kronor, varjämte för deras räkning gjorts omkring 250,000 utbetalningar
å i runt tal 13,500,000 kronor.

Antalet telefonstationer, central-, växel- och fristående samtalsstationer,
Ilar under år 1936 ökats från 5,942 till omkring 6,150. -— Antalet
telefonapparater har under år 1936 ökats från 628,108 till omkring

672.000 eller med omkring 44,000, vilket är den största ökning, som något
år förekommit i telegrafverkets telefonnät. Under året har den särskilda
mellanavgiften för bordapparat blivit slopad vid nyteckning av abonnemang.
— Rikskabelanlägg ningen Örebro—Karlstad har under år
1936 färdigställts och tagits i drift. De under åren 1934 och 1935 planerade
rikskablarna Stockholm—Eskilstuna—örebro, Karlstad—Mellerud och
Eskilstuna—Norrköping lia under året utlagts. Dessutom lia de till ifrågavarande
kahelanläggningar hörande överdragsstationerna påbörjats oell del -

10

Riksdag sberättelsen.

vis tagits i drift. — Telefonförbindelse har under år 1936 öppnats
nied Dominikanska republiken, Franska ekvatorialafrika och republiken
Honduras. En direkt telefonförbindelse mellan Göteborg och Frederikshavn
har öppnats den 1 april 1936. I samband härmed har taxan för samtal,
utväxlade mellan stationer inom å svensk sida Göteborgs redovisningsområde
och å dansk sida stationerna Brönderslev, Frederikshavn, Hjörring, Skagen
och Saeby jämte underlydande nät nedsatts avsevärt. — Brevtelegram
ha från och med den 1 maj 1936 införts i trafik mellan Sverige och de
flesta europeiska länder. — Antalet radiolicenser har under år 1936
ökats från 834,143 till omkring 945;000.

Telegrafstyrelsen har under år 1936 varit representerad dels vid den
internationella rådgivande telefonkommitténs första—femte rapportörskommissioners
sammanträden i London den 18—den 29 februari, dels vid den
internationella rådgivande telefonkommitténs sammanträde i Köpenhamn
den 11—den 20 juni, dels ock vid den internationella rådgivande telegrafkommitténs
sammanträde i Warschau den 19—den 26 oktober.

I Stockholm sammanträdde under tiden den 9—den 12 september 1936 en
nordisk telegrafkonferens, vid vilken svenska, danska, finska, isländska och
norska telegrafförvaltningarna voro representerade.

Ä Inlandsbanan, mellersta distriktet, hava terrasseringsoch
trumlägsninasarbetena i huvudsak fullbordats å hela sträckan Arvidsjaur
Jokkmokk. Stenarbeten för bro över Vitbäcken och för vägport vid
Kåbdalis hava utförts. Järnöverbyggnader hava inlagts för broar över
Arpatsjokk, V ilbäcken, Kvarnbäcken II och Stenträskbäcken II ävensom å
vägport vid Kåbdalis. Stationsstugor med tillhörande uthus hava uppförts
och fullbordats vid Varjisträsk, Kuri, Tellejokk, Rahanåive, Kärkaure,
Maitum och Tårajaur samt påbörjats vid Kvänberget, Kåbdalis och Kitajaur.
Kombinerad banmästar- och banvaktsstuga i Kåbdalis är under uppförande.
Vattentagningsanordningar hava påbörjats vid Kvänberget, Maitum och
Vaikijaur. Rälsläggningen har verkställts å den mellan Arvidsjaur och Jokkmokk
återstående sträckan. Den söderifrån kommande rälsläggningen sammanknöts
den 26 september 1936 i Kåbdalis med den norrifrån kommande
och därmed var Inlandsbanan i sin helhet rälslagd. Hela bandelen Arvidsjaur—Jokkmokk
har öppnats för provisorisk vagnslastgodstrafik.

Elektrifieringen av de s. k. Ångelinjerna och Västkustbanan samt
linjen Södertälje—Eskilstuna har under år 1936 avslutats, så att dessa bandelar
helt kunnat öppnas för elektrisk drift. De för dylik drift igångsatta
arbetena å linjerna Laxå—Charlottenberg, Ängelholm—Hälsingborg, Ästorp
—Mölle, Uppsala—Gävle, Örebro—Svartå och Skövde—Karlsborg hava fortgått,
och å samtliga dessa linjer är nedläggningen av svagströmskablarna avslutad
samt en betydande del av övriga arbeten även iordningställda.

Vid Trollhätte kraftverk ha för Vänerns huvudreglering påbörjats
rensningsarbeten i Göta älv och arbeten med en kanal genom Huvudnäsön.
Ett maskinaggregat i Trollhättans kraftstation har ombyggts. — Malfors

Kommunikationsdepartementet

11

kraftstation har helt tagits i drift och invigdes den 22 maj 1936. —
Vid Västerås ångkraftstation har uppförandet av den nya tornångpannan
(nr 12) fortskridit så långt, att densamma beräknas bliva driftfärdig
i början av år 1937. Arbetena med St ads forsens kraftstation
i Indalsälven ha påbörjats. —- Vid Porjus kraftstation
lia arbeten med en ny avloppstunnel påbörjats. — Näs kraftstation
i Dalälven om c:a 5,000 kW med tillhörande ledningsnät och
transformatorstationer har inköpts för statens räkning. — Distributionsanläggningarna
hava förstärkts och utsträckts till vissa nya områden.
Å den nya stamlinjen Porjus—-Västerås har sträckan Porjus—
Mellansel (c:a 500 km) färdigställts och tagits i drift.

De nyanlagda vägar, som under år 1936 färdigställts och utförts med
statsbidrag i vanlig ordning, uppgå till en sammanlagd längd av 720 kilometer.
Kostnaden för dessa nyanläggningar uppgår till sammanlagt 12.5 miljoner
kronor. Utöver dessa vägbyggnader hava med arbetslöshetsmedel färdigställts
omkring 360 kilometer väg för en kostnad av omkring 8.2 miljoner
kronor. — Omläggningar och förbättringar av landsbygdens
vägar hava, i den mån de utförts med ordinarie anslag, färdigställts för
en sammanlagd kostnad av 23.5 miljoner kronor. De med arbetslöshetsmedel
slutförda vägförbättringsarbetena motsvara en kostnad av omkring 31.6
miljoner kronor. — De permanenta och halvper manenta beläggningarna
på landsbygdens vägar hava från föregående år ökats
från omkring 2,000 kilometer till cirka 2,650 kilometer.

I väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hava 840 arbetsplaner för vägföretag
och 460 broföretag granskats. Sammanlagda kostnaden för prövade
entreprenadanbud för vägföretag uppgår till 11.9 miljoner kronor och för
broföretag till cirka 8.1 miljoner kronor.

Förslag till ett huvudvägnät för riket har under år 1936 utarbetats.

1936 års trafikräkningar, ingående i de vart 5:e år återkommande
statliga trafikräkningarna, hava ägt ruin inom såväl städer som vägdistrikt.
Vidare har utredningen med förslag till vissa åtgärder för trafiksäkerhetens
höjande vid korsning i samma plan mellan järnväg och väg verkställts.

Under år 1936 pågående hamn- och farledsbyggnader, vilka utförts genom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg eller under dess kontroll, hava
omfattat 34 fiskehamnar, 18 handelshamnar, 9 småbåtshamnar och 8 farleder,
varav samtliga fiskehamnar, 1 handelshamn, 9 småbåtshamnar och 7
farleder utförts i styrelsens egen regi. Av angivna företag hava 17 fiskehamnar,
7 handelshamnar, 4 småbåtshamnar och 4 farleder under året fullbordats.

Efter provdrift har en motorvagn för Kalmar—Torsås järnvägsaktiebolag
och en för Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag, för vilkas
tillverkning statslån beviljats, blivit godkända och statslånen å 62,615 respektive
105,000 kronor utbetalats. Fyra motorvagnar och ett motorlokomotiv,
till vilkas anskaffande beviljats statslån, äro under provdrift, övriga
motorvagnar och motorlokomotiv, till vilkas anskaffande beviljats statslån,
äro under arbete vid respektive verkstäder.

12 Riksdag sberätt elsen.

Ny säkerhetsordning för de enskilda järnvägarnas drift har
fastställts.

Under år 1936 har arbete pågått med iordningställandet av luftfartslederna
Stockholm—Malmö och Malmö—Göteborg. Sålunda hava flygplatserna
vid Bromma, Stigtomta, Hästholmen, Visingsö och Feringe såvitt
avser planeringsarbetena avsynats och godkänts. Även belysningsanläggningarna
vid vissa flygplatser hava avsynats. Under utförande äro vidare flygplatserna
vid Vängsö, Hagshult, Exen, Fagerhult och Eslöv.

Av de större byggnadsarbeten, som handhavas av byggnadsstyrelsen,
hava under år 1936 fullbordats: nytt posthus i kvarteret Guldfisken
i Stockholm, nybyggnad för statens bakteriologiska laboratorium vid
Huvudsta, post- och telegrafhus i Enskede, nybyggnad för patologiska och
hygienisk-bakteriologiska institutionerna i Uppsala, tillbyggnader av universitetsbiblioteken
i Uppsala och Lund, nybyggnader för lantmäterikontoren
i Karlstad, Kristianstad och Västerås, nybyggnad för telegrafverket i Ljusdal
samt ändringsarbeten inom norra flygeln till Halmstads slott.

Dessutom hava slutförts grundförstärkningsarbeten vid posthuset i Kvarteret
Penelope samt flyttning och tillbyggnad av magasinet för dramatiska
teatern i Stockholm, inredning av lokaler för sjukgymnastutbildning vid serafimerlasarettet,
om- och nybyggnader för statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona,
ladugårdsbyggnad vid Salbohed, ledningsarbeten för vatten och avlopp
till Ulriksdals och Haga slott, ombyggnad av posthuset i Visby samt
reparation av sandstensbeklädnaden å posthuset i Malmö.

Av tidigare påbörjade arbeten hava under år 1936 pågått bland
andra: huvudbyggnad för Kungl. Maj:ts kansli, byggnader för statens historiska
museum, nybyggnad för telegrafverkets räkning i kvarteret Jericho,
ämbetsbyggnad för generaltullstyrelsen i kvarteret Argus, samtliga i Stockholm,
nya bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö och alkoholistanstalten
å Venngarn, gravkapell för patologiska institutionen i Uppsala,
om- och nybyggnader samt planeringsarbeten vid lantbrukshögskolan i Ultuna,
nybyggnader för S:t Olofs sjukhus i Visby samt för Vipeholms och S:t
Lars sjukhus i Lund, nybyggnad för kemiska institutionen i Lund, nybyggnad
för mejeriavdelningen vid Alnarps lantbruksinstitut samt om- och tillbyggnadsarbeten
vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö och Säters sjukhus.

Under år 1936 hava följande byggnadsarbeten påbörjats: ändringsarbeten
i länsresidenset i Karlstad, nybyggnader för telegrafverkets räkning
i Tureberg och Sandviken och för post- och telegrafverken i Sundbyberg och
Boden, ombyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala, nya bostadshus för
seminariet i Lund, hingstdepån i Flyinge och Salberga sjukhus i Sala, ombyggnad
av landsstatshuset i Kalmar, om- och tillbyggnad för telegrafverkets
räkning i örebro, nytt paketsorteringshus för postverket i Ånge, tillbyggnad
av lantmäterikontoret i Umeå, kompletteringsarbeten vid Ryhovs
sjukhus i Jönköping samt nytt beskickningshus i Warszawa.

Bland större utredningsarbeten, som under år 1936 pågått inom
byggnadsstyrelsen, märkas: utredningar rörande nya värme-, ventilations -

Ecklesiastikdepartementet.

13

och sanitära anläggningar i operabyggnaden, om- och tillbyggnad av Arvfurstens
palats, tillbyggnad av Kungl, biblioteket i Stockholm, restaurering av
Gustaf lilis paviljong å Haga, nybyggnad för länsstyrelsen i Gävle, utökning
av lokaler för länsstyrelsen i Falun, utökning av lokaler för länsstyrelsen och
statspolisen i Karlstad, nya lokaler för lantmäterikontoren i Vänersborg, örebro
och Linköping, nytt landsarkiv i Linköping, ny fysisk institution i Lund
och framtida användning av kemiska institutionens gamla byggnad därstädes,
nybyggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna i
Uppsala, av seminariereformen betingade ändringar inom seminarierna i
Lund, Göteborg, Umeå, Strängnäs, Växjö, Skara, Härnösand och Lycksele,
nytt biskopshus i Skara samt uppgörande av plan för statens byggnadsverksamhet
under femårsperioden 1 juli 1937—1 juli 1942. Därjämte hava utredningarna
i samband med inrättandet av statens allmänna fastighetsfond
i huvudsak slutförts.

Under år 1936 har den under byggnadsstyrelsen lydande länsarkitektsorganisationen
genomförts.

Finansdepartem entet.

Under år 1936 hava överenskommelser träffats med civilstatens, telegrafverkets
och statens järnvägars änke- och pupillkassor örn statens övertagande
av kassornas rörelser.

Jordbrukskasserörelsen har ställts under tillsyn av bank- och fondinspektionen.

Kungl. Majit har under året meddelat förlängd oktroj under visst villkor
intill utgången av år 1946 för aktiebolaget Hjo bank.

Antalet i verksamhet varande banker, vilket vid 1935 års utgång utgjorde
28, är vid slutet av år 1936 oförändrat.

Ecklesiastikdepartementet.

Löneregleringar hava under året fastställts i ett mycket stort antal pastorat.

Den 19 juni 1936 fastställdes plan, innefattande löne- och pensionsvillkor
för ordinarie befattningshavare hos prästerskapets änke- och pupillkassa.

Den 11 september 1936 fastställdes förslag till kyrka i Göteborgs Johannebergs
församling.

Den 30 oktober 1936 fastställdes stadgar för det medicinska Nobelinstitutet.

Den 27 november 1936 fastställdes stadgar för Gustav Adolfsakademien
för folklivsforskning.

Såsom kommunala mellanskolor hava erkänts högre folkskolorna i Kungälv,
Östhammar och Rättvik.

Såsom kommunala flickskolor hava erkänts elementarläroverket för flickor
i Falun, Majorna (Göteborg), Kalmar och Södertälje.

14

Riksdag/ sberiitt elsen.

Den 23 oktober 1936 medgavs att från och med läsåret 1936—1937 tills
vidare intill dess Kungl. Maj:t annorlunda beslutade, finge försöksvis anordnas
vid Göteborgs högre folkskolor en 4-årig praktisk mellanskola med
handelsundervisning för gossar, en 4-årig praktisk mellanskola med handelsundervisning
för flickor samt en 4-årig praktisk mellanskola med teknisk
undervisning, vid högre folkskolan i Malmö (Malmö borgarskola) en 4-årig
praktisk mellanskola för handelsundervisning samt vid Norrköpings högre
folkskolor en 4-årig praktisk mellanskola för handelsundervisning och en
4-årig praktisk mellanskola för teknisk undervisning.

Den 31 juli 1936 medgavs, att en huslig linje vid högre allmänna läroverket
för flickor i Hälsingborg och en handelslinje vid samrealskolan i Tidaholm
finge försöksvis upprättas från och med läsåret 1936—1937 tills vidare
intill dess Kungl. Maj:t annorlunda beslutade.

J ordbruksdepartementet.

Nederbörden har för riket i dess helhet varit något större än normalt. Årets
skörd har, örn ock ganska ojämn, i stort sett blivit medelgod med undantag
beträffande höstråg och ärter. Brödsädespriserna hava, sedan den nya skörden
började föras i marknaden, varit stigande, vilket delvis torde hava berott
på den markerade prisstegringen å den internationella marknaden och
förbättrad försäljningsorganisation. Utförseln av smör har nedgått något i
förhållande till föregående år, i ej oväsentlig grad beroende på att smörkonsumtionen
inom landet ytterligare stigit. Till följd av statsmakternas regleringsåtgärder
hava priserna å smör allt fortfarande legat över världsmarknadsnivån
och en höjning av partipriset har under höstmånaderna kunnat
vidtagas för att kompensera de under vinterhalvåret högre produktionskostnaderna.
Samtidigt har mjölkavgiften sänkts i syfte att kompensera den under
vissa tider ökade kostnaden för tillförsel av komsumtionsmjölk. Utförseln
av fläsk har under januari—oktober uppgått till 10.8 miljoner kilogram,
vilket innebär någon minskning i jämförelse med samma tid 1935. Denna
minskning beror på de av England företagna nedskärningarna av införselkontingenterna.
Däremot har utförseln av levande svin till Tyskland kunnat
kraftigt ökas. Den inhemska produktionen av fläsk har trots de höjda kraftfoderpriserna
stigit och torde under någon tid komma att ytterligare stiga.
Genom exportfrämjande och andra statsåtgärder hava emellertid priserna
kunnat hållas vid en för producenterna någorlunda förmånlig nivå. Utförseln
av ägg har fortsatt att minska. Priserna å ägg hava ytterligare förbättrats.
På grund av statligt stöd åt exporten bar prisläget för ägg alltjämt legat
över världsmarknadsnivån.

Sillfisket på västkusten har under våren varit mindre givande, men under
hösten lämnat ett relativt gott fångstresultat med tillfredsställande priser.
Strömmingsfisket har på större delen av ostkusten varit mycket givande med
till följd därav tämligen låga priser. Det svenska fisket i Nordsjön har be -

Handelsdepartementet.

15

drivits i ungefär samma omfattning som förut. Sillfisket vid Island har givit
mycket goda fångster till medelmåttiga priser. Ålfisket har lidit betydande
avbräck genom svåra stormar och även i övrigt varit dåligt med relativt låga
priser. Laxfisket bär varit medelmåttigt eller gott med tillfredsställande
priser. Sötvattensfisket har i stort sett varit medelgott med över större delen
av landet tillfredsställande priser.

Under året hava de under 1935 upptagna förhandlingarna mellan svenska
och norska delegerade rörande utfärdande av gemensamma bestämmelser
för lax- och laxöringsfisket i Idefjorden och Klarälven avslutats och förslag
till konvention överlämnats till Kungl. Maj :t.

Trävaru- liksom pappersmasseexporten har gynnats av goda avsättningsmöjligheter
med stigande priser. Den ökade järn- och stålproduktionen har
även fört med sig god avsättning för träkol. Skogsbrukets ekonomiska avkastning
har som en följd härav under året förbättrats.

Sedan senaste redogörelse avgavs har för bildande av nya eller utvidgande
av förut befintliga kronoparker inköp avslutats beträffande 2,586.82
hektar för en köpeskilling av 259,900 kronor. Dessutom hava fastigheterna
nr 8 och 9 i kvarteret Gamen i Luleå stad inköpts för 355,000 kronor.

För värnpliktiga, som erhållit tillstånd att i stället för värnpliktstjänstgöring
utföra civilt arbete för statens räkning, har domänstyrelsen under året
i likhet med föregående år anordnat skogsarbeten inom Hunnebergs, Gästriklands,
Hamra och Vilhelmina revir, varjämte dikningsarbeten under året
anordnats för dylika värnpliktiga inom Fredrika revir. Till tjänstgöring
inom ovan nämnda fem revir hava under året 322 värnpliktiga varit inkallade.
Reservarbeten hava under året bedrivits vid i genomsnitt 4 arbetsplatser
å domänfondens fastigheter. Den därvid sysselsatta arbetsstyrkan har
utgjort i medeltal omkring 90 man, vilka utfört i runt tal 25,000 dagsverken.

För utlämnande av egnahemslån hava stått till förfogande omkring 22.6
miljoner kronor. Den 1 januari 1936 utgjorde kapitalskulden till egnahemslånefonden
232 miljoner kronor. I arbetarsmåbruksverksamheten hava deltagit
256 kommuner. Arbetarsmåbruksstatslån hava under år 1936 beviljats
å i runt tal 9.6 miljoner kronor.

Handelsdepartementet.

Under året hava radiofyrar anordnats vid Rödkallens fyrplats och å
fyrskeppet »Svenska Rjörn». Ett nytt tjänstefartyg har färdigställts för
västra lotsdistriktet.

Såsom omförmälts under avdelningen för utrikesdepartementet har Sverige
under året träffat vissa handelsavtal och clearingavtal nied främmande
makter samt deltagit i ett antal konferenser avseende handels- och sjöfarts
frågor nr. m.

I anledning av riksdagens i skrivelse den 2 maj 1930, nr 175, punkten 11
framställda begäran fogas vid denna berättelse sorn Ril. I en sammanställ
ning över bidrag av lotterimedel beviljade under år 1936.

16

Riksdagsberättelsen.

Ju: l

Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.1

A. Kommittéer som under 1936 avslutat sin verksamhet.

1. 1933 års sjölagstiftningskommitté (1935: 8; 1936: 1).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 mars 1933 med uppdrag att i
enlighet med angivna riktlinjer deltaga i fullföljandet och avslutandet av det
nordiska lagstiftningsarbetet på sjörättens område (se Post- och Inrikes tidn.
den 1 april 1933).

Ledamöter:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Wikander, H., hovrättsråd.

Sekreterare:

Hagbergh, E., hovrättsassessor.

Sakkunniga, vilka de kommitterade skulle äga kalla till överläggning, då
anledning därtill förekomme:

Zander, B., kommendörkapten av 2:a graden, verkst, direktör i aktiebolaget
Svenska Amerika-Mexico-linjen;

Boman, S., direktör;

Edgren, A., kapten, chef för försäkringsaktiebolaget Atlanticas avdelningskontor
i Stockholm;

Hasselrot, P., dispaschör.

Utredningsarbetet har bedrivits i samarbete med delegerade för Danmark,
Finland och Norge.

Sedan lagrådet den 22 januari 1936 avgivit utlåtande över kommitténs förslag
till lag om ändring i vissa delar av sjölagen, lag i anledning av Sveriges
tillträde till 1924 års internationella konvention rörande konossement samt
lag om ändrad lydelse av 70 § utsökningslagen, har Kungl. Maj:t den 31
januari 1936 bemyndigat ledamöterna i kommittén att i egenskap av delegerade
från svensk sida, jämte kommitténs sekreterare, deltaga i konferens
i Oslo med delegerade för Danmark, Finland och Norge för överläggning
rörande fullföljandet och avslutandet av det nordiska lagstiftningsarbetet
på sjörättens område. Sedan sådan överläggning ägt rum under tiden den
12—den 19 februari 1936 samt den svenska kommittén tillika sammanträtt
till överläggning med vissa av ovannämnda sakkunniga, hava de svenska dele 1

Arbetsredogörelser för år 1936 angående lagberedningen och processlagberedningen äro, för
att bringas till riksdagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden.

Samtliga här redovisade kommittéer äro bekostade av kommittéanslaget.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

17

gerade den 20 februari 1936 till Kungl. Majit överlämnat en sammanställning Ju;
av de ändringar i den svenska lagtexten, som påkallades av en anslutning
till de vid konferensen i Oslo uppnådda arbetsresultaten.

Kommitténs betänkande har publicerats i Statens offentliga utredningar
(1936: 17) under titeln »Förslag till lag örn ändring i vissa delar av sjölagen
m. m.».

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för beredning av lagstiftning i anledning av vissa lufträtts konventioner

(1935: 12; 1936: 5).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1933, den 8 februari
1935 och den 8 april 1935 att verkställa utredning angående den lagstiftning,
som kunde finnas påkallad av avslutade internationella konventioner rörande
fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om luftbefordran
m. m.:

Ekeberg, B., president;

Wikander, H., hovrättsråd.

Sekreterare:

Hagbergh, E., hovrättsassessor.

Utredningsarbetet har bedrivits i samarbete med delegerade för Danmark,
Finland och Norge.

Sedan lagrådet den 19 juni 1936 avgivit utlåtande över de sakkunnigas
förslag till lag om befordran med luftfartyg, hava förhandlingar skriftligen
förts med delegerade för Danmark och Finland, i vilka länder — i motsats
till Norge — förslaget ännu icke upphöjts till lag. De sakkunniga hava därefter
den 24 november 1936 avlämnat en sammanställning av de ändringar
i den svenska lagtexten, som påkallas av en anslutning till de sålunda vunna
resultaten (Statens off. utredn. 1936: 54).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning angående revision av bestämmelserna örn utlännings
rätt att här i riket vistas och därmed sammanhängande spörsmål.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1936:

Gunther, Öhr., kabinettssekreterare, ordförande;

Matz, S., kommerseråd;

Zetterquist, A., polisintendent;

Sölvén, A., advokat.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., hovrättsråd.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juli 1936 tillkallades revisionssekreteraren
G. Siljeström att såsom ytterligare sakkunnig deltaga i utredningen.
Den 15 augusti 1936 hava på därom gjorda framställningar Gunther
och Gemzell entledigats från deras uppdrag samt Siljeström förordnats
att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete och revisionssekreterare O.

Bih. till riksd. prof. 1937. 1 sami.

ItlksdagsbcrättcIsiMi. ”

18

Riksdag sberättelsen.

Ju: 3 Thulin utsetts att såsom sakkunnig och sekreterare deltaga i utredningen. Byråchefen
M. Hallenborg har den 14 oktober 1936 utsetts att deltaga i överläggningar
med de sakkunniga. Sedan Matz den 5 november 1936 på därom gjord
framställning entledigats från sakkunniguppdraget har samma dag Hallenborg
i stället tillkallats såsom sakkunnig.

De sakkunniga hava hållit 29 sammanträden. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
hava Siljeström, Thulin och Zetterquist under tiden 11—19
september 1936 företagit en resa till Skåne och Danmark ävensom besökt Göteborg
för att undersöka möjligheten av att genom ändrade tekniska anordningar
förbättra kontrollen över in- och utresande utlänningar.

De sakkunniga hava den 12 december 1936 avlämnat utredning angående
revision av bestämmelserna om utlännings rätt att här i riket vistas och därmed
sammanhängande spörsmål (Statens off. utredn. 1936: 53).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunniga för utredning angående revision av gällande bestämmelser
örn tingshusbyggnadsskyldigheten.

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1936:

Bellinder, S., justitieråd;

Leche, E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden.

Sekreterare:

Lassen, B., e. o. hovrättsfiskal.

De sakkunniga hava den 17 september 1936 avgivit utredning angående
revision av bestämmelserna om tingshusbyggnadsskyldigheten (Statens off.
utredn. 1936: 37).

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1937.

5. Sakkunniga för utredning av frågan örn partiella reformer på strafflagstiftningens
område (1935: 7; 1936: 17).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1932 (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1933):

Bergendal, R., professor.

Utredningen omfattar för närvarande dels, jämlikt departementschefens
förordnande den 15 juni 1935, lagstiftning örn kastrering av vissa sedlighetsförbrytare,
vid vilken del av utredningen jämväl biträder
Heuman, M., hovrättsassessor (den 17 maj 1935 av Kungl. Majit förordnad
att biträda inom justitiedepartementet med de utredningsuppdrag som av
departementschefen till honom överlämnas),

dels ock, jämlikt departementschefens förordnande den 20 mars 1936,
frågan angående reformering av gällande bestämmelser om sammanträffande
av brott.

Beträffande frågan om kastrering av vissa sedlighetsförbrytare har Kungl.
Majit, efter det att vissa förarbeten verkställts, genom beslut den 13 decem -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

19

ber 1935 förordnat, att med fullföljande av utredningsarbetet skulle anstå till Jut 6
dess departementschefen annorlunda bestämde. Utredningen angående reformering
av gällande bestämmelser örn sammanträffande av brott avses
skola, sedan vissa förberedande undersökningar verkställts, igångsättas i
januari 1937.

(5. Sakkunniga för utredning angående reformer på straffsystemets
straffverkställighetens och fångvårdens områden (1935: 13; 1936: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 20 april 1934 (se rostoch
Inrikes tidn. den 25 april 1934), den 15 juni och den 18 juli 1935.

Lokal: Östra Riddarhusflygeln; tel.: se nedan.

De sakkunniga hava under 1936 arbetat på följande sektioner:

a) Angående en revision av gällande bestämmelser örn villkorlig dom och
villkorlig frigivning m. m. (Tel. 11 46 75.)

Wetter, F., professor, ordförande;

Göransson, H., överdirektör;

Kinberg, O., professor;

Lindberg, H., advokat;

Strahl, I., hovrättsassessor.

E. hovrättsfiskalen A. Lindskog har tidvis biträtt de sakkunniga som sekreterare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förordnande den 13 december 1935 har utredningsarbetet
varit inställt från 1936 års början till den 1 juni 1936. Sedan
arbetet därefter enligt departementschefens förordnande återupptagits, har
utredningsarbetet huvudsakligen avsett revision av gällande bestämmelser
örn villkorlig dom, i vilken del utredningen beräknas bliva slutförd under
första hälften av 1937.

b) Angående frågan örn behandlingen av förbrytare, som lida av rubbad
själsverksamhet, och i samband därmed av frågan örn en revision av förvarings-
och interneringslagarna samt strafflagens tillräknelighetsbeståmmelser.
(Tel. 20 89 44.)

Löfgren, E., advokat, led. av I kamm., ordförande;

Schlyter, K., president, led. av I kamm.;

Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm.;

Göransson, H.;

Kinberg, O.;

Wetter, F.

Sekreterare:

Holmgren, K., e. hovrättsfiskal.

Bergquist frånträdde den 19 juni 1936 sakkunniguppdraget men kallades
den 16 oktober 1936 ånyo att deltaga i utredningen såvilt angick frågan örn
behandlingen av förbrytare, som lida av rubbad själsverksamhet, och i samband
därmed frågan örn en revision av förvarings- och interneringslagarna.

Schlyter förordnades den 20 juni 1936 att biträda vid utredningsarbetet i dess
helhet.

20

Riksdag sberättelsen.

6 I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 13 december 1935 inställdes de sakkunnigas
arbete från och med ingången av 1936 tills vidare.

Den 24 april 1936 anmodade departementschefen Löfgren och Kinberg att
tills vidare biträda inom justitiedepartementet vid överläggningar till förberedande
av utredningsarbetets återupptagande. Den 16 augusti 1936 bestämde
departementschefen, att utredningen skulle återupptagas, dock icke såvitt
anginge frågan om strafflagens tillräknelighetsbestämmelser.

De sakkunniga, som efter utredningsarbetets återupptagande sammanträtt
20 dagar, beräknas komma att i början av 1937 avlämna betänkande med
förslag lill nya förvarings- och interneringslagar jämte därav betingade
ändringar i sinnessjuklagen med flera författningar. Därmed är de sakkunnigas
arbete, i de delar utredningsuppdraget förklarats skola återupptagas,
slutfört.

Utöver hittills berörda arbetsuppgifter har åt de sakkunniga uppdragits
att — under samverkan med andra inom departementet pågående utredningar
i hithörande frågor — verkställa utredning beträffande de allmänna principerna
för en omläggning av straffsystemet och samhällets skyddsåtgärder
i övrigt mot brottsligheten.

Beträffande detta utredningsarbete, vilket jämväl på grund av Kungl. Maj:ts
beslut den 13 december 1935 vilat, beslöt departementschefen den 20 oktober
1936 anmoda Schlyter att återupptaga utredningen, därvid särskild uppmärksamhet
skulle ägnas åt frågan om brottslighet på grund av arbetsskygghet.
Den 30 oktober 1936 förordnade Kungl. Majit hovrättsassessorn Sven
Larsson att tills vidare biträda vid ifrågavarande utredning.

7. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning av frågan
örn nuvarande garnisonssjukhusets användning till lokaler för Högsta

domstolen och Svea hovrätt (1936: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1935:
Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d. justitieråd, ordförande i processlagberedningen;
von Steyern, N., justitieråd.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1936 skall ifrågavarande utredning
jämväl avse frågan huruvida, även efter en förändrad rättegångsordning,
lämpliga lokaler kunna beredas åt Svea hovrätt i fastigheten Birger Jarls
torg 16 (gamla kungshuset).

Inom byggnadsstyrelsen hava utarbetats förslag dels till ombyggnad av
garnisonssjukhuset för inrymmande därstädes av Högsta domstolen ävensom
till en nybyggnad för Svea hovrätt inom sjukhusets område dels ock
till ombyggnad av gamla kungshuset för Svea hovrätts räkning.

8. Sakkunniga för fortsatt utredning angående revision av strafflagen

för krigsmakten.

Sedan i föregående års riksdagsberättelse omnämnda sakkunniga för utredning
rörande revision av strafflagen för krigsmakten (jfr 1936: Ju 10)

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 21

avgivit utlåtande rörande riktlinjer för en dylik revision samt nämnda sak- Jur 10
kunnigas uppdrag därmed slutförts, Ilar Kungl. Maj:t den 22 maj 1936 bemyndigat
chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga
att verkställa fortsatt utredning och avgiva förslag angående revision
av strafflagen för krigsmakten.

Tillkallad enligt nämnda bemyndigande:

Hellquist, C. G., hovrättsråd, byråchef för lagärenden.

Utredningen påbörjades i september 1936.

9. Kommittén för utredning av vissa organisationsfrågor inom domsago förvaltningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:

Bendz, G., president, ordförande;

Rundqvist, A., häradshövding;

Leche, E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden;

Jansson, C. R., möbelsnickare, led. av II kamm.;

Strindlund, G., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lassen, B., e. o. hovrättsfiskal.

Sedan Strindlund utnämnts till statsråd, entledigades han den 7 september
1936 från uppdraget att vara ledamot i kommittén, därvid i hans ställe utsågs
Gustafsson, P., hemmansägare, led. av I kamm.

Sedan Lassen utsetts till byråchef hos militieombudsmannen, har fr. o. m.
den 7 december 1936 e. hovrättsfiskalen A. Lindskog förordnats till sekreterare
hos kommittén.

Kommitténs uppdrag utgjorde enligt de vid tillkallandet lämnade direktiven
att i samråd med processlagberedningen verkställa utredning och framlägga
därav föranlett förslag dels angående behovet av ordinarie inskrivningsdomare-
och eventuellt andra befattningar vid häradsrätterna ävensom angående
organisation och avlöningsvillkor för övriga erforderliga, rättsbildade
och icke rättsbildade biträden i domsagorna såsom helt statsavlönade, samt
angående de icke rättsbildade biträdenas pensionsförhållanden dels ock angående
de förändringar i häradshövdingarnas avlöningsvillkor, som därav föranleddes.
Sedan Kungl. Maj:t den 4 juli 1936 förordnat, att med fullföljande
av utredningsarbetet skulle anstå till dess departementschefen annorlunda bestämde,
förordnade denne den 7 september 1936, att utredningsarbetet skulle
såtillvida återupptagas, som det skulle åligga kommittén att omedelbart påbörja
utredning angående de rättsbildade domsagobiträdenas anställnings- och
avlöningsförhållanden samt avgiva förslag till de ändrade bestämmelser som
därutinnan kunde finnas erforderliga.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1937.

10. Sakkunnig för utredning av vissa organisationsfrågor inom hovrätterna.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 12 juni 1936:

Leche, E., hovrättsråd, byråchef för lagärenden.

22

Riksdag sberättelsen.

Ja: 10 Uppdraget avsåg enligt de vid tillkallandet lämnade direktiven att i samråd
med processlagberedningen, hovrätternas presidenter samt 1936 års lönekommitté
verkställa utredning dels angående ombildning av ordförandebefattningarna
å hovrätternas divisioner till särskilda tjänster dels ock angående
sådan ändrad befordringsgång mellan hovrätterna och nedre justitierevisionen
att assessor i hovrätt befordrades direkt till revisionssekreterare.

Utredningsmannen har rörande den första frågan den 10 november 1936
avlämnat en promemoria angående omorganisation av ordförandebefattningarna
i hovrätterna. Uppdraget är därmed i denna del slutfört. Utredningsuppdraget
i övrigt beräknas bliva slutfört under 1937.

11. Sakkunnig för utredning angående författarrätt.

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1936 för att verkställa
en förberedande undersökning rörande grunderna för en reform av gällande
bestämmelser om rätt till litterära och musikaliska verk samt därmed sammanhängande
spörsmål:

Himmelstrand, Hj., f. d. hovrättsråd.

Utredningen beräknas vara slutförd i februari 1937.

12. Kommittén angående pensionering av i enskild tjänst anställda.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1936:
Hartelius, Å., häradshövding, ordförande;

Telander, A. R., byråchef;

Tegendal, O. E., byråchef.

Sekreterare:

Schedin, A., hovrättsråd.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Såsom direktiv för kommitténs arbete gäller bland annat: Utredningen

skall avse samtliga grupper av i enskild tjänst anställda, därvid särskild
uppmärksamhet skall ägnas sådana kategorier av anställda vilka för närvarande
äro sämst lottade i pensionsliänseende såsom personer anställda i
småföretag av varjehanda art samt kroppsarbetare. Utredningen skall begränsas
att avse sådana åtgärder som utan att rubba principen örn frivilliga
pensionsutfästelser från arbetsgivarnas sida äro ägnade att skapa en tillfredsställande
lösning av pensionsproblemet. Därvid bör undersökas vilka
åtgärder som från det allmännas sida kunna vidtagas för att främja utbredningen
av den frivilliga pensioneringen, i främsta rummet genom ytterligare
utbyggnad av den frivilliga folkpensioneringen och ökad anslutning till pensionskassor.
Kommittén skall vidare till allsidig prövning upptaga frågan
om säkerställandet av de anställdas rätt att utfå dem tillförsäkrade pensionsförmåner,
därvid särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om pensionens
oantastbarhet, d. v. s. huruvida och i vilken omfattning den anställde
vid avgång ur tjänsten före pensionsåldern skall bibehållas vid sin rätt
till den på hans tjänstetid belöpande pensionen. Slutligen skall kommittén

23

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

överväga, huruvida skäl föreligga att bereda möjlighet för frånskild make JllC 14
till en i enskild tjänst anställd person att efter dennes död komma i åtnjutande
av eventuell familjepension.

Kommittén har haft överläggningar med lagberedningen, inom vilken spörsmålet
örn säkerställande av pensionsfonder som avsatts inom enskilda företag
är föremål för utredning.

I syfte att erhålla material för utredningen har kommittén införskaffat
uppgifter angående pensioneringsförhållandena hos ett stort antal arbetsgivare,
varjämte kommittén infordrat yttranden från vissa organisationer
av anställda.

13. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1936:

Hamilton, H., greve, vattenrättsdomare, ordförande;
von Greyerz, W., major i väg- och vattenbyggnadskåren;

Göranson, G., direktör;

Andersson, T., agronom.

Sekreterare:

Walin, G., hovrättsassessor.

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 20 89 44.

Chefen för justitiedepartementet har, efter gemensam beredning med chefen
för jordbruksdepartementet, såsom direktiv för de sakkunnigas arbete
angivit, bland annat: Vid utredningen bör undersökas örn och i vad mån
ett sådant system kan skapas, att redan från början garanti vinnes för att
skada till följd av vattenförorening i görligaste mån undvikes samt att, örn
viss skadlig förorening visar sig ofrånkomlig, frågan om ersättning därför
i den mån så är möjligt på förhand regleras. Vidare synes det ofrånkomligt,
att vissa kontrollåtgärder måste tillgripas. Emellertid bör i förevarande
hänseenden en sådan lösning, vilken kräver inrättande av ett nytt
ämbetsverk, undvikas. I stället synes särskilt böra övervägas, huruvida
icke prövningen av hithörande frågor kan anförtros redan bestående myndigheter,
i främsta rummet vattendomstolarna. — I fråga örn utredningen
rörande rätt till grundvatten synes det vara av särskild vikt att erfarenheterna
av den lagstiftning i ämnet som sedan 1926 gäller i Danmark beaktas.

De sakkunniga hava under 1936 hållit 4 sammanträden. Utredningsarbetet
befinner sig tillsvidare å ett förberedande stadium.

14. Sakkunniga för utredning rörande en reformerad hyreslagstiftning.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1936 för verkställande
av en förberedande utredning angående en reform av hyreslagstiftn
ingen:

Larsson, S. O., hovrättsassessor.

24

Riksdag sberätt elsen.

14 Sedan Larsson den 26 september 1936 avlämnat promemoria i ämnet, bemyndigades
chefen för justitiedepartementet den 13 november 1936 att tillkalla
fem sakkunniga att biträda med verkställande av utredning rörande en
reformerad hyreslagstiftning ävensom att medgiva de sakkunniga att anlita
särskilda experter. Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallades den
23 november 1936:

Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Sandström, N. V., direktör, led. av II kamm.;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Ahlmark, S., advokat, sekreterare i Sveriges fastighetsägareförbund;

Larsson, S. O., hovrättsassessor, ledamot av styrelsen för hyresgästernas riksförbund.

Sekreterare:

Lindskog, G., t. f. revisionssekreterare.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: De sakkunniga
skola utarbeta förslag till en reviderad hyreseg, om möjligt fullt fristående
från övriga nyttjanderättslagar. Under detta utredningsarbete bör till
allsidig prövning upptagas frågan, i vilken omfattning de gällande bestämmelserna
på hyresrättens område behöva undergå omarbetning i syfte att -—
utan åsidosättande av hyresvärdarnas berättigade intressen — bereda större
trygghet och trevnad för hyresgästerna samt främja fred på hyresmarknaden.

I fråga om tryggandet av hyresgästernas ställning bör utredas, huruvida det
är möjligt att i större utsträckning göra stadgandena tvingande. Härvid bör,
såsom 1936 års riksdag i skrivelse nr 332 framhållit, särskilt undersökas huruvida
detta kan gälla de bestämmelser som reglera fall då lägenheten befinner
sig i skadat skick. Även i övrigt böra de utvägar skärskådas, vilka kunna
leda till att uthyrd lägenhet är av tillfredsställande beskaffenhet. Väl har
ett betydelsefullt steg i denna riktning tagits genom de innevarande år företagna
ändringarna i hälsovårdsstadgan. Därmed lärer det avsedda syftet dock
icke vara tillräckligt tillgodosett. Behovet av nya bestämmelser jämväl på
hyreslagstiftningens område torde sålunda böra prövas. I detta sammanhang
bör ock undersökas i vad mån önskvärdheten att hindra förekomsten av
ohyra i bostadslägenheter och att skydda hyresgäst för störande buller från
närboende kan betinga ändringar i gällande bestämmelser.

En förutsättning för skapande av en verklig hemkänsla är att hyresgästens
besittningsrätt till den av honom förhyrda lägenheten tryggas. Det är också
på denna grund som förslag framkommit alt tillerkänna hyresgäst optionseller
prioritetsrätt till den av honom förut förhyrda lägenheten. Det bör ankomma
på utredningsmännen att till förutsättningslöst övervägande upptaga
frågan örn beredande av ökade möjligheter för hyresgäst att kvarbo i lägenheten.

Utredas bör vidare frågan angående ändrade bestämmelser om fardagar,
för vilket ändamål utredningsmännen böra samråda med 1934 års byggnadsindustrisakkunniga.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 25

Det kan med hänsyn till tidigare erfarenhet sättas i fråga huruvida oskäliga Ju: 1,>
hyrespriser i någon större utsträckning kunna förekommas genom straffbestämmelser
mot hyresocker. I den mån en sådan utväg för lösning av förevarande
spörsmål befinnes framkomlig bör den emellertid av de sakkunniga
upptagas till skärskådande. Undersökas bör även huruvida gällande regler
örn förmånsrätt för hyresfordran äro i behov av ändring.

Såsom vid den under 1935 verkställda utredningen om reformering av lagsökningsprocessen
förutsatts bör även prövas frågan om en inskränkning av
lagsökningsförfarandets tillämpning å hyresfordringar, detta närmast för att
hyresgäst i större utsträckning än hittills må kunna göra motfordringar gällande.

Vad slutligen angår de åtgärder, som från statsmakternas sida kunna vidtagas
för att skapa fred på hyresmarknaden, ha såsom tidigare antytts härutinnan
olika möjligheter anvisats. Hithörande spörsmål böra under utredningen
upptagas till allsidig prövning. Härvid bör naturligen beaktas det
läge som uppkommit genom kollektivitetens ökade betydelse även på förevarande
område, i det att omfattande sammanslutningar bildats och verka för
att tillvarataga parternas intressen.

15. Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningens

område.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1936 för
att biträda med en förberedande undersökning angående en kodifiering av nu
gällande rätt på kyrkolagstiftningens område i huvudsak efter riktlinjer,
som angivits i kyrkolagsutskottets vid 1934 års kyrkomöte betänkande nr 31:

Andrae, T. J. E., biskop;

Herlitz, N., professor.

Riktlinjerna för ifrågavarande undersökning äro i förenämnda bemyndigande
angivna på följande sätt: En revision av kyrkolagen och därmed
sammanhängande författningar bör begränsas att i princip åsyfta allenast
en kodifiering av gällande rätt. Med denna utgångspunkt torde det dock,
såsom ock kyrkomötet antagit, bliva nödvändigt att till bedömande upptaga
en del frågor av saklig natur. Med hänsyn till svårigheten att nu överskåda
revisionsarbetets omfattning och arten av de problem som därvid
möta synes lämpligt, att till en början en förberedande undersökning verkställes
för vinnande av bättre överblick härutinnan. Härigenom kan ock
en fastare grund läggas för det fortsatta utredningsarbetet. Vid denna förberedande
utredning synes bland annat böra undersökas, huruvida revisionen
bör ske i ett sammanhang eller örn icke arbetet lämpligen kan bedrivas
så, att förslag kunna framläggas successivt beträffande sådana delar av
lagstiftningskomplexet som var för sig bilda ett helt. Särskilt bör eftersträvas
att ernå en överblick över de ämnen, beträffande vilka ändringar i sakligt
hänseende i förhållande till gällande rätt icke torde kunna undvikas
vid en revision av nu åsyftat slag.

1

26

Riksdag sberättelsen.

U trikesclepartementet.

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1937.
a) Kommitté, bekostad aY kommittéan slaget.

1. Sakkunniga angående skolungdomsutbytet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936:

Kärre, K., undervisningsråd, ordförande;

Granberg, G., fil. dr.;

Gejrot, B. J. H., läroverksadjunkt;

Söderlund, M., lärarinna.

Sekreterare:

Gejrot t. o. m. den 31 oktober;

af Malmborg, N. M., förste amanuens, fr. o. m. den 1 november.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: Såsom ett
förberedande steg för att åvägabringa en central-instans för Sveriges skolbarnsutbyte
med utlandet böra de sakkunniga — på grundval av ett av upplysningsnämnden
granskat och med smärre modifikationer tillstyrkt förslag
beträffande ledning och kontroll från det allmännas sida av skolbarnsutbytet
— utarbeta definitiva förslag till frågans lösning samt inom utrikes- och
ecklesiastikdepartementen biträda vid handläggningen av de angelägenheter
på förevarande område, som uppkomma innan det tilltänkta centralorganet
kan träda i verksamhet. De sakkunniga böra samarbeta med de redan existerande
statliga organen för kulturell upplysningsverksamhet, såsom upplysningsnämnden
och kulturrådet, och samverka med utrikesförvaltningens organ,
med skolöverstyrelsen och de skolsammanslutningar, vilka hittills sysslat
med skolbarnsutbyte och förvärvat praktisk erfarenhet härom. De sakkunniga
skola med uppmärksamhet följa utvecklingen av skolbarnsutbytet
i allmänhet och särskilt i de länder, med vilka sådant utbyte för vårt lands
vidkommande kan väntas komma i fråga. Då det måste anses lämpligt att
med länder, som redan centraliserat ledningen av sitt skolbarnsutbyte, avsluta
avtal angående formerna för detta utbyte, böra de sakkunniga biträda
vid dylika avtals avslutande. Enär det är av vikt, att 1937 års utbyte i god
tid förberedes, böra de sakkunniga tillhandagå vederbörande departement i
avseende å det förberedelsearbete, som kan bliva påkallat. Därvid böra de
sakkunniga få taga befattning med frågan örn erhållandet av lämpliga utbytesledare,
möjligheten att göra ett lämpligt urval av de svenska barn, som
skola deltaga i utbytet, samt tillsynen över att de utländska barn, som skola
återgälda de svenska barnens utlandsbesök, här mottagas på så sätt, att det
egentliga syftet med dessa besök uppnås, nämligen, förutom vilo- och förströelseelementet
samt praktisk övning i det svenska språket, en rätt uppfattning
av vårt lands kultur och vårt lands levnadsförhållanden.

De sakkunniga hava hållit upprepade sammanträden och i övrigt, särskilt
under tiden efter den 1 november, delvis med fördelade uppgifter, arbetat
för fullgörande av sitt uppdrag. Till alla till det högre skolväsendet hörande
läroanstalter har avlåtits en cirkulärskrivelse, varigenom erhållits detaljerade

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

27

uppgifter angående lärjungarnas utomlandsresor under år 1936, vilka upp- Ul 4
gifter bearbetats. Initiativtagaren till och ledarna för tidigare skolungdomsutbyte
hava bereus tillfälle att inför de sakkunniga framlägga sina erfarenheter
m. m. Samarbete, muntligt och skriftligt, har inletts med vederbörande
organisationer för skolungdomsutbyte i England, Frankrike och Tyskland;
överläggningar hava vidare ägt rum nied representanter för järnvägsstyrelsen
och två rederier angående reselättnader för skolungdomen.

b) Kommitté, bekostad delvis av kommittéanslaget och delvis av andra medel.

2. Understödsnämnden för Rysslandssvenskar (1935: 1, 1936: l).

Tillsatt genom Kungl. Majus beslut den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Malmar, K. K. F., utrikesråd;

Corin, G. E. M., förste kanslisekreterare;

Johnsson, B. E., kamrerare i statskontoret;

Carlsund, A., ingenjör.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1936 hållit ett sextiotal sammanträden.

c) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

3. Sakkunnig vid förberedande av vissa förslag till konvention
rörande köp. (1935:2, 1936:2).

Tillkallad enligt Kungl. Majus beslut den 31 mars 1928:

Bagge, A. J. F., justitieråd.

Den sakkunnige är medlem av en av nederländska regeringen på hemställan
av 1928 års internationellprivaträttsliga konferens i Haag tillsatt kommitté
för förberedande av förslag till konvention rörande lagkollisioner vid
köp. Under året har icke något sammanträde med kommittén ägt rum.

4. Delegationen för nordiskt ekonomiskt samarbete (1935: 3, 1936: 3).

Tillsatt genom Kungl. Majus beslut den 16 november 1934.

Ledamöter:

Örne, A. E., generaldirektör, ordförande;

Gabrielsson, A. T. N., direktör;

Lindberg, A., ordförande i landsorganisationen;

von Stockenström, B. H., godsägare, led. av I kamm.;

von Sydow, Chr.. F. C. H., direktör.

Sekreterare:

Hägglöf, B. G. R., t. f. byråchef, i. o. m. den 30 oktober 1936;

Douglas, C. L., greve, t. f. andre sekreterare, fr. o. m. den 1 november 1936.
Beträffande delegationens uppdrag, se 1936: U 3.

Delegationen har under 1936 hållit ett antal sammanträden, varjämte den
deltagit i överläggningar med övriga nordiska delegationer vid möte i Oslo
den 28—30 september 1936.

28 Riksdagsberättelsen.

5 5. Bestyrelsen för firandet av Nya Sverige-minnet.

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 september 1936.

Ledamöter:

Edström, J. S., direktör, tillika ordförande,

Almquist, H., riksarkivarie, Andersson, G. H., riksgäldsfullmäktig, led. av
II kamm., Bagge, G., professor, led. av II kamm., Bernadotte af Wisborg, F.,
greve, Björck, E., chefredaktör, led. av II kamm., Collijn, I., riksbibliotekarie,
Curman, S., riksantikvarie, Engströmer, T., professor, rektor vid universitetet
i Uppsala, Gauffin, A., Överintendent, Hansson, P. A., statsminister, led. av
II kamm., Henriksson, F., utrikesråd, Jacobsson, H. V. M., major,
Johansson, A., dir. i Kooperativa förbundet, Johnson, Margaret Ax:son,
fru, Jonsson, A., konsul, verkst, dir. i Svenska Amerika Linien, Knös, B.,
statssekreterare, Lamm, O., f. d. generalkonsul, Lindblom, A., professor,
Lundvik, V., handelsråd, Nilsson, H., direktör, v. ordf. i styrelsen för
Svenska Cellulosaföreningen, Nilsson, M. P:son, professor, rektor vid universitetet
i Lund, Nilsson, P., lantbrukare, led. av I kamm., Nordvall,
A. R., direktör, Prytz, B., överdirektör, Rinman, A., assuransdirektör, Rodhe,
E.. biskop, Sandler, Maja, fru, Tunberg, S., professor, rektor vid Stockholms
högskola, Wallenberg, J., bankdirektör, Weibull, C., professor, rektor vid
Göteborgs högskola, Wenner-Gren, A., direktör, samt Wettergren, E., intendent.

Bestyrelsen bär erhållit i uppdrag att förbereda Sveriges deltagande i
högtidlighållandet 1938 av trehundraårsminnet av den första fasta bosättningen
i Delawares floddal, vartill svenska regeringen enligt beslut av Kongressen
inbjudits genom Förenta Staternas President.

Bestyrelsen har tillsatt ett arbetsutskott, vilket utarbetat vissa förslag till
Sveriges deltagande i ovannämnda högtidligheter.

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som under 1936 avslutat sin verksamhet.1

1. Sakkunniga för biträde med utarbetande av förslag till ändringar
i inskrivningsförordningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juli 1936:

Nielsen, K. J. A., överste;

Sahlin, C. Y., förste kanslisekreterare;

Ryman, F. S. A., överstelöjtnant;

Björkholm, S. H. H., hovrättsassessor.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 september 1936:
Ström, E. E., kommendörkapten av 2:a graden.

De sakkunniga hava under december 1936 avgivit dels förslag till ny in-1

1 Bekostade av kommittéanslaget.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

29

skrivningsförordning dels ock en redogörelse för verkställda ändringar i nu FÖJ t
gällande förordning. Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för verkställande av utredning rörande planläggning och organisation
av det civila luftskgddet (civila luftskyddsutredningen).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1936:

Beskow, E. A., landshövding, ordförande;

Höjer, J. A., generaldirektör;
von Otter, C. G., överste;

Nilsson, J., redaktör, led. I kamm.;

Rydbeck, P. S., bergsingenjör.

Sekreterare:

Munck af Rosenschöld, T. L., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Kretz, B. Å. V., fil. kand.

Härjämte har ett antal personer tillkallats för att såsom experter stå till
utredningens förfogande.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gällde bland annat: Utredningen
syntes i första hand böra taga sikte på att komplettera föreliggande utredningar
i ämnet med avseende å vad under tiden efter avlämnandet av den
s. k. luftförsvarsutredningens betänkande (Statens off. utredn. 1932:3) förekommit
av betydelse för bedömandet av planläggnings- och organisationsspörsmålet.
Av utredningen borde även framgå, vilket värde som borde tillmätas
olika metoder till direkt skydd för civilbefolkningen, samt den omfattning,
i vilken dylikt skydd för civilbefolkningen erfordrades och borde åvägabringas
redan i fredstid. Vidare borde övervägas, i vad mån luftskyddets
planläggning och ledning borde anordnas centralt och i vilken utsträckning
så borde ske lokalt samt vilka uppgifter i förevarande hänseende, som borde
tillkomma å ena sidan militära myndigheter, samt å den andra civila myndigheter,
landsting, kommuner, enskilda företag och privatpersoner. En viktig
sida, som borde omfattas av utredningen, vore den ekonomiska sidan
av luftskyddsverksamheten, avseende även de principer, efter vilka kostnaderna
borde delas mellan stat, län, kommuner, enskilda företag och privatpersoner.
Vidare syntes utredningen böra visa hur de kostnader, som ansåges
böra åvila staten, lämpligen borde fördelas mellan de olika grenar av
förvaltningen, som därav berördes. I övrigt syntes utredningen böra givas
den fullständighet, som kunde erfordras för ett noggrant bedömande av alla
de på förevarande fråga inverkande omständigheter.

De sakkunniga hava den 24—den 27 september bevistat 1936 års luftförsvarsövning,
varjämte vissa av de sakkunniga företagit resor, den 20 juni—■
den 4 juli till Tyskland, Österrike och Belgien samt den 3—den 20 oktober
till England och Frankrike för att studera vissa utredningen berörande
frågor.

De sakkunniga hava den 21 december 1936 avgivit betänkande angående
det civila luftskyddet (Statens off. utredn. 1936:57). Uppdraget är därmed
slutfört.

30 Riksdag sberättelsen.

Fö: 3 B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1937.''

3. Sakkunnig för verkställande av utredning rörande frågan om ersättning
av de i kustflottan ingående Sverige-skeppen m. m.

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 september 1936:
de Champs, C. L., viceamiral, t. f. chef för marinen.

Enligt generalorder den 30 september 1936, nr 1156, har kaptenen vid
flottan S. H. Ericson ställts till de Champs förfogande för att såsom sekreterare
biträda vid utredningen.

Till ledning för utredningsarbetet gäller vad föredragande departementschefen
vid anmälan inför Kungl. Majit den 27 mars 1936 av förslag till ordnande
av rikets försvarsväsende anfört beträffande flottans ersättningsbyggnad.
Av departementschefens anförande inhämtas bland annat: I likhet med
försvarskommissionen förutsatte departementschefen, att de nu befintliga
pansarskeppen av Sverige-typ fortfarande skulle ingå i kustflottan, men att
någon nybyggnad av denna typ nu icke skulle beslutas. I annat sammanhang
hade även föreslagits, att vissa moderniseringsåtgärder, huvudsakligen
avseende luftvärnet och artilleriet, skulle vidtagas i fråga örn dessa pansarskepp
och att kostnaderna härför skulle utgå av ersättningsbyggnadsanslaget.
Vad den sjömilitära sakkunskapen uttalat angående artillerifartygens
betydelse för flottans effektivitet och operationsduglighet vore av den beskaffenhet,
att det syntes motivera en ytterligare omprövning av frågan örn
behovet av grövre artilleri såsom försvarsmedel till sjöss. Härvid borde jämväl
övervägas, huruvida ett ersättande av de nuvarande Sverigeskeppen med
fartyg av samma typ och storleksordning innebure det ur ekonomisk synpunkt
lämpligaste sättet att bevara kustflottans slagkraft och taktiska användbarhet.
Måhända kunde anskaffandet av en mindre artillerifartygstyp
eller ock insättandet av andra fartyg i de pansrade artillerifartygens ställe
visa sig innebära en ur både ekonomisk och organisatorisk synpunkt fördelaktigare
lösning av problemet. Departementschefen ansåg sålunda önskvärt,
att inom en nära framtid en utredning komme till stånd, som i hela dess vidd
upptoge frågan örn artillerifartygens ersättande till förnyad prövning. Då,
enligt vad ersättningsbyggnadssakkunniga och marinmyndigheterna uttalat,
övriga fartygsslag grupperade sig kring artillerifartygen, och vår nuvarande
flotta otvivelaktigt vore uppbyggd med hänsyn till tillvaron av sådana fartyg,
syntes ifrågavarande utredning böra utsträckas till att gälla jämväl övriga
fartygstyper, detta så mycket hellre som marinens myndigheter begärt utredning
örn de lämpligaste typerna för jagare och undervattensbåtar. Det resultat,
vartill en dylik typutredning komme beträffande artillerifartygens ersättningsbyggnad,
måste nämligen bliva i viss mån normerande jämväl för
övriga fartygstypers beskaffenhet, därest våra sjöstridskrafter skulle erhålla
en rationell sammansättning. Vid en dylik utredning borde uppmärksammas
frågan om åstadkommande av billigare fartygstyper än de nu i flottan
befintliga. —- Såsom direktiv för ifrågavarande utredningsuppdrag gäller därjämte,
bland annat, att i första hand synas de sjömilitära synpunkterna, i

1 Bekostade av kommittéanslaget.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

31

strategiskt, taktiskt och tekniskt avseende, böra beaktas, självfallet inom ra- Si 1
men för det samlade riksförsvarets uppgifter.

Utredningen, som påbörjades den 1 oktober 1936, kan beräknas bliva slutförd
under 1937.

4. Sakkunnig för verkställande av förberedande utredning rörande förändrade
bestämmelser för rekrytering av försvarsväsendets officerskårer m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1936:

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Askelöf, I. T., förste revisor.

Uppdraget avser utredning dels rörande sådana förändrade bestämmelser
för rekrytering av försvarsväsendets officerskårer, att bredast möjliga bas
för densamma erhålles, med särskilt aktgivande på önskvärdheten att skapa
en på realexamen baserad utbildningslinje till officersbanan, dels ock rörande
åtgärder för åstadkommande av bättre avvägda befordringsprinciper
än de nu gällande.

Den förberedande utredningen beräknas bliva avslutad under 1937.

Social departementet.

A. Kommittéer som under 1936 avslutat sin verksamhet eller vilkas

verksamhet är vilande.

a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

1. 1934 års barnpensioneringssakkunniga (1935: 25; 1936: 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1934 för
att utreda frågan om understöd åt obemedlade eller mindre bemedlade personer
med minderåriga barn att försörja:

Eriksson, J. B., landshövding, ordförandei
Elliot, H. I., t. f. generaldirektör;

Eklund, Vira, fru, led. av II kamm.;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Wikström, Märta, advokat.

Sekreterare:

Lindh, E. G., t. f. förste aktuarie;

Zetterberg, H., hovrättsassessor (under tiden den 1 januari—den 16 februari
1936);

Bergholtz, ()., e. hovrättsfiskal (under tiden den 1 april—den 21 november
1936).

De sakkunniga hava under tiden f. o. m. den 1 december 1935 sammanträtt
den 9—16 december 1935 samt under år 1936 den 20 januari—8 februari,
den 4 och den 11 maj, den 19 juni, den 17—22 augusti, den 12—16 oktober
samt den 9—13 och den 18 november.

De sakkunniga hava under år 1936 avgivit dels betänkande med förslag

32

Riksdag sberättelsen.

St 1 rörande bidrag åt barn till änkor och vissa invalider samt åt föräldralösa
barn (Statens off. utredn. 1936: 6), dels ock betänkande med förslag rörande
förskottering av underhållsbidrag till barn utom äktenskap m. fl. (Statens
off. utredn. 1936:47). I sistnämnda betänkande framlades jämväl förslag
till vissa ändringar i det av de sakkunniga i deras tidigare betänkande avgivna
förslaget till lag örn barnbidrag.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunnig för utredning rörande socialstyrelsens organisation (1936:22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1934:
Tiselius, K. E., landshövding.

Sekreterare:

Wolff, T., förste kanslisekreterare.

Den sakkunnige har den 30 juni 1936 avgivit betänkande om socialstyrelsens
organisation (Statens off. utredn. 1936: 29).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning rörande differentiering efter dyrorter av till lägg

spensioner enligt lagen om folkpensionering (1936:24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1935:

Björck, K. A. W., statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;

Askelöf, I. T., förste revisor;

Eriksson, J. B., landshövding;

Heyman, H. I., sekreterare;

Wangsén, O. R., ombudsman, led. av I kamm.

De sakkunniga hava den 30 november 1935 avgivit utredning med förslag
rörande dyrortsgraderade folkpensioner (Statens off. utredn. 1935:62).
Uppdraget har därefter upphört.

4. Utredningsmän för omläggning av skyddshemsverksamheten m. m.

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 juni 1936:

Ehrnberg, G., borgmästare, led. av I kamm.;

Weijne, J., folkskollärare, led. av II kamm.

Utredningsmännen hade enligt det lämnade uppdraget att vidtaga vissa förberedande
åtgärder för genomförande av den av 1936 års riksdag beslutade
nya organisationen av skyddshemsverksamheten m. m., nämligen

1) att, efter förhandlingar med huvudmännen för skyddshemmen Sundbo,
Boda och Johannisberg, avgiva förslag till avtal rörande statens övertagande
med äganderätt av dessa tre skyddshem;

2) att dels verkställa beräkning av den ersättning, som skall utgå för anstaltsbyggnaderna
vid nämnda tre skyddshem, dels ock låta ombesörja värdering
av jordegendomar jämte till jordbruket hörande byggnader och inventarier
vid dessa skyddshem;

3) att, i samråd med vederbörande anstaltsstyrelser, vidtaga förberedande
åtgärder beträffande erforderliga ny- och ombyggnadsarbeten vid samma
skyddshem;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

33

4) att, efter förhandlingar med respektive skyddshems huvudmän, avgiva j§; (}
förslag till avtal rörande

a) arrende av de skyddshem, som jämlikt den godkända organisationsplanen
skola arrenderas av staten,

b) driften av de skyddshem, som enligt nyssnämnda organisationsplan
förutsättas skola fortsättningsvis drivas av stiftelser och enskilda sammanslutningar,
samt

c) uppehållande vid skyddshemmen Klockarsvedja och Håkanstorp, vilka
enligt samma plan ifrågasättas skola efter viss övergångstid nedläggas, av
verksamheten under nämnda tid;

5) att i samråd med vederbörande anstaltsstyrelser verkställa utredning
dels rörande de lokalförbättringar, som må erfordras vid de i förutnämnda
organisationsplan såsom skolhem och hemskolor upptagna skyddshemmen,
dels ock — med särskilt beaktande av jordbrukets förhållanden vid respektive
hem — rörande personalbehovet vid skolhemmen; samt

6) att i samråd med skyddshemsinspektören dels överväga frågan örn yrkeshemsorganisationens
lämpliga utformning i södra Sverige och möjligheterna
att i den nya skyddshemsorganisationen inordna skyddshemmet Stenfors
såsom skolhem, dels ock avgiva förslag beträffande de åtgärder, som må befinnas
erforderliga beträffande skyddshemmet Höredas ställning inom den
nya organisationen.

Utredningsmännen hava den 18 december 1936 slutfört sitt uppdrag.

5. Sinnesslövårdssakkunnig (1935:8; 1936:15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1924 för att
inom socialdepartementet biträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag beträffande upprättandet av anstalter för vuxna vanartade
sinnesslöa ävensom i fråga örn ordnandet av anstaltsvården för fallandesjuka:
Petrén, D. A., med d:r, professor emeritus.

Av det meddelade utredningsuppdraget återstår numera endast att slutföra
behandlingen av frågan örn epileptikervårdens ordnande.

Genom beslut den 1 november 1929 har Kungl. Maj:t — som tidigare föreskrivit,
att utredningsuppdraget skulle vara slutfört före sistnämnda dag —
på framställning av den sakkunnige förordnat, att arbetet skulle ligga nere
från och med samma dag till dess annorlunda förordnades, dock att en igångsatt
statistisk undersökning rörande antalet skolpliktiga fallandesjuka barn
i riket skulle fullföljas och avslutas.

Sedan nämnda undersökning den 24 juli 1930 ingivits till socialdepartementet,
har utredningen vilat.

b) Kommitté, bekostad av andra medel än kommittéanslaget..

6. Sakkunnig för biträde åt medicinalstyrelsen vid handläggning av ärenden
angående byggnadsföretag för sinnessjukvårdsväsendets räkning m. m.

(1935: 30; 1936: 30).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juli 1935 för att räknat från
och med den 1 i samma månad tillsvidare till och med den 30 juni 1936 bi tlih.

tilt riksd. prof. 1937. 1 sami.

Riksdugsberiittclsen.

34

Riksdag sberättelsen.

6 träda medicinalstyrelsen vid handläggning av ärenden angående byggnadsföretag
för sinnessjukvårdsväsendets räkning ävensom, i den mån styrelsen
så funne erforderligt, av övriga å styrelsens sinnessjukvårdsbyrå förekommande
ärenden:

Loberg, K. V., överläkare.

Den sakkunnige har under år 1936 till och med den 30 juni inom medicinalstyrelsen
handlagt de ärenden, styrelsen uppdragit åt honom.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1937.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

7. Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet (1935: 12;

1936: 16) -1

Tillsatt den 12 juli 1927 med uppdrag att i enlighet med i statsrådsprotokollet
över socialärenden för nämnda dag angivna riktlinjer behandla ärenden
rörande Sveriges medverkan i det internationella socialpolitiska samarbetet.

Ledamöter:

Huss, E. G., generaldirektör, ordförande;

Molin, J. A. E., f. d. byråchef, vice ordförande och verkställande ledamot;
Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Hansson, S., redaktör, led. av I kamm.;

Larson, I., direktör;

Larsson, A. S. E., generaldirektör, led. av I kamm.;

Söderlund, G., direktör.

Suppleanter:

Bergman, P., förste sekreterare i landsorganisationen;

Fehr, M. N., professor;

Hesselgren, Kerstin, f. d. yrkesinspektris, led. av II kamm.;

Heyman, B., direktör;

Johansson, J.-O., landsorganisationens kassör;

Wistrand, K. K., direktör, led. av I kamm.

Lokal: Socialstyrelsen; tel. 11 30 43.

Sammanträden hava intill den 1 december 1936 hållits den 11 maj, den
29 september och den 14 november.

Delegationen har på anmodan av chefen för socialdepartementet eller på
begäran av internationella arbetsbyrån avgivit yttranden, förslag eller upplysningar
i en del frågor, som varit eller skola bliva föremål för internationella
arbetskonferensens behandling eller som eljest stå i samband med den
internationella arbetsorganisationens verksamhet eller med det internationella
socialpolitiska samarbetet i övrigt.

Efter uppdrag av Kungl. Maj:t har delegationen av trycket utgivit »Internationella
arbetsorganisationen» del X, omfattande bl. a. arbetskonferensens
nittonde sammanträde.

1 Från och med den 1 juli 1936 bestridas delegationens kostnader från annat anslag än kommittéanslaget -

35

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

8. Hembiträdesutredningen (1935: 18; 1936: 17). Si 91

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1933 för att
biträda med utredning rörande arbetsförhållandena inom det husliga arbetet
och avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda:

Thulin, E. J:son, byråchef, ordförande;

Bergstrand, Anna, fru;

Grönvall, H., fröken;

Gustafsson, P., i Benestad, lantbrukare, led. av I kamm.;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.

Lokal: Kontrollstyrelsens sessionsrum; tel. 23 05 60 (växel).

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande hava de sakkunniga under år 1936
anlitat tre experter beträffande undervisningen i husligt arbete.

De sakkunniga hava under år 1936 sammanträtt den 17 juni, den 21—24
juli, den 23 september—5 oktober, den 20—30 oktober, den 16—28 november
och den 10—19 december.

Under 1937 komma de sakkunniga att avlämna dels betänkande med förslag
till utbildning av hembiträden, dels ock betänkande beträffande hembiträdenas
arbetsförhållanden.

9. Bostadssociala utredningen (1935: 21; 1936: 18).

De sakkunniga hava tillkallats enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6
oktober 1933 för att biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten
av städers och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom
rörande åtgärder ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende.
Den 5 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t därjämte åt de sakkunniga
att i samråd med statens egnahemsstyrelse verkställa utredning rörande
lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för mindre
bemedlade barnrika familjer i egnahem och liknande lägenheter.

Sakkunniga:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., stadsarkitekt (tillkallad den 18 maj 1936);

Ahrén, U., arkitekt.

Sekreterare:

Johansson, A., docent.

Biträdande sekreterare:

Curman, J., biträdande länsarkitekt (fr. o. m. den 25 maj 1936).

Lokal: Socialstyrelsen; tel. 11 40 77.

De sakkunniga ha under år 1936 intill den 1 december hållit 26 sammanträden.
Mellan sammanträdena hava ordföranden och vissa av ledamöterna
ävensom sekreteraren och biträdande sekreteraren utfört arbete i anledning
av de sakkunnigas uppdrag.

36

Riksdagsberättelsen.

St 9 På grund av de nya arbetsuppgifter, som tillkommit under 1936, kan uppdraget
beräknas bliva slutfört först under 1937.

10. Vaccinationsutredningen (1935: 23; 1936: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1934 för att
biträda med behandling av frågan örn den nuvarande obligatoriska barnvaccinationens
bibehållande:

Tiselius, K. E., landshövding, ordförande;

Halldén, G. A. L., förste provinsialläkare;

Holmgren, I. F:son, professor emeritus;

Kling, C. A., professor;

Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Wejle, C. G., föredragande i regeringsrätten.

Lokal: Kanslihuset; tel. namnanrop: Kanslihuset.

De sakkunniga hava under 1936 hållit 7 sammanträden. Mellan sammanträdena
hava ordföranden samt vissa av ledamöterna ävensom sekreteraren
utfört arbete i anledning av de sakkunnigas uppdrag.

För de sakkunniga återstår i huvudsak — förutom avslutandet av vissa
specialundersökningar — att slutligt avfatta sina förslag i ämnet.

De sakkunniga beräkna att kunna avgiva sitt betänkande under första
kvartalet av 1937.

11. 1934 års bgggnadsindustrisakkunniga (1935: 27; 1936: 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1934 för
att i de hänseenden, som angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden för
nämnda dag, biträda med utredning angående förhållandena inom byggnadsindustrien: Hansson,

S., redaktör, led. av I kamm., ordförande;

Hellström, T. K. J., byggnadsingenjör;

Lind, E., överste och chef för väg- och vattenbyggnadskåren, byggnadschef
vid byggnadsstyrelsen.

Sekreterare:

Sjöstrand, E., fil. d:r.

Lokal: Barnhusgatan 8; tel. 10 18 02.

De sakkunniga, som under tiden den 25 februari—den 26 november 1936
hållit 60 sammanträden, hava under året fullföljt och i vissa delar avslutat
de statistiska undersökningarna rörande dels arbetslöshetsförhållanden m. m.
bland byggnadsarbetarna, dels inkomstförhållanden m. m. bland byggnadsindustriens
arbetsgivare och löntagare, dels ock vissa arbets- och levnadsförhållanden
bland byggnadsindustriens företagare samt hos dem anställd
teknisk och förvaltningspersonal.

Jämlikt bemyndigande av departementschefen hava de sakkunniga under
1936 biträtts av förste amanuensen i socialstyrelsen K. Nyberg, biträdan

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 37

de sekreteraren hos statens arbetslöshetskommission T. Hessler och förste S: 12
amanuensen i statistiska centralbyrån C. Hammarberg.

Förslag bar utarbetats till yttrande beträffande frågan örn tekniska, ekonomiska
m. fl. förhållanden vid bedrivandet av olika byggnadsarbeten året
runt samt beträffande frågan om fastare anställningsförhållanden inom byggnadsindustrien.
Jämväl föreligger förslag till yttrande i fardagsfrågan samt
frågan om ändringar i avlöningssystemet i samband med övergång till mera
kontinuerlig drift. Frågan örn finansiering av byggnadsföretag och utrönandet
av i vad mån förhållandena härutinnan äro ägnade att påverka byggnadskostnaderna
i ogynnsam riktning har behandlats i priliminära redogörelser
för fastighetskreditens organisation m. m. samt för frågan om tryggande
av byggnadsborgenärers fordringar. Vidare föreligga redogörelser för
prisbildningen på hyres- och fastighetsmarknaderna. Frågan örn rationalisering
inom byggnadsindustrien är föremål för utredning, som verkställes
av en av ledamöterna. I fråga örn monopoliseringssträvandena inom byggnadsindustrien
föreligga utredningar om karteller och truster bland leverantörer
av byggnadsmaterial samt om monopolistiska tendenser på byggnadsindustriens
arbetsmarknad bland arbetsgivarna och arbetarna.

De sakkunniga beräkna kunna slutföra sina arbeten under loppet av
1937.

12. Befolkningskommissionen (1936: 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1935 med uppgift
att verkställa en allsidig undersökning av vårt lands befolkningsfråga:
Wohlin, N., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Andreen-Svedberg, Andrea, med. d:r;
von Hofsten, N. G. E., professor;

Magnusson, K. H., i Skövde, trädgårdsmästare, led. av II kamm.;

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Persson, J. A. L., i Tidaholm, tändsticksarbetare, led. av II kamm.
Wicksell, S. D., professor;

Västberg, Disa, fru;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Såsom sakkunniga (tillkallade den 13 juni 1935) hava under 1936 medverkat vid

undersökning av de i befolkningsfrågan inneslutna etiska och .socialetiska
problemen:

rektorn M. Björkquist, praktiserande läkaren Rut Grubb, led. av II kamm.
Ruth Gustafsson, professorn K. E. Z. Tegen, skriftställarinnan Elin Wägner;

vid undersökning av de i befolkningsfrågan inneslutna rasbiologiska problemen: professorn

N. 11. Nilsson-Ehle, överläkaren T. Sjögren;
vid utredning av frågan om förbättrat moderskapsunderstöd jämte därmed
sammanhängande spörsmål:

Wranne, N. H., förste provinsialläkare; saint

38

Riksdagsberåttelsen.

& 12 vid utredning av frågan om mödraskydd för kvinnor i förvärvsarbete:

aktuarien Hedwig Dernby, tobaksarbeterskan E. Wedberg, led. av I kamm.,
direktören K. K. Wistrand.

Såsom sakkunniga att biträda kommissionen vid behandlingen av frågan
om revision av 18 kap. 13 § strafflagen hava den 1 juni 1936 tillkallats:

professorn A. Westman, docenten P. Wetterdal, doktorn Alma Sundquist.

Såsom sakkunnig att medverka vid behandlingen av viss hos kommissionen
föreliggande fråga har den 9 oktober 1936 tillkallats:

Ankarswärd, G., förste provinsialläkare.

Såsom sekreterare och biträden hava under år 1936 medverkat:

Zetterberg, H., hovrättsassessor;

Gårdlund, T., fil. kand.;

Walin, G., hovrättsassessor;

Norberg, R. E., revisor.

Lokal: Riksdagshuset.

Kommissionen har under år 1936 bland annat avgivit följande utlåtanden
och förslag:

den 9 januari 1936: betänkande angående moderskapspenning och mådra -hjälp (Statens off. utredn. 1936: 15);

den 12 februari 1936: yttrande över barnpensioneringssakkunnigas betänkande
med förslag rörande bidrag åt barn till änkor och vissa invalider
samt åt föräldralösa barn;

den 15 januari 1936: yttrande över bostadssociala utredningens betänkande
med förslag rörande ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan samt anordnande
av förbättrad bostadsinspektion i städer och stadsliknande samhällen
m. m.;

den 24 april 1936: yttrande över statens sjukvårdskommittés betänkande
angående folktandvård;

den 19 oktober 1936: betänkande angående sterilisering (Statens off. utredn.
1936:46);

den 30 oktober 1936: skrivelse angående barnavård i förskolåldern;

den 13 november 1936: yttrande över en framställning från Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund angående en allmän fraktlindring vid transport
av frukt och grönsaker till övre Norrland m. m.;

den 4 december 1936: yttrande angående revision av 18 kap. 13 § strafflagen
m. m. (Statens off. utredn. 1936: 51) och betänkande i sexualfrågan
(Statens off. utredn. 1936: 59).

13. Arbetstidsutredningen angående affärs- och kontorsanställda (1936:25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1935 för att i
de hänseenden, som i statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda
dag angivits, biträda med utredning rörande frågan örn en laglig reglering
av arbetstiden för de affärs- och kontorsanställda samt rörande de frågor i
övrigt, som äga samband med lagstiftningen å förevarande område:

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

39

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm., ordförande; Si 14

Lundgren, J. A., förtroendeman;

Rahmn, G. E. A., rektor, led. av I kamm.;

Strömberg, V. O. L., direktör;

Östlund, A., ombudsman.

Sekreterare:

v. Zweigbergk, Å., jur. kand.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. namnanrop: Tändsticksbolaget.

De sakkunniga hava under 1936 intill den 1 december hållit 12 sammanträden.
Därjämte hava överläggningar ägt rum mellan ordföranden och
sekreteraren samt mellan den sistnämnde och vissa av ledamöterna.

De sakkunniga hava under året i främsta rummet ägnat sig åt frågan om
ny lagstiftning på det område, som nu regleras av lagen den 30 maj 1919
örn begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse, och
hava utarbetat preliminära utkast till nya bestämmelser härutinnan. Uppgifter
från ett stort antal myndigheter och privata sammanslutningar om
rådande förhållanden och förefintliga önskemål hava inhämtats och bearbetats.
Även beträffande de anställdas arbetstid, särskilt såvitt angår butikspersonalen,
hava de sakkunniga direkt införskaffat vissa uppgifter. Därjämte
har under året påbörjats en statistisk undersökning örn arbetstidsför
hållandena för vissa grupper av anställda, särskilt kontorspersonal och teknisk
personal. Efter framställning av de sakkunniga har Kungl. Maj:t den
3 april 1936 anbefallt socialstyrelsen, att i samråd med de sakkunniga utföra
nämnda undersökning.

De sakkunnigas uppdrag beräknas bliva slutfört under 1937.

14. Länsstyrelseutredningen (1936:26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1935 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande länsstyrelsernas organisation:
Hasselrot, B. C., landshövding, ordförande;

Andersson, O., i Höör, skomakare, led. av II kamm.;

Gillner, B. V. F., landskamrerare;

Lidén, A., landssekreterare;

•Skoglund, J. M., i Doverstorp, hemmansägare, led. av II kamm.;

Svensson, G. IL, i Grönvik, lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Rosenius, N., länsnotarie.

Biträdande sekreterare:

Elfving, F. R. A., länsbokhållare.

Lokal: Kanslihuset; tel. namnanrop: Kanslihuset.

De sakkunniga hava under år 1936 intill den 1 december hållit sammanträden
den 20—22 januari, den 5—6 och den 25—26 februari, den 7—-26 maj,
den 31 augusti—4 september, den 19—29 oktober samt den 24—27 november.
De av utredningens sekreterare och biträdande sekreterare under år 1935

40 Riksdagsberättelsen.

S: U påbörjade studieresorna till samtliga länsstyrelser pågingo med vissa avbrott
till den 2 maj 1936.

De sakkunniga hava dels den 26 maj 1936 avgivit förslag till anvisande åt
länsstyrelserna av medel för budgetåret 1936/1937 till icke-ordinarie befattningshavare,
dels ock den 17 december 1936 avgivit betänkande med förslag
angående länsstyrelsernas organisation (Statens off. utredn. 1936: 56).

De sakkunniga ämna därefter till behandling upptaga frågan örn lämpligheten
och möjligheten av utbyte av befattningshavare mellan centralförvaltningen
och länsstyrelserna. Vidare ärna de sakkunniga upprätta förslag till
nya föreskrifter angående länsstyrelsernas arbetsredogörelser samt, såvitt
möjligt, förslag till vinnande av större enhetlighet med avseende å diarieföring,
kortregister och blanketter ävensom i samband därmed i särskild promemoria
framlägga redogörelse för vissa iakttagelser med avseende å länsstyrelsernas
arbetssätt.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1937.

15. Utredning rörande pensionsstgrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet
(1936: 27).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1935 för att i
samråd med pensionsstyrelsen verkställa utredning och avgiva förslag rörande
ordnandet av den av pensionsstyrelsen bedrivna verksamheten till förebyggande
och hävande av invaliditet:

Hellström, N. E., f. d. generaldirektör.

På därom av Hellström gjord framställning har Kungl. Maj:t den 20 mars
1936 entledigat honom från ifrågavarande uppdrag.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande sistnämnda dag hava i Hellströms
ställe såsom sakkunniga för verkställande av ifrågavarande utredning tillkallats: Höjer,

J. A., generaldirektör, ordförande;

Broberg, C., byråchef;

Johansson, S., överläkare.

Sekreterare: Björkquist, E. G. A., förste amanuens.

Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. namnanrop: Medicinalstyrelsen.

De sakkunniga hava sammanträtt den 25 maj och den 7—10 september
1936.

De sakkunniga hava i princip tagit ställning till de i utredningsuppdraget
ingående olika spörsmålen.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under loppet av 1937.

16. 1935 års Blekingeutredning (1936:28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1935 för att
biträda vid utredning rörande Blekinge läns försörjningsmöjligheter:
Hagströmer, S. A. E., landshövding, ordförande;

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

41

Swartling, N. F., disponent, led. av I kamm.; & 16

Törnkvist, A. Å, redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Fröberg, J., f. d. landssekreterare.

Lokal: Länsstyrelsen, Karlskrona; tel. 983.

De sakkunniga hava under år 1936 haft tillhopa 32 sammanträdesdagar.
Därjämte har pågått utredningsarbete, delvis förenat med resor inom länet,
införskaffande av uppgifter m. m.

De sakkunniga hava under tiden fr. o. m. den 1 december 1935
dels gjort framställningar:

den 17 december 1935 rörande torrläggnings- och kolonisationsföretag vid
Lyckebyåns övre lopp,

den 4 januari 1936 angående tilläggsanslag till s. k. ofullständiga jordbruk,
den 7 februari 1936 angående åtgärder för att bereda vissa grupper gatstenshuggare
inom Blekinge län arbete i deras eget yrke samt för skapande av förutsättningar
för en svensk gatstensexport av större omfattning,

den 6 mars och 28 maj 1936 örn statsanslag till utredning rörande tillämnad
trämjölsfabrik i Blekinge,

den 23 april 1936 angående statsanslag för anordnande inom länet av utbildningskurser
i stensättning, avsedda främst för yngre stenhuggare,
den 2 maj 1936 om statsanslag till kaninavelns främjande,
den 14 maj 1936 om statshjälp åt en del småbrukare inom länet i och för
anläggning av sparrisodlingar ävensom utlåtande i detta ärende den 16 juli
samt

den 25 september 1936 örn statsbidrag till anläggning och förbättring av
skogsvägar;

dels ock avgivit utlåtanden:

den 1 april 1936 över Pehr Egnérs i Asarum ansökan örn statslån ur fonden
för främjande av enskild verksamhet,

den 9 april 1936 över f. d. disponenten Hjalmar Klints i Djupadal ansökan
om statslån för provtillverkning av vägdammbindningsmedel,

den 17 juli 1936 över A. Mejåres i Kalmar underdåniga ansökan örn statslån
för utrustning och drivande av en konservfabrik i Mörrum samt

den 5 oktober 1936 över J. Carlboms ansökan örn stödlån för Karlshamns
skeppsvarv.

De ärenden, som ännu återstå att behandla och rörande vilka utredning pågår,
äro huvudsakligen frågor örn förbättringar av en del fiskehamnar och
anordnande av tilläggsbryggor samt upphalningsanordningar för båtar vid
vissa fiskelägen; upphjälpande av mindre båtvarv och andra industriella anläggningar;
anordnande av hemslöjdskurser och jordbrukarkurser, de senare
huvudsakligen för utbildning av ladugårdsskötare; torrläggnings- och nyodlingsföretag;
ombyggnad av Blekinge kustbanor till bredspårig samt anläggning
inom Blekinge av en trämjölsfabrik.

Uppdraget kail beräknas bliva slutfört tidigast omkring mitten av 1937.

42 Riksdag sberättelsen.

17. 1936 års utredning angående beredskapsarbeten.

Den 17 januari 1936 bemyndigade Kungl. Majit chefen för socialdepartementet
alt utse högst fem utredningsmän för att inom departementet biträda
med planläggning av beredskapsarbeten, åsyftande att motverka arbetslöshet.
I uttalande till statsrådsprotokollet samma dag anförde departementschefen
i huvudsak följande: Erfarenheten hade givit vid handen, att

örn man ville med tillbörlig snabbhet ingripa i en eventuell liknande situation,
som den av den senaste ekonomiska krisen framkallade, beredskapsåtgärder
borde vidtagas i god tid. För detta ändamål borde bland annat
utan dröjsmål igångsättas en inventering av allmänna arbeten, som lämpligen
kunde planeras och verkställas till motverkande a\ en mera betydande
arbetslöshet. Vissa förberedande åtgärder med denna syftning hade redan
vidtagits. Chefen för kommunikationsdepartementet hade sålunda i skrivelse
den 4 januari 1936 till generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen
anmodat dessa myndigheter att senast den 1 juli 1936 inkomma
med uppgift om allmänna arbeten av förevarande slag. Uppgifterna
skulle avse dels de arbeten eller beställningar, som enligt vederbörande styrelses
mening kunde förutses böra komma till utförande i vanlig ordning under
vart och ett av budgetåren 1937/1938—1941/1942, med särskilt angivande
av de arbeten eller beställningar, som lämpligen kunde uppskjutas för att
senare anordnas i syfte att bereda arbetstillfällen under arbetslöshet, dels ock
andra arbeten eller beställningar, som i samma syfte kunde verkställas, eventuellt
med bidrag från särskilda anslag. 1 uppgiften skulle såvitt möjligt för
varje arbete eller beställning angivas, den tidpunkt, då arbetet tidigast kunde
igångsättas, i vad mån förutsättningar för uppgörande av arbetsplan och
kostnadsberäkning vore för handen, beräknelig kostnad samt beräkneligt antal
dagsverken. En skrivelse av liknande innebörd hade avlåtits till luftfartsmyndigheten.
De sålunda infordrade uppgifterna borde i sinom tid
överlämnas till utredningsmännen. Av dessa syntes ytterligare böra införskaffas
uppgifter rörande såväl andra statliga arbeten som kommunala arbeten
och enskilda arbetsföretag av allmännyttig karaktär, vilka lämpligen
kunde anordnas såsom beredskapsarbeten till motverkande av arbetslöshet.

Bland kommunala arbeten och enskilda arbetsföretag av nyssnämnda karaktär,
vilka icke hittills tillräckligt uppmärksammats, syntes även böra
övervägas åtgärder för, exempelvis, beredande av badmöjligheter på landsbygden,
anläggande av cykelbanor samt understödjande av förbättringsarbeten
å ladugårdar. Vad sistberörda arbetsobjekt anginge, syntes samråd böra
äga rum med 1933 års mjölk- och mejeriutredning. Beträffande statliga arbeten
av ifrågavarande natur syntes planläggningen kunna avse samma tidsperiod
som angivits beträffande kommunikationsverken. I fråga åter om de
kommunala arbetena syntes skäl föreligga att tänka sig en något längre period,
förslagsvis tio år.

Med stöd av förenämnda bemyndigande hava såsom utredningsmän tillkallats: -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

Hansson, S., redaktör, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, G. E., i Södergård, hemmansägare, led. av II kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Blomberg, D., byråingenjör;

Lundh, E. A. F., docent, jägmästare.

Sekreterare:

Bahm, A. H. B., förste amanuens.

Lokal: Kanslihuset; tel. namnanrop: Kanslihuset.

På därom av utredningsmännen gjord framställning bemyndigade chefen
för socialdepartementet den 20 november 1936 utredningsmännen att såsom
expert under en tid av högst två månader tillkalla ingenjören T. Stenvall.

Utredningsmännen hava under år 1936 intill den 1 december hållit 25 sammanträden.

Utredningsmännen hava under året införskaffat uppgifter angående arbetsobjekt
från statliga och kommunala myndigheter, hushållningssällskap,
skogsvårdsstyrelser m. fl. Bearbetning av det inkomna materialet pågår.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under förra hälften av 1937.

18. 1936 års utredning angående blinda och dövstumma.

Den 29 maj 1936 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för socialdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga att inom departementet biträda
med utredning rörande de blindas och de dövstummas arbetsförhållanden
och förvärvsmöjligheter. I uttalande till statsrådsprotokollet samma
dag anförde departementschefen i huvudsak följande: Inom socialdepartementet
förelåge från såväl sammanslutningar som enskilda personer
åtskilliga framställningar i ämnet, däribland från Kronprinsessan Margaretas
arbetsnämnd för de blinda och svenska dövstumförbundet. Det vore
uppenbart, icke minst i tider, sådana som de under de senaste åren genomlevda,
då det för de fullt arbetsföra mött mycket betydande svårigheter att
erhålla sysselsättning, att för personer, vilkas arbetsfält på grund av deras
saknad av syn eller av hörsel och talförmåga vore starkt begränsat, försörjningsmöjligheterna
skulle vara bekymmersamma. Visserligen hade det allmänna
genom olika åtgärder sökt bispringa de blinda inom de områden, där
dessa dittills plägat söka sin utkomst och vidare hade genom blindhetsersättningen
ytterligare sörjts för att skillnaden mellan en seende och en blind arbetares
levnadsstandard i viss mån utjämnades. Emellertid syntes fog föreligga
för antagandet, att ett närmare övervägande ur olika synpunkter av
frågan örn vidgade möjligheter i nu berörda avseende skulle kunna anvisa
nya arbetsområden för den blinda arbetskraften. Samtidigt borde eftersträvas
en förbättrad organisation av avsättningen av de blinda hantverkarnas
produkter. I fråga örn de dövstumma ville det synas som örn svårigheterna
vore av delvis annan art. Utsikterna för med detta lyte behäftade personer
att vinna sysselsättning syntes vara större än för de blinda. Emellertid förelåge
brister särskilt därutinnan, att organiserad arbetsförmedling saknades
samt erforderlig yrkesutbildning icke stöde de dövstumma till buds i till -

43

S: 18

44

Riksdag sberättelsen.

18 räcklig omfattning. Det vöre sålunda angeläget, att hithörande förhållanden
bleve föremål för närmare undersökning genom sakkunniga. Då frågan örn
dövstumundervisningens framtida organisation befunne sig under utredning
inom ecklesiastikdepartementet borde samråd äga rum med den för detta
ändamål tillkallade utredningsmannen.

Med stöd av förenämnda bemyndigande hava såsom sakkunniga tillkallats: Björck,

K. A. W., statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;

Ek, G. E., t. f. inspektör för blindundervisningen;

Ek, J., dövstumlärare;

Ström, T. E., handlande, led. av I kamm.;

Svensson, G. H., i Grönvik, led. av II kamm.

På därom gjord framställning entledigades Björck den 15 oktober 1936
från uppdraget att vara de sakkunnigas ordförande och uppdrogs åt G. E. Ek
att i Björcks ställe vara ordförande.

Sekreterare:

Ekblom, N., förste amanuens.

Lokal: Riksdagshuset.

På framställning av de sakkunniga uppdrog chefen för socialdepartementet
den 9 oktober och den 14 november 1936 åt konsulenten Alfhild Erlandson,
föreståndaren för dövstumskolan i Vänersborg H. Gustafsson och
dövstumpastorn i Stockholm S. G. Svenfors att såsom experter biträda de
sakkunniga, varjämte departementschefen bemyndigade de sakkunniga att
för överläggningar tillkalla dels en representant för Kronprinsessan Margaretas
arbetsnämnd för de blinda samt två representanter för De blindas
förening, dels ock ordföranden i svenska dövstumförbundet, dövstummissionären
P. A. Persson, Uppsala, och sekreteraren i samma förbund, redaktören
G. Fondelius, Älvsjö.

De sakkunniga, som påbörjade sitt arbete den 17 juni 1936, hava därefter
intill den 1 december 1936 hållit sammanträden den 23—25 september samt
den 15 och den 16 oktober.

Jämlikt bemyndigande hava de sakkunniga jämte sekreteraren den 5—den
7 november 1936 i studiesyfte besökt Lund och Köpenhamn.

De sakkunniga hava påbörjat bearbetandet av från myndigheter, sammanslutningar
och enskilda personer införskaffade uppgifter, avseende bland
annat de blindas och de dövstummas nuvarande arbetsförhållanden samt avsättningen
till vissa statliga och kommunala inrättningar av varuslag, lämpade
såsom blindarbeten. Vidare hava de sakkunniga samrått med den för
dövstumundervisningens organisation tillkallade utredningsmannen.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under förra hälften av 1937.

19. Rationalisering sutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 att biträda
med utredning rörande åtgärder till förebyggande och lindrande av skadliga
sociala verkningar av rationalisering och driftnedläggelser inom industrin:
Hesselgren, O., revisionssekreterare, ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

45

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Falkman, O., direktör;

Severin, F., statssekreterare, led. av II kamm.;

Söderlund, G., direktör.

Sekreterare:

Hessler, T., biträdande sekreterare i statens arbetslöshetskommission.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 20 76 11 eller namnanrop: Tändsticksbolaget.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat:

Utredningen bör pröva olika vägar att möta ogynnsamma sociala verkningar
av rationalisering och driftnedläggelser inom industrin. Huvudsyftet för
utredningen är att klargöra, på vilket sätt samhället och medborgarna lättast
skola kunna anpassa sig efter det nya läge, som skapas genom rationalisering
och driftnedläggelser, vilka icke äro blott tillfälliga, övervägas skall
även, huruvida samhället bör givas inflytande på rationaliseringens gång,
ävensom på vilket sätt och enligt vilka normer ersättning må kunna beviljas
utrationaliserade arbetare och anställda.

På därom gjord framställning entledigades Severin den 14 november 1936
från uppdraget och uppdrogs åt sekreteraren i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet
T. Karlbom att i Severins ställe vara ledamot av utredningen.

På framställning av de sakkunniga uppdrog chefen för socialdepartementet
den 13 oktober och den 12 november 1936 åt t. f. byråinspektören hos socialstyrelsen
S. Skogh, civilingenjören E. Bosaeus och docenten vid Stockholms
högskola Alf Johansson att såsom experter biträda utredningen.

Utredningen har sammanträtt den 1 och 21 september, den 6, 7 och 28
oktober samt den 2 november 1936.

Utredningen har påbörjat planläggningen av arbetet. Den har tagit del
av resultaten av tidigare gjorda undersökningar och övervägt olika väckta
förslag, ägnade att förebygga och lindra arbetslöshet såsom en följd av rationalisering,
driftinskränkningar och driftnedläggelser inom industrin. I
avsikt att erhålla uppgift om redan gjorda erfarenheter på förevarande område
har utredningen vidare anordnat konferenser med representanter företrädande
arbetsgivarnas, arbetarnas och de anställdas organisationer. Under
året hava sålunda avhållits konferenser den 19, 22 och 29 oktober, den 2,
5, 9, 12, 16, 19, 23, 26 och 30 november samt den 3, 4, 7, 10, 14 och 17
december.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under 1938.

20. Sakkunniga för utredning rörande vissa familjeekonomiska och familje sociala

förhållanden.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:
Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Sterner, R., t. f. aktuarie i statistiska centralbyrån.

Lokal: Statistiska centralbyrån, Vasagatan 23—25; tel. 10 79 34.

: 20

46

Riksdagsberättelsen.

20 Utkast till den slutliga undersökningsberättelsen föreligger utarbetat i vissa
delar. En sammanfattning av hela utredningen är såsom bilaga 6 fogad
till befolkningskommissionens betänkande i sexualfrågan (Statens off. utredn.
1936:59).

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av 1937.

21. Sakkunniga för utredning rörande inrättande av ett statens socialhygieniska
institut m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936 att verkställa
utredning rörande inrättande av ett statens socialhygieniska institut
jämte andra i samband därmed stående frågor:

Björck, K. A. W., statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;

Cyrén, O., ingenjör;

Liljestrand, G., professor;

Rietz, A. E., förste stadsläkare;

Österström, A. I. E., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Björkquist, E. G. A., förste amanuens.

Lokal: Kanslihuset; tel. namnanrop: Kanslihuset.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat:

Utredningen avser främst att skapa ett offentligt organ för undersökning
och forskning beträffande de med samhälleliga företeelser oftast sammanhängande
sjukdomsorsakerna, såsom dåliga bostadsförhållanden, hälsofarligt
arbete och otjänlig föda m. m., samt att i anslutning till de vunna undersökningsresultaten
angiva vägarna för förebyggande av dylika hälsoskadligheter.
Såsom ett viktigt led i det ifrågasatta institutets verksamhet skall ock
ingå att utbilda funktionärer för handhavande av olika uppgifter å socialhygienens
arbetsfält. I samband med dessa utredningsuppgifter skall jämväl
till prövning upptagas såväl frågan om det farmacevtiska laboratoriets
utbyggnad för biologisk kontroll av läkemedel och hormonpreparat som
frågan om inrättande av ett särskilt organ för vitaminkontroll. Vid utredningen
skall övervägas dels det lämpligaste sättet för de nya uppgifternas
inordnande i den motsvarande statliga verksamhet, som redan bedrives, dels
dessa olika institutioners ställning inbördes och till den centrala medicinska
förvaltningsmyndigheten, dels förhållandet till karolinska institutet och
övriga institutioner med besläktade uppgifter. Uppkommande byggnadsoch
personalfrågor böra jämväl prövas och därvid särskilt uppmärksammas
de möjligheter till bidrag från Rockefeller Foundation, som kunna föreligga.

På framställning av de sakkunniga uppdrog chefen för socialdepartementet
den 1 oktober 1936 åt laboratorn vid karolinska institutet E. L. Abramson
och docenten vid samma institut G. A. Rundberg att såsom experter biträda
de sakkunniga å födoämneshygienens respektive yrkeshygienens område.

Efter ett förberedande sammanträde den 4 juli hava de sakkunniga sammanträtt
tillhopa 14 gånger under tiden t. o. m. den 30 november 1936, även -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

47

som avlagt besök dels vid de farmacevtiska och rättskemiska laboratorierna
i Stockholm samt det nya bakteriologiska laboratoriet, dels ock, jämlikt särskilt
medgivande, vid olika institutioner av socialhygienisk karaktär i Köpenhamn
och Oslo under sammanlagt 4 dagar.

De sakkunniga hava i huvudsak slutfört den grundläggande utredningen
rörande det socialhygieniska institutets uppgifter och organisation. Till följd
av remiss hava de sakkunniga den 27 oktober avgivit utlåtande i anledning
av medicinalstyrelsens framställning om anslag till statens farmacevtiska
laboratorium för budgetåret 1937/1938.

Av uppdraget kvarstår närmast att utreda frågan om det farmacevtiska
laboratoriets utbyggande för biologisk kontroll samt att utarbeta skisser och
kostnadskalkyler för erforderliga byggnader till såväl det socialhygieniska
institutet som eventuellt det farmacevtiska laboratoriet.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under 1937.

22. 1936 års semestersakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936 att biträda
med utredning rörande frågan om en laglig reglering av arbetares och andra
löneanställdas rätt till semester:

Hagman, E. O., t. f. byråchef i socialstyrelsen, led. av I kamm., ordförande;
Casparsson, R., ombudsman;

De Geer, A. L. G., friherre, led. av II kamm.;

Larson, I., direktör;

Rydberg, H., ombudsman;

Tamm, C. G. L. H:son, jägmästare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Rexelius, E. G., t. f. sekreterare.

Lokal: Vasagatan 23—25; tel. 23 10 20.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat:

Vid utredningen skall övervägas införandet i lagstiftningen av generella och
till sin natur tvingande bestämmelser rörande semester för i princip samtliga
kategorier arbetare och andra löneanställda. Utredningen skall omfatta jämväl
sådana statens och kommunernas befattningshavare, vilka kunna beröras
av kollektivavtal och vilkas semesterförmåner ej äro reglerade genom
i administrativ väg utfärdade författningar eller andra särskilda bestämmelser.
Jämväl skall vid utredningen undersökas i vad mån förmånen
av semester kan beredas säsongarbetare samt eljest icke för bestämd tid
anställda arbetare. Vid utredningen bör samarbete åvägabringas med hembiträdesutredningen.

De sakkunniga hava sammanträtt den 17 juni samt den 19—24 oktober
1936.

23. 1936 års Hall utred ning.

Den 23 oktober 1936 bemyndigade Kungl. Majit chefen för socialdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet och

c 23

48

Riksdag sberättelsen

Si 23 i samråd med skyddshemsinspektören biträda med utredning rörande skyddshemmet
åkerbrukskolonien Hall. I uttalande till statsrådsprotokollet samma
dag anförde departementschefen bland annat följande: Enär genom
omläggningen av verksamheten vid anstalten ett mindre antal elever —- och
dessa därtill mindre arbetsdugliga — kunde påräknas för arbete vid jordbruket,
borde vid utredningen frågan örn inskränkning av jordbruksdriften
övervägas. En allsidig undersökning rörande användningen av anstaltens
överflödiga jord borde i samband härmed komma till stånd och därvid
särskilt uppmärksammas, om någon del av egendomen kunde användas för
annat statligt ändamål. Vidare borde undersökas behovet av andra arbetsuppgifter
för eleverna såsom trädgårdsskötsel och enklare hantverk, jämsides
med att till prövning upptoges frågan, i vad mån nuvarande arbetsmöjligheter
borde bibehållas. Sedan jordegendomens och den vid anstalten
bedrivna verksamhetens omfattning sålunda bestämts, borde undersökas,
i vilken utsträckning nuvarande förläggnings- och arbetslokaler kunde
tagas i anspråk, med iakttagande av att nödig differentiering av elevmaterialet
kommer till stånd. Frågan om anordnande vid anstalten av en
särskild sluten avdelning borde även komma under övervägande. Med
hänsyn till det nuvarande stora antalet befattningshavare i förhållande till
antalet elever borde behovet av vårdplatser samt av personal vid anstalten
särskilt prövas. Undersökningen borde omfatta antalet befattningshavare
för varje speciellt arbetsområde samt behörighets- och anställningsvillkor
för dem. Undersökas borde därjämte i vilken omfattning den nuvarande
personalen kunde bibehållas i tjänst vid anstalten med hänsyn till dennas
förändrade karaktär. Vid planläggningen av de inskränkningar i personalbeståndet,
som under alla förhållanden syntes bliva nödvändiga, borde all
rimlig hänsyn tagas till de nuvarande anställda och särskilt de äldre bland
dem. I detta syfte syntes förutsättningarna för sådana befattningshavares
förtidspensionering eller överförande till andra skyddshem, fångvården
eller andra statliga institutioner samt den fria arbetsmarknaden böra närmare
undersökas. Beträffande anstaltens ledning borde övervägas, om densamma
borde helt anförtros en psykiatriskt skolad läkare samt, om så icke
ansåges böra ske, på vad sätt anstalten lämpligen kunde beredas tillgång
till erforderlig medicinsk sakkunskap. I samband därmed borde även uppmärksammas
frågan om styrelsens för anstalten sammansättning. Slutligen
syntes förutsättningarna för anstaltens förstatligande böra undersökas.

Med stöd av förenämnda bemyndigande hava såsom sakkunniga tillkallats:
Weijne, J., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Jacobowsky, B., professor;

Treschow, A., godsägare.

Sekreterare:

Hoppe, T., förste kanslisekreterare.

De sakkunniga hava påbörjat sitt arbete under december 1936.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under 1937.

49

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

24. Livsmedelslagstiftningssakkunniga. S: 25

Den 23 oktober 1936 bemyndigade Kungl. Majit chefen för socialdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda
med utredning rörande, en ur enhetliga synpunkter planlagd, utvidgad
livsmedelslagstiftning. I uttalande till statsrådsprotokollet samma dag anförde
departementschefen, bland annat, i huvudsak följande: Utredningen
torde i enlighet med riksdagens i skrivelse den 20 maj 1936 (nr 243) gjorda
anhållan böra bedrivas förutsättningslöst. Utöver vad som framhållits rörande
vikten av skärpt kontroll av den ambulerande handeln med livsmedel
erinrades om spörsmålet rörande kontroll av vitaminiserat margarin, en
fråga för vilken riksdagen i skrivelse den 22 maj 1936 (nr 255) påkallat uppmärksamhet.
Jämväl syntes angeläget, att vissa förhållanden beträffande
mjölkhandeln foges under särskild omprövning. Riksdagen hade framhållit
såsom önskvärt, att den ifrågavarande lagstiftningen icke gjordes vidlyftigare
än omständigheterna oundgängligen påfordrade, att planläggningen av
densamma måtte ske ur enhetliga synpunkter samt att utredningsarbetet,
till undvikande av onödigt dröjsmål med lagstiftningsåtgärder i ämnet, måtte,
i den mån det lämpligen läte sig göra, bedrivas i etapper. De av riksdagen
sålunda uttalade önskemålen borde vid utredningsarbetet beaktas. En
betydelsefull sida av det föreliggande spörsmålet utgjorde organisationen av
kontrollen över livsmedelslagstiftningens efterlevnad. Ju mer detaljerade
bestämmelser som meddelades, desto större anspråk måste ställas på de övervakande
organen, örn lagstiftningen skulle bliva effektiv. Ett önskemål av
synnerlig vikt vöre härvid, att ökade kostnader i största möjliga utsträckning
undvekes.

Med stöd av förenämnda bemyndigande hava såsom sakkunniga tillkallats: Abramson,

E. L., laborator, ordförande;

Borgström, G., ombudsman;

Cyrén, O., ombudsman;

Gjöres, A., redaktör;

Jerlov, S., besiktningsveterinär.

Sekreterare:

Davidsson, C. A., t. f. revisionssekreterare.

Lokal: Drottninggatan 50—52; tel. 20 60 35.

De sakkunniga, som under året igångsatt vissa förberedande utredningsarbeten,
komma att under år 1937 avsluta dessa arbeten, uppdraga närmare
riktlinjer för sin verksamhet samt i anslutning härtill påbörja utarbetandet
av sina förslag.

t>) Kommitté, bekostad av andra medel jin kommittéanslaget.

25. Statens byggnadslånebyrå (1935: 31; 1936: 31).

Inrättad jämlikt Kungl. Maj:ts beslut deli 7 juli 1933 med uppgift alt i
överensstämmelse med de i riksdagens skrivelse den 21 juni 1933 (nr 356) an Bih.

lill riksd. prof. 1 sami.

ltiksdngsberuttclsen.

4

50

Riksdagsberåttelsen.

25 civila grunder handhava ärenden rörande lån av statsmedel till främjande av
bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen. Genom kungörelse
den 4 september 1935 har Kungl. Majit vidare förordnat, att verksamheten
rörande beviljande av lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer, skall handhavas av
byggnadslånebyrån.

Sammansättning:

Bergström, R. K. A., byråchef, ordförande;

Cramér, C.-R., direktör, verkställande ledamot;

Fant, G. M. Frisen, borgmästare;

Johansson, A., docent;

Karlén, O., förtroendeman;

Olsson, G. A., i Gävle, redaktör, led av II kamm., social föredragande ledamot; Willner,

N. U., direktör.

Lokal: Malmtorgsgatan 3, Stockholm; tel. 10 35 50.

Byrån har under 1936 t. o. m. den 30 november sammanträtt 20 gånger.

Den långivning, som påbörjades under år 1934 och uteslutande avsåg lån
till nybyggnader, avslutades under år 1935 och lånen äro jämlikt Kungl.
Majits beslut den 30 december 1935 överförda till amorteringslån från och
med den 1 januari 1936.

År 1935 inrättades lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen, för vars bildande för budgetåret 1935/1936 anvisades ett
reservationsanslag av 3,000,000 kronor att användas till beviljande av ny- och
ombyggnadslån. Samtliga de byggnadsföretag, för vilka lån ur nämnda
fond preliminärt beviljats, hava numera färdigställts på ett par undantag när.
Byrån har t. o. m. den 30 november 1936 fattat slutligt beslut beträffande 52
lån å tillsammans 1,079,425 kronor, varav 36 lån å tillsammans 908,100 kronor
utbetalats. Preliminärt och slutligt beviljade lån fördela sig på 28 orter,
varav 21 städer, 2 köpingar och 5 municipalsamhällen.

1936 års riksdag har såsom kapitalökning för lånefonden för bostadsbyggande
i städer och stadsliknande samhällen anvisat 2,000,000 kronor, att användas
till beviljande av lån för modernisering av äldre bostadshus. Vid
ansökningstidens utgång den 30 september 1936 förelågo hos byrån ansökningar
om sådana lån till ett antal av 71, tillsammans avseende ett sökt lånebelopp
av 2,756,397 kronor. Ansökningarna fördelade sig på 19 orter, varav
14 städer, 3 köpingar och 2 municipalsamhällen. Till och med den 30 november
1936 har byrån preliminärt beviljat 47 lån till ett sammanlagt belopp
av 1,711,230 kronor.

Den av byrån handhavda verksamheten till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer har under året pågått, och
hava preliminärt beviljats 61 bostadsanskaffningslån till ett sammanlagt belopp
av 6,431,310 kronor. Delvis i samband med bostadsanskaffningslån och
delvis utan samband med sådant lån hava beviljats familjebidrag å sammanlagt
558,752 kronor. Bostadsanskaffningslånen och familjebidragen fördela

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 51

sig på 44 orter, varav 37 städer, 1 köping, 2 municipalsamhällen och 4 andra Kl 1
tätare bebyggda samhällen och hava i övervägande antalet fall avsett flerfamiljshus.
Till och med den 30 november 1936 hava emellertid även i 51
fall beviljats lån och bidrag för enfamiljshus.

Den 5 juni 1936 har Kungl. Maj:t bemyndigat byrån att under budgetåret
1936/1937 försöksvis utvidga låne- och bidragsverksamheten till främjande av
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer att jämväl omfatta
sådana fall, där enfamiljshus innehaves med äganderätt. För verksamheten
skulle av byrån få disponeras för beviljande av bostadsanskaffningslån
1,000,000 kronor samt för beviljande av familjebidrag 100,000
kronor. Ansökningar, som avse lån och bidrag för sådana enfamiljshus, av
byrån benämnda »enfamiljsstugor», hava på grund av de förberedande åtgärder,
som för verksamhetens igångsättande erfordras, bland annat från
kommunens sida, ännu icke inkommit.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som under 1936 avslutat sin verksamhet.

Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

1. 1932 års trafikutredning (1935:10; 1936:3).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1932 att verkställa
en allsidig utredning av frågan örn åtgärder för ernående av en ur
olika synpunkter sund reglering av förhållandet mellan biltrafik, järnvägar
och sjöfart jämte därmed sammanhängande spörsmål:
von Sneidern, A. W. T., landshövding, ordförande;

Johansson, J. B., i Fredrikslund, lantbrukare, led. av I kamm.;

Wikström, A., redaktör, led. av II kamm.

Sedan Wikström den 26 januari 1935 avlidit, har departementschefen -—-enligt Kungl. Maj:ts den 30 juni 1932 och den 10 maj 1935 givna bemyndiganden
— den 17 maj 1935 uppdragit åt följande personer att i egenskap av
utredningsmän inom kommunikationsdepartementet deltaga i 1932 års
trafikutrednings fortsatta arbete:

Norrman, S., byråchef i järnvägsstyrelsen;

Grill, C. L. C:son, direktör.

Sekreterare:

Hammar, II. B., t. f. förste kanslisekreterare.

Utredningsmännen hava under år 1936 hållit 5 sammanträden under tillhopa
14 dagar.

Utredningsmännen hava den 29 februari 1936 avgivit »Utredning rörande
förhållandet mellan land- och sjötrafikmedel» (Statens off. utredn. 1936: 16).
Uppdraget är därmed slutfört.

52 Riksdagsberättelsen.

K; 2 2. 1936 års trafiksakkunniga (1936: 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1935 att
biträda vid en granskning av det av 1932 års trafikutredning den 28 februari
1935 avgivna betänkandet med förslag till förordning angående allmän automobiltrafik: Lubeck,

S. E. J., landshövding, ordförande;

Berglund, Ii., t. f. kansliråd, tillika sekreterare;

Eneborg, H. G. E., förste aktuarie i kommerskollegium;

Eriksson, C. A., ordförande i Sveriges lasttrafikbilägares riksförbund;
Malmkvist, E. V., byråchef i järnvägsstyrelsen;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Svanlund, G., ordförande i lastbilägareavdelningen av Sveriges trafikbilägares
riksförbund.

De sakkunniga hava dels den 20 februari 1936 avgivit »Betänkande med
förslag i anledning av verkställd granskning av 1932 års trafikutrednings
förslag till förordning angående allmän automobiltrafik» (Statens off. utredn.
1936: 20), dels ock den 31 augusti 1936 överlämnat vissa förberedande undersökningar
beträffande grunderna för automobilbeskattningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga rörande förhandlingsordning för statstjänstemän (1936:5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1935 för verkställande
av en utredning rörande frågan, huruvida och i vad mån en förhandlingsordning
för statstjänstemän borde komma till stånd, ävensom att
uppgöra förslag till de bestämmelser i ämnet, vartill utredningen kunde
komma att föranleda:

Rodhe, A. E., landshövding, ordförande;

Forslund, J. A., statsråd, led. av I kamm.;

Linnäs, A. G., sekreterare hos generalpoststyrelsen;

Persson, G., i Falla, led. av II kamm.;

Ryberg, K. A., i Dalum, led. av II kamm.

Sedan Forslund den 28 september 1936 utnämnts till statsråd och chef
för kommunikationsdepartementet, har han frånträtt uppdraget att vara
utredningsman.

Sekreterare:

Bexelius, E. G., t. f. sekreterare i socialstyrelsen.

De sakkunniga, vilka under år 1936 hållit 19 sammanträden, hava den 29
oktober 1936 avgivit betänkande med förslag rörande förhandlingsordning
för statstjänstemän (Statens off. utredn. 1936: 41).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

53

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet viel ingången av 1937.

a) Kommittéer, bekostade ar kommittcanslaget.

4. 1932 års järnvägsekonomiutredning (1935: 11; 1936: 4).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 december 1932 för
verkställande av utredning angående vissa enskilda järnvägars ekonomiska
läge samt avgiva de förslag, vartill utredningen i de särskilda fallen kunde
föranleda:

Edén, N., landshövding, ordförande;

Nerell, Å. N. J., direktör;

Paulson, A. E., överinspektör i järnvägsstyrelsen.

Sekreterare:

Thorsell, K. A., förste sekreterare i järnvägsstyrelsen.

Lokal: Kommunikationsdepartementet. Sekr. tel.: Järnv. 432.

Utredningsmännen avgåvo i början av år 1936 utlåtande med förslag angående
reglering av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolags
skuldförhållande till staten. Utredningsmännen hava vidare deltagit i beredningen
av de vid 1936 års riksdag behandlade frågorna om försäljning
dels av Dal—Västra Värmlands och Åmål—Årjängs järnvägar till Bergslagernas
järnvägsaktiebolag, dels av östra Värends järnväg till Växjö—Åseda
—Hultsfreds järnvägsaktiebolag.

Senare under året hava utredningsmännen avgivit utlåtande i fråga örn reglering
av Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolags skuldförhållande
till staten.

I början av år 1936 upplogo utredningsmännen tillsammans med representanter
för riksgäldskontoret till slutlig behandling frågan om reglering av
östra Centralbanans järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten. Beredningen
av detta ärende ansågs böra till en början inriktas på att söka åstadkomma
viss jämkning av den föreliggande skuldregleringsplanen, i vad denna
avsåg bolagets obligationslån. Härom förda förhandlingar resulterade i att
obligationshavarna godtogo en väsentligt lägre utdelningskvot än den tidigare
för deras del ifrågasatta. Den sålunda modifierade saneringsplanen
underställdes fullmäktige i riksgäldskontoret. I skrivelse till chefen för
kommunikationsdepartementet hava utredningsmännen sedermera redogjort
för av dem vidtagna åtgärder i frågan samt anmält, att ärendet därmed torde
få anses slutbehandlat för deras vidkommande.

De förhandlingar, som närmast med anledning av till utredningsmännen
hänskjuten fråga örn nedläggande av trafiken å järnvägen Lidköping—Tun,
på initiativ av utredningsmännen år 1934 upptogos rörande sammanslagning
av Lidköpings stads järnvägar med Västergötland—Göteborgs järnvägar
fortskredo under år 1936 så långt, att under sommaren ett förslag till överenskommelse
angående sådan sammanslagning utarbetades. Förslaget biträddes
enhälligt av parternas förhandlingsdelegerade ävensom av Västergötland—Göteborgs
järnvägsaktiebolag. Då förslaget i november 1936 be -

54

Riksdag sberättelsen.

K: 4 handlades av stadsfullmäktige, kunde emellertid en för dess godkännande
erforderlig kvalificerad majoritet icke uppbringas och frågan har alltså
även denna gång fallit. Utredningsmännen hava därefter avgivit utlåtande
angående ärendet om järnvägen Lidköping—Tun.

Slutligen hava utredningsmännen avgivit utlåtande angående ifrågasatt försäljning
till Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag av Vimmerby—Ydre
järnväg.

5. 1935 års vågsakkunniga (1936: 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1935 för verkställande
av utredning och avgivande av förslag i fråga örn ny lagstiftning
beträffande enskilda vägar, om förutsättningarna för bidrag av allmänna
medel till det enskilda vägväsendet och om principerna för bidrag till det
allmänna gatu- och vägväsendet jämte därmed sammanhängande spörsmål: Eriksson,

J. B., landshövding, ordförande;

Bolinder, N. L., överdirektör;

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Nylander, K. A. S., i Borås, civilingenjör;

Tjällgren, O. L., i Tjäll, Multrå, lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Quensel, S. G. L., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Under tiden efter avlämnandet av de sakkunnigas förra arbetsberättelse
hava de sakkunniga avgivit utlåtande och förslag dels den 13 december 1935
rörande vissa åtgärder till lättande av vägdistriktens skuldbördor, dels ock
den 12 mars 1936 angående övergångsbestämmelser vid ikraftträdandet av
beslut rörande indelning av rikets landsbygd i vägdistrikt.

Vidare hava de sakkunniga den 11 december 1936 avgivit utlåtande rörande
finansieringen av vägförbättringsföretag, den budgettekniska regleringen
av statsbidragen till vägunderhållet på landet, särskilda vägar till
fjällområdena, statsbidragen till städernas väg- och gatuhållning samt automobilskattemedlens
fördelning m. m. (Statens off. utredn. 1936: 58).

Sitt arbete under år 1937 avse de sakkunniga att ägna huvudsakligen åt
fortsatt behandling av spörsmålen om enskilda vägars intagning till allmänt
underhåll, statsbidrag till den enskilda väghållningen och en reformerad lagstiftning
om enskilda vägar ävensom åt vissa till de sakkunniga för yttrande
hänskjutna särskilda frågor, bl. a. rörande arrendatorer rösträtt vid
val av ombud till vägstämma.

6. 1936 års järnväg skommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1936:

Leo, H. V., generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;

Nilsson, P. B., t. f. domänintendent, led. av I kamm.;

Westman, K. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm.;

Paulson, A. E., överinspektör i järnvägsstyrelsen;

Löfmarck, G. E., verkställande direktör i svenska järnvägsföreningen;
Hägglund, J. A., riksgäldssekreterare.

Sekreterare:

Gemzell, Chr., hovrättsråd.

Lokal: Kommunikationsdepartementet. Tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för kommittén gäller bland annat: Sedan riksdagen i skrivelse
nr 267/1933 anhållit om utredning rörande förvaltnings- och driftkostnaderna
för ett sammanslaget svenskt bredspårsnät under enhetlig ledning
i jämförelse med motsvarande kostnader vid järnvägssystemets nuvarande
uppdelning på statens järnvägar och ett flertal andra enheter, uppdrog Kungl.
Maj:t åt järnvägsstyrelen att utföra den begärda utredningen. Till fullgörande
av sitt uppdrag har styrelsen dels den 18 januari 1934 avlämnat
utredning rörande förvaltningstjänsten, dels den 10 mars samma år avlämnat
utredning rörande förråds- och verkstadstjänsten samt behov och
underhåll av rullande materiel, dels ock den 26 februari 1936 överlämnat
en av särskilt utsedda utredningsmän (järnvägsförstatligandekommissionen)
verkställd utredning rörande inverkan av ett förstatligande av de
normalspåriga enskilda järnvägarna på personalbehov och kostnader folden
direkta drifttjänsten. Sistberörda utredning, vilken jämte de båda
tidigare befordrats till trycket (Statens järnvägars publikationer, utredningar
m. m. 1936: 1), innefattade jämväl justering i vissa avseenden av de av järnvägsstyrelsen
verkställda, under år 1934 avlämnade utredningarna. De slutförda
utredningarna omfattade 43 enskilda järnvägar med en banlängd av
sammanlagt 5,187 kilometer, alltså i det närmaste hela det enskilda normalspåriga
järnvägsnätet, och avsågo förhållandena år 1933. I enlighet med av
riksdagen angiven förutsättning för utredningarna avsågo desamma endast
förändringarna i utgiftsliänseende vid ett förstatligande, inklusive erforderliga
medel för standardiserings- och rationaliseringsåtgärder. Däremot hade
lämnats å sido spörsmålen rörande de ekonomiska och juridiska förutsättningarna
för järnvägarnas inlösen. Det sålunda föreliggande utredningsresultatet
är av sådan beskaffenhet, att ett fullföljande av undersökningarna
synts påkallat. Huvudskälet för ett fortsättande av undersökningarna
rörande ett sammanförande av det svenska bredspårsnätet har angivits
vara, att intet borde underlåtas, som kunde tjäna till ett inom skälighetens
gränser möjligt förbilligande av landets transportmedel och till ett vidmakthållande
av sådana järnvägar, som kunde anses vara för samhället nödiga
och nyttiga. Fortsatta undersökningar i förevarande ämne skulle — enligt
direktiven -— åtminstone till en början begränsas till de järnvägar, som omfattades
av de inom järnvägsstyrelsen verkställda utredningarna. Undersökningarna
borde avse — förutom eventuellt nödiga kompletteringar av
nyssnämnda utredningar — de ekonomiska förutsättningarna i övrigt för
genomförandet av berörda järnvägars sammanförande till större enheter. Utredningen
torde emellertid därjämte böra omfatta förutsättningarna och möj -

55

K: 6

56

Riksdagsberättelsen.

K: 6 ligheterna från ekonomisk och juridisk synpunkt för ett inlösningsförfarande
från statens sida. Därest det under utredningens gång visade sig påkallat,
att undersökningarna i fråga utsträcktes även till andra järnvägar än de
nyssnämnda, torde så få ske efter anvisningar av departementschefen. Ytterligare
torde böra utredas och övervägas, huruvida fusionssyftet lämpligare
än genom direkt statsinlösen av järnvägarna kunde vinnas genom att staten
till en början inträdde allenast såsom delägare med bestämmande inflytande
i enskilda järnvägsföretag. Jämsides med nu nämnda undersökningar borde
utredas, i vad mån ett sammanförande av enskilda järnvägar kunde åvägabringas
utan samgående med statens järnvägar och huruvida därigenom
kunde förväntas uppkomma en rationalisering med avsevärt förbättrat ekonomiskt
resultat. Uteslutet vore icke, att den åsyftade koncentrationen befunnes
lämpligen böra jämsides åvägabringas efter nu angivna riktlinjer.
Undersökningarna torde böra resultera i dels en plan. som kunde ligga till
grund för ett framtida inlösande eller överförande i annan ordning till staten
av de ifrågavarande järnvägarna eller vissa av dem, dels förslag till sammanförande
i lämplig omfattning av enskilda järnvägar med varandra. Några
förhandlingar i sådant avseende med respektive företag borde dock icke inledas
annat än efter uppdrag i varje särskilt fall av departementschefen.

De sakkunniga hava intill den 1 december 1936 hållit sammanträden den
12 augusti och den 4—den 6 november. I övrigt har arbetet bedrivits av ett
arbetsutskott, bestående av ordföranden samt Paulson och Löfmarck.

Arbetsutskottet har utarbetat ett preliminärt förslag till fusioneringsplan
med järnvägarna hänförda till tre normalspårsnät och fyra smalspårsnät
på fastlandet. Arbetsutskottet har därefter i samråd med svenska järnvägsföreningen
låtit införskaffa vissa uppgifter rörande de enskilda järnvägarna
dels vid nuvarande uppdelning och dels efter en på grundval av fusioneringsplanen
verkställd sammanslagning till större enheter. I samband härmed
hava igångsatts ingående undersökningar, bland annat i syfte att utröna, vilka
fördelar som ur allmän kommunikationssynpunkt skulle stå att vinna genom
en dylik sammanslagning.

7. 1936 års trafikutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 september 1936 och
den 9 oktober 1936 för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande
erforderliga åtgärder för ett ändamålsenligt ordnande av den yrkesmässiga
automobiltraf iken:

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm., ordförande;

De Geer, A. L. G., friherre, agronom, led. av II kamm.;

Lindberg, C., Varberg, åkeriidkare;

Lundqvist, R., Rotebro, förste trafikinspektör vid statens järnvägar, led. av

II kamm.;

Ternström, P. G. W., Göteborg, direktör;

Wahlstedt, G. V. R., Stockholm, omnibusdirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 57

Hermansson, J. A., Norrköping, ombudsman, led. av II kamm.; K: 7

Malmqvist, H. E. V., Nora, direktör;

Mårdh, J. A., Stockholm, ombudsman.

Sekreterare:

Danielson, B. G. E., hovrättsassessor.

Lokal: Riksdagshuset, andra lagutskottets sessionsrum; tel. 10 84 90.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller, bland annat, enligt av departementschefen
den 5 september 1936 till statsrådsprotokollet gjort uttalande:
Ett klokt handhavande av tillståndsgivningen torde vara ett av de
främsta medlen för att ernå sunda förhållanden på transportmarknaden.

En viss centralisering av tillståndsgivningen syntes därvid ägnad att underlätta
behovsprövningen. Vid den fortsatta utredningen rörande den yrkesmässiga
automobiltrafiken borde också i första hand undersökas, j vad mån
efter dessa linjer en tillfredsställande ordning kunde vinnas. Emellertid syntes
den fortsatta utredningen angående den yrkesmässiga trafikens organiserande
icke böra begränsas till att avse allenast nyss angivna väg för avhjälpande
av de rådande missförhållandena på ifrågavarande område. Då en
tvångsvis ordnad uppdelning av transporterna på olika slag av transportmedel
måste ur olika synpunkter anses olämplig och sålunda de olika slagen
av transportmedel måste vart för sig hävda sig under inbördes konkurrens,
torde såsom ett principiellt mål för en reglering, i varje fall av den långväga
trafiken, böra uppställas, att konkurrensmöjligheterna för de olika
transportmedlen ställde sig någorlunda lika. För vinnande av detta mål
kunde erfordras åtgärder vid sidan av reglerandet av den yrkesmässiga
automobiltrafiken, enkannerligen revision av järnvägarnas godstaxor och
vissa förändringar i fråga om automobilbeskattningen. Men uppenbart vore,
att även sättet för själva trafikens anordnande kunde röna inverkan av intresset
att tillgodose nämnda princip. Härvid syntes icke blott sättet för
tillståndsgivningen och behovsprövningen komma i fråga, utan jämväl andra
åtgärder i reglerande syfte torde böra tagas under övervägande. Exempelvis
syntes det icke vara uteslutet, att en viss kontroll över taxesättningen
kunde vara erforderlig liksom ock en viss skärpning av bestämmelserna
angående transportplikt. Huruvida en dylik reglering förutsatte vissa särbestämmelser
för den långväga trafiken, syntes vara en fråga, åt vilken
måste ägnas särskild uppmärksamhet. Utredningsuppdraget torde sålunda
böra omfatta verkställandet av en förutsättningslös utredning i hela dess
vidd av frågan om erforderliga åtgärder för reglering av den yrkesmässiga
automobiltrafiken. Emellertid borde även andra åtgärder än lagstiftning
komma under övervägande. Sålunda kunde exempelvis en genom frivilliga
organisatoriska åtgärder åstadkommen ökad rationalisering av transportväsendet
och taxesättningen för transporterna tänkas leda till förbättring av
de nuvarande förhållandena.

De sakkunniga hava igångsatt förberedande utredningsarbeten samt i
.skrivelse den 19 november 1936 till chefen för kommunikationsdepartementet
framlagt förslag örn en trafikundersökning.

58

Riksdag sberättelsen.

K: 7 Under år 1937 kommer arbetet att närmast inriktas på utarbetande av förslag
till författningstext jämte motivering. Arbetet beräknas kunna slutföras
under senare hälften av år 1937.

8. Sakkunniga för verkställande av utredning rörande trafikolyckornas

orsaker m. m.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1936 att inom
kommunikationsdepartementet verkställa utredning rörande trafikolyckornas
orsaker samt avgiva de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning:
Rodhe, A. E., landshövding, ordförande;

Sandén, J. E., redaktör, led. av I kamm.;

Wallenberg, G. O., byråingenjör.

Sekreterare:

Wistrand, A. D. H., sekreterare i arbetsdomstolen.

Direktiven för de sakkunnigas utredning innehålla i huvudsak följande:

Utredningen är igångsatt i syfte att klarlägga de möjligheter, som stå till
buds för åstadkommande av större säkerhet i trafiken och nedbringandet av
det stora antalet trafikolyckor. Utredningen bör i första hand avse en undersökning
rörande olyckornas orsaker.

Till grund för denna undersökning bör till väsentlig del läggas den olycksfallsstatistik,
vilken utarbetas genom statistiska centralbyråns försorg med
ledning av från vederbörande polismyndigheter inkomna uppgifter angående
olyckor vid trafik med motorfordon samt dessa olyckors orsaker. Då ifrågavarande
statistik allenast omfattar sådana trafikolyckor, som inträffat i
samband med motortrafik och varmed polismyndigheterna tagit befattning,
bör emellertid undersökningen icke vara begränsad till nämnda statistik och
det till grund för densamma liggande primärmaterialet utan böra utredningsmännen
jämväl söka att på annat sätt, bland annat genom samråd med vederbörande
myndigheter och sammanslutningar, förskaffa sig kännedom örn
hithörande förhållanden samt upplysningar angående under utredningens
gång inträffande aktuella olycksfall. Även den statistik i förevarande avseende,
som sedan ett antal år tillbaka förts i bland annat Danmark och
Finland, bör tjäna utredningen till ledning. Resultatet av nu antydda undersökning
i fråga om olycksorsakerna bör läggas till grund för ett bedömande
av frågan om de fortsatta åtgärder till trafiksäkerhetens främjande, som
från statsmakternas sida kunna vara lämpliga och möjliga. Sådana åtgärder
kunna tänkas avse antingen nya eller ändrade bestämmelser rörande
trafiken och densamma tjänande tekniska anordningar eller ock ett direkt
ingripande från statens sida för åstadkommande av förbättrade trafikanläggningar
eller andra dylika åtgärder av teknisk art. Det bör ankomma
på utredningsmännen att härutinnan framlägga förslag. Därvid förutsättes
emellertid, att utredningsmännen icke skola verkställa ingående tekniska
utredningar i större omfattning, utan skulle deras uppgift i detta avseende
närmast vara att föreslå mera allmänna riktlinjer, vilkas närmare detaljutformning
borde ankomma på vederbörande tekniska myndigheter. Hinder
bör dock icke möta för utredningsmännen att, därest så utan arbetets

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

59

fördröjande lämpligen kan ske, jämväl framlägga de detaljförslag, vartill Kz 10
utredningen kan giva anledning.

b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

9. Statens steninköpskommitté.

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1936 för handhavandet
av inköp av gatsten för statens räkning med anlitande av de medel, som för ändamålet
anvisats enligt av riksdagen i skrivelse den 8 februari 1936, nr 16, meddelat
beslut. Genom beslut den 6 november 1936 har Kungl. Majit uppdragit
åt kommittén att jämväl verkställa dylika inköp med medel, som anvisats
av riksdagen enligt skrivelse den 19 juni 1936, nr 355.

Ledamöter:

Matz, K. S., kommerseråd, ordförande;

Kullgren, V., direktör;

Lundgren, Hj., förtroendeman.

Suppleanter:

Mattsson, Sven, ingenjör;

Karlsson, O. W., förbundskassör.

Sekreterare:

Johansson, A. O., amanuens.

Lokal: Kommerskollegium.

Kommittén har successivt lämnat beställningar av sten för statens räkning
lill olika stenindustriföretag för sysselsättning under liden 1 april (beträffande
Blekinge län 16 mars) till utgången av 1936 av sammanlagt 2,300 å
2,400 stenarbetare i Bohuslän samt i Hallands, Blekinge, Kalmar och
Kristianstads län. Enligt de mellan kommittén och respektive stenindustriföretag
avslutade kontrakten skola de ifrågavarande arbetarna sysselsättas
med tillverkning av sten för statens räkning endast om och i den mån arbete
icke kan beredas dem med tillverkning av sten för export.

Kommittén har verkställt viss utredning rörande arbetarna inom gat- och
kantstensindustrierna i Bohuslän samt Hallands och Kalmar län ävensom
rörande de inom stenindustrien anställda arbetarnas fördelning på olika
kategorier av arbetare.

I skrivelse den 11 december 1936 har kommittén avgivit förslag i fråga
örn anvisande av medel för budgetåret 1937/1938 till fortsatta steninköp för
statens räkning.

10. 1936 ars klassificeringskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 maj 1936 att verkställa
utredning rörande ändrade grunder för klassificering av trafikanstalterna
vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar:

Löfgren, T. E., expeditionschef, ordförande;

Carstensen, K. A., byråchef;

Lindblad, J. E., byråchef;

Wold, S. G., byråchef.

60

Riksdag sberättelsen.

Kt 10 Sekreterare:

Anrén, N. E. J., förste amanuens.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset.

De sakkunniga hava igångsatt förberedande utredningsarbeten. På grundval
av vid hållna sammanträden föreslagna olika grunder för trafikanstalternas
klassificering hava inom generalpost-, telegraf- och järnvägsstyrelserna
uppgjorts olika alternativa förslag med tillämpning av dessa grunder.
Därjämte hava Carstensen, Lindblad och Wold vid utarbetande av de olika
förslagen samrålt med representanter för vederbörande personalorganisationer.
Dessa förberedande arbeten äro ännu icke slutförda. Med hänsyn till
arbetets art måste det huvudsakliga arbetet, till att börja med, bedrivas
inom respektive verk i enlighet med de riktlinjer, som beslutas vid de sakkunnigas
sammanträden.

Utredningsarbetet torde bliva slutfört under förra delen av år 1937.

DjurgitrdskoDimissionen.

Sammansättning under år 1936:

Edén, N., landshövding, ordförande;

Anderson, A., fullmäktig i riksgäldskontoret, led. av II. kamm.;

Bauer, F. H. N., advokat;

Törjeson, T. A., byråchef, verkställande ledamot.

Ombudsman och sekreterare:

Grönvall, S. I., kammarråd.

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal: Drottninggatan 3; tel.: 10 55 91, 11 46 88 och 10 38 04.

Enligt instruktion den 12 juni 1931 (Sv. förf.-sami. nr 236) åligger det
kommissionen att handhava statens exploateringsverksamhet å Norra Djurgården
i Stockholm samt att fullgöra de uppgifter i övrigt, som Kungl. Majit
anförtrott eller må komma att uppdraga åt kommissionen.

Genom beslut den 2 december 1932 har Kungl. Majit förordnat, att kronans
fastighetskommission av år 1925 skulle upphöra med sin verksamhet
med utgången av år 1932 samt att de utredningar och underhandlingar,
som av Kungl. Majit uppdragits åt fastighetskommissionen och som ännu
icke vore slutförda, från nyssnämnda tidpunkt i stället skulle ombesörjas
av djurgårdskommissionen.

Jämlikt föreskrift i instruktionen har kommissionen I skrivelse den 12
september 1936 avgivit redogörelse för kommissionens verksamhet under
budgetåret 1935/1936. Av denna redogörelse och därvid fogade uppgifter samt
införskaffade ytterligare upplysningar inhämtas följande:

Kommissionens uppgifter hava under budgetåret varit:

a) exploatering av vissa områden vid Karlaplan, som avsågos i riksdagens
skrivelse den 18 maj 1905, nr 159 (k. br. 12/v 1910);

b) förvaltning och exploatering av förutvarande Skogsinstitutets område
(k. br. 24/s 1916);

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 61

c) förvaltning av de från ett mantal Enskede nr 1 avsöndrade lägenheter- K
na Johanneshov och Kvarnängen (k. br. 28/s 1926);

d) förvaltning och exploatering av de delar av Ladugårdsgärdet, för vilka
Kungl. Maj:t den 24 april 1931 fastställt stadsplan (k. br. 24A 1931); samt

e) förvaltning av Gustaf Adolfskyrkan och utförande av underhållsarbeten
å densamma (k. br. 4/i2 1931).

Rörande kommissionens försäljningsverksamhet är följande att nämna:

Sedan på framställning av kommissionen Kungl. Maj:t den 31 januari
1936 medgivit, att tomterna inom kvarteret Artilleriberget samt de utmed
Erik Dahlbergsgatan belägna tomterna inom kvarteret Marketenteriet, allt
å Ladugårdsgärdet, finge försäljas, utbjöd kommissionen sagda tomter, utgörande
10 i kvarteret Artilleriberget och 2 i kvarteret Marketenteriet, till
försäljning genom skriftliga anbud. Vid anbudstidens utgång hade inkommit
424 anbud, avgivna av 73 olika anbudsgivare. Efter prövning av de
sålunda inkomna anbuden avslöt kommissionen under februari månad 1936
köpekontrakt rörande samtliga 12 utbjudna tomter, vilka hade en ytvidd av
tillhopa 8,491.2 kvadratmeter och ett beräknat antal eldstäder (av i medeltal
30 kvadratmeters yta) i blivande byggnader av tillhopa 934. Köpeskillingarna
för de försålda tomterna uppgingo till sammanlagt 2,233,282 kronor,
motsvarande i genomsnitt 263 kronor per kvadratmeter och 2,391 kronor per
eldstad. Köpevillkoren vid de avslutade försäljningarna vörö i huvudsak
desamma som under föregående år.

Vad beträffar den gångna delen av budgetåret 1936/1937, har — sedan
Kungl. Maj:t den 19 juni 1936 medgivit försäljning utan anbudsförfarande
av viss tomt i förutvarande kvarteret Fältprästen vid Valhallavägen till
föreningen Oscarshemmet och viss annan tomt i samma kvarter i hörnet av
Banérgatan och Karlavägen till aktiebolaget Lyceum för flickor -— kommissionen
till berörda köpare försålt nämnda tomter om 1,975.5 respektive 2,146
kvadratmeter och med ett beräknat antal eldstäder av 155 respektive 154.
Köpeskillingarna hava uppgått till 330,000 respektive 490,000 kronor, motsvarande
167 respektive 233 kronor per kvadratmeter och 2,129 respektive
3,182 kronor per eldstad.

Vidare har — sedan Kungl. Maj:t genom särskilda beslut medgivit, att
övriga inom viss del av förutvarande kvarteret Fältprästen belägna tomter
vid Banérgatan och Valhallavägen samt de inom kvarteren Valborgsmässan
och Ordningsmannen ävensom inom vissa delar av kvarteren Knallhatten.
Verkstadsklubben och Fackföreningen belägna tomterna mellan Erik Dahlbergsgatan
och Värtavägen finge försäljas — kommissionen till försäljning
genom skriftliga anbud utbjudit tillhopa 54 tomter med ett beräknat antal
eldstäder örn sammanlagt cirka 2,460, varav 19 tomter inom kvarteret
Fältprästen och 33 tomter inom kvarteren Valborgsmässan, Ordningsmannen,
Knallhatten, Verkstadsklubben och Fackföreningen. Vid anbudstidens
utgång den 14 november 1936 hade till kommissionen inkommit 2,917 anbud
från 104 anbudsgivare.

62

Riksdagsberättelsen.

Det ekonomiska resultatet av kommissionens förvaltning under budgetåret
1935/1936 framgår av följande sammanställning:

Inkomster: Arrenden och hyror ..............	Norra Djurgården Kr.	Johanneshov och Kvarnängen Kr.	Summa Kr.
55,264:09	10,012:82	65,276:91
Utgifter: 1) Förvaltningskostnader: a) Avlöningar och expeditions- kostnader .................. b) Renhållning, vägunderhåll och tillsyn..................... c) Skatter..................... 2) Extra kostnader: Stadsplanearbete och kartläggning Summa utgifter Nettoinkomst....................... Nettoutgift..........................	73,250: 21 13,620: 56 12.715:39 99.586:16 13,366:21	2,749: 51 1,803:44 4.552:95
112,952:37 57,688:28	4,552:95 5,459:87	117,505:32 52,228: 41

Gatuarbetena hava under budgetåret bedrivits i Erik Dahlbergsgatans
västra del mellan Armfeltsgatan och Blanchegatan samt de omkring kvarteret
Artilleriberget belägna delarna av Artillerigatan, Valhallavägen, Jungfrugatan
och Strindbergsgatan. Dessa arbeten hava främst bestått av ledningsoch
terrasseringsarbeten. Beläggningsarbeten hava utförts å vissa gatudelar
kring tidigare försålda och bebyggda kvarter. Arbetena hava utförts på
entreprenad; dock har nedläggning av avloppsrör med tillbehör i anslutning
till gällande avtal ombesörjts på räkning av Stockholms stads gatukontor.

De under budgetåret likviderade kostnaderna för gatuarbeten belöpa sig
till 205,482 kronor 19 öre.

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som under 1936 avslutat sin verksamhet,
a) Kommittéer, bekostade ar kommittéanslaget.

1. 1954 års nämnd för städningsutredning (1935:15; 1936: 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 mars 1934:

Schager, F. O., byråchef, ordförande;

Brådhe, P. S., assistent i byggnadsstyrelsen;

Iskull, Vilma, fru.

Sekreterare:

Broberg, R., t. f. aktuarie i pensionsstyrelsen.

Nämndens uppdrag har varit att verkställa undersökning och avgiva förslag
rörande det lämpligaste sättet för ordnandet av städnings- och rengörings -

63

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

arbetet inom statliga ämbetslokaler i Stockholm samt rörande enhetliga grun- Fi; 3
der i fråga om ersättning för nämnda arbete.

Nämnden har den 27 juli 1936 avgivit betänkande med speciella beräkningar
och förslag rörande ersättningar för städningsarbete inom vissa statliga
ämbetslokaler i Stockholm m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 193A års maltdryckskommitté (1935: 17; 1936: 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1934:

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm., ordförande;

Almgren, B., verkst, direktör;

Almgren, S., byråchef;

Anderson, I., i Norrköping, fil. d:r, led. av II kamm.;

Heiding, G. A., hemmansägare, led. av I kamm.;

Olsson, G. A., i Gävle, redaktör, led. av II kamm.;

Olsson, E., ombudsman i svenska bryggeriindustriarbetareförbundet.

Sekreterare:

Fredriksson, T., revisionssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Åman, A., sekreterare i socialstyrelsen.

Kommittén har den 15 januari 1936 avgivit betänkande med förslag angående
revision av lagstiftningen rörande tillverkning, beskattning och försäljning
av maltdrycker (Statens off. utredn. 1936:5).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Tobaksimporthandelssakkunniga (1935:19; 1936:15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1934:

Nilsson, J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Björn, E., statskommissarie.

Sekreterare:

Leijonmarck, J. G., t. f. assessor i Överståthållarämbetet för uppbördsärenden.

De sakkunnigas uppdrag har varit att inom finansdepartementet biträda
med undersökning rörande förhållandena inom importhandeln med tobaksvaror.

Vid utredningen har ordföranden i svenska tobaksengrossisternas förening
grosshandlaren V. Baudou, företrätt engrosimportörerna, ombudsmannen hos
tobaksimportförsäljareföreningen Hj. Lindberg företrätt handelsresandena
och platsförsäljare inom engrosimporten samt verkställande direktören i aktiebolaget
svenska tobaksmonopolet G. Åkerlindh företrätt tobaksmonopolet.

Vidare har auktoriserade revisorn H. Hörlin biträtt de sakkunniga med
verkställande av vissa bokföringsanalyser för fastställande av inkomster och
utgifter inom tobakshandeln under vissa år m. m.

De sakkunniga hava den 2 juli 1936 överlämnat uppgifter för ett bedo -

64

Riksdagsberättelsen.

3 mande av förhållandena inom importhandeln med tobak ävensom de sakkunnigas
i anledning därav gjorda uttalanden.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges ekonomiska läge

(1935:20;1936:16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1934:
Erlander, T. F., redaktionssekreterare, led. av II kamm.;

Kock, Karin, docent;

Ohlin, B. G., professor.

De sakkunniga hava avlämnat dels den 18 december 1935 en promemoria
rörande ekonomiska och sociala trendundersökningar, dels ock den 11 juni
1936 en redogörelse för vissa arbetslöshetsstatistiska undersökningar.

Genom beslut den 12 juni 1936 har Kungl. Maj:t förklarat, att de sakkunnigas
uppdrag skall anses slutfört.

5. Kaffemonopolsakkunniga (1935:23; 1936:18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1934:
Marcus, M., fil. d:r, ombudsman i aktiebolaget vin- & spritcentralen;
Löfberg, A., grosshandlare.

De sakkunniga hava den 11 februari 1936 avlämnat utredning angående
statligt kaffemonopol (Statens off. utredn. 1936: 10).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning i vissa skattefrågor (1936: 21).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1935:

Lindahl, E. R., professor;

Welinder, C., docent.

Sekreterare:

Klackenberg, O. H., fil. lie., jur. kand.

På därom gjord framställning entledigade Kungl. Maj:t den 7 februari
1936 Welinder från sakkunniguppdraget.

På uppdrag av chefen för finansdepartementet hava fil. kand. E. Dahlgren,
fil. lic. I. Svennilsson, jur. kand. L. Y. Uddgren, jur. stud. E. Huss och
fil. stud. G. Lindgren biträtt de sakkunniga.

De sakkunniga hava den 2 maj 1936 avlämnat en redogörelse för resultaten
vid av dem verkställda undersökningar rörande det samlade skattetrycket
i Sverige och utlandet (Statens off. utredn. 1936: 18).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunniga för vissa förberedande undersökningar på kommunalbeskattningens
område (1936: 22).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 september 1935:

Askelöf, I. T., förste revisor;

Sandström, K. G. A., t. f. skattedirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

65

Genom beslut den 24 januari 1936 har Kungl. Maj:t i samband med till- Fil 10
sättande av kommunalskatteberedningen förklarat, att de sakkunnigas uppdrag
skulle upphöra.

8. 1935 års sparbankssakkunniga (1936: 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1935.
Sammansättning vid ingången av år 1936:

Ekberg, S. E., justitieråd, ordförande;

Bursell, C. B. T., verkst, direktör i Göteborgs sparbank;

Cramér, C. R., verkst, direktör i svenska bostadskreditkassan;

Edsman, K. O., sparbanksinspektör;

Sommarin, E. F. K., professor.

Sekreterare:

Ericsson, Y. A. R., sekreterare i sparbanksinspektionen.

Sedan Ekberg, på därom av honom gjord framställning, den 10 januari
1936 entledigats från uppdraget, förordnade chefen för finansdepartementet
utrikesrådet K. K. F. Malmar till ledamot och ordförande.

De sakkunnigas uppgift har varit att verkställa utredning av frågan örn
en revision av gällande bestämmelser angående sparbanks medelsplacering
och likviditet jämte de övriga sparbanksväsendet berörande frågor, vilka avdepartementschefen
till dem överlämnats.

De sakkunniga hava den 9 juni 1936 avgivit betänkande med förslag till
lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1923, nr 286, örn
sparbanker m. m. (Statens off. utredn. 1936: 25).

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av systembolagen

(1936: 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1935:

Petersson, T. P. J., generallotsdirektör, ordförande;

Bergvall, J. H., verkst, direktör i aktiebolaget stockholmssystemet;

Bärg, A. J., förrådsförman, led. av I kamm.;

Kollberg, J. A., överdirektör;

Söderlund, E. G., hovrättsassessor, sekreterare.

De sakkunniga hava med skrivelse den 10 juni 1936 överlämnat utlåtande
angående de ekonomiska förutsättningarna för genomförande av föreslagen
omorganisation av systembolagen.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan örn ett statligt brännolje monopol

(1935 års brännoljekommitté) (1936: 26).

Tillkallade enlikl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1935:

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Björklund, L. A., led. av II kamm.;
von Bornstedt, II. L., ryttmästare;

Bill. till riksd. prof. 1937. 1 sami. r

Itik.sdugsberutteUcn. J

66

Riksdagsberåttclsen.

Fi: 10 Carlsson, C. A., verkst, direktör;

Marcus, M., fil. d:r, ombudsman i aktiebolaget vin- & spritcentralen, sekreterare; Palmstierna,

Hj., friherre.

Kommittén har den 9 november 1936 avlämnat utredning angående rationaliserings-
och ersättningsfrågor i samband med ifrågasatt införande av statligt
brännoljemonopol (Statens off. utredn. 1936: 45).

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Sakkunniga för omläggning av riksstatens uppställning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1936:
Bergendal, K., generaldirektör;

Cassel, K. G., professor;

Eriksson, G. H., generaldirektör;

Hammarskjöld, D., statssekreterare;

Hildebrand, K. E. H., fil. d:r, riksgäldsfullmäktiges ordförande;

Lindahl, E. R., professor;

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Ohlin, B. G., professor;

Bunemark, P. S., byråchef;

Stridsberg, E. R., generaldirektör.

Sekreterare:

Broomé, A., förste amanuens.

De sakkunnigas uppgift har varit att för överläggning och biträde i övrigt
stå till chefens för finansdepartementet förfogande vid utarbetandet avförslag
till en omläggning av riksstatens uppställning, ägnad att i fullt tillfredsställande
former tillåta temporära avvikelser från på lång sikt gällande
balanseringsprinciper.

Enligt meddelade direktiv skulle de sakkunniga med utgångspunkt från
arbetslöshetsutredningens förslag i ärendet och däröver avgivna utlåtanden,
för vilka en redogörelse lämnats i statsverkspropositionen till 1936 års riksdag
(Inkomsterna, Bil. G.), verkställa fortsatt utredning av frågan, hur regler
för balansering av budgeten skulle kunna så utformas, att de tilläte en under
växlande konjunkturer nödvändig rörlighet men samtidigt innebure garantier
mot en lånepolitik, som medförde ett försvagande av statens förmögenhetsställning.
En av de angelägnaste uppgifterna vöre därvid att pröva
huruvida det icke vore möjligt att finna en budgetteknisk anordning som i
sig förenade de fördelar som de dittills diskuterade, av arbetslöshetsutredningen
och riksräkenskapsverket föreslagna lösningarna var för sig erbjöde.
Bland övriga spörsmål som syntes påkalla ytterligare utredning nämndes
särskilt budgetens uppdelning i en driftbudget och en kapitalbudget samt avgränsningen
mellan dessa.

De sakkunniga, vilka arbetat under ordförandeskap av chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, hava den 19 december 1936 avgivit promemoria
med förslag till omläggning av riksstatens uppställning.

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

67

12. Sakkunniga för utredning rörande förstärkning av statspolisorganisa- Fl! *11

tionen. -•

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:

Laurin, J., borgmästare, ordförande;

Ros, A. K. E., polismästare;

Fahlander, V. M. J., byrådirektör, sekreterare.

De sakkunnigas uppgift har varit att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande förstärkning av statspolisorganisationen i syfte att bereda ökade
möjligheter för ett effektivt bekämpande av olika former för illegal sprittrafik.

Enligt de meddelade direktiven borde utredningen inriktas på de organisationsproblem
och andra därmed sammanhängande spörsmål, som uppkömme,
därest man med frångående av det förslag, avseende inrättande av
en tullpolisorganisation, som tidigare tillkallade sakkunniga avgivit i betänkande
den 14 juni 1935 med förslag till ändrad organisation av den
statliga verksamheten för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker
m. m. (Statens off. utredn. 1935:24), sökte vinna ökade möjligheter för ett
effektivt bekämpande av olika former för illegal sprittrafik genom förstärkning
av statspolisorganisationen. Härvid skulle jämväl undersökas hur önskvärd
samverkan lämpligen borde anordnas mellan den förstärkta statspolisen
och tullverkets kustbevakning i fråga om åtgärder för spritsmugglingens bekämpande.

De sakkunniga hava den 31 oktober 1936 avgivit en promemoria med den
anbefallda utredningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

13. 1936 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1936:

Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Nilsson, N. A., trädgårdsodlare;

Wold, S. G., byråchef;

Eriksson, E. G. E., förste kontorist, led. av II kamm.;

Tottie, H. K. H., statskommissarie.

Sekreterare:

Nilsson, B. A., sekreterare i allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

Kommitténs uppgift har varit att verkställa utredning och avgiva förslag
rörande den revision av gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie
befattningshavare vid den civila statsförvaltningen, som påkallades av familjepensioneringens
genomförande i enlighet med av riksdagen godkänt
förslag till allmänt familjepensionsreglemente. Enligt de meddelade direktiven
skulle bland annat omprövning ske av frågan örn de extra ordinarie
tjänstemännens löneställning vid familjepensioneringens genomförande.

Kommittén har den 26 november 1936 avgivit utredning och förslag i
ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

68 Riksdagsberåttelsen.

b) Kommitté, bekostad av andra medel än kommittéanslaget.

14. Utredningsmän för undersökning av taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna
fastighetstaxering (1935: 24; 1936: 27).

Genom beslut den 27 januari 1933 uppdrog Kungl. Maj:t åt t. f. överdirektören
i statistiska centralbyrån E. Höijer och byråchefen i domänstyrelsen
E. Lindeberg att i egenskap av sakkunniga inom finansdepartementet verkställa
sådan undersökning, som avses i 71 § taxeringsförordningen, för utrönånde,
huruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden
jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd.

Med skrivelse den 1 maj 1933 hava de sakkunniga avlämnat redogörelse
för den verkställda undersökningen (Statens off. utredn. 1933: 19).

Därefter har Kungl. Maj:t genom beslut den 10 november 1933 uppdragit
åt Höijer och Lindeberg såsom särskilda utredningsmän att i huvudsaklig
överensstämmelse med förslag, som av dem framlagts i en den 25 oktober
1933 dagtecknad promemoria, med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas
och fastighetsprövningsnämndernas vid 1933 års allmänna fastighetstaxering
protokoll och övriga handlingar fortsätta och avsluta den undersökning,
varom föranstaltats genom Kungl. Maj:ls ovanberörda beslut den
27 januari 1933.

Utredningsmännen hava den 1 december 1936 överlämnat en redogörelse
för resultatet av den fortsatta undersökningen (Statens off. utredn. 1936: 52).
Uppdraget är därmed slutfört.

i.*-!.''..-:..

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1937.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

15. 1934 års familjepensionsutredning (1935: 21; 1936: 17).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 oktober 1934.
Sammansättning vid ingången av år 1936:

Hamilton, H. A., greve, generaldirektör, ordförande;

Laurin, J., borgmästare;

Åkesson, O. A., fil. d:r, chef för försäkringsinspektionen.

Sekreterare:

Norberg, R. E., revisor.

På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t den 24 augusti 1936 entledigat
Laurin från uppdraget, därvid Kungl. Maj:t samtidigt förordnat
hovrättsassessorn S. L. Hammarskiöld att vara ledamot av kommittén.

: Chefen för finansdepartementet har den 9 mars 1935 förordnat byråchefen
i försäkringsinspektionen, fil. d:r E. T. Jansson att biträda kommittén med
verkställande av vissa försäkringstekniska undersökningar.

Lokal: Kommitténs sammanträden hållas i telegrafstyrelsens lokaler, Brunkebergstorg
2; tel.: ordföranden 10 09 73, sekreteraren 10 09 43.

Kommitténs uppgift är att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande
det sätt, varpå vid ett ordnande genom statens försorg av familjepensioneringen
för tjänstemän vid nyreglerade verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, de nuvarande pensionsanstalternas verksamhet beträffan -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

69

de dylika tjänstemän bör avvecklas, jämte därmed sammanhängande frå- K; tV
gor samt att utarbeta förslag till bestämmelser rörande familjepension förf
efterlevande till befattningshavare vid försvarsväsendet. Vid utarbetandet av
sistnämnda förslag har expeditionschefen E. A. Westling biträtt kommittén.
Komittén har under år 1936 avgivit följande utlåtanden, nämligen
den 23 januari 1936 utlåtande med förslag till reglementen angående familjepension
för efterlevande till tjänstemän vid den civila statsförvaltnings
en, befattningshavare vid försvarsväsendet samt arbetare i statens tjänst/
den 29 februari 1936 utlåtande angående statens övertagande av civilstatens
änke- och pupillkassas rörelse;

den 1 april 1936 utlåtande angående statens övertagande av telegrafverk
kets änke- och pupillkassas rörelse; samt

den 27 april 1936 utlåtande angående statens övertagande av statens järnvägars
änke- och pupillkassas rörelse.

Kommittén har bedrivit underhandlingar med utsedda delegerade för tullstatens
enskilda pensionsinrättning samt för arméns och marinens familjepensionskassor
angående statens övertagande även av dessa pensionsanstalters
rörelse.

Antalet sammanträden har under tiden 1 december 1935—30 november
1936 uppgått till 60.

16. Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1936: 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:

Berglöf, L., generaldirektör.

Utredningen pågår.

17. Kvinnoarbetskommittén (1936:20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juli 1935:

Hesselgren, Kerstin, f. d. yrkesinspektris, led. av II kamm., ordförande;

Dernby, Hedvig, t. f. aktuarie;

Nyblom, C. G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Weijne, J., folkskollärare, led. av II kamm.;

Jansson, Judit, textilarbeterska.

Sekreterare:

Myrdal, Alva, fil. kand.

Chefen för finansdepartementet har den 18 december 1935 uppdragit åt
docenten Karin Kock att biträda de sakkunniga med viss utredning.

Kommitténs uppgift är att inom finansdepartementet biträda med utredning
rörande gifta kvinnors förvärvsarbete jämte därmed sammanhängande spörsmål.

Kommittén har under året sammanträtt den 2—4, 18 och 25 april, deri 6
och 9 maj samt den 8—11 december. Fyra av dessa sammanträden hava
varit ordnade som konferenser med särskilt tillkallade representanter för
arbetsgivare och anställda inom industri, handel, bank- och försäkringsverk -samhet.

70

Riksdagsberåitelsen.

K: 17 Kommittén har under året fortsatt sina undersökningar och beräknar
kunna slutföra sitt uppdrag under 1937.

18. 1935 års lärarlönesakkunniga (1936:23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1935:
Tottie, H. K. H., statskommissarie, ordförande;

Göransson, E., f. d. byråchef;

Weijne, J., folkskollärare, led. av II kamm.

Den 15 november 1935 förordnade chefen för finansdepartementet revisorn
i statskontoret L. G. Britth och aktuarien i statistiska centralbyrån G. O.
Zetterberg att biträda de sakkunniga.

Lokal: Riksdagshuset.

De sakkunnigas uppgift är att biträda med kostnadsberäkningar och förberedande
undersökningar för lönereglering av lärare vid folk- och småskolor
samt vissa andra grupper icke-statligt anställd lärarpersonal. Därjämte hava
de sakkunniga den 3 oktober 1936 erhållit i uppdrag att biträda med utredning
jämväl av vissa frågor rörande den ställning i pensionshänseende som
vid en lönereglering skulle tillkomma berörda lärarpersonal.

Sammanträden hava under tiden 15 januari—31 maj 1936 hållits i allmänhet
en gång i veckan samt tre gånger under oktober och november månader.

De sakkunniga hava bearbetat infordrade uppgifter rörande folk- och småskollärares
avlöningsförmåner samt motsvarande uppgifter för lärare vid kommunala
mellanskolor, kommunala flickskolor, högre folkskolor och folkhögskolor.
Dessutom hava de sakkunniga uppgjort förslag till avlöningsreglemente
för lärare vid folk- och småskolor ävensom förslag till avlöningsregleinente
för övriga kommunalt anställda lärare. De sakkunniga hava vidare
verkställt statistiska sammanställningar rörande avlöning m. m. för kommunalt
anställda lärare.

De sakkunnigas arbete fortsätter med bearbetning av statistiska uppgifter
rörande folkhögskolornas lärare. Utredningen av vissa frågor rörande den
ställning i pensionshänseende, som vid en lönereglering skulle tillkomma folkoch
småskollärare samt vissa andra grupper av icke-statligt anställd lärarpersonal,
har påbörjats.

19. Sakkunniga för utredning och redovisning d statens allmänna fastighetsfond
av fastigheter, som disponeras av Uppsala och Lunds universitet.

Tillkallade den 29 januari 1936 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 november 1935:

Engströmer, Th., professor;

Murray, C. A., förste revisor i riksräkenskapsverket.

Biträdande experter:

Lindsjö, S., ingenjör;

Stoltz, C. A., arkitekt.

De sakkunnigas uppgift är att inom finansdepartementet biträda med utredning
av frågan i vad mån och på vad sätt fastigheter, som disponeras av

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

71

universiteten böra — utöver vad som på grund av Kungl. Maj:ts beslut den Fil 20
15 juni 1935 skett — upptagas till redovisning å statens allmänna fastighetsfond.

Utredningen beräknas bliva slutförd inom den närmaste tiden.

20. Kommunalskatteberedningen.

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 januari 1936:

Nothin, T. K. V., överståthållare, ordförande;

Andersson, K. A. M., i Löbbo, lantbrukare, led. av II kamm.;

Bärg, A. J., förrådsförman, led. av I kamm.;

Erlander, T. F., redaktionssekreterare, led. av II kamm.;

Hagberth, N. E., kapten, led. av I kamm.;

Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Sandström, K. G. A., t. f. skattedirektör.

Biträdande sekreterare:

Thomasson, E., hovrättsassessor.

Statistisk sakkunnig:

Askelöf, I. T., förste revisor.

Chefen för finansdepartementet har den 2 december 1936 förordnat landshövdingen
S. Hagströmer, undervisningsrådet A. N. Thomson, direktören K.

J. Höjer och ledamoten av riksdagens första kammare O. R. Wangson att
såsom särskilda sakkunniga stå till beredningens förfogande vid behandlingen
av vissa frågor.

Genom beslut den 30 december 1936 har Kungl. Maj:t entledigat Nothin
från och med den 1 januari 1937 från ifrågavarande uppdrag ävensom förordnat
borgmästaren J. Laurin till ledamot, tillika ordförande, i beredningen.

Lokal: Drottninggatan 3; tel. 10 74 33 och 10 74 49.

Beredningens uppdrag är att verkställa utredning rörande den kommunala
beskattningen jämte därmed sammanhängande frågor. Enligt direktiven
åligger det beredningen att till övervägande upptaga frågan om erforderliga
jämkningar i den nuvarande fördelningen av samhällsuppgifterna mellan
staten och kommuner av olika ordning, varvid bör uppmärksammas, att icke
en eventuell överflyttning av uppgifter kommer att förorsaka minskad effektivitet
eller bristande sparsamhet vid deras handhavande. Beredningen skall
vidare verkställa utredning av spörsmålet om det kommunala beskattningssystemet,
varvid i främsta rummet böra upptagas till omprövning de önskemål
och erinringar, som från skilda håll och ur olika synpunkter framförts beträffande
det nuvarande skattesystemet. Därjämte torde det enligt direktiven
bliva anledning för beredningen att uppmärksamma de kommunala affärsföretagens
och andra liknande inkomstkällors inverkan å skattetryckstalen.

Beredningen har under år 1936 sammanträtt den 4 mars—den 2 april,
den 30 juni—den 1 augusti och den 23—den 30 november. Beredningen har
vidare hållit sammanträden under första hälften av december.

72

Riksdagsberåttelsen.

Fi: 20 Beredningen har behandlat frågan om samhällsuppgifternas fördelning.
Inom beredningen utarbetade utkast rörande dels fördelningen av kostnaderna
för fattigvården och barnavården, dels ock bestridandet av kostnaderna för
blindundervisningen hava varit utremitterade till vissa myndigheter och
sammanslutningar, varefter dessa frågor varit föremål för ytterligare behandling
inom beredningen. Beträffande beskattningsreglerna hava förberedande
utredningar och överväganden ägt rum.

Med skrivelser den 12 december 1936 har beredningen överlämnat dels en
promemoria angående rätten till procentavdrag med mera, dels ock utkast till
förordning angående infordrande av uppgifter för prövning av frågor örn
ändringar i det kommunala beskattningsväsendet. Vidare har beredningen i
skrivelse den 13 december 1936 hemställt, att den landstingen och de städer,
vilka icke deltaga i landsting, åvilande skyldigheten att lämna bidrag till
blindundervisningen måtte upphöra. Därjämte har beredningen i skrivelse
den 18 december 1936 avgivit förslag angående statens övertagande från
landstingen av kostnaderna för fattiga, intagna å statens anstalter för sinnessjuka
och sinnesslöa.

21. 1936 drs uppbördskommitté.

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1936:

Bergquist, Th., borgmästare, led. av II kamm., ordförande;

Ericson, F. O., led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., led. av II kamm.;

Bergstedt, C. J., t. f. länsassessor.

Sekreterare:

Faxelius, A., e. revisor i riksräkenskapsverket;

Biträdande sekreterare:

Olsson, A. E., e. hovrättsfiskal.

Förordnade att såsom sakkunniga biträda kommittén:

Jerneman, T. G., t. f. byrådirektör;

Baehrendtz, E. K. F., förste kanslisekreterare, t. f. häradsskrivare.

Härutöver hava drätseldirektören Th. Öberg och landstingsdirektören
G. O. L. Beijbom såsom sakkunniga biträtt kommittén med viss utredning,
varjämte pol. mag. Arne Jornstedt fr. o. m. den 1 juli 1936 och tills vidare
biträder kommittén med därstädes förekommande statistiska och andra arbeten.

Lokal: Malmtorgsgatan 3; tel. 20 55 12.

Enligt meddelade direktiv skall kommittén utreda frågan rörande sättet
för debitering, uppbörd och indrivning av utskylder samt därvid bland annat
överväga lämpligheten av ett sammanförande av den kommunala och statliga
uppbörden och dess överlämnande till statliga uppbördsorgan jämte vad
därmed sammanhänger ävensom spörsmålet om förenkling och effektivisering
av taxeringsförfarandet och utskyldsbetalningen för sjöfolk. Det åligger
vidare kommittén att avgiva förslag rörande revision av gällande lagstiftning

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

73

angående mantalsskrivning samt att därvid upptaga det nuvarande folkbok- Fil 2$
föringssystemet till allmänt övervägande.

Kommittén har intill den 1 december 1936 sammanträtt under 31 dagar.

Kommitténs ledamöter hava, åtföljda av Jerneman samt kommitténs biträdande
sekreterare Olsson, för studier av mantalskontoren i Malmö, Norrköping
och Hälsingborg samt sättet för folkbokföringens ordnande i Köpenhamn
företagit en resa till nämnda städer. För ytterligare studier av mantalskontoren
hava Jerneman och Jornstedt företagit en resa till Göteborg.

Från vederbörande statliga och kommunala myndigheter hava infordrats
uppgifter om resultatet av och kostnaderna för uppbörden av krono- och
kommunalutskylder samt restindrivningsresultatet m. m. för vissa debiteringsår.
För vissa kommuner har verkställts en specialundersökning rörande
frekvensen av debetsedlar, slutande å vissa lägre belopp, vilka kunna
tänkas bliva satta som gräns för utskyldernas delbarhet. Från Överståthållarämbetet
och samtliga länsstyrelser hava uppgifter infordrats rörande mantalsskrivningsmålens
art och frekvens. Undersökningar hava påbörjats rörande
dels det nuvarande systemet för kyrkobokföringen, därvid särskilt bokföringsmetoderna
hos pastorsämbetena i Stockholm, Göteborg och Malmö äro föremål
för utredning, dels det militära folkbokföringssystemet. Därjämte hava
vissa undersökningar i anslutning till 1930 och 1936 års folkräkningar påbörjats.

Kommitténs arbete beräknas kunna avslutas under första halvåret 1938.

22. Läroverkslönesakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1936:
Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Grimlund, H. V. A., rektor;

Norrbom, S. E., rektor;

Sandberg, F. W. E., kansliråd.

Sekreterare:

Dillner, H. J., t. f. kansliråd, under tiden 14 mars—11 maj 1936;

Hammar, H. B., t. f. förste kanslisekreterare, från och med den 12 maj 1936.

Biträdande sekreterare:
af Malmborg, N. M., förste amanuens.

De sakkunnigas uppgift är att inom finansdepartementet biträda med fortsatt
överarbetning av föreliggande förslag till lönereglering för personal vid
allmänna läroverken m. fl. statliga läroanstalter.

De sakkunniga hava under år 1936 intill den 1 december sammanträtt
under tre perioder, den 26 mars—10 juni med 19 sammanträdesdagar, den 25
juni—5 augusti med 34 sammanträdesdagar samt från och med den 12 september
med 47 sammanträdesdagar. Mellan sammanträdena hava såväl ordföranden
och ledamöterna som sekretariatet utfört arbete i anledning av de
sakkunnigas uppdrag.

Arbetet har inriktats på alt genom statistiska undersökningar, kostnads -

74

Riksdag sberättelsen.

Fi: 22 beräkningar och utredningar förbereda avlåtande av proposition i ämnet till
1937 års riksdag, varefter de sakkunnigas uppdrag beräknas vara slutfört.

23. 1936 års lönekommitté.

Tillsatt jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 april 1936:

Eriksson, G. H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, O., i Malmö, ombudsman, led. av II kamm.;

Hansén, D., grosshandlare, led. av I kamm.;

Hansson, A. L., i Rubbestad, lantbrukare, led. av II kamm.;

Johansson, A. H., docent;

Tamm, C. G. L. H., skogschef, led. av I kamm.;

Westling, E. A., expeditionschef, tillika huvudsekreterare;

Sekreterare:

Carlsson, A., sekreterare i statskontoret.

Hansson har inträtt i kommittén jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juli
1936, sedan ledamoten av II kammaren, hemmansägaren G. Strindlund —
vilken vid kommitténs tillsättande utsetts till ledamot — utnämnts till statsråd
och i anledning härav på gjord framställning entledigats från kommittéuppdraget.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för finansdepartementet
förordnat följande personer att inom kommittén deltaga i arbetet med revision
av gällande avlöningsreglementens bestämmelser, nämligen: ordföranden
i kommunikationsverkens och allmänna civilförvaltningens lönenämnder,
generaldirektören E. R. Stridsberg, ledamoten av kommunikationsverkens
lönenämnd, förste kontoristen E. G. E. Eriksson, ledamoten av kommunikationsverkens
lönenämnd, byråchefen S. G. Wold, ledamoten av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd, kansliskrivaren Agnes Berta Köersner, samt
statskommissarien och byråchefen i statskontoret H. K. H. Tottie.

Departementschefen har vidare jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande förordnat
följande personer att i övrigt biträda inom kommittén, nämligen:
t. f. förste aktuarien i socialstyrelsen G. R. V. Berggren och t. f. aktuarien
i samma styrelse S. E. H. Bouvin (vissa utredningar rörande lönernas
dyrortsgradering m. m.), förste aktuarien i statens pensionsanstalt

T. B. Kjellén (bearbetning av insamlat uppgiftsmaterial rörande statliga befattningshavare
samt vissa kostnadsberäkningar), fil. lic. och jur. kand. O. H.
Klackenberg och förste amanuensen i försvarsdepartementet P. H. G. L.
Edsberg (inom kommitténs sekretariat förekommande arbetsuppgifter i allmänhet)
ävensom amanuensen i socialstyrelsen B. S. Helger (undersökning
rörande löneförhållandena för högst 50,000 arbetare inom olika industrigrenar).

Departementschefen har den 27 november 1936 anmodat vissa personalorganisationer
att utse representanter för att samråda med kommittén rörande
dels lönesystemets allmänna utformning och andra frågor av principiell innebörd
inom kommitténs arbetsområde, dels ock avfattningen av detaljbestämmelserna
i blivande nya avlöningsförfattningar, i den mån dessa bestämmelser
angå befattningshavare i allmänhet.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 75

Lokal: Västra trädgårdsgatan 15; tel. 10 65 65 (huvudsekr.), 10 40 55 (sekr.). Fij 83

Kommitténs uppdrag är att verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser
för befattningshavare vid den civila och militära statsförvaltningen,
vilkas löner reglerats i enlighet med det vid kommunikationsverken
år 1919 införda lönesystemet.

Enligt direktiven skall kommittén icke blott verkställa en löneteknisk överarbetning
av gällande avlöningsbestämmelser utan även en omprövning ur
sakliga synpunkter av statstjänstemännens löneställning såväl mot bakgrunden
av de löner, som tillämpas utanför statsförvaltningen, som ock med
hänsyn till avvägningen mellan olika statliga befattningshavargrupper inbördes.

Direktiven anbefalla särskild uppmärksamhet bland annat åt följande principfrågor: 1)

Spörsmålet om förändring av formen för lönernas anpassning efter
levnadskostnadernas växlingar i tiden i syfte att begränsa betydelsen av
vissa brister i nuvarande dyrtidstilläggssystem, särskilt täta löneförändringar
på grund av obetydliga ändringar i indextalen, utan att likväl helt uppgiva
den önskvärda graden av elasticitet i lönesystemet;

2) möjligheterna att anpassa lönebeloppen efter levnadskostnadernas lokala
variationer på ett sätt, som bättre än nuvarande dyrortsgrupperingssystem
överensstämmer med principerna för lönernas anpassning efter levnadskostnadernas
variationer i tiden, samt en översyn i allmänhet av grunderna
för dyrortsgrupperingen;

3) frågan om den s. k. behovsprincipen såsom grundval för lönesättningen,
i vilket avseende närmast skall övervägas möjligheten att införa särskilda
lönetillägg för befattningshavare med försörjningsplikt mot barn; samt

4) möjligheterna att nå fram till ett nettolönesystem, enligt vilket redan vid
lönesättningen hänsyn tages till tjänstemännens bidrag till egen och efterlevandes
pensionering på sådant sätt, att några avdrag från de i löneplanerna
fastställda lönebeloppen ej behöva förekomma för pensionsändamål.

Till utgångspunkt för den lönetekniska överarbetningen av gällande avlöningsreglementens
bestämmelser skall tagas 1928 års lönekommittés och
1930 års militäravlöningssakkunnigas förslag till avlöningsreglementen med
beaktande av däröver avgivna yttranden samt av inträdda förändringar beträffande
olika faktorer, som varit bestämmande vid förslagens utformning.

Kommittén har intill den 1 december 1936 haft plenisammanträden den 8
maj, den 31 juli—4 augusti, den 26—28 augusti, den 5—10 oktober samt den
4 och 5 november 1936. Vid dessa sammanträden hava preliminärt behandlats
de principfrågor, åt vilka kommittén enligt direktiven har att ägna
särskild uppmärksamhet, samt vissa spörsmål berörande avlöningsbestämmelsernas
utformning, varjämte överläggning ägt rum rörande planläggningen
av olika för kommitténs ståndpunktstagande erforderliga specialutredningar.
Vissa huvudfrågor hava därefter hänskjutits till behandling av
två sektioner inom kommittén. Den ena sektionen, bestående av kommitténs

76

Riksdagsberättelsen.

Fi: 23 ordförande samt ledamöterna Hansson och Tamm och kommitténs sekreterare
jämte förenämnda av chefen för finansdepartementet förordnäde
representanter för kommunikationsverkens och allmänna civilförvaltningens
lönenämnder samt statskontoret, har erhållit i uppdrag att med utgångspunkt
från 1928 års lönekommittés förslag till allmänt avlöningsreglemente samt
däröver avgivna utlåtanden verkställa överarbetning av gällande avlöningsreglementen
för den civila statsförvaltningen samt framlägga förslag till avlöningsbestämmelsernas
utformning utom beträffande löneplanerna m. m.
Denna sektion har fr. o. m. den 26 oktober 1936 med vissa kortare avbrott
hållit dagliga sammanträden. Den andra sektionen, bestående av ledamöterna
Andersson, Hansén, Johansson och Westling, har att verkställa utredning
och utarbeta preliminärt förslag beträffande lönernas dyrortsgradering
och därmed sammanhängande frågor. Efter vissa förberedande undersökningar
har sektionen den 7 december 1936 påbörjat sina sammanträden.

I övrigt hava inom kommittén igångsatts eller förberetts åtskilliga utredningar
beträffande såväl förenämnda principfrågor som andra spörsmål,
vilka falla under kommitténs behandling. Bland annat hava förberedande
åtgärder vidtagits för att erhålla erforderlig belysning av lönenivån utanför
statsförvaltningen, dels för förvaltningspersonal och därmed jämförliga anställningshavare
i tjänstemannaställning, dels ock för vissa grupper av arbetarpersonal.
I förstnämnda avseende har Kungl. Majit på framställning
av kommittén genom beslut den 25 september 1936 uppdragit åt socialstyrelsen
att i anslutning till en undersökning rörande arbetstidsförhållandena
för affärs- och kontorsanställda för kommitténs räkning verkställa en
utredning rörande löne- och pensionsförhållandena för sådana anställningshavare.

24. Sakkunniga för fortsatt utredning rörande lönereglering för icke statligt
anställd lärarpersonal (1936 års lårarlönesakkunniga).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936:

Löwbeer, N. T., t. f. statssekreterare, ordförande;

Jonsson, P. C., led. av II kamm.;

Lagerfelt, I. C. G., friherre, led. av I kamm.;

Nilsson, A., i Steneberg, led. av II kamm.;

Svensson, G. Hj., i Grönvik, led. av II kamm.

Sekreterare:

Britth, L. G., revisor i statskontoret.

Jämlikt beslut av chefen för finansdepartementet den 16 oktober 1936 har
avdelningschefen, undervisningsrådet J. E. Engvall såsom expert biträtt de
sakkunniga.

De sakkunnigas uppgift är att biträda med fortsatt utredning rörande lönereglering
för lärare vid folk- och småskolor samt vissa andra grupper av icke
statligt anställd lärarpersonal. Därjämte åligger det de sakkunniga att företaga
vissa utredningar rörande den planerade löneregleringens konsekvenser

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

77

för den icke statligt anställda lärarpersonalens ställning i tjänste- och familje- fj; 26
pensionshänseende.

Enligt direktiven skola de sakkunniga erhålla del av resultatet av de kostnadsberäkningar
och andra förberedande undersökningar, som utförts av
1935 års lärarlönesakkunniga. De sakkunniga skola vidare samarbeta med
de av frågan intresserade personalgrupperna.

Chefen för finansdepartementet har på förslag av vederbörande personalorganisationer
tillkallat vissa personer som företrädare för av utredningen
berörda tjänstemannagrupper.

överläggningar med nämnda lärarrepresentanter hava ägt rum.

De sakkunniga hava den 27 november 1936 avlämnat betänkande med förslag
till lönereglering för lärare vid folk- och småskolor (Statens off. utredn.
1936:48).

25. 1936 års skattekommitté.

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 augusti 1936:

Nilsson, C. P. V., i Gränebo, bankofullmäktig, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, G. H., i Rasjön, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Anderson, I., i Norrköping, fil. d:r, led. av II kamm.;

Persson, E., direktör i kooperativa förbundet;

Roos, A., jur. d:r, advokat, led. av I kamm.;

Utterström, C., direktör i mjölkcentralen;

Bärg, A. J., förrådsförman, led. av I kamm.;

Olsson, G. A., i Gävle, redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Lembke, M., hovrättsråd.

Bärg och Olsson hava inträtt i kommittén, sedan lektorn E. Wigforss —
vilken vid kommitténs tillsättande utsetts till ledamot — utnämnts till statsråd
och i anledning härav entledigats från kommittéuppdraget.

Enligt beslut den 19 september 1936 utsåg chefen för finansdepartementet
statssekreteraren D. Hammarskjöld, kammarrättsrådet C. W. U. Kuylenstierna
och förste kanslisekreteraren G. W. Sjögren att såsom experter biträda
kommittén.

Lokal: Riksdagshuset; tel. 10 51 43.

Kommitténs uppgift är att verkställa utredning och framlägga förslag
rörande omläggning av den direkta statsbeskattningen av fysiska och juridiska
personer.

Enligt de direktiv, som i anslutning till riksdagens skrivelse den 22 juni
1936, nr 387, angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september
1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, m. m. meddelats
kommittén, skall kommitténs arbete i första hand inriktas på en prövning
av möjligheterna att ersätta de olika nuvarande skatteformerna på ifrågavarande
område med ett mera enhetligt system. Likväl höra även frågorna
örn skattefördelningen upptagas till omprövning. Bland de specialproblem,
varom i direktiven erinras, må nämnas frågorna örn den utsträckning i vilken

78

Riksdagsberättelsen.

Fi: 25 skatterna skola vara rörliga, om skattedifferentiering med hänsyn till familjestorlek
samt om skattebördans fördelning mellan olika inkomstklasser och
inkomstarter m. m. Kommittén bör enligt direktiven vid bedömandet av
dessa frågor uppmärksamma särskilt den nuvarande fördelningen av skattetrycket,
den indirekta beskattningens utformning samt fördelningen av utgifterna
mellan stat och kommun.

Kommitténs utredningar skola avse jämväl formen för beskattning av juridiska
personer. Särskilt bör därvid den av bolagsskatteberedningen anvisade
vägen, alltså övergång till proportionell skatt, bliva föremål för prövning. I
direktiven erinras vidare örn frågorna om det finansrättsliga förmögenhetsbegreppets
utformning samt örn upphävande av den skattebefrielse som nu
tillkommer vissa rättssubjekt. Det finge emellertid bliva beroende på den
fortsatta utredningen, om sistnämnda spörsmål skulle lösas i omedelbart
sammanhang med huvudfrågorna eller hänskjutas till behandling under ett
senare skede av arbetet.

Kommittén har under tiden 2 september—18 november 1936 sammanträtt
under tillhopa 14 dagar. Därvid ha behandlats olika spörsmål rörande de
fysiska personernas statsbeskattning.

Enligt särskilda beslut den 19 september och den 21 oktober 1936 har
chefen för finansdepartementet medgivit kommittén att företaga vissa statistiska
utredningar.

Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete i huvudfrågorna under senare
halvåret 1937.

Ecklesiastikdepartementet,.

A. Kommittéer som under 1936 avslutat sin verksamhet,
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

1. 1932 års seminariesakkunniga (1935: 10; 1936: 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juli 1932 att biträda
med en av riksdagen i skrivelse den 14 juni 1932, nr 353, begärd utredning
i fråga örn organisationen av statens folkskoleseminarier:

Nilsson, C. P. V., bankofullmäktig, led. av I kamm., ordförande;

Mårtenson, S., seminarierektor, sekreterare;

Olsson, A., i Mora, redaktör, led. av II kamm.;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.;

Sörensen, Anna Elisabeth, f. d. seminarierektor;

Wagnsson, R., undervisningsråd, led. av I kamm.;

Wallerius, A. T. A., kontraktsprost, led. av II kamm.

De sakkunniga hava den 28 april 1936 överlämnat betänkande med utredning
och förslag angående åtgärder för särskild undervisning och utbild -

79

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

ning av psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåldern (Statens off. utredn E: 4
1936:31).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för utredning rörande närmare anknytning av åskledarkon trollanstalten

till universitetet i Uppsala (1935: 14; 1936: 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1933 att
biträda med utredning och avgiva förslag rörande ändrad organisation av
den av ingenjören B. John F. Andersson och hans hustru grundade åskledarekontrollanstalten
genom dennas anknytning till universitetet i Uppsala:

Norinder, E. H., professor, ordförande;

von Feilitzen, F. A. G., sprängämnesinspektör;

Bylund, J. G., direktör i allmänna brandförsäkringsverket för byggnader på
landet.

Sekreterare:

Kihlgren, S. H. T., amanuens vid akademiska kansliet i Uppsala.

Den 12 december 1936 hava de sakkunniga avgivit utredning och förslag i
ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för utredning angående tillströmningen till de intellektuella

yrkena (1935:15; 1936:17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1933 att biträda
med utredning och avgiva förslag rörande åtgärder i anledning av tillströmningen
till de intellektuella yrkena och därmed sammanhängande frågor,
med uppdrag tillika för den ene av de sakkunniga att leda utredningsarbetet: Wicksell,

S. D., professor, ledare av utredningsarbetet;

Jerneman, T., t. f. byrådirektör, sekreterare.

Biträde:

Larsson, T., fil. lie., försäkringsaktuarie.

De sakkunniga hava den 30 juni 1936 avlämnat utredning rörande de svenska
universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden
(Statens off. utredn. 1936: 34).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 193A års domkapitelssakkunniga (1935: 20; 1936: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 31 maj 1934 att verkställa
förnyad utredning och avgiva förslag angående domkapitlens omorganisation:
Brilioth, Y. T., domprost, ordförande;

Hallén, IL M., kyrkoherde, led. av II kamm.;

Sandström, P., rådman, led. av I kamm.;

Svedberg, J. N., i Hälsingmo, hemmansägare, led. av II kamm.;

Sekreterare t. o. m. den 30 april 1936:

Nyström, S. M., häradshövding.

80

Riksdag sberätt elsen.

E; 4 De sakkunniga, vilka under år 1936 hållit fem sammanträden, hava den
13 oktober 1936 avgivit betänkande med utredning rörande den inverkan,
1932 års ecklesiastika boställslagstiftning haft på arbetsförhållandena å domkapitlens
kanslier.

. Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1935 års psalmbokssakkunniga (1936: 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 februari 1935 att
biträda med fullföljandet och slutförandet av arbetet för åstadkommande av
ny psalmbok för svenska kyrkan:

Eidem, E., ärkebiskop, ordförande;

Ahnlund, N. G., professor, sekreterare;

Aulén, G. E. H., biskop;

Beskow, N., teol. d:r;

Liedgren, K. G. E., lektor.

De sakkunniga hava den 29 februari 1936 avlämnat förslag till psalmbok
för svenska kyrkan (Statens off. utredn. 1936: 11).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning rörande organisationen av i Stockholm befint liga

samlingar av utländska färnsåker (1936:22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1935 att
verkställa utredning, huruvida och i vilken utsträckning de i Stockholm befintliga
samlingarna av utländska fornsaker lämpligen herde sammanföras
till ett museum ävensom avgiva de förslag, vartill utredningen kunde föranleda: Knös,

B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Nordwall, C. I. G. A., förste amanuens i ecklesiastikdepartementet.

De sakkunniga, vilka under året hållit 36 sammanträden, hava den 15
oktober 1936 avlämnat betänkande med utredning och förslag angående
sammanförande och organisation av i Stockholm befintliga arkeologiska samlingar
från Medelhavsländerna och främre Orienten (Statens off. utredn.
1936: 44).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunnig för fortsatt beredning av frågan örn läroböcker vid allmänna

läroverk och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter (1936: 23).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1935 att
biträda med fortsatt beredning av frågan om läroböcker vid allmänna läroverk
och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter:

Forssell, C. N. O., fil. lic.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 81

Den sakkunnige har biträtt vid utarbetandet av Kungl. Maj:ts proposition El 9
till riksdagen den 21 februari 1936 (nr 143) angående granskning av läroböcker.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunnig för utredning rörande omorganisation av dövstumundervis ningsväsendet

(1936:24).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1935 att biträda
med fortsatt beredning av frågan örn dövstumundervisningsväsendets
omorganisation:

Almkvist, N. J. F., undervisningsråd.

Den sakkunnige har sedan den 16 december 1935 oavbrutet arbetat för
fullgörandet av sitt uppdrag.

Med vederbörligt tillstånd har den sakkunnige företagit resor till samtliga
dövstumskolor i riket, till förskolan och skolhemmet för dövstumma småbarn
i Göteborg och till Tysta skolan å Lidingö.

Deri 1 december 1936 har den sakkunnige avgivit utredning med förslag
angående omorganisation av dövstumundervisningsväsendet. (Statens off.
utredn. 1936:49.)

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sakkunniga för utredning i fråga örn beredande av ökade arbetstillfällen

för svenska konstnärer.

Genom beslut den 21 februari 1936 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning och avgiva förslag i fråga om beredande av
ökade arbetstillfällen för svenska konstnärer genom utsmyckning av offentliga
byggnader.

I yttrande till statsrådsprotokollet nämnda dag lämnade departementschefen
följande direktiv för utredningsarbetet: Det syntes böra tagas under övervägande,
huruvida icke, då fråga vöre om uppförandet av nya byggnader för
statens räkning, sådana anordningar kunde träffas, att det bleve obligatoriskt
att för konständamål beräkna visst kostnadsbelopp. Vad för dylikt ändamål
ansåges erforderligt skulle alltså ingå såsom en del för sig i kostnadsberäkningarna
för den planerade byggnaden. Ett sådant förfarande torde möjligen
förutsätta alt för varje fall en summarisk plan för byggnadens konstnärliga
utsmyckning uppgjordes. Att därvid konstnärlig sakkunskap borde
medverka syntes självfallet. Svårare vore att bedöma, under vilka former
och efter vilka regler sedermera avgöranden skulle träffas i fråga om vilka
konstverk som skulle för en viss byggnad anskaffas. Måhända kunde för
detta ändamål ett särskilt organ bliva behövligt. Departementschefen ville
i detta sammanhang icke underlåta att framhålla vikten av att denna sak ordnades
på sådant sätt, att uppdragen att utföra det konstnärliga arbetet icke
finge karaktären av beställningsarbete, som hämmade konstnärligt skapande
efter egna intentioner. I detta sammanhang ville departementschefen ock

Hill. lill riksd. prof. 1937. 1 sami.

ItiksiliigshrruitelNcn. "

82

Riksdagsberättelsen.

JJ: 9 framhålla en annan icke oväsentlig synpunkt. De konstalster, som här skulle
komma i fråga, borde givetvis uteslutande utgöras av arbeten av levande
svenska konstnärer. Det bleve en lika vansklig som nödvändig uppgift att
söka utfinna en sådan anordning, som borgade för att uppdragen att utföra
byggnadernas utsmyckning lämnades under iakttagande av största möjliga
objektivitet gentemot såväl olika konstriktningar som de enskilda konstnärerna.
Departementschefen funne det även angeläget att påpeka, att till
den verksamhet, som här avsåges, borde kunna ifrågakomma ej endast monumentalkonst
utan även konstalster av en mera intim karaktär, såsom mindre
skulpturer, tavlor för rummens prydande, etsningar, teckningar o. s. v. Det
syntes vara av vikt, att det jämväl undersöktes, huruvida och i vad mån från
statens sida åtgärder kunde och borde vidtagas i syfte att anordningar till
främjande av konsten av det slag, departementschefen skisserat, finge komma
till användning jämväl i fråga om kommunala och andra icke-statliga offentliga
byggnader. Även frågan om möjligheterna att på liknande sätt stödja
konstnärlig verksamhet, då det gällde offentliga öppna platsers prydande med
konstverk, syntes i detta sammanhang vara förtjänt att uppmärksammas.

Sakkunniga, tillkallade den 2 maj 1936:

Westman, K. G., statsråd, professor, led. av I kamm., ordförande;

Hedqvist, P. G., byggnadsråd;

Johnsson, I. V., skulptör;

Jonsson, P. C., redaktör, led. av II kamm.;

Schwab, E., konstnär.

Sekreterare:

Danielson, B. G. E., hovrättsassessor.

De sakkunniga hava den 1 december 1936 avlämnat betänkande och förslag
angående beredande av vidgade arbetsuppgifter för svenska kostnärer (Statens
off. utredn. 1936: 50).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga för överarbetning av förslag till psalmbok för svenska

kyrkan.

Genom beslut den 12 juni och den 26 juni 1936 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att
biträda med den överarbetning av ett av särskilt tillkallade sakkunniga med
skrivelse den 29 februari 1936 till chefen för ecklesiastikdepartementet avlämnat
förslag till psalmbok för svenska kyrkan, vartill de utlåtanden, som
över detsamma ingivits eller kunde komma att ingivas, kunde giva anledning,
och som i övrigt befunnes påkallad.

Sakkunniga, tillkallade den 30 juni 1936:

Rodhe, E. M., biskop, ordförande;

Björkquist, M., folkhögskolföreståndare;

Fogelqvist, T., fil. d:r.

Sekreterare:

Crona, S., jur. kand.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

83

De sakkunniga hava den 23 september 1936 avlämnat av dem verkställd E: 12
överarbetning av ovannämnda psalmboksförslag (Statens off. utredn.

1936: 36).

Uppdraget är därmed slutfört.

b) Kommitté, bekostad ar andra medel än kommittéanslaget.

11. Studielånenåmnden.

Genom beslut den 13 december 1935 tillkallades ledamöter i den nämnd,
som jämlikt § 4 i reglementet för utdelning av statens räntefria studielån
hade att upprätta förslag till utdelning år 1935 av dylika lån.

Sammansättning:

Brusewitz, A. K. A., professor, ordförande;

Bergholm, C. J., lektor;

Eriksson, E. G. E., förste kontorist, led. av II kamm.;

Forssell, C. A., arkivråd;

Sörensen, Anna Elisabeth, f. d. seminarierektor.

Sekreterare:

Smedberg, E. K. G., lektor.

Nämnden sammanträdde den 10 januari 1936, varvid behandlades flertalet
ansökningar om fortsatta lån. Den 17 februari 1936 sammanträdde nämnden
ånyo och behandlade då återstående dylika ansökningar. Nämnden sammanträdde
ånyo den 26—den 31 mars 1936. Vid dessa sammanträden behandlades
ansökningarna om nya lån samt ett antal remisser.

Antalet ansökningar uppgick till 1,260, varav 214 avsågo fortsatta lån och
återstoden nya lån. Nämnden föreslog den 31 mars 1936 lån för 203 sökande
av fortsatta lån och för 133 nysökande. Sammanlagda lånebeloppet uppgick
till 334,600 kronor. Samtidigt avgåvos förslag till amorteringsplaner för åtskilliga
låntagare ävensom yttranden i anledning av nådiga remisser.

Genom beslut den 29 maj 1936 utdelade Kungl. Majit lånen i överensstämmelse
med nämndens förslag. Då ytterligare medel blivit disponibla, sedan
nämnden avgav sitt förslag, tilldelades lån dessutom åt några sökande, som
upptagits å en av nämnden uppgjord förteckning å reserver. Det sammanlagda
lånebeloppet uppgick till 350,660 kronor.

Under senare delen av året har nämnden icke varit samlad. Utlåtanden i
anledning av nådiga remisser hava å nämndens vägnar enligt dess beslut avgivits
av ordföranden och sekreteraren.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1937,
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

12. Sakkunniga för utredning au frågan angående omorganisation av kulturminnesvården
i riket (kulturminnesvårdsakkunniga).

Genom beslut den 11 oktober 1930 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem personer att såsom sakkun -

84

Riksdagsberättelsen.

Éh 12 niga inom departementet biträda med utredning av fragan angående kulturminnesvården
i riket.

Sakkunniga, tillkallade den 11 oktober 1930:

Lubeck, S. E. J., landshövding, ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie;

Festin, E. E., länsarkivarie;

Kjellberg, S. T., intendent;

Rydbeck, S. O. H., professor.

Sedermera förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 28 oktober 1932,
att utredningsarbetet skulle från och med den 1 november 1932 vila och därefter
icke utan Kungl. Maj.ts särskilda medgivande upptagas.

Genom beslut den 27 mars 1936 medgav Kungl. Majit, att ifrågavarande
utredningsarbete finge från och med den 1 april 1936 återupptagas, varjämte
Kungl. Majit bemyndigade departementschefen att såsom sakkunniga
för enahanda ändamål tillkalla ytterligare högst två personer.

Sakkunniga, tillkallade den 27 mars 1936:

Magnusson, K. H., trädgårdsmästare, led. av II kamm.;

Nyblom, C. G. A., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hedenlund, I. A., sekreterare.

Lokal: Vitterhetsakademien, Storgatan 41; tel. 23 00 50.

Såsom direktiv för de sakkunnigas arbete gäller bland annat: Bland de

organisationsspörsmål, som måste övervägas, framträda såsom de viktigaste
frågan om lämpligheten av den hittillsvarande sammankopplingen av riksantikvarieämbetet
med chefsskapet för statens historiska museum ävensom
frågan örn personalbeståndet i övrigt vid ifrågavarande institutioner. Ett
annat spörsmål, som ävenledes synes vara angeläget att snarast möjligt få
klarlagt, är provinsmuseernas och de lokalt arbetande hembygdsföreningarnas
framtida ställning såväl inbördes som i förhållande till den centrala
organisationen för kulturminnesvård.

De sakkunniga hava den 29 oktober 1936 avlämnat ett förslag till omorganisation
rörande de statliga kulturminnesvårdande centrala institutivnerna.

De sakkunniga hava för avsikt att framdeles inkomma med särskild framställning
dels i vad avser provinsmuseernas ställning i riksorganisationen
m. m., dels ock rörande erforderliga författningsförändringar med avseende
å gällande fornminnesförordning.

De sakkunniga beräknas kunna slutföra sitt arbete under förra hälften
av 1937.

13. Universitetsberedningen (1935: 11; 1936: 14).

Genom beslut den 13 januari 1933 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
ecklesiastikdepartementet att dels uppdraga åt kanslern för rikets universitet
att jämte tre andra av departementschefen anmodade sakkunniga
verkställa utredning angående vissa i statsrådsprotokollet för nämnda dag

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

85

närmare omförmälda, av statens organisationsnämnd väckta frågor rörande El 15
universitetens verksamhet och organisation m. m., dels ock utse sekreterare
hos denna universitetsberedning. Vidare bemyndigades beredningen att för
särskilda frågors dryftande inkalla speciellt sakkunniga till föredragning inför
beredningen eller överläggning med densamma.

Sammansättning under år 1936:

Trygger, E., kansler för rikets universitet, led. av I kamm., ordförande;

Westman, K. G., statsråd, professor, led av I kamm. (statsrådet Westman
kvarstår såsom ledamot av beredningen under den slutliga handläggningen
av de frågor, i vilkas preliminära avgörande han deltagit);

Olow, J. O., professor;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Nordström, J. H. M., kanslerssekreterare.

Lokal: Universitetskanslersexpeditionen; tel. 11 48 63.

Med anledning av erhållna remisser har beredningen dels yttrat sig i
fråga om återbesättande av ett antal vid universiteten och karolinska institutet
lediga eller ledigblivande ordinarie lärarbefattningar, dels ock gjort
framställning örn ändring av gällande bestämmelser rörande ersättning åt
sakkunniga i akademiska befordringsärenden m. m.

Undersökningarna rörande lämpligaste organisationen av de särskilda lärostolarna
och de övriga akademiska lärarbefattningarna hava fortsatts.

Under år 1936 har beredningen intill utgången av november månad hållit
22 sammanträden.

Beredningens arbete torde kunna avslutas först under förra hälften av
1937.

14. Sakkunnig för fortsatt revision av kyrkohandboken (1935:13; 1936: 15).

Kungl. Maj:t har den 15 augusti 1933 uppdragit åt ärkebiskopen Erling
Eidem att utarbeta förslag till fortsatt revision av kyrkohandboken.

Den sakkunnige har gjort utkast till omarbetade ritual för vigsel, jordfästning,
biskopsvigning, prästvigning, kyrkoherdeinstallation, ottesång och aftonsång.
Därjämte har den sakkunnige bearbetat större delen av högtidsbönerna.

Sakkunniguppdraget beräknas icke kunna slutföras före utgången av år
1937.

15. Sakkunnig vid beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk natur.

(1936: 20 och 21).

Genom beslut den 13 december 1935 förordnade Kungl. Maj:t kammarrådet
T. H. Wohlin alt från och med den 1 januari 1936 tills vidare intill utgången
av juni 1936 inom ecklesiastikdepartementet såsom sakkunnig biträda
dels vid fortsatt utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande
utarrendering av vissa särskilda till kyrklig jord hänförliga grupper av fastig -

86

Riksdag sberättelsen.

5/1 15 heter, dels ock vid beredning av frågan om reglering av biskoparnas avlöningsförhållanden.

Genom beslut den 5 juni 1936 förordnade Kungl. Maj:t därefter Wohlin
att från och med den 1 juli 1936 tills vidare intill utgången av juni 1937 inom
departementet såsom sakkunnig dels biträda såväl vid fortsatt utredning av
fråga om ändrad disposition av de för klockares och organisters avlönande
anslagna fastigheterna samt, i samband härmed, om ändrade bestämmelser
rörande utarrendering av dessa och andra till kyrklig jord hänförliga grupper
av fastigheter, som vid beredning av frågan örn reglering av biskoparnas
avlöningsförhållanden, dels ock verkställa förberedande undersökningar rörande
frågan om en stiftsbildning, omfattande Stockholms stad jämte vissa
kringliggande områden.

Genom beslut den 11 december 1936 förordnade Kungl. Majit slutligen —
med förklaring att det Wohlin sålunda anbefallda utredningsarbetet skulle av
honom fullföljas — Wohlin att tills vidare såsom sakkunnig inom departementet
biträda vid beredning av ärenden av kyrkligt-ekonomisk natur, som
till honom för sådant ändamål överlämnades.

Jämlikt i ovannämnda beslut givna bemyndiganden tillkallade departementschefen
landskontoristen, numera häradsskrivaren N. E. Brolin, stiftssekreteraren
T. V. K. Gynnerstedt och ledamoten av riksdagens andra kammare,
numera statsrådet A. A. Pehrsson att, i den mån så erfordrades, såsom
utredningsmän och experter biträda Wohlin vid vissa delar av ifrågavarande
utredning, Brolin under hela år 1936 och de båda övriga under vissa delar av
samma år.

Lokal: Ecklesiastikdepartementets biblioteksrum: tel. namnanrop: Kanslihuset.

Den sakkunnige har den 15 september 1936 avlämnat förslag till lag angående
särskilda grunder för klockar- och organistlöns bestämmande samt om
disposition av jord, som blivit klockare och organist på lön anslagna, syftande
till en definitiv avveckling av boställsväsendet vid ifrågavarande tjänster.

Sedan den sakkunnige bearbetat inkomna, över det tidigare av den sakkunnige
avgivna förslaget till huvudbestämmelser för reformeringen avbiskoparnas
avlöningsförhållanden samt den ifrågavarande lagstiftningsfrågan
varit underställd 1936 års riksdag och kyrkomöte, har Kungl. Majit utfärdat
författningar i ämnet den 27 november 1936. Arbetet med upprättande
av förslag till vissa administrativa följdbestämmelser till nämnda författningar
ävensom med utredningsarbetet i övrigt pågår.

16. 1936 års lärarutbildningssakkanniga.

Kungl. Majit bemyndigade den 30 december 1935 chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst sju sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning av frågan om utbildningen av lärare för de allmänna
läroverken och med dem jämförliga läroanstalter.

I ett anförande till statsrådsprotokollet för nämnda dag erinrade departementschefen
örn att 1927 års skolsakkunniga med utredning den 31 maj 1929

87

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

och skolöverstyrelsen i utlåtande den 27 maj 1935 över sistnämnda utredning
framlagt förslag i ämnet, vilka icke inneburit någon principiell ändring
i provårets nuvarande organisation. Vidare erinrade departementschefen,
att med spörsmålet sammanhängde också frågan om högre lärarinneseminariets
i Stockholm organisation och örn den s. k. ämneslärarinneinslitutionen
vid de allmänna läroverken, i vilka hänseenden särskilda sakkunniga den
29 september 1933 avgivit utlåtande. Därefter anförde departementschefen
bland annat följande:

Ett bibehållande — såsom skolöverstyrelsen i förberörda utlåtande förutsatt
—■ av det gamla provåret med vissa partiella förbättringar syntes icke
kunna råda bot på de nuvarande missförhållandena och föra fram till en
lärarutbildning av den art, som för våra högre skolor måste eftersträvas.
Härför krävdes en omläggning från grunden av denna utbildningsinstitution,
en omläggning, som medförde att den teoretiska och den praktiska lärarutbildningen
i stället för att, såsom nu, föra en från varandra isolerad tillvaro,
komme att gå hand i hand med utbildningsarbetet redan från begynnelsen
präglat av det slutliga utbildningsmålet och under samverkan strävande
till att på ett tillräckligt tidigt stadium åstadkomma ett lämpligt urval
och framalstra kunskapsrika samt av ett levande intresse för sin uppgift besjälade
lärare med en mera djupgående skolning i och förståelse för de många
och betydelsefulla psykologiska och pedagogiska problem, som sammanhängde
med all undervisning och uppfostran av barn och ungdom.

Det vore klart, att, om man, såsom vore eftersträvansvärt, sökte åvägabringa
ett nära inre sammanhang mellan de teoretiska studierna och den praktiska
lärarutbildningen, en sådan anordning krävde en yttre form, som väsentligen
skilde sig från den nuvarande provårsinstitutionens. En koncentration
av utbildningen i lokalt hänseende torde bliva nödvändig, även om det
ingalunda vore säkert, att det kunde bliva tillfyllest med blott en ort såsom
förläggningsplats för den pedagogiska utbildningsanstalt, varom här måste
bliva fråga. Det vore givet, att nämnda yttre form måste vara tillräckligt
rymlig, med andra ord: man måste se till, att utbildningsplatser funnes i
en mot rekryteringsbehovet svarande omfattning. Det syntes vidare vara av
stor betydelse, alt den övningsskola, som stöde till buds för en dylik anstalt,
omspände olika arter och stadier av de allmänna skolorna för barn och ungdom,
från folkskolan upp till gymnasiet, detta för att de blivande lärarna
måtte få en så fullständig och allsidig utbildning som möjligt.

Huruvida det kunde bliva möjligt att såsom ifrågasatts i Stockholm finna
utrymme för anordningar av denna omfattning vore svårt att nu bedöma.
För en undersökning härom syntes emellertid läget just nu vara särskilt
lämpat på grund därav, att frågan örn högre lärarinneseminariets fortsatta
verksamhet för närvarande vore aktuell. Departementschefen måste instämma
med dem, som funnit förutsättningarna för denna undervisningsanstalts
fortsatta verksamhet i dess nuvarande form väsentligt försvagade. Seminariets
uppgift att utbilda ämneslärarinnor för statsläroverkcn syntes numera
icke kunna betraktas som nödvändig, sedan akademiskt utbildade kvinnor i

: 16

88

Riksdagsberåttelsen.

E: 16 tillräckligt antal stöde till förfogande för att fylla det speciella behovet av
kvinnliga lärarkrafter vid nämnda läroanstalter. Bortfölle nu behovet av en
särskild utbildningsväg för ämneslärarinnor, syntes knappast något skäl
föreligga att över huvud behålla ämneslärarinneinstitutionen vid våra allmänna
läroverk, och man kunde då överväga behövligheten av en utbildningsantsalt
sådan som högre lärarinneseminariet. Det finge därvid likväl ej
förbises, att seminariet såsom sin kanske främsta uppgift räknade den, som
tillika varit dess första, nämligen att utbilda lärarinnor för de högre flickskolorna
och — örn än numera av mindre betydelse — för hemmen. Genom
tillkomsten av kommunala flickskolor och mellanskolor samt högre
folkskolor hade seminariets rayon under de senaste årtiondena väsentligt
vidgats. Även örn man teoretiskt taget måste medgiva, att behovet av kvinnlig
lärarkraft vid nämnda läroanstalter utan tvivel inom kort skulle kunna
helt fyllas av lärarinnor med den för manliga läroverkslärare stadgade utbildningen,
syntes frågan ej därmed vara löst. Den vid seminariet lämnade
utbildningen syntes allt fort vara lämplig för lärarinnor vid de högre •—
kommunala och privata — flickskolorna och däri kunde ligga ett skäl för
seminariets bibehållande. Men det syntes ömkligt, att den nu ifrågasatta utredningen
upptoge till övervägande, huruvida icke seminariet kunde ombildas
så, att det komme att tjäna två syften: dels nämnda, något begränsade utbildningsverksamhet,
dels att utgöra kärnan i ett centralt pedagogiskt institut
med uppgift i första hand att omhändertaga den praktiska lärarutbildningen
men därjämte, i den mån så kunde ske, att medverka vid det pedagogiska
forskningsarbetet.

En tillfredsställande lösning av de nu omnämnda frågorna erfordrade uppenbarligen
samverkan även med vederbörande akademiska instanser. Skolöverstyrelsen
hade i sitt utlåtande i provårsfrågan framhållit önskvärdheten av
samråd mellan de akademiska myndigheterna och överstyrelsen vid fastställande
av kurser och arbetssätt för lärarexamen.

Vid sitt utredningsarbete borde de sakkunniga givetvis noga uppmärksamma
den ekonomiska sidan av en eventuell ny organisation av lärarutbildningen
och utreda de med framställda förslag förenade kostnaderna. Härvid
borde även tagas under övervägande, huruvida och i vilken form statligt
understöd borde lämnas lärarkandidaterna under tiden för deras praktiska
utbildning.

Vid olika tillfällen hade det påpekats, att frågan om lärarutbildning berörde
ej blott ämneslärarna utan även lärarna i övningsämnen. Denna erinran
vore fullt berättigad. Det vore otvivelaktigt, att övningslärarnas utbildning
stått och stöde i skuggan av det stora problemet örn ämneslärarutbildningen.
Örn man, i likhet med departementschefen och i överensstämmelse med
en allt mer utbredd mening, ville åt övningsämnena tillmäta en ökad betydelse
och hos dem erkänna även en personlighetsdanande förmåga, finge
spörsmålet om övningslärarnas utbildning ökad vikt. Givetvis vore det i
främsta rummet den praktiska utbildningen, som här avsåges, och det vore
därför angeläget, att sakkunnigutredningen ej förbiginge förevarande fråga.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

89

Att även nämnda lärares teoretiska utbildning kunde i detta sammanhang E: 17
bliva föremål för övervägande, vore naturligt nog, och de sakkunniga borde
vara oförhindrade att, örn så befunnes erforderligt, i sådant hänseende framlägga
förslag.

Sakkunniga, tillkallade den 18 januari 1936;
von Friesen, O., professor emeritus, ordförande;

Björkeson, G. A. G., lektor;

Gislén, T. R. E., professor;

Grönvall, Brita Martha Fredrique, rektor;

Hänninger, N. H., undervisningsråd;

Nilsson, J. H. A., rektor;

Samuelsson, S. H. rektor.

Sekreterare:

Rosén, N. G. K. G., e. andre kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. namnanrop: Kanslihuset.

Sedan Nilsson anhållit om befrielse från uppdraget, entledigades han från
detsamma den 4 augusti 1936. Såsom sakkunnig i Nilssons ställe tillkallades
samtidigt rektorn vid folkskoleseminariet i Stockholm K. H. E. Ågren.

Under år 1936 hava de sakkunniga under liden från början av februari
intill utgången av november hållit 59 sammanträden.

De sakkunniga hava under nämnda tid huvudsakligen sysslat med frågan
örn den praktiska utbildningen av lärare för de allmänna läroverken och med
dem jämförliga läroanstalter ävensom med organisationen av denna utbildning.
I detta hänseende hava en del författningsutkast utarbetats. Vissa av
de sakkunniga hava efter vederbörligt tillstånd företagit resor till Nederländerna,
Norge, Schweiz, Tyskland och Österrike i syfte att studera den praktiska
lärarutbildningen därstädes. Ämneslärarföreningar och andra hava beretts
tillfälle framföra önskemål rörande anordningen och innehållet av de
akademiska studierna för filosofisk ämbetsexamen i de särskilda universitetsämnena,
och yttranden över de sålunda framförda förslagen hava infordrats
från universiteten och högskolorna. Vissa förberedande undersökningar
beträffande ämneslärarinneinstitutionen och högre lärarinneseminariet
hava företagits. I fråga om den praktiska utbildningen av lärare i övningsämnen
för ifrågavarande läroanstalter har, i vad avser lärare i teckning
och i slöjd, samarbete inletts med 1936 års yrkesskolsakkunniga.

De sakkunniga hava den 24 augusti 1936 avgivit särskilt utlåtande med
förslag till provisorisk utvidgning av den nuvarande provårsinstitutionen.

Arbetet beräknas kunna slutföras under 1937.

17. Studentexamenssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 maj 1936 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående studentexamen, särskilt frågan
örn lämpligheten av och förutsättningarna för dess avskaffande och de åtgärder,
som i samband härmed finge anses erforderliga:

Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

90

Riksdag sberätt elsen.

E: 17 Nilsson, N. M. P:son, professor;

Näsgård, B., t. f. statssekreterare;

Ohlon, S. J. E., rektor;

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Lorichs, N. E. M., amanuens.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. namnanrop: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: De sakkunniga
böra till noggrann undersökning upptaga såväl skälen för som skälen mot
studentexamens avlägsnande ur vårt skolsystem. Oavsett det resultat, till
vilket de härutinnan komma, torde det emellertid vara nödvändigt, att de
ägna ett grundligt övervägande åt spörsmålet örn de anordningar, som i
händelse av studentexamens avskaffande böra vidtagas bland annat med avseende
på ordningen för vitsordandet av lärjungarnas kunskaper och mognad
vid avslutad studiegång ävensom i syfte att tillgodose behovet av kontroll över
gymnasiernas verksamhet och upprätthållandet av förbindelsen mellan dessa
läroanstalter och universitet och högskolor. Konsekvenserna av studentexamens
avskaffade med hänsyn till universitetens och högskolornas rekryteringsförhållanden
böra även beaktas av de sakkunniga. Likaså frågan, huru
det vid fall av nämnda examens försvinnande bör förfaras med avseende
på de enskilda läroanstalternas lärjungar och lärjungar från enskild undervisning,
de s. k. privatisterna. De i samband med förevarande frågor stående
ekonomiska spörsmålen böra likaledes utredas. Skulle till äventyrs de sakkunniga
finna studentexamens bibehållande erforderligt, bör det vara dem
obetaget att föreslå de ändringar i dess nuvarande anordning, som de anse
påkallade.

Under år 1936 hava de sakkunniga sammanträtt den 14 och den 15 september,
den 2 — den 4 november samt den 3 — den 5 december.

Under sammanträdena bär principdiskussion ägt rum, det närmaste arbetet
planerats samt olika arbetsuppgifter fördelats mellan vissa ledamöter. Under
mellantiderna har visst primärmaterial anskaffats och uppgifter infordrats
från åtskilliga europeiska stater.

Arbetet beräknas vara slutfört under hösten 1937.

18. 1936 års yrkesskolsakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående utbildningen av lärare i slöjd för
gossar (manlig slöjd) och i teckning samt för yrkesundervisningen ävensom
angående organisationen av de delar av tekniska skolan i Stockholm, som
komme att kvarstå efter en eventuell utbrytning ur densamma av maskin- och
byggnadsyrkesskoloma m. m.:

Fredriksson, N., f. d. undervisningsråd, ordförande;

Börjeson, K. B., slöjdlärare;

Hjortzberg, O., professor;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

91

Stavenow, Å. L., fil. d:r; E; 19

Werner, C. O. E., fil. d:r, sekreterare.

Lokal: Tekniska skolan i Stockholm; tel. 10 18 68.

Departementschefen har den 12 oktober 1936 tillkallat intendenten E. Wettergren,
amanuensen C. Gunne, arkitekten H. Ahlberg, konstnärerna W. Kåge
och E. Ollers samt skriftställaren G. Johansson att, under en tid av högst tio
dagar i medeltal för en var, såsom experter stå till de sakkunnigas förfogande
för överläggningar och samråd angående den del av utredningsarbetet, som
avser den konsthantverkliga utbildningen. Dessutom hava de sakkunniga anlitat
sekreteraren i statskontoret A. Carlsson vid utredningen rörande frågan
örn ersättning åt de lärare vid tekniska skolan i Stockholm, som vid den föreslagna
utbrytningen av maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. finge minskad
tjänstgöring och därigenom minskad inkomst. Skolöverstyrelsen har
bistått de sakkunniga med vissa statistiska uppgifter.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: De sakkunniga

höra vid sin utredning i fråga om utbildningen av lärare i manlig slöjd och i
teckning samråda med de av departementschefen jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
av den 30 december 1935 tillkallade sakkunniga för utredning
av frågan örn utbildningen av lärare för de allmänna läroverken och med dem
jämförliga läroanstalter. Även böra de sakkunniga vid behandlingen av
spörsmålet om den framtida användningen av den högre konstindustriella
skolan och därmed sammanhängande frågor träda i förbindelse med akademien
för de fria konsterna. De sakkunniga böra vara oförhindrade att, därest
de så finna lämpligt och möjligt, ur utredningsuppdraget till fristående
behandling utbryta någon del av detsamma, exempelvis den fråga, som berör
tekniska skolans organisation, och beträffande den utbrutna delen i förväg
avgiva särskilt betänkande.

Werner har varit i tjänstgöring från och med den 24 juli 1936. Antal sammanträden
har varit 13. Vid sammanträde den 18 augusti 1936 utsågs en
delegation bestående av ordföranden, Börjeson och Werner för att vid sammanträde
med delegerade från 1936 års lärarutbildningssakkunniga dryfta
frågan örn utbildningen av slöjd- och teckningslärare. Med de tillkallade
experterna ha hållits två sammanträden.

De sakkunniga hava den 12 november 1936 avlämnat utlåtande angående
ersättning åt de lärare vid tekniska skolan i Stockholm, som vid den föreslagna
utbrytningen av maskin- och byggnadsyrkesskolorna m. m. finge
minskad tjänstgöring och därigenom minskad inkomst, samt angående de
ekonomiska konsekvenser en sådan utbrytning skulle få för tekniska skolan
i Stockholm.

De sakkunnigas arbete beräknas icke kunna vara slutfört förrän tidigast i
slutet av 1937.

19. Sakkunniga för utredning av frågan örn skolöverstgrclsens organisation.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 att biträda
med utredning och avgiva förslag angående skolöverstyrelsens organisation:

92

Riksdagsberättelsen.

J5; 19 Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Holmdahl, O. S., generaldirektör, led. av II kamm.;

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Topelius, G. Z., andre kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. namnanrop: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningsarbetet gäller bland annat: De sakkunniga
böra i främsta rummet undersöka, genom vilka anordningar skolöverstyrelsen
må kunna beredas möjlighet att i erforderlig omfattning ägna sina krafter
åt uppgiften att vara en pedagogiskt ledande och initiativtagande styrelse.
Härvid bör beaktas, bland annat, utvägen att till underordnade organ decentralisera
prövningen och avgörandet av mindre viktiga ärenden. Det förefaller,
som örn den av 1936 års riksdag beslutade reformen av domkapitlens
organisation ävensom de av statsmakterna på sistone understödda strävandena
att förse folkskolinspektörerna med erforderlig arbetshjälp skulle
vara ägnade att underlätta en avlastning från överstyrelsen på nämnda myndigheter
av en del av här avsedda göromål. Vidare torde böra övervägas,
om ej för uppgifter av administrativ och mera expeditionell art kunde i
större utsträckning än hittills anlitas för dylika uppgifter speciellt utbildad
och väl kvalificerad kanslipersonal, överhuvud taget bör det eftersträvas
att från sysslor av sistberörda slag så långt möjligt frigöra undervisningsråden
och sådana åtgärder komma i betraktande, som bereda trygghet för
att innehavarna av dessa tjänster äro i en oavlåtlig kontakt med skolans liv
och aktuella förhållanden och ej hindras att upprätthålla sambandet härmed
genom betungande rutinarbete och en mångfald löpande småbestyr.
Det synes ock böra övervägas om icke lämpligen några befattningar inom
överstyrelsen böra tillsättas allenast på förordnande för viss tid, såsom
fallet är beträffande samtliga ledamöter av den tidigare läroverksöverstyrelsen,
i syfte att jämväl härigenom en närmare kontakt med skolans liv kan upprätthållas.
Arbetsuppgifternas och arbetskrafternas fördelning på de olika
avdelningarna inom överstyrelsen synes även böra bliva föremål för de
sakkunnigas uppmärksamhet. I den mån ändringar härutinnan kunna göra
överstyrelsens organisation mera ändamålsenlig och effektiv, äro de naturligtvis
önskvärda, likaväl som eventuellt förefintliga möjligheter till
rationalisering och kostnadsbesparingar böra tillvaratagas. Vid utredningen
bör jämväl komma under övervägande den redan tidigare dryftade frågan,
huruvida den statistiska avdelningen alltjämt skall tillhöra överstyrelsen
eller möjligen överflyttas till statistiska centralbyrån.

De sakkunniga hava hållit gemensamma sammanträden under tidsperioderna
den 2—den 7 september, den 6—den 13 oktober samt den 16—den
24 november 1936. Under mellanperioderna hava de sakkunniga arbetat
var för sig.

De sakkunniga hava genomgått införskaffade uppgifter från skolöverstyrelsen
angående överstyrelsens inspektionsverksamhet och ärendenas handläggning
inom ämbetsverket. Vidare hava de sakkunniga tagit del av vissa

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 93

från utlandet insamlade uppgifter beträffande särskilt inspektionen av det E: 22
högre skolväsendet och hava hittills preliminärt behandlat frågan örn en utvidgad
inspektion av vissa under skolöverstyrelsen hörande läroanstalter.
Slutligen hava de sakkunniga påbörjat behandlingen av frågan örn förenkling
av sättet för ärendenas handläggning inom skolöverstyrelsen.

Arbetet beräknas vara slutfört under förra delen av senare halvåret 1937.

20. Sakkunnig för fortsatt utredning av läroboksfrågan.

Genom beslut den 30 oktober 1936 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
ecklesiastikdepartementet att dels tillkalla en sakkunnig för att inom departementet
biträda med fortsatt utredning av frågan om läroboksbeståndet
vid högre allmänna läroverk m. fl. undervisningsanstalter jämte därmed
sammanhängande frågor, dels ock i den utsträckning så befunnes påkallat,
tillkalla särskilda experter för att stå till den sakkunniges förfogande för
Överläggningar och samråd.

Sakkunnig, tillkallad den 30 oktober 1936:

Forssell, C. N. O., fil. lic.

Den 1 december 1936 tillkallades f. d. rektorn H. E. E. Söderbergh såsom
expert för att under högst åtta dagar biträda Forssell i visst ärende.

Den sakkunniges arbete beräknas vara slutfört under 1937.

21. Sakkunniga för redigering av förslag till ny psalmbok för svenska

kyrkan.

Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 13 november 1936 att
biträda med redigering av det av 1936 års allmänna kyrkomöte antagna
psalmboksförslaget:

Andrae, T. J. E., biskop, ordförande;

Aulén, G. E. H., biskop;

Fogelqvist, T., fil. d:r.

22. Sakkunniga för utarbetande av förslag till ny koralbok.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1936 att
biträda med utarbetande av förslag till lösning av de med det av 1936 års allmänna
kyrkomöte antagna psalmboksförslaget förbundna kyrkomusikaliska
frågorna:

Aulén, G. E. H., biskop, ordförande;

Lindberg, O. F., tonsättare;

Wikander, D., organist.

Sekreterare:

Weman, N. II. P., domkyrkoorganist.

94

Riksdagsberuttelsen.

E: 23

b) Kommittéer, bekostade av andra medel ftn kommittéanslaget.

23. Ortnamnskommissionen (1935: 24; 1936: 25).

Den 2 maj 1902 tillsattes ortnamnskommittén med uppdrag att låta verkställa
undersökning av namn å byar och gårdar ävensom viktigare naturnamn.
Denna undersökning kom att avse Älvsborgs, örebro och Värmlands
län.

Genom beslut den 9 augusti 1923 uppdrog Kungl. Maj :t åt dåvarande docenten,
numera professorn J. Sahlgren att, tillsvidare till dess Kungl. Maj:t
annorlunda förordnade, utan kostnad för statsverket för tryckning utarbeta
redogörelse för ortnamnen i Hallands län enligt en den 31 december 1918
fastställd plan.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 maj 1930, nr 228, i anledning av
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader
jämte tre i ämnet väckta motioner anmält sitt beslut i ämnet, föreskrev
Kungl. Maj:t genom beslut den 20 juni 1930, att det ortnamnskommittén
lämnade uppdraget skulle upphöra med utgången av juni 1930 samt
uppdrog åt en nämnd, benämnd ortnamnskommissionen, vilken skulle övertaga
kommitténs uppgift som administrativt organ för namnregleringsärenden,
att från och med den 1 juli 1930 tills vidare, så länge anslag för ändamålet
anvisades av riksdagen, handhava ledningen av undersökningarna av
svenska ortnamn i enlighet med samtidigt meddelad instruktion för kommissionen.

Kommissionens sammansättning år 1936:

Hesselman, B. I., professor;

Schalling, E. H., kammarråd;

Sahlgren, J., professor.

Sekreterare:

Sahlgren, J., professor (för örebro län, ledare av den med lotterimedel bekostade
allmänna ortnamnsundersökningen samt föreståndare för ortnamnsarkivet)
.

Kallstenius, G., lektor (för Värmlands län).

Lindqvist, N., professor (för registret till ortnamnen i Älsborgs län).

Under tiden den 1 december 1935—den 30 november 1936 har ortnamnskommissionen
den 3 september 1936 hållit ett sammanträde i kammarkollegiets
lokal. I namnregleringsfrågor hava avgivits 46 yttranden, åtskilliga av
dessa avseende ett flertal namn, huvudsakligen till generalpoststyrelsen och
järnvägsstyrelsen samt kammarkollegiet. Kommissionen har till Kungl.
Maj:t avgivit utlåtanden den 27 januari 1936 angående förenkling av sockennamnet
Skarke eller Varnhem (eckl.-dep.) och den 10 juni 1936 angående
namn för ett nytt municipalsamhälle i Vännäs kyrkby i Vännäs
socken (socialdep.). Beredningen av ärendena har skett och besluten fattats
efter föregången kommunikation, skriftligen och telefonledes, ledamöterna
emellan.

95

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

24. Karolinska sjukhusets byggnadskommitté (1935:25; 1936:26). E: 84

Genom beslut den 3 juli 1931 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild byggnadskommitté
för uppförande av karolinska sjukhuset.

Sedan den 1 januari 1933 förvaltar kommittén, jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 11 november 1932, det s. k. Norrbackaområdet.

Sammansättning under år 1936:

a) ledamöter:

Borell, K. G. T., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;

Forssell, C. G. A., professor;

Jansson, C. R., i Falun, möbelsnickare, led. av II kamm., vice ordförande;
Karlsson, W. E., borgarråd;

Key, E. S. H., professor;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

b) suppleanter:

Hernlund, C. A. V., arbetschef;

Jacobaeus, H. C., professor;

Källman, G. W., f. d. kommunalkamrerare, led. av II kamm.;

Larsson, V. E., i Lerdala, direktör, led. av I kamm.;

Olsson, G., i Ramsta, lantbrukare, led. av II kamm.;

Söderlund, N. G., professor.

Kommitténs tjänstemän:

Tottie, A. V. R., t. f. andre kanslisekreterare, sekreterare, tji.;

Berger, O. A., förste amanuens, t. f. sekreterare;

Johansson, A. G., f. d. syssloman, kamrerare och kassaförvaltare;

Henriksson, G. R. H., major, arbetschef;

Nordström, E. G. G., civilingenjör, kontrollant;

Rockström, O., ingenjör, kontrollant;

Hagskog, H., ingenjör, kontrollant;

Rundgren, O. F., bokhållare;

Wennmark, T. J. D., jägmästare, biträde vid förvaltningen av Norrbackaområdet.

Kommitténs arkitekter:

Ahlbom, S. A. V., arkitekt;

Malm, S. G. Å., arkitekt.

För arbetet med konstruktionsritningar m. m. till värme- och sanitetstekniska
m. fl. anläggningar lia därjämte anställts fem personer under ledning
av ingenjören J. Byström.

Lokal: Norrbacka, Stockholm 6; tel. 23 14 85 och 33 34 12.

Kungl. Majit uppdrog den 22 juni 1932 åt kommittén att verkställa en undersökning
av möjligheterna för anordnande vid sjukhuset av en särskild
för behandling av reumatiska sjukdomar avsedd avdelning samt att med
denna undersökning jämte det resultat, till vilket densamma kunde giva anledning,
inkomma till Kungl. Majit. Undersökningen har legat nere i avbidan
på statsmakternas ståndpunktstagande till frågan örn reumatikervårdens
ordnande.

96

Riksdansberåttelsen.

E: 24 Den 23 maj 1935 uppdrog Kungl. Majit åt kommittén att inkomma med
ritningar och kostnadsberäkningar för en pediatrisk klinik vid sjukhuset.
Arbetet härmed pågår.

Ritnings- och utredningsarbetet i övrigt har fortsatt.

Huvudkomplexets stomme är uppförd. Radiumhemmet är färdigställt
med undantag av målningsarbetena, som pågå. Sysslomanskontoret är färdigt.
Ångpannehuset och tvättinrättningen äro uppförda och ångpannsanläggningen
har delvis tagits i bruk. Beträffande köksbyggnaden äro jordschaktning
och bergsprängning avslutade.

Kommitténs kostnader bestridas för statsverkets del från särskilt anslag å
riksstaten.

25. Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Majits beslut den 14 augusti 1936 såsom en särskild
byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen för
skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut:

Hammar, H. G. E., direktör, ordförande;

Torulf, E. T., arkitekt (död den 30 november 1936);

Hultin, S., professor;

Lindblad, A. F., professor;

Friberger, E. G., länsarkitekt.

Sekreterare:

Bodman, A. G., professor.

Lokal: Chalmers tekniska institut, Storgatan 43, Göteborg; tel. 31 285
och 35 986.

Kungl. Majit har den 13 november 1936 utfärdat instruktion för kommittén.

Kommittén har under år 1936 haft tre sammanträden, den 25 augusti, den
16 september och den 26 oktober.

Kommittén har under året överlagt med det arkitektkonsortium »Origo»,
som en gång utarbetat skisser och ritningar till institutets nybyggnader på
den s. k. Gibraltartomten, angående möjligheten för konsortiet att åtaga sig
arkitektarbetet för de nya byggnaderna. Dessa förhandlingar äro ännu icke
slutförda.

På uppdrag av kommittén har kaptenen N. A. Svensson verkställt fullständiga
borrningar å byggnadsplatsen. Kommittén har åt Svensson uppdragit
konstruktionen av den blivande fartygsrännan.

Kommittén har för avsikt att under 1937 få definitiva ritningar uppgjorda
samt byggnadsarbetena påbörjade.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

97

Jo: 2

Jordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som under 1936 avslutat sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade ar kommittéanslaget.

1. Utredningsmän för verkställande av utredning rörande vissa sociala jord frågor

(sociala jordutredningen; 1935: 10; 1936: 9).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 december 1930 för verkställande
av de utav riksdagen i skrivelse den 23 maj 1930, nr 276, i anledning
av väckta motioner rörande vissa sociala jordfrågor ifrågasatta utredningar.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 augusti 1933 skola utredningsmännen
förutom förenämnda uppdrag jämväl verkställa av riksdagen i skrivelser
nr 317 år 1925, nr 80 år 1929, nr 106 och nr 342 år 1933 ifrågasatta
utredningar ävensom verkställa utredning beträffande vissa frågor rörande
uppsiktslagen. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 maj 1935 har uppdragits
åt sociala jordutredningen att utöver de uppdrag, som förut lämnats utredningen,
verkställa utredning av frågan örn åtgärder för beredande av försörjningsmöjligheter
på landsbygden för vissa till städer och samhällen inflyttade
yrkeskunniga personer.

Sammansättning:

Westman, K. G., statsråd, professor, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, E. B., i Fältenborg, lantbrukare, led. av statens egnahemsstyrelse,
led. av I kamm.;

Tamm, C. G. L. H:son, jägmästare, led. av I kamm.;

Molander, H., ombudsman, led. av II kamm.;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.

För behandlingen av de i riksdagsskrivelserna nr 317 år 1925, 106 år 1933
och 342 år 1933 punkten A berörda frågorna har genom beslut den 28 augusti
och den 23 september 1933 tillkallats ytterligare en utredningsman, nämligen
Malmberg, O. H., generaldirektör.

Sekreterare:

Centerwall, F. G. S., byråchef.

Lokal: Riksdagshuset; tel. 10 51 42 (ordf.); 10 83 82 (sekr.).
Utredningsmännen hava den 12 juni 1936 avgivit utlåtanden angående de
ytterligare åtgärder, som kunna anses ägnade att ekonomiskt underlätta frilösning
av mindre arrendejordbruk, samt angående revision av lagstiftningen
angående avstyckning m. m. (Statens off. utredn. 1936: 26).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredningsmän för utredning rörande mejerihanteringen och mjölk produktionen

(1935: 14; 1936: 13).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 december 1933 för verkställande
av utredning rörande mejerihanteringen och mjölkproduktionen.

Bill. lill riksd. prof. 1937. 1 sami. 7

Riksdagsbcrättelscn.

98

Riksdags berättelsen.

2 Sammansättning:

von Stockenström, B. H., godsägare, led. av I kamm., ordförande;

Nanneson, P. L., professor, vice ordförande;

Platon, J. B., professor;

Söderlund, A. R. T., direktör hos svenska smörprovningarna;

Nilsson, C. H., husdjurskonsulent;

Andersson, K. A. M., i Löbbo, lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Axelsson, J., professor.

Juridiskt biträde:

Palmquist, L. P. O., e. hovrättsfiskal.

Experter:

Thomé, L. G., professor;

Samuelsson, E. J. G., professor;

Carlberg, N. E., statskonsulent;

Hesselberg, O., mejerikonsulent;

Börjesson, C. O. L., mejerikonsulent;

Lilieblad, C. F. E., disponent.

Lokal: Svenska mejeriernas riksförening, Vasagatan 16; tel. 23 42 30.
Utredningsmännen, som under året hållit sammanträden under 23 dagar,
därav inom mejerisektionen under 10 dagar, hava den 12 januari 1936 avgivit
betänkande med förslag örn vissa föreskrifter beträffande konsumtionsmjölk
(Statens off. utredn. 1936: 3) samt den 15 maj 1936 promemoria rörande
åtgärder för ladugårdarnas förbättring. Ännu återstående arbete, avseende
den lägre mejeriundervisningens organisation, bar avslutats vid årsskiftet
1936/1937.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredningsmän rörande frågan om omorganisation av den med statsmedel
understödda kemiska analys- och kontrollverksamheten
(1935: 16; 1936: 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1934 för verkställande
av utredning rörande frågan örn omorganisation av den med statsmedel
understödda kemiska analys- och kontrollverksamheten:

Barthel, J. G. C., rektor för lantbrukshögskolan, professor;

Skoglund, J. M., i Doverstorp, hemmansägare, led. av II kamm.;

Örtengren, T., statskommissarie.

Den 27 september 1935 tillkallades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
samma dag såsom ytterligare utredningsman:

Svanberg, A. K. O., professor.

Sekreterare:

Ros, S. E. F., amanuens.

Lokal: Kanslihuset; tel. namnanrop: Kanslihuset 278.

Utredningsmännen, som under år 1936 sammanträtt 6 dagar, hava den
18 september 1936 avgivit betänkande med förslag till omorganisation av den

99

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

nied statsmedel understödda kemiska analys- och kontrollverksamheten (Sta- J<K 6
tens off. utredn. 1936:40).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningsmän för utredning rörande den med understöd av statsmedel
bedrivna avdiknings- och täckdikningsverksamheten (avdikningssakkunniga;

1935: 17; 1936: 15).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1934 för verkställande
av utredning rörande den med understöd av statsmedel bedrivna avdiknings-
och täckdikningsverksamheten samt därmed sammanhängande spörsmål: Gärde,

A. B., landshövding, ordförande;

Carlström, O. L., i Sävsjö, lantbrukare, led. av II kamm.;

Flodkvist, G. H., professor;

Fredholm, L. O., byråchef.

För behandling såvitt angår frågor av övervägande juridisk och vattenrättslig
natur har genom beslut den 11 januari 1936 såsom utredningsman
därjämte tillkallats vattenrättsdomaren, greve H. A. H. Hamilton.

Sekreterare:

Grafström, N. Hj:son, hovrättsassessor.

Lokal: Kanslihuset; tel. namnanrop: Kanslihuset 255.

Utredningsmännen hava under året sammanträtt 70 dagar och därunder
bland annat förhandlat med representanter för statens lantbruksingenjörer,
förste assistenterna och svenska mosskulturföreningen.

Sedan utredningsmännen vid årsskiftet 1936/1937 avlämnat betänkande i
ämnet, är uppdraget slutfört.

5. Utredningsmän rörande rikets ekonomiska kartläggning (1936: 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1935 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning: Malmberg,

O. H., generaldirektör, ordförande;

Lindeberg, E. F. L., byråchef;

Hernlund, C. A. V., fil. lie., arbetschef vid rikets allmänna kartverk.

Utredningsmännen hava den 3 november 1936 avgivit betänkande med utredning
och förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning och därmed
sammanhängande organisationsspörsmål angående rikets landkarteverk (Statens
off. utredn. 1936:42). Sedan utredningsmännen under samma månad
avlämnat viss ytterligare utredning, är uppdraget därmed slutfört.

6. Utredningsman rörande Kalix träindustriaktiebolag (1936:20).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1935 för att
verkställa utredning rörande Kalix träindustriaktiebolag:

Schultz, O. C., jur. kand., led. av Sveriges advokatsamfund.

100

Riksdag sberättelsen.

6 Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag för att såsom
sakkunniga biträda vid utredningen med vissa värderingar:

Tham, V. H. S., direktör, led. av I kamm.;

Werner, P. E., civilingenjör.

Sedan de sakkunniga avgivit värderingsutlåtande av den 9 december 1935,
har utredningsmannen den 25 januari 1936 avlämnat utredning med förslag
i ämnet. Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1937.

a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.

7. Utredningsman för vissa jaktlagstiftningsfrågor (1935: 11; 1936: 10).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande hava den 1 februari 1935 tillkallats
dels såsom utredningsman för verkställande av utredning rörande jaktlagstiftningsfrågor: Bouveng,

G. A. O. N., revisionssekreterare;

dels ock i egenskap av sakkunniga för att, på kallelse av utredningsmannen,
med honom deltaga i överläggningar i ämnet:

Bennet, K. R. C., friherre, godsägare;

Lundberg, G., professor;

Näsgård, B., t. f. statssekreterare;

Olsson, N., i Rödningsberg, hemmansägare, led. av II kamm.

Lokal: Jordbruksdepartementet.

Utredningsmannen har dels den 30 september 1936 avgivit betänkande
med förslag rörande jaktlagstiftningsfrågor (Statens off. utredn. 1936:38),
vilket innehåller bland annat förslag till lag örn rätt till jakt samt jaktstadga,
dels ock den 23 november 1936 avgivit yttrande över framställningar om
rätt att till riket införa och här utplantera bisamråtta.

Utredningsmannen har därjämte deltagit i det förberedande arbetet å åtskilliga
andra ärenden, bland vilka må nämnas dels en av Hellefors bruks
aktiebolag gjord ansökan om tillstånd att å bolaget tillhörigt fastighetskomplex
få under angivna tider under 1936 nedlägga visst antal älgar, inbegripet
årskalvar, dels ock ändringar i och tillägg till gällande kungörelse angående
tillfälliga bestämmelser till skydd för djurlivet å vissa platser.

Den fortsatta utredningen skall närmast avse behandlingen av, bland annat,
frågorna om obligatorisk ansvarsförsäkring vid jakt, ändrade bestämmelser
angående älgskadefonden samt tillfälliga fridlysningstider för en del djurslag.

8. Statens potatismjölsnämnd (1935: 12; 1936: 11).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. Instruktion för statens potatismjölsnämnd
utfärdades av Kungl. Maj:t den 15 augusti 1933.

Ledamöter:

Adler, N., lantbrukare, ordförande;

Henriksson, H., sekreterare hos Kristianstads läns hushållningssällskap;
Almgren, S. G., byråchef.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

101

Ledamot vid behandling inom nämnden av frågan rörande den bränn- Jo; ||
vinstillverkning, varmed bör räknas vid fastställandet av bränneriernas inköpsskyldighet
i fråga om potatis:

Lyberg, E., verkställande direktör.

Suppleanter:

Lilienberg, A. J., kommerseråd, sekreterare;

Johnsson, P. A., i Kastanjegården, Mörrum;

Fitger, P., fil. d:r.

Lokal: Drottninggatan 16; tel. 10 55 72.

Nämnden har, bland annat, utfärdat licenser för tillverkning av potatisstärkelse
under tillverkningsåret 1 oktober 1936—30 september 1937, utarbetat
förslag till prissättning å potatis och potatisstärkelse under samma tillverkningsår
samt avslutat avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under berörda tid.

9. Utredningsmän rörande fiskerätten i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren
samt Storsjön i Jämtland (insjöfiskesakkunniga; 1935:13; 1936:12).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1933 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande fiskerätten i Vänern, Vättern,

Mälaren och Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland:

Lindby, K. E. S., revisionssekreterare;

Freidenfelt, M. F. T., fiskeriintendent.

Lokal: Kanslihuset; tel. namnanrop: Kanslihuset 281.

Freidenfelt har den 14 oktober 1936 avlidit.

Betänkande i ämnet beräknas skola avgivas i början av 1937, varmed uppdraget
blir slutfört.

10. Utredningsman rörande frågan örn möjligheterna för ett samarbete mellan
organisationer på slaktdjurshandelns område och de offentliga slakthusen

(1935: 18; 1936:16).

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 juli 1934 för att verkställa
utredning av frågan om möjligheterna för ett samarbete mellan organisationer
på slaktdjurshandelns område och de offentliga slakthusen samt om
förutsättningarna för avtal mellan nämnda organisationer och slakthus:

Murray, W., landshövding.

Under år 1936 hava inga förhandlingar mellan representanter för förenämnda
organisationer och slakthus rörande ordnandet av förefintliga mellanhavanden
förts.

11. Utredningsmän rörande åtgärder till reglering av jordbrukets skuldför hållanden

(1936: 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1935 för att
verkställa utredning angående åtgärder till reglering av jordbrukets skuldförhållanden: -

102

Riksdag sberättelsen.

JO! 11 Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Anderberg, H. E., hovrättsråd, led. av lagberedningen;

Björkman, Th. V. E., professor, sekreterare hos lantbruksakademien.

Genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut den 30 augusti och den 6 september

1935 har medgivits, att vid utredningens bedrivande må anlitas biträde av
sekreteraren hos sparbanksinspektionen Y. A. R. Ericsson och hovrättsassessorn
R. B. Dahlgren.

Utredningsmännen, som under år 1936 hållit omkring 25 sammanträden,
hava huvudsakligen behandlat frågan om inskränkning av den skuldsättning,
som uppstår i samband med övertagande av fast egendom vid arvskifte,
ävensom frågan om en eventuell skuldreglering för jordbrukare vid en kommande
lågkonjunktur. Vidare hava utredningsmännen undersökt, vilka
verkningar den år 1932 genomförda lagstiftningen örn inteckning i jordbruksinventarier
föranlett med avseende å jordbrukarnas kreditförhållanden.
Efter framställning från utredningsmännen har Kungl. Maj:t den 27 mars

1936 uppdragit åt statistiska centralbyrån att verkställa en statistisk undersökning
rörande orsakerna till skuldsättningen hos jordbrukare med en
skuldbelastning år 1933 överstigande 75 procent av tillgångarna.

För belysande av olika delar av utredningsmännens uppdrag har undersökning
verkställts örn nuvarande sedvänjor vid jordbruksfastigheters övergång
å ny generation ävensom promemorior upprättats i vissa andra ämnen.

Utredningsmännen beräkna att kunna slutföra sitt uppdrag omkring mitten
av 1937.

12. Utredning rörande vissa skogslagstiftningsfrägor
(skogslagkommissionen; 1936: 19).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1935 att såsom
utredningsman verkställa utredning och avgiva förslag beträffande vissa
skogslagstiftningsfrägor:

Sjöfors, T. W. G., hovrättsråd.

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande samma dag att, på kallelse
av utredningsmannen, i egenskap av sakkunniga deltaga i överläggningar

a) beträffande frågor av kameral natur:

Skoglund, H. L., kammarråd;

b) beträffande ändrad lagstiftning angående skyddsskogar:

Wibeck, J. E., docent,

Nordfors, G. A., jägmästare;

c) beträffande ändrad lagstiftning rörande vissa flygsandsfält i Hallands
län:

Kuylenstjerna, G., generaldirektör,

Hesselman, H., professor, chef för statens skogsförsöksanstalt,

Nilsson, O., överlantmätare,

Dellien, D., godsägare;

d) beträffande ändrad lagstiftning rörande husbehovsskogar i Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker:

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

103

Cassel, C. G., byråchef, Jo: 13

Kallin, K. E., länsjägmästare,

Näslund, P. J., hemmansägare,

Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Fallenius, B. A., hovrättsassessor.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 253.

Kommissionen har under 1936 hållit ett tjugutal sammanträden.

Under år 1936 hava avgivits:

den 24 februari av utredningsmannen och de under b) angivna sakkunniga
betänkande med förslag till lagstiftning angående skyddsskogar m. m. (Statens
off. utredn. 1936: 19); och

den 27 juni av utredningsmannen och de under c) upptagna sakkunniga
betänkande med förslag till lagstiftning angående skogar å städer och enskilda
tillhöriga flygsandsfält i Hallands län (Statens off. utredn. 1936:30).

Utredningsarbetet beträffande ändrad lagstiftning rörande husbehovsskogar
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker beräknas vara slutfört
i början av 1937. Utredningsmannen kommer härefter att upptaga till behandling
fråga örn ändrad lagstiftning rörande besparingsskogar i Kopparbergs
och Gävleborgs län samt allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens
län.

13. Utredningsmän rörande åtgärder till främjande av fiskerinäringens avsättningsmöjligheter
(1935 års fiskeriutredning; 1936:21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1935 för verkställande
av utredning rörande åtgärder till främjande av fiskerinäringens avsättningsmöjligheter: Jeppsson,

O., hemmansägare, led av II kamm., ordförande;

Rosén, N. W., fiskeriintendent, tillika sekreterare;

Levin, H., landstingsman;

Larsson, A., fiskare;

Truedsson, J., fiskhandlare.

Sedan utredningsmännens uppdrag genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 juli
1936 utvidgats till att omfatta samtliga med frågan om fiskerinäringens avsättningsmöjligheter
sammanhängande spörsmål, tillkallades enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande samma dag ytterligare tre utredningsmän, nämligen
Corneliusson, S., ombudsman;

Martin, K., disponent;

Larsson, C. O., f. riksdagsman.

Sakkunnig:

a) i handelspolitiska frågor:

Gisle, C. O., andre sekreterare i utrikesdepartementet;

b) i frågor, avseende strömmingshandelns reglering:

Hessle, Ghr. V., fil. d:r, fiskeriintendent.

104

Riksdagsberältelsen.

Jo: 13 Under år 1936 hava sammanträden hållits dels i Stockholm, dels jämlikt erhållet
tillstånd å andra orter. Antalet sammanträden har utgjort 27.

Utredningsmännen hava under 1936 avgivit följande utredningar och förslag: den

22 januari angående viss reglering av handeln med torsk, rödspätta,
skrubba, sandskädda och sill inom Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län;

den 4 april och den 6 juli angående prisreglering å färsk sill utmed sydkusten
av Skåne under viss tid år 1936; samt

den 23 april angående premier för skärning av torskfiléer av viss beskaffenhet
inom Skåne och Blekinge.

Sedan utredningsmännens uppdrag utökats, hava de huvudsakligen förberett
utredningar rörande införande av accis å vissa fiskvaror (motionerna
1:221 och 11:451) samt, i enlighet med erhållet uppdrag, rörande handhavandet
av strömmingshandelsregleringen och frågan om fortsatt reglering av
denna handel. Utredningarna rörande dessa frågor torde komma att avslutas
i sådan tid, att förslag kunna föreläggas 1937 års riksdag. Sedan dessa
utredningar avslutats, ämna utredningsmännen till behandling upptaga
andra frågor, som ingå i det erhållna uppdraget.

14. Utredningsmän rörande egnahemsverksamheten och andra med statens
verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande frågor
(1936 års egnahemsutredning; 1936: 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935 för
verkställande av utredning rörande egnahemsverksamheten och andra med
statens verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande frågor:
Malmberg, O. H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., i Tungelsta, småbrukare, led. av II kamm.;

Collin, N., direktör, verkställande tjänsteman i statens jordnämnd;
Gabrielsson, N. G., i Teg, lantbrukare, led. av I kamm.;

Mårtensson, A., i Rynge, lantbrukare;

Nilsson, B. A., i Borås, jordbrukskonsulent;

Svensson, W., i Ljungskile, agronom.

Sekreterare:

Sjöfält, E. E., notarie.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel. 10 09 06.

Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet har den 4 januari 1936
— för att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget —
till utredningsmännen överlämnat sociala jordutredningens betänkande den
12 december 1935 med förslag till åtgärder för att bereda ökade möjligheter
för den mindre bemedlade befolkningen på landsbygden att förena småbruk
med hemindustri, hantverk, hemslöjd, pälsdjursuppfödning m. m.

Sedan riksdagen anhållit, att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt 1936 års egnahemsutredning
att verkställa utredning av frågan örn kontroll över i förvärvssyfte
yrkesmässigt bedriven enskild jordstycknings- och jordförmedlingsverksamhet,
har Kungl. Maj:t den 12 juni 1936 uppdragit åt utredningsmännen

105

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

att i samband med den utredningsmännen anbefallda utredningen upptaga JOi 15
omförmälda spörsmål till behandling.

Kungl. Maj:t har vidare den 30 oktober 1936 anmodat utredningsmännen
att i befolkningskommissionens ställe verkställa utredning och avgiva förslag
angående åtgärder för skapande av ökade möjligheter för obemedlade eller
mindre bemedlade lantarbetare och med dem likställda personer med barnrika
familjer att kunna förvärva egna jordbruk.

Utredningsmännen hava under år 1936 hållit 4 sammanträden.

Jämlikt medgivande av chefen för jordbruksdepartementet hava utredningsmännen
och sekreteraren under juli och augusti 1936 företagit studieresor
inom Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Värmlands, Älvsborgs,
Skaraborgs, Jönköpings, Malmöhus och Kristianstads län i syfte särskilt
att närmare undersöka och lära känna förutsättningarna för en reformerad
jordanskaffning för nybildning av egnahem och förstärkning av ofullständiga
jordbruk.

Yttranden hava avgivits den 21 mars 1936 till riksdagens jordbruksutskott
över motion II: 66 angående egnahemsväsendets organisationsformer och den
14 november 1936 till Kungl. Maj:t över 1930 års lapputrednings betänkande.

Utredningsmännen hava genom rundskrivelser till samtliga kommunalnämnder
samt till hushållningssällskapens förvaltningsutskott och egnahemsnämnder
införskaffat vidlyftigt material att läggas till grund för utredningsmännens
undersökningar. Bearbetning av detta material pågår.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under 1938.

15. Utredningsman rörande åtgärder till förbättring av lantarbetarnas löne ställning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari 1936 hava tillkallats dels en
utredningsman för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder
till förbättring av lantarbetarnas löneställning, dels ock sakkunniga
att med utredningsmannen deltaga i överläggningar i ämnet.

Utredningsman:

Persson, K., revisionssekreterare, byråchef för lagärenden.

Sakkunniga:

Andersson, H., i Dunker, lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, O., i Malmö, ombudsman, led. av II kamm.;

Brodén, E. H., direktörsassistent i svenska arbetsgivareföreningen;

Carell, A. H., direktör i svenska lantarbetsgivarnes centralförening;

Lindberg, Aug., ordförande i landsorganisationen;

Sander, II., ordförande i svenska lantarbetareförbundet.

Sekreterare:

Alexanderson, K. E., e. hovrättsfiskal.

Lokal: Kanslihuset; tel. namnanrop: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen har att

överväga förslag till civillagstiftning med tvingande bestämmelser örn sådan
inskränkning av avtalsfriheten, att vissa minimilöner garanteras. Härvid

106

Riksdag sberättelsen.

Jo: 15 hör undersökas möjligheten att till utgångspunkt för minimilönernas fastställande
taga gällande kollektivavtalslöner. Vidare bör övervägas en sådan
anordning, att inom trakter där kollektivavtal om lantarbetarlöner föreligger,
avtalet kan av vederbörande myndighet förklaras tillämpligt för allt lantarbete
eller visst slag av dylikt arbete inom dess giltighetsområde.

Genom skrivelse den 12 september 1936 har jordbruksdepartementet till
utredningsmannen överlämnat sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets
vid 1936 års riksdag utlåtande nr 1 till kännedom och övervägande
såvitt anginge utskottets uttalanden rörande de i motionerna I: 35 och II: 106
framställda yrkandena om utredning rörande möjligheten att låta en höjning
av prisnivån för jordbruksprodukter komma jordbrukets arbetskraft tillgodo.

Utredningsmannen har hållit sammanträden med de sakkunniga den 12, 18
och 19 maj samt den 17—19 och 26 november 1936.

Efter framställning av utredningsmannen har Kungl. Maj:t den 24 juli
1936 uppdragit åt socialstyrelsen att, i samråd med utredningsmannen och
därest så må befinnas erforderligt de sakkunniga, i enlighet med vissa närmare
angivna riktlinjer verkställa en statistisk undersökning av lantarbetarnas
löneställning m. m. Material till denna undersökning har under året införskaffats
och är föremål för bearbetning.

Utredningen beräknas vara slutförd under 1937.

16. Utredningsmän rörande den lägre lantbruksundervisningens organisation
(1936 års lantbruksundervisningskommitté).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 mars 1936 för verkställande
av utredning rörande den lägre lantbruksundervisningens organisation:
Björkman, Th. V. E., professor, ordförande;

Andersson, J. E., i Ovanmyra, hemmansägare, led. av II kamm.;

Gustafson, K. Hj., i Dädesjö, hemmansägare, led. av II kamm.;

Eliasson, G. B., rektor;

Granström, E. A., sekreterare i Västerbottens läns hushållningssällskap;
Nyblom, A. E., länsjägmästare;

Osvald, I., inspektris över undervisningen vid lanthushållsskolor;

Petterson, O. A., t. f. byråchef i lantbruksstyrelsen.

Sekreterare:

Sandberg, G. T. B., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Riksdagshuset.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Möjligheter böra beredas
en betydande del av den manliga och kvinnliga ungdom, som kommer
att söka sitt uppehälle vid jordbruket, att erhålla yrkesutbildning. De olika
undervisningsanstalterna böra därför göras så tilldragande för den jordbrukande
ungdomen, att de utnyttjas i största möjliga utsträckning. Behovet
av skolor i olika delar av landet bör undersökas. Vidare bör undervisningens
innehåll i möjligaste mån anpassas efter behovet inom varje trakt och under -visningsreglementet revideras i anslutning till sådana lokala behovsvariatio -

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 107

lier. Ytterligare bör undersökas möjligheten av att i vissa skolor meddela J(K 17
en mera ingående undervisning i jordbrukets binäringar (smådjursskötsel,
trädgårdsskötsel). Vidare bör övervägas, örn ej för ungdom närmast efter
folkskoleåldern kunna inrättas skolor, där jämsides med jordbruksutbildningen
även undervisas i av jordbruket beroende eller jordbruket eljest närstående
yrken, exempelvis motorskötsel, smide, snickeri, sadelmakeri o. s. v.

Undervisningen bör så anordnas, att eleverna äga nödiga förutsättningar att
tillgodogöra sig densamma. I skolor, där undervisningen närmast är av teoretisk
art, måste tillses, att eleverna på förhand hava god praktisk förtrogenhet
med jordbruk.

Möjligheten att hålla en tillräckligt specialiserad lärarkår vid de olika skolorna
bör utredas. I detta sammanhang bör frågan örn den lokala försöksverksamhetens,
lantbruksbokföringens och ungdomsverksamhetens inom
jordbruket fastare anknytning till lantbruksundervisningen uppmärksammas.
Lärarutbildningen bör bliva föremål för uppmärksamhet, såvitt angår ifrågavarande
lärares behov av praktiskt-pedagogisk insikt. Åtgärder böra föreslås
för ordnande av utbildning i sådant hänseende. Särskilt bör härvid tillses,
att de blivande lärarna sättas i tillfälle att förskaffa sig erfarenhet som
ledare för elevernas självverksamhet i studiearbetet.

Utredningsmännen äga full frihet att föreslå helt nya skoltyper, örn detta
för en rationalisering av jordbrukets yrkesutbildning skulle visa sig erforderligt.
Då detta kan komma att innebära, att jordbruksskolorna böra göras
fria från det samband med folhögskolorna, som på vissa håll föreligger, böra
utredningsmännen uppmärksamma därav föranledda konsekvenser med avseende
på kostnaderna för eventuella förflyttningar, nya lokaler o. s. v. och
dessa kostnaders bestridande.

Kommittén har under år 1936 hållit sammanträden den 20—25 april, den
3—4 och den 11 juli, den 12—24 oktober samt den 11—21 november.

Med vederbörligt tillstånd besökte kommittén i juni och juli under sammanlagt
femton dagar inhemska lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Kommittén beräknar kunna slutföra uppdraget under 1937.

17. Utredningsmän rörande arrendelagstiftningen (1936 års arrendeutredning.
)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1936 för att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande arrendelagstiftningen:

Anderberg, H. E., hovrättsråd, led. av lagberedningen, ordförande;

Tamm, C. G. L. H:son, jägmästare, led. av I kamm.;

Johansson, C. .1., i Uppmälby, hemmansägare, led. av II kamm.;

Pettersson, A. P., i Dahl, lantbrukare, led. av II kamm.;

Falk, K. IL, torpare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Björkholm, S., hovrättsassessor, till den 10 september 1936, samt därefter:
Rönnquist, S., hovrättsassessor.

Lokal: Riksdagshuset.

108

Rilcsdagsberättelsen.

»TO! 17 Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen skall

omfatta arrendelagstiftningen i hela dess vidd och bedrivas i stort sett förutsättningslöst.
Lagstiftningen bör omfatta dels bestämmelser av mera allmänt
gällande art, dels ock av sociala hänsyn betingade särbestämmelser för
vissa slag av jordbruk. Härvid bör tillses, att även arrendatorer av jord, tillhörande
andra enskilda personer än så kallade jordspekulanter, beredes det
ökade skydd, som den sociala arrendelagstiftningen avser att skänka, övervägas
bör, huruvida ej den undre gränsen för arrenden, å vilka de sociala
lagbestämmelserna nu skola äga tillämpning, bör sänkas, så att även innehavare
av mindre arrendelägenheter och torp kunna inbegripas under bestämmelserna
i fråga. Frågorna om arrendetidens längd, företrädesrätt för
arrendator vid arrendetidens utgång till nytt arrende och vid arrendegårdens
försäljning till inköp av densamma samt jordägarens byggnadsskyldighet bör
ägnas särskild uppmärksamhet. Detsamma gäller frågan om förändring av
arrendebelopp under löpande arrendeperiod. Frågan i vilken utsträckning
de sociala arrendelagsbestämmelserna skola vara av tvingande natur bör undersökas.
Även den allmänna arrendelagens bestämmelser böra i detta hänseende
göras till föremål för översyn.

Utredningen skall även omfatta spörsmål örn nödig kontroll från samhällets
sida över lagstiftningens efterlevnad. I utredningsuppdraget ingår att
överväga och avgiva förslag till ändringar, som av utredningen kunna finnas
påkallade jämväl i andra författningar än nyttjanderättslagen och den norrländska
arrendelagen, i den mån de äga samband med eller eljest anknyta till
förevarande lagstiftning. Slutligen skall utredningen omfatta frågan om utvidgning
av den kostnadsfria arrenderådgivningen till att avse även andra än
i kungörelsen i ämnet den 18 maj 1934 angivna jordägare.

Utredningsmännen, vilka hållit två sammanträden under tiden den 4 juni
samt den 28 september—den 2 oktober 1936, hava preliminärt diskuterat vissa
principfrågor inom arrendelagstiftningen och i anslutning därtill igångsatt
förberedande utredningsarbeten.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under loppet av två eller tre år. Under
1937 kommer arbetet, sedan utredningsmaterialet i vissa hänseenden kompletterats,
att närmast inriktas på utarbetande av förslag till lagtext jämte
motivering.

18. Utredningsmän för utredning rörande fiskets administration.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1936 för att verkställa
utredning rörande fiskets administration:

Jeppsson, O., hemmansägare, led. av II kamm., ordförande;

Andersson, K. A., byråchef i lantbruksstyrelsen;

Martin, K., disponent, tillika sekreterare.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag att, på kallelse
av utredningsmännens ordförande, med utredningsmännen deltaga i överläggningar
i ämnet, såvitt angår lönetekniska frågor:

Nissen, C. F., statskommissarie.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. namnanrop: Kanslihuset 294.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 109

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Utredningen skall när- JO! 19
mast avse frågan örn inrättande av en särskild fiskeristyrelse samt det verksamhetsområde,
som bör tilldelas denna. Härvid skall, bland annat, uppmärksammas
den ställning, som vid en ombildning av fiskeriadministrationen
må tillkomma svenska hydrografisk-biologiska kommissionen samt statens
undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov. Slutligen
skall frågan om befattningshavarnas vid statens fiskodlings- och fiskförsöksanstalter
vid Kälarne, Älvkarleby och Borenshult ställning och avlöningsförhållanden
inbegripas i utredningen.

Utredningsmännen, som sammanträdde första gången den 21 augusti 1936,
hava till den 1 december 1936 sammanträtt 12 dagar. Med chefens för jordbruksdepartementet
bemyndigande hava särskilt tillkallade sakkunniga deltagit
i överläggningarna med utredningsmännen vid sammanträde den 6 november
1936. Utredningsmännen hava dessutom mellan sammanträdena
varit sysselsatta med utredningsarbetet.

Den 18 november 1936 avlämnade utredningsmännen yttrande och förslag
angående lönereglering för svenska hydrografisk-biologiska kommissionens
befattningshavare.

Utredningsmännen hava den 22 december 1936 avgivit betänkande och
förslag angående inrättande av fiskeristyrelse jämte fiskeriråd.

Utredningsmännen beräkna att till den 1 juli 1937 hava slutfört utredningsarbetet
beträffande övriga erhållna uppdrag.

19. Utredningsmän för verkställande av utredning rörande skogsbrukets
ekonomiska läge (1936 års skogsutredning).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 juli och den 23 oktober 1936
för verkställande av utredning rörande skogsbrukets ekonomiska läge och
de åtgärder, som kunna vidtagas för att höja dess bärkraft.

Utredningsmän:

Strindlund, G., hemmansägare, led. av II kamm.;

Malmfors, N. A. E., byrådirektör, kanslichef i statens jordbruksnämnd;
Sakkunniga:

Berg, N. R., ryttmästare;

Hedlund, G., jur. lie.;

Holmbäck, B., direktör;

Jansén, J. V., landstingsman;

Sten, H., redaktör, led. ay I kamm.;

Sundblad, G., direktör.

Sekreterare:

Johansson, F. L. IT, civiljägmästare.

Lokal: Beridarebansgatan 17; tel. 23 24 75.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat: Betydelsen för jord bruket

av ett lönande skogsbruk skall utredas. Även i övrigt bör det samband,
som råder mellan dessa båda näringsgrenar, bliva föremål för undersökning.
Vidare bör undersökas, huruvida och på vad sätt statsmakterna

Ilo

Riksdagsberuttelsen.

Jo: 19 kunna mildra verkningarna inom vårt land av en i framtiden inträffande
konjunkturförsämring å den internationella marknaden för skogsprodukter.
Genom utredningen bör i första hand belysas skogsbrukets samt den
därpå grundade förädlingsindustriens betydelse ur försörjningssynpunkt.
Uppgifter böra sålunda lämnas örn antalet inom sagda näringsgrenar verksamma
personer och deras utkomstmöjligheter med mera. Vidare bör undersökas,
i vilken utsträckning skogsbruket bereder tillgång till biinkomster
åt olika yrkesutövare.

Genom utredningen bör även utredas möjligheterna att under statens medverkan
höja skogsbrukets bärkraft. För detta ändamål erfordras en undersökning
rörande avsättningsförhållandena för skogprodukter såväl inom som
utom Sverige samt om förädlingsindustriens möjligheter att genom rationaliseringsåtgärder
eller eljest hävda sig gentemot den utländska konkurrensen.
I sammanhang härmed bör ock undersökas, huruvida från statens sida åtgärder
kunna och böra vidtagas till främjande av exporten av dylika varor.
Jämväl möjligheterna att utvidga användningen av inhemska skogsprodukter
inom landet bör ingående undersökas.

Transportförhållandena och deras betydelse för avsättningen av skogens
alster böra likaledes utredas. Sålunda bör undersökas, huruvida genom
statens medverkan omkostnaderna vid flottningen eller virkets transport å
land kunna nedbringas. Även frågan örn nu utgående frakter vid transport
av trävirke m. m. å järnväg kunna anses lämpligt avvägda, bör bliva föremål
för prövning. Frågan om skogsägarnas inflytande vid handhavande av
flottningsföreningarnas angelägenheter bör jämväl upptagas till granskning.
Detsamma gäller övriga med virkestransporternas ändamålsenliga ordnande
sammanhängande spörsmål.

Frågan huruvida staten kan medverka till ett stegrat ekonomiskt utbyte
genom förbättrad skogsvård och ökad skogsavkastning, bör ävenledes ägnas
uppmärksamhet. Ytterligare bör spörsmålet om den statliga administrationen
på skogsbrukets område och frågan örn utvidgad skoglig forskningsverksamhet
övervägas.

Till övervägande bör slutligen upptagas spörsmålet, huruvida och på vad
sätt en lämpligare avvägning kan åstadkommas mellan intressena inom
ifrågavarande näringsgrenar. Till behandling i detta sammanhang bör upptagas
frågan örn en avverkningsstatistik för landets skogar.

Intill den 1 december 1936 hava 2 sammanträden hållits. Därjämte hava
med särskilt tillkallade personer inför utredningsmännen hållits 3 sammanträden
för överläggningar i specialfrågor, varvid behandlats spörsmål rörande
skoglig statistik och skogsforskning. I övrigt hava utredningsmännen och
sekreteraren varit sysselsatta med arbeten av förberedande natur, avseende
planläggning av utredningen och igångsättande av vissa undersökningar. På
uppdrag av utredningsmännen har sekreteraren företagit resor i södra Sverige
för att deltaga i överläggningar med olika skogsägareorganisationer.

Den 2 december 1936 har avgivits betänkande med förslag rörande riksskogstaxering
och avverkningsstatistik.

lil

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

20. Utredningsmän rörande frågan örn behovet av kompensation åt jord- Jo: 21
brukare för ökade produktionskostnader vid ändringar i lantarbetstidslagen
(1936 års utredning angående kompensation för jordbrukets
arbetstidsbegrånsning).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober 1936 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande frågan om behovet av kompensation
åt jordbrukare för ökade produktionskostnader vid ändringar i lantarbetstidslagen: Utredningsmän: Sylvan,

H. T., agronom, ordförande;

Johansson, A. L., i Djursnäs, jordbruksarbetare, led. av II kamm.;

Johansson, C. G., lantbrukare;

Stensgård, A. H., direktör.

Sakkunnig:

Nanneson, P. L., professor.

Sekreterare:

Svärdström, K. F., t. f. byrådirektör.

Lokal: Sveriges allmänna lantbrukssällskap; tel. 23 27 20.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat; Utredningen skall
främst klarlägga den ungefärliga procentuella höjning av arbetskostnaderna
vid jordbruk av olika storleksordning, som kan komma att förorsakas av
ifrågasatta ändringar av lantarbetstidslagen den 26 juni 1936 (nr 333), åsyftande
en ytterligare begränsning av arbetstiden för arbetare inom jordbruk
och trädgårdsskötsel, ävensom den därav föranledda sänkningen av
jordbrukets räntabilitet. Jämväl bör utrönas den höjning av produktprisnivån,
som må finnas påkallad för att utan sänkning av lantarbetarnas lönestandard
vidmakthålla en skälig räntabilitet vid det svenska jordbruket.
Utredningen bör bedrivas med skyndsamhet, så att resultatet av densamma
kan beaktas vid övervägande av stödåtgärder för jordbruksnäringen under
instundande budgetår.

Utredningsmännen påbörjade sitt arbete den 24 november 1936.

b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget.

21. Statens sockernämnd (1935:21; 1936:23).

Den 27 april 1934 utfärdade Kungl. Maj.t instruktion för nämnden.

Ledamöter:

Kjäll, Hj. P., landssekreterare, ordförande;

Hermansson, J. W., lagerchef;

Möller, O. M., grosshandlare.

Sekreterare:

Ström, M. C. A., sekreterare i Skånes handelskammare.

Lokal: Länsstyrelsen, Malmö.

Nämnden, som sammanträtt 11 dagar under året, bar utövat fortlöpande
kontroll över dels de svenska sockerfabriksaktiebolagens verksamhet, och dels

112

Riksdag sberättelsen.

Jo: 21 den betodlare åliggande skyldigheten att jämlikt avlämnad förbindelse erlägga
viss minsta ersättning för utfört betarbete. Nämnden har uppburit den
avgift, betodlarna enligt nyssnämnda förbindelse haft att erlägga, samt efter
av Kungl. Maj:t lämnade föreskrifter fördelat influtna avgiftsmedel. Nämnden
har dessutom verkställt erforderlig utredning för fastställande av den avgift,
som skall utgå för årets betodling. Nämnden har till Kungl. Maj:t avgivit
yttranden i vissa ärenden.

22. Statens jordnämnd (1935:25; 1936:24).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 15 juni 1934. Instruktion för nämnden utfärdades
av Kungl. Maj:t den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Adler, N., lantbrukare;

Svensson, G. Hj., i Grönvik, lantbrukare, led. av II kamm.

Verkställande tjänsteman:

Collin, N., direktör.

Lokal: Karduansmakaregatan 10; tel. 21 48 14.

Nämnden, som under 1936 sammanträtt 15 dagar, har under året iordningställt
och utarrenderat 82 arrendeegnahem. Å 9 kronoegendomar och
6 av nämnden inköpta gårdar utläggas 56 arrendeegnahem. Å dessa pågå
arbeten med uppförande av erforderliga byggnader, vissa dikningsarbeten
m. m. Dessa arrendeegnahem beräknas kunna upplåtas under förra delen
av 1937.

23. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1936:25).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare.

Ledamöter:

Utsedda av Kungl. Maj:t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., i Löbbo, lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Nilsson, J., i Hörby, lantbrukare, riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

utsedd av styrelsen för Sveriges allm. hypoteksförening:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Adler, N., lantbrukare.

Suppleanter, resp.:

Tottie, H. K. H., statskommissarie;

Johanson, G. A., i Hallagården, lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, G. H., i Rasjön, lantbrukare, riksgäldsfullmäktig, led. av II
kamm.;

Carlgren, E., hypoteksombudsman;

Cederström, A., frih., godsägare.

113

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

Tjänstemän: Jq. 34.

Stjernberg, S. T., jur. kand., sekreterare;

Menzinsky, I., agronom.

Lokal: Drottninggatan 2IV; tel. 20 02 80.

Sedan Nilsson avsagt sig uppdraget såsom ledamot i nämnden, hava riksgäldsfullmäktige
den 3 juli 1936 till ledamot utsett riksgäldsfullmäktigen
Gustaf Andersson i Rasjön med riksgäldsfullmäktigen K. A. Ryberg i Dalum
såsom suppleant.

Nämnden har till den 1 januari 1936 sammanträtt 13 gånger. För behandling
av löpande ärenden av mindre vikt samt för ärendenas beredning
i vissa fall är ett arbetsutskott tillsatt. Sammanträde med arbetsutskottet
har varit påkallat vid 2 tillfällen.

Sedan det förberedande arbetet med verksamhetens yttre organisation avslutats,
har utlämnandet av lån från fonden påbörjats under november 1935.

Hittills har i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 4,696,400 kronor för bestridande av beviljade
lån till ett antal av 1,317.

Under året hava såsom ytterligare låneförmedlare med stöd av Kungl.

Maj:ts beslut den 10 september och den 30 oktober 1936 antagits ett flertal
sparbanker, varjämte, sedan Gotlands centralkassa under året nybildats,
jämväl denna av lånenämnden antagits såsom låneförmedlare. Med ifrågavarande
kreditinrättningar hava avtal ingåtts rörande låneförmedlingen.

En mångfald frågor berörande den närmare utformningen av riktlinjerna
för låneverksamheten hava behandlats inom nämnden. De anvisningar till
låneförmedlarna, som efter hand visat sig erforderliga, hava genom cirkulärskrivelser
lämnats dessa. Nämnden har jämväl låtit utarbeta och tillhandahållit
nödiga formulär och blanketter.

För konferenser med representanter för låneförmedlare och för besiktning
av till belåning ifrågasatta egendomar hava vid några tillfällen resor företagits
av nämndens ledamöter och tjänstemän.

24. Centralnämnden för ackordslåneårenden m. m. (1936:26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1935 för handhavande av
lånerörelsen enligt kungörelsen samma dag (nr 277):

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Brolén, N. A. V., bankdirektör, vice ordförande;

Pettersson, D. Hj., i Bjälbo, lantbrukare, led. av 1 kamm.;

Svensson, G. Hj., i Grönvik, lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, J. A., i Tungelsta, småbrukare, led. av II kamm.

Suppleanter:

Ekerot, V., överdirektör;

Sandberg, O. E., i Böle, lantbrukare, led. av 11 kamm.;

Skoglund, J. M., i Doverstorp, hemmansägare, lod. av II kamm.;
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör;

Paulsen, A. O., i Arlöv, lantbrukare, led. av II kamm.

Bih. till riksd. prof. 1937. 1 sami.

Klksdagsbcrlittelsen. *

114

Riksdagsberättelsen.

Jo: 24 Sekreterare:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Drottninggatan 2IV; tel. 20 02 80.

Nämnden, som tillika enligt ovannämnda beslut handhar vissa på centralnämnden
för ackords- och stödlåneärenden tidigare ankommande arbetsuppgifter,
har under tiden den 1 januari—den 1 december 1936 sammanträtt 13
gånger. För behandling av löpande ärenden av mindre vikt är tillsatt ett
arbetsutskott, bestående av Brolén, ordförande, Andersson och Ekerot, vilket
utskott sammanträtt 14 gånger.

Under 1936 hava utlämnats:

1) lån för genomförande av ackord: 119 stycken å tillhopa 404,025 kronor
75 öre;

2) lån för förekommande av exekutiv försäljning: 61 stycken å tillhopa
159,195 kronor 98 öre.

Av nämnden har vidare behandlats ett stort antal ärenden avseende tidigare
utlämnade stödlån, såsom ärenden angående uppskov med fullbordande
av förbättringsarbete eller med erläggande av amortering.

Utlåtanden hava avgivits beträffande ett flertal av Kungl. Maj:t till nämnden
remitterade ärenden, avseende låneverksamheten.

Inspektionsresor samt resor för besiktning av egendomar hava i några fall
företagits av nämndens ledamöter och sekreterare.

Genom cirkulär till lånenämnderna m. m. har centralnämnden verkat för
lånerörelsens enhetliga bedrivande inom landet.

25. Statens jordbruksnämnd (1936:27).

Nämnden, vilken tillsatts av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935, har övertagit
från och med den 1 juli 1935 statens mjölknämnds och statens slakteri nämnds
samt från och med den 1 september 1935 statens spannmålsnämnds arbetsuppgifter.
Instruktion för jordbruksnämnden har av Kungl. Maj:t utfärdats
den 20 juni 1935 (Sv. förf.-sami. nr 360/1935).

Ledamöter:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Wachtmeister, C. R., greve, godsägare, vice ordförande;

Björnsson, J. E., lektor, led. av I kamm.;

Holmberg, G. A., avdelningschef;

Norup, S. B., lantbrukare;

Stiernstedt, W. G., friherre, verkställande direktör i Stockholms handelskammare; Strindlund,

G., hemmansägare, led. av II kamm. (t. o. m. den 25 juni 1936).
Suppleanter:

Almgren, S. G., byråchef;

Ahlsten, J., lantbrukare;

Molander, H., ordförande i Svenska livsmedelsarbetareförbundet;

Börjesson, A., direktör (t. o. m. den 25 juni 1936);

Andersson, A., direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 115

Carlborn, Hj., direktör;

Jonsson, J. N., hemmansägare.

Sedan Strindlund anhållit örn entledigande från det honom meddelade uppdraget
att vara ledamot av nämnden, har Kungl. Maj:t den 26 juni 1936 i
hans ställe till ledamot förordnat Börjesson samt lill suppleant lantbrukaren

C. G. Johansson.

Kansli:

Malmfors, N. E. A. byrådirektör, kanslichef;

Carlsson, C. E. N., fil. kand., förste aktuarie;

Frantzich, S. A. N., revisor i riksräkenskapsverket, revisor;

Ekengren, Hj. K. A., amanuens, sekreterare;

Hagander, J. H., agronom, aktuarie;

Sjöholm, S., fil. kand., agronom, bitr. aktuarie.

Förutom nämnda befattningshavare hava inom nämndens kansli under år
1936 varit anställda i genomsnitt 28 personer. Därjämte hava hos nämnden
varit anställda 16 reseombud för kontrollen över uppbörden av mjölkavgift
eller veteavgift.

Lokal: Beridarebansgatan 17; tel. 23 24 75.

Nämnden har den 10 januari 1936 avgivit yttrande till Kungl. Maj:t med
förslag till fortsatta stödåtgärder på jordbrukets område samt; sedan riksdagen
meddelat beslut i ämnet, till Kungl. Maj :t inkommit med förslag rörande
de bestämmelser, som i anledning därav kunde föranledas. I enlighet
med sin instruktion har nämnden följt utvecklingen å marknaden inom och
utom Sverige för jordbruksprodukter samt hos Kungl. Majit föreslagit eller, i
man av befogenhet, själv vidtagit åtgärder till befordrande av avsättningen av
svenska jordbruksalster. Vidare har nämnden handlagt frågor, som sammanhänga
med regleringen av införseln till riket av jordbruksprodukter, i den
mån handläggningen icke ankommit på annan myndighet. Därjämte har
jordbruksnämnden i anledning av remisser från Kungl. Majit eller chefen för
jordbruksdepartementet avgivit utlåtanden i ett stort antal ärenden, som
fallit inom området för nämndens verksamhet.

Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat kontroll över mjölkavgifternas
utgörande samt avgiftsmedlens användning i enlighet med därom meddelade
föreskrifter. Särskilt må nämnas, att nämnden under tiden den 1 januari—
den 30 november 1936 meddelat cirka 2,100 beslut angående fastställande av
mjölkavgift samt hos vederbörande utmätningsman gjort framställning om
indrivning av sålunda fastställda avgifter, i den mån desamma icke guldits
utan sådan åtgärd. Nämnden har vidare efter införskaffande av utredningar
beslutat i omkring 600 ärenden angående efterskänkande av mjölkavgift.

I enlighet med gällande bestämmelser har nämnden handhaft uppbörden
av veteavgift samt, i den mån sådant befunnits påkallat, meddelat beslut angående
fastställande av dylik avgift ävensom vidtagit åtgärder för avgiftens
indrivning. Kontrollen över att veteavgift behörigen utgöres samt rörande
efterlevnaden av gällande föreskrifter i fråga örn användningen av svenskt
vete, svensk råg eller havre vid mjöl- eller gryntillverkningen har av nämnden

116 Riksdag sberättelsen.

t„. g, fortsatts i ungefär samma omfattning som under närmast föregående år. De
cereala undersökningarna hava likaledes fortgått i samma utsträckning som
tidigare.

Även i fråga örn slaktdjursavgift har nämnden vidtagit de åtgärder, som
enligt gällande bestämmelser ankomma på nämnden.

En inom nämnden tillsatt delegation har under år 1936 verkställt utredning
rörande åtgärder för upphjälpande av jordbruket inom Norrland. Förslag i
ämnet torde komma att tillställas Kungl. Maj:t i början av 1937.

Nämnden har under tiden den 1 januari—den 30 november 1936 hållit 22
sammanträden örn sammanlagt 31 sammanträdesdagar, varjämte nyssnämnda
delegation hållit åtskilliga sammanträden ävensom företagit resor till Norrland
för överläggningar med representanter för det norrländska jordbruket.

26. Sakkunniga för vidtagande av förberedande åtgärder avseende reglering
av vissa delar av Lgckebgån i Blekinge och Kalmar lån (Lyckebyå-utred ningen).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 oktober 1936 för vidtagande
av förberedande åtgärder avseende reglering av vissa delar av Lyckebyån i
Blekinge och Kalmar län:

Hagströmer, S. A. E., landshövding, ordförande;

Ehrenberg, N. G., godsägare;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Larsson, L. G. E., jordbruks- och egnahemskonsulent.

Lokal: Länsstyrelsen, Karlskrona; tel. 983.

Utredningsarbetet pågår.

Handelsdepartementet.

A, Kommittéer som under 1936 avslutat sin verksamhet.

1. Sakkunniga för elektriska kontrollväsendet (1935:7; 1936:8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1933 att
verkställa utredning rörande frågan om kontrollen över elektriska starkströmsanläggningar
och andra i samband därmed stående frågor.

Malm, C. G., generaldirektör, ordförande;

Holm, Y. V., överingenjör;

Malm, N. P., t. f. byrådirektör, statsinspektör.

Sekreterare:

Lindström, K. R. A., kansliråd.

De sakkunniga hava den 3 juli 1936 dels avgivit huvudbetänkande angående
kontrollen över elektriska starkströmsanläggningar (Statens off. utredn.

1 Samtliga bekostade av kommittéanslaget.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 117

1936: 27) dels ock överlämnat förslag till säkerhetsföreskrifter för utförandet Hl 3
samt skötsel och drift av elektriska starkströmsanläggningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Sakkunniga för viss utredning rörande den svenska sjöfartsnäringen

(1936: 9).

Genom beslut den 15 juni 1935 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommerskollegium
att skyndsamt efter slutförande av en inom kollegium pågående undersökning
angående den svenska sjöfartsnäringen till Kungl. Maj:t inkomma med
förslag till åtgärder, vilka i anledning av undersökningen kunde befinnas erforderliga.
Tillika bemyndigades kollegium att för ifrågavarande utredningsarbete
anlita biträde av samtidigt högst tre sakkunniga personer.

Enlikt nämnda bemyndigande tillkallade sakkunniga:

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Carlsson, G. F., verkst, dir. i rederiaktiebolaget Transatlantic;

Fänge, J., skeppsredare.

Tillkallad den 12 september 1935 att under viss tid fungera såsom ersättare
för Carlsson:

Nordborg, O. A., verkst, dir. i Sveriges redareförening, led. av I kamm.
Sekreterare:

Tofft, K. A., t. f. revisor i kommerskollegium.

Kommerskollegium har den 15 februari 1936 avgivit utlåtande angående
stödåtgärder för den svenska sjöfartsnäringen.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1935 års lotsverkssakkunniga (1936: 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1935 att verkställa
utredning rörande lotsverkets omorganisation:

Stridsberg, E. R., generaldirektör, ordförande;

Wirström, P. A., byråchef;

Landberg, C. E., kommerseråd.

Sekreterare:

Natt och Dag, Å. S. K:son, andre kanslisekreterare.

De sakkunniga hava den 20 mars 1936 avgivit betänkande (I) med förslag
till vissa förändringar i fråga örn lotsverkets organisation.

Genom beslut den 21 februari 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga
att uppgöra förslag till ny förordning angående lotsverket.

I anledning av detta uppdrag hava de sakkunniga den 31 oktober 1936
avgivit betänkande (II) med förslag till lotsförordning (Statens off. utredn.
1936:43).

Uppdraget är därmed slutfört.

118

Riksdagsberättelsen.

B. Kommittéer vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1937.
a) Kommittéer, bekostade ny kommittéanslaget.

4. Sakkunnig för utredning angående industriellt rättsskydd (1935: 4;

1936:4).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 september 1926 tillkallad att
biträda med utredning angående erforderliga lagstiftningsåtgärder på det
industriella rättsskyddets område:

Hjertén, K. H. R., generaldirektör.

Den sakkunnige har under 1936 fortsatt arbetet med upprättande av förslag
till de ändringar i svensk lagstiftning, vilka kunna anses påkallade av
de beslut, som fattats å den under år 1934 i London hållna konferensen mellan
delegerade för de till den s. k. patentunionen anslutna stater. Den sakkunnige
har vidare sysslat med utredning angående åtgärder i syfte att förhindra
patenthavare att vid upplåtande av patentera! föremål eller förfaringssätt
utnyttja sin genom patentet gynnade ställning samt angående upprättande
av vederbörliga förteckningar enligt artikel 6 ter i Haagkonventionen
över statsemblem samt officiella kontroll- och garantimärken. Den
sakkunnige har därjämte i anledning av väckt fråga örn samarbete mellan
de nordiska länderna å patentlagstiftningens område påbörjat vissa förarbeten
för ett sådant eventuellt samarbete.

5. 1932 års handelskommitterade (1935:5; 1936:5).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1932 att, jämte
statssekreteraren i handelsdepartementet och chefen för utrikesdepartementets
handelsavdelning, dels biträda vid behandlingen av föreliggande och
uppkommande handelspolitiska spörsmål, dels ock verkställa utredning och
avgiva förslag rörande de åtgärder, som må befinnas påkallade och lämpliga
för befrämjande av den svenska exporten:

Lundvik, V. G., handelsråd, verkst, dir. i Sveriges industriförbund, ordförande; Sohlman,

R., f. d. kommerseråd, vice ordförande;

Richert, A. G., statssekreterare;

Sahlin, S. E. G., utrikesråd, chef för utrikesdepartementets handelsavdelning;
Hérnod, T. R., direktör;

Johnson, A. Ax:son, generalkonsul;

Kempe, J. C., direktör;

Nanneson, P. L., professor;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Pehrsson, A. A., i Bramstorp, hemmansägare, led. av II kamm.;

Prytz, B. G., överdirektör;

Sachs, J. E., f. d. generalkonsul;

Wahlberg, A. F., d:r, direktör;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

119

Wahren, C. J., disponent; Ht 6

Åqvist, E. L., direktör, led. av II kamm.;

Örne, A. E., generaldirektör.

Genom beslut den 28 februari 1936 har Kungl. Maj:t, efter det Sohlman
beviljats entledigande från förordnande såsom generaldirektör och chef för
kommerskollegium och avsked från innehaft kommerserådsämbete, med utgången
av februari månad 1936 entledigat denne från uppdraget att vara
ledamot av 1932 års handelskommitterade och kommitterades vice ordförande
samt förordnat dels generaldirektören och chefen för kommerskollegium G.

H. Eriksson att från och med den 1 mars 1936 vara ledamot av kommitterade
och kommitterades ordförande, dels ock Lundvik att från och med samma
dag vara kommitterades vice ordförande.

Sedan Pehrsson den 19 juni 1936 utnämnts och förordnats till statsminister
samt till chef för jordbruksdepartementet, entledigades den 26 juni 1936, på
därom gjord framställning, Pehrsson från uppdraget att vara ledamot av
handelskommitterade; och tillkallades samtidigt ledamoten av riksdagens
första kammare kaptenen K. E. H. von Heland att i Pehrssons ställe vara
ledamot av kommitterade.

Jämlikt beslut av kommitterade hava följande ledamöter utgjort kommitterades
arbetsutskott, nämligen ordföranden och vice ordföranden, statssekreteraren
i handelsdepartementet, chefen för utrikesdepartementets handelsavdelning
samt Nylander.

Sekreterare:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium.

Lokal: Kommerskollegium; tel. namnanrop: Kommerskollegium.

Kommitterade hava icke hållit något sammanträde under 1936.

6. Malmförädlingssakkunniga (1935: 6; 1936: 6).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 augusti 1932 att
verkställa utredning rörande tillgodogörande av statens malmtillgångar:

Borgquist, W., överdirektör, ordförande;

Asplund, C. I., bergmästare, led. av I kamm.;

Göransson, K. A. F., bruksdisponent;

Ohlin, B. G., professor.

Sekreterare:

Carlborg, P. A. IL, kommerseråd.

De sakkunniga hava icke sammanträtt under 1936. Börande anledningen
härtill hava de sakkunniga meddelat följande:

De sakkunniga hade förväntat, att vissa på enskilt initiativ anställda försök
med framställning av järnsvamp ur järnmalm, vilka försök avbrutits på
grund av maskinella svårigheter, under hösten år 1936 åter skulle kunna
fortsättas. Så hade också skott. Vid ett försöksställe hade emellertid på nytt
maskinella svårigheter uppstått. Vid ett annat, där tidigare försöksverksamhet
bedrivits utan att dock några definitiva resultat uppnåtts, hade den till -

120

Riksdag sberättelsen.

H: 6 ämnade nya försöksdriften ännu icke kommit i gång, ehuru förberedande arbeten
påginge. De sakkunniga hade i anledning härav ansett sig böra ställa
sig avvaktande, innan utredningen fortsattes. De sakkunniga, som hade utarbetat
preliminärt utlåtande rörande staten tillhöriga tillgångar av inmutningsbara
mineral och andra malmer än järnmalm i Norrbottens län, vöre
sysselsatta med överarbetning av nämnda utlåtande med hänsyn till de nya
rön och upptäckter, som kommit till de sakkunnigas kännedom, sedan utlåtandet
först utarbetades. De sakkunniga ansåge det önskvärt att avsluta
sitt arbete till den 1 mars 1937, varvid dock utredningen beträffande järnsvampen
torde komma att baseras mera på teoretiska beräkningar än på verkliga
driftsresultat.

7. Traktatberedningen (1935: 10; 1936: 7).

Genom beslut den 21 oktober 1932 förordnade Kungl. Maj:t, att — enär
det handelspolitiska läget för Sveriges del utvecklat sig därhän att med vissa
länder ett upptagande av handelstraktatförhandlingar vore inom en nära
framtid förestående — en särskild traktatberedning skulle bildas med uppgift
att stå till vederbörande departementschefers omedelbara förfogande såväl för
muntliga rådplägningar som för avgivande av skriftliga utlåtanden och förslag.
Denna traktatberedning skulle stå under direkt ledning av chefen för
handelsdepartementet, vilken skulle äga att, liksom ministern för utrikes
ärendena, personligen deltaga i överläggningarna, när han så önskade. Även
andra handelspolitiska spörsmål av större betydelse borde kunna hänskjutas
till beredningen.

Ledamöter:

Lundvik, V. G., handelsråd, verkst, dir. i Sveriges industriförbund, ordförande
(vid de sammanträden, där ledningen icke utövas av chefen för handelsdepartementet
och ej heller ministern för utrikes ärendena är närvarande);
Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Pehrsson, A. A., i Bramstorp, hemmansägare, led. av II kamm.;

Richert, A. G., statssekreterare;

Sahlin, S. E. G., utrikesråd, chef för utrikesdepartementets handelsavdelning;
Sohlman, R., f. d. kommerseråd;
suppleant:

Engzell, G., t. f. expeditionschef (ledamot vid förfall för Richert).

Genom beslut den 28 februari 1936 har Kungl. Majit förordnat generaldirektören
och chefen för kommerskollegium G. H. Eriksson att från och med
den 1 mars 1936 vara ledamot och ordförande i traktatberedningen samt
Lundvik att från och med samma dag vara beredningens vice ordförande,
ävensom dels i samband med entledigande från förordnande såsom generaldirektör
och chef för kommerskollegium och avsked från innehaft kommerserådsämbete
med utgången av februari månad 1936 entledigat Sohlman från
uppdraget att vara ledamot av beredningen, dels ock bemyndigat beredningen

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 121

att från och med den 1 mars 1936, i den mån beredningen finner omständig- Hl 8
heterna därtill föranleda, tillkalla Sohlman att såsom adjungerad ledamot av
beredningen deltaga i beredningens överläggningar.

Vidare har Kungl. Maj:t, sedan Pehrsson den 19 juni 1936 utnämnts och
förordnats till statsminister samt till chef för jordbruksdepartementet, genom
beslut den 26 juni 1936 dels, på därom gjord anhållan, entledigat
Pehrsson från uppdraget att vara ledamot av beredningen, dels ock förordnat
ledamoten av riksdagens första kammare, kaptenen K. E. H. von Heland
att i Pehrssons ställe vara ledamot av beredningen.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 23 oktober 1936 dels förordnat Engzell
att från och med den 1 november 1936 tillsvidare uppehålla expeditionschefsbefattningen
i finansdepartementet, dels ock förordnat kommerserådet

K. S. Matz att från och med sistnämnda dag tillsvidare inom handelsdepartementet
biträda vid beredande av ärenden, som chefen för sistnämnda departement
bestämmer, har Kungl. Maj:t genom beslut den 30 oktober 1936 förordnat
Matz att tillsvidare, då Richert icke deltager i beredningens sammanträden,
vara ledamot av beredningen i Richerts ställe.

Sekreterare:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium.

Sammanträdeslokal: Kommerskollegium; tel. namnanrop: Kommerskol legium.

Beredningen har under 1936 hållit omkring 45 sammanträden.

Utredningar hava verkställts såsom förberedelser till handelstraktatförhandlingar
med vissa länder samt rörande andra handelspolitiska spörsmål.

8. Sakkunniga för utredning örn statslotteri (Statslotteriutredningen)

(1936: 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1935 att
biträda med verkställande av utredning rörande inrättande av ett statslotteri
m. m.:

Gunther, Chr., kabinettssekreterare, ordförande;

Björnsson, J. E., lektor, bankofullmäktig, led. av I kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Den 22 september 1936 entledigades Björnsson på därom gjord ansökning
från sakkunniguppdraget och förordnades i hans ställe såsom sakkunnig:
Lovén, G. O. N., järnvägskonduktör, led. av II kamm.

Sekreterare:

Tolstoy, N., t. f. andre kanslisekreterare.

Sammanträdeslokal: Utrikesdepartementet. Sekreterarens tel. namnanrop:
Handelsdepartementet.

De sakkunniga, som under 1936 hållit ett trettiotal sammanträden, hava
varit sysselsatta med utarbetande av betänkande med förslag i statslotterifrågan
och hava för avsikt att därjämte till behandling upptaga frågor rörande
revision av gällande lotterilagstiftning m. m. I förstnämnda fråga har

122

Riksdag sberättelsen.

H: 8 avgivits ett den 31 december 1936 dagtecknat betänkande med förslag rörande
svenskt penninglotteri.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1936 uppdrog chefen
för handelsdepartementet åt de sakkunniga att verkställa utredning samt
avgiva förslag angående sådan ändring i gällande lagstiftning, att anordnande
av s. k. tippning för allmänheten utan samband med tävlingar förbjudes.

9. 1936 års hantverkssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 9 januari 1936 att
verkställa utredning av vissa frågor rörande hantverket:

Sohlman, R., f. d. kommerseråd, ordförande;

Andersson, A. B., i Falkenberg, snickare, led. av II kamm.;

Fredriksson, N., f. d. undervisningsråd;

Gjöres, A., redaktör, organisationschef i kooperativa förbundet;

Lindmark, G. A., hovskomakare, ordförande i Sveriges hantverksorganisation.

Sekreterare:

Jacobsson, G., amanuens i kommerskollegium, t. f. sekreterare i Skånes handelskammare,
samt, efter den 15 september 1936, jämte Jacobsson
Möller, M., amanuens i kommerskollegium.

Sammanträdeslokal: Sturegatan 14. Tel.: ordföranden: 62 15 64; sekreteraren:
namnanrop: Kommerskollegium.

Enligt direktiven för de sakkunnigas arbete omfattar deras uppdrag följande
tre utredningsfrågor, nämligen dels frågan om uppställande av legala
kompetensvillkor för rätten alt idka hantverk, dels organiserandet av lärlingsutbildningen
inom hantverket, dels ock ordnandet av den högre yrkesundervisningen
inom hantverket. Därjämte ingår i de sakkunnigas uppdrag
att i samband med utredningen rörande lärlingsutbildningen taga under
övervägande eventuella utvägar att utöver nu lill buds stående möjligheter
bereda arbetslös ungdom utbildning till hantverkare. Det åligger vidare de
sakkunniga att genom utredningen, som skall göras fullständigt förutsättningslös,
så uttömmande som möjligt klarlägga hantverkets nuvarande ställning
och förefintliga utvägar att förverkliga de önskemål, som från såväl
hantverksidkarnas som samhällets synpunkter i övrigt kunna anses böra genomföras.
I direktiven har slutligen vad beträffar frågan om de legala kompetensvillkoren
framhållits, att ett återinförande i en eller annan form av
tidigare skråtvång icke under några förhållanden borde ifrågakomma samt
att även andra därmed jämförliga åtgärder, vilka åsyftade ett förhindrande
av en samhällsgagnande konkurrens, borde undvikas.

De sakkunniga, som under 1936 hållit ett tjugutal sammanträden, hava
under maj 1936 företagit en studieresa till Oslo.

De sakkunnigas arbete har i första hand inriktats på utredningen rörande
ordnandet av den högre yrkesundervisningen inom hantverket jämte därmed
sammanhängande spörsmål, i vilket ämne de sakkunniga den 30 november
1936 avgivit förslag. Vid sidan härav hava de sakkunniga vidtagit vissa
förberedande åtgärder för fullgörande av sitt utredningsarbete jämväl på
övriga angivna områden.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 123

10. Sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets arbetstid och bemanning av H: 11

fartyg m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1936 att inom
handelsdepartementet biträda med handläggning av frågor rörande ej mindre
internationell reglering av sjöfolkets arbetstid och bemanning av fartyg samt
andra i samband därmed ifrågakommande internationella spörsmål rörande
sjöfolkets arbetsförhållanden än även förberedelser till förslag till 1937 års
riksdag beträffande reformering av sjöarbetstidslagen samt reglering av bemanningsförhållandena
å svenska fartyg och därmed sammanhängande
frågor:

Böös, G. M. E., sekreterare i kommerskollegium;

Eggert, E. A. F., sjökapten, byråassistent i socialstyrelsen.

Efter att hava verkställt undersökningar rörande innebörden för den svenska
sjöfartsnäringens del av vissa utav internationella arbetsbyrån i Genéve
framlagda rapporter rörande sjöfolkets arbetstid, bemanning av fartyg samt
semester för sjömän, ävensom avgivit förslag till svar från svenska regeringens
sida i anledning av rapporternas innehåll, hava de sakkunniga, jämlikt Kungl.

Maj:ts förordnande, såsom experter deltagit i tjuguförsta sammanträdet med
internationella arbetsorganisationens generalkonferens i Genéve den 6—den 24
oktober 1936, vid vilken bl. a. ett antal konventionsförslag i berörda ämnen antogos.

De sakkunnigas uppdrag beräknas bliva slutfört under 1937.

11. 1936 års näringsorganisationssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1936 att verkställa
utredning angående utbredningen inom näringslivet av organiserad
samverkan mellan företagarna, angående den pris-, produktions- och distributionspolitik,
som kommit till stånd på grund av dylik samverkan, samt
rörande möjligheterna att utnyttja densamma för att i samarbete med det
allmänna motverka konjunkturväxlingar och befrämja den ekonomiska utvecklingen,
ävensom inkomma med de förslag i här berörda hänseenden,
vartill utredningen må giva anledning:

Ohlin, B. G., professor, ordförande;

Baeckman, O., direktör;

Gillberg, K. E., verkst, dir. i Sveriges grossistförbund;

Johansson, A., dir. i kooperativa förbundet;

Settergren, G. C. A., vice dir. i Sveriges industriförbund;

Severin, F., statssekreterare, led. av II kamm.;
von Zweigbergk, P. A. G., byråchef.

Sedan Severin erhållit begärt entledigande, tillkallades den 30 november
1936 ledamoten av riksdagens andra kammare L. A. Björklund att biträda
såsom sakkunnig i Severins ställe.

Sakkunnig, tillkallad den 4 december 1936 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
samma dag:

124

Riksdagsberättelsen.

H: 11 Johansson, C. G., hemmansägare, nämndeman, ordf. i riksförbundet landsbygdens
folk.

Sekreterare:

Cederwall, G. F. E., fil. kand.

De sakkunniga, som under året hållit ett tiotal sammanträden, hava varit
sysselsatta med utredning av frågan örn samarbete mellan vissa sammanslutningar
inom handeln, varjämte utredning angående industrikartellerna och
trustbildningarna påbörjats.

De sakkunnigas uppdrag beräknas bliva slutfört i början av år 1938.

12. Utredning rörande inrättande av en vetenskaplig försöksanstalt för flyg industriens

behov.

Genom beslut den 13 november 1936 bemyndigade Kungl. Majit chefen för
handelsdepartementet att tillkalla dels en utredningsman att inom departementet
verkställa utredning rörande inrättande av en vetenskaplig försöksanstalt
för flygindustriens behov, dels ock sakkunniga att biträda vid utredningen
till det antal, som under utredningens gång kan visa sig erforderligt.
Enligt de i samband med nämnda bemyndigande lämnade direktiven skall
utredningen jämväl avse att utröna, huruvida de svenska företagen inom flygindustrien
kunna vara villiga att garantera upptagande av sådan konstruktiv
verksamhet på flygteknikens område, att därigenom möjligheter skapas
för ett praktiskt utnyttjande av den ifrågasatta vetenskapliga försöksanstalten.
Utredningsman:

Malmer, I. V., professor vid Tekniska högskolan.

13. Utredning rörande den svenska porslinsindustriens avsåttnings förhållanden.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 november 1936 förordnad att såsom
sakkunnig inom handelsdepartementet verkställa utredning rörande den svenska
porslinsindustriens avsättningsförhållanden samt avgiva de förslag, vartill
utredningen kan giva anledning:

Wohlin, N. R., generaltulldirektör, led. av I kamm.

Förordnad jämlikt samma beslut att såsom expert biträda vid utredningen:
Ask, O. E., lektor.

Sekreterare:

Frick, B. R., verkst, dir.

Kungl. Majit har samma dag uppdragit åt Wohlin att i egenskap av undersökningsmyndighet
enligt lagen den 18 juni 1925 örn undersökning angående
monopolistiska företag och sammanslutningar verkställa undersökning rörande
vissa företags inom porslinsindustrien inverkan på pris- och omsättningsförhållandena
för porslinsindustriens arbeten.

Tillika har Kungl. Majit förordnat Frick att vara sekreterare hos undersökningsmyndigheten
samt bemyndigat denna att förordna Ask att vara dess
ombud vid upplysningars inhämtande.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet. 125

14. Sakkunnig för utredning av frågan örn rationellt utformande av rikets H: 15

elektriska stamlinjenät.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1936 för
utredning av frågan örn rationellt utformande av rikets elektriska stamlin
jena t:

Granholm, A. M., generaldirektör.

Sekreterare:

Nordmark, S., ombudsman hos järnvägsstyrelsen.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, som ligger till grund för beslutet örn
ifrågavarande utredning, framhöll chefen för handelsdepartementet, att frågan
örn ett rationellt utformande av ett elektriskt stamlinjenät vunnit aktualitet
genom vissa åtgöranden, för vilka vattenfallsstyrelsen närmare redogjort
i en till Kungl. Majit ingiven, den 11 november 1936 dagtecknad framställning,
vilken utmynnade i en hemställan att Kungl. Majit omedelbart måtte
taga under övervägande lämpliga åtgärder för att landets stamlinjenät utformades
efter rationella linjer. Enligt departementschefens mening borde statsmakternas
redan tidigare visade intresse för ett planmässigt ordnande av
landets elektrifiering föranleda, att vattenfallsstyrelsens hemställan toges
under omedelbart övervägande. Det syntes uppenbart, att det allmännas intresse
i utbyggandet av vårt kraftlinjesystem bjöde, att samhällets synpunkter
på ett rationellt ordnande av kraftförsörjningen i olika landsdelar borde
vinna beaktande, även om därigenom föranleddes vissa begränsningar i de
därav berörda kraftföretagens disposition för utvecklingen av deras verksamhet.

b) Kommittéer, bekostade ar andra medel än kommittéanslaget.

15. Exportkreditnämnden (1935: 11; 1936: 12).

Enligt förordningen den 26 juni 1933 angående statsgaranti för exportkredit
m. m. (S. F. S. nr 429; se ock 1934 nr 345, 1935 nr 329 samt 1936 nr 311)
skall prövning och avgörande av fråga om statsgaranti för exportkredit eller
örn förskott ankomma på en av Kungl. Majit utsedd nämnd (exportkreditnämnden).
Instruktion utfärdades av Kungl. Majit samma dag (S. F. S.
nr 430).

a) ledamöter:

Bergendal, K., generaldirektör, ordförande;

Sohlman, R., f. d. kommerseråd, vice ordförande;

Lilja, C. Bert., bankdirektör;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Sjögren, K. E., föreståndare för lantbruksskolan i Ultuna, led. av II kamm.;

b) suppleanter:

Frick, B., verkst, dir.;

Matz, K. S., kommerseråd;

126

Riksdagsberättelsen.

H: 15 Ljungberger, B. G., vice verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening;
von Zweigbergk, P. A. G., byråchef.

Sekreterare:

Frick, B.

Biträdande sekreterare:

Lindbergson, K. A., amanuens i statskontoret.

Sammanträdeslokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. 20 43 91.

Under 1936 hava hållits omkring fyrtiofem sammanträden.

Vid 1936 års utgång voro utelöpande exportkreditgarantier för ett totalbelopp
av omkring 11.6 milj. kronor, avseende krediter å sammanlagt omkring
21.1 milj. kronor.

Nämndens uppdrag fortsätter.

16. Clearingkontoret (1935: 12; 1936: 13).

Enligt kungörelserna den 22 juni 1934 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Turkiet m. m. (S. F. S. nr 348; se ock
1936 nr 488), den 27 mars 1935 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Lettland m. m. (S. F. S. nr 71; se ock 1936 nr
258) och sistnämnda dag om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Estland m. m. (S. F. S. nr 72) ankomma handläggningen
av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser samt utövandet
av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på ett av
Kungl. Maj:t för ändamålet utsett organ (clearingkontoret).

Genom beslut den 22 juni 1934 förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter och
suppleanter i clearingkontoret:

a) ledamöter:

Engzell, G., t. f. expeditionschef, ordförande;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Åkerlindh, G., verkst, dir. i aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet;

b) suppleanter:

Matz, K. S., kommerseråd;

Ljungberger, B. G., vice verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening;
Larsson, L., direktör.

Sekreterare:

Björsäter, K., sekreterare i Sveriges allmänna exportförening.

Lokal: Sveriges allmänna exportförening, Vasagatan 12; tel. namnanrop:
Exportföreningen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har clearingkontoret med Sveriges
allmänna exportförening träffat avtal, innebärande att verkställandet av
clearingkontorets beslut samt vissa göromål i övrigt skola ombesörjas av exportföreningen.

Clearingkontoret har under 1936 hållit ett femtiotal sammanträden.

127

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

17. Clearingnämnden (1935: 13; 1936: 14). H;

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (S. F. S. nr 464; se ock
1934 nr 510 och 549), den 28 juni 1935 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet
i förhållande till Italien m. m. (S. F. S. nr 381; se ock
1936 nr 498 och 585) samt den 19 september 1936 om fullgörande av betalningsskyldighet
i förhållande till Spanien (S. F. S. nr 511) ankomma
handläggningen av frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser
samt utövandet av den närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på en
av Kungl. Maj:t för ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden). Instruktion
utfärdades av Kungl. Majit den 28 augusti 1934 (S. F. S. nr 465).

Genom beslut sistnämnda dag förordnade Kungl. Majit till ledamöter och
suppleanter i clearingnämnden:

a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, verkst, dir. i Svenska bankföreningen, ordförande; Matz,

K. S., kommerseråd, vice ordförande;

Engzell, G., t. f. expeditionschef;

Magnusson, H., t. f. sekreterare i Sveriges riksbank;

Nylander, O. E., verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening, led. av II
kamm.;

Sauber, K., generalkonsul;

Sjögren, K. E., föreståndare för lantbruksskolan i Ultuna, led. av II kamm.;

b) suppleanter:

Böös, G., sekreterare i kommerskollegium;

Trygger, C. E„ bankråd;

Ljungberger, B. G., vice verkst, dir. i Sveriges allmänna exportförening;

Larsson, L., direktör;

Utterström, C., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden hava följande ledamöter utgjort nämndens
arbetsutskott, nämligen ordföranden, vice ordföranden och Magnusson.
Kontorschef: Wallberg, F., bankdirektör.

Sekreterare: Kördel, E., amanuens.

Vid årets slut voro i clearingnämndens tjänst anställda ett sjuttiotal befattningshavare.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel. namnanrop: Clearingnämnden.
Clearingnämnden har under 1936 hållit ett femtiotal plenarsammanträden.

18. Bestgrelsen för Sveriges deltagande i konst- och industriutställningen

i Paris 1937.

Genom beslut den 9 januari 1936 uppdrog Kungl. Majit åt vissa kommitterade
att verkställa och till Kungl. Majit inkomma med utredning angående
förutsättningarna för och lämpligheten av ett svenskt deltagande i den
internationella utställning, som vore avsedd att hållas i Paris 1937. Sedan

128

Riksdagsberättelsen.

H: 18 nämnda kommitterade i skrivelse den 28 februari 1936 inkommit med den
begärda utredningen, har Kungl. Majit den 13 mars 1936 beslutat, att Sverige
skall deltaga i ovan avsedda utställning. Därjämte har Kungl. Majit
förordnat, att det svenska deltagandet skall anordnas och handhavas av en
särskild bestyrelse samt till ledamöter av nämnda bestyrelse utsett i
Sachs, J. E., f. d. generalkonsul, ordförande;

Sohlman, R., f. d. kommerseråd, vice ordförande;

Ahlberg, C. A. H., slottsarkitekt;

Engzell, G., t. f. expeditionschef;

Fleming, E. H., friherre;

Gauffin, A. W. R., Överintendent och chef för nationalmuseum;

Hald, N. T. E., direktör;

Myrdal, K. G., professor, led. av I kamm.;

Odelberg, A. S. W., direktör;

Peyron, E. W., f. d. kommendörkapten;

Prytz, B. G., direktör;

Sköld, O., t. f. professor;

Stavenow, Å. L., fil. dir, verkst, dir. i svenska slöjdföreningen;

Åhrén, U. E., arkitekt.

Genom beslut den 17 april 1936 förordnade Kungl. Majit, i enlighet med
bestyrelsens förslag, Peyron samt pressattachén vid svenska beskickningen
i Paris G. O. K. Kjellberg att vara, den förre generalkommissarie och den
senare biträdande kommissarie för utställningens svenska avdelning.

Stockholms slott den 4 januari 1937.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Lotterimedel.

129

Bilaga I.

Under år 1936 beviljade bidrag av lotterimedel.1

Ä n d a m ä 1	Beslutets dag	Drag- ningsår	Belopp kronor
Arbetarnes bildningsförbund.........	1936 29/s	1937		25,000: —
Armémusei vänner, Föreningen........	1936 18/is	1937		30,000: —
Sellmans minnesinuseum, Sällskapet.....	1936 18/i2	1937		5,000: —
Bernhard, W., bildverk, (genom samfundet för hembygdsvård)..............	1936 ,8/u	1937		15,000: —
Birgittastiftelsen..............	1936 18/is	1937		25,000: —
Birka folkhögskola, stiftelsen........	1936 18/i2	1937		75,000: —
Borghamns lanthushållsskola........	1936 29/s	1937		16,000: —
Cypernkommittén.............	1936 18/is	1937		15,000: —
Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund . .	1936 18/12	1937		50,000: -
Dramatiska teatern (teaterverksamhet) ....	1936 29A	1937	100,000: -
	1936 18/i2	1937	200,000: -
> > (för flyttning av magasins-byggnad) .......	1936 29/s	1937	91,000: —	391,000: -50,000: -
Dramatiska teaterns arbetares pensionskassa .	1936 18/i2	1937
Drottningholmsteatems vänner, föreningen . .	1936 29A	1937	20,000: —
	1936 I8/i2	1937	25,000: —	45,000: — 20,000: -
Egyptenkommittén.............	1936 18/»	1937
Elisons samlingar, stiftelsen Albin......	1936 18/i2	1937		24,500: -
Eskilstuna konstförening..........	1936 18/i2	1937		50,000: -
Estlandäutskottet inom Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet.....	1936 29/s	1937		14,000: -
Folkets parkers centralorganisation......	1936 18/i2	1937		65,000: —
Folkminnesforskning vid Göteborgs högskola, in-stitutet för...............	1936 2%	1937		12,000: —
Fredrika-Bremer-Förbundet.........	1936 29/5	1937		10,000: —
Göteborgs lyriska teater..........	1936 29/ö	1937		250,000: —
Göteborgs och Bohus läns lantmanna- och lant-hushållsskolor i Dingle..........	1936 29/ö	1937		75,000: —
Göteborgs orkesterförening.........	1936 I8/i2	1937		65,000: —
Göteborgs stadsteater ............	1936 29A	1937	125,000: -
	1936 18/i2	1937	15,000: —	140,000: — 100,000: -
1 Hallands hembygdsförbund.........	1936 18/i2	1937
! Halmstads teater- och konserthus......	1936 ,8/i2	1937		100,000: —

1 I förteckningen ilar dessutom upptagits ett under är 1935 för Svenska turistföreningen beviljat
bidrag, som icke medtagits i den vid föregående års berättelse fogade förteckningen.

Bill. till riksd. prot. 1937. 1 sami.

Riksdugsbcrättelsen. ''

130

Riksdagsberättelsen.

Ändamål	Beslutets dag	Drag- ningsår	Belopp kronor
Helsingegården n. p. a., föreningen......	1936 ,8/i2	1937		7,000	—
Hembygdsvård, samfundet för........	1936 S9/6	1937		30,000	—
Hovkapellets pensionsinrättning.......	1936 le/i2	1937		10,000	—
Hyltén-Cavallius-stiftelsen i Land......	1936 291	1937		15,000	—
Hälsingborgs Konserthns, stiftelsen......	1936 18/i2	1937		35,000	—
Hälsingborgs stadsteater..........	1936 29/b	1937		100,000	—
Jämtlands läns museiförening........	1936 ,8/iä	1937		82.000	—
Karlskoga praktiska läroverk........	1936 29/b	1937		60,000	—
Konsertföreningen i Stockholm........	1936 29/s	1937		145,000	—
Konstnärsförbundets historia, kommittén för . .	1936 18/i2	1937		15,000	—
Kristinehamns teateraktiebolag........	1936 18/»	1937		50,000	—
Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige .	1936 18/i2	1937		55,000	—
Landsflyktiga intellektuella, kommittén för . .	1936 *9/6	1937		25,000	—
Landskrona teateraktiebolag........	1936 18/i2	1937		35,000	—
Landsmålsarkivet i Uppsala.........	1936 ,9/5	1937		80,000	—
Landsmålsföreningarna i Lund, central föreningen för...................	1936 ”/s	1937		15,000	—
Lunds teater- och konserthus........	1936 29/ö	1937		75,000	—
Lunds universitet, arkiv för dekorativ konst vid	1936 18/ii	1937		10,000	—
Malmö konserthus, stiftelsen........	1936 29/b	1937		60,000	—
Marieborgs folkhögskola...........	1936 S9/6	1937	6,500: —
	1936 18/.2	1937	7,000: —	13,500	_
j Nederkalix förening för sjömansvård.....	1936 18/i2	1937		20,000: —
t Nordisk folkhögskola i Genéve, föreningen . .	1936 29/b	1937		3,000:-
Nordiska museet..............	1936 29/b	1937		50,000	: —
Nordiska museet (utställning)........	1936 18/12	1937		20,000: -
Nordvästra Skånes folkhögskole- och lantmanna-skoleförening (Munka-Lj ungby).......	1936 18/i2	1937		15,000: —
1 Norrbottens läns hembygdsförening......	1936 S9/s	1937		12,000:
Operan..................	1936 "/b	1937	300,000: —
	1936 18/i2	1937	564,000: —	864,000: —
Ortnamnskommissionen...........	1936 29/6	1937		74,000: —
Ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola, institutet för..........	1936 29/b	1937		6,000:-
Paris 1937, Sveriges deltagande i den interna-j tionella utställningen i..........	1936 29/s	1936/ 1937		325,000	—
Pietas, föreningen.............	1936 29/b	1937		5,000:-
Riksteaterns publikorganisation.......	1936 ,9/b	1937		200,000: -
Sjöhistoriska museets marinavdelning.....	1936 89/b	1937	15,000: —
	1936 18/i2	1937	10,000: —	25,000: -
Skeninge fornminnes- och hembygdsförening . .	1936 18/i2	1937		2,500	—
! Skånes hembygdsförbund..........	1936 29/b	1937		50,000:-

Lotterimedel.

131

Ändamål	Beslutets dag	Drag- ningsår	Belopp kronor
Smålands fornminnen och kulturhistoria, före-ningen för...............	1936 S9/6	1937		50,000: —
Sophiahemmet, styrelsen för.........	1936 2%	1937		250,000: —
Steneby hemslöjdsförening..........	1936 18/ia	1937		150,000: —
Stockholms kyrkliga sjömansvård, styrelsen för	1936 18/n	1937		100,000: —
Strindbergskommittén............	1936 29/s	1937		25,000: -
Svaneholms slott, andelsförening u. p. a. . . .	1936 18/ia	1937		40,000: —
Svenska astronomiska sällskapet.......	1936 29/6	1937	10,000: —
	1936 18/ia	1937	10,000: -	20,000: —
Svenska avdelningen av föreningen för skandi-naviska sjömanshem i utländska hamnar . .	1936 18/ is	1937		50,000: —
Svenska gymnastikförbundet.........	1936 31/i	1936		20,000: —
Svenska institutet i Rom..........	1936 18/u	1937		30,000: —
Svenska Röda Korset............	1936 18/ia	1937		20,000: —!
Svenska Röda Stjärnan, centralstyrelsen för . .	1936 29/5	1937		5,000: —
Svenska trafikförbundet...........	1936 18/ia	1937		20,000: —
Svenska turistföreningen..........	1935 22/a	1936		100,000: —
Sveriges fjäderfäavelsförening........	1936 29/5	1937		35,000: —
Sveriges körförbund............	1936 29/6	1937		30,000: —
Sveriges orkesterföreningars riksförbund ....	1936 29/s	1937		80,000: —
Sveriges schackförbund...........	1936 29/s	1937		5,000: —
Sveriges utsädesförening..........	1936 18/i2	1937		100,000: —
Södermanlands läns hembygdsförbund.....	1936 18/i2	1937		50,000: -
Torsta lantmannaskola...........	1936 18/i2	1937		50,000: —
Wendelsbergs folkhögskola..........	1936 29A	1937	40,000: —
	1936 18/i2	1937	40,000: —	80,000: -
Vitterhetsakademien............	1936 29/6	1937		30,000: -
Västerbottens läns hembygdsförening.....	1936 18/i2	1937		160,000: —
Västkustens ungdomsskolas byggnadsförening i Ljungskile................	1936 18/i2	1937		65.000: —
Zanders Medico-mekaniska gymnastik, aktiebolaget	1936 18/i2	1937		5,000: —
Örnsköldsviks teater- och konserthus.....	1936 18/i2	1937		125,000: —
Östasiatiska samlingarna..........	1936 ,8/i2	1937		40,000: —
Östergötlands fornminnes- och museiförening samt Linköpings stads museum föT skön konst . .	1936 29/6	1937		150,000: —
Östergötlands lantmannaskoleförening.....	1936 29/6	1937		150,000: -
Övre Dalarnes Folkhögskoleförening.....	1936 I8/ia	1937	40,000: —
Summa kronor			6,331,500: —

Därjämte hava 10,000 kronor av behållningen i vartdera av penninglotterierna under är 1936
jämte de a. k. överskottsmedlen å desamma tilldelats Humanistiska fonden.

132

Riksdaqsberättelsen.

Uppgift å kom Justitie -

1	2	3	4	5	6	7 1
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1935	1936	1937	so/« 1935
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr
A.. Kommittéer, som under år 1936 avslutat
sin verksamhet.
Sakkunniga för utredning angående revision av be-
stämmelsema örn utlännings rätt att här i riket vistas och därmed sammanhängande spörsmål . . .	—	_	3	,	_
Sakkunniga för utredning angående revision av gäl-
lande bestämmelser örn tingshusbyggnadsskyldig-heten ....................	—	—	4	_	_	_
Summa kr.	—	—	—	—	—	—
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1937.
Sakkunniga för utredning av frågan om partiella re-former på strafflagstiftningens område...... Sakkunniga för utredning angående reformer på straff-	7	17	5	20,475	13,401	—
systemets, straffverkställighetens och fångvårdens områden...................	13	18	6	32,057	12,584	12,029
Sakkunniga för fortsatt utredning angående revision			8
av strafflagen för krigsmakten.........	—	—	—	—	—
Kommittén för utredning av vissa organisationsfrågor inom domsagoförvaltningen........... Sakkunnig för utredning av vissa organisationsfrågor	—	—	9 10	—	—	—
inom hovrätterna...............	—	—	—	—	—
Sakkunnig för utredning angående författarrätt . . . Kommittén angående pensionering av i enskild tjänst	—	—	11 12	—	—	—
anställda................... Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-
hindra förorening av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar . .	_	_	13	_	_	_
Sakkunniga för utredning rörande en reformerad hyres- lagstiftning.................. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid	—	—	14	-	—	—
utredning av frågan om garnisonssjukhusets an-vändning till lokaler för Högsta domstolen och Svea
hovrätt.............•.....	—	—	7	—	—	—
Summa kr.	—	—		52,532	25,985	12,029

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

133

Bilaga II.

mittékostnader.

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	16
u	t g i f	tor				Beräknade utgifter 77—1»‘/h 1936	Beräknad totalkostnad t. o. m. *7u 1936 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
V» 1935—s% 1936
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
						11,785	11,785
	—	—	—	—	_	3,960	3,960
			"			15,745	15,745
_	—	489	—	2,278	16,168		36,643
7,274	263	1,597	340	5,718	39,805	12,673	84,535
—	—		—	—	—	1,800	1,800
—	—	—	—	—	—	3,202	3,202
—	—		—	—	—	300	300
—	—	—	—	—	—	2,000	2,000
—	—		—	—	—	4,910	4,910
—	—	—	—	—	—	3,900	3,900
	—	—	—	—	—	2,200	2,200
_	_	__	.	_	_	300	300
7,274	268	2,08(i	340	7,996	55,973	31,285	139,790

134

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1935/1936 bestridda kostnader för andra ut-redningar än de här ovan under A och B upp-					-
tagna.
1933 åra sjölagstiftningskommitté.........	8	1	1	45,622	1,482	8,004
Kommittén angående statsfientlig verksamhet .... Kommittén för omarbetning av aktiebolagslagstiftnin-	9 10	2		67,092 53,715		5,646
gen (aktiebolagskommittén) .......... Sakkunniga för utredning av frågan om ändring i	3
grundlagabeatämmelaerna angående allmänna hand-lingars offentlighet..............	11	4	—	15,811	800	1,504
Sakkunniga för beredning av lagstiftning i anledning av vissa lufträttskonventioner.......... Kommittén för utarbetande av förslag till lagstift-	12	5	2	15,020	2,444	—
> ning örn rätt i vissa fall till avbrytande av havande-
skap ävensom förslag till ändrad lagstiftning om straff för fosterfördrivning...........	14	6	—	30,344	—	—
Delegerade för förhandlingar med Finland angående
lagstiftning örn vissa internationella rättsförhållan-den rörande arv och testamente.........	15	7	—	—	1,200	—
Sakkunnig för utredning angående frågan om införande	16	8		3,000
av ett dagordningsinstitut i vår författning m. m. . Sakkunnig för utredning av frågan om avveckling av	“	6,535
		9,857
bestående fideikommiss............. ! Sakkunniga för utredning rörande revision av straff-		9 10
	10,467
lagen för krigsmakten............. Sakkunniga för biträde vid organisationen av hovrätten
11	316
för Övre Norrland............... Sakkunniga för utredning angående nedläggande av
12	925
vissa fångvårdsanstalter............ Sakkunniga för utredning angående ändrade bestäm-
13	294
meker rörande resning............. Sakkunniga för lagstiftning rörande muntliga förhör i
14	432
hovrätt.................. • • Kommittén för utredning angående en omorganisation
av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna och därmed sammanhängande frågor.........	—	15	—	358	1,098	2,474
Sakkunniga för utredning angående överflyttande från
överexekutor till domstolsmyndighet av lagsöknings-mål och mål örn handräckning för fordran ....	—	16	—	—	1,000	—
Sakkunnig för utredning av frågan om ordnandet av
tillsynen över fastighetsbildning och fastighetsregist-Tering....................	1	—	—	3,058	576	—
Tillgodofört statens allmänna fastighetsfond hyra för
Ostra Riddarhusflygeln under tiden J/° 193&-8“/e 1936 .....................	—	—	—	—	—	—
Tillgodofört lagberedningens anslag justitierådet F.
Sterzels avlöning under tredje kvartalet 1935 och hovrättsrådet E. Anderbergs avlöning under senare halvåret 1935 .................					10,782
Ersättning för biträde vid fortsatt behandling av frå-
gan om revision av skuldebrevslagstift-
ningen: till f. d. presidenten frih. E. Marks
von Wurtemberg........	—	—	—	—		—
> justitierådet F. Sterzel.....	—	—	—	—	—	—
> > förbereredande av Sveriges deltagande i
internationell konferens för revision av Bernkonventionen: till hovrättsrådet Hj. Himmelstrand .				_		_
> presidenten B. Ekeberg.....	—	—	—	—	—	—
» till justitierådet A. Bagge för deltagande
i vissa internationella förhandlingar på privaträttens område........	—	—	—	—	—	—

Kommittékostnader: Justitiedepartementet,

135

8	9	10	11	12	13	14	15
		1,315	335		11,136	7,492	64,250
—	—	—	—	—	5,646	—	72,738
—	—	—	—	9,025	9,025	—	62,740
—	1,865	—	—	—	4,169	—	19,980
—	—	—	—	—	2,444	1,780	19,244
—	—	—	—	3,878	3,878	—	34,222
—	—	—	—	—	1,200	842	2,042
—	—	—	—	1,189	1,189	—	4,189
—	—	—	—	868	7,403	—	17,260
1,907	—	—	—	—	12,374	—	12,374
—	—	280	—	—	596	—	596
266	—	1,322	—	—	2,513	—	2,513
—	—	—	—	—	294	—	294
24	—	105	—	—	561	—	561
366	—	626	—	1,147	5,711	—	6,069
—	—	—	—	—	1,000	—	1,000
946	—	—	—	—	1,522	—	4,580
—	—	—	—	3,125	3,125	—	3,125
—	—	—	—	—	10,782	—	10,782
					1,150		1,150
—	—	—	—	—	225	—	225
					1,285		1,285
—	—	—	—	—	200	—	200
—	—	—	—	—	866	—	866

136

Riksdagsberättelsen.

1	1 2	1 3	4	5	6	7
Ersättning till f. d. generaldirektören N. Hellström för biträde vid fortsatt utredning av frå-gan om revision av 18 kap. 13 § straff-lagen...............
> > justitierådet R. Eklund för deltagande i förhandlingar i Köpenhamn ang. viss lagstiftningsfråga.........
» > presidenten B. Ekeberg för vissa ut-redningsuppdrag ..........	__	_	_	_	_	_
> > presidenten G. Bendz för biträde vid utredning av frågan örn revision av gällande gruvlagstiftning......	:
» > advokaten H. Bauer för biträde vid utredning av frågan om tryckfrihets-processens ombildning.......
> > protokollssekreteraren P. Ossbahr för biträde vid viss utredning angående nådemålen............
> > magistratssekreteraren W. H. Wistrand för biträde vid utarbetande av proposi-tion angående viss ändring i stads-planelagen...........
» » följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departements-chefen till dem överlämnade utred-ningsuppdrag: byråchefen E. Leche........
> C. G. Hellquist.....	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn M. Heuman . . .	—	—	—	—	—	—
> Öhr. Gemzell . . .	—	—	—	—	—	—
> A. Schedin ....	—	—	—	—	—	—
hovrättsfiskalen K. Holmgren ....	—	—	—	—	—	—
> » följande personer, förordnade att tjänst- göra å justitiedepartementets lagbyråer: hovrättsassessorn B. Hagström . . .
j M. Heuman . . .	—	—	—	—	—	—
> I. Strahl .....	—	—	—	—	—	—
> > hovrättsrådet E. Anderberg för visst utlägg.............	_	_	_	_	_	_
> > följande personer för vissa arbeten inom departementet: hovrättsrådet E. Bergendal.....
hovrättsassessorn G. Walin ....	—	—	—	—	—	—
> N. Regner ....	—	—	—	—	—	—
polissekreteraren G. Sandström . . .	—	—	—	—	—	—
redaktören J. Sandén.......	—	—	—	—	—	—
extra hovrättsfiskalen H. af Trolle .	—	—	—	—	—	—
» > G. A. Widell .	—	—	—	—	—	—
> > G. Ljung . . .	—	—	—	—	—	—
> » B. Beskow . .	—	—	—	—	—	—
> > B. Lassen . . .	—	—	—	—	—	—
> > A. Lindskog	—	—	—	—	—	—
> » A. Nordenstam	—	—	—	—	—	—
amanuensaspiranten Sigrid Linders .	—	—	—	—	—	—
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet tillkallade sakkunniga.............	—	—	—	—	—	_
Summa kr.	—	—	—	243,877	38,351	17,628
Summa av A, B och C, utredningar bekostade av kom-mittéanslaget ...............kr.	—	—	—	296,409	64,336	29,657

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

137

8	9	10	11	12	13	14	15
_	_	_	_		500		500
—	—	—	—	—	350	—	350
—	—	—	—	—	4,000	—	4,000
—	—	—	—	—	300	—	300
—	—	—	—	—	480	—	480
—	—	—	—	—	500		500
—	—	—	—	—	300	—	300
					1,005		1,005
—	—	—	—	—	500	—	500
—	—	—	—	—	1,017	—	1,017
—	—	—	—	—	6,451	—	6,451
—	—	—	—	—	2,684	—	2,684
		—	—	—	2,140	—	2,140
_	_	_	_	_	4,054		4,054
—	—	—	—	—	6,309	—	6,309
—	—	—	—	—	6,310	—	6,310
—	—	—	—	—	550	—	550
_	_	_	_		200		200
—	—	—	—	—	386	—	386
—	—	—	—	—	50	—	50
—	—	—	—	—	300	—	300
—	—	—	—	—	210	—	210
—	—	—	—	—	199	—	199
—	—	—	—	—	1,227	—	1,227
—	—	—	—	—	1,590	—	1,590
—	—	—	—	- 1	1,554	—	1,554
—	—	—	—	—	2,926	—	2,926
—	—	—	—	—	881	—	881
—	—	—	—	—	715	—	715
—	—	—	—	—	430	—	430
—	— 1	—	—	—	8,000	—	8,000
3,509	1,866	3,648	335	19,232	144,412	10,114	398,403
10,783	2,128	5,734	675	27,228	200,385	57,144	553,938

138

Riksdaqsberåttelsen.

Utrikes

1	2 1	s 1	4 |	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning	1935	1936	1937	t. o. m. 80/e 1935	Dagarvoden
					Leda- möter	Sekr. o. bitr.
B. Kommittéer, sorn fortsätta sin verksamhet vid ingången av år 1937. a) Kommitté, bekostad av kommittéan-slaget: | Sakknnniga angående skolungdomsutbytet.....			1
| b) Kommitté, bekostad delvis av kommittéansla-get, delvis av andra medel: l Understödsnämnden för rysslandssvenskar.....	1	1	2	7,098	5,076	_
c) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget: Sakkunnig vid förberedande av vissa förslag till kon-vention rörande köp.............. Delegation för nordiskt ekonomiskt samarbete.... Bestyrelsen för firandet av Nya Sverige-minnet. . .	2 3	2 3	3 4 5	992 2,918	714	234
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1935/1936 bestridda kostnader:
Ersättning till major H. von Heidenstam och byrå-chefen C. Westring med anledning av uppdrag vid den internationella Oderkommissionen...... Ersättning till major H. von Heidenstam såsom Sve-riges ombud vid Nationernas förbunds internatio-nella opiumkommitté i Genéve......... Kostnader för organiserandet av den utåtriktade upp-lysningstjänsten rörande Sverige........	—	—	—	—	1,000	500
Summa kr.	—	—	—	—	1,000	500
Summa av B a) och C kr.	_	—	—	—	1,000	500

Se även Ecklesiastikdepartementet.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

139

departementet.

8	9	10	n	12	13	14	15
D	t g i f	ter
7» 1935—80/o 1936		Beräknad totalkostnad t. o. m. 37i« 1936 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Samma	Beräknade utgifter Vi—*7» 1936
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
						1,223	11,223
—	—	—	—	30	12,204	2,900	15,104
1 1 1	1 1 1	1,920	311	39	6,136	2,850 5,000	992 8,986 5,000
—	—	525	722	—	2,747	—	2,747
—	—	1,243	—	—	1,243	—1	1,243
—	—	1,693	—	—	1,693	3,800	5,493
—	—	3,461	722	—	5,683	3,800	9,483
—	—	3,461	722	—	5,683	5,023	10,706

140

Riksdagsberättelsen.

Försvara

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning.				t. o. m.	Dagarvoden
	1935	1936	1937	»“/e 1935
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1936 avslutat sin
verksamhet.
Sakkunniga för biträde med utarbetande av förslag till ändringar i inskrivningsförordningen..... Sakkunniga för verkställande av utredning rörande	—	—	1	—	—	—
planläggning och organisation av det civila luft-skyddet (civila luftskyddsutredningen)......	—	—	2	—	930	1,942
Summa kr.	—	—	—	—	930	1,942
B. Kommittéer, som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1937.
Sakkunnig för verkställande av utredning rörande
frågan om ersättning av de i kustflottan ingående Sverige-skeppen m. m. . . ''..........		_	3	__	_	_
Sakkunnig för verkställande av förberedande utred-
ning rörande förändrade bestämmelser för rekryte-ring av försvarsväsendets officerskårer m. m. . . .	_	_	4	_	_	_
Summa kr.	—		—	—	—	—
C. Av kommittéanslaget bestridda kostnader för andra utredningar än de här ovan upptagna.
1930 års försvarskommission...........	6	1	—	631,164	8,808	35,132
Riksvärderingsnämnden och lokala nämnder .... Ersättning åt borgmästaren G. H. F. Strandell för	—	—	—	—	—	300
visst utredningsarbete inom rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.........	_	_	_	_	_	_
Utarbetande av nytt fålttjänstreglemente..... Vissa utredningsuppdrag i anledning av 1930 års					5,658	—
försvarskommissions betänkande.........	—	—	—	—	1,128	8,630
Summa kr.	—	—	—	631,164	15,594	44,062
Summa kostnader för utredningar, bekostade av kom-
mittéanslaget...............kr.	—	—	—	631,164	16,524	46,004

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

141

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15
U	t g i f	ter
	V? 1935—80	/• 1936					Beräknad totalkostnad t. o. m. sl/i2 1936 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Beräknade utgifter Vi—81/h 1936
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
						5,213	5,213
—	—	519	49	800	4,240	18,776	23,016
"	~	519	49	800	4,240	23,989	28,229
	—	—	—	—	—	2,414	2,414
—	—	—	_	_	—	1,333	1,333
—	—	—	—	—	—	3,747	3,747
7,845	3,866	2,793	3,365	68,380	130,189 300	4,782	761,353 5,082
986	—	_	—	1,268	986 6,926	6,692	986 13,618
8,943	3,260	—	—	—	21,961	—	21,961
17,774	7.126	2,793	3,365	69,648	160,362	11,474	803,000
17,774	7,126	3,312	3,414	70,448	164,602	39,210	834,976

142

Riksdagsberättelsen.

Social -

1	2	3	4	5	6	7 1
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1935	1936	1937	30/« 1935
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1936 avslutat
sin verksamhet eller vilkas verksamhet är
vilande.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1934 års barnpensioneringssakknnniga.......	25	20	1	6,563	2,682	2,696
Sakkunnig för utredning rörande socialstyrelsens or-
ganisation..................	—	22	2	3,423	2,000	1,926
Sakkunniga för utredning rörande differentiering
efter dyrorter av tilläggspensioner enligt lagen om
folkpensionering................	—	24	3	—	—	—
Utredningsmän för omläggning av skyddshemsverk-
samheten m. m................	—	—	4	—	—	—
Sinnesslövårdssakkunnig.............	8	15	5	23,215	—	—
Summa kr.	—	—	—	33,201	4,682	4,622
b) Kommitté, bekostad av andra medel än kom-
mittéanslaget.
Sakkunnig för biträde åt medicinalstyrelsen vid liand-
läggning av ärenden angående byggnadsföretag för
sinnessjukvårdsväsendets räkning m. m......	30	30	6		4,800	—
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1937.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Delegationen för det internationella socialpolitiska
samarbetet..................	12	16	7	49,245	3,378	1,150
Hembiträdesutredningen.............	18	17	8	18,806	3,536	79
Bostadssociala utredningen............	19	18	9	60,483	10,168	1,012
Vaccinationsutredningen.............	23	19	10	16,484	960	1,344
1934 års byggnadsindustrisakkunniga.......	27	21	11	29,929	3,564	1,836
Befolkningskommissionen.............	—	23	12	2,000	19,957	2,316
Arbetstidsutredningen angående affärs- och kontors-
anställda...................	—	25	13	—	1,884	—
Länsstyrelseutredningen.............	—	26	14	—	3,432	3,426
Utredning rörande pensionsstyrelsens invaliditetstöre-
byggande verksamhet.............	—	27	15	—	322	132
1935 års Blekingeutredning...........	—	28	16	—	1,536	1,920

F. o. m. den 1 juli 1936 bestridas kostnaderna för kommittén av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

143

departem entet.

8	9	1 10	1 n	12	13	14	15
U	t g i f	ter				Beräknade utgifter Vr-*1/!» 1936	Beräknad totalkostnad t. o. m. 31/is 1936 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
Vt 1935—80/e 1936
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa
Leda- möter	Sefa. o. bitr.	Leda- möter	Sefa. o. bitr.
67	7,033	556		3,764	16,798	15,300	38,661
—	8,537	—	—	235	12,698	7,520	23,641
—	—	—	—	—	19,037	—	19,037
—	—		—	—	—	8,200	8,200
—	—	—	—	—	—	—	23,215
67	15,570	556		3,999	48,533	31,020	112,754
10,818	—	18	—	—	15,636	—	—
				214	4,742	_1	53,987
—	—	513	63	327	4,518	12,670	35,994
—	—	1,029	—	21,685	33,894	20,426	114,803
1,230	1,793	972	—	2,956	9,255	5,245	30,984
443	7,640	62	31	36,596	50,172	28,400	108,501
2,019	6,374	11,739	—	16,465	58,870	18,000	78,870
—	8,964	1,927	_	1,575	14,350	8,800	23,150
2,780	8,503	1,152	4,845	923	25,061	18,700	43,761
—	—	56	—	57	567	2,700	3,267
—	108	1,680	629	701 i	6,574	3,000	9,574

144

Riksdagsberättelsen.

......" 1 1	2	3	4 1	&	6	7
1936 års utredning angående beredskapsarbeten . . .		_	17	__	576	516
1936 års utredning angående blinda och dövstumma .	—	—	18	—	42	—
Rationaliseringsutredningen............ Sakkunniga för utredning rörande vissa familjeekono-		“	19		120	60
miska och familjesociala förhållanden...... Sakkunniga lör utredning rörande inrättande av ett			20		180
statens socialhygieniska institut m. m......	—	—	21	—	—	—
1936 års semestersakkunniga...........	—	—	22	—	—	—
1936 års Hallutredning.............	—	—	23	—	—	—
Livsmedelslagstiftningssakkunniga.........	—	—	24	—	—	—
Summa kr. b) Kommitté, bekostad av andra medel än kommittéanslaget.				176,947	49,655	13,791
Statens byggnadslånebyrå............ C. Av komiuittéanslaget bestridda kostnader för andra utredningar än de bär ovan under A och B upptagna.	31	31	25	35,101	15,600	11,081
Statens sjuk vårdskommitté............ Sakkunniga för biträde åt länsstyrelsen i Norrbottens län i fråga om utredning angående de åtgärder, som böra vidtagas för avhjälpande av de inom vissa delar av lappmarken i nämnda län yppade	13	1
missförhållanden m. ..............	14	2	—	—	—	—
Bostadsutredningen för landsbygden........	15	3	—	—	—	—
Kommittén angående privatanställda.......	16	4	—	—	—	—
Bostadsproduktionssakkunniga..........	17	5	—	—	—	—
Lantarbetstidsutredningen............	19	6	—	—	—	—
1933 års skogsindustrisakkunniga.........	20	7	—	—	—	—
Skyddshemssakkunniga.............. Sakkunnig för frågan örn ändrad organisation av den	24	9
sociala olycksfallsförsäkringen.........	26	10	—	—	—	—
Sakkunniga för formulär till tjänstgöringsbetyg . . . Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan örn re-	28	11
vision av den allmänna pensionsförsäkringen . . . Sakkunniga för verkställande av förberedande utred-ning angående ingripanden från samhällets sida på		12
vissa områden av det ekonomiska livet..... Utredning om revision av gällande lag örn försäkring		13
för vissa yrkessjukdomar............	—	14	—	—	—	—
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . . > > följande personer för biträde å social- departementets lagbyrå:
revisionssekreteraren 0. Hesselgren .	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn E. Eckerberg . . .	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn S. Björkholm . . .	—	—	—	—	—	—
hovrättsassessorn N. Beckman . . .	—	—	—	—	—	—
e. hovrättsfiskal^! E. Alexanderson .	—	—	—	—	—	—
e. hovrättsfiskalen E. Hedfeldt . . . > i f. d. professorn H. Sundberg för ut- redning om ändrad besvärsordning i
vissa skolärenden......... » > docenten Alf Johansson för biträde inom socialdepartementet vid handlägg-ning av ärenden rörande internationella
arbetskonferensen m. m....... > > t. f. sekreteraren hos socialstyrelsen E. G. Bexelius för biträde inom social-departementet vid handläggning av

Kommittékostnader: Socialdepartementet. 145

8	9	10	11	12	13	14	15
_			_	162	1,254	11,200	12,454
—	—	—	—	—	42	4,800	4,842
—	—	—	—	—	180	14,730	14,910
-	—	—	—	—	180	1,400	1,580
_	_	—	—	_	_	7,500	7,500
	—	—	—		—	2,300	2,300
—	—	—	—	—	—	500	500
—	—	—	—	—	—	2,200	2,200
6,472	33,382	19,130	5,568	81,661	209,659	162,571	549,177
—	—	1,485	—	4,738	32,904	15,500	83,505
—	—	—	—	—	14,604	—	14,604
					5,346		5,346
—	—	—	—	—	2,3 77	—	2.377
—	—	—	—	—	22,785	—	22,785
—	—	—	—	—	7,792	—	7,792
—	_	—	_	—	11,812	—	11,812
—	—	—	—	—	25,959	—	25,959
—	—	—	—	—	29,695	—	29,695
—	—	_	—	—	1,813	_	1,813
—	—	—	—	—	648	—	648
“	—	—	—	—	670	—	670
	—	—	—	—	42,257	—	42,257
	—	_	_	—	3,882	_	3,882
—	—	—	—	—	1,152	—	1,152
_	_m	_		_	10,915		10,915
—	—	—	—	—	9,015	—	9,015
—	—	—	—	—	705	—	705
—	—	—	—	—	2,611	—	2,611
—	—	—		—	1,311	—	1,311
—	—	—	—	—	2,437	—	2,437
—	—	—	—	—	600	—	600
—	—	—	—	-	3,830	—	3,830

Bih. till riksd. prot. 1937. 1 sami.

Rikftdagsbcriittclscn.

10

146

Riksdaqsberättelsen.

1	2	3	4	6	6	7
ärende angående ändring i vissa delar av förordningen örn erkända arbets-löshetskassor ...........
Ersättning till socialstyrelsen för kostnader i anled-ning av utredning angående vissa för-hållanden med avseende å icke stats-undersödda understödsföreningar . . .
1930 års pensionssakkunniga1..........	—	—	—	—	—	—
Sakkunniga rörande förhandlingsordning för stats-tjänstemän2.................	—	—	—	—	—	—
Summa kr.	—	—	—	—	—	—
Summa av A a), B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget.............kr.	—	_	—	210,148	54,337	18,413

1 Jfr finansdepartementet.

5 Jfr kommunikationsdepartementet.

Kommittékostnader: Socialdepartementet. 147

8	9	10	11	12	13	14	15
—	—	—	—	—	200	—	200
_	_	_	_		428		428
		—	—	—	2,925	—	2,925
—	—	—	—	—	3.123	—	3,123
	—	—	—	—	208,892	—	208,392
6,539	48,952	19,686	5,568	85,660	467,084	193,591	870,823

148

Riksdagsberättelsen.

Kommunikations -

1	2 1	3 1	4 1	5 1	6 1	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. so/s 1935
1935	1936	1937	1 Dagarvoden
Leda- möter	Sekr. o. bitr.
A. Kommittéer, som noder år 1936 avslutat
sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1932 års trafikutredniDg ... .........	10	3	1	‘76,814	3,824	5,431
1936 års trafiksakkunniga............	—	7	2	—	4,434
Sakkunniga rörande förhandlingsordning för stats-					____
	—	5	3	—	3,390
Summa kr.	—	—	-	76,814	11,648	5,431
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid iugången av år 1937.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1932 års järnvägsekonomiutredning........	11	4	4	9,864	1,398	1,020
1935 års vägsakkunniga.............		6	5		1,836	2,Idb
1936 års järnvägskommitté............	—		6
1936 års trafikutredning.............	—	—	7
Summa kr.	—	—	—	9,864	3,234	3,156
b) Kommittéer, bekostade av andra medel än
kommittéanslaget.
Statens steninköpskommitté...........	—	—	9	—	1,522	—
1936 års klassificeringskommitté.........	—	—	10	—	36	—
Summa kr.	—	—	—	—	1,558	—
Snmma av A och B a), utredningar bekostade av
kommittéanslaget..............*	—	—	—	86,678	14,882	8,587

1 Därutöver av automobilskattemedel 2,948 kr. 8 öre till tryckning.

2 Jämlikt Kungl. Majja bealut den 5 juli 1935 akola kostnaderna efter nämnda dag beatridaa från
8 Jämlikt Kungl. Majja beslut den 10 maj 1935 skola kostnaderna bestridas från femte och sjätte

Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet.

149

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15
u	t g i f	ter				Beräknade utgifter Vt—!»»/« 1936	Beräknad totalkostnad t. o. m. sl/i2 1936 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
	Vt 1935—80	/« 1936
Ersättning för av-stådda avlöniugs-fdrmåuer	Reseersättningar	Expenser (trycknings- kostnader,	Summa
Leda- möter	Se kr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.	hyror, skriv-materialier m. m.)
	6,528	3,031		3,800	22,614		»99,428
974	—	1,033	—	953	7,394	300	7,694
200	—	827	—	282	4,699	7,926	»12,625
1,174	6,528	4,891		5,035	34,707	8,226	119,747 j
		615	87	165	3,285	1,000	14,149
—	11,353	4,923	594	1,051	21,893	11,280	33,173
—	—	—		—	—	9,925	9,925
—	—	—		—	—	6,925	6,925
—	11,353	5,538	681	1,216	25,178	29,130	64,172
	214	1,429		432	3,597	4,550	8,147
—	—	—	—	—	36	1,113	1.149
—	214	1,429	—	432	8,638	5,663	9,296
1,174	17,881	10,429	681	6,251	59,885	37,356	las,919

sjätte och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

150

Riksdagsberättelsen.

Finans''

1	2	3	i 1	& 1	* 1	7
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1935	1936	1937	S0/6 1935
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under år 1936 avslutat siw
verksamhet.
j a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
\ 1934 års nämnd för städningsutredning......	15	13	1	7,976	3,132	4,548
1934 års maltdryckskommitté...........	17	14	2	106,973	4,426	4,144
Tobaksimporthandelssakknnniga..........	19	15	3	486	1,124	7,000
Sakkunniga för vissa utredningar rörande Sveriges
ekonomiska läge...............	20	16	4	19,204	318	597
! Kaffemonopolsakkunniga.............	23	18	5	6,138	9,000	500
| Sakkunniga för utredning i vissa skattefrågor . . .	—	21	6	—	10,600	14,412
| Sakkunniga för vissa förberedande utredningar på
kommunalbeskattningens område........	—	22	7	—	6,060	—
1935 års sparbankssakkunniga..........	—	24	8	—	4,722	1,500
J Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av
systembolagen................	—	25	9	—	2,034	—
1935 års brännoljekommitté •..........	—	26	10	—	4,350	—
! Sakkunniga för omläggning av riksstatens uppställ-
ning.....................	—	—	11	—	570	—
i Sakkunniga för utredning rörande förstärkning av
statspolisorganisationen............	—	—	12	—		—
| 1936 års avlöningsrevision för icke-ordinarie personal	—	—	13	—		—
Summa kr.	—	_	—	140,777	46,336	32,701
b) Kommitté, bekostad av andra medel än
kommittéanslaget.
Utredningsmän för undersökning av taxenngsutfallet
vid 1933 års allmänna fastighetstaxering.....	24	27	14	37,056	1,320	987
Summa kr.	—	—	—	37,056	1,320	987
B. Kommittéer, vilka fortsätta sill verksamhet
vid ingången av år 1937.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1934 års familjepensiousutredning . ........	21	17	15	7,116	3,756	16,906
Kvinnoarbetskommittén.............	—	20	17	—	1,326	6,595
1935 års lärår! önesakknnniga...........	—	23	18	—	5,014	2,058
Sakkunniga för utredning och redovisning å statens
allmänna fastighetsfond av fastigheter, som dispo-
neras av Uppsala och Lunds universitet.....	—	—	19	—	460	—
Kommunalskatteberedningen...........	—	—	20	—	2,112	1,944
1936 års nppbördskommitté...........	—	—	21	—	1,128	1,163
Läroverkslönesakkunniga.............	—	—	22	—	2,837	1,050

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

151

departementet.

8	9	10	il	12	13	14	15
u	t g i f	ter
1	/» 1935—80/	« 1936					Beräknad totalkostnad t. o. m. 81/n
Ersättning för av-			Expenser		Beräknade utgifter Vi—31 12 1936
stådda avlönings-	Reseersättningar	(trvcknings-		1936 (s:a av
förmåner			kostnader,	Summa	kol. 5, 13 och 14)
				hyror, skriv-
Leda-	Sekr.	Leda-	Sekr.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
1,386	62			177	9,305	1,463	18,744
1,486	12,078	1,637	—	8,200	31,971	138,944
151	—	360	—	452	9,087	—	9,573
—	—	_	_	965	1,880	_	21,084
—	—	476	—	4,927	14.903	—	21,041
—	—	1,111	—	5,380	31,503	8,976	40,479
_	—	_	_	_	6,060	_	6,060
3,251	—	1,520	—	743	11,736	2,168	13,904
_	_	18	_	200	2,252	_	2,252
—	—	1,344	—	5,000	10,694	6,710	17,404
—	—	303	—	—	873	2,500	3,373
_		_	_	_	_	2,673	2,673
—	—	—	—	—	—	1,200	1.200
6,274	12,140	6,769	—	26,044	130,264	25,090	296,731
				2	2,309	23	39,388
		"	"	2	2,309	23	39,388
	2,504			957	24,123	4,700	35,939
267	—	174	—	2,005	10.367	4,287	14,654
2,730	1,229	—	—	3,229	14,260	3,600	17,860
70		174	_		704	3,700	4,404
—	3,346	862	286	2,000	10,550	26,800	37,350
446	106	744	243	1,259	5,089	13,501	18,590
196	2,602	97	63	112	6,957	28,269	35,226

152

Riksdag sberättelsen.

1	2	3 i	4	5	6	7
1936 åra lönekommitté.............	__		23	_	1,212	2,287
1936 års lärarlönesakkunniga...........	—	—	24	—	216	30
1936 års skattekommitté.............	—	—	25	—	—	—
Summa kr.	—	— 1	—	7,116	18,061	32,033
j C. Av kommittéanslasret under budgetåret 1935/ 1936 bestridda kostnader för andra utredningar än de bär ovan under A och B upptagna. I Ministern för utrikes ärendena R. J. Sandler, expens-utgifter vid uppdrag att inkomma med redogörelse för socialiseringsnämndens verksamhet m. m. . . .					210
Mjöltypskommissionen..............	—			—	304
1930 års pensionssakkunniga...........	9	2	—	—	—	1,150
1933 års npphandlingssakknnniga.........	ii	5	—	—	108	30
Brännoljekummitterade av år 1934 ........		a			1,122	8,000
Sakkunnig för utredning av vissa beskattningsfrågor	—	—			3,294	13,502
Sakkunnig för utredning i fråga om avskrivning eller avlösning av ännu utgående landgille m. m. . . .	—		—	—	3,250	300
Ersättning till byråchefen E. T. Jansson för biträde med vissa försäkriugstekniska beräk-ningar ..............					7,747	_
> > följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departementschefen till dem överlämnade utredningsupp-drag: hovrättsassessorn C. Johanson ....
> E. Söderlund . . .	—	—	—	—	—	—
j M. Lembke ....	—	—	—		—	—
» E. Thomasson . . .	—	—	—	—	—	—
> Hj. Nordfelt . . .	—	—	—	—		—
Summa kr.	—	—	—		15,731	23,286
Summa av A a), B och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget.............kr.	—	—	—	147,893	80,128	88,020

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

153

8	9	10	11	12	13	14	15
2,858				1,344	7,701	42,750	50.451
—	—	—	—	—	246	15,000	15,246
—	—	—	—	—	—	21,500	21.500
6,667	9,787	2,051	592	10,906	79,997	164,107	251,220
				3,737	3,737		3,737
—	—	—	—	366	880	—	880
—	2,025	—	—	—	3,175	—	3,175
_	—	54	—	—	192	—	192
—	—	484	—	6,639	16,245	—	16,245
11,316	—	—	—	2,372	30,484	—	30,484
1,426	—	—	—	354	5,330	—	5,330
—	—	—	—	—	7,747	—	7,747
					9,786		9,786
—	—	—	—	—	10,627	—	10,627
—	—	—	—	—	10,526	—	10,526
—	—	—	—	—	9,877	—	9,877
—	—	—	—	—	1.816	—	1,816
12,742	2,025	538	—	13,468	110,422	—	110,422
25,683	23,952	9,358	592	50,418	320,683	189,797	658,373

154

Riksdagsberättelsen.

Ecklesiastik -

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1935	1936	1937	so/6 1935		|
					Leda-	Sekr. ;
					möter	o. bitr. ]
A. Kommittéer, som tinder ftr 1936 avslutat
sin verksamhet.
d) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
1932 års seminariesakkunniga........... Sakkunniga för utredning rörande närmare anknytning	10	13	1	79,774	6,000	3,774
av åskledarkontrollanstalten till universitetet i lipp-sala....................	14	16	2	669	_
Sakkunniga för utredning angående tillströmningen
till de intellektuella yrkena..........	15	17	3	38,154	4,284	4,904
1934 års domkapitelssakkunuiga.........	20	18	4	17,622	588	840
1935 års psalm bokssakkunniga.......... Sakkunniga för utredning rörande organisationen av i		19	5	2,417	6,618	1,500
Stockholm befintliga samlingar av utländska forn-saker ....................	_	22	6		930	1,000
Sakkunnig för fortsatt beredning av frågan örn läro-
böcker vid allmänna läroverk och folkskolor m. fl. undervisningsanstalter.............	_	23	7	—	618	—
Sakkunnig för utredning rörande omorganisation av
dövstumundervisningsväsendet.......... Sakkunniga för utredning i fråga örn beredande av	~	24	8	~	2,376 276	400
ökade arbetstillfällen för svenska konstnärer . . . Sakkunniga för överarbetning av förslag till psalm-		"	9 10
bok för svenska kyrkan............	—	—	'' —	—	—
Summa kr.	—	—	—	138,636	21,690	12,418
b) Kommitté, bekostad av andra medel än
kommittéanslaget.
Studielånenämnden...............	—	—	11	—	3,455	1.222
Summa kr. B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet vid ingången av år 1937.					3,455	1,222
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget. Sakkunniga för utredning av frågan angående omorga-
nisation av kulturminnesvården i riket (kulturmin-nesvårdssakkunniga)..............	—	—	12	5,492	126	500

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

155

departementet.

8	1 9	10	11	12	13	14	15
u	t g i f	ter
	/i 1935—so/	e 1936					Beräknad totalkostnad t. o. m. S1/is 1936 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
1 Ersättning för av-! stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Beräknade utgifter lli—31/12 1936
Leda- möter	Sekr. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.
3,391 i	3,026	832	238	8,938	26,199	4,027	110,000
	—	—	—	—	—	450	1,119
256 118 6,596	4,411	296 1,003 187	561	6,376 2,153 771	16,116 9,674 15,672	7,000 1,200	61,270 28,496 18,089
10,231	—	—	—	—	12,161	6,446	18,607
1,158	—	—	—	76	1,852	—	1,852
2,669	—	523	—	414	5,982	9,608	15,590
—	—	—	—	65	741	2,957	3,698
—	—	—	—	—	—	3,639	3,639
24,419	7,437	2,841	799	18,793	88,397	35,327	262,300
				323	5,000		5,000 i
				323	5,000		5,000
		441			1,067	3,400	9,959

156

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	6	6	7
Universitetsberedningen.............	11	14	13	16,263	2,358	1,314
Sakkunnig för fortsatt revision av kyrkohandboken .	13	15	14	—	—	—
Sakkunnig vid beredning av ärenden av kyrklig-ekonomisk natur ...............	_	20,21	15	_	9,366	_
1936 års lärarutbildningssakkunniga........	—	—	16	—	3,414	714
Studentexamenssakkunniga............	—	—	17	—	—	—
1936 års yrkesskolsakkunniga..........	—	—	18	—	—	—
Sakkunniga för utredning av frågan om skolöversty-relsens organisation..............	—	—	19	—	—	—
Sakkunnig för fortsatt utredning av läroboksfrågan .	—	—	20	—	—	—
Sakkunniga för redigering av förslag till ny psalmbok för svenska kyrkan ..............	_	—	21	—	—	—
Sakkunniga för utarbetande av förslag till ny koral-bok .....................	_	—	22	—	—	—
Summa kr.	—	—	—	21,755	15,264	2,528
b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget. Ortnamnskommissionen ............	24	25	23	32,500	* 2,500	3,860
Karolinska sjukhusets byggnadskommitté .....	25	26	24	662,333	13,400	317,400
Chalmerska skeppsbyggeriinstitutionens byggnads-kommitté ..................	—	—	25	—	—	—
Summa kr.		—	—	694,833	15,900	321,260
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1935/ 193G bestridda kostnader för andra utredningar äu de här ovan under A och II upptagna. Folkskolesakkunniga...............	16	2		69,003	3,900	888
j Sakkunnig för utredning av vissa i samband med natnrskyddsärendenas behandling stående frågor .	17	3	—	10,552	—	—
Sakkunniga för fortsatt utredning beträffande Chal-mers tekniska instituts högre avdelning m. m. . .	19	5	_	7,556	6,016	1,578
Sakkunniga för utredning rörande frågan om avgift för hemlån av böcker från vissa bibliotek ....	22	7		3,181	_	_
Sakkunniga för utredning av frågan om en revision av läroboksbeståndet vid högre allmänna läroverk m. il. undervisningsanstalter jämte därmed samman-hängande frågor ...............	23	8		28,988	4,326	666
Sakkunniga för utredning om serafimerlasarettets ekono-; mi m. m...................	—	9	_	1,357	1,966	2,208
Summa kr.	—	—	—	120,637	16,208	5,340
Summa av A a), B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget............kr.	_	_	—	281,028	53,162	20,286

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

157

8	9	10	il	12	13	14	15
	3,400	59	—	212	7,343	3,300	26,906
12,522		1,531	_	1,500	24,919	11,600	36,519
4,992	—	1,401	—	1,500	12,021	20,OnO	32,021
_	—	—	—	—	—	4,900	4,900
—	—	—	—	—	—	9,667	9,667
	_	_	_	_	_	7,900	7,900
—	—	—	~	—	—	1,200	1,200
—	—	—	—	—	—	500	500
—	—	—	—	—	—	500	500
17,514	8,400	3,432	—	3,212	45,350	62,967	130,072
				140	6,500	3,250	42,250
167	—	712	156	31,000	362,835	160,000	1,185,168
—	—	—	—	—	—	2,500	2,500
167	—	712	156	31,140	369,335	165,750	1,229,918
4,790	3,555	362		2,101	15,596	_	84,599
—	—	—	—	2,322	2,322	—	12,874
—	1,294	1,240	68	1,000	11,196	—	18,752
—	—	—	—	767	767	—	3,948
1,820	—	152	—	4,117	11,081	—	40,069
—	1,914	834	522	3,547	10,991	—	12,348
6,610	6,763	2,588	590	13,854	51,953		172,590
48,543	17,600	8,861	1,389	35,859	185,700	98,294	565,022

158

Riksdag sberättelsen.

Jordbruk»''

1	2	3	4	5	6	7
	Kommitténs
	nummer i
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Dagarvoden
	1935	1936	1937	s0/e 1935
					Leda-	Sekr.
					möter	o. bitr.
A. Kommittéer, som under är 1936 avslutat
sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Sociala jordutredningen.............	10	9	1	67,226	5,030	3,740
1933 års mjölk- och mejeriutredning.......	14	13	2	22,950	3,078	1,956
Utredningsmän rörande frågan om omorganisation av
den med statsmedel understödda kemiska analys-
och kontrollverksamheten ...........	16	14	3	633	402	306
Avdikningssakkunniga..............	17	15	4	13,493	4,488	1,170
Utredningsman rörande rikets ekonomiska kartlägg-
ning.....................	—	17	5	768	2,058	779
Utredning rörande Kalix träindustriaktiebolag . . .	—	20	6		3.000	4,056
Summa kr.	—		—	105,070	18,056	12,007
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1937.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Utredning av vissa jaktlagstiftningsfrågor.....	11	10	7	5,908	2,082	—
Statens potatismjölsnämnd............	12	11	8	32,112	2,982	4,940
Utredningsmän för utredning örn fiskerätten i vissa
större insjöar.................	13	12	9	65,871	3,348	—
Utredningsman för utredning av frågan om möjlig-
heterna för ett samarbete mellan organisationer på
slaktdjurshandelns område och de offentliga slakt-
husen....................	18	16	10	289	—	—
Utredning rörande åtgärder till reglering av jordbrukets
sknldförhållanden ..............	—	18	11	—	1,702	1,602
Skogslagkommissionen..............	—	19	12	—	4,986	2,346
1935 års fiskeriutredning.............	—	21	13	—	2,598	36
1936 års egnahemsutredning...........	—	22	14	—	1,386	649
Utredning rörande åtgärder till förbättring av lant-
arbetarnas löneställuing...........	—	—	15	—	1,230	2,471
1936 års lanthruksundervisningskommitté.....	—	—	16	—	1,464	594
1936 års arrendeutredning............	—	—	17	—	528	—
Utredning rörande fiskets administration......	—	—	18	—	—	—
1936 års skogsordning.............	—	—	19	—	—	—
1936 års utredning angående kompensation för jord-
brukets arbetstidsbegränsning..........	—	—	20	—	—	—
Summa kr.	—	—	—	104,180	22,306	12,638

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

159

departementet.

1 8	1 9	1 io	1 n	! 12	13	14	15
u	t g i f	ter
	V» 1935—110	/» 1936					Beräknad totalkostnad t. o. m. al/i2
Ersättning för av-			Expenser		Beräknade utgifter “/« 1936
stådda avlönings-	Reseersättningar	(trycknings-		1936 (s:a av
förmåner			kostnader,	Samma	kol. 5, 13 och 14)
				hyror, skriv-
Leda-	Sekr.	Leda-	Sekr.	materialier
möter	o. bitr.	möter	o. bitr.	m. m.)
1,666	9,672	3,000	320	2,549	25,977	913	94,116
	—	2,706	201	2,298	10,239	6,000	39,189
_	644	305		29	1.686	3,420	5,739
—	10,464	3,727	558	323	20,730	13,700	47,923
2,163	—	550	_	706	6,256	11,876	18.900
—	—	568	676	200	8,500	—	8,500
3,829	20,780	10,856	1,755	6,105	73,388	35,909	214,367
12,138		1,966		243	16,429	11,468	33,805
280	173	2,303	2,001	4,049	16,728	11,000	59,840
19,683	—	923	—	1,121	25,075	15,191	106,137
—	6,237	—	—	1,856	11,397	9,300	289 20.697
11,611	8,342	3,964	674	5,003	36,926	20,407	57.333
277	—	2,006	—	76	4,993	4.150	9.143
1	853	495	—	16	3,399	20,350	23,749
2,706	—	21	_	55	6,483	22,175	28.658
—	1,869	1,791	290	194	6,202	20,100	26,302
1,475	95	—	—	—	2,098	15,150	17,248
—	—	—	—	—	—	4,50''''	4,500
—	—	—	—	—	—	11,200	11,200
—	—	—	—	—	—	2.000	2,000
48,170	17,569	13,469	2,965	12,613	129,730	166,991 |	400,901

160

Riksdag sberättelsen.

1 1	2 1	3	4 1	5	6	7
b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget. Statens sockernämnd..............	21	23	21	11,422	3,200	1,700
Statens jordnämnd................	25	24	22	57,474	3,300	22,132
Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit.....	—	25	23	—	4,236	6,694
Centralnämnden för ackordslåneärenden m. m. ...	—	23	24	—	3,522	11,152
Statens jordbruksnämnd.............	—	27	25	—	12,627	121,091
Lyckebyå-utredningen..............	—	—	26	—
Summa kr.	—	—	—	68,896	26,885	162,769
C. Av koinmitténnslaget under budgetåret 1935/ 1936 bestridda kostnader lör andra utredningar än de bär ovan under A och B upptagna. | Fil. kand. N. G. Lange för visst biträde inom departe-mentet....................					1,200
Biträde vid beredning inom departementet av frågan örn skogsundervisningens omorganisation.....	—	—	—	—	4,056	—
i Assessorn i Svea hovrätt H. F. Knagenhielm Karls-son för biträde inom departementet med vissa utred-niugsuppdrag .................		_		_	1,188	_
! Professorn Th. V. E. Björkman för biträde inom departementet vid utredning av visst ärende . . .	—	—	—	—	500	—
Arbetschefen C. A. V. Hernlund för biträde inom departementet vid visst utredningsuppdrag ....	_	—	—	—	366	—
Länsnotarien S. E. Rolander tor visst biträde inom departementet.................	—	—	—	—	2,058	—
Assessorn i Svea hovrätt br. A. Lind för biträde vid utredning av frågan om lagstiftning rörande han-deln med husdjur m. m.............			_	_	6,519	_
Assessorn i Svea hovrätt R. Dahlgren för visst biträde inom departementet..............	—	—	—	—	2,683	—
Kanslichefen i statens jordbruksnämnd N. A. E. Malm-fors för visst biträde inom departementet ....	—	—	—	—	300	—
Sekreteraren i statens jordbruksnämnd Hj. K. E. Eken-gren för visst biträde inom departementet ....	—	—	—	—	200	—
Arkitekten Gustav Holmdahl för visst biträde inom	_	_	_	—	2,347	—
Summa kr.	—	—	—	—	21,417	—
Summa av A, B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget .............	—	—	—	209,250	61,779	24,645

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

161

8	9	10	11	12	13	14	15
155	47 866	952 3,678 1.474 1,457 2,555	248 12,667 11,780 17,319	504 7,839 2,201 4,983 59,634	6,604 49,616 26.432 21,114 214,247	600 25.000 40.000 9,600 100,000 1,000	18,626 132,090 66,432 30,714 314,247 1.000
155	913	10,116	42,014	75,161	318,013	176,200	563,109
					1,200		1,200
3,215	—	1,203	—	500	8,974	—	8,974
6,464	—	—	—	—	7,652	—	7,652
—	—	—	—	—	500	—	500
1,381	—	—	—	—	1,747	—	1,747
4,292	—	16	—	—	6,366	—	6,366
—	—	—	—	—	6,519	—	6,519
_	—	—	—	—	2,683	—	2,683
—	—	—	—	—	300	—	300
—	—	—	—	—	200	—	200
—	—	—	—	—	2,347 |	—	2,347
15,352	—	1,219	—	500	38,488	—	38,488
67,351	38,349 |	25,544	4,720	19,218	241,606	202,900	053,756

Bill. till riksd. prof. 1937. 1 sami.

Riksdagsbcrätlclscn.

162

Riksdag sberättelsen.

Handels -

1	2	3	4	6	« 1	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. 30/e 1935
1935	1936	1937	Dagar Leda- möter	voden Sekr. o. bitr.
A. Kommittéer, som linder år 1936 avslutat
sin verksamhet.
Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Sakkunniga för elektriska kontrollväsendet.....	7	8	1	16,119	3,684	2,058
Sakkunniga för viss utredning rörande den svenska
sjöfartsnäringen................	—	9	2	—	576	2,412
1935 års lotsverkssakkunniga...........	—	10	3	60	3,972	3.661
Summa kr.	—	—	—	16,179	8,232	8,131
B. Kommittéer, vilka fortsätta sin verksamhet
vid ingången av år 1937.
a) Kommittéer, bekostade av kommittéanslaget.
Sakkunnig för utredning angående industriellt rätts-
skydd ....................	4	4	4	81,163	1,680	1,300
1932 års handelskommitterade..........	D	5	5	101,844	—	14,852
Malmförädlingssakkunniga...........	6	6	6	1,322	—	—
Traktatberedningen...............	10	7	7	43,442	3,888	11,099
Sakkunniga för utredning om statslotteri.....	—	11	8	—	1,386	726
1936 års hautverkssakkunniga..........	—	—	9	—	540	1,069
Sakkunniga för frågor rörande sjöfolkets arbetstid						1
och bemanning av fartyg m. m..........	—	—	10	—	192	—
1936 års näringsorganisationssakkunniga......	—	—	11	—	60	—
Utredning rörande inrättande av en vetenskaplig tor-
söksanstalt för flygindustriens behov......	—	—	12	—	—	—
Utredning rörande den svenska porslinsindustriens
avsättningsförhållanden............	—	—	13	—	—	—
Utredning rörande frågan örn rationellt utformande
av rikets elektriska stamlinjenät........	—	—	14	—	—	—
Summa kr. b) Kommittéer, bekostade av andra medel än kommittéanslaget. Exportkreditnämnden.............. Clearingkontoret................. Clearingnämnden................ Bestyrelsen för Sveriges deltagande i Parisutställ-niugen 1937 ................. Summa kr.	11 12 13	12 13 14	15 16 17 18	227,771 84,579 37,916 379,013	7,746 9,410 3,000 10,722	29,046 23,376 3,943 252,166 36
—	—	—	501,508	23,132	279,521

Kommittékostnader: Handelsdepartementet,

163

departementet.

8	1 9	1 10	1 11	1 12	1 18	14	15
D	t g i f	ter				Beräknade utgifter Vr—“/u 1936	Beräknad totalkostnad t. o. m. sl/u 1936 (s:a av kol. 5, 13 och 14)
Vt 1935—»»/e 1936
Ersättning för av-stådda avlönings-förmåner	Reseersättningar	Expenser (trycknings- kostnader,	Summa
Leda- möter	Sefa. o. bitr.	Leda- möter	Sekr. o. bitr.	hyror, skriv materialier m. m.)
5,673 2,166	8,536 1,102 8,665	863 933	400	2,327 613	22,278 4,953 20,410	2,438 6,418	40,835 4,953 26.888
7,839	18,303	1,796	400	2,940	47,641	8,856	72,676
				85	3,065	950	85.178
			—	632	15,484	7,454	124,782
—	—	555	—	3,517	19,059	900 10,020	2,222 72,521
			—	—	2,112	8,000	10,112
	lol			1,142	2,912	4,470	7^82
—	—	—	—	—	192	800	992
					60	4,070	4,130
—	—	—	—	—	—	700	700
—	_	:			—	500	500
	161	555	—	5,376	42,884	37,864	808,519
—	_	_		4,816	37,602	23,000	145,181
		—	—	72,278	79,221	37,439	154,576
		122	—	516,462	779,472	420,000	l,578jl85
	--	—	—	1.906	1,942	16,671	18.613
—	— |	122	— |	595,462 |	898,237 |	497,110 |	1,896,855

164

Riksdag sberättelsen.

1	2	3	4	5	6 1	7
C. Av kommittéanslaget under budgetåret 1935/ 1936 bestridda kostnader för andra utredningar än de bär ovan under A och B upptagna.
Ersättning till revisionssekreteraren G. Engzell för bi-träde inom handelsdepartementet vid vissa lagstift- ningsfrågor................ • • Kommittén för främjande av inhemsk produktion . . Sakkunniga för utredning angående euhetsprisföretag Sakkunniga för utredning angående Bohusläns närings-liv .....................	9 8	1 2 3	—	9,252 15,886 9,740 7.206	—	—
Summa kr.	—	—	—	42,084	—	—
Summa av A, B a) och C, utredningar bekostade av kommittéanslaget..............	—	—	—	286,034	15,978	37,177

Kommittékostnader: Handelsdepartementet. 165

8	9	10	il	12	13	14	15
					10,707		19,959
—	—	—	—	—	4,363	—	20,249
—	—	—	—	—	7,268	—	17,008
—	—	—	—	—	2.383	—	9,589
—	_	—	—	—	24,721	—	66,805
7,889	18,464	2,351	400	8,316	115,246	46,720	448,000

Bilaga lil

Metall kandell lii. m. utkomna frän trycket under är 1936.
Statens offentliga utredningar 1936

K r o n o 1 o Kisk f ö r t e c k n i n ^

1. Betänkanden 1 rörande serafimerlasarettets ekonomi
6amt 2 rörande lasarettets ställning och
verksamhet. Haeggström. 187 s. F.

2. Förslag till konvention mellan Sverige och Schweiz
örn erkännande och verkställighet av domar och
skiljedomar m. m. Norstedt. 55 s. I''.

3. Betänkande med förslag om vissa föreskrifter beträffande
konsumtionsmjölk. Marcus. 68 s. .Jo.

4. Betänkande med förslag till lagom behandling av
förbrytare, hemfallna åt alkoholmissbruk, in. m.
Marcus. 56 s. .Ju.

5. Betänkande med förslag angående revision av
lagstiftningen rörande tillverkning, beskattning och
försäljning av maltdrycker. Marcus. 397 s. Fi.

G. Utredning med förslag rörande bidrag åt barn till
änkor och vissa invalider samt åt föräldralösa barn.
Beckman 93 8. S.

7. Socialiseringsproblemet. Allmänna synpunkter.
Tiden, viii, 99 s. Fi.

8. Ur socialiseringens »europeiska* Idékrets. Tiden,
viij, 210 s. Fi.

9. Socialiseringsidéer och soclaliseringspraxls 1 Sovjetunionen.
1. Tiden, iv, 206 s. Fi.

10. Statligt kaffemonopol. Marcus. 192 s. Fi.

11. F örslag till psalmbok för svenska kyrkan. Uppsala,
Almqvist & Wiksell. 58*. 319 s. F.

12. Betänkande angående förlossningsvården och barnmorskevösendet
samt förebyggande mödra- och
barnavård. Norstedt. 120 s. s.

13. Betänkande angående familjebeskattningen. Marcus.
147 s. Fi.

14. Betänkande angående dels planmässigt sparande
och dels statliga bosättningslån. Norstedt. 55 s. S.

15. Betänkande angående moderskapspenning och mödrahjälp.
Norstedt. 78 s. S.

16. Utredning rörande förhållandet mellan land- och
sjötrafikmedel. Haeggström. 183 8. K.

17. Förslag till lag örn ändring i vissa delar av sjölagen
m. m. Norstedt, viij, 418 s. .Ju.

18. Undersökningar rörande det samlade skattetrycket
i Sverige och utlandet. Marcus, viij, 308 s. Fi.

19. Betänkande med förslag till lagstiftning angående
skvddsskogar m. m. Mateus. 172 s. 1 karta. .Jo.

20. Betänkande med förslag i anledning av verkställd
granskning av 1932 års trafikutrednings förslag till
förordning angående allmän antonio biltrafik. Haggström.
54 8. K.

21. Arbetslöslietsundersökningen den 31 juli 1935. Marcus.
27 4 s. 1 karta. S.

22. Den svenska sjöfartsnäringen. Statistisk-ekonomisk
undersökning. Norstedt, lil s. II.

23. Betänkande angående åtgärder för avhjälpande av
de inom vissa delar av Norrbottens läns lappmark
yppade missförhållanden samt rörande de kostnader
sorn därav kunde föranledas m. m. Luleå,
Länstryckeriet. 318 s. 1 bilaga. S.

24. Betänkande med förslag till lag om internationella
rättsförhållanden rörande arv, testamente och boutredning
m. m. Norstedt. 62 s. .Ju.

25. Betänkande med förslag till lag angående ändring
i vissa delar av lagen den 29 juni 1923 (nr 286)
örn sparbanker m. m. Marcus. 163 s. Fi.

26. Sociala jordutredningens betänkande med förslag
till revision av lagstiftningen angående avstyckning
m. m. Marcus. 79 s. Jo.

27. Angående kontrollen över elektriska starkströmsanläggningar.
Haggström. 185 s. II.

2 8. Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under
dansk tid. Marcus, xxxj, 405 s. K.

29. Betänkande örn socialstyrelsens organisation. Beckman.
151 s. s.

30. Betänkande med förslag till lagstiftning angående
skogar å städer och enskilda tillhöriga flygsands*
fält i Hallands län. Marcus. 108 s. Jo.

31. Betänkande med utredning och förslag angående
åtgärder för särskild undervisning och utbildning
av psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåren.
Haggström. 164 s. F.

32. Svensk arbetslöshetspolitik åren 1914—1935. Norstedt.
122 s. s.

33. Förslag till vissa ändringar i kungl, byggnadsstyrelsens
normalförslag till gatukostnadsbestämmelser
enligt 49 § stadsplanelagen. Marcus. 7 s. K.

34. Utredning rörande de svenska universitets- och
högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden.
Av S. Wicksell och T. Larsson. Bilaga
till betänkande med undersökningar och förslag i
anledning av tillströmningen till de intellektuella
yrkena. Lund, Ohlsson, ij, 381 s. F.

35. Promemoria angående ändring av bestämmelserna
rörande kommunernas underställningsfria lånerätt.
Marcus. 38 s. Fi.

36. Psalmbok för svenska kyrkan. Förslag avgivet den
29 febr. 1936, överarbetat av inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga. Uppsala,
Almqvist & Wiksell, xxiv, 98 s. F.

37. Utredning angående revision av bestämmelserna
om tingshusbyggnadsskyldigheten. Norstedt. 53 s.
Ju.

38. Betänkande med förslag rörande jaktlagstiftningsfrågor.
1. Förslag till lag örn rätt till jakt samt
jaktstadga ävensom andra därmed sammanhängande
författningar. Marcus. 202 s. Jo.

39. Sociala jordutredningens betänkande med förslag
till åtgärder för att bereda ökade möjligheter för
den mindre bemedlade befolkningen på landsbygden
att förena småbruk med hemindustri, hantverk,
hemslöjd, pälsdjuruppfödning m. m. Marcus. 97 s.
Jo.

40. Betänkande med förslag till omorganisation av den
med statsmedel understödda kemiska analys* och
kontrollverksamheten. Haeggström. 80 s. Jo.

41. Betänkande med förslag rörande förhandlingsordning
för statstjänstemän. Norstedt. 153 s. Iv.

42. Betänkande med utredning och förslag rörande rikets
ekonomiska kartläggning och därmed sammanhängande
organisationsspörsmål angående rikets
landkarteverk. Idun. 278 s. 7 kartbil. Jo.

43. 1935 års lotsverkssakkunniga. Betänkande 2. Förslag
till lotsförordniug. Marcus. 112 s. II.

44. Betänkande med utredning och förslag angående
sammanförande och organisation av i Stockholm
befintliga arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna
och främre Orienten. Haggström. 67 s. F.

45. Rationaliserings- och ersättningsfrågor i samband
med ifrågasatt införande av statligt brännoljemonopol.
Marcus. 95 s. Fi.

46. Betänkande angående sterilisering. Marcus. 80,
46* s. S.

47. Utredning med förslag rörande förskottering av
underhållsbidrag till barn utom äktenskap m. fl.
Beckman. 87 s. S.

48. Betänkande med förslag till lönereglering för lärare
vid folk- och småskolor. Norstedt. 204 s. Fi.

49. Utredning med förslag angående omorganisation
av dövstuniundervisningsväsendet. Haggström.
257 s. F.

50. Betänkande och förslag angående beredande av
vidgade arbetsuppgifter för svenska konstnärer.
Hiertström. 48 s. F.

51. Yttrande angående revision av 18 kap. 13 § strafflagen
m. m. Marcus. 55. 5 f * 8. S.

52. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet
å landsbygden vid 1933 års allmänna
fastighetstaxering. Norstedt, vi. 168 s. 1 karta. Fi.

53. Utredning angående revision av bestämmelserna
om utlännings rätt att bär i riket vistas och därmed
sammanhängande spörsmål. Norstedt. 96 s. Ju.

54. Förslag till lag örn befordran med luftfartyg lii. m.
Norstedt. 158 8. Ju.

55. Den ekonomiska och sociala utvecklingen under år
1935. Av H. Butler. Beckman. 45 s. S.

56. Betänkande med förslag angående länsstyrelsernas
organisation jämte därmed sammanhängande spörsmål.
Örebro. Länstidningen. (2), 230 s. S.

57. Betänkande angående det civila luftskyddet. Beckman.
201 s. tö.

58. Utlåtande rörande finansieringen av vägförbättringsföretag,
den budgettekniska regleringen av
statsbidragen till vägunderhållet på landet, särskilda
vägar till fjällområdena, statsbidragen till städernas
väg- och gatuhållning samt automobilskattemedlens
fördelning m. m. Kihlström. 78 s. K.

59. Betänkande i sexualfrägan. Marcus. 452 s. S.

Anni. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. =
jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 äng. statens offentliga utredningars yttre anordning
(nr 98) utgivas utredningarna 1 orur-lag med enhetlig färg för varje departement.

Betänkanden m. m. utkomna frän trycket under är 1936. 167

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnaa nummer i den kronologiska förteckninfrcn.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.
Betänkande med förslag till lag om behandling av förbrytare,
hernianna åt alkoholmissbruk, m m. [4]
Förslag till lag om ändring i vissa delar av sjölagen
mm. [171

Utredning ang. revision av bestämmelserna örn tingshusby
ggnadssky Idigheten. [37]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
Betänkande om socialstyrelsens organisation. [29]
Betänkande med förslag rörande förhandlingsordning
för statstjänstemän. [411

Betänkande med förslag ang. länsstyrelsernas organisation
jämte därmed sammanhängande spörsmål. [56]
Kommunalförvaltning.

Förslag till vissa lindringar i kungl, byggnadsstyrelsens
normalförslag till gatukostnadsbestämmelser enligt 49 §
stadsplamhagen. [33]

Statens och kommunernas finansväsen.
Undersökningar rörande det samlade skattetrycket i
Sverige och utlandet. [18]

Promemoria ang. ändring av bestämmelserna rörande i
kommunernas understållningsfria lånerätt. [35]
Rationaliserings- och ersättningsfrågor i samband med |
ifrågasatt införande av statligt brännoljemonopol. [45] i
Betänkande med förslag till lönereglering för lärare vid
folk- och småskolor. [48]

Undersökning av taxeringsutrallet beträffande jordbruksfastighet
å landsbygden vid 1933 års allmänna
fastighetstaxering. [52]

Politi.

P.etänkande med förslag ang. revision av lagstiftningen
rörande tillverkning, beskattning och försäljning
av maltdrycker. [5]

Utredning ang. revision av bestämmelserna örn utlän- i
nings rätt att här i riket vistas och därmed sammanhängande
spörsmål. [53]

Nationalekonomi oell socialpolitik.

Utredning med förslag rörande bidrag åt barn till
änkor och vissa invalider samt åt föräldralösa barn. t
[61

Socialiseringsproblemet. Allmänna synpunkter. [7]

Ur socialiseringens ‘europeiska* idékrets. [8]
Socialiseringsidéer och socialiserings praxis i Sovjetunionen.
1. [9]

Betänkande ang. förlossningsvården och barnmorske*
Väsendet samt förebyggande mådra- och barnavård.
[121

Betänkande ang. famlljebeskattningen. [13]

Betänkande ang. dels planmässigt sparande och dels
statliga bosättningslån. [14]

Betänkande ang. moderskapspenning och mödrahjälp.
[151

Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935. [21]
Betänkande ang. åtgärder för avhjälpande av de inom
vissa delar av Norrbottens läns lappmark yppade
missförhållanden samt rörande de kostnader som
därav kunde föranledas m. m. [23]

Svensk arbetslöshetspolitik åren 1914—1935. [32]
Utredning med förslag rörande förskottering av underhållsbidrag
till barn utom äktenskap m. fl. [4 7]

Den ekonomiska och sociala utvecklingen under år
1935. [55]

Hälso- oell sjukvård.

Botänkanden 1 rörande serafimerlasarottets ekonomi samt
2 rörande lasarettets ställning och verksamhet. [1]
Betänkande ang. sterilisering. [46]

Yttrande ang. revision av 18 kap. 13 § strafflagen lii. m.
[51]

Betänkande i sexualfrågan. [59]

A il män t Häri ags vilsen.

Äng. kontrollen över elektriska starkströinsanläggningar.
[271

Fust, egendom. .Jordbruk med binäringar.
Betänkande med förslag örn vissa föreskrifter beträffande
konsuTiitionsmjölk. [31
Sociala jordutredningens betänkande med förslag till
revision av lagstiftningen ang. avstyckning tn. m. [26]
Betänkande med förslag rörande jaktlagstiftningsfrågor. ,
1. Förslag till lag örn ratt till jakt samt jaktstadga
ävensom andra därmed sammanhängande förrätt- !
ningar. [381

Sociala jordutredningens betänkande med förslag till
åtgärder för att bereda ökade möjligheter för den
mindre bemedlade befolkningen på landsbygden att
förena småbruk med hemindustri, hantverk, hemslöjd,
pälsdjuruppfödniug m. m. [39]

Betänkande med förslag till omorganisation av den med
statsmedel understödda kemiska analys- och kontrollverksamheten.
[40]

Betänkande med utredning och förslag rörande rikets
ekonomiska kartläggning och därmed sammanhängande
organisationsspörsmål ang. rikets landkarteverk.
[42]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.
Betänkande med förslag till lagstiftning ang. skvddsskogar
m. m. [191

Betänkande med förslag till lagstiftning ang. skogar å
städer och enskilda tillhöriga flygsandsfält i Hallands
län. [30]

Industri.

Handel oell sjöfart.

Statligt kaffemonopol. [10]

Den svenska sjöfartsnäringen. Statistisk-ekonomisk undersökning.
[22]

1935 års lotsverkssakkunniga. Betänkande 2. Förslag
till lotsförordning. [43]

Koni ni un ikations väsell.

Utredning rörande förhållandet mellan land- och sjötrafikmedel.
[16]

Betänkande med förslag i anledning av verkställd
granskning av 1932 års trafikutrednings förslag till
förordning ang. allmän automobiltrafik. [20]

Förslag till lag om befordran med luftfartyg m. m. [54]
Utlåtande rörande finansieringen av vägförbättringsföretag,
den budgettekniska regleringen av statsbidragen
till vägunderhållet på landet, särskilda vägar till
fjällområdena, statsbidragen till städernas väg- och
gatuhållning saint automobilskattemedlens fördelning
m. m. [58]

Bank-, kredit- och penningväsen.
Betänkande med förslag tili lag ang. ändring i vissa
delar av lagen den 29 juni 1923 (nr 286) örn sparbanker
m. m. [25]

Försäkrings väsell.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig
odling i övrigt.

Förslag till psalmbok för svenska kyrkan. [11]
Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under
dansk tid [28]

Betänkande med utredning och förslag ang. åtgärder
för särskild undervisning och utbildning av psykiskt
efterblivna i barn- och ungdomsåren. [31]

Utredning rörande de svenska universitets- och högskolcstudenternas
sociala och ekonomiska förhållanden.
Bilaga till betänkande med undersökningar och
förslag i anledning av tillströmningen till de intellektuella
yrkena. [34]

Psalmbok för svenska kyrkan. Förslag avgivet den
29 febr. 1936, överarbetat av inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga. [36]

Betänkande med utredning och förslag ang. sammanförande
och organisation av i Stockholm befintliga
arkeologiska samlingar från Medelhavsländerna och
främre Orienten. [44]

Utredning med förslag ang. omorganisation av dövstum
undervisningsväsendet. [49]

Betänkande och förslag ung. beredande av vidgade arbetsuppgifter
för svenska konstnärer. [50]

Förs vars väse n.

Betänkande ang. det civila luftskyddet. [57]

Utrikes ärenden. I lil ernat lonell rätt.

Förslag till konvention mellan .Sverige och Schweiz
om erkännande och verkställighet av domar och
skiljedomar m rn. (2)

Betänkande med förslag till lag örn Internationella
rättsförhållanden rörande arv, testamente och boutredning
m. m. [24]

168

Riksdagsberättelsen.

Personregister till kommittéer och sakkunniga.*

A.

Abramson, E. L............S 21, 24

Adler, N.............Jo 8. 22, 211

Ahlberg, C. A. H.........E 18, H 18

Ahlbom, S. A. V............E 24

Ahlmark, S...............Ju 14

Ahlsten, J...............Jo 25

Ahnlund, N. G.............E 5

Alexanderson, K. E...........Jo 15

Almgren, B...............Fi 2

Almgren, S. G.........Fi 2, Jo 8, 25

Almkvist, N. J. F...........E 8

Almquist, H.............C 5

Anderberg, H. E..........Jo 11, 17

Anderson, A. (lil..........sid. 60

Anderson, I., i Norrköping (II) . . . . Fi 2, 25

Andersson, A..............Jo 25

Andersson, A. B., i Falkenberg (II) . . . H 9

Andersson, E. B., i Fältenborg (I) .... Jo 1

Andersson, G. A...........S 7, 19

Andersson, G. E., i Södergärd (II) ... S 17

Andersson, G. H„ i Rasjön (II) U 5, Fi 25, Jo 23

Andersson, H., i Dunker (II)......Jo 15

Andersson, J. A., i Tungelsta (II) . . . Jo 14, 24
Andersson, J. E., i Ovanmyra (II) . . . Jo 16

Andersson, K. A............Jo 18

Andersson, K. A. M., i Löbbo (II) . Fi 20, Jo 2, 23

Andersson, O., i Höör (II).......S 14

Andersson, O., i Malmö (II) . . . Fi 23, Jo 15

Andersson, T..............Jn 13

Andra;, T. J. E..........Jn 15, E 21

Andreon-Svedberg, Andrea.......S 12

Ankarswärd, G. •...........S 12

Ask, O. E...............H 13

Askelöf, I. T........Fö 4, S 3, Fi 7, 20

Asplund, C. I. (I)...........H 6

Aulén, G. E. H..........E 5, 21, 22

Anrén, N. E. J.............K 10

Axelsson, J...............Jo 2

B.

Bagge, A. J. F.............D 3

Bagge, G. (II).............U 5

Bseckman, O..............H 11

Baehrendtz, E. K. F...........Fi 21

Barthel, J. G. 0............Jo 3

Bandon, V...............Fi 3

Baner, F. H. N............sid. 60

Beijbom, G. O. L............Fi 21

Bellinder, S..............Jn 4

Bendz, G................Ju 9

Bennet, K. R. C............Jo 7

Berg, N. R...............Jo 19

Bergendal, K...........Fi 11, H 15

Bergendal, R..............Jn 5

Berger, O. A..............E 24

Berggren, G. R. Y. ''..........Fi 23

Bergholm, C. J.............E 11

Bergholtz, O..............S 1

Berglund, H. . . •..........K 2

Berglöf, L...............Fi 16

Bergman, P...............S 7

Bergquist, Th. (II)..... . Ju 6, 14, Fi 21

Bergstedt, C. J.............Fi 21

Bergstrand, Anna...........S 8

Bergström, R. K. A...........S 25

Bergvall, J. H............Fi 9

Bernadotte af Wisborg, F........D 5

Beskow, E. A..............Fö 2

Beskow, N...............E 5

Bexelins, E. G...........S 22, K 3

Björck, E. (II).............U 5

Björck, K. A. W. (I).......S 3, 18, 21

Björkeson, G. A. G. . •........E 16

Björkholm, S. H. H........Fö 1, Jo 17

Björklund. L. A. (II).......Fi lii, H 11

Björkman, T. Y. E.........Jo 11, 16

Björkquist, E. G. A.........S 15, 21

Björkquist, M............S 12, E 10

Björn, E................Fi 3

Björnsson. J. E. (I) .... S 17, Jo 25, H 8

Björsäter, K..............H 16

Blomberg, D..............S 17

Bodman, A. G..............E 25

Bolinder, N. L.............K 5

Boman, S................Ju 1

Borell, K. G. T. (I)..........E 24

Borgquist, W..............H 6

Borgström, G..............S 24

von Bornstedt, H. L...........Fi 10

Bossens, E...............S 19

Bouveng, G. A. O. N..........Jo 7

Bouvin, S. E. H.............Fi 23

Brilioth, Y. T..............E 4

Britth, L. G............Fi 18, 24

Broberg, C...............S 15

Broberg, R.............. Fi 1

Brodén, E. H..............Jo 15

Brolén, N. A. V.............Jo 24

Brolin, N. E..............E 15

Broomé, A...............Fi 11

Brusewitz, A. K. A...........E 11

Brådtt, P. S..............Fi 1

Förkortningarnas betydelse: se innehällsförteckningen.

Personregister,

169

Bärsell, C. B. T............Fi 8

Byland, J. G..............E 2

Byström, J...............E 24

Bärg. A. J. (Il..........Fi 9, 20, 25

Börjeson, K. B.............E 18

Börjesson, A..............Jo 25

Börjesson, C. O. L............Jo 2

Böös, G. M. E.........H 5, 7, 10, 17

C.

Carell, A. H..............Jo 15

Carlberg, N. E.............Jo 2

Carlborg, P. A. H............H 6

Carlborn, Hj..............Jo 25

Carlgren, E...............Jo 23

Carlsson, A...............Fi 23

Carlsson, A...............E 18

Carlsson, C. A.............Fi 10

Carlsson, C. E. N............Jo 25

Carlsson, G. F.............H 2

Carlström, O. b., i Sävsjö (II).....Jo 4

Carlsund, A..............U 2

Carstensen, K. A............K 10

Casparsson, R..............S 22

Cassel, C. G..............Jo 12

Cassel, K. G..............Fi 11

Cederström, A..............Jo 23

Cederwall, G. F. E...........H 11

Centerwall, F. G. S...........Jo 1

de Champs, C. L............Fö 3

Collijn, I................U 5

Collin, N..............Jo 14, 22

Corin, G. E. M.............U 2

Corneliusson, S.............Jo 13

Cramér, C.-R............S 25, Fi 8

Crona, S................E 10

Carman, J...............S 9

Carman, J. S..........U 5, E 6, 12

Cyrén, O...............S 21, 24

D.

Dahlberg, K..............H 17

Dahlgren, E..............Fi 6

Dahlgren, R. B.............Jo 11

Danielson, B. G. E.........K 7, E 9

Davidsson, C. A.............S 24

De Geer, A. L. G. (II)......S 22, K 7

Dellien, D...............Jo 12

Dernby, Hedwig.........S 12, Fi 17

Dillner, H. J..............Fi 22

Douglas, C. L..............U 4

E.

Edén, N............ K 4, sid. 60

Edgren, A...............Ju 1

Edsberg, P. H. G. L...........Fi 23

Edsman, K. O.............Fi 8

Edström. J. S..............U 5

Eggert. E. A. F.............H 10

Ehren berg, N. G............Jo 26

Ehrnberg, G. (I)............S 4

Eidem, E...............E 5, 14

Ek, G. E................S 18

Ek, J.................S 18

Ekberg, S. E..............Fi 8

Ekblom, N...............S 18

Ekeberg, B.............Ju 1, 2, 7

Ekengren, Hj. K. A...........Jo 25

Ekerot, V................Jo 24

Eklund, Vira (II)...........S 1

Elfving, F. R. A............S 14

Eliasson, G. B.............Jo 16

Elliot, H. I...............S 1

Eneborg, H. G. E............K 2

Engkvist, O..............S 9

Engströmer, Th..........D 5, Fi 19

Engvall, J. E..............Fi 24

Engzell, G..........H 7, 16, 17, 18

Ericsen, F. O. (II) ..........Fi 21

Ericson, S. H..............Fö 3

Ericsson, Y. A. R.........Fi 8, Jo 11

Eriksson, C. A.............K 2

Eriksson, E. G. E. (II) .... Fi 13, 23, E 11

Eriksson, G. H.......Fi 11, 23, H 5, 7

Eriksson, J. B...........S 1, 3, K 5

Erlander, T. F. (II).........Fi 4, 20

Erlandsson, Alfhild..........S 18

F.

Fahlander, V. M. J...........Fi 12

Falk, K. H. (II)............Jo 17

Falkman, O..............S 19

Fallenius, B. A.............Jo 12

Fant, G. H. Fr:son...........S 25

Faxelius, A...............Fi 21

Fehr, 11. N...............S 7

von Feilitzen, F. A. G..........E 2

Festin, E. E..............E 12

Fitger, P................Jo 8

Fleming, E. H..............H 18

Flodkvist, G. H.............Jo 4

Fogelqvist. T............E 10, 21

Fondelius, G..............S 18

Forslund, J. A. (I)...........K 3

Forssell, C. A.............E 11

Forssell, C. G. A............E 24

Forssell, C. N. O...........E 7, 20

Frantzich, S. A. N...........Jo 25

Fredholm, L. O.............Jo 4

Fredriksson, N...........E 18, H 9

Fredriksson, T.............Fi 2

Freidenfelt M. F. T...........Jo 9

Friberger, E. G.............E 25

Frick, B. R.............H 13, 15

von Friesen, O.............E 16

Fröberg, J............S 16, Jo 26

Frölén, G. H. F............sid. 60

Fänge, J................H 2

G.

Gabrielsson, A. T. N..........U 4

Gabrielsson, N. G., i Teg (Il......Jo 14

Gauffin, A. W. R......... U 5, II 18

Gcjrot, B. J. H.............U 1

Gemzell, Chr............Ju 3, K 6

Gillberg, K. E.............H 11

Gillner, B. V. F............S 14

Gisle, C. O...............Jo 13

Gislén, T. R. E.............E 16

170

Riksdagsberättelsen

Gjöres, A..............S 24, H 9

Grafström, N. Hj:son..........Jo 4

Granberg, G...............U 1

Granholm, A. M.............H 14

Granström, E. A.............Jo 16

von Greyerz, W.............Jn 13

Grill, C. L. Gson...........K 1

Grimlund, 11. V. A...........Fi 22

Grubb, Rut..............S 12

Grönvall, Brita Martha Fredrique .... E 16

Grönvall, H..............S 8

Grönvall, S. I.............sid. 60

Gunne, C................E 18

Gustafson, H..............S 18

Gustafson. K. Hj., i Dädesjö (II) . . . . Jo 16

Gustafsson, P., i Benestad (I) . . . . Ju 9, S 8

Gustafsson, Ruth (II)..........S 12

Gynnerstedt, T. V. K..........E 15

Gunther. Öhr............Ju 3. H 8

Gårdlund, T...............S 12

Gärde, A. B..............Jo 4

Gärde, N................Ju 7

Göranson, G..............Ju 13

Göransson, E.............Fi 18

Göransson, H..............Ju 6

Göransson, K. A. F...........H 6

H.

Hagander, J. H..............To 25

Hagbergh, E.............Ju 1, 2

Hagbarth, N. E. (I)..........Fi 20

Hagman, E. O. (I)...........S 22

Hagskog, H..............E 24

Hagströmer, S. A. E. . . . S 16, Fi 20, Jo 26

Hald, N. T. E.............H 18

Halldén, G. A. L............S 10

Hallén, H. M. (II)...........E 4

Hallenborg, M.............Ju 3

Hamilton, H...........Ju 13, Jo 4

Hamilton, H. A.............Fi 15

Hammar, H. B..........K 1, Fi 22

Hammar, H. G. E..........E 17, 25

Hammarberg, C.............S 11

Hammarskiöld, S. L...........Fi 15

Hammarskjöld, B. G. Hj.........Jo 25

Hammarskjöld, D..........Fi 11, 25

Hansén, D. (I).............Fi 23

Hansson, A. L., i Rubbestad (II) . . . . Fi 23

Hansson, P. A. (II)..........U 5

Hansson, S (I).........S 7, 11, 17

Hartelius, Å..............Ju 12

Hasselrot, B. C.............S 14

Hasselrot, P..............Ju 1

Hedenlund, I. A............E 12

Hedlund, G...............Jo 19

Hedqvist, P. G.............E 9

Heiding, G. A. (I)...........Fi 2

von Heland, K. E. H. (I).......H 5, 7

Helger. B. S..............Fi 23

Hellquist, C. G.............Ju 8

Hellström, N. E.............S 15

Hellström, T. K. J...........S 11

Henriksson, F..............XI 5

Henriksson, G. R. H..........E 24

Henriksson, H....... Jo 8

Herlitz, N...............Ju 15

Hermansson, J. A. (Il)......Ju 14, K 7

Hermansson, J. W............Jo 21

Hernlund, C. A. V........E 24, Jo 5

Hérnod, T. R..............H 5

Hesselberg, O.......•......Jo 2

Hesselgren, Kerstin (II)......S 7, Fi 17

Hesselgren, O..............S 19

Hesselman, B. I.............E 23

Hesselman, H..............Jo 12

Hessie, Öhr. V.............Jo 13

Hessler, T.............S 11, 19

Heyman, B...............S 7

Heyman, H. I.............S 3

Henman, M...............Ju 5

Hildebrand, K. E. H..........Fi 11

Himmelstrand, Hj............Ju 11

Hjertén, K. H. R............H 4

Hjortzberg, O..............E 18

von Hofsten, E. G. N........Jo 23, 24

von Hofsten, N. G. E..........S 12

Holm, Y. V...............H 1

Holmberg, G. A.............Jo 25

Holmbäck, B..............Jo 19

Holmdahl, O. S. (II)..........E 19

Holmgren, I. F:son..........S 10

Holmgren, K..............Ju 6

Hoppe, T...............S 23

Hultin, S................E 25

Huss, E................Fi 6

Huss, E. G..... S 7

Hägglund, J. A.............K 6

Hägglöf, B. G. R............U 4

Hänninger, N. H............E 16

Höijer, E................Fi 14

Höjer, J. A............Fö 2, S 15

Höjer, K. J...............Fi 20

Hörlin, H...............Fi 3

I.

Iskull, Vilma.............Fi 1

J.

Jacobans, H. C.............E 24

Jacobowsky, B.............S 23

Jacobsson, G..............H 9

Jacobsson, H. V. M...........U 5

Jacobsson, M. F.............Fi 10

Jansén, J. V..............Jo 19

Jansson, C. R., i Falun (II) . . . Jn 9, E 24

Jansson, E. T..............Fi 15

Jansson, Judit.............Fi 17

Jeppsson, O. (II) . S 18, K 5, 7, Fi 2, Jo 13,18

Jerlov, S................S 24

Jerneman, T. G..........Fi 21, E 3

Johanson, G. A., i Hallagården (II) . . . Jo 23

Johansson, A........S 9, 19, 25, Fi 23

Johansson, A...........1J 5, H 11

Johansson, A. G.............E 24

Johansson, A. L., i Djursnäs, (II) .... Jo 20

Johansson, A. O............K 9

Johansson, C. G. ... •......Jo 20, 25

Johansson, C. G.............H 11

Johansson, C. J., i Uppmälby (II) . . . . Jo 17

Johansson, F. L. H...........Jo 19

Johansson, G..............E 18

Johansson, J. B., i Fredrikslund (I) ... K 1

Personregister.

171

Johansson, J.-O.............S 7

Johansson, S..............S 15

Johnson, A. Alison..........H 5

Johnson, Margaret Alison.......U 5

Johnsson, B. E.............U 2

Johnsson, I. V.............E 9

Johnsson, P. A.............Jo 8

Jonsson, A...............U 5

Jonsson, J. N..............Jo 25

Jonsson. P. C. (II)........Ei 24, E 9

Jornstedt, A..............Ei 21

K.

Kallin, K. E..........

Kallstenius, G..........

Karlbom, T...........

Karlén, O...........

Karlsson, O. W.........

Karlsson, W. E.........

Kempe, J. C..........

Key, E. S. H..........

Kihlgren, S. H. T........

Kinberg, O...........

Kjellberg, G. O. K.......

Kjellberg, S. T.........

Kjellén, T. B..........

Kjäll, Hj. P..........

Klackenberg, O. H.......

Kling, C. A..........

Knös, B. A. O.........

Kock, Karin..........

Köersner, Agnes Berta.....

Kollberg, J. A.........

Kretz, B. 1. V.........

Kullgren, V..........

Kuylenstierna, C. W. U.....

Kuylentstjerna, G........

K3.0-P w

Källman,’ G. V. (II) ! !

Kärre, K......•.....

Kördel, E...........

. . . . Jo 12
. . . . E 23
. . . . S 19

. . . . S 25

. . . . K 9

. . . . E 24

. . . . H 5
. . . . E 24
. . . . E 2

. . . . Jn 6

. . . . H 18
. . . . E 12
. . . . Fi 23
. ... Jo 21
. . . Fi 6, 23
. . . . S 10
U 5, E 6, 19
. . Fi 4, 17
. . . . Fi 23
. . . . Fi 9
. ... Fö 2
. ... K 9
. . . . Fi 25
. ... Jo 12
. . . . E 18
. . . . E 24
. . . . U 1
... H 17

L.

Lagerfelt, I. C. G. (I).........Fi 24

Lamm, O................U 5

Landberg, C. E.............H 3

Larson, O. I.............S 7, 22

Larsson, A...............Jo 13

Larsson, A. S. E. (I)..........S 7

Larsson, C. O..............Jo 13

Larsson, L.............H 16, 17

Larsson, L. G. E............Jo 26

Larsson, S. O. . . •........Ju 6, 14

Larsson, T...............E 3

Larsson, V. E., i Lerdala (1)......E 24

Lassen, B...............Ju 4, 9

Laurin, J............Fi 12, 15, 20

Leche, E.............Jn 4, 9, 10

Leijonmarck, J. G............Fi 3

Lembke, M...............Fi 25

Leo, II. V. (II)............K 6

Levin, H................Jo 13

Lidén, A................S 14

Liedgren, K. G. E............E 5

Lilieblad, C. F. E .
Lilienberg, A. J. . .
Lilja, C. Bert . . .
Liljestrand, G. . .

Lind, E.......

Lindahl, E. B. . . .
Lindberg, A. ...
Lindberg, C. . . .

Lindberg, H.....

Lindberg, Hj.....

Lindberg, O. F. . . .
Lindbergson, K. A.
Lindblad, A. F. . . .
Lindblad, J. E. . . .

Lindblom, A.....

Lindby, K. E. S. . .

Lindeberg, E.....

Lindgren, G.....

Lindh, E. G.....

Lindmark, C. A. . . .

Lindqvist, N.....

Lindsjö, S......

Lindskog, A.....

Lindskog, G.....

Lindström, K. B. A. .

Linnäs, A. G.....

Ljungberger, B. G. . .

Loberg, K. V.....

Lorichs, N. E. M. . .
Lovén, C. O. N. (II) .
Lundberg, G. .

Lundgren, Hj.....

Lundgren, J. A. . . .
Lundh, E. A. F. . . .
Lundqvist, B. (II) .
Lundvik, V. G. . . .

Lyberg, E......

Lubeck, S. E. J. . . .

Löfberg, A......

Löfgren, E. (I) . . . .

Löfgren, T. E.....

Löfmarck, G. E. . . .
Lövgren, O. W. (II) .
Löwbeer, N. T. . . .

. ... Jo 2
. ... Jo 8
. . . . H 15
. . . . S 21
... S 11
. . . Fi 6, 11
. U 4, Jo 15
. . . . K 7
. . . Jn 6
. . . Fi 3
... E 22
... H 15
... E 25
... K 10
. . . U 5
... Jo 9
Fi 14, Jo 5
. . . Fi 6
... SI
. . . H 9
... E 23
. . . Fi 19
. . Jn 6, 9
. . . Jn 14
...Hl
K. 3
H 15,’ 16, 17
. . . S 6
... E 17
. . . H 8
... Jo 7
... K 9
... S 13
... S 17
... K 7
U 5, H 5, 7
... Jo 8
K 2, E 12
. . . Fi 5
... Ju 6
... K 10
... K 6
. . . Jo 12
. . . Fi 24

M.

Magnusson, H.............H 17

Magnusson, K. H., i Skövde (II) . . S 12, E 12

Malm, C. G...............H 1

Malm, N. P...............H 1

Malm, S. G. Å.............E 24

Malmar, K. K. F..........U 2, Fi 8

Malmberg, O. H..........Jo 1, 5, 14

af Malmborg, N. M.........U 1, Fi 22

Malmer, I. V..............H 12

Malmfors, N. A. E..........Jo 19, 25

Malmkvist, E. V.............K 2

Malmqvist, II. E. V...........K 7

Mannerfelt, C. E. A.......Jo 22, 23, 24

Marcus, M.............Fi 5, 10

Martin, K.............Jo 13, 18

Mattsson, S...............K 9

Matz, S......Jn 3, K 9, H 7, 15, 16, 17

Menzinsky, I..............Jo 23

Molander, H. (II)...........Jo 1

Molander, H..............Jo 25

172

Riksdagsberåttelsen.

Molin, J. A. E......		. . . . S	7
Manck af Rosenschöld, T.	L. . .	. ... Fö	2
Murray, C. A.......		. . . Fi	19
Murray, W........		... Jo	10
Myrdal, Alva......		. . . Fi	17
Myrdal, K. G. (I) . . S 9,	12, 20,	Fi 11, H	18
Mårdh, J. A.......		... K	7
Mårtenson, S.......		. . . E	1
Mårtensson, A., i Rynge .		... Jo	14
Möller, M........		. . . . H	9
Möller, 0. M.......		. ... Jo	21

N.

Nanneson, P. L.........Jo 2, 20, H 5

Natt och Dag, Å. S. K:son.......H 3

Nerell, Å. N. J............K 2, 4

Nielsen, K. J. A............Fö 1

Nilsson, A., i Steneberg (II)......Fi 24

Nilsson, B. A..............Fi 13

Nilsson, B. A., i Borås.........Jo 14

Nilsson, C. H..............Jo 2

Nilsson, C. P. V., i Gränebo (I) U 5, Fi 25, E 1

Nilsson, H...............D 5

Nilsson, J. (I)..........Fö 2, Fi 3

Nilsson, J., i Hörby (II)........Jo 23

Nilsson, J. H. A............E 16

Nilsson, N. A..............Fi 13

Nilsson, N. M. P:son.......U 5, E 17

Nilsson, O...............Jo 12

Nilsson, P. B. (I)...........K 6

Nilsson-Ehle, N. H...........S 12

Nissen, C. F.............Jo 18

Norberg, R. E..........S 12, Fi 15

Nordborg, O. A. (I)..........H 2

Nordfors, G. A.............Jo 12

Nordgren, Olivia (II) ........S 1, 8

Nordmark, S..............H 14

Nordström, A..............E 24

Nordström, E. G. G...........E 24

Nordström, J. H. M...........E 13

Nordvall, A. R.............U 5

Nordwall, C. I. G. A..........E 6

Norinder, E. H.............E 2

Norrbom, S. E.............Fi 22

Norrman, S...............K 1

Norup, S. B.............Jo 25

Nothin, T. K. V............Fi 20

Nyberg, K...............Sll

Nyblom, A. E.............Jo 16

Nyblom, C. G. A. (II)......Fi 17, E 12

Nylander, K. A. S...........K 5

Nylander, O. E. (II) . . . H 2, 5, 7, 15, 16, 17

Nyström, B. A. E............S 9

Nyström, S. M.............E 4

Näsgård, B............E 17, Jo 7

Näslund, P. J..............Jo 12

Odelberg, A. S. W...........H 18

Ohlin, B. G.........Fi 4, 11, H 6, 11

Ohlon, S. J. E.............E 17

Ollers, E................E 18

Olovson, O. E. (II)...........S 10

Olow, J. O...............E 13

Olsson, A., i Hora (II) ........E 1

Olsson, Å. E..............Fi 21

Olsson, E................Fi 2

Olsson, G., i Ramsta (II)........E 24

Olsson, G. A., i Gävle (II) . . . S 25, Fi 2, 25

Olsson, N., i Röduingsberg (II).....Jo 7

Osvald, I................Jo 16

von Otter, C. G.............Fö 2

P.

Palmquist, L. P. O...........Jo 2

Palmstierna. Hj.............Fi 10

Panli, I. H. E. (I).......E 1, 6, 13, 17

Paulsen, A. O., i Arlöv (II).......Jo 24

Paulson, A. E.............K 4, 6

Pehrsson, A. A., i Bramstorp (II) . E 15, H 5, 7

Persson, E...............Fi 25

Persson, G., i Falla (II)........K 3

Persson, J. A. L., i Tidaholm (II) .... S 12

Persson, K...............Jo 15

Persson, P. A..............S 18

Petersson, T. P. J............Fi 9

Petrén, D. A..............S 5

Petterson, O. A.............Jo 16

Pettersson, A. P. (II)......Fi 21, Jo 17

Pettersson, D. Hj., i Bjälbo (I).....Jo 24

Peyron, E. W. •............H 18

Platon, J. B..............Jo 2

Prytz, B. G...........U 5, H 5, 18

Quensel, S. G. L.

Q.

R.

(I)

Rahm, A. H. B
Rahmn, G. E. A.

Riehert, A. G. .

Rietz, A. E. . .

Rinman, A . .

Rockström, O. .

Rodhe, A. E. . .

Rodhe, E. M. .

Roos, A. (I)

Ros, A. K. E. .

Ros, S. E. F. .

Rosén, N. G. K. G.

Rosén, N. W. .

Rosenius, N. . .

Rundberg, G. A.

Rundgren, O. F.

Rundqvist, A. .

Runemark, P. S.

Ryberg, K. A., i Dalum (II)
Rydbeck, P. S. .

Rydbeck, 8. O. H.

Rydberg, H. . . .

Ryman, F. S. A. .

Rönnquist, S. . .

s.

Sachs, J. E. .
Sahlgren, J. .
Sahlin, C. Y.

. . . K	5
. . . S	17
. . . S	13
. . H 5,	7
. . . S	21
. . . u	6
. . . E	24
. . K 3	8
. U 5, E	10
. . . Fi	25
. . . Fi	12
... Jo	3
. . . E	16
. . . Jo	13
. . . S	14
. . . S	21
. . . E	24
. . . Ju	9
. . . Fi	11
K 3, Jo	23
... Fö	2
. . . E	12
. . . S	22
... Fö	1
. Jo	17
. . H 5,	18
. . . E	23
... Fö	1

Personregister.

173

Sahlin, S. E. G............H 5, 7

Samuelsson, E. J. G...........Jo 2

Samuelsson, S. H............E 16

Sandberg, F. W. E...........Fi 22

Sandberg, G. T. B............Jo 16

Sandberg, O. E. (II)......Fi 20, Jo 24

Sandén, J. E. (I)............K 8

Sander, H...............Jo 15

Sandler, Maja.............D 5

Sandström, K. G. A.........Fi 7, 20

Sandström, N. Y. (II).........Ju 14

Sandström, P. (I)...........E 4

Sauber, K...............H 17

Schager, F. O..............Fi 1

Schalling, E. H....... E 23

Schedin, A...............Ju 12

Schlyter, K. (I)............Ju 6

Schultz, O. C..............Jo 6

Schwab, E...............E 9

Settergren. G. C. A...........H 11

Severin, F. (II).........S 19, II 11

Siljeström, G..............Ja 3

Sjödahl, H. L. E. (I)..........E 19

Sjöfors, T. W G............Jo 12

SjÖfält, E. E..............Jo 14

Sjögren, G. W.............Fi 25

Sjögren, K. E. (II).........H 15, 17

Sjögren, T...............S 12

Sjöholm, S...............Jo 25

Sjöstrand, E..............S 11

Skogh, S................S 19

Skoglund, H. L.............Jo 12

Skoglund, J. M., i Doverstorp (II) S 14, Jo 3, 24

Sköld, O................H 18

Smedberg, E. K. G...........E 11

von Sneidern, A. W. T.........K 1

Sohlman, R........H 5, 7, 9, 15, 18

Sommarin, E. F. K..........Fi 8

Stavenow, Å. L..........E 18, H 18

Sten, H. (I)............Jo 1, 19

Stensgård, A. H............Jo 20

Stenvall, T...............S 17

Sterner, R...............S 20

von Steyern, N.............Ju 7

Stiernstedt, W. G............Jo 25

Stjernborg, S. T..........Jo 23, 24

von Storkenström, B. H. (I) . . . . D 4, Jo 2

Stoltz, C. A..............Fi 19

Strahl, I................Ju b

Stridsberg, E. R. . . . Fi 11, 13, 22, 23, H 3
Strindlund, G. (II) , . . Ju 9, Fi 23, Jo 19, 25

Ström, E. E..............Fö 1

Ström, M. C. A.............Jo 21

Ström, T. E. (I)............S 18

Strömberg. V. O. L...........S 13

Sundblad, G..............Jo 19

Sundquist, Alma...........S 12

Svanberg, A. K. O...........Jo 3

Svanlund. G..............E 2

Svedberg, J. N., i Hälsingmo (II) . . . . E 4

Sveafors, S. G.............S 18

Svennilsson, I.............Fi 6

Svensson, G. H., i Grönvik (II) S 14, 18, Fi 24.

Jo 22, 24

Svensson, N. A.............E 25

Svensson, W., i Ljungskile.......Jo 14

Swartling, N. F. (I)..........S 16

Svärdström, K. F............Jo 20

von Sydow, Öhr. F. C. H........U 4

Sylvan, H. T..............Jo 20

Söderbergh, H. E. E...........E 20

Söderlund, A. R. T...........Jo 2

Söderlund, E. G............Fi 9

Söderlund, G.............S 7, 19

Söderlund, M..............U 1

Söderlund, N. G............E 24

Sölvén, A................Jn 3

Sörensen, Anna Elisabeth.......E 1, 11

T.

Tamm, C. G. L. H:son (I) S 22, Fi 23, Jo 1, 17

Tegen, K. E. Z............S 12

Tegendal, O. E.............Ju 12

Telander, A. R.............Ju 12

Ternström, P. G. W...........K 7

Tham, V. H. S. (I)..........Jo 6

Thomasson, E..............Fi 20

Thomé, L. G..............Jo 2

Thomson, A. M.............Fi 20

Thorsell, K. A.............K 4

Thulin, E. J:son............S 8

Thulin, O...............Jn 3

Tiselius, K. E.............S 2, 10

Tjällgren, O. L. (I)..........K 5

Tofft, K. A...............H 2

Tolstoy, N...............H 8

Topelius, G. Z.............E 19

Torulf, E. T..............E 25

Tottie, A. V. R.............E 24

Tnt ie, H K. H.....Fi 13, 18, 23, Jo 23

Treschow, A..............S 23

Truedsson, J..............Jo 13

Trygger, C. E.............H 17

Trygger, E...............E 13

Tunberg, S...............U 5

Törjeson, T. A.#...........sid. 60

Törnkvist, A. Å. (II)..........S 16

u.

Uddgren, L. Y.............Fi 6

Utterström, C...........Fi 25, H 17

V.

Velander, C. G. (I)..........Fi 20

Västberg, Disa.............S 12

W.

Wachtmeister, C. R...........Jo 25

Wagnsson, R. (I)...........E 1

Wahlberg. A. F.............H 5

Wahlstedt, G. V. R...........K 7

Wahren, C. J..............H 5

Wahn, G............Ju 13, S 12

Wallander, S..............S 9

Wallberg, F..............H 17

Wallén, O. A. lil)...........II 8

Wallenberg, G. O............K 8

Wallenberg, J.............U 5

Wallerius, A. T. A. (II)........E 1

Wangson, O R. (I).......S 3, Fi 20

174

Riksdagsberättelsen.

Wedberg, E.....

Weibull, C.....

Weijne, J. E. (II) .

Wejle, C. G.....

Welinder, C.....

Weman, N. H. P. .
Wenner-Gren, A. . .
Wennmark, T. J. D.
Werner, C. 0. E. .
Werner, 0. E. (II) .
Werner, P. E. . . .
Westholm, S. . . .
Westling, E. A. . .
Westman, A. ...
Westman, K. A. (II)
Westman, K. G. (I) .

Wetter, F......

Wetterdal, P. • . .
Wettergren, E. . . .
Wibeck, J. E. . . .
Wicksell, 8. D. . .
Wikander, D. . . .
Wikander, H. . . .
Wikström, A. (II) .
Wikström, Märta
Willner. N. D. . . .
Wirström, P. A. . .
Wistrand, A. D. H.
Wistrand, K. K. (I)
Wohlin, N. (I) . . .
Wohlin, T. H. . . .

......S 12

......U 5

S 4, 23, Fi 17, 18

......S 10

......Fi 6

......E 22

......U 5

......E 24

......E 18

.....Fi 20

......Jo 6

......S 9

.... Fi 15, 23

......S 12

K 6

.'' .'' É 9, 13, Jo 1

......Ju 6

......S 12

. . . . U 5, E 18

......Jo 12

. . . . S 12, E 3

......E 22

.....Jn 1, 2

......K 1

......S 1

......S 25

......H 3

......K 8

.....S 7, 12

S 12, Jo 11, H 13
......E 15

Wold, S. G. .
Wolff, T. . .
Wranne, N. H.
Wägner, Elin

K 10, Fi 13, 23

.....S 2

.....S 12

.....S 12

Z.

Zander, B................Jn 1

Zetterberg, G. 0.............Fi 18

Zetterberg, H.............S 1, 12

Zetterqnist, A..............Jn 3

von Zweigbergk, P. A. G.......H 11, 15

von Zweigbergk, Å...........S 13

Å.

Ågren, K. H. E.............E 16

Åhrén, U. E............S 9, H 18

Åkerlindh, G...........Fi 3, H 16

Äkesson, O. A............Fi 15

Åman, Å................Fi 2

Åqvist, E. L. (H)......S 13, K 6, H 5

Ö.

Öberg, Th................Fi 21

Örne, A. E.............U 4, H 5

Örtengren, T..............Jo 3

Österström, A. I. E. (II) . . . . Fö 4, S 12, 21
Östlund, A...............S 13

Sakregister.

175

Sakregister till kommittéer och sakkunniga.*

Ackordslåneärenden: centralnämnden för

dylika ärenden...........Jo 24

Affärsanst allda. Se Arbetstid.

Arbetstid: arbetstidsutredningen ang.

affärs- och kontorsanställda.....S 13

Se även Jordbrukets arbetstidsbegränsning;
Sjöfolkets arbetstid.

Arrendeutreaning, 1936 års.....Jo 17

Avdikningssakkunniga........Jo 4

Avlbningsrerision för icke-ordinarie
personal, 1936 års.........Fi 13

E.

Egnahemsutredning, 1936 års.....Jo 14

Ekonomisk kartläggning: utredning rörande
rikets ekonomiska kartläggning . Jo 5
Ekonomiska läget: sakkunniga för vissa
utredningar rörande Sveriges ekono -

miska läge.............Fi 4

Elektriska kontrollväsendet: utredning

härom...............H 1

Elektriska standinjenätet: utredning av
frågan örn rationellt utformande av

detsamma.............H 14

Exportkreditnämnden........H 15

B.

Barnpensioneringssakkunniga, 1934 års S 1

Befolkningsknmmissionen......S 12

Beredskapsarbeten, 1936 års utredning

™g.................S 17

Blekingen!redning, 1935 års.....S lii

Blinda och dövstumma, 1936 års utredning
ang..............S 18

Bostadssnciala utredningen.....S 9

Brännoljekommitté, 1935 års.....Fi 10

Byggnadsindustrisakkunniga, 1934 års S 11
Byggnadslånebyrå, statens......S 25

C.

Chalmerska skeppsbygqeriinstitutio -

nens byggnadskommitté......E 25

Civila luftskyddsutredningen .... Fö 2

Clearingkontoret ..........H 16

Clearingnämnden..........H 17

D.

Dikning. Se Avdikningssakkunniga.

Djurgårdskommissionen.......Ks.60

Dom kapitelssakkunniga, 1934 års . . E 4
Domsayoförvaltningen: utredning av
vissa organisationsfrågor inom dom sagoförvaltningen.

.........Jn 9

Dövstumma. Se Blinda och dövstumma.

Dör stumundervisningsväsendet: utredning
rörande omorganisation därav . . E 8

F.

Familjeekonomiska och familjesodala
förhållanden: utredning rörande vissa

dylika...............s 20

Familjepensionsutredning, 1934 års . Fi 15
Fastighetsfond, statens allmänna: utredning
och redovisning å fastighetsfonden
av fastigheter, som dispone -

ras av Uppsala och Lunds universitet.
................Fi 19

Fastighetstaxering: undersökning av
taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna

fastighetstaxering..........Fi 14

Fiske: irisjöfiskesakkunniga......Jo 9

— utredning rörande åtgärder till främ jande

av fiskerinäringens avsättningsmöjligheter
............Jo 13

— utredning rörande fiskets administrativ
. . .............Jo 18

Flygmdustnen: utredning rörande inrättande
av en vetenskaplig försöksanstalt
för flygindustriens behov ... H 12

Folkpensioneringen: utredning rörande
differentiering efter dyrorter av tilläggspensioner
enligt lagen om folkpensionering
...............S 3

Färnsåker: utredning rörande organisationen
av i Stockholm befintliga samlingar
av utländska fornsaker . . . . E 6
Fångvården: utredning äng. reformer . Ju 6
För fatt arv ätt: utredning ang. författarrätt.
...............ja n

Förkortningarnas betydelse: se innehållsförteckningen.

176

Riksdagsberättelsen.

Förorening av vatten och luft: utredning
rörande åtgärder för att förhindra
förorening av vatten och luft samt rörande
rätt att utnyttja underjordiska

vattentillgångar...........Ju 13

För svar sväsendet: utredning rörande

förändrade bestämmelser för rekrytering
av försvars väsendets officerskårer m. m. Fö 4

G.

Garnisonssjukhuset: sakkunniga för

samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning
av frågan om nuvarande garnisonssjukhnsets
användning till lokaler
för Högsta domstolen och Svea hov -

rätt ................Ju 7

H.

HnllutreAning, 1936 års.......S 23

Handelskommitterade, 1933 års . . . H 5
Hantverk ssakkunniga, 1936 års . . . H 9
Hémbiträdeen! redilin gen.......S 8

Hovrätterna: sakkunniga för samråd med
byggnadsstyrelsen vid utredning av
frågan om nuvarande garnisonssjukhusets
användning till lokaler för Högsta

domstolen och Svea hovrätt.....Jn 7

— Utredning av vissa organisationsfrågor
inom hovrätterna........Ju 10

Hyreslagstiftving: Utredning rörande

en reformerad sådan........Ju 14

Högsta domstolen. Ang. nya lokaler
för denna, se Garnisonssjukhuset.

I.

Industriellt rättsskydd: utredning härom H 4

Insjöfiskesakkunniga.........Jo 9

Inskrivning sfor ordning en: Sakkunniga
för biträde med utarbetande av förslag
till ändringar i inskrivningslörord uingen.

..............Fö 1

Intellektuella yrken: utredning ang. tillströmningen
till de intellektuella yrkena
...............E 3

Invaliditet: utredning rörande pensionsstyrelsens
invaliditetsförebyggande verksamhet
...............S 15

J.

Jaktlagstiftningsfrågor: utredning härom
............. ... Jo 7

Jordbrukets arbetstidsbegränsning,

1936 års utredning ang. kompensation
för..............Jo 20

Jordbrukets skuldförhållanden: utredning
ang. åtgärder till reglering därav Jo 11
Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit.......Jo 23

Jordbruksnämnden.........Jo 25

Jordnämnden............Jo 22

Ang. jordbruk se vidare Ackordslönärenden;
Arrendeutredning; Egnahem
sutredning; Kronojord; Sociala
jordutredningen.

Järnvägsekonomiutredning, 1932 års . K 4

Järnvägskommitté, 1936 ars.....K 6

K.

Kaffemonopolsakkunniga......Fi 5

Kalix träindustriaktiebolag: utredning

härom...............Jo 6

Karolinska sjukhusets byggnadskommitté
...............E 24

Kartläggning. Se Ekonomisk kartläggning.

Kemiska analys- och kontrollverksamheten:
utredning rörande frågan örn

omorganisation av denna......Jo 3

Klass/Jiceringskommitté-, 1936 års . . K 10

Kommunalbeskattningen: sakkunniga

för vissa förberedande undersökningar
på kommunalbeskattningens område . Fi 7

Kommnnalskatteberedningen.....Fi 20

Konstnärer, svenska: utredning i fråga
om beredande av ökade arbetstillfällen

för sådana.............E 9

Kontorsanställda. Se Arbetstid.

Konvention rörande köp: förberedande
av vissa förslag till konvention rörande

köp................U 3

Koralbok: sakkunniga för utarbetande

av förslag till ny koralbok.....E 22

Kronojord: utredning av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen av

kronans fasta egendom.......Fi 16

Kulturminnesvårdssnkkunniga . . . . E 12

Kustflottan: verkställande av utredning
rörande frågan örn ersättning av de i
kustflottan ingående Sverigs-skeppen

m. m................Fö 3

Kvinnoarbetskommittén.......Fi 17

Kgrkligt-eknnomiska frågor: sakkunnig
vid beredning av ärenden av kyrk ligt-ekonomisk

natur........E 15

Kyrkohandboken: sakkunnig för fortsatt
revision härav.........E 14

Kyrko!agstiftningen: kodifiering av gällande
rätt på kyrkolagstiftningens område
................Ju 15

Köp. Se Konvention rörande köp.

L.

Lantarbetare: utredning rörande åtgärder
till förbättring av lantarbetarnas

löneställning............Jo 15

Lantbruksundervisningskommitté, 1936

års................Jo 16

Lirsmedelslagstiftningssakkunniga . . S 24
Lotsrerkssakkunniga, 1935 års . ... H 3
Lotteri. Se Stafslotteri.

Lufträtt: beredning av lagstiftning i anledning
av vissa lufträttskonventioner Ju 2
Luftskyddsutredningen, civila .... Fö 2

Sakregister.

177

Lyckebyn utredningen........Jo 26

Länsstyrelseutredningen.......S 14

Lärarlönesakkunniga, 1935 års .... Fi 18
» 1936 års .... > 24

Lärarutbildningssakkunniga, 1936 års E 16
Läroböcker: sakkunnig för fortsatt beredning
av frågan om läroböcker vid

allmänna läroverk och folkskolor m. fl.

nndervisningsanstalter........E 7

— sakkunnig för fortsatt utredning av

läroboksfrågan...........E 20

Läroverkslönesakkunniga......Fi 22

Lönekommitté, 1936 års.......Fi 23

M.

Malmförädlingssakkunniga.....11 6

Maltdryckskommitté, 1934 års . ... Fi 2

Mejerihantering och mjölkproduktion:
utredning härom..........Jo 2

N.

Nordiskt ekonomiskt samarbete, delegationen
för...........U 4

Nya Sverige-minnet, bestyrelsen för

firandet av............I) 5

Näringsorganisationssakkunniga, 1936
års................H 11

O.

Oljor. Se Brännoljekommitté.
Ortnamnskommissionen.......E 23

P.

Parisutställningen 1937: bestyrelsen för

Sveriges deltagande i utställningen . . H 18
Pensionering av i enskild tjänst anställda
..............Ju 12

Pensionssty reisen: utredning rörande

pensionsstyrelsens invaliditetsförebyg gande

verksamhet..........S 15

Porslinsindustrien, svenska: utredning

rörande dess avsättningsförhållanden . H 13

Potatismjölsnämnd, statens.....Jo 8

Psalmbok: sakkunniga för överarbetning
av förslag till psalmbok för svenska

kyrkan..............E 10

— sakkunniga för redigering av förslag

till ny psalmbok för svenska kyrkan E 21
Psalmbokssakkunniga, 1935 års . . . E 5

R.

Rationaliseringsutredningen.....S 19

Riksstat en: sakkunniga för omläggning

av riksstatens uppställning.....Fi 11

Ryssland ssvenskar, understödsnämn den

för..............U 2

S.

Semester sakkunnig a, 1936 års . . . . S 22

Seminariesakkunniga, 1932 års . . . . E 1

Sinnessjukvården: handläggning av ären -

den ang. byggnadsföretag för sinnessjuk
vårdsväsendets räkning.....S 6

Sinnesslövårdssakkunnig.......S 5

Sjöfartsnäringen: viss utredning härom H 2

Sjöfolkets arbetstid: sakkunniga för
frågor rörande sjöfolkets arbetstid och

bemanning av fartyg m. m......H 10

Sjölagstiftningskommitté, 1933 års . . Ju 1

Skattefrågor: sakkunniga för utredning

i vissa skattefrågor.........Fi 6

Skattekommitté, 1936 års......Fi 25

Skogslagkommissionen........Jo 12

Skogsuf redning, 1936 års......Jo 19

Skolungdom sutbytet, sakkunniga ang. U 1

Skolöverstyrelsen, utredning av frågan

örn dess organisation........E 19

Skyddshemsverksamheten: utredningsmän
för omläggning av denna . . . . S 4

Slakt djur shandel, slakthus: utredning
av frågan örn möjligheterna för ett samarbete
mellan organisationer på slaktdjurshandelns
område och de oifentliga

slakthusen .... ........Jo 10

Sociala, jordfrågor. Se Egnahemsutredning.

Sociala jordutredningen.......Jo 1

Socialhygieniskt institut: utredning rörande
inrättande av ett sådant . . . S 21
Socialpolitiskt samarbete, internationellt
...............S 7

Socialstyrelsen: utredning rörande socialstyrelsens
organisation........S 2

Sockernämnd, statens........Jo 21

Sparbankssakkunniga, 1935 års . ... Fi 8

Statslotteri: utredning härom.....H 8

Stat spolisen: utredning rörande förstärkning
av statspolisorganisationen . . . Fi 12
Statstjänstemän: sakkunniga rörande

förhandlingsordning för statstjänstemän K 3

Steninköpskommitté, statens.....K 9

Strafflagstiftningen: utredning av frågan
om partiella reformer på strafflagstiftningens
område.........Ju 5

— utredning ang. reformer på straffsyste mets,

straffverkställighetens och fångvårdens
områden..........Ju 6

— utredning ang. revision av strafflagen

för krigsmakten..........Ju 8

Studentexamenssakkunniga......E 17

Studielånenämnden.........E 11

Städningsutredning, 1934 års nämnd för Fi 1
Systembolagen: utredning rörande omorganisation
av systembolagen . . . . Fi 9

T.

Taxering. Se Fastighetstaxering.
Tingshusbyggnadsskyldigheten: utred -

ning äng. revision av gällande bestämmelser
om tingshusbyggnadsskyldigheten
...............Ju 4

Tobaksimpnrthandelssakkunniga . . . Fi 3

Trafikolyckornas orsaker: utredning rörande
trafikolyckornas orsaker m. m. K 8

Trafiksakkunniga, 1936 års.....K 2

Bill. till riksd. prot. 1937. 1 sand.

Itiksilugshcriiltclscn.

12

178

Riksdagsberättelsen.

Trafikutredning, 1932 års......K 1

> 1936 års......K 7

Traktatberedningen.........H 7

U.

Underjordiska vattentillgångar. Se
Förorening av vatten och luft.

Universitetsberedningen.......E 13

Uppbördskommitté, 1936 års.....Fi 21

Utlänning: utredning ang. revision av
bestämmelserna örn utlännings rätt att
här i riket vistas och därmed sammanhängande
spörsmål.........Jn 3

V.

Vaccinationsutredningen.......S 10

Väg sakkunnig a, 1935 års.......K 5

Y.

Yrkesskolsakkunniga. 1936 års . . . . E 18

Yrkesval. Se Intellektuella yrken.

Å.

Åskledarkontrollanstalten: utredning

rörande närmare anknytning av anstalten
till universitetet i Uppsala . . . E 2

Innehållsförteckning.

I. Allmänna berättelsen: Sid.

Justitiedepartementet.............. 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet..... 6

Socialdepartementet........ 7

Kommunikationsdepartementet .................. 9

Finansdepartementet......... 13

Ecklesiastikdepartementet ,................... 13

Jordbruksdepartementet...... 14

Handelsdepartementet ................. 15

H. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju)................ 16

Utrikesdepartementet (U).................... 26

Försvarsdepartementet (Fö)................... 28

Socialdepartementet (S).................. 31

Kommunikationsdepartementet (K)..... 51

Finansdepartementet (Fi)................. 62

Ecklesiastikdepartementet (E).................. 73

Jordbruksdepartementet (Jo)................... 97

Handelsdepartementet (H)....................116

Bil. 1. Lotterimedel......... 129

Bil. 11. Uppgift å kommittékostnader...............132

Bil. lil. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1936 ... 166

III. Personregister till kommittéer och sakkunniga............168

IV. Sakregister * * » » ............175