om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit; (Framställning / redogörelse 1921:Rber)

BERÄTTELSE

om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den 11 januari 1921.

En djupt smärtande förlust har under det förflutna året träffat
Konungahus och folk genom Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan Margaretas
frånfälle. Hennes ädla personlighet och upphöjda egenskaper skola
länge bevara Hennes namn i kär hågkomst.

Den 9 februari 1920 undertecknades i Paris mellan Sverige och flera Konvention
andra stater en konvention angående Norges suveränitet över Spetsbergs- Nor^suve*

ögruppen jämte Björnön. ranftet över

Spetsbergs ögruppen.

Den 13 februari 1920 har Kungl. Maj:t utsett ombud för Sve- Kommission
läge i den internationella kommissionen för samtrafik och internationella

hamnar. naUonenä

hamnar.

Genom kungörelser utfärdade i Stockholm den 30 januari 1920 och överenskom -

Washington den 27 februari s. å.

har överenskommelse träffats mellan “sverigTcmh1

Sverige och Amerikas Förenta stater om skydd för litterära och konstnär- Amerikas

liga verk.

Förenta stater
om skydd

för litterära
och konstnär -

liga verk.

Kungl. Maj:t har den 27 februari 1920 beslutat Sveriges anslut- Sveriges anning
till internationella konventionen angående förbud mot användande “^ternativ
av vit (gul) fosfor inom tändsticksindustrien den 26 september 1906. neiia konvenAnslutningen
har av svenska ministern i Bern delgivits Schweiziska för bundsrådet

genom skrivelse den 10 april 1920. bnd mot an vändande

Bih. till rik ml. prat. 1921. 1 samt. 1 avd.

IMksdngs-Rcriittolsen.

vit (gul)
fosfor inom
tändsticksindustrien.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sverigs »“j Kungl. Maj:t har den 5 mars 1920 beslutat Sveriges anslut Sakterom

ning till akten om Nationernas förbund av den 28 juni 1919. TillkännaN^°ne™as
givandet härom skedde genom noter växlade mellan svenska ministern i
London och Nationernas förbunds generalsekreterare den 9 mars 1920.

Svensk repre- Den 12 mars 1920 har Kungl. Maj:t utsett svensk representant i den

Oderkommis- internationella kommission, som enligt bestämmelserna i art. 341 av fredssionen.
traktaten i Versailles skall omhänderhava förvaltningen av floden Oder.

KTcMien Den ^ mars 1920 undertecknades i Stockholm en konvention med

om tvisters republiken Chile angående tvisters hänskjutande till en ständig undersök hänskjutande

njnnrS_ och förlikningskommission.
till en stan- ° °

dig nndersöknin
gsoch
förlikningskommission.

Uppsägning Genom ministeriella noter växlade med Tyska Riket den 31 mars

och sjöfarts- 1920 har Handels- och sjöfartstraktaten mellan Sverige och Tyskland av
deri 2 maj 1911 blivit tills vidare förlängd. Genom nya noter växlade
”rigTociT den 15 och 16 december 1920 har sedermera traktaten uppsagts för att
Tyskland, upphöra gälla från och med den 16 mars 1921.

överenskom- Genom ministeriella noter växlade med Finland den 10 maj 1920

uTniandTn- har överenskommits, att den mellan Sverige och Ryssland den 3 juli/20
såeDdet°av" jun^ ^917 avslutade deklarationen angående ordnandet av timmerflottningen
timmerflott- i Torneå och Muonio älvar tills vidare skall äga giltighet.

ningen i
Torneå och
Muonio
älvar.

Tiiiaggsarti- Den j ]_ maj 1920 har i Köpenhamn undertecknats en tilläggsartikel

konventionen till myntkonventionen mellan Sverige och Danmark den 27 maj 1873 och
mellan Sve- tilläsrsrskonventionen till densamma för Norge den 16 oktober 1875. TillDanmark
läggsartikeln har av Kungl. Maj:t ratificerats den 18 juni 1920.
den 27 maj
1873.

Ny expedi- Kunel. Mai:t har den 28 mai 1920 utfärdat förordning angående ex tiODStäXä

o tf t/ o o

för beskick- peditionsavgifter vid beskickningar och konsulat.

ningar och
konsulat.

överens- Genom ministeriella noter växlade med Amerikas Förenta stater

medTmeri- den 18 och 29 juni 1920 har överenskommits, att artiklarna 11 och 12 av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

konsularkonventionen den 1 juni 1910 skola upphöra att gälla från den kas Förenta

, J 11 stater an 18

mars 1921. gående änd ring

av konsularkonventionen
den 1
juni 1910.

Den 30 juni 1920 har i Bern mellan Sverige och flera andra staterint^öyerensundertecknats
en överenskommelse rörande bibehållande och återstäl- rörå^^bibelande
av de rättigheter på den industriella äganderättens område, vilka hånande ^och
berörts av världskriget, överenskommelsen har den 7 september 1920 ava“rdsearä“g!
Kungl. Maj:t blivit ratificerad. h.eter på den

ö J industriella

äganderättens
område,
vilka berörts
av
världskriget.

Sedan genom initiativ från engelsk sida Ålandsfrågan bragts inför AiandsfråNationernas
förbunds Råd, har Kungl. Maj:t den 2 juli 1920 i enlighet
med förbundsaktens art. 4. mom. 5 utsett representant för Sverige vid
Rådets sammanträden för behandling av denna fråga ävensopi förordnat,
att de den 11 april 1919 utsedda svenska delegerade för Ålandsfrågan
skola under frågans behandling inför Rådet vara samlade å den ort, där
Rådet sammanträder. Vid Rådets sammanträde i London den 9—12 juli
beslöts därefter utseendet av en kommission bestående av tre internationella
rättslärde, för att avgiva yttrande beträffande vissa sidor av Älandsspörsmålet.
Sedan denna juristkommission avgivit sitt utlåtande, förklarade
sig Rådet vid sammanträde i Paris den 16—20 september kompetent
att upptaga frågan till behandling samt uppdrog åt sin ordförande
att utse delegerade med uppgift att till Rådet avgiva en rapport, som skulle
smitta detsamma i stånd att föreslå en definitiv eller provisorisk lösning av
Ålandsfrågan. De i enlighet härmed utsedda tre s. k. rapportörerna hava
länder november och december månader i Stockholm, Hälsingfors och på
Åland slutfört sina förberedande undersökningar av frågan.

Sedan den under den 22 januari 1918 utsedda kommittén för till- SvBMkt^fö^
varatagande av de neutrala staternas intressen efter krigets slut inkommitYndringarT
med förslå^ till vissa förändringar i förbundsakten för Nationernas för- förbundsakhund,
har Kungl. Maj:t den 9 juli 1920 beslutat låta genom ministern i nernas förLondon
tillställa generalsekretariatet för Nationernas förbund nämnda hund.
ändringsförslag för att föreläggas förbundsförsamlingen vid dess första
sammanträde. Förslaget har av förbundsförsamlingen behandlats vid sammanträdet
i Geneve november—december 1920.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Genom noter växlade mellan svenske ministern i Bryssel och belgiske

Sveriges utträde
ur den .. .. _ ------- - — j-----------o-----

internatio- utrikesministern den 2 och 13 augusti 1920 har Sverige tillkännagivit sitt
Deunionen61"''utträc^e ur ^en internationella sockerunionen.

Möten i
Kristiania
och Köpenhamn
mellan
de skandinaviska
ländernas
stats- och
utrikesministrar.

Skiljedomare
i tvist mellan
nederländska
och tyska
regeringarna.

Såsom fortsättning å de under 1916—1919 avhållna nordiska ministermötena
hava nya möten hållits i Kristiania den 1—4 februari och i Köpenhamn
den 28—30 augusti 1920 mellan svenska, danska och norska statsoch
utrikesministrarna för fortsatt överläggning om sådana frågor som
visat sig vara av gemensamt intresse för de tre länderna.

På begäran av nederländska och tyska regeringarna har Kungl. Maj: t
under den 7 september 1920 utsett skiljedomare i en tvist mellan nämnda
regeringar rörande skadestånd från Tyskland för sänkande av nederländska
ångfartyget »Zeta».

Ombud vid
Nationernas . ,
förbunds Vid

Ivungl.

Maj:t hår den 11 oktober 1920 utsett delegerade för Sverige

samt den 16

Nationernas förbunds delegeradeförsamling i Geneve
delegerade- november 1920 utfärdat instruktion för de delegerade.

lorsamling i o

Genéve.

ändring^i art Kungl. Maj:t har den 22 oktober 1920 bemyndigat ministern för

12 och 15 av utrikes ärendena att till generalsekreteraren i Nationernas förbund såsom
fNatrionernasr SVenS^a re£eringens förslag avlämna ett av kommittén för utredning av
förband och frågor rörande förbundet utarbetat förslag till ändring i art. 12 och 15
angåendTför-av ^''ör^ra"et för Nationernas förbund och till annex angående förlikningslikningsför-"
förfarande,
farandet.

Undertecknande
av
konventionen
angående
upprättande
i Paris av
ett internatio -

Den 3 november 1920 har av Kungl. Maj:ts minister i Paris för
Sverige undertecknats den internationella konventionen av den 21 juni
1920 angående upprättandet i Paris av ett internationellt frysinstitut/

nellt frysinstitut.

Återupp- Den 5 november 1920 har Kungl. Maj:t beslutat att återupptaga de

a<?fficieiiaV officiella förbindelserna med Ungern.

förbindelser
med Ungern.

°™?^a^sa'' De jämlikt Kungl. Maj:ts nådiga bemyndigande den 20 juni 1918

utrikesdepar-av ministern för utrikes ärendena tillkallade sakkunniga för verkställande
^Sveriges °thaV en utredning angående behovet av förändringar och utvidgningar

presentation
i utlandet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av Sveriges utrikesrepresentation m. m. hava den 20 december 1920
avgivit betänkande, avseende förslag rörande dels upprättande av vissa nya
befattningar inom utrikesdepartementet, varigenom 1919 års omorganisation
av detsamma skulle kompletteras, dels förändringar i representationen utomlands,
dels gemensamt avlöningsreglemente och stater för den diplomatiska
och konsulära personalen inom utrikesdepartementet samt vid beskickningar
och konsulat, dels slutligen förändringar i övrigt av anslagen under tredje
huvudtiteln och angående vissa i samband därmed stående förhållanden.

Den 27 november 1920 har Ivungl. Maj:t på framställning från
Nationernas förbunds Råd beslutat att under vissa förutsättningar
ställa till förfogande en kontingent av 100 man, avsedd att ingå i den
internationella truppstyrka, som av Nationernas förbund kommer att utsändas
i syfte att trygga utförandet av den folkomröstning, som under
förbundets kontroll skall äga rum inom ett område, som utgör föremål
för tvist mellan Lithauen och Polen ävensom, utanför berörda styrka, 4
eller 5 officerare att användas för särskilda uppdrag i samband med omröstningens
verkställande.

Genom ministeriella noter växlade med Spanien den 17 och 18 december
1920 har handelstraktaten mellan Sverige och Spanien den 27 juni
1892 uppsagts för att upphöra gälla från och med den 20 mars 1921.

Sverige har under 1920 genom ombud deltagit i följande kongresser
och konferenser:

internationella kvinnorösträttskongressen i Geneve,
konferensen i Paris rörande krediter åt Centraleuropa,
konferensen i Paris för frågor rörande utländska tillgodohavanden i
Ryssland,

världspostföreningens sjunde kongress i Madrid,
internationella finanskonferensen i Bryssel,

konferensen i Haag för överläggning om organisationen av den i
fördraget för Nationernas förbund förutsatta internationella domstolen,

internationella konferensen i Paris för överläggning om återställandet
och förbättrandet av post-, telegraf- och telefonförbindelserna,
internationella sjömanskonferensen i Genua,
internationella antialkoholkongressen i Washington,
internationella kvinnorådets kongress i Kristiania,
konferensen i London för överläggning rörande det fortsatta utgivandet
av den internationella katalogen över naturvetenskaplig litteratur,

Svensk kontingent
i den
internationella
truppstyrkan
för
tryggandet av
folkomröstningen
inom
ett område,
som ntgö
föremål för
tvist mellan
Lithauen
och Polen.

Uppsägning
av handelstraktaten

mellan
Sverige och
Spanien.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gymnastikkongressen i Prag,
bostads- och stadsplanekongressen i London,
nordiska arbetslöshetskonferensen i Kristiania,
nordiska valutakonferensen i Kristiania,

internationella kommissionen i Paris för behandling av frågor rörande
sjukdoms- och dödsorsaksstatistik,

internationella utställningen i Lille,
höstmässan i Lyon.

Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande av
Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen dels i oförändrat skick dels med
vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1920 den 27 febr.: lag om fortsatt tillämpning av lagen den 26 april 1918
om förfogande över viss egendom under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden;

» » » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 april 1918

om fastställande av högsta pris å vissa varor under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden m. m.;
» » » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 19 juni 1917

med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden;

» lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917
om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller
andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv
av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel
däri;

>: » » » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917

om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med
svenskt fartyg mellan utrikes orter;

» » » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918

om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med
svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort;

> ».12 mars: lag om ändrad lydelse av andra stycket av slutbestäm melserna

i lagen den 19 juni 1917 angående ändring
i vissa delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska
lapparnas rätt till renbete i Sverige;

» »26 » lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att

inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1920 den

» »

i> »

» »

30 mars: lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till
polisman för skada å kläder;

23 april: lag om ändrad lydelse av 4 § 3 mom. samt 7 och 11
§§ i förordningen den 16 maj 1884 angående patent
7 maj: lag om ändrad lydelse av 1, 4 och 5 §§ i lagen den
10 maj 1901 om inteckning i fartyg;

» » lag om ändrad lydelse av 94 § utsökningslagen;

14 » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918

innefattande särskilda bestämmelser angående rätten
till inmutning inom vissa län;

21 » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918

med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring;
28 » lag om ändrad lydelse av 46 § utsökningslagen;

4 juni: lag innefattande särskilda bestämmelser med avseende
å upphävande av lagstiftningen om inskränkning för
viss tid i rätten att överlåta fast egendom;

11 » lag om ändrad lydelse av 2, 4 och 6 §§ i lagen den

26 maj 1909 om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd;
» » lag om ändrad lydelse av 6 § i lagen den 14 maj

1915 angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring
på avdelningar;

» » stadga om måls handläggning i vissa fall av Kungl.

Maj:ts högsta domstol i dess helhet;

» » lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av sköv ling

av skog å fastighet i enskild ägo;

» » lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen,

» ^ giftermålsbalk;

» » lag om införande av nya giftermålabalken;

» » lag om barn i äktenskap;

» » lag angående ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14

juni 1917 om barn utom äktenskap;

» lag om makes underhållsskyldighet mot andra makens
barn;

» » lag om ändrad lydelse av 13 § i lagen den 14 juni

1917 om adoption;

» » lag om makes arvsrätt;

» lag om ändring i vissa delar av ärvdabalken;

» » lag om god man för bortovarande;

» lag om ändring i vissa delar av förordningen den 24
september 1861 angående vård av död mans bo;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1920 den 11 juni:

lag om ändring i vissa delar av förordningen den 18
september 1862 huru gäld vid dödsfall betalas skall
och om urarfvagörelse, så ock angående undanskiftande
av egendom i död makes bo;

om ändrad lydelse av 1 kap. 8 §, 10 kap. 13 §
17 kap. 2 § handelsbalken;

lag
och
lag

och

lag

och 22 kap. 2
69 och 70

om ändrad lydelse av 2 kap. 9 §

21 §§ strafflagen;

om ändrad lydelse av 59, 60, 65, 67
§§ utsökningslagen;

lag angående ändrad lydelse av 16 § i lagen den 14
juni 1917 om införsel i avlöning, pension eller liv -

2»

> » »

» ;; ■»

:: » ;>

» » »

» * »

:■> » »

y> :> »

» » »

ränta;

lag angående ändrad lydelse av 1 § i lagen den 14
juni 1917 om förbud för vissa underhållsskyldiga att
avflytta från riket;

lag om ändrad lydelse av vissa bestämmelser i rättegångsbalken
;

lag om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 16
juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter,
inteckningar och andra ärenden;
lag om ändring i vissa delar av konkurslagen;
lag om ändrad lydelse av 17 kap. 8 § handelsbalken;
lag angående ändrad lydelse av §§ 9 och 10 i förordningen
den 4 mars 1862 om tioårig preskription och
om årsstämning;

lag om ändrad lydelse av 1, 2 och 6 §§ i förordningen
den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast
egendom;

lag om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 16
juni 1875 angående inteckning i fast egendom;
lag angående ändrad lydelse av 6 och 17 §§ i lagen
den 14 juni 1907 om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt
samt av fång till sådan rätt;
lag angående ändrad lydelse av 2 och 23 §§ i lagen
den 14 juni 1907 om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt; lag

om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 31
oktober 1873 angående främmande trosbekännare och
deras religionsövning;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1920 deri 11 juni: lag angående ändrad lydelse av 2 § i lagen den 1 juni
1912 om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskaps rättsverkningar;

» » » lag angående ändrad lydelse av 18 § i lagen den 30

maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva
fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag;

» » lag om ändring i vissa delar av vattenlagen;

» » » » lag om vad vid anläggande av järnväg eller spårväg

bör iakttagas till tryggande av närliggande marks torr -

» » »

» 18

läggning;

lag om ändrad lydelse av 39 § i lagen den 12 maj
1917 om expropriation;

lag om återställande i vissa fall av rätt till patent

2> » »

» » »

» »

in. m.;

lag angående upphävande av vissa paragrafer i legostadgan
för husbönder och tjänstehjon den 23 november
1833;

lag om ikraftträdande av lagen den 11 juni 1920 om
ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen;
lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 17
oktober 1900 om straffregister;

lag om ändrad lydelse av 18 § 1, 10, 11, 45 och 53
punkterna i lagen den 26 maj 1909 om val till riksdagen
;

lag med vissa bestämmelser om registrering av elektriska
anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft

» »

m. m.;

lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 24 maj
1895 angående vad till fast egendom är att hänföra;
» lag om ändrad lydelse av 79, 85, 87, 100, 107, 111,
133 och 168 §§ utsökningslagen;

lag om ändrad lydelse av 56—58 §§ i förordningen
den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom; lag

om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 27
juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar;

lag om ändrad lydelse av 9 kap. 38 § vattenlagen;

» lag om ändrad lydelse av 2 § 14:o) i lagen den 26
maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

Bill. till riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1 avd.

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1920 den 30 juni: lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m.;

» » » » lag om ändrad lydelse av 19 och 20 §§ i lagen om val

till riksdagen den 26 maj 1909;

» 29 okt.: lag om ändrad lydelse av § 13 i förordningen den 16

november 1863 angående allmänt kyrkomöte;

» 26 nov.: lag om val till riksdagen.

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1920 den 16 järn: kungörelse om utsträckt tillämpning av kungörelsen
den 19 december 1919 med särskild bestämmelse att
tillsvidare gälla i fråga om skydd för vissa främmande
patent;

kungörelse om ändrad lydelse av 6, 22 och 29 §§ i
förordningen den 12 maj 1917 med närmare föreskrifter
om fastighetsregister för stad;

» » kungörelse med bestämmelse, att särskilda för vinter utbildning

sammandragna avdelningar av fortifikationen
skola lyda under viss krigsrätt;

30 » kungörelse om tillämpning av lagarna den 30 maj 1919

om rätt till litterära och musikaliska verk, rätt till
verk av bildande konst och rätt till fotografiska bilder
å arbeten, vilka först utgivits i Amerikas förenta
stater, ävensom å outgivna arbeten av förenta staternas
undersåtar;

» » kungörelse med bestämmelse angående förvaring av

originalkarta med tillhörande handlingar, rörande stadsplan
och tomtindelning;

20 febr.: kungörelse om

ändring

i vissa delar av instruktionen

för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten den 16 december
1910;

27 » förordning angående fortsatt tillämpning av förord ningen

den 26 april 1918 med närmare bestämmelser
för verkställighet av lagen den 26 april 1918 om förfogande
över viss egendom under utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden;

» » kungörelse om fortsatt tillämpning av 2—12 §§ lagen

den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga
pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden
;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1920 den 27 febr.: förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den
28 mars 1917 angående förbud i vissa fall mot överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av

aktiebolag,

som

fartyg, så ock mot förvärv av aktie i
äger fartyg eller andel däri;

» » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den

28 mars 1917 angående förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg mellan utrikes
orter m. m.;

» » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen

den 20 juni 1918 angående förbud i vissa fall mot
fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan svensk
och utrikes ort;

» » kungörelse om fortsatt tillämpning av kungörelsen den

26 september 1919 angående skyldighet för ägare av fartyg
att tillhandahålla kommerskollegium vissa uppgifter;

5 mars: kungörelse om ändring av 47 § i stadgan den 20 juni

1918 med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning; 12

> kungörelse om ikraftträdande av lagen den 19 juni

1919 om statsdepartementen;

26 » kungörelse om bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med inlösen av under
nyttjanderätt upplåtet område m. in.;

> » kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 13, 22 och

31 i instruktionen för Kungl. Maj:ts nedre justitierevision
den 23 september 1915;

30 april: kungörelse med anledning av Polens tillträde till den
reviderade bernkonventionen för skydd av litterära och
konstnärliga verk;

kungörelse om ändrad lydelse av 2 § i kungörelsen
den 30 maj 1919 med anledning av Sveriges tillträde
till den reviderade bernkonventionen för skydd av
litterära och konstnärliga verk;

11 » kungörelse angående indrivningen och användningen

av vissa enligt vattenlagen utgående avgifter;

» » kungörelse med närmare föreskrifter angående utövande

av tillsyn å allmän flottled;

» kungörelse angående vissa tillägg till avlöningsvillkoren

för revisionssekreterare och hovrättsråd;

juni:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1920 den 22 juni: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 2 och 6 i kungörelsen
den 26 november 1914 om uppgifter till
straffregistret och om registrets förande;

» » » » kungörelse angående ord ningen för fastighetsregisti-e ringen

beträffande Aseda municipalsamhälle inom
Kronobergs län;

» » » stadga angående fördelning av ärendena mellan stats departementen; »

» » kungörelse om ändring i vissa delar av instruktionen

den 14 december 1917 för befattningshavarna inom
statsdepartement^!;

» » » » kungörelse om det antal riksdagsmän i andra kam maren,

som varje valkrets för val till kammaren äger
utse, för fyraårsperioden 1921—1924;

» » » » kungörelse om ändring i vissa delar av förordningen

den 7 december 1883 angående expeditionslösen;

» » kungörelse med vissa bestämmelser angående tillämp ningen

av lagen den 18 juni 1920 om återställande i
vissa fall av rätt till patent in. m.;

» » » » stadga med vissa föreskrifter angående domsagornas

förvaltning;

» » >'' » kungörelse angående partiell löneförbättring för härads hövdingarna

under åren 1920 och 21;

» » kungörelse angående resekostnads- oeh traktaments ersättning

åt domhavande för vissa rannsakningar;

» » » kungörelse angående resekostnads- och traktamentser sättning

åt rättsbildat biträde å domsagas kansli;

» » 30 » kungörelse angående ändring i vissa delar av den för

Svea hovrätt med krigshovrätten den 29 augusti 1919
fastställda arbetsordning;

» » '' » kungörelse angående ändring i vissa delar av den för Göta

hovrätt den 29 augusti 1919 fastställda arbetsrdning;
» » kungörelse angående ändring i vissa delar av den för

hovrätten över Skåne och Blekinge den 29 augusti
1919 fastställda arbetsordning;

» » » kungörelse angående tillägg till de i kungörelsen den

30 september 1910 föreskrivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den
från och med år 1911 gällande ordinarie staten för
fångvårdsstaten;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1920 den 30 juni:

» » »

» » :>

» » »

» » 9 juli:

» »16 »

» » 9 avig.;

» »7 sept.:

» »29 sept.:

» »11 okt.:

22 »

» » :>

» » »

» » » »

kungörelse angående tillägg till de i kungörelsen den
25 juni 1917 föreskrivna villkor och bestämmelser för
åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och
med år 1918 gällande avlöningsstaten för statens uppfostringsanstalt
å Bona;

kungörelse om vikarie för fastighetsregisterförare;
kungörelse om vissa uppgifter från länsstyrelser och
registerförare beträffande fastighetsregister enligt de
för stad meddelade bestämmelser;

kungörelse om ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen
den 30 december 1880 angående särskilda föreskrifter
för handläggning av frågor om farled;
kungörelse med bestämmelse, att till Östersund förlagd
del av Svea ingenjörkår skall lyda under viss
krigsrätt;

kungörelse om skyldighet för flottningsstyrelse att avgiva
statistiska uppgifter;

kungörelse angående amnesti för vissa politiska förbrytelser; kungörelse

angående gottgörelse till de i vattenlagen
omförmälda synemän och ombud vid syneförrättning
rörande allmän flottled;

kungörelse angående sammanträdesturerna i Gästriklands
östra, Gästriklands västra, Umeå samt Västerbottens
södra domsagor;

kungörelse med bestämmelse att lagen den 18 juni
1920 om återställande i vissa fall av rätt till patent
m. in. skall gälla även till förmån för medborgare i
vissa främmande stater;

kungörelse angående underrättelse till den, som för
fastighetsboken, om meddelad fastställelse å avstyckning
enligt 5 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad;
kungörelse i anledning av Rumäniens tillträde till unionen
för skydd av den industriella äganderätten;
kungörelse med anledning av republiken Österrikes
tillträde till den reviderade bernkonventionen för skydd
av litterära och konstnärliga verk;
kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom. 1 samt
§§ 18, 20 och 21 i förordningen den 14 december
1917 angående indrivning och redovisning av böter;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1920 den 26 nov.: kungörelse om insändande till lantbruksstyrelsen av
vattendomstols, vattenöverdomstolens och högsta domstolens
utslag, innefattande bestämmelser till fiskets
skydd eller befrämjande.

» » » » kungörelse om övervakande av utlänningar i riket;

» » » > kungörelse med bestämmelser angående passtvång för

till riket ankommande danska, norska och isländska
undersåtar;

» 10 dec.: förordning angående ändrad lydelse av § 5 i förord ningen

angående allmänt kyrkomöte den 16 november
1863;

» » »

» »

» 17

» » »

» »

» 23

» kungörelse med bestämmelse att lagen den 18 juni
1920 om återställande i vissa fall av rätt till patent
m. m. skall gälla även till förmån för medborgare i
vissa främmande stater;

» kungörelse om ändring i vissa delar av instruktionen
för fångvårdsstyrelsen och fattigvårdsstaten den 16 december
1910;

» kungörelse om ikraftträdande av dels lagen den 5 juni
1917 om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan
den 9 november 1866 om skiftesverket i riket, dels ock
lagen den 5 juni 1917 om ändrad lydelse av 17 § i
lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning
och jordavsöndring;

» kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i arbetsordningen
den 29 augusti 1919 för Svea hovrätt med krigshovrätten; »

kungörelse om ändrad lydelse av 24 § i stadgan den
6 december 1918 angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna; t

kungörelse om utverkande av behörighet som förrättningsman
enligt 10 kap. 32 § vattenlagen;

* kungörelse i anledning av Frankrikes frånträdande av
den i Haag den 17 juli 1905 avslutade internationella
konventionen rörande konflikter mellan olika lagar i
fråga om vissa rättsverkningar av äktenskap;

» kungörelse om republiken Österrikes anslutning till
unionen för skydd av den industriella äganderätten.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 15

Kungl. Maj:t har förordna!, att med Vänersborgs stad skall från och ti.deiningsmed
år 1921 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hän- andrmgseende
införlivas visst område inom Frändefors socken i Sundals härad.

Kungl. Maj:t har dels förordnat, att från och med den 1 januari Omreglering
1921 ej mindre Gästriklands domsaga skall vara delad i två domsagorav domsa®or
sålunda, att domsagans östra tingslag jämte österfärnebo socken av västra
tingslaget bildar en domsaga, benämnd Gästriklands östra domsaga, och
västra tingslaget utom nyssnämnda socken bildar en domsaga, kallad
Gästriklands västra domsaga, än även Västerbottens södra domsaga skall
vara delad i två domsagor sålunda, att Umeå tingslag, med undantag av
den del av Hörnefors socken, som nu hör till detta tingslag, bildar en
domsaga benämnd Umeå domsaga, samt återstående delen av domsagan
bildar en domsaga med bibehållande av den nuvarande domsagans namn,
dels ock bestämt, att från och med berörda den 1 januari en var av
Gästriklands östra, Gästriklands västra och Umeå domsagor skall utgöra
ett tingslag samt den nybildade Västerbottens södra domsaga två tingslag,
nämligen Nordmalings och Bjurholms tingslag samt Degerfors tingslag.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 20 januari 1917 meddelat Handläggföreskrifter
angående handläggning tillsvidare under åren 1917, 1918 och Urtima
1919 å urtima ting med Gällivare lappmarks tingslags häradsrätt och med ting i GäiiiJukkasjärvi
lappmarks tingslags häradsrätt av mål, anhängiggjorda av all- j^kkasjärvi
män åklagare rörande överträdelser av förordningarna angående försäljning tingslag.
av brännvin, av vin och öl samt av tillagade alkoholfria drycker och svagdricka,
har Kungl. Magt, på därom gjord framställning, förordnat, att av
allmän åklagare vid Gällivare lappmarks tingslags häradsrätt och vid
Jukkasjärvi lappmarks tingslags häradsrätt anhängiggjort mål, som rör
överträdelse av författning angående tillverkning av spritdrycker eller angående
försäljning av rusdrycker, pilsnerdricka, svagdricka eller tillagade
alkoholfria drycker, finge tillsvidare under åren 1920, 1921 och 1922 handläggas
vid förstnämnda häradsrätt å urtima ting eller särskilt sammanträde
under lagtima ting, som å tingsstället i Gällivare hålles för rannsakning
med häktade personer, samt vid sistnämnda häradsrätt å urtima ting eller
särskilt sammanträde under lagtima ting, som å tingsstället i Kiruna hålles
för rannsakning med häktade personer.

Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t fastställt dels nya Organisation
organisationer för rådhusrätterna och magistraterna i Stockholm, Eskils- rätter1och
tuna, Linköping, Alingsås, Borås och Östersund dels ock vissa ändringar mag>stratcr
i organisationerna för rådhusrätterna och magistraterna i Uppsala, Sala, ”
Karlskrona och Örebro.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Valordningar
för borgmästarval.

Rättshjälps anstalter.

1 överensstämmelse med vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t
fastställt ordning för val av borgmästare i staden Sala samt i staden
Enköping.

Kungl. Maj:t har, i huvudsaklig överensstämmelse med underställda
förslag, fastställt reglementen för Hälsingsborgs stads rättshjälpsanstalt och
för Norrbottens läns rättshjälpsanstalt.

Under år 1920 hava följande författningar av Kungl. Maj:t utfärdats

under förra halvåret

på lantförsvarsdepartementets föredragning:

den 12 januari: kungörelse angående ändring i vissa delar av den
vid förordningen den 31 december 1913 (nr 384) angående rikets indelning
i områden för värnpliktigas inskrivning samt om val av ledamöter i
inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner in. in. fogade tabell, sådan
denna tabell lyder enligt kungörelsen den 31 december 1918 (nr 1078);
den 12 januari: kungörelse angående ändring i vissa delar av den vid
förordningen den 31 december 1918 (nr 1077) om landstormen (landstormsförordningen)
fogade tabell; den 6 februari: kungörelse om ändring
i kungörelsen den 6 augusti 1909 (nr 115 s. 4) angående ändrade bestämmelser
i fråga om underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa; den
19 mars: kungörelse angående uppskattning av rustnings- och roteringsbesvärens
värde vid vissa truppförband under år 1920; den 19 mars: lag
om ändrad lydelse av § 16 mom. 6 värnpliktslagen den 17 september
1914 (nr 202); den 26 mars: kungörelse om ändrad lydelse av § 8 mom.
5 i kungörelsen den 14 juni 1916 (nr 349) angående hästhållningen för
officerare och vederlikar vid armén; den 30 mars: kungörelse om ändrad
lydelse av § 11 i förordningen den 31 december 1913 (nr 384) angående
rikets indelning i områden för värnpliktigas inskrivning samt om val av
ledamöter i inskrivningsnämnder och inskrivningsrevisioner m. m.; den
30 april: lag angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17
september 1914 (nr 202); den 7 maj: kungörelse angående provisorisk
förhöjning av de jämlikt gällande reglemente för arméns avlöning under
fred den 11 oktober 1907 (nr 110) i vissa fall utgående dagtraktamenten;
den 8 maj: lag om minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga
av 1919 års klass; den 14 maj: lag om befrielse för vissa värnpliktiga
från skyldighet att fullgöra reservtruppövning; den 14 maj: kungörelse
angående veterinärvårdens uppehållande vid truppförband eller skola under

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ordinarie tjänstinnehavares ledighet in. in.; den 14 maj: kungörelse angående
ändrad lydelse av § 13 mom. 2 och 4 i instruktionen för arméförvaltningen
den 31 december 1919 (nr 885); den 14 maj: kungörelse angående
ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 6 december 1918 (nr
1055) angående tillsättande av vissa militärveterinärbeställningar vid armén;
den 14 maj: kungörelse om tillägg till § 40 i instruktionen för arméns
veterinärer den 6 december 1918 (nr 1054); den 21 maj: lag om värnpliktige,
vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring; den
21 maj: lag om ändrad lydelse av § 17 mom. 7 värnpliktslagen den 17
september 1914 (nr 202); den 4 juni: förordning angående ändrad lydelse
av §§ 4 och 12 i förordningen den 18 juni 1909 (n:r 89) om ersättning
anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring; den 4
1uni: kungörelse angående höjning för år 1920 av ersättning, som utgår
Jämlikt förordningen den 18 juni 1909 (nr 89) om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring in. m.; den 11 juni:
kungörelse om ändring i vissa delar av den vid kungörelsen den 13 augusti
1917 (nr 553) angående rikets indelning i hästutskrivningsområden och
automobilmönstringsdistrikt fogade tabell; den 11 juni: lag om ändrad
lydelse av § 8 i lagen angående anskaffande av hästar och fordon för
krigsmaktens ställande på krigsfot (hästutskrivningslagen) den 2 juli 1915;
den 11 juni: kungörelse om ändrad lydelse av mom. 2 och 3 av kungörelsen
den 10 oktober 1919 (nr 668) angående stipendier från det under
riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslaget till resestipendier; den 11
juni: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom. 1, andra stycket, av
förnyade instruktionen för intendenturkåren den 31 december 1914 (nr
518); den 18 juni: förordning angående utlännings tillträde till arméns
och marinens etablissemang och övningar; den 18 juni: kungörelse om
ändrad lydelse av § 5 i kungörelsen den 26 mars 1915 (nr 68) angående
de villkor på vilka utlänning må kunna tillåtas att tillfälligt uppehålla sig
inom landfästnings skyddsområde m. in.; den 18 juni: kungörelse om
ändrad lydelse av § 1, § 3 mom. 2, § 4, § 5 mom. 1, 4, 5 och 9 samt
§ 6 mom. 5 och 6 i instruktionen för generalstaben den 17 mars 1918
(nr 102); den 22 juni: lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av
1920 års klass; den 22 juni: lag om befrielse för vissa värnpliktiga av
1917 års klass från fullgörande av en repetitionsövning; den 22 juni: lag
om ytterligare minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av
1919 års klass; den 22 juni: kungörelse angående grunder för tillfällig
löneförbättring under år 1921 för viss personal vid armén; den 22 juni:
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av tillfällig
löneförbättring under år 1921 för viss personal vid armén; den 22 juni:

Bill. till riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1 avd. 3

Riksdans-Berättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kungörelse angående tillfälligt tillägg till de understödsbelopp, som utgå
jämlikt § 2 i förordningen den 1 juni 1912 (nr 84) om understöd i vissa
fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd), sådan nämnda
paragraf lyder enligt kungörelsen den 17 september 1914 (nr 267); den

30 juni: kungörelse angående ikraftträdande av viss del av kungörelsen
den 5 december 1919 (nr 782) om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen
den 17 december 1915 (nr 596) angående den ständiga indelningen i fred
av arméns truppförband in. in.;

på sjöförsvarsdepartementets föredragning:

den 16 januari: kungörelse om vissa ändringar i kungörelsen den

31 december 1907 (nr 147) angående antagning av manskap till flottans
sjömanskår genom kontrakt; den 6 februari: kungörelse om vissa ändringar
i kungörelsen den 13 oktober 1905 (nr 63 s. 4) angående antagning
och utbildning av mariningenjörselever, mariningenjörsaspiranter och mariningenjörsstipendiater
samt anställning av extra mariningenjörer m. m.;
den 13 februari: kungörelse om upphävande av kungörelsen den 6 augusti

1914 (nr 115) angående förbud för främmande makts örlogsfartyg möt
tillträde till visst inre territorialvatten; den 20 februari: instruktion för
sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition; den 20 februari: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 4 mom. 2 i instruktionen för marinöverdirektören
och chefsingenjörerna vid flottans stationer den 13 oktober 1905
(nr 63 s. 15); den 20 februari: kungörelse angående viss ändring i kungörelsen
den 28 juni 1918 (nr 555) angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt den från och med år 1919 gällande
stat för den civila personalen vid sjökarteverket; den 16 april: kungörelse
om tillägg till § 1 i kungörelsen den 28 november 1902 angående
tillsättning av vissa läkartjänster vid flottan och kustartilleriet (nr 117 s.
1); den 7 maj: kungörelse angående provisorisk förhöjning av vissa dagtraktamenten
enligt kungörelsen den 27 maj 1881 (nr 27) angående de
grunder, varefter resekostnads- och traktamentsersättning för flottan tillhörande
personer skall vid vissa kommenderingar och förrättningar utgå;
den 4 juni: kungörelse om ändrad lydelse av § 11 i förordningen den
21 maj 1915 (nr 192) angående avlöning för sjörullföringsbefäl och för
marinens värnpliktiga under fredstid m. m.; den 4 juni: kungörelse angående
resestipendier till rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna; den
18 juni: kungörelse om ändrad lydelse av § 5 i kungörelsen den 26 mars

1915 (nr 69) angående de villkor, på vilka utlänning må kunna tillåtas
att tillfälligt uppehålla sig inom kustfästnings skyddsområde, m. in.; den
18 juni: kungörelse om ändring i kungörelsen den 13 augusti 1909 (nr
109) angående förhöjning å pensioner, som från flottans pensionskassa

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utgå till avskedat manskap; den 30 juni: kungörelse angående grunder för
tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal vid marinen; den
30 juni: kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av
tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal vid marinen;

under senare halvåret

på försvarsdepartementets föredragning:

den ,9 juli: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 57 och 58 i reglementet
för arméns avlöning under fred den 11 oktober 1907 (n:r 110);
den 24 juli: kungörelse om ändrad lydelse av mom. 1 i kungörelsen den
10 oktober 1919 (n:r 668) angående stipendier från det under riksstatens
fjärde huvudtitel uppförda anslaget till resestipendier; den 10 augusti:
kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom. 2 och § 6 mom. 1 i reglementet
den 11 oktober 1907 (n:r 106) angående förplägnaden vid arméns
truppförband i fred (fredsförplägnadsreglementet); den 24 augusti: kungörelse
angående pensionsförbättring åt vid marinen anställda daglönare;
den 31 augusti: kungörelse om ändrad lydelse av § 2 i kungörelsen den
13 augusti 1917 (n:r 553) angående rikets indelning i hästutskrivningsområden
och automobilmönstringsdistrikt; den 25 september: förordning
om tillämpning av lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa
samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring (n:r 303), m. in.; den
25 september: kungörelse angående vissa tillägg till instruktionen för sjökarteverket
den 23 december 1918 (n:r 1053); den 25 september: instruktion
för marinundervisningskommissionen; den 25 september: kungörelse
angående vissa ändringar i reglementet för sjökrigshögskolan den 23 juli
1908 (n:r 71) med däri genom kungörelserna den 29 september 1911 (n:r
103) och den 29 juni 1912 (n:r 131) gjorda ändringar; den 25 september:
kungörelse angående vissa ändringar i undervisningsstadgan för sjökrigshögskolan
den 23 juli 1908 (n:r 72) med däri genom kungörelsen den 29
september 1911 (n:r 103) gjorda ändringar; den 25 september: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 2 i instruktionen för marinöverintendenten
och chefsintendenterna vid flottans stationer den 11 december 1903
(n:r 130); den 19 november: kungörelse angående ändrad lydelse av § 22
i förnyade reglementet för flottans pensionskassa, den 17 november 1899
(n:r 92); den 26 november: kungörelse om ändrad lydelse i vissa delar av
gällande inskrivningsförordning; den 3 december: kungörelse angående vissa
ändringar i reglemente för sjökrigsskolan den 8 oktober 1915 (n:r 382);
den 3 december: kungörelse angående fördelning å ortsgrupper av sådana
orter, som äro att anse såsom förläggningsorter respektive ordinarie tjänstgöringsorter
för personal vid armén och marinen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arméns vapenövningar -

Fälttjänst övningar.

Fältövningar.

Befälsövnin gar.

Skolor och
utbildningskurser.

a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

Skolor och övningar hava fortgått enligt gällande bestämmelser.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

För de värnpliktiga hava övningar jämlikt värnpliktslagen § 27 varit
anbefallda. Härutinnan hava sedermera anbefallts avvikelser, varigenom
första tjänstgöringens längd växlat mellan: vid infanteriet 90 och 137
dagar, vid kvalleriet 230 och 281 dagar, vid artilleriet 137 och 295 dagar,
vid ingenjörtrupperna 239 och 295 dagar, vid trängen 90 och 137 dagar.
Vid intendenturtrupperna har fullgjorts första tjänstgöring under 180 dagar.
Jämlikt lag av den 22 juni 1920 hava vapenföra värnpliktiga, tillhörande
1917 års klass och tilldelade fält- och positionsartilleriet samt fältingenjör-
och fälttelegraftrupperna ävensom vapenföra studenter oeh likställda,
tillhörande årskontingent motsvarande 1917 års klass och tilldelade
samtliga truppslag (utom kavalleriet) befriats „från fullgörande av dem
under år 1921 åliggande repetitionsövning. Arets reservtruppövningar
hava uppskjutits eller jämlikt lag av den 14 maj 1920 inställts. Vapenföra
studenter och likställda, tillhörande årskontingent motsvarande 1919
års klass hemförlovades i slutet av maj eller början av juni månad 1920
och befriades från återstående tjänstgöringsskyldighet under året. För
1920 års klass har jämlikt lag av den 22 juni 1920 inkallelsen till
första tjänstgöring för huvuddelen av de värnpliktiga uppskjutits till 1921.

Inkallelse till tjänstgöring jämlikt värnpliktslagen § 28 har under
år 1920 icke ägt rum.

Gemensamma större fälttjänstövningar hava under år 1920 ägt rum
inom Södermanlands län under tiden 26 september—3 oktober.

Fältövningar hava varit anordnade för generalstaben, arméfördelningarna
och personal vid Gottlands trupper samt vid infanteriet, fortifikationen
och intendenturkåren. Dessutom hava två arméfältövningar ägt
rum under ledning av chefen för generalstaben.

Övningar för arméns befäl hava varit anordnade enligt förut gällande
bestämmelser.

Vid krigshögskolan äro som elever beordade 40 officerare (25 i kursen
1919—1921 och 15 i kursen 1920—1922) samt vid artilleri- och
ingenjör högskolan 58 officerare.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 39
elever. Från båda reservofficerskurserna hava utexaminerats sammanlagt
60 elever.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Till ridskolan å Strömsholm äro som elever beordrade 19 officerare,
därav 1 infanteriofficer.

Till gymnastiska centralinstitutet äro som elever beordrade 61 officerare
ur armén, därav 30 till instruktörskursen, 19 till gymnastiklärarkursen
och 12 till sjukgymnastkursen.

Vid infanterist] utskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels två
kurser för majorer och kompani-(skvadrons-)chefer, vardera om 30 dagar,
dels två kurser för yngre subalternofficerare, vardera om 60 dagar. Förutom
befäls- och lärarpersonal hava till kurserna för majorer och kompani-
(skvadrons-)chefer varit beordade sammanlagt 39 samt till kurserna
för yngre subalternofficerare sammanlagt 70 officerare ur armén.

För artilleriet har under året en gemensam skjutskola vaifit sammandragen
å Skillingaryd under omkring 6 veckor med kurser för regementsofficerare,
eldledare och observationsofficerare; ett antal regements- och
kårchefer vid infanteriet, kavalleriet, artilleriet samt fortifikationen, officerare
vid generalstaben samt chefen för infanterist utskolan hava därjämte
under kortare tid följt övningarna. Ett antal flygmaskiner med erforderlig
personal hava stått till skjutskolans förfogande.

En taktisk utbildningskurs har varit anordnad i Stockholm under
omkring 6 veckor. Till densamma hava 42 officerare ur olika vapenslag
varit beordrade.

För utbildning i kulsprutevapnets taktiska och tekniska användning
hava kurser varit anordnade, dels för majorer och kulsprutekompanichefer
ur infanteriet i Sköfde under omkring 4 veckor, till vilken kurs 20 elever
varit beordrade, dels för subalternofficerare å Rommehed och i Ystad
under omkring 4 veckor, till vilken kurs 39 officerare ur infanteiået och
kavalleriet varit beordrade.

Till kurs i vinterutbildning hava 28 officerare och 28 underofficerare
ur infanteriet beordrats under en tid av 27 dagar.

För utbildning i förbindelsetjänst har eu kurs försöksvis varit anordnad
i Stockholm under omkring 4 månader. Till densamma hava 41 officerare
ur olika truppslag varit beordrade.

Till utbildning som flygplanförare hava beordrats 5 officerare, 1
furir och 5 värnpliktiga och till utbildning som flygspanare 10 officerare.

För utbildning till vapen officerare hava 21 officerare beordrats till
kurser av omkring 3 månaders varaktighet vid gevärsfaktoriet.

Kurser för utbildning i ridning, hästvård och stalltjänst av omkring
3 månaders varaktighet hava anordnats. Till kurserna hava beordrats
sammanlagt 28 officerare och 14 underofficerare ur infanteriet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

V ilnadetachementet.

General staben.

För utbildning i fältarbeten och i strid om befästa ställningar har
en kurs varit anordnad i Stockholm under omkring 6 veckor. Till densamma
hava beordrats 28 officerare och 28 underofficerare.

Utbildningskurser i engelska, finska och franska språken hava anordnats
för officerare under en tid av omkring 4 månader.

Kurs för utbildning i skjutning och eldstrid för underofficerare vid
infanteriet under 30 dagar har anordnats å Karlsborg för 28 elever.

Underofficersskolor hava under året varit anordnade vid samtliga
truppslag.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärshantverkarbeställningsmän
m. fl. hava särskilda kurser anordnats.

I början av december månad har organiserats ett detachement bestående
dels av ett infanterikompani om 100 man jämte fulltaligt befäl,
dels av ett antal officerare m. fl., avsedda för särskilt uppdrag. Detachementet
är avsett att avgå till Vilna för ordningens upprätthållande i det s. k.
folkomröstningsområdet. Vid 1920 års slut har detachementet ej avgått.

Generalstabens verksamhet under år 1920.

Vid centralavdelningen har den tidigare påbörjade omarbetningen av
operationshandlingarna för vissa krigsfall fortsatts. Dessutom har utförts
planläggning av arméfältövningen i Västergötland, handläggning av till
avdelningen överlämnade remisser, revidering av mobiliseringshandlingar,
krigspost- och krigstelegrafplan in. m., utarbetande av vissa hemliga
instruktioner samt personalfördelning vid mobilisering.

Vid organisationsavdelningen har bl. a. utarbetats förslag:

till ändringar i rikets indelning i hästutskrivningsområden och automobilmönstringsdistrikt; till

ändringar i fördelning på rikets kommuner av hästar och anspannsfordon; till

ny fördelning vid utskrivning av automobiler;

till ändringar i inkallelseinstruktionerna för beväringen och landstormen; för

år 1920 gällande generalorder n:r 1 och vissa därmed sammanhängande
generalorder;

angående tjänstgöringens förläggning och fullgörande för 1920
års klass;

angående repetitionsövning vintern 1920—1921 för 1919 års klass;

angående kurser för utbildning av befäl i handhavande av nya
stridsmedel in. m.;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående civil handräckningspersonal vid armén;
angående anskaffning av tekniska hjälpmedel för 1922 års övningar.
Arbetet med statistik över de värnpliktiga åren 1917—1918 hava
under året fortgått.

Därjämte hava utarbetats ett stort antal yttranden i olika ämnen,
bland dessa märkas sådana rörande:

försvarsrevisionens betänkande I och II;

» förslag till ändrad övningstid för 1920 års klass;

försök med s. k. tekniska hjälpmedel;
avlöningsförmåner i allmänhet;
officers- och reservofficersrekry teringen;
förbättrade förhållanden för underofficerare i reserv eu;
underbefäls befordran till officer;
erfarenheterna från 1919 års mönstringsförrättningar;
verkan i värnpliktshänseende av fast anställning vid marinen;
hälsovården under manskapsutbildningen.

Utrikesav delning en har fortsatt insamlandet och bearbetandet av
underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets arméer.
Utredningar hava blivit verkställda angående vissa värnplikts-, organisations-
m. fl. förhållanden inom olika arméer. Vissa i samband med krigsförberedelsen
stående utredningar och arbeten hava utförts.

Kommunikationsavdelningen har följt utvecklingen av såväl statens
som de enskilda järnvägarna samt fullständigat sin kännedom om dessa.

Yttranden angående järnvägsanläggningar och andra kommunikationsfrågor
av intresse för generalstaben hava vid avdelningen utarbetats.

Officerare tillhörande avdelningen hava närvarit vid besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar, samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter av vissa bansträckningar.

Arbetet för anordnandet av årets stora fälttjänstövningar har utförts
vid avdelningen.

Utarbetande av nya transporthandlingar samt revidering av äldre
har linjer året utförts.

A Krigshistoriska avdelningen pågå arbeten å Vill delen av verket
»Sveriges krig åren 1808 och 1809», omfattande forskning, författande av
koncept samt redigering av manuskript.

Diverse remisser hava förberetts till besvarande.

Inom krigsarkivet har arbetet på ordnandet av regementsarkiven
samt uppläggandet av en nominalkatalog över boksamlingen fortgått.

Tekniska avdelningen har följt utvecklingen inom och utom landet
av luftfarts-, automobil-, belysnings- och förbindelseväsendet samt ställnings -

24 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

krigets speciella tekniska hjälpmedel. Planer och förslag i frågor, berörande
dessa områden, hava inom avdelningen utarbetats.

Samarbetet mellan armén och de frivilliga sammanslutningarna —
frivilliga automobilkåren och frivilliga motorbåtskåren — har förmedlats
av avdelningen.

Topografiska avdelningens verksamhet har utöver vad chefen för rikets
allmänna kartverk anmält i sin redogörelse till jordbruksdepartementet å
avdelningens militärgeografiska detalj omfattat arbeten å krigskarteutrustningen
och landbeskrivningen.

Av generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1 : 400 000
har bladet Karlskrona under året utgivits, varjämte bladet Malmö är under
omarbetning; bladet Sundsvall föreligger färdigritat och bladen Härnösand
och Särna äro under uppritning.

Artilleri- Anskaffning av materiel och utredning för fältpositions- och fäst matenei.

ningSartilleriet har fortgått.

Ammunition Anskaffningen av mobiliseringsammunition har fortgått.

för artilleripjäser.

Eldvapen och Vid Karl Gustafs städs gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 mm.

ammunition.

vapen fortgått.

Vid Huskvarna vapenfabriksaktiebolag har tillverkning av 9 mm.
pistoler fortgått.

Vid ammunitionsfabriken hava tillverkats skarpa, lösa och kammarpatroner
för eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt hylsor för
artilleriammunition. Under året har ammunitionsfabrikens avdelning å
Marieberg hemsökts av eldsvåda, varigenom väsentligt avbrott i driften
därstädes förorsakats.

Krut. Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för

handvapen och artilleripjäser samt brisanta sprängladdningar.

Kuisprute- Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har tillverkningen av kul matenel.

Sprutor fortgått.

''ortifikations- Utbildningen vid ingenjörtrupperna har ej som föregående år för personaiens

svårats av epidemier men kan dock ej anses hava lämnat tillfredsövningar.
gtänande resultat, bl. a. på grund av utbildningstidens avkortning samt
bristande tillgång på befäl.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan den 15 juli 1920 är från Svea ingenjörkår ett detachement
förlagt till Östersund.

Från Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren deltogo ett flertal truppförband
i 1920 års fälttjänstövningar, varjämte 100 man från Svea ingenjörkår
för underlättande av järnvägstransporterna till och från ovannämnda
övningar tjänstgjorde som bromsare vid statens järnvägar under tiden 20fa
—3/io 1920.

Fortifikationens fältövning har ägt rum i tvenne omgångar.

För militära studier hava 6 fortifikationsofficerare varit till utrikes
ort kommenderade.

Materielen har underhållits och kompletterats i enlighet med fastställda
arbetsplaner. Komplettering av materiel har jämväl ägt rum för
å extra anslag anvisade medel.

Nyanskaffning av materiel för medel å extra anslag har under året
fortgått.

Den för Norrlands ingenjörkår avsedda ingenjörmaterielen har under
året transporterats till Östersund och upplagts i för densamma uppförda förråd.

Följande arbeten hava fullbordats:

Nya byggnader för Norrlands artillerigemente i Östersund med undantag
för officers byggnad, exercishus, ridhus, sommarstall och uthus,
vilka enligt nådigt brev den 16 juli 1919 tillsvidare skola anstå.

Vissa nybyggnads- och förändringsarbeten i arméförvaltningens ämbetshus.

Reparationsarbeten i bad- och tvättinrättningarna vid Upplands infanteriregemente
och Värmlands regemente.

Elektrisk belysningsinstallation å Karlberg.

Vissa ändrings- och tilläggsarbeten vid Västgöta regemente.

Ändringsarbeten i stora kronhuset i Kristianstad.

Ateruppförandet av en nedbrunnen stallbyggnad vid Skånska dragonregementet.

Elektrisk belysningsinstallation vid Upplands artilleriregemente.

Sjukpaviljong å Marma skjutfält.

Ny skjutbana för Norrbottens regemente.

Äteruppförande av nedbrunnet pjäsexercishus i Boden.

Flyttning av Kungshuset å Axvall till Skövde.

Inom nytt kasernetablissement för Norrlands ingenjörkår 4 st. fältingenjörförrådsbyggnader.
Övriga arbeten anstå tillsvidare enligt kungl.
brev den 21 mars 1919.

Bih. till rikad. prof. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 4

lUksdags-Berättelsen.

Ingeniör- och
tclegrafmateriel.

Byggnads arbeten.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Befästnings arbeten.

Följande arbeten är o under utförande:

Förråd för andra fordon än vinterfordon med undantag för Skånska
husarregementet, där arbetena delvis skola anstå, till regementets förläggningsfråga
blivit avgjord.

Skidförråd.

Nya befälsbyggnader vid Vaxholms grenadjärregemente.

Landstormsförråd å vissa platser.

Ombyggnad av Karlsborgs vattenledning; till största delen fullbordad.

Nya byggnader vid Bodens artilleriregemente. Arbetena med fortsättandet
och fullbordandet av den södra officersbyggnaden jämlikt kungl.
brev den 8 oktober 1920 hava igångsatts.

ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon.

Nya sjukhus vid Västernorrlands regemente och Västmanlands regemente
samt Göta artilleriregemente. Sjukpaviljongen vid Göta artilleriregemente
är under arbete. Gemensamt sjukhus för Västernorrlands regemente
och Norrlands trängkår i Sollefteå uppföres jämlikt kungl. breven
den 31 december 1919 och 13 februari 1920 genom kasernbyggnadsnämndens
försorg.

Elektrisk’ kraft- och belysningsanläggning vid Hälsinge regemente.

Nya sjukhus vid Norrlands dragonregemente och Norrlands artilleriregemente.
Förberedande åtgärder äro vidtagna beträffande Norrlands
dragonregemente. Norrlands artilleriregementes sjukhus är under arbete.

Förbättring av sjukhusförhållandena vid arméns truppförband. Arbetena
äro å vissa platser fullbordade samt pågå i övrigt.

Nytt kasernetablissement för Svea ingenjörkår.

Förplägnadsanstalten i Östersund. Arbetena å uppförandet av havremagasinet
hava fortsatts. Övriga arbeten anstå tills vidare i enlighet med
kungl. brev den 4 april 1919.

Förplägnadsanstalten i Hässleholm. Havremagasinets maskinella inredning
m. in. är fullbordad. Uppförandet av bageri byggnaden anstår tills
vidare enligt kungl. brev den 21 mars 1919.

Bostadsbyggnader för officerare och underofficerare vid Värmlands
regemente.

Om- och tillbyggnad av flygelbyggnaden vid Väsby kungsgård.

Under år 1920 hava arbetena å rikets land- och kustbefästningar i
huvudsak varit inskränkta till underhållsarbeten.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kasernbyggnadsarbetenas fortskridande under år 1920.

Vid etablissemangen för Livregementets grenadjärer invid Urebro,
Värmlands regemente invid Karlstad, Upplands infanteriregemente invid
Uppsala, Bohusläns regemente invid Uddevalla, Jönköpings regemente invid
Jönköping och Alvsborgs regemente invid Borås hava alla arbeten tillhörande
det kasernbyggnadsnämnden förelagda byggnadsprogrammet avslutats
före årets ingång.

Etablissemanget för Skaraborgs regemente invid Skövde.

Av arbeten för etablissemanget enligt fastställt byggnadsprogram
återstår endast att uppföra och inreda en varmbad- och tvättinrättning.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 augusti 1917 skall emellertid med
denna byggnads uppförande tills vidare anstå.

Etablissemanget för Västgöta regemente invid Vänersborg.

Etablissemanget är numera fullt färdigt enligt fastställt program.

De kompletteringsarbeten med avseende på kasern- och stallgårdarnas
planering m. in., för vilka arbeten medel beviljats genom kungl.
brev den 26 september 1919, hava under året slutförts.

Etablissemanget för Kronobergs regemente invid Växjö.

Sedan nämnden från och med augusti månad 1917 bedrivit arbetena
vid etablissemanget under egen ledning hava desamma pågått utan avbrott
och endast med mindre väsentliga störningar.

Till regementet hava numera överlämnats: kanslibyggnaden, fem kasernhus,
av vilka ett innehåller det provisoriska sjukhuset, samtliga bostadslägenheter,
förutom tre stycken två-rums och två stycken en-rums lägenheter,
gymnastik- och ekonomibyggnaden, marketenteribyggnaden, vaktoch
arrestbyggnaden samt vinter- och sommarstallen.

I det ännu icke överlämnade kasernhuset återstå målningsarbetena
samt en del inrednings- och golvläggningsarbeten.

Ammunitionsboden, halmboden och ett bostadshus, innehållande två
trerums lägenheter, äro uppförda under tak.

Planerings- och vägarbeten äro till större delen färdiga, under det
att rännstens- och grusningsarbeten återstå.

Rotkammare]! för avloppsvattnet från kasernetablissemanget har under
året fullbordats och tagits i bruk av regementet och torde det till ifrågavarande
anläggning hörande biologiska filtret komma att fullbordas före
årets utgång.

Arbetena med de båda broar över Växjö-—Alvesta järnväg, till vilka
Kungl. Maj:t beviljat medel genom brev den 15 augusti 1919 och 27

Arméns

kasernbygg nadsnämnd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

februari 1920, hava vid årets slut fortskridit så långt, att betongstommarna
äro i det närmaste färdiga.

Nämnden avser att hava samtliga arbeten vid etablissemanget slutförda
vid mitten av år 1921.

Etablissemanget för Kalmar regemente invid Eksjö.

Vid detta etablissemang har nämnden anlitat entreprenörer för utförande
av byggnadsstommarna och för utförande av bjälklagen av armerad
betong, men i övrigt utfört arbetena under egen regi.

Under året hava kanslibyggnaden, fyra kasernhus, gymnastik- och
ekonomibyggnaden, vakt- och arrestbyggnaden, marketenteri byggnaden samt
de mellan kasernhusen belägna bostadshusen fullbordats och överlämnats
till regementet.

Av övriga byggnader äro vinter- och sommarstallen, ammunitionsboden,
vinterskj ulet och halmboden i huvudsak färdigställda.

I de återstående två kasernhusen äro arbetena för golvläggning och
inredning icke verkställda.

Samtliga ännu icke avlämnade bostadshus med undantag för en
byggnad, innehållande två tre-rumslägenheter samt sjukhusbyggnaden äro
uppförda under tak.

En del planerings-, rännstens- och grusningsarbeten återstå.

Etablissemanget beräknas vara fullt färdigt till regementsövningarna
hösten 1921.

Etablissemanget vid Södermanlands regemente invid Strängnäs.

Vid etablissemanget i Strängnäs hava planerings-, grundläggningsoch
sockelarbeten, förutom de friliggande underofhcersbyggnaderna, utförts
på entreprenad och avslutats under år 1918. Övriga byggnadsarbeten
hava utförts under nämndens egen ledning.

Kanslibyggnaden är färdig utom beträffande målningsarbetena och
några mindre inredningsarbeten.

I två av kasernhusen återstå endast golvläggning samt inredningsoch
målningsarbeten. Arbetena för två stycken av de övriga fyra kasernhusen
hava i det närmaste nått samma ståndpunkt, dock äro värmeledningsanläggningarna
[och arbetena för vatten- och avloppsledningar ännu
ej fullbordade i dessa byggnader.

Återstående tvenne kasernhus äro uppförda under tak, men inredningen
av byggnadsstommarna icke påbörjad; trappor äro dock utförda
och bjälklagen i den ena byggnaden färdigställda samt i den andra under
arbete.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De mellan kasernhusen belägna bostadshusen äro färdiga med undantag
för en del mindre inrednings- och målningsarbeten.

Gymnastik- och ekonomibyggnadens byggnadsstomme är färdig samt
putsad ut- och invändigt. I byggnaden återstå golvläggnings-, inredningsoch
målningsarbeten. Anläggningarna för värme, vatten och avlopp in. m.
inom byggnaden äro under arbete.

Vakt- och arrestbyggnaden, marketenteribyggnaden, vinterstallet,
fyra stycken av de fristående underofticersbostäderna samt halmboden äro
uppförda under tak och för det större friliggande bostadshuset pågå murningsarbetena.

Grunderna till sommarstall, ammunitionsbod och vinterfordonsskjul
äro färdiga.

Arbetena för yttre vatten- och avloppsledningar äro slutförda.

Nämnden avser till regementet överlämna kanslibyggnaden och åtta
stycken tre-rumslägenheter den 1 april 1921 samt omkring den 1 maj
1921 trenne kasernhus, vakt- och arrestbyggnaden samt gymnastik- och
ekonomibyggnaden.

Etablissemangen för Första och Andra livgrenadjärregementena invid
Linköping.

Vid dessa etablissemang hava arbetena utförts helt och hållet under
nämndens egen regi. Genom Kungl. Maj:ts oeh riksdagens beslut har
byggnadsprogrammet tillsvidare betydligt inskränkts och komma nu till
uppförande endast 8 stycken av planerade 12 kasernhus, varjämte skall
anstå med uppförandet av en marketenteribyggnad och tvenne mellan kasernhus
förlagda bostadsbyggnader.

De båda bostadshusen vid stadsgränsen, avsedda för underofficerare,
vilka byggnader innehålla tillsammans 40 lägenhetei’, fullbordades och
överlämnades till respektive regementen under år 1919. Under innevarande
år hava därjämte sex stycken tre-rumslägenheter iordningsställts
och tagits i anspråk av vederbörande regementen.

Inom Första livgrenadjärregernentets blivande etablissemang äro
sommarstallet, halmboden, slädfordonsboden och ammunitionsboden färdiga,
kasernhusen samt vakt- och arrestbyggnaden uppförda under tak samt
kanslihus och vinterstall under uppmurning.

Grundläggningsarbetena äro färdiga för gymnastik- och ekonomibyggnaden
samt under utförande för det friliggande bostadshuset.

Inom Andra livgrenadjärregernentets blivande etablissemang äro
sommarstall, halmbod, slädfordonsbod och ammunitionsbod i det närmaste

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

färdiga och kasernhusen, gymnastik- och ekonomibyggnaden, vakt- och
arrestbyggnaden samt marketenteribyggnaden uppförda under tak.

För kanslibyggnaden pågår murningsarbetet.

Grundläggnings- och sockelarbetena äro fullbordade för vinterstallet
och pågå för det friliggande bostadshuset.

Arbetena för yttre vatten- och avloppsledningar samt planeringsarbetena
äro i huvudsak färdiga.

För sjukhuset och mottagningspaviljongen, vilka byggnader äro
gemensamma för de båda regementena, äro grundläggningsarbeten och
sockelsättning under utförande.

Etablissemanget för Norra skånska infanteriregementet.

Detta etablissemang utföres jämväl helt och hållet under nämndens
egen regi.

Under året hava kanslibyggnaden, tvenne kasernhus, mellan kasernhusen
belägna bostadshus samt matsal och kök med tillhörande lokaler i
ekonomibyggnaden fullbordats och avlämnats till regementet.

Ett av de återstående kasernhusen, jämväl innehållande provisoriskt
sjukhus, vakt- och arrestbyggnaden, vinterstallet, sommarstallet, ammunitionsboden
och halmboden äro i det närmaste färdiga.

Ytterligare tvenne kasernhus samt marketenteribyggnaden äro uppförda
under tak.

För det sjätte kasernhuset äro grundläggnings- och sockelarbetena
fullbordade.

Etablissemanget beräknas att i huvudsak färdigställas under år 1921.

Etablissemanget för Södra skånska infanteriregementet invid Lund.

Arbetena vid etablissemanget påbörjades i april 1918.

Sedan riksdagen år 1919 på förslag av Kungl. Maj:t besluta, att
arbetet å kasernbygget vid Lund skulle tillsvidare inställas, har Kungl.
Maj:t i brev den 21 mars nämnda år bestämt, att byggnadsarbetena
vid kasernbygget i Lund skulle så bedrivas, att ett kasernhus skulle uppföras
under tak, och att grunderna för uppförande av ytterligare tre kasernhus
skulle uppföras till socklarnas och mellanväggarnas i jordvåningens undre
yta samt att grunderna därefter skulle lämnas oskyddade, sedan de täckts
med ett tunt skikt av fet betong, att stommarna till sommarstall och
vinterstall skulle fullbordas samt att vissa åtgärder skulle vidtagas till
skydd för inventarier och materialier under tiden för uppskovet.

Ifrågavarande arbeten fullbordades under år 1919, varefter arbetet
nedlades.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Med anledning av bestämmelserna i samma kungl. brev utbjöds det
vid kasern bygget befintliga förrådet till försäljning genom offentlig annons
i början av december månad 1919.

De erhållna anbuden om inköp av materialier voro emellertid så
låga, att nämnden ej ansett med statens fördel förenligt att realisera förrådet
i sin helhet, utan försåldes endast vissa mindre partier håltegel och
bjälkar in. m., å vilka partier förmånligare priser erbjödos.

Under året hava därjämte försålts tegel och bjälkar med anledning
av under hand till nämnden inkomna förmånliga anbud.

Från förrådet vid Lund har dessutom materialier och inventarier
transporterats till nämndens övriga byggnadsplatser, där så befunnits ur
ekonomisk synpunkt lämpligt.

Nämnden har hos Kungl. Maj:t under året gjort framställning att
få utföra vissa kompletterings- och skyddsarbeten beträffande det uppförda
kasernhuset samt stall och förrådsbyggnader.

Sjukhusbyggnad för Väster norr lands regemente och Norrlands trängkär
vid Sollefteå.

Genom nådigt brev den 31 december 1919 uppdrog Kungl. Maj:t
åt nämnden att vidtaga åtgärder för uppförande av byggnaden i fråga
samt att snarast möjligt inkomma med ritningar och kostnadsförslag för
densamma. Sedan nämnden till åtlydnad härav den 6 februari 1920 inlämnat
dylika handlingar, godkändes desamma av Kungl. Maj:t genom
brev den 13 februari 1920 och igångsattes arbetena under nämndens egen
regi den 1 april 1920, då nödiga arbetsritningar hunnit upprättas.

Arbetena hava därefter under året bedrivits sålunda, att byggnaden
står under tak med färdiga bjälklag. Snickerierna äro levererade och
delvis insatta. Arbetena för värme-, inre vatten- och avloppsledningar
samt elektrisk belysning äro påbörjade. Byggnaden beräknas kunna tagas
i anspråk för sitt ändamål under senare delen av år 1921.

Ammunitions fabrik med tillhörande bostadshus vid Marieberg.

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 29 oktober 1920 lämnat
nämnden uppdrag att vidtaga åtgärder för uppförande av den nedbrunna
ammunitionsfabriken vid Marieberg samt tillhörande bostadshus, igångsattes
arbetena under nämndens regi den 22 november 1920.

Under året hava eu del erforderliga ritningar upprättats för byggnaderna
ifråga samt arbetet med rivning av den gamla fabriken igångsatts,
varjämte en del byggnadsarbeten kommit till utförande för expeditionsflygeln
å fabriken.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nämndens expedition.

Arbets- och detalj ritningar samt övriga handlingar, som erfordrades
för pågående arbeten och utlämnade leveranser, hava utarbetats och avlämnats.

Nämnden har dels själv och dels genom dess byggnadschef noggrant
följt de pågående arbetena och av arbetsledningen vid de olika byggnadsplatserna
vidtagna åtgärder genom upprepade inspektioner.

De relationsritningar och berättelser över redan färdiga etablissemang,
vilka nämnden jämlikt nådig föreskrift skall överlämna till arméförvaltningens
fortifikationsdepartement, äro fullbordade och avlämnade
för etablissemangen i Örebro, Karlstad, Uppsala, Skövde, Jönköping, Borås
och Uddevalla samt äro i det närmaste färdiga för etablissemanget i
Vänersborg.

Nämnden har under året jämväl upprättat alternativa förslag till
varmbadhus och tvättinrättning vid Skaraborgs regementes etablissemang i
Skövde, ävensom till förändring av sjukpaviljong vid Västernorrlands regementes
etablissemang i Sollefteå.

Fartygs-, husoch
andra
byggnader.

Nybyggnadsarbetena å pansarbåtarna Gustaf V och Drottning Victoria
hava fortgått och beräknas bliva avslutade under år 1921.

Ett antal undervattensbåtar hava levererats och nybyggnaderna av
ytterligare sådana hava fortgått.

Två motortorpedbåtar hava inköpts från italienska marinen.

Pansarbåten Sveas ändring till depåfartyg för undervattensbåtar har
fortgått och beräknas avslutad under år 1921.

Bärgningspråm och bärgningsponton för undervattensbåtar hava fullbordats.

Anskaffningen av 3 motorbarkasser för kustfästningarna har fullbordats.

Tre motorelupar för pansarbåtarna Gustaf V och Drottning Victoria
hava färdigbyggts.

Nybyggnaden av en oljetankpråm har fullbordats.

Utrangerade pansarbåtarna Ulf och Berserk samt vedettbåten nr 6
hava, med undantag av vissa delar, försålts.

Arbeten för ny dockanläggning å Beckholmen hava fortgått.

Elektrisk belysning i samtliga bostäder å Kastellholmen och elektrisk
ytterbelysning å nämnda holme och å Skeppsholmsvarvet hava anordnats.

För anordnande av elektrisk ytterbelysning å flottans varv i Karlskrona
hava en del arbeten utförts.

Bostadshuset för varvsarbetare å Saltö vid Karlskrona har fullbordats.

Cistern för oljeupplag har anordnats å en holme i Karlskrona skärgård.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetena för anläggning av docka vid Gustafsviks örlogsdepå hava
fortgått. Dockan är i det närmaste utsprängd till full längd. Pumphuset
är under uppförande och pumpmaskineriet beställt.

Vid flottans varv hava utöver de arbeten, vilka äro att hänföra till
fartygsmaterielens reparation, underhåll och klargöring för expedition, även
utförts arbeten för nybyggnad av mindre båtar samt ändring och underhåll
av byggnader m. m., varjämte arbeten för enskilda i ganska stor omfattning,
särskilt å flottans varv i Stockholm, utförts.

Besiktning av för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel har fortgått
under inseende av officerare från flottan och mariningenjörer. Ett
mindre antal officerare från flottan och kustartilleriet hava under året erhållit
kommendering till tjänstgöring inom utländska mariner eller arméer.

Bland ärenden, till vilka förslag utarbetats eller över vilka utlåtanden
avgivits må nämnas:

yttranden angående frågor om lufttrafik, såsom anordnandet av flygplatser,
landningsplatser, flyghamnar, flygtillåtelse, statsbidrag för lufträtt
och ändring i »kungörelse av 23 maj 1919 angående lufttrafik över
svenskt område»,

7 o

yttrande angående koncession å upptagande av kanal genom Alstäket,
yttrande angående uppläggning av vissa pansarbåtar,
yttrande angående ändring i kungörelsen angående främmande
örlogsfartygs tillträde till samt lotsning i svenska hamnar och annat svenskt
territorialvatten,

förslag om anskaffning av motortorpedbåtar för prövning i svenska
farvatten,

förslag till bestämmelser för undvikande av olyckshändelser vid
u-båtsövningar,

förslag angående ändring i krigstjänstreglemente för kustfästningarna,
yttrande angående utböjning av och insändande av uppgifter rörande
läget av vrak i farvattnet omkring Herthas flak,

yttrande angående ifrågasatt bottensvepning i Kattegatt genom
svenska flottans försorg,

yttrande angående framställning till tyska regeringen om minsvepning
av farvatten vid Gottska Sandön,

utlåtande rörande minsvepning genom svenska flottans försorg i Kattegatt,
förslag till fortsättande av minsvepning i Östersjön utanför Stockholms
skärgård,

förslag angående materiel för bottensvepning efter minor,

Bih. till rikad. prof. 1921. 1 Samt. 1 Avd. 5

Riksdagg-Beriittelsen.

Utrikes kommenderade

officerare
m. fl.

Marinstabens

verksamhet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

yttrande angående anskaffning av ininsvepningsfartyg från Tyskland,
utlåtande angående upphävande av kungl. förordningen den 10 augusti
1914 angående förbud mot nyttjande inom svenskt hamnområde av radiotelegrafanläggning
ombord å krigförande makts fartyg,

utlåtande angående upphävande av telegrafstyrelsens kungörelse den
12 januari 1917 angående nyttjande av radioanläggning i svenskt farvatten,
förslag till ny kungörelse angående radiotrafiken å handelsfartyg,
förslag angående bestämmelser för telegrambefordringen vid Gottlands
gniststation,

förslag till föreskrifter för tjänsten vid de fasta gniststationerna
samt anvisningar rörande tjänstetelegrams avfattande,

utlåtande angående radiostation å fyrskeppet Grundkallen,
yttrande angående av telegram unionens internationella byrå i Bern
uppgjort förslag till officiell karta över jordens radiostationer m. m.,

yttrande angående plats för radiostation för trafik med Nordamerikas
förenta stater,

yttrande angående tillämpande av zonsystem vid tidsberäkning till sjöss,
yttrande angående inrapporterande av utländska fartygs in- och utgående
till och från Stockholm,

utlåtande angående utgivning av sjökort i större skalor,
yttrande angående föreslagen ny farled från Kanholms- till Granholmsfjärden,

yttrande angående Karlskrona stads anhållan om användande av viss
del av mobiliseringskajen,

utlåtande över »Betänkande och förslag rörande minskning av utbildningstiden
för vissa värnpliktiga av 1919 års klass» vad marinen beträffar,
utlåtande i fråga om övningstidens längd och fördelning för marinen
tilldelade värnpliktiga av 1920 års klass,

yttrande angående av försvarsrevisionen den 4 maj 1920 avgivet
betänkande och förslag rörande ändrad utbildningstid för värnpliktiga av
1920 års klass,

yttrande angående tjänstgöringstidens fördelning och utbildningens
ordnande för vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass under förutsättning
att tjänstgöringstiden avkortas med 60 resp. 120 dagar,

förslag till ändrade bestämmelser för utbildning av värnpliktiga
(elektro-)ingenjörer, intendenter och läkare av 1920 års klass,

yttrande över förslag till ändringar i instruktion för inkallelse och
samling av marinens till beväringen hörande värnpliktiga,

förslag till bestämmelser för artilleriutbildning av minmatroser,
yttrande över förslag till omläggning av utbildningen vid marinens
flygvapen,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förslag till åtgärder för underhållskostnadernas nedbringande,
förslag till bestämmelser för utlännings tillträde till arméns och
marinens etablissement,

yttrande angående överstyrelse för sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan,
yttrande angående revisionsmönstringar med personalen,
yttrande angående disponerande av lediga löner för underofficerare av
3 graden och sjömanskårens 1 lönegrad för att tilldelas kompetenta korpraler,
yttrande över förslag till ändringar i vissa för statens biografbyrå
gällande föreskrifter,

yttrande över stationstjänstsakkunnigas betänkande,
förslag till föreskrifter för anordnande av utbildningskurser för
underofficerare av 3 graden m. m.,

yttrande över skeppstjänstkommitterades betänkande,
förslag beträffande beredande av medel till studiestipendier för
underofficerare och korpraler,

förslag till åtgärder för rekryteringens främjande m. m.,
yttrande angående uppläggning av vissa fartyg,

yttrande över förslag till underofficers befordran till officer in. in.,
förslag angående Sveriges representation vid Brasiliens 100-års
jubileum år 1922,

förslag till reglemente- och författningsföreskrifter samt yttranden i
anledning av inkomna års- och generalrapporter m. m.

Ovanstående förteckning upptager endast ett fåtal avgivna betänkanden
och i densamma ingå ej förslag, utarbetade enligt »Närmare bestämmelser
med avseende på marinstabens verksamhet i fredstid», ej heller
förslag och utredningar av hemlig natur.

A flottans rustade fartyg hava varit anordnade skjut-, signal-, torped-, Flottans
undervattensbåt-, minerings-, maskin-, korpral- och rekryt skolor samt yrkes- ånderviskurser
för såväl sjömanskårens manskap som i tjänst varande värnpliktiga, “ingåverk,
varjämte underofficers-, korprals- och rekrytskolor för personal ,av nyss- starmgsnämnda
kategorier jämväl varit anordnade å flottans stationer. A Karls- arbeten m. m.
krona station har speciell signalskola varit anordnad.

Kustflottans fartyg hava, vid sidan av reglementerade övningar för
höjande av personalens sjöinannaegenskaper, tjänsteduglighet och yrkesskicklighet
samt flottans krigsberedskap, jämväl tagits i anspråk för bevakning
vid minfält, minsvepning och för minförstöring samt för bevakning
av fiskeplatser in. in. I Östersjön har ett större område nordväst Kopparstenarna
minsvepts, varjämte å västkusten delar av den s. k. »Djupa
Rännan» bottensvepts för att bliva användbar för trålfiske. Under hela

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kustartilleriets
skolor
och övningar.

Chefens för
kustartilleriet
stabs
verksamhet.

året hava ilanddrivna och i närheten av land självankrade minor förstörts.
Sammanlagt hava minor till ett antal av över 200 under året oskadliggjorts
i farvattnen kring Sveriges kuster.

Några fartyg ur kustflottan besökte under sommaren Amsterdam.

Pansarkryssaren Fylgia utgick på hösten på expedition till Medelhavet.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade jämlikt § 27
värnpliktslagen.

För värnpliktiga av 1919 och. 1920 års klasser har, på grund av lag
om minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass
och lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass,
order utfärdats om förkortad fredstjänstgöringstid.

Skeppsgossarnas undervisning och övningar hava bedrivits enligt plan.

Sjökrigsskolans verksamhet såväl i land som ombord har fortgått
enligt utbildningsplanen.

Undervisningen i sjökrigshögskolan har pågått dels i nämnda skolas
allmänna kurs dels i dess fortsättningskurser.

Militärpedagogisk kurs har under hösten varit anordnad för oflicerare.

För arbeten med militärleder ävensom för sjömätning sarbeten i övrigt
hava särskilda fartyg varit rustade. För säkerställande av sjöfarten på
Sveagruvan hava med kanonbåten Svensksund sjömätningsarbeten utförts vid
Spetsbergen. Ett sjömätningsfartyg har biträtt vid utläggandet av telefonkabeln
mellan Gottland och fastlandet.

För den fast anställda personalen hava skolor och övningar fortgått
enligt gällande bestämmelser.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade enligt gällande
bestämmelser. Repetitionsövning för värnpliktiga har pågått i inskränkt
omfattning enligt gällande lag.

Inom chefens för kustartilleriets stab hava, bland annat, utarbetats
och avgivits följande förslag och yttranden, nämligen:

förslag:

till ordnande av tjänstgöringsförhållandena vid Älvsborgs kustartillerikår; till

viss förändring i planen för utbildning av kustartillerikadetter
under år 1920;

till förbättring av de ekonomiska förmånerna för kadetter från och
med år 1921;

till övningarnas ordnande under år 1920;

till tjänstetecken för kasern- och kompanidagunderofficerare samt
dagkorpraler vid kustartilleriet;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående kommendering av officerare till utländska studieresor;
angående förhyrande av maskinister vid Vaxholms kustartilleriregemente; angående

anställandet av civila arbetare vid kustartilleriets truppförband
och vid de till kustfästningarnas tygförvaltning och fästningsintendentur
hörande förråd och verkstäder;

angående rätt för chefen för kustartilleriet och chef för skola, som
är gemensam för hela kustartilleriet, att bevilja tjänstledighet;

till beräknande av utgifter för chefen för kustartilleriet och underlydande
truppförband under år 1922 ävensom till å tilläggsstat för år
1921 erforderliga medel;

till ändringar i på grund av inskrivningsförordningen utarbetade bestämmelser
m. in. beträffande beväringen tillhörande värnpliktiga;

angående ändring i utbildningstiden för reservofficersaspiranter vid
kustartilleriet;

till beräknande av utgifter för chefen för kustartilleriet och underlydande
truppförband under år 1921;

till beräknande av utgifterna för kustfästningarnas tyg- och fortifikationsförvaltningar
under år 1921;

till gottgörelse åt värvningsförrättare under år 1921; samt ,;

yttranden:

angående försvarsrevisionens förslag att framflytta inryckningsdagen
för vissa vapenföra värnpliktiga av 1919 års klass tilldelade kustartilleriet;

angående uppflyttning i föreslagen ny månadslönegrad av förmän
bland daglönare;

över »Betänkande och förslag angående officerskårens vid kustartilleriet
rekrytering m. m.»;

över »Promemoria beträffande rätt för personal av reserven att vistas
utom riket»;

över försvarsrevisionens betänkande och förslag rörande minskning
av utbildningstiden för kustartilleriet tilldelade vapenföra värnpliktiga av
1919 års klass;

angående ifrågasatt avkortning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga
av 1920 års klass;

över ifrågasatt ändrad lydelse av kungl. förordningen angående utlännings
tillträde till militära etablissemang och övningarom. m.;
över fråga angående upptagande av farled genom Alstäket;
rörande beredande av medel för studiestipendier åt underofficerare
och manskap vid marinen samt rörande preliminärt förslag till bestämmelser
för användning av anslag för dylikt ändamål;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

över försvarsrevisionens betänkande och förslag rörande ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1920 års klass;

över förslag rörande tillsättande av en inspektör för marin läroverken
samt organiserandet av en marinundervisningskommission;

angående tjänstgöringstiden för kustartilleriet tilldelade värnpliktiga
av 1920 års klass m. m.;

angående avlöningsformer m. m. vid en blivande definitiv lönereglering
för personal av kustartilleriet;

över »Betänkande och förslag angående ny uppställning av riksstatens
fjärde huvudtitel, III. Sjöförsvaret»;

över vissa ifrågasatta mera genomgripande förändringar i det nuvarande
avlöningssystemet vid marinen;

angående åtgärder för rekryteringens främjande.

Därjämte hava utarbetats: föreskrifter för uttagning och utbildning
m. m. av värnpliktiga kommissarier vid kustartilleriet att gälla under år
1920; föreskrifter för anordnande av utbildningskurser i allmänbildande
ämnen för underofficerare av 3 graden m. fl. vid kustartilleriet; föreskrifter
beträffande utbildningen m. m. av de fotfolket tilldelade värnpliktiga, som
fullgöra sin tjänstgöring vid kustartilleriet; ändringar i och tillägg till
Exercisreglemente för flottan, III. Torped, och Skjutinstruktion för flottan,
Torped, m. fl. föreskrifter beträffande utbildningen vid kustartilleriet.

Slutligen hava ett flertal förslag, yttranden och utredningar av hemlig
natur utarbetats.

Sjökarte verket.

På grund av rådande dyrtid hava anvisade anslagsmedel i likhet med
vad fallet varit under senare år icke heller under år 1920 medgivit att bedriva

# o

sjömätningsarbeten i samma utsträckning, som under åren närmast före
världskrigets början var möjligt och som enligt 1906—1908 års sakkunniga
erfordras för att i behörig grad påskynda sjömätningen vid rikets kuster.

De triangulerings- och sjömätningsarbeten som företagits hava utförts
dels i Västernorrlands, Stockholms, Södermanlands, Kalmar, Hallands samt
Göteborgs och Bohus läns områden och dels å Spetsbergen och har därunder
sjö mätts:

i skala 1 : 10,000 . . . 0,oi3 kv.-mil.

» » 1 : 15,000 . . . 0,045 »

» » 1 : 20,000 . . . 3,123 »

» » 1 :40,000 . . . 0,3io »

» » 1 : 50,000 . . . 2,839 »

» » 1 : 80,000 . . . 4,688 »

(därav 0,086 kv.-mil vid Spetsbergen)
(vid Spetsbergen)

(därav 1,3760 kv.-mil vid Spetsbergen)
(därav 3,8184 kv.-mil vid Spetsbergen)

Summa ll.ois kv.-mil.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sjömätningarna å Spetsbergen avsågo att säkerställa sjöfarten till
de svenska kolfälten och är sjökort över ifrågavarande farvatten under utarbetning.

Sjömätningsarbetena i Mälaren i och för upptagning av fördjupad
farled i samband med utvidgningen av Södertälje kanal hava under år 1920
slutförts.

Två nya sjökort hava utgivits samt ny upplaga av »Svensk lots» Del
I och en seglingsbeskrivning »Norra sjövägen till Sibirien» med två kartor.

Under tiden 1 januari—15 november 1920 hava försålts:

av sjökort, större typen.........21,016 st.

» mindre » ......... 6,426 »

» Svensk lots.............1,143 ex.

Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande
effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 20 man.

På civildepartementets föredragning hava följande författningar under
första halvåret 1920 av Kungl. Maj:t utfärdats:

Den 6 febr.:

» » »

» 13 »

» . 14 »

» 20 »

» 27 »

» . » »

kungörelse angående statsbidrag till anläggande av ödebygdsvägar.
(32.)

kungörelse angående upphävande av gällande bestämmelser
i fråga om inskränkning av transport å statens och enskilda
järnvägar av gods i vagnslaster in. m. (76.)
kungörelse angående ändrad lydelse av § 23 i reglementet
för statens järnvägars änke- och pupillkassa den 30 december
1910 (nr 162 s. 5). (64.)

lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33).
(37.)

kungörelse angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
in. in. (140.)

kungörelse angående provisorisk förhöjning av den jämlikt
resereglementet den 13 december 1907 (nr 131) för extra
förrättningar i statens ärenden utgående traktamentsersättning.
(57.)

kungörelse om ändrad lydelse av § 57 i telegrafreglementet
den 27 maj 1909 (nr 52). (62.)

Båtamans hället.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 27 febr.:

» t x

» » »

» D X

x x x

» » x

» 5 mars:

» 12 x

» 19 »

» » »

» 26 »

» » x

»XX

förordning- om ändring i förordningen den 30 mars 1900
(nr 17) angående förbud mot försäljning inom riket av
tändstickor, i vilkas tändmassa vanlig (vit eller gul) fosfor
ingår. (72.)

kungörelse angående upphävande av kungörelserna den 6
augusti 1909 (nr 95 sid. 2) och den 22 april 1910 (nr 58)
angående grunderna för resekostnads- och traktaments ersättning

till underofficerskorpraler vid flottan och kustartilleriet.
(102.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt andre fartygsinspektörer. (103.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersätt ning

åt vissa befattningshavare vid statens provningsanstalt.

(101.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersätt ning

åt kontraktsprostar. (105.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersätt ning

åt förste torvingenjörer. (106.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersätt ning

åt vissa befattningshavare hos kommerskollegium.
(119.)

kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersätt ning

åt assistenter inom inspektionen över elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöverföring. (120.)
förordning angående utgörandet av postavgifter för tjänsteförsändelser.
(130.)

kungörelse om fortsatt tillämpning av förordningen den 8
november 1918 (nr 847) angående förbud mot försäljning
tills vidare inom riket av skjutvapen och ammunition. (89.)
lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring. (86.)

kungörelse angående ändrad lydelse av 6 och 7 §§ i hälsovårdsstadgan
den 19 juni 1919 (nr 566). (96.)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 i telefonreglementet
den 29 november 1915 (nr 474). (92.)

lag om ändrad lydelse av 40, 41 och 42 §§ i lagen om
fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422). (97.)

lag om tillägg till lagen den 30 maj 1919 (nr 270) om
begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan
rörelse. (100.)

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

.Deri 26 raai^s:

9 april:

kungörelse angående befogenhet för socialstyrelsen att tills
vidare meddela viss eftergift från tillämpningen av lagen
den 30 maj 1919 (nr 270) om begränsning av tiden för
idkande av handel och viss annan rörelse. (101.)
förordning med vissa bestämmelser om tillämpningen av
lagen om ersättning i vissa fall av allmänna medel till
polisman för skada å kläder. (112.)

lag om ändrad lydelse av §§ 25—27 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 (nr 16). (138.)

lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 30 maj 1919

(nr 270) om begränsning av tiden för idkande av handel
och viss annan rörelse. (154.)

» » kungörelse angående förbud tills vidare mot införsel till riket

av rakborstar, tillverkade i eller exporterade från Japan. (155.)

* » förordning om ändrad lydelse av § 5 i förordningen den

14 juni 1917 (nr 413) angående uppbörd av avgifter för
försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om
försäkring för olycksfall i arbete (161).

* * kungörelse om undantag från tillämpningen av kungörelsen

den 13 mars 1863 angående tiden för avslutandet av auktioner
på landet (nr 11). (169).

» » kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 2, 3, 7 och 9 i

kungörelsen den 3 augusti 1914 (nr 110) om införsel av
levande duvor samt om flygförsök med brevduvor (176).

30 » kungörelse med bestämmelser angående statens godkännande

av sjuksköterskeskolor och sjuksköterskebyråer (233).

» » kungörelse angående statsbidrag till avlöning åt distrikts sköterskor

(234).

» » instruktion för inspektrisen öven sjuksköterskeväsendet (235).

» » kungörelse angående villkor för godkännande av reglering

utav vissa i reglementet för statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl. den 31 december 1919 (nr 878)
avsedda sjuksköterske-, föreståndarinne- och husmoderbefattningar
(236).

» » kungörelse ined föreskrift, att vissa bestämmelser i epi demilagen

den 19 juni 1919 (nr 443) skola äga tillämpning
å sjukdomen återfallsfeber (296).

» » kungörelse angående åtgärder till förekommande av pestens,

kolerans, fläckfeberns, återfallsfeberns och smittkoppornas
införande i riket (297).

Bih. till riksd. prof. 1921. 1 Sami. I Avd. ■» 6

Itlksdags-Herilttelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragil -

Den 30 april:

»ii

J J »

* 28 maj:

» » »

2 D D
7> »

1 *

» 4 juni:

> > >

» > >

» > »

> > »

kungörelse angående avgifter för karantänsbehandling och.
andra förrättningar, vilka äga rum jämlikt bestämmelserna
i kungörelsen den 30 april 1920 (nr 297) angående åtgärder
till förekommande av pestens, kolerans, fläckfeberns,
återfallsfeberns och smittkoppornas införande i riket (298).
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 2 och 10 i förnyade
reglementet för karantänsanstalten på Känsö den 9 november
1915 (nr 540). (299).

kungörelse om ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den
12 juni 1917 (nr 362) angående vissa åtgärder till förekommande
av smittsamma sjukdomars införande i riket
genom sjötrafik (300).
lag om medling i arbetstvister (245).
lag om central skiljenämnd för vissa arbetstvister (246).
lag om särskilda skiljedomare i arbetstvister (248).
kungörelse angående viss ändring i den av Kungl. Maj:t
den 29 november 1889 (nr 59 s. 1.) fastställda taxa för
transporter å statens järnvägar (358).

kungörelse angående viss ändring av kungörelsen den 11
juli 1919 (nr 431) angående provisoriska tilläggsavgifter
m. m. å statens järnvägar (359).

kungörelse angående vissa ändringar i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr
343). (253).

lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfallsverk (254).

kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 5, 6, 13, 14 och
17 i reglementet för statens järnvägars pensionskassa för
pensionering av icke ordinarie personal den 29 juni 1917
(nr 441). (255).

kungörelse angående ändrad lydelse av § 17 i reglementet
för telegrafverkets pensionskassa för pensionering av verkstads-,
förråds- och linjearbetare den 29 juni 1917 (nr 442).
(256).

kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1, 3, 4, 5, 7
och 17 i reglementet för statens vattenfallsverks pensionskassa
för pensionering av icke ordinarie personal den 29
juni 1917 (nr 443). (257).

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 4 juni:

» » »

T> » »

''» » »

-» » »

> 11 »

> » »

» » » .

» 18 »

* > »

» » »

■» > >

» » »

» > »

> » >

» 22 >

kungörelse angående tjänstgöringstiden för viss driftpersonal
vid statens järnvägar (286).

kungörelse angående tjänstgöringstiden för viss personal vid
telegrafverket (287).

kungörelse angående tjänstgöringstiden för viss driftpersonal
vid postverket (288).

kungörelse angående ändrad lydelse av § 5 i kungörelsen
den 31 december 1917 (nr 957) angående anordnande av
den i § 34 av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda,
på frivilliga avgifter grundade försäkringen (348).
kungörelse angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt vissa befattningshavare hos skolöverstyrelsen (382).
kungörelse angående tillfällig höjning av postavgifterna
m. m. (292).

kungörelse angående ändrad lydelse av 8 och 11 §§ i förordningen
den 17 juni 1916 (nr 216) angående villkoren
för postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter
(293).

lag angående ändrad lydelse av 17 § i lagen den 30 juni
1913 (nr 120) om allmän pensionsförsäkring (433).
kungörelse angående tjänstgöringstiden för viss personal
vid statens vattenfallsverk (308).

lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 (nr 14). (324).
lag om ändrad lydelse av § 1 i stadgan om proportionellt
valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m. den 13 juni 1913 (nr 79). (325).

lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17 juni 1916
(nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete (326).
kungörelse om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i förordningen
den 1 juli 1918 (nr 639) angående handel med
alkoholhaltiga apoteksvaror m. in. (352b
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 av gällande»
föreskrifter angående granskning av biografbilder den 22
juni 1911 (nr 71) (448).

kungörelse om ändrad lydelse av § 45 i telegrafreglementet
den 27 maj 1909 (nr 52). (449).

kungörelse angående beloppet av den tillfälliga extra avgiften
för expedition enligt recept av läkemedel från apotek
in. m. för senare halvåret 1920 (360).

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 30 juni:

» » »

T> j •»

» >

» > »

» X> >

» > >

»'' 3> »

X » »

1 » >

» > »

1 > »

» > »

» » >

» » »

1> > 2>

» » X -

kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk (381).
lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 (nr 13)-(384).

lag om ändrad lydelse i vissa delar av fördningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 (nr 14). (385).
lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33)-(386).

lag om ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 (nr 16). (389).
lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården
den 14 juni 1918 (nr 422). (390).

lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare
avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt
om behandling av valsedelsförsändelse (392).
lag om ändrad lydelse av § 29 mom. 4 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 (nr 13).
(393).

lag om ändrad lydelse av § 24 mom. 1 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 (nr 14). (394).
lag om ändrad lydelse av § 10 mom. 1 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33).
(395).

lag med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän (396).
kungörelse angående bestridande av kostnaderna för utbetalning
av ersättning till på arbetsrådets föranstaltande vid
allmän underrätt hörda vittnen och sakkunniga (518).
kungörelse angående vissa tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet
den 19 juni (nr 343) för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk (529).
instruktion för socialstyrelsen (544).

kungörelse om ändring i vissa delar av telegrafreglementet
den 27 maj 1909 (nr 52). (574).

instruktion för general poststyrelsen (591).
instruktion för telegrafstyrelsen (592).

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 30 juni: instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande linje förvaltningar

(593).

instruktion för vattenfallsstyrelsen med underlydande lokalförvaltningar
vid statens vattenfallsverk (594).

På socialdepartementets föredragning hava följande författningar under
andra halvåret 1920 av Kungl. Maj:t utfärdats:

Den 9 juli: kungörelse angående statsunderstöd till främjande av bo stadsproduktionen.

(520.)

* * kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa

extra provinsialläkare. (545.)

* * kungörelse angående viss ändring i kungörelsen den 28

juni 1918 (nr 492) angående villkor och bestämmelser för
åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och med
år 1919 gällande avlöningsstat för läkar- och kontorspersonalen
vid statens hospital och asyler. (553.)

* » » kungörelse angående dels ändrad lydelse av § 3 i avlö ningsreglementet

för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid
statens anstalter för sinnessjuka den 28 juni 1918 (nr 493),
dels ock tillägg till samma reglemente. (554.)

> » » kungörelse angående understöd för behandling av lupus patienter.

(558.)

» » kungörelse om ändring i vissa delar av kungörelsen den

14 juni. 1917 (nr 472) angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner
för landsstaten. (560.)

» » » kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnju tande

av de från och med år 1921 fastställda avlöningsförmåner
för befattningshavare vid överståthållarämbetets
kansli. (561.)

* * * lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 8 juni 1915

om övergångsbestämmelser i anledning av lagen den 30
juni 1913 om allmän pensionsförsäkring. (562.)

» » kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser för

åtnjutande av avlöningsförmåner enligt de från och med år
1921 gällande avlöningsstaterna för statens tvångsarbetsanstalter
å Svartsjö och i Landskrona. (563.)
kungörelse angående extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade
sjukkassor. (568.)

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den

9 juli: kungörelse angående statsbidrag till driftkostnaderna vid i

lagen om fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422) avsedda
arbetshem. (607.)

9 aug.: kungörelse om ändrad lydelse av § 8 i ordningen för
tandläkarkonstens utövning den 18 juni 1861 (nr 41).
(551.)

31 » kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 23

februari 1915 (nr 33) innefattande föreskrifter till förekommande
av smittsamma sjukdomars införande i riket
från finskt eller ryskt område. (595.)

7 sept.: kungörelse angående dyrtidshjälp för år 1920 åt distriktssköterskor.
(622.)

» y> kungörelse angående dyrtidshjälp för år 1920 åt distriktsbarnmorskor
och vissa av kommun fast anställda barnmorskor.
(623.)

» » kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i instruktionen för

uppsiktsmyndigheten över alkoholistvården den 17 december
1915 (nr 548). (640.)

» » kungörelse angående statsbidrag för uppförande, inrättande

eller inlösen av epidemisjukhus. (667.)

» » kungörelse angående statsbidrag för driften av epidemisjuk hus.

(668.)

25 » kungörelse angående kuvert m. m. som avses i lagen den

30 juni 1920 (nr 392) om rätt för vissa väljare att utan
inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa
kommunala val samt om behandling av valsedelsförsändelse.
(616.)

» » förordning: angående förbud tillsvidare mot införsel till ri ket

av skjutvapen och ammunition. (621.)

» » kungörelse angående statsbidrag till resor, som av medel lösa

eller mindre bemedlade personer företagas till och från
cancerföreningens i Stockholm sjukhem därstädes, det s. k.
radiumhemmet. (634.)

29 > kungörelse angående uppgifter för bostadsräkning å vissa

orter i sammanhang med mantalsskrivningen för år 1921.
(658.)

11 okt.: kungörelse med bestämmelser angående godkännande såsom
sinnessjukanstalt av kommunal anstalt, som avses i
40 § 2 mom. i lagen om fattigvården den 14 juni 1918
(nr 422). (679.)

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 47

Den 11 okt.: kungörelse angående statsbidrag åt sjukkassor. (689.)

* 22 » kungörelse angående understöd åt medellösa arbetslösa

samt bidrag av statsmedel därtill. (696.)

> > > kungörelse om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förnyade

reglementet för allmänna barnhuset i Stockholm den 25
november 1910 (nr 125). (706.)

> » * > kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1920

för förste provinsialläkare. (705.)

* 10 nov.: lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 30 juni 1913

om allmän pensionsförsäkring (nr 120). (764.)

»'' 19 » kungörelse om fingeravtryck å häktade m. m. (733.)

» 26 » kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 2, 36 och 45 i

instruktionen den 1 december 1882 för överståthållarämbetet
(nr 57). (754.)

* » » kungörelse om ändrad lydelse av § 12 i instruktionen för

landsfogdarna den 14 december 1917 (nr 902). (756.)

* 10 dec.: kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 9, 26 och 39 i

giftstadgan den 7 december 1906 (nr 114). (817.)

» » reglemente för statens skola för utbildning av distriktssköterskor
den 10 december 1920. (813.)

* » - kungörelse angående stipendier åt elever vid statens skola

för utbildning av distriktssköterskor. (814.)

* 17 » kungörelse angående tillfällig extra avgift för expedition

enligt recept av läkemedel från apotek m. in.

> 23 » kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 31

december 1913 angående rätt för utlänning och i utlandet
bosatt svensk undersåte att här i riket giva offentlig föreställning
m. m. eller att därvid medverka.

31 » kungörelse med närmare föreskrifter angående medling i

arbetstvister.

» » d kungörelse med närmare föreskrifter angående särskilda

skiljedomare i arbetstvister.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1920 förunnat Värnamo köping Ny stad och
med dess dåvarande område stadsrättigheter att tillgodonjutas från o<jh “y köpiDg''
med den 1 november 1920, dock att staden, som skall benämnas Värnamo,
skall tillsvidare i judiciellt hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra
Ostbo och Västbo härads domsaga samt i ecklesiastikt hänseende fortfarande
tillhöra Värnamo församling; och skola från det köpingen inträder
i utövningen av stadsrättigheterna de i köpingsområdet ingående fas -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tillämpning
ä vissa områden
på landet
av ordningsstadgan

för rikets städer
m. fl. författningar.

Förste provinsialläkare

■och provinsialläkare.

tigheterna uteslutas ur landets jordebok och kronoräkenskaper samt skiljas
från östbo härads väghållningsdistrikt.

Därjämte har Kungl. Maj:t den 26 mars 1920 medgivit, att visst
område av Tingsås socken må från och med den 1 januari 1921 såsomen
kommun för sig bilda en även i fattigvårdshänseende från Tingsås socken
avskild köping, benämnd Tingsryd. .

Kungl. Maj:t har förordnat:

att ordningsstndgan för rikets städer skall gälla inom Nylands municipalsamhälle
ävensom att brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola gälla inom viss del
av samma munieipalsamhälle;

att 1 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad ävensom ordningsstadgan,
byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola gälla inom visst
område vid Skillingaryds järnvägsstation;

att brandstadgan för rikets städer skall gälla för vissa delar av
staden Västerås icke planlagda område.

Genom brev den 9 juli 1920 har Kungl. Maj:t fastställt ny avlöningsstat
för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m. att träda i
kraft den 1 januari 1921, varom medicinaltyrelsen den 3 september 1920
utfärdat kungörelse.

Genom brev den 7 maj och den 11 juni 1920 har Kungl. Maj:t
förordnat om inrättandet av två nya provinsialläkardistrikt inom Göteborgs
och Bohus län och av ett sådant distrikt inom Uppsala län.

^ Genom kungörelser den 13 februari, den 1 mars och den 30 mars
1920 har medicinalstyrelsen offentliggjort bestämmelser dels angående ökat
arvode åt vikarier och extra läkare vid den civila sjukvården, dels ock
angående ökat arvode åt vikarier och extra läkare i vissa provinsialläkardistrikt
samt genom kungörelse den 11 juni 1920 stadgat angående ersättning
till provinsialläkare, som förordnas att under år 1920 uppehålla förste
provinsialläkartjänst under vakans, och angående ökat arvode åt vikarier
för förste provinsialläkare. Genom brev den 12 november 1920 har
Kungl. Maj:t förordnat om tillämpning tillsvidare under år 1921 av meddelade
bestämmelser rörande ökat arvode åt vikarier och extra läkare vid
den civila sjukvården m. m.

Genom kungörelse den 8 augusti 1920 har medicinalstyrelsen offentliggjort
bestämmelser angående flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare,
och genom brev den 7 september 1920 har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rörande användningen av anslagen till åstadkommande av ett omedelbart
provisoriskt avhjälpande av läkarbristen i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län.

Kungl. Maj:t har under år 1920 beviljat ökat statsbidrag för extra Extra provinprovinsi
alläkaren i Grönskåra distrikt. siaiiakare.

Genom brev den 6 februari 1920 har Kungl. Maj:t medgivit rätt stadsläkare,
till tjänstårsberäkning för en stadsdistriktsläkare i Västerås och genom brev
den 16 juli 1920 för ytterligare en stadsdistriktsläkare i Göteborg.

Den 4 mars 1920 utkom från trycket dels Kungl. Maj:ts reglemente Sjuksköterför
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. den 31 december skeväsendel
1919 (n:r 878), vilken berör olika kommunalt anställda sjuksköterskor och
barnmorskor m. fl., dels och Kungl. Majrts samma den 31 december utfärdade
kungörelse angående godkännande av reglering av vissa i reglementet
för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. den 31
december 1919 (n:r 878) avsedda befattningar (n:r 879).

Genom kungörelse den 30 april 1920 har Kungl. Maj:t meddelat
bestämmelser angående statsbidrag till avlöning av distriktssköterskor (sv.
förf.-saml. nr 234). I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t utfärdat
kungörelse med bestämmelser angående statens godkännande av sjuksköterskeskolor
och sjuksköterskebyråer (sv. förf.-saml. nr 233).

Därjämte har Kungl. Maj:t den 10 december 1920 utfärdat reglemente
för statens skola för utbildning av distriktssköterskor (sv. förf.-saml. nr 813) samt kungörelse angående stipendier åt elever vid berörda
skola (sv. förf.-saml. nr 814).

Under år 1920 har medicinalstyrelsen fastställt barnraorskedistrikts-Barnmorskorindelrdng
för rikets samtliga län.

Byggnadsarbetena vid Strängnäs hospital hava under året legat nere Hospitalen.
pa grund av arbetskonflikter inom byggnadsfacket. Sedan den allmänna
konflikten inom detta fack under november månad lösts, hava i allt fall
byggnadsarbetena vid nämnda hospital icke kunnat upptagas i anledning
av konflikt mellan entreprenören och hans arbetare och därav följande
blockader. Värmeledningsanläggningen har emellertid färdigställts och
under november månad avsynats.

Byggnadsarbetena vid eu del andra hospital, till vilka arbeten anslag
beviljats av Kungl. Maj:t och riksdagen, hava av förutnämnda anledning

Bih. till riksd. prot. 1921. 1 samt. 1 avd. 7

Riksdags-Bcrättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

jämväl legat nere under största delen av året och först mot dess slut återupptagits.

Kontrakt å uppförande av tre bostadshus för personal vid Hälsingborgs
hospital till en kostnad av 616,560 kronor har under året avslutats,
varefter arbetena påbörjats.

I anledning av det åt medicinalstyrelsen lämnade uppdraget att
verkställa utredning angående möjligheten och lämpligheten av att för sinnessjukvården
använda de till försäljning avsedda militära övningsplatserna
har medicinalstyrelsen låtit besiktiga en del lägerplatser, varefter utredning
inom styrelsen pågår.

Den av Kungl. Maj:t den 18 april 1914 anbefallda utredningen av
principerna för en uppdelning av sinnessjukvården mellan staten, å ena
sidan, och landstingen, eventuellt större kommuner, å andra sidan, in. m.
har med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga under året fortsatts
och avslutats genom framläggande för Kungl. Maj:t av förslag i ämnet.

Med anledning av lagen om arbetstidens begränsning har medicinalstyrelsen
under året fastställt tjänstetiden för sjukvårdspersonalen vid statens
anstalter för sinnessjuka till 240 effektiva timmar per 28 dagar för personal
med dagtjänstgöring och 216 timmar för personal med natttjänstgöring.

Beträffande arbetstiden för hospitalens ekonomipersonal har medicinalstyrelsen
under året föreskrivit, att arbetstiden för nämnda personal
skall begränsas till 48 timmar för vecka, dock att arbetstiden, i den män
tjänstgöringen helt eller delvis är att anse såsom vakttjänstgöring, må
efter anmälan till styrelsen kunna utsträckas intill 60 timmar för vecka.

Skyddskap- Enligt Stockholms stads hälsovårdsnämnds och förste provinsialläkarnas

vmpEingen. årsberättelser utgjorde antalet av dem, som under år 1919 första gången
fullgjort ympningsplikt, för Stockholm 1,605 och för riket i övrigt 65,365
personer.

Pest och ko- Karantän sanstalten å Känsö har jämlikt reglementet den 9 november

''smittsamma3 1915 även under år 1920 hållits öppen som karantäns- och observationssjokdomar.
plats för såväl pest som kolera. Dessutom hava på vederbörande kommunala
myndigheters begäran observationsplatser för pest och kolera varit
inrättade i Hälsingborg, Malmö, Gävle och Sundsvall. Karantänsanstalten
å Fejan öppnades den 27 maj 1920 och var i verksamhet till och med den
30 september 1920.

Råttpest konstaterades i Stockholm å motorfartyget Lima den 12
september 1920. Fartyget beordrades till Fejan och undergick behandling
med generatorgas, varefter något fall av råttpest icke iakttagits.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Människopest, kolera, fläckfeber eller återfallsfeber hava icke uppträtt
inom riket.

Tio fall av smittkoppor inträffade under september och oktober månader,
varav 4 i Stockholm, 5 i Stockholms län och 1 i Västernorrlands
län.

Bland andra smittsamma sjukdomar har difteri mot föregående år
visat en betydligt minskad spridning. Influensan visar även en betydande
tillbakagång. Fall av den sedan några år flerstädes i Europa, Amerika
och Australien uppträdande s. k. sömnsjukan eller Encephalitis lethargica
hava under året förekommit, talrikast under månaderna april och maj,
varefter endast ett fåtal ströfall iakttagits.

Kungl. Maj:t har under år 1920 förordnat om inrättande av nya Nya apotek,
apotek i Arlövs municipalsamhälle, i Krylbo köping, i Lövånger, i Gammelstad
samt i Enskede.

Kungl. Maj:t har den 15 oktober 1920 beslutat, att filialapoteket i
Nysätra skall, så snart ske kan, förändras till självständigt apotek.

Kungl. Maj:t har under år 1920 beslutat, att följande medikamentsförråd
skola, så snart ske kan, efter utgången av år 1920 förändras till
självständiga apotek: medikamentsförråden i Robertsfors, vid Gustafsbergs
porslinfabrik, i Vilhelmina kyrkoby, östervåla, Hede i By socken av Kopparbergs
län, Skönnerud, Visnum, Knivsta, Bjurholm.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 19 november 1920 föreskrivit, Upphörande
att. Slottsapoteket vid Drottningholm skall, så snart ske kan, upphöra. av apotek''

Kungl. Maj:t har under år 1920 medgivit bibehållande under viss Medikamentstid
av medikamentsförråden i Föllinge, Klintehaipn, Gillberga, Ljungskile, förTäd''
Kolsva, Byn i Indals-Lidens socken, Grönskåra, Ammeberg, Färila, Kungshamn,
Rätansbyn, Kosta, Lenhovda, Ramfall, Björkvik samt Vrigstad
(tills vidare).

Statsrådet och chefen för civildepartementet, som den 30 april vanförevär1920
förordnat viss person att tills vidare under år 1920 vara inspektör denför
vanförevården, har i sammanhang härmed för denne inspektör utfärdet
instruktion.

I enlighet med i kungörelsen den 9 augusti 1920 (n:r 551) om Tandvården,
ändrad lydelse av § 8 i ordningen för tandläkarkonstens utövning den 18
juni 1861 (n:r 41) given föreskrift har medicinalstyrelsen den 16 september

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Riksförsäkringsanstalten
och dess
verksamhet.

1920 utfärdat kungörelse (n:r 638) med närmare bestämmelser angående
tandläkare medgiven rätt att använda och från apotek förskriva läkemedel.

Jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni
1916 och kungörelsen angående anmälan om olycksfall i arbete in. in.
den 21 december 1917 hava hos riksförsäkringsanstalten beträffande hos
anstalten försäkrade arbetare under tiden 1 januari—30 november 1920
anmälts olycksfall till ett antal av 23,642, av vilka 3,874 drabbat i statens
tjänst anställda arbetare. Förutom ersättning, som utgått till följd
av övergående skada, har enligt nämnda lag under ifrågavarande tid beträffande
icke statsanställda arbetare tillerkänts ersättning till följd av
dödsfall i 234 fall och till följd av invaliditet i 1,195 fall samt beträffande
statsarbetare bestämts ersättning till följd av dödsfall i 33
fall och till följd av invaliditet i 116 fall. I ersättning till i anstalten
försäkrade, hos andra arbetsgivare än staten anställda arbetare, som
träffats av olycksfall, eller deras efterlevande hava utbetalts följande belopp,
nämligen: sjukpenning med 1,095,823 kronor 86 öre, läkarvård
in. in. med 458,572 kronor Öl öre, livräntor till skadade med 534,700
kronor 69 öre, livräntor till efterlevande med 205,514 kronor 80 öre, begravningshjälp
med 38,225 kronor 49 öre eller tillhopa 2,332,836 kronor
85 öre. I dessa belopp hava icke medräknats å ifrågavarande tid belöpande
avsättningar för livräntor till skadade och efterlevande. Dessutom
har anstalten utanordnat ersättning till hos staten anställda arbetare enligt
särskilda bestämmelser ävensom i övrigt bestämt ersättningar i de
fall, att arbetsgivare själv skall enligt eget åtagande in. in. utgiva ersättning
och på grund därav erhållit nedsättning av försäkringsavgiften. Beträffande
försäkringsavgifterna enligt nämnda lag har under ovannämnda
tid till anstalten inbetalts ett sammanlagt belopp av 11,257,113 kronor
55 öre samt återreglerats ett sammanlagt belopp av 549,214 kronor
78 öre.

Enligt ovannämnda kungörelse hava vidare till anstalten under tiden
1 januari—30 november 1920 anmälts omkring 23,200 olycksfall, vilka
drabbat arbetare, försäkrade i bolag, som avses i 4 § av ovannämnda 1916
års lag.

Enligt lagen angående ersättning för skada till följd av olycksfall
i arbete den 5 juli 1901, vilken lag tillämpas å olycksfall, som inträffat
före den 1 januari 1918, har inköpts livränta i anstalten på grund av invaliditet
i 25 fall och till följd av dödsfall i 8 fall. Genom postsparbanken
har under tiden 1 januari—''30 november 1920 för anstalten enligt
denna lag utanordnats ett sammanlagt belopp av 485,814 kronor 15-

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

öre för att genom postsparbanken till vederbörande ersättningstagare utbetalas.
På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har anstalten i enlighet med bestämmelserna
i 1901 års lag under nämnda tid i 43 fall meddelat utlåtande
rörande den grad av invaliditet, som en till följd av olycksfall i arbete
uppkommen skada förorsakat.

Enligt förordningen den 11 juni 1918 angående en särskild för
fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall hava under tiden
1 januari—30 november 1920 utfärdats nya försäkringsbrev till ett
antal av 349. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid utgången av
november månad 1920 omkring 2,950. Under ovannämnda tid har enligt
kungörelsen den 2 oktober 1908 angående fiskares olycksfallsförsäkring utan -ordnats ett sammanlagt ersättningsbelopp av 8,026 kronor 22 öre samt
enligt 1918 års förordning i samma ämne utanordnats tillhopa 30,081
kronor 80 öre.

Under åberopande av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har under
tiden 1 januari—30 november 1920 framställning i 429 fall blivit gjord
om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som ådragits
under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid, frånsett sjukhjälpsersättning,
livränta på grund av för framtiden bestående men tillerkänts
i 201 fall och dödsfallsersättning i 244 fall. Det genom postsparbanken
utbetalda beloppet har uppgått till 420,581 kronor 05 öre.

På grund av bestämmelserna i 10 § av lagen den 14 juni 1917
om barn utom äktenskap hava under ovannämnda tid i anstalten inköpts
38 livräntor med ett sammanlagt kapitalbelopp av 100,798 kronor
88 öre.

Beträffande den med statens egnahemslånerörelse förenade livförsäkringsrörelse,
som skall äga rum i riksförsäkringsanstalten, (kungörelser
den 27 juni 1919 och den 30 juni 1920), hava under ovanberörda tid huvudsakligen
organisationsarbeten utförts.

Under år 1920 gjordes vid samtliga arbetsförmedlingsanstalter cirka Arbets274,
000 ansökningar om arbete, anmäldes tillhopa 288,000 lediga platser förmedlln8-samt förmedlades i allt 170,000 arbetsanställningar.

Tillgången på arbete har under förra delen av år 1920 varit i stort Arbetsmarksett
god med stark efterfrågan av arbetskraft. Under senare halvåret träf- arbetslöshet,
fades emellertid näringslivet av väsentligt försämrade konjunkturer, varav
följden flerstädes blivit driftsinskränkningar och arbetslöshet.

•54

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Alkoholist vården.

Sjnkkasse väsendet.

Understöds föreningar.

Pensionsstyrelsens
verksamhet.

Vid statens anstalt för vård av alkoholister, vilken under året varit
förlagd till Salbohed, hava under år 1920 t. o. m. november månad intagits
71 personer och utskrivits 63. Vid de under året i verksamhet
varande erkända alkoholistanstalterna — tillhopa fyra, varav en endast
under senare halvåret — hava under samma tid intagits 86 personer och
utskrivits 52.

Antalet registrerade sjukkassor har under året endast obetydligt
ökats och uppgick vid årets slut till 1,365, därav 32 fortsättningskassor.
Sammanlagda antalet medlemmar inom dessa kassor torde kunna uppskattas
till omkring 830,000, varav omkring 80,000 kommo på fortsättningskassorna.

Av sjukkassorna hade 430 med omkring 175,000 kvinnliga medlemmar
i sina stadgar upptagit bestämmelser om understöd vid tillfälle av
barnsbörd i anslutning till föreskriften i kungörelsen den 30 juni 1913
om statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.

Under år 1920 har av socialstyrelsen utbetalats i statsbidrag till
sjukkassor jämlikt kungörelsen den 4 juli 1910 sammanlagt 1,961,132 kronor
06 öre.

Bidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, hava under år
1920 utgått med tillhopa 125,586 kronor.

Extra statsbidrag för år 1919 har under år 1920 utbetalts med
sammanlagt 1,787,783 kronor 75 öre.

Av de föreningar, å vilka lagen om understödsföreningar den 29
juni 1912 äger tillämpning, hava under år 1920 14 vunnit registrering
enligt nämnda lag.

Hela antalet vid årets slut registrerade understödsföreningar utgjorde
226, därav 84 pensionskassor. Av dessa föreningar voro 27 registrerade
med s. k. godkända stadgar.

Med pensionsstvrelsens ombud hava under året hållits 7 möten i
olika delar av landet. Meddelanden till pensionsnämnderna och ombuden
hava såsom förut influtit i »Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen».
Ombudens antal utgjorde vid 1920 års slut 124.

Jämlikt kungörelsen den 10 april 1915 angående redovisning
och inbetalning av pensionsavgifter hava till pensionsförsäkringsfonden
under år 1920 till och med november månad redovisats 18,440,895 kronor,
varav för år 1914 grundavgifter 3 kronor och tilläggsavgifter 10
kronor, för år 1915 grundavgifter 7 kronor och tilläggsavgifter 81 kronor,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för år 1916 grundavgifter 1,181 kronor och tilläggsavgifter 52 kronor,
för år 1917 grundavgifter 19,443 kronor och tilläggsavgifter 2,347 kronor,
för år 1918 grundavgifter 79,826 kronor och tilläggsavgifter 419,216
kronor, för år 1919 grundavgifter 5,827,967 kronor och tilläggsavgifter
9,048,409 kronor, samt för år 1920 grundavgifter 3,042,353 kronor.

Det register över de försäkrade, som föres inom pensionsstyrelsen
med ledning av de i 14 § pensionsförsäkringslagen omförmälda förteckningar,
omfattade vid årets slut omkring 3,600,000 personer.

Till pensionsstyrelsen hava under år 1920 till och med november
månad inkommit ansökningar om pension eller understöd för 27,053 personer,
därav 12,492 män och 14,561 kvinnor.

Under tiden januari—november 1920 utfärdades pensionsbrev för
21,786 personer, av vilka 3,783 tillhörde de kategorier, som avses i lagen
om övergångsbestämmelser den 8 juni 1915. Dessutom hava under samma
tid pensionsbrev utfärdats för 456 personer, vilka på grund av stadgandena
i 6 och 33 §§ pensionsförsäkringslagen, sådana nämnda lagrum
lyda jämlikt lagen den 28 juni 1918, åtnjuta särskilt pensionstillägg (understöd)
för barn. Av dessa pensionstagare tillhörde 20 de kategorier,
som avses i ovannämnda lag om övergångsbestämmelser den 8 juni 1915.

Jämkningar enligt 8 § pensionsförsäkringslagen hava under tiden
januari—november 1920 förekommit i 7,979 fall.

Avslag å ansökningar om pension eller understöd eller ökning därav
har under tiden januari—oktober 1920 meddelats beträffande 4,173 sökande.

De kostnader för pensionstillägg och understöd, som bestritts under
år 1920, hava utgjort omkring 18,400,000 kronor. Därav har statsverket,
haft att bestrida omkring 9,300,000 kronor och pensionsförsäkringsfonden
omkring 4,500,000 kronor. Återstående kostnader, omkring 4,600,000 kronor,
skola betalas av kommuner och landsting.

Till styrelsen hava under tiden januari—november 1920 inkommit.
1,179 ärenden angående besvär om avgiftspåföring in. m. enligt 16 § pensionsförsäkringslagen,
och har beslut fattats i 913 dylika ärenden.

Till pensionsstyrelsen hava under år 1920 till och med november
månad inkommit 1,742 ansökningar om vidtagande av åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet, varjämte styrelsen på eget initiativ
upptagit frågan om dylika åtgärder i 150 fall. Antalet till förnyad prövning
upptagna, ärenden har under samma tid utgjort 1,002. Styrelsen
har i 1,888 fall beslutit bidraga till sjukvårdande åtgärder. Dessa åtgärder
hava avsett, bland annat, vård å kurorter, kustsanatorier, lasarett (specialvård),
bidrag till inackordering i lupushem under finsenbehandling,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetsrådets

verksamhet.

Centrala
skiljenämndens
verksamhet.

yrkesutbildning å vanföreanstalt, i blindskola, hos privat yrkesidkare, handelsskola
m. in- samt anskaffande av stickmaskiner, arbetsverktyg och
dylikt.

Från pensionsförsäkringsfonden hava under tiden januari—november
1920 beviljats lån dels till kommuner eller mot kommunal garanti för
bostadsändamål 2,152,500 kronor och för andra ändamål 5,422,225 kronor,
dels till centralkassor för jordbrukskredit 700,000 kronor, dels ock
till andra företag (sjukvårdsanstalter m. m.) 650,500 kronor, tillhopa
8,925,225 kronor. Den 30 november 1920 uppgingo fondens tillgångar,
förutom oguldna räntor, till sammanlagt 129,027,455 kronor.

Arbetsrådet trädde i verksamhet den 1 • november 1919. Under
tiden från och med nämnda dag till och med den 31 december 1919 inkommo
till rådet 1,415 ärenden, av vilka 130 ärenden under samma tid
slutligt avgjordes. Under tiden från och med den 1 januari till och med
den 20 december 1920 hava till rådet inkommit 2,895 ärenden, medan
under samma tid 3,964 ärenden blivit av rådet slutligt avgjorda. Antalet
av de ärenden, som den 21 december 1920 voro beroende på rådets
prövning, utgjorde således 216.

Flertalet ärenden hava avsett avgöranden och utlåtanden angående
tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning samt medgivande av
undantag från tillämpningen av nämnda lag. Ett fåtal framställningar
till rådet hava avsett medgivande av undantag från tillämpningen av
lao-en om begränsning: av tiden för bageri- och konditoriarbete. Ansökningar
om avgörande, huruvida lagen om arbetstidens begränsning äger
tillämpning på visst arbete eller arbetstagare, hava nästan uteslutande inkommit
från vederbörande arbetsgivare eller arbetstagare. Endast i 4 fall
hava domstolar gjort framställning om dylikt avgörande.

Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister trädde i verksamhet
den 1 september 1920. Under tiden från och med nämnda dag till och
med den 22 december 1920 hava till nämnden hänskjutits två tvister angående
tolkning och tillämpning av kollektiva arbetsavtal. Den ena av
ifrågavarande tvister har av nämnden genom slutligt beslut avgjorts, medan
den andra är beroende på fortsatt utredning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

På kommunikationsdepartementets föredragning hava följande författningar
under andra halvåret 1920 av Kungl. Maj:t utfärdats:

Den 9 juli: kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 7, 8 och 13 i

instruktionen för direktionen för statens järnvägars änkeoch
pupillkassa den 30 december 1910. (575.)

16 » kungörelse angående fördelning å de i 9 § avlöningsregle mentet

den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
upptagna ortsgrupper av sådana orter, där tjänstemän
tillhörande något av ifrågavarande verk finnas stationerade.
(524.)

» » » kungörelse angående avlysning av vissa frimärken. (526.)

» » » kungörelse angående lufttrafik över svenskt område. (577.)

24 » kungörelse angående fastställelse av tabell till hjälp vid

uträkning av befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk tillkommande
dvrtidstillägg. (525).

» kungörelse med föreskrifter rörande tillämpningen av lagen
angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk. (579.)

» 25 sept.: kungörelse om ändring i vissa delar av telefonreglementet

den 29 november 1915 (nr 474). (610.)

» > kungörelse om ändring i vissa delar av telegrafreglementet

den 27 maj 1909 (nr 52). (611.)

förordning om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen
den 30 juni 1916 (nr 315) om automobiltrafik. (624.)
kungörelse med formulär till viss kungörelse enligt § 15
i förordningen den 30 juni 1916 (nr 315) om automobiltrafik.
(625.)

» kungörelse med föreskrift angående registrering av vissa
motorcyklar. (626.)

» » » kungörelse om ändrad lydelse av § 1 och § 2 mom. 1 i

kungörelsen den 20 oktober 1916 (nr 484) med bestämmelser
angående tillämpningen av den internationella konventionen
rörande automobiltrafik (627.)

* kungörelse angående ändring i kungörelsen den 30 juni
1916 (nr 316) om formulär till körkort för automobilförare
in. m. (628.)

Hih. till rikad. pynt. 1921. 1 sand. 1 avd. 8

ItikNdngs-Iierftttelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 15 okt.:

h » »

» 22

D » »

» 5 nov.:

» » »

» 19 »

» 26 »

» »

» » »

» 10 dec.:

» 17 »

kungörelse angående fortsatt tillämpning av bestämmelserna
i kungörelsen den 19 februari 1915 (nr 46) angående
desinfektion av järnvägsvagnar, som med ångfärja från
utlandet ankomma till Sverige. (699.)

kungörelse angående fortsatt tillämpning av bestämmelserna
i kungörelsen den 31 december 1919 (nr 819) angående
desinfektion av svenska järnvägsvagnar, som över
svensk-finska gränsen ankomma till Sverige. (700.)
kungörelse angående fastställelse av tabell till hjälp vid
uträkning av befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk tillkommande
dyrtidstillägg. (704.)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 42 mom. 7 i instruktionen
den 30 juni 1920 (nr 591) för generalpoststyrelsen.
(718.)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 65 mom. 7, §.114
mom. 6 och § 135 mom. 5 i instruktionen den 30 juni
1920 (iir 593) för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar.
(719.)

instruktion för automobilbesiktningsmän. (725.)
kungörelse angående ändring i kungörelsen den 15 november
1915 (nr 449) om automobilregisters förande in. in.
(726.)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 17 mom. 2 i
telegrafreglementet den 27 maj 1909. (nr 52.)
kungörelse med föreskrifter rörande det ofientliga byggnadsväsendet.
(744.)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 mom. 4 och
§ 11 mom. 3 i byggnadsstadgan för rikets städer den 8
maj 1874 (nr 25). (745.)

kungörelse angående förfarandet vid avyttringar av staten

tillhörig tomtmark av visst slag. (746.)

kungörelse angående maximiskjutslega inom Uppsala in. fl.

kungörelse angående ändring av reglementet för telegrafverkets
änke- och pupillkassa m. m.

kungörelse angående desinfektion av järvägsvagnar, som
använts för transport av levande djur.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har fastställt stadsplan för vissa delar av Hjorthagsområdet,
Gröndal och Äppelvikens trädgårdsstad i Stockholm, för vissa
delar av stadsdelen Majorna i Göteborg, för stadsdelen Lervik i Söderhamn,
för vissa delar av städerna Falköping, Gävle, Mariestad och Skellefteå,
för visst område vid Porjus samt för Järpens, Kvänums, Rimbo samt
Gravarne och Bäckeviks municipalsamhällen.

Fastställda

stadsplaner.

Ivungl. Maj:t har förordnat, att stadsplan skall upprättas för visst Förordnanden
ytterligare område vid Örsundsbro järnvägsstation, för visst område i r^TandeP"av
örgryte socken samt för ett område vid Bengtsfors järnvägsstation. stadsplan.

Sedan generalpoststyrelsen avgivit förslag i fråga om de förändring-Nytt slag av
ar beträffande vissa postanstalters befogenhet och organisation, som kundepostanstalter
påkallas i samband med inrättande av stationsmästartjänster, har Kungl.

Maj:t genom brev den 4 juni 1920, för tillämpning från och med den 1
juli samma år, föreskrivit, bland annat, att postanstalt, som förestås av
stationsmästare, skall benämnas postexpedition och i fråga om postförsändelsers
mottagande från och utlämnande till allmänheten hava samma
befogenhet som postkontor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har generalpoststyrelsen den
17 juni och den 29 juli 1920 utfärdat närmare föreskrifter i ämnet.

Kungl. Maj:t, som den 19 juni 1919 utfärdat avlöningsreglemente Löneregieför
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens "“r|et°mPOm''
vattenfallsverk, har genom brev samma dag i enlighet med av riksdagen
lämnat medgivande, från och med den 1 juli 1920 bestämt antalet sådana
befattningar vid postverket, vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente
skall fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Genom brev den 12 december 1919 har Kungl. Maj:t vidare dels
bestämt antalet ordinarie befattningar vid postverket av högst kontrollörs
och postmästares av klass 3 grad under tiden från och med den 1 januari
1920 till och med den 30 juni samma år, dels ock beslutat, att antalet
högre befattningar vid postverket skulle för första halvåret 1920 vara lika
med vad för år 1919 bestämts.

Slutligen har Kungl. Maj:t genom brev den 30 juni 1920 bestämt
antalet ordinarie befattningar av högst kontrollörs och postmästares av
klass 3 grad vid postverket under tiden från och med den 1 juli 1920
till och med deri 31 december samma år.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bestämmelser Genom brev den 16 april 1920 har Kund. Maj:t utfärdat bestämtill
ny stat.0 meker i fråga om övergången till ny stat för personalen vid postverket,
varjämte Kungl. Maj:t genom brev den 11 juni 1920 utfärdat särskilda,
bestämmelser beträffande postmästares övergång till samma nya stat.

postförskotts^ Efter erhållet bemyndigande av Kungl. Maj:t har generalpoststyrelsen

paket mellan med brittiska postförvaltningen för tillämpning från och med den 1 maj
^ritorbrittan''1 ^ ^20 avslutat ett tilläggsavtal till det mellan svenska och brittiska postnien
och ir- förvaltningarna den 10/26 maj 1904 avslutade avtal angående utvexling
land- av paketpostförsändelser, enligt vilket tilläggsavtal postförskott kan tagas

å paket, som utväxlas mellan Sverige samt Storbritannien och Irland.

Vissa än- Jämlikt därtill av Kungl. Makt erhållet bemyndigande har general skandina-

poststyrelsen med postförvaltningarna i Danmark och Norge träffat överviska
postan enskommelse om höjning av dels brevportot, dels ock paketportot samt, i

växlingen ^ •> i * i i i

viss mån, postanvisnings- och postförskottsavgifterna i postutväxlingen
mellan Sverige, Danmark och Norge, för tillämpning, i fråga om höjning
av brevportot, för tiden från och med den 1 juli 1920, och, i fråga om
paketportot m. in., för tiden från och med den 1 oktober 1920.

internationell Den 7 juli 1920 sammanträdde i Paris en internationell konferens

grafkonferens för överläggning om återställandet och förbättrandet av post-, telegrafi
Paris, och telefonförbindelserna.

Jämlikt Kung!. Maj:ts beslut den 30 juni 1920 har generalpostdirektören
A. J. Juhlin såsom ombud för Sverige deltagit i nämnda
konferens.

Varidspost- Världspostföreningens sjunde kongress har under höstens lopp av kMadrfd.

'' hållits i Madrid.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 21 maj 1920 hava såsom Sveriges
ombud resp. biträdande ombud i kongressen deltagit generalpostdirektören
Juhlin och postdirektören T. G. B. Wennqvist. I egenskap av de delegerades
sekreterare har sekreteraren hos generalpoststyrelsen G. F. E.
Lager övervarit kongressen.

Vid förenämnda kongress hava ett flertal även för svenska postverket
viktiga beslut fattats.

Tillfällig hoj- Sedan Kungl. Maj:t den 11 juni 1920 utfärdat kungörelse angående
^a^giftcrmT"tillfällig höjning av postavgifterna m. m., har Kungl. Maj:t med ändring
m. m. av i ämnet meddelade föreskrifter genom brev samma dag för tillämpning

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

til

från och med den 1 juli 1920 meddelat beslut angående höjning av vissa
postavgifter, rörande vilkas belopp riksdagens hörande icke påfordras.

Kungl. Maj:t, som den 5 mars 1920 utfärdat ny förordning an- Förändrad
gående utgörandet av postavgifter för tjänsteförsändelser, har genom brev ^änsteff^''
den 5 mars 1920 emellertid från tillämpning av denna förordning undan- sändeiser.
tagit tjänsteförsändelser från sådana i anledning av kristiden tillsatta kommissioner
eller dem underlydande organ, som erhållit tjänstebrevsrätt.

I samband med utfärdande av ny lag angående rätt till tjänstepen- Angående
sion för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järn- sionnförPord"ivägar
och statens vatten fallsverk har Kungl. Magt genom brev den 4 juni narie tjanste1920,
bland annat, dels anbefallt statskontoret att enligt vissa angivna “g“k^
grunder till generalpoststyrelsen i lämpliga värdehandlingar överlämna vad grafverket,
på tjänstinnehavare vid postverket vid utgången av juni månad 1920 be-väglToehstalöper
av pensionsfonden för civila tjänst innehav are, dels ock föreskrivit, tens vattenrätt
förenämnda andel i pensionsfonden samt däremot svarande förpliktelser fan1lls™rk
vid utgången av juni månad 1920 skola övertagas av postverkets pensionsfond.

Genom brev den 30 januari 1920 har Kungl. Maj:t meddelat vissa Ändrade beändrade
bestämmelser rörande traktamenten till posttjänstemän, tjänst- rö*rand™etrak görande

å järnvägs- eller ångbåtslinjer m. m. tamenten till

posttjänstemän,
tjänstgörande
å
järnvägseller
ångbåtslinjer
m. m.

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1920, för tillämpning i huvudsak från Tjanstgöoch
med den 1 juli 1920, utfärdat kungörelse angående tjänstgörings-y^fPriftpertiden
för viss driftpersonal vid postverket. sonal vid

postverket.

Genom brev den 30 juni 1920 har Kungl. Maj:t förklarat, att de Upphävande
särskilda tilläggsarvoden, som genom brev den 28 juni 1918 tillerkänts omPuiägg^
redogörare vid postkontor på grund av deras bestyr med stämpelupp-arvode åt rebörden,
skola från och med den 1 juli 1920 upphöra att utgå. postkontor4

för deras be -

styr med
stämpeluppbörden.

Kungl. Maj:t härigenom brev den 10 september 1920 meddelat be-Aviöningstorstämmelser
angående avlöningsförmåner för vissa tillförordnade post- ^“^Tiiiför mästare

rn. m. ordnade post mästare.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Semester nn- Genom brev den 12 november 1920 har Kungl. Maj:t bemyndigat

för extra ordi- gcneralpoststyrelsen att under år 1920, i den mån sådant utan hinder för
narie tjänste-göromålens behöriga gång kan ske, tilldela sådan befattningshavare vid
™erket m,°t'' postverket, vilken är att hänföra till extra ordinarie tjänstemän, tjänstverk.
ledighet med bibehållen lön (semester) enligt vissa angivna grunder.

Förhöjning
av ersättningen
för
kandhavande
av postgöromål
vid statens
järnvägars
och de
enskilda
järnvägarnas
stationer. ,

Genom brev den 30 april 1920 har Kungl. Maj:t medgivit, att det
jämlikt breven den 21 december 1917 och den 31 december 1918 angående
grunder för utbetalande av ersättning för handhavande av postgöromålen
vid de enskilda järnvägarnas och statens järnvägars stationer
utgående särskilda tillägget av 20 procent å det för dylik station bestämda
fasta ersättningsbeloppet må, räknat från och med den 1 januari 1919,
tills vidare utgå med fyrtiofem procent.

Provisorisk Genom särskilda brev den 23 juli 1920 har Kungl. Maj:t förordnat,

^utnVnlen att ^ förvaltningarna vid de enskilda järnvägar, å vilka post befor
postbe- fordras för postverkets räkning, skall, räknat från och med den 1 januari
fskiidT såamT 1^0 intill utgången av juni månad samma år, för utförande av postä
statens transporter utgå provisorisk tilläggsersättning med 100 procent å de gejärnvagar.
nom kungörelsen den 4 oktober 1895 fastställda avgifter, dels ock att till
statens järnvägar skall, räknat från och med den 1 januari 1920 intill
utgången av juni månad samma år, för utförande av posttransporter utgå
provisorisk tilläggsersättning med 150 procent å de avgifter, som fastställts
genom brev den 18 maj 1900.

Fasta post- Under år 1920 hava två nya postkontor inrättats, nämligen dels i

anstalter. j£ramfors municipalsamhälle av Västernorrlands län och dels i Nälden i
Näskotts socken av Jämtlands län, varemot under året fyra postkontor
indragits, nämligen postkontoren i Frånö, Krokom. Malmköping och Ödeshög.
Vid årets slut utgjorde antalet postkontor tillhopa 254.

Såsom redan omnämnts, hava under år 1920 utfärdats bestämmelser
angående postexpeditionernas befogenhet och organisation. Under
året hava inrättats fyra sådana postanstalter, nämligen i Frånslå, Kungsör,
Teckomatorp och Ödeshög.

Efter indragning av en del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick antalet sådana postanstalter vid 1920 års slut till 3,397.

Antalet brevsamlingsställen utgjorde vid 1920 års ingång 18. Under
året nyinrättades en sådan postanstalt, varjämte en indrogs. Antalet dylika
postanstalter var alltså vid årets slut oförändrat.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av år
1920 3,673 eller 16 mera än vid slutet av år 1919.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Järnvägspostbefordran har under år 1920 anordnats å linjen Alunda —
Fålunge, varemot postföringen å järnvägslinjen Värtan—Tomteboda indrägt.
Postföringen å linjen Hvellinge—Falsterbo var indragen under
tiden 1 januari—25 maj på grund av järnvägstrafikens inställande.

Genom brev den 6 august 1920 bemyndigade Kungl. Maj;t generalpoststyrelsen
att med tyska postförvaltningen träffa avtal om anordnande
försöksvis av luftpostbefordran mellan Malmö och Berlin, dock att i det
avtal, som i sådant hänseende kunde komma att träffas, förbehåll skulle
ske om rätt för svenska postverket att, när så från dess sida påfordrades,
deltaga uti ifrågavarande lufttrafik med svenska luftfartyg till ett antal,
motsvarande hälften av de luftfartyg, som för nämnda trafiks uppehållande
erfordrades. Genom brev den 10 september 1920 har Ivungl. Maj:t
vidare bemyndigat generalpoststyrelsen att med vederbörande utländska
postförvaltningar träffa avtal om anlitande av upprättade eller planerade
luftpostförbindelser å linjen Köpenhamn—Hamburg—Bremen—Amsterdam—
London för befordran av luftpost från Sverige. På hemställan av generalpoststyrelsen
har Kungl. Maj:t den 24 september detta år bemyndigat
styrelsen att träffa avtal med Svenska Lufttrafikaktiebolaget om utförande
tills vidare försöksvis av luftpostbefordran från Malmö till Warnemunde
i den omfattning och mot den ersättning, varom generalpoststyrelsen
kunde med bolaget överenskomma. Luftpostbefordringen å linjen Malmö—
Warnemunde tog sin början i riktningen från Tyskland den 11 och från
Sverige den 12 augusti. På grund av osäkra väderleksförhållanden och i
anledning därav uppkommande mera avsevärda rubbningar i luftposttrafiken,
upphörde generalpoststyrelsen med luftbefordran av post från Sverige med
utgången av den 17 oktober. I riktningen från Tyskland pågick dock
luftpostbefordringen under hela oktober månad. Trafiken å sträckan
Malmö—Warnemunde har under tiden 11 augusti—14 september uppehållits
huvudsakligen medelst sjöflygplan, tillhörande tyskt lufttrafikbolag.
Från och med den 15 september, vilken dag luftpostlinjen drogs över
Köpenhamn, har luftpostbefordringen uppehållits jämväl medelst danskt
lufttrafikbolag tillhöriga sjöflygplan. Svenska Lufttrafikaktiebolaget har
fullgjort allenast tre turer från Malmö till Warnemttnde och åter. Mellan
Warnemunde och Berlin har trafiken uppehållits uteslutande medelst tyskt
lufttrafikbolag tillhöriga landflygplan. Från Malmö till Warnemunde har
under tiden 12 augusti—17 oktober, eller en tidsperiod av 67 dagar, flygning
ägt rum under 59 dagar. 1 den motsatta riktningen hava flygningar
verkställts under 66 av den 82 dagar omfattande tidsperioden 11 augusti
—31 oktober. Då luftposttrafiken i fråga, varit avsedd att utgöras med

Järnvägspostbefordran
.

Luftpost befordran.

intalet postförsändelser.

Nya posthus.

Postverkets

överskott.

Nya frankotecken.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

dagliga turer, har densamma således uppehållits i riktningen till Warnemunde
under ett antal dagar motsvarande omkring 88 procent och i den
motsatta riktningen motsvarande omkring 80 procent, av hela det antal
dagar, varunder flygning varit avsedd att äga rum.

Under år 1919 — det senaste år, för vilket fullständiga statistiska
uppgifter föreligga — hava enligt anställda beräkningar inom riket behandlats
tillhopa 667,068,875 postförsåndelser, vilket antal vid jämförelse
med nästföregående år utvisar en minskning med nära 33 miljoner eller
4,7 procent. Postutväxlingen med utlandet visar en betydande ökning,
under det den inrikes posttrafiken minskats med över 50 miljoner försändelser
eller med 7,7 procent.

I fråga om de assurerade försändelserna märkes, att, ehuru det angivna
värdet per försändelse i allmänhet ökats, det sammanlagda assuransbeloppet
dock visar nedgång, beroende på en minskning i antalet dylika
försändelser. Postanvisningsrörelsen visar ökning beträffande såväl antalet
postanvisningar som beloppen per anvisning, vilket senare torde vara att
tillskriva penningens minskade värde.

För postverkets räkning hava under år 1920 inköpts fastigheter
i Bengtsfors, Borlänge, Gävle, Vetlanda, Jörn, Trollhättan, Vännäs
och Ystad.

Postverkets inkomster för år 1919 uppgingo till 55,471,799 kronor
64 öre och utgifterna för samma år till 54,423,799 kronor 88 öre, vadan
det under år 1920 till statskontoret levererade överskottet utgjorde 1,047,999
kronor 76 öre.

Generalpoststyrelsen, som från och med 1920 års ingång själv övertagit
tillverkningen av frankotecken, har under nämnda år utgivit följande
vanliga frimärken av nya typer, nämligen å 3, 5, 10, 15, 20, 30,
40, 60, 80, 110 och 140 öre ävensom frimärkshäften, innehållande 20
vanliga frimärken å 20 öre, samt kortbrev å 20 öre. Med anledning
därav, att luftpostförbindelse under sommaren upprättats med flera främmande
länder, har styrelsen även utsläppt luftpostfrimärken å 10, 20 och
50 öre.

Som den 28 juli 1920 trehundra år förflutit, sedan regelbunden
postbefordran av enskilda personers brev genom svenska statens försorg
tog sin början, utgav styrelsen nämnda dag ett nytt 20-öres frimärke med
Gustav II Adolfs bild.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ett nytt s. k. välgörenhetsmärke har under år 1920 utgivits av vaigörensvenska
nationalföreningen mot tuberkulos. Det nya märket tillhanda- hctsmärkenhålles
allmänheten under tiden december 1920—-januari 1921. jjg

Genom brev den 23 januari 1920 har Kungl. Maj:t uppdragit åt Omarbetning
telegrafstyrelsen att verkställa undersökning rörande revidering av gäl- regiementet
lande telefonreglemente, vid vilket uppdrags fullgörande styrelsen ägde
att samarbeta med sakkunniga utom telegrafverket, som av chefen för
civildepartementet enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande komme att utses.

Detta uppdrag har fullgjorts, och har styrelsen med skrivelse i ämnet den
23 september 1920 till Kungl. Maj:t överlämnat det vid sammanträden
med de sakkunniga förda protokollet, varefter Kungl. Maj:t den 25 september
1920 utfärdat förut omförmälda kungörelse angående vissa ändringar
i telefonreglementet den 29 november 1915.

Kungl. Maj:t har genom brev till järnvägsstyrelsen den 30 januari Upphävande
1920 förordnat, bland annat, att bemyndigande för järnvägsstyrelsen att
utfärda biljetter till fria resor å statens järnvägar för telegraftjänstemän järnvägsstyoch
-betjänte skulle upphöra med utgången av februari månad 1920. rfei^“

jetter för telegraftjänsteman
och
-betjänte.

Genom brev den 13 februari 1920 har Kungl. Maj:t, för tiden från Gottgöreisc
och med den 1 januari 1920 tillsvidare till och med den 30 juni samma
år, meddelat bestämmelser angående gottgörelse till tjänsteman vid tele-grafverketför
grafverket för fullgörande av uppdrag såsom särskilt tillkallad sak- av''Uppdrag
kunnig in. m. såsom särskilt

tillkallad sakkunnig
m. in.

Genom brev den 19 mars 1920 har Kungl. Maj:t bemyndigat tele- Ersättning
grafstyrelsen att för tiden från och med den 1 januari till och med den ^rbete^tiif''
30 juni 1920 till personal vid telegrafverket av högst kontrollörs tjänste- viss ordinarie
ställning utbetala övertidsersättning för arbete, som på vederbörandes order ^eieg^af-"1
av samma personal utföres, att utgå enligt de grunder, som jämlikt verket,
breven den 31 december 1918 och den 5 december 1919 bestämts beträffande
av ifrågavarande personal under sistnämnda år utfört övertidsarbete.

Kungl. Maj:t har genom brev den 16 april 1920 meddelat
melser i fråga om övergång till den från och med den 1 juli 1920
lande lönestaten för personalen vid

Bill. till rilcsd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd.

telegrafverket.

bestäm- Bestämmelser
i fråga om
)->“* övergång till
ny stat för
personalen
vid telegraf -

Uiksdags-lleriHtclsen.

verket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utsträckning Genom brev den 23 april 1920 har Kungl. Maj:t medgivit, att den i

befattning 45 § i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
havares telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk stadgade tid,
kvarstå pa* in°tn vilken tjänsteman, som vid utgången av juni månad 1920 innehar
äldre löne- befattning å då gällande stat för postverket, telegrafverket, statens järnstat''
vägar eller statens vattenfallsverk och som icke vill underkasta sig nämnda
reglementes villkor och bestämmelser, därom skall göra anmälan till styrelsen
för vederbörande verk, finge utsträckas till den 1 juni 1920.

Upphävande Jämlikt brev den 14 maj 1920 har Kungl. Maj:t upphävt bestäm meisebT*fråga

rQelsen i brevet den 10 augusti 1914 angående förbud mot nyttjande
om förbud inom svenskt hamnområde av elektrisk anläggning för telegrafering eller
inom^svenskt telefonering utan tråd ombord å krigförande makts fartyg.

hamnområde
av elektrisk
anläggning
för telegrafering
eller telefonering
utan
tråd ombord
å krigförande
makts fartyg.

Tillsättande Genom brev den 28 maj 1920 har Kung]. Maj:t förklarat hinder

aVföAUradeS"från Kungl. Maj-.ts sida icke möta för telegrafstyrelsen att under tiden
befattningar till och med den 30 juni 1920 tillsätta sådana ledigförklarade befattningar
Vldverketraf" vid telegrafverket, vilka äro att hänföra till lägre lönegrad än den adertonde
enligt den vid det från och med den 1 juli 1920 gällande avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen och icke
finnas upptagna i gällande avlöningsregleinente för tjänstemän vid telegrafverket.

Statsverkets Genom brev den 4 juni 1920 har Kungl. Maj:t meddelat bestäm av-61degnff-

melser angående statsverkets övertagande av telegrafverkets pensionsinrättverkets
pen- nin»- in. in. under vissa av riksdagen godkända villkor.

sionsinrätt- °
ning.

Anställande Genom brev den 18 juni 1920 har Kungl. Maj:t bemyndigat tele Tekreterare11

grafstyrelsen att från och med den 1 juli 1920 tillsvidare till och med
hos telegraf-den 31 december 1921 förordna lämplig vid telegrafverket anställd tjänstestyreisen.
man att gågom sekreterare biträda styrelsen vid handläggning av ärenden
angående pensioneringen av den ordinarie personalen vid telegrafverket
m. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Genom brev den 18 juni 1920 har Kungl. Maj:t bemyndigat tele- indragning
grafstyrelsen att vid den tidpunkt, som styrelsen funne lämplig, indraga gtathmen^i
den på grund av brevet den 23 mars 1860 inrättade telegrafstationen i Vivstavarv.
Vivstavarv; och har indragning av telegrafstationen skett från och med
den 1 augusti 1920.

Genom brev den 18

juni 1920 har Kungl. Maj:t bemyndigat telegrafstyrelsen
att tillsvidare anställa en arkitekt hos styrelsen. på, extra stat

hos telegrafstyrelsen.

Genom brev den 30 juni 1920 har Ivungl. Maj:t medgivit, att ur Bemyndigantelegrafverkets
tjänst avgången person, vilken innehaft med pensionsrätt^3^^^
icke förenad befattning och som befinnes vara i behov av understöd, finge verkets tjänst
efter vissa av riksdagen gillade grunder av telegrafstyrelsen tilldelas årligt avgäD|e,“ .
Understöd. understöd.

Genom brev den 30 juni 1920 har Kungl. Maj:t bestämt antalet Fastställande
ordinarie befattningar vid telegrafverket av högst ingenjörsassistents, kon- ordinarie* betrollörs
och telegraf kommissaries av klass 3 tjänsteställning under tiden fattningar av
från och med den 1 juli 1920 till och med den 31 december samma år. ^ngegVden

vid telegrafverket
under
sista halvåret
1920.

Genom brev den 30 juni 1920 har Kungl. Maj:t, bland annat, för-Ändring i anordnat
om viss av riksdagen beslutad ändring i antalet av vissa högre tva.lc1l aT

o o e högre befatt berattningar

vid telegrafverket från och med den 1 juli 1920. ningar vid

telegrafverket
från och med
den 1 juli

192U.

Genom brev den 30 juni 1920 har Kungl. Majrt meddelat bestäm- utbetalande
meker angående utbetalande av begravningshjälp från telegrafverkets ^ngghjäip
pensionsinrättning till dödsboet efter sådan delägare eller pensionstagare från teiegrafi
pensionsinrättningen, som avlider under första halvåret 1920. lionsimltt"

ning till dödsboet
efter sådan
delägare
eller pensionstagare
i pensionsinrätt -

ningen, som
avlider under
första halvåret
1920.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sveriges del- Genom brev den 30

internationellåt .vissa befattningshavai
post-och tele-Sverige deltaga i en internationell post- och

juni 1920 har Kungl. Maj:t meddelat uppdrag
e i telegrafstyrelsen att såsom ombud för

grafkonferens
i Paris år
1920 m. m.

1920

telegrafkonferens

Paris år

m. in.

Provhoriska Genom brev den 30 juli 1920 har Kungl. Maj:t meddelat proviso fråga

om av- fiska föreskrifter i fråga om avlöning åt vissa icke-ordinarie befattningslöning
åt vissa ha vare vid telegrafverket.

icke ordinarie
befattningshavare

vid telegrafverket.

Ändrade be- Genom brev den 6 augusti 1920 har Kungl. Maj:t meddelat ändrade

fråga^mSf5r-bestämmelser i fråga om förvaltningen av »Bångska donationsfonden» vid

vaitningen av telegrafverket.

»Bångska donationsfonden»
vid telegrafverket.

utbetalande Genom brev den 1 oktober 1920 har Kungl. Maj:t förklarat hinder

ersättning1 förfc^e möta för telegrafstyrelsen att av telegrafmedel utbetala särskild erår
1918 till sättning för år 1918 till befattningshavare vid telegrafverket, som vid
ntngshavare 1918 års ingång icke innehaft ordinarie anställning därstädes och enligt
vid telegraf- av telegrafstyrelsen, jämlikt § 7 av kungl. kungörelsen den 22 mars 1918
verket'' angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst utfärdade bestämmelser, på grund av tjänstledighet
vid 1918 års början för fullgörande av värnplikt, eller tjänstgöring till
rikets försvar varit berättigad allenast uppbära krigstidstillägg med högst
en tredjedel av vederbörandes kontanta avlöningsförmåner.

Abonne- Genom brev den 8 oktober 1920 har Kungl. Maj:t, för tillämpning

”ter^föTav" från och med den 1 juni 1920, fastställt avgifter för huvudabonnemang å

telegrafstyrelsen
till fartyg
uthyrda
anläggningar

av telegrafstyrelsen uthyrda anläggningar för trådlös telegrafering ombord
å far tyg. |

för trådlös

telegrafering.

Särskilt till- Genom brev den 11 oktober 1920 har Kungl. Maj:t bemyndigat tele KSningen

Yt grafstyrelsen att till icke-ordinarie befattningshavare vid telegrafverket med
icke ordinarie undantag för arbetare i avräkning å blivande avlöningsförmåner utbetala
havariTvfd särskilt tillägg till avlöningen enligt vissa angivna grunder.

telegrafverket
med undantag
för arbetare.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

(59

Genom brev till kommunikationsverkens lönenämnd den 12 novem-Semester unhcr
1920 har Kungl. Maj:t, bland annat, meddelat bestämmelser angående fg®r extra w semester

under år 1920 för extra ordinarie tjänstemän vid telegrafverket, dinarie tjänsteman
vid
telegrafverket.

Jämlikt Kung!. Maj:ts brev till överstyrelsen för Konung Oscar II:s Dagavgift vid
jubileumsfond den 3 december 1920 angående fastställelse av dagavgiftgtyreisensVför
vid folksanatorierna för vård därstädes av vissa statsman are skall dagav- Konung
giften vid de under överstyrelsens förvaltning stående sanatorierna för.
därstädes vårdade tuberkulossjuka bland den till kostnadsfri läkarvård be- förvaltning
rättigade personalen vid telegrafverket under åren 1921—1923 utgöra sju ^torierna
kronor.

Genom brev den 12 november 1920 har Kungl. Maj:t bestämt anta-Antalet ordilet
ordinarie befattningar vid telegrafverket av högst ingenjörsassistents, “[^a^av"
kontrollörs och telegrafkommissaries av klass 3 tjänsteställning under högst I2:e

År 1921 '' lönegraden

vid telegrafverket
under
år 1921.

Genom kungörelse den 23 juni 1920, sv. förf.-saml. nr 527, har Upphävande
telegrafstyrelsen, efter samråd med marinförvaltningen, beslutat, att sty- nyttjande av
relsens kungörelse den 12 januari 1917 angående förbud för nyttjande aveiektrisk anelektrisk
anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd inom iefegra^fri^g
svenska skärgården skall upphöra att gälla. eller teiefone ring

utan tråd
inom svenska
skärgården.

Telegrafstyrelsen har den 16 december 1920 för sin del godkänt av Nya överensombud
för svenska, danska och norska telegrafförvaltningarna vid konfe- kom",iels1cr
rens i Köpenhamn den 5—8 november 1920 upprättade förslag till nya interskandiöverenskommelser
angående telefon- och telegraftrafiken mellan dels Sverige
och Danmark, dels Sverige och Norge, dels ock Danmark och Norge graftrafikem"
genom Sverige ävensom angående undantag från vissa bestämmelser i det
internationella radiotelegrafreglementet.

Vid 1920 års utgång funnos 203 radiotelegrafstationer i riket, därav Radioteic9
fasta s. k. kuststationer, 40 inrättade å krigsfartyg och 154 å andra grufstationcrfartyg.

De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom Teiegrafvorde
under år 1920 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 975 kilo- kots linjer -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Telegrafför bindelseled nlngar.

Järnvägsstationer
i
förbindelse
med telegrafnätet.

Antalet telegrafstationer.

Telegramväx ling.

Rikstelefonnätets
riksoch
landsledningar.

Central- och
växeltelefonstationer.

Telefon apparater.

meter stolpiller och kablar; och utgjorde sammanlagda längden av stolpiller
och kablar vid 1920 års utgång omkring 39,285 kilometer.

De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under
år 1920 ökats med ungefär 1,530 kilometer, och uppgick vid 1920 års
slut nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 44,260 kilometer.

Under år 1920 har antalet järnvägsstationer, vilka blivit satta i förbindelse
med telegrafnätet, ökats med 27. Dessa stationer hava samtliga
upplåtits för internationell telegramväxling.

Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 20 filialstationer,
utgjorde vid 1920 års utgång 171, och voro då med dem förbundna
1,283 telegramexpeditioner samt 1,909 järnvägstelegrafstationer, så att
hela antalet av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstalter
vid slutet av år 1920, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 3,363.

Under år 1919, det senaste för vilket fullständig statistik är upprättad,
hava befordrats 8,389,709 taxerade telegram samt 903,781 avgiftsfria
telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegram o

o o

men hava 4,622,426 varit inländska, 2,957,215 till eller från utlandet samt
810,068 transiterande.

Rikstelefonnätets riks- och landsledningar hava under år 1920 genom
utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 12,330 kilometer dubbeltrådiga
ledningar samt med omkring 130 kilometer enkeltrådma ledningar;
och utgjorde vid 1920 års slut riks-och landsledningarna omkring 242,460
kilometer i dubbeltrådiga och omkring 3,080 kilometer i enkeltrådiga
ledningar.

Antalet central- och växeltelefonstationer i telegrafverkets telefonnät
uppgick vid 1920 års utgång till 2,986. Av stationer i telegrafverkets
Stockholmstelefons nät, vilka ännu ej sammanslagits med rikstelefonnätets
stationer, återstodo vid 1920 års utgång endast centralstationerna i
Stockholm och Uppsala.

Antalet av de i telegrafverkets telefonnät uppsatta telefonapparater
har under år 1920 ökats med omkring 10,500, och utgjorde sammanlagda
antalet i bruk varande telefonapparater vid samma års utgång omkring
389,300.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1919, det sista för vilket fullständig statistik blivit upp-Växlade teierättad,
har antalet samtal mot abonnemangsavgift i telegrafverkets telefon- fonsamtalnät
uppgått till omkring 585,784,200 och antalet av de mot särskild avgift
mellan taxeområdena i nämnda nät och med utlandet växlade samtalsperioderna
till 53,980,150.

Längden av statens trafikerade järnvägar, som vid 1919 års utgång Statens järnutgjorde
5,500,7 km., har sedan dess, å ena sidan, ökats med bandelen Höganäs- vasstrafikMölle
om 10,2 km., och, å andra sidan, minskats med 0,5 km. på grund av
spårminskning å III distriktet och utgör sålunda 5,510,4 km.

Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik hava för år 1920 beräknats Brnttotill
omkring 336 miljoner kronor. inkomster.

A statsbanan genom Bohuslän samt statsbanorna Karungi—Haparanda Statens
och Ulrik sfors—Volgsj ön ävensom å utfartsvägarna mellan Boden och Lapp- byggnader
träsk hava utförts en del kompletteringsarbeten.

„ A statsbanan Sveg—BrunfJo hava terrasseringsarbetena å sträckan
Åsarna—Sveg fortsatts och en valvbro över Jämnån fullbordats. Permanent
huvudspår har utlagts på en sträcka av 32 km. eller från Bryngelhögens
bangård till bron över Hoan och från Svegs bangård till bron över Norrälven.
Terrasseringsarbetena å samtliga bangårdar mellan Bryngelhögen
och Sveg hava fullbordats.

A statsbanan Haparanda—Finska gränsen hava utförts en del kompletteringsarbeten
dels å Haparanda bangård, dels å bron över Torne älv,
varförutoin målning av Nörrunda bro verkställts.

A Inlandsbanan, södra distriktet, hava terrasseringsarbetena till
Norrheds bangård fullbordats och stenarbetena för broar över Vojinån och
Ume älv utförts. Terrassering av Holmsele, Aronsjö och Volgsele bangårdar
hava pågått, varjämte verkställts en del ballastningsarbeten
och uppförts provisoriska husbyggnader utefter arbetslinjen. Vidare har
materialväg norrut från Storuman brutits till en längd av c:a 10 km.

Å Inlandsbanan, norra distriktet, hava stationshuset och godsmagasinet
å Porjus bangård fullbordats. Dessutom hava utbyggnadsarbetena å
sagda bangård pågått, varjämte utförts vissa kompletteringsarbeten å bandelen
Gällivare—Porjus.

A statsbanan Sveg-—Hede hava arbetena med skogsröjning, terrassering
och trumläggning mellan Sveg och Vemdalen fortgått.

A broförbindelsen över Dalälven vid Mora hava samtliga arbeten
för pelare n:r I slutförts samt för pelare n:r II betonggjutnings- och <rra -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Trollhätte

kanalverk.

Södertälje

kanalverk.

Statens

kraftverk.

nitmurningsarbeten intill upplaget för klaffkonstruktionen utförts. Järnöverbyggnaden
för de båda östra spannen har uppsatts, varjämte nitställning
för konsol- och klaffspannen uppförts. Vidare hava vissa terrasseringsarbeten
verkställts, en del by- och ägovägar omlagts och en vägport
i linjen„Mora—Orsa utförts.

A statsbanan Forsmo—Hoting hava arbetena med skogsröjning, terrassering
och trumläggning å sträckan Forsmo—Adaisliden fortgått och

o oc o c?

terrasseringsarbeten för bangårdarna å nämnda sträcka utförts. Huvudspåret
har utlagts på en längd av omkring 5 km. Fn del vägar hava
omlagtscoch 4 provisoriska husbyggnader uppförts.

A statsbanan Hällnäs—Stensele har renstakning mellan Hällnäs och
Lycksele utförts, arbeten för terrassering och trumläggning mellan Hällnäs
och Skatan påbörjats samt materialväg mellan sistnämnda orter anlagts.
Vidare hava terrasserings-, husbyggnads- och rälsläggningsarbeten
å Hällnäs bangård påbörjats.

A statsbanan Umeå—Hohnsund hava renstakning från Storsandskär
till Hohnsund utförts och terrasseringsarbetena å såväl linjen som å Holmsunds
bangård påbörjats, varförutom trumläggningsarbetena å nämnda
linje fullboi’dats.

Trollhätte kanal har hållits öppen för trafik under hela år 1920,
med undantag för tiden 7 januari—17 mars. Trafiken har under året
varit i stort sett normal med en ökning i den transporterade godsmängden
av cirka 18 % jämfört med föregående år.

Kanalinkomsterna under året hava uppgått till omkring 1,025,000
kronor; motsvarande summa år 1919 var 788,720 kronor 92 öre.

Södertälje kanal har under år 1920 hållits öppen för trafik från
och med den 3 april.

Kanalinkomsterna för året uppgå till 117,000 kronor mot 90,729
kronor 66 öre för år 1919.

Inkomstökningen för kanalerna sammanhänger med tillämpad taxeförhöjning.

Den sammanlagda belastningen vid statens kraftverk har under år
1920 uppgått till cirka 182,000 kilowatt emot cirka 160,000 kilowatt under
föregående år. Den totala energiproduktionen har utgjort cirka 740
miljoner kilowattimmar emot cirka 685 miljoner kilowattimmar föregående
år. Att energiproduktionen icke ökats i samma proportion som maximibelastningen
beror på, att under de första månaderna av år 1920 drif -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ten vid speciellt de elektrokemiska och elektrotermiska industrierna inom
Trollhätte kraftverks distributionsområde varit inskränkt på grund av konjunkturförhållanden
och arbetskonflikter.

Bruttoinkomsterna av samtliga statens kraftverk belöpa sig för år
1920 till omkring 15,070,000 kronor, motsvarande summa år 1919 var
12,370,463 kronor 79 öre.

Kraftverkens distributionsanläggningar hava under året ökats på följande
sätt:

Landslinjernas längd är oförändrad cirka 1,150 km.; bygdelinjernas
längd har ökats från cirka 2,960 till cirka 3,425 km. Sekundärstationernas
antal är oförändrat 24, men har den installerade transformatoreffekten
ökats från cirka 135,000 till cirka 146,000 kilovoltampére. Antalet
tertiärstationer för allmän distribution har ökats från 240 till cirka 270.

Nya distributionsområden av större omfattning hava ej tillkommit under
år 1920.

Arbetet med stamlinjebyggnaden Trollhättan—Västerås har fortskridit
så långt, att hela linjen är stakad samt grunder för stolparna gjutna
å sträckan Örebro—Västerås. Därjämte hava stolpar samt en del isolatorer
och ledningsmateriel beställts.

Vattenfallsstyrelsen har under år 1920 från Trollhättans elektrotermiska
aktiebolag återköpt dess tvenne kraftkontrakt av februari 1910 och
november 1911 å 5,172 respektive 8,070 kilowatt, genom vilket förvärv
en värdefull ökning av tillgången på prima kraft vunnits under tiden intill
dess Vänerns reglering blivit genomförd.

Vattenfallsstyrelsen har vidare under året träffat avtal om leverans
av överskotts kraf t "till betydande belopp för ånggenerering.

Under år 1920 hava försålts sex tomter inom Trollhättans till stads- Statens vatplan
indelade område samt fyra tomter inom egnahemsområdet å Stavered, fast^hetafdrHjulkvarn
och Stallbacka. A Stallbacka industriområde hava fyra tomt- "vanning/
delar blivit sålda. Dessutom har från vardera av fastigheterna 72 mantal
Lilla Håjum och V2 mantal Fuxerna n:r 5 Lars Svensgården, Lilla Edet,
försålts ett tomtområde.

På industri- och bostadsområdena vid Porjus hava ytterligare arbeteri
för anordnande av vägar samt vatten- och avloppsledningar utförts. Å
bostadsområdet hava nio tomter försålts.

Statens vattenfallsverks byggnadsarbeten hava i allmänhet bedrivits statens
enligt de uppgjorda planerna, med undantag för Harsprångets kraftverks- vattenfaiisbyggnad,
där av nedan angivna orsaker arbetstakten väsentligt inskränkts. ZadLvd/-

Bih. till ritad. prot. 1921. 1 Sami 1 Avd. JO niDg''

Kiksriflgs-Iicrilttclsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Södertälje
kanals ombyggnad.

Trollhätte

kraftverks byggnader.

Luleälvens

kraftverks byggnader.

Åven i övrigt har en viss minskning i arbetenas omfattning måst ske,
enär de alltjämt ökade arbetslönerna gjort de tillgängliga anslagen otillräckliga
för de planerade arbetena.

Arbetsstyrkan vid vattenfallsverkets byggnadsavdelning bar varierat
mellan 1 300 och 1 700 man, varav i genomsnitt varit anställda:

vid Trollhätte-arbetena........... 300 man

» Motala-arbetena.........• . . 430 »

» Södertälje-arbetena..........70 »

» Luleälvs-arbetena........... 730 » .

Därvid är att märka, att arbetsstyrkan vid Luleälvs-arbetena avsevärt
minskats under senare delen av året, varemot en ökning ägt rum vid
Södertälje sedan den årslånga arbetskonflikten därstädes i september månad
funnit sin lösning.

För förvärv av de fastigheter, som erfordras för kanalarbetenas
genomförande, har expropriationsförfarande under året använts i de fall,
där godvilliga överenskommelser ej kunnat träffas. De flesta av dessa
expropriationsmål hava avdömts under år 1920.

De i september månad efter strejkens upphörande återupptagna
arbetena hava koncentrerats huvudsakligen på fortsättning av grundvattensänkningen
för slussen och utschaktning av massorna för slussgraven.
Dessa arbeten utföras till största delen på entreprenad.

Det sista, 13:e, maskinaggregatet i kraftstationens 3:dje utbyggnad
i Trollhättan har efter provkörning tagits i definitiv användning.

Vid Lilla Edet hava arbetena för den nya kraftstationen fortskridit
så långt, att den stora fångdamm, inom vilken hela arbetsplatsen skall
torrläggas, under sommaren blivit färdig, varefter länspurnpningen fortgått
under hösten 1920.

Kartläggningar och markskadevärderingar för en blivande reglering
av Vänern har pågått med stor personal under hela året, för att frågan
så snart som möjligt skall kunna föreläggas vederbörande vattendomstol.

I Porjus har den första maskinen i andra utbyggnaden, eller
maskinen n:r 6 i kraftstationen, slutavsynats och tagits i bruk.

Den för arbetena vid Harsprånget i slutet av år 1919 uppgjorda
arbetsplanen innefattade dels uppförande av 3 permanenta bostäder för
driftpersonal, att till en början tagas i anspråk för byggnadens befäl och
underbefäl, kontorsbyggnad, marketenteri, övriga erforderliga provisoriska

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lmsby<rgnader samt baracker för ungefär halva den arbetsstyrka, som vid
fullt bedrivande av arbetena behövde förläggas till platsen, dels framdragande
av stickspår från Inlandsbanan i närheten av bron över Stora
Lule älv, dels ock fullbordande av vägförbindelsen mellan Porjus och
Harsprånget. Därjämte skulle sänkschakten för den långa avloppstunneln
samt vissa förberedande arbeten med fångdammar in. in. utföras. Den vid
Harsprånget alstrade elektriska energin är avsedd att huvudsakligen användas
för elektrokemisk industri. Den option å kraftleverans, som lämnats
till Aktiebolaget Elektrosalpeter, var bestämd att utgå den 1 juli 1920,
varför vid sistnämnda tidpunkt skulle kunnat avgöras, huruvida arbetena
i fortsättningen borde bedrivas med rask arbetstakt eller, för den händelse
bolaget icke skulle begagna sig av optionen, endast i mindre omfattning.
På bolagets framställning och med Kungl. Maj:ts medgivande
blev emellertid optionstiden förlängd till den 1 november 1920, då bolaget
lämnade definitivt meddelande, att det icke kunde begagna sig av optionen.
Ovan angivna arbeten hava under året pågått, dock efter sistnämnda tidpunkt
med stark begränsning.

Arbetena för regleringsdainmen vid Suorvajaure hava under år 1920
fortskridit på sådant sätt, att den östra älvfåran vid dammbyggnadsplatsen
kunnat helt torrläggas genom uppförande av eu större fångdatnm ovanför
dammstället. Sedan därjämte uppförandet av erforderliga bostäder för
befäl och arbetare i stort sett avslutats under år 1920, hava sprängning
för regleringstunnlar och förberedande arbeten för själva dammbyggnaden
kunnat påbörjas under året. För transporten mellan Porjus och Suorvajaure
liar man under sommaren begagnat sig av motorbåtar och pråmar på de tre
sjöar, som förbinda de båda platserna, och decauvilietransport förbi de
fållsträckor, som åtskilja sjöarna. För hastigare personbefordran samt för
post, läkare etc. har lufttrafik anordnats mellan Porjus och byggnadsplatserna
vid Suorvajaure.

Motala kraftverksbyggnad bär bedrivits med relativt stark forcering,
för att staten så snart som möjligt skall erhålla ett välbehövligt krafttillskott
i denna del av landet. På grund av de svåra grundförhållandena
hava emellertid arbetena blivit något försenade, varför de sannolikt ej
hinna fullbordas förrän i början av år lf>22. Vattenbyggnaderna, till de
två första maskinaggregaten hava under sommaren 1920 utförts i sådan
omfattning, att älvens vatten nu helt och hållet framledes genom provisoriska
utskov, förlagda i sugrören till de två första turbinerna, varigenom
schaktning och grundläggning för de övriga maskinaggregaten och för
dammbyggnaden i älvens norra del på hösten kunnat påbörjas. Avlopps -

Motala

kraftverks byggnad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kanalen från kraftstationen ned till Boren är fullt färdig i den omfattning,
som erfordras för kraftverkets första utbyggnad. Ställverkets första utär
färdig och tagen i bruk till en början för transformering av
från Älvkarleby kraftverk överförd energi. Fyra bostadshus för driftpersonalen
hava fullbordats.

öchbgoddde Bland„ mcd statsmedel understödda väg- och vattenbygnadsarbeten

itända ar- tiava under ar 1920 såsom fullbordade av väg- och vattenbv^^nadsstyrelbeten.
sen godkänts: ''00

95 företag avseende vanliga vägar, omfattande en väglängd av 503
kilometer, för vilka kostnaden beräknats till 3,898,020 kronor, varav 2,462,585
kronor utanordnats såsom statsbidrag från de till bidrag för anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre
göda. vägar anvisade medel och 132,600 kronor från av Kungl. Maj:t
särskilt anvisade medel;

3 företag avseende enklare vägar, omfattande en väglängd av 36
kilometer, för vilka kostnaden beräknats till 127,350 kronor, varav 85,700
kronor utanordnats såsom statsbidrag från de till bidrag för anläggning
av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län anvisade
medel; samt

18 bro-, hamn- och farledsarbeten, för vilka kostnaden beräknats
till 735,000 kronor, varav 436,900 kronor utgått såsom statsbidrag från
de till understödjande av brobyggnader och företrädesvis mindre hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder anvisade medel och
52,600 kronor från sjätte huvudtitelns allmänna besparingar.

. Under år 1920 har arbetet fortgått å följande fiskehamnsbyggnader
nämligen Träslöv, Glommen, Hällevik, Nogersund, Hönö—Klåva, Gislöv,
Grönhögen, Östra Torp och Sandviken.

hamnar .Arbetet har även pågått vid Visby hamnbyggnad, vartill särskilt

statsbidrag av riksdagen ävensom lån ur“ handels- och sjöfartsfonden beviljats.

Vid Umeå stads hamnanläggning vid Holmsund, vartill ett lån ur
handels- och sjöfartsfonden å 1,100,000 kronor beviljats den 23 juli 1920,
hava arbetena påbörjats.

Enskilda Under ar 1920 har Kung!

lårnvägar. i . ö

koncession:

Maj:t beviljat nedanstående järnvägar

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Spårvidd

meter.

Hällevik—Hörvik..................1,067

Tingstäde—Lärbro..................0,89i

Slite—Lärbro................• ... »

Summa —

Under år 1920 har meddelats tillstånd till ombyggnad till
normal spårvidd av bandelen Västanhede—Näs av Näs—
Morshyttans järnväg med förutvarande spårvidd av
0,891 m.....................1,435

Under år 1920 hava nedanstående järnvägar erhållit vägtenbyggnadsstyrelsens
tillstånd att öppnas för allmän trafik.

Spårvidd

meter.

Vattjom—Matfors—Ljunga älv (ombyggd till normal spårvidd)
.....................1,435

Jularbo—Månsbo (persontrafik).............»

Faringe—Alunda (Bandelen Faringe—Upplandstuna förut öppnad
för godstrafik)................0,891

Summa —

Längd

km.

5,0

12.3
10,0

27.3

7.6

och vat Längd km.

3.7

4.8

12^4

20,9

För nedanstående, för allmän trafik öppnade järnvägar har väg- och
vatten byggnadsstyrelsen under år 1920 utfärdat avsyningsbetyg:

Spårvidd Längd
meter. km.

Sommarbo (Islinge)—Bo (Kyrkviken) på Lidingön .... 1,435 3,2

Alsterbro—Fagerhet.................0,89i 30,8

Tierps lastbrygga—Strömsnäs bruk........... 1,435 8,so

Summa — 42,5

Under år 1920 har arbetet påbörjats å nedanstående järnvägar:

Spårvidd Längd

meter. km.

Hällevik—Hörvik................... 1,067 5,o

Tingstäde—Lärbro..................0,89i 12,3

Källby—ödbogården.................» 10,o

Stormossen—Lövsta bruk...............» 29,o

Fängersfors—Ärr sjön.................0,6oo 2,5

Summa — 58,8

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1920 hava överlåtelser av nedanstående järnvägar och spår -

väg ägt rum:

c? O

Järnvägar:

Spårvidd Längd

meter. km.

Falun—Rättvik—Mora Noret . . . . j överlåtna på Gävle— 1,435
Mora strand—Älvdalen och .... Dala järnvägsaktie- »

Falun—Björbo..........J bolag

Bjärka—Åtvidaberg, överlåten på Östra Centralbanans järnaktiebolag
................... *

Summa -—

89,7

41.3
70,1

18.3
219,4

Spårväg:

Liljeholmsbron—Fridhems villastad | överlåtna på aktiebola med

bispår till Tellusborg samt get Stockholms spår- 1,435 5,9

Grönbrink—Midsommarkransen . . ) vägar._»__Re

Summa — 7,5

Under nedannämnda dagar av år 1920 hava på chefens för
finansdepartementet föredragning av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med
av riksdagen fattade beslut, utfärdats följande författningar, nämligen:
Den 6 febr.: lag om ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen den 12
inaj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank (nr 27);

» 27 » lag angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa

tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 (nr 27) och av § 9 i lagen om
rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31) (nr 61);

» » » förordning om ändrad lydelse av 5 §, 25 § 2 inom., 32 §

1 mom. samt 35 § i förordningen den 7 augusti 1907
(nr 63) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
(nr 65);

» » » förordning om särskilda avdrag vid 1920 års taxering till

bevillning för inkomst (nr 68);

17 mars: kungörelse angående befrielse för riksbanken under viss
tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar
med guld (nr 81);

» 19 » lag innefattande tillfälligt undantag från gällande inskränk ningar

i rätten att använda sparbanks vinst (nr 90);

kungörelse
(nr 94);

angående

vissa

ändringar

gällande tulltaxa

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri IG april:

» 23 »

» 7 maj:

» 14 »

» 21 »

7 »

14 »

» 2 »

»21 »

» 28 »

» » »

» 4 juni:

förordning angående ändrad lydelse av 4 § 2 mom. i förordningen
den 30 maj 1919 (nr 256) om rätt för kommun
att upptaga särskild avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar
(nr 153);

lag om ändrad lydelse av 16 och 30 §§ i lagen den 12
maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank (nr 160);
förordning angående ändrad lydelse av 1 § punkten a) i
förordningen den 30 maj 1919 (nr 256) om rätt för kommun
att upptaga särskild avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar
(nr 189);

förordning om ändrad lydelse av 22 och 32 §§ i förordningen
den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av
pilsnerdricka (nr 198);

lag om visst undantag från tillämpningen av 49 § 1 mom.
och 166 § 1 mom. lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om
bankrörelse (nr 210);

lag om ändrad lydelse av 49 och 165 §§ lagen den 22
juni 1911 (nr 74) om bankrörelse (nr 211);
kungörelse med vissa bestämmelser angående ålderstillägg
för civila befattningshavare i statens tjänst (nr 212);
förordning om ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande
varor (nr 213);

förordning om ändrad lydelse av § 3 i förordningen den
15 november 1907 om frihamn (nr 117) (nr 217);
förordning om ändrad lydelse av § 4 i förordningen den
20 december 1912 om frilager (nr 351) (nr 218);
förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen
den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper (nr 223);
förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen
den 11 juli 1919 (nr 401) om utgörande av en särskild
stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till
riket av pärlor med flera lyxvaror (nr 224);
förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende
taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt
(nr 230);

kungörelse angående rätt till semesterledighet för föreståndare
vid rikets navigationsskolor (nr 263);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 11 juni:

» » >/

18 »
4 »

>''

:» » »

» » »

» 22 »

»18 »

förordning angående försäljning av odenaturerad sprit,
framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning (nr 277);
förordning om ändrad lydelse av 12 § förordningen den
11 oktober 1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin
(nr 278);

lag om ändring i vissa delar av lagen den 29 juli 1892
(nr 59) angående sparbanker (nr 285);

lag angående vissa ändringar i lagen om rikets mynt den
30 maj 1873 (nr 31 sid. 1) (nr 309);

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den från och med år
1921 för riksräkenskapsverket gällande avlöningsstat (nr
319);

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner å de från och med år 1921 å
statskontorets avlöningsstat uppförda befattningar (nr 320);
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner å de från och med år 1921
å kammarrättens avlöningsstat uppförda nya befattningar
(nr 321);

kungörelse angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal
vid tullverket för tiden 1 juli 1920—31 december 1921
(nr 322);

kungörelse angående rätt för vissa befattningshavare att
för avlöningsförhöjning tillgodoräkna sig tid, varunder
tjänstledighet åtnjutits för fullgörande av militär tjänstgöring
(nr 323);

förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober
1907 (nr 86) angående tillverkning äv brännvin
(nr 328);

förordning angående dels en omsättnings- dels en utskänkningsskatt
å spritdrycker (nr 330);

förordning angående vissa ändringar i förordningen den 19
november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften (nr 338);
lag om vissa ändringar i lagen den 11 oktober 1907
(nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
(nr 347);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 i instruktionen
den 19 maj 1893 (nr 38) för riksdagens revisorer av stats-,
banko- och riksgäldsverken (nr 353);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 30 juni:

» » »

» »

» » t>

» 11 »

> 30 »

» 22 »

» » »

» 30 »

9 juli:

i 16 »

kungörelse angående förhöjning i vissa fall i det för första
halvåret 1920 till befattningshavare i statens tjänst utgående
dyrtidstillägg (nr 362);

kungörelse angående förhöjning i vissa fall i det för första
halvåret 1920 till f. d. befattningshavare i statens tjänst
in. fl. pensionärer utgående dyrtidstillägg (nr 363);
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst (nr 364)
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
(nr 365);

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl. (nr 366);

kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1920 åt pensionerade
båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare (nr 367);
lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen den 29 juli 1892
(nr 59) angående sparbanker (nr 430);
kungörelse angående villkor och grunder för tilldelande av
statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner
(nr 440);

förordning angående upphörande av taxering enligt förordningen
den 30 juni 1916 (nr 260) om krigskonjunkturskatt
m. in. (nr 443);

kungörelse angående ändrad lydelse av punkterna 3:o) och
7:o) i kungörelsen den 17 juni 1916 (n:r 230) angående
ändrade bestämmelser för lån från fonden för befrämjande
av hantverk och därmed jämförlig mindre industri (nr 444);
kungörelse angående ortstillägg för år 1921 åt viss personal
vid tullverket (nr 445).

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av avlöningsförmåner enligt den från och med år
1921 gällande stat för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
angående skattefri sprit in. in. (nr 451);
kungörelse angående extra lönetillägg för år 1921 åt vissa
tjänstemän och betjänte, in. m. (nr 486);
kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1920
för viss personal inom den civila statsförvaltningen (nr
530);

Bih. till riksd. prot. 1921. 1 Samt. 1 avd.

Riksdngs-Beriittelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 9 juli:

» »

» 25 sept:

» » »

» 19 nov.:

» » »

» :> »

» » »

kungörelse om ändring i vissa delar av kungörelsen den
19 juni 1919 (nr 507) angående nya avlöningsbestämmelser
att tillämpas från och med år 1920, för de hos ämbetsverk
och myndigheter uppförda, under andra—åttonde
huvudtitlarna, med undantag av postsparbanken, befintliga
ordinarie kvinnliga biträdesbefattningarna m. in. (nr 583);
kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 mom. 1 i kungörelsen
den 1 november 1918 (nr 836) angående avlönings
förbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare (nr 584);
förordning angående särskilda bestäinmelsar rörande mantalsskrivningen
för år 1921 med anledning av folkräkningen
den 31 december 1920 (nr 630);

förordning om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 i förordningen
den 6 augusti 1894 (nr 61) angående mantalsskrivning
(nr 635);

förordning om ändrad lydelse av 15, 16 och 19 §§ i förordningen
den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt
och skatt för gåva (nr 636);

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt
(nr 758);

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning av fast egendom
samt av inkomst (nr 759);

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den
28 oktober 1910 (nr 117) om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering (nr 760);

förordning om kommunal progressivskatt för åren 1921—
1924 (nr 761);

förordning angående särskilda grunder för utgörande av
1921—1924 års allmänna korumunalutskylder m. m. (nr 762);
förordning angående beräkning av utlagor, som skall utgå
i förhållande till 1921—1924 års taxering till bevillning
för inkomst eller efter de för utgörande av kommunalutskylder
stadgade grunder (nr 763);
förordning om byggnadsskatt (nr 765);

förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid
1921 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
(nr 782);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 19 nov.: förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921

ars taxering till bevillning av inkomst (nr 783);

» » » förordning angående det procenttal av stadgade grund belopp,

varmed inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1921
skall utgå (nr 785);

» 10 dec.: kungörelse angående utbetalande av förskott i avräkning å

tillfällig löneförbättring för år 1921 åt viss personal inom
den civila statsförvaltningen (nr 812);

Härjämte har Kungl. Maj:t på chefens för finansdepartementet föredragning
låtit utfärda följande, i Svensk författningssamling under år
1920 utkomna författningar, nämligen:

O 1 ö

Den 16 järn: förordning angående upphandling och arbeten för statens

behov samt försäljning av staten tillhörig lös e"endom
(nr 10); °

30 >

16 »

30 »

23 >

27 febr.:

9 april:

27 febr.:

30 mars:

16 april:

kungörelse angående ändrad lydelse av § 6 mom. 8 och 9
i förordningen den 17 november 1905 (nr 64) angående
mantalsskrivning i Göteborg (nr 16);

kungörelse angående upptagande för svenska statens räkning
av ett sex procents svenskt statslån (nr 20);
kungörelse angående upphävande av viss inskränkning i
tillämpningen av 23 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti
1907 (nr 63) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker (nr 24);

kungörelse angående Kungl. Maj:ts garanti å viss del av
1917 års fem procents statsräntelån (nr 28);
kungörelse angående fastställelse av vissa, till ledning vid
uträknandet av särskilda avdrag vid 1920 års taxering till
bevillning för inkomst erforderliga tabeller (nr 69);
kungörelse angående undantag i vissa fall från förbudet
mot utförsel ur riket av smörjoljor och smörjmedel (nr

kungörelse angående fastställelse av vissa tabeller till ledning
vid uträknandet av skatt enligt förordningen den 19
november 1914 (nr 381) om arvskatt och skatt för "åva
(nr 146);

kungörelse angående justering av en av ingenjören Gustaf
von Post konstruerad så kallad arithmosvåg såsom lagligt
vägningsredskap (nr 147);

kungörelse angående fastställande enligt kungörelsen den
30 maj 1919 (nr 262) med allmänna grunder för dyrtids -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragiti

tillägg åt befattningshavare i statens tjänst av nytt grundtal
att gälla tillsvidare från och med april månad år 1920
(nr 149);

Den 16 april: kungörelse angående tabeller till hjälp vid uträkning av
befattningshavare i statens tjänst tillkommande dyrtidstilllägg
(grundtal =147) (nr 150);

» » » kungörelse angående tabeller till hjälp vid uträkning av

f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer
tillkommande dyrtidstillägg (grundtal =147) (nr 151);

» » » kungörelse angående tabeller till hjälp vid uträkning av

pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl. tillkommande dyrtidstillägg (grundtal
= 147) (nr 152);

» 9 » kungörelse angående understöd i vissa fall åt genom tobaks monopolets

införande nödlidande personer (nr 157);

» 23 » kungörelse angående upphävande av förbudet mot utförsel

ur riket av hästar och tobak, arbetad (nr 164);

» » » förordning angående visst undantag från tillämpningen av

förordningen den 5 december 1919 (nr 755) angående behörighet
att utföra elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring m. m. (nr 166);

» 30 » kungörelse angående förhöjning av riddarhuskapitations avgiften

(nr 179);

d 7 maj: kungörelse angående upphävande av vissa förbud mot ut försel

ur riket av varor (nr 182);

» t> » kungörelse om ändrad lydelse av § 9 i förordningen den

18 oktober 1901 (nr 78) angående registrering av svenska
fartyg (nr 188);

» 23 april: kungörelse angående ändrad lydelse av åttonde kapitlet,

avdelningen 1), i förordningen den 23 december 1915 (nr
515) angående vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjande av
fartyg (nr 190);

» 21 maj: kungörelse angående förbud mot utförsel ur riket av ved

in. in. (nr 214);

» 28 » kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel

(nr 221);

» 23 april: börsordning för Stockholms fondbörs (nr 222);

» 14 maj: kungörelse angående ändrad lydelse av rubriken 1106 i

den av Kungl. Maj:t den 17 oktober 1919 (nr 694) fastställda
förteckning å de varuslag, för vilka rätt till resti -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 4 juni:

i 11 »

» » »

» 4

2> » »

;> . d »

:> 11 »

» » 5

21 maj:

» 22 juni:

tution av erlagd tull enligt förordningen den 13 december
1912 (nr 355) angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel
av utländsk vara må åtnjutas in. m. (nr 231);
kungörelse om ändrad lydelse av § 60 mom. 1 och § 61
mom. 1 i reglementet för navigationsskolorna i riket den
29 mars 1912 (nr 55) (nr 264);

kungörelse angående förbud mot utförsel av ved från Gottland
och Öland (nr 275);

kungörelse angående försäljning av sulfitsprit till den, som
till avsalu äger bedriva rening av brännvin (nr 279);
förordning angående utvidgad kontroll å användningen av
guld och silver ävensom angående kontroll å användningen
av platina (nr 282);

förordning angående probering av platina (nr 283);
kungörelse angående ändrad lydelse av 27 § mom. 4 i
förnyade instruktionen för mynt- och justeringsverket den
18 oktober 1918 (nr 897) (nr 284);

kungörelse angående ändrad lydelse av 2, 3 och 5 §§ i
förordningen den 11 april 1919 (nr 139) angående förbud
mot förtyngning av vissa lädersorter m. m. (nr 301);
kungörelse angående ändrad lydelse av § 22 i uppbördsreglementet
den 14 december 1917 (nr 838) (nr 302);
kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av lagen den
18 juni 1920 (nr 309) angående vissa ändringar i lagen
om rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31 sid. 1) (nr 310);
kungörelse angående tillämpning å skiljemynt av kopparnickel
av vissa bestämmelser rörande skiljemynt av brons
eller järn m. in. (nr 311);

kungörelse angående vad som är att iakttaga, då skiljemynt
av järn i någon av statens kassor inkommit (nr 312);
kungörelse angående fortsatt tillämpning av genom kungörelse
den 28 november 1913 (nr 334) beslutat tillägg
till de i reglementet för navigationsskolorna i riket den
29 mars 1912 (nr 55) intagna övergångsbestämmelser
(nr 327);

kungörelse angående fastställelse av vissa för tillämpningen
av förordningen den 28 maj 1920 (nr 230) om uppskattning
av mark i och för framdeles skeende taxering till
jordvärde- eller jordräntestegringsskatt avsedda formulär
(nr 336);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 22 juni:
» 30 »

» » »

11 >

» 9 juli:

» »

» 16

kungörelse angående förbud mot utförsel ur riket av torv
m. m. (nr 357);

kungörelse angående utbetalande av statsunderstöd åt synnerligt
skattetyngda landskommuner (nr 441);
kungörelse med särskilda bestämmelser att gälla i avseende
å vissa å extra stat för år 1921 uppförda befattningar vid
tullverket (nr 446);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 32 mom. 3 i
tullstadgan den 1 juli 1904 (nr 35) sådant detta författningsrum
lyder enligt kungörelse den 24 november 1916
(nr 493) (nr 450);

kungörelse angående fastställande enligt kungörelsen den
30 juni 1920 (nr 364) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst av grundtal
att gälla tills vidare från och med juli månad år 1920
(nr 482);

kungörelse angående fastställelse av tabell till hjälp vid
uträkning av befattningshavare i statens tjänst tillkommande
dyrtidstillägg (grundtal = 164) (nr 483);
kungörelse angående fastställelse av tabell till hjälp vid
uträkning av f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl.
pensionärer tillkommande dyrtidstillägg (grundtal = 164)
(nr 484);

kungörelse angående fastställelse av tabell till hjälp vid
uträkning av pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst in. fl. tillkommande dyrtidstillägg
(grundtal = 164) (nr 485);
kungörelse om ändrad lydelse av § 16 mom. 3 och § 185
i tullstadgan den 1 juli 1904 (nr 35) (nr 510);
kungörelse angående ändrad lydelse av punkten 2) i taxan
den 23 december 1910 (nr 134) å ersättning, som enligt
särs kilda bestämmelser skall av trafikerande utgöras för
vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar (nr

511);

kungörelse om ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den
10 november 1911 (nr 115) med särskilda kontrollföreskrifter
och bestämmelser i övrigt till förekommande av
missbruk av den enligt § 4 i förordningen med tulltaxa
för inkommande varor den 9 juni 1911 medgivna tullfrihet
(nr 578);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 31 aug.:
» 25 sept.:

» » »

■» » »

» » »

:> 11 okt.:

» » »

» 29 »

» 5 »

» 19 nov.:

kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel
(nr 585);

kungörelse angående befrielse för riksbanken under viss
tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar
med guld (nr 614);

kungörelse med närmare föreskrifter till ledning vid 1920
års särskilda markuppskattning (nr 615);
kungörelse angående fastställelse av formulär till uppgift
till mantalsskrivningen för år 1921 (nr 631);
förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1921 i Stockholm med anledning av
folkräkningen den 31 december 1920 (nr 632);
förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1921 i Göteborg med anledning av
folkräkningen den 31 december 1920 (nr 633);
kungörelse angående fastställande enligt kungörelsen den
30 juni 1920 (nr 364) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst av grundtal
att gälla tillsvidare från och med oktober månad år 1920
(nr 672);

kungörelse angående fastställelse av tabeller till hjälp vid
uträkning av befattningshavare i statens tjänst, f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer samt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst in. fl. tillkommande dyrtidstillägg (grundtal
= 176) (nr 673);

kungörelse om ändring av kungörelsen den 24 oktober 1919
(nr 772) angående taxa för lösen av medaljer vid myntoch
justeringsverket (nr 712);

kungörelse om insändande till statistiska centralbyrån av
vissa uppgifter rörande i november och december 1920
förrättade val av stads-, kommunal- och municipalfullmäktige
(nr 715);

kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 16
december 1910 (nr 139) om ändring av de i kungörelsen
den 4 november 1859 angående meddelande av uppgifter
till rikets officiella statistik givna föreskrifter rörande statistik
över dödsorsakerna (nr 716);

kungörelse angående anställande av kommissionär hos statistiska
centralbyrån (nr 727);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 19 nov.:

» » t

» »

» T>

T> » X

X X »

» :>

» h »

5. » X

» 26 »

> » »

» » x

kungörelse angående upphävande av kungörelsen den 2
augusti 1919 (nr 536) angående ersättning av statsmedel i
vissa fall för understöd åt arbetslös tobakspersonal (nr 734);
kungörelse angående fastställelse av särskilt formulär för
uppgift till mantalsskrivningen för år 1921 i Stockholm
(nr 770);

kungörelse angående fastställelse av särskilt formulär för
uppgift till mantalsskrivningen för år 1921 i Göteborg
(nr 771);

kungörelse angående ändrad avfattning av vissa för tillämpning
av förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering avsedda formulär (nr 772);
kungörelse angående fastställelse av tabeller för bestämmande
av skattefria avdrag jämlikt 18 § 1 mom. a) och
b) i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt samt
12 § 3 mom. a) i förordningen angående bevillning av fast
egendom samt av inkomst (nr 773);

kungörelse angående fastställelse av tabeller för utfinnande
av beskattningsbara belopp jämlikt 18 § i förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt och 12 § 3 mom. a) i förordningen
angående bevillning av fast egendom samt av
inkomst (nr 774);

kungörelse angående fastställelse av vissa till ledning vid
uträknandet av kommunala progressivskattens grundbelopp,
kommunandel och utjämningsandel erforderliga tabeller
(nr 775);

kungörelse angående fastställelse av tabeller för bestämmande
av skattefria avdrag jämlikt a) och b) i förordningen
med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921
års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt och a) i
förordningen med särskilda bestämmelser om avdrag vid
1921 års taxering till bevillning av inkomst (nr 784);
kungörelse angående fastställelse av vissa till ledning vid
uträknandet av inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1921
erforderliga tabeller (nr 786).

kungörelse angående fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel
(nr 739);

kungörelse angående vissa ändringar i uppbördsreglementet
den 14 december 1917 (nr 787);

kungörelse angående ändrad lydelse av det i 4 § av re -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

glementet för uppbördsverket i Stockholms stad den 23
juli 1908 omförraälda formulär (nr 788).

Den 10 dec.: ''kungörelse angående befrielse för riksbanken under viss

tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar
med guld (nr 794).

Under år 1920 hava följande belopp av
blivit vid Kungl. Myntet utmyntade:

de olika myntvalörerna

Mynt- och
justeringsverket.

	Stycken.	Stycken.	Kronor.	Kronor.
Nickelmynt: 50-ören . .	300,000		150,000
10-ören . .	. 3,612,250	3,912,250	361,225	511,225
Bronsmynt: 5-ören . .	. . 2,938,540		146,927
2-ören . .	. . 3,539,750		70,795
1-ören . .	, . 4,722,600	11,200,890	47,226	264,948

Summa 15,113,140 776,173

Därjämte hava under samma tid från Mynt- och justeringsverket
utväxlats:

i silver- och nickelmynt........kronor 1,926,700

i bronsmynt........... . • ._»_259,300

eller tillsammans...........kronor 2,186,000

Vidare hava under år 1920 vid verket präglats 29,786 medaljer, till
värde av kronor 256,663: 57.

Kungl. Maj:t har den 11 juni 1920 utfärdat kungörelse angående Tuiistadgan.
ändrad lydelse av § 32 mom. 3 i tullstadgan den 1 juli 1904 (nr 35)
sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelse den 24 november
1916 (nr 493).

Kungl. Maj:t, har den 16 juli 1920 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 16 mom. 3 och § 185 i tullstadgan den 1 juli 1904
(nr 35).

Kungl. Maj:t har den 19 mars 1920 utfärdat kungörelse angående Tulltaxan,
vissa ändringar i gällande tulltaxa.

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1920 utfärdat förordning om ändrad
lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med
tulltaxa för inkommande varor.

Bill. till rikad. prof. li!~ 1. 1 Sami. 1 Avd.

Riksdags-Berättelsen.

Tullfrihet.

Avlönings bestäm melser.

Extrastatsbefattningar

vid tullverket.

Ortstillägg.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har deri 21 maj 1920 utfärdat kungörelse med förklaring
att för tiden 1 juni—31 augusti 1920 icke skall utgå tull enligt
förordningen den 21 augusti 1919 (nr 567) angående glidande tullsatser
för vissa slag av spannmål in. m.

Kungl. Maj:t har den 16 juli 1920 utfärdat kungörelse om ändrad
lydelse av § 4 i kungörelsen den 10 november 1911 (nr 115) med särskilda
kontrollföreskrifter och bestämmelser i övrigt till förekommande av
missbruk av den enligt § 4 i förordningen med tulltaxa för inkommande
varor den 9 juni 1911 medgivna tullfrihet.

Kungl. Majrt har den 24 augusti 1920 utfärdat kungörelse med förklaring
att för tiden 1 september—3.0 november 1920 icke skall utgå tull
enligt förordningen den 21 augusti 1919 (nr 567) angående glidande tullsatser
för vissa slag av spannmål in. m.

Kungl. Maj:t har den 19 november 1920 utfärdat kungörelse med
förklaring att för tiden 1 december—28 februari 1921 icke skall utgå tull
enligt förordningen den 21 augusti 1919 (nr 567) angående glidande tullsatser
för vissa slag av spannmål m. m.

Kungl. Maj:t har den 28 maj 1920 utfärdat kungörelse angående
fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel.

Kungl. Maj:t har den 31 augusti 1920 utfärdat kungörelse angående
fortsatt tullfrihet å vissa livsmedel.

Kungl. Maj:t bär den 7 maj 1920 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av punkten 6 i övergångsbestämmelserna till avlöningsregleinentet
den 18 juni 1910 (nr 78) för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1920 utfärdat kungörelse angående
tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för tiden den 1 juli
1920—31 december 1921.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1920 utfärdat kungörelse med särskilda
bestämmelser att gälla i avseende å vissa å extra stat för år 1921
uppförda befattningar vid tullverket.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1920 utfärdat kungörelse angående
ortstillägg för år 1921 åt viss personal vid tullverket.

Sporteltaxa!!. Kungl. Maj:t har den 16 juli 1920 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av punkten 2 i taxan den 23 december 1910 (nr 134) å

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ersättning, som enligt särskilda bestämmelser skall av trafikerande utgöras
för vissa av tulltjänstemän verkställda tjänstförrättningar.

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1920 utfärdat kungörelse angående Restitution,
ändrad lydelse av rubriken 1106 i den av Kungl. Maj:t den 17 oktober
1919 (nr 694) fastställda förteckning å de varuslag, för vilka rätt till
restitution av erlagd tull enligt förordningen den 13 december 1912 (nr
355) angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara
må åtnjutas in. m.

Kungl. Maj:t har den 28 maj 1920 utfärdat förordning angående stampeifortsatt
tillämpning av förordningen den 11 juli 1919 (nr 401) om utgö- avslft''
rande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel
till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1920 utfärdat förordning om ändrad Frihamn och
lydelse av § 3 i förordningen den 15 november 1907 om frihamn (nr 117). nager''

Kungl. Maj:t har den 14 maj 1920 utfärdat förordning om ändrad
lydelse av § 4 i förordningen den 20 december 1912 om frilager (nr 351).

Kungl. Maj:t har den 30 april 1920 utfärdat kungörelse angående Smittsamma
åtgärder till förekommande av pestens, kolerans, fläckfeberns, återfalls- sjukdomarfeberns
och smittkoppornas införande i riket.

Kungl. Maj:t har den 16
lufttrafik över svenskt område.

juli 1920 utfärdat kungörelse angående Lufttrafik

° över svenskt

område.

Kungl. Maj:t har under år 1920 utfärdat förbud mot utförsel av utförseiföråtskilliga
varuslag samt mot införsel av skjutvapen och ammunition även- föraeiförbud.
som upphävt vissa förut stadgade utförselförbud.

Kungl. Maj:t har den 22 oktober 1920 utfärdat förordning angående införseifortsatt
tillämpning av förordningen den 16 juli 1919 (nr 435) angående mono|,°1''
införselmonopol å socker.

Kungl. Maj:t har den 2 oktober 1920 utfärdat kungörelse angående straff för
ändrad lydelse av 2 § 1 mom. i förordningen den 3 mars 1916 (nr 49) ol°ntW>r^ei.rU
om straff för olovlig varuutförsel in. in.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Införsel av
tomsäckar
m. m.

Fortskaffande
av gods med
svenskt
fartyg.

Fartygsregi
strering.

Förtyngning
av vissa
lädersorter.

Statslån.

Ändring i
lagen om
Sveriges riksbank.

Kungl. Maj:t har den 23 januari 1920 utfärdat kungörelse angående
utsträckt tillämpning av kungörelsen den 17 december 1914 (nr 435) angående
villkoren för införsel av begagnade tomsäckar från vissa av smittsam
mul- och klövsjuka smittade länder.

Kungl. Maj:t har den 30 januari 1920 utfärdat kungörelse angående
särskilda villkor för införsel av begagnad stallinredning och använda stallinventarier
från av skabb hos djur, hörande till hästsläktet, smittade
länder.

Lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 (nr 105)
om förbud i vissa fall mot fortskaffende av gods med svenskt fartyg mellan
utrikes orter, given den 27 februari 1920.

Kungl. Maj:t har den 27 februari 1920 utfärdat förordning om fortsatt
tillämpning av förordningen den 28 mars 1917 (nr 106) angående
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
utrikes orter m. m.

Lag om fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918 (nr 497)
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg
mellan svensk och utrikes ort, given den 27 februari 1920.

Kungl. Maj:t har den 27 februari 1920 utfärdat förordning om
fortsatt tillämpning av förordningen den 20 juni 1918 (nr 498) angående
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
svensk och utrikes ort.

Kungl. Maj:t har den 7 maj 1920 utfärdat kungörelse om ändrad
lydelse av § 9 i förordningen den 18 oktober 1901 (nr 78) angående
registrering av svenska fartyg.

Kungl. Maj:t har den 11 juni 1920 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av 2, 3 och 5 §§ i förordningen den 11 april 1919 (nr
139) angående förbud mot förtyngning av vissa lädersorter m. m.

Kungl Maj:t har den 16 januari 1920 utfärdat kungörelse angående
up ptagande för svenska statens räkning av ett sex procents svenskt statslån
och den 23 januari 1920 kungörelse angående Kungl. Maj:ts garanti
å viss del av 1917 års fem procents statsräntelån.

Den 6 februari 1920 har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse
av 13 och 25 §§ i lagen den 12 maj 1897 för Sveriges Riksbank
och den 23 april 1920 lag om ändrad lydelse av 16 och 30 §§ i samma
lag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Makt har den 27 februari 1920 utfärdat lag angående rätt Rätt för

O tf O o JT U

för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket fritaga riksi
lagen för Sveriges Riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om banken frän
rikets mynt den 30 maj 1873. attSfav

Den 17 mars, den 25 september och den 10 december 1920 har banken utKungl.
Maj:t utfärdat kungörelser angående befrielse för riksbanken under ^ar
viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

Den 21 maj 1920 har Kungl. Maj:t utfärdat lag om visst undantag Ändringar i
från tillämpningen av 49 § 1 mom. och 165 § 1 mom. lagen den 22 ba^l^ea
juni 1911 om bankrörelse samt lag om ändrad lydelse av 49 och 165 §§
i banklagen.

Kungl. Maj:t har den 19 mars 1920 utfärdat lag innefattande till- Sparbanksfälligt
undantag från gällande inskränkningar i rätten att använda spar-forfattningar''
banks vinst.

Den 11 juni 1920 har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändring i vissa
delar av lagen den 29 juli 1892 angående sparbanker och lag om ändrad
lydelse av 26 § i samma läge

Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1918 års ut- Allmänna
gång uppgick till 300,658,393 kronor, utgjorde vid 1919 års slut 300,729,533 fanken8
kronor, varav mot inhemska obligationer 139,595,000 kronor, mot tyska
128,169,333 kronor och mot franska 32,965,200 kronor, och utgjorde
räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 procent å 20,688,900
kronor, 4 procent å 203,564,100 kronor, 33/4 procent å 28,669,400 kronor
och 3V2 procent å 47,807,133 kronor.

Banken har under år 1920 upplagt ett svenskt 6-procent obligationslån
å 15,000,000 kronor.

Under år 1920 hava blivit försålda: obligationer av 1920 års svenska
6-procentlån till ett belopp av 15,000,000 kronor och obligationer av 1919
års svenska 5-procentlån till ett belopp av 6,086,000 kronor samt obligationer
av 1909 års franska 4-procentlån till ett belopp av 64,800 kronor.

Följande amorteringar hava under år 1920 verkställts å bankens
obligationslån, nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 636,300 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 4-procent avstämplade lån 652,200
kronor, å 1880 och 1883 års svenska till 33A procent avstämplade lån
282,800 kronor, å 1889 års svenska 3V2 procentlån 153,000 kronor, å
1910 års svenska 4-procentlån 70,000 kronor, å 1878 års tyska 4-procentlån
1,053,600 kronor, å 1886 års tyska 3V2 procentlån 336,533 kronor
samt å 1879, 1908 och 1909 års franska 4-procentlån 2,166,840 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Hypoteks- Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas stallning vid 1919 års

stuSffaig!*8 vilken upprättats i bank- och fondinspektionen efter uppgifter från

de särskilda hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringslåneskuld,
vari hypoteksföreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda
amorteringarna, då häftade till allmänna hypoteksbanken, 294,711,803
kronor eller 3,486,698 kronor utöver motsvarande belopp vid uto-åno-en
av år 1918. e

Konungariket
Sveriges
stadshypotekskassa.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuld, som vid

1918 års utgång utgjorde 240,023,800 kronor, uppgick vid slutet av år

1919 till 242,295,100 kronor, varav mot svenska och tyska obligationer
119,895,100 kronor, och mot franska obligationer 122,400,000 kronor, och
utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 procent å
79,714,500 kronor, 4x/2 procent å 4,897,000 kronor, 4 procent å 26,911,600
kronor och 31 / 2 procent å 130,772,000 kronor.

Under år 1920 har hypotekskassan utlämnat obligationer av 5-procentlånet av år 1915 å kronor 43,500 och av 6-procentlånet avår 1920
å kronor 1,852,000.

Följande amorteringar hava under år 1920 verkställts å hypotekskassans
obligationslån, nämligen å 1883 års 4-procentlån 242,400 kronor,
å 1888 års 372-procentlån 240,800 kronor, å 1902 års 4-procentlån 79,200
kronor, å 1904 års 4-procentlån 91,600 kronor och å 1906 års 4-procentlån
57,600 kronor.

Fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgingo vid i 919 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar, till
sammanlagt 230,324,580 kronor, mot 226,915,713 kronor vid utgången
av år 1918.

Riksbankens Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande be bolagens

stämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1920 i runt tal 282,353,300
guidkassa och kronor mot 299,954,800 kronor vid samma tid år 1919.
utlandet. Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1920 i myntat och

omyntat guld 959,652 kronor mot 836,186 kronor vid samma tid år 1919.

Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång år
1920 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett
belopp av 445,634,910 kronor mot skulder å tillhopa 163,692,095 kronor,
så att bankens överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 281,942,815
kronor mot en överskjutande fordran på 510,233,849 kronor vid samma
tid år 1919.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november utelöpande
år 1920 till ett belopp av i runt tal 752,838,400 kronor. Då motsvarande banksedlarbelopp
vid samma tid år 1919 utgjorde 723,485,400 kronor, har alltså en
ökning i riksbankens sedelstock ägt rum med i runt tal 29,353,000 kronor.

I riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år Bankernas
1920 innestående på sparkasseräkning 973,834,545 kronor mot 977,545,712 in"iånCingnt
kronor vid samma tid år 1919, på giro- och löpande räkning 1,535,471,159
kronor mot 1,467,105,986 kronor vid samma tid år 1919 samt på depositions-
och kapitalräkning 2,834,752,280 kronor mot 2,692,133,176 kronor
år 1919.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1919 var 1,982,690,186 kronor, utgjorde vid samma tid år 1920
2,480,147,459 kronor. Vid slutet av november år 1920 utestod såsom lån
ett belopp av 2,578,005,156 kronor. Motsvarande belopp för 1919 uppgick
till 2,593,726,929 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnadskreditivråkning
samt löpande räkning utestående belopp hade från slutet av november
år 1919 till samma tid år 1920 ökats från 1,620,245,731 kronor
till 1,621,731,355 kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1920 6,679,883,970
kronor mot 6,196,662,846 kronor vid samma tid år 1919 och har således
ökats med 483,221,124 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
giro- och löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning
samtidigt ökats från 5,136,784,874 kronor till 5,344,057,984 kronor eller
med 207,273,110 kronor.

Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november Bankernas
år 1919 till samma tid år 1920 minskats från 1,177,973,880 kronor till fonder1,
174,680,271 kronor eller med 3,293,609 kronor.

Följande banker hava under år 1920 trätt i likvidation, nämligen Upphörda
aktiebolaget Hudiksvalls kreditbank, som uppgått i Uplands enskilda bank, bankbolasbankaktiebolaget
Mellersta Sverige, som övertagits av Östergötlands enskilda
bank, samt aktiebolaget Nya banken.

Kung]. Maj:t har under år 1920 meddelat tillstånd att driva bank- Nya oktrojer.
rörelse åt aktiebolaget Västernorrlands bank intill utgången av år 1929
samt åt bankaktiebolaget Norden och aktiebolaget Skånska banken intill
utgången av år 1930 under förutsättning att de övertaga aktiebolaget

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Antal bankbolag.

Tillsynen
över fondkommissionärer
och
fondbörser.

Fondbörs ordning.

Antal fondkommissionärer.

Postspar banken.

Västernorrlands bank den rörelse, som hittills utövats av aktiebolaget
Nylands folkbank och aktiebolaget Sundsvalls kreditbank, bankaktiebolaget
Norden den rörelse, som utövats av aktiebolaget Nya banken, och aktiebolaget
Skånska banken den rörelse, som i Skåne utövats av aktiebolaget
Köpmannabanken.

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1919 års slut
utgjorde 43, uppgick vid slutet av år 1920 till 41.

Den under år 1919 genomförda lagstiftningen om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet har med 1920 års ingång trätt i kraft och
har den tillsyn, som i nämnda lagstiftning avses, på grund av Kungl.
Maj:ts den 1 oktober 1919 meddelade uppdrag utövats av bank- och fondinspektionen.

Kungl. Maj:t har den 23 april 1920 fastställt ordning för Stockholms
fondbörs att tillämpas från och med den 1 juli 1920.

Antalet fondkommissionärer, som efter erhållet tillstånd att driva
fondkommissionsrörelse, voro i verksamhet vid 1920 års utgång, utgjorde,
frånsett bankbolag, 40.

Genom nådigt brev till styrelsen den 21 maj 1920 har Eders Kungl.
Maj:t förordnat, att av postsparbankens reserverade medel ett belopp av
högst 20,000 kronor måtte användas till gratifikationer åt poststationsföreståndare,
lantbrevbärare och enskilda sparmärksförsäljare, vilka med nit
och framgång verkat för postsparbanksrörelsens utveckling.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig bankens verksamhet under
tiden 1 januari—30 november 1920 på följande sätt:

Delägarnas antal utgjorde vid utgången av 1919 658,301. Under
tiden 1 januari—november 1920 hava tillkommit 45,921, under det att
29,059 avgått genom uttagande av samtliga innestående medel. Antalet

7 o o o o

delägare utgjorde således, om ej hänsyn tages till motböcker, som preskriberats,
sistnämnda dag 675,163.

De under tiden Vi—30/n 1920 i 634,852 poster insatta medlen hava
utgjort 23,971,973 kronor, varemot uttagningarna till ett antal av 159,365
hava belöpt sig till 24,775,695 kronor 80 öre. Delägarnas behållning, som
vid årets ingång uppgick till 83,022,137 kronor 19 öre, utgjorde tillhopa
med tillgodoförda räntor i runt tal kronor 85,146,000: —.

Inlåningsräntan har under år 1920, i likhet med föregående år, utgjort
4 %.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid november månads utgång voro av postsparbankens medel kronor
63,134,273: 06 med ett nom. värde av 68,036,604: 17 placerade i obligationer
utfärdade av Svenska staten, Allmänna Hypoteksbanken eller
kommuner inom landet, kronor 13,535,329: 36 i direkta lån till kommuner
samt i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar kronor 6,759,512: 78.

Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstaltens räkning under tiden 1 januari—30 november
1920 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningar, som förmedlas av postsparbanken på grund
av 1901 års försäkringslag, utgjorde 33 och utbetalningarnas antal 15,017;
de förra å kronor 46,892: 70, de senare belöpande sig till kronor 335,298: 57.

Enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag hava av banken för leverering
till riksförsäkringsanstalten inkasserats kronor 8,761,529: 98 i 53,347
poster, enligt 1918 års förordning kronor 41,362:75 i 2,537 poster.

Av de för riksförsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november placerade i obligationer 6,414,086: 97
å nom. värde av 6,606,255: 21 kronor, 1,580,751: 36 i direkta lån till
kommuner samt i förskrivningar nom. kronor 73,541: 78 bokförda till kronor
69,385: 36. Mot säkerhet av fastighetsinteckningar voro därjämte placerade
kronor 105,000:—.

Av de för fiskareförsäkringens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november i oblikationer placerade sammanlagt kronor
98,870:— nom. till ett värde av 102,660:— kronor.

Utbetalningar från nämnda fond hava utgjort 210 st. å tillhopa
kronor 5,686: 41.

Genom postsparbankens försorg hava under året till och med den
30 november verkställts 4,467 utbetalningar av pensioner för civilstatens
änke- och pupillkassa till ett sammanlagt belopp av 460,718: 74 kronor.

Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under samma
tid utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt livräntor i anledning av
kroppsskada ådragna under militärtjänstgöring till sammanlagt belopp av
kronor 420,581: 05 fördelade i 8,021 poster.

Rörande det postsparbanken jämlikt nådigt beslut den 28 november
1913 givna uppdrag att från och med ingången av 1914 tills vidare verkställa
utbetalning av pension eller understöd, som utgår, på grund av bestämmelserna
i lagen den 20 juni 1913 och den 8 juni 1915 om allmän
pensionsförsäkring, meddelas att under tiden 1 januari till 30 november
1920 förmedlats utbetalning av 1,824,540 st. understöd till ett sammanlagt
belopp av kronor 15,844,254: 06.

Bill till riksd. prat. 1921. 1 Samt. 1 avd.

Riksdagg-lierttttelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För beredande av pension på grund av frivilliga avgifter jämlikt §
34 av pensionsförsäkringslagen av 30 juni 1913 har under samma tid i
1,129 poster insatts ett sammanlagt belopp av 16,921 kronor samt utfärdats
79 nya motböcker.

Slutligen hava genom postsparbanken av Statens räntefria lån utlämnats
till 130 låntagare ett sammanlagt belopp av 157,250 kronor.

Författningar
i varjehanda
ämnen.

På föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl.

Maj:t under år 1919 utfärdat:

Den 30 järn: kungörelse om ändrad lydelse av § 128 i statuterna för

universiteten i Uppsala och Lund den 28 januari 1916
(nr 35);

» » » kungörelse om ändrad lydelse av § 105 i stadgarna för ka rolinska

mediko-kirurgiska institutet den 28 januari 1916
(nr 36);

s> 14 febr.: lag om ändrad lydelse av § 3 i lagen angående folkskoleväsendet
i Stockholm den 15 maj 1903 (nr 38);

» 27 » kungörelse angående särskilda lönetillägg åt lärare inom

vissa skoldistrikt i Västerbottens och Norrbottens län (nr 141);

» » » stadga för statsunderstödda skolhem inom Västerbottens

och Norrbottens län (nr 142);

» » » kungörelse angående avlöning åt föreståndarinnor vid skol hem

och arbetsstugor inom Västerbottens och Norrbottens
län samt angående statsbidrag till sådan avlöning (nr 143);

» » » kungörelse angående statsbidrag till vissa skoldistrikt inom

Västerbottens och Norrbottens län för inackordering av
skolbarn i skolhem eller enskilda hem (nr 144);

» » » kungörelse angående statsbidrag till vissa skoldistrikt inom

Västerbottens och Norrbottens län för skolhemsbyggnader
och deras inredning (nr 145);

» 12 mars: kungörelse angående grunder för beräkning av tjänstgö ringspenningar

m. m. för rektorerna vid tekniska fackskolor,
tekniska gymnasier och tekniska elementarskolor samt
avlöningsförmåner i vissa fall för tjänstledig lärare ävensom
av arvoden åt ordinarie och extra ordinarie lärare vid
samma läroanstalter (nr 121);

» 19 » kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 37, 38 och 39

i stadgan för den kommunala yrkesundervisningen den 16
september 1918 (nr 237);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 23 april:

maj:

juni:

kungörelse angående grunder för de försäkringstekniska
beräkningar, som statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. har att utföra (nr 167);
lag om ändrad lydelse av 27 § 3 mom. i lagen den 13
juli 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt
avseende försummade barn (nr 168);
instruktion för naturhistoriska riksmuseet (nr 174);
kungörelse angående ändring av vissa paragrafer i de den
15 april 1904 fastställda grundstadgarna för vetenskapsakademien
(nr 175);

kungörelse angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i
stadgan för gymnastiska centralinstitutet den 13 juli 1887
(nr 215);

kungörelse angående bestämmande av läroböcker för kristendomsundervisningen
vid vissa läroanstalter i riket (nr 259);
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 3 och 19 i stadgarna
för tekniska högskolan den 28 juni 1901 (nr 521);
kungörelse angående tillfällig löneförbättring för år 1920
åt lärarpersonal vid kommunala mellanskolor (nr 503);
kungörelse angående understöd åt vissa föreningar, som
verka för musiklivets höjande (nr 512);
kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i staten för farmaceutiska institutet upptagna
avlöningsförmåner (nr 513);

kungörelse angående provisorisk lönereglering under år 1921
för notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna
(nr 514);

kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de för skogsförvaltaren vid universitetet i Uppsala
och dennes assistent bestämda avlöningsförmånerna (nr 515);
kungörelse om ändrad lydelse av § 52 mom. 1 och § 75
mom. 1 i statuterna för universiteten i Uppsala och Lund
den 28 januari 1916 (nr 516);

lag om ändrad lydelse av § 5 i lagen den 29 maj 1896
angående blindundervisningen (nr 517);
kungörelse angående ökad tjänstgöring för lärarinnor i
kvinnligt handarbete vid statens samskolor in. m. (nr 539);
kungörelse angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen
vid statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek
m. in. (nr 542);

loo

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 22 juni:

» 30 »

» »

» D

» »

kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1921
åt vissa lärare vid privatläroverk (nr 567);
lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862
(nr 387);

lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
november 1863 (nr 388);

kungörelse angående vissa ändringar i stadgan för rikets
allmänna läroverk den 18 februari 1905 (nr 453);
kungörelse angående ändring i vissa delar av kungörelsen
den 29 oktober 1909 (nr 154 sid. 1) angående avlöning av
lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m.
(nr 454);

kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 122 och 138 i
stadgan den 3 juli 1914 (nr 133) för statens folkskoleseminarier
(nr 455);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 11 mom. 1, § 42
och § 46 i stadgan den 16 september 1918 (nr 1064) för
högre folkskolor (nr 456);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 55 i stadgan för
kommunala mellanskolor den 19 november 1918 (nr 457):
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare
vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala
mellanskolor och vissa småskoleseminarier (nr 496);
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare
vid privatläroverk (nr 497);

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare
vid folkhögskolor (nr 502);

kungörelse om ändrad lydelse av § 79 i statuterna för universiteten
i Uppsala och Lund den 28 januari 1916 (nr
537);

kungörelse angående ändrad lydelse av § 60 i stadgarna
för karolinska mediko-kirurgiska institutet den 28 januari
1916 (nr 538);

kungörelse angående statsbidrag för undervisning i slöjd
vid statsunderstödda högre folkskolor (nr 570);
kungörelse angående statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål
vid statsunderstödda högre folkskolor (nr 571);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

101

Den 30 juni:

för utdelning av statens

kungörelse angående statsbidrag för undervisning i slöjd
vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola (nr
5 72);

» » kungörelse angående statsbidrag för undervisning i hus hållsgöromål

vid folkskola eller särskild anstalt (nr 573);

10 juli: kungörelse angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1920—1921 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster (nr 504);

» » kungörelse angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1920—1921 åt innehavare av prästerliga emeritilöner (nr
505);

» » kungörelse om ändrad lydelse av § 5 och formulär B i

reglementet den 19 juni 1919
räntefria studielån (nr 540);

25 sept.: kungörelse angående fastställande av formulär vid rekvisition
av statsbidrag till undervisningen vid kommunal mellanskola
m. m. (nr 659);

» kungörelse angående anställande av kommissionär hos statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. (nr 661);
kungörelse om ändring i vissa delar av förnyade stadgan
den 10 december 1897 (nr 108) angående folkundervisningen
i riket (nr 682);

» kungörelse om ändrad lydelse av kungörelsen den 11 september
1909 (nr 127) rörande tillämpning i vissa städer
av förnyade stadgan angående folkundervisningen i riket den
10 december 1897 med flera författningar (nr 683);

» » kungörelse angående ändrad lydelse av 7 § i förordningen

den 18 april 1914 (nr 40) angående reglering av det extra
ordinarie prästerskapets avlöning samt angående gottgörelse
till ordinarie präst, som mottagit förordnande att jämte
egen tjänst uppehålla annan befattning eller annan i hans
tjänst biträda (nr 708);

2 okt.: kungörelse angående ändrad lydelse av § 20 i stadgan an gående

teologiska examina vid universiteten den 30 oktober
1903 (nr 709);

kungörelse om ändring av § 10 mom. 3 i förnyade stadgan
den 10 december 1897 (nr 108) angående folkundervisningen
i riket (nr 766);

11 » kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1, 2, 7 och 8 i

förordningen den 5 december 1901 (nr 125) angående antagande
av släktnamn (nr 695);

102

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Deri 5 nov.: kungörelse angående arvoden åt manlig lärare i manlig

slöjd vid de allmänna läroverken m. m. (nr 791);

» 19 » lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen om reglering av

prästerskapets avlöning den 9 december 1910 (nr 768);

» » » lag om ändrad lydelse av 10 § i lagen om reglering av

prästerskapets avlöning den 9 december 1910 (nr 769);

» » » lag angående tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och

komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster;

» » » kungörelse om tillfällig löneförbättring under ecklesiastik året

1920—1921 åt kyrkoherdar och komministrar i nyglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra
ordinarie präster m. in.;

» » » lag angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

» » » kungörelse angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1920—1921 åt kontraktsprostar;

» » » kungörelse angående visst tillägg till gällande bestämmelser

om ersättning av allmänna medel åt svenska kyrkan tillhörande
församling med anledning av främmande trosbekännare
tillkommande lindring i skattskyldigheten till svenska
kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning;

» » » kungörelse angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i

statuterna för universiteten i Uppsala och Lund den 28
januari 1916 (nr 790);

» 26 » kungörelse om ändrad lydelse av § 60 i stadgan för tand läkarinstitutet

den 22 september 1899 (nr 767);

» 3 dec.: kungörelse angående understöd åt anstalter och för eningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar
(nr 801);

» 10 » lag om ändrad lydelse av 26 § i lagen angående till sättning

av prästerliga tjänster den 9 december 1910
(nr 141);

» » » kungörelse om ändrad lydelse av §§ 7 och 10 i stad gan

den 9 december 1910 (nr 141 sid. 16) angående
prästval;

» » » kungörelse angående särskild ordning vid tillsättning av

vissa prästerliga tjänster;

» » » kungörelse om ändrad lydelse av § 21 i förnyade instruk tionen

för kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen
den 31 december 1918;

Berättelse om, vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

103

Den 17 dec.:

» »

» 31 »

» » D

» » »

» > »

> » »

» » »

» »

kungörelse angående formulär för rekvisition av dyrtidstillägg
för år 1920 åt lärare vid folk- och småskolor, högre
folkskolor, kommunala mellanskolor, vissa småskoleseminarier
och folkhögskolor;

kungörelse om ändrad lydelse av mom. 2 i övergångsstadgandena
till kap. VI av reglementet den 31 december 1919
(nr 878) för statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.;

kungörelse angående understöd åt kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning;

kungörelse angående förändrade bestämmelser om anskaffande
av statskalendrar åt vissa ämbetsverk och andra
myndigheter;

kungörelse angående resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier; kungörelse

angående resestipendier åt lärare vid småskoleseminarier; kungörelse

angående resestipendier åt lärare vid fortsättningsskolor; kungörelse

angående resestipendier åt lärare vid högre
folkskolor;

kungörelse angående resestipendier åt folkskollärare;
kungörelse angående resestipendier åt lärare vid småskolor,
lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid
folkskolor;

kungörelse angående resestipendier åt lärare vid rikets
abnormskolor samt åt lärare vid uppfostringsanstalter för
vanartade och i sedligt avseende försummade barn;
kungörelse angående resestipendier åt rektorer och lärare
vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda
läroanstalter;

kungörelse angående resestipendier åt föreståndare och facklärare
vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Efter av Kungl. Maj:t utfärdad kallelse hava svenska kyrkans ombud
varit samlade till allmänt kyrkomöte under tiden den 23 oktober—4 december
1920.

KvrkoMöte.

104

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den kyrkliga Kungl Maj:t har förordna!, att Korpilombolo församling skulle från

och religions-och med den 1 maj 1920 avskiljas från övertorneå pastorat för att utvården.
göra ett eget pastorat, benämnt Korpilombolo församlings pastorat, med
endast kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har förordnat, att med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Vassunda och Haga församlingars pastorat, detta pastorat samt
Sigtuna, S:t Olovs och S:t Pers församlingars pastorat skulle från och
med den 1 maj 1920 förenas till ett pastorat, benämnt Sigtuna, S:t Olovs,
S:t Pers, Vassunda och Haga församlingars pastorat, med kyrkoherde bosatt
i Sigtuna och komminister bosatt i Vassunda.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Segerstads, Valtorps och Håkantorps församlingars pastorat,
detta pastorat samt Stenstorps pastorat, skulle från och med den 1
maj 1920 förenas till ett pastorat benämnt Stenstorps, Brunnhems, Södra
Kyrketorps, Segerstads, Valtorps och Håkantorps församlingars pastorat,
med kyrkoherde, bosatt i Stenstorp, och komminister, bosatt i Segerstad.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Furingstads församlings pastorat, detta pastorat och Dagsbergs
församlings pastorat skola från och med den 1 maj 1921 förenas till ett
pastorat, benämnt Dagsbergs och Furingstads församlingars pastorat, med
endast kyrkoherde, bosatt i Dagsberg.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av komministerstjänsten
i Hälleberga församling vid nuvarande innehavarens avgång, nämnda
församling skall från och med den 1 maj 1921 avskiljas från Älghults
och Hälleberga församlings pastorat för atit bilda eget pastorat, benämnt
Hälleberga församlings pastorat samt att i Älghults församlings pastorat
skola vara anställda kyrkoherde och komminister och i Hälleberga församlings
pastorat endast kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Hörsne med Bara församlingars pastorat, detta pastorat samt Dalhems,
Ganthems och Halla församlingars pastorat skola från och med den
1 maj 1921 förenas till ett pastorat, benämnt Dalhems, Ganthems, Halla
och Hörsne med Bara församlingars pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt
i Dalhem.

Kungl. Maj:t har förordna!., att, med indragning av komministerstjänsten
i Gullabo församling vid nuvarande innehavarens avgång, nämnda
församling skall från och med den 1 maj 1921 avskiljas från Torsås och
Gullabo församlingars pastorat för att utgöra eget pastorat, benämnt Gullabo
församlings pastorat och att i Torsås församlings pastorat skola vara

105

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

anställda kyrkoherde jämte komminister samt i Gullabo församlings pastorat
endast kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Kungs-Barkarö församlings pastorat, detta pastorat och
Björskogs pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma,
förenas °till ett pastorat, benämnt Björskogs och Kungs-Barkarö församlingars
pastorat, med endast kyrkoherde bosatt i Björskog.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Tävelsås församlings pastorat, detta pastorat samt Vederslövs och
Dänningelanda församlingars pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill
framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Vederslövs, Dänningeianda
och Tävelsås församlingars pastorat, med endast kyrkoherde,
bosatt i Vederslöv.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av andre komministerstjänsten
i Gällstads, Södra Sams, Grönahögs, Tvärreds, Marbåcks och
Finnekumla församlingars pastorat, nämnda pastorat skall från och med
den 1 maj 1921 delas i två pastorat, det ena benämnt Gällstads, Södra
Säins och Grönahögs församlingars pastorat och bestående av dessa tre
församlingar samt det andra benämnt Tvärreds, Marbäcks och Finnekumla
församlingars pastorat, ävensom att i vartdera av de nybildade pastoraten
skola vara anställda kyrkoherde och komminister.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Svarteborgs församling skall från och
med den 1 maj 1921 avskiljas från Foss nuvarande pastorat för att bilda
eget pastorat med endast kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Himmeta församlings pastorat, detta pastorat och Medåkers
församlings pastorat skola från och med den 1 maj 1921 förenas till ett
pastorat, benämnt Medåkers och Himmeta församlingars pastorat, med endast
kyrkoherde, bosatt i Medåker.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Partilie församling skall från och
med den 1 maj 1921 avskiljas från Landvetters, Härryda och Partilie
församlingars pastorat för att bilda eget pastorat med endast kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av komministertjänsten
i Bräcke församling, Revsunds, Sundsjö, Bräcke, Bodsjö och Nyhems
församlingars pastorat skall från och med den 1 maj 1921 delas i
två pastorat, det ena benämnt Revsunds, Sundsjö och Bodsjö församlingars
pastorat och bestående av dessa tre församlingar samt det andra benämnt
Bräcke och Nyhems församlingars pastorat och bestående av sistnämnda
två församlingar samt att i de sålunda nybildade pastoraten skola vara

Bill. till riksd. prat. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 14

Riksdag-Berättelsen.

106

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nya löneregleringar
för
prästerskapet.

Dissenters.

anställda, i Revsunds pastorat kyrkoherde och två komministrar, av vilka
sistnämnda den ene skall vara bosatt i Sundsjö och den andre i Bodsjö
samt i Bräcke pastorat kyrkoherde och komminister, komministern bosatt
i Nyhem.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Badelunda församlings pastorat, detta pastorat och Irsta församlings
pastorat skola från och med den 1 maj 1921 förenas till ett pastorat,
benämnt Irsta och Badelunda församlingars pastorat med endast kyrkoherde,
bosatt i Irsta.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Tärna församlings pastorat, detta pastorat och Rumla församlings
pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma
förenas till ett pastorat, benämnt Rumla och Tärna församlingars pastorat,
med endast kyrkoherde, bosatt i Rumla.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Nors, Grums, Eds, Segerstads och
Borgviks församlingars pastorat skall från och med den 1 maj 1921 delas
i tre pastorat, det ena benämnt Nors och Segerstads församlingars pastorat
och bestående av sagda två församlingar, det andra benämnt Grums
församlings pastorat och bestående av denna församling samt det tredje
benämnt Eds och Borgviks församlingars pastorat och bestående av sistnämnda
två församlingar, samt att i de sålunda nybildade pastoraten skola
vara anställda, i Nors pastorat kyrkoherde och komminister, av vilka komministern
skall vara bosatt i Segerstad, i Grums pastorat endast kyrkoherde
samt i Eds pastorat kyrkoherde och komminister, komministern
bosatt i Borgvik.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att Ljuders församling skall från
och med den 1 maj 1921 avskiljas från Långasjö och Ljuders församlingars
pastorat för att utgöra eget pastorat, benämnt Ljuders församlings pastorat,
med endast kyrkoherde.

I enlighet med 1910 års lagstiftning angående reglering av prästerskapets
avlöning hava under år 1920 nya löneregleringar fastställts för
prästerskapet i 151 pastorat, därav 13 i Uppsala stift, 5 i Linköpings
stift, 5 i Skara stift, 7 i Strängnäs stift, 11 i Västerås stift, 21 i Växjö
stift, 52 i Lunds stift, 18 i Göteborgs stift, 9 i Karlstads stift, 20 i
Härnösands stift, 4 i Luleå stift samt 1 inom Stockholms stads konsistorium.

Kungl. Maj:t har förklarat Metodist-episkopalförsamlingen i Torsång
och Stora Tuna av staten erkänd med rätt till offentlig religionsövning.

Berättelse om veld i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

107

Kungl. Maj:t har under år 1920 tilldelat 9 prästmän stipendier till
företagande av studieresor utom riket.

Kungl. Maj:t har under år 1920 fastställt ritningar till 3 nya kyrkor,
1 kapell, 3 "gravkapell och 1 klockstapel, till ändring och reparation
av 14 kyrkor samt till altare, orgelfasad och andra inredningsföremål i
87 kyrkor.

Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar
vid början av 1920 års hösttermin 27,828.

Under år 1920 hava 2,048 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
därav 1,671 (81,6 %) manliga och 377 (18,4 %) kvinnliga, undergått
godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1920 hava 2,197 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
varav 1,434 (65,3 %) gossar och 763 (34,7 %) flickor, undergått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk, kommunala mellanskolor
och sådana enskilda läroanstalter, vilka erhållit rätt att anställa dylik
examen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under
år 1920 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Normalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid
högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att genomgå
dylik kurs hava under året 78 lärarkandidater blivit hänvisade till
nämnda läroverk.

Provårskurser hava jämväl under år 1920 varit anordnade vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg; och hava 10 lärarkandidater
använt sig av den därvid meddelade provårsundervisningen.

Av de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel
har under år 1920 utgått understöd till 14 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 11 dylika skolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1920 utgått
till 79 högre flickskolor.

Anslag har under år 1920 utgått till 3 enskilda lärarinneseminarier.

Under” år 1920 har därjämte anslag utgått till 52 kommunala mellanskolor.

Ee sestipendier.

Nya kyrkor
m. m.

Allmänna
läroverken
m. fl. läroanstalter.

108

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tekniska Vid tekniska högskolan utgjorde vid början av läroåret 1920—1921

"ningen8" lärjungeantalet 663, därav ordinarie elever i l:a årskursen 195, i 2:a 161,
i 3:e 171 och i 4:e 136 samt specialelever och tillfälliga elever 92.

Vid Chalmers tekniska institut i Göteborg utgjorde elevantalet vid
början av läsåret 1919—1920: ordinarie elever i högre avdelningens l:a
årskurs 134, 2:a 81, 3:e 65 och 4:e 7 samt extra elever 41 eller tillsammans
i högre avdelningen 328 samt ordinarie elever i lägre avdelningens l:a
årskurs 55, 2:a 88 och 3:e 88, eller tillsammans i lägre avdelningen 231.

Under läsåret 1919—1920 utgjorde elevernas antal vid tekniska
skolan i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,196, inom
tekniska skolan för kvinnliga lärjungar 165, inom den högre konstindustriella
skolan 89, inom den till sistnämnda skolavdelning hörande s. k. övningsklassen
för utbildande av tekningslärarkandidaternas undervisningsförmåga
180, inom byggnadsyrkesskolan 45 och inom maskinyrkesskolan 146.

Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro,
Borås och Härnösand uppgick de ordinarie elevernas antal vårterminen
1920, enligt uppgift, till sammanlagt 223. Samma termin begagnades undervisningen
vid tekniska gymnasiet och fackskolan i Örebro av 258 elever,
vid tekniska läroverket i Malmö av 146 elever, vid tekniska fackskolan i
Västerås av 30 ordinarie elever, vid tekniska söndags- och aftonskolan i
Eskilstuna av 256 elever samt vid fackskolan i samma stad för finare
smides- och metallindustri av 16 elever.

Kungl. Maj:t har under år 1920 av de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd för samma år åt 6 handelsgymnasier oeh 26 enskilda
anstalter för yrkesundervisning samt understöd för första halvåret 1920 åt
58 gamla lägre tekniska yrkesskolor.

Folkskola- Elevernas antal utgjorde höstterminen 1920 vid statens nio manliga

seminanerna‘folkskoleseminarier 1,331 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna
967, varav vid Luleå seminarium 57 elever, eller tillsammans 2,298 elever.

Vid privata folkskollärarseminarierna i Stockholm och Göteborg utgjorde
elevernas antal höstterminen 1920 respektive 87 och 102.

Avgångsexamen undergingo 1920 års vårtermin 329 manliga elever
och 242 kvinnliga elever, eller tillsammans 571 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor, i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 30 elever
vid slutet av vårterminen 1920. Vid privata folkskollärarinneseminariet i
Göteborg, vilket jämväl erhållit dylik examensrätt, utexaminerades 47 elever
vid slutet av nämnda vårtermin.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

109

Vid seminariet i Murjek, som är avsett för utbildande av lapsktalande
småskollärare och -lärarinnor, voro höstterminen 1920 inskrivna
73 elever.

Vid seminariet i Haparanda för utbildande av finsktalande småskollärare
och -lärarinnor voro samma termin inskrivna 57 elever.

Vid slutet av vårterminen 1920 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid småskola av 26 elever vid seminariet i Murjek och av
16 elever vid seminariet i Haparanda.

Vid av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, underhållna
småskoleseminarier hava vid slutet av vårterminen 1920 enligt lämnade
uppgifter 419 elever undergått den prövning vid under offentlig kontroll
stående seminarium för anställning som lärare vid småskola m. m., som
påbjudes i stadgan den 28 maj 1897.

Prövning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna
vid småskola har undergåtts av 157 elever vid av enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

Till stipendier åt elever
hava för år 1920 anvisats:

vid statens folk- och småskoleseminarier

Vid folkskoleseminarier: klasserna 1—4........ parallell- ock studentklasser . . lapsktalande elever...... finsktalande.........	kronor >	v.t. 90,080: 65 1 10,810: — 1,350: — * 3,300: —	h.t. 139,598:10a 24,380: -8 1,800: —5 3,000:-	.Summa 229 678: 75 35,190: — 3 150: — 6,300: -
Summa kronor	105,540: 65	168,778:10	274,318: 75
Vid småskoleseminarier:
lapsktalande elever......	kronor	9,325: —	7,825: -	17,150: —
finsktalande > ......	>	7,000: — 6	4,725: —	11.725: —
Summa	kronor	10,325: —	12,550: -	28,875: —

Till stipendier åt elever vid av landsting eller stad, som ej i landsting
deltager, inrättade småskoleseminarier hava för år 1920 anvisats:

Ö o ''

	v. t.	h. t.	Summa.
kronor........	....... 40,000: —	50,075: —7	90,000: •

1 Varav besparade medel 567: 6 5

2 * » » 1,356: i o

8 » » » 175: —

* j> » » 448: —

5 » * » 150: —

u » » » 225: —

7 » * i> 75: —

kronor.

från vårterminen.

Småskole Beminarierna -

Stipendier.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Folkskolorna.

Enligt de — jämte föreskriften i § 67 av gällande stadga angående
folkundervisningen samt nådiga breven den 14 maj 1915 och den 12 maj
1917 — av folkskoleinspektörerna och Stockholms folkskoledirektion insända
uppgifterna angående folkundervisningen meddelades år 1919 undervisning
i 52 högre folkskolor.

I rikets 2,433 skoldistrikt funnos

6,971 fasta och 65 flyttande eller tillsammans 7,036 folkskolor,

2,147 » » 612 » > » 2,759 mindre

folkskolor,

6,991 » » 299 » » » 7,290 småskolor.

Summa 16,109 fasta och 976 flyttande eller tillsammans 17,085 skolor,

eller, med inräknande av de högre folkskolorna, 17,137 skolor.1

I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen
eller i såväl läs- som övningsämnen 121 lärare och 61 lärarinnor samt i

folkskolorna 6,717 lärare och 5,564 lärarinnor eller tillsammans 12,281
mindre

folkskolorna 100 » » 2,663 » » » 2,763

småskolorna 58 » > 9,163 » » » 9,221

Summa 6,875 lärare och 17,390 lärarinnor eller tillsammans 24,265

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde
antalet 24,447.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid mitten av år 1919
942,048, varav 480,074 gossar och 461,974 flickor. Vid slutet av vårterminen
1919 (resp. 30 juni) undervisades

745,484 på något av nedan angivna sätt.

192,481 åtnjöto vid nämnda tidpunkt ingen undervisning.
Om 4.083 saknas uppgifter.

Summa 942,048.

Bland de vid mitten av år 1919 befintliga barnen i 7—14 års ålder
undervisades vid vårterminens slut i

1 Skolornas antal är beräknat på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser
om folkskolorna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

111

sina egna distrikts fasta folkskolor......... 402,264

■» t> » flyttande folkskolor....... 2,948

» » » fasta mindre folkskolor...... 49,457

» » » flyttande mindre folkskolor .... 15,644

» » » fasta småskolor......... 200,914

» » » flyttande småskolor....... 7,390

enskilda skolor anordnade som folkskolor...... 364

i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt................. 18,837 697,818

» seminariernas övningsskolor............... 2,404

» högre folkskolor.................... 1,261

s> kommunala mellanskolor................. 1,522

» allmänna läroverk.................... 14,700

» högre flickskolor, enskilda mellanskolor m. fl. privata läroanstalter
....................... 22,897

» skolor för abnorma barn................. 1,516

» anstalter för vanartade barn............... 666

* hemmen........................ 2,629

» fackskolor....................... 71

Summa 745,484

Bland de vid mitten av år 1919 befintliga barnen i 7—14 års ålder,
vilka under vårterminen ej åtnjutit undervisning på något av angivna sätt,
hade

65,590 undergått godkänd avgångsprövning, och
6,267 inhämtat folkskolans minimikurs.

104,431 skola först vid höstterminens början inskrivas:

För 10,678 hade undervisningen uppskjutits med stöd av folkskolestadgans
§ 35 mom. 2, varjämte
3,078 uteblivit till följd av sjukdom eller naturfel och
2,437 » av annan anledning.

Summa 192,481.

Med inräknande av dem, som voro över eller under den ovan angivna
skolåldern av 7—14 år, undervisades i högre folkskolor samt i folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor 709,577.

På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl.
Maj:t, efter skolöverstyrelsens hörande, för år 1920 beviljat understöd till
folkhögskolorna till följande belopp:

Folkhög skolor.

112

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Folkundervisningen

bland de i
rikets nordligaste
trakter
bosatta
finnar.

för huvudkurserna 1919—20 åt 52 folkhögskolor . . . kr. 550,600: —

såsom tillfällig förhöjning...........» 82,590: —

till undervisning i hushållsgöromål.......» 10,280: —

för fristående kvinnliga kurser 1920 åt 42 folkhögskolor » 200,712: 50

såsom tillfällig förhöjning...........* 29,966: 25

till undervisning i hushållsgöromål.......» 10,900: 01

Kr. 885,048: 76

dessutom har skolöverstyrelsen beviljat i ålderstillägg . . kr. 56,333: 36

Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år vid dessa
skolor undervisats vid huvudkurserna 1,792 manliga och 519 kvinnliga
elever samt vid fristående kvinnliga kurserna 1,116 kvinnliga elever och
1 manlig elev eller tillsammans 3,428 elever.

Anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor har av skolöverstyrelsen
fördelats på följande sätt:

\| Antal \| elever	Kurser.	Kronor.	Kronor.
1052	Vinterkurserna 1919—1920 ..................	167 817: 50
	varav av olika anledningar ej disponerades.........	4 152: —	163 665: 50
487	Sommarkurserna 1920 ....................	51165: —
	varav av olika anledningar ej disponerades.........	350: —	50 815: —
	Summa kronor	—	214480:50

De av överstyrelsen utdelade stipendierna beräknades för varje läsmånad
till 35 kronor för obemedlade och 20 kronor — i ett mindre antal
fall 15 eller 12 kronor — för mindre bemedlade.

Till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1920 å
länsstat varit uppfört ett belopp av 89,680 kronor, allt till höjande av
folkskollärarnas löner till och över minimum, till ökande av lärares löner
vid mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare vid av staten
anordnade skolor, till anskaffande av undervisningsmateriel, bildande av
lärare m. m.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

113

Folkskolorna, småskoleseminarierna, de högre folkskolorna, kommu- Undervisnala
mellanskolorna och andra folkundervisningsanstalter, som därtill äro nmri“atc"
berättigade, hava även under år 1919 till nedsatt pris erhållit viss undervisningsmateriel,
som tillhandahållits genom skolöverstyrelsen. För detta
ändamål har utbetalts ett belopp av 29,998 kronor 43 öre.

Från anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i
rikets nordligaste trakter bosatta finnar har utbetalts tillhopa 14,883 kronor
7 öre för anskaffande av undervisningsmateriel för vissa församlingar
inom Norrbottens län samt till statens småskoleseminarium i Haparanda,
varjämte till samma ändamål utbetalts 366 kronor 40 öre från anslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, till undervisningsmateriel
åt statens småskoleseminarium i Murjek.

Vid institutet å Manilla för bildande av dövstumsskollärare voro Läroanstalter
under läsåret 1919—1920 två elever intagna. I provårskurs vid Manilla stumma
och Lund dövstumsanstalter under nämnda läsår deltogo två elever. och blinda.

Vid samtliga dövstumsanstalterna voro vid början av höstterminen
1919 intagna 607 elever.

Till uppehållande av dövstumsskolor har för år 1920 anslagits ettbelopp
av 150,938 kronor 37 öre, varav till seminariet å Manilla 2,477
kronor 85 öre, varjämte till tredje dövstumsskoldistriktets lantbruksskola å
Råbylund utanordnats ett belopp av 500 kronor.

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1919 intagna 113 elever, därav 74 gossar och 39 flickor. Under
läsåret 1919—1920 hava 17 av gossarne varit hänvisade till hantverksskolan
i Kristinehamn för erhållande av undervisning, 20 elever avgingo
efter fullbordad lärokurs, 1 på grund av väsentligt förbättrad synförmåga,
en på grund av sjukdom, en för att övergå till annat arbete och en relegerades.
Under vårterminen utbildades eu handarbetslärarinna och en
korgmakerilärare vid institutet.

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1919 intagna 38 elever, varav 24 gossar och 14 flickor. Under
läsåret 1919—1920 avled en elev.

Vid förskolan för blinda i Växjö voro under höstterminen 1919
intagna 36 elever, 16 gossar och 20 flickor. Under läsåret 1919—1920
utskrevos 6 lärjungar på grund av oförmåga att tillgodogöra sig fortsatt
undervisning.

Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda voro vid början av
höstterminen 1919 inskrivna 49 elever. Vid vårterminens slut utskrevos

Bih. till riksd. prof. 1921, 1 Sami. 1 Avd. 15

Riksdagrs-Berättelsen*

114

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

efter fullbordad kurs 22 lärjungar, av vilka 10 tillhörde institutet å
Tomteboda.

Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl.
Maj:t för år 1920 beviljat för förra halvåret 1920 5,346 kronor 55 öre
samt för senare halvåret 1920 5,346 kronor 55 öre. Höstterminen 1920
undervisades därstädes 22 elever.

Sunnerdahi- Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 december 1920 utsett en

ska stiftelsen. ie{jamot jämte en suppleant av direktionen för stiftelsen Sunnerdahls
hemskolor på landet för tiden tillsvidare under åren 1921—1925.

Nobel stiftelsen.

Kungl. Maj:t har den 18 juni 1920 utsett en av de revisorer, som
skola granska styrelsens för Nobelstiftelsens förvaltning och räkenskaper
för år 1920.

Understöd
åt vittra författare
m. m.

Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för litterär
verksamhet.

Antikvariska Antikvariska forskningsresor hava under år 1920 genom vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga
delar av riket.

Akademien Vid den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda

konsterna* konsthögskolan hava höstterminen 1920 varit inskrivna 67 elever och 43
aspiranter.

Musikaliska Under år 1920 hava vid det under musikaliska akademiens inseende

Akademien, gällda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 176 och höstterminen
174 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av 12
elever, 2 f. d. elever och 3 privatister, kyrkosångarexamen av 3 f. d. elever,
examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk av 6
elever, 3 f. d. eléver och 1 privatist, varjämte utfärdats specialbetyg i
pianostämning för 4 elever och 1 privatist, i lutspelning för 1 f. d.
elev och i orgelspelning för 1 elev.

Populär- Till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populär rareiäsnmg^1

vetenskaplig;! föreläsningar, beviljade riksdagen på extra stat för år 1920
ett anslag av 285,000 kronor samt medgav, att av detta anslag finge enligt

av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels högst 22,000 kronor till

Berättelse om vad i riiets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en
hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor
till understöd åt vissa nybildade anstalter, dels ock högst 8,000 kronor
till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare. Av nämnda anslag har Kungl. Maj:t tilldelat
understöd med sammanlagt 282,900 kronor åt 553 anstalter för anordnande
av populärvetenskapliga föreläsningar samt åt 1 centralbyrå och 20 andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar.

Under år 1920 hava vid farmaceutiska institutet varit inskrivna vårterminen
84 och höstterminen 58 farmacie kandidater, varjämte 76 apotekselever
deltagit i den för dem anordnade halvårskursen. Under samma
år har farmacie kandidatexamen avlagts av 40 apotekselever och apotekarexamen
av 23 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1920 hava inalles 105 elever blivit vid rikets Bammorskeläroanstalter
för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossnings- u°iDCg,!j3
konsten och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 54 utgått från läroanstalten i Stockholm och 51 från den i Göteborg.

Vidare hava 96 barnmorskor, därav 46 i Stockholm och 50 i Göteborg
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet förklarats
berättigade att i de fall och på sätt lag stadgar, använda instrument vid
barnförlossningar.

Sedan på extra stat för år 1920 av riksdagen anvisats ett anslag
av 2,800 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana
kurser hållits med tillhopa 36 deltagare samt vid motsvarande anstalt i
Göteborg 2 kurser med tillhopa 34 deltagare.

115

Farma ceutiska institutet.

Statsunderstödd premiering av mindre jordbruk och mindre odlings- PremiU^
öretag ävensom studieresor och undervisning för i mindre jordbruk del-j0rdbmk 0lh
tagande män och kvinnor hava anordnats, varjämte bidrag av statsmedel mindre odlämnats
dels till bestridande av kostnaderna för organisation av kontroll- studieresor''
föreningar med ändamål att underlätta och ordna undersökningar av och och underviskontroll
å utfodringen och avkastningen av ladugårdsbesättningar, tillhö- mindre jordrande
föreningsmedlemmar dels ock till understöd åt föreningsmedlemmar ^rukaro^anmed
visst begränsat koantal. troiiför cningar.

116

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Lån nr gödselvårdslånefonden.

Statskonsulenten
i fröodling.

Fröodlings föreningar.

Sveriges pomologiska

förening.

Slöjdinstrnk tör.

Statsbidrag
till husslöjdens
befrämjande.

Statsbidrag
till linodlingens
befrämjande.

Sveriges lantbrnkskonsnlenter
i England
och
Tyskland.

Statsunderstödda
och
statsunderhållna
institutioner.

Statsunderstödda
föreningar.

Jordbruks konsulenter.

Vandrings rättare.

För anordnande av ändamålsenliga gödselstäder hava lån ur gödselvårdslånefonden
beviljats till 18 hushållningssällskap med tillhopa 245,355
kronor.

Statskonsulenten i fröodling har verkat för den inhemska fröodlingens
befordrande samt för vall- och beteskulturens utveckling.

Statsunderstödda åtgärder för fröodlingens främjande hava vidtagits
av ett flertal hushållningssällskap och fröodlingsföreningar.

Sveriges pomologiska förening har för sin verksamhet för fruktodlingens
befrämjande åtnjutit statsanslag.

För undervisning i husslöjd och inspektion av slöjdskolor in. m. har
en slöjdinstruktör varit verksam.

Statsbidrag till husslöjdens befrämjande har utgått till de flesta
hushållningssällskapen och vissa landsting.

För främjande av den inhemska linodlingen har statsanslag beviljats
åt 4 hushållningssällskap.

För befrämjande av lantmannaprodukters avsättning i utlandet hava
två lantbrukskonsulenter varit anställda, den ene i England med station i
London och den andre i Tyskland med station i Berlin.

Verksamheten vid redskapsprovningsanstalterna, kemisk-växtbiologiska
anstalten i Luleå, de kemiska stationerna, frökontrollanstalterna och
bokföringsbyråerna har under året upprätthållits och understötts med
statsmedel.

Sveriges utsädesförening, svenska mosskulturföreningen och svenska
motokulturföreningen, vilka envar å sitt område utöva en gagnande verksamhet,
hava i likhet med föregående år åtnjutit bidrag av statsmedel.

Statsbidrag har beviljats till avlönande av hos hushållningssällskapen
anställda jordbrukskonsulenter.

Till avlönande av vandringsrättare har statsanslag beviljats åt 17
hushållningssällskap.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

117

För främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar för ord- Upplysningsilande
av avsättningen av lantmannaprodukter ävensom beträffande jord-rJ®ar^g“^_
brukskasserörelsen har statsbidrag beviljats till 6 hushållningssällskap. bruksekono miska

frågor.

Statskonsulenten i boskapsskötsel har varit verksam för nötboskapsavelns
förkovran.

Statskonsnlenten
i boskapsskötsel.

Under året hava 22 avelscentra för nötboskap, därav 8 för ayrshire- Aveiscentra.
ras och 14 för fjällras, varit i verksamhet.

Den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen, vars än- Nötboskapsdamål
är att verka för åstadkommande av goda och för olika trakter inom premiCTlIlg''
landet fullt lämpliga nötkreatursstammar, har fortgått.

Den gagnande verksamhet, som utövas av avelsföreningarna för ayr- Statsundershireras,
rödbrokig svensk boskap, röd kullig svensk lantras samt svensk ^föreningar8''
låglandsboskap för de olika nötkreatursrasernas förkovran, har understötts
med statsmedel.

Statskonsulenten i mejerihushållning har verkat för mejerihantering- Statskonst

ens utveckling.

lenten i mejerihushållning.

Smörprovningarna i Malmö och Göteborg hava fortgått med anli- Smörprovtande
av därtill anvisade medel. mngar.

Statskonsulenten i svinskötsel har varit verksam för svinavelns ,stftskon3n‘

lenten i svm höjande.

skötsel.

Statsanslag har utgått till svinpremiering, till bildande och upprätt- Svmpremmhållande
av svinavelsstationer samt till bildande av svinavelsföreningar.

Svenska svinavelsföreningen har i likhet med föregående år åtnj utit Svenska svin
statsanslag. “nhJeT

Statskonsulenten i får- och getskötsel har verkat för får- och get- Statskonsn ,

n.. i ° lenten i får avelns

torkovran. och get9köt.

sel.

Statsbidrag har utgått till fårpremiering, till bildande och upprätt- Fårprcmiehållande
av fåravelsstationer, gäldande av kostnader för stambokföring av nng m'' m
får samt anordnande av utställningar för premiering och försäljning
av ull.

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sveriges aii- __ Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening, som huvudsakligen genom
derfäaveis- konsulent- och undervisningsverksamhet söker befordra fjäderfäavelns utförening.
veckling, har åtnjutit statsbidrag. j

statsbidrag För biskötselns befrämjande har statsbidrag utgått till 22 hushåll selns

befräm- ridsällskap,
jande.

Torvtjänste- 1 ändamål att verka för torvtillgångarnas tillgodogörande hava un mannen.

^er ^ret varj^ anställda en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer, tre
torvassistenter, av vilka en tagits i anspråk för statsmosseinventeringen,
samt tre torvbiträden.

Statskonsu- En statskonsulent för landsbygdens elektrifiering har varit anställd

landsbygdens för att tillhandagå med råd och upplysningar rörande åtgärder för den
eiektriiiering. elektriska kraftens användning därstädes.

Lantbruks- För den högre lantbruksundervisningen hava lantbruksinstituten vid

° institut” Ultuna och Alnarp varit i verksamhet. Den högre mejeriundervisningen
har tillgodosetts vid Alnarps mejeriinstitut.

Lantbruks- För den lägre lantbruksundervisningen hava verkat, förutom de vid

mannaskolor Ultuna och Alnarp förlagda lantbruksskolorna, tio fristående lantbruksoch
lantbns-skolor, därav siu i södra och mellersta Sverige samt tre i Norrland och
ss o or. j)aiarnaj ävensom fyrtisex lantmannaskolor och trettifem lanthushållsskolor.

Lanthushåll- För utbildande av lärarinnor för undervisning i kvinnliga^lantbruks mngsskoior.

oröromäi hava två lanthushållningsskolor varit i verksamhet.

o O

Trädgårds- Fyra med statsmedel understödda trädgårdsskolor hava varit i verk 8

0 or'' samhet, nämligen en för södra Sverige vid Alnarp, två för mellersta Sverige
vid Adelsnäs och Experimentalfältet samt en för norra Sverige i Härnösand.

Mejeriskolor Den lägre mejeriundervisningen har ombesörjts vid Åtvidaberg och

”stationer!" Alnarp samt av ett flertal mejeristationer.

Torvskoian. För undervisning i torvtillgångarnas tillgodogörande har torvskolan

vid Markaryd varit i verksamhet.

utbildnings- För utbildande av kontrollassistenter, ladugårdsförmän, svinskötare,

oiikTända- vandringsrättare m. fl. hava särskilda kurser varit anordnade.

mål.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

119

Tillsynen över den med statsmedel understödda lägre lantbruksun- inspektörer
dervisningen har utövats av två inspektörer och en inspektris. knfbruksnn dervisningen.

I stipendier för studieresor avseeende jordbruket och dess binäringar Resestipenhava
till 25 personer utgått sammanlagt 20,000 kronor. dler''

För studerande av trädgårdsskötsel inom främmande länder hava Tradgårds -

utdelats 4 statsstipendier, vart och ett å 1,200 kronor.

stipendier.

Kungl- Maj:t har under året fastställt vissa ändringar i gällande Hushåiistadgar
för Kalmar läns södra, Malmöhus och Norrbottens läns hushåll- ““Spanskaningssällskap.

För att bistå vid bekämpandet av tuberkulosen hos nötkreatur har Konsulent för
varit anställd en konsulent med huvudsakligt åliggande att tillhandagå*^ tuberkuio^
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i berörda sen hos nöthänseende.
kreatur.

Undersökningar med tuberkulin av nötkreatur hava oavbrutet fort- Tuberkuiin undersökningar.

gått och hava därvid undersökts omkring 85,000 djur.

De för år 1920 under benämning allmänna avdikningsanslaget till- Allmänna
800,000 kronor, hava i dess helhet disponerats. aansiaget.8

gängliga medel

Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar Norrländska
inom Norrland och Dalarna, norrländska avdikningsanslaget, vid 1920 års aVansiagefS
ingång till Kungl. Maj:ts förfogande stående belopp eller omkring 3,360,000
kronor hava statsbidrag beviljats med tillhopa 1,138,860 kronor.

Lantbruksstyrelsen har hos statskontoret gjort framställning om ut- Tillägg!''
betalning av tilläggsbidrag med 98,810 kronor till 73 med statsbidrag medftatsfrån
allmänna avdikningsanslaget understödda företag. För sådana till- bidrag från
läggsbidrag hava under året 200,000 kronor funnits tillgängliga. ^dikn^ngs^

anslaget

understödda

företag.

Lantbruksstyrelsen har hos statskontoret gjort framställning om utbetalande
av tilläggsbidrag med 180,730 kronor till 197 med statsbidrag
från norrländska avdikningsanslaget understödda företag. För sådana tillläggsbidrag
hava under året 1,000,000 kronor funnits tillgängliga.

Tilläggsbidrag
till
med statsbidrag
från
noirländska
avdikningsanslaget

understödda
företag.

120

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Odlings lånefonden.

Täckdik ningslåne fonden.

Allmänna

nyodlings fonden.

Norrländska

nyodlings fonden.

Godkända

avdiknings företag.

Odlingslånefondens för år 1920 tillgängliga medel, 1,500,000 kronor,
hava i dess helhet disponerats.

Från täckdikningslånefonden har intet lån utgått.

O o

Av allmänna nyodlingsfondens tillgängliga lånemedel, 200,000 kronor,
har lantbruksstyrelsen för tillgodoseende av 4 företag beviljat 1,625 kronor
åt 3 hushållningssällskap.

Av tillgängliga lånemedel från norrländska nyodlingsfonden, 300,000
kronor, hava 99,809 kronor av lantbruksstyrelsen beviljats till 5 hushållningssällskap
för tillgodoseende av 218 företag.

Under tiden den 1 januari—den 9 december 1920 hava bland de
med statsmedel understödda avdiknings- och vattenavledningsföretag av
lantbruksstyrelsen godkänts:

22 företag, för vilka kostnaden beräknats till 96,780 kronor 78 öre,
varav 38,540 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget.
Genom omförmälda företag har avdikats en areal av 637.76 hektar;

189 förelag, för vilka kostnaden beräknats till 1,209,153 kronor 8
öre, varav 600,350 kronor utgått såsom bidrag av norrländska avdikningsanslaget.
Genom företagen har avdikats en areal av 9,591.87 hektar;

5 företag, för vilka kostnaden beräknats till 92,031 kronor 95 öre,
varav 45,090 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna frostminskningsanslaget.
Genom företagen har avdikats en areal av 506.4i hektar;

18 företag, för vilka kostnaden beräknats till 236,880 kronor 45 öre,
varav 184,060 kronor utgått såsom statslån ur odlingslånefonden. Genom
företagen har en areal av 1,385.19 hektar befriats från vatten eller eljest
förbättrats;

80 företag, för vilka kostnaden beräknats till 1,393,630 kronor 56
öre, varav utgått dels 895,530 kronor såsom statslån ur odlingslånefonden
och dels 371,440 kronor såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget.
Genom företagen har en areal av 7,790.30 hektar befriats från vatten eller
eljest förbättrats;

4 företag, för vilka kostnaden beräknats till 22,817 kronor 14 öre,
vartill utgått dels 9,850 kronor såsom statslån ur odlingslånefonden och
dels 11,260 kronor såsom statsbidrag ur norrländska avdikningsanslaget.
Genom företagen har en areal av 109.16 hektar befriats från vatten eller
eljest förbättrats.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

121

Vid landets viktigaste fiske, sillfisket med snörpvadar, hava till den Kskeri4
december 1920 upptagits blott omkring 282,000 hl. sill, utgörande en- nanngen
dast omkring hälften av föregående års fångst vid samma tid. Sillfisket
med drivgarn på västkusten och i södra Östersjön har givit medelmåttiga
fångster eller något däröver. Strömmingsfisket i Östersjön och Bottniska
viken har likaledes i regel varit medelmåttigt. Torskfisket har särskilt i
Öresund och södra Östersjön samt vid Gottland varit ovanligt rikligt.
Laxfisket i Östersjön och älvarna har i allmänhet varit gott, ålfisket däremot
ringa. Övriga fisken hava visserligen varit växlande men torde
kunna sägas hava lämnat normala fångster.

Emellertid hava avsättningsmöjligheterna för fisk under året varit
mycket små, beroende i främsta rummet på, att rådande valutaförhållanden
lagt stora hinder i vägen för en lönande export. Detta gör, att fiskerinäringen
befinner sig i ett synnerligen betryckt läge, särskilt där en större
befolkning såsom på västkusten är helt beroende av fisket. Där har också
det stora fisket med ångtrålfartyg på grund av de svåra avsättningsförhållandena
till största delen inställts.

Fiskodlingen i dammar, som bedrivits i normal utsträckning, befinner
sig jämväl på grund av de små exportmöjligheterna i ett mycket
tryckt läge.

Under juni och juli månader fortsattes med undersökningsfartyget UndersökEystrasalt
de förut påbörjade fiskeribiologiska undersökningarna i Öster- nibät“ef<till-1
sjön vid Öland och Gottland samt utanför kusten av Blekinge. Resultaten godogörande
av dessa och föregående års undersökningar i Östersjön äro i det närmaste av fisket1*0
utarbetade.

Under maj månad hava med undersökningsfartyget Eystrasalt verk- Undersökställts
fiskeribiologiska undersökningar i sjöarna Roxen, Boren och Vänern, ^sötyattensi
sistnämnda sjö huvudsakligen för utrönande av ändamålsenligheten av fisket,
inrättande av en större sikodlingsanstalt, varom hos Kungl. Maj:t gjorts
framställning. Två mera omfattande undersökningar, nämligen om »resultaten
av fiskplanteringar i Sverige» och om »kräftpesten i Sverige» hava
under året avslutats och publicerats i »Meddelanden från Kungl. Lantbruksstyrelsen».

De hydrogratiska och biologiska undersökningarna till havs hava Svenska
under år 1920 fortsatts i den utsträckning, som varit möjlig med hänsyn biologiska
till det otillräckliga driftsanslaget till undersökningsfartyget Skagerak, vilket kommistill
följd av anslagsbrist varit upplagt under tiden 27 mars—25 oktober. sonen Bih.

till riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 16

Riksdags-BcrättelHen.

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under årets första månader upptogs fartyget av sillrekognosceringar med
i flera fall gynnsamt resultat i form av ökade fångster för Askarna.

De fortlöpande hydrografiska observationerna från undersökningsstationen
Bornö samt från vissa fyrskepp hava i till dels ökad utsträckning
fortsatts med användande av de av kommissionen utarbetade modernare
instrumenten. Under hösten har en omfattande undersökning
över Gullmarfjordens hydrografi och plankton utförts av kommissionen»
tjänstemän.

För övrigt hava de biologiska undersökningarna under året huvudsakligen
varit inriktade på studiet av koljans, sillens och ålens förekomst,
tillväxt och vandringar.

Resultaten av kommissionens undersökningar hava sammanfattats i
ett antal avhandlingar, av vilka några offentliggjorts i facktidskrifter, under
det de övriga äro under tryckning i VI häftet av kommissionens
skrifter (för närvarande under utgivning).

Den internationella havsforskningens råd höll sitt första sammanträde
efter kriget i London under början av mars 1920. Vid detta möte
företräddes kommissionen utom av tre sina ledamöter, den ene som mötets
president, även av två experter. Vid mötet deltogo för första gången
representanter för Frankrike, varjämte senare från Portugal och Polen ingått
anmälan om önskan att deltaga i det internationella havsforskningsarbetet.
Samtliga i mötet deltagande delegerade, representerande åtta
nationer, uttalade sig för önskvärdheten av samarbetets fortsättande för eu
period av tillsvidare fem år. Beslut fattades därjämte om arbetets upptagande
i ökad omfattning för det närmaste arbetsåret, varvid de svenska
delegerade bland annat anmodades verka för, att de av kommissionen i
höst påbörjade, fortlöpande undersökningarna av de inre rörelserna i havet
måtte bliva i utsträckt omfattning fortsatta.

I enlighet med mötets beslut hava under större delen av året genom
kommissionens försorg regelbundna ytobservationer över havsvattnets temperatur
och salthalt blivit verkställda från svenska handelsångare på Nordsjön
och Norra Atlanten och undersökningar i större skala utförts över
rödspottans förekomst och storlek i Skagerak och Kattegatt.

Ett samarbete mellan kommissionens hvdrografer och det engelska
Departement of agriculture and fisheries har under årets lopp påbörjats i
syfte att tillämpa svenska instrument och metoder vid de omfattande
havshydrografiska undersökningar, vilka utföras genom nämnda departement.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

123

Vid de under 1920 hållna besiktningsmötena för prisbelönande av stuterihästar
hava enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifteroverstyrelseo''
premierats tillhopa 8,545 hästar, i det att utav statsmedel och av de inom
underdistrikten tillskjutna medel gemensamt utdelats penningpris för 7,381
hästar, nämligen 461 hingstar, 3,351 betäckta ston och fölston samt 3,569
ungston, vai’jämte utfärdats intyg om godkännande för 1,164 hingstar.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juli 1920 blevo, på grund av
inom Skaraborgs län rådande epidemi av smittsam kastning hos sto, hästpremieringarna
inom sagda läns underdistrikt för året inställda.

Vid 1920 års premieringsförrättningar måste på grund av bristande
tillgång på medel 1,291 hästar uteslutas från preiniering med penningpris,
nämligen 384 hingstar och 907 betäckta ston och fölston.

För statens hingstdepåers räkning hava inköpts dels inom landet 1
fullblodshingst i sjätte året, 3 halvblod shingstar, varav 2 i fjärde och 1
i andra året, samt 21 hingstföl av halvblodsras, och dels från utlandet 6
unghingstar i tredje året, likaledes av halvblodsras.

För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga kronoparker Kronoparkers
hava under år 1920 köp avslutats för en köpeskilling av 127,800 kronor. tuloknmg
Inköp av ströängar å kronoparker i Norrland och Dalarna har ägt rum för
653 kronor. Vid markutbyte har i vederlag för större uppskattningsvärde
å kronans i visst byte ingående fastighet kronan tillgodoförts 1,000 kronor.

Kungl. Maj:t har antagit avgivna köpeanbud å hela eller delar av Försäljning

O o o ci i. ,^y jn fj pa

15 kronoegendomar med ett sammanlagt taxeringsvärde av 378,400 kronor, kronoegenoch
uppgå försäljningsbeloppen härför till 770,348 kronor. domar.

Dessutom hava försålts för tillsammans 86,627 kronor 17 stycken
från utarrenderade kronoegendomar och kronoparker avsöndrade lägenheter
och för 130 kronor ett område från egendom, avsedd till försäljning. “

I enlighet med gällande författningar rörande upplåtande av skogs- Odiingsiagentorp
och odlingslägenheter å kronoparker och kronoöverloppsmarker i de e parker. n°
sex norra länen voro vid 1920 års början sådana lägenheter upplåtna i
följande omfattning:

skogstorp upplåtna på 20-årigt arrende 562 stycken
» » » 50- » »

samt odlingslägenheter.....1,265 »

Under året har upplåtande av dylika ägt rum i ungefär samma omfattning
som under därförut gångna år.

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Flottleder.

Domänstyrel sen.

Skogsstaten.

Skogshög skolan.

Statens

skogsförsöks anstalt.

För byggnad och underhåll av flottleder anvisat anslag har till fullo
utnyttjats.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1920 utfärdat nytt avlöningsreglemente
för tjänstemän vid domänverket att provisoriskt lända till efterrättelse
från 1 januari 1921.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1920 har revirreglering
skett rörande Norra och Södra Skånes revir samt Kolleberga skolrevir.
Därjämte har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1920 skett viss
reglering av Linköpings och Kinda revir.

Skogshögskolans verksamhet har under året försiggått i överensstämmelse
med gällande stadgar och läroplan.

Vid förberedande jägmästarkursen å Garpenberg studerade under
vårterminen 35 elever, vilka samtliga utexaminerades med godkända betyg
vid vårterminens slut. Till den nya kursen, som tog sin början den 5
juli, antogos 45 elever, av vilka dock 1 icke inställde sig, varförutom
1 under höstterminen skildes från kursen, så att antalet elever under
senare delen av höstterminen var 43.

Från högskolans jägmästarkurs utexaminerades vid årets början
31 elever med godkända betyg. Under vår- och sommarterminen kvarstodo
72 elever. Vid höstterminens början anmälde sig 38 nya elever,
så att hela elevantalet vid årets slut utgjorde 110.

Från högskolans forstmästarkurs utexaminerades vid årets början
10 lärjungar med godkända betyg. Under vårterminen kvarstodo 12.
Till sommarterminen antogos ytterligare 16, vadan hela antalet lärjungar
vid årets slut utgjorde 28.

Förutom de ordinarie eleverna samt 2 svenska tillfälliga elever hava
under året 5 amerikanska och 4 österrikiska unga skogsmän idkat studier
vid högskolan.

Förutom den i högskolans stat upptagna lärarpersonalen hava under
året anställts 3 docenter, av vilka en åtnjutit docentstipendium.

Vid statens skogsförsöksanstalt hava undersökningar fortgått efter
för treårsperioden 1917—1920 fastställt arbetsprogram.

Skogsavdelningen har fortsatt sina omfattande försök i yngre och
medelålders bestånd med gallringar av olika styrka samt för utrönande av
skogsbeståndens produktion. Härvid har särskild uppmärksamhet ägnats
produktionen av de å sydvästra Sveriges ljunghedar uppdragna skogsplan -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

125

teringarna. Under året har för nämnda ändamål anlagts och nyuppskattats
44 försöksytor, varjämte 57 äldre gallringsytor reviderats. Vid avdelningens
uppskattningar av försöksytor hava uppmätts 255 stående provstammar
och sektionerats 4,821 fällda provstammar. Dessutom hava
sektionerats 4,562 gallringsstammar.

Avdelningen har vidare bedrivit undersökningar rörande skogarnas
naturliga föryngring, framförallt genom ingående revision av det omfattande
försöket enligt Wagners kanthuggningsmetod å Alkvettern i Värmland.

Specialundersökningarna rörande de norrländska skogarnas föryngring
hava bedrivits enligt fastställd plan och hava omfattat dels undersökning
av skogsfröet dels nyanläggning av skogsodlingsförsök och revision av
tidigare anlagda sådana. Under året hava 226 nya kottpartier från alla
delar av Norrland insamlats och undersökning därav påbörjats. Flertalet
av de gamla försöksytorna, nämligen 65 stycken med inalles 553 underavdelningar,
hava underkastats en ingående revision, 5 ytor med 15 underavdelningar
om 6.63 hektar hjälpplanterats och ytterligare 5 ytor med 13
avdelningar om 7.95 hektar nyanlagts. Gjorda rön över tallfröets grobarhet
och över de olika skogsodlingsmetodernas känslighet för upplysning
hava publicerats.

Naturvetenskapliga avdelningens undersökningar hava särskilt omfattat
kväveomsättningen i råhumus och lufttillgång i marken. Vidare
hava mulljordarnas utveckling i olika delar av landet varit föremål för
studier. Tiden för skogsträdens utveckling med hänsyn till vegetationens
början på våren har undersökts genom prov från skilda delar av landet.

En omfattande redogörelse om marken i det nordsvenska barrskogsområdet
har under året utgivits.

Vid den skogsentomologiska avdelningen hava under år 1920 utförts
kompletterande undersökningar över den större märgborrens biologi, varjämte
studierna över lämpligaste tiden att ställa fångstträd för granens
och tallens barkborrar fortsatts och försök med barkning av virke påbörjats.
Under våren publicerades en undersökning över nunnans uppträdande
vid Gualöv, och under hösten har utarbetats en sammanfattning
av de hittills vunna resultaten av märgborreundersökningarna, varjämte
undersökningar över granspinnarestekeln, barrlössen och boksköldlusen
fortsatts.

Av det av riksdagen på extra stat för år 1920 beviljade förslagsanslaget
å 20,000 kronor till bestridande av kostnader för vissa av lånt Ö

I .antmäteriväsendet.

126

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vissa lånt- mätare företagna tjänsteresor har enligt vad till lantmäteristyrelsen intjänsteresor.
komna redogörelser utvisa Lunder år 1920 tagits i anspråk ett belopp av
19,463 kronor 28 öre.

stiften ock J enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda utgiftsstaten för av awittringar.

y-ttringsverket i Västerbottens och Norrbottens län för år 1920 hava därvid
varit anställda för hela året en avvittringslantmätare tillika styresman
samt därjämte å skilda tider lantmätare under sammanlagt 9 månader.

Reparation Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäterikon tion

a™kartor l°ren i länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har forta
lantmäteri-gått även under år 1920.

kontoren i
länen.

Kopior av Det under år 1918 påbörjade arbetet med anskaffande för lantmäteri avskrifter

av kontorets i Karlstad räkning av kopior av vissa kartor med tillhörande

handlingar handlingar, som gått förlorade vid eldsvåda år 1865, har fortgått under
tin lantan- 3t, 0.)rP ° ''

terikontoret i ar iv£\J.

Karlstad.

Kopior av Arbetet med anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning

“angående™ av kopior av kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden,
statens järn-vilket arbete tog sin början under år 1917, har fortgått under år 1920.

vägars jord- ° J ö

områden för
lantmäterikontoren
i
länen.

Nya registra- Arbetet med uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande

tDvenshordkl" i lantmäterikontoren i länen, vilket arbete påbörjades under år 1912, har
nande i lånt- fortsatts även under år 1920.

mäterikontoren
i länen.

inbindning Jämväl arbetet med inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

^lantmäteri-1 lanen har fortgått under år 1920. .

kontoren i
länen.

Lantmäteri- Sedan lantmäteristyrelsen avgivit förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t

”ningen8" deri 16 juli 1920 dels fastställt läroplaner till efterrättelse vid lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande under läsåret 1920—1921, dels
ock anvisat och ställt till styrelsens förfogande ej mindre återstående
16,000 kronor av det av riksdagen för ifrågavarande ändamål för år 1920
anvisade reservationsanslag å 39,800 kronor än även efter ingången av år
1921 24,400 kronor av det för sistnämnda år för samma ändamål anvi -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 127

säde reservationsanslaget å 41,500 kronor samt desslikes ett belopp av
intill 18,000 kronor, därav intill 13,000 kronor under år 1920, av nionde
huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. in. att användas
till eldning, städning och rengöring samt belysning av undervisningslokalerna
ävensom för anskaffning'' och underhåll av undervisningsmateriel
och övriga inventarier m. m. I enlighet med sålunda meddelade
föreskrifter fortgick undervisningen under läsåret 1920.

Sedan riksdagen för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens Eotomekareproduktionsanstalt
å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag auktion”^"
av 6,000 kronor, har Kungl. Maj:t den 31 oktober 1919 ställt anslaget lantmateritill
styrelsens förfogande ävensom bemyndigat styrelsen att under år 1920 kartorför
anstalten disponera ej allenast behållningen av anstaltens rörelse vid
utgången av år 1919 än även de under år 1920 inflytande inkomster av vid
anstalten utfört arbete. Arbetena vid reproduktionsanstalten hava fortgått
under år 1920.

För anställande under år 1920 av examinerade biträden å lantmäteri-Extra arbeta
kontoren i länen har lantmäteristyrelsen haft till förfogande ett samman- lantmäterilagt
belopp av 79,017 kronor 67 öre. Examinerade biträden hava för året kontoren i
i dess helhet eller vissa tider därav förordnats å lantmäterikontoren i lanen''
rikets samtliga län med undantag av Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Blekinge
och Västmanlands län.

För beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen under år
1920 har lantmäteristyrelsen haft att disponera ett sammanlagt belopp av
64,701 kronor 6 öre.

Arbetet med uppläggande av jordregister för rikets landsbygd, som Jordregistret
påbörjades å lantmäterikontoren i länen med ingången av år 1909, har
under år 1920 fortsatts.

Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1920 utförts följande
arbeten:

A. Byråarbeten.

Rikets

allmänna

kartverk.

1. Bearbetning av sista årens trianguleringsresultat, nämligen beräkning
av 2. och 3. ordningens ytnät i Kristianstads län, beräkningar till
1919 års trianguleringsarbeten å topografiska bladen Karlskrona, Ottenby,
Skinnskatteberg, Sala och Gysinge.

2. Redaktionsarbeten samt areal- och höjdberäkningar.

128

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

3. Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion och försök.

4. Förberedelser till fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten.

1. Trianguleringsarbeten av 1. ordningen:

Stakning av 1. ordningens nät Växjö—ölandsbasen—Oskarshamn.
Nätet omfattar 17 nya punkter. Mätning å 1 punkt inom 1. ordningens
nät Karlsborg—Vikbolandet. Mätning å 3 punkter inom 1. ordningens nät
Karlsborg—norrut.

2. Trianguleringsarbeten av 2. och o. ordningen:

I Kristianstads län stakning, bebyggande och mätning av omkring
8 kv.-mil å topografiska bladen Finja, Karlshamn, Ljungby och Huseby.
Nätet omfattar 41 punkter, varav 29 nybestämda. För mätningen hava
byggts 3 instrumentställningar om 10, 13 och 15 meters höjd.

I Örebro och Östergötlands län stakning, bebyggande och mätning
av omkring 45 kv.-mil å de delar av topografiska bladen Örebro och
Sävstaholm, som falla inom dessa län, samt å angränsande delar av topografiska
bladen Nora, Askersund och Finspång. Nätet omfattar 128 punkter,
varav 122 nybestämda. För mätningen hava byggts 6 instrumentställningar,
nämligen en om 15, två om 12 och tre om 7 meters höjd.

I Norrbottens län bebyggande och mätning av dels ett detaljnät,
omfattande omkring 15 kv.-mil å huvudsakligen topografiska bladet överKalix,
dels ett nordsydligt huvudnät, omfattande omkring 40 kv.-mil å
topografiska bladen Luleå, Över-Ivalix och Korpilombolo. De båda näten
omfatta tillsammans 41 punkter, varav 38 nybestämda.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1. Stomkartearbeten i skalan 1 : 20,000 inom Hallands län och i
skalan 1 : 50,000 inom Kopparbergs och Uppsala län.

2. Ekonomisk fältmätning i skalan 1 : 20,000, omfattande 8,6 kv.-mil
inom Hallands län.

3. Topografisk fältmätning i skalan 1: 50,000, även omfattande övningsmätning
av generalstabens aspiranter, av 19,so kv.-mil i Blekinge och
Kalmar län (å bladen Karlskrona och Ottenby), av 1,69 kv.-mil i Västmanlands
och Södermanlands län (å bladet Västerås) och av 9,35 kv.-mil i
Västerbottens län (å bladet Skellefteå), samt i skalan 1 : 20,000 (försöksmätning)
av l,8i kv.-mil i Blekinge län (å bladet Karlskrona).

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 129

4. Höjdmätning genom linjeavvägning inom Hallands, Blekinge,

Kalmar, Uppsala, Västmanlands, Södermanlands och Örebro län på en
sträcka av 139,9 mil, varvid 463 punkter och 73 vattenytor bestämts.

D. Utgivning.

Utgivna eller färdiga att före årets slut utgivas äro:

av ekonomiska kartor i skalan 1 : 20,000 inom Blekinge län bladen
Hasslö och Busören, Nättraby, Holmsjö med Törn, Äringsboda och
Almeboda;

av topografiska kartor i skalan 1 : 100,000 bladen N. Finnskoga och
Älvdalen, i skalan 1 : 200,000 bladet Fredrika;

av generalstabens översiktskarta i skalan 1 :400,000 bladen Malmö
och Karlskrona.

Fältarbetena för de geologiska kartbladen hava under år 1920 om- Sveriges
fattat dels revisionsarbeten inom olika delar av södra och mellersta Sverige, ufdersJkniBg.
huvudsakligen för kartbladen i skalan 1 : 50,000 men även för berggrundskartan
i skalan 1 : 200,000, dels i nykartering för skalan 1 : 50,000 av ett
196 kvkm. omfattande område i Värmlands län.

Den år 1919 påbörjade praktiskt-geologiska undersökningen av
Västerbottens läns kust- och skogsområden har under året fortsatts. Härvid
har upprättats jordartskarta i skala 1 : 100,000 över ett 664 kvkm.
omfattande område i länets sydöstra del, berg- och jordartskartor i skala
1 : 200,000 över en areal av omkring 600 kvkm. inom nedre delen av
Vilhelmina socken samt bergartskartor i sistnämnda skala över delar av
Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå och Jörns socknar. Inom sistnämnda
områden har uppdagats ett antal malmanledningar, vilka inmutats för
kronans räkning samt under hösten börjat undersökas i detalj. I anslutning
till övriga arbeten inom Västerbottens läns kust- och skogsområden
hava kalkstenarna och Övriga kalkhaltiga jordförbättringsmede! därstädes
blivit föremål för specialundersökningar.

De praktiskt-geologiska undersökningarna inom Västerbottens läns
fjälltrakter hava under året förnämligast bestått i detaljundersökningar av
de för kronans räkning inmutade malmförekomsterna inom övre delen av
Vilhelmina socken.

Fältarbetena för den malmgeologiska specialundersökningen över
Riddarhyttaris gruvfält hava under året i huvudsak slutförts.

I anslutning till revisionsarbetena på norra Gottland hava de in Bih.

till riksil. prof. 1921. 1 Samt. 1 Avd. 17

Kiksdng-s-Iterilttelscn.

130

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statens
meteorologisk-hydrogratiska
anstalt.

dustriellt viktiga bergarterna därstädes blivit föremål för specialundersökning.

Den förrådsstatistiska utredningen beträffande södra Sveriges torvtillgångar
har pågått och i det närmaste avslutats inom Värmlands. Alvsborgs
samt Göteborgs och Bohus län och har påbörjats i Blekinge län. Den
kvalitativa rekognosceringen av torvmarker i närheten av kommunikationslederna
har slutförts å de topografiska kartbladen Mariestad, Ulricehamn,
Göteborg, Uddevalla och Fjällbarka samt dessutom bedrivits å kartbladen
Linköping och Strömstad. Bearbetningen av fältmaterialet har till större
delen bestått i upprättande av detaljerat kortregister över undersökta torvmarker,
utarbetande av torvmarkskartor med beskrivning samt beräkningar
rörande torvkvantiteter och torvanalyser.

I samband med Sveriges allmänna lantbrukssällskaps undersökningar
har å Valinge egendom i Södermanlands län påbörjats en detaljerad agrogeologisk
utredning, av vilken under året slutförts den allmänna geologiska
kartläggningen i skalan 1 : 20,000 samt påbörjats detaljundersökning över
huvudgårdens åkerjord inklusive dennas vattenhushållning, luckringsgrad,
salpeterhalt in. in.

De tidigare påbörjade hydrogeologiska specialundersökningarna inom
Alsterns och ölmans vattenområden i Värmlands län hava under året omfattat
fortsatta utredningar över områdets geologiska byggnad samt bestämningar
av grundvattenytans nivå och mätningar av vattenavrinningen
ifrån olika marktyper. Andra hydrogeologiska utredningar hava utförts
inom Säveåns flodområde i Skaraborgs län ävensom rörande erosion och
erosionsrisker efter Dalälven.

Under året hava från trycket utkommit 4 avhandlingar, tillhörande
Årsböckerna för åren 1919 och 1920, ny omarbetad upplaga av Geologisk
beskrivning med kartor över Jämtlands län, varjämte tryckningen av ett
omfattande arbete om Sveriges ädlare malmer fortskridit så långt, att detsamma
kan beräknas föreligga färdigt i början av instundande år.

Väderleksrapporter, innehållande synoptiska väderlekskartor, väderleksbeskrivnintjar
och väderleksutsikter samt i förekommande fall stormvarningar,
hava utfärdats morgon och afton på grundval av iakttagelser,
vilka, i stor utsträckning per radio, inkommit från Europas flesta stater.
Under månaderna maj—oktober har eu särskild väderlekstjänst middagstid
varit anordnad till jordbrukets fromma, varvid per telefon detaljerade
förutsägelser spredos till omkring 4,000 abonnenter, företrädesvis jordbrukare.

Ett stort antal av stormvarningsstationerna och kontrollstationerna

131

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för stormvarningar hava under året inspekterats, varjämte flera nya
stormvarningsstationer inrättats vid rikets östra kust samt arbeten pågått
för förseende av kontrollstationerna med nya registrerande vindmätare.

De meteorologiska iakttagelserna hava under året fortgått vid 42
stationer av 2:a klassen, vid 326 stationer av 3:e klassen med enbart nederbördsiakttagelser
samt 231 med jämväl temperaturiakttagelser; de hydrografiska^
vid 736 pegelstationer för vattenståndsiakttagelser.

Under året hava genom anstalten utförts 201 vattenmängdsmätnino-ar
Flygelprovningar hava utförts dels vid provningsanstalten vid Norshåf,
dels vid tekniska högskolans vattenbyggnadslaboratorium till ett antal av
74, därav 19 rörande anstaltens instrument.

Arbeten med förbättring av pegelstationernas utrustning hava påbörjats,
varvid 22 viktigare peglar hava ombyggts eller nyuppförts. Av
pegelstationerna hava 233 under året inspekterats.

Insamlande av agrikulturmeteorologiska rapporter över höstsädens
utveckling under vegetationstiden har under året organiserats och påbörjats.
r

Profilavvägningen för vattenfallsförteckningen har fortskridit 1,190
km., därav nyavvägda sträckor Luleälv 50 km., Öreälv 140 km., Gideälv
150 km., samt omavvägda sträckor Torneälv 240 km., Piteälv 70 km.
Byskeälv 140 km., Öreälv 140 km., Gideälv 210 km. och Fyrisån 50 km!

Av trycket har u''givits: Hydrografiska Byråns årsbok 1917; Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalts årsbok, årgång 1, 1919, band I II
III och V, årgång 2, 1920, band I, h. 1—10, band II, h. 1—7, bandpil!
"• Meddelanden från Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

id \Jl:r 1: Slärke d.er Sonnenstrahlung im Mittelschwedischen Ostseegebiet
März 1918 Maj 1919 av J. Westman, n:r 2: Isläo-crnin" och islossning
i Sveriges insjöar av J. V. Eriksson.

Kommittén för den naturvetenskapliga stationen i Vassijaure har
med statsunderstöd utgivit årgångarna 1913 och 1919 av Meteorologiska
Iakttagelser i Abisko.

Etter en rätt blid vinter och varm vår följde i juni ett plötsligt
temperaturfall med frost överallt i landet. Även under sommar- och höstmånaderna
var temperaturen i regel normal eller högre. Nederbörden föll
ojämnt såväl med hänsyn till aret som till landet men översteg genomsnittligt
den normala, om också årets sista månader, särskilt oktober, hade
mycket liten nederbörd. I lider årets första 7 månader rådde ofta stormigt
väder, varemot de återstående utmärktes av mindre blåst än vanligt.

Vattentillgången var under januari manad ganska dålig men o-od
eller riklig under månaderna februari—september, därefter flerstädes ringa.

132

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Veterinär väsendet.

Veterinärernas
tjänsteverksamhet.

Förekommande
och hämmande
av
smittsamma
husdjurssjukdomar.

Införsel av
djur och
varor.

Kungl. Maj:t har utfärdat särskilda kungörelser dels den 22 juni
1920 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten
för länsveterinärer upptagna avlöningar samt angående dyrtidstillägg för
år 1920 åt vissa distriktsveterinärer (n:r 466 och 533), dels ock den 2
oktober 1920 angående fortsatt provisorisk höjning av de i taxan för
distriktsveterinärer den 31 juli 1914 (n:r ISO) bestämda arvoden (n:r
652).

Kungl. Maj:t har utfärdat särskilda kungörelser den 19 mars 1920
angående tillämpning å sjukdomen smittsam kastning hos häst av vissa
föreskrifter i förordningen den 9 december 1898 (n:r 126) angående vad
iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland° husdjuren (n:r 85); den 16 april 1920 angående förbud mot utförsel
av hästar och stråfoder från Skaraborgs län (n:r 139); samt den
25 september 1920 med vissa föreskrifter rörande inskränkningar i tillträde
till ladugård, stall eller annat rum, där kreatur eller foder förvaras
(n:r 642).

Kungl. Maj:t har dels den 30 januari 1920 utfärdat kungörelse angående
särskilda villkor för införsel av begagnad stallinredning och andra
stallinventarier från av skabb hos djur, hörande till hästsläktet, smittade
länder (n:r 21), dels den 5 mars 1920 bemyndigat medicinalstyrelsen att
medo-iva dispens i fråga om vissa för införsel meddelade föreskrifter
(n:r°79), dels ock utfärdat särskilda kungörelser den 14 maj 1920 angående
vissa bestämmelser rörande införsel till riket av idisslande djur och
svin samt angående vissa bestämmelser rörande införsel till riket av
hundar (n:r 191 och 192); den 4 juni 1920 angående vad iakttagas bör
vid införsel sjöledes till riket av levande brevduvor samt om ändrad
lydelse av 1 § i kungörelsen den 28 september 19o6 (n:r 84 s. 3) angående
vad iakttagas bör vid införsel sjöledes till riket av levande höns,
gäss, ankor och duvor (n:r 249 och 250); den 7 september 1920 angående
vissa bestämmelser rörande införsel till riket från Danmark av
färskt kött av nötkreatur eller får (n:r 5H7); den 2 oktober 1920 angående
förbud mot utförsel ur riket av hästar samt angående utsträckt
tillämpning av kungörelsen den 17 december 1914 (n:r 435) angående
villkoren för införsel av begagnade tomsäckar från vissa av smittsam
inul- och klövsjuka smittade länder (n:r 646 och 647); den 11 oktober
1920 angående förbud mot införsel till riket av levande höns, gäss, ankor,
kalkoner och duvor från land eller del därav, som förklaras smittat av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

133

smittsam mul- och klövsjuka (n:r 671) samt flen 22 oktober 1920 med
bestämmelser att iakttagas vid införsel av potatis från land eller del
därav, som förklarats smittat av smittsam mul- och klövsjuka m. in.

(n:r 688).

Medicinalstyrelsen har den 15 maj 1920 utfärdat kungörelse angående
vissa bestämmelser rörande tillstånd för införsel till riket av hundar
(n:r 225) samt den 10 juni 1920 kungörelse med fastställelse av formulär
för intyg, som avses i sagda kungörelse (n:r 291).

De studerandes antal vid veterinärhögskolan uppgick vid 1920 års veterinärbörjan
till 118. Under årets lopp hava 15 nyinskrivna tillkommit. Av hiig9kolai1-eleverna hava under året 17 avlagt veterinärexamen och 5 avgått utan
examen. Elevantalet utgjorde vid årets slut 111.

13 hovslagarlärlingar hava under året varit intagna vid skolan, varav
4 utexaminerats och 1 avgått utan examen.

Kungl. Maj:t har den 16 januari 1920 utfärdat instruktion för sta-statens vetetens
veterinärbakteriologiska anstalt (n:r 11). oiogiska^n-"

Undersökningar för juvertuberkulos hava under året verkställts å stalt.
tillsammans 600 prov. I övrigt äro undersökningar i diagnostiskt syfte
gjorda å 1,396 djurdelar eller hela kroppar. För lantbruksstyrelsens behov
har tillverkats och levererats 35,000 kem tuberkulin av bovin typ,
varjämte en mindre kvantitet levererats till läkare. Till skydd mot kalvsjukdomar
hava framställts coli-, paracoli-, pyogenes- och pasteurellasera;
till användning vid rödsjuka hos svin och svinsjuka hava framställts rödsjukeserum
och en annan art pasteurellaserum; mot kvarka och anasarka
specifika streptokocksera samt mot vissa former av sårinfektion hos häst
streptokock- och stafylokocksera. Av dessa anstaltens egna sera hava under
året inalles expedierats 728,000 kem.

För bekämpande av smittsam kastning hos nötkreatur har fortsatts
med försöken med vaccinering enligt den vid anstalten utarbetade metoden.
Under året har utsänts abortvaccin för 9,540 djur. Under anstaltens
ledning hava med statsunderstöd fortsatts de under 1917 började
åtgärderna mot smittsam kastning i Norrbottens län. Serologisk undersökning
för diagnosticerande av smittsam kastning har verkställts å prov
från 737 djur.

Därjämte hava framställts 51 autogena vacciner samt åtskilliga bakteriepreparat
för diagnostiserande av infektionssjukdomar.

Enligt kungörelsen den 22 februari 1916 med särskilda föreskrifter

134

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till förekommande av införande i riket av rots hos djur av hästsläktet,
hava å anstalten verkställts serologiska undersökningar av 2,321 blodprov
från till riket importerade hästar, och har för undersökning av sådana
hästar med malleinprov till rikets karantänsanstalter för husdjur expedierats
451 kem mallein.

Med anledning av att smittsam kastning hos häst uppträtt med
farsotartad karaktär inom Skaraborgs län, hava omfattande arbeten igångsatts.
Sålunda hava 117 kastade foster samt ett stort antal sperma- och
träckprov undersökts. Serologisk undersökning har verkställts å 4,003
insända blodprov. Vaccin mot sjukdomen har framställts och utsänts för
267 djur.

1920 den 9 juli:

På handelsdepartementets föredragning hava från och med den 1 juli
1920 till utgången av samma år följande författningar av Kungl. Maj:t
utfärdats:

kungörelse angående uppgifter för inventering av landets
förråd av bränsleved ävensom pappersved, props, splitved
och kolved; (463)

kungörelse angående befrielse i vissa fall för finska
fartyg att anlita kronolots; (488)

kungörelse angående ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen
den 27 mars 1885 (nr 18 s. 3) om kontrollanters
för undersökning av eldfarliga oljor förordnande och
arvode in. m.; (499)

kungörelse angående ändrad lydelse av 12 § i förordningen
den 12 juli 1907 (nr 55) angående de slag av
papper, bläck, skrivmaskin- och stämpelfärger, som må
till vissa offentliga handlingar användas; (500)
kungörelse om undantag från meddelat förbud mot
utförsel från riket av vissa slag av virke; (522)
kungörelse angående upphävande av förbud mot utförsel
ur riket av vissa hudar m. m.; (580)
kungörelse angående överflyttande på statens provningsanstalt
av kontrollstyrelsens befattning med kontrollen
å normalpapper, normalbläck m. in.; (613)
kungörelse angående ändring i vissa delar av förordningen
den 26 november 1875 (nr 98) angående eldfarliga
oljors och vissa andra därmed jämförliga vätskors
transporterande å järnväg; (832)

aug.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

135

1920 den 31 aug.: kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 3 och 10 i
förordningen den 19 november 1897 (nr 103) angående
explosiva varors transporterande å järnväg; (833)

» 25 sept.: kungörelse angående upphävande av vissa förhud mot

utförsel ur riket av varor; (643)

» » » kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 11. och 19

i instruktionen för nautisk-meteorologiska byråns kontrollstationer
den 27 november 1908 (nr 148); (644)

» » » » kungörelse angående användning av dissousgasbelysning

i fartygslanternor; (669)

» » » » kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 3 och 15 i

förnyade instruktionen för lotsstvrelsen den 13 december
1907 (nr 132); (678)

» »2 okt.: kungörelse med föreskrifter rörande import av vissa

slag av skrot; (660)

» » » » kungörelse angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. i

förordningen den 3 mars 1916 (nr 49) om straff för
olovlig varuutförsel in. m.; (687)

» »11 » kungörelse angående upphävande av förbud mot utförsel

av ull; (674)

i » » » förordning angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§

samt 5 § 1 mom. i förordningen den 9 maj 1919 (nr
219) angående förbud mot användning av papp och
konstläder i skodon; (720)

» » » kungörelse angående ändrad lydelse av 6 § i kungörelsen
den 15 december 1911 (nr 135) om förenings registrens

förande in. in.; (803)

» » » » kungörelse angående ändrad lydelse av 6 § i kungö relsen

den 4 november 1887 (nr 79) om handelsregistrens
förande in. in.; (802)

» » » » kungörelse med allmänna bestämmelser för reseunder stöd

från vissa anslag för främjande av industri och
hantverk in. in.; (819)

» » 15 » kungörelse angående upphävande av förbud mot ut försel

av jute; (713)

/> » 5 nov.: kungörelse angående förbud mot utförsel ur riket av

sockrad choklad m. m.; (722)

» 19 » kungörelse angående upphävande av förbud mot ut försel

av vissa slag av trävaror; (755)

136

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommers kollegium.

1920 den 19 nov.: kungörelse angående dyrtidsförhöjning under år 1921
å taxan för statens provningsanstalt; (776)

» » » » kungörelse angående upphävande av förordningen den

22 juli 1918 (nr 628) med föreskrifter angående fartygs
bemanning vid fart i vissa farvatten; (777)

» » 26 » kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av vissa

bestämmelser i förordningen den 23 december 1915
(nr 514) angående fartygs byggnad och utrustning;
(864)

» »10 dec.: kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av vissa

bestämmelser i förordningen den 29 mars 1912 (nr 54)
angående befäl å svenska handelsfartyg m. m.; (855)

C&r,

Den av 1919 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen av
kommerskollegium har med 1920 års början trätt i verksamhet. Enligt
den nya organisationen har kollega verksamhetsområde erhållit en väsentlig
utvidgning, i det kollegium övertagit funktionerna som överstyrelse för
navigationsskolorna och som chefsmyndighet för skeppsmätningsväsendet.
Vidare hava under kollegium förlagts sprängämnesinspektionen och kontrollanterna
av eldfarliga oljor. Slutligen har tillagts kollegium som en ny
uppgift att bedriva kommersiell upplysningsverksamhet beträffande in- och
utländska förhållanden, särskilt i fråga om de inom kollega verksamhetsområde
fallande näringarna.

Sistnämnda uppgift omhänderhaves av en särskild inom ämbetsverket
upprättad upplysningssektion. Till densamma inflytande material — främst
bestående av rapporter från beskickningar och konsulat — har efter granskning
publicerats eller överlämnats till i saken närmast intresserade sammanslutningar.
Sektionen har vidare, sedan nämnda material systematiskt
ordnats, sökt att med ledning av detsamma besvara inkommande
förfrågningar och tillhandagå med utredningar i ämnen, som ligga
inom dess verksamhetsområde. Verksamheten är alltjämt stadd i rask utveckling.

Vid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1919—1920 varit
inskrivna i navigationsavdelningen 329 elever, av vilka 62 utexaminerats
såsom skeppare, 128 såsom styrmän och 90 såsom sjökaptener, samt i
maskinistavdelningen 172, av vilka 31 avlagt 3:e maskinistexamen, 62 2:a
maskinistexamen och 54 l:a maskinistexamen. Antalet av dem, som, utan
att såsom elever hava tillhört skolorna, anmält sig till undergående av
examen har utgjort 57, av vilka 4 avlagt sjökaptensexamen, 17 styrman*-

Berättelse om vad, i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

137

examen, 1 skepparexamen av l:a klass, 1 l:a maskinistexamen, 3 2:a
maskinistexamen och 7 3:e maskinistexamen.

Skeppsmätningsärendena hava under år 1920 ökats betydligt. Sålunda
har antalet till kommerskollegium till och med den 8 december
1920 inkomna mätningsbevis utgjort 2,361. Under åren 1918 och 1919
inkommo respektive 1,264 och 1,675 bevis. Under året närmast före kriget,
år 1913, utgjorde antalet allenast 891.

För Salvorev inom mellersta lotsdistriktet har anskaffats en kombinerad
lys- och ljudboj, och för södra lotsdistriktet har en kombinerad lysoch
ljudboj anskaffats såsom reservboj.

A Lillieudden, Yttre Vännskär, Runö och Långskär hava uppförts
nya fyrar, försedda med s. k. agabelysning.

Vid Käringöns fyr har fotogenbelysningen utbytts mot s. k. agabelysning.

Vid Skags, Näskubbens och Ölands södra uddes fyrplatser har, för
att bereda personalen förbättrade bostadsförhållanden, å vardera platsen
uppförts ett nytt boningshus, varjämte vid Smygehuks fyrplats uppförandet
av ett nytt boningshus påbörjats.

Vid Kalix lotsplats har uppförts ett nytt uppassningshus jämte uthus
m. in.

Vid öregrunds lotsplats har uppförts ett förrådshus och en brygga.

Ä Dämman, Sälhällan och Lakaskär hava uppsatts nya kummel av
betong.

Nautisk-meteorologiska byråns verksamhet har under år 1920 fortgått
efter i huvudsak samma plan som förut.

Kristidens verkningar hava fortfarande gjort sig gällande med höga
priser å arbete, förnödenheter och instrument, varför åtskilliga inknappningar
varit nödvändiga. Reparationer och underhållsarbeten å byråns
vattenhöjdregistreringshus och instrumentuppställningar hava dock under
året måst utföras i tämligen stor utsträckning.

Någon förändring med hänsyn till antalet eller förläggningen av
byråns observationsstationer av olika slag har icke förekommit.

De jordmagnetiska rekognosceringarna hava omfattat Mälaren och
kustfarvattnet från Stockholms norra skärgård till trakten av Ulfö och i
allmänhet fortgått under gynnsamma förhållanden. Någon specialundersökning
av störingsområden, vilka längs norrlandskusten icke äro särdeles
utpräglade, har icke utförts, utan avsetts att i mån av behov verkställas

Bill. till rik sd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 18

Itiksdags-Berilttelscn.

Lotsverket.

Nautiskmeteorologiska
byrån.

138

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

under kommande år. För rekognosceringarna anvisade medel hava såsom
förut visat sig otillräckliga.

Utlåtanden och utredningar för myndigheter och enskilda hava lämnats
i tämligen stor utsträckning, i ett flertal fall berörande frågor om
tillämpningen av föreskrifterna i förordningen om fartygs byggnad och
utrustning. Anbefalld utredning rörande förarbeten för internationella
överenskommelser om ömsesidigt erkännande av utfärdade certifikat har
under året påbörjats, men torde lämpligen resultaten av i England och
Norge pågående arbeten med respektive författningars omredigering böra
avvaktas före yttrandes avgivande.

Kontrollstationernas arbete har fortfarande visat stark ökning, såsom
framgår av följande översikt.

	s t	o c k h o	1 m	G ö t e b o	r g	M	alm	ö
	1918	1919	1920	1918 1919	1920	1918	1919	1920
Undersökta
lanternor	425	486	1,343	1,069 1,019	1,260	823	879	1,303

Undersökta

kompasser 266 1,102 2,553 84 164 404 1 36 335

Härvid är att märka, att 1920 års statistik omfattar endast tiden
t. o. m. november månads utgång. Vid byråns samtliga fem kontrollstationer
hava under nämnda tid av året undersökts 4,290 lanternor och
3,318 kompasser mot respektive 2,844 och 1,302 under föregående kalenderår.

Rörande byråns administrativa ställning må erinras därom, att byrån
sedan den 1 juli 1920 förlagts från sjöförsvars- till handelsdepartementet.
Till årets slut hava dock byråns i stat anvisade anslag utanordnats av
marinförvaltningen. I samband med den förändrade departemental förläggningen
har av Kungl. Maj:t vissa ändringar i instruktionen för byrån
fastställts.

Under år 1920 hava av Kungl. Maj:t utfärdats ny taxa för undersökning
av lanternor samt förordning om användande av dissousgasbelysning
i lanternor.

Den sedan flera år svävande frågan om byråns omorganisation har
bragts närmare sin lösning genom avgivande av yttrande i frågan av sakkunnige
för utredning och förslag i fråga om förläggning till Göteborg
av en avdelning av statens meteorologisk-hydrogratiska anstalt samt yttrande
av löneregleringskommittén. Ett gemensamt yttrande av styrelsen
för nämnda anstalt och chefen för sjökarteverket, närmast avseende av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

139

organisationsförslaget betingade förändringar i respektive stater, har även
avgivits.

Den rådande ovissheten om de blivande formerna för uppehållandet
av byråns olika verksamhetsgrenar har givetvis inverkat menligt med hänsyn
till planläggandet av byråns arbete, enär det ansetts olämpligt att
föregripa ett blivande beslut i frågan genom införande av nya observationsmetoder
och instrument, påbörjandet av nya publikationsserier m. m.

Till tryckning har avlämnats en serie jordmagnetiska iakttagelser i
Stockholms skärgård. Texten till redan färdigtryckta årgångar av vattenståndssiffror
från byråns registreringsstationer är under utarbetande.

Till patent- och registreringsverket hava under år 1920 intill början
av december månad inkommit 5,6u8 ansökningar om patent, 1,882 ansökningar
om registrering av varumärken samt 50 ansökningar om registrering

av året har patent- och registreringsverket be1,
421 varumärken och 44 mönster och

registrerat

av mönster och modeller.

Under nämnda del
viljat 1,743 patent samt
modeller.

Under samma tid hava till ämbetsverket inkommit 8,073 anmälningar
till aktiebolagsregistret, därav 1,010 avsett registrering av nya bolag, och
hava registrerats 1,133 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital
utgjorde kronor 253,701,165, varav kronor 224,494,169:5i eller
88,52 % av det tecknade aktiekapitalet vid registreringen anmäldes vara
inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper
och banker, nämligen:

bankaktiebolag med ett sammanlagt belopp av kronor 5,000,000

industri- och

> > > » » 82,269,815

» » » d » 80,588,450

» » » » » 16,227,250

av bolag

lantbrnksaktiebolag
handelsaktiebolag
trafikaktiebolag
bolag för

diverse ändamål

69,615,650

Inom försäkringsinspektionen hava under år 1920 endast handlagts
löpande ärenden av vanlig beskaffenhet.

Statens provningsanstalts nybyggnader, vilkas uppförande beslöts av
1916 års riksdag, hava under år 1920 fullbordats vid Drottning Kristinas
väg, Norra Djurgården, Stockholm.

Patent- och
registreringsverket.

Försäkringa inspektionen.

Statens provningsanstalt.

140

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Byggnadsarbetet har stått under byggnadsstyrelsens ledning; byggnadskostnaderna
hava uppgått till c:a 1,735,000 kronor och kostnaderna
för utrustning till c:a 230,000 kronor.

Anstaltens verksamhet började den 1 januari 1920 med organisation
i enlighet med beslut av 1919 års lagtima riksdag och Kungl. Maj:ts instruktion
av den 12 november 1919. Anstaltens olika avdelningar hava
successivt, allt efter byggnadernas färdigblivande, inflyttat i de nya lokalerna
och voro samtliga i full drift vid utgången av oktober 1920.

Arbetsmängden och därav härflytande inkomster hava under året
något överstigit vad som beräknats. Antalet provningsuppdrag har under
året uppgått till c:a 2,800 st., omfattande c:a 6,300 föremål.

Kommittéer och dylika beredningar.

Justitiedepartementet.*

Revision av strafflagstiftningen.

Professorn vid universitetet i Lund Johan C. W. Thyrén, åt vilken
Kungl. Maj:t den 19 februari 1909 uppdragit att verkställa utredning rörande
de ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen,
vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen av
denna utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag, har under
år 1920 av trycket utgivit »Förberedande utkast till strafflag. Speciella
delen III. Förmögenhetsbrotten. Första delen». Under utarbetande är
»Förmögenhetsbrotten. Andra delen» (bedrägeribrott in. m.); och torde
denna del kunna tryckas under innevarande års början.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1920 års
slut till 84,381 kronor 59 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 9 oktober 1914 chefen* för justitiedepartementet
att tillkalla en och, därest så sedermera skulle befinnas önsk *

Arbetsredogörelser för år 1920 angående lagberedningen och den förberedande
utredningen angående en rättegångsreform äro, för att bringas till riksdagens kännedom,
bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartements
ärenden.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

141

ligt, ytterligare en sakkunnig person för att inom justitiedepartementet
biträda vid utredningen av frågan om ny lagstiftning angående förundersökning
och häktning i brottmål ävensom vid uppgörande av de lagförslag,
vartill nämnda utredning kunde föranleda.

På grund av nämnda bemyndigande tillkallades den 19 november
1914 advokaten Eliel Löfgren och den 5 september 1916 revisionssekreteraren
Algot Bagge att biträda vid ifrågavarande utredning.

Sedan Löfgren utnämnts till statsråd och chef för justitiedepartementet,
har advokaten friherre Georg Stjernstedt den 26 oktober 1917
tillkallats att jämte Bagge biträda vid nämnda utredning.

I anledning därav, att Bagge under år 1917 och första hälften av
år 1918 varit sysselsatt såsom biträde inom justitiedepartementet med
annat brådskande lagstiftningsarbete, har arbetet på nu ifrågavarande lagstiftningsärende
först under senare hälften av år 1918 kunnat på fullt
allvar upptagas.

Under år 1919 hava de sakkunniga utarbetat utkast till lag angående
polisundersökning i brottmål samt häktning m. m. jämte utkast till
andra därmed sammanhängande författningar, över dessa utkast hava den
27 juni 1919 utlåtanden infordrats från vederbörande myndigheter. Sedan
dessa utlåtanden inkommit under oktober och november månader, hava i
anledning av desamma utkasten ytterligare genomarbetats.

Den 27 februari 1920 beslöt Kungl. Maj:t att för det ändamål §
87 regeringsformen omförrnäler lagrådets yttrande över de sålunda utarbetade
förslagen skulle inhämtas.

Den 8 oktober 1920 avgav lagrådet yttrande över förslagen.

Kostnaderna för de sakkunniga hava till 1920 års slut uppgått till
11,948 kronor 38 öre.

Sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande
stiftelser.

Jämlikt nådigt bemyndigande förordnade chefen för justitiedepartementet
den 4 februari 1915 hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin att
inom departementet biträda vid fortsatt behandling av frågan om lagstiftning
rörande stiftelser. Till fullgörande av uppdraget har Olin efter
förnyad utredning av nämnda lagstiftningsfråga omarbetat det den 21 december
1903 av därtill utsedda koinmitterade avgivna förslag till lag om
offentligen erkända stiftelser. Emellertid har arbetet, som på grund därav
att Olin varit sysselsatt såsom ledamot och sekreterare i strafflagskommissionen
redan förut upprepade gånger under längre tid varit avbrutet, av
samma anledning sedan år 1917 fullständigt vilat och torde till följd av

142

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

deri omläggning av strafflagskommissionens verksamhet, som skett genom
Kungl. Majits beslut den 8 april 1919, icke komma att återupptagas, förrän
kommissionen utarbetat och till Kungl. Maj:t ingivit lagförslag med
motiv rörande de ämnen, som falla inom straffrättens allmänna del.

Kostnaderna för utredningen hade till 1917 års slut uppgått till
7,867 kronor 14 öre. Därefter har statsverket icke haft några utgifter i
ärendet.

Sträfflag ^kommissionen.

Genom beslut deri 10 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu strafllagskomuiission
att med föranledande av ett av professorn vid universitetet
i Lund Johan C. W. Thyrén utarbetat förberedande utkast till strafflag,
allmänna delen, ävensom övriga av Thyrén verkställda förarbeten till en
ny strafflagstifming avgiva yttrande rörande huvudgrunderna för en sådan
lagstiftning.

Kommissionen utgjordes vid 1920 års början av presidenten i hovrätten
över Skåne och Blekinge Berndt Hasselrot, ordförande, samt följande
ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
Sven Bengtsson i Norup, häradshövdingen i Askims, Hisings och Sävedals
domsaga Ivar Peterson Ernberg, professorn vid universitet i Lund Ernst
Anton Kallenberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, glassliparen
Axel Albert Lindqvist i Kosta, advokaten vice häradshövdingen Otto Salomon
Mannheimer, hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin, tillika kommissionens
sekreterare, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
David Hjalmar Pettersson i Bjälbo, läkaren vid centralfängelset i
Malmö, medicine licentiaten Carl Thure Henrik Petrén, vice häradshövdingen
Axel Westman, häradshövdingen i Hallands läns södra domsaga
Assar Emanuel Åkerman samt vid behandling av frågor, hörande till strafflagstiftningens
allmänna del, överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen
Viktor Almquist.

Kommissionens uppdrag och planen för dess verksamhet hava sedan
år 1916 i vissa avseenden förändrats. Genom beslut den 8 april 1919
har nämligen Kungl. Maj:t förklarat, att det genom ovannämnda beslut
den 10 mars 1916 åt kommissionen givna uppdrag skall anses gälla avgivande
av förslag till lagtext jämte motiv rörande de ämnen, som falla
inom allmänna delen av strafflagen, att förslag till lagtext jämte motiv
skall, i den mån kommissionen fattat beslut om grunderna för den nya
lagstiftningen, inom kommissionen utarbetas av ett särskilt arbetsutskott,

O t Ö 7 < # # ''

vars förslag i berörda avseende skall i den ordning kommissionens ordförande
äger bestämma underställas kommissionens prövning och godkän -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

143

ilande, att sagda arbetsutskott skall bestå av Hasselrot, som skall vara ordförande
i utskottet, Olin, Thyrén, Kallenberg och Åkerman samt att arbetsutskottet
skall äga anmoda Almquist att i den utsträckning utskottet
finner lämpligt deltaga i dess arbete. Sedermera har Kungl. Maj:t förordnat
Thyrén att vara ledamot jämväl av strafflagskommissionen.

Numera revisionssekreteraren Gustaf Masreliez har den 23 maj 1919
förordnats att från och med den 1 augusti 1919 tills vidare vara biträdande
sekreterare i kommissionen och dess särskilda arbets utskott.

Sedan kommissionen under tiden före arbetsutskottets tillsättande
genomgått och granskat de delar av ovan omförmälda av Thyrén utarbetade
förberedande utkast, som ansetts lämpligen kunna göras till föremål
för behandling av kommissionen i dess helhet, har arbetsutskottet under
senare delen av år 1919 i ill förnyad behandling upptagit frågorna om
straffens arter och om skyddsåtgärder, varefter på grundval av utskottets
beslut förslag till lagtext rörande nämnda ämnen utarbetats. Berörda
förslag har därefter underställts kommissionens prövning och av kommissionen
godkänts. Under år 1920 har utskottet genomgått och granskat
samtliga återstående kapitel i förenämnda utkast, och har därefter på
grundval av utskottets beslut lagtext till vissa av sistnämnda kapitel utarbetats.

Arbetsutskottet har under år 1920 jämväl behandlat åtskilliga av
Kungl. Maj:t eller chefen för justitiedepartementet till utskottet remitterade
ärenden.

Utgifterna för kommissionen hava intill 1920 års slut uppgått till
103,384 kronor 14 öre.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mai angående avlöningsförmåner och pension in. in.

Jämlikt den 19 april 1916 meddelat nådigt bemyndigande tillkallade
chefen för justitiedepartementet den 5 maj 1916 hovrättsrådet i hovrätten
över Skåne och Blekinge Axel Uno Strandberg och dåvarande advokatfiskal
Per Georg Widén att såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet
vid fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension in. in.

Sedan under år 1920 i arbetet gjorts ett uppehåll, varunder Strandberg
förvaltat sitt ho vrätts rådsämbete, har dels den 23 april 1920 assessorn,
numera hovrättsrådet i Svea hovrätt Erik Geijer förordnats att f. o. in.
den 1 maj 1921) inom departementet biträda vid frågans fortsätta behandling
och dels den 30 april 1920 Widén på egen begäran entledigats från
det honom meddelade uppdraget. Arbetet bär sedermera bedrivits av

144

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Strandberg och Geijer, och torde förslag i ämnet kunna förväntas under
år 1921.

Intill 1920 års slut hava till de sakkunniga utbetalts 39,240 kronor
92 öre.

Sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning
till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarne.

Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade chefen för justitidepartementet
den 13 oktober 1916 häradshövdingen i Norra Hälsinglands domsaga
Nils Wihlborg och sedermera även förste lantmätaren Olof Nilsson
att biträda inom nämnda departement med verkställande av en allsidig
undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande
av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarne samt utarbetande
av därav föranledda förslag.

Arbetet med berörda undersökning har fortskridit så långt, att
tryckning av betänkandet torde kunna ske i början av år 1921.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har intill 1920 års slut uppgått
till 43,835 kronor 73 öre.

Kommittén för revision av gällande bestämmelser om stadsplan och
tomtindelning.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 uppdragit åt en kommitté
att verkställa revision av gällande bestämmelser angående stadsplan och
tomtindelning. Till ordförande i denna kommitté har Kungl. Maj:t förordnat
presidenten i kammarrätten Gustaf Albert Petersson samt till ledamöter
byggnadsrådet Isak Gustaf Clason, f. d. rådmannen Peter Adolf Dahl,
rådmannen i Malmö, numera statsrådet Knut Dahlberg, ledamoten av riksdagens
första kammare, grosshnndlaren Herman Fredrik Lamm och förste
stadsingenjören i Göteborg Albert Lilienberg ävensom filosofie doktorn
Yngve Larsson, vilken emellertid den 16 augusti 1918 på ansökan entledigades
från uppdraget.

Under år 1920 hava ordföranden och Dahlberg, vilka utgjort kommitténs
beredningsutskott, varit sysselsatta med arbete för kommittén —
inräknat tiderna för nedan angivna plenisammanträden och sammanträden
med delegerade av lantmäterikommissionen — ordföranden under tiden
15 januari—15 april, 1 augusti—31 oktober och den 15 december, samt
Dahlberg under tiden 19 januari—2 februari och 20 september—10 oktober.

Kommittén har hållit plenisammanträden den 21 och 23 januari,
den 2 februari, den 20 september—1 oktober samt den 15 december.

I anledning av Kungl. Majrts beslut den 26 september 1919 att upp -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

145

draga åt 1917 års lantmåterikommission att verkställa ytterligare utredning
av frågan om städernas mätningsväsen, därvid jämväl kommitténs mening
borde inhämtas, hava delegerade av kommittén, nämligen ordföranden,
Clason, Dahlberg och Lilienberg den 19, 20, 22 och 23 januari sammanträtt
med delegerade av lantmäterikommissionen. ,

Under sammanlagt 5 månader 15 dagar av året har hovrättsrådet i
Svea hovrätt S. Dahlqvist, vilken enligt nådigt beslut den 19 juli 1918
förordnats att biträda kommittén vid utredning av vissa till dess arbete
hörande frågor, varit sysselsatt, med arbete åt kommittén.

De författningsförslag, som vid 1920 års början förelågo inom kommittén,
hava under året undergått revision i vissa delar, varjämte fullständig
motivering till desamma utarbetats.

Efter avslutandet av ovannämnda överläggningar mellan delegerade
från kommittén och delegerade från lantmäterikommissionen avgav kommittén
den 2 februari 1920 till lantmäterikommissionen yttrande i det
ämne, överläggningarna avsett.

Den 27 september 1920 har kommittén, i anledning av nådig remiss,
avgivit underdånigt utlåtande över ett inom justitiedepartementet uppgjort
förslag till kungörelse med vissa föreskrifter om mätningsväsendet inom
rikets städer.

Den 15 december var kommitténs arbete slutfört och avgav kommittén
sitt betänkande med förslag till städselanelag och författningar,
som därmed hava samband.

Kostnaderna för kommitténs arbete hava uppgått till omkring 41,500
kronor.

• Salckunniga beträffande frågan om utträde ur statskyrkan in. rn.

Jämlikt bemyndigande den 21 maj 1918 förordnade chefen för justitiedepartementet
ledamoten av riksdagens andra kammare, professorn Knut
Kjellberg, ledamoten av riksdagens första kammare, predikanten Vilhelm
Gullberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, komministern Harald
Hallén, ledamoten av riksdagens första kammare, läroverksadjunkten Olof
Olsson samt konstituerade revisionssekreteraren A. E. Rodhe att såsom
sakkunniga biträda inom departementet vid utredning av frågan om rätt
till utträde ur statskyrkan m. in.

I de sakkunniges sammansättning har under år 1919 den ändring ägt
ram, att Rodhe den 9 maj 1919 på därom framställd begäran entledigats
från ifrågavarande sakkunniguppdrag samt hovrättsrådet i Svea hovrätt
V. E. O. Petrén samma dag utsetts att i stället såsom sakkunnig biträda
vid nämnda utredningsarbete.

Bih. till riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1. Avd. 19

Riksdags* Ro rätt el sou.

146

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit_

I de sakkunnigas sammansättning har under år 1920 den ändring
ägt rum att Olsson och G ullberg på därom framställd begäran entledigats
från ifrågavarande sakkunniguppdrag, den förre den 30 april 1920 och den
senare den 12 november 1920, samt att i deras ställe resp. dagar utsetts
filosofie doktorn Erik Hedén och filosofie doktorn J. Julén att såsom sakkunniga
biträda vid nämnda utredningsarbete.

De sakkunniga sammanträdde under februari månad för granskning
av uppgjort förslag till lag angående jordfästning. Under mars och april
månader utarbetade ett arbetsutskott, bestående av ordföranden och Petrén,
promemorior med preliminära utkast till bestämmelser i samtliga övriga
ämnen, som de sakkunnigas uppdrag avser. Därefter sammanträdde de sakkunniga
in pleno under första hälben av juni månad, därvid motivering
till lagen angående jordfästning genomgicks och justerades, och beslöts
att, sedan jämväl historik och redogörelse för utländsk lagstiftning i ämnet
utarbetats, i vilket hänseende preliminära utkast förelågo, särskilt betänkande
i denna del skulle avgivas.

Under senare hälften av oktober och första hälften av november
månad hade de sakkunniga likaledes hållit plenisammanträden, därvid av
Petrén uppgjorda lagutkast behandlats. Preliminärt hava justerats förslag
till lag om ändrad lydelse av §§ 4 och 28 regeringsformen och förslag
till lag om edgångs utbytande mot edlig försäkran eller löfte i vissa fall,
varjämte påbörjats behandling av förslag till lag angående rätt till utträde
ur statskyrkan in. m., avseende att ersätta den nu gällande s. k. dissenterförordningen.

De sakkunniga hade avsett att under december månad fortsätta plenisammanträdena
för sistnämnda lagförslags vidare behandling, men måst
avstå därifrån dels på grund av en ledamots insjuknande dels ock till följd
därav, att Petrén under denna tid tagits i anspråk för mera brådskande
uppdrag inom justitie-, finans- och jordbruksdepartementen. De sakkunnigas
sammanträden under december månad hava därför måst inställas.

De sakkunniga hava hållit samtliga sammanträden i Stockholm. De
kostnader, som de sakkunnigas arbete intill 1920 års slut medfört för statsverket,
torde, approximativt beräknat, uppgå till ungefär 14,500 kronor.

Tvångsuppfostringssakkunniga.

Den 28 juni 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för att inom nämnda departement
biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande beredande av ökad möjlighet att å uppfostringsanstalt mottaga
till tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga förbrytare.

147

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 1 därpå följande juli förordnade departementschefen landshövdingen
Axel Ekman, direktören vid statens uppfostringsanstalt å Bona
Knut Blomquist, ledamoten av riksdagens första kammare, överinspektören
Daniel Alfred Petrén, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
Johan Jönsson i Revinge och fältläkaren Conrad Vahlquist att i
nämnda hänseende biträda i departementet, därvid Ekman såsom ordförande
skulle leda. de sakkunnigas arbete samt Blomquist tjänstgöra såsom
sekreterare.

I skrivelse den 16 augusti samma år anmodade departementschefen
de sakkunniga att vid utredningsarbetet jämväl taga hänsyn till det behov
av anstaltsvård, som kunde väntas uppkomma, därest Kungl. Maj:t förordnade
att bestämmelserna i 5 kap. 3 § strafflagen, såsom detta lagrum
lyder enligt lag den 7 maj 1917, skulle träda "i kraft. De sakkunniga
hade ock att taga under övervägande frågan, huruvida eventuella nya anstalter
borde ställas under särskilda styrelser samt i vad mån anstaltsvården
borde på skilda sätt anordnas med hänsyn till elevernas olika
ålder och anlag.

Sedan de sakkunniga under loppet av år 1919 avgivit fyra betänkanden
anmälde de i slutet av oktober samma år till chefen för justitiedepartementet,
att det av verkställda undersökningar blivit tydligt, att
ungdomsbrottsligheten, som under kristiden ökats, så att extraordinära
åtgärder lör anskaffande av anstaltsutrymme måst omedelbart vidtagas,
dåmera vore i avtagande. Med departementschefens tillstånd ajournerade
de sakkunniga tillsvidare sina förhandlingar för att bliva i tillfälle att
under någon tid iakttaga utvecklingen på det ifrågavarande området och
kunna, sedan förhållandena stadgat sig, efter dessa avpassa de åtgärder,
till vilka de sakkunniga i enlighet med det åt dem givna uppdrag ytterligare
hade att avgiva förslag.

När de sakkunniga efter sammanträden den 14 maj och den 3 juni
1920 sistnämnda dag avgåvo betänkande \ med planer och ritningar till
utbyggande vid behov av statens uppfostringsanstalt å Venngarn, vilka
planer utarbetats vid sakkunnigas sammanträden under sommaren år 1919,
uttalade de sakkunniga, att de förhållanden, som under loppet av år 1919
föranlett de sakkunniga att förorda uppskov med åtgärderna för anskaffande
av ytterligare anstaltsplatser, fortfarande vore för handen. Innan förhållandena
på nu ifrågavarande område stadgat sig och säkra erfarenheter
vunnits om verkningarna av de övriga åtgärder från samhällets sida för
ungdomsbrottslighetens bekämpande, som nyligen vidtagits eller voro
planerade, vore den av de sakkunniga tidigare förordade iakttagande och
avvaktande hållningen inför nu berörda företeelser fortfarande påkallad

148

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

med hänsyn till under kristiden gjorda erfarenheter om möjligheterna av
hastiga och stora fluktuationer i elevantalet.

Under den 16—17 december 1920 hava emellertid de sakkunniga
efter samråd med chefen för justitiedepartementet ånyo sammanträtt för
överläggning om riktlinjerna för sitt slutbetänkande, vilket de beräknat
avlämna under början av innevarande år.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten, inberäknat kostnader för
byggnadsritningar m. in., hava under år 1920 uppgått till 51,536 kronor
49 öre.

Försäkringslagstiftningskommittén.

För fortsättande av det gemensamma skandinaviska lagstiftningsarbetet
på obligationsrättens område har den 8 november 1918 tillsatts
en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag till Jagbestämmelser angående
försäkringsavtal. Till ordförande i nämnda kommitté hade Kungl.
Maj:t förordnat justitierådet, juris doktorn Tore Almén samt till ledamöter
i kommittén numera hovrättsrådet Rudolf Eklund, förre verkställande
direktören i försäkringsaktiebolaget Skandia, vice häradshövdingen,
juris och filosofie kandidaten K. G. Herlitz och verkställande direktören i
Allmänna livförsäkringsaktiebolaget, förre professorn, filosofie doktorn
L. E. Phragmén.

Efter det Almén den 14 mars 1919 avlidit, har till ordförande i
hans ställe den 16 maj 1919 förordnats f. d. justitierådet tillförordnade
presidenten i Svea hovrätt friherre E. Marks von Wurtemberg.

Till sekreterare har kommittén antagit ombudsmannen hos livförsäkringsaktiebolaget
Thule, juris kandidaten Gunnar Palme.

Kommittén, som börjat sitt arbete den 1 januari 1919, har erhållit
bemyndigande att med danska, norska och finländska kommittéer, som för
motsvarande ändamål blivit tillsatta, sammanträda till gemensamma överläggningar
i syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse mellan
kommittéernas blivande förslag. Sedan under år 1919 förberedande förhandlingar
ägt rum vid gemensamma sammanträden med de tre andra
kommittéerna, tillsattes ett arbetsutskott, bestående av två ledamöter från
varje land. Detta arbetsutskott har år 1920 sammanträtt i Stockholm
under januari och februari, i Hälsingfors under maj och juni samt i
Gjeilo, Norge, under september. Från den 10 november till den 10 december
1920 har ett mindre redaktionsutskott, bestående av en ledamot
från varje land, sammanträtt i Köpenhamn.

Kostnaden för kommittén har intill 1920 års slut utgjort 104,685
kronor 60 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

149

Sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande
av ungdomsbrottsligheten.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 22 november 1918 förordnade
chefen för justitiedepartementet samma dag överdirektören och chefen för
fångvårdsstyrelsen Viktor Almquist, dåvarande hovrättsrådet i Svea hovrätt,
numera häradshövdingen i Gärds och Albo härads domsaga Holdo Edling,
ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren Bernhard Eriksson
i Grängesberg, överläkaren vid Långbro sjukhus, medicine doktorn Olof
Kinberg och direktören vid åkerbrukskolonien Hall, filosofie doktorn David
Lund att i egenskap av sakkunniga biträda inom justitiedepartementet vid
utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten.
Åt Almquist. uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

Den 29 april 1919 blev Eriksson på begäran entledigad från uppdraget,
och förordnade chefen för justitiedepartementet samma dag dåvarande
ledamoten av riksdagens andra kammare, glassliparen Axel Albert
Lindqvist i Kosta att i Erikssons ställe såsom sakkunnig biträda vid utarbetandet
av nämnda förslag.

Till sekreterare hos de sakkunniga har utsetts e. o. notarien i Svea
hovrätt Olof Barklind.

De sakkunniga hava under år 1920 hållit sammanträden under tiden
13 januari—19 juni. Den 27 maj sammanträdde de sakkunniga till gemensam
överläggning med fattigvårdslagstiftningskommittén rörande vissa
inom området för nämnda kommittés uppdrag fallande frågor av intresse
för de sakkunnigas arbete. Vid de sakkunnigas sammanträde den 4 juni
har slottspastorn August Wirén på anmodan meddelat upplysningar angående
föreningen Skyddsvärnets verksamhet beträffande förundersökning
och övervakning; enligt lagen om villkorlig straffdom. Diakonissanstaltens
i Stockholm skyddshem å Viebäck och statens uppfostringsanstalt å Venngarn
hava i studiesyfte besökts.

De sakkunniga hava utarbetat ett förberedande utkast till lagbestämmelser
angående särskild behandling av unga förbrytare.

Under senare hälvten av år 1920 har Edling, i den mån han ej
varit hindrad av med hans häradshövdingämbete förenade göromål, jämte
sekreteraren varit sysselsatt med utarbetande av utkast till motiv till
nämnda lagförslag. I detta arbete hava under viss tid deltagit jämväl
ordföranden och Lindqvist. Ett förberedande utkast till allmän motivering
samt till vissa delar av den speciella motiveringen torde jämte ovan
omförmälda utkast till lagbestämmelser kunna under början av år 1921
uppsättas i tryck för att därefter underkastas granskning av samtliga de

150

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sakkunniga. På uppdrag av de sakkunniga har Lund utarbetat en redogörelse
för ungdomsbrottslighetens orsaker, avsedd att såsom bilaga bifogas
de sakkunnigas betänkande. Sekreteraren har därjämte varit sysselsatt
med statistiska utredningar och med utarbetande av en redogörelse
för främmande lagar och lagförslag angående ungdomsbrottslighetens bekämpande.

De sakkunnigas betänkande torde komma att föreligga färdigt under
loppet av år 1921.

Utgifterna för de sakkunniga hava intill 1920 års slut uppgått till
31,993 kronor 70 öre.

Sjölagstiftningskommittén.

Sedan Kungl. Maj:t på initiativ av den norska regeringen den 28
september 1917 beslutat återupptagande av samarbetet med Danmark och
Norge för revision av de svenska, danska och norska sjölagarna, hölls i
Stockholm den 23 och 24 oktober 1918 en förberedande konferens mellan
delegerade för Sverige, Danmark och Norge. Därvid enades man beträffande
organisationen av det beslutade samarbetet om följande punkter:

1. För varje land utses en kommitté av nio ledamöter. I varje
kommitté insättas tre jurister, av vilka en skall vara kommitténs ordförande,
samt vidare en representant för redarna, en för affärsmännen, en
för assuradörerna, en för fartygsbefälhavarna, en för maskinbefälet samt
en för däcksmanskapet och eldarna. Det avses att så ordna arbetet, att,
de två ledamöter, som komma att företräda besättningen, skola deltaga i
kommittéförhandlingarna endast så vitt angår frågor, som röra besättningens
intressen.

2. Arbetet skall bedrivas dels av var kommitté för sig dels vid
gemensamma sammanträden, avsedda att hållas alternerande i de tre länderna.

3. Vidkommande frågan, huruvida bestämmelserna om sjöförsäkring
skulle behålla sin plats i sjölagen och således tillhöra sjölagskommittéernas
arbetsuppgift eller i sin helhet hänskjutas till de planerade skandinaviska
försäkringslagstiftningskommittéerna, överenskoms, att sjölagsoch
försäkringslagstiftningskommittéerna skulle avgiva gemensamt yttrande
härutinnan, varefter frågan skulle slutligen upptagas och avgöras av
de tre ländernas regeringar.

4. Kommittéerna skola upptaga till behandling alla ämnen, som
finnas böra regleras i själva sjölagen, oberoende därav huruvida vissa frågor,
såsom om bemanningen och bostäder ombord, under senare tid gjorts till
föremål för lagstiftning eller utredning i det ena eller andra landet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

151

Sedan denna konferens hållits, har Finland anslutit sig till samarbetet
ifråga, varjämte Island berättigats att deltaga i detsamma.

Med godkännande av det av de delegerade uppgjorda programmet
har Kungl. Maj:t den 31 december 1918 uppdragit åt en kommitté att
deltaga uti ifrågavarande lagstiftningsarbete samt förordnat till ordförande
i kommittén före detta regeringsrådet Herman Otto Falk samt till ledamöter
i kommittén verkställande direktören i Stockholms sjöförsäkringsaktiebolag
Casper Harald Andersson, delägaren i firman Ekman & C:o
Häri Johan Jacob Emil Ekman, dispaschören Per Axel Hasselrot, ombudsmannen
i svenska maskinbefälsförbundet, övermaskinisten Eskil Jordman,
verkställande direktören i Sveriges fartvgsbefälsförening, sjökaptenen Nils
Peter Larsson, verkställande direktören i Trälleborgs ångfartygs nya aktiebolag,
vice häradshövdingen Frans Didrik Malmros, ombudsmannen i Svenska
eldareunionen Einar Martin Roth och förutvarande statsrådet, advokaten,
vice häradshövdingen Gustaf Sandström.

Sedermera har Kungl. Maj:t dels den 8 april 1919 efter därom gjord
framställning entledigat Falk från uppdraget att vara ordförande i kommittén
samt till ordförande i hans ställe förordnat förutvarande statsrådet,
rådmannen i Malmö Knut Dahlberg, dels den 23 maj 1919 på ansökning
entledigat Ekman från ledamotskapet i kommittén samt till ledamot i hans
ställe förordnat direktören Vollrath Henrik Sebastian Tham.

I kommitténs sammansättning har under år 1920 inträtt följande
ändringar: Den 11 juni förordnade Kungl. Maj:t hovrättsrådet i hovrätten
över Skåne och Blekinge John Samuelson till ledamot av kommittén. Sedan
på gjord framställning Samuelson entledigats, förordnades den 7 september
revisionssekreteraren Algot Bagge att i Samuelsons ställe vara ledamot.
Efter det kommitténs ordförande rådmannen Knut Dahlberg utnämnts
till statsråd, förordnade Kungl. Maj:t den 29 oktober 1920 Bagge
att tillsvidare under det Dahlberg är statsråd vara ordfötande i kommittén,
dock med rätt för Dahlberg att, då han så önskade, utöva ordförandeskapet,
varjämte Kungl. Maj:t den 5 november förordnat hovrättsrådet i Svea
hovrätt juris doktorn Hugo Wikander att tillsvidare intill utgången av år
1921 såsom ledamot av kommittén deltaga i kommitténs arbeten såvitt
angår befraktningsavtalet.

Till sekreterare i kommittén förordnade Kungl. Maj:t den 20 juni
1919 assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge John Alsén.

Kommittén har under år 1920 hållit sammanträden i Stockholm den
22—24 april, den 4 juni och den 6—11 september. Därjämte hava de
nordiska kommittéerna för behandling av bestämmelserna om fraktavtalet
sammanträtt till gemensamt möte i Köpenhamn den 10—21 oktober. Slut -

152

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

libell har kommitténs ordförande jämte sekreterare sammanträtt med delegerade
från övriga ländernas kommittéer, dels i Köpenhamn den 8—24
mars, dels i Stockholm den 17—22 maj, därvid överläggningar hållits angående
förslag till reglering av besättningens tjänsteförhållande samt befälhavarens
tjänsteavtal och förhållande till besättningen.

Sedan kommittéerna överenskommit att föreslå till utbrytande ur
sjölagen de avdelningar av densamma, som röra nyssnämnda ämnen, till eu
särskild lag, och enighet i allt väsentligt uppnåtts om förslag till sådan,
överlämnade kommittén till Kungl. Maj:t i skrivelse den 4 juni 1920 av
kortfattade motiv åtföljda förslag till sjömanslag och lag om ändring i
vissa delar av sjölagen med hemställan, att Kungl. Maj:t måtte anmoda de
myndigheter, korporationer och andra, vilkas utlåtanden över förslagen
borde inhämtas, att avgiva sådana utlåtanden samt i och för ytterligare
övervägande av förslagen bereda kommittén tillfälle att av de inkommande
yttrandena taga del. Motsvarande förfarande har följts inom de andra
kommittéerna. It ttranden hava under höstens lopp inkommit och överlämnats
till kommittén samt inom densamma varit föremål för övervägande.
För slutbehandling av de preliminära lagförslagen torde delegerade från
de olika kommittéerna komma att sammanträda i Stockholm i början av
innevarande år, varefter framläggande av slutligt förslag torde vara att vänta
under våren.

Jämsides med arbetet på förslaget till sjömanslag bedrives lagstiftningen
på befraktangsavtalets område.

Utgifterna för kommittén hava intill 1920 års slut uppgått till
89,921 kronor 34 öre.

Jordkommissionen.

Den 29 november 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla högst nio sakkunniga med uppdrag att verkställa
utredning i vissa angivna hänseenden huvudsakligen rörande dels
omfattning av bolags jordförvärv och enskilda personers större jordinnehav
särskilt i mellersta och södra delarna av riket samt i vad mån berörda
jordförvärv i olika hänseenden kunde anses verka avsevärt till men för
jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens berättigade intressen, dels i *
vad mån lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907 kunde
jämkas i syfte att bereda bolagsarrendatorer, torpare och deras vederlikar
en mera tryggad ställning, dels huruvida och i vad mån tvångsavlösning
av jord för tillgodoseende av jordbruksändamål utöver vad för närvarande
är stadgat borde på lagstiftnings väg genomföras, dels oek frågan om upphävande
av fideikommisstiftelser i fäst egendom och därmed sammanhän -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

15 3

gande spörsmål, särskilt med hänsyn till denna frågas bedömande ur sociala
och ekonomiska synpunkter, ävensom avgiva de förslag, vartill utredningarna
kunde föranleda.

1 anledning härav tillkallade nämnda departementschef den 10 januari
1919 landshövdingen August Robert Hagen, disponenten Anders
Hugo Brundin, förtroendemannen Albin Hansson, ledamöterna av riksdagens
andra kammare, hemmansägarna Carl Petter Jansson i Edsbäcken
och Carl Johan Johansson i Uppmälby, ledamoten av riksdagens första
kammare, borgmästaren Carl Albert Lindhagen, ledamoten av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren Olof Olsson i Kullenbergstorp, häradshövdingen
i Norra Hälsinglands domsaga Nils Wihlborg samt professorn Nils
Richard Wohlin att i sagda avseenden biträda inom justitiedepartementet
samt uppdrog tillika åt Hagen att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete. De sakkunniga hava antagit benämningen jordkommissionen.

Sedan Hagen och Brundin den 12 november 1919 på ansökan entledigats
från de dem lämnade uppdrag, förordnade chefen för justitiedepartementet
samma dag ledamoten av riksdagens första kammare Ake
Ingeström och hovrättsrådet i Svea hovrätt Tor Bertil Wieselgren att deltaga
i ifrågavarande sakkunnigutredning, varjämte åt Wihlborg uppdrogs
att tillsvidare vara de sakkunnigas ordförande.

Den 12 april 192<ä entledigade chefen för justitiedepartementet på
ansökan Wihlborg och Wieselgren från deras uppdrag samt förordnade i
deras ställe revisionssekreteraren Johan Hansson att vara ordförande och
ledamot samt hovrättsrådet i hovrätten över Skåne och Blekinge Erik
Michael Carl Ehrenborg att vara ledamot i kommissionen.

Slutligen blev Albin Hansson den 29 juli 1920 på ansökan entledigad
från ledamotskapet av kommissionen och förordnades i hans ställe
landstingsmannen Gustaf Pettersson i Hällebacken att vara ledamot i kommissionen.

Till sekreterare hos de sakkunnige utsåg enligt nådigt bemyndigande
chefen för justitiedepartementet den 4 februari 1919 hovrättsrådet i
Svea hovrätt Gustaf Lindstedt. Sedermera har chefen för justitiedepartementet
dels den 14 mars 1919 entledigat Lindstedt från berörda uppdrag
och till sekreterare i hans ställe förordnat assessorn i samma hovrätt Nils
Vult von Steyern, dels ock den 20 april 1920 med entledigande av Vult.
von Steyern till sekreterare i hans ställe förordnat assessorn och fiskalen
i hovrätten över Skåne och Blekinge Seve Ekberg.

Jordkommissionen har under 1920 hållit plenisammanträden den 9
januari—den 9 mars, den 22 och den 23 mars, den 22 april—den 14

Bih. till ri/c8(l. prot. 1921. 1 samt. 1 avd. 20

Riksdans-Berättelsen.

154

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

juni, den 6—11 september, den 27 september—den 15 oktober samt den
6—16 december.

Kommissionen har utarbetat och avlämnat dels den 21 januari 1920
förslag till lag om förlängning av vissa arrendeavtal, dels den 28 i samma
månad förslag till lag angående inskränkning under viss tid i bolags och
förenings rätt att förvärva fast egendom i södra och mellersta Sverige,
dels ock den 9 mars 1920 förslag till lag om åtgärder till upphävande av
bulvanförhållande i fråga om fastighet.

Inom kommissionen har vidare utarbetats förberedande förslag till
lagstiftning i vissa av de ämnen, som hänskjutits till kommissionen.

1 likhet med föregående år har jämväl under år 1920 utarbetats
frågeformulär rörande vissa under utredningen fallande frågor, vilka formulär
för besvarande tillställts ett stort antal statliga och kommunala
myndigheter.

Den under föregående år igångsatta statistiska bearbetningen av inkomna
svar å utsända frågeformulär har fortsatts. Därjämte har jämväl
den under 1919 genom statistiska centralbyråns försorg för kommissionens
räkning påbörjade statistiska utredningen fortgått.

Kommissionen har slutligen under år 1920 besvarat ett flertal Ivungl.
Maj:ts remisser i olika ämnen.

Kostnaderna för kommissionen hava intill 1920 års slut uppgått till
154,875 kronor 75 öre.

Sakkunnige för fortsatt behandling av frågan om ny jordabalk.

Genom beslut den 17 januari 1919 bestämde Kungl. Maj:t, att frågan
om ny jordabalk skulle återupptagas, samt förordnade f. d. hovrättsrådet,
häradshövdingen i Västra Hälsinglands domsaga fil. doktorn Hjalmar
Himmelstrand att såsom sakkunnig biträda i justitiedepartementet vid frågans
fortsatta behandling. Härefter tillkallade, på grund av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 8 april 1919, chefen för justitiedepartementet samma
dag såsom sakkunniga att, jämte Himmelstrand såsom ordförande, deltaga
i berörda arbete numera chefen för justitiedepartementets lagavdelning,
hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustaf Grefberg, revisionssekreteraren Yngve
Wisén ävensom, i vad anginge inskrivning av rätt till fast egendom och
vad därmed hade samband, häradshövdingen i Luggude härads domsaga
Axel Östergren.

Under år 1920 har den förändring skett, att Östergren förordnats
att utan ovan antydda begränsning biträda vid behandlingen av ifrågavarande
lagstiftningsärende, varjämte Himmelstrand på begäran entledigats
från ordförandeskapet, vilket i stället uppdragits åt Östergren; och har

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

155

till sekreterare hos de sakkunniga förordnats assessorn i Svea hovrätt Erik
Martin Kellberg.

De sakkunniga hava under år 1920 utarbetat preliminärt förslag
jämte motiv till bestämmelser motsvarande 1—13 kap. av lagberedningens
år 1909 avlämnade förslag till jordabalk; och föreligger de sakkunnigas
nämnda förslag i korrektur. Därjämte hava de sakkunniga haft under
arbete dels ett särskilt förslag till lag med vissa bestämmelser i avseende
å köp, byte och gåva av fast egendom, dels ock, i anledning av nådig remiss,
förslag till kungörelse med vissa föreskrifter angående äganderättsoch
gravationsbevis.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till omkring 38,500
kronor, därav omkring 23,500 kronor belöpa på år 1920.

Sakkunniga för utredning av frågan angående utsträckt behörighet
för kvinnor att vinna tillträde till civil statstjänst.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1919 har chefen
för justitiedepartementet samma dag tillkallat fru Emilia Broomé, ledamoten
av riksdagens andra kammare komministern Harald Hallén, byråchefen
Sigurd Ribbing och advokaten Mathilda Stael von Holstein att
såsom sakkunniga inom departementet biträda med utredning av frågan
om beredande av utsträckt behörighet för kvinnor att vinna tillträde till
civil statstjänst ävensom uppdragit åt fru Broomé att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Sedan därefter den 21 november 1919
såsom sakkunnig ytterligare tillkallats byråchefen Henrik von Schulzenheim,
har Ribbing på begäran erhållit entledigande från uppdraget.

De sakkunniga avlämnade den 14 februari 1920 betänkande och
förslag i fråga om kvinnors tillträde till fullmaktstjänster.

Sedan von Schulzenheim på framställning entledigats från uppdraget
att deltaga i de sakkunnigas arbete, har chefen för justitiedepartementet
den 15 april 1920 för sådant ändamål tillkallat assessorn och fiskalen i
Svea hovrätt Axel Afzelius samt ledamoten av riksdagens första kammare
redaktören Anders Pers.

Vid utredningsarbetet har hela tiden biträtt förste aktuarien i kontrollstyrelsen
filosofie licentiaten Hans Gahn.

De sakkunnigas arbete har numera fortskridit så långt, att i början
av år 1921 torde komma att avlämnas nytt betänkande, avseende samtliga
förut icke behandlade ämnen inom de sakkunnigas uppdrag med undantag
av frågan om behörighet för kvinna att innehava prästerlig tjänst. I sistnämnda
fråga, som jämväl varit föremål för behandling av de sakkunniga,
kommer särskilt betänkande att avgivas under innevarande år.

156

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för sakkunnigutredningen hava hittills utgjort 28,252
kronor 38 öre.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om lagstiftning beträffande
de nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten och vad
därmed äger sammanhang.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 19 juni 1919 chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga att biträda inom nämnda departement
vid fortsatt utredning av frågan om ny lagstiftning beträffande de
nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten och vad därmed
äger sammanhang. Den 23 i samma månad tillkallade departementschefen
häradshövdingen i Luggude härads domsaga Axel östergren, hovrättsrådet
i Svea hovrätt Tor Bertil Wieselgren, ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren Olof Olsson i Ivullenbergstorp samt förste lantmätarna
Karl Isak Grubbström och Olof Nilsson att i sådant avseende biträda
inom departementet, därvid Östergren skulle såsom ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

Den 25 oktober 1920 hava de sakkunniga avlämnat betänkande med
förslag till lag om delning av jord å landet, till lag om sammanläggning
i vissa fall av fastigheter å landet samt till vissa andra med sålunda föreslagna
lagar sammanhörande författningar.

De sakkunnigas uppdrag, som därmed fullgjorts, har medfört kostnader
till sammanlagt belopp av omkring 24,450 kronor, vartill komma
kostnaderna för tryckning av de sakkunnigas betänkande.

Sakkunniga för behandling av frågan om avskaffande av den s. k.
jus patronatus.

Sedan Kungl. Maj:t den 2 augusti 1919 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för att
inom departementet biträda vid behandling av frågan om avskaffande av
den s. k. jus patronatus, har departementschefen för uppdraget tillkallat
dels den 2 augusti 1919 numera hovrättsrådet i Svea hovrätt Gunnar
Bendz, dels den 1 november 1919 kanslirådet i ecklesiastikdepartementet
C. F. T. Vougt.

De sakkunniga hava biträtt vid utarbetande av förslag till lag om
upphävande av patronell kallelserätt, vilket av Kungl. Maj:t den 5 mars
1920 remitterats till lagrådet samt, sedan lagrådet däröver avgivit yttrande,
framlagts för 1920 års lagtima kyrkomöte.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete, som under 1920 avslutats,
hava uppgått till sammanlagt 12,009 kronor 57 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

157

Sakkunniga angående utredning rörande disciplinstraffen inom fängelserna.

Chefen för justitiedepartementet har, jämlikt nådigt bemyndigande
den 21 augusti 1919, såsom sakkunniga att inom departementet biträda
vid utredning av frågan rörande lämpligheten och tillräckligheten av de
vid fångvården nu brukliga disciplinstraffen ävensom att avgiva det förslag
till ändrade bestämmelser i detta ämne, vartill utredningen må föranleda,
tillkallat byråchefen i fångvårdsstyrelsen Carl Vilhelm Natanael
Sandell, ledamoten av riksdagens andra kammare, direktören vid strafffängelset
i Karlskrona Ulrik Leander, ledamoten av riksdagens andra kammare,
glassliparen Axel Albert Lindqvist, läkaren vid centralfängelset i
Malmö Carl Thure Henrik Petrén samt direktören vid tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö Carl Gerhard Reutercrona, ävensom åt Sandell uppdragit att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava under år 1920 slutfört sitt uppdrag och avfattat
ett den 4 oktober 1920 dagtecknat betänkande.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 11,469 kronor
43 öre.

Sakkunniga för utredning och avgivande av förslag angående de
ändringar i gällande bestämmelser rörande proportionella val, som för avhjälpande
av bristerna i det nuvarande valsystemet må anses påkallade.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallade chefen för justitiedepartementet
den 28 november 1919 professorn vid universitetet i Lund,
filosofie doktorn Mårten Johan Sigfrid Wallengren, professorn vid handelshögskolan
i Stockholm, juris doktorn Martin Nikolaus Fehr, f. d. majoren
Werner Johan Ernst von Heidenstam och ledamoten av riksdagens andra
kammare, godsägaren Axel Wilhelm Teodor von Sneidern att inom justitiedepartementet
bittida med verkställande av utredning och avgivande av
förslag angående de ändringar i gällande bestämmelser rörande proportionella
val, som för avhjälpande av bristerna i det nuvarande valsystemet
må anses påkallade, ävensom rörande vissa därmed sammanhängande
ämnen. Chefen för justitiedepartementet uppdrog tillika åt Wallengren
att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar och förordnade
som sekreterare hos de sakkunniga assessorn i Svea hovrätt Eskil
Johan Emanuel Drangel.

Sedan Drangel efter ansökan entledigats från sekreterarebefattningen
från utgången av juni månad 1920, har till sekreterare hos de sakkunniga
fr. o. m. den 1 juli förordnats filosofie licentiaten Johan Edvard Nilsson.
Att jämte förut tillkallade personer såsom sakkunnig biträda inom justitie -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

departementet med verkställande av ovannämnda utredning tillkallade
chefen för departementet den 6 augusti 1920 revisionssekreteraren Sixten
Hadar Ivanoff Kylander, vilken tillika fick i uppdrag att vara lagfaren
sekreterare hos de sakkunniga.

Hos chefen för justitiedepartementet föreslogo de sakkunniga, att
arbetet till en början närmast skulle inriktas på de ämnen, vilkas behandling
var mest trängande och i vilka förslag kunde framläggas till
1920 års riksdag. I ett första betänkande, daterat den 10 mars 1920,
föreslogo de sakkunniga i anslutning härtill åtgärder till förebyggande av
s. k. masskassering och motverkande av olägenheterna därav, vissa ändringar
i vallagen, vilka icke hava samband med frågan om masskassering, samt
slutligen ändringar i riksdagsordningen angående andrakaminarledamots
avsägelserätt.

Det fortsatta arbetet med utredningen har så fortskridit, att ett
andra betänkande inom kort torde i tryck föreligga.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava intill 1920 års slut
uppgått till omkring 65,024 kronor 15 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning av vissa frågor gä strafflagstiftningens
område.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 augusti 1919 har chefen
för justitiedepartementet samma dag tillkallat professorn vid universitetet
i Lund Johan C. W. Thyrén, hovrättsrådet i Göta hovrätt Fredrik
William Linder och borgmästaren i Södertälje Jakob Gustav Petterson att
såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet för verkställande av
utredning av frågan om dödsstraffets avskaffande ävensom av andra lagstiftningsfrågor
på straffrättens område, som funnos böra upptagas utan
avbidan på strafflagskommissionens förslag och som överlämnades till de
sakkunniga; och har åt Thyren uppdragits att såsom ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats juris doktorn
Alvar Montelius.

I januari månad 1929 utgåvo de sakkunniga från trycket »Betänkande
rörande dödsstraffets avskaffande».

Den 13 februari 1920 förordnades Montelius att jämte ovannämnda
sakkunniga såsom sakkunnig biträda i justitiedepartementet vid behandling
av vissa frågor på strafflagstiftningens område.

För närvarande tryckes och torde efter ett par veckors förlopp
utgivas »Betänkande och förslag rörande straffnedsättning vid barnamord

O O o

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

15»

och fosterfördrivning». Under år 1920 har även utarbetats ett första utkast
till förslag rörande omarbetning av 14 kap. strafflagen.

Kostnaderna för de sakkunniga hava intill 1920 års slut uppgått
till 24,996 kronor 4 öre.

Sakkunniga för upprättande av förslag till lag om rätt till släktnamn.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1919 förordnat professorn vid
Stockholms högskola Gösta Eberstein att tillsvidare biträda inom justitiedepartementet
med upprättande av förslag till lag om rätt till släktnamn;
och har Kungl. Maj:t tillika den 29 oktober 1920 förordna! kanslirådet
i ecklesiastikdepartementet Carl Fredrik Teodor Vougt att jämte
Eberstein biträda vid behandlingen av förenämnda lagstiftningsfråga.

De sakkunnigas arbete har fortskridit så långt, att förslag till lag i
ämnet torde kunna föreligga färdigt i början av nästkommande februari
månad.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till ny gruvlagstiftning.

Sedan Kungl. Maj:t den 6 februari 1920 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga personer för att
inom departementet biträda med utarbetande av förslag till ny gruvlagstiftning,
har chefen för justitiedepartementet den 20 i samma månad
såsom sakkunniga för nämnda fråga tillkallat ledamoten av riksdagens andra
kammare borgmästaren Jakob Gustav Pettersson, ordförande, ledamoten av
riksdagens första kammare, bergmästaren C. I. Asplund, numera hovrättsrådet
i Svea hovrätt Gunnar Bendz, tillika sekreterare, ledamöterna av
riksdagens andra kammare Bernhard Eriksson i Grängesberg och Bernhard
Nilsson i Landeryd, direktören i Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
Gustaf Wallin samt ledamoten av riksdagens andra kammare Petrus
eldström.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för justitiedepartementet
den 26 november 1920 tillkallat professorn vid Tekniska högskolan
Arvid Johansson att jämte de förut tillkallade såsom sakkunnig
biträda med ifrågavarande arbete.

De sakkunniga hava sammanträtt dels under februari och dels under
oktober och november 1920, därvid behandlats — förutom särskilda
till de sakkunniga för avgivande av yttrande remitterade frågor — de allmänna
grunderna för en ny gruvlagstiftning. Arbetet har dessutom under
mellantiderna bedrivits av sekreteraren ensam.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava till 1920 års slut uppgått
till 8,591 kronor 80 öre.

160

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags samvianträde sig tilldragit.

Sakkunniga för behandling av frågan om en rättslig reglering av
byggnad sborgenärernas ställning.

Kungl. Maj:t har den 5 mars 1920 förordnat häradshövdingen i
Uppsala läns norra domsaga, f. d. revisionssekreteraren Nils Edling och
professorn vid Uppsala universitet A. V. Lundstedt att inom justitiedepartementet
biträda vid utredning av frågan om rättslig reglering av de
så kallade bvSTffnadsborgenärernas ställning.

J DO O Ö

Så snart efter uppdragets mottagande som omständigheterna medgåvo,
hava de sakkunniga hållit överläggningar och därunder funnit en
lagstiftning i ämnet — därest en sådan över huvud kunde tänkas —
svårligen kunna äga rum annat än i ungefärlig överensstämmelse med de
på vissa ställen i utlandet redan gällande. Denna uppfattning har vunnit
bekräftelse vid överläggningar, som de sakkunniga sedermera haft med
representanter för skilda fack inom byggnadsbransch^.

Edling har därefter utarbetat ett provisoriskt förslag till lagstiftning
i ämnet jämte en därvid fogad promemoria. Sedermera har Lundstedt
varit sysselsatt med granskning av berörda förslag.

Kostnaderna för de sakkunniga hava intill 1920 års slut uppgått
till 3,771 kronor 52 öre.

Kommittén för verkställande av utredning huruvida krig sdomstolarna
i fredstid kunna avskaffas. {Krig slag stiftning skommittén.)

Den 28 maj 1920 förordnade Kungl. Maj:t borgmästaren i Hälsingborg
Johan Bååth att såsom sakkunnig biträda inom justitiedepartementet
med en förberedande utredning, huruvida krigsdomstolarna i fredstid
kunna avskaffas. Jämlikt nådigt bemyndigande samma dag tillkallade
chefen för justitiedepartementet expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen
Sture Centerwail att såsom sekreterare biträda Bååth
vid nämnda utredning.

Den 31 augusti 1920 förordnade Kungl. Maj:t ej mindre ledamoten
av riksdagens första kammare, professorn vid Stockholms högskola Nils
Alexanderson, borgmästaren Bååth, hovrättsrådet i Svea hovrätt Olof åt
Geijerstam, ledamoten av riksdagens andra kammare, lokomotiveldaren
Henning Vilhelm Leo, översten och sekundchefen för Göta livgarde Johan
Gustaf Nauckhoff och ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren
Jonas Nikolaus Svedberg i Mo att vara ledamöter, Bååth tillika
ordförande, i en kommitté, åt vilken uppdrogs att verkställa utredning,
huruvida krigsdomstolarna i fredstid kunna avskaffas, ävensom att framlägga
av utredningen föranledda lagförslag, än även Centerwail att tjänstgöra
såsom kommitténs sekreterare.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

161

Den 15 oktober 1920 entledigade Kungl. Maj:t af Geijerstam, på
egen begäran, från ovannämnda uppdrag och förordnades borgmästaren i
Södertälje Jakob Pettersson att i af Geijerstams ställe vara ledamot av kommittén.
Den 12 november 1920 blev jämväl Alexanderson, på egen begäran,
befriad från uppdraget att vara ledamot av kommittén.

Kommitténs första sammanträde hölls den 21 oktober 1920. Under
tiden mellan den 13 och den 18 december 1920 har kommittén med
Kungl. Maj:ts medgivande vistats i Danmark och studerat det danska rätte"ångsförfarandet
i militära mål.

Kommitténs arbete väntas vara avslutat under år 1921.

Kostnaderna för utredningsarbetet inom justitiedepartementet och
för kommitténs arbete hava under år 1920 belöpt sig till omkring 16,400
kronor.

Sakkunnig för utredning av frågan om beredande åt den rättsökande
allmänheten av vissa lättnader beträffande handlingars inlämnande till
offentlig myndighet.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 16 april 1920 har chefen för
justitiedepartementet samma dag tillkallat före detta hovrättsrådet Gustaf
Lilienberg att såsom sakkunnig biträda inom justitiedepartementet vid
behandling av riksdagens skrivelse den 31 mars ly20 i fråga om beredande
åt den rättsökande allmänheten av vissa lättnader beträffande handlingars
inlämnande till offentlig myndighet jämte i samband därmed stående
spörsmål.

Utredningen bar avslutats; och pågår tryckning av utlåtande och
förslag, som i anledning av utredningen uppsatts.

Sakkunnig för verkställande av en förberedande utredning angående
införande i svensk rätt av s. k. manifestationsed vid utmätning.

Kungl. Maj:t har deri 11 juni 1920 förordnat hovrättsrådet i Göta
hovrätt Sven Lawski att såsom sakkunnig biträda inom justitiedepartementet
med verkställande av en förberedande utredning angående införande
i svensk rätt av s. k. manifestationsed vid utmätning; och har Lawski i
anledning härav den 25 november 1920 avgivit betänkande med förslag
till lag om manifestationsed.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny konkurslag.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 28 maj 1920 har chefen för
justitiedepartementet den 21 juni samma år tillkallat professorn vid universitetet
i Lund, juris doktorn Ernst Anton Kallenberg, hovrättsrådet i

Bill. till riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 21

Riksdags-Berättelsen.

162

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Göta hovrätt Sven Lawski, häradshövdingen i Åse, Viste, Barne och Laske
härads domsaga Carl Arhusiander, ledamöterna av riksdagens första kammare
fabriksidkaren Gustaf Boman, grosshandlaren David Hansén och kassören
Janne Gustaf Walles ävensom advokaten John Tjerneld att såsom
sakkunniga biträda inom justitiedepartementet vid fortsätt behandling av
frågan om ny konkurslag och vad därmed äger sammanhang samt uppdragit
åt Källenberg att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete och
åt Lawski att bestrida de med de sakkunnigas arbete förenade sekreterargöromål.

De sakkunniga hava den 7 september 1920 avgivit betänkande i
ämnet, innefattande jämväl förslag till erforderliga lagbestämmelser.

Kostnaderna för uppdragets utförande hava uppgått till 11,165
kronor 82 öre.

Kommittén för verkställande av utredning, huru folkomröstning sinstitutet
verkat i främmande länder in. in.

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1920 uppdragit åt en kommitté att
verkställa en allsidig utredning, huru folkomröstningsinstitutet verkat i
främmande länder, och huruvida, i vilken utsträckning samt under vilka
former och betingelser ifrågavarande institut må för viktiga frågor införas
i vår författning.

Till ordförande i kommittén förordnades ledamoten av riksdagens
andra kammare, dåvarande professorn vid universitetet i Uppsala Nils
Edén samt till ledamöter, ledamoten av riksdagens första kammare, borg^
mästaren i Trälleborg Knut Ebbe von Geijer, ledamoten av riksdagens
första kammare, redaktören Maurits Hellberg och ledamöterna av riksdagens
andra kammare, redaktörerna Viktor Larsson och Ivar Vennerström. Sedermera,
den 24 augusti 1920, förordnades till ledamöter av kommittén
även ledamoten av riksdagens första kammare, riksarkivarien Sam. Clason
samt lektorn vid Uppsala folkskoleseminarium, docenten Axel Brusewitz,
vilken tillika förordnades att tjänstgöra såsom kommitténs sekreterare.
På egen begäran entledigades sedermera riksarkivarien Clason från sin befattning
som ledamot av kommittén.

Kommittén har, efter den 25 september 1920 av Kungl Maj:t givet
bemyndigande, utan avvaktande av den allmänna utredningens resultat
upptagit frågan om anordnande av s. k. konsultativ folkomröstning till
särskild behandling.

Kostnaderna för kommittén hava intill 1920 års slut uppgått till
omkring 13,500 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

163

Trustlag stiftning skommittén.

Deri 22 juni 1920 uppdrog Ivungl. Maj:t åt en kommitté att skyndsamt
utarbeta och i god tid före nästkommande riksdag avgiva förslag
till en provisorisk lagstiftning rörande undersökning och kontroll över
truster och andra monopolistiska sammanslutningar inom produktion, handel
och transportväsende.

Till ledamöter av denna kommitté förordnades direktören K. J.
Beskow, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören
A. Engberg, byråchefen A. E. Molin, ledamoten av riksdagens första kammare,
ombudsmannen Gustaf Nilsson samt ledamoten av riksdagens första
kammare, professorn K. G. Westman. Sedan direktören Beskow och redaktören
Engberg efter därom gjord hemställan entledigats från sina uppdrag,
förordnades den 9 augusti 1920 till ledamöter i kommittén docenten
A. E. Huss samt redaktören Sigfrid Hansson och uppdrogs åt kommitténs
ledamot professorn Westman att såsom ordförande leda kommitténs
arbete. Till ledamot av kommittén har sedermera förordnats direktören
N. P. Mathiason.

Jämlikt nådigt bemyndigande har chefen för justitiedepartementet
förordnat aktuarien fil. lic. U. O. Nilsson att biträda kommittén såsom
sekreterare.

Kommitténs arbete, vilket tog sin början omedelbart efter dess komplettering
i augusti 1920, har sedan dess oavbrutet fortgått och har nu
fortskridit så långt, att kommittén anser sig kunna slutföra sitt uppdrag
under loppet av januari månad innevarande år.

De kostnader, kommittén intill 1920 års utgång medfört för stats 7

verket, uppgå till 8,011 kronor 35 öre.

Sakkunnig för behandling av frågor rörande ny patent- och mönsterlagstiftning.

Kungl. Maj:t har den 7 september 1920 förordnat hovrättsrådet i
Göta hovrätt H. Hjertén att såsom sakkunnig biträda inom justitiedepartementet
dels vid fortsatt behandling av patentlagstiftningskommitténs förslag
till lag om patent in. m., dels ock vid behandling av riksdagens skrivelse
den 1 april 1919 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
med förslag till lag om ändring i och tillägg till lagen den 10

O DO O DO O

juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller.

Hittills har Hjertén endast medhunnit att genomgå och förberedande
granska de kommittéförslag, utlåtanden och övriga handlingar, som
röra nämnda lagstiftningsfrågor, samt påbörja upprättandet av utkast till
ändringar i föreliggande lagförslag.

O DO D O

164 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för utredningen hava intill 1920 års slut utgjort 1,051
kronor 67 öre.

Fängvårdssakkunniga.

Sedan Kungl. Maj:t den 28 maj 1920 bemydigat chefen för justitiedepartementet
dels att tillkalla högst sju personer för att såsom sakkunniga
inom departementet efter vissa närmare angivna riktlinjer verkställa
utredning och avgiva förslag i syfte att erhålla en bestämd plan för fångvårdsväsendets
ordnande för framtiden samt till behandling upptaga en
del därmed sammanhängande fångvårdsspörsmål dels ock att till sekreterare
utse antingen en av de sakkunniga eller och särskild person, härunder
den 23 september 1920 dåvarande t. f. chefen för justitiedepartementet
förordnat statssekreteraren och expeditionschefen i berörda departement
Sven Hagströmer att vara ordförande för de sakkunniga samt till
övriga sakkunniga kallat överdirektören och chefen för fångvårdstyrelsen
Viktor Almquist, direktören vid statens uppfostringsanstalt å Bona Knut
Blomquist, direktören vid centralfängelset i Malmö Axel Fredrik Norrman,
ledamoten av riksdagens första kammare, t. f. överinspektören för sinnessjukvården
Alfred Petrén samt ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren David Petterson i Bjälbo, ävensom utsett Blomquist att vara
sekreterare hos de sakkunniga.

De sakkunniga hava under den 22 och 23 oktober haft sina första
sammanträden för handläggning av de närmaste arbetsuppgifterna. Sedan
Kungl. Maj:t anbefallt de sakkunniga att avgiva utlåtande över fångvårdsstyrelsens
förslag till äskanden av 1921 års riksdag i vad dessa avsåge
nybyggnadsföretag m. in., hava de sakkunniga under den 16—27 november
besökt flertalet av de fångvårdsanstalter, som av dessa företag skulle
beröras och jämväl besett andra invid resrouten belägna fängelser. Utlåtande
i ärendet avgavs den 3 december. Samma dag hava de sakkunniga
avgivit utlåtande i anledning av remiss av tvångsarbetssakkunnigas
betänkande den 2 i berörda månad, såvitt detta ärende avsåge väckt förslag
om förflyttande av statens tvångsarbetsanstalt för kvinnor från Landskrona
till nuvarande centralfängelset i Norrköping.

Förberedande arbeten för de sakkunnigas utredningar utföras av
inom de sakkunniga utsett arbetsutskott bestående av ordföranden, överdirektören
Almquist och sekreteraren.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava under år 1920 uppgått
till 6,353 kronor 05 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

165

Sakkunnig för utredning angående sjunkvirkets tillvaratagande.

Sedan riksdagen i skrivelse den 16 maj 1919 anhållit, det Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och på vad sätt det genom
lagstiftning eller andra åtgärder kunde möjliggöras att i större omfattning
än hittills tillvarataga det i de allmänna flottlederna sjunkna virket
samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda, har Kungl. Maj:t den 25 september 1920 uppdragit åt
vattenrättsdomaren i Norrbygdens vattendomstol, revisionssekreteraren Johannes
Natanael Gärde att verkställa en förberedande utredning av den i
riksdagens skrivelse avsedda frågan.

Gärde är för närvarande sysselsatt med en förberedande utredning
i ämnet.

Sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande
försam lingsfriheten.

Enligt nådigt bemyndigande den 21 maj 1918 tillkallade chefen för
justitiedepartementet den 5 juni 1918 sakkunniga att biträda inom nämnda
departement vid upprättande av förslag till den nya lagstiftning och
de ändringar av nu gällande författningar, som ansågos erforderliga för
fastställande av församlingsfrihetens grundsats och av de för dess genomförande
nödiga ordningsföreskrifterna.

Nämnda sakkunniga hava den 11 oktober 1919 avgivit betänkande
med förslag till lag om utövande av den svenska medborgare tillförsäkrade
församlingsrätt in. in.

Sedan efter remiss yttranden över de sakkunnigas förslag inkommit
från länsstyrelserna in. fl. myndigheter har Kungl. Maj:t den 15 oktober
1920 förordnat hovrättsrådet i Svea hovrätt S. Dahlqvist att inom justitiedepartementet
tillsvidare biträda vid fortsatt behandling av frågan om
lagstiftning rörande församlingsfriheten. Arbetet härmed har under 1920
endast i mindre omfattning kunnat bedrivas på den grund att Dahlqvist
varit sysselsatt med annat uppdrag.

Kostnaderna för uppdraget hava till 1920 år slut uppgått till omkring
400 kronor.

Sakkunnig för utredning a,v frågan om sportelsystemets bibehållande
såsom avlöningsform för domare.

Sedan riksdagen i skrivelse den 21 juni 1920 anhållit, det Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande frågan, huruvida sportelsystemet
såsom avlöningsform för domare lämpligen borde avskaffas eller
under nuvarande förhållanden bibehållas, samt för riksdagen snarast möj -

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima rtlcsdags sammanträde sig tilldragit.

li"t framlåga de förslag, som av utredningen föranleoddes, har Kung!.
Mnj:t den 19 oktober 1920 förordnat häradshövdingen i Åse, Viste, Barne
och Laske härads domsaga Carl Arhusiander att såsom sakkunnig biträda
inom justitiedepartementet med en förberedande utredning av berörda fråga.

På grund av ämbetsgöromål har den sakkunnige icke kunnat påbörja
utredningen, vilket emellertid torde komma att ske inom närmaste
tiden.

Försvarsdepartementet.

A. Tillsatta på lantförsvarsdepartementets föredragning.

Djur går dsk ommissionen.

Djurgårdskommissionen har under år 1920 försålt tomter för ett
sammanlagt belopp av 308,000 kronor. Av detta belopp belöper 255,482
kronor 36 öre på lantförsvarets områden och 52,517 kronor 64 öre på
jordbruksdepartementets.

Gatu- och ledningsarbeten hava under år 1920 utförts i mån under
nuvarande förhållanden ansetts lämpligt.

Djurgårdskommissionens verksamhet har under år 1920 utvido-ats
därigenom, att kommissionen genom kungl. brev den 23 januari nämnda
år erhållit uppdrag att företaga åtskilliga förberedande åtgärder för införlivande
med Stockholms stads planlagda område av nya delar av Norra
Djurgården.

Såsom ledamöter hava under år 1920 fungerat majoren I. Petersson
och vice häradshövdingen G. Abenius, och har majoren Petersson tjänstgjort
såsom verkställande ledamot och chef för kommissionens expedition.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande underbefäls befordran till officer och reservofficer.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 17 september 1914 chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att
inom departementet verkställa utredning angående de omständigheter,
under vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen vid
yngre år må kunna befordras till officer och reservofficer, ävensom avgiva
det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning; och utsågos
härtill överstelöjtnanten vid Livregementets grenadjärer G. Hedengren,
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören Å. J. C. Christiernson
och fanjunkaren vid Kalmar regemente C. G. Andersson.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan överstelöjtnanten Hedengren på därom gjord anhållan entledigats
från ovannämnda uppdrag, utsågs i hans ställe till sakkunnig dåvarande
översten i armén, överstelöjtnanten i Svea livgarde G. Bouveng;
och uppdrogs åt den sistnämnde att i egenskap av ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar. Vidare anmodades chefen för krigsskolan,
överstelöjtnanten i Upplands infanteriregemente E. Nordenskjöld att i egenskap
av sakkunnig biträda vid berörda utredning.

Efter det fanjunkaren Andersson på därom gjord anhållan entledigats
från det honom meddelade uppdraget, anmodades fanjunkaren på reservstat
vid Svea livgarde M. Mårtensson att i Anderssons ställe fullgöra detsamma.

Genom beslut den 11 februari 1919 biföll Kungl. Maj:t en av de
sakkunniga gjord framställning att få tillkalla folkskoleinspektören, rektorn
K. Nordlund för utredning av vissa frågor.

De sakkunniga hava den 24 januari 1920 avgivit utredning och förslag
i ämnet.

Utgifterna för de sakkunniga hava uppgått till 18,693 kronor 69 öre.

Kommissionen för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.

Den 26 juli 1915 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommission med
huvudsaklig uppgift att enligt vissa angivna grunder leda och organisera
samarbetet mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrien, i syfte
att vid ett eventuellt krigsutbrott industrien skulle vara i möjligaste mån
rustad för tillverkning av krigsmateriel; och utsågos till ledamöter av kommissionen
generallöjtnanten i generalitetets reserv C. D. L. W. W:son
Munthe, nuvarande chefen för marinförvaltnin^en, konteramiralen i flottans
reserv H. F. Lindberg, överingenjören vid järnkontoret A. F. Wahlberg,
direktören för Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås
J. S. Edström, majoren vid generalstaben A. I. Byström och verkställande
direktören i Sveriges industriförbund, kaptenen i kustartilleriets reserv E.
Nordlund. Åt generallöjtnanten Munthe uppdrogs att såsom ordförande
leda kommissionens förhandlingar.

Sedan kaptenen Nordlund avgått från befattningen såsom verkställande
direktör i Sveriges industriförbund och i denna egenskap efterträtts
av överstelöjtnanten i intendenturkåren A. F. Hultkrantz, förordnades
överstelöjtnanten Hultkrantz den 3 november 1916 att jämväl vara ledamot
av kommissionen.

Kommissionens arbete har under året pågått utan avbrott. Vid
behov hava plenisammanträden, tillsamman 20 stycken, hållits.

Utgifterna för kommissionen hava uppgått till 229,300 kronor.

168

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande
av mark till militära övningar in. in.

Genom beslut den 14 juni 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för Järn försvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
jämte sekreterare för granskning av ett inom departementet utarbetat förslag
till lag angående upplåtande av mark för militära övningar m. m.;
och utsågos härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv J. G. Björlin
samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren C. Persson
i Ställhult, redaktören N. A. Kilsson i Kabbarp och lantbrukaren J. Jönsson
i Revinge.

Genom beslut den 15 december 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt nämnda
sakkunniga att i samband med det förut meddelade uppdraget avgiva
yttrande över ett inom lantförsvarsdepartementet utarbetat förslag rörande
den tillfälliga inkvarteringens ordnande ävensom inkomma med förslag, i
vad mån förordningen om truppers och persedlars fortskaffande den 6 september
1842 borde, vad lantförsvaret anginge, ersättas med nya och mera
tidsenliga bestämmelser.

Förutom ovannämnda personer tillkallades den 14 februari 1917
andre länsnotarien i Göteborgs och Bohus län T. A. U. von Sydow att
såsom sakkunnig deltaga i sistberörda arbete.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 februari 1918 utvidgades sistnämnda
uppdrag att gälla jämväl motsvarande frågor rörande marinen.

De sakkunniga hava den 4 oktober 1920 slutfört sitt arbete.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 38,750 kronor 82 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 29 juni 1917 chefen för lantförsvarsdepartementet
att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom
lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning
och avgivande av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.

På grund härav anmodades generalmajoren i armén H. E. Hult,
kommendören A. Ekström, sekreteraren i justitieombudsmansexpeditionen,
friherre E. Gyllenstierna, tillika sekreterare, ledamoten av riksdagens
andra kammare, borgmästaren J. O. Holmdabl samt ledamoten av riksdagens
första kammare, borgmästaren G. S. Neiglick att i egenskap av
sakkunniga verkställa ifrågavarande uppdrag varjämte uppdrogs åt generalmajoren
Hult att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

169

Sedan friherre Gyllenstierna, på härom örjord anhållan, entledigats
från ifrågavarande uppdrag, anmodades krigsdomaren G. H. O. Collin att
i friherre Gyllenstiernas ställe fullgöra samma uppdrag, och sedan därefter
krigsdomaren Collin, likaledes på därom gjord anhållan, den 27 februari
1920 entledigats från sekreteraruppdråget, uppdrogs åt vice auditören Th.
Wikström att såsom sekreterare biträda de sakkunniga.

De sakkunniga hava under år 1920 arbetat dels genom ett redaktionsutskott
under perioderna den 1 januari—10 februari samt den 26 mars—
16 november dels ock varit fulltaligt samlade under perioderna den 11
februari—25 mars samt från och med den 17 november.

De sakkunnigas betänkande torde kunna avlämnas i början av år 1921.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 8,647 kronor 24 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande organisationen av arméns och marinens flygvapen.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 29 juni 1917 chefen för lantförsvarsdepartementet
att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst sju sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom lantförsvars-
och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning
och avgivande av förslag rörande organisationen av arméns och
marinens flygvapen.

På grund härav anmodades generallöjtnanten G. A. H. Jungstedt,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg,
chefen för marinstaben, konteramiralen H. V. M. von Krusenstierna, ledamöterna
av riksdagens andra kammare P. B. Nilsson i Linnås och J. Pålsson
i Anderslöv, majoren vid generalstaben J. G. Syl van och kommendörkaptenen
av andra graden vid flottan G. Unger att i egenskap av sakkunniga
verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt generallöjtnanten
Jungstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedan Eriksson, på därom gjord ansökning, entledigats från berörda
uppdrag, anmodades kaptenen vid kustartilleriet T. C. N. Wahlman att i
egenskap av sakkunnig biträda med verkställande av omförinälda utredning.

Sedan de sakkunniga den 31 oktober 1918 avlämnat sitt betänkande
nr 2 angående organisationen av ballongvapnet, har arbetet med det dem
tilldelade uppdraget att uppgöra en fullständig plan för ordnandet av
Sveriges luftförsvar oavbrutet pågått och fortskridit så långt, att betänkande
kunnat börja tryckas.

Bih. till riksd. prat. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 22

Riksdans-Berättelsen.

170

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För att icke överlämnandet av betänkandet i vad detta rör det egentliga
luftförsvaret må fördröjas, har det härmed sammanhängande förslaget
rörande organisationen av väderlekstjänsten och flygkartors utarbetande
icke medtagits i betänkandet, utan kommer detta förslag att avgivas
särskilt.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 108,533 kronor
98 öre.

Kommittén för verkställande av utredning rörande samarbete mellan
civila och militära sjukhus in. in.

Genom beslut den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté att verkställa utredning, huruvida och under vilka organisatoriska,
administrativa och andra förhållanden ett samarbete skulle kunna
med fördel åstadkommas mellan å annan ort än Stockholm belägna civila
och militära sjukhus dels på det sättet, att de civila sjukhusen å orter,
där två eller derå truppförband vore förlagda, utvidgades därhän, att de
kunde mottaga även de sjuka från armén, varvid jämväl borde tagas
under omprövning lämpligheten av, att å dessa sjukhus inrättades vissa
specialavdelningar, såsom för ögonsjukdomar samt för öron-, näs- och
svalgsjukdomar, dels ock på så sätt, att på de orter, å vilka redan funnes
militärsjukhus men ej civila sjukhus, de militära sjukhusen anordnades så,
att de kunde mottaga även civila sjuka i större utsträckning, än hittills
varit fallet;

och förordnade Kungl. Maj:t i denna kommitté: till ordförande:
generalfältläkaren, medicine doktorn F. J. Bauer, till ledamöter: ledamoten
av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, lasarettsläkaren
vid länslasarettet i Umeå, medicine doktorn K. H. Giertz, dåvarande
övei*sten och chefen för Första livgrenadjärregementet, numera generalmajoren,
statsrådet och chefen för försvarsdepartementet C. G. V. Hammarskjöld,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. Jönsson i Revinge,
medicinalrådet, medicine doktorn E. Sederholm och ledamoten av riksdagens
andra kammare, fältläkaren i fältläkarkåren, regementsläkaren vid
Andra livgrenadjärregementet C. F. Vahlquist, samt till sekreterare t.f.
kanslirådet i försvarsdepartementet, juris kandidaten C. O. H. Humble.

Eriksson har på därom gjord ansökan entledigats från uppdraget att
vara ledamot av kommittén.

Kommittén har år 1920 sammanträtt under januari, mars, maj och
oktober månader.

Förhandlingar hava ägt rum med delegerade för Norrbottens läns
landsting angående utvidgning av garnisonssjukhuset i Boden för mot -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

171

tagande av civila sjuka, och hav därvid uppgjorts förslag till avtal mellan
kronan och landstinget rörande vård av civila patienter å garnisonssjukhuset.
Sedan landstinget vid 1920 års lagtima möte för sin del fattat
beslut i förevarande ärende, har kommittén den 22 oktober 1920 till
Kungl. Magt avlåtit underdånig framställning i ämnet.

Kommittén har vidare i skrivelse till Skaraborgs läns landsting
framlagt förslag rörande samarbete mellan den militära och den civila
sjukvården å militärsjukhuset i Skövde, vilket förslag landstinget emellertid
ansett sig för närvarande icke kunna biträda.

Kostnaderna för kommittén hava uppgått till 19,003 kronor 95 öre.

Sakkunniga för utarbetande av plan för ordnande av det militära
sjuktransportväsendet under krig.

Jämlikt bemyndigande den 16 november 1917 anmodade chefen för
lantförsvarsdepartementet fördelningsläkaren vid andra arméfördelningen,
fältläkaren A. G ullström, majoren vid Norrbottens regemente T. M. G.
Alsterlund, kaptenen vid trängen S. E. T. Carlsson och kaptenen vid generalstaben
S. O. Wijkman att inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
såsom sakkunniga biträda med utarbetande av plan för ordnande av det
militära sjuktransportväsendet under krig samt avgivande i samband
därmed av förslag å de olika transportmedel, som enligt de under nu pågående
krig vunna erfarenheter visat sig nödvändiga och lämpliga. Tillika
uppdrogs åt fältläkaren Gullström att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

De sakkunniga hava den 17 februari 1920 avgivit betänkande och
förslag i ämnet.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 45,450 kronor
90 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet be
fintlig sjukvårdsmateriel m. rn.

Jämlikt bemyndigande den 7 december 1917 anmodade chefen för
lantförsvarsdepartementet överfältläkaren A. H. Christenson, medicine licentiaten
A. Ahlström, disponenten K. F. Kjellander och kaptenen vid
intendenturkåren A. A. E. Palm att såsom sakkunniga biträda med verkställande
av utredning angående dels inom landet befintlig sjukvårdsmateriel,
dels mängden av den materiel, som vore behövlig för driften av
såväl samtliga krigssjukhus i hemorten som ock karantänssjukhusen, dels
huru mycket materiel, som omedelbart borde anskaffas, dels ock slutligen
sättet för säkerställande av det övriga behovet av sjukvårdsmateriel, allt i

172

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

enlighet med av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse meddelade föreskrifter.
Tillika uppdrogs åt överfältläkaren Christenson att såsom ordförande led»
de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga ingåvo under september månad 1920 till arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse betänkande och förslag i ämnet.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunniga hava uppgått till 10,759
kronor 80 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande arméns behov av
tekniska officerare m. m.

Sedan Kungl. Maj:t den 18 januari 1918 bemyndigat chefen för
lantförsvarsdeparteinentet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag angående arméns behov av vissa tekniska officerare
samt rörande den utbildning dylika officerare borde erhålla, anmodades
generallöjtnanten C. A. H. Jungstedt, majoren vid generalstaben G. J.
Hazelius, majoren vid fortifikationen J. S. Ericsson och kaptenen vid Göta
livgarde E. M. H. G. Testrup att fullgöra ifrågavarande uppdrag. Tillika
uppdrogs åt generallöjtnanten Jungstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.

De sakkunnigas arbete har under år 1920 ovabrutet pågått. Under
året hava felande kapitel av betänkandet tryckts i korrektur.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 17,168 kronor
70 öre.

Sakkunnig för avgivande av förslag till närmare bestämmelser i fråga
om värnpliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom underbefäl.

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 25 januari 1918 anmodade
chefen för lantförsvarsdeparteinentet dåvarande översten, nuvarande
generalmajoren, statsrådet och chefen för försvarsdepartementet C. G. V.
Hammarskjöld att såsom sakkunnig inom departementet biträda med verkställande
av utredning och avgivande av förslag till närmare bestämmelser
i fråga om värnpliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom
underbefäl.

Den 4 december 1920 anmodades översten i armén, chefen för krigshögskolan
H. O. H. Wikner att i generalmajoren, statsrådet Hammarskjölds
ställe inom departementet biträda med verkställande av utredning och
avgivande av förslag i berörda hänseende.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

173

Arbetet har så fortskridit, att detsamma beräknas bliva slutfört
under januari månad 1921.

Några kostnader hava icke redovisats.

Sakkunniga för verkställande av utredning angående behovet av sanitetshundar
för det ''militära sjukvärdsväsendet in. m.

Jämlikt bemyndigande den 3 maj 1918 anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet
kaptenen vid generalstaben N. H. Strandberg och batalj
onsläkaren i fältläkarkårens reserv K. A. E. Fries att hos arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga biträda med verkställande av
utredning angående behovet av sanitetshundar för vårt lands militära sjukvårdsväsende,
sättet för åstadkommande av erforderligt samarbete mellan
arméns myndigheter och en under bildning varande frivillig sanitetshundsförening
samt övriga i samband härmed stående frågor.

De sakkunniga hava under år 1920 fortsatt föregående års arbete
samt följt organisationsarbetet inom den nybildade föreningen svenska
skydds- och sjukvårds hunden. Ett samarbete med denna förening måste
tänkas ligga till grund för en blivande sjukvårdshundsorganisation, vilken
med största sannolikhet kommer att bliva uteslutande frivillig.

De sakkunnigas arbete fördröjes därigenom att erfarenheter måste vinnas
från ovannämnda förenings nystartade och årligen upprepade dressyrkurser.

Sannolikhet förefinnes för att de sakkunnigas arbete under år 1921
kan slutföras.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 12,282 kronor 33 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning ooh avgivande av förslag
rörande definitiv lönereglering för arméns och marinens personal in. m.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 14 juni 1918 chefen för lantförsvarsdepartementet
att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare för att inom
lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning
och utarbetande av förslag rörande dels tillfällig pensionsförbättring
för viss personal vid armén och marinen, dels definitiv lönereglering
för arméns och marinens personal, dels ock de ytterligare förslag till tillfällig
löneförbättring för vissa personalgrupper, som till äventyrs befunnes
erforderliga, med rätt för departementscheferna att, efter därom av de sakkunniga
gjord framställning, under arbetets fortgång tillkalla, för att i de
sakkunnigas överläggningar deltaga, representanter för olika personalkategorier
vid armén och marinen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

På grund härav anmodades kanslirådet, nuvarande A. E. M. Ericsson,
ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören J. L. Widell, krigsrådet
C. E. T. Sterky, förste marinintendenten S. F. Lagerholm och ledamoten
av riksdagens andra kammare, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp att
fullgöra ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt kanslirådet, nuvarande
statsrådet Ericsson att leda de sakkunnigas förhandlingar.

Jämlikt ovannämnda bemyndigande anmodades sedermera, efter framställning
av de sakkunniga, översten K. E. W. Söderhielm, kommendörkaptenen
av l:a graden O. E. Lybeck, fanjunkaren E. Nyquist och
flaggstyrmannen K. O. Tallberg xatt, med bibehållande av innehavande befattningar,
tillsvidare, på kallelse av de sakkunnigas ordförande, deltaga i
de sakkunnigas överläggningar.

På grund av bemyndigande den 26 september 1918 anmodades vidare
dels byråchefen hos arméns pensionskassa C. H. E. Hallin och kamreraren
hos flottans pensionskassa A. R. Lundgren att i egenskap av sakkunniga
deltaga i förenämnda sakkunnigas överläggningar, såvitt anginge
tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén och marinen, dels
ock fullmäktigen i riksgäldskontoret, professorn G. Kobb att biträda de
sakkunniga med verkställande av de för utredning angående berörda pensionsförbättring
erforderliga kostnadsberäkningar.

Vidare har, jämlikt bemyndigande den 30 september 1918, f. d.
kanslirådet A. G. Afzelius anmodats att i egenskap av sakkunnig biträda
vid fullgörandet av ifrågavarande uppdrag och att därvid jämväl tjänstgöra
såsom sekreterare.

Den 30 april 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för lantförsvarsdepartementet
att, efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla ytterligare högst fem sakkunniga personer för att biträda
med ifrågavarande uppdrag.

På grund härav anmodades kommendörkaptenen av l:a graden O.
E. Lybeck, majoren O. G. Thörnell, fanjunkaren E. Nyquist och daggstyrmannen
K. O. Tallberg att i egenskap av sakkunniga biträda vid fullgörandet
av nämnda uppdrag.

Slutligen har, sedan statsrådet A. E. M. Ericsson anmält att han för
den tid, varunder han komme att utöva statsrådsämbetet vore förhindrad
att vara de sakkunnigas ordförande, förutvarande statssekreteraren, kanslirådet
A. Unger den 28 oktober 1920 anmodats att i statsrådet Ericssons
ställe under berörda tid deltaga och såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

De sakkunniga hava under år 1920 bland annat avgivit särskilda
förslag rörande tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

175

vid armén och marinen, vilka förslag legat till grund för propositioner i
ämnet till 1920 års riksdag.

Därjämte hava intill den 30 november 1920 36 skriftliga utlåtanden
eller förslag avgivits i ärenden, som till de sakkunniga överlämnats från
försvarsdepartementet (lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen) eller vilka
eljest tillhört de sakkunnigas handläggning.

I övrigt hava de sakkunniga under året varit sysselsatta med utarbetande
av betänkande och förslag till en mera definitiv lönereglering
för arméns och marinens personal; och torde detta arbete hinna avslutas
i sådan tid, att proposition i ämnet kan framläggas till 1921 års riksdag.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 54,345 kronor 45 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande förbättrad andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 28 juni 1918 chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att inom
departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande förbättrad
andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen.

På grund härav tillkallades såsom sakkunniga översten i fjärde arméfördelningens
reserv B. H. Dillner, tillika ordförande, ledamöterna av
riksdagens första kammare, fattigvårdskonsulenten A. V. Gullberg och
seminarieadjunkten O. U. B. Olsson samt regementspastorn vid Upplands
artilleriregemente N. G. Lindberg.

De sakkunnigas betänkande torde kunna komma att avlämnas i början
av år 1921. Olsson kommer att i särskild reservation framställa eget förslag
till lösning av de sakkunnigas uppdrag. Såsom bilaga kommer att
medfölja av regementspastor Lindberg upptecknade erfarenheter, gjorda
under en år 1920 företagen studieresa i Tyskland.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 23,883 kronor
68 öre.

Sakkunnig för verkställande av utredning rörande biblioteksverksamheten
inom armén.

Sedan Kungl. Maj:t den 7 mars 1919 bemyndigat chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla en sakkunnig person för att inom departementet
biträda med verkställande av utredning angående beskaffenheten
av de vid arméns truppförband befintliga bibliotek för officerare,
underofficerare och manskap samt uppgörande av förslag till den organisation
av biblioteksverksamheten inom armén, som kunde finnas av be -

176

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hovet påkallad, anmodades förste bibliotekskonsulenten, filosofie doktorn
J. F. B. Hjelrnqvist att såsom sakkunnig biträda med berörda arbete.

Det insamlade statistiska materialet har under året genomgåtts och
bearbetats.

Några kostnader för ifrågavarande utredning hava ännu icke redo O

visats.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 16 maj 1919 chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte sekreterare för att
inom departementet biträda med verkställande av utredning och utarbetande
av förslag rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid samt
därvid taga i övervägande, huruvida den redan befintliga apoteksinrättningen
vid garnisonssjukhuset i Stockholm kunde utvidgas så, att densamma
bleve i stånd att tillgodose hela arméns och marinens behov, vare
sig genom anordningar i den till garnisonssjukhuset hörande fastigheten
Hantverkaregatan 27 eller, om lämpligen så ej läte sig göra, annorstädes,
eventuellt genom nybyggnad.

På grund av nämnda bemyndigande anmodades förste marinläkaren
i marinläkarkåren, docenten 0. T. Hult, apotekaren vid garnisonssjukhuset
i Stockholm C. F. Bergendorff, kaptenen vid intendenturkåren A. A. E. Palm
och sekreteraren i generalpoststyrelsen filosofie doktorn Ä. Eliaeson att
verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt Hult att såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar samt åt Eliaeson att jämte
sakkunniguppdraget sköta befattningen såsom de sakkunnigas sekreterare.

De sakkunniga hava, på framställning ar arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
den 9 januari 1920 yttrat sig angående en av medicinalstyrelsen
ifrågasatt försäljning till sjukvårdsstyrelsen av det lager utav
läkemedel, som medicinalstyrelsen på sin tid upplagt för att tjäna armén
och marinen såsom reservlager vid eventuell mobilisering. I sitt utlåtande
den 28 februari 1920 tillstyrkte de sakkunniga försäljningen samt föreslogo,
att viss del av lagret måtte genom garnisonssjukhusets i Stockholm apotek,
mot ersättning enligt gällande medicinaltaxa, tillhandahållas arméns truppförband.

Den utredning rörande läkemedelsåtgången respektive läkemedelskostnaden
vid arméns och marinens formationer, som under 1920 påbörjats,
har under året fortsatts. De sakkunniga hava, på grund av dem
under hand lämnat medgivande, preliminärt utsträckt ifrågavarande utredning
till åtskilliga civila verk och institutioner. Med stöd av därvid

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vunna resultat ingingo de sakkunniga den 12 april 1920 till chefen för
lantförsvarsdepartementet med hemställan om utverkande, dels att det åt
de sakkunniga lämnade uppdraget måtte utsträckas att omfatta — utom
armén och marinen — jämväl statens civila verk och inrättningar respektive
statsunderstödda sådana, dels ock att de sakkunniga måtte erhålla
tillstånd att från statens verk och inrättningar respektive statsunderstödda
sådana infordra de uppgifter, som kunde finnas erforderliga för de sakkunnigas
arbete. Under avvaktan på ifrågavarande framställnings behandling
har de sakkunnigas arbete, enligt tillsägelse av dåvarande "chefen för
lantförsvarsdepartementet, vilat sedan den 15 april 1920.

De sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt den 29 januari, 15
mars och 12 april. Däremellan hava överläggningar ägt rum mellan enskilda
ledamöter.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,000 kronor.

Kommissionen för verkställande av utredning och avgivande av förslag
om en revision av Sveriges försvarsväsende m. m.

Den 12 november 1919 beslöt Kungl. Maj:t att tillkalla en kommission
av fjorton ledamöter för att dels i första rummet verkställa utredning
och avgiva förslag i fråga om eu provisorisk avkortning av första
tjänstgöringstiden för värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen,
ävensom för studenter och med dem likställda, och rörande övriga
av 1919 års urtima riksdag i dess skrivelse nr 9 berörda spörsmål; dels
verkställa utredning och avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende;
och förordnade Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommission
ledamoten av riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen S. H. Kvarnzelius
och till medlemmar ledamöterna av samma kammare, redaktören
(k G. Ekman, f. d. majoren friherre O. H. A. Fleming, redaktören J.
Nilsson, överdirektören J. L. Widell och lektorn E. J. Wigfors samt
ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. .Bengtsson,
generalmajoren C. G. V. Hammarskjöld, redaktören P. A. Hansson, lantbrukaren
J. Jönsson, redaktören V. Larsson, redaktören K. F. Månsson,
bergsmannen E. G. Nilsson och lantbrukaren D. H. Pettersson.

Till kommissionens generalsekreterare förordnade Kungl. Maj:t statssekreteraren
C. A. G. Malmroth.

Redaktören Månsson har på därom gjord anhållan entledigats från
uppdraget att vara ledamot av kommissionen.

Den 19 mars 1920 tillkallades ledamoten av riksdagens andra kammare,
redaktören J. A. Engberg att i redaktören, dåvarande statsrådet
och chefen för lantförsvarsdepartementet P. A. Hanssons ställe vara med iiih.

till riksd. pi''ot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 23

RiksdagK-BcrUttolHen.

178

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lena av kommissionen. Redaktören Engberg har, sedan redaktören Hansson
efter avgången från statsrådsämbetet åter inträtt som ledamot av kommissionen,
avslutat uppdraget som ledamot av samma kommission.

Kommissionen har den 12 februari 1920 avgivit betänkande rörande
minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass
samt den 4 maj 1920 betänkande rörande ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1920 års klass.

Beträffande den kommissionen förelagda uppgiften, har kommissionen,
som under större delen av året varit samlad, förehaft överläggningar rörande
grunderna för såväl lantförsvarets som sjöförsvarets framtida ordnande
och äro för närvarande på grundvalen härav vissa alternativa förslag
under utarbetande.

Kostnaderna för kommissionen hava uppgått till 122,269 kronor
30 öre.

Sakkunniga för planläggande och ledande av försök med vissa beklädnadspersedlar
för armén m. m.

Jämlikt bemyndigande den 19 december 1919 anmodade chefen för
lantförsvarsdepartementet översten och chefen för Smålands husarregemente
N. A. S. Adlercreutz, överstelöjtnanten vid intendenturkåren C. A.
Ryrberg och löjtnanten vid Svea livgarde frih. A. W. C. Gyllenkrok att
hos arméförvaltningens intendentsdepartement såsom sakkunniga biträda
för planläggande och ledande av försök med vissa beklädnadspersedlar vid
armén. Åt överste Adlercreutz uppdrogs att vara de sakkunnigas ordförande.

Genom beslut den 23 januari 1920 uppdrog Kungl. Maj:t åt nämnda
sakkunniga att, utöver dem förut lämnat uppdrag, jämte kaptenen vid
Bodens artilleriregemente G. T. Jakobsson, stå till arméförvaltningens intendentsdepartements
förfogande för planläggande och ledande av försök
med nya modeller å hjälmar av stålplåt för armén.

De sakkunnigas arbete tog sin början under februari 1920 och har
arbetet därefter oavbrutet pågått med sammanträden en eller flera gånger
varje vecka. Första omgångens försök äro slutförda. De vid truppförbanden
därvid gjorda erfarenheterna hava kommit de sakkunniga tillhanda.
Planerna för andra omgångens försök äro utarbetade varjämte en del förberedande
arbeten för desamma pågå. Dessa försök beräknas kunna igångsättas
i slutet av januari eller början av februari 1921.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 11,555 kronor
80 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

179

Sakkunniga för följande av försök med utbyte av lejda hästar mot
inköpta m. in.

Sedan Kung]. Maj:t den 19 december bemyndigat chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga personer jämte
sekreterare att följa gången av vissa anbefallda försök med utbyte av lejda
hästar mot inköpta m. m. anmodades översten och inspektören för trängen
J. G. G. Améen, överstelöjtnanten vid fortifikationen C. G. L. Olson
och chefen för artilleristaben, överstelöjtnanten N. E. Ekelöf att verkställa
ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt kaptenen vid intendenturkåren
E. K. Elfgren att i egenskap av sekreterare biträda de sakkunniga.

De sakkunnigas arbete har fortgått under tiden den 12 februari—
16 juni 1920 med sammanträde i medeltal en gång varje vecka samt. under
tiden den 2 september—30 november 1920 med sammanträde i medeltal
varje tionde dag.

De sakkunniga hava under året utarbetat för försökens utförande
erforderliga bestämmelser, vilka, efter prövning av arméförvaltningens intendentsdepartement,
meddelats truppförbandscheferna till efterrättelse.
Vidare har inhämtats kännedom om antalet och beskaffenheten av de ackordhästar,
som av truppförbanden innehades samt under vilka förhållanden
dessa hästar utackorderats och i övrigt disponerats. De sakkunniga
hava även avgivit yttrande till arméförvaltningens intendentsdepartement
beträffande vissa till departementet inkomna framställningar berörande anslaget
till hästlega och ackordhästars disponerande.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 4,110 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning beträffande ordnandet av
den centrala förvaltningen under försvarsdepartementet och därmed sammanhängande
frågor.

Sedan statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet genom
kungl. brev den 6 februari 1920 bemyndigats att i samråd med statsrådet
och chefen för sjöförsvarsdepartementet tillkalla högst fem sakkunniga
personel-, varav en ordförande och en sekreterare, för att biträda med
verkställande av utredning beträffande ordnandet av den centrala förvaltningen
under försvarsdepartementet och därmed sammanhängande frågor
samt att avgiva det yttrande och förslag, vartill denna utredning kunde
föranleda, anmodade genom beslut den 23 februari 1920 statsrådet och
chefen för lantförsvarsdepartementet generalkrigskommissarien F. E. Bergenholtz,
statssekreteraren A. Unger och marinöverkommissarien C. A. B.
Boalt att i egenskap av sakkunniga utföra ifrågavarande uppdrag, var -

180

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

jämte uppdrogs åt generalkrigskommissarien Bergenholtz att i egenskap
av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar samt åt statssekreteraren
Unger att jämte sakkunnigeuppdraget sköta befattningen såsom de sakkunnigas
sekreterare.

Uti skrivelse till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
den 20 november 1920 har statssekreteraren Unger anmält, att han på
grund av honom den 29 oktober 1920 meddelat uppdrag att under den
tid, statsrådet A. E. M. Eriksson komme att utöva statsrådsämbetet, deltaga
i och såsom ordförande leda förhandlingarna hos de sakkunniga för
verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande definitiv lönereglering
för arméns och marinens personal in. m., från och med den
1 november 1920 varit och framgent tillsvidare vore förhindrad att deltaga
i de sakkunnigas utredning beträffande ordnandet av den centrala
förvaltningen under försvarsdepartementet samt att vara sistnämnda sakkunnigas
sekreterare.

I anledning härav anmodades den 16 november 1920 byråchefen A.
J. E. Andersson att under den tid, statssekreteraren Ungers förhinder
fortfore, såsom sakkunnig biträda med verkställandet av sistnämnda utredning
och vara sekreterare hos ifrågavarande sakkunniga.

Utredningsarbetet pågår fortfarande.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 18,378 kronor
89 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser för transport
av sjuka hästar under krig.

Jämlikt kungl. brev den 26 mars 1920 bemyndigades statsrådet och
chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla två sakkunniga personer
för att inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse biträda med utarbetande
av förslag till bestämmelser för transport av sjuka hästar under
krig.

Med anledning härav tillkallades fältveterinären J. O. Hederstedt och
kaptenen vid trängen S. E. T. Carlsson att i egenskap av sakkunniga inom
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse biträda med utarbetande av förslag
till bestämmelser i berörda hänseende.

Under år 1920 hava sammanträden hållits under tiden 29 april—
5 maj i Stockholm, under tiden 6—9 juli i Jönköping och den 22 oktober
i Linköping. Därjämte hava de sakkunniga under tiden från den 12
april 1920 var för sig varit sysselsatta med av uppdraget betingade arbeten,
Hederstedt under tillsammans 63 dagar i Jönköping och Linköping
samt Carlsson under tillsammans 112 dagar i Stockholm och Sollefteå.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

181

De sakkunniga torde hava slutfört sitt uppdrag i början av
år 1921.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 4,556 kronor 70 öre.

Sakkunniga för verkställande av överarbetning av framlagt förslag
till nytt kavalleriexercisreglemente.

Sedan Kungl. Maj:t den 9 april 1920 bemyndigat chefen för lantförsvarsdepartementet
att tillkalla fyra sakkunniga personer för att verkställa
överarbetning av framlagt förslag till nytt kavalleriexercisreglemente,
anmodades överstelöjtnanten J. V. E. D. af Sandeberg, tillika ordförande,
majoren H. E. F. von Krusenstjerna, ryttmästaren C. E. Knös och ryttmästaren
J. A. R. Montgomery-Cederhielm att i egenskap av sakkunniga
verkställa berörda arbete.

De sakkunniga hava den 18 juni 1920 slutfört ifrågavarande
uppdrag.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 2,379 kronor 82 öre.

B. Tillsatta på sjöförsvarsdepartementets föredragning.

Sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande
av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel.

På grund av chefen för sjöförsvarsdepartementet den 9 november
1917 givet bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga personer, varav
en ordförande, för att inom departementet biträda med verkställande
av förberedande utredning och avgivande av preliminärt förslag rörande
en mera rationell uppställning av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel
tillkallade departementschefen den 16 i samma månad generalkrigskommissarien
F. E. Bergenholtz, ordförande, revisionskommissarien K. M.
Kinnander och marinintendenten av l:a graden R. C. T. Näsman att verkställa
berörda arbete.

De sakkunniga hava den 26 april 1919 avgivit förslag i ämnet.

Samtliga kostnader för ifrågavarande utredning hava uppgått till
13,324 kronor 32 öre.

Genom brev den 13 augusti 1919 uppdrog Kungl. Maj:t åt bemälda
sakkunniga att taga frågan om förändrad uppställning av anslagen
å femte huvudtiteln under förnyad omprövning samt att avgiva det
yttrande och förslag, som därav kunde föranledas. I samband därmed
borde jämväl verkställas undersökning rörande de eventuella mindre vä -

182

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sentliga ändringar i de marina myndigheternas organisation och verksamhet,
som härav kunde påkallas. Samtidigt bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla ytterligare högst två sakkunnig
personer, varav en representant för marinen samt en utom marinen
stående, på budgettekniska området förfaren person, för att jämte nyssnämnda
sakkunniga deltaga i berörda arbete. Med stöd av detta bemyndigande
har chefen för sjöförsvarsdepartementet den 30 september 1919
för berörda ändamål utsett konteramiralen i marinen A. B. Juel samt överdirektören,
filosofie doktor J. L. Widell, båda i Stockholm.

De sakkunniga hava den 25 maj 1920 avgivit förslag i ämnet.

Samtliga kostnader för denna senare utredning hava uppgått till
7,392 kronor 11 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande marinläkares av 2:a graden in. flis anställning såsom underläkare
och amanuenser vid civila sjukvärdsanstalter och medicinska institutioner
in. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 14 juni 1918 bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer, varav
en ordförande, för att under bemälde departementschefs och, såvitt lantförsvaret
anginge, jämväl under chefens för lantförsvarsdepartementet ledning
biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
marinläkares av 2:a graden och marinläkarstipendiaters samt med
nämnda läkare och stipendiater jämställda befattningshavares vid fältläkarkåren
anställning såsom underläkare och amanuenser vid civila sjukvårdsanstalter
och medicinska institutioner, ordnandet av viss fråga med
avseende å värnpliktiga medicine kandidaters och studerandes studie- och
utbildningsförhållanden samt villkoren för anställning såsom marinläkarstipendiat
jämte i samband med nu nämnda spörsmål stående frågor, har
chefen för sjöförsvarsdepartementet nämnda dag tillkallat marin överläkaren,
medicine doktorn L. G. E. Nilson, i egenskap av ordförande, samt dåvarande
fältläkaren, numera överfältläkaren, medicine licentiaten S. R. Erhardt,
ledamoten av riksdagens andra kammare, professorn, medicine
doktorn K. E. O. Kjellberg och professorn, medicine doktorn J. H. Forsner,
samtliga med bostadsort i Stockholm, att verkställa förenämnda arbete.

Arbetet har omfattat dels insamlande och bearbetande av för utredningen
erforderligt statistiskt material, dels överläggningar för klarläggande
av de riktlinjer, varefter till de sakkunniga hänskjutna spörsmål
må anses böra lösas.

Sedan försvarsrevisionen blivit tillsatt och inom densamma före

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

handliiggningen av försvarets allmänna organisation fråga uppstått om avkortning
av utbildningstiden för värnpliktiga, hava de sakkunniga ansett
sig böra lägga arbetet med utredningen så, att hänsyn kan tagas till den
inverkan på de sakkunnigas uppdrag, som resultatet av försvarsrevisionens
arbete kan komma att medföra. I följd härav har arbetet ansetts böra
ajourneras tillsvidare.

Hittills har för bemälda sakkunnigas räkning utbetalts 559 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande daglönarnas vid marinen
anställande, avlöning och pensionering m. m.

Genom brev den 11 september 1918 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet uppdraga åt de enligt nådigt brev den
23 november 1917 tillkallade sakkunniga rörande månadslönarnas vid
marinen anställande, avlöning och pensionering in. in., nämligen dåvarande
kommendörkaptenen av l:a graden, numera kommendören H. A. M.
Eneström, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare redaktören
C. G. Ekman, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören
J. A. Ingvarsson och kontrollanten vid flottans varvs i Karlskrona ingenjördepartement
T. Langwagen, att inom departementet biträda jämväl
med verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om erforderliga
bestämmelser beträffande de vid marinen med dag- eller timlön
anställda personers (daglönares) anställande, avlöning och pensionering
samt därmed sammanhängande frågor. På grund av detta bemyndigande
uppdrog chefen för sjöförsvarsdepartementet åt bemälda sakkunniga att
verkställa ifrågavarande utredning. Att biträda med samma utredning
tillkallades samtidigt ytterligare två sakkunniga, nämligen marindirektören
I. J. Falkman och överingenjören O. E. Smith, och uppdrogs i samband
härmed dessutom åt daglönaren vid flottans varv i Karlskrona J. O. K.
Olausson att inträda bland de sakkunniga i stället för kontrollanten Langwagen,
vilken i och med slutförandet av utredningen rörande månadslönarna
avgått från det lämnade uppdraget. Av de sakkunniga hava redaktören
Ingvarsson och överingenjören Smith avlidit, den förre den 27
december 1918 och den senare den 9 mars 1919, och hava såsom ersättare
för dem tillkallats ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören
P. A. Hansson i Stockholm samt ingenjören G. R. Agren i Råsunda.

Under tiden den 7 januari—16 mars 1920 hava avhållits 27 sammanträden.

184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Härunder fastställdes förslag till pensionsreglemente och till ändringar
i Reglemente för marinen, del I, samt granskades korrekturet till
betänkandet.

Redaktören P. A. Hansson deltog i arbetet intill den 8 mars 1920,
då han utnämndes till statsråd och chef för lantförsvarsdepartementet.

De sakkunniga hava avgivit betänkande och förslag den 8 mars 1920.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 31,826 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. m.

På grund av bemyndigande den 15 mars 1918 tillkallade chefen
för sjöförsvarsdepartementet konteramiralen i marinen G. af Klint, ordförande,
dåvarande kommendörkaptenen av l:a graden, numera kommendören
J. C. Schneidler och dåvarande kommendörkaptenen av 2:a graden,
numera kommendörkaptenen av l:a graden C. H. Åkermark för att inom
sjöförsvarsdepartementet biträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag beträffande rekryteringen och utbildningen av flottans
officerskår samt underofficers befordran till officer på stat jämte därmed i
samband stående frågor.

Den 3 september 1918 förordnades kommendörkaptenen av 2:a graden,
numera kommendörkaptenen av l:a graden N. E. Selander att biträda
vid de sakkunnigas arbete i stället för kommendören Schneidler, som till
följd av sjökommendering varit förhindrad deltaga i nämnda arbete.

De sakkunniga hava avgivit följande utlåtanden och förslag:

Officerskårens rekrytering, avgivet den 31 december 1918,

Chef för flottans officerskår, avgivet den 15 maj 1919, samt

Underofficers befordran till officer, marinintendent och mariningenjör,
avgivet den 30 april 1920.

Utredning angående »antagning och utbildning av befäl i flottans
reserv» beräknas kunna avgivas i början av år 1921. Därefter återstår
utredning och avgivande av förslag angående officerskårens vid flottan utbildning.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 39,600 kronor.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente
m. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 6 december 1918 bemyndigat chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer, varav
en ordförande, för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente
m. in., har departementschefen samma dag utsett överste -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

185

löjtnanten vid kustartilleriet A. L. Törner till sådan sakkunnig och att i
egenskap av ordförande leda förenämnda arbete, varjämte departementschefen
den 31 december 1918 till sakkunniga för ifrågavarande arbete
utsett kaptenerna G. A. Peterson och G. H. Engblom.

Genom brev den 31 december 1918 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
de sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag till ändrade
bestämmelser för kustartillerikadetternas utbildning samt genom brev den
21 mars 1919 att verkställa utredning och avgiva förslag jämväl beträffande
rekryteringen och utbildningen av kustartilleriets officerskår.

Kaptenen Engblom upphörde med den 14 oktober 1919 och kaptenen
Peterson med den 30 oktober 1919 att vara sakkunniga och ersattes
med kaptenen G. Rubenson från och med den 15 oktober 1919 och dåvarande
kaptenen, numera majoren E. N. Larsén från och med den 1
november 1919. Majoren Larsén har entledigats med den 31 december

1919 och kaptenen A. A. S. Ballé utsetts i hans ställe.

De sakkunniga avgåvo den 14 maj 1919 »Betänkande och förslag
angående officerskårens vid kustartilleriet rekrytering och utbildning intill
tiden för kommendering till sjökrigsskolan» samt den 30 april 1920
förslag till »Artilleriinstruktion för kustartilleriet».

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigeutredning hava för år

1920 uppgått till 23,200 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande undervisningen i marinens korprals- och underofficersskoloi''.

Genom brev den 16 maj 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen
för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer,
varav en ordförande och en sekreterare, för att under departementschefens
ledning biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående i vad mån med hänsyn till allmänna pedagogiska synpunkter
samt i och för åstadkommande av en rationell undervisning ändring
erfordrades beträffande vare sig ämnesfördelning, timplan, undervisningsmetod
eller andra därmed sammanhängande förhållanden vid marinens
underbefälsskolor, varvid skulle iakttagas, att undervisningen därstädes,
vilken i främsta rummet hade till syfte att bibringa för den militära
banan erforderliga insikter, i möjlig utsträckning jämväl borde vara ägnad
att meddela kunskap av allmännyttig art.. Med stöd härav tillkallade
departementschefen samma dag följande personer att verkställa sagda utredning,
nämligen dåvarande kommendören, numera konteramiralen greve

C. A. Wachtmeister, i egenskap av ordförande, generaldirektören, nuvarande
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet B. J:son Berg Bill.

till riksd. prof. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 24

Riksdags-IJeriittelseii.

186

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

qvist, undervisningsrådet N. 0. Bruce, tillika sekreterare, kommendörkaptenen
av l:a graden J. A. F. Eklund samt flaggstyrmannen A. E.
Åkerberg, samtliga med bostad i Stockholm.

Statsrådet Bergqvist har icke sedan den 26 oktober 1920 deltagit i
de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga hava för biträde i sitt arbete tillkallat åtskilliga personer
med speciell insikt och erfarenhet i olika grenar av manskapets inom
flottan utbildning.

Arbetet har utan avbrott pågått under år 1920. Under året hava
fullständiga förslag till utbildningsplaner, avseende såväl rekrytskola,
korpralsskola och underofficersskola som olika yrkesskolor och yrkeskurser,
utarbetats, och föreligga i korrektur sådana förslag beträffande skolorna
för samtliga fyra avdelningar inom sjömanskåren. Dessutom har jämsides
med förslagen till utbildningsplaner utarbetats motivering till de sakkunnigas
förslag i detta hänseende, och föreligger denna motivering delvis
i korrektur.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 34,500 kronor.

Flygkommissionen.

Genom brev den 23 maj 1919 har Kungl. Maj:t uppdragit åt en
kommission att för befrämjande av enhetlighet och planmässighet inom
det militära flygväsendet i avseende å såväl materiel som personalens utbildning
hos Kungl. Maj:t eller underordnad myndighet föreslå de åtgärder,
som härför finnas erforderliga, ävensom att verkställa undersökningar
rörande vid framförande av militära och andra luftfartyg inträffande flygolyckor
och svårare flyghaverier samt avgiva därav föranledda yttranden.
Till ledamöter i denna kommission har Kungl. Maj:t utsett chefen för
fälttelegrafkåren, överstelöjtnanten i fortifikationen K. A. B. Atnundson,
tillika kommissionens ordförande, chefen för marinens flygväsende, dåvarande
kommendörkaptenen av 2:a graden, numera kommendörkaptenen
av l:a graden T. W. M. Lilbeck, kaptenen vid fortifikationen C. G. von
Porat, Linköping, kaptenen vid flottan S. A. O. Beckman, t. f. professorn
vid tekn. högskolan A. H. Rosborg, torpedingenjören E. J. Sjögren, t. f.
flygingenjören vid fälttelegrafkårens flygkompani H. Kjellson, Malinslätt,
samt, jämlikt kungl. brev den 30 april 1920, filosofie doktor I. Malmer.

Enligt kungl. brev den 27 juni 1919 har under kaptenen von Porats
utrikes kommendeiing såsom ledamot i kommissionen varit förordnad kaptenen
vid fortifikationen P. F. C. Koch till och med den 4 augusti 1919.

Undersökningar hava kommissionens ledamöter verkställt vid:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

187

1) Malmslätt med anledning av ett skolflygplans av Albatrosstyp
förolyckande den 5 februari 1920, varvid föraren, löjtnant N. F. Rodéhn och
flygeleven, underlöjtnant O. R. Hedenblad omkommo.

2) Stockholm med anledning av haveri med svenska lufttrafikaktiebolagets
flygplan L. 6. den 13 april 1920, varvid flygplanet svårt ramponerades,
men såväl förare som passagerare förblevo oskadade. Med anledning
av detta haveri har kommissionen hos rikets samtliga flygföretag
framhållit nödvändigheten av att effektiv och sakkunnig kontroll utövas

O O

vid flygplans färdigställande för flygning.

3) Refvingehed med anledning av ett arméflygplans av typ S-18
förolyckande därstädes den 25 augusti 1920, varvid föraren, furiren Fries,
och spanaren, fänriken Sylvan, omkommo.

4) Ett antal flyghaverier av mindre omfattande följder hava inom
kommissionen varit föremål för undersökning, varvid, när så ansetts erforderlig,
kommissionen direkt meddelat sig med vederbörande flygmyndighet
eller flygföretag för rättelsers vidtagande.

Med anledning av ovannämnda flygolyckor och haverier och i samband
med flygindustriens utveckling har kommissionen till militära flygmyndigheter
samt flygplansfabriker och lufttrafikföretag lämnat särskilda
meddelanden i ändamål att vinna framtida större flygsäkerhet.

Av den under föregående år påbörjade serien »Råd och anvisningar
för flygare» har kommissionen fullbordat och till alla förefintliga flyginstitutioner
utdelat avdelningen II: Försiktighetsmått för undvikande av
eldfara å flygplan.

Kommissionen har hos Kungl. Maj:t utverkat förordnande om bestämmelser,
att gälla från 1 oktober 1920, för prov till privatförare- och
trafikförarecertifikat för erhållande av tillstånd att föra luftfartyg, och
hava dessa bestämmelser utdelats i likhet med ovannämnda Råd och anvisningar.

Dessutom har kommissionen utarbetat

ett sammandrag av inom riket till och med år 1919 inträffade flygolyckor
och svårare flyghaverier med angivande av orsakerna till desamma
i ändamål att medelst en statistik härom kunna giva lärdomar för framtiden
ifråga om flygolyckors förhindrande. Denna statistik har i rapport
insänts till Kungl. Maj:t den 3 juli 1920 och har i avskrift tillställts militära
och civila flygmyndigheter.

Kommissionen har granskat utkast till lag om luftfart, vilket av
kommunikationsdepartementet meddelats kommissionen för yttrande.

188

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan kommissionens tillsättande är aproximativa kostnaden för dess
verksamhet intill utgången av år 1920 51,100 kronor, därav 33,600 kronor
för året 1920.

Sakkunniga för utredning rörande inträffade torpedförluster in. in.

Genom brev den 3 september 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer,
därav en ordförande, för att biträda inom nämnda departement med
verkställande av utredning rörande orsakerna rörande till de under år 1919
inträffade torpedförlusterna och torpedhaverierna vid flottan samt avgiva
förslag till de åtgärder, som kunde anses erforderliga till förebyggande för
framtiden i möjligaste mån av sådana förluster och haverier. Denna utredning
skulle omfatta varje särskilt fall, då torped gått förlorad eller
havererat, med angivande därvid, huruvida enligt de sakkunnigas mening
fel eller försummelse i tjänsten förelegat, samt jämväl avse möjligheten av
att genom trålning återfinna och bärga förlorade torpeder. På grund härav
har chefen för sjöförsvarsdepartementet samma dag utsett viceamiralen
W. Dyrssen, i ^egenskap av ordförande, samt kommendörkaptenen av l:a
graden C. H. Åkermark, kaptenen friherre L. M. Beck-Friis och torpedingenjören
E. J. Sjögren att verkställa förenäinnda arbete.

De sakkunniga hava den 13 april 1920 avgivit betänkande i ämnet.

Kostnaderna härför hava uppgått till 6,986 kronor 80 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
ifråga om ordnandet av förrådsverksamheten vid marinen in. in.

Jämlikt bemyndigande den 20 september 1919 att tillkalla högst
fyra sakkunniga personer, varav en ordförande, för att biträda inom sjöförsvarsdepartementet
med verkställande av utredning ifråga om ordnandet
av förrådsverksamheten vid marinen och därmed sammanhängande förhållanden
samt att avgiva det yttrande och förslag, vartill denna utredning
kunde föranleda, har chefen för sjöförsvarsdepartementet den 17 oktober
1919 utsett viceamiralen G. Dyrssen, i egenskap av ordförande, samt dåvarande
kommendören, nuvarande konteramiralen i marinen A. B. Juel,
marinintendenten av l:a graden F, E. Aurell och revisorn S. Svensson att
verkställa förenämnda arbete. Den 21 oktober 1919 har chefen för sjöförsvarsdepartementet
utsett marinintendenten av l:a graden G. S. W.
Ehlin såsom sakkunnig i marinintendenten Aurells ställe.

Första korrektur föreligger för större delen av betänkandet, vilket
beräknas kunna avgivas i början av år 1921.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 25,000 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

189

Sakkunnig för verkställande av undersökning och avgivande av yttrande
beträffande det nya redovisningsväsendet vid marinen.

Genom brev den 20 september 1919 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
statskommissarien och byråchefen i statskontoret C. L. Tenow att verkställa
undersökning beträffande det nya redovisningsväsendet vid marinen
och att avgiva det yttrande, vartill undersökningen kunde föranleda.

Under år 1920 har insamlats och bearbetats materiel för utredningen,
som i början av år 1921 torde kunna föreläggas Kungl. Maj:t.

Kostnaderna hava uppgått till omkring 4,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor angående marinen.

Genom brev den 31 december 1919 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer,
varav en ordförande, för att biträda inom nämnda departement med
verkställande av utredningar, vilka i anledning av försvarsrevisionens arbeten
påkallades, med föreskrift tillika att de sakkunniga skulle vara skyldiga
att på direkt framställning från försvarsrevisionen hos densamma verkställa
muntlig föredragning i förekommande ärenden. Med stöd av detta
bemyndigande har chefen för sjöförsvarsdepartementet nämnda dag utsett
viceamiralen G. Dyrssen, i egenskap av ordförande, dåvarande kommendörkaptenen
av l:a graden, numera kommendören G. Starck, kommendörkaptenen
av l:a graden J. B. Malström oah kaptenen vid kustartilleiået
C. A. Claus att verkställa förenämnda arbete.

De sakkunniga (marinberedningen) sammanträdde första gången den
7 januari 1920 och arbetet har sedan dess pågått med undantag för tiden
1 juli—6 augusti, då marinberedningen varit ajournerad. Under första
delen av år 1920 gjordes för försvarsrevisionen åtskilliga utredningar med
anledning av väckta förslag om värnpliktstidens förkortande.

Jämlikt nådigt brev den 9 juli 1920 utvidgades marinberedningen
från 4 till 10 medlemmar, varjämte marinberedningen bemyndigades att
av marinens myndigheter infordra de yttranden, som kunde befinnas behövliga
för arbetet. I sagda brev stadgades därjämte, att efter av inarinberedningen
gjord anmälan hos chefen för försvarsdepartementet må chefen
för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan, chefen för kustartilleriet,
inspektören för undervattensbåtvapnet och chefen för marinens
flygväsende kunna av chefen för försvarsdepartementet förordnas att för
visst eller vissa ärendens beredning i marin beredningens överläggningar
deltaga med rätt att i besluten deltaga.

Mari nberedningen utgöres numera av viceamiral G. Dyrssen, kommendör
G. R. Starck, marindirektör J. Lindbeck, kommendörkaptenerna

190 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

C. H. Åkermark, J. B. Malström, C. 0. Lindsström, E. H. Bergmark samt
kaptenerna K. 0. J. Broman, C. A. Claus och A. H. von Bahr.

Med stöd av ovannämnda nådiga brev den 9 juli 1920 och därtill
fogat direktiv har marinberedningen påbörjat utarbetandet av plan för sjöförsvarets
ordnande, och har arbetet därmed fortskridit därhän att förslag
till fartygstyper för flottan samt till nybyggnadsplan preliminärt färdigarbetats.

På anmodan av försvarsrevisionen hava marinberedningens medlemmar
utarbetat och inför denna hållit sex föredrag i anslutning till vissa
frågor, vilka med anledning av försvarsrevisionens skrivelse chefen för
sjöförsvarsdepartementet den 19 juni förelagts marinberedningen.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 16,000 kronor.

C. Tillsatta på försvarsdepartementets föredragning.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till de ändringar i gällande
inskrivnings för ordning, som betingas av lag den 21 maj 1920 om ändrad
lydelse av § 17 mom. 7 värnpliktslagen den 17 september 1914 m. m.

Jämlikt beslut den 16 juli 1920 bemyndigades chefen för försvarsdepartementet
att tillkalla högst två sakkunniga för att inom departementet
biträda med utarbetande av förslag till de ändringar i gällande; inskrivningsförordning,
som betingades av lag den 21 maj 1920 om ändrad
lydelse av § 17 mom. 7 värnpliktslagen den 17 september 1914, m. m.

Med anledning härav hava överstelöjtnanten vid Älvsborgs regemente
G. J. F. Björnström och kanslirådet i försvarsdepartementet G. A. Åkerman
den 16 juli resp. den 12 oktober 1920 anmodats att verkställa ifrågavarande
arbete.

De sakkunniga hava den 21 november 1920 slutfört sitt arbete.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,656 kronor 50 öre.

Sakkunniga för provning av ansökningar rörande uppskov m. in. för
värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering.

Genom beslut den 15 oktober 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för försvarsdepartementet att tillkalla högst sex personer, jämte sekreterare,
för att i egenskap av sakkunniga biträda vid prövningen av ansökningar
jämlikt kungörelsen den 21 januari 1916 angående uppskov med
och frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för vissa
värnpliktiga.

Med anledning härav anmodades generalmajoren H. E. Hult, översten
friherre C. A. Fock, kaptenen vid flottan J. E. G. Carlsson-Schenström,

191

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommerserådet P. G. Friberg, direktören, jans kandidaten M. Carlsson
samt direktören E. A. Indebetou att i egenskap av sakkunniga deltaga
uti berörda prövning, varjämte uppdrogs åt generalmajoren Hult att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Samtliga till de sakkunniga överlämnade ansökningar hava av dem
slutbehandlats.

Några kostnader för ifrågavarande sakkunniga hava ännu icke redovisats.

Sakkunniga för verkställande av utredning in. in. beträffande förvaltnings-
och handräckningsgöromålen vid armén och marinen.

Sedan chefen för försvarsdepartementet den 26 november 1920 bemyndigats
att tillkalla två sakkunniga personer, därav en tillhörande armén
och en tillhörande marinen, för att inom försvarsdepartementet biträda
med verkställande av utredning och utarbetande av förslag beträffande
förvaltnings- och handräckningsgöromålen vid armén och marinen anmodades
kommendören J. Ch. Schneidler och översten L. Lilliehöök att i egenskap
av sakkunniga verkställa ifrågavarande uppdrag.

De sakkunnigas arbete har hittills varit av förberedande natur.

Några kostnader hava ännu icke redovisats.

Sakkunniga för avgivande av förslag rörande värnpliktstjänstgöring
för värnpliktiga av 1921 års klass in. in.

Jämlikt bemyndigande den 26 november 1920 har chefen för försvarsdepartementet
tillkallat kommendörkaptenen av 2:a graden A. E. Tydén
och kaptenen vid Göta livgarde G. A. E. Ahlström att inom försvarsdepartementet
biträda med verkställande av utredning och avgivande av
förslag rörande värnpliktstjänstgöring för värnpliktiga tillhörande 1921 års
klass in. m.

De sakkunnigas arbete har sedan den 5 december 1920 pågått med
verkställande av förberedande utredning i ärendet.

Några kostnader hava ännu icke redovisats.

Socialdepartementet

FattigvårdsI agstiftving sko m in ittén.

Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907,
erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstiftning
dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling,
som kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade be -

192

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

stämmelser i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades. Sedermera
har Kung]. Maj:t åt kommittén ytterligare uppdragit: den 12 juni
1908 att verkställa av riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns
vård; den 9 oktober 1908 att verkställa utredning och avgiva förslag i
anledning av riksdagens skrivelse om internering av alkoholister; den 20
november 1908 dels att taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning
lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende
försummade barn den 13 juni 1902 och därmed sammanhängande stadganden
tarvade omarbetning och dels att i anledning av riksdagens skrivelse
den 7 april 1904 taga i övervägande, i vilken omfattning och på vad
sätt åtal i vidsträcktare mån än nu medgåves kunde anställas för vissa
förbrytelser, som av målsmän beginges mot minderåriga eller dem, vilka
saknade förståndets fulla bruk; den 4 februari 1910 att i anledning av
riksdagens skrivelse den 16 mars 1909 taga i övervägande i vad mån ändring
kunde ske av 5 kap. 3 § strafflagen i syfte att där omförmälda minderåriga
förbrytare måtte i större utsträckning än för närvarande vore medgivet
kunna insättas i allmän uppfostringsanstalt; den 23 januari 1918
att avgiva utlåtande i anledning av riksdagens skrivelse den 11 juni 1917
angående förskott av allmänna medel åt barn utom äktenskap ävensom i
vissa fall åt barn inom äktenskap; samt den 26 april 1918 att taga under
övervägande riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars samma år
om upptagande i samband med pågående revision av vissa barnavårdslagar
till undersökning av frågor om utsträckning och enhetlig organisation av
samhällets barnavård. Härförutom hava åtskilliga andra ärenden, som stå
i sammanhang med de sålunda åt kommittén givna uppdrag, av Kungl.
Maj:t remitterats till densamma.

Kommitténs ledamöter äro: landshövdingen Johan Widén, ordförande,
godsägaren Olof Björklund, Rörön, Månsåsen, f. d. fattigvårdsinspektören
Albin Lindblom, Stockholm, häradshövdingen Jacob Linders, Stockholm,
tillika sekreterare, och hemmansägaren Ernst Otto Magnusson i Tumhult,
Målaskog. Vid behandlingen av barnavårdslagstiftningen äro professorn,
överläkaren vid allmänna barnhuset I. Jundell och fröken Ebba Wedberg,
Stockholm, samt vid behandlingen av lösdrivarlagstiftningen direktören
C. G. Reutercrona, Svartsjö, ledamöter av kommittén.

Under år 1920 hava av Kungl. Maj:t till kommittén för yttrande
överlämnats: 1) Lunds domkapitels skrivelse den 14 mars 1917 om åtgärder
för avhjälpande av missförhållanden beträffande fångars vid tvångsarbetsanstalterna
moraliska tillstånd; 2) styrelsens för föreningen till minne
av Oscar I och drottning Josefina skrivelse den 5 mars 1920 om statens
övertagande av åkerbrukskolonien Hall; 3) barnavårdsnämndens i Göteborg

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

193

framställning om ökning av elevantalet it skyddshemmet å Vrångsholmen;
och 4) fångvårdsstyrelsens skrivelse den 31 januari 1920 angående lösdrivares
med fleras behandling.

Kommittén har tidigare avgivit betänkande och förslag till lagstiftning
rörande behandling av alkoholister, angående fattigvården, angående
utsträckt användning av tvångsuppfostran för minderåriga förbrytare samt
angående ändrad lydelse av vissa stadganden i lagen den 13 juni 1902
angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn,
i vilka samtliga avseenden lagar sedermera blivit antagna och utfärdade.
Därjämte har kommittén avgivit utlåtande i ett flertal av Kungl. Maj:t
eller vederbörande departementschef till densamma remitterade frågor.

Kommittén har under år 1920 hållit plenisammanträden under följande
tider: den 26 maj—den 5 juni, den 6—den 29 oktober samt den 9 november—den
4 december. För behandling av frågan om statens övertagande av
åkerbrukskolonien Hall har kommittén under den nämnda tiden även haft
sammanträden med styrelsen för denna anstalt och avlagt besök vid anstalten.
Därjämte har kommittén, på grund av Kungl. Maj:ts föreskrift,
haft överläggning med de sakkunniga, som inom justitiedepartementet
tillkallats för att avgiva förslag till åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten,
rörande vissa för kommitténs och de sakkunnigas arbeten
gemensamma frågor. Under övriga tider av året med undantag av en
kortare tid på sommaren har arbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren
samt under kortare tider av subkommittérade eller särskilda ledamöter
av kommittén.

Under år 1920 har kommittén avgivit utlåtande till Kungl. Maj:t
dels rörande frågan om ökning av elevantalet å skyddshemmet å Vrångsholmen,
dels ock rörande framställning om åkerbrukskolonien Halls övertagande
av staten.

Kommittén har under året i huvudsak fullbordat avfattningen av de
till barnavårdslagstiftningen hörande lagarna jämte tillhörande motivering,
vilka därefter under hösten varit föremål för förråad och slutlig granskning,
som kommer att fortsättas i början av år 1921. Tryckningstillstånd
är nu begärt för betänkande i ämnet, som avses att avlämnas under nästkommande
februari månad sistnämnda år.

För lösdrivarlagstiftningen har redan tidigare en del utredningsarbeten
undangjorts och provisoriska utkast till lagtext och reglemente
utarbetats, men det vidare arbetet därpå har med hänsyn till kommitténs
övriga uppdrag måst undanskjutas för att återupptagas, efter det arbetet
med barnavårdslagstiftningen blivit avslutat.

Bih. till rilcsd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avil. 25

Kiksdags-Berätlelseu.

194

Berättelse om vad- i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Utgifterna för kommittén hava intill 1919 års slut uppgått till omkring
270,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna för statistiska utredningar
och tryckning av kommitténs betänkanden. För år 1920 hava de
utgjort omkring 20,000 kronor.

Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i
riket vid 1920 års utgång in. in.

Kungl. Maj:t har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid
1920 års utgång in. in. Till ordförande i kommittén utsågs f. d. landshövdingen
H. T. Biörklund, Stockholm, samt till ledamöter: hemmansägaren
J. Ericsson i Vallsta, borgmästaren i Trälleborg K. E. von Geijer, examinerade
apotekaren E. V. Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson,
Norrköping, medicinalrådet E. Sederholm, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg
och revisionssekreteraren J. A. J. Österlöf, Stockholm, vilken sistnämnde
samtidigt skulle vara kommitténs sekreterare.

Revisionssekreteraren Österlöf har den 27 juni 1919 entledigats från
förordnandet att vara ledamot och sekreterare i kommittén, i samband
varmed Kungl. Maj:t bemyndigat kommitténs ordförande att uppdraga åt
någon ledamot i kommittén att fullgöra de för slutförande av kommitténs
uppdrag erforderliga sekreterargörornål. Dylikt uppdrag har sedermera
lämnats ledamoten i kommittén apotekaren Hellström.

Kommittén hade sitt sista sammanträde den 21 november 1919,
vilken dag kommitténs betänkande daterats.

Efter sistnämnda dag hava tryckning och korrekturläsning av betänkandet
fortgått och avslutats. I februari 1920 har betänkandet avlämnats
i färdigtryckt skick, varmed kommitténs uppdrag är fullgjort.

Kostnaderna för kommittén hava under år 1920 uppgått till i runt
tal 56,300 kronor, huvudsakligen innefattande dels hela tryckningskostnaden,
dels ock arvoden till kommittéledamöter för år 1919.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka
in. in.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården i
riket D. A. Petrén, Stockholm, förste stadsläkaren i Malmö E. A. Fornmark,
advokaten, vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmansägaren
D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune
att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verkställande
av revision av stadgan angående sinnessjuka m. in.; och har

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

chefen för nämnda departement tillika anmodat t. f. överinspektören
Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice häradshövdingen
Huselius att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Under månaderna januari—mars 1920 voro ordföranden och sekreteraren
med kortare avbrott sysselsatta med att gemensamt fortsätta det
under senare delen av 1919 påbörjade arbetet med uppgörande av fullständigt
förslag till text till »lag angående vården av sinnessjuka».

Vid sammanträden med de sakkunniga under april och maj månader
genomgingos därefter nämnda förslag till lagtext, varjämte en av de
sakkunniga under sagda tid fortsatte tidigare påbörjat arbete med den
utländska lagstiftningen i ämnet.

Sedan sekreteraren under delar av juli och augusti månader varit
sysselsatt med visst förarbete för uppgörande av förslag till särskild förordning
om vad som skall iakttagas med anledning av eu blivande, lag
om vården av sinnessjuka, upptogo ordföranden och sekreteraren i slutet
av augusti gemensamt arbetet på förslaget till dylik förordning, vilket
arbete sedermera med kortare avbrott fortgått. Därunder ha de sakkunniga
tidvis biträtts av överläkaren medicine licentiaten E. Göransson, som
tillkallats på grund av de sakkunniga i sådant avseende tidigare lämnat
bemyndigande.

De kostnader, de sakkunnigas uppdrag medfört för statsverket, ha
till början av december 1920 uppgått till omkring 52,000 kronor, vilken
summa endast obetydligt kommer att intill 1920 års slut överskridas.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet m. in.

Kungl. Maj:t har den 12 september 1913 uppdragit åt landssekreteraren
D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda med
utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande det administrativa
besvärsförfarandet jämte övriga författningsändringar, som i samband
därmed kunde böra vidtagas m. in.

Landssekreteraren Ekelund har meddelat, att hans arbete vid länsstyrelsen
i Stockholms län under år 1920 icke medgivit honom att ägna
någon tid åt fullföljandet av ifrågavarande uppdrag samt att detta under
år 1920 icke medfört några kostnader för statsverket.

Arbetslöshetskommissionen.

Kungl. Magt har den 10 augusti 1914 tillsatt en kommission med
uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta och inkomma med förslag
till åtgärder, ägnade att motverka den under dåvarande förhållanden

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

196

väntade eller rådande arbetslösheten och mildra verkningarna av densamma,
ävensom föreskrivit, att chefen för civildepartementet, eller, vid förhinder
för honom, chefen för finansdepartementet skulle vara ordförande
i nämnda kommission, dels ock förordnat till ledamöter i kommissionen:
fru Emilia Broomé, byråchefen, numera t. f. generaldirektören och chefen
för socialstyrelsen E. G. Huss, redaktören, numera kanslirådet G. H. von
Kock, f. d. fattigvårdsinspektören i Stockholm A. F. C. Lindblom, landsorganisationens
dåvarande ordförande, talmannen i riksdagens andra kammare
A. H. Lindqvist, f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow, direktören
C. A. Ramström, Stockholm, och generalkonsuln J. Sachs, Stockholm,
av vilka Pegelow utsågs till kommissionens vice ordförande och Huss till
dess sekreterare. Hösten 1917 antogs förste aktuarien, numera t. f. byråchefen
i socialstyrelsen O. E. F. Järte till biträdande sekreterare i kommissionen.

Genom beslut den 11 april 1919 har Kungl. Maj:t förordnat f. d.
generaldirektören Pegelow att vara ordförande och t. f. generaldirektören
fluss att vara vice ordförande i kommissionen. Samtidigt förordnades till
nya ledamöter i kommissionen t. f. byråchefen Järte och assistenten i
socialstyrelsen, numera borgarrådet i Stockholm W. Karlsson, varjämte
uppdrogs åt Järte att vara kommissionens sekreterare. Tillika föreskrev
Kungl. Maj:t beträffande arbetets ordnande inom kommissionen, att i allmänhet
endast ärenden av synnerlig betydelse skulle slutligt handläggas
och avgöras i plenum; övriga ärenden skulle handhavas av ett arbetsutskott,
bestående av kommissionens ordförande, vice ordförande, sekreterare,
borgarrådet Karlsson och fru Broomé. På därom gjord ansökning
har Kungl. Maj:t den 7 maj 1920 enledigat borgarrådet Karlsson från det
honom meddelade förordnandet och i hans ställe förordnat ledamoten av
riksdagens andra kammare, numera extra byråassistenten i socialstyrelsen
E. O. Hagman att vara ledamot i kommissionen och dess arbetsutskott.

I fråga om kommissionens verksamhet under år 1920 har meddelats
följande.

Under våren 1920 gjorde sig i Sverige, liksom fiei-städes i utlandet,
ett kraftigt uppsving gällande inom affärslivet. Den högkonjunktur, som
rådde i Storbritannien under april och maj månader 1920 med stark efterfrågan
och stigande priser på särskilt trä och dess biprodukter, verkade i
hög grad stimulerande på motsvarande svenska exportgrenar. Som en följd
av nämnda förbättring av det allmänna konjunkturläget och i samband
med biläggandet av den stora lockouten inom järn- och maskinindustrien
gjorde sig behovet av arbetskraft vid vårsäsongens inbrott med särskild
styrka gällande på den svenska marknaden. Det yppade sig brist på ar -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

197

betskraft på de flesta områden, och arbetslösheten nedgick efter hand till
ett minimum. Härtill bidrog också den omständigheten, att åttatimmarsdagens
verkningar med avseende på ökad knapphet på arbetskraft först nu
på allvar började visa sig.

Det mest karakteristiska för den brist på arbetskraft, som präglade
svenska arbetsmarknaden under våren och hela sommaren 1920, var emellertid
knappheten på grovarbetare. Företeelsen var icke ny utan hade med
ökad styrka gjort sig kännbar under de tvenne sista åren, alltifrån de
statliga massavverkningarna av ved sommaren 1917, då bränslekommissionen
efter det civila tjänstepliktsförslagets fall i riksdagen såg sig nödsakad att
genom lockelsen av höga löner fylla sitt för våra förhållanden avsevärda
behov av arbetskraft (30,000 man). Till följd av den fortsatta kol- och
tränöden på världsmarknaden kunde den svenska råvaruproduktionen ifråga
om skogsalster alltfort absorbera stora skaror av olärd arbetskraft.

Särskilt i städerna, men även för jordbrukets behov, blev på grund
av dessa och andra förhållanden tillgången på grovarbetare synnerligen
knapp under våren och sommaren 1920. Belysande är det förhållandet,
att flertalet av de i årets stora byggnadskonflikt indragna arbetarna med
lätthet torde ha kunnat skaffa sig arbete på annat håll.

Arbetslöshetskommissionen, som med uppmärksamhet följde ifrågavarande
företeelser på den svenska arbetsmarknaden, inrättade sin verksamhet
därefter. Då alltsedan 1918—1919 understödsverksamhet i form av
direkta understöd så gott som alldeles upphört — under tiden januari—
oktober 1920 har den understödsverksamhet, som ännu bedrivits på enstaka
orter, kostat staten c:a 53,000 kronor — och arbetslöshetskommissionens
verksamhet sålunda begränsats till att söka förebygga understöds utbetalande
genom att anvisa de arbetslösa till de nödhjälpsarbeten, som anordnas
av särskilt skogssäll skåpets statsarbeten, kom begränsningen av arbetslöshetskommissionens
verksamhet att i det väsentliga taga formen av ett
minskat antal sådana nödhjälpsarbeten. Detta skedde av sig självt i den
mån konjunkturerna förbättrades under våren. Till yttermera visso enades
arbetslöshetskommissionen och arbetsdirektionen för statsarbetena därom
att i enlighet med särskild utarbetad plan efterhand nedbringa antalet
arbetsplatser och antalet sysselsatta arbetare.

Det var under förra delen av året arbetslöshetskommissionens förhoppning
att under loppet av den kommande vintern och våren kunna
tillmötesgå inom riksdagen uttalat önskemål att helt nedlägga sin verksamhet.
Ovannämnda avvecklingsplan för skogssällskapets statsarbeten innebar
jämväl dessas upphörande efter den 1 juli 1921.

Redan före ingången av fjärde kvartalet 1920 inträffade emellertid

198

Berättelse om vad. i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i Sverige, liksom i utlandet, den på sina håll sedan länge förespådda
»fredskrisen» med ty åtföljande lågkonjunktur.

Densamma gjorde sig först märkbar på kapitalmarknaden; arbetsmarknaden
syntes till en början föga berörd. Enligt de upplysningar,
som socialstyrelsen inhämtade från de offentliga arbetsförraedlingsanstalterna,
var ännu åtminstone den 1 oktober läget på arbetsmarknaden flerstädes
långt ifrån oroväckande. Endast i fråga om ylleindustrien och vissa
varvsföretag (samt stenindustrien, för vars särskilda förhållanden redogöres
i det följande) förutsågs en avsevärd reducering av arbetsstyrkan. På
grov- och lösarbetare rådde däremot vid nämnda tidpunkt ännu icke något
överflöd. Därefter försämrades emellertid läget på arbetsmarknaden alltmera,
och under årets sista månader blevo även andra yrkesarbetare än
textilarbetare i vissa fall drabbade av arbetslöshet.

Understödsverksamhetens omfattning under år 1920 framgår av efterföljande
tabell:

Antal kommuner

1920	städer och köpingar	landskom- muner	understödens totalbelopp	därav in natura	statens andel (beräknad till)
januari........	.... 7	3	40,667	5,024	20,334
februari........	.... 8	1	41,787	4,017	20,893
mars.........	.... 6	3	14,118	4,554	7,059
april.........	.... 5	2	5,860	3,291	2,929
maj..........	.... 3	1	2,314	1,601	1,157
jnni..........	.... 2	—	1,219	950	609
juli.........-.	.... 1	—	336	—	168
augusti.......	.... 2	1	310	—	154
september......	.... 1	'' —	118	—	59
oktober ........	.... 1	—	91	—	46
november.......
december.......
			c:a 106,820	19,437	53,408
	Antal kommuner städer och landskom-köpingar mnner	understödens totalbelopp	därav in natura	statens andel (beräknad till)
oktober—december 1914 .	.... —	—	182,659	77,085	90,330
januari—december 1915 .	.... —	—	680,165	361,644	340,083
januari—december 1916 .	.... —	—	80,665	38,318	40,333
januari—december 1917 .	.... —	—	266,681	80,505	133,341
januari—december 1918 .	.... —	—	3,342,086	67,557	2,037,006
januari—december 1919 .	.... —	—	1,929,848	105,672	1,099,953
januari—oktober 1920 .	.... —	—	c:a 106,820	c:a 19,437	c: a 53,408

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit Kostnaderna

för understödsverksamheten ha således under 1920 kunnat
hållas väsentligt lägre än'' under år 1919.

För upprätthållande av skogssällskapets statsarbetens verksamhet ha
under året 3 millioner kronor av Kungl. Maj:t beviljats från anslaget för
arbetslöshetens bekämpande. Statsarbetena stå fortfarande under ledning
av en särskild arbetsdirektion i Göteborg, inom vilken arbetslöshetskommissionen
är representerad. Alla viktigare avgöranden träffas städse i
samråd med kommissionen.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse angående understöd åt meddellösa
arbetslösa samt bidrag av statsmedel därtill den 22 oktober 1920 (Svensk
författningssamling 1920 n:r 696) ha förut gällande författningar beträffande
den offentliga understödsverksamheten (Svensk författningssamling
1916 n:r 139, 1917 n:r 865 och 1918 n:r 748) blivit upphävda. Understödsbeloppen
ha graderats ytterligare. De utgöra per dag högst 3 kronor
för man och hustru; 2 kronor för ensam person, som fyllt 18 år; 1 krona
20 öre för ensam person, som fyllt 15 men ej 18 år, samt 60 öre för
varje inom eller utom äktenskap fött barn. Vederbörande kommitté
eller kommunala myndighet skall enligt den nya författningen för utbekommande
av ersättning för under månaden utlämnade understöd senast
den 15 i nästföljande månad ingiva framställning därom till arbetslöshetskommissionen.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 augusti 1919 anordnades understå
dsverksamhet för sådana arbetslösa f. d. tobaksarbetare, vilka prövats
vara i behov av särskild hjälp. Denna understödsverksarnhet, som ställdes
under tillsyn av statens arbetslöshetskommission, reglerades genom tvenne
särskilda kungörelser n:r 535 och 536 år 1919. Den förra kungörelsen
avsåg understöd åt personer, vilka »på grund av hög ålder, sjukdom eller
eller lyte eller dylikt» icke voro arbetsföra. Den senare kungörelsen avsåg
arbetsföra personer. I förra fallet skulle kostnaderna bestridas med ett
av aktiebolaget svenska tobaksmonopolet anvisat belopp, medan i senare
fallet medel skulle utgå från det av riksdagen beviljade anslaget till arbetslöshetens
bekämpande och i enlighet med kungl. kungörelsen n:r 139
år 1916 med däri sedermera vidtagna jämkningar, dock med den ändringen
att i förevarande fall hela kostnaden skulle bäras av staten.

Understödsverksamheten enligt kungl. kungörelsen n:r 535 år 1919
upphörde under mars månad 1920, sedan det till förfogande ställda beloppet,
med undantag av kvarstående 49 kronor 56 öre, blivit förbrukat
för ändamålet. Kungl. kungörelsen n:r 536 år 1919 upphävdes genom
beslut den 19 november 1920 (Svensk författningssamling 1920 n:r 734).

Sedan på framställning av Kungl. Maj:t beslut fattats av 1920 års

200

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

riksdag om stadigvarande understöd av statsmedel åt de arbetslösa f. d.
tobaksarbetare, vilka äro i trängande behov av understöd och som vid tiden
för förlusten av anställning inom tobakshanteringen uppnått eu ålder av
55 år eller ock till följd av sjukdom eller lytt eller dylikt nu icke äro
arbetsföra, utfärdade Kungl. Maj:t i särskild kungörelse, n:r 157 år 1920, nya
bestämmelser angående understödsverksamhetens ordnande. Den nya understödsverksamheten,
vilken tillämpats från och med den 1 mars 1920,
är avsedd att fortgå år för år med regelbundna utbetalningar varje kvartal.
Kostnaderna i nu ifrågavarande avseende ha under år 1920 uppgått
till omkring 146,000 kronor.

Då arbetslöshetskommissionen kostnadsfritt disponerar lokaler hos
socialstyrelsen, vilken även lämnar sin medverkan vid förekommande utredningar
och allt expeditionsarbete, hava administrationskostnaderna intill
1920 års utgång kunnat hållas nere vid en summa av omkring 50,000 kronor.

Beträffande särskilt stenleveranscentralen har meddelats:

Kungl. Maj:t hade den 2 juni 1916 bestämt, att övervakandet av
leveransen av gatsten och därmed sammanhängande göromål skulle omhänderhavas
av en stenleveranscentral, vilken vid fullgörandet av sitt uppdrag
har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som meddelas av
statens arbetslöshetskoinmission.

Till chef för stenleveranscentralen, med rätt att ensam fatta beslut
i till densamma hörande frågor, förordnades dåvarande ledamoten av numera
ordföranden i statens arbetslöshetskommission, f. d. generaldirektören
Pegelow samt till sakkunniga med uppgift att, i den män chefen så anser
erforderligt, tillhandagå honom med råd och upplysningar Stockholms
stads byggnadschef, överstelöjtnanten A. G. H. Kinberg, direktören V.
Kullgren i Uddevalla och stenhuggaren C. G. Tinggren å Kronoberget,
Lysekil, samt till suppleant för överstelöjtnanten Kinberg Stockholms städs
ombudsman J. E. Johansson, till suppleant för direktören Kullgren disponenten
K. Petersen i Orgryte och till suppleant för stenhuggaren Tinggren
stenhuggaren P. O. Vesterberg i Älvsberg, Karlshamn.

Beträffande stenindustrien har icke någon nämnvärd förbättring i
förut rådande förhållanden inträtt, enär fortfarande störa svårigheter förefinnas
för export av denna industris alster.

För det av Kungl. Maj:t anvisade anslaget 3,300,000 kronor, sedan
det till transportkostnader upptagna beloppet 375,000 kronor frånräknats,
hava stenbeställningar för vintern 1919—1920 blivit gjorda för 3/ö av anslaget
eller omkring 1,980,000 kronor. Återstoden av anslaget har reserverats
för beredande av arbetstillfällen åt stenarbetare under vintern 1920
—1921.

201

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

Under vintern 1919—20 har sålunda genom statens åtgöranden beretts
arbetstillfälle åt följande antal stenhuggare nämligen:

under november cirka........... 443

» december » 525

» januari » 2,279

februari » 2,730

mars » 2,818

» april » 839

Fördelade på de olika landsdelarna utgjorde dessa i genomsnitt under
nämnda tid .cirka 500 i Blekinge, 140 i Halland, 930 i Göteborgs- och
Bohus län samt 50 i andra län.

Kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m.
(socialförsäkring skommittén).

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning dels angående införande i vårt land av obligatorisk
sjukförsäkring av arbetare, dels ock huruvida och i vad mån åtgärder från
det allmänna må kunna vidtagas för främjande av arbetares försäkring för
de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet samt att inkomma med
de förslag, som kunna av den verkställda utredningen föranledas.

Ordförande i kommittén är presidenten, filosofie doktorn A. Lindstedt,
Stockholm, samt ledamöter: talmannen i riksdagens andra kammare
A. H. Lindqvist, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, ledamoten av riksdagens första kammare,
vice häradshövdingen A. H. von Sydow, Stockholm, och ledamoten
av riksdagens första kammare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius,
Sundsvall.

Särskilda ledamöter i kommittén äro för att deltaga i dess behandling
av frågan om obligatorisk sjukförsäkring av arbetare byråchefen, filosofie
doktorn J. T. Andersson, byråchefen O. F. Enbom och kassören i
Sveriges allmänna sjukkasseförbund J. E. Berglund, Stockholm, och ordföranden
i styrelsen för Eskilstuna sjuk- och begravningskassa J. W.
Westcrgren samt av frågan om främjande av arbetares försäkring för de
ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet t. f. byråchefen O. E. F.
Järte, Stockholm, föreståndaren för Hälsingborgs stads arbetsförmedling
C. Johansson och förtroendemannen i svenska typografförbundet E. A.
Wiberg, Stockholm.

Kommitténs arbete rörande obligatorisk sjukförsäkring avslutades
den 14 oktober 1919, ocli avgavs nämnda dag till Kungl. Maj:t betänkande

Bih. till riksd. prof. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 26

Riksflngg-Beriitlelgeii.

202.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och förslag angående allmän sjukförsäkring. Under den följande tiden
har kommittén i sin helhet under sammanträden i Stockholm tidvis varit
sysselsatt med arbeten, som föranletts dels av det den 19 december 1919
åt kommitténs ordförande meddelade uppdraget att i egenskap av sakkunnig
inom civildepartementet biträda vid beredning till föredragning av
nämnda förslag, dels av det den 21 maj 1920 åt vissa sakkunniga meddelade
uppdraget att verkställa ytterligare överarbetning av förslaget och
dels av arbeten i enlighet med lämnat uppdrag för utarbetande av förslag
till sådana ändringar i lagen om försäkring för olycksfall i arbete, som
kunde medföra förenkling i riksförsäkringsanstaltens förvaltning in. in.
Förutom ordföranden hava fem av kommitténs ledamöter hela tiden till
den 2 oktober 1920 varit sysselsatta med utredningar i olika hänseenden
rörande frågor, som föranletts av ovannämnda uppdrag. Därjämte hava
under hela år 1920 förutom ordföranden tre av kommitténs ledamöter
varit sysselsatta med utredningar, som föranletts av kommitténs uppdrag
att avgiva förslag rörande arbetslöshetsförsäkring.

Kostnaderna för kommitténs arbete komma att intill slutet av år
1920 sammanlagt uppgå till omkring 495,000 kronor, varav omkring
407,000 kronor belöpa sig å föregående års kostnader, företrädesvis för
utförande av de erforderliga statistiska utredningarna rörande sjuklighetsförhållandena
i landet.

Kommittén för utredning angående enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning.

Kungl. Maj:t har den 5 maj 1916 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning och avgiva förslag till enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftmng.

Ordförande i denna kommitté är ledamoten av riksdagens andra
kammare, rådmannen K. G. W. Kant, Uppsala, samt ledamöter: medicinalrådet,
medicine licentiaten F. G. Bissmark, ingenjören G. T. Rosendahl
och civilingenjören, medicine doktorn K. G. Sondén, Stockholm, samt
andre stadsveterinären i Stockholm N. O. E. Äfeldt.

Beträffande kommitténs verksamhet under år 1920 har meddelats
följande:

Kommittén har sammanträtt i Stockholm under tiden januari till
maj och den 8—15 december. Dessutom hava överläggningar ägt rum
mellan ordföranden och kommitténs sekreterare under täta sammanträden
i Uppsala under tiden juni—november, därunder vid olika tillfällen särskilda
ledamöter av kommittén anmodats närvara.

Med delegerade för Danmark och Norge hava sammanträden hållits

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i Stockholm den 11 —14 februari, i Sönderborg den 6—13 september och
i Köpenhamn den 17—19 november.

Under året har kommittén till Kungl. Maj:t avgivit underdånigt
utlåtande i ett till kommittén överlämnat ärende angående märkning av
strömmings- och sill kärl, och ingav kommittén i samband därmed ett
motiverat förslag till författning i ämnet.

De i föregående årsredogörelser omnämnda, av kommittén utarbetade
utkasten till livsmedelsförfattningar hava under året underkastats en genomgripande
omarbetning. Som resultat härav hava framgått förslag till tre
huvudförfattningar, livsmedelslag, livsmedelsstadga och livsmedelskontrollförordning,
ävensom därtill anslutande kungörelser angående livsmedelslagens
tillämpning å mjölk, ost, smör och margarin, matoljor och annat
matfett än smör och margarin, härdat fett, kött, mjöl, bakpulver, ärter,
bönor, saft, marmelad, läskedrycker, kaffe, té, choklad, ättika och honung
samt en fristående kungörelse om vattenledningar.

De av kommittén enligt bemyndigande tillkallade sakkunniga,
docenten Th. Sundberg och fil. d:r Harald Huss hava i likhet med vad
föregående år ägt rum, utfört kemiska och biologiska undersökningar.
Därjämte hava de sakkunniga påbörjat utarbetandet av detaljerade instruktioner
för de kontrollmyndigheter, vilka enligt förslagen hava att övervaka
livsmedelsförfattningarnas efterlevnad.

Kommittén tror sig kunna framlägga sitt betänkande under loppet
av år 1921.

De kostnader, kommittén intill 1920 års slut medfört för statsverket,
uppgå, inberäknat kostnaderna för kemiska och biologiska undersökningar,
till omkring 115,000 kronor.

Kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1916 uppdragit åt en kommitté dels
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare jämte
i samband därmed stående frågor, diirvid även borde tillses, huruvida
jämkning i rikets indelning i provinsialläkardistrikt kunde vara påkallad,
dels ock att skyndsamt inkomma med yttrande och förslag, huruvida och
i vad mån särskilda anordningar provisoriskt skulle kunna vidtagas för
att avhjälpa svårigheterna att besätta mera avlägset belägna provinsialläkardistrikt,
såväl ordinarie som extra.

Ordförande i denna kommitté är medicinalrådet, medicine licentiaten
F. K. A. Block, Stockholm, och ledamöter: ledamoten av riksdagens andra

204

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kammare, banvakten A. Andersson i Råstock, förre ledamoten av riksdagens
andra kammare, extra jägmästaren O. E. Holm, Gällivare, förste
provinsialläkaren, medicine licentiaten A. J. Larson, oGävle, ledamoten av
riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Osberg, Aseby, samt ledamoten
av riksdagens första kammare, häradshövdingen A. H. G. Rogberg,
Änäset.

Jämte det Kungl. Maj:t den 21 maj 1920 anbefallde kommittén att
skyndsamt verkställa utredning angående av riksdagen i skrivelse den 29
april 1920, nr 168, gjord framställning rörande åtgärder till avhjälpande
av läkarbristen i de norrländska länen, förordnade Kungl. Maj:t nämnda
dao- landshövdingen P. A. V. Schotte att såsom ledamot i kommittén deltaga
i kommitténs överläggningar och beslut angående nyssberörda ämne.

På framställning av kommittén har Kungl. Maj:t därjämte den 9 juli
1920 bemyndigat kommittén att i mån av behov tillkalla en provinsialläkare
och en extra provinsialläkare för att biträda kommittén vid fullgörande
av densamma lämnade uppdrag, och hava i anledning härav tillkallats
provinsialläkaren i Falu distrikt J. Krahé och extra provinsialläkaren
i Vivstavarvs distrikt J. Odén. Dessa läkare hava deltagit i kommitténs
sammanträden under tiden 25 oktober—6 november men ej i något
av kommittén därunder fattat beslut.

Kommittén har under år 1920 haft sina sammanträden i Stockholm
under följande tidsperioder: 13 januari—25 februari, 16 mars—17 april,
10 juni—18 juni, 12 juli—30 juli, 6 september—7 oktober samt 20 oktober—6
november; och fungerar sedan sistnämnda dag ett arbetsutskott,
bestående av ordföranden medicinalrådet Block och landshövdingen Schotte
samt kommitténs sekreterare, notarien M. Forsman. Därjämte hava ordföranden
och sekreteraren varit sysselsatta med arbete för kommittén: ordföranden
under följande tider: 1—12 januari, 4—9 juni, 19 juni—11 juli,
1 augusti—5 september samt 18—19 oktober, och sekreteraren under följande
tider: 26 februari—14 mars, 1—5 september samt 8—19 oktober.

Kommittén har under år 1920 avgivit följande betänkanden och yttranden:
den 23 februari betänkande i fråga om förbättrade avlöningsförmåner
åt förste provinsialläkare in. in., vilket betänkande föranledde Kungl.
Maj:ts proposition nr 211 till 1920 års riksdag; den 17 april betänkande
med förslag angående läkarmottagningar utom läkarstationen med bidrag
av statsmedel; samt den 5 oktober och den 6 november yttranden i några
mindre ärenden.

Kommittén har hos Kungl. Magt anhållit att få låta trycka betänkande
i fråga om överförande av extra provinsialläkardistrikt till ordinarie
samt ordnande av bostadsfrågan för provinsialläkare å landsbygden

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

205

ävensom rörande de åtgärder, som borde vidtagas för avhjälpande av den
inom de norrländska länen rådande läkarbristen m. m. Med avlämnande
av detta betänkande, vilket väntades kunna ske före 1920 års utgång, har
kommittén slutfört de uppdrag, som till densamma överlämnats.

Kommittén har den 31 december 1920 anbefallts att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande av förste provinsialläkarnes förening
gjord framställning om anskaffande av bostad åt förste provinsialläkare
och i stad stationerad provinsialläkare.

Statsverkets kostnader i sin helhet för kommittén under år 1920 intill
årsskiftet torde approximativt kunna beräknas till 27,000 kronor.

Kommittén för utredning angående statens bakteriologiska laboratoriums
organisation och utveckling.

Kungl. Maj:t har den 25 september 1917 uppdragit åt en kommitté
att verkställa en allsidig utredning beträffande riktlinjerna för statens
bakteriologiska laboratoriums organisation och utveckling samt därmed i
samband stående spörsmål ävensom att däröver inkomma med förslag och
till ordförande i berörda kommitté förordnat generaldirektören B. Buhre
samt till ledamöter: förste provinsialläkaren i Uppsala län E. B. A. Bohlin,
Uppsala, föreståndaren för bakteriologiska laboratoriet, professorn A. Pettersson
och docenten vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet N. E.
Selander, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare C. O. Strid,
Halmstad, samt ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören
J. L. Widell och föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt,
professorn S. M. Bergman, Stockholm.

Kommittén har under år 1920 sammanträtt från och med den 8 till
och med den 27 apri 1 samt från och med den 25 maj till och med den
1 juni.

Kommitténs arbeten äi*o nu slutförda. Dess betänkande är dagtecknat
den 15 april 1920 och har efter slutad tryckning avlämnats i socialdepartementet
i augusti månad 1920.

Kommitténs kostnader beräknas under år 1920 hava uppgått till
omkring 23,955 kronor 27 öre.

Kommittén för verkställande av utredning angående lagstiftning för
reglering av arbetstidens längd och. förläggning in. in.

Kungl. Magt har den 15 februari 1918 uppdragit åt eu kommitté
att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning'' för reglering
av arbetstidens längd och förläggning, däri ingående frågorna om söndagsvila,
arbetarsemester in. m., ävensom till de åtgärder i övrigt, som i sammanhang
härmed anses böra ifrågasättas.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

206

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat landshövdingen,
numera statsministern friherre L. de Geer samt till ledamöter
disponenten J. A. Ekman, yrkesinspektören B. 0. V. Hellström, förtroendemannen
i metallindustriarbetarförbundet K. V. Holmström, förste provinsialläkaren
C. J. F. Lundberg, ingenjören E. Magnus, sekreteraren i
grov- och fabriksarbetarförbundet C. Michaelson, byråchefen i socialstyrelsen
J. A. E. Molin, förtroendemannen i sågverksindustriarbetarförbundet
A. Svensson samt disponenten C. Wahren och förre disponenten B. E.
Wijkander, med uppdrag åt byråchefen Molin att tillika vara sekreterare
i kommittén. Av kommitténs ledamöter har sekreteraren Michaelson numera
avlidit.

Vidare har Kungl. Maj:t den 1 juli 1918 till kommittén överlämnat
det socialstyrelsen den 27 juli 1917 lämnade uppdrag att verkställa
utredning angående nattarbete i bagerier, konditorier och s. k. hembagerier.

Kommittén har under år 1920 sammanträtt i Stockholm den 26—28
januari och den 8—13 mars.

Av kommittén har till Kungl. Maj:t avgivits betänkande med förslag
till lag om arbetarsemester, utlåtande rörande ifrågasatt lagstiftning angående
natt- och söndagsarbete samt en statistisk publikation benämnd
»Arbetstiden inom industri och hantverk m. m. i Sverige vid år 1917.»

Med avlämnande av här omförmälda framställningar har kommittén
fullgjort sitt uppdrag.

Förutom sådana arvoden samt rese- och traktamentsersättningar till
kommitténs ledamöter, som utbetalas direkt av statskontoret, belöpa sig
kommitténs kostnader under år 1920 till omkring 19,500 kronor.

Sakkunniga för utredning angående riktlinjerna för v anför ev är den.

Jämlikt bemyndigande den 28 juni 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn S. 0E. P. Haglund, överläkaren i riksförsäkringsanstalten,
professorn J. H. Åkerman, byråchefen i pensionsstyrelsen
H. I. Elliot, t. f. överinspektören för sinnessjukvården i riket, medicine
doktorn D. A. Petrén samt fröken Tora Reuterswärd i Hälsingborg, att, i
egenskap av sakkunniga, verkställa en allsidig utredning angående riktlinjerna
för vanförevårdens vidare utveckling samt inkomma med de förslag,
vartill utredningen må föranleda, varjämte chefen för civildepartementet
utsett sekreteraren i pensionsstyrelsen E. A. Cederberg att vara sekreterare
hos de sakkunniga.

Beträffande de sakkunnigas arbete under år 1920 har meddelats följande: -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

207.

De sakkunniga hava hållit sina sammanträden i Stockholm; sammanträdena
hava pågått under tiden 6—25 mars. Under vissa tider före
och efter denna tid har ett arbetsutskott, bestående av professorn Haglund
och en av ledamöterna jämte sekreteraren varit i verksamhet. De

sakkunniga hava slutfört sitt arbete och den 25 mars 1920 till chefen för
civildepartementet avgivit utlåtande. De kostnader, de sakkunniga under
år 1920 medfört för statsverket, uppgå till 3,422 kronor 29 öre, förutom

ett belopp av 4,867 kronor 50 öre, som utbetalts för tryckning av de

sakkunnigas betänkande.

Delec/ationen för Sverige av den för de nordiska länderna och Finland
gemensamma kommittén för fastställande av enahanda regler inom nämnda
länder för skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trämasseindustrin.

Sedan svenska regeringen förklarat sig biträda ett av norska regeringen
framlagt förslag om utseende av representanter i en för Sverige,
Norge, Danmark och Finland gemensam kommitté för fastställande av enahanda
regler inom nämnda länder för skiftsystemet inom pappers-, cellulosaoch
trämasseindustrin, har chefen för civildepartementet den 18 oktober
1918, jämlikt Kung!. Maj:ts därutinnan givna bemyndigande, till ledamöter
för Sverige utsett ingenjören E. Biesért, Lennartsfors, ombudsmannen
R. Palmgren, konsuln H. Wulff samt förtroendemännen G. O. Strand och
C. J. J:son Söder, varjämte Biesért utsetts till ordförande i den svenska
delegationen.

Delegationens ordförande har meddelat, att de delegerade icke haft
något sammanträde under år 1920.

Sakkunniga för utredning rörande åtgärder, som erfordras för att
bland allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfärlighet
m. m.

Jämlikt bemyndigande den 25 oktober 1918 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt generaldirektören, numera statsrådet B. J:son
Bergqvist, professorn vid konsthögskolan, medicine doktorn K. E. O. Kjellberg,
överläkaren vid sjukhuset S:t Göran i Stockholm, medicine doktorn
K. J. Marcus, f. d. lektorn, filosofie doktorn C. K. S. Sprinchorn samt
praktiserande läkaren, medicine licentiaten Alma Maria Katarina Sundquist
att, i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning angående de åtgärder,
som erfordras för att bland allmänheten sprida kännedom om könssjukdomarnas
natur och sinittfarlighet, om medel, som stå till buds för att
hindra smittas överförande, samt om skyldighet för en yar, som angripits
av sådan sjukdom, att skyndsamt söka läkarvård, samt därefter till Kungl.

208-

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen må föranleda, varjämte
chefen för nämnda departement anmodat statsrådet Bergqvist att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Därefter har departementschefen den 7 februari 1919 entledigat
dåvarande generaldirektören Bergqvist från berörda uppdrag ävensom uppdragit
åt kanslirådet J. Franzén, Stockholm, att i egenskap av ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava under år 1920 hållit sina sammanträden å
ecklesiastikdepartementets lokaler under tiderna den 23 januari—22 mars,
den 18 maj—11 juni samt från och med den 5 oktober 1920, varjämte
de sakkunniga under mellantiderna varit var för sig sysselsatta med dem
tilldelade arbetsuppgifter.

De sakkunniga hava under året fattat definitiva beslut rörande den
uppgift, som varit de sakkunniga förelagd. Vidare hava de sakkunniga
dels i manuskript, dels ock i korrektur genomgått och ingående diskuterat
det av de sakkunnigas sekreterare utarbetade förslaget till betänkande,
varjämte de sakkunniga överlagt angående dera, av olika personer bland
de sakkunniga utarbetade förslag till handledning för undervisare, flygblad
m. m., avsedda att bifogas de sakkunnigas betänkande.

Arbetet med det åt de sakkunniga lämnade uppdraget har fortskridit
därhän, att förslag till de sakkunnigas blivande betänkande nu föreligger
till fullo utarbetat i manuskript och, sedan Kungl. Maj:ts tillstånd till
tryckning av betänkandet på gjord framställning erhållits, till allra största
delen i korrektur. Det återstår endast en sista överarbetning av sagda
förslag. Arbetet härmed torde vara avslutat inom utgången av år 1920
och de sakkunnigas uppdrag således slutfört.

Statsverkets utgifter för de sakkunniga kunna beräknas vid utgången
av år 1920 utgöra omkring 14,900 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om normalritningar för ålderdomshem
m. m.

Järnlikt bemyndigande den 31 januari 1919 uppdrog chefen för
civildepartementet den 18 februari samma år åt landstingsdirektören A.
Erikson, Stocksund, ordföranden i Markaryds sockens fattigvårdsstyrelse
A. Andersson, landstingsmannen I. A. Jakobsson, Boden, fattigvårdskonsulenten
i första distriktet J. Håkansson, ledarinnan av Svenska Fattigvårdsförbundets
utbildningskurser Signe Rosenberg och ledamoten av riksdagens
andra kammare E. Molin i Dombäcksmark att, under ledning av statens
fattigvårdsinspektör G. H. von Koch och i samråd med fattigvårdsinspektionens
arkitekt beträffande fattigvårdsbyggnader T. Kellgren, i egenskap

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

209

av sakkunniga, inom nämnda departement biträda med verkställande av
utredning och beredning av frågan om normalritningar för ålderdomshem
m. m.

De sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt den 27 och den
28 april, varvid uppdraget slutfördes beträffande ålderdomshem och barnhem.
Utarbetandet av principerna för arbetshem har påbörjats, men hava
de sakkunniga besluta uppskjuta slutbehandlingen av frågan intill dess
landstingens planer i fråga om inrättandet av arbetshem blivit närmare
klarlagda.

Sakkunnigas hittillsvarande kostnader belöpa sig till 20,184 kronor
49 öre.

Kommissionen för utredning rörande vissa spörsmål å Jcommunalförvaltninqens
område.

jämlikt bemyndigande den 30 maj 1919 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt rådmannen E. E. Lyberg, Falun, dåvarande ledamoten
av riksdagens första kammare häradsskrivaren A. R. Rooth, Ljungby,
samt ledamöterna av riksdagens andra kammare parkvaktmästaren K. E.
Magnusson, Kalmar, hemmansägaren P. A. Lidström, Näsåker, och häradsdomaren
P. J. Persson, ''kofta, att i egenskap av sakkunniga inom civildepartementet
biträda med utredning och förslag rörande vissa spörsmål å
kommunalförvaltningens område, varjämte chefen för nämnda departement
uppdragit åt rådmannen Lyberg att i egenskap av ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar samt till sekreterare hos de sakkunniga utsett
förste aktuarien S. A. Odén, Stockholm.

Vidare har nämnde departementschef jämlikt bemyndigande den 16
januari 1920 uppdragit åt förste aktuarien Odén att, jämte bibehållande
av uppdraget att vara sekreterare, i egenskap av sakkunnig biträda med
förberörda utredning och förslag.

Sistnämnda dag har Kungl. Maj:t jämväl bemyndigat de sakkunniga
att till bi handling upptaga även sådana kommunala frågor, vilka, utan
att direkt kunna hänföras till de i beslutet den 30 maj 1919 omförmälda
spörsmål, likväl stå dessa så nära, att deras behandling lämpligen bör ske
i samband med dessa.

Genom brev den 14 maj 1920 har de sakkunnigas uppdrag utvidgats
till att omfatta jämväl utredning och förslag angående dels upphörande
av den successiva förnyelsen av stadsfullmäktige, kommunal- och municipalfullmäktige
samt stadsfullmäktige i Stockholm, dels ock sammanförande
av valen av berörda kommunala korporationer till samma år som valen
av landsting. Vidare har den 21 maj 1920 uppdragits åt de sakkunniga,

Bill. till riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. ^

Riksdags-Berättelsen.

210

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förstärkta med ytterligare tvenne för ändamålet särskilt tillkallade sakkunniga,
att biträda med utredning och förslag rörande en revision av landstingsförordningen.
De för detta arbete särskilt tillkallade sakkunniga voro
borgmästaren G. M. Fredriksson Fant, Nyköping, samt muraren G. V. Källman,
Sundbyberg. Sedan den senare avsagt sig det honom meddelade uppdraget,
tillkallades i hans ställe kommunalkamreraren A.Sterue, Mjölby. Slutligen
har Kungl. Maj:t den 10 september 1920 uppdragit åt de sakkunniga
att skyndsamt inkomma med förslag till de föreskrifter och formulär in. in.,
som det jämlikt lagen den 30 juni 1920 om rätt för vissa väljare att utan
inställelse inför valförrättare, avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt
om behandling av valsedelsförsändelse ankommer på Kungl. Maj:t att
utfärda.

De sakkunniga hava sammanträtt in pleno i Stockholm under tiden
1—9 januari, 9—15 april och 22 november—18 december samt i Båstad
1 juli—9 augusti, varjämte ordföranden och sekreteraren vid olika tillfällen
sammankommit dels i Stockholm, dels i Falun.

Del I av de sakkunnigas betänkanden, omfattande frågorna om rätt
att deltaga i kommunala val och avgöranden utan personlig inställelse,
valdistriktsindelning vid kommunala och politiska val samt sammanförande
av den kommunala och den politiska röstlängden, utkom av trycket under
februari 1920. Uppdraget av den 10 september att skyndsammast möjligt
inkomma med förslag till särskilda föreskrifter och formulär för röstning
utan personlig inställelse vid vissa kommunala val har på grund av ärendets
skyndsamma natur, som ej möjliggjort dess behandling av de sakkunniga
in pleno, fullgjorts på så sätt, att ordföranden och sekreteraren i
ett den 20 september 1920 avgivet betänkande framlagt förslag till kungörelse
angående kuvert m. m., som avses i lagen den 30 juni 1920, ävensom
förslag till viss cirkulärskrivelse till länsstyrelserna och P. M. angående
valsedelsförsändelse, avsedd att utdelas till kommunerna. De sakkunniga
hava vidare utarbetat förslag och motivering angående frågan om gränserna
mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges befogenhet och
frågan om upphörande av den successiva förnyelsen av stadsfullmäktige,
kommunal- och municipalfullmäktige samt sammanförande av valen till
dessa korporationer till samma år som valen av landsting ävensom vissa i
samband med dessa spörsmål stående frågor. Del II av de sakkunnigas
betänkande, omfattande nämnda frågor, torde vara att förvänta under
februari 1921. Frågorna om ersättning åt kommunala förtroendemän och
landstingsförordningens revidering hava varit föremål för preliminär behandling.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

211

Den kostnad, kommittén beräknas medföra för statsverket intill ingången
av år 1921, uppgår till omkring 37,000 kronor.

Sveriges delegation av den ''permanenta nordiska socialpolitiska delegationen
samt av den nordiska kommissionen för undersökning av möjligheterna
för ett gemensamt uppträdande utåt frän de nordiska ländernas
sida på det socialpolitiska området.

Den 30 maj 1919 tillsatte Kungl. Maj:t Sveriges delegation av den
permanenta nordiska socialpolitiska kommissionen. Till ordförande förordnades
generaldirektören, numera statsrådet G. H. Elmquist samt till ledamöter:
ledamoten av försäkringsrådet, förutvarande förtroendemannen för
svenska stenindustriarbetarförbundet O. Carlsson, Stockholm, direktören
förutvarande förre rådmannen A. Cederborg, Stockholm, yrkesinspekt.risen
Kerstin Hesselgren, Stockholm, landsorganisationens dåvarande ordförande,
talmannen i riksdagens andra kammare A. H. Lindqvist, ordföranden i svenska
arbetsgivarföreningen, ledamoten av riksdagens första kammare, vice häradshövdingen
Hj. von Sydow och förre disponenten B. E. Wijkander. Därjämte
förordnades en suppleant för ordföranden, byråchefen, numera t. f.
generaldirektören och chefen för socialstyrelsen E. G. fluss.

Samtidigt utsåg Kungl. Maj:t eu delegation för Sverige av den
nordiska kommissionen för undersökning av möjligheterna för ett gemensamt
uppträdande utåt från de nordiska ländernas sida på det socialpolitiska
området och särskilt för att bevaka deras intressen å den tillämnade
internationella socialpolitiska konferensen i Washington. Till ordförande i
sistnämnda delegation förordnades dåvarande generaldirektören Elmquist
samt till ledamöter: statens fattigvårdsinspektör, numera kanslirådet G. H.
von Koch, byråchefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin samt ovanbemälda
talmannen Lindqvist och vice häradshövdingen von Sydow. Till suppleanter
utsågos: för ordföranden t. f. generaldirektören Huss, för Lindqvist
ledamoten av försäkringsrådet O. Carlsson samt för von Sydow direktören
J. S. Edström i Västerås. Till sekreterare hava delegationerna utsett
förste aktuarien, t. f. byråchefen i socialstyrelsen O. E. F. Järte.

Av delegationerna har under år 1920 liksom under år 1919, endast
den för internationell socialpolitik varit i verksamhet. Under vintern och
våren höllos sålunda flera sammanträden för att förbereda Sveriges representation
vid den andra internationella socialpolitiska konferensen i Genua
under försommaren 1920, vartill inbjudan ingått till svenska regeringen från
Internationella Arbetsbyrån. Konferensens dagordning upptog följande 4
punkter:

212

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1. Arbetstiden till sjöss.

2. Arbetsförmedling och arbetslöshet inom sjömans37rket.

8. Skydd för minderåriga inom sjöfarten.

4. Fråga om möjligheten av en internationell sjömanslagstiftning.

Från Internationella Arbetsbyrån hade till varje regering utsänts
ett vidlyftigt frågeformulär berörande ovannämnda punkter på dagordningen,
varå svar hade begärts före den 11 maj 1920. Jämlikt sitt uppdrag
besvarade delegationen de framställda spörsmålen med översändande
av fransk och engelsk översättning av gällande svenska lagar och författningar
rörande arbetstiden till sjöss, vilket arbete krävde avsevärd tid och
kostnad. Konferensen ägde rum i Genua under tiden 15 juni—10 juli
1920. Ombud för 21 nationer hade tillstädeskommit. Att representera
Sverige hade Kungl. Maj:t utsett ministerresidenten E. Sjöborg och rådmannen,
numera statsrådet K. Dahlberg som regeringsdelegerade, med t. f.
byråchefen O. Järte, t. f. byråchefen N. G. Nilsson, byråassistenten, sjökaptenen
E. E. A. F. Eggert och förtroendemannen för svenska transportarbetarförbundet
Charles Lindley som experter. Arbetsgivardelegerad var
direktören i Sveriges redarförening, sjökaptenen A. O. Nord borg, med sjökaptenen
N. Hallberg och inspektören F. Carinan som experter, samt
arbetardelegerad landsorganisationens ordförande A. Thorberg med redaktören
S. Backlund, numera ordföranden i svenska sjötnansunionen E. Griph,
ordföranden i svenska eldarunionen S. Lundgren och ordföranden i nya
stewardföreningen E. Runnerström som experter. Vid sedermera under
konferensens lopp uppkommet hinder för ministerresidenten Sjöborg inträdde
t. f. byråchefen Järte som dennes suppleant.

Till konferensens deltagare utdelades en på delegationens uppdrag
utarbetad broschyr på engelska »The sea-faring trade in Sweden», skildrande
svenska sjö fartsyrket. Beträffande konferensens förlopp och resultat
i övrigt hänvisas till en redogörelse för densamma i »Sociala Meddelanden
1920» häft. 10 sid 889—S94

I den mån Internationella Arbetsbyrån blivit fastare organiserad och
under september 1920 överflyttad från London till sin definitiva förläggningsort
Geneve, ha korrespondensen och förbindelserna med byrån tagit
allt vidsträcktare omfattning, därvid delegationen närmast samarbetat med
socialstyrelsen. Sålunda ha bl. a. utförliga svar avgivits på tvenne vidlyftiga
enquéter från Internationella Arbetsbyrån om arbetslöshetsfrågan
och emigrafionsspörsmålet i Sverige.

Delegationens utgifter uppgingo under år 1920 till omkring 8,000
kronor.

Genom beslut den 19 november 1920 har Kungl. Maj:t upplöst omför -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

213

mälda delegationer samt i deras ställe tillsatt en ny delegation med uppgift
att i samverkan med vederbörande ämbetsmyndigheter dels bevaka
Sveriges intressen med avseende å det internationella socialpolitiska samarbetet
och därvid särskilt förbereda Sveriges deltagande i den internationella
arbetsorganisationens konferenser, dels ock verka för ett gemensamt
uppträdande utåt från de nordiska ländernas sida å det socialpolitiska
området; och skulle delegationen därjämte övertaga de arbetsuppgifter,
vilka tidigare överlämnats till de sålunda upplösta delegationerna
men icke av dem hunnit slutföras.

I den nya delegationen har Kungl. Maj:t förordnat till ordförande
t. f. generaldirektören Huss samt till ledamöter ovanbemälde direktören
Edström, kanslirådet von Koch, talmannen Lindqvist, byråchefen Molin,
vice häradshövdingen von Sydow ävensom landsorganisationens ordförande
A. Thorberg, Stockholm.

Till suppleanter hava förordnats för ordföranden ledamoten av riksdagens
andra kammare, advokaten J. E. Löfgren, Stockholm, samt för
ledamöterna disponenten O. H. Almström, Rörstrand, ovanbemälde ledamoten
av försäkringsrådet Carlsson, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren,
ledamoten av arbetsrådet Wijkander ävensom ordföranden i metallindustriarbetarförbundet,
ledamoten av arbetsrådet K. W. Holmström, Stockholm,
och direktören C. S. Lagercrantz, Djursholm.

Kommittén för en allmän revision av gällande bestämmelser rörande
lapparnas förhållanden inom riket m. m.

Kungl. Maj:t har den 13 juni 1919 tillsatt en kommitté för utförande
av en allmän revision av de bestämmelser, som reglera lapparnas
förhållanden inom riket och den icke lappska befolkningens rätt att
hålla renar.

Kungl. Maj:t har därvid utsett:

till ordförande i kommittén landshövdingen, numera statsrådet W.
Murray,

till ledamöter under kommittéarbetet i det hela: kanslirådet L.
Berglöf, Stockholm, lappfogden, J. O. Holm, Svappavara, landssekreteraren
S. A. Lilja, Växjö, samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
J. Rehn, Hissjö, och sparbankskamreraren E. J. Lindley, Söderhamn.

till ledamöter vid behandling av frågor rörande det lappska skolväsendet:
ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren Em.
Kristensson, Göteborg, komministern H. L. Marklund, Dorotea, och teologie
studeranden G. Park, Uppsala,

214

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samt till sakkunniga att med kommittén överlägga rörande frågor
som angå västerbottenslapparna: lappfogden, filosofie doktorn E. Bergström,
Umeå, kommunalnämndsordföranden G. Johansson i Västansjö, landsfiskalen
G. D. L. Lindström, Vilhelmina, samt lappmännen Torkel Larsson
Kråjk och Torkel Tomasson.

Vidare har Kungl. Maj:t den 7 november 1919 till ledamot under
kommittéarbetet i det hela utsett t. f. revisionssekreteraren P. J. Aastrup
ävensom uppdragit åt denne att vara kommitténs sekreterare.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 19 november 1920 förordnat landssekreteraren
Lilja att under den tid, statsrådet Murray utövade statsrådsämbetet,
vid förfall för denne fullgöra de på ordföranden i kommittén
ankommande åligganden.

Kommittén har under 1920 sammanträtt i Stockholm dels den 17
—21 maj, dels den 18—20 november. A sammanträdena hava ett flertal
skrivelser till Kungl. Maj:t i särskilda till kommittén för yttrande remitterade
ämnen beslutats, varjämte kommitténs överläggningar givit anledning
till beslut rörande vissa för kommitténs fortsatta arbete nödvändiga
utredningar. Dessutom har ett inom kommittén tillsatt arbetsutskott den
15—17 november sammanträtt i Stockholm med lappfogdarna för förberedande
av den av Kungl. Maj:t anbefallda allmänna renräkningen i
riket. Därjämte kommer en bland de sakkunniga utsedd avdelning för
behandling av lapparnas skolfrågor att under december månad sammanträda
i Stockholm.

Såväl kommittén i dess helhet som vissa inom densamma för utredning
av särskilda frågor tillsatta underavdelningar ävensom enskilda
ledamöter hava under 1920 företagit omfattande resor inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län samt Tromsö fylke i Norge, under vilka
resor enligt förut utarbetat program ingående förhör hållits med såväl
den lappska allmogen som den svenska befolkningen.

Under året har utarbetats ett första förslag till lag angående fjälllapparnas
rätt till renbete i Sverige.

De kostnader, kommittén intill år 1921 medfört för statsverket,
uppgå till omkring 114,500 kronor.

Sakkunniga för utredning om behovet av förkortad arbetstid vid gruvarbete
under jord. m.m.

Jämlikt bemyndigande den 17 oktober 1919 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt bergmästaren C. O. Norelius, Knutsberg,
Nora, att, jämte direktören N. R. Hedberg, Grängesberg, ledamoten av
riksdagens andra kammare M. V. Holmström, Stockholm, gruvarbetaren

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

215

Iv. Y. Karlsson i Grängesberg, disponenten J. O. Hj. Lundbohm, Kiruna,
överingenjören I. Svedberg, Billesholm, samt gruvarbetaren N. Svensson i
Malmberget, i egenskap av sakkunniga verkställa utredning och avgiva
förslag beträffande frågan, huruvida vid gruvarbete under jord en kortare
arbetstid än den eljest lagstadgade kan anses av behovet påkallad,
varjämte departementschefen utsett bergmästaren Norelius att i egenskap
av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar och sekreteraren
i kommerskollegium C. G. O. Hindbeck att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Jämlikt bemyndigande den 31 december 1919 har nämnde departementschef
utsett ytterligare två sakkunniga, nämligen disponenten E. G.
Gummlius och gruvarbetaren A. Andersson, båda i Kärrgruvan.

Den 14 februari 1920 bemyndigades de sakkunniga att låta verkställa
statistisk undersökning angående de särskilda förhållanden, varunder
gruvarbetet under jord bedreves, särskilt i den mån det skilde sig
från annat gruvarbete.

Den 25 september 1920 utsträcktes de sakkunnigas uppdrag att omfatta
utredning, huruvida vid gruvarbete ovan jord vid gruvfälten i de
nordligaste delarna av landet en kortare arbetstid än den eljest lagstadgade
kunde anses vara av behovet påkallad samt till Kungl. Maj:t inkomma
jämväl med det förslag, vartill den sålunda anbefallda utredningen
kunde giva anledning.

Beträffande kommitténs verksamhet under 1920 har ordföranden
meddelat följande:

De sakkunniga hava sammanträtt i Stockholm den 10 och den 11
januari, den 12 april samt den 24—28 september. Ordföranden har varit
sysselsatt med hemarbete nästan dagligen, varjämte av ledamöterna särskilt
överingenjören Svedberg under någon tid i början av året även utom
sammanträdena tagit del i utarbetandet av statistiska frågeformulär.

I februri månad anhöllo de sakkunniga hos utrikesdepartementet att
bliva satta i tillfälle att taga del av utländska författningar i ämnet. Sådana
hava efter hand överlämnats till de sakkuniga, varjämte sekreteraren
genom in- och utländska tidskrifter samt även på andra vägar insamlat
uppgifter av hithörande slag.

Under våren igångsattes statistisk utredning angående arbetstiden i
gruvor och vissa därmed sammanhängande förhållanden. Uppgifter härom
enligt särskilt formulär införskaffades genom bergmästarne från vederbörande
gruvförvaltningar. På samma sätt erhöllos jämväl å utsända frågeformulär
upplysningar om andra arbetsförhållanden, som de sakkunniga
ansågo vara av vikt för frågans bedömande. Om dessa senare förhållan -

216

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den införskaffades upplysningar även från gruvarbetarna genom svenska
gruvarbetarförbundet och svenska grov- och fabriksarbetarförbundet.

En redogörelse över de för den statistiska utredningen erhållna svaren
föreligger till större delen färdig. Svaren å de angående andra arbetsförhållanden
framställda frågorna sammanfattades av sekreteraren i en
till medlemmarna av sakkunnigberedningen utdelad promemoria.

Under juli månad utsändes till ett stort antal läkare i gruvdistrikt
förfrågningar om deras erfarenheter rörande hälsotillståndet bland gruvarbetare
under jord. De härå ingångna svaren hava av sekreteraren sammanställts
och utdelats till de sakkunniga.

A betänkandet äro viktiga förarbeten utförda, men slutlig justering
av någon del av detsamma ej vidtagen. Fråga om tryckning av den statistiska
utredningen är beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Till de sakkunnigas arbeten anslogos den 17 oktober 1919 5,000
kronor. Härav har till början av december 1920 använts ett belopp av
3,766 kronor 59 öre. Härtill kommer sekreterarens arvode, som förtiden
den 1 december 1919—den 31 december 1920 beräknas komma att uppgå
till 3,250 kronor. Under förutsättning att reseersättningar uttagas uppgår
för närvarande dessa kostnader för varje sammanträde till omkring
2,300 kronor, vartill komma kostnaderna för traktamenten för sammanträdesdagar.
Med hänsyn till det antal medlemmar, som deltagit i de
särskilda sammanträdena, torde dessa sammanträdeskostnader hava uppgått
till omkring 10,000 kronor. Kostnaden för tryckning av den genom de
sakkunniga utarbetade statistiken, varom framställning gjorts hos Kuncl.
Maj:t, beräknas uppgå till högst 5,000 kronor.

Kommittén för verkställande av granskning av bestämmelserna i gällande
läsår ettsstadga m. m.

Kungl. Maj:t har den 30 januari 1920 uppdragit åt en kommitté
att verkställa en allsidig granskning av bestämmelserna i gällande lasarettsstadga
och i sammanhang därmed stående författningar samt därefter
inkomma med det utlåtande och förslag i ämnet, vartill den verkställda
granskningen kunde giva anledning.

Till ordförande i kommittén har förordnats landshövdingen A. Ekman,
Mariestad, samt till ledamöter direktören hos Stockholms läns landsting
F. A. Eriksson, läkaren vid länslasarettet i Karlshamn, medicine doktorn
G. K. I. Lönnberg, medicinalrådet E. Sederholm, ledamoten av riksdagens
första kammare, fabrikören J. A. Träff samt läkaren vid länslasarettet
i Falun, medicine licentiaten J. A. Waldenström.

Den 27 februari 1920 entledigades medicine licentiaten Waldenström
från uppdraget att vara ledamot i kommittén samt förordnades i hans

217

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ställe läkaren vid länslasarettet i Karlstad, medicine licentiaten Per Olof
Clarholm till ledamot i kommittén.

Genom beslut den 23 april 1920 bemyndigades kommittén att, i
den mån så funnes erforderligt, tillkalla en professor inom de medicinska
fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund eller vid Karolinskamedikokirurgiska
institutet ävensom högst tre läkare och en underläkare
vid medicinsk avdelning eller specialavdelning å länslasarett eller därmed
likartad kommunal sjukvårdsinrättning att såsom sakkunniga biträda kommittén
vid utförande av det kommittén lämnade uppdraget.

Kommittén har första gången sammanträtt den 19 mars 1920 och
därjämte varit samlad den 16 april—8 maj samt den 18 oktober—16
november. Underavdelningar av kommittén hava sammanträtt från och
med den 5 till och med den 30 juni.

Kommittén har under året varit sysselsatt med utarbetande av förslag
till en sjukhusstadga och har preliminärt antagit vissa delar av densamma.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet under år 1920 beräknas
ungefärligen till 12,500 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande arbetsförhållandena
inom bgggnadsfaeket.

Jämlikt '' bemyndigande den 27 februari 1920 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt generaldirektören, numera statsrådet G. H.
Elmquist, docenten G. A. Bagge, Stockholm, överingeniören J. T. Blomquist,
Stockholm, byggmästaren N. Dahlquist, Malmö, förtroendemannen
N. P. Linde, Stockholm, kamreraren N. H. Lindholm, Göteborg och förtroendemannen
N. Persson, Malmö, att i egenskap av sakkunniga verkställa
utredning rörande arbetsförhållandena inom byggnadsfacket samt
att, i den mån utredningen därtill kunde giva anledning, avgiva förslag
till åvägabringande från det allmännas och från enskildas sida av sådana
förbättnTngar på området, som kunde bidraga till bostadsproduktionens
tryggande; och har nämnde departementschef utsett dåvarande generaldirektören
Elmquist att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Genom beslut den 5 november 1920 har Kungl. Majtt entledigat
statsrådet Elmquist från det honom sålunda lämnade uppdraget samt fölordnat
ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören C. E. Svensson
att i hans ställe i egenskap av sakkunnig deltaga i verkställandet av
ovanberörda utredning ävensom att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Bill. Ull riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. ^

Riksdags-Berilttelsen.

218

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beträffande de sakkunnigas arbete under år 1920 har meddelats
följande:

De sakkunniga hava sammanträtt in pleno den 8—12, 14—15 och
17 20 maj. \ idare hava ordföranden ävensom vissa av ledamöterna vid

upprepade tillfällen under personliga sammanträffanden eller eljest konfererat
rörande under utredning varande arbeten dels sinsemeilan, dels
med de sakkunnigas sekreterare samt. ledaren av de sakkunnigas statistiska
utredningar. Alla sammanträden och konferenser hava hållits i Stockholm.

Under de sammanträden, som höllos under maj månad behandlades
till en början på ett mera allmänt orienterande sätt de spörsmål, vari de
sakkunniga vid fullgörande av det givna uppdraget hade att verkställa
utredning. Härvid uppdrogs åt sekreteraren, att, i den mån så påkallades,
i samråd med ordföranden och ledamöter, verkställa vissa förberedande
utredningar. Med anledning av det sålunda givna uppdraget hava igångsatts
vissa utredningar rörande klimatiska osh andra faktorers inverkan på
arbetssäsongens längd, möjligheterna att genom vissa ändrade lagstadganden
åvägabringa en förlängning av denna säsong, arbetsfrekvensen inom
byggnadsfacket, uppkomna arbetskonflikter inom facket under senare år,
förekomsten av olycksfall vid hithörande arbete, arten och omfattningen
av byggnadskostnadernas stegring under tiden efter världskrigets utbrott,
arbetsförmedlingsverksamheten, i vad den berör förevarande arbetsfack,
vrkesutbildning m. in.

Vidare har det ansetts nödvändigt att verkställa social statistiska undersökningar
rörande byggnadsarbetarnas löne- och levnadsstandard. Någon
dylik undersökning, berörande byggnadsfacket, har tidigare icke blivit
verkställd. Sedan en plan för undersökningen jämte härför erforderliga
frågeformulär på de sakkunnigas uppdrag utarbetats av byråchefen" i
socialstyrelsen Bertil Nyström och efter samråd med representanter för
olika arbetarorganisationer blivit av de sakkunniga granskad och godkänd,
uppdrogs under maj månad åt Nyström att verkställa den sålunda planlagda
undersökningen. Vederbörande frågeformulär utsändes under sommaren.
Såsom var att vänta med hänsyn till pågående konflikt samt i övrigt
byggnadsindustriens säregna förhållanden, visade sig primärmaterialets insamling
möta stora svårigheter, för vilkas övervinnande måste vidtagas
tidskrävande särskilda åtgärder, såsom införande av artiklar i fackpressen,
muntliga förhandlingar med organisationer samt enskilda arbetsgivare och
arbetare, resor till ett flertal orter in. in. Först i november månad kunde
materialet anses befinna sig i något så när tillfredsställande skick. Därefter
underkastades detsamma omedelbart statistisk bearbetning, vilken beräknas
vara slutförd vid ingången år 1921, varefter ytterligare någon

219

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldraga.

månad beräknas erforderlig för den textliga behandlingen av undersökningsresultatet.

Av ovan lämnade redogörelse framgår, att de sakkunniga icke kunna
avgiva betänkande år 1920. Frågan huruvida redan igångsatta och delvis
slutförda undersökningar skola visa sig tillräckliga såsom underlag
för en allsidig utredning inom det givna uppdragets ram eller om ytterligare
specialundersökningar skola visa sig påkallade, låter sig icke bedöma,
förrän nu åsyftade undersökningsresultat famna sammanställas
och överblickas.

De kostnader, som de sakunnigas arbete beräknas vid 1920 års
utgång hava medfört för statsverket, kunna anslås till cirka 31,000 kronor.

C5 o

Sakkunniga för avgivande av förslag i fråga om fastställande av
bostadssociala fordringar på smålägenhet sproduktionen m. rn.

Genom beslut den 27 februari 1920 har Kungl. Magt bemyndigat
chefen för civildepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för avgivande
av förslag, i och för vinnande av praktiska och social hygieniska
bostäder, i fråga om bostadssociala minimifordringar för med allmänt understöd
tillkommande smålägenheter.

Samma dag har nämnde departementschef till sakkunniga utsett filosofie
doktorn Y. G. R. Larsson, Stockholm, arkitekten_0. Alinquist, Dotnnarvet,
sundhetsinspektören i Göteborg, medicine licentiaten G. V. Göthlin,
fru Agnes Ingelman, Saltsjöbaden, och stadsarkitekten i Stockholm J. S.
Westholm ävensom anmodat filosofie doktorn Larsson att i egenskap av
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Rörande de sakkunnigas arbete under år 1920 har ordföranden i
början av december nämnda år anmält följande:

Under året hava de sakkunniga sammanträtt den 2, 3, 4, 5, 6, 17,
19 och 20 mars samt den 13, 14, 15, 16 och 17 april. Dessutom hava
vid olika tidpunkter enskilda sammankomster mellan ett par av de sakkunniga
ägt rum. Alla sammanträden hava hållits i Stockholm.

Under arbetet har medverkan lämnats av utanför de sakkunnigas
egen krets stående särskilda sakkunniga, bland andra av arkitekterna
Carl Bergsten och Cyrillus Johansson samt byggnadsingenjören Gustaf
Larsson.

Gjorda erfarenheter och de positiva förslag, om vilka de sakkunniga
enat sig, hava sammanfattats i ett betänkande. Detta föreligger numera
i korrektur och torde vid utsett sammanträde den 3 december 1920
komma att justeras för att därefter omedelbart tryckas och avgivas. Betänkandet
torde komma att omfatta 300 trycksidor inklusive bildmaterial.

220

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

I och med avgivande av berörda betänkande torde de sakkunnigas
uppdrag få anses slutfört.

De kostnader, som de sakkunnigas arbeten medfört för statsverket,
uppgå till 7,011:20 kronor, varav 5,000 kronor i expensmedel, förbrukade,
samt 2,011:20 kronor utgörande dels arvoden för sammanträdesdagar,
dels rese- och traktamentsersättningar. Tryckningskostnaderna för betänkandet
kunna ej ens approximativt angivas; ej heller kan beräkning göras
angående kommitténs övriga omkostnader.

Sakkunniga att biträda med ytterligare överarbetning av förslaget till
allmän sjukförsäkring.

Genom beslut den 21 maj 1920 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen
för civildepartementet att tillkalla högst fem personer att jämte presidenten
Anders Lindstedt samt under erforderligt samråd med ledamöterna i socialförsäkringskommittén
och tidigare för sjukförsäkringsfrågans behandlingtillkallade
personer såsom sakkunniga inom civildepartementet biträda med
ytterligare överarbetning av förslaget till allmän sjukförsäkring, särskilt i
syfte att klargöra sambandet och gränserna mellan en blivande sjukförsäkring
och den hittillsvarande organisationen av den allmänna sjukvården
liksom gränserna mellan sjukförsäkringens förpliktelser och fattigvårdens,
ävensom förordnat presidenten Lindstedt att vara ordförande för de sakkunniga.

Sammadag har nämnde departementschef till sakkunniga utsett ordföranden
i Örebro läns landsting, ledamoten av riksdagens andra kammare,
banvakten A. Andersson i Råstock, lasarettsläkaren, medicine doktorn
_ N. E. Hellström, ordföranden i Skaraborgs läns landsting, ledamoten
av riksdagens första kammare, kammarherren C. A. E. von Hofsten, statens
fattigvårdsinspektör, kanslirådet G. H. von Koch och direktören i
svenska stadsförbundet filosofie kandidaten H. Lindholm.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1920 entledigat von Hofsten från uppdraget
att vara sakkunnig samt i hans ställe förordnat landstingsdirektören
F. A. Eriksou.

De sakkunniga voro sysselsatta med sitt uppdrag huvudsakligen under
juni, juli, augusti och september månader 1920.

De sakkunnigas arbete avslutades den 2 oktober 1920 och avgavs
denna dag av dem utarbetat förslag till lag om sjukförsäkring.

De sakkunnigas uppdrag har för statsverket icke medfört andra kostnader
än medleinsarvoden och resekostnadsersättningar samt tryckningskostnader,
vilkas sammanlagda belopp uppgått till omkrino- 24,000
kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

221

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
beträffande lagstiftning om obligatorisk undervisning och vård av bildbara
sinnesslöa och fallandesjuka in. m.

Jämlikt bemyndigande den 28 maj 1920 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
S. Bengtsson i Norup, landskamreraren i Jönköpings län, ordföranden
i styrelsen för föreningen Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka
K. A. Gislén, pedagogiska inspektören över de med bidrag av statsmedel
understödda uppfostringsanstalterna för sinnesslöa barn in. in. N. Lundahl,
ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolinspektören E. V. Moberger
och t. f. överinspektören för sinnessjuk vården i riket, medicine
doktorn D. A. Petrén att, i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning
och avgiva förslag beträffande lagstiftning om obligatorisk undervisning
och vård av bildbara sinnesslöa och fallandesjuka ävensom i fråga om det
för sådan lagstiftnings genomförande nödiga anstaltsväsendet; och har
Kungl. Maj:t uppdragit åt överinspektören Petrén att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Beträffande de sakkunnigas arbete under år 1920 har meddelats.

Sedan de sakkunniga den 9 juni hållit konstituerande sammanträde,
bevistade de sakkunniga den 10—12 juni det åttonde allmänna svenska
mötet för vården om de sinnesslöa i Sundsvall samt besökte i samband
därmed Västernorrlands och Jämtlands läns sinnesslöanstalter, varefter de
sakkunniga under tiden den 14—16 juni sammanträdde i Stockholm för
överläggningar rörande arbetets allmänna planläggning. Sammanträdestider
hava därefter varit dels den 19 juni—den 14 augusti, då de sakkunniga
sammanträdde i Arild — under denna tid företogo de sakkunniga,
efter erhållet tillstånd, en nio dagars resa i Danmark för studier av
sinnesslövården därstädes — dels ock den 14—30 oktober, under vilken
period sammanträdesorten varit Stockholm. Under sistnämnda sammanträdesperiod
avlades dessutom besök dels vid åkerbrukskolonien Hall, dels
även vid statens vårdanstalt för alkoholister å Salbohed. Under vissa tider
mellan sammanträdesperioderna har ordföranden deltagit i de sakkunnigas
sekreterares arbete med utarbetande av betänkande. Dessutom hava vissa
av de sakkunniga företagit åtskilliga av uppdraget föranledda resor inom
riket.

De sakkunnigas arbete har under nämnda tid omfattat dels överläggningar
rörande principerna för organisationen av anstaltsväsendet för
sinnesslö- och epileptikervården i Sverige, dels ock utredning och förslag
i fråga om upprättande av statsanstalter för värd av vanartade sinnesslöa
och fallandesjuka, vilket spörsmål de sakkunniga, efter konferens med

222

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rilcsdags sammanträde sig tilldragit.

statsrådet och chefen för dåvarande civildepartementet, upptagit till behandling
för sig, enär denna fråga måste lösas före genomförandet av en
lagstiftning om obligatorisk undervisning och vård av bildbara sinnesslöa
och fallandesjuka. Denna utredning har fortskridit så långt, att betänkande
med förslag rörande inrättande av uppfostringsanstalter för vanartade
sinnesslöa och fallandesjuka barn är under utarbetande och avses
att kunna överlämnas så tidigt i början av år 1921, att proposition i ärendet
skall kunna avlåtas till 1921 års riksdag. Utredning rörande inrättandet
av anstalter för vuxna sinnesslöa och fallandesjuka av här ifrågavarande
kategori är delvis verkställd.

Av den åt de sakkunniga uppdragna utredningen hava ännu endast
de delar, som ovan omtalats, varit föremål för de sakkunnigas arbete.
Frågan om den ovan berörda lagstiftningen har sålunda ännu icke
i någon del upptagits till behandling.

De kostnader, som de sakkunnigas arbete till 1921 års ingång åsamkat
statsverket, utgöra i runt tal 13,6U0 kronor.

Kommittén för verkställande av utredning angående den industriella
demokratiens problem.

Genom beslut den 22 juni 1920 har Ivungl. Maj:t uppdragit åt en
kommitté att verkställa utredning angående den industriella demokratiens
problem samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen
kunde giva anledning.

Samma dag har Kungl. Maj.t förordnat talmannen i riksdagens
andra kammare A. H. Lindqvist att vara ordförande i kommittén samt
till ledamöter utsett civilingenjören E. H. B. Almgren, Stockholm, kommerserådet,
direktören K. A. G. Dillner, Stockholm, direktören H. G. E.
Hammar, Göteborg, professorn E. F. Heckscher, Stockholm, ingenjören
C. A. Hult, Stockholm, förtroendemannen E. Johansson, Stockholm, förtroendemannen
J. O. Johansson, Stockholm, ledamoten av riksdagens
andra kammare O. W. Lövgren, Nyborg, disponenten C. Storjohann, Billerud,
och ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn E. J. Wigforss,
Göteborg.

Den 9 augusti 1920 har Kungl. Maj:t entledigat Heckscher och
Lövgren från deras uppdrag att vara ledamöter i kommittén samt förklarat,
att med utseende av ledamöter i kommittén i stället för Heckscher
och Lövgren skulle tillsvidare anstå.

Till sekreterare i kommittén förordnade Kungl. Maj:t den 30 juni
1920 advokaten Georg Branting-.

o O

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

223

Kommittén vilken antagit benämningen Kommittén för industriell
demokrati, har hållit plenisammanträden i Stockholm den 2 augusti, den
2 september, den 4—7 oktober samt den 2—6 november 1920.

Vid sammanträdet den 4 augusti organiserades kommitténs arbete
samt beslöts att från utlandet införskaffa förefintligt material till utredning
av det kommittén givna uppdraget.

Genom skrivelse den 4 augusti 1920 hänvände sig kommittén till
utrikesdepartementet med hemställan att genom de svenska beskickningarna
i utlandet måtte införskaffas och ställas till kommitténs förfogande
ett så rikt materiel som möjligt för bedömande av den under utredning
varande frågans läge i respektive land. Under hösten 1920 har därefter
till kommittén successivt inkommit en synnerligen rikhaltig litteratur i
ämnet, vilken i lämpliga delar blivit översatt och bearbetad samt underställd
kommittéledamöternas studium.

Kommittén har ytterligare införskaffat utländskt material genom
direkt hänvändelse till ifrågakommande personer eller företag i utlandet.

Jämväl har kommittén från svenska myndigheter samt från landsorganisationen
i Sverige införskaffat uppgifter till utredning av kommittén
berörande frågor angående den svenska arbetarrörelsens organisationer,
kollektivavtal" m. m., vilket material underkastats en förberedande
bearbetning.

Under kommitténs fortsatta sammanträden hava de förberedande
överläggningarna avslutats, och är nu under utarbetande ett första preliminärt
förslag till utlåtande jämte lag i ämnet, att av kommittén upptagas
till ingående behandling vid 1921 års början.

Statsverkets sammanlagda kostnader för kommitténs verksamhet intill
1920 års utgång kunna approximativt uppgivas till omkring 17,000
kronor.

Sakkunniga för att biträda med utarbetning av förslag till författningar
angående statens tvång sar betsanst alter.

Jämlikt bemyndigande den 9 juli 1920 har chefen för socialdepartementet
uppdragit åt ledamoten av riksdagens första kammare, byråchefen
greve J. G. Lagerbjelke, kyrkoherden Iv. H. V. Isberg, överläkaren, medicine
doktor O. V. Kinberg, ledamoten av riksdagens första kammare F.
L. Lindqvist, t. f. kanslirådet H. L. W. Nyman, brigadören vid frälsningsarmén
Alma Petri och direktören vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö C.
G. Reutercrona att, i egenskap av sakkunniga, inom socialdepartementet
biträda med utarbetande av förslag till erforderliga författningar angående
statens tvångsarbetsanstalter ävensom med utredning och förslag till de

224

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

åtgärder, som i övrigt kunde finnas påkallade i sammanhang med berörda
anstalters skiljande från fångvården; och har greve Lagerbjelke anmodats
att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Vidare har Kungl. Maj:t den 7 september 1920 anbefallt de sakkunniga
att jämväl biträda med utarbetande av förslag till erforderliga författningar
i anledning av ordnandet vid Svartsjö av eu ny statens vårdanstalt
för alkoholister, så vitt avsåge tiden efter 1920 års utgång, ävensom
med utredning och förslag till de åtgärder, som i övrigt kunde finnas
påkallade i samband därmed.

De sakkunniga hava sammanträtt den 28 juli, den 2, den 3, den 11,
och den 19 augusti, den 15, den 16 och den U september samt den 24
och den 25 oktober 1920, varjämte de sakkunniga besökt tvångsarbetsanstalterna
å Svartsjö och i Landskrona. Under mellantiderna har en
subkommitté varit sysselsatt med författningsarbete.

Med skrivelse den 2 december 1920 hava de sakkunniga överlämnat
förslag till stadga för statens tvångsarbetsanstalter jämte tillhörande motiv,
förslag till vissa föreskrifter, som äro erfcrderliga i anledning av
tvångsarbetsanstalternas skiljande från fångvården samt förslag till nybyggnads-
och omändringsarbeten å anstalterna med tillhörande ritningar/

I förslag till stadgan hava de sakkunniga inarbetat förslag till särskilda
bestämmelser för statens alkoholistanstalt å Svartsjö.

Kostnaderna uppgå till sammanlagt omkring 10,000 kronor.

Kommittén för verkställande av utredning rörande möjligast enhetliga
och enkla organisationsformer för socialförsäkringens olika grenar.

Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1920 med anledning av riksdagens
skrivelse den 18 maj 1920, n:r 202, i fråga om enhetlig organisation av
den svenska socialförsäkringens olika grenar tillsatt en kommitté med
uppdrag att i enlighet med de grunder, som angivits i statsrådsprotokollet
i ifrågavarande ärende, verkställa utredning och framlägga förslag till
möjligast enhetliga och enkla organisationsformer för socialförsäkringens
olika grenar.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t utsett generaldirektören
och chefen för pensionsstyrelsen J. G. A. af Jochnick samt till
ledamöter byråchefen i socialstyrelsen J. T. Andersson, försäkringsrådet
I. E. O. Tengstrand, ledamöterna av riksdagens första kammare, socialfullmäktigen,
vice häradshövdingen A. H. von Sydow och kassören J. E. Berglund,
talmannen i riksdagens andra kammare A. H. Lindqvist, ledamöterna
i samma kammare P. Nilsson i Bonarp och K. R. Karlsson i Gäsa -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

225

bäck samt lasarettsläkaren N. E. Hellström och hemmansägaren K. Karlsson
i Ryssbyn.

Därjämte har Kungl. Maj:t till arbetsutskott inom kommittén utsett
af Jochnick, Andersson och Tengstrand.

Den 31 december 1920 har Kungl. Maj:t utsett t. f. byråchefen i
riksförsäkringsanstalten E. E:son Odelstierna till ytterligare ledamot i
kommittén.

Kommittén som benämner sig »kommittén för socialförsäkringens
organisation», hade konstituerande sammanträde den 20 november 1920.
Ytterligare plenisammanträde har icke hållits under nämnda år. Efter det
kommittén tillsattes, blevo, så fort ske kunde, vissa förberedande arbeten
igångsatta bland annat i syfte att införskaffa erforderlig utredning angående
den svenska socialförsäkringens nuvarande organisation, arbetsformer
kostnader m. m. Kommitténs arbetsutskott, som sammanträdde första gången
den 19 november 1920, har under återstående delen av nämnda år
varit upptagen huvudsakligen med bearbetning och sammanfattning av det
utredningsmaterial, som sålunda erhålles, med uppgörande av arbetsprogram
m. m.

De kostnader, som kommittén intill ingången av år 1921 kommer
att medföra för statsverket, beräknas approximativt uppgå till omkring
1,000 kronor.

Sakkunniga för reglering av gällande torpkontrakts bestämmelser angående
torpares skyldighet att utgöra dagsverken eller andra naturaprestationer.

Jämlikt bemyndigande har chefen för socialdepartementet den 19
oktober 1920 tillkallat revisionssekreteraren N. Andersson, byråchefen i
lantbruksstyrelsen P. A. G. von Zweigbergk, ledamoten av riksdagens andra
kammare O. E Sjölander, verkställande direktören i svenska lantarbetsgivarnas
centralförening E. A. H. Carell, godsägaren K. R. Theesen och
förtroendemannen i svenska lantarbetarförbundet A. Hansson att, i egenskap
av sakkunniga, inom nämnda departement biträda med utredning
rörande de åtgärder, som kunde finnas påkallade för åstadkommande av
sådan reglering av gällande torpkontrakts bestämmelser angående torpares
skyldighet att utgöra dagsverken eller andra naturaprestationer, att ersättningen
för dessa prestationer bringades i skälig överensstämmelse med nu
rådande penningvärde; och har revisionssekreteraren Andersson utsetts till
ordförande för de sakkunniga.

Ordföranden har meddelat, att de sakkunnigas första sammanträde
hållits den 9 decmber 1920, att ordföranden varit sysselsatt med att

Bih. till rikad. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 29

Riksdags-Berättelsen.

2 26

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hopbringa en del material för den preliminära utredningen och i sådant
avseende tagit kännedom om bland annat visst hos jordkommissionen befintligt
material, som kunde äga betydelse för de sakkunnigas arbete,
samt att kostnaderna intill 1921 års ingång för de sakkunnigas arbete ej
torde överstiga 1,000 kronor.

Sakkunniga för utredning beträffande vården av kroniskt sjuka.

Kungl. Maj:t har den 17 december 1920 bemyndigat chefen för
socialdepartementet att tillkalla högst två personer att, i egenskap av sakkunniga,
jämte statens fattigvårdsinspektör inom nämnda departement
biträda med verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
vården av kroniskt sjuka.

På grund av berörda bemyndigande har chefen för socialdepartementet
samma dag uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare »
Bernhard Eriksson i Grängesberg samt läkaren vid länslasarettet i Umeå,
medicine doktorn K. H. Giertz att, i egenskap av sakkunniga, inom socialdepartementet
biträda vid berörda utredning.

Kommunikationsdepartementet.

Järnvägstaxekommittén.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter
å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga om
samtrafik mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande
angående införande av särskilda tariffer för export och transitogods, varvid
kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt
betänkande rörande envar av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgivas,
innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kommittén
är f. d. landshövdingen A. Asker, Stockholm, samt ledamöter:
grosshandlaren J. A. Waller, Göteborg, direktören R. T. Hennings, Sanda,
överdirektören J. H. Flodin, verkställande direktören vid Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg J. D. Simonsson och byråchefen N. Ahlberg,
Stockholm, vilken sistnämnde tillika är kommitténs sekreterare. Därjämte
har Kungl. Maj:t den 8 november 1912 förordnat verkställande direktören
i Svenska järnvägsföreningen, majoren O. Bärnheim, Stockholm, att vid
behandling av frågor rörande samtrafiken mellan statens och enskilda
j ärnvägar deltaga i kommitténs överläggningar och beslut.

Kommittén har icke haft något sammanträde under år 1920. Av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

227

kommitténs arbete, som i allt väsentligt är avslutat, återstår endast utgivandet
av historik över de svenska statsbanornas taxeförhållanden, vilket
arbete av åtskilliga anledningar blivit försenat, men väntas bliva färdigt
i början av år 1921.

De av kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalta utgifterna
för dess arbeten beräknas intill utgången av år 1920 uppgå till ett belopp
av omkring 170,000 kronor, däri inberäknat kostnaderna för tryckning1
av de utgivna delarna av betänkandet. Dessutom har av statskontoret
utbetalts dels rese- och traktamentsersättningar (såvitt kommittén
har sig bekant uppgående till ett belopp av omkring 39,000 kronor), dels
ersättningar för de avlöningsförmåner, som kommitténs ledamöter eller
tjänstemän ha avstått på grund av arbete i kommittén.

Vägkom in issionen.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att jämte landskamreraren G. V. Eiserman av kommunalskattekommitterade
verkställa utredning angående de åtgärder, som
kunde finnas nödiga för åvägabringande av en jämnare fördelning av väghållningsbesväret,
samt utarbeta det förslag till förändringar av gällande
väglag m. m., vartill ifrågavarande utredning kunde föranleda, ävensom i
samband därmed underkasta berörda lagstiftning revision jämväl i andra
avseenden.

De sakkunniga äro: generaldirektören K. Hj. Nehrman, majoren C.
S. I. Petersson samt revisionssekreteraren friherre P. M. af Ugglas, alla i
Stockholm.

Kommissionens arbete har fortgått hela år 1920, frånsett tillfällig
kortare ledighet för en och annan av ledamöterna samt varit förlagt till
Stockholm.

Under år 1920 har kommissionen avlämnat sitt betänkande III med
förslag till förordning om autoinobilskatt m. m., varjämte besvarats eu del
kungl. remisser i särskilda ärenden.

Med avgivandet av nämnda betänkande har kommissionen, vars ursprungliga
uppdrag avsett allenast det allmänna vägväsendet, slutfört arbetet
härmed, så vitt angår landsbygden. Utredning och förslag i motsvarande
avseende beträffande städer och stadsliknande samhällen ankommer
fortfarande på kommissionen.

Under fortgången av sitt arbete med det ursprungliga uppdraget
har kommissionen efterhand fått mottaga flera remisser jämväl beträffande
det enskilda vägväsendet, däribland två ännu obesvarade, nämligen i frågor
om rätt för skogsägare till väg över annans mark för skogsprodukters

228

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

framförande samt om rätt att till fullgörande av skyldighet att underhålla
enskild väg taga väglagningsämnen å annans mark. En vidsträcktare
uppgift på detta område har numera blivit kommissionen förelagd. Sedan
nämligen riksdagen i skrivelse den 16 april 1920, nr 72, i anledning av
väckta motioner om vissa ändringar i lagen den 5 juli 1907 om enskilda
vägar på landet, anhållit att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning rörande
det enskilda vägväsendet såväl på landet som i städer och stadsliknande
samhällen i den mån frågan ej redan vore föremål för utredning
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utredning kunde
giva anledning, har Kungl. Maj:t genom beslut den 1 oktober 1920 uppdragit
åt kommissionen att verkställa den av riksdagen sålunda begärda
utredningen samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill denna
utredning kunde giva anledning.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet hava intill slutet av år
1920 uppgått till omkring 84,050 kronor, oberäknat tryckningskostnader
och expensmedel, vilka för tiden intill 1917 års slut redovisats i kommunalskattekommitténs
räkenskaper samt för åren 1918—1920 utgjort tillhopa
i runt tal 6,450 kronor.

Byggnadssakkunniga.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
inom nämnda departement i samråd med överintendentsåmbetet efter verkställd
utredning utarbeta förslag till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet,
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes.

Den 8 november 1913 uppdrogs vidare åt de sakkunniga att verkställa
av riksdagen begärd utredning beträffande frågan om Kungl. Djurgårdens
bibehållande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

De sakkunniga äro: förste intendenten, professorn Isak Gustaf Clason,
Stockholm, fullmäktigen i riksgäldskontoret, vice häradshövdingen Carl
Emil Kinander, Stockholm, och professorn A. J. E. Lönnberg, Stockholm,
den senare endast beträffande Djurgårdsfrågan.

De sakkunniga, som under år 1920 Käft sina sammanträden förlagda
till Stockholm, hava under nämnda år fortsatt redigeringen av sitt betänkande.
För närvarande pågår utskrivning av detsamma samt färdigställandet
av därtill hörande kartor och ritningar.

Samtidigt med slutredigeringsarbetet har det statistiska materialet
kompletterats och reviderats, för att motsvara förhållandena i oktober 1920
på de av de sakkunniga undersökta områdena.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

229

Kostnaderna under år 1920 för de sakkunnigas arbete torde approximativt
kunna beräknas uppgå till 6,200 kronor och torde vid årsskiftet
1920—21 statsverkets samtliga utgifter för de sakkunniga, däri inberäknat
kostnaderna för ifrågavarande utredning beträffande Kungl. Djurgården,
komma att uppgå till omkring 73,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter för
offentliga samlingslokaler m. m.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning
av frågan om behövliga brandskyddsföreskrifter för byggnader och lägenheter,
använda som offentliga samlingslokaler eller för drivande av hotelleller
pensionatrörelse eller dylikt.

Jämlikt berörda bemyndigande har chefen för civildepartementet
den 28 januari 1916 uppdragit åt dåvarande landssekreteraren H. L.
Uddén, Västerås, brandkaptenen vid Stockholms stads brandkår C. G. O. S.
Borgenstierna, inspektören vid försäkringsaktiebolaget Skandia K. Thorngren,
Stockholm, och hotellföreståndaren K. N. Wallin, Linköping, att, i
egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda vid berörda utredning.

Sedan de sakkunniga slutfört uppdraget, i vad det avsett brandskyddsföreskrifter
för hotell och pensionat, samt anmält blivit, att utredning
av frågan om brandsskyddsföreskrifter för teatrar och övriga samlingslokaler,
som i fråga om brandfara för människor kunde anses jämförliga
med teatrar, skulle företagas, har chefen för civildepartementet, jämlikt
bemyndigande den 15 februari 1918, uppdragit åt arkitekten A. J.
Anderberg att, i egenskap av särskild sakkunnig, biträda kommissionen
vid utredningen av frågan om brandskyddsföreskrifter för teatrar och övriga
samlingslokaler, som i fråga om brandfara för människor kunna anses
jämförliga med teatrar.

Vidare har Kungl. Maj:t den 15 februari 1918, i anledning av eu
utav styrelsen för de svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund gjord
framställning uppdragit åt Uddén, Borgenstierna och Thorngren att jämväl
avgiva yttrande och förslag till föreskrifter i syfte att minska förlusterna
genom eldsvådor i ladugårdar och stall samt bereda där inrymda
husdjur bättre skydd mot eldfara, och har chefen för civildepartementet
jämlikt bemyndigande samma dag uppdragit åt godsägaren E. W. Kumlin
att i egenskap av särskild sakkunnig, biträda vid avgivande av yttrande
och förslag till föreskrifter i syfte att minska förlusterna genom eldsvådor

230

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i ladugårdar och stall samt bereda där inrymda husdjur bättre skydd mot
eldfara.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 5 september 1919 uppdragit åt
Uddén, Borgenstierna och Thorngren att i egenskap av sakkunniga tillika
verkställa utredning dels av frågan om vilka åtgärder, som böra vidtagas
till skydd för människor mot skada av brand uti såväl varuhus som fabriker
i egentlig mening, dels ock av frågan om behovet av föreskrifter till
beredande av brandskydd vid tillverkning, bearbetning och lagring av
celluloid, ävensom avgiva de förslag, vartill berörda utredningar kunna föranleda,
varefter Kungl. Maj:t genom brev den 17 oktober 1919 medgivit
de sakkunniga att för fullgörande av sistnämnda uppdrag såsom sakkunniga
biträden anlita överingenjören vid nitroglycerinaktiebolagets fabrik
vid Vinterviken S. Nauckhoff, samt ordföi-anden i Sveriges filmuthyrarförening
E. Sjöbäck.

Dessutom har Kungl. Maj:t den 6 december 1918 uppdragit åt Uddén
och Borgenstierna samt Thorngren att jämte annan person verkställa ej
mindre revidering av brandstadgan för rikets städer den 8 maj 1874 med
hänsyn till brandskyddets tillvaratagande enligt nutida fordringar än även
utredning om och i vad mån jämväl för rikets landsbygd några allmänna
bestämmelser i brandskyddsavseende kunde erfordras, ävensom avgiva det
förslag, vartill berörda utredning kunde föranleda. Jämlikt den 6 december
1918 lämnat bemyndigande har chefen för civildepartementet den 22
maj 1920, efter av f. d. landssekreteraren Uddén gjord anmälan i ämnet,
uppdragit åt borgmästaren W. E. Hallin, Norrtälje, att i egenskap av särskild
sakkunnig biträda Uddén och Borgenstierna vid utförande av sistberörda
uppdrag.

Kommissionen har, bortsett från en tid av omkring fem veckor, då
arbetena jämlikt Kungl. Maj:ts tillstånd förlagts till annan ort inom riket
än Stockholm, under år 1920 sammanträtt i huvudstaden och hava arbetena,
med undantag för en eller annan dag eller vecka, fortgått utan avbrott
hela året.

Kommissionens arbeten hava omfattat följande ämnen.

1. Den 28 februari 1920 avlämnade kommissionen till Konungen
sitt förslag till stadga angående brandskydd vid celluloids tillverkning och
bearbetning m. in. med motiv, om vars utarbetande föreskrift lämnats i
Kungl. Maj:ts brev den 5 september och den 17 oktober 1919.

2. Genom remiss den 18 januari 1919 har kommissionen av statsrådet
och chefen för civildepartementet anmodats att avgiva yttrande och
förslag i fråga om ett av kommissionen tidigare i skrivelse till departementschefen
den 30 november 1916 berört ämne, nämligen angående in -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 231

rättande på statsverkets bekostnad av depåer för s. k. rörlig eldsläckningsmateriel
å ett antal järnvägsknutpunkter, i vilket ärende järnvägsstyrelsen
den 23 mars 1917 sig utlåtit.

Detta ärende upptog tiden för kommissionens arbeten under mars
månad 1920 och har dess yttrande och förslag avgivits den 31 sistnämnda
månad.

3. Den 2 december 1919 tick kommissionen för yttrande sig tillställd
svenska brandskyddsföreningens framställning den 14 november
samma år till Kungl. Maj:t om föreskrifter rörande anordnande av och
verksamheten inom garage för med eldfarlig vätska av första klassen drivna
motorfordon. Ifrågavarande arbete bearbetades under april och någon
del av maj månad 1920, och avgav kommissionen den 10 maj 1920 till
civildepartementet sitt av motiv åtföljda förslag till författning i ämnet.

4. Allt sedan dess har kommissionen varit sysselsatt med beredning
av ovannämnda genom Kungl. Maj:ts brev den 6 december 1918
anbefallda och åt kommissionen uppdragna revidering av brandstadgan för
rikets städer den 8 maj 1874 samt likaledes ovannämnda, genom Kung].

Maj:ts nyssberörda brev anbefallda utredning angående behovet av allmänna
bestämmelser i brandskyddshänseende för rikets landsbygd.

Detta arbete har fortskridit så långt, att förslag föreligger till lag
angående brandväsendet i riket (9 §§) och till brandstadga för riket i vad
rörer brandväsendet i stad (53 §§), varjämte kommissionen utarbetat ett
diskussionsutkast till den avdelning av brandstadgan, som behandlar landsbygden
(16 §§). Tillika har kommissionen avfattat dels en historisk redogörelse
över vad som efter utfärdandet av 1874 års brandstadga i detta ämne
förekommit såväl i riksdagen som eljest dels ock en framställning av vad
i de nordiska grannlanden stadgats eller är å bane i fråga om bestämmelser
rörande kommunernas brandväsen.

Förutom kostnaden för lokalhyra, vilken utgift icke av kommissionens
expensinedel bestrides, lära statsverkets utgifter för kommissionens arbeten
år 1920 kunna approximativt beräknas till närmare 25,000 kronor.

Sakkunnig nämnd för utredning angående användande a,v armerad
betong för broar ä enskilda järnvägar i Sverige.

Kungl. Maj:t har den 17 augusti 1917 tillsatt en sakkunnig nämnd
med uppdrag att verkställa utredning angående lämpligheten av och villkoren
för användande av armerad betong vid uppförande av broar å de
enskilda järnvägarna i Sverige. Till ordförande i nämnden har Kungl.

Maj:t förordnat landshövdingen, numera statsrådet C. G. O. Malm, samt

232

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till ledamöter: byråchefen, överstelöjtnanten F. B. Stafsing och professorn
H. Kreuger, Stockholm.

I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, efter
framställning av nämnden, i sinom tid taga under övervägande frågan om
utvidgande av det nämnden lämnade uppdraget.

Sedermera har Kungl Maj:t till ledamot av nämnden förordnat ingenjören
hos Stockholms stads byggnadsnämnd G. Chatillon-Winbergb.

Nämnden har under år 1920 haft tre sammanträden. Mellan sammanträdena
hava ledamöter av nämnden, särskilt professor H. Kreuger, under
skilda tider varit sysselsatta med arbeten för dess räkning.

Ett förut utarbetat preliminärt förslag till normer för byggnadsverk
av betong och armerad betong har underkastats ytterligare bearbetning
och fullständigats, så att förslag i ämnet nu föreligger i sådan form, att
endast den slutliga redigeringen av detsamma återstår.

De i nästföregående årsredogörelse omförmälda undersökningarna
rörande rostning å järn, ingjutna i betong, hava under innevarande år fortsatts,
så att erfarenheter från cirka 2 års undersökningar nu föreligga.
En detaljerad redogörelse för undersökningarna som, numera slutförda,
under hela tiden stått under ledning av professor Kreuger har av denne
överlämnats till nämnden; och har denna redogörelse tagits i vederbörligt
beaktande vid utarbetande av det nu föreliggande preliminära förslaget
till bestämmelser rörande byggnadsverk av betong och armerad betong.

De i förberörda årsredogörelse omnämnda, genom nämndens försorg
föranstaltade provserierna rörande betongs hållfasthet hos olika betongblandningar
vid olika vattenhalter hava jämväl slutförts och resultaten av
desamma i vederbörlig män lagts till grund vid utarbetandet av vissa
delar av sistberörda preliminära förslag till bestämmelser rörande byggnadsverk
av betong och armerad betong. Däremot hava planerade undersökningar
av cementbruks och betongs förhållande vid låga temperaturer
icke kunnat utföras, emedan erforderliga anordningar för frysprovs utförande
tyvärr saknats å såväl tekniska högskolans som statens provningsanstalts
laboratorium.

De kostnader, nämnden intill årsskiftet 1920—1921 förorsakat statsverket,
torde approximativt kunna beräknas till 35,120 kronor.

Kommittén för utredning beträffande löne- och organisationsförh dilamdena
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfallsverk
ävensom vid postverket.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1918 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

233

för nämnda dag angivna grunder beträffande löne- och organisationsförhållandena
vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens vattenfallsverk
ävensom vid postverket samt att skyndsammast inkomma med de
förslag, som av utredningen föranledas.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat ledamoten
av riksdagens första kammare, redaktören C. G. Ekman, Stockholm, samt
till ledamöter dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare, N. Persson,
Malmö, ledamöterna av riksdagens andra kammare, förste kontorsbiträdet
E. G. E. Eriksson, Stockholm, kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
S. E. -T. Liibeck, Stockholm, och hemmansägaren P. B. Nilsson,
Landeryd, samt byråchefen i telegrafstyrelsen greve H. A. Hamilton och
byråchefen i fångvårdsstyrelsen E. T. Sidenbladh ävensom, såsom representanter
för verken:

för statens järnvägar: distriktschefen G. E. Löfmarck, Stockholm,
numera byråchefen för tekniska ärenden i kommunikationsdepartementet
A. B. Gärde, Stockholm, och förbundssekreteraren A. Löfgren, Stockholm;

för telegrafverket: byråingenjören J. A. Lundgren, Stockholm, och
linjeförmannen A. J. Andersson, Gävle;

för statens vattenfall sverk: numera byråchefen A. T. Jacobsson,
Stockholm, och förste maskinisten J. A. Svantesson, lrollhättan; samt

för postverket: postmästaren V. K. A. Petrelius, Uppsala, och numera
överpostiljonen J. A. Wallin, Stockholm.

Tillika har Kungl. Maj:t uppdragit åt byråchefen greve Hamilton
att vara sekreterare hos kommittén.

Vidare har Kungl. Maj:t den 6 december 1918 uppdragit åt kommittén
att jämväl verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om löneoch
organisationsförhållandena vid domänstyrelsen, skogsstaten och statens
skogsskolor samt förordnat till ledamöter i kommittén vid sistnämnda
ärendes behandling tre representanter för domänverket, nämligen byråchefen
i domänstyrelsen friherre T. V. Hermelin, numera överjägmästaren C. L.
Björkbom och kronojägaren O. J:son Bragée.

Sedan byråchefen greve Hamilton anhållit om entledigande från uppdraget
att vara kommitténs sekreterare, har Kungl. Maj:t den 15 augusti
1919 förordnat andre kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet S. J. M.
O;son Idar att i greve Hamiltons ställe vara sekreterare hos kommittén.
Slutligen har Kungl. Maj:t uppdraget åt kommittén
dels den 10 juni 1920 att avgiva utlåtande över statskontorets framställning
den 29 december 1913 i fråga om åvägabringande av jämnare
fördelning av utgifterna för pensioneringen av den vid statens järnvägar
anställda personal;

Bill. till rikad. prat. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 30

RlksdaifU-Borättelseu.

234

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

dels den 11 juni 1920 att verkställa utredning och avgiva förslag i
fråga om pensionering av viss statsanställd, icke ordinäre personal samt
i fråga om beredande av semester åt dylik personal;

dels den 16 juli 1920 att avgiva utlåtande i anledning av riksdagens
skrivelse nr 244 år 1920 angående beredande av rätt till pension åt sådana
änkor och barn efter statstjänare, som enligt nu gällande bestämmelser ej
erhålla pension;

dels den 15 september 1920 att avgiva skyndsamt utlåtande över
telegrafstyrelsens framställning den 31 augusti 1920 angående engångsbidrag
till telegrafverkets änke- och pupillkassa för beredande av familjepension
åt efterlevande till viss från aktiebolaget Stockholmstelefon övertagen
personal.

Efter avgivandet av årsredogörelsen för år 1919 har kommittén den
18 december 1919 till Konungen avlämnat betänkande och förslag angående
lönereglering för personalen vid domänstyrelsen, skogsstaten och statens
skogsskolor.

Kommitténs sammanträden under år 1920 hava hållits i Stockholm
och hava pågått från årets början till och med den 22 mars, då sammanträdena
i avvaktan på vissa riksdagens beslut in. in. tills vidare ajournerades.
Därefter hava sammanträden ägt rum under juli, september och
oktober månader.

Under förstnämnda sammanträdesperiod har kommittén till eu början
förehaft frågan rörande reglering av pensionsförhållandena för ordinarie
personal vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk. Kommittén har den 29 januari 1920 till Konungen överlämnat
betänkande angående tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Vid detta ärendes behandling hava jämväl de av Kungl. Maj:t den 28 juni
1918 utsedda representanterna för verken varit hörda.

Kommitténs arbete har vidare avsett frågan om pensionsförhållandena
för ordinarie tjänstemän vid domänverket. Såsom resultat av detta
arbete, i vilket jämväl deltagit de av Kungl. Maj:t utsedda representanterna
för domänverket, har kommittén den 9 mars 1920 till Konungen

• • , , '' , O

ingivit skrivelse angående rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid
domänverket.

De ärenden, beträffande vilka kommittén genom Kungl. Maj:ts ovannämnda
beslut den 10 juni, 11 juni, 16 juli och 15 september, allt 1920,
fått i uppdrag att avgiva utlåtande eller verkställa utredning och avgiva
förslag, hava delvis upptagits till förberedande utredning av kommittén.
Vad beträffar pensions- och semesterförmånerna för icke ordinarie perso -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

235

nal sammanhänger frågan härom emellertid med spörsmålet rörande avlöningsförhållandena
för vissa grupper av icke-ordinarie befattningshavare
vid korumunikationsverken, i vilket ärende kommunikationsverkens lönenämnd
den 9 augusti och den 2 december 1920 avgivit förslag, som f. n.
äro beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Kommitténs avsikt är att omedelbart
efter avgörandet av sistnämnda ärende upptaga de här avsedda
pensionsförhållandena in. m. till ytterligare behandling.

Vad angår ovannämnda engångsbidrag till telegrafverkets änke- och
pupillkassa, har behandlingen av berörda fråga icke kunnat slutföras i avvaktan
på det nya reglemente för ifrågavarande kassa, som må kunna
bliva av Kungl. Maj:t fastställt.

Sedan kommitténs sekreterare, andre kanslisekreteraren S. J. M. O:son
Klar under förra delen av året avslutat honom åliggande arbeten hos kommittén,
hava sekreterargöromålen hos kommittén uppehållits av förste sekreteraren
vid statens järnvägar D. G. O. Silfverstolpe.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet under år 1920 hava uppgått
till omkring 22,700 kronor.

Kommittén för utredning angående ett mera allmänt förstatligande av
Sveriges järnvägar m. m.

Kungl. Maj:t har den 13 september 1918 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden
för nämnda dag angivna grunder angående innebörden och betydelsen
av ett mera allmänt förstatligande av Sveriges järnvägar samt
sättet för genomförandet av ett sådant förstatligande.

Ordförande i kommittén är landshövdingen M. R. Sahlin, Stockholm,
samt ledamöter: generaldirektören och chefen för statens järnvägar A. M.
Granholm, verkställande direktören i svenska järnvägsföreningen, majoren
i väg- och vattenbyggnad skåren O. Bärnheiin, överdirektören och souschefen
vid statens järnvägar J. H. Flodin, tillika huvudsekreterare, riksgäldsfullmäktiges
ordförande, vice häradshövdingen C. E. Kinander, ordföranden
i svenska bankföreningen, bankdirektören J. H. R. O:son Kjellberg,
avdelningschefen vid generalstabens kominunikationsavdelning,
överstelöjtnanten P. U. Lagerhjelm, vice talmannen i riksdagens första kammare,
grosshandlaren H. F. Lamm, ledamoten av riksdagens andra kammare,
järnvägskonduktören C. O. N. Lovén, ledamoten av riksdagens
första kammare, lantbrukaren J. Nilsson å Skottlandshus, byrådirektören
i järnvägsstyrelsen S. Norrman, vice ordföranden i svenska järnvägsföreningen,
majoren i väg- och vattenbyggnadskåren J. O. H. Nyström, bruks -

236

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

disponenten C. A. Sahlin samt professorn vid Lunds universitet E. F. K.
Soinmarin.

Under hela år 1920 har regelbundet arbete pågått inom kommitténs

kansli.

De tidigare påbörjade specialundersökningarna i rättsligt, samt ban-,
maskin- och trafiktekniskt ävensom järnvägsekonomiskt avseende hava fortskridit
efter i huvudsak samma linjer som år 1919. Sedan sålunda under
sistnämnda år i rättsligt hänseende granskning och sammanställning av
koncessionsvillkor och andra av Kungl. Maj:t utfärdade medgivanden och
bestämmelser slutförts beträffande samtliga normalspåriga och flertalet
smalspåriga järnvägar i landet, hava under år 1920 enahanda undersökningar
verkställts beträffande återstående smalspåriga järnvägar, vilka
ansetts kunna vara av betydelse för kommitténs arbete. Vidare hava i
utlandet lörekommande bestämmelser i fråga om statsinlösen av enskilda
järnvägar samt de därstädes vid sådan inlösen tillämpade värderingsprinciper
varit föremål för närmare studium. I bantekniskt hänseende hava
— med ett undantag — undersökningar slutförts och beskrivningar upprättats
eller förberetts beträffande den nuvarande beskaffenheten av samtliga
av kommittén beaktade normalspåriga järnvägar. Utredning har vidare
beträffande vissa av dessa banor företagits rörande de kompletteringsarbeten,
som äro erforderliga för ombesörjandet av den större trafikrörelse,
som kan vara att förvänta efter ett förstatligande. I trafiktekniskt hänseende
hava fortgått undersökningar rörande de fördelar, som komma att
tillföras statens järnvägar genom olika banors övergång i statens ägo, ävensom
rörande de förändringar i trafikrörelsen, som därigenom uppkomma.
De maskintekniska undersökningarna beträffande vid de enskilda banorna
befintlig rullande materiel och dennas komplettering vid ett eventuellt
förstatligande hava likaledes fortgått. I järnvägsekonomiskt avseende har
i fråga om vissa banor utredningar verkställts rörande de förändringar,
som skulle bliva en följd av banornas övergång i statens ägo. I andra
ekonomiska spörsmål ha förberedande arbeten bedrivits. Kommitténs historiskt-statistiska
utredning rörande statsinlösen av järnvägar i Sverige och
utlandet har fortskridit så långt, att redogörelse föreligger dels beträffande
statsbanefrågans historiska utveckling och de särskilda statsförvärven av
enskilda järnvägar i Sverige, dels ock beträffande statens järnvägspolitik
och inlösen av enskild järn vägsegendom i Schweiz och Norge. Dessutom
hava vissa förarbeten gjorts för liknande redogörelse beträffande statsbanefrågans
utveckling och läge i några andra länder, såsom särskilt i Tyskland,
England och Förenta staterna.

På föranstaltande av kommitténs finänsdelegerade har utarbetats re -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

237

dogörelse för på vad satt finansieringen av hittills i utlandet skedd statsinlösen
av enskilda järnvägar i viktigare fall ägt rum.

1 anledning av särskilda kungl. remisser har kommittén den 27 april
1920 avgivit utlåtande angående av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag
gjort anbud om rätt för staten att inlösa bolagets järnväg ävensom angående
förvärv för statens räkning av visst antal aktier i bolaget. På anmodan
av statsrådet och chefen för civildepartementet har vidare kommittén
den 18 därpå följande juni avgivit yttrande och utredning i fråga
om förvärv för statens räkning av Stockholm—Nynäs järnväg. I anledning
av erhållen kunglig remiss angående förslag till bestämmelser i fråga
om statens rätt att inlösa järnväg, å vilken koncession meddelats, har kommittén
vidare verkställt omfattande arbeten för remissens besvarande, vilka
arbeten numera fortskridit så långt, att utlåtande i ärendet inom en närmare
framtid torde kunna avlåtas.

Slutligen har kommittén med stöd av under sitt fortlöpande arbete
vunna erfarenheter i skrivelse den 12 april 1920 hos Kungl. Maj:t gjort
framställning om tillsättande av sakkunniga för utarbetande av förslag till
bokföringsföreskrifter för de enskilda järnvägarna.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1920 kunna
beräknas till omkring 254,000 kronor, därav under år 1920 omkring
140,000 kronor.

Delegationen för Sverige av den svensk-dansk-norska kommittén för
dryftande av vissa spörsmål angående lufttrafik m. in.

Sedan Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet att
utse tre personer för förhandlingar inom en svensk-dansk-norsk kommitté
för drytfande av vissa spörsmål angående lufttrafik samt eventuellt uppgörande
av förslag till gemensam lagstiftning på förevarande område, har
chefen för nämnda departement den 22 november 1918 uppdragit åt
överstelöjnanten K. A. B. Amundson, Stora Frösunda, professorn, juris
doktorn T. Engströmer, Uppsala, och kaptenen vid fortifikationen B. V. L.
Jacobson, Stockholm, att vara ledamöter i ifrågavarande kommitté ävensom
utsett överstelöjnanten Amundson till ordförande i den svenska kommittédelegationen.
Till sekreterare i delegationen har departementschefen den
31 maj 1919 utsett löjtnanten vid fortifikationen N. P. A. Kindberg.

Angående delegationens verksamhet under tiden december 1919 —
november 1920 har meddelats följande.

Delegationen i dess helhet eller delar av densamma eller enskilda
delegerade hava under nämnda tid sammanträtt å skilda orter inom Sverige,

238

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Danmark och Norge nämligen Stockholm, Uppsala, Landskrona och Köpenhamn
samt Dombaas och Lillehammer.

Det av delegationen utförda arbetet har omfattat:

Studium, översättning och bearbetning av nyare bestämmelser för
luftfart i olika länder samt studium av luftfartens utveckling i olika länder,
särskilt av yrkesmässig trafik.

Praktiskt studium (genom personligt deltagande i luftfärder) av yrkesmässig
luftfart i Sverige.

Utarbetande av gemensamt nordiskt »Utkast till Lag om luftfart»
(överlämnat till kommunikationsdepartementet den 8 juli 1920).

Utarbetande av »Förslag till överenskommelse mellan Sverige, Danmark,
Norge och Finland angående luftfart» (överlämnat till kommunikationsdepartementet
den 30 november 1920).

På anmodan av utrikesdepartementet har delegationen jämväl biträtt
vid behandling och prövning av från främmande makt (England) gjord
framställning om särskild överenskommelse angående luftfart mellan Svenge
och denna makt.

Delegationen har jämväl utarbetat det förslag till nya certifikat-bestämmelser
för flygare, som genom flygkommissionen inlämnats till Kungl.
Maj:t och jämväl av Kungl. Maj:t fastställts att fr. o. m. den 1 oktober
1920 tillsvidare gälla.

Delegationen har även biträtt vid granskning och upprättande av förslag
till ny kungörelse angående lufttrafik över svenskt område, ävensom
vid behov vid behandling av remitterade flygärenden.

På grund av övererenskommelse träffad vid ministermötet i Köpenhamn
i augusti år 1920 har delegationen slutligen påbörjat en överarbetning
av ovannämnda förslag till luftfartskonvention mellan samtliga de
nordiska länderna i syfte att göra förslaget lämpat för en luftfartskonvention
mellan två och två av de nordiska länderna.

Arbetet å det delegationen lämnade uppdraget har i vad rör uppgörandet
av förslag till gemensam lagstiftning å området för de nordiska
länderna ävensom förslag till likartade bestämmelser angående luftfart hunnit
därhän, att lagförslag inom kort kunna väntas framlagda för vederbörande
lagstiftande myndigheter i länderna. Delegationen Ligger emellertid
vikt på att tillse, att sammanjämkning, såvitt möjligt, kan ske mellan de
skilda ändringsförslag i de olika länderna, som därvid eventuellt kunna
framkomma, och anser "sig därför böra med uppmärksamhet följa ifrågavarande
arbeten.

Vad konventionsarbetet beträffar, återstår ännu något ifråga om den
nordiska konventionen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

239

De kostnader, som föranletts av det delegationen lämnade uppdraget,
torde approximativt kunna beräknas till c:a 15,000 kronor, inklusive resekostnadsersättningar
och arvoden.

Kommittén för utredning angående reguljär lufttrafik m. in.

Kungl. Maj:t har den 2 maj 1919 uppdragit åt eu kommitté att
verkställa utredning angående reguljär lufttrafik och särskilt vilka åtgärder,
som från statens sida böra vidtagas för befrämjandet av eu sådan trafik,
samt att inkomma med de förslag, som av den vei-kställda utredningen
föranledas.

Ordförande i kommittén är landshövdingen M. R. Sahlin, Stockhom,
och ledamöter: överstelöjtnanten K. A. B. Amundson, Stora Frösunda,
kanslirådet C. J. Oarlberg, Mörby, Stocksund, generalpostdirektören A. J,
Juldin, Stockholm, disponenten C. E. Lundquist, Stockholm, ordföranden
hos Stockholms stadsfullmäktige G. G. Magnusson, Stockholm, och kaptenen
C. G. von Porat, Stockholm. Sekreterare i kommittén är sekreteraren
hos svenska aeronautiska sällskapet, redaktören T. I. Gullberg, Stockholm.

Kommittén har under år 1920 intill början av december månad
hållit sammanlagt sexton sammanträden, samtliga i Stockholm med undantag
av ett, fortgående under tiden 16—27 augusti, vilket hölls i Båstad.

En inom kommittén tillsatt subkommitté för förberedande handläggning
av vissa ärenden med anlitande av även utom kommittén stående
sakkunniga har under samma år haft sju sammanträden.

Sedan kommittén under år 1919 föranstaltat om specialutredningar,
avsedda att läggas till grund vid kommitténs behandling av vissa frågor,
har kommitténs verksamhet under våren 1920 i huvudsak varit inriktad
på genomförande av dessa utredningar jämte behandling av för det dåvarande
hos kommittén föreliggande, nedan nämnda kungl. remisser.

I samband med de förberedande arbetena har kommittén under
ifrågavarande år anmodat särskilda flygsakkunniga, vilka, med statsbidrag
eller annorledes, under året bedrivit fiygstudier i utlandet, att till kommittén
ingiva redogörelse i särskilt angivna avseenden, för vilket ändamål
resebidrag blivit förutsatt.

Under juli och augusti månader inkommo till kommittén under år
1919 föranstaltade utredningar, gällande:

flygplanens och motorballongernas nuvarande utvecklingsstadium med
hänsyn till deras användbarhet för regelbunden trafik;

Sveriges geografiska och klimatologiska förhållanden ur flygsynpunkt
samt de förutsättningar och fordringar, som dessa förhållanden kunna
uppställa för bedrivande av regelbunden lufttrafik;

•240

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

anordnande av flygstationer och tillfälliga landningsplatser under
svenska förhållanden;

förslag, jämte approximativa kostnadsberäkningar, angående den
officiella väderlekstjänstens komplettering för lufttrafikens behov;

särskilt önskvärda linjer för lufttrafik inom landet; samt

förslag och approximativa kostnadsberäkningar angående införande
av flygteknisk utbildning vid tekniska högskolan.

Sedan kommitténs utredningsmaterial sålunda blivit kompletterat
samt kommunicerat ledamöterna, har kommittén under ovan nämnda arbetstid
i Båstad uppdragit linjerna för sitt betänkande och föranstaltat
om vissa ytterligare specialutredningar.

Kommitténs avsikt hade varit att ingiva sitt betänkande under hösten
år 1920. Detta önskemål har emellertid icke kunnat realiseras, enär utarbetandet
av ovan nämnda specialutredningar, i flera fall förbundet
med utländska studier, tagit avsevärt längre tid i anspråk än som beräknats.
Vissa brådskande utredningar och förslag har kommittén emellertid
funnit sig böra ingiva till behandling vid 1921 års riksdag, och har
kommittén i samband härmed hos statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
anhållit om upptagande i riksstaten av vissa anslag.
Ifrågavarande utredningar och förslag gälla anordnande av flygstationer,
komplettering av den officiella väderlekstjänsten, befrämjande av utbildningen
av flygplanförare samt upprättande av särskilt organ inom statsförvaltningen
för handläggande av luftfartsärenden.

Kommittén beräknar att ha slutfört sitt allmänna uppdrag under
våren 1921.

Under 1920 har kommittén intill början av december mottagit och
behandlat följande kungl. remisser:

angående av svenska lufttrafikaktiebolaget ansökt statslån;

angående förslag till bestämmelser om förfarande till tryggande
av statsverkets rätt till tullavgifter för till riket inkommande flygfartyg;
samt

angående utkast till lag om luftfart.

De approximativa kostnader, som kommittén intill årsskiftet 1920—
1921 medfört för statsverket uppgå till 29,500 kronor.

Kommissionen för utredning avgående ordnandet av Stockholms förortshanefråga.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 uppdragit åt en särskild kommission
att i enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden för samma

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

241

dag angivna grunder verkställa utredning i fråga om huvuddragen för ordnandet
av Stockholms förortsbanefråga.

Till ordförande i kommissionen har Kungl. Maj:t utsett fullmäktigen
i riksgäldskontoret, byråchefen greve J. G. Lagerbjelke och till ledamöter:
kommunalstämmans i Sundbyberg ordförande, ingenjören J. Bergström,
stadsfullmäktigen i Stockhom, redaktören C. G. Björklund, civilingenjören
N. O. Gellerstedt, Stockholm, förste byrådirektören vid statens järnvägar,
kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren A. G. Hellgren, byråingenjören
vid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg G. O. F. Lundborg samt
civilingenjören E. Winell, vilken sistnämnde den 21 augusti 1919 utsetts
att tillsvidare vara sekreterare hos kommissionen.

Kommissionen har under år 1920 sammanträtt under tiden från den
15 mars till den 23 juni och sammanträder ytterligare från den 27 november
tillsvidare. I övrigt har arbetet inom kommissionen, i samråd med
ordföranden, utförts av dess ledamot och sekreterare, civilingenjören Winell,
med biträde från den 15 sistlidna april av ingenjören H. Borgwall. I
början av året hava dessutom ledamöterna förste byrådirektören, kaptenen
Hellgren och byråingenjören Lundborg deltagit i detalj utredningarna.

Arbetet under år 1920 har i första hand avsett de delar av förortsbanefrågan,
vari denna berör och beröres av en blivande lösning av
Stockholms bangårdsfråga. Dessutom hava dels tablåer upprättats över
befolkningsmängden under en följd av år inom Stockholm och kringliggande
kommuner inom avstånden 15 och 30 kilometer från huvudstadens
centralare delar, dels sammandrag gjorts av arealen byggnadsvärdig mark
inom Stockholms omgivningar inom samma avstånd dels ock utredningar
verkställts, vilka alltjämt pågå, angående trafikförhållandena i olika hänseenden
i fråga om de befintliga järnvägs- eller spårvägsanläggningar, som
för närvarande ombesörja förortstrafik mellan huvudstaden och förorterna.
Sammanställning har vidare gjorts, och å karta såvitt möjligt angivits, av
de olika önskemål, som från de särskilda samhällena inom Stockholms förortsområde
framställts till kommissionen beträffande åtgärder för erhållande
av bättre trafikförbindelser än de nuvarande.

Arbetet har blivit avsevärt fördröjt genom förenämnda detaljarbete
samt det enligt kommissionens uppdrag anbefallda samarbetet med
Stockholms stads trafikkommitté. Emellertid har arbetet fortskridit så långt,
att det bör kunna bli färdigt i god tid hösten 1921.

Kostnaderna för kommissionens arbete komma att approximativt utgöra
för år 1920 33,100 kronor, varav 6,900 kronor utgått av till kommissionens
förfogande ställda expensmedel, och från arbetets början 47,800

Bih. till rikad. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 31

Rlksdags-Berättelsen.

242

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kronor, varav 9,500 kronor expensrnedel (häri inberäknat 2,300 kronor,
ännu ej likviderade, till Stockholms stads trafikkornrnitté).

1919 års kommission avgående statsbaneekonomien in. in.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1919 uppdragit åt eu kommission att
snarast möjligt verkställa och för Kungl. Maj:t framlägga en allsidig utredning
rörande de åtgärder, som böra vidtagas för erhållande för framtiden
av ett tillfredsställande resultat av driften vid statens järnvägar.

Ordförande i kommissionen är landshövdingen, numera statsrådet
C. G. O. Malm, Stockholm, och ledamöter: bruksdisponenten C. A. Sahlin,
Stockholm, f. d. kaptenen J. O. Wallenberg, Stockholm, ledamoten av
riksdagens andra kammare A. Andersson i Råstock, verkställande direktören
vid Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar A. O. L. Kamph, överdirektören
vid statens järnvägar I. Virgin, Stockholm, ordföranden i svenska
järnvägsmannaförbundet A. Forslund, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare, redaktören A. C. Lindblad, Göteborg, och bergsingenjören
I. Olsson.

Särskilda sakkunniga att med viss utredning biträda kommissionen
äro filosofie doktorn I. Hallberg, Stockholm, och trafikchefen vid Nora
Bergslags järnväg, majoren i väg- och vattenbyggnadskåren E. G. A.
Hildebrand.

Kommissionens arbete har pågått under hela år 1920 och har kommissionen
in pleno under denna tid hållit omkring 25 sammanträden, samtliga
i Stockholm.

Den största delen av arbetet har utförts genom subkommittéer och
genom särskilt tillkallade sakkunniga; inalles hava 18 sådana särskilda
sakkunniga för olika frågor varit anlitade. Subkommittéerna och de sakkunniga
hava dels varit samlade i Stockholm för arbete och sammanträden,
dels företagit talrika och omfattande resor för studier och undersökningar
vid såväl statens som ock — i jämförande syfte — vid ett flertal enskilda
järnvägar.

Kommissionens arbete har främst omfattat ingående utredning angående
personalförhållandena vid statens järnvägars ban-, maskin- och
trafikavdelningar samt vidare utredningar angående bränsleekonomi, verkstadstjänst
im fl. frågor av ekonomisk eller finansiell innebörd. Kommissionen
har även företagit undersökningar angående organisationsfrågor.

Kommissionens arbete har så fortskridit, att med undantag av utredningen
angående organisationsfrågor i huvudsak endast det slutliga avfattandet
av kommissionens betänkande återstår; kommissionen hoppas således
i början av år 1921 kunna avgiva sitt betänkande i allt utom orga -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

243

nisationsfrågor, beträffande vilka yttrande torde kunna avgivas först något
senare.

De kostnader, kommissionen sedan sin tillkomst och till utgången
av år 1920 medfört för statsverket, uppgå till omkring 90,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om lämpligaste sättet för anordnande
av maskinell vägtrafik inom de nordliga länen m. m.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 31 december 1919 givet bemyndigande
har chefen för civildepartementet samma dag uppdragit åt landshövdingen,
numera statsrådet C. G. O. Malm samt överstelöjtnanten i generalstaben
J. G. Sylvan, Stockholm, och bandirektören 0. A. A. Tydén, Luleå,
att i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva förslag
i fråga om det lämpligaste sättet för anordnande av maskinell vägtrafik
inom de nordliga länen ävensom utsett landshövdingen Malm att i
egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Därefter har chefen för civildepartementet den 21 februari 1920
entledigat överstelöjtnanten Sylvan från berörda uppdrag ävensom uppdragit
åt överstelöjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren F. Enblom att i
Sylvans ställe jämte övriga för ändamålet tillkallade personer i egenskap
av sakkunnig verkställa omförmälda utredning. Vidare har chefen för
kommunikationsdepartementet den 6 november 1920 uppdragit åt t. f.
landshövdingen N. G. Ringstrand att under den tid, statsrådet Malm utövar
statsrådsämbetet, i dennes ställe vara ordförande för de sakkunniga.

De sakkunnigas sammanträden hava under år 1920 ä"t rum i
Stockholm.

Åt ordföranden samt bandirektören Tydén har uppdragits att i egenskap
av subkommitterade, tillsammans med sekreteraren, leda vissa prov
med motortraktor i Boden med omnejd, varjämte åt bandirektören Tydén
uppdragits att följa även på andra orter företagna sådana prov. Samtliga
nu nämnda prov hava ägt rum under tiden 1 april—10 september.

Sakkunniga komma härjämte att i detalj följa mellan Hällnäs och
Lycksele planerad trafik med motortraktor under vintern 1920—21. I detta
sammanhang torde böra nämnas, att sakkunniga låtit verkställa undersökningar
angående tillståndet hos vissa mera trafikerade vägar inom Norrbottens
län.

Statistik över verkliga kostnader m. in. vid lastautomobiltrafik har
upprättats.

Uppgifter hava infordrats dels från vederbörande länsstyrelser angående
vilka vägar, som kunde tänkas komma ifråga för maskinell vägtrafik,
dels från general poststyrelsen, järnvägsstyrelsen samt ett femtiotal lands -

244

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fl skri ler angående vid sådan trafik beräknelig mängder gods av olika slag.

cd c^ CD CD o

De infordrade uppgifterna hava ännu icke fullständigt inkommit och hava
därför tillsvidare icke kunnat bearbetas.

De kostnader, som sakkunniga intill årsskiftet 1920—1921 medfört
för statsverket, kunna uppskattas till omkring 16,500 kronor, inberäknat
kostnaderna för meranämnda prov med motortraktor i Boden. För dessa
prov har stått till förfogande ett särskilt anslag å, högst, 10,000 kronor,
vilket torde komma att helt tagas i anspråk för det därmed avsedda
ändamålet.

Kommissionen för utredning i fråga om bokföringen vid de enskilda
järnvägarna.

Kungl. Maj:t har den 21 maj 1920 uppdragit åt en kommission att
verkställa utredning rörande bokföringen vid de enskilda järnvägarna i
syfte att större enhetlighet och likformighet i dessas räkenskaper må åstadkommas
samt att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.

Ordförande i kommissionen är överdirektören J. L. Widell, Stockholm,
samt ledamöter: verkställande direktören i svenska järnvägsföreningen,
majoren i väg- och vattenbyggnadskåren O. Bärnheim, Stockholm, byrådirektören
vid statens järnvägar S. Norrman, Stockholm, kamreraren vid
Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar K. Richnau och professorn
vid handelshögskolan i Stockholm O. Sillen.

Till sekreterare har kommissionen förordnat aktuarien i statistiska
centralbyrån L. Hj. Fredelius.

Kommissionen, som år 1920 hållit sina sammanträden i Stockholm
under tiden fr. o. m. den 6 september t. o. m. den 11 oktober, har till
behandling förehaft frågan om avskrivningar och avsättningar till reparations-
och förnyelsefond och har därefter förberedelsevis diskuterat övriga
delar av det kommissionen förelagda ämnet. Vissa utredningar hava utförts
av byrådirektören Norrman och sekreteraren.

Betänkande torde kunna avgivas under senare delen av år 1921.

Kostnaderna för kommissionens arbete torde intill årsskiftet 1920—
21 kunna beräknas uppgå till omkring 1,920 kronor. Arvode till sekreteraren
har emellertid icke utbetalts, då beloppet av sådant arvode ännu icke
blivit av Kungl. Maj:t fastställt.

Kommittén för verkställande av utredning och avgivande av förslag
i fråga om lämpligaste sättet för överförandet vid elektrifiering av statens
järnvägar av elektrisk ström från landets kraftverksnät till järnvägsnätet.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

245

Kungl. Maj:t har den 11 juni 1920 uppdragit åt en kommitté att
skyndsammast verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om lämpligaste
sättet för överförandet vid elektrifiering av statens järnvägar av
elektrisk ström från landets kraftverksnät till järnvägsnätet.

Ordförande i kommittén är kommerserådet A. F. Enström, Stockholm,
och ledamöter överdirektören vid statens vattenfallsverk W. Borgqvist,
Stockholm, verkställande direktören hos svenska järnvägsföreningen,
majoren i väg- och vattenbyggnadskåren O. Bärnheim, byråcheferna vid
statens järnvägar E. O. von Friesen och I. A. öfverholm, Stockholm,
byrådirektören vid telegrafverket A. V. A. Holmgren, Stockholm, överingenjören
hos dåvarande Luth & Roséns elektriska aktiebolag A. J. Körner,
Stockholm, överingenjören vid elektriska prövningsanstalten C. A. J. Rossander,
Stockholm, samt överingenjören vid Hemsjö kraftaktiebolag S.
Velander.

Kommittén har under år 1920 avhållit sju plenarsammanträden, samtliga
i Stockholm. Mellan sammanträdena hava därjämte kommitténs medlemmar
i respektive hemorter varit sysselsatta med arbetet för uppdragets
fullgörande. Jämlikt nådigt bemyndigande har överingenjören A. J. Körner
under augusti månad 1920 företagit en studieresa till Tyskland, Schweiz
och Frankrike för att i nämnda länder inhämta erfarenheter av intresse för
kommitténs arbete. I samma syfte har ordföranden efter uppdrag av
Kungl. Magt under en tid av omkring två månader, räknat från den 6
oktober 1920 företagit en studieresa till Amerikas Förenta Stater. Byråchefen
Öfverholm har på järnvägsstyrelsens uppdrag deltagit i sagda
studieresa.

Kommittén, som alltsedan sin tillkomst varit sysselsatt med diverse
utredningsarbeten av huvudsakligen teknisk art, är härjämte ännu sysselsatt
med vissa förberedande arbeten, som äro nödvändiga för lösandet av
den kommittén förelagda uppgiften. Tidpunkten för arbetets avslutande
kan sålunda ännu icke fixeras.

Statsverkets utgifter för kommitténs arbeten intill 1920 års utgång
torde kunna approximativt beräknas till omkring 6,000 kronor. Då dagarvoden
emellertid ännu icke blivit av kommitténs ledamöter debiterade,
ingå sådana arvoden icke i ovan berörda belopp.

Kommittén för utredning rörande åtgärder till förekommande av
störningar från statens järnvägars kraftnät å telegrafverkets ledningar.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1920 uppdragit åt en kommitté att
skyndsamt verkställa utredning rörande åtgärder till förekommande av
störningar från statens järnvägars kraftnät å telegrafverkets ledningar samt

246

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen kan giva
anledning.

Ordförande i kommittén är kommerserådet A. F. Enström, Stockholm,
samt ledamöter: byråcheferna vid telegrafverket P. J. W. Hallgren
och vid statens järnvägar I. A. Ofverholm, Stockholm, byrådirektörerna vid
statens järnvägar E. J. Billing och vid telegrafverket A. V. A. Holmgren,
Stockholm, f. d. professorn, konsulterande ingenjören vid allmänna svenska
elektriska aktiebolaget i Västerås C. A. Lindström samt professorn vid
tekniska högskolan H. B. M. Pleijel, Stockholm.

Kommittén har under år 1920 hållit fem plenarsammanträden, varav
ett i Kiruna; övriga sammanträden hava ägt rum i Stockholm. Under
mellantiderna hava därjämte kommitténs medlemmar å respektive hemorter
varit sysselsatta med arbete för uppdragets fullgörande.

Genom kommitténs försorg hava å banan Kiruna—Gällivare bedrivits
en serie ingående undersökningar över olika slag av störningar å telefon-
och telegrafledningar samt å särskilt anordnade kablar från ledningarna
för den elektriska järnvägsdriften. Vid dessa undersökningar hava de flesta
av kommitténs medlemmar närvarit. De därvid erhållna resultaten hava
därefter bearbetats och genomdiskuterats ur synpunkten av det kommittén
åliggande uppdraget. Vidare äro för närvarande även vissa andra utredningsarbeten
planerade.

Kommittén är härjämte ännu sysselsatt med de förberedande undersökningar,
som äro nödvändiga för besvarande av de kommittén förelagda
frågorna. Tidpunkten för arbetets avslutande kan således ännu icke fixeras.

Statsverkets utgifter för kommitténs arbeten intill 1920 års utgång
torde kunna approximativt beräknas till 4,100 kronor. Då dagarvoden
emellertid ännu icke blivit av kommitténs ledamöter debiterade, ingå sådana
arvoden icke i ovan berörda belopp.

Kommittén för utredning i fråga om plan för utförande av ostkustbanan
m. m.

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1920 uppdragit åt en kommitté att
skyndsamt verkställa utredning på av riksdagen i skrivelse den 18 juni
1920, nr 401, angivet sätt i fråga om plan för utförande av ostkustbanan
in. m. samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.

Ordförande i kommittén är landshövdingen M. R. Sahlin, Stockholm,
samt ledamöter: distriktschefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
F. Enblom, Stockholm, överingeniören vid statens järnvägar Hj. Fogelmarck,
Stockholm, verkställande direktörerna vid Stockholm—Västerås

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

247

-—Bergslagens järnvägar A. 0. L. Kamph, Stockholm, och i ostkustbanans
aktiebolag K. Ä. Lagergren, Gävle, samt ledamöterna av riksdagens andra
kammare sparbankskamreraren E. I. Lindlev, Söderhamn, och kaptenen i
väg- och vattenbyggnadskåren S. E. J. Lubeck, Stockholm.

Kommittén, som konstituerade sig vid sammanträde den 13 och den
14 juli 1920, beslöt därvid antaga namnet'' ostkustbanekommittén, varefter
kommittén sammanträtt in pleno den 24 och den 25 september 1920.

Under tiden 6—10 september 1920 företog kommittén en studieresa
utmed ostkustbanan i dess projekterade sträckning från Härnösand
till Gävle.

Arbetena inom kommittén hava närmast gått ut på åstadkommandet
av utredningar för blivande ny plan för ostkustbanan dels ur byggnadsteknisk,
dels ock ur trafikteknisk synpunkt. Därjämte har kommittén
ansett sig böra undersöka möjligheterna för en statsinlösen, nu eller framdeles,
av”den Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägsanläggningen.
Arbetena inom kommittén äro avsedda att så bedrivas, att förslag
i ämnet kan av kommittén avgivas i så god tid under år 1921, att
detsamma kan läggas till grund för eventuell proposition till samma års
riksdag.

Kostnaderna för kommittén under år 1920 kunna beräknas komma
att uppgå till i runt tal 10,500 kronor.

Kommittén för utredning beträffande poststation/''öreståndarnas, lantbrevbärarnas
och lådbrevbärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden
m. m.

Kungl. Maj:t har den 24 augusti 1920 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning och avgiva förslag dels beträffande poststationsföreståndarnas,
lantbrevbärarnas och lådbrevbärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden,
dels ock rörande förekomsten av överkvalificerad arbetskraft
inom postverkets olika förvaltningar samt i vad mån och på vad
sätt denna arbetskraft kan ersättas med annan efter arbetets art lämpad
arbetskraft.

Ordförande i kommittén är ledamoten av riksdagens första kammare,
redaktören C. E. Svensson, Stockholm, samt ledamöter: postdirektören
E. G. Lanngc, Gävle, tillika sekreterare, ledamöterna av riksdagens
första kammare, redaktörerna N. A. Nilsson i Kabbarp och A. Pers, Västerås,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren P. B. Nilsson
i Landeryd, byråchefen 4. J. G. Pramberg, Stockholm, och transportmästaren
J. A. Wallin, Stockholm.

Särskilda ledamöter äro: vid behandlingen av poststationsförestån -

248

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

darnas anställnings- och avlöningsförhållanden poststationsföreståndaren
J. Z. Bohlin i Fyrunga samt vid behandlingen av lantbrevbärarnas och
lådbrevbärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden lantbrevbäraren K.
G. Gustafsson i Väring.

Kommittén har under hösten 1920 sammanträtt under olika perioder
i Stockholm och därjämte företagit en resa till vissa delar av Västerbottens
och Norrbottens län för att studera vissa postala anordningar och
förhållanden. Under tiden mellan kommitténs sammanträdesperioder har
sekreteraren, under samverkan med ordföranden, verkställt åtskilliga utredningar.

Kommittén har hittills behandlat frågorna om poststationsföreståndarnas
och lantbrevbärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden och
därvid närmast inriktat sitt arbete på att utreda, huruvida och i vad mån
för tiden från 1921 års ingång kunde och borde åstadkommas en provisorisk
reglering av dessa funktionärers avlöningsförhållanden. Man har
anledning antaga, att vid de stundande sammanträdena kommittén kommer
till något resultat i sistnämnda fråga och att riktlinjerna för behandling
av dessa frågors definitiva behandling inom kommittén samtidigt
kunna uppdragas. Därjämte skall upptagas frågan om planläggande av
kommitténs arbete rörande förekomsten av överkvalificerad arbetskraft
inom postverkets olika förvaltningar, varefter denna fråga skall göras till
föremål för utredning och överläggning omedelbart efter årsskiftet 1920
—21.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet intill 1920 års utlåna:
kunna beräknas uppgå till omkring 12,000 kronor.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av utav vägkommissionen
avgivna förslag m. m.

Jämlikt bemyndigande den 24 augusti 1920 har chefen för kommunikationsdepartementet
uppdragit åt landshövdingen K. L. A. E. Reuterskiöld
jämte numera landshövdingen greve K. A. G. Mörner, ledamoten av
riksdagens första kammare, lantbrukaren J. Nilsson i Skottlandshus samt
ledamöterna av riksdagens andra kammare hemmansägaren C. J. Johanson i
Uppmälby och lantbrukaren J. Relin att i egenskap av sakkunniga verkställa
omarbetning i erforderliga delar av de utav vägkommissionen avgivna
förslag till lag om allmänna vägar på landet samt förslag till vägkommunal
lag och övergångslag ävensom i övrigt avgiva förslag i de särskilda hänseenden,
vartill omarbetningen kan föranleda.

De sakkunniga hava från och med den 14 oktober 1920 varit samlade
i Stockholm för verkställande av omarbetning av utav vägkommissio -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

249

nen avgivna förslag m. m. Under tiden har det av vägkommissionen upprättade
förslaget till lag om allmänna vägar på landet genomgåtts, och har
preliminärt förslag till lagtext blivit uppsatt.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete intill årsskiftet, sekreterararvode
inberäknat, torde komma att uppgå till omkring 9,500 kronor.

Finansdepartementet.

Statsbokföringskornmittén.

Ivungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt eu kommitté att
avgiva yttrande om de ändringar i gällande bestämmelser rörande bokföringen
i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa
förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring, som
kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring i stats C1

O O

kontoret.

Ledamöter i kommittén hava under år 1920 varit: f. d. generaldirektören,
greve H. H:son Wachtmeister (ordförande), f. d. bankofullmäktigen,
friherre B. K. J. Langenskiöld och generaldirektören Chr. L. Tenow,
den sistnämnde verkställande ledamot.

Statsbokföringskommitténs arbeten hava pågått hela år 1920, därvid
förutom de granskningsuppgifter, som genom särskilda författningar ålagts
kommittén, uppgjorts förslag till nj^a räkenskapsformulär för arméförvaltningen
och underlydande myndigheter, varjämte ett antal Kungl. Maj:ts
remisser besvarats.

Kommittén, vilkens uppgifter vid 1920 års utgång övertagits av
riksräkenskapsverket, har till och med år 1920 dragit en kostnad av omkring
710,000 kronor.

Löneregleringskommittén.

Den 3 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för avgivande
av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden.

Ledamöter i kommittén voro vid ingången av år 1920: f. d. byråchefen
F. H. Schlytern (ordförande), ledamöterna av riksdagens första kammare,
redaktören C. G. Ekman och redaktören N. A. Nilsson, Kabbarp,
ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren P. B. Nilsson,
Landeryd, och arbetaren O. W. Edbom, Ljusdal, kanslirådet, numera statsrådet
A. E. M. Ericsson och förste kanslisekreteraren, numera kanslirådet
F. St. Linroth. Den sistnämnde entledigades på därom gjord framställning
från uppdraget den 22 juni 1920.

Bih. till riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 32

Riksdngrg-Beriittelsen.

250

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Såsom särskilda ledamöter hava, på grund av Kungl. Maj:ts förordnanden,
under år 1920 deltagit i kommitténs arbeten:

i fråga om fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten byråchefen E.
Sidenbladh;

i fråga om ny definitiv lönereglering för statsdepartement och centrala
ämbetsverk samt fångvårdsstaten statssekreteraren C. Malmroth och
t. f. kanslirådet B. Knös, av vilka den sistnämnde jämväl bestritt sekreterargöromål
i ärendet; samt

i fråga om nya löneregleringar för riksbankens och riksgäldskontorets
personaler bankofullmäktigen R. E. Norberg, förste deputeraden i
riksgäldskontoret, greve J. G. Lagerbjelke och bankosekreteraren E.
Langborg.

Q O

Vid behandlingen av frågan om lönereglering för fångvårdsstaten
har kommittén haft överläggningar med representanter för olika grupper
befattningshavare inom fångvårdsstaten.

O O

Intill utgången av år 1919 hade serien av kommitténs tryckta betänkanden
fortskridit till och med nr LX och serien av kommitténs skriftliga
utlåtanden till och med nr 180. Härvid må emellertid erinras, att
ett den 23 april 1913 avgivet skriftligt utlåtande blivit under år 1915
befordrat till trycket och intagits i serien av de tryckta betänkandena
under nr XLVI.

Under år 1920 har kommittén med underdåniga skrivelser den 13
mars och den 3 november avlämnat tryckta betänkanden, delarna LXI och
LXII, innefattande den förra utredning och förslag angående villkor om
viss föregående verksamhet i statens tjänst för erhållande av ålderstillägg
och den senare utredning och förslag beträffande ny definitiv lönereglering
för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.

Därjämte har kommittén under år 1920 avgivit följande skriftliga
utlåtanden:

den 14 januari angående anslag till sj ökarte verket i samband med
överflyttning av utgivandet av »Underrättelser för sjöfarande» (nr 181);

samma dag angående ändring i avlöningsstaten för den civila personalen
vid sjökarteverket (nr 182);

den 29 januari i fråga om förbättring av löne- och pensionsförmåner
för överståthållaren och underståthållaren i Stockholm samt vissa
befattningshavare i överståthållarämbetets kansli (nr 183);

samma dag angående lönereglering för länsveterinärerna in. in.
(nr 184);

den 10 februari angående uppförande på ordinarie stat av kontrollstvrelsens
avdelning för ärenden angående skattefri sprit in. in. (nr 185);

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

251

deri 16 februari angående förslag till utgiftsstat för postsparbanken
in. in. (nr 186);

den 3 mars angående vissa ändringar i staten för riksarkivet
(nr 187);

den 5 mars i fråga om kostnadsfri ledighet för extra ordinarie befattningshavare
vid tullverket (nr 188);

den 11 mars i fråga om jämkning i tillfälliga lönetillägg för personal
vid tullverket (nr 189);

den 22 mars angående en framställning om behovet av bestämmelser
rörande avlöningsförhållandena vid övergång från eu ordinarie statstjänst
till eu annan in. m. (nr 190);

samma dag (till riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott)
i fråga om utredning för åstadkommande av minskning i administrationskostnader
genom förenklingar i statsförvaltningen m. m. (nr 191);

den 24 mars i fråga om lönetursrätt för vissa skrivbiträden i postsparbanken
(nr 192);

den 12 april i fråga om överflyttning av de nautisk-meteorologiska
byrån tillhörande göromål till andra institutioner (nr 193);

samma dag angående ålderstillägg åt vissa befattningshavare vid
landsstaten (nr 194);

den 19 april angående lönn- och pensionsreglering för vaktmästare
in. fl. vid statens folkskoleseminarier (nr 195);

den 30 april i fråga om beredande av rätt för befattningshavare
vid lantmäteristaten till rese- och traktamentsersättning i vissa fall
(nr 196);

den 17 maj (till riksdagens bankoutskott) i fråga om vissa ändringar
i lönestaten för statens anstalt för pensionering av folkskollärare
in. fl. (nr 197);

den 29 maj i fråga om rätt för statstjänare att för ålderstillägg och
i pensionshänseende tillgodoräkna sig verksamhet annorstädes ån i statstjänst
(ur 198);

den 26 oktober angående ålderstilläggsberåkning för kanslirådet X.
Länge och registrator! G. Alstermark (nr 199);

den 20 november angående definitiv lönereglering för statsrådets
ledamöter (nr 200);

samma dag angående ålderstilläggsberäkning för kammarrättsrådet
J. Erici (nr 201); samt

den 2 december i fråga om arbetsförhållandena inom de centrala
ämbetsverken med avseende å städnings- och rengöringsarbete in. in.
(nr 202).

252

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Förutom de ärenden, som sålunda slutbehandlats, hava under år
1920 pågått förberedande arbeten beträffande följande ärenden:

l:o) angående förändringar i avlönings- och organisationshänseenden
beträffande fångvårdsstyrelsen och f angvårdsstaten; i detta ärende torde
betänkande komma att avlåtas snarast ske kan i början av år 1921; samt

2:o) angående nya löneregleringar för riksbankens och riksgäldskontorets
personaler.

Kommittén, som jämväl under år 1920 haft sin lokal i riksdagshuset,
har under nämnda år haft sammanträden in pleno under tiderna
från och med den 14 januari till ''och med den 24 mars, från och med
den 10 april till och med den 22 juni samt från och med den 24 september
till medio av december.

Enligt kommitténs uppdrag hava särskilda subkommitterade bedrivit
arbeten för kommitténs räkning under övriga delar av år 1920, med undantag
av en kort tid av sommaren.

Till och med år 1920 torde kostnaderna för kommitténs verksamhet
uppgå till omkring 575,000 kronor.

Sakkunnig för utredning angående statsåtgärder i vissa främmande
länder för dryckenskapens hämmande m. in.

På grund av bemyndigande den 4 juli 1910 tillkallade chefen för
finansdepartementet samma dag docenten vid Uppsala universitet Karl
Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgärder, som i
främmande länder, först och främst våra grannländer, vidtagits för dryckenskapens
hämmande samt de praktiska verkningarna därav, dels av
nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels ock speciellt av de
totala förbudsåtgärdernas utvecklingshistoria och verkningar.

Utredningen, vilkens resultat delvis förelegat i rentryck redan under
år 1919 och då ställts till nykterhetskommitténs förfogande, torde, på
grund därav att en del betydelsefullt utländskt material först under år
1920 kommit utredningsmannen tillhanda, ej kunna avslutas förrän i
februari 1921.

Under år 1920 hava kostnader i och för utredningen uppstått endast
för tryckning av betänkandet och för inköp av litteratur.

Kostnaderna för hela utredningen hava hittills uppgått till omkring
36,000 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

253

Nykter hetskommittén.

Den 17 november 1911 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för genomförandet
av lokalt veto för försäljning och utskänkning av brännvin
samt vin och Öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag till
jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom reformering
av det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa en allsidig utredning
rörande allmänt rusdrycksförbud.

Ledamöter i kommittén voro vid ingången av år 1920 ledamoten av
riksdagens första kammare, riksgäldsf ull mäktigen S. H. Kvarnzelius (ordförande),
direktören i A. B. Stockholmssystemet, med. d:r I. Bratt, redaktören
J. Byström, direktören O. G. Eklund, ledamoten av riksdagens första
kammare, redaktören C. G. Ekman, ledamöterna av riksdagens andra kammare
Ollas A. Eriksson, Ovanmyra, och J. B. Eriksson, Grängesberg, grosshandlaren
K. G. Karlsson, Göteborg, ledamoten av riksdagens andra kammare
borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, fröken Emilie Rathou och
professorn T. L. Thunberg, Lund.

Under år 1920 sammanträdde en inom kommittén tillsatt subkommitté
under april, maj och juni månader, varefter kommittén i dess helhet
sammanträdde under senare hälften av juni samt under juli månad
för slutjustering av kommitténs betänkande del IX med förslag till lag
om alkobolvaror m. m. Vid slutsammanträdet den 5 augusti 1920 beslöt
kommittén avgiva ifrågavarande betänkande, och har kommittén härmed
slutfört sitt uppdrag.

Under året har utkommit såsom del VI i bilagorna till utredningen
rörande allmänt rusdrycksförbud den av professor T. L. Thunberg verkställda
utredningen rörande alkoholens fysiologiska verkningar. De inom socialstyrelsen
utförda undersökningarna rörande alkoholbrukets sociala skadeverkningar
föreligga i korrektur och torde utkomma på nyåret.

Kommitténs kostnader hava till och med år 1920 uppgått till omkring
281,000 kronor.

Trustsakkunniga.

Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement dels verkställa
utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller, deras
inverkan på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen,
dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående skatt och tull
å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning, i vad

254

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den komme att beröra den s. k. sockertrusten. måtte föranleda, dels och i
sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till kontroll av fondbörser
kunde från statens sida vidtagas.

Sakkunniga voro vid 1920 års ingång: dåvarande statsrådet, friherre
E. K. Palmstierna, ledamoten av riksdagens andra kammare J. Jönsson,
Revinge by, direktören August Fredrik Lambert-Meuller och fil. d:r Moritz
Marcus.

De sakkunnigas uppdrag har av Kungi. Maj:t återkallats den 22 juni
1920 i samband med tillsättandet samma dag inom justitiedepartementet
av trustlagstiftningskommittén.

Några kostnader hava ej under året uppstått för de sakkunniga.

Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet i
statens centrala, räkenskaps- och revisionsväsende.

Den 29 juni 1912 uppdrog chefen för finansdepartementet åt statskommissarien,
numera generaldirektören Chr. L. Tenow och revisionskommissarien,
numera kammarrättsrådet J. R. Vide att inom departementet
biträda vid utredning av fråga om åvägabringande av ökad enhetlighet
och effektivitet inom statens centrala räkenskaps- och revisionsväsen, och
erhöll den 23 augusti 1913 förste bokhållaren i järnvägsstyrelsen, numera
statskommissarien G. F. Ouchterlony uppdrag att deltaga i samma utredning
i vad den avsåge statens järnvägar. Den 12 mars 1918 entledigades
Vide såsom sakkunnig och uppdrogs åt Ouchterlony att jämte Tenow fullfölja
arbetet.

De sakkunnigas sammanträden hava, i avvaktan på lösningen av frågan
om inrättande av ett riksräkenskapsverk, varit under år 1920 ajournerade,
men hava de sakkunniga för avsikt att i början av år 1921 återupptaga
arbetet, närmast beträffande de affärsdrivande verkens räkenskaper
och revision. Några kostnader för utredningen hava ej förekommit
under året.

. Sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket
förekommande vattendrag.

Den 24 maj 1912 uppdrogs åt professorn K. G. Westman att verkställa
utredning beträffande den s. k. regalrätten till inom riket förefintliga
vattendrag.

Under året har en aktsamling till kungsådreinstitutets historia utgivits
av trycket. Arbetet med slutredigering av manuskriptet till den
sammanfattande bearbetningen av materialet har fortgått. Utredningen

O o n

har under året ej föranlett några kostnader.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

25 5

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning in. in.

Den 25 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 13 juni samma år sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa av riksdagen begärd utredning, dels huruvida
och i vad mån ökad centralisering vid upphandling för statens räkning-
borde äga rum, dels vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunde vara lämpliga och nödiga. Genom Kungl. Maj:ts
beslut den 14 november 1913 utvidgades de sakkunnigas uppdrag att omfatta
jämväl omarbetning av förordningen den 17 november 1893 angående
statens upphandlings- och entreprenadväsen m. m.

De sakkunniga äro numera: fördelningsintendenten, översten A. V.
Sandberg, byråchefen i järnvägsstyrelsen C. A. Tausen, byråchefen i telegrafstyrelsen
greve H. Ä. Hamilton, grosshandlaren J. Wetterlind och överingenjören
E. A. Forsberg, alla i Stockholm.

De sakkunniga, som den 15 augusti 1916 avgivit förslag till ny
upphandlingsförordning, överlämnade den 15 juli 1919, jämlikt särskilt
uppdrag, till chefen för finansdepartementet ett med ledning av inkomna
vttranden reviderat förslag till nämnda förordning. På grundval av sistnämnda
förslag har Kungl. Maj:t. den 16 januari 1920 utfärdat förordning
angående upphandling och arbeten för statens behov samt försäljning av
staten tillhörig lös egendom.

De sakkunniga hava under året hållit fortlöpande sammanträden
under tiderna 3 februari—15 mars, 7—23 juli och 30 oktober—13 december
samt spridda sammanträden under den övriga delen av året.

Utredningen angående ökad centralisering vid upphandling för statens
räkning har fortskridit därhän, att manuskriptet till de sakkunnigas
betänkande i denna del praktiskt taget föreligger färdigt och till största
delen är uppsatt i korrektur. Det arbete, som återstår, är huvudsakligen
justeringsarbete. Betänkandet kommer att avlämnas i början av år 1921.

Den till de sakkunniga överlämnade frågan angående omarbetning
av 1812 års avskrivningsreglemente kommer att behandlas i särskilt betänkande,
såsom icke ägande närmare sammanhang med centralisationsspörsmålet.
Jämväl detta betänkande skall avlämnas i början av år 1921.

Två av de sakkunnigas ledamöter hava företagit långvariga tjänsteresor
till Amerika, Tyskland och Spetsbergen, varigenom de sakkunnigas
arbete fördröjts.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig till och med är
1920 till omkring 153,000 kronor.

256

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén för utredning av den s. k. åborättsfrågan.

Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för
att dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de
å s. k. rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman
befintliga lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehades, ävensom
i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lägenheter måtte
kunna tryggas i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen
skulle giva vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som
från vunnits sin besittningsrätt, billighetsskäl i särskilda fall syntes böra
föranleda ytterligare åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t
göra anmälan.

Kommitténs ledamöter hava under år 1920 varit: häradshövdingen
H. F. Swedborg, Sundsvall (ordförande), ledamoten av riksdagens andra
kammare K. R. Karlsson, Gasabäck, och sekreteraren i marinförvaltningen,
t. f. statskommissarien A. Bäckström.

Kommittén har under året sammanträtt i plenum den 18—19 juni
och den 17 augusti 1920, då kommittén avgav sista — IV — delen av
sina betänkanden, benämnt »Utredning angående under bruk skatteköpta
hemman och lägenheter». Detta betänkande omfattar dels en mera allmänt
hållen framställning »Om under bruk skatteköpta hemman och lägenheter»
och dels »Redogörelser för skatteköpen under de särskilda bruken och åboförhållandena
å de skatteköpta hemmanen och lägenheterna».

Den 17 augusti 1920 avlät kommittén dessutom underdåniga skrivelser
till Kungl. Maj:t dels i frågan huruvida billighetsskäl borde beträffande
under bruk skatteköpta hemman skäligen föranleda ytterligare åtgärder
från statens sida, dels beträffande avlösning av yxbördsrättigheter och
vissa andra servitut å rekognitionsskogshemmanen, varjämte kommittén
samma dag besvarade ett flertal Kungl. Maj:ts remisser å framställningar
från enskilda i frågor, som berörde kommitténs verksamhetsområde.

Kostnaderna till och med år 1920 för kommitténs arbeten, vilka
numera helt avslutats, uppgå till omkring 178,000 kronor.

1914 års tullkommission.

Jämlikt bemyndigande den 24 juli 1914 tillkallade chefen för
finansdepartementet sakkunniga med uppdrag att efter verkställd utredning
avgiva förslag till omorganisation av tullverket.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1918 har åt dessa sakkunniga
tillika uppdragits att efter vissa närmare angivna grunder verkställa
utredning och avgiva förslag rörande ny lönereglering för tullverkets
personal.

257

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga, vilka konstituerat sig såsom »1914 års tullkommission»,
hava under innevarande år varit: f. d. generaldirektören F. W. H. Pegelow
(ordförande), t. f. uppsyningsmannen M. Bengtsson, Göteborg, byråchefen
i generaltullstyrelsen G. Bergenstjerna, sjökaptenen A. Edgren,
ledamoten av riksdagens andra kammare, direktören F. Harmun, Jönköping,
e. o. uppsyningsmannen Hj. Rissén, ledamoten av riksdagens andra
kammare, grosshandlaren E. Röing, Göteborg, och tullförvaltaren R. H.
Schött, Kalmar.

Kommissionen har under år 1920 sammanträtt in pleno från och
med den 16 till och med den 24 februari, vilken sistnämnda dag densamma
upplöstes.

Samma dag avgav kommissionen betänkandet III, innefattande förslag
till åtgärder mot godsanhopning i packhus m. m.

Kostnaderna för kommissionens arbete till och med år 1920 hava
uppgått till omkring 154,000 kronor.

Finansrådet.

Den 11 september 1917 tillsattes av Kungl. Maj:t finansrådet, dit i
fall av behov skulle hänskjutas frågor om tillämpningen av de betalningsvillkor,
vilka borde fordras vid försäljning av svenska varor till utlandet
för undvikande av de olägenheter, som voro förbundna med en oreglerad
kreditgivning till utlandet.

Den 31 december 1919 har Kungl. Maj:t förordnat, att antalet ledamöter
i finansrådet skulle från och med 1 januari 1920 minskas till tre
och finansrådet från och med samma dag utgöras av förutvarande ledamöterna,
förste deputeraden i riksbanken, bankdirektören V. L. Moll (ordförande),
bankdirektören J. H. R. C:son Kjellberg och bankinspektören J.
G. F. von Krusenstjerna.

Finansrådet har under år 1920 sammanträtt minst tre gånger i veckan.
Antalet av de ärenden, som av detsamma därvid behandlats, uppgå till
omkring 2,000.

Finansrådet upplöstes av Kungl. Maj:t den 19 november 1920 i
samband med tillsättandet av ekonomiska rådet, å vilket finansrådets
åligganden blevo överflyttade.

Kostnaderna för finansrådets arbeten till och med den 19 november
1920 hava uppgått till omkring 65,000 kronor.

Blh. till rikad. prat. 1921 1 Samt. 1 Avd.

Riksilags-Jicrilttehen.

25S

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning av frågan om s. k. ideella föreningars beskattning.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 10 januari 1918 tillkallade chefen
för finansdepartementet samma dag ledamöterna av riksdagens första kammare,
vice häradshövdingen Jacob T. Larsson och kassören E. J. Söderberg
samt numera kammarrättsrådet J. Erici för att såsom sakkunniga
inom finansdepartementet verkställa utredning angående huruvida och i
Vad mån s. k. ideella eller därmed likartade föreningar borde befrias från
skyldighet att erlägga skatt till stat och kommun ävensom utarbeta förslag
till de ändringar i gällande beskattningsförordningar, som av utredningen
kunde föranledas. Tillika uppdrogs åt Larsson att vara ordförande
och åt Erici att vara sekreterare hos de sakkunniga.

Sedan Söderberg avlidit den 26 juni 1919, har arbetet fortsatts av
de övriga två sakkunniga.

Den av de sakkunniga verkställda omfattande statistiska utredningen
har i fullt färdigt skick förelegat i november månad 1920, och hava de
sakkunniga därefter i betänkande av den 20 december 1920 framlagt
resultatet av sitt arbete. De sakkunnigas arbete är härmed avslutat.

De statistiska förarbetena hava dragit en kostnad av 10,537 kronor
52 öre. Ersättning åt de sakkunniga har ännu ej utgått.

Sakkunniga för revision av gällande resereglemente.

Jämlikt bemyndigande den 26 april 1918 bär chefen för civildepartementet
uppdragit åt hovrättsrådet V. E. O. Petrén, ledamoten av riksdagens
andra kammare, folkskolläraren W. Bäckström, ledamoten av riksdagens
första kammare, f. d. redaktören L. Danström och revisionskommissarien,
numera kammarrättsrådet J. R. Vide att såsom sakkunniga biträda
vid verkställande av revision av gällande resereglemente, varjämte
chefen för nämnda departement uppdragit åt hovrättsrådet Petrén att i
egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Därefter har departementschefen den 11 oktober 1918 på därom
gjord ansökning entledigat Danström från ifrågavarande uppdrag samt
uppdragit åt domänintendenten E. A. Lindblad att, i Danströms ställe,
såsom sakkunnig biträda vid verkställande av revisionen av resereglementet.

De sakkunniga hava, i den mån det varit för arbetets fortgång påkallat,
sammanträtt under januari, februari, juni, juli, oktober och november
månader år 1920, varjämte ordföranden och kammarrättsrådet Vide under
hela året varit såsom arbetsutskott sysselsatta med redaktionellt arbete och
med beredande av ärenden, som av Kungl. Maj:t remitterats till de sak -

259

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kunniga för avgivande av utlåtande. Sammanlagt hava de sakkunniga erhållit
kungl. remisser i 53 ärenden och avgivit 70 utlåtanden och framställningar.

Förutom huvudbetänkandet med förslag till nytt allmänt resereglemente
hava de sakkunniga tillika utarbetat betänkanden i två andra ämnen,
nämligen:

dels rörande ersättning åt lantmätare för tjänsteförrättningar och
därav föranledda resor, vilket betänkande avgivits den 27 november 1920;

dels ock rörande ersättning till nämndemän för kostnader för närnndemansuppdragets
fullgörande, vilket betänkande föreligger i ännu ej slutjusterat
korrektur.

Av nämnda två ärenden hör det förra till jordbruksdepartementet
och det senare till justitiedepartementet.

Beträffande huvudbetänkandet hava de sakkunniga redan tidigare
till civildepartementet avlämnat färdigt författningsförslag i ämnet, innehållande
förslag till nytt resereglemente, och kommer betänkandet i övrigt
att avlämnas under januari månad år 1921. De sakkunnigas arbete blir
härmed avslutat.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet till och med år 1920
uppgå till cirka 42,000 kronor.

Sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen rörande den
direkta beskattningen till staten.

Enligt bemyndigande den 28 juni 1918 tillkallade chefen för finansdepartementet
såsom sakkunniga för revision i vissa delar av lagstifta i no-en
rörande den direkta beskattningen till staten, landskamreraren O. °V.
Landén (ordförande), f. d. professorn K. Wicksell och t. f. revisionssekreteraren
H. Waller.

Genom beslut den 31 oktober 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för finansdepartementet att för det fortsatta''revisionsarbetets fullföljande
tillkalla ytterligare tre sakkunniga att deltaga i beredningen av visså särskilt
angivna frågor, och hava på grund härav såsom sakkunniga tillkallats
landskamreraren A. Bökelund, lantbrukaren N. Månsson, Erlandsro, och
direktören O. Falkman.

Dessa sakkunniga hava under år 1920 fortsatt det tidigare påbörjade
arbetet med revision i särskilda delar av taxeringsförordningen samt förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt. De sakkunnigas förslag i
dessa frågor avlämnades i februari månad till chefen för finansdepartementet
och lades, i huvudsak oförändrat, till grund för de förslag till

260

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ändrad lydelse av berörda förordningar, som i proposition nr 400 underställdes
1920 års riksdags prövning.

De enligt beslutet den 31 oktober 1919 tillkallade sakkunnigas uppdrag
var härmed slutfört.

De enligt beslutet den 28 juni 1918 tillkallade sakkunniga hava
däremot fortsatt utredningen av vissa andra frågor, som omförmälas i
statsrådsprotokollet den 31 oktober 1919. Särskilt hava de sakkunniga
sysselsatt sig med de uppställda frågorna om skattebelastningens differentiering
med hänsyn till dels inkomstförvärvets art, dels inkomstens
användning samt den 6 november 1920 avgivit ett yttrande i detta ämne.
Vidare hava de sakkunniga påbörjat utredning om grunderna för beskattning
av realisationsvinst och vissa i sammanhang med denna fråga uppkommande
spörsmål. Ett förslag till provisoriska bestämmelser angående
beskattning av tillfällig vinst vid försäljning av fartyg och annan egendom
är under utarbetande och skall enligt de sakkunnigas antagande inom kort
kunna avlämnas.

På grund av särskilt bemyndigande hava Landeri och Wicksell under
augusti månad år 1920 företagit en studieresa till Danmark för att inhämta
närmare kännedom om taxeringsväsendets organisation därstädes
in. m.

De sakkunnigas arbeten hava fortgått under hela år 1920.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1920 har
chefen för finansdepartementet den 13 november samma år tillkallat f. d.
professorn D. Davidson i Uppsala att deltaga i de sakkunnigas arbete.
Professor Davidson kommer dock att först från och med år 1921 medverka
vid utredningen.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten till och med år 1920 beräknas
till omkring 91,000 kronor.

Tull- och traktatkommittén.

Den 31 januari 1919 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att skyndsamt verkställa en allsidig utredning av det gällande
tullsystemets verkningar och i samband därmed av spörsmål rörande Sveriges
traktatpolitik, med särskild hänsyn tagen till vikten av att befrämja
det ekonomiska samarbetet inom Norden, ävensom att framlägga de förslag,
vartill utredningen måtte föranleda.

Ledamöter i kommittén voro vid 1920 års ingång:

landshövdingen O. von Sydow, ordförande,

generaldirektören K. A. Fryxell, vice ordförande och, vid förfall

Berättelse om vad i rittets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

261

för ordföranden, jämväl ordförande å traktat- ock skandinaviska avdelningarna,

generaldirektören N. H. R. Thernptander, vice ordförande och, vid
förfall för ordföranden, jämväl ordförande å tullavdelningen;

ä tullavdelningen: f. d. kommerserådet A. F. Enström, jur. d:r J.

C. Lembke, ledamöterna av riksdagens första kammare, partisekreteraren
F. G. Möller, professorn N. R. Wohlin och lantbrukaren J. Nilsson, Skottlandshus,
ledamöterna av riksdagens andra kammare, journalisten K. F.
Månsson, Hagaström, lantbrukaren J. Rehn, Hissjö och grosshandlaren E.
Röing, Göteborg samt direktören O. A. Söderberg;

d traktatavdelningen: direktören K. J. Beskow, Hälsingborg, direktören
Edv. Ericsson, byråchefen, numera generaldirektören P. E. G. Insulander,
direktören Tvär Kreuger, generalkonsuln J. Sachs, f. d. professorn

D. Davidson samt ledamöterna av riksdagens första kammare, telegraffullmäktigen
C. E. Svensson och sekreteraren i kooperativa förbundet
A. örne;

å skandinaviska avdelningen: direktören Beskow, skeppsredaren D.
Broström, Göteborg, byråchefen, numera generaldirektören Insulander,
telegraffullmäktigen Svensson och grosshandlaren Röing.

Den 19 november 1920 entledigades von Sydow på därom gjord
framställning från uppdraget att vai''a ledamot och ordförande i kommittén,
och förordnades Fryxell att vara ordförande i kommittén samt ledamoten
av riksdagens första kammare, direktören A. F. Vennersten att vara ledamot
av kommittén å traktatavdelningen och, vid förfall för Fryxell, ordförande
å denna avdelning. Samma dag entledigades på därom gjorda
framställningar Enström och Söderberg från uppdraget att vara ledamöter
av kommittén och förordnades i deras ställe direktören Kristoffer Huldt
och generalkonsuln J. Fredholm till ledamöter å tullavdelningen.

Den 26 november 1920 entledigades Möller på därom gjord framställning
från uppdraget att vara ledamot å tullavdelningen, och förordnades
dels ledamoten av traktatavdelningen Orne att i Möllers ställe vara ledamot
med placering å tullavdelningen, dels ock ledamoten av riksdagens första
kammare, f. d. statssekreteraren R. J. Sandler att vara ledamot av kommitténs
traktatavdelning.

Tullavdelningen.

Eu översikt av den svenska tullpolitikens utveckling sedan början
av 1800-talet föreligger fullbordad.

De rent statistiska utredningar av olika slag, som av tullavdelningeu
anordnats, äro i huvudsak avslutade. Så är förhållandet beträffande den

262

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bearbetning av den officiella handels- och jordbruksstatistiken för senaste
decennier, som för avdelningens arbete ansetts nödig, ävensom beträffande
de särskilt anordnade jordbruksstatistiska undersökningarna. Den inom
kommerskollegium för tullavdelningens räkning bedrivna vidlyftiga industristatistiska
utredningen pågår ännu, men hava preliminära resultat därav
under årets lopp successivt meddelats avdelningen.

Rörande jordbruks- och trädgårdsprodukter hava ingående ekonomiska
undersökningar och produktionskostnadsberäkningar igångsatts, vilka inom
de närmaste månaderna torde hinna sin avslutning.

För undersökning av de särskilda industriernas ställning och behov
av tullskydd har avdelningen startat en serie av utredningar. Redogörelser,
delvis ganska omfattande, föreligga fullbordade beträffande järnhanteringen,
järn- och stålmanufakturindustrien, den elektriska industrien, tegelindustrien,
glasindustrien, bomullsindustrien, vissa sömnadsindustrier, gummivaruindustrien,
svavelsyre- och superfosfatindustrierna, tändsticksindustrien
och margarinindustrien. Under bearbetning äro för närvarande bl. a. den
mekaniska verkstadsindustrien, cementindustrien, pappersindustrien, ylleindustrien,
vissa grenar av konfektionsindustrien, garveri- och skoindustrierna,
samt vissa fettindustrier. Merendels omfatta ifrågavarande utredningar
såväl en historisk framställning rörande resp. industrigrenars utveckling
i avseende på produktion, avsättning, inre organisation, räntabilitet
o. s. v. som ett klargörande i möjligaste mån av deras propuktionskostnader
och allmänna produktionsbetingelser under jämförelse, där så
ske kan, med förhållandena i det konkurrerande utlandet.

Tullavdelningen har under år 1920 hållit sammanträden följande
dagar: den 13 februari, 19 och 20 april, 12 maj, 10 juni, 4—10 och
22—28 oktober, 3—6 och 15—20 november samt 2—10 december.

Därvid hava på föredragning av kommitténs sakkunniga och tjänstemän
förberedelsevis behandlats de industrigrenar, beträffande vilka ovan
omförinälts att utredningar föreligga fullbordade.

Traktatavdelningen.

Vid sidan av avdelningens sekretariat, kallat huvudkansliet, har avdelningen
varit uppdelad på fyra särskilda sektioner, nämligen en för
tysktalande länder (germanska sektionen), en för anglosachsiska och vissa
utomeuropeiska länder (anglosachsiska sektionen), en för östeuropeiska
länder (slaviska sektionen) och eu för romanska länder (romanska sektionen).
Som sektion för de skandinaviska länderna tjänstgör kommitténs skandinaviska
avdelning.

Förutom insamlande och bearbetande av material, ägnat att belysa

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

deri handelspolitiska utvecklingen i världen, har avdelningen verkställt
speciella utredningar och avgivit utlåtanden i anledning av remisser samt
gjort framställningar i handelspolitiska frågor, som erhållit särskild aktualitet.

Avdelningen har under år 1920 sammanträtt den 13 och 14 februari,
17 mars, 14 april, 4 maj, 10 juni, 27 oktober, 6 och 23 november.

Skandinaviska avdelningen.

Enligt de för skandinaviska avdelningens arbete lämnade direktiv
har avdelningen genom särskilda delegerade trätt i förbindelse med delegerade
från Danmark och Norge för att i samråd med dem uppgöra plan
för det gemensamma skandinaviska utredningsarbetet. Särskilda delegerademöten
hava under år 1920 hållits i Kristiania den 29 till 31 januari och
i Stockholm den 7 och 8 maj samt den 26 och 27 november. Vid dessa
möten hava olika möjligheter för ett samgående mellan de skandinaviska
länderna på det handelspolitiska området varit föremål för diskussion.

Avdelningen har under år 1920 sammanträtt den 22 och 23 januari,
28 februari, 21 april, 5 oktober och 6 november. Under mellantiderna
och därefter har arbete pågått med närmare beredande av de vid delegationsmötena
behandlade spörsmålen.

Kostnaderna för kommittén hava till och med år 1920 uppgått till
omkring 710,000 kronor.

Luftförorening ssakkunnig a.

Den 9 maj 1919 tillkallades civilingenjören K. Sondén och direktören
B. Carlsson såsom sakkunniga för verkställande av utredning i frågan

Ö Ö Ö

om åtgärder mot luftförorening.

De sakkunniga hava i november år 1920 avslutat sitt arbete och avgivit
utlåtande.

Kostnaderna för hela utredningen hava uppgått till omkring 13,800
kronor.

Budg et åt \sko m mitten.

Den 16 maj 1919 tillsattes en kommitté för verkställande av utredning
rörande omläggning av budgetåret, och utsågos till ledamöter av
densamma f. d. statssekreteraren L. Rabenius, (ordförande), professorn G.
Cassel, marinöverkommissarien C. A. B. Boalt och extra byråchefen, numera
expeditionschefen E. R. Stridsberg, den sistnämnde jämväl sekreterare
hos kommittén.

Budgetårskommittén har med kortare mellantider varit samlad till
arbete under år 1920 t- o. in. den 30 november, då kommittén avslutat

264

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sitt arbete, och har kommittén den 9 december 1920 avlämnat sitt betänkande.

Kostnaderna för kommittén uppgå till och med år 1920 till cirka
33,600 kronor.

Stämpelavgiftssakkunniga.

Jämlikt bemyndigande den 27 maj 1919 tillkallade chefen för
finansdepartementet samma dag såsom sakkunniga för verkställande av utredning
och avgivande av förslag i fråga om vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m. bankdirektören
A. Hedenlund, häradshövdingen J. E. Zetterstedt och docenten
F. H:son Broek.

De sakkunniga hava avslutat sitt arbete i mars 1920.

Kostnaderna till och med år 1920 hava uppgått till omkring 10,500
kronor.

Suljitspritsakkunniga.

Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1919 tillkallade chefen för finansdepartementet
den 29 september samma år sakkunniga för att inom finansdepartementet
verkställa utredning av de med sulfitspritens användande
till förtäringsändamål sammanhängande spörsmål m. m.

De sakkunniga hava under 1920 varit: överdirektören F. W. Zethelius
^ordförande), ledamoten av riksdagens första kammare, järnhandlaren
K. A. Nilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören J. A.
Engberg, direktören V. IL S. Tham och bankdirektören O. Persson.

De sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt mellan den 1 och 6 februari,
varvid företogs justering av sakkunnigas den 6 februari 1920 avgivna
utredning av de med sulfitspritens användande till förtäring sammanhängande
spörsmål; och är de sakkunnigas arbete efter avgivande av
ifrågavarande utred ning avslutat.

Kostnaden för de sakkunnigas arbete har till och med år 1920
uppgått till omkring 10,000 kronor.

Bokkunnig för utredning angående statens pappers förbrukning.

Den 17 oktober 1919 tillkallades förvaltaren vid riksbankens pappersbruk
i Tumba, civilingenjören J. Vestergren såsom sakkunnig för
verkställande av undersökning angående statens pappersförbrukning.

Den sakkunnige har under året undersökt pappersförbrukningen hos
åtskilliga myndigheter.

Arbetet har bestått dels i granskning av samtliga vid verken före -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

265

kommande papper, tryckta blanketter och böcker, kuvert, påsar, block, omslags-
och kopiepapper beträffande kvalitet, tjocklek och format, dels i bearbetning
av uppgifter över verkens förbrukning av och kostnad för de
olika papperssorterna. Därvid har kvaliteteten bestämts genom mikroskopering,
tjockleken har efter vågning uttryckts på övligt sätt genom vikten
i gram per kvadratmeter.

Inalles hava omkring 3,500 papper på angivet sätt granskats och
erhållna uppgifter bearbetats. Kvalitetsbestämning genom inikroskopering
har utförts för det antal, till vilket undersökningen bör kunna begränsas,
nämligen 3,000. Sammanförandet av detaljsiffror oeh ordnandet av hittills
erhållet material verkställes av den sakkunnige med hjälp av biträde''

T och med slutförandet av ovannämnda pappersmikroskoperingar har
den drygaste delen av arbetet slutförts. Visserligen är det nödvändigt
att fullständiga insamlandet av prover och uppgifter över förbrukning
in. m. från återstående statens verk samt att bearbeta dessa uppgifter för
att kunna bedöma, i vilken grad en reducering av formatens, pappersvikternas
och papperskvaliteternas antal kom me att medföra besparingar och
praktiska fördelar. Sannolikt skall dock bearbetningen av det redan från
olika statens verk erhållna materialet giva skäl för en inskränkning av
kvaliteternas antal samt för förändrad anordning vid inköp. På grund
härav söker den sakkunnige utföra bearbetningen av hittills tillgängligt
material så, att han under den närmaste tiden må kunna avsluta och lämna
redogörelse för den del av arbetet, som närmast hänför sig till utförandet
av pappersinköpen för statens behov.

Kostnaderna till och med år 1920 hava uppgått till cirka 17,700
kronor, vilket belopp huvudsakligen utgör kostnad för kvalitetsbestämningen
av mikroskoperat papper.

Sakkunnig för utredning om städernas uppbördsväsende m. in.

Jämlikt bemyndigande den 21 november 1919 uppdrog chefen för
finansdepartementet den 20 februari 1920 åt dåvarande byråchefen för
lagärenden i nämnda departement, revisionssekreteraren T. K. V. Nothin
att verkställa förberedande utredning i fråga om städernas uppbördsväsende
in. in.

Utredningen, som under år 1920 påbörjats, har dragit en kostnad
av cirka 1,500 kronor.

Sparbankslagstiftning ssakkunniga.

Jämlikt bemyndigande den 23 januari 1920 tillkallade chefen för
finansdepartementet samma dag såsom sakkunniga för verkställande av ut Bih.

till riksd. prot. 1921. 1 Sami. 1 Avd. 34

Bikgdags-Berättelseiu

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

redning och avgivande av förslag i fråga om revision av gällande sparbankslagstiftning
bankinspektören J. G. F. von Krusenstjerna (ordförande),
ledamöterna av riksdagens andra kammare, hemmansägarna C. E. Andersson
i Knapasjö och E. O. Magnusson i Tumhult, professorn E. Som marin, direktören
IN. Stenbeck och ledamoten av riksdagens första kammare, sekreteraren
i kooperativa förbundet A. Örne.

Enligt bemyndigande den 30 juni 1920 tillkallades därefter av departementschefen
för enahanda ändamål hovrättsrådet T. B. Wieselgren
samt, sedan denne avsagt sig uppdraget, den 6 september 1920 hovrättsrådet
S. Lawski.

De sakkunniga, som började sitt arbete den 6 februari 1920, hava
under året sammanträtt in pleno den 6 februari—24 mars, den 10—22
maj och den 2—4 juni. Under tiderna emellan plenisammanträdena hava
ordföranden ävensom vissa av de sakkunniga varit sysselsatta med förberedande
arbeten.

Den 24 februari 1920 avlät kommittén skrivelse med förslag till
ändring i vissa delar av gällande lag om sparbanker. Detta förslag förelädes
1920 års riksdag och blev i huvudsakliga delar antaget. I övrigt
har utarbetats förslag till ny sparbankslag, och pågår arbete med avfattande
av motiv till detta förslag. De sakkunnigas uppdrag torde kunna
förväntas slutfört under förra hälften av år 1921.

Kostnaden för de sakkunnigas arbete uppgår för år 1920 till omkring
11,000 kronor.

Sakkunnig för utredning om revision av gällande bestämmelser om
skatteköp.

Den 13 februari 1920 bemyndigades chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för verkställande av utredning ifråga om
revision av gällande bestämmelser om skatteköp. Samma dag tillkallades
av departementschefen sekreteraren i kammarkollegium, e. o. assessorn därstädes
G. Söderlund med uppdrag att verkställa vissa förberedande undersökningar
i frågan.

Dessa undersökningar, vilkas närmaste syfte är att få klarhet om
vilka särskilda fastigheter, som äro av beskaffenhet att kunna bliva föremål
för skatteköp, hava fortgått ungefär fyra månader. Därunder hava
preliminärt undersökts samtliga nu gällande och 1825 års jordeböcker
ävensom åtskilliga äldre jordeböcker. För närvarande uppgöras förteckningar
över de fastigheter, som såvitt av den nämnda undersökningen kan
bedömas, äro av beskaffenhet att kunna skatteköpas. Dylika förteckningar
expedieras till vederbörande landskontor, förste lantmätare, domhavande,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragil.

häradsskrivare och landsfiskaler med begäran om uppgifter rörande vissa
av de förhållanden, varom utredning skall verkställas. Sedan detta skeft,
kommer eu mera ingående undersökning att göras rörande varje särskild
fastighet, varefter och sedan förteckningarna med begärda uppgifter återkommit,
en sammanställning torde få göras rörande samtliga de fastigheter
och förhållanden, vilka utgöra föremål för den speciella utredningen.
Denna torde kunna beräknas bliva slutförd våren 1921.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava under året uppgått till cirka
1,200 kronor.

Statistiksakkunniga.

Den 20 februari 1920 bemyndigades chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga att verkställa utredning angående minskning
av utgifterna för den officiella statistiken samt angående frågan
huruvida och i vilken utsträckning viss permanent kontroll, företrädesvis
ur ekonomisk synpunkt, över det statistiska arbetets bedrivande lämpligen
borde anordnas.

Såsom sakkunniga hava varit tillkallade landshövdingen P. A. V.
Schotte,„ ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren G. R. Sederholm,
Alberga gård, och ledamoten av riksdagens andra kammare, förste
bokhållaren E. A. Hage, Luleå.

De sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt den 16 mars, den
20 april, den 10 maj till den 14 juni, den 4 oktober till den 20 oktober,
den 27 oktober till den 11 november och den 18 november till den 29
november, samt hava under dessa sammanträden tillsammans med inkallade
representanter för resp. statistikutgivande myndigheter genomgått
hela Sveriges officiella statistik samt likartade officiella statistiska publikationer
och ämbetsberättelser och därvid fattat preliminära beslut angående
de förslag, som de sakkunniga komma att framlägga.

Ledamoten Hage har under tiden 11—17 november, då sammanträdena
varit ajournerade, i de alfärsdrivande verken utfört vissa undersökningar
rörande deras statistik och därom till sakkunniga avgivit berättelse.

De sakkunnigas sekreterare, docenten S. D. Wicksell, bär under året
på uppdrag av de sakkunninga företagit studieresor till Köpenhamn och
Kristiania.

De sakkunniga hava i underdånig skrivelse den 20 april 1920 med
“ . . 1 . ,
anledning av finansdepartementets remiss avgivit utlåtande över statistiska

tabellkommissionens förslag till nya föreskrifter rörande kvaliteten av det

papper, som lämpligen bör användas i statistiska publikationer.

Genom skrivelse till samtliga statistikutgivande ämbetsverk hava de

267

268

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, riksdags sammanträde sig tilldragit.

sakkunniga låtit inhämta upplysningar, promemorior och förslag rörande
vederbörande ämbetsverks egen statistik. Slutligen hava delar av det blivande
betänkandet under året utarbetats.

De kostnader, utredningen under året medfört, belöpa sig på omkring
18,000 kronor.

1920 ars finanssakkunniga.

På grund av bemyndigande den 30 april 1920 att tillkalla högst
nio sakkunniga personer för att verkställa en allsidig utredning, huruvida
och i vad män ett program för den närmaste framtiden för svensk finanspolitik
kunde åstadkommas, tillkallade chefen för finansdepartementet samma
dag ledamoten av riksdagens andra kammare, förutvarande statsrådet

E. A. Nilson (ordförande), riksbanksfullmäktiges ordförande, generaldirektören
J. G. A. af Jochnick, riksbanksfullmäktiges vice ordförande, bankdirektören
V. L. Moll, f. d. professorn D. Davidson, direktören J. S. Edström,
ledamöterna av riksdagens andra kammare, kassören E. O. Hagman
och folkskolläraren E. Kristensson, bankdirektören H. Mannheimer och
ledamoten av riksdagens första kammare, sekreteraren i kooperativa förbundet
A. Orne att såsom sakkunniga utföra berörda utredningsarbete.

Sedan Kungl. Maj:t den 14 maj 1920 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att för omförmäld a ändamål tillkalla ytterligare en sakkunnig
samt f. d. professor Davidson anhållit om entledigande från det honom
meddelade uppdraget, uppdrog departementschefen sistnämnda dag, med
bifall till Davidsons framställning, åt f. d. professorn K. Wicksell och
professorn E. F. K. Sommarin att deltaga i de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, vilka började sitt arbete den 6 maj 1920, hava avslutat
detsamma den 6 därpå följande augusti, då de sakkunniga avgåvo
sitt utlåtande i det till deras utredning hänskjuta ärende.

Kostnaden för de sakkunnigas arbete har uppgått till 14,007 kronor
30 öre.

Socialisering snämnden.

Nämnden tillsattes genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1920
med uppdrag att själv verkställa samt låta verkställa utredning angående
lämpligheten av och betingelserna för ett överförande i samhällets ägo
eller under samhällelig kontroll av naturtillgångar och produktionsmedel,
som vore för landets ekonomi och befolkningens välstånd av större vikt
eller eljest prövades böra omhänderhavas av samhälleliga organ.

Till ledamöter förordnades av Kungl. Maj:t dåvarande statsrådet
R. J. Sandler (ordförande), ledamoten av riksdagens första kammare,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

269

professorn C. F. G. Andersson, disponenten P. A. Forsman, redaktören
N. Karleby, direktören, fil. dr. A. Lindblad, ledamoten av riksdagens första
kammare, partisekreteraren F. G. Möller och professorn G. Fr. Steffen.

Sedan disponenten Forsman avsagt sig ledamotskapet, utsågs till
ledamot i hans ställe ingenjören O. Falkman. Till sekreterare förordnades
ledamoten i nämnden, redaktören Karleby.

Nämnden höll sitt första sammanträde den 3 juli 1920, varvid beslut
om igångsättande av vissa undersökningar fattades. Närmast påbörjades
undersökningar rörande socialiseringsfrågans läge i olika länder.
Särskilda studieresor i detta syfte hava företagits av sekreteraren under
augusti månad till Schweiz och Österrike och av socialattachén Wilhelm
Jansson under november månad till Syd-Tyskland, den senare resan speciellt
ägnad åt studium av socialiseringen av elektricitetsväsendet.

För vissa länder torde resultatet av dessa undersökningar föreligga
tryckfärdig! under våren 1921.

Sedan genom sekretariatet och enskilda nämndens ledamöter promemorior
och preliminära redogörelser i ärenden rörande nämndens uppdrag
utarbetats, återupptogos plenisammanträdena den C november, och hava
de därefter fortgått med sammanträden 2 å 3 dagar i veckan. Genom
Svenska stadsförbundets byrå har igångsatts undersökning rörande de
svenska stadskommunernas affärsverksamhet. Nämndens arbeten hava i
övrigt omfattat huvudsakligen genomgående av förslag till arbetsprogram
och förberedande av för nämndens vidare arbete erforderliga undersökningar.

Då lokal för nämndens arbete icke kunde erhållas i någon statens
fastighet, måste sådan förhyras. På grund av att sålunda privat lokal
måst förhyras, hava en del tillfälliga kostnader för inredning och möblering
uppstått.

Kostnaderna för nämndens verksamhet hava under året uppgått till
omkring 41,000 kronor.

Postsparbankssakkunniga.

Den 10 juli 1920 bemyndigades chefen för finansdepartementet att
tillkalla högst fem personer att verkställa utredning och avgiva förslag
till eu fullständig omorganisation av postsparbanken. I anledning härav
tillkallades samma dag såsom sakkunniga generalpostdirektören A. J. Juhlin
(ordförande), ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören C. G.
Ekman och direktören i livförsäkringsanstalten Folket K. Eriksson, varjämte
den (3 augusti 1920 sekreteraren i generalpoststyrelsen, numera
överpostmästaren J. Döss kallades att deltaga i de sakkunnigas arbete.

Berättelse om vad i rihets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunnigas arbete påbörjades den 28 juli 1920 och bar sedan
dess oavbrutet pågått. Under året bava hållits 26 sammanträden.

De sakkunnigas ordförande, generaldirektören Juhlin, har sedan början
av september i officiellt uppdrag vistats utomlands, vilket föranlett,
att de sakkunniga ännu icke kunnat fatta preliminära beslut i frågor, som
ansetts vara av sådan betydenhet, att samtliga sakkunniga borde deltaga
i besluten, exempelvis frågan om postsparbankens framtida ställning till
postverket.

De sakkunniga hava hittills, bland annat,

genom sekreteraren verkställt vissa utredningar;

gjort framställning hos chefen för finansdepartementet därom att
räntan å de medel, som äro eller varda i postsparbanken insatta, må från
och med den 1 januari 1921 tills vidare utgå med fem procent för år
räknat;

till Kungl. Maj:t avgivit förslag till reglemente angående sättet för
förvaltningen av de i postsparbanken inflytande medel;

avgivit utlåtande angående ifrågasatt ändrat förfaringssätt vid emottagande
och utbetalande av medel, som genom befälets försorg för manskap
vid armén eller marinen insättas i postsparbanken; samt

verkställt vissa undersökningar av arbetsförhållandena inom postsparbanken.

Vidare hava de sakkunniga behandlat frågan om möjligheten att
avsevärt förenkla postsparbankens bestyr dels i anledning av lagen om
allmän pensionsförsäkring dels ock för riksförsäkringsanstaltens räkning.
Rörande dessa spörsmål hava förhandlingar förts mellan postsparbankssakkunniga
och representanter för resp. ämbetsverk, men några definitiva
resultat hava ännu icke vunnits. Om, såsom troligt är, de sakkunniga icke
hinna slutföra hela sitt uppdrag i så god tid, att frågan om postsparbankens
omorganisation kan hinna föreläggas 1921 års riksdag, torde de sakkunniga,
så vitt möjligt, komma att utbryta frågan om postsparbankens
pensions- och försäkringsavdelningar och redan i början av år 1921 inkomma
med yttrande och förslag härutinnan.

Kostnaden för postsparbankssakkunnigas verksamhet intill årsskiftet
uppgår till cirka 2,000 kronor.

Kommittén för utredning om den kommunala beskattningen av
skog m. m.

Den 25 september 1920 tillsattes en kommitté med uppdrag att
verkställa utredning av frågan om den kommunala beskattningen av skog
samt angående ändrade grunder för uppskattning av fast egendoms värde.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Till ledamöter i kommittén utsågos presidenten i kammarrätten A. Petersson
(ordförande), kammarrättsrådet J. A. Lybeck, landskamreraren i Malmöhus
län G. V. Eiserman, professorn vid skogshögskolan T. W. Jonson,
ledamoten av riksdagens första kammare, direktören N. J:son Sigfrid samt
ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. L. Brännström,
Ljusvattnet, och P. E. Sköld, Oxie.

Kommittén har, efter vissa förberedande arbeten, sammanträtt dels
under tiden från och med den 1 till och med den 6 november 1920 och
dels från och med den 2 december 1920, varjämte under mellantiden
några delegerade av kommittén utfört arbeten för dess räkning. Förslag
till förordning om allmän fastighetstaxering under år 1922 och till instruktion
för taxering av skogsmark och växande skog hava av kommittén
utarbetats; och har provtaxering av skogsmark och växande skog genom
kommitténs försorg utförts inom fyra kommuner i olika län.

Kostnaderna under året ha uppgått till cirka 5,000 kronor.

Taxering ssakkunniga.

Jämlikt bemyndigande den 25 september 1920 tillkallade chefen för
finansdepartementet samma dag såsom sakkunniga med uppdrag att verkställa
utredning och avgiva förslag angående ändrade grunder för beskatt Ö

O C O

ningsnämndernas organisation och taxeringsförfarandet landskamreraren
i Malmöhus län G. V. Eiserman (ordförande), landskamreraren i Kalmar
län A. C. Bökelund, kommunalkamreraren G. V. Källman, Sundbyberg,
ledamöterna av riksdagens första kammare, landstingsdirektören A. Hult,
Kolbäck, och hemmansägaren J. Johansson, Kälkebo, samt ledamöterna av
riksdagens andra kammare, förrådsförmannen A. J. Bärg, Katrineholm, och
lantbrukaren N. Månsson, Erlandsro.

Källman entledigades på därom gjord framställning den 14 oktober
1920 och förordnades i hans ställe mantalskommissarien 0. E. Gralfman,
Göteborg.

Den 29 oktober 1920 bemyndigades departementschefen att för
handläggning av viss till de sakkunniga hänskjuten fråga tillkalla ytterligare
eu sakkunnig, i anledning varav landskamreraren i Jönköpings län
K. A. Gislén tillkallades.

De sakkunniga hava under år 1920 hållit sammanträden i Stockholm
vid skilda tider under oktober, november och december, varjämte
en avdelning av de sakkunniga sammanträtt hos ordföranden i Malmö under
november. Författnings förslag föreligger nu utarbetat.

Kostnaderna under året hava uppgått till cirka 4,000 kronor.

2? 2

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Maltdryckssakkunniga.

På grund av bemyndigande den 15 oktober 1920 har chefen för
finansdepartementet samma dag såsom sakkunniga för utredning av frågan
huruvida och under vilka förutsättningar förbud mot försäljning inom
riket av maltdrycker, vilka innehålla mer än 3.o volymprocent alkohol,
må kunna stadgas tillkallat professorn T. L. Thunberg, Lund, direktören
för aktiebolaget Stockholms bryggerier, ingeniören E. Hj. B. Almgren och
ledamoten av riksdagens andra kammare, ombudsmannen A. V. Sävström,
Bollnäs.

De sakkunniga, som hållit konstituerande sammanträde den 2 december
1920, hava sammanträtt från sagda dag till och med den 8 december.
Vid dessa sammanträden har ägt rum en orienterande diskussion rörande
det åt de sakkunnige givna uppdraget och har igångsättandet av några
för sakkunniges arbete nödvändiga utredningar beslutats.

Kommitténs verksamhet har under året ej föranlett några utgifter
för statsverket.

Sakkunnig för utredning av frågan om ändring i sättét för kommuns
medverkan vid avgörandet av ärenden, som röra handeln med. rusdrycker
{det s. k. lokala vetot).

Den 2 oktober 1920 bemyndigades chefen för finansdepartementet
att tillkalla en sakkunnig person för utredning av frågan i vilken utsträckning
den kommunerna författningsenligt tillkommande medverkan
vid avgörandet av ärenden, som röra handeln med rusdrycker, skulle
kunna utövas genom omröstning bland vederbörande kommuns i dess allmänna
angelägenheter röstberättigade medlemmar eller eljes i annan ordning
än genom de i kommunalförfattningarna omförmälda kommunala
myndigheter eller representativa organ.

Samma dag tillkallades såsom sakkunnig ledamoten av riksdagens
andra kammare, borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje.

Utredningen har ännu icke påbörjats.

Ekonomiska rådet.

Den 19 november 1920 tillsattes ett särskilt råd, benämnt ekonomiska
rådet, med uppgift att dels stå till chefens för finansdepartementet
eller annan ledamots av statsrådet förfogande för muntlig rådplägning i
ekonomiska frågor av vare sig statsfinansiell eller annan art, som till
rådet hänskötes, dels ock på anmodan avgiva skriftliga utlåtanden i sådana
frågor. Samtidigt förordnades, att finansrådet skulle upplösas och att
dess åligganden skulle överflyttas å ekonomiska rådet. Till ledamöter av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

273

ekonomiska rådet förordnades: direktören K. J. Beskow, professorn G.
Cassel, ordföranden hos fullmäktige i riksgäldskontoret, vice häradshövdingen
E. Kinander, ledamoten av riksdagens första kammare, riksgäldsfullmäktigen
S. H. Kvarnzelius, förste deputeraden i riksbanken, bankdirektören
V. L. Moll, vice ordföranden i Malmöhus läns hushållningssällskap,
friherre M. Ramel, generalkonsuln J. E. Sachs, ledamoten av
riksdagens andra kammare, universitetskanslern C. Swartz, ledamoten av
riksdagens andra kammare F. V. Thorsson och vice häradshövdingen M.
Wallenberg.

Samma dag uppdrog chefen för finansdepartementet åt bankinspektören
J. G. F. von Krusenstjerna att vara ledamot av rådet vid behandling
av frågor, vilka förut ankommit på finansrådet, varjämte departementschefen
uppdrog åt bankdirektören Moll att jämte von Krusenstjerna
handhava skötseln av de ärenden av löpande och expeditionell natur, som
dittills tillhört finansrådet.

Den 23 november 1920 förordnade departementschefen bankdirektören
J. O. E. Rydbeck att tillsvidare vara ledamot av rådet.

Den 10 december 1920 förordnade densamme ledamoten av riksdagens
andra kammare, grosshandlaren E. Röing, Göteborg, och ledamoten
av riksdagens första kammare, direktören A. F. Vennersten att vara ledamöter
av ekonomiska rådet vid handläggningen av de framställningar rörande
importförbud och importtullar, som kunde komma att hänskjutas till
rådet.

Ekonomiska rådet har under den gångna delen av år 1920 sammanträtt
ett flertal gånger.

Kostnaderna för rådets verksamhet torde för år 1920 kunna beräknas
till omkring 4,000 kronor.

Sakkunnig för utredning av frägan om beskattning av moder- och
dotterföretag.

Den 3 december 1920 tillkallades av chefen för finansdepartementet,
jämlikt bemyndigande, sekreteraren i kooperativa förbundet, f. d. statssekreteraren
A. Örne för att såsom sakkunnig verkställa förnyad utredning
av frågan om beskattning av utländska dotterföretag i Sverige samt
om den kommunala beskattningen av moder- och dotterföretag.

Utredningen skall påbörjas år 1921.

Bill. till riksd. prof. 1921. 1 Sami. I Aod.

Kiksda^s-ltcrilttclscn.

274

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning på
Spetsbergen.

Genom beslut den 11 mars'' 1898 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté
med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge en kommitté
för att tråda i förbindelse med en svensk kommitté för uppgörande
av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges och
Kysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spetsbergen in.
m., för nämnda ändamål förhandla med ryska kommittén och särskilt beräkna
den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra för svenska statsverket,
samt avgiva förslag till de åtgärder, som för ändamålets vinnande
borde av Sverige vidtagas, ävensom att med uppmärksamhet följa dess
fortgång och inkomma med de framställningar, vartill anledning kunde
förefinnas.

Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. H. Kronprinsen,
Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades professorerna
friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Kosén, Lidingö villastad,
H. C. Dunér, Uppsala, och G. Mittag-Leffier, Djursholm, läraren vid Stockholms
högskola, numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm,
samt lektorn, numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndigades
därjämte att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga eu sekreterare,
vartill den 11 mars 1898 utsågs filosolie doktorn, numera professorn
V. Carlheim-Gyllensköld, Stockholm. Kommitténs ledamöter friherre
Nordenskiöld, Rosén och Dunér avledo, den förstnämnde år 1901, Rosén
år 1913 och Dunér år 1914. Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande
på tronen överlämnades ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H.
Kronprinsen Gustaf Adolf, som den l(i november 1908 första gången förde
presidiet vid kommitténs sammanträden.

Kommitténs arbete under år 1920 har bestått i fyllande av de sista,
återstående luckorna i kommitténs arbeten, avslutad revision av avhandlingen
om lokalattraktionerna och av namnen å kommitténs stora huvudkarta.

Däremot har kommittén varit nödsakad att tillsvidare inhibera den
fortsatta översättningen och tryckningen av de färdigställda arbetena, sedan
det visat sig, genom de oupphörliga prisstegringarna och konflikterna
å arbetsmarknaden, att de medel, som ännu återstå till kommitténs förfogande,
bliva alldeles otillräckliga även med de väsentliga inskränkningar
i planen för publikationen, som kommittén tidigare beslutat söka åstad -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

■21

komma (genom billigare översättare, billigare papper och stilval, samt uteslutande
av vissa partier av arbetena).

Då de gjorda förutsättningarna för besparingar dels visat sig omöjliga
att genomföra, emedan i stället prisen ytterligare hastigt stigit, och
å andra sidan de nu återstående publikationerna icke tåla vid ytterligare
inskränkningar, utan att ändamålet med dem till stor del förfelas, har kommittén
icke ansett det försvarligt att göra vidare utgifter för tryckning
och översättning, då det icke kunde bedömas huru tillgängliga medel lämpligen
borde vid användningen fördelas, förrän arbetena färdigställts och
de erforderliga kostnaderna noggrannare kunna beräknas. Så snart förhållandena
å arbetsmarknaden göra det möjligt att åstadkomma en ny utredning
om kostnadsförhållandena, skall kommittén inkomma med den
redogörelse för ställningen, vartill förhållandena kunna föranleda.

Totalkostnaden för kommittén till och med år 1920 har uppgått
till omkring 375,655 kronor 14 öre.

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn.

Enligt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté,
bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande
samt kammarrådet, numera regeringsrådet G. Thulin, Stockholm, och professorn
A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller
landskap låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom
å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock
efter vunnen erfarenhet uppgöra och, så snart ske kunde, underställa Kungl.
Majrts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de penningbelopp,
som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara
erforderliga. Efter att under sommaren 1902 hava låtit försöksvis utföra
smärre preliminära undersökningar inom Alvsborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt
välja Alvsborgs län. I kommitténs sammansättning hava de förändringar
skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigats från kommittéuppdraget,
att Thulin år 1909 ersatts med notarien i kammarkollegium
G. Hedin, Stockholm, och att, sedan Hedin avlidit, kammarrådet A. W.
Dufwa, Stockholm, genom Kungl. Majrts beslut den 17 september 1914
erhållit uppdrag att vara ledamot av kommittén.

Enligt Kungl. Majrts beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter
en något modifierad plan undersökning av Örebro läns ortnam, vilket arbetes
ledning och huvudsakliga utförande skulle tillkomma Noreen, som i
kamerala frågor hade att rådföra sig med den andre ledamoten av kommittén,
numera Dufwa. Med liknande uppdrag för Noreen och Hedin,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

276

numera i dennes ställe Dufwa, har genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 december
1911 anbefallts undersökning av Värmlands läns ortnamn.

Den 22 juli 1918 uppdrog Kungl. Maj:t härefter åt kommittén att
verkställa undersökning rörande ortnamn inom Hallands län, och förordnades
docenten T. J. Sahlgren, Lund, att vid verkställandet av nämnda
undersökning vara ledamot av kommittén.

Kommitténs sammanträden hava år 1920 pågått under följande tider:
10 januari, 11 mars, 6—22 april, 7—24 september, 7 oktober—4
november, 12—18 november och 16 december.

Excerperingen av ortnamn ur medeltidsdiplomer har under året fortsatts
av filosofie licentiaten, rektor S. Jansson. Kostnaderna härför hava
bestritts av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

För tryckning har kommittén utarbetat manuskript för naturnamnen
i Färnebo samt den återstående delen av Älvdals härad i Värmlands län.
Rättelser och tillägg till delarna II—XIX av redogörelsen för ortnamnen
i Älvsborgs län hava utarbetats och den utförliga inledningen till samma
län har påbörjats. För Örebro län har namnändringsförslag för Örebro
och Sundbo härader samt för Norrbyås, Sköllersta och Svennevads socknar
av Sköllersta härad utskrivits och utsänts. Vid den docenten Sahlgren
särskilt anförtrodda undersökningen av Hallands län har följande åtgjorts.
Undersökningar i orten hava företagits inom halva Fjäre härad. Excerpering
har skett av jordeböckerna i kammararkivet för Himle, Viske och Fjäre
härader samt av Rickardssons Hallandia och De aeldste danske Arkivregistraturer.
Fullständiga kartnamnsförteckningar hava levererats till ekonomiska
kartverket för Enslövs och Torups socknar av Tönnersjö härad samt
för Halmstads härad. Orienterande studier över skånska och danska ortnamnstyper,
som förekomma i Halland, hava företagits.

Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen på topografiska kartbladet Tännäs och
delar av bladen Karlskrona och Ottenby.

Slutligen har kommittén på remisser från såväl Kungl. Maj:t som
kammarkollegium avgivit yttranden i en stor mängd ärenden.

Beträffande ortnamnsarbetetet i dess helhet för Älvsborgs län hava
redogörelser för alla länets 18 härader befordrats till trycket och register
samt rättelser och tillägg härtill utarbetats. För Örebro län är undersökningen
i orten slutförd och bearbetningen verkställd av de territoriella
namnen i 13 1/2 av länets 15 härader och av naturnamnen i ett härad.
För Värmlands län är bearbetningen slutförd och tryckningen kan börja.
För Hallands län är allt material insamlat och utskrivandet av manuskriptet
kan börja.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

■2 77

De kostnader, kommittén intill årsskiftet 1920—1921 medfört för
statsverket, uppgå till omkring 93,200 kronor, vartill komma dels docenten
Sahlgrens särskilda arvode år 1919 och 1920 för den åt honom uppdragna
undersökningen av Hallands län, dels övriga kommittéledamöters
arvoden och reseersättningar till ett belopp av för samtliga år 23,732
kronor 95 öre.

Tekniska högskolans byggnadskommitté.

Genom beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild
byggnadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan i Stockholm,
och enligt den av Kungl. Maj:t den 3 maj 1912 för kommittén utfärdade
instruktionen åligger det kommittén att i enlighet med nämnda instruktion
och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter såväl tekniskt som ekonomiskt
omhänderhava de arbeten, som äro förenade med planläggningen
och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna m. m. för tekniska
högskolan samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider och snarast
möjligt fullbordas.

Till ordförande i nämnda kommitté förordnade Kungl. Maj:t den 1
mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter numera
byggnadsrådet I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine doktorn
K. G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren F. Enblom,
Djursholm.

Kommittén har under år 1920 till den 11 december haft 5 sammanträden.

Under år 1920 hava de år 1917 färdigställda byggnaderna varit för
undervisnings- och laboratorieändamål upplåtna och har laboratorieutrustningen
i den mån medel ställts till kommitténs förfogande fullbordats
eller kontrakterats.

I fråga om den kemiska laboratoriebyggnaden hava arbetena fortskridit
så långt, att den invändiga putsen är fullbordad, värmeledningen
i funktion och eu del laboratoriekapcll under montering. Nästan allt invändigt
snickeri liksom även möbler äro levererade, men hava till följd
av under nästan hela året pågående lockout eller blockad, varken golven
kunnat inläggas eller snickeriet uppsättas, varförutom all målning återstår.

De kostnader, som kommittén medfört för statsverket, vilka kostnader
utgå av för administrationskostnader beräknad del av byggnadsanslagen,
uppgå vid årsskiftet 1920—1921 till i avrundat tal 98,500 kr.

278

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén rörande omorganisation av fornminnesvården i riket.

Genom beslut den 21 november 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté av sju personer att under samarbete, i den mån frågan berörde
överintendentsämbetet, med de av chefen för finansdepartementet den 29
oktober 1913 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade sakkunniga
för behandling av frågan om överintendentsämbetets omorganisation m. in.
avgiva utlåtande och förslag till omorganisation av fornminnesvården i riket
samt att undersöka möjligheten av och, i den mån omständigheterna därtill
kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt understödjande av
fornminnesmuséerna i landsorten.

I samband härmed förordnade Kungl. Maj;t till ledamöter i kommittén
riksantikvarien K. B. Salin, Stockholm, tillika ordförande, professorn,
numera byggnadsrådet, J. S. Curman, Stockholm, numera avlidne överstelöjtnanten
E. G. Hellgren, Visby, antikvarien O. Th. Janse, Stockholm,
intendenten A. Nilsson, Göteborg, häradshövdingen L. K. V. Sandberg,
Tranås, och ledamoten av riksdagens andra kammare Hj. Wijk, Göteborg.

Genom beslut den 1 maj 1914 medgav Kungl. Maj:t, att kommittén
finge vid de tillfällen, då konsthistoriska spörsmål förekomme till behandling
inom kommittén, till sitt biträde kalla i detta hänseende sakkunnig
person.

länder år 1917 entledigades Sandberg på egen begäran från kommittéuppdraget;
och förordnades den 23 mars 1917 till ledamot av kommittén
efter Sandberg hovrättsrådet friherre A. J. C. Giertta Stockholm.

Sedan Salin på grund av sjukdom förhindrats att deltaga i kommitténs
arbete, förordnade Kungl. Magt genom beslut den 24 maj 1918
Wijk att under den tid Salin av berörda anledning vore oförmögen att
bestrida ordförandeskapet i kommittén såsom vice ordförande leda densammas
förhandlingar.

Som sekreterare hos kommittén har tjänstgjort krigsfiskalen J. G.
Johnsson, Stockholm.

Sedan en under år 1919 efter Kungl. Maj:ts därtill lämnade medgivande
av professorn N. Lithberg verkställd undersökning rörande museiförhållandena
i landsorten under år 1920 av Lithberg i vissa avseenden
fullständigats, har Curman i egenskap av subkommitté tillsammans med
sekreteraren utarbetat den fullständiga redogörelsen för och motiveringen
till det förslag angående minnesvårdens organisation, som kommittén vid
sammanträden under hösten 1919 beslutat avgiva.

Kommitténs betänkande ligger numera i sin helhet färdigt för justering,
för vilket ändamål kommittén torde komma att sammankallas under
januari månad 1921.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, kommittén intill utgången av år 1920 medfört för
statsverket, torde uppgå till ett belopp av omkring 57,468 kronor 20 öre.

Kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden
in. in.

Genom beslut den 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu
kommitté att efter verkställd utredning till Kungl. Maj:t inkomma med
utlåtande och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de
särskilda kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning
skulle ingå till kyrkofonden, som även av övriga prästerliga avlöningstillgångar
lämpligen borde ordnas samt huru en verksam tillsyn över
denna förvaltning borde åvägabringas, dock att kommitténs uppdrag tills
vidare ej skulle omfatta spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika
boställsskogarna; och utsåg Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommitté
generaldirektören greve H. H. Wachtmeister samt till ledamöter kammarrådet
friherre C. F. von Otter och kanslirådet H. E. Tigerschiöld.

Genom beslut den 28 januari 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att
kommitténs uppdrag skulle omfatta jämväl spörsmålet om förvaltningen
av de ecklesiastika boställsskogarna. I sammanhang därmed förordnades
till ledamot i kommittén skogschefen hos Kopparbergs och Hofors sågyerksaktiebolag,
jägmästaren E. Andersson i Ockelbo.

I kommitténs sammansättning har sedermera ägt rum den förändringen,
att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 september 1917 entledigat
greve Wachtmeister från det honom meddelade uppdraget och tillika förordnat
landshövdingen J. Widén att vara ordförande i kommittén.

Såsom sekreterare hos kommittén har tjänstgjort förste kanslisekreterareno
H. Nordström.

Åtskilliga särskilda ärenden, vilka stå i samband med det åt kommittén
givna uppdraget, hava under år 1920 av Kungl. Maj:t remitterats
till kommittén.

Kommitténs arbete har till icke obetydlig del varit inriktat på besvarandet
av nyssberörda remisser samt på utredningen av några andra
ärenden, vilka tidigare överlämnats till kommittén.

Sålunda har kommittén under år 1920 avgivit underdåniga utlåtanden
dels den 27 januari angående behållande under tjänstinnehavarens
bruk av viss del av löneboställe, dels den 6 mars angående dyrtidstillägg
under ecklesiastikåret 1920—1921 åt ordinarie präster i nyreglerade pastoratet
in. fl. prästmän, dels sistnämnda dag angående styckning av den
ecklesiastika jorden för nybildning av mindre jordbruk in. in., dels den
lfc mars i fråga om lönetillskott ur kyrkofonden för ecklesiastikåret

280

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1919—1920 åt präster i icke nyreglerade pastorat, dels den 10 april angående
bidrag från kyrkofonden till avlöning av kantorer m. fl. befattningshavare,
dels den 13 april i fråga om åtgärder för beredande av rätt
för tjänstgörande ordinarie präster till viss tids årlig semester, dels den
26 april angående förhöjd ersättning åt prästerliga boställshavare för mistad
andel i skogsavkastningen från boställena, dels den 23 oktober angående
ersättning i vissa fall till pastorat för kostnaderna för nybyggnadsskyldighet
å prästerligt löneboställe, dels sistnämnda dag angående befrielse för
Resele församling från fullgörande av byggnadsskyldighet å kyrkoherdebostället
i församlingen, dels ock slutligen den 17 december i fråga om
upplåtelse under tomträtt av vissa till kyrkoherdebostället i Ronneby
pastorat hörande tomter i Ronneby stad.

Härjämte har kommittén till Kungl. Maj:t ingått med särskilda
framställningar dels den 15 april angående ändring av 7 § adjunktsavlöningsförordningen,
dels den 5 maj i fråga om kyrkofondens behov av
inkomst från de ecklesiastika skogarna dels ock den 28 september rörande
ändring av 5 § lagen den 30 augusti 1918 angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat m. fl.

Jämsides med arbetet på ovan berörda särskilda yttranden och framställningar
har arbetet på kommitténs huvuduppdrag — utredningen av
frågan om ändrad förvaltning av kyrkofonden och övriga prästerliga avlöningstillgångar
— fortskridit. I sådant hänseende har under år 1920
slutförts en efter Kungl. Maj:ts därtill lämnade medgivande under år
1919 påbörjad, av lektorn vid skogshögskolan, jägmästaren J. A. Amilon
verkställd skoglig och administrativ utredning rörande Sveriges prästskogar.
Sagda undersökning, som torde utkomma av trycket under december
månad, och vilken är avsedd att läggas till grund för den del av kommitténs
betänkande, som skall behandla förvaltningen av de ecklesiastika
skogarna, har av kommittén genomgåtts. Vidare har kommittén uppgjort
plan till samt utfört andra förberedande arbeten för kommitténs slutliga
betänkande.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1920
kunna beräknas till omkring 175,800 kronor, därav under år 1920 omkring
33,500 kronor.

Sakkunniga för fortsatt utredning rörande klockarinstitutionen.

Sedan regeringsrådet G. Thulin, vilken enligt beslut den 1 oktober
1915 erhållit i uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid
utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser angående klockarinstitutionen,
den 14 oktober 1919 till departementet överlämnat av honom verk -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ställd utredning angående klockar-, organist- och kantorsbefattningarna
jämte åtskilliga av honom utarbetade författningsförslag i ämnet, har
Kungl. Maj:t den 31 oktober 1919 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla ytterligare högst fyra sakkunniga för att inom
departementet biträda med fortsatt utredning rörande klockarinstitutionen
samt att anmoda en av de sakkunniga att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

I anledning härav har chefen för ecklesiastikdepartementet den 21
november 1919 tillkallat förre folkskolläraren och klockaren P. Borgh i
Lekaryd, ledamoten av riksdagens andra kammare, expeditören L. J.
Hagman, ledamoten av riksdagens första kammare J. Olofsson i Digernäs
samt ledamoten av riksdagens andra kammare S. Persson i Fritorp
att inom departementet biträda med berörda utredningsarbete ävensom
anmodat regeringsrådet Thulin att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

De sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt under tiden 9
januari—6 mars. Sedan de sakkunnigas arbete sistnämnda dag blivit
slutfört, avgåvo de sitt betänkande, innefattande av motiv åtföljda förslag
till lag angående kantorer jämte därmed sammanhängande författningsförslag.

De kostnader, som de sakkunnigas arbete medfört för statsverket,
belöpa sig, inberäknat kostnaden för tryckning av betänkandet, till 11,741
kronor 75 öre.

Sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av
ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.

''Genom beslut den 3 november 1916 bemyndigade Kung!. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för
att efter samråd med domkapitlet i Strängnäs avgiva yttrande i fråga om
fastställande av ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.
I anledning härav tillkallades såsom sakkunniga i omförmälda
hänseende numera avlidne överintendenten för nationalmuseum S. R. Bergh,
professorn I. L. Wahlman, Stocksund, professorn, numera byggnadsrådet
,1. S. Curman, Stockholm, arkitekten C. A. T. Lindholm, Saltsjöbaden,
samt konstnären C. E. Milles, Herserud.

De sakkunniga, som år 1919 hade ett preliminärt förslag till yttrande
färdigt, hava ansett sig böra avvakta åtminstone de första resultaten
av den stora glasmålningsbeställning, som för Oscarskyrkan i Stockholm
gjorts hos den framstående glasmålaren E. Vigeland i Norge. Då dennes
arbeten få anses såsom i vår tid synnerligen ovanliga prov på stor glas Dih.

till riksd. prat. 1921. 1 Samt. 1 Avd. 36

Riksdngs-Rerättelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

raålningskonst, hava de sakkunniga ansett, att god ledning skulle kunna
vinnas av de nyssnämnda hos Vigeland beställda fönstren. Sakkunniga
hava för den skull under 1920 icke haft anledning till sammanträde. Då
en del av nämnda glasmålningar väntas färdiga under år 1921, beräknas
de sakkunniga kunna avgiva sitt slutliga yttrande innan årets slut.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete uppgingo vid 1920 års slut
till omkring 165 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande tandläkarinstitutets utvidgning m. in.

Genom beslut den 20 juni- 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att för utredning inom departementet rörande
tandläkarinstitutets utvidgning och omorganisation av tandläkarundervisningen
jämte därmed sammanhängande frågor tillkalla högst fem sakkunniga
samt att anmoda en av de sakkunniga att såsom ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar. I anledning härav tillkallade departementschefen
genom beslut den 15 juli 1918 såsom sakkunniga chefen för postsparbanken,
överdirektören P. E. I^indströin, professorn vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet J. H. Åkerman, tandläkare G. Dahlén och
J. Schander samt ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren
O. H. Waldén, varjämte åt Lindström uppdrogs att såsom ordförande leda
de sakkunnigas förhandlingar. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har
under år 1920 tjänstgjort tandläkaren B. Engström.

beträffande fortgången av de sakkunnigas arbete under sistnämnda
år har meddelats, att arbetet nu fortskridit så långt, att betänkande kommer
att avlämnas under januari månad 1921.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig vid 1920
års utgång till omkring 76,500 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om Sveriges biblioteksväsende på
visst område.

Genom beslut den 22 juli 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att för utredning inom departementet angående
bättre vård och utveckling av sådana bibliotek, som utgöra en
mellanform mellan de stora stadsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken
tillkalla högst fem sakkunniga. I anledning härav tillkallades den
2 augusti 1918 för ändamålet som sakkunniga riksbibliotekarien I. G. A.
Collijn, f. d. lektorn I. N. Fehr, förste bibliotekskonsulenten hos skolöverstyrelsen
J. F. B. Hjelmqvist, ledamoten av riksdagens första kammare,
redaktören A. Pers samt fru Maria Sandler, varjämte åt Collijn uppdrogs
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Att tjänstgöra

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

288

såsom sekreterare hos de sakkunniga tillkallades den 7 oktober 1918 andre
bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala A. B. Carlsson.

De sakkunnigas arbete har ännu icke slutförts.

Statsverkets kostnader för de sakkunniga belöpte sig vid 1920 års
utgång till omkring 20,450 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av normalritningar till folkskolebyggnader.

Genom beslut den 20 september 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fem
sakkunniga för att inom departementet biträda med utarbetande av förslag
till normalritningar för folkskolebyggnader. Med anledning härav tillkallade
departementschefen såsom sakkunniga för nämnda ändamål undervisningsrådet
A. P. A. Dalin, ledamöterna av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren J. Jönsson och möbelsnickaren C. R. Jansson, samt tjänstgörande
arkitekten hos byggnadsstyrelsen G. A. Nilsson och byggnadssakkunniga
biträdet hos skolöverstyrelsen, arkitekten J. T. Åkerlund; och
uppdrogs åt Dalin att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar,
varjämte till sekreterare hos de sakkunniga utsågs överläraren vid Göteborgs
folkskolor, numera undervisningsrådet P. Holmen.

Den 28 oktober 1919 beslöt departementschefen att för tiden från
och med den 1 november till och med den 31 december 1919 återkalla
det Dalin lämnade uppdraget att vara en av nämnda sakkunniga och
deras ordförande, och uppdrog departementschefen samtidigt åt Holmén
att under omförmälda tid med bibehållande av sekreterarförordnandet,
inträda såsom eu av de sakkunniga och tillika vara de sakkunnigas ordförande.

Sedan Dalin i december 1919 avlidit, uppdrog departementschefen
den 17 december 1919 åt Holmén att från och med den 1 januari 1920
fortfarande, med bibehållande av sekreterarförordnandet, vara en av de
sakkunniga och tillika dessas ordförande.

De sakkunniga hava under år 1920 mottagit, granskat och godkänt
huvudritningar till samtliga i arbetet ingående skolanläggningar, utarbetat
och slutjusterat till betänkandet hörande förslag, nämligen dels Anvisningar
rörande skolanläggningar för folkskolan, dels Beskrivningar till
normalritningar till skolanläggningar för tolkskolan, med tryckerifirma
uppgjort kontrakt angående tryckning av de sakkunnigas betänkande ävensom
korrekturläst texten samt granskat hittills levererade avtryck av
ritningarna.

Arbetet i sin helhet har fortskridit så långt, att all text samt större
4elen av ritningarna äro tryckta.

284

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De kostnader, som de sakkunniga intill utgången av år 1920 medfört
för statsverket, uppgå, inberäknat kostnader för tryckning, till omkring
120,850 kronor. ö

Sakkunniga för uppgörande av förslag i syfte att befordra ett skyndsammare
tillsättande av lediga professors- in. fl. befattningar vid rikets
universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Genom beslut den 15 november 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att för ändamålet tillkalla högst fem
sakkunniga. Med anledning härav tillkallade departementschefen den 18
december 1918 såsom sakkunniga rektorn vid universitetet i Lund, professorn
J. G. V. Thyrén, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet E. G. Möller och professorn vid universitetet i Uppsala 0.°von
Friesen samt uppdrog åt Thyren att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar. Den 15 januari 1919 tillkallades förste kanslisekreteraren i
ecklesiastikdepartementet N. T. Löwbeer att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga.

De sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt under månaderna
januari, februari, juli, augusti och oktober. Av de sakkunnigas betänkande
föreligga för närvarande i manuskript: författningsförslag, redogörelse
för tillsättningsförfarandet i främmande länder, historik samt större” delen
av den allmänna motiveringen ävensom statistisk utredning rörande efter
år 1876 avgjorda akademiska befordringsärenden. De sakkunnigas arbete
beräknas bliva slutfört under år 1921.

Statsverkets kostnader för sakkunnigarbetet belöpa sig vid 1920 års
utgång till omkring 23,795 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förteckning över nu brukade släktnamn
in. in.

Sedan Kungl. Maj:t den 29 november 1918 bemyndigat chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom
departementet biträda med utarbetande av förteckningar dels över inom
landet nu brukade släktnamn dels ock över namn, lämpliga att användas
såsom släktnamn, utsåg departementschefen den 18 december 1918 professorn
A. G. Noreen, byråchefen i statistiska centralbyrån E. H. N. Arosemus
och förste bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala A. W.
Grape att verkställa förenäinnda arbete. Jämlikt nådigt bemyndigande
tillkallade departementschefen sedermera den 19 maj 1919 såsom ytterligare
sakkunnig professorn G. A. Eberstein.

Beträffande de sakkunnigas arbete har meddelats följande:

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den av byråchefen Arosenius utarbetade förteckningen över alla i
Sverige nu i bruk varande släktnamn har under år 1920 kompletterats ur
skilda källor och i sin helhet uppsatts för trycket och föreligger till största
delen färdigtryckt.

På uppdrag av de sakkunniga hava utarbetats särskilda utredningar
rörande gårdsnamn dels i Kopparbergs län, dels på Gottland, nyttjade
såsom släktnamn, samt en undersökning rörande de finska och lapska
släktnamnen. Dessa utredningar äro avsedda att såsom bilagor (eventuellt
särskilt utgivna) åtfölja huvudförteckningen över de i bruk varande
namnen.

Arbetet på förteckningen över namn lämpliga att nyttjas såsom
släktnamn har fortsatts efter vidgad plan, och förteckningen har börjat
uppsättas i korrektur.

Dessutom hava de sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträtt
vid beredningen till föredragning av de ärenden rörande antagande av
släktnamn, som genom kungörelsen den 19 december 1919 angående ändrad
lydelse av §§ 4, 5 och 6 i förordningen angående antagande av släktnamn
deri 5 december 1901 överflyttats från länsstyrelserna till Kungl. Maj:t.

1 avlöning åt biträden vid de sakkunnigas arbeten och för bestridande
av diverse utgifter har hittills utbetalts omkring 7,400 kronor. De
sakkunnigas arvoden och reseräkningar under åren 1919—1920 uppgå till
omkring 10,850 kronor.

Skolkommissionen.

Den 31 december 1918 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission att
verkställa förarbeten för en revision av det allmänna skolväsendet samt
förordnade, att kommissionen, vars överläggningar skulle ledas av dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet statsrådet V. Rydén, skulle
utgöras av följande ledamöter, nämligen dåvarande generaldirektören och
chefen för skolöverstyrelsen, B. Jakobsson Bergqvist, som tillika kunde av
Rydén förordnas att vid hans frånvaro leda kommissionens arbete, lärarinnan
vid Whitlockska samskolan i Stockholm, Anna Brita Bergstrand, ledamoten av
riksdagens andra kammare, numera undervisningsrådet K. A. W. Björck,
med uppdrag för Björck att tillika vara kommissionens sekreterare, läraren
vid kommunala mellanskolan i Malmö, N. O. Ekström, rektorn vid högre
lärarinneseminariet i Stockholm, G. R. Fåhneus, överläraren vid Lidingö
folkskola N. Helger, föreståndarinnan för elementarläroverket för flickor i
Falun Gerda Martin, ledamoten av riksdagens första kammare, hemmansägaren
J. Pålsson, lektorn vid högre allmänna läroverket i Uppsala J.
Samuelsson, professorn vid universitetet i Uppsala E. S. Staaff, ledamoten

286

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av riksdagens andra kammare, disponenten A. I. Swartling, ledamoten av
riksdagens andra kammare, ombudsmannen A. V. Sävström, rektorn vid
samskolan i Norrtälje S. J. Söderlindh och läroverksrådet A. E. Aström.

Sedan Rydén den 28 november 1919 erhållit avsked från statsrådsämbetet,
^ förklarade Kungl. Maj:t genom beslut nämnda dag, att förordnandet
för Rydén att såsom ordförande leda kom?uissionens överlä o-gninfar
fortfarande skulle gälla samt förordnade tillika Bergqvist att vid~ Rydéns
frånvaro tjänstgöra såsom ordförande hos kommissionen.

Genom beslut den 27 februari 1920 har Kungl. Maj:t på därom
gjord ansökning entledigat Rydén från uppdraget att vara ordförande i
skolkorn missionen samt förordnat Bergqvist att vara ordförande hos kommissionen.

Sedan Kungl. Maj:t den 27 oktober 1920 utnämnt och förordnat
Bergqvist att vara statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet har
Kungl. ^ Maj:t på därom gjord framställning genom beslut den 29 oktober
1920 föreskrivit, att statsrådet Bergqvist skall för den tid han innehar
statsrådsämbetet, frånträda uppdraget såsom ledamot och ordförande i skolkommissionen
samt tillika förordnat Fåhrasus att under samma tid vara
ordförande i kommissionen.

Kommissionen har under år 1920 fortsatt arbetena på en ny läroverksorganisation
och hava desamma fortskridit så långt, att kommissionen
i slutet av november månad 1920 påbörjade justering av utarbetat förslaotill
vissa delar av betänkandet. Likaledes hava de statistiska utredningarna
preliminärt slutförts. Kommissionen har den 30 november 1920 hos Kungl.
Maj:t hemställt om rätt att få gå i författning om betänkandets tryckning
Under året hava ledamöterna Ekström, Martin, Samuelsson och Staaff, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, företagit studieresor, Ekström till Schweiz,
Martin till England, Samuelsson till Tyskland och Staaff till Frankrike.

Kostnaderna för kommissionens arbeten hava intill utgången av år
1920 uppgått till omkring 216,000 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om införande i den kyrkliga kommunen
av representativt system m. m.

Den 31 december i918 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet,
bland annat, att tillkalla högst sex sakkunniga för
att inom departementet biträda med utredning, huruvida och i vad mån
representativt system ma kunna införas jämväl i den kyrkliga kommunen.
Med anledning härav tillkallades den 9 januari 1919 för ändamålet såsom
sakkunniga hovrättsrådet K. J. Ekman, ledamoten av riksdagens första
kammare, landshövdingen C. F. Holmquist, ledamöterna av riksdagens andra

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kammare, lantbrukaren J. Jönsson i Boa ock parkvaktmästaren K. E. Magnusson,
ävensom filosofie licentiaten J. R. Nilsson samt ledamoten av riksdagens
andra kammare, handlanden J. A. Zander, och uppdrogs åt Holmquist
att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Genom beslut den 23 maj 1919 uppdrog Kungl. Maj:t åt ifrågavarande
sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag jämväl rörande
frågan, huruvida och i vilken utsträckning ekonomiska angelägenheter,
även i vad de avsåge kyrkliga ändamål, borde handläggas av den
myndighet, som ägde besluta om den borgerliga kommunens ekonomiska
angelägenheter, och tillkallade departementschefen samma dag såsom ytterligare
sakkunnig revisionssekreteraren N. Andersson.

Sedan landshövding Holmquist av hälsoskäl begärt och erhållit entledigande
från ordförandeskap och medlemskap i kommissionen, uppdrog
departementschefen genom skrivelse den 27 september 1920 åt revisionssekreteraren
Andersson att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort förste aktuarie)!
S. Oden.

De sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt in pleno i Stockholm
under tiden 14 maj—30 juni samt 18 oktober—15 december, varjämte
Andersson och Ekman i respektive hemorter varit sysselsatta med
utarbetande av olika lagförslag.

Vid årsskiftet 1920—1921 föreligga av de sakkunniga preliminärt
behandlade förslag till ny kyrkostämmoförordning ävensom till vissa ändringar
i förordningen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg,
och kan de sakkunnigas arbete förväntas bliva avslutat och betänkande
framlagt under år 1921.

Utgifterna för de sakkunnigas arbeten hava intill 1920 års utgång
uppgått till omkring 42,140 kronor.

Kommittén för revision av förslag till koralbok m. in.

Sedan den genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 mars 1916 tillsatta
kommittén för utarbetande av förslag till en efter 1914 års psalmboksförslag
lämpad koralbok i oktober 1917 till Kungl. Maj:t överlämnat förslag
till koralpsalmbok för svenska kyrkan, samt utlåtanden över berörda
förslag inhämtats från åtskilliga myndigheter, uppdrog Kungl. Maj:t den
31 januari 1919 åt eu på tre avdelningar arbetande kommitté att ej mindre,
med ledning av de över de framlagda förslagen till koralbok och evangeliebok
avgivna utlåtanden, revidera dessa förslag än även utarbeta ett tillägg

Berättelse ovi vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till 1917 års psalmboksförslag, innefattande psalmer och andliga sånger
rörande i 1819 års psalmbok icke eller endast ofullständigt ingående ämnen.

Till ordförande i denna kommitté utsågs ärkebiskopen L. O. J.
Söderblom och till övriga ledamöter: i avdelningen för revision av förslaget
till ny koralbok organisten O. L. Blom, domkyrkoorganisten K. I. N.
Widéen och läraren i harmonilära vid musikkonservatorium O. E. Olsson;
i avdelningen för revision av förslaget till ny evangeliebok domprosten i
Linköping J. M. F. T. Bring, professorn vid universitetet i Uppsala E. M.
Rodhe och kyrkoherden i Ystads pastorat M. S. Stadener, samt i avdelningen
för utarbetande av tillägg till psalmboken teologie doktorn T. N.
Beskow, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören K. F. Månsson
och domprosten i Lund, professorn vid universitetet därstädes G. M.
Pfannenstill. Genom beslut den 21 mars 1919 utsåg Kungl. Maj:t på
därom gjord framställning till sekreterare i kommittén pastorsadjunkten i
Ulricehamns pastorat, filosofie kandidaten J. D. Kjällgren.

Angående kommitténs arbete har meddelats följande.

Koralboksavdelningen: Vid ingången av år 1920 var arbetet, emedan
textmaterialet icke fullständigt förelegat i korrektur, endast till hälften
färdigt. Under år 1920 hava utarbetats dels fullständig koralbok till 1819
års psalmbok med tillägg, dels musikbilaga jämte melodihänvisningstabell
till psalmboksnämndens reviderade förslag. Dessa arbeten hava under året
tryckts, därav det senare i form av bilaga till psalmboksnämndens förslag.

Evangelieboksavdelningen: Vid ingången av år 1920 hade i huvudsak
följande arbeten utförts: alla historiska förarbeten, revisionen av kollektbönerna,
textvalet, rubrikerna, allmänna grunder för hela arbetet hade
diskuterats, det huvudsakliga av kap. I i betänkandet hade författats.
Under år 1920 hava i huvudsak följande arbeten utförts: den formella
redaktionen av texterna, revision av evangeliebönerna, Kristi pinas historia
och den lilla katekesen, utarbetande av förslaget till bönbok, redaktionen
av den s. k. epistelmässan (musikbilaga), av betänkandet har återstoden av
kap. I samt kap. II—V författats, de i betänkandet intagna författningsförslagen
hava utarbetats. Under året hava tryckts: dels kommitterades
evangelieboksförslag jämte bönbok och tillägg, dels betänkande jämte författningsförslag.

Usalmboksavdelningen: 1819 års psalmbok jämte tillägg var vid 1920
års början slutredigerad. Tryckningen, som vid samma tid var påbörjad,
har under år 1920 fullbordats.

Alla tre avdelningarnas arbete är i sin helhet avslutat och förslag
samt betänkande hava av kommittén avgivits.

Kostnaderna för kommitténs arbete belöpa sig, inberäknat kostnaden

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

289

för tryckning av kommitténs förslag och betänkande^ till omkring 141,921
kronor 48 öre.

Kommittén för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning
och organisation i vissa delar av Lunds stift.

Genom Ivungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1919 uppdrogs åt en kommitté
att efter å ort och ställe verkställd undersökning — i den mån
sådan erfordrades — inkomma med utredning om och förslag till förändrad
kyrklig indelning och organisation i de delar av Lunds stift, som
tillhörde Kristianstads och Malmöhus län. Till ordförande i denna kommitté
utsågs extra föredraganden i ecklesiastikdepartementet, hovrättsrådet
W. Linder, numera ledamot av riksdagens första kammare, samt till övriga
ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
J. Jönsson i Revinge, domänintendenten S. Linders, ledamoten av
riksdagens andra kammare, lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, förste kanslisekreteraren
i ecklesiastikdepartementet H. Nordström och kontraktsprosten,
kyrkoherden i Gårdstånga pastorat C. Vollmer, med uppdrag tillika för
Nordström att tjänstgöra såsom sekreterare hos kommittén. Genom Kungl.
Maj:ts beslut den 30 januari 1920 utsågs till ytterligare ledamot i kommittén
kontraktsprosten, kyrkoherden i Norra Vrams pastorat Claes Caroli.
Under den tid av år 1920, som kommitténs ordförande innehaft statsrådsämbete,
har vid förhinder för honom, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9
juli 1920, kommitténs ledamot, domänintendenten Linders såsom ordförande
lett kommitténs arbete.

Kommitténs sammanträden hava under förra delen av år 1920 hållits
i Stockholm. Härvid hava förhållandena inom de olika skånska pastoraten
i detalj diskuterats, varjämte för kommittén tillgängliga akter i ärendena
angående ny lönereglering för ifrågavarande pastorat genomgåtts.
Förslag till ändrad indelning och organisation har i samband härmed uppgjorts.
Det sålunda upprättade förslaget har på alla tveksamma punkter
underkastats särskild prövning på platsen vid resor, som av kommitténs
ledamöter företagits under augusti och september månader. Vid sammanträden
i Stockholm under slutet av november månad 1920 har kommittén
därefter i fråga om flertalet kontrakt uppgjort definitivt förslag till indelning-s-
och organ isationsändringar. Kommitténs arbete torde kunna av o

o o

slutas under år 1921.

Kostnaderna för kommitténs arbete intill utgången av år 1920 uppgå
till omkring 25,390 kronor, därav under år 1920 omkring 16,880 kronor
95 öre.

Bill. till rilcsd. prat. 1921. 1 Sami. 1 Avd.

Riksdags-Berättelsen.

290

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning om folkskoleväsendet i de fnsktalande delarna
av Norrbottens län.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1919 bemyndigades chefen
för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda vid utredning om folkskoleväsendet
i de finsktalande delarna av Norrbottens län. Med anledning härav
tillkallade departementschefen den 6 juni 1919 för ändamålet såsom sakkunniga
ledamoten av riksdagens första kammare, biskopen O. Bergqvist,
assistenten vid kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län W. L.
Wanhainen, folkskolinspektören J. F. Almkvist, folkskolläraren i Karl Gustavs
skoldistrikt av Norrbottens län E. U. Eriksson samt prostinnan Amanda
Nyman, född Baudin, varjämte åt Bergqvist uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Den 12 september 1919 uppdrog Kungl. Maj:t med anledning av
viss hos Kungl. Maj:t gjord framställning åt de sakkunniga att vid fullgörande
av sitt uppdrag jämväl taga under övervägande frågan om Norrbottens
läns arbetsstugors framtida verksamhet.

Jämlikt Kungl. Maj:ts ovannämnda bemyndigande uppdrog chefen
för ecklesiastikdepartementet den 20 augusti 1920 åt Almkvist att tillika
tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga.

De sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt dels i Stockholm,
dels i Luleå, dels slutligen i Haparanda och i Övertorneå, varjämte ordföranden
och sekreteraren med anledning av väckta förslag om inrättande
av skolhem besökt vissa byar inom Gällivare skoldistrikt.

Vid ovan angivna sammanträden hava de sakkunniga, sedan de från
skolråd och lärare inkomna, infordrade uppgifterna ifråga om skolväsendet
bearbetats, diskuterat och tagit ställning till de principer, som vid skolväsendets
fortsatta understödjande borde följas. Därefter hava de sakkunniga
behandlat och fattat preliminära beslut i frågor rörande skolväsendets
ställning och behov i de skilda skoldistrikten samt därvid upprättat
planer för inrättande av nya skolor, för förbättringar med avseende på
skolformerna, för uppförande av nya skolhus och lärarbostäder samt för
erforderliga om- och tillbyggnader av äldre skolhus. Aproximativa beräkningar
över kostnaderna för omändringar och nybyggnader hava även
uppgjorts.

Vidare hava de sakkunniga behandlat och fattat beslut dels i språkfrågan
i de avseenden denna sammanhänger med folkundervisningen, dels
i övriga till skolväsendet hörande skilda detaljfrågor.

Den framställning rörande åtgärder för säkerställandet av arbetsstugornas
inom finnbygden framtida verksamhet, som av Kungl. Maj:t

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

291

remitterats till de sakkunniga för utredning, har i det närmaste slutbehandlats.

Följande särskilda yttranden hava under året avgivits, nämligen: över
en av centralstyrelsen för stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor gjord
framställning rörande dels förhöjt statsbidrag för varje i arbetsstuga intaget
barn av finsk- eller lapsktalande föräldrar, dels beviljande av statsbidrag
till avlöning åt föreståndarinna vid arbetsstuga i de baktalande
delarna av Norrbottens län; över en av professorn vid universitetet i Uppsala
K. B. Wiklund gjord framställning rörande undersökning av hnska språkets
utbredning inom Norrbotten; över en framställning från Korpilombolo
församling om rätt att för skolbyggnadsändamål upptaga ett amorteringslån;
samt över ett av skolrådet i Gällivare framställt förslag om förändring
av vissa mindre folkskolor inom skoldistriktet till fasta statsfolkskolor.

De sakkunnigas arbete i sin helhet har framskridit så långt, att
det beräknas föreligga färdigt i början av år 1921.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga uppgingo vid
1920 års slut till omkring 15,570 kronor.

Sakkunniga för vissa utredningar rörande Chalmers tekniska institut.

Den 20 juni 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet,
bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för att
inom departementet biträda med utredning av frågan om behövliga nybyggnader
för Chalmers tekniska institut ävensom i samband därmed taga
under övervägande, huvuvida nämnda läroanstalt lämpligen borde ombildas
till en teknisk högskola. Med anledning härav tillkallade departementschefen
den 1 augusti 1919 såsom sakkunniga för nämnda ändamål ledamoten
av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J. Lubeck, rektorn vid
Chalmers tekniska institut, professorn B. H. Grauers, professorn vid tekniska
högskolan K. W. Palmser, undervisningsrådet N. Fredriksson samt
direktören H. G. E. Hammar, varjämte åt Ltibeck lämnades uppdraget att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sakkunniga hava i följd avhållit sammanträden i Stockholm och
Göteborg samt vid ett tillfälle i Fiskebickskil. Förslag till nybyggnader
för institutets kemiska och fysiska institutioner har i januari 1920 ingivits
till Kungl. Maj:t. Vidare hava de under 1919 påbörjade utredningarna
rörande institutets fullständiga omorganisation fortsatts. Jämsides
härmed har program upprättats för en arkitekttävlan rörande allmän planläggning
av institutets nybyggnader, å av Göteborgs stad upplåtet område;
tävlingstiden utgår under januari månad 1921. Sakkunniga hava

292

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima■ riksdags sammanträde sig tilldragit.

enligt bemyndigande avlagt studiebesök vid Norges tekniska högskola i
Trondhjem, varjämte en av de sakkunniga besökt Polyteknisk lasreanstalt
i Köpenhamn. Vid slutet av år 1920 föreligger sakkunnigas utredning
rörande omorganisation av institutets högre avdelning i huvudsak färdig
utom i delar, som äga sammanhang med förutnämnda arkitekttävlan. Sakkunniga
hava i oktober 1920 till departementet avgivit förslag rörande de
anslag, som ansetts böra äskas av 1921 års riksdag för påbörjande av institutets
kemiska och fysiska institutioner.

Sakkunniga beräkna att under år 1921 kunna avlämna sitt betänkande
II rörande institutets högre avdelning samt att under samma år
jämväl kunna fullfölja utredning rörande omorganisation av institutets
lägre avdelning.

Kostnaderna för de sakkunniga belöpa sig vid 1920 års slut till omkring
57,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande karolinska mediko-kirurgiska institutets
och serajhnerlasarettets nyhyggnadsfrågor m. m.

Den 20 juni 1919 bemyndigade Ivungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet,
bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom
departementet biträda med utredning rörande karolinska mediko-kirurgiska
institutets och serafimerlasarettets nyhyggnadsfrågor m. m. I anledning
härav tillkallades den 2 augusti 1919 såsom sakkunniga i omförrnälda
hänseende kanslern för rikets universitet, ledamoten av riksdagens
första kammare, G. J. G. Swartz, generalfältläkaren F. J. Bauer, rektorn
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, professorn K. G. F. Lennmalm,
professorn vid nämnda institut J. H. Forssner samt ledamoten av riksdagens
första kammare, grosshandlaren H. F. Lamm, varjämte åt Swartz
uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Sedan
Kungl. Maj:t genom beslut den 26 mars 1920 bemyndigat chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla ytterligare två sakkunniga för att
inom departementet biträda med sakkunnigas utredning, tillkallade departementschefen
den 27 mars 1920 såsom sakkunniga för omförmälda ändamål
professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, överläkaren och
direktören vid serafimerlasarettet I. F. Holmgren och förste stadsläkaren i
Stockholm L. I. Andersson. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort
kanslerssekreteraren, vice häradshövdingen O. Croneborg.

De sakkunniga hava under år 1920 utfört åtskilliga förberedande
arbeten med utredningar in. m., varjämte arkitekten E. Josephson, som
jämlikt sakkunniga givet bemyndigande tillkallats att såsom arkitekt biträda
de sakkunniga, utfört åtskilliga förberedande ritningar med ledning

293

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

av preliminära beslut i frågor angående sjukhusanordningar, vilka ingående
behandlats inom en av de sakkunniga tillsatt subkommitté.

De kostnader, de sakkunniga intill utgången av år 1920 åsamkat
statsverket, uppgå approximativt beräknat, till inemot 9,890 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om dyrtid stillägg åt kommunalt
anställda, lärare.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 4 augusti 1919 kanslirådet, numera statsrådet A. E. M.
Ericsson, ledamoten ay riksdagens första kammare, lantbrukaren J. Pålsson,
ledamoten av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren C. R. Jansson,
småskollärarinnan Anna Olsson och ledamoten av riksdagens andra kammare,
folkskolläraren E. Kristensson för att inom departementet biträda med utredning
av frågan om beredande av dyrtidstillägg efter utgången av år 1919
åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
och vissa sraåskoleseminarier. Tillika uppdrogs åt Ericsson att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava den 31 januari 1920 avgivit betänkande i
ämnet.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunniga har uppgått till
omkring 23,348 kronor.

Sakkunniga för revision av förordningen angående utarrendering av
prästerskapets löneboställen.

Sedan Kungl. Maj:t den 17 oktober 1919 bemyndigat chefen för
ecklesiastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda med revision av förordningen den 15
september 1911 angående utarrendering av prästerskapets löneboställen,
tillkallade departementschefen den 20 oktober 1919 för ändamålet landshövdingen
i Älvsborgs län K. S. Husberg, domänintendenten S. Linders,
arrendatorn P. L. Nilsson i Håslöv, kontraktsprosten, kyrkoherden i ösmo
pastorat, J. A. L. Quist samt ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren J. Rehn. Tillika anmodades Husberg att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Under år 1920 hava de sakunniga arbetat dels samfällt vid särskilda
under året hållna sammanträden i huvudstaden, dels vissa av dem, var
för sig, och hava under året två av de sakkunniga enligt därtill av Kungl.
Magt givet bemyndigande under resa inom mellersta och sydligare delarna
av riket inhämtat närmare kännedom angående vissa förhållanden,
dem de sakkunnigas uppdrag berör. Uppdraget beräknas möjligen kunna

294 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

avslutas under loppet av år 1921. Kostnaden för de sakkunniga har intill
1920 års utgång uppgått till omkring 14,588 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om beredande av bättre pensionsförhållanden
åt änkor och barn efter delägare i -prästerskapets änkeoch
pupillkassa.

Den 24 oktober 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämte annat, att tillkalla högst fem sakkunniga för
att inom departementet biträda med utredning av frågan om beredande
av bättre pensionsförhållanden åt änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa. Med anledning härav tillkallade departementschefen
den 4 november 1919 för ändamålet såsom sakkunniga e. o.
hovpredikanten, kyrkoherden i Gustaf Vasa församling i Stockholm H.
E. Hallberg, lektorn, numera byråchefen i skolöverstyrelsen E. Göransson,
kontraktsprosten, kyrkoherden i Dunkers pastorat J. A. Hedendahl, ledamoten
av riksdagens första kammare, ombudsmannen A. Hult samt ledamoten
av riksdagens andra kammare, konduktören C. O. Nilsson Loven,
varjämte Hallberg erhöll i uppdrag att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

På därom gjord framställning utsåg departementschefen den 13 november
1919 sekreteraren och ombudsmannen vid prästerskapets änkeoch
pupillkassa, civilassessorn N. Ruus att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga.

De sakkunniga hava efter slutfört arbete den 20 januari 1920 avgivit
betänkande i ämnet.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig, inberäknat
kostnaden för tryckning av betänkande, till 10,105 kronor 3 öre.

Sakkunniga för utredning rörande ordnandet av svenska akademiens
ordboksarbete.

Genom beslut den 23 januari 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för att
inom departementet biträda vid utredning av frågan, hur det lämpligen
borde ordnas vid ett fortsatt bedrivande av svenska akademiens ordboksarbete
med rätt för departementschefen att uppdraga åt en av de sakkunniga
att vid departementschefens frånvaro såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar. Med anledning härav tillkallade departementschefen
den 5 februari 1920 såsom sakkunniga för nämnda ändamål svenska
akademiens ständige sekreterare, filosofie doktorn E. A. Karlfeldt, bibliotekarien
vid universitetet i Lund, filosofie doktorn E. J. Ljunggren, pro -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fessorn A. G. Noreen, professorn J. H. E. Schack samt docenten vid
universitetet i Lund, filosofie doktorn E. O. Tuneld, och uppdrogs åt
Karlfeldt att vid departementschefens frånvaro leda de sakkunnigas förhandlingar.

Det åt de sakkunniga lämnade uppdraget avslutades den 8 mars
1920, därvid avgavs ett gemensamt förslag, anslutande sig dels till en
ekonomisk utredning, utarbetad av Schack, dels till en utredning om redaktionsförhållandena
och deras ordnande, utarbetad av Ljunggren, Noreen
och Tuneld.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig
till omkring 4,748 kronor 20 öre.

Sakkunnig för utredning rörande vissa ekonomiska förhållanden vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet.

På grund av Kungl. Maj-.ts bemyndigande tillkallade chefen för
ecklesiastikdepartementet den 21 februari 1920 statskom missari en och
byråchefen i statskontoret, numera generaldirektören C. L. Tenow såsom
sakkunnig för att verkställa utredning rörande vissa ekonomiska förhållanden
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet samt avgiva de förslag, till
vilka nämnda utredning kunde föranleda.

Tenow har efter verkställda utredningar avgivit särskilda utlåtanden
i ärendet samt avgivit förslag till ändrad lydelse dels av kungörelsen den
23 december 1914 med föreskrifter angående karolinska mediko-kirurgiska
institutets kassarörelse dels ock av vissa §§ i stadgan för karolinska mediko-kirurgiska
institutet och tandläkarinstitutet. Uppdraget har därmed
i huvudsak slutförts.

Kostnaden för ifrågavarande sakkunnigarbete uppgår till omkring
1,500 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar i stadgan
angående prästval den 9 december 1910.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 28 maj 1920 bemyndigat
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillsätta högst två sakkunniga för
att inom departementet biträda vid utarbetande av förslag till de ändringar
i stadgan angående prästval den 9 december 1910, som kunde betingas
av ett utav riksdagen antaget förslag till lag om ändrad lydelse av 26 §
i lagen angående tillsättning av prästerliga tjänster den 9 december 1910
tillkallade departementschefen den 14 augusti 1920 för ändamålet såsom sakkunniga
prosten, kyrkoherden i Gävle Heliga Trefaldighets församling

296

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

J. F. Högfors och häradsskrivaren i Uppvidinge fögderi, vice häradshövdingen
H. J. H. Kretiger.

De sakkunnigas arbete som fortgått i Stockholm den 23—den 26 augusti
samt den 13 och 14 september 1920, avslutades sistnämnda dag, därvid
avlämnades förslag till ändringar i vissa paragrafer i nämnda stadga.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava belöpt sig till omkring
995 kronor.

Sakkunnig för utredning angående uppehållande av verksamheten vid
direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

Genom beslut den 28 maj 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla en sakkunnig för att inom departementet
verkställa utredning beträffande tillkomsten och användningen
av de till bekostande av direktionens över Stockholms stads undervisningsverk
avsedda medlen samt avgiva förslag angående beredande åt direktionen
av såväl erforderligt biträde för verksamhetens uppehållande som tillgångar
till bestridande av nödiga expensutgifter. Med anledning härar
tillkallade departementschefen den 29 maj 1920 för ifrågavarande ändamål
såsom sakkunnig adjunkten vid högre allmänna realläroverket å Östermalm
i Stockholm G. E. Eliaason.

Ifrågavarande uppdrag har den 20 december 1920 avslutats.

Kostnaderna för sakkunnigarbetet belöpa sig vid 1920 års uto-ånotill
omkring 180 kronor. ° &

Folkbildning ssakkunnig a.

Sedan riksdagen i skrivelse den 29 maj 1920 anhållit, det Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande dels på vad sätt det fria
och frivilliga folkbildningsarbetet borde omläggas och utvecklas för att bättre
kunna . fylla sin uppgift att nå vidast möjliga kretsar av de bildningssökande
i vårt land och verka höjande på folkets andliga och fysiska hälsa,
ävensom huru statsmakterna bäst skulle kunna främja ifrågavarande arbete!
bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1920 chefen för ecklesiastikdepartementet
att, bland annat, tillkalla fem sakkunniga för att
inom departementet biträda med en utredning av ovan angivna art. I
anledning härav tillkallade departementschefen den 7 juli 1920 för ändamålet
såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens andra kammare, professorn
K. E. O. Kjellberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren
P. Nilsson i Bonarp, ledamoten av riksdagens första kammare,
lektorn O. U. B. Olsson, förste bibliotekskonsulenten hos skolöverstyrelsen
J. F. B. Hjelmqvist och läraren vid Brunnsviks folkhögskola Y. Huo-o,

O O *

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i''97

varjämte åt Kjellberg uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar och åt Olsson att tjänstgöra såsom sekreterare.

De sakkunniga hava under år 1920 dels uppgjort planer och formulär
för vissa förberedande utredningar dels ock uppdragit åt tre blapd de
sakkunniga att på var sitt folkbildningsområde utföra speciella undersökningar.

Statsverkets kostnader för ifrågavarande sakkunnigarbete uppgår
vid 1920 års slut till omkring 3,650 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om vården av blinda.

Genom beslut den 22 juni 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet, att tillkalla högst fem sakkunniga för verkställande
av utredning och avgivande av förslag rörande vården av blinda.
I anledning härav tillkallade departementschefen genom beslut den 9 juli
1920 såsom sakkunniga f. d. landshövdingen M. R. Sahlin,o rektorn vid
förskolan för blinda å Tomteboda, filosofie kandidaten O. G. Astrand samt
direktören J. A. Lundberg, varjämte åt Sahlin uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Genom beslut den 19 augusti
1920 uppdrog departementschefen åt Astrand att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga.

Efter ett par förberedande sammankomster mellan ordföranden och
olika ledamöter sammanträdde de sakkunniga den 30 augusti 1920 till sitt
första allmänna sammanträde, varvid de konstituerade sig under benämningen
Blindvårdssakkunniga.

o O

För att insamla nödiga primäruppgifter till den utredning av de
blindas nuvarande ställning i vårt land, som de sakkunniga böra verkställa
hava de tillställt ordförandena i samtliga rikets fångvårdsstyrelse!'' cirkulär
jämte frågoformulär. Från 1,910 kommuner hava hittills svar ingått och
sekreteraren är sysselsatt med att genomgå de inkomna svaren och bringa
dem i tabellform.

Vidare hava de sakkunniga dels genom utrikesdepartementet dels på
enskild väg från flera europeiska länder införskaffat meddelanden om blindväsendets
nuvarande tillstånd. Bearbetningen av de hittills erhållna underrättelserna
har så fortskridit, att redogörelser för Danmarks, Firdands,
Hollands, Norges, Schweiz’ och Tysklands blindväsende föreligga färdiga.
Därjämte har en historik över blindväsendets allmänna utveckling utarbetats.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete beräknas vid slutet av år
1920 uppgå till omkring 4,356 kronor.

Bih. till riksd. prof. 1921. 1 Sami. i Avd. 38

Riksdags-tterättelseu.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för omorganisation av dövstumlärarnes pensionsanstalt

in. in.

Genom beslut den 22 oktober 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för ecklesiastikdepartementet, bland annat, att tillkalla högst fyra sakkunniga
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning
och avgivande av förslag dels i fråga om omorganisation av dövstumlärarnas
pensionsanstalt, därvid särskilt borde tagas under omprövning,
hurudvida anstalten lämpligen borde uppgå i statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl., dels ock huruvida och under vilka villkor lärarnas
vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa borde inordnas
under nyssnämnda statsanstalt. I anledning härav tillkallade departementschefen
genom beslut den 22 oktober 1920 såsom sakkunniga överdirektören
och chefen för försäkringsinspektionen m. m. P. J. G. Laurin, direktören
för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. C. G. Widström
och lektorn, numera byråchefen i skolöverstyrelsen E. Göransson,
varjämte åt Laurin uppdrogs att tillika vara ordförande och sekreterare för
de sakkunniga.

De sakkunniga hava under år 1920 hållit sammanträden den 15, 17
och 22 november samt den 2 december. Sammanträdena hava därefter
uppskjutits till början av år 1921 i avvaktan på försäkringstekniska utredningsarbeten,
som under tiden pågå.

Statsverket har vid 1920 års slut icke haft några kostnader för
ifrågavarande sakkunnigarbete.

Sakkunniga för utredning om organiserandet av insamling och utforskning
av den svenska allmogekulturen.

Genom beslut den 5 november 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att dels tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda med verkställande av en allsidig utredning
och avgivande av förslag, huru arbetet för insamling och utforskning
av den svenska allmogekulturen lämpligen borde planläggas och organiseras,
dels uppdraga åt en av de sakkunniga att i egenskap av ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar, dels ock, om så skulle visa sig erforderligt,
tillkalla särskild sekreterare eller uppdraga åt en av de sakkunniga
att tillika tjänstgöra såsom sekreterare. I anledning härav tillkallade departementschefen
den 6 november 1920 för ändamålet såsom sakkunniga
ledamoten av riksdagens första kammare, förutvarande statsrådet, läroverksadjunkten
O. Olsson, professorn vid nordiska museet N. J. M. Lithberg,
docenten vid universitetet i Lund C. W. von Sydow, docenten vid universitetet
i Uppsala A. H. Geijer och ledamoten av riksdagens andra kammare,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

299

filosofie kandidaten P. E. Sköld, varjämte åt Olsson uppdrogs att såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunnigas första sammanträde hölls den 15 november 1920,
varefter de sakkunniga under år 1920 utfört vissa förberedande arbeten.

Kostnaderna för de sakkunniga belöpte sig vid 1920 års slut till
omkring 4,870 kronor.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare
vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

Genom beslut den 19 november 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för
att inom departementet biträda med utredning av vissa frågor rörande
avlöning åt lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter. Med anledning
härav tillkallade depai’tementschefen samma dag såsom sakkunniga
lektorn, numera byråchefen i skolöverstyrelsen E. Göransson och lektorn
vid statens provskola, Nya elementarskolan i Stockholm S. J. Swenning.

De sakkunniga torde komma att i januari 1921 avsluta sitt uppdrag.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigarbete belöpa sig vid 1920
års utgång till omkring 396 kronor.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare
vid kommunala läroanstalter med statsunderstöd.

Genom beslut den 19 november 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för
att inom departementet biträda med utredning av vissa frågor rörande
avlöning åt lärare vid kommunala läroanstalter med statsunderstöd. I anledning
härav tillkallade departementschefen samma dag för ändamålet
såsom sakkunniga folkskolinspektören i Stockholmstraktens inspektionsområde
J. E. F.ngvall och läraren vid Stockholms högre folkskola med
handelsundervisning O. Rydén.

De sakkunniga, som under år 1920 verkställt kostnadsberäkningar
för dyrtidstillägg och löneförbättringar åt lärare vid ifrågavarande skolor,
torde komma att avsluta sitt arbete i januari 1921.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har vid 1920 års utgång
uppgått till omkring 100 kronor.

Kommittén för utredning rörande ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid rikets universitet och vissa högre läroanstalter.

Genom beslut den 3 december 1920 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté av fem personer att verkställa utredning och avgiva förslag

300 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rörande ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid rikets universitetet
och vissa högre läroanstalter.

Till ordförande i denna kommitté förordnades ledamoten av riksdagens
första kammare, överdirektören J. L. Widell och till övriga ledamöter
av kommittén professorn vid universitetet i Uppsala T. Engströmer,
ledamoten av riksdagens första kammare N. A. Nilsson i Kabbarp, professorn
vid tekniska högskolan K. W. Palmaer och ledamoten av riksdagens
första kammare, redaktören A. Pers.

Sedan Kungl. Maj:t genom ovanberörda beslut tillika bemyndigat
chefen för ecklesiastikdepartementet att i mån av behov tillkalla särskilda
representanter för olika läroanstalter och olika grupper av lärare för att
vid behandlingen av särskilda frågor deltaga i vederbörande kommittéers
arbeten, tillkallade departementschefen professorn vid universitetet i Lund
C. G. E. Björling och professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
G. Hedrén att såsom särskilda representanter för nämnda universitet
och institut deltaga i arbetet inom kommittén.

Kommittén har den 14 december 1920 sammanträtt i Stockholm,
varvid beslöts antaga namnet högskolornas löneregleringskommitté och utsågs
till sekreterare juris doktor Siegfried Matz. Samtidigt beslöts att,
innan kommittén ånyo sammanträdde, vissa utredningar skulle verkställas
eller anskaffas genom ordförandens och sekreterarens försorg.

Statsverket har intill 1920 års utgång icke haft några kostnader för
kommitténs arbete.

Kommittén för utredning rörande ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid rikets allmänna läroverk, samt vid folk- och småskolor
m. fl. läroanstalter.

Genom beslut den 3 december 1920 uppdrog Kungl. Majrt åt en
kommitté av sju personer att verkställa utredning och avgiva förslag rörande
ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna
läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter.

Till ordförande i denna kommitté förordnades ledamoten av riksdagens
första kammare, förutvarande statsrådet, hovrättsrådet F. W. Linder
och till övriga ledamöter av kommittén ledamoten av riksdagens andra
kammare J. Jönsson i Revinge, överläraren vid Lidingö folkskola N. Helger,
utsedde ledamoten av riksdagens andra kammare, lasarettsläkaren F. R.
Kaijser, t. f. kanslirådet i ecklesiastikdepartementet B. A. O. Knös, rektorn
vid högre allmänna läroverket i Uppsala A. Nordfelt och rektorn vid
folkskoleseminariet i Stockholm Anna Elisabeth Sörensen, med uppdrag
tillika för Knös att vara kommitténs sekreterare.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

301

Kommittén har i december 1920 hållit konstituerande sammanträde
och kommer realbehandling av det åt kommittén lämnade uppdraget att
påbörjas i början av januari 1921.

Statsverket har vid 1920 års slut icke haft några kostnader för
ifrågavarande sakkunnigarbete.

J ordbruksdepartementet.

Skog slag stiftning skommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1911 åt en kommitté att verkställa
utredning angående vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för nämnda dag närmare angivna skogslagstiftningsfrågor och att för Kungl.
Maj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen kunde
föranleda. Till ordförande i kommittén förordnades landshövdingen K. S.
Husberg och till ledamöter i densamma f. d. överjägmästaren C. F. E. Baer,
häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren friherre B. C. Cederström och
dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren Y. G. Wisén, vilken
jämväl skulle vara kommitténs sekreterare. Sedan f. d. överjägmästaren
Baer avlidit den 16 april 1914, förordnades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
till ledamöter i kommittén den 23 maj 1914 länsjägmästaren U.
Danielson, Kalmar, och den 24 juli 1914 disponenten A. Sahlberg, Strömsnäs,
Frånö.

Kommittén har den 26 februari 1920 avlämnat del II av sitt betänkande,
och hava dess arbeten därmed slutförts.

Utgifterna för kommitténs verksamhet hava uppgått till inalles
178,088 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord
till egna hem (kronolog enlietskommissionenj.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 10 juni 1912 chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer att verkställa
utredning i viss riktning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna
hem; och anmodade departementschefen samma dag häradshövdingen A. R.
Östergren, ledamoten av riksdagens första kammare, direktören Ake Ingeström,
numera domänintendenten Sven Linders och numera professorn
N. R. Wohlin att verkställa den anbefallda utredningen, därvid åt häradshövdingen
Östergren uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september
1913 anmodade därjämte departementschefen sistnämnda dag kammarrådet

302

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

P. R. Bergström att i samråd med de sakkunniga verkställa en kameralhistorisk
utredning rörande dels de lagar och författningar, som här i
landet varit och fortfarande äro gällande beträffande den stadgade åborätten,
dels ock den praktiska tillämpningen av åborättsinstitutet och därmed
under olika tider förenade fördelar och olägenheter. Med hänsyn
till förekomna omständigheter tillkallade vidare departementschefen, efter
därtill av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande, numera hovrättsrådet J. A.
Samuelson att från och med den 16 augusti 1915 såsom sakkunnig deltaga
i förevarande utredning samt tillika tjänstgöra såsom de sakkunnigas
sekreterare.

Efter det riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och
lägenhetsinnehavare å ecklesiastika boställen kunde i vidare mån än nu
vore medgivet bei*edas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden,
uppdrog Kungl. Majt den 26 juni 1915 åt de sakkunniga att verkställa
jämväl den sålunda begärda utredningen och till Kungl. Maj:t ingiva det
förslag, vartill densamma kunde föranleda.

Ovannämnda åt särskild sakkunnig anförtrodda kameralhistoriska
utredning har numera utgivits från trycket i två delar, av vilka den andra
delen, som innehåller författningar jämte motiv m. m., avlämnades i slutet
av januari 1920 och den första, innefattande utredningens resultat, i början
av juni samma år.

De sakkunniga hava därefter slutfört sitt arbete och såsom resultat
av detsamma framlagt betänkanden dels med förslag till lag om besittningsrätt
för obegränsad tid till kronojord och annan publik jord m. m.,
dels och angående beredande av vidgad möjlighet för torpare och lägenhetsinnehavare
å ecklesiastika boställen att förvärva av dem brukade jordområden.
Betänkandena, som dagtecknats den 11 november 1920, hava
befordrats till trycket.

Genom de sakkunnigas verksamhet uppkomna kostnader för statsverket
uppgå sammanlagt till omkring 150,000 kronor, därav ungefär
37,700 kronor belöpa på år 1920. Härtill komma emellertid kostnaderna
för tryckning av förenämnda två betänkanden.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
beträffande en förändrad bokföring rörande statens domäner.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 november 1913 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet för att inom nämnda departement biträda
med verkställande av utredning och uppgörande av förslag beträffande
en förändrad bokföring rörande statens domäner och övrig med domänstvrel -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

303

sens verksamhet förenad förvaltning såsom sakkunniga professorn vid handelshögskolan
Carl Filip Gunnar Andersson, ordförande, överjägmästaren
C. G. Barthelson samt professorn vid handelshögskolan O. Sillen.

Som de sakkunnigas sekreterare tjänstgör extra jägmästaren Thore
Baeckström.

De sakkunniga hava under åren 1916—1919 haft uppdrag dels att
oinhänderhava större delen av domänstyrelsens centrala bokföring och dels
att verkställa utredningar och avgiva därav betingade förslag. I enlighet med
de sakkunnigas förslag har fastställts ny stat för domänstyrelsens kameralbyrå
från och med år 1920. I samband med denna nyreglering frånträdde
de sakkunniga den befattning, de dittills under fyra år utövat beträffande
det löpande bokföringsarbetet, vilket från och med år 1920 sålunda
helt övertagits av domänstyrelsens egna organ. Då de sakkunniga
numera icke haft att utföra något löpande bokföringsarbete, hava de den
1 januari 1920 på domänstyrelsen överlåtit av dem disponerade lokaler, så
när som på ett rum för sekreteraren, jämte kontorsutredning.

De sakkunniga hava under året ägnat sin tid åt det slutliga formulerandet
av de förslag, som de hava att framlägga. Sedan under år 1919
till chefen för jordbruksdepartementet överlämnats första delen av betänkandet,
behandlande redovisningsbokföringen, har under år 1920 utarbetandet
av de övriga delarna av betänkandet framskridit så långt, att tryckningen
av detsamma kunnat påbörjas. Betänkandet torde kunna avgivas
i början av år 1921, och är därmed de sakkunnigas uppdrag slutfört.

För att kunna fatta ståndpunkt till frågan i vad mån det vore
ändamålsenligt att överflytta länsstyrelses befattning med domänverkets
räkenskaper helt eller delvis på domänverkets egna organ, hava de sakkunniga
samrått med två landsstatstjänstemän.

De sakkunniga hava under året till jordbruksdepartementet avgivit
utlåtande rörande domänstyrelsens utredning angående kronans fordringar
för flottledarbeten.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått till
517,587 kronor.

Sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser
angående utarrenderande av kronans jordbruksdomäner.

Den 15 december 1914 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag, hovstallmästaren G. Tamm,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Nilsson, byråchefen
hos domänstyrelsen G. Söderlind, domänintendenten A. R. Carlsson
och f. d. akademifogden A. R. Thalén att såsom sakkunniga biträda vid

304

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utredning och avgivande av förslag beträffande de ändringar i gällande
bestämmelser angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner, som
kunde finnas erforderliga eller lämpliga, särskilt i syfte att statens intressen
i fråga om avkastningen från dessa domäner måtte bättre än hittills
tillgodoses, samt angående vad med denna fråga ägde sammanhang. Till
sin sekreterare antogo de sakkunniga juris kandidaten J. Söderhjelm.

I avvaktan på slutförandet av den utredning, vilken anförtrotts åt
de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 juni 1912 av chefen för
jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om
upplåtelse av kronojord till egna hem, har, då de sakkunnigas arbete i
vissa delar är beroende av resultatet av nämnda utredning, betänkande
ännu icke kunnat avgivas.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått till
omkring 12,500 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans
fisken samt jakten å viss kronomark.

Med stöd av bemyndigande den 1 oktober 1915 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet den 4 november samma år fyra sakkunniga
personer för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga
om bestämmelser för tillgodogörande dels av kronans allmänna fisken samt,
i den mån så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock av
jakten å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa
frågor ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs numera
landshövdingen J. L. Falk samt till ledamöter numera kanslirådet
L. Berglöf, tillika sekreterare, jägmästaren A. Montell och fiskeriintendenten,
filosofie doktorn N. W. Rosén.

Med anledning av riksdagens skrivelse den 8 april 1916 angående
åtgärder till skyddande av vissa fågelarter bemyndigade Kungl. Maj:t den 3
juli 1916 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga
personer att deltaga i de sakkunnigas arbete vid behandling av frågor
rörande bättre skydd för vissa däggdjur och fågelarter samt angående de
redskap, som må användas vid jakt och fångst av dylika djur, jämte därmed
sammanhängande frågor. Såsom sakkunniga tillkallades den 23 september
1916 professorn, filosofie doktorn H. T. S. YVallengren samt den
5 påföljande oktober sekreteraren hos svenska naturskyddsföreningen, skriftställaren
T. Högdahl.

Tryckning av de sakkunnigas betänkande i ännu återstående frågor,
i vilka alla föreligger utkast till förslag jämte motivering, har under år
1920 fortgått. Med hänsyn till förhinder på grund av annat offentligt

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

uppdrag för kanslirådet Berglöf har arbetet emellertid icke hunnit slutföras.

Under året hava de sakkunniga besvarat ett flertal kungl. remisser,
delvis av betydande omfattning.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått till
37,683 kronor.

Kolonisationskommittén.

Kommittén tillsattes av Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets
föredragning den 30 juni 1916 med uppgift att verkställa utredning och
avgiva förslag beträffande åtgärder för främjande av kolonisation å kronans
marker i Norrland och Dalarna med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker ävensom
därmed sammanhängande spörsmål, däribland frågan om utsträckt tillämpande
av intensivt skogsbruk å de norrländska statsskogarna samt om
därav påkallade åtgärder för ökad bosättning å dessa skogar. Genom Kungl.
Maj:ts beslut den 1 juni 1917 överflyttades på kommittén ett den 31 december
1915 åt de s. k. kolonisationssakkunniga givet uppdrag att verkställa
utredning angående beredande av rättslig möjlighet att vid bildande
av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna tillvarataga för odling tjänliga
ströängar. Kommitténs uppdrag har ytterligare utvidgats genom
Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli 1918, då åt kommittén uppdragits att
verkställa utredning och avgiva förslag med anledning av riksdagens skrivelse
den 13 juni 1918 angående befrämjandet av kolonisationen å bondejord
i Norrland.

I kommitténs sammansättning har den 20 juni 1918 skett den ändring,
att efter därom gjord framställning f. d. justitierådet friherre E. T.
Marks von Wilr te mberg befriats från uppdraget att vara kommitténs ordförande,
dock att han skulle i samma befattning kvarstå vid kommitténs
behandling av frågan om ströängarna. Med denna inskränkning förordnades
samtidigt till kommitténs ordförande dess förutvarande vice ordförande,
ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. auditören Abraham
Hugo Fahlén. Efter det denne den 3 februari 1919 avlidit, förordnades
den 14 i samma månad med förenämnda inskränkning i uppdraget till
kommitténs ordförande dåvarande t. f. landshövdingen i Västerbottens län
Nils G. Ringstrand.

Övriga medlemmar av kommittén äro ledamoten av riksdagens första
kammare numera sekreteraren hos lantbruksakademien, professorn Paul
Hellström, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren Adolf
Einus Lundström i Långnäs, överjägmästaren i övre Norrbottens distrikt

Bill. till rikad. prof. 1921. 1 Samt. 1 Ard. 39

Riksdags. Berättelsen.

306

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Anders Harald Holmgren, vilken tillika förordnats att vara kommitténs
sekreterare, professorn vid skogshögskolan Tor William Jonson, förste
lantmätaren i Västerbottens län Karl Isak Grubbström, statens lantbruksingenjör
i Skellefteå distrikt Hugo Henning Hjalmar Wikström, numera
byrådirektören i lantbruksstyrelsen, filosofie doktorn Emil Haglund samt
ordföranden i Västerbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd,
hemmansägaren Nils Gabriel Gabrielson i Teg, Umeå.

Beträffande kommitténs verksamhet under år J920 må anföras, att
betänkande med utredning angående beredande av rättslig möjlighet att
vid bildande av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna tillvarataga för
odling tjänliga ströängar jämte författningsförslag avlämnats vicf årets
början.

Den under kommitténs uppsikt ställda inventeringen av odlingsjord
å kronoparkerna i Norrland och Dalarna har under året avslutats, och är
redogörelse för inventeringen och dess resultat, avsedd att inflyta i kommitténs
betänkande, påbörjad under ledning av byrådirektören Haglund.
För inventeringen har riksdagen å extra stat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag
å 90,000 kronor.

Under året har kommittén avgivit utlåtanden den 19 februari angående
väckta frågor om disposition av vissa överloppsmarker i Sorsele
socken i Västerbottens län samt i Älvdalens, Sårna och Idre socknar i
Kopparbergs län och den 25 februari i anledning av riksdagens skrivelse
om utsträckning av den innehavare av odlingslägenheter å kronans marker
tillerkända rätten till tilläggsbidrag av statsmedel.

Den 19 mars 1920 har kommittén avlåtit framställning om sådan
utvidgning av rikets officiella jordbruksstatistik, att densamma för Norrland
och Dalarna måtte innefatta uppgifter jämväl om tillgången på odlingsbar
men ouppodlad mark, samt den 28 maj 1920 framställning med
anhållan att Ivungl. Maj:t måtte föranstalta om utförande av inventering
av odlingsmark å fastigheter i enskild ägo inom socknarna Hammerdal i
Jämtlands län, Burträsk i Västerbottens län och Råneå i Norrbottens län,
att utföras i enlighet med av kommittén föreslagna grunder.

Sedan Kungl. Maj:t den 16 april 1920 ställt ett belopp av 44,000
kronor till kommitténs förfogande för utförande i likhet med föregående
år av undersökningar i syfte att å vissa kronoparker i Norrland upplåta
ytterligare kolonat, har kommittén den 30 oktober 1920 avlämnat förslag
i ämnet.

Kommitténs arbete för utförande av det kommittén anförtrodda ursprungliga
uppdraget att verkställa utredning och uppgöra förslag beträffande
åtgärder för främjande av kolonisation å kronans marker i Norr -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

307

land och Dalarna har under året fortskridit så långt, att åtgärder vidtagits
för tryckning av betänkande.

Utgifterna för kommitténs verksamhet hava hittills uppgått till
572,687 kronor.

Laqerhus- och kylhuskoramittén.

Enligt bemyndigande den 3 juli 1916 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
nio sakkunniga personer för att inom departementet
biträda vid utredning av frågorna om inrättande i landet av spannmålsla^erhus
och kylhus och om de åtgärder, som från statens sida borde
vidtagas för befrämjande därav, ävensom vad i övrigt med dessa frågor
ägde sammanhang. Till ledamöter i kommittén utsågos förste hovjägmästaren
friherre N. A. A. 1 rölle, ledamöterna av riksdagens andra kammare
J. P. Jesperson, O. Nilsson i Tånga och O. Osberg, direktören A. O.
Hultman, direktören för Sveriges allmänna lantbrukssällskap J. G. J:son
Leufvén, notarien hos järnvägsstyrelsen A. N. J. Nilsson Nerell, direktören
P. Vallentin samt professorn N. R. Wohlin.

Sedan de sakkunniga hos departementschefen hemställt om tillkallande
av en i byggnadstekniska spörsmål sakkunnig att jämte övriga
sakkunniga biträda vid utredningen av frågorna om inrättande i landet
av spannmålslagerhus och kylhus m. m., tillkallade departementschefen
den 8 december 1916 professorn i byggnadsstatistik vid tekniska högskolan
C. Forssell.

Till ledamot i kommittén efter avlidne direktören P. Vallentin har
utsetts konsuln F. C. Fritsch, Landskrona.

De sakkunniga hava antagit benämningen lagerhus- och kylhuskommittén.

Till sekreterare antogo de sakkunniga sekreteraren i svenska föreningen
för kylteknik, filosofie doktorn T. Andersson, Strängnäs. Sedan
denne i början av år 1919 begärt entledigande från uppdraget, antogs
till sekreterare amanuensen i jordbruksdepartementet, juris kandidaten
Sigge Lindby.

Under år 1920 har i korrektur uppsatts av kommittén verkställda
utredningar angående åtgärder för spannmålslagring i Sverige i äldre tid,
spannmålslagerhusrörelsen i utlandet i modern tid, lagringsbehov vid
fredshushållning, nuvarande tillgång å lagringslokaler, spannmålens klassificering
och spannmålens belåning in. in. I det närmaste slutförda äro
därjämte vissa under professor Forssells ledning pågående byggnadstekniska
ooh driftsekonomiska utredningar. Kommitténs betänkande angående

308

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldraga.

spannmålslagerhusfrågan torde komma att föreligga under den tidigare
delen av år 1921.

Kommittén har under år 1920 avgivit utlåtande över en av Sveriges
allmänna lantbrukssällskap gjord, på särskild sakkunnigutredning stödd
framställning angående den inrikes spannmålshandelns ordnande och lantmännens
övertagande av driften av statens spannmålslagerhus.

Utgifterna för kommitténs verksamhet hava hittills uppgått till
inalles 74,445 kronor.

Lagerliusbyggnadskommissionen.

Lagerhusbyggnadskommissionen tillsattes jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 14 juni 1917 att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande
anordnandet av spannmålslagerhus och fryshus med anlitande av
det av 1917 års riksdag härtill anvisade förslagsanslag å högst 8 miljoner
kronor och har efter avgivande av särskilda förslag till uppförandet av
tryshusanläggningar och spannmålslagerhus genom Kungl. Maj:ts särskilda
beslut bemyndigats ombesörja utförandet av de beslutade byggnadsföretagen.

„ Kommissionens ledamöter äro godsägaren Gustaf Robert Sederholm
å Alberga, ordförande, föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt professorn Arvid Mathias Bergman, professorerna vid tekniska
högskolan Carl Abraham Forssell och Carl Edvard Ludvig Hubendick,
ledamoten av riksdagens första kammare Jöns Peter Jesperson å Dorisborg,
direktören för Sveriges allmänna lantbrukssällskap Johan Gustaf J:oson
Leufvén, verkställande direktören för Stockhoim-Roslagens järnvägar Åke
Nils Johan Nerell, Västerås stads ombudsman Theofil Öberg och konsuln
Fredrik Carl Fritsch i Landskrona.

De av kommissionen för statens räkning uppförda fryshusen i Hallsberg
och Malmö samt spannmålslagerhusen i Eskilstuna, Hallsberg, Linköping,
\ ara, Eslöv, Åstorp, Tomelilla, Ö. Ivlagstorp och Roma äro alla
numera fullbordade.

Kommissionen har under år 1920 varit sysselsatt med utförande av
en del mindre kompletteringsarbeten, som betingats av under driftstiden
vunna erfarenheter, slutuppgörelser med en del entreprenörer och avslutande
av sina räkenskaper. Kommissonen beräknar hava avslutat sina arbeten
i början av år 1921.

Utgifterna för kommissionens verksamhet hava hittills uppgått till
135,215 kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

309

Sakkunniga för utredning om ändrad organisation av lantbruksstyrelsen
m. m.

Den 3 juli 1917 erhöll chefen för jordbruksdepartementet bemyndigande
att tillkalla högst fem sakkunniga personer för utredning och avgivande
av förslag rörande omorganisation av lantbruksstyrelsen jämte
därmed sammanhängande ämnen, angående statskonsulenter, fiskeriadministrationen,
fiskeriförsöksanstalt m. m. Samma dag uppdrog departementschefen
åt ledamoten av riksdagens första kammare, friherre J. G.
Beck-Friis, numera avlidne generaldirektören A. W. Flach, ledamöterna
av riksdagens andra kammare, godsägaren A. W. T. von Sneidern och
lektorn, tilosotie doktorn V. Björck samt ryttmästare! J. B. H. Hegardt att
fullgöra nämnda uppdrag, varvid friherre Beck-Friis skulle i egenskap av
ordförande leda de sakkunnigas förhandligar.

De sakkunniga hava den 19 januari 1918 överlämnat första delen
av sitt betänkande, omfattande förslag till omorganisation av lantbruksstyrelsen,
däri jämväl inbegripen den centrala fiskeriadministrationen, ävensom
till reglering av statskonsulenternas och fiskeritjänstemännens löner
m. m., samt den 17 juni 1920 andra delen, omfattande förslag till omorganisation
av den lokala fiskeriadministrationen, fiskeriundervisningens
ordnande samt upprättande av en undersökningsinstitution å fiskets område.
Sedan de sakkunniga den 27 november 1920 avgivit förslag rörande
förläggning m. in. av i sistberörda del av betänkandet till upprättande
föreslagna undersöknings- och försöksanstalter å sötvattensfiskets och havsfiskets
område hava de sakkunniga avslutat det dem lämnade uppdrag.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet hava uppgått till sammanlagt
53,105 kronor 5 öre.

1917 års lantmäterikommission.

Den 3 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att under
benämning 1917 års lantmäterikommission biträda inom departementet vid
ytterligare utredning av vissa lantmäteriväsendet berörande frågor samt
vad med dem ägde sammanhang.

På grund av berörda bemyndigande anmodade departementschefen
samma dag hovrättsrådet O. H. Arsell, byråchefen J. Hainrin, ledamöterna
av riksdagens andra kammare D. H. Pettersson i Bjälbo, S. Bengtsson i
Norup och N. Olsson i Rödningberg, förste lantmätaren G. D. Indebetou
och distriktslantmätaren L. O. Bagger-Jörgensen att såsom sakkunniga
biträda inom departementet i sagda hänseende; hovrättsrådet Arsell utsågs
därvid till de sakkunnigas ordförande.

310

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan kommissionen i skrivelse den 9 augusti 1917 anmält, att
kommissionen till sekreterare utsett hovrättsrådet J. Stenberg, anmodade
departementschefen jämlikt Kungl. Maj:ts ovanomförmälda bemyndigande
den 10 augusti 1917 hovrättsrådet Stenberg att biträda vid ifrågavarande
arbete.

Efter det Kungl. Maj:t den 22 september 1917 bemyndigat departementschefen
att tillkalla ytterligare fyra sakkunniga personer att deltaga
i förevarande utredning, anmodade departementschefen dels nämnda den
22 september ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren E. A.
Vasseur att deltaga i samma utredning dels ock den 25 september 1917
vice stadsingenjören i Stockholm O. Myrberg och andre stadsingenjören i
Göteborg A-. Södergren att biträda vid utredningen, såvitt densamma avsåge
frågan om ny mätningsförordning.

Med bifall till därom gjord framställning entledigade departementschefen
den 31 januari 1919 hovrättsrådet Stenberg från uppdraget att
vara ledamot av kommissionen.

Departementschefen entledigade vidare, på därom gjord begäran, den
31 juli 1919 hovrättsrådet Arsell från uppdraget att vara ledamot och
ordförande i kommissionen samt tillkallade häradshövdingen Nils Wihlborg
att i stället vara ledamot och ordförande. Samma dag förklarade departementschefen
vidare, att det hemmansägaren N. Olsson i Rödningberg,
distriktslantmätaren O. Bagger-Jörgensen och godsägaren E. Vasseur lämnade
uppdraget att vara ledamöter av kommissionen skulle upphöra från
nämnda dag.

Genom beslut den 26 september 1919 uppdrog Kungl. Maj:t åt
kommissionen att verkställa ytterligare utredning av frågan angående mätningsförordningens
tillämpning å stadsmätning jämte därmed sammanhängande
frågor. I sammanhang härmed bemyndigades departementschefen
att tillkalla ytterligare två personer att vid verkställande av denna
utredning och avgivande av därpå grundade förslag inträda såsom ledamöter
i kommissionen. I anledning härav anmodade departementschefen
den 28 oktober 1919 ledamoten av riksdagens andra kammare, ledamoten
av försäkringsrådet K. A. Tengdahl och byggnadsrådet, slottsarkitekten J.
F. Lilljekvist att inträda såsom ledamöter i kommissionen. Sedan byggnadsrådet
Lilljekvist anhållit att bliva entledigad från nämnda uppdrag,
anmodade departementschefen med bifall härtill den 10 november 1919
arkitekten Edvin Stenfot, Örebro, att i stället inträda såsom ledamot i
kommissionen.

Såsom sekreterare har sedan den 1 januari 1919 tjänstgjort lantmäteriauskultanten
E. Christoffersson.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

311

Rörande kommissionens verksamhet under år 1920 må anföras, att
betänkande med förslag till lantbruksingenjörstaxa samt rese- och traktamentsförordning
för lantbruksingenjörer avlämnats under januari månad.

Den åt kommissionen uppdragna förnyade utredningen angående
mätningsförordningens tillämpning på stadsmätning m. m. pågick under
januari och februari månader, och höllos därunder gemensamma sammanträden
med stadsplanelagskommittén under dagarna den 19 t. o. m. den
23 januari. Betänkande i ärendet avgavs den 27 februari, då även kommissionens
sista plenisammanträde hölls.

Samtidigt eller dessförinnan avgåvos utlåtanden även rörande andra
på kommissionens behandling beroende ärenden.

För ordnande och redovisning av kommissionens handlingar hava
kommissionens ordförande och sekreterare varit sysselsatta, den förre till
och med den 6 mars och den senare till och med den 10 mars.

Utgifterna för kommissionens verksamhet hava uppgått till inalles
136,417 kronor.

Sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering {elektrifiering
skommittén).

Den 13 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att skyndsamt
verkställa utredning och inkomma med förslag angående de åtgärder,
som kunde inom den närmaste framtiden ifrågasättas för att genom statens
försorg få till stånd en så allmän elektrifiering av landsbygden, som omständigheterna
kunde medgiva. Samma dag anmodade departementschefen
generaldirektören F. V. Hansen, ledamoten av riksdagens första kammare,
godsägaren frih. C. D. R. Hermelin, ledamöterna av riksdagens andra
kammare J. Pålsson i Anderslöv och P. H. Sjöblom, byråchefen M. V.
Heyman, överdirektören W. Borgquist och verkställande direktören i Hemsjö
kraftaktiebolag, filosofie doktorn A. Ekström att verkställa den anbefallda
utredningen, därvid åt generaldirektören Hansen uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. Den 21 augusti 1917 förordnade
departementschefen såsom ytterligare sakkunnig numera kommerserådet
A. F. Enström. Sedan byråchefen Heyman under år 1918 avlidit,
anmodade departementschefen den 27 december 1918 numera generaldirektören
Erik lnsulander att i Heymans ställe såsom sakkunnig biträda vid
verkställande av utredningen.

De sakkunniga hava antagit benämningen elektrifieringskommittén.

o n .CD o

Såsom de sakkunnigas sekreterare tjänstgör förste sekreteraren hos
vattenfallsstyrelsen Mauritz Skeppstedt och såsom föreståndare för var sin

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

avdelning av en inom kommittén upprättad teknisk byrå civilingenjörerna
N. Ekwall och T. Staaf. Byråarbetet har pågått sedan år 1918.

Från trycket hava utkommit följande av kommittén verkställda utredningar: 1.

Redogörelse för en studieresa till Danmark. 2. Utredning angående
de allmänna förutsättningarna i avseende på krafttillgångar, kraftbehov
och kraftöverföring för elektrifieringen av kraftdistriktet »Sydsvenska
Hemsjö» (serien A: I) samt angående den hittillsvarande elektrifieringen
av Malmöhus läns landsbygd och de åtgärder, som höra vidtagas för befrämjande
av elektrifieringens utveckling (serien B: I). 3. Utredning angående
lämpligheten av 380/220 volt för landsbygdsdistribution (serfen
C: II). 4. Utredning angående en generell metod för beräkning av distributionsnät
för landsbygdselektrifiering. 5. Utredning om en generell
metod för beräkning av energi- och eflektbehov vid landsbygdsdistribution.
6. Utredning angående lämpligt distributionssystem för landsbygdens
elektrifiering.

Utgifterna för kommitténs verksamhet hava hittills uppgått till
289,581 kronor.

Sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik
och rikstaxering.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 oktober 1917 bemyndigad tillkalla
högst fyra sakkunniga personer för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik
och rikstaxering anmodade chefen för jordbruksdepartementet
samma dag professorn vid statens skogsförsöksanstalt H. Hesselman,
professorn vid skogshögskolan T. Jonson, disponenten vid Korsnäs
sågverksaktiebolag V. Ekman samt förste aktuarien i pension sstyrelsen
J. Ostlind att verkställa utredningen samt förordnade professorn Hesselman
till de sakkunnigas ordförande. Till sekreterare utsågo de sakkunniga
extra jägmästaren, docenten L. Mattsson-Mårn.

Beträffande de sakkunnigas arbeten under år 1920 må anföras, att
av Mattsson-Mårn utförda undersökningar rörande fastmasseprocenten i olika
virkessortiment slutbearbetats under januari månad, varefter ett förslag
till betänkande i ämnet granskats. Av de sakkunniga är förste aktuarien
östlind sysselsatt med en slutbearbetning av den matematisk-statistiska
delen, och är det de sakkunnigas förhoppning att under förra delen av
år 1921 kunna avlämna ett första betänkande till tryckning.

Under februari och mars månader har utarbetats instruktion in. m.
för undersökning rörande åtgången av husbehovsvirke i Värmlands län,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

varefter denna undersökning under förra delen av sommaren igångsatts å
utlottade 677 gårdar.

Sekreteraren och biträdande sekreteraren hava under större delen av
året varit sysselsatta med igångsättning samt kontroll av arbetet å undersökningsgårdarna.
Ägarna av dessa hava i allmänhet visat stort tillmötesgående0
och merendels även intresse för undersökningen, varför tillförlitliga
förbrukningssiffror torde kunna påräknas från så många gårdar, att slutresultaten
av undersökningen höra kunna bliva tillräckligt noo0ranna
för beräkning av virkesförbrukningen till husbehov.

Under september och oktober månader har pabörjats en del av de
för undersökningen nödvändiga specialmätningarna.

Arbetet med uträkning av inkomna mätningsblanketter har pågått
sedan den 1 juni för att möjliggöra ett snabbt framläggande av resultaten.

Under året har arbetet inspekterats av de sakkunnigas ordförande
under två särskilda resor, varvid besökts sammanlagt 37 undersökningsgårdar.
Endast å en av dessa fanns skäl till anmärkning mot mätningarnas
utförande.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava uppgått till sammanlagt
100,656 kronor.

Statens odling skommitté.

Genom Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut inrättades år 1918 odlingsorganisationem
Den centrala ledningen av denna organisation handhaves
jämlikt instruktionen den 16 april 1918 utav Statens odlingskommitté.
De lokala organen utgöras av ett odlingsråd för varje hushållningssällskaps
område samt en odlingsnämnd för en var av rikets landskommuner
samt vissa städer och köpingar.

Statens odlingskommittés sammansättning har under år 1920 varit
densamma som under föregående år, och har sålunda såsom ordförande
fungerat nuvarande statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet Nils
Hansson och såsom övriga ledamöter byråchefen hos lantbruksstyrelseiy E.
Wilh. Ewe samt ledamoten av riksdagens första kammare, direktören Ake
Ingeström. Såsom kommitténs sekreterare tjänstgör andre kanslisekreteraren
i jordbruksdepartementet J. Thygesen; såsom biträdande sekreterare och
föredragande agronomen Torsten Helleday. Föredragande av jordbruksårenden
hos kommittén är direktören Einar Engström. Härförutom är hos
kommittén anställd erforderlig kanslipersonal.

Då det jämlikt instruktionen åligger kommittén såväl att såsom
central myndighet leda och övervaka odlingsrådens och odlingsnämndernas
arbete som ock att själv taga initiativ till åtgärder för livsmedelsproduk Hih.

till riksd. prot. 11121. 1 Samt. 1 Avd. ^

Riksdags-Bcrättelseii.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tionens höjande i olika avseenden, har kommittén under året utfärdat
instruktioner ävensom meddelat råd och anvisningar för den lokala organisationen.

Vad angår verksamheten för åvägabringande av nyodlings- och betesförbättringsföretag
har denna under år 1920 icke tagit samma omfattning
som under föregående år. Orsakerna härtill torde i väsentlig män
vara att söka i de stegrade arbetskostnaderna, men hava givetvis även bestämmelserna
om statsbidragens minskning från en högre till allt lägre
procent av de godkända kostnaderna för nyodlings- resp. betesförbättringsiöretagen
verkat nedsättande på intresset för dylika företags igångsättande.
En icke obetydande nyodlingsverksamhet har dock visat sig vara förhanden
under året, och har kommittén nedlagt ett avsevärt arbete på densammas
genomförande och övervakande.

Vad angår det kommittén åliggande uppdraget att organisera och
leda den med lån från dräneringsfonden understödda täckdikningsverksamheten
i riket har kommitténs arbete på detta område under år 1920
haft att uppvisa betydande resultat. De utav kommittén åt samtliga hushållningssällskap
beviljade statslån uppgingo under första kvartalet 1920
till 688,354 kronor, under andra kvartalet till 988,435 kronor, under
tredje kvartalet till 1,608,880 kronor samt under månaderna oktober och
november till 968,868 kronor, vadan sålunda de för tiden 1 januari—30
november 1920 för ifrågavarande ändamål disponerade medel uppgå till
sammanlagt 4,254,537 kronor. Under december månad har till kommittén
inkommit ett stort antal ansökningar om lån från dräneringsfonden, uppgående
till i runt tal 3,5 miljoner kronor.

Den stegrade dräneringsverksamheten har emellertid krävt anordnande
av ytterligare kurser för utbildande av täckdikningsförmän. Under
kommitténs ledning och inseende hava sålunda under året avhållits dels
två kurser vid Bollerups lantbruksskola i Kristianstads län för allmän utbildning
av täckdikningsförmän dels ock en dylik kurs i Boden för utbildning
i hithörande avseende av vandringsrättare inom Norrland och
Dalarna. Likaså har kommittén ombesörjt inköp av mätnings- och avvägningsinstrument
m. in., vilka utlämnats till begagnande av i odlingsrådens
tjänst anställda förrättningsmän och täckdikningsförmän.

Såsom förrättningsmän för uppgörande av planer, kartor och kostnadsförslag
till täckdikningsföretag har av odlingsorganisationen påkallats
biträde av vissa statens lantbruksingenjörer ävensom hushållningssällskapens
jordbrukskonsulenter och en del extra förrättningsmän, tagna ur agronomernas
led. För beredande av möjlighet för jordbrukskonsulenterna och
agronomerna att fördjupa sina kunskaper i hithörande ämnen och vinna

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

315

ökad färdighet i arbetets detaljer har av kommittén under året anordnats
en kulturteknisk kurs i Örebro med 23 deltagare.

För övrigt har kommittén haft att pröva odlingsrådens och hushållningssällskapens
framställningar om nyodlings- och betesförbättringsbidrag
ävensom dräneringslån, varförutom kommittén handlagt ett stort antal
ärenden, berörande olika sidor av odlingsorganisationens verksamhet.

Utgifterna för kommitténs verksamhet under år 1920 hava belöpt
sig till omkring 92,300 kronor, varav dock 11,500 kronor utgöra kostnader,
som beröra odlingsorganisationen i dess helhet.

Statens kolonisationsnämnd.

Den 3 maj 1918 tillsattes statens kolonisationsnämnd med uppdrag
att leda den av 1918 års riksdag beslutade försökskolonisationen på Djupsjö
kronopark i Norrbottens län samt Metsekens, Rönnlidens och Luspbergets
kronoparker i Västerbottens län. till ledamöter av nämnden utsågos
till 1918 års utgång generaldirektören och chefen för domänstyrelsen
Karl Vilhelm Astley Fredenberg samt för en tid av fem år överjägmästaren
Anders Harald Holmgren samt förste lantmätaren Karl Isak
Grubbström. Den 9 februari och den 19 december 1919 föioidnades
generaldirektören Fredenberg att även under åren 1919 och 1920 fungera
såsom nämndens ordförande.

Till verkställande ledamot av nämnden har denna utsett överjägmästaren
Holmgren. __ _

Instruktion för nämnden är av Kungl. Majrt fastställd den 11 juli

1918.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 april 1919 och den 26 mars
1920 har uppdragits åt statens kolonisationsnämnd att jämväl handhava
såväl 1919 års kolonisationsföretag, omfattande kronoparkerna Angeså i
Norrbottens län, Aronsjökullarna samt östra och Västra Jörnsmarken i
Västerbottens län, Ansjö i Jämtlands län samt Hamra i Gävleborgs län,
som ock 1920 års kolonisationsförsök, omfattande kronoparkerna Hamra i
Gävleborgs län, Abborträsklideri i Västerbottens län samt Ljusåtrakten,
Vaksliden, Siksjö och Dito ävensom en del av Djupsjö, alla i Norrbottens
län.

Till bestridande av med nämndens uppdrag förenade kostnader har
riksdagen för år 1920 anvisat för 1918 års kolonisationsförsök 320,000
kronoi” för 1919 års 170,000 kronor och för 1920 års 339,000 kronor
eller tillhopa 829,000 kronor.

Under år 1920 hava å samma års kolonisationsområden upplåtits 58
kolonat. Av 351 inom samtliga områden disponibla kolonat äro 199 hit -

316

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tills upplatna. Omfattande arbeten hava bedrivits för uppförande av byggnader
å vissa kolonat, anläggning av vägar, upptagande av diken in. m.
Statens egna byggnadsarbeten äro avslutade inom ett kolonisationsområde
och beräknas före 1920 års utgång bliva slutförda inom ett annat, båda
tillhörande 1918 års kolonisationsföretag. Inom 1919 års kolonisationsornråden
har den på staten ankommande byggnadsverksamheten bedrivits
så, att den vid årsskiftet i det närmaste var avslutad. Inom 1920 års
kolonisationsområden hava i huvudsak förberedande åtgärder vidtagits såsom
avverkning, framforsling och sågning av erforderligt byggnadsvirke.
Dessutom äro en del grundläggningsarbeten utförda, varjämte byggnaderna
å ett kolonat äro helt uppförda.

_ Väg- och dikningsarbeten hava bedrivits inom så gott som samtliga
kolonisationsområden. Dessa arbeten äro även avslutade å vissa kronoparker.
D

A 22 kolonat med av staten uppförda byggnader hava kolonister
inflyttat.

Beträffande kolonisternas egna arbeten äro inom 1918 qch 1919 års
kolonisationsområden sådana utförda i följande omfattning. Å 33 kolonat
äro byggnader under uppförande; 21 självbyggande kolonister hava tagit
respektive kolonat i besittning; diknings- och odlingsarbeten äro utförda
på 40 kolonat. Två hästar, 42 kor och 28 småkreatur innehavas av kolonisterna
på kolonaten.

Dnder år 1920 hava beviljats 30 lån ur kolonisternas kreaturslånefond
om tillsammans 14,585 kronor.

Sakkunniga för utredning angående omorganisation av hushållningssällskapen.

Enligt bemyndigande den 13 september 1918 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet fem sakkunniga personer att verkställa utredning
och avgiva förslag i fråga om de åtgärder från statens sida, som borde
vidtagas för åstadkommande av sådana ändringar i hushållningssällskapens
organisation, vilka kunde finnas önskvärda och av förhållandena påkallade.
De sakkunniga utgjordes av följande personer, nämligen landshövdingen,
ledamoten av riksdagens första kammare Carl Fredrik Holmquist, godsägaren
greve Hugo Hansson Wachtmeister å Västeråkra, numera sekreteraren hos
lantbruksakademien, ledamoten av riksdagens första kammare, professorn
Paul Hellström, domänintendenten i Malmöhus län Sven Linders samt
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren David Hjalmar
Pettersson i Bjälbo.

Lill de sakkunnigas ordförande förordnades landshövdingen Holmqist.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

317

Såsom sekreterare tjänstgör t. f. sekreteraren i kommerskollegiet
Knut Ericsson.

På grund av särskilda remisser hava sakkunniga under år 1920 avgivit
utlåtanden den 7 oktober angående tillfälligt anslag för år 1921 till
hushållningssällskapen, den 26 i samma månad, gemensamt med statens
odlingskommitté, angående ytterligare utredning i vissa delar av frågan
om organiserande av statsunderstödd täckdikningsverksamhet efter år 1920
samt den 27 november angående ökat statsbidrag för åren 1921 och 1922
till avlönande av jordbrukskonsulenter.

Betänkandet föreligger i huvudsakliga delar i korrektur och torde
komma att avgivas under förra hälften av år 1921, sedan bland annat
vissa ekonomiska uppgifter erhållits och sammanställts.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått till
18,361 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om förläggande till Göteborg av
en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1918 tillkallade
chefen för jordbruksdepartementet samma dag fem personer att
såsom sakkunniga verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om förläggande
till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt. De sålunda tillkallade voro landshövdingen K. J. Stenström,
filosofie doktorn F. G. Ekman, dåvarande föreståndaren för statens meteorologiska
centralanstalt professorn N. G. Ekholm, dåvarande föreståndaren
för hydrogafiska byrån, numera överdirektören A. W. Wallén samt ledamoten
av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J. Liibeck. Landshövdingen
Stenström förordnades att vara de sakkunnigas ordförande.
Såsom sekreterare hos de sakkunniga tjänstgör docenten vid Göteborgs
högskola, filosofie doktorn H. Pettersson.

Under år 1920 har de sakkunnigas arbete huvudsakligen avsett dels
vissa utredningar, vilka synts äga större betydelse för fullgörandet av de
sakkunnigas uppdrag, såsom angående invandringsvägarna för barometriska
fall- och stigningsområden samt stormar, som under viss tidsperiod
uppträtt inom vårt land eller till detsamma gränsande vattenområden, dels
ock avfattande av olika delar av det blivande betänkandet. Därjämte må
omnämnas, att de sakkunniga under oktober 1920 avgivet infordrat yttrande
över en utav professorn N. Ekholm hos Kungl. Maj:t gjord framställning
om inrättande å västkusten redan till nästinstundande sillfiskesäsong
av en anstalt för stormvarningar m. m.

318

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava uppgått till inalles
27,797 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om inhemsk tillverkning av konstgödselmedel.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 13 september 1918 givna bemyndigande
tillkallade chefen för jordbruksdepartementet den 6 december samma år
tre sakkunniga personer för verkställande av utredning och avgivande av
förslag i fråga om inhemsk tillverkning av konstgödselmedel. De sakkunniga
utgjordes av professorn vid handelshögskolan, filosohe doktorn Carl
Filip Gunnar Andersson, dåvarande sekreteraren hos svenska mosskulturföreningen
numera föreståndaren för jordbruksavdelningen vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, filosofie doktorn Carl Axel
Hjalmar von Feilitzen och landstingsmannen Petter Stensson i Fleninge,
och förordnades professor Andersson till de sakkunnigas ordförande. Som
sekreterare tjänstgör filosofie doktorn B. Högbom.

Beträffande verksamheten under år 1920 må anföras, att de sakkunniga
verkställt undersökningar och bearbetning av tidigare hopsamlat material,
och har därvid kalkfrågan i första rummet varit föremål för undersökningar.
Ett omfattande statistiskt material har hopbragts genom uppgifter
från kalkproducenterna och järnvägsstyrelsen. Utredningar angående
landets kalkindustri, produktion och konsumtion av jordbrukskalk samt
jordbrukets beräknade kalkbehov äro i det närmaste slutförda. En karta
har upprättats över kalkens distribution inom landet i enlighet med de
kvantiteter jordbrukskalk, som mottagits vid olika järnvägsstationer och
hamnar. Då antalet av dessa mottagningsstationer uppgår till omkring
2,000, har i stort sett en god översikt erhållits över kalkkonsumtionen å
olika orter inom riket.

I samband med undersökningarna om tillförseln av jordbrukskalk
inom olika delar av landet och kalkindustrien hava de sakkunniga varit i
tillfälle lämna upplysningar och råd vid ett antal projekterade kalkkvarnsanläggningar.
Till länsstyrelsen i Norrbottens län har av de sakkunniga
avlämnats utredning angående möjligheterna för tillverkning av jordbrukskalk
inom länet.

Vad angår kväve- och kaliindustrien hava de sakkunniga jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande träffat uppgörelse med ingenjören S. Danieli
att under resa i Amerika för de sakkunnigas räkning studera dessa industriers
utveckling. Ingenjören Danieli har under hösten häröver avfattat
en värdefull redogörelse, som tillställts de sakkunniga.

I samband med undersökningar angående möjligheterna att ur in -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

319

hemsk råvara framställa kaligödselmedel hava de sakkunniga, i den mån
material varit tillgängligt, verkställt utredning om tillgången inom landet
av på kaliglimmer rika bergarter. Därjämte hava upplysningar införskaffats
angående hittills utförda arbeten för tillvaratagande av kali vid cementtillverkning
m. m.

För bedömande av möjligheterna att ur inhemska råfosfater, i första
hand apatiten i järnmalmerna, framställa gödselmedel, hava de sakkunniga
gått i författning om utredning angående nya, i Amerika utexperimenterade
metoder att genom smältningsförfarande tillgodogöra mindervärdiga
avfallsfosfater.

Arbetet har framskridit så långt, att de sakkunnigas uppdrag torde
bliva slutfört under loppet av år 1921.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått till
14,918 kronor.

Folkhushållning skommissionen av juni 1919.

Den 6 juni 1919 beslöt Kungl. Maj:t folkhushållningskommissionens
upplösande från och med den 10 juni 1919, och uppdrog Kungl. Maj:t
åt en mindre kommission benämnd folkhushållningskominissionen av juni
1919 att övertaga den förvaltning och affärsrörelse, som omhänderhafts av
folkhushållningskommissionen, att fullfölja och snarast möjligt slutföra avvecklingen
av de olika grenarna av folkhushållningskommissionens verksamhet,
som icke med nödvändighet tillsvidare erfordrades för en fortsatt
statlig reglering av spannmål och socker samt dyrtidsanslagets fördelande,
ävensom att i fråga om nämnda reglering och fördelning övertaga de uppgifter,
som ålegat folkhushållningskommissionen. Till ordförande i denna
mindre kommission förordnade Kung]. Maj:t generaldirektören Gustaf
Henning Elinquist och till ledamöter av densamma dåvarande byråchefen
hos lantbruksstyrelsen, numera generaldirektören Per Erik Gustaf Insulander,
professorn Herman Julius Brorson Juhlin-Dannfelt, ledamoten av
riksdagens första kammare, redaktören Carl Emil Svensson, ingenjören
Bertil Almgren samt direktören Karl Eriksson.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 november 1920 entledigades
generaldirektören Elinquist, efter därom av honom gjord framställning,
från uppdraget att vara kommissionens ordförande och förordnades till ordförande
generaldirektören Insulander.

Kommissionens verksamhet har under år 1920 omfattat dels de löpande
arbetsuppgifterna i samband med fördelandet av dyrtidsanslaget,
kontrollen över handeln med socker och behandlingen av export- och im -

320

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

portärenden, avseende närings- och fodermedel, dels ock fullföljandet av
folkhushållningskommissionens affärsavveckling.

Kommissionen har under året sammanträtt minst en gång i veckan.
Allteftersom avvecklingsarbetet fortskridit har personal entledigats och avdelningar
upplösts.

Sakkunniga för utredning rörande för ädling sverksamhet genom statens
försorg beträffande avkastningen från statens skogar.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 27 juni 1919 givna bemyndigande tillkallade
chefen för jordbruksdepartementet den 5 augusti samma år såsom
sakkunniga för utredning rörande förädlingsverksamhet genom statens försorg
beträffande avkastningen från statens skogar överdirektören och souschefen
i domänstyrelsen D. E. af Wåhlberg, expeditionschefen friherre C.
D. R. von Schulzenheim, överjägmästaren P. O. Welander, disponenten P.
W. Ekman och f. d. direktören A. E. Klintin, och uppdrog departementschefen
tillika åt överdirektören af Wåhlberg att vara de sakkunnigas ordförande
och expeditionschefen friherre von Schulzenheim att vara deras
sekreterare.

Rörande de sakkunnigas verksamhet under år 1920 må anföras, att
de sakkunnigas under slutet av år 1919 började utredningsarbete under
året fortgått och föranlett mera ingående undersökningar beträffande vissa
delar av landet, särskilt övre Norrland. Under årets lopp hava de sakkunniga
tid efter annan haft plenisammanträden för överläggning angående
frågor, som framkommit under den pågående utredningen. Under mellantiderna
har utredningsai’betet fortsatts under ledning av ordföranden genom
sekreteraren med biträden.

De sakkunniga hava under sommaren företagit en resa till övre
Norrland för att å ort och ställe inhämta kännedom om vissa för utredningens
slutförande viktiga förhållanden.

Bearbetandet av under åren 1919 och 1920 infordrade uppgifter och
övrigt utredningsmaterial har till väsentlig del slutförts, och torde de sakkunnigas
arbeten kunna avslutas och deras betänkande framläggas under
förra hälften av år 1921.

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått till
36,868 kronor.

Sakkunniga för utredning beträffande livförsäkring i förening med
egnahemslån.

Den 26 september 1919 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga personer med upp -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

321

drag att verkställa närmare utredning och avgiva förslag angående ordnandet
av livförsäkringsrörelse i samband med egnahemslåneförmedling
samt till de bestämmelser, som i sådant hänseende borde utfärdas. I anledning
härav tillkallade departementschefen den 2 oktober 1919 verkställande
direktören i allmänna pensionsförsäkringsbolaget, til. lic. Karl Englund,
byråchefen hos riksförsäkringsanstalten, til. lic. David Östrand och
numera statskonsulenten för egnahemsväsendet, fil. kand. August Östergren
; och förordnades Englund till de sakkunnigas ordförande. Jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades sedermera den 12 december 1919
medicinalrådet F. Block för att biträda vid utredningen i delar, berörande
den medicinska sakkunskapen.

De sakkunniga hava den 10 april 1920 till chefen för jordbruksdepartementet
avlämnat sitt från trycket utgivna betänkande: »Utredning
och förslag rörande närmare bestämmelser för den med statens egnahemslånerörelse
förbundna livförsäkringen» och därmed slutfört sitt uppdrag.
Kungl. Maj:t har på grundval av det sålunda utarbetade förslaget den 30
juni 1920 utfärdat kungörelse angående särskilda villkor och bestämmelser
för livförsäkring å personer, som erhålla lån ur statens egnahemslånefond
(nr 509).

Utgifterna för de sakkunnigas verksamhet hava uppgått till inalles
10,694 kronor.

Sakkunniga för pensionering av vissa befattningshavare hos hushållningssällskap
m. fl.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1919 tillkallade
chefen för jordbruksdepartementet samma dag såsom sakkunniga för verkställande
av utredning och avgivande av förslag angående pensionering av
vissa befattningshavare hos hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser
samt statsunderstödda lägre lantbruksundervisningsanstalter och föreningar

O c> o

överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin, sekreteraren hos lantbruksakademien,
professorn Paul Hellström, ledamoten av riksdagens andra
kammare, godsägaren Petrus eldström, Hammar, Kvissmaren, direktören
hos folkskollärarnas pensionsinrättning Carl Gustaf Widström samt inspektören
för den lägre lantbruksundervisningen, sekreteraren och skattmästaren
hos Sveriges utsädesförening Erik YValfrid Ljung, Svalöf. Till de sakkunnigas
ordförande förordnade departementschefen överdirektören Laurin.
Såsom sekreterare har enligt uppdrag av de sakkunniga tjänstgjort inspektören
Ljung.

De sakkunniga hava den 31 februari 1920 avlämnat sitt betänkande,
vilket i huvudsak gick ut på, att ifrågavarande befattningshavare skulle

Bill. till riksd. prof. 1921. I Satnl. i Avd. 41

IliksdagK-Berilttclscn.

322

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

under vissa villkor medgivas rätt att ansluta sig till statens anstalt för
pensionering av folkskollärare in. fl. På grundval av och i huvudsaklig
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag framlade Kungl. Maj:t den
12 mars 1920 till riksdagen proposition, n:r 382, i ämnet, vilken proposition
av riksdagen bifölls.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava uppgått till inalles
3,760 kronor.

Sakkunniga för utredning angående vissa med statens utfästelser i
fråga om sockerbehovets tillgodoseende sammanhängande förhållanden m. m.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 12 januari 1920 givna bemyndigande
tillkallades samma dag av chefen för jordbruksdepartementet åtta sakkunniga
personer för att verkställa utredning och avgiva yttrande angående
förhållanden, sammanhängande med av staten för sockerbehovets tillgodoseende
åtagna garantier och i samband därmed stående ämnen. De sakkunniga
utgjordes av föreståndaren för husdjursavdelningen vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, nuvarande statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet Nils Hansson, ordförande, ledamöterna
av riksdagens andra kammare, förutvarande statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet Olof Nilsson, grosshandlaren Eric Petter Valdemar
Röing och godsägaren Axel Vilhelm Teodor von Sneidern, juris doktorn
Johan Christopher Lembke, professorn vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp Nils Leonard Forsberg, sekreteraren hos kooperativa förbundet
direktören Karl Eriksson och landstingsmannen Peter Stensson i Elemi ige.

I till chefen för jordbruksdepartementet den 27 januari 1920 avgiven
promemoria hava de sakkunniga förordat fortsatt tillämpning av maximipris
å socker ävensom föreslagit viss förhöjning av förut gällande maximipris
att träda i kraft den 1 februari 1920. Vidare hava de sakkunniga i
promemoria den 1 mars 1920 tillstyrkt ett förnyande av 1919 års statsgaranti
till sockerfabriksbolagen att avse kostnader för inköp och förädling
av 1920 års betskörd samt i skrivelse den 4 mars 1920 avgivit vttrande
rörande på svenska sockerfabriksaktiebolagets föranstaltande verkställd värdering
av vissa bolagets tillgångar.

I enlighet med de sakkunnigas förslag har av Kungl. Maj:t den 30
januari 1920 utfärdats ny förordning rörande maximipris å socker. Erinras
må ock, att 1920 års riksdag fattat beslut om förnyad garanti till sockerfabriksbolagen.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava i allt uppgått till 5,325
kronor 65 öre.

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

323

Kommissionen för Dalarnas indelning i skifteslag.

Jämlikt Kung!. Majrts den 27 februari i920 givna bemyndigande
anmodade chefen för jordbruksdepartementet samma dag byråchefen hos
lantmäteristyrelsen Johan Hamrin, förste lantmätaren i Kopparbergs län
Bror Kristian Mogensen och lantmäteriauskultanten Werner Nordenstedt
att såsom en delegation under benämning kommissionen för Dalarnas indelning
i skifteslag vid sammanträden med vederbörande rättsägare inom
Ovansiljans, Nedansiljans samt Nås och Malungs domsagor utom Säfsnäs
socken ävensom inom Säters socken av Hedemora domsaga samt Svärdsjö,
Envikens, Vika, Torsångs, Stora Tima, Silvbergs och Gustavs socknar av
Falu domsaga, allt av Kopparbergs län, utreda möjligheten att därstädes
verkställa skifteslagsindelning såsom förberedande åtgärd till genomförande
av laga skiften samt att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av låntmäteri
styrel sen angivna grunder utarbeta förslag till sådan indelning i den
mån kommun eller del därav vid dylikt sammanträde i den ordning i
Kungl. Maj:ts brev i ärendet till statskontoret samma den 27 februari
angivits förklarat sig icke hava något att däremot erinra. Till ordförande
i kommissionen förordnades byråchefen Hamrin.

Kommissionen började sina arbeten den 6 april 1920 vid sammanträde
i Falun. Sedan en del förberedande arbeten utförts under vårens
lopp, höllos under juni månad sammanträden med jordägarna inom socknarna
Våmhus, Siljansnäs, Mora, Ore, Boda, Leksand, Rättvik, Bjursås, Al,
Svärdsjö och Enviken för utrönande av huruvida jordägarna inom dessa
socknar hade något att erinra mot åtgärders vidtagande för utarbetande
på statsverkets bekostnad av förslag till indelning i skifteslag. Efter uppehåll
under juli och förra hälften av augusti månader återupptogos arbetena,
och höllos därvid förnyade sammanträden för nyss oangivet ändamål med
jordägarna inom socknarna Bjursås, Rättvik och Al, varefter följt ortsundersökningar
inom Leksands och Siljansnäs socknar. Sedan dessa numera
avslutats, kommer det därvid sammanbragta materialets bearbetande
omedelbart att taga sin början.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet hava hitintills uppgått
till omkring 23,500 kronor.

Sakkunniga för utredning beträffande vissa allmänna föreskrifter i
anledning av för tjänstemän vid domänverket utfärdat avlöning sreglemente
m. m.

I samband med utfärdandet den 22 juni 1920 av avlön in gsreglemente
för tjänstemän vid domänverket bemyndigade Kungl. Maj:t chefen
för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer

324

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande sådana allmänna
föreskrifter, som det enligt nämnda reglemente ankoinme på
Kungl. Maj:t att utfärda i ämne, som omhandlades i reglementet, in. in.
Med stöd av berörda bemyndigande anmodade departementschefen samma
dag ledamöterna av riksdagens^, första kammare Carl Gustaf Ekman och
Nils August Nilsson, Kabbarp, Akarp, byråchefen hos domänstyrelsen friherre
Thorsten Wilhelm Hermelin, jägmästaren i Blekinge revir Erik Herman
Måhlén samt kronojägaren Oscar J:son Bragée, Laxsjö, att verkställa
den anbefallda utredningen.

De sakkunniga hava den 15 november 1920 till Kungl. Maj:t avgivit
förslag dels till bestämmelser i fråga om övergång till provisorisk lönestat
för tjänstemän vid domänverket dels ock till vissa tilläggsbestämmelser
till förberörda avlöningsreglemente, samt den 10 december 1920 förslag
till avlöningsbestäminelser för icke ordinarie tjänstemän vid domänverket
jämte förslag i avseende å antalet ordinarie tjänstemän i 1—4 lönegraderna
samt icke ordinarie tjänstemän.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava uppgått till omkring
9,000 kronor.

Sakkunniga för utredning beträffande organisations- och avlöningsförhållanden
vid domänverket in. in.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1920 tillkallade
chefen för jordbruksdepartementet samma dag fem sakkunniga personer
för verkställande av utredning beträffande organisations- och avlöningsförhållanden
vid domänverket samt därmed sammanhängande pensionsreglering.
De sakkunniga utgjordes av generaldirektören Karl Vilhelm
Astley Fredenberg, ledamöterna av riksdagens första kammare, domänfullmäktigen,
professorn Carl Filip Gunnar Andersson, redaktören Nils August
Nilsson i Kabbarp och landstingsdirektören Adam Hult samt t. f. byråchefen
hos domänstyrelsen Feodor Aminoff. Till ordförande förordnade
departementschefen generaldirektören Fredenberg och till sekreterare t. f.
bvråchefen Aminoff.

Sedan professor Andersson anhållit om befrielse från uppdraget, tillkallade
departementschefen dep 4 september 1920 såsom sakkunnig i hans
ställe skogschefen Wilhelm Älund. Då sedermera jämväl denne samt
landstingsdirektören Hult anhållit om befrielse från uppdraget, tillkallade
departementschefen såsom sakkunniga i deras ställe den 30 september
1920 disponenten Edvin Klintin och den 29 december 1920 ledamoten av
riksdagens första kammare, kammarherren Carl Adolf Erland von Hofsten,
Borrud, Jula.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

325

Sedan de sakkunniga uppdragit åt t. f. byråchefen Aminoff att verkställa
vissa förberedande utredningar, beviljade Kungl. Maj:t den 15 oktober
1920 Aminoff ledighet från den av honom uppehållna byråchefsbefattningen
under tiden den 15—27 oktober 1920 samt den 15 november
—31 december 1920.

Sakkunniga för verkställande av utredning angående avhjälpande av
olägenheterna av mellanhandssystemet vid livsmedelshandeln m. in.

Jämlikt bemyndigande den 16 juli 1920 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
samma dag såsom sakkunniga för verkställande av utredning
och avgivande av förslag till åtgärder för avhjälpande av olägenheterna
av mellanhandssystemet vid livsmedelshandeln m. m. verkställande
direktören hos Sveriges allmänna lantbrukssällskap J. G. J:son Leufvén,
ordförande, sekreteraren och adjungerade ledamoten i socialstyrelsen, fil.
kand. H. Heyman, landstingsmannen E. Andersson i Fältenborg, bankdirektören
G. G. Magnusson och ledamoten av stadsfullmäktige i Göteborg
A. Dahlström. Sedermera tillkallades den 15 september 1920 ytterligare
såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren J.
M. Juhlin samt affärschefen hos Kooperativa förbundet, direktören K. A.
Johansson. Sedan Juhlin avgått med döden i slutet av oktober 1920
tillkallades den 27 december 1920 ledamoten av riksdagens andra kammare,
jordbrukaren Per Henning Sjöblom.

Såsom de sakkunnigas sekreterare tjänstgör sekreteraren i socialstyrelsen
K. G. Tham.

För fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga bland annat
hållit konferenser med olika organisationer i syfte att undersöka möjligheten
att undvika onödiga mellanhänder genom ett närmande mellan producenter
och konsumenter, och hava jämlikt bemyndigande studieresor
för de sakkunnigas räkning företagits till Tyskland, Schweiz och Finland.

De sakkunniga hava låtit verkställa vissa statistiska utredningar
rörande parti- och minutpris å livsmedel, antalet livsmedelsaffärer i olika
samhällen m. m.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava hittills utgjort 11,162
kronor.

Sakkunniga för utredning angående åtgärder för åstadkommande av
ökad användning av fisk inom landet {fiskerinäringssakkunnig a).

Jämlikt bemyndigande den 10 augusti 1920 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet samma dag sju sakkunniga personer för att verkställa
utredning och framlägga förslag angående åtgärder för åstadkom -

326

Berättelse ov i vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mande av ökad användning av fisk inom landet och för sådant främjande
i allmänhet av fiskerinäringen, att den måtte kunna bedrivas med ekonomiskt
tillfredsställande resultat. De sakkunniga utgjordes av landshövdingen
J. L. Falk, ordförande, ledamöterna av riksdagens andra kammare
A. E. Alexandersson, Bohus, Björkö, och A. E. Ljungberg, Lysekil, borgmästaren
J. F. Bååth, Hälsingborg, byrådirektören hos lantbruksstyrelsen,
filosofie doktorn K. A. Andersson, skolkökslärarinnan fröken Ingeborg
Schager, Stockholm, och fiskhandlaren J. Räng, Karlshamn.

Såsom de sakkunnigas sekreterare tjänstgör t.f. notarien i statskontoret
J. W. Gibson.

De sakkunniga, som antagit benämningen fiskerinäringssakkunniga,
hava avgivit infordrade utlåtanden den 10 september 1920 angående ifrågasatt
upphävande av kungörelsen den 9 december 1910 angående förbud
mot utförsel till utrikes ort av sill i kärl av viss beskaffenhet, den 30
september 1920 över en av Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening
gjord framställning om medverkan från statens sida för möjliggörande av
export av fisk samt den 18 november 1920 över lagerhus- och kvlhuskommitténs
betänkande rörande kylhusväsendet i Sverige.

I cirkulärskrivelser till regementen, sjukhus, hospital, fängelser,
fattigvårdsanstalter, olika slag av konservfabriker, fiskredskapsfabriker,.
fiskhandlare en gros och fiskeriföreningar hava de sakkunniga anhållit
om upplysningar rörande omfattningen av konsumtion och konservering
av fisk, med fiskerinäringens utövande förenade olägenheter, åtgärder, som
kunde anses lämpliga för främjande av fiskerinäringen, m. m.

Med stöd av den 26 november 1920 lämnat medgivande hava de
sakkunniga besökt Göteborg, Hälsingborg och Malmö samt därstädes dels
besett anläggningar för förvaring av fisk och anordningar för fiskens försäljning,
dels ock hållit möten med representanter för fiskerinäringen.

Kostnaderna för de sakkunnigas verksamhet hava hittills uppgått
till omkring 8,000 kronor.

Handelsdepartementet.

Patentlagstiftningskommittén.

Den 6 mars 1908 tillsattes av lvungl. Maj:t eu kommitté för verkställande
av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om skydd
för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband därmed
utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av s. k. illojal
konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rörande behovet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

327

av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i samband
därmed reglering av löneförhållandena in. in. vid ämbetsverket.

Till ledamöter i kommittén utsågos generaldirektören E. O. J. Björklund,
Stockholm, ordförande, fabriksidkaren Per Andersson, Arvika, disponenten
Birger Carlson, Månsbo, ingenjören John Edberg, Stockholm, byråchefen
A. J. C. Kuylenstierna, Stockholm, disponenten T. A. Magnusson
Sandviken och byråchefen Karl Per Dahlström, Stockholm.

Genom beslut den 20 september 1919 förordnade Kungl. Maj:t sedermera
till ytterligare ledamöter i kommittén grosshandlaren Albert Grumme
samt byrådirektörerna Axel Hasselrot och Seth Karlson, samtliga i Stockholm,
och uppdrogs åt byrådirektören Hasselrot att jämväl tjänstgöra såsom
kommitténs sekreterare.

Kommittén har under år 1920 haft plenisammanträde från och med
den 12 till och med den 16 oktober. Subkommittésammanträden hava
under året hållits från och med den 31 maj till och med den 9 juni,
från och med den 14 till och med den 19 juni, från och med den 2 till
och med den 5 oktober samt från och med den 8 november till in i december
månad. Arbetet med förberedande utredningar samt författande
av lagtext har med kortare avbrott fortgått även under de tider, som
icke upptagits av sammanträden.

Kommittén, som under året varit sysselsatt med arbete på revision
av gällande lag om skydd för varumärken men funnit behovet av ökade
avgifter för varumärkesregistrering böra tillgodoses utan avvaktan på berörda
revisionsarbetes slutförande, har i sådant sjTte under året avlämnat
förslag till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i nyssnämnda lag.
Sedan kommittén förut under sin verksamhetstid helt fullgjort de kommittén
lämnade uppdragen att verkställa utredning dels angående behovet av revision
av gällande bestämmelser rörande förbud mot införsel till riket av varor
med oriktig ursprungsbeteckning, dels angående behovet av förändrad organisation
av patent- och registreringsverket och i sammanhang därmed reglering
av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk, dels angående lagstiftningsåtgärder
till stävjande av illojal konkurrens, inklusive bestämmelser mot
användande av mutor, ävensom uppdragen att verkställa revision dels avgällande
lag om skydd för vissa mönster och modeller, angående vilken
lags ifrågasatta partiella revision kommittén dessförinnan avlämnat särskilt
yttrande, dels av gällande förordning om patent, vilket sistberörda revisionsarbete
slutfördes under föregående år efter att kommittén tidigare
avgivit, separat förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § i samma förordning,
varjämte kommittén avlämnat utlåtande i frågan om anskaffande
av ämbetslokal åt nyssnämnda ämbetsverk ävensom avlåtit förslag till lag

328

Bei ättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående förbud mot varors förseende med oriktig ursprungsbeteckningoch
saluhållande av oriktigt märkta varor, är kommitténs enda återstående
uppgift att avsluta det nu pågående arbetet med varumärkeslagens
revision.

De kostnader, kommittéutredningen intill årsskiftet medfört, kunna
beräknas till omkring tvåhundratjuguettusen kronor, däri inbegripna kostnaderna
för tryckning av sex kommitténs betänkanden.

Sakkunnig för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i
sjölagen m. rn.

Sedan den av Kungl. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta sjöfartssäkerhetskommittén
den 16 december 1910 avgivit slutligt betänkande med
förslag till ändringar i sjölagen m. in. samt kommerskollegium den 24 augusti
1912 avgivit utlåtande i anledning av betänkandet, uppdrog Kungl.
Maj:t den 4 oktober 1911 åt kommerserådet Carl Malmén och advokaten
Eliel Löfgren att inom justitie- och finansdepartementen biträda vid beredningen
av ifrågavarande ärende; och uppdrog Kungl. Maj:t den 19
augusti 1915 åt revisionssekreteraren Erik Lilienberg att jämte Malmén
och Löfgren inom finansdepartementet biträda vid utarbetandet av förslag
till administrativa författningar rörande sjöfartssäkerheten in. in.

Efter år 1915 har Löfgren icke deltagit i förevarande arbete, och
efter år 1917 ej heller revisionssekreteraren Lilienberg.

År 1919 bestod arbetet i att Malmén, huvudsakligen under oktober
månad, biträdde vid behandlingen av det till Kungl. Maj:t inkomna författningsförslag,
som låg till grund för förordningen den 10 oktober 1919
med närmare föreskrifter angående godkännande av fartygskompasser.
Under år 1920 har Malmén icke utfört något arbete på grund av uppdraget.

Kommissionen för utredning av frågan om utnyttjandet av statens
norrländska malmfyndig heter.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt eu kommission
att verkställa eu allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för
nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter.

Ledamöter i kommissionen äro: generaldirektören K. A. Fryxell,
Stockholm, ordförande, professorn filosofie doktorn Sven Bernhard Brisman,
Stockholm, överingenjören A. F. Wahlberg, Stockholm, bergmästaren Carl
Oskar Norelius, Nora, och ingenjören hos järnkontoret Erik Nyström,
Stockholm.

329

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Undersökningen av Mertainens malmfält, som påbörjades år 1918 och
närmast ombesörjes av Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag under medverkan
och kontroll av kommissionen, har icke, som antogs i slutet av föregående
år, kunnat avslutas under år 1920. Arbetet ute på malmfältet är
visserligen, ehuru fördröjt genom olika omständigheter, numera slutfört,
men de i anslutning härtill erforderliga laboratorieanalyserna och anrikningsförsöken
fortgå alltjämt. Malm från Mertainen har sålunda under
december månad nedforslats till Pershyttan för verkställande därstädes a\
anriknin^sförsök. Även dessa arbeten torde emellertid hava avslutats innan
årsskiftet, så att beskaffenheten av denna viktiga malmfyndighet numera
kan med viss grad av säkerhet angivas.

Ifråga om beskaffenheten av statens övriga järnmalmsfyndigheter i
Norrbotten har utredning verkställts inom kommissionen, närmast genom
dess sekreterare, förste byråingenjören i kommerskollegium E. S. Berglund,
som under året avslutat en beskrivning över dessa fyndigheter.

Kommissionen har enligt de vid dess tillsättande lämnade direktiv
upptagit till undersökning, vilka möjligheterna äro för en tackjärnsframställning
i Norrland, baserad på de fosforrena malmerna, antingen för leverans
av tackjärn till svenska ståltillverkare eller för export. Enligt samma
direktiv har kommissionen även med hänsyn till statens framtida inlösningsrätt
till de norrländska malmbolagens gruvor upptagit till undersökning,
huruvida på basis av dessa gruvors mera fosforhaltiga malmer
kan grundas en inhemsk förädlingsindustri, särskilt i avsikt att onödiggöra
importen av byggnads- och konstruktionsjärn.

Det är naturligt, att dessa utredningsuppgifter med hänsyn till de
förhållanden, som rått och delvis ännu råda på det ekonomiska området,
icke hittills kunnat slutföras. Sedan någon tid tillbaka hava dessa spörsmål
emellertid varit föremål för kommissionens behandling, närmast under
ledning av dess ledamot Wahlberg, och har därvid befunnits lämpligt utvidga
°utredningen till att omfatta även möjligheterna för tillverkning i
Norrland av stål med användande av fosforren malm. Med hänsyn till
de betydande svårigheter, som äro förenade med utredningar av angiven
art, vilka innefatta ett flertal svårlösta problem av teknisk och ekonomisk
natur, har kommissionen under året jämlikt nådigt bemyndigande tillkallat
professorn i hyttmekanik vid Tekniska högskolan Karl Arvid Johansson
att som särskilt sakkunnig biträda kommissionen vid ifrågavarande utredningsarbeten.

Kommissionen har den 28 januari 1920 avgivit utlåtande till kommerskollegium
i anledning av remiss å ansökan från Norrbottens järnverks hxh.

till rik ml. prof. 1021. 1 Sami. 1 Avd. 42

Riksdags-Berättelse».

330

Berättelse om vad i rilcets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

aktiebolag om uppskov med tillämpligheten av ett kontrakt mellan bolaget
och vattenfallsstyrelsen angående leverans av elektrisk energi.

Kommissionen har under året sammanträtt di n 28 januari, 16 april
och 25 oktober. Under mellantiderna har arbetet fortgått under samverkan
mellan ordföranden och sekreteraren samt särskilda av kommissionens
ledamöter för vissa delar av arbetet.

Kostnaderna för kommissionen hava under året uppgått till omkring
25,100 kronor.

Statens industrikommission av september 1919.

Den 10 augusti 1914 tillsatte Kungb Maj:t en kommission med
uppdrag att taga i övervägande, vilka åtgärder som skulle kunna vidtagas
för att under det utbrutna världskriget i största möjliga utsträckning uppehålla
arbetet vid de industriella anläggningarna i riket. Förändrad organisation
av kommissionen fastställdes av Kungl. Makt den 31 december
1917.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 augusti 1919 övertogs kommissionens
arbete från och med den 1 september 1919 av statens industrikommission
axi september 1919, bestående av tre ledamöter, nuvarande
statsrådet C. G. O. Malm, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare,
f. d. statsrådet J. B. Eriksson i Grängesberg och direktören C. A.
Ramström. Av dessa har statsrådet Malm den 5 november 1920 entledigats
och såsom ordförande ersatts med f. d. statsrådet Eriksson.

Sedan september 1919 har kommissionens verksamhet varit inriktad
på avveckling av industrikommissionens tidigare affärsverksamhet ävensom
fullföljandet och slutförandet av en del processer. Vidare har kommissionen
vant sysselsatt med utarbetandet av berättelse rörande industrikommissionens
verksamhet under kristiden.

Vad själva avvecklingsarbetet beträffar, har detta fortskridit så långt,
att vid årsskiftet 1920—1921 kommissionens utestående fordringar kunna
anses vara i det närmaste inbetalda. Mot kommissionen riktade eller av
kommissionen väckta processer hava, på två undantag när, slutförts i
underrätterna samt äro i tre fall beroende på hovrätts prövning. Sedan
utarbetandet av kommissionens berättelse, vilken enligt planen därför
kommer att omfatta åtta delar, fortskridit så långt, att under sommaren
1920 de fyra första delarna kunnat utkomma från trycket, återstår utgivandet
av de övriga fyra delarna, vilka emellertid torde föreligga färdiga
under första kvartalet 1921.

Kommissionen har under verksamhetsåret 1920 regelbundet sammanträtt
samt för allmänheten hållit daglig expeditionstid.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

331

Statens krigaförsäkring skommission. .

Sedan Kungl. Maj:t den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om
statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara, i vilken förordning
bland annat föreskrevs, att frågor om krigsförsäkring skulle handlaggas av
en kommission, förordnade Kungl. Maj:t samma dag, att denna kommission,
som omedelbart skulle träda i verksamhet, skulle benämnas statens

krigsförsäkringskommission. D. „

Ledamöter i kommissionen äro: landshövdingen Erik birger 1 rölle,
ordförande, överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin, vice ordförande,
direktören Hjalmar Blomberg (såsom företrädare för rederinäringen), direktörerna
Harald Andersson och Einar Lange (såsom företrädare för sjöförsäkringsgivarna)
samt byråchefen Thorvald Först.

Kommissionens avvecklingsarbete har under år 1920 fortskridit, och
har kommission under året intill den 1 december likviderat anmälda skador
å varu försäkringar med kronor 15,262,410: 04 samt å kaskoförsäkringar

med kronor 2,586,986: 03. -

Huvudsakliga arbetet under året har bestått i ordnande av de förhållanden,
som uppkommit i och med genomförande av avtalet med de
engelska mvndigheterna beträffande förut svävande prisrättsmål. Kommis
sionen hade ursprungligen påräknat, att redovisningarna från de engelska
mvndigheterna skulle hava kunnat komma kommissionen till banda och bliva
av kommissionen granskade under första kvartalet av år 1920. Så har emellertid
icke kunnat bliva fallet. Redovisningarna för den mångfald ärenden,
som varit innefattade i uppgörelsen, hava varit av synnerligen om
fattande beskaffenhet, och de engelska myndigheterna hava ännu icke avlämnat
redovisningar för samtliga ärenden. Eldigt meddelande tran veder
börande myndigheter torde man emellertid kunna påräkna, att ännu återstående
redovisningar i huvudsak bliva klara under den närmaste framtiden.
Det återstår då för kommissionen att granska dessa redovisningar
samt likvidera de varuförsäkringar, som äro beroende av dessa redovisningars
resultat. Dessutom har kommissionen åtskilliga kvarstående tvistefrågor
med de engelska myndigheterna rörande prisrättsmål, som falla
utanför avtalet, liksom även de avlämnade redovisningarna hava givit anledning
till en del tvister. Sedan ovannämnda angelägenheter blivit ordnade,
''''har kommissionen jämväl att utreda mdlanhavandena med sina
reassuradörer, vilka givetvis äro beroende av samma frågors avgörande.

Slutligen har kommissionen på sin tid försäkrat vissa partier lin och
hampa till °ett sammanlagt belopp av cirka 7,000,000 kronor Irån Retrograd
till Stockholm, vilka partier kvarhållits i Retrograd. På grund av

332

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

de rådande förhållandena hava icke några mera ingående åtgärder kunnat
vidtagas rörande dessa partier.

Med undantag för dessa sistnämnda ärenden liksom för åtskilliga
ännu svävande processer torde man kunna utgå från, att kommissionens
verksamhet bör kunna bliva slutgiltigt avvecklad under loppet av år 1921.

Statens handelskommissions afveckling sk ommitterade.

Genom nådigt beslut den 8 juni 1915 förordnade Kungl. Maj:t, att
för beredning av ärenden rörande utfärdande och upphävande av utförselförbud,
beviljande av dispens från dylika förbud, meddelande av bestämmelser
angående transitförsändning av till utförsel förbjudet gods och
andra därmed sammanhängande frågor skulle tillsvidare finnas en särskild
kommission, benämnd statens handelskommission och bestående av högst
åtta av Kungl. Maj:t utsedda män.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1917 blev kommissionens
sammansättning ändrad.

Sedan kommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 augusti
1919 på anförda skäl hemställt, att kommissionen måtte från och med
den påföljande 1 september upplösas, förordnade- Kungl. Maj:t den 26
september 1919, att kommissionen skulle Irån och med den 1 oktober
1919 upphöra. Samtidigt uppdrog Kungl. Maj:t åt landshövdingen E.
1 rölle, såsom ordförande, samt generalkonsuln J. Sachs och nuvarande
statsrådet H. Tamm att under namn av statens handelskommissions avvecklingskommittera.
de
möjligt slutföra avvecklingen av kommissionens och dess utländska kontors
verksamhet.

I enlighet med det sålunda givna uppdraget hava kommitterade
under år 1920 fullföljt avvecklingen av handelskqmmissionens verksamhet.
Arbetet härmed har numera fortskridit så långt, att kommitterade hoppas,
att detsamma inom en nära framtid skall vara slutfört.

Härjämte hava avvecklingskoinmitterade i enlighet med särskilda av
Kungl. Maj:t meddelade uppdrag under förra hälften av år 1920 — intill
tiden för handelsdepartementets tillkomst — haft att företaga åtgärder för
anskaffande av tonnage för olika ändamål samt för reglering av fraktsatser
i samband därmed ävensom reglering av priser för kol och koks å den
inhemska marknaden.

Kommitterade hava under året sammanträtt den 10 och 27 januari, 16
februari, 5, 6 och 24 mars, 1 och 22 april, 10 maj, 12 juni och 26 oktober.

Kostnaderna för kommitterades administrativa verksandiet, vilka bestridas
av handelskommissionens överskottsmedel, hava intill utgången av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

333

år 1920 uppgått till omkring 94,000 kronor, varav i runt tal arvoden

52.000 kronor, från år 1919 oguldna omkostnader 10,000 kronor, kostnader
för utomlandskontorens avveckling 13,000 kronor samt återstoden
andra omkostnader. Hårjämte hava av samma medel utbetalts dels, jämlikt
nådigt beslut den 16 april 1920, 41,188 kr. 34 öre till täckande av
kostnader för handelsdelegationen i Ryssland, dels, jämlikt nådigt beslut
den 16 juli 1920, omkring 15,000 kronor till statens kolombud i England,
dels ock slutligen, jämlikt andra Kungl. Maj:ts beslut, omkring

12.000 Okronor.

A handelskommissionens överskottsmedel återstod vid 1920 års slut
en behållning av omkring 290,000 kronor.

T or vkommittén.

Genom beslut den 14 januari 1916 uppdrogs åt en kommitté att
utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika hänseenden, som
från statens sida kunde ytterligare vidtagas för att främja produktionen
och användningen av bränsle, framställt utav torv. Till ordförande i
kommittén förordnades numera avlidne ledamoten av riksdagens första
kammare, förutvarande statsrådet P. A. Petersson samt till ledamöter i densamma
f. d. överingenjören J. A. Brincll, statens förste torvingenjör, kaptenen
E. J. Wallgren, byråingenjören av första klassen hos järnvägsstyrelsen
G. E. Rendahl, nuvarande chefen för statens provningsanstalt, professorn
J. O. Roos av Hjelmsäter, föreståndaren vid svenska mosskulturföreningen,
filosofie doktorn C. A. H. von Feilitzen och ledamoten av riksdagens
andra kammare A. Andersson i Råstock.

Kommittén, som till sin sekreterare antagit juris kandidaten G.
Alexandersson, sammanträdde första gången i Stockholm den 17 februari
1916.

På därom av statsrådet Petersson gjord framställning entledigade
Kungl. Maj:t honom den 2 november 1917 från uppdraget att vara ordförande
i kommittén samt förordnade härtill i stället f. d. överingenjören
Brinell, varjämte juris. kandidaten Alexandersson förordnades att med bibehållande
av uppdraget såsom kommitténs sekreterare vara ledamot av
kommittén.

Kommittén avgav den 20 maj 1919 betänkande och förslag till
inrättande av ett statens bränsleinstitut och en statens torvskola, vilket
betänkande jämlikt erhållet tillstånd befordrades till trycket i en mindre
upplaga men kommer att intagas jämväl i kommitténs slutliga betänkande.

Under år 1920 har kommittén i sin helhet sammanträtt deri 8—9
mars samt den 20—27 oktober. Dessutom hava olika underavdelningar

334

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

inom kommittén sammanträtt för behandling av specialfrågor vissa perioder
under månaderna januari—maj och september—december, varjämte
kommitténs sekreterare, olika medlemmar och av kommittén anlitade tekniska
sakkunniga under hela året varit sysselsatta med slutförande av
kommitténs arbeten. Kommitténs slutbetänkande är under tryckning och
så gott som hela manuskriptet avlämnat till sättning.

Kommittén har under året avgivit underdåniga utlåtanden, dels den
9 mars rörande ändring av villkoren för lån ur lånefonden för torvindustriens
befrämjande samt rörande ökning av de åt statens förste torvingenjör
anslagna expensmedel, dels den 26 oktober i anledning av remiss å
framställning av aktiebolaget Bildts Generatorångpanna om lån å 500,000
kronor för utexperirnenterande av en torvupptagningsmetod benämnd BABmetoden,
dels ock slutligen den 24 november i anledning av remiss å
framställning av agronomen Emil Bäckman om anslag av 250,000 kronor för
utexperirnenterande av en av sökanden uppfunnen torkningsmetod för torv.

Kostnaderna för kommitténs arbete under år 1920 uppgå till omkring

15,000 kronor.

Bi ''ä nsleko m m issio nen.

Genom beslut den 16 april 1917 förordnade Kungl. Maj:t om tillsättande
av en statens bränslekommission, benämnd 1917 års bränslekommission.

Kommissionen, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1918
ombildades från och med den 1 maj samma år samt även senare undergått
ett flertal förändringar i fråga om sin sammansättning, har under år
1920 bestått av följande personer: disponenten Per Anderson, ordförande,
jägmästaren Oscar Kollberg, verkställande direktör, skogschefen Henrik
Petterson,, överdirektören Ivar Virgin, direktören Axel Hultman, direktören
Ivar Åkerman och kanslisekreteraren Gunnar Hultman.

I arbetsutskottet hava under samma år suttit disponenten Andersson,
jägmästaren Kollberg och skogschefen Pettersson med överdirektören
Virgin och kanslisekreteraren Hultman såsom suppleanter.

Bränslekommissionen har under år 1920 varit samlad till plenisammanträden
8 gånger.

Arbetsutskottet har vid sina sammanträden behandlat en del viktigare
löpande ärenden samt förberedelsevis handlagt ärenden, vilka ansetts
vara av beskaffenhet att böra behandlas vid plenisammanträde med
kommissionen.

Den centrala organisationen omfattade den 1 januari 1920 91 samt
den 1 november samma år 61 personer. Sistnämnda personal utgjordes

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

385

av 29 manliga hefattningshavare, därav 5 konsulterande, samt 32 kvinnliga.
Vid årsskiftet kar personalen kunnat ytterligare minskas med 25
befattningshavare.

Med undantag av ekonomi- och revisionsbyrån upphörde indelningen
på byråer och avdelningar redan under år 1919. Verkställande direktören
har med biträde av sekreterare och assistenter personligen under
är 1920 handlagt på den centrala ledningen ankommande arbeten.

Den personal, som för närvarande användes vid huvudkontoret, är
till största delen sysselsatt på ekonomi- och revisionsbyrån. I den mån
de lokala förvaltningarna upphöra, överflyttas deras räkenskaper in. in. till
huvudkontoret, varest den slutliga avvecklingen sker.

De lokala förvaltningarna i Uddevalla, Örebro, Stockholm, Västerås,
Falun och Gävle äro i stort sett redan avvecklade. Övriga lokala kontor,
med nedan angivet undantag, hava med utgången av år 1920 upphört och
desammas räkenskaper överflyttats till huvudkontoret.

Kontoret i Östersund, som är central för förvaltningen i norra Sverige,
kan på grund av lagrets storlek därstädes icke införlivas med huvudkontoret,
utan måste tillsvidare bibehållas oförändrat. Huru lång tid kommissionens
avveckling i norra Sverige kommer att taga, är icke möjligt
förutsäga, men torde såväl försäljningar som leveranser i huvudsak vara
fullgjorda under nästinstundande sommar.

De lokala organisationerna omfattade:

den 1 januari 1920 592 personer och den 1 november 1920 166
personer.

Av ovan angivna funktionärer kvarstå emellertid endast ett fåtal
från och med 1921 års ingång.

Vedlagret utgjorde den 1 januari 1920 cirka 5,532,000 kubikmeter
och den 15 november 1920 cirka 1,070,000 kubikmeter. I dessa belopp
ingå jämväl vid de olika tidpunkterna försåld men ännu icke utlastad
ved.

Bränslekommissionens säkra fordringar och verkliga tillgångar beräknades
den 31 oktober 1920 till cirka kronor 24,500,000, under det att
skulderna belöpte sig till kronor 124,518,965: 36, därav utestående anvisningar
kronor 6,837: 96 och skuld till riksgäldskontor^ kronor
124,51°2,127: 40.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 10 nästlidna december har sedermera
bränslekommissionen upplösts och dess avvecklingsarbete övertagits
av en ny kommission, bränslekommissionen av december 1920, med
disponenten Per Andersson såsom ordförande samt jägmästaren Oscar Kollbero-
och kanslisekreteraren Gunnar Hultman såsom ledamöter.

336

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning
angående lotsverket och därmed sammanhängande författningar.

Den 22 september 1917 bemyndigade Kungl. Magt chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga personer, varav
en ordförande och en sekreterare, för att inom departementet biträda med
verkställande av omarbetning av gällande förordning angående lotsverket
och därmed sammanhängande författningar. Med stöd av berörda bemyndigande
utsåg departementschefen samma dag följande personer att verkställa
förenämnda arbete, nämligen kommerserådet C. Malmen, ordförande,
samt direktören G. Carlsson i Göteborg, mästerlotsen och lotsförmannen
A. O. Hjalmar i Landskrona, hovrättsrådet G. W. Masreliez, jämväl i
egenskap av sekreterare, byråchefen i lotsstyrelsen J. A. Sjöberg och sjökaptenen
M. Svensson.

Sedan direktören Carlsson på egen begäran den 20 november 1917
entledigats från uppdraget, utsågs direktören P. A. Welin å Lidingön samma
dagf till sakkunnig i direktören Carlssons ställe.

På grund av nådigt bemyndigande den 16 november 1917 utsåg
vidare chefen för sjöförsvarsdepartementet dels den 18 mars 1918 kommendörkaptenen
A. Hägg att såsom sakkunnig deltaga i berörda arbeten
i vad de avsåge lotsplikten och andra försvarets intressen berörande spörsmål,
dels ock den 29 oktober 1919 lotskaptenen O. H. Stenberg i Göteborg
att såsom sakkunnig deltaga i berörda arbeten vid behandling av
frågor, som anginge lotsningens förrättande, lotstaxors uppställande, uppbörden
av lotsavgifter, särskilda ersättningar, som i vissa fall skola utgå
till lotsarna, samt vissa ändringar i tjänstgöringsreglementet för lotsverket.

Hovrättsrådet Masreliez blev på därom gjord framställning den 19
juni 1919 entledigad från och med den 1 augusti 1919 från uppdraget
att vara de sakkunnigas sekreterare, och tjänstgör såsom sådan sedan den
1 oktober samma år sekreteraren i socialstyrelsen I. K. Nilson.

Den 9 maj 1919 uppdrog Kungl. Maj:t åt de sakkunniga att vid
fullgörande av det dem lämnade uppdraget jämväl taga frågan om lotspersonalens
skyldighet beträffande anskaffnings- och underhålls- in. fl. kostnader
för tjänstebåtar under övervägande och därutinnan framställa förslag.

Under år 1920 har de sakkunnigas arbete omfattat huvudsakligen
dels överarbetning samt slutligt utformande av förslag till ny förordning
angående lotsverket med tillhörande nya lotstaxor och till nytt tjänstgöringsreglemente
för lotsverket samt till vissa andra författningar dels ock
utarbetande av motiveringar och ytterligare behandling av de med uppdraget
rörande lotspersonalens tjänstebåtar förbundna spörsmål jämte uppgörande
av härav föranledda förslag.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

337

De sakkunnigas arbete har fortskridit så långt, att numera återstår
i huvudsak allenast sluttryckning av de sakkunnigas betänkande med tillhörande
korx-ekturgranskning.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigutredning hava, räknat för
tiden från utredningens början, utgjort dels för tiden till 1919 års slut,
enligt uppgift i 1920 års riksdagsberättelse, inemot 35,200 kronor, dels
ock under år 1920, såvitt utläggen guldits genom de sakkunniga, c:a
23,400 kronor.

Kommissionen för undersökning och tillgodogörande av vissa mineralfyndigheter
å kronojord.

Den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommission av
sakkunniga personer att fortast möjligt igångsätta arbete för vinnande av
upplysning om å kronojord, därå inmutningsförbud gällde, funnes redan
upptäckta men ej närmare kända fyndigheter av andra mineral än järnmalm,
företrädesvis kopparmalm, nickelmalm och svavelkis, att i sådant
avseende, därest omständighetarna därtill föranledde och så lämpligen
kunde ske, låta verkställa försöksarbeten å sådana fyndigheter samt att i
övrigt efter omständigheterna vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå åtgärder
för fyndigheternas tillgodogörande.

Ledamöter i kommissionen voro: intendenten vid Gällivare malmfält
Gustaf Wallin, ordförande, t. f. bergmästaren Carl Immanuel Asplund
samt direktören Niklas Fredrik Herman Duse.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 november 1919 anmälde kommissionen,
att den fullgjort sitt ovanberörda uppdrag.

Emellertid har, sedan genom riksdagens beslut och Kungl. Maj:ts
med anledning därav den 31 maj 1918 utfärdade »Lag, innefattande särskilda
bestämmelser angående rätten till inmutning å kronomark inom vissa
län», densamma för enskilda frigivits under vissa villkor beträffande andra
mineral än järnmalm, Kungl. Maj:t genom nådigt brev av den 11 oktober
1918 uppdragit åt kommissionen att i enlighet med givna föreskrifter tillsvidare
ombesörja de undersökningar, som finnas böra med begagnande av
kronans jordägareandel företagas å mineralfyndigheter, som inmutats arenskilda
enligt nämnda lag, föra register över alla sålunda inmutade fyndigheter,
innehållande upplysningar av största möjliga fullständighet, okulär
besiktiga fyndigheterna senast vid tiden för utmålsförrättning, till
vilken kommissionen äger att hos vederbörande länsstyrelse föreslå sakkunnigt
kronoombud, samt där fyndighet visar sig sannolikt vara brytvärd,
genom undersökningsarbeten tillrättalägga fyndigheten för påbörjande avgruvdrift
samt i övrigt bevaka kronans intressen på grund av jordägare Bill.

till ri/csd. prot. 1921. 1 Sami. I Avd. 43

Riksdags-Berättelsen.

338

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

andel. Till bestridande av härmed förenade kostnader har Kungl. Maj:t i
nådigt brev till statskontoret den 27 juni 1919 angående regleringen av
utgifterna under tilläggsstatens för år 1919 nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet, under punkten 53:o) anbefallt
statskontoret att på rekvisition i mån av behov till kommissionen utanordna
det av riksdagen anvisade reservationsanslaget å 100,000 kronor att
användas enligt de i nyssnämnda kungl. brev av den 11 oktober 1918
meddelade föreskrifter.

Sedan kommissionens ordförande intendenten Gustaf Wallin och
dess ledamot direktören Herman Duse på begäran av Ivungl. Maj:t entledigats
från sina uppdrag, har Kung]. Maj:t den 21 maj 1920 uppdragit åt
bergmästaren Asplund att vara ordförande och åt filosofie doktorn Bertil
Högbom och förste byråingenjören hos kommerskollegium Edvard Salomon
Berglund att vara ledamöter i kommissionen.

Kommissionen har under år 1920 haft sammanträden den 2 mars,
den 16, 26—28 juni, den 4 september och den 29 november, varjämte
under sommaren och hösten täta konferenser vid sammanträffanden, per
telefon eller skriftligen hållits mellan kommissionens ledamöter.

Kostnaderna för kommissionen i anledning av det genom meromnärnnda
kungl. brev den 11 oktober 1918 givna uppdraget uppgingo under
år 1919 till 3,856 kronor 44 öre och under år 1920 till c:a 7,800 kronor.

Sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande
förty g sbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. in.

Den 20 november 1917 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för utredning angående
erforderliga bestämmelser rörande fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden,
särskilt rörande frågan om bemanningens tillräcklighet (bemanningsskala)
ävensom beträffande tillsynen från det allmännas sida i
berörda hänseenden.

De sakkunniga äro: t. 1. byråchefen i kommerskollegium, civilingenjören
Nils Gustaf Nilsson, ordförande, byråassistenten för sjöfartsärenden i
socialstyrelsen E. A. Fr. Eggert, ombudsmannen i maskinistföreningen i
Stockholm, övermaskinisten Eskil Jordman, direktören i Sveriges fartygsbefälsförening
N. P. Larsson, byråchefen i socialstyrelsen J. A. E. Molin,
direktören i Sveriges redareförening, sjökaptenen Ö. A. Nordborg, ombudsmannen
i svenska sjömansunionen Nicklas Olsson och ombudsmannen i
svenska eldareunionen Einar Martin Roth. Därjämte hava sjökaptenen H.
Henricsson och, sedan denne förklarat sig förhindrad, kontrollören Carl
Rudberg deltagit i de sakkunnigas arbete, i vad detsamma avser segelfartyg.

jBerättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldi agit.

339

Sakkunniga hava under år 1920 sammanträtt in pleno 3—19 februari,
19 april—1 juni, 4—13 oktober samt 23—29 november, varjämte en
beredning, bestående av ordföranden, byråassistenten Eggert och sakkunnigas
sekreterare, t. f. kanslirådet N. Carlsson, under mellantiderna varit

verksam.

Sakkunniga hava under året avlämnat betänkande med förslag till
förordning angående fartygs bemanning, förordning angående bostäder m.
m. å fartyg för ombord anställda samt förordning angående läkarintyg för
sjöfolk. I övrigt har sakkunnigas arbete i huvudsak varit inriktat på frågorna
om sjöfolks pensionering, utbildningen av skeppskockar samt ny
spisordning för svenska fartyg. 1 sistnämnda fråga torde betänkande och
förslag kunna föreligga i början av år 1921.

Summan av de hittillsvarande kostnaderna för sakkunnigas arbete
belöper sig till omkring 115,000 kronor.

Hantverkssakkunniga.

Den 24 oktober 1919 tillkallade chefen för finansdepartementet jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag sakkunniga för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande de åtgärder, som böra vidtagas, för
att det svenska hantverkets utövare må komma i åtnjutande av den moderna
vetenskapens och teknikens rön.

De sakkunniga äro: verkställande direktören i ingenjörsvetenskapsakademien,
kommerserådet A. F. Enström, ordförande, undervisningsrådet
N. Fredriksson, ordföranden i Sveriges hantverksorganisation, konsuln C.
.1. F. Ljunggren, smedsmästaren N. A. Ekberg och snickaremästaren J.
Wickman. Jämlikt bemyndigande hava de sakkunniga såsom särskilt biträde
anlitat tekniske konsulenten i kommerskollegium P. Wretblad.

Utredningen påbörjades i januari 1920. Efter det att två av de
sakkunniga enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t besökt fackskolan för
hantverkare och mindre industriidkare (Teknologisk institut) i Köpenhamn
i och för studerande av denna läroanstalts organisation och verksamhetsformer,
överlämnade de sakkunniga den 22 februari 1920 med eget yttrande
till chefen för finansdepartementet en framställning från styrelsen
för Sveriges hantverksorganisation om statsbidrag för anordnande av en
konsulen t verksamhet för hantverket och den mindre industrien.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning av ifrågavarande framställning för
ändamålet anvisat ett belopp av 3,000 kronor under villkor, bland annat,
att verksamheten togc sin början senast den 1 juli 1920, samt kommerskollegium
enligt uppdrag fastställt allmänna grunder för verksamhetens
bedrivande, hava. de sakkunniga, i avvaktan på de erfarenheter och resu]-

340

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tat, som må kunna vinnas av nämnda konsulentverksamhet, ajournerat sina
sammanträden tillsvidare till 1920 års slut.

Kostnaderna för utredningen hava under år 1920 uppgått till 6,230
kronor, varav ett belopp av närmare 2,000 kronor innestå!- å riksbanken
såsom expensmedel.

Sakkunnig för utredning angående förhållandena inom detaljhandeln
med ved.

Jämlikt Kung! Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1920 tillkallade
chefen för finansdepartementet samma dag ingenjören Gustaf Bergman att
i egenskap av sakkunnig biträda vid vissa förberedande utredningar angående
förhållandena inom detaljhandeln med ved.

Enligt från ingenjören Bergman inkommen uppgift är ifrågavarande
arbete för närvarande till hälften utfört. Hittillsvarande kostnader för
detsamma uppgå till sammanlagt 4,500 kronor.

Svenska hjälpkreditkornmittén.

Den 9 juli 1920 beslöt Kungl. Maj:t tillsättandet av eu kommitté
med uppdrag att, i enlighet med de riktlinjer, som angåves i det vid
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen den 7 maj 1920, nr 427, fogade
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag samt riksdagens i
anledning av nämnda proposition den 18 juni 1920 avlåtna skrivelse, nr
405, träffa anstalter för ordnandet av Sveriges deltagande i en planerad
samfälld hjälpaktion från de allierade och neutrala makterna, avseende
leverans till de av kriget hårdast drabbade länderna på kx-edit av varor,
av vilka dessa länder vore i trängande behov.

Ledamöter i kommittén äro: chefen för speciella handelsavdelningen
i utrikesdepartementet, generalkonsuln, filosofie doktorn Fredrik Assar Albin
Grönwall, ordförande, verkställande direktören i Sveriges industriförbund,
översten Axel Fredrik Hultkrantz, ledamoten av riksdagens andra
kammare, verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening
Oscar Erik Nyländer, bankdirektören Johan Oscar Ehrenfried Rydbeck och
riksgäldsfullmäktigen, verkställande direktören i Sveriges allmänna hypotekskassa,
numera statsrådet Henne Sebastian Tamm.

På grund av det kommittén lämnade uppdraget har kommittén hänvånt
sig såväl till de hjälpbehövande länderna genom deras ombud hos den
internationella hjälpkreditkornmittén i Paris som till vederbörande svenska
exportörer. Från de hjälpbehövande länderna föreligga redan ett flertal
framställningar rörande leverans av diverse varupartier, och från de svenska
exportörernas sida bär ett utpräglat intresse ådagalagts för upptagande
av en export på nämnda länder,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

341

Emellertid hava de sålunda föreliggande möjligheterna att anordna
Sveriges deltagande i hjälpaktionen hittills icke kunnat utnyttjas av den
anledning, att exportörerna för att ställa sina varor till förfogande i allmänhet
kräva, att likviden så ordnas, att kontanta medel på ett eller annat
sätt komma dessa tillhanda. Detta har visat sig omöjligt att genomföra
med de f. n. givna förutsättningarna.

I anledning härav har kommittén i skrivelse den 4 december 1920
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1921 anvisa
ett belopp av 10 millioner kronor att enligt de närmare bestämmelser,
som bleve av Kungl. Maj:t meddelade, användas till likvid av varuleveranser
till här ifrågavarande länder.

Kommittén har allt sedan dess tillsättande sammanträtt 3 å 4 gånger
i månaden, varjämte under tiden mellan sammanträdena löpande ärenden
handlagts av ordföranden i förening med en eller flera av kommitténs
ledamöter.

De kostnader, kommittén hittills medfört för statsverket, kunna approximativt
beräknas uppgå till 6,300 kronor.

Tonnagenämnden.

Den 16 juli 1920 tillsatte Kungl. Maj:t en tonnagenämnd med uppdrag
att, i huvudsaklig överensstämmelse med vissa angivna riktlinjer,
efter närmare förhandlingar och överenskommelser med respektive rederiföretag
och andra vederbörande, sörja för tillhandahållande av nödigt tonnage
för koltransporten från England till Sverige.

Ledamöter i nämnden hava varit: advokaten S. J. O. Themptander,
ordförande, förste byråinspektören i kommerskollegium P. A. Lindblad, förutvarande
statsrådet, kommendören H. H. K. Ericson, direktören A. M. W.
Kristensen, kaptenen W. O. H. Modin och vice konsuln J. E. österlund
samt såsom suppleanter för de fyra sistnämnda direktören P. B. Ingelsson
och direktörsassistenten J. A. Haglund.

Nämnden har under år 1920 sammanträtt den 22 och 29 juli samt
den 5 augusti. Under mellantiderna samt under tiden efter den 5 augusti
har nämnden genom förste byråinspektören Lindblad, av nämnden vid
dess första sammanträde utsedd till verkställande ledamot, och sin sekreterare
stått i ständig förbindelse med statens av Kungl. Maj:t likaledes
den 16 juli 1920 anställda kolombud i England, förste kanslisten Harr)
Eriksson. Förhållandena på kolmarknaden i Storbrittanien under större
delen av den tid, nämnden varit i verksamhet, vilka förhållanden betingats
ej mindre av kolgruvearbetarnas omkring den 16 oktober 1920 påbörjade
och omkring den 10 november 1920 avslutade strejk än även av

342

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde■ sig tilldragit.

det under tiden närmast före och efter strejken rådande ovissa läget, hava
haft till följd, att transport av kol från England till Sverige under nämnda
tid endast i ytterst ringa omfattning förekommit. Som följd härav har
också nämndens verksamhet under sagda tid inskränkt sig till inhämtande
av för en fortsatt verksamhet viktiga upplysningar från statens kolombud i
England.

Genom beslut den 31 december 1920 har Kungl. Maj:t sedermera
förordnat, att nämnden skulle med utgången av år 1920 upphöra.

De av statsmedel bestridda kostnaderna för nämndens arbete hava
uppgått till 670 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande prisförhållandena inom pappersindustrien
m. m.

Den 21 juli 1920 har chefen för handelsdepartementet jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 16 i samma månad tillkallat sakkunniga för att
inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande prisförhållandena
inom pappersindustrien m. in.

De sakkunniga äro: kommerserådet Ragnar Sohlman, ordförande,
ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören Anders Pers, ledamoten
av arbetsrådet, civilingenjören E. W. Bosceus, ekonomichefen i Socialdemokraten
Knut Ljungberg och disponenten Einar Lundbäck.

Sakkunniga sammanträdde första gången den 30 juli och hava därefter
haft allmänna sammanträden den 25 augusti, 9 september och 21
oktober, mellan vilka tider ordföranden och sekreteraren varit sysselsatta
med särskilda förhandlingar och utredningar för de sakkunnigas räkning.

Utredningen har numera i det närmaste slutförts i den omfattning
omständigheterna medgivit.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava under år 1920 utgjort
omkring 12,650 kronor.

Sakkunnig för verkställande av utredning rörande inrättandet av ett
statslotteri m. m.

Den 25 september 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för handelsdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet
verkställa utredning rörande inrättandet av ett statsobligationslotteri
eller någon annan form av ett under svenska statens kontroll ställt
penninglotteri samt avgiva det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Med stöd av nämnda bemyndigande uppdrog departementschefen
samma dag åt professorn vid Lunds universitet Carl Vilhelm Ludvig
Charlier att såsom sakkunnig till en början verkställa undersökning an -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

343

gående förekomsten i främmande länder av statliga penninglotterier, dessas
organisation och omfattning samt de erfarenheter, som vunnits beträffande
desamma, ävensom utarbeta plan för utredningsarbetets fortsatta bedrivande.

Professor Charlier, som omedelbart igångsatt undersökningen, har
för ändamålet av Kungl. Maj:t beviljats särskilt anslag för en utländsk
studieresa i vissa länder.

Kostnaderna för arbetet under år 1920 hava uppgått till omkring
1,200 kronor.

Sakkunniga för verkställande av viss utredning rörande värt lands
kommersiella informationsväsende m. in.

Jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 26 november 1920 har
chefen för handelsdepartementet samma dag tillkallat sakkunniga för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande de åtgärder, som må anses
erforderliga för att, med utnyttjande av redan befintliga officiella och enskilda
organ, åvägabringa största möjliga enhetlighet och effektivitet ifråga
om vårt lands kommersiella informationsväsende.

De sakkunniga äro: envoyén Claes Gustaf Westman, ordförande,
generalkonsuln, filosofie doktorn Fredrik Assar Albin Grönwall, vice ordföranden
i Stockholms handelskammare, grosshandlaren John Josephson,
ledamoten av riksdagens andra kammare, verkställande direktören i Sveriges
allmänna exportförening Oscar Erik Nyländer och t. f. byrådirektören
i kommerskollegium Sven Erik österberg, åt vilken sistnämnde jämväl
uppdragits att ombesörja sekreterargöromålen hos de sakkunniga.

De sakkunniga hava omedelbart igångsatt utredningsarbetet.

Till de sakkunniga har för bestridande av löpande utgifter utanordnats
ett belopp av 3,000 kronor.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med afl kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

Stockholms slott den 11 januari 1921.

GUSTAF.

Btrgek Ekeberg.

345

över kommittéer och dylika beredningar.

Allmänna läroverk m. fl. läroanstalter: kommitté för utredning rörande ny definitiv
lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk, samt vid folk oeh

småskolor m. fl. läroanstalter...................

A Imogekulturen: sakkunniga för utredning om organiserandet av insamling och utforskning
av den svenska almogekulturen..............• ■ • •

Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket
vid 1920 års utgång m. .......................

...................................................

Arbetstid: kommittén för verkställande av utredning angående lagstiftning för reglering

av arbetstidens längd och förläggning m. ................

Armén: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
definitiv lönereglering för arméns och marinens personal m. m. . . . .
sakkunnig för verkställande av utredning rörande biblioteksverksamheten inom

armén............................

sakkunniga för planläggande och ledande av försök med vissa beklädnadspersedlar
för armén m. m. ................. .

Avlöning: sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare vid allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter............• • •

sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare vid kommunala
läroanstalter med statsunderstöd.............

Sid.

300

298

194

195

205

113

175

178

299
299

Besvärsf erfarande: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvärsförfarandet m. m.............

Blinda: sakkunniga för utredning av frågan om vården av blinda . ^........

Brevbärare: kommitté för utredning beträffande poststationsföreståndarnas, lantbrevbärarnas
och lådbrevbärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden ....
Brottmål: sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål m. m. .

Bränslekommissionen............................

Bndgetårskommittén..............s......•••••/••

Byggnadsborgenärer: sakkunniga för behandling av fragan om en rättslig reglering av

bygge adsborgenäremas ställning................. • • •

Byggnadsfacket: sakkunniga för verkställande av utredning rörande arbetsförhållandena

inom byggnadsfacket........................

...............................................

195

297

247

140

334

263

100

217

228

Bill. till riktd. pvot. 1 Sami. 1 Avd.

IMksdftgs-BeriUtelscn.

346

Centralupphandling: sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. m.....................255

Chalmers tekniska institut: sakkunniga för vissa utredningar rörande institutet . . . 291

Dalarna: kommission för Dalarnas indelning i skifteslag........... . 323

Direkta beskattningen: sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftningen rörande

den direkta beskattningen till staten..................259

Disciplinstraff: sakkunniga angående utredning rörande disciplinstraffen inom fängelserna
........................ JQ/-

Djurgårdskommissionen....................... 16G

Domäner: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag beträffande
en förändrad bokföring rörande statens domäner.....302

sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser

angående utarrenderande av kronans jordbruksdomäner.......303

Domänverket: sakkunniga för utredning beträffande vissa allmänna föreskrifter i anledning
av för tjänstemän vid domänverket utfärdat avlöningsregle mente.

..................... 323

sakkunniga för utredning beträffande organisations- och avlöningsförhållanden
vid domänverket m. m...............324

Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenska pens

hämmande m. m...................... ogo

Dyrtidstillägg: sakkunniga för utredning av frågan om dyrtidstillägg åt kommunalt

anställda lärare...................... 293

Dödsstraffet: sakkunniga för verkställande av utredning av frågan om dödsstraffets

avskaffande...................... 4 gg

Dövstum lärarna s pensionsanstalt: sakkunniga för omorganisation härav.......298

hgna hem: sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna

„ hem ...............................301

Ekonomiska rådet......................... 272

Elektrifiering: sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering......311

Förtygsbesättning: sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande

fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. m..........338

Fattigvårdslagstiftning skommittén..................... 494

Femte huvudtiteln: sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande
av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel................481

Finansrådet........................... _ 257

347

Sid.

Finanssakkunniga, 1920 års........................268

Fiske: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörande av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark.......................304

Fiskerinäringssakkunniga..........................325

Flottan: sakkunniga för verkställande av utredning ock avgivande av förslag beträffande

officerskårens vid flottan rekrytering och utbildning m. m.........184

Flygkommissionen.............................186

Flygvapen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

organisationen av arméns och marinens flygvapen............169

Folkbildningssakkunniga..........................296

Folkhushållning skommissionen av juni 1919..................319

Folk- och småskolor: kommitté för utredning rörande ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter........300

Folkomröstningsinstitutet: kommitté för verkställande av utredning, huru folkomröst ningsinstitutet

verkat i främmande länder m. m.............162

Folkskolebyggnader: sakkunniga för utarbetande av normalritningar härför.....283

Folkskoleväsendet: sakkunniga för utredning om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna
av Norrbottens län.......................290

Fornminnesvården: kommitté rörande omorganisation av fornminnesvarden i riket . . 278

Fångvårdssakkunniga............................164

Församlingsfriheten: sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande
församlingsfriheten......................165

Försvarsdepartementet: sakkunniga för verkställande av utredning beträffande ordnandet
av den centrala förvaltningen under försvarsdepartementet och därmed sammanhängande
frågor.........................179

Försvarsfientliga propagandan: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande

av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.....168

Försäkringslagstiftningskommittén................. 148

Förvaltnings- och handräckningsgöromål: sakkunniga för verkställande av utredning

m. m. beträffande dessa göromål vid armén och marinen.........191

Gradmätning: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
.......... 274

Gruvarbete: sakkunniga för utredning om behovet av förkortad arbetstid vid gruvarbete

under jord m. ...........................214

Gruvlagstiftning: sakkunniga för utarbetande av förslag till ny gruvlagstiftning . . . 159

Handelskom mission, statens, avvecklingskommitterade..............332

Handlingars inlämnande till offentlig myndighet: sakkunnig för utredning av frågan

om beredande åt den rättsökande allmänheten av vissa lättnader härutinnan . 161

Hantverlcssakkunniga...........................339

Hushållningssällskapen: sakkunniga för utredning angående omorganisation av hushållningssällskapen
.........................316

sakkunniga för pensionering av vissa befattningshavare hos hushållningssällskap
m. fl........................... 321

348

Hästar: sakkunniga för följande av försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta

m- m-.................................

sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser för transport av sjuka
hästar under krig.........................280

Ideella föreningar: sakkunniga för utredning av frågan om s. k. ideella föreningars

beskattning............................258

Industriella demokratien: kommitté för verkställande av utredning angående den industriella
demokratiens problem....................222

Industrien: kommission för organiserande av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.....................267

Industrikommission, statens, av september 1919................330

Inskrivning stör ordning en: sakkunniga för utarbetande av förslag till de ändringar i
gällande inskrivningsförordning, som betingas av lag den 21 maj 1920 om
ändrad lydelse av § 17 mom. 7 vämpliktslagen den 17 september 1914 m. m. 190
Instansordning: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension m. m........143

Jakt: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark..........................

Jordabalk: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny jordabalk.....154

Jordkommissionen........................... 252

Jus patronatus: sakkunniga för behandling av frågan om avskaffande av den s. k. jus

patronatus.............................256

Järnvägar: sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad betong

för broar å enskilda järnvägar i Sverige............231

kommittén för utredning angående ett mera allmänt förstatligande av

Sveriges järnvägar m.m....................235

kommission för utredning i fråga om bokföringen vid de enskilda järnvägarna
..........................244

kommittén för verkställande av utredning i fråga om lämpligaste sättet för
överförandet vid elektrifiering av statens järnvägar av elektrisk ström

från landets kraftverksnät till järnvägsnätet ...........244

kommittén för utredning rörande åtgärder till förekommande av störningar

från statens järnvägars kraftnät å telegrafverkets ledningar.....245

kommittén för utredning i fråga om plan för utförande av ostkustbanan

m. m............................246

Järnvägstaxekommittén...........................226

Karolinska institutet: sakkunniga för utredning rörande karolinska institutets och

serafimerlasarettets nybyggnadsfrågor m. m.......292

sakkunnig för utredning rörande vissa ekonomiska förhållanden
vid karolinska institutet............295

349

Sid.

Kavalleriexercisreglemente: sakkunniga för verkställande av överarbetning av framlagt

förslag till nytt kavalleriexercisreglemente........... 181

Klockarinstitutionen: sakku aniga för fortsatt utredning rörande klockarinstituticnen . 280

.................................................

Kolonisationsnämnd, statens...................••••••

Kommersiella informationsväsende: sakkunniga för verkställande av viss utredning ^ ^

rörande vårt lands kommersiella informationsväsende m. m.........34b

Kommunalförvaltningen: kommissionen för utredning rörande vissa spörsmål a kommunalförvaltningens
område.....................209

Konkurslag: sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny konkurslag .... 161

Konstgödselmedel: sakkunniga för utredning i fråga om inhemsk tillverkning av konstgödselmedel
............................

Koralbok: kommitté för revision av förslag till koralbok m. m..........237

Krigsförsäkringskommission, statens.....................001

Krig slag stiftning skommittén................... ......

Kroniskt sjuka: sakkunniga för utredning beträffande vården av kroniskt sjuka .- . . 226

Kronolägenhetskommissionen..................... • •

Kustartilleriet: sakkunniga för verkställande av omarbetning av kustartilleriets skolreglemente
....................._•••••••

Kvinnor: sakkunniga för utredning av frågan angående utsträckt behörighet för kvinnor

att vinna tillträde till civil statstjänst..........• • ••• 155

Kyrkliga kommuner: sakkunniga för utredning i fråga om införande i den kyrkliga

kommunen av representativt system m. .................280

Kyrkofonden: kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden

m. ................................2 < 9

Könssjukdomar: sakkunniga för utredning rörande åtgärder, som erfordras för att bland
allmänheten sprida kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfärlighet

297

m. ............................ w-m

Lagerhusbyggnadskommissionen.......................308

Lagerhus- och kylhuskommittén.......................307

Lantbruksstyrelsen: sakkunniga för utredning om ändrad organisation av styrelsen m. m. 309

Lantmäterikommissionen, 1917 års......................309

Lapparna: kommitté för en allmän revision av gällande bestämmelser rörande lapparnas
förhållanden inom riket m. m..................213

Lasarettsstadgan: kommittén för verkställande av granskning av bestämmelserna i

gällande lasarettsstadga m. m.....................216

Livförsäkring: sakkunniga för utredning beträffande livförsäkring i förening med egnahemslån
..............................320

Livsmedelshandeln: sakkunniga för verkställande av utredning angående avhjälpande av olägenheterna

av mellanhandssystemet vid livsmedelshandeln m. m......325

Livsmedelslag stiftning: kommitté för utredning angående enhetlig utvidgad livsmedels lagstiftning.

...........................202

Lotsverket: sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning angående
lotsverket och därmed sammanhängande författningar 336

350

Ljuf tf örorening ssakkunniga . ■................ 9 g o

Lufttrafik: delegationen för Sverige av den svensk-dansk-norska kommittén för dryftande
av vissa spörsmål angående lufttrafik m. m.........237

kommittén för utredning angående reguljär lufttrafik m. m.......239

Lunds stift: kommitté för utredning av frågan om förändrad kyrklig indelning och

organisation i vissa delar av Lunds stift.............. 289

Lone- och organisationsförhdllanden: kommittén för utredning beträffande löne- och
organisationsförhållandena vid statens järnvägar, vid telegrafverket och statens

vattenfallsverk ävensom vid postverket.............. 232

Löner eglering skommittén.............. 249

Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjande av statens norrländska
malmfyndigheter................... 328

Maltdryckssakkunniga .............

Manifestationsed: sakkunnig för verkställande av en förberedande utredning angående

införande i svensk rätt av s. k. manifestationsed vid utmätning......434

Marinen: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande

definitiv lönereglering åt viss personal vid armén och marinen .... 173
sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag i fråga
om erforderliga bestämmelser beträffande daglönarnas vid marinen anställande,
avlöning och pensionering............. 433

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
undervisningen i marinens korprals- och underofficersskolor . 185
sakkunniga för utredning och avgivande av förslag ifråga om ordnandet av

förrådsverksamheten vid marinen m. m.....•.........43g

sakkunnig för verkställande av undersökning och avgivande av yttrande beträffande
det nya redovisningsväsendet vid marinen........489

sakkunniga för utredning av vissa frågor angående marinen.......189

Marinläkare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag beträffande
marinläkares av 2:dra graden m. flis anställning såsom underläkare
och amanuenser vid civila sjukvårdsanstalter och medicinska institutioner

m...................................

Meteorologisk-hydrografiska anstalt, statens: sakkunniga för utredning angående förläggning
till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt....................

Militära förvaltningsmyndigheter: kommission för organiserandet av samarbete mellan

militära förvaltningsmyndigheter och industrien............ 494

Militärapoteksväsendet: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande''av

förslag rörande militärapoteksväsendets ordnande i fredstid........176

Militära sjuktransportväsendet under krig: sakkunniga för utarbetande av plån för ordnande
härav..................... 444

Militära övningar: sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande

av mark till militära övningar m. m.................. 468

351

Sid.

Mineralfyndigheter d kronojord: kommissionen för undersökning och tillgodogörande

härav...............................337

Moder- och dotterföretag: sakkunnig för utredning av frågan om beskattning av moder och

dotterföretag..........................273

Nykterhetskommittén............................253

Odling skommitté, statens..........................

Offentliga samlingslokaler: sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter

för offentliga samlingslokaler m. m...................

Officerare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag- rörande

underbefäls befordran till officer och reservofficer........

sakkunniga för verkställande av utredning rörande arméns behov av tekniska

officerare m. m:......................

Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn............

Ostkustbanan: kommitté för utredning i fråga om plan för utförande av ostkustbanan m. m.

313

22!)

166

172

275

240

Pappersförbrukning: sakkunnig för undersökning angående statens pappersförbrukning 264
Pappersindustrien: sakkunniga för utredning rörande prisförhållandena inom pappersindustrien
m. m...........................342

Patentlagstiftningskommittén.........................326

Patent- och mönsterlagstiftning: sakkunnig för behandling av frågor rörande ny patent -

och mönsterlagstiftning .......................163

Postsparbankssakkunniga..........................269

Poststationsföreståndarna: kommitté för utredning av dessas m. flis anställnings- och

avlöningsförhållanden m.m......................247

Proportionella val: sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande de
ändringar i gällande bestämmelser rörande proportionella val, som för avhjälpande
av bristerna i det nuvarande valsystemet må anses påkallade.....157

Provinsialläkare: kommitté för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare...........203

Prästerskapets löneboställen: sakkunniga för revision av förordningen angående utarrendering
av prästerskapets löneboställen.................293

Prästerskapets änka- och pupillkassa: sakkunniga för utredning av frågan om beredande
av bättre pensionsförhållanden åt änkor och barn efter delägare i prästerskapets

änke- och pupillkassa........................294

Prästval: sakkunniga för utarbetande av förslag till vissa ändringar i stadgan angående

prästval den 9 december 1910....................295

352

R. Sid.

Regalrätten: sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket

förekommande vattendrag •......................254

Resereglementet: sakkunniga för revision av gällande resereglemente........258

Rikstaxering: sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och

rikstaxering............................312

Rusdrycker: sakkunnig för utredning av frågan om ändring i sättet för kommuns medverkan
vid avgörandet av ärenden, som röra handeln med rusdrycker (det s. k.

lokala vetot)............................272

Räkenskaps- och revisionsväsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet

och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende.....254

Sanitetshundar: sakkunniga för verkställande av utredning angående behovet av sani tetshundar

för det militära sjukvårdsväsendet m. m............173

Serafimerlasarettet: sakkunniga för utredning rörande karolinska institutets och sera fimerlasarettets

nybyggnadsfrågor m. m.................292

Sinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka

m. m...............................194

Sinnesslöa och fallandesjuka: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande
av förslag beträffande lagstiftning om obligatorisk undervisning och vård av

bildbara sinnesslöa och fallandesjuka m. m...............221

Sjukförsäkring: kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m. . 201

sakkunniga att biträda med ytterligare överarbetning av förslaget till

allmän sjukförsäkring . . . •.............220

Sjukhus: kommitté för verkställande av utredning rörande samarbete mellan civila och

militära sjukhus m. m....... 170

Sjukvårdsmateriel: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet befintlig
sjukvårdsmateriel m. m.....................171

Sjunkvirke: sakkunnig för utredning angående sjunkvirkets tillvaratagande.....165

Sjölagen: sakkunnig för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen

m. m................................328

Sjölagstiftningskommittén..........................150

Skatteköp: sakkunnig för utredning om revision av gällande bestämmelser om skatteköp
................................200

Skifteslag: kommission för Dalames indelning i skifteslag............323

Skiftsystemet inom pappers-, cellulosa- och trämasseindustrien: delegation för Sverige av
den för de nordiska länderna och Finland gemensamma kommittén för fastställande
av enahanda grunder för systemet......... 207

Skogar: kommitté för utredning om den kommunala beskattningen av skog m. m. . 270

sakkunniga för utredning rörande förädlingsverksamhet genom statens försorg

beträffande avkastningen från statens skogar - ...........320

Skogsavverkningsstatistik: sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik
och rikstaxering.....................312

Skogslagstiftningskommittén.........................301

Skolkommissionen.............................285

353

Släktnamn: sakkunniga för utarbetande av förslag till lag om rätt till släktnamn . .

sakkunniga för utarbetande av förteckning över nu brukade släktnamn m. m.
Smdlägenhetsproduktionen: sakkunniga för avgivande av förslag i fråga om fastställande

av bostadssociala fordringar på sm&lägenhetsproduktionen m. m.......

Socialförsäkring: kommitté för verkställande av utredning rörande möjligast enhetliga

och enkla organisationsformer för socialförsäkringens olika grenar......

Socialförsäkringskummittén.........................

Socialisering snämnden...........................

Socialpolitiska ömrådet: Sveriges delegation av den permanenta nordiska socialpolitiska
delegationen samt av den nordiska kommissionen för undersökning av möjligheterna
för ett gemensamt uppträdande utåt från de nordiska ländernas sida

på det socialpolitiska området.....................

Sockerbehovet: sakkunniga för utredning angående vissa med statens utfästelser i fråga
om sockerbehovets tillgodoseende sammanhängande förhållanden m. m. ...

Sparbankslag stiftning ssak kunnig a.................••••••

Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
..................•...... • • • • ’

Sportelsystem: sakkunnig för utredning av frågan om sportelsystemets bibehållande såsom
avlöningsform för domare....................

Stadsplan och tomtindelning: kommitté för revision av gällande bestämmelser om

stadsplan och tomtindelning......................

Statens bakteriologiska laboratorium: kommitté för utredning angående dettas organisation
och utveckling........................ •

Statistiksakkunniga............................

Statsbaneekonomin: 1919 års kommission angående statsbaneekonomin m. m.....

Statsbokföringskommittén..........................

Statskyrkan: sakkunniga beträffande frågan om utträde ur statskyrkan m. m.....

Statslotteri: sakkunnig för verkställande av utredning rörande inrättande av ett stats lotteri

m. ............................ •

Statstjänst: sakkunniga för utredning av frågan angående utsträckt behörighet för kvinnor

aft vinna tillträde till civil statstjänst .................

Stiftelser: sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stiftelser
...............................

Stockholms förortsbanefråga: kommissionen för utredning angående ordnandet härav .
Stockholms stads undervisningsverk: sakkunnig för utredning angående uppehållande av

verksamheten vid direktionen häröver.................

Straff lagskommissionen...........................

Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen............• • •

sakkunniga för verkställande av utredning av vissa frågor på

strafflagstiftningens område...............

Strängnäs domkyrka: sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av

ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster.......

Stämpelavgiftssakkunniga..........................

Sulfitspritsakkunniga...........................

Svenska akademiens ordboksarbete: sakkunniga för utredning rörande ordnandet härav

Svenska hjälpkreditkommittén........................

Bill. till riksd. prot. 1921. 1 Samt. I Avd. 45

Sid.

159

284

219

224

201

268

211

322

265

274

165

144

205

267

242

249

145

342

155

141
240

296

142
140

158

281

264

294

340

Kiksdags-Iterättelscn.

354

Sid.

Sveriges biblioteksväsende: sakkunniga för utredning i fråga om Sveriges biblioteksväsende
på visst område...... 282

Sveriges försvarsväsende: kommission för verkställande av utredning och avgivande av

förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende m. m..........177

Tandläkarinstitutet: sakkunniga för utredning rörande institutets utvidgning m. m. . . 282

Taxeringssakknnniga............................271

Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté..................277

Tekniska officerare: sakkunniga för utredning rörande arméns behov av tekniska officerare
m. m............................172

Telegrafverket: kommitté för utredning rörande åtgärder till förekommande av störningar
från statens järnvägars kraftnät å telegrafverkets ledningar.....245

Tonnagenämnden............................344

Torpare: sakkunniga för reglering av gällande torpkontrakts bestämmelser angående

torpares skyldighet att utgöra dagsverken eller andra naturaprestationer . . . 225

Torpeder: sakkunniga för utredning rörande inträffade torpedförluster.......188

Torvkommittén..............................333

Trustlag stiftning skommittén.........................163

Trustsakkunniga........... 253

Tullkommission, 1914 års .........................256

Tull- och traktatkommittén.........................260

Tvångsarbetsanstalter: sakkunniga för att biträda med utarbetning av förslag till författningar
angående statens tvångsarbetsanstalter.............223

Tvångsuppfostringssakkunniga........................146

Underbefäl: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

underbefäls befordran till officer och reservofficer............166

Ungdomsbrottsligheten: sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande
av ungdomsbrottsligheten....................149

Universiteten och karolinska institutet: sakkunniga för avgivande av förslag till ändrade
bestämmelser rörande tillsättande av professors- m. fl. befattningar vid universiteten
och karolinska institutet....................284

Universiteten och vissa högre läroanstalter: kommitté för utredning rörande ny definitiv

lönereglering för befattningshavare vid dessa anstalter..........299

Uppbördsväsende: sakkunnig för utredning om städernas uppbördsväsende .....265

Vanförevården: sakkunniga för utredning angående riktlinjerna för vanförevården . . 206
Vanhävd: sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning

till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarna.....144

Ved: sakkunnig för utredning angående förhållandena inom detaljhandeln med ved . 340

355

Väg kommissionen........................

sakkunniga för verkställande av omarbetning av utav vägkommis sionen

avgivna förslag m. .......................

Vägtrafik: sakkunniga för utredning av frågan om lämpligaste sättet för anordnande

av maskinell vägtrafik inom de nordliga länen m. m...........

Värnpliktig: sakkunnig för avgivande av förslag till närmare bestämmelser i fråga om
värnpliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom underbefäl
............................

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
förbättrad andlig och sedlig vård för den värnpliktiga ungdomen . . .
sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. m. för värnpliktiga
med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering........

sakkunniga för avgivande av förslag rörande värnpliktstjänstgöring för värnpliktiga
av 1921 års klass m. ..................

Sid.

227

248

243

172

175

190

191

Å.

Åborättsfrågan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan ........

Ålderdomshem: sakkunniga för utredning av frågan om normalritningar för ålderdomshem
m. ..............................

Ä.

Ågostycknings- och jordävsöndringsinstituten: sakkunniga för fortsatt utredning av
frågan om ny lagstiftning beträffande de nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten
och vad därmed äger sammanhang..........