om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit;

Framställning / redogörelse 1918:Rber

Berättelse

om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit;

given Stockholms slott å rikssalen den 16 januari 1918.

Den 22 februari 1917 undertecknades i Stockholm mellan Sverige, TiiiäggsNorge
och Danmark en tilläggsartikel till myntkonventionen av den 27 ^yD''tkkeönvenmaj
1873 och tilläggskonventionen till densamma av den 16 oktober 1875.tionen av den
Tilläggsartikeln har under den 28 påföljande mars av Kungl. Maj:t27 maj 1873,
ratificerats.

Under den 2 maj 1917 har Kungl. Maj:t utsett en speciell delegation Speciell demed
uppdrag att avresa till Nordamerikas Förenta Stater för att inför- Nordameriskaffa
så fullständiga upplysningar som möjligt rörande utsikterna för kas Förenta
import från Förenta Staterna av råvaror för industrien och livsmedel, Stater
särskilt spannmål, ävensom att söka såvitt omständigheterna medgiva
undanröja de svårigheter, som i nu sagda avseende förefunnes och som
eventuellt vore att emotse med anledning av Förenta Staternas deltagande
i kriget, j

Såsom fortsättning på de under år 1916 avhållna ministermötena i Möt^i^itockKöpenhamn
och Kristiania hava svenska, danska och norska stats- och de skiu,dinautrikesministrarna
sammanträtt i Stockholm den 9—11 maj 1917 för över-viskajänderläggning
om sådana frågor, som under kriget visat sig vara av gemen-nR utrikessamt
intresse för de tre länderna. minutrar.

Bih. till rilcMtl. prut. IUI8. I tf a ml. 1 avd. 1

Kiksdags-Rerilttelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Underhandlingar
med
Portugal om
skydd för
oriktiga nrsprungsheteckningar

för varor.

Kungl. Maj:t har under den 19 maj 1917 beslutat inleda underhandlingar
med Portugal om avslutandet av en konvention rörande skydd mot
oriktiga ursprungsbeteckningar å varor.

Avtal med Den 3 jujj (20 juni) 1917 undertecknades i retrograd en konven ans^

i ide'' tion mellan Sverige och Ryssland angående samfällt brukande av de båda
laxfisket i staternas laxfiske i Torneå och Muonio älvar och en deklaration om god Torne»

ocli ^

Muonio alvar, kännande av stadga för fiskets bedrivande inom nämnda älvar jämte ett
protokoll rörande begränsning av det vattenområde utanför Torneå älvs
mynning, som i stadgans § 10 avses.

med^RvTiand Deri 3 juli (20 juni) 1917 undertecknades i retrograd en deklaraangiende
tion mellan Sverige och Ryssland angående godkännande av stadga röflottningen
i rande flottningen av skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio.

Torneå orh
Muonio älvar.

Möte i Kris- H. M. Konungen har under den 28—30 november 1917 avlagt ett offiSveriges,
ciellt besök hos H. M. Konungen av Norge. Samtidigt har H. M. KoNorges
och nungen av Danmark begagnat tillfället att avlägga ett besök i Kristiania.
monarker8 De båda monarkerna åtföljdes av sina stats- och utrikesministrar.

Under konungabesöket hava överläggningar ägt rum mellan de tre
konungarna samt de tre ländernas stats- och utrikesministrar för ytterligare
utveckling av det samarbete, som påbörjades vid konungamötet i
Malmö och sedan dess fullföljts.

Handeispoii- Kungl. Maj:t har under den 4 december 1917 utsett särskilda dele handUugar

gerade med uppdrag att avresa till London för att med delegerade för
med England Brittiska riket, Frankrike och Amerikas Förenta Stater ävensom eventuellt
m. . stater. jf.apen japan verkställa undersökning och upptaga förhandlingar
rörande mellan Sverige och nämnda länder föreliggande frågor av handelspolitisk
art.

Underhand- Sedan man under de överläggningar, som ägde rum vid konunga varuntbytet

besöket i Kristiania den 28—30 november 1917 enats om att omedelbart
mellan de tre efter mötet låta särskilda representanter för de tre nordiska länderna
länderna, sammanträda för att utarbeta nödiga förslag i ändamål att befordra varuutbytet
länderna emellan på ett mera verksamt sätt än hittills, har Kungl.
Maj:t under den 11 december 1917 utsett delegerade för Sverige vid dessa
förhandlingar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande av
Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen dels i oförändrat skick dels
med vissa förändringar antagna författningar, nämligen:

1917 den 23 mars: lag om ändrad lydelse av 18 § 7 och 49 punkterna
i lagen om val till riksdagen;
lag om inskränkning i inmutningsrätten;
lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg
eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock
mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri;

lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods
med svenskt fartyg mellan utrikes orter;
lag om fortsatt tillämpning av lagen den 17 april 1916
angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel
av varor m. m.;

3 april: lag om ändrad lydelse av 20 kap. 2 § samt 24 kap.
3 § strafflagen;

lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 30
maj 1916 om fastställande av högsta pris å vissa
varor vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden m. m.;
t * » lag över förfogande av viss egendom under utomor dentliga,

av krig föranledda förhållanden;
s 2 maj: lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4
maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och
förening att förvärva fast egendom;

» » » lag om utsträckt tillämpning av lagen angående upp sikt

å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25
juni 1909 in. m.;

lag om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen;

lag om ändrad lydelse av 4, 5, 6, 8 och 10

la -

gen den 27 juni 1902 angående verkställighet av

domstols förordnande om tvängsuppfostran;

lag om ändringar i och tillägg till lagen den 28''maj

1886 angående eftersökande och bearbetande av sten kolsfyndigheter; lag

om ändrad lydelse av 1 kap. 1 § rättegångsbalken; lag

om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken; -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1917 den

» »

7 maj: lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april
1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning av
omyndigs egendom;

» » lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni

1905 om särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter
vid behandling av handelsmål;

12 » lag om expropriation;

» » lag om ändrad lydelse av vissa §§ i förordningen den

16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom;

» » lag om ändrad lydelse av 71 § i lagen den 20 juni

1879 om dikning och annan avledning av vatten;

» » lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 27 juni

1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar;

» » lag om fastighetsbildning i stad;

» » lag om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o) i lagen

den 26 maj 1909 om Kungl. Maj ris regeringsrätt;

» » lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stad gan

den 9 november 1866 om skiftesverket i riket;

» » lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om

hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring ej
skall äga tillämpning i stad och vissa andra samhällen
;

» » lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och

29 §§ i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring;

» » lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om hem mansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring;

» lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj
1905 rörande avgäld från avsöndrad lägenhet;

» » lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den

19 april 1907 angående avlösning av avgäld från avsöndrad
lägenhet;

» lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen
den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast
egendom;

» » lag angående upphävande för visst fall av bestäm melser

i lagen om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt
samt av fång till sådan rätt;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1917 den 12 maj: lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16
juni 1875 angående inteckning i fast egendom;

» » » » lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni

1907 om servitut;

» » » » lag om ändrad lydelse av 71 § i lagen den 20 juni

1879 om dikning och annan avledning av vatten;

» » » » lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 27 juni

1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar;

» »15 » lag om ändrad lydelse av 4 och 5 §§ i lagen den 18

september 1903 angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags
och sparbanks konkurs;

» »19 » lag med särskild bestämmelse att tills vidare gälla i

fråga om skydd för vissa främmande patent;

» »25 » lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyck ning

inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark; »

» » » lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom

Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark;

» » » » lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyressteg -

ring m. m.;

1 juni: lag angående ändrad lydelse av 5 § i stadgan den
26 maj 1909 om val till riksdagens utskott;

» » lag om ändring i vissa delar av sjölagen;

5 » lag om ändrad lydelse av 52 och 104 §§ i stadgan

den 9 november 1866 om skiftesverket i riket;

» » lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 27 juni

1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsön
äring;

» » lag om ändrad lydelse av 12 kap. 11 § strafflagen;

8 » lag om ändrad lydelse av 30 kap. 11 § rättegångs balken

;

12 » lag om fortsatt tillämpning av lagen den 17 april

1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och
utförsel av varor m. m.;

14 » lag om fullständigande av straffregistret;

» » lag om ändrad lydelse av 2 § 14:o) i lagen den 26

maj 1909 om Kungl. Maj ds regeringsrätt;

» » lag med viss föreskrift angående handel med varor,

för vilka bestämts högsta pris;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1917 den 14 juni: lag om överflyttande å landsfiskal av kronofogde åliggande
bestyr;

» > » » lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § i lagen den 12

november 1915 om äktenskaps ingående och upplös -

» » D

» » t>

» 2 »

2 2 2

» » »

S J »

» 2 »

S D »

» » 2>

2 3> »

» J »

» 2 »

» 2 2

» 2 »

2 » »

» 2 2

ning;

» lag om ändrad lydelse av 15 kap. 2 § rättegångsbalken; »

lag om ändring i vissa delar av utsökningslagen;

» lag om ändrad lydelse av 10 kap. 12 § strafflagen;

» lag om ändrad lydelse av 19 § 9 punkten i förord ningen

om nya strafflagens införande och vad i avseende
därå iakttagas skall;

» lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 26 mars
1909 angående verkställighet i vissa fall av straff,
ådömt genom icke laga kraft ägande utslag;

» lag om barn utom äktenskap;

» lag om äktenskaplig börd;

2 lag om adoption;

* lag om ändrad lydelse av 1 kap. 3 § samt om till lägg

till 2 kap. i lagen om äktenskaps ingående och
upplösning;

» lag om införsel i avlöning, pension eller livränta;

» lag om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta
från riket;

» lag om ändring av vissa bestämmelser i strafflagen;

2 lag om ändrad lydelse av 65 och 67 §§ utsöknings lagen; »

lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 10 juli

1899 om ersättning av allmänna medel i vissa fall

för skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman; »

lag, innefattande tillägg till gällande stadganden om
jäv, så ock till 1 kap. 6 § rättegångsbalken;

» lag om ändrad lydelse av 30, 31 och 35 §§ konkurslagen
;

» lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen dén 31
oktober 1873 angående främmande trosbekännare och
deras religionsövning;

» lag om ändrad lydelse av 2 § 17:o) i lagen den 26
maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1917 den 19 juni: lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni
1909 om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning; »

» » » lag om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. och 22 § i

lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning
och jordavsöndring;

» » » » lag med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden;

» » » » lag angående ändring i vissa delar av lagen den 1

juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete
i Sverige;

Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:

1917 den 20 jan.: kungörelse angående uppdrag åt vissa tjänstemän å
utrikesdepartementets rättsavdelning att utfärda intyg
om äktenskapshinder enligt utländsk lag;

> »3 febr.: kungörelse med bestämmelse, att särskilda för vinter utbildning

sammandragna avdelningar av infanteriet
skola lyda under vissa regementskrigsrätter;

> t » » kungörelse med bestämmelse, att särskilda för vinter utbildning

sammandragna avdelningar av artilleriet,
fortifikationen, trängen och intendenturkåren skola
lyda under vissa krigsrätter;

» » 9 » kungörelse angående inrättande av särskild krigsrätt

för militärkommenderingen i Norrköping;

» » » » kungörelse med bestämmelse, att vissa för neutrali tetsförsvaret

avsedda avdelningar av armén skola lyda
under särskilda krigsrätten för militärkommenderingen
i Norrköping;

» >2 mars: kungörelse angående inrättande av särskild krigsrätt

å den under benämningen Göteborgsavdelningen sammandragna
avdelningen av flottan;

> » 30 » kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 2, 3, 4, 5,

8, 9 och 26 i riddarhusordningen den 22 juni 1866;
» » » » förordning om fortsatt tillämpning av förordningen

den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande

införsel och utförsel av varor m. m.;

» »23 april: kungörelse om det antal riksdagsmän i andra kam maren,

som varje valkrets för val till kammaren äger
utse, för treårsperioden 1918—1920;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1917 den 27 april: förordning med närmare bestämmelser för verkställighet
av lagen den 27 april 1917 om förfogande över
viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden;

» »12 maj: förordning med närmare föreskrifter om fastighets register

för stad;

» » » » kungörelse om ändring av vissa bestämmelser i för ordningen

den 13 juni 1908 angående jordregister;

» » » » kungörelse angående uppgifter för anteckning i fastig hetsregister

av vissa beslut rörande avgälder med
mera;

» » » » kungörelse angående ändring av vissa bestämmelser i

kungörelsen den 14 september 1875 huru lagfartsoch
inteckningsböcker skola inrättas och föras;

» » » » kungörelse angående ändrad lydelse av 3 § i kun görelsen

om tomträttsböckers och vattenfallsrättsböckers
inrättande och förande;

» » » » kungörelse om arvode för vissa mätningsförrättningar

m. m.;

» » kungörelse om tillägg till kungörelsen den 28 juli

1916 angående skyldighet för rikets domstolar att
till länens lantmäterikontor insända utslag i gräns tvister; »

» kungörelse med föreskrifter angående bidrag av statsmedel
till städer och vissa köpingar till kostnad för

fastighetsregisters första uppläggande;

» » kungörelse angående bevis om fastställelse å vissa

kartor in. m.;

» » kungörelse angående fastighetsregisters förande för

Lilla Alby municipalsamhälle;

1 juni: förordning om anstånd med erläggande av vissa patentavgifter; 12

» förordning om fortsatt tillämpning av förordningen

den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande
införsel och utförsel och varor m. m.;

19 » kungörelse angående tillämpning av lagen den 19

juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris
under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden; -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1917 den 19 juni: kungörelse med särskild bestämmelse att tills vidare
» »25

2>- » »

» » »

» » 29

» »13 juli: kungörelse med bestämmelser för vissa fall angående

mantalssättning eller därmed jämförlig åtgärd i anledning
av ändring i administrativ indelning;

* » » » kungörelse med bestämmelse, att till Gävle samman dragen

fältingenjörskola skall lyda under viss krigsrätt; »

» » » kungörelse med bestämmelse, att de jämlikt § 36

mom. 1 värnpliktslagen ävensom lagen om skyldighet
för vissa värnpliktiga att deltaga i kaderövning vid
landstormen under år 1917 för landstorms- eller kaderövningar
sammandragna avdelningarna av krigsmakten
skola lyda under vissa krigsrätter;

* »13 aug.: kungörelse innefattande tillägg till nådiga kungörelsen

den 12 september 1910 angående transport av minderårig,
som skall i allmän uppfostringsanstalt insättas
;

» » » » kungörelse med vissa bestämmelser rörande verkstäl lighet

av domstols förordnande om tvångsuppfostran
i fråga om minderårig förbrytare av kvinnkön;

» »14 sept.: kungörelse i anledning av franska protektoratets i

Marocko tillträde till unionen för skydd av den industriella
äganderätten;

» » 28 » kungörelse angående sammanträdesturerna i Villands

och Östra Göinge nybildade domsagor;

Bih. till rikvd. prut. IUI8. 1 Somt. 1 avd. 2

gälla i fråga om skydd för vissa främmande patent;
» kungörelse angående ersättning i vissa fall till häradsskrivare
för anteckning i röstlängderna av oguldna
utskyldsposter;

kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den
från och med år 1918 gällande avlöningsstaten för
statens uppfostringsanstalt å Bona;

» kungörelse angående villkor och bestämmelser för

åtnjutande av avlöningsförmåner enligt statsdepartementens
från och med år 1918 gällande avlöningsstater; »

kungörelse i anledning av beslutad reglering av

tingslagen i Yifolka, Valkebo och Gullbergs härads
domsaga;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1917 den 26 okt.:

» » » »

1> » » »

kungörelse om förordnande av förrättningsman för
upprättande av registerkarta m. m.;
kungörelse angående inrättande av särskild krigsrätt
för den i Nyköping förlagda avdelningen av Södermanlands
regemente;

kungörelse med bestämmelse, att vissa för neutralitetsförsvaret
avsedda avdelningar av armén skola
lyda under särskilda krigsrätten för den i Nyköping
förlagda avdelningen av Södermanlands regemente

m. m.;

» » » kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1—4, 8, 9, 12,

14—17, 23, 28 och 31 i arbetsordningen den 10 december
1915 för Svea hovrätt med krigshovrätten;

» » » kungörelse angående sammanträdesturerna i Aspelands

och Handbörds härads domsaga;

» 30 » kungörelse med bestämmelse, att Göteborgs örlogsdepå

skall lyda under regementskrigsrätten vid Älvsborgs

kustartillerikår;

» 16 nov.: kungörelse med viss föreskrift angående bidrag av

statsmedel till städer och vissa köpingar till kostnad
för fastighetsregisters första uppläggande;

» » » kungörelse angående vad i vissa fall skall iakttagas

vid utfärdande av gravationsbevis;

- » » kungörelse angående ändrad lydelse av 10, 11, 16—

18, 21—23, 25 och 28—32 §§ i stadgan den 15 december
1911 för statens uppfostringsanstalt å Bona;

» 23 » kungörelse om tillämpning av den i lagen den 10

juni 1912 angående flottning av skogsalster i gränsfloderna
Torneå och Muonio intagna stadgan;

» » » kungörelse om tillämpning i viss omfattning jämväl

under år 1918 av kungörelsen den 24 november 1916
angåendv avlämnande från vissa domstolar och myndigheter
av uppgifter för alkoholstatistiska undersökningar; »

» » kungörelse angående meddelanden från domstol om

saknad av äktenskaplig börd, om tillstånd till adop tion

samt om hävande av adoptivförhållande;

» 7 dec.: förordning om anstånd med erläggande av vissa pa tentavgifter; -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

1917 den 14 dec.:

» » >: »

» » » »

» » 18 »

5 »21

X » »

kungörelse om ändrad lydelse av 3, 7, 10 och 13 §§
i instruktionen för justitiekanslersämbetet den 29 oktober
1909;

kungörelse angående ordningen för utbetalning av ersättning
av allmänna medel till vittnen i brottmål;
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 2 och 4 i reglementet
den 24 oktober 1890 angående arbetspremier
vid de centrala straff- och tvångsarbetsanstalterna i
riket;

förordning angående indrivning och redovisning av
böter;

kungörelse angående ikraftträdande av lagen den 14
juni 1917 om fullständigande av straffregistret, så
ock rörande skyldighet för prästerskapet samt direktörer
och föreståndare vid rikets straffanstalter att insända
vissa uppgifter till registret;
kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Västmanlands
län;

kungörelse angående ordningen för fastighetsregistreringen
beträffande vissa samhällen inom Kopparbergs
län;

Kungl. Maj:t har dels förordnat, att vissa delar av hemmanet Anggården
nr 1 skola från och med år 1918 i judiciellt, administrativt, kommunalt
och ecklesiastikt hänseende överflyttas från Örgryte socken och
församling till Göteborgs stad samt tilläggas Annedals församling därstädes,
dels förordnat, att visst till Vassända-Naglums socken hörande
område skall från och med år 1918 införlivas med staden Vänersborg i
judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende, dels förordnat,
att samtliga de hemman, som äro belägna norr om sjön Lommaren,
Norrtäljeån, Norrtälje stad och Norrtäljeviken inom Frötuna
socken, skola från och med år 1918 införlivas med staden Norrtälje i
judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende, dels; förordnat,
att 1U mantal Grävsåsen nr 1 samt byarna Västra och Ostra
Odensala skola från och med år 1918 införlivas med staden Östersund i
judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende, dels förordnat,
att den i Trosa socken belägna lägenheten Jungfrutomten nr 1
med därifrån avsöndrade lägenheten Lugnet nr 1 skall från och med år
1918 införlivas med Trosa stad i judiciellt, administrativt, kommunalt

Införliv ningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdigs sammanträde sig tilldragit.

och ecklesiastikt hänseende, dels förordnat, att Kaus kommun med därinom
belägna Raus planterings, Råå och Köpinge municipalsamhällen
skall från och med år 1918 i judiciellt, administrativt och kommunalt
avseende införlivas med Hälsingborgs stad, dels förordnat, att i Nora
socken belägna V2 mantal Hagby nr 1, 19/2i6 mantal Elvestorp nr 6 och
*/9 mantal Elvestorp nr 5 med från dem avsöndrade lägenheter skola
från och med år 1918 införlivas med Nora stad i judiciellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt avseende, dels förordnat, att V24 mantal Broddevik,
Vie mantal Smältekvarn, V24 mantal Broddevikstorp samt lägenheterna
och jordägorna Hillersmåla nr 1, Höglid nr 1, Smältekärret nr 1, Smältekärret
nr 2, Nedersta Smältekärret eller Ekmossen, Jakobsmossen, Smälterum
nr 1 och Smälterum nr 2 skola från och med år 1918 i judiciellt,
administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende ävensom i jordeboken
avskiljas från Mörlunda socken och Aspelands härad samt förenas
med Döderhults socken och Stranda härad, dels förordnat, att den från
kungsladugården Gripsholm nr 1 i Kämbo socken avsöndrade lägenheten
Mariefreds stads utvidgning nr 1 om 6 hektar 67 ar skall från och med
år 1918 införlivas med staden Mariefred i judiciellt, administrativt, kommunalt
och ecklesiastikt avseende, dels förordnat, att visst område av
Helgona socken skall från och med år 1918 införlivas med staden Nyköping
i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende,
dels förordnat, att vissa områden inom Hälsingborgs och Allerums socknar
skola från och med år 1918 införlivas med staden Hälsingborg i judiciellt,
administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende, dels förordnat, att
S:t Ilians och Lundby socknar skola från och med år 1918 i judiciellt,
administrativt och kommunalt avseende samt beträffande folkskolväsendet
införlivas med Västerås stad, dels ock förordnat, att vissa delar
av Drothems socken skola från och med år 1918 i judiciellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt avseende införlivas med Söderköpings
stad.

Ändrad Kungl. Maj:t har förordnat, dels att Vifolka, Valkebo och Gullbergs

indelning härads domsaga skall från och med den 1 januari 1918 vara indelad i
två tingslag sålunda, att Vifolka härad fortfarande skall utgöra ett tingslag
under benämningen Vifolka tingslag samt Valkebo och Gullbergs
härad skola bilda ett tingslag under benämningen Valkebo och Gullbergs
tingslag, dels ock att Aspelands och Handbörds härad skola från och
med den 1 januari 1918 förenas till ett tingslag under benämningen
Aspelands och Handbörds tingslag med tingsställe i Högsby.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan Kungl. Maj:t, som ej mindre under år 1906 medgivit, att, nj^ana<1yä^ga
i överensstämmelse med vad även därförut gällt, av allmän åklagare mai a urtima
anhängigg]orda mål rörande överträdelser av brännvins- och maltdrycks-^Gaii^
förordningarna finge vid Gällivare tingslags häradsrätt handläggas å de '' kasjärvi
urtima ting, som å tingsstället i Gällivare kyrkby hölles för rannsakning tingslagmed
häktade personer, vilken anordning skulle tillämpas intill utgången
av år 1908, än även under år 1911 medgivit, att, i överensstämmelse
med vad även därförut gällt, av allmän åklagare anhängiggjorda mål
rörande överträdelser av brännvins- och maltdrycksförordningarna finge
vid Jukkasjärvi tingslags häradsrätt handläggas å de urtima ting, som
inom Kiruna stationssamhälle hölles för rannsakning med häktade personer,
vilken anordning skulle tillämpas intill utgången av år 1913,
sedermera genom särskilda nådiga beslut under åren 1908, 1910 och
1913 förordnat, att förstnämnda anordning skulle lända till efterrättelse
jämväl för åren 1909—1916 samt genom särskilt nådigt beslut under år
1913 förordnat, att sistberörda anordning skulle lända till efterrättelse
jämväl under åren 1914—1916, har Kungl. Maj:t på därom gjord framställning
förordnat, att ovanberörda åren 1906 och 1911 i ämnet meddelade
bestämmelser skola fortfarande tills vidare under åren 1917, 1918
och 1919 lända till efterrättelse å de urtima ting med Gällivare tingslag
och med Jukkasjärvi tingslag, som i respektive Gällivare kyrkby och
Kiruna stationssamhälle hölles för rannsakning med häktade personer.

Kungl. Maj:t har beslutat, att gränstullrättema i Jämtlands län
skola från och med år 1918 indragas.

Indragning
av gränstull
rätterna
i Jämtlands
län.

Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t fastställt dels 0arsa°»^OD
nya organisationer för rådhusrätterna och magistraterna i Falkenberg, ratter och
Hudiksvall, Lidköping, Södertälje och Halmstad, dels och vissa ändringar ma^ist™ter
i organisationerna för rådhusrätterna och magistraterna i Stockholm och
Göteborg.

I enlighet med vederbörandes
»Ordning för borgmästarval i Halmstad»

förslag har Kungl. Maj:t fastställt Ny ordning

för val av
borgmästare
i Halmstad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Lagar och
författningar.

På lånt försvarsdepartementets föredragning hava följande författningar
under år 1917 av Kung!. Maj:t utfärdats:

den 23 februari: instruktion för inspektören för militärläroverken
m. m.; kungörelse angående vissa ändringar i förnyade instruktionen för
militärläroverkens överstyrelse den 7 juni 1895; den 2 mars: kungörelse
angående ändring i vissa delar av den vid förordningen den 23 december
1915 om landstormen (landstormsförordningen) fogade tabell; den 9 mars:
kungörelse om ändrad lydelse av § 7 mom. 1 och § 9 mom. 2 och 3 i
reglementet angående förplägnaden vid arméns truppförband i fred (fredsförplägnadsreglementet)
den 11 oktober 1907; den 16 mars: kungörelse
om ändrad lydelse av § 1, § 2 mom. 1, 3, 4 och 5 samt § 3 mom. 2
och 4 i förordningen den 11 oktober 1907 angående förvaltningen av
lantförsvaret tillhörande fastigheter; den 23 mars: kungörelse angående
ändrad lydelse av § 30 i kungörelsen den 24 mars 1916 angående fastställande
av grundstadgar för det av staten understödda frivilliga skytteväsendet;
den 28 mars: kungörelse angående fästningspolispersonalens i Boden
och å Karlsborg tillsättande, tjänstgöring och avgång m. m.; instruktion
för fästningspolispersonalen i Boden; instruktion för fästningspolispersonalen
å Karlsborg; den 14 april: kungörelse angående tillsättandet av
vissa beställningar å arméns reservstater under år 1917; den 12 maj:
kungörelse om ändrad lydelse av § 11 i kungörelsen den 21 januari 1916
angående uppskov med och frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid
mobilisering för vissa värnpliktiga; kungörelse angående fastställande av
stadgar för Svenska Röda Stjärnan, förening för vård av hästar i krig;
den 19 maj: kungörelse om ändrad lydelse av § 4 mom. 2 och 3 samt
§ 15 mom. 2 i reglementet angående förplägnaden vid arméns truppförband
i fred (fredsförplägnadsreglementet) den 11 oktober 1907; den
19 juni: kungörelse om ändring av nådiga kungörelsen den 22 juni 1911
angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av nya avlöningsförmåner
vid fältläkarkåren; den 29 juni: kungörelse angående ändrad lydelse
av §§ 14, 20, 22, 23 och 24 i instruktionen för arméns kasernbyggnadsnämnd
den 19 december 1913; den 20 juli: lag om ändrad lydelse av
§ 19 mom. 4 och § 34 mom. 2 värnpliktslagen den 17 september 1914;
kungörelse om ändrad lydelse av punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med
liksdagen antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl
med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst; den 13
augusti: kungörelse angående tillfälligt tillägg till de understödsbelopp,
som utgå jämlikt § 2 i förordningen den 1 juni 1912 om understöd i
vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd), sådan
nämnda § lyder enligt kungörelsen den 17 september 1914; kungörelse

Berättelsej om vad i rikets styr''Ise sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående tillfälligt tillägg till de understödsbelopp, som utgå jämlikt förordningen
den 18 augusti 1914 om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs
familj, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar; kungörelse
angående rikets indelning i hästutskrivningsområden och automobilmönstringsdistrikt;
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 6 och 7 i reglementet
för ridskolan vid Strömsholm den 26 februari 1904; den 7 september:
kungörelse angående fördelningen av vissa å arméns reservstater för år
1918 upptagna beställningar; den 14 september: kungörelse angående ändring
i instruktionen för inspektören för infanteriet den 31 december 1914;
kungörelse om ändrad lydelse av §§ 15 och 18 i kungörelsen den 12
maj 1911 angående besättande av vissa militära beställningar och avgivande
av vissa befordringsförslag inom armén m. m.; den 16 oktober:
kungörelse om ändring i vissa delar av förordningen den 10 december
1915 med vissa bestämmelser för verkställighet av lagen den 2 juli 1915
angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens ställande
på krigsfot (hästutskrivningslagen), i vad samma lag avser anskaffande
av hästar och anspannsfordon (hästutskrivningsförordning); kungörelse
om ändring i vissa delar av förordningen den 12 maj 1916 med vissa
bestämmelser för verkställighet av lagen den 2 juli 1915 angående anskaffande
av hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot
(hästutskrivningslagen), i vad samma lag avser anskaffande av automobiler
(automobilutskrivningsförordning); den 18 oktober: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 3 mom. 7 i kungörelsen angående hästhållningen
för officerare och vederlikar vid armén den 14 juni 1916 m. m.;
den 9 november: kungörelse angående vissa ändringar i de av Kungl.
Maj:t enligt kungörelse den 17 december 1915 fastställda stadgar för
H. K. H. Kronprinsessans Förening för det frivilliga arbetet för landstormsmäns
beklädnad m. m. (beklädnadsföreningen); den 16 november:
kungörelse om fortsatt giltighet av reglementet för avlöning vid armén
på krigsfot (krigsavlöningsreglementet) den 24 november 1916; kungörelse
om fortsatt giltighet av kungörelsen den 24 november 1916 om ändrad
lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid
mobilisering och i krig den 16 juli 1906; den 7 december: kungörelse om
ändrad lydelse av § 3 mom. 1 i kungörelsen den 21 maj 1915 angående
sättet för officers- och reservofficersaspiranters antagning och utbildning;
den 14 december: kungörelse om ändrad lydelse av mom. 3 och 4 i instruktionen
för inspektören för trängen den 31 december 1915; kungörelse
om ändrad lydelse av §§ 37, 38, 39, 41 och 46 i reglementet för
arméns avlöning under fred den 11 oktober 1907; kungörelse om ändrad
lydelse av § 5 i kungörelsen den 14 april 1916 angående placering av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

officerare och underofficerare med vederlikar vid eller i trängen eller dess
reserv samt av officerare och underofficerare på reservstat vid trängen;
den 21 december: kungörelse angående ändring i vissa delar av intendenturmaterielreglementet;
den 31 december: kungörelse angående ändring av
den vid förordningen den 31 december 1913 angående rikets indelning i
områden för värnpliktigas inskrivning samt om val av ledamöter i inskrivningsnämnder
och inskrivningsrevisioner m. m. fogade tabell 1; kungörelse
angående ändring av den vid förordningen den 23 december 1915
om landstormen (landstormsförordningen) fogade tabell.

Arméns vapenövningar.

a) Vapenövningar för den fast anställda personalen.

Skolor och övningar hava fortgått enligt gällande bestämmelser.

b) Vapenövningar för de värnpliktiga.

För de värnpliktiga hava övningar varit anordnade jämlikt värnpliktslagen
§ 27. Därjämte hava värnpliktiga i efter hand minskad utsträckning
varit inkallade till tjänstgöring jämlikt värnpliktslagen § 28.

Reservtruppövningar hava under året anordnats för samtliga truppslag,
vid infanteriet dock endast inom ett inskrivningsområde. Landstorms-
och kaderövningar hava jämväl varit anordnade.

Fälttjänstöv- Gemensamma större fälttjänstövningar hava varit anordnade med

mngar. ^ ock jj arméfördelningarna m. fl. trupper.

övningar i Övningar i ställningskrig i härför anordnade befästa ställningar

8tkriglnSS hava anordnats på vissa härför lämpade övningsfält.

Fältövningar. Fältövningar hava varit anordnade för generalstaben, arméfördel ningarna,

personal i Boden, infanteriet, kavalleriet, fortifikationen samt
intendenturkåren. Dessutom hava taktiska övningar för militärläkare
varit anordnade.

Övningar för
arméns befäl

Särskilda övningar för arméns befäl hava
het med givna föreskrifter.

varit anordnade i enlig -

Skoior och Vid krigshögskolan äro såsom elever beordrade 50 officerare (25 i

^kurser83’ värdera kursen) samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 53 officerare,
därav 1 infanteriofficer.

Till ridskolan å Strömsholm äro som elever beordrade 25 offi -

cerare.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Till gymnastiska centralinstitutet äro som elever beordrade 49 officerare,
därav 26 till instruktörskursen, 17 till gymnastiklärarkursen och
6 till sjukgymnastkursen.

Från krigsskolans officerskurs hava under året utexaminerats 155
elever och från en särskilt anordnad officerskurs 42 elever. Från båda
ordinarie reservofficerskurserna hava utexaminerats sammanlagt 223
elever samt från en särskilt anordnad extra reservofficerskurs 30 elever.

Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hava varit anordnade dels
tvenne kurser för majorer samt kompani-(skvadrons-)chefer envar under
omkring 60 dagar, dels tvenne kurser för subalternofficeräre, vardera
under omkring 60 dagar. Förutom befäls- och lärarpersonal hava till
kurserna för majorer och kompani-(skvadrons-)chefer varit beordrade
sammanlagt 42 samt till kurserna för subalternofficeräre sammanlagt 64
officerare ur armén.

För fältartilleriet har en skjutskola varit sammandragen å Skillingaryd
under omkring 5 veckor med kurser för regementsofficerare,
kaptener och subalternofficeräre; ett antal regementschefer vid infanteriet
och kavalleriet samt officerare vid generalstaben hava därjämte under
kortare tid följt övningarna. För fästnings- och positionsartilleriet har
en skjutskola av omkring 5 veckors längd varit anordnad. Till skjutskolorna
hava respektive 2 och 1 flygmaskin varit beordrade.

I likhet med föregående år har en fältingenjörskola varit försöksvis
anordnad å Rommehed under en tid av omkring 3 veckor. Till densamma
hava ur ingenjörtrupperna bland andra 10 kompaniofficerare
varit beordrade.

En utbildningskurs för officerare i skidlöpning och skidvård har
varit anordnad i Östersund under omkring 6 veckor. Till densamma
hava 36 officerare varit beordrade.

Vid infanteriet hava ett antal officerare och underofficerare i reserven
varit inbeordrade till särskilda utbildningskurser för utbildning
dels till kompanichefer, dels till befälstjänst vid kulsprutekompani, dels
till kompaniadjutantstjänst.

För utbildning i kulsprutetjänst har en kurs varit anordnad å
Skillingaryd under omkring 4 veckor. Till densamma hava bland andra
33 officerare varit beordrade. Desssutom hava officerare och underofficerare
i reserven vid kavalleriet genomgått regementsvis anordnade utbildningskurser
i kulsprutetjänst.

Infanteriregementenas signalofficerare hava varit beordrade till en
kurs av 14 dagars längd för utbildning i handhavande av infanteriets
strålkastarmateriel.

Bih. till riX-sd. prof. 1918. 1 Sami. 1 Avd.

Riksdngs-Ilerättolseiu

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

General staben.

För utbildning av vapenofficerare hava 27 officerare beordrats till
kurser av omkring 2 månaders varaktighet vid gevärsfaktoriet.

16 officerare i reserven hava inbeordrats till en 4 månaders kurs
för utbildning till regementsintendenter.

För utbildning av officersaspiranter pågå officersaspirantskolor vid
samtliga truppslag.

För utbildning av köksföreståndare och av i tjänst vid arméns
truppförband varande kokerskor hava kurser av respektive 2 månaders
och 1 månads längd varit anordnade. Till kurserna hava beordrats
sammanlagt 60 underofficerare och 31 kokerskor.

För att utbilda underofficerare vid infanteriet för kompaniadjutantstjänst
i krig har en särskild kurs av 6 veckors varaktighet varit anordnad.

Utbildningskurser i ridning, hästvård och stalltjänst m. in. för underofficerare
ur infanteriet hava varit anordnade arméfördelningsvis.

För utbildning av sjukvårds-, hovslagar- och gevärshantverkarbeställningsmän,
motorcykelordonnanser, bilförare och bilmekaniker m. fl.
hava särskilda kurser anordnats, likaså för utbildning av skytteinstruktörer
för de frivilliga skytteföreningarna.

Underofficersskolor hava under året varit anordnade vid samtliga
truppslag.

Generalstabens verksamhet under år 1917.

Vid centralavdelningen har arbetet huvudsakligen omfattat uppgörande
och bearbetning av vissa vid krig eller fara för krig gällande planer,
reglementen och instruktioner, varjämte vissa i samband med neutralitetsskyddet
stående frågor varit föremål för handläggning inom avdelningen.

Vid organisationsavdelningen har bland annat utarbetats förslag till

landstormsprövningsförordning,

rikets indelning i hästutskrivningsområden och automobilmönstringsdistrikt,

ändringar i hästutskrivningslagen, häst- och automobilutskrivningsförordningarna,

fördelning på rikets kommuner av hästar och anspannsfordon samt

fördelning på de olika länen av automobiler.

Utrikesavdelningen har fortsatt insamlandet och bearbetandet av
underrättelser angående militärväsendets utveckling inom utlandets arméer.
Fn del utredningar hava verkställts angående vissa värnplikts-,
organisations- in. fl. förhållanden inom olika arméer. Inom avdelningen
har utarbetats »Meddelanden från Generalstaben 1917».

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommunikationsav delning en har följt utvecklingen av landets kommunikationsväsende
samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanalernas och övriga förbindelsemedels beskaffenhet.

Officerare tillhörande avdelningen hava övervarit besiktningar och
avsyningar av nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter av vissa bansträckningar.

Revision av vissa transporthandlingar har fortgått enligt plan.

Å krigshistoriska avdelningen hava följande arbeten utförts:

å VII. delen av Sveriges krig åren 1808—09 har avdelningen »Kriget
vid västra gränsen» till och med mars 1809 slutförts och föreligger
nu i korrektur; å avdelningen »Södra gränsen» pågår slutredigering och
förberedelse till sättning;

å Vill. delen hava eu del förberedande arbeten utförts.

Inom krigsarkivet har arbetet huvudsakligen bestått i fortsatt ordnande
av regementsarkiv.

Tekniska avdelningen har under året följt utvecklingen av flyg-,
automobil- och belysningsväsendet, radiotelegrafien m. fl. militärtekniska
grenar såväl inom som utom landet och särskilt med hänsyn till erfarenheterna
från pågående krig. Inom avdelningen hava utarbetats planer
och förslag i frågor, berörande dessa områden, varjämte vissa försök
planlagts och utförts. Avdelningen har dessutom följt utvecklingen av
telegraf- och telefonväsendet i Sverige och grannländerna.

Samarbetet mellan armén och de frivilliga sammanslutningarna,
Frivilliga automobilkåren och Frivilliga motorbåtskåren, har förmedlats
av avdelningen.

Topografiska avdelningens verksamhet har, utöver vad chefen för
rikets allmänna kartverk anmält i sin redogörelse till jordbruksdepartementet,
å avdelningens militärgeografiska detalj omfattat utarbetandet av
vissa planer och kartarbeten.

Av Generalstabens översiktskarta över Sverige i skala 1:400,000 har
bladet Växjö avslutats och är nu färdigt till tryckning, varjämte bladet
Göteborg är uppritat och kan väntas bliva utgivet våren 1918. Dessutom
är arbetet påbörjat med bladen Malmö och Karlskrona.

Arbetet å kartutrustningen och landbeskrivningen har fortskridit
enligt plan.

Anskaffning av materiel och utredning lör fält-, positions- och fästningsartilleriet
har fortgått,

Anskaffningen av mobiliseringsammunition har fortgått.

Artillerima teriel.

Ammunition
för artilleripjäser.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tapraoch Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har tillverkningen av 6,5 mm.

ammunition. Vapen fortgått.

Vid ammunitionsfabriken hava tillverkats skarpa, lösa och kammarpatroner
för eldhandvapen, rör för artilleriprojektiler samt hylsor för
artilleriammunition.

Krut. Tillverkningen vid Åkers krutbruk har omfattat röksvagt krut för

handvapen och artilleripjäser samt brisanta sprängladdningar.

^materiel!'' Vid Karl Gustafs städs gevärsfaktori har tillverkningen av kul sprutor

fortgått.

tionspersema- Utbildning vid ingenjörtrupperna har hedrivits i enlighet med utfär lens

synin- dåde bestämmelser.

Eu fältingenjör skola har i enlighet med särskilt utfärdad generalorder
varit sammandragen.

Fortifikationens fältövning har ägt rum i två omgångar enligt härför
utfärdade generalorder.

För militära studier m. m. hava fyra fortifikationsofficerare varit
till utrikes ort kommenderade.

tefegrafmatc- . Materielen har underhållits och kompletterats i enlighet med fastriei.
ställda arbetsplaner. Nyanskaffning av materiel har under året fortgått
på grund av de extra och ordinarie anvisningar, som stått till förfogande.

B«yrbcten.S'' Följande arbeten hava fullbordats:

Beredandet av ökat stallutrymme vid kavalleriet har fullbordats
med undantag för Skånska husarregementet, vars slutliga förläggning
ännu icke fastställts.

Uppförandet av förrådsbyggnader för vinterfordon väntas bliva
slutfört till årsskiftet. ,

Tillbyggnad av skosmedja vid Skånska dragonregementet är fullbordad.

Uppförandet av trängförråd för vissa trängkårer är fullbordat.

Utvidgning av ångcentralerna vid Norrbottens regemente, Norrlands
dragonregemente och Bodens ingenjörkår är fullbordad.

Utvidgning av ångcentralerna vid Dalregementet och Västmanlands
regemente är fullbordad.

Utvidgning av kokinrättningen vid Karlskrona grenadjärregemente
är fullbordad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tillbyggnad av kok- och diskrum samt uppförande av verkstadsbyggnad
vid Dalregementet äro fullbordade.

Tillbyggnad av sjukstall samt uppförande av förrådsbyggnad vid
Vendes artilleriregemente äro fullbordade.

Tillbyggnad av kokinrättning vid Upplands artilleriregemente är
fullbordad.

Uppförandet av verkstadsbyggnad vid Västmanlands trängkår är
fullbordat.

Uppförandet av sommarstall vid Göta artilleriregemente är fullbordat.

Följande arbeten äro under utförande:

Uppförandet av förråd för andra fordon än vinterfordon har fortsatts
och närmar sig sin fullbordan.

Uppförandet av nya byggnader för Norrbottens regemente har fortsatts
och väntas bliva fullbordat i början av år 1918.

Uppförandet av nya byggnader för Norrbottens kavallerikår fort sättes.

Uppförandet av nya byggnader för Boden-Karlsborgs artilleriregemente
i Boden är under arbete.

Uppförandet av nya byggnader vid Bodens ingenjörkår fortsättes.

Uppförandet av skidförråd är under arbete.

Uppförandet av nya byggnader för Norrlands artilleriregemente i
Östersund pågår.

Uppförandet av visst förråd i Tomelilla är under arbete.

Utvidgning av ångcentralerna vid Västerbottens regemente och
Västmanlands trängkår pågår och väntas färdig i början av år 1918.

Beredandet av ökat stallutrymme vid infanteriet fortsättes.

Uppförandet av intendenturförråd vid vissa truppförband har fortsatts,
och återstå nu endast förråd för Norrlands artilleriregemente i Östersund,
vilka skola utföras i samband med andra nybyggnader därstädes.

Uppförandet av nya byggnader vid fästningskompanierna i Vaxholm
och Karlskrona har beträffande Karlskrona fullbordats men anstår
vid Vaxholm på grund av för höga byggnadspriser.

Uppförandet av kvarn, slakteri och viktualiemagasin i Boden har
fortsatts och är i det närmaste fullbordat.

Uppförandet av nytt kasernetablissemang för Svea ingenjörkår har
fortsatts.

Uppförandet av nytt kasernetablissemang för Fälttelegrafkåren har
påbörjats.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Befästnings arbeten.

Arméns kasernbyggnadsnämnd.

Uppförandet av nytt kasernetablissemang för Norrlands ingenjörkår
bär påbörjats.

Bodens fästning.

Arbetena hava pågått enligt plan.

Karlsborgs fästning.

Badiostationen, utförd för telegrafverkets räkning, har i huvudsak
fullbordats.

Kasernbyggnadsarbetenas fortskridande under år 1917:

Vid etablissemangen för Livregementets grenadjärer, Upplands infanteriregemente,
Jönköpings, Älvsborgs och Värmlands regementen äro samtliga
arbeten tillhörande det nämnden förelagda bvggnadsprogrammet avslutade.

Vid etablissemanget för Bohusläns regemente återstår numera endast
fullbordandet av marketenteribyggnaden för underofficerare och manskap.
Denna byggnad påbörjades i januari månad år 1917 och beräknas kunna
överlämnas till regementet i mitten av år 1918.

Vid etablissemanget för Skaraborgs regemente har marketenteribyggnaden
för underofficerare och manskap fullbordats och överlämnats till
regementet.

Vid etablissemanget återstår att fullborda den utvidgning av det
för spillvattnet från etablissemanget redan anlagda reningsverket, vilken
regeringsrätten, på besvär av vissa strandägare vid den förbi etablissemanget
flytande Våmbån, till vilken spillvattnet från etablissemanget
blivit utlett, genom utslag den 8 december 1916 ålagt nämnden att
vidtaga.

Vidare återstår att uppföra och inreda en varmbad- och tvättinrättning,
jämväl avsedd att mottaga tvätt från Livregementets husarer
och Göta trängkår.

Etablissemanget för Västgöta regemente.

Sedan nämnden under år 1917 till regementet överlämnat ett bostadshus
för sex underofficersfamilj er, ett vinter- och ett sommarstall samt
en del förrådsbyggnader av olika slag, återstår numera vid etablissemanget
endast att färdigställa marketenteribyggnaden för underofficerare och
manskap. Denna torde komma att fullbordas och till regementet överlämnas
under första delen av år 1918.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Etablissemanget för Kronobergs regemente.

Sedan grundläggningsarbetena för etablissemanget fullbordats, antog
nämnden i december år 1916 en byggnadsentreprenör att uppföra byggnadsstommarna
för 14 större och mindre byggnader in. in. vid etablissemanget.
Avtalet med denne entreprenör både träffats under förutsättning,
att arbetena skulle av honom verkställas enligt avtalet bilagd
prislista och att nämnden skulle tillhandahålla honom de huvudsakliga,
för arbetena erforderliga materialiema mot vissa i avtalet fixerade priser.
I mars 1917 träffade nämnden jämväl avtal med samme entreprenör om
utförande av vissa bjälklags- m. fl. arbeten i armerad betong vid kasern.
bygget. Denne entreprenör hade emellertid endast bedrivit arbetena en
kort tid. eller till den 5 maj 1917, då de hos honom anställda arbetarna
begärde en avsevärd löneförhöjning, och, då denna vägrades, förklarades
arbetena i blockad. Flera försök till uppgörelse strandade, beroende ej
mindre på arbetarnas ovillighet att sänka sina anspråk än även på entreprenörens
egenskap av medlem i vederbörande arbetsgivarförbund,
varigenom han icke kunde emot förbundets vägrade medgivande tillmötesgå
arbetarnas krav.

Redan tidigare, eller den 15 januari 1917, hade nämnden gjort underdånig
framställning om bemyndigande att få utföra de nämnden anförtrodda
kasernbyggnadsarbetena genom uppdelning av arbetena i åtskilliga
smärre entreprenader och leveranser samt ackordsarbeten eller
genom arbetenas utförande direkt genom nämndens egen försorg eller
genom båda sätten i förening. Genom nådigt brev den 29 juni 1917
godkände Kungl. Maj:t nämndens framställning.

Som blockaden vid kasernbygget i Växjö icke syntes kunna lösas
genom byggnadsentreprenörens åtgörande, beslöt nämnden, som icke ansåg
sig kunna tillstädja längre dröjsmål med arbetenas fullföljande, förelägga
honom en viss tid för arbetenas återupptagande, vid äventyr att nämnden
i annat fall skulle jämlikt § 30 i förordningen angående statens
upphandlings- och entreprenadväsende in. in. den 17 november 1893 förklara
det med entreprenören träffade avtalet upphävt. Tidsfristen utsattes
till den 23 juli 1917.

Entreprenören kunde emellertid icke åstadkomma någon uppgörelse
med arbetarna inom utsatt tid, varför nämnden genom skrivelse den 31
sistnämnda månad förklarade de med honom träffade avtalen hävda och
själv övertog arbetena.

Den 12 augusti 1917 träffade nämnden kollektivt avtal med murar-,
timmermans- och grovarbetarfackförbunden i Växjö, varigenom tim- och
ackordspriser samt dyrtidstillägg fastställdes att gälla till den 1 april 1918.

84 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Arbetena igångsattes omedelbart och hava sedan dess bedrivits
med kraft.

Alla grundläggningsarbeten äro fullbordade.

A kasernhuset I A äro taktäckningsarbetena påbörjade.

Kanslibyggnaden samt kasernhusen I B och II A äro i det närmaste
uppmurade.

Kasernhuset II B är uppmurat till hälften.

Å bostadshusen mellan kasernhusen samt å vakt- och arrestbyggnaden
äro taktäckningsarbetena färdiga, förutom täckning med taktegel.

Sommarstallets, halmbodens och ammunitionsbodens stommar äro
fullt färdiga.

Stängslet kring kaserntomten är uppsatt.

Yttre vatten- och avloppsledningar äro nedlagda.

Nämnden har i huvudsak inköpt allt för kasernbygget behövligt
takstolsvirke, alla golvbjälkar, golvträ, takbräder, isoleringspapp, järnbalkar,
armeringsjärn och plåt samt icke obetydliga delar av i övrigt
erforderligt virke. Av de murtegel, som åtgå för kasernbygget, eller cirka

4,800,000 äro cirka 2,700,000 levererade och avtal träffat om leverans
av ytterligare cirka 1,000,000.

Med olika leverantörer äro avtal uppgjorda beträffande leverans av
järn, byggnadsträ, kalk, cement, snickerier m. m.

Grus och sand till murnings- och betongarbeten hämtas från staten
tillhörigt grustag vid Evedal.

För transporterna av materialier till kasembygget har ett lastspår
utlagts mellan Växjö järnvägsstation och byggnadsplatsen. Spåret trafikeras
med ett av nämnden inköpt lokomotiv samt lastvagnar, av vilka
en del förhyrts från vattenfallsstyrelsen.

Installationen av elektriska ledningsrör inom de olika byggnaderna
är utlämnad på särskild entreprenad.

Etablissemanget för Kalmar regemente.

Efter grundläggningsarbetenas avslutande under år 1916 för de
olika byggnaderna vid etablissemanget utbjöd nämnden uppförandet av
byggnadsstommarna för 14 större och mindre byggnader m. m. till allmän
entreprenad. Förutsättningarna härvid voro desamma, som förut
angivits för motsvarande entreprenad vid Växjö-etablissemanget.

Den 21 februari 1917 upprättade nämnden kontrakt med en entreprenör
om uppförande av ifrågavarande byggnadsstommar mot ersättning
enligt kontraktet bilagd prislista.

Arbetena igångsattes därefter snarast möjligt och hava bedrivits

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utan anmärkning mot entreprenören från nämndens sida. Det oaktat
hava arbetena blivit icke obetydligt försenade på grund av strejker och
genom svårigheten att erhålla tegel i tillräcklig mängd, huvudsakligen
beroende på minskade transportmöjligheter. Genom sistberörda omständigheter
har murarstyrkan fått nedsättas från 25 till 15 man.

Utförandet av de armerade betongbjälklagen inom de olika byggnaderna
har även utlämnats på entreprenad. Nämnden tillhandahåller
dock de huvudsakliga materialierna, såsom armeringsjärn och cement,
jämväl för dessa arbeten. Dessa fortskrida jämsides med byggnadsarbetena.

Kasernhusen I A, I B och III A samt vakt- och arrestbyggnaden
äro uppförda under tak och de armerade betongbjälklagen inlagda.

Kasernhusen II A och II B äro uppmurade, i det förra är det ena
och i det senare äro båda de armerade betongbjälklagen inlagda.

Bostadshusen mellan kasernerna äro taktäckta.

Kanslibyggnaden är uppförd till 2 våningars höjd.

Vinterstallet är uppmurat.

Sommarstallet, halmboden, slädfordonsskjulet och ammunitionsboden,
vilka byggnader utlämnats på separat entreprenad, men i övrigt
under samma förutsättningar som den förut nämnda större byggnadsentreprenaden,
äro i det närmaste färdiga.

Yttre vatten- och avloppsledningar äro nedlagda.

Nämnden har i huvudsak inköpt och redan bekommit allt för kasernbygget
i Eksjö behövligt takstolsvirke, alla golvbjälkar, allt golvträ,
takbräder, isoleringspapp, järnbalkar, armeringsjärn och plåt samt en del
i övrigt erforderligt virke.

Betydande mängder takstolsvirke och golvträ hava inköpts från
domänstyrelsen. Avsevärda kvantiteter särdeles vackert takstolsvirke och
golvbjälkar hava erhållits från skogar, tillhörande regementets gamla lägerplats
vid Hultsfred. Nämnden har i detta fall inköpt skogen på rot
och själv ombesörjt fällning, aptering, uppbilning och sågning av virket.

Leveranser äro avtalade med olika leverantörer rörande tegel, kalk,
cement, makadam, snickerier m. m. Kontrakt hava upprättats beträffande
körslor av materialierna till byggnadsplatsen, varförutom en av nämnden
anskaffad lastautomobil användes i samma ändamål.

Installationen av elektriska ledningsrör inom de olika byggnaderna
är utlämnad på särskild entreprenad, liksom ock de invändiga vatten- och
avloppsledningarna samt värmelednings- och högtrycksångpanneanläggningarna.

Bih. till rikad. prot. 1918. I Sami. 1 Avd. 4

lliksdagrs-Berlittelsen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit*.

Etablissemanget för Södermanlands regemente.

Efter att hava varit utbjudna å entreprenad till allmän tävlan och
sedan särskilda underhandlingar därefter förts, överlämnades grundläggnings-
och sockelarbetena på entreprenad till Granit- och Beton Aktiebolaget
i Stockholm redan den 20 november 1916.

Arbetena, i vilka ingå omfattande sprängningsarbeten, hava pågått
under året, men upprepade gånger avbrutits genom strejker och blockader,
vilka givetvis i betydlig grad försenat arbetena.

För kanslihuset, kasernhusen II A, II B och III B samt bostadshuset
mellan kasernerna och II A och II B äro socklarna satta;

för kasernhuset I B och sjukhuset äro grunderna färdiga;

för kasernhuset III A, vakt- och arrestbyggnaden och ekonomibyggnaden
äro schaktnings- och sprängningsarbetena avslutade och grundläggningsarbetena
påbörjade, varjämte

för kasernhuset I A samt för bostadshuset mellan kasernhusen I
A och I B schaktnings- och sprängningsarbetena äro fullbordade.

Avtal hava träffats med två olika entreprenörer om leverans och
nedläggning av de utvändiga ledningarna för gas, vatten och avlopp,
vilka arbeten äro under utförande.

Nämnden har för avsikt att själv under egen ledning utföra arbetena
i övrigt vid kasernbygget i fråga och har vidtagit anstalter för att
igångsätta murningsarbetena för stommarna till byggnaderna.

Sålunda äro behövliga maskiner härför anskaffade och monterade,
och avtal träffade om leverans av tegel, sand, kalk, cement in. m. samt
dessa leveranser redan påbörjade.

Den större delen av det erforderliga takstolsvirket och golvbjälkarna,
allt golvträ, en stor del av takbräderna, alla järnbalkar och allt armeringsjärn
och plåt hava inköpts och delvis mottagits.

En stor del av takstolsvirket, golvbjälkarna och golvträet har inköpts
från domänstyrelsen.

De huvudsakliga transporterna till kasembygget äga rum sjöledes,
varför en lossningsbrygga med 2 elektriska lyftkranar, spårsystem och
elektriskt drivna anordningar för materialiernas upptransport till byggnadsplatsen
blivit anlagda.

Etablissemangen för Första och Andra livgrenadjärregementena.

Utförandet av planerings-, grundläggnings- och sockelarbetena för
dessa kasernbyggen utlämnades till allmän tävlan den 20 februari 1917.
Tvenne anbud inkommo, vilka betydligt överstego de beräknade kostnaderna,
varför desamma förkastades.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under samma månad inlämnades begärda anbud å leverans av tegel
till etablissemangen, vilka anbud likaledes voro betydligt högre än
det pris, som beräknats för materialet ifråga.

Under mars månad erhöll nämnden besked från lantförsvarsdepartementet
att icke träffa sådana avtal, som i avsevärd mån kunde försvåra
ett eventuellt uppskov med arbetena.

I början av april erhöll nämnden meddelande, att Kungl. Maj:t
funnit sig icke kunna bifalla av nämnden gjord framställning att få antaga
det billigaste av nyssberörda anbud å leverans av tegel.

Genom nådigt brev den 29 juni 1917 erhöll nämnden Kungl. Maj:ts
godkännande av de utav nämnden upprättade nya kostnadsberäkningarna
för de olika etablissemangen, varigenom sålunda fastställdes, att arbetena
oaktat de rådande kristiderna skulle igångsättas. Samtidigt erhöll nämnden,
såsom förut nämnts, bemyndigande att utföra arbetena direkt under
egen ledning.

Förberedelser vidtogos därefter för arbetenas påbörjande under sistnämnda
förutsättning.

Schaktnings- och grundläggningsarbetena för de invid stadsgränsen
förlagda underofficersbyggnaderna pågå.

Vid verkställande av de synnerligen omfattande sprängningsarbetena
för planering och grunder å själva kasern tomten har nämnden bestämt
sig för att använda borrmaskiner för komprimerad luft. Maskineriet
härför är inköpt och montering av detsamma på platsen pågår.

För etablissemangen har anskaffats en betydlig mängd virke, sparrar,
bjälkar och bräder från skogen å kaserntomten, vilken nämnden inköpt
från Linköpings stad och låtit fälla, aptera och uppsåga eller uppslå
för användning vid kasernbygget.

För de utvändiga ledningarna behövliga vattenledningsrör med rördelar
och dylikt har nämnden inköpt för leverans under början av år 1918.

Etablissemanget för Norra skånska infanteriregementet.*

Arbetena vid kasernbygget igångsattes i oktober 1917 med|uppförande
av provisoriska förråd, smedja och bodar av olika slag.

Schaktnings- och grundläggningsarbetena äro påbörjade för olika
byggnader och avslutade för ammunitionsbod, halmbod och sommarställ.

Byggnadsarbetet och omändring av ladugårdsbyggnaden vid Näsby
gård till tvättinrättning för regementet och för Yendes artilleriregemente
är i det närmaste fullbordat. Installation av rör, ledningar m. m. inom
byggnaden pågår.

Fn betydlig del av det för kasernbygget behövliga virket har in -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

köpts, likaså vattenledningsrör med rördelar och dylikt för uthändiga
ledningar.

Etablissemanget för Södra skånska infanteriregementet.

Vattenledningsrör med rördelar och dylikt för uthändiga ledningar
äro inköpta.

Nämndens expedition.

Arbets- och detalj ritningar, som erfordras för fullbordandet av
byggnader m. m. för etablissemangen av äldre typ och deras inredning
ävensom för de pågående arbetena och utlämnade entreprenader vid övriga
etablissemang, hava utarbetats och avlämnats.

Ritningarna till byggnadsarbetena för Södermanlands regementes
etablissemang och till grundläggningsarbetena vid Norra skånska infanteriregementets
etablissemang äro fullbordade. Ritningarna till grundläggningsarbetena
vid Första och Andra livgrenadjärregementenas och Södra
skånska infanteriregementets etablissemang äro under utarbetande, likaså
till ledningsarbeten av olika slag vid Kronobergs regementes etablissemang.

De relationsritningar och berättelser över redan färdiga etablissemang,
vilka nämnden jämlikt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift skall
avlämna till arméförvaltningens fortifikationsdepartement, äro fullbordade
och avlämnade för Livregementets grenadjärers, Upplands infanteriregementes,
Skaraborgs, Jönköpings och Värmlands regementens etablissemang.

Utrikes kommenderade

officerare
m. fl.

Besiktning av för sjöförsvarets behov beställd krigsmateriel har
fortgått under inseende av officerare från flottan och mariningenjörer.

Marinstabens

verksamhet.

Bland ärenden, till vilka förslag utarbetats inom marinstaben, må
nämnas:

förslag i fråga om värnpliktstjänstgöringens längd för f. d. marinka
detter;

förslag till ändringar i marinens inkallelseinstruktion för beväringen;

förslag till ny kungörelse angående förbud mot lufttrafik över
svenskt område;

förslag om företrädesrätt till befälsbefattningar vid handelsflottan
åt reservofficerare vid flottan;

förslag till ändrade föreskrifter för tjänsteställning och befordran
för marinens officerare och vederlikar;

förslag i fråga om befordran av underofficerare till underlöjtnanter
i marinen;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utarbetande av ny artillerist ^instruktion;

utarbetande av ekonomilära;

utlåtande i fråga om organisation av flottans örlogsdepå i Göteborg; utlåtande

i fråga om pensionsförbättring för marinens stammanskap;

utlåtande i fråga om neutrala sjömäns rättsliga ställning å krigförande
makters beväpnade handelsfartyg; samt

förslag till reglements- och författningsföreskrifter samt yttranden
i anledning av inkomna års- och generalrapporter m. m.

Ovanstående förteckning upptager endast ett fåtal avgivna betänkanden
och i densamma ingå ej förslag utarbetade enligt »Instruktion för
marinstabens verksamhet i fredstid», ej heller förslag och utredningar av
hemliglnatur.

Nybyggnaden av pansarbåten Sverige har avlutats. Fochy andrå*"

Den vid Götaverken under byggnad varande pansarbåten Drottning byggnader.
Victoria har sjösatts och arbetena å pansarbåten Gustaf V vid Kockums
verkstad hava fortskridit, så att densamma kan sjösättas i början av år
1918.

De vid Lindholmens verkstad under byggnad varande jagarna
Wrangel och Wachtmeister hava sjösatts.

Arbetena å till byggnad anbefallda undervattensbåtar och tre vedettbåtar
hava fortgått.

En motorbarkass för Vaxholms fästning har anskaffats.

För Gustafsviks örlogsdepå vid Härnösand hava tvenne bostadshus
uppförts samt ett stickspår anlagts i anslutning till Härnösand—Sollefteå
järnväg.

Vid flottans varv hava, utöver de arbeten, vilka äro att hänföra
till materielens reparation, underhåll och klargöring för expedition, arbeten
för nybyggnad av båtar och pråmar och för uppförande av nya och
ändring av äldre byggnader in. m. utförts.

Arbeten med av riksdagen beviljade medel hava under året fort- Kustfästningått.
Någon närmare redogörelse för dessa arbeten torde, med hänsyn s<>nia''
till arbetenas beskaffenhet, här ej böra lämnas.

En del artillerimateriel för under byggnad varande fartyg har Artiiicrimalevererats.

Komplettering av fartygs och fästningars artilleriammunitionsutredning
har ägt rum.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Flottans övningar
och
undervisningsverk.

Kustartilleriets
skolor
och övningar.

Chefens för
kustartilleriet
stabs
verksamhet.

Flottan har fortfarande delvis varit mobiliserad för neutralitetsskydd.
Å de med anledning härav rustade fartygen hava, i den omfattning så
lämpligen låtit sig göra, varit anordnade skjut-, signal-, torped-, undervattensbåt-,
min-, maskin-, korprals- och rekrytskolor samt yrkeskurser
för såväl sjömanskårens manskap som i tjänst varande värnpliktiga, varjämte
underofficers-, korprals- och rekrytskolor för personal av nyssnämnda
kategorier jämväl varit anordnade för flottans stationer.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava i övrigt varit anordnade
jämlikt § 27 värnpliktslagen, varförutom med anledning av flottans mobilisering
värnpliktiga varit inkallade till tjänstgöring jämlikt § 28 värnpliktslagen.

Skeppsgossarnas undervisning och övningar hava fortgått enligt utbildningsplanen
.

För skeppsgossarnas övande har under tiden maj—-september varit
sammandragen en skeppsgosseavdelning, bestående av övningsfartygen
Najaden och Jarramas samt övningsbriggen Gladan, varförutom en del
skeppsgossar övats å mobiliserade sjöstyrkor tillhörande fartyg.

Sjökrigsskolans verksamhet såväl i land som ombord har fortgått
enligt utbildningsplanen, varvid kadetterna övats ombord å fartyg ingående
i de mobiliserade sjöstyrkorna. Från sjökrigsskolan hava under året
utexaminerats 11 sjökadetter och 10 kustartillerikadetter.

Undervisningen i sjökrigshögskolan har med anledning av flottans
fortsatta mobilisering varit inställd under vårterminen, men har under
december månad kunnat återupptagas med ett begränsat antal elever.

Vid marinens flygväsende har utbildningen av flygbåtsförare, flygbåtsspanare
och flygbåtsmaskinister pågått.

För arbeten med militärleder ävensom för övriga sjömätningar hava
särskilda fartyg varit rustade.

För den fast anställda personalen hava skolor och övningar fortgått
enligt gällande bestämmelser.

Vapenövningar för de värnpliktiga hava varit anordnade i enlighet
med § 27 värnpliktslagen. Därjämte hava värnpliktiga fullgjort tjänstgöring
jämlikt § 28 värnpliktslagen.

Inom chefens för kustartilleriet stab hava, bland annat, utarbetats
och avgivits följande förslag och yttranden, nämligen:

förslag:

till plan för övningarnas ordnande;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till ändringar i »För kustartilleriets värnpliktiga under tjänstgöring
gällande särskilda föreskrifter»;

till »Instruktion för utbildning av reservbefäl vid kustartilleriet»;

till »Instruktion för reservofficersaspirants militära utbildning vid
kustartilleriet»;

till föreskrifter angående tjänstledighet för viss personal under repetitionsövning
för skördearbete;

till ändring i bestämmelserna rörande tilldelning av värnpliktiga till
kustartilleriet; samt

till tjänstgöringstider för värnpliktiga år 1918;

yttranden:

över förslag till kungörelse angående civilanställning för f. d. manskap
vid marinen;

över förslag till anställnings- och avskedspremier samt extra rekryteringsbidrag
vid marinen;

över de hygieniska förhållandena inom kustfästningarna; samt

angående bestämmelserna för utbildning m. m. av värnpliktiga, som
vid läkarbesiktning förklarats vapenföra endast i viss vapentjänst.

Utöver ovan angivna förslag och yttranden har inom staben verkställts
ett flertal utredningar m. m. av mindre betydelse, varjämte därstädes,
bland annat, utarbetats

föreskrifter för uttagning av värnpliktiga till ekonomi- och hantverksav
delningarna; samt

plan över fördelning å de olika kompanierna av lönerna för kustartilleriets
manskap.

Slutligen hava ett flertal förslag och yttranden av hemlig natur
utarbetats. ,

På grund av dels dyrtiden, dels otillräcklig personaltillgång, dels
bristande tillgång på kol och motorbränsle hava sjömätningsarbetena under
år 1917 givit mindre resultat än beräknats.

Triangulerings- och mätningsarbeten hava företagits i Stockholms,
Kalmar, Örebro och Södermanlands läns skärgårdar samt i Norrland,
varjämte spridda mätningar och grundundersökningar utförts på skilda
ställen utanför landets kuster. Området Arholma—Haparanda har rekognoscerats
för utgivande av en ny upplaga av »Svensk Lots». Sammanlagda
ytvidden av de uppmätta områdena har utgjort:

i skala 1 : 15,000—1 : 20,000 ...... 7,n kv.-mil

> » 1 : 30,000—1 : 50,000 ...... 3,57 »

Sjökarte verket.

Nautiakmeteorologiska
byrån.

Lotsverket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ett nytt militärspecial och tvenne nya sjökort hava under året
färdiggraverats. Under gravyr äro två nya militärspecial och tre nya
sjökort.

Omsättningen av sjökort under tiden 1 januari—15 november 1917
har varit omkring 16 % mindre än under motsvarande tid av 1916, under
vilket år omsättningen var 35 % större än under det föregående året.
Omsättningen av publikationen »Svensk Lots» under samma tid har varit
omkring 5 % större än 1916, under vilket år omsättningen var 57 % högre
är 1915.

Nautisk-meteorologiska byi''åns verksamhet har under år 1917 fortgått
enligt huvudsakligen samma plan som under de närmast föregående
åren, men har under detta år i ännu högre grad än förut lidit såväl av
de direkta inskränkningar, vilka det rådande krigstillståndet vållat, som
av de svårigheter med avseende på underhåll och nyanskaffning av instrument,
som de rubbade internationella förbindelserna förorsakat.

De jordmagnetiska rekognosceringarna hava måst inskränkas till de
nödvändigaste kompletteringarna av mätningarna på västkusten samt avslutning
av detalj mätningen för sjöfartens behov i Vänern.

Sakkunnige-utlåtanden och utredningar hava begärts och av byrån
lämnats i fullt samma utsträckning som förut.

Kontrollstationernas arbete har under året ökats högst betydligt, i
synnerhet med avseende på undersökning av fartygskompasser. Antalet
av under året hittills prövade fartygslanternor har vuxit till 2,787 emot
2,163 under samma tid av år 1916. De undersökta kompassernas antal
har sprungit upp från 22 under år 1916 till minst 165 under år 1917.
Kompassprövningspaviljongerna i Göteborg och Malmö hava under året
kunnat tagas i bruk samt fått sina instrumentutredningar fullt kompletterade.
Sundsvalls kompassprövningspaviljong står ock fullt färdig
att upptaga sin verksamhet. Likaså är den nya kontrollstationslokalen i
Göteborg fullt färdig, varigenom stationens arbeten i högsta grad underlättats.

Antalet fartyg i transoceanisk fart, vilka utföra observationsarbete
åt byrån, har hållit sig vid ungefär samma nivå som under år 1916.

För vartdera av nedre norra och östra lotsdistrikten har anskaffats
en och för mellersta lotsdistriktet två agalysbojar i reserv, varjämte
för östra lotsdistriktet anskaffats en agalysboj i stället för en förlorad
sådan boj.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Nya agafyrar hava uppförts vid Trollholmshällan och Liss Lindö
i farleden Norrköping—Arko, å Lönshuvud i farleden Arko—Mem, å
skäret Klåback i Kattegat mellan Varberg och Nidingen, å Skallanäset
för insegling till Malö hamn, å en dykdalb utanför Göteborgs örlogsdepå,
å holmen Berlin i Marstrandsfjorden, å Grötö i farleden Islandsberg—Lysekil,
å Gäven, Gulskär och Flatholmen för insegling från sjön
till Lysekil samt å Ramskär och Svangen för insegling från sjön och
vägledning över Kosterfjorden.

AGd Fredagsholmens, Ösö, Stångehuvuds, Gravarnes, Holländarbergs,
Skarvasätts, Långholmens, Mågholmens, Snixholmens, Tenungens,
Bränteholmens, Lilla Köttö, Urskärs och Havstenssunds fyrar har agabelysning
blivit anordnad.

Nytt fyrtorn av betong och järn har uppförts vid Tolföregrund.

Å östra sidan av Östergarn har grund gjutits till ett nytt fyrtorn,
varjämte nytt boningshus för fyrpersonalen samt nya uthus och oljeförrådshus
blivit uppförda.

På Erholmen invid Marstrand har för den nya gaskompressorstationen
uppförts maskinhus, accumulatorhus och tvenne förrådshus, varjämte
eu lastbrygga byggts.

Maskinerier för mistsignalering hava insatts i det år 1916 uppförda
maskinhuset vid Agö fvrplats.

Yid rikets navigationsskolor hava under läsåret 1916—17 varit inskrivna
i navigation savdelningen 252 elever, av vilka 39 utexaminerats
såsom skeppare, 91 såsom styrmän och 68 såsom sjökaptener, samt i
maskinistavdelningen 141, av vilka 29 avlagt 3:e maskinistexamen, 60
2:a maskinistexamen och 32 l:a maskinistexamen. Antalet av dem, som,
utan att såsom elever hava tillhört skolorna, anmält sig till undergående
av examen har utgjort 38, av vilka 3 avlagt sjökaptensexamen, 7 styrmansexamen,
3 skepparexamen, 2 2:a maskinistexamen och 1 3:e maskinistexamen.

Enligt från statskontoret lämnad uppgift utgöres den kvarvarande
effektiva styrkan av båtsmän för närvarande av 35 man.

Under år 1917 hava på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredragning
följande författningar utfärdats, nämligen: den .9 februari: kungörelse
angående tillägg til! kungörelsen den 14 juli 1916 med bestämmelser
för sjöfarten i anledning av mineringar i Kogrundsrännan; den
16 mars: kungörelse angående ändrad lydelse av § 1 mom. 1 i förord Bih.

till rikud. prof. HUS. 1 Samt. 1 Avd. 5

Riksdngs-Berättelgen.

Navigations skolorna.

Båtsmans hållet.

Utfärdade

författningar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ningen den 7 augusti 1914 angående konstruering och anställning av
personal vid marinens stam och reserv vid mobilisering; den 4 april:
kungörelse med vissa bestämmelser för sjöfarten till och från Stockholms
skärgård; den 19 maj: kungörelse angående antagning av manskap vid
kustartilleriet genom kontrakt; samma dag: kungörelse om tillägg till § 1
i kungörelsen den 31 december 1907 angående antagning av manskap
vid flottans sjömanskår genom kontrakt; den 25 maj: kungörelse om ändring
i kungörelsen den 18 juni 1915 angående antagning, utbildning och
pensionering av befäl i flottans reserv; samma dag: kungörelse om ändrad
lydelse av §§ 5, 6 och 8 i kungörelsen den 28 november 1902 angående
tillsättning av vissa läkartjänster vid flottan och kustartilleriet; den 19
juni: kungörelse om viss ändring i de av Kungl. Maj:t och riksdagen
antagna grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med
vederlikar; den 22 september: kungörelse om ändrad lydelse av § 18, § 19
mom. 1 samt §§ 27 och 30 i kungörelsen den 13 oktober 1905 angående
antagning och utbildning av mariningenjörselever, mariningenjörsaspiranter
och mariningenjörsstipendiater samt anställning av extra mariningenjörer
m. m.; den 9 oktober: kungörelse angående ändrad lydelse av
§ 7 mom. 1 och 3, § 33 mom. 2, § 34 mom. 4 och § 36 i instruktionen
för marinförvaltningen den 20 november 1908 den 12 oktober: kungörelse
angående ändrad lydelse av § 1 mom. 2 i kungörelsen den 31 augusti
1914 angående anställning i kustartilleriets reserv av personal, som förut
tillhört kustartilleriet; den 16 november: kungörelse om fortsatt giltighet
av förordningen den 24 november 1916 med särskilda föreskrifter angående
avlöningsförmåner m. in. vid marinen på krigsfot; samma dag:
kungörelse angående användning av dissousgas- eller acetylengasbelysning
i fartygslanternor; samma dag: kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1
och 5 i kungörelsen den 24 oktober 1913 angående organisationen av
marinstaben och denna stabs verksamhet; samma dag: kungörelse angående
post- och telegrafväsendet inom kustfästningarna vid mobilisering
eller belägringstillstånd; den 30 november: kungörelse angående ändrad
lydelse av § 11 mom. 5 i förnyade reglementet för flottans pensionskassa
den 17 november 1899; den 7 december: kungörelse om ändrad
lydelse av §§ 1 och 7 i kungörelsen den 31 december 1907 angående
antagning av manskap vid flottans sjömanskår genom kontrakt; samma
dag: kungörelse om ändrad lydelse av § 1 mom. 3 och 4 i kungörelsen
den 19 maj 1917 angående antagning av manskap vid kustartilleriet
genom kontrakt; den 14 december: kungörelse angående ändrad lydelse
av §§ 6 och 29 i förnyade instruktionen för lotsstyrelsen den 13 december
1907, sådan den lyder enligt kungörelsen den 22 januari 1915;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samma dag: kungörelse angående ändrad lydelse av § 2 i instruktionen
för marinöverintendenten och chefsintendenterna vid flottans stationer
den 11 december 1903, sådan nämnda paragraf lyder enligt kungörelsen
den 3 december 1915; samma dag: kungörelse angående tillägg till och
ändring i reglementet för navigationsskolorna i riket den 29 mars 1912;
den 20 december: kungörelse angående vissa ändringar i förnyade reglementet
för sjökrigsskolan den 8 oktober 1915; samma dag: kungörelse
angående vissa ändringar i reglementet för sjökrigshögskolan den 23
juli 1908.

Kungl. Maj:t har den 14 december 1917 utfärdat instruktion för Ifn.srtr“ekf*it°“
befattningshavarna inom statsdepartementen. ningshavare

inom statsdepartementen.

Kungl. Maj:t har den 9 februari 1917 utfärdat reglemente för stadsstyrelsen
i Sollefteå. ^ reisema i

Kungl. Maj:t har den 1 juni 1917 utfärdat reglemente för stadsstyrelsen
i Katrineholm.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat lag angående ändrad ^“^ningen
lydelse av § 13 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 om komma nalstvrelse mars

18b2. på landet.

Samma dag har Kung]. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse av
§§ 23 och 75 i nämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat lag angående ändrad
lydelse av § 29 mom. 1 i förordningen om kommunal styrelse i stad den
21 mars 1862.

Ändring i
förordningen
om kommunalstyrelse
i
stad.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat lag om ändrad lydelse ^“0drr^f"^
av § 6 mom. 1 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 om kommu •

, nalstyrelse i

maj 186w. iTiiii Stockholm.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag angående ändrad lydelse
av § 15 mom. 1 i nämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 19 maj 1917 utfärdat lag om ändrad lydelse Ändringar i
av § 24 i förordningen om landsting den 21 mars 1862. omTandstiuj

Kung]. Maj:t tiar den 29 juni 1917 utfärdat lag angående ändrad
lydelse av § JO i nämnda förordning.

36 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat lag om ändrad lydelse av
§ 5 mom. 2 e) och mom. 3 b), § 13, § 20 och § 62 i berörda förordning.

Beräknande
av röstvärdet .
enligt kom- nande
mnnalförfatt ningarna

för . . . ,

vissa skatt- av viss anledning nedsatt.

skyldiga.

Kungl. Maj:t har den 25 maj 1917 utfärdat lag angående beräkav
röstvärdet enligt kommunalförfattningarna för skattskyldig,
vars beskattningsbara inkomst blivit vid bevillningstaxeringen år 1917

gående hotell Kungl. Maj :t har den 8 juni 1917 utfärdat stadga angående hotell och

pensio- och pensionatrörelse,
natrörelse.

Villkor och
bestämmelser
för åtnjutande
av de från
1918 års

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1918 års början fastställda
avlöningsförmåner för landsstaten.

början fastställda
avlö -

ningsförmåner
för lands -

staten.

Rikets indelning
i fögderier
och
landsfiskalsdi
strikt.

Kungl. Maj:t har den 7 september 1917 utfärdat skrivelse till
Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län angående rikets indelning
i fögderier och landsfiskalsdistrikt.

Ersättning åt

för''tjäna te- gående ersättning åt landsfogdar för tjänsteresor m. m.

Kungl. Maj:t har den

14 december 1917 utfärdat kungörelse an -

resor m. m.

^häradsskri^ Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ersättvare
för vissa ning åt häradsskrivare för vissa resor samt för telefonavgifter.

resor samt för

telefonavgif ter.

Ändrade bestämmelser

rörande ar -

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad
lydelse av kungörelsen den 10 oktober 1890 angående ändrade bestäm -

tioue afmätt me^ser rörande arvode för auktion å utmätt fastighet på landet.

fastighet på
landet.

av^nst/uktfo Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående upp nema

tor kio-hävande av instruktionerna för kronofogdarna den 10 november 1855 och
n0K0flK!ilia för landsfiskaler den 26 maj 1876.

och lands- "

fiskal er.

Instruktion
för landsfiskalerna,

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat instruktion för landsfiskalerna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit -

Samma dag bär Kungl. Maj:t utfärdat stadga angående landsfiskals- Laenxdas^„als
examen.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat instruktion för landsfogdarna.

Instruktion
för landsfogdarna.

utfärdat kungörelse om landsfiskals , Au,g«eild?

° landsfiskals

Samma dag har Kungl. Maj:t

och stadsfogdes dagbok i utsökningsmål samt angående vad vid utsök- ock stadsningslagens
tillämpning i vissa andra fall skall iakttagas.

fogdes dagbok
i utsökningsmål
in. m.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrad
lydelse av 7 § i förordningen den 12 juli 1878 angående ersättning gående ersatttill
förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt till stämnings- “attnings^n

män m. m. för utmätning

i enskilda
mål m. m.

Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående tillämpning
av bestämmelser i instruktionen för landsfiskalerna å vissa andra
allmänna åklagare och polistjänstemän.

Angående
tillämpning
av bestämmelser
i instruktionen

för landsfiskalerna
å
vissa andra]
allmänna
åklagare och
polistjänstemän.

Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse om ändrad lydelse ^[iakn0drMfdJ
i vissa delar av kungörelsen den 12 maj 1865 angående förändrade vill- anställning i
kor för anställning i statens civila tjänstebefattningar. tjäifsteiicfatn

Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående dagbok da„“0sk i mål
i mål, som avses i lagarna om införsel i avlöning, pension eller livränta som avses i
och om förbud för vissa underhållsskyldiga att avliytta från riket, sanitii1ii’|rasron1ai°“_
angående vad vid nämnda lagars tillämpning i vissa andra fall skall löniug, peniakttagas.

förbud för
vissa under -

hållsskyldiga
att avtiytta
från riket

m. m.

Kungl. Maj:t har den 16 november 1917 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av kungörelsen den 1 oktober 1915 angående fördelning
av göromålen emellan stadsfogdarna i Stockholm.

Ändring i
kungörelsen
angående fördelning
av
göromålen
mellan stads -

fogdarna i
Stockholm.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

KMäasman Kungl. Maj:t liar deri 19 juni 1917 utfärdat kungörelse angående

att fora talan länsmans behörighet att föra talan i fråga om inkräktning å viss krono -''kräktmn^å"mai''k inom lappmarkerna och renbetesfjällen.

viss kronomark
inom
lappmarkerna
och renbetesfjällen.

oc knappt ni- Kungl. Maj it har samma dag utfärdat kungörelse angående lapp syningsmän

fogdars och lapptillsyningsmäns åligganden i händelse av inkräktning å

åliggande i kronomark.
händelse av
inkräktning
ä kronomark.

Lsfkrmgs-r" Kungl. Maj:t liar den 25 maj 1917 utfärdat lag om försäkrings rörelse.

rörelse.

nA”börddav Kungl. Maj:t har den 14 december 1917 utfärdat kungörelse angå avgifter

till ende ändrad lydelse av 1, 2, 5 och 6 §§ i kungörelsen den 22 oktober
sidighePw™n 1^86 angående uppbörd av avgifter till vissa på ömsesidighet grundade
dåde lörsäk- försäkringsanstalter.

ringsanstal ter.

bestämmc}1 Kungl. Maj:t har den 14 december 1917 utfärdat kungörelse an serna

om po- gående tillägg till bestämmelserna om polisunderrättelser,
lisunderrättclser.

Kungl. Maj:t har den 13 augusti 1917 utfärdat kungörelse angående

Bestämmelser ^ ^

°förPresSandef passtvång för resande, som ankomma till riket.

Kungl. Maj:t tiar den 22 september 1917 utfärdat förnyad kungörelse
angående passtvång för resande, som ankomma till riket.

Fortsatt till- Kungl. Maj:t har den 14 december 1917 utfärdat kungörelse angå kungörelsen

ende fortsatt tillämpning av kungörelsen den 17 december 1915 angående
mälniugsskyT- anmälningsskyldighet i vissa fall för utlänningar vid ankomst till riket

dighet i vissa in. m.
fall för utlän -

ningar vid ankomst
till ri -

ket m. m.

Ändring i
kungörelson

Kung!. Maj:t

ed särskilda gående

ändring av

har den 25 september 1917 utfärdat kungörelse annådiga
kungörelsen den 20 oktober 1916 med sär -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

skilda föreskrifter i fråga om utfärdande av pass för värnpliktig svensk.
undersåte för resa utom riket. färdande av

pass fölvärnpliktig

svensk undersåte
för rosa
utom riket.

Kungl. Maj:t har clen 21 december 1917 utfärdat kungörelse angå- f^pningav
ende fortsatt tillämpning av kungörelsen den 20 oktober 1916 med sär- kungörelsen
skilda föreskrifter i fråga om utfärdande av pass för värnpliktig svensk

undersåte för resa utom riket. fråga om ut färdande

av
pass för värnpliktig
svensk
undersåte för
resa atom
riket.

Kungl. Maj:t har den 8 juni 1917 utfärdat kungörelse angående de^for^ut-"
vissa åtgärder för utövande av tillsyn över utlänningar i riket. övande av tillsyn

över
utlänningar
i riket.

Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1917 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av § 2 mom. 1 i förnyade nådiga instruktionen för för- för törmynmyndarkammaren
i Stockholm den 21 juni 1907. i^tock^oim"

Kungl. Maj:t tiar den 9 november 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 6 av föreskrifterna angående granskning av
biografbilder den 22 juni 1911.

Ändring i
föreskrifterna
angående
granskning
av biografbilder.

Kungl. Maj it har den 14 december 1917 utfärdat kungörelse angå- r^tt förutende
ändrad lydelse av 4 § i kungörelsen den 31 december 1913 angå- binning och i
ende rätt för utlänning och i utlandet bosatt svensk undersåte att bär i
riket giva offentlig föreställning in. m. eller att därvid medverka. undersåte att

här i riket
giva offentlig
föreställning

in. m.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 16 februari 1917 Reser®?le
angående resekostnads- och traktan!entsersättnmg åt ombudsmannen hos
generalpoststyrelsen, dels samma dag angående resekostnads- och traktamentsersättning
åt vissa tjänstemän vid statens järnvägar, dels den 16
mars 1917 angående resekostnads- och traktamentsersättuing åt kemist
vid mariningenjörkåren, dels den 28 september 1917 angående resekost -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

nads- och traktan) eu tsersättning åt lantmätares tjänstemedhjälpare, dels
den 16 november 1917 angående resekostnads- och traktan! entsersättuing
åt det hos fångvårdsstyrelsen anställda jordbrukstekniska biträde,
dels och samma dag angående resekostnads- och traktan! entsersättning åt
vissa befattningshavare vid landsstaten.

^;ediu°n?- Kung!. Maj rf har utfärdat kungörelser dels den 19 juni 1917 om

of’"n‘ ändrad lydelse av §§ 1 och 3 i förordningen den 7 december 1883 angående
expeditionslösen, dels den 25 september 1917 om ändring i viss
del av förordningen, dels den 16 november 1917 om ändring av § 3 i
förordningen, dels ock den 14 december 1917 angående ändrad lydelse
av § 15 i förordningen.

Kung!. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 21 april 1917 angående
lösen för expedition i vissa ärenden om tillstånd eller undantag
i avseende å förbud mot upplåtelse av svenskt fartyg m. in., dels den
12 maj 1917 angående lösen för bevis om godkännande såsom köpare
av vissa slag av hudar och skinn, dels den 19 juni 1917 angående
ändrad lydelse av § 1 i nådiga kungörelsen angående lösen för vissa
bevis i ärenden om undantag från utförselförbud den 21 september 1915,
dels den 20 juli 1917 angående lösen för bevis i vissa ärenden om försäljning
av petroleumbensin m. m., dels samma dag angående lösen för
bevis i vissa ärenden om försäljning av vissa mineraloljor, dels ock den
12 oktober 1917 angående lösen för vissa av statens handelskommission
och statens industrikommissions arbetsutskott utfärdade expeditioner.

Villkor för Kungl. Maj:t har den 14 september 1917 utfärdat kungörelse angå elgeifé!n

ende villkor för eldbegängelse.

Förbud ivissa Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat förordning angående

vändTndeTv förbud i vissa fall mot användande av vilseledande varubeteckningar vid

vilseledande
varubeteckningar
vid
handel med
födoämnen.

handel med födoämnen.

Föreskrifter Kungl. Maj:t har den 25 september 1917 utfärdat kungörelse inne åvmedbensinfattande

föreskrifter om förvaring av med bensin eller bensol denature -

eller bensol
denaturerad

råd sprit.

sprit.

åtgärderjör Kungl. Maj:t har den 13 mars 1917 utfärdat kungörelse angående

miinde°av åtgärder för åstadkommande av minskning av bränsleförbrukningen vid
minskning avgas- och elektricitetsverk.

bränsle!or- 0

brnkningen
vid gas- och
elektricitets -

verk.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung]. Maj:t har fastställt stadsplan för viss del av lägenheten ^tstfllda
Tellusborg n:r 1 i Stockholm och för staden Strömstad samt för Höganäs 8 a sp anei''
och Långö municipalsamhällen.

Kungl. Maj:t har den 12 maj 1917 utfärdat kungörelse rörande ^ndr|1°|gi
ändrad lydelse av §§ 17 och 50 i byggnadsstadgan för rikets städer den stadgan för
8 maj 1874. riketä Städer.

Kungl. Maj:t har förordnat: ail*f“pning

att lagen angående stadsplan och tomtindelning samt byggnads- råden på
stadgan, ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälso- ''a“dej av
vårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar lagen1* samt
gälla inom visst ytterligare område vid Fjällbacka municipalsamhälle; staddånDm"fl
att lagen angående stadsplan och tomtindelning samt byggnads- stadgar m. m''
stadgan, ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar
gälla för Virserums stationssamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning samt byggnadsstadgan
för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla inom Torsby
municipalsamhälle;

att lagen angående stadsplan och tomtindelning samt byggnadsstadgan,
ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar
gälla inom visst ytterligare område vid Oxelösunds municipalsamhälle;

att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för
riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla för Markarvds
köping;

att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
för riket föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar
gälla för Tollarps municipalsamhälle.

Kungl. Maj:t har den 21 december 1917 förordna!,, att de åligganden ^landsfiskal
och befogenheter, som beträffande köpingar, municipalsamhällen och vissa av vissa göroandra
områden å landet enligt särskilda nådiga beslut äro kronofogde “andefk»*"
tillagda, skola, sedan kronofogdetjänsterna med utgången av år 1917 in- pingar, manidragits,
i stället tillkomma vederbörande landsfiskal. cipaisam Milen

m. m.

Blh, till rikad. prot. 1918. 1 Sami. 1 Avd. 6

lliksdogs-Berttttelsen.

42 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tillämpning Kungl. Maj:t har den 21 december 1917 förordnat, att 1 kap. i

radera lan-lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad skall från och med
det av l kap. (Jen [ januari 1918 äga motsvarande tillämpning för samtliga de omfastfghetsh
råden å landet, för vilka på grund av förordnande, som meddelats enligt
hildtodS '' 36 § i lagen angående stadsplan och tomtindelning, sistnämnda lag förut
ägde tillämpning.

Förnyad in- Kungl. Makt har den 29 juni 1917 utfärdat förnvad instruktion

struktion för . ® ,. ,. ,

civila lakar- för civila lakarstipendiater.
stipendiater.

tilfavlönande Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående stats äd

extra ^pro- bidrag till avlönande av extra provinsialläkare i avlägset belägna, särskilt

vinsiaiiäkare svårbesättliga distrikt,
i avlagset °

belägna, särskilt
svärbesättliga
distrikt.

Ny indelning Kung!. Maj:t bär den 10 februari 1917 fastställt ny indelning i

mkardistrik1- provinsialläkardistrikt inom Skaraborgs län, och är därmed omregleringen

ten i Skara- av provinsialläkardistrikten avslutad,
borgs län. A

Hospitalen. Kommissionen för utarbetande av. förslag till ny- och tillbyggna der

vid Växjö hospital samt Piteå och Lunds hospital och asyler har
utarbetat förslag i ifrågavarande avseende rörande Växjö hospital.

De under år 1915 kontrakterade grundläggningsarbetena och sockelsättningen
vid Strängnäs hospital hava under år 1917 pågått. Sedan
medicinalstyrelsen under år 1916 antagit anbud å uppförande av fem
bostadshus för betjäning vid hospitalet, hava ifrågavarande byggnader
under år 1917 fullbordats. Enligt särskilda nådiga bemyndigande!! har
medicinalstyrelsen antagit särskilda anbud dels å leverans av tillhopa
5,000,000 murtegel till pris av 72 kronor per 1,000 tegel för övriga byggnader
vid nämnda anstalt, dels ock å uppförande av byggnadsstommarna
med innerväggar och yttertak in. in. till dessa byggnader för en kostnad
av 2,700,000 kronor. Sistomförmälda arbeten hava under år 1917 tagit
sin början.

Anbud hava infordrats ä om- och tillbyggnader vid Lunds hospital
och asyl. Med anledning av att anbuden högst väsentligt överstigit den
för ändamålet disponibla summan eller 320,000 kronor, har Kungl. Maj:t

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utan att antaga något av desamma bemyndigat medicinalstyrelsen att
infordra särskilda entreprenadanbud å grundläggning och sockelsättning
för ifrågavarande om- och tillbyggnad.

Kungl. Maj:t har den 8 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 4 i förnyade nådiga instruktionen för direktionen
över Danviks hospital den 4 juni 1907.

Enligt förste provinsialläkarnas och Stockholms stads hälsovårdsnämnds
årsberättelser utgjorde antalet av dem, som under år 1916 första
gången vaccinerats med framgång, för Stockholm 1,588 och för riket i
(ivrigt 90,434 personer.

Kungl. Maj:t har den 1 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
införsel till riket av varor, som kunna misstänkas medföra smittsam
sjukdom.

Kungl. Maj:t har den 12 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
vissa åtgärder till förekommande av smittsamma sjukdomars införande i
riket genom sjötrafik.

Karantänsanstalten å Känsö har jämlikt nådiga reglementet den 9
november 1915 även under år 1917 hållits öppen som karantäns- och
observationsplats för såväl pest som kolera. Dessutom hava på vederbörande
kommunala myndigheters begäran observationsplatser för kolera
varit inrättade i Hälsingborg, Malmö och (lävle, och har medicinalstyrelsen
medgivit, att dessa städer jämväl ma vara observationsplatser för
pest. Karantänsanstalten a Fejan har under året icke behövt träda i
verksamhet.

Koleran har under ar 1917 förekommit blott i ringa utsträckning
i Europa.

Pest har under året inom Europa uppträtt med enstaka fall i England
(Gravesend), Grekland och ä Malta.

Återfallsfeber och fläckfeber — särskilt den förra — hava uppträtt,
bland annat, i Finland.

Kolera, pest, återfallsfeber eller fläckfeber hava icke uppträtt
inom riket.

Bland andra smittsamma sjukdomar observeras särskilt eu epidemi
av smittkoppor med de egentliga härdarna i Gävleborgs län samt trakten
omkring Vännäs i Västerbottens län.

Ändring i instruktionen

för direktionen
över Danviks
hospital.

Skyddskopp ympningen.

Pest och kolera
med flera
smittsamma
sjukdomar.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tuberkalos sjukvårds anstalter.

(Kustsana torierna).

Ändring i
reglementet
för barnmorskor.

Krigstidshjälp
för år
1917 åt
kommunalt
anställda
barnmorskor.

Ändring i
lagen angående
kommuns
skyldighet
ifråga om anställande
av
barnmorska.

Apotek.

Medikament*''

förråd.

Reglemente
för föreningen
apotekarkårensålderstillläggskassa.

Giftstadgan.

Kungl. Maj:t har den 9 november 1917 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av § 3 i nådiga kungörelsen den 27 juni 1914 angående
statsbidrag till resor, som av medellösa eller mindre bemedlade personer
företagas till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna.

Kungl. Maj:t har den 23 november 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 21 och 30 i reglementet för barnmorskor
den 3 september 1909.

Kungl. Maj:t har den 7 september 1917 utfärdat kungörelse angående
krigstidshjälp för år 1917 åt kommunalt anställda barnmorskor.

Vidare har Kungl. Maj:t den 9 november 1917 utfärdat lag om
ändrad lydelse av 3 § i lagen den 13 juni 1908 angående kommuns
skyldighet ifråga om anställande av barnmorska.

Kungl. Maj:t har under år 1917 förordnat om inrättande av ett
självständigt apotek vid Ullareds järnvägsstation samt om förändring av
filialapoteket i Bollnäs och medikamentsförråden i Skurup, vid Jörns järnvägsstation
och i Ljusne till självständiga apotek.

Kungl. Maj:t har under år 1917 beslutat om inrättande av ett
medikamentsförråd inom Knivsta stationssamhälle samt medgivit bibehållande
under viss tid av medikamentsförråden inom Svärdsjö socken, i
Vilhelmina kyrkoby, vid Åmmeberg, i Hede, inom Färila kommun och
inom Kungshamns kommun.

Kung]. Maj:t har den 7 december 1917 utfärdat reglemente för
föreningen apotekarkårens ålderstilläggskassa.

Kungl. Maj:t har den 14 december 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av dels de vid nådiga giftstadgan den 7 december
1906 fogade förteckningar I och II, dels ock de vid nådiga apoteksvara -stadgan den 14 november 1913 fogade bilagor T, IT och III.

Kung]. Maj:t har den 14 december 1917 utfärdat kungörelse an -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

gående vissa ändringar i gällande taxa å försäljningspris för ämnen, upptagna
i förteckning III vid nådiga giftstadgan den 7 december 1906,
samt angående upphävande tillsvidare i vissa delar av samma taxa.

Under loppet av år 1917 liava inalles 96 elever blivit vid rikets läroanstalter
för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa hava
46 utgått från läroanstalten i Stockholm och 50 från den i Göteborg.

Vidare hava 110 barnmorskor, därav 53 i Stockholm och 57 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och
efter att däruti hava ådagalagt godkända insikter och färdighet förklarats
berättigade att utöva även denna del av barnmorskeyrket.

Sedan på extra stat för år 1917 av riksdagen anvisats ett anslagav
2,000 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under året
vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm två sådana kurser hållits
med tillhopa 41 deltagare, vid motsvarande anstalt i Göteborg två
kurser med tillhopa 22 deltagare samt i Lund en kurs med 10 deltagare.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
tillägg till § 2 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket den
20 juni 1913.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 4 mom. 2 sista punkten i särskilda bestämmelser i
avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket den 20 juni 1913.

Kungl. Maj:t har den 17 augusti 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 38 i nådiga instruktionen för generalpoststyrelsen
den 31 december 1909.

Kungl. Maj:t har den 25 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
avgiften för inrikes postpaket m. m.

Kungl. Maj:t har den 23 november 1917 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av § 1 i förordningen den 9 november 1877 angående förbud
mot postbefordran av eldfarliga eller explosiva eller frätande ämnen.

Antalet postkontor var vid 1917 års slut detsamma som vid utgången
av år 1916, nämligen 252.

Eller indragning av eu del äldre och inrättande av nya poststationer
uppgick antalet sådana postanstalter vid 1917 års slut til! 3,269.

Barnmorske undervisnin gcn.

Ändring och
tillägg j avlöningsreglementet
för
tjänstemän
vid postverket.

Ändring i
instruktionen
för
generalpoststyrelsen.

Avgiften för
inrikes postpaket
m. m.

Förbud mot
postbefordran
av eldfarliga
eller explosiva
eller frätande
ämnen.

Fasta postanstalter.

Järnvägs postbeford rån.

Antalet postförsändclser.

Posten och
kriget.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags samma?iträde sig tilldragit.

Antalet brevsamlingsställen utgjorde vid 1917 års ingång 20. Under
aret indrogs en sådan postanstalt, varjämte en ny inrättades. Antalet
postanstalter av detta slag var alltså vid årets slut oförändrat.

Hela antalet fasta postanstalter utgjorde sålunda vid utgången av
år 1917 3,541 eller 33 mera än vid slutet av år 1916.

De tillfälliga särskilda paketexpeditionerna Göteborg 1 transit och
Pkp (postkupén) Malmö 1 transit hava varit i verksamhet under hela år
1917. Den vid gränsen mot Finland inrättade tillfälliga utväxlingspostanstalten
Karungi utr., som redan under år 1915 förflyttats till Haparanda,
var å sistnämnda plats i verksamhet jämväl under hela år 1917.

Järn vägspostbefordran har anordnats dels a statsbanelinjen Hackas
—Svenstavik, dels ock å följande, enskilda bolag tillhöriga järnvägslinjer,
nämligen Gullspång—Torved, Listershuvud (Mjällby)—Hällevik, Gullabo
—Torsås, Tierp—Strömsberg och Borås—Ulricehamn.

Under år 1916 —- det senaste är, för vilket fullständiga statistiska
uppgifter föreligga — hava enligt anställda beräkningar inom riket behandlats
tillhopa 568,500,192 postförsändelser, vilket antal vid jämförelse
med nästföregående år utvisar en ökning av mer än 54 miljoner eller
10,6 procent, varav dock över 33 miljoner komma pa till den vanliga
brevposten hörande krigsfångeförsändelser i transit genom Sverige, vilka
försändelser ej tidigare varit föremål för särskild räkning. Frånräknas
dessa, blii1 ökningen över 21 miljoner eller 4,i procent.

De ä försändelserna vilande värdebelopp visa högst avsevärd uppåtgång.
Det belopp, för vilket postverket varit ansvarsskyldig!, uppgick
år 1916 till nära 3,4 miljarder kronor och utgjorde nära 675 miljoner
kronor mer än motsvarande belopp år 1915. Av ökningen komma ej
mindre än omkring 574 miljoner kronor på de assurerade försändelserna
och något mer än 100 miljoner kronor på postanvisningarna.

Under år 1917 hava Sveriges postförbindelser med utlandet fortgått
i huvudsakligen samma utsträckning och med anlitande av i stort
sett samma befordringsvägar som under det närmast föregående året.
Beträffande postutväxlingen med Ryssland, vilken under 1916 års sommarmånader
försiggick sjöledes mellan finska hamnar, å ena sidan, samt
Stockholm och Gävle, a andra sidan, är emellertid att märka, att denna postut.
växling från och med den 28 augusti 1916 åter letts över Haparanda.

Svenska postverkets särskilda åliggande att under kriget förmedla
krigsfängepost mellan Tyskland och Ryssland har även under år 1917

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

varit mycket krävande. Så beräknas svenska postverket hava under
tiden januari—november 1917 transitbefordrat ej mindre än 74,723,440
till den vanliga brevposten hörande krigsfånge försändelser i riktningen
till Ryssland och 49,074,816 dylika försändelser i riktningen till Tyskland.
De Sverige transiterande krigsfångepaketen hava under samma
period uppgått till 224,526 i riktningen till Ryssland och 6,004,112 i
riktningen till Tyskland. Den under år 1916 avbrutna förmedlingen genom
svenska postverket av krigsfångepostanvisningar mellan Tyskland och
Ryssland har sedan dess ej återupptagits i annan mån än att dylika
anvisningar i riktningen från Tyskland undantagsvis befordrats över
Sverige.

I Uddevalla och Kristianstad hava uppförts nya posthus, vilka
under år 1917 tagits i bruk. Posthuset i Uddevalla inrymmer jämväl
lokaler för telegrafverkets behov.

Under år 1917 har dessutom eu år 1915 påbörjad tillbyggnad till
centralpostkontoret vid Vasagatan i Stockholm fullbordats.

Postverkets inkomster för år 1916 uppgingo till 32,360,123 kronor
15 öre och utgifterna för samma ar till 25,712,700 kronor 37 öre, vadan
det under år 1917 till statskontoret levererade överskottet utgjorde
6,647,422 kronor 78 öre.

Generalpoststyrelsen har låtit förfärdiga nya vanliga frimärken av
valör å kronor 1.98 och 2.12, avsedda huvudsakligen för frankering av
adresskort till paket från Sverige till Ryssland. Dessa frimärken äro
framställda på sådant sätt, att vanliga frimärken av 5 kronors valör i
koppartryck med Konung Gustaf V:s bild försetts med övertryck i mörkblå
färg, angivande den nya valören.

Vidare bär generalpoststyrelsen låtit förfärdiga nya vanliga frimärken
av 40 öres valör, avsedda att huvudsakligen komma till användning
vid frankering av adresskort till inrikes paket. De nya frimärkena äro
utförda i koppartryck i gulgrön färg med Konung Gustaf V:s bild och
med samma utstyrsel i övrigt som de nu i bruk varande frimärkena av
högre valör än 4 öre.

Ett nytt s. k. välgörenhetsmärke bär under år 1917 utgivits av
Svenska nationalföreningen mot tuberkulos.

Nya posthus
samt tillbyggnad
av
posthus.

Postverkets

överskott.

Nya

frimärken.

Välgörenliets märken.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

''^Sningsreg- Kungl. Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat kungörelse angående

temeritet för tillägg till § 6 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket

tjänstemän den n oktober 1907.
vid telegrafverket.

^telegraf- Kung!. Maj:t bär den 29 juni 1917 utfärdat reglemente för tele verkets

pen- grafverkets pensionskassa för pensionering av verkstads-, förråds- och

sionskassa för jjnj {»arbetare.
pensionering •’
av verkstads-,
förråds- och
linjearbetarc.

instruktionen Kungl. Maj :t har den 17 augusti 1917 utfärdat kungörelse angå för

telegraf- ende ändrad lydelse av § 30 i nådiga instruktionen för telegrafstyrelsen

styrelsen. den ]] oktober 1907.

Andnngai i Kungl. Maj:t har den 31 juli 1911 utfardat kungörelse om and telegrafregle-

. . , , , , °

mentet. ring i vissa delar av telegralreglementet.

eiefonregie-'' Kungl. Maj:t har den 31 juli 1917 utfärdat kungörelse om ändrad

mentet. lydelse av § 18 och § 19 mom. 1 i telefonreglementet.

rfåtandeVch På därom gjord framställning har Kungl. Majrt den 24 augusti

indragningar 1917 bemyndigat telegrafstyrelsen att från och med den 1 oktober 1917
av telegraf- de]a inrätta telegrafstationer i Strömsund och Vilhelmina, dels ock i sammanhang
därmed indraga telegrafstationerna i Junsele och Backe.

kets^Unpr De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hava genom

de under år 1917 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 1,070
kilometer stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden av stolpiller
och kablar vid 1917 års utgång omkring 34,250 kilometer.

MndefseM De uteslutande för telegrafering avsedda trådledningarna hava under

ningar. år 1917 ökats med ungefär 470 kilometer; och uppgick vid 1917 års slut
nämnda ledningars sammanlagda längd till omkring 37,625 kilometer.

tfone/Tfsr- Under år 1917 hava 25 järnvägsstationer blivit satta i förbindelse

bindeise med med telegrafnätet. Av dessa stationer hava upplåtits 1 för skandinavisk
telegrafnätet. ocb 24 för internationell telegramväxling.

Antalet teie- Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 18 filialstationer,

srrSiiftDStQiltGr /

utgjorde vid 1917 års utgång 170, och voro då med dem förbundna 1,134

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

telegramexpeditioner samt 1,849 järn vägstelegrafstationer, så att hela antalet
av rikets i förbindelse med varandra stående telegrafanstalter vid
slutet av år 1917, oberäknat telegraminlämningsställen, uppgick till 3,153

Under år 1916, det senaste, för vilket fullständig statistik är upprättad,
hava befordrats 6,967,025 taxerade telegram samt 436,976 avgiftsfria
telegram och meteorologiska observationer. Av de taxerade telegrammen
hava varit:

3,025,753 inländska,

2,510,461 till eller från utlandet samt

1,430,811 transiterande.

Rikstelefonnätets riks- och landsledningar hava under år 1917 genom ^ikgteiefonutförda
nybyggnadsarbeten ökats med omkring 3,870 kilometer dubbel- och landaiedtrådiga
ledningar samt med omkring 380 kilometer enkeltrådiga ledningar; ninearoch
utgjorde vid 1917 års slut riks-och landsledningarna omkring 184,300
kilometer i dubbeltrådiga och omkring 2,200 kilometer i enkeltrådiga ledningar.

Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1917 ökats Central- och
med 179, och uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års ut- y stationer.11"
gång till 2,687.

Antalet av de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har Teiefonappaunder
år 1917 ökats med omkring 30,000; och utgjorde sammanlagda r“ r''
antalet i bruk varande telefonapparater inom rikstelefonnätet vid samma
års utgång omkring 237,300.

Under år 1916, det sista, för vilket fullständig statistik blivit upp-VäxIade tele''
rättad, har antalet samtal mot abonnemangsavgift uppgått till omkring onsam a‘-

323,230,000 och antalet av de mot särskild avgift mellan taxeområdena
och med utlandet växlade samtalsperioderna till 35,941,509.

Vid 1917 års utgång funnos 100 radiotelegrafstationer i riket, därav Radiotele7
fasta s. k. kuststationer, 38 inrättade å krigsfartyg och 55 å handels-gra statl0ner''
fartyg.

Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten Fullbordade
hava under år 1917 såsom fullbordade av väg- och vattenbyggnads-0'' arbeten!'' *
styrelsen godkänts:

Bik. till riknd prat. IQ 18. / Sami. 1 Avd. 7

lMkgdagH-BeriUtelseii.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

68 vägföretag, omfattande en väglängd av 346 kilometer, för
vilka kostnaden beräknats till 2,468,690 kronor, varav 1,607,188 kronor
86 öre utanordnats såsom statsbidrag från de till bidrag för anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest
mindre göda vägar anvisade medel och 7,400 kronor från av Kungl.
Maj:t förskotterade medel; samt

13 bro- och hamnarbeten, för vilka kostnaden beräknats till
945,610 kronor, varav 621,937 kronor 76 öre utgått såsom statsbidrag
från de till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt uppränsning av åar och farleder anvisade
medel.

Koncession Kund. Makt har under år 1917 beviljat koncession å:

å enskilda ° "

järnvägar och Spårvidd Längd

spårvägar. m. km.

Finspång—Lotorps järnvägs utsträckning till Yxviken . . 0,89i 2,cs

^enskilda11 Statslån har av Kungl. Maj:t under år 1917 beviljats följande en jämvagar.

skilda järnvägar till nedanstående belopp ur den s. k. allmänna jämvägslånefonden: Kronor.

Klintehamn—Haxarve.................. 360,000

Brittatorp—Sävsjöström och Sävsj öström—Älghult . . . . . . 780,000

Summa 1,140,000

trafik1™*” Under år 1917 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat

Dåde enskhdatrafiktillstånd för följande enskilda järnvägar:

järnvägar. Spårvidd Längd

m. km.

Gånghester—Ulricehamn . . .............1,435 37,oo

Tierp—Strömsberg..................I,435 8,so

Gullabo—Torsås....... 1,067 15,49

Listershuvud—Hällevik................1>067 3,08

Gimo—Vällen (godstrafik).........._•_• • • 0,89i_8,20

Summa — 73,17

Dessutom har Karlstad—Yidöns järnväg, som under år 1915 öppnades
för allmän godstrafik, öppnats jämväl för persontrafik samt dubbel -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

spåret Ösby—Danderyd med 1,70 kilometers längd å Stockholm—Rimbo
järnväg öppnats för allmän trafik.

För allmän trafik öppnade enskilda lokomotivbanor eller elektriska
banor utom spårvägar äro vid årets slut 242 med en sammanlagd
längd av 10,017,6 kilometer.

Av sådana spårvägar, som koncessionerats på samma sätt som järnvägar,
äro för allmän trafik öppnade 8 med en sammanlagd längd av
34,9 kilometer.

Av de verkliga för allmän trafik öppnade järnvägarna hava

139

spårvidd

1,435

och

längd

tillhopa

6,467,2

km.

1,093 ,

49,2

1,067

512,4

0,891

2,725,5

0,802

80,4

0,600

182,9

Summa 10,017,6 km.

Kungl. Maj:t har den 16 mars 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av § 3 i nådiga instruktionen den 23 mars 1877 för de
ombud, som å statens vägnar deltaga i årliga granskningen av enskilda,
med statsbidrag understödda järnvägsaktiebolags förvaltning och räkenskaper.

Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 14 juni 1917 angående
tillägg till § 7 i förnyade nådiga avlöningsreglementet för tjänstemän
vid statens järnvägar den 30 juni 1916, dels ock den 29 juni 1917

angående vissa ändringar

samma reglemente.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat lag om ändrad lydelse
av 2 och 8 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för
tjänstemän vid statens järnvägar.

Ändring i instruktionen

för statens
ombud vid
granskningen
av enskilda,
statsunderstödda
järnvägsaktiebolags
förvaltning
och räkenskaper.

Ändringar och
tillägg i förnyade
avlöningsreglementet
för
tjänstemän
vid statens
järnvägar.

Ändring i
lagen om rätt
till pension
för tjänstemän
vid statens
järnvägar.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat reglemente för statens
järnvägars pensionskassa för pensionering av icke ordinarie personal. järnvägars

pensionskassa
för pensionering
av icke
ordinarie
personal.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Provisoriska

tilläggsavgif ter

å statens ber
järnvägar,

Kungl. Maj:t har den 26 januari, den 13 juli och den 16 novem1917
utfärdat kungörelser angående förhöjda provisoriska tilläggsavgifter
å statens järnvägar.

Provisoriska
tilläggsavgifter
å vissa
enskilda

Kungl. Maj:t har den 21 december 1917 utfärdat kungörelse angående
provisoriska tilläggsavgifter å vissa enskilda järnvägar.

järnvägar.

^ndejTviss* Kungl. Maj:t har den 30 november 1917 utfärdat kungörelse om

tid av kun- upphävande under viss tid av kungörelsen den 8 november 1912 angående"inro-
gående införande av provisoriska exporttariffer å statens järnvägar.

rande av provisoriska
exporttariffer
å
statens järnvägar.

Bestämmelser

angående .... „ . ....

inskränkning inskränkning av transport a statens järnvagar av visst gods i vagnslaster.

av transport

vagnslaster Kungl. Maj:t har den 7 september 1917 utfärdat kungörelse angå å

statens och ende ytterligare inskränkning av transport å statens och enskilda järn.
enskilda vägar av gods i vagnslaster.

järnvägar. o o o

Kungl. Maj:t har den 4 maj 1917 utfärdat kungörelse angående

Ändring av
järnvägstraffkstadgans

föreskrifter
beträffande
transport av
kalciumkarbid.

Kungl. Maj:t har den 7 september 1917 utfärdat kungörelse angående
ändring av järnvägstrafikstadgans föreskrifter beträffande transport
av kalciumkarbid.

dåntagVån Kungl. Maj:t bär den 30 november 1917 utfärdat kungörelse an föreskr.

ftema gående fortsatt undantag från föreskrifterna i jämvägstrafikstadgan den
trafftstadgan 24 januari 1914 beträffande lastnings- och lossningsfrist samt vagns-,

beträffande plats- och magasinspengar.

lastnings-och
lossningsfrist
samt vagns-,
plats- och
magasinspengar.

reglemente^ Kungl. Maj it har den 31 juli 1917 utfärdat kungörelse om ändrad

för militär- lydelse av § 32 i reglementet för militärtransporter på järnväg den 11
19n -

Berättelse om veld i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 31 juli 1917 utfärdat kungörelse angående Avgifter för

avgifter för transport a enskilda järnvägar av levande djur. enskilda järn vägar

av levande
djur.

Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse om ändrad lydelse AMd;nnfar *
av §§ 2 och 20 i militärtaxan den 17 februari 1911.

Kungl. Maj:t har den 7 december 1917 utfärdat kungörelse angå- ^Vekuon
ende avgift för desinfektion av för befordring av gods använd järnvägs- av för befordvagn.
ring av gods

ö * använd järn vägsvagn.

Kungl. Maj:t har den 7 december 1917 utfärdat kungörelse angående
fortsatt tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen den 19
februari 1915 angående desinfektion av järnvägsvagnar, som med ångfärja
från utlandet ankomma till Sverige.

Fortsatt
tillämpning
av bestämmelserna
i
kungörelsen
angående
desinfektion
av järnvägs -

vagnar, som
med ångfärja
från utlandet

ankomma tiU
Sverige.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad
lydelse av § 54 mom. 2 i järnvägstrafikstadgan den 24 januari 1914. ^ fikstadgan.

Längden av statens trafikerade järnvägar, som vid 1917 års ingång st*^®r^n‘
utgjorde 4,957,4 km., har sedan dess ökats med bandelarna Kristinehamn
—Mora, Brintbodarna—Limedsforsen, Nyhyttan—Finnshyttan, Persberg—

Persbergs gruvor om sammanlagt 287,8 km. och Hackas—Svenstavik om
21,2 km. samt utgör nu 5,266,4 km.

Bruttoinkomsterna av statsbanornas trafik belöpte sig för år 1917 inkomster
till omkring 163 miljonor kronor.

Av statens järnvägars trafikinkomster under år 1917 hava under kontoret^nåret
till statskontoret inlevererats 4,400,000 kronor. levererade

trafik medel.

Å statsbanan genom Bohuslän samt statsbanorna Järna—Norrköping,
Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen, Älvsby—Piteå, Veittijärvi—Karungi byggnader.
—Matarengi och Karungi—Haparanda utfördes en del kompletteringsarbeten.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Å statsbanan Ulriksfors—Yolgsjön verkställdes skogsröjning å en
areal av 1,600 kvadratmeter, fullbordades återstående terrasseringsarbeten,
anlades 2 avloppstrummor, utlades permanent huvudspår å en
längd av 1,930 meter, färdigballastades huvudspåret på den återstående
sträckan eller å 4,490 meter ävensom sidospåren å Volgsjöfors håll-,
last- och mötesplats, varest likasom å Meselefors håll-, last- och mötesplats
även husbyggnaderna fullbordades, inhägnades järnvägsområdet på
eu bansträcka av 2,593 meter samt anlades 33 mindre vägövergångar i
banans plan.

Å statsbanan Sveg—Brunflo, varav delen Hackås—Svenstavik öppnades
för allmän trafik den 15 december, uppfördes en del provisoriska
byggnader, verkställdes skogsröjning å en areal av 1,572,560 kvadratmeter,
påbörjades terrasseringen å vissa sträckor mellan Åsarne och
Kvarnsjö ävensom mellan Överhogdal och Sveg, anlades 30 avloppstrummor,
fullbordades stenarbetena för bro över Ljungan och kulvert
över Alån, påbörjades dylika arbeten för kulvert över Kvarnån ävensom
för broarna över Hoan, Linån och Norrälven, färdigballastades huvudspåret
på eu längd av 6,255 meter och underballastades detsamma dessutom
å 7,480 meter, avslutades terrasserings- och ballastningsarbetena å
Yikbäckens och Skandcråsens håll-, last- och mötesplatser liksom å Svenstaviks
bangård, avslutades dylika arbeten i huvudsak å Rörösjöns hålloch
lastplats, Brånans håll-, last- och mötesplats ävensom Åsarne bangård,
fullbordades samtliga husbyggnader vid Vikbäcken, Skanderåsen
och Svenstavik, påbörjades dylika vid Rörösjön, Brånan och Åsarne, uppfördes
1 kombinerad banmästar- och banvaktsstuga och 2 enkla banvaktsstugor,
alla med uthus, omlades 937 meter större och 1,774 meter mindre
vägar, anlades 3 mindre vägövergångar i banans plan, inhägnades järnvägsområdet
på en bansträcka av 10 kilometer samt uppsattes mellan
Hackås och Svenstavik permanenta telegraf- och bantelefonledningar
ävensom linjesignaler.

Dessutom verkställdes definitiv utstakning av banan mellan Kvarnsjö
och Överhogdal.

Å statsbanan Haparanda—-Finska gränsen utfördes för Haparanda
station en del jordsehaktnings- och bergsprängningsarbeten, uppfördes å
samma station ytterligare 1 boställshus och påbörjades uppförande av
stationshus samt lokomotivstall med vattentorn, fullbordades för bron
över Torne älv de båda landfästena och 8 pelare samt utfördes grundläggning
och betonggjutning för den nionde pelaren, varjämte påbörjades
uppsättning av järnöverbyggnaden, så att de 2 närmast svenska stranden
liggande spunnen till större delen fullbordades.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Dessutom uppfördes en vägport vid Kopukka ock påbörjades eu
dylik för kustlandsvägen Nederkalix—Haparanda i västra ändan av Haparanda
bangård.

För statsbanan Sveg—Hede verkställdes definitiv utstakning av
banan på den 45 kilometer långa sträckan mellan Sveg och Älgnäsåsen.

Å Inlandsbanan, södra distriktet (Volgsjön—Stensele), uppfördes en
del provisoriska byggnader, verkställdes skogsröjning i linjen mellan
Volgsjön och Vinlid (66 km.) ävensom för bispäret till Malgomajsjön
mellan Lövlid och Lillån (4 km), avslutades terrasseringen i huvudlinjen
mellan Volgsjön och Lövlid (12 km.), påbörjades sådan terrassering mellan
sistnämnda plats och Aronsjöliden (11 km.) och i bispåret till Malgomajsjön,
anlades 48 avloppstrummor, fullbordades bro över Vojmån
vid Vilhelmina, påbörjades anläggning av 2 broar över Nästansjöån, utlades
permanent huvudspår mellan Volgsjön och Vilhelmina, vilket spår
även färdigballastades, fullbordades terrasseringen å Vilhelmina bangård,
där utläggning av sidospår och spårväxlar ävensom uppförande av erforderliga
husbyggnader även påbörjades, samt igångsattes uppförande av
en vägport vid Lövliden.

Dessutom verkställdes definitiv utstakning av banan mellan Vinlid
och Stensele.

A Inlandsbanan, norra distriktet (Gällivare—Jokkmokk), uppfördes
en del provisoriska byggnader, verkställdes skogsröjning å en längd av
5,670 meter, påbörjades terrassering mellan Porjus och Stora Lule älv
(5 km.), anlades 6 avloppstrummor, fullbordades stenarbetena för bro
över bäck vid sektion 58 + 781, avslutades pal Isprängning för landfästen
och pelare till bro över Stora Lule älv och påbörjades uppmurningen
av de senare, igångsattes terrasseringsarbetena för utvidgning av
Porjus bangård samt utfördes en del kompletteringsarbeten å delen
Gällivare—Porjus.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat reglemente för sta- ^erslgc™teenn^

tens vattenfallsverks pensionskassa för pensionering av icke ordinarie vattenfaiis nersnnal

verks Pen"

personal. sionskassn för

pensionering
av icke ordi -

narie

personal.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 3, 4 och 19 i avlöningsreglementet för tjänstemän reglementet
vid statens vattenfallsverk den 29 augusti 1913 samt den vid samma för fjansto ,

° man vid

avlöningsreglemente fogade avlömngstabellen. statens

vatten fallsverk
m. in.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Trollhätte

kanalverk.

Södertälje

kanalverk.

Trollhätte

fastighets förvaltning.

Statens

kraftverks förvaltning.

Trollhätte kanal öppnades för trafik den 26 april 1917, varefter segelfarten
fortgått utan hinder till årets slut. Trafiken, som i början av
seglationen var mycket obetydlig, har under senare delen av året varit
i stadigt stigande, särskilt vad de större fartygen beträffar.

Kanalinkomsterna under året hava uppgått till omkring 500,000
kronor; motsvarande summa år 1916 var 540,400 kronor.

Södertälje kanal har under år 1917 hållits öppen för trafik från
och med den 5 maj till årets slut. Kanal- och bogseringsavgifterna för
året uppgå till omkring 76,000 kronor mot 74,635 kronor 22 öre för
år 1916.

Under år 1917 hava försålts en tomt inom Trollhättans till stadsplan
indelade område, en tomt inom ett till stadsplan föreslaget område,
nio tomter inom egnahemsområdet å Stavered, Hjulkvarn och Stallbacka,
en tomt inom egnahemsområdet å Arvidstorp, två tomter (härav en förut
utaiTenderad) från industriområdet å Stallbacka samt en tomt från industriområdet
å Malöga.

Å egnahemsområdet å Stavered, Hjulkvarn och Stallbacka har
under 1917 upplåtits en tomt med tomträtt.

På industriområdet å Stall backa har under året väg- och bredspårssystemet
utvidgats och kompletterats, varjämte eu smalspårsförbindelse
från Nossebrobanans järnvägsstation i Trollhättan till industriområdet
å Stallbacka blivit utförd.

Från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital hava till egnahemsbyggare
utlämnats byggnadslån mot 41/ 2 % ränta till ett sammanlagt
belopp vid 1917 års slut av 331,051 kronor 39 öre, därav 28,050 kronor
under år 1917. Dessutom har under år 1917 utlämnats byggnadslån
mot 5 % ränta till ett belopp av 6,000 kronor.

Den sammanlagda belastningen vid statens kraftverk i Trollhättan,
Porjus och Älvkarleö har under år 1917 uppgått till omkring 130,000
kilowatt emot omkring 115,000 kilowatt föregående år. Den totala energiproduktionen
har utgjort omkring 650 miljoner kilowattimmar emot 515
miljoner år 1916.

Nya sekundärstationer hava tagits i drift i Sjömarken (invid Borås),
Uddevalla, Hedemora, Södertälje och Kantorp.

Bland de överenskommelser om leverans av elektrisk energi, som
träffats under år 1917, må omnämnas: från Porjus kraftverk 6,000 kilowatt
till aktiebolaget Porjus smältverk, 1,000 kilowatt till Stockholms

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

superfosfatfabriks aktiebolag samt 10,000 kilowatt till aktiebolaget Norrbottens
järnverk, från Trollhätte kraftverk 5,000 kilowatt till Stockholms
superfosfatfabriks aktiebolag samt 1,500 kilowatt till aktiebolaget ManganoSilicium.

Sedan den nya farleden mellan Vänersborg och Göteborg i oktober
1916 öppnades för trafik med 4 meter djupgående fartyg, hava förutom
arbetet med regleringsdammen vid Ström vissa smärre kompletteringsarbeten
återstått att utföra.

Arbetsstyrkan, som i början av år 1917 utgjorde omkring 450 man,
har successivt minskats och uppgick vid årsskiftet till omkring 160 man.
Dessutom hava tidvis under år 1917 av entreprenörer sysselsatts upp till
54 man.

Bortränsning av resterande mindre partier undervattensberg i Karls
grav har under året avslutats, varjämte ledverken vid och mellan broarna
i Vänersborg fullbordats och dragvägarna fullt iordningställts.

Bergkanalen i Trollhättan torrlädes den 7 januari 1917 medelst den
nya avstängningsanordmngen vid klaffbron. Det mitt för Nydqvist &
Holms verkstäder kvarstående bergpartiet blev under vintern bortsprängt,
och uppmurades i samband därmed en tätande mur längs kanalsidan.
Utefter bergväggarna i Bergkanalen hava till skydd för kanaltrafiken uppsatts
traf Öl j are.

En mindre kvarvarande bottenränsning i höljan nedom Åkersjöslussen
har utförts och resterande ledverk vid infarten till slusstrappan
fullbordats.

Undern vintern besiktigades och utfördes erforderliga justeringar å
samtliga slussmaskinerier.

Kvarvarande ränsningsarbeten vid Åkersström hava under år 1917
avslutats, så att farledsrännan där nu har den fastställda bredden. Utefter
älven hava på några få platser erforderliga kompletteringar av lastplatser
och strandskoningar utförts. I Slumpån äro de behövliga ränsningarna
för sänkning av åns vattenstånd slutförda.

Å den nya regleringsdammen vid Ström hava arbetena med det
västra valsdammsutskovet pågått hela året, varvid uppförts erforderligt
murverk, monterats den 22 meter långa valsen samt uppbyggts en ny laxtrappa
och ålledare. I kanaltracén förbi Ström hava i huvudsak slutförts
alla muddrings- och undervattenssprängningsarbeten såväl ovan som
nedom nya slussen. Därjämte hava kompletterande arbeten å ledverk,
dragvägar och strandskoningar utförts.

/tik. till

JUhsdngs-lleriUtolsen.

Trollhätte
kanals ombyggnad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Södertälje
kanals ombyggnad.

Trollhätte
krafi versbyggnad.

Under år 1917 har förbindelse erhållits från Södertälje stad att utan
ersättning avstå all för ombyggnaden av Södertälje kanal erforderlig
mark, som den 23 mars 1911 var i stadens ägo, och med staden dessutom
träffats preliminär överenskommelse angående förvärvande för kronans
räkning av ytterligare staden tillhörig mark, som erfordras för en
eventuell framtida utvidgning av kanalen. Beträffande övrig mark, som
erfordras för kanalens ombyggnad, hava köpekontrakt hittills upprättats
med 11 fastighetsägare.

De under föregående år påbörjade grundundersökningarna för kanalen
hava pågått under hela året, varvid särskilt grunden för blivande
slussen vid Lotsudden i Södertälje varit föremål för såväl noggranna
borrningar som provpumpningar för utrönande av dess genomsläpplighet
för vatten och möjligheten att genom grundvattensänkning utföra slussen
i torrhet.

Ett transportspår har anlagts i östra kanalslänten mellan Lotsudden
och Mälaren för utfrågning av schaktmassor från kanalen till tippen
mellan Södertälje och Ekenbergsvik å östra Mälarstranden. Schaktning
med grävmaskin har pågått på slusstomten vid Lotsudden sedan augusti
månad.

Arbetena med kraftverkets tredje utbyggnad hava pågått med en
arbetsstyrka av i medeltal under år 1917 450 man, varjämte intill 50 man
sysselsatts av entreprenörer.

Under vintern bedrevos med stark forcering arbetena med uppförandet
av de murar vid den nya luftkanalens övre del och vid oljeslageriet,
vilka skola skilja trafikkanalen från nya kraftkanalen. Dessa jämte
en tillhörande mindre fångdamm voro vid vattnets påtappande i trafikkanalen
färdiga i så stor utsträckning, att bergsprängningarna i nya
kraftkanalen obehindrat kunnat fortgå i torrt schakt hela sommaren. I
kraftkanalen återstå vid årsskiftet endast borttagande av ett mindre bergparti
vid kanalens övre ända samt utsprängning av en de! av tunneln
under Forslid.

De stora murarna runt fördelningsbassängen samt vid tubintaget
äro färdiga, tubintagsbyggnaden uppmurad och tre av de nya, däri inrymda
stora avstängningsluckorna färdigmonterade. De återstående två
tubintagsöppningarna äro provisoriskt avstängda med träkonstruktioner.
Brädavlopps- och isutskovsanordningarna för den nya fördelningsbassängen
äro färdiga och en fångdamm uppförd i nya tilloppskanalen, så att
vatten kunnat påtappas i nya fördelningsbassängen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av de 5 nya tuberna äro 2 fullt färdiga och 2 till hälften iordningställda.

Kraftstationsbyggnaden är fullbordad i den utsträckning, pågående
maskininstallationsarbeten medgiva. Maskinaggregatet nr 9 var vid årsskiftet
färdigt för drift, och å nr 10 återstå endast några mindre montagearbeten.

Fångdammen nedströms om kraftstationen är riven.

Byggnadsarbetena å ställverkshuset äro i huvudsak avslutade.

Under år 1917 hava kompletterande undersökningar utförts för nya
kraftverk vid såväl Lilla Edet som Yargön.

Arbetsstyrkan, som i början av år 1917 utgjorde 50 man, har successivt
ökats till 150 man; dessutom hava mellan 20 och 5 man sysselsatts
av entreprenörer. Arbeten haAui bedrivits dels vid Luleluspen och dels i
Porjus i den utsträckning, som här nedan angives.

Efter medgivande av Kungl. Maj:t har vattenfallsstyrelsen för
Kungl. Majrts och kronans räkning inköpt hemmanet Porjus nr 1, och
har plan för anläggande därstädes av ett industri- och bostadsområde av
vattenfallsstyrelsen upprättats samt i november inlämnats till Kungl. Maj:t
för godkännande. Förberedande arbeten för områdets utnyttjande och
anordnande av spårförbindelse därifrån till statsbanans Gällivare—Porjus
huvudspår äro igångsatta.

Vidare hava påbörjats arbeten för kraftverkets utbyggnad, omfattande
installation av fjärde och sjätte maskinaggregaten i enlighet med
beslut av 1917 års riksdag. Turbinutrustning till dessa aggregat har beställts
hos aktiebolaget Nydqvist & Holm, Trollhättan, samt de elektriska
generatorerna hos Allmänna svenska elektriska aktiebolaget, Västerås.

Dessutom bär uppförts ytterligare ett bostadshus av samma typ
som övriga maskinistbostäder med fyra lägenheter om två rum och kök.

För de resterande arbetena å regleringskanalen And Luleluspen,
som huvudsakligen komma att utgöras av muddring, hava förberedelser
blivit gjorda. Ytterligare har å eu sträcka bottnens stenlager undanskaffats
för ernående av ,sj älvm udd ring.

Genom kraftverkets tillkomst har vattenståndet vid den över Dalälven
ledande landsvägsbron, den s. k. Carl XIII:s bro, blivit sänkt, så
att de träkistor, på vilka bropelarna äro grundlagda, delvis kommit över
vatten, varigenom deras bestånd äArentyrats. Träkistorna hava därför
under de första månaderna under år 1917 bortrivits och ersatts med
stenmurverk.

Poijus

kraftverks byggnad.

Älvkarleby

kraftverks byggnad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Då bostadsutrymmena för kraftverkets driftspersonal visat sig otillräckliga,
har enligt 1917 års riksdags beslut uppförandet av ett nytt
bostadshus påbörjats, varjämte ett invid kraftverkets bostäder beläget, i
enskild ägo varande hus inköpts och iordningställts till mäss för vid
kraftverket anställda ogifta tjänstemän.

För att öka kraftverkets effekt har under årets senare hälft genom
provisorisk påbyggnad av regleringsdammen möjligjorts en höjning av
vattenståndet ovan kraftverket av 1,5 meter.

Muddringen i de ovan kraftverket belägna Nygårds- och Stallforsarna
avslutades under hösten, varefter mudderverket överflyttades till
Masurforsen.

De innanför fångdammar i torrhet bedrivna arbetena för Masurforsens
uppränsning voro slutförda före vårflodens inträffande. För forsens
fullständiga uppränsning återstod då muddring ovanför och nedom den
utsprängda och utschaktade kanalen, med vilka arbeten måste anstå, till
dess muddringarna ovan kraftverket hunnit avslutas och mudderverket
blivit ledigt därifrån. Genommuddring av det övre partiet pågår, och
muddringen nedom kanalen beräknas vara avslutad före 1918 års vårflod.

kraftstations Målnings- och övriga inredningsarbeten i maskinhuset vid ångkraft byggnad.

stationen i Västerås hava under 1917 fullt färdigställts och det andra
ångturbinaggregatet färdigmonterats.

Arbetena å pannhusets första utbyggnad, inrymmande 4 ångpannor,
hava fullt avslutats och pannhusets andra utbyggnad fullbordats beträffande
husbyggnaden och kolfickor av armerad betong, varemot ännu inga
ångpannor inmonterats.

Grundläggning för en verkstadsbyggnad, förlagd till ångkraftstationens
tomt, påbörjades i september månad. Vid årsskiftet var tegelmurningen
färdig och takläggning pågick.

lagen oråSför- Kungl. Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat lag om ändrad lydelse

säkring för av 2, 7 och 35 §§ i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksoiyckstall
i fa}] j arbete.
arbete.

Särskilda
bestämmelser
i fråga om
tillämpning
av lagen om
försäkring
för olycksfall
i arbete å
arbetare, som
användas til)
arbete för
statens
räkning.

Kungl. Maj:t har den 30 november 1917 utfärdat kungörelse angående
särskilda bestämmelser i fråga om tillämpning av lagen om försäkring
för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 å arbetare, som användas
till arbete för statens räkning.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kung]. Maj:t har den 21 december 1917 utfärdat kungörelse angående
anmälan om olycksfall i arbete m. m.

Anmälan om
olycksfall
aruete m. m.

Kungl.

Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat förordning angåendea,?g^ndeuppuppbörd
av avgifter för försäkring i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen bord av avden
17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete. S* spring T"

rilislorsäk -

ringsanstalten
jämlikt
oiycnsiäilslorsäkringslagon.

Kung!,
förvaltningen
för olycksfall

Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat reglemente
av den i 19 § av lagen den 17 juni 1916 om
i arbete omförmälda fond.

1''örsakringslagen
omförmalda
fond.

angående

försäkring vaiUlingen av
den i 11) §
olycksfalla -

Antalet av de uti riksförsäkringsanstalten under tiden 1 januari— nn^saiustai30
november 1917 utfärdade och förnyade försäkringar, för vilka premi- ten “och dess
erna erlagts, utgör omkring 11,190 med ett sammanlagt provisionel^ be- verkaamhct''
räknat antal arbetare av omkring 194,530.

Hos riksförsäkringsanstalten hava under ovannämnda tid anmälts
14,920 olycksfall, som drabbat i anstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd av övergående skada har på grund av försäkring i
riksförsäkringsanstalten ersättning under samma tid tillerkänts i 98 fall
till följd av dödsfall och i 561 fall till följd av invaliditet.

Under samma tid hava med anledning av olycksfall, som drabbat i
riksförsäkringsanstalten icke försäkrade arbetare, inköpts livräntor i anstalten,
till följd av dödsfall i 5 fall och till följd av invaliditet i 45
fall.

Genom postsparbanken hava under tiden 1 januari—30 november
1917 för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagt
belopp av omkring 1,201,000 kronor, varifrån dock bör avdragas
det belopp, som till försäkringstagare återreglerats, och har
under samma tid utanordnats ett sammanlagt belopp av 861,411 kronor
69 öre för att genom postsparbanken till vederbörande ersättningstagare
utbetalas.

Under ovannämnda tid hava för fiskare utfärdats 625 nya försäkringsbrev,
av vilka emellertid 43 såsom ej inom föreskriven tid inlösta blivit

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Lag om försäkringsrådet.

Villkor ock
bestämmelser
för åtnjutande
av avlöningsförmåner
enligt den
från och med
år 1918 gällande
ordinarie
avlöningsBtat
för försåt
ringsrådet.

Barnmorskornas
pensionsanstalt.

annullerade. Hela antalet försäkrade fiskare utgjorde vid november
månads slut omkring 2,800. Till i riksförsäkringsanstalten försäkrade
fiskare hava under tiden 1 januari—30 november 1917 utanordnats ett
sammanlagt ersättningsbelopp av 9,638 kronor 81 öre. ''

På begäran antingen av arbetsgivare och arbetare eller av domstol
eller annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under nämnda
tid i 360 fall meddelat utlåtande rörande den grad av invaliditet, som
eu till följd av olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.

Under åberopande av nådiga förordningen den 18 juni 1909 om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
har under tiden 1 januari—30 november 1917 framställning i 567 fall
blivit gjord om ersättning i anledning av kroppsskada eller sjukdom, som
ådragits under militärtjänstgöring, och har under ovan angivna tid livränta
på grund av för framtiden bestående men tillerkänts i 308 fall och
dödsfallsersättning i 92 fall. Dessutom har i en mängd fall sjukhjälp
tillerkänts den skadade eller sjuke.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat lag om försäkringsrådet.

Kungl. Maj: t har samma dag utfärdat kungörelse angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från
och med år 1918 gällande ordinarie avlöningsstat för försäkringsrådet.

Under tiden den 1 januari—30 ‘november 1917 hava i enlighet
med reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 30 december
1910 114 barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i pensionsanstalten.
Under samma tid hava 21 barnmorskor upphört att vara delägare i anstalten.
Hela antalet delägare enligt reglementet den 31 december 1904
och förnyade reglementet den 30 december 1910 utgjorde vid november
månads slut 2,035. I nämnda siffra hava icke medräknats de barnmorskor,
som erhållit tillträde till pensionsanstalten jämlikt nådiga kungörelsen
den 18 december 1908 angående rätt till pension för äldre barnmorskor.
Dessa delägares antal utgjorde vid november månads slut 215.
Antalet pensionärer uppgick till 146.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Under år 1917 gjordes vid samtliga offentliga arbetsförmedlings- ''medling"
anstalter sammanlagt c:a 285,000 ansökningar om arbete, anmäldes tillhopa
265,000 lediga platser samt förmedlades i allt 180,000 arbetsanställningar.

Kungl. Maj:t har den 7 december 1917 utfärdat kungörelse om Understöd
ändrad lydelse av §§ 2, 3 och 9 i kungörelsen den 19 maj 1916 angå- ^rbeteiösa1
ende understöd åt medellösa arbetslösa samt bidrag av statsmedel därtill. m. m.

Tillgången på arbete har under år 1917 i stort sett alltjämt varit Arbetsmarksynnerligen
god. Efterfrågan på arbetskraft har varit livlig, särskilt till arbetslöshet,
den omfattande vedavverkningen i skogarna, och arbetsförtjänsterna för
de kroppsarbetande klasserna varit i stigande. På vissa områden har
dock på grund av kristidens säregna förhållanden arbetsbrist yppat sig.

Genom spannmålsbristen uppstod arbetslöshet inom bagaryrket, och knappheten
på linolja hade samma verkan på målarfacket, varför på ett antal
orter offentligt understöd under större delen av året utgått till sådana
arbetslösa. Längre fram under året vållade sjö- och handelskrigets
skärpning hela det svenska näringslivet stora svårigheter med avseende
å anskaffandet av nödiga förbrukningsartiklar. Faran av massarbetslöshet
har dock hittills kunnat undvikas, ehuru mot årets slut en allmän
avmattning gjort sig gällande på arbetsmarknaden. Inom textilindustrin
har sålunda bristen på särskilt bomull och ylle föranlett driftens nedläggande
vid ett stort antal fabriker. Det tryckta läget inom stenindustrin
har fortsatt under år 1917. De stenarbetare, som av olika anledningar
ej kunnat förskaffa sig arbete på annat håll, hava därför alltjämt
måst beredas sysselsättning vid en del på statens initiativ igångsatta
arbeten å närbesläktade arbetsområden.

Kungl. Maj:t har den 27 februari 1917 utfärdat förordning angå- Ändring i
ende ändrad lydelse av § 5 mom. i och § 10 i förordningen den 5 maj förordningen
1916 om medling i vissa hyrestvister m. m. Tyrestvister

m. in.

Kungl. Maj:t har den 13 mars 1917 utfärdat kungörelse angående statsbidrag
statsbidrag till uppförande av bostadshus med smålägenheter. förin de''av

bostadshus
med smålägenheter.

Vid statens vårdanstalt för alkoholister vid Venngarn hava under Aikohoiistår
1917 intagits 98 personer och utskrivits 76. Vid de erkända alko- vär,len''

Arbetar skydd.

Villkor och
bestämmelser
för åtnjutande
av avlöningsförmånerna
för å
yrkesinspektionens
s*at
uppförda
assistenter
samt underinspektörer.

Sjukkasse väsen.

Berättelse om vad i rikets -styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

holistanstalterna — som vid 1917 års utgång utgjorde 6, varav dock
endast 5 trätt i verksamhet — hava under samma år intagits 41 personer
och utskrivits 29.

Vid de enskilda alkoholistanstalterna hava under år 1917 intagits
40 personer och utskrivits 105.

Kungl. Maj:t har den 27 februari 1917 utfärdat lag om fortsatt
tillämpning av lagen den 3 juni 1915 om eftergift vid krig eller krigsfara
från vissa bestämmelser om arbetstid för minderåriga och kvinnor.

Socialstyrelsen har utfärdat:

den 29 oktober 1917 anvisningar angående skydd mot yrkesfara
vid sprängningsarbete samt

den 13 december 1917 anvisningar angående skydd mot yrkesfara
vid transmissioner.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med 1918 års
början fastställda avlöningsförmåner för å yrkesinspektionens ordinarie
stat uppförda assistenter samt underinspektörer.

Antalet registrerade sjukkassor har under år 1917 endast obetydligt
ökats och uppgick vid årets slut till 1,340, därav 25 fortsättningskassor.
Sammanlagda antalet medlemmar inom dessa kassor kunna uppskattas
till omkring 651,000, varav omkring 70,250 komma på fortsättningskassorna.

Av dessa kassor hade i runt tal 390 med inemot 100,100 kvinnliga
medlemmar i sina stadgar upptagit bestämmelser om understöd vid
tillfälle av barnsbörd i anslutning till föreskriften i nådiga kungörelsen
den 6 december 1912 om statsbidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.

Under år 1917 har av socialstyrelsen utbetalts i statsbidrag till
sjukkassor jämlikt nådiga kungörelsen den 4 juli 1910 sammanlagt
1,567,839 kronor 28 öre.

Bidrag åt sjukkassor, som meddela moderskapshjälp, hava under
år 1917 utgått med tillhopa 77,199 kronor 60 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Av de föreningar, å vilka lagen om understödsföreningar den 29
juni 1912 äger tillämpning, hava under år 1917 29 vunnit registrering
enligt nämnda lag.

Hela antalet vid årets slut registrerade understödsföreningar utgjorde
175, därav 61 pensionskassor. Av dessa föreningar voro 18 registrerade
med s. k. godkända stadgar.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat kungörelse angående
understöd av statsmedel till yrkesskolor för husmodersutbildning i städer,
köpingar, industri- och andra liknande samhällen.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat dels lag om ändrad
lydelse av 7 och 34 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring,
dels lag om ändrad lydelse av 17 § i samma lag. Vidare
hava den 19 juni 1917 utfärdats lagar dels om ändrad lydelse av 16 §
i lagen om allmän pensionsförsäkring, dels om ändrad lydelse av 4 § i
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av samma
lag.

Kungl. Maj:t har den 16 november 1917 utfärdat förordning om
avlämnande till pensionsstyrelsen av vissa uppgifter ur församlingarnas
död- och begravningsböcker.

Pensionsstyrelsen har under år 1917 utfärdat åtskilliga meddelanden
och cirkulär till vägledning i arbetet för pensionsnämnder och ombud
samt för taxeringsnämnder. Dessa meddelanden hava i allmänhet
influtit i »Tidskrift för den svenska pensionsförsäkringen», vilken tidskrift
under år 1917 utgivits varje månad av föreningen för främjande av den
svenska pensionsförsäkringen. Möten med pensionsnämnder och pensionsstyrelsens
ombud hava till ett antal av 6 hållits i olika delar av landet.
Ombudens antal utgjorde vid 1917 års slut 124.

Jämlikt kungl. kungörelsen den 10 april 1915 angående redovisning
och inbetalning av pensionsavgifter hava till pensionsförsäkringsfonden
under år 1917 till och med november månad redovisats, i runda
tal, för år 1914 grundavgifter 4,300 kronor och tilläggsavgifter 1,700
kronor, för år 1915 grundavgifter 108,700 kronor och tilläggsavgifter

fi/A. till rikad. prat. IMS. 1 Sami. 1 Avd. 11

lUkmlngs-Beriittolsen.

Understöds föreningar.

Understöd av
statsmedel
till yrkesskolor
för
husmodersutbildning
i
städer m. ft.
.samhällen.

Andringar i
lagen om
allmän pensionsförsäkring.

Avlämnande
till pensionsstyrelsen
av
vissa uppgifter
ur församlingarnas

död- och begravningsböcker.

Pcnsions stvrelsens verksamhet.

Berättelse om vad i rikets styrelse seda?i sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

74,100 kronor, för år 1916 grundavgifter 6,088,600 kronor och tilläggsavgifter
4,449,400 kronor samt för år 1917 grundavgifter 2,675,900 krono]-,
sammanlagt alltså 13,402,700 kronor.

Det register över de försäkrade, som föres inom pensionsstyrelsen
med ledning av de i 14 § pensionsförsäkringslagen omförmälda förteckningar,
omfattade vid årets slut omkring 3,458,000 personer.

Till pensionsstyrelsen hava under år 1917 till och med november
månad inkommit ansökningar om pension eller understöd för omkring
34,400 personer, därav 13,900 män och 20,500 kvinnor.

Under tiden januari—november 1917 utfärdades definitiva pensionsbrev
för 32,673 personer, av vilka 14,750 tillhörde de kategorier, som
avses i lagen om övergångsbestämmelser den 8 juni 1915 och för vilka
understöd utgått först från och med år 1916. Jämkningar enligt
8 § i pensionsförsäkringslagen hava under samma tid förekommit i
6,553 fall.

Avslag å ansökningar om pension eller understöd har under tiden
januari—november 1917 meddelats beträffande omkring 6,500 sökande.

De kostnader för pensionstillägg och understöd, som bestritts under
ar 1917, hava utgjort omkring 161A millioner kronor. Därav har statsverket
haft att bestrida omkring 5,500,000 kronor och pensionsförsäkringsfonden
omkring 6,900,000 kronor. Återstående kostnader omkring

4.100.000 kronor skola betalas av kommuner och landsting.

Till styrelsen hava under tiden januari—november 1917 inkommit
538 ärenden angående besvär om avgiftspåföring in. in. enligt 16 § pensionsförsäkringslagen.

Pensionsstyrelsen har under år 1917 till och med november månad
haft till behandling omkring 2,500 ärenden angående förebyggande och
hävande av invaliditet, och hava i omkring 2,000 av dessa ärenden vidtagits
åtgärder i sjukvårdande syfte. Dessa åtgärder hava avsett, bland
annat, vård å vanföreanstalter, sanatorier, kurorter, lasarett, lupushem,
vilohem in. in., utbildning å blindskola, hos privat yrkesidkare och dylikt
samt anskaffande av konstgjorda lemmar.

Från pensionsförsäkringsfonden hava under år 1917 beviljats lån
dels till kommuner eller mot kommunal garanti för bostadsändamål

7.442.000 kronor och för andra ändamål 4,661,833 kronor, dels ock till
enskilda företag (sjukvårdsanstalter och dylikt) 1,311,500 kronor, tillhopa
13,415,333 kronor. Den 15 december uppgingo fondens tillgångar
till sammanlagt 77,295,488 kronor 51 öre förutom oguldna räntor.

Ansökningar om understöd enligt kungl. förordningen den 13 augusti
1914 om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fullgör tjänstgöring till rikets försvar, kava under tiden januari—november
11)17 till styrelsen inkommit till ett antal av 13,159. Till styrelsen
hava vidare under samma tid från militärbefälet inkommit 230
förteckningar enligt § 5 i kungl. kungörelsen den 14 augusti 1914 angående
tillämpningen av nyssnämnda förordning, upptagande tillhopa
241 personer.

På grundval av dessa ansökningar och förteckningar har styrelsen
under tiden januari—november utfärdat 5,110 understödsbevis, vartill
komma 16,937 utanordningar av tilläggsunderstöd, i flertalet fall avseende
eu senare tjänstgöring.

Antalet avslagna eller återkallade ansökningar har för nyssnämnda
tid uppgått till 1,555.

I nådiga skrivelser den 27 april och den 31 augusti 1917 till ge-Förhöjd dagneraltullstyrelsen
har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser angående för- a^a“f t(‘tl
höjd dagavlöning till vissa e. o. tjänstemän i tullvei''ket under förordnande tjänstemän i
å ordinarie tjänst. nndérVföro1d nanden

å ordinarie
tjänst.

Kung]. Maj:t har den 25 juni 1917 utfärdat kungörelser angående Provisoriska
provisoriska avlöningstillägg för år 1918 åt befattningshavare i statisti- avlo“’“frtlU''
ska centralbyrån och kommerskollegium samt åt bergmästarna.

Kungl. Maj:t har den 29 maj 1917 utfärdat kungörelse angående Krigstidstiiikrigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i ^®ti“gh
statens tjänst. Fjäll».

Den 19 juni 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelser angående
krigstidshjälp under år 1917 åt vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst ävensom åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst.

extra

Kungl. Maj:t har den 25 juni 1917 utfärdat kungörelse angående Extra tdnelönetiHägg
för år 1917 åt en del tjänstemän och betjänte in. in.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående villkor Villkor och
och bestämmelser att gälla för å ordinarie stat uppförda kvinnliga bi- förvissa''
trädesbefattningar ä generaltullstyrelsens revisionsbyrås statistiska av-kvinnliga bi delnillg.

ningar i gene ra

Itullatvrrlson.

(58

Berättelse om vild i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bestämmelser
angående
yissa befatt- bestämmelser

Samma dag
att j

"””verket"11"förda befattningar vid tullverket.

har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med särskilda
fålla i avseende å de å extra stat för år 1918 upp -

instruktioner Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1917 utfärdat kungörelser anga för

ambets- ende ändrad lydelse av §§12 och 19 i instruktionen för kammarkolleverk.
givim den 26 maj 1909 ävensom angående ändrad lydelse av vissa delar
av instruktionen för kammarrätten den 23 december 1908.

Den 12 oktober 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av §§ 6, 9 och 20 i instruktionen för generaltullstyrelsen
den 2 december 1910.

inställd tätt- Kungl. Maj:t har den 3 februari och den 13 juli 1917 utfärdat
13P§ kungörelse!'' angående inställd tillämpning av 13 § av instruktionen för
struktionen mynt- och justeringsverket den 18 juni 1910.

lör mynt- och
justeringsverket.

^Villkor och Den 25 juni 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående

för åtnjutan- vill kor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt
ae av aviö- c]en från och med år 1918 gällande stat för byggnadsstyrelsen.

ner å byggnadsstyrelsens
stat.

Ändringar i Kungl. Maj:t har den 29 juni 1917 utfärdat lag om ändrad lydelse

ladT civlfa11" av 5 och 7 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnetjänstinneha-havares
rätt till pension.

vares rätt till
pension.

Centralt mö- Kung!. Maj:t har den 23 mars 1917 utfärdat kungörelse angående

statsändan/åb ett central t möbelförråd för statsändamål.

inkumit- och Kung. Maj it har den 29 juni 1917 utfärdat förordning om extra

tfe™ katt'' inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918.

Samma dag har Kungl. Maj:t i utfärdad kungörelse fastställt vissa
till ledning vid uträknandet av extra inkomst- och förmögenhetsskatt, för
år 1918 erforderliga tabeller.

Ééstänjméiser I förordningar av den 30 mars och 29 juni 1917 har Kungl. Maj:t
°mtaierfngVld meddelat bestämmelser dels om särskilda avdrag vid 1917 års taxering
till bevillning för inkomst samt till inkomst- och förmögenhetsskatt dels

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

ock om rätt att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd tonnageavgift.

Kungl. Maj:t har den 27 januari 1917 utfärdat kungörelse om upp-jnfktwakltt
börd av krigskonjunkturskatt.

Den 25 juni 1917 har Kungl. Maj:t Utfärdat dels förordning om
ändrad lydelse av 8 och 12 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om
krigskon junkturskatt dels ock kungörelse angående fastställande av tabell
för beräkning av skatt enligt 8 § i sistnämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 16 mars 1917 utfärdat kungörelse om upp- VärnskattV
börd under år 1917 av värnskatt.

Den 19 juni 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om tonnageavgift.

Kungl. Maj:t har den 19 juni 1917 utfärdat dels förordning om
ändrad lydelse av 6, 9, 11, 18, 19, 20, 25 och 30 §§ i förordningen den
11 oktober 1907 angående beskattning av socker dels kungörelse om ändrad
lydelse av vissa i ordningsstadgan rörande sockerbeskattningen
den 23 juli 1908.

Den 3 mars 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
viss nedsättning av sockerskatten.

Sockel-be skattningen.

Kungl. Maj:t har den 28 september 1917 utfärdat kungörelse om
ändrad lydelse av § 6 i kungörelsen den 1 juni 1877 angående skatt för
hundar.

Ändring i
kungörelsen
angående
skatt för
hundar.

Kungl. Maj:t har den 25 juni 1917 utfärdat förordning om undan-fr^ndt“^p.
tag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående sär- ningen av
skild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsent- P|*,*fne
ligen lika stärkelserika, tullfria utlän dska ämnen, använda vid tillverkning skatt å majs
av stärkelse. 111'' m''

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående tiden
för ikraftträdandet av förstnämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 12 oktober 1917 utfärdat kungörelse med ^dariius^
närmare föreskrifter rörande uppbörd av fiddarhuskapitationsavgiften. kapitatfons avgiftcn.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ändringar i Kungl. Mai:t har den 19 iuni 1917 utfärdat förordning om vissa

angående ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelsiämpe1-
avgiften.

avgiften. 0

förordningen Deu SO mars och den 14 juni 19 L7 har Kung!. Maj :t utfärdat för angående

eu ordningar om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 nopeiavgfft*
vid vem^ei 1908 angående eu särskild stämpelavgift vid köp och byte av
köp och byte fondpapper samt om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. samma förordning.

av fond 1

särskilda kungörelser har därjämte meddelats bestämmelser angående
tiden för ikraftträdandet av de sålunda utfärdade förordningarna.

förord”^ en Kungl. Maj:t har den 19 juni 1917 utfärdat förordning om ändrad

om arvsskatt lydelse av 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i förordningen den 19 november
och skatt för ^914 om arvsskatt och skatt för gåva.

vissa^dar a Kungl. Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat förordning angående

förordningen ändring i vissa delar av förordningen den 23 oktober 1908 angående beviiinbgavgif"
v^^n^n^8av^^er särskilda förmåner och rättigheter.

ter för särskilda
förmåner
och rättigheter.

Ändring iför- Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående ändrad

gåendcSegrnn-lydelse av § 7 i förordningen den 2 juni 1911 angående grunderna och
derna och sät- sätte t för markegångsprisens bestämmande.

tet för markegångsprisens
bestämmande.

Ändringiför- Ävenledes samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om

gående8ntv1d-ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad
närings- oråd näringsfrihet.
frihet.

Ändring i Kungl. Maj:t bär den 14 juni 1917 utfärdat förordning angående

skrivnings- ändrad lydelse av § 7 inom. 1 och § 8 mom. 1 av förordningen den 6
förordningen, augusti 1894 angående mantalsskrivning m. in.

Författningar Kungl. Maj:t har den 14 och den 25 juni 1917 utfärdat förord tiUverkning

ningar om ändrad lydelse av l och 4 §§ i förordningen den 11 oktober
och försälj- 1907 angående tillverkning av brännvin samt om ändrad lydelse av 12
brännvin. § 1 mom. i samma förordning.

Berättelse om vild i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den 25 juni 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om visst
undantag från tillämpningen av stadgandet i 13 § 4 inom. i förordningen
den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin in. m.,
varjämte samma dag utfärdats kungörelse angående tiden för ikraftträdandet
av förstnämnda förordning.

Kungl. Maj:t har den 22 september 1917 utfärdat kungörelse angående
inställande av brännvinstillverkning under tillverkningsåret 1 oktober
1917—1 maj 1918.

Kungl. Maj:t har den 19 maj 1917 utfärdat förordning om tillägg
till 9 och 10 SJ? samt om ändrad lydelse av 14 § 2 mom., 15 § 2 inom.
och LO J? Ii inom. i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
av brännvin, varjämte samma dag utfärdats kungörelse angående tiden
för ikraftträdandet av förstnämnda förordning.

Genom kungörelser den 23 april och den 7 maj 1917 har Kungl.

Maj:t förordnat om förbud mot detaljhandel med brännvin under tiden
från och med den 24 april till och med den 31 maj.

Kungl. Maj:t har den 22 september 1917 utfärdat kungörelse angående
vissa inskränkningar i detaljhandeln med brännvin samt försäljningen
av vin eller Öl.

Kungl. Maj:t har den 25 september 1917 utfärdat förordning an- Ändring i
gående ändrad lydelse av J? 1 mom. 2 samt §§ 2—5 och 9 i förord- fli™rgdäD(!"|ee,‘
ningen den 10 oktober 1890 angående denaturering av brännvin. denaturenng

av brännvin.

Kungl. Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat förordning angående Förordning
försäljning av rusdrvcker. an.file.nde

° • försäljning av

rusdrycker.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om ändrad ly- Ändring i
delse av 1 S i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets fond forordninpn

, ° •’ n angående

av rusdrycksmedel. statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Kungl. Maj:t har den 25 juni 1917 utfärdat förordning om ändrad Ändring i
lydelse av 3 J? i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning ;lv f°angäcmfe"

vin Och Öl. försäljning

av vin och Öl.

Deri 14 och den 25 juni 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat förord-Ändringar i
ningar om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 J?§ i förordningen den
7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker tillverkning
samt om ändrad hädelse av 8 S 1 mom. i samma förordning. och beskatt •

° mng av

maltdrycker.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit Ändringar

i Kungl. Maj:t har den 14 juni 1917 utfärdat förordning om ändrad

angående1 för-lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen den 9 juni
säljning av {995 angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt svag tillagade,

al- . .

kohoifria dricka,
drycker samt
svagdricka.

Ändring i Kungl. Maj:t har den 7 september 1917 utfärdat kungörelse an ganDföfmaait-gående

ändrad lydelse av 13 § 2 mom. i ordningsstadgan för rnaltdrycksbryg-
drycksbryggerierna i riket den 7 augusti 1907.
riket.

Spirituösa- Kungl. Maj:t har den 25 juni 1917 utfärdat förordning om fort accls''

satt tillämpning under år 1918 av förordningen om spirituosaaecis.

stödTsyn- Den 25 juni och den 7 september 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat

neriigtskatte- kungörelse!" angående villkor och grunder för tilldelande av statsunder*k“mmiTer"stöd
åt synnerligt skattetyngda landskommuner ävensom angående utbetalande
av dylikt statsunderstöd.

Mynt-och Vid mynt- och justeringsverket hava under år 1917 blivit ut justerings-

verket, myntade:

.Stycken	Stycke»	Kronor	Kronor
Silvermynt: 25-ören . . 1,657,312 10-ören . . 4,996,130	6,653,442	414,328 499,613	913,941
Bronsmynt: 2-ören . . 916,450 1-ören . . 1,188,600	2,105,050	18,329 11,886	30,215
Järnmynt: 5-ören . . 2,088,900 2-ören . . 3,975,500 l-ören . . 8,127,700	14,192,100	104,445 79,510 81,277	265,232
Summa:	22,950,590		1,209,388

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Därjämte har under samma tid från mynt- och justerings verket

utväxlats:

i silvermynt kronor........... 4,140,200

i bronsmynt » 30,325

i järnmynt » 264,625

eller tillsammans kronor 4,435,150

Vidare har under år 1917 vid verket präglats 23,716 stycken medaljer
till ett värde av kronor 114,728.

Kungl. Maj:t har den 2 mars 1917 utfärdat kungörelse angående Angående ininskränkning
i rätten att från mynt- och justeringsverket mot lösen ut- Vatten1"* *
bekomma medaljer av silver. frå,u

och justeringsverket

mot lösen utbekomma
medaljer
av
silver.

Kungl. Maj:t har den 10 april 1917 utfärdat lag om ändrad ly- Ändringar i
delse av §§ 5, 7, 12, 13, 17 och 18 i lagen om rikets mynt den 30 nkutsmynt.
maj 1873.

Samma dag har Kungl.
lämpning å skiljemynt av järn
av brons m. m.

Maj:t utfärdat kungörelse angående till- Tillämpning

. . . ° .. , ° . , ä, skiljemynt

av vissa bestämmelser rörande skiljemynt av järn av

vissa bestämmelser
rörande
skiljemynt
av brons m.m.

Kungl. Maj:t har den 13 augusti 1917 utfärdat kungörelse angå- ^lkärfför

ende justering av målkärl av metall på 1U liter för mätning av mjölk, matning av

mjölk.

Den 9 november 1917 har Kungl. Maj:t. utfärdat kungörelse an- J^edmåu*1''
gående justering av vissa vedmått in. m. in. m.

Kungl. Maj:t har den 7 maj 1917 utfärdat förordning om sär- ^!j^°nrinf®8r
skilda villkor för utlännings rätt att bär i riket hedriva viss verksamhet, rätt att här i

riket bedriva
viss verksamhet.

Bill. till riksd. prat. 1918. 1 Samt. I Ant.

Kiksdngs-BcrKttclscn.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

öved åtel se°a v Kungl. Maj:t har deri 28 mars 1917 utfärdat förordning angående

fartyg, förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse
av fartyg, så oek mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger
fartyg eller andel däri.

Kung!. Maj:t har den 23 februari 1917 utfärdat kungörelse an -

Undautag

från förord- 0 * imunu» aimji

ningen angå-gående undantag betränande ångfartyg i viss oceanfart från bestämmelende
befäl a serna j § 7 m0m. 2 och 3 av förordningen den 29 mars 1912 angående
delsfartyg befäl a svenska handelsfartyg m. m.

Ändring i
förordningen
angående fartygs
byggnad
odli utmätning.

Förbud mot
fortskaffande
av gods med
svenskt fartyg
mellan
utrikes orter.

Den It! november 1917 har Kung!. Maj:t utfärdat kungörelse om
ändring i 95

23 december

ning den

§ av förordningen angående fartygs byggnad och utrust -

1915.

Kungl. Maj:t har den 28 mars 1917 utfärdat förordning angående
förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
utrikes orter in. in.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående vissa
undantag från gällande förbud mot fortskaffande av gods med svenskt
fartyg mellan utrikes orter.

uubesätt Kungl. Maj:t har den 13 juli 1917 utfärdat kungörelse angående

ningar å ersättning för minskning i vissa i gällande spisordning för besättningar
deisfartvg för ^ svens^a handelsfartyg fastställda ransoner.

minskning i
fastställda
ransoner.

Formulär till
skeppsdagböeker.

Kungl. Maj:t har den 16 november 1917 utfärdat kungörelse angående
formulär till skeppsdagböcker, maskindagböcker för ångfartyg och
maskin dagböcker för motorfartyg.

Undantag
från bestämmelserna
för vissa

statens med- säkring mot
delande av

Kungl. Maj:t har den 6 februari 1917 utfärdat kungörelse angående
från bestämmelserna för statens meddelande av
krigsfara.

undantag

sjöförsäkring
mot krigsfara.

Fortsatt skyl- Den 28 mars 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om fore dighet

för far-satt tillämpning av kungörelsen den 13 oktober 1916 angående skyldigtVtuihanda-
het för ägare av fartyg att tillhandahålla statens handelskommission vissa

hålla statens uppgift©]?,
handelskommission
vissa

uppgifter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

7.7

Kungl. Maj:t. har den G mars, den 14 juni, den 14 september och den kungörelsen
7 december 1917 utfärdat kungörelser om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och angående in5
i kungörelsen den 16 november 1915 angående uppgifter för invente- J^ndet^ffrr&d
ring av landets förråd av vissa för industrin behövliga varor. av vissa för

industrin behövliga
varor

Genom särskilda kungörelser har Kungl. Maj:t förordnat om av- Im''!nt®"ng
lämnande av uppgifter för inventering av förråd av vissa varor: vissa varor.

den 4 januari och den 21 augusti 1917 beträffande skodon och
tofflor av skinn och läder;

den 20 januari 1917 beträffande sackarin och andra konstgjorda
sötningsmedel (kristallos m. fl.);

den 12 maj 1917 beträffande sulfitved och annan pappersved samt
props, splitved och kolved.

I särskilda skrivelser till kommerskollegium har meddelats föreskrifter
angående uppgifter från statens verk och inrättningar till påbjuden
inventering av landets förråd av vissa varor.

Kungl. Maj:t har den 12 juni 1917 utfärdat kungörelse angående sP®®|ia.1ii“n^r''
uppgifter för kommerskollegii specialundersökning av bränsleförbrukning bränaieförvid
industriella anläggningar och kommunikationsanstalter samt allmänna
verk och inrättningar. eiia anlägg ningar

m. rn.

Genom särskilda förordningar har Kungl. Maj:t meddelat bestäm- Al^ioude
. . . , -i i j • reglering

melser om reglering av handeln med vissa varor; av handeln

den 27 april 1917 beträffande vissa slag av hudar och skinn, med V189a

den 12 maj 1917 beträffande sill- och bindsulläder,

den 5 juni 1917 beträffande petroleumbensin in. in.,

den 24 juli 1917 beträffande skrot och avfall av vissa metaller

m. in. och

deri 20 juli 1917 beträffande svensk fårull.

Kungl. Maj:t har genom förordningar den 13 juli, den 20 juli och''
kungörelse den 21 augusti 1917 meddelat bestämmelser angående regie-gen av vissa
ring av bränsleförbrukningen samt av förbrukningen av flytande och gas- varor
formigt bränsle för trafikändamål ni. in.

Den 20 januari 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående
förbud mot viss användning av däggdjursben för industriellt bruk
utan föregående fettextraktion,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit►

den 5 juni 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
åtgärder för åstadkommande av minskning av förbrukningen av smörjmedel,

den 19 juni 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående
förbud mot användning av träkol för eldning av ångpannor,

den 20 juli 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående
viss reglering av tillhandahållandet av gas och elektrisk energi,

clen 25 september 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
försäljning av motorsprit,

den 9 november 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående
förbud mot användande av koppar vid tillverkning av elektrisk ledningstråd
av visst slag,

den 4 december 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
reglering av tillverkningen av tvål, såpa och vissa andra tvättmedel.

Upplåtande Kungl. Maj:t har den 12 maj 1917 utfärdat förordning om upp radon

för låtande till kronan av vissa områden för skogsavverkning.

8k°ninVVerk" Genom särskilda kungörelser den 14 juni, den 27 augusti, den 7

september, den 2 oktober, den 26 oktober, den 16 november och den 1
december 1917 har Kungl. Maj:t förordnat om utsträckt tillämpning av
bestämmelserna i nämnda förordning.

expropriation Kungl. Maj:t bär den 9 mars 1917 utfärdat kungörelse angående

av varor. beslag å och avstående till kronan av vissa slag av hudar och skinn.

Kungl. Maj:t har den 13 juli 1917 utfärdat förordning angående
avstående till kronan av props.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående beslag
a denaturerat brännvin.

Kungl. Maj:t har den 28 augusti 1917 utfärdat förordning angående
beslag å brännvin av visst slag.

Kungl. Maj:t har den 28 september 1917 utfärdat förordning angående
beslag å och reglering av handeln med avfalls- och lumpartiklar
av ull, bomull och nöthår.

Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat förordning angående beslag
å och avstående till kronan av s. k. fönstervadd ävensom förbud mot
tillverkning av dylik vara.

Kung]. Maj:t har den 23 oktober 1917 utfärdat förordning angående
beslag å och avstående till kronan av järnvägs- och spårvägsskenor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har den 16 november 1917 utfärdat förordning angående
beslag å och reglering av handeln med häst- och nöttagel.

Kungl. Maj:t har den 16 november 1917 utfärdat förordning angående
beslag å och avstående till kronan av bomull av visst slag.

Angående användningen av den å postsparbankens rörelse under P<*tsparb»Bår
1916 uppkomna vinsten har Kungl. Maj:t, enligt beslut den 23 april
1917, medgivit, bland annat, att ett belopp av högst 15,000 kronor finge
disponeras till gratifikationer åt poststationsföreståndare, lantbrevbärare
och enskilda sparmärksförsäljare, som med nit och framgång verkat för
postsparbankens utveckling.

Jämlikt tillgängliga uppgifter gestaltar sig postsparbankens verksamhet
under tiden 1 januari—30 november 1917 på följande sätt:

Antalet postanstalter, vid vilka postsparbanksrörelse var anordnad,
utgjorde vid utgången av november månad 3,542; antalet ställen, varest
postsparbankens sparmärken funnes att tillgå, uppgick vid samma tid
till 6,155.

Delägarnas antal utgjorde vid utgången av 1916 596,294. Under
tiden 1 januari—30 november 1917 hava tillkommit 53,461 under det
att 23,583 avgått genom uttagande av samtliga innestående medel. Antalet
delägare utgjorde således sistnämnda dag 626,172 st.

De under tiden 1 januari—30 november 1917 i 636,113 poster insatta
medlen jämte delägarna tillgodoförda räntor för samma tid utgjorde
21,419,394 kronor, varemot under nämnda tid uttogos i 140,054 poster
12,080,923 kronor 59 öre, vadan delägarnas behållning, som den 1 januari
1917 uppgick till 54,040,080 kronor 70 öre, ökats med 9,338,470
kronor 41 öre och den 30 november utgjorde 63,378,551 kronor 11 öre.
Inlåningsräntan har under året utgjort 4 %.

Vid november månads utgång voro av postsparbankens medel
47,319,994 kronor 23 öre fast placerade i obligationer, utfärdade av
svenska staten, allmänna hypoteksbanken eller kommuner inom landet,

9,840,105 kronor 58 öre i direkta lån till kommuner samt 3,785,447 kronor
12 öre i lån mot säkerhet av fastighetsinteckningar.

Omfattningen av postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar
för riksförsäkringsanstaltens räkning under den I januari—30 november
1917 framgår av följande uppgifter.

Antalet inbetalningax’, som förmedlats av postsparbanken, utgjorde
17,982 och utbetalningarnas antal 41,801 st.

Av de för riksförsäkringsanstaltens räkning av postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november placerade i obligationer och för -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde »ig tilldragit.

skrivningar 6,787,875 kronor 84 öre, i kommunlån 1,414,547 kronor 43
öre och i lån mot säkerhet av fastighetsinteokningar 305,000 kronor.

Beträffande det postsparbanken åliggande bestyret med mottagande
av insättningar i barnmorskornas pension sanstalt och utbetalande av därifrån
utgående pensioner samt förvaltningen av pensionsanstaltens medel
meddelas, att vid utgången av år 1916 voro 2,132 barnmorskor på grund av
insättning i postsparbanken delägare i pensionsanstalten. Den 30 november
1917 utgjorde delägarantalet 2,280.

Av anstaltens tillgångar vid utgången av november 1917 voro
910,676 kronor placerade i svenska statens, allmänna bypoteksbankens
och kommuners obligationer.

Från postanstalter har under tiden januari—november utbetalats
pensioner till ett sammanlagt belopp av 7,511 kronor 9 öre.

Angående den av staten anordnade fiskareförsäkringen, vars förvaltning
delvis åligger postsparbanken, meddelas:

Under tiden januari—november 1917 hava i försäkringspremier inbetalats
20,329 kronor 55 öre.

Av de för fiskareförsäkringens räkning förvaltade medlen voro den
30 november i svenska statens, allmänna hypoteksbankens och kommuners
obligationer placerade 85,439 kronor.

Genom postsparbankens försorg hava under året till och med den
30 november verkställts 4,249 utbetalningar av pensioner från civilstatens
änke- och pupillkassa till ett sammanlagt belopp av 350,952 kronor
83 öre.

Likaledes har genom förmedling av postsparbanken under samma
tid utbetalats sjuk- och begravningshjälp samt livräntor i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, till sammanlagt belopp av
242,418 kronor 30 öre fördelade i 6,669 poster.

Hörande det postsparbanken — jämlikt nådigt beslut den 28 november
1913 — givna uppdrag att från och med ingången av 1914 tills
vidare verkställa utbetalning av pension eller understöd, som utgår på
grund av bestämmelserna i lagen flen 20 juni 1913 och den 8 juni 1915
om allmän pensionsförsäkring meddelas, att under tiden den 1 januari—30
november 1917 av postsparbanken förmedlats utbetalning av 1,559,000
st. understöd till ett sammanlagt belopp av 12,846,870 kronor 67 öre.

För beredande av pension på grund av frivilliga avgifter jämlikt
34 § i ovannämnda lag av den 30 juni 1913 har under samma tid i
1,180 poster i postsparbanken insatts ett belopp av tillhopa 12,392
kronor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Slutligen har på grund av nådiga kungörelsen den 14 augusti 1914
postsparbanken under ovannämnda tidsperiod förmedlat utbetalning av
understöd till värnpliktigas familjer till ett sammanlagt belopp av 2,214,410
kronor 82 öre.

samt registrerat

Under år 1917 hava till patent- och registreringsverket inkommit
4,359 ansökningar om patent, 956 ansökningar om registrering av varu- ”verket.0
märken samt 38 ansökningar om registering av mönster och modeller.

Under året har patent- och registreringsverket beviljat 1,629 patent
738 varumärken och 15 mönster och modeller.

Under samma år hava till patent- och registreringsverket inkommit,
dels 108 anmälningar till försäkringsregistret, därav 4 avsett registrering
av nya ömsesidiga försäkringsbolag,

dels 7,686 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav 1,362 avsett
registrering av nya bolag.

Under året hava registrerats
dels 4 ömsesidiga försäkringsbolag,

dels 1,232 aktiebolag och banker, vilkas sammanlagda aktiekapital
utgjorde 413,206,705 kronor, varav 309,429,952 kronor 64 öre eller 74,88 %
av det tecknade aktiekapitalet vid registreringen anmäldes vara inbetalt.

Ovanstående tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av bolag
och banker på följande sätt, nämligen:
för 5 bankaktiebolag med ett sammanlagt aktiekap. av Kr.

i försäkringsab.

351 industri- o. lantbruksab.

613 handelsaktieb.
76 trafikbolag
186 bolag för div.
ändamål

1,232

38,550,000

1,000.000

143,420,075

177,696,200

26,055,200

26,485,230
Kr. 413,206,705

Den 30 november 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse an- Tullstation,
gående ändrad lydelse av §§ 43 och 113 i tullstadgan den 1 juli 1904.

Kungl. Maj:t har utfärdat:

kungörelser den 25 juni och den 6 juli 1917 angående vissa and- Tuiitai#n.
ringar i gällande tulltaxa:

kungörelse den 25 juni 1917 angående ändring av tullsatserna ä
socker in. m.;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förordning den 19 juni 1917 angående ändrad lydelse av § 12 i
förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor;

kungörelse den 19 juni 1917 angående tillägg till § 3 i kungörelsen
den 10 november 1911 med föreskrifter beträffande tillämpningen av vissa
i tulltaxan den 9 juni 1911 och därtill fogade underrättelse]- om vad vid
taxans tillämpning iakttagas bör upptagna bestämmelser;

kungörelse den 23 november 1917 om ändrad lydelse av § 4 i
nyssnämnda den 10 november 1911 utfärdade kungörelse.

Tullfrihet. Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser:

den 9 januari, den 19 juni och den 21 december 1917 angående
tullfrihet å smör:

den 19 juni och den 21 december 1917 angående tullfrihet å viss
spannmål;

den 1 juni och den 21 december 1917 angående tullfrihet å fläsk;
den 27 april och den 21 december 1917 angående tullfrihet å ister,
oleomargarin och flott;

den 6 juli och den 21 december 1917 angående tullfrihet å potatistorkare
m. in.;

den 27 november och den 21 december 1917 angående tullfrihet

å ost;

den 19 juni, den 31 juli, den 28 augusti, den 28 september, den
30 oktober 1917 angående tullfrihet å saltade eller torkade köksväxter:
den 7 december 1917 å kondenserad mjölk.

Införsel av Kungl. Maj:t har den 9 februari 1917 utfärdat kungörelse angående

nnvlD upphävande av 2 mom. i 1 § samt ändrad lydelse av 1 mom. i 2 § av
kungörelsen den 10 december 1915 med bestämmelser rörande behandlingav
brännvin, som enligt gällande föreskrifter icke må från tullverket utlämnas
in. in.

Genom särskilda kungörelser den 30 april och den 7 maj 1917 har
Kungl. Maj:t utfärdat förbud mot utlämnande från tullverket under tiden
från och med den 1 till och med den 31 maj 1917 av brännvin, som
medföres av från utrikes ort till riket ankommande resande.

införsel av j nådigt brev till generaltullstyrelsen den 14 april 191 i har Kungl.

plantor Maj:t meddelat tillstånd till införsel av krusbärsplantor från utlandet.

Förfarandet i Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser:

Vförsäljning den 31 juli 1917 rörande förfarandet i vissa fall vid försäljning

genom tull- sen0m tullverkets försorg av gods, som införts till riket, och

verkets för- n
sorg av gods,
som införts
till riket.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fSl

den 23 oktober 1917 angående viss utsträckt tillämpning av sistnämnda
kungörelse.

J nådig skrivelse till generaltullstyrelsen den 12 maj 1917 har
Kung!. Maj:t meddelat ändrade bestämmelser ifråga om skyldighet för
tullförvaltning att utfärda intyg rörande lastens beskaffenhet å fartyg,
som avgår till utrikes ort medförande last av trävaror.

Kung!. Maj:t har den 25 maj 1917 utfärdat förordning angående
rätt för danska fiskare att i svensk hamn avsätta fångst av färsk fisk.

Kungl. Maj:t har den 17 augusti 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse i viss del av 2 § 1 mom. i förordningen den 3 mars 1916
om straff för olovlig varuutförsel m. in.

Vidare har Kungl. Maj:t den 30 oktober 1917 utfärdat kungörelse
angående förfarandet i vissa fall vid försäljning av vara jämlikt de
rörande olovlig varuutförsel gällande föreskrifter.

Genom kungörelser den 9, den 13, den 20 och den 27 januari, den
3, den 13 och den 23 februari, den 6, den 9, den 16, den 27 och den
30 mars, den 4, den 16, den 23, den 26 och den 27 april, den 12, den
19, den 25 och den 29 maj, den 8 och den 19 juni, den 3, den 6, den
13, den 20 och den 24 juli, den 13 och den 17 augusti, den 22 och den
28 september, den 16 och den 26 oktober, den 20 och den 30 november,
den 7 och den 14 december, allt 1917, har Kungl. Maj:t utfärdat förbud
mot utförsel frän riket av vissa varor.

Vidare har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelser:

den 7 september 1917 angående förbud mot utförsel av ved från
Gottland och Öland samt

den 9 november 1917 angående förbud mot utförsel av fläsk och
levande svin från Gottland.

Kungl. Maj:t bär utfärdat kungörelser:

den 27 mars 1917 angående ändring av nådiga kungörelserna den 7
april och den 8 juli 1916 angående tillstånd att utan hinder av gällande
utförselförbud ur riket utföra visst emballage av jute- eller bomullsvävnad;

den 17 augusti 1917 angående inskränkt tillämpning av kungörelsen
den 31 december 1915 om undantag från meddelat förbud mot utförsel
från riket av vissa slag av virke.

l'',ih. till liksd. prof. 1918. 1 Samt. t Avd. 11

Rlksdags-Iterlitl elsen.

Intyg rörande
trävaror,
inlastade i
fartyg, som
avgår till
utrikes ort.

Hatt för
danskafiskare
att i svensk
hamn avsätta
fångst av
färsk fisk.

Straff för
olovlig varuutförsel
m. va.

Utförsel -förbud.

Lindantag
från meddelade
utförselförbud
m m

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Skeppning
inrikes orter
emellan av
till utförsel
förbjudet
gods.

Proviantering
av
fartyg.

Statistiska
varu förteckningen -

TranaituppI
ags rät t .

Inrättande av
nya tnllfiirvaltningar.

Förenklat
expeditionssätt
för vissa
transit försändelser.

Statslån.

1 nådigt brev til! generaltullstyrelsen den 27 april 1917 har Kungl.
Maj-t förklarat, att hundar må undantagas från förbudet mot utförsel av
levande djur.

Kungl. Maj:t har den i 3 och den 17 augusti utfärdat kungörelser
oui undantag från kungörelsen den IG februari 1915 angående skeppning
inrikes orter emellan av till utförsel förbjudet gods.

I nådig skrivelse till generaltullstyrelsen den 19 maj 1917 har
Kungl. Maj:t meddelat vissa föreskrifter i avseende a fartygs förseende
med proviant.

Jämlikt nådigt bemyndigande har generaltullstyrelsen efter samråd
med kommerskollegium den 21 november 1917 utfärdat kungörelse angående
ändrad lydelse av vissa rubriker i gällande statistiska varuforteckning.

Generaltullstyrelsen bär utfärdat kungörelser

den 4 juli 1917 angående transitupplagsrätt för Piteå och

den 20 oktober 1917 angående förlängd transitupplagsrätt för Haparanda.

Generaltullstyrelsen liar den 14 juli 1917 utfärdat kungörelse angående
tullkammares öppnande i Kristinehamn.

Samma dag har generaltullstyrelsen utfärdat kungörelse angående
eu under tullkammaren i Åhus lydande avdelnings öppnande i Kristianstad.

Den 3 september 1917 har generaltullstyrelsen utfärdat kungörelse
angående inrättande av en gränsstation i Krokstrand inom Göteborgs och
Bohus län.

Slutligen bär styrelsen den 2G september 1917 utfärdat kungörelse
angående förenklat expedit] onssätt för vissa transitförsä adel ser från Trall eborg
och Hälsingborg till Mon.

Kung!. Maj:t har den 20 januari 1917 utfärdat kungörelse angående
fastställande av slutsumma för 1914 års fem procents statsräntelån.

Den 20 juli 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
uppläggande av en ny emission av 1916 års statslån.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

•SH

Kung]. Maj:t har den 3 februari 1917 utfärdat lag angående rätt Uätt f0r
för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra styc-mtagariksket
i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen b»n^en frä"
om rikets mynt den 30 maj 1873. satt inlösa”

Den 3 februari och den 13 juli 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat FnW 1 Plants
förordningar angående riksbankens fritagande under viss tid från skyl- m
digheten att inlösa guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket
avlämnas, ävensom angående inställd tillämpning av § 9 i lagen
om rikets mynt den 30 maj 1873.

Allmänna hypoteksbankens obligationsskuid, som vid 1915 års ut- Anmana» bygäng
uppgick till 304,756,160 kronor, utgjorde vid 1916 års slut Iwt®kesnban‘
308,468,153 kronor, varav mot inhemska obligationer 139,303,500 kronor,
mot tyska 132,046,133 kronor och mot franska 37,118,520 kronor, och
utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 proc. å 17,268,100
kronor, 4 proc. a 212,461,620 kronor, 3 " + proc. å 29,457,500 kronor och
3 Va proc. å 49,280,933 kronor.

Under är 1917 hava blivit försålda: obligationer av 1909 års franska
4-proeentlån till ett belopp av 57,600 kronor och obligationer av 1915
års svenska 5-procentlån till ett belopp av 1,007,000 kronor.

Något nytt obligationslån har icke av banken upplagts under år -

1917.

Följande amorteringar hava under år 1917 verkställts å bankens
obligationslån, nämligen: å 1877 års svenska 5-procentlån 492,600 kronor,
å 1880 och 1883 års svenska till 4 proc. avstämplade lån 496,800 kronor,
a 1880 och 1883 års svenska till 3 s/4 proc. avstämplade lån 289,800
kronor, å 1889 års svenska 3 ’/- proeentlån 155,700 kronor, å 1910 års
svenska 4-proeentlån 62,000 kronor, å 1878 års tyska 4-proeentlån 936,000
kronor, å 1886 års tyska 3 1/2 procentlån 295,733 kronor samt å 1879.
1908 och 1909 års franska 4-proeentlån 2,190,240 kronor.

Enligt den översikt av hypoteksföreningarnas ställning vid 1916 Hypotcksars
slut, vilken upprättats i bankinspektionen efter uppgifter från de
särskilda hypoteksföreningarna, utgjorde summan av den amorteringsläneskuld,
vari hypoteksföreningarna, efter avdrag av de å lånen verkställda
amorteringarna, dä häftade till allmänna hypoteksbanken, 286,773,398
kronor eller 2,099,539 kronor mindre än vid utgången av år 1915.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationsskuid, som Konungariket
vid 1915 års utgång utgjorde 215,305,500 kronor, uppgick vid slutet av fads hy po

lokskasan.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Riksbanken*
och bankbolagens

gnidkassa
och ställning
till utlandet.

Utelöpande

banksedlar.

Bankernas
in- och ntlftning.

är 1916 till 225,095,100 kronor, varav mot svenska och tyska obligationer
102,695,100 kronor och mot franska obligationer 122,400,000 kronor,
och utgjorde räntan, varmed obligationerna voro förskrivna, 5 proc. å
60,644,500 kronor, 4 Va proc. å 4,897,000 kronor, 4 proc. å 28,168,000
kronor och 3 Va proc. ä 131,385,600 kronor.

Under år 1917 har hypotekskassan försålt obligationer av 1915
års 5-procentlån till ett belopp av 13,610,000 kronor.

Följande amorteringar hava under år 1917 verkställts å hypotekskassans
obligationslån, nämligen: ä 1883 års 4-procentlån 212,000 kronor,
å 1888 års" 3 Va procentlån 190,600 kronor, å 1902 års 4-procentlån
70,400 kronor, å 1904 års 4-procentlån 81,600 kronor och å 1906 års
4-procentlån 25,600 kronor.

Fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgingo vid 1916 års slut, efter avdrag av verkställda amorteringar,
till sammanlagt 209,539,948 kronor mot 198,934,385 kronor vid utgången
av år 1915.

Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande
bestämmelser, utgjorde vid slutet av november år 1917 i runt tal 226,399,200
kronor mot 182,380,400 kronor vid samma tid år 1916.

Bankbolagen ägde vid utgången av november år 1917 i myntat
och omyntat guld 861,433 kronor mot 971,092 kronor vid samma tid
år 1916.

Riksbanken och bankbolagen hade vid november månads utgång ar
1917 fordringar hos utlandet i räkning och på grund av växlar till ett
belopp av 584,481,701 kronor mot skulder å tillhopa 191,110,350 kronor,
så att bankernas överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 393,371,351
kronor mot en överskjutande fordran på 429,699,791 kronor vid samma
tid år 1916.

Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo vid utgången av november
år 1917 till ett belopp av i runt tal 535,000,700 kronor. Då motsvarande
belopp vid samma tid år 1916 utgjorde 380,744,600 kronor, har alltså en
ökning i riksbankens sedelstock ägt rum med i runt tal 154,256,100
kronor. I

I riksbanken och bankbolagen voro vid utgången av november år
1917 innestående: på sparkasseräkning 653,318,264 kronor mot 508,575,579
kronor vid samma tid år 1916, på giro-och löpande räkning 1,011,582,408
kronor mot 746,066,363 kronor vid samma tid år 1916 samt på deposi -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tions- och kapitalräkning 1,639,881,644 kronor mot 1,341,029,988 kronor
år 1916.

Beloppet av diskonterade inrikes växlar, som vid november månads
utgång år 1916 var 877,776,221 kronor, utgjorde vid samma tid år 1917
1,186,746,271 kronor. Vid slutet av november 1917 utestod såsom lån ett
belopp av 1,894,755,568 kronor. Motsvarande belopp för 1916 uppgick
till 1,500,457,105 kronor. Det å kassa-, rese- och byggnad,''skreditivräkning
samt löpande räkning utestående belopp hade från slutet av november är
1916 till samma tid år 1917 ökats från 582,520,545 kronor till 804,458,762
kronor.

Totalsumman av bankernas till den allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet av november 1917 3,885,955,601
kronor mot 2,960,753,871 kronor vid samma tid år 1916 och har således
ökats med 925,201,730 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-,
giro- och löpande räkning samt depositions- och kapitalräkning samtidigt
ökats från 2,595,671,980 kronor till 3,304,782,316 kronor eller med
709,110,386 kronor.

Bankernas sammanlagda fonder hava från utgången av november B^|“os
månad år 1916 till samma tid år 1917 ökats från 779,762,789 krouor till
964,920,431 kronor eller med 185,157,642 kronor.

Följande banker hava under år 1917 trätt i likvidation, nämligen
Boras enskilda bank, som uppgått i bankaktiebolaget Södra Sverige,
Hälsinglands enskilda bank och aktiebolaget Hallsbergs folkbank, som
uppgått i aktiebolaget Mälarprovinsernas bank, aktiebolaget Sundsvalls
handelsbank, som övertagits av Upplands enskilda bank, aktiebolaget
Stockholms diskontobank och aktiebolaget Marks bank, som övertagits av
aktiebolaget Göteborgs bank, aktiebolaget Hudiksvalls bank, som uppgått
i Sundsvalls enskilda bank, aktiebolaget Nordiska kroditbanken, som uppgått
i aktiebolaget Sveriges privata centralbank, vilken i sin tur övertagits
av Skandinaviska kreditaktiebolaget, aktiebolaget Östersunds diskontbank,
som uppgått i aktiebolaget Norrlandsbänken, vilken åter jämte
aktiebolaget Arbrä folkbank övertagits av aktiebolaget Stockholms handelsbank.

Därjämte har aktiebolaget Kristdala folkbank trätt i likvidation vid
årets början.

Åt följande bankbolag bär Kung!. .Maja under ar 1917 meddelat
tillstånd att fortfarande driva bankrörelse, nämligen: aktiebolagen Gott -

Nya oktrojer.

Antal ba okbolag.

Frihet från
utmätning
för pension.

Författningar
i varjehanda
ämnen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lag tima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lands bank och Jämtlands folkbank intill utgången av nr 1927 samt
aktiebolaget Roslagens folkbank intill utgången av år 1928.

Vidare bär Kung!. Maj:t under av 1917 meddelat tillstånd åt aktiebolagen
Industri banken, Jämtlandsbanken, Affärsbanken, Örebro läns
bank, Dalslands bank, övre Västerdalarnes bank och Köpmannabankon
att driva bankrörelse intill utgången av år 1927.

Antalet i verksamhet varande bankbolag, vilket vid 1918 års sint
utgjorde 60, uppgick vid 1917 års • slut till 53.

Kungl. Maj:t bär under år 1917 utfärdat särskilda kungörelser angående
frihet från utmätning för pension, utgående enligt fastställt reglemente
för Hans Kung!. Höghet Prins Oscars hospitalsinrättning vid livgardet
till häst: för pension utgående enligt, fastställt pensionsrcglemente
för Gävle stads sparbanks tjänstinnehavare; för pension från predikanternas
inom svenska missionsförbundet pensions-, änke- och pupillkassa,
understödsförening; för pension utgående enlig! pensionsrcglemente för
Hälsingborgs lantförsamlings nya sparbank.

Pa föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet bär Kungl.
Maj:t under år 1917 utfärdat:

den 26 januari kungörelse om ändrad lydelse av § 8 inom. 1 samt
52, 53 och 54 i förnyade nådiga stadgan den 10 december 1897 angående
folkundervisningen i riket; den 26 februari kungörelse angående
viss lönetursrätt för ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskof
in. in.; den 12 maj kungörelse angående behörighet till ämneslärartjänst
vid allmänt läroverk, i vilken kristendom ingår såsom undervisningsämne;
den 1.9 mai stadga angående provår vid rikets allmänna läroverk; samma
dag stadga angående provår vid folkskoleseminarium; den 1 juni kungörelse
angående grunder för kvinnas utnämning och befordran till rektor
vid kvinnligt folkskoleseminarium; den 14 juni kungörelse angående til 1-lämpningen av § I inom. 5 i nådiga kungörelsen den 1 juni 1900 angående
avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse av vissa bestämmelser i nådiga kungörelsen
den 29 oktober 1909 angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa
läroanstalter m. in.; den 19 juni lag angående ändrad lydelse av 6 § i

Berättelse om vad i. rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lagen om kyrkofond den 9 december 1910; den 25 juni lag angående
ändrad lydelse av $ 24 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1 o i lagen den 25 juni 11)09 angående folkskoleväsendet i vissa städer;
samma dag lag angående ändrad lydelse av § 26 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863; samma dag lag om ändrad lydelse av §§ 17, 32, 41 och 42 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1862; samma dag lag om ändrad lydelse av §§ 10 och 12, § 15 inom. 2,
$ 20 mom. 5, § 34 samt § 43 mom. 1 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863; samma

ändrad lydelse av §§ 7 och 16 i förordningen angående

kyrkofullmäktige

i Göteborg den o maj 1882; samma

och kyrkonämnd

dag lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående
folkskoleväsendet i Stockholm; samma dag lag om ändrad lydelse av i?
Il i reglementet den 22 juni 1892 för småskollärares in. fl. ålderdomsi
mderst ödsan stål t; samma dag kungörelse om ändrade bestämmelser angående
understöd åt äldre behövande flickskollärariunor; den 20 juli kungörelse
angående ändrade bestämmelser rörande statsbidrag för avlöningav
lärare vid fortsätta i ngsskolor; den 31 juli kungörelse angående krigstidshjälp
under år 1917 åt vissa pensionerade lärare och lärarinnor vid
folkskolor och småskolor m. il.; samma dag kungörelse angående krigstidshjälp
under år 1917 åt vissa behövande pensionsberättigade änkor
och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa; samma
dag reglemente angående utlåning av medel tillhöriga pensionsanstalter,
som äro eller varda ställda under förvaltning av direktionen över folkskollärarnas
pen si onsin rättning; samma, dag kungörelse angående krigstidshjälp
under är 1917 åt vissa lärare vid enskilda läroanstalter; samma
dag kungörelse angående krigstidshjälp under år 1917 åt vissa lärare vid
kommunala mellanskolor; den 13 augusti plakat om eu allmän bot- och
böndag, som över hela Sveriges rike skulle hållas och begås söndagen
flen 26 augusti 1917; samma dag kungörelse angående krigstidshjälp under
är 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa; den 17 augusti kungörelse om ändrad lydelse
av §§ 20 och 22 i kung!, stadgan den 28 juni 1907 angående
medicinsk;! examina; den 21 augusti kungörelse angående statsbidrag för
undervisning i slöjd vid kommunala mellanskolor; den 22 september kungörelse
om ändrad lydelse av § 8 mom. 4, § 10 mom. 2 och § 32 i förnyade
nådiga stadgan den 10 december 1897 angående folkundervisningen
i riket; samma dag kungörelse angående tillfällig bin (''förbättring åt

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

lärare val folkskolor och småskolor; samma (haj kungörelse angående tillfällig
löneförbättring åt vissa lärare vid högre folkskolor; den 2 oktober
påbud angående stadfästande av ny kyrkobod; samma daj påbud angående
reviderad kyrkohandbok; samma daj kungörelse angående förhöjning
av det till vissa extra ordinarie prästmän för ecklesiastikåret 191 (i
—1917 nr kyrkofonden utgående adjunktsarvodet: den 12 oktober kungörelse
angående kollektör; deri 26 oktober kungörelse om ändring i kungörelsen
den 6 oktober 1911 angående understöd åt vissa föreningar, som
verka för musiklivets höjande; den 23 november kungörelse angående
ändrad lydelse av § 61 i stadgarna för karolinska mediko-kirurgiska institutet
den 28 januari 1916; samma daj kungörelse angående föreskrifter
om barn a vårdsmans verksamhet och tillsynen dåra: samma daj förordning
om ändrad lydelse av §§ 13, 15, 16 och 17 m. m. i förordningen angående
kyrkoböckers förande den 3 december 1915; samma daj kungörelse
angående ändrad lydelse av §§ 1, 2, 7 och 8 i förordningen angående
antagande av släktnamn den 5 december 1901; samma daj kungörelse
angående ändrad lydelse av § 2 i förnyade reglementet för allmänna
barnbördshuset i Stockholm den 25 februari 1916; samma dag kungörelse
angående tillfällig löneförbättring för år 1918 åt lärarpersonal vid de
allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna,
statens blindundervisningsanstalter och de tekniska elementarskolorna;
samma daj kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1918
åt vissa lärare vid kommunala mellanskolor; samma daj kungörelse angående
statsbidrag till beredande av tillfällig löneförbättring under år
1918 åt vissa lärare vid enskilda läroanstalter; den 7 december kungörelse
om ändrad lydelse av § 20 i stadgan den 28 juni 1907 angående
medicinska examina; den It december kungörelse angående krigstidshjälp
för läsåret 1916—1917 åt lärare vid statsunderstödda folkhögskolor;
samma daj kungörelse angående statsbidrag för beredande av tillfällig
löneförbättring för läsåret 1917—1918 åt lärare vid statsunderstödda folkhögskolor:
samma dag kungörelse angående understöd åt vissa äldre behövande
folkskollärare; samma dag kungörelse angående understöd åt
vissa äldre behövande småskollärare in. ii.; samma (lag kungörelse angående
understöd åt vissa behövande folkskolläraränkor; samma daj kungörelse
angående tillfällig löneförbättring för år 1918 åt statens folkskoleinspektörer;
samma daj kungörelse angående tillfällig löneförbättring åt
viss lärarpersonal vid statens blindundervisningsanstalter; samma daj
kungörelse angående tillfällig löneförbättring för år 1918 åt lärare vid
de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna
sm åsko! esemin ari erna; samma dna kungörelse angående skolplikt beträf -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fande undervisning i huslig ekonomi; samma dac) kungörelse angående
skolplikt beträffande fortsättningsskola; den 14 december kungörelse om
ändrad lydelse av § 159 mom. 1 i statuterna för universiteten i Uppsala
och Lund den 28 januari 191G; samma dac) kungörelse angående viss
föreskrift i fråga om tillämpningen av §11 mom. 2 i förordningen angående
allmänt ordnande av prästerskapets inkomster den 11 juli 1862:
samt den 31 december kungörelse angående förbättrade pensionsförmåner
för lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Såsom ovan omnämnts har Kung]. Maj:t genom nådigt beslut den
2 oktober 1917 fastställt ny kyrkobibel och reviderad kyrkohandbok för
svenska kyrkan.

Kungl. Maj:t har förordnat, att Tolfta församling skall från och
med den 1 maj 1918 avskiljas frän Yässlands och Tolfta församlingars
nuvarande pastorat för att utgöra eget pastorat med endast kyrkoherde.

Kung]. Maj:t har förordnat, att Idre kapellförsamling skall från
och med den 1 maj 1918 avskiljas från Sårna församlings och Idre kapellförsamlings
nuvarande pastorat för att utgöra eget pastorat med endast
kyrkoherde.

Kung]. Maj:t har vidare förordnat, att med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Vassunda och Haga församlingars pastorat, detta pastorat
samt Sigtuna, S:t Olovs och S:t Pers församlingars pastorat skola å
dag, som Kungl. Maj:t framdeles vill bestämma, förenas till ett pastorat,
benämnt Sigtuna, S:t Olovs, S:t Pers, Vassunda och Haga församlingars
pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Sigtuna, och komminister, bosatt i
Vassunda.

Kungl. Maj:t har ytterligare förordnat, att, med indragning av
kyrkoherdetjänsten i Konungsunds församlings pastorat och, vid nuvarande
innehavarens avgång, av komministerstjänsten i Östra Stenby församlings
pastorat, sagda pastorat skola från och med den 1 maj 1918
förenas till ett pastorat, benämnt Östra Stenby och Konungsunds församlingars
pastorat med endast kyrkoherde, bosatt i Östra Stenby.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Östra Hargs församlings pastorat, detta pastorat och Rystads
församlings pastorat skola å (lag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma,
förenas till ett pastorat, benämnt Rystads och Östra Hargs församlingars
pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Itystad.

Vidare har Kung]. Maj:t förordnat, att med indragning vid nuvarande
innehavarens avgång av kyrkoherdetjänsten i Gistads församlings

Bill. till riksd. prat. HUS. 1 Samt. 1 Ard. 12

Kikudugs-Hcrlittelsen.

Ny kyrkobibel.

Den kyrklig»
indelningen
och religion*-värden.

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

pastorat, detta pastorat och Skärkinds församlings pastorat skola å dag,
som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt
Skärkinds och Gistads församlingars pastorat, med endast kyrkoherde,
bosatt i Skärkind.

Kungl. Maj:t har förordna!, att fiommele, Fors, Upphärads, Åsbräcka
och Fuxerna församlingars nuvarande pastorat skall från och med
den 1 maj 1918 delas i två pastorat, det ena benämt Rommele, Upphärads,
Fors och Asbräcka församlingars pastorat och bestående av nyssnämnda
församlingar, samt det andra benämnt Fuxerna församlings pastorat
och bestående av sagda församling.

Kungl. Maj:t har förordnat, att viss del av Umeå landsförsamling
skall från och med den 1 maj 1918 utbrytas från nämnda församling
för att under namn av Holmsund utgöra egen kyrkoförsamling och eget
pastorat med kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning vid nuvarande
innehavarnas avgång av kyrkoherdetjänsterna i Kungsåra församlings
pastorat och Ängsö församlings pastorat, sagda pastorat samt Kärrhö
församlings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles bestämma,
förenas till ett pastorat, benämnt Kärrhö, Kungsåra och Ängsö
församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Kärrhö, och komminister,
bosatt i Ängsö.

Kungl. Maj:t har förordnat, att med indragning frän och med den
1 maj 1918 av komministerstjänsten i Töcksmarks församling, Holmedals,
Karlanda, Töcksmarks, Östervallskogs och Västra Fågelviks församlingars
nuvarande pastorat skall från och med nyssnämnda dag delas i två pastorat,
det ena benämnt Holmedals och Karlanda församlingars pastorat
och bestående av nyssnämnda församlingar samt det andra benämnt
Töcksmarks, Östervallskogs och Västra Fågelviks församlingars pastorat
och bestående av dessa församlingar.

Kungl. Maj:t har förklarat, att, med avskiljande av Svinnegarns
församling från Tillinge och Svinnegarns församlingars pastorat, samt
med indragning vid nuvarande innehavarnas avgång av kyrkoherdebefattningarna
i Enköpings-Näs församlings pastorat och i Teda församlings
pastorat, Svinnegarns församling samt dessa två pastorat skola å
dag, som Kungl. Maj:t framdeles vill bestämma, förenas till ett pastorat,,
benämnt Svinnegarns, Enköpings-Näs och Teda församlingars pastorat,
med endast kyrkoherde, bosatt i Svinnegarn.

Kungl. Maj:t har förordna!, att, med indragning vid nuvarande
innehavarens avgång av kyrkoherdebefattningen i Halla och Vrena församlingars
pastorat, detta pastorat samt Bettna församlings pastorat skola

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

a dag, som Kung!. Maj:t framdeles vill bestämma, förenas till ett pastorat,
benämnt Bettna, Vrena och Halla församlingars pastorat med kyrkoherde,
bosatt i Bettna, och komminister, bosatt i Vrena, samt att det sålunda
bildade pastoratet skall tillhöra Oppunda östra kontrakt.

Kungl. Maj:t har förklarat, att Dådrans kapellag och Bingsjö kapellag
skola från och med den 1 maj 1918 utgöra eu från Kättviks församling
skild kapellförsamling, benämnd Bingsjö-Dådrans kapellförsamling,
med rätt för kapellförsamlingen att med moderförsamlingen fortfarande
hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen.

Kungl. Maj:t har förordna!, att Eds församling skall från och med
den 1 maj 1918 avskiljas från Sollefteå, Halfrå och Eds församlingars
nuvarande pastorat för att utgöra eget pastorat med endast kyrkoherde.

Kungl. Maj:t har vidare förordnat, att Tlsbo församling och Högs
församling skola från och med den 1 maj 1918 avskiljas, den förra från
Rogsta och Ilsbo församlingars pastorat och den senare från Forsa och
Högs församlingars pastorat samt förenas med Hälsingtuna församlings
pastorat till ett pastorat med kyrkoherde och komminister.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning vid nuvarande
innehavarens avgång av kyrkoherdetjänsten i Torpa församlings pastorat,
detta pastorat och Asby församlings pastorat skola å dag, som Kungl.
Maj:! vill framdeles bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Asby
och Torpa församlingars pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Asby, och
komminister, bosatt i Torpa.

Kungl. Maj:t har förordnat, att, med indragning av kyrkoherdetjänsten
i Husby-Sjutolfts församlings pastorat, detta pastorat och Litslena
församlings pastorat skola å dag, som Kungl. Maj:t vill framdeles
bestämma, förenas till ett pastorat, benämnt Litslena och Husbv-Sjntolfts
församlings pastorat, med kyrkoherde, bosatt i Litslena.

1 enlighet med 1910 ars lagstiftning angående reglering av prästerskapets
avlöning hava under är 1917 nya löneregleringar fastställts
för prästerskapet i 199 pastorat, därav 32 i Uppsala stift, 24 i Linköpings
stift, 30 i Skara stift, 17 i Strängnäs stift, 23 i Västerås stift, 12
i Växjö stift, 16 i Lunds stift, 15 i Göteborgs stift, 8 i Karlstads stift,
9 i Härnösands stift, 2 i Visby stift och 11 i Liden stift.

Kungl. Maj:t har under ar 1917 fastställt ritningar till 1 ny kyrka,
till ändring och reparation av 35 kyrkor samt till altare, orgel fasad och
andra inredningsförernål i 42 kyrkor.

Nya iöneregleringar
för
prästewk* -

p**t.

Nya kyrkor

m. m

Allmänna
läroverken
in. fl. läroan
•Ualtcr.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit—

Tillstånd att genom kollekt över hela riket insamla bidrag till nybyggnad
av kyrka eller kyrkorestaurering har medgivits i 3 fall.

Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet närvarande lärjungar
vid början av 1917 års hösttermin 25,069.

Under år 1917 hava 1,969 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
därav 1,664 (84,5 %) manliga och 305 (15,r. S) kvinnliga, undergått
godkänd studentexamen vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.

Under år 1917 hava 1,657 lärjungar från offentlig och enskild undervisning,
varav 1,087 (65,s %) gossar och 570 (34,4 *) flickor, undergått
godkänd realskolexamen vid allmänna läroverk, kommunala mellanskolor
och sådana enskilda läroanstalter, vilka erhållit rätt att anställa dylikexamen.

Provårskurser för praktisk utbildning av blivande lärare hava under
år 1917 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm, vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid
högre realläroverket och högre latinläroverket i Göteborg. För att genomgå
dylik kurs hava under året 70 lärarkandidater blivit hänvisade till
nämnda läroverk.

Jämlikt gällande instruktion har läroverksöverstyrelsen under är
1917 inspekterat följande läroanstalter:

I. Av staten upprättade läroanstalter:

högre allmänna läroverket i Borås, högre realläroverket i Göteborg samt
högre allmänna liiroverken i Hudiksvall, Karlskrona, Karlstad, Linköping,
Luleå, Lund, Nyköping, Vänersborg, Västervik, Örebro och Östersund
ävensom högre allmänna läroverket å Södermalm och högre realläroverket
å Norrmalm i Stockholm,

realskolan i Eskilstuna, Västra realskolan i Göteborg samt realskolorna
i Lidköping och Oskarshamn ävensom Katarina och Kungsholmens
realskolor i Stockholm,

samskolorna i Arboga, Norrtälje, Södertälje, Trälleborg, Vadstena
och Ängelholm.

II. Av kommun eller enskilda upprättade läroanstalter:

a) kommunala gymnasierna i Eskilstuna och Södertälje,

b) kommunala mellanskolorna i Avesta, Boden, Eslöv, Karlskoga,
Laholm, Ljusdal, Ludvika, Malmberget, Malmö, Mjölby, Mora, Mönsterås,
Ronneby, Simrishamn, Skurup, Stora Malm, Svedala, Tranås och Ulricehamn,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, riksdags sammanträde sig tilldragit.

c) enskilda läroanstalter: Bollnäs enskilda läroverk, Boras elementarläroverk
för flickor, Djursholms samskola, Eskilstuna elementarläroverk
för flickor, Eslövs högre samskola, Gävle borgarskola, Eruntimmersföreningens
flickskola, Göteborgs lyceum för flickor, Göteborgs nya elementarläroverk
för flickor, Matilda Halls skola för flickor, Kjell bergska flickskolan,
Majomas elementarläroverk för flickor och Sigrid Eudebecks skola,
de sju sistnämnda i Göteborg, Hudiksvalls elementarläroverk för flickor,
Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor i Hälsingborg, Karlskrona
högre läroverk för flickor, Lidingö kommunala samskola, Lidköpings elementarläroverk
för flickor, Linköpings elementarläroverk för flickor, Luleå
elementarläroverk för flickor, Lunds privata elementarskola, Malmö högre
läroverk för flickor, Motala samskola, Nora samskola, Norrköpings norra
och östra läroverk för flickor, Nyköpings elementarskola för flickor, Oskarshamns
elementarläroverk för flickor, Kungsbolms läroverk för flickor,
Oskarsskolan, Palmgrenska samskolan, Privata högre lärarinneseminariet,
Anna Sandströms skola och högre lärarinneseminarium, Statens skolkök,sseminarium,
Södermalms högre läroanstalt för flickor och Whitlockska
samskolan, de nio sistnämnda i Stockholm, Södertälje elementarläroverk
för flickor, Sölvesborgs samskola, Tyringe helpension, Ejellstedtska skolan
i Uppsala, Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium, Vänersborgs
högre läroverk för kvinnlig ungdom, Västerviks läroverk för flickor, Asgårds
skolkoloni, Åstorps samskola, nya elementarskolan för flickor och
Ribergska skolan i Örebro samt Östersunds elementarläroverk för flickor,

d) högre folkskolorna i Klippan och Ström.

Av de till understöd åt högre goss- och samskolor anslagna medel
har under år 1917 utgått understöd till 14 läroanstalter samt av anslaget
till enskilda mellanskolor understöd till 15 dylika skolor.

Understöd av för ändamålet anvisade anslag har under år 1917
utgått till 79 högre flickskolor.

Anslag har under år 1917 utgått till 3 enskilda lärarinneseminarier.

Under år 1917 hav därjämte anslag utgått till 35 kommunala mellanskolor.

Vid tekniska högskolan utgjorde vid början av läroåret 1917—1918
lärjungeantalet 598, därav ordinarie elever i l:a årskursen 171, i 2:a 147,
i 3:e 130 och i 4:de 74 samt specialelever och tillfälliga elever 76.

Vid Chalmers tekniska institut i Göteborg utgjorde elevantalet vid
början av läsåret 1917—1918: ordinarie elever i högre avdelningens l:a
årskurs 139, 2:a 77, 3:e 62 och 4:c 8 samt extra elever 44, därav 2 i

Tekniska

andorvlB nin$en.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit..

Folkskole seminariema -

Smaskole seminnrierna -

skeppsbyggeri med maskinlära, eller tillsammans i högre avdelningen 330
samt ordinarie elever i lägre avdelningens l:a årskurs 77, 2:a 84 och 3:e
57, eller tillsammans i lägre avdelningen 218.

Under läroåret 1917—1918 utgjorde elevernas antal vid tekniska skolan
i Stockholm: inom tekniska afton-och söndagsskolan 1,030, inom tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar 103, inom den högre konstindustriella skolan
104, inom den till sistnämnda skolavdelning hörande s. k. övningsklassen
för utbildande av teekningslärarkandidaternas undervisningsförmåga 185.
inom byggnadsyrkesskolan 59 och inom maskinyrkesskolan 125.

Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro,
Borås och Härnösand uppgick de ordinarie elevernas antal vårterminen
1917 till sammanlagt 519. Samma termin begagnades undervisningen
vid tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna av 269 lärjungar samt
vid fackskolan i samma stad för finare smides- och metallindustri av 26
lärjungar. Vid Göteborgs tekniska och konstyrkesskola (slöjdföreningens
skola) utgjorde elevernas antal under arbetsåret 1916—1917 722.

Kungl. Maj:t har under år 1917 av de för ändamålet anslagna
medel tilldelat understöd för samma år åt 79 lägre tekniska yrkesskolor.

Elevernas antal utgjorde höstterminen 1917 vid statens nio manliga
foikskoleseminarier 1,187 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna
791, eller tillsammans 1,978 elever.

Avgångsexamen undergingo 1917 års vårtermin 337 manliga elever
och 228 kvinnliga elever, eller tillsammans 565 elever.

Vid privata folkskollärarinneseminariet i Stockholm, vilket erhållit
rättighet att utexaminera folkskollärarinnor, i avseende på kompetens likställda
med de från statens seminarier utgående, utexaminerades 30 elever
vid slutet av vårterminen 1917. Vid privata folkskollärarinneseminariet
i Göteborg, vilket jämväl erhållit dylik examensrätt, utexaminerades 50
elever vid slutet av nämnda vårtermin.

Vid seminariet i Murjek, som är avsett för utbildande av lapsktalande
sm åsko! lärare och -lärarinnor, voro höstterminen 1917 inskrivna
65 elever.

Vid seminariet i Haparanda för utbildande av finsktalande smäskollärare
och -lärarinnor voro samma termin inskrivna 56 elever, varav 2
manliga och 54 kvinnliga.

Vid slutet av vårterminen 1917 avlades examen för behörighet till
lärarbefattning vid småskola av 14 elever rid seminariet i Murjek och
av 14 elever, därav 1 manlig, vid seminariet i Haparanda.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

»5

Vid av landsting eller stad, som ej deltager i landsting, underhållna
småskoleseminarier hava vid slutet av vårterminen 1917 enligt
lämnade uppgifter 311 elever undergått den prövning vid under offentlig
kontroll stående seminarium för anställning som lärare vid småskola
m. m., som påbjudes i nådiga stadgan den 28 maj 1897.

Prövning av behörighet till erhållande av befattning såsom lärarinna
vid småskola har uudergåtts av 193 elever vid av enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.

Till stipendier vid folkskoleseminarierna hava för vårterminen 1917
anvisats tillsammans 88,535 kronor, varjämte stipendiemedel till ett sammanräknat
belopp av 20,775 kronor beviljats till de elever vid folk- och
småskoleseminarier, som tala finska eller lapska språket. För höstterminen
samma år hava 88,977 kronor utdelats som stipendier åt elever vid
folkskoleseminarierna samt 17,450 kronor åt de elever vid folk- och småskoleseminarier,
som tala finska eller lapska språket.

Enligt de — jämlikt föreskriften i § (17 av gällande stadga angående
folkundervisningen samt kungl. cirkuläret den 24 november 1882
och nådiga brevet den 14 maj 1915 — av folkskolinspektörerna och
Stockholms folkskoledirektion insända uppgifterna angående folkundervisningen
meddelades år 1916 undervisning i 42 högre folkskolor.

I rikets 2,425 skoldistrikt funnos

6,501 fasta och 126 flyttande eller tillsammans 6,627 folkskolor

2,039 685 » 2,724 mindre folk skolor,

6,386 460 » 6,846 småskolor,

Summa 14,926 fasta och 1,271 flyttande eller tillsammans 16,197 skolor,

ellex-, med inräknande av de högre folkskolorna, 16,239 skolor.1

1 de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen
eller i såväl läs- -som övningsämnen 87 lärare och 38 lärarinnor samt i

folkskolorna 6,110 lärare och 4,943 lärarinnor eller tillsammans 11,053
mindre folkskolorna
87 2,644 » 2,731

småskolorna 60 » 8,516 > » » 8,576

Summa 6,257 lärare och 16,103 lärarinnor eller tillsammans 22,360.

1 Skolornas antal är beräknat på samma sätt som i ecklesiastikdepartementets berättelser
om folkskolorna.

Stipendier.

Folkskolorna

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Med inräknande av de högre folkskolornas lärarpersonal utgjorde
antalet 22,485.

Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid mitten av år 1918
930,690, varav 473,914 gossar och 456,776 flickor. Vid slutet av vårterminen
1916 (resp. 30 juni) undervisades

735,378 på något av nedan angiva sätt.

192,028 åtnjöto vid nämnda tidpunkt ingen undervisning.

Om 3,284 saknas uppgifter.

Summa 930,690.

Bland de vid mitten av år 1916 befintliga barnen i 7—14 ars ålder
undervisades vid vårterminens slut i

sina egna distrikts fasta folkskolor......... 394,309

flyttande folkskolor....... 6,055

fasta mindre folkskolor..... 51,864

» flyttande mindre folkskolor .... 19,859

> fasta småskolor......... 193,678

> » flyttande småskolor....... 12,049

» enskilda skolor anordnade som folkskolor
........... 762

i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina

egna distrikt................. 15,744

» seminariernas övningsskolor...............

» högre folkskolor....................

;> kommunala mellanskolor.................

» allmänna läroverk...................

högre flickskolor, enskilda mellanskolor in. fl. privata läroanstalter
.......................

>: skolor för abnorma barn.............. . . . .

» anstalter för vanartade barn...............

» hemmen........................

fackskolor .......................

. Summa

694,320
2,019
873
964
13,360

18,861

1,441

702

2,750

735,378

Bland de vid mitten av år 1916 befintliga barnen i 7—14 års
ålder, vilka under vårterminen ej åtnjutit undervisning på något av angivna
sätt,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hade 70,611 undergått godkänd avgångsprövning,

och 8,495 inhämtat folkskolans minimikurs.

94,120 skola först vid höstterminens början inskrivas.

För 12,250 hade undervisningen uppskjutits med stöd av folkskolestadgans
§ 35 mom. 2, varjämte
3,929 uteblivit till följd av sjukdom eller naturfel

och 3,223 » av annan anledning.

Summa. 192,028.

Med inräknande av de under året avlidna samt av dem, som voro
över eller under den ovan angivna skolåldern av 7—14 år, undervisades
i högre folkskolor samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
706,615.

Statsbidrag för avlönande av lärare och lärarinnor vid folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor har år 1916 utgått med tillsammans
17,092,697 kronor 98 öre.

Understöd har år 1916 utgått till lärares avlöning vid 2,653 fortsättningsskolor
med 165,179 kronor 42 öre.

År 1916 har understöd utgått för undervisning i slöjd för gossar
med 466,999 kronor 20 öre samt för undervisning i slöjd för flickor med
332,765 kronor 11 öre.

Till avlönande av vikarier för folkskollärare, som av sjukdom hindrats
att sköta sina befattningar, bär år 1916 utbetalts av statsmedel ett
belopp av 327,748 kronor 71 öre.

Till de högre folkskolorna, som uppgå till 42, har år 1916 utgått
statsbidrag med 131,452 kronor 86 öre.

Statsbidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid av landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1916 utgått med 49,548
kronor 12 öre.

På därom av vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl.
Maj:t för år 1917 beviljat understöd åt 49 folkhögskolor med 476,399
kronor. Enligt styrelsernas berättelser hava under nämnda år i dessa
skolor undervisats 1,303 manliga och 1,499 kvinnliga eller tillsammans

Bill. till riktil. prat. 1911. I Samt. t And. 13

lUltsiiags-KeiäUelseii.

Statsbidrag.

Fcrtsätt niugsskolor.

Undervisning
i slöjd.

Statsbidrag
till avlönande
av vikarier
för sjuka
folkskollärare.

Högre folkskolor.

Folkhög skolor.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

2,802 elever. Av det till stipendier åt elever vid dessa skolor beviljade
anslaget, 110,000 kronor, fördelades år 1917 109,220 kronor mellan 1,319
obemedlade och mindre bemedlade elever.

vtwta'' Till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordli biaud

de i gaste trakter bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år
H-wte tråk- a länsstat varit uppfört ett belopp av 89,530 kronor, allt till hö ter

bosätta jande av folkskollärarnas löner till och över minimum, till ökande av
fmnar. lärares löner vid mindre folkskolor och småskolor, till avlönande av lärare
vid av staten anordnade skolor, till anskaffande av undervisningsmateriel,
bildande av lärare m. m.

nVn^suiate- De a^männa folkskolorna, dövstumskolorna jämte andra folkunder riei.

visningsanstalter, som därtill äro berättigade, hava till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmateriel, som anskaffats genom folkskolöverstyrelsen.
Under år 1916 uppgick kostnaden härför till 25,300 kronor
62 öre. Under samma år utbetalades 9,979 kronor 89 öre från anslaget
till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter
bosatta finnar för anskaffande av undervisningsmateriel för seminariet
i Haparanda samt folkskolorna i Pajala in. fl. församlingar och 235 kronor
84 öre från anslaget till lappmarks ecklesiastikverk till undervisningsmateriel
för seminariet i Murjek.

rerndov-ter Vid institutet å Manilla för bildande av dövstumskollärare voro

stumma och under läsåret 1916—1917 två elever intagna. I provårskurs vid Lunds
bimda. och Vänersborgs dövstumanstalter under nämnda läsår deltogo två elever.

I samtliga dövstumanstalterna hava under läsåret 1916—1917 varit
intagna 626 elever.

Till uppehållande av dövstumskolor har för år 1917 anslagits ett
belopp av 143,087 kronor 50 öre, varjämte till tredje dövstumskoldistriktets
lantbruksskola å Råbylund utanordnats ett belopp av 1,000
kronor.

Vid institutet för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1916 intagna 129 elever, därav 75 gossar och 54 flickor. Under
läsåret 1916—1917 hava 18 gossar varit hänvisade till hantverksskolan i
Kristinehamn för erhållande av undervisning. 20 elever avgingo efter
fullbordad lärokurs, 3 på grund av väsentligt förbättrad synförmåga och 6
på grund av bristande förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Provårskurs
vid institutet har under läsåret 1916—1917 genomgåtts av 2
elever.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 99

Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro vid början av höstterminen
1916 intagna 40 elever, varav 23 gossar och 17 flickor. Under
läsåret 1916—1917 utskrevos 4 elever på grund av oförmåga att tillgodogöra
sig undervisningen.

Vid förskolan för blinda i Växjö voro under höstterminen 1916
intagna 35 elever, 23 gossar och 12 flickor.

Vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda voro vid början av
höstterminen 1916 inskrivna 52 elever.

• Till skolhemmet för blinda dövstumma i Vänersborg har Kungl.

Maj:t för år 1916 beviljat 8,945 kronor 10 öre. Under året undervisades
därstädes 18 elever.

Kungl. Maj:t har den 25 maj 1917 utsett en av de revisorer, som öt^tei=en
skola granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper
för år 1917.

Kungl. Maj:t har av det till understöd åt vittra författare beviljade
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre fattare m. m.
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för litterär
verksamhet.

Antikvariska forskningsresor hava under år 1917 genom vitterhets-, Ant kvnrisfca

o u / Tors K It 1 Tl ifB»

historie- och antikvitetsakademiens försorg blivit företagna i åtskilliga lejur”
delar av riket.

Vid den under akademiens för de fria konsterna inseende ställda f^d.MUa
konsthögskolan hava höstterminen 1917 varit inskrivna 60 elever och 18 konsterna,
aspiranter.

Under år 1917 hava vid det under musikaliska akademiens inseende Akademien4
ställda musikkonservatoriet varit inskrivna vårterminen 176 och höstterminen
172 elever. Under samma år har organistexamen avlagts av 7
elever och 1 privatist, kyrkosångarexamen av 5 elever, 1 f. d. elev och
1 privatist, examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt läroverk
av 5 elever, 1 f. d. elev och 1 privatist, examen för behörighet
till musikdirektörstjänst vid militärkår av 2 elever, varjämte utfärdats
specialbetyg i pianostämning för 1 elev och 3 f. d. elever.

Till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populär-Poi’u''ärv''„t''''I1‘

4—1 / a i skH|)iur& lort**

vetenskapliga föreläsningar, beviljade riksdagen på extra stat för år lusnfngur.

100

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Farmncentiska
institutet.

Barnmorske undervisnin gen.

Väderleken.

1917 ett anslag av 192,000 kronor samt medgav, att av detta anslag
finge enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas dels högst 12,000
kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor
till en hos folkskolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst

3.000 kronor till understöd åt vissa nybildade anstalter, dels ock högst

8.000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem
havda resekostnader för föreläsare. Av nämnda anslag har Kung]. Maj:t
tilldelat understöd med sammanlagt 189,220 kronor åt 526 anstalter för
anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar samt åt 1 centralbyrå
och 19 andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar.

Under år 1917 hava vid farmaeeutiska institutet varit inskrivna
vårterminen Öl och höstterminen 90 farmacie kandidater, varjämte 64
apotekselever deltagit i den för dem anordnade halvårskursen. Under
samma år har farmacie kandidatexamen avlagts av 39 apotekselever och
apotekarexamen av 27 farmacie kandidater.

Under loppet av år 1917 hava inalles 96 elever blivit vid rikets
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöva barnmorskeyrket. Av dessa
hava 46 utgått från läroanstalten i Stockholm och 50 från den i Göteborg.

Sedan på extra stat för år 1917 av riksdagen anvisats ett anslag
av 2,000 kronor till fortbildningskurser för barnmorskor, hava under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm två sådana
kurser hållits med tillhopa 41 deltagare, vid motsvarande anstalt i Göteborg
två kurser med tillhopa 22 deltagare samt i Lund eu kurs med 10
deltagare.

Temperaturen har under de fyra första månaderna av år 1917
varit genomgående lägre än den normala med undantag för Jämtland,
som under februari kunde uppvisa högre temperatur. Sedan år 1888 har
Sverige icke haft så låg temperatur under mars månad som 1917. Maj
månad var i början ganska kall med en temperatur som sålunda under -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

101

steg den normala, men mot slutet av månaden sprang värmegraden betydligt
i höjden, vilken ganska avsevärda stegring sedan kvarstod under
hela sommaren. Visserligen sjönk temperaturen något under det normala
i juli månad, med undantag för sydvästra Götaland, men steg åter
vid augusti månads ingång till betydligt över normal temperatur och
kvarblev härvid under övriga månader av året, med undantag för Skåne
och Blekinge, som under oktober hade en temperatur, vilken något understeg
den för månaden vanliga.

Nederbörden var under vintermånaderna ringa och delvis betydligt
understigande normal sådan. I april blev den ganska riklig, men
maj månad var så torr, att i Sverige icke under de sista 37 åren fallit
så ringa nederbörd under denna månad. Juni månad hade att för Götaland
och östra Svealand uppvisa eu så liten nederbörd, att något liknande
icke inträffat sedan år 1891, varför jorden än ytterligare uttorkade
i dessa landsändar. De följande månaderna gåvo allt fortfarande
ringa nederbörd uti Svealand, nordöstra Götaland samt delvis även i
Gävleborgs län, under det att i övriga delar av landet nederbörden blev
riklig. Under årets tre sista månader har nederbörden varit större än
den normala.

Höstsådden *år 1916 skedde under mycket ogynnsamma förhållanden
och ofta med ett utsäde, som var långt ifrån lämpligt. Den våta sommaren
med sin låga temperatur och sitt svåra bärgningsväder hade nämligen
bidragit till att i ej ringa grad försämra skörden, så att, där man
för sådden var hänvisad att använda nytt utsäde, detta icke hade den
torrhetsgrad, som varit ömkligt. Trädan hade ej heller kunnat så brukas,
som varit behövligt, då regn lade hinder i vägen härför. Av denna sistnämnda
orsak blev även sådden försenad och mångenstädes omöjliggjord.
Till följd av den låga jordtemperaturen kom säden långsamt upp och
kunde icke erhålla den utveckling, som kräves för att uppnå full vinterhärdighet.
På många ställen kem starkt snöfall på okälad jord, varav
månget höstsädesfält blev lidande. Att skadan dock ej blev större berodde
på att snön var så torr och lös, att den därpå inträffande starka
och långvariga kylan trängde igenom, så att jorden dock sedermera kälades.

Den torra vår, som därpå följde, inverkade menligt på den ej förut
starka höstsäden, varav följden blev, att i åtskilliga delar av landet höstsäden
gick ut och fälten måste helt eller delvis omsås med vårsäd. Detta
var så mycket kännbarare som dels tillgången på vårutsäde var knapp,
dels under nu rådande förhållanden eu minskning i höstsädesgrödan föranledde
stora svårigheter. Den ihållande torkan tillbakasatte i hög grad

Jordbruket.

102

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sädens utveckling till såväl halm som kärna, i det halmen blev kort och
kärnan småkornig. Höstsäden mognade ovanligt tidigt under sommarens
heta och torra väderlek, och då skörde- och bärgningsarbetena i allmänhet
gynnades av ett mycket gott väder, blev det lilla, som erhölls, av en
god kvalitet. Avkastningen blev låg, under medelskörd.

Vårsäden. Vårbruket påbörjades sent, men kunde i allmänhet fortgå
under gynnsamma förhållanden. På grund av den ihållande torkan
kom säden både tunnt och ojämnt upp med undantag för Dalarna och
Norrland, som gynnades med tillräcklig nederbörd. Den i det övriga landet
ihållande torkan hade till följd, att vårsäden i hög grad led härav
och tillbakasattes i sin utveckling, särskilt i Svea- och Götaland. Vårsäden
blev sålunda icke allenast kort i halmen utan mycket ojämn och
kärnorna små och dåligt utvecklade. Skörderesultatet torde därför kunna
betecknas som under medelmåttan.

Rotfrukterna. Sådd och sättning voro i de flesta fall avslutade
vid maj månads utgång. Till följd av torkan blev jordloppornas skadegörelse
svår i många delar av landet, varför omsådd måste företagas,
men trots detta kan år 1917 i allmänhet betecknas som ett gott rotfruktsår
i vad som rör foderrotfrukter.. Potatisen, som i början lovade en ovanligt
rik skörd, led av torkan, så att skörden icke blev vad den lovade.
Den har dock blivit ganska riklig. Sockerbetorna hava givit mindre skörd
såväl i massavkastning som ock i sockerhalt. För låg värme och även
för stark torka äro huvudorsakerna härtill.

Vallarna. Växtligheten på vallarna visade sig redan från början
dålig, och skörderesultatet blev ock kvantitativt klent. Som bärgningsvädret
emellertid var synnerligen utmärkt, har dock kvaliteten blivit ovanligt
god. Återväxten blev ytterst liten och har i de flesta fall icke kunnat
användas annat än till bete.

Trädan. Trädesbruket blev mångenstädes från början försenat,
emedan trädan icke blivit höstplöjd. Väderleken under sommaren blev
dock ovanligt gynnsam för bekämpandet av ogräset, och som skörden
blev liten och bärgningen av densamma gynnades av tjänligt väder, erhölls
god tid till trädans behandling för sådden, som därför kunde ske
i fullt normal och lämplig tid. Då jordtemperaturen var ovanligt hög,
kom höstsådden snabbt i växt, och den långa milda hösten har så befordrat
sädens utveckling, att det torde vara många år sedan landet i
sin helhet kunnat uppvisa en så kraftig och vinterstark höstsäd. För
närvarande finnes alltså all anledning att förutsäga eu ovanligt lovande
höstsädesgröda under år 1918, därest väderleken eljest kommer att för
densamma bliva gynnsam.

103

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kungl. Maj:t har fastställt förnyade stadgar den 26 januari 1917 HasHiiningBför
Kalmar läns södra hushållningssällskap och den 28 september 1917 salli=kapeu
för Stockholms läns hushållningssällskap.

Under är 1917 hava 43 lantmannaskolor och 31 lanthushållsskolor
ävensom 10 lantbruksskolor, därav 7 i södra och mellersta Sverige samt
3 i Norrland och Dalarna, förutom de vid Ultuna och Alnarp, fortfarande
varit i verksamhet.

Likaså hava under år 1917 tre med statsmedel understödda trädgårdsskolor
fortfarande varit i verksamhet, nämligen en för södra Sverige
vid Alnarp, en för mellersta Sverige vid Adelsnäs och en för norra Sverige
i Härnösand.

Lantmannaskolor,
lantbruksskolor,

lanthushållsskolor,
trädgårdsskolor

och me,eriskola.

Kungl. Maj:t har den 9 november 1917 utfärdat dels reglemente
för lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet, vilken skola
den 1 november 1917 såsom statsunderstödd skola börjat sin verksamhet,
dels ock kungörelse angående tillägg till reglementet den 10 december
1909 för med statsmedel understödda trädgårdsskolor inom mellersta
Sverige och Norrland.

Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i
Östergötlands län bär även under år 1917 varit i verksamhet.

Med understöd av statsmedel har Fredrika Bremer-förbundets lånt- Banthnsh&uhushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor fortfarande vid" kfmfora»
varit i verksamhet under år 1917. ‘;ch Brogård

På enahanda sätt är Uppsala enskilda läroverks fackskola för hus- de av iäralig
ekonomi verksam för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å riunorskolans
lantgård Brogård.

För år 1917 hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen dordbruk3-den 15 september 1914 statsbidrag beviljats till avlöning åt jordbruks- ''ons,ulenter''
konsulenter.

Likaså hava i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 1 Vandrings
november 1912 statsbidrag beviljats till avlönande av vandringsrättare. rätturB -

Under år 1917 har eu lantbrukskonsulent i England med station i
London varit i verksamhet enligt gällande föreskrifter.

Lantbruk»-konsulent i
England.

Likaså har under år 1917 eu lantbrukskonsulent i Tyskland med
station i Berlin varit anställd.

Lantbrukskonsulcnt
i
Tyskland.

104

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

utbildning- Under år 1917 hava utbildningskurser för kontrollassistenterpå statens

''kontroll5-1'' bekostnad varit anordnade vid Åsa i Södermanlands län, vid Åtvidaberg
assistenter, i Östergötlands län, vid Högalid i Kalmar län, vid Önnestad i Kristianstads
län, vid Vilan i Malmöhus län, i Skara, vid Molkom i Värmlands
län, vid Kävesta i Örebro län, vid Tärna i Västmanlands län, vid Västerberg
i Gävleborgs län, vid Frösön i Jämtlands län samt vid Gran i Norrbottens
län.

Anstalter för £)e vid Ultuna och Alnarp inrättade anstalter för provning av ma nm-kinefoÅ

skiner och redskap för lantbrukets behov hava jämväl under år 1917
redskap för varp j, verksamhet.

lantbrukets

behov.

Kemiska Under år 1917 hava 8 med statsmedel understödda kemiska statio 8tko°

troll-1* ner, nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro,
anstalter. Västerås och Härnösand varit i verksamhet.

Under året hava 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.

Kemisk-växt- Den me(j statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten

bi0l°stan.UU" inom Norrbottens län har även under år 1917 varit i verksamhet.

Statskonst!- Med anlitande av å extra stat för år 1917 anvisade statsmedel har

leU\iug.ÖOi en statskonsulent i fröodling under nämnda år varit anställd.

Åtgärder för Kungl. Maj:t har den 3 juli 1917 utfärdat kungörelse angående

bav°ddnaia-e statsbidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av frö

hemska od- utav köksväxter,
lingen av frö
utav köksväxter.

Tor vi ngen- Sedan riksdagen anvisat erforderliga medel, hava under år 1917

torvÅ-istent. varit anställda en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer, därav dock en
först från den 1 juli 1917, samt en torvassistent.

Torvskoian Sedan riksdagen beviljat anslag till upprätthållande av en torv vidfSkuta-

gkola under åren 1913—1917 samt Kungl. Maj:t bemyndigat lantbruks styrelsen

att med svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om upprätthållande
under nämnda år av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs
län samt för ändamålet anvisat förberörda av riksdagen beviljade
anslag under vissa villkor, har i enlighet med av lantbruksstyrelsen å
Kungl. Maj :ts och kronans vägnar avslutat kontrakt denna skola även
under år 1917 varit i verksamhet.

105

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Även under år 1917 hava smörprovningarna i Malmö och Göteborg Sr"fur^'',v''
med anlitande av därtill anvisade statsmedel fortgått.

Kungl. Maj:t har till lantbruksstyrelsens förfogande anvisat ett U^e"“ten°g
belopp av 6,000 kronor för bestridande under år 1917 av kostnaderna halten hos
för kontrollen över efterlevnaden av gällande föreskrifter rörande vatten- e^portsmör.
halten i smör, som är avsett att från riket utföras och vars vattenhalt
angivits icke överstiga 16 procent.

Med anlitande av de utav riksdagen för ändamålet anvisade medel ^.fdrndeer
och i enlighet med Kungl. Maj:ts den 19 oktober 1911 i sådant avseende det mindre
utfärdade reglemente med däruti genom kungörelser den 1 november jordbruket.
1912 och den 24 oktober 1913 föreskrivna ändringar hava med statsmedel
understödd premiering av mindre jordbruk ävensom studieresor och undervisning
för i mindre jordbruk deltagande män och kvinnor anordnats,
varjämte bidrag av statsmedel lämnats dels till bestridande av kostnaderna
för organisation av kontrollföreningar med ändamål att underlätta
och ordna undersökningar av och kontroll å utfodringen och avkastningen
av ladugärdsbesättningar, tillhörande föreningens medlemmar, dels till
understöd åt sådana medlemmar av kontrollföreningar, som äga högst 25
kor, dels ock till premiering av mindre odlingsföretag, och har intresset
för dessa åtgärder för höjande av det mindre jordbruket fortfarande visat
sig synnerligen livligt bland lantmännen.

Med anlitande av å extra stat för är 1917 anvisade statsmedel
har en statskonsulent för det mindre jordbruket under nämnda år varit mindre jordanställd.
braket.

Sedan, jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 22 augusti 1913, Avelscentra.
tävlingar för upprättande av avelscentra avslutats, samt Kungl. Magt
förklarat för avelscentra för tiden intill den 1 november 1920 genom brev
den 12 maj 1916 9 ladugärdsbesättningar av ayrshireras samt genom
brev den 22 september 1916 15 ladugärdsbesättningar av fjällras, hava
dessa avelscentra under året varit i verksamhet.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 1 november 1912 utfärdade reglemente L^1n”''^ds"
med däruti enligt kungörelse den 30 juli 1915 beslutad ändring hava
under år 1917 varit anordnade med statsmedel understödda praktiska och
teoretiska utbildningskurser för ladugårdsförmän.

Flik. till riksd. prof. ISIS. 1 Samt. 1 Avd.

Ri k s

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

106

kdlgårfiT Kungl. Maj:t har den 28 augusti 1917 utfärdat reglemente för de

skötare i med statsmedel understödda utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsNorriand
och skötare i Norrland och Dalarna.

Dalarna.

Statskonst!- Den jg december 1917 har Kungl. Maj:t utfärdat reglemente för

le ii t för ° t ° t

landsi.ygdens statskonsulenten för landsbygdens elektrifiering, och har Kungl. Maj:t
eiektriiiering. gamma dag bemyndigat lantbruksstyrelsen att för år 1918 antaga en
dylik konsulent.

TkobisuienT'' Även under år 1917 har varit anställd en konsulent vid bekäm 11

“ ’ pande av tuberkulosen hos nötkreaturen med huvudsakligt åliggande att

tillhandagå den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar
i berörda hänseende.

^ndersök-^ Undersökningar med tuberkulin av ladugårdsbesättningar hava fort tubcrtuiiTav

gått oavbrutet under år 1917, och hava därvid undersökts omkring 85,000
ladugård*- nötkreatur.

Lesättmugar.

iwg-** Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1917 utfärdat kungörelse angående

befrämjande. statsbidrag till åtgärder för biskötselns befrämjande.

Fiskeri- Rörande fisket inom västra distriktet under år 1917 hava följande

näringen. uppgift]- erhållits:

Vintersilifisket med snörpvadar hindrades från mitten av januari
till mitten av februari 1917 fullständigt av den stränga vintern, som
gjorde, att havet inomskärs och närmast utanför kusten blev starkt isbelagt.
Under tiden den 1 januari—17 mars 1917 fångades blott omkring

110.000 hektoliter sill, som tack vare ovanligt höga priser dock torde
hava lämnat fiskarena en inkomst av omkring 3,250,000 kronor.

Innevarande sillfiskesäsong började den 1 oktober, men fisket har
varit starkt förlamat av brist på fotogen. Till den 22 december hava
fångats blott 22,241 hektoliter, representerande ett värde i första hand av
omkring 1,650,000 kronor.

Under år 1917 hava med vadar fångats blott 132,241 hektoliter,
som givit fiskarena en inkomst av omkring 4,900,000 kronor. Denna fångst
är långt under medelmåttan.

Trålfisket efter sill har givit mindre fångster än föregående år,
men tack vare de höga priserna har det ekonomiska resultatet blivit gott.

94.000 hektoliter sill har under året fångats med trål.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

107

Sillfisket med drivgarn, uti vilket ett större antal bohusfiskare deltagit
än under föregående åren, har givit ett gott resultat.

Sillfiske vid Island har under året ej bedrivits av svenska fiskare.

Skarpsillfisket har varit ej fullt medelmåttigt.

Makrillfisket med drivgarn gav ganska goda fångster och resultatet
av detta fiske blev gott.

Efter detta fiske vidtog makrillfiske med dörj i Kattegat och
Skagerak, vilket gav ett medelmåttigt utbyte.

Makrillfisket i Nordsjön bedrevs av ett färre antal fiskare än vanligt,
då fiskarena ansågo det under rådande krigstillstånd vara alltför riskabelt
att driva detta fiske. För de i fisket deltagande blev resultatet gott.
Omkring 15,000 tunnor makrill fångades.

Storsjöfisket. Oaktat de krigförande makterna under året allt mer utvidgat
de såsom farliga betecknade områdena, varigenom områdena för storsjöfiskets
bedrivande inskränkts, begåvo dock sig de bohuslänska fiskarena ut
på detta fiske söder och väster om Norge. Fisket var rikligt och flera fartyg
kommo hem med stora fångster. Men så kom underrättelsen, att tyska
undervattensbåtar sänkt fem bohuslänska fiskefartyg utanför den tyska
spärrzonen ungefär nordväst om Bergen. Alla fiskarna kommo då hem,
och endast en och annan begav sig åter ut. Totalfångsten av detta
fiske blev därför betydligt under medelmåttan. Priserna blevo ovanligt
höga, så att de fiskare, som kunde driva fisket till slut, gjorde goda
förtjänster.

Fisket med snurrevadar har varit medelmåttigt, fisket med backor
i Kattegat och Skagerak likaså.

Trålfisket med ång- och motorbåtar har också varit medelmåttigt.

Ålfisket har varit medelmåttigt liksom ock laxfisket.

Fisket efter nordhavsräkan har givit ett mindre gott resultat.

Hummerfisket har varit dåligt.

I sin helhet har fisket inom västra distriktet givit ett mycket mindre
utbyte än under föregående år. Fisktillgången har i allmänhet varit
god, och det klena resultatet har utom av ogynnsam väderlek i främsta
rummet framkallats av bristen på kol och fotogén. Under senaste halvåret
har fisket på grund härav i mycket stor utsträckning måst alldeles
inställas. Den minskade exporten och förbudet att sälja fångsterna i
utländsk hamn hava ock bidragit till det mindre gynnsamma resultatet
av fisket.

Rörande fisket inom södra distriktet hava lämnats följande uppgifter.

Kustfisket inom distriktet torde i sin helhet få anses som gott.

108

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vid Skånekusten har fisket i stort sett varit från mycket gott till
gott, något olika på olika platser, framförallt beroende på det rika sillfisket,
vilket utmärkts såväl av stora fångster som god kvalitet och höga
pris. För en del platser, framförallt i Öresund, har årsresultatet härvidlag
varit bättre än någonsin, ehuru platser finnas på kusten i övrigt,
där sillfisket varit under medelmåttan. Torskfisket har i Öresund och
väster ut varit mycket gott, vid syd- och ostkusten medelmåttigt eller
under medelmåttan. Flundre-, rödspätte- och piggvarfisket har i regel
fått stå tillbaka för det övriga fisket och torde få anses dåligt, ehuru
lokala undantag härifrån finnas. Laxfisket har på västkusten varit gott,
på syd- och ostkusten i regel dåligt. Ålfisket har i stort sett varit gott,
ehuru det lidit mycket av skadegörelse på bottengarnen, förorsakad av
storm. Fjällfisket har varit medelmåttigt. Räkfisket. har bedrivits endast
obetydligt men lämnat gott resultat.

I Blekinge har kustfisket i stort sett varit gott. Sill- och torskfiskena
hava särskilt varit mycket göda, under det att flundrefisket och
ålfisket lämnat medelmåttigt resultat. Även fjällfisket har varit medelmåttigt.
Laxfisket har däremot varit dåligt.

Vid smålandskusten har fisket i stort sett varit gott. Framför allt
gäller detta strömmingfisket, som, ehuru vårfisket varit rätt dåligt, på
grund av sommarens och höstens rika fiske måste anses mycket gott.
Torskfisket har varit från medelmåttigt till dåligt, beroende mindre på
bristande tillgång på fisk, än därpå, att detta fiske hindrats av strömmingfisket
och fotogénbristen. Flundrefisket har söderut varit gott, norrut
under medelmåttan. Fjällfisket har givit medelmåttigt resultat eller
därunder. Vårfisket led av den sena våren, men sommarens och höstens
fiske har varit gott. Sikfisket haro dock varit under medelmåttan, laxfisket
däremot bättre än vanligt. Ålfisket har varit gott till medelmåttigt
eller något därunder, olika på olika platser.

I sin helhet har kustfisket inom södra distriktet hindrats avsevärt
av brist på fotogén och redskap. Redskapsförlusterna genom storm och
skadegörelse av ångbåtar hava varit stora.

Insjöfisket inom södra distriket har på grund av den sena våren
lämnat dåligt resultat. Särskilt dåligt synes ålfisket i strömmar och åar
hava varit, då vårfisket varit ovanligt klent, och något höstfiske har på
grund av vattenbrist i stora delar av distriktet knappast förekommit. I
Vättern har rödingfisket, som bedrivits fritt under lektiden, ej lämnat
så gott resultat, som man väntat. Sikfisket (ej avslutat) har varit under
medelmåttan, liksom lax- och siklöjfiske.

Om fisket inom östra distriktet förmäles följande.

berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

109

Vid Gottland har strömmingfisket varit från mycket gott till över
medelmåttan, torsk- och flundrefisket. under medelmåttan, ålfisket medelmåttigt
samt fjällfisket dåligt.

Inom Östergötlands län hava i skärgården strömmingfisket varit
mycket gott, fjällfisket medelmåttigt och ålfisket gott.

Beträffande insjöfisket inom detta län hava i Vättern laxfisket
varit gott samt rödingfisket, siklöjfisket, lakfisket och sikfisket mycket
goda.

Annat insjöfiske däremot har varit växlande, i det stora hela dock
antagligen medelmåttigt.

Inom Stockholms län hava i skärgården strömmingfisket varit
kvantitativt medelmåttigt med höga pris, så att utbytet blivit gott, samt
fjällfisket varit kvantitativt medelmåttigt ehuru med ekonomiskt gott
utbyte.

Mälarens fiske har i allmänhet varit kvantitativt under medelmåttan
men på grund av höga priser fullt medelmåttigt.

Insj c fisket i länet har varit växlande, mellan gott och dåligt.

Av Uppsala läns skärgårdsfiske hava strömmingfisket varit gott
samt fjällfisket medelmåttigt (dock sikfisket dåligt).

Inom Mälardistriktet bär fisket varit över medelmåttan.

Inom Södermanlands län hava i skärgården strömmingfisket varit
gott samt fjällfisket medelmåttigt.

Insjöfisket inom distriktet har i allmänhet varit medelmåttigt.

På grund av höga fiskpriser hava de, som haft redskap på lager,
gjort goda förtjänster, under det att andra nog sålt för stora summor
men haft måttlig nettovinst. Där redskapsbrist förelegat eller där motoroljor
saknats och behövts, har utbytet blivit klent.

Vad angår fisket inom nedre norra distriktet har Uppsala läns laxfiske
i Dalälven varit dåligt. Fisket inom Kopparbergs län av vårlekande
fiskarter har varit medelmåttigt, av höstlekande fiskarter gott. Gävleborgs
läns strömmingfiske har varit mycket gott. Övrigt kustfiske under
medelmåttan. Sötvattensfisket var inom detta län i allmänhet gott, braxenfisket
dock under medelmåttan och laxfisket i Ljusne älv dåligt. Inom
Västernorrlands län har strömmingfisket varit gott, torskfisket gott, övrigt
kustfiske under medelmåttan, sötvattensfisket i allmänhet medelmåttigt
samt laxfisket i älvarna medelmåttigt eller (i Indalsälven) gott. Inom
Jämtlands län har fisket i allmänhet varit, medelmåttigt eller gott och
laxfisket i Indalsälven gott.

Inom övre norra distriktet hava strömmingfisket i allmänhet givit
över medelmåttig fångst, således varit gott, delvis mycket gott, laxfisket

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i skärgården mycket gott, i älvarna något växlande, under medelmåttan
vid vissa fisken, mycket gott vid andra, samt siklöj fisket vid en del
platser mycket gott, i övrigt medelmåttigt. Övrigt saltsjöfiske har varit
medelmåttigt. Beträffande sötvattensfisket torde någon bestämd uppgift
icke kunna lämnas, men synes detsamma ej hava varit under medelmåttan.

Vidkommande fisket inom mellersta distriktet så hava i Vänern
med tillflöden laxfisket varit medelmåttigt, gösfisket inom Skaraborgs län
gott, inom Värmlands län medelmåttigt, inom Älvsborgs län under medelmåttan.

Övrigt fiske i Vänern har varit medelmåttigt. I Vättern har laxfisket
varit under medelmåttan, rödingfisket gott samt övrigt fiske medelmåttigt.
I Hjälmaren har gösfisket varit mycket gott men övrigt fiske
medelmåttigt. I övriga vattendrag inom distriktet har fisket varit medelmåttigt,
utom kräftfisket inom Skaraborgs län, som utfallit under medelmåttan.

Fiskenskoior. Såväl södra Sveriges fiskeriförenings fiskeriskola i Aneboda inom

Kronobergs län som aktiebolaget mellersta Sveriges fiskodlingsanstalts
fiskeriskola vid Kloten i Örebro län hava under året varit i verksamhet.
Eleverna vid dessa med statsmedel understödda fiskeriskolor sysselsattes
vissa årstider på andra orter, där den nämnda, fiskeriföreningen eller bolaget
i fråga idkade fiske och fiskodling.

Undervisning Till undervisning i navigation åt bohuslänska fiskare och till sill 1

för''bohus-1 fiskerapporter vid västkusten hava statsanslag liksom under år 1916 ut iänskafiskare,

gått under år 1917.

Sillhskernp- °
porter vid
v&stkusten.

Kräftpesten. Kungl. Maj:t har den 10 juli 1917 utfärdat kungörelse med före skrifter

i anledning av den s. k. kräftpestens uppträdande i sjöarna Mälaren
och Hjälmaren.

^ennärhdg- De studerandes antal vid veterinärhögskolan uppgick vid 1917 års

8 °an början till 141. Under årets lopp hava 30 nyinskrivna tillkommit. Av
eleverna hava under året 21 avlagt veterinärexamen och 15 avgått utan
examen, vadan elevantalet vid årets slut utgjorde 135.

statens^ vete- Undersökningar för juvertuberkulos hava under år 1917 verkställts å

logiska an-° tillsammans 440 insända prov. I övrigt äro undersökningar i diagnosstait.
tiskt syfte gjorda å 1,650 insända preparat. För lantbruksstyrelsens be -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista laytima riksdarjs sammanträde sig tilldragit.

hov har tillverkats och levererats 43,000 gram tuberkulin. Till skydd
mot kalvsjukdomar hava framställts coli-, paracoli-, pyogenes- och pasteurellasera,
till användning mot rödsjuka hos svin rödsjukeserum samt
mot kvarka, anasarka och vissa former av sårinfektion hos häst olika
slag av streptokocksera.

Av egna sera har under året från anstalten inalles expedierats

248,000 kem.

För bekämpande av smittsam kastning hos nötkreatur har använts
vaccinering enligt en vid anstalten utarbetad metod. 10,000 kem. abortvaccin
har utsänts under året. På framställning av Norrbottens läns
hushållningssällskap har anstalten med särskilt statsunderstöd åtagit sig
ledningen av åtgärderna mot smittsam kastning inom sagda län.

Härjämte hava sera och bakteriepreparat för diagnostiserandet av
åtskilliga infektionssjukdomar tillverkats.

Slutligen hava, enligt kungörelsen den 22 februari 1916 med särskilda
föreskrifter till förekommande av införande i riket av rots hos
djur av hästsläktet, å anstalten verkställts serologiska undersökningar av
700 blodprov, inkomna från karantänerna, och till dem har levererats
290 korn. mallein för verkställande av ögonprov å importerade hästar.

Av de för år 1917 under benämning allmänna avdikningsanslaget
tillgängliga medel hava 473,550 kronor beviljats till 130 företag.

Av de till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom Norrland och Dalarna (norrländska avdikningsanslaget) för år
1917 anvisade medel hava 1,358,620 kronor blivit beviljade till 479
företag.

Av odlingslånefonden för är 1917 hava under samma, år beviljats
905,210 kronor till 98 företag.

Av täckdikningslånefonden, som utgör 200,000 kronor, har lantbruksstyrelsen
under år 1917 beviljat 79,860 kronor till 20 hushållningssällskap
för tillgodoseende av 110 företag.

Under år 1917 hava bland med statsmedel understödda avdikningsoch
vattenavledningsföretag av lantbruksstyrelsen godkänts:

128 företag, för vilka kostnaden beräknats till 923,475 kronor 17
öre, varav 434,659 kronor 44 öre utgått såsom statsbidrag ur norrländska
avdikningsanslaget, och genom vilka avdikats en areal av 8,903,30 hektar,

Allmänna avdikningsanslaget.

Norrländska

avdiknings anslaget.

Odlingslåne fondeu.

Täckdik ningelåne fonden.

Avdikniugsoch
frostminskniugsföretag.

112

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Odlings förelag.

Eguahems lånefonden.

Jordförmed lingslonden.

Stuteri -väsendet.

21 företag, för vilka kostnaden beräknats till 138.796 kronor 15
öre, varav 54,094 kronor 72 öre utgått såsom bidrag nr allmänna avdikningsanslaget,
och genom vilka avdikats en areal av 646,98 hektar,

I företag, för vilket kostnaden beräknats till 14,176 kronor 45 öre,
varav 6,680 kronor 41 öre utgått såsom statsbidrag ur fonden för sådana
myrutdikningar och vattenavtappningar, vilkas ändamål är att minska
frostländigheten för närliggande bygd, och genom vilket avdikats en areal
av 139 hektar, samt

II företag, för vilka kostnaden beräknats till 59,810 kronor 27

öre, varav 27,850 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna frostminskningsanslaget,
och genom vilka avdikats en areal av 598,80 hektar.

59 företag, för vilka kostnaden beräknats till 1,203,999 kronor

76 öre, varav såsom statslån ur odlingslånefonden utgått 1,058,680 kronor,
och genom vilka en areal av 8,115,82 hektar befriats från vatten eller
eljest förbättrats,

24 företag, för vilka kostnaden beräknats till 306,729 kronor 39

öre, varav dels 209,310 kronor utgått såsom statslån ur odlingslånefonden
och dels 63,455 kronor 87 öre utgått såsom statsbidrag ur allmänna avdikningsanslaget,
och genom vilka en areal av 1.721,88 hektar befriats

från vatten eller eljest förbättrats, samt

3 företag, för vilka kostnaden beräknats till 55,988 kronor 30
öre, varav dels 12,710 kronor utgått såsom statslån ur odlingslånefonden
och dels 20,400 kronor utgått såsom statsbidrag ur allmänna frostminskningsanslaget,
och genom vilka en areal av 4 70,86 hektar befriats från
vatten eller eljest förbättrats.

Från egnahemslånet''onden har under är 1917 beviljats län till ett
sammanlagt ungefärligt belopp av 7,500,000 kronor.

Frän jordförmedlingsfonden har under år 1917 anvisats sammanlagt
734,480 kronor.

I enlighet med de i kungörelsen den 9 februari 1917 utfärdade
bestämmelser hava icke några av statsmedel bekostade skådepenningar
av silver utdelats vid de under år 1917 hållna besiktningsmötena för
prisbelönande av hästar. Inom Kronobergs, Blekinge, Malmöhus, Jönköpings,
Stockholms, Gottlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
läns underdistrikt utdelades dylika premier på hushållningssällskapens
egen bekostnad.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 113

Vid besiktningsraötena hava premierats tillhopa 8,745 hästar, i det
att utav statsmedel och av de inom underdistrikten tillskjutna medel
gemensamt utdelats penningpris för 5,393 hästar, varav 384 hingstar,

3,725 betäckta ston eller fölston och 1,284 ungston, samt utfärdats intyg
om godkännande för 3,352 hästar, varav 501 hingstar och 2,851 ungston.

Dessutom har inom Malmöhus läns underdistrikt 7 ston blivit under
särskilda av stuteriöverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande
med för ändamålet av länets hushållningssällskap tillskjutna medel.

För statens hingstdepåers räkning hava inköpts, inom landet 2
hingstar, 2 unghingstar och 16 hingstföl, samtliga av halvblodsras, samt
från utlandet 2 fullblodshingstar ävensom 10 unghingstar av halvblodsras,
eller tillhopa 32 hästar.

Vid rikets allmänna kartverk hava under år 1917 utförts följande
arbeten.

Rikets allmänna
kartverk.

A. Byråarbeten.

1. Bearbetning av sista årens trianguleringsresultat, projektionsberäkningar
för kartverkets nya projektion samt av inställningstabeller
för astronomiskt ändamål, konstruktion av ny basmätningsapparat och
beräkning av basmätning, uppgörande av kortregister för triangelpunkter,
utredning om kartverkets nya observatorium och av bladindelning för
nytt topografiskt kartverk.

2. Redaktions- och beskrivningsarbeten samt höjd- och arealberäkningar.

3. Rit- och gravyrarbeten för kartreproduktion.

4. Förberedelser till fältarbeten.

B. Geodetiska fältarbeten.

1. Triangulering av 1. ordningen inom Kristianstads, Kronobergs,
Jönköpings, Skaraborgs och Östergötlands län. Mätning har verkställts
å 10 triangelpunkter.

2. Triangulering av 2. och 3. ordningen inom Malmöhus, Kristianstads,
Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län, bestående av dels nymätning
av 4 punkter i Skåne och 5 punkter i Göteborgs och Bohus län,
dels detaljtriangulering av 30 punkter inom 6 kvadratmil i Kristianstads
län och 15 punkter inom 4 kvadratmil i Göteborgs och Bohus län.

3. Utstakning av ett huvudnät och ett ytnät i Norrbottens samt
av ett ytnät i Kristianstads län, sammanlagt 80 punkter inom 60 kvadratmil.

B/A. till

lUksdugs-lkrättelsen.

114

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

Hydrografiska
byrån.

4. Markeringar och mätningar vid Ölandsbasen hava utförts med
användning av kartverkets nya basmätningsinstrument.

C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.

1. Stomkartearbeten i skalan 1: 20 000 hava utförts inom Hallands
län, i skalan 1: 50 000 inom Kopparbergs och Jämtlands län.

2. Ekonomisk fältmätning i skalan 1: 20 000, omfattande 7,8 kvadratmil,
har utförts inom Blekinge län.

3. Topografisk fältmätning i skalan 1: 50 000, även omfattande
övningsmätning för generalstabens aspiranter och fältmätningselever, av
57,5 kvadratmil inom Kopparbergs och Jämtlands län, varigenom kartbladen
Idre och Hede slutmätts.

4. Höjdmätning inom Kopparbergs och Jämtlands län dels genom
linjeavvägning på en sträcka av 62,6 mil, varvid 216 punkter bestämts,
dels genom barometerobservationer, varvid 2,327 punkter bestämts.

Utgivning: Utgivna eller färdiga att före 1917 års slut utgivas äro:

av ekonomiska kartor i skalan 1: 20 000

inom Malmöhus län bladen Långaröd, Hörröd, Bosjökloster, Hörby,
Satsarp, Maltesholm, Hör, S. Rörum, Linderöd, N. Rörum med Torup och
Sösdala med Matteröd;

inom Västmanlands län bladen Enåker, Ingbo, Skekarsbo, Huddunge,
Stalbo, Buckarby, Bången, Harbonäs, Ö. Våla, Gisinge, Sälja,
Vissjön och Stynsberg;

inom Blekinge län bladen Björkenabben med Kråkenabben, Sölvesborg,
Hanö, Årup, Gammalstorp och Jämshög;

av topografiska kartor i skalan 1: 100 000 kartbladet Storejen och i
skalan 1: 200 000 kartbladet Lövånger;

av internationella världskartan bladet Luleå.

Antalet under året nytillkomna vattenståndsstationer utgör 31. Med
avdrag av dem, som sannolikt upphört, utgör antalet numera omkring
770.

I samarbete med statens meteorologiska centralanstalt äro 42 nya
nederbördsstationer anordnade, så att de i gång varande stationerna utgöra
omkring 710.

Under året hava utförts 256 vattenm än gdsmätningar, av vilka 247
genom byråns försorg. Av dessa komma på flodområdena Mälaren-Norrström
75, Ångermanälven 25, Kalixälv 16, Indalsälven 12, Ljungan 12,
Ljusnan 10 och Vättern-Motalaström 10.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

115

Vid den hydrometriska provningsanstalten vid Norsborg hava 51
undersökningar verkställts, av vilka 24 rörande byråns instrument.

Profilavvägningen för vattenfallsförteckningen har fortskridit 360
km., av vilka komma på Kalixälv 180, Fyrisån 110 och Skellefteälv
70 km.

Av trycket hava utgivits: Årsbok 1914, Årsberättelse 1916, Meddelande
8 samt, gemensamt med vattenfallsstyrelsen, Förteckning över
Sveriges vattenfall: Faxälven blad 38, 24: 1, 2, 3, 4.

Vatten tillgången var under de två första månaderna år 1917 normal
eller något högre, men minskades därefter och höll sig från mars
till september eller oktober genomsnittligt rätt betydligt lägre än den
normala. Biklig nederbörd under hösten har sedan åter åstadkommit
stor vattentillgång, varvid översvämningar inträffat uti vissa sydvästsvenska
vattendrag.

I skalan 1:50 000 hava dels nyrekognoscerats områden med en fogu^aundersammanlagd
ytvidd av 4,09 kvadratmil, belägna inom Skaraborgs, Värm- “sökning,
lands och Älvsborgs län, dels verkställts erforderliga omfattande revisionsarbeten
inom Gottlands, Malmöhus och Skaraborgs län. Dessutom
hava företagits översiktsresor och verkställts specialundersökningar, bland
vilka må nämnas undersökningar rörande apatit- och grafitförekomster
inom Norrbottens län, undersökningar rörande fyndigheter av svavelkis,
kopparmalm m. m. inom Västerbottens län samt, i samband med krigsmaterialkommissionens
arbeten, en del utredningar rörande malm- och
mineralförekomster av skilda slag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 3 juli 1917 har den förrådsstatistiska
undersökningen av torvmarker i södra Sverige bedrivits
inom Jönköpings och delar av Älvsborgs län, varjämte den kvalitativa
rekognosceringen av torvmarker omkring kommunikationslederna påbörjats
inom delar av Kristianstads, Kronobergs och Älvsborgs län.

Av de anbefallda djupborrningarna i Skåne har borrningen inom
Ängelholmsområdet blivit slutförd.

Under året hava av trycket utkommit de geologiska kartbladen
Eksjö och Furuholmarna med beskrivningar, Årsbok för 1916 samt tre
avhandlingar, tillhörande Årsbok för 1917, ävensom tvenne andra avhandlingar.

Av det av riksdagen på extra stat för år 1917 beviljade förslagsanslaget
å 30,000 kronor till bestridande av kostnaderna för vissa av ''stentor,
lantmätare företagna tjänsteresor har, enligt vad till lantmäteristyrelsen

116

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

inkomna redogörelser utvisa, under år 1917 tagits i anspråk ett belopp
av 13,470 kronor 3 öre.

anuidnnr I enlighet med den av Kung!. Maj:t fastställda utgiftsstaten för

avvittringsverket i Västerbottens och Norrbottens län för år 1917 hava
härvid varit anställda en styresman och därjämte lantmätare till ett antal
varierande mellan två och fem.

Den av Kungl. Maj:t för arbetena under året fastställda planen har
i huvudsak fullföljts.

Arbetet med reparation och renovation av kartor i lantmäteritioa
av kartor kontoren i länen, vilket arbete tog sin början i slutet av år 1911, har
å lantmäteri-foj^g^tt även under år 1917.

kontoren i
länen.

^Kopior av Det under år 1912 började arbetet med anskaffande för lantmäteri avskrifter

av kontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor samt av avhandlingar
skrifter av därtill hörande handlingar har fortgått under år 1917 och
^IknntoreM kommer att avslutas i början av år 1918.

Umeå.

Nya0rh”arkT Arbetet med uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande

vens äril nuntie i lantmäterikontoren i länen, vilket arbete påbörjades år 1912, har fort i

lantmäteri- satts även under år 1917.
kontoren i
länen.

a^ndHmmr Jämväl arbetet med inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i lantmäteri-i länen har fortgått under år 1917, i den mån anvisade medel därtill

kontoren i lämnat tillgång.

Kopior av un skrivelse den 13 juni 1916 har riksdagen anmält, att riksdagen

ingående”1 på extra stat för år 1917 anvisat 7,000 kronor att användas till anskafstatens
järn-fande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av kartor anonfrå^ien"tör
gående statens järnvägars jordområden. Efter det lantmäteristyrelsen avlantmätcri-
givit förslag rörande medlens användning, har Kungl. Maj:t genom brev
k"!äiKnD 1 åen 10 november 1916 ställt ifrågavarande anslag å 7,000 kronor till styrelsens
förfogande att utgå efter ingången av år 1917, och har arbetet med
anskaffande av ifrågavarande kopior under innevarande år tagit sin
början.

Lanimäteriundervi
- „

ningen. är

Enligt skrivelse den 14 juni 1917 har riksdagen å extra stat för
1918 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 39,300 kronor

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

117

att användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande
under läsåret 1917—1918 med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp
under år 1917 av tillgängliga medel för ändamålet utanordna erforderligt
belopp. Sedan lantmäteristyrelsen avgivit förslag i ämnet,
bär Kungl. Maj:t genom brev den 31 augusti 1917 dels fastställt läroplaner
och läsordningar till efterrättelse vid undervisningens ordnande
och bedrivande under läsåret 1917—1918 dels ock anvisat och ställt
till lantmäteristyrelsens förfogande förutom nämnda anslag ett belopp
av 8,600 kronor av nionde huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. att användas till eldning och städning av lokalen
samt till anskaffning av inventarier och instrument jämte övrig undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med sålunda meddelade föreskrifter
fortgår undervisningen under innevarande läsår.

Sedan riksdagen uti skrivelse den 13 juni 1916 dels medgivit, att
vad vid utgången av år 1916 kvarstode oanvänt å anslagna medel till
eu inom lantmäteristyrelsen anordnad försöksanstalt för fotomekanisk reproduktion
av lantmäterikartor finge av Kungl. Maj:t under år 1917 användas
för enahanda ändamål dels ock till samma anstalt å extra stat
för år 1917 anvisat ett anslag av 6,000 kronor, har Kungl. Maj:t uti
brev den 20 januari 1917 dels bemyndigat lantmäteristyrelsen att för
samma anstalts behov disponera ej allenast vad vid utgången av år

1916 kvarstode oanvänt å äldre anslag till anstalten än även mot redovisningsskyldighet
inflytande inkomster av vid anstalten utfört arbete dels
ock därutöver anvisat ovan omförmälda för anstalten å extra stat för år

1917 beviljade anslag å 6,000 kronor. Arbetena vid reproduktionsanstalten
hava oavbrutet fortgått under året.

Genom brev den 10 november 1916 har Kungl. Maj:t dels förklarat,
att den behållning, som vid utgången av år 1916 funnes å de
medel, som genom brev den 10 december 1915 ställts till lantmäteristyrelsens
förfogande för anställande under år 1916 av examinerade
biträden å lantinäterikontoren i länen, finge användas jämväl under år
1917 dels anvisat till lantmäteristyrelsens förfogande under år 1917 ett
belopp av 30,000 kronor för samma ändamål. Härutöver har Kungl.
Maj:t genom brev den 7 september 1917 ställt till lantmäteristyrelsens
förfogande för samma år ett belopp av 3,100 kronor för enahanda
ändamål. Då behållningen vid 1916 års utgång utgjorde 5,664
kronor 93 öre, har alltså lantmäteristyrelsen under år 1917 haft att för
ifrågavarande ändamål disponera ett sammanlagt belopp av 38,764 kronor

Fotomekanisk
reproduktion
av
lantmäterikartor.

Extra arbetskrafter
älantmäterikoutorou
i läuon.

118

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

93 öre. Examinerade biträden å lantmäterikontoren i länen hava för året i
dess helhet eller vissa tider därav förordnats i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Sedan riksdagen för beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 25,000 kronor,
har Kungl. Maj:t genom brev den 10 november 1916 dels förklarat,
att den behållning, som vid utgången av år 1916 funnes av de medel,
som genom breven den 17 december 1915 och den 6 oktober 1916
ställts till styrelsens förfogande för beredande av ersättning för erforderlig
skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen, finge användas jämväl under
år 1917 dels oek ställt det av riksdagen anvisade anslaget till lantmäteristyrelsens
förfogande. Härjämte har Kungl. Maj:t genom brev
den 7 sistlidne september för samma ändamål ställt 6,650 kronor till
styrelsens disposition under år 1917. Enär vid 1916 års utgång återstod
ett oanvänt belopp av 1,594 kronor 85 öre, har lantmäteristyrelsen alltså
under år 1917 för nu ifrågavarande ändamål haft att disponera ett sammanlagt
belopp av 33,244 kronor 85 öre.

Arbetet med uppläggande av jordregister för rikets landsbygd, som
påbörjades å lantmäterikontoren i länen med ingången av år 1909, har
under år 1917 fortsatts.

statens^m'' Sedan lantmäteristyrelsen i skrivelse den 30 januari 1917 hos

organisation Kungl. Maj:t anmält, att utav det av Kungl. Maj:t genom brev den
in. m. 21 januari 1916 anvisade anslag av högst 7,100 kronor till bestridande
av vissa kostnader vid utredning av tre till behandling inom styrelsen
då föreliggande ärenden angående dels ändringar i fråga om organisationen
av lantmäteristaten i orterna dels ny taxa på arvode för
lantmäteriförrättningar dels slutligt ordnande av frågan om biträden å
lantmäterikontoren i länen återstode oanvänt vid 1916 års utgång ett belopp
av allenast 151 kronor 64 öre, under det att av förenämnda ärenden
det mest omfattande eller frågan rörande ändringar i fråga om organisationen
av lantmäteristaten i länen och ernående av gynnsammare
befordringsförhållanden och bättre ekonomisk ställning för de obefordrade
lantmäteritjänstemännen icke vore slutbehandlat, varjämte till behandling
inom styrelsen förelåge ännu ett ärende av stor omfattning, nämligen
rörande den av skiftesstadgekommittén i framställning den 13 juni 1911
väckta frågan om utredning angående erforderliga åtgärder för genom -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 119

förande av laga skiften inom vissa delar av Kopparbergs län, har
Kungl. Maj:t genom brev den 9 februari 1917 dels bemyndigat lantmäteristyrelsen
att bevilja byråchefen å administrativa byrån inom styrelsen
för handläggning av ifrågavarande ärenden ledighet från övriga till hans
byråchefsämbete hörande göromål under högst tre månader under år
1917 dels ock till bestridande av därntav föranledda kostnader samt
till utförande i övrigt av erforderlig utredning anvisat till styrelsens förfogande
ett belopp av ytterligare högst 4,500 kronor. Arbetet med handläggning
av dessa ärenden har under år 1917 fortgått. Den 24 maj
1917 avgav lantmäteristyrelsen framställning angående ändringar i ovanberörda
organisationsfråga. Ärendet angående åtgärder för genomförande
av laga skiften inom vissa delar av Kopparbergs län har däremot icke
m edhunnits.

Av ovanberörda till lantmäteristyrelsens förfogande ställda anslag,
nämligen dels å 7,100 kronor dels å 4,500 kronor, är det förstnämnda i
sin helhet förbrukat, medan av det senare tagits i anspråk ett belopp av
3,755 kronor 35 öre, vadan alltså härå finnes eu behållning av 744 kronor
65 öre.

För bildande av nya eller utvidgande av förut befintliga kronoparker
hava under år 1917 köp avslutats om 819 har 28 ar för en köpeskilling
av 218,286 kronor.

Kungl. Maj:t har sedan senaste berättelse avgavs antagit avgivna
köpeanbud å hela eller delar av 29 kronoegendomar med taxeringsvärden
i deras helhet av tillsammans 481,670 kronor, vilka försäljningar belöpt
sig till 912,865 kronor.

Dessutom äro för tillsammans 67,716 kronor 50 öre försålda 16
lägenheter, tillhörande kronoegendomar, vilka fortfarande äro utarrenderade,
och för 4,495 kronor 2 lägenheter vid egendomar, vilka försålts.

Upplåtelser enligt kungörelsen den 18 juni 1909 av odlingslägenheter
å kronoparker och kronoöverloppsmarker i de sex norra länen har
under år 1917 ägt rum i något ökad omfattning i förhållande till 1916
års upplåtelser.

Avdikningar av vattensjuka marker i kronans skogar inom de sex
nordligaste länen hava ej kunnat fullföljas i den omfattning för ändamålet
anvisade medel medgivit beroende på den ökade vedproduktionen
och därav betingade arbetsförhållanden.

Kronoparkers

tillökning.

Försäljning
av mindre
kronoegendomar.

Odlingslägenheter
å kronoparker.

Avdikningar
i Norrland.

120

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Flottleder.

Fortsättninpssknlan

vid Kloten.

Revirregle ring.

Skogslags stiftning.

Fridlysning
av vilt.

Undersökning av vattendrag'' för byggande av flott]eder samt reparationsarbeten
å förutvarande flottleder ävensom nybyggnader i vattendrag
för anordnande av nya flottleder hava jämväl under år 1917 fortgått.

Jämlikt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut 1916 har den 1 november
1917 fortsättningsskolan vid Kloten börjat sin verksamhet i enlighet
med Kungl. Maj:ts stadgar den 13 juli 1917.

Kungl. Maj:t har förordnat att från och med 1 januari 1918 nuvarande
Älvsbyns, Bodens, Råneå, Kalix, Torneå, Tärendö och Pajala revir
skola omregleras och fördelas i 10 revir, vilka nya revir skola benämnas
Älvsbyns. Selets, Bodens, Råneå, Bönälvens, Haparanda, Västra Korpilombolo,
Östra Korpilombolo, Tärendö och Muonio revir.

Kungl. Maj:t har efter riksdagens hörande meddelat ändring i vissa
delar av förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdriven
avverkning å ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens
län, som ej höra till lappmarken.

Kungl. Maj:t har förordnat

att inom Uppsala län intill utgången av år 1921 fångande eller
dödande av mård skall vara förbjudet, liksom ock all jakt efter svan där
skall vara förbjuden;

att inom Östergötlands län dels fångande eller dödande av årskalv
efter älg skall tillsvidare vara förbjudet jämväl under tid, då älgjakt
eljest är tillåten, dels att i de till nämnda län hörande delarna av Östersjön
med skärgårdar och angränsande kuststräckor jakt efter storskrake
och småskrake (pracka) tillsvidare skall vara förbjuden under tiden från
och med den 21 april till och med den 20 maj;

att inom Jämtlands län fångande eller dödande av mård skall vara
förbjudet intill utgången av år 1920;

att inom Södermanlands län all jakt efter svan skall vara förbjuden
tillsvidare intill utgången av år 1921 samt att inom samma län fångande
eller dödande av årskalv efter älg skall tillsvidare vara förbjudet
jämväl under tid, då älgjakt eljest är tillåten;

att till skydd för fågellivet å holmen Måkläppen och däromkring
liggande vattenområde i Malmöhus län intill ett avstånd av 500 meter
från stranden all jakt efter andra fåglar än rovfågel, korp och kråka
skall vara förbjuden intill utgången av år 1921 liksom ock att under samma

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

121

tid å nämnda holme taga eller förstöra ägg av andra fåglar än nyssnämnda; att

all jakt efter rapphöns skall från och med den 11 september
1917 intill samma års slut vara förbjuden inom Östergötlands, Kronobergs,
Älvshorgs, Skaraborgs och Örebro län samt i Värmlands län från
och med den 16 oktober 1917 till samma års slut; samt

att inom Örebro län all jakt efter svan skall vara förbjuden även
efter utgången av år 1917 tillsvidare under åren 1918—1920.

Skogshögskolans nybyggnader vid Experimentalfältet hava under Skogshögår
1917 nått sin fullbordan.

På grund av den rådande bristen på jägmästare har en ökning
av det till fortsatt utbildning vid skogshögskolan ursprungligen fastställda
antalet elever vid förberedande jägmästarekursen ansetts nödig, och hava
härtill erforderliga medel ställts till förfogande. Vid denna kurs utexaminerades
under våren 1917 37 elever, 40 nya sådana antogos i juli,
av vilka 30 vid årets slut antogos till fortsatt utbildning. Vid själva högskolan
utexaminerades inom jägmästarkursen vid 1917 års början 20 elever
och 34 nya antogos vid höstterminens början. Vid årets slut utgjorde
hela elevantalet vid jägmästarkursen 74. Av forstmästarkursen utexaminerades
vid årets början 11 lärjungar och 12 nya antogos i juni.

Vid årets slut kvarstodo vid denna kurs 24 lärjungar.

Statens skogsförsöksanstalts nybyggnad vid Experimentalfältet har st^en.f
under år 1917 blivit fullt färdig. '' anstalt

Vid anstaltens skogsavdelning, vars försöksytor för olika gallringar
och tillväxtundersökningar för närvarande uppgå till 402 skilda serier i
olika delar av landet, har under år 1917 slutförts en studie om lärkens
betydelse för svensk skogshushållning och bearbetats insamlat material
rörande de sydsvenska ljunghedarnas produktionsmöjligheter.

Inom anstaltens naturvetenskapliga avdelning hava slutförts undersökningar
rörande kväveomsättningen i marken; utförda studier över
försumpningen i skogsmarken närma sig sin avslutning, och derå undersökningar
om skogsträdens sjukdomar hava avslutats.

Vid entomologiska laboratoriet hava slutförts eu orienterande undersökning
över grankottarnas skadeinsekter och deras parasiter; de under
år 1916 påbörjade studierna över märgborrarnas och barkborrarnas
biologi hava ytterligare utvidgats; undersökningen om nunnehärjningen
vid Gualöv har slutförts.

Bill. till rikad. prof. 1918. 1 Samt. 1 Avd.

Kiksdags-Beriittelsen.

122

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldraga.

Specialundersökningarna rörande de norrländska skogarnas föryngring,
vartill medel beviljats vid 1916 års riksdag, hava bedrivits inom
en extra avdelning av anstalten. Härvid har under år 1917 utförts undersökningar
om norrländska tall- och granskogarnas fröproducerande
förmåga och om fjällskogens föryngringsbetingelser, varjämte markberednings-
och skogsodlingsförsök hittills utförts å 35 skilda försöksfält.

Kommittéer och dylika beredningar.

J ustitiedepartementet.*

Revision av strafflag stigning en.

Professorn vid universitetet i Lund J. C. W. Thyrén, åt vilken
Kungl. Maj:t den 19 febrAari 1909 uppdragit att verkställa utredning rörande
de ändringar i gällande lagstiftning angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen,
vilka kunde befinnas lämpliga, samt på grundvalen av
denna utredning framlägga utkast till sådana ändringsförslag, har under
år 1917 utgivit utkast till en del (I) av strafflagens speciella del, omliandlande
»brott mot kroppslig otänkbarhet». Samtidigt har arbetats å
andra delar. Ett utkast, omfattande ärekränkning sbrotten, torde kunna
väntas utkomma från trycket under loppet av år 1918.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1917 års
slut till 50,290 kronor 48 öre.

Sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfrågor.

Överdirektören Viktor Almquist, revisionssekreteraren Algot Bagge
och advokaten friherre Georg Stjemstedt förordnades den 20 juni 1913
att såsom sakkunniga biträda i justitiedepartementet med verkställande
av utredning och avgivande av förslag i fråga om borttagande ur lagstiftningen
av straffpåföljden förlust av medborgerligt förtroende, revision
av bestämmelserna om verkställighet av straffarbete och fängelsestraff
samt utsträckt tillämpning av villkorlig straffdom och villkorlig frigivning
ävensom nya eller ändrade bestämmelser i övrigt beträffande dessa
rättsinstitut.

* Arbetsredogörelser för år 1917 angående lagberedningen, den förberedande utredningen
angående en rättegångsreform samt fastighetsregisterkommissionen äro, för att bringas
till riksdagens kännedom, bilagda det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

123

Uppdraget har nu slutförts i sin helhet. Den 25 juni 1917 avlämnades
betänkande III, innefattande förslag till lag angående villkorlig
straffdom in. m. samt till lag om ändrad lydelse av 1, 6, 7 och 8 §§
i lagen den 22 juni 1906 angående villkorlig frigivning jämte motiv och
bilagor. Vid utarbetningen av förslaget till lag angående villkorlig straffdom
m. m. har deltagit registratorn vid Stockholms rådhusrätt Harald
Salomon, vilken den 23 maj 1914 kallades att såsom sakkunnig biträda
i justitiedepartementet vid behandlingen av frågan om villkorlig dom i
de delar Almquist, Bagge och Stjernstedt funne erforderligt.

Sammanlagda utgifterna för de sakkunnigas arbete hava uppgått
till 57,033 kronor 93 öre.

Sakkunnig för utredning av fråga angående möjlighet att utöva politisk
rösträtt utan personlig inställelse.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 förordnat professorn vid
universitetet i Lund Albert Ernberg att biträda i justitiedepartementet
vid handläggning av väckt fråga, huruvida och under vilka villkor undantag
må kunna göras från den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen,
att rösträtt ej må utövas av annan valberättigad än den,
som vid valtillfälle personligen inställer sig.

En i ämnet författad utredning är under tryckning.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1917 års
slut till 6,887 kronor 81 öre.

Bysamfållighetsutredningen.

Den 1 maj 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga personer för utredning angående behovet
av bestämmelser i syfte att bereda delägare i vid skifte undantagna
eller därmed jämförliga samfällda ägor eller rättigheter tillfälle att
fatta bindande beslut i frågor rörande desamma ävensom för avgivande
av förslag till lagstiftning, vartill utredningen kunde föranleda. Den 23
i samma månad förordnade departementschefen häradshövdingen, före
detta revisionssekreteraren friherre Carl Cederström, förste lantmätaren
Karl Grubbström och revisionssekreteraren Yngve Wisén att i nämnda
hänseende biträda inom departementet, därvid friherre Cederström skulle
vid de sakkunnigas sammanträden föra ordet.

Till följd av de sakkunnigas deltagande i andra utredningsarbeten
hava deras betänkande och förslag icke kunnat avlämnas under är 1917,
men äro att emotse under den närmaste tiden.

124

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statsverkets kostnader för utredningen belöpa sig intill 1917 års
slut till 3,698 kronor 45 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål
m. m.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 9 oktober 1914 chefen för justitiedepartementet
att tillkalla en och, därest så sedermera skulle befinnas
önskligt, ytterligare eu sakkunnig person för att inom justitiedepartementet
biträda vid utredningen av frågan om ny lagstiftning rörande förundersökning
och häktning i brottmål ävensom vid uppgörande av de
lagförslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

På grund av nämnda bemyndigande tillkallades den 19 november
1914 advokaten Eliel Löfgren och den 5 september 1916 revisionssekreteraren
Algot Bagge att biträda vid ifrågavarande utredning.

Sedan advokaten Löfgren utnämnts till statsråd och chef för justitiedepartementet,
har advokaten friherre Georg Stjernstedt tillkallats att biträda
vid nämnda utredning.

I anledning därav att revisionssekreteraren Bagge under år 1917
varit sysselsatt såsom biträde inom justitiedepartementet med annat
brådskande lagstiftningsarbete, har nu ifrågavarande lagstiftningsärende
ej kunnat föras vidare i annan mån än att under senare delen av år
1917 ytterligare förbei’edande åtgärder vidtagits.

Sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser
angående fideikommiss.

Chefen för justitiedepartementet erhöll den 9 oktober 1914 Kungl.
Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst två sakkunninga personer för att
inom departementet biträda vid behandling av frågan om ändring i gällande
bestämmelser angående fideikommiss.

Departementschefen har därefter den 20 i samma månad kallat envoyén,
juris doktorn greve J. J. A. Ehrensvärd att för nämnda ändamål
biträda inom departementet.

På grund av greve Ehrensvärd meddelat förordnande att vara envoyé
och ministre plenipotentiaire i Bern har arbetet under året fortgått
endast så till vida att insamlat material bearbetats.

Kostnaderna för arbetet hava intill 1917 års slut utgjort omkring
4,350 kronor.

Kommittén för frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation.

Kungl. Maj:t uppdrog den 13 november 1914 åt en kommitté att

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

125

verkställa förnyad utredning av frågan om de kyrkliga konsistoriernas
omorganisation samt till Kung!. Maj:t inkomma med det utlåtande och
förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda. Till ordförande i
denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t biskopen i Luleå stift, teologie
doktorn O. Bergqvist samt till ledamöter numera biskopen i Växjö stift,
teologie doktorn K. L. Lindberg, f. d. hovrättsrådet, häradshövdingen G.
Ribbing, undervisningsrådet K. L. E. Sandberg, ledamoten av riksdagens
första kammare, kyrkoherden N. S. Stadener samt ledamoten av riksdagens
andra kammare, folkskolläraren O. H. Waldén ävensom numera
hovrättsrådet G. Masreliez, vilken sistnämnde jämväl skulle tjänstgöra såsom
kommitténs sekreterare.

Ribbing har den 27 november 1915, på egen begäran, entledigats
från ledamotskapet.

Under året har kommittén granskat och kompletterat sitt föregående
år utarbetade förslag till lag om stiftsstyrelse och instruktion för stiftsstyrelse
samt utarbetat förslag till stat för stiftsstyrelse. Därjämte har
utarbetats betänkande i den till kommittén överlämnade frågan rörande
jämkning i gällande stiftsindelning och Stockholms skiljande från ärkestiftet.
Kommitténs uppdrag är härmed i det närmaste slutfört.

På grund av särskilda uppdrag hava hovrättsrådet K. Stenström,
docenten vid Uppsala universitet, teologie doktorn E. Linderholm samt
konsistorienotarien A. E. Carlgren i vissa avseenden biträtt kommittén.

Intill 1917 års slut har till kommittén från statskontoret utbetalts
ett belopp av 59,311 kronor 29 öre.

Sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande
stiftelser.

Jämlikt nådigt bemyndigande förordnade chefen för justitiedepartementet
den 4 februari 1915 hovrättsrådet i Svea hovrätt Gustav Olin
att från och med den 22 berörda februari inom departementet biträda
vid fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stiftelser. Uppdraget
har innefattat förnyad utredning av nämnda lagstiftningsfråga
samt av utredningen föranledd omarbetning av det den 21 december 1903
av därtill utsedda kommitterade avgivna förslag till lag om offentligen
erkända stiftelser. Arbetet, som på grund därav att Olin varit sysselsatt
jämväl med annat lagstiftningsuppdrag upprepade gånger under
längre tid varit avbrutet, har numera så fortskridit, att nytt förslag till
lag om stiftelser utarbetats samt beräknas vara slutfört under förra hälften
av år 1918.

Då det under arbetets fortgång befunnits önskvärt att äga tillgång

126

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till nyare uppgifter angående i riket befintliga stiftelser än de dittills
offentliggjorda, anmodade chefen för justitiedepartementet den 27 augusti
1915 statistiska centralbyrån att slutföra bearbetningen av insamlade uppgifter
om stiftelser och överlämnade centralbyrån den 29 juni 1917 berättelse
rörande de vid 1910 års slut i riket befintliga stiftelser.

Utgifterna i lagstiftningsärendet hava till 1917 års slut uppgått till
7,867 kronor 14 öre.

Sakkunniga för överarbetning av vissa delar i 1910 års kommittéförslag
rörande ny vattenlag.

På grund av nådigt bemyndigande den 1 juni 1915 har chefen för
justitiedepartementet samma dag kallat ledamoten av riksdagens första
kammare, f. d. lantbruksskolföreståndaren Åke Ingeström samt ledamöterna
i riksdagens andra kammare, hemmansägaren Daniel Persson i Tällberg
och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren Sven Edvard Julius Liibeck
att såsom sakkunninga jämte f. d. revisionssekreteraren, häradshövdingen
i Hedemora domsaga Karl Henrik Högstedt — vilken tidigare förordnats
att biträda inom justitiedepartementet vid behandling av frågan om ny
vattenriittslagstiftning — inom sagda departement biträda med överarbetning
av nedannämnda delar i det av särskilda kommitterade den 17
december 1910 avgivna förslaget till vattenlag, nämligen första och andra
kapitlen, nionde, elfte, trettonde och fjortonde kapitlen, sistnämnda fyra
kapitel i den mån de avse att reglera frågor hörande till den lukrativa
vattenrätten, samt de övriga stadganden i förslaget, som med nu berörda
delar därav äga omedelbart samband, med uppdrag för de sakkunniga
att vid överarbetningen taga särskild hänsyn därtill, huruvida och på
vilket sätt de samhälleliga intressena och den jordbrukande befolkningens
berättigade önskemål böra beaktas i högre grad än som skett i kommittéförslaget.
Åt Högstedt har uppdragits att sammankalla de sakkunniga och
såsom ordförande leda deras arbete; och har till sekreterare hos de sakkunniga
förordnats hovrättsrådet i Göta hovrätt Johannes Natanael Gärde.

Sedan det visat sig erforderligt att uti ifrågavarande överarbetning,
i vad denna avsåg stadganden, som berörde fisket, deltoge jämväl en fiskerisakkunnig
person, har chefen för justitiedepartementet den 20 oktober
1915, likaledes enligt nådigt bemyndigande, kallat byråchefen i lantbruksstyrelsen
Oscar Frithiof Nordqvist att deltaga i de sakkunnigas arbete,
såvitt anginge dylika stadganden.

Det åt de sakkunniga anförtrodda arbetet har under året slutförts
och betänkande avlämnats den 14 mars 1917.

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

127

Den ungefärliga kostnaden för de sakkunnigas arbete bär uppgått
till 51,230 kronor 50 öre.

Revision av sliiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författningar.

Sedan den av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1906 förordnade kommitté
med uppdrag att företaga eu fullständig revision av skiftesstadgan
med därmed sammanhörande författningar den 28 juli 1911 avgivit betänkande
i ämnet samt yttrande över samma betänkande inhämtats av
myndigheter och andra, i vilka yttranden erinringar gjorts såväl mot åtskilliga
huvudprinciper som mot särskilda bestämmelser i kommitténs förslag,
har Kungl. maj:t den 3 juni 1915 dels förordnat numera hovrättsrådet
i Svea hovrätt Gustaf Grefberg att från och med den 1 juli 1915
tillsvidare biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av
ifrågavarande lagstiftningsfråga, dels bemyndigat chefen för justitiedepartementet
att tillkalla högst fem personer för att inom departementet
i viss omfattning biträda vid samma frågas behandling. På grund av
berörda bemyndigande har chefen för justitiedepartementet tillkallat häradshövdingarna,
före detta revisionssekreterarna Ernst Håkanson och friherre
Bror Carl Cederström, numera justitierådet Axel Edelstam och förste
lantmätaren A. Bentzer. Justitierådet Edelstam har sedermera på därom
gjord anhållan entledigats från ovannämnda uppdrag.

Vidare hava den 23 februari 1917 häradshövdingen Carl Emanuel
Bengtsson och assessorn i Svea hovrätt Tor Bertil Wieselgren förordnats
att från och med den 1 mars samma år tillsvidare inom justitiedepartementet
biträda vid fortsatt behandling av omförmälda lagstiftningsärende.
Arbetet med förevarande lagstiftning har därefter pågått under större
delen av året. Betänkande och förslag till författningar i ämnet torde
komma att under år 1918 till Kungl. Maj:t avlämnas.

Kostnaderna hava till 1917 års slut uppgått till 13,453 kronor
83 öre.

Sakkunniga för straffbeläggande av samhällsskadligt konstlat åstadkommande
av knapphet på, förnödenheter m. m.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 7 december 1915 tillkallade chefen
för justitiedepartementet revisionssekreteraren Algot Bagge, professorn
vid universitetet i Uppsala Folke P:son Wetter och docenten, numera
professorn vid handelshögskolan i Stockholm Sven Brisman att såsom sakkunniga
i departementet biträda vid verkställande av utredning, bland
annat, rörande straffbeläggande av samhällsskadligt konstlat åstadkommande
av knapphet på förnödenheter eller begagnande av sådan knapphet.

128

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan de sakkunniga under våren 1916 avlämnat ifrågavarande
utredning, hava Bagge och Wetter under våren 1917 biträtt i departementet
med utarbetande av förslag till lag med vissa bestämmelser mot
oskäliga pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har uppgått till 2,802
kronor IT öre.

Strafflag skommissionen.

Strafflagskommissionen, som tillsattes den 10 mars 1916, erhöll därvid
i uppdrag att med föranledande av ett av professorn vid universitetet
i Lund Johan Carl Wilhelm Thyrén utarbetat förberedande utkast
till strafflag ävensom övriga av professor Thyrén verkställda förarbeten
till en ny strafflagsstiftning avgiva yttrande rörande huvudgrunderna för
en sådan lagstiftning.

Kommissionen, vars överläggningar skulle ledas av dåvarande chefen
för justitiedepartementet presidenten Berndt Hasselrot, vilken skulle äga bestämma
de frågor, som skulle vara föremål för överläggningarna, utgjordes
vid 1917 års början av följande ledamöter: ledamoten av riksdagens andra
kammare, lantbrukaren Sven Bengtsson i Norup, ledamoten av riksdagens
andra kammare, redaktören Karl Hjalmar Branting, häradshövdingen i
Askims, Hisings och Sävedals domsaga Ivar Peterson Ernberg, professorn
vid universitetet i Lund Ernst Anton Kallenberg, advokaten, vice häradshövdingen
Otto Salomon Mannheimer, hovrättsrådet i Svea hovrätt Gus-''
tav Olin, tillika kommissionens sekreterare, ledamoten av riksdagens andra
kammare, lantbrukaren David Hjalmar Pettersson i Bjälbo, läkaren vid
centralfängelset i Malmö, medicine licentiaten Carl Thure Henrik Petrén,
vice häradshövdingen Axel Westman samt vid behandling av frågor, hörande
till strafflagsstiftningens allmänna del, överdirektören och chefen
för fångvårdsstyrelsen Viktor Almquist. Sedan Kungl. Maj:t den 30 mars
1917 beviljat presidenten Hasselrot nådigt avsked från statsrådsämbetet,
har Kungl. Maj:t tillika förklarat, att presidenten Hasselrot såsom ordförande
fortfarande skulle leda kommissionens överläggningar och äga
bestämma de frågor, vilka skulle utgöra föremål för överläggningarna.
Vidare har Kungl. Maj:t, sedan redaktören Branting blivit utnämnd till
statsråd och chef för finansdepartementet, förordnat häradshövdingen i
Hallands läns södra domsaga Assar Emanuel Åkerman att i Brantings
ställe vara ledamot av kommissionen.

Kommissionen i dess helhet har under året varit samlad dels från
och med den 9 januari till och med den 9 februari dels ock från och
med den 15 till och med den 30 november. Dessutom hade ett inom

129

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommissionen bildat arbetsutskott, bestående av ordföranden samt ledamöterna
Ernberg, Kallenberg och Olin, sammanträtt under tiden från
och med den 15 oktober till och med den 14 november, varjämte hovrättsrådet
Olin jämväl under vissa andra tider varit sysselsatt med arbete
åt kommissionen. Vid kommissionens plenisammanträden hava behandlats
frågorna om skyddsåtgärder samt om villkorlig straffdom och
villkorlig frigivning och har kommissionen beträffande dessa frågor fattat
beslut, avsedda att läggas till grund för det yttrande, som kommissionen
till fullgörande av sitt uppdrag kommer att avgiva. Härförutom har
kommissionen granskat ett av Kungl. Maj:t till kommissionen remitterat,
av vissa sakkunniga utarbetat betänkande med förslag till lag angående
villkorlig straffdom och lag om ändrad lydelse av 1, 6, 7 och 8 §§ i lagen
den 22 juni 1906 angående villkorlig frigivning, med mera, samt däröver
den 28 november 1917 avgivit utlåtande.

Utgifterna för kommissionen hava intill 1917 års slut uppgått till
17,171 kronor 96 öre.

Gruvlag stiftning slcommittén.

Den 10 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verkställa
dels en förnyad allsidig granskning samt omarbetning av de för
riksdagen år 1910 framlagda förslagen till ordnande av frågan om tillgodogörande
av mineralfyndigheter å kronojord och dels en revision av
gruvestadgan. Till ordförande i kommittén förordnade Kungl. Maj:t häradshövdingen
i Ingelstads och Järrestads domsaga, före detta revisionssekreteraren
friherre Bror Carl Cederström och till ledamöter i kommittén
ledamoten av riksdagens andra kammare, järnarbetaren Johan Bernhard
Eriksson i Grängesberg, kommerserådet Emil Lorens Fredrik Hiibner,
ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Adolf Linus
Lundström i Långnäs, ledamoten av riksdagens första kammare, bruksdisponenten
Otto Mauritz Strömberg samt gruvingenjören i Mellersta
bergmästardistriktet Olof Herman Sundholm.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 december 1916 på ansökning entledigat
hemmansägaren Lundström från ledamotskapet i kommittén, förordnade
Kungl. Maj:t samma dag till ledamöter i kommittén ledamoten av riksdagens
första kammare, tillförordnade bergmästaren Carl Immanuel Asplund
och disponenten Karl Gustaf Brunnberg i Persberg.

Till sekreterare i kommittén förordnade Kungl. Maj:t den 28 juli
1916 assessorn i Svea hovrätt Gustaf Lindstedt. Sedermera har Kungl.
Maj:t den 9 november 1917 entledigat Lindstedt från berörda uppdrag

Bih. till riksd. prof. 19IS. 1 Sami. 1 Ard. 17

Riksrijigs-BcräUclsen.

iso Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

och till sekreterare i hans ställe förordnat assessorn i samma hovrätt
Arthur Lindhagen.

Under år 1917 har kommittén haft under en var av månaderna
januari, februari, mars, april, juli, oktober, november och december kortare
plenisammanträden, av vilka sammanträdet under juli hållits i Filipstad
och sammanträdet under november i Ludvika samt de övriga i Stockholm.
Därjämte hava särskilda ledamöter av kommittén jämväl å andra
tider utfört vissa arbeten i anledning av kommittéuppdraget. Arbetena
under året hava förnämligast avsett upprättande av förslag till
lag om gruvdrift på viss kronojord.

Kommitténs arbeten hava hittills åsamkat statsverket utgifter till
sammanlagt belopp av 18,061 kronor 23 öre.

Rättshjälps sakkunnig a.

Sedan riksdagen i skrivelse den 23 april 1915 anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes taga under övervägande, huruvida och i vilken omfattning
åtgärder kunde redan under nu gällande rättegångsordning vidtagas för
beredande genom det allmännas försorg av rättshjälp åt pai-ter, som på
grund av svag ekonomisk ställning eller oförmåga att tillvarataga sina
intressen därav kunde vara i behov, samt för riksdagen framlägga det
förslag, som av detta övervägande kunde föranledas, förordnade Kungl.
Maj:t den 30 juni 1916 numera revisionssekreteraren K. Schlyter att tillsvidare
biträda inom justitiedepartementet vid behandling av nämnda fråga
samt bemyndigade därjämte chefen för justitiedepartementet att tillkalla
tre personer att vid frågans behandling inom departementet biträda såsom
sakkunniga. För sådant ändamål tillkallade departementschefen samma
dag häradshövdingen i Flundre, Vane och Bjärke härads domsaga Tycho
Colleen, borgmästaren Jakob Pettersson och föreståndaren för Stockholms
stads rättshjälpskontor advokaten Set Silow samt uppdrog därvid åt
borgmästaren Pettersson att sammankalla de sakkunniga och såsom ordförande
leda deras arbete.

Över ett i anledning av berörda uppdrag utarbetat och den 31 juli

1916 till chefen för justitiedepartementet överlämnat preliminärt utkast till
lag om kostnadsfri rättegång avgåvos under år 1916 infordrade utlåtanden,
vilka överlämnades till de sakkunniga för att tagas under övervägande
vid utarbetande av definitivt lagförslag i ämnet.

Därefter har riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 maj

1917 anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes i samband med den åt de sakkunniga
uppdragna utredningen föranstalta om undersökning, huruvida
och i vad mån medverkan från statens sida kunde lämnas till upprät -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

131

laude och underhåll av kommunala rättshjälpskontor eller därmed till
syftet jämförliga anordningar samt för riksdagen framlägga det förslag,
som av undersökningen kunde föranledas; och har jämväl berörda skrivelse
genom remiss den 10 augusti 1917 överlämnats till de sakkunniga
för att komma under övervägande vid fullgörande av uppdraget.

Såsom sekreterare vid ifrågavarande sakkunnigutredning har jämlikt
kungl. brev den 3 november 1916 tjänstgjort amanuensen hos processkommissionen,
e. o. hovrättsnotarien Siegfried Matz.

Efter slutförande av det åt de sakkunniga anförtrodda uppdraget
hava dessa avlämnat betänkande med förslag till lag om fri rättegång
samt till kungörelse angående understöd av statsmedel till offentliga rättshjälpsanstalter
i riket m. m.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava uppgått till omkring
7,900 kronor.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension m. m.

Jämlikt den 19 april 1916 meddelat nådigt bemyndigande tillkallade
chefen för justitiedepartementet den 5 maj 1916 hovrättsrådet Axel
Uno Strandberg och dåvarande advokatfiskalen, numera kammarrättsrådet
Per Georg Widén att såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet
vid fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension m. m.

Arbetet, som under förra delen av år 1917 bedrivits av båda de
sakkunniga gemensamt och under årets senare del av Strandberg ensam,
har omfattat utarbetande av förslag till erforderliga författningar
i ämnet.

Intill 1917 års slut hava till de sakkunniga från statskontoret utbetalts
14,218 kronor 99 öre.

Sakkunniga vid behandling av domarbiträdesfrågan samt frågan om
häradshövdingarnas tjänstledighet m. m.

Sedan f. d. justitierådet Joll. Hellner, såsom förordnad att verkställa
eu förberedande utredning angående en rättegångsreform, den 30
oktober 1916 avgivit infordrat underdånigt utlåtande över ett av tillkallade
sakkunniga den 9 juli 1912 avgivet betänkande angående åtgärder
till förbättrande av de hos häradshövdingarna anställda rättsbildade
biträdenas avlöningsförhållanden in. in., hava på uppdrag av
statsrådet och chefen för justitiedepartementet vid den fortsatta behandlingen
inom departementet av berörda fråga biträtt häradshövdingarna

132

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

C. H. G. Cedersehiöld och Tycho Colleen samt revisionssekreteraren K.
Schlyter. De sålunda tillkallade sakkunniga hava jämväl haft i uppdrag
att föreslå åtgärder i anledning av riksdagens skrivelse den 25 maj 1906
med begäran om utredning, dels huruvida icke den tjänstledighet, som
de ordinarie häradshövdingarna utan åberopande av laga förfall åtnjöte,
skulle kunna inskränkas, särskilt då fråga vore om förrättande av lagtima
ting eller tingssammanträde, dels ock huruvida icke fordran på
praktisk utbildning i domarkallet såsom villkor för erhållande av häradshö
v d i n gf ö rörd n an de skulle kunna i någon mån skärpas.

Nämnda sakkunniga hava efter fullgjort uppdrag den 31 juli 1917
avgivit ett till trycket befordrat utkast till stadga med vissa föreskrifter
angående domsagornas förvaltning.

Kostnaderna för berörda utredning hava uppgått till 1,613 kronor
20 öre.

Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan om ny konkurslagstiftning.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 september 1916 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för att
inom departementet biträda för fortsatt behandling av frågan om ny
konkurslagstiftning, har departementschefen i anledning härav tillkallat
dels nämnda dag häradshövdingen Carl Arhusiander att inom departementet
biträda vid berörda lagstiftningsarbete, dels ock den 28 september
1917 tillförordnade revisionssekreteraren, assessorn och fiskalen i Göta
hovrätt Sven Lawski att jämte Arhusiander från och med den 1 oktober
1917 tills vidare inom departementet biträda vid samma lagstiftningsarbete.

De sakkunniga hava under året verkställt överarbetning av de tre
första kapitlen i det förslag till konkurslag, som utarbetats av den genom
Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1907 tillsatta kommittén för revision
av gällande konkurslagstiftning.

Kostnaderna för berörda utredning hava uppgått till 4,202 kronor
44 öre

Sakkunnig för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning
till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarne.

Sedan Kungl. Maj:t den 13 oktober 1916 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig bitäda
inom nämnda departement med verkställande av en allsidig undersökning
rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande av vaa -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig lilldragit.

hävd av viss jord i Norrland och Dalarne samt utarbetande av därav
föranledda förslag, har bemälde departementschef tillkallat häradshövdingen
i norra Hälsinglands domsaga, f. d. revisionssekreteraren Nils
Wihlborg att i sagda avseende biträda inom justitiedepartementet.

Sedan departementschefen den 24 juli 1917 anmodat f. d. auditören
C. J. von Essen att såsom sakkunnig biträda inom departementet med
planläggande av nämnda undersökning, hava de sakkunniga den 29 december
1917 till departementschefen avlämnat förslag till plan för undersökningen
samt till frågeformulär, avsett att tillställas hushållningssällskapen,
kommunalnämnder, landsfiskaler m. fl., från vilka upplysningar i
ämnet kunna erhållas.

Sakkunnig för utredning rörande s. k. förenings- eller kollektivmärken.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 24 november 1916 tillkallade
chefen för justitiedepartementet den 28 december samma år byråchefen i
patent- och registreringsverket Arvid Kuylenstjerna att inom departementet
biträda vid behandling av frågan om sådant tillägg till gällande varumärkeslagstiftning,
att skydd beredes för inhemska s. k. förenings- eller
kollektivmärken.

Uppdraget är numera slutfört.

Till den sakkunnige har vid 1917 års utgång icke några medel
utbetalts.

Kommittén för revision av gällande bestämmelser om stadsplan och
tomtindelning.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 uppdragit åt en kommitté
att verkställa revision av gällande bestämmelser angående stadsplan och
tomtindelning. Till ordförande i denna kommitté har Kungl. Maj:t förordnat
presidenten i kammarrätten Gustaf Albert Petersson samt till
ledamöter förste intendenten i överintendentsämbetet Isak Gustaf Clason,
ledamoten av riksdagens första kammare, rådmannen i Kristianstad Peter
Adolf Dahl, rådmannen i Malmö Knut Dahlberg, ledamoten av riksdagens
första kammare Herman Fredrik Lamm, filosofie doktorn Yngve Larsson
och förste stad singenjören i Göteborg Albert Lilienberg.

Kommittén har under år 1917 sammanträtt i Stockholm från och
med den 12 till och med den 24 november. Dessförinnan hade ordföranden
från och med den 1 november varit sysselsatt med förarbeten till
sammanträdet, därvid biträdande föredraganden i civildepartementet W. H.
Wistrand på ordförandens anmodan biträtt honom i arbetet. Vidare hade
på ordförandens begäran svenska stadsförbundets kommunala centralbyrå

13*

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

före sammanträdet utarbetat vissa promemorior och utredningar för kommitténs
räkning, däribland en redogörelse för rättspraxis inom det område,
kommitténs uppdrag avser.

Vid sammanträdet höllos förberedande överläggningar angående de
med kommitténs uppdrag sammanhängande frågor. Åt ett utskott, bestående
av ordföranden samt kommitténs ledamot rådmannen Dahlberg,
uppdrogs därefter att dels vidare bereda dessa frågor och bearbeta det
kommittén tillhandakomna material samt gå i författning om anskaffande
av den ytterligare utredning, som kunde finnas påkallad, dels och utarbeta
ett utkast till de ändringar i lagstiftningen rörande stadsplan och tomtindelning,
som utskottet med ledning av överläggningarna inom kommittén
ansåge höra ifrågakomma.

I enlighet med vid sammanträdet fattat beslut har ordföranden i
underdånig skrivelse den 18 december 1917 gjort framställning om förordnande
av sekreterare hos kommittén.

Till bestridande av för kommittén erforderliga utgifter har Kungl.
Maj:t genom nådigt brev den 23 november 1917 anvisat ett belopp av

5,000 kronor, därav hittills för dylika ändamål utgivis 1,724 kronor 90 öre.

Arvoden och andra ersättningar till kommitténs ordförande och
ledamöter hava hittills uppgått till 861 kronor 42 öre.

Såsom i ovannämnda underdåniga skrivelse den 18 december 1917
omförmälts, har kommittén beslutit antaga namnet »1916 års stadsplanelagskommitté».

Sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar.

Kungl. Maj:t har den 15 december 1916 förordnat hovrättsrådet
Oscar Henry Arsell att biträda inom justitiedepartementet såsom sakkunnig
vid utarbetande av förslag till lag om ideella föreningar.

Uppdraget, som på grund av den sakkunnige meddelat annat
Kungl. Maj:ts förordnande upphört att gälla under en del av år 1917,
har i övrigt fullföljts enligt plan och har arbetet hittills huvudsakligen
omfattat undersökning av äldre svenska lagförslag och viss främmande
lagstiftning i ämnet ävensom av lagar å närmast angränsande områden.

Kostnaderna för uppdraget hava uppgått till 6,404 kronor 65 öre.

Sakkunnig för utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande
ersättning för rättegångskostnad.

Sedan Kungl. Maj:t den 26 januari 1917 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att inom departementet
biträda vid utredning av frågan om ändrade bestämmelser

185

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

rörande ersättning för rättegångskostnad, har departementschefen samma
dag kallat häradshövdingen i Kinda och Ydre härads domsaga C. H. G.
Cederschiöld att i nämnda avseende biträda inom departementet.

Härefter har Kungl. Maj:t den 14 september 1917 bemyndigat
chefen för justitiedepartementet att tillkalla en sakkunnig person att
jämte häradshövdingen Cederschiöld mom departementet biträda vid utredning
av omförmälda fråga; och har departementschefen jämlikt detta
bemyndigande samma den 14 september 1917 kallat advokaten Henrik
Almstrand att jämte häradshövdingen Cederschiöld i nämnda avseende
biträda inom departementet.

Arbetet har fortskridit så långt, att proposition i ämnet torde
kunna avlämnas till innevarande års riksdag.

Kostnaderna för berörda utredning hava intill 1917 års slut uppgått
till 4,3o5 kronor 10 öre.

. Sakkunniga för revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken.

Enligt nådigt bemyndigande den 13 november 1917 har statsrådet
och chefen för justitiedepartementet såsom sakkunniga för utarbetande
av förslag till ny lydelse av § 16 riksdagsordningen för revision av
fattigvårds- och utskyldsstrecken tillkallat ledamoten av riksdagens första
kammare, professorn Nils Alexandersson samt ledamöterna av riksdagens
andra kammare fil. doktorn Karl Hildebrand, hemmansägaren Adolf Jansson
i Kungsör och tidningsmannen Viktor Larsson i Västerås, varjämte uppdragits
åt professorn Alexandersson att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete. Till sekreterare hos de sakkunniga har förordnats extra
sekreteraren hos kommerskollegium, juris kandidaten S. E. Österberg.

De sakkunniga hava sammanträtt den 23 november 1917 och därvid
uppdragit riktlinjerna för utredningsarbetets bedrivande. Det fastställdes,
att utredningarna skulle omfatta revision dels av det s. k. fattigvårdsstrecket
i riksdagsordningen t? 16 mom. b, dels av det s. k. utskyldsstrecket
i riksdagsordningen § 16 mom. c, dels ock av bestämmelserna
i vallagen om det s. k. liyttningsstrecket. I utredningarna skulle
ingå upprättande av historik över frågornas tidigare behandling samt
undersökning av de i vissa främmande länder i ämnet gällande bestämmelser
och deras tillämpning, ävensom sammanställande av statistiskt
materia] rörande streckens verkningar. Det uppdrogs åt ordföranden att
med biträde av sekreteraren verkställa vissa förberedande utredningar i
fråga om historik och utländsk rätt in. m.

Arbetet har därefter fortsatts enligt den uppgjorda planen.

Historik över utskyldsstrecket har sålunda utarbetats och arbetet

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

med historik över övriga spörsmål ävensom förberedande undersökningar
i övriga till utredningen hörande frågor pågå.

Sakkunniga för revision av vissa kristids för fattning ar.

Sedan Kungl. Maj:t den 23 november 1917 bemyndigat chefen för
justitiedepartementet att tillkalla två personer att såsom sakkunniga biträda
inom departementet vid behandling av fråga om revision av vissa
kristidsförfattningar, tillkallade departementschefen samma dag på grund
av nämnda bemyndigande f. d. regeringsrådet Herman Falk och rådmannen
Knut Dahlberg att i berörda avseende biträda inom departementet.
De sakkunniga hava därefter uppgjort förslag till ny lag om förfogande
över viss egendom under utomordentliga, av.krig föranledda
förhållanden, med en vid jämförelse med nuvarande lag i samma_ämne
i^vissa delar jämkad lydelse.M

[Lantförsvarsdepartementet''

Djurgårdskommissionen.

Djurgårdskommissionen har under år 1917 sålt tomter — samtliga
tillhörande lantförsvaret — till ett värde av 1,281,486 kronor — ett försälj
ningsresultat, som måste betecknas såsom synnerligen gott.

De gatu- och ledningsarbeten, som kommissionen har i uppdrag att
låta utföra, hava jämväl under år 1917 så mycket som möjligt forcerats.

Såsom ordförande tillsvidare under år 1918 har förordnats hittillsvarande
ordföranden, översten C. E. Grill, varjämte för nämnda tid
såsom ledamöter förordnats hittillsvarande ledamöterna, vice häradshövdingen
G. Abenius och kaptenen I. Petersson.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
angående vissa värnpliktigas tjänstgöring.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning, huruvida
sådana för förseelse mot den militära strafflagen upprepade gånger
straffade värnpliktiga, vilka kunna antagas öva ett demoraliserande inflytande
å övriga värnpliktiga, lämpligen må kunna, avskilda från övriga
värnpliktiga, vapenövas för sig själva eller användas till lämpliga för
statens räkning erforderliga arbeten, ävensom utarbeta det förslag, vartill
nämnda utredning kunde giva anledning; och utsågos härtill ledamoten
av riksdagens första kammare, vice häradshövdingen L. G. Gezelius, leda -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

137

moten av riksdagens andra kammare, handlanden H. Wijk och majoren
vid Västgöta regemente C. A. G. Lindencrona.

På grund av särskilda nådiga bemyndiganden den 19 februari och
den 17 december 1915 uppdrog chefen för lantförsvarsdepartementet
vidare åt kaptenen vid flottan B''1. T. E. Fevrell att under viss tid deltaga
i de sakkunnigas ifrågavarande arbete.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 17 december 1915 anmodade
chefen för lantförsvarsdepartementet de sakkunniga att i sammanhang med
ovan angivna uppdrag verkställa utredning och utarbeta förslag i berörda
hänseende jämväl beträffande det vid krigsmakten fast anställda manskapet.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 12,281 kronor 30 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande underbefäls befordran till officer och reservofficer.

Enligt nådigt beslut den 17 september 1914 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet verkställa utredning angående de omständigheter,
under vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen
vid yngre år må kunna befordras till officer och reservofficer, ävensom
avgiva det förslag, vartill nämnda utredning kunde giva anledning; och
utsågos härtill överstelöjtnanten vid Livregementets grenadjärer G. Hedengren,
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören A. J. C.
Christiernson och fanjunkaren vid Kalmar regemente C. G. Andersson.

Sedan överstelöjtnanten Hedengren på därom gjord anhållan entledigats
från ovannämnda uppdrag, utsågs i hans ställe till sakkunnig
dåvarande översten i armén, överstelöjtnanten i Svea livgarde G. Bouveng;
och uppdrogs åt den sistnämnde att i egenskap av ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

För ifrågavarande utredning hava några medel ännu icke utbetalts.

Omredigering av tjänstgöring sreglementet för armén.

Den 31 december 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt generalmajoren i
armén H. E. Hult att med biträde av eu kompaniofficer, som komme
att beordras i kommandoväg, ombesörja redigering av en ny upplaga
utav tjänstgöringsreglementet för armén enligt de närmare föreskrifter,
som skulle komma att i kommandoväg meddelas.

Uppdraget är numera slutfört.

Till den sakkunnige har utbetalats ett belopp av 5,366 kronor 2 öre.

Bih. till rik ad. prat. IUI8. 1 Somt. 1 Avd. Ig

Riksdag-*-Berättelse».

138

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunnig för utredning angående föreskrifter till ersättande av vissa
i gällande tjänstgöring sreglemente för armén intagna bestämmelser.

Genom nådigt beslut den 18 juni 1915 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig person för att biträda
vid inom departementet pågående arbete med utredning angående föreskrifter
till ersättande av vissa bestämmelser, som för närvarande finnas
intagna i gällande tjänstgöringsreglemente för armén; och utsågs härtill
auditören vid Hälsinge regemente C. W. F. Höglind.

Uppdraget är numera slutfört.

Till den sakkunnige har ännu icke någon ersättning utbetalts.

Kommissionen för organiserandet av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien.

Den 26 juli 1915 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommission med
huvudsaklig uppgift att enligt vissa angivna grunder leda och organisera
samarbetet mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrien, i syfte
att vid ett eventuellt krigsutbrott industrien skulle vara i möjligaste mån
rustad för tillverkning av krigsmateriel; och utsågos till ledamöter av kommissionen
generallöjtnanten i generalitetets reserv C. D. L. W. W:sonMunthe,
marinöverintendenten och chefen för marinintendenturkåren, kommendörkaptenen
av första graden i flottans reserv H. F. Lindberg, överingenjören
vid järnkontoret A. F. Wahlberg, direktören för Allmänna svenska elektriska
aktiebolaget i Västerås J. S. Edström, majoren vid generalstaben

A. I. Lyström och verkställande direktören i Sveriges industriförbund,
kaptenen i kustartilleriets reserv E. Nordlund. Åt generallöjtnanten
Munthe uppdrogs att såsom ordförande leda kommissionens förhandlingar.

Sedan kaptenen Nordlund avgått från befattningen såsom verkställande
direktör i Sveriges industriförbund och i denna egenskap efterträtts
av överstelöjtnanten i intendenturkåren A. F. Hultkrantz, förordnades
överstelöjtnanten Hultkrantz den 3 november 1916 att jämväl vara
ledamot av kommissionen.

Utgifterna för kommissionen hava uppgått till 77,184 kronor 54 öre.

Sakkunnig för utarbetande av kungörelse rörande användandet och
redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 3 december 1915 uppdrog chefen
för lantförsvarsdepartementet åt generalmajoren i armén H. E. Hult
att inom departementet biträda med utarbetande av kungörelse rörande
användandet och redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Till den sakkunnige har ännu icke någon ersättning utbetalts.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

139

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande åtgärder för nedbringande
av kostnaderna för anskaffning av arméns provianteringsartiklar

m. m.

Genom nådigt beslut den 31 december 1915 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
med uppdrag att efter verkställd undersökning skyndsamt inkomma med
yttrande och förslag till de åtgärder, som omedelbart kunde vidtagas till
nedbringande av kostnaderna för anskaffning av för armén erforderliga
provianterings- och andra förbrukningsartiklar; och utsågos härtill direktören
J. E. Sachs, tillika ordförande, kaptenen vid intendenturkåren friherre
C. F. S. von Offer och sysslomannen vid Vänersborgs hospital och
asyl A. G. Högberg. Sedan direktören Sachs på därom gjord anhållan
den 12 januari 1916 entledigats från det honom meddelade uppdraget,
utsågs till ersättare för honom direktören K. L. Lundberg.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 19,639 kronor
67 öre.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av fälttjänstreglementet
för armén.

Genom nådigt beslut den 14 januari 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer
för att inom departementet och i samråd med chefen för generalstaben
biträda med verkställandet av omarbetning utav det den 13 augusti 1902
fastställda förnyade fälttjänstreglementet för armén, VI. delen, tjänsten
i fält; och utsågos härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv A.

F. von Matern samt översten och chefen för Västmanlands regemente G.

R. J. Åkerman.

Uppdraget är numera slutfört.

Till de sakkunniga har utbetalts ett belopp av 6,421 kronor 23 öre.

Sakkunniga för granskning av förslag till förändrad teknik vid arbetet
inom rullförmgsexpeditionerna.

Genom nådigt beslut den 11 februari 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
för granskning av förslag till förändrad teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna;
och utsågos härtill översten i sjätte arméfördelningens
reserv friherre C. A. Fock, kommendörkaptenen av andra graden i
flottans reserv F. Carlsson, majoren i armén, kaptenen i Hallands regementes
reserv C. L. von Mentzer, kaptenen vid Hälsinge regemente P.

140

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

W. Genberg och underlöjtnanten i armén J. G. Malm. Sedan majoren
von Mentzer avlidit, tillkallades i hans ställe överstelöjtnanten i armén,
majoren i Jönköpings regementes reserv C. S. T. Gyllenswärd att såsom
sakkunnig deltaga i berörda arbete.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 24,519 kronor
16 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande veterinärväsendets organisation.

Genom nådigt beslut den 26 maj 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tilkalla högst fem sakkunniga personer för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande
veterinärväsendets organisation i fred samt utredning och, därest så
skulle synas erforderligt, jämväl förslag i fråga om detsammas organisation
i krig; och utsågos härtill ledamoten av riksdagens andra kammare,
grosshandlaren E. A. Nilson, hovstallmästaren G. Tamm, översten och
chefen för Kronprinsens husarregemente, friherre C. G. B. Cederström,
regementsveterinären vid kommendantskapet i Boden E. K. N. Hill samt
laboratorn vid veterinärhögskolan, batalj onsveterinären i fältveterinärkårens
reserv G. C. E. Forssell. Sedan grosshandlaren Nilson efter därom
gjord anhållan entledigats från uppdraget, tillkallades i hans ställe ledamoten
av riksdagens andra kammare, godsägaren A. W. T. von Sneidern
att biträda vid ifrågavarande utredning. Efter det ävenledes godsägaren
von Sneidern på anhållan entledigats från det honom meddelad®
uppdraget, utsågs till ersättare för honom ledamoten av riksdagens andra
kammare, lantbrukaren J. Jönsson i Revinge.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 12,297 kronor
11 öre.

Sakkunniga för utredning av frågan om beredande av ökad möjlighet
till ammunitionstillverknig. :

Genom nådigt beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för
att inom departementet biträda vid utredning av frågan om beredande
av ökad möjlighet till ammunitionstillverkning. På grund härav anmodades
ledamoten av riksdagens första kammare friherre O. H. A. Fleming,
överingenjören S. Nauckhoff, verkstadsdirektören K. Weman, kaptenen
vid kustartilleriet S. E. Swensson samt kaptenen vid Småland»

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

141

artilleriregemente N. E. D. Brehmer att i egenskap av sakkunniga verkställa
ifrågavarande uppdrag.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 10,073 kronor
82 öre.

Sakkunniga för granskning av förslag till lag angående upplåtande av
mark till militära övningar m. m.

Genom nådigt beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer
jämte sekreterare för granskning av ett inom departementet utarbetat förslag
till lag angående upplåtande av mark för militära övningar m. m.;
och utsågos härtill generallöjtnanten i generalitetets reserv J. G. Björlin
samt ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren C. Persson
i Stallerhult, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp och lantbrukaren J.
Jönsson i Revinge.

Genom nådigt beslut den 15 december 1916 uppdrogs jämväl åt
nämnda sakkunniga att i samband med det förut meddelade uppdraget
avgiva yttrande över ett inom lantförsvarsdepartementet utarbetat förslag
rörande den tillfälliga inkvarteringens ordnande ävensom inkomma med
förslag, i vad mån förordningen om truppers och persedlars fortskaffande
den 6 september 1842 borde, vad lantförsvaret angår, ersättas med nya
och mera tidsenliga bestämmelser.

Förutom ovannämnda personer tillkallades den 14 februari 1917
andre länsnotarien i Göteborgs och Bohus län T. A. U. von Sydow att
såsom sakkunnig deltaga i sistberörda arbete.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 14,507 kronor 5 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande landstormens användning samt utbildning av landstormsbefäl m. m.

Genom nådigt beslut den 14 juni 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med verkställande av utredning och avgivande
av förslag rörande landstormens användning samt utbildning av
landstormsbefäl ävensom vissa frågor, innefattande ändring i gällande
värnpliktslag.

På grund härav utsågos härtill chefen för krigsskolan, översten G.
Bouveng, tillika ordförande, kanslerssekreteraren, vice häradshövdingen O.
U. Croneborg, tillika sekreterare, ledamoten av riksdagens andra kärn -

142

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

mare, lantbrukaren J. Ericsson i Vallsta, ledamoten av riksdagens första
kammare, lantbrukaren J. Nilsson i Skottlandshus samt ledamoten av
riksdagens andra kammare, riksbanksfullmäktigen F. W. Thorsson.

Sedan på därom gjord framställning översten Bouveng och kanslerssekreteraren
Cronehorg entledigats från ifrågavarande uppdrag, anmodades
i deras ställe översten och chefen för Norra skånska infanteriregementet
friherre R. O Marks von Wurtemberg och kanslisekreteraren
i lantförsvarsdepartementet G. A. Åkerman att i egenskap av sakkunniga
verkställa ifrågavarande uppdrag, varvid uppdrogs åt översten Marks von
Wurtemberg att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar och
åt kanslisekreteraren Åkerman att tillika förrätta sekreterargöromål.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 9,276 kronor 10 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskapsrekryteringen
vid armén.

Genom nådigt beslut den 4 augusti 1916 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om vidtagande
av åtgärder för främjande av manskapsrekryteringen vid armén; och utsågos
härtill översten i sjätte arméfördelningens reserv friherre C. A. Fock,
kaptenen vid Hälsinge regemente P. W. Genberg samt kaptenen vid Södermanlands
regemente P. Y. S. Mannerstedt.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 14 april 1917 föreskrivit,
att utredningen skulle avse jämväl frågan om beredande av civilanställning
för f. d. fast anställt manskap vid såväl armén som marinen, tillkallades
jämlikt bemyndigande sistnämnda dag kommendörkaptenen A.
Meister att såsom sakkunnig deltaga i de sakkunnigas utredningsarbete i
vad ■avsåge sistberörda fråga. Då emellertid kommendörkaptenen Meister
anmält, att han på grund av sin tjänstgöring vore förhindrad att åtaga
sig uppdraget, entledigades han därifrån, varefter kaptenen vid flottan

J. A. F. Eklund i stället förordnades att deltaga i ifrågavarande utredningsarbete.

Efter därom av de sakkunniga gjord framställning anmodade departementschefen
den 5 juni 1917 postdirektören i Stockholms distrikt

J. Enger och byråchefen i telegrafstyrelsen K. E. Landström att biträda
de sakkunniga med verkställande av utredning rörande frågan om civilanställning
för f. d. fast anställt manskap.

Vidare anmodade departementschefen — jämlikt nådigt bemyndi -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

143

gande den 29 juni 1917 att i mån av behov, efter framställning av de
sakkunnigas ordförande, tillkalla ytterligare erforderligt antal personer för
att biträda de sakkunniga med verkställande av utredning rörande frågan
om civilanställning för f. d. fast anställt manskap vid armén — t. f. sekreteraren
i järnvägsstyrelsen, byråassistenten L. F. G. Nylinder, byråchefen
i domänstyrelsen friherre T. W. Hermelin, t. f. överkontrollören vid packhusinspektionen
i Stockholm N. M. Nordström och läroverksrådet A. Åström
att biträda de sakkunniga med verkställande av nämnda utredning.

Slutligen anmodades, efter framställning av de sakkunniga, fanjunkaren
vid Göta livgarde J. V. Rehnberg och flaggstyrmannen A. Nilsson,
att i den mån fullgörandet av deras ordinarie tjänsteåligganden det
medgåve, biträda de sakkunniga vid utredning av sistnämnda fråga.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 12,373 kronor 10 öre.

Saltkunniga för utredning av vissa frågor, som stå i sammanhang
med planläggningen av krigssjukhus.

Genom nådigt beslut den 15 september 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer
för utredning av vissa frågor, som stå i sammanhang med planläggningen
av krigssjukhus; och anmodades på grund härav överläkaren vid allmänna
sjukhuset i Malmö F. J. Bauer, professorn vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet N. G. F. Holmgren och fältläkaren S. R. Erhardt att i
egenskap av sakkunniga verkställa ifrågavarande utredning.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 12,241 kronor
25 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till instruktion för striden om
befästa ställningar.

Genom nådigt beslut den 8 december 1916 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet biträda vid utarbetande av förslag till instruktion
för striden om befästa ställningar; och utsågos härtill inspektören
för infanteriet, generallöjtnanten L. H. Tingsten, tillika ordförande,
chefen för krigsskolan, översten G. Bouveng, översten och chefen för Smålands
artilleriregemente P. A. R. L. Hammarskiöld och kaptenen vid
fortifikationen G. Kaijser.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 4,488 kronor 30 öro.

144

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag rörande anordnande
av årliga övningar i ställningskrig m. ro.

Genom nådigt beslut den 4 maj 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för
att inom departementet biträda med utredning och utarbetande av förslag
rörande anordnande av årliga övningar i ställningskrig samt anskaffande
av terräng för sådana övningar; och utsågos härtill översten och chefen
för Andra livgrenadjärregementet G. Bouveng, majoren vid Smålands
artilleriregemente A. Holmgren, majoren vid Svea livgarde J. T. A. af
Klercker och kaptenen vid fortifikationen J. S. Ericsson.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 8,677 kronor 12 öre.

Sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande härens
förseende med teknisk utrustning.

På grund av nådigt bemyndigande den 19 juni 1917 anmodade
chefen för lantförsvarsdepartementet chefen för krigshögskolan, översten

G. Lilliehöök, kaptenen vid fortifikationen T. Fräs, kaptenen vid Göta
livgarde E. M. H. G. Thestrup och löjtnanten vid Smålands artilleriregemente
R. T. K. Sjöberg att i egenskap av sakkunniga biträda vid verkställande
av utredning och avgivande av förslag rörande härens förseende
med teknisk utrustning.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,845 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ny reservbefälsförordning.

Jämlikt bemyndigande den 19 juni 1917 har chefen för lantförsvarsdepartementet
uppdragit åt överstelöjtnanten vid Älvsborgs regemente
H. O. H. Wikner att inom departementet biträda med utarbetandet
av förslag till ny förordning angående arméns reserver av befäl och
civilmilitär personal.

Uppdraget är numera slutfört.

Till den sakkunnige har utbetalts ett belopp av 300 kronor.

Sakkunniga för verkställande av förnyad utredning angående infanteriskjutskolans
förläggning och omorganisation.

Genom nådigt beslut den 19 juni 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga personer för
att inom departementet verkställa förnyad utredning angående infanteriskjutskolans
förläggning och omorganisation.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

145

På grund härav anmodades översten och chefen för Hallands regemente
P. J. Hegardt, ledamoten av riksdagens andra kammare J. B.
Eriksson i Grängesberg, överstelöjtnanten vid Norrlands artilleriregemente

G. A. Geijer, ledamoten av riksdagens första kammare J. Nilsson i Skottlandshus,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. Pålsson i Anderslöv
och kaptenen vid Dalregementet E. R. Salwén att i egenskap av
sakkunniga verkställa ifrågavarande utredning, varjämte uppdrogs åt
översten Hegardt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Sedan riksdagsmannen Eriksson anmält sig förhindrad att deltaga
i utredningen, entledigades han från ifrågavarande uppdrag.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 6,610 kronor 5 öre.

Sakkunniga för granskning av förslag till mera rationell uppställning
av utgifterna under fjärde huvudtiteln.

Genom nådigt beslut den 19 juni 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga personer jämte
sekreterare för att inom departementet biträda vid granskningen av ett
inom arméförvaltningen utarbetat förslag till en mera rationell uppställning
av utgifterna under fjärde huvudtiteln.

På grund härav anmodades generalkrigskommissarien F. E. Bergenholtz,
ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören J. L.
Widell och ledamoten av riksdagens andra kammare, grosshandlaren E.
A. Nilson i Örebro att i egenskap av sakkunniga verkställa ifrågavarande
uppdrag, varjämte uppdrogs åt generalkrigskommissarien Bergenholtz
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Såsom sekreterare hos de sakkunniga utsågs extra föredraganden
i arméförvaltningen, revisionskommissarien K. M. Hinnande!''.

Sedan grosshandlaren Nilson i egenskap av statsråd och chef för
lantförsvarsdepartementet förklarat sig förhindrad att deltaga i de sakkunnigas
arbete, anmodades ledamoten av riksdagens andra kammare
J. B. Eriksson i Grängesberg att i egenskap av sakkunnig biträda vid
ifrågavarande utredning.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,543 kronor 95 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag
rörande tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen.

Genom nådigt beslut den 29 juni 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att i samråd med chefen för sjöförsvarsde Bill.

till riksd. prot 1918. 1 Barn!. 1 Avd.

UikNdagg-BerUttclsen.

146 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

partementet tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare
för att inom lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande
av utredning och utarbetande av förslag rörande tillfällig löneförbättring
från och med år 1918 åt viss personal vid armén och marinen,
avsett att föreläggas 1918 års riksdag, med rätt för departementscheferna
att, efter därom av de sakkunniga gjord framställning, under
arbetets fortgång tillkalla, för att i de sakkunnigas överläggningar deltaga,
representanter för de olika personalkategorier vid armén och marinen,
som av den ifrågasatta löneförbättringen berördes.

På grund härav anmodades häradshövdingen i Vemmenhögs, Ljuuits
och Herrestads domsaga B. A. Petrén, ledamoten av riksdagens
första kammare, överdirektören J. L. Widell, krigsrådet C. E. T. Sterky,
förste marinintendenten S. F. Lagerholm samt ledamoten av riksdagens
andra kammare, redaktören N. A. Nilsson i Kabbarp att verkställa ifrågavarande
uppdrag, varjämte uppdrogs åt häradshövdingen Petrén att
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Till sekreterare hos de sakkunniga utsagos amanuensen i statistiska
centralbyrån, filosofie licentiaten E. N. Ahlberg och amanuensen i lantförsvarsdepartementet,
juris kandidaten H. K. H. Tottie.

Sedan de sakkunnigas ordförande på grund av utnämning till statsråd
anmält sig förhindrad att deltaga i och såsom ordförande leda förhandlingarna,
entledigades han den 20 oktober 1917 frän nämnda uppdrag,
varefter expeditionschefen A. E. M. Ericsson förordnades att i hans
ställe deltaga i och såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Jämlikt ovannämnda bemyndigande tillkallades, efter framställningav
de sakkunniga, den 20 oktober 1917 översten K. E. W. Söderhielm,
kommendörkaptenen av första graden O. E. Lybeck, fanjunkaren E.
Nyquist och flaggstyrmannen K. O. Tallberg att, med bibehållande av
innehavande befattningar, tillsvidare, på kallelse av de sakkunnigas ordförande,
deltaga i de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 9,119 kronor 74 öre.

Salchunniga för verkställande- av utredning och avgivande av förslag
angående värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnpliktiga, vilka hysa
religiösa samvetsbetänkligheter mot vapentjänst.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 29 juni 1917 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet, generalmajoren på reservstat J. A. M. Blomstedt,
ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören J. Byström,
ledamoten av riksdagens första kammare, regementspastorn P. W. Olsson

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

147

samt kanslerssekreteraren, vice häradshövdingen O. U. Croneborg, tillika
sekreterare, att såsom sakkunniga inom departementet biträda med verkställande
av utredning och avgivande av förslag angående värnpliktstjänstgöringens
ordnande för värnpliktiga, vilka hysa religiösa samvetsbetänkligheter
mot vapentjänst, varjämte uppdrogs åt generalmajoren
Blomstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,502 kronor
80 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.

Genom nådigt beslut den 29 juni 1917 bemyndigades chefen för
lantförsvarsdepartementet att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunniga personer jämte sekreterare
för att inom lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande
av utredning och avgivande av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga
propagandan.

På grund härav anmodades generalmajoren i armén H. E. Hult,
kommendören A. Ekström, sekreteraren i justitieombudsmansexpeditionen,
friherre E. Gyllenstiema, tillika sekreterare, ledamoten av riksdagens andra
kammare, borgmästaren J. O. Holmdahl samt ledamoten av riksdagens
första kammare, borgmästaren G. S. Neiglick att i egenskap av sakkunniga
verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt generalmajoren
Hult att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 261 kronor 55 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande organisationen av arméns och marinens flygvapen.

Genom nådigt beslut den 29 juni 1917 bemyndigades chefen förlän
tfförsvarsdepartementet att, i samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet
tillkalla högst sju sakkunniga personer jämte sekreterare för att.
inom lånt- och sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av
utredning och avgivande av förslag rörande organisationen av arméns och
marinens flygvapen.

På grund härav anmodades generallöjtnanten G. A. H. Jungstedt,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg,
chefen för marinstaben, konteramiralen H. V. M. von Krusenstierna, leda
möterna av riksdagens andra kammare P. B. Nilson i Linnås och ,1. Påls

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Mf*

sou i Anderslöv, majoren vid generalstaben J. G. Syl van och kommendörkaptenen
av andra graden vid flottan G. Unger att i egenskap av
sakkunniga verkställa ifrågavarande uppdrag, varjämte uppdrogs åt generallöjtnanten
Jungstedt att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Till sekreterare hos de sakkunniga utsågs kaptenen i fortifikationen
C. G. Porat.

Sedan riksdagsmannen Eriksson anmält sig förhindrad att deltaga
i utredningen, entledigades han från ifrågavarande uppdrag.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 11,978 kronor
85 öre.

Sakkunniga för utredning angående åtgärder för tillgodoseende av
landstormens befälsbehov.

Sedan Kungl. Maj:t den 29 juni 1917 uppdragit åt inspektören för
infanteriet att verkställa utredning och inkomma med förslag angående
erforderliga tillfälliga åtgärder för att inom den närmaste tiden nöjaktigt
tillgodose landstormens befälsbehov enligt gällande planer för dess användning
och samtidigt bemyndigat chefen för lantförsvarsdepartementet att,
efter därom av bemälde inspektör gjord framställning, tillkalla för utredningen
erforderliga biträden samt inspektören jämväl inkommit med dylik
framställning, anmodades kaptenen vid Älfsborgs regemente O. G. Thörnell,
majoren vid intendenturkåren G. Lindström och fältläkaren A. J.
G. Wahlstedt att i egenskap av sakkunniga under tiden från och med
den 15 oktober till och med den 10 november 1917 biträda vid ifrågavarande
utredning.

Uppdraget är numera slutfört.

Kostnaderna för utredningen hava uppgått till 812 kronor 10 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande samarbete mellan
garnisonssjukhuset i Stockholm och Serafimerlasarettet m. m.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 3 juli 1917 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet rektorn vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet, professorn K. G. Lennmalm, överläkaren vid allmänna sjukhuset
i Malmö, medicine doktorn F. J. Bauer, t. f. chefläkaren vid garnisonssjukhuset
i Stockholm, fältläkaren S. R. Erhardt, professorn vid
Karolinska mediko-kirurgiska institutet G. Hedrén samt överläkaren och
direktören vid Serafimerlasarettet, professorn vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet I. F. Holmgren att såsom sakkunniga inom lantför -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

149

svarsdepartementet biträda med verkställande av utredning, huruvida ett
samarbete mellan (eventuellt en sammanslagning av) garnisonssjukhuset
i Stockholm och Serafimerlasarettet — samt till äventyrs vissa till andra
sjukhus förlagda kliniker, där undervisning meddelades studerande vid
Karolinska mediko-kirurgiska institutet — med fördel kunde åvägabringas
samt, för den händelse ett sådant samarbete (eventuellt sammanslagning)
ansåges böra äga rum, huru ifrågavarande sjukvårdsinrättningars
lokalbehov borde på lämpligaste sätt tillgodoses. Tillika uppdrogs åt
professorn Lennmalm att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 500 kronor.

Sakkunniga för undersökning av viss övning sterräng.

Jämlikt nådigt beslut den 10 augusti 1917 anmodade chefen för
lantförsvarsdepartementet ledamoten av riksdagens första kammare, majoren
A. A. W. Ericsson och ledamoten av riksdagens andra kammare,
hemmansägaren P. M. Olsson i Blädinge att jämte en av chefen för generalstaben
beordrad officer ur generalstaben under en tid av högst sex
dagar i nämnda månad verkställa undersökning ur markskadesynpunkt av
den för 1917 års stora fälttjänstövningar avsedda övningsterrängen.

Kostnaderna för uppdraget hava uppgått till 171 kronor 60 öre.

Sakkunniga för utredning rörande underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa
åt visst avskedat indelt manskap.

Jämlikt nådigt, bemyndigande den 13 augusti 1917 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet ledamöterna av riksdagens andra kammare,
regementsläkaren C. F. Vahlquist och redaktören O. F. Bogren
samt t. f. krigsrådet J. G. L. C. Stenberg, tillika sekreterare, att såsom sakkunniga
skyndsammast möjligt verkställa utredning, huruvida och under
vilka villkor det skulle kunna medgivas indelt manskap med minst 20
men under 25 tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och vore
i behövande omständigheter, att likställas med sådant manskap, avskedat
efter sistnämnda tidpunkt, och sålunda komma i åtnjutande av underhåll
från Vadstena krigsmanshuskassa enligt de närmare bestämmelser,
vilka funnes angivna i 1914 års senare riksdags beslut och Kungl. Maj:ts
på grund härav utfärdade kungörelse den 6 november 1914. Åt regementsläkaren
Vahlquist uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas
förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

ISO

berättelse om vad i rikets .styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragil.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 3,578 kronor
l! 1 öre.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser för beredande
av lättnader i regementschefernas arbetsbörda i förvaltningsfrågor.

Sedan Kungl. Maj:t den 7 september 1917 bemyndigat chefen för
Jantförsvarsdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga personer för
att inom departementet biträda vid utarbetande av förslag till bestämmelser
för beredande av lättnader i regementschefernas arbetsbörda i förvaltningsfrågor,
anmodades generalmajoren H. E. Hult och majoren vid
intendenturkåren G. Lindström att verkställa ifrågavarande uppdrag.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

För ifrågavarande uppdrag har någon ersättning ännu icke utbetalts.

Sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov m. m. för
värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobilisering.

Genom nådigt beslut den 14 september 1917 bemyndigades chefen
för lantförsvarsdepartementet att tillkalla högst nio personer, jämte sekreterare,
för att i egenskap av sakkunniga biträda vid prövningen av ansökningar
jämlikt kungörelsen den 21 januari 1916 angående uppskov
med och frikallelse från inställelse till tjänstgöring vid mobilisering för
vissa värnpliktiga.

Med anledning härav anmodades generalmajoren H. E. Hult, översten
C. G. A. Bergenstråhle, översten friherre C. A. Fock, kaptenen vid
kustartilleriet N. G. H. Wennersti-öm, kommerserådet P. G. Friberg, direktören,
juris kandidaten M. Carlson, disponenten A. I. Swartling, verkställande
direktören i Nya aktiebolaget Atlas G. Jacobsson samt direktören
E. A. Indebetou att i egenskap av sakkunniga deltaga uti berörda
prövning, varjämte uppdrogs åt generalmajoren Hult att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

Till sekreterare hos de sakkunniga förordnades amanuensen i lantförsvarsdepartementet,
juris kandidaten C. O. H. Humble.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 4,287 kronor 30 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande komplettering av
gällande bestämmelser angående hälso- och sjukvården vid arméns truppförband.

Jämlikt bemyndigande den 26 oktober 1917 anmodade chefen för
lantförsvarsdepartementet fördelningsläkaren vid första arméfördelningen,

151

■ ärättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fältläkaren C. G. Borgström och regementsläkaren i fältläkarkåren, batalj
onsläkaren vid Södra skånska infanteriregementet N. A. Brinke att
inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga biträda med
utarbetande av förslag beträffande dels komplettering av gällande bestämmelser
angående hälso- och sjukvårdens handhavande vid arméns truppförband,
dels ock erforderliga föreskrifter för vinnande av effektiv kontroll
å efterlevnaden av i sådant hänseende meddelade bestämmelser.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

För ifrågavarande arbete hava ännu icke några medel utbetalts.

Kommittén för verkställande av utredning rörande samarbete mellan
civila och militära sjukhus rn. in.

Genom nådigt beslut den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t
åt en kommitté att verkställa utredning, huruvida och under vilka organisatoriska,
administrativa och andra förhållanden ett samarbete skulle
kunna med fördel åstadkommas mellan å annan ort än Stockholm belägna
civila och militära sjukhus dels på det sättet, att de civila sjukhusen
å orter, där två eller liera truppförband vore förlagda, utvidgades
därhän, att de kunde mottaga även de sjuka från armén, varvid jämväl
borde tagas under omprövning lämpligheten av, att å dessa sjukhus inrättades
vissa specialavdelningar, såsom för ögonsjukdomar samt för öron-,
näs- och svalgsjukdomar, dels ock på så sätt, att på de orter, å vilka
redan funnes militärsjukhus men ej civila sjukhus, de militära sjukhusen
anordnades så, att de kunde mottaga även civila sjuka i större utsträckning,
än hittills varit fallet;

och förordnade Kungl. Maj:t i denna kommitté: till ordförande:
generalfältläkaren, medicine doktorn F. J. Baner, till ledamöter: ledamoten
av riksdagens andra kammare J. B. Eriksson i Grängesberg, lasarettsläkaren
vid länslasarettet i Umeå, medicine doktorn K. H. Giertz,
översten och chefen för Första livgrenadjärregementet C. G. Y. Hammarskjöld,
ledamoten av riksdagens andra kammare J. Jönsson i Revinge,
medicinalrådet, medicine doktorn E. Sederholm och ledamoten av riksdagens
andra kammare, fältläkaren i fältläkarkåren, regementsläkaren
vid Andra livgrenadjärregeinentet C. F. Vahlquist, samt till sekreterare
amanuensen i lantförsvarsdepartementet, juris kandidaten C. O. H. Humble.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 1,500 kronor.

152

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utarbetande av plan för ordnande av det militära sjuktransportväsendet
under krig.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 16 november 1917 anmodade
chefen för lantförsvarsdepartementet fördelningsläkaren vid andra arméfördelningen,
fältläkaren A. Gullström, majoren vid Norrbottens regemente
T. M. G. Alsterlund, kaptenen vid trängen S. E. T. Carlsson och
kaptenen vid generalstaben S. O. Wijkman att inom arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga biträda med utarbetande av plan för
ordnande av det militära sjuktransportväsendet under krig samt avgivande
i samband därmed av förslag å de olika transportmedel, som enligt
de under nu pågående krig vunna erfarenheter visat sig nödvändiga
och lämpliga. Tillika uppdrogs åt fältläkaren Gullström att såsom ordförande
leda de sakkunnigas arbete.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

Kostnaderna för de sakkunniga hava uppgått till 339 kronor 95 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet befintlig
sjukvårdsmateriel m. m.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 7 december 1917 anmodade
chefen för lantförsvarsdepartementet överfältläkaren A. H. Christenson,
medicine licentiaten A. Ahlström, disponenten K. F. Kjellander och kaptenen
vid intendenturkåren A. A. E. Palm att såsom sakkunniga biträda
med verkställande av utredning angående dels inom landet befintliga
sjukvårdsmateriel, dels mängden av den materiel, som är behövlig för
driften av såväl samtliga krigssjukhus i hemorten som ock karantänssjukhusen,
dels huru mycket materiel, som omedelbart bör anskaffas, dels
ock slutligen sättet för säkerställande av det övriga behovet av sjukvardsmateriel,
allt i enlighet med av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse meddelade
föreskrifter. Tillika uppdrogs åt överfältläkaren Christenson att
såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

För ifrågavarande arbete hava ännu icke några medel utbetalts.

Sakkunnig för omarbetning av förslag till anordnande av avloppsledningar
från de blivande militära etablissemangen å Järvafältet.

Jämlikt bemyndigande den 21 december 1917 tillkallade chefen för
lantförsvarsdepartementet civilingenjören E. Hedström för att inom departementet
biträda med omarbetning av förslag till anordnande av avloppsledningar
från de blivande militära etablissemangen å Järvafältet.

Uppdraget är ännu ej slutfört.

För ifrågavarande uppdrag har ännu ingen ersättning utbetalts.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

i 53

Sjöförsvarsdepartementet.

Sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende
m. m.

Genom kungl. brev den 4 juli 1910 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla tre sakkunniga, varav en ordförande,
för utredning rörande förenkling av marinens redovisningsväsende; och
blevo härtill den 12 juli 1910 utsedda statskoinmissarien Chr. L. Tenow,
dåvarande kaptenen, numera kommendörkaptenen av l:a graden J. C.
Schneidler och marinintendenten av l:a graden R. C. T. Näsman

Vidare uppdrogs genom kungl. brev den 28 april 1911 ätbemälde
sakkunniga att vid fullgörande av omförmälda uppdrag jämväl taga under
övervägande frågan, huruvida revision av marinens räkenskaper och förvaltning
kunde så ordnas, att en på samma gång oberoende och sakkunnig
granskning kunde vinnas, eventuellt genom överflyttande av revisionen
på civila händer utom marinen, samt därutinnan framställa förslag.

Den 1 augusti 1910 förordnades marinintendenten av 2:a graden
G. Lunden att biträda de sakkunniga.

Den 1 oktober 1911 har kommendörkaptenen Schneidler upphört
att deltaga i arbetet och efterträtts av kaptenen G. Ekelund.

På grund av bemyndigande i kungl. brev den 18 juni 1915 har
dåvarande kaptenen, numera majoren K. Z. Rönblom den 19 i sistnämnda
månad av departementschefen utsetts att deltaga i arbetet beträffande
kustartilleriet.

De sakkunnigas arbeten hava under är 1917 avslutats med avgivande
av betänkande och förslag i fråga om ordnandet av den maritima
revisionen och utarbetande av anvisningar beträffande kontrollbokföring
och självkostnadsberäkning vid flottans varv.

Samtliga kostnaderna för de sakkunnigas arbeten kunna beräknas
till omkring 125,000 kronor, men hava ännu icke slutgiltigt reglerats.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna.

Genom kungl. brev den 18 oktober 1912 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet.
biträda med utredning av vissa frågor rörande skeppsgossekårerna;
och blevo härtill den (> november 1912 utsedda kommendörkaptenen av
Pa graden, numera kommendören friherre A. T. C. Gyllenkrok samt kaptenerna
A. R. Enkling och J. A. 1''. Eklund.

liih. till ritual, prut. tills. 1 Samt. I Ant.

Riksdag-Merit It elsen.

154

Berättelse om nåd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan kaptenen Fröding den 24 augusti 1917 entledigats från uppdraget,
tillkallades samma dag överdirektören och chefen för folkskoleöverstyrelsen
B. J. Bergqvist att biträda de sakkunniga.

De sakkunniga hava numera slutfört sitt uppdrag.

Samtliga kostnader för utredningsarbetet hava uppgått till 17,951
kronor 7 öre.

Sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans stationer
hörande myndigheter.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte en
sekreterare för att inom departementet biträda med utredning och uppgörande
av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer
hörande myndigheter; och blevo härtill utsedda konteramiralen H. G.
Lagercrantz, marinöverintendenten H. F. Lindberg, statskommissarien
Chr. L. Tenow och förste marinintendenten G. E. Didring. Efter det
den sistnämnde år 1913 avlidit, har kommendörkaptenen av l:a graden
J. C. Schneidler tillkallats att deltaga i de sakkunnigas arbete.

För behandling av frågan om vissa förändringar i Karlskrona varvs
organisation hava de sakkunniga under år 1916 förstärkts med marindirektören
av l:a graden S. Pauli.

Efter det konteramiralen Lagercrantz avgått från uppdraget, utsågs
viceamiralen W. Dyrssen den 8 maj 1917 att i stället deltaga uti utredningsarbetet.

Utredningen torde komma att inom den närmaste tiden bliva slutförd.

Kostnaderna hava hittills uppgått till 23,334 kronor 22 öre.

Sakkunniga för revidering av skeppsmätningsförfattningarna.

Genom kungl. brev den 20 juni 1913 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga jämte eu sekreterare
för att inom departementet biträda med omarbetning av de utav
vissa sakkunniga den 9 februari 1907 avgivna förslag till skeppsmätningsförfattningar
in. in.; och blevo till sakkunniga utsedda kommerserådet
C. Malmen, skeppsmätningsöverkontrollören O. Larsson och ingenjören
N. G. Nilsson, varjämte till sekreterare antogs dispaschören C. N.
Pin éus.

Såsom resultat av de sakkunnigas arbete föreligga numera slutliga,
av motiv och statistiska tabeller in. in. åtföljda förslag till reviderade
författningar rörande skeppsmätningen och vad därmed står i samband,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

155

däribland till: förordning angående skeppsmätning; instruktion för skeppsmätare;
instruktion för skeppsmätningskontrollörer; förordning angående
avgiftsfrihet här i riket för vissa rum å maskindrivna passagerarfartyg
i viss fart; förordning angående särskilda mätbrev enligt engelska regeln
för fart å vissa utländska hamnar jämte kungörelse av vederbörande centralmyndighet
med närmare föreskrifter i ämnet; förordning angående
särskilda mätbrev för fart genom Suezkanalen jämte kungörelse av vederbörande
centralmyndighet med närmare föreskrifter i ämnet; förordning
angående särskilda mätbrev för fart gegom Panamakanalen jämte kungörelse
av vederbörande centralmyndighet med vissa närmare bestämmelser
i ämnet.

De sakkunnigas uppdrag har sålunda under år 1917 slutförts, dock
att i samband med nu pågående tryckning av de sakkunnigas betänkande
arbete måste ägnas åt korrekturgranskning och åt därvid påkallade ändringar
i texten m. m.

Summan av de kostnader ifrågavarande sakkunnigutredning hittills
åsamkat statsverket utgör 15,893 kronor 27 öre jämte 1,649 kronor SO
öre för mist^de tjänsgöringspenningar.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande
av det fasta kustförsvaret (kustbefästningskommissionen).

Den 1 december 1914 uppdrog Kung!. Maj:t åt generalmajoren,
numera generallöjtnanten H. Gr. W. Wrangel, ordförande, kommendörkaptenen
av 2:a graden, numera kommendören H. H. Iv. Ericson, majoren,
numera överstelöjtnanten A. G. Norinder samt ytterligare en officer
vid kustartilleriet att uppgöra förslag till allmän plan för utförande under
åren 1915—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande
av det fasta kustförsvaret. Överstelöjtnanten Norinder har från
och med den 1 oktober 1916 entledigats från uppdraget, och har i hans
ställe tillkallats överstelöjtnanten H. E. Smitt samt, efter det den sistnämnde
med döden avgått, majoren S. E. Bjuggren.

Under den tid, då kommendören Ericson utövat statsrådsämbete,
har kommendörkaptenen av 2:a graden, greve R. Cronstedt. varit ledamot
av kommissionen.

Med stöd av berörda nådiga brev hava de sakkunniga utsett majoren
A. G. Wibom, som av chefen för sjöförsvarsdepartementet uttsetts
att deltaga i de sakkunnigas arbeten, att tills vidare även tjänstgöra som
sekreterare. Under tiden efter den 26 februari 1917 har kaptenen K. O.
•1. Broman tjänstgjort som sekreterare.

166

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, riksdags sammanträde sig tilldragit.

På förslag av de sakkunniga har Kungl. Maj:t beslutat angående
åtskilliga nyanläggningar och nyanskaffningar in. in.

Vidare hava de sakkunniga avgivit yttranden över ett flertal till
dem remitterade ärenden.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava hittills utgjort 59,138
kronor 39 öre.

Kommittén för verkställande av utredning och avgivande av förslag
i fråga om flottstation i Stockholms skärgård.

Den 14 juni 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt viceamiralen J. W. L.
Sidner, ordförande, samt marindirektören av l:a graden I. J. Falkman,
kommendörkaptenen av l:a graden i flottans reserv H. O. F. Gyldén,
ledamoten av riksdagens l:a kammare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius
samt ledamöterna av riksdagens 2:a kammare civilingenjören, kaptenen
vid väg- och vattenbyggnadskåren S. E. J. Lubeck. och folkskolläraren
K. V. Rydén att verkställa en allsidig, ur militär, sjöfartsteknisk
och ekonomisk synpunkt sakkunnig utredning angående hela frågan om
flottstationen i Stockholms skärgård samt att avgiva det förslag, vartill
utredningen kunde föranleda.

Kommittén, som benämndes 1916 års fiottstationskommitté, avgav
sitt betänkande och förslag den 19 mars 1917.

Genom nådigt brev den 19 juni 1917 uppdrogs åt kommittén att
verkställa en revidering av de i förenämnda betänkande och förslag upptagna
olika förslagen till flottstationsanläggning, vartill omständigheterna
kunde föranleda, med bemyndigande för kommittén att närmare undersöka
jämväl sådana i omförmälda betänkande icke angivna möjligheter
till flottstationsfrågans lösning, vartill kommittén kunde finna förhandenvarande
omständigheter föranleda. Slutligen anbefalldes kommittén att
avgiva det förnyade förslag till flottstationsfrågans lösning, vartill kommittén
vid arbetets fortsatta utförande kunde finna anledning.

I sammanhang med detta nya uppdrag entledigades efter ansökan
på grund av sjukdom viceamiralen Sidner från uppdraget att vara ordförande
i kommittén och förordnades därtill i hans ställe konteramiralen''

S. J. T. C. Ankarcrona samt utsågos, förutom de förutvarande, till ledamöter
i kommittén statskommissarien P. G. Södermark, direktören H. G.

E. Hammar samt direktören, kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren
C. H. F. Meurling. Sedan folkskolläraren Rydén tillträtt statsrådsämbete,
entledigades han på ansökan från uppdraget att vara ledamot
av kommittén.

Den förstärkta kommittén, som benämndes 1917 års flottstations -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 157’

kommitté, avgav sitt betänkande och förslag den 30 november 1917 med
undantag av då ännu icke slutligt utarbetade arbetsplaner för första
byggnadsperioden, vilka komme att avgivas före 1917 års slut.

Kostnaderna för 1916 års flottstationskommitté till dess 1917 års
kommitté erhöll sitt uppdrag uppgingo till 64,492 kronor 55 öre. Kostnaderna
för 1917 års flottstationskommitté beräknas komma att uppgå
till omkring 46,000 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning i visst avseende beträffande
varvsdriften vid flottans station i Karlskrona.

På grund av nådigt bemyndigande den 21 juni 1916 tillkallade
chefen för sjöförsvarsdepartementet den 1 juli samma år kommendören
vid flottan A. B. Juel, ordförande, direktören H. G. E. Hammar, ledamoten
av riksdagens 2:a kammare, redaktören J. A. Ingvarsson och marindirektören
av l:a graden S. Pauli att biträda med utredning rörande ej
mindre lämpligheten av att ordna varvsdriften vid flottans station i Karlskrona
så, att varvet sattes i stånd att utföra reparation och nybyggnad
av andra för staten avsedda fartyg än krigsfartyg, än även de åtgärder,
som härför kunde bliva erforderliga utöver dem, vilka angivits i ett av
särskilda kommitterade för utredning rörande utvidgning och modernisering
av nämnda varv den 23 mars 1915 avgivet betänkande.

För den tekniska delen av arbetet har biträde anlitats av f. d.
professorn vid Chalmerska institutet A. H. Lindfors ävensom av personal
vid flottans varv i Karlskrona.

Utredningsarbetet är numera slutfört.

Hittills bestridda kostnader för de sakkunnigas arbeten hava uppgått
till 12,764 kronor 50 öre.

i Sakkunniga för verkställande av ytterligare granskning av frågan om
förhöjning av pensionerna för marinens värvade manskap m. m.

På grund av nådigt beslut den 9 februari 1917 har uppdrag'' lämnats
åt statskommissarien friherre C. G. E. Leijonhuvud, tillförordnade
krigsrådet J. G. L. C. Stenberg, förste marinintendenten I. Neuendorff
och kaptenen vid flottan A. E. O. Giron att inom sjöförsvarsdepartementet
biträda vid ytterligare granskning av frågan om förhöjning av pensionerna
för marinens värvade manskap jämte därmed i samband stående
frågor samt avfattande av förslag i ämnet.

De sakkunniga hava den 4 april 1917 slutfört sitt uppdrag.

De av uppdraget föranledda kostnaderna hava uppgått till 1,911
kronor 2 öre.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tf*

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
rörande erforderliga ändringar i marinförvaltningens organisation m. m.

Genom nådigt brev den 27 april 1917 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga
personer, varav en ordförande, för att inom departementet biträda med
verkställande av utredning och uppgörande av förslag rörande erforderliga
ändringar i marinförvaltningens organisation samt därmed sammanhängande
författningsändringar. Med stöd härav tillkallade departementschefen
den 7 maj 1917 följande personer att verkställa sagda utredning,
nämligen vice amiralen G. Dyrssen, ordförande, ledamoten av riksdagens
l:a kammare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, statskommissarien
Chr. L. Tenow, amiralitetsrådet H. Wolff samt kaptenen vid kustartilleriet
E. Swensson.

De sakkunnigas arbeten hava oavbrutet fortgått utom under tiden
1 juli—-13 augusti 1917, varunder de sakkunnigas sammanträden varit
ajournerade.

Kostnaderna för de sakkunniga hava hittills uppgått till i runt tal
(i.350 kronor.

Sakkunniga för verkställande av förnyad utredning beträffande anläggande
av en torpedverkstad jämte torpedförrådsbyggnad för marinen.

Genom nådigt brev den 19 juni 1917 bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga personer för att
inom departementet biträda med förnyad utredning beträffande anläggande
av en torpedverkstad jämte torpedförrådsbyggnad för marinen samt därvid
verkställa överarbetning av ett utav 1916 års sakkunniga avgivet förslag
i ämnet.

Genom departementschefens skrivelse den 20 juni 1917 utsågos
kommendörkaptenen av l:a graden C. C. A. Fallenius, ordförande, stati
onsingenj ören C. A. Holmgren, torpedingenjören E. F. Elmquist och
ledamoten av riksdagens 2:a kammare, redaktören J. A. Ingvarsson att
verkställa förenämnda arbete.

De sakkunnigas arbete avslutades den 15 oktober 1917, då deras
betänkande inlämnades.

De hittills kända kostnaderna för arbetet hava uppgått till 6,339
kronor 88 öre, vartill beräknas komma ytterligare omkring 1,000 kronor.

Sakkunnig för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
rörande ändringar i gällande bestämmelser angående antagning och utbildning
av befäl i kustartilleriets reserv.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sula lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

På grund av nådigt bemyndigande den 6 juli 1917 tillkallade
chefen för sjöförsvarsdepartementet kaptenen vid kustartilleriet L. T.
Hasselgren att i egenskap av sakkunnig biträda inom departementet med
verkställande av utredning och uppgörande av förslag rörande de ändringar
i gällande bestämmelser angående antagning och utbildning av
befäl i kustartilleriets reserv, som med anledning av eu utav chefen för
marinstaben gjord framställning angående sättet för fyllande av kustartilleriets
reservofficerare vid minavdelningen eller eljest kunde anses
påkallade.

Uppdraget är ännu icke till alla delar slutfört.

Någon kostnad för uppdraget bär ännu ej utgått.

Sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning
angående lotsverket och därmed sammanhängande författningar.

Den 22 september 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga personer, varav
eu ordförande och eu sekreterare, för att inom departementet biträda med
verkställande av omarbetning av gällande förordning angående lotsverket
och därmed sammanhängande författningar. Med stöd av berörda bemyndigande
har departementschefen samma dag utsett följande personer
att verkställa förenämnda arbete, nämligen kommerserådet C. Malmen,
oidföiande, samt direktören G. Carlsson i Göteborg, mästerlotsen och
lotsförmannen A. O. Hjalmar i Landskrona, hovrättsrådet G. W. Masreliez,
jämväl i egenskap av sekreterare, byråchefen i lotsstyrelsen J. A.
Sjöberg och sjökaptenen M. Svensson.

I de sakkunnigas sammansättning har den förändringen inträffat,
att, sedan direktören Carlsson på egen begäran den 20 november 1917
entledigats från uppdraget, direktören P. A. Welin å Lidingön samma
dag blivit utsedd till sakkunnig i direktören Carlssons ställe.

De sakkunnigas arbeten hava under året icke blivit slutförda.

Kostnaderna för ifrågavarande sakkunnigutredning hava hittills utgjort
3,255 kronor 39 öro.

Sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande
av preliminärt förslag rörande, en mera rationell uppställning av utgifterna
under riksstadens femte huvudtitel.

På grund av chefen för sjöförsvarsdepartementet, den 9 november
1917 givet bemyndigande att tillkalla högst tre sakkunniga personer,
varav eu ordförande, för att inom departementet biträda med verkställande
av förberedande utredning och avgivande av preliminärt förslag

160

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

rörande en mera rationell uppställning av utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel tillkallade departementschefen den 16 samma månad
generalkrigskommissarien F. E. Bergenholtz, ordförande, revisionskommissarien
K. M. Kinnander och marinintendenten av l:a graden R. C. T.
Näsman att verkställa berörda arbete.

De sakkunnigas arbete har hittills huvudsakligen omfattat studium
av arbetsmaterialet och en del förarbeten.

Kostnaderna för de sakkunniga hava hittills uppgått till 520 kronor.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande månadslönarnas vid marinen
anställande, avlöning och pensionering.

Med stöd av chefen för sjöförsvarsdepartementet den 23 november
1917 lämnat bemyndigande att tillkalla högst fyra sakkunniga personer
för att inom departementet biträda med verkställande av utredning och
uppgörande av förslag i fråga om erforderliga bestämmelser beträffande
månadslönarnas vid marinen anställande, avlöning och pensionering tillkallade
departementschefen den 28 samma månad kommendörkaptenen av
l:a graden H. A. M. Eneström, ordförande, ledamoten av riksdagens l:a
kammare, redaktören C. G. Ekman, ledamoten av riksdagens 2:a kammare,
redaktören J. A. Ingvarsson och kontrollanten vid flottans varv i Karlskrona
ingenjördepartement T. Langwagen att verkställa förenämnda arbete.

De sakkunniga hava den 5 december 1917 påbörjat sitt arbete.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava hittills utgjort 741 kronor
10 öre.

Civildepartementet.

Järnvägstaxekommittén.

Kungl. Maj:t har den 28 juni 1907 uppdragit åt en kommitté att
inkomma med betänkande och förslag beträffande ny taxa för transporter
å statens järnvägar samt rörande förändrade bestämmelser i fråga om
samtrafik mellan statens och enskilda järnvägar ävensom avgiva yttrande
angående införande av särskilda tariffer för export- och transitogods, varvid
kommittén hade att taga under övervägande, huruvida icke särskilt betänkande
rörande envar av sistnämnda båda frågor skulle kunna avgivas,
innan förslag angående godstaxan avlämnades. Ordförande i kommittén
är f. d. landshövdingen A. Asker, Stockholm, samt ledamöter: grosshandlaren
J. A. Wall er, Göteborg, direktören It. T. Hennings, Sanda, överdirektören
J. H. Flodin, verkställande direktören vid Stockholm—Västerås—

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Bergslagens järnväg J. D. Simonsson och byråchefen N. Ahlberg, Stockholm,
vilken sistnämnde tillika är kommitténs sekreterare. Därjämte har
Kungl. Maj:t den 8 november 1912 förordnat verkställande direktören i
Svenska järn vägsföreningen, majoren O. Bärnheim, Stockholm, att vid
behandling av frågor rörande samtrafiken mellan statens och enskilda
järnvägar deltaga i kommitténs överläggningar och beslut.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Kommittén har under år 1917 avlämnat del III av sitt betänkande,
omfattande samtrafiken mellan de svenska järnvägarna. Beträffande samtrafiken
med utlandet har kommittén under året ingående behandlat densamma
och fattat principiella beslut. Ett betänkande om denna samtrafik
är under uppsättning.

Av kommitténs arbete återstår därefter tryckning av del II B och
avslutning av del VI (historik m. in.).

De av kommittén av expensmedel förskottsvis utbetalta utgifterna
för dess arbeten beräknas för tiden från kommitténs tillsättande den 28
juni 1907 intill 1917 års utgång komma att uppgå till ett belopp av omkring
155,000 kronor, däri inberäknat kostnaderna för tryckning av de
utgivna delarna av betänkandet. Dessutom har av statskontoret utbetalts
dels rese- och traktamentsersättningar, såvitt kommittén har sig bekant,
uppgående till ett belopp av omkring 39,000 kronor, dels ock ersättningar
för de avlöningsförmåner, som kommitténs ledamöter eller
tjänstemän hava avstått på grund av arbete i kommittén.

Salikunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden.

Jämlikt bemyndigande den 19 januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt rådmannen A. Cederborg och sekreteraren i
svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y. Larsson, Stockholm, direktören,
kaptenen K. H. F. Meurling, Djursholm, filosofie doktorn A. Molin,
Lidingö villastad, och professorn G. F. Steffen, Herserud, att, i egenskap
av sakkunniga, inom civildepartementet verkställa utredning och avgiva
förslag till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas
bostadsförhållanden; och har chefen för nämnda departement, enligt bemyndigande
den 12 september 1913, uppdragit åt förste aktuarien E. R.
Sjöstrand, Stockholm, att vara sekreterare hos kommissionen.

Chefen för civildepartementet har den 30 mars 1917 entledigat
förste aktuarien Sjöstrand från berörda uppdrag, varefter biträdande sekreteraren
hos kommissionen filosofie licentiaten R. K. A. Bergström
tjänstgör såsom sekreterare.

Bih. till rikad. prot. 1918. 1 Sami. 1 avel. 21

Kiksdugs-llerättelscn*

161

162

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jämlikt bemyndigande den 2 mars 1917 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt sundhetsinspektören G. Göthlin, Göteborg, att biträda
kommissionen såsom sakkunnig på det bostadshygieniska området.

Därjämte har chefen för civildepartementet, enligt bemyndigande
den 6 oktober 1916, uppdragit åt verkställande direktören i Göteborgs
inteckningsgarantiaktiebolag P. A. Blomqvist, verkställande direktören i
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa J. A. Swartling, Stockholm,
direktören, vice häradshövdingen K. G. Berlitz, Stockholm, borgmästaren
V. A. Schneider, Örebro, och byggmästaren J. Lundahl, Malmö, att, i
egenskap av sakkunniga och i samråd med förenämnda sakkunniga, deltaga
i verkställande av utredning rörande åtgärder för ordnande av
fastighetskrediten vid beredande av bostäder åt de mindre bemedlade
klasserna.

I fråga om kommissionen har meddelats följande:

Det åt professorn V. Lundstedt enligt nådigt bemyndigande lämnade
uppdraget att utarbeta en jämförande framställning rörande vissa
förhållanden på inteckningsväsendets område i olika länder har under
år 1917 fullgjorts och föreligger eu tryckt redogörelse häröver med
titel »Byggnadsborgenärernas rättsliga ställning i Sverige och utlandet»,
utgörande del VIII av bostadskommissionens utredningar, vilken med
skrivelse den 9 oktober 1917 överlämnats till chefen för civildepartementet.
Det uppgjorda förslaget till byggnadsstadga har ytterligare
granskats och fullständigats. Detta revisionsarbete har under år 1917
fortgått och är numera i det närmaste avslutat.

I samråd med de särskilda kreditsakkunniga har kommissionen utarbetat
förslag till ordnande av den sekundära fastighetskrediten i rikets
städer och stadsliknande samhällen. Förslaget föreligger i slutgiltigt
skick, och tryckningen därav pågår.

Den till kommissionen remitterade frågan om anskaffande genom
uppläggande av ett premieobligationslån av billigt kapital för bostadsproduktionen
har i det närmaste slutbehandlats.

Kommissionen har under år 1917 till civildepartementet ingivit
förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring in. in.

Genom nådig remiss av den 31 oktober 1917 har kommissionen
anbefallts att avgiva utlåtande angående underdånig framställning om
åtgärder för reglering av tillgången av samt priset å byggnadsmateriel
för kommunala och kommunalt understödda byggnadsföretag. Kommissionen
har med anledning härav föranstaltat om viss utredning i ämnet.

Genom remiss den 21 november 1917 har kommissionen anbefallts
att avgiva yttrande om till chefen för civildepartementet ingiven skrift

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

163

angående prisen å byggnadsmateriel. Kommissionen har med anledning
härav föranstaltat om viss utredning i ämnet.

Kommissionen liar under år 1917 uppdragit åt sin ledamot professsorn
G. Steffen att utarbeta en principiell framställning av bostadsfrågan
ur nationalekonomiska och socialpolitiska synpunkter, avsedd att
utgöra en allmän inledning till kommissionens huvudbetänkade. Det sålunda
givna uppdraget är i det närmaste slutfört.

Den av kommissionen och socialstyrelsen tidigare planlagda och
åt socialstyrelsen anförtrodda undersökningen rörande i Sverige rådande
bostadsförhållanden har ytterligare fortskridit. Sålunda har under år
1917 av trycket utkommit »Undersökningar rörande de mindre bemedlades
bostadsförhållanden i vissa svenska städer (bostadsbeskrivningar),
II, Jönköping», varjämte den tredje och sista delen över Sundsvall i
samma serie är under tryckning. Då en sammanfattande översikt likaledes
är under arbete, äro de åt styrelsen anförtrodda bostadsundersökningarna
i det närmaste fullbordade.

De kostnader, kommissionens arbeten hittills medfört för statsverket,
uppgå till omkring 181,000 kronor. Därtill komma omkring 88,000 kronor
för den åt socialstyrelsen anförtrodda utredningen rörande i Sverige
rådande bostadsförhållanden.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder mot faran av kronisk
arsenikförgiftning.

Jämlikt bemyndigande den SO januari 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn K. G. F. Lennmalm, professorn
J. P. Klason och professorn H. Iv. A. S. von Euler-Chelpin att inom
civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, biträda vid utredning i
fråga om de åtgärder från det allmännas sida, som borde vidtagas för
att i möjligaste mån upptäcka, förebygga och motverka faran av kronisk
arsenikförgiftning.

På därom gjord ansökning har chefen för civildepartementet den
15 april 1913 entledigat bemälda sakkunniga från det dem meddelade
uppdrag samt uppdragit åt professorn K. A. Petrén, professorn I. C. Bang
och laboratorn L. Ramberg, samtliga i Lund, samt professorn G. Wirgin,
Uppsala, att inom civildepartementet, i egenskap av sakkunniga, biträda
vid ifrågavarande utredning, varjämte chefen för civildepartementet anmodat
professorn Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har dess ordförande meddelat:

Professorn Wirgin har slutfört de biologiska undersökningar, han

164

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fått i uppdrag att verkställa, med undantag av att för kemisk undersökning
uppsamla arsenikgaser, som utvecklats från arsenikmögelkulturer.

Redogörelser för de slutföljd a undersökningarna äro i det närmaste
tryckfärdiga. Detsamma gäller även redogörelsen för den under år 1916
slutförda undersökningen rörande förekomsten av arsenikmögelvegetationer
å tapetserade och oljemålade väggytor i bostäder i Uppsala.

För den undersökning över inverkan på försöksdjur av de gaser,
som uppstå genom upphettning av intorkad linolja och andra färgbeståndsdelar,
bär av stadsläkaren I. Lagerberg utarbetats eu redogörelse, som
enligt meddelande är i det närmaste färdig.

Under 1917 har fortsatts utarbetandet av redogörelsen för den verkställda
undersökningen över olika stoftfonniga arsenikföreningars inverkan
på försöksdjur. Under året hava påbörjats och även i det närmaste slutförts
undersökningar över arsenikvätes inverkan på försöksdjur.

Laboratorn Ramberg har under år 1917 dels varit sysselsatt med
en experimentell undersökning angående frigörandet av arsenikhaltiga
gaser ur torkande oljefärg utan medverkan av mikroorganismer, dels fortsatt
de i samarbete med professorn Wirgin bedrivna kvantitativa undersökningarna
rörande utveckling av arsenikhaltiga gaser genom mikroorganismer,
dels ock utfört en kritiskt experimentell granskning av de för
närvarande legala metoderna för varuprovs undersökning på arsenik.
Vid dessa arbeten har filosofie kandidaten Gösta Sjöström biträtt såsom
assistent.

Vidare har ledamoten Ramberg varit sysselsatt med den litterära
bearbetningen av sina undersökningar angående kvantitativ bestämning
av minimala arsenikmängder, särskilt genom elektrolys.

Såsom bilaga VI till kommissionens betänkande har under år 1917
tryckts ett arbete av laboratorn Ramberg och docenten L. Smith med
titeln »Utvecklingen av metodiken för isolering av arsenik ur organiskt
material samt för bestämning av små arsenikkvantiteter. Fn historiskkritisk
översikt» samt såsom bilaga Vill till samma betänkande ett arbete
av laboratorn Ramberg och assistenten G. Sjöström med titeln »En metod
för bestämning av varuprovs arsenikhalt».

Ledamoten Bang har fortsatt och avslutat sina litterära studier rörande
frågan om arsenikens förekomst i urin och organer under normala
och toxiska förhållanden. Hans eget experimentella material i samma
fråga är av honom bearbetat och publicerat under titeln »Urineris fysiologiska
arsenikhalt och därmed sammanhängande frågor» såsom bilaga XI
till kommissionens betänkande. Dessutom har professorn Bang bearbetat
och under titeln »Metod för kvantitativ bestämning av arsenik» såsom bi -

16 b

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

laga YII till kommissionens betänkande offentliggjort sina undersökningar
rörande sådan metod.

Kommissionens ordförande bär under år 1917 fortsatt sina litterära
studier över arsenikförgiftning och betingelserna för dess uppkomst samt
över vissa andra i- samband härmed stående frågor, som det även visat
sig vara nödvändigt att bearbeta. Framställningen av vad som på vårt
vetandes nuvarande ståndpunkt, med tillhjälp av kommissionens egna
undersökningar och vad som i litteraturen finnes meddelat, låter sig säga
om arsenikförgiftningen och dess yttringar är nära sin avslutning och kan
förväntas komma till tryckning under år 1918.

Kommissionens experimentella arbeten äro i det närmaste slutförda.
Sedan dessa nått sitt slut och framställningen över de åt kommissionens
olika ledamöter anförtrodda speciella arbetena föreligger i sin helhet
tryckt, kommer kommissionen att skrida till avslutandet av sitt uppdrag.

De kostnader, kommissionen till 1917 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 66,900 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden in. in.

Jämlikt bemyndigande den 6 juni 1912 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt en kommission att inom departementet biträda med
utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden.
Kommissionen består för närvarande av professorn I. Jundell, redaktören
C. G. Ekman, sjukhemsförestånderskan, rödakorssystern Agda
Meyersson och sophiasystern Wilhelmina Elisabeth Paijkull, Stockholm,
samt läkaren vid länslasarettet i Östersund, medicine doktorn Halvor
Graeve och förestånderskan för Fredrika Bremerförbundets sjuksköterskebyrå
i Göteborg Anna Lönnerblad.

Sedermera bär chefen för civildepartementet, jämlikt bemyndigande,
den 3 juni 1915 uppdragit åt kommissionen att, i samråd med av chefen
för finansdepartementet, enligt bemyndigande, tillkallade sakkunniga,
vilka erhållit uppdrag att inom finansdepartementet biträda med utförandet
av de arbeten, som för lösningen av kommunalskattefrågan kunde
anses erforderliga, jämväl verkställa utredning och avgiva förslag i
fråga om statsbidrag till kommun, som i sin tjänst anställer examinerad
sjuksköterska.

T fråga om kommissionen har meddelats:

Under år 1917 har kommissionen uteslutande sysslat med frågan
om statsbidrag till kommun, som i sin tjänst anställer examinerad
sjuksköterska. Kommissionen har under år 1917 utsänt en del fråga -

166

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

formulär till provinsialläkare utöver dem, som förut utsänts. Det genom
frågeformulären inkomna materialet har bearbetats statistiskt. I övrigt
har arbetet under året fortskridit så, att ett första fullständigt förslagtill
betänkande i frågan föreligger. Sä vitt kommissionen nu kan döma,
kommer den att kunna avsluta sitt uppdrag och överlämna sitt slutliga
betänkande i ärendet på våren eller senast sommaren 1918.

Kommissionen har intill utgången av år 1917 för statsverket medfört
en kostnad av sammanlagt omkring 33,000 kronor.

Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i
riket vid 1920 års utgång m. m.

Kung!. Maj:t har den 23 september 1912 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid
1920 års utgång m. m. Ordförande i kommittén är f. d. landshövdingen

H. T. björklund, Stockholm, samt ledamöter: hemmansägaren J. Ericsson
i Vallsta, borgmästaren i Trälleborg K. E. von Gei,jer, examinerade apotekaren
E. V. Hellström, Stockholm, redaktören S. Persson, Norrköping,
medicinalrådet E. Sederholm, apoteksinnehavaren K. M. Sjöberg och revisionssekreteraren
J. A. J. Österlöf, Stockholm, vilken sistnämnde samtidigt,
är kommitténs sekreterare.

Kommitténs ordförande har meddelat, att arbetena under år 1917
omfattat utarbetande och justering av betänkande med tillämpning av
fattade provisoriska beslut rörande systemfrågan och allmänhetens tillgodoseende
samt arbetsförhållandena inom yrket, uppgörande och prövning
av kostnadsberäkningar till förslag om lösning av löne-, pensions-
och vissa andra ekonomiska frågor samt upprättande av projekt
till å betänkandet grundade författningsförslag.

Därjämte har kommittén under år 1917 avgivit infordrade utlåtanden
över fyra densamma tillhandakonma kungl. remisser angående inrättande
av ett nytt apotek, höjning av recepturtaxan, bildande av kassa för reglering
av personalens ålderstillägg samt alternering mellan vissa apotek i
fråga om öppethållande nattetid och helgdagar.

Kommitténs arbete i sin helhet har så fortskridit, att detsamma
beräknas bliva avslutat under loppet av år 1918.

De kostnader, kommittén intill 1917 års utgång medfört för statsverket,
uppgå, approximativt beräknat, till 93,400 kronor.

Sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka
in. m.

Jämlikt bemyndigande den 12 september 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt t. f. överinspektören för sinnessjukvården

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 167

i riket D. A. Petrén, Stockholm, förste stadsläkaren i Malmö E. A. Fornmark,
advokaten, vice häradshövdingen G. Huselius, Stockholm, hemmansägaren
D. Pettersson i Bjälbo och borgmästaren i Västervik A. O. Rune
att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda med verkställande
av revision av stadgan angående sinnessjuka m. in.; och har
chefen för nämnda departement tillika anmodat t. f. överinspektören
Petrén att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbeten och vice häradshövdingen
Huselius att vara sekreterare hos de sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen den 30
april 1917 avgivit utlåtande över medicinalstyrelsens underdåniga skrivelse
angående ändring i gällande bestämmelser för intagning av sinnessjuka
å hospital med hänsyn till vissa förhållanden vid mobilisering.

I övrigt hava ordföranden och sekreteraren hos kommissionen under
år 1917 varit sysselsatta — förutom med arbetet för utarbetandet av
ovannämnda utlåtande — jämväl med, ordföranden förarbete till uppgörande
av förslag till ändrade bestämmelser rörande kriminalpatienter och
sekreteraren bearbetande av den utländska lagstiftningen rörande sinnessjukvården.

Kommissionen, vilken tidigare fullständigt genomgått och granskat
gällande sinnessjukstadgas bestämmelser och fattat preliminära beslut
rörande ändringar av och tillägg till densamma, har lika litet under år
1917 som under år 1916 kunnat börja arbetet med uppgörande av definitivt
förslag till ny sinnessjukstadga, då härför fordras, att först tvenne
andra hithörande frågor blivit av statsmakterna avgjorda, nämligen dels
om. uppdelning på sätt i en av svenska fattigvårdsförbundet till Kungl.

Maj:t gjord framställning föreslagits av sinnessjukvården mellan staten
och landstingen, dels ock om uppförande av personalen i statens anstalter
för sinnessjuka å ordinarie stat.

De kostnader, kommissionen till 1917 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 22,500 kronor.

Sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande
det administrativa besvär sförfarandet m. m.

Kungl. Maj :t har den 12 september 1913 uppdragit åt landssekreteraren
D. Ekelund, Stockholm, att inom civildepartementet biträda med
utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande det administrativa
besvärsförfarandet jämte övriga författningsändringar, som i samband
därmed kunde böra vidtagas in. in.

Landssekreteraren Ekelund har meddelat, att han under år 1917
avlämnat förslag till vissa ändringar i kommunala författningar, vilka

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

168

förslag resulterat i lagarua av den 25 och 29 juni 1917, införda under
nr 456—461 i Svensk författningssamling.

Någon annan gottgörelse för uppdraget har landssekreteraren Ekelund
icke bekommit än att han beretts ersättning för de löneförmåner,
varav han under tjänstledighet för uppdraget varit i mistning, val ken
ersättning till 1917 års slut uppgått till omkring 4,170 kronor.

Sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens
tänder.

Jämlikt bemyndigande den 31 oktober 1913 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt folkskoleinspektören C. 11. Johansson, Jönköping,
tandläkaren J. A. M. Lenhardtson, Stocksund, provinsialläkaren E. F.
Hellberg, Lycksele, och lantbrukaren S. Bengtsson i Norup att inom civildepartementet,
i egenskap av sakkunniga, verkställa utredning och avgiva
förslag på vad sätt eu effektiv vård av skolungdomens tänder må kunna
komma till stånd, varjämte chefen för nämnda departement uppdragit åt
folkskoleinspektören Johansson att leda de sakkunnigas förhandlingar och
utsett tandläkaren Lenhardtson att tillika vara sekreterare hos de sakkunniga.

Kommissionen har den 17 september 1917 avlämnat sitt betänkande.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet uppgå till omkring
25,600 kronor.

Kommittén för kommunala nybildningar.

Kungl. Maj:t har den 5 december 1913 uppdragit åt en kommitté
att dels verkställa en allsidig utredning rörande anvisande av friare former
än de nu befintliga för sammanslutning mellan olika kommuner eller
delar av kommuner för tillgodoseende av ett eller liera gemensamma
kommunala behov, i fråga om möjligheten att för viss ort inom landseller
stadskommuns område träffa särskilda anordningar för vissa kommunala
angelägenheter samt angående det formella förfarandet vid behandlingen
av uppkommande frågor om ändringar i den bestående administrativa,
kommunala, ecklesiastika och judiciella indelningen ävensom
angående de materiella grunder, efter vilka dylika frågor böra bedömas,
dels oek uppgöra förslag till de författningsbestämmelser, vartill den
verkställda undersökningen kan föranleda. Ordförande i nämnda kommitté
är presidenten G. A. Petersson, Lidingö, samt ledamöter: borgmästaren
i Hälsingborg J. F. Bååth, rådmannen i Malmö K. Dahlberg

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 169

samt filosofie doktorn Y. Larsson och kammarrättsrådet L. S. 0. Wåhlin,
Stockholm, vilken sistnämnde jämväl är kommitténs sekreterare.

Kommitténs ordförande har meddelat, att kommitténs betänkande
och förslag torde kunna under januari 1918 avlämnas.

De kostnader, kommittén intill 1917 års utgång åsamkat statsverket,
uppgå till omkring 20,070 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till lufttrafikförordning för
Sverige.

Jämlikt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt professorn, juris doktorn T. Engströmer, Uppsala,
att, i egenskap av sakkunnig, inom departementet bitxäda med utarbetande
av förslag till lufttrafikförordning för Sverige.

Därefter har chefen för civildepartementet, jämlikt berörda bemyndigande,
den 21 januari 1916 uppdragit åt majoren J. G. Sylvan och
kommendörkaptenen av andra graden G. Unger, Stockholm, att jämte
professorn Engströmer biträda med utarbetande av förenämnda förslag
ävensom utsett löjtnanten B. V. L. Jacobson att vara sekreterare hos de
sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att de sakkunnigas arbete
under år 1917 blivit slutfört, i det att betänkande med förslag till
lufttrafikförordning utarbetats och den 12 december 1917 undertecknats.

De kostnader, kommissionen medfört för statsverket, belöpa sig,
förutom kostnaderna för betänkandets tryckning, till omkring 4,996
kronor.

Arbetslöshetskommissionen.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt eu kommission med
uppdrag att i samråd med socialstyrelsen upprätta och inkomma med
förslag till åtgärder, som äro ägnade att motverka den under nuvarande
förhållanden väntade arbetslösheten och mildra verkningarna av densamma,
ävensom dels föreskrivit, att chefen för civildepartementet eller, då
han är förhindrad, chefen för finansdepartementet skall vara ordförande i
nämnda kommission, dels ock förordnat till ledamöter i kommissionen: fru
Emilia Broomé, byråchefen, filosofie doktorn E. G. Huss, tillika sekreterare,
redaktören G. H. von Koch, fattigvårdsinspektören A. F. G. Lindblom,
landsorganisationens ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare

H. Lindqvist, f. d. generaldirektören F. W. 14. Pegelow, civilingenjören C.
A. Ramström och direktören J. Sachs, Stockholm.

I fråga om kommissionen har meddelats:

Bih. till riksd. prof 1918. 1 Sami. 1 avd. 22

Riksdag- I$e rJittclsen.

170

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Beträffande vissa ändringar i det av statsmakterna på kommissionens
initiativ anordnade understödsväsendet för arbetslösa har kommissionen
till Kungl. Maj:t gjort framställning, som föranlett proposition i
ämnet till riksdagen samt utfärdandet den 7 december 1917 av kungörelse
i ämnet. I sammanhang härmed utverkade Kungl. Maj:t, på
kommissionens framställning, ytterligare anslag till arbetslöshetens bekämpande.
På kommissionens förslag hava med anlitande av berörda anslag
fullföljts tidigare anordnade eller påbörjats nya arbetsföretag för sysselsättande
av äldre familjeförsörjande stenarbetare, över vilka företag kommissionen
haft att jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag utöva viss tillsyn.

Den för ordnandet av stenleveranserna till vissa kommuner upprättade
stenleveranscentrålen har bedrivit sin verksamhet i samråd med
kommissionen. Då arbetena med fullgörandet av dessa leveranser vid början
av våren 1917 voro till huvudsaklig del avslutade och enär verkställda
utredningar gåvo vid handen, att ytterligare åtgärder voro nödvändiga
för att sätta gatstensindustrin i stånd att åtminstone i starkt begränsad
omfattning fullfölja driften och därigenom vid densamma sysselsätta en
del av de äldre arbetarna, hemställde kommissionen om anvisande av
medel ur arbetslöshetsanslaget till inköp för vissa statsmyndigheters räkning
av betydande partier gatsten. Kungl. Maj:t biföll framställningen
och bestämde, att beträffande ordnandet av dessa leveranser, vilka närmast
handhavas av stenleveranseentralen, samverkan skall äga rum med
arbetslöshetskommissionen.

Den arbetslöshet, som inom textilindustrin uppkommit på grund
av brist på råvaror in. m., har påkallat särskild uppmärksamhet från
kommissionens sida och föranlett åtskilliga utredningar samt överläggningar
med representanter för dels arbetsgivare och arbetare inom yrket,
dels länshjälpkommittéerna i län med större antal textilarbetare. Med
hänsyn till att bland dessa de allra flesta äro minderåriga och kvinnor,
för vilka under vintern annat arbete svårligen kan beredas, hemställde
kommissionen hos Kungl. Maj:t om anvisande av statsmedel att utgå
såsom bidrag till anordnande av lämpliga utbildningskurser, genoin vilkas
bevistande de arbetslösa kvinnorna och minderåriga kunde erhålla en
sysselsättning, som vore ägnad att såväl motverka sysslolöshetens risker
som ock bliva dem för framtiden gagnelig. Kung!. Maj:t biföll framställningen
och uppdrog åt kommissionen att närmare planlägga och övervaka
kurserna, vilkas anordnande närmast ankommer på vederbörande
lokala arbetslöshetsorgan.

I samråd med socialstyrelsen har kommissionen sökt verka för
arbetslösa arbetares överflyttande till annat arbete, där de lämpligen kun -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

171

nät användas. Huvudsakligen har därvid ifrågakommit anställning vid
de av staten organiserade skogsavverkningarna samt vid jordbruket. I
sistnämnda syfte bär kommissionen verkställt åtskilliga utredningar samt
i samverkan med, förutom socialstyrelsen, även lantbruksstyrelsen samt
folkhusbållnings-, industri- och bränslekommissionerna vidtagit åtskilliga
åtgärder.

Kommissionen har vidare haft att behandla frågor rörande permittering
av värnpliktiga till skördearbeten, rörande i vad mån vissa
ransoneringsåtgärder utöva inverkan i arbetslöshetshänseende o. s. v.

Då kommissionen kostnadsfritt disponerar sammanträdeslokal hos
socialstyrelsen, vilken även lämnat sin medverkan vid åtskilliga utredningar
och expeditionsarbeten, hava samtliga kostnader för kommissionen
intill 1917 års utgång kunnat hållas nere vid en summa av omkring
18,350 kronor.

Beträffande särskilt stenleveranscentralen har meddelats:

Kungl. Maj:t har den 2 juni 1916 bestämt, att övervakandet av
leveranserna av gatsten och därmed sammanhängande göromål skulle
omhänderhavas av eu stenleveranscentral, vilken vid fullgörandet av sitt
uppdrag har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som meddelas
av statens arbetslöshetskommission.

Till chef för stenleveranscentralen, med rätt att ensam fatta beslut
i till densamma hörande frågor, förordnades ledamoten av statens arbetslöshetskommission,
f. d. generaldirektören Pegelow samt till sakkunniga
med uppgift att, i den mån chefen så anser erforderligt, tillhandagå
honom med råd och upplysningar, Stockholms stads byggnadschef, överstelöjtnanten
A. G. H. Kinberg, direktören V. Kullgren i Uddevalla och
stenhuggaren C. G. Tinggren å Kronoberget, Lysekil, samt till suppleant
för överstelöjtnanten Kinberg Stockholms stads ombudsman J. E. Johansson,
till suppleant för direktören Kullgren disponenten K. Petersen i
Orgryte och till suppleant för stenhuggaren Tinggren stenhuggaren F.
O. Vesterberg i Älvsberg, Karlshamn.

Stenleveranscentralen, vars byrå föreståtts av distriktsingenjören
vid Stockholms stads byggnadskontors gatuavdelning C. O. Hallberg, har
under år 1917 lyckats förmedla ytterligare ett antal leveranser till kommuner,
så att det sammanlagda kostnadsbeloppet för sådana uppgått till

2,807,000 kronor, fördelade på 66 kommuner och beredande arbete under
vintermånaderna 1916—1917 åt 1,500 å 2,200 arbetare hos tillhopa 27
firmor.

Sedan Kungl. Maj:t åt stenleveranscentralen uppdragit att jämväl

172 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde äg tilldragit,

ombesörja stenleveranser för statens räkning, har centralen inlett förhandlingar
om avtal med vederbörande firmor.

Kostnaderna för stenleveranscentralens verksamhet intill 1917 års
slut hava uppgått till omkring 17,465 kronor.

Sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar
av gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan tillhöriga
vattenfall rn. m.

Den 8 december 1914 har Ivungl. Maj:t bemyndigat chefen för civildepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga att biträda departementschefen
med utredning och utarbetande av förslag dels angående erforderliga
ändringar av nu gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan
tillhöriga vattenfall, dels ock beträffande uppläggande av en statens lånefond
för finansiering av företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall
eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet
är av mera allmänt intresse. Därefter har departementschefen
den 8 januari 1915 uppdragit åt generaldirektören F. V. Hansen ävensom
ledamöterna av riksdagens andra kammare, kaptenen S. E. J. Lubeck
och kaptenen, numera statsrådet friherre E. K. Palmstierna,Stockholm,
samt hemmansägaren D. Persson i Tällberg att, i egenskap av sakkunniga,
i ovan angivna avseenden biträda departementschefen vid behandlingen
av berörda frågor, varjämte departementschefen uppdragit åt generaldirektören
Hansen att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.

I fråga om kommissionen har meddelats, att, sedan kommissionen
den 16 april 1915 avlämnat förslag till grunder för vattenfallsupplåtelser
m. m. samt därmed fullgjort första delen av sitt uppdrag, kommissionen
under år 1917 fortsatt och i det närmaste slutfört sin utredning rörande
statens ifrågasatta låneverksamhet dels för befrämjande av företag med
vattenfalls utbyggande som ändamål, dels ock för underlättande av anläggningar
av de för den elektriska distributionen erforderliga ledningar.
Delar av de sakkunnigas slutliga betänkande äro under tryckning.

De kostnader, kommissionen medfört för statsverket, hava intill 1917
års utgång uppgått till omkring 9,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande gemensamma avlöningsbestämmelser
för tjänstemän vid statens järnvägar med flera verk.

Kungl. Maj:t har den 17 december 1915 tillsatt en kommission med
uppdrag att företaga undersökning, huruvida nu gällande avlöningsreglementen
för tjänstemän vid statens järnvägar, postverket, telegrafverket,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

statens vattenfallsverk och tullverket kunde ersättas av i huvudsak gemensamma
avlöningsbestämmelser för samtliga nämnda verk, samt, därest kommissionen
ansåge detta vara förhållandet, avgiva de förlsag till dylika gemensamma
bestämmelser, kommissionen funne sig böra föreslå. Därjämte
har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 17 mars 1916 förordnat, att
det kommissionen meddelade uppdraget skulle utsträckas att omfatta jämväl
domänstyrelsen och dess underlydande personal.

Ordförande i kommissionen är telegraffullmäktigen, lektorn K. Starbäck,
Gävle, samt ledamöter: byråchefen -E. Th. Sidenbladh, sekreteraren

D. G. O. Silfverstolpe och postdirektören J. Enger, Stockholm.

Beträffande kommissionen har meddelats:

Sedan kommissionen den 20 december 1916 framlagt underdånigt
förslag angående tillfälligt lönetillägg till viss personal vid statens järnvägar,
har kommissionen den 18 januari 1917 avgivit yttrande angående
ifrågasatt ändring av bestämmelserna rörande ersättning för bostad och
bränsle till vissa tjänstemän vid statens järnvägar.

Därjämte har kommissionen under år 1917 avgivit utlåtanden i
följande mera omfattande frågor: angående regler för bestämmande av
begynnelsearvodet för vissa ordinarie befattningshavare vid statens järnvägar,
angående rätt för åtskilliga tjänstemän av lägre grad vid statens
järnvägar med särskild yrkesutbildning att i avlöningshänseende tillgodoräkna
sig viss föregående tjänstgöringstid, angående tillfällig löneförbättring
för vissa befattningshavare vid slrogsstaten och statens skogsskolor,
angående ändrade grunder för reseersättningar till skogsstatens
personal, angående ersättning åt jägmästare med liera för hållande av
expeditionslokal, angående omreglering av postarvodet till vissa stationsföreståndare
vid statens järnvägar, angående grunder för bestämmande
av bostadsersättning och dyrortstillägg till tjänstemän vid statens vattenfallsverk
och angående grunder för bestämmande av ersättning för bostad
och bränsle vid statens järnvägar.

Därutöver har kommissionen avgivit särskilda yttranden beträffande
ett flertal andra till kommissionen hänskjutna ärenden.

Efter framställning av kommissionen bär Kungl. Maj:t genom nådigt
brev den 13 augusti 1917 uppdragit åt kommissionen att verkställa
en undersökning om möjligheten och lämpligheten av en lönereglering att
tillämpas från 1919 års början för befattningshavare vid statens järnvägar
och vattenfallsverk, vid skogsstaten samt vid post- och telegrafverken
ävensom att, i den män undersökningen därtill kunde föranleda,
inkomma med utlåtande och förslag i ämnet. 1 sammanhang därmed
har Kungl. Maj:t uppdragit åt kommissionen att inkomma med alterna -

174 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tivt förslag rörande tillfällig löneförbättring för befattningshavare vid
nämnda verk ävensom jämställda befattningshavare i tullverket, likaledes
från 1919 års början.

Det kommissionen sålunda givna särskilda uppdraget har under
senare delen av år 1917 tagit kommissionens arbetstid helt i anspråk,
och har arbetet härmed fortskridit så långt, att kommissionen torde bliva
i tillfälle att avgiva förslag i ämnet i så god tid under 1918, att frågan
må kunna föreläggas samma års riksdag. Vid arbetets utförande hava
jägmästaren i Norra Skånes revir C. L. Björkbom och förste kontrollören
vid tullkammaren i Kalmar It. H. Sohött biträtt kommissionen såsom
sakkunniga.

De kostnader, kommissionen intill 1917 års utgång medfört för
statsverket, kunna approximativt uppskattas till 48,000 kronor.

Kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning dels angående införande i vårt land av obligatorisk
sjukförsäkring av arbetare, dels ock huruvida och i vad mån åtgärder från
det allmänna må kunna vidtagas för främjande av arbetares försäkring för
de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet, samt att inkomma
med de förslag, som kunna av den verkställda utredningen föranledas.

Ordförande i kommittén är presidenten, filosofie doktorn A. Lindstedt,
Stockholm, samt ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare
A. H. Lindqvist, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare,
lantbrukaren P. Nilsson i Bonarp, ledamoten av riksdagens första kammare,
vice häradshövdingen A. H. von Sydow, Stockholm, och ledamoten av
riksdagens första kammare, förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius, Sundsvall.

Särskilda ledamöter i kommittén äro för att deltaga i dess behandling
av frågan om obligatorisk sjukförsäkring av arbetare byråchefen, filosofie
doktorn J. T.-Andersson, byråchefen O. F. Enbom och kassören i
Sveriges allmänna sjukkasseförbund J. E. Berglund, Stockholm, och ordföranden
i styrelsen för Eskilstuna sjuk- och begravningskassa J. W.
Westergren samt av frågan om främjande av arbetares försäkring för de
ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet förste aktuarien, filosofie
kandidaten O. E. F. Järte, Stockholm, föreståndaren för Hälsingborgs
stads arbetsförmedling C. Johansson och förtroendemannen i svenska typografförbundet
E. A. Wiberg, Stockholm.

Kommitténs ordförande har meddelat:

Den statistiska undersökning rörande sjuklighetsförhållandena m. in

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

inom de registrerade sjukkassorna, vartill förarbeten utförts redan under
år 1916, har i april 1917 tagit sin början och därefter oavbrutet fortgått.

Under de tider, då kommittén eller någon dess avdelning icke haft
sammanträden, hava av ordföranden och vissa kommittéledamöter förberedande
arbeten rörande sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring blivit
utförda, varjämte förslag om sjukförsäkring utarbetats och av kommittén
behandlats.

Kostnaderna för kommittén intill 1917 års slut hava uppgått till
omkring 120,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan rörande brandföreskrifter för
offentliga samlingslokaler m. m.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1915 bemyndigat chefen för
civildepartementet att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning
av frågan om behövliga brandskyddsföreskrifter för byggnader och lägenheter,
använda som offentliga samlingslokaler eller för drivande av hotelleller
pensionatrörelse eller dylikt.

Jämlikt berörda bemyndigande har chefen för civildepartementet
den 28 januari 1916 uppdragit åt landssekreteraren H. L. Uddén, Västerås,
brandkaptenen vid Stockholms stads brandkår C. G. O. S. Borgenstierna,
inspektören vid försäkringsaktiebolaget Skandia K. Thorngren, Stockholm,
och hotellföreståndaren K. N. Wallin, Linköping, att, i egenskap av sakkunniga,
inom civildepartementet biträda vid berörda utredning.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen icke
under år 1917 arbetat.

De kostnader, kommissionen intill 1917 års slut medfört för statsverket,
uppgå approximativt till 16,700 kronor.

Kommittén för utredning angående enhetlig, utvidgad Uvsmedelslagstiftning.

Kungl. Maj:t har den 5 maj 1916 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning och avgiva förslag till enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning.

Ordförande i denna kommitté är ledamoten av riksdagens andra
kammare, rådmannen K. G. W. Kant, Uppsala, samt ledamöter: medicinalrådet,
medicine licentiaten F. G. Bissmark, ingenjören G. T. Rosendahl
och civilingenjören, medicine doktorn K. G. A. Sondén, Stockholm, samt
andre stadsveterinären i Stockholm N. O. E. Åfeldt.

Ifråga om kommittén har meddelats, att kommittén under år 1917
utarbetat ett utkast till allmän livsmedelsstadga för riket med till -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

hörande motivering, vilken stadga är avsedd att åtföljas av specialförfattningar
för varje särskilt varuslag eller grupp av varuslag, innehållande
bestämmelser angående normalsammansättningen av de omhandlade
varorna, de benämningar, under vilka desamma må säljas, erforderliga
ursprungsbeteckningar, föreskrifter om beredningen av samt handeln med
dessa varor in. m. Av dylika specialförfattningar har kommittén under
året utarbetat utkast till kungörelser angående handeln med mjölk ävensom
handeln med kaffe, té och kakaoprodukter samt kaffe- och tesurrogat.
Vid utarbetandet av sistnämnda författningsförslag har kommittén
biträtts av filosofie doktorn Harald fluss, vilken kommittén, enligt nådigt
bemyndigande, tillkallat såsom sakkunnig för utförande av vissa biologiska
undersökningar.

Därjämte har kommittén avgivit betänkande i fråga om inrättande
av ett hygieniskt-tekniskt laboratorium vid den statsmedminska anstalten.

De kostnader, kommittén intill 1917 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 26,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de
för överståthåll ar ämbetet och länsstyrelserna behövliga blanketter.

Jämlikt bemyndigande den 19 maj 1916 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt landshövdingen G. W. A. Knös, Visby, och
t. f. landshövdingen A. R. Hagen, Umeå, att inom nämnda departement
biträda med utredning av frågan, i vad mån och på vad sätt de för
överståthållarämbetet och länsstyrelserna behövliga blanketter ma lämpligen
kunna gemensamt tryckas.

De sakkunniga hava utfört förberedande arbeten för fragans utredning.

Till de sakkunniga har intill utgången av 1917 ingen ersättning
utbetalts.

Kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Kungl. Maj:t, har den 30 juni 1916 uppdragit åt en kommitté dels
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare jämte
i samband därmed stående frågor, därvid även borde tillses, huruvida
jämkning i rikets indelning i provinsialläkardistrikt kunde vara påkallad,
dels ock att skyndsamt inkomma med yttrande och förslag, huruvida och
i vad mån särskilda anordningar provisoriskt skulle kunna vidtagas för
att avhjälpa svårigheterna att besätta mera avlägset belägna provinsialläkardistrikt,
såväl ordinarie som extra.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rilesdags sammanträde sig tilldragit.

Ordförande i denna kommitté är ledamoten av riksdagens första
kammare, landshövdingen greve A. H:son Wachtmeister, Karlskrona, och
ledamöter: ledamoten av riksdagens andra kammare, banvakten A. Anderson
i Råstock, medicinalrådet, medicine licentiaten F. E. A. Block,
Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, extra jägmästaren O.

E. Holm, Gällivare, förste provinsialläkaren, medicine licentiaten A. J.
Larson, Gävle, och ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
O. Osberg, Åseby.

Kommittén har under år 1917 slutfört sitt arbete med undantag
av frågan om anställande av sjuksköterskor, och är ett betänkande nu
under tryckning.

De kostnader, kommittén intill 1917 års slut medfört för statsverket,
uppgå till omkring 22,600 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om tillgodoseende i städer under
landsrätt av magistrat eljest åliggande kommunala och administrativa
uppgifter.

Jämlikt bemyndigande den 30 juni 1916 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt ledamoten av riksdagens andra kammare, borgmästaren
J. G. Pettersson, Södertälje, samt vice ordföranden hos stadsfullmäktige
i Växjö, sparbanksdirektören J. A. U. Fornander och sekreteraren
hos svenska stadsförbundet, filosofie doktorn Y. Larsson, Stockholm,
att, i egenskap av sakkunniga, inom civildepartementet biträda vid utredning
av frågan, på vad sätt i städer under landsrätt de kommunala
och administrativa uppgifter, som eljest åligga magistrat, lämpligen böra
tillgodoses.

Chefen för civildepartementet har den 15 april 1917 uppdragit åt
borgmästaren i Nyköping G. Fant att biträda vid utredning av berörda
fråga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att kommissionen slutfört
sitt arbete och justerat sitt betänkande. Betänkandet kommer att avlämnas
i början av januari 1918.

De kostnader, kommissionen intill 1917 års utgång medfört för
statsverket, uppgå till omkring 6,000 kronor.

Sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad betong
för broar å enskilda järnvägar i Sverige.

Kungl. Maj:t bär den 17 augusti 1917 tillsatt en sakkunnig nämnd
med uppdrag att verkställa utredning angående lämpligheten av och villkoren
för användande av armerad betong vid uppförande av broar å de

Bih. till rikid. prot. 1918. 1 lamt. 1 avd. 23

Blkidng^BeräUelsen.

177

178

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

enskilda järnvägarna i Sverige. Till ordförande i nämnden har Kungl.
Maj:t förordnat landshövdingen C. G. O. Malm, Luleå, samt till ledamöter:
byråchefen, överstelöjtnanten F. B. Stafsing och professorn H. Kreuger,
Stockholm.

I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, efter
framställning av nämnden, i sinom tid taga under övervägande frågan
om utvidgande av det nämnden lämnade uppdraget.

I fråga om nämnden har meddelats, att nämnden fastställt program
för vissa principiella undersökningar rörande beskaffenheten av armerad
betong samt igångsatt en del dylika undersökningar. Därjämte har nämnden
låtit verkställa vissa detaljerade undersökningar beträffande eu del å
Bergslagernas järnvägar befintliga broar av armerad betong.

Kostnaderna för nämnden hava år 1917 uppgått till omkring 2,100
kronor.

Kommittén för utredning angående statens bakteriologiska laboratoriums
organisation och utveckling m. m.

Kungl. Maj:t bär den 25 september 1917 uppdragit åt en kommitté
att verkställa en allsidig utredning beträffande riktlinjerna för statens
bakteriologiska laboratoriums organisation och utveckling samt därmed i
samband stående spörsmål ävensom att däröver inkomma med förslag och
till ordförande i berörda kommitté förordnat generaldirektören B. Buhre
samt till ledamöter: förste provinsialläkaren i Uppsala län E. B. A. Bohlin,
Uppsala, föreståndaren för bakteriologiska laboratoriet, professorn A. Pettersson
och docenten vid Karolinska medicinsk-kirurgiska institutet N. E.
Selander, Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare C. O.
Strid, Halmstad, samt ledamoten av riksdagens första kammare, överdirektören
J. L. Widell och föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, professorn A. M. Bergman, Stockholm.

Kommitténs ordförande har meddelat, att kommitténs arbete tillsvidare
begränsats till klarläggandet av omfattningen av det uppdrag, som
kommittén fått sig anvisat, ävensom till fastställandet av de riktlinjer,
efter vilka kommitténs vidare arbete tänkes skola fortgå. I sådant hänseende
har inom kommittén föreslagits såsom mer eller mindre nödvändiga
utredningar beträffande veterinärbakteriologiska anstaltens förening
med statsmedieinska anstalten, nödvändigheten av stallars förläggning i
omedelbar närhet till statsmedieinska anstalten, upprättande av en sammanställning
rörande den organisation, som i utlandet givits institutioner
av det slag, varom nu vore fråga, lämpligheten eller olämpligheten av
att pest- eller koleralaboratorium förlädes i omedelbar närhet av lokalen

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan .lista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

179

för medicinalstyrelsen, utbildning av bakteriologer samt behovet av bakteriologiska
stationers förläggande på särskilda ställen inom riket.

Delvis föreligga ifrågavarande utredningar redan i färdigt skick.

Som ytterligare ett led i kommitténs arbete ansluter sig den av
kommittén företagna studieresan till Köpenhamn.

De kostnader, kommittén intill 1917 års utgång medfört för statsverket,
uppgå till omkring 3,210 kronor.

Kommittén för utredning beträffande införande i vårt land av sä
kallad postcheckrörelse.

Knngl. Maj:t har den 9 oktober 1917 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning beträffande införande i vårt land av så kallad
postcheckrörelse.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat generalpostdirektören,
filosofie doktorn A. J. Juhlin samt till ledamöter: bankdirektören,
filosofie doktorn F. A. A. Grönwall, Stockholm, ledamoten av riksdagens
andra kammare, grosshandlaren O. A. E. Lithander, Göteborg,
fullmäktigen i riksbanken, vice häradshövdingen S. I. W. Philipson, Stockholm,
samt postdirektören T. G. B. Wennqvist, Göteborg.

1 fråga om kommittén har meddelats, att kommitténs ordförande
och sekreterare, jämlikt nådigt bemyndigande, under eu månad företagit
en resa i Tyskland, Holland, Schweiz och Österrike och i dessa länder
studerat postcheckrörelsen. Efter resans avslutande hava utredningsarbeten
pågått samt det under resan insamlade material bearbetats.

De kostnader, kommittén vid 1917 års utgång medfört för statsverket,
kunna approximativt uppskattas till 2,000 kronor.

Kommissionen för utarbetande av förslag till ändringar beträffande
den kommunala rösträtten.

Jämlikt bemyndigande den 13 november 1917 har chefen för civildepartementet
uppdragit åt ledamoten av riksdagens första kammare,
landshövdingen C. F. Holmquist, Falun, jämte ledamöterna av riksdagens
första kammare, borgmästaren m. m. K. E. von Geijer, Trälleborg, och
redaktören K. M. B. Hellberg, Karlstad, samt ledamöterna av riksdagens
andra kammare, lantbrukaren S. Bengtsson i Norup, komministern H. M.
Hallén, Torrskog, muraren G. V. Källman, Sundbyberg, och hemmansägaren
E. O. Magnusson i Törnhult att, i egenskap av sakkunniga,
inom civildepartementet biträda vid utarbetandet av förslag till ändringar
beträffande den kommunala rösträtten, varjämte chefen för civildepartementet
anmodat landshövdingen Holmquist att såsom ordförande leda de
sakkunnigas arbeten.

180

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista- lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan borgmästaren von Gei jer och hemmansägaren Magnusson
avsagt sig det dem lämnade uppdraget, har chefen för civildepartementet,
jämlikt nådigt bemyndigande, den 4 december 1917 uppdragit åt tillförrodnade
revisionssekreteraren, stadsnotarie^ N. Andersson, Stockholm,
att jämte de förut tillkallade sakkunniga i egenskap av sakkunnig inom
civildepartementet biträda vid utarbetande av ifrågavarande förslag, varjämte
chefen för civildepartementet samma dag uppdragit åt förste aktuarien
i statistiska centralbyrån S. A. Odén, Stockholm, att tjänstgöra såsom
sekreterare hos de sakkunniga.

I fråga om kommissionen har meddelats, att inom kommissionen
dels planlagts och igångsatts vissa statistiska utredningar angående den
kommunala rösträtten, dels ock behandlats frågan om de i samband med
den lika rösträttens införande eventuellt erforderliga »garantier».

De kostnader, kommissionen medfört för statsverket intill 1917 års
utgång, uppgå till omkring 490 kronor.

Finansdepartementet.

Statsbokförings kommittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 26 september 1902 åt en kommitté att
avgiva yttrande om de ändringar i nu gällande bestämmelser rörande
bokföringen i statskontoret, vilka kunde anses påkallade, ävensom framställa
förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsverkens bokföring,
som kunde föranledas av en föreslagen ändrad eller utvidgad bokföring
i statskontoret.

Ledamöter i kommittén äro: presidenten friherre A. L. E. Åkerhielm,
Stockholm, generaldirektören greve H. H:son Wachtmeister, Stockholm,
samt friherre B. K. J. Langenskiöld, Stockholm.

Kommitténs arbete har pågått under hela år 1917 och har inom
kommittén utarbetats förslag till förändrad räkenskapsorganisation för
länsstyrelserna och veterinärhögskolan. Under året har, uppå förslag av
kommittén, genomförts ny räkenskapsorganisation för marinförvaltningen
med underlydande, lotsstyrelsen och lotsdistrikten, statistiska centralbyrån
och länsstyrelserna. Kommittén har medverkat vid genomförande
av det nya bokföringssystemet hos medicinalstyrelsen. Därjämte hava
kommitterade genom sin sekreterare lämnat direktiv för det arbete, som
pågått för förenkling av redovisningsväsendet vid marinen, och månatligen,
på grund av den fortlöpande kassabokföring, som av kommittén

181

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

verkställes, till samtliga departementschefer avgivit tabellariska översikter
över belastningen å riksstatens utgiftsanslag.

Arbeten pågå med uppgörande av nya formulär för nationalmuseum,
arméförvaltningen, institutet för blinda och kommerskollegium.

De kostnader, utredningen från dess början år 1902 intill årsskiftet
1917—1918 medfört, uppgå till omkring 220,000 kronor.

Lönereglering skommittén.

Den 3 oktober 1902 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för avgivande
av förslag rörande reglering av statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden.

Ledamöter i kommittén äro: byråchefen F. H. Schlytern (ordförande),
Stockholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
Carl Persson i Stallerhult, Korsberga, ledamoten av riksdagens första
kammare, f. d. auditören A. H. Fahlén, ledamoten av riksdagens första
kammare, redaktören Anders Pers, Västerås, ledamoten av riksdagens
andra kammare, redaktören August Nilsson, Kabbarp, Åkarp och hovrättsrådet
K. J. Stenström, Stockholm.

Intill utgången av år 1916 hade serien av kommitténs tryckta betänkanden
fortskridit till och med nr LII och serien av kommitténs skriftliga
utlåtanden till och med nr 89. Härvid må emellertid erinras, att
ett den 23 april 1913 avgivet skriftligt utlåtande blivit under år 1915
befordrat till trycket och intagits i serien av de tryckta betänkandena
under nr XLVI.

Under år 1917 har kommittén avlämnat följande tryckta betänkanden:

med underdånig skrivelse den 15 februari 1917 betänkande, delen
LHI, angående reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen;
samt

med underdånig skrivelse den 1 juni 1917 betänkande, delen LIV,
angående sammanförande till en gemensam institution av vissa smärre
vetenskapliga anstalter m. m.

Därjämte bär kommittén under år 1917 avgivit följande skriftliga
yttranden:

den 23 januari 1917 underdånigt utlåtande i fråga om krigstidshjälp
åt vissa f. d. statstjänare (med ordningsnummer 90 bland kommitténs
skriftliga utlåtanden);

den 25 januari 1917 utlåtande till chefen för civildepartementet
angående ett vid frågan om fögderiförvaltningens omorganisation uppkommet
spörsmål rörande kronofogdars förflyttning till annan befattning
.(nr 91);

182

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

den 15 februari 1917 underdånigt utlåtande i fråga om krigstidstillägg
och krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst (nr 92);

den 24 februari 1917 underdånigt utlåtande i fråga om statsbidrag
till utbetalta dyrtidstillägg åt. lärare vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun (nr 93);

samma dag underdånigt utlåtande i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid Nordiska museet (nr 94);

samma dag underdånigt utlåtande i fråga om krigstidshjälp för år
1916 till varvsarbetare vid flottans stationer i Karlskrona och Stockholm
(nr 95);

den 23 mars 1917 underdånigt utlåtande angående förstärkning av
kamin arrättens arbetskrafter (nr 96);

samma dag underdånigt utlåtande angående förstärkning av arbetskrafterna
hos kammarkollegiet (nr 97);

den 12 april 1917 underdånigt utlåtande i fråga om nya stater
för lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp (nr 98);

den 13 april 1917 underdånigt utlåtande i fråga om lönereglering
för befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m.
(nr 99);

den 19 april 1917 utlåtande till fullmäktige i riksgäldskontoret angående
förslag till nya avlöningsstater för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus (nr 100);

den 24 april 1917 underdånigt utlåtande i fråga om rätt för vissa
befattningshavare av lägre grad vid tullverket att för avlöningsförhöjning
tillgodoräkna sig vakans- eller vikariatsförordnanden (nr 101);

den 27 april 1917 underdånigt utlåtande angående t. f. sekreteraren
hos pensionsstyrelsen, lektor B. A. (Jarlssons ansökning att för
löneförhöjning fä tillgodoräkna sig vissa tjänstar å lektorsbefattningen
m. m. (nr 102);

den 16 maj 1917 underdånigt utlåtande i fråga om kostnadsfri
ledighet åt förste kontrollörerna vid sockerraffinaderierna i riket (nr 103);

den 8 juni 1917 underdånigt utlåtande i fråga om rätt till viss
kostnadsfri ledighet för kontrollörerna vid sockerraffinaderierna i riket
(nr 104);

den 14 juni 1917 underdånigt utlåtande i fråga om utredning rörande
åtgärders vidtagande för att under växlande konjunkturer vid dess
ursprungliga nivå bibehålla köpkraften hos de till statens befattningshavare
utgående avlöningar (nr 105);

den 16 juli 1917 underdånigt utlåtande i fråga om viss ersättning

183

Berättelse om vad ! rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

till extra landskontoristen K. G. B. Palm för arvode, varav han till följd
av tjänstgöring till rikets försvar gått i mistning (nr 106);

den 20 oktober 1917 underdånigt utlåtande angående framställning»''
om reseersättning åt befattningshavare vid naturhistoriska riksmuseet, som
ej hava bostad vid museet (nr 107);

den 22 oktober 1917 underdånigt utlåtande angående framställningar
om ändring i gällande stat för riksarkivet (nr 108);

samma dag underdånigt utlåtande angående framställning om anslag
för eftermiddagstjänstgöring i riksarkivet (nr 109);

den 6 november 1917 underdånigt utlåtande angående reglering
av avlöningsförhållanden för vissa befattningshavare vid rikets allmänna
kartverk (nr Ilo);

den 14 november 1917 underdånigt utlåtande i fråga om personligt
lönetillägg åt konservatorn vid naturhistoriska riksmuseet J. Mevert
(nr 111);

den 17 november 1917 underdånigt utlåtande angående framställning
om förbättring av avlöningsförhållandena för geodetaspiranten vid
rikets allmänna kartverk (nr 112);

den 24 november 1917 underdånigt utlåtande angående reglering
av avlöningsförhållandena m. m. beträffande den civila personalen vid
sjökarteverket (nr 113);

den 28 november 1917 underdånigt utlåtande angående framställmng
från aktuarien vid sjökarteverket i fråga om förbättrade avlöningsförmåner
(nr 114);

den 4 december 1917 underdånigt utlåtande angående ökning av
arbetskrafter och reglering av avlöningsförhållanden vid mynt- och iustenngsverket
(nr Ilo);

den 7 december 191/ underdånigt utlåtande angående viss ändring
i avlöniugsvillkoren för konservator vid naturhistoriska riksmuseum
(nr 116); samt

den 11 december 1917 underdånigt utlåtande i fråga om ändringar
i staten för nautisk-meteorologiska byrån (nr 117).

Förutom de ärenden, som sålunda av kommittén slutbehandlats,
hava under ar 1917 inom kommittén pågått arbeten med följande frågor:

beträffande uppförande å ordinarie stat av viss personal vid statens
anstalter för sinnessjuka ävensom reglering av avlöningsförhållanden
for läkare, sysslomän och bokhållare därstädes in. in.;

angående den s. k. lärarlönenämndens den 31 oktober 1914 avgivna
betänkande i fråga om löne- och pensionsreglering för lärarpersonalerna
vid rikets allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet i Stock -

184

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde stg tilldragit.

holm, statens folkskoleseminarier, folkskolor, högre folkskolor och kommunala
mellauskolor samt lönereglering för lärarpersonalen vid småskolor
ävensom i fråga om kvinnors anställning vid allmänna läroverk, högre
lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier; samt

angående reglering av avlöningsförhållanden för vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare. .

Kommittén, som jämväl under år 191 i haft sin lokal i riksdags
huset, har under nämnda år haft sammanträden in pleno under tiden
från och med den 15 januari till och med den 30 mars, från och med
den 12 april till och med den 14 juni, från och med den 3 till och med
den 17 juli samt från och med den 16 oktober till och med den 18 december.
(Under sistangivna tid hava, efter av Kungl. Maj:t givet bemyndigande,
vissa av kommitténs ledamöter besökt statens anstalter för
sinnessjuka vid Säter, Kristinehamn och Vänersborg i syfte att_ vinna
närmare kännedom om verksamheten därstädes och personalens tjänsteförhållanden.
)

Enligt kommitténs uppdrag hava särskilda subkommitteiade bedrivit
arbeten för kommitténs räkning under övriga delar av år 1917,
med undantag av större delen av augusti månad. Jämlikt kommitténs
beslut den 18 december 1917 komma subkommittéarbeten att fortgå intill
dess pleniarbetena bliva, på ordförandens kallelse, aterupptagna, vilket
torde komma att ske i medlet av januari månad 1918.

Såsom särskilda ledamöter hava, på grund av Kungl. Maj:ts förordnanden,
under år 1917 deltagit i kommitténs arbeten

i fråga om sammanförande till en gemensam institution av vissa
smärre vetenskapliga anstalter in. m. professorn S. A. Arrhenius;

i fråga om krigstidstillägg och krigstidshjälp åt dels befattningshavare
i statens tjänst dels ock visSa f. d. statstjänare revisionskommis

sarien R. Vide; .... .

i fråga om förstärkning av arbetskrafterna hos kammarratten kammarrättsrådet
S. Wåhlin;

i fråga om förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium
kammarrådet, friherre C. F. von Otter;

i fråga om lönereglering för befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt
å Bona m. m. byråchefen E. Sidenbladh;.

angående förslag till nya avlöningsstater för tjänstinnehavare vid
riksgäldskontoret och riksdagens hus ledamoten av riksdagens forsta
kammare, riksgäldsfullmäktigen greve G. Lagerbjelke;

i fråga om uppförande å ordinarie stat av viss personal vid statens
anstalter för sinnessjuka ävensom reglering av avlöningsförhållan -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

dena för läkare, syssloman och bokhållare därstädes m. m. medicinalrådet
G. E. Stenbeck;

angående lärarlönenämndens den 31 oktober 1914 avgivna betänkande
rektorn A. Nordfelt samt ledamoten av riksdagens andra kammare,
numera statsrådet W. Eydén och sedermera, i stället för honom, ledamoten
av samma kammare folkskolläraren E. Kristensson; samt

i fråga om reglering av avlöningsförhållandena för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare förste revisorn C. F. Nissen.

Vid behandlingen av frågan om sammanförande till en gemensam
institution av vissa smärre vetenskapliga anstalter m. m. hava i kommitténs
överläggningar deltagit såsom sakkunniga föreståndaren för statens
meteorologiska centralanstalt, professorn N. G. Ekholm, föreståndaren för
nautisk-meteorologiska byrån, filosofie doktorn C. G. Fineman och föreståndaren
för hydrografiska byrån, filosofie doktorn A. W. Wallén.

Vid behandlingen av frågan om uppförande på ordinarie stat av
viss personal vid statens anstalter för sinnessjuka har kommittén haft
överläggningar med representanter för vart och ett av svenska hospitalspersonalens
förbund och svenska hospitalens ekonomipersonals förbund.

Vid behandlingen av frågan om reglering av avlöningsförhållandena
för vaktmästare m. fl. har kommittén haft överläggningar med representanter
för var och en av statens vaktmästares förening och Sveriges universitets-
och högskolebetj äntes förening.

Kostnaderna för kommitténs 15-åriga verksamhet, däri inbegripet
kostnaderna för 54 tryckta betänkanden, hava uppgått

för åren 1902—1916 till ett belopp av sammanlagt 391,316 kronor
95 öre, samt

för år 1917 till ett belopp, som kan beräknas till i runt tal 44,100
kronor, i vilken summa jämväl ingår kostnader för två betänkanden, som
tryckts och avgivits under år 1916.

Patentlag stiftning shommittén.

Den 6 mars 1908 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för verkställande
av revision av gällande lagstiftning rörande patent och om
skydd för varumärken samt vissa mönster och modeller och i samband
därmed utredning rörande de lagstiftningsåtgärder, som till stävjande av
s. k. illojal konkurrens kunde finnas påkallade, ävensom utredning rörande
behovet av förändrad organisation av patent- och registreringsverket
och i samband därmed reglering av löneförhållandena in. m. vid
ämbetsverket.

Ledamöter i kommittén äro: generaldirektören E. O. J. Björklund,

Bih. till riksd. prot. 1918. 1 samt. 1 avd. 24

Rlksdasra-BerUttelsen.

185

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Stockholm (ordförande), fabriksidkaren Per Andersson, Arvika, disponenten
Birger Carlson, Månsbo, ingenjören John Edberg, Stockholm, byråchefen
A. J. C. Kuylenstjerna, Stockholm, disponenten T. A. Magnusson,
Sandviken och byråchefen Karl Per Dahlström, Stockholm.

Kommittén har under 1917 haft plenisammanträden den 8 och 9
januari, från och med den 5 till och med den 9 mars, från och med
den 4 till och med den 7 juni samt från och med den 12 till och
med den 15 november, varjämte subkommittésammanträden under året
hållits från och med den 16 januari till och med den 13 februari, från
och med den 26 mars till och med den 3 april, från och med den 10
till och med den 27 april, den 15 och 16 maj, från och med den 19
juni till och med den 11 juli samt från och med den 1 till och med den
26 oktober.

Arbetet med förberedande utredningar samt författande av lagtext
och motiv har med kortare avbrott fortgått även under tider, som icke
upptagits av sammanträden.

Kommittén har under året uteslutande varit sysselsatt med revisionen
av patentförordningen.

Kommittén har förut under sin verksamhetstid helt fullgjort de
kommittén lämnade uppdragen att verkställa utredning dels angående behovet
av revision av gällande bestämmelser rörande förbud mot införsel
till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning dels angående behovet
av förändrad organisation av patent- och registreringsverket och i
sammanhang därmed reglering av löneförhållandena vid ämbetsverket
dels angående lagstiftningsåtgärder till stävjande av illojal konkurrens,
inklusive bestämmelser mot användande av mutor, ävensom uppdraget
att verkställa revision av gällande lag om skydd för vissa mönster och
modeller, angående vilken lags ifrågasatta partiella revision kommittén
dessförinnan avlämnat särskilt yttrande, varjämte kommittén avgivet utlåtande
i frågan om anskaffande av ämbetslokal åt nyssnämnda ämbetsverk
ävensom avlämnat förslag till lag angående förbud mot varors förseende
med oriktig ursprungsbeteckning och saluhållande av oriktigt
märkta varor.

Kommittén, som avgivit separat förslag till lag om ändrad lydelse
av 25 § patentförordningen, torde under nästkommande år kunna slutföra
arbetet med revision av nämnda förordning.

Utöver det pågående arbetet med patentförordningens revision
kvarstår av kommitténs uppdrag reviderandet av varumärkeslagen, vilket
endast i den mån varumärkesrätten sammanhänger med andra redan be -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

187

handlade lagstiftningsfrågor varit föremål för överläggning inom kommittén.

De kostnader, kommittéutredningen intill årsskiftet medfört, kunna
beräknas till omkring 180,000 kronor, däri inbegripna kostnaderna för
tryckning av fem kommitténs betänkanden.

Utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens
hämmande m. m.

På grund av nådigt bemyndigande den 4 juli 1910 har chefen
för finansdepartementet samma dag tillkallat docenten vid Uppsala universitet
Karl Arvid Edin för verkställande av utredning dels av de statsåtgärder
som i främmande länder, först och främst våra grannländer, vidtagits
för dryckenskapens hämmande, samt de praktiska verkningarna
därav, dels av nykterhetsfrågans nuvarande läge i dessa länder, dels ock
speciellt av de totala förbudsåtgärdernas utvecklingshistoria och verkningar.

Denna utredning väntas bliva avslutad under förra hälften av år

1918.

Kostnaderna för densamma hava intill slutet av år 1917 uppgått
till omkring 32,500 kronor.

Värdestegringsskattesakkunniga.

Den 20 oktober 1910 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att efter granskning av de anmärkningar, som av myndigheter
och andra vederbörande framställts mot det inom nämnda departement
utarbetade förslag till värdestegringsskatt å fastighet, vidtaga de
ändringar i förslaget, vartill anmärkningarna kunde föranleda.

Av de till antalet ursprungligen fyra sakkunniga hava tre på egen
begäran entledigats från uppdraget. Kvarstående är landskamreraren
Otto Wilhelm Landén.

Sedan de sakkunniga den 29 mars 1912 avgivit underdånigt betänkande
med förslag till förordning angående kommunal värdestegringsskatt
ä fastighet, hava de icke haft några gemensamma överläggningar
eller gemensamma arbeten. Men på grund av nådiga bemyndiganden
den 22 september 1911 och den 10 juni 1912 har landskamreraren Landén
varit förordnad att i egenskap av representant för värdestegringsskattekommitterade
deltaga i de enligt nådigt bemyndigande den 18 november
1910 tillkallade kommunalskattekommitterades arbete dels rörande
frågan om nya grunder för fastighetstaxeringen, dels med utarbetande
av huvudgrunder för en ny kommunal skatteförordning, avsedd att träda
i den nuvarande bevillningsförordningens ställe.

188

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

På grund av dessa förordnanden har Landén deltagit i kommunalskattekommitterades
arbeten allt ifrån den 1 april 1912.

Under hela år 1917 har Landén deltagit i kommunalskattekommitterades
arbeten med utarbetande av en ny kommunal skatteförordning,
avsedd att träda i den nuvarande bevillningsförordningens ställe, samt
har under året avgivit två hetänkanden med utkast till lag om kommunal
beskattning, det ena dagtecknat den 31 januari 1917 och omfattande
I—III avdelningarna av lagen, det andra dagtecknat den 20 november
1917 och omfattande IV avdelningen, om jorderäntestegringsskatt.

Kostnaderna för värdestegringsskattesakkunniga hava under år 1917
uppgått till 1,825 kronor.

Kommunalskattesakkunnig a.

På grund av nådigt bemyndigande den 18 november 1910 tillkallade
chefen för finansdepartementet sakkunniga med uppdrag att inom
nämnda departement biträda med utförande av de arbeten, vilka för lösningen
av kommunalskattefrågan kunde anses erforderliga.

De sakkunniga, landskamferaren G. V. Eiserman, Malmö, och f. d.
kammarrättsrådet E. J. von Wolcker, Stockholm, hava på egen begäran
entledigats från uppdragen, Eiserman den 6 och von Wolcker den 25
oktober 1917.

Den 29 september 1911 tillkallades särskilt från värdestegringsskattekommitterade
landskamreraren O. W. Landén, Falun, för att deltaga
i kommunalskattesakkunnigas arbete rörande frågan om nya grunder
för fastighetstaxeringen.

De sakkunniga hava den 16 april 1917 avgivit betänkande med
förslag till lag om kommunal taxering och skattskyldighet, innefattande
huvudsakligt förslag till ordnande av underlagen för den allmänna kommunala
beskattningen. För tiden efter förenänmda dag till dess de sakkunniga
erhållit begärt entledigande från uppdragen, har Eiserman deltagit
i vägkommissionens arbeten och von Wolcker varit sysselsatt med
utredningar angående ifrågasatt kommunal värdestegringsskatt.

Verksamheten under år 1917 har dragit en kostnad av 51,519
kronor 40 öre, häri inbegripna expenser, gemensamma för koinmunalskattesakkurmige,
värdestegringsskattesakkunnige och vägkommissionen,
4,308 kronor 5 öre. Sammanlagda kostnaden för verksamheten, vilken
belastats med avlöningar jämväl till kanslirådet Köhler och sekreteraren
Norrman, som biträtt landskamreraren Landén, har utgjort 224,267 kronor
41 öre.

189

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

VägsJcattesakkunniga.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga för att jämte landskamreraren G. V. Eiserman av
kommunalskattekommitterade verkställa utredning angående de åtgärder,
som kunna finnas nödiga för åvägabringande av eu jämnare fördelning
av väghållningsbesväret, samt utarbeta det förslag till förändringar av
gällande väglag m. m., vartill ifrågavarande utredning kan föranleda,
ävensom i samband därmed underkasta berörda lagstiftning revision jämväl
i andra avseenden.

De sakkunniga äro: generaldirektören K. Hj. Nehrman, Stockholm,
kaptenen C. S. I. Petersson, Stockholm, samt revisionssekreteraren friherre
P. M. af Ugglas.

Med undantag för ledamöternas semesterledighet har kommissionens
arbete fortgått hela året.

Kommissionen, som under året avgivit en del utlåtanden på särskilda
remisser, har under tryckning sitt betänkande II med förslag till
lag om vägkommunal styrelse på landet samt till övergångslag till lagarna
om allmänna vägar på landet och om vägkommunal styrelse på landet.

Av kommissionens arbeten återstår nu — utom besvarandet av
särskilda remisser, berörande huvudsakligen det enskilda vägväsendet —
avgivande av förslag dels angående automobilskatt, dels ock i fråga om
allmänna vägväsendet i städer och stadsliknande samhällen.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet hava hittills uppgått
till i runt tal 46,700 kronor, oberäknat tryckningskostnader och expenser,
vilka sistnämnda redovisats i kommunalskattekommitténs expensmedelsräkning.

Sakkunniga för utredning angående utveckling av sjö forte förbindelser na
mellan Sverige och Ryssland.

Den 29 september 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning, huru sjöfartsförbindelsen
mellan Sverige och Ryssland må kunna ytterligare utvecklas
m. m.

De sakkunniga voro: f. d. generaldirektören Alfr. Lagerheim, Stockholm
(ordförande), f. d. generaldirektören F. V. H. Pegelow, Stockholm,
kanslirådet Carl Hultgren, Stockholm, byråchefen i järnvägsstyrelsen Nils
Ahlberg, Stockholm, samt generalkonsuln Olof A. Söderberg, Stockholm.

De sakkunniga, som redan under år 1916 kommit till definitiva
beslut angående sina utredningar, hava under år 1917 endast haft ett

190

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sammanträde, den 20 januari, vid vilket de sakkunnigas utlåtande justerades.
Detta utlåtande har sedermera avlämnats.

Utgifterna för utredningen hava inalles uppgått till något över

12,000 kronor, däri inberäknat frän statskontoret utbetalt sekreterararvode,
men däremot icke kostnader för tryckning av utlåtandet och ej heller
från statskontoret utbetalta resekostnads- och traktamentsersättningar för
sammanträden.

NyJcterhetsJcommittén.

Den 17 november 1911 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté med
uppdrag att skyndsammast möjligt utarbeta nödiga bestämmelser för
genomförandet av lokalt veto för försäljning och utskänkning av brännvin
samt vin och Öl, att vidare efter behörig utredning framlägga förslag
till jämväl andra välberäknade och verksamma anordningar för att begränsa
rusdryckshanteringens skadliga verkningar bland annat genom
reformering av det s. k. Göteborgssystemet, samt att åvägabringa en allsidig
utredning rörande allmänt rusdrycksförbud.

Ledamöter i kommittén äro: ledamoten av riksdagens första kammare
S. H. Kvarnzelius, Sundsvall (ordförande), medicine licentiaten

I. Bratt, Stockholm, redaktören J. Byström, Stockholm, ledamoten av
riksdagens första kammare O. G. Eklund, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare C. G. Ekman, Stockholm, ledamoten av riksdagens
första kammare Ollas A. Ericsson, Ovanmyra, ledamoten av riksdagens
andra kammare J. B. Eriksson, Grängesberg, ledamoten av riksdagens
första kammare K. G. Karlsson, Göteborg, ledamoten av riksdagens andra
kammare borgmästaren J. G. Pettersson, Södertälje, fröken Emilie Rathou.
Stockholm, samt professorn T. L. Thunberg, Lund.

Kommittén har under året sammanträtt den 23 februari och 15
oktober. En inom kommittén tillsatt subkommitté för utarbetande av
förslag till förbudslag har sammanträtt 16 oktober—19 november och
1—21 december. En delegation inom kommittén har sammanträtt tillsammans
med socialstyrelsen för planerande av vissa alkoholstatistiska
utredningar 22—24 februari, 10 mars och den 20 april. Vid kommitténs
sammanträden har förehafts till behandling frågan om utförande av vissa
alkoholstatistiska utredningar. Inom subkommittén har förehafts till behandling
förbudsspörsmålet, varvid behandlingen av förslaget till en förbudslag
fortsatts.

Under året har till kommittén avlämnats en av dess ledamot professor
Torsten Thunberg i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut verkställd
utredning beträffande hemtiliverkning av alkoholhaltiga drycker, vilken

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

191

utredning är avsedd att ingå såsom tredje del i serien »Bilagor till utredningen
rörande allmänt rusdrycksförbud».

Kommitténs kostnader under år 1917 uppgå till 10,552 kronor
70 öre.

Trustsakkunniga.

Den 22 december 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet
sakkunniga med uppdrag att inom nämnda departement dels verkställa
utredning angående förekomsten inom landet av truster och karteller,
deras inverkan på landets ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen,
dels utarbeta förslag till de ändrade bestämmelser angående
skatt och tull å socker samt de anordningar i övrigt, vartill nämnda utredning,
i vad den kommer att beröra den s. k. sockertrusten, må föranleda,
dels ock i sammanhang härmed undersöka, huruvida åtgärder till
hämmande och kontroll av fondbörser må från statens sida kunna vidtagas.

Sakkunniga äro: landshövdingen friherre Gustaf Otto Robert Lagerbring,
Göteborg (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare

J. Jönsson, Revinge by, statsrådet friherre E. K. Palmstierna, Stockholm,
direktören August Fredrik Lambert-Meuller, Stockholm, samt förste aktuarien
i socialstyrelsen fil. d:r Moritz Marcus, Stockholm.

Den 22 september 1917 hava de sakkunniga befriats från sitt uppdrag
i vad det avsåge trustväsendet inom bankvärlden.

De sakkunniga hava under rådande kris av näraliggande skäl sett
sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta slutförandet av den dem anförtrodda
utredningen angående förekomsten inom landet av truster och karteller,
varför i sammanhang härmed de sakkunnigas sammanträden ajournerats.

Den totala kostnaden intill 1916 års slut för de sakkunnigas arbeten
uppgår till omkring 33,000 kronor.

Byggnadssakkunniga.

Den 31 juli 1912 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 29 juni samma år sakkunniga med uppdrag
att inom nämnda departement i samråd med överintendentsämbetet efter
verkställd utredning utarbeta förslag till en allmän plan för statens byggnadsverksamhet
inom Stockholms stad ävensom för användandet och tillgodogörandet
i övrigt av staten tillhöriga fastigheter därstädes.

Den 8 november 1913 uppdrogs vidare åt de sakkunniga att verkställa
av riksdagen begärd utredning beträffande frågan om Kungl. Djurgårdens
bibehållande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga äro: förste intendenten professorn Isak Gustaf Clason,
Stockholm, fullmäktigen i riksgäldskontor, vice häradshövdingen
Carl Emil Kinander, Stockholm, och professorn A. J. E. Lönnberg, Stockholm,
den senare endast beträffande Djurgårdsfrågan.

De sakkunniga hava efter meddelandet av den föregående arbetsberättelsen
till gemensamma överläggningar sammanträtt den 22 december
1916, den 6 och 28 februari, den 25 mars, den 14 och 16 april samt
den 19 och 24 maj 1917.

Under förra hälften av år 1917 voro de sakkunniga huvudsakligen
sysselsatta med fullbordandet av utredningsarbetet rörande Djurgården,
och med skrivelse den 15 maj 1917 överlämnades tryckt betänkande,
varigenom de sakkunniga skilt sig från denna del av sitt uppdrag.

Dessförinnan hade de sakkunniga på grund av nådiga remisser avgivit
utlåtanden över flottstationskommitténs betänkande och förslag rörande
ny flottstation vid Stockholm samt i ärende angående reserverande
av tomt å Djurgården för en ifrågasatt fiskeriundersökningsanstalt ävensom
på anmodan av hans excellens riksmarskalken ett på mera vidlyftiga
undersökningar grundat utlåtande rörande möjligheterna för ett upplåtande
av byggnadsplats för Röda korset å ett område norr om Tekniska högskolans
nybyggnad.

Beträffande arbetet rörande statens byggnadsverksamhet i Stockholm
äro de sakkunniga beredda att inom kort avsluta detsamma.

Jämväl under år 1917 har arkitekten E. Josephson tidvis biträtt
de sakkunniga.

Kostnaderna under året för de sakkunnigas arbete i dess helhet
torde intill kommande årsskifte, med inberäknande av upplupna, ännu
icke utbetalda arvoden, komma att uppgå till omkring 9,800 kronor, däri
inräknade kostnaderna för tryckning av betänkandet rörande Djurgården
med kartor.

Sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet och effektivitet i
statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende.

Den 29 juni 1912 uppdrog chefen för finansdepartementet åt statskommissarien
C. L. Tenow och revisionskommissarien R. Vide att inom
departementet biträda vid utredning av fråga om åvägabringande av ökad
enhetlighet och effektivitet inom statens centrala räkenskaps- och revisionsväsen,
och den 23 augusti 1913 erhöll förste bokhållaren i järnvägsstyrelsen
G. F. Ouchterlony uppdrag att deltaga i samma utredning, i
vad den avsåge statens järnvägar.

De sakkunnigas arbeten hava pågått under tiden 1 juni—2 juli

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima rihdags sammanträde, sig tilldragit.

1917, då de avgåvo betänkande om anmärkningsarvode samt om friare
prövning av anmärkningsmål, varjämte Tenow under september och oktober
månader, enligt uppdrag av dåvarande statsrådet och chefen för
finansdepartementet, i sin egenskap av ledamot av kommittén förberedde
proposition angående inrättande av ett riksrevisionsverk, vilket arbete
emellertid den 19 oktober vid regeringsskiftet avbröts.

Kommitténs kostnader hava från dess tillsättande 1912 till 1917
års slut uppgått till sammanlagt omkring 48,000 kronor.

Sakkunniga, för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i
sjölagen m. m.

Sedan den av Kungl. Maj:t den 21 december 1906 tillsatta sjöfartssäkerhetskommittén
den 16 december 1910 avgivit slutligt betänkande med
förslag till ändringar i sjölagen m. m., samt kommerskollegium den 24
augusti 1912 avgivit utlåtande i anledning av betänkandet, uppdrog Kungl.
Maj:t den 4 oktober 1912 åt kommerserådet Carl Malmén och dåvarande
advokaten Eliel Löfgren att inom justitie- och finanspartementen biträda
vid beredningen av ifrågavarande ärende; och uppdrog Kungl.
Maj:t den 19 augusti 1915 åt revisionssekreteraren Erik Lilienberg att
jämte Malmén och Löfgren inom finansdepartementet biträda vid utarbetandet
av förslag till administrativa författningar rörande sjöfartssäkerheten
m. m.

Efter år 1915 har Löfgren icke deltagit i förevarande arbete.

Vidkommande år 1917 har ifrågavarande arbete pågått huvudsakligen
under vissa delar av mars, april och september—december månader
samt omfattat huvudsakligen:

'' föredragning, av Lilienberg, i lagrådet av det förslag till ändring
av sjölagens 32, 70, 77, 90, 98, 108 och 285 §§, som ligger till grund
för lagen om ändring i vissa delar av sjölagen den 1 juni 1917; utarbetande
av propositionen nr 256 till riksdagen angående anslag till
läkarundersökning av sjöfolk; överarbetning av de från kommerskollegium
till Kungl. Maj:t inkomna förslag, som ligga till grund för följande kungörelser
av den 16 november 1917, nämligen angående formulär till
skeppsdagböcker, maskindagböcker för ångfartyg och maskindaglöcker för
motorfartyg, angående användning av dissousgas- eller acetylengasbelysning
i fartygs!anternor, om ändring i 95 § av förordningen angående
fartygs byggnad och utrustning den 23 december 1915 och angående
säkerhetsåtgärder beträffande kalciumkarbid till skeppsbruk ombord å fartyg;
utarbetande av förslag till förordning angående läkarundersökning
av sjöfolk, vilket förslag föranletts närmast av bestämmelser i sjölagens

Bill. till rik*d. prof. WIS. 1 Sami. t urd. 25

Riksdags-Merit ttel sen.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

32, 70 och 108 §§ enligt deras lydelse genom lagen den 1 juni 1917;
utarbetande i samband därmed av förslag till kungörelse om ändring i
vissa delar av förordningen angående sjömanshusen i riket m. m. den
13 juli 1911; utarbetande på grundval av utkast, som till finansdepartementet
inkommit från chefen för nautisk-meteorologiska byrån den 28
november 1917, av förslag till författning om fartygskompasser ävensom
förarbeten till därmed sammanhängande ändringar i instruktionerna för
nautisk-meteorologiska byrån och dess kontrollstationer, vilket arbete icke
ännu avslutats; samt överarbetning av ett från kommerskollegium till
Kungl. Maj:t inkommet förslag till författning angående extra bärgningsredskap
vid nyttjande av fartyg i vissa farvatten.

Kostnaderna hava intill 1917 års slut uppgått till omkring 31,300

kronor.

Utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket förekommande
vattendrag.

Den 24 maj 1912 uppdrogs åt professorn K. G. Westman att
verkställa utredning beträffande den s. k. regalrätten till inom riket förekommande
vattendrag.

Sedan under år 1916 tryckning av de dokumentariska bilagorna
till framställningen av kungsådreinstitutets uppkomst och historiska utveckling
verkställts, har under 1917 arbetet med slutredigering av manuskriptet
till denna framställning fortgått och tryckningen därav påbörjats,
varjämte kompletterande arkivundersökningar utförts, avseende bland
annat åstadkommandet av en så fullständig förteckning över kungsåder,
som utan större tidsutdräkt kan upprättas.

'' Sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda
pensionsanstaUer.

Den 21 februari 1913 tillkallade chefen för finansdepartementet enligt
bemyndigande samma dag sakkunniga personer med uppdrag att inom
nämnda departement verkställa utredning, huruvida och på vilka grunder
en centralisering av pensionsanstalter, understödda av staten, lämpligen
borde kunna genomföras, samt därvid jämväl undersöka, huruvida icke
genom fastställande av vissa huvudgrunder för statens medverkan vid
anordnandet av sådan pensionering, som icke avser statstjänare, men än
dock anses förtjänt av statens understöd i en eller annan form, skulle
kunna vinnas större enhetlighet och följdriktighet i denna statens medverkan
än vad för närvarande i åtskilliga fall synes vara händelsen samt
tillika önskvärd besparing i de med nämnda pensionering förenade förvaltningsutgifter.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rUcsdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga äro: överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen
Paul Johan Gerhard Laurin, Stockholm, samt professorn Gustaf
Kobb, Stockholm.

De sakkunniga hava under år 1917 sammanträtt under följande

tider:

1) från årets början till dåvarande ordföranden statskommis -

sarie Sylvans död 18/2................47 dagar

2) från slutet av mars till slutet av juni.........74 »

B) under juli månad.................14 »

4) » augusti » Bl »

5) » september » 15 »

6) » oktober » 20 »

7) » november » 3 »

8) » december » 2 »

De sakkunniga hava under året avslutat sitt arbete, så att betänkandet
kunnat efter erhållet bemyndigande överlämnas till trycket.
Dock återstå ännu besvarandet av några remisser angående specialfrågor.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten uppgingo vid slutet av år
1917 till omkring 30,600 kronor.

Sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande uppbördsreglemente
ock mantalsskrivning sförordning.

På grund av nådigt bemyndigande den 2 maj 1913 har chefen
för finansdepartementet tillkallat kammarrättsrådet J. A. Lybeck, Stockholm,
och häradsskrivaren P. O. W. Rudberg, Stockholm, för att jämte
landssekreteraren H. L. Uddén och landskamreraren A. R. Hagen, vilka
erhållit uppdrag att inom civildepartementet biträda vid beredning av
frågan om fögderiförvaltningens omorganisation, såsom sakkunniga inom
finansdepartementet verkställa utredning i fråga om revision av gällande
uppbördsreglemente och mantalsskrivningsförordning.

De sakkunniga hava icke heller under år 1917 sammanträtt.
Ifrågavarande ärendens slutliga handläggning har övertagits av fögderiförvaltningssakkunniga.
Nytt uppbördsreglemente har utfärdats under
december månad år 1917 och revisionen av mantalsskrivningsförordningen
har med hänsyn till den slutliga omläggningen av fögderiförvaltningen
icke föranlett någon åtgärd, varför båda ifrågavarande ärenden numera
kunna anses slutförda.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbeten hava tidigare uppgått till
3,572 kronor 22 öre.

195

196

Berättelse om vai i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. m.

Den 25 augusti 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 13 juni samma år sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa av riksdagen begärd utredning dels huruvida
och i vad man ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
borde äga rum, dels ock vilka närmare bestämmelser rörande inhemsk
varas företräde kunna vara lämpliga och nödiga.

De sakkunniga äro: fältintendenten Axel Victor Sandberg, Stockholm,
grosshandlaren Rudolf Fries, Stockholm, byråchefen i järnvägsstyrelsen
Carl Algot Tausen, Stockholm, byråchefen i telegrafstyrelsen
greve Henning Adolf Hamilton, Stockholm, direktören John Fredholm,
Djursholm, häradshövdingen Carl Soldan Ridderstad, överingenjören i
vattenfallsstyrelsen Axel Ekvall, Stockholm, och prolessorn vid Handelshögskolan
i Stockholm Gustaf Albert Koérsner.

Sedan de sakkunniga den 15 augusti 1916 inkommit med förslag
till förordning angående leveranser och arbeten för statens behov samt
försäljning af staten tillhörig lös egendom samt åtskilliga myndigheter
på grund av nådig remiss anbefallts avgiva yttrande över berörda förslag,
har Kungl. Maj:t den 7 september 1917 funnit gott överlämna
ifrågavarande yttranden till de sakkunniga med uppdrag för dem att
i förslaget vidtaga de jämkningar, som av omförmälda yttranden och
jämväl eljest funnes påkallade.

De sakkunniga hava under år 1917 hållit fortlöpande sammanträden
under tiden 29/io —22/i2 samt spridda sammanträden under den övriga
delen av året.

De sakkunnigas arbete, som under den tidigare delen av året ägnats
åt frågan om ökad centralisering vid upphandling för statens räkning
jämte i samband därmed stående spörsmål, varvid särskilt beaktats frågan
om ökad standardisering av statens ''förbrukningsartiklar, har från hösten
1917 inriktats företrädesvis på revision av förslaget till leveransförordning.
Revisionsarbetet har fortskridit därhän, att förslag till ny leveransförordning
lärer kunna avgivas under förra delen av 1918.

Under tiden 3 — 12 augusti 1917 företogo några av de sakkunniga
jämte sekreteraren, på grund av nådigt bemyndigande, en studieresa till
Uppsala, Vadstena, Karlsborg och Örebro. Vid ett antal statens institutioner
å nämnda orter — truppförband, hospital, fängelser samt statens
järnvägars centralverkstad — studerades sättet för upphandlingars verkställande,
varuslags uppläggande i förråd, tillverkning av persedlar m. m.,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdag< sammanträde sig tilldragit.

som kunde vara av beskaffenhet att påkalla de sakkunnigas uppmärksamhet.

Utredningen angående ökad centralisering vid upphandling för statens
räkning har bedrivits sålunda, att under året i detalj behandlats
sättet för anskaffning av skodon och sadelmakeriartiklar samt beklädnadspersedlar
av olika slag ävensom de för tillverkningen av ifrågavarande
artiklar och persedlar erforderliga rudimentarier samt preliminärt sättet
för en del andra förnödenheters och förbrukningsartiklars anskaffning.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig vid slutet av
år 1917 till i runt tal 66,000 kronor, av vilket belopp omkring 18,000
kronor komma på år 1917.

Kommittén för utredning av den s. k. åborättsfrågan.

Den 29 augusti 1913 tillsattes av Kungl. Maj:t en kommitté för
att dels verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de
å s. k. rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman
befintliga lägenheter jämte de villkor, på vilka dessa innehavas, ävensom
i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lägenheter må
kunna tryggas i besittningsrätten till desamma, dels ock, därest utredningen
skulle giva vid handen, att beträffande lägenhetsinnehavare, som
frånvunnits sin besittningsrätt, billighetsskäl i särskilda fall syntes böra
föranleda ytterligare åtgärder från statens sida, därom hos Kungl. Maj:t
göra anmälan.

Kommitténs ledamöter äro: häradshövdingen Herman Fredrik Swedborg,
Sundsvall (ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare
Karl Robert Karlsson, Fjöl, samt sekreteraren i marinförvaltningen Gustaf
Arvid Bäckström, Stockholm.

Kommittén har sammanträtt i plenum den 19—30 mars och den
15—19 maj under år 1917. Ledamoten Bäckström, som tillika är kommitténs
sekreterare, har jämte den hos kommittén anställda personal under hela
år 1917 — med iindantag av semester — arbetat med den kommittén
anbefallda utredningen, varjämte ledamoten Karlsson i Fjäl under december
företagit resor i Kronobergs, Skaraborgs och Örebro län för utrönande
av vissa förhållanden beträffande de inom dessa län befintliga
under bruk skatteköpta hemman.

Inom kommittén har under år 1917 utarbetats ett förslag till lag
angående åborätt å de under bruk skatteköpta hemmanen, varjämte förberedande
behandlats frågan om åtgärder i syfte att tillgodose lägenhetsinnehavares
å rekognitionsskogar intresse att bibehållas vid innehavande
lägenheter. Och har för sistnämnda ändamål av kommitténs biträdande

197

198

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sekreterare, jans doktor Carl W. U. Kuylenstiema verkställts en utredning
rörande rätt till odlingar och byggnader å sådana lägenheter.
I berörda avseenden torde slutliga förslag kunna föreligga från kommittén
inom loppet av år 19 IP.

Inom kommittén utarbetade särskilda redogörelser för de under
brak skatteköpta hemmanen och rekognitionsskogarna inom Stockholms,
Uppsala, Södermanlands och Örebro län hava under året varit tillgängliga
i orten i syfte att bereda vederbörande tillfälle att taga del av dem.
Dylika redogörelser beträffande Skaraborgs, Älvsborgs och Västmanlands
län hava även utarbetats och skola inom kort utsändas.

Under år 1917 hava till kommittén inkommit fyra ansökningar om
rättshjälp enligt nådiga kungörelsen den 17 juni 1916 angående allmänna
villkor och bestämmelser för användningen av anslaget till rättshjälp
åt vissa åbor och lägenhetsinnehavare. Kommittén har kunnat
bevilja två av dessa ansökningar. För utförande av dessa rättegångar
hava av det utav riksdagen beviljade anslaget å 15,000 kronor hittills
omkring 400 kronor tagits i anspråk. Rättegångarna äro emellertid ännu
icke avgjorda i första instansen.

Kommittén har på grund av särskilda nådiga remisser under år
1917 avgivit underdåniga utlåtanden över dels en av Hellefors bruks
aktiebolag gjord underdånig ansökning rörande ifrågasatt försäljning av
ett område från vissa under Hellefors bruk skatteköpta hemman, dels en
till Kungl. Maj:t ställd skrivelse från Sveriges åboförbunds styrelse jämte
åtskilliga åbor och lägenhetsinnehavare i fråga om vissa stadganden i
kungl. kungörelsen den 17 juni 1916 angående användningen av rättsfa
jälpsanslaget, dels en av styrelsen för Sveriges åboförbund gjord underdånig
ansökning om tillstånd till anordnande av ett lotteri till förmån
för förbundets understöds- och hjälpfond.

Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1917 uppgå till
omkring 85,000 kronor.

Kommissionen för utredning av frågan om utnyttjandet av statens
norrländska malmfyndigheter.

Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1913 uppdragit åt en kommission
att verkställa en allsidig utredning angående det lämpligaste sättet för
nyttiggörande av statens norrländska malmfyndigheter.

Ledamöter i kommissionen äro: generaldirektören K. A. Fryxell,
Stockholm, ordförande, docenten filosofie doktorn Sven Bernhard Brisman,
Stockholm, överingenjören A. F. Wahlberg, Stockholm, bergmästaren Carl

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lajtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

199

Oskär Norelius, Nora, och ingenjören hos järnkontoret Erik Nyström,
Stockholm.

Utredningarna angående statens malmtillgångar i Norrland hava
under året fortsatts. Såsom i föregående redogörelse omförmäldes har
för ändamålet anlitats professor Petersson och har genom hans försorg
utarbetats en beskrivning över statens järnmalmfält i Norrbotten.

I fråga om undersökning av malmtillgångarna gjorde kommissionen
den 25 januari 1917 hos Kungl. Maj:t förnyad framställning. Häri erinrade
kommissionen om sin skrivelse den 30 mars 1916, vari anhållits
om bemyndigande att enligt viss plan verkställa undersökningar av staten
tillhöriga malmtillgångar i Luossavaara och Mertainen samt anrikningsförsök
med malm från Gellivare. Dessa undersökningar beräknades draga
en kostnad av 179,900 kronor. I sin senare framställning i ämnet meddelade
sig kommissionen efter förnyad prövning av frågan hava funnit,
att en lyckligare lösning av densamma syntes kunna befrämjas av eu
behandling efter en väsentligt bredare plan än den, som tidigare utvecklats.

Ändringarna i planen avsågo särskilt Luossavaara. Efter de erfarenheter,
som vunnos vid besök på platsen sommaren 1916, ansåg
kommissionen, att enda sättet för en rationell undersökning vore att
genom stoll- och ortdrivningar och samtidigt täta analyser få områden
med olika fosforhalter i malmen bestämda på viss nivå.

I fråga om Mertainen gällde visserligen detsamma, men på grund
av den mindre ingående undersökning, som denna fyndighet hittills varit
underkastad, kunde värdefulla upplysningar ännu erhållas genom ytterligare
jordrymnings- och skärpningsarbeten från dagen samt genom diamantborrningar.

Kostnadsberäkningarna för dessa, i framställningen närmare angivna
undersökningsarbeten beräknades till sammanlagt 370,000 kronor. Av
denna summa beräknades ett belopp av omkring 205,000 kronor komma
att belöpa på undersökningarna av Mertainen.

I V. P. M. den 11 september 1917 har kommissionen därefter gjort
ytterligare framställning rörande ifrågavarande undersökningar. Kommissionen
erinrade härvid, att kommissionen redan tidigare framhållit
nödvändigheten av dessa undersökningars utförande såväl för bedömandet
av statens malmpolitik i sin helhet som ock för det direkta utnyttjandet
av ifrågavarande fyndigheter. Utöver förut utvecklade skäl, vilka
närmast hänfört sig till statens intresse av att vinna en mera fördjupad
kännedom om sina egna malmfyndigheter och därmed om möjligheterna
för deras rationella tillgodogörande, hade nu i skärpt grad den svenska

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

järnhanteringens intresse av undersökningens genomförande gjort sig
gällande.

På grund av det inhemska behovet av fosforrena malmer påvisade
kommissionen med hänsyn till den olika beskaffenheten av fyndigheterna
i Luossavaara och Mertainen, att frågan om undersökningar i Mertainen
vore synnerligen aktuell. Kommissionen hemställde därför om bemyndigande
att omedelbart tillsvidare låta verkställa undersökningar av malmtillgången
i Mertainen.

I fråga om tiden för undersökningarnas utförande uttalade kommissionen,
att det vore svårt att förutse, huruvida ett fullt slutgiltigt
resultat kunde föreligga efter eu sommars arbete. Emellertid måste vissa
förarbeten göras vintertid och kommissionen kunde knappast taga på sitt
ansvar ett sådant uppskov med arbetets utförande, som skulle orsakas
av att beslut i saken träffades först under nästa år.

I planen för undersökningarna föreslogos inga förändringar men
kostnaderna beräknades på grund av den inträdda stegringen i materialpriser
och arbetskostnader hava ökats till omkring 250,000 kronor.

Sedan därefter Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag i en till chefen
för finansdepartementet inkommen skrift törklarat, att bolaget vore villigt
att utan kostnad för staten utföra undersökningar av malmtillgången
i Mertainen enligt den av malmkommissionen uppgjorda planen samt
enligt de anvisningar rörande utförande och kontroll, som kommissionen
kunde inom ramen av berörda undersökningsplan komma att lämna,
fann Kungl. Maj:t gott uppdraga åt malmkommissionen att låta genom
bolaget utan kostnad för staten utföra den avsedda undersökningen i
Mertainen.

Med anledning härav och sedan malmkommissionen inlett underhandlingar
med Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag, avslutades den 29
oktober 1917 kontrakt mellan kommissionen och bolaget rörande arbetets
utförande. I fråga om tiden för undersökningarnas slutförande åtog sig
bolaget att vidtaga nödiga förberedande arbeten i så god tid, att arbetena
kunna påbörjas senast under juli 1918 samt därefter bedriva desamma
så, att samtliga fältarbeten äro avslutade så tidigt som möjligt på hösten
1919. Avbrott i arbetet på grund av force-majeure skall förlänga tiden
för arbetenas fullbordande med tiden för avbrottet.

Den i föregående redogörelse omnämnda utredningen om virkestillgången
för kolning i övre Norrland har pågått under året med biträde
av de för ändamålet tillkallade sakkunniga jägmästaren Paul Bellander,
direktören Jonas Jonsson och ingenjören H. Bergström, och förväntar

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

»Öl

kommissionen att inom den närmaste tiden bliva i tillfälle framlägga
resultatet av utredningen.

Kommissionen bär under året in pleno sammanträtt den 25 och
26 januari, 10 och 13 februari, 14 april, 12 och 29 maj, 14 juni, 3 och
20 juli, 6, 8, 9 och 21 augusti, 11 och 28 september samt 20 november.
Under mellantiderna har utredningsarbetet fortgått under samverkan
mellan ordföranden och sekreteraren samt särskilda av kommissionens
ledamöter för särskilda delar av arbetet.

Kostnaderna för kommissionen hava intill utgången av år 1917
uppgått till omkring 14,000 kronor. Därjämte har till bestridande av
kostnaderna för undersökning av kolvedstillgången i övre Norrland av
Kungl. Maj:t anvisats tillhopa 24,000 kronor, varav hittills utanordna^

17,000 kronor.

1914 års tullkommission.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 24 juli 1914 har chefen för
finansdepartementet tillkallat sakkunniga med uppdrag att efter verkställd
utredning avgiva förslag till omorganisation av tullverket.

De sakkunniga — vilka konstituerat sig såsom ~»1914 års tullkommission»
— äro: f. d. generaldirektören Fredrik Wilhelm Henrik Pegelow,
Stockholm, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare, tullvaktmästaren
Magnus Bengtsson, Göteborg, byråchefen i generaltullstyrelsen
Gustaf Bergenstjerna, Stockholm, direktören Josef Sachs, Stockholm,
förste kontrollören vid tullverket Robert Helmer Schött, Kalmar,
sjökaptenen Wilhelm Rudolf Willborg, Stockholm, samt grosshandlanden
E. P. Rökig, Göteborg.

Kommissionen har under år 1917 sammanträtt in pleno den 7 mars,
den 13 juni samt den 24 september—2 november, varjämte en subkommission,
bestående av ordföranden samt Bergenstjerna och Schött, varit
samlad den 1-28 februari, den 19 april—12 juni, den 14—17 juni, den
1—23 september samt den 12 november—16 december.

Den 17 oktober 1917 avgav kommissionen ett första betänkande,
innefattande förslag till omorganisation av tullverkets kust- och gränsbevakning.

Härjämte har frågan om generaltullstyrelsens omorganisation i
huvudsak slutbehandlats inom kommissionen; och har förenämnda subkommission
förberedelsevis bearbetat det material, som hänför sig till
tullverkets lokalförvaltning.

Kostnaderna för kommissionens arbete hava hittills uppgått till
omkring 50,000 kronor.

Bill. till ritsd. p>ot. UH8. 1 Samt. 1 avd.

lilksdiigs-Beräitelsen.

202

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Statens industrikommission.

Kungl. Maj:t har den 10 augusti 1914 tillsatt eu kommission med
uppdrag att taga i övervägande, vilka åtgärder som skulle kunna vidtagas
för att i största möjliga utsträckning uppehålla arbetet vid de industriella
anläggningarna i riket.

Kommissionens ledamöter hava under år 1917 varit: f. d. statsrådet
Axel Vennersten, ordförande, f. d. revisionssekreteraren C. Berg,
kommerserådet, bergsingenjören K. A. G. Dillner, extra föredraganden
i kommerskollegium A. F. Enström, direktören J. Fredholm, direktören
E. Frisell, överingenjören IL Hammar, generaldirektören F. Y. Hanscn,
kabinettskammarherre!! B. Hay, kanslirådet G1. F. Hultgren, direktören
H. Johansson, bankdirektören J. Kjellberg, vice konsuln C. J. F. Ljunggren,
disponenten E. Lundquist, direktören C. J. Malmros, bankofullmäktigen
V. Moll, kaptenen E. Nordlund, disponenten C. Sahlin, disponenten
C. Storjohann, disponenten I. Svartling, vice häradshövdingen A. Hj.
von Sydow, överingenjören A. F. Wahlberg, vice häradshövdingen E.
Wethje, professorn N. B. Wohlin, direktören E. F. AVallgren, civilingenjörerna
K. G. Odelberg, K. J. Beskow, G. E. Svalling och G. Holmberger,
direktörerna Niklas Fr. H. Buse, M. Carlsson och S. G. Wingqvist
samt direktören i Sveriges industriförbund A. F. Hultkrantz. Av dessa
hava Wingqvist den 5 februari, Hultkrantz den 27 februari, Carlsson den
9 mars, Holmberger den 26 april, Duse den 3 juli, Odelberg den 10
augusti samt Beskow och Svalling den 25 september 1917 erhållit Kungl.
Maj:ts uppdrag att vara ledamöter av kommissionen.

Industrikommissionen har under året varit sammankallad till tre
plenisammanträden — nämligen den 8 februari, 29 juni och 18 september
— varvid bl. a. följande frågor förekommit till behandling: möjligheten
att begränsa användningen av vissa råvaror och deras ersättande
med surrogat, krigshandelslagens förnyande, redogörelser över importförhållandena
m. m.

För beredande av den mångfald viktigare ärenden, som fallit under
kommissionens verksamhetsområde, har kommissionens arbetsutskott sammanträtt
en gång varje vecka, tidtals två gånger.

Tyngdpunkten av arbetsverksamheten, som under föregående krisår
legat hos licensavdelningen och i nära samband med denna stående avdelningar,
har under det gångna året allt mer förlagts till arbetsutskottets
avdelning för ärenden rörande industrins råvarutillgångar m. in., den
s. k. råvaruavdelningen.

Licensavdelningen har liksom föregående år huvudsakligen haft till
uppgift att förbereda och avgiva förslag i avseende å till statens handels -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommission inkommande ansökningar om varuexport, och har på grund
av det stora antalet nya utförselförbud, som under året utfärdats, en
uppdelning av ärendenas beredning verkställts, så att ärenden rörande
export av maskiner och av på det hela taget alla andra varor, bestående
av metall eller innehållande s. k. sparmetaller handlagts av en särskild
underavdelning. Antalet exportansökningar, som under året handlagts
av arbetsutskottets licensavdelning, uppgå till i runt tal 30,000.

På initiativ från råvaruavdelningen hava genom Kungl. Maj:ts nådiga
beslut varor lagts under beslag eller handel med dem reglerats i
ena eller andra avseendet. I fråga om pris och fördelning hava även
utan Kungl. Maj:ts ingripande genom frivilliga avtal regleringsåtgärder
vidtagits av råvaruavdelningen. Den mångfald ärenden, som på grund
av föreuämnda beslag och regleringar förekommit inom nämnda avdelning,
har nödvändiggjort dess uppdelande i olika underavdelningar.

Ärenden angående uppskov med eller befrielse från krigstjänstgöring
eller reservtruppövning för personer, anställda i industrins eller
handelns tjänst, bär i likhet med föregående år handlagts av en särskild
avdelning, och har antalet ansökningar av detta slag uppgått till omkring
200.

Den under föregående år av Kungl. Maj:t tillsatta bränslebesparingsbyrån
inom industrikommissionen har, i vad den avser denna kommission,
avslutat sin verksamhet i och med dess inordnande såsom en
särskild avdelning under 1917 års bränslekommission.

Genom Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 13 mars 1917 har
uppdragits åt arbetsutskottet att upprätta förslag till fördelning av ett
anslag, uppgående till 4,000,000 kronor för bidrag till uppförande av bostadshus
med smålägenheter, och har nämnda uppdrag anförtrotts åt en
särskild avdelning, den s. k. byggnadsbyrån.

Enligt Kung]. Maj:ts nådiga brev den 22 september 1917 bestridas
alla kostnader för kommissionen av medel, som inflyta till densamma.

Statens lerig ^försäkring skommission.

Sedan Kungl. Maj:t den 17 augusti 1914 utfärdat förordning om
statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara, i vilken förordning
bland annat föreskrives, att frågor om krigsförsäkring skola handläggas
av en kommission, förordnade Kungl. Maj:t samma dag, att denna kommission,
som omedelbart skulle träda i verksamhet, skulle benämnas statens
krigsförsäkringskommission.

Ledamöter i kommissionen äro: landshövdingen Eric Birger Trolle,
ordförande, överdirektören Paul Johan Gerhard Laurin, vice ordförande,

204

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

direktören Hjalmar Blomberg (såsom företrädare för rederinäringen), direktörerna
Harald Andersson och Einar Lange (såsom företrädare för sjöförsäkringsgivarna)
samt byråchefen Thorvald Furst.

Kommissionen har under år 1917 fortsatt sin verksamhet efter
samma grunder som förut. Sammanträden hava hållits varje helgfri dag,
varvid 2,901 försäkringar meddelats å fartyg till sammanlagt belopp av
1,185,639,025 kronor samt 4,801 försäkringar å varor till sammanlagt
belopp av 309,025,314 kronor. Kommissionen har under året kontant
uppburit 58,141,760 kronor 16 öre i kaskopremier samt 17,818,792 kronor
14 öre i varupremier, varifrån avgår under samma tid ristornerade
premier 4,018,040 kronor 89 öre. I ersättningar hava under året utbetalats
till försäkringstagare å kasko 32,195,315 kronor 49 öre samt till
försäkringstagare å varor 22,587,147 kronor 79 öre. Under beslagsanspråk
äro ytterligare varor kvarhållna i England för cirka 60,000,000 kronor,
varav emellertid synnerligen stora delar tvångsvis försålts, samt i Tyskland
för cirka 500,000 kronor, rörande vilka slutliga prisrättsdomar ännu
icke föreligga. Dessutom hava åtskilliga fartyg jämväl dels kvarhållits
under beslagsanspråk, dels ock rekvisitionerats av respektive engelska och
franska myndigheter.

För bevakande av kommissionens talan inför vederbörande tyska
och engelska prisdomstolar hava kommissionens sekreterare vid olika tillfällen
vistats i England och Tyskland.

Kostnaderna för kommissionens verksamhet, som bestritts med tillgängliga
räntemedel, hava under året utgjort 234,396 kronor 90 öre.

Sakkunniga för verkställande av utredning rörande inhemsk tillverkning
av mineraloljor och svavel rn. m.

Den 23 maj 1913 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för verkställanbe av utredning
rörande möjligheterna för eu inhemsk tillverkning av mineraloljor
och svavel m. m. ur den i flera svenska provinser i mycket stora mängder
förekommande alunskiffer!!.

De sakkunniga äro: professorn vid tekniska högskolan filosofie doktorn
Gustaf Walfrid Petersson, Stockholm, kommerserådet Knut Abel
Gunnar Dillner, Stockholm, samt filosofie doktorn Carl Rudelius.

De sakkunniga hava under år 1917 fortsatt sina undersökningar
över de oljor, som utvunnits ur alunskiffer vid den under de sakkunnigas
inseende under år 1915 utförda provdestillationen vid Trollhättan av
skiffer från Kinnekulle, utfört fraktioneringsförsök å dessa, undersökt de
olika fraktionernas egenskaper samt provat oljornas användbarhet för

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit. 205

drift av olika slag av maskiner. Dessa utredningar äro nu avslutade,
och kommer under närmaste tiden underdånig berättelse att avgivas över
utredningen rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineralolja
m. m. ur alunskiffer.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava under år 1917 uppgått till
omkring 1,000 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträffande
utförselförbuden.

Jämlikt Kung]. Maj:ts beslut den 17 november 1914 har chefen för
finansdepartementet tillkallat byråchefen N. F. Alsén, Stockholm, och
byråassistenten K. G. Wetterlund, Stockholm, för att inom nämnda departement
verkställa utredning, huruvida beträffande redan utfärdade utförselförbud
kompletterande bestämmelser kunna i ett eller annat fall
vara av nöden till förhindrande av möjligheten att kringgå förbuden,
samt avgiva de förslag, vartill omständigheterna kunna föranleda.

De sakkunniga hava under år 1917, liksom under föregående krigsår,
sökt med uppmärksamhet följa de företeelser och tendenser med avseende
å exporten, som ur synpunkten av deras uppdrag kunnat förtjäna
beaktande och härvid i förekommande fall korresponderat med sakkunnige
inom industri- och handelskommissionerna samt med vederbörande
tullförvaltningar. Till ledning för arbetet hava periodiska uppgifter från
generaltullstyrelsens statistiska avdelning stått de sakkunniga till buds.

Resultatet av de sakkunnigas arbete i här berörda avseende utgöres
av följande skrivelser år 1917 till chefen för finansdepartementet:

den	4	april	angående	viss järnmalm, jäst, linor av järntråd, glutenlim;
»	23	5	»	pyridinbaser;
»	2	maj	»	kardmaskiner;
»	31	»	»	mösskärmar, väskor, etuier in. m. ackumulatorer, klorzink;
»	16	juni	»	vissa pälsverk, vissa slag av järnplåt;
»	18	juli	''»	glimmer, eterarter;
»	20	»	»	havstång, tall- och grankottar;
y>	21	»		toffelbottnar, grålumppapp, skosulor av vulkan-fiber m. in.;
»	26	sept.	»	perforerad järnplåt, flyktiga oljor;
	11	okt.	»	vissa slags hattar, tandpulver och tandpasta;
»	14	nov.	»	vissa kemiska produkter;
	lä	t>	»	pälsverk av säl;

806

Berättelse om \vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

flen 1 dee. angående vissa plåt- och bleckvaror samt arbeten av järnplåt,
grammofonplattor, överklädda knappar;

* 7 » vissa slags papper, varor i förening med guld

eller silver, lampbrännare, velocipeddelar;

» 13 >'' » emaljera! gjutgods av järn, vissa slags järnplåt,

maskindelar av järnplåt.

Kostnaderna för utredningsarbetet har under år 1917 uppgått till
800 kronor.

Sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och
kommun för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete.

Den 7 oktober 1914 tillkallades av chefen för finansdepartementet
jämlikt bemyndigande den 18 september samma år sakkunniga för verkställande
av dels utredning, huruvida och under vilken form utlänningar,
som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete, utan att enligt hittills gällande
föreskrifter vara här i landet underkastade inkomstbevillning eller
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, böra åläggas
skatteplikt till stat och kommun, dels ock utredning, huruvida och i vilken
form eu förordning, som reglerar dessa arbetares vistelse i riket, är
behövlig.

Sakkunniga äro chefen för justitiedepartementets lagavdelning filosofie
doktorn Hjalmar Victor Himmelstrand och förste kanslisekreteraren
i finansdepartementet Einar Hennings.

Utredningsarbetet avbröts under år 1915, huvudsakligen av den
anledning, att det på grund av rådande extraordinära förhållanden visat
sig omöjligt att erhålla tillförlitliga statistiska uppgifter över utlänningar,
som uppehålla sig inom riket: och har det ännu ej ansetts lämpligt att
återupptaga arbetet.

Kostnaderna för arbetet hava hittills uppgått till 1,730 kronor.

''Tobaksccntral kommissionen.

Enligt 3 § i förordningen den 15 december 1914 om vad iakttagas
skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i
riket tillsattes den 26 februari 1915 för slutlig prövning av de i anledning
av monopolets införande uppstående inlösnings- och ersättningsanspråk
en centralkommission, bestående av ordförande och sex ledamöter
jämte suppleanter för de sistnämnda; och förordnades därvid

till ordförande: f. d. justitierådet Axel Borgström,

till ledamöter: häradshövdingen Ivar Ernberg, verkställande direktören
i järnkontoret, vice häradshövdingen Emil Kinander, borgmästaren

207

Berättelse om vall i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

John Karlsson, verkställande direktören i Sveriges industriförbund, kaptenen
Erland Nordlund, direktören R. A. Bohman och ledamoten av
riksdagens andra kammare, kassören i landsorganisationen Ernst Söderberg
samt

till suppleanter: hovrättsrådet Johan Eagerbielke, ledamoten av riksdagens
första kammare, bankdirektören Axel Hedenlund, professorn G. A.
Köersner, ingenjören Carl Ramström, ledamoten av riksdagens andra
kammare, filosofie doktorn Karl Hildebrand och sekreteraren i svenska träarbetareförbundet
C. G. Björklund.

Kommissionen har avslutat sina arbeten och under juli månad 1917
till chefen för finansdepartementet avgivit en utförlig redogörelse därom.

Statens handelskommission.

Genom nådigt beslut den 8 juni 1915 har Kungl. Maj:t förordnat,
att för beredning av ärenden rörande utfärdande och upphävande av
utförselförbud, beviljande av dispens från dylika förbud, meddelande av
bestämmelser angående transitförsändning av till utförsel förbjudet gods
och andra därmed sammanhängande frågor skall tillsvidare finnas eu
särskild kommission, benämnd statens handelskommission och bestående
av högst åtta av Kungl. Maj:t utsedda män.

Kommissionens ledamöter hava under år 1917 varit: landshövdingen
Eric Birger Trolle, ordförande, generaldirektören Karl Axel Fryxell, vice
ordförande, kommerserådet Knut Abel Gunnar Dillner, vilken entledigats
den 19 ^ maj 1917, kanslirådet Carl Filibert Hultgren, grosshandlaren
Arthur Thiel, byråassistenten i generaltullstyrelsen Karl Gustaf Wetterlund,
direktören John Fredholm, f. d. revisionssekreteraren Carl Berg, majoren
Axel Israel Lyström, överdirektören i järnvägsstyrelsen Ivar Virgin
legationsrådet E. G. von Heidenstam, f. statsrådet A. Vennersten, bankofullmäktigen
I. W. Thorsson, redaktören A. Chr. J. Christiansson och
sekreteraren hos kommissionen K. Bergenda], av vilka Vennersten den
16 april, Thorsson den 26 april, Christiansson den 3 juli och Bergendal
den 25 september 1917 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att vara ledamöter;
och skulle vid förfall för Trolle såsom ledamot i kommissionen inträda
kabinettssekreteraren Oskär Anton Herman Ewerlöv eller kanslirådet
Claes Gustaf Westman.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig skrivelee den 25 april 1916 uppdragit
handläggningen av vissa ärenden beträffande tillämpningen av laden
17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och
utförsel av varor m. m. åt kommissionen, har Kungl. Maj:t samma dag
förordna!, alt vid nämnda ärendens handläggning kommissionen skall

208

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

bestå av, förutom de hittillsvarande ledamöterna, ordföranden i statens
industrikommission och dess arbetsutskott, konteramiralen A nåd Lindman,
vilken tillika skulle hava att jämte kommissionens förutvarande ordförande,
landshövdingen Trolle, utöva ordförandeskapet, ordföranden i Sveriges
Industriförbund, kabinettskammarherren Berdt Hay, verkställande direktören
i aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner, f. d. kammarrättsrådet Conrad
Carleson, verkställande direktören i Stockholms rederiaktiebolag Svea,
sjökaptenen Hjalmar Blomberg samt advokaten Carl Ludvig Schönmeyr.
Tillika har genom samma beslut förordnats, att i handläggningen av
ifrågavarande ärenden skall såsom ledamot deltaga kabinettssekreteraren
i utrikesdepartementet eller, vid förfall för honom, chefen för utrikesdepartementets
rättsavdelning samt vid de tillfällen, då endera av ordförandena
icke vore tillstädes, nämnda båda befattningshavare i utrikesdepartementet.
Av dessa har Carleson entledigats den 14 april, Lindman
den 16 april och Schönmeyr den 7 maj 1917.

Efter det Kung!. Maj:t genom nådig skrivelse den 8 juli 1916
uppdragit åt kommissionen att handlägga vissa ärenden om undantag
från föi’bud mot tidsbefraktning av svenskt fartyg, mot fortskaffande av
gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter och mot upplåtande av
nyttjanderätt till svenskt fartyg åt utlänning, har Kungl. Maj:t samma
dag förordnat, att vid nämnda ärendens handläggning kommissionen
skall bestå, förutom av kommissionens tjänstgörande ordförande, av direktören
i Stockholms magasinsaktiebolag J. W. Broman, direktören,
sjökaptenen E. A. Indehetou, direktören io Stockholms rederiaktiebolag
Svea G. Ljungberg samt direktören G. Åkerlindh ävensom f. d. revisionssekreteraren
Berg samt i övrigt den eller de ledamöter av kommissionen,
vilkas sakkunskap ordföranden för särskilda fall ansåge böra för
ifrågavarande arbete anlitas. Därjämte har Kungl. Maj:t den 4 augusti
1916 uppdragit åt direktören Einar Lange att vara ledamot av kommissionen
vid handläggningen av ärenden av nyssberörda art.

Kommissionens verksamhet har i stort sett fortskridit efter samma
linjer som under föregående år.

Kommissionens arbete var vid årets början fördelat på följande
avdelningar: Centralkansliet, avdelningen för varuutbytet med England,
avdelningen för varuutbytet med Tyskland och dess förbundna, avdelningen
för varuutbytet med Finland-Ryssland, avdelningen för utfästelser,
kansliet för exportärenden, avdelningen för transiteringsärenden samt
fartygsavdelningen. Under året har för handläggningen av frågor rörande
införskaffande av kol från Tyskland inom kommissionen upprättats eu
särskild kolbyrå under chefskap av byråchefen Th. Furst.

209

Berättelse om vid i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sedan Kungl. Maj:t på kommissionens hemställan den 28 september
beslutat att till kommissionen skulle sammanföras handläggningen
av samtliga ärenden, som anginge Sveriges export och import (inkl. transitering)
till eller flan Norge, Danmark, Holland och Schweiz, hava inom
kommissionen inrättats en avdelning för varuutbytet med Danmark och
Norge, samt i anslutning till kommissionens avdelning för varuutbytet
med England och kommissionens avdelning för utfästelser eu holländsk
resp. en schweizisk avdelning.

Inom kommissionen hava plenisammanträden hållits tre gånger och
på senare tiden två gånger i varje vecka.

Antalet diarieförda ärenden hava utgjort i runda tal, å avdelningen
för varuutbytet med England 12,000, å avdelningen för varuutbytet
med Tyskland och dess förbundna 15,500, a avdelningen för varuutbytet
med Finland-Ryssland 800, å avdelningen för utfästelser 15,500, å kansli®t
för exportärenden 25,000, a avdelningen för transiteringsärenden
13,500. Därjämte hava å utfästelseavdelningen godkänts omkring 37,500
konsumtionsutfästelser samt å avdelningen för varuutbytet med Tyskland
och dess förbundna omkring 15,000 stycken.

Kostnaderna för handelskommissionen hava, med undantag av ett
mindre belopp till dagarvoden åt kommissionens ledamöter, bestritts av
de medel, som influtit till kommissionen såsom lösen dels för utfärdade
bevis i licensärenden dels ock för meddelade bevis rörande godkännande
av utfästelser. Dessa kommissionens intäkter av lösenmedel hava under
aret uppgått till sammanlagt omkring 700,000 kronor, medan utgifterna
för kommissionens verksamhet belöpt sig till cirka 530,000 kronor, utgörande
alltså kommissionens behållning vid årets slut omkring 170 000
kronor.

Krigshär edskapskommissionen.

Den 17 december 1915 har Kungl. Maj:t uppdragit åt eu kommission
att i vid behov i samråd med statens krigsmaterialkommission, krigsförsäkringskommission,
livsmedelskommission, industrikommission och handelskommission
utreda frågan om rikets ekonomiska krigsberedskap och
föreslå av utredningen föranledda åtgärder, i den mån sådana icke falla
inom gränserna för nämnda kommissioners uppdrag; börande därvid yttrande
och förslag även avgivas om det sätt, varpå ärenden om den ekomiska
krigsberedskapen skola i framtiden handläggas.

Kommissionens ledamöter äro; professor EU Heckscher, ordförande,
aktuarien Otto Edvard Fridolf Järte, godsägaren Gustaf Sederholm, v.

Bill, till riksd. prat. 1918. 1 Sami. 1 avd. 27

Uiksdöffs-IJerätleUen,

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

häradshövdingen Markus Wallenberg, översten Knut Erik W. Söderhjelm,
hovrättsrådet Nils Edling och kaptenen Erik Bernström.

Därjämte har regeringsrådet S. Linnér på uppdrag av kommissionen
under senare hälften av år 1917 biträtt såsom administrativt sakkunnig.
„

Kommissionens arbete har fortgått oavbrutet hela aret med undantag
av en månads uppehåll på sommaren. Sammanlagt hava av kommissionen
i plenum hållits 37 protokollförda sammanträden. Liksom föregående
år har arbetet varit organiserat på så sätt, att vissa stora frågor,
vilkas lösning krävt särskilt fackkunskap och mera omfattande utredning,
varit överlämnade eller hänvisats för förberedande behandling till särskilda
subkommitéer eller beredningar, sammansatta dels av representanter
från kommissionen, dels av sakkunniga utom densamma. Beträffande
ifrågavarande beredningars uppgifter och arbetsresultat är följande att

framhålla. 0

Av de subkommittéer, som enligt kommissionens arsredogorelse för
1916 trädde i verksamhet nämnda år, ha vissa fortsatt sina utredningsarbeten
även under åi’ 1917, nämligen subkommitten för utredning av
den ekonomiska krigsberedskapen beträffande livsmedelsfiagor, subkorn
mittén för planläggning av åtgärder för tillgodoseende av vid krigstillfälle
nytillkommande kreditbehov samt subkommitten för utredning av
frågor rörande socialpolitiken och arbetsmarknadens organisation under
krigsförhållanden.

Av dessa subkommittéer kan den sistnämnda eller subkommittén för
sociala frågor numera anses ha slutfört sitt uppdrag. Redan sistlidne vår
avlämnade subkommittén sina utredningar och förslag till kommissionen,
som sedermera haft desamma under diskussion och omprövning. Arbe
tets resultat hava framlagts i kommissionens den 17 augusti 1917 dagtecknade
underdåniga betänkande om arbetsmarknadens organisation under
krigsförhållanden. „

Subkommittén för kreditfrågor har varit i funktron under hela aret,
ehuru dess förhandlingar tidvis måst ajourneras till följd av ledamöternas
av annat arbete strängt upptagna tid. Subkommitténs förslag r avseende
på större delen av kreditväsendets område inköra redan under år
1916 till korn mission eu och blev av denna provisoriskt godkänt, undei
innevarande år har kommissionen gjort sig förvissad om den medverkan
från näringslivets korporationer, som erfordras för planens genomförande.
Den enda hithörande fråga, som ej slutbehandlats, gäller fastighetskrediten,
som varit under behandling, bland annat i sammanhang med vissa
allmänna lagstiftningsfrågor, som beröras i det följande.

211

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Den tredje från föregående år kvarstående subkommittén, d. v. s.
subkommittén för livsmedélsfrågor, har med vissa avbrott i sammanträdena
fortsatt sina utredningsarbeten i huvudsak efter de linjer, som angivets i
föregående årsredogörelse. Utredningsarbetet har .företrädesvis avsett
frågan genom vilka åtgärder i produktions- och organisationshänseende
landets nödvändiga livsmedelstillgång under en eventuell framtida avspärrning
från all import av livsmedel och produktionsmedel skall kunna
tryggas. Bland övriga av subkommittén företagna utredningar torde böra
nämnas fortsättandet av den i föregående årsredogörelse antydda sammanfattningen
av viktigare statliga åtgärder för folknäringens tryggande
i Tyskland under kriget samt en översikt av den kritik över ifrågavarande
åtgärder, som framkommit i vissa tyska pressorgan och andra publikationer.

Jämväl nya beredningar hava anordnats för behandling av två större
frågor, nämligen dels frågan om den finansiella krigsberedskapen, dels
frågan om försäkringsväsendets organisation under krigsförhållanden. Den
förra av dessa frågor har under året varit upptagen till behandling också
i kommissionens plenum.

Vid utredningarna beträffande den finansiella krigsberedskapen, i
vilka under det förberedande arbetet deltagit från kommissionen professor
Heckscher och häradshövding Wallenberg samt utom densamma generaldirektören
J. G. A. af Jochnick, v. häradshövding C. E. Kinander,
greve J. G. Lagerbielke, regeringsrådet S. Linnér, bankdirektören V. Moll
och universitetskanslern C. Swartz, har företrädesvis behandlats frågan
om den centrala finansförvaltningens organisation vid krigstillfälle, innefattande
bland annat spörsmålet om riksbankens och riksgäldskontorets
ställning inbördes och till Kungl. Maj:t. Även ett stort antal andra med
den finansiella krigsberedskapen sammanhängande spörsmål har upptagits
till behandling, varjämte särskilda utredningar verkställts beträffande
krigsfinansieringen i Tyskland, England och Frankrike.

I fråga om försäkringsväsendet under krig ha de förberedande utredningarna,
vid vilka medverkat professor Heckscher från kommissionen
samt utom densamma direktören H. Andersson, direktören K. Herlitz,
överdirektören P. J. G. Laurin och f. d. kammarrättsrådet J. Östberg,
behandlat bl. a. återförsäkringens ordnande, beredandet av kreditmöjligheter
för bolagen samt förfarandet med de utländska bolagens försäkringar
inom landet.

I kommissionens plenum hava utom vissa redan berörda områden
även upptagits sådana, som ansetts kunna bli föremål för överläggning
utan föregående specialberedning. Först må här nämnas frågan om den

212

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

administrativa krigsberedskapen, d. v. s. den offentliga förvaltningens anpassning
efter krigsförhållanden, så att övergången från freds- till krigsförhållanden
kan ske så snabbt och målmedvetet som möjligt. Då kommissionen
fann uppgiften delvis ligga utanför sitt uppdrag, hemställde
kommissionen, som mer i förbigående omnämnt uppgiftens betydelse redan
i en underdånig skrivelse den 1 maj 1916, i eu ny skrivelse den 13
januari innevarande år med särskild motivering, att Kung!. Maj:t måtte
omedelbarligen uppdraga åt tillkallade sakkunnige personer att verkställa
en utredning angående den administrativa krigsberedskapen och utarbeta
de förslag, vartill utredningen gåve anledning.

Kommissionen har vidare i plenum fortsatt behandlingen av den
ekonomiska krig sberedskapens framtida organisation. Utredningsarbetet har
här i huvudsak varit avsett att klargöra, vilka uppgifter ett statsorgan
för den ekonomiska beredskapen under fred kan väntas få att lösa, samt
hur ett sådant organ lämpligast bör vara sammansatt och utrustat beträffande
arbetskraft och sakkunskap. Arbetet bär lett till preliminära
beslut, ehuru definitivt förslag ännu ej ansetts böra utarbetas.

Till de frågor, som sysselsatt kommissionens plenum under året,
hör även moratoriefrågan, som upplöser sig i ett antal specialförfattningar
med viktiga återverkningar på särskilt kreditväsendets organisation; några
av dessa författningar äro utarbetade, medan andra befinna sig under
arbete. Kommissionen har därjämte gemensamt med svenska bankföreningen
föranstaltat en utredning av moratorielagstiftningen ävensom därmed
närbesläktad lagstiftning (förbud för handel med fienden o. s. v.) i
andra länder. Vid moratoriefrågans behandling har kommissionen biträtts
av professor A. Köersner.

Kommissionen har jämväl till behandling upptagit frågan om ekonomiskt
fredsberedskap. Liksom övergången från freds- till krigstillstånd
medför svårartade rubbningar i det ekonomiska livet, torde det nämligen
vara tydligt, att avvecklingen av ett långvarigare krigstillstånd kommer
att vara förenad med stora ekonomiska och organisatoriska svårigheter,
mot vilka man alltså har att vara rustad. På grund härav ha olika
med fredsberedskapen sammanhängande problem samt beskaffenheten av
vissa tänkbara åtgärder för beredskapen diskuterats, varjämte utlandets
åtgärder på området bearbetats, i den mån kännedom kunnat vinnas
om dem.

De sammanlagda kostnaderna för kommissionens arbeten under år
1917 belöpa sig till cirka 47,000 kronor. Lokaler för kommissionens
sammanträden och kansli ha liksom föregående år kostnadsfritt tillhandahållits
av Handelshögskolan.

213

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående
fondhandelns och fondbörsverksamhetens ordnande m. m.

Den 9 juni IDIG bemyndigade Kung!. Maj:t chefen för finansdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga personer för att inom
nämnda departement biträda vid arbete att på grundval av det utav kommitterade
för utredning angående förekomsten inom landet av truster
och karteller m. m. den 1 juni 1914 avgivna betänkande angående fondhandeln
och dess reglerande och de däröver gjorda uttalanden ävensom
de resultat, vartill en fortsatt utredning kan leda, uppgöra förslag till
bestämmelser angående fondhandelns och fondbörsverksamhetens ordnande
jämte de ändringar i gällande lag och författningar, som i sammanhang
härmed kunna vara erforderliga.

De sakkunniga äro: bankinspektören Folke von Krusenstjerna, stadsmäklaren
e. o. hovrättsnotarien Magnus Billing, sekreteraren i svenska
bankföreningen Charles Dickson, revisionssekreteraren Nils Edvard Gadde
och förste aktuarien, filosofie doktorn Moritz Marcus.

De sakkunnigas arbeten hava med några uppehåll pågått hela året,
och föreligger såsom resultat därav förslag dels till lag om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet in. in., dels till lag, innefattande
vissa bestämmelser angående rätten att förfoga över annan tillhöriga
värdepapper, dels ock rörande de ändringar i gällande lagar och författningar,
som kunna betingas av den föreslagna nya lagstiftningen, allt
med tillhörande motiv. Betänkandet torde komma att avlämnas i början
av nästkommande år.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete uppgingo vid 1917 års utgång
till omkring 15,000 kronor, därav omkring 8,500 kronor belöpte sig
på år 1917.

Kassaförlag skommittén.

Den 8 juli 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att utreda,
vilka särskilda anordningar kunna erfordras i syfte att trygga statsverkets
tillgång till nödigt kassaförlag, i händelse av begränsning eller upphävande
av riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning
åt statsverket samt inkomma med det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

Till ordförande i kommittén utsåg Kungl. Maj:t generaldirektören
greve Hans Hansson Wachtmeister samt till ledamöter: ledamoten av
riksdagens andra kammare, bruksägaren Axel Ekman, ledamoten av samma
kammare, folkskolläraren Emil Kristensson och ledamoten av riksdagens
första kammare friherre Bror Karl Johan Langenskiöld.

Berättelse om vad i rikets styrelse stdan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommittén har den 20 mars 1917 avgivit underdånigt betänkande
och därmed slutfört sitt arbete.

Kostnaderna för kommitténs arbete uppgå till omkring 18,600 kronor,
därav omkring 12,600 kronor belöpa sig på år 1917.

Skatteutjämning ssakkunniga.

På grund av nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 har chefen för
finansdepartementet samma dag tillkallat sakkunniga personer med uppdrag
att efter samråd med kommunalskattekommitterade utleda, huiu
vida, i avbidan på definitiva anordningar för åstadkommande av större
likformighet i det kommunala skattetrycket, provisoriska åtgärder kunde
vidtagas för åvägabringande av skattelindring i kommuner med oskäligt
hög utdebitering för kommunala ändamål, samt utarbeta det förslag, vartill
utredningen kunde giva anledning.

De sakkunniga voro: landshövdingen Alexis Hammarström, växiö,
(ordförande), ledamoten av riksdagens andra kammare greve Kaoul Hamilton,
Ovesholm, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren
Ernst Otto Magnusson, Tumhult, statsrådet friherre Erik Palmstierna,
Stockholm, och revisionssekreteraren Erik Lilienberg, Stockholm.

Med skrivelse ‘den 3 februari 1917 hava de sakkunniga till chefen
för finansdepartementet avlämnat av dem utarbetat betänkande med förslag
angående statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner;
och hava de sakkunniga därmed slutfört sitt arbete.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig till sammanlagt

24,473 kronor 5 öre.

Sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material, agnat att
belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 8 juli 1916 bär chefen för finansdepartementet
samma dag tillkallat professorn Nils Richard Wohlin, Stockholm,
som sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material,
som vore ägnat att belysa den handelspolitiska utvecklingen under den
närmaste framtiden, samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de framställningar,
vartill under utredningsarbetet anledning kunde föreligga.

Den i berättelsen den 16 januari 1917 om vad i rikets stylelse
sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit omnämnda utredningen
av verkningarna på det svenska näringslivet av den mellan Sveiige
och Tyskland den 2 maj 1911 avslutade handels och sjöfart straktaten
har den 18 januari 1917 till Kungl. Maj:t överlämnats.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 april 1917 har utredningsarbetet
under den därefter förflutna tiden i första hand omfattat utvecklingen
under senare tid av Sveriges handelsförbindelser med Ryssland
och Finland m. m. För detta syfte hava sakkunniga på olika exportområden
varit sammankallade till muntliga överläggningar, vid vilka
stenografiska protokoll blivit förda. Ett omfattande material av skriftliga
upplysningar har insamlats genom enquéter bland exportörer på
Ryssland och importörer av ryska varor. Genom beskickningen i Retrograd
verkställas vissa utredningar rörande de handelspolitiska förhållandena
i Ryssland. Slutligen göras genom generaltullstyrelsens statistiska avdelning
och annorledes erforderliga statistiska sammanställningar och beräkningar.

Utredningarna om exportindustriernas organisation under och efter
kriget hava fortgått.

Det genom beskickningarna och konsulaten inkommande materialet
av skrivelser och tryckta publikationer berörande den handelspolitiska
utvecklingen samlas och bearbetas.

Kostnaderna för utredningen uppgingo vid 1917 års slut till 9,452
kronor 98 öre, därav 6,316 kronor 59 öre belöpte sig på år 1917.

Sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden över patentlag stiftning
skommitténs förslag till lag mot illojal konkurrens m. m.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 25 juli 1916 har chefen för
finansdepartementet tillkallat revisionssekreteraren friherre Adam Giertta
att såsom sakkunnig inom nämnda departement biträda med bearbetande
av inkomna yttranden över patentlagstiftningskommitténs förslag till lag
mot illojal konkurrens m. in. ävensom vid handläggning i övrigt av
ifrågavarande förslag.

Arbetet, som bestått i lagförslagets beredande till föredragning, har
år 1917 pågått under januari—mars månader. Vid behandling av förslaget
i statsrådsberedning har detsamma befunnits förutsätta så vittomfattande
ändringar i tryckfrihetsförordningen, att förslaget ej ansetts
kunna utan sammanhang med en fullständig revision av samma förordning
läggas till grund för lagstiftning i ämnet. En sådan revision har
emellertid ansetts tillsvidare ej böra vidtagas.

Kostnaderna för utredningen intill årsskiftet hava uppgått till omkring
4,520 kronor, därav 1,474 kronor 98 öre belöpa sig på år 1917.

215

216

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunnig för behandling av frågan om omorganisation av kommerskollegium.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 23 september 1916 har chefen
för finansdepartementet samma dag tillkallat kommersrådet Per Gustaf
Friberg för att såsom sakkunnig inom departementet biträda med förberedande
behandling av frågan om omorganisation av kommerskollegium.

Efter det i början av år 1917 besked lämnats, att fragan om kommerskollegii
omorganisation icke komme att föreläggas 1917 års riksdag,
upphörde i början av februari 1917 tillsvidare arbetet med beredning av
nämnda fråga. Arbetet återupptogs den 1 november samma år i och för
frågans framförande till 1918 års riksdag. Efter nämnda tidpunkt har
den sakkunnige i den utsträckning, hans tjänstgöring i kommerskollegium
det medgivit, varit sysselsatt med omredigering av det redan utarbetade
förslaget till proposition i ämnet samt med vidtagande av de rätt betydande
ändringar i förslaget, som föranletts av nyinträdda förhållanden.
Vidare hava utarbetats förslag till propositioner angående omorganisation
av följande till kommerskollegium anslutna lokalstater, nämligen,
bergsstaten, inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller
ai''betsöverföring, sprängämnesinspektören samt den lokala fartygsinspektionen,
och föreligga för närvarande i korrektur förslag till dylika propositioner.

Utredningen har intill årsskiftet medfört en kostnad av, förutom
utgifter för tryckning, tillhopa 525 kronor.

Redogörelse rörande svenska statsmakternas åtgärder till näringslivets
stöd under krigstiden.

Den 29 juni 1917 har Kungl. Maj:t uppdragit åt ledamoten av
riksdagens andra kammare, filosofie doktorn K. Hildebrand att enligt
åtagande utarbeta eu fortsatt redogörelse, avseende år 1917 över de
svenska statsmakterna och krigstidens folkhushållning.

Redogörelsen skall utarbetas i huvudsaklig överensstämmelse med
tidigare liknande framställning.

Kommitterade för tonnageanskaffning.

Med hänsyn till angelägenheten därav, att allt fortfarande i olika
riktningar verksamma åtgärder’ vidtagas till anskaffande av erforderligt
tonnage för statens import av brödsäd, fodermedel m. m. har Kungl.
Maj:t den 19 december 1916 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att tillkalla lämpliga representanter för rederinäringen att förmedla i
sådant avseende erforderlig förbindelse med de svenska rederierna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För detta ändamål bär chefen för finansdepartementet tillkallat
generalkonsuln Axel A:son Johnson, direktören i Stockholms rederiaktiebolag
Svea Hjalmar Blomberg och direktören i rederiaktiebolaget Transatlantic
Gunnar Carlsson.

De kommitterade hava sammanträtt följande dagar: den 8 och 25
januari, den 5 februari, den 10 och 22 maj, den 7 juni och den 26 september
1917.

Efter anmodan av chefen för finansdepartementet i skrivelse den 8
januari 1917 hava kommitterade förmedlat anskaffande av tonnage, avsett
för en statsimport under tiden mars—maj 1917 av 70,000 tons
spannmål. Samma dag anmodades kommitterade att träffa anstalter för
anskaffande av erforderligt tonnage för införande till Sverige under tiden
januari—mars 1917 av omkring 60,000 tons fodermedel från Nord- och
Sydamerika, vilken kvantitet sedermera utökades med 10,000 tons. Kommitterade
fastställde fraktsatser för ifrågavarande fodermedelsimport, föranstaltade
om befraktning av ett tonnage om sammanlagt 20,000 tons för
fodermedelsimporten samt vidtog förberedande åtgärder för avgivande av
förslag till anskaffande av det tonnage, som för ändamålet ytterligare
erfordrades.

Med det förändrade läge, i vilket Sveriges sjöfartsförbindelser med
främmande länder kommo genom den från och med februari månad 1917
upprättade tyska undervattensblockaden mot England och dess allierade,
förändrades i väsentlig grad förutsättningarna för kommitterades verksamhet.
Genom kommitterades förmedling inledda eller föreslagna avtal
med svenska redare kunde icke avslutas på grund av nämnda krigsförhållanden,
och under sådana omständigheter funno kommitterade sig ur
stånd att tillsvidare fullfölja det givna uppdraget i avseende å anskaffande
av tonnage för import till Sverige från England eller dess allierade
samt transmarina länder.

Kommitterade hava sedermera biträtt inom utrikesdepartementet
vid handläggning av vissa av krigsförhållandena berörda ärenden rörande
den utrikes sjöfarten samt därvid förmedlat för de svenska redarna avsedda
anvisningar och föreskrifter angående svenska fartygs frigivande
från eller fart på de krigförande länderna.

Med avseende å flen vidare utvecklingen av världskriget och särskilt
undervattensbåtskriget samt Amerikas Förenta Staters inträde i
kriget hava kommitterade hos chefen för finansdepartementet anhållit om
återkallande av det de kommitterade givna uppdraget.

De kostnader, som kommitterades uppdrag hittills medfört, belöpa
sig till ett ungefärligt belopp av 6,000 kronor.

Uih. till riksil. j>rot. 1UI8. 1 Somt. I nvd. 28

Hik»

218

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima rihdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande Längmanska donationsfonden.

På grund av nådigt bemyndigande den 30 december 1916 har
chefen för finansdepartementet samma dag tillkallat sakkunniga för att
utreda, i vilken ordning halva årliga avkastningen å den del av Längmanska
donationsfonden, som betecknades med litt. B, borde komma till
användning till de med nämnda del av fonden avsedda ändamål, samt
avgiva de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

De sakkunniga voro: ledamoten av riksdagens första kammare, friherre
Karl Langenskiöld, professorn vid Stockholms högskola, friherre
Gerard de Geer, professorerna vid Uppsala universitet Adolf Noreen och
Folke P:son Wetter samt redaktören Karl Wåhlin.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 19 mars 1917.
Uppdraget slutfördes den 28 september samma år, då de sakkunniga till
chefen för finansdepartementet överlämnade av dem verkställd utredning
jämte förslag till stadgar för Längmanska kulturfonden.

Kostnaderna för utredningen hava uppgått till 2,446 kronor 35 öre.

Vintersjö fartskommittén för Norrland.

Den 13 februari 1917 tillsatte Kungl. Maj:t en kommitté med uppdrag
att verkställa utredning angående åtgärder för underlättande av
vintertrafiken utmed Norrlandskusten och på de norrländska hamnarna.

Ledamöterna i kommittén äro: generallotsdirektören D. U. V. Linder,
kommerserådet P. G. Friberg, sjökaptenen O. F. Hedborg, direktören E.
Lange och ledamoten av riksdagens andra kammare kaptenen S. E. J.
Lubeck.

Kommittén sammanträdde första gången den 1 mars 1917 och beslöt
om igångsättande av åtskilliga utredningar samt fortsatte sitt arbete
med täta sammanträden till och med den 29 juni s. å. Som representanter
för de lokala intressena har kommittén med sig adjungerat följande
genom de norrländska handelskamrarna utsedda ombud, nämligen
vice konsul G. Tjulin, Skellefteå, för Norrbottens och Västerbottens läns
handelskammare, direktören E. A. Enhörning, Sundsvall, för Västernorrlands
och Jämtlands läns handelskammare och disponenten E. Lindström,
Bollnäs, för Gävle handelskammare. Den 5 och 30 augusti samt den 15
september sammanträdde kommittén åter in pleno och den 2 oktober
återupptogs det gemensamma arbetet ånyo med regelbundna sammanträden
till årets slut, därvid kommittén företrädesvis sysselsatt sig med
utredning av isbrytarefrågan och fört underhandlingar med de norrländska
samhällena och industrierna angående deras medverkan till lösningen av

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

219

denna fråga. Kommittén har senast hänvänt sig med en skriftlig framställning
till ett hundratal norrländska kommuner, bolag och enskilda
intresserade om deltagande i kostnaden för anskaffning av en havsisbrytare,
varå svar införväntas inom instundande januari månad. Sammanlagt
har kommittén under året haft 39 plenisammanträden och däremellan
åt enskilda ledamöter uppdragit utförandet av särskilda utredningar.

Kostnaden för kommitténs arbeten har under året belöpt sig till
ungefär 13,000 kronor.

1917 års bränslekommission.

Genom beslut den 16 april 1917 förordnade Kungl. Maj:t om tillsättande
av en ny statens bränslekommission, benämnd 1917 års bränslekommission
med uppgift att sörja för tillgodoseende av ej mindre den
enskilda hushållsförbrukningens än även av industriens och transportmedlens
behov av bränsle. Den förutvarande, av Kungl. Maj:t den 14 augusti
1916 tillsatta bränslekommissionen skulle därmed upphöra, och skulle till
den nya kommissionen överflyttas de uppgifter, som ålåge statens bränslekommission
jämlikt förordningen den 14 augusti 1916 angående förbud
mot användande av ved såsom bränsle vid industriella anläggningar,
kommunikation sinrättningar samt vissa allmänna verk och anstalter.
Samtidigt föreskrevs, att under 1917 års bränslekommission skulle såsom
särskilda avdelningar inordnas dels den inom statens industrikommission
den 4 februari 1916 inrättade bränslebesparingsbyrån, dels ock den inom
statens livsmedelskommission den 5 maj samma år inrättade vedbyrån.
Den av länens vedbyråer förut bedrivna verksamheten har jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut även övertagits av kommissionen och fortsatts genom kommissionen
underlydande länsbyråer.

Ordförande i kommissionen är skogschefen i Uddeholms aktiebolag
Henrik Petersson.

Ledamöter i kommissionen äro redaktören A. J. Christiernsson,
byråchefen Th. Först, jägmästaren N. G. Ringstrand, byråchefen i järnvägsstyrelsen
E. O. von Friesen, t. f. revisionssekreteraren R. Eklund
och bergsingenjören E. W. Tillberg, av vilka ledamöter Christiernsson,
Eklund och Tillberg hava daglig tjänstgöring inom kommissionen.

Beträffande närmare uppgifter rörande 1917 års bränslekommissions
organisation och verksamhet hänvisas till en av kommissionen avgiven,
tryckt redogörelse i ämnet.

220

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillverkning av viner.

Enligt nådigt bemyndigande tillkallades av chefen för finansdepartementet
den 25 juni 1917 sakkunniga för utredning i fråga om tillverkning
av viner.

De sakkunniga äro: ledamoten av riksdagens första kammare, f. d.
majoren, friherre Oskar Herman Fleming, ordförande, grosshandlanden
Wilhelm Laurentz, direktören Ebbe Vennerberg och grosshandlanden
Wilhelm Malmgren.

Efter vissa olika förarbeten sammanträdde de sakkunniga första gången
den 1 augusti 1917 och har arbetet därefter pågått till och med den 8
december s. å. Under den tid, arbetet sålunda fortgått, har av de sakkunniga
i det närmaste utarbetats ett förslag till förordning om tillverkning
och behandling av viner, och hava de sakkunniga tillika föranstaltat
om analysering av vissa viner, vilket arbete emellertid ännu icke hunnit
slutföras.

De kostnader, arbetet intill årsskiftet dragit, uppgå till cirka 5,600
kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till förordning angående försäljning
av pilsner dricka.

Den 29 juni 1917 tillkallade chefen för finansdepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande sakkunniga med uppdrag att utarbeta förslag
till förordning angående försäljning av pilsnerdricka i huvudsak grundat
på bestämmelserna angående försäljning av Öl i gällande vin- och ölförsäljningsförordning.

De sakkunniga äro: borgmästaren Jakob Gustaf Pettersson och
auditören Hugo Rehnberg.

De sakkunniga hava med vissa uppehåll sammanträtt i Stockholm
under tiden från och med den 2 oktober till och med den 21 december
samt därunder utarbetat förslag till förordning i ämnet. Förslag till
motivering är för närvarande under utarbetande. Arbetet beräknas vara
slutfört under nästinstundande januari månad.

De kostnader, de sakkunnigas utredning intill årsskiftet medfört
för statsverket, uppgå till omkring 1,100 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till instruktion för byggnadsstyrelsen
m. m.

Den 10 juli 1917 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande den 25 juni samma år sakkunniga med uppdrag att
utarbeta förslag dels till instruktion för byggnadsstyrelsen, dels till in -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

221

struktion för länsarkitekter, ärtskock till de administrativa författningar och
bestämmelser, som påkallades av den omläggning av statens husbyggnadsverksamhet
i allmänhet, varom i Kungl. Maj:ts den 16 april 1917
till riksdagen avlåtna proposition angående omorganisation av och lönereglering
för överintendentsämbetet samt angående länsarkitekter m. m.
ävensom i riksdagens i anledning av nämnda proposition den 11 juni
1917 avlåtna skrivelse, nr 269, närmare förmäldes.

De sakkunniga äro: förste intendenten, professor I. G. Clason, ordförande,
ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören A. Pers
samt förste kanslisekreteraren F. St. Linroth.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 5 september 1917,
varefter ett tiotal sammanträden hållits. De sakkunniga hava med skrivelse
den 30 november 1917 avlämnat förslag till instruktion för länsarkitekterna,
till kungl. kungörelse med föreskrifter rörande det offentliga
byggnadsväsendet ävensom till åtskilliga smärre författningar, och
komma de sakkunniga inom kort att avgiva förslag till instruktion för
byggnadsstyrelsen.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete belöpa sig vid årsskiftet
till ungefär 2,000 kronor.

Sakkunniga för utredning angående ny organisation av tekniska högskolans
materialprovning sanstalt.

Den 7 september 1917 tillsattes av Kungl. Maj:t sakkunniga med
uppdrag att avgiva förslag till ny organisation av tekniska högskolans
materialprovningsanstalt.

De sakkunniga vcjro: överingenjören Axel Fredrik Wahlberg, f. d.
kommerserådet Knut Abel Gunnar Dillner, extra föredraganden i kommerskollegium,
civilingenjören Axel Fredrik Enström och civilingenjören
John Oskar Roos af Hjelmsäter.

Omedelbart efter tillsättandet börjades arbetet, vilket forcerades
så, att betänkande kunde överlämnas den 31 oktober 1917 till chefen för
finansdepartementet; och var därmed de sakkunnigas arbete slutfört.

Kostnaderna för utredningsarbetet hava uppgått till 2,339 kronor
57 öre.

Finansrådet.

Den 11 september 1917 tillsattes av Kungl. Maj:t finansrådet, dit
i fall av behov skulle hänskjutas frågor om tillämpningen av de betalningsvillkor,
vilka borde fordras vid försäljning av svenska varor till utlandet
för undvikande av de olägenheter, som vore förbundna med en
oreglerad kreditgivning till utlandet.

222

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Ledamöterna äro: av Kungl. Maj:t förordnade: riksbanksf ull mäktigen
Viktor Moll, ordförande, bankdirektören J. H. R. C:son Kjellberg
och bankinspektören J. G. F. von Krusenstjerna; av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande tillkallade: kabinettskammarherrarna
August Herlenius och B. Hay, direktörerna J. S. Edström, Erik Bernström,
H. Tli. Holm, Iv. Östlund, Hemming Johansson, F. Bilie, A.
Cöster, C. H. Sundin, H. A. Munktell och Carl Wahrén, disponenterna
Olof Hjorth, M. Sörensson, Ernst Malmström, Birger Carlsson och L.
Norrström, f. d. generalkonsuln O. A. Söderberg, grosshandlanden Richard
Nilsson, ingenjören Elof Biesert, generalkonsuln J. Sachs, friherre J.
Mannerheim samt verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening
E. O. Nyländer.

Finansrådet, som trädde i verksamhet den 14 september 1917, har
för behandling av principiella spörsmål och av enskilda frågor av större
betydelse sammanträtt in pleno i allmänhet en gång i veckan, varjämte
de tre av Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna sammanträtt i det närmaste
dagligen för handläggande av inkomna ärenden.

Kostnaderna för finansrådets arbete under 1917 hava uppgått till
omkring 5,900 kronor.

1917 års bankkommitté.

Kungl. Maj:t har den 22 september 1917 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning rörande vissa kreditfrågor, närmast frågorna
om emissionsväsendet, bankkoncentrationen och frågan om anordnande
av statlig verksamhet av samma art som vanlig bankrörelse m. m.

Till ordförande i kommittén har Kungl. Maj:t förordnat generaldirektören
J. G. A. af Jochnick samt till ledamöter bankdirektören C. W.
Ahlström, bankdirektören A. V. T. Bergqvist, verkställande direktören i
aktiebolaget Separator, kaptenen E. A. Bernström, ledamoten av riksdagens
första kammare, professorn H. M. Bäckström, professorn K. G.
Cassel, sekreteraren i Kristianstads läns hushållningssällskap V. A:son
Ekerot, direktören R. Ekholm, grosshandlaren J. Josephson, bankinspektören
J. G. F. von Krusenstjerna, skomakaremästaren C. A. Lindmark,
bankofullmäktigen V. L. Moll, ledamoten av riksdagens andra kammare
friherre E. K. Palmstierna, bankdirektören J. O. E. Rydbeck, docenten
vid Lunds universitet E. F. K. Sommarin, vilken tillika förordnades att
vara kommitténs sekreterare, ledamoten av riksdagens andra kammare,
direktören M. Sommelius och bankdirektören, vice häradshövdingen M.
L. Wallenberg.

Kungl. Maj:t har därefter entledigat sekreteraren Ekerot, banko -

223

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

fullmäktigen Moll och numera statsrådet friherre Palmstiema från uppdraget
och i stället till ledamöter i kommittén förordnat bankofullmäktigen
R. Lindgren, bankofullmäktigen, vice häradshövdingen S. I. W.
Philipson, ledamoten av riksdagens andra kammare professorn G. Kobb
och redaktören A. Örne.

Kommittén, som till en början diskuterat och fastställt riktlinjerna
för arbetet, har sammanträtt första gången 22 oktober 1917. Under de
tider, då kommittén icke haft sammanträden, har ett inom kommittén
utsett arbetsutskott verkställt förberedande arbeten rörande de frågor,
som skolat föreläggas kommittén.

Kostnaderna för kommittén för tiden intill 1917 års slut hava
approximativt beräknats uppgå till omkring 4,900 kronor.

Kommissionen för undersökning och tillgodogörande av vissa mineralfyndigheter
å kronojord.

Den 9 november 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu kommission av
sakkunniga personer att fortast möjligt igångsätta arbete för vinnande
av upplysning om å kronojord, därå inmutningsförbud gällde, funnes redan
upptäckta men ej närmare kända fyndigheter av andra mineral än järnmalm,
företrädesvis kopparmalm, nickelmalm och svavelkis, att i sådant
avseende, därest omständigheterna därtill föranledde och så lämpligen
kunde ske, låta verkställa försöksarbeten å sådana fyndigheter samt att
i övrigt efter omständigheterna vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå åtgärder
för fyndigheternas tillgodogörande.

Ledamöter i kommissionen äro: intendenten vid Gällivare malmfält
Gustaf Wallin, ordförande, t. f. bergmästaren Carl Immanuel Asplund
samt direktören Niklas Fredrik Herman Duse.

Kommissionen har under år 1917 endast hållit ett sammanträde,
den 12. december, och vid detta sammanträde beslöts införskaffande av
upplysningar angående sådana fyndigheter, som kunde tänkas bliva genom
kommissionens försorg närmare undersökta.

Kommissionen har under år 1917 icke dragit andra kostnader än
medlemmarnas resa till ovannämnda sammanträde, vilka kunna beräknas
till cirka 400 kronor.

Sakkunniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande
fartyg sbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. m.

Deu 20 november 1917 tillkallades av chefen för finansdepartementet
enligt bemyndigande samma dag sakkunniga för utredning angående
erforderliga bestämmelser rörande fartygsbesättnings arbets- och

224

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

levnadsförhållanden särskilt rörande frågan om bemanningens tillräcklighet
(bemanningsskala) ävensom beträffande tillsynen från det allmännas sida
i berörda hänseenden.

De sakkunniga äro: överinspektören, civilingenjören Nils Gustaf
Nilsson, ordförande, byråassistenten för sjöfartsärenden i socialstyrelsen
E. A. Fr. Eggert, ombudsmannen i maskinistföreningen i Stockholm,
övermaskinisten Eskil Jordman, t. f. byråchefen, sekreteraren i socialstyrelsen
J. A. E. Molin, direktören i Sveriges redareförening, sjökaptenen
O. A. Nordberg, förtroendemannen i svenska sjömansunionen Knut
Ring och ombudsmannen i svenska eldareunionen Einar Martin Roth.

De sakkunniga sammanträdde den 11—13 december 1917, därvid
överläggning ägde rum rörande planen för kommitterades arbete m. m.
I enlighet med kommitterades beslut pågå för närvarande vissa förberedande
utredningar.

Någon utgift för statsverket torde icke under år 1917 pakallas av
de sakkunnigas arbete.

Ecklesiastikdepartementet.

Kommittén för utredning angående utförande av en gradmätning på
Spetsbergen.

Genom beslut den 11 mars 1898 tillsatte Kung]. Maj:t en kommitté
med uppdrag att, därest kejserliga ryska regeringen utsåge en
kommitté för att träda i förbindelse med en svensk kommitté för uppgörande
av plan för utförande under den närmaste framtiden på Sveriges
och Rysslands gemensamma bekostnad av gradmätningsarbeten på Spetsbergen
in. in., för nämnda ändamål förhandla med ryska kommittén och
särskilt beräkna den kostnad, som det tilltänkta företaget skulle medföra
för svenska statsverket, samt avgiva underdånigt förslag till de åtgärder,
som för ändamålets vinnande borde av Sverige vidtagas, ävensom att med
uppmärksamhet följa dess fortgång och inkomma med de framställningar,
vartill anledning kunde förefinnas.

Till ordförande i denna kommitté utsågs dåvarande H. K. H. Kronprinsen,
Sveriges nuvarande Konung, och till ledamöter förordnades professorerna
friherre A. E. Nordenskiöld, P. G. Rosén, Lidingö villastad,
H. C. Dunér, Uppsala, och G. Mittag-Leffler, Djursholm, läraren vid Stockholms
högskola, numera professorn friherre G. J. De Geer, Stockholm, samt
lektorn, numera professorn E. Jäderin, Stockholm. Kommittén bemyndigades
därjämte att, om den så aktade nödigt, åt sig antaga en sekreterare,

Berättelse om vad t rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vartill den 11 mars 1898 utsågs filosofie doktorn, numera professorn V.
Ca.rlheim-Gyllensköld, Stockholm. Kommitténs ledamöter friherre Nordenskiöld,
Rosén och Dunér avledo, den förstnämnde år 1901, Rosén år 1913
och Dunér år 1914. "Vid Hans Maj:t Konung Gustafs uppstigande på
tronen överlämnade han ordförandeskapet i kommittén åt H. K. H. Kronprinsen
Gustaf Adolf, som den 16 november 1908 första gången förde presidiet
vid kommitténs sammanträden.

Kommitténs arbete under år 1917 har bestått i befordrande till
trycket av färdiga avhandlingar och i kompletterande av de ännu icke
till trycket avlämnade.

I korrektur föreligga avhandlingarna S. II. Dh Förbindelser av
bipunkter med nätet, S. III. Ef. Astronomiska ohseivationer 1901, S. VII.

B. Magnetiska variationsobservationer samt delar av S. I. Historiken.
Med utgivandet av dessa publikationer har tills vidare fått anstå, enär
de oeihört stegrade prisen på papper m. rn. göra ändringar i de kontrakterade
bestämmelserna med vederbörande tryckeri nödvändiga, innan det
blir möjligt att bedöma, huru de återstående medlen lämpligast bära
fördelas.

Utom ledan förut tryckta kartor över områden, som under gradmätningsexpeditiouen
uppmätts utanför det egentliga triangelnätet, har
nu även den svenska avdelningens huvudkarta, som omfattar själva gradmätniugsområdet
vilken karta föreligger färdig i två stö itc kartblad,
utarbetade i skalan 1 : 100000 — under det gångna året avlämnats till
tryckeriet.

R\ska expeditionens kartor, som skola omfatta den sydligare delen
av gradmätningsoinrådet, äro ännu ej utgivna.

Arbetet med det kommittén lämnade uppdraget i sin helhet har
nått den punkt, att endast det fullständiga avslutandet av topografien
och geologien samt historiken och den sammanfattande avhandlingen om
resultaten återstå. Kommitténs arbete har under år 1917 blivit något
fördi öj t och icke hunnit avslutas inom beräknad tid, på grund därav att
kommitténs sekreterare fatt sig ålagt visst arbete för vetenskapsakademiens
av staten bekostade solförmörkelseexpedition samt för bearbetningen
av det därvid insamlade materialet.

Av den ryska avdelningens arbeten hava, på grund av den nuvarande
politiska situationen, under de senaste åren intet kunnat publiceras.
Den gemensamma slutliga samman fatta ingen av de båda avdelningarnas
—- den svenska och den ryska — resultat bar följaktligen ej
heller ännu kunnat färdigställas.

ä,h. till rik.*(t. prat. tvist. 1 Sami. t ord. -x)

Rifcsdajrs-IJerlittrlseu.

225

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde mg tiUdragit.

Totalkostnaden för kommittén till och med år 1917 har uppgått
till omkring 58,000 kronor.

Kommittén för undersökning av svenska ortnamn.

Enligt beslut den 2 maj 1902 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté,
bestående av riksantikvarien H. O. H. Hildebrand som ordförande
samt kammarrådet, numera regeringsrådet G. Thulin, Stockholm, och professorn
A. G. Noreen, Uppsala, såsom ledamöter, att dels för ett län eller
landskap låta verkställa undersökning av namnen å byar och gårdar ävensom
å viktigare berg samt större skogar, sjöar och landsträckor, dels ock efter
vunnen erfarenhet uppgöra och, så snäll ske kunde, underställa Kungl.
Maj:ts prövning plan för arbetet i dess helhet jämte beräkning av de penningbelopp,
som för arbetets fullständiga utförande kunde antagas vara
erforderliga. Efter att under sommaren 1902 hava låtit försöksvis utföra
smärre preliminära undersökningar inom Älvsborgs, Värmlands samt Göteborgs
och Bohus län bestämde sig kommittén för att till försöksobjekt
välja Älvsborgs län. I kommitténs sammansättning hava de förändringar
skett, att riksantikvarien Hildebrand år 1907 entledigats från kommittéuppdraget,
att Thulin år 1909 ersatts med notarien i kammarkollegium
G. Hedin, Stockholm, och att, sedan Hedin avlidit, kammarrådet A. W.
Dufva, Stockholm, genom nådigt beslut den 17 september 1914 erhållit
uppdrag att vara ledamot av kommittén. För närvarande utgöres
kommittén således av Noreen och Dufva.

Enligt Kungl. Majrts beslut den 15 november 1907 anbefalldes efter
en något modifierad plan undersökning av Örebro läns ortnamn, vilket arbetes
ledning och huvudsakliga utförande skulle tillkomma Noreen, som i
kamerala frågor hade att rådföra sig med den andre ledamoten av kommittén,
numera Dufva. Med liknande uppdrag för Noreen och Hedin,
numera i dennes ställe Dufva, har genom nådigt brev den 8 december
1911 anbefallts undersökning av Värmlands läns ortnamn.

Excerperingen av ortnamn ur äldre otryckta källor har under åi
1917 fortsatts av rektorn, filosofie licentiaten S. Jansson. För tryckning
bär kommittén utarbetat manuskript för gårdsnamnen i Hallsbergs och
Rumla socknar av Rumla härad och Örebro län. hör Värmlands län
har kommittén för tryckning bearbetat gårdsnamnen i hårnebo härad
samt avslutat bearbetningen av det under år 1916 påbörjade Älvdals
härad, varjämte naturnamnen i Nyeds och eu del av Älvdals härad bearbetats.
Register har uppgjorts till den redan av trycket utgivna del
IX: 1 av Älvsborgs län. Till trycket har under år 1917 befordrats redogörelsen
för Marks härad, södra delen.

JterätteU

Beträffande ort namnsarbetet i dess helhet för Älvsborgs län hava
nu redogörelser för 17 av länets 18 härader befordrats till trycket, varjämte
redogörelsen för det återstående häradet föreligger i så gott som
tryckfärdig skick. Register till delarna II—VI, Vill, IX: 1 och X—XIX
har uppgjorts. För Örebro län är undersökningen i orten slutförd och
bearbetningen verkställd av de territoriella namnen i 13 av länets 15
härader. För Värmlands län är undersökningen i orten och bearbetningen
av de territoriella namnen i länets 14 härader slutförd samt bearbetningen
av naturnamnen i 4 Va härader verkställd.

Efter uppdrag av rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad
har kommittén granskat ortnamnen på delar av topografiska kartbladen
Fredrika, Lillhärdal och Älvdalsåsen samt på ekonomiska kartor för Höks
och Tönnersjö härader av Hallands län.

Slutligen har kommittén på remisser från såväl Kung! Maj:t som
kammarkollegium avgivit yttranden i åtskilliga ärenden.

De kostnader, kommittén intill årsskiftet 1917—1918 medfört för
statsverket, uppgå till omkring 110,085 kronor, däri inberäknade kommittéledamöternas
arvoden och reseersättningar med omkring 18,183 kronor.
Statsverkets utgifter för kommitténs verksamhet under år 1917 uppgå
till omkring 5,300 kronor, nämligen kommittéledamöternas arvoden och
reseersättningar omkring 1,300 kronor och sekreterarens arvode 4,000
kronor.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prästerskapets
löneförmåner.

Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om reglering av prästerskapets
löneförmåner utgöras — efter det av förutvarande sakkunniga
kontraktsprosten Ludv. Lindberg den 26 januari 1917 utnämnts till biskop
i Växjö stift och med anledning därav avsagt sig uppdraget samt statskommissarien
C. G. Sylvan den 18 påföljande februari avlidit — av hovrättsrådet
i Göta hovrätt K. J. Ekman, ordförande, samt kontraktsprosten,
kyrkoherden i Ösmo pastorat J. A. L. Quist och kyrkoherden i Göteborgs
Kar! Johans församling P. Pehrsson, de båda sistnämnda tillkallade
genom chefens för ecklesiastikdepartementet beslut den 18 juni 1917.

De sakkunniga hava den 26 februari 1917 till Kung! Maj:t överlämnat
ett tryckt »Yttrande över ifrågasatta ändringar i lagarna om
reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 jämte förslag
till lag angående beräkning av viss del av prästerskapets avlöning efter
markegång», betecknat såsom prästlöneregleringssakkunnigas betänkande

■m

22$

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

IV och innehållande, jämte själva yttrandet, utförliga tabellbilagor rörande
prästei’skapets förutvarande och blivande löneförmåner.

Härförutom hava de sakkunniga under år 1917 uppgjort och till
Kung!. Maj:t överlämnat förslag till reglering av den kyrkliga indelningen
och organisationen samt till löneregleringar för prästerskapet i 153 pastorat,
där nu gällande lönereglering upphör att äga tillämpning den SO april
1920 samt i 9 pastorat, där lönereglering senare utlöper. Därjämte hava
utförts åtskilliga i samband med löneregleringsarbetet stående arbeten av
statistisk eller eljest förberedande natur.

De av uppdraget föranledda kostnaderna för statsverket hava från
och med juli 1910, då arbetet tog sin början, till 1917 års slut uppgått
till sammanlagt omkring 81,088 kronor.

Katekesnämnden.

För främjande av katekesfrågans lösning förordnade Kung!. Maj:t
genom beslut den 24 mars 1911 för eu tid av tre år, räknat från
och med den 1 maj 1911, en nämnd med uppgift att granska förslag
till läroböcker i den kristna tros- och sedeläran, samt utsåg därvid till
ordförande i nämnden biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström och
till ledamöter överdirektören B. J:son Bergqvist, Stockholm, professor
E. M. Billing, Uppsala, överläraren, numera undervisningsrådet N. O. Bruee,
Stockholm, extra ordinarie hovpredikanten, kyrkoherden i Södertälje pastorat
friherre K. A. Leijonhufvud samt f. d. byråchefen i ecklesiastikdepartementet,
kanslirådet I. A. Lyttkens, Stockholm. I nämndens sammansättning
ägde därefter de förändringar rum, att Kungl. Maj:t på
därom gjorda underdåniga ansökningar entledigade Bergqvist, Bruce och
friherre Leijonhufvud från uppdraget såsom ledamöter av nämnden, Bergqvist
från och med den 5 oktober 1912, Bruce från och med den 24
oktober samma år och friherre Leijonhufvud med utgången av april 1914,
samt förordnade läroverksadjunkten N. A. Gudmuudsson-Bergstrand, Hälsingborg,
att i Bergqvists ställe, överläraren J. E. Björkman, Kiruna, att
i Bruces ställe och e. o. hovpredikanten, kyrkoherden i Göteborgs Oscar
Fredriks församling V. E. Rundgren att i friherre Leijonhufvuds ställe
vara ledamöter av nämnden.

Genom beslut den 19 december 1913 föreskrev Kungl. Maj:t, att
nämndens verksamhet skulle fortsätta tills vidare under ytterligare tre år,
räknat från och med den 1 maj 1914.

På av nämnden gjord underdånig framställning bemyndigade Kungl.
Maj:t genom beslut den 23 juli 1915 nämnden att genom en av nämndens
ledamöter låta utarbeta förslag till lärobok i den kristna tros- och sede -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

''m

läran och föreskrev tillika, att nämnden efter vederbörlig prövning av
arbetet skulle till Kungl. Maj:t inkomma med det yttrande och förslag,
vartill anledning kunde förefinnas.

Såsom av nämnden förordnad sekreterare har tjänstgjort sekreteraren
hos Stockholms folkskoledirektion O. G. S. Wibelius.

Sedan nämnden med skrivelse den 18 april 1917 till Kungl. Maj:t
överlämnat förslag till ny kateketisk lärobok i anslutning till Luthers
lilla katekes och förslag till reviderad översättning av samma katekes,
förklarade Kungl. Maj:t genom beslut den 19 maj 1917, att nämndens
verksamhet skulle anses hava upphört med utgången av april 1917.

De kostnader nämnden medfört för statsverket, uppgå till omkring
68,438 kronor.

Tekniska högskolans byggnadskommitté.

Genom beslut den 1 mars 1912 tillsatte Kungl. Maj:t eu särr
skild byggnadskommitté för nybyggnaderna vid tekniska högskolan i
Stockholm, och enligt den av Kungl. Maj:t den 3 maj 1912 för kommittén
utfärdade instruktionen åligger det kommittén att i enlighet med
nämnda instruktion och övriga av Kung!. Maj:t meddelade föreskrifter
såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhava de arbeten, som äro förenade
med planläggningen och utförandet av de år 1911 beslutade nybyggnaderna
m. m. för tekniska högskolan, vartill anslagits eu summa av

4.619.000 kronor, samt att ombesörja, att detta arbete raskt fortskrider
och snarast möjligt fullbordas.

Till ordförande i nämnda kommitté förordnade Kungl. Maj:t den
1 mars 1912 professorn C. J. Magnell, Stockholm, och till ledamöter numera
byggnadsrådet I. G. Clason, Stockholm, civilingenjören, medicine
doktorn K. G. A. Sondén, Djursholm, och distriktschefen, majoren P.
Enblom, Djursholm.

Kommittén har under år 1917 till den 19 december haft 13 sammanträden.

De byggnader, till vilka medel anslagits av 1911 års riksdag, hava
numera färdigställts, ehuru slutlikviden för desamma ej ännu hunnit
fullbordas. Körande inventarier och laboratorieutrustning har arbetet
framskridit så långt, att materiel för ett belopp av 215,197 kronor hunnit
anskaffas samt beställningar kunnat göras för ytterligare 247,000 kronor,
vadan ännu återstår att anskaffa laboratorieutrustning för ett belopp av

150.000 kronor.

I fråga om byggnaden för det kemiska laboratoriet, till vilken
byggnad anslag beviljats av 1916 års riksdag, har under år 1917 avslutats

230

Berättelse om ead i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kontrakt med aktiebolaget skånska eementgjuteriet rörande grundens utförande.
Detta arbete har även påbörjats.

Kostnaderna för byggnadskommittén från dess tillsättande, inklusive
kostnad för tjänstemän, vaktmästare, renskrivning samt skriv- oeh bokföringsmaterial,
uppgick vid 1917 års utgång till i runt tal 64,300 kronor,
vilket belopp enligt föreskrift i kommitténs instruktion utbetalts från
byggnadsanslaget.

Lärarlönenämnden.

Genom beslut den 5 juli 1912 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu utredniugsnämnd
att efter verkställd undersökning framlägga förberedande
förslag till ny löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen dels vid
rikets allmänna läroverk — därvid även frågan om kvinnors anställning
i utsträckt omfattning vid dessa läroanstalter borde tagas i betraktande
— dels vid folkskoleseminarierna, dels vid folk- och småskolorna, dels
ock, i den mån förhållandena därtill föranledde, vid med förutnämnda
skolor närbesläktade läroanstalter. Till ordförande i nämnden förordnades
kanslirådet, numera överdirektören och chefen för postsparbanken,
P. E. Lindström, Stocksund, samt till medlemmar dåvarande ledamoten
av riksdagens andra kammare, lektorn J. F. Nyström, Stockholm, läroverksadjunkten
A. Holkers, Göteborg, ledamoten av riksdagens första
kammare, läroverksadjunkten O. Olsson, Göteborg, teckningsläraren K.
H. Segerborg, Stockholm, seminarieadjunkten Anna Elisabet Sörensen,
Falun, dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare, överläraren,
numera undervisningsrådet X. O. Bruce, Stockholm, folkskolläraren S.
Nylund, Stockholm, folkskollärarinnan Matilda Persson, Sonstorp, samt
småskollärarinnan Anna Olsson, Kolbäck. Genom nådigt beslut den 19
december 1913 entledigade Kungl. Maj:t på gjord ansökan Bruce med
utgången av år 1913 från förordnandet som ledamot i nämnden.

Kungl. Maj:t uppdrog vidare den 10 oktober 1913 åt nämnden att,
sedan det arbete, som anförtrotts åt nämnden genom ovannämnda nådiga
beslut, slutförts, verkställa erforderlig utredning och avgiva förslag rörande
löneförhållandena vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Genom beslut den 13 oktober 1915 föreskrev Kungl. Maj:t, att det
Segerborg, Anna Elisabet Sörensen, Matilda Persson och Auna Olsson
meddelade uppdrag att vara ledamöter av sagda nämnd skulle — i den
mån deras medverkan ej erfordrades för slutförande av det nämnden
genom nådiga beslutet den 5 juli 1912 förelagda arbetet — upphöra, då
nämnden överginge till behandling av frågan om löneförhållandena vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter, samt förordnade föreståndarinnan

Berättelse om råd i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

för Djursholms samskola, filosofie magistern Ester Charlotta Lager och
lärarinnan vid Strängnäs elementarläroverk för fiickor Ninni Huldt att
från nämnda tid vara ledamöter av ifrågavarande nämnd. Sedan Ninni
Huldt anhållit om entledigande från det henne sålunda lämnade uppdraget,
förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 9 november 1915 föreståndarinnan
för Kjellbergska flickskolan och högre lärarinneseminariet
i Göteborg Thyra Kullgren att i Ninni Huldts ställe vara ledamot av
nämnden.

Nämnden har under är 1917 utarbetat sitt betänkande n:r IY, innehållande
förslag till bestämmelser angående:

avlöning av lärarinnor vid högre flickskolor, högre goss- och samskolor,
enskilda mellanskolor, enskilda högre lärarinneseminarier, privata
kvinnliga folkskoleseininarier och statens skolköksseminarium (högre lärarinneseminariets
hushållsskola);

statsunderstöd till nämnda läroanstalter;

sjukavlöning och pension för den vid nämnda läroanstalter anställda
lärarpersonalen; samt

lönetursrätt vid övergång från privata läroanstalter till statsläroverk
och kommunala mellanskolor.

Ifrågavarande betänkande är under tryckning.

Statens kostnader för nämnden uppgingo den 31 december 1917
till omkring 370,500 kronor.

B ibelkommissionen.

Bibelkommissionen, bestående av f. d. professorerna E. H. W.
Tegnér, Lund, och E. G. W. N. Kudin, Uppsala, samt biskopen J. YV.
Personne, Linköping, avslutade, med biträde av en för ändamålet särskilt
förordnad granskningsnämnd, under år 1912 sitt arbete med översättning
av nya testamentet och befordrade samma år översättningen
till trycket, varefter, sedan ett på grund av vissa omständigheter fördröjt
tillägg, omfattande ordförklaringar m. m., blivit färdigt, översättningen i
maj 1915 överlämnades till Kungl. Maj:t.

Genom beslut den 1 oktober 1915 inhämtade Kungl. Maj:t kyrkomötets
yttrande över ej mindre den år 1903 för kyrkomötet framlagda
provöversättningen av gamla testamentets kanoniska böcker än även den
av bibelkommissionen verkställda, överarbetade provöversättningen av nya
testamentet.

Härefter uppdrog Kungl. Maj it genom beslut den 3 december 1915
åt kommissionen att, efter införande i den av Kungl. Maj:t till kyrkomötet
överlämnade översättningen av de utav kyrkomötets bibelnäinud

232 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förordade rättelser och av de nödvändiga ändringar, som bibelkommissionen
i övrigt kunde finna påkallade, före den 1 september 1916 utgiva
en ny normalupplaga av gamla och nya testamentets kanoniska böcker,
med skyldighet för bibelkommissionen att i god tid hos Knngl. Maj:t
göra framställning beträffande upplagans tryckning. Vidare förordnade
Knngl. Maj:t, att bibelkommissionen vid utförande av detta uppdrag
skulle bestå av dåvarande biskopen i Växjö stift N. J. O. H. Lindström,
Personne och Tegnér, varjämte föreskrevs, att erforderliga förberedande
utredningar skulle verkställas med avseende å gamla testamentet av
Tegnér och med avseende å nya testamentet av Lindström. Därjämte
förordnade Kungl. Maj:t docenten vid universitetet i Lund E. Eidem och
docenten vid universitetet i Uppsala C. J. Lindblom att vid ifrågavarande
förberedande utredningar biträda, den förre Tegnér och den senare
Lindström. Sedan Lindström den 12 oktober 1916 avlidit, förordnade
Kungl. Maj:t genom beslut den 24 oktober 1916 bemälde Lindblom att
vid utförande av ifrågakomna uppdrag i Lindströms ställe vara ledamot
av bibelkommissionen.

Med anledning av gjorda framställningar beviljades genom nådiga
beslut den 1 september 1916 och den 9 mars 1917 kommissionen uppskov
till den 1 augusti 1917 med utgivandet av förberörda normalupplaga.
I sammanhang med sistnämnda nådiga beslut förordnades Eidem
att vara ledamot av kommissionen.

Sedan kommissionens uppdrag slutförts, har kommissionen med
skrivelse den 29 september 1917 till Kungl. Maj:t överlämnat den nya
normalupplagan av gamla och nya testamentets kanoniska böcker med
tillhörande »ordförklaringar och sakupplysningar».

Kommittén rörande omorganisation av fornminnesvården i riket.

Genom beslut den 21 november 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu
kommitté av sju personer att under samarbete, i den mån fragan berörde
överintendentsämbetet, med de av chefen för finansdepartementet den 29
oktober 1913 jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga förbehandling
av frågan om överintendentsämbetets omorganisation in. m. avgiva
utlåtande och förslag till omorganisation av fornminnesvården i riket
samt att undersöka möjligheten av och, i den mån omständigheterna
därtill kunde föranleda, avgiva förslag till ekonomiskt understödjande
av fornminnesmuseerna i landsorten.

I samband härmed förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén
riksantikvarien K. B. Sahlin, Stockholm, tillika ordförande, professorn.
numera byggnadsrådet J. S. Curman, Stockholm, majoren E. G.

Berditeise om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Hellgren, \ isby, antikvarien 0. Tk. Janse, Stockholm, intendenten A.
Nilsson, Göteborg, häradshövdingen L. K. V. Sandberg, Tranås, och dåvarande
ledamoten av riksdagens andra kammare Hj. Wijk, Göteborg.

Genom beslut den 1 maj. 1914 medgav Kungl. Maj:t, att kommittén
finge vid de tillfällen, då konsthistoriska spörsmål förekomme till behandling
inom kommittén, till sitt biträde kalla i detta hänseende sakkunnig
person.

Under år 1917 har Sandberg på egen begäran entledigats från
kommittéuppdraget; och har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 23
mars 1917 till ledamot av kommittén efter Sandberg förordnat revisionssekreteraren
friherre A. J. C. Giertta, Stockholm.

Sekreterare hos kommittén är krigsfiskalen J. G. Johnsson, Stockholm.

I april 1917 sammanträdde en subkommitté, bestående af Salm,
friherre Giertta och Curman, för granskning av ett under år 1916 utarbetat
förslag till betänkande. På grund av att friherre Giertta. erhöll
förordnande såsom expeditionschef i justitiedepartementet, måste emellertid
subkommitténs arbete redan med april månads utgång avbrytas, varefter
detsamma först den 1 november 1917 kunde återupptagas. Från
sistnämnda dag har arbetet fortgått utan avbrott.

Subkommittén har medhunnit granskning och delvis omarbetning
av det förut uppgjorda förslaget till fornminneslagstiftning, i vad detsamma
har avseende å själva lagtexten, så att denna nu kan sägas föreligga
i slutgiltigt skick. Betänkandet i övriga delar föreligger utarbetat,
men bar ännu icke varit föremål för sådan granskning, som nyss nämnts.

För kommittén bär till 1917 års utgång av statsmedel utbetalts ett
belopp av omkring 40,825 kronor.

Gymnastikkommittén.

Genom beslut den 9 juli 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu kommitté
att efter verkställd utredning rörande omfattningen och arten av
den undervisning i gymnastik och idrott, som borde meddelas vid sådana.
läroanstalter, där lärarkrafter med högre utbildning kunde beräknas
komma till användning, till Kungl. Maj:t inkomma med utlåtande och
förslag dels angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet samt
rörande anskaffande av nya lokaler tör detsamma, dels ock angående de
Övriga åtgärder, som kunde finnas erforderliga för tillgodoseendet av landets
behov av högre kvalificerade lärare i gymnastik och idrott, och utsåg
Kungl. Maj:t till ledamöter av kommittén dåvarande t. f. landshövdingen
i Norrbottens län, numera landshövdingen i Västmanlands län W. Murray,

Iiih till riksd. prof.. 1918. t Samt. t avd. ''JO

Riksdags-lignit U tse».

Berättelse om val < rikets styrelse sedan sista, lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit*

tillika ordförande, gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i
Örebro, löjtnanten K. F. S. Adrian, överläraren vid gymnastiska centralinstitutet
majoren S. A. Drakenberg, direktören J. S. Edström, Västerås,
överstelöjtnanten vid norra skånska infanteriregementet K. A. Genberg,
professorn vid universitetet i Uppsala J. V. Hultkrantz, dåvarande ledamoten
av riksdagens andra kammare, hemmansägaren P. M. Olsson i
Blädinge, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören S. Persson.
Norrköping, och rektorn vid högre allmänna läroverket i Falun A. A. R.
E. Sundberg. I sammanhang därmed bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet
att, på framställning av kommitténs ordförande, tillkalla
andra sakkunniga personer för att i mån av behov vid behandlingen
av särskilda frågor deltaga i kommitténs arbeten.

Sedan Hultkrantz avsagt sig uppdraget att vara ledamot i kommittén,
utsåg Kungl. Maj:t genom beslut den 8 oktober 1915 i hans
ställe till ledamot professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
G. Hedrén.

Amanuensen i ecklesiastikdepartementet B. Knös, som ursprungligen
förordnades att vara sekreterare hos kommittén, blev genom beslut
den 23 september 1916 entledigad från sekreteraruppdraget, och förordnades
samma dag amanuensen i nämnda departement G. H. Berggren
att vara kommitténs sekreterare.

På hemställan av kommitténs ordförande bar departementschefen
den 2 april 1917 tillkallat lärarinnan vid gymnastiska centralinstitutet
Ester Svalling att i den omfattning, kommittén finner nödigt, såsom
sakkunnig deltaga i kommitténs arbete.

Genom beslut den 29 juni 1917 har Kungl. Maj:t på därom gjord
framställning dels entledigat landshövdingen Murray från det honom meddelade
uppdraget att vara ordförande i kommittén, dels ock förordnat
överdirektören och chefen för postsparbanken P. E. Lindström att vara
kommitténs ordförande.

Under år 1917 har kommittén i dess helhet varit samlad under
följande tider: den 26—27 januari, den 22—24 mars, den 20 juni
samt den 21—25 augusti. Under övriga tider av året har ett av
kommittén tillsatt arbetsutskott varit sysselsatt med utarbetandet av
kommitténs betänkande, varjämte enskilda kommittéledamöter verkställt
vissa utredningsarbeten.

Kommittén har under året avgivit underdåniga utlåtanden i vissa
av Kungl. Maj:t genom särskilda remisser till kommittén överlämnade
ärenden.

Berättelse sm vad i rikets styrelse sedan sigta lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Kommitténs arbeten hava dragit längre tid än ursprungligen beräknats
men beräknas bliva avslutade under förra hälften av år 1918.

Kostnaderna för kommittén uppgingo vid 1917 års utgång till omkring
37 780 kronor.

Kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden
m. m.

Genom beslut den 1 oktober 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté
att efter verkställd utredning till Kungl. Majd inkomma med utlåtande
och förslag, huru förvaltningen såväl av kyrkofonden och de särskilda
kapitaltillgångar i penningar och fast egendom, vilkas avkastning
skulle ingå till kyrkofonden, som även av övriga prästerliga avlöningstillgängar
lämpligen borde ordnas samt huru en verksam tillsyn över
denna förvaltning borde åvägabringas, dock att kommitténs uppdrag tills
vidare ej skulle omfatta spörsmålet om förvaltningen av de ecklesiastika
boställsskogarna; och utsåg Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommitté
generaldirektören greve II. H. Waehtmeister samt till ledamöter
kammarrådet friherre C. F. von Ot.ter och kanslirådet H. E.
Tigerschiöld.

Till sekreterare bär kommittén antagit numera ilskalen hos kammarkollegium
II. Nordström.

Genom beslut den 28 januari 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att kommitténs
uppdrag skulle omfatta jämväl spörsmålet om förvaltningen av
de ecklesiastika boställsskogarna. I sammanhang därmed förordnades
till ledamot i kommittén skogschefen hos Kopparbergs och Ilofors sågverksaktiebolag,
jägmästaren Ernst Andersson i Ockelbo.

I kommitténs sammansättning har sedermera ägt. rum den förändringen,
att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 september 1917 entledigat
greve Waehtmeister från det honom meddelade uppdraget, och tillika förordnat
landshövdingen J. Widén att vara ordförande i kommittén.

Under år 1917 hava ett antal särskilda ärenden — delvis av synnerligen
vidlyftig beskaffenhet — vilka stå i samband med det åt kommittén
givna uppdraget, av Kungl. Maj:t remitterats till kommittén.
Kommitténs arbete under året har till avsevärd del varit koncentrerat
på några av dessa till kommittén överlämnade särskilda ärenden, vilka
ansetts vara av brådskande beskaffenhet. Uti fyra dylika ärenden har
kommittén under år 1917 avgivit betänkanden, nämligen dels den 19
juni angående åtgärder för underlättande av utarrendering utav sådana
prästerskapets löneboställen, vilka bildats av förutvarande bostadsboställen,
dels den 28 juni angående beviljande av ytterligare lönetillskott åt

236 Hk lättelse om rad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde suj tilldragit.

svagt avlönade prästmän m. m., dels sistnämnda dag i fråga om tilldelande
av emeritilöner åt vissa präster och dels den 17 december i fråga
om krigstidstillägg och krigstidshjälp åt prästerskapet i nyreglerade
pastorat.

Utkast till ändrade grunder för förvaltningen av de prästerliga avlöningstillgångarna
har utarbetats och varit föremål för förberedande
behandling inom kommittén.

Till kommittén av Kungl. Maj:t överlämnade underdåniga framställningar
angående ändringar i lagarna den 9 december 1910 om reglering
av prästerskapets avlöning m. in. hava undergått förberedande
handläggning.

På därom av kommittén framställd begäran har kommittén beretts
tillfälle att granska de till statskontoret inkomna utdragen ur landskontorens
räkenskaper rörande kyrkofondens inkomster och utgifter under
år 1917 jämte samtliga till sagda räkenskaper hörande verifikationer.

De år 1916 verkställda statistiska utredningarna hava kompletterats
och ett antal nya dylika utredningar utförts. Bland annat hava
beräkningar verkställts dels över storleken av virkeskapitalet å de ecklesiastika
skogarna samt över dessas avkastningsförmåga, dels ock över
kostnaden för eu rationell förvaltning av sagda skogar.

Kostnaderna för kommittén intill utgången av år 1917 uppgå till
omkring 65 650 kronor, därav under sistnämnda år omkring 31 450 kronor.

Uppdrag angående utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen.

Sedan särskilda, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari
1915, inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning
av frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen
med skrivelse den 19 maj 1915 överlämnat dels förslag till lag angående
kantorer, dels ock förslag till grunder för statsbidrag till kantorers
avlönande, samt utlåtanden över berörda förslag inhämtats från åtskilliga
myndigheter, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 1 oktober 1915 åt
regeringsrådet G. Thulin att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid
utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen.

Bearbetningen av det till Thulin överlämnade materialet och av
vissa från samtliga pastorsämbeten i riket infordrade uppgifter har under
år 1917 pågått och i huvudsak avslutats, med undantag för vissa delar
av utredningen angående klockarna anslagna boställen och jordar. Kompletterande
undersökningar hava verkställts såväl i arkiv i huvudstaden

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde, sig tilldragit.

som i landsorten, särskilt i landsarkiven i Göteborg och Vadstena. Tilllika
har Thulin under eu resa till Kristiania tagit kännedom om motsvarande
förhållanden i Norge. Under tiden har tryckningen av eu historisk-statistisk
utredning så fortskridit, att, med undantag för boBtällsutredningen,
större delen föreligger i korrektur.

Kostnaderna för uppdraget, inberäknat reseersättning, uppgingo
vid 1917 års slut till omkring 5 500 ki-onor.

Psalmboksnämnden.

Genom beslut den 23 december 1915 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu
nämnd, bestående av biskopen i Lunds stift A. G. L. Billing, biskopen i
Karlstads stift J. A. Eklund, biskopen i Härnösands stift E. F. Lönegren,
redaktören E. N. Söderberg, Uppsala, skriftställaren P. A. L. Hallström,
Storängen, samt adjunkten vid högre allmänna läroverket i Örebro K. G.
E. Liedgren att efter granskning av 1914 års psalmboksförslag utarbeta
förslag till ny psalmbok för svenska kyrkan. Under år 1916 hava Hallström
och Liedgren på egen begäran entledigats från det dem sålunda
meddelade uppdraget; och bar Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 4
augusti 1916 förordnat docenten vid universitetet i Lund M. F. Böök
till ledamot av nämnden.

Med skrivelse den 12 juni 1917 bär nämnden till Kungl. Maj:t
överlämnat förslag i ämnet.

Kostnaderna för nämnden belöpa sig till omkring 5,100 kronor.

Koralbokskommittén.

Genom beslut den 31 mars 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
kommitté att utarbeta förslag till eu efter det nya psalmboksförslaget
lämpad koralbok. Till ordförande i kommittén utsågs ärkebiskopen L.
O. J. Söderblom, Uppsala, samt till övriga ledamöter av densamma
organisten O. L. Blom, Stockholm, domkyrkoorganisten K. I. N. Widéen,
Skara, och läraren i harmonilära vid musikkonservatoriet O. E. Olsson.

Kommittén har, efter slutförande av sitt uppdrag, i oktober 1917
till Kungl. Maj:t överlämnat förslag till koralpsalmbok för svenska kyrkan.

Statsverkets utgifter för kommittén uppgå till omkring 21,685 kronor,
inberäkna! tryckningskostnader.

Sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av
ritningar till glasmålningar i Strängnäs damkyrkas karfönster.

Genom beslut den 3 november 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga

237

Berättelse om vad i riket* styrelse nedan sista lagtima riksdag* sammanträde sig tilldragit.

för att efter samråd med domkapitlet i Strängnäs avgiva underdånigt
yttrande i fråga om fastställande av ritningar till glasmålningar i
Strängnäs domkyrkas korfönster. I anledning kärav tillkallades såsom
sakkunniga i omförmälda hänseende överintendenten för Nationalmuseum
S. K. Bergli, professorerna 1. L. Wahlman, Stocksund, och J. S. Curman,
Stockholm, arkitekten C. A. T. Lindholm, Saltsjöbaden, samt konstnären

C. E. Milles, Herserud.

Under år 1917 hava de sakkunniga efter besök i Strängnäs och
överläggningar i Stockholm enats om riktlinjerna för lösandet av den till
dem hänskjuta frågan. Slutligt yttrande i ämnet beräknas komma att,
avgivas i början av år 1918.

Statsverkets kostnader för uppdraget belöpte sig vid 1917 års slut
till omkring 165 kronor.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågorna om den lägre tekniska
undervisningen, fortsättning sskolan och den lägre handelsundervisningen m. fn.

På grund av Kungl. Maj ds bemyndigande beslöt chefen för ecklesiastikdepartementet
den 15 december 1916 att såsom sakkunniga för att
inom departementet biträda vid den fortsatta utredningen av frågorna om
den lägre tekniska undervisningen, fortsättningsskolan och den lägre handelsundervisningen
samt det inbördes förhållandet mellan dessa olika undervisningsområden
tillkalla landshövdingen i Kristianstads län friherre
G. L. de Geer, slöjdinspektören hos folkskolöverstyrelsen J. H. Berg. tekniske
konsulenten hos kommerskollegium, lektorn P. V. M. Berglund, modellsnickaren
W. E. Karlsson, Stockholm, inspektören över den lägre lantbruksundervisningen
i södra distriktet E. Ljung, Svalöv, rektorn vid tekniska
elementarskolan i Malmö F. G. A. Montén, skräddarmästaren J. F.
Nyström, Stockholm, ledamöterna av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
D. H. Pettersson i Bjälbo och numera statsrådet K. V. Rydén,
rektorn vid Kristinehamns praktiska skola N. Schenke och överingenjören
I. Svedberg, Billesholm. Till de sakkunnigas ordförande har de
Geer utsetts, varjämte åt Montén uppdragits att tjänstgöra såsom sekreterare
hos de sakkunniga.

Sedan Svedberg anhållit om entledigande från berörda uppdrag,
beslöt departementschefen den 25 januari 1917 anmoda överingenjören

N. Fredriksson, Svedala, att biträda vid den fortsatta utredningen av
nämnda frågor.

Jämlikt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 2 mars 1917 tillkallade
departementschefen genom särskilda beslut den 3 mars och den 3 april
1917 yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, Stockholm, och sekreteraren hos

fierättttU* om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde isig tilldragit.

socialdemokratiska kvinnoorganisationernas centralstyrelse Agda Östlund,
Stockholm, att biträda vid ifrågavarande utredning i vissa delar.

De sakkunniga hava, efter slutfört uppdrag, den 3 oktober 1917
avgivit utlåtande med utredning och förslag till ordnande av fortsättningsskolan,
den lägre tekniska undervisningen, den lägre han delsundervisningen
och närliggande undervisningsområden.

Kostnaderna för detta arbete uppgå till omkring 21,133 kronor.

Sakkunniga för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser beträffande
lärarnas vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och
folkskoleseminarierna ställning i disciplinärt avseende.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 september 1916 bemyndigades
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla eu sakkunnig person för att
inom nämnda departement biträda vid utarbetande av förslag till ändrade
bestämmelser beträffande lärarnas vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminariernas ställning i disciplinärt avseende.
I anledning härav tillkallades såsom sakkunnig docenten vid universitetet
i Uppsala II. C. Wikander.

Genom beslut den 21 augusti 1917 bemyndigades chefen för
sagda departement att tillkalla ytterligare en sakkunnig person för att
inom departementet biträda vid utarbetande av omförmälda förslag. På
grund härav och sedan Wikauder anhållit om entledigande från det honoin
meddelade uppdraget, har departementschefen den 24 september
191 < för ändamålet såsom sakkunniga tillkallat lektorn vid högre allmänna
läroverket i Linköping K. V. Beckman och docenten vid universitetet i
Uppsala A. E. V. Holmhäek.

De sakkunniga hava efter nödiga förarbeten uppgjort utkast till
betänkande i frågan. Uppdraget beräknas bliva slutfört under någon
av de första månaderna år 1918.

Detta arbete hade vid utgången av år 1917 medfört en kostnad för
statsverket av omkring 1,787 kronor.

Sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av de under kammarkollegium
lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet m. m.

Genom beslut den 5 december 1916 bemyndigade Kungl. Maj:t
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga
för att inom nämnda departement och finansdepartementet biträda
med beredande av frågan om ordnande av de under kammarkollegium
lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet jämte därmed
sammanhängande förhållanden. 1 anledning härav tillkallade de -

«40

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

partementschefen genom beslut den 17 februari 1917 såsom sakkunniga
justitierådet K. J. V. Sjögren, riksarkivarien, ledamoten av riksdagens
första kammare S. Clason, riksbibliotekarien I. G. A. Collijn, kammarrådet
A. W. Dufwa och dåvarande professorn, ledamoten av riksdagens
andra kammare N. Edén, varjämte åt Sjögren uppdrogs att såsom ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar. På förekommen anledning
tillkallade departementschefen sedermera den 16 juni 1917 såsom ytterligare
sakkunnig för omförmälda ändamål kammarrådet friherre C. P\
von Otter. Sedan professor Eden blivit utnämnd till statsminister och
av denna anledning avsagt sig berörda sakkunniguppdrag, beslöt departementschefen
den 30 oktober 1917 att i hans ställe för ifrågavarande ändamål
tillkalla förutvarande statsrådet, professorn K. Cl. Westman. Till
sekreterare hava de sakkunniga utsett andre arkivarie)] vid riksarkivet

E. Naumanu.

Under år 1917 hava de sakkunniga efter verkställda utredningar
behandlat frågor rörande kammararkivets och kammarkollegiets arkivs
äldre historia och nuvarande tillstånd. De sakkunnigas arbete lär kunna
avslutas under loppet av år 1918.

Uppdraget har intill utgången av år 1917 icke medfört någon kostnad
för statsverket.

Sakkunniga för beredande av frågan angående nyu stadgar för tekniska
högskolan rn. m.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juni 1917 beslöt chefen
för ecklesiastikdepartementet den 25 samma månad att såsom sakkuuniga
för beredning inom nämnda departement av frågan angående nya stadgar
för tekniska högskolan tillkalla vattenfallsdirektören, generaldirektören

F. V. Hansen, Stockholm, rektorn vid tekniska högskolan, professorn C.
J. Magnell, f. d. professorn J. G. Richert, Stockholm, civilingenjören C.
A. Rossander, Stockholm, överingenjören S. G:son Nauckhoff, Stockholm,
och civilingenjören A. Johansson, Sandviken. Sedan Johansson avsagt,
sig berörda uppdrag, beslöt den 25 september 1917 departementschefen
att såsom sakkunnig för ändamålet tillkalla överingenjören I. Olsson,
Domnarvet.

Genom beslut den 7 september 1917 medgav Kungl. Maj:t, att åt omförmälda
sakkunniga finge lämnas uppdrag att biträda jämväl vid beredande
av ett på ecklesiastikdepartementets handläggning ankommande
ärende rörande stadga för tentamina och examina vid högskolan.

Såsom sekreterare hos de sakkunniga har tjänstgjort amanuensen
i ecklesiastikdepartementet greve A. Ehrensvärd.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

De sakkunniga hava den 7 december 1917 avgivit utlåtande i de
till dem hänskjutna frågorna.

Kostnaderna för ifrågavarande uppdrag belöpa sig till omkring
4,440 kronor.

Sakkunnig för beredande av fråga om ändring av kyrkobok!öringsförordningen
m. m.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
genom beslut den 8 oktober 1917 kyrkoherden i Lundby
pastorat P. M. Bydholm att såsom sakkunnig inom nämnda departement
biträda vid beredande av fråga om de ändringar i kungl. förordningen
den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande jämte
dithörande författningar, som kunde finnas påkallade av lagarna den 14
juni 1917 om barn utom äktenskap, om äktenskaplig börd och om adoption
m. m.

Rydbolm avgav i slutet av oktober 1917 förslag i ämnet.

Statsverkets utgifter för ifrågavarande arbete belöpa sig till omkring
270 kronor.

Sakkunnigg för fortsatt utredning av frågan rörande omläggning av
upplysnings- och undervisningsverksamheten för nykterhetens främjande m. m.

På grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande bar chefen för ecklesiastikdepartementet
den 30 oktober 1917 såsom sakkunniga för verkställande
av utredning och avgivande av förslag dels rörande omläggning
av upplysnings- och undervisningsverksamheten för nykterhetens främjande,
dels ock angående åtgärder för motarbetande av missbruk av tobak
och kaffe tillkallat överdirektören i folkskolöverstyrelsen B. J:son Bergqvist,
professorn vid universitetet i Lund P. G. E. Sjövall, rektorn vid
högre realläroverket å Östermalm i Stockholm K. Nordlund och ledamoten
av riksdagens andra kammare, folkskolläraren N. Helger, Gåsborn.
Tillika har uppdragits åt Bergqvist att vara ordförande för de sakkunniga.
Till sekreterare hos de sakkunniga har departementschefen den 1 december
1917 utsett numera förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet

F. W. E. Sandberg.

De sakkunniga, som den 12 november 1917 höllo sitt första sammanträde,
hava ånyo varit samlade under tiden den 11—den 18 december
1917. Under mellantiden hava de sakkunniga var på sin ort varit
sysselsatta med förberedande arbeten för det dem lämnade uppdraget.
Vid sistnämnda sammanträde hava de sakkunniga förberedelsevis överlagt
angående behandlingen av de till dem överlämnade frågorna och

Bill. till rihsd. prat. 1918. 1 So ml. 1 avd. 31

Riksda^s-Kerättelseii.

*241

242

Berättelse om cad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

genom en mer ingående diskussion av dessa frågors olika sidor uppdragit
de huvudsakliga riktlinjerna för sitt kommande arbete.

De sakkunnigas arbete hade vid 1917 års utgång medfört en kostnad
för statsverket av omkring 1,080 kronor.

Jordbruksdepartementet.

Fattigvårdslagstiftningskommittén.

Fattigvårdslagstiftningskommittén, som tillsattes den 21 juni 1907,
erhöll därvid i uppdrag att utarbeta förslag till den förändrade lagstiftning
dels angående fattigvården och dels angående lösdrivares behandling,
som kunde finnas erforderlig och lämplig, ävensom till de ändrade
bestämmelser i andra delar av lagstiftningen, som härav påkallades.
Sedermera har åt kommittén ytterligare uppdragits: den 12 juni 1908
att verkställa av riksdagen begärd revision av lagen om fosterbarns vård:
den 9 oktober 1908 att verkställa utredning och avgiva förslag i anledning
av riksdagens skrivelse om internering av alkoholister; den 20 november
1908 att taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning
lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade
barn den 13 juni 1902 och därmed sammanhängande stadganden
tarvade omarbetning; den 20 november 1908 att i anledning av riksdagens
skrivelse den 7 april 1904 taga i övervägande, i vilken omfattning
och på vad sätt åtal i vidsträcktare mån än nu medgåves kunde anställas
för vissa förbrytelser, som av målsmän begingos mot minderåriga
eller dem, vilka saknade förståndets fulla bruk, samt den 4 februari 1910
att i anledning av riksdagens skrivelse den It! mars 1909 taga i övervägande,
i vad mån ändring kunde ske av 5 kap. 3 § strafflagen, i syfte
att där omförmälda minderåriga förbrytare måtte i större utsträckning än
för närvarande vore medgivet kunna insättas i allmän uppfostringsanstalt.
Härförutom hava ett flertal andra ärenden, som stå i sammanhang med
de sålunda åt kommittén givna uppdrag, av Kungl. Maj:t remitterats
till densamma.

Kommitténs ledamöter äro landshövdingen J. Widén, ordförande,
godsägaren O. Björklund, Rörön, Månsåsen, fattigvårdsinspektören A.
Lindblom, Stockholm, häradshövdingen J. Linders, Stockholm, tillika sekreterare,
och hemmansägaren E. O. Magnusson i Tumhult, Målaskog.
Vid behandlingen av barnavårdslagstiftningen äro professorn, överläkaren
vid allmänna barnhuset I. Jundell och fröken Ebba Wedberg, Stockholm,

24‘i

Berättelse om vacl i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

samt vid behandlingen av lösdrivarlagstiftningen direktören C. O. Reutercrona,
Svartsjö, ledamöter av kommittén.

Kommittén, som tidigare avgivit betänkanden dels rörande behandling
av alkoholister, dels om fattigvårdslagstiftningen och dels angående
minderåriga förbrytare, har under år 1917 fortsatt behandlingen av de
till barnavårdslagstiftningen hörande frågor, som remitterats till densamma.
För fullständigande av det förut insamlade statistiska materialet
har efter Kungl. Maj ds bemyndigande igångsatts en undersökning
angående barnavårdens handhavande inom ett antal representativa kommuner
i olika delar av landet, vilken undersökning ännu pågår.

Under är 1917 har utlåtande avgivits i anledning av ett inom jordbruksdepartementet
upprättat, av lagen om adoption föranlett förslag till
förordning om ändrad lydelse av vissa paragrafer i fattigvårdsförordningen.
Till kommitténs behandling har av Kungl. Majd under året
överlämnats en av häradshövdingen G. Kroulund flen 31 oktober 1917
gjord framställning angående åtgärders vidtagande för att anpassa de
s. k. tattarna och zigenarna i ordnade samhällsförhållanden samt särskilt
omhändertaga deras uppväxande ungdom.

Plenisammanträden hava hållits den 16 februari, den 10, 15 och
21 maj samt den 10—25 oktober. Övriga tider hava sekreteraren samt
tidvis även ordföranden och andra ledamöter utfört arbeten åt kommittén.
Under hösten har sekreteraren huvudsakligen varit sysselsatt med
beredningen inom vederbörande departement av förslaget till lag om fattigvården.

Utgifterna för kommittén hava enligt från statskontoret erhållna
uppgifter intill 1917 års slut uppgått till 235,015 kronor 17 öre, däri inbegripna
kostnaderna för statistiska utredningar och tryckning av tre
kommitténs betänkanden.

Skogs! agst iftni n g skom i n ittén.

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1911 åt eu kommitté att verkställa
utredning angående vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för nämnda (lag närmare angivna skogslagstiftningsfrågor och att
för Kungl. Maj:t framlägga de förslag, till vilka den verkställda utredningen
kunde föranleda.

Till ordförande i denna kommitté förordnades landshövdingen K.
S. Husberg och till ledamöter i densamma f. d. över jägmästaren C. F.
E. Baer, häradshövdingen, f. d. revisionssekreteraren friherre B. C. Cederström
och dåvarande hovrättsrådet, numera revisionssekreteraren Y. G.
Wisén. Stockholm, vilken jämväl skulle vara kommitténs sekreterare.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

244

Sedan f. d. över jägmästaren Baer den 16 april 1914 avlidit, förordnade
Kungl. Maj:t till ledamöter i kommittén, den 23 maj 1914 länsjägmästaren
U. Danielson, Kalmar, och den 24 juli 1914 disponenten A. Sahlberg,
Strömnäs, Frånö.

De lagstiftningsfrågor, som till kommittén överlämnades, återgåvos
i ovan omförmälda statsrådsprotokoll på följande sätt:

riksdagens skrivelse den 23 april 1907 om framläggande av förslag
till lagbestämmelser, varigenom skogsvårdsstyrelserna tillädes rättighet att
förvärva skogsmark till bildande av allmänningar för vederbörande landstingsområde
samt att för sådant ändamål använda influtna skogsvårdsavgifter; riksdagens

skrivelse den 22 mars 1904 om förslag till bestämmelser,
som kunde prövas erforderliga och lämpliga för att bereda delägare
i häradsallmänning möjlighet att få med allmänningen införliva mark,
som blivit för sådant ändamål inköpt eller annorledes förvärvad, eller att
på liknande sätt bilda nya allmänningar;

riksdagens skrivelse den 24 maj 1907 om utredning, huruvida
5 kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänning kunde upphöra,
samt om därav föranlett förslag till ändring i gällande skogsordning; riksdagens

skrivelse den 19 maj 1904 om utarbetande och framläggande
av förslag till lagbestämmelser, som kunde finnas erforderliga
och lämpliga för att bereda kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser
och fonder, som avse allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp
av skogsmark eller annorledes bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar; riksdagens

skrivelse den 22 maj 1903 om förslag till lagbestämmelser
i syfte att förekomma, att de till fideikomissegendomar hörande
skogar utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande
avkastningsförmåga äventyrades;

den vid flera tillfällen framhållna frågan om att helt och hållet
omarbeta nu gällande lagstiftning rörande nyttjande av oskift skog;

åtskilliga framställningar från skogsvårdsstyrelsemötet i Stockholm
år 1908 rörande ändringar i lagen den 24 juli 1903 angående vård av
enskildas skogar;

riksdagens skrivelse de 25 maj 1910 angående utredning om och
på vad sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av
enskildas skogar skulle kunna åvägabringas i ändamål att förekomma
uppenbar skövling av ungskog samt framläggande för riksdagen av det
föi-slag, vartill utredningen kunde föranleda;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

245

samt övriga med dessa närmare angivna frågor sammanhängande
skogslagstiftnin gsfrågor.

Sedermera hava till kommittén remitterats åtskilliga ärenden rörande
skogslagstiftningen, såsom angående socken- och byallmänningars med fleras
ställande under skydd av ordnad skogsvård, angående bestämmelser rörande
utsyning och stämpling å skyddsskogar, angående åtgärder till
förekommande av viss skadegörelse å ungskog, angående ändring i förordningarna
om skogsvårdsstyrelser och skogsvårdsavgifter, angående understöd
åt kommuner för bildande av kommunalskogar o. s. v.

Kommittén, vars arbete fortgått under 1917, har i december hemställt
om bemyndigande att låta trycka sitt betänkande.

Till expensmedel har åt kommittén utanordnats ett sammanlagt
belopp av 11,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till
egna hem.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 10 juni 1912 åt statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet givna bemyndigande att tillkalla högst fyra
sakkunniga personer att verkställa utredning i viss av statsrådet till statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden samma dag antydd riktning av
frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem anmodade departementschefen
ovannämnda dag häradshövdingen, numera militieombudsmannen
A. R. Östergren, Stockholm, ledamoten av riksdagens första
kammare, f. d. lantbruksskoleföreståndaren Å. Ingeström, Varpnäs, Nor,
ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. Linders,
Nevitshög, Staffanstorp, och docenten vid Stockholms högskola, numera
professorn rid universitetet i Uppsala N. R. Wohlin, Stockholm, att verkställa
den anbefallda utredningen, varvid åt Östergren uppdrogs att såsom
ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar. Därjämte har departementschefen
på grund av särskilda Kung]. Majrts bemyndigande!! dels
den 26 september 1913 anmodat kammarrådet P. R. B. Bergström att i
samråd med de sakkunniga verkställa eu kameral hi storisk utredning rörande
de lagar och författningar, som här i landet varit och fortfarande
äro gällande beträffande den stadgade åborätten, ävensom den praktiska
tillämpningen av åborättsinstitutet och därmed under olika tider förenade
fördelar och olägenheter dels ock den 30 juli 1915 tillkallat t. f. revisionssekreteraren,
numera hovrättsfiskalen J. A. Samuelson, Djursholm,
att från och med den 16 augusti 1915 såsom sakkunnig deltaga i förevarande
utredning samt jämväl tjänstgöra såsom de sakkunnigas sekreterare.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

»tf

Sedan riksdagen i skrivelse den 27 maj 1915 anhållit, att Kong!
Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och under vilka villkor torpare och
lägenhetsinnehavare å ecklesiastika boställen kunde i vidare mån än nu
vore medgivet beredas möjlighet att förvärva av dem brukade jordområden,
har Kling!. Maj:t den 26 juni 1915 uppdragit åt de sakkunniga
— kronolägenlietskoinmissionen — att verkställa jämväl den sålunda
begärda utredningen och till Kungl. Maj:t ingiva det förslag, vartill
nämnda utredning kunde föranleda.

Det hos de sakkunniga föregående år utarbetade utkast till lagom
besittningsrätt för obegränsad tid till kronojord och annan publik
jord har under 1917 gjorts till föremål för omarbetning såväl med avseende
å vissa principfrågor som beträffande åtskilliga detaljer av reell
eller formell innebörd. Utkastet bar i sålunda omarbetat skick förehafts
till behandling vid de sakkunnigas sammanträden i Stockholm sommaren
och hösten 1917. I september 1917 deltogo på särskild kallelse professorn
H. J. B:son Juhlin Dannfelt och f. d. akademifogden A. R. Thalén
vid två tillfällen i de sakkunnigas överläggningar.

Det material, som för lösande av frågan, huruvida och i vilken
omfattning åtgärder borde vidtagas för att bereda torpare och lägenhetsinnehavare
å de ecklesiastika boställena möjlighet att förvärva av dem
brukade jordområden, av de sakkunniga insamla!s genom inhämtande
enligt utsända formulär av vissa uppgifter från vederbörande pastorsämbeten,
har under 1917 slutligt bearbetats, varjämte de sakkunniga låtit
på grundval av nämnda material verkställa eu statistisk utredning i likhet
med vad på de sakkunnigas föranstaltande tidigare utförts rörande
torp och lägenheter å statens utarrenderade domäner m. m. Nyssberörda
utredning föreligger numera i korrektur.

Den åt särskild sakkunnig anförtrodda kameralhistoriska utredning,
som ovan omnämnts, har ännu icke bragts till slut. Dock har det för
ändamålet insamlade undersökningsmaterialet, som är av synnerligen vidlyftig
omfattning, färdigtryckts i korrektur; och lärer efter verkställande
av ytterligare detaljundersökningar utredningens resultat kunna föreligga
i korrektur under första hälften av 1918. De sakkunniga torde därefter
bliva i tillfälle att till slutligt avgörande upptaga de åt dem anförtrodda
frågor samt under loppet av 1918 slutföra sitt arbete.

Samtliga de kostnader, som för de sakkunnigas verksamhet ådragits
statsverket, uppgingo vid utgången av 1917 till ett belopp av ungefär
78,573 ki’onor, av vilket belopp omkring 11,680 kronor belöpa på sistnämnda
år.

*247

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

IIemslöjdskommittén.

Den 29 juni 1912 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att verkställa
utredning om den .svenska hemslöjdens nuvarande tillstånd, utvecklingsmöjligheter
och behov inom de särskilda orterna av vårt land samt
att avgiva betänkande och förslag angående de åtgärder, som från statens
sida kunde vara av behovet påkallade för dess understödjande och utveckling.
Till ordförande i denna kommitté förordnade Kungl. Maj:t
ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen C. F. Holmquist,
Falun, och till ledamöter i densamma ledamoten av riksdagens första
kammare, f. d. auditören A. H. Falilén, Sollefteå, sekreteraren hos
Malmöhus läns hushållningssällskap J. G. J:son Leufvén, Malmö, fröken
Dilli Zickerman, Stockholm, och fröken Gärda Björck, Linköping. Såsom
kommitténs sekreterare har tjänstgjort förste aktuarien i statistiska centralbyrån
filosofie kandidaten S. A. Odén.

Kommittén har under år 1917 sammanträtt in pleno under tiden
1-—7 juni samt 24 oktober—3 november, varvid huvudbetänkandet genomgåtts
och justerats. Härmed hava kommitténs arbeten i sin helhet slutförts,
och betänkandet, dagtecknat den 10 december 1917, torde utkomma
av trycket under loppet av januari eller februari månad år 1918.

Summan av de kostnader, kommittén åsamkat statsverket, uppgingo
enligt från statskontoret erhållna uppgifter vid 1917 års slut till 35,072
kr. 92 öre, varav 5,035 kr. 96 öre under 1917.

Sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag
beträffande en förändrad bokföring rörande statens domäner.

De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 november
1913 tillkallades att inom jordbruksdepartementet biträda med verkställande
av utredning och uppgörande av förslag beträffande eu förändrad
bokföring rörande statens domäner och övrig med domän styrelsens verksamhet
förenad förvaltning, äro professorn vid handelshögskolan G. Andersson,
vilken, sedan statskommissarien C. L. Tenow beviljats begärt
entledigande från uppdraget såsom sakkunnig, den 15 februari 1917 tillkallats
att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar, övorjägmästaren
C. G. Barthelson samt professorn vid handelshögskolan O. Siilén.
Uppå av de sakkunniga gjord framställning om biträde av eu landskamrerare
för utredning av frågan om jordbruksdomänernas administration
anmodade chefen för jordbruksdepartementet i skrivelse den 1 oktober
1915 landskamreraren i Jönköpings län K. Gislén att deltaga i de sakkunnigas
arbete, och på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3
mars 1916 anmodade departementschefen professorn vid skogshögskolan

348

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

T. W. Jonson att biträda de sakkunniga vid utredning av frågan angående
åsättandet av ett värde å skogarna.

Sedan de sakkunnigas förutvarande sekreterare, extra jägmästaren

I. Lindeberg, anställts såsom chef för 1917 års bränslekommissions räkenskapskontor,
antogo de sakkunniga från och med den 16 augusti 1917
extra jägmästaren filosofie kandidaten H. Melander till sekreterare.

I februari månad år 1917 avlämnades till departementschefen betänkande
III, omfattande förslag, angående överflyttande på de ifrågasatta
nya distriktsstyrelserna av de länsstyrelserna nu åvilande domängöromålen.

I oktober månad 1917 framlade de sakkunniga den del av »Betänkande
rörande berättelse över statens domäners förvaltning», som omfattar
huvuddelen av det siffermaterial, på vilket eu sådan berättelse för år
1916 i väsentliga delar har att bygga. Övriga delar, omfattande motiven
för de omläggningar i den hittills brukade formen för domänstyrelsens
berättelse över nu ifrågavarande del av dess verksamhet, komma att
senare överlämnas.

Den 11 december 1917 avgåvo de sakkunniga utlåtande i anledning
av vad kammarrätten anfört uti sitt utlåtande den 3 februari 1916
över de sakkunnigas betänkande I med därtill hörande fyra bilagor.
Samma dag avgåvo de sakkunniga utlåtande angående redovisningen till
statsverket av behållna avkastningen av Alnarps egendom in. m.

Kungl. Maj :t har den 7 december 1917 fastställt de i de sakkunnigas
betänkande II föreslagna formulären, i vad de beröra förrådsredovisningen
vid domänförvaltningen, att med vissa ändringar från
och med ingången av år 1918 tillsvidare på försök tillämpas samt förordnat,
att varje jägmästare vid årsskiftet 1917—1918 skall upprätta
och före den 1 februari 1918 till domänstyrelsen insända eu på den bokföring,
som hittills ägt rum, grundad interimistisk virkesrapport, omfattande
de vid nämnda årsskifte kvarliggande osålda skogsprodukter, som
genom skogsförvaltningens försorg upphuggits.

Under året hava vidare följande arbeten pågått hos de sakkunniga:

1) Utredningar för lösandet av de sakkunnigas uppgift jämlikt
förutnämnda brev den 7 november 1913, vilka komma att resultera i
särskilda betänkanden rörande:

a) Ordnandet av den statistiska bokföringen, som bör utmynna i
domänstyrelsens årsberättelse;

b) förslag till räntabilitetsbokföringen;

c) sågverksbokföringens ordnande och därmed sammanhängande
frågor;

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

249

d) flottledsbokföringens ordnande och därmed sammanhängande
frågor;

e) jordbruksdomänernas bokföring; samt

f) ordnandet av den kamerala och tekniska revisionen hos domänstyrelsen.

2) Formell granskning av förut berörda månatligen inkommande
kassaredovisningshandlingar. Genom överenskommelse med domänstyrelsen
insändas samtliga kassaredovisningshandlingar direkt till de sakkunniga
för att underkastas formell granskning, dels i syfte att tillrättalägga
materialet för räntabilitetsbokföringen på sätt föreskrivits i brevet den 17
december 1915 och dels för att inarbeta det nya systemet för kassaredovisningen
efter givna linjer.

I och för utförande av detta arbete har upprättats ett räkenskapskontor,
å vilket en kontorschef och två manliga biträden samt ett trettiotal
kvinnliga biträden äro anställda.

I samråd med domänstyrelsen har en arbetsfördelning blivit verkställd,
så att å de sakkunnigas kontor för närvarande en väsentlig del
av det omfattande räkenskapsarbete, vilket är förenat med förvaltningen
av statens domäner m. rn., utföres. Här rättas och korrigeras uppkomna
felaktigheter vid bokföringen. Domänstyrelsen och dess bokhållare
erhålla från detta kontor såväl månatligen som vid årsskiftet kassabokslut
m. in. Likaså förberedes revisionsarbetet och överlämnas härifrån
material till domänstyrelsens revisionsavdelning.

Förenämnda arbete erfordrar från de sakkunnigas sida en omfattande
korrespondens i bokföringsfrågor med samtliga redogörare. Ett
tiotal cirkulär till samtliga jägmästare hava under år 1917 utsänts. Såsom
jourhavande å kontoret har sedan mars månad tjänstgjort professorn
O. Sillén samt, då han varit förhindrad, ordföranden.

På domänstyrelsens framställning hava de sakkunniga även övertagit
anskaffandet, tryckningen och expedieringen av räkenskapsböcker, blanketter
in. in.

De sakkunnigas arbete har oavbrutet fortgått hela året.

Kostnaderna för år 1917 belöpa sig till omkring 80,000 kronor,
därav omkring G0,000 kronor som löner vid förenämnda räkenskapskontor.

Statens livsmedelskommission.

Den 11 augusti 1914 uppdrog Kungl. Maj:t åt eu särskild kommission,
statens livsmedelskommission, att i samverkan med vederbörande
myndigheter och organisationer samt, i mån av behov, särskilt tillkallade
sakkunniga följa förhållandena på marknaden för livsförnödenheter även Bih.

till rikstl. prat. 1918. 1 Sami. 1 avd. 32

Riksdag*»-!}*» rättelsen.

250

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan stata lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

som att efter omständigheterna själv vidtaga eller hos Kungl. Maj:t eller
vederbörande myndigheter föreslå åtgärder för avhjälpande och utjämnande
av rubbningar å nämnda marknad. Kommissionen har fortfarande
varit sammansatt av de av Kungl. Maj:t den 11 augusti 1914 utsedda
ledamöterna, nämligen landshövdingen greve H. Hamilton, tillika ordförande,
samt generaldirektören K. A. Fryxell, överdirektören W. Flach
och generaldirektören H. Elmquist. Sekreterare hava varit, till och med
utgången av april månad 1917 filosofie doktorn M. Marcus samt därefter
aktuarien i pensionsstyrelsen C. Mannerfelt.

Vid 1917 års ingång var likaledes fortfarande i verksamhet det genom
beslut den 23 september 1915 tillsatta livsmedelsrådet, vars medlemmar
varit godsägaren G. R. Sederholm, Alberga, ledamoten av riksdagens
första kammare, lantbrukaren J. Nilsson, Skottlandshus, förste verkställande
direktören i Uppsala ångkvarns aktiebolag, G. Akerlindh, Stockholm,
ledamoten av riksdagens andra kammare, ordföranden i Eskilstuna stadsfullmäktige,
C. E. Svensson, Eskilstuna, kassaförvaltaren i kvinnornas
andelsförening svenska hem fröken Hilda Carlberg, Stockholm, samt specerihandlaren
O. P. Jonsson, Stockholm.

I samband med viss omorganisation av de centrala livsmedelsmyndigheterna
förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 8 juni 1917, bland
annat, att förvaltande verksamhet från och med den 1 juli 1917 icke
vidare skulle åligga livsmedelskommissionen. Däremot skulle livsmedelskommissionen
liksom tillförne med uppmärksamhet följa förhållandena ä
livsmedelsmarknaden och i dithörande frågor samt där så erfordrades till
Kungl. Maj:t inkomma med framställningar, varjämte det ålåge livsmedelskommissionen
att i ärenden av synnerlig vikt, som av folkhushållningskommissionen
underställdes Kungl. Maj:ts prövning, ävensom, efter
anmodan av Kungl. Maj:t, jämväl i andra ärenden avgiva yttranden.
I samband härmed förordnade Kungl. Maj:t, att de byråer med uppgifter
av affärsdrivande eller annan förvaltande beskaffenhet, som hörde
till livsmedelskommissionen, skulle från och med den 1 juli 3 917 överflyttas
att lyda under folkhushållningskommissionen, därvid skulle iakttagas,
att byråernas räkenskaper skulle vara slutförda intill den 1 juli
1917, på sätt som för bedömande av uppkommande frågor om ansvarighet
finge anses tillfyllest. Vidare förordnades, att det i anslutning
till livsmedelskommissionen upprättade livsmedelsrådet skulle upplösas.

Under den tid av redogörelseåret, då förvaltningsuppgifter ännu
åvilade statens livsmedelskommission, nämligen första halvåret 1917, hade
kommissionen regelbundet sammanträde i plenum två till tre gånger i veckan.
De löpande göromålen utfördes dels genom kommissionens huvud -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima, riksdags sammanträde sig tilldragit.

251

kansli dels ock å de för särskilda ändamål inrättade byråerna. Av dessa
bedrev spannmålsbyrån import till Sverige av brödsäd ävensom, genom
två underavdelningar, av margarinvaror och torkade frukter. Varuförmedlingsbyrån
handlade ärenden rörande uppköp och fördelning av fläsk,
kött, fisk, ägg, kaffe m. m. ävensom vissa exportfrågor. Fodermedelsbyrån
handhade frågor rörande import av kraftfodermedel och gödselmedel
samt övervakade prisreglering å nyssnämnda varor. Vedbyrån, som
på våren 1917 överflyttades till statens bränslekommission, vidtog åtgärder
för anskaffande av hushållsbränsle. Smörbyrån ledde distributionen
av smör samt behandlade spörsmålen om övriga mejerivaror, såsom ost
m. in. Genom fröbyråns försorg skedde eu omfattande odling av köksväxter.
Slutligen ombestyrde kolbyrån import av hushållskol och antracit.

Som ovan nämnts överflyttades dessa byråer med undantag av vedbyrån,
som redan tidigare uppgått i statens bränslekommission, från och
med ingången av juli månad 1917 till folkhushållningskommissionen.

Kommissionen har under verksamhetstiden till Kungl. Maj:t ingivit
en stor mängd framställningar i diverse ärenden ävensom verkställt utredningar
rörande förhållandena i in- och utlandet i livsmedelsfrågor.
Efter framställning av statens livsmedelskommission har Kungl. Maj:t
därjämte utfärdat ett antal förordningar och kungörelser, av vilka må
omnämnas följande, nämligen angående
tullfrihet å smör (9 jan. 1917),

förbud mot användning av potatis för fabriksmässig tillverkning av
potatisstärkelse (potatismjöl) (20 jan. 1917),

lösen för bevis om tillstånd till användning av potatis för fabriksmässig
tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) (20 jan. 1917),

uppgifter för inventering av landets förråd av ris, risgryn och rismjöl
(26 jan. 1917),

reglering av kaffeförbrukningen (16 febr. 1917),
ändrad lydelse av §§ 1 och 2 av förordningen den 27 oktober 1916
angående maximipris å naturligt smör (23 febr. 1917),

reglering av handeln med chilesalpeter (natriumnitrat) (27 febr. 1917),
tullfrihet å ister, oleomargarin och flott (27 april 1917),
förbud mot utförsel från riket av fläsk, kräftdjur m. m. (27 april 1917),
förbud mot användning av mjölk av nötkreatur för tillverkning av
ost, ostmassa eller kasern (2 maj 1917),

lösen för bevis om tillstånd för mejeri att använda mjölk av nötkreatur
för tillverkning av ost, ostmassa eller kasein (2 maj 1917),

förbud mot användning av naturligt smör till annat ändamål än
människoföda (12 maj 1917),

252

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

förbud att från svensk fångstfarkost bortföra fångad fisk av vissa
slag annorledes än genom lossning i Sverige (12 maj 1917),
maximipris å kalvkött (19 maj 1917),

vissa åtgärder för reglering av handeln med fläsk (5 juni 1917),
tullfrihet å fläsk (1 juni 1917),

ändrad lydelse av 1, 3 och 5 i kungörelsen den 16 november
1915 angående uppgifter för inventering av landets förråd av vissa för
industrien behövliga varor (14 juni 1917) samt

tullfrihet å saltade eller torkade köksväxter (19 juni 1917).

Under senare halvåret 1917 har livsmedelskommissionen yttrat sig
över vissa framställningar till Kungl. Maj:t från folkliushållningskommissionen,
i den mån dessa liänskjutits till livsmedelskommissionen.

Sedan livsmedelskommissionens räkenskaper numera avslutats och
boksluten per den 1 juli 1917 verkställts för de olika förvaltningsorgan,
som förut lytt under kommissionen, torde kommissionens verksamhet
få anses vara avslutad.

Sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser
angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner.

Den 15 december 1914 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samma dag, hovstallmästareu

G. Tamm, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren O. Nilsson,
byråchefen i domänstyrelsen G. Söderlind, domänintendenten A. It.
Carlsson och f. d. akademifogden A. R. Thalén att såsom sakkunniga
biträda vid utredning och avgivande av förslag beträffande de ändringar
i gällande bestämmelser angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner,
som kunde finnas erforderliga eller lämpliga, särskilt i syfte att
statens intresse i fråga om avkastningen från dessa domäner måtte bättre
än hittills tillgodoses, samt angående vad med denna fråga ägde sammanhang.
Till sin sekreterare hava de sakkunniga utsett registrator!!
hos riksdagens justitieombudsman juris kandidaten J. Söderhjelm.

Sedan de sakkunniga den 16 augusti 1915 första gången sammanträtt,
har de sakkunnigas arbete fortgått, men har detsamma icke kunnat
slutföras före 1917 års utgång.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete har intill utgången av sistnämnda
år uppgått till omkring 9,000 kronor.

Statens hästexportkommission.

Enligt beslut den 26 mars 1915 föreskrev Kungl. Maj:t att vid förekommande
medgivanden att, utan hinder av gällande utförsel förbud ur

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

riket exportera hästar, dessas försäljning och plombering för utförsel skulle
ske uteslutande genom eu av Kungl. Maj:t för detta ändamål tillsatt kommission,
benämnd statens hästexportkommission. Till ledamöter i denna
kommission förordnades nuvarande chefen för stuteriöverstyrelsen, överdirektören
Albert Lindström, ledamoten i samma styrelse, ryttmästare!!
P. O. Liedberg samt föreståndaren för veterinärinrättningen i Skara, professorn
J. W. Hal länder.

Under år 1917 har export av hästar till utlandet genom kommissionens
bemedling ägt ruin huvudsakligen på grund av breven den 26
januari och den 9 maj samma år.

Enligt förstnämnda brev medgavs export av 5 000 hästar. Medelpriset
utgjorde 1,850 kronor per häst. Sammanlagda köpesumman uppgick alltså
till 9,250,000 kronor, varav statsverket uppbar 287,852 kronor 75 öre
samt hushållningssällskapen 277,179 kronor 75 öre. Återstoden tillföll
säljarna.

Under den hästexport, som ägde rum på grund av brevet den 9
maj 1917, utfördes ur riket 6 000 hästar. Medelpriset för hästarna utgjorde
1,950 kronor, och den sammanlagda köpesumman uppgick till

11,700,000 kronor. Härav tillfördes statsverket 383,996 kronor 50 öre,
hushållningssällskapen 344,746 kronor 50 öre samt säljarna återstoden.

Sakkunniga för uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning
rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därvid
tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen.

De sakkunniga tillkallades jämlikt Kung]. Maj:ts den 11 juni 1915
givna bemyndigande av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
med uppgift att inom samma departement biträda vid uppgörande av
förslag till plan för eu allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamäl
tillgängliga och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex
nordligaste länen med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens
och Norrbottens län. Den 31 december 1915 utvidgades detta
uppdrag till att avse även utredning angående de rättsliga möjligheterna
att vid upplåtande av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna tillvarataga
för odling tjänliga ströängar.

Såsom sakkunniga tillkallades

f. d. justitierådet, friherre E. T. Marks von W ii Hornberg, ordförande,
samt ledamoten av riksdages första kammare filosofie doktorn P. Hellström,
förste lantmätaren i Västerbottens län K. T. (! rubbström, jägmästaren i
Bräcke revir, numera överjägmästaren i övre Norrbottens distrikt A. H.
Holmgren, svenska mosskulturföreningens botanist och torvgeolog filosofie

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

*S4

doktorn E. Haglund och hovrättsassessorn Å. E. Eodhe. Den sistnämndes
uppdrag avsåg dock endast den nämnda utredningen rörande ströängarna.

Som sekreterare har tjänstgjort länsnotarie!! i Norrbottens län O.
Forssgren.

Efter det de sakkunniga under år IDIG framlagt förslag till plan
för eu inventering under sommaren samma år av odlingsmarken ä vissa
kronoparker i Norrland och Dalarna, vilken inventering också utförts
under de sakkunnigas uppsikt, har det vid inventeringen vunna resultatet
jämlikt Kung!. Maj:ts beslut den 30 december 1916 varit föremål
för särskild bearbetning, likaledes under de sakkunnigas uppsikt. Arbetet
härmed fortgick till i maj månad 1917. I skrivelse till departementschefen
den 21 maj 1917 avgåvo de sakkunniga förslag till plan för inventeringsarbetenas
fortsatta bedrivande under sommaren samma år.
Detta förslag blev den 25 i samma månad av Kungl. Maj:t godkänt,
därvid, jämväl på de sakkunnigas hemställan, åt den av Kungl. Maj:t
den 30 juni 1916 tillsatta kolonisationskommittén uppdrogs dels att handhava
uppsikten över den fortsatta inventeringen och dels att i visst hänseende
vidare behandla planen rörande inventeringsarbetenas fortsatta
bedrivande under de följande åren.

I avseende å den åt de sakkunniga uppdragna utredningen angående
ströängarna hava de sakkunniga den 17 februari 1917 till departementschefen
överlämnat förslag till

1) lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom
Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker samt

2) lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker jämte motiv till nämnda förslag. Vidare
hava de sakkunniga den 24 februari 1917 till departementschefen överlämnat
förslag med motiv till kungörelse angående ströängars utbytande
mot annan mark.

På hemställan av de sakkunniga har Kungl. Maj:t den 1 juni 1917
till kolonisationskommittén överlämnat jämväl den fortsatta utredningen
angående ströängarna. Därmed har alltså de sakkunnigas verksamhet
upphört.

De med de sakkunnigas verksamhet förbundna löpande utgifterna
hava uppgått till ett sammanlagt belopp av 12,205 kronor 90 öre. Häri
ingår dock ett belopp av 4,600 kronor, som använts till anskaffande av
kartmaterial för inventeringens bedrivande och som alltså rätteligen bör
hänföras till kostnaderna för denna.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronan#
fisken samt jakten å viss kronomark,

_ Med stöd av bemyndigande den 1 oktober 1915 tillkallade chefen
tör jordbruksdepartementet den 4 november samma år fyra sakkunniga
för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fråga om bestämmelser
för tillgodogörande dels av kronans allmänna fisken samt, i
den man så kunde finnas lämpligt, kronans enskilda fisken dels ock av
jakten å kronans marker inom lappmarken samt angående vad med dessa
frågor ägde sammanhang. Till de sakkunnigas ordförande utsågs nuvarande
landshövdingen J. L. Falk samt till ledamöter nuvarande kanslirådet
L. Berglöf, tillika sekreterare, jägmästaren A. Montell och fiskeriintendenten
filosofie doktorn N. W. Rosén.

Genom särskilda remisser hava sedermera till de sakkunniga för
yttrande bland annat överlämnats till Kungl. Maj:t inkomna framställningar
angående ändring i gällande förbud mot användande av sax vid
fångandet av vissa däggdjur och angående jakt å lodjur, varjämte de
sakkunniga enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juli 1916 för behandling
fatt mottaga riksdagens skrivelse den 8 april 1916 angående åtgärder till
skyddande av vissa fågelarter.

Sedan Kungl. Majd i samband med sistnämnda beslut bemyndigat
chefen för jordbruksdepartementet att anmoda högst två sakkunniga personer
att deltaga i de sakkunnigas arbete vid behandling av frågor rörande
bättre skydd för vissa däggdjur och fågelarter samt angående de
redskap, som må användas vid jakt och fångst av dylika djur, jämte
därmed sammanhängande frågor, hava för ändamålet tillkallats, den 23
september 1916 professorn filosofie doktorn IT. T. S. Wallengren samt.
den 5 påföljande oktober sekreteraren hos svenska naturskyddsföreningen,
skriftställaren T. Högdahl.

Under år 1917 hava de sakkunniga besvarat eu Kungl. Maj:ts remiss
i ärende angående avsättande av en nationalpark norr om Torneträsk
i Norrbottens län.

Förslag till bestämmelser, avseende bättre tillgodogörande av kronans
fisken och därmed sammanhängande frågor, jämte utkast till motiv
till detta förslag föreligga färdiga att efter avslutad justering framläggas.

Vad angår utredningen av vissa frågor rörande jaktförfattningarna,
har utkast till bestämmelser i ämnet upprättats; och är motivering till
dessa under utarbetande.

Berättelse om cad i vihets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Tor vkommittén.

Genom beslut den 14 januari 1916 uppdrogs åt eu kommitté att
utreda och avgiva förslag beträffande de åtgärder i olika hänseenden, som
från statens sida kunde ytterligare vidtagas för att främja produktionen
och användningen av bränsle, framställt utav torv. Till ordförande i kommittén
förordnades ledamoten av riksdagens första kammare, nuvarande
statsrådet P. A. Petersson samt till ledamöter i densamma f. d. överingenjören
J. A. Brinell, statens förste torvingenjör, kaptenen E. J. Wallgren,
byråingenjören av första klassen hos järnvägsstyrelsen G. E. Rendahl,
föreståndaren för tekniska högskolans materialprovningsanstalt, civilingenjören
J. O. Roos av Hjelmsäter, föreståndaren vid svenska mosskulturföreningen
filosofie doktorn C. A. H. von t eilitzen och ledamoten av
riksdagens andra kammare A. Andersson i Råstock.

Kommittén, som till sin sekreterare antagit juris kandidaten G.
Alexanderson, sammanträdde första gången i Stockholm den 17 februari
1916.

På därom av statsrådet Petersson gjord framställning entledigade
Kungl. Maj :t den 2 november 1917 honom från uppdraget att vara ordförande
i kommittén samt förordnade härtill i stället f. d. överingenjören
Brinell, varjämte juris kandidaten Alexanderson förordnades att med bibehållande
av uppdraget såsom kommitténs sekreterare vara ledamot av
kommittén.

Kommittén har under år 1917 hållit följande allmänna sammanträden,
nämligen den 15 februari till den 3 mars, den 26 juli till den 3
augusti och den 5 till och med den 14 december; vidare hava under
året särskilda kommitterade sammanträtt för beredning av vissa ärenden,
varjämte å kommitténs sekretariat utredningsarbetet fortgått under
hela året.

Efter remiss har kommittén avgivit utlåtande över framställningar
av C. G. Hallberg om statsanslag för utförande av eu av honom uppfunnen
eldstadsanordning för mindrevärdiga bränslen, av svenska mosskulturföreningen,
angående utfärdande av vissa bestämmelse! rörande
torvtillverkningen, och av E. A. Persson i Emmaljunga om statslån
för experiment med ny anordning för uppskärning av strötorv samt för
vändning och bärgning av bränntorv, den 21 februari 1917; av universitetskanslern,
om tillstånd för drätselnämnden vid Lunds universitet att
på vissa närmare angivna villkor teckna andelar uti en under bildning
varande andelsförening för tillverkning av bränntorv å den s. k. Store
mosse, den 30 juni 1917; av Kyle bränntorvaktiebolag, om införande av
bestämmelser rörande maximipris å torvbränsle, efter samråd med 1917

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

års bränslekommission, den 1 augusti 1917; av ingenjören E. Bildt, kaptenen
i väg- och vattenbyggnadskåren A. Aulin och extra jägmästaren

G. Beronius, om statsunderstöd av 200,000 kronor för ^experimenterande
av en utav sökandena uppfunnen metod för masstillverkning av bränntorv,
den 2 augusti 1917; av professorn G. Sellergren, om utredning rörande
förekomsten av torvfiber, duglig för textilindustriell bearbetning, i
landets mossar och om betingelserna för en dylik bearbetning, samt av
aktiebolaget torv, om efterskänkande av statslån, den 10 december 1917.

Dessutom har kommittén den 3 mars och den 3 augusti 1917 avlåtit
särskilda skrivelser, den förra avseende vissa extra ordinära åtgärder
för ökning under år 1917 av torvbränsleproduktionen inom Jandet och
den andra innefattande förslag till vissa åtgärder för befrämjande av en
ökad produktion av torvbränsle under nästkommande tillverlcningssäsong.

Kommittén bär dessutom verkställt utredningar och avgivit yttranden
i anledning av framställningar om tillstånd att ur riket utföra torvmaskiner
samt efter undersökning avgivit förslag till reserverande under
år 1918 av foder för hästar, använda till framställning och transport av
torvbränsle.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande hava två av kommitténs ledamöter
jämte sekreteraren under sommaren 1917 företagit en studieresa
till Danmark.

Kolonisationskommittén.

Kommittén tillsattes av Kungl. Maj:t den 30 juni 1910 med uppgift
att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande åtgärder för
främjande av kolonisation å kronans marker i Norrland och Dalarna med
undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker ävensom därmed sammanhängande spörsmål, däribland
frågan om utsträckt tillämpande av intensivt skogsbruk å de norrländska
statsskogarna samt om därav påkallade åtgärder för ökad bosättning
å dessa skogar. Från kommitténs uppdrag skulle dock undantagas
de ämnen, som folie inom de uppdrag, vilka lämnats till de inom
departementet den 11 juni 1915 tillkallade sakkunniga för planläggning
av eu inventering av odlingsjorden å samma trakter.

Kommittén består av f. d. justitieråd et friherre E. T. Marks von
Wurtemberg, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, f. d.
auditören A. H. Fahlén, vice ordförande, samt såsom ledamöter

ledamoten av riksdagens första kammare, sekreteraren hos Norrbottens
läns hushållningssällskap filosofie doktorn P. Hellström, ledamoten
av riksdagens andra kammare, lantbrukaren A. L. Lundström i Längnäs,

Flik. till riked. prut. 11)18. 1 Sami. 1 avd. ;j;j

till

258 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

över jägmästaren i övre Norrbottens distrikt A. H. Holmgren, vilken tilllika
förordnats att vara kommitténs sekreterare, professorn vid skogshögskolan
T. W. Jonsson, förste lantmätaren i Västerbottens län K. I. Grubbström,
statens lantbruksingenjör i Skellefteå distrikt H. H. H. Wikström,
svenska mosskulturföreningens botanist och torvgeolog filosofie doktorn

K. Haglund samt ordföranden i Västerbottens läns hushållningssällskaps
egnahemsnämnd, hemmansägaren N. G. Gabrielsson i Teg, Umeå.

Efter fortsatta utredningsarbeten under början av år 1917 har kommittén
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1917 haft att
verkställa utredning för möjliggörande av ett säkert omdöme om lämpligheten
av omedelbar upplåtelse av lägenheter för kolonisation å kronoparkerna
Djupsjö i Norrbottens län samt Metseken, Rönnliden och Luspberget
i Västerbottens län. Härav föranledda lokala undersökningar hava
ägt rum under sommaren, varefter det insamlade materialet varit föremål
för bearbetning. Resultatet härav har framlagts för Kungl. Maj:t
i ett den 29 december 1917 till jordbruksdepartementet ingivet förslag
till anordnande av kolonisationsförsök å vissa kronoparker i Västerbottens
och Norrbottens län.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1917 har kommittén fått
åt sig uppdraget att handhava uppsikten över den sommaren samma år
fortsatta inventeringen av odlingsjord å kronans marker i Norrland och
Dalarna, vilken inventering tidigare varit anförtrodd åt ovannämnda sakkunniga.
Sedan inventeringen avslutats för året, har denna jämlikt
föreskrift gjorts till föremål för enahanda bearbetning som inventeringsresultatet
från föregående år.

Genom förenämnda brev den 25 maj 1917 har kommittén tillika
fått sig anbefallt att i visst hänseende vidare behandla ett av de nämnda
sakkunniga tidigare uppgjort förslag till plan för den omförmälda inventeringen
av odlingsjord å vissa kronomärke!-. Detta uppdrag, avseende
närmast utredning av möjligheten att inventera marker, som sakna fö
ändamålet fullt lämpligt kartmaterial, har kommittén numera utfört
genom framläggande av förslag i ämnet i skrivelse till Kungl. Maj:t den
13 december 1917. I denna skrivelse har kommittén därjämte lämnat
en utredning av kostnaderna för den planlagda inventeringen i dess helhet.
Denna, till vilken torde åtgå en tid av omkring fem år — däri
inberäknat de tvä år, under vilka den redan pågått — beräknas kräva
en kostnad för staten av sammanlagt omkring 400,000 kronor. Häri ingår
även kostnaden för bearbetningen av inventeringsresultaten.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1917 har slutligen på kommittén
överflyttats ett den 31 december 1915 åt kolonisationssakkunniga

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

givet uppdrag att verkställa utredning angående beredande av rättslig
möjlighet att vid bildande av odlingslägenheter i Norrland och Dalarna
tillvarataga för odling tjänliga ströängar. Den av de sakkunniga påbörjade
utredningen har fortsatts av kommittén men är ännu ej avslutad.

Till bestridande av kostnaderna för utredningen rörande kolonisationsförsöken
å de ovannämnda fyra kronoparkerna har av Kungl. Maj:t
anvisats ett belopp av 42,000 kronor. De för kommitténs löpande utgifter
anvisade medlen uppgå till sammanlagt 31,800 kronor, därav 3,000
kronor för föregående år.

Lagerhus- och hylhuslwmmittén.

Enligt bemyndigande den 3 juli IDIG tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
nio sakkunniga personer för att inom departementet
biträda vid utredning av frågorna om inrättande i vårt land av spannmålslagerhus
och kylhus och om de åtgärder, som från statens sida borde
vidtagas för befrämjande därav, ävensom vad i övrigt med dessa frågor
ägde sammanhang. Till ledamöter i kommittén utsågos förste hovjägmästaren
friherre N. A. A. Trolle, ledamöterna av riksdagens andra kammare
J. P. Jesperson, O. Nilsson i Tånga och O. Osberg, direktören A. O.
Hultman, sekreteraren hos Malmöhus läns hushållningssällskap J. G. J:son
Leufvén, notarien hos järnvägsstyrelsen Å. N. J. Nilsson Nerell, direktören
P. Vallentin samt professorn N. R. Wohlin.

De sakkunniga sammanträdde i Stockholm den 5 december 191(5
och antogo namnet lagerhus- och kylhuskommittén.

Till sekreterare antogs sekreteraren i svenska föreningen för kylteknik
filosofie doktorn T. Andersson, Strängnäs.

Sedan de sakkunniga hos departementschefen hemställt, att han
behagade tillkalla en i byggnadstekniska spörsmål sakkunnig att jämte övriga
sakkunniga biträda vid utredningen av frågorna om inrättande i vårt
land av spannmålslagerhus och kylhus in. m., tillkallade departementschefen
den 8 december IDIG professorn i byggnadsstatik vid tekniska
högskolan C. Forssell, som därefter deltagit i de sakkunnigas arbete.

Av kommitténs ledamöter har under år 1917 direktören P. Vallentin
avlidit.

Kommittén framlade den 11 maj 1917 för chefen för jordbruksdepartementet
förslag till omedelbart inrättande av under innevarande
vinterperiod nödvändiga lokaler för lagring av spannmål och kött. Detta
förslag föranledde proposition till riksdagen angående anordnande av
spannmålslagerhus och fryshus.

2(>0 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

Kommittén har under året utarbetat betänkande rörande kylhusväsendet
i Sverige och därmed sammanhängande förhållanden, vilket betänkande
kommittén avser att avlämna till chefen för jordbruksdepartementet
under januari månad år 1918.

Med Kungl. Maj:ts tillstånd hava under året vissa av kommitténs
ledamöter jämte dess sekreterare företagit flera särskilda studieresor, däribland
en till Tyskland och Österrike och en till Danmark.

Plenisammanträden hava under år 1917 hållits den 14 och 23 mars,
24 april, 11 maj, 29 juni (i Köpenhamn), 17 december (i Malmö) och 18
december (i Svalöv).

Tekniska utskottet, som utfört förberedande arbeten, har under 1917
hållit flera sammanträden.

Follchushållningskommissionen.

Den 28 september 191G tillsatte Kungl. Maj:t, efter framställning
av statens livsmedelskommission och i anslutning till denna, folkhushållningskommissionen
med uppdrag att utarbeta och framlägga slutliga förslag
till bestämmelser angående reglering av konsumtionen inom landet
av socker ävensom av andra livsmedel, i den mån Kungl. Maj:t därom
förordnade, och angående den härför erforderliga lokala organisationen
samt att i övrigt utföra förberedande arbeten för genomförandet av eu
livsmedelsreglering.

Till ledamöter av kommissionen förordnades vid detta tillfälle generaldirektören
och chefen för socialstyrelsen H. Elmquist, ordförande; rådmannen
i Malmö K. Dahlberg, vice ordförande; sekreteraren i kooperativa
förbundet K. Eriksson; grosshandlaren J. B. Florén; ryttmästareu

J. H. Hegardt; ledamoten av riksdagens första kammare J. Nilsson i
Skottlandshus; majoren E. M. Wikland och direktören J. G. Åkerlindh.

Sedan Nilsson och Wikland på därom gjord framställning entledigats
från uppdraget, förordnade Kung]. Maj:t den 6 oktober 1916 i den
förres ställe sekreteraren i Östergötlands läns hushållningssällskap, P. E.
J. Insulander, samt den 13 oktober 1916 i Wiklands ställe översten C.
E. von Gegerfelt.

Till ytterligare ledamot av kommissionen förordnades den 13 oktober
1916 aktuarien i socialstyrelsen H. I. Heyman, varjämte Kungl. Maj:t den
27 januari 1917 förordnade marinintendenten av första graden vid marinintendenturkåren
G. Lundén att vid handläggning av frågor, berörande
marinens provianteringsförhållanden, vara ledamot av kommissionen.

Den 4 april 1917 befriades dåvarande statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet K. Dahlberg från uppdraget att vara ledamot i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

kommissionen, varjämte Kungl. Maj:t samma dag förordnade kommissionens
sekreterare, ledamoten i bankinspektionen C. G. Lagercrantz att, med bibehållande
av uppdraget som sekreterare, vara ledamot i kommissionen.

samband med statsrådet Dahlbergs avgång utsågs direktören Tnsulander
att vara kommissionens vice ordförande.

Den 0^7 aPnl 1917 förordnades assessorn i Svea hovrätt G. F. Lindstedt
att såsom lagfaren ledamot biträda kommissionen.

. ,..Den 1 j™1 1917 entledigade Kungl. Maj:t ryttmästaren Hegardt
pa darom gjord framställning från uppdraget att vara ledamot av kommissionen.

1 samband med viss omorganisation av de centrala livsmedelsmyndighe
ernå den 8 juni 1917 förordnade Kungl. Maj:t vissa nya ledamöter
av loikhushallnmgskommissionen, nämligen professorn H. J. B:son Juhlin
Dannfelt, nksgaldsfullmäktigen filosofie doktorn K. E. Hildebrand, ledamoten
av riksdagens första kammare N. Åkesson i Eebbelberga, ledamöterna av
riksdagens andra kammare O. Nilsson i Tånga och G. V. Källman, föreståndaren
lor tolkhushallningskommissionens handelsavdelning, grosshandlaren

L. Larsson, förutvarande ledamoten av livsmedelskommissionens råd, leda av.

riksdagens andra kammare C. E. Svensson, godsägaren J. I. Bero''
a Kodjenas föreståndaren för lantbruksskolan å Bjärka-Säby, direktören G
von Zweigbergk, professorn vid centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet N. Hansson, ledamoten av statens handelskommission,
riksbanksfullmäktige!! F. V. Thorsson samt ordföranden i folkhushållmngskommissionens
kvinnliga råd, skolköksföreståndarinnan fröken Ingeborg
Walin. 65

Den 23 oktober 1917 förordnade Kungl. Maj:t rådmannen K. Dahlberg
att åter vara ledamot av folklnishållningskommissionen samt tillika jämte
direktoren Insulander vara kommissionens vice ordförande med den arbetslordelmng
dem emellan, som kunde av kommissionen bestämmas. Samma
dag entledigades utnämnde försäkringsrådet Lagercrantz på av honom
gjord hemställan från uppdraget att vara ledamot av kommissionen.

Som kommissionens sekreterare har sedermera tjänstgjort aktuarie!!
i pensionsstyrelsen C. Mannerfelt.

Den 13 februari 1917 meddelade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
bemyndigande att anmoda ledamöterna av riksdagens
forsta kammare lantbrukaren J. Nilsson i Skottlandshus, sekreteraren i
Norrbottens lans hushållningssällskap filosofie doktorn P. Hellström, redaktören
A. ters, bageri förestända ren J. O. Ödlund och lantbruk iren J. P.
.iespersson a Hönskorg; ledamöterna av riksdagens andra kammare banvakten
A. Andersson i Enstock och direktören A. Bosin, Nordvik, Nyadal,

■2(i 1

2H2

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

att för beredande av förstärkning åt folkhushållningskommissionen deltaga
vid handläggning av förekommande frågor rörande åtgärder för minskning
av brödsädskonsumtionen inom landet samt säkerställande av ut -gången på mjöl för tillgodoseende av folknäringen ävensom andra till

ersättande av mjöl lämpliga ämnen.

Sedan lantbrukaren Nilsson anmält, att lian vore förhindrad full
gorå ovanberörda uppdrag, anmodade statsrådet och chefen töi jor
bruksdepartementet den 20 februari 1917 ledamoten av riksdagens andra
kammare, godsägaren A. W. T. von Sneidern att i Nilssons ställe under
enahanda ‘bestämmelser deltaga i folkhushållnmgskommissionens hand -

läggning av nämnda frågor.

Den 23 mars 1917 anmodades ytterligare^ godsagaren I. Berg a
Ködjenäs och föreståndaren för lantbruksskolan å Bjärka-Säby G. von
Zweigbergk (vilka sedermera, som ovan nämnts, den 8 juni utsagos till
ledamöter av kommissionen), att för beredande av förstärkning åt fo ^
hushållningskommissionen vid handläggning av förekommande frågor rörande
åtgärder för minskning av brödsädskonsumtionen inom landet samt
säkerställande av tillgången på mjöl för tillgodoseende av folknarmgen
ävensom andra till ersättande av mjöl lämpliga ämnen pa^ kallelse av
kommissionen deltaga i överläggningar och beslut i dylika frågor Den

8 juni 1917 tillkallades för samma ändamål specenhandlanden

O. P. Jonsson att från och med 1 juli 1917 på kallelse av ordföranden
i folkhushållningskommissionen deltaga i kommissionens överläggningar.

På därom gjord ansökan entledigades sedermera filosofie doktorn
P Hellström från sin befattning att vara sakkunnig hos kommissionen.

Den 12 mars 1917 tillsattes vid sidan av folkliushållnmgskommissionen
ett kvinnoråd, bestående av föreståndarinnan för statens skolköksseminarium
fröken Ingeborg Walin (ordförande), fruarna Agnes Ingelman,
Saltsjöbaden, Märtha Silfverlijelm, Katrinedal, Balsta, och Anna
Carlsson, f. Lindskog, yrkesinspektrisen fröken Kerstin Hesselgren, fröken
Sigrid Göransson, Sandviken, och fröken Hilda Carlbeig. „

Den 9 oktober 1917 förordnade Kungl. Maj:t, att medicinalrådet
C. B. Stenbeck skulle vara medicinalstyrelsens ombud i kommissionen.

Folkhushållningskommissionen, som redan förut tid efter annan erhållit
Kungl. Maj:ts uppdrag att genomföra vissa regleringar av konsumtionen av
livsförnödenheter, tillädes i samband med den omnämnda omorganisationen
av de centrala livsmedelsmyndigheterna den 8 juni 1917 ökad befogenhet.
Sålunda förordnades bland annat att kommissionen skulle, med
bibehållande av de uppgifter, som förut åvilade densamma, dagande tran
och med den 1 juli 1917 övertaga handhavandet av den förvaltande

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

verksamhet, som dittills ankommit på statens livsmedelskommission
ävensom i övrigt ^ handhava av rådande kristid påkallade åtgärder på
folknäringens område. I samband härmed överflyttades att lyda under
folkhushållningskommissionen de byråer med uppgifter av affärsdrivande
eller annan förvaltande beskaffenhet, som förut hört under livsmedelskommissionen.
Dessutom föreskrev Kungl. Maj:t vidkommande arbetets
ordnande inom folkhushållningskommissionen, att kommissionen finge fördela
sitt löpande arbete å byråer eller avdelningar, därvid beträffande
byråernas eller avdelningarnas ledamöter, vare sig dessa tillika vore ledamöter
av kommissionen eller ej, skulle noga iakttagas, att, i den mån
I^PPIP fternas natur därtill föranledde, såväl producent- som konsumentintresset
bleve behörigen företrätt; att i allmänhet endast ärenden av
synnerlig betydelse skulle slutligt handläggas och avgöras i plenum; att
ärenden, som icke prövades böra handläggas i plenum, men dock borde
föranleda beslut av kommissionen, skulle slutligt handläggas och avgöras
av ett arbetsutskott; samt att ai''betsutskottet skulle utgöras av ordföranden
i kommissionen, generaldirektören Elmquist, vice ordföranden
i kommissionen, sekreteraren hos Östergötlands läns hushållningssällskap
Insulander samt den eller de ledamöter av kommissionen, som
vore medlemmar av den byrå eller avdelning, till vilken det till behandlmg
föreliggande ärendet närmast hörde, ävensom dessutom, där
ordföranden eller utskottet det pakallade, den eller de övriga ledamöter
av kommissionen, vilkas arbetsområden av ämnet berördes; dock att obetydligt
ärende, tillhörande byrå eller avdelning, till vilken vore indelade
flera än eu ledamot av kommissionen, finge handläggas jämväl då endast
en av dessa ledamöter vore tillstädes i utskottet; och skulle vid förfall för
Elmquist aktuarien Heyman och vid förfall för Insulander godsägaren
Berg .inträda såsom ledamöter av arbetsutskottet. Sedermera förordnades
järn väl ^rådmannen Dahlberg att vara ledamot av arbetsutskottet.

Folkhushållningskommissionen har sammanträtt i plenum varje
onsdag, varjämte arbetsutskottet hållit sammanträde övriga arbetsdagar i
veckan, lördagen dock i regel undantagen. Det löpande arbetet inom
kommissionen har varit uppdelat ä nedan angivna underavdelningar och
byråer:

Huvudkansliet, kassadirektionen, juridiska avdelningen, spannmålsimportbyrån,
foderimportbyrån, jordbruksavdeln ingen, avdelningen för
gödselmedel, spannmålsavdelningen, brödavdelningen, fröbyrån, fruktavdelningen,
mejeriavdelningen, varu för medlings by rån, sockeravdelningen,
handelsavdelningen, mältningsavdelningen, militäravdelningen, statistiska
avdelningen, upplysningsavdelningen, tryckeri- och blankettexpeditionen,

264

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit avdelningen

för dyrtidsanslaget, kvinnorådets expedition ävensom kommittén
för ransoneringsplaner, prissättningskommittén samt brödregleringskommittén.

Efter framställning av folkhushållningskommissionen härunder ar
1017 utfärdats ett betydande antal författningar, bland vilka må omnämnas
följande förordningar eller kungörelser, nämligen

angående särskilda bestämmelser rörande försäljning av bröd (4
jan. 1917),

angående hävande av i förordningen den 19 december 1916 anbefallt
beslag beträffande vissa förråd av spannmål, mjöl och hårt bröd
(4 jan. 1917),

innefattande tillägg till och ändring i gällande föreskrifter angående
maximipris å spannmål och mjöl (4 jan. 1917),

med bestämmelse i visst avseende rörande beslag enligt förordningen
den 19 december 1916 angående reglering av brödsädsförbrukningen
(13 jan. 1917),

angående lösen för bevis om godkännande av rekvisitioner av socker

för viss användning (3 febr. 1917),

om tillägg till § 1 i förordningen den 3 november 1916 angående
förbud mot utfodring av vete och råg in. in. (6 febr. 1917),

med förklaring av vissa bestämmelser i förordningen den 19 november
1916 angående maximipris å vete, råg, korn och havre samt
vetemjöl och rågmjöl (9 febr. 1917),
angående ytterligare åtgärder
ningen (15 febr. 1917),

angående förbud mot utfodring av potatis in. m. (15 febr. 1917),
angående hävande i vissa fall av det i förordningen den 15 februari
1917 anbefallda beslag å havre och blandsäd (23 febr. 1917),

angående hävande i viss omfattning av det i förordningen den 15
februari 1917 angående ytterligare åtgärder för reglering av brödsädsförbrukningen
anbefallda beslag å mjöl av korn eller havre, gryn och
flingor av vete, korn eller havre samt risgryn (27 febr. 1917), ^

angående maximipris å matärter och mjöl av sådana ärter (27

mars 1917),

angående vissa åtgärder för reglering av handeln med matarter och
mjöl av sådana ärter (27 mars 1917), .

angående förbud mot utfodring av matärter m. m. (27 mars 1917),
med förklaring i visst avseende av ävensom tillägg till bestämmelserna
i förordningen den 1 december 1916 angående förbud mot an

för reglering av brödsädsförbruk -

Berättelse om vad * rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vändning av spannmål eller sockerbetor för tillverkning av kaffesurrogat
(27 mars 1917), 6

angående maximipris å socker och sirap (27 mars 1917),
angående beslag å vissa förråd av majs och ris in. m. (4 april 1917),
angående hävande i visst avseende å Gottland och Öland av det.
i förordningen den 15 februari 1917 anbefallda beslag å korn (4 april 1917),
angående förbud mot användning utan tillstånd av mjöl, stärkelse
och kli för industriell eller hantverksmässig tillverkning (14 april 1917),
angående vissa åtgärder för reglering av handeln med potatis (16
april 1917),

angående maximipris å potatis (16 april 1917).
angående viss ändring i förordningen den 16 april 1917 angående
maximipris å potatis (4 maj 1917),

angående förbud mot användning av potatis eller andra rotfrukter
för tillverkning av kaffesurrogat (12 maj 1917),

angående förbud mot användande av växande vete och råg till
kreatursbete m. in. (22 maj 1917),

angående villkor och bestämmelser för understöd av statsmedel för
anläggande av potatistorkerier (25 maj 1917),

angående lösen för bevis om tillstånd till användning av mjöl,
stärkelse eller kli för industriell eller hantverksmässig tillverkning (29
maj 1917),

angående lösen för bevis om tillstånd till användning av potatis
eller andni rotfrukter för tillverkning av kaffesurrogat (29 maj 1917),
angående maximipris å kli (1 juni 1917),

angående uppgifter om användningen av odlad jord under är 1917
(5 juni 1917),

angående ändrad lydelse av § 1 i förordningen den 1 juni 1917
angående maximipris ä kli (12 juni 1917),

angående tullfrihet å potatistorkare in. in. (6 juli 1917),
angående reglering av brödsädsförbrukningen in. m. (20 juli 1917),
angående lokala myndigheter för livsmedel sregleringen (20 juli 1917),
angående vissa åtgärder för reglering av handeln med mjölk (20
juli 1917), V

angående maximipris ä vete och råg (Öl juli 1917),
angående maximipris å hö (31 juli 1917),

angående reglering av handeln med fodermedel (31 juli 1917),
angående förbud mot tillverkning av kaffesurrogat (31 juli 1917),
angående lösen för bevis om tillstånd att tillverka kaffesurrogat (31
.juli 1917),

Bih. till ritad. prut. W18. I Sami. I avd. 34

Itilisdug-s-liorilttclscii.

«l>5

266

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående åtgärder för tillvaratagande av vissa avfallsprodukter (13
augusti 1917),

angående uppgifter för inventering av landets förråd av ost (13
aug. 1917),

angående maximipris å halm (28 aug. 1917),

angående vissa ändringar i förordningen den 31 juli 1917 angående
maximipris å hö (28 aug. 1917),

angående maximipris å kli (28 aug. 1917),

angående maximipris å korn, havre, blandsäd in. m. (28 aug. 1917),
angående vissa åtgärder för reglering av handeln med stearinljus
(28 aug. 1917),

med bestämmelser rörande förfarandet i vissa fall vid försäljning
genom tullverkets försorg av gods, som införts till riket (31 aug. 1917),
angående maximipris å naturligt smör (14 sept. 1917),
angående upphävande av förordningen den 19 maj 1917 angående
maximipris på kalvkött (14 sept. 1917),

angående hävande av det i förordningen den 20 juli 1917 angående
reglering av brödsädsförbrukningen in. m. anbefallda beslag å sockerbetor
av 1917 års skörd (28 sept. 1917).

angående reglering av handeln med vissa fettämnen (28 sept. 1917),
angående lösen för bevis om godkännande såsom köpare av vissa
fettämnen (28 sept. 1917),

angående vissa åtgärder för reglering av handeln med potatis (28
sept. 1917),

angående maximipris å potatis (28 sept. 1917),
angående ändrad lydelse av § 1 i förordningen den 15 februari 1917
angående förbud mot utfodring av potatis m. m. (28 sept. 1917),

angående vissa åtgärder för reglering av förbrukningen av torrmalt
(28 sept. 1917),

angående förbud mot mältning av spannmål (28 sept. 1917),
angående lösen för bevis om tillstånd till mältning av spannmål
(28 sept. 1917),

angående tillsyn å efterlevnaden av förordningen den 28 september
1917 angående förbud mot mältning av spannmål (9 okt. 1917),

angående vissa åtgärder för reglering av handeln med fläsk och
levande svin (16 okt. 1917),

angående ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen den 28 september
1917 angående lösen för bevis om tillstånd till mältning av spannmål
(23 okt. 1917),

2(57

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

angående tullfrihet å färska samt saltade eller torkade köksväxter
(30 okt. 1917),

angående hävande i viss omfattning av det i förordningen den 20
juli 1917 angående reglering av brödsäd sförbrukningen m. m. anbefallda
beslag å ärter och bönor (30 okt. 1917),

angående förbud mot transport å järnväg eller fartyg av torvströ
och torvmull (30 okt. 1917),

angående förbud mot transport av smör å järnväg eller fartyg (30
okt. 1917),

angående försäljning av kaffesurrogat (30 okt. 1917),
angående förfarandet i vissa fall vid försäljning av vara jämlikt
de rörande olovlig varuutförsel gällande föreskrifter (30 okt. 1917),

angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 4 januari 1917,
innefattande tillägg till och ändring i gällande föreskrifter angående maximipris
å spannmål och mjöl (9 nov. 1917),

angående maximipris å naturligt smör (16 nov. 1917),
angående ytterligare föreskrifter angående reglering av handeln med
vissa fettämnen (23 nov. 1917),

angående maximipris å ost (23 nov. 1917),

angående lösen för bevis om tillstånd till transport å järnväg eller
fartyg av torvströ och torvmull (27 nov. 1917),

angående reglering av handeln med socker och sirap (7 dec. 1917),
angående tullfrihet å kondenserad mjölk (7 dec. 1917),
om ändrad lydelse av §§1,2 och 3 i förordningen den 28 augusti
1917 angående maximipris å korn, havre, blandsäd m. m. (4 dec. 1917),
angående skyldighet för förvaltare av fastighet att biträda vid utlämnande
av livsmedelskort m. m. (14 dec. 1917),

angående vissa åtgärder för reglering av handeln med naturligt
smör (18 dec. 1917) samt

angående uppgifter för räkning av levande svin och för inventering
av landets förråd av fläsk (21 dec. 1917).

Även i övrigt har folkhushållningskommissionen till Kungl. Maj:t
ingivit en mångfald skrivelser och utlåtanden i diverse frågor, berörande
livsmedelsområdet.

f ör verkställande av de i ovannämnda och även i vissa tidigare
utfärdade förordningar och kungörelser beslutade åtgärderna har i allmänhet
uppdrag lämnats folkhushållningskommissionen att handhava det
praktiska genomförandet av bestämmelserna. Även i övrigt har kommissionen
av Kungl. Maj:t erhållit befogenhet vidtaga åtgärder för ordnandet
av olika folkhushållningsangelägenheter.

68 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

För det lokala arbetet med livsmedelsförvaltningen hava inrättats
olika organ, vilkas närmare organisation numera fastställts på grundval
av bestämmelserna i kungörelsen den 20 juni 1917 angående inrättandet
av livsmedelsstyrelser och livsmedelsnämnder. Under kommissionen
finnas sålunda för närvarande 36 livsmedelsstyrelser i orterna,
under vilka lyda olika byråer, såsom en spannmålsbyrå, en sockerbyrå, eu
varuförmedlingsbyrå, en foderbyrå samt en eller flera brödbyråer. I anslutning
till varje livsmedelsstyrelse är vidare upprättat ett så kallat jordbruksråd.
Slutligen finnas i kommunerna inrättade lokala livsmedelsnämnder.

Lag erhusbyggnadskommissionen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1917 bär statsrådet och
chefen för jordbruksdepartementet samma dag tillkallat nio personer att
såsom en sakkunnig kommission under benämning lagerhusbyggnadskommissionen
med ledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 370 till 1917
års riksdag samt samma riksdags skrivelse nr 352 ävensom vad statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden nämnda dag i ämnet innehålla skyndsamt
verkställa utredning och avgiva förslag beträffande anordnandet av
spannmålslagerhus och fryshus med anlitande av det av riksdagen härtill
anvisade förslagsanslag å högst 8 miljoner kronor.

Kommissionens ledamöter äro godsägaren G. R. Sederholm å Alberga,
tillika kommissionens ordförande, föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, professorn A. M. Bergman, professorerna vid
tekniska högskolan C. A. Forssell och C. E. L. Hubendick, ledamoten
av riksdagens andra kammare J. P. Jesperson å Dorisborg, sekreteraren
hos Malmöhus läns hushållningssällskap J. G. J:son Leufvén, notarien
hos järnvägsstyrelsen Å. N. J. Nerell, Västerås’ stads ombudsman T. Öberg,
tillika kommissionens sekreterare, och konsuln F. C. Klatsch i Landskrona.

Kommissionen har efter hand hos Kungl. Maj:t avgivit särskilda
förslag å uppförande av fryshusanläggningar och spannmålslagerhus och
genom Kungl. Maj:t.s särskilda beslut bemyndigats gå i författning om
verkställigheten av de beslutade byggnadsföretagen med anlitande av
medel, som Kungl. Maj:t anvisat för de olika ändamålen.

Vad först fryshusanläggningarna angår, har kommissionen under
uppförande för statens räkning dels ett fryshus i Hallsberg med en lagringskapacitet
av 4,000 ton kött och dels ett provisoriskt fryshus i Malmö,
som uppförts invid slakthuset därstädes och för vilket en del av slakthusets
kylmaskineri enligt avtal med slakthusstyrelsen skall tagas i anspråk,
med en lagringskapacitet av 1,400 ton kött.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Vidare har kommissionen med Kungl. Maj ds begivande träffat avtal
med kommuner och andra ägare av slakterier samt med särskilda företag
för fristående fryshus om utförande med statsbidrag och under kommis -

sionens konti’oll av följande fryshusanläggningar:

Lagrings kapacitet.

Malmö kylhusaktiebolags fryshus............ ] ,600 ton

Fryshus vid Norrköpings slakthus............ 480 »

» » Mälarprovinsernas andelsslakteriförenings slakteri

i Nyköping............... 450

» » Eskilstuna slakthus............. 300 »

» » Göteborgs slakthus............. 1,152

» » Linköpings slakthus............ 340 ».

Aktiebolaget Kristianstads kylmagasins fryshus...... 400 »

Fryshus vid Gottlands andelsslakteriförenings slakteri i Visby 300 »

» » Kronobergs läns andelsslakteriförenings slakteri

i Alvesta................ i5Q

5 * Jönköpings läns andelsslakteriförenings slakteri i

Jönköping...........''..... 300 »

Summa 5,972 ton

Lägges härtill lagringskapaciteten hos de två av kommissio -

nen för statens egen räkning utförda fryshusen...... 5,400 »

erhålles en sammanlagd lagringskapacitet av....... 11,372 ton

De avtal kommissionen ingått med vederbörande ägare till de statsunderstödda
anläggningarna innehålla bestämmelse om fryshusens upplåtande
mot hyresavgift till staten.

Av ovanberörda fryshusanläggningar blev den i Visby färdig i början
av december månad 1917. De övriga torde i allmänhet kunna tagas
i bruk under februari månad 1918.

Beträffande spannmålslag er husen har kommissionen nio sådana under
utförande, nämligen ett i Åstorp, ett i Eslöv, ett i Östra Klagstorp och
ett i Törne! i Ila i Skåne, ett i Vara i Västergötland, ett i Hallsberg i Närke,
ett i Linköping, ett i Eskilstuna samt ett i Korna på Gottland. Lagerhuset
i Vara bygges för en lagringskapacitet av 5,000 ton spannmål,
lagerhuset i Roma för 3,000 ton, lagerhuset i Eskilstuna för 2,000 ton
och de övriga lagerhusen för 4,000 ton. Sammanlagda lagringskapaciteten
för lagerhusen är sålunda 34,000 ton.

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Spannmålslagerhusen väntas bliva färdiga efter hand under de
första månaderna av år 1918.

Sdkliunniga för utredning om ändrad organisation av lantbruksstyrelsen
m. m.

Den 3 juli 1917 erhöll chefen för jordbruksdepartementet bemyndigande
att tillkalla högst fem sakkunniga personer för utredning
och avgivande av förslag rörande omorganisation av lantbruksstyrelsen
jämte därmed sammanhängande ämnen angående statskonsulenter, fiskeriadministrationen,
fiskeriförsöksanstalt in. m. Samma dag uppdrog departementschefen
åt ledamoten av riksdagens första kammare friherre J. G.
Beck-Friis, ledamoten av riksdagens andra kammare, godsägaren A. T.
W. von Sneidern, ledamoten av riksdagens andra kammare, lektorn filosofie
doktorn V. Björck samt ryttmästaren J. B. H. Hegardt att fullgöra
nämnda uppdrag, varvid friherre Beck-Friis skulle i egenskap av ordförande
leda de sakkunnigas förhandlingar.

De sakkunniga hava hållit ett flertal sammanträden under olika
dagar av augusti, oktober, november och december månader år 1917.
Deras arbete har fortskridit så långt, att förslag rörande om organisationen
av lantbruksstyrelsen, däri inbegripen den centrala fiskeriadministrationen,
ävensom till reglering av statskonsulenternas och fiskeritjänstemännens
löner nu föreligga i korrektur och beräknas kunna avlämnas
under loppet av januari månad år 1918. Beträffande övriga
frågor, vilkas utredande ingår i de sakkunnigas uppdrag, hava enligt,
uppgift de sakkunniga för avsikt att senare i ett sammanhang avgiva
förslag.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort numera andra
kanslisekreteraren i jordbruksdepartementet S. Idar.

Kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava hittills uppgått till i
runt tal 5,000 kronor.

Sakkunniga för utredning om åtgärder för främjande av trädgårdsodling
o yi •

Den 3 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst sex sakkunniga personer för verkställande
av utredning och avgivande av förslag i fråga om de åtgärder,
som lämpligen borde vidtagas för främjande av trädgårdsodlingen, företrädesvis
bland mindre jordbrukare och lägenhetsinnehavare.

På grund av detta bemyndigande anmodade chefen för jordbruksdepartementet
samma den 3 juli 1917 liovstallmästaren G. Tamm, kap -

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

tenen E. F. von Celsing, ledamoten av riksdagens andra kammare S.
Linders, trädgårdsdirektören E. G. Hjelm i Göteborg och fru Bise Dahl,
Alnarp, att i omförmälda hänseende verkställa utredning och avviva
förslag.

Efter det von Celsing sedermera anhållit att bliva entledigad från
honom sålunda givet uppdrag, anmodade chefen för jordbruksdepartementet
den 27 juli 1917 sekreteraren hos Sveriges pomologiska förening, redaktören
N. Sonesson, Stockholm, att i von Celsings ställe biträda såsom
sakkunnig.

Såsom de sakkunnigas sekreterare har redaktören Sonesson tjänstgjort.

De sakkunniga, vilka under år 1917 sammanträtt tvenne gånger,
nämligen under tiden den 3—13 september och den 18—25 oktober,
komma enligt uppgift att inom den närmaste tiden avgiva betänkande
i ämnet.

1917 års lantmäterikommission.

Den 3 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att under
benämning 1917 års lantmäterikommission biträda inom departementet
vid ytterligare utredning av vissa lantmäteriväsendet berörande frågor
samt vad med dem ägde sammanhang.

På grund av berörda bemyndigande anmodade departementschefen
samma dag hovrättsrådet O. H. Arsell, byråchefen J. Harnrin, ledamöterna
av riksdagens andra kammare D. H. Pettersson i Bjälbo, S. Bengtsson i
Norup och N. Olsson i Rödningberg, förste lantmätaren G. D. Indebetou
och distriktslantmätaren L. O. Bagger-Jörgensen att såsom sakkunniga
biträda inom departementet i sagda hänseende; hovrättsrådet Arsell utsågs
därvid till de sakkunnigas ordförande.

Sedan kommissionen i skrivelse den 9 augusti 1917 anmält, att
kommissionen till sekreterare utsett hovrättsrådet J. Stenberg, anmodade
departementschefen jämlikt Kungl. Maj:ts ovanomförmälda bemyndigande
den 10 augusti 1917 hovrättsrådet Stenberg att biträda vid ifrågavarande
arbete.

Efter det Kungl. Majd enligt beslut den 22 september 1917 bemyndigat
departementschefen att tillkalla ytterligare fyra sakkunniga
personer för att deltaga i förevarande utredning, anmodade departementschefen
på grund av berörda bemyndigande dels nämnda den 22
september ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren E. A.
Vasseur att deltaga i samma utredning dels ock den 25 september 1917 vice
stadsingenjören i Stockholm O. Myrberg och andra stadsingenjören i

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

Göteborg A. Södergren att biträda vid utredningen, såvitt densamma avsåge
frågan om ny mätningsförordning.

Kommissionen har under året företrädesvis varit sysselsatt med utarbetande
av förslag till mätningsförordning men jämväl till förberedande
behandling förehaft förslag till ny taxa på arvode för lantmäteriforrättningar,
varjämte kommissionen avgivit utlåtanden över åtskilliga
av lantmäteristyrelsen hos Kungl. Maj:t gjorda framställningar i anslagsfrågor.

Till gäldande av för kommissionens verksamhet erforderliga expensmedel
har genom brev den 12 oktober 1917 till kommissionens disposition
ställts ett belopp av 1,000 kronor.

Sakkunniga för utredning av möjligheterna att öka fodertillgångarna
inom landet.

På grund av Kung]. Maj:ts den 6 juli 1917 givna bemyndigande
tillkallade chefen för jordbruksdepartementet samma dag f. d. professorn
vid tekniska högskolan J. P. Klason, byråchefen i lantbruksstyrelsen M.
W. Heyman, professorerna vid centralanstalten för försöksväsendet pa
jordbruksområdet N. Hansson och J. G. C. Barthel, professorn vid förenämnda
högskola C. F. Kullgren samt civilingenjören godsägaren N. R.
Kleen att såsom sakkunniga skyndsamligen taga under utredning alla
förefintliga möjligheter att inom landet öka fodertillgångarna; professorn
Klason utsågs därvid att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Jämlikt den 13 juli 1917 meddelat bemyndigande har departementschefen
anmodat lantbruksakademiens sekreterare professorn H. J.
B:son Juhlin Dannfelt att jämte de förut tillkallade sakkunniga biträda
vid utredningen.

Såsom av de sakkunniga förordnad sekreterare har tjänstgjort e. o.
notarien i Svea hovrätt B. A. Scherdin.

De sakkunniga, vilka sammanträtt första gången den 9 juli 1917 i
Stockholm samt därvid antagit namnet fodermedelskommittén, hava intill
1918 års ingång varit till överläggningar och beslut samlade under 32
dagar.

De sakkunniga hava tillhandagått allmänheten med råd och upplysningar
i fodermedelsfrågor dels efter hänvändelse av enskilda dels genom
spridande av eu på de sakkunnigas föranstaltande av professorn
Juhlin Dannfelt i ämnet författad broschyr, benämnd »Mot foderbristen»,
dels ock eljest på de sakkunnigas eget initiativ.

Föremål för utredning av de sakkunniga hava varit, framför andra,
följande frågor: tillvaratagande för foderändamål av alger och andra

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan gista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

vattenväxter, lavar och ljung, bryggerinäringens avfallsprodukter, köksavfall
och slaktavfall ävensom förädling i samma syfte av vissa av nämnda
naturalster, respektive avfallsämnen; framställning av s. k. foderhäst, framför
allt med användning av lavsockerlösning såsom näringssubstrat för
jästen; höjande av odlingen av lin, raps m. fl. kulturväxter till motvägande
av bristen på importerat kraftfoder; samt framställning av för foderändamål
lämplig cellulosamassa av halm och trä; varjämte de sakkunniga
låtit anställa en serie av utfodringsförsök med olika slag av
cellulosafoder.

Vidare hava de sakkunniga varit på flerfaldigt sätt verksamma för
att få till stånd en tillverkning inom landet av sistnämnda slags foder.

Med stöd av den 10 augusti 1917 meddelat bemyndigande hava
de sakkunniga låtit professorn Kullgren, ingenjören K. Gr. Mårtensson i
Kristianstad och agronomen P. L. Nanneson i Åkarp företaga en resa i
Tyskland för att på ort och ställe taga kännedom om den i nämnda
land vunna rika erfarenheten på fodermedelsområdet.

Sedermera hava de sakkunniga enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 20 november 1917 inrättat en särskild byrå för utförandet av arbetet
med utredningar för åstadkommande av nya fodermedel ävensom för
biträde åt enskilda med igångsättande av fodermedelstillverkning. Till
föreståndare för byrån har professorn Kullgren blivit utsedd.

Utredningsarbetet, som ännu ej är avslutat, har under sin fortgånggivit
de sakkunniga anledning till åtskilliga framställningar till departementschefen;
och hava flera av de av de sakkunniga sålunda framställda
förslag kommit till praktiskt förverkligande.

Tillika hava de sakkunniga avgivit utlåtande i anledning av ett
flertal remitterade framställningar och andra ärenden.

Till bestridande av kostnaderna för de sakkunnigas arbete hava
under året utanordnats 9,221 kronor 30 öre, varav cirka 3,650 kronor
återstå odisponerade.

Sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering.

Den 13 juli 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst åtta sakkunniga personer för att med
ledning av riksdagens skrivelse den 9 juni 1917 angående åtgärder
för en allmän elektrifiering av landsbygden in. in. ävensom med ledning
av riksdagens skrivelse den 29 maj 1915 angående anordnande
av upplysningsverksamhet för främjande av landsbygdens förseende med
elektrisk kraft skyndsamt verkställa utredning och inkomma med förslag
angående de åtgärder, som kunde inom den närmaste framtiden ifråga Bih.

till rik sd. prat. HUS. I Sami. I a ed. 35

Riksdngg-ISeriUtelsen.

«74

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

sättas för att genom statens försorg få till stånd en så allmän elektrifiering
av landsbygden, som omständigheterna kunde medgiva. Samma
dag anmodade departementschefen generaldirektören F. V. Hansen, ledamoten
av riksdagens första kammare, godsägaren frih. C. I). R. Hermelin,
ledamöterna av riksdagens andra kammare J. Pålsson i Anderslöv och

P. H. Sjöblom, byråchefen M. V. Heyman, överingenjören W. Borgquist
och verkställande direktören i Hemsjö kraftaktiebolag filosofie doktorn A.
Ekström att verkställa den anbefallda utredningen, därvid åt generaldirektören
Hansen uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.
Den 21 augusti 1917 förordnade departementschefen såsom ytterligare
sakkunnig extra föredraganden i kommerskollegium, civilingenjören
filosofie licentiaten A. F. Enström.

De sakkunniga, vilka antagit namnet Elektrifieringskommittén,
hade sitt konstituerande sammanträde den 28 augusti 1917, därvid
till sekreterare antogs t. f. sekreteraren och ombudsmannen i vattenfallsstyrelsen
F. Malm. I enlighet med förslag från särskilda subkommitterade
hava de sakkunniga därefter beslutit godtaga vissa riktlinjer
för utarbetande av en plan för landsbygdens elektrifiering med hänsyn
till förefintliga kraftkällor samt för planens närmare utarbetande inrättat
en särskild teknisk byrå i enlighet med av de sakkunniga godkänt program.
Till föreståndare för den tekniska byrån har antagits civilingenjören E.

M. Heineman. Byråns arbete är för närvarande i full gång.

Sakkunniga för utredning om anordnande av slcogsawerkningsstatistik
och rikstaxering.

Enligt Kungi. Maj:ts beslut den 2 oktober 1917 bemyndigad tillkalla
högst fyra personer för utredning om anordnande av skogsawerkningsstatistik
och rikstaxering har chefen för jordbruksdepartementet
till sådana sakkunniga utsett professorn vid statens skogsförsöksanstalt
H. Hesselman, professorn vid skogshögskolan T. Jonson, disponenten
vid Korsnäs sågverksaktiebolag V. Ekman samt förste aktuarien i
pensionsstyrelsen J. Östlind ävensom förordnat professorn Hesselman att
tjänstgöra som de sakkunnigas ordförande. Till sin sekreterare hava de
sakkunniga utsett extra jägmästaren L. Mattson.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 19 november 1917..
Därefter hava sammanträden hållits under tiden 19 23 november 1917

samt från den 14 december 1917, varvid preliminär plan för de sakkunnigas
arbeten utarbetats.

För erhållande av en ungefärlig uppfattning om de olika inom
landet förekommande metoderna för uppmätning av virke hava de sakkun -

275

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit.

niga utarbetat ett frågecirkulär, vilket utsänts till ett antal enskilda personer
och trävarubolag i olika delar av landet.

De sakkunniga hava dessutom uppgjort en plan för undersökningar
över virkesmassan av olika sortiment, uppmätt i fast och löst mått.

Slutligen hava de sakkunniga vidtagit en del förberedande åtgärder
för igångsättande av eu undersökning över mängden av det virke, som
förbrukas som husbehov inom Värmlands län.

Sakkunniga för viss utredning angående sockerpris och sockerproduktion.

Enligt Kungl. Maj:ts den 23 oktober 1917 givna bemyndigande
tillkallade chefen för jordbruksdepartementet sju sakkunniga för att verkställa
utredning och avgiva förslag angående skäligt pris under konsumtionsåret
1917 1918 å socker jämte eventuellt andra produkter vid

sockertillverkningen samt till erforderliga åtgärder från statens sida för
främjande av den inhemska sockerproduktionen för konsumtionsåret 1918—
1919 ävensom vad med dessa frågor ägde sammanhang. De sakkunniga
utgj°rdes av följande personer, nämligen ledamoten av riksdagens andra
kammare, grosshandlaren E. P. W. Röing, juris doktorn J. C. Lembke,
ledamöterna av riksdagens andra kammare lantbrukaren S. Linders och
godsägaren A. W. T. von Sneidern, föreståndaren för husdjursavdelningen
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, professorn

N. Hansson, professorn vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp N.
L. Eorsberg och sekreteraren hos kooperativa förbundet, direktören K.
Eriksson.

Till de sakkunnigas ordförande förordnades grosshandlaren Röing.
De sakkunniga utsago till sekreterare förste aktuarien i socialstyrelsen
filosofie doktorn E. R. Sjöstrand.

De sakkunnige hava sammanträtt in pleno under var och en av
dagarna 5—9, 12—14, 26—30 november, 3—6 december 1917.

Den 14 december 1917 avgavs en promemoria till chefen för jordbruksdepartementet
med förslag till nya maximipris å socker och sirap.

1 överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit utfärdades den 23
november 1917 förordning angående maximipris å socker och sirap.

Den 5 december 1917 hava därefter de sakkunniga avgivit promemoria
med hemställan att från statens sida måtte vidtagas åtgärder för att
lillförsäkra sockerbetodlarna ersättning efter vissa angivna grunder.

De sakkunnigas uppdrag är ännu icke slutfört.

276 Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig Ulldragit.

Sakkunniga för utredning i fråga om åtgärder för höjande av jordbrukets
produktion.

På grund av Kungl. Maj:ts den 7 december 1917 givna bemyndigande
anmodade chefen för jordbruksdepartementet samma dag ledamoten
av folkhushållningskommissionen, föreståndaren för husdjur savdelningen
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, professorn
N. Hansson, vice ordföranden i folkhushållningskommissionen, radmannen
K. Dahlberg, professorn vid handelshögskolan C. F. G. Andersson,
godsägaren, ingenjören N. Rikard sson Kleen å Valinge, direktören
hos Sveriges allmänna lantbrukssällskap J. G. J:son Leufvén, förre ledamoten
av riksdagens andra kammare, fabriksdisponenten P. Anderson i
Arvika, ledamöterna av riksdagens andra kammare lantbrukarna J. Rehn
i Hissjö och P. H. Sjöblom i Gribby samt landstingsmannen P. Stenson
i Fleninge att skyndsamt verkställa utredning och avgiva förslag angående
de åtgärder, som från statens sida borde vidtagas för främjande
av jordbrukets och dess binäringars produktion, särskilt under skördeåret
1918, samt vad med denna fråga ägde sammanhang.

Till sekreterare hava de sakkunniga utsett förste aktuarien i socialstyrelsen
filosofie doktorn E. R. Sjöstrand.

De sakkunniga, vilkas arbete alltjämt fortgår, hava uti skrivelse
den 26 december 1917 till Kungl. Maj:t avgivit förslag angående vissa
åtgärder för praktisk handledning för landets jordbrukare angående de
riktlinjer, efter vilka livsmedelsproduktionen under rådande kristid borde
bedrivas. På grund av detta förslag anvisade Kungl. Maj:t den 31 december
1917 till sådana åtgärder 25,000 kronor.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Stockholms slott den 16 januari 1918.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

277

över kommittéer och dylika beredningar.

Ammunition: sakkunniga för utredning av frågan om beredande av ökad möjlighet till

ammunitionstillverkning.......................140

Apoteksväsendet: kommitté för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket

vid 1920 års utgång m. m.......................166

Arbetslöshetskommissionen..........................169

Arkivväsendet: sakkunniga för beredande av frågan om ordnande av de under kammarkollegium
lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet

m- ro- ..............................239

Armén: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande

tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen ......145

sakkunniga för verkställande av utredning rörande åtgärder för nedbringande av

kostnaderna för anskaffning av arméns provianteringsartiklar m. m......139

Arsenikförgiftning: sakkunniga för utredning ifråga om åtgärder mot faran av kronisk

arsenikförgiftning..........................163

Avlöning sb estämmelser: sakkunniga för utredning rörande gemensamma avlöningsbestäm melser

för tjänstemän vid statens järnvägar med flera verk........172

Bankkommitté, 1917 års..........................

Befästa ställningar: sakkunniga för utarbetande av förslag till instruktion för striden

om befästa ställningar........................

Besvärsförfarande: sakkunnig för utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser

rörande det administrativa besvärsförfarandet m. m............

Bibelkommissionen...........................

Blanketter: sakkunniga för utredning av frågan om gemensam tryckning av de för över ståthållarämbetet

och länsstyrelserna behövliga blanketter.........

Bostadsförhållanden: sakkunniga för utredning rörande de mindre bemedlade klassernas

bostadsförhållanden.........................

Brottmål: sakkunniga för utredning av frågan om förundersökning i brottmål m. m. .

Bränslekommission, 1917 års........................

Byggnadssakkunniga............................

Byggnadsstyrelsen: sakkunniga för utarbetande av förslag till instruktion härför m. m.
Bysamfällighetsutredningen.........................

222

143

167

231

176

161

124

219
191

220
123

278

Sid.

Centralupphandling: sakkunniga för utredning rörande ökad centralisering vid upphandling
för statens räkning m. ....................

196

Djurgärdskommissionen.........................t • •

Domarbiträdesfrågan: sakkunniga vid behandling av domarbiträdesfragan samt fragan

om häradshövdingarnas tjänstledighet m. .................

Domäner: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag beträffande
en förändrad bokföring rörande statens domäner..........

sakkunniga för utredning beträffande ändringar i gällande bestämmelser angående
utarrendering av kronans jordbruksdomäner............

Dryckenskap: utredning angående åtgärder i vissa främmande länder för dryckenslcapens
hämmande m. ............................

136

131

247

252

187

Egna hem: sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna

hem

Elektrifiering: sakkunniga för utredning om landsbygdens elektrifiering

245

273

Partygsbesättning: sakkuuniga för utredning angående erforderliga bestämmelser rörande

fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. ...........

Fattigvårdslagstiftningskommittén.........••••••.....* ''*

Fattigvårds- och utskyldsstrecken: sakkunniga för revision av fattigvårds- och utskylds strecken.

.........................* ''

Femte huvudtiteln: sakkunniga för verkställande av förberedande utredning och avgivande
av preliminärt förslag rörande en mera rationell uppställning av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel............• • • •

Fideikommiss: sakkunnig för behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser

angående fideikommiss....................... •

Finansrådet........................... '' '' '' ''

Fiske: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt

jakten å viss kronomark..................... ; •

Fjärde huvudtiteln: sakkunniga för granskning av förslag till mera rationell uppställning

av utgifterna under fjärde huvudtiteln...............• ''

flottan: sakkunniga för utredning rörande organisation av de till flottans stationer

hörande myndigheter..................... '' '' ‘

kommitté för verkställande av utredning och avgivande av förslag i fragan

om flottstation i Stockholms skärgård.................

sakkunniga för verkställande av utredning i visst avseende beträffande varvsdriften
vid flottans station i Karlskrona................

223

242

135

159

124

221

255

145

154

156

157

Flygvapen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

organisationen av arméns och marinens flygvapen ..........

Fodertillgång: sakkunniga för utredning av möjligheterna att öka fodertillgångarna

inom landet..............

Folkhushållning skommissionen.........

Fondhandeln-, sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser angående fondhandelns
och fondbörsverksamhetens ordnande m. m..........

Fornminnesvården: kommitté rörande omorganisation av fornminnesvården i riket
Fortsättning sskolan: sakkunniga för fortsatt utredning av frågorna om den lägre tekniska
undervisningen, fortsättningsskolan och den lägre handelsundervisningen
m. m..............

Fälttjänstreglemente: sakkunniga för verkställande av omarbetning av fälttjänstreglementet.
............

Förenings- eller kollektivmärken-, sakkunnig för utredning rörande s. k. förenings- eller
kollektivmärken............

Försvarsfientliga propagandan: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande
av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan .

Sid.

147

272

260

213

232

238

139

133

147

Garnisonssjukhuset i Stockholm: sakkunniga för verkställande av utredning rörande
n j ..®a^arb®te mellan garnisonssjukhuset i Stockholm och Serafimerlasarettet m. m. 148

Gradmätning: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
.........................b F * 224

Gruvlagstiftningskommittén............. 129

Gymnastikkommittén....... .........„ ''

.....................i» O «>

HandelsJcommission, statens.........

Handelspolitik: sakkunnig med uppdrag att insamla och bearbeta material,'' ägnat att
belysa den handelspolitiska utvecklingen under den närmaste framtiden
Handelsundervisningen: sakkunniga för fortsatt utredning av frågorna om den lägre
tekniska undervisningen, fortsättningsskolan och den lägre handelsundervisningen
m. m................

Hemslöjds kommittén...........

Hälso- och sjukvården vid arméns truppförband: sakkunniga för verkställande av utredniDg
rörande komplettering av gällande bestämmelser härom .

Häradshövdingar: sakkunniga vid behandling av domarbiträdesfrågan samt frågan om

naradshövdingarnas tjänstledighet m. m.........

Härens utrustning-, sakkunniga för utredning och avgivande av förslag rörande härens

förseende med teknisk utrustning.........

Hästexportkommission, statens.........

2Q7

214

238

247

ISO

131

J 44
252

280

Sid.

ideella föreningar: sakkunnig för behandling av frågan om ideella föreningar _ .

Illojal konkurrens: sakkunnig för bearbetande av inkomna yttranden over patentlag
stiftningskommitténs förslag till lag mot illojal konkurrens . • • • • -Industrien: kommission för organiserande av samarbete mellan militära förvaltningsmyndigheter
och industrien..............

SSÄÄSTÄU.» verkställande av ferny.d utredning anande V
fanteriskjutskolans förläggning och omorganisation ..... • • • • • •
Instansordning sakkunniga för fortsatt behandling av fragan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner och pension m. .........

134

215

138

202

144

131

Jakt: sakkunniga för utredning i fråga om tillgodogörandet av kronans fisken samt ^

J0rdbrn£-e^akkurmigaTörutrkedning'' i fråga om åtgärder för höjande av jordbrukets ^

.7ämeäsar°d sakkunnig nämnd för utredning angående användande av armerad betong ^
för broar å enskilda järnvägar i Sverige.............. 160

''MÄS f» orna,be,.in, tid>no,d„..de av avlopps,ed„iM„

från de blivande militära etablissemangen a Jarvafaltet..........

..........813

Kassa förlag skommittén.................. .......228

KSÄÄU «PPd»« li" “dr,de 236

S5,

marktillgångar inom de sex nordligaste länen .... 257

merskollegium................ ( j68

aSÄfiÄ-. avföralag till ändringar beträffande ^

den kommunala rösträtten............

?"Ä“””’Sk.,nig. för fortsatt behandling av fräga. om,, kontur.- ^
lagstiftning....................

281

,8rfräE“. . JS

Krigsberedskap: kommission rörande rikets ekonomiska krigsberedskap .....om*

Krigsforsaknngskommission, statens.......... .....

Krtgssjuhhus: sakkunniga för utredning av vissa frågor, som stå i sammanhang med

planläggningen av krigssjukhus............. ....

Kristidsfor fattning ar: sakkunniga för revision av vissa kristidsförfattningar 136

Kustartilleriet: sakkunnig för verkställande av utredning och uppgörande av förslag ''rö j‘a“d,

e .a“t r''ng" 1 ,galIande bestämmelser angående antagning och utbildning av
befäl t kustartilleriets reserv...........

Kustförsvaret: sakkunniga för uppgörande av förslag till allmän plan för utförande
under aren 1015—1919 av nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande
av det fasta kustforsvaret...... ^ „

Kyrkobokföring sförordning en: sakkunnig för beredande av fråga om ändring av kyrko-''

bokforingsforordningen m.m.......... ^ .

Kyrkofonden^ kommittén för utredning rörande ändrad förvaltning av kyrkofonden

™’ “...................................

Lag erhusby ggnadskommissionen............ _ -

Lagerhus- och kylhuskommittén........................ZfZ

Landstormen: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag ro-''

rande landstormens användning samt utbildning av landstormsbefäl m. m 141

befälsbehov °‘'' UtredninB "“Syende åtgärder för tillgodoseende av landstormens

Lanthruhsstyrelsen: sakkunniga för utredning om ändrad organisation av styrelsen m m 270
Lantmaterilcommissionen: 1917 års

Livsmedelskommission, statens......... ...........

Livsmedelslagstiftmng: kommittén för utredning angående enhetlig, utvidgad livsmedel^

lagstiftning............ H

Lotsverket: sakkunniga för verkställande av omarbetning av gällande förordning an r

tu FtV''d° l1°tsverket och därmed sammanhängande författningar.......iso

Imfttraf^förordning: sakkunniga för utarbetande av förslag till lufttrafikförordning för

Lägerkassor: sakkunnig för utarbetande''av kungörelse''rörande användandet och''redo visningen

av truppförbandens allmänna lägerkassor ,,, c

Längmanska donationsfonden: sakkunniga för utredning rörande vissa''frågor rörande ''

Lärarlönenämnden............ .........■ ... 218

Läroverk: sakkunniga för utarbetande av förslag till''ändrade bestämmelser beträffande ^
lurarnas vid de allmänna läroverken m. fl. ställning i disciplinärt avseende . 239

Laner eg lenngskommitten.........

...................181

Malmfyndigheter: kommission för utredning av frågan om utnyttjande av statens norrländska
malmfyndigheter.......... ..

.................-Ii/8

Bih till rilcsd. prof. 1918. 1 Smil. I avd. jg

It i kall ags-Berättelsen.

282

Sid.

Manskapsrekrytering: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag
rörande frågan om vidtagande av åtgärder för främjande av manskaps Mantalsskrivningsförordning:

sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande
nppbördsreglemente och mantalsskrivningsförordning...........

Marinen: sakkunniga för utredning rörande förenkling av marinens redovxsnmgsvasende ^

sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande
tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen . . . • • ■ • 1

sakkunniga för verkställande av ytterligare granskning av frågan om förhöjning

av pensionerna för marinens värvalle manskap m. m.....

sakkunniga för verkställande av förnyad utredning beträffande anläggande av en
torpedverkstad jämte torpedförrådsbyggnad för marinen . . • • • • - ■ ; ■

sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av förslag i fråga
om erforderliga bestämmelser beträffande månadslönarnas vid marinen anstå!- ^

lande, avlöning och pensionering........i. ’ j ''

Marinförvaltningen: sakkunniga för verkställande av utredning och uppgörande av for slag

rörande erforderliga ändringar i marinförvaltningens organisation m. m . 15»
Militära förvaltningsmyndigheter: kommission för organiserandet av samarbete mellan
militära förvaltningsmyndigheter och industrien . . . . • • • • • • • • • -

Militära sjuktransportväsendet under lerig: sakkunniga for utarbetande av plan for or - ^

Militära^övningar: sakkunniga för granskning av förslag till iag angående upplåtande

Minera Ifyndig heter å kronojord: kommissionen för undersökning och tillgodogörande ^

härav.............••••••******* .

Mineraloljor och svavel m. m.: sakkunniga för verkställande av utredning rörande in- ^
hemsk tillverkning härav.......................

Nykterheten: sakkunniga för fortsatt utredning av frågan rörande omläggning av upp lysnings-

och undervisningsverksamheten för nykterhetens främjande m. m. . . ^

SSSÄi’-; „.n*. åtgärder till näringslivet,'' .Bd

under krigstiden.........................

216

Ocker: sakkunniga för straffbeläggande av samhällsskadligt konstlat åstadkommande av

knapphet på förnödenheter m. m.......• • • • '' ’, ''

Offentliga samlingslokaler: sakkunniga för utredning av fragan rörande brandfores n -

ter för offentliga samlingslokaler m. m......... • • • • • • •

Officerare: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande

underbefäls befordran till officerare och reservofficerare..........

Ortnamn: kommitté för undersökning av svenska ortnamn............

127

175

137

226

288

Sid.

Patentlagstiftning skommittén....................

Pensionsanstalter: sakkunniga för utredning angående centralisering av statsunderstödda

pensionsanstalter........................ 194

i ilsnerdricka: sakkunniga för utarbetande av förslag till förordning angående försäljning
härav......................... 220

Politisk rösträtt: sakkunnig för utredning av fråga angående möjlighet att utöva politisk
rösträtt utan personlig inställelse.................123

PostchecJcrörelse. kommitté för utredning beträffande införande i vårt land av så kallad

postcheckrörelse.................... Hg

Provinsialläkare: kommittén för utredning i fråga om reglering av avlöningsförhållandena
för förste provinsialläkare och provinsialläkare...........176

Prästerskapets löneförmåner: sakkunninga för fortsatt beredande av frågan om reglering
av prästerskapets löneförmåner..................227

Psalmboksnämnden................ ....... 237

Regalrätten: sakkunnig för utredning angående den s. k. regalrätten till inom riket

förekommande vattendrag................... 194

Regementschefer: sakkunniga för utarbetande av förslag till bestämmelser för beredande

av lättnader i regementschefernas arbetsbörda i förvaltningsfrågor......150

Reservb efälsf år ordning: sakkunnig för utarbetande av förslag till ny reservbefälsförord ninS

...................................

Rikstaxering: sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och

rikstaxering........................ 274

Rullf öring sexpeditionerna: sakkunniga för granskning av förslag till förändrad teknik

vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna............... 139

Ryssland: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbindelserna mellan
Sverige och Ryssland...................... Ig9

Räkenskaps- och revisionsväsende: sakkunniga för utredning angående ökad enhetlighet

o och effektivitet i statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende...... 192

Rättegångskostnad: sakkunnig för utredning av frågan om ändrade bestämmelser rörande

ersättning för rättegångskostnad.......................

Rättshjälpssakkunniga................. 430

Rösträtt: sakkunnig för utredning av fråga angående möjlighet att utöva politisk rösträtt
utan personlig inställelse........................

kommission för utarbetande av förslag till ändringar beträffande den kommunala
rösträtten .................. 449

Serafimerlasarettet: sakkunniga för verkställande av utredning rörande samarbetet mellan
garnisonssjukhuset i Stockholm och Serafimerlasarettet m. m......148

284

Std.

Sinnessjuka: sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka

m. in...............................

Sjukförsäkring: kommittén för utredning rörande obligatorisk sjukförsäkring m. m. .
Sjukhus: kommitté för verkställande av utredning rörande samarbete mellan civila och

militära sjukhus m. .........................

Sjuksköterskor: sakkunniga för utredning i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors
arbetsförhållanden m. ......................

Sjukv&rdsmateriel: sakkunniga för verkställande av utredning rörande inom landet befintlig
sjukvårdsmateriel m. ......................

Sjö fartsförbindelser: sakkunniga för utredning angående utveckling av sjöfartsförbin delserna

mellan Sverige och Ryssland..........•••••••

Sjölagen: sakkunniga för biträde vid beredningen av förslag till ändringar i sjölagen

m. ................................

Skatteutjämning ssakkunnig a.............• • .........

Skeppsgossekårerna: sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande dessa ....

Skeppsmätning sförfattningarna: sakkunniga för revidering av dessa......- •

Skiftessiadgan: revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författningar
Skogsavverkningsstatistik: sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverk ningsstatistik

och rikstaxering.....................

Skogslagstiftningskommittén....................... • •

Skolungdom: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder
Socker: sakkunniga för viss utredning angående pris och produktion å socker.^ . . .
Spetsbergen: kommitté för utredning angående utförande av en gradmätning på Spetsbergen
..............................

Stadsplan och tomtindelning: kommittén för revision av gällande bestämmelser om

stadsplan och tomtindelning..................._• •

Statens bakteriologiska laboratorium: kommitté för utredning angående dettas organisation
och utveckling m. ........................

Statsbokföring skommittén..........................

Stiftelser: sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stiftelser
...............................

Sträf flög skommissionen..........................

Strafflagstiftningen: revision av strafflagstiftningen...............

Sträffrättsfrågor: sakkunniga för utredning av vissa straffrättsfragor........

Strängnäs domkyrka: sakkunniga för avgivande av yttrande i fråga om fastställande av
ritningar till glasmålningar i Strängnäs domkyrkas korfönster .......

Städer under landsrätt: sakkunniga för utredning av frågan om tillgodoseende i städer

under landsrätt av magistrat eljest åliggande uppgifter..........

Ställningskrig: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag rörande anordnande
av årliga övningar i ställningskrig m. m. ...........

166

174

151

165

152

189

196

214

153

154
127

274
243
168

275

224

133

178

180

125

128

122

237

177

144

Tandvård: sakkunniga för utredning angående effektiv vård av skolungdomens tänder 168

Tekniska högskolan: dess byggnadskommitté..................229

sakkunniga för utredning angående ny organisation av materialprovningsanstalten 221
sakkunniga för beredande av frågan angående nya stadgar för tekniska högskolan
m. m............................

285

Sid.

Tekniska undervisningen in. m.: sakkunniga för fortsatt utredning av frågorna om den
lägre tekniska undervisningen, fortsättningsskolan och den lägre handelsunder visningen

m. m...........................238

Tjänstgöringsreglemente för armén: omredigering härav.............137

sakkunnig för utredning angående föreskrifter till ersättande av vissa i gällande
tjänstgöringsreglemente för armén intagna bestämmelser.......138

T''obakscentr alkommissionen.........................206

Tonnageanskaffning: kommitterade för tonnageanskaffning............216

Torpedverkstad m. m.: sakkunniga för verkställande av förnyad utredning beträffande

anläggande av en torpedverkstad jämte torpedförrådsbyggnad m. m......158

Torvkommittén . . . ...........................256

Trustsakkunniga.............................797

Trädgårdsodling: sakkunniga för utredning om åtgärder för främjande av trädgårdsodling
..............................270

Tullkommission, 1914 års.........................201

Underbefäl: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande
underbefäls befordran till officer oeh reservofficer.........137

Uppbördsreghmente: sakkunniga för utredning i fråga om revision av gällande upp bördsreglemente

och man talsskri vningsförordning.............195

Utförselförbud: sakkunniga för utredning rörande kompletterande bestämmelser beträffande
utförselförbuden........................205

Utlänning: sakkunniga för utredning rörande ökad skattskyldighet till stat och kommun
för utlänningar, som i Sverige åtaga sig eller utföra arbete......206

Utskyldsstrecken: sakkunniga för revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken .... 135

Vadstena tcrigsmanshuskassa: sakkunniga för utredning rörande underhåll från Vadstena
krigsmanshuskassa åt visst avskedat indelt manskap.........149

Vanhävd: sakkunnig för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning

till förekommande av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarna .... 132

Vattenfall: sakkunniga för utredning och utarbetande av förslag angående ändringar
av gällande grunder för förvaltningen av vissa, kronan tillhöriga vattenfall

m. m...............................172

Vattenlag: sakkunniga för överarbetning av vissa delar i 1910 års kommittéförslag

rörande ny vattenlag........................126

Vetennärväsendel: sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag

rörande veterinärväsendets organisation.................140

Viner: sakkunniga för utredning i fråga om tillverkning härav..........220

Vintersjöfartskommittén för Norrland.....................218

Vägskattesakkunniga............................189

Värdestegringsskattesakkunniga........................187

286

Sid.

Värnpliktig: sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande av förslag an

gående vissa värnpliktigas tjänstgöring................ ■ 136

sakkunniga för verkställande av utredning och avgivande av förslag angående
värnpliktstjänstgöringens ordnande för värnpliktiga, vilka hysa religiösa samvetsbetänkligheter
mot vapentjänst....................14®

sakkunniga för prövning av ansökningar rörande uppskov för värnpliktiga med
inställelse till tjänstgöring vid mobilisering...............ISO

Å.

Åborättsfrågan: kommitté för utredning av den s. k. åborättsfrågan........197

ö.

Övningsterräng: sakkunniga för undersökning av viss övningsterräng........149

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

175435