om (lön år 1871 af dem verkställda granskning
Framställning / redogörelse 1872:SV
RIKSDAGENS
R E VI S O R E R 8
B E R Å T T E L S E
om (lön år 1871 af dem verkställda granskning
af
STATSVERKETS
samt andra af allmänna model bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1869;
jemte
do, i anledning af samma berättelse, infordrade och till
KONGL, MAJ:T
afgift!a underdåniga Utlåtanden.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS I8AAC MARCUS,
1871.
.
Innehålls-förteckning.
Första hufvudtiteln.
Kongl. Hof- och Slotts-staterna.
Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott no. H. för de Kongl. Hofven
upplåtna byggnader .............................sid.
Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. slottet och
Arfprinsens palats............................... „
Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.................. „
Gripsholms Kongl. lustslott..............................
Ulriksdals Kongl. lustslott............................. „
Haga lustslott och park.............................. „
Strömsholms slott................................. ,,
Revisorernes framställning, angående slottskassans kontanta behållning.
Andra hufvudtiteln.
Kongl. Justitie- departementet.
Kongl. Fångvårds-styrelsen ............................sid.
A) Fångvårdsanslaget ............................ „
B) Anslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten..... „
C) Extra statsanslag till fängelsebyggnader................ „
l:o) Anslag till härads- och stadsfängelser...............
2:o) Anslaget till uppförande af nytt straff-fängelse i Karlskrona. ,,
3:o) Anslaget till nya fängelsebyggnader efter cellsystem.......
Tredje hufvudtiteln.
Kongl. Utrikes-departementet.
A) Redogörelsen för svenska och norska statsverkens bidrag till föremål.
hvilka uti den svenska riksstaten upptagas under 3:dje hufvudtiteln . sid.
B) Konsulsfonden....................................
4— 5.
5— 6.
6— 8.
8— 9.
9- 10.
10.
11.
12- 15.
12- 13.
13- 14.
14- 15.
14.
14.
14—15,
15 -16.
16—17
- iv •
C) Anslag från handels- och sjöfartsfonden...................sid. 17.
Revisorernes framställning, angående utbetald begrafningshjelp
till sterbhuset efter aflidne Envoyéen i Berlin C. .1. A. Sand
strömer
§ 1............................... 17 —18.
D:o d:o, beträffande till, Envoyéen i Köpenhamn, Friherre E. von
Stedingk utbetalda equiperingspenningar och liyresersättningar, § 2 .. 18.
D:o duo, rörande det pris, hvartill för konsulsfondens räkning uppköpta
obligationer blifvit i räkenskapen upptagna, § 4......... 18.
D:o d:o, beträffande utbetaldt courtage för anskaffade vexlar, g 5. . „ 18—19.
D:o d:o angående åtskilliga i Kong! Utrikes-departementet förvarade
allmänna historiska och diplomatiska handlingar, § 6......... 19.
Fjerde hufVucl titeln.
Kongl. Landtförsvars-departementet.
Kong!. Armé-förvaltningen............................sid. 19- 45.
A) Ordinarie anslag............................. ,, 22—28.
Revisorernes framställning rörande utbetald kostnadsersättning för
inställelse vid entreprenadauktion till upphandling af förnödenheter
till ett regementsmöte, § 2 . ................. ,. 24—26.
D:o d:o, angående arrendet för öfverstebostället vid Skånska dragonregementet
Beckaskogs kungsgård, § 3............... „ 26.
D:o eko, rörande ett af fjerde hufvudtitelns anslag för extra utgifter
till Chefen för Landtförsvars-departementet utbetaldt belopp, § 4 .. 26.
B) Extra-ordinarie anslag........................... 29.
C) Krut- och salpeter-försäljningsmedel.................. ,. 32.
D) Särskilda kassor och fonder....................... .. 32—40.
l:o) En-per-mille-fonden......................... 32—33
2:o) Trosspassevolans-fonden ............ ,. 33.
3:o) Förenade mötespassevolans-fonden................. „ 33—34.
4:o) Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond......... „ 34—35.
5:oj Volontär-vakansmedels-fonden................... „ 35—36.
6:o) Wadstena Krigsmanshus-kassa................... ,. 36—37.
7:o) Militie-boställs-kassan........................ .. 37.
8:o) Invalidhus-fondeu............................ 38.
9:o) Allmänna bevärings-fonden................. ,. 38—39.
10:o) Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond......... ,. 39.
ll:o) Palmqvistska fonden för Stockholms befästande......... ,, 40.
E) Särskildt anvisade kreditiv-medel till försvarsverkets fullständigare
ordnande ............................. ,. 42.
F) Statistiska sammandraget öfver de af Kongl. Armé-förvaltningen
under år 1869 bestridda utgifter.................... „ 42—45.
Topografiska kårens arbeten............................ ,, 46.
Allmänna Garnisons-sjukhuset........................... „ 46—47.
Kongl. Krigs-skolan.................................. 48.
Jemtlands roterings-kassa............................. ,, 49.
V
Femte hufvud titeln.
Kong!. Sjöförsvar s-departementet
Kong]. Förvaltningen af sjö-ärendena . . ..................sid. 49—59.
Sjette hufvudtiteln.
Kong!. Civil-departementet.
Statistiska Tabell-kommissionen........................sid. 59_63.
A) Redovisning för ordinarie anslaget.................. 60.
B) Kedovisning för tillfälligt anvisade medel..............., 60.
Revisorernes framställning, i fråga om tillägg eller förändring i vissa
delar af den offentliga statistiken. § 1................ t) 60 -62.
D:o d:o. angående fortfarande utbetalning af arfvode till en revisor i
f. d. Tabellkommissionen, § 2 ...................... 62—63.
Kongl. General-landtmäteri-kontoret...................... '' 63—64,
A) Försäljningen af Jemtlands läns karta................. ,. 63— 64.
B) General-landtmäteri-kontorets bötesmedel ..............., 64.
Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker........ „ 64—65.
Öfverståthållare-embetets räkenskaper.....................n 65—67.
A) Diverse anslag............................. ^ 55.
B) Depositions-medlen ........................... gg.
C) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket........ 66—67.
Skiften och afvittringar............................... g7,
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader..............,, 68-74.
Sta tens jernvägsbyggnader.......''................... , 74—88
Do) Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader............. 74__75.
2:o) Södra stambanan............................. 75—76.
3:o) Nordvestra stambanan (Laxå—Kristinehamn)............. 76—77.
4:o) Nordvestra stambanan (Kristinehamn—Arvika)..........„ 77 - - 78.
5:o) Nordvestra stambanan (Arvika—Norska gränsen) .........79.
6:o) Östra stambanan.................. 5 gg
7:o) Sammanbindningsbanan genom Stockholm............. ., 81—82.
8:o) Norra stambanan........................... 82_83.
Statens järnvägstrafik.............................. ? 88_94.
Revisorernes framställning, angående de för begagnande af den norska
materielen å svenska stambanan Arvika—Chalottenberg utbetalda
ersättningsbelopp, § 2 ............................ 92—93.
I):o d:o, beträffande tiden lör insändandet till Kongl. Kammar-rätten
af Trafik-styrelsens räkenskaper, § 3 .................93 . 94.
Ultima Landtbruks-institut............................’ 94_97
Revisorernes framställning, rörande Institutets skulder, § 1........ 95_96.
D:o d:o, angående en balanserad fordringspost. § 2. . .......96.
VI -
Kevisorernes framställning, rörande användningen af ett byggnads
anslag,
§ 3................................sid.
l):o d:o, beträffande inventeringen af de vid Institutet befintliga förråd,
§ 4...................................
Alnarps Landtbruks-institut.............................
A) Ordinarie anslag..............................
B) Extra anslag till Lomma sockens kyrkobyggnad............
Iievisorernes framställning, angående ett balanseradt belopp, § 2 . . ..
Stamholländerierna........................ ..........
Revisorernes framställning, angående sättet för redovisningen af ett
utgiftsbelopp, § 3..............................
Anslaget till Trädgårdsföreningens elevskola...................
Kongl. Landtbruks-akademien..........,..............
A) Akademiens hufvudbok........................
B) Bedogörelse öfver schäferimedlen.................. „
Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna..................... „
Kevisorernes framställning, rörande skuldsättningen vid Ottenby
stuteri, § 4................................»i
Teknologiska Institutet..............................»
Tekniska skolorna...................................
Navigations-skolorna.......................•••••••• ••
Revisorernes framställning, angående den kontanta behållningen vid
Hernösands navigationsskola, § 2....................
Handels- och sjöfarts-fonden...........■...............
Kongl. Civil-departementets Bränvins-kontrollbyrå.............. ■»
Rikets ekonomiska karteverk..........................v
1) Den af Ingeniören G. Liunggren afgifna redogörelse..........
2) Landshöfdingen S. P. Bergmans redovisning . _..... ,.
Anslaget till fortsättningen af de geologiska undersökningarne inom riket
samt utgifvande af derpå grundade kartor............... „
96- 97.
97.
97— 99.
97—99.
99.
99
100—193.
102— 103.
108.
103- 107.
103-104.
105.
107—110.
no.
110—111.
111—114.
114—119.
119.
120—121.
121.
122— 123.
122.
123.
123- 124.
Sjunde liufvudtiteln.
Kongl. Finans-departementet.
Anslaget till beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordböckernas
afsinande och granskning.........................sid
Kongl.
Statskontoret.................................
A) Restantier................................»
. B) Redogörelse för de å riksstaten uppförda förslagsanslag.......
C) Liqvid med Riksgälds-kontoret för öfverskott, besparingar och brister „
I)) Reserverade behållningar å hufvudtitlarne........... • ■ •
Reviorernes framställning, rörande dispositionen af 7:de hufvudtitelns
anslag till extra utgifter, § 7.......................
Under Kong! Stats-kontorets förvaltning ställda fonder och kassor.....
l:o) Norénska fonden.............................
2:o) Filénska testamentsfonden......................
3:o) Fonden för blesserade officerare och underofficerare.........
4:o) Landshöfdinge-löneregleringsfonden................. r
124- 125.
125— 160.
142.
143—145.
146.
146.
148.
148—160.
149.
149.
150.
150—151.
vi r
5:o) Landshöfdinge-ackords-amorteringsfonden.............sid. 151—152.
6:o) Skogsplanteringskassan........................ ,, 152 154.
7:o) Kristianstads läns flygsandsplanteringsfond............„ 154.
8:0) Drottningholms broars arrendemedelsfond.............. 154 —155.
9:o) Almarestäkes bros arrendemedelsfond.................. 155.
10:o) Ramsele pastorsbostälies skogsförsäljningsfond.......... ,, 155—156.
ll:o) Elfdals pastorats regleringsfond..................... 156- 157.
12:o) Längmanska testamentsfonden....................,, 157.
13:o) Presterskapets löneregleringsfond..................„ 157—158.
14:o) Biskopslöne-regleringsfonden....................... 158 —160.
Under Kongl. Statskontorets inseende jemväl ställda förvaltningsgrenar. . ,, 161—168.
A) Stämpelpappers-uppbörden . ..................... 161.
B) Allmänna magasinsärendena ....................... 162_163.
C) Avesta kronovåg............................„ 164.
D) Kongl. Myntverket............................ 164—166.
E) Kongl. Kontrollverket.........................166—168.
a) Kontrollstämpelmedel........................„ 166—167.
b) Anslaget till omkostnader för Kontrollverket............ 167—168.
Kongl. Kammar-rättens aktoratsräkning................... B 168.
Kongl. Öfverintendents-embetet........................ ,, 169.
Kongl. Postverket................................ n 170—172.
Kongl. Tullverket................................ ” 173—175.
Kongl. Skogs-styrelsen ......................... „ 175 — 177.
A) Ekplanteringsmedlen......................... n 175-176.
B) Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning „ 176.
C) Redogörelsen öfver de till Skogs-styrelsens disposition anslagna
renskrifnings-, expens- m. fl. medel.............. „ 176—177.
D) Redogörelsen öfver de till Skogs-styrelsens disposition ställda
extra anslag........................... n 177.
Kongl. Skogs-institutet............................. )( 178.
Skogs-skolorna a Hunneberg, Tierp, Omberg, Böda, Silke och Dauielslund ” 179—180.
Redovisning för anslagna medel till sandplanteringar i Hallands län . . . „ 180.
Elektriska Telegrafverket.............................. 180—182.
Ro) Anläggningsmedel........................... ,, 180—181.
2:o) Underhållsmedel........................... ’. 181—182.
Optiska Telegrafverket............................. ,, 182 183.
Kolonien S:t Barthélemy.............................. 183_184.
Kongl. Teatrarne............................... ,. 185 187.
Åttonde hufvudtiteln.
Kongl. Ecklesiastik-departementet.
Kong]. Biblioteket...............................sid. 187—188.
Nationalmuseum . . ............................... ^ 188 — 189.
Konsistorierna och läroverken........................... pgg__204.
Upsala stift................................. ” pgg.
Vilt
Linköpings stift...............................sid. 190.
Skara ................................... 190.
Srengnäs ,.................................. 192.
Westerås .............................. 192.
Wexiö ................................... L92.
Lunds ................................... 194.
Göteborgs ................................... 194.
Kalmar .. ................................. 196.
Karlstads ........................... 196.
Hernösands „ 196.
Wisby .................................... 196.
Stockholms stads Konsistorium........................ 198.
Stockholms stads undervisningsverk................... ., 198.
Nya elementarskolan i Stockholm...................... 198.
fievisorernes framställning, angående en af Strengnäs Konsistorium
för stiftets emeretikassas räkning inköpt egendom, § 2 ., 201—202.
D:o d:o, angående ett uti redogörelsen öfver Nora pedagogis kassor
och fonder balanseradt belopp, g 3 .................. ,. 202.
I):o d:o, om intagande i hufvudredogörelsen för Göteborgs Konsistorium
af dervarande folkskolelärareseminarii räkenskaper, g 4 .. 202.
I):o d:o, angående en uti redogörelsen för Göteborgs högre elementarläroverk
balanserad fordringspost, § 5 ................. 202.
I):o d:o, rörande afkastningen af en. Laholms pedagogi tillhörig
fast egendom, § 6............................. 203.
D:o d:o, angående kontanta behållningen vid Oscarshamns elementarläroverk
in. m.. i 7........................! „ 203.
D:o d:o, angående ett från Hernösands stifts vakans- till dess bygg
nadskassa
öfverfördt belopp, § 8 .................... 203.
D:o d:o, beträffande redovisningen för byggnadsfonderna vid åtskilliga
elementarläroverk, § 9......................... „ 203.
D:o d:o, om anteckningar rörande inventeringen af de vid folkskolelärare-och
lärarinne-seminarierna befintliga kassabehållningar, § 10 ,. 203.
D:o d:o, angående bokföringen af de till konsistorierna inflytande
vakansmedlen, § 11 ........................... .. 203.
D:o d:o, beträffande förvaltningen af konsistoriernas och elementarläroverkens
kassor och fonder, § 12 ................. 203—204.
D:o d:o, angående förbindelse för lärare att underkasta sig förflyttning
till annat läroverk inom samma stift, § 13 ............ 205.
Upsala Kongl. Universitet............................ 204—206.
Lunds .. 206—207.
Revisorernes framställning, angående balanserandet af en äldre
räntefordran, § 1 ............................. 205—206.
D:o d:o, angående biläggande vid räkenskapen af den för Universitetet
gällande utgiftsstat, § 2 ........................... 206.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet......... 207—208.
Kongl. och Hvitfieldtska stipendiefonden..................... 208—209.
Seminarium för bildande af lärarinnor........ 209—210.
Folkundervisningens normalskola.......................... 210—211.
— IX
Revisorernes framställning, angående indragning af det till normalskolan
anvisade statsanslag § 1.....................sid. 211.
Kong! Gymnastiska Central-institutet .....................,, 212.
Kongl. Sundhets-kollegium............................ „ 212—214.
Allmänna Barnbördshuset............................ ,. 214—215.
Veterinär-institutet.................................. 215-216.
Veterinär-inrättningen i Skara.........................■ „ 216—217.
Svenska Akademien................................ 217—218.''
Revisorernes framställning, rörande Akademiens ordboksarbete, § 1 ... ,. 218.
Kong!. Vetenskaps-akademien ......................... ,, 218 — 220.
a) Anslaget till Naturhistoriska Riksmuseum.............. .. 219.
b) Öfriga åt Vetenskaps-akademien anslagna medel............ 219—220.
Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.......... ,. 221—222.
Kongl. Akademien för de fria konsterna................... 222—223.
Kongl. Musikaliska Akademien.......................... 223—224.
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda................. 224—225.
Kongl. Serafimer-lasarettet............................. 225—226.
Allmänna hospitals- och barnhus-fonden..................... 226—229.
Drottninghuset.................................... 229—230.
Danviks hospital.................................. 230—234.
Stockholms allmänna barnhus........................... 234—239.
Domkyrkorna .................................... 239—250.
Do) Upsala domkyrka........................... „ 239—240.
2:o) Linköpings „ .. 240—241.
3:o) Skara ,, ,, 241 — 242.
4:o) Strengnäs .............................., 242- 243.
5:o) Westerås ,, ............................. 243—244.
6:o) Wexiö ............................... 244—245.
7:o) Lunds ,. ,. 245—246.
8:o) Göteborgs ,, ............................. 246.
9:o) Kalmar ,, ,, 247.
10:o) Karlstads ,, ............................ 247—248.
ll:o) Hernösands ............................. 248—249.
12:o) Wisby ., „ 249—250.
Riddarholmskyrkan................................. 250—251.
Ribelkommissionen ............................... ,, 251—252.
Redogörelse för anslaget till arbetet “Scriptores ramm suecicarum medii
a3vi"..................................... 252—253.
Expens- och afiöningsräkningarne.......................„ 253— 264.
Nionde hufvud titeln.
Pensions- och indragnings-staterna.
Civilstatens pensionsinrättning.........................sid. 264—265.
Arméens pensionskassa............................... 266—269_
X
Amiralitets-krigsmanskassan..........................sid. 269_272.
a) Pensionsfonden.............................„ 269—270.
b) Gratialfonden................................ 270_271.
Eevisorernes fram ställning, angående indrifning af obetalda räntor,
§ 1..................................... 271.
D:o d:o, rörande inköpet af en egendom, § 2............„ 271-__272.
D:o d:o, angående bokföringen af en kassans fordran. § 3 .....,, 272.
Handelsflottans pensionsanstalt........................... 272 -273.
Polkskolelärarnes pensionsinrättning...................... „ 273_274.
Eevisorernes framställning, beträffande användandet af de vid den upplösta
särskilda pensionsinrättningen inom Hernösands stift befintliga öfver
medel,
§ 1................................... „ 274.
Anslaget till ersättning för biträde och kostnader vid utgifvande af Sveriges
gamla lagar ......................... „ 275.
Om allmänna verks och inrättningars tillgångar och skulder.......... 275—287.
Om kostnader för vissa allmänna verk och inrättningar........... 288—292.
Eeservationer..................................... 294—298.
R
Liksdagens Revisorer, hvilka numera fulländat den granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, som, jemlik! föreskriften uti 72 §
Riksdagsordningen, den 15 nästlidne Augusti tagit sin början, få härmedelst till Riksdagen
afgifva^ den i 7 § af gällande instruktion föreskrifna berättelse.
Vid revisionsförrättningens början fingo Revisorer™ från Kong! Finans-departementet
emottaga de af nedannämnda verk och inrättningar till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelser, angående förvaltningen under revisionsåret af de till deras disposition ställda
medel, nemligen:
från Kongl. Fångvårdsstyrelsen,
» » Armé-förvaltning en,
» Chefs-embetet vid Topografiska Icåren,
» Inspektören för militärläroverken,
» Kongl. Direktionen öfver allmänna Garnisons-sjukhuset,
* » Förvaltningen af sjö-ärendena,
» » Styrelsen öfver statens jemn äg sbyggnader,
» » Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader,
» » Landtbruks-akademien,
» » Stuteri-öfverstyrelsen,
» » Styrelsen för Teknologiska institutet,
» Statistiska Centralbyrån,
» Kongl. Stats-kontoret, angående statsverket, stämpelpappersuppbörden samt statsverkets
ordinarie spanmålsrörelse och undsättningsfonden,
» Öfver-direlctören vid Mynt- och Kontroll-verlcen,
» Kongl. Öfver-intendents-embetet,
» » General-poststyrelsen,
» » General-tullstyrelsen,
» » Skogs-styrelsen,
» » Telegrafstyrelsen,
» Intendenten vid National-museum,
Rp,v. Ber. 1S71 angående Statsverket.
1
2
från Kongl Direktionen öfver Civilstatens pensions-inrättning,
» » ‘ Direktionen öfver Arméens penswns-kassa,
» » Direktionen öfver folkskolelärarnes pénsions-inräUmng; och
» » Direktionen för Handels-flottans pmsions-anstalt;
hvarjemte till Revisorerne blifvit aflemna»! berättelse för revisionsåret från Kongl. Kommers-kollegium.
, „ .
Vid verkställandet af den förberedande granskningen af rakenskaperna, hafva Revisorerne
varit fördelade på fyra afdelningar, deraf en tagit befattning med Banko- och
Riksgälds-verken samt de återstående tre afdelningarne sysselsatt sig med Statsverket; utvisande
följande förteckning, huru de till Statsverket hörande räkenskaper varit mellan
sistnämnda tre afdelningar fördelade:
Första Afdelningeu:
Kongl. Fångvårds-styrelsen,
» Utrikes-departementet,
Konsulsfonden,
Statistiska Tabell-kommissionen,
Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker,
Öfverståthållare-embetet,
Kong!. Civil-departementets Bränvins-kontroll-byra,
Anslaget till beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas upprättande och
granskning,
Kongl. Stats-kontoret, med de under dess förvaltning ställda fonder och kassör, samt
öfriga under dess inseende jemväl ställda förvaltningsgrenar,
Kongl. Kammar-rättens aktorats-räkning,
» Skogs-styrelsen,
» Skogs-institutet, ,
Skogsskolorna å Hunneberg, Tierp, Omberg, Böda, Sillre och Damelslund,
Redovisning för anslagna medel till sandplanteringar i Hallands lön,
Kolonien S:t Barthelemy,
National-museuro,
Anslaget till fortsatt utskrifning af riksregistraturet,
Expens- och aflöningsmedels-räkningarne,
Folkskolelärarnes pensions-inrättning,
Handelsflottans pensions-anstalt,
Bibel-kommissionen och
Redovisning för anslaget till arbetet “Scriptores rerum Suecicarum medn sevi .
Andra Afdelningen:
Kongl. Armé-förvaltningen,
Topografiska kåren,
Allmänna Garnisons-sjukhuset,
Kongl. Krigs-skolan,
Jemtlands roteringskassa,
Kongl. General-landtmäteri-kontoret,
Skiften och afvittringar,
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
Statens jernvägsbyggnader,
Statens jernvägstrafik,
Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna,
Rikets ekonomiska karteverk,
Anslaget för fortsättningen af de geologiska undersökningarne inom riket samt utgifvande
af derpå grundade kartor,
Kong]. Postverket,
Elektriska Telegrafverket,
Optiska Telegrafverket,
Veterinär-inrättningen i Stockholm,
Dito i Skara,
Civil-statens Pensions-inrättning och
Arméens pensionskassa.
Tredje Avdelningen:
Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott in; fl. fik de Kongl. [lofven upplåtna
byggnader,
Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. Slottet och Arfprinsens
palats,
Drottningholms och Svartsjö Kongl. slott,
Gripsholms Kong!, lustslott,
Ulriksdals dito dito,
Haga lustslott och park,
Strömsholms slott,
Kongl.. Förvaltningen af sjö-ärendena, Lots- och Fyr-inrättningen, Sjökarte-kontoret, Kongl.
Sjöförsvars-departementets kansli- och kommando-expeditioner och sjöförsvarets stationer
i Karlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg,
Ultuna landtbruks-institut,
Alnarps dito,
Stamholländ erierna,
Anslaget till Trädgårdsföreningens elevskola,
Landtbruks-akademien,
Teknologiska Institutet,
Tekniska skolorna,
Navigations-skolorna,
Handels- och Sjöfarts-fonden,
Kongl. Öfver-intendents-embetet,
» Tullverket,
» Teatrarna,
» Biblioteket, , '' “ U
Konsistorierna och elementarläroverken,
Upsala Kongl. Universitet,
Lunds dito dito,
Karolinska medico-kirurgiska institutet,
Kong], och Hvitfeldtska stipendie-fonden. . ...
4
Seminarium för bildande af lärarinnor,
Folkundervisningens normalskola,
Gymnastiska Central-institutet,
Kong!. Sundhets-kollegium,
Allmänna Barnbördshuset,
Kongl. Svenska Akademien,
» Vetenskaps-akademien,
» Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien,
» Akademien för de fria konsterna,
» Musikaliska Akademien,
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda,
Kongl. Lasaretts-direktionen,
» Serafimer-ordens-gillet,
Drottninghuset,
Danviks Hospital,
Stockholms allmänna barnhus,
Domkyrkorna,
Riddarholmskyrkan,
Amiralitets-krigsmanskassan, samt
Anslaget till ersättning för biträde och kostnader vid utgifvande af Sveriges gamla lagar.
Första Hufyiidtiteln.
Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de
Kongl. Hofven upplåtna byggnader.
Redogörelsen för ofvannämnda anslag, hvilken i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
utan anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar.......................... 1,586: 94.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag......................... 63,000: —
Hyresmedel af inköpta egendomen å Kungsholmen för ny fatbur 700: —
Försäljningsmedel........................... 138: 78. gg ggg. 7g
Balans till år 1870:
Skulder........................................ 29: 44.
Summa 65,455: 16.
5
Kredit.
Skulder
Balans från år 1868:
296: 58.
Utgifter:
Löner och arvoden.......................... 5,500: —
Reparationer å Kongl. slottet.................... 36,484: 26.
D:o å Slottsträdgården................... 8,319: 72.
D:o å Indebetouska huset................. 657: 28.
D:o å H. K. II. Arf-furstens palats........... 5,635: 11.
D:o å Oldenburgska huset................. 671: 78.
D:o å Oxenstjernska huset................. 397: 42.
D:o å fatburen på Riddarholmen............. 160: 78.
D:o å tvättstugan vid Norrbro .............. 80: 67.
D:o å Kongl. hofstallet................... 4,571: 82.
D:o å Hofstallet vid Blasieholmen............ 1,551: 14.
D:o å egendomen N:o 2 i qvarteret Päronträdet å Kungsholmen
...................... 16: 25.
D:o å husgerådskammaren................. 10: 67.
Diverse utgifter............................ 1,099: 14.
Balans till år 1870:
65,156:
4.
Tillgångar:
Kontant behållning ................................ 2: 54.
Summa 65,455: 16.
Anslaget till brandv äsendet och yttre lyshållningen vid Kongl.
slottet och Arfprinsens palats.
Redovisningen för detta anslag har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning.
Inkomster och utgifter upptagas sålunda:
Statsanslag
Debet.
Uppbörd :
Kredit.
Balans från år 1868:
...._. 11,250: —
Summa 11,250: —
147: 45.
Skulder
Transport 147: 45.
6
Aflöning...............
Beklädnad.............
Brandväsendet...........
Yttre lyshållningen.........
Inre borggårdens grusning in. in.:
Snöskottning,..........
Grusning.............
Transport
Utgifter:
............... 5,800: —
............... 1,092: 46.
............... 1,260: —
............... 2,887: 25.
7: 25.
29: 50- 36: 75.
147: 45.
11,076: 46.
Tillgångar:
Kontant behållning
Balans till år 1870:
..... 26: 9.
Summa 11,250: —
Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.
Redovisningen för anslaget till nämnda slott har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
med anmärkningar och utvisar i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:
-
Tillgångar
Statsanslag......
Arrendemedel.....
Tomtören........
Jordbrukets afkastning
Trädgårdens d:o
Diverse inkomster . .
Debet.
Balans från år 1868:
Upphörd:
Skulder
Balans till år 1870:
Kredit.
7: 8.
24,600: —
7,068: 8.
288: 50.
1,432: 86.
546: 65.
___612: 95~ 34,549: 4.
..... 51,467: 12.
Summa 86,023: 24.
Skulder
Balans från år 1868:
.... ._. 51,000: —
Transport 51,000: —
7
Transport 51,000: —
Utgifter:
Aflöning och pensioner in. in..................... 7,028: 5.
Tjenstefolkets aflöning........................ 1,371: 5.
Dagsverken och andra omkostnader för jordbruket........ 3,271: 1.
Dito och dito för parken-och trädgården. . 4,466: 65.
Reparationer................. 10,863: 92.
Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll....... 1,569: 23. ''
Onera................................. 1,805: 16.
Intressemedel .............................. 600:__
Diverse utgifter........... 4,048: 17. nr
Summa 86,023: 24.
§ I
På
sätt ofvanstäende tabell angifver, upptages under rubrik “jordbrukets afkastning“
en inkomst af 1,432 R:dr 86 öre för såldt foder och spanmål, hvaremot utgifterna
för “dagsverken och andra kostnader för jordbruket11 uppgå till 3,271 R:dr 1 öre; utvisande
alltså räkenskapen en förlust på jordbruket af 1,838 R:dr 15 öre. Af den för
revisionsåret afgifna persedelräkningen framgår emellertid, att jordbruksafkastningen utgjorts
af 590,5 kbf. hafre, 790 ctnr halm, 271,4 kbf. hvete, 5,300 ctnr hö, 1,691 kbf. potatis,
577 kbf. råg och 83,5 kbf. ärter, hvarförutom till kungsgården för åtskilliga utarrenderade
lägenheter levererats 240 kbf. hafre, 438,85 kbf. korn och 162,60 kbf. råg. lnberäknadt
ofvanberörda sålda foder och spanmål har under året till tjensteman, betjening, gratifikationer
och understöd samt till utsäde utgifvits: 1,463,8 kbf. hafre, 834 ctnr halm, 259,5
kbf. hvete, 2589,3 3 ctnr hö, 444,4 kbf. korn, 1,976 kbf. potatis, 756 kbf. råg och 34,8
kbf. ärter. Till år 1870 utbalanseras i samma räkning af årets skörd och af behållningen
från föregående år såsom tillgång 3,5 kbf. hafre, 702,2 0 cntr halm, 178,3 kbf. hvete,
3894,9 7 cntr hö, 82,8 kbf. korn, 735,8 kbf. potatis, 426,65 kbf. råg och 100,75 kbf.
ärter. Alldenstund dessa förhållanden icke äro i hufvudredogörelsen upptagna, lemnar
densamma en vilseledande öfversigt af ställningen. Då den för slottet fastställda utgiftsstaten
icke funnits räkenskapen bilagd, hafva Revisorerne icke varit i tillfälle bedöma,
huruvida tjenstemännens och betjeningens aflöningar i penningar och naturapersedlar varit
med densamma öfverensstämmande.
§ 2.
På sätt ofvanstående tabell utvisar, uppgingo skulderna vid Drottningholm vid revisionsårets
slut till 50,400 R:dr. För bedömande af frågan om behörigheten af denna
skuldsättning torde vara erforderligt att utreda, dels med huru vidsträckt rätt slottet af
Kong!. Maj:t innehafves, dels äfven sättet på hvilket skulderna uppkommit., I förra afseende!
få Revisorerne hänvisa till Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 1 December
1809, angående regleringen af Imf- och slotts-staterna, hvaruti begagnas följande
ordalag: “dock att deras Kongl. Majestäter och den Kongl. Familjen må vara obetaget
att till deras höga nöje och sommargejour nyttja de Kongl. slotten med tillhörande trädgårdar
och lustparker vid Drottningholm, Svartsjö, Gripsholm och Strömsholm, till
hvilkas vård och skötsel nödige arbetare och betjening böra af statsverkets medel bestås
— 8 —
och aflönas äfvensom erforderliga medel anslås till deras underhåll och förbättring, hvarvid
på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning må bero, att de härtill anslagna summor rätteligen
användas, så att slotten och de öfriga byggnaderna m. in. vidmakthållas och slottens
invändiga förbättring verkställes till Eders Kongl. Maj:ts höga nöje och beqvämlighet.1*
Beträffande åter uppkomsten af ofvanberörda skuldbelopp hafva Revisorer^ inhemtat
följande. Uti ett för år 1847 uppgjordt utgifts- och reparations-förslag rörande
Drottningholms och Svartsjö lustslott beräknades, att en brist af 23,764 R:dr 8 sk. 9 rst.
Banko skulle uppstå, hvilken Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref till Riksmarskalks-embetet
af den 25 Maj samma år, förklarade sig vilja förskjuta emot framtida godtgörelse i den
mån slottets tillgångar sådant medgåfve. Enligt hvad uti förut afgifna revisionsberättelser
meddelats, uppgick likväl det från Kongl. Hofförvaitningen till nämnda ändamål lemnade
förskott till 30,039 R:dr 11 sk. 7 rst. Banko. Någon ränta å detta förskott, som efter
derå skedda afbetalningar i 1869 års räkenskaper in- och utbalanseras med 38,400
R:dr R:mt, har icke från slottskassan utgått eller blifvit i räkenskaperna debiterad. Den
skuld, hvaruti slottet för närvarande häftar till sällskapet för dygdigt och troget tjenstefolks
belönande, har tillkommit derigenom, att Ståthållare-embetet på Drottningholm, för
den s. k. rikssalens anordnande till ett galleri af porträtter utaf Konung Oscars samtida
regenter,. af Riksmarskalks-embetet, som inhemtat Konungens vilja i ämnet, jemlikt ^skrifvelse
den 9 Februari 1856, bemyndigades att mot 5 procent ränta upptaga ett lån af
högst 12,000 R:dr B:ko, livilka medel erhöllos från tullstatens pensionsinrättning. Lånet,
hvarå Ståthållare-embetet egde göra afbetalningar till det belopp, slottets tillgångar kunde
medgifva och hvilket belopp borde särskildt för hvarje år uppgifvas i förslaget till användande
af dessa tillgångar, öfverflyttades under år 1858 till städernas allmänna brandstodsbolag
och derifrån till nyssnämnda sällskap. Genom afbetalningar har äfven detta
lån minskats och upptages i revisionsårets räkenskaper till 12,000 R:dr Runt.
Af hvad sålunda blifvit anfördt synes framgå, att ansvaret för skulden vid Drottningholm
tillhör icke statsverket, utan Kongl. Maj:ts Hofförvaltning, helst lustslotten, jemlikt
åberopade riksdagsbeslut, af Kongl. Maj:t endast med nyttjanderätt innehafvas.
G-ripshohns Kongl. lustslott.
Redogörelsen för anslaget till detta slott har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
med anmärkning. Inkomster och utgifter upptagas sålunda :
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
......................... 941: 79.
Uppbörd:
............... 5,000: —
.................. 1,026: 24.
................ • ■ 3’(lllt): 27~ 9,035: 51.
Summa 9,977: 30.
Statsanslag.....
Arrenden och hyror
Försäljningsmedel .
9
Kredit.
Utgifter:
Aflöning enligt stat....................
Diverse ...................
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning....................
Fordringar.........................
912: 48.
7,301: 70.
8,214: 18.
1,237: 50.
-525L62- 1,763: 12.
Summa 9,977: 30.
§ 1-
Uti denna redogörelse upptages största delen af utgifterna under rubrik “diverse11.
För en lättare öfversigt af utgifternas beskaffenhet vore emellertid önskligt, att, på sätt
uti de ofri ga lustslottens räkenskaper blifvit iakttaget, utgifterna under särskilda titlar
sammanfördes.
Ulriksdals Kongl. lustslott.
Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkning,
visa följande förhållanden i afseende å inkomster och utgifter:
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag......................
Arrenden och hyresmedel ..............
Försålda trädgårdsprodukter in. in........ . ,
Skulder
Balans till år 1870.
Kredit.
8,250: -3,367: 92.
2,914: 9.
14,532:
1.
■ ■ ■ 5,500: —
Summa 20,032: 1.
Balans från år 1868.
Skulder....................................... 7,909: 96.
Utgifter:
Aflöningar, arvoden och gratialer.................. 7,522: 50.
0nera................................. 545: 31.
Transport 8,067: 81. 7,909: 96.
2
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
Dagsverken in. in,
Räntemedel . . .
Transport 8,067: 81. 7,909: 96.
...... 3,773: 60.
...... 241: ~ 12,082: 41.
Tillgångar:
Kontant behållning
Balans till år 18T0:
..... 39: 64.
Summa 20,032: 1.
Haga lustslott och park.
Räkenskapen öfver anslaget till Haga lustslott och park har i Kongl. Kammarrätten
blindt granskad med anmärkning. Förhållandet mellan inkomster och utgifter inhemtas
af följande tabell:
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
41: 59.
Uppbörd.
Statsanslag.......................
Arrenden och hyresmedel...............
För försålda trädgårdsprodukter...........
Extra inkomster....................
8,000: —
2,387: 50.
7,621: 81.
520: — 18,529: 31.
Skulder
Skulder
Balans till år 1870:
Kredit.
Balans från år 1868:
■ '' '' • 1,335: 78.
Summa 19,906: 68.
664: 91.
Utgifter:
Slottsstatens aflöning jemte arvoden ...............
Aflöning till trädgårdsmästaren och arbetspersonalen vid trädgården 3,340:
Pastoralier och allmänna utskylder in. in............... 297: 46.
Utgifter för trädgården m. ....................... 7,668: 71.
Reparationer............................... 577: 41.
Ved................................... 397: —
Diverse utgifter............................. 4,193: 19. 19,058: 77.
Tillgångar:
Kontant behållning
Balans till år 1870:
183: —
Summa 19,906: 68.
11
Strömsholms slott.
Den öfver anslaget till nämnda slott afgifna redogörelse har i Kongl. Kammarrätten
blifvit granskad utan anmärkning. Inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående
tabell:
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
1,925: 39.
Uppbörd:
Statsanslag......................
Auktionsmedel ....................
Kredit.
Utgifter:
Aflöning........................
Läkare-arvode....................
Reparationskostnader.................
Upphandling af materialier.............
Diverse utgifter....................
3,000: —
51: 54. 3tQ51; 54.
Summa 4,976: 93.
1,533: 72.
37: 50.
547: 98.
163: 55.
376: 27. 2,659. 2.
Balans till år 1870:
.................... 2,289: 82.
• • ................ • • 28: 9. 2,317: 91.
Summa 4,976: 93.
§ 1.
Slottskassans kontanta behållning, som vid revisionsårets början utgjorde 1,897 R:dr
30 öre, uppgick vid årets slut till 2,289 R:dr 82 öre. Då af räkenskapen framgår, att större
delen af denna behållning icke varit erforderlig för löpande utgifter, hade densamma bort
i bankinrättning insättas, i stället för att, såsom nu egt rum, under hela året vara hos
redogöraren innestående.
Tillgångar:
Kontant behållning
Inventariers värden
12
Andra Hufvudtiteln.
Kongl. Fångvårds-styrelsen.
De under detta embetsverks förvaltning ställda anslag redovisas för revisionsåret,
likasom för förut gångna år, uti tvänne särskilda liufvudböcker, hvaraf den ena omfattar
de å riksstaten uppförda anslag till fångars vard och underhåll äfvensom de extra statsanslag,
som blifvit beviljade till uppförande af nya fängelsebyggnader, och den andra reservationsanslaget
till vård och underhåll af läns- och krono-häkten.
Räkenskaperna, hvilka undergått granskning i såväl Kongl. Fångvårds-styrelsen
som Kongl. Kammar-rätten, de uti förstnämnda hufvudbok ingående redogörelser med och
de öfriga utan anmärkning, utvisa i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:
Tillgångar
A) FängvårdsaHslaget.
Debet.
Inkomster:
553,447: 80.
Uppbörd:
Arbetsinkomst..............
Anmärkningsmedel............
Diverse inkomster............
Leverering från Kongl. Stats-kontoret
157,226: 84.
1,322: 30.
6,062: 94. 164,612: 8.
. . .7 . . . . 1,829,562: 3. 1,994,174: 11
Balans till år 1870:
325;__
'' '' '' '' '' '' '' • '' '' '' '' '' • • 608,668 756. 608,993: 56.
Summa 3,156,615: 47.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder....................................... 553,447: SO.
Återstående utgifter .
Skulder........
Utgifter:
Löner och arvoden å ordinarie stat.....
Vikariatsarvoden................
Å förslagsanslaget:
Byggnader och reparationer.......
Förplägning................
Beklädnad ................
Sängkläder..............._•
Transport
190,546: 30.
J508: 96. 191,055: 26.
22,298: 38.
730,157: 91.
148,336: 67.
24,922: 96.
925,715: 92. 191,055: 26.
553,447: 80.
13
Transport 925,715: 92. 191,055: 26. 553,447: 80.
Inventarier................ 5,348: 57.
Eldning och lysning........... 48,454: 18.
Renhållning................ 21,321: 41.
Religionsvård............... 5,797: 63.
Sjukvård................ 74,188: 33.
Garnisonskostnad............. 135,209: 85.
Bevakning................. 216,373: 88.
Fångtransport............... 296,853: 2.
Fångars afgång.............. 6,875: 49.
Straff-exekutiouskostnad......... 413: —
Generella förvaltningskostnader .... 64,761: 37. 1,801,312: 65. 1 992367- 91
Kongl. Stats-kontoret tillgodofördt:
Besparing å ordinarie aflöningsanslaget..................... 1,806: 20.
Balans till av 1870:
Kontant behållning. . .
Behållning af materialier
Förskott..........
Anmärkta poster .....
Proprie-balans......
Fordringar.........
Summa 3,156,615: 47.
58,046: 4.
207,666: 11.
31,815: 37.
40: 43.
762: 7.
310,663: 54. 608,993: 56.
B) Anslaget till vård «cl» underhåll af läns" och kroiio-liäkteu.
Debet.
Balans frän år 1868:
Tillgångar....................................... 5,635: 57.
Från Kongl. Stats-kontoret
Skuld............
Leverering:
Balans till år 1870:
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld..............................
Utgifter:
Underhålls- och reparations-kostnader.......
13,500: —
..... 1,159: 49.
Summa 20,295: 6.
...... 1,575: 80.
...... 12,334: 63.
Transport 13,910: 43.
14
Transport 13,910: 43.
Balans till år 1870:
Kontant behållning......................
Anmärkt post.........................
Fordringar...........................
5,916: 15.
258: 17.
210: 31. 6,384: 63.
Summa 20,295: 6.
C) Kxtra statsanslag till fäiigclsebyggnader.
l:o. Anslag till liärads- och stadsfäugelser:
Debet.
Balans från år 1868:
Häradshäkten. Stadshäkten. Summa.
Kontant behållning .................... 313: 22. 184: 83. 498: 5.
Kredit.
Balans till år 1870:
Kontant behållning..................... 313: 22. 184: 83. 498: 5.
2:o. Anslaget till upprörande af nytt straffängelse i Karlskrona:
Debet.
Balans från år 1868:
K ontant behållning..................................
Kredit.
Balans till år 1870:
Kontant behållning..................................
128: 38.
128: 38
3:o. Anslaget till nya fängelscbyggnader efter cellsystem:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgång........................................ 26,751: 92.
Uppbörd:
Köpeskilling för en försåld tomt i Wimmerby . .
..... 61: —
Summa 26,812: 92.
Kredit.
Balans från år 1868:
568: 50.
Skuld
Transport 568: 50.
— 15 —
Utgifter:
Till uppförande af ett krono-cellfängelse i Hudiksvall
Transport 568: 50.
16,147: —
Balans till år 1870:
Kontant behållning.................................. 10,097: 42.
Summa 26,812: 92.
På sätt af förestående tabell, Litt. A., synes, hafva utgifterna å förslagsanslaget till
fångars vård och underhåll under revisionsåret uppgått till......... 1,801,312: 65
Om härifrån afräknas: dels uppbördsmedlen......... 164,612: 8.
och dels en post å....................... 903; 73.
hvartill värdet å det till fångvården in natura utlemnade
bröd blifvit uti räkenskapen för högt beräknadt, eller tillsammans
..................................165,515: 81.
Återstå 1,635,796: 84.
hvilken summa med............................... 5^5 790-
öfverstiger det i riksstaten uppförda förslagsanslaget............. 1,120^000: _
Tredje HufVudtiteln.
Eongl. Utrikes-departementet.
för de under detta Departements förvaltning ställda medel afgifvas 3:ue särskilda
redogörelser, nemligen en för så väl svenska som norska statsverkens bidrag till föremål,
hvilka uti den svenska riksstaten upptagas under tredje hufvudtiteln, en för konsulsfonden
och en för anslag från handels- och sjöfartsfonden. Samtliga dessa redogörelser hafva i
Kong]. Kammar-rätten utan anmärkning blifvit granskade. Förhållandet i afseende å inkomster
och utgifter var enligt de särskilda redogörelserna följande:
A) Redogörelsen för svenska ock norska statsverkens bidrag till föremal,
livilka uti den svenska riksstaten upptagas under 3:dje hufvudtiteln,
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
t
113,580: 54.
Uppbörd:
Anslag från svenska statsverket.................
Dito „ norska dito .................
Konsulsfondens bidrag till aflöning åt Departementets expedition
...........................
456,450: —
188,700: —
6,500^-- 65Ii650: _
Summa 765,230: 54.
— 16 —
Kredit.
Utgifter:
H. Exc. Statsministern för utrikes ärendena..........
Departementets expedition....................
Ministerstaten....................;•;•••
Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning . .
Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och
kartor m. in..........................
Prenumeration å tidningar och journaler m. m.........
Telegrafporto............................
Postporto .............................
Equiperingspenningar......................
Vexelomkostnader.........................
Beskickningarnes extra utgifter.................
Rese- och kurir-kostnader....................
Utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag.....
Hemliga utgifter .........................
Diverse utgifter..........................
Balans till år 1870:
Kontant behållning:
Af anslaget från svenska statsverket...........
Af dito från norska dito . . ,........
24,000: | — |
41,700: | — |
488,032: | 80. |
2,046: | 1. |
2,708: | 44. |
2,094: | 12. |
5,453: | 61. |
6,059: | 53. |
56,110: | — |
492: | 51. |
7,329: | 58. |
10,477: | 18. |
6,721: | 50. |
17,803: | 77. |
12,185: | 4. |
56,963: | 30. |
25,053: | 15. |
Summa
683,214: 9.
82,016: 45.
765,230: 54.
B) Koiisulsfouden.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar
Uppbörd:
Anslag från handels- och sjöfartsfonden......
Norges bidrag.....................
Räntemedel......................
160,000: —
120,000: -2,322: 72.
Summa
39,273: 49.
282,322: 72.
321,596: 21.
Kredit.
Förvaltningskostnader:
Bidrag till aflöning åt Kongl.
partementets expedition . . . .
Skrifmaterialier och expenser . .
Utgifter:
Utrikes-de
.
...... 6,500: —
....... __2_56: 54'' 6,756: 54.
Transport 6,756: 54.
17 —
Transport 6,756: 54.
Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner..... 243,514: 93.
Konsulernes em betsutgifter................... 4,626: 8.
Extra utgifter........................... 1,597: 88.
Vexelomkostnader......................... 65: 94.
256,561: 37.
Balans till år 1870:
Kontant behållning................ 34: 84.
Dito dito , innestående i Riksbanken . 24,600: —
Utlånta medel...........................
24,634: 84.
40,400: —
Summa
65,034: 84.
321,596: 21.
C) Anslag från handels- och sjöfartsfonden.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgång....................................... 255: 96.
Leverering:
Från Kong). Stats-kontoret............................ 396,618: —
Balans till år 1870:
Skuld......................................... 91: 34.
Summa 396,965: 30.
Kredit.
Utgifter:
Till aflösning af Öresundska tullen.......187,212: 14.
„ dito af Scheldetullen.......... 26,363: 37.
Ersättning för minskade konsulatinkomster . . . 19,289: 25.
Till underhåll af svenska kyrkan i London. . . 1,796: 80.
„ dito af konsulathuset i Tanger .... 1,336: 82.
Brandförsäkringsafgift för dito.......... 428: 79.
Bidrag till underhåll af en fyr å Cap Spartel . 538: 13- 236 965- 30
Anslag till konsulsfonden.................... 160,000: —
Summa 396,965: 30.
§ 1-
Till sterbhuset efter aflidne Envoyéen i Berlin Carl Johan Albert Sandströmer har
under den 6 Juli 1869 utanordnats begrafningshjelp med ett belopp af 400 Riksdaler
Hamburger Banko, motsvarande 1,600 R:dr Runt. Då emellertid, jemlikt föreskriften uti
Rev. Ber, 1871 angående Statsverket. 3
18
Kongl. Kungörelsen den 17 September 1851, de på grund af förut gällande författningar
under namn af vakans- och förslagsliggetids- samt begrafningshjelps- och nådårsbesparing
bestämda innehållningar af embets- och tjenstemäns löner från och med år 1852 upphört,
så att derefter utnämnd embets- eller tjensteman fått uppbära lön från och med månaden
näst efter den, uti hvilken utnämningen egt rum, till följd hvaraf sterbhusen efter sådana
löntagare icke ega att begrafningshjelp utbekomma, har det förefallit Revisorerne anmärkningsvärdt,
att dylik förmån tilldelats stcrbhuset efter Envoyéen Sandströmer, hvilken
först år 1857 utnämndes till ordinarie tjenstebefattning, vid hvars tillträdande begrafningshjelp
alltså icke kunnat af honom aftjenas.
§ 2.
På grund af anordning den 1 Juni 1869 har till Friherre E. von Stedingk, såsom
Envoyé Extraordinarie och Minister Plenipotentiaire vid Hofvet i Köpenhamn, utbetalts
ett belopp af 4000 Riksdaler Hamburger Banko, eller 16,050 R:dr R:mt, utgörande honom,
jemlikt nådigt beslut af samma dag, tillagda equiperingspenningar. Dessutom har
under olika tider af samma år utbetalts ej allenast tre månaders hyra från den 15 April
för de af beskickningen i Köpenhamn begagnade lägenheter, utgörande ett belopp af
1,403 R:dr 50 öre, utan jemväl fem månaders hyra med 500 R:dr för de af beskickningschefen
begagnade möbler. Då, så vidt räkenskaperna utvisa, dylika hyresersättningar vid
de öfriga beskickningarne icke ifrågakommit, och, hvad särskildt angår hyran för möblerna,
ändamålet med equiperingspenningarne hufvudsakligen torde vara att förekomma sådana
utgifter, hafva Revisorerne af denna anledning ansett sig böra å förhållandet fästa Riksdagens
uppmärksamhet.
§ 3.
Till “Hemliga Utgifter", hvilka uppgingo år 1867 till 23,312 R:dr 16 öre och år
1868 till 17,767 R:dr 14 öre, hade år 1869 anvisats 17,803 R:dr 77 öre.
§ 4.
Enligt konsulsfondens räkning öfver räntebärande medel inköptes vid olika tider under
revisionsåret Stockholms stads 5-procent-obligationer af den 30 September 1858 till
ett sammanräknadt nominelt belopp af 6,400 R:dr. I likhet med hvad vid nästlidet års
revision blifvit anmärkt (sid. 16 af den tryckta berättelsen) har det jemväl ådragit sig nu
församlade Revisorers uppmärksamhet, att omförmälda obligationsköp. skett al pari, då, så
vidt Revisorerne hafva sig bekant, någon kapitalrabatt vid inköp af dylika obligationer
äfven under revisionsåret i allmänhet beviljades.
§ 5.
Under revisionsåret har vid olika tider utanordnats till Stadsmäklarne Behrling och
Forssner courtage för anskaffade vexlar, nemligen för kabinettskassans räkning 293 R:dr
51 öre, för konsulsfonden 65 R:dr 94 öre, samt för anslaget från handels- och sjöfartsfonden
233 R:dr 62 öre, eller tillhopa 593 R:dr 7 öre. Då, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
vexlar kunnat genom Riksbankens försorg kostnadsfritt anskaffas till kurs, som i
allmänhet ej öfverstiger den, hvilken vid vexelslut af mäklare betingas, har det synts
Revisorerne, att ifrågavarande utgifter bort kunna statsverket besparas. Dessutom har
19
det förefallit Revisorerne något oegentligt, att berörda kostnader uti redovisningen för anslaget
från handels- och sjöfartsfonden icke särskildt upptagits, utan inräknats .i
andra utgiftsposter, hvilkas benämning icke antyder att ifrågavarande slags kostnader
deruti ingå.
§ 6.
Vid besök i Riksarkivet hafva Revisorerne erfarit, hurusom åtskilliga allmänna historiska
och diplomatiska handlingar, bland dessa äfven sådana som äro från förra århundradet,
icke derstädes finnas att tillgå, utan, på sätt Revisorerne vid besök jemväl i
Kongl. Utrikes-departementet inhemtat, fortfarande förvaras uti ett inom detta departement
befintligt arkiv. Då emellertid detta sednare arkiv synts Revisorerne icke lemna
tillräckligt utrymme och äfven för öfrigt vara mindre lämpligt för förvarande af så vigtiga
handlingar, och den historiska forskningen skulle underlättas genom samtliga sådana handlingars
sammanförande till det ställe, som för vården deraf blifvit särskildt inrättadt, hafva
Revisorerne i sådant syftemål ansett sig böra å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet.
Fjerde Hufvudtiteln.
Kongl. Armé-förvaltningen.
I denna Förvaltnings räkenskaper redovisas dels fjerde hufvudtitelns såväl ordinarie
som extra statsanslag, dels åtskilliga tid efter annan bildade kassor och fonder.
Förhållandet med samtliga dessa anslag och medel inhemtas af följande, på Arméförvaltningens
hufvudbok grundade sammandrag:
(Bil. Litt. A., se nästa sida.)
20
Bil. Litt. A.
9,379,423 | 32 |
10,901,512 | 47 |
1,957,067 | 75 |
3,117 | 62 |
44,098 | 31 |
38,511 | 61 |
14,481 | 54 |
38,469 | 6! |
493,655 | 31 |
45,030 | 70 |
142,597 | 18 |
103,085 | 57 |
6,419 | 68 |
5,804 | 16 |
| 13,793,850 | 96 |
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar.......................... 3,164,382: 70.
Uppbörd:
Riksstatens 4:de hufvudtitel...........■..............
Extra statsanslagen för landtförsvaret...................
En per mille-fonden.............................
Trosspassevolans-fonden...........................
Förenade mötespassevolans-fonden.....................
Norrbottens Hästjägaresqvadrons fond...................
Volontär-vakansmedels-fonden........................
Wadstena krigsmanshus-kassa.......................
Militie-boställs-kassan............................
Invalidhus-fonden...............................
Allmänna Bevärings-fonden.........................
Beväringsmanskapets Invalid- och pensions-fond.............
Palmqvistska fonden för Stockholms befästande..............
Säger
Balans till år 1870: |
| ■ |
|
Riksstatens 4:de hufvudtitel............ | ..... 130,490: 93. | 395,111 | 88 |
Extra statsanslagen för landtförsvaret...... Krut- och salpeter-försäljningsmedel....... Trosspassevolans-fonden............... | ..... 116: 50. ..... 415: 94. | 9,998 | 26 |
Förenade mötespassevolans-fonden......... | ..... 213: 59. | 7,680 | 46 |
Norrbottens Hästjägaresqvadrons fond...... Volontär-vakansmedels-fonden........... Wadstena krigsmanshus-kassa........... | ..... 9: 33. | 2,439 | 69 |
Militieboställs-kassan................ Invalidhus-fonden.................. Allmänna Bevärings-fonden............ | ..... 9,090: 99. ..... 187: 75. ..... — 1. | 2,475 |
|
| Säger 150,289: 1. | 417,705 | 29 |
| Summa | 23,590,979 | 57 |
21
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder............................ 301,018: 59.
Utgifter:
393,523; 4
Riksstatens 4:de hufvudtitel...........
Extra statsanslagen för landtförsvaret.....
Krut- och salpeter-försäljningsmedel......
En per mille-fonden...............
Trosspassevolans-fonden.............
Förenade mötespassevolans-fonden........
Norrbottens Hfistjägaresqvadrons fond......
Volontär-vakansmedels-fonden...........
Wadstena krigsraanshus-kassa...........
Militieboställs-kassan................
Invalidhus-fonden..................
Allmänna Bevärings-fonden...........
Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond ,
Palmqvistska fonden för Stockholms befästande.
11,452,439
1,410,359
219
271
5,523
36,187
16,296
3,269
408,738
31,823
97,950
12,564
53
224
| Säger | 13,475,921 | 78 | |
Balans till år 1870: |
|
|
|
|
Riksstatens 4:de hufvudtitel............ | .... 2,860,027: | 82. | 1,040,925 | 81 |
Extra statsanslagen för landtförsvaret...... | .... 131,859: | 78. | 1,001,963 | 54 |
En per mille-fonden.....1........... | .... 1,461: | 10. | 67,191 | 42 |
Trosspassevolans-fonden.............. | .... 8,641: | 19. | 440,176 | 95 |
Förenade mötespassevolans-fonden......... | .... 18,890: | 66. | 485,232 | 70 |
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond...... | .... 9,077: | 54. | 218,641 | 831 |
Volontär-vakansmedels-fonden........... | .... 7,997: | 95. | 393,379 | 48! |
Wadstena krigsmanshus-kassa........... | .... 53,836: | 67. | 3,584,789 | 18 |
Militieboställs-kassan................ | .... 11,695: | 89. | 365,697 | 53 |
Invalidhus-fonden.................. | .... 25,230: | 30. | 1,119,011 | 2 |
Allmänna Bevärings-fonden............ | .... 9,806: | 57. | 852,929 | 39 |
Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond. | .... 215: | 41. | 30,994 | 22 |
Palmqvistska fonden för Stockholms befästande . | .... 1,258: | 55. | 120,601 | 68 |
| Säger 3,139,999: | 43. | 9,721,534 | 75 |
| Summa | 23,590,979| | 57 |
22
Följande den ordning, sou) uti Armé-förvaltningens hufvudbok är iakttagen, öfvergå
Revisorerne nu till en närmare redogörelse för de särskilda anslagen, men anse sig dock
först böra erinra, att skiljaktigheten emellan sifferuppgifterna i nedanintagna tabeller och
bilagor samt de enahanda uppgifter, hvilka förekomma uti den i sammanhang med berättelsen
om Kongl. Stats-kontoret här nedan afgifna redogörelse för fjerde hufvudtitein, en
-
A) Ordinarie
Till en öfversigt öfver förhållandet med inkomster och
Bil. Litt. B.
|
|
|
|
|
| D c | It e t. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Fordringar | Kontant |
|
|
|
| Brister, | ersätta af: | Antieipa- |
|
| Skulder balanse- |
| ||||||
balanserade | behållning | Statsanslag. | uppbörd. | Riksgälds- kontoret. | Hufvud-titelns be-sparingar. | tion till | Summa. |
| rade till år |
| ||||||||
|
|
|
| 17,000 |
|
|
|
|
| ___ | _ | 500 | _ | 17,500 | _ | ___ | _ | Chefen för Landtförsvars- |
| _ | „ _ | _ | 39,000 | _ | 8,125 | _ | _ _ | — | — — | — | - | — | 47,125 |
| - - | — | Landtförsvars-departemen- |
20 | 3 | _ _ | _ | 12.700 | _ | _ _ | _ | _ _ | __ | — _ | — | — | — | 12,700 | — | --- | — | £):o d:o |
|
| 1,197 | 2 | 123,700 | _ | 12,550 | _ | - — | ~ | _ __ | — | 9,400 | — | 146,847 | 2 | — --- | — | Armé-förvaltningen . . . . |
| _ | 237 | 50 | 76,100 | _ | ___ | _ | ___ | — | — | — | - _ |
| 76,337 | 50 | ---- | — | Generalitets-staten..... |
10 | 92 | 13,934 | 43 | 6,500 | _ |
|
|
|
|
|
|
| — | 20,434 | 43 | - - | — | Generalstabs-officerares bil- |
|
|
|
| 34,250 | — | _ — | — | ___ _ | __ | — — | — | --- | — | 34,250 | __ | - — | — | Topografiska kåren .... |
11 | 38 | _ _ | _ | 6,400 |
| 11 | 38 | _ _ | __ | — __ | — | _ | — | 6,411138 | _ - | — | Artilleri-staben....... | |
16 | 99 | „ _ | _ | 6,015 | — | 16 | 99 | - | _ | — _ | — | --- - | — | 6,031 | 99 | --- | — | Öfverkommendants-expedi- |
|
| 1,407 | _ | 14,297 | — | 100 | _ | _ _ |
| — _ | - | — | — | 15,804 | — | - - | — | Kommendant-staten .... |
| _ |
| — | 79,888 | 25 | _ _ | — | _ _ | ._ | — _ | - | — _ | — | 79,888 | 25 | ---- | -• | Krigs-skolan........ |
__ _ | _ | 14,917 | 16 | 62,650 | — |
|
|
|
|
|
|
|
| 77,567 | 16 | - - | — | Allmänna Garnisons-sjuk- |
__ | _ |
| _ | 2,000 | — | _ _ | _ | - - | — | — — | — | — | — | 2,000 | — | — - | — | Resestipendium för militär- |
| __ | 37,038 | 47 | 2,807,216 | 56 | _ _ | — | _ _ |
| — _ | — | — | — | 2,844,255 | 3 | — - | — | Indelta Kavalleri- och In- |
3,421 | 77 |
| _ | 12,500 | — | _ _ | — | - - | _ | — _ | — | — | — | 12,500 | — | __ - | — | Roterings-understöd .... |
6,582 | 41 | 100,032 | 35 | 100,000 | — | 1,028 | 44 | - _ | — | — _ | — | --_ | — | 201,060 79 | --- | — | Till löneförbättringar vid | |
| _ |
| — | 24,841 | 72 | _ _ | — | - - |
| — _ | — | - _ | — | 24,84172 | --- | — | Militie-boställs-kassan . . . | |
202,713 | 60 | 514,264 | 57 | 884,000 | 48 | 34,553 | 37 | - __ | — | — — | — | — | — | 1,432,818 | 42 | 9,703 | 55 | Indelta arméens vapenöf- |
150 |
|
| _ | ___ | — | _ 1_ | _ | _ _ | __ | — _ |
| — | — | .... - | — | - - | -- | D:o d:o d:o |
_ | _ | _ | 26,520 | _ | _ | — | _ _ | _ | _ _ | — | — _ | —. | 26,520 | - | - - | — | Trossens underhåll . . . . | |
| ;_ | 5,006 | _ | ___ | _ | 121 | 50 | -V__ | _ | — _ | — | - _ | — | 5,127 | 50 | - - | — | Indelta arméens möteskost- |
__ | _ | 11,968 | 38 | 128,124 | 55 | 50 | — | - - | — | 2,097 | 48 | 93 | 77 | 142,334 | 18 |
| — | Lifgardet till häst..... |
_ _ | _ | 15,890 | 99 | 161,878 | 16 | _ - | — | _ | — | --- - | - | •— — | — | 177,769 | 15 | — - | 93 | Ilusar-regementet Konung |
_ _ | _ | 28,315 | 67 | 172,334 | 32 | _ _ | — | ___ | _ | 14,326 | 19 | • _ _ | -- | 214,976 | 18 | 803 | Svea Lifgarde....... | |
87 | 6 | 24,051 | 74 | 171,949 | 32 | _ _ | — | - - | — | 16,255 | 69 | — | — | 212,256 | 75 | 243 | 58 | Andra Lifgardet...... |
3,210 | 12 |
| __ | 69,490 | 50 | 2,527 | 12 | --- | — | - - | — | 1,359 | 77 | 73,377 | 39 | — - | — | Wermlands Fältjägare-re- |
28,394 | 77 | 44,983 | 4 | 854,558 | 21 | 15,799 | 9 | - - | _ | —-- | — | 11,000 | — | 926,340 | 34 | 32 | 79 | Svea, Göta och Wendes |
5,205 | 94 | 15,979 | 20 | 172,803 | 78 | - | — | —. — | — | 2,430 | 47 | 1,915 | 81 | 193,129 | 26 | 915 | 61 | Fortifikationen....... |
18,712 | 19 | _ _ | _ | 58,634 | 75 | 9 | _. | - - | — | 310 | 68 | - - | — | 58,954 | 43 | - - | — | Kavalleri- och artilleri- |
12 |
| 697 | 67 | 55,294 | 69 | 113 | 24 | ---- | — | - - | — | — — | — | 56,105 | 60 | 4 | 25 | Lega för hästar till Artil- |
96,334 | 90 | — | — | 390,000 | — | 22,203 | 75 | 92,823 | 32 | - - | — | — | — | 505,027 | 7 | 3,380 | 46 | Fouragering af Artilleriets |
9,807 | 31 | ___ | _ | 320,000 | — | - - | — | - - | — | 3,375 | 89 | 334,399 | 72 | 657,775 | 61 | 1.144 | 26 | Mathållning för manskapet |
| _ | _ _ | — | 15,911 50 | - - | — | _ | — | — | — | — | — | 15,911 | 50 | - — | — | Lifbevärings-regementet . . | |
2,687 | 84 | 3,187 | 19 | 139,428190 | --- - | — | - _ |
| ---- | — | 1,368 | 21 | i 143,984 | 30 | 68 | 79 | Gotlands National-heväring | |
| _ | ___ | _ | 7,500 | — | - — | — | --- | — | - _ | • — | — |
| 7,500 | — | - _ | _ | Hallands Beväring..... |
16 | 67 | — _ | — | 6,295 | — | — | - | — | - | — | — | — |
| 6,295 | — | 16 | 25 | Wester-Norrlands D:o . . . |
377,39590 | 833,108 | 38 7,059,782 69 | 97,208 | 88 | 92,823|32|38,796 40 360,037 28 | | 8,481,756)95 | 16,31347 |
|
23
däst härleder sig från de olika bokföringsmetoder, som vid de nämnda verken följas.
Rikshufvudboken är nemligen upprättad i enlighet med ett år 1855 gilladt formulär, då
deremot Armé-förvaltningens räkenskaper fortfarande föras efter ett annat, i vissa hänseenden
derifrån afvikande formulär, hvilket år 1850 blifvit för desamma faststäldt.
anslag.
utgifter bifogas här ett särskildt sammandrag:
|
|
|
|
|
|
| It | r | e ti | i t |
|
|
|
|
|
|
| Skulder, balanse- | Anticipa- |
|
| Besparingar för: | Kontant |
|
| Fordringar | |||||||
| rade från åi | tion från | U tUtJtdi- ningar. |
| Biks- gälds- | Hufvud- | behållning | Su mm a. | balanserade | |||||||
| linien. |
|
|
|
| kontoret. | IrJL Itlll . |
|
|
|
| inom linien. | ||||
departementet............... | _ — | — | _ _ | _ | 17,500 | — | _ _ | _ | _ |
|
| _ | 17,500 |
|
|
|
tets Kansli-expedition........... | — — | — | — — | — | 47,125 | — | — | — | — - | _ | _ — | -_ | 47,125 | __ | _ _ | _ |
Kommando-d:o............ | — — | -- | -— — | — | 12.700 |
| — | — | — _ | — | ___ — | — | 12,700 | __ | 58 | 37 |
| -- __ | — | i 11,650 | — | 132,838 | 4 | — | - | 1,016 | 66 | 1,342 | 32 | 146,847 | 2 | _ _ | _ |
| — — | — | - — | — | 75,616 | 67 | — | — | 345 | 83 | 375 |
| 76,337 | 50 | _ _ | __ |
dande .................... | — — | — | — | _ | 13,728 | 25 | — | - | —- — | — | 6,706 | ''18 | 20,434 | 43 | 8 | 82 |
| — — | — |
| — | 33,750 | — | — | — | 500 |
| — - | _ | 34,250 | — | _ _ | — |
| — — | — | _ - | — | 6,400 | — | . — | — | 11 | 38 | ----- |
| 6,411 | 38 | 77 | 94 |
tionen i Stockholm........... | — | — |
| — | 6,015 | — | — _ | — | 16 | 99 | --- | — | 6,031 | 99 | 15 | 74 |
| — _ | — |
| — | 13,898 | 75 | — — | — | 398 | 25 | 1,507 | ; — | 15,804 | _ | _ _ | _ |
| — | — | — - | — | 79,888 | 25 | — | — | _ | — | ___ | _ | 79,888 | 25 | _ _ | _ |
huset.................... | _ — |
| - - | — | 55,500 | — | — | — | _ _ | — | 22,067 | 16 | 77,567 | 16 | _ _ | _ |
läkare .................... | _ _ |
| - -_ | — | 2,000 | — | — |
| - - | _ | _ _ | — | 2,000 |
| __ | _ |
fanteri-regementena............ | — |
| — | — | 2,796,373 | 40 | — | — | 1,676 | 10 | 46,205 | 53 | 2,844,255 | 3 | ___ | __ |
| — — | — | - - | — | 9,659 | 88 | 2,840 | 12 | _ _ |
| _ _ | — | 12,500 | _ | _ _ | _ |
Indelta armöen............... | _: _ | — | - — | — | 92,490 | 25 | — | — | ___ | _ | 108,570 | 54 | 201,060 | 79 | 6,191 | 53 |
| — — | ~ | - | — | 24,841 | 72 | — | — | ----- | _ | _ _ | — | 24,841 | 72 | _ _ | __ |
ningar................... | 15,053 | 37 | - - | — | 1,357,681 | 83 | — | — | - - | _ | 75,136 | 59 | 1,432,818 | 42 | 221,648 | 84 |
(förslagsanslaget 1858 — 1860) . . | — | — | — - | — | - | — | — | — | --- | _ | ___ | — |
| _ | 150 |
|
åder.................... | - - | — | - - | — | 26,520 | — | — | — | ___ | _ | ____ | — | 26,520 | _ | ___ | _ |
— | — | --- | — | 5,127 | 50 | — | — | - - | _ | ___ _ | ■— | 5,127 | 50 | _ _ |
| |
ad XV.................. | 326 | 21 | • — __ | — | 130,060 | 22 | _ _ | - | — - | _ | 12,273 | 96 | 142,334 | 18 | 93 | 77 |
— — | — | — | — | 154,199 | 74 | — | — | 2,835 | 97 | 20,733 | 44 | 177,769 | 15 |
| _ | |
| 1,511 | 84 | - - | — | 189,027 | 99 | — | — | - — | — | 25,948 | 19 | 214,976 | 18 | _ _ | _ |
| - — | — | 87 | 6 | 186,942 | 8 | — | — | --- | _ | 25,227 | 61 | 212,256 | 75 | ___ | _ |
emente................... | — - | — | 3,210 | 12 | 68,742 | 50 | — | — | 1,424 | 77 | _ _ | _ | 73,377 | 39 | 1,359 | 77 |
rtilleri-regementen............ | 713 | 20 | 11,000 |
| 907,617 | 46 | — | — | - _ | _ | 7,722 | 88 | 926,340 | 34 | 28,788 | 97 |
| 10,299 | 47 | 5,205 | 94 | 176,222 | 11 | — | — | - - | _ | 11,701 | 21 | 193,129 | 26 | 2,877 | 29 |
ästars remontering och skoning..... | -- — | — | — — | — | 58,954 | 43 | — | _ | - - | __ | _ _ | _ | 58,954 | 43 | 19,003 | 47 |
eriets och Pontonier-bataljonens exercis | 213 | 17 | — - | -1 | 36,502 | 68 | _ _ |
| 19,602 | 92 | ____ | _ | 56,105 | 60 | 657 | 33 |
ch Pontonier-bataljonens samt värfvade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
*d Garnisons-regementena........ | 5,722 | 17 | — | — | 505,027 | 7 | — | — | ___ | _ | _ _ | _ | 505,027 | 7 | 59,971 | 20 |
19,318 | 26 | 191,075 | 61 | 466,700 |
|
|
| - |
| '' _ _ | _ | 657,775 | 61 | 5,939 | 83 | |
| — _ | — | — _ | — | 13,270 | — | — | — | 2,641 | 50 | - - | _ | 15,911 | 50 | 683 | 74 |
| 529 | 75 | 2,987 | 84 | 131,577 | 7 | — | — | 7,693 | 32 | 1,726 | 7 | 143,984 | 30 | 1,368 | 21 |
| — | — | - __ | — | 7,250 | — | — | — | 250 | — | _ ''- | _ | 7,500 | _ | _ _ | _ |
| -- — |
| — ~ | — | 4,175 | - | — | - | 2,120 | - | — | — | 6,295 | — | — | — |
Transport | 53,687!44''225,216 57 | 7,845,922 89 2,840 12 40,533 69j | 367,243|( | >8! | 8,481,756 | 95 | 348,894 | 82 |
24
|
|
|
|
|
| I) | e b e t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
X^or dringar | Kontant |
|
| Extra uppbörd. |
| Brister, | ersätta af s | Anticip | a- |
|
| Skulder balanse- |
| |||||
balanserade | behållning | Statsanslag. |
| Riksgälds-! | Hufvud-itelns Be-sparingar. | tion till | S u m m a. |
| rade till ar |
| ||||||||
377,395 | 90 | 833,108 | 38 | 7,059,782 | 69 | 97,208 | 88 | 92.823 | 32 | 38,796 | 40 | 360,037 | 28 | 8.481,756 | 95 | 16,313 | 47 |
|
24''514 | 73 |
|
| 500,000 | — | 100,125 | 70 | 145,810 | 88 | - - | — | — | — | 745,936 | 58 | 53,320 | 34 | Bevärings-manskapets va- |
1,416,789 996,498 | 45 | 566,871 | 55 | 1,277,447 | 19 | 831,244 | 54 | - __ | ___ | — - | — | 35,074 | 60 | 2,710,637 | 88 | 51,960 | 11 | Försvarsverket till lands |
55 | 25,151 | 48 | 262,520 | — | - - | _ | - - | _ | - - | — | - - | — | 287,671 | 48 | 7,745 | 17 | Eif- och släpmunderingat | |
l’622 | 11 |
|
| 18,000 | — | 75 | — | 10,024 | 42 | — | — | — | — | 28,099 | 42 | — | — | Inqvarterings-kostnader |
30 053 | 33 | 2,298 | 16 | 21,450 | — | 1,246 | 67 | — | __ | ---- | — | - - | — | 24,994 | 83 | — |
| Till inqvarteringens ord- |
|
|
| 36,000 | _ | 1,959 | 88 | - | _ | ___ | — | - - | — | 37,959 | 88 | 12 | 81 | Inqvarterings-kostnader | |
1,132 | 64 |
|
| 110,000 | _ | ___ | _ | _____ | _ | --- | — | — | — | 110,000 | — | 201 | 12 | Salpeter-uppköp..... |
1,894 | 78 | _ _ | _ | 33,000 | — | 606 | 96 | ___ | __ | _ _ |
| _ _ | — | 33,606 | 96 | 138 | 25 | Ved ock ljus för fästnings- |
| 1,216 | 33 | 14,200 | _ | 18 | _ | ___ | __ | _ _ | — | - - | — | 15,434 | 33 | — — | _ | För en ridskola vid Ströms- | |
|
| 4,370 | 8 | 9,000 | __ | 41 | 68 | --- | _ | - - | — | - - | — | 13,411 | 76 | — | — | Till skjutskolor..... |
|
| 29^002 | 94 | 37,500 | _ | _ _ | _ | _ _ | _ | _ _ | — | - - | — | 66,502 | 94 | — — | — | Spanmåls-uppliandlings- |
|
| 43,485 | 63 | 12,000 | _ | _ _ | _ | _ _ |
|
|
|
| — | 55,485 | 63 | 56 | 53 | Durckmarcke-kostnader . |
3,344 | 8 |
|
| 58,000 | _ | 15,662 | 75 | 30,499 | 73 | ___ | __ | _ - |
| 104,162 | 48 | Bese- ock traktaments-pen | ||
|
| 1,G40 | 12 |
|
| _ _ | __ | ___ | __ | _ _ | — | .- - | — | 1.640 | 12 | — - | — | Ackords-förskott ock er |
120 | 68 |
|
| 8,770 | ... | 274 | 25 | ---- | - | 397 | 27 | — | — | 9 441 | 52 | --- |
| Skrifmaterialier ock expen |
|
|
|
| 2,83012 | _ _ | _ | 144 | 65 | _ _ |
| - --- | — | 2,974 | 77 | 168 | 59 | D:o d:o | |
77 | 5 | 7.145b7 | 67.500 | 1,782 | 9 | _ _ |
|
|
|
|
| 76,427 | 66 | — | — | Extra utgifter...... | ||
17,525 | 2 | -J - |
| ...... — |
| 52,972 | 74 | _ | — | 56,139 | 13 | — | - | 109,111 | 87 | 571 | 54 | Besparingar å de allmänn |
2,870,968 | 32 | 1,514,29024 | 9,528,000 | — | 1,103,219 | 14 | 279,303 | - | 95,332 | 80 | 395,111 | 88 | 12,915,257 | 6 | 130,490 | 93 |
| |
|
| ____ | _ | _ _ |
| ___ | — | 9,009 | 67 | - — | — | — | — | 9,009 | 67 | — | - | Afgå........... |
2,870,968 | 32 | 1,514,290 24 | 9,528,000 |
| 1,103,219 | 11 | 270,293 | 3c | 95,332 | 80 | 395,111 | 8812,906,247 39 | 130,490 | 93 | 1 |
10,901,512: 47.
§ I
De
i 1869 och nästlidne års revisionsberättelser omförmälda fordringar, tillhörande
ordinarie anslagen, voro, enligt hvad räkenskaperna utvisa, fortfarande beroende på utredning,
konkursbevakning eller Kongl. Kammar-rättens åtgärd och upptogos vid revisionsårets
slut med oförändrade belopp, undantagandes fordran i aflidne Regeraentsskrifvaren
G. J. Rosvalls konkursmassa, som nedgått från 5,036 R:dr 82 öre till 506 R:dr 50 öre,
hvaraf 8 R:dr 82 öre balanseras å anslaget för försvarsverket i allmänhet, eller Arméförvaltningens
departementer, och 497 R:dr 73 öre uti beklädnads-direktionens vid Norra
Skånska infanteri-regementet redogörelse.
§ 2.
Vid granskning af redogörelsen för Lifregementets husar-kårs mötes- och mönstringskostnader
har förekommit, att vid entreprenadauktion å landskontoret i Mariestad, för
upphandling af förnödenheter under kårens regementsmöte å Axevalla hed närvarit
Regements-kommissarien och tvenne ledamöter af provianterings-direktionen, hvilka derför
25
|
|
|
|
|
| K | r | e d i t |
|
|
|
|
|
| ||
| balanse-rade från år | Anticipa-tion från | | Utbetal-ningar. | Besparingar för: | Kontant |
|
| K ordring | ar | |||||||
Transport enöfning........... | Riks- gälds- kontoret. | Hufvud- titeln. | Summa. | oen iorskott | ||||||||||||
53,687:44 | 225,216 | 57 | 7,845,922 745,936 2,091,315 277,210 | 892,840 | 12 | 40,533 | 69 | 367,243 | 68 | 8 481 7F,ft |
| 348,894 10,233 1,258,415 1,197,938 56 30,000 | 82 6 94 57 25 | |||
lmänhet......... | 198 1Q8 |
| 61,671 | ~ | 58 | — | — | - - |
| 74.PS Q3£ |
| |||||
d rotehålls-regementena .... | Al/U 1,002 | 79 | 73 | 46 | — | — | - - | _ | 557,650 | 69 | 2,710,637 9£7 £71 | uö | ||||
tockholm.......... |
|
| 88 | — | — | 10,460 | 60 |
| ||||||||
nde i D:o....... |
|
| — _ | — | 28,099 | 42 | — | — | - - | _ |
|
| 9K OQQ |
| ||
ndsorterna........... |
|
| — | — | 22,575 | — | — | — | - - | _ | 2,419 | 83 | 94. QQA |
| ||
|
|
| - | — | 37,728 | 78 | 231 | 10 | - - | _ | — i, dt/1. 37 QP^Q |
| — | |||
h garnisons-orter ...... | 212 oqh |
|
| — | 104,061 31,420 13,230 | 55 | 5,938 | 45 | - - | _ |
|
| 110,000 |
|
| 66 89 20 |
lms kungsgård......... |
| — | — | 49 | — | — | 2,186 | 47 | _ |
|
| b 00 | ||||
|
|
| — | — | 68 | — | — | - - | _ | 2,203 13,411 | 65 |
| 1,094 1,066 | |||
h bageri-kostnader....... |
|
|
| — | 29,002 | — | — | — | - - | _ | 76 | 13,411 ££ ^09 | 76 | |||
|
|
|
| — | 94 | — | — | 10,903 | 74 | 26,596 | 26 |
| — | |||
ngar............ |
|
| — | — | 3,9bb | 5 | — | — | --- | _ | 51,519 | 58 | 55 485 |
| — | — |
ttningar........... | •bjiiOi) |
| — | — | 104,162 | 48 | — | — | - - | _ | 104. 1 £9 |
| 1,995 | 99 | ||
r, ved m. m. för Armé-förvaltningen |
|
|
|
|
|
| — | — | — | — | 1,640 | 12 | 1,640 | 12 | ||
r Departementets Kansli-expedition . | 116 | 5 | — | — | 9,441 2,974 | 52 77 | - — | — | — — |
| — | - | 9,441 2,974 76,427 109 111 | 52 77 | 90 | 68 |
slagen.......... | — | - | 30,66056 | 41,466 63,923 | 72 71 | __ | — | 31,248 | 30 | 3,712 14,527 | 64 60 | 6(5 Q7 | 2,345 | 78 | ||
Säger | 280,527 | 5 | 317,548|86 | 11,452,439 | 9219,009 — 9,009 | 67 67 | 95,332 | 80 - | 1,040,925 | 81 | 12,915,257 Q nna | 6 | b, 7d9 2,860,027 | 98 82 | ||
Summa | 280,527 | 5 | 317,548!86|i1,452,439|92| | —I |
| 95,332, | 80j 1,040,925 | 81jl2,906,247|39 | 2,860,027 | 82 |
fått uppbära resekostnadsersättning och traktamente .., •
12 öre- samt att fn •• Skai^ och ei5iaHit godtgörelse för resekostnaden med 128 R-dr
fr“ att f°* narvaro vid entreprenad-auktion jemväl å Landskontoret i Marieltad
LTItkf h”g'' af.foUrage und°r aPProbati0ns- och kassationsmönstringar vid kåren
egements-komnnssanen samt ordföranden och tvänne ledamöter i provianterings-dfreklonen
foietagit resor till nanmda stad, hvarför resekostnaden utgjort 153 R:dr 86 öre
p a K?n.g'' ,M.aj\ts, foi’nyade nadlga reglemente af den 14 September 1858 angå
ende ^besorjandet af indelta armeens och allmänna beväringsmanskapets underhåll och
nens ndir i m°ten °Ch mönst™g" i fredstid, äro val provianterings-dhektio
nens
ordförande och ledamöter berättigade att för resor, som kunna erfordras utom rese
mentets eller karens stånd i direktionens ärenden, beräkna skjuts och traktamente Ilig
gällande resereglemente; men då direktionen eger rättighet att af Kongl S Befallningshafvande
erhålla det biträde, som af direktionen, i och för upS ande af den
SdeUÄ I "“T’ TTS’.fhar d6t ^ Revisorer^ som dire^tioneS, för fullgörande
af sina al.gganden vid de ifrågavarande upphandlings-auktionerna, icke, på sätt
Rev, Ber, angående Statsverket. 9 1 .
4
26
nu egt ruin, behöft beordra tre af dess ledamöter att jemte regements-kommissarien dervid
närvara, till följd hvaraf kostnaderna, enligt Revisorernes tanke, blifvit större än som för
ändamålets vinnande varit erforderligt; hvarjemte, beträffande de af regements-kommissarien
företagna särskilda resor för upprättande af leveranskontrakter, Revisorerne ansett
dessa resor, derest desamma, medelst kontrakternas upprättande i sammanhang med auktionen,
icke kunnat helt och hållet undvikas, åtminstone hafva bort inskränkas till en
enda, helst de ifrågavarande tvänne kontrakterna, som äro räkenskapen bilagda, finnas
vara afslutade nästan liktidigt samt med en och samma person.
§ 3.
Jemlikt nådigt Bref till Kongl. Stats-kontoret af den 16 Februari 1864 utbetalar
nämnda embetsverk af anslaget till Kongl. Maj:ts hofhållning årligen ett belopp af 8,135
R:dr 60 öre, utgörande arrende för öfverste-bostället vid Skånska dragonregementet Beckaskogs
kungsgård, och ingår berörda arrende bland aflöningstillgångarne för nämnda regemente.
Uti den förteckning öfver 1869 års arrendeafgifter, som finnes bilagd löningsdirektionens
vid regementet redogörelse för samma år, är emellertid från ofvanberörda
arrendesumma afräknadt ett belopp af 220 R:dr 94 öre, utgörande, enligt anteckning,
löningsräntor, indelta i bostället. Anledningen till ett sådant afdrag å arrendesumman,
som till regementet kontant utbetalas, har icke af räkenskaperna kunnat inhemtas.
§ 4.
Genom nådigt Bref af den 19 Januari 1869 anbefalldes Armé-förvaltningen att, för
ett af Kongl. Maj:t kändt behof, af fjerde hufvudtitelns anslag till extra afgifter till Chefen
för Landtförsvars-departementet emot qvitto utbetala ett belopp af 4,000 R:dr, och
hade detta belopp den 17 päföljde Februari blifvit till bemälde embetsman utanordnadt,
utan någon vidare redovisning än hans å anordningen tecknade qvitto, hvilket Revisorerne,
i öfverensstämmelse med hvad vid flera föregående revisioner i likartade fall iakttagits,
ansett sig böra här omförmäla.
§ 5.
Till öfversigt af beklädnads-direktionernas redogörelser för år 1869 hafva Revisorerne
låtit upprätta följande sammandrag:
27 —
Bil. Litt. G.
Sammandrag af Beklädnads-direktionernas vid de indelta
infanteriregementena redogörelser för år 1869.
roterade
| Debet. | K r e d i t. | Summa. | |||||||
Nettobehåll-ning vid 1869 | Inkomster. | Utgifter. | Nettobehåll-ning vid 1869 | |||||||
lista Lifgrenadier-regementet . . | 49,728 | 38 | 17,851 | 90 | 9,749 | 85 | 57,830 | 43 | 67,580 | 28 |
Jemtlands Hästjägarekår .... | 31,027 | 27 | 7,393 | 45 | 6,752 | 48 | 31,668 | 24 | 38,420 | 72 |
Uplands regemente...... | 77,250 | — | 19,600 | 87 | 9,839 | 10 | 87,011 | 77 | 96,850 | 87 |
Skaraborgs d:o ...... | 89,233 | 82 | 21,248 | 97 | 2,727 | 26 | 107,755 | 53 | 110,482 | 79 |
Södermanlands d:o ...... | 104,531 | 42 | 21,819 | 68 | 6,247 | 27 | 120,103 | 83 | 126,351 | 10 |
Kronobergs d:o ...... | 44,927 | 83 | 17,816 | 10 | 5,551 | 46 | 57,192 | 47 | 62,743 | 93 |
Jönköpings d:o ...... | 25,291 | 97 | 14,382 | 4 | 6,214 | 36 | 33,459 | 65 | 39,674 | 1 |
Dalregementet.......... | 58,476 | 17 | 17,784 | 84 | 20,837 | 80 | 55,423 | 21 | 76,261 | 1 |
Helsinge regemente...... | 40,234 | 17 | 15,921 | 38 | 17,460 | 31 | 38,695 | 24 | 56,155 | 55 |
Elfsborgs d:o ...... | 48,530 | 97 | 18,198 | 47 | 8,222 | 11 | 58,507 | 33 | 66,729 | 44 |
Westgöta-Dals d:o....... | 49,202 | 57 | 21,957 | 85 | 10,070 | 59 | 61,089 | 83 | 71,160 | 42 |
Bohusläns d:o ...... | 24,040 | 17 | 12,506 | 6 | 6,886 | 7 | 29,660 | 16 | 36,546 | 23 |
Westmanlands d:o ...... | 60,270 | 11 | 18,770 | 59 | 7,732 | 74 | 71,307 | 96 | 79,040 | 70 |
Norrbottens Fältjägarekår . . . | 10,930 | 85 | 5,815 | 22 | 5,842 | 16 | 10,903 | 91 | 16,746 | 7 |
Westerbottens d:o . . | 13,648 | 96 | 6,330 | 67 | 5,668 | 49 | 14,311 | 14 | 19,979 | 63 |
Kalmar regemente....... | 74,239 | 34 | 17,402 | 23 | 6,589 | 30 | 85,052 | 27 | 91,641 | 57 |
Nerikes d:o ....... | 25,688 | 5 | 14,872 | 16 | 8,172 | 53 | 32,387 | 68 | 40,560 | 21 |
Wermlands d:o ....... | 57,244 | 21 | 16,531 | 44 | 7,124 | 96 | 66,650 | 69 | 73,775 | 65 |
Jemtlands Fältjägarekår..... | 20,728 | 80 | 8,144 | 48 | 2,369 | 24 | 26,504 | 4 | 28,873 | 28 |
Norra Skånska infanteri-rege- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mentet............. | 48,132 | 81 | 36,472 | 51 | 5,699 | 16 | 78,906 | 16 | 84,605 | 32 |
Södra d:o d:o | 53,912 | 63 | 17,302 | 8 | 5,442 | 85 | 65,771 | 86 | 71,214 | 71 |
Summa | 1,007,270 | 50 | 348,122 | 99| 165,200 | 9 | 1,190,193 | 40 | 1,355,393 | 49 |
28
Sammandrag af Beväringsbeklädnads-direktionernas'') redogörelser för år 1869.
on
Lifregementets Grenadierkår.
l:sta Lifgrenadier-regeraentet
2:dra d:o
Westgötagregemente
Smålands Grenadierbatalj
Uplands regemente
Skaraborgs d:o
Södermanlands d:o
Kronobergs d:o
Jönköpings d:o
Dal-regementet ....
Helsinge regemente
Elfsborgs d:o
Westgöta-Dals d:o
Bohusläns d:o
Westmanlands d:o
Norrbottens Fältjägarekår
Westerbottens d:o
Kalmar regemente (Kulltorp)
D:o d:o (Hultsfred)
Nerikes d:o ......
Wermlands d:o ......
Jemtlands Fältjägarekår ....
Norra Skånska infanteri-regementet
.............
Södra d:o d:o
Summa
Debet.
Nettobehållning
vid 1869
års början.
Inkomster.
Kredit.
Utgifter.
Nettobehållning
vid 1869
års slut.
16,822 | 11 | 4,083 | 83 | 1,293 | 37 | 19,612 | 57 | 20,905 | 94 |
21,216 | 67 | 6,623 | 76 | 4,191 | 65 | 23,648 | 78 | 27.840 | 43 |
24,680 | 65 | 8,411 | 98 | 5,411 | 32 | 27,681 | 31 | 33,092 | 63 |
29,390 | 36 | 7,428 | 98 | 1,072 | 40 | 35,746 | 94 | 36,819 | 34 |
24,381 | 68 | 4,784 | 70 | 406 | 64 | 28,759 | 74 | 29,166 | 38 |
44,130 | 15 | 8,771 | 76 | 1,196 | 57 | 51,705 | 34 | 52,901 | 91 |
29,040 | 4 | 6,463 | 66 | 1,668 | 79 | 33,834 | 91 | 35,503 | 70 |
24,163 | 99 | 6,159 | 78 | 2,486 | 99 | 27,836 | 78 | 30,323 | 77 |
30,166 | 46 | 8,067 | 39 | 1,375 | 11 | 36,858 | 74 | 38,233 | 85 |
35,312 | 52 | 7,088 | 10 | 4,000 | 87 | 38,399 | 75 | 42,400 | 62 |
42,742 | 81 | 10,417 | 36 | 15,498 | 78 | 37,661 | 39 | 53,160 | 17 |
31,708 | 69 | 8,428 | 70 | 2,538 | 53 | 37,598 | 86 | 40,137 | 39 |
33,994 | 3 | 6,804 | 45 | 1,359 | 5 | 39,439 | 43 | 40,798 | 48 |
18,641 | 11 | 7,057 | 18 | 1,820 | 87 | 23,877 | 42 | 25,698 | 29 |
54,412 | 2 | 13,842 | 44 | 4,213 | 82 | 64,040 | 64 | 68,25446 | |
13,330 | 17 | 5,064 | 50 | 3,521 | 84 | 14,872 | 83 | 18,394 | 67 |
17,793 | 29 | 5,944 | 60 | 4,180 | 65 | 19,557 | 24 | 23,73789 | |
20,265 | 62 | 6,214 | 20 | 6,785 | 66 | 19,694 | 16 | 26,479 | 82 |
30,563 | 47 | 6,294 | 18 | 954 | 57 | 35,903 | 8 | 36,857 | 65 |
27,192 | 3 | 8,150 | 30 | 1,456 | 74 | 33,885 | 59 | 35,342 | 33 |
16,468 | 80 | 7,013 | 91 | 8,499 | 61 | 14,983 | 10 | 23,482 | 71 |
70,824 | 73 | 14,819 | 72 | 6,281 | 59 | 79,362 | 86 | 85,644 | 45 |
22,665 | 65 | 5,239 | 50 | 1,749 | 83 | 26,155 | 32 | 27,905 | 15 |
71,906 | 44 | 13,421 | 43 | 26,533 | 93 | 58,793 | 94 | 85,327 | 87 |
85,384 | 42 | 16,126 | 17 | 3,779 | 31 | 97,731 | 28 | 101,510 | 59 |
837,197 | 91 | 202,722 | 58| 112,278 | 49 | 927,642 | —|l,039,920 | 49 |
Summa.
29
B) Kvtra-onliniirie anslag.
t*. ,. Bäkenskaperna för dessa anslag utvisa de förhållanden, som finnas intagna i
Bil. litt. D. (se sid. 30 och 31).
§ 1.
Den af General-fälttygmästare-embetet till Kongl. Maj:t afgifna berättelse angående
Karl Gustafs städs gevärsfaktoris verksamhet under år 1869 innehåller rörande gevärstillverkningen
derstädes för samma år, bland annat, följande:
Arbetspersonalen utgjorde vid årets slut 192 arbetare. Faktoriets verksamhet hade,
jemte komplettering af materielen och verkstädernas iståndsättande m. in., bestått uti förändring
och ny tillverkning af 6,288 gevär af 1868 års förändringsmodell samt 3 modell1860—1864—1868
årens konstruktion äfvensom tillverkning af nya gevär af
1867 ars modell till ett uppskattadt antal af 1,145, eller tillsammans, 7,436 gevär.
§ 2.
- nedannämnda, extra anslagen tillhörande fordringar, hvilka, enligt hvad i nästlidna
ars revisionsberättelse omförmäles, vid 1868 års slut voro på konkursutredning beroende,
nemligen: 6
hos fabrikören Treutiger.......................... I 07g. gp
och hos aflidne handlanden Hellströms konkursmassa............... *494- 50
balanserades den förra fordran vid revisionsårets slut med oförändradt belopp, men den
sednare hade på grund af Kongl. Armé-förvaltningens beslut den 18 Juni 1869 blifvit afskrifven.
30
Bil. Litt. D.
|
|
|
| I) | e 1) | e | t. |
|
|
|
|
|
| |
Fordringar | Kontant | Stats- anslag''. |
| Extra uppbörd |
| Anticipation | Summa. |
| Skulder, |
| ||||
__ | _ |
| _ | 60,000 |
|
|
|
| _ | 60.000 |
| __ |
| Till Typografiska Kårens ar |
— | — | — | — | 9,000 | — | — | — | — | — | 9,000 | — | — | — | ,, officerare, anställde i ut- |
— | — | — | 39 | — | — | — | — | — | — | — | 39 | — | — | ,, praktiska öfningar.vi |
— | — | 1,099 | 12 | — | — | — | — | — | -■ | 1,099 | 12 | — | -- | „ anskaffning af materie |
— | — | — | 42 | — | — | — | — | — | — | — | 42 | — | — | „ uppförande af ett exercis |
— |
| 1,400 | — | — | — | ---- | — | — | — | 1,400 | 31 | — | — | Fyllnad i anslagen till garni |
— |
| 520 | 31 |
| — | — | — | — | ‘ | 520 |
| -- | Till lista Lifgrenadier-rege | |
— | — | 407 | 17 | 80,000 | — | 36 | - | 9,852 | 33 | 90,295 | 50 | — | — | „ Karlsborgs fästningsbygg |
— | — | 11.650 | 6 | — | — | — | — | — | — | 11,650 | 6 | — | — | „ liindö dito |
— | — | 22,018 | 39 | — | — | — | — | — | — | 22.018 | 39 | — | — | ,, Karlskrona dito |
— | — | 6,268 | — | — | — | 896 | 42 | — | — | 7,164 | 42 | — | — | „ förberedande åtgärde |
— | — | 395 | — | — | — | — | — | — | — | 395 | — | — | — | ,, förstärkande af Wax |
— | — | — | — | 87,400 | — | — | — | — | — | 87,400 | — | — | — | ,, skansanläggningen vi |
— |
| — |
| 55,190 | — | 6,440 | 8 |
|
| 61,630 | 8 |
|
| ,, fullbordande af Ponto |
— | — | 60,000 | — | — | — | — | — | — | — | 6O,000 |
| — | — | ,, anskaffning af ett nyt |
— | — | — | — | 15,000 | — | --- | — | — |
| 15,000 |
|
|
| „ uppförande af ett s. k |
129,185 1,079 | 69 21 | 217,184 | 79 | 800,000 | . | 552,695 | 31 |
|
| 1,569,88010 | 453 | 38 | „ anskaffning af gevär oc teriel.......... ,, nya fältartilleriet . . . | |
479 | 33 | — | — | __ | _ | — | — | — | — | — | - | — | — | ,, reserv-fältbatterier me |
— | — | 1,225 | 46 | — | — | — | — | — | — | 1,225:46 | — | — | „ ammunitionsvagnar fö | |
2,235 | 11 | 3,518 | 16 | — | — | 161 | 41 | — | — | 3,679;57 | — | — | ,, anskaffning af refflad | |
6,107 | 58 | 12,932 | 49 | — | — | — | — | — | — | 12,932 49 i | — | — | „ 12 st. refflade kanone projektiler....... | |
— | — | 38,753 | 74 | — | — | — | — | — | — | 38,753 74 | — | — | ,, anställande af'' skjutför | |
59 | 6 | 10,829 | 23 | — | — | 59 | 6 | 145 | 93 | 11,034:22 | — | — | ,, refflade kanoner, spets | |
13,339 | 33 | 604 | — | — | — | -139 | 33 | — | — | 1,043 | 33 | — | — | „ fältsmedjor, sjuk- oc |
— | — | 73,500 | — | — | “ | — | — | — | — | 73,500 |
|
| — | „ anskaffning af ett posi |
— |
| 5,386 | 44 | — |
| — | - | — | — | 5,386,44 | — | — | „ modell för infanteri- oc | |
4,475 |
| 227 | 50 | — | - | 29 |
|
|
| 256 | 50 |
|
| ., uppförande af byggnade |
5,457 | 20 | 19,298 | 55 | 90,000 | — | 7,350 | 4 |
| — | 116,648 59 | — | — | „ skarpskytteväsendets be | |
494 | 50 | 475 | 96 | — |
| — |
|
|
| 475.96 |
|
| „ beklädnads- och utred | |
— | — | --- | — | 189,000 |
| — | — | — | — | 189,000 |
| — | — | „ underhåll af bevärings |
650 | 18 | 13,069 | 61 | 3,000 |
| 371 | 10 | __ | — | 16,440 71 | 284 | 35 | „ arrestlokalers underhå | |
__ | — | 6,648:23 | __ | — | — |
| — |
| 6,648:23 | — | — | „ försöks anställande me | ||
|
| 9,042 77 1 |
|
|
|
|
|
| 9,042 | 77 |
|
| „ uppsättning af bekläd | |
731 |
| 568''50 | — |
| — |
| -—— |
| 568 | 50 |
|
| „ uppförande af stall oc | |
164,233,19 | | 517,024 29 | |l,388,590 | j- | | 568,477 | 7öj 9,998|26|2,484,090 | 30 | 737 | ,73 |
|
K r e <1 i t,
eten och kartors gravering
ändsk krigstjenst......
rigsskolan på Karlberg . .
ch hästar för dessa öfningar
us vid Karlbergs läroverk .
onsregementenas kokinrätt
-
entet för saknad af öfverste -
ad
ör Stockholms förseende med
olms fästnings murar . . . .
xdjupet...........
ierbataljonens kasern- och
rigsbrygge-equipage . . . .
redstak öfver befästningarne
atroner samt artilleri-ma -
vettage...........
ltartilleriet.........
anoner jemte lavetter m. m.
ed lavetter m. in. samt
ök...............
rojektiler, ammunitionsvag -
ltartilleriet.........
edicinalvagnar, reservlavetonsvagnar
m. m. ..... .
ons- och belägringsartilleri
avalleriskjutvapen med tänd -
r förvarande och vård af
mnade krigsgevär ......
ämjande...........
ngspersedlar för bevärings
anskapets
beklädnad ....
d indelta arméen......
yddstält ..........
ds- och utrednings- m. fl.
ldatnummer vid Norra och
gem en ten a..........
hus för Smålands husar -
Skulder, | Anticipation | Ut- betalning | ar. | ||
__ | __ | __ |
| 60,000 | L |
— | — | — |
| 9.000 | i_ |
— | — | — |
| 90,295 | 50 |
— |
| __ | — | 11,650 | 6 |
— | - | — | — | 13 | 70 |
— | — | 9.991 | 20 | 77,480 | 80 |
— | — | 61,630 | 8 | — | — |
-— | — | — | — | 15,000 | — |
7,465 | 9 | — | — | 831,442 | 41 |
ii |
| — | __ | 1,225 | 46 |
— | — | — | — | 411 | 3 |
ii | - | — | — | 6,250 | 47 |
— | — | 145 | 93 | 6,453 | 10 |
8 | 34 | — | - | 23 | 35 |
— | — | — | — | 3,024 | 42 |
— | — | — | _ | 256 | 50 |
|
|
| — | 83,749 | 13 |
| I | II | — | 189,000 | — |
147 | 92 | — | — | 16,440 | 71 |
|
| . | — | 385 | 30 |
- — |
| — | — | 7,761 | 11 |
— | — | — | — | 568| 50 | |
7,62lj 3ö| | 71,767 | 21 | l,410,359j 5öJ |
Kontant 1870. | Summa. | Fordringar | |||
__ |
| 60,00C | | |- |
|
|
— |
| 9,00C | — | __ |
|
— | 39 |
| 39 |
| 1 |
1.099 | 12 | 1,099 | 12 |
|
|
— | 42 | — | 42 |
| — |
1,400 | _ | 1,400 | _ | — |
|
520 | 31 | 520 | 31 |
|
|
— | — | 90,295 | 50 | __ | _ |
— | — | 11,650 | 1 6 | __ |
|
22,018 | 39 | 22,018 | 39 | — | — |
7,150 | 72 | 7,164 | 42 |
|
|
395 | — | 395 |
| __ |
|
— | — | 87,400 |
| — | — |
__ | _ | 61,630 | 8 |
|
|
60,000 | — | 60,000 | __ | — | — |
— | — | 15,000 |
| — | — |
738,437 | 69 | 1,569,880 | 10 | 121,361 | 15 |
II | -- | — | — | 1,079 | 21 |
— | -- | 1,225 | 46 | __ |
|
3,268 | 54 | 3,679 | 57 | 12 | — |
6,682 | 2 | 12,932 | 49 | 79 | 76; |
38,753 | 74 | 38,753 | 74 | — |
|
4,435 | 19 | CO O iH | 22 | — | — |
1,019 | 98 | 1,043 | 33 | — | — |
73,500 | — | 73,500 | — | — | ” | |
2,362 | 2 | 5,386 | 44 | — |
|
__ | ___ | 256 | 50 |
|
|
32,899 | 46 | 116,648 | 59 | 9,013 | 80! |
475 | 96 | 475 | 96 |
|
|
— | —- | 189,000 | — | __ | | |
— | — | 16,440 | 71 | 313 | 86 |
6,262 | 93 | 6,648 | 23 |
|
|
1,281 | 66 | 9,042 | 77 | — | — |
— | — | 568 | 50 |
|
|
001,9631 54 | 2,484,090j 30 | 131,859 78 |
32
C) Krut- och salpcter-försäljningsmcdel.
Räkenskapen för dessa medel utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1870:
Kontant behållning................................. 219: —
Balans till år 1868:
Skuld, antecknad inom linien..................... 116: 50.
Summa 219: —
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld, antecknad inom linien..................... 116: 50.
Utbetalning:
Leverering till Kongl. Stats-kontoret....................... 219: —
Summa 219: —
1
D) Särskilda kassor och fonder.
Räkenskaperna för nedannämnda, under Kongl. Armé-förvaltningen ställda kassor
och fonder hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade, redogörelsen för Wadstena
krigsmanshuskassa med och de öfriga utan anmärkning. Inkomster och utgifter upptagas
sålunda:
l:o. Eu |icr uiiUe-fomleu.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...........................
Fordringar, antecknade inom linien.............
Uppbörd:
Räntemedel.....................
Diverse inkomster ..................
Kredit.
Utgifter:
Förskjuten ränta..................
Hyra för ett ridhus i Göteborg...........
1,388: 35.
3,115: 12.
2: 50.
Summa
61: 58.
210: —
64,345: 38.
3,117: 62.
67,463: -
271: 58.
Balans till år 1870:
Kontant behållning.........
Utlånta medel...........
Fordringar, antecknade inom linien
2:o. Trosspassevnlans-fonden.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar............................
Fordringar och förskott, antecknade inom linien......
Uppbörd:
Statsanslag...........................
Räntor .............................
Ersättnings- och försäljningsmedel ..............
Balans till år 1870:
875: 92.
66,315: 50. 67,191: 42.
1,461: 10. _
Summa 67,463: —
4,800: 78.
26,520: —
16,211: 74.
1,366: 57.
401,602: 8.
44,098: 31.
Skuld, antecknad inom linien
Skuld, antecknad inom linien
Trosspersedlar.........
Byggnader och reparationer .
Exercisammunition ......
Transportkostnader......
Distinktionstecken ......
Diverse utgifter........
Kredit.
Balans från år 1868:
Utgifter:
415: 94.
Summa 445,700: 39.
172: 15.
3,885: 7.
520: 95.
684: 9.
191: —
82: 73.
159: 60. 5,523: 44.
440,176: 95.
Balans till år 1870:
Kontant behållning....................... 26,070: 95.
Utlånta medel.......................... 414,106: —
Fordringar och förskott, antecknade inom linien ...... 8,641: 19.
Summa 445,700: 39.
3:o. Förenade Hötespasserolans-foudeu.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar ....... . . ....................... 476,799: 47.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien
14,911: 85.
Transport 476,799: 47.
5
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
— 34
Transport 476,799: 47.
Uppbörd:
Räntor................
Inkomster af fastigheter......
Ersättnings- och försäljningsmedel
Balans till år 1870:
Skulder..............
Dito, antecknade inom linien
Anticipation.......... • •
Skulder, antecknade inom linien
Kredit.
Balans från år 1868:
23.680: | 4. |
|
|
13,729: | 10. |
|
|
1,102: | 47. | 38,511: | 61. |
|
| 7,680: | 46. |
213: | 59. |
|
|
Summa | 522,991: | 54. | |
|
| 1,571: | 81. |
Utgifter:
Byggnader och reparationer..................
Arrenden och onera in. fl. utgifter för mötesplatser.....
Löner och arvoden:
Till Armé-förvaltningens indragne och öfvertalige tjenste
.
.......10,150: —
156: 82.
3,383: 18.
5,257: 7.
man
genheter................ | . . 3,025: — | 13,175 765 |
lVlOlGSKOSlIlclUoI .............. |
| 152 |
Omkostnader för fondens fastigheter . . . |
| 611 8,000 |
|
| 303 |
|
| 4,538 |
80.
86.
91.
21.
Balans till år 1870:
Kontant behållning................
Utlånta medel....................
Fastighet ......................
Fordringar och förskott, antecknade inom linien
10,951: 94.
426,286: 76.
48,000: —
18,890: 66.
36,187: 3.
485,232: 70.
Summa 522,991: 54.
4:o. Norrbottens Hästjägaresqvadrons fond.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar . .................. ........
Fordringar och förskott, antecknade inom linien . . . . :
...... 218,177: 50.
7,741: 38.____
Transport 218,177: 50.
35
Uppbörd:
Räntor.........................
Vakansafgifter.....................
Diverse inkomster..................
Anticipation
Balans till år 1870:
Anticipation
Kredit.
Balans från år 1868:
Transport 218,177: 50.
9,149: 75.
5,309: 79.
____22: ~ 14,481: 54.
.... 2,439: 69.
Summa 235,098: 73.
160: 16.
Utgifter:
Norrländska artilleribatteriet................. 15,478: 99.
Lönefyllnad............................ 800: —
Diverse utgifter......................... 17: 75. 16 296- 74
Balans till år 1870:
Kontant behållning....................;; . . 2,391: 83.
Utlånta medel ......................... 216,250: — 218 641- 83
Fordringar och förskott, antecknade inom linien...... 9,077: 54.
Summa 235,098: 73.
5:o. Vnlnntär-vakansniedels-fomlen.
Deltet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 358,179: 86.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien ...... 6,421: 55.
Uppbörd:
Räntor.............................. 18,094: 57.
Vakansafgifter.......................... 20,034: 85.
Diverse inkomster ....................... 339: 64. no a
Balans till år 1870:
............... 933: —
Skuld, antecknad inom linien
Summa 396,648: 92.
36
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld, antecknad inom liden ................
Utgifter:
Korporalskolor ......................... 1,720: 34.
Rese- och traktamentskostnader............... 571: 87.
Förskjuten ränta ........................ 702: 8.
Diverse utgifter......................... ^75: 15. 3 269: 44.
Balans till år 1870:
Kontant behållning....................... 11,704: 48.
Utlånta medel.......................... 381,675: 393,379: 48.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien . . ''..... 7,997: 95.
Summa 396,648: 92.
6:o. Wadstcna krigsmanshus-kassa
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 3,499,871: 89.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien...... 53,177: 7.
Uppbörd:
Statsanslag............................ 251,711: 77.
Räntor.............................. 192,703: 77.
Ersättnings- och diverse medel................ 49,239: 77. 493^655: 31.
Balans till år 1870:
Skuld, antecknad inom linien.....:........... 9,026: 24_
Summa 3,993,527: 20-
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld, antecknad inom linien................. 1,501: 69.
Utgifter:
Gratialistuoderhåll....................... 242,159: 88.
Arméens pensionskassas andel af inkomsten......... 103,960: 20.
Amiralitets-krigsmanskassans dito dito ......... 6,675: —
Gratifikationer, pensioner och understöd........... 4,885: 25.
Transport 357,680: 33.
Försträckning mot ersättning
Diverse omkostnader ....
37
408,738: 2.
Transport 357,680: 33.
...... 48,240: 50.
...... 2,817: 19.
Balans till år 1870:
Kontant behållning....................... 100,066: 41.
Utlånta medel......................... 3,484,722: 77. 3534789- ]8
Fordringar och förskott, antecknade inom linien ...... 53,836: 67.
Summa 3,993,527: 20.
7:o. fflilitie-boställskassan.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 352,490: 38.
Fordringar och förskott, antecknade inom linen....... 13,994: 52.
Uppbörd:
Statsanslag.....................
'' Räntemedel......................
Kapitalvinst......................
Diverse inkomster..................
Balans till år 1870:
Skuld............................
Dito, antecknad inom linien...............
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld.............................
Dito, antecknad inom linien ...............
Uppgifter:
Inqvarteringspenningar................
Reparationer .....................
Rese- och traktamentspenningar..........
Diverse utgifter....................
Balans till år 1870:
Kontant behållning.....................
Utlånta medel........................
Fordringar och förskott, antecknade inom linien ....
25,805: 56.
17,957: 90.
360: —
907: 24.
45,030: 70.
...... 2,475: —
9,090: 99.
Summa | 399,996: 8. | |
|
| 2,475: — |
10,745: | 21. |
|
14,940: |
|
|
14,642: | 53. |
|
1,110: | 70. |
|
1,130: | 32. | 31,823: 55. |
16,205: | 53. |
|
349,492: | — | 365,697: 53. |
11,695: | 89. |
|
Summa 399,996: 8.
t
38
8:o. luvalidhus-fnndcn.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar ...........................
Fordringar ocli förskott, antecknade inom linien .....
Uppbörd:
Statsanslag ..........................
Räntor.............................
Ersättningsmedel........................
Kapitalvinst..........................
Diverse inkomster ......................
....... 1,074,364: 37.
20,391: 39.
60,670: 46.
47,246: 22.
33,614: —
954: —
__112: 50- 142,597: 18.
Balans till år 1870:
Skuld, antecknad inom linien...............
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld, ant cknad inom linien................
187: 75.____
Summa 1,216,961: 55.
155: —
Utgifter:
Underhåll åt f. d. invalider ................
Gratifikationer........................
Svärdspensioner.......................
Svärdsmedaljpensioner ...................
Försträckning mot ersättning................
Aflöning till Armé-förvaltningens tjensteman.......
Diverse utgifter.......................
Balans till år 1870:
Kontant behållning.....................
Utlånta medel.......................
Fordringar och förskott, antecknade inom linien ....
476: 86.
50,708: -5,696: 25.
6,163: 75.
32.000: —
2,400: —
505: 67:
82,487: 64.
1,036,523: 38.
25,230: 30.
97,950: 53.
1,119,011: 2.
Summa 1,216,961: 55.
9:o. Allmänna Beväringsfouden.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar ..........................
Fordringar, antecknade inom linien............j
5,667: 5.
762,408: 63.
Transport 762,408: 63.
39
Uppbörd:
Afgifter för befrielse från vapenöfning.......
Räntor..........................
Diverse inkomster..................
Skuld, antecknad inom linien
Skuld, antecknad inom linien
Balans till år 1870:
Kredit.
Balans från år 1868:
Utgifter:
Transport | 762,408: | 63. | |
64,133: | 54. |
|
|
38,947: | 3. |
|
|
5: |
| 103,085: | 57. |
— | 1. |
|
|
Summa | 865,494: | 20. | |
9,484: | 1. 5. |
|
|
3,080: | 76. | 12,564: | 81. |
32,420: | 61. |
|
|
820,508: | 78. | 852,929: | 39. |
9,806: | 57. |
|
|
Summa 865,494: 20.
Aflöning till beväringseliter................
Förskjuten ränta in. in....................
Balans till år 1870:
Kontant behållning....................
Utlånta. medel .......................
Fordringar, antecknade inom linien............
10:o. Beväringsmanskapets invalid- och pensious-fond.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...........................
Fordringar, antecknade inom linien.............
Uppbörd:
Böter..............................
Räntor............................
Kredit.
Förskjuten ränta .
Kontant behållning
Utlånta medel . . .
Utgifter:
Balans till år 1870:
Fordriugar, antecknade inom linien
..... 24,628: 27.
608: 41.
4,667: 58.
1,752: JO. 6,419: 68.
Summa | 31,047: | 95. | |
|
| 53: | 73. |
650: | 22. |
|
|
30,344: | — | 30,994: | 22. |
215: | 41. |
|
|
Summa | 31,047: | 95. |
40
1 l:o. Palraqvistska fonden för Stockholms befästande.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..............
Fordringar, antecknade inom linien
Räntor .
Uppbörd:
Kredit.
Förskjuten ränta
Utgifter:
Balans till år 1870:
Kontant behållning.........
Utlånta medel............
Fordringar, antecknade inom linien
..... 115,021: 96.
78: 84.
5,804: 16.
Summa | 120,826: 12. |
| 224: 44. |
2,501: 68. | |
118,100: — | 120,601: 68. |
Summa 120,826: 12.
§ 1-
Mötespassevolans-fondens i flera föregående revisionsberättelser omnämnda fordringar hos
aflidne Regementskommissarien E. A. von Essens afladda bo, hos Hofintendenten F. Westin,
Enkefru A. W. Rosenborg och Krigskommissarien O. W. Invenii sterbhus balanserades vid
revisionsårets slut med oförändrade belopp; och volontär-vakansmedels-fondens jemväl
förut omförmälda fordran i Regementsskrifvaren G. J. Rosvalls konkurs qvarstod med
samma belopp som vid nästföregående årets slut eller 151 Rdr 94 öre.
§ 2-
Wadstena krigsmanshuskassas underhållstagare, hvilka vid 1868 års slut utgjorde
10,343 och vid 1869 års utgång 9,121, hade således under sistnämnda år minskats med
1,222 personer, och pensionsstaten, som vid slutet af år 1868, jemlikt Kongl. Förordningen
den 28 Januari 1859, beräknades till en summa af 259,206 rdr, hade under revisionsåret
nedgått till 240,616 rdr.
§ 3.
På militie-boställskassans bekostnad hade karaktershusen vid 23 boställen blifvit,
under år 1869 iståndsätta för en kostnad af 14,642 rdr 53 öre, hvarjemte kassan lemnat
inqvarteringspenningar med ett sammanlagdt belopp af 14,940 rdr åt 139 löntagare,
hvilka vant i saknad af karaktershus å innehafvande boställen.
41
§ 4.
Antalet af de från f. d. Invalidhusinrättningen å Ulriksdal afflyttade invalider hade
under aret utgjorts af en f. d. officer och en f. d. soldat, för hvilka underhållskostnaden
utgått med 476 rdr 8G öre.
Från invalidhusfonden utgingo vid årets slut svärdspensioner:
till 128 svärdsman å 45 rdr.......................... 5760- _
400 innehafvare af svärdsmedaljer å 15 rdr...............’ 6,000-
S:a 528 pensionärer med sammanlagdt pensionsbelopp af
• Rdr 11,760:
§ 5.
Till en öfversigt af dessa kassors och fonders ställning vid revisionsårets början och
slut meddelas följande redogörelse:
En per mille-fonden..................
Trosspassevolans-fonden...............
Förenade mötespassevolans-fonden.............
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond...........
Volontärvakansmedels-fonden................
Wadstena krigsmanshuskassa...............
Militie-boställskassan.................
Tnvalidhus-fonden ................
Allmänna bevärings-fonden..............
Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond.....
Palmqvistska fonden...................
Summa
B e h å 1
vid 1868
års början,
64,345: 38.
401,602: 8.
475,227: 66.
218,017: 34.
358,179: 86.
3,499.871: 89.
350,015: 38.
1,074,364: 37.
762,408: 63
24,628: 27.
115,021: 96.
7,343,682: 82.
1 n i n g ''
vid 1869
års slut.
67,191: 42.
440,176: 95.
477,552: 24.
216,202: 14.
393,379: 48.
3,584,789: 18.
363,222: 53.
1,119,011: 2.
852,929: 39.
30,994: 22.
120,601: 68,
7,666,050: 25.
§ 6.
Dessa kassors och fonders utlånta medel
följande belopp, nemligen:
En per mille-fonden................
Trosspassevolans-fonden..............
Förenade mötespassevolans-fonden........
Norrbottens Hästjägaresqvadrons fond.....
Volontärvakansmedels-fonden...........
Wadstena krigsmanshuskassa...........
Militieboställskassan...............
Invalidhus-fonden..............
Allmänna beväringsfonden...........
Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond
Palmqvistska fonden till Stockholms befästande
uPPgingo den 18 nästlidne September till
.............. 72,571: 75.
.............. 230,578: --
.............. 429,030: 76.
.............. 220,050: -
.............. 303,545: —
.............. 3,652,346: 98.
.............. 377,001: 44.
.............. 1,125,068: 88.
.............. 946,996: 67.
.............. 41,718: 75.
........ 125,800: -
Summa 7,524,708: 23.
6
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
42
E) Särskild! anvisade kreditivmedel ti
Den för revisionsåret afgifna redogörelse öfver inkomster och utgifter å det vid 1862 -1863 åie
blifvit granskad med anmärkning. Red
jBil. Litt. F.
Debet.
Fordringar | Kontant | Extra uppbörd. | Anticipation | S u m m | a. | Skulder, | |||||
1,134 | 36 |
|
|
|
| 567 | 11 | 567 | n | __ | _____ |
1,544 | 35 | 6,417 | 73 | — | — | — | — | 6.417 | 73 | — | — |
__ | _ | ___ | — | — | — | 6,571 | 68 | 6,571 | 68 | 36 | 30 |
|
| 2 | _ | __ | __ | __ | __ | 2 | — | — | — |
__ | 5 |
| — | — | 5 | — | — | — | 5 | — | — |
16,070 | 12 | _ | — | — | — | —— | — | --- | — | — | — |
3,590 | 50 |
| — | — | — | -— | — | — | — | — |
|
__ | — | 5,719 | 6 | — | — | ---- | — | 5,719 | 6 | — | — |
4,086 | 97 | 110,651 | 79 | no | 46 | — | — | 110,762 | 25 | — | — |
--— | — | 11,848 | 56 | — | — | — | — | 11,848 | 56 | — | — |
250 | — | — | — | — | — | — |
|
|
|
| — |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
|
i 3,088 | 8 | — |
|
|
|
| — | — | — | — |
|
1,212 | 93 | --- | — | — | — | — | — |
|
|
|
|
__ | __ | 9,932 | 21 | — | — | — | — | 9,932 | 21 |
| _ |
30,977 | 36 | 144,571 | 35 | no | 51 | 7,138 79 | 151,820 | 65 | 3630 |
Till stängsellinier vid inloppen t
,, förändring af fästningsverk
batteriers anläggning vid i
„ anläggning af undervatten
dito af batterier uta
„ uppsättning af ett nytt krig
,, fälttrain samt oförutsedda u
)} skansen Kungshalls försättan
anskaffning af grofva kanon
„ refflade kanoner med proje
„ anskaffning af kammarlad
„ förändring af gevär till ka
„ anskaffning af k apotter . . .
„ medicinal- och instrumenta
Besparingar å de till Intendent,
kreditivmedel ..........
F) Statistiska sammandraget öfver de af Kong!. Armé-förvaltningen under
år 1860 bestridda utgifter.
Af detta inom Kong!. Armé-förvaltningen uppgjorda arbete hafva Revisorerne ansett
sig böra meddela nedanstående uppgifter å samtliga kostnader, som af fjerde hufvudtitelns
ordinarie och extra statsanslag samt af de under nämnda embetsverk ställda särskilda
fonder under är 1869 utgått för värfvade och indelta arméen samt för beväringsmanskapet.
Yiirfvätte armeen.
Kavalleri:
Antal Kostnad
man. per man.
Lifgardet till häst.................... 400. 1.012: 20.
Husar-regementet Konung Carl XV..........600. 766: (9.
Säger 864,954: 66.
Transport 864,954: 66.
R:dr R:mt.
404,878: 26.
460,076: 40.
43
rsvarsvnrkds fullständigare ordnande.
ksdag för ofvannämnda ändamål beviljade anslag af tre millionär har i Kongl. Kannnar-rätten
öreisen utvisar följande förhållande:
ockholm och Karlskrona.....
d Waxholm och Karlskrona . . .
ppen till Stockholm och Karlskrona
inor.................
Skans tull............
gge-equipage...........
ter.................
ullständigt skick.........
d projektiler...........
er.................
gsgevär ..............
baddning.............
tiralj................
partementets disposition anvisade
|
|
|
| K r | e | d i | t. |
|
|
|
|
Skulder, balanserade | Anticipation | Utbetal- | Kontant |
|
| Fordringar | |||||
från år 1868 | ningar. | behållning | o u ni m a. | balanserade | |||||||
— | — | 567 | 11 |
| __ |
|
| 567 | 11 | 1,134 | ,36 |
— | — | --- | — | 5,000 | — | 1.417 | 73 | 6,417 | 73 | 1,831 | 25 |
36 | 30 | 6,571 | 68 | — | — | — | 5 | 6,571 | 68 |
|
|
— | — | — | — | — | — | 2 | — | 2 | — | — | — |
— | — | — | — | — | — |
| — | — | 5 | — | _ |
— | — | — | — | — |
|
| — | ----- | — | 16,070 | 12 |
— | — | — | — | — |
|
| — | — | — | 3,098 | 5 |
— | — | — | — | — | — | 5,719 | 6 | 5,719 | 6 | _ | |
— | — | — | — | 29,489 | 45 | 81,272 | 80 | 110,762 | 25 | 3,976 | 51 |
— | — | — | — | 11,848 | 56 | — | — | 11,848 | 56 | — | — |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | _ | ___ |
|
5,264 | 72 | — | -- | — | —- | — | — | — | __ | __ |
|
— | — | — | — | — | — | -- | — | — | — | 3,0881 | 8 |
| -- | — | — | --- | — | 1 | — | — | — | 1,21293 | |
— | —- | — | — | — | — | 9,932 | 21 | 9,932 | 21 | — | _ |
5,30 lj 2| | 7,138 | 79 | 46,338 | 1 | 98,343 8ö|l51,820 65| | 30,411| | 30j |
| Antal | Kostnad | lt:dr R:mt. 864,954: 66. |
Artilleri: Svea Artilleri-regemente . . . | man. Transport-- | per man. 551: 35. 794.. | |
Göta dito |
| 569,678: 58. a ka u7a. ar | |
Wendes dito |
| ||
Gotlands Nationalbevärings Artillerikår . | ....... 75.'' | 18,744: 27. | |
|
|
| io,uyy: oy. |
Infanteri: Svea Lifgarde..... |
| Säger | 1,592,253: 38. |
| 4A1- KA |
| |
Andra Lifgardet .... Wermlands Fältjägare-regemente . |
| 399: 3. | ozojoöo: o. 327,201: 83. |
|
|
| ozy,odo: io. |
Värfvade arméen i allmänhet . . |
| Säger | 1,089,756: 70. |
|
| Summa | 3,704,581: 44. |
44
Indelta arniéen.
Kavalleri:
Lifregementets Dragonkår .
Dito Husarkår .
Smålands Husar-regemente
Skånska dito
Skånska Dragon-regementet
Jemtlands Hästjägarekår .
Infanteri:
Lifregementets Grenadierkår . . . .
Första Lifgrenadier-regementet . . .
Andra dito dito . . .
Westgöta regemente.........
Smålands Grenadier-bataljon . . .
Uplands regemente..........
Skaraborgs dito ..........
Södermanlands dito.........
Kronobergs dito.........
Jönköpings dito.........
Dal-regementet............
Helsinge regemente.........
Elfsborgs dito .........
Westgöta-Dals dito.........
Bohusläns dito ........
Westmanlands dito ........
Norrbottens Fältjägarekår......
Westerbottens dito ......
Kalmar regemente..........
Nerikes dito ..........
Wermlands dito ..........
Jemtlands Fältjägarekår ......
Norra Skånska Infanteri-regementet
Södra dito dito
Indelta arméen i allmänhet......
R:dr R:mt.
58,934: 39.
86,842: —
52,898: 22.
. . . 113,654: 75.
. . . 114,710: 6.
30,439: 52.
Säger 457,478: 94.
.... 31,859: 65.
.... 58,762: 3.
.... 27,706: 16.
.... 43,930: 49.
.... 28,244: 83.
.... 66,750: 60.
.... 64,050: 64.
.... 46,734: 58.
.... 52.821: 54.
.... 57,001: 12.
.... 58,864: 54.
.... 72,039: 96.
.... 63,161: 61.
..... 44,432: 51.
.... 40,282: 70.
..... 56,127: 88.
..... 33,395: 63.
..... 37,081: 28.
.... 45,504: 3.
..... 59,480: 73.
..... 73,764: 25.
..... 51,881: 89.
..... 109,968: 83.
..... 97,770: 34.
Säger 1,321,617: 82.
..... 91,072: 90.
Summa 1,870,169: 66.
Be vänligen.
Lifgardet till häst ................................ 2,696: 48.
Svea Lifgarde................................... 14,287: 96.
Andra Lifgardet................................. • 12,062: 52.
Svea Artilleri-regemente . . . .........,.............. • • • 8,059: 97.
Transport 37,106: 93.
— 45 —
r.,,, .. . Transport 37,106: 93.
Liibevarings-regementet ............................ jg 502- 55
Lifregementets Dragonkår...................... ’ 1 797- 80
Lifregementets Husarkår...................... 2''o58- 97
Smålands Husar-regemente......................'' 2''649- 7
Skånska Husar-regementet ...................> _ ’ 3''551- 22
Skånska Dragon-regementet................... '' 401o''- 8l''
Husar-regementet Konung Carl XV..........\ ö’l05: 5.
Jemtlands Hästjägarekår.......................... l''473- 45''
Wendes Artilleri-regemente........................... 4,16l'' 53
Lifregementets Grenadierkår ................... '' 16,874- 28.’
Första Lifgrenadier-regementet..................... ’ 26262: 54".
Andra Lifgrenadier-regementet......................’ g^ggg! 8"
Westgöta regemente.................... '' ’ 28*424" _''
Smålands Grenadier-bataljon............ '' 14699- 54
Uplands regemente...............30*80L 72!
Skaraborgs dito................. 2Q 506* 73
Södermanlands dito.........'' .'' .'' .'' .'' ! ! ! i .'' .'' ! ! ''. .'' .'' .'' 25,638:’ 64!
Kronobergs allo................................ 24,905: 12.
Jönköpings dito................... 26 324- 32
Dal-regementet................''. 1 43’,608'': 4o’
Helsinge regemente.............. 23 130- t
Elfsborgs dito ..............t.
Westgöta Dals dito................................ 29*418- 12-
Bohusläns dito............................... 54 158'' 73
Westmanlands dito.............................. 21*529- 60
Norrbottens Fältjägarekår ........................... 23759- 55.
Westerbottens dito .......................... 23*097: 19.
Kalmar regemente J............................... gg 972; 9.
Nerikes dito ................................ 30*999: 76.
Wermlands dito ............................... 47 422: 38.
Jemtlands Fältjägarekår ............................ 20 025: 6;
Norra Skånska Infanteri-regementet...................... 22 135: 47.
Södra dito dito ...................... gg 999. 42.
Wermlands Fältjägare-regemente........................ 10 411: 29.
Gotlands nationalbeväring ............................ 140 737. 39.
Hallands beväring................................ 33*193:’ 93.
Wester-Norrlands dito.............................. 42 igg- 90
Kongl. Flottans dito.............................. 28,535: 54.
Säger 1,061,494: 35.
Beväringen i allmänhet............................. 214,391: 94
Summa 1,275,886: 29.
46
Topografiska kårens arbeten.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongi. Kammar-rätten, redovisar
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1868-
Tillgångar...................................... 6,721: 44.
Uppbörd:
Statsanslag för året......................... 60,000: —
Krigsarkivets räntemedel....................... 123: 75.
Öfverskott vid försäljning af Hermelinska karteverket...... 395: 46.
.Dito dito af kartan öfver Stockholms omgifningar........ 150: —
Dito dito af länskarteverket..................... 189: 44.
Diverse inkomster.......................... 81: 67. 60,940: 32.
Balans till år 1870:
Skuld: af kårschefen förskjutna.......................... 1,351: 3.
Summa 66,012: 79.
Kredit.
Utgifter:
Triangelmätningar........................... 9,577: 34.
Fält- och höjdmätningar....................... 24,262: 17.
Rese- och inspektionskostnader................... 538: 24.
Krigsarkivet.............................. 2,376: 67.
Koppartryckning, galvanoplastik, fotografi............. 1,421: 81.
Aflöning................................ 8,807: 50.
Hyror................................. 4,945: 77.
Topografiska kårens karta öfver Sverige.............. 12,362: 97.
Renritning in. in............................ 2,714: 32.
Diverse utgifter............................ 6: — 66,012: 79.
Summa 66,012: 79.
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Räkenskapen, som i Kongi. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning, uptager
inkomster och utgifter på följande sätt:
47
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
Uppbörd:
Statsanslag..........................
Sjukvårdsersättningar.....................
Hushyresmedel......................
Diverse inkomster.................
Kredit.
Utgifter:
Aflöning.......................
Proviantering......................
Medikamentskostnader...............
Förbrukningsartiklar.................
Inventariers upphandling och underhåll......
Ved och lyshållning.................
Byggnaders underhåll.................
Diverse utgifter ...................
Balans till år 1870:
Innestående statsanslag..................
Kontant behållning......................
Fordringar......................
19,246: 9.
62,650: | — |
|
10,261: | 72. |
|
1,656: | 58. |
|
175: | 2. | 74,743: 32. |
Summa | 93,989: 41. |
18,839: | 31. |
|
|
29,655: | 79. |
|
|
3,089: | 6. |
|
|
3,020: | 54. |
|
|
3,713: | 60. |
|
|
4,513: | 47. |
|
|
828: | 83. |
|
|
5,179: | 73. | 68,840: | 33. |
22,067: | 16. |
|
|
2,337: | 70. |
|
|
744: | 22. | 25,149: | 8. |
Summa | 93,989: | 41. |
§ 1.
Enligt Direktionens till Kongl. Magt afgifna underdåniga berättelse, hade förhållandet
med de sjukes antal varit följande:
Qvarliggande från år 1868 ............................ 17g
Inkomne under år 1869 ........................ I ggg ^
Utgångne . ................................... 7707
Afskedade.............. ’ 4‘V
Döde...........................;;;;;;; 4L''
Qvarliggande till år 1870 ............................. 193'' j ^
Under revisionsåret hade underhållsdagarne upgått till 69,859 och siuknummern i
medeltal per dag till 191: 39 öre.
48
Kongl. Krigs-skolan.
Räkenskapen, som blifvit i Kong]. Kammar-rätten granskad med anmärkningar, utvisar,
i afseende å inkomster och utgifter, följande förhållande:
Debet.
Tillgångar
Balans från är 1868:
Uppbörd:
Statsanslag......................
Betalande kadetters afgifter.............
Ersättnings- och försäljningsmedel.........
Skulder
Balans till år 1870:
Skulder
Kredit.
Balans från år 1868:
Utgifter:
Aflöning........................
Underhåll, beklädnad in. in.............
Uppassning......................
Equiperingspenningar.................
Återbetalda pensions- och bok-afgifter......
Diverse utgifter...................
Balans till är 1870:
Kontant behållning........ .............
Förskott............................
Fordringar..........................
14,475: 50.
79,888: 25.
143,492: 75.
10,552: 95. 233,933: 95.
..... 3,765: 1.
Summa 252,174: 46.
6,310: 3.
63,729: | — |
|
|
152,376: | 76. |
|
|
6,549: | 75. |
|
|
3,330: | — |
|
|
6,112: | 89. |
|
|
882: | 97. | 232,981: | 37 |
244: | 6. |
|
|
4,001: | 64. |
|
|
8,637: | 36. | 12,883: | 6 |
Summa 252,174: 46.
§ I
Beträffande
kadett-kårens nummerstyrka inhemtas af Chefs-embetets till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga berättelse, att antalet vid 1869 års början uppgick till 206,
samt att sedermera tillkommo 87 och afgingo 93, så att de vid årets slut qvarvarande
utgjorde 200; och hade pensionsafgiften för betalande kadetter varit af Kongl. Maj:t bestämd
till samma belopp som tillförene, eller 666 rdr.
49
Jemtlands roteringskassa.
Denna kassas räkenskap för året har blifvit granskad dels af särskilde i orten
utsedde Revisorer, dels i Armé-förvaltningen, men ännu icke förevarit till revision i Kongl.
Kammar-rätten. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar . . . ..................................... 149,133: 53.
Uppbörd:
Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland....... 11,850: —
Dito för dito dito i Medelpad....... 4,840: 90.
Räntor................................ 6,662: 70.
Försäljningsmedel.......................... 544: 46. 23 898- 6
Summa 173,031: 59.
Kredit.
Utgifter:
Bidrag till lön, lega och servis...........
Dito till anskaffande af nummerhästar.......
Arvoden........................
Balans till år 1870:
Kontant behållning
Utlånta medel . . .
Fordringar.....
14,464: 17.
4,750: —
46Q: — 19,674: 17.
2,224: 9.
129,671: 91.
21,461: 42. 153,357; 42,
Summa 173,031: 59.
Femte Hufvudtiteln.
Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena.
Utaf Kongl. Förvaltningens räkenskaper, hvilkas granskning i Kongl. Kammarrätten
ännu ej afslutats, meddelas följande sammandrag:
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
7
50
!
|
|
|
|
| D e | 1) | e t. |
|
|
| 1 Reservation | |
| 1 | 1 Leverering ; |
|
|
| ||
| no O tran ar |
| Anslag. |
| från Stats |
| Uppbörd. |
| Omkring. |
| 1868. | : 1 |
|
| kontoret. |
|
|
|
|
Chefen för Sjöförsvars-departe- |
|
| 15,000 |
| I __1 |
|
|
|
|
Departementets kansli-expedition . | — — | —| | 18^900 | —| | — |
| i | — | — |
D:o kommando-expedition |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena | 1,171 | — i | 35,350 | — |
|
| l 1--i | — | — |
Aflöningsstaterna för sjöförsvarets |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 53,184 | 7| | 1,127.807 | 30 | __ | — | 326 | 22 | 100 |
Båtsmansindelningen ........ | 6 | 48 | 7 | 61 |
| — | --- | — | — |
Tillskott till de i båtsmansindel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningen i Blekinge län anslagna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
räntor .............. | 16,000 | —! | 16,000 | — | — | — | — | — | — |
Flottans underhåll......... | 145,448 | 19 | 592,888 | 30 | — | — | 1,321 | 49 | — |
|
|
| 162,000 |
| ___ | _ | __ | _ | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Båtsmäns förseende med kojer och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
täcken .............. | 49,819 | 90 | 13,500 | — | — | — | 9 | 75 | — |
•»-» O , .. 1 . 1 1 •• 1 J | 118 900 |
| 138 200 | __ |
|
|
|
| ___ |
JDcllsillclUlieilS uGK-låClllclu...... Beklädnad åt marinen etc..... |
| — | 118,400 |
| — | — | — | — | — |
Exercis af flottans bemanning . . | 869,655 | 30 | 480,000 |
| — | — | 12,671 | 46 | 512,540 |
Gemenskapens vid sjöförsvaret |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 194,177 | 20 | 248.600 | _ | __ | _ | 7,702 | 81 | 2 |
| 21,589 | 45 | 15,000 |
|
|
|
| ___ | |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Spanmålsupphandlings- och bageri- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnader............. | 28,016 | 19 | 30,000 | — | — | — | 49,085 | 65 | 9,694 |
Durchmarsch-kostnader...... | 34,331 | 51 | 30,000 | — | — | — | 2,496 | 11 | 12 |
| 16,364 | 24 | 39,000 | _ | __ | __ | 8,850 | 34 | — |
Diverse behof........... | 1,659 | 70 | 19,175 | — | — | — | 21 | 13 | 1,958 |
Rese- och traktamentspenningar . | --- | — | 5,000 | — | 14,894 | 12 | 92 | 30 | 21 |
Skrifmaterialier m. in. för Sjöför- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 5,000 |
|
| __ | ___ | _ | 466 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
D:o till kansli-expeditionen . . | 1,223 | — | 1,156 | 70 | — | — | —-- | — |
|
D:o för sjöförsvarets stationer | 11,995 | 41 | 27,000 | — | — | — | — | — | — |
|
|
| 15,000 |
| ____ | _ | 438 | 83 | 1,080 |
Lots- och fyrinrättningen (levere- |
|
|
|
|
|
|
| ||
ringen 200.000 till Riksgälds- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kontoret)............. | 888,568 | 2 | 600,000 | — | 69,000 | 51 | 1,198 | 70 | — |
Sjökarteverkets medel ........ | — | — | — | — | 121,742 | 84 | 11,745 | 12 | 4 |
Femte hufvudtitelns allmänna be- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sparingar............. | 112,714 | 75 | — | — | 8,543 | 20 | 1,998 | — | 123,110 |
| Behållna underhålls-statsmedel. . | 383,019 | 91 | --- | — |
|
| 18,590 | 75 | 170,913 |
D:o nybyggnads- d:o . . | 66,394 | 2 |
|
| — |
| — | — | --- |
Transport | 13,033,538 | 34 | 3,757,084 | 91 | 214,180 | 67 | 116,548 66 | 819,905 |
51
fvcrbetalning
till år
1870.
239,574 95
1,239 11
1,809 79
242,623|85|
|
|
| K r e | d | i t. |
|
|
| Summa, | ||
Öfverbetalning | Utgifter. | Leverering | Omföring, | Reservation 1870. 1 | |||||||
| _ | 15 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— | — | 18,900 | — | — | — | __ |
|
|
| 1Ö,UUU 18,900 |
|
— | — | 4,100 | — | — | — | — |
| — | _ | 4,100 | _ |
— | — | 34,413 | 43 | — | — | 1,271 | 1_ | 836 | 57 | 36,521 | — |
— | — | 1,047,631 | 47 | — | — | 80,529 | 11 | 53,257 | 1 | 1,181,417 | 59 |
|
|
|
|
|
| 6 | 48 | 7 | 61 | 14 | 9 |
__ | _ | __ | - | __ | _ | 16,000 |
| 16,000 |
| 32,000 |
|
-- | — | 429,150 | 9 | — | — | 170,861 | 61 | 139,646 | 28 | 739,657 | 98 |
— |
| — | — | — | — | 162,000 | — | — | -- | 162,000 | — |
— | — | 697 | 39 | — | — | — | _ | 62,632 | 26 | 63,329 | 65 |
— | — | — | — | 11,456 | 60 | 126,743 | 40 | 138,200 | _ | 276.400 | _ |
257,541 | 51 | 100,433 | 44 | __ |
|
|
|
|
| 3F;7 07/f ap; | |
|
| 699,595 | 61 | — | — |
|
| 1,175,271 | 29 | 1,874,866 | 90 |
— | — | 282,710 | 58 |
|
| 172 | 86 | 167,599 | 51 | 450,482 | 95 |
— | — | 15,434 | 60 | — | — | — | — | 21,154 | 85 | 36,589 | 45 |
— | — | 24,631 | 24 | — | —.. | 79,869 | 81 | 12,295 | 75 | 116,796 | 80 |
— | — | 25,961 | 12 | --. | — | — | — | 40,878 | 72 | 66,839 | 84 |
''--- | — | 31,492 | 28 | — | — | 19,653 | 19 | 13,069 | 11 | 64,214 58 | |
— | — | 18,826 | 21 | — | — | 2,143 | 32 | 1,845 | 26 | 22,81479 | |
— | — | 20,007 | 84 | — | — | — | — | — | — | 20,00784 | |
1,596 | 7 | 5,109 | 9 | — | _ | __ | _ |
|
| 6,705 16 | |
— | — | 891 | 43 | 331 | 57 | — | — | 1,156 | 70 | 2,379 | 70 |
— | — | 29,122 | 27 | 203 | 26 | 1,186 | 75 | 8,483 | 13 | 38,995 | 41 |
183 | 27 | 16,270 | 56 | — | — | 1,875 | — | — | — | 18,328 | 83 |
1 | _ | 829,092 | 69 | 200,000 |
| 6,498 | 63 | 523,175 | 91 | 1,558,767 | 23 |
49 463 | 70 | 57 153 | 98 |
|
|
|
| 9£ Ä7J. | frey | 1 33 J.Q9 |
|
|
| 157,549 | 8 |
|
| 3,505 | 22 | 85,311 | 85 | 246,366 | 15 |
—— | — | 165,129 | 1 | —•— | -i | 18,565 | 22 | 388,830 | 32 | 572,524 | 35 |
— | — | 3,181 | 55 | — | —i | — |
| 63,212 | 47 | 66,394 | 2 |
308,78455 | 4,032,484 | 96 | 211,99143 | 690,881 60 | 2,939,739|32l | 8,183,881 86 |
52
D e b e t.
Reservation
från år
1868.
Transport
Influtna medel till uppköp af spanvnål.
...............
Båtsmans-beklädnadsmedel . . . .
Ersättnings- och försäljningsmedel
i Begrafningshjelp..........
I Observationsmedel.........
Fond för krigsfartygs byggande. .
Skeppsholmsbrons underhåll . . .
Till expeditioner med flottans fartyg
(af handels- och sjöfartsfonden)
..............
Till sjöbeväringsmanskapets vapenöfning
(af fjerde hufvudtiteln)
Till Karlshamns kastell (af d:o d:o)
Till extra utgifter (af d:o d:o)
Allmänna indragningsstaten (af
nionde hufvudtiteln)......
Proviantmagasinet i Karlskrona.
Utredningsförrådet i D:o
Deponerade medel........
Kungsholms befästningsarbeten .
Kongl. Statskontoret för transaktioner
med sjöförsvarets stationer
Kongl. General-krigskommissariatet
Nya dockbyggnaden i Karlskrona
Komplettering af stenkolslagret
Karlskrona...........
Kongl. General-poststyrelsen . .
Kongl. Fångvårds-styrelsen . . .
Kongl. Krigsskolan........
Vattenledningen från Lyckeby til
Karlskrona..........
Underhåll af sjökort in. m. . .
Sjöbevärings-beklädnadsförrådet
Oliqviderade ersättningsräkningar
1853—1854 årens extra anslag:
Till sjöförsvaret.........
Transport
3,033,538
629,527
254,562
34
67
27
203 74
1,414,195 45
3,862 93
Anslag.
3,757,084
Leverering
från Statskontoret.
478,243
23
65,217
5,877
8,591
50
91
1,00484
38247
1,323 48
36,642 54
5,933,196|89|3,757,084191
214,180
100,286
2,350
225
150,000
Uppbörd.
116,548
38,104
54,198
142,934
5
74,184
1,125 |
|
53 | 50 |
75 | 99 |
9,572 | 48 |
55,558 | 73 |
1,887 | 15 |
627 | 94 |
371 | 89 |
34,438 | 6 |
20 | 17 |
5,181 | 38 |
3,302 | 10 |
2,264 | — |
50,599 | 83 |
66
86
54
22
35
467,042!26| 591,053185
Omföring.
819,905
79,869
126,743
96
162,000
91,462
l,280,077jl
53
fverbetalning
till år
1870.
242,623 85
166,341 24
75 48
27,463 61
59 69
23 4
313 69
436,900j60|
Kredit.
Öfverbetalning | Utgifter. | Leverering | Omföring. | Reservation 1870. | Summa. | ||||||
308,784 | 55 | 4,032,484 , 133,025 112,217 | 96 55 89 30 37 | 211,991 | 43 | 690,881 9,694 12 91,462 | 60 96 31 | 2,939,739 705,068 147,936 | 32 | 8,183,881 847,788 347,282 397,496 2,350 | 86 56 64 81 |
235,952 | 75 |
|
| 0 20 | |||||||
|
| 72 153,404 699 | 43 5 |
|
| 911 | 59 | 21 1,496,975 4,513 115,815 | 11 | O i 13 | |
|
|
|
| -ill | 305 1,650,379 5,212 628,243 | ||||||
|
| 30 |
|
|
|
| < o | 80 93 | |||
|
|
|
| 512,428 |
| DO 55 | |||||
|
|
|
|
|
|
| 77 | ||||
128 | 98 |
|
|
|
|
|
|
|
| 1 9Q | no |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 23 75 | vo 35 99 |
--- | — | 75 | 99 | — | — | — | — | Zö | o5 | ||
592 25,455 | 48 32 | 8,980 57,567 442 2,887 | 2 | — | — | — | — | — | — | 9,572 83,022 67,104 6,505 59 | 48 34 63 |
75 24 | — | — | 167 | 78 | 66,661 3,449 | 88 98 | |||||
59 | 69 |
|
| 69 | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
___ |
| 371 | 89 |
|
|
|
|
|
| 371 8,591 91,462 |
|
|
| 237 | 70 |
|
|
|
| 8,353 | 80 | oy 50 31 | |
91,462 | 31 |
|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
1,143 23 | 48 | 31,811 20 | 29 |
|
|
|
| 1,483 |
| 34,438 43 5,181 3,302 |
|
21 |
|
|
|
|
| 6 | |||||
5,181 316 | 38 69 |
|
|
|
|
|
|
| 21 38 10 | ||
2,985 | 41 | — | — | — | — | — | — | ||||
— | — | 2,524 | 63 | — |
| — | — | 744 | 21 \ *7 | 3,268 382 51,923 313 | 84 47 3.1 69 |
|
|
|
|
|
|
|
| 51,923! |
| ||
313 | 69 |
|
|
|
|
|
| cJl | |||
|
|
|
|
|
| 1 |
| ||||
|
| 21,464 | 58 |
|
|
|
| 15,177(96 | 36,642 | 54 | |
|
|
|
|
|
| ||||||
668,514 | 53 | 4,721,721 | 15 | 211,99143 | 1,304,858 46 | 5,558,26986| | 12,465,35563 |
)
54
Transport
1856—1858 årens extra anslag:
Till en ångfregatt in. m.....
„ åtskilliga byggnadsarbeten .
„ ett fyrskepp på Finngrunden
„ en fyr på Agön ......
1859—1860 årens extra anslag:
Till utvidgning af skeppsdockan
N:o 2..............
„ åtskilliga byggnadsarbeten.
1862—1863 årens extra anslag:
Till angelägna arbeten.....
„ skjutförsök.........
1865—1866 årens extra anslag:
Till ett förlagslån för tillverkning
af kanoner.......
„ skjutförsök.........
„ försök med undervattensmi
.
.................
1867 års extra anslag:
Till sjökrigsskolan........
» ny sjökrigsmatariel.....
„ anskaffning af kanoner . .
„ d:o af projektiler .
g d:o af skjutbana .
Summa
Efter afdrag af öfverbetalningar
och omföringar.........
Debet.
o
Återstå...............
Tillkommer genom upp- och
afföring:
Indelta räntor...........
Oindelt spanmål..........
Kommendörkaptenen C. J. F. Kalle
ådömd ersättning förångkorvetten
Orädds strandning på engelska
kusten den 3 Dec. 1866
6,802,329
675,682
6,126,646
87
Reservation | Anslag. | Leverering | Uppbörd. |
| Omkring | |||
5,933,196 75,449 189 | 89 13 83 | 3,757,084 | 91 | 467,042 | 26 | 591,053 | 85 | 1,280,077 |
|
|
|
|
|
| 12,863 4,347 2,151 | ||
|
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| |
17,206 76,244 48,082 | 22 92 13 | — | — | — | — | 1,116 | 57 | 5,419 |
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
| ||
90,000 37,665 | 88 | — | — | — | — | — | — | — |
|
|
|
|
|
|
| ||
5,488 9 | 43 | |||||||
|
|
|
|
|
|
| ||
290,804 144,000 48.000 36.000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
— | — | — | — | — | __ | _ | — |
12
''2
13
3,757,084
3,757,084
91
91
81,422
125,292
79
30
467,042
467,042
26
26
Summa (6,126,646187|3,963,800j — | 467,042(26
592,170
592,170
42
42
179,692
41
1,304,858
1,304,858 4
771,862(83!
55
|
|
|
| K r e | (1 | i t. |
| ||
fverbetalning | Öfverbetalning | Utgifter. | Leverering | [Omföring. | |||||
436,900 | 60 | 668,514 | 53 | 4,721,721 | 35 | 211,991 | 43 | 1,304,858 | 46 |
__ |
|
|
| 26,028 13,449 | 78 |
|
|
|
|
395 | 94 |
|
| 1 |
|
|
|
| |
|
| 4,347 2,151 | 29 34 | —- | — | — | — | ||
|
|
|
|
|
|
|
| ||
745 | 79 | 669 | 40 | 76 7,477 | 39 94 |
|
|
|
|
|
| — | — | — | — | ||||
|
| 3,188 | P p | ||||||
___ | __ |
|
| DO |
|
|
| '' | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- --___ | __ | __ |
| 6,234 3,574 | 79 |
|
|
|
|
|
|
|
| 58 |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
|
| - |
|
|
|
| 12,825 | 19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| '' | ||
___ |
|
|
|
|
| t |
|
|
|
38,042 | 33 | 675,682 | 56 | 4,794,576 | 59 | 211,991 | 43 | 1,304,858 | 46 |
38,042 | 33 | 675,682 | 56 |
|
|
|
| 1,304,858 | \ C |
_ | 4,794,576 81,422 125,292 179,692 | 59 79 30 41 | 211,991 | 43 |
| ||||
|
|
|
|
|
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
|
|
|
|
| ||
|
|
|
| '' |
| — | — | ||
—— |
| — | — | 5,180,984 | 9 | 211,991 43 | —, | _l |
Reservation 1870. | Summa. | ||
5,558,269 | 86 | 12,465,355 63 | |
49,420 | 35 | 75,449 13 | |
— | — | 13,449 | 1 |
— | — | 4,34729 | |
— |
| 2,15134 | |
__ |
| 745 79 | |
16,264 | 32 | 23,742 26 | |
73,056 | 36 | 76,244 92 | |
48,082 | 13 | 48,082 | 13 |
90,000 |
| 90,000 |
|
31,431 | 9 | 37,665 | 88 |
1,913 | 85 | 5,488 | 43 |
2 | _____ | 2 |
|
290,804 | — | 290,804 | _ |
131,174 | 81 | 144,000 | — |
48,000 | — | 48,000 | _ |
36,000 | — | 36,000 | — |
6,374,418 77 | 13,361,527 | 81 | |
438,042 33 | 2,418,583 | 35 | |
5,936,376 | 44 | 10,942,944 | 46 |
81,422 79
125,292 30
179,692
5,936,3 76144| 11,329,351
56
De i föregående revisionsberättelser meddelade öfversigter af Kongl. Förvaltningens inkomster
och utgifter hafva blifvit hemtade från de i Riksboksluts-kontoret upprättade omslut
öfver Kongl. Förvaltningens hufvudbok. Men då detta omslut, som endast redogör för de
under femte hufvudtiteln anvisade statsanslag, ej upptager hufvudtitelns särskilda uppbördsmedel,
hafva Revisorerne låtit upprätta följande, på förestående sammandrag grundade
tabell:
é
Debet.
Balans till år 1868:
Tillgångar:
Kontant behållning....................
Förskott..........................
Fordringar hos Kongl. Stats-kontoret.........
948,754: 921
2,094,843: 31.
3,083,048: 64.
6,126,646: 87.
Statsanslag:
Penningar . . .
Indelta räntor. .
Oindelt spanmål
Uppbörd:
. 3.757,084: 91.
. 81,422: 79.
. 125,292: 30.
Levereringar från Kongl. Stats-kontoret
Särskilda uppbördsmedel.........
3,963,800: —
467,042: 26.
771,862: 83.
5,202,705: 9.
Summa 11,329,351: 96.
Kredit.
Utgifter:
För sjöförsvaret in. in............
Afskrifning:
Indelta räntor...... • 81,422: 79.
Oindelt spanmål..... 125,292: 30.
Kommendörkaptenen Kafles
ersättningsbelopp .... 179,692: 41.
4,794,576: 59.
386,407: 50.
5,180,984:
9.
Levereringar:
Till Kongl. Stats-kontoret........ 11,991: 43.
„ Riksgälds-kontoret......... 200,000: — 211,991: 43.
5,392,975: 52.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning.........
Förskott...............
Fordringar hos Kongl. Stats-kontoret
643,107: —
2,192,800: 44.
3,100,469: —
5,936,376: 44.
Summa 11,329,351: 96.
Anmärkning: Den i nästlidne års revisionsberättelse utbalanserade skuld, 182,231: 22.,
äfvensom de bland tillgångarne upptagna brister i åtskilliga^ anslag, till
belopp af 407,845: 7., äro af nyssnämnda anledning i förestående tabell
uteslutna.
57
§ 1-
Redogörelsen för Sjökarte-kontorets lager af kartor och beskrifningår innehåller följande
uppgifter:
Debet.
Balans från år 1868:
Lager hos försäljare...... |
|
| Antal kartor. ■t ann | Antal beskrif- ningar. 2,121. |
Dito i Sjökarte-kontoret . . |
|
| 2,130. | |
|
|
| 0, l OZ. | |
|
| Sgr | 5,536. | 7,853. |
Under året tillkomna..... | Uppbörd: |
| fi öaa | 2,400. |
|
|
|
| |
|
| Summa | 12,336. | 10,253. |
| Kredit. |
|
|
|
Under året försålda...... |
|
| K Q‘4 A |
|
Utan ersättning lemnade, förbrukade och kasserade |
| OjOtjU. 1,660. | i,0ol. 784. | |
Lager hos försäljare...... | Balans till är 1870: | Sgr | 6,990. | 1,815. 2,006. |
Dito i Sjökarte-kontoret . . |
|
| ( O. 9 | |
|
| Sgr | 5,346. | 0,4oZ. 8,438. |
|
| Summa | 12,336. | 10,253. |
. Beträffande de under revisionsåret för sjökarteverkets förbättrande utförda arbeten
innehaller Chefens för Sjökarte-kontoret till Kongl. Maj:t afgifna berättelse följande:
“Sjömätningar hafva år 1869 fortsatts uti Stockholms skärgård från föregående årets
slutpunkter vid södra udden af Yxlan, Lagnö, Norra Ljusterö öfver Ingmarsö Stora Möjan
och Björkskärs skärgård, nord- och ostvart hän förbi Svenska Högarne upp öfver
b redals och Kallskärs skärgardsgrupper emot Blidö södra udde, tillsammans utgörande en
areal af vid pass 12 geografiska qvadratmil.
Likaså hafva sjömätningar för upplåning och bestämmande af åtskilliga grund och
bankar under aret utförts, hvaraf må nämnas: uti Öresund med Falsterboref i Hanöbugten
samt a Knolls grund, beläget emellan Öland och Gotland, å Finngrunden uti
Gefiebugten m. in.
Tiiangeltnätningar å Norrlandskusten hafva i sammanhang med föregående året utförda
rekognosceringar i och för nätets utstakande under år 1869 så fortgått, att signalRev.
Ber. 1871 angående Statsverket. o
58
byggnader och observationer för punkternas bestämmande blifvit afslutade emellan ön
Ajos på finska kusten och det 10 geografiska mil vester derifrån i svenska skärgården
sydligt från Neder-Kalix belägna Likskär.
Under år 1869 hafva två nya kustspecialkartor, uti ^br» skala, från Nidingens
fyrar å kusten af Halland till Pater Noster skärgård å Bohuskusten blifvit färdiggraverade,
hvarjemte flera äldre förslitna kart.eplåtar blifvit ånyo uppgraverade. Under gravering
äro: en kustspecialkarta i fortsättning med sistnämnda kartor samt en generalkarta öfver
Östersjön och Kattegatt.
Från bok tryckspressen har utgifvits: en ny seglingsbeskrifning öfver Bohusbugten och
Kattegatt (den Svenske Lotsen, del. 6) samt ll:te häftet af “Underrättelser för Sjöfarande11.
Under samma år hafva omkring 6,800 stycken aftryck blifvit tagne af Kontorets sjökarteplåtar.
“
§ 3-
Enligt en från Kongl. Mariningeniörs-kontoret den 28 nästlidne September meddelad
uppgift, hade Kongl. Flottan och Skärgårdsartilleriet följande i tjenstgöringsstånd varande
fartyg:
Bepansrade ångfartyg:
Monitorn John Ericsson
» Thordön . . .
» Tirfing . . .
Kanonbåten Garmer .
» Sköld . .
I
6 st.
2 »
Obepansrade ångfartyg:
Linieskeppet Stockholm ........ 1
Korvetten Balder.......
» Gefle........■..... 3
» Thor........
Kanonslupen Svensksund . . .
» Högland.....
» Motala......
» Carlsund ....
» Aslög...... 10
» Astrid......
» Ingegerd.....
» Sigrid......
» Alfhild.....
» Gunhild.....
Chefsångfartyget Sköldmön . .1 ^
» Kåre..........
Minbåt.................. 1
»
>
»
1 st.
Seglande fartyg:
Fregatten Eugenie.......
K or vetten Josephine......j
» Norrköping ... .1
» af Chaptnan . . . .1
» Najaden......f
» Lagerbjelke ... .1
» Svalan.......j
Briggen Nordenskjöld.....1
» af Wirsén.......i ,
» Skirner........<..... *
» Snapp opp.....)
Skonerten af Puke........... 1 »
Bataljons-chefsfartyg........... 3 »
Mörsarefartyg.............. 4 »
A nmärkning: Monitorn Loke är anmäld till leverans.
Kanonbåten Hildur är under byggnad vid Stora Varfvets mekaniska
verkstad samt kanonbåtarne Fenris och Gerda vid Bergsunds mekaniska
verkstad.
Fregatten Vanadis och ångfartyget Valkyrian äro under reparation.
Korvetten Balders maskineri tarfvar komplettering.
§ 4.
Revisorerne hafva tagit kännedom om ett inom Kongl. Finans-departementet utarbetadt
och Revisorerne benäget meddeladt förslag till nytt formulär för Kong!. Förvaltningens
hufvudbok, hvilket afser icke allenast att lemna en tydlig öfversigt öfver de till
femte hufvudtiteln hörande anslagens ställning och tillgångar, utan äfven att så tidigt,
som möjligt meddela denna öfversigt. Då, efter hvad Revisorerne inhemtat, detta förslag
under den 5 innevarande månad blifvit, uppå nådig befallning, öfverlemnadt till utlåtande
af vederbörande myndigheter, torde sålunda kunna emotses, att de öfverklagade olägenheterna
af det nu varande redovisningssättet inom den närmaste framtiden varda undanröjda.
Sjette Hufvudtiteln.
Statistiska Tabell-kommissionen.
För de medel, hvilka till nämnda inrättning blifvit anvisade, afgifvas af Statistiska
Central-byrån tvänne särskilda redogörelser, den ena för de å riks-staten uppförda anslag,
och den andra för åtskilliga, genom särskilda Kongl. bref till Kommissionen tillfälligt anvisade
medel. Begge redogörelserna äro i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade.
För inkomster och utgifter redogöres på följande sätt: .
6« —
A) Redovisning»!!! för ordinarie anslaget.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...................................... 1,318: 93.
Uppbörd:
Statslag...................................... 32,950: —
Summa 34,268: 93-
Kredit.
Utgifter:
Löner och arvoden....................... | . . 15,450: | _ |
|
Till bibliotekets underhållande................. | . . 1,017: | 43. |
|
Arvoden åt tillfälliga biträden................. | . . 8,796: | — |
|
Till det officiella statistiska trycket.............. | . . 4,473: | 1. |
|
j> en statistisk tidskrift................... | . 2,004: | 62. | 31,741: 6 |
Balans till år 1870: |
|
|
|
Kontant behållning....................... |
|
| 2,527: 87 |
Summa 34,268: 93.
B) Redovisningen för tillfälligt anvisade medel.
Debet.
Inkomster:
Leverering från Kongl. Ståts-kontoret. ....................... 2,551: 44.
Kredit.
Utgifter:
Till tryckning och häftning in. in. af 5,000 exemplar detaljerade uppgifter om
folkmängden i riket........................ 1,051: 75.
» inköp af en statistisk redogörelse öfver rikets sparbanker ... 90: —-
» ersättande af ytterligare utgifter i anledning af folkräkningarne
i Stockholm och Göteborg vid 1868 års slut........ 1,409: 69. 2551- 44
§ 1-
1 stället för den förra: Kommissionen öfver tabellverket, hvilken vid slutet af Juli
månad 1858 upplöstes, inrättades vid samma tid ett nytt embetsverk under benämning
af Statistiska Tabell-kommissionen med 2:ne afdelningar, den ena kallad Statistiska Be
-
61
att
att
det
redningen och den andra Statistiska Centralbyrån. Den förra af dessa afdelningar, som
" ''• ||fVT/ Sak, I?M l:adP]a?ande> har allt från dess inrättning, bland annat, haft sig alagdt
och WWlg Ms/ n pla ng °? 8tadfästels? uppgöra ™ fullständig plan för insamlande
och bearbetning af alla de uppgifter, som ansagos böra ingå i Sveriges officiella statistik;
profva formulären för inhämtande af dessa uppgifter med noggrant iakttagande deraf,
den statistiska undersökningen, sa vidt möjligt, utsträcktes till alla ämnen, som för
allmänna vore af intresse; att uppgöra planen för de officiella statistiska redogörel
den
anffic°lS fgi°riu T **mi att 1 oaflåtligen öfvervaka införandet i
den officiella statistiken af alla de förbättringar, som af odlingens framsteg och samfunds
ä!
«fm»n7Ck !Dg w-f, a Drf Sednare afde,ningeu’ eller den Statistiska Centralbyrån,
arletsoriSrtatM" '' ” “****** *»**" •*
På. samma gång det bör erkännas, att, under de tretton år, som förflutit, sedan detta
nya embetsverk inrattades, dess bada afdelningar, hvar för sig eller i gemenskap i icke
unga man medverkat till erhållande af en klar, tillförlitlig och fullständig öfversigt af åtskilliga
delar utaf det vidsträckta område, som med eu stigande utveckling allt mer och
mei börjar utgöra föremal för statistiska bearbetningar, särdeles hvad angår befolkningss
atistiken har det deremot icke kur,nät undgå Revisorernes uppmärksamhet, hurusom,
statistiken tld'' fo!''IopP’ dels atskilhga andra ganska vigtiga grenar af den officiella
fS® fortfarande bearbetas pa ett sätt, som synts Revisorer^ mindre tillfredsställande,
och efter planer, hvilka torde i viss man vara föråldrade, dels andra icke ovigtig, delar
trvcket nS . ""“"t T- ^ d/ °ffentli§a redogörelserna, som genom det statistiska
t ycket meddelas I torra hanseendet torde vara tillfyllest att åberopa ej mindre be
deRfBDw
c iT™ , f,''38 ,tin Svedges officiella stobistik''1 utkomna afdelningar
dels öfver Sveriges utrikes handel och sjöfart, dels öfver folkundervisningen, dels ock om
de ochensiöf, t" afven den Jemförelse med Norges officiella statistik rörande utrikes handel
och sjöfart, som blitvit af t. f. Chefen för Statistiska Centralbyrån, uti 26:fe häftet
af statistisk tidskrift, verkställd. I det sednare hänseendet må här blott omförmäla^, att
redan Cår l^V^''W K ,af?elll.!n8 för Srenden angående den högre undervisningen
redan ar 1858 inom Kong]. Rcklesiastik-departementet upprättades, hvilken haft till ålig
gan
e bland annat, att röra de statistiska och andra anteckningar, som för noggrann
°“ “"dervisningens och läroverkens tillstånd äro nödiga, ännu icke någon stat
i • °r Cmla, Und™lng offentliggjorts; att sådan redogörelse jemväl
för , SkpmT1Tn’ ehuru af ,det utl Statistisk tidskrift intagna, utaf t. f. Chefen
L afi ? yM| oppgjorda “Utkast till plan för Sveriges officiella statistik”
Smiska vl yk redogörelse tor den svenska fiskerinäringen, temligen motsvarande den
statut,ska etenskapens nuvarande anspråk, såsom de af sjette statistiska kongressen i
hlkLi a hafeenf f°r™ulerade’ när som helst kunde åstadkommas, och att
fullständig sådan redogörelse afven saknas för eu icke ovigtig näringsgren, nemligen brän
skultoTfleTr-b
HnS n-f18tik’ ,fÖretrnde’ jeotte den ekonomiska, en moralisk sida,
skulle i flera hänseenden blifva upplysande och lärorik, derest det rikhaltiga material begagnades,
som i detta hänseende lärer vara att tillgå. Dessutom torde inom flera andra
områden arliga statistiska redogörelse!'' jemförelsevis lätt kunna utan tidsutdrägt åvägabringas
exempelvis beträffande flera i hufvudstaden befintliga vetenskapliga inrättningar.
Fo1. andra förvaltningsgrenar åter torde de berättelser, som redan nu afgifva*, böra med
Z! 1 »ppställmng inordnas i bidrag till Sveriges officiella statistik, så
SOni
ZZ Styielsens f°r allmänna väg- och vattenbyggnader utgifna s. k. “anteckningar''-.
Slutligen hafva Revisorer^ funnit önskvärdt att, för finnande af lättare tillgång till.
(i 2
erhållande af det officiella statistiska trycket, den anordning måtte för framtiden vidtagas,
att detta tryck till alla dess delar blefve för billigt pris i bokhandeln allmänt tillgängligt.
Enligt räkenskaperna bär under revisionsåret qvartalsvis utbetalts till Kameleiaren i
Kongl. Kommers-Kollegium, Kammarherren E. G. Leyonmarck ett sammanräknadt belopp
af 750 R:dr, utgörande honom, såsom revisor i f. d. Kommissionen öfver tabellverket,
tillagdt arvode.
I afseende å ifrågavarande arvode hafva Revisorerne inhemtat, hurusom Kammarherren
Leyonmarck, hvilken den 12 Januari 1836 konstituerades att bestrida revisorstiensten
i dåvarande Kommissionen öfver tabellverket, efter detta verks upplösning, som.
jemlikt Kongl. Brefvet den 22 Juli 1858, med slutet af nämnda månad egde ruin, hos
Kongl. Maj:t sökt att få uppbära sin i nämnda kommission innehafda lön af 750^ Emir
intilldess han å rikets stat erhölle annan tjenstebefattning med högre lön; att Kongl.
Maj:t, medelst förenämnda Bref den 30 Juli 1859 förklarat, att då Kammarhenen Leyonmarck,
hvilken ej innehaft fullmakt å revisorsbefattningen, utan allenast^ genom konstitutorial
''blifvit förordnad att förrätta densamma, sedermera vid nämnda Kommissions upplösning
och dess göromål öfverflyttning till Statistiska Tabellkommissionen af böjt det honom
gjorda förslag, att söka anställning i detta embetsverk, Leyonmarcks anhållan icke
kunde i vidsträcktare mån bifallas, än att t. f. Chefen för Statistiska Centralbyrån egde
att, om och när Leyonmarck sig dertill anmälde, tilldela honom mot hans tona åligganden
såsom revisor svarande enahanda göromål inom byrån, i hvilket fall Leyonmaicks arvode
för denna tjenstgöring borde med 750 R:dr årligen utgå tills vidare af det till extra
tjenstebiträden inom byrån anvisade anslag, att, sedan Leyonmarck anmält sig att från
och med September månad 1859 vilja åter inträda i sin förra revisorstjenstgöiing, med
den anhållan likväl att, då han, såsom tillika anställd i Kongl. Kommers-kollegium under
hela den tid han innehaft ifrågavarande revisorstjenst, egt att hemma hos sig pa
lämplig tid verkställa revisorsgöromålen, honom måtte äfven dädanefter tilldelas endast
sådana göromål, som han kunde i sin bostad förrätta, t. f. Chefen för Statistiska Byran
i underdånighet hemställt, att då det till extra biträden beviljade anslag vore odeladt behöfligt
för embetsverkets mera utsträckta verksamhet, Kongl. Maj:t täcktes, derest fråga
uppstode om nådig framställning till Rikets Ständer, angående uppförande af arvodet till
Leyonmarck såsom särskildt anslag, äska detsamma under sin särskilda titel, sa att det.
ej föranledde någon minskning i det för extra biträden behöfliga reservationsanslaget a
Statistiska Tabellkommissionens stat; att, i anledning af Kongl. Maj:ts nadiga framställning
till 1859—1860 årens riksdag, Rikets då församlade Ständer medgafvo, att pa
Kommissionens stat finge uppföras det arvode af 750 R:dr årligen, som Kammarherren
Leyonmarck, enligt Kongl. Maj:ts beslut, egde uppbära, med skyldighet att inom Statistiska
Centralbyrån'' förrätta, emot hans förra åliggande såsom revisor i f. d. Kommissionen
öfver Tabellverket svarande göromål; att t. f. Chefen för Statistiska Centralbyrån deieftei
redan uti underdånigt memorial af den 17 December 1860 fäst Kongl. Maj.ts nådiga uppmärksamhet
på svårigheten att inom denna byrå för Kammarherren Leyonmarck finna
några mot hans förra åligganden såsom revisor i f. d. Kommissionen öfver Tabellverket
fullt svarande göromål och sedermera uti embetsmemorial till Statsrådet och Chefen för
Kon«l Civildepartementet af den 15 Augusti 1862 fäst dess uppmärksamhet a det
oegentliga förhållande att, såsom orden lyda, “Statistiska Tabellkommissionens stat skall
belastas med ett arvode af 750 R:dr årligen till en f. d. tjensteman i den numera upp
-
lösta Tabellkommissionen, hvilken tjensteman af sin innehafvande kamererarebefattning i
Kong!. Kommers-kollegium är förhindrad att göra någon tjenst i Statistiska Centralbyrån''.
Knär Kammarherren Leyonmarck, hvars anspråk på utbekommande af ifrågavarande
arvode, enligt hvad af Kongl. Brefvet den 30 Juli 1859 inhemta, då icke sträckt sig till
längre tid, än intill dess han å rikets stat erhölle annan tjenstebefattning med högre lön,
redan den 30 November 1860 befordrades till kamererarebefattningen i Kongl. Kommerskollegium
och derigenom __ kom i åtnjutande af högre lön å nämnde stat, än den han på
grund af sin fullmakt såsom kammarförvandt förut innehade, borde, enligt Revisorernes
tanke, endast af denna anledning ifrågavarande arvode hafva upphört att vidare utgå"
på dertill kommer att, enligt de af Rikets Ständer vid 1856—1858 samt 1859—1860
årens riksdagar beslutade bestämmelser, dels tjensteman inom Statistiska Centralbyrån icke
låt tillika innehafva annan allmän befattning, dels tjenst inom den lönegrad, kamererarebefattningen
i Kongl. Kommers-kollegium medför, icke får hos samma person med annan
tjenst med lön å rikets stat förenas, samt Kammarherren Leyonmarck, enligt hvad Chefen
för Statistiska Centralbyrån upplyst, i allt fall icke uppfyllt det vilkor, hvarunder ifrågavarande
arvode blifvit af Rikets Ständer beviljadt, hafva Revisorerne ansett sig icke kunna
underlåta att å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet för den åtgärd, som i anledning
deraf kan påkallas.
Kong!. G eneral-Landtmäteri-kontoret.
Dess räkenskaper innefatta särskilda redogörelser för:
a) försäljningen af den utaf General-Landtmäteri-kontoret år 1852 utgifna karta öfver
Jemtlands län;
J>) de. General-Landtmäteri-kontoret tillfallna bötesandelar, hvilka, jemlikt 48 8 uti
landtmäteri-instruktionen den 6 Augusti 1864, få användas till inköp och underhall af
detta kontors och landtmäteri-kontorens i länen instrument m. fl. utgifter.
Dessa redogörelser hafva blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
en sednare dock först den 23 sistlidne Augusti och således icke inom den i gällande instruktion
föi Kammar-rätten föreskrifna tid af ett år från räkenskapens aflemnande till
Utver-Revisions-departementet, som skedde den 2 Maj 1870. Inkomster och utgifter redovisas
sålunda:
A) Försäljning af Jemtlands läns karta.
Debet.
Balans från år 1868:
Kontant behållning ............................
Uppbörd:
Försäljningsniedel ..........................
Summa 40: 28.
64
Kontant behållning
Kredit.
Balans till år i870:
..... 40: 28.
Summa 40: 28.
B) ftoiiml-Laudtmäteri-koiitorcts bötesmedel.
Debet.
Balans från år 1868:
Kontant behållning...........................
Tillkommer:
Uppdebiteradt förskott till lärare för landtmäteri-elevers undervisning
...............................
Uppbörd:
Böter.....................................
Ersättning af statsmedel för Landtmäteri-kontoret frångångna
bötesandelar..............................
Diverse ersättningsmedel........................
Kredit.
Utgifter:
Ersättning för komplettering och renovation af ofullständiga
landtmäterihandlingar........................
Bötesersättning till landtmäteri-fiskaler................
För böcker, instrument m. in.....................
Balans till år 1870:
Kontant behållning......................
Förskott............................
1,757: 81.
1,310: |
| 3,067: | 81. |
297: | 50. |
|
|
790: | _ |
|
|
435: | 86. | 1,523: | 36. |
Summa | 4,591: | 17. |
1,111: | 71. |
|
|
104: | — |
|
|
381: | 65. | 1,597: | 36. |
1,693: | 81. |
|
|
1,300: | — | 2,993: | 81. |
Summa | 4,591: | 17 |
Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker.
Landsböckerna för Östergötlands, Kalmar, Kronobergs, Jönköpings, Blekinge, Kristianstads,
Göteborgs och Bohus, Westmanlands, Gefleborgs, Jemtlands, Örebro och Westerbottens
län hafva uti Kongl. Kammar-rätten undergått granskning, dervid emot samtliga
dessa räkenskaper anmärkning förekommit. Deremot hafva hvarken Stockholms stads
65
bSif Hlin8Är r''ler lan,dS5”Ckona fÖr Hkets öfri8a län ännu uti bemäld» embetsverk
bhtvit tiH alla delar granskade. Ranteriredogörelserna för samtliga länen hafva med an
inar.
vningar blifvit i Kongl. Kammar-rätten reviderade.
()fverståthållar c - erabetets räkenskaper.
Förutom den räkenskap, som af Öfverståthållare-embetet för kronouppbördsärenden
afgifves för uppbörden . Stockholms stad, för hvilken räkenskap, motsvJSi!£mhl£
bocki.r, i sammanhang med dessa uti denna berättelse redogöres, hafva för detta embetsver
- 3me särskilda räkenskaper blifvit aflemnade, hvilka samtliga undergått granskning i
ong. Kammar-ratten, utan att någon anmärkning dervid förekommit. Af dessa 3 räkenskaper
innefattar en redogörelse för diverse statsanslag, en för depositionsmedlen och
r*gte"Sda *S CörInkomster „cT
A) Diverse statsanslag.
Debet.
Från Kongl. Stats-kontoret
Leverering:
Kredit.
Utgifter:
Af sjette hufvudtitelns anslag för Öfverståthållare-embetet:
Aflöning till Öfverståthållare-embetets kansli . . 8,095: —
Gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman och
vaktbetjente derstädes............. 150- _
Till befrämjande af ärendenas gång inom Sekreterare-expeditionen
............. 1 000- _
Hyresmedel..................’ ‘ i’500:'' _
f sjunde hufvudtitelns anslag till lyshållning in. fl. utgifter
för kronans publika hus i Stockholm:
Till gaturenhållning............... 8 802'' 77
„ sotning . . . ................. ’ 177: 54
Gatulyshållningsafgift .............. 2 357- 94.
Gatuläggningskostnader............. 2,500: _
Kommunal-utskylder............... 5,993: 99.
Af nionde hufvudtitelns anslag till understöd åt landtvärnsman
10,745: —
19,832: 24.
86: —
30,663: 24.
30,663: 24.
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
9
66
B) Dcpositionsinedleu.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgång...................................... 44,683: 41.
Uppbörd:
Deponerade medel............................. • • • 338:166: 95.
Summa 382,850: 36.
Kredit.
Utgifter:
Aterlyftade depositioner..................... 301,887: 77.
Balans till år 1870.
I Riksbanken innestående............................ 80,962: 59.
Summa 382,850: 36.
C) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket.
Debet.
Balans från år 1868.
Kontant behållning................................ 54:
Uppbörd:
Af sjette hufvudtitelns anslag till Öfverståthållare-embetet.....• • • • 11,472: -
Summa 11,526: —
Kredit.
Utgifter:
Aflöning...................................... 11,024: 99.
Balans till år 1870:
Kontant behållning ...........................
Summa 11,526: —
Då uti ofvanberörda räkenskaper icke meddelas redogörelse för det statsanslag af
28,100 R:dr, som under revisionsåret blifvit från Kongl. Stats-kontoret till Öfverståthållare-embetets
disposition emot redovisningsskyldighet anordnadt för polisens vidmakthållande
i hufvudstaden, hafva Revisorerne, på grund af föreskrift i gällande instruktion,
funnit sig föranlåtne att för berörda medel äska redovisning, och hafva Revisorerne i ananledning
deraf fått sig tillställd Poliskammarens för revisionsåret upprättade hufvudbok,
— 67 —
hvaruti redogörelse meddelas, bland annat, för ifrågavarande medel. Enär emellertid denna
räkenskap, hvaraf. IRevisorerne tagit kännedom, icke, på sätt ske bort, blifvit i Kong],
Kammar-rätten granskad, hafva Revisorerne ansett sig böra hemställa, att berörda räkenskap,
i likhet med öfriga redovisningar för allmänna medel, må för framtiden undergå
revision i vanlig ordning uti bemälda embetsverk.
Skiften och afvittringar.
fortsättande af storskiftes- och afvittringsförrättningarne i rikets norra län har
vid 1868 ars riksdag, utöfver det å riks-statens sjette hufvudtitel till skiften och afvittrinmZ
b1 reserva[ionsanslab^. 63-000 R:dr, för år 1869 anvisats ett extra anslag af
120,000 R;dr. De sålunda anvisade medlen hafva af Kong!. Mairt blifvit emellan nedannamnda
fem län fördelade.
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade, redogörelserna för
estei Norrlands och Jemtlands län med, men de öfriga trenne utan anmärkning,
hör inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
| Koppar- | Wester- | Jemt- | Wester- | Norr- |
| berg-s | Norrlands | lands | bottens | bottens |
Debet. | län. | län. | län. | län. | län. |
Balans från 1868. | |||||
Tillgångar........ | 7: 47. | - - | _ _ | _ _ |
|
Upp bord:
Statsanslag....... 44,700:- 6,631:55. 8,032:55. 62,862:27. 47.051:66. 169,278: 3.
Summa 44,707:47. 6,631:55. 8,032:55. 62,862: 27. 47,051:66. 169,285:50.
Kredit.
Utgifter:
Arvoden m. m..... 44,416:66.6,400:- 2,200:- 47,600:— 39,535:— 140,151:66.
Handtlangningskostnaderoch
gode mäns
arvoden.......... — — 134:52.2,280:— 15,132:31. 7,218:74. 24,765:57.
Rese- och trakta
mentskostnader
... - — — — 3,552:55. — _ __ _ 3 552; 55
Skrifmaterialier m. m. 207:50. 97: 3. — — 129:96. 297:92. 732:41
Säger 44,624:16. 6,631:55. 8,032:55. 62,862: 27. 47,051:66. 169,202: 19-
Balans till 1870.
Kontant behållning 83:31. — -- _ _ ___ _ _ 83-31
Summa 44,707: 47. 6,631: 55. 8,032:55. 62,862:27. 47,051:66. 169,285:50,
68
Styrelser! för allmänna väg- och vattenbyggnader.
Styrelsens räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar,
utvisar i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 48,095: 56.
Uppbörd:
Statsanslag:
Till aflöning .................. 32,800: —
„ rese- och undersökningskostnader samt
expenser för allmänna arbeten...... 30,000: —
Till reparation af Tranebergs, Nockeby och
Drottningholms broar anvisade medel:
Anslag enligt Kongl. Brefvet den 19 Mars 1869 6,390: —
Försäljningsmedel............... 303: 85.
Anmärkningsmedel........................
Kredit.
Utgifter:
Aflöning..............................
Rese- och undersökningskostnader ...............
Kontorsexpenser samt inköp af inventarier in. m........
Inköp af 36 exemplar af Tidskrift för byggnadskonst och
ingeniörvetenskap........................
p''ör reparationer å Nockeby, Tranebergs och Drottningholms
broar ..............................
Balans till dr 1870:
Kontant behållning.....................
Förskott...........................
62,800: —
6,693: 85.
24: 50- 69,518: 35.
Summa 117,613: 91.
32,659: 37.
32,530: 46.
1,982: 93.
500: -
12,285: 70. 79,958; 46.
11,678: 4.
25,977: 41. 37,655: 45.
Summa 117,613: 91.
§ 1-
Enligt Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, utgjordes tillgångarne
vid revisionsårets slutta de till Styrelsens disposition ställda anslag af följande belopp,
nemligen:
å f. d. vattenkommunikations-fonden, samma behållning som vid 1868 års
utgång, eller .................................. ^54: 92.
Transport 754: 92.
69
Transport 754: 92.
å anslaget till aflöning för Styrelsens embete- och tjensteman......... 103: 13.
„ dito till undersökningar, inspektionskostnader och expenser för allmänna
arbeten..................................... 10,164: 42.
„ anslaget till bro- och vägbyggnad vid Sagån................. 655: 57.
Summa 11,678: 4.
§ 2.
Enligt hvad eu nyssberörda berättelse bilagd förteckning utvisar, hade år 1869
anvisats bidrag af allmänna medel till följande arbeten, nemligen från
Riks-statens sjette liufrudtitel: Anslag. Lån.
R:dr öre. R:dr öre.
V ägom läggning i Sanne socken af Göteborgs och Bohus län . . 1,500: —--—
Utdikning af Nöbbeleds mosse i Refteleds socken af Jönköpings
län.............................. 625: — —— —
Dito af Oxebergs mosse i samma socken och län......... 425: —--—
Dito af Mjölkö mosse i dito dito.................. 325: —--—
Vägomläggning mellan Nyköping och Bönstavägen ytterligare . . 800: —--—
Dito förbi Sofielunds backe i Södermanland....... 500: -— — —
Kanalanläggning från Rappe station på Wexiö—Alfvestads jernväg
till Helgasjö samt mellan denna sjö och Toftasjön . . . 5,000: —--—
Af Riksdagen särskild! anvisade bidrag:
Väganläggning från Bjurholm öfver Fredrika till Åsele i Wester
bottens
län ytterligare och slutligen.............. 10,000: —--—
Dito mellan Åsele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län ytterligare........................... 20,000: —--—
Väganläggning från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums
kyrka och vidare till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands
län ytterligare........................... 20,000: —--—
Dito från sjön Bolmen till Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs
län ytterligare och slutligen................... 79,166: 67. —
Utvidgning af hamnen vid Ystad ytterligare och slutligen .... 13,000: — —
Dito af hamnen vid Uddevalla ytterligare och slutligen . . 24,000: —--—
Kanal mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland ytterligare
och slutligen........................ 2,750: — 8,200: —
Kinda båtled mellan Linköping och sjön Rengen ytterligare . . . 50,000: — 50,000: —•
Upprensning af Lidaån i Skaraborgs och Elfsborgs län ytterligare--— 10,000: —
Dito af Ume eif vid Bergforssen i Westerbottens län ytterligare
................................ 2,000: —--—
Jernvägsanläggning mellan Nässjö och Oscarshanm vilkorligt , 1,000,000: —-- —
70
Af Riksdagen sBrskildt anvisade 38,000 riksdaler, att år 1800 utgå till bestämda företag
för beredande af arbetsförtjenst.
Anslag. Lån.
R:dr öre. R:dr öre.
Vägomläggning mellan Grannkonebro och Heda by i Nottebäcks
socken af Kronobergs län.................... 7,000: — ---- —
Dito mellan Syserum och Näshulf inom Tana socken af Kalmar län 11,000: —--—
Dito mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregård inom Östra
Härad af Jönköpings län.................... 15,000: —--—
Yägbyggnadsfonden.
Norrbottens län:
Väganläggning från Lejpojärv till Sakkas i Gellivara socken . . 8,000: —--—
Stora Kopparbergs län:
Väganläggning från Larsbo till Fuhlu eif............. 16,000: — —-— —
Westerås län:
Väganläggning från Uttersberg till Fors............... 19,300: —--—
Örebro län:
Vägomläggningar mellan Fanthyttan och Siggeboda samt förbi
Fanthytte och Hälla backar................... 15,000: — ---—
Nyköpings län:
Vägomläggning förbi åtskilliga backar inom Husby Oppunda socken 2,800: —--
Dito mellan Gnesta jernyägsstation och gästgifvaregård
förbi Hållsta backar....................... 4,000: — —
Linköpings län:
Vägomläggning mellan Gusums bruk och Söderköping...... 16,500: — —
Jönköpings län:
Vägomläggning mellan Hvetlanda gästgifvaregård och Nässjö järnvägsstation
............................. 3,900: —--—
Vägomläggning mellan Stigamo och Wrigstads gästgifvaregårdar 9,000: — —
D:o från Kronobergs länsgräns förbi Nederleds och
Bohrs gästgifvaregårdar samt för undvikande af Klefva lid
nära Wernamo.......................... 9,500: —--—
Dito mellan Tranås qvarn och gränsen mot Linköpings län vid
Ramsmåla gästgifvaregård.................... 6,900: —--—
Dito förbi Sprängsliden mellan Reppe.rda och Klöfdala gästgifvaregårdar
............................... 1,200: — —
m
Karlstads län:
Vägförbättringar mellan Dalslands gräns och Seffle........ 7,400: —--—
71
Elfsborgs län: ^ "s ‘a g'' Lån''
Vägomläggning mellan Hattefjells och Antorps gästgifvaregårdar 10,400: _ Rdr
Kronobergs län:
Vägomläggning förbi Gåsfalls- och Tjushultsliderna mellan Tra
heryds
och Markaryds gästgifvaregårdar............ 10,600- _ __
Kristianstads län;
Vägförbättringar mellan Wankifva och milpålen vid Mala by, på
sträckningen från Hessleholms jernvägsstation förbi Bjernums
gästgifvaregård genom Wittsjö socken till Smålandsgränsen 9,500: —__
Af Riksdagen på Kongl. Stats-kontoret anvisade 840,000 riksdaler till
lindrande al'' nöden i de län, som lidit af missväxt.
Kronobergs län:
Utdikning af Grimslöfs myr i Skatelöfs socken........... 2,000-__ 8 000-
Kalmar län
Utdikning af sänka marker inom Halltorps och Arby socknar. ____ g 000- _
Elekinge län:
Vägomläggning vid Berghälle-, Bredabäcks- och Marksliderna
mellan Karlskrona och Fuhrs gästgifvaregård......... g 95g- _ ___
Dito vid Attaiiden mellan samma stad och gästgifvaregård ... 4 950- ___
Dito vid Korsliden mellan Karlskrona och Ronneby........ 10^350- ___
Dito på 6 ställen inom Barkaryds och Öljehults socknar mellan
Ronneby och Smålandsgränsen................. g q^q.
Vägförbättring vid Alnaryd i Tvings socken............ 11 700-__ _
Hallands län:
Väganläggning från Sjönevads gästgifvaregård till Örsedala hemman 4,000: _ ____
Fonden för smärre hamn- och brobyggnader m. in.
Brobyggnad öfver Norselfven mellan Lillnors och Malöga gästgifvaregårdar
i Karlstads län........... 10 000- —
Vattenafledning i Ume eif till skydd för Ytterhiske strand medelst
öppnande af kanal genom Bölesören, inom Westerbottens
län....................... 10 qqq. _
Vattenaftappningsfonden för rikets mellersta och södra län.
Upsala län:
Sänkning af Långsjön, Elfgärdessjön och Kä
ning vid Ränna bro och i Necksundet.
18,000: —
72
Nyköpings län:
Sänkning af Sundby, Malma och Enboga sjöar i Lilla Malma
socken af Willåttinge härad...................
Kalmar län:
Sänkning af Tjuståsa, Sandshults och Skorpetorps sjöar inom
Stranda och Handbörds härader ................
Anslag.
R:dr öre.
Aftappningsfonden för rikets norra län:
Norrbottens län:
Myrutdikning vid Majtum i Jockmocks socken...........
Dito vid Pello by i Öfver-Torneå dito...........
Dito vid Jänkisjärvi by i dito dito.............
Dito vid Kaunisvaara i Pajala dito............
Dito vid Lahnajärvi i Korpilombolo dito .........
Dito vid Ohtanajärvi i dito dito..............
Dito vid Mässheden i Gellivara dito............
Dito vid Wassera nybygge i dito dito • . . ........
Dito vid Börjelslandets by i Neder-Luleå dito......
Dito vid Måttsunds by i dito dito.............
Dito vid Svartby i Öfver-Luleå dito............
Westerbottens län:
Myrutdikning vid Ytterhiske in. tl. byar i Umea socken ....
Dito vid Ytter Webomarks by i Löfångers dito ....
Dito vid Kålaboda in. fl. byar i Nysätra dito.....
190: —
1,000: —
386: —
1,193: —
200: —
316: —
135:
90
1,193
1,236
2,160
13,435
6,069
6,297
Jemtlands län:
Myrutdikning inom Tullus by i Näskotts socken, och Whstbackens
by i Rödöns socken............... '' '' .......
Myrutdikning inom Öfverbyns och Byoms byar i Marieby socken
Dito vid Sölfbacken i Ovikens socken...........
Dito vid Öfre Hallens by i Hallens dito .........
Dito af Gårdstjern vid Bräcke by i Bräcke dito.....
Dito vid Åsens by i Sundsjö socken............
Dito vid Raftelfvens och Sandvikens byar i Föllinge dito
Dito vid Bye by i Hammerdals socken..........
Dito vid Gisselås by i dito dito ..........
3,400
1,200
833
2,000
4.500
3.500
4,000
2,830
3,449
Wester-Norrlands län:
Myrutdikning vid Qvarnsätts och Hofs byar i Selångers socken .
Dito vid Ubergs by i Skorpeds socken..........
Dito vid Skorpeds by i dito dito ''..........
Dito vid Granlo och Söderhulie byar i Selångers dito. .
Dito vid Ede och Kjälsta byar i Stöde socken.....
Dito vid Boda by i Torps socken.............
424
433
366
1,205
1,432
2,474
Län.
R:ilr öre.
11,000: -
21,000: —
73
A n s 1 a g.
Myrutdikning vid Östra Edsmark i Arnäs socken................. ^278: °—
Dito vid Dombäcksmark i Grundsunda dito............... 360; _
Dito vid Godmarks by i dito dito ............... 1,290: —
Dito vid Brattbäckens by i Tåsjö socken................. ] §39. _
Dito vid Norrby i dito dito......................... ’700: _
Dito vid Rotnäsets by i dito dito..................... 507. _
Dito vid Storselets by i dito dito..................... 754. _
Gejleborgs län:
Utdikning af Fäbosjöns sank marksområde i Ofvansjö socken........... 0 99O: _
Sänkning af Ottnaren, Eltebo- och Särsta-sjöarne................. 10 000- _
Utdikning af sänka marker vid Lunds by i Arsunda socken........... ’950:
Dito af Boänget vid Gundbo i Alfta socken................. 080- _
Dito af Buller- och Botjernarne i Jerfsö dito................. 1,325: _
Stora Kopparbergs län:
Myrutdikning vid Äggens by i Malungs socken.................. 714. _
Utdikning af sjön Lumsen i Svärdsjö dito .................. 213-
Dito af Igeltjernsmyren vid Blyberg i Elfdals dito.............. 218: _
Dito af Rikamyren i Äppelbo socken..................... 033. _
Dito af Damkärret och Femmyren i Folkärna dito............. 574; _
Dito af Sörbomossen och Gransjön i Wika dito............ . 334. _.
Myrutdikning vid Krukbo i Stora Schedvi socken................. 265: ___
Dito vid Arkhytte by i dito dito ................. 1 160: _
Sänkning af sjön Näfden i Grytnäs socken..................... 4,000: _
Karlstads län:
Sänkning af Bjerns- och Korsby-elfvarne i Nordmarks härad.......... 6,660: —
Utdikning af Getkärn i Sunne socken af Fryksdals dito .......... 2 530:
Myrutdikning vid Önneby och Ohleby i Fryksände socken af Fryksdals härad 4’330: —-
Af Riksdagen anvisade 128,800 Riksdaler till arbeten för nödens lindrande inom
Kronobergs och Jönköpings län:
Kronobergs län:
Omläggningar och förbättringar å häradsvägen från Wexiö till Uppvidinge
häradsgräns .................................... 60,000: —
Kanalanläggning från Rappe station på Wexiö — Alfvestads jernväg till Helga sjö 28,000: _
Vägförbättringar vid Askenäs backar mellan Areda och Lenhofda gästgifvare
gårdar.
...................................... 2,600: —
Vägomläggning förbi Klinte lid mellan Ingelstads och Qvarnemåla gästgifvare
gårdar.
....................................... 1,700: —
Dito mellan Öhrs gästgifvaregård och Moheda jernvägsstation.......... 15,000:__
Rev, Ber. angående Statsverket.
10
— 74
Jönköpings län:
Vägomläggning förbi Kattlås och Nolby backar samt marknadsplatsbacken i
Norra Wedbo härad ...............................
Vägomläggning mellan Björnskog i Vestra härad och Stockaryds jernvägsstation
Dito från Jönköping mot Jära gästgifvaregård förbi Pico och Åsen
till Nissastigen i närheten af Axamo......................
Anslag.
Hull'' öre.
3,000: —
3,000: —
10,000: —
Statens j emvägsby ggn ad er.
Nedannämnda för revisionsåret afgifna. redogörelser för de till jern vägs byggnaderna
anvisade medel hafva alla blifvit i Kammar-rätten granskade.
Förhållandet med inkomster och utgifter var följande:
l:o. Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 236,111: 38.
Levereringar:
Från Kongl. Stats-kontoret:
1869 års anslag till nordvestra stambanan
.................. 3,090,000: —
Återstoden af föregående årens anslag
till jernvägsbyggnaderna........ 500,462: —
Io afräkning å 1870 års anslag till dito 1,300,000: —
Å handels- och sjöfartsfonden anvisade
medel till uppförande af stationshus
jemte banhall vid centralstationen i
Stockholm............... 300,000: — 5 190 462- _
Från nordvestra stambanan (Laxå—Kristinehamn)..... 4,860: 91-
» dito dito (Arvika—Norska gränsen) . . . 1,328: 60. 5 196 651- 51
Summa 5,432,762: 89.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder....................................... 50,000: —
Utgifter:
Förvaltningskostnader:
Tjenstemännens aflöning........ 34,599: 96.
Rit- och skrifmaterialier samt postporto.
.............. 1,857: 43.
Transport 36,457: 39.
50,000: —
75
Transport
Extra rit-, skrif- och vaktmästare
biträde
................
Hushyra, ved och ljus.........
Juridiska ombudet........, . .
Arkitekt-afdelningen..........
Kommissionären i Göteborg......
Diverse utgifter.............
Afskrifning å inventarier och modeller
36,457: 39. ---- 50,000: —
4,397: —
3,870: 55.
3,607: 50.
9,698: 90.
636: 44.
2,421: 22.
946: - 62,035: —
hvilken summa, såsom inbegripen bland utgifterna för de särskilda
stambanorna, här upptages inom liden.
Levereringar:
Till södra stambanan......................
» nordvestra stambanan (Kristinehamn—Arvika) . . . .
* dito dito (Arvika—Norska gränsen . . . .
» östra dito .....................
» sammanbinduingsbanan genom Stockholm . .....
» norra stambanan......................
Afföring:
235: 67.
4,509,063: 97.
50: —
365: 67.
488,505: 5.
2,467: 71.
5,000,688:
7.
Värdet å modeller, öfverlemnade''till Styrelsen för statens järnvägstrafik . 1,952: 9.
Balans till år 1870:
Kontant behållning.......................
Förskott:
Enligt kassa-redovisningen....... 183,270: 10.
Enligt hufvudboken:
Förskjutna undersökningskostnader
år 1869 ............. 19,495: 12.
Förskjutna kostnader för tekniska
verket ............... 1,976: 53.
Inventarier..................
2:o. Södra stambanan.
167,546: 47.
204,741: 75.
7,834: 51. 380 I22: 73,
Summa 5,432,762: 89.
Tillgångar
Debet.
Balans från År 1868:
8,525,411: 30.
Leverering:
Från Styrelsen.................................. 235: 67.
Uppdebiterade medel:
Af föregående årens arbetskostnader...................... 244: 51.
Summa 8,525,891: 48.
#
76
Kredit.
Utgifter:
Förrådets underhåll..................
Expropriationskostnader ...............
Diverse utgifter....................
Styrelsen (förvaltningskostnad)...........
40: —
82: 50.
9: 25.
235: 67.
367: 42.
Balans till år 1870:
Kontant behållning..............
Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier
och byggnader............. 6,172,505: 5.
Rörlig materiel................ 2,351,364: 59. 8,523,869: 64.
Fordringar........................... 1,500: 8,525,524: 6.
Summa 8,525,891: 48.
Anmärkning:
Såsom utgifter för denna bana hafva afförts:
år 1855 ............ 268,576: 92.
* 1856 ............ 685,092: 21.
» 1857 ............ 652,910: 85.
» 1858 ............ 1,200,674: 46.
» 1859 ............ 1,083,843: 17.
» 1860 ............ 1,037,873: 6.
» 1861 ............ 1,658,467: 25.
» 1862 ............ 1,790,857: 17.
» 1863 ............ 3,994,122: 52.
» 1864 ............ 3,027,549: 90.
> 1865 ............ 525,741: 2.
» 1866 ............ 124,986: 84.
» 1867 ............ 68,030: 84.
» 1868 ..... 21,270: 6.
efter afdrag af
uppdebiterade 327: 93. 20,942: 13.
» 1869 ..... 367: 42.
efter afdrag af
uppdebiterade 244: 51. ^2: 91.
Tillsammans R:dr 16,139,791: 25.
3:o. Nordvestra stambanan (Läxa—Kristinehamn).
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar.................................. • ■ ■ 2,508,023: 12.
Summa 2,508,023: 72.
77
Kredit.
i
Utgifter:
Styrelsen (förvaltningskostnad)................ 148: —
Afföring af följande anläggningskostnader, som intilldess
banan blifvit färdigbygd balanserats:
Viadukter och broar.......... 158,040: 50.
Väganläggningar i banan........ 49,230: 46.
Bangårdar med husbyggnader..... 323,133: 12.
Transport och nedläggning af sliper och
räler m. in............... 58,778: 98.
Vaktstuga1 och postkurar....... 34,721: 88.
Signaler och telegrafer......... 7,485: 64.
Effekter för färdiga banans komplettering
...... 353,682: 87.
Fasta inventarier............. 1,517,941: 36. aU, ei
-------------- 2,503,014. 81. 2,503,162: 81.
Leverering:
Till Styrelsen................................... 4,860: 91.
Summa 2,508,023: 72.
Anmärkning:
Såsom utgifter för denna bana hafva afförts :
år 1863 .......... 29,540: 59.
» 1864 .......... 371,235: 78.
» 1865 .......... 1,207,663: 50.
* 1866 o.......... 713,641: 92. 2,322,081: 79.
Afgå uppdebiterade.......... 282,621: 62. 2 039 460- 17
» 1867 ............................ ''212,153: 22.
» 1868 ............................ 1,753: 80.
» 1869 ......................... . . . 2,503,162: 81.
Tillsammans R:dr 4,756,530: —
4:o. Nordvestra stambanan (Kristinehamn—Arvika).
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 1,270,621: 67.
Leverering:
Från Styrelsen................................. 4,509,063: 97.
Balans till år 1870:
Sku|d .................................... • ■ . 119: 55.
Summa 5,779,805: 19.
78
k.
Kredit.
Skuld
Balans från år 1868:
205: —
Utgifter:
Undersökningar....................
Tjenstemäns aflöning och rese-ersättningar.....
Byrå- och kontors-utgifter..............
Tillverkningar och förrådets underhåll......
Jordarbeten......................
Bergsprängning....................
Kulvertar och afloppstrumraor............
Vaganläggningar i banan ............. .
Vägonfläggningar...................
Ballastning.......................
Expropriationer....................
Stängsel, grindar och bommar............
Sjukvård........................
Expropriationsomkostnader..............
Diverse arbeten och utgifter.............
Förvandling......................
Afskrifning (kassation och slopning)........
Styrelsen (förvaltningskostnad)............
7,670: 99.
125,889: 60.
9,662: 96.
186,012: —
980,887: 96.
259.487: 41.
140,610: 98.
56,026: 27.
22,438: 6.
150,632: 33.
87,520: 8.
56,430: 8.
41,680: 99.
8,858: 96.
25,250: 30.
12,060: 96.
94,458: 63.
48,574: 95.
2,
314,153:
51.
Balans till år 1870:
Kontant behållning ..............
Förskott.....................
Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier och
byggnader in. in.............. 1,646,087: 31.
Rörlig materiel................ 400,000: —
Permanenta byggnader............ 45,444: 17.
Provisionel^ dito ............ 9,314: —
Materialier................... 826,312: 10.
Inventarier................... 483,311: 37.
16,214: 38.
38,763: 35.
3,410,468: 95.
3,465,446: 68.
Summa 5,779,805: 19.
Anmärkning:
Såsom utgifter för denna bana har afförts:
år 1867...............‘ 242,127: 85.
» 1868............... 1,004,237: 20.
» 1869............... 2,314,153: 51.
Tillsammans R:dr 3,560,518: 56.
79 -
5:o. Nordvestra stambanan (Arvika—Norska gränsen).
Debet.
Balans från år'' 1868:
Til igångar.....................................^1,361,480: 38
Leverering:
Från Styrelsen.................................. ^q.
Uppdebiterade medel:
Af föregående årens arbetskostnader............
6,760:
Summa 1,368,290: 38.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder
19,342: 82.
Utgifter:
Styrelsen (förvaltningskostnad)................ 50:
Afföring af följande anläggningskostnader, som intilldess
banan blifvit färdigbygd balanserats:
Bangårdar med husbyggnader..... 153,153: 68.
Transport och nedläggning af sliper och
räler in. in............... 35,186: 50.
Vaktstuga'' och postkurar........ 4,209: 22.
Signaler och telegrafer......... 6,130: 38.
Effekter för färdiga banans komplettering
.................. 240,673: 28.
Fasta inventarier............ 908,215: 90. 134750g
96.
1,347,618: 96.
Leverering:
TH1 Styrelseu.................................... 1,328: 60.
Summa 1,368,290: 38.
Anmärkning:
Såsom utgifter för denna bana hafva blifvit afförda:
år 1864 ....................
» 1865 .................
» 1866 ..................
> 1867....................
» 1868.^............ 27,864: 75
» Afgå uppdebiterade . . . 7,494: 73
1869............. 1,347,618: 96
Afgå uppdebiterade . . . 6,760: -
247,934: 50.
355,730: II.
734,888: 11.
454,364: 50.
20,370: 2.
1,340,858: 96.
Tillsammans R:dr 3,154,146: 20.
80
Tillgångar.
Från Styrelsen
6:o. Östra stambanan.
Debet.
Balans från år 1868:
Leverering:
. . , . 1,665,211: 33.
.... 365: 67.
Summa 1,665,577: —
Kredit.
Utgifter:
Expropriationer...............
Styrelsen (förvaltningskostnad).......
Afföring af följande anläggningskostnader,
banan blifvit färdigbygd utbalanserats:
Viadukter och broar..........
Väganläggningar i banan...... •
Transport och nedläggning af sliper
och räler m. in............
Bangårdar med byggnader . ......
Vaktstugor och postkurar.......
Signaler och telegrafer.........
Fasta inventarier............
Effekter för färdiga banans komplettering
..................
som intilldess | |
44,655: | 62. |
44,532: | 17. |
47,974: | 2. |
172,618: | 89. |
4,776: | 40. |
1,844: | 65. |
1,096,650: | 7. |
252,159: | 51 |
130: —
235: 67.
1,665,211: 33.
1,665,577: —
Summa 1,665,577: —
Anmärkning:
Såsom utgifter för denna bana hafva afförts:
1863 .......... 123,533: 43.
1864 ........• • 727,173: 42. 850)706: 85
Afgå uppdebiterade........ 53,161: 73
ar
1865
1866
1867
1868 ................. it
Afgå uppdebiterade........
1869
797,545: 12.
1,203,023: 79.
387,541: 91.
6,698: 19.
39,943: 32.
1,665,577: —
Tillsammans R:dr 4,100,329: 33.
81
7:o. Sammanbindningsbanan genom Stockholm.
Tillgångar
Från Styrelsen
Debet.
Balans frän år 1868:
Leverering:
.... 690,907: 76.
.... 488,505: 5.
Summa 1,179,412: 81.
Kredit.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning och rese-ersättningar..... | ..... 24,194: 43. ..... 1,395: 75. |
Tillverkningar och förrådets underhåll........ | ..... 24,376: 39. ..... 8.060: 15. |
................. 8.901: 35. | |
| ..... 1,550: 5. |
Viadukter och broar ................. Väganläggningar i banan............... | ..... 110,403: 41. ..... 54,880: 16. ..... 8,730: 38. |
Stängsel, grindar och bommar............ Stenuttagning ..................... | ..... 2,414: 74. ..... 31,802: 76. ..... 6.270: 24. |
•i ( ^ 1 Q • | |
| ..... 322: 75. |
| |
| |
| ..... 6,279: 5. |
Styrelsen (förvaltningskostnad)............ | ..... 12,705: 5. |
Balans till år 1870.
Kontant behållning ...............
Förskott............• • ,......
Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier och
byggnader..................
Materialier.....................
Inventarier ....................
Provisionella byggnader.............
Permanenta dito ..............
435,998: 97.
146,097: 20.
22,145: 96.
19,844: 15.
202,809: 30.
2,357: 53.
36,025: 75.
826,895: 58.
865,278: 86.
Summa 1,179,412: 81.
11
Rev. Ber. 1811 angående Statsverket.
82 —
Anmärkning:
Såsom utgifter för denna bana hafva afförts:
år 1864 ...................
11
11
»
11
1865
1866
1867
1868
1869
....... 144,423: 44.
....... 714,002: 84.
....... 1,237,763: 11.
....... 552,303: 27.
....... 878,988: 9.
. ...... 314,133: 95.
Tillsammans 3,841,614: 70.
8:o. Norra stambanan.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 2,473,182: 71.
Leverering:
Från Styrelsen.................................. 2,467: 71.
(Jpl) debitering:
Influtna expropriationsbidrag ..................... 103,136: 44.
Summa 2,578,786: 86.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder...................................... 103,136: 44.
Utgifter:
Expropriationer.........................
Sjukvård............................
Expropriationsomkostnader ..................
Styrelsen (förvaltningskostnader)...............
Afföring af följande anläggningskostnader, som intilldess banan
blifvit färdigbygd balanserats:
Viadukter och broar............ 125,022: 56.
Väganläggningar i banan......... 78,568: 25.
Bangårdar med husbyggnader...... 236,196: 35.
Transport och nedläggning af sliper och
räler m. in................ 60,523: 42.
Vaktstugor och postkurar........ 8,389: 23.
Signaler och telegrafer.......... 4,153: 73.
Effekter för färdiga banans komplettering 433,312: 74.
Fasta inventarier ............. 1,482,666: 72.
2,175: 41.
8: 44.
48: 20.
235: 66.
2,428,833: —
2,431,300: 71.
Transport 2,534,437: 15.
83
Transport 2,534,437: 15.
Balans till år 1870:
Förskott....................................... 44,349: 71.
Summa 2,578,786: 86.
Anmärkningar:
Såsom utgifter för denna bana hafva afförts:
ar
1863 ................ | 39,772: | 31. |
|
|
1864 ................ | . . 759,288: | 53. |
|
|
1865 ................ | . . 893,871: | 87. |
|
|
1866 ................ | . . 714,023: | 95. |
|
|
1867 ................ | 117,110: | 83. |
|
|
1868 ................ | 13,430: | 63. |
|
|
1869 ................ | . . 2,431.300: | 71. | 4,968,798: | 83. |
hvarifrån afgå uppdebiterade: |
|
|
|
|
år 1864 ............. | 20,843: | 9. |
|
|
„ 1867 ............. | . . 228,671: | 92. |
|
|
„ 1869 ............. | . 103,136: | 44. | 352,651: | 45. |
| Återstå | 4,616,147: | 38. |
§ 1-
Af Styrelsens den 25 sistlidne Juli till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse
om arbetenas fortgång vid statens jenvägsbyggnader under är 1869 hafva Revisorer ansett
sig böra meddela följande:
“Vid 1869 års ingång återstod af de till Styrelsens disposition ställda jernvägsmedel
ett belopp af 500,462 riksdaler ännu olyftadt.
Genom särskilda nådiga bref af nedannämnda data blefvo under årets lopp följande
medel ställda till Styrelsens disposition, nemligen den 29 Januari 3,090,000 riksdaler, den
10 Augusti 1,000,000 riksdaler, den 15 Oktober 300,000 riksdaler samt den 23 November
300,000 riksdaler.
Summan af de under ifrågavarande år till Styrelsens förfogande ställda medel uppgick
sålunda till ett sammanräknadt belopp af 5,190,462 riksdaler, och blef under året
äfven hela denna summa af Styrelsen lyftad för att till jernvägsbyggnadernas bedrifvande
användas."
“Oaktadt såväl södra, som norra, Stockholm—Upsala och östra, Katrineholm—
Norrköping, stambanorna samt nordvestra stambanan Arvika—Norska gränsen redan länge
varit för allmän trafik upplåtna, har dock Styrelsen icke med 1869 års utgång kunnat
fullständigt afsluta deras räkenskaper; och innan detta skett är Styrelsen icke heller i
tillfälle att uppgifva den exakta anläggningskostnaden för dessa banor. Detta beror, såsom
Styrelsen i en redan förut afgifven berättelse äfven framhållit, derpå, att vid hvarje
särskild bana ännu långt efter dess öppnande för trafiken många utgifter och inkomster
förekomma, hvilka måste ingå i banans räkenskaper."
84
Deremot har med år 1869 räkenskapen för nordvestra stambanan, Laxå—Kristinehamn,
kunnat helt och hållet afslutas; och framgår deraf, att hela anläggningskostnaden
för denna stambanedel, i längd utgörande 5,6 mil, uppgått till 4,756,530 riksdaler.11
Å de år 1869 under byggnad varande stambanorna, nemligen nordvestra stambanan
mellan Kristinehamn och Arvika samt sammanbindningsbanan genom Stockholm
hafva arbetena fortgått i den utsträckning, som här nedan särskild! för hvarje af dessa
banor finnes omförmäldt.
Nordvestra Stambanan, Kristinehamn—Arvika.
"Gynnade af en för arbetets bedrifvande ovanligt fördelaktig väderlek blefvo arbetena
mellan Kristinehamn och Karlstad så fullbordade att denna handel, utgörande i
längd 3 mil 27,854 fot, kunde med Oktober månads ingång för allmän trafik upplåtas;
och å sträckan mellan Karlstad och Arvika voro alla de arbeten, som, enligt den under
den 10 Augusti fastställda arbetsplanen, afsågos att under året utföras, redan vid medlet
af November månad verkställda."
Följande arbeten blefvo under året å nordvestra stambanan, Kristinehamn—Arvika,
utförda, nemligen:
För banans terrassering omflyttad jord.....................
„ „ „ bortsprängdt berg....................
Afloppstrummor, öppna..............................
„ täckta ..............................
Kulvert, en å...................................
Broar: alla grundläggnings- och murningsarbetena å de mellan Kristinehamn
och Karlstad förekommande 6 stycken större broar äfvensom öfverbyggnaderna
derå af jern fullbordades. De svåra och omfattande grundläggnings-
och murningsarbetena å de stora broarne öfver Klarelfven,
Norselfven och Wermelen å linien mellan Karlstad och Arvika påbörjades,
hvarjemte åtskilliga mindre broanläggningar voro under
arbete.
Vägportar och vägbroar, fullbordade......................
„ „ påbörjade......................
Strömregleringar vid Klarelfven.........................
„ „ Kaplanselfven.......................
„ „ Välingesundet.......................
Vägomläggning, fullbordad mellan Björknäs och Brunnsberg........
Terrasserad bana mellan Kristinehamn och Karlstad.............
Karlstad och Arvika...............................
Ballastning fullbordad å hela linien Kristinehamn—Karlstad.
„ å sträckan mellan Karlstad och Karlsund............
ITtfördt grus för ballastning...........................
48,774 kub.-st.
2,302 „
4 st.
103 „
220 fot.
17 st.
13 „
750 fot.
1,000 „
2.400 „
1.400 „
32,710 „
138,843 „
29,000 „
5,504kub.-st.
85
Rälsläggning, fullbordad å banan Kristinehamn—-Karlstad,
„ å banan vester om Karlstad................... 49,000 fot.
Stängsel utefter banan.............................. 260,259 „
„ deraf stenmur.............................. 14,670 „
Banvaktarestugor, färdigbygda.......................... 19 st.
„ påbörjade........................... 3 „
Antalet af vid denna stambana använde arbetare utgjorde i medeltal under Januari till
och med April månader 2,162 man, under Maj månad 3,853, Juni 5,744, Juli och Augusti
6,119, September och Oktober 5,562, November 4,627 och December 2,927 man, och
blefvo dermed inalles 1,234,379 3/4 effektiva dagsverken utgjorda.
Sainmanlmidiiingsbanan genom Stockholm.
“De återstående för fullbordande af denna bana erforderliga arbetena hafva under
året fortgått och så framskridit att de redan under föregående året påbörjade, i sammanhang
med Brunnsbackens förhöjning och jernvägsspårets ledande under östra Slussgatan
stående arbetena, nemligen anläggningen af en viadukt för Ostra Slussgatan och nedfarterna
derifrån till Stadsgårdshamnen och Ryssvågen blifvit fullbordade och derefter den
för banspårens ledande under Vestra Slussgatan erforderliga ombyggnaden af denna gata
jemväl blifvit verkställd.
Den öfver Söder ström ledande jernbron, bestående af elfva fasta och två rörliga
spann, har äfven blifvit fullbordad, äfvensom i det aldra närmaste den 400 fot långa
viadukten öfver Mälaretorget.
A Centralbangården å Norrmalm blef den föregående året påbörjade vägundergången
i nya Kungsholmsbrogatan färdigbygd och för trafik upplåten och den för gående
afsedda vägundergången i Mäster Samuelsgatan i det närmaste färdigmurad, hvarjemte
den nya lastbryggan utmed Klara sjö uppfördes och fyllningen inom densamma högst betydligt
framskred.
Sedan 1869 års riksdag beviljat anslag för uppförande af stationshus jemte banhall
å Centralbangården blefvo grundlägguingsarbetena för stationshuset med största skyndsamhet
bedrifna och såväl sjelfva pålgrunden som grundmurarne för denna byggnad fullbordade.
Genom utförande af dessa arbeten återstod vid årets utgång för att sammanbindningsbanans
båda hufvudspår emellan dess utgrening från vestra stambanan vid Tantogatan
ända till Centralbangården vid Klara sjö skulle blifva förenade, endast kompletterande
af spårutläggningen emellan Riddarholmen och jernvågen.
Detta arbete fullbordades dock först i Januari 1870, och ehuruväl ett provisoriskt
begagnande af ‘sammanbindningsbanan i sin helhet från denna tid egt rum, skulle dock
banan icke kunnat utan stora svårigheter och betänkliga olägenheter för allmän trafik
upplåtas innan Centralbangården blifvit fullbordad, helst som detta skulle i icke ringa mån
fördröjt arbetena å stationshuset och banhallen.“
Omedelbart efter det Riksdagen, såsom ofvan är nämndt, beviljat anslag till uppförande
af stationshus vid Centralbangården, påbörjades grundläggningsarbetena derstädes
och bedrefvos under sommarmånaderna oafbrutet natt och dag. 468 kubikstänger jord
blefvo bortschaktade och 6,161 stycken pålar nedslagna, de flesta medelst af lokomobiler
86
dåfna pålkranar, dubbel plattform af plank ofvan pålarne nedlagd och 155,g kubikstang r
grundmurar i bruk lagda, hvarjemte tegelmurningen i källarvåningen påbörjades, ™en
murning dock måste afbrytas vid den kalla årstidens inträdande, sedan omkring au»''-''uu
stycken tegel blifvit inmurade. Mellan grundmurarne och upp till källaregolfvets °J
utfylldes 89,93 kubikstänger grus, hvilka jemte ytterligare 91,3 kubik stänger, som användes
till ballastning af jernvägsspåren å bangården, dittransporterades med lokomotiv
från grustaget vid Kummelsby. Grundläggningsarbetena för vestra banhallsvagen blelvo
äfven påbörjade likasom huggningen af granitsockeln till stationshuset.
Uti Klara sjö utfylldes inalles 608 kubikstänger fyllningsämnen, hufvudsakligast
från ofvannämnda grundgräfningsarbeten för stationshuset och vägundergången i Master
Samuelsgatan, och endast 31,40 kubikstänger kostnadsfritt för staten från enskilda personer,
och utgjorde härigenom hela fyllningen i Klara sjö vid årets slät 8,028 kubikstänger.
Af kajbyggnaden utmed denna fyllning fullbordades ytterligare DbO fot i längd.
All den dels kilade och dels huggna mursten, som åtgick till alla murningsarbetena
vid sammanbindningsbanan, tillsammans utgörande icke mindre än 190,738 kubikfot, biet
uttagen vid de stora för arbetena å sammanbindningsbanan upptagna stenbrotten vid Eklund
och Ingenting samt derifrån till arbetsställena framtransporterad dels sjövägen och
dels med lokomotiv. ,
Arbetsstyrkan under året vid sammanbindningsbanan utgjorde i medeltal: unaei
Januari till och med Maj månader 471 man, under Juni månad 646 man, under Juli till
och med Oktober månader 698 man, under November 604 man samt under December
525 man; och blefvo med denna arbetsstyrka inalles 173,873 % effektiva dagsverken
utgjorda."
“Under året blefvo för jernvägsarbetena 5,007 .14.1.12 Tons (119,695,87 centner)
räler anskaffade, liqviderade och i räkenskaperna upptagna, hvilka partier räler tillverkades
i England, dels vid Rhymney jernverk i Wales och dels vid Bolchow, Yaughan
and C:ies verkstäder i Middlesbro-distriktet, och levererades i Göteborg, fritt för statens
jernvägsbyggnader, för en kostnad af 109,212 riksdaler 8 öre.
De för jernvägens byggnad och trafikens utredning i (ifrigt under ifrågavarande år
erforderliga effekter, hvilka från större verkstäder pläga anskaffas, hafva till aldra största
delen kunnat erhållas af inhemsk tillverkning; och uppgå_ de summor, som för de anmärkningsvärdaste
af dessa effekter blifvit utbetalda, till följande belopp.
Tillverkade vid:
Svenska Utländska
verkstäder. verkstäder.
Jernöfverbyggnad till större och mindre broar
samt till vägportar och vägbroar, vändskifvor,
vattencisterner, maskinerier och öfriga större
effekter...................... 261,146: 61.
Rälstillbehör, bestående af skarfjern, skrufbultar
med muttrar, rälsspik korsningar och vexla* . 106,774: 28.
Telegrafapparater och öfriga telegraf-effekter ■ ■ ■ 17,076: 79.
Summa 384,997: 68.
7,976: 82.
7,976: 82.
Summa.
269,123: 43.
106,774: 28.
17,076^79.
392*974; so.
Ofvanstående från utlandeTfTnförskrifna effekter utgöras uteslutande af sådana
byggnadsmaterialier, som icke inom landet tillverkas, och bestå dels af helvalsade jern
-
87
balkar af gröfre dimensioner och dels af den vågformiga och galvaniserade jernplåt med
tillbehör, som användes till täckningen af banhallen i Karlstad. “
Slutligen är af Styrelsen omförmäldt, hurusom genom tillämpning af den utaf
Kongl. Maj:t den 31 November 1868 för Styrelsen fastställda nya stat, upptagande färre
tjensteman än förut, utgifterna för den egentliga förvaltningen^1 blifvit inskränkta, så att, i •
förening med den nedsättning i lönen för Styrelsens chef, hvarom, uppå af honom sjelf
gjord framställning, Kongl. Maj:t meddelat förordnande, uti dessa utgifter en årlig minskning
af i jemnt tal 12,000 R:dr kunnat ega rum.
§ 2.
De uti Styrelsens kassaredovisning vid 1869 års slut under titel förskott balanserade
medel uppgingo, enligt hvad ofvanintagna tablå utvisar, till ett belopp af 183,270
R:dr 10 öre. Till närmare redogörelse öfver dessa förskott och afbetalningar med flera
andra verkställda, men i räkenskapen icke afförda utgifter, är i December månads kassaredovisning
fogad en förteckning, enligt hvilken ifrågavarande summa sålunda specificeras:
Till Vaktmästaren C. Forsberg för bestridande af åtskilliga mindre utgifter för Styrelsens
räkning................................ 50
,, Materialförvaltaren N. T. Hedenskoug för bestridande af åtskilliga utgifter
för stambanornas räkning...................... 100
„ Kassören F. J. Ahlberg i Göteborg för bestridande af åtskilliga derstädes
förefallande utgifter för stambanornas räkning......... 1,000
„ bestridande af kostnaden för 1866 års undersökningar för norra stambanans
fortsättning............................. 54,218: 10.
„ Grosshandlanden A. W. Frestadius, honom kontraktsenligt tillkommande
afbetalningar å kostnaden för jernvägsbron öfver Söderström . 127,000
„ Styrelsens juridiska ombud för bestridande af åtskilliga förefallande
utgifter ................................... 200
För utbetalande af pensioner för sednare hälften af år 1869 för samman
bindningsbanans
räkning.......................... 54
„ utbetalande af pensioner för samma tid för nordvestra stambanans,
Kristinehamn—Arvika, räkning...................... 148
Till öfversten C. G. Beijer, i afräkning å honom tillkommande resekostnads
ersättning
för år 1869 .......................... 500
Summa 183,270
10.
I afseende å ofvanupptagna, för bestridande af kostnaden för 1866 års undersökningar
för norra stambanan utgifna belopp, 54,218 rdr 10 öre, vilja Revisorerne meddela
den upplysning, att ifrågavarande undersökningskostnader från början icke blifvit direkte
af Styrelsen bestridda, utan att desamma till större delen utgått från södra stambanans
kassa och att ett för dessa kostnader intill slutet af år 1868 utgifvet belopp af 54,017
R:dr 39 öre uti kassaredovisningen för December månad nämnda år öfverförts till Styrelsen,
uti hvars räkenskaper detsamma sedermera balanserats, ehuru någon uppgift derom
icke finnes meddelad uti den till sistlidna års Revisorer öfverlemnade förteckning å dvlika
förskott.
«
88
§ 3.
Kostnaderna för den tecknisk-ekonomiska beskrifning, som till följd af Rikets Ständers
vid 1862—1863 årens riksdag fattade beslut blifvit utarbetad öfver vestra stambanan
med dess utgrening till Örebro samt från trycket utgifvits, finnas uti Styrelsens
räkenskaper för revisionsåret upptagna. Då redovisningen endast utgör ett sammandrag
af de dervid fogade qvittenser och öfriga verifikationer, men icke innefatta,! någon eftei
utgifternas olika beskaffenhet ordnad redogörelse för de säskilda behof, hvartill medlen utgifvits,
hafva Revisorerne till upplysning i berörda hänseende latit upprätta en a verifi ationshändlingarne
grundad sådan redogörelse för ifrågavarande utgifter, samt funnit desamma
utgöra:
Aflöning och inqvartering till en vid detta arbete anställd distriktsingemor j3,566: 93.
Dito till öfrige vid arbetet anställde tjensteman och bitraden...... _
Reseersättningar..................... ir? 032* _
Graverings- och tryckningskostnader...................... >1249'' 85.
Papper . ••••••......................2,150: —’
Redaktionskostnadei................ g2- gg
Diverse utgifter.............................. --:
Tillsammans 60,606: 65.
Till bestridande af dessa utgifter hade användts dels de medel, som för ifrågavarande
beskrifnings utgifvande blifvit af Styrelsen i Riksgälds-kontoret ly tade eller
50 000 R-dr och dels ett från Styrelsen öfver statens jern vägstrafik, pa grund af kongl.
Brefvet den 17 September 1869, såsom ersättning för vestra stambanans kontrollmatmng
levereradt belopp af 8,630 R:dr 12 öre. Återstående kostnadsbeloppet 1,976 R-dr 53
öre, är uti Styrelsens hufvudbok balanseradt såsom eu fordran för utgifter, som utöfver
tillgångarne för arbetet blifvit bestridda.
Statens jernvägstrafik.
Räkenskaperna, hvilkas granskning i Kongl. Kammar-rätten ännu icke blifvit afslutad,
redovisa inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
...... 8,580,098: 81.
Tillgångar..........................
Uppbörd:
Passageraretrafiken:
Passagerarebiljetter . . . 2,447,961: 54.
Trupptransport...... 32,663: 60.
Fångtransport...... _ 27,832: 44._______________———---———
Transport 2,508,457: 58. - - - ~ 8,580,098: 81.
I
- 89 —
Transport, 2,508,457: 58.
Tillskott ......... 6,027: 7.
Bagage-öfvervigt..... 51,999: 56.
Posttransport....... 102,300: 17.
Lik, åkdon och hästar in. in. 49,632: 19.
Extra tåg ........ 7,086: 40.
Godstrafiken:
Ilgods........... 133,746: 10.
Fraktgods.........3,119,317: 94.
Boskap.......... 143,054: 4.
Extra trafikinkomster:
Vagns-, plats- och maga
sinshyror.
........ 16,192: 78.
Telegram......... 27,041: 55.
Försålda tidtabeller, taxor
m. m........... 8,312: 10.
Förvaltningsbidrag..............
Hushyror, arrenden och höskörd......
Hyra för lokomotiv .
8,580,098; 81.
2,725,502: 97.
3,396,118: 8.
51,546: 43.
6,173,167: 48.
12,298: 29.
19,655: 72.
19,404: 94.
för vagnar........................ 28,710: 14.
Dito
Aterlemnade materialier
Diverse
Skulder
Balans till år 1870:
Kredit.
Balans frän år 1868:
Skulder .
8,328: 36.
6,269,395: 87.
'' '' • • • • 451,023: 83.
Summa 15,300,518: 51.
519,262: 63.
Byrå-afdelningen:
Aflöning åt tjensteman och betjente . . 133,781: 52.
Inqvartering................ 6,773: 88.
Reseersättningar och dagtraktamenten . 5,807: 10.
Expeditionskostnader........... 15,999: 84.
Biblioteket................ 842: 93.
Eldning, belysning och städning .... 4,719: —
Inventariers underhåll och förbrukning 104: 56.
Hyror^ för och underhåll af byrålokaler 4,748: 1.
Sjukvård ................. J30: _
Diverse utgifter.............. 9,876:'' 54.
Transport
182,783: 38.
182,783: 38.
519,262: 63.
12
Rev. Ber. 1811 angående Statsverket.
90
Ban-afdelningen:
Aflöning till tjensteman.........
Dito till banmästare m. fl........
Dito till banvakter in. fl..........
Inqvartering................
Bränsle..................
Beklädnad.................
Expeditionskostnader...........
Banvallen.................
Större broar ...............
Mindre dito................
Vägar...................
Ballastning................
Utbyte af slipers ............
Dito af räler...............
Underhåll af stängsel...........
Trafikbyggnader.............
Byggnader för maskinafdelningen ....
Bangårdsmaskinerier...........
Stationsplaner..............
Vaktstugor och kurar..........
Telegrafer.................
Signaler..................
Materiaförbrukning för signalering . .. ■
Inventariers underhåll och förbrukning
Expropriationsräntor och kontributioner
Snöskottning...............
Reseersättningar och hyror.......
Sjukvård och begrafningshjelp......
Öfriga ersättningar och utgifter.....
Trafik-afdelningen :
Aflöning till trafiktjenstemännen ....
Dito till telegratjenstemännen . . .
Dito till tågbetjeningen.......
Dito till stationsbetjeningen.....
Inqvartering................
Bränsle ..................
Beklädnad.................
Expeditionskostnader...........
Signalering inom stationerna......
Belysning » „ ......
Eldning ,, » • • ; ■ ■ ■
Signalering och belysning å bantågen .
Materialförbrukning för trafiken ....
Dito för telegrafera . .
Inventariers underhåll och förbrukning
Transport
Transport 182,783: 38. 519,262: 63.
53,495: -60,713: 92.
206,144: 28.
9,680: —
11,944: 45.
43,953: 39.
5,542: 06.
5,546: 55.
6,135: 28.
964: 25.
4,921: 38.
13,302: 23.
86,029: 50.
130,337: 56.
58,994: 32.
63,868: 52.
34,992: 88.
25,645: 59.
22,966: 93.
14,959: 13.
8,415: 70.
1,445: 45.
4,592: 78.
9,520: 72.
1,095: 3.
9,865: 19.
6,362: 27.
7313; 47.
M)l8: 64. 909,766: 47.
322,936: 69.
29,947: 37.
86,162: 19.
274,816: 76.
62,701: 58.
10,770: 69.
41,008: 19.
41,009: 67.
3,360: 11.
22,808: 31.
19,175: 3.
6,893: 31.
3,471: 65.
4,647: 58.
19,863: 51.______________________
949,572: 64. 1,092,549: 85. 519,262: 63
Transport
Renhållning vid stationerna.......
Reseersättningar och hyror.......
Sjukvård och begrafningshjelp......
Ersättning för bortkommet eller ska
dadt
gods ...............
Öfriga utgifter..............
Maskin-afdelningen:
a) Lokomotiv-tjenst:
Aflöning till tjensteman och betjente
Dito till lokomotivförare.....
Dito till eldare..........
Dito till putsare..........
Dito till pumpare, kolkarlar in. fl.
Inqvartering..............
Kol- och oljepremier till lokomotivförare
................
Beklädnad................
Inventariers underhåll och förbrukning
Förbrukning af stenkol........
Dito af olja och talg.....
Materialier för lokomotivs uppeldning
Dito för dito putsning . .
Dito för dito belysning .
Eldning, beslysning in. m. i vattenstationerna
..............
Hyra för lokomotiv..........
Sjukvård och begrafningshjelp . . . .
Diverse utgifter............
b) Vagntjenst:
Aflöning till tjensteman och betjente
Dito till vagnmästare.......
Dito till vagnsmörjare.......
Inqvartering..............
Premier till vagnsmörjare.......
Materialförbrukning för vagnsmörjning
Dito till vagnars putsning
Inventariers underhåll och förbrukning
Hyra för vagnar ...........
Sjukvård och begrafningshjelp . . . .
Diverse utgifter............
c) Transportmedlens underhåll:
Lokomotiv...............
Tendrar................
Statsvagnar..............
l:a klassens passagerarevagnar. . . .
l:a och 2:a klassens kombinerade dito
91 —
949,572: 64. 1,092,549: 85. 519,262: 63.
8,963: 8.
10,781: 22.
7,833: 91.
1,165: 35.
16,300: 12. 994,616: 32.
24,021: 56.
109,686: 92.
62,112: 47.
37,929: 41.
48,613: 21.
39,332: 62.
31,556: 67.
112: —
8,248: 74.
371,261: 33.
19,709: 59.
5,191: 58.
13,938: 87.
9,954: 88.
24,038: 88.
22,958: 82.
4,668: 74.
7,568: 97.
23,198: 64.
19,424: 11.
26,387: 8.
9,753: 12.
2,553: 44.
12,826: 47.
846: 14.
19,254: 81.
41,623: 93.
2,473: 75.
3,135: 43.
195,984: 46.
11,407: 66.
6,769: 96.
10,125: 34.
4,729: 51.
Transport 1,231,399: 11. 2,087,166: 17. 519,262. 63.
92
Transport 1,231,399: 11.
2:a klassens passagerarevagnar . . . 18,674: 93.
3:e „ dito . . . 24,975: 13.
Postvagnar............... 848: 67.
Fångvagnar .............. 1,694: 11.
Bagagevagnar............. 10,637: 26.
Täckta godsvagnar .......... 16,948: 96.
Vagnar för hästar........... 195: 83.
Öppna låga godsvagnar........ 34,117: 10.
Vagnar för timmer.......... 7,338: 53.
Öppna höga godsvagnar....... 13,623: 37.
Vagnar för ballastning........ 1,840: 47.
„ för plank........... 14,117: 15.
„ för småkreatur........ 60: 85.
,, för malm........... 644: —
Vagnsaxlar och hjul ......... 23,278: 74.
Förändringar af byggnader och anläggningar
Dito af inventarier..........
Förluster......,.............
2,087,166: 17.
1,400,394: 21.
6,583: 74.
15,389: 43.
1,976: 56.
Kongl. Stats-kontoret tillgodofördt trafik-öfverskott
519,262: 63.
3,511,510: 11.
2,443,837: 31.
Balans till år 1870:
Kontant behållning...................... 267,900: 68.
Inventariers värde....................... 8,374,884: 63.
Förskott............................ 7,500: —
Fordringar........................... >75,623: 15. 8j825j908; 46.
Summa 15,300,518: 51.
§ >•
Ur Trafik-styre>sens till Kongl. Maj:t för år 1869 afgifna berättelse, hvilken blifvit
såsom bidrag till Sveriges officiella statistik till trycket befordrad, få Revisorerne, med
hänvisande dertill i öfrigt, här endast meddela följande:
Under nämnda år hade linien Kristinehamn—Karlstad blifvit fullbordad och den
1 Oktober för allmän trafik upplåten. Sammanräknade våglängden af de vid årets slut
trafikerade stambanorna utgjorde 104,5 mil, och hela byggnadskostnaden härför upskattades
till 91,144,959 R:dr 31 öre, eller 872,200 R:dr 57 öre per banmil. Aret 1869 hade för
rörelsen å de svenska .stambanorna i det hela varit det gynsammaste sedan trafikens
första öppnande. Sålunda utgjorde inkomsternas öfverskott öfver utgifterna i förhållande
till det totala byggnadskapitalet 3,1 procent. Den andel af sagde öfverskott, som tillkommit
Stats-kontoret, uppgick till 2,7 procent jemväl af det totala byggnadskapitalet.
Utgiftsprocenten hade nedgått till 55,67.
§ 2.
Under rubriken “Statistik11 i ofvanberörda berättelse upptagas kostnaderna för dragkraften
(med lokomotiv-betjening) å statens jernvägar för nedannämnda år till följande
belopp:
‘>3
år | 1864: | 1867: | 1869: |
|
| 4,163. | 4,039. |
öre | 13,315. | 12,636. | 10,600. |
| 10,481. | 10,242. | 8,180. |
per lokomotiv-mil....................
och utgifterna för vagnarnes underhåll och tjenst samma år till:
för person- och postvagnar per vagnmil..........
samt för pack- och godsvagnar per dito.........
['' Öl jemförelses skull hafva Revisorerne förskaffat sig kännedom om och få här
meddela uppgift å beloppet ^af den ersättning för enahanda omkostnader, som statens iernvägstrafik
dels bekommit från den med dess rörliga materiel trafikerade Wexiö—Alfvestabanan,
dels utbetalt för bruk af norska jernvägarnes lokomotiv, vagnar och tågpersonal
pa nordvestra stambanan''emellan Arvika och Charlottenbergs stationer. Enligt de mellan
Trafik-styrelsen och styrelsen för Wexiö—Alfvesta jernvägsbolag samt direktionen för Sönderfjeldske
statsjernbanorna i Norge den 20 Febr. 1864 och den 17 Aug. 1867 afslutade
överenskommelser i berörda hänseende, erlägger nemligen Wexiö—Alfvesta jernvägsbolag,
såsom godtgörelse för begagnande af den staten tillhöriga rörelsematerielen å denna bibana
och dess stationer, äfvensom fpr tillhörande tågpersonalens användande dervid, i ett för
H,, 4, rdr. ,för hv;‘irje. lokomotiv-mil och 30 öre för hvarje vagnmil; och för tillhandahållande
åt de norska jernvägarnes materiel och perenn] £ a____
hade bemälda norska jernvägsdirektion betingat
nemligen:
sig ersättning efter följande grunder,
för ett lokomotiv om 440—555 norska centners vigt.... 1 Sp.ddr 82 sk.
eller i svenskt mynt 6 rdr 73) öre.
för ett lokomotiv om 670 norska centners vigt.......2 , 2
eller 8 rdr 6| öre; beräknadt för hvarje å svenska banan
i tjenstgöring af hvad slag som helst tillryggalagd norsk
mil (= 1,057 sv. mil) med tillägg af 5% för vagnvexling
vid'' stationerna.
för en lista klass eller en kombinerad lista och 2:dra klass
_ Personvagn............................ __ J8 (= 60 öre)
för en 2:dra klass personvagn eller för en bromsvagn ... — . 14 „ (= 46 6 öre)
och för en 3:dje klass personvagn eller för en godsvagn. . — _ 12 ”, (= 40’ öre)
allt för hvarje å banan i tjenstgöring tillryggalagd norsk mil.
Enär de svenska och norska statsbanornas rörliga materiel är af ungefär lika beskaffenhet,
sa vill det af ofvan anförda jemförelse synas Revisorerne som ersättningsbeloppen
för begagnande af den norska materielen å den svenska stambanan mellan Arvika
och Charlottenberg skulle hafva blifvit väl högt satta.
§ 3-
„ TcJti nådigl Bref till Kongl. Kammar-rätten af den 27 April 1860 har Kongl. Mai it
uppå dåvarande chefens för statens jern vägsbyggnader framställning om utsträckning af
liden för insändande till nämnda embetsverk af räkenskaperna för statens jernvägsbyggnader,
förklarat, att berörda räkenskaper, då omfattande jemväl jernvägstrafiken för år
1859 och tillsvidare framgent icke behöfde till Kongl. Kammar-rätten öfverlemnas" förr än
vid slutet af året näst efter det räkenskaperna afsåge. På grund af detta nådiga medgifvande
hade 1869 års räkenskaper för statens järnvägstrafik först den 31 Dec. 1870
blifvit insända till Kongl. Kammar-rätten, hvarest, granskningen af desamma, på sätt ofvan
omförmäles, vid tiden för revisionsförrättningens början ännu icke hunnit afslutas. Då det
emellertid är af vigt att Kammar-rättens granskning af räkenskaper för allmänna medel
94
föregår Statsrevisorernes, hafva Revisorerne ansett sig höra hemställa, att tiden för ifrågavarande
räkenskapers aflemnande till Kongl. Kammar-rätten måtte förkortas, sa att granskningsarbetet
derstädes vid Statsrevisionens början vore fullbordadt; eu åtgärd, hvilken synes
kunna desto lättare vidtagas, som, efter hvad Revisorerne hafva sig bekant, omförmälda
räkenskaper äro på sådant sätt uppställda, att de inom jemförelsevis kort tid efter räkenskapsårets
utgång kunna afslutas.
Ultima Landtbruks-institut.
Af dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar,
inhemtas i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden.
Tillgångar
A) Ordinarie anslag.
Debet.
Balans från år 1868:
171,319: 3.
Uppbörd.
För Institutet:
Statsanslag.............
Elev-afgifter............
För Mejeri-skolan:
Statsanslag.............
Öfriga inkomster..........
För Agrikulturkemiska försöksstationen:
Statsanslag..............
Öfriga inkomster..........
Arrendemedel...............
Af Ultuna gård..............
„ Granebergs dito...........
„ Kungsängen..............
„ Tegelbruket..............
„ Mejeriet................
„ Trädgården..............
,, Gasverket...............
16,000: —
18,698: 75.
3,000: —
801: 38.
4,500: —
750: —
34,698: 75.
3,801: 38.
5,250: -3,539: 84.
19,898: 38.
3,541: 7.
19,695: 19.
1,434: 65.
9,455: 95.
1,025: 84.
1,058: 48.
103,399: 53.
Balans till år 1870:
107,512: 54.
Skulder
Summa 382,231: 10.
95
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder
102,738: 15.
Utgifter:
För Institutet..............
„ Mejeriskolan............
„ Agrikulturkemiska försöksstationen
„ Ultuna gård.............
„ Granebergs dito..........
„ Kungsängen.............
„ Tegelbruket............
„ Mejeriet..............
„ Trädgården............
„ Gasverket..............
„ Egendomens förbättring......
„ Byggnads-reparationer.......
Förlust ä Kungsängens gödkreatur . .
Dito å dito ungkreatur . .
Intressemedel..............
Gratial er................
Diverse omkostnader..........
Magasinskostnader, prisskilnad m. in. .
Afskrifning................
39,588: 45.
3,801: 38.
5,250: —
10,108: 71.
3,132: 94.
14,423: 87.
1,219: 25.
10,041: 17.
1,212: 61.
1,058: 48.
726: 43.
3,461: 90.
667: 20.
1,383: 88.
2,874: 55.
147: 68.
283: 15.
212: 18.
129: 55. 99,723: 38.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning......................
Utlånt.a medel.........................
Fordringar...........................
Förskott............................
Värde å byggnader............... 42,483: 37
„ å kreatur................. 31,000: 57
„ å möbler och bibliotek..........19,881: 80
„ å inventarier............... 32,525: 93
„ å spanmål och öfriga lager....... 36,478: 94
„ å utsäde.................. 2,133: —
86: 33.
6,000: —
3,162: 76.
6,016: 87.
164,503: 61. 179,769: 57.
Summa 382,231: 10.
§ 1.
Institutets skulder uppgingo vid redovisningsårets början till 102,738 R:dr 15 öre
och vid dess slut till 107,512 R:dr 54 öre och hafva således ökats med 4,774 R:dr 39
öre. Den utbalanserade skulden utgjordes af följande poster:
96
till Kong!. Maj:t och Kronan, ett räntefritt förskott............. 18,000: —
» Gillbergska stipendiefonden.......................... 13,200: —
» Agrikulturkemiska försöksstationen..................... 1,148: 28.
» Elevbyggnadsanslaget............................. 8,581: 54.
» Enskilda personer och banker........................ 66,582: 72.
Tillhopa 107,512: 54.
Tillgångarne vid årets slut utgjordes af:
utlånta medel och fordringar till ett sammanlagdt belopp af. . 9,162: 76.
Kassabehållning............................ 86: 33.
Förskott................................ 6,016: 87.
Bibliotek och samlingar....................... 19,881: 80.
Värde å byggnader.......................... 42,483: 37.
Dito å inventarier........................ . 32,525: 93.
Dito å utsäde.............. 2,133: —
Dito å kreaturen.......................... 31,000: 57.
Behållning i förråden af spanmål, otröskad säd, hö och halm,
ost och smör, skogseffekter, ved, gödsel m. m........ 36,478: 94. jyg ^
Ehuru räkenskaperna på detta sätt utvisa en öfverskjutande tillgång af 72,257: 3.
ligger det dock i sakens beskaffenhet, att endast en del af den såsom behållning upptagna
spanmålen m. m. jemte fordringar kunna till betäckande af Institutets skulder
användas.
Om äfven, på sätt antagligt är, de trenne sista årens goda skördar lemna öfverskott
till betäckande af en del utaf Institutets betydliga skulder, torde emellertid andra åtgärder
böra vidtagas till deras afbetalande, då en så stor skuldsättning, som den i fråga
varande, icke kan verka annat än menligt på Institutets verksamhet. Revisorerne äro
dessutom af den åsigt, att dylika skuldsättningar vid offentliga institutioner icke böra
i fråga komma. Ehuru det en eller annan gång icke lärer kunna undvikas, att vid en
större förvaltning brist uppstår, torde likväl en förvaltande myndighet, som har sig anvisadt
ett bestämdt anslagsbelopp, icke vara befogad att betäcka bristen genom upptagande
för institutionens räkning af ett bristen motsvarande lån och sedan fortsätta sin verksamhet
i samma omfång som förut, hvilket ju i sjelfva verket innefattar ett öfverskridande
af de till institutionen lemnade anslag, utan är, enligt Revisorernes förmenande, Styrelsen
vid sådant tillfälle förpligtad att förhållandet anmäla hos Kongl. Maj:t, som efter pröfning
af behofvet lärer låta vidtaga erforderlig åtgärd för dess afhjelpande, antingen genom
anvisning å de till Kongl. Maj:ts disposition stälda medel eller genom aflåtande till Riksdagen
af nådig Proposition i ämnet.
Då det, jeinlikt 35 § af Institutets stadgar af den 8 Maj 1868, åligger betalande
elev att vid inträdet och sedermera 14 dagar före hvarje halfårs utgång förskottsvis erlägga
ett hälft års afgift, har det förefallit anmärkningsvärdt, att i räkenskaperna utbalanseras
en fordran af en f. d. elev å 450 R:dr.
§ 3.
Vid 1862—1863 årens riksdag anvisades för Ultuna Landtbruks-institut till uppförande
af ett boningshus med lärosalar, laboratorier, rum för elever m. m. 109,000 R:dr.
Utgifterna till ifrågavarande ändamål hafva under året varit följande:
97
Debet.
Balans från av IHtiH:
Innestående hos Institutet ..................
Uppbörd ............................
8,640: 7.
14: 50.
Summa 8,654: 57.
Kredit.
Utgifter för diverse arbeten ............................. ”3: 3.
Balans till år 1810:
Innestående hos Institutet......................... 8,581: 54.
Summa 8,654: 57.
De obetydliga utgifter, som under revisionsåret för elevbyggnaden förekommit, hade
gifvit Revisorerne anledning till den uppfattningen, att byggnaden vore fullbordad och att
återstoden af det ifrågavarande extra anslaget bort till statsverket återlevereras, men vid
besök å stället befanns öfre våningen ännu ej inredd, hvarförutom rappning af byggnaden
pågick, så att någon besparing å anslaget icke torde vara att förvänta.
§ 4.
Vid nyssnämnda besök ådrog det sig Revisorernes uppmärksamhet, att någon inventering
af de vid Institutet befintliga förråd icke blifvit vidtagen, hvarken af föreståndaren,
ej heller af Inrättningens styrelse; varande inventarieförteckningen underskrifven endast
af der anställde inspektor och kamererare.
A Inarps Landtbruks-institut.
Institutets räkenskaper för tiden från och med den 14 Mars 1869 till och med den
13 Mars 1870 hafva i Kong!. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar. Förhållandet
i afseende å inkomster och utgifter var följande:
A) Ordinarie anslag.
Debet.
Balans från av 1868:
Tillgångar...................................... 476,255: 95.
Uppbörd:
För Institutet:
Statsanslag................... 26,600: —
Afgifter af elever............... 16,472: 92.
Transport 43,072: 92. —
Rev. Ber. 1811 angående Statsverket.
476,255: 95.
13
— 98 —
Transport 43,072: 92.
Lärlingsdagsverken .............. 3,420: 75.
Observationsmedel............... 39: 95.
Diverse inkomster............... 194: 85.
För landthushållningen:
Arrenden af torpställen............
Af åkerbruket......... 15,365: 8.
» spanmål.......... 400: 91.
» af frö och rotfrukter ... 25: 83.
> koladugården ....... 3,421: 44.
» fårstallet.......... 939: 85.
» svinstallet......... 73: 86.
» tegelbruket......... 2,784: 35.
Intressemedel
Gåfvor. . . .
5,580: 37.
23,011: 32.
Balans till år 1870:
---- 476,255: 95.
46,728: 47.
28,591: 69.
722: 82.
25: 60- 76,068: 58.
Skulder....................................... 46,527: 13.
Summa 598,851: 66.
Kredit.
Skulder
Balans från år 1868:
57,313: 6.
Utgifter:
För Institutet:
Aflöning..................... 15,272: 9.
Mathållning................... 17,671: 27.
Bränsle..................... 3,857: 38.
Belysning.................... 180: 6.
Sjukvård.................... 475: 3.
Skrifmaterialier och postporto........ 382: 19.
Brandförsäkringsafgifter............ 221: 41.
Byggnaders och inventariers underhåll . . . 1,668: 73.
Foder till Institutets och restauratörens hästar
samt afskrifning............ 836: —
För laboratoriet................ 1,710: 34.
» anatomisalen och sjukstallet ...... 198: —
Nedsättning i värdet å Institutets inventarier 1,006: 29.
Diverse arbeten och kostnader........ 2,941: 32. 45420* H
För landthushållningen:
Arrende tilll Herr Landshöfdingen von Troil 14,857: 50.
Aflöning .................... 2,870: 89.
Underhåll af byggnader............ 905: 92.
Transport 18,634: 31. 46,420: 11. 57,313: 6.
99
Transport 18,634: 31.
Onera...................... 2,987: 86.
Vägunderhåll och diverse arbeten...... 1,782: 18.
Diverse utgifter................ 1,566: 77.
Afskrifning, osäkra fordringar
46,420: 11.
24,971: 12.
4,664: 58.
57,313: 6.
76,055: 81.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning......................
Utlånta medel.........................
Fordringar...........................
Värden å byggnader............. 298,090: 12.
» å kreatur............... 33,068: —
» å inventarier............. 27,525: 7.
» å spanmål och öfriga lager..... 17,961: 72.
» å utsäde och arbetskostnader . . . 64,560: 3.
729: 45.
13,076: 68.
10,471: 72.
441,204: 94. 405 482- 79.
Summa 598,851: 66.
B) Hylsa anslag till Lomma sockens kyrkobyggnad.
Debet.
Innestående hos Institutet
Balans från år 1868:
7,176: 50.
Kredit.
Balans till år 1870:
Innestående hos Institutet............................. 7,176: 50.
§ I
Vid
granskning af Landtbruks-institutets räkenskaper hafva Revisorerne trott sig finna,
att ett alltför utsträckt kreditsystem derstädes gjort sig gällande.
Till följd deraf uppgingo de osäkra fordringarne vid revisionsårets slut till 4,664
R:dr 58 öre, hvilket belopp, uppå tillstyrkan af de för granskning af Institutets förvaltning
särskildt utsedde Revisorer dock blifvit afskrifvet. Dessutom upptager så väl insom
utgående balansen fordringar till ej ringa belopp af lärare, drängar, torpare 0. s. v.,
af hvilka några under året ökat sina skulder.
§ 2.
Uti räkenskaperna in- och utbalanseras ett belopp af 1,941 R:dr 99 öre såsom fordran
af 3 f. d. elever, hvilket förefallit så mycket anmärkningsvärdare, som eleverne,
jemlikt 32 § af Institutets den 25 Februari 1859 gifna stadgar, äro förpligtade att vid
inträdet och sedermera 14 dagar före hvarje halfårs utgång förskottsvis erlägga ett hälft
års afgift.
loft
Stamholiänderierna.
Redogörelsen för starnholländerifonden har. i Korsgl. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning
granskad och visar följande förhållanden i afseende a inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar
14,813: 88.
Statsanslag . . . .
Försäljningsmedel .
Arrendemedel . . .
Observationsmedel .
Skuld till redogöraren
Uppbörd:
Balans till år 1870:
Kredit.
10,000: | — |
| 47. |
769: | — |
19: | 50. |
14,376: 97.
..... 29: 8.
Summa 29,219: 93''
Utgifter:
För inköp af 3:ne tjurar och 20 kor af algauer-race...... 9,070: —
„ inköp af 4 kor af fjell-race.................. 337: 33.
Resekostnadsersättning till sekreteraren och dess biträde..... 1,500: —
Utfodrings- och transportkostnader................. 1,446: —
Observationsproeent ......................... 2: 93. 12,351: 13.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken................ 2,988: 71.
Förskott:
Förvaltningsutgifter................ 1,068: 94.
Till uppköp af 20 kor af korthorns-race . . . 12,805: 15. 9,
_____’___’___lujOOZ: ou.
Summa 29,219: 93.
§ i
Uti
Kongl. Stamholländeri-styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna berättelse meddelas följande
sammandrag:
; Egendom, vid hvilken stam-hjorden funnits | Inom län. | Af race. | Stamhjor-den utgjor-des den 3,/12 | Kornas vigt | medel- vid | Total-af kastning | Full mjölkafkastning | Mjölkafkastning | Antal kor, | ||||||
p | pr O | S 3 3 P | po CD c+- 3* yo po crq | PO o 73 CO HT | under året | p p o | med k:r | i medeltal | 3* C: *5 5T | P: 1Z É-t- ►i | 1000 k:r mjölk | emellan 700 | |||
j Ultima . . . . | Upsala ...... | Ayrshire . . | 1 | 20 | 21 | 9,59 | 10,77 | 10697,20 | 18 | 10255,10 | 569,72 | 729,20 | 209,50 | 0 | 4 |
Riseberga . . | Örebro ...... | D:o . . | 1 | 19 | 20 | 11,16 | 11,39 | 13085,30 | 19 | 13085,30 | 688,70 | 1031,98 | 323,50 | i | 9 |
'' 0 3 £L t/T O | Skaraborgs . . . . | D:o . . | 1 | 19 | 20 | 10,17 | 10,95 | 10832,40 | 19 | 10832,40 | 570,12 | 720,80 | 120,50 | 0 | 1 |
jSofiedal. . . . | Gefleborgs..... | D:o . . | 1 | 14 | 15 | 10,69 | 11,58 | 13650,70 | 13 | 10235,80 | 787,36 | 1057,30 | 460,30 | i | 9 |
iBroby..... | Stockholms . . . . | D:0 . . | — | 12 | 12 | ‘n |
| 3155,30 | 8 | 2580,50 | 323,56 | 544,50 | 136,50 | 0 | 0 |
Klaestorp . . . | Skaraborgs . . . . | D:o . . | 1 | 18 | 19 | v | n |
| 1 | J P P g i | f t e r | sak | n a s. |
|
|
Alnarp . . . . | Malmöhus..... | Korthorns . | 2 | 20 | 22 | 13,50 | 13,08 | 10352,70 | 14 | 9224,60 | 658,90 | J 977,90] 505,10 | 0 | 5 | |
D:o . . . . | D:o ..... | Durhams. . | — | 11 | 11 |
| 11,09 | H o 1 | 1 ä n d e r i e t | l inköpt un | der | året |
| ||
Säbyholm . . | D:o ..... | D:o . . | 1 | 10 | 11 |
| 12,14 |
| D:o | d:o |
| d:o. |
| | | |
jSofiedal . . . | Gefleborgs..... | Algauer . . | 3 | 20 | 23 | W | 10,95 |
| D:o | ci:o |
| d:o. |
|
| |
Rörön . . . . | Jemtlands..... | Fjellrace. . | 1 | 10 | 11 | F | ull. | itänd | i É | a u p | P g i * | ter s | a k n | a s. |
|
Holm..... | Wester - Norrlands | D:o . . | 1 | 10 | 11 | * | 7,81 | 3994,00 | 10 | 3994,00 | 399,40 | 535,70 | 204,40 | 0 | 0 |
Yttertafle. . . | Westerbottens . . | D:o . . | 1 | 10 | 11 | 7,51 | 8,88 | 4527,50 | 10 | 4527,50 | 452,75 | 575,60 | 341,10 | 0 | ° |
Melderstein . . | Norrbottens . . . . | D:o . . | j | 10 | 11 |
| j, | 7988,00 | 9 | 7259,50 | 806,50 | 1066,00 | 633,00 | 1 | 7 |
102
§ 2.
Inventarieförteckningen öfver de under Stamholländeri-styrelsens tillsyn ställda, staten
tillhöriga nötboskapsdjur innehåller följande uppgifter:
Den egendoms namn, vid hvilken djuren funnits uppställda. | O O P H C O ^ E CD | Korthorns- | P O CD | k ■< i-i CD P^ <-i’ ep | 1 Algauer- race. | hri c—I. CD . P ep tf | Summa. | 1 | ||
Tjurar. | O ft | 1 j Tjurar. | Kor. | Tjurar. | w O | w o ►■i | i Tjurar. i | w O | |
Ultuna.................. |
| __ | 1 | 20 | _ | _ | _ | i | 20 |
Riseberga................ | — | — | 1 | 19 | — | — | — | i | 19 |
Gammalstorp.............. | — | — | 1 | 19 | — | — | — | i | 19 |
Sofiedal ................. | — |
| 1 | 14 | 3 | 20 | — | 4 | 34 |
Broby .................. | — | — | — | 12 | —- | —■ | —- | — | 12 |
Klaestorp................. | — |
| 1 | 18 | — | — | — | 1 | 18 |
Alnarp.................. | 2 | 32 | — | — | — | — | — | 2 | 32 |
Säbyholm................ | 1 | 10 | — | — | — | — | — | 1 | 10 |
Rörön .................. | — | — | — | — | 1 | — | 10 | 1 | 10 |
Holm .................. | — | — | — | — | 1 | — | 10 | 1 | 10 |
Yttertafle................ | — | —- | — | — | 1 | — | 10 | 1 | 10 |
Melderstein............... | - | —■ | — | — | 1 |
| 10 | 1 | 10 |
Experimentalfältet ........... | — | — | — | 2 | — | 4 | 1 | — | 7 |
Inom Jönköpings län.......... | — | — | 1 | — | — |
| ■— | 1 | — |
Summa | 3 | 42 | 1 6 | | 104 | 1 7 | 24| 41 | 16 | 211 |
§ 3.
Uti kassaräkningen afföras 12,805 R:dr 15 öre såsom uppburna af Stamholländeristyrelsens
chef för uppköp af 20 kor utaf korthorns-race. De uppköpta djuren finnas visserligen
upptagna uti redogörelsen för de särskilda holländerierna, men då, enligt anteck
-
— 103
ning i räkenskapen, redovisning för i fråga varande utgift ej blifvit förr än det följande
året afgifven, af det skäl, att åtskilliga dithörande verifikationer vid räkenskapernas
afslutande icke hunnit erhållas af vid uppköpet biträdande personer, hade enligt Revisorernes
tanke beloppet bort i räkenskaperna såsom förskott balanseras. Detta förhållande,
som icke anmärkts i Kongl. Kammar-rätten, har blifvit iakttaget uti den här ofvan lemnade
öfversigten af stamholländerifondens ställning.
Anslaget till Trädgårds-föreningens elevskola.
Redogörelsen för detta anslag har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning.
Inkomster och utgifter upptagas sålunda:
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag................................g 500: _
Bidrag af Föreningens egna medel................... ’277: 33. g 777. 33
Kredit.
Utgifter:
För elevernas undervisning....................... 2 085: 50.
Dito underhåll.........................4 014; _
Diverse utgifter.............................. 2,677: 83
Under revisionsåret hade 27 elever åtnjutit undervisning vid skolan.
8,777: 33.
Kongl. Landtbruks-akademien.
Redogörelsen för Kongl. Landtbruks-akademiens fonder samt för de till hennes disposiOon
anvisade statsanslag har i Kongl. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskad
Förhållandet 1 afseende å inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabell:
A) Akademiens hufvudbok,
Debet.
tialans från år 1868:
Till^ar...................................... 567,455: 81.
Transport 567,455: 81~.
J 04
Transport 567,455: 81.
Uppbörd
Statsanslag .....................
Räntor........................
Hushyror.......................
Kapitalrabatt vid obligationers inköp . ......
Af experimentalfältet ................
Balans till år 1870:
Skulder......................................... 28,987: 9.
Summa 647,868: 40.
12,783: 14.
11,292: 22.
3,818: 75.
350: —
23,181: 39. 51 425; 50.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder........................................ 27,673: 75.
Utgifter:
Aflöning............................... 6,775: —
Pensioner ..................... 1,050: —
Expenser............................... 1,581: 88.
Onera................................ 574: 30.
Husreparationer........................... 326: 27.
Bidrag för utgifvande af Akademiens tidskrift.......... 996: 69.
Extra utgifter.................. 1,989: 9.
Experimentalfältet ......................... 29,787: 84.
Silfverjettoner............................ 790: —
Fraktkostnad för inköpt redskap................. 53: 31.
Afskrifning:
Skogsbesparingspremier............ 75: —
Experimentalfältet............... 2,987: 22.
Bokförrådet................... 3,114: 79. 6,177: 1.
50,101: 39.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken..........
Fastigheters värden..................
Inventarier samt diverse...............
Utlånta medel.....................
Förskott ........................
Fordringar.....................
5,278: 54.
194,892: 27.
127,536: 36.
219,250: —
16,536: 32.
6,599: 77.
570,093: 26.
Summa 647,868: 40.
— 105 —
B) Redogörelse öfver schäferi-niedlen.
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
787: 7.
Uppbörd:
Statsanslag.......................
Försäljningsraedel för 11 baggar och 77 tackor . .
Ränteinedel......................
Kredit.
Utgifter:
För inköp af tvänne baggar.............
Transportkostnader in. m..............
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken.............
Utlånta medel .................
§ 1.
2,000: — |
|
856: 88. |
|
21: 39. | 2,878: 27 |
Summa | 3,665: 34. |
225: — |
|
210: 23. | 435: 23 |
30: 11. |
|
|
3,200: — | 3,230: | 11. |
Summa | 3,665: | 34. |
Uti Akademiens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse angående förvaltningen
under år 1869 meddelas, bland annat, följande:
“Utaf de från förra året balanserade förskott har det, som utgått för spanmålstorkningsförsök,
utgörande vid 1869 års början 3,475 R:dr, blifvit till fullo ersatt, dels
genott^ kontant ateibetalning, dels genom anvisande a den tillgång, uppkomna besparingar
^ utgiftsanslagen för året lemnat, dels ock slutligen genom inlösen för Akademiens räkning
af toikningsappaiaten och åtskilliga för Experiment alfältets behof användbara, inventarier.
Deremot hafva å förskotten till byggnaderna vid Fältet och till den år 1865 förefallna
större reparation af Akademiens nuvarande hus några afbetalningar under året icke
kunnat göras, hvadan de till oförändrade belopp fortfarande balanseras.
Det till fiskeriförsök beviljade anslag har för ar 1869, på inkommen reqvisition,
blifvit till fiskeri-intendenten utbetaldt med 1,000 R:dr, för att till redovisning upptagas
i den räkning, som honom åligger att till Eders Maj:ts och Rikets Kammar-rätt afgifva.
Rev. Ber. 1.87J angående, Stalsverlcet.
14
106
A statsanslaget till stipendier åt personer, hvilka vid enskilda mejerier genomgå fullständig
lärokurs i mejeri-handteringen, innestodo vid årets början 3,075 R:dr, deraf 75
Rall- utgingo för ett från år 1868 innestående halfårsstipendium. Af derefter öfverblifna
3,000 R:dr, sammanlagdt med 1869 års till lika belopp utbekomna anslag, hade under
året utbetalts för 18 elever, anställde på 11 olika ställen, tillsammans 3,525 R:dr, så
att vid årets slut 2,475 R:dr funnos i behåll, att såsom Akademiens skuld upptagas.
Till täfiingsmöten med gödboskap och mejeriprodukter in. in. för året anslagna 3,000
R:dr hafva blifvit sålunda fördelade, att till utställningarne i Stockholm, Göteborg och
Malmö anvisats 800 R:dr för hvardera samt 600 R:dr för dylik utställning i Kalmar,
hvilka belopp till vederbörande bestyr elser utbetalts.
Till bestridande af ytterligare förekomna "utgifter å det extra statsanslag, som till
inredning af den i Slöjdskolans nya hus åt Akademien upplåtna lokal för utställning af
landtbruksredskap och modeller beviljades, hafva 560 R:dr 68 öre år 1869 erfordrats,
som alltså minskat den vid årets ingång befintliga behållning af 1,686 R:dr 21 öre till
1,125 R:dr 53 öre. hvilken summa vid årets slut såsom Akademiens skuld ut balanserades.
På det extra statsanslag, som anvisats att med 2,000 R:dr årligen utgå och af
Akademien disponeras till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. m., innestodo från år
1868 1,625 R:dr, och år 1869 uppbars samma års anslag, så att sammanlagdt 3,625
R:dr för dylika utgifter voro att tillgå. Efter träffad öfverenskommelse med åtskilliga
godsegare, hafva 4 elever i förenämnda afseende fått anställning, för hvilka sammanräknadt
utbetalts 1,000 R:dr, hvarefter 2,625 R:dr vid årets slut hos Akademien innestodo.
Till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar anvisades för år 1868 ett
extra statsanslag på 1,500 R:dr, hvilket på Akademiens reqvisition år 1869 blifvit från
Kong!. Stats-kontoret utbetaldt. Och sedan tvänne lärlingar till åtnjutande af dylikt
understöd sig anmält, hade Förvaltnings-komitéen åt dem hvardera beviljat 500 R:dr för
ett års utrikes vistande, af hvilka anslag den ene utbekommit hela beloppet, men den
andre endast 400 R:dr, hvadan hos Akademien vid årets utgång innestodo 600 R:dr.“
107
§ 2.
Antalet af staten tillhöriga får vid 1869 års slut utgjorde vid
Arup......
Trolle Ljungby
Thorsjö . . . .
Alnarp.....
Ultuna.....
Husbygård . . .
Wisborg . . . .
Elektor»!. Rambouillet. Southdown. Strelitzer.
be eä
13. 150.
6. 155.
2. 16. —
— — 3.
— — 2.
— — 2.
- — 3.
— — J.
52.
50.
58.
86.
25.
19. 305.
2. 16. 11. 246.
~624
Summa.
13. 150.
8. 171.
3. 52.
2. 50.
2. 58.
3. 86.
1. 25.
32. 592.
"62L
Stuteri - Öl v ers ty r elsen och Stuterierna.
Af räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammar-rätten blifvit, granskade med anmärkningar,
inherntas följande:
Debet.
Balans från år 1867:
Stuteri- Strömsholms Ottenby Flyinge och Summa
öfverstyrelse!!. stuteri. stuteri. Dahl by stuteri.
Tillgångar........ 6,739: 6. 3,705: 42. 8,752: 43. 1,872: 44. 21,069: 35.
Uppbörd:
Statsanslag:
Af anslaget till hästafvelns
förbättrande
.. . 48,495: —
Af besparingarne
för jordbruket,
handeln
och nä
-
ringarne 5,000: — 53,495: —--—--— ---— 53,495: -
Arrendemedel........— 170: 75. 1,493: — 354: 50. 2,018: 25.
Transport 53,495: — 170: 75. 1,493: — ~ 354: 5Ö! 55,513: 25.
108
| Stuteri- | Strömsholms | Ottenby | Fly ing e ock | Q | |||||
| öfveratyrelaen. | stuteri. | stuteri. | Dahlby stuteri. |
| |||||
Transport | 53,495: | — | 170: | 75. | 1,493: | — | 354: | 50. | 55,513: | 25. |
Försäljningsmedel . . . | — | — | 18,549: | 70. | 21,828: | 70. | 4,258: | 86. | 44,637: | 26. |
fölafgifter...... | — | — | 3,966: | — | 690: | — | 2,376: | — | 7,032: | — |
Bötespenningar m. m. . | — | — | — | — | 1,043: | — | 1,620: | 70. | 2,663: | 70. |
Räntemedel....... | 88: | 44. | — | — | 25: | 67. | — | — | 114: | 11. |
Donationsmedel .... | 66: |
| — | — | — | — | — | — | 66: | — |
Observationsmedel . . . | --- | — | 9: | 50. | — | — | — | — | 9: | 50. |
Diverse......... | — | — | 311: | 82. | — | — | 451: | 79. | 763: | 61. |
Säger 53,649: | 44. | 23,007: | 77. | 25,080: | 37. | 9,061: | 85. | 110,799: | 43. | |
Levereringar: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Från Stuteri-öfversty- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
relsen......... | ----- | — | 19,066: | — | 29,250: | — | 10,340: | — | 58,656: | — |
Balans till år 1870: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skulder........ | 3,277: | 25. | 274: | 41. | 32,124: | 3. | — | — | 35,672: | 69. |
Summa | 63,665: | 75. | 46,050: | 60. | 95,206: | 83. | 21,274: 29. | 226 197 | : 47 | |
Kredit. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Balans från år 1868. |
|
| 271: | 41. | 28,568: | 7. |
|
| 28,839: | 48. |
Utgifter: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aflöningar och pensioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
in. ni......... | 1,750: | — | 15,645: | 6. | 10,946: | 75. | 6,748: | 16. | 35,089: | 97. |
Rese- och traktaments- |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
penningar...... | 1,616: | 4. |
| — | 401: | 70. | 142: | 74. | 2,160: | 48. |
Dagsverken...... Byggnader och repara- | — | — | — | — | 7,632: | 18. | — | — | 7,632: | 18. |
tioner........ | --- | — | — | — | — | — | 1,225: | 38. | 1,225: | 38. |
Fattigvård in. fl. onera | — | — | 884: | 68. | 1,281: | 72. | 829: | 73. | 2,996: | 13. |
vård......... Transport och underhåll | — | — | 603: | 77. | 242: | 84. | 279: | 40. | 1,126: | 1. |
af landtbeskällare . . | — | — | 9,270: | 68. | 1,269: | 88. | 2,347: | 11. | 12,887: | 67. |
ningspersedlar m. in. | — | — | 3,418: | 44. | 6,982: | 76. | 500: | 18. | 10,901: | 38. |
Fouragering...... Uppköp af spanmål och | — | — | 1,582: | 53. | — | — | 5,454: | 79. | 7,038: | 32. |
proviant in. m. . . . | — | — | 960: | — | 19,466: | 50. | — | — | 20,426: | 50. |
Transport | 3,366: | 4. | 32,365: | 16. | 48,224: | 33. | 17,527: | 49. | 101,483: | 2. |
109
|
|
| Stuta | ri- | Ströniaholm | Ott«nl | V | FlTillDÖ | och |
|
| |
|
|
| öfV erstyr | elsen. | stuteri. | gtuter | , | Dalilby stuteri. | S u m i | na. | ||
|
| Transport | 3,366: | 4. | 32,365 | 16. | 48,224: | 33. | 17,527: | 49. | 101,483 | 2. |
Uppköp | af | hästar . . . | 750: | — | 450 | — | — | _ | ___ | _ | 1,200 | __ |
Räntor |
|
| 60: | — | 100 | — | — | — | ___ | _ | 160 | _ |
Diverse | utgifter .... | 63: | 71. | 4,948 | 26. | 9,411: | 41. | 2,450: | 69. | 16,874 | 7. | |
Afskrifning |
| 770: | — | 232 | 88. | — | — | 120: | — | 1,122 | 88. | |
|
| Säger | 5,009: | 75. | 38,096 | 30. | 57,635: | 74. | 20,098: | 18. | 120,839 | 97. |
Levereringar:
Till stuterierna . . . . 58,656: —--— ---— ------ — 58,656: —
Balans till år 1870:
Kontant behållning . .--— | 43: | 36. | 832: | 16 | 1,176: | IT | 2,051: | 63. |
Fordringar...... — | 7,639: | 53. | 8,170: | 86. | — | — | 15,810: | 39. |
Säger ---— | 7,682: | 89. | 9,003: | 2. | 1,176: | 11. | 17,862: | 2. |
Summa 63,665: 75. | 46,050: | 60. | 95,205: | 83. | 21,274: | 29. | 226,197: | 47. |
§ I
Ilästantalet
vid Strömsholm utgjorde vid 1869 ars början 188. Under årets lopp
afgingo 35, hvaraf 25 försåldes å offentlig auktion för en summa af 10,814 r:dr 4 öre
och 4 afyttrades under hand för tillhopa 1,350 r:dr, eller i medelpris för hvarje häst 432
r:dr 56 öre af de förre och 337 r:dr 50 öre af de sednare. Deremot tillkommo under året
4 hingstar, 2 från Kongl. Hofstallet och 2 från Ottenby, 1 sto och 24 lefvande föl, sä att
antalet hästar vid stuteriet, förutom de vid Upsala akademis ridskola underhållne 6
hingstar, vid årets slut uppgick till 182, hvaraf 94 hingstar, 1 ^vallack och 87 ston. Af
de tran stuteriet utsände landtbeskällare hafva under året betäckts tillsammans 1,562 ston.
§ 2.
Vid Flyinge utgjorde hästantalet vid årets början 103. Under årets lopp hade 1
häst störtat, 6 blifvit såsom oduglige dödade och 8 försålde, dels å auktion, dels under
hand, hvaremot 16 föl tillkommit, så att antalet vid årets slut uppgick till 104, bestående
af 30 beskällare, 21 moderston och 53 uppväxande hästar. Försäljningssumman för
ofvannämnde 8 hästar utgjorde 4,154 rdr, eller ett medelpris af 519 r:dr 25 öre för hvarje
häst. Af stuteriets hingstar blefvo under året 931 ston betäckta.
§ 3.
Vid början af år 1869 funnos vid Ottenby 212 hästar. Af dessa hade under årets
lopp 24 blifvit försålde, 2 afgått till Strömsholms stuteri och 11 dels dött, dels blifvit,
såsom odugliga, dödade. Deremot hade tillkommit 41 hästar, så att antalet vid årets slut
utgjorde 216, nemligen 69 hingstar, 135 ston och 12 arbetshästar. För ofvannämnde dels
å auktion, dels under hand försålde 24 hästar erhölls i betalning endast 9,750 r:dr eller
i medeltal för hvarje häst 406 r:dr 25 öre, hvilket belopp med 46 r:dr 25 öre understeg
medelpriset å de under loppet af nästföregående år afyt.trade hästar. Af stuteriets hingstar
betäcktes vid sjelfva inrättningen 57 ston och å de särskilda stationerna 173 ston, eller
tillsammans 230 ston.
no
§ 4-
Likasom under år 1868 hafva äfven under revisionsåret utgifterna för stuteriväsendet
öfverstigit inkomsterna, i följd hvaraf skulden ökats med 10,040 R:dr 54 öre, på sätt af
ofvan intagna tabell inhemtas. Beträffande särskildt skuldsättningarne vid Ottenby stuteri,
uppgående vid revisionsarets början till 19,815 Ridt 64 öre och vid arets slut till
23,i21 R:dr 1 öre, hafva Revisorerne, i anseende dertill att räkenskaperna ej särskilja
kostnaderna för jordbruket vid kungsgården och stuteriets skötsel i öfrigt, icke kunnat
utreda om orsaken till den sålunda ökade skuldsättningen är att söka i möjligen mindre
ändamålsenliga anordningar i det ena eller andra hänseendet, men anse sig emellertid böra
fästa uppmärksamheten å dessa förhållanden, för att ådagalägga det fortfarande behofvet
af ett snart ordnande af stuteriets ekonomi, så att ytterligare skuldsättning derstädes ej
må ifrågakomma.
Teknologiska Institutet.
Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning,
utvisa i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
24,893: 12.
Uppbörd:
Statsanlag......................
Afgifter af extra elever...............
Stipendiemedel:
Från manufakturfonden............
Pliktmedel..................... 648:
Intressemedel.....................680: —
Ersättningsmedel...........................
För försålda lärokurser..................... • • ■
Försäljningsmedel för effekter, som tillhört bergsskolan i I alun .
70,900: —
850: —
1,978: —
50: 50.
227: 64.
^274: 57■ 75,280:71.
Summa 100,173: 83.
Kredit.
Utgifter:
Afdelningen för praktisk geometri ... .....
Mekaniska afdelningen................
Mekanisk-tekniska dito..............
Transport
507: 47.
375: 32.
317: —
1,199: 79.
— in
Fysiska afdelningen
Kemiska dito
Mineralogiska dito
Metallurgiska dito
Grufvetenskaps- dito
Rit- dito
Werkstads- dito
Biblioteket........
Löner och arvoden......
Diverse allmänna utgifter . . .
Dito för bergsskolan......
B ergsskolans flyttningskostnad
Stipendier............
Tillgångar:
Kontant behållning . .
Dito i Riksbanken
Utlånta medel ....
Fordringar.......
Elevernas antal utgjorde:
Vårterminen...........
Höstterminen ........
Transport 1,199: 79.
.................. 309: 78.
.................. 2,391: 29.
.................. 82: 13.
.................. 2,163: 82.
.................. 208: —
...... 416: 75.
.................. 1,002: 55.
.................. 1,748: 28.
.................. 52,233: 31.
.................. 4,814: 73.
.................. 2,281: 92.
.................. 2,186: 10.
.................. 2,810: ~ 73,848: 45.
Balans till år 1870:
142: 83.
I5,050: ~ 15,192: 83.
——- 26,325: 38.
Summa 100,173: 83.
Ordinarie. Extra. Summa.
91. 26. 117.
83. 36. 119.
4
Tekniska skolorna.
Räkenskaperna för Slöjdskolan i Stockholm, Chalmerska slöjdskolan i Göteboro samt
Teknuska elementarskolan i Norrköping hafva i Kong]. Kammar-rätten blifvit gmnskade
ned anmaHcnmgar, hvaremot redogörelserna för de öfriga tekniska skolorna ickegföranledt
gi£ F6rhJ"*ndei 1 •**»*s *»»—• «* »t -
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar.........................
Uppbörd:
Statsanslag ........................
Dito till väfskolan................
I Lärjungarnes skolafgifter.................
| Räntemedel...........>............
! Svenska Slöjdföreningens bidrag .............
| Norrköpings Söndags- och aftonskolas dito.......
! För Sjöstedska fonden..................
| Gåfvomedel.........................
Diverse inkomster.....................
Levererade medel från Kongl. Kommers-kollegium . •
Landstingets bidrag till väfskolan............
Kredit.
Utgifter:
Aflöning.........................
Materiel m. in.......................
Premier..........................
För nybyggnad ......................
För modellkammare...................
„ väfskolan......................
„ Sjöstedska fonden.................
Balans till år 1870:
Tillgångar :
Kontant behållning.....................
Utlånta medel........................
S:
Sura
S
S
Su
113
Chalmerska
slöjdskolan i
Göteborg.
58,881 47
32,000 —
600 -
26 4
450 —
33,076 4
91,957151
23,200 —
9,482 59
624 —
48,439 84
81,746 43
211 8
10,000 -
10,211 8
91,957 ;51
Rev.
Tekniska elementarskolan i Örebro. | Tekniska elementarskolan i Norrköping. | Tekniska elementarskolan i Malmö. | Tekniska olementarskolan i Borås. | Tekniska elementarskolan i Eskilstuna. | Slöjdskolan | ||||||
4 j46 --- |
| 6,344 | 65 | 19,054 | 76 | 1,093 | 18 | 22,241 | 13 | ||
12,000 |
| 12,000 |
| 12,000 |
| 12,000 |
| 5,000 |
| 73,900 |
|
— | — | — | — | — | — | 7,500 | — | ___ | _ |
|
|
150 | — | 408 | — | 202 | 50 | 510 | — | — | _ | 5,623 | 10 |
12 | 21 | — | — | — |
| 1,247 | 99 | — | — | _ | |
— | — | — | — | — | — |
| — | — | — | 600 |
|
— | — | 662 | 10 | —— | — | — | — | — | — |
|
|
24 |
| — | — | - | — | — | — | — | — | 1,620 | 75 |
| — | — | ---- | — | — | — | __ | _ |
|
| |
261 | 3 | — | — | 104 | 82 | 9 | — | 150 | — | 2,217 | 90 |
|
| — | — | — | — | — | — | — | — | .___ |
|
— | — | — | — | — | — | 1,500 | — | — | — | __ | _ |
12,447 | 24 | 13,070 | 10 | 12,307 | 32 | 22,766 | 99 | 5,150 | — | 83,961 | 75 |
12,451 | 70 | 13,070 | 10 | 18,651 | 97 | 41,821 | 75 | 6,243 | 18 | 106,202 | 88 |
9,375 |
| 9,960 |
| 9,950 |
| 10,250 |
| 4,030 |
| 44,091 | 44 |
2,649 | 48 | 3,110 | 10 | 2,244 | 29 | 2,831 | 5 | 1,114 | 43 | 36,404 | 82 |
83 | 25 | — | — | — |
| 90 | — | — | — | 644 | 95 |
|
| — | — | — | — | — | — | — | — | .__ | __ |
— |
| — | — | — | — |
| 49 | 140 | 2 | __ |
|
— | — | — | — | — |
| 8,235 | — | — | — | __ |
|
—— |
|
| • - | — |
| — | — | — | — | 2,108 34 | |
12,107 | 73 | 13,070 | 10 | 12,194 | 29 | 21,406 | 54 | 5,284 | 45 | 83,249 | 55 |
3 | 97 |
|
|
|
| 1,887 | 26 | 958 | 73 | 16,086 | 77 |
340 |
| — | — | 6,457 | 38 | 18,527 | 15 | — |
| 6,866 | 36 |
343 | 97 | — | — | 6,457 | 38 | 20,415 | 21 | 958 | 73 | 22.953 | 33 |
12,451 70 Her. LH71 angå | 13,070 ende Statsverk | 10 et. | 18,651 | 17 | 41,821 |75 | 6,243 | 18 | 106,202 IT» | 38 |
114
§ 1-
Uti Kongl. Komraers-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna berättelse, angående åtskilliga
tekniska skolors verksamhet under läsåret 1869—1870, meddelas, bland annat,
följande uppgifter:
Tekniska elementarskolor: | § g | K | ||
Antal elever i i öfverstå av-delningen. Antal elever i mellersta afdelningen. i Antal elever | i nedersta j afdelningen. | Q S u m in a. | Antal elever, | JO Z'' O P E3 Ui ce pr 2: o* P-2 & cn | la antalet elever. |
I Norrköping...... 31 20 19 „ Malmö........i 30 „ Örebro........j 22 7 13 \ „ Borås.........| 22 15 13 ! „ Ekilst.una.......1 — i | 70 51 42 50 | 5 12 7 | 235 362 100 55 50 | 305 413 142 105 50 |
Summa ; 105 42 66 | 213 | 24 | 802 1,015 1 |
Anm. 1 Malmö tekniska elementarskola hafva eleverna fortfarande varit ordnade
pa endast två afdelningar, hvarjemte vid den i sammanhang med tekniska elementarskolan
i Borås numera inrättade väfskola lemnats undervisning åt ett antal af 12 lärjungar.
Navigations
Räkenskaperna för navigationsskolorna i Hernösand och Wisby äro i Kongl. Kamma
nämnda embetsverk fnranledt någon erinran. Förhållandet i afseende å inkomster och utgifter i
Tillgångar........
Statsanslag, till aflöning .
Dito till underhåll
Debet.
Balans från ur 1868:
Uppförd:
Extra statsanslag
Intressemedel . .
Extra uppbörd .
S
Sum
— 115 —
§ 2.
Enligt en frän Kong!. Civil-departementet meddelad uppgift, utgjurde under läsåret
1869—1870 elevantalet vid Slöjdskolan i Stockholm 1,857. Vid Clialmerska slöjdskolan
undervisades höstterminen 119 och vårterminen 133 elever.
kotorn a.
tten granskade med anmärkningar, hvaremot de öfriga navigationsskolornas räkenskaper icke i
mtas af följande tabell:
Stockholm. 477 39 | Göteborg. 308 32 | Gefie. |
| Malmö. 1,174 9 | Westervik. | Wisby. | Karlshamn, | Kalmar, j | Hernösarid. | ||||
288 | _ | 1,267 | 62 | 108 69 | i 1 1,701 45 | I 1,418 31 | 1,592 | 49 | |||||
7,250 | — | 6,450 |
| 4,000 | _ | i 3,500 — | 3,000 |
| 3,000 — j | 3,450 - | 3,000 j—j | 3,000 |
|
1,200 | — | 1,200 |
| 750 | — | 750 — | 750 | — | 750 — | 750 — | 750 —i | 750 |
|
— | — | — |
| _ | ----- | —- — | —- | — | — i — | — i— | | 1 | 312 | 50 |
— | _ | — |
|
| — | 57 ,85 | 78 | 38 | — — | 85 | 7 | 80 —1 | — | — |
— |
| — | — | — | — | 30 — | — | — | .... .. | - !-- | - -'' | - _ | _ |
8,450 | — | 7,650 | — | 4,750 | — | 4,337 85 | 3,828 | — | 3,750 — | 4,285 7 | 3,830 — | 4,062 | 50 |
8,927 | 39 | 7,958 32 | 5,038 | — | 5,511 94 | 5,096 | - | 3,858 69 | 5,986 52 | 5,248 31 | 5^654 99! |
116
Kredit.
Utgifter:
Aflöning....................................................
Instrument och böcker samt inventarier..................................
Ved och ljus m. in. samt diverse utgifter . . -..............................
Sg
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning............................................
Utlånta medel ...............................................
Sg
Su
Inventariers värden:
Behållning vid årets början ........................................
Tillkomna under året............................................
Afgångna under året............................................
Behållning vid årets slut..........................................
Anm. I de fall, der värdet å tillkomna inventarier öfvertiger utgifna beloppet för inköp
sådana, utgör skilnaden värdet å effekter, som blifvit skänkta.
117
Stockholm. | Göteborg. | Gefle. |
| Malmö. | Westervik. | Wisby. | ; Karlshamn. 1 | i Kalmar, | Hernösand. | ||||||||
7,250 |
| 6,450 |
| 4,000 |
| 3,500 |
| 3,000 |
| 3,000 | ; | 3,450 | ! | 3,000 | ; | 3,312 | ! 50 |
303 60 | 157 67 | 400 79 | 26 | 67 | 115 | 40 | — | — | 371 | 56 | 449 | 95 | 77 | 50 | |||
1,005 | 97 | 740 | 88 | 570 | 81 | 356 | 19 | 338 | 48 | 650 | 50 | 117 | 68 | 482 | 97 | 462 | 69 |
8,559 57 | 7,348 55 | 4,971 | 60 | 3,882 | 86 | 3,453 | 88 | 3,650 | 50 | 3,939 | 24 | 3,932 92 | 3,852 69 | ||||
367 82 | 609 77 | 66 | 40 |
|
|
|
| 208 | 19 |
|
| 415 | 39 | 1,802 | ! 30 | ||
— | — | — | — | — | — | 1,629 | 8 | 1,642 | 12 | — | — | 2,047 | 28 | 900 | — | — |
|
367 | 82 | 609 | 77 | 66 | 40 | 1,629 | Li | 1,642 | 12 | 208 | 19 | 2,047 | 28 | 1,315 | 39 | 1,802 | 30 |
8,927 89 | 7,958 32 | 5,038 | — | 5,511 | 94 | 5,096 | — | 3,858 | 69 | 5,986 | 52 | 5,248 | 31 | 5,654 | 99 | ||
19,065 | 36 | 19,246 | 85 | 7,484 | 95 | 7,867 | 48 | 6,474 | JO | 3,986 | 51 | 4,279 | 23 | 9,265 | 68 | 6,792 | 9 |
303 | 60 | 157 | 67 | 400 | 79 | 32 | 67 | 115 | 40 |
| — | 371 | 56 | 477 | 15 | 86 | — |
— | — | —■ | — | 11 | 50 | in | 81 | — | — | — | — | 303 | 6 | 11 | — | 25 | 88 |
19,368 | 96 | 19,404 | 52 | 7,874 | 24 | 7,788 | 34 | 6,589 | 50 | 3.986 | 51 | 4,347 | 73 | 9,731 | 831 | 6,852 | | 21 |
Den af Kongl. Kommers-kollegium till Kongl. Maj:t afgifna berättelse, angående
undervisningen vid rikets navigationsskolor under läsåret från den 1 Oktober 1869, innehåller,
bland annat, följande uppgifter:
Vid skolorna i | Antal inskrifva elever. | Elever | i hvarje afdelning. | Utexaminerade. | Examinerade, utan | ||||||
DO JO JO CD ET 3* Jz. CD | to ö. JO P CD Er 3‘ CK3 O | | 3:dje afdelningen. | Summa. | p* §■ CO ^ CO CD P 3 <-*» tc Oi p | Styrman af 1 :sta klas-sen eller sjökaptener | Sjökaptener af lista | Styrmän af 2:dra | Styrman af lista klas-sen eller sjökaptener | Sjökaptener af lista i | ||
j J Stockholm .... | 38 | 29 | 5 | 4 | 38 | 17 | 1 | 6 | — | — | — j |
1 Göteborg..... | 63 | 43 | 5 | 15 | 63 | 38 | 6 | 11 | 6 | — |
|
Gefle....... | 20 | 6 | 7 | 7 | 20 | 5 | 5 | 6 | L | — | 1 |
Kalmar..... | 32 | 22 | 1 | 9 | 32 | 15 | — | 9 | — | — |
|
Malmö...... | 32 | 11 | 15 | 6 | 32 | 11 | 15 | 6 | — | — | — |
| Hernösand .... | 42 | 25 | 7 | 10 | 42 | 21 | 6 | 10 | ~~ | -- |
|
Westervik .... | 8 | 4 | 2 | 2 | 8 | 3 | 2 | 2 | — | — |
|
! Wisby...... | 22 | 14 | 5 | 3 | 22 | 7 | 4 | 3 | — | — | _ |
1 Karlshamn .... | 20 | 3 | 11 i | 6 | 20 | 1 | 9 | 6 | — | i | i |
Summa | 277 | 157 | 58 | 62 | 277 | 118 | 48 | 59 | 7 | i | i |
§ 2.
Nedanstående tabell utvisar antalet af dem, som vid hvar och en af de fyra skolor,
der undervisning meddelas rörande ångmaskiners konstruktion och behandling, åtnjutit
sådan undervisning, äfvensom af de personer, som derstädes aflagt examina:
] 19 —
Examina, aflagda af
ÉT Af elever afladda examina, personer, som icke begagnat
® j undervisningen i skolan.
T 1—1 I
| inskrift! e lever. | Maskinist-i examen af 2:dra klassen. | Maskinist-I examen af | SO: ^ SO ►-* -t so er PO ££ O ^ soo i-K O: '' 1 | Maskinist- j 2:dra klassen. | Maskinist-examen af | För behörig-het att föra |
Stockholm........... | 39 | 18 | 2 | 13 | — | — | — |
Göteborg........... | 29 | 11 | — | 13 | — | i | 13 |
Gefle.............. | 8 | — | — | 8 | — | — | — |
Karlshamn .......... | 2 | — | — | 2 | — | — | 4 |
Summa | 78 | 29 | 2 | 36 |
| i | 17 |
§ 3-
Vid granskning af Hernösands navigationsskolas räkenskaper för 1867 och 1868 anmärktes,
att någon ränteafkoinst af den derstädes befintliga kontanta behållning icke kommit
skolan till godo, och förklarade skoldirektionen uti häröfver afgifna yttranden (se
1869 års rev. ber. pag. 333 och 1870 års rev. ber. pag. 397), bland annat, att föreskrift
saknades för direktionen att göra dessa besparingar fruktbärande. Enligt hvad Revisorerne
inhemta!, har skoldirektionen afgifvit enahanda svar i anledning af en utaf Kongl. Kammarrättens
Öfverrevisions-departement gjord anmärkning, att någon ränta för den från 1868
års räkenskap inbalanserade, under år 1869 af skolan oanvända och ännu vid sistberörda
års slut hos föreståndaren qvarliggande kontanta behållning af 1,592 R:dr 49 öre icke
blifvit debiterad. Denna anmärkning har Kongl. Kammar-rätten med afseende på skoldirektionens
förklaring låtit förfalla, “dock att direktionen skulle göras uppmärksam på
angelägenheten deraf, att då tillfälle icke borde saknas att med erforderlig trygghet göra
skolans under vissa tider befintliga behållningar räntebärande, sådant ock varder hädanefter
iakttaget". Då det emellertid icke torde vara med god ordning öfverensstämmande,
att allmänna verk och inrättningars kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga behållningar
äro hos redogörarne innestående, hvilket förhållande uppmärksammats icke allenast i
dessa utan äfven uti åtskilliga andra räkenskaper, hafva Revisorerne ansett att, i likhet
med hvad redan finnes stadgadt beträffande konsistoriernas och elementarläroverkens medel,
en allmän föreskrift borde meddelas derom, att dylika behållningar, om de ej på annat
sätt kunna göras fruktbärande, skola, i den mån sådant utan väsendtlig olägenhet kan
ega rum, uti bankinrättning på deposition eller upp- och afskrifning insättas och endast
efter behof derifrån uttagas.
- 120
Handels- och sjöfartsfonden.
Deri i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskade redogörelsen för nämnda
fond utvisar följande förhållanden i afseende å inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar................................... 2,474,758: 73.
Uppbörd:
Andel i Nya Trollhätte bolags inkomster:
För år 1868 ................... 1,648: 24.
» „ 1869 ................... 15,000: -- 16)648: 24.
Räntevinst å anslaget till bortsprängning af undervattens
klipporna
“Röda Berget11 i Göta eif............. 8,735: 3.
Intressemedel............................^44,556: 39.
Leverering från Kongl. General-Tullstyrelsen.......... 750,000: —_ 819,939: 66.
Summa 3.294,698: 39.
Kredit.
Utgifter:
Till Kongl. Utrikes-departementet...............
„ „ Förvaltningen af sjö-ärendena..........
D:o d:o för sjökarte-kontoret
„ Karantänsinrättningen på Känsö . ...........
Aflöning åt f. d. Konvoy-kommissariatets ordförande och
vissa dess tjensteman....................
Pensioner............................
Reparationer å kronans hus i Konstantinopel........
Sportelersättning till konsuler.................
Dito till vissa Kommers-kollegii tjensteman . .
Expektansarvode........................
Arvode för signalering med en tidkula i Stockholm . . . .
D:o för d:o d:o i Göteborg.....
Belöning för räddning af menniskolif.............
Bidrag til! f. d. Ridderstolpeska husets ombyggnad . . . .
D:o till uppförande af nytt stationshus i Stockholm . . .
D:o till handelsflottans pensionsanstalt. ..........
Diverse utgifter.........................
För Sveriges deltagande i 1867 års verldsexposition i Paris
396,618: | — |
220,000: | — |
61.742: | 84. |
15,797: | 86. |
3,480 | _ |
8,120 | 83. |
3,262 | 33. |
5,000 | — |
360 | — |
900 | — |
600 | — |
1,200 | — |
80 | — |
27,500 | — |
300,000 | — |
50,000 | — |
2 | 45. |
62,657 | 55. |
Transport
1,157,321: 86.
1,157,321: 86.
121
Transport 1,157,321: 86.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant, behållning i Riksbanken...... 218,208: 14.
D:o i Göteborgs ränteri......... 2,505: 93.
Utlånta medel.......................
Fordringar:
Upplupna, räntor .............. 18,201: 96.
Hos General-Tullstyrelsen, andel i Finérska
balansen..................13,170: 21.
220,714: 7.
1,885,290: 29.
31,372: 17.
2,137,376: 53.
Summa 3,294,698: 39.
Kong!. Civil-departementets Bränvins-kontroll-byrå.
Redovisningen för de medel, Byrån uppburit till bestridande af löpande utgifter för
bränvinstillverknings-kontrollen, har i Kongh Kammar-rätten granskats utan anmärkning.
Revisorerne få i afseende å inkomster och utgifter meddela följande redogörelse:
Tillgång
Skuld .
Debet.
Balans från år 1808:
..................... 653: 10.
Balans till år 1870:
................... 17i: 831:69,
Kredit.
Utgifter:
Skrifmaterialier, tryckningskostnader m. m.
831: 69.
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
16
122
Rikets ekonomiska karteverk.
De tvänne särskilda, af öfver-ingeniören G. Liunggren och Landshötdingen S. P.
Bergman afgifna redogörelser för anslagne medel till detta arbete hafva i Kongl. Kammarrätten
blifvit granskade, den förres med och den sednares utan anmärkning.
Beträffande inkomter och utgifter, inhemtas af räkenskaperna följande:
l:o. Ben af ÖDer-iugeuiöien <i. Ijiuuggreu afgifua redogörelse:
Debet
Uppbörd:
Statsanslag:
Ordinarie:
Sjette hufvudtitelns anslag för
ekonomiska karteverket..... 6,000:
Af besparingarne för jordbruket,
handeln och näringarne, enligt
Kongl. Br. den 21 Oktober 1869 2,500: — g,500: —
Extra ordinarie:
Årets anslag............ 40,000:
Förskott af 1870 års dito .... 4,300: — 44 30O: — 52800- —
Ersättningsmedel ................................53,600: —
Balans till år 1870:
Skuld: af styresmannen förskjutna
.... 6,466: 82.
Summa 60,066: 82.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld
383: 77.
Utgifter:
För verkställda kartearbeten, rit- och skrifmaterialier
„ inköp af en segelbåt med inventarier......
57,183: 5.
2’500: ~ 59,683: 5.
Summa 60,066: 82.
123
2:o. liiiadshöfilingen S. P. Bergmans redovisning i
Kontant behållning
Statsanslag.....
Debet.
Balans från år 1868:
Uppbörd:
För verkställda kartearbeten
Kontant behållning.....
Kredit.
Utgifter:
Balans till år 1870:
..... 203: 7.
..... 20,000 -
Summa 20,203: 7.
.... 17,881: 79.
..... 2,321: 28.
Summa 20,203: 7.
§ 1-
Af den utaf Öfver-ingeniören Liunggren afgifna redogörelse inhemtas, att för ekonomiska
karteverkets fortsatta bedrifvande under revisionsåret blifvit, utöfver dertill disponibla
medel samt de af Kong!. Maj:t, jemlikt särskilda nådiga beslut, anvisade dels 2,500
R:dr af besparingarne å reservationsanslaget till ‘jordbruket,) handeln och näringarne, dels
ock 4,300 R:dr såsom förskott å 1870 års anslag, af styresmannen utaf egna medel ytterligare
förskjutna 6,466 R:dr 82 öre.
Anslaget til! fortsättningen af de geologiska undersökningarne inom
riket samt utgifvande af derpå grundade kartor.
Redogörelsen för detta anslag, hvilken blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad
med anmärkningar, upptager inkomster och utgifter sålunda:
946: 60.
Kontant behållning
Debet.
Balans från år 1868:
Transport 946: 60.
124
Uppbörd:
Statsanslag för året...................
Försäljningsmedel..................
Kredit.
Utgifter:
Aflöning.......................
För undersökningar .................
„ byrå-afdelningen ................
„ laboratorium..................
„ samlingarne ...................
„ biblioteket....................
„ kart- och boktrycket..............
„ värmeledningen, ved och vatten........
Diverse utgifter....................
Kontant behållning
Balans till år 1870:
Transport 946: 60.
60,000: —
1,944: 25.
Summa
61,944: 25.
62,890: 85.
25,257: 50.
13,079: 49.
1,587: 8.
1,170: 21.
1,010: 71.
631: 69.
9,081: —
2,160: 10.
__229: 31: 54,207: 9.
..... 8,683: 76.
Summa 62,890: 85.
Sjunde Hufvudtiteln.
Anslaget till beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas
afsittande och granskning.
Redovisningen för berörda, till Kongl. Kammar-kollegii disposition ställda anslag
har i Kongl. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskad. Inkomster och utgifter
upptagas deri sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgång....................................... 190: ].
Uppbörd:
Statsanslag.................................... 24,700: _
Summa 24,890: 1.
Bil. Litt. H till 1871 års revisionsberättelse, sid. 125.
Sammandrag af samtliga i Rikshufvudbok en för år 1869 ingående medel.
Debet*
Ingående
balans.
Tillkommen
ingående
balans.
Uppbörd.
Påföringar. | Utgående balans. | ||||
Från lörval- tande verk. | Från diverse fonder. | Ö Af-leverering. | Återstående riksstats- utgifter. | Skulder. | Summa. ... |
Stats- och riksgäldsmedel................
Militieboställs-kassans medel...............
Förenade mötespassevolans-kassornas d:o .......
Trosspassevolans-fondens d:o...............
Norrbottens hästjägare-sqvadrous-fonds d:o ......
Volontärvakans-fondens d:o...............
Enpermille-fondens d:o..................
Allmänna bevärings-fondens d:o............
Palmqvistska fondens för Stockholms befästande d:o
Landshöfdingeackords-amorteringsfondens d:o.....
Statens jern vägstrafiks medel..............
Handels- och sjöfarts-fondens d:o............
Undsättnings-fondens d:o................
| Magasins-fondens d:o..................
J Telegraf-inrättningarnes d:o..............
| Ekplanterings-fondens d:o...............
| SkogsplanteringS-fondens d:o .............
! Kristianstads läns flygsandsplanterings-fonds d:o . .
Drottningholms broars arrendemedel.........
! Almare-stäkets bros d:o................
i Längmanska donations-fondens d:o..........
i Biskops-lönereglerings-fondens d:o..........
! Presterskapets lönereglerings-fonds d:o.......
| Ramsele pastorsboställes skogsförsäljnings-fonds d:o
! Elfdals pastorats reglerings-fonds d:o........
Allmänna hospitals- och barnhus-fondens d:o ...
i Wadstena krigsmanshus-fondens d:o.........
i Invalidhus-fondens d:o................
64,757,784:10;
369,705|92'',
, ,
491,71132
406,402 86
225,918|88!
j
361.601 41
65,733:73
770,975|68|
115,100’80j
!
38,245 871
6,385,991j96|
2,970,768 56|
2,358,945,18
12,566] 14|
Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fonds d:o i 56,304 13
Öfveråriga depositionsmedel..............
2,23475]
184,33361; —
528,288 87! —
386,868 1 —
57,43663 —
1.178 96 —
5,961,12; —
338,313193] —
12,706 65]
7,781 79
196,033]37
196,076 21
3,574,16091
1,105,967] 2,
— —]48,585,038 ^—
18,627191
33,165, 6
20,84187]
5,409 80 16,603*88,
39.127 19
3,128:79!
102,810j79i
6,75943
1.018 72
69,93966]
2,292|88j
I i
\\
741,776; 6
606j 3
380,053.43
13,340 181
1,553.85]
1,591 25]
68,564 5;
I
8,782 57 j
26,559141!
367 29;
38,750 3 4;
398,60967;
192,736 55
53,796 96
26,187 87
2,311 58
— 6,201,364 33 4,140123 587,320(89)126,394,168 6l|l26,985,629,73
27,305.74
26,520-
750,000]—''--
|
126,100— —
26,940] 7] 1,332 89
100,000] —! 20,08518
251,49114
61.19551
‘Diverse verks medel
Säger 185,988,40132] 5,409 80 50,854,971 27j ---—1
. . . . I l,743,837|22il,091,05l|95: 4,327,247] 4|3,951,052)70
M å* e €t 9 t
Utgående balans
Påförmgar.
S u m m a.
Tillkommen
Ingående balans . j ingående
balans
Utestående uppbörd.
Påföring till
uppbörden
Anordning
Afskrifning
Afkortning
Anmärkta
poster.
Proprie
balanser.
Kontant | Fastighets- jBehallmng afjBehallmng af,Behållning åt
rili förvaltande: Till diverse
h ordringar
Summa
Förskott
; Utlåuta medel
inventarier, ispanmal m. m.i bergseffekter
värde
behållning.
fonder
Resterande
Summa
Levererad
498)60! 252,799 16 14,207,240 41 59,824,071
9,990,019
8,268,13540
37.22,468,617132! 7,572,720 99 695,414]41
218.200 74 101,145 81] 284,192
7,044,640 93 4,033,222 1 ---]-
I !
— —; 16.205 53
10,951194 48,000
26.070 95
3072
11.704(48
828] 6
—! 33,02061
6,902 31 530,104 19 52,421,297
31,870
11.936 51
126,690,863; 3
13,820 21] —
1.72863
172 15
160 16
2281
382,114
504,123
448,818
232,903
401,377
68,652
11,758
4,659
349,492
426,280,76
414,106] —
216,250
381,675
66,315
820,508
12,165 99
12,16599
i
1.894] 5
41594
2,439 69
9:33
6,132
12,757
26,918
7,894 5
.3,190
41594
477120
4,676 41
16,663
703 79
2,49819
57! 864,235
9,550 51
121,860
28,121
118,100;—
9,410
16,187:51
2,523 u3
46,707(96: —
519,262 63
37,145 57
37,11378
5,866,729 33
227,247 35
2,280,076
21i 449,633
51,364
11,448
47,494
13,170
1,456,364
360,908j51;--
10,000
l,500,722|6b
849 99
2,879,025:25
40]58
796128
112,809
34,333
33333
34,000
2,645,677 70
- 34.798 86
1,126,370 99
4,384!—
33,180 32
1,746,155; 7] 1,746,155 57
12,566 14
4,384 —
20,773 60
173,404
— 125,909
740,298
12,400
20,773 60
516,275;86
137,207
5,259
446,342
101,20476
24,83136
9.220 62
91,98414
118,755
64,310
— 64,344
1,350 53! 472,250 94
127.645)4/
252,394176
253,727 65
70,/63
1,250!—]--
1,653 5 ---—
1,04162 ----
1,782
5,746
398,665]75
7,141
391 406.848
8,765
8.765J38
12.873177!
8,765
12,685
37,657 90
1,126
187186
21,73750
7,847(50
217,926
427
3,484,722;77
1,036,523;38
30,344
1,534! 2
1,92059!--—
137 53
5,246 5! ------
I
4,325 89
108,054 64
50,11664
1,165 22
2,31158
8,152
1671 5
226.885
3,713 38
7,898128
131,551 16
243|68] 862,347
65,014]61
599 87
2,23475
262,886
222,566 31
71484
l
1,274 32
23,462
8,209
4,366
11,289 84
15,110 94! —
1,501 69 ---
155
14,929,67
9,707(24
i
9,026:24
I
187 75
29.79242
3,663,322 44
58,141
2,919,87
63P 2
9,02624
1,155,9/1
64,971
67,822
36,080!
17!50
31,685
4,395
14.080 —
2,311
391 268,812|89i 15,328,602 3 74,588,064|74 273,ö29,630i79
7 570,916179:4,901 976 7l] 48,000!—1 218,200]74; 112,435:65; 284.192 37 34,750,392j24] 7,732,416(69] 737,949,44] 8,470,366113 10,091,677 59] 113,40b
66 546,583142:56,115,237153
128,581,10314] ------: 11,93615X16,115,808
2.320:96! 41.567)91
11,148,569! 3
34)97! 3,341,60658
5,446)14
63,150—i 2,413,543 68 203,529:83; 2,617,073151 25,22118
630,680178 —
148,873 63! 2,231,299 2:5,382,900 93
30,701 98
35,380 12
246,529,816 16
427,80556
532,770|43
454,18oj67
250,430(75
403,737|93
68,862]52
873,78648
121,860]23
76,440jl6
6,385,991 [96
3,790,799 56
I
4,233,493:58
16,95014
946,883:27
528,894 90
I
1,047,589 16!
i
70,776181!
3,032|81
7,552|37
I
406,877!98
8,782 57
39,285 29
8,152) 8
234,783)71
724,478 30 j
4,027,414)84''
|
1,221,147 24j
82,507)—)
4,546,33;
7,570,916179 25,683 32] 587,320 89423,496,927 40(129,109,931:61
--_ 4,678(14
Summa 187,732,238 54''1,096,461175 55,182,218 31(3,951,052 7017,570,916 79] 30,361]46l 587,320 89 128,527,629 38 129,145.311 73
128,583, JloWW 11,936^6,115,803 86 695, m 5, aSa.SOobs! 7,570,91 a|79 .£.,532,657 !49| 48,000 J 21S.20o!74| 112.43Ä 284,102 37 34,813,542 34110, 145,96o!37 941,470i27ll 1.087.430:64,10,116.808:77! 113,408.30, 274,209 3| .5.323,037!- 77.029.671 >32 284,678,199 82
125
Kredit.
Utgifter:
Aflöning
24,825: —
Balans till år 1870:
Kontant behållning.................................. 65: 1.
Summa 24,890: 1.
Kong!. Statskontoret.
Af detta embetsverk^ för revisionsåret afgifna räkenskaper har Kongl. Ränte-kamrnarens
hufvudbok blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskad. I öfverensstämmelse
med hvad vid föregående statsrevisioner egt rum, vilja Revisorerne här nedan
meddela redogörelse för åtskilliga förhållanden, hvilka af räkenskaperna inhemtats; och
hafva Revisorerne i sådant hänseende låtit upprätta bifogade sammandrag öfver samtliga,
uti 1869 års rikshufvudbok ingående medel (Bil. Kitt. H.) äfvensom särskild redovisning
för statsverkets grundfond (Bil. Lutt. I), utvisande att denna fond, som uppgår till ett belopp
af 4,985,638 rdr 27 öre, jemväl under revisionsåret förblifvit oförändrad. Derjemte
äro särskilda uträkningar uppgjorda öfver ordinarie statsregleringsfonden, statsverkets inkomster,
extra statsregleringsfonden och riksgäldsverkets fond (Bil. lutt. K. L. M. N.)
126
Bil. Litt. I.
Statsverkets
Debet,
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1868 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar...................... 2,917,656: 15.
Inventariers värden....................... 291,936: 90.
Behållning af spanmål och proviant............. 104,320: 38.
dito af bergseffekter................... 508,018: 32.
Utlånta medel.......................... 189,677: 29.
Utestående kronouppbörd den 31 December 1868:
Levererad inom den 31 Augusti 1869 . 5,162,303: 70.
Resterande den 1 September samma år 365,156: 19. 5,527,459: 89.
Förskott............................. 7,889,405: 85.
Anmärkta poster........................ 723: 16.
Proprie-balanser......................... 243,205: 88.
Fordringar:
Hos riksgäldsverkets fond:
Brist i 1867 års statsreglering.
....... 3,310,427: 21.
Brist i 1868 års statsreglering.
....... 4,154,357: 67. 7,464,784: 88.
I allmänhet................ 2,700,033: 20.
Efter afdrag af:
Öfverlevereringar........................
Återstående utgifter enligt riksstat.....
10,164,818: 8. 27,837,221: 90.
5,538: 54.
638,148: 6.
Transport 643,686: 60. 27,837,221: 90.
Kredit.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1869 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar...................... 2,635,086: 77.
Inventariers värden........................ 218,200: 74.
Behållning af spanruål och proviant.............. 101,145: 81.
dito af bergseffekter................... 284,192: 37.
Utlånta medel.......................... 212,154: 17.
Utestående kronouppbörd den 31 December 1869:
Levererad inom den 30 April 1870 . . . 4,900,666: 89.
Resterande den 1 Maj samma år..... 602,214: 92. 5 202 881- 81
Förskott.............................. 8,477,895: 59.
Anmärkta poster......................... 493.
Proprie-balanser......................... 243,583: 72.
Fordringar:
Hos riksgäldsverkets fond:
Brist i 1868 års statsreglering
....... 4,154,357: 67.
Brist i 1869 års stats
reglering.
...... 1,279.219: 21. 5,433,276: 88.
1 allmänhet............. 3 513 553- 31 ao/ie-i-jA in
........ ’ 8,947,130: 19. 26,622,769: 77.
Efter afdrag af:
Öfverlevereringar......................... 4 061- 70.
Återstående utgifter, enligt riksstat............... 587,320: 89.
Transport 591,382: 59. 26,622,769: 77. I
128
Transport 643,686: 60. 27,83(,221: 90.
Skulder:
Till ordinarie statsregleringsfonden:
Reservationer å riksstats
anslag.
......... 11,402,758: 23.
Odisponibla uppbördsmedel:
Resterande
den 1 September
1869
. • • 365,156: 19.
Proprie-ba
lanser
. . 242,443:81. 607,600:— 12,010,358:23.
Till extra statsreglerings-fonden:
Reservationer å extra statsanslag..... 1,113,409:78.
Till riksgäldsverkets fond:
Bidrag till bestridande af de på Riksgäldskontoret
anvisade utgifter:
För år 1867 . 2,209,740: —
För år 1868 . 3,318,270: — 5,528,010: —
1 Andel i öfverskott och besparingar:
För
år 1865. 1,250,207:52.
För år 1866. 60,301: 27. 1,310,508: 79. 6,838,518:79.
| i allmänhet.................... 2,245,610: 23. 22,207,897: 3. 22,851,583: 63.
...... 4,985,6382
Summa 4,985,638 2
Utgörande netto
Skulder:
Transport 591,382: 59. 26,622,769: 77.
Till ordinarie statsregleringsfonden:
Reservationer å riks
statsanslag.
...... 11,221,554:24.
Odisponibla uppbördsmedel:
Resterande
den 1 Maj
1870 . . . 602,214:(92.
Proprie-ba
1
anser. . • 242,821: 65. 845,036: 57. 12,066,590:81.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag..... 1,632,512:57.
Till riksgäldsverkets fond:
Bidrag till bestridande af de på Riksgäldskontoret
anvisade utgifter:
För år 1868 ....... 3,318,270: —
Förskott till statsutgifters
bestridande, jemlikt Rongl.
Blefven den 20 Aug. och
28 Sept. 1869...... 1,500,000: — 4,818,270:_
1 allmänhet.................. 2,528,375: 53. 21,045,748: 91. 21,637,131: 50.
Utgörande netto
4,985,638
27
Summa i 4,985,638 27
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
IT
130
Ordinarie statsregle -
Debet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1869 års början, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslag................. 11,402,758: 23
Odisponibla uppbördsmedel:
Restantier den 1 September 1869 ..... 365,156: 19.
Proprie-balanser............... 242,443: 81: 607,600: —
12,010,358123,
StafsverJcets inkomster:
Ordinarie inkomster.......
Extra ordinarie inkomster....
Hufvudtitlarnes uppbördsmedel .
. 16,406,780: 54.
. 26,091,394: 85.
• 119,563: 46: 42,617,738: 85.
Riksgäldsverkets fond :
Omföring af 1869 års statsfyllnads
summa.
............ 2,088,730: —
Brist i 1869 års ordinarie
statsreglering......... 1,266,903: 63 3 355^33: 63.
Handels- och sjöf''arts-fonden :
Omföring af anslaget till lifräddningsanstalterna
å rikets kuster ...................10,000: 3,365,633: 63
45,983,372|48
Summa! 57,993,730|71:
131
rings-tonden lör år 1869.
Fondens utgifter:
Afkortuingar å statsverkets
Kredit.
inkomster ............... 432,004: 98.
Å | lista | hufvudtiteln |
| 2:dra | d:o |
* | 3:dje | d:o |
99 | 4:de | d:o |
99 | 5:te | d:o |
19 | 6:te | d:o |
9» | 7:de | d:o |
99 | 8:de | d:o |
99 | 9:de | d:o |
Utom hufvudtitlarne...............
Omföring till nedannänmda fonder:
Extra statsrpgleringsfonden:
Från anslaget till indelta armeens vapenöfningar,
jemlikt Kongl. Brefvet den 4 Juni
1868 ............ 400,000: —
Extra ordinarie anslag, uppförda
å 1869 års riksstat 5,496,371: —-
Riksgäldsverkets fond:
Post-assuransfondens behållning, jemlikt Kongl.
Brefvet den 22 Maj 1868 . 348,142: 50.
Af reserverade behållningen å
anslaget till myntverkets drift
och underhåll, jemlikt Kongl.
Brefvet den 20 Dec. 186/ 24,300: —
1,417 000: —
2,926,344: 69.
479,885: 20.
9,933,396: 11.
3,862,551: 51.
6,914,641: 87.
6 200,327: 49.
4,930,377: 3.
1,162,141: 38.
256,203: 68.
38.082,868: 96.
5,896,371:
Militie-boställsfonden......
Trosspassevolans-fonden.....
Handels- och sjöfarts-fonden . .
Skogsplanterings-fonden.....
Wadstena krigsmanshus-fonden
Invalidhus-fonden........
372,442: 50.
27,305: 74.
26,520: —
750,000: —
26,940: 7.
251,491: 14.
61>l95: 51; 7,412,265: 96.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1869 ars slut, bestående
Reservationer å riksstats-anslag........
Odisponibla uppbördsmedel:
Restantier den 1 Maj 1870 ..........
Proprie-balanser................
45,927,139 90
af:
11,221,554: 24.
. 602,214: 92.
. 242,821: 65. 845,036: 57.
12,066,590 81
Summa] 57,993,73o|71
132
Statsverkets behållna
Ordinarie inkomster.
Ordinarie ränta..........................
Tionde-spanmål ..........................
Tionde-spanmålslösen efter bestämda priser...........
Arrendemedel af kungsgårdar och andra lägenheter......
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.............
Kopparränta ............................
Tiondetackjern ..........................
Svafvelbrukstionde........................
Mantalspenningar''..........................
Bötesmedel .............................
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål...........
Tillfälliga rotevakans-afgifter...................
Vakansafgift af nyroterad jord..................
Rotevakans-afgift af insockne frälsehemman i Halland ....
Trosspassevolans-afgift.......................
Båtsmansvakans-afgift.......................
Kontrollstämpel-medel.......................
Fyr- och båkmedel.........................
Observations-medel.........................
Extra medel och uppbörder....................
Intressemedel.............................
Jernvägstrafik-medel........................
S:gr
133
inkomster år 1869.
Enligt riksstate påräknade. | a | Öfverskott. I Utgiftsanslag till- Behållet. kommande. . | Brister. | | | Enligt räkenskapc i 1 utgörande. | rna 1 | ||||
4,693,800 |
| 216,115 | 88 |
|
| 7,918 | 17 | 4,901,997 | j 71 |
1,684,200 | — | 120,095 | 1 12 | 35,443 | 49 | — | — | 1,839,738 | 61 |
6,800 | — | — — | — | --- | — | 14 | 70 | 6,785 | 30 |
410,200 | — | 44 | 81 | — | — | 4,314 | 34 | 405,930 | 47 |
18,000 | — | —— | — | 2,680 | 5 | —— | — | 20,680 | 5 |
68,400 | — | — | — | 4,038 | 41 | — | — | 72,438 | 41 |
40,800 | — | — | — | 1,369 | 33 | — | — | 42,169 | 33 |
3,000 | - | — | — | 590 | 13 | --- | .— | 3,590 | 13 |
600,000 | — | — | — | — | — | 58,069 | 72 | 541,930 | 28 |
162,700 | — | 145,850 | 92 | — | — | 12,759 | 22 | 295,791 | 70 |
294,367 | 50 | 225 | 26 | 25,872 | 4 |
|
| 320,464 | 80 |
7,500 | — | — | — | — | — | 374 | 65 | 7,125 | 35 |
75,000 | — | — | — | 9,992 | 96 | — | — | 84,992 | 96 |
20,000 | — | — | — | — |
| 168 | 18 | 19,831 | 82 |
26,500 | — | — | — | — | — | 9 | 56 | 26,490 | 44 |
60,000 | — | 1,656 | 32 | 3,750 | 66 | — | — | 65,406 | 98| |
18,000 | — | — | — | — | — | 4,611 | 32 | 13,388 | 68'' |
600,000 | — | 163,762 | 22 | — | — | — |
| 763,762 | 22 |
3,000 | — |
| -- | 4,118 | 93 | __ | — | 7,118 | 93 |
63,000 | — | — | — | 8,559 | 55 | — | — | 71,559 | 55 |
5,002 | 50 | — | — | 259 | 49 | — | — | 5,261 | 99 |
6,400,000 | — | — | — | — | — | 178,719 | 21 | 6,221,280 | 79 |
15,260,270 | — | 647,750 53 | 96,675 | 4! | 266,959 | t| | 15,737,736 | 50 |
134
Extra ordinarie inkomster.
Tullmedel...................................................
Postmedel...................................................
................................................................
Bränvinstillverkningsmedel..........................................
S:gr
Hufyudtitlarnes uppbördsmedel.
2:dra | hufvudtiteln |
4:de | d:o |
6:te | d:o |
7: de | d:o |
8:de | d:o |
9:de | d:o |
Summa uppbör
Afgår öfverskot
Summ
135
|
| Öfverskott. |
|
|
|
|
| ||
Enligt riksstaten påräknade. | Utgiftsanslag till-kommande. | Behållet. | Brister. |
| Enligt räkenskaperna utgörande. | ||||
13,000,000 |
|
| __ | 995,956 | 73 |
| _ | 13,995,956 | 73 |
2,250,000 | — | 1,224 | 4 | — |
| — |
| 2,251,224 | 4 |
1,300,000 | _ | --- | — | 110,925 | 77 | — | — | 1,410,925 | 77 |
9,800.000 |
| --- | — | — |
| 1,367,135 | 57 | 8,432,864 | 43 |
26,350.000 |
| 1,224 | 4 | 1,106,882 | 50 | 1,367,135 | 57 | 26,090,970 | 97 |
|
| 1,687 | 71 |
|
|
|
| 1,687 | 71 |
— | — | 37,844 | 64 | — | — | — | — | 37,844 | 64 |
1 -- | — | 37,338 | 36 | — | _ | — | — | 37,338 | 36 |
j -- | — | 13,599 | 32 | — | — | — | — | 13,599 | 321 |
| — | 26,059 | 28 | — | — | — | — | 26,059 | 28 |
| — | 3,060 | 52 |
|
| — | — | 3,060 | 52 |
— | — | 119,589 | 83 | — |
| — | — | 119,589 | 83 |
41,610,270 | — | 768,564 | 40 | 1,203,557 | 54 | 1,634,094 | 64 | 41,948,297 | 30 |
1 -— |
| — | _ | , 1,203,557 | 54 | 1,203,557 | 54 | — | -1 |
41,610,270 | — | 768,564 | 40 |
| — | 430,537 | jo | 41,948,297 | 30 |
42,378,834: 40. 42,378,834: 40.
136 —
Extra statsregle
Debet.
Ingående balans :
Fondens behållning vid 1869 års början, bestående af:
Reservationer å extra statsanslag:
Hos statsverket......................... 1,113,409: 78.
„ riksgäldsverket...................... 2,993,665: 99.
Fondens inkomster........................... 5,110: 66.
Ordinarie statsregleringsfonden:
Omföring från anslaget till indelta annéens vapenöfning, jemlikt
Kongl. Brefvet den 4 Juni 1868 . . 400,000: —
Extra ordinarie anslag, uppförda å 1869 års
riksstat.................... 5,496,371: — ^ 896 371 ■
Riksgäldsverkets fond :
Extra ordinarie anslag, anvisade att utgå från
Riksgälds-kontoret.............. 1,844,363: 36.
Brist i 1869 års extra statsreglering...... 12,315: 58. j 856 678’ 94
4,107,075
77
7,758,160
Summa 11,865,236
60
37
— 137 —
r i n g s f o 11 cl e n för år 18 6 9.
JK r e d i t.
Fondens utgifter:
Å lista hufvudtiteln
„ 2:dra | d:o |
„ 4:de | d:o |
„ 5:te | d:o |
„ 6:te | d:o |
„ 7:de | d:o |
„ 8:de | d:o |
,. 9:de | d:o |
Diverse anslag . | |
Särskild t | kreditiv |
Riksgäldsverhets fond;
Besparingar, uppkomna å diverse extra statsanslag
..................
198,000: —
28,033: 87.
1,568,416: 75.
61,623: 2.
4,687,132: 25.
292,987: 77.
448,750: 72.
403,300: —
518,853: 20.
44,911: 42.
90,333: 40.
Undsättnings fonden:
Omföring af extra statsanslaget till undsättning
af de genom 1868 års missväxt nödlidande
länen................. 126,100’
Allmänna hospitals- och barnhus fond en:
Omföring af extra statsanslaget till hospitals
fondens
förstärkning ............ 100,000:
Utgående bala ns:
Reservationer å extra statsanslag:
Hos statsverket.........
„ riksgäldsverket.......
8,252,009:
316,433: 40
1,632,512: 57.
1,664,281: 40.
8,568,442 40
3,296,793
97,
Summa j 11,865,236 37
Rev. Ber. 1811 angående. Statsverket.
18
138
Riksgäldsverkets
Debet.
Riksgäldsverkets inkomster:
Allmän bevillning...................
Observationsmedel...................
Skatterättsmedel....................
Manufaktur-diskontens vinstmedel..........
Bankovinstmedel....................
Intressemedel samt kapitalvinst å inlösta obligationer
i Kursvinst........................
Depositionsmedel ....................
Extra inkomster....................
| Vapenskatt......................
2.994,845: 24.
4,979: 52.
2,861:26.
21,000: —
1,995,647: 77.
842,961: 33.
37,808: 98.
2,234:75.
47,911: 13.
2:V“ 5,950,251: 98.1
i
i
Ordinarie sta t sr egleringsfonden:
j Post-assuransfondens behållning, jemlik t Kong!. Brefvet den 22
Maj 1868 ..................... 348,142:50.
Af reserverade behållningen å anslaget till myntverkets
drift och underhåll, jemlikt, Kongl. Brefvet
den 20 December 1867........... 24,300: —
jExtra statsreglering sfonden:
Besparingar, uppkomna å diverse extra statsanslag
372,442: 50.
90,333: 40.
Ekplantering sfond en:
I Riksgälds-kontoret vid 1869 års slut befintliga ekplanteringsmedel,
jemlikt Kong]. Brefvet den 10 December 1869 . . .
516,275:86.
979,051: 76.
; Transport
6,929,303 74
6,929,303 74
139
fond år 18 6 9.
202: 94.
Kredit.
Ingående balans:
Fondens skuld vid 1869 års början:
Öfverlevereringar..........................
Skulder:
Till statsverkets grundfond:
Brist i 1867 års statsreglering 3,310,427: 21.
Dito i 1868 års dito 4,154,357: 67. 7,464,784:88.
Till extra statsregleringsfonden:
Reservationer å extra statsanslag...... 2,993,665: 99.
I allmänhet.................. 109,498,059: 59. n9.956.510: 46. 119,956,713:40.
Efter afdrag af:
Kontant behållning .......................... 597,575: 72.
Utlånta medel............................. 24,671,605: 93.
Utestående kronouppbörd den 31 December 1868:
Levererad inom den 31 Augusti 1869 .... 2,698,502: 25.
Resterande den 1 September samma år ... . 44,682: 76. 2,743,185: 1.
Förskott................................ 4>941: 12-
Proprie-balanser............................ 8,497: 67.__
Transport 28,031,805: 45. 119,956,713: 40.
140
1 Utgående balans: |
|
| Transport | 6,929,303 | 74 |
Fondens skuld vid 1869 års utgång, bestående af öfverlevereringar | 78: 53. |
|
|
| |
Skulder: |
|
|
|
|
|
Till statsverkets grundfond: Brist i 1868 års statsreglering 4,154,357:67. Dito i 1869 års |
|
|
|
|
|
extra dito. . 12,315:58. , 97Q .)]Q. 9| | 5,433,576: 88. |
|
|
|
|
Till extra statsregleringsfonden: |
|
|
|
| |
Reservationer å extra statsanslag. . . | 1,664,281: 40. |
|
|
|
|
I allmänhet......... | 113,613,946: 20. |
|
|
|
|
| 120,711,804: 48. | 120,711,883: 1 |
|
| |
Efter afdrag af: |
|
|
|
| |
Kontant behållning........ |
| 1 1 ‘1^- VA |
|
|
|
Utlånta medel .... |
|
|
|
|
|
Utestående kronouppbörd den 31 December 1869 |
|
|
|
|
|
Levererad inom den 30 April 1870 . . | . 2,672,054: 10. | 2,765,253: 59. |
|
|
|
|
|
|
| ||
Förskott......... |
| 1 al 9 1 9Q. QQ |
|
|
|
Proprie-balanser........ |
| Q 91 AA |
|
|
|
Fordringar: |
|
|
|
|
|
Hos statsverkets grundfond: |
|
|
|
|
|
Bidrag til! bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter för år 1868 ........... 3,318,270: — Förskott till statsutgifters be- |
|
|
|
|
|
stridande, jemlikt Kongl Brefven den 20 Augusti och |
|
|
|
|
|
28 September 1869 .... 1,500,000: - 4 7n._ |
|
|
|
| |
I allmänhet......... | 441,840: 22. | 5,260,110: 22. |
|
|
|
| 33,201,301: 63. | 87,510,581138 | |||
|
|
| Summa | 94,439,885 12 |
141
Transport 28,031,805:45. 119,956,713: 40
Fordringar:
1 Hos statsverkets grundfond:
Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter:
För år 1867 2,209,740: —
„ „ 1868 3,318,270: — 5 528,010: -
Andel i öfverskott och besparingar
:
För år 1865 1,250,207:52.
„ „ 1866 60,301: 27. , oin k/iq. 7a
---------->310,508.79. ö 838,518:79.
1 Allmänhet..................... 2,050,237: 96. o 000 7-/» 7^
■ ------------- 8,888,7ob. 75. 36,920,562:20.
Riksgäldsverkets utgifter:
Afkortning.............................. 98,099:21.
Afskrifning.............................. 6,902:31.
Anordning .............................. 6,086,419:83. 6,191,421:35.
Ordinarie statsregleringsfonden:
Omföring af 1869 års statsfyllnadssumma . . . 2,088,730: —
Brist i 1869 års ordinarie statsreglering .... 1,266,903:63. 3 355 633-63
Extra statsregleringsfonden:
Extra ordinarie anslag, anvisade att utgå från
Riksgälds-kontoret............... 1,844,363:36.
Brist i 1869 års extra statsreglering...... 12,315:58. j 856 678-94
- ---.............. 0,212,312: 57.
Summa
83,036,151 29
11,403,733 92
94,439,885112
142
§ 1.
Till upplysning om förhållandet med vissa delar af statsregleringen få Revisorerne
meddela följande redogörelse:
A) Restantier:
Ordinarie ränta................................... 79,039: 86.
Tiondespanmål....................................'' 13,303: 73.
Tiondespanmålslösen efter bestämda pris..................... 26: 29.
Arrendemedel............................... 30,486: 52.
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt...................... 1,146: 89.
Kopparränta.................................... 4,260: 94.
Tiondetackjern.................................... 14,684: 3.
Svafvelbrukstionde.................................. 5,379: 35.
Mantalspenningar................................. 27,500: 64.
Bötesmedel....................................... 388,920: 20.
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål..................... 1,820: 26.
Tillfälliga rotevakansafgifter............................. 783: 70.
Yakansafgifter af nyroterad jord.......................... 6,951: 72.
Trosspassevolansafgift................................. 48: 74.
Båtsmansvakansafgift,............................... 25,324: 70.
Extra medel och uppbörder........................... 673: 33.
Stämpelpappersmedel..........:.................... 1,247: 21.
Bränvinstillverkningsafgift............................. 477: 72.
Särskilda uppbördsmedel för sjette hufvudtiteln ................ 64: 56.
Dito dito för åttonde dito ................ 74: 53.
Summa 602,214: 92
143
B) Redogörelse för de å riks-staten uppförda förslagsanslag.
Tillgång. | Disposition. | |
, , Uppbörds- Kiksgälds- jAnslag enligt me^e\ kontoret j riks-staten. m m påförda brister. i | Utgifter. | Riksgälds-kontoret |
Ordinarie anslag.
Andra llufviidtitcln.
_''8ngars vård och underhåll.
Mediko-legala besigtningar .i
Skrifmaterialier och expenser,]
ved m. in...........
Bese- och traktamentspennin
gar
; . ...........]
Ersättning åt. domare, vittnen]
Ersättning till personer, me-i
nigheter eller allmänna inrättningar
för dem genom!
nya strafflagens införande!
frångångna bötesandelar . ,j
Fjerde Ilufvudtitelii.
Roteringsunderstöd......
Fouragering af Artilleriets
och Pontonier-bataljonens
samt värfvade Kavalleriets
hästar............
Beväringsmanskapets vapenöfning
............
Inqvarterings-kostnader i
Stockholm..........
Dito i landsorterna......
Salpeter-uppköp........
Rese- och traktamentspennin
^
gfr • • • • • ........
Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. för Landtförsvars-departementets
kansliexpedition
..........
Femte Ilufvudtitelii.
Tillskott å de till båtsmans
indelningen uti Blekinge
län anslagna räntor . . . .
Båtsmannens beklädnad . . .
Rese- och traktamentspenningar.
............
Transport
120,000 |
|
|
| 515,796 | 84 | 1,635,796 | 84 |
|
| 1,635,796 | 84 |
10.000 | — | — | — | 1,988 | 50 | 11,988 | 50 | — | — | 11,988 | 50 |
23,939 | 52 | 147 | 20 | 3,251 | 43 | 27,338 | 15 | — | — | 27,338 | 15 |
12,000 | — | 124 | 8 | 8,962 | 28 | 21,086 | 36 | — | — | 21,086 | 36 |
10,000 | — | no | 14 | 52,794 | 29 | 68,904 . | 43 | — | — | 68,904 | 43 |
160,000 |
| 471 | 67 | — | — | 146,506 | 50 | 13,965 | 17 | 160,471 | 67 |
12,500 | — |
| — | 13,442 | 11 | 25,942 | n |
|
| 25,942 | 11 |
390,000 | — | — | — | 58,186 | 46 | 448,186 | 46 | — |
| 448,186 | 46 |
500,000 | — | — | — | 200,879 | 54 | 700,879 | 54 | — | _ | 700,879 | 54 |
18,000 | _ | — | _ | 11,418 | 32 | 29,418 | 32 | ___ |
| 29,418 | 32 |
36.000 | — | — | — | 1,696 | 53 | 37,696 | 53 | — |
| 37,696 | 53 |
110,000 | — | — |
| — | — | 104,739 | 65 | 5,260 | 35 | 110,000 | — |
58,000 | — |
| — | 41,653 | 44 | 99,653 | 44 | — |
| 99,653 | 44 |
2,830 | 12 |
|
| 22 | 42 | 2,852 | 54 | — | — | 2,852 | 54 |
16,000 |
|
| _ | 3,446 | 73 | 19.446 | 73 |
|
| 19,446 | 73i |
138,200 | — | — | — | — | — | 127,735 | 67 | 10,464 | 33 | 138,200 | — |
5,000 | — | — | _ | 15,094 | 58 | 20,094 | 58 | — | ___ | 20,094 | 58 |
,628,469 | 64 | 853 | 9 | 928,633 | 47 | 3,528,265 | 15 | 29,689 | 85 | 3.557,956 | 20 |
Summa.
] 44
1 |
| T | 1 1 g å n | tv |
| Bisp | o s i t i o n. |
|
|
| ||
| Anslag enligt | Uppbörds- medel m. m. | Riksgälds- kontor påförda brister. | Utgifter. | Riksgälds-kontor | S u m m | a. | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| sp aringar. |
|
| |
Transport | 2,628,469:64 | 1 853 | 9 | 928,633 | 47 | 3.528,265 15 | 29,689 | 85 | 3,557,956 | 20! | ||
Skrifmaterialier och expenser, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ved m. m. för Sjöförsvars-departementets kansli-expe- | 1,156 | 70 |
|
|
|
| 839 | 72 | 316 | 98 | 1,156 | 70! |
jDito för sjöförsvarets stationer | 27,000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
och depot ......... |
| — | — | 1,111 | 5 | 28,111 | 5 | ---- | — | 28,111 | 5 | |
Sjette llufvsidtitelii. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Särskilt förslagsanslag för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i landsstaterna i länen . . . | 5,000 | — | — | — | — | — | 4,831 | 60 | 168 | 40 | 5,000 | — |
j Statens jern väg stråt! k . . . . | 4,143,000 | — | — | -- | — |
| 3,777,443 | 48 | 365,556 | 52 | 4,143,000 | — |
110,000 4,500 | — | 599 | 79 | 21,917 | 92 | 132,517 | 71 |
| 13 | 132,517 | 71 75 | |
lOdlingsbjelp för krononybyg- | ||||||||||||
| — | no | 75 | — | _ | 3,789 | 62 | 821 | 4,610 | |||
Jordförluster genom kanal- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |||
och väganläggningar .... | 6,955 | 56 | 3,448 | 61 | — | — | 7,790 | 98 | 2,613 | 19 | 10,404 | 17 |
ningarnes tillämpning och | 440,000 |
| 22 | 36 |
|
| 313,459 | 41 | 126,562 | 95 | 440,022 | 36 |
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.......... Rese- och traktamentspennin- | 50 022 | 68 | 2 | 65 | 18,120 | 57 | 68,145 | 90 | — | — | 68,145 | 90 |
| 15,000 | — | ___ | _ | 9,433 | 75 | 24,433 | 75 | ___ | — | 24,433 | 75 |
Sjunde Hufviidtiteln. |
|
|
|
|
|
| ||||||
Stämpelpappersomkostnader . | 164,000 | — | 27 | — | 2,560 | 65 | 166,587 | 65 |
| — | 166,587 | 65; |
| 3,450 2,000,000 | _ |
|
| 1,468 | 11 | 4,918 2,003,546 | 11 | _____ | __ | 4,918 2,023,294 | n |
|
| 23,294 | 87 |
| 9 | 19,748 | 78 | 87! | ||||
Ersättning till städerna för |
|
|
|
| ||||||||
| 1,040,000 23,528 | _ | ____ | _ | __ | _ | 1,004,017 26,925 | 43 | 35.982 57 | 1,040,000 26,925 | _ | |
Skogsplanteringskassan . . . | — | — | — | 3,397 | 42 | 42 | — |
| 42 | |||
|
|
| ||||||||||
| 50,000 | _ | _ | __ | 23,892 | __ | 73,892 |
|
| __ | 73,892 | — 1 |
Lyshållning m. fl. utgifter |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
för kronans publika hus i | 15,500 |
|
|
| 4,557 | 24 | 20,057 | 24 |
|
| 20,057 | 24 |
Städers friheter........ Transportkostnader för stats- | 46,870 | 92 | 628 | 48 | --- |
| 42,910 | 58 | 4,588 | 82 | 47,499 | 40 |
verkets bergseffekter . . . .1 | 3,000 | — | — _ |
| — | - | 2,904 | 9 | 951''91 | 3,000 | •— | |
Observations- och uppbörds-! |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procenter in. m....... | 15,066 | 15 | 18 | 83 | 6,740 | 91 | 21,825 | 89 | — | -- | 21,825, | 89 |
Mantalsskrifningsprovision . .J | 19,500 | — | — | — | 2,429 | 42 | 21,929 | 42 | — | — | 21,929 | 42 |
Restitutioner.......... Uppköp af ved för Wisby | 15,000 |
| — |
| 3,781 | 3 | 18,781 | 3 j | — | — | 18,781 | 3 |
s. k. k ron o-kal k ugn .... | 1,500 |
| — | — | 579 | ~ | 2,079 |
| — | — | 2,079 | — |
Transport(10,828,519 65 | 29,006(43! 1,028,622:54| 11,300,003 52 | 586,145 | 15; | 11,886,148 | 62 |
145
|
| T | 1 1 g | n | S- |
| Disposition. |
|
| |||
; | Anslag enligt | Uppbörds- medel m. m. | Riksgälds- kontor påförda brister. | U tgifter. | Riksgälds-kontor | Summa. | ||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
| sparingar. |
|
| |
Transport | 10,828,519 | 65 | 29,006 | 43 | 1,028,622 | 54 | 11,300,003 | 52 | 586,145 | 15 | 11,886,148 | 62 |
Bese- och traktamentspennin- | 1,500 |
|
|
| 16,550 | 95 | 95 |
| 95 | |||
18,050 |
| 1« <WA | ||||||||||
Skrifmaterialier och expenser, | 41 |
|
|
|
|
| ||||||
yed m. in.......... | 18,596 | — | ~ | 2,599 | 24 | 21,195 | 65 | — | - | 21,195 | 65 | |
Åttonde llufvudtiteln. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Särskildt anslag för kleresiet | 6,510 | — | — | -- | 506 | 27 | 7,016 | 27 | __ | _ | 7,016 | 27 |
Lappmarks eoklesiastikverk . | 22.700 30,000 | — | 25 | — | 2,973 | 54 | 25,698 | 54 75 | 10,194 | 25 | 25,698 30,000 | 54 |
Farsoters och smittosamma |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||
sjukdomars botande . . . . | 40,000 |
| — | — | 43,249 | 55 | 83,249 | 55 | __ | _ | 83.249 | 55 |
Fattigvården i allmänhet . . | 15,000 |
| 2,968 | 63 | 39,741 | 7 | 57,709 | 70 | — | — | 57,709 | 70 |
| 1,500 | — | __ | _ | 1,822 | 55 | 3,322 | 55 |
|
| 3,322 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
Skrifmaterialier och expenser, | 16,848 | 41 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
ved m. m.......... | — | ““ | 37,664 | 68 | 54,513 | 9 | — | - | 54,513 | 9 | ||
Nionde llufvudtiteln. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Invalidhusfonden: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning för hemmans-räntor och arrenden . . . | 37,710 | - | — | - | 23,485 | 51 | 61,195 | 51 | — | — | 61,195 | 51 |
761,412 | ||||||||||||
För diverse föremål . . . | 9 | 1,455 | 75 | 126,793 | 54 | 889.66138 | — | ~ | 889 661 | 38 | ||
Säger | 11,780,296 | 56 | 33,455,81 | 1,324,009|44 | 12,541,422 46 | 596,339,35 | 13,137,761 | 81 | ||||
Extra ordinarie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anslag. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andra llufvudtiteln. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till bestridande af kostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för utarbetande af förslag | 20,000 | - | — | - | — | - | 5,969 | 2 | 14,030 | 98 | 20,000 | — |
Sjunde llufvudtiteln. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag till kolonien S:t Bar- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
thelemys förvaltningskost- | 25,000 |
| 2,218 | 13 | 2,684 | 66 | 29,902 | 79 |
|
| 29,902 | 79 |
Till bestridande af kostnader |
|
|
| |||||||||
för utarbetande af förslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nåd och förbättrad skogs-hushållning i Norrland . . | 5,000 | — | — | — | 23,661 | 90 | 28,661 | 90 | __ | _ | 28,661 | 90 |
Säger | 50,(JU0 | - | 2,218|13 | 26,346 | 56 | 64,533 71 | 14,030 | 98| | 78,564 | 69 | ||
Summa | 11,830,296 | 56 | 35,673 941,350,356 | -I | 12,605,956 17|610,370 | 33|l3,216,326 | 50 |
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
19
146
C) Liqvid med Itiksgälds-kontoret för öfverskott, besparingar och brister.
Brister i beräknade statsinkomster.............. 430,537: 10.
Dito i förslagsanslagen................... 1,350,356: —
Ersättning för mistad rättighet till forsellön........ 68,514: 43.
Begrafningshjelp till sterbhus................. 40,182: 1. ^889,589: 54.
Efter afdrag af
Besparingar å förslagsanslagen......................... 610,370: 33.
Återstår brist, Riksgälds-kontoret till last, 1,279,219: 21.
D) Reserverade behållningar å hiifviidtitlarsie.
Vid årets Vid årets
början. slut.
Andra hufvudtiteln........... | .......... 33,197: 32. | 33,088: 6. | |
Tredje | dito ........... | .......... 78,898: 50. | 56,963: 30. |
Fjerde | dito ........... | ........... 3,200,365: 33. | 2,877,246: 65. |
Femte | dito ........... | ........... 5,669,738: 97. | 5,956,726: 18. |
Sjette | dito ........... | ........... 435,597: 13. | 464,067: 13. |
Sjunde | dito ........... | ........... 1,127,537: 38. | 935,172: 19. |
Åttonde | dito ........... | ........... 814,957: 28. | 849,454: 41. |
Nionde | dito ........... | ........... 42,466: 32. | 48,836: 32. |
Summa 11,402,758: 23. 11,221,554: 24.
§ 2.
Den uti föregående revisionsberättelser omförmälda, särdeles vigtiga fråga, angående
sammanförande af kassabehållningarne vid statens särskilda penningeförvaltande verk till
en hufvud- eller generalkassa in. in. (1868 års rev. ber. sid. 108—111; 1869
års rev. ber. sid. 115—116 och 1870 års rev. ber. sid. 165) är, enligt hvad Revisorerne
inhemtat, fortfarande på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende.
§ 3.
Angående fördelningen emellan de särskilda länen af det ä riks-statens sjette hufvudtitel
uppförda reservationsanslag, 125,000 R:dr årligen “till lättnad för skjutsningstungan,
der den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande11, få Revisorerne för de
treune åren 1867—1869 meddela följande redogörelse:
147
1867. | 1868. | 1869. | |||
611 | 52 | 324 | 68 |
|
|
1,578 | 37 | 637 | 98 | 99 | 33 |
120 | 74 | 130 | 4 | 174 | 50 |
3,515 | 15 | 5,462 | 74 | 3,458140 | |
752 | 99 | 983 | 25 | 1,089 | 14 |
592 | 59 | 415 | 87 | 401 | 38 |
5,001 | 76 | 5,550 | 81 | 6,508 | 61 |
1,870 | 68 | 1,507 | 91 | 1,392 | 11 |
5,088 | 32 | 4,247 | Öl | 3,922 | 86 |
6,465 | 23 | 3,311 | 30 | 2,751 | 48 |
820 | 13 | 739 | 95 | 777 | 21 |
89 | 12 | 691 | 30 | 664 | 39 |
701 | 9 | 632 | 16 | 752 | 4 |
10,588 | 15 | 10,016 | 7 | 11,052 | 23 |
11,959 | 6 | 17,865 | 5 | 23,262 | 32 |
2,700 | 46 | 2,406 | 14 | 2,720 | 75 |
25,654 | 78 | 24,264 | 20 | 25,594 | 9 |
14,325 | :52 | 11,718 | 40 | 11,604 | 87 |
13,778 | !98 | 13,435 | 31 | 14,043 | 40 |
10,068 | 33 | 9,633 | ,71 | 9,172 | 89 |
5,645 | 93 | 7,539 | 56 | 6,517 | 54 |
1,838 | 79 | 2,762 | 167 | 2,933 | 3 |
123,767 | |69 | 124,276 | 6l| 128,892 57 |
Upsala län.......
Stockholms dito . . . .
Södermanlands dito .
Östergötlands dito . .
Kalmar dito......
Blekinge dito.....
Jönköpings dito . . .
Kronobergs dito ....
Kristianstads dito . . .
Malmöhus dito.....
Hallands dito .....
Elfsborgs dito . . . . .
Skaraborgs dito . . . .
Örebro dito ......
Wermlands dito . . . .
Westmanlands dito . .
Kopparbergs dito . . . .
Gefleborgs dito.....
Wester-Norrlands dito
Jemtlands dito.....
Westerbottens dito. . .
Norrbottens dito . . . .
Summa
§ 4.
Af anslaget till fiskerinäringens understöd å riks-statens sjette hufvudtitel, utgörande
16,100 R:dr, hafva under revisionsåret utgått följande utgifter:
Aflöning........................................ 6,000:
Resekostnader.................................... 1,800: —
Till befrämjande af fiskerinäringen:
I Jönköpings län........................... 1°0!
I Jemtlands dito......................... 300: ~
I Bohuslänska skärgården:
För tillsyningsmännen vid fiskerierna...... 2,000: —
Till understöd åt fiskare, som genom storm
under fiske lidit förlust af båtar och redskap 1,500: —- 3(500; _
Till anställande af fiskeriförsök in. m. emot särskild redovisning
........................... 1,000: 4,950: —
Summa 12,750: —
§ 5.
Sedan under revisionsåret sig visat, att Kongl. Stats-kontorets inkomster varit otillräckliga
för bestridande af dess utgifter, hade, uppå bemälda embetsverks underdåniga
— 148
framställningar, Kongl. Ma,j:t vid tvänne olika tillfällen under samma år i nåder medgift
att, till fyllande af Kongl. Stats-kontorets behof af kassaförstärkning, ett sammanlagdt
belopp af 3,500,000 R:dr finge från Riksgälds-kontoret, i mån af behof reqvireras;
dock med förbindelse för Kongl. Stats-kontoret att, så snart dess tillgångar det medgåfve,
återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit. Hela berörda belopp, 3,500,000
R:dr, hade under revisionsåret blifvit af Kongl. Stats-kontoret lyftadt, men deraf icke
kunnat under samma år återgäldas mera än 2,000,000 R:dr. Af återstoden 1,500,000
R:dr hade dock, enligt hvad Revisorerne inhemtat, det sista beloppet, utgörande 200,000
R:dr, blifvit den 19 April 1870 till Riksgälds-kontoret återbetaldt.
§ 6.
I likhet med hvad vid de tvänne sednaste statsrevisionerna egt rum, hafva jemväl nu
församlade Revisorer, för den händelse att, på sätt vid flera föregående riksdagar skett,
fråga ^skulle, i anseende till lärares vid elementarläroverken uppflyttning i högre lönegrad,
uppstå om ytterligare förhöjning af det å riks-statens åttonde hufvudtitel uppförda reservationsanslag^
till nämnda läroverk, ansett sig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet derpå,
att behållningen å berörda anslag äfven under revisionsåret tillväxt. Denna behållning
uppgick nemligen vid årets början till 214,341 R:dr 32 öre och vid dess slut till
240,484 R:dr 64 öre samt hade alltså ökats med 26,143 R:dr 32 öre.
§ 7.
På grund af Kong!. Maj:ts nådiga Bref den 17 December 1869, har af det å riksstatens
sjunde hufvudtitel uppförda anslag till extra utgifter anordnats ett sammanlagdt
belopp af 24,020 R:dr, utgörande gratifikationer till åtskillige aflidne embets- och tjenstemäns
i fattigdom efterlenmade enkor och barn. I öfverensstämmelse med den åsigt, som
legat till grund för Revisorernes de tvänne nästförutgångna åren gjorda framställningar
(1869 ais rev. ber. pag. 116 och 1870 års rev. ber. pag. 167) hafva jemväl nu församlade
Revisorer funnit mindre lämpligt, att ifrågavarande slags utgifter å berörda anslag
utgå. Då emellertid anslagets belopp, 46,500 R:dr, blifvit bestämdt “med hänseende till
disposition af pensioner och nådegåfvor11, och dylika utgifter torde i de fall, Riksdagen
efter pröfning af behofvet sådant medgifver, böra till utgående å riks-statens nionde hufvudtitel
uppföras, hafva Revisorerne trott sig icke sakna anledning ifrågasätta, att sjunde
hufvudtitelns anslag till extra utgifter måtte från dylika utgifter för framtiden befrias och
anslagets, belopp i sammanhang dermed nedsättas till ungefär samma summa, som för sådana
utgifter finnes å öfriga hufvudtitlar i allmänhet anvisad.
Under Kongl. Stats-kontorets förvaltning ställda fonder och kassor.
På sätt i föregående revisionsberättelser omförmäles, äro åtskilliga, dels genom enskilda
donationer bildade, dels af statsmedel bestående kassor och fonder ställda under
Kongl. Stats-kontorets förvaltning för att, enligt särskilda derom meddelade föreskrifter,
antingen göras fruktbärande eller för särskilt ändamål disponeras.
För revisionsäret äro dessa fonder följande:
14»
l:o. Norénska fonden.
Räkenskapen för denna, under den 27 December 1811 af framlidne Kanslirådet Norén
donerade fond, hvaraf räntan användes till kadetters underhåll vid krigsskolan, utvisar
i afseende å inkomster och utgifter för revisionsåret följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar....................................... 16,604: 35.
Uppbörd:
Intressemedel...................................... 450: —
Summa 17,054: 35.
Kredit.
Utgift:
Kadett-underhåll................................ 999: —
Balans till år 1870:
Kontant behållning
Utlånta medel . . .
Summa 17,054: 35.
1,055: 35.
15,000: —
16,055: 35.
2:o. Filénska testaments-fonden.
För denna fond, uppkommen på grund af Kommerserådet P. E. Filéns under
den 7 September 1822 upprättade testamente och afsedd till folkundervisningeas
befrämjande, utvisar räkenskapen för revisionsåret följande förhållande i afseende å inkomster
och utgifter:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...................................... 48,193: 76.
Uppbörd:
Intressemedel..................................... 2,412: 50.
Summa 50,606: 26.
Kredit.
Balans till år 1870:
Kontant behållning.......................... 2,456: 26.
Utlånta medel.............................48,ISO: - 50)6Q6: 26
Summa 50,606: 26
150
3:o. Fonden för blesserade officerare och underofficerare.
Denna fond har uppkommit af besparingar å statsanslaget till pensioner för blesserade
officerare och underofficerare och är afsedd till samma slags utgifter, hvartill anslaget
varit anvisadt. Fondens inkomster och utgifter för revisionsåret voro följande:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar....................................... 38,466: 32.
Uppbörd:
Arsanslaget............................... 7,500: —
Intressemedel.............................. 1,550: — 9,050: —
Summa 47,516: 32.
Kredit.
Utgifter:
Pensioner och gratifikationer............................ 4,680: —
Balans till år 1870:
Kontant behållning.......................... 11,147: 92.
Utlånta medel............................. 31,000: —
Fordringar............................... 688: 40- 42,836: 32
Summa 47,516: 32.
4:o. Landshöfdinge-lönereglerings-fonden.
Jemlikt Kongl. Brefvet den 24 Februari 1837, har denna fond tillkommit i ändamål
att åvägabringa en lämpligare reglering af lönevilkoren för landshöfdinge-beställningarne
i riket. Fondens ställning för revisionsåret var följande:
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
16,066: 37.
Uppbörd:
Besparing å landshöfdingelönerna i nedannämnda län:
Östergötlands län.................. 2,308: —
Kalmar dito.................. 3,000: —
Jönköpings dito.................. 1,082: 57.
Transport 6,390: 57.
16,066: 37.
151
Transport 6,390: 57.
Malmöhus län....................1,107: 12,
Göteborgs dito.................. 761: 28.
Westmanlands dito................. 1,500: —
Kopparbergs dito ..................2,190: —
Wester-Norrlands dito.............. 1,050: —
Intressemedel....................
Afgäld från Göteborgs stad för Elfsborgs kungsladugård . .
---- 16,066: 37.
12,998
415
16,000
97.
29,413: 97.
Skuld: återstående utgift
Balans till år 1870:
Kredit.
Utgifter:
Löneförbättring åt landshöfdingarne i följande län:
Upsala län....................
Stockholms dito.................
Östergötlands dito................
Blekinge dito...................
Jönköpings dito..................
Kristianstads dito.................
Hallands dito...................
Göteborgs dito..................
Elfsborgs dito..................
Wermlands dito.................
Jemtlands dito..................
Westerbottens dito...............
Norrbottens dito.................
Balans till år 1870:
Utlånta medel........................
Fordringar...........................
.... 1,000: —
Summa 46,480: 34.
1,000 | — |
270 | — |
1,183 | — |
1,230 | — |
35 | — |
855 | — |
1,695 | — |
9,000 | — |
2,625 | — |
1,900 | — |
3,203 | 50. |
3,179 | 50. |
3,175 | — |
8,300 |
|
8,829 | 34. |
29,351: —
17,129: 34.
Summa 46,480: 34.
5:o. Landshöf dinge-ackordsamorterings-fonden.
Räkenskapen för denna fond, som bildats för successiv återbetalning af den lånesumma.
Rikets Ständer vid 1840—1841 årens riksdag beviljat för inlösen af de med
landshöfdinge-beställningarne i åtskilliga län då förenade ackorder, utvisar, i afseende å
fondens ställning för revisionsåret, följande förhållanden:
— 152 —
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar
Uppbörd:
Upplupna räntor å fondens förskott............
Balans till år 1870:
Öfverlevereringar.......................
Skulder............................
Skulder
Kredit.
Balans från år 1868:
38,245: 87.
1,048: 72.
31: 79.
37’113L 78_: 37,145: 57.
Summa 76,440: 16.
46,707: 96.
Upplupna räntor å fondens skuld
Utgift:
Balans till år 1870:
Kontant behållning.....................
Förskott...........................
Fordringar...........................
1,611: 10.
2,523: 53.
16,187: 51.
9>410: 6- 28,121: 10.
Summa 76,440: 16.
6:o. Skogsplanteringskassan.
Denna fond, som tillkommit på gruud af Skogsordningen den 1 Augusti 1805 och
ursprungligen varit afsedd till utgifter för planteringshagar in. m., har, jemlikt beslut vid
1869 års riksdag, blifvit ställd till Riksdagens disposition.
Öfver fondens ställning för revisionsåret meddelas följande öfversigt:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 386,868: 1.
Inkomster:
Uppbörd:
Skogsförsäljningsmedel ........... 343,542: 24.
Stubböres- dito................ 13,419: 18.
Utsynings- dito................ 2,172: 92.
Arrende- dito................ 126: 77.
Transport 359,261: 11.
386,868: 1.
153
Transport 359,261: 11.--—
Betesafgifter och höslått........... 4,999: 95.
Böter..................... 2,177: 48.
Intressemedel................. 5,770: —
Ersättning för förlorade bötesandelar . . . 2,225: —
Diverse inkomster.............. 5,619: 89. ggQ Qgg. 43
Ornering från ordinarie statsregleringsfonden :
Ersättning för till statsverket indragna hemmansräntor
och arrenden................ 26,925: 42.
Besparing å anslaget till jägeristaten ... 14: 65. 2g 940- 7
Balans till dr 1870:
386,868: 1.
406,993: 50.
öfverlevereringar
Skulder ....
Kredit.
1,332: 89.
252,394: 76.
253,727: 65.
Summa 1,047,589: 16.
Skulder
Balans från år 1868:
127,645: 47.
Utgifter:
Afkortningar...........................
Anordrdng:
Skogs-styrelsen............... 18,241: 5.
Skogs-institutet............... 60,540: 31.
Jägeri-statens aflöning........... 162,03Ö>. 31.
Silkesodlingens befrämjande........ 180: —
Flygsandens hämmande.......... 18,274: 89.
Kronoparkers vård och förvaltning .... 143,258: 50.
Byggnader och reparationer å boställen . 17,372: 2.
Köpeskilling för lägenheter......... 9,642: 14.
Afvittringskostnader............ 3,750: 58.
Provision och remisslage.......... 3,786: 51.
Rese- och traktamentspenningar...... 26,825: 34.
Diverse utgifter............... 8,349: 29.
Balans till år 1870:
Kontanta behållningar......................
Utlånta medel ..........................
Utestående uppbörd den 31 December 1869:
Levererade inom den 30 April 1870 . . . 91,984: 14.
Resterande den 30 April samma år... . 9,220: 62.
Förskott.............................
Fordringar............................
1,350: 53.
472,250: 94. 473.501; 47.
64,344: 6.
118,755: —
101,204: 76.
24,831: 36.
137-2Q7: 4- 446,342: 22.
Summa 1,047,589: 16.
20
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
154
Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har denna fond numera blifvit till Riksgäldskontoret
öfverlemnad. De inkomster, som förut tillfallit fonden, ingå från och med år
1870 till hufvudsakligaste delen bland skogsmedlen.
7:o. Kristianstads läns flygsandsplanteringsfond.
Denna fond, bildad genom försäljning af skog från flygsandsplanteringarne i nämnda
län, har, till följd af beslut vid 1869 års riksdag, jemväl blifvit ställd till Riksdagens
disposition, och ingå äfven de inkomster, som förut tillflutit fonden, från och med år 1870
bland skogsmedlen. För fondens inkomster och utgifter under revisionsåret meddelas
följande redogörelse:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar....................................... 57,436: 63.
Uppbörd:
Intressemedel............................. 2,885: 83.
Skogsförsäljningsmedel.............,.......... 10,454: 35. 13340. ig
Summa 70,776: 81.
Kredit.
Rese- och traktamentskostnader
13: 62.
Balans till år 1870:
Kontant behållning
Utlånta medel . .
Fordringar.....
1,193: 31.
64,310: —
5,259: 88. 70 763; I9-Summa 70,776: 81.
Jemväl denna fond har, i sammanhang med skogsplanteringskassan, numera blifvit
till Riksgäld.s-kontoret öfverlemnad.
8:0. Drottningholms broars arrendemedelsfond.
På sätt benämningen antyder, är denna fond uppkommen af arrendemedel för bropenninge-uppbörden
vid nämnda broar, till hvilkas underhåll m. m. fonden är afsedd.
Förhållandet i afseende å dess inkomster och utgifter för revisionsåret var följande:
1,478: 96.
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
Transport 1,478: 96.
Arrendemedel. .
Försäljningsmedel
Uppbörd:
Transport 1,478: 96.
Reparationskostnader
Kontant behållning .
Kredit.
Utgift:
Balans till år 1870:
1,250: —
303: 85.
1,553: 85.
Summa 3,032: 81.
..... 1,782: 81.
..... 1,250: -
Summa 3,032: 81.
9:o. Almare Stäkes bros arrendemedelsfond.
I likhet med nästföregående fond är jemväl denna bildad af arrendemedel för bropenninge-uppbörden,
hvaraf dock endast en del till fonden ingår. Denna fond, som är
afsedd till reparationer å nämnda bro, upptages i redogörelsen för revisionsåret på sätt
följer:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..............-.........................5,961: 12.
Intressemedel
Arrendemedel
Uppbörd:
................ 281: 25.
................1,310: ~ 1,591: 25.
Summa 7,552: 37.
Utgift .
Kredit.
42: 25.
Balans till år 1870:
Kontant behållning
Utlånta medel . . .
Fordringar.....
Summa 7,552: 37.
1,653: 5.
5,746: —
111: 7~ 7,510: 12.
10:o. Ramsele pastorsboställes skogsförsäljningsfond.
__ Denna fond har, jemlikt Kongl. Brefvet den 23 Maj 1862, uppkommit af medel för
försalda skogseffekter från Ramsele pastorsboställes skog; och har Kongl. Maja förklarat
sig framdeles vilja i nåder förordna om medlens användande. Fondens ställning för
revisionsåret var följande:
— 156 —
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar....................................... 7,784: 79.
Uppbörd:
Intressemedel............................... 367: 29.
Summa 8,152: 8.
Kredit.
Balans till år 1870:
Kontant behållning............................ 137: 53.
Utlånta medel.............................. 7,847: 50.
Fordringar................................ 167: 5. g j^. g
Summa 8,152: 8.
ll:o. Elfdals pastorats regleringsfond.
Uppkommen, jemlikt Kong! Blefven den 26 April 1855 och den 6 Juni 1862, genom
försäljning af skog från Elfdals pastorats kyrkoherde- och komministers-boställen, är
denna fond ansedd till beredande af medel för ifrågasatt delning af pastoratet. Fondens
ställning var för revisionsåret följande:
Tillgångar
Intressemedel.....
Skogsförsäljningsmedel
Debet.
Balans från år 1868:
Uppbörd:
Kredit.
196,033: 37.
9,732: 67.
29,0!7: 67. 38j5Q. 34
Summa 234,783: 71.
Utgifter:
Ny sockens kyrka tillagd andel af influtna medel för försåld skog från lägenheten
Ruskåsen....................... 1,500: —
Arvode till öfverjägare och skogvaktare............. 705: 23.
Kolningskostnad....... 4,300: —
Till kyrkoherden i Elfdals pastorat för liden skada genom
vattenöfversvämning...................... 1,000: —
Remisslage............................. 41
Diverse omkostnader
351: 80.
7,898: 28.
Transport 7,898: 28.
157
Transport 7,898: 28.
Balans till år 1870:
Kontant behållning
Utlånta medel . . .
Fordringar.....
Summa 234,783: 71.
5,246: 5.
217,926: —
3’713: 38: 226,885: 43.
12:o. Längmanska testamentsfonden.
Denna fond, som uppkommit till följd af Bruksegaren Johan Erik Längmans den 20
December 1859 upprättade testamente, enligt hvilket, sedan vissa legater af hans qvarlåtenskap
utgått, J|f:delar deraf skulle tillfalla svenska folket, är afsedd att användas till
åtskilliga i testamentet omförmälda, allmännyttiga ändamål, dock icke förr än fonden,
fördelad i olika serier för olika ändamål, genom medlens förräntande uppnått ett visst,
för hvarje serie bestämdt belopp. Fondens ställning för revisionsåret var följande:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...................................... 338,313: 93.
Uppbörd:
Testamentsmedel...................
Vinst å utlottade obligationer............
Intressemedel.....................
Utgift
Kredit.
36,228: 62.
1,020: —
31,315: 43. 5,
Summa 406,877: 98.
....... 29: 22.
Balans till år 1870:
Kontant behållning
Utlånta medel . .
Fordringar.....
Summa 406,877: 98.
1,041: 62.
398,665: 75.
7»141: 39'' 406,848: 76.
l3:o. Presterskapets löneregleringsfond.
Denna fond har, på sätt af Kongl. Brefvet den 14 Februari 1868 inhemtas, blifvit
bildad af vederlagsspanmål med flera medel, som under pågående lönereglering för presterskap
i riket blifvit från vissa presterliga beställningar afskeda, men icke till statsverket
indragna. Angående medlens användande har Kongl. Maj:t förklarat sig framdeles
vilja i nåder förordna. För revisionsåret var fondens ställning följande :
1B8
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar....................................... 12,706: 65.
Uppbörd:
Indragen krouotiondespanirål in. in......................... 26,559: 41.
Balans till år 1870:
Skuld......................................... 19: 23.
Summa 39,285: 29.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder........................................ 12: 14.
Utgifter:
Afkortning............................... 81: 23.
Anordning:
Till kyrkoherden i Hjorteds pastorat: hälften af behållna
köpeskillingen för försåldt ekvirke från dess
boställe...................... 666: 55.
Provision och remisslage.............. 407: 92.
Restitution..................... 459: 55. j 534. 2.
1,615: 25.
Balans till år 1870:
Kontant behållning................
Utlånta medel..................
Utestående uppbörd den 31 December 1869:
Levererad inom den 31 April 1870 ....... 12,685: 91.
Resterande den 1 Maj samma år........ 187: 86.
Fordringar...............................
1,920: 59.
21,737: 50.
12,873: 77.
U26: 4- 37,657: 90.
Summa 39,285: 29.
14:o. Biskopslöneregleringsfonden.
Denna fond, som uti räkenskaperna för revisionsåret första gången förekommer, är
afsedd för genomförande af den vid 1859—1860 årens riksdag beslutade reglering af
afiöningen för samtlige biskoparne i riket. Fondens inkomster och utgifter för året voro
följande:
159
Debet.
Uppbörd:
Indragen tiondespanmål in. in............................. 8,782: 57.
Summa 8,782: 57.
Kredit.
Utgift:
Provision........................................ 17: 19.
Balans till år 1870:
Utestående uppbörd den 31 December 1869, levererad inom den 1 April 1870, 8,765: 38.
Summa 8,782: 57.
Beträffande särskildt löneregleringen för biskopen i Lunds stift, hafva Revisorerne
af sä val ett under den 29 April 1869 till Kongl. Stats-kontoret aflåtet nådigt Bref,
som öfriga, frågan rörande handlingar hufvudsakligen inhemtat följande:
o I anledning af Rikets Ständers uti underdånig skrifvelse den 18 Mars 1857 gjorda
anhållan, aflat Kongl. Maj:t under den 16 December 1859 nådig proposition, angående
grunderna för ett allmänt ordnande af biskoparnes aflöning. Denna nådiga framställning,
enligt hvilken biskopens i Lunds stift aflöning skulle utgöra 15,000 R:dr, blef af Rikets
Ständer i detta hänseende bifallen. Vid tillkännagifvande af sitt i ämnet fattade beslut
trodde dock Rikets Ständer sig böra hos Kongl. Maja anmäla att, i afseende på den
ifrågavarande regleringen af biskoparnes aflöning, Preste-ståndet för sin del ansett att,
utom hvad den nådiga propositionen innehölle, bland andra, följande bestämmelse borde
meddelas: “Afkastning af boställen, hemman, lägenheter eller jordar, som för all framtid
blifvit, biskop i visst stift uttryckligen tillförsäkrad, må ej till annan biskops aflöning
användas."
Till åtlydnad af föreskriften i Kongl. Biafvel den 26 Februari 1864 afgaf den för
ordnande af presterskapets löneinkomster inom Malmöhus län tillsatta nämnd under den
24 April 1867 förslag till reglering af aflöningen för biskops-embetet i nämnda stift,
åtföljd t af utredning angående de med samma embete då förenade löneförmåner. Dessa
voro nedannämnda, uppskattade till följande årliga inkomstbelopp, nemligen:
Kronotionde.................................... 6,912: 10.
Altarhafra..................................... 33; 4
Kyrkotionde.................................... 47. 3.
Ordinarie ränta och halmstädja........................ 13: 49.
Ersättning för mistad forsellön......................... 300: 29.
Ersättning för mistad kronotionde....................... 11: 25.
Studiiskatt och cathedraticum......................... 480: _
Helgona gård och gods.............................. 18,449: 17
Prebende-pastoraten Fjelie och i Flädje samt Lomma........... 14,923: 97.
Tillhopa 41,170: 34.
Derifrån afginge till prebende-komministrarne................ 2,961: —
Alltså återstode behållen inkomst 38,209: 34.
160
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 6 April 1869 åberopade Kongl.
Kammar-kollegium, bland aunat, sitt jemte Stats-kontorets, uti ett föregående utlåtande
angående löneregleringen för samtlige biskoparne af den 10 Juni 1863 gjorda yttrande,
att Preste-ståndets förenämnda åsigt icke utan rubbning af grunderna för den reglering,
som redan blifvit af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer antagna och i Kongl. Maj:ts nådiga
Bref den 15 Juni 1861 tillkännagifna, läte tillämpa sig för biskopen i Lunds stift, enär
inkomsten af Helgonagården in. in. ensam öfversteg den för honom bestämda lön af
15,000 R:dr, helst Kongl. Maj:t, om än icke med uttryckligt gillande deraf, i sitt nådiga
Bref den 26 Februari 1864, angående verkställighetsåtgärder för ifrågavarande lönereglering,
ånyo upptagit lönen för bemäldc biskop till samma belopp.
Då emellertid härvid förekomme att, på sätt Domkapitlet i Lunds stift jemväl anmärkt,
Rikets Ständer i den underdåniga skrifvelse af den 29 Oktober 1860, i hvilken
Rikets Ständer tillkännagifvit, sitt, äfven af Preste-ståndet biträdda beslut om bifall till
Kongl. Maj:ts förslag rörande grunderna för biskopslöneregleringen, derjemte anmält, att
Preste-ståndet för sin del ansett böra, utöfver hvad Kongl. Maj:ts förslag innehölle, meddelas
den bestämmelse, att afkastning af boställen, hemman, lägenheter eller jordar, som
för all framtid blifvit biskop i visst stift uttryckligen tillförsäkrad, ej må till annan biskops
aflönande användas; alltså och dä, enligt hvad handlingar^ utmärkte, Helgona gård
och gods måste anses vara biskopen i Lunds stift anslagna under sådana vilkor att, derest
berörda, af Preste-ståndet antagna och af Rikets Ständer i underdånighet anmälda bestämmelser
skulle tillämpas, biskopens löneinkomster komme att vida öfverstiga det belopp,
hvartill Rikets Ständer eljest och jemväl Preste-ståndet, i enlighet med Kongl.
Maj:ts förslag, ansett samma löneinkomster böra fastställas, och förty, vid dessa sinsemellan
stridiga bestämmelser, det vore tvekan underkastadt, huruvida en del af omförmälda
egendoniars afkastning kunde, såsom Kammar-kollegium hemställt, till biskopslöneregleringsfonden
indragas och således användas för uppbringande af andra biskopars
löner till de för dem stadgade belopp, eller prebende-pastoratens afskiljande från biskopsembeten,
hade Kongl. Maj:t, enligt ofvannämnda nådiga Bref af den 29 April 1869, funnit.
grunderna för ifrågavarande reglering för det dåvarande ej kunna i vidsträcktare måtto
tillämpas, än att — jemte förklarande att till biskopslöneregleringsfonden skulle indragas
den biskopen i Lunds stift anslagna kronotionde jemte forlön derå, ersättning för mistad
kronotionde från Bjäre härad 11 R:dr 25 öre och ränta, innefattande den foidna altarhafran
och halmstädjan, motsvarande 46 R:dr 54 öre, äfvensom att Fjelie och FJädje församlingars
egenskap af biskopsprebende skulle upphöra ■—- biskopen skulle sa väl vid
Lomma församlings pastorat såsom prebende samt inkomsten af kyrkotionden från Luggude
fögderi, 21 kub.-fot råg, studiiskatten 321 R:dr 75 öre och cathedraticum 176 R:dr 25
öre, som ock vid afkomsten af Ilelgona gård och gods bibehållas tills vidare och intilldess
annorlunda kunde varda i nåder förordnadt.
Enligt det af Kongl. Maj:t till 1859 — 1860 årens riksdag aflåtna nådiga förslag till
grunder för reglering af biskoparnes aflöning, hvilket förslag, hvad angar tiden för regleringens
genomförande, blifvit af samtliga Riksstånden enhälligt antaget, borde emellertid
ifrågavarande reglering ega rum vid biskops afgång eller förut, derest biskop blifvit med
förbindelse att underkasta sig lönereglering tillsatt. Enär likväl, efter dåvarande biskopens
i Lunds stift afgång, ifrågavarande lönereglering, enligt hvad uti det nådiga Brefvet
antydes, icke blifvit till fullo genomförd, utan synes komma att framdeles utgöra vidare
föremål för Kongl. Majits nådiga pröfning, hafva Revisorerue ansett sig nu endast böra
fästa uppmärksamhet vid den ganska betydliga inkomst, biskopslöneregleringsfonden har
att förvänta, då lönen för biskopen i Lunds stift varder slutligen reglerad till det belopp,
15,000 R:dr, Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit, och samtliga Riks-stånden godkänt.
161 —
Under Kongl. Stats-kontorets inseende jemväl ställda
förvaltningsgrenar.
A) Stäiupclpappcrs-iippbördcu.
Stämpelpappers-kassörens för revisionsåret afgifna räkning, som i Kongl. Kammarrätten
biifvit utan anmärkning granskad, utvisar följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 1868:
Skrifstämplar.........................
Enkla biläggningsstärnplar..................
Dubbla dito ..................
Vexelstämplar.........................
104,425: —
5,637,095: 80.
3,712,800: 90.
14,375: —
9,468,696: 70.
Leverering från Riksbanken:
Skrifstämplar ........................... 228,572: 50.
Enkla biläggningsstärnplar................... 104,566: —
Dubbla dito 747,398: —
Vexelstämplar.......................... 53,000: —
Summa 10,602,233: 20.
Kredit.
Leverering till för säljning smännen:
Skrifstämplar.......................... 165,431: _
Enkla biläggningsstärnplar................... 158,607: 5.
Dubbla dito 909,587: 40.
Vexelstämplar.......................... 25,470: _
1,259,095: 45.
Balans till år 1870:
Skrifstämplar.......
Enkla biläggningsstärnplar
Dubbla dito
Vexelstämplar.......
167,566: 50.
5,583,054: 75.
3,550,611: 59.
41,905: --
9,343,137: 75.
Summa 10,602,233: 20.
Enligt riksliufvudboken hafva inkomsterna af uppbörden för stämpelpapper under
revisionsåret uppgått till 1,410,925 R:dr 77 öre och utgifterna för samma uppbörd till 166,587
R,-dr 65 öre, uppgående de sednare följaktligen till 11,8 procent af de förstnämnda.
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
21
162
B) Allmänna magasinsärendena.
Sedan Kongl. Maja under den 12 September 1868 fastställt nytt formulär för länsräkenskaperna,
att tjena till efterrättelse från och med 1869, har, da, enligt berörda formulär,
redovisningen för så väl statsverkets spanmal in natura som undsattningsfonden
uti länsräkenskaperna ingår, någon särskild hufvudbok deröfver icke, pa satt förut skett,
blifvit för revisionsåret upprättad. Beträffande undsattningsfondens stallning för sistnämnda
år hafva Revisorerne emellertid ansett sig böra e ter det i rikshufvudboken intagna
sammandrag af de i landsböckerna befintliga redogörelser öfver namnda medel meddela
följande öfversigt:
Debet.
Balans från är 1868:
.......... 2,358,945: 13.
Tillgångar..........................
Inkomster.
Uppbörd:
Uppdebiterade medel.................... 2,292: 88.
Omföring från extra statsregleringsfonden:
Extra statsanslaget till undsättning af de genom I8b8
års missväxt nödlidande i länen............ 12b,100: •- 128,392: 88.
Balans till år 1870:
Öfverleverering........................ 17“
Skulder.............................1 746’155: . 7 1,746,155: 57.
Summa 4,233,493: 58.
Kredit.
Balans från år 1868:
Öfverleverering och skulder.......................... 1,126,370. 99.
Utgifter:
Afskrifning.......................... qq
Omkostnader......................... 228,097: 34.
Balans till år i870:
Kontant behållning..................... o filning 7n
Utlånta medel........................ 2.6«.677, 70.
Anmärkt post........................ 112,809. 9.
Utestående uppbörd den 31 December 1869:
Levererad inom den 30 April 1870 . . . 34,000: 1.
Resterande den 1 Maj samma år .... 333: 33. 34,333: 34. __
Transport 2,827,619: 69. 1,354,468: 33.
Proprie-balans
Fordringar . .
Transport 2,827,619: 69. 1,354,468: 33.
...... 40: 58.
...... 51.364: 98. 2,879,025: 25.
Summa 4,233,493: 58.
Jemlikt Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref hafva under revisionsåret undsättningsmedel
till följande belopp blifvit utanordnade:
Gotlands län Kalmar d:o Blekinge d:o Jönköpings d:o Kronobergs d:o Hallands d-.o Elfsborgs d:o I Werinlands d:o I Jemtlands d:o | Norrbottens d:o | Af undsättningsfonden: | Af särskildt anvisade medel till und-sättningar för de i följd af 1868 års | |||||||||
Anslag utan I | Käntefria lån. | Summa. | Anslag utan | Käntefri lån. | a | Summa. | | |||||
3.000 6.000 | _ 59 | 2,500 72,600 15,734 45,000 32,495 | 22 38 | 2,500 3.000 6.000 | 22 97 | 2,600 22,000 31.000 16.500 17.500 15.000 | _ | 267.000 30.000 175.000 75.000 | — | 2,600 289,000 61,000 191,500 180,900 8,500 90,000 6,000 — | — |
Summa | 12,610 | 59 | 168,32960 | 180,940 | 19|ll9,100|— | 710,400 - | 829,500 — |
Deremot hafva nedanstående belopp utaf de till | undsättningar emot återbetalnings-af vederbörande återbetalda, nem- ...... 5,660: 8. | |
|
| 750: — |
Hallands Skaraborgs Wermlands |
| ..... 749: 6. |
| . ... 400: — | |
| ....... 2,996: 25. | |
| ....... 5,517: 15. | |
Gefleborgs W ester-Norrlands |
| ...... 1,664: 59. |
d:o ................. | ............ 18,245: 32. | |
Jemtlands |
| ............ 49,138: 52. |
Westerbottens | d:o ................. | ............ 60,589: 22. |
Norrbottens | d:o ................. | ............ 80,649: 49. |
Summa 226,359: 68.
164
C) Avesta kronovåg.
Då den för denna våg afgifna redovisning numera, sedan kronoinspektorsbefattningen
upphört och de samma befattning förut tillhörande åligganden öfvertagits af kronofogden
i orten, ingår uti landsboksräkenskapen, på sätt förut i afseende å redogörelserna för öfriga
kronovågar egt rum, hafva Revisorerne ansett någon särskild öfversigt af ställningen
vid ofvannämnde väg icke vidare böra här meddelas.
D) Kongl. Myntverket.
Detta verks räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning,
utvisa följande förhållande mellan inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar
Uppbörd:
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt......
Myntskatt ......................
Stockprof.......................
Diverse inkomster ..................
Leverering:
Från Kongl. Statskontoret:
Statsanslaget till Myntverkfets drift och underhåll .
Från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro lön:
Silfvertionde......................
Balans till år 1870:
Skuld:
Till Riksbanken för guld och silfver till utmyntning .
Kredit.
Balans från år 1868:
541,097: 1.
18,178: 17.
9,216: 94.
141: 78.
3,885: 20.
31,422: 9.
12,000: —
360: 17• 12,360: 17.
..... 246,379: 24.
Summa 831,258: 51.
441,725: 16.
Skuld
Transport 441,725: 16.
Transport 441,725: 16.
165
Utgifter:
Omkostnader för utmyntning af guld och silfver........ 24,172: 95.
Nybyggnader och reparationer.................. 447: 58.
Diverse utgifter........................... 3,507: 44. 28 1^7- 97
Leverering:
Till Kongl. Statskontoret:
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.......
Till Riksgälds-kontoret, jemlikt Kongl. Brefvet, den
ceinber 1867 ....................
’ Balans till år 1870
Kontant behållning....................
Behållning i metaller ...................
D:o i inventarier, ved och kol..........
^Enligt Öfverdirektörens vid Mynt- och Kontrollverken till Kongl. Maj:t afgifna underdåninga
berättelse, angående Myntverkets förvaltning under revisionsåret, inhemtas,
bland annat, att under nämnda år blifvit tillverkade och utlemnade:
af guld:
karolinstycken...............
af silfver:
fyrariksdalerstycken..... 314,227 st.
tioörestycken........ 209,650 „
af skiljemyntsmetall:
hade myntstycken ej under året blifvit
slagne, men till landtränterierna hade
aflemnats:
femörestycken......... 22,607 st.
tvåörestycken......... 51,500 „
ettörestycken......... 35,000 „
halförestycken ........ 1,000 „
således myntstycken af alla slag, under
året utlemnade......... 664,606 st.;
att Myntverket vid årets slut egde i behåll kopparmynt, vägande 70,6300 centner till
prägelvärde af 12,090 R:dr 65 öre; att till ofvannämnda utmyntning under revisionsåret
blifvit använda 209,1127 t# fint guld och 19,156,4088 €1 fint silfver.
30,622 st.
523,877 ..
110,107 st.
.... 18,538: 34.
10 De
•
• • '' 24>30-0:-" 42,838: 34.
.... 44,107: 48.
.... 268,367: 50.
. . . . J5,092:_6_. 318,567: 4.
Summa 831,258: 51.
166
Medaljer och jettoner hade blifvit präglade:
af guld till värde af ........... 610 Karoliner.
„ silfver d:o 4,832 R:dr 52 öre.
„ koppar d:o 625 „ 41 „
„ tenn d:o 600 „ 00 „
Hela beloppet af de från Myntverket utleranade, myntade och till medaljer
jettoner präglade ädla metaller utgjorde i värde:
guld 31,232 Karoliner å, 7,20 R:dr..... 224,870 R:dr 40 öre,
silfver..................... 1,282,705 „ 52 „
kopparmynt till prägelvärde ........ 2,515 * 35 „
kopparmedaljer till saluvärde........ 625 „ 41 „
tennmedaljer d:o ........ 600 „ 00 „
och
Summa 1,511,316 R:dr 68 öre.
Under revisionsåret hade den vid Myntverket befintliga kopparsmältugnen, såsom utbränd,
blifvit helt och hållet ombygd, äfvensom en uti kopparsmältningsverkstaden år 18o7
uppförd för krätssmältningar afsedd schaktugn, såsom öfverflödig och dessutom bristfällig
nedrifvits tillsammans med en samma år bygd dragugn; och hade derjemte åtskilliga
smärre nybyggnadsarbeten och reparationer under året verkstälts.
E) liongl. liontrollvcrket.
Dess räkenskaper, Indika innefatta redovisning dels för kontrollstämpelafgiften såväl i
hufvudstaden som landsorterna, dels för det å riksstatens 7:de hufvudtitel uppförda förslagsanslag
till omkostnader för nämnda verk, äro i Kongl. Kammar-rätten granskade
utan anmärkning. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
A) iiontrollstämpelnicdel.
Tillgångar
Enkel afgift
Dubbel eko
Debet.
Balans från år 1868:
6,361: 14.
Upphörd:
13,231: 14.
166: 89'' 13,398: 3.
Summa 19,759: 17.
Kredit.
Balans från år 1868:
Öfverleverering
Transport
167
Omkostnader för verket
Afkortning.......
Transport 6: —
Utgifter:
3.120: 16.
9: 35.
.3,129: 51
Lever eringar:
Till Kongl. Stats-kontoret och landtränterierna................. 9,760: 43
Balans till år 1870.
I landet utestående kronouppbörd ....................... 6,863: 23.
Summa 19,759: 17.
B) Anslaget till omkostnader för Kontrollvcrkei.
Debet.
Balans från år 1808:
Anmärkt post..................................... 20: —
Leverering:
Till Kong], Stats-kontoret..............................1,800: —
Uppbörd:
Diverse inkomster.................................. 215: 47.
Summa 2,035: 47.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld.............................
8: 47.
Utgifter:
Inventarier in. in. . .
Lyshållning och ved
Skrifmaterialier in. in
Porto.........
Resekostnader . . .
Diverse utgifter . . .
414: 98.
453: 40.
170: 87.
155: 4.
382: 89.
439: 24.
2,016: 42.
Balans till år 1870:
10: 58.
Kontant behållning
Summa 2,035: 47.
— 168
Enligt Öfverdirektörens vid Mynt- och Kontrollverken till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse, hade vid Kontrollverket blifvit under revisionsåret stämplade:
i Stockholm:
inhemska arbeten: af guld............. 76,1845 tt
» silfver............ 1,673,3200 »
» tenn............. 1,062,0000 »
utländska arbeten: af guld............. 12,4850 »
» silfver............ 109,7100 ti
och i landsorterna:
inhemska arbeten: af guld............. 243,5972 tf
» silfver............. 3,091,9300 »
» tenn ............. 1,690,0000 »
Kongl. Kammar-rättens aktoratsräkning.
Denna räkenskap, innefattande redovisning för de, uppå åtal af Kongl. Kammarrättens
Advokatfiskals-embete samt Öfver-revisions-departement, till betalning ådömda medel,
har för revisionsåret blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskad.
Medlen redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1868
Uppbörd........
Kredit.
Afskrifning......
Leverering.......
jBalans till år 1870 .
brimma
Advokat- Provinsfiskals-
Jräkenskapskontoret.
• kontoret.
Militie- j Civilräkenskaps-1
räkenskaps-, S u in m a.
kontoret, i kontoret. j|
4,679
309,523
Summa 314,203
31 | 37,737 | 13 | 5,168 | 6 | 7,536 | 15 | 160,087 | 65 |
99 | 20,812 | 54 | 2,946 | 34 | 4,381 | 29 | 32,697 | 16 |
30 | 58,549 | 67 | 8,114 | 40 | 11,917 | 44 | 392,784 | 81 |
| 5,079 | 75 | 1,608 | 88 | 1,116 | 50 | 7,805 | 13 |
39 | 10,445 | 30 | 4,867 | 25 | 2,416 | 72 | 22,408 | 66 |
91 | 43,024 | 62 | 1,638 | 27 | 8,384 | 22 | 362,571 | 2 |
30 | 58,549(67 | 8,114 | 40 | 11,917 | 44 | 392,784 | 81 |
169 —
Kongl. Öfverintendents-embetet.
Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskade.
Inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
Debet.
Tillgångar
Statsanslag
Balans från år 1868:
Uppbörd:
Kredit.
.... 235,721: 54.
..... 201,853: 73.
Summa 437,575: 27.
Utgifter:
Byggnader och reparationer i Stockholm............. 54,354: 13.
Dito dito i landsorterna........................ 45,961: 66.
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.............. 1,194: 33.
Hyreskostnader för embetslokaler.................. 9,082: 25.
Nationalmuseibyggnadens inredning................. 11,889: 26.
Nybyggnad för Svenska Slöjdföreningens skola.......... 2,690: 67.
Dito för bergsläroverket i Stockholm............ 35,100: 28.
Ny arkiv- och kajbyggnad å Göta Hofrätts tomt i Jönköping . 3,705: —
Ombyggnad af f. d. Ridderstolpeska egendomen.........56,718: 3.
Nybyggnad för landshöfdinge-residens i Karlstad......... 29,550: —
Underhåll af nationalmuseibyggnaden och der förvarade samlingar
.............................. 416: 3.
Wadstena slotts iståndsättande................... 819: 99.
För iståndsättande af Konung Carl IX:s grafvård i Strengnäs
domkyrka . ........................... 148: —
Inredning af Kronans egendom N:o 4 å Riddarholmen, afskrifning
af hos Kongl. Stats-kontoret innestående.......72,613: 41.
324,243:
4.
Balans till år 1870:
Tillgångar :
Kontant behållning i Riksbanken...............
Förskott.............................
Fordringar:
Hos Kongl. Stats-kontoret.......... 68,247: 92.
» Svenska Slöjdföreningen i Stockholm . 9,000: —
24.092: 34.
11,991: 97.
77,247: 92. n 3,332- 23
Summa 437,575: 27.
Rev, Ber. 1871 angående Statsverket.
22
170
Kongl. Postverket.
Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kannnar-rätten blifvit granskade med anmärkningar.
Inkomster och utgifter upptagas sålunda:
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
616,405: 65.
Uppbörd:
Passagerareafgifter för befordran med Post -
verkets åkdon.............. 98,649: 60.
Afgifter för inrikes paketgods........ 79,032: 87.
Dito för utländskt dito ........ 15,119: 52.
Porto för inrikes brefvexlingen........ 1,296,101: 52.
Dito för lokal- dito ....... 15,797: 9.
Dito för norska dito ........ 48,532: 83.
Dito för ryska och finska dito....... 12,865: 43.
Dito för utrikes brefvexlingen öfver Danmark
............... 46,326: 59.
Dito för dito dito i öfrigt.......... 262,625: 99.
Transito-porto för rysk brefvexling..... 82: 66.
Rekommendationsafgifter........... 238,408: 62.
Assurans- dito ........... 43,591: 81.
Afgifter för postanvisningar och postförskott 14,350: 60.
Ränta å Postverkets obligationer..............
Fraktmedel för sjöpostfarten..................
Observationsmedel.......................
Frimärkesvinst.........................
Expeditionslösen ........................
Extra inkomster.........................
Outtagna medel, som varit inneslutna i öppnade, qvarlig
gande
bref.........................
Pensionsafgifter.........................
2,171,485: 13.
10,120: 63.
22,098: 65.
6,870: 25.
32,201: 27.
7qq. _
10,077! 7.
821: 90.
12,629: 77. 2,267,063: 67.
Balans till år 1870:
Öfverlevereringar och skulder
..... 10,981: 84.
Summa 2,894,451: 16.
Kredit.
Balans från år 1868:
6,201: 49.
Öfverlevereringar och skulder
Transport 6,201: 49.
171
Transport
Afkortningar;
Porto för outlösta bref..................... 7,689: 40.
Restitutioner.......................... 1,037: 10.
Aklagareandelar af böter................... 330: —
Observationsprocent....................... 2,022: 93.
För oriktig debitering..................... 1,035: —
Utgifter:
Aflöningsstaten......................... 579,742: 84.
Indragningsstaten........................ 17,653: 92.
Interirasstaten.......................... 40,265: _
Pensionsstaten......................... . 18,619. 8.
Begrafningshjelp......................... 1,083: 75.
Gratifikationer åt postförvaltare och postiljoner....... 2,890: —
Kontorshyror och expenser......... 78,342: 23.
Uppbördsprocent......................... 47,630: 52.
Provision för försålda frimärken................ 35,864: 66.
Ersättning för upplåtelse af väntningssalar åt diligenspassagerare
......................... 9,577: 50.
Postföringskostnader ...................... 730,405: 5.
Traktamenten till jernvägspostexpeditörer.......... 26,006: —
Dito till postiljoner................. 100,767: 90.
Postiljoners beklädnad..................... 20,654: 58.
Dito beväring...................... ’s29: 94.
Brefbärares och vaktmästares beklädnad........... 9,079: 22.
Roteringsersättningar...................... 2,148: 31.
Sjöpostfarten mellan Gotland och fasta landet....... 37,908: 94.
» » Sverige och Finland.......... 11,303: 46.
* » » » Danmark......... 9,951: 25.
» » » » Tyskland......... 35,224: 88.
Omkostnader för utrikes brefvexlingen............ 44,878: 9.
Gästgifverihållningen vid Grisslehamn............. 300: —
Posthusens underhåll och onera................ 1,752: 16.
Poståkdonens inköp, underhåll och tillsyn.......... 33,616: 17.
Vagnshushyror......................... 5 829: 30.
Hushyror............................. 1,300: _
Stallrumshyror......................... 440; _
Ved och lyshållning...................... 12,847: 70.
Skrifmaterialier, stämplings- m. fl. kostnader........ 51,801: 81.
Frimärkestillverkning...................... 8,602: 55.
Inköp och underhåll af postväskor, breflådor m. m..... 27,530: 16.
Rese- och traktamentspenningar ............... 7,225: 93.
Postportoersättning till svenske konsuler utrikes...... 773: 73.
Diverse utgifter ....................... 16,235: 28.
Arvoden och gratifikationer m. in. af tillfällig anledning . 1,875: —
Transport 2,030,656: 91.
6,201: 49.
12,114: 43.
18,315: 92.
172
Extra aflöning.........
Nybyggnad af posthus......
Reparationer å ångfartyg m. in.
Levereringar:
Till Kong!. Stats-kontoret.....
„ Civilstatens pensionsinrättning
Balans till år 1870:
Utlånta medel. .
Fordringar . . . .
Proprie-balanser
030,656: | 91. | 18,315: | 92. |
502: | 86. |
|
|
38,500: | — |
|
|
14,844: | 10. | 2,084,503: | 87. |
184,202: | 95. |
|
|
12,629: | 77. | 196,832: | 72. |
389,414: | 42. |
|
|
154,304: | 17. |
|
|
21,868: | 99. |
|
|
29,211: | 7. | 594,798: | 65. |
Summa | 2,894,451: | 16. |
§ 1-
Ur General-Poststyrelsens berättelse till Kongl. Maj:t om Postverkets förvaltning
under år 1869, hvilken berättelse blifvit såsom bidrag till Sveriges officiella statistik till
trycket befordrad, må, i afseende å förhållandet mellan Postverkets inkomster och utgifter
under sednaste qvinqvenniet, här endast omförmäla», att tillgångarne efter afdrag af skulderna
vid 1864 års utgång utgjorde...................... 437,708: 64.
och att inkomsterna sedermera öfverstigit utgifterna:
år 1865 med............... 14,516: 28.
1867 58,210: —-
” 1868 „ 115,651, 23.
„ 1869 „ 196,315: 60.
så att, efter afdrag för uppkommen brist år 1866 med . .
skilnaden i öfverskott vid 1869 års utgång belöpte sig till.
384,693: 11.
17,739: 49.
366,953: 62.
Summa 804,662: 26.
Deraf både till statsverket levererats:
år 1868 .......... 348,142: 50.
„ 1869 .......... 184,202: 95.
eller, efter afkortning för beviljade statsanslag:
år 1865 .......... 140,000: —
„ 1866 .......... 70,000: —
„ 1867 .......... 70,000: —
„ 1868 .......... 70,000: —
532,345: 45.
350,000:
hvarjemte användts till nybyggnad af posthus i Göteborg . .
och utgjorde Postverkets behållning till år 1870: tillgångar,
efter afdrag för skulder, enligt meddelad utredning . . .
182,345: 45.
38,500: -.....
583,816: 81. 804j662: 26.
173
Kongl. Tullverket.
Dess räkenskaper hafva i Kongl Kammar-rätten blifvit granskade
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
Uppbörd:
Tullmedel:
För inkommande varor ..... Lastpenningar........... Nederlagsafgift .......... Transitoafgift........... Konfiskationer........... Böter............... | . . 13,345,377: 31. 3,095: 17. |
Strandvraksinedel......... | 6,496: 69. |
Abandonerade varor....... | 1: 92. |
Natt och år ståndna varor . . . | 145: 83. |
Extra inkomst .......... | 6,199: 62. |
Observationsmedel ........ | 1,249: 66. |
yr- och båkmedel: |
|
Afgift för utländska sjöfarten . . | 735,787: 81. |
Dito för inländska d:o . . | 27,872: 50. |
Observationsmedel......... | 101: 82. |
13,992,024: —
763,762: 13.
Balans till år 1870:
Skulder:
Tullmedel........................ 369,254: 82.
Båk- och lotsmedel.................. 23,029: 59.
Kurhusmedel...................... 109: 6.
Summa
Skulder
Kredit.
Balans från år 1868:
Af tullmedlen:
Diverse anslag:
Utgifter:
Handels- och Sjöfartsfondens andel i tulluppbörden
............ 750,000: —
utan anmärkning.
2,106,251: 93.
14,755,786: 13.
392,393: 47.
17,254,431: 53.
414,009: 2.
Transport 750,000: —
414,009: 2.
174
Transport
Ersättning till städerna för to
lagsafgiften.
..........
Bidrag till Handelsflottans pensionsanstalt.
.........
Omkostnader för Tullverket:
Ordinarie staten ... | 1,490,016: 78. |
Indragningsstaten . | 90,012: 61. |
Pensionsstaten .... | 205,469: 40. |
Begrafningshjelp .. | 2,286: 65. |
Arvoden......... | 18,784: 49. |
Rese- och trakta- |
|
mentskostnader .. | 20,894: 6. |
Byggnader och re- |
|
parationer m. ro. | 13,114: 7. |
Postporto........ | 11,855:99. |
Ved och ljus m. in. | 6,632: 32. |
Skrifmaterialier m. in. 9,081: 43. | |
Diverse utgifter ... | 8,787: 4. |
Gratifikationer . . . | 307: 50. |
Extra utgifter.... | 38,521: 40. |
Hemliga utgifter.. | 6,500: — |
Afkortningar.............
Leverering till Kong!. Stats-kontoret
Af båk- och lotsmedlen:
Uppbördsprovision..........
Afkortning..............
Leverering till Kongl. Stats-kontoret
750,000: —
1,004,017: 43
25,000: —
1,922,263: 74''
57,987: 48-
10,080,081: 7L 13i839)35o: 36.
22,909: 81.
385: 6.
735,000: 9. 758,294: 96.
414,009: 2.
14,597,645: 32.
Tillgångar:
Tullmedel
Båk- och lotsmedel
.....
Handels- och
Sjöfartsfondens
dito ..
Kurhusmedel
Sgr
Kontant
bolin.ll
47,748:12.
2,381: 2.
86: 69.
50,215: 83.
Balans till år 1870:
Utestående uppbörd
den 31 Dec. Propriebalans. Fordringar. Summa,
1869.
378,097: 91. 208,327: 84. 1,571,136: 65. 2,205,310: 52.
14,639:25. 167:52. 6,999:61. 24,187:40.
- - 13,170:21. - - 13,170:21.
_ - — — 22:37. 109: 6.
392/737:16. 221,665:57. 1,578,158:63. — — 2,242,7 7 7: 19.
Summa 17,254,431: 53.
1865. 1 866. 1867. 1 868. 1869.
Tullmedlen utgjorde 13,999,556: 38. 13,214,937:22. 12,785,579:46. 14,632,094:52. 13,992,024: —
Afkortningar..... 71,120: 4. 74,018:93. 64,478:96. 62,591:76. 57,987:48.
Löner och omkostnader
....... 1,932,792:15. 1,912,027:13. 1,883,457:66. 1,863,958:18, 1,922,263:74.
~Sgr~ 2,003,912: 19. 1,986,046:~ 6......1,947,936:62. 1,926,549:94. 1,980,251:22-
Återstår 11,995,644:19. 11,228,891:16. 10,837,642:84. 12,705,544:58. 12,011,772:78.
175
hvaraf levererats:
Till Handels- och 1865. 1866. 1867. 1868. 1869.
Sjöfartsfonden . . 750,000: - 750,000: - 750,000: - 750,000: - 75 0,000: —
„ städerna för to
lagsafgiften
. . . 1,006,728:74. 966,233:11. 940,753:10. 1,034,097:24. 1,004,0 1 7: 43.
„ Handelsflottans
pensionsanstalt . 24,000: - 24,000: — 24,000: -- 25,000: - 25,000: —
hvadan netto således
utgör........ 10,214,915:45. 9,488,658: 5. 9,122,880: 74. 10,896,447:34- 10,232,755: 35.
Öf verstig er den i riksstaten påräknade inkomst............... 13,000,000:_
med ett belopp af................................ 992,024:_
Fyr- och båkmedlen 186 5. 1866. 186 7. 1868. 186 9.
utgjorde....... 688,384:33. 725,354:35. 718,960:35. 768,274: 9. 763,762:13.
Afkortningar..... 185:86. 500:22. 40,470:84. 629:45. '' 385: 6.
Uppbördsprovision , . 20,637:80. 21,747:10. 21,564:- 23,042:61, 22,909:81.
Netto utgör...... 667,560:67. 703,107: 3. 656,925:51. 744,602: 3. 740,46 7: 26.
Kongl. Skogs-styrelsen.
Af denna Styielse afgifvas fyra särskilda redogörelser, nemligen en för ekplanteringsmedlen,
en för fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning, en öfver
de till Styrelsens disposition anslagna renskrifnings-, expens- m. fl. medel, och en öfver
de till Styl elsen s disposition ställda extra anslag. Samtliga dessa räkenskaper hafva i
Kongl. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskade.
För förhållandet i afseende å inkomster och utgifter för revisionsåret få Revisorerne
meddela följande redogörelse:
4) Fikpianteringsuicdlcn.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
Uppbörd:
Afkastning af Wisingsborgs kungsgård......
Värdet af tillkomna inventarier..........
Försäljningsmedel ................
Leverering:
11,373: 73.
4,685: 14.
467: 74.
164: 49.
5,317: 37.
.... 12,400; -
Summa 29,091: 10.
Från Riksgälds-kontoret
— 176 —
Kredit.
Utgifter:
Arvode............................... 960: —
Förvaltnings- in. fl. kostnader vid Wisingsborgs kungsgård . 9,955: 5.
Till förbättrande af hamnen vid dito.............. 8,535: 60.
Auktionskostnader......................... 335: 46.
Värdet af afskrida inventarier ................. 271: 9.
Diverse utgifter.......................... 23: 10. 20,020: 30.
Balans till år 1870:
Kontant behållning........................ 3,488: 75.
Fordringar............................. 3,260: 45.
Inventariers värde......................... 2,321: 60. 9 070: 80.
29^091: 10.
B) Fonden för bostiillsskogars indelning till regelbunden hushållning.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar ..................................... 9,000: —
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret........................■ ■ • ■ • 6.UOO:
Summa 15,000: —
Kredit.
Balans till år 1870:
Kontant behållning........................ 1,341: 13.
Förskott.............................. 13,658: 87. 15,000: —
Summa 15,000: —
C) Redogörelsen öfver de till Skogs-styrclsens disposition anslagna
renskrifnings-, expens- in, i. medel,
Debet.
Balans från år 1868.
Tillgång ...................................... 1: 25.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret................. 3,680: —
Balans till år 1870:
Skuld .................................. 380: —
Summa 4,061: 25.
- 177 -
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld...........................
Utgifter :
Till renskrifning.......................... 1,100: 48.
„ skrifmaterialier........................ 1,108: 7.
» hyra.............................. 780: —''
» ved .............................. 267: 50.
Balans till år 1870:
Kontant behållning......................... 35]; 72.
Förskott............................... 380: _
Summa
73: 48.
3,256: 5.
731: 72.
4,061: 25.
D) Redogörelserna öfver de till Skogs-styrelsens disposition ställda
extra anslag.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgång....................................... 600: —
Från Kong!. Stats-kontoret.
Leverering:
Kredit.
Utgifter :
Arrendeafgift för laboratoriihagen................
Till inköp af afhandling om de svenska torfmossarne . . . .
För upprättande af förslag till skogs-statens tjenstgöringsområden.
..................
Till Skogs-iustitutet
Leverering :
Kontant behållning
Balans till år 1870:
1,385: —
Summa | 1,985: — |
300: — 85: — |
|
700: — | 1,085: - |
| 300: — |
| 600: — |
Summa | 1,985: — |
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
23
178
Skogs-institutet.
Räkenskapen för nämnda läroverk, hvilken i Kong!. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning
granskad, utvisar i afseende å inkomster och utgifter för revisionsåret följande förhållanden
:
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1869:
7,704: 46.
Tillkomma inventarier .
Diverse inkomster . . .
Uppbörd:
417: 48.
119: 65.
537: 13.
Från Kongl. Stats-kontoret
„ „ Skogs-styrelsen
Leverering:
............... 11,900: —
............... 300: — 12,200: -
Summa 20,441: 59.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning och stipendier...............
Förvaltningskostnader............• • • •
Kultur- och stängselkostnader vid laboratoriihagen
Kartrevisions-arvoden................
Ved och ljus.....................
För inköpta inventarier..............*
„ elevernas praktiska öfningar .........
6,650: —
813: 93.
171: 55.
450: —
682: 80.
137: 98.
2,715: 75.
11,622:
1.
Till Kongl. Stats-kontoret
Leverering:
328: 25.
Kontant behållning . .
Behållning i inventarier
Balans till år 1870:
369: 72.
8,121: 61.
8,491: 33.
Summa 20,441: 59.
179
Skogs-skolorna å Hunneberg, Tierp, Omberg, Böda,
Silke och Danielslund.
Räkenskaperna, som äro särkildt upprättade för hvarje skola, hafva i Kongl. Kammarrätten
undergått granskning, den för Tierps skola med och de öfriga utan anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
Debet. Balms frän är 1868: UpplÖrd: Statsanslag........ Diverse inkomster . . . . | 500 05 td ?r P cn a 2- rl p Wi P | Skogsskolan i Tierp. | Skogsskolan å Omberg. | Skogsskolan å Böda. | Skogäskolan | Skogsskolan | ||||||
| ; |
|
|
| 7 | 1 | 55 | 32 |
|
| ||
3,525 1 | 37 | 3,600 18 | — 60 | 3,600- | 3,502 | 95 | 3,850 | — | 4,700 7 | 50 | ||
S:r | 3,52637 | 3,618 | 60 | 3,600 | — | 3,502 | 95 | 3,850 | — | 4,70750 | ||
Summa | 3,526 | 37 | 3,618 | 60 | 3,600 | — | 3,509 | 96 | 3,905 | 32 | 4,707 | 50 |
Kredit. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Aflöning......... | 1,800 | — | 1,800 | — | 1,800 | — | 1,800 | — | 2,050 | — | 1,800 | — |
Stipendier........ | 1,425 | — | 1,500 | — | 1,500 | — | 1,402 | 95 | 1,500 | — | 1,500 | — |
Underhåll af byggnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och inventarier m. fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnader....... | 300 | 69 | 265 | 72 | 280 | 93 | 185 | 44 | 327 | 40 | 300 | — |
Hyra........... | — | — | --- | — |
|
| — | — | — | _ | 1,100 |
|
S:r | 3,525 | 69 | 3,565 | 72 | 3,580 | 93 | 3,388 | 39 | 3,877 | 40 | 4,700 | — |
Leverering: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till landtränterierna . . | — | 68 | 52 | 88 | 19 | 7 | 7 | 1 | — | — | 7 | 50 |
Balans till ärr 1870: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontant behållning . . . | — | — | — | — | --- | — | 114 | 56 | 27 | 92 | — | — |
Summa) | 3,526 | 37 | 3,61860 | 3,600 | — | 3,509|96 | 3,905 32 | 4,70750 |
180
Ett belopp af 2 R:dr 55 öre, hvilket uti 1868 års räkenskap för skogsskolan å
Hunneberg såsom skuld utbalanserats, har från 1869 års redogörelse för samma skola
blifvit uteslutet.
Redovisning för anslagna medel till sand planteringar i Hallands län.
Denna räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
utvisar i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 1868:
Kontant behållning ................................... 408: 66-
Kredit.
Utgifter:
För biträde vid syn å stängsel...................... 13: 29.
Balans till år 1870:
Kontant behållning............................. 395: 37. ^Qg. g0
Elektriska Telegrafverket,
Räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkningar,
redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:
l:o. Auläggiilngsmedel.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
55,695: 39.
Uppbörd:
Försäljningsmedel..................
Ersättning för telegrafstolpar m. in.........
Anmärkningsmedel..................
Från underhållsmedlen omförda...........
702: 7.
3,880: 35.
35: 10.
45,902: —
50,519: 52.
Transport 106,214: 91.
181
Transport 106,214: 91.
Balans till år 1870:
Skuld...........................................2,366^ 39.
Summa 108,581: 30.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld........................................ 17,000: 15.
Utgifter:
Aflöningar och dagsverken . ...............
Materialier.........................
Rese- och traktamentspenningar.............
Instrumenter och apparater.................
Verktyg och arbetsredskap................
Möbler och husgeråd...................
Frakt- och transportkostnader..............
Batteriförnödenheter....................
Ersättning för nedtrampad gröda .............
Diverse utgifter.......................
Balans till år 1870:
................. 4,320: 11.
................. 938: 3~ 5,258: 14
Summa 108,581: 30.
2:o. Underhållsmedel.
Debet.
Balans frän år 1868:
Tillgångar...................................... 127,884: —
Kontant behållning
Fordringar.....
11,664: 89.
48,125: 48.
8,117: 3.
4,314: —
751: 71.
1,829: 78.
9,042: 50.
1,530: 16.
261: 25.
686: 21.
Uppbörd:
Portomedel......................
Bidrag till stationers underhåll...........
Hyresbidrag till stationslokaler...........
Försälj ningsmedel...................
Anmärkningsmedel..................
Bötesmedel......................
Diverse inkomster..................
Balans till år 1870:
726,859: 58.
1,758: 40.
3,305: —
1,250: 80.
572: 73.
42: 80.
_171: 46'' 733,960: 77.
18,248: 72.
Skulder
Summa 880,093: 49,
182 -
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder....................................... 15,425: 95.
Utgifter:
Aflöning in. m....................
Telegrafliniernas besigtning in. in.........
Rese- och traktamentspenningar.........
Inventarier och redskaps inköp oeh underhåll . .
Batteriförnödenheter ................
Skrifmaterialier...................
Hyror ........................
Ved och lyshållning................
Postpoito ......................
Frakt- och transportkostnader...........
Diverse utgifter...................
Bidrag till underhåll af internationella telegrafbyrån
i Bern..................
476,068: 58.
89,124: 42.
10,127: 51.
15,335: 3.
9,216: 58.
28,982: 2.
11,743: 68.
19,031: 58.
5,037: 38.
2,469: 49.
9,358: 40.
911: 62.
Till anläggningsmedlen omförda
627,406: 24.
45,902: — g73,308: 24.
Leverering:
Till Optiska telegraf-inrättningen..............
Balans till år 1870:
Kontant behållning.....................
Fordringar..........................
23,371: 75.
121,589: 50.
46,398: 5. 167)987. 55-Summa 880,093: 49.
Optiska Telegrafverket.
Räkenskapen, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, redovisar
inkomster och utgifter sålunda:
754: 22.
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
Transport 7 54: 22.
— 183 —
Uppbörd:
Bidrag af grosshandels-societeten i Stockholm . .
Portomedel......................
Inkomst af Telegrafverkets fasta egendom ....
Anmärkningsmedel..................
Från Elektriska telegrafverket
Leverering:
Skuld
Balans till år 1870:
Transport 754: 22.
1,000: —
1,042: 44.
1,470: —
—6—3,577: 89.
23,371: 75.
..... 158: 49.
Summa 27,862: 35.
Kredit.
Balans från år 1808:
Skuld......................................... 754. 22
Utgifter:
Aflöning • ............................... 22,519: 94.
Pensioner, lifränta och understöd.................. 2 318: 67
Telegrafernas reparation och underhåll............... 126: 26.
Rese- och traktamentspenningar................... 1 124; 64.
Skrifmaterialier och postporto....... 95: 49^
Ved och lyshållning.......................... 130: 51
Diverse utgifter............................ 254: 1
Omkostnader för Telegrafverkets fasta egendom.......... 380: 12. gg 949 04
Balans till år 1870:
Fordl''ingar...................................... 158: 49.
Summa 27,862: 35.
Kolonien S:t Barthelémy.
Af koloniens för revisionsåret afgifna räkenskaper, hvilka i Kongl. Kammar-rätten
blifvit utan anmärkning granskade och icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes
sida, inhemtas, beträffande koloniens inkomster och utgifter, följande förhållanden
: J
184
Tillgångar.
Debet.
Balans från år 1868:
Spanska
Daler. Cent.
1,414: 6.
Inkomster:
Tull- och lästafgifter
Stämpelpappersmedel
Auktionsprocent . . .
Inventarieprocent . .
Böter.........
Tillskott från Sverige
3,284: 95.
23: 8.
9: 93.
13: 35.
190: — 3,521: 31.
......8,140: 31.
11,661: 69.
Återstående utgifter
Balans till år 1870:
..... 265: 84.
Summa 13,341: 59.
Kredit.
Skuld .
Balans från år 1868:
222: 34.
Utgifter:
Aflöning till embets- och tjensteman samt betjente.
Kostnader för garnisonen, milisen och försvarsverket
Till möblers underhåll.................
Hushyra.........................
Uppbördsprovision....................
Reparationer m. in....................
Tillfälliga utgifter....................
Extra dito ....................
Balans till år 1870:
Kontant behållning........................... 154: 11.
Förskott................................. 1,276: 1,430: 11.
Summa 13,341: 59.
Anmärkning: Enligt anteckning i räkenskapen utgör parikursen å en spansk
daler 3 R:dr 75 öre riksmynt, hvadan årets här ofvan upptagna “tillskott från Sverige1'',
efter denna kurs utgörande 30,526 R:dr 42 öre, öfverstigit årets förslagsanslag, 25,000
R:dr, med Runt 5,526: 42.
6,645: 28.
2,597: 49.
300: —
336: —
67: 11.
580: 41.
490: 67.
G72: 1S- 11,689: 14.
i 85
Kongl. Teatrarne.
Räkenskaperna, som omfatta spelåret från den 1 Juli 1869 till samma dag 1870,
hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar. Inkomster och utgifter
upptagas sålunda:
Tillgångar
Debet.
Balans från spelåret 1868—1869:
1: 77.
Uppbörd:
Bidrag af Hans Maj:t, Konungen och den Kongl. familjens öfriga medlem -
mar............................... 78,850: —
Statsanslag ............................. 60,000: —
Recettmedel:
Stora Teatern................. 202,044: 87.
Dramatiska dito................ 154,376: 10. 355420- 90
Ilyresmedel............................. 25,140: _
Extra inkomster........................... 2,170: 25. 522581- 15
Balans till spelåret 1810—1871:
Skulder....................................... 267,000: —
Summa 789,582: 92.
Kredit.
Balans från spelåret 1868—1869:
Skulder....................................... 284,230: 41.
Utgifter:
Förste Direktörens lön, 6,000 R:dr, utgår från Hans Maj:t Konungens
handkassa.
Litterära afdelningen, kansliet och kassan:
Sekreteraren, lön................ 2,000: 4.
Litterära afdelningen..............12,612: 6.
Kansliet..................... 3,002: 33.
Biljettförsäljning och emottagning....... 8,008: 26.
Rev, Ber. 1871 angående Statsverket.
Transport 25,622: 69.
284,230: 41.
24
186
Transport 25,622: 69.
Pensioner och tillfälliga understöd...... 8,035: ■—
Ränta och amortering af skulder....... 38,123: 43.
Artistiska och sceniska afdelningen:
Intendenten för scenen, vakant.
Scenens byrå.................. 10,136: 65.
Sångscenen................... 83,189: 88.
Tal- dito.................... 84,293: 47.
Orkestern..................... 68,516: 39.
Balletten..................... 24,354: 7.
Kören ...................... 34,195: 79.
Elevskolan.................... 6,684: 44.
TjenstgöriDgspenningar............. 24,442: 41.
Tekniska afdelningen och materielen:
Kontrollören, vakant.
Förrådsförvaltningen.............. 1,849: 96.
Reparationer och hyror............. 4,717: 18.
Möbler och husgeråd.............. 304: 91.
Attributer.................... 6,034: 88.
Kostymer.................... 24,229: 56.
Dekorationer................... 25,804: 82.
Eklärering och eldsläckning.......... 28,848: 12.
Städning, renhållning och eldning....... 7,271: 92.
Extra utgifter
66,781: 12.
335,813: 10.
99,061: 35.
337: 75.
284,230: 41.
501,993: 32.
Balans till spelåret 1870—1871:
Tillgångar: . ..
Kontant behållning.........................3,359: 19.
Summa 789,582: 92.
Kong! Teatrarnes skulder hafva under spelåret minskats från 284,230 R:dr 41 öre
till 267,000 R:dr eller med 17,230 R:dr 41 öre; hvarförutom vid redogörelseårets slut
förefanns en kontant behållning af 3,359 R:dr 19 öre.
§ 2.
Inkomsten af sålda biljetter under ifrågavarande spelår har för Stora Teatern utgjort
något öfver 51 procent och för Dramatiska Teatern omkring 64 procent af det
belopp, som skulle erhållits, derest hela biljettantalet vid alla representationer varit
försåldt.
§ 3.
Arbetarnes vid Kong!. Teatrarne sjuk- och begrafningskassas inkomster och utgifter
hafva varit följande:
187
Debet.
Balans den 1 Juli 1869:
Tillgångar
42,936: 16.
Uppbörd:
För försålda biljetter till teatervinden.............. 416: —
Intressemedel............................ 2,111: 44.
Summa 45,463: 60.
Kredit.
Utgifter:
Pensioner........
Understöd och sjukhjelp ,
Diverse.........
1,142
254
62
30.
1,458: 30.
Balans den 1 Juli 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning....................... 867: 47.
Utlånta medel.......................... 43,110: —
Fordringar............................ 27: 83.
44,005: 30.
Summa 45,463: 60.
Åttonde Hufyudtiteln.
Kongl. Biblioteket.
Redovisningen för anslaget till Kongl. Biblioteket har i Kongl. Kammmar-rätten
blifvit granskad utan anmärkning. Inkomster och utgifter upptagas sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar.......................................765: 16.
Transport 765: 16.
188
Statsanslag
Uppbörd:
Kredit.
Utgifter:
Aflöning........................
Extra biträden.....................
Gratifikationer åt e. o. tjensteman.........
För inköp och bindning af böcker m. m......
Hyresmedel för lokal i huset N:o 1 Arsenalsgatan
För katalogsarbetets befrämjande..........
„ förarbeten för ett Svenskt boklexikon.....
Transport 765: 16.
..... 30,430: —
Summa 31,195: 16.
I4,YU0 1,000 | _ |
150 | — |
12,032 | 42. |
1,580 | — |
500 | — |
500 | — |
30,462: 42.
Tillgångar:
Behållning i Riksbanken
Balans till år 1870:
.... 732: 74.
Summa 31,195: 16.
N ationalmuseum.
Redogörelsen härför, som för revisionsåret första gången afgifvits, har i Kongl.
Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskad och utvisar i afseende å inkomster och
utgifter följande förhållanden:
Från Kongl. Stats-kontoret
Debet.
Leverering:
26,150: —
Uppbörd:
Öfverskott å influtna medel för förevisning af Nationalmusei samlingar. . . . 617: 41.
Summa 26,767: 41.
189
Kredit.
„ Utgifter:
A ordinarie anslaget:
Aflöning till konstafdelningens tjensteman ....
Dito till den vid Nationalnmseibyggnaden
anställda personal............
Dito till vaktmästarne vid konstafdelningen
Till underhäll af golf och fönster samt renhållning
......................
„ brännmateriel.................
„ inköp af äldre mästares arbeten......
„ boksamlingen.................
„ samlingarnes vård och underhåll......
Extra anslaget för tillsyn och vård om Lifrustkammarens
samlingar..............
6,300: | — |
2,450: | _ |
3,871: | 68. |
2,458: | 79. |
3,086: | 26. |
2,970: | 50. |
94: | 15. |
1,463: | 75. |
22,695: 13.
600: --
23,295: 13.
Till Kong!. Stats-kontoret
Leverering:
2,283: 27.
Kontant behållning
Balans till år 1870:
..... 1,189: 1.
Summa 26,767: 41.
Konsistorierna och läroverken.
Deras räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning, de för Göteborgs
konsistorium utan, men de öfriga konsitoriernas med anmärkningar. Inkomster och
utgifter vid hvarje särskildt konsistorium, elementarläroverk, pedagogi och folkskolelärareseminarium
inhemtas af nedanstående tabell, hvilken äfven upptager elevantalet vid de
olika läroverken:
190
|
|
| Antal | elever. |
|
|
|
|
| I) | e | - |
|
|
|
| T | illgångar från år | 1868. |
| |||||
Upsala Stift: |
|
| Vår-termin 1 | Hös- termin 1809. | Kontant behållning. | Utlånta medel.! | Fordring; | U-. | S u m m a. | |||
|
|
| _ | 66,405 | 84 | 16.650 |
| 190,362 | 10 | 273,417 | 94 | |
Upsala elementarläroverk. |
| högre dito | 523 311 | 484 258 | 684 2,695 | 34 67 | 27,200 28,000 | I | 425 | 8 | 28,309 30,695 | 42 67 |
Hudiksvalls dito .... Söderhamns dito .... Enköpings dito .... Norrtelje dito .... |
| dito 3-kl. | 143 51 68 74 8 | 148 50 64 78 8 | 591 381 594 567 118 | 55 93 96 52 79 | 14,560 3,755 2,568 1,807 | 70 44 48] -1 | 4 155 | 89 49 | 15,156 4,293 3,163 2,375 118 | 44 12 40 79 |
Folkskolelärare-seminarium | för manliga elever | 65 1,243 | 73 1,163 | 30 72,070 | 60 | 94,541 | 62 190,947 | 56 | 30 357,559 | 7 | ||
Linköpings stift: Konsistorium i Linköping....... Stiftsbiblioteket........... Linköpings elementarläroverk..... | högre dito | 521 330 | 484 315 | 3,196 98 3,19482 54S;36 | 167,980 11,050 83,922 9,107 | 31 90 | 29,319 33 | 200,496 12,188 89,298 2,664 | 3 6 61 5 | |||
Söderköpings dito . . |
| 3—kl. | 60 57 | 43 45 | 301 80 | 5,475 2,755 | 32 | 34 32 | 5,811 3,367 | 1 1 | ||
|
| 1 -kl. | 18 | 22 | 3730 | 400 |
| 64 65 | 501 | 9 | ||
Westerviks dito . . |
| högre 3-kl. | 155 27 | 137 30 | 1,682 312 | 90 57 | 41,625 2,338 | 82 20 | 2,146 10 | 45,454 2,650 | 8 7 | |
TCksjö dito . . |
| 5-kl. | 103 | 86 | 363 | 41 | 3,420 | — | 28416 | 4,067 | 5 | |
Folkskolelärare-seminarium | för manliga | elever Säger | | 61 | 64 1,226 | 326 | 84 13 | 321,074 | 55] 35,219 | 60 | 826 366,828 | 8 2 | |
Skara Stift: Konsistorium i Skara . . |
| högre dito | 469 282 | 448 293 | 3,688 2,920 1,088 | 90 19 | 119,188 50,291 14,252 | 33 66 74 | 3,301 2,447 1,571 | 83 65 68 | 126,179 | |
|
| 5-kl. | 89 | 77 | 256 | 58 | 4,835 | — | 117 | 14 | o,208 | 7 |
|
| dito | 88 | 74 | 1,049 | 10 | 2,146 | 83 | — | — | 3,195 | 9 |
|
| 3-kl. | 53 | 51 | 175 | 93 | 1,581 | 49 | — | — | 1,757 | 4 |
|
| 5-kl | 91 | 81 | 523 | 95 | 300 | — | 477 | 30 | 1,301 | 2 |
|
| 3-kl. | 81 | 71 | 341 | 46 | 3,275 | — | 121 | 7 | 3,737 | 5 |
|
|
| 38 | 33 | 113 | 98 | 4,111 | — | 215 | 87 | 4,440 | 8 |
| 40 | 35 | 388 84 | 100 | — | — |
| 488 | 8 | |||
| 7 | j 11 |
| 89 | 28 | — | — | — | 28 | 8 | ||
Folkskolelärare-seminarium | för qvinliga | elever Sägei | 59 | 1,297 | 1 63 1,237 | 215)17 | 200,110 | 5 | i 8,252 49 | 215 | 1 5 | ||
| Transport | | 3,872 | 3,626| 93,367 72 | 615,726 22] 234,419i61 | 943,513 | |5 |
191
b e |
| t. |
|
|
| K | r | e | 6 | i | t. |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tillgångar | till år | 1870. |
| Summa |
| |||
Uppbörd. | Skulder till | i Skulder från | Utgifter |
|
|
|
|
|
|
|
| Summarum. | |||||
|
|
|
|
|
|
|
| behållning. | Utianta medel. | Fordringar. | S u mina. |
|
| ||||
291,717 96 | 146,456 | 61 | 141,674 25 | 445,710 | 57| | 82,304 60 | 16,560 20 | 25,342 | 89 | 124,207 69 | 711,592 | 51 | |||||
60,068 84 | no | 82 | 72179 | 61,416 | 43 | 526114 | 26,250 | — | 223 | 72 | 26,999 86 | 88,489 | 8 | ||||
60,557 42 | 2,937 | 2 | 9 | 50 | 65,112 | 79 | 1,417 82 | 27,650 | — | _ | — | 29,067 82 | 94,190 | 11 | |||
29,016(99 | 549 | 87 | 419148 | 29,106 | 40 | 333 42 | 14,860 | — | 4 | — | 15,197(42 | ( 44,723 | 30 | ||||
5,842 | 1 | 43 | 70 | 133 70 | 5,891 | 61 | 198 65 | 3,865:70 | 89 | 17 | 4,153 | 52 | 10,178 | 83 | |||
11,233 | 60 | 454 | 46 | 375,25 | 11,050 | 9! | 56 60 | 3,369 | 52 | __ | — | 3,426 | 12 | 14,851 | 46 | ||
17,250 | 26 | 132 | 77 | 51 | 11 | 17,842 | 55 | 155 59 | 1,708 78 | _ |
| 1,864 | 37 | 19,758 | 3 | ||
286 | 68 |
| — | — | ___ | 314661 | 90 81 | — | _ | __ | _ | 90 | 81 | 405 | 47 | ||
14,090 | — | 587 | 99 | 418 | 9.7 | 14,289(62| | — | — |
| — | -- |
| __ | — | 14,707 | 99 | |
490,063(761151,273 24 | 143,154 | 45 | 650,734 | 72 | 85,083 63 | 94,264 20 | 25,659(78 | 205,007 | 61 | ( 998,896 | 78 | ||||||
175,908 | 30 |
|
|
|
| 184,961 | 68 | 1,690 | 3 | 172,960 |
| 16,792 | 90 | 191,442(93 | 376,40461 | ||
741 | 20 | — | ----- | no | 36 | 888 | 86 | 2,450 68 | 9,175 | — | 304 | 96 | 11,930 64 | 12,929 86 | |||
53,642 | 36 | 121 | 40 | 294 | 72 | 49,070 62 | 3,052 79 | 88,472 31 | 2,171 | 93 | 93,697 | 3 | 143,062 37 | ||||
41,810 | 69 | 92 | 93 | 395 | 49 | ■12,728 70 | 1,334 33 | 10421 | 5 | 40 | 1,443 94 | 44,56843 | |||||
7,717 | 8 | — | — | — | — | 6,766.50 | 302 99 | 6,425 | — | 33 | 71 | 6,761 70 | 13,528 20 | ||||
7,539 36 | — | — | — | — | 7,302 90 | 349 51 | 3,200 33 | 53 | 74 | 3,603 58 | 10.906)48 | ||||||
1,032 10 | — | — | 21 | 20 | 854 49 | 112 | 3 | 546 33 | — | _ | 658 | 36 | 1.534 | 5 | |||
24,259 88 | 1,289 | 25 | 1,523 | 25 | 22,970 92 | 2,332 35 | 42,4384*1 | 1,738 | 52 | 46,509 | 78 | 71,003 95 | |||||
8,217 85 | — |
| — | — | 7,933 26 | 426 31 | 2,509 | 5 | — | — | 2,935 | 36 | 10,868 62 | ||||
19,805 73 | 295 | 36 | 340 | 84 | 12,931 | 72 | 377 74 | 9,920 | — | 598 | 36 | 10,896 | 10 | 24,168(66 | |||
14,193 77 | — | — | 10 | — | 14,491 82! | 18 79 |
| — | — | — | 18 | 79 | 14,520 61 | ||||
354,868(32 | 1,798 94 | 2,695 | 86 | 350,901147 | 12,447 | 55 | 335,751(14 | 21,699 | 52 | 369,898 21 | ; 723,495 54 | ||||||
159,734 | 58 |
|
| 242 | 5 | 148,544 | 381 | 9,413 | 8 | 124,241 66 | 3,472 47 | 137,127 | 21 | 285,91364 | |||
53,888 | 95 | 40,550 | — | 790 | 51 | 74,982 | 96 | 2,487 | 8 | 69,961 66 | 1,876 | 24 | 74,324 | 98 | 150,098 45 | ||
36,829 | 99 | 1,498 59 | 1,498 | 59 | 32,277 | 68 j | 481 | 39 | 19,289)80 | 1,693 | 49 | 21,464 | 68 | 55,240 95 | |||
12,350 | 25 | 248 | 7 | 206 | 24 | 11,970 | 21'' | 78 | 63 | 5,460 | — | 91 | 96 | 5,630 | 59 | 17,807 | 4 |
15,173 | 88 |
|
| — | — | 16,355 | 45 | 1,001 | 91 | 1,01245 | — | — | 2,014 36 | 18,369 | 81 | ||
7,460 | 90 | — | — | — | — | 7.272 | 1 | 94 | 42 | 1,851 89 | — | _ | 1,946 31 | 9,218 | 32 | ||
14,068 | 53 | 350 | — | 465 30 | 13,893 | 43 | 99 | 5 | 900 | — | 362 | _ | 1,361 | 5 | 15,719 | 78 | |
5,996 | 42 | — | — | — |
| 5,493 | 44 | 141 | 3 | 3,975 | — | 124 | 48 | 4,240 | 51 | 9,733 | 95 |
4,12065 | 290 | 78 | 390 87 | 4,000 | 84 | 83 | 79 | 4,211 | — | 165 | 78, | 4,460 | 57 | 8.852 28 | |||
1,663 25 | — |
|
| — | 1,566 | 21 | 85 | 88 | 500 | — | — |
| 585 | 88 | 2.152 | 9 | |
67760 | 13 | 79 | 10 |
| 687 28 | — | — | 23 | _ | _ | _ | 23 | ___ | 72028 | |||
14,906167 | — | - | -- | - | 13,939(24! | 1,182 | BO | — | - | — |
| 1,182 | 60 | 15,121 84 | |||
326,871(67 | 42,951 23; | 3,603 56 | 330,983 13 | 15,148;86 | 231,426 46 | '',•7,786 42 | 254,361 74 | 588,948 43 | |||||||||
171,803175 196,023 4li 149,453^87 1,332,619(32 112,680 | 4 | 661,441 (SO | 55,145 72 | 829,26 7| | 56|I2,311,340(75 |
192
D e
|
| Antal | elever. | Tillgångar | från år | 1868. |
| ||||
|
| Vår- termin 1869. | Host- termin 1869. | Kontant behållning. | Utlånta medel | j Fordringar. | S u m m | a. | |||
| Transport | 8,872 | 3,626 | 93,307,72 | 615,726 | 22 234,419 65 | 943,51359 | ||||
Strengnäs stift: Konsistorium i Strengnäs . |
|
|
| 1,204 | 89 | 114,897 | 23 | i 78,69174 | 194,79386 | ||
Strengnäs elementarläroverk.....högre | 150 | 148 | 2,543 | 49 | 37,948 | 33 | 1,058 | ! 9 | 41,54991 | ||
Örebro dito | ..... dito | 572 | 547 | 568 | 76 | 34,231 | Öl | 952 | :54 | 35,752 91 | |
Nyköpings dito | ..... dito | 166 | 161 | 2,741 | — | 14,425 | 83 | 60 | — | 17,22683 | |
Eskilstuna dito | ..... 5—kl. | 105 | 91 | 342 | 30 | 1,170 | 65 |
| ‘— | 1,512 95 | |
Askersunds dito | ..... 3—kl. | 44 | 40 | 909 | 81 | 13,520 |
| — | — | 14,429 | 81 |
Södertelje pedagogi . . . . |
| 34 | 30 | 422 | 40 | 1,344 | 91 |
| — | 1,767 | 31 |
Mariefreds dito .... |
| 19 | 19 | 187 | 50 |
| — | ____ | — | 187 | 50 |
| Säger | 1,090 | 1,036 | 8,920 | 15 | 217,538 56 | 80,762 | 37 | 307,221 | 8 | |
Westerås stift: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsistorium i Westerås . |
| ____ | ____ | 15.166 | 47 | 193,079 | 83 | 5,928 | 53 | 214,174 83 | |
Westerås elementarläroverk |
| 331 | 317 | 589 | 35 | 14,250 | — | 55 | 50 | 14,894 | 85 |
Falu dito | ...... dito | 276 | 257 | 1,087 | 87 | 28,070 | — | 2,520 | 8 | 31,677 | 95 |
Sala dito | ...... 3-kl. | 43 | 47 | 196 | 41 | 3,165 | 60 | 15 | 75 | 3,377 | 76 |
Arboga dito | ...... 5-kl. | 97 | 72 | 1,038 | 67 | 2,000 | — | 67 | — | 3.105[67 | |
Köpings pedagogi..... |
| 36 | 34 | 224 | 87 | 3,364 | 58 | 25 | 21 | 3,614 66 | |
Nora dito ...... |
| 35 | 31 | 256 | 69 | 1,078 | 83 | 22 | 37 | 1,357 89 | |
Lindesbergs dito ...... |
| 31 | 18 | 297 | 83 | 978 | 46 | — | •— | l,276j29 | |
Hedemora dito ...... |
| 30 | 27 | 149 | 27 | 300 | — | — | — | 44927 | |
Säters dito ...... |
| 13 | 11 | 53 | 75 | 175 | — | 232 | 23 | 46098 | |
Avesta dito ...... |
| 12 | 8 | 282 | 43 | 750 | — | 15 | — | 1,047143 | |
| Säger | 904 | 822 | 19,343 | 61 | 247,212 | 30 | 8,881 | 67 | 275,437 | 58 |
Wexiö stift: Konsistorium i Wexiö . . . |
|
|
| 1.506 | 35 | 100,555 | 1 | 2,148 | 62 | 104,209 | 98 |
Wexiö elementarläroverk . |
| 442 | 429 | 4,490 | 2 | 68,968 | 33 | 1,286 | 18 | 74,744 | 53 |
Jönköpings dito |
| 502 | 489 | 1,179 | 51 | 66,649 | 92 | 2,183 | 57 | 70,013 | — |
Wernamo dito | ...... 2-kl. | 44 | 47 | 64 | 19 | 678 | 86 | 19 | 50 | 762 | 55 |
Grenna pedagogi...... |
| 26 | 18 | 127 | 43 | 1,564 | 59 | 41 | 81 | 1,733 | 83 |
Folkskolelärare-seminarium | för manliga elever | 84 | 73 |
|
|
|
|
|
|
| — |
| Säger | 1,098 | 1,056 | 7.367 | 50 | 238,416 | 71 | 5,679 | 68 | 251,463 89 |
Transport! 6,964| 6,540| 128,98819811,318,893 79 329,74B|37ll,777,636|l4
— 193 —
Uppbörd.
1,171,803(75
13,252176
46,826 64
66,531 95
t.
Skulder till
år 1870.
K
r e
t.
[Skulder från
år 1868.
Utgifter.
Tillgångar till år 1870.
Kontant TT . . . ( _ . . !
behållning. Utlanta medeH Fordringar, ) Summa.
196,023 41 149,453,87-1,332,619 321112,6801 4j 661,441 SO 55,145|72j 829,267 56 2,311,340 75
29,315
20,649
5,673
3,853
7l
56!
37
41
42,550!-2,530 42
816 41
300
1
90
39,798
2,589
653
200
3
95 36; 8,373 77
41
47,503
63.775
28,508
15,366
5,769
3,737178
803|861
735
2,047
894
1,996
530
513
389
200
Summa
Summarum.
110,84723
40.508 3.3
33,302
15,382
6,265
13,620
1,191
88,494162
1,068 301
199,577 49
43,624! 7
4,254
300
300
19
38,450
17,379
6,795
14,433
1,881
200
208,046:62
130,926155
194,815,28
46,541 90
22,162|51
20,403 18
5,622 62
1,00391
186,919! 17; 45,382132! 43.340 61 173,839j 7| 7,307,77) 220,618, 1,
119,376
47,511
43,778
8,392
18,231
4,297
3,391
1,245
3,149
986156
696 56
911
1,200
3,259
91
221
34
10
81
23
85
3,000
2,532
581
6i
232
26
23
94,417)11)
322,342 89
106,416
47,685
46,154
8,268
10,321
4,238
2,906
1,189
3,173
900
605 85
17,853
583
755
205
705
314
85
354
124
140
138
198,871
12,750
28,620!—
3,269,79
10,000)—
3,364 58
1,732
978
300
175
1,000
8,321
55
2,603
25
308
25
24
221
251,056
148,444
43,287
55,561
4,454
3,533
15,866
271,148)75)
69) 5,684)33
164
868
69
1,102)56)
225,046
13.389
31.979
3,501
11.014
3,704
1,843
1,332
424
536
1,138
51
10
45
40
79
38
17
63
83
45
99
6,407)16) 281,859)74) 21,26246) 261,061)15) 11,588 9) 293,911 70
539,522)57
334,462
63,606
78,715
11,700
21,336
8,003
4,749
2,521
3,598
1,668
229 5
1,032 731
87,950
92,049
48,987
4,391
3,388
15.097
1,726 78
811
1,097
55
144
419
159,162,
24,123!
73,920 i
820:
1,69736)
350)—j
54!
34:
64)
20
3,814 46)
983 79;
1,405) 9)
19)50!
37 86
164,703 78
25,918)16
76,423) 6
89487
1,879)52
769:68
1,744 84
532,17860
252,654 54
118,196 45
126,443 27
5,286 44
5,267,58
15,86692
1,261 75 251,864(38) 4,25129 260,074) 8) 6,260)70) 270,589) 7jj 523,715)20
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
145,504)56)1,403,195; 4 167,41l)62|l,716,111 j22|3,906,757)12
25
194
Transport
Lunds stift:
Konsistorium i Lund..............
Lunds elementarläroverk .......högre
Malmö d:o d:o
Helsingborgs d:o d:o
Ystads dio .......5—kl—
Landskrona d:o d:o
Trelleborgs d:o 2-kl.
Kristianstads d:o högre
Karlskrona d:o d:o
Karlshamns d:o 5-kl.
Sölvesborgs d:o 2-kl.
Ronneby d:o d:o
Engelholms pedagogi..............
Cimbrishamns d:o...............
Folkskolelärare-seminarium för manliga elever
Säger
Antal elever.
Vår
termin
1869.
Höst
termin
1869.
Göteborgs stift:
Konsistorium i Göteborg......
Göteborgs högre elementarläroverk .
D:o 5-klassiga d:o ....
D:o 3-klassiga d:o . . . .
Uddevalla elementarläroverk ....
Strömstads d:o ....
Marstrands d:o ....
Halmstads d:o ....
Warbergs d:o ....
Kongelfs pedagogi..........
Kongsbacka d:o...........
Falkenbergs d:o...........
Laholms d:o...........
Folkskolelärare-seminarium för manliga elever
högre
5-kl.
3-kl.
5-kl.
2- kl.
d:o
högre
3- kl.
6,964
6,540
532
425
183
131
38
333
288
98
24
40
60
11
93
2,344
498
386
207
109
81
36
316
287
96
20
30
43
12
98
2,219
514
126
53
119
33
28
220
46
31
17
18
31
100
Säger 1,336
Transport! 10,644
509
120
65
116
25
28
200
39
22
19
17
96
D e
Tillgångar från år 1868.
Kontant
behållning.
Utlånta medel.
Fordringar, j Summa.
128,998
12,520
1,464
1,198
571
907
1,280
156
2,376
1,630
532
609
255
131
211
69
23,916
2,042
5,330
258
117
250
28
151
292
285
171
584
557
33
98
11
39
49
19
89
84
29
31
40
23
13
73
33
13
1,318,893 79
133,273
20,914
17,535
10,420
5,852
3,504
233
20,975
14,900
9,823
728
1,408
1,185
449
2,000
329,743
371,777,636
6,982 40
13 75
8397
19 —
145 35
143 54
I
352 25
179 47
89 50
59;93
17 20
243,203140
100,435
58,975
680
165
3,700
3,350
498
30,497
5,170
1,429
1,200
116
l,27l| 10,103j35 206,218
10,030|l63,018|44jl,768,315
14
67
64
8,086
36
1,650
995
90 | •— |
1,078 | 55 |
74 | 92 |
15 | 21 |
33 | 33 |
99 | 43 |
4,038 —
152,775
22,392
18,817
11,010
6,905
4,929
389
23,703
16,709
10,445
1,338
1,723
1,316
678
2,069
275,205
83 341,867 73
104,128
65,301
938
283
3,950
3,468
649
31,868
5,530
1,615
584
1,790
249
220,359
2,273,202
14
71
99
17
41
59
44
45
79
71
79
12
70
10
30
60
87
20
24
90
87
84
29
50
90
15
48
73
6
23
9
195
b e |
| t. | ill . |
|
| K | r | e | d | i | t. | 1870. | — | 1 Summa Summarum. | |||
Uppbörd. | Skulder | Skulder frun | Utgifter. |
| ri | 11 g å n g a r | till år | ||||||||||
Kontant behållning | Utlånta medel. | Fordringar | Summa. | ||||||||||||||
1,880,928 | 36 | 248,192 | 1 62 200,463 39 | ! 1 1 1,990,182|51 145,504 56 | 1,403,195 | l ! 4 167,411 62 | 1,716,111 | 22 | 3,906,757 | 12 | |||||||
340,278 | 14 | 1,449 | 93 | 1,083 | 15 | 292,743 | 89 | 10,124 | 55 | 180,998 | 82 | 9,548 | 37 | 200,671 | 74 | 494,498 | 78 |
69,505 | 72 | 1,770 | 41 | 5,947 | 91 | 69,284 | 98 | 1,635 | 40 | 16,787 | 8 | 13 | 75 | 18,436 | 23 | 93,669 | 12 |
41,810 | 82 | 2,944 | 64 | 2,841 | 92 | 38,850 | 44 | 491 | 18 | 21,271 | 12 | 117 | 97 | 21,880 | 27 | 63,572 | 63 |
31,606 | 63 | — | — | — | — | 30,069 | 11 | 96 | 53 | 12,363 | 73 | 87 | 67 | 12,547 | 93 | 42,617 | 4 |
16,755 | 28 | 1,180 | 86 | 951 | 55 | 16,563 | 43 | 932 | 80 | 6,248 | 60 | 145 | 35 | 7,326 | 75 | 24,841 | 73 |
13,074 | 44 | 308 | 51 | ! 177 | 73 | 12,646 | 17 | 149 | 48 | 5,339 | 1 | — | — | 5.488 49 | 18,312 | 39 | |
4,259 | 41 | 40 | 43 | 9 | 45 | 3,959 | 85 | 167 | 38 | 552 | 61 | — | — | 719 | 99 | 4,689 | 29 |
43,910 | 9 | 281 | 31 | 296 | 83 | 41,385 | 2 | 1,656 | 45 | 24,143 | 66 | 413 | 23 | 26,213 | 34 | 67,895 | 19 |
40,037 | 77 | — | — | — | — | 37,339 | 37 | 1,864 | 72 | 17,300 | — | 243 | 39 | 19,408 | 11 | | 56,747 | 48 |
14 313 | 70 |
|
|
|
| 5 738 | 22 | ooq | 2 | 8 604 | 25 | ISO __ | Q 081 | 07 | 91 7^0 |
| |
3,673 | 5 | ___ | — |
|
| 13,642 | 87 | 516 | 84 | 851 | 46 | __ | _ | 1,368 | 30 | 5,011 | 17 |
5,019 | 42 | — | — | — | — | 4,728 | 35 | 164 | 24 | 1,773 | 11 | 77 | 42 | 2.014 | 77 | 1 6,743 | 12 |
4,592 | 36 | 10 | 22 | — | — | 3,987 | 18 | 152 | 72 | 1,778 | 78 | — | — | 1,931 | 50 | 5,918 | 68 |
1,192 | 60 | — |
| — | — | 1,156 | 94 | 170 | 26 | 526 | 50 | 17 | 20 | 713 | 96 | 1,870 | 90 |
23,024 | 84 | — | — | 437 | 86 | 22,916 | 14 | 1,740 | 44 | — | — | —_ | — | 1,740 | 44 | 25,094 | 44 |
653,049 | 27 | 7,986 | 31 | 11,746 | 40 | 595,011 | 96 | 20,091 | 1 | 298,538 | 73 | 10,853 | 35 | 329,483 | 9 | 936,241 | ''45, |
156,401 | 99 | 64 | 33 | 83 |
| 152,022 | 80 | 740 | 82 | 105,950 |
| 1,797 | 90 | 108,488 | 72 | 260,594 | 52 |
59,17919 | 593 | — | 746 | 18 | 56,382 81 | 3,986 | 54 | 62,978 | 54 | 979 | 36 | 67,944 | 44 | 125,073 | 43 | ||
11,36559 | 95 | 47 | — | — | 12,150 65 | 227 | 82 | 21 | 49 |
| — | 249 | 31 | 12,399 | 96 | ||
5 923; SO |
|
| 68 | 41 | 5 780*60 | 83 | 18 | 275 | 18 |
|
|
| QA | A 9fl7 | on | ||
12 218 71 |
|
| 11 K7 | 282 | 98 | 4 310 |
|
| 4 593 | 98 | 1 A 1 AQ | O i | |||||
4,858 69 | — | — | — | — | 4,703 | 90 | 336 | 16 | 3,196 | 92 | 90 | _ | 3,623 | 8 | 8,326 | 98 | |
4,890 | 39 | — | — | — | — | 4,951 | 49 | 80 | 30 | 508 | 10 | — | — | 588 | 40 |
| 89 |
36,070 | 62 | 497 | 36 | 76 | 95 | 34,948 | 7 | 314 | 52 | 28,997 | 95 | 4,099 | 39 | 33,411 | 86 | 68,436 | 88 |
9,135 | 35 | — | — | — | — | 8,763 | 40 | 514 | 33 | 5,312 | 85 | 74 | 92 | 5,902 | 10 | 14,665 | 50 |
3,312 | 83 | — | — | — | — | 3,153 | 40 | 130 | 56 | 1,629 | 14 | 15 | 21 | 1,774 | 91 | 4,928 | 31 |
3,423 | 9 | 7 | 73 | — | — | 3,615 | 63 | 399,92 | — | — | — | — | 399 | 92 | 4,015 | 55 | |
1,110 | 26 | — |
| — | — | 988 | 93 | 448 | 66 | 1,400 | — | 63 | 33 | 1,911 | 99 | 2,900 | 92 |
1,850 | 34 | 160 | 36 | 108 | 22 | 1,888 | 27 | 28 | 13 | 116 | 67 | 118 | 64 | 263 | 44 | 2,259 | 93 |
17,100 | — |
|
| — | — | 17,045 | 26 | 54 | 74 | — | — | — | — | 54 | 74 | 17,100 | — |
326,840 | 55 | 1,418 | 25 | 1,082 | 76 | 317,971 | 78 | 7,628 | 66 | 214,696 | 84 | 7,238 | 75 | 229,564 25 | 548,618; | 79 | |
2,860,818 | 18 | 257,597 | 18 | £13,292 55 | 2,903,166 | 25173,22423 | 1,916,430 | 61 | 185,503 | 72 | 2,275,158 56 | 5,391,617) | 36 |
196
Kalmar stift:
Konsistorium i Kalmar
Kalmar elementarlärove
Oscarshamns dito
Borgholms pedagogi
Mönsterås
dito
Karlstads stift:
Konsistorium i Karlstad
Kristinehamns
Filipstads
Arvika
Amåls
dito
dito
dito
dito
Hernösands stift:
Konsistorium i Hernösand .
Östersunds
Umeå
Luleå
Sundsvalls
Piteå
Haparanda
Skellefteå
Örnsköldsviks
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Wisby stift:
Konsistorium i Wisby . .
Wisby elementarläroverk
| Antal | elever. |
|
|
|
| I) | e |
| |
| Ti | Hgång | från år | 1868. |
| |||||
Vår- termin 1869. | Höst- termin 1869. | Kontant behållning. | Utlånta medel. | Fordringar. | Summa. | |||||
Transport | 10,644 | 10,030 | 163,01844 | 1,768,315 | 83 | 341,867 | 73 | 2,273,202 | — | |
|
|
| 2,014 | 6 | 109,348 | 52 | 63,141 | 62 | 174,504 | 20 |
....... högre | 448 | 412 | 738 | 96 | 22,945 | 17 | 765 | 37 | 24,449 | 50 |
....... 3-kl. | 58 | 44 | 1,625 | 16 | 1,592 | 72 | — | — | 3,217 | 88 |
| 29 | 26 | 496 | 10 | 550 | _ | __ |
| 1,046 | 10 |
| 48 | 32 | 122 | 93 |
| - | — | — | 122 | 93 |
Säger | 583 | 514 | 4,997 | 21 | 134,436 | 41 | 63,906 | 99 | 203,340 | 61 |
|
|
| 2,007 | 52 | 167,457 | 2 | 2,918 | 53 | 172,383 | 7 |
rk.....högre | 358 | 341 | 1,064 | 1 | 35,559 | 80 | 824 | 27 | 37,448 | 8 |
..... 5—kl. | 71 | 53 | 135 | 31 | 2,895 | 20 | 128 | 8 | 3,158,59 | |
..... 3-kl. | 42 | 26 | 130 | 84 | 16,292 | 33 | 638 | 91 | 17,062 | 8 |
..... dito | 54 | 47 | 195 | 47 | 993 | 75 | — | — | 1,18922 | |
dito | 63 | 72 |
|
| 27 158 | 50 | 1 267 | 78 | 28 426 28 | |
i för manliga elever | 40 | 56 | 909 | 73 |
|
|
|
| J909 73 | |
Säger | 628 | 595 | 4,442 | 88 | 250,356 | 60 | 5,777 | 57 | 260,577 | 5 |
|
|
| 6,483 | 70 | 117,028 | _ | 5 247 | 27 | 128 758 | 97 |
erk .... högre | 190 | 196 | 1,104 | 13 | 5,858 | 93 | 25 |
| 6,988 | 6 |
.... dito | 163 | 155 | 1,962 | 31 | 14,383 | 53 | 625 | 65 | 16,971 | 49 |
.... dito | 229 | 219 | 344 | 65 | 7,489 | 22 | 237 | 50 | 8,071 | 37 |
.... dito | 74 | 72 | 473 | 90 | 2,800 | — | 1,254 | 89 | 4,528 | 79 |
.... 5-kl. | 140 | 105 | 2,355 | 48 | 2,400 | — | — | — | 4,755 | 48 |
.... dito | 66 | 57 | 496 | 22 | 6,232 | 53 | — | — | 6,728 | 75 |
.... 3-kl. | 42 | 38 | 38 | 23 | 6,479 | 10 | 327 | 75 | 6,845 | 8 |
.... dito | 37 | 32 | 1,409 | 30 | — | — | — | — | 1,409 | 30 |
.... 2—kl. | 23 | 19 | 253 | 90 | — | — | — | — | 253 | 90 |
n för manliga elever | 34 | 44 | 292 | 47 | —-— | — | —— | -- | 292 | 47 |
Säger | 998 | 937 | 15,214 | 29 | 162,671 | 31 | 7,718 | 6 | 185,60366 | |
|
|
| 1,299 | 8 | 47,776 | 86 | 54 |
| 49,129|94 | |
.......högre | 234 | 217 | 2,463 | 54 | 23,431 | 82 | 27 | — | 25,922j36 | |
Säger | 234 | 217 | 3,762 | 62 | 71,208)68 | 81 | — | 75,052)30 |
Transport! 13,087j 12,293|l91,435|44|2,386,988|83|419,35l|35|2,997,775|62
197
h e | t. |
| K | r e | (1 i | t. |
|
|
|
|
|
| Ti | 11 g å n g a r | till år | 1870. | : Summa |
Uppbörd. | Skulder till | Skulder från | Utgifter. | Kontant behållning. | Utlånta medel. | Fordringar. | Summa. | ! Summarum. |
2,860,818; 18)257,597 18
213,292 55 2,903,166|25173,22428|1,916,480|61 185,503|72 2,275,158j56
5,391,617,36
94,123| 3 40,000
51,606 4 --
7,061
4,027
1,359
96
461
99
40,000!—
94 75
--70
118,674! 2
53,47466!
7,337!55j
3,896l32)
1,146 5
1,644 90
1,067 85
146
326
157
138.658 52
20,684 67
2,803
850
175
93
9,649 79
733 61
96
149,953
22,486
2,950
1,176
21
13
58!
78
336 34
308,627
76,055
10,288
5,073
1,482
158,177
49! 40,00899
40,095451 184,528 60 3,343!56| 163,172)12) 10,387 36 176,903) 4
54,935 20
42,644 54
11,026
5,954
6,743
8,167
13,156
89!
5o|
57;
25!
67!
8,525!64
173 86
9540
9,124
20
85j
79!
2919
18,30
95,040
53,042
10,860
7,587
6,281
6,670
14,019
64!
49|
7!
63!
22;
99
65
1,210
994
147
627
214''83
45164:
46:75!
127,074
25,106
3,199
14,269
1,418
28,495
15
411
10i
53!
44;
3
3,393 48
928 61
152.41
597,98
1,381187
131,678
27,029
3,499
15,495
1,633
29,922
46
42
34
27
16'',
27
54
75
401,527 9
235,84391
80,092:62
14,359134
23,111!98
7,932 79
36,593 53
14,066 40
142,628
62 8,794190
166,796)71
23,994J82
28,584)93
36,361
16,795
13,471
9,188
7,720
5,903
2,255
322
96
447
3
1,110
50 90
38
38
74
35
89
11,255,—
796
25
9,19313,
834 4
193,502 69* 3,287,74! 199,562
66 6.45435
209,304 75
685
36
1,254
221
796 52
63 25
150,386(66
22,359,73
28,433! 1
35,34275
16,231 73
12,971
8,910
7,571
5,897
2,167
11,275
17,689 43!
1,88760!
2,047 361
374,55!
1,137
2,455
407
59
1,415
303
271
23!
48:
93''
20
34
65
67
122,003!-!
6,769,84!
14,515:81!
8,454 90
2,700 —j
2,800—!
6,411 8,
6,629!92
4,964
62
322
227
1,110,89
93;
9!
27!
7!
17 50
304 88
144,657
8,719
16,885
9,056
4,948
5,255 48
6,836151
6,994''
1,415 34
303
271
65
67
412,00057
295,878
31,079
46,004
44,435 75
22,434| 74
18,22740
15,968j50
14,565)76
8,109 39
2,534 31
11,547 47
322,32748
2,853 36
3,892'' 8 301,548 80: 28,049 44) 170,284 55! 7,009)63
205,343 62 510,784)50
50,170)77 22,189) 1
45,917[90j--|
21,551
86
48,142)36| 3,884 52) 47,874! I1 36j97
45,517j90) 2,880)97; 23,33l|89| 109)50
51.795 50
26,322)36
121,489 72
71,840126''
96,088)67) 22,189) l| 21,551 86( 93,66o|26'' 6,765)49) 71,205)90 146)47) 78,117|86| 193,329)98
198
|
| Antal | elever. |
|
|
|
|
| D e | - | |
|
|
| Tillgångar från år | 1868. |
| ||||||
|
| Vår- termin 1869. | Höst- termin 1869. | Kontant behållning. | Utlånta medel. | Fordringar. | Summa. | ||||
| Transport | 13,087 | 12,293 | 191,435 | 44 | 2,386,988 83 | 419,351 | 35 | 2,997,775 | 6 | |
Stockholms stad: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsistorium......... |
| — | — | 2,310 | 68 | 76,011 | 1 | 1,584 | 76 | 79,906 | 4 |
Folkskolelärare-seminarium för qvinliga elever | 96 | 105] 33i | 66) — | — |
| — | 31 | 6 | |||
Direktionen för Stockholms | stads undervis- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningsverk: |
|
|
|
|
|
|
| 2,298 |
| 179,962 |
|
Undervisningsverkens fond | m. ra...... | — | — | 27,261 66 | 150.403 |
| 11 | 8 | |||
Aleniska fonden...... |
| — | — | 876 27 | 56,936 | — | 1,119 | 34 | 58,931 | 6 | |
Stockholms gymnasium . . |
| 161 | 188 | 398 99 | 2,350 | - | — | — | 2,748 | 9 | |
Klara elementarläroverk . | ..... 5-kl. | 245 | 203 | 1,077 76 | 2,000 | — | 19 | 78 | 3,097 |
| |
Maria dito ..... |
| 234 | 205 | 734 54 | 1,550 | — | 26 | 55 | 2,311 | 0 | |
Jakobs dito ..... |
| 236 | 21 | 758 54 | 1,500 | — | — | — | 2,258 | 5 | |
Katarina dito ..... |
| 332 | 298 | 1,091 30 | 5,050 | — | 35 | 83 | 6,177 | 1 | |
Nikolai dito ..... | ..... 2-kl. | 24 | 2 | 158 | 7 | 5,452 | 4 | — | — | 5,610 | 1 |
Hedvig Eleonora dito | ..... dito | 15 | — | 563 93 | — | — | — | — | 563 | 9 | |
Adolf P''redriks dito |
| 26 | 20 | 12817 | — | — | — | — | 128 | 1 | |
Kungsholmens dito |
| — | — | 3810 | 317 | — | 15 | 18 | 370 | 2 | |
Ladugårdslands dito | ......... | — | 60 | — | — | — | — | — | — | — |
|
| Säger | 1,273 | 1,212 | 33,08733 | 225,558 | 9 | 3,514 | 79 | 262,160 | 21 | |
Nya elementarskolan .... |
| 300 | 285 | - | — | — | — | — | — |
|
|
Statsanslag......... |
| — | - | ~ | — | — | — | — | — | 126 | 6 |
skolans enskilda medel . . |
| — | — | 126165 | — | — |
| — | |||
| Säger | 300 | 285 | 126 65 |
| — |
| - | 126 6 | ||
| Säger | 1,669 | 1,602 | 35,85632 | 301,569 | 10 | 5,099 | 55 | 342,5249 | ||
| Summa | 14,756 | 13,895|227,291 76 2,688,557(93 424,450 90 3,340,300 5 |
Anmärkning: De uti förestående tabell intagna uppgifter rörande lärjungarnes antal vid elementar
telser, angående undervisningen m. in. vid de särskilda läroverken. Elevantalet vid folkskolelärare-seminariern
räkenskaper icke bestämdt angifva att alla eleverna varit stipendiater.
199
b e | t. |
|
| K | r | e | d | i | t. |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
|
| [ 1 |
|
| 1 | ''illgångar | till år | 1870. |
| j Summa | |||
Uppbörd |
| Skulder till | Skulder från | Utgifter. | Kontant | J ... |
| ! |
|
|
| Summarum. | |||||
|
|
|
|
|
|
|
| behållning. | Utlanta medel i | | hordringar. | Summa |
|
|
| |||
3,580,040 | 44 | 331,442 | 44 | 288,025 | ! 7 | 3,676,406 | 60 | 214,670 | 46 | 2,520,655 | 84 | 209,501 | 52 | 2,944,827 | 83 | 6,909,259 | 50 |
5,450 | 65 | 2 | 39 | 5 | 39 | 4,541 | i 43 | 3,11440 | 76,111 | 1 | 1,587 | 26 | 80,812 | '' 67 | 85,359 | 49 | |
O "tf O "tf" | 17 | 357|40 | | 805 | 55 | 23,360 | 48 | 563 | [20 | — | — | — |— | 563 | 20 | 24,729 | 23 | ||
122,473 | 13 | 524 | 68 | 403 | 38 | 114,456 | 97 | 16,750 | 52 | 166,523 | 5 | 4,826 | 71 | 188,100 | 28 | 302,960 | 63 |
3,490 | 92 | — | — | — | — | 619 | 94 | 107 | 33 | 60,098 | _ | 1,597 | 26 | 61.802 | 59 | 62,422 | 53 |
8,985 | 9 b | 104 | 44 | 130 | 61 | 2,603 | 32 | 584 | 89 | 3,520 | 56 | _ | _ | 4,105 | 45 | 6,839 | 38 |
3,118 | 8 | 647 | 43 | 1,090 | 86 | 3,125 | 1 | 827 | 40 | 1,800 | _ | 19 | 78 | 2,647 | 18 | 6,863 | 5 |
2,673 | 12 | — | — | — | — | 3,146 | 91 | 261 | 13 | 1,550 | — | 26 | 17 | 1.837 | 30 | 4''984 | 21 |
2,462 | 10 | — | — | — | -- | 2,215 | 47 | 405 | 17 | 2,100 | _ |
| _ | 2,505 | 17 | 4,720 | 64 |
3,687 | 8b | — | — | 317 | 75 | 5,020 | 36 | 947 | 29 | 3,550 | _ | 29 | 58 | 4,526 | 87 | 9,864 | 98 |
412 | 45 | — | — | — ■ | — | 212 | 2 | 199 | 54 | 5,583 | — | 28 | _ | 5,810 | 54 | 6,022 | 56 |
9 | — | — | — | — | — | 572 | 93 | — | — | — | _ | _ | _ | _ |
| 572 | 93 |
285 | 55 | — | — | — | — | 260 | 40 | 153 | 32 |
| — | _ | _ | 153 | 32 | 413 | 72 |
16 | 52 | — | — | — | — | — | — | 69 | 80 | 317 | — | _ | _ | 386 | 80 | 386 | 80 |
1,011 | 42 | — | — | — | — | 746 | 28 | 265 | 14 | — | —, | — | — | 265 | 14 | 1,011 | 42 |
143,626 | 9 | 1,276 | 55 | 1,942 | 60 | 132,979 | 61 | 20,571 | 53 | 245,041 | 61 | 6,527 | 50 | 272,140 | 64| | 407,062 | 85 |
45,256 | 94 | — | — | — | —j | 45,256 | 94 | I | —| | — | “I | — | — | — | | — | 45,256 | 94 |
12,417 | 30 | 1,000 | — | 1,000 | — | 9,855 | 86 | 2,688 | 9 | — | —I | — | — | 2,688 | 9 | 13,543 | 95 |
57,674 | 24 | 1,000 | — | 1,000 | — | 55,112 | 80 | 2,688 | 0 | — | — | — | — | 2,688 | 4 | 58,800: | 89 |
230,7911 | 15 | 2,636 | 34| | 3,753 | 54 | 215,994 | 32 | 26,937 | 22 | 321,152 | 62 | 8,114 | 76 | 356,204 60|| | 575,95246 | ||
,810,8311 | 59| | 334,079 | 78| | 291,778 | 61 | 3,892,400j | 92; | 241,607 68 2,841,808 | 46 | 217,616 | 29 | 3,301,032,^ | 43|r | 7,485,211 96 |
roverken och pedagogierna äro hemtade utur de till Kongl. Ecklesiastik-departeraentet ingifna tryckta beräter
är upptaget efter de vid seminarieräkenskapern a fogade förteckningar öfver utdelade stipendier, ehuruväl dessa
200
§ 1-
Enligt förestående tabell hade lärjungarnes antal inom de särskilda stiften varit
följande:
| Vid elementar-läroverken. | Vid pedago-gi erna. | Vid semina-rierna. | Summa. | ||||
1 | Vår- | Höst- | Vår- | Höst- | Vår- | Höst- | Vår- | Höst- |
| termin. | termin. | termin. | termin. | termin. | termin. | termin. | termin. |
Upsala stift....... | 1,170 | 1,082 | 8 | 8 | 65 | 73 | 1,243 | 1,163 |
Linköpings dito..... | 1,271 | 1,162 |
| — | 61 | 64 | 1,332 | 1,226 |
Skara dito........ | 1,153 | 1,095 | 85 | 79 | 59 | 63 | 1,297 | 1,237 |
Strengnäs dito...... | 1,037 | 987 | 53 | 49 | — | — | 1,090 | 1,036 |
Westerås dito...... | 747 | 693 | 157 | 129 |
| — | 904 | 822 |
Wexiö dito........ | 988 | 965 | 26 | 18 | 84 | 73 | 1,098 | 1,056 |
Lunds dito........ | 2,180 | 2,066 | 71 | 55 | 93 | 98 | 2,344 | 2,219 |
Göteborgs dito...... | 1,139 | 1,102 | 97 | 73 | 100 | 96 | 1,336 | 1,271 |
Kalmar dito....... | 506 | 456 | 77 | 58 | — | __ | 583 | 514 |
Karlstads dito...... | 588 | 539 | — |
| 40 | 56 | 628 | 595 |
Hernösands dito..... | 964 | 893 | — | —— | 34 | 44 | 998 | 937 |
Wisby dito........ | 234 | 217 | — | — | — | — | 234 | 217 |
Stockholms stad . . . , • | 1,573 | 1,497 | — | —. | 96 | 105 | 1,669 | 1,602 |
Summa'', 13,550[ 12,754| 574| 469| 632i 672| 14,756''13,895
Medeltal......... 13,152. 521. 652. 14,325.
Till aflöning in. in. åt lärarne vid elementarläroverken hade, enligt 1869 års rikshufvudbok,
af åttonde hufvudtitelns anslag utgått följande belopp:
penningar . . .
indelta räntor .
indelt spanmål.
oindelt spanmål
1,389,384 R:dr 18 öre.
10,547 » 22 »
228,916 > 38 »
42,267 » 42 »
Summa 1,671,115 R:dr 20 öre.
Om denna summa fördelas på 13,152 elever, belöper på hvarje . 120 R:dr 14 öre.
Efter enahanda fördelning af de till lärare vid elementarläroverken
donerade medel, enligt statsverkets speciella utgiftsstat utgörande 53,980
R:dr 19 öre, kommer på hvarje elev.................. • . 4 » 10 »
Kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid elementarläroverken
kan således beräknas hafva uppgått till . ...............131 R:dr 24 öre.
— 201 —
§ 2.
Angående den af Strengnäs konsistorium för stiftets emeritikassas räkning inköpta
egendomen Säby i Järfälla församling af Stockholms iän lemnas följande redogörelse:
Debet.
Upphörd:
Leverering från förvaltaren....................
1868 och 1869 årens arrenden för jagträttigheten vid Säby .
Balans till år 1870:
Skulder:
Etneritikassans icke intecknade fordran
Ogulden ränta för året å 75,391: 33.
4,115: —
200: —
4,315: —
83,476: 83.
748: 18. 84,225; 1.
Summa 88,540: 1.
Skulder
Kredit.
Balans från år 1868:
75,391: 33.
Utgifter:
Resekostnader......................
Telegram och postporto.................
Afbetalning å intecknade lån.............
Intresse å dito ....................
Dito å kassans intecknade län, 15,872: 23.....
Dito å kassans fordran, 75,391: 33, vid 1868
års slut, å 5 procent...............
Levereradt till förvaltaren för uppköp af kor....
...... 27: 70.
...... 7: 38.
...... 712: 50.
5,837: 92.
793: 61.
3’769: 57'' 10,401: 10.
...... 2,OOP: — 13>I48. g8
Summa 88,540: 1.
Redan år 1867 uttalade Riksdagens då församlade Revisorer tvifvel, huruvida egendomen
Säby lemnade tillräcklig säkerhet för de stora belopp af emeritikassans tillgångar,
som för inköp och förvaltning af densamma blifvit använda; och hafva de följande Statsrevisionerna
i detta afseende anmält, att egendomens förvaltning för hvarje år medfört
utgifter utöfver inkomsterna. Att så äfven varit förhållandet under revisionsåret, inhemtas
af förestående tabell.
Af ofvanberörda redogörelse jemte dertill hörande verifikationer framgår dessutom,
att emeritikassans förbindelser genom ifrågavarande egendomsköp vid revisionsårets
slut voro :
Rev. Iler. 1811 angående Statsverket. 20
202
återstod af upptaget hypotekslån....................... 71,416: 45.
lån, upptaget ur Eskilstuna elementarläroverks lönefond......... 20,000: —
dito från försäkringsbolaget Skandia..................... 19,000: —-
eller tillsammans R:dr 110,416: 45.
Härförutom uppgingo de för egendomens räkning af emeritikassans medel
inlösta inteckningar och utgifna förskott jemte derå upplupna räntor till 111,161: 68.
Summa R:dr 221,578: 13.
Arets inkomst af egendomen bär, på sätt förut blifvit angifvet, endast utgjort 4,315
R:dr eller ej fullt 2 procent af egendomens här ofvan beräknade värde. Enligt 1870 års
räkenskaper, hvaraf Revisorerne tagit kännedom, uppgick afkastningen till endast 1,100
R:dr. Af resultaten under de för jordbruket särdeles gynsamma åren 1869 och 1870
torde således med visshet kunna antagas, att värdet af egendomens afkastning allt framgent
kommer att understiga räntebeloppet å egendomens skulder, hvilka genom ränta på
ränta än ytterligare ökas. Vid sådant förhållande lärer konsistorium så fort som möjligt
böra afhända sig en egendom, hvars förvaltning för hvarje år medför så betydlig förlust.
§ 3.
Uti redogörelsen öfver Nora pedagogis kassor och fonder in- och utbalanseras ett
belopp af 16 R:dr 67 öre, utgörande outtagen sånglärarelön för Februari och Mars månader
1868, hvilket belopp synes hafva bort till statsverket återlevereras.
§ 4-
I olikhet med hvad vid de öfriga stiftsräkenskaperna eger ruin, intages räkenskapen
för folkskolelärare-seminarium i Göteborg icke uti sammandraget af hufvudredogörelsen
för konsistorium, elementar-läroverken och pedagogierna. För vinnande af likformighet i
räkenskapernas uppställning torde rättelse härutinnan böra af vederbörande vidtagas.
§ 5.
Beträffande en uti redogörelsen för terminsafgiftskassan vid Göteborgs högre elementarläroverk
in- och utbalanserad fordran af 468 R:dr 78 öre, utgörande, enligt anteckning,
förskjutna medel till betalande af läroverket påförd och exekutivt uttagen tomtskatt,
saknas uppgift, huruvida åtgärder blifvit vidtagna för förskottets ersättande.
§ 6.
Af Laholms pedagogis räkenskaper inhemtas, att skolan eger fast egendom, bestående
af “14 åker- och ängsstycken i stadens tvänne gärden “. Någon afkastning af
denna egendom, som efter “gammalt värde" är upptagen till 26 Ridt'' 13 öre, synes icke
hafva kommit skolan till godo.
§ 7.
Uti hufvudredogörelsen för Oscarshamns elementarläroverks kassor och fonder äro de
utbalanserade tillgångarne icke specificerade i kontant behållning, utlånta kapital och
fordringar, på sätt Kong!. Cirkuläret den 17 September 1856, angående sättet för upp
-
203
görande af kosistoriernas och elementarläroverkens räkenskaper, föreskrifver. Dessutom
saknas den i samma cirkulär anbefallda låneräkning.
§ 8.
Jemlikt nådigt Bref af den 19 November 1869 har Kongl. Maj:t tillåtit, att af
Hernösands stifts vakanskassa ett belopp af 11,000 R:dr finge till byggnadskassan öfverfiyttas
för reparation och tillbyggnad af Hernösands elementarläroverks hus. Under åberopande
af detta beslut hafva emellertid 11,243 R:dr 88 öre blifvit till byggnadskassan
öfverförda, eller 243 R:dr 88 öre mer än nyssberörda nådiga bref medgifver.
§ 9.
Redovisning för byggnadsfonderna vid elementarläroverken i Upsala, Gefle, Linköping,
Nyköping, Luleå och vid treklassiga elementarläroverket i Göteborg torde, på sätt Kongl.
Cirkuläret den 17 September 1856 föreskrifver och i likhet med hvad eger rum vid de
öfriga elementarläroverken, böra intagas uti dessa läroverks hufvudredogörelser.
§ io.
Beträffande folkskolelärare- och lärarinneseminariernas räkenskaper hafva Revisorerne
velat fästa uppmärksamhet derpå, att anteckningar saknas rörande inventering af de vid
dessa läroverk vid årets slut befintliga kassabehållningar.
§ 11.
Jemlikt 136 § läroverksstadgan af den 29 Januari 1859, skall all behållen inkomst
vid ecklesiastik syssla utom elementarläroverket, hvilken till följd af tvist eller annan omständighet
kommer att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, samt vederlag af extra
nådår uppbäras af konsistorium, som, efter i underdånighet framstäldt, af Kongl. Maj:t
gilladt förslag, anordnar dessa medel till den bland stiftets och elementarläroverkets kassor,
hvilken finnes deraf vara i största behof. Beträffande vidare bokföringen af konsistoriernas
och elementarläroverkens medel, innehålla de till Kongl. Cirkuläret den 17 September 1856
fogade underrättelser, bland annat, att, der andra kassor och fonder finnas, än de som
förekomma uti de i cirkuläret intagna formulär, desamma böra uti räkenskapen, i likhet
med de öfriga, erhålla särskilda konti. Dylika konti för ifrågavarande medel saknas
emellertid uti samtliga konsistoriernas räkenskaper med undantag af den för Kalmar konsistorium
afgifna redogörelsen.
§ 12.
Med afseende å förvaltningen af de vid konsistorierna och elementarläroverken befintliga,
ofta ganska betydliga kassor och fonder saknas, så vidt Revisorerne hafva sig
bekant, föreskrifter beträffande de försigtighetsmått, som höra iakttagas vid dessa medels
fruktbargörande. Genom nådiga Cirkuläret den 1 Juli 1870 är visserligen förordnadt, att
konsistoriernas och elementarläroverkens medel, om de ej på annat sätt kunna göras fruktbärande,
skola, i den mån sådant utan olägenhet kan ega rum, uti bankinrättning på deposition
eller upp- och afskrifningsräkning insättas samt endast efter behof derifrån uttagas.
Men detta stadgande, åsyftande att förebygga, det kontanta behållningar ligga rånte
-
204
lösa hos kassaförvaltarne, utgör icke hinder för medlens utlåning till enskilde personer mot
inteckning, borgen eller hvad annan säkerhet, vederbörande kunna finna för godt godkänna,
Då emellertid de myndigheter, som redovisa och ansvara för dessa kassor, i öfrigt
hafva andra åligganden, vore det, enligt Revisorernes förmenande, betryggande såväl
för dessa myndigheter sjelfva, som för de under deras vård ställda medel, om sättet för
dessa medels fruktbargörande närmare bestämdes. Och hafva Revisorerne i detta afseende
velat uttrycka den åsigt, att allmänna medel, hvaraf endast räntan är afsedd att användas,
böra nedläggas uti stats- eller allmänna hypoteksbanks-obligationer. Fördelarne af ett
sådant förfaringssätt vore, bland andra, minskade förvaltningsbestyr, punktlighet i afseende
å räntans erläggande samt största möjliga säkerhet mot kapitalförlust, hvilka fördelar
torde vida öfverväga den något högre ränta, som genom utlåning till enskilde möjligen
kan betingas.
§ 13-
Då behofvet af lärare vid elementarläroverken i väsendtlig mån är beroende på lärjungarnes
antal och det således kan inträffa, att lärarekrafterna vid ett läroverk till följd
af minskadt elevantal äro flera än nödigt, under det att vid ett annat brist i detta afseende
förefinnes, hafva Revisorerne till Riksdagens ompröfning ansett sig böra hemställa,
huruvida icke de lärare, som hädanefter komma att antagas, borde tillförbindas att underkasta
sig förflyttning till annat elementarläroverk inom samma stift.
Upsala Kong!. Universitet.
Utaf dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar,
inhemtas i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar.................................... 1,722,206: 22.
Uppbörd:
Statsanslag........................... 154,771: 75.
Hemmansräntor och kronotionde...... 222,991: 33.
Arrendemedel af Upsala qvarn................ 13,235: 4.
Intressemedel.......................... 64,860: 35.
Studentkårens sjukhusbidrag.................. 2,492: —
Böter.............................. 497: 5.
Pensionsafgifter........................ 1,165: 20.
Inkomst af skogar och sågar................. 4,432: 71.
Anmärkningsmedel....................... 4,230: 34.
Diverse inkomster...............1........ 14,328: 44.
Kurhusmedel.......................... 12,870: 66.
Transport 2,218,081: 9.
— 205
Transport 2,218,081: 9.
Balans till år 1870:
Skulder:
Diverse donationer och fonder............... 1,402,487: 82.
Egna fonder och besparingar................ 165,749: 8.
Diverse skulder och ansvarsbelopp............ 146,576: 61.
Summa
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder .....................................
Utgifter:
Löner och arvoden....................... 256,164: 70.
Pensions- och indragningsstaten................ 37,183: 26.
Stipendier............................ 13,471: —
För institutionernas materiel................. 57,085: 75.
Cassse studiosorum....................... 2,698: Öl.
Reparationer.......................... 10,178: 75.
Egendomsafgifter........................ 9,000: —
Räntemedel........................... 74,203: 85.
Extra utgifter.......................... 12,515: 80.
Afskrifning........................... 288: 12.
Omföring till reservfonden................... 22,485: 13.
Köpeskilling för Upsala läns lasaretts hus och inventarier in. m. 30,980: —
Bidrag till nya sjukhusbyggnaden i Upsala......... 40,000: —
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning.............. 6,648: —
Dito på upp- och afskrifningsräkning. . 58,500: —
Dito på folieräkning........... 60,000: — 125 148- _
Utlånta medel........................ 1,183,942: 64.
Förskott........................... 364,100: 24.
Fordringar.......................... 126,163: 20.
1,714,813: 51.
3,932,894:'' 60”
1,566,685: 65.
566,854: 87.
1,799,354: 8.
Summa 3,932,894: 60.
Uti räkningen öfver resterande allmänna räntor balanseras rester för 1867 till belopp
af 1,544 R:dr 8 öre. Af dessa angifvas 567 R:dr 71 öre ännu den 31 December 1869
vara på lagsökning beroende. Huruvida dessa medel blifvit i vederbörlig tid utsökta eller
det anmärkta förhållandet föranledts af exekutionsväsendet, har icke kunnat af räkenskaperna
inhemtas.
— 206 —
§ 2.
Af förekommen anledning ansågo Riksdagens år 1869 församlade Revisorer sig böra
hemställa, att ett exemplar af den för Upsala Universitet gällande utgiftsstat måtte för
framtiden räkenskaperna biläggas. Ehuru Consistorium Academicum uti deröfver den 10
December samma år afgifvet utlåtande förklarat, att hinder icke mötte för att i detta
hänseende gå Revisorernes önskan till mötes, har någon sådan stat icke blifvit bifogad
revisionsårets räkenskaper, hvilka dock först i slutet af "år 1870 blifvit till Kongl. Kammarrätten
insända.
Lunds Kongl. Universitet.
Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit med anmärkningar granskade,
utvisa följande förhållanden i afseende å inkomster och utgifter:
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
957,498: 96.
Akademiens egna medel . , .
Reserv-fondens dito.....
Norbergska dito dito.....
Magnat-stipendiefondernas dito
Byggnadsfondens dito.....
Nosocomiikassans dito ....
Filénska fondens dito ....
Hermansonska dito dito . . .
Bibliotekskassans dito.....
Ahlmanska donationens dito .
Professor Hills dito.....
Pensionsfondens dito.....
Uppbörd:
195,872: 6.
11,074: 38.
1,724: 5.
37,543: 86.
4,506: 17.
2: 16.
2,022: 80.
204: —
12,015: 50.
647: 20.
14: 5.
7’Q40: 30- 272,666: 53.
Balans till år 1870:
Skulder:
Akademiens egna medel.................
Byggnadsfondens dito ..................
Kredit.
Balans från år 1868:
20,637: 48.
3,000; j— 23,637: 48.
Summa 1,253,802: 97-
21,457: 47.
Skulder
Transport 21,457: 47-
Transport
21,457: 47.
Utgifter:
Akademiens egna medel (deraf afskrifning 11,318 R:dr 13 öre) 194,954: 72.
Reserv-fondens medel...................... 14,826: 58.
Norbergska dito dito...................... 1,722: —
Magnat-stipendiifondernas dito................ 11,548: 50:
Byggnads-fondens dito ..................... 2,892: 92.
Filénska dito dito........................ 2,022: —
Hermansonska dito dito.................... 203. —
Bibliotekskassans dito ..................... 10,855: 47.
Ahlmanska donationens dito................. 618: —
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Akademiens egna medel
Reserv-fondens dito . . .
Norbergska dito dito . .
Magnatst.ipendii-fonder
nas
dito........
Bygnadsfondens dito . .
Nosocomii-kassans dito .
Filénska fondens dito . .
Hermansonska dito dito
Bibliotekskassans dito . .
Ahlmanska donationsfondens
dito......
Professor Hills dito . . .
Pensionsfondens dito . . .
Sgr
Kontant behållning. | Utlånta medel. | Fordringar. | Summa. |
10,915: 41. | 456,925: — | 4,560: — | 472,400:41. |
2,221: 77. | 48,500: — | _ - | 50,721: 77. |
— — | 28,743: 69. | — — | 28,743: 69. |
1,357: 79. | 298,183: 32. | 1,030:44. | 300,571: 55. |
1,747: 57. | --- | 1,503: 88. | 3,251: 45. |
- - | 31: 5. | - - | 31: 5. |
- - | 33,717: 45. | ---- | 33,717: 45 |
- - | 3,404: 72. | - - | 3,404: 72. |
1,230: 28. | 32,000: — | 180: — | 33,410: 28. |
189: — | 10,913:92. | 120: — | 11,222:92. |
- - | 295: 72. | - - | 295: 72. |
1,093: 73. | 53,702: 57. | 135: — | 54,931: 30. |
18,755:55. 966,417:44. 7,529:32.
992,702: 31.
Summa 1,253,802: 97.
Karolinska Mediko-kirurgiska Institutet.
Af dess räkenskaper, som i Kong!. Kammar-rätten blifvit. granskade med anmärkningar,
inhemtas följande:
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag:
Ordinarie..................... 15,636: —
Extra....................... 5,095: — 20,731: —
Extrainkomst .......................... 1: IQ, 20/732:20.
Transport 20,732: It).
— 208 —
Transport 20,732: 10.
Balans till år 1870:
Skulder....................................... 5: 84.
Summa 20,737: 94.
Skulder
Kredit.
Balans från år 1868:
.......................... 4: 17.
Utgifter:
Egendomens underhåll m. m......................5,113: 15.
Patologiska institutionen........................ 1,000: —
Laboratorium............................. 1,800: —
Arvoden och gratifikationer...................... 4,650: —
Diverse materiella behof........................ 790: 63.
För gasledningsarbetet......................... 2,095: —
» tvänne spirometrar......................... 600: —
» litografiering af cranier...................... 585: —
» inredning i Nya museum in. m.................. 3,000: —
» dito af nya kemiska auditoriet.................. 1,099: 99. 20 733; 77
Summa 20,737: 94.
Kongl. och Ilvitfeldtska stipendiefonden.
Redogörelsen för denna fond, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
upptager inkomster och utgifter sålunda:
Tillgångar.......
Jordeboksränta m. in. .
Arrendemedel......
Arbetsbefrielseafgift. . .
Skjutsfärdsbefrielseafgift
Intressemedel.....
Städj eafgift.......
Extra inkomster . . .
Debet.
Balans från år 1868:
Uppbörd:
152,396: 58.
2,552: 53.
5,291: 66.
9,383: 69.
1,410: —
8,646: 40.
530: 5.
-197: 60 • 28,011: 93.
Summa 180,408: 51.
209
Kredit.
Ordinarie afkortningar uti förmedlade hemman och
räntor....................... 93: 56.
Extra ordinarie dito, enligt specialräkningen .... 961: 14.
Afskrifning, enligt dito................ 177: 3.
Utgifter:
Aflöningar och arvoden............... 3,639: 65.
Pension........................ 2,000: —
Kleresiets friheter................... 82: 90.
Understöd åt fattiga................. 45: —
För Ilvitfeldtska grafkassan............. 17: 12.
Uppbördsprovision.................. 667: 97.
Stipendier....................... 16,660: —
Till Göteborgs lägre elementarläroverk...... 800: —
» gymnast bibliotek................ 412: 75.
Extra utgifter.................... 1,744: 26.
jBalans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning hos gymnasiifogden . . . 673: 51.
Dito i landtränteri............1,170: 61.
Utlånta medel.........................
Fordringar...........................
1,231: 73.
26,069: 65.
27,301: 38.
1,844: 12.
148,861: 5.
2,401: 96.
153,107:
13.
Summa 180,408: 51.
Seminarium för bildande af lärarinnor.
Redovisningen för anslaget till nämnda seminarium och dermed förenade normalskola för
flickor har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkning. Inkomster och utgifter
upptagas på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar....................................... 7,147: 42.
Uppbörd:
Statsanslag............................... 25,500: —
Terminsafgifter............................. 19,530: —
Transport 45,030: — 7,147: 42.
27
liev. Ber. 1871 angående Statsverket.
210
Intressemedel. . .
Försäljningsmedel
Kredit.
Utgifter:
Löner och arvoden m. m..............
Stipendier......................
Hyresmedel .....................
Inventarier ......................
Diverse omkostnader.................
Afskrifna terminsafgifter..............
Transport 45,030: — 7,147: 42.
...... 320: 77.
...... 32: 35. 45,383. 12.
Summa 52,530: 54.
| 93. |
500: | — |
. 5,050: | — |
. 1,092: | 15. |
. 2,668: | 57. |
275: | — |
40,280: 65.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning . . .
Dito i Riksbanken . .
Fordringar, terminsafgifter
Summa 52,530: 54.
279: 95.
10,962: 44 ii 919. oq
- Vf?; J: ]2,249; 89.
Folkundervisningens normalskola.
Den utaf direktionen i sällskapet för folkundervisningens befrämjande afgifna redogörelse
för anslaget till normalskolan har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan
anmärkning.
Nedanstående öfversigt af inkomster och utgifter omfattar äfven sällskapets enskilda
medel.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar .............
Doneradt kapital inom linien
12,000 R:dr.
73,470: 81.
Uppbörd:
Statsanslag............................... 4,500: —
Intressemedel.............................. 3,652: 69.
Vinst å försåld undervisningsmateriel................ 869: 42.
Afgifter af ledamöter......................... 110: —
För försålda inventarier........................ 191: 1.
Sparbanksmedel............................ 70: 35. g 393. 47
Summa 82,864: 28.
211
Kredit.
Utgifter:
Löner och arvoden.................
Pension........................
Till Thuringe folkskola...............
Ved, ljus och renhållning .............
Premier........................
Hyresmedel......................
Diverse utgifter....................
3,525: —
99: 93.
200: —
386: 81.
49: 50.
1,060: —
213: IL 5 534. 35
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning................. 296: 3
Dito på upp- och afskrifning......... 8,666: 90
Utlånta medel.........................
Fordringar...........................
Värdet å qvarliggande lager af undervisningsmateriel . . .
Doneradt kapital inom linien...........12,000 R:dr.
8,962
57,800
567
10,000
93.
77.329: 93.
Summa 82,864: 28.
§ 1-I
Ofvannämnda sällskaps verksamhet har under sednaste åren hufvudsakligen varit att
förlägga och befordra spridning af lämplig undervisningsmateriel.
Beträffande den af sällskapet inrättade skola, hafva Revisorerne af ordföranden i
direktionen för densamma erhållit åtskilliga upplysningar och deraf inheintat, att syftemålet
med skolan i sednare tider varit, bland annat, att bilda lärare och lärarinnor för
mindre skolor, men att detta måst öfvergifvas i brist af lärjungar, sedan staten, i förening
med lärarinneseminariet, bildat en läroanstalt för förstbemälde lärare och lärarinnor.
I följd häraf hade direktionen varit betänkt på en ny organisation af skolan, sedan densammas
verksamhet i nyssberörda riktning äfvensom i egenskap af vanlig folkskola blifvit
jemförelsevis mindre behöflig, och vid sällskapets allmänna sammankomst sistlidne vår,
då detta ämne var föremål för öfverläggning, uppdrog sällskapet åt direktionen att i den
mån och till det omfång, omständigheterna medgåfve, ombilda skolan till ett slags folkhögskola,
hvilken skulle icke allenast åt skolans nuvarande lärjungar bereda tillfälle att
inhemta bildning utöfver folkskolans mått i vissa ämnen, som för öfvergången till yrken
och näringar vore för lärjungarne nyttig, utan ock för samma ändamål upptaga lärjungar
från folkskolor så inom som utom Stockholm.
Då emellertid normalskolan i dess närvarande skick, enligt direktionens eget medgifvande,
befinnes obehöflig, torde böra ifrågasättas, huruvida det till skolan anvisade
statsanslag af 3,000 R:dr årligen fortfarande skall till densamma utgå. Huruvida skolan
framdeles med en förändrad organisation bör med statsmedel understödjas, lärer icke
kunna bedömas förr än en fullständig plan för dess ombildning blifvit utarbetad och
framlagd.
212
Kongl. Gymnastiska Central-institutet.
Den för anslaget till ofvannämnda anstalt afgifna redogörelse, som i Kongl. Kammarrätten
blifvit utan anmärkning granskad, utvisar i afseende å inkomster och utgifter följande
förhållanden:
Tillgångar
Debet.
Solans från år 1868:
Uppbörd:
Statsanslag.......................
Gymnastikafgifter..................
Intressemedel .....................
Försäljningsmedel för en voltige-häst.......
Kredit.
Utgifter:
Löner och arvoden.................
Stipendier till 8 civilelever.............
Voltige-hästens utfodring och skoning.......
Ridlektioner in. in..................
Ved och ljus samt materiel in. in.........
Diverse utgifter...................
Tillgångar:
Kontant behållning
Balans till år 1870:
1,400: 56.
29,400: | — |
8,013: | — |
9: | 7. |
27: | 47. |
37,449: 54.
Summa 38,850: 10.
28,920: | 50. |
1,700: | — |
255: | — |
355: | — |
3,069: | 16. |
| 27. |
37,304: 93.
.... 1,545; 17.
Summa 38,850: 10.
Kongl. Sundhets-kollegium.
Af dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning,
inhemtas följande förhållanden i afseende å inkomster och utgifter:
213
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag.................
Extra ordinarie dito.................
Expeditionslösen....................
Skulder:
Öfverleverering. . .
Återstående utgifter
Balans till år 1870:
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder..........................
24,378: 4.
189,952: 55.
10,550: —
_ 465: 30- 200,967: 85.
17: 39.
6,691: 95.
6,709: 34.
Summa 232,055: 23.
3,208: 46.
Utgifter:
För medikolegal, besigtningar................... 11,988: 50.
Resestipendier för militärläkare.................. 2,000: —
Aflöning för Sundhets-kollegium in. m............... 53003: —
Barnbördshusen........................... 21 654: 97.
Vaccinationens befrämjande.................... 3,767: 81.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande......... 83,249: 55.
Svenska läkaresällskapet..................... 3,000: _
Resestipendier och lärda verks utgifvande............ 3,000: _
Skrifmaterialier och expenser, ved m m............. 7,972: 56.
Af åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar......... 337: 50.
* dito dito anslag till extra utgifter....... 184: 43.
Understöd åt doktor O. Sandahl för en mediko-pneumatisk
badanstalt........................... 2 500: _
Löneförbättring åt Sundhets-kollegii embets- och tjensteman
samt vaktbetjening...................... 8,050: —
Leverering till Kong], Stats-kontoret
Sgr 200,808: 32.
. . 4,445: 86.
205,254-,
Tillgångar:
Kontant behållning .
Dito i Riksbanken
Balans till år 1870:
275: 30.
9,017: 9.
9,292: 39.
18.
Transport 9,292: 39. 208,462: 64.
— 214 —
Transport
Utlånta medel........................
Fordringar...........................
Förskott.............................
9,292: 39. 208,462: 64.
6,150: -600: 75.
7,549: 45. 23,592: 59.
Summa 232,055: 23.
Allmänna Barnbördshuset
Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten biifvit granskade med anmärkning
och upptaga inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar....................................... 383,314: 52.
Uppbörd:
Statsanslag......................
Ränteinedel......................
Liebertska fonden...................
Hyresmedel......................
Försäljningsmedel...................
Aterdebi terade....................
9,500: —
9,895: —
150: —
75: —
29: 66.
___(i5: •'' 19,714: 66.
Skulder.
Balans till år 1870:
..... 12,032: 12,
Summa 415,061: 30.
Kredit.
Skulder
Balans från år 1868:
11,674: 44.
Utgifter:
Mathållning....................
Medikamenter....................
Aflöning.......................
Värmemateriel....................
Tvättkostnad ....................
Premie- och instrumentalfonden..........
Liebertska fonden..................
Lifstidsräntor och intressen.............
Reparationer......................
2,888 | 55. |
1,001 | 9. |
5,131 | 41. |
1,485 | 1. |
1,892 | 72. |
150 | — |
150 | — |
1,050 | — |
1,114 | 17. |
Transport 14,862: 95. 11,674: 44.
215 —
Transport 14,862: 95. 11,674: 44-
Inventarier ............................. 1,120: 39.
Onera................................ 267: 32.
Skrifmaterialier........................... 100: —
Hyresmedel............................. 337: 50.
Diverse ............................... 2,429: 59. 117* 75
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken
Fastigheters värden........
Inventariers dito.........
Utlånta medel...........
F ordringar.............
2,435: 63.
200,000: —
7,500: —
171,000: —
3,333: J8. 384?269: IT
Summa 415,061: 30.
V" eterinär-institutet.
Dess räkenskap har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkningar.
Inkomster och utgifter upptagas på följande sätt:
Kontant behållning
Statsanslag......
Inkomster af stallet.
Dito af smedjan
Diverse inkomster . .
Anmärkningsmedel. .
Debet.
Balans från år 1868:
Uppbörd:
Kredit.
■
1,090: 27.
35,300: —
2,760: 62.
12,375: 75.
522: 96.
____^0QLH 51,459: .33,
Summa 52,549: 60.
Utgifter:
Aflöning till föreståndare och lärare.........
Dito till instruktionssmeden, betjeningen m. fl.
Stipendier.......................
...... 24,800: —
...... 4,560: —
...... 4,000: -
Transport 33,360: —
216 —
För stallet......... ... j .. .
» smedjan...............
Byggnadernas underhåll in. fl. utgifter
Transport 33,360: —
...... 3,300: 40.
...... 6,383: 33.
...... 6’616: 66~ 49,660: 39.
Balans till år 1870:
Kontant behållning.....................
Fordringar ..........................
2,389: 21.
500: ~ 2,889: 21.
§ 1-
Summa 52,549: 60.
Eleverna voro vid årets början till antalet 42, af hvilka sedermera 9 aflade veterinärläkareexamen
och 2 afgingo till annat lefnadsyrke. 3 nya elever antogos, så att vid
årets slut elevantalet utgjorde 34. Sjukvården vid institutet hade omfattat 1,904 och
utom institutet 259 husdjur.
Veterinär-inrättningen i Skara.
Denna inrättnings räkenskap har i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Deltet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...........................
Uppbörd:
Statsanslag...........................
Anslag af länets landsting..................
Arrendemedel..........................
Räntemedel..........................
Balans till år 1870:
Skulder
20,547: 20.
4,100: —
1,950: —
1,187: —
t’1891 82'' 8.426: 82.
..... 1,357: 47.
Summa 30,331: 49.
Kredit.
Utgifter:
............... 3,980: 40.
............... 1,498: 89.
............... 177: 56.
Aflöning . .
Stipendier .
Inventarier
Transport 5,656: 85.
217
Transport 5,656: 85.
Nybyggnad............................... 4,385: —
Diverse.................. t 33Q- R±
..............?.!■ 11,381: 49.
Balans till år 1870:
Utlånta medel.................................... 18,950: _
Summa 30,331: 49.
§ 1-
Den af direktionen för inrättningen afgifna berättelse utvisar, att kostnadsfri undervisning
derstädes under året meddelats åt 19 veterinärelever oeli 11 smedslärlingar samt
att hela antalet af de vid inrättningen under aret behandlade och besigtigade diur uddgått
till 1,488. ° s J PO
Svenska Akademien.
Redogörelserna för Svenska Akademiens statsanslag hafva i Kongl. Kammar-rätten
blifvit granskade utan anmärkning. Inkomster och utgifter upptagas sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Tidningar....................................... 1,590: 84.
Statsanslag:
Till Akademien...........
» ordboksarbetet.........
» honorarier åt vittra författare
Upphörd:
Tillskott af Akademiens egna medel
2,250: —
3,750: —
6,000: —
Kredit.
12,000: —
l-l79: 88- 13,179: 88.
Summa 14,770: 72.
Utgifter:
För Akademien:
Arvoden....................... 600: _
Hyra och ved för biblioteksrummen....... 1,375: 10.
Omkostnader för minnespenningar och medaljer 1,208: 67.
Dito för firandet af Akademiens hög
tidsdag.
............ 246: IT 3>429; 8g.
Transport 3,429: 88.
Rev. Ber. 1811 angående Statsverket.
28
218
Transport 3,429: 88.
För ordboksarbetet.......................... 2,800: —
Till honorarier åt vittra författare af utmärkt förtjenst..... 6,000: —
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken:
För ordboksarbetet.......
Summa
12,229: 88.
2,540: 84.
14,770: 72.
§ 1-
Till fortsättande af Svenska Akademiens ordboksarbete har från och med år 1854
beviljats ett årligt anslag af 3,750 R:dr, hvilket vid 1859—1860 årens riksdag uppfördes
å ordinarie stat. Af detta arbete, till hvars understödjande af statsmedel sålunda utgått
67,500 R:dr, har under nästlidet år utkommit första häftet, innefattande bokstafven A.
Uti det förord, hvarmed Akademien beledsagat detta häfte, yttras, bland annat, följande:
“Det har blifvit ådagalagdt, att fullgörandet af det Akademien lemnade uppdrag i denna
riktning fortfarande är, liksom det alltjemt varit, beroende af omständigheter, öfver hvilka
hon sjelf icke råder; ej blott af brist på tillräckliga yttre medel, men än mer saknad af
personliga krafter, framför allt en i stort ledande förmåga, som kan beherrska det hela,
på ett i våra dagar allt mer vidsträckt område, under stigande anspråk både inom och
utom vetenskapen, hvilka icke lära inskränkas ens när de göras gällande mot ett vittert
samfund, som dock aldrig mindre än nu egnar sig för uppfyllande af ett kall, sådant som
det ifrågavarande. Under samvetsgrant öfvervägande häraf, och af de till grund derför
liggande sakförhållanden, kan Akademien, vid utgifvandet af det nu offentliggjorda första
häfte af Ordboken, icke inför allmänheten ikläda sig någon bestämd förbindelse i afseende
på hennes fortsättande eller fullbordan, utöfver den att med all omsorg, och kanske efter
bättre utstakad plan, fullfölja förarbetet till den slutliga behandlingen; jemväl detta blott
i mån af penningtillgångar och arbetskrafter; de förra, i ett någorlunda rundligt mått,
utgörande oundgängliga vilkor för ett ändamålsenligt utförande, utan att ändå alltid
kunna bjuda öfver de sednare, hvilka i en verksamhet som här ofta äro framkallade af
lyckans tillskyndelse eller andra oberäkneliga tillfälligheter,"
I anledning af hvad Akademien sålunda yttrat, har hos Revisorerne tvekan uppstått,
huruvida anordningen för ifrågavarande arbete, hvars utgifvande redan varit förenadt med
icke ringa kostnader, må vara fullt lämplig och ledande till arbetets fullbordande med
den skyndsamhet, ändamålet krafvel’.
Kongl. Vetenskaps-akademien.
Redogörelserna för de till Kongl. Vetenskaps-akademiens disposition ställda medel,
af hvilka redogörelser den ena omfattar statsanslaget till Naturhistoriska Riksmuseum och
den andra Akademiens öfriga tillgångar, hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade,
den förra med och den sednare utan anmärkning. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
-
219
A) Anslaget till Naturhistoriska tiiksmuseuin.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...................................... 482,149: 53.
Uppbörd:
Statsanslag............................. 43,884: 28.
Värdet af inköpta samlingar och inventarier .... 7,850: 41.
Dito af mottagna föräringar.......... 830: ~ 8,680:41. 52 564- 69
Balans till år 1870:
Skulder........................................ 4,651: 56.
Summa 539,365: 78.
Skulder. .
Kredit.
Balans från år 1868:
Utgifter:
Aflöning till tjensteman...............
Dito till elever..................
För ritningars utförande...............
» samlingarnes vård och förökande.......
Afskrifning å samlingarnes värden.........
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken..........
Inventariers och samlingars värden.........
Fordringar........................
1,710: 48.
24,500: —
1,200: —
750: —
17,434: 28.
4,316: 27. 48)200: 55.
2,259: 51.
484,803: 19.
2,392: 5. 489,454. 75.
Summa 539,365: 78.
B) (Kriga åt Vetenskaps-akademien anslagna medel.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar....................................... 17,083: 89.
Transport 17,083: 89.
— 220 —
Transport 17,083: 89.
Uppbörd:
Statsanslag...............................23,910: —
Anslag af manufakturmedlen..................... 1,550: —
Leverering från Telegrafstyrelsen................... 300: —
Försäljningsmedel........................... 66: —
Aterdebiterade medel......................... 579: 37. 26 395. 37
Summa 43,389: 26.
Kredit.
Utgifter:
Till befordrande af Kongl. Akademiens fortfarande verksamhet . 960: —
» teckningar öfver botaniska och zoologiska föremål...... 20: —
» lönetillökning åt Kongl. Akademiens astronom........ 300: —
» meteorologiska observationer.................. 5,576: 70.
» utgifvande af ett vetenskapligt verk öfver fregatten Eugenies
jordomsegling......................... 142: 50.
» deltagande i den medeleuropeiska gradmätningen....... 800: —
» expenser .................. 7,640: 80.
» ordnande af sednaste Ishafs-expeditionens samlingar..... 473: 20.
» inlösen af 100 exemplar utaf 2:dra häftet af Fries’ nya
svampverk........................... 500: —
» deltagande i korvetten Josephinas sjöexpedition....... 5,600: —•
» hyra och arvode för vård af och tillsyn å tvänne delnings
instrumenter.
......................... 1,050: —
» understöd för instrumentmakeri-verkstäderna......... 500: —
» underhåll af telegrafledningen mellan Stockholms observatorium
och telegrafstation.................... 209: 88.
» ökande af palreontologiska samlingarne............. 3,000: —
Ersättning till Akademiens enskilda kassa för till statsverket af
trädda
fastigheter........................ 3,000: — £9 773- 8
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken...............10,216: 18.
Fordringar............................ 3,000: —
Förskott............................. 40Q: ~ 13,616: 18.
Summa 43,389: 26.
221
Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets Akademien.
Redogörelsen för de till denna Akademis disposition ställda statsanslag har i Kongl.
Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning.
Inkomster och utgifter inhemtas af följande öfversigt, som äfven omfattar Akademiens
egna medel.
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868.
22,074: 9.
Uppbörd:
Statsanslag, ordinarie................ 11,000:
Dito, extra.................. 10,593: —
Försäljningsmedel.......................
Värdet af gammalt guld och silfver, nedsmält och utmyntadt,
till värde af..............
Akademiens egna medel....................
21,593: —
264: 62.
3,715: 16.
551: —
Balans till år 1870:
Skulder å statsanslagsmedlen....................
Summa
26,123: 78.
2,947: 73.
51,145: 60.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder å statsanslagsmedlen................
3,593: 98
Af statsanslagsmedlen:
Till samlingarne.................. 8,238: 53.
„ biblioteket................... 1,030: 45.
Tryckningskostnader................ 3 654: 11.
Resekostnader................... j 5Q0: 73
Biträden och betjening.............. 6,694: 73.
Gratifikationer åt extra ordinarier........ 50: _
Museets inredning................. 155. 87
Planschverk..................... 481: _
Förteckning på fornlemningar........... 1,925: —
Ved......................... 141: 71.
Antiqvitets-intendenten, arvode . . . 2,000: —
Dito resekostnad 1,003: 99. 3 qq^. gg
Af Akademiens egna medel
26,876: 17.
.......637: 10 27,513: 27.
Transport 31,107: 25.
— 222 —
Transport 31,107: 25.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning:
A statsmedlen.................. 6,040: 19.
„ Akademiens egna medel........... 736: 91. 6,777: 10.
Utlånta medel:
Akademiens egna medel.................... 13,261: 25. 20,038: 35.
Summa 51,145: 60.
Kongl. Akademien för de fria konsterna.
Redovisningen för anslaget till nämnda läroanstalt har i Kongl. Kammar-rätten blifvit
granskad utan anmärkning. Inkomster och utgifter upptagas sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar:
för manliga afdelningen .................... 2,337: 29.
„ qvinliga dito .................... 1,854: 46. 4^91; 75.
Uppbörd:
Statsanslag:
för manliga afdelningen..................... 30,172: 69.
„ qvinliga dito ..................... 6,708: 33. 35 88!: 2.
Summa 41,072: 77.
Kredit.
Utgifter:
För månliga För qvinliga Summa
afdelningen. aidelningen.
Löner och arvoden ........... 17,400: 2. 3,999:96. 21,399:98.
Belöningar och medaljer......... 744:78. 137:40. 882:18.
Betjening................. 461:94. — — 461:94.
Modeller................. 1,781: 25. 453: 25. 1,234: 50.
Ved.................... 1,430:69. 108:33. 1,539: 2.
Samlingar................. 2,242: 70. — — 2,242: 70.
Lyshållning m. in............. 4,650:67. 1,148:34. 5,799: 1.
Inköpta konstverk............ 3,250:— — —__3,250: —
Sgr 30,962: 5. 5,847:28. -- 36,809: 33.
Transport 36,809: 33.
223
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken:
för manliga afdelningen ....
„ qvinliga dito ....
Transport 36,809: 33.
1,547: 93.
2,715: 51.
Summa
4,263: 44.
41,072: 77.
Kongl. Musikaliska Akademien.
Dess räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit med anmärkning granskad,
upptager inkomster och utgifter på följande sätt:
Tillgångar
Statsanslag
Debet.
Balans från år 1868:
Uppbörd:
Kredit.
. . . . 2,107: 72.
. . ■ . 10,250: —
Summa 12,357: 72.
Utgifter:
Arvoden .......................
Hyresmedel......................
För jettoner......................
Ved, ljus och expenser...............
Inköp och underhåll af böcker och musikalier . .
Inventarier......................
Instrumenter..........
Tillgångar:
Kontant behållning
Balans till år 1870:
5,758: —
1,800: —
112: —
1,562: 50.
185: 51.
33: 20.
r,51: 69 10,002: 90.
.... 2,354; 82,
Summa 12,357: 72:
§ 1.
Uti den Öfver Akademiens konservatorimn upprättade katalog meddelas rörande de
under höstterminen 1869 inskrift elever, följande uppgifter:
124 —
Manliga.
från Stockholms stad voro.............. 42.
„ Upsala stift................. 7.
„ Linköpings „ 4.
„ Skara „ —
„ Strengnäs „ 5.
„ Westerås „ 5.
„ Wexiö „ 4.
„ Lunds „ 13.
„ Göteborgs „ 5.
„ Kalmar „ 4.
Karlstads „ 2.
„ Hernösands „ 4.
„ Wisby ............ 2.
v Norge 2.
„ Utlandet 6.
105.
Qvinliga.
61.
12.
6.
4.
6.
5.
2.
6.
6.
3.
1.
5.
1.
2.
120.
Summa 225
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda.
Utaf dess i Kongl. Kannuar-rätten med anmärkning granskade räkenskap inhemtas i
afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar
Uppbörd:
Statsanslag......................
Kollektmedel.....................
Hyresmedel......................
Intressemedel.....................
Afgifter af betalande elever.............
Donerade medel...................
Balans till år 1870:
528,856: 58.
81,000 | — |
2,332 | 28. |
650 | — |
13,381 | 16. |
12,923 | 17: |
2,000 | — |
112,286: 61.
154,691: 91.
Skulder
Summa 795,835: 10.
— 225 —
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder
Utgifter:
Aflöning...........................
Kost- och beklädnad....................
Lifräntor ..........................
Sjukvård...........................
Inventariers uppköp....................
Undervisningsmateriel....................
Yed och ljus........................
Underhåll af en häst in. m.................
Diverse omkostnader....................
För byggnadernas underhåll................
Afskrifven räntefordran...................
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Fastigheters värden...................
Inventariers värden...................
Utlånta medel......................
Fordringar........................
Förskott.........................
137,966: 72.
35,165: -56,262: 53.
5,131: 50.
1,178: 54.
149: 63.
2,406: 65.
4,818: 20.
645: 2.
3,068: 93.
12,150: 44.
___.360J_Ur_ 121,336: 44-
252,003: 49.
16,500: —
254,815: —
630: —
12,583: 45. 53^53 j. 94
Summa 795,835: 10.
Kongl. Serafimer-lasarettet.
Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
960,689: 25.
Uppbörd:
Statsanslag............................ 24,000: —
Befordringsafgifter........................ 1,078: 45.
Kollektmedel in. in....................... 208: 45.
Kortstämplingsafgift....................... 995: 96.
Biljardafgift........................... 274: 95.
Inskrifningsafgifter ....................... 40,634: 70.
Transport 65,192: 51. 960,689: 25.
29
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
226
Transport
Burskapsafgifter....................... • •
För ombesörjda begrafningar..................
För likvagnens begagnande .................-
Räntemedel...........................
Bötesmedel ...........................
Donationer............................
Diverse inkomster........................
Skulder
Balans till år 1870:
Skulder
Kredit.
Balans från år 1868:
65,192: 51. 960,689: 25.
4: 86.
563: 75.
277: —
53,420: 70.
44: 58.
2,706: 90.
293: 20. 124,503: 50.
. . . . 41,915: 10.
Summa 1,127,107: 85.
17,134: 84.
Utgifter:
Sjuk vårdsomkostnader................
Aflöning.......................
Fasta egendomens underhåll............
Onera........................
Begrafningskostnader................
Understöd åt fattiga................
Lifräntor.......................
Diverse utgifter...................
Afskrifning.......................
73,549: 22.
12,358: 34.
3,206: 79.
446: 50.
563: 75.
312: 20.
11,173: 71.
814: 69.
11,075: 25.
113,500: 45.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken.......26,619: 10.
Dito i Stockholms enskilda, bank..... 1,362: 69. 27 981'' 79
Värde å egendomen N:r 3, qvarteret Ruddammen..... 31,073: 67.
Utlånta medel jemte upplupna räntor............ 925,272: 64.
Fordringar ........................... 5,379: 8.
Förskott:
För fastigheten N:o 5 och 6 qvarteret Pilträdet .... 6,765. 38. 996472: 56.
Summa 1,127,107: 85.
Allmänna Hospitals- och Barnhus-fonden.
Dess räkenskaper, som i Kong''. Kammar-rätten blifvit med anmärkningar granskade,
upptaga inkomster och utgifter på följande sätt:
227
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
Upphörd.:
Statsanslag......................
Jordeboks- och hemmansräntor...........
Krono- och kyrkotionde...............
Arrendemedel.....................
Donationer.......................
Hyresmedel och tomtören..............
Kollektmedel.....................
Arsafgifter.......................
Ersatt underhåll...................
Arfs- och qvarlåtenskaps-medel...........
Räntemedel......................
Anmärkningsmedel..................
Bötesmedel......................
Skogsförsäljningsmedel................
Forsellönsersättning..................
Diverse inkomster...................
Uppdebiterade medel.................
Tillökade fastigheters och inventariers värden . . .
2,735,310: 43.
105,760: 18.
9,921: 24.
116,605: 70.
110,594: 73.
620: 15.
114: 90.
367: 9.
130,746: 96.
36,000: —
1,744: 16.
3,641: 51.
1,029: 19.
210: —
163: 40.
4,439: 34.
5,523: 39.
12,046: 34.
57,925: 13.
597,453: 41.
Balans till år 1870:
Skulder:
Ofverlevereringar......................
Till diverse verk, fonder och personer..........
Skulder
Kredit.
Balans från år 1868:
20,085: 18.
38,208: 68. 58,293: 86.
Summa 3,391,057: 70.
144,842: 78,
Afskrifningar:
För åtskilliga orsaker..................... 10,163: 66.
Minskning i fastigheters och inventariers värden...... 28,400: 9. gg ggg. yg
Utgifter:
Aflöning............................. 115,806: 97.
Pensioner............................ 1,133: 49.
Underhåll............................ 194,374: 52.
Uppfostringshjelp för fattiga barn............... 17,765: 75.
Understöd för sjukvårdsanstalter............... 4,480: 75.
Transport 333,561: 38. 183,406: 53.
228
Transport
Medikamenter..........................
Beklädnad och sängkläder ..................
Eldning och lyshållning....................
Skrifmaterialier m. in......................
Begrafningskostnader......................
Byggnader och reparationer..................
Resekostnader..........................
Räntemedel...........................
Allmänna utskylder.......................
Anmärkningsprocent......................
Skifteskostnader........................
Inventariers inköp och underhåll.....V.........
Diverse utgifter.........................
333,561: 48.
2,435: 7.
33,421: 26.
34,692: 70.
2,445: 41.
254: 25.
23,214: 77.
1,574: 84.
2,140: —
2,149: 46.
105: 77.
248: 81.
8,075: 3.
23,133: 73.
183,406: 53.
467,452: 58.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning....................
Behållning af spanmål och proviant...........
Utlånta medel.......................
Fordringar.........................
Förskott ..........................
Propriebalans .......................
Anmärkt post..................... . .
Fastigheters värden..............., .
Inventariers dito ....................
32,827: 33.
11,289: 84.
427: 9.
222,566: 31.
23,462: 56.
714: 84.
100: —
2,175,618: 84.
273,191: 78, 2 74ft 198.
Summa 3,391,057: 70.
Af de till Serafimer-ordensgillet ingifna redogörelserna för de till uppförande invid
Göteborg af nytt hospital för sinnessjuka anvisade medel inhemtas följande:
Debet.
Uppbörd:
Under år 1868:
Leverering från Serafimer-ordensgillet......
Försäljningsmedel.................
Under år 1869:
Leverering från Serafimer-ordensgillet......
Intressemedel....................
107,455: —
___3(L:_ ~ 107,485: —
150,464: 20.
55: 46.
150,519: 66.
Summa 258,004: 66.
229
Kredit.
Utgifter:
Under år 1868:
För vattenreservoiren............ 5,892: 51.
„ afloppsrören............... 7,978: 22.
„ Väg- och brobyggnader........ 7,702: 35.
„ terrasseringsarbeten........... 6,244: —
Diverse omkostnader för ofvannämnda arbeten 5,031: 35.
För sjelfva hospitalsbyggnaderna...... 45,228: 5.
Gratifikation till redogöraren........ 150: —
Under år 1869:
För vattenreservoiren............ 67: 60.
„ afloppsrören............... 36: 38.
„ terrasseringsarbeten.......... 132: 50.
„ sjelfva hospitalsbyggnaderna ..... 176,664: 54.
Gratifikation till redogöraren........ 100: —
78,226: 48.
177,001: 2.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning . . .................... 1,883: 21.
Behållning af inventarier och materialier.......... 893: 95.
Summa
Drottninghuset.
Räkenskapen för denna välgörenhetsanstalt har i Kong!. Kammar-rätten
skad utan anmärkning. Inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
Helhet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...................•.................
Uppbörd:
Statsanslag............................ 5,000: —
Intressemedel........................... 5,313: 76.
Hyresmedel............................ 120: —
Ohservationsmedel......................... 20: 79.
Från Brandelska fonden..................... 1,000: —
Balans till år 1870:
255,227: 50.
2,777: 16.
258,004: 66.
blifvit gran
130,
249: 53.
11,454: 55.
4,020: 18.
Skulder
Summa 145,724: 26.
230
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder............................
4,432: 23.
Utgifter:
Underhåll.......................
Gåfvor.........................
Pensioner och lifstidsräntor.............
Aflöning........................
Medikamenter.....................
Lys- och renhållning.................
Onera.........................
Intressemedel.....................
Uppköp af ved....................
Reparationer.....................
Begrafningskostnader.................
Diverse utgifter....................
5,351: | 60. |
380: | 43. |
1,692: | 28. |
1,405: | — |
492: | 46. |
337: | 8. |
64: | 14. |
78: | — |
753: | 98. |
206: | 28. |
47: | 95. |
635: | 6. |
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning................. 297: 88.
Dito i Riksbanken .............. 363: 79.
Fastigheters värden.....
Inventariers dito .....
Utlånta medel.......
Fordringar, upplupna räntor
661: 67.
37,500: —
395: 24.
89,371: 50.
129,847: 77.
Summa 145,724: 26.
Danviks hospital.
Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit med anmärkningar granskade,
upptaga inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Spannmål.
Kub.-fot. k:r
Tillgångar............................ 743. 4.
Uppbörd:
Hemmansräntor, arrenden och kronotionde.......... 16,082. 5.
Tomtören............................ — —
Transport 16,082. 5.
Penningar
R:dr. öre.
164,132: 76.
34,135: 6.
202: 89.
34,337: 95.
231
Spannmål. Penningar.
Kub.-fot. k:r. lt:dr öre
Transport 16,082. 5. 34,337: 95.
Kost- och underhållsmedel.................. — — 15,036: 95.
Intressemedel.......................... — — 2,640: 67.
Tolagsmedel........................... — — 4,956: 86.
Danvikspenningar........................ — — 1,805: 72.
Spanmålsförsäljningsmedel................... — — 43,602: 14.
Rekognitionsmedel ....................... —■ — 5,421: —
Armbössemedel......................... — — 26: 40.
Skogsförsäljningsmedel..................... — — 1,408: 90.
Frivilliga gåfvor......................... — — 150: —
För försåld qvarlåtenskap.................. . — — ■ 828: 92.
Diverse inkomster....................... -— — 503: 71.
S:gr 16.082.......5~ 80,719: 22.
Balans till är 1870:
Skulder:
Till aflidne Inspektören Lundbergs sterbhus........ 33. — — —
Skatteköpsmedel....................... — — 7,320: —
Medgiftsmedel........................ — — 13,946: 70.
Till Allmänna Barnhuset i Stockholm........... — — 15,000: —
I allmänhet.......................... — — 8,697: 95.
S:gr 33. — 44,964: 65.
Summa 16,858. 9. 289,816: 63.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder............................. 33. — 39,665: 53.
Afskrifning! ar och afkortning ar:
Redovisade i 1867 och 1868 årens kassaräkningar . | . . . . 1,512 | 509: — |
Hemmansräntor och arrenden samt kronotionde . . | . . . . 9^088. 9. | 695: 26. |
| S:gr 10,600. 9. | 1,204: 26. |
Utgifter: Löner och arvoden............ Kost och underhåll.............. |
| 10,651: 25. |
Bidrag till hospitalet i Stockholm, Konradsberg . . . Medicinalier................. Beklädnad .................. |
| |
Nybyggnader och reparationer............. Husgeråd och inventarier............. | .... | |
Transport 578: — | 65,388: 98. |
232
Transport
Spanmål.
Kub.-fot. k:r.
578. -
Intressemedel . . . .
Onera ........
Restituerade medel .
Körslor.......
Diverse utgifter. . .
Försåld spanmål . .
4,924.
Penningar.
R:dr. öre.
75,388
1,774
611
360
600
5,204
98.
26.
56.
Tillgångar:
Kontant behållning i Riksbanken .
Behållning af spanmål.......
Utlånta medel............
Fastigheters värden.........
Fordringar..............
Förskott...............
Sgr 5,502. — | 83,938: | 80. |
1; | 12,233: | 19. |
723: - | — | — |
- - | 49.721: | — |
. . . --- | 97,500: | — |
- - | 5,353: | 85. |
| 200. | — |
Sgr
723.
165,008: 4.
§ !•
Summa 16,858. 9. 289,816: 63.
Uti den af Danviks hospitalsdirektion för revisionsåret afgifna underdåniga berättelse
meddelas, bland annat, följande uppgifter:
“A hospitalets båda afdelningar, det egentliga hospitalet och enkhus-inrättningen,
vårdades under året inalles 257 derstädes intagne personer. Af dessa underhöllos 202
med den allmänna, eller så kallade fattigkosten, samt 55 med den bättre, eller s. k.
enkhuskosten.
Det närmare förhållandet synes af följande:
Med fattigkost.
Vid årets början utgjorde
uiiderhållstagarnes antal . . .
Under året hafva intagits. . . .
187.
15.
Med enkhuskost.
46.
9.
Summa.
233.
24.
Summa 202.
55.
257.
Uuder året hafva aflidit . .
» » utskrifvits
Vid årets slut qvarvoro . . .
10.
3.
189.
4.
2.
49.''
14.
5.
238.
Summa 202.
55.
257.
Dessutom hafva under året, såsom betjening å de båda afdelningarne af hospitalet,
följande erhållit kost in. m., nemligen:
2 förestånderskor,
1 sjuksköterska,
7 pigor,
2 drängar,
10 sköterskor.
Summa 22 personer.
Antalet utspisade dagportioner under året har varit.......... 91,077, deraf
för underhållstagarue med fattigkost.................. 65,443
» dito med enkhuskost.................17,626
» betjeniugen, enligt särskilda spisordningar............ 8,008
Summa 91,077.
Medeltalet underhållna personer, betjeningen inberäknad, för hvarje dag af året utgjorde,
efter beräkning af förestående portionssumma, 250, hvartill komma 3 personer,
hvilka under året erhållit penningar i stället för daglig kost in natura; alltså tillsammans
253 personer.
Hospitalets omkostnader hafva utgjort:
För kost, eldnings- och lysningsämnen, tvätt, begrafningar och nödiga
körslor............................. 34,398: 28.
» beklädnad åt en del af hospitalshjonen............ 3,775: 33.
» medicinalier för samtlige vid hospitalet boende personer. . . 1,159: 43.
» allt öfrigt, nemligen: löner, pensioner, arvoden, utskylder, nybyggnader
och reparationer, husgeråds och inventariers
inköp och underhåll, landtmäteri-, syne- och rese-förrättningar,
samt diverse utgifter................. 22,834: 37. 52167
Lägges härtill årsbidraget till Stockholms hospital för sinnessjuka .... 24,000
erhålles summa utgifter 86,167
41.
41.
Inkomsterna under året hafva utgjort:
de ordinarie eller påräknade............................ 73,494: 64.
de tillfälliga (deribland “medgiftsmedel" 5,000 R:dr, som tillhöra kapitalfonden).
............................... 13,082: 42.
Summa inkomster 86,577: 6.
När förenämnda omkostnadssuimna, 62,167: 41, fördelas på det dagliga medeltalet af
samtlige underhållne personer (253), så visar sig, att medelkostnaden för hvarje af dem
under år 1869 utgjort:
a) af den egentliga underhållskostnaden:
För kost, eldnings- och lysningsämnen, För dag För &r För dag För är
tvätt, begrafningar och nödiga öre. K:dr öre. öre. E.-dr öre.
körslor................ 37,25. 135: 96.
» beklädnad.............. 4,09. 14: 92.
* medicinalier............ 1,26.______4:J38. 4260 155; 4g
b) af öfrig a utgifter, här ofvan specificerade ............ 24,73. 90: 26.
Summa medelkostnad 67,33. 245: 72.
Om åter, med anledning af de olika staterna för de tvänne afdelningarne af hospitalet,
omkostnaderna beräknas särskildt för Enkhus-inrättningen och särskildt för Allmänna
hospitalet, så erhålles följande medelkostnad:
a) af den egentliga underhållskostnaden:
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
30
234
För kost, eldnings- och lysningsämnen,
tvätt, begrafningar och nödiga körslor
» beklädnad ... ............
» tnedicinalier..............
b) af öfriga utgifter, här ofvan specificerade .
Summa medelkostnad
För hvarje af | 61 | För hvarje af 61 | |||
personer med | personer med |
| |||
enkhnskost. |
| fattigkost. |
| ||
För | dag. |
| F | or ar. |
|
öre. | Rdr. | öre. | öre. | Rdr | öre. |
47,93. | 174: | 96. | 33,86. | 123: | 57. |
— | — | — | 5,39. | 19: | 66. |
1,26. | 4: | 58. | 1.26. | 4: | 58. |
49,19. | 179: | 54. | 40,51. | 147: | 81- |
24,73. | 90: | 26. | 24,73. | 90: | 26. |
73,92. 269: 80. 65,24. 238: 7.
Hospitalet egde vid ifrågavarande års slut fordran för utlånta medel 49,721 R:dr
Runt, men deremot skuld för upplåga 15,000 R:dr, och derjemte den för hospitalet ännu
fortgående skyldigheten att årligen utbetala lifstidsränta å fem procent å för flera år tillbaka
donerade kapital, tillsammans 16,000 R:dr Runt.
Stockholms allmänna barnhus.
Utaf dess i Kongl. Kammar-rätten med anmärkning granskade räkenskaper inhemtas
följande förhållanden i afseende å inkomster och utgifter:
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
1,879,059: 20.
Uppbörd:
Ränternedel............................
Arrenden och hyror.......................
Frälseräntor och tomtören......... ...........
Kronotionde och halmstädja...................
Bötesmedel................. • • • .........
Tolagsmedel . ...........................
Stockholms stads förinyndarekammares öfverskottsmedel för
år 1868 ...........................
Fattigpenningar vid försäljningar m. m......... . . . .
Kollektmedel...........................
Biljardmedel............................
Kortst ämplingsbeviilning.....................
Statsanslag............................
Anslag af Riksbankens räntevinst...............
55,695: 21.
22,472: —
298: 18.
45,550: 21.
14,828: 85.
9,738: 23.
433: 10.
1,383: 49.
800: 42.
254: 25.
23,221: 75.
1,750: —
4,500: —
Transport 180,925: 69. 1,879,059: 20.
235
Lösen för inköpta barn............
Ersättning för barns vård och underhåll . . .
Gåfvor och testamenten............
Arfs- och försäljningsmedel..........
Husröteersättning................
Observationsmedel................
Omföring från byggnads- och reservfonden .
Transport 180,925: 69. 1,879,059: 20.
...... 50,596: 18.
...... 542: 6.
...... 36,024: 2.
...... 85: 96.
...... 14,481: 84.
...... 9: 25.
Sgr 282,665: —
• ’ 6,788: 96. 289,453: 96.
Balans till år 1870:
Skulder:
I allmänhet................. 53,434: 49.
Till belöningsfonden för ammor och sjuksköterskor
.............. 717: 9.
» fonden för barnhusbarn af qvinuokönet 31,303: 55.
» dito för inlösta barn........ 350,686: 43. 43g iqj. 5g.
» byggnads- och reservfonden.............. 213,383: 24. 049 524: 80.
Summa 2,818,037: 96.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder............................
662,525: 8.
Utgifter:
Aflöningar och arvoden...............
Pensioner.......................
Utspisningskostnad..................
Beklädnad.......................
Medikamenter och sjukvård.............
Begrafningskostnad..................
Förbrukningspersedlar................
Ved och kol......................
Lyshållning . . .''...................
Inventarier.......................
Onera in. in......................
Brandförsakringsafgift................
Körslor och renhållning...............
Kostnader för vattenledningen ...........
Reparationer.....................
Diverse ........................
Kostnader för utom barnhuset vårdade barn . . .
Till barnbördshuset Pro Patria...........
» Kongl. Djurgårdens skola............
Afskrifning......................
24,516: 98.
2,643: 67.
23,808: 72.
22,322: 32.
3,743: 63.
1,036: —
4,170: 21.
4,540: 75.
3,822: 26.
611: 4.
815: 25.
339: 33.
895: 94.
754: 25.
7,400: 44.
3,374: 34.
147,236: 5.
300: —
600: —
773: 76.
253,704: 94.
Transport 916,230: 2.
236
Tillgångar:
Kontant behållning. .
Dito i Riksbanken
Fastigheters värden . .
Inventariers dito . . .
Utlånta medel ....
Fordringar.......
Balans till år 1870:
........ 2,838: 54.
........5,165: 61.
Transport 916,230: 2.
8,004: 15.
714,525: —
30,568: 78.
1,059,926: 28.
88,783: 73.
1,901,807: 94.
Summa 2,818,037: 96.
§ 1-
Barnhusets tillgångar vid 1869 års slut uppgingo till 1,901,807: 94.
och dess skulder till...................... 436,141: 56.
så att behållna öfverskottet belöpte sig till.................. 1,465,666: 38.
Vid årets början utgjorde tillgångarne......... 1,879,059: 20.
och skulderna.......................... 442,352: 88.
28,960: 6.
så att behållningen, som då utgjorde...................... 1,436,706:
följaktligen visar ett öfverskott af..............
Inkomsterna under året hafva uppgått till.......
hvarjemte till barnhusets kassa influtit och kapitalkonto
tillgodoförts de, på grund af framlidne Konsuln G. Petterséns
testamente, barnhuset tillfallna donationsmedel . . .
Utgifterna under år 1869 hafva utgjort........
hvartill kommer afskrifning af osäkra fordringa#-......
246,915: 981
35,749: 2.
252.931:
773:
18.
76.
253,704
Skilnaden utgör det öfverskott, som ofvan är nämndt, eller...... 28,960: 6.
men, om uti inkomstsumman icke inberäknas omförmälda testamentsmedel 35,749: 2.
visar sig, att utgifterna öfverskjutit de egentliga inkomsterna med..... 6,788: 96.
hvilken brist blifvit påförd barnhusets särskilda byggnads- och reservfond, som derigenom
ock minskats med motsvarande belopp och sålunda nedgått från 220,172 R:dr 20 öre
till 213,383 R:dr 24 öre.
32.
282,665:
94.
Beträffande denna minskning af barnhusets tillgångar innehåller Barnhusdirektionens
till Kongl. Maj:t afgifna berättelse följande. “Af de sju sista åren är detta således det
sjette, hvarunder brist ej kunnat undvikas, ett förhållande desto betänkligare, som dels å
ena sidan, i anseende till höga spån malspriser, barnhusets inkomst under titeln fyrationdedels
spanmålsmedel, som är den väsendtligaste, under det år, hvarom nu är fråga, uppgått
till ovanligt högt belopp och dessutom en tillfällig inkomst af 14,481 R:dr 84 öre i
husröteersättning influtit, utan hvilken sednare inkomst bristen under året skulle hafva
ökats med sistnämnda summa, dels å andra sidan ej några på lefnadskostnaderna menligt
inverkande omständigheter under året föranledt högre utgifter, än de vanliga. Hvad som
deremot påtagligen i väsendtlig mån vållat den anmärkta bristen och allt framgent under
i öfrigt oförändrade förhållanden måste gifva anledning till bekymmer, är den ständiga
tillökningen i barnantalet, hvilket ifrån 2,448, som det utgjorde vid 1858 års slut, stigit
till 3,860 vid 1869 års slut, eller tillväxt med 1,412 barn, under det att inkomsterna,
hvilka under decenniet 1859—1868 i medeltal utgjorde 234,560 R:dr och under år 1869
uppgingo, med afdrag af omförmälda 14,481 R:dr 84 öre och ofvanomförmälda gåfvomedel,
. 35,749 R:dr 2 öre, till 232,434 R:dr 14 öre, följaktligen under berörda tid åtminstone
icke ökats. Då nu bland de 3,860 under barnhusets vård vid 1869 års slut qvarvarande
barn ej mindre än 1,055 utgjordes af de så kallade remitterade, för hvilka någon
afgift ej blifvit erlagd, och som, ehuru endast provisoriskt intagna, fått definitivt å
barnhuset qvarstanna, till följd af omständigheter, som det ej stått i Direktionens makt
att undanrödja, vill det synas klart, att det hufvudsakligen är underhållet af dessa sedan
år 1853 i alltjemt stigande antal tillströmmande barn, som tynger på barnhusets budget
och påkallar åtgärder till inkomsternas ökande. Väl var antalet af de barn, som under
år 1869 till barnhuset remitterades, icke obetydligt mindre än under föregående år, men
detta förhållande kan ej i någon nämnvärdare grad nedbringa utgifterna under den närmaste
framtiden, emedan barnhuset ej är i stånd att fritaga sig från flertalet af de remitterade
barn, som vid 1869 års början funnos under barnhusets vård, förr än de fyllt
14 år. Behofvet af förändrade förefkrifter i afseende å de remitterade barnen, så att de
ej må kunna till obegränsadt antal barnhuset påtvingas, eller så att åtminstone någon
godtgörelse äfven för dem må erhållas, qvarstår alltså oförminskadt; och en af Direktionen
under den 26 Maj 1868 hos Eders Kong], Maj:t gjort underdånig framställning om
de ändringar i nu gällande reglemente för barnhusets styrelse och förvaltning, som Direktionen
för nämnda ändamål ansett nödiga, är på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
beroende."
§ 2.
Antalet af de utom barnhuset vårdade barnhusbarn uppgifves uti sednaste revisionsberättelsen
hafva vid 1868 års slut utgjort 3.591, men vid den noggranna granskning af
rullorna, som af förekommen anledning sedermera företagits, hade, enligt hvad af Barnhusdirektionens
underdåniga berättelse inhemta?, det befunnits, att af nämnda antal barn
45 bort hafva blifvit afförda, hvadan antalet utackorderade barn vid 1869 års början
rätteligen utgjorde.................................. 546.
Under loppet af år 1869 hade ytterligare blifvit från barnhuset emot fosterlön
utlemnade ................................. 737
tillsammans 4,283.
Härifrån hade, enligt de uppgifter, som vid årets slut meddelats, afgått:
aflidna........................
öfveråriga........................
af anhöriga återtagna............................
samt af fosterföräldrar återlemnade.............
133.
121.
23.
306.
så att vid 1869 års slut qvarvoro
eller tillsammans 583.
......... . 3,700.
§ 3.
Fonden för barnhusbarn af qvinnokönet utgjorde vid 1869 års början i ka
Pital.
.................................31,115: —
och 1 upplupen ränta........................ 26: 41. 14]. 4]
Transport 31,141: 41.
238
Transport 31,141: 41.
Under årets lopp hade blifvit insamlade och till fonden afiemnade. . . . 179. 48.
Å kapitalet hade fonden under året godtgjorts ränta efter 6
procent med............................. 1,186: 86.
hvarjemte från Rån te- och kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm
blifvit återlevererade..................... 3: ^0- 1,880: 66.
Summa 33,201: 55.
Af fondens räntemedel hade under år 1869 insättning i nämnde anstalt skett för 73
flickebarn ä 25 R:dr med.................._■_•••• 1.825:
och den anstalten härför tillkommande förvaltningsprovision utgått
med .............................. "få’ 1,898: —
Fondens tillgodohafvande utgjorde således vid 1869 års slut i
kapital................................ 31,294: 48.
samt i upplupen ränta........................ 9: 7. 31303; 55.
Summa 33,201: 55.
Vid årets slut voro inalles 405 barn delaktiga af den förmån, som med denna fond
afses.
§ 4-
Med barnen inom barnhuset hade under loppet af år
ändringar:
Från år 1868 öfverförda, rätteligen. . . .
Under år 1869 inskrifna nya.......
Återlemnade till barnhuset........
Uppflyttade från lägre åldersklasser . . .
1869 inträffat följande fär -
dade barn utgjort.........
Af dessa hafva aflidit........
Utlemnade till fostervård ......
Atertagits af anhöriga........
Blifvit öfveråriga...........
Öfverflyttats till äldre åldersklasser
Summa afgångna...........
Qvar varande till år 1870 ......
till annan åldersklass öfverflyttade . .
så uppgå de under längre eller kortare tid inom
barnhuset vårdade barn till...........
Och då de frän är 1868 öfverförda afräknas . ■ .
blifver antalet nya individer för år 1869 .....
Antalet underhållsdagar har varit........
Medeltalet af barn per dag.............
564.
73.
Späda barn. | Koltbarn. | Äldre barn. | Summa. |
73. | 50. | 41. | 164. |
. . . 537. | 107. | 2. | 646. |
43. | 169. | 94. | 306. |
— | 20. | 4. | 24. |
vår- |
|
|
|
653. | 346. | 141. | 1,140. |
.TT 86. | 96. | 4. | 186 |
431. | 204. | 102. | 737'' |
21. | 5. | 3. | 29'' |
___ | ___ | 4. | 4‘ |
13. | 11. | — | 24'' |
551. | 316. | 113. | 980'' |
. . . 102. | 30. | 28. | 160'' |
653. | 346. | 141. | 1,140. |
dels |
|
|
|
89. | 61. | 4. | 154. |
285.
50.
491.
30,803.
84,38.
137.
41.
235.
14,125.
38,7.
96.
12,787.
35.
986.
164.
822.
57,715.
239
Medeltiden af hvarje barns vistande inom barnhuset 53,4. 51,2. 96,1 dagar.
Högsta antalet af barn per dag........... 112. 66. 55.
Lägsta dito dito ........... 54. 16. 24.
Ibland de späda barnen hade mortaliteten under år 1869 uppgått till allenast 13,16
procent på hela antalet från år 1868 qvarliggande och under år 1869 intagna barn samt,
efter afdrag af 76 barn, som genast efter inskrifningen uttagits och således ej någon tid
inom barnhuset vårdats, till 14,9 procent eller jemnt en procent lägre än år 1868, då
dödligheten var mindre än under något föregående år alltifrån barnhusets stiftelse.
Hvad åter angår de äldre barnen hade ett motsätt förhållande egt rum, i det att
vanligen 40 procent af inträffade sjukdomsfall slutat med dödlig utgång. Med beräkning
af hela antalet inom barnhuset vårdade äldre barn, sjuka och friska, hade dödlighetsprocenten
varit omkring 20,5. Utom de anledningar till en hög mortalitet, som alltid
inom ett barnhus förefinnas, hade nemligen under ifrågavarande år uti en mässlingsepidemi
funnits en tillfällig, hvilken på ett förfärligt sätt anställt sina härjningar.
Domkyrkorna.
Räkenskaperna för domkyrkorna i Skara, Wexiö, Lund och Karlstad hafva i Kongl.
Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar. De öfriga domkyrkornas räkenskaper
hafva deremot icke föranledt till någon erinran i nämnda embetsverk. Förhållandet
mellan inkomster och utgifter inhemtas af här nedan intagna tabeller:
Tillgångar
Intressemedel . .
Frälseräntoi . . .
Domkyrkotionde .
Llyresmedel . . .
Forsellön.....
Diverse inkomster
lljisala domkyrka.
Debet.
Balans från år 1868:
Uppbörd:
105,989: 83.
4,673: 69.
523: 53.
8,358: 60.
652: 50.
279: —
.32:..-54- 14,519: 86.
Summa 120,509: 69.
240
Kredit.
Utgifter:
Aflöningar....................o...../ •
Sysslomannens arvode för besväret med utlånta kapital
Uppköp af materialier..................
Dagsverken och körslor .................
Onera...........................
Yed............................
Diverse utgifter......................
Ränta och amortering å lånet för nya orgelverket . .
Afskrifning: 1868 års forsellön..............
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning...................
Utlånta medel......................
Fordringar........................
5,197: 68.
747: 91.
753: 8.
993: 26.
226: 80.
63: 50.
2.392: 5.
3,500: —
279: ~14,153: 28.
984: 61.
96,146: 2.
9222,5L7j: 106,356: 41.
Summa 120,509: 69.
Linköpings domkyrka.
Debet.
Tillgångar .
Balans från år 1868:
3,087: 91.
Upphörd:
Kronotionde och forsellön.......................
Ränta af Tännefors qvarn för åren 1864, 1865, 1866 och 1868
Rättegångskostnadsersättning in. in..................
Arrendemedel för Tännefors f. d. pappersbruk...........
Tomtören ...............................
Hyresmedel.............. ................
Försäljningsmedel...........................
Extra statsanslag...........................
2,874: 53.
659: 7.
75: 96.
341: 81.
2: 41.
155: —
323: —
13,500: —
17,931: 78.
Balans till år 1870:
Skulder:
Till Riksgälds-kontoret.....................11,891: 5.
» Emeritikassan......................... 1,100: — 12,991: 5.
Summa 34,010: 74.
241
Kredit.
Balans frän år 1868:
Skulder........................................ 14,267: 55.
Utgifter:
Intressemedel............................... 623: 50.
Reparationer.............................. 18,748: 64.
Kostnader i och för rättegången rörande Tannefors qvarn .... 94: 83.
Löner in. in............................... 276: 22. 743.
Summa 34,010: 74.
Tillgångar
Ordinarie ränta
Kronotionde . .
Intressemedel . .
Ilyresmedel. . . .
Försäljningsmedel
Skara domkyrka.
Debet.
Balans från år 1868:
Uppbörd:
20,631: 3.
802: 92,
3,151: 74.
997: 66.
100: —
L4.9:. 5‘ 5,201: 37.
Balans till år 1870:
Skuld till Riksgälds-kontoret................
Kredit.
..... 19,708: 60.
Summa 45,541: —
Skuld
Balans från år 1868:
20,392: 88.
Utgifter:
Aflöning in. in............................. 156: 46.
Reparationer samt diverse utgifter.................. 2,624: 89.
Hyresmedel............................... 100: —
Transport 2,881: 35. 20,392: 88.
31
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
242
Transport, 2,881: 35. 20,392: 88.
Intressemedel.............................. 815: ^2.
Afkortning............................... 46: 34. 3 743. 4^
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning................ 542: —
Dito i Skaraborgs läns enskilda bank . . . . 1,700: — 2,242: _
Utlånta medel.......................... 14,575:
Fordringar............................ 4,358: 49.
Inventariers och materialiers värden............. 229: 22. 21,404: 71.
Summa 45,541: —
Strengnäs domkyrka.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar......................................81,161: 59.
Uppbörd:
Kronotionde och forsellön....................... 4,257: 88.
Arrendemedel och räntor....................... 1,031: 34.
Intressemedel.............................. 3,449: 42.
Diverse inkomster........................... 510: 97.
Tillkomna inventariers och materialiers värden........... 723: 63. 9,973- 22.
Summa 91,134: 81.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder ........................................ 2,500: —
Utgifter:
Aflöning................................ 2,695: 43.
Reparationer.............................. 483: 31.
Onera.................................. 51: 87.
Uppköp af inventarier och materialier................ 278: 25.
Intressemedel.............................. 66: 17.
Extra brandstodsafgift......................... 226: 1.
För afsynade reparations- och byggnadsarbeten från år 1866 . . 5,893: 15.
Diverse utgifter ............................ 417: 88. 40,112: 7.
Transport 12,612; 7.
24:?
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning...................
Utlånta medel .....................
Inventarier och materialier..............
Förskott.........................
Fordringar .......................
Transport 12,612: 7.
3,408: | 88. |
40,201: | — |
| 99. |
2,935: | 84. |
1,073: | 3. |
78,522: 74.
Summa 91,134: 81.
Westerås domkyrka.
Debet.
Balans från år 1888:
Tillgångar........................ . . .
Uppbörd:
Intressemedel.........................
Arrendemedel.........................
Bänkhyror..........................
Kronotionde och forsellön..................
Hemmansräntor........................
Begrafningsmedel.......................
Kollektmedel.........................
Extra inkomster.......................
Balans till år 1870:
Skuld till Riksgäl ds-kontoret...............
4,306: 52.
200: 69.
583: 38.
773: —
2,523: 27.
363: 12.
485: 77.
62: 53.
239: 65.
5,231: 41.
. . . . 45,820: 50.
Summa 55,358: 43.
Kredit.
Skuld
Balans från år 1868:
46,000: 63.
Utgifter:
Aflöning................................ 1,139: 56.
För domkyrkans vård och gudstjenstens behof.......... 277: —
» reparationer å domkyrkan.............1,128: 61.
» dito å biskopshuset............ 1,670: 94.
» dito å konsistoriihuset........... 180: 83.
» dito å lektorsgården N:o 18 ....... 359: 68.
» dito å dito N:o 26 ....... 202: 11.
» dito å dito N:o 29 ....... 98: 75. g 0^q. ^
Transport 5,047: 48. 46,000: 63.
244
lutressemedel.......
För domkyrkans hemman
Diverse utgifter.....
Aflemnade kollektmedel .
Tillgångar:
Kontant behållning
Utlånta medel . .
Transport 5,057: 48. 46,000: 63.
................... 1,169: 87.
.................. 27: 7.
.................. 131: 37.
.................._ 62: 6,448: 32.
Balans till år 1870:
.................. 216: 97.
.................. 2’692: 2,909: 48.
Summa 55,358: 43.
Wcxiö domkyrka.
Tillgångar
Debet.
Balans från år 1868:
29,516: IT
Uppbörd:
Tionde och forsellön.......................... 2,899: 68.
Intressemedel.............................. 744: 7.
Diverse inkomster........................... 852: 43. ^ ^gg. jg
Balans till år 1870:
Skulder:
Till Riksgälds-kontoret..............
» domprost-embetet, expropriationsmedel . . .
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder:
Till Riksgälds-kontoret...........
» domprost-embetet, expropriationsmedel
Utgifter:
Aflöning m. m.....................
Intressemedel.....................
Reparationer och diverse utgifter..........
Afskrida inventariers och materialiers värden . .
15,781: 50.
4,172: 91. 19)954: 41
Summa 53,966: 70.
16,905: 29.
4’172: 9L 21,078: 20.
1,493: 23.
926: 58.
1,403: 52.
2,323: IT
6,146: 44.
Transport 27,224: 64.
245
Transport 27,224: 64.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning.....
Utlånta medel.......
Inventarier och materialier
Lull ds domkyrka.
Debet.
Balans från är 1868:
Tillgångar............................
Upphörd:
Ordinarie ränta., arrenden och tiondespanmål . . .
Jordstädja..............................
Intressemedel............................
Diverse inkomster .........................
Tillkomna inventarier................. 36: 73.
» materialier................. 8,335: 53.
Kredit.
Utgifter:
Aflöning...............................
Pensioner..............................
Kommunionkostnad.........................
Anslag till Lunds akademi....................
Arvode för ledningen af reparationsarbetet å domkyrkan . . .
Arliga arvoden...........................
Byggnads- och reparationskostnader:
Ä domkyrkan................. 70,097: 45.
» biskopsgården................ 337: 56.
Diverse utgifter...........................
Använda materialier för domkyrkan...............
Afskrifning: Inventarier............... 484: 51.
Materialier............... 5,801: 36.
152: 16.
14,321: 64.
12,268: 26. 26,742: 6.
Summa 53,966: 70. | |
| . . . 440,589: 13. |
57,975 | 39. |
1,143 | 6. |
11,345 | 6. |
5,240 | 22. |
8,372: 26. 84^75. 99 | |
Summa 524,665: 12. | |
8,900 | 85. |
300 | — |
407 | 83. |
1,297 | 34. |
2,000 | — |
670 | — |
70,435 | 1. |
3,889: | 84. |
14,889: | 15. |
6,285 | 87'' 109,075: 89. |
Transport 109,075: 89.
246 —
Transport 109,075: 89.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning ...................... 4,046: 10.
Utlånta medel......................... 251,536: 38.
Fastigheters, inventariers och materialiers värden..... 160,006: 75. 445,589. 23.
Summa 524,665: 12.
Göteborgs domkyrka.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..........................
Uppbörd:
Taxerade medel........................
Bänkrumslega.........................
Lik- och begrafningsmedel.................
Intressemedel.........................
Kronotionde .........................
9,468: 55.
8,582: 30.
4,861: 85.
1,786: 75.
412: 57.
jj°5: 87- 17,149: 34.
Summa 26,617: 89.
Kredit.
Utgifter:
Löner och arvoden.......................... 7,579: 92.
Begrafningsomkostnader....................... 1,092: 82.
Göteborgs hospital, ersättning för håfpenningar.......... 50: 28.
Diverse utgifter ........................... 3,070: 79. ^ ygg. gj
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning....................... 12,725: 86.
Fordringar............................ 2,098: 22. 44,324; 8.
Summa 26,617: 89.
Kalmar domkyrka.
Debet.
Balans från år 1868
Tillgångar
Intressemedel ......
Kronotionde och forsellön
Hyresmedel.......
Arrendemedel......
Bropenningar......
Kollektmedel.......
Uppbörd:
Kredit.
Utgifter:
Aflöningar.......................
Reparationer......................
Diverse utgifter....................
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning....................
Utlånta medel.......................
Fordringar.........................
| 19,529: 30. |
892: 40. 413: 77. | 6,513: 66. |
Summa | 26,042: 96. |
1,518: 69. | 2,546: 3. |
985: 77. | 23,496: 93. |
Summa | 26,042: 96. |
Karlstads domkyrka.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar...................................... 1,623: 90.
Transport 1,623: 90.
248
Uppbörd:
Kronotionde och forsellön....
Intressemedel...........
Vederlag för bänkrum i kyrkan
Diverse inkomster........
Balans till år 1870:
Skulder:
Till Riksgälds-kontoret.................
,, redogöraren .....................
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder . .......................
Utgifter:
Aflöning.......................
För domkyrkan och tornet.............
„ biskopshuset..................
Intressemedel....................
Brandförsäkringsafgift................
Diverse utgifter..................
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Utlånta medel..........................
Fordringar.............................
Dito af redogörare!! orätt affärda............
Transport 1,623: 90.
2,425: 65.
43: 49.
1,000: —
945: 71 • 4,414: 85.
23,500: —
259: 83. 23,759: 83.
Summa 29,798: 58.
23,800: —
1,047: 51.
1,555: 19.
142: 73.
520: 13.
124: —
259: 53. 3,649; 9.
1,843: 49.
206: —
30°■ — 2,349: 49.
Summa 29,798: 58.
iScruösaiids domkyrka,
Debet.
Uppbörd:
....... 1,004: 86.
. ''................ 5,014: 70.
Transport 6,019: 56,
Kronotionde och forsellön .
Församlingens kyrkoafgifter
249 —
Transport 6,019: 56.
Begrafningsafgifter
Försäljningsmedel .
Kollektmedel m. m
Bötesmedel.....
201: 91.
418: 34.
23: 65.
30: —
6,693: 46.
Balans till år 1870:
Skulder
..... 31,567: 46.
Summa 38,260: 92.
Kredit.
Skulder
Balans från år 1868:
Utgifter:
Löner och arvoden samt diverse utgifter......
Intressemedel.....................
32,782: 74.
4,143: 18.
1,335: — 5478. 18,
Summa 38,260: 92.
Wisby domkyrka.
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar ..................................... 8,004: 30.
Uppbörd:
Intressemedel.....................
Statsanslag, 315 kubikfot oindelt spanmål ....
478: 4.
948: -
Summa
1,426: 4.
9,430: 34.
Extra brand stodsafgift,
Reparationer.....
Kredit.
Utgifter:
128: 20.
26: 17- 154: 37.
Transport 154: 37.
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
32
250
Balans till år ]870:
Tillgångar:
Kontant behållning....................
Utbulta medel......................
Transport 154: 37.
504: 93.
9,275: 97.
Summa 9,430: 34.
§ 3-
Enligt hvad af Karlstads domkyrkas räkenskaper inhemta t-s, hade domkyrkan en skuld
från 1868 ä 23,800 R:dr. Under revisionsåret har detta skuldebelopp blifvit betaldt,
hufvudsakligen genom ett från Riksgälds-kontoret erhållet lån å 23,500 R:dr. Skilnaden
mellan dessa belopp, eller 300 R:dr, skulle således utgöra den utgift, som i anledning af
o orörd a transaktion bort i räkenskaperna, afföra o. Genom en oriktig uppställning i räkenskapen
af de förstnämnda beloppen hafva emellertid 600 R:dr blifvit affärda, eller 300
Rall- mer än som vederbort, Ifrågavarande felaktighet, hvilken icke blifvit uppmärksammad
i Kong]. Kammar-rätten, har blifvit, rättad uti den af Revisorerna här ofvan lemmtde
öfversigt af domkyrkans inkomster och utgifter.
Rifld äril o] nisk yrkan.
Deri för anslaget till vård och underhåll af de i Riddarholmskyrkan förvarade effekter
afgift!a redogörelse, som i Kong!. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning, upptager
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
TillWr...................................... 219: 16.
Uppbörd:
255: —
22: 50.
277: 50.
Från Öfverintendents-embetet levererade
För 5 s erafi in er ri n g n i n gar........
Summa
496: 66.
251
Kredit.
Utgifter....................................... 256: 38.
Balans till år 1870.
Kontant behållning............................ 240: 28.
Summa 496: 66.
Bibelkommissionen.
Dess räkenskap, som för revisionsåret blifvit första gången till Kongl. Kammarrätten
aflemnad och derstädes undergått granskning med anmärkning, utvisar i afseende å
inkomster och utgifter följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................... 49,659: 32.
Uppbörd:
Intressemedel.................................... 2,900: 73
Balans till år 1870:
Skulder ....................................... 9,000: -
Summa 61,560: 5.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld........................................ 4,000: —
Transport 4,000: —
| — 252 — | Transport |
| Utgifter: | . . . 7.840: 50. |
“:ZZTZ...... ........... 904: 10. | ||
|
| 477: 53. |
|
9,244: 73.
Balans till år 1870:
Kontant behållning.........
Utlånta medel...........
Fordringar: utestående räntemedel
4,235: 32.
43,900: —
18Q: ~ 48,315: 32.
Summa 61,560: 5.
§ I -
På sätt ofvanstående tabell utvisar, finnas under Bibelkommissionens förvaltning
ganska betydliga medelsbelopp. Då emellertid en medelsförvaltning, särdeles af^det omfång
som den ifrågavarande, synts Revisorerne vara för Kommissionens ändamål främmande,
hafva Revisorerne, utgående från den vid flera föregående revisioner uttalade och
af Kongl. Stats-kontoret uti underdånigt utlåtande af den 31 December 1869 biträdda
åsigt om lämpligheten af en gemensam fond- och kassaförvaltning, ansett sig böra hos
Riksdagen hemställa, om icke förvaltningen af ifrågavarande medel kunde från Kommissionen
skiljas, på det att Kommissionen finge uteslutande egna sin verksamhet åt sitt
egentliga uppdrag, hvars snara afslutande, efter Kommisionens nära hundraåriga tillvaro,
af flera skäl vore önskvärdt.
Redogörelse för anslaget till arbetet ”Scriptores rerum Suecicarum
medii aevi”.
Denna räkenskap, hvilken för revisionsåret första gången utgjort föremål för Revisorernes
granskning, har i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning undergått revision. Inkomster
och utgifter upptagas sålunda:
Debet.
Inkomster ;
Statsanslag............................. 1,272: 12.
Intressemedel............................ __ 12: 95. 1,285: 7.
Summa 1,285: 7.
Kredit.
Utgifter:
Arvoden . . . .
Skrifmaterialier
Diverse . . . .
900: —
6: 70.
21: —
927: 70.
Balans till år 1870:
Kontant behållning
..... 357: 37.
Summa 1,285: 7.
Expens- och aiiönings-räkningarne.
Nedanäinnda verk och inrättningar hafva öfver dessa utgifter för revisionsåret afgifvit
särskilda redogörelser, af hvilka inhemtas följande förhållanden:
254
Redogörelser för E x p e n s -
|
|
| Debet |
|
| |
| Balans |
|
|
| Balans |
|
| från |
|
|
| till |
|
| år 1868: | Uppbörd. | år 1870: | |||
| Tillgångar. |
|
| Skulder. | ||
A) Expeiisnieriel. |
|
|
|
|
|
|
Justitie-stats- och revisions-expeditionerna............ | — | — | 6.000 | — | 36 | 36 |
Justitiekanslers-expeditionen.................... | 752 | 47 | 500 | — | — | — |
Svea Hofrätt............................ | — | — | 8,200 | — | 350 | 69 |
Göta dito ............................ | 1,919 | 57 | 2,502 | 33 | — | — |
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge............... | — | — | 2,000 | — | in | 76 |
Krigsbofrätten............................ | 289 | 85 | 996 | 80 | — | — |
Civil-departementets expedition.................. | 231 | 14 | 6,000 | — | — | — |
Statistiska Centralbyrån...................... |
| — | — |
| — | — |
Kommers-kollegium......................... | 358 | 86 | 12,779 45 | — | — | |
General-landtmäteri-kontoret.................... | — | — | 3,500 |
| — | — |
Ofverståthållare-embetet ..................... | ___ | _ | 4,500 | __ | __ |
|
Finans-departementets expedition................. | — | — | 4,018 | 40 | — | — |
Kammar-kollegium......................... | 286 | 74 | 4,500 | — | — | — |
Stats-kontoret............................ | — | — | 4,718 | 40 | — | — |
Kammar-rätten......................... | — | — | 4,000 | — | 389 | 28 |
Ecklesiastik-departementets expedition............. | 162 | 42 | 7,500 | _ | ___ | ... |
Riksarkivet.......................... |
|
|
| — | — |
|
Kongl. biblioteket.......................... |
| — | __ | — | — |
|
Säger | 3,951 | 5 | 71,715 38 | 888 | 9 | |
B) Diverse anslag. |
|
|
|
|
|
|
Justitiestats-expeditionen: |
|
|
|
|
|
|
Arvoden för extra tjenstgöring..............• . . . . | — | — | 1,800 | — | — | _ |
Vikariatsarvoden.......................... | --- | — | 208 | 33 | — | — |
Arvoden till Justitie-statsministerns ombud för tillsynen öfver |
|
|
|
|
|
|
boktryckerierna och bokhandeln i riket............ | •-- | —■ | 5,662 | 50 |
| — |
Transport |
| — | 7,670 | 83 | — | -i |
255
medel och diverse anslå g.
K r e <1 I t.
Balans •ån år 1868: Skulder. | Utgifter. |
| Leverering till Stats-kontorel I | till Til | ||
285 | 73 | 5,750 | 63 | | | | i | 1 t |
— | i — | 678 | 36 | ...... | _ |
|
10 | 37 | 8,540 | 32 | ____ | _ |
|
— | 1- | 8,974 | 4 |
|
|
|
128 | 55 | 1,983 | 21 | ___ |
|
|
— | — | 1,131 | 73 | __ | _ |
|
— | — | 4,618 | 31 | ___ |
|
|
— | — | 1,499 | 55 | __ |
|
|
‘--- | — | 10,567 | 50 |
|
|
|
460 | 78 | 2,939 | 40 |
|
|
|
236 | 80 | 4,241 | 29 |
|
|
|
13 | 80 | 3,806 | 67 | ______ |
|
|
—-- |
| 4,322 | 92 |
|
|
|
642 | 44 | 3,900 | 28 |
|
|
|
165 | 10 | 4,224 | 18 |
|
|
|
| — | 4,490 | 27, | ___ |
|
|
| — | 1,376 | 45 | __ |
|
|
| — | 1,790 | -1 | — |
|
|
1,943 j |
| 69,835 | 11 | | | — |
|
|
| 1,800 |
| ■ |
|
|
— |
| 208 | 33 | — j. | _1 | - |
— |
| 5,662 L | SO 53 |
| _! | - |
Balans
Tillgångar.
Partis
u m in a.
99
21
197
463
17.5
Hufvud
s u in in a.
|
|
| 1 6,036 | 36 |
ii | — |
| 1,252 | 47 |
|
| — | 8,550 | 69 |
86 | __ | — | 4,421 | 90 |
|
| — | 2,111 | 76 |
92 | ----" |
| 1,236 | 65 |
28 |
|
|
|
|
| l | — | 6,231 | 14 |
81 |
| — | 13,138 | 31 |
82 | — | — | 3,500 | _ |
91 | — | — | 4,500 |
|
93 | — | — | 4,018 | 40 |
82 | — | — | 4,786 | 74 |
68 | ---- | — | 4,718 | 40 |
| — | — | 4,389 | 28 |
70, | 1 |
|
|
|
—1 | ~ |
| 7,662 | 42 |
,84 | — | -1 | 76,554 | 52 |
I | 1,800 |
|
|
|
j { | 208 1 | 53, |
|
|
__j | 5,662 | )ö( |
|
|
1- |
| 1 | 7,670 | 33 |
1 | j_ |
| 7,670 ji | 33 |
256
Debet.
Balans |
| Balans |
från |
| till |
år 1868. | Uppbörd. | år 1870: |
Tillgångar. |
| Skulder. |
Transport
Justitie-revisions-expeditionen:
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente ....
Vikariatsarvoden......................
Justitiekansler s-expeditionen:
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente
Ljuspenningar till Kanslirättens tjensteman ■•••;, • ''
Till befrämjande af göromålens gång inom kopistgieden . •
Svea Hofrätt:
7,67088
2,000,-
4,783,94
300—'',
55 20
1,000 —
Arvoden för biträde vid notariegöromålen - - • • • - ^''
Dito för renskrifning in. in. vid Fiskal»-expeditione .
Dito till amanuenser .....•■■•■ ''
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente. - •
Lönefyllnads- och adjnnktionsmedel in. .........
27
Göta Hofrätt:
Anslaget till adjungerade ledamöters aflöning samt andra för
samma ändamål anvisade tillgångar........
Arvoden för biträde vid notariegöromalen • • • • ■ ; ^ ......
Dito för renskrifning in. in. vid Fiskals-expeditionen.....
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente......
Hofrätten öfver Slcåne och Blekinge:
Adjunktionsmedel......................... i
Arvode för biträde vid notariegöromalen -•••••........
Dito för renskrifning m. in. vid Fiskals-expeditionen.....j
Dito till amanuenser................
2,500!—
1,800-2,700
1,500;
38'' 40,446152
619173 8,873,74
j 2,500 —
1 2,934,38
i 2,400! -■! 2,185175
—i 3,310 21
— 1,000
—1 600
—I 1,800
Transport] 647111'' 90,360|57
257
|
| K | r e (l i t. |
|
|
| Parti- s u in m a. |
| Hufvud- s u m in a. |
| |
1 Balans från år 1868: Skulder. | Utgifter. | Leverering till Stats-kontoret. | Balans till år 7870: Tillgångar. | ||||||||
! | ~ | 7,670 | 83 | — | — |
|
|
| — | 7,670 | 83 |
__ | - | 2,000 |
|
|
|
|
| 2,000 |
|
|
|
— | — | 4,783 | 94 | — | — | — | — | 4,783 | 94 | 6,783 | 94 |
|
| 300 |
|
|
|
|
| 300 |
|
|
|
— | — | 55 | 20 | — | — | — | — | 55 | 20 |
|
|
— | — | 1,000 | — | — | — | — |
| 1,000 |
| 1,355 | 20 |
|
| 2,500 |
|
|
|
|
| 2,500 |
|
|
|
— | — | 1,800 | — | — | — | — | — | 1,800 | _ |
|
|
— | — | 2,700 | — | — |
| — | — | 2,700 | _ |
|
|
— | — | 1,500 | — | — | — | — | — | 1,500 | _ |
|
|
— | — | 40,293 | 62 | — | — | 180 | 28 | 40,473 | 90 | 48,973 | 90 |
|
| 8,280 | 97 |
|
| 1,212 | 50 | 9,493 | 47 | i ! | |
__ | — | 2,500 | — | — | — |
| — | 2,500 | _ |
|
|
| — | 2,934 | 38 | — | — | — | — | 2,934 | 38 |
|
|
---- | — | 2,400 | — | — | — | — | — | 2,400 | _ |
|
|
|
| 2,185 | 75 |
|
|
| — | 2,185 | 75 | 19,513 | 60 |
__ | . | 3,310 | 21 | __ | _ |
|
| 3,310 | 21 |
| 1 |
— | — | 1,000 | — | — | — | — | — | 1,000 | _ |
|
|
— | — | 600 | — |
| — | — | — | 600 | — |
|
|
— | — | 1,800 | — |
| — | — | — | 1,800 | — | 6,710 | 21 |
— | —'' | 89,614 | 90 | — | — | 1,392 | 78 | — |
| 91,007 | 68 |
Rev, Ber. 1871 angående Statsverket, 33
258
Debet.
:
Transport
Krigs-hofr ätten :
jLöneförbättring för Krigs-hofrättens civile erabets- och tjensteman
samt vaktbetjente .....................
Hyresmedel..............................
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente.......
Kommers-kollegium:
Anslag till bibliotek och tidskrifter i bergsvetenskap......
Arvoden till extra biträden.....................
Lönebelopp, hvilka permitterade tjensteman afstått till vikarier
Fyllnadsanslag till vikariatsarvoden................
G ener al-landtmäter i-kontor et:
Arvode till skrifvarebiträde vid kontoret..............
Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente.......
Arvoden åt lärare för landtmäteri-élevers undervisning.....
Dito för justering af bränvinsprofningsinstrument......
Dito för upprätthållandet af en ingeniörstjenst i lägre lönegrad
...........................
öfver ståthållare-embetel:
Gratifikationer åt e. o. tjensteman vid Poliskammaren.....
Kammar-kollegium:
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente.......
Till befrämjande af görotnålens gång inom kanslistgraden . . . .
Vikariatsarvoden...........................
Löner, ställda till Kollega disposition...............
Transport''
Balans |
|
|
| Balans |
|
från |
|
|
| till |
|
år 1868: | Uppbörd. | år 1870: | |||
Tillgångar. |
|
| Skulder |
| |
647 | 11 | 90,360 | 57 | — |
|
|
| 3,000 |
|
|
|
— | — | 1,200 150 | — | —— | — |
2,184 | 62 |
|
|
|
|
— | — | 2,400 | — | — | — |
— | — | 448 | 97 | — | — |
— | — | 1,353 | 99 | — |
|
|
| 1,000 |
|
|
|
— | — | 1,000 | — | — | — |
— | — | 3,000 | — | — | — |
— | — | 33 | 33 | — | — |
— | — | 400 | — | — | — |
— | — | 150 | — | — | — |
222 | 52 | 5,023 | 25 | ___ |
|
— | _ | 2,000 | — |
| — |
— | — | 3,580 | 27 |
| — |
—— | — | 2,807 | 1 | ..... | — |
8,054 25 | 117,907 39 | — | _ |
259
|
| K | r | e (1 i t. |
|
|
| P a r t i - s u m in a. | Hufvud- summa. |
| |
Balans från år 1868: Skulder. | Utgifter. | Leverering: till Ståts-kontoret. | Balans till år 1870: Tillgångar. | ||||||||
— |
| 89,614 | 90 | — | — | 1,392 | 78 |
| - | 91,007 | 68 |
|
| 3,000 |
|
|
|
|
| - 3,000 |
|
|
|
| — | 1,200 | — | — | _ | — | _ | 1,200 | — |
|
|
— | — | 150 | — |
| — | —— | — | 150 | — | 4,350 | _ |
|
| 254 | 93 |
|
| ] ,929 | 69 | 2,184 | 62 |
|
|
__ | _ | 2,400 | — | __ | _ | — | — | 2,400 | — |
|
|
— | — | 448 | 97 | ___ | _ | — | — | 448 | 97 |
|
|
— | — | 1,353 | 99 | — | — |
|
| 1,353 | 99 | 6,387 | 58 |
|
| 1,000 |
|
|
|
|
| 1,000 | _ |
|
|
— | — | 1,000 | — | ____ | — | — | — | 1,000 | — |
|
|
— | — | 2,916 | — | 84 | — | — | — | 3,000 | _ |
|
|
— | — | 33 | 33 | — | — | --- | — | 33 | 33 |
|
|
— | — | 400 | — | __ | — |
|
| 400 | — | 5,433 | 33 |
|
| 150 |
|
|
| __ |
|
|
| 150 |
|
|
| 5,000 |
|
|
| 245 | 77 | 5,245 | 77 |
|
|
| — | 2,000 | — | — | — | — | — | 2,000 | — |
|
|
| — | 3,580 | 27 |
| — |
| — | 3,580 | 27 |
|
|
— | — | 2,807 | 1 | — | — |
| — | 2,807 | 1 | 13,633 | 5 |
--|— 117,309 | 40 | 84 | — | 3,568 | 24 | — | — | 120,961 | 64 |
260
|
| Debet. |
|
| ||
'' | Balans |
|
|
| Balans |
|
| från |
|
|
| till |
|
| år 1868 |
| Uppbörd. | år 1870. | ||
| Tillgångar. |
|
| Skulder. | ||
Transport | 3,054 | 25 | 117,907 | 39 | — | — |
Kammar-rätten: |
|
|
|
|
|
|
Lönebelopp, hvilka permitterade tjensteman afstått till vikarier | — | — | 5,212 | 36 | — | — |
Fvllnadsanslag til! vikariats-arvoden............... | — | — | 2,627 | 96 | — | — |
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente...... | 1,170 | — | 1,350 | — | — | — |
Arvoden för renskrifning..................... | — | — | 1,547 | hö | 241 | 28 |
Kcklesiastik-departenientets expedition: |
|
|
|
|
|
|
Till biträde åt chefen uti afdelningen för den högre undervis- |
|
|
|
|
|
|
ningen............................ | 148 | 35 | 2,800 |
| — | — |
„ biträde åt chefen uti afdelningen för folkundervisningen . | — | — | 1,800 |
| — | — |
„ inköp af böcker och tidskrifter............... | 12 | 76 | 300 | — | — | — |
„ Undervisningsmateriel..................... | 856 | 6 | 10,000 | — | — | — |
„ tjenstebiträde vid handläggning af förekommande ärenden, |
|
|
|
|
|
|
rörande ordnandet af presterskapets löneförmåner.... | - — | — | 3,000 | — | — | — |
„ kostnader för tryckning och bindning in. m. af folkskole- |
|
|
|
|
|
|
inspektörernas berättelser för åren 1867 och 1868 . . | — _ | — | 13,156 | 70 | — | — |
„ gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente .... | — | — | 2,000 |
| — | — |
F. d. 3:dje kopist-lönen...................... | — | — | 1,000 |
| — | — |
Vikariats-arvoden.......................... | — | — | 774 | 99 | — | — |
Riks-arkivet: |
|
|
|
|
|
|
Arvoden åt e. o. tjensteman och vaktbetjente.......... | 70 | — | 1,740 | — | — | — |
Till utgifvande i tryck af handlingar, rörande fäderneslandets |
|
|
|
|
|
|
historia ........................... | 361 | 12 |
| — | 74 | 63 |
„ inköp af böcker........................ | 237 | 45 | 600 | — | — |
|
„ utskrifning af felande riks-registratur............ | 464 | 65 |
| 1 | — | — |
Säger | 6,374 64 | 165,816 | 97 | 315 | 91 | |
Summa | 10,325(69 287,532 | 35 | 1,204 | — |
261
|
| K | r | e d i t. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Parti- |
| Hufvud- |
|
Balans |
|
|
| Leverering |
| Balans |
|
|
|
|
|
från år 1868: | Utgifter. |
| till Stats-kontoret. | till år 1870: |
| s u m m a. |
| s u in in a. |
| ||
Skulder. |
|
|
|
|
| Tillgångar. |
|
|
|
|
|
— | — | 117,309 | 40 | 84 | — | 3,568 | 24 | — | — | 120,961 | 64 |
|
| 5,212 | 36 |
|
|
|
| 5,212 | 36 |
|
|
— | — | 2,627 | 96 | — | — | — | — | 2,627 | 96 |
|
|
— | — | 1,350 | — | — | — | 1,170 | — | 2,520 | — |
|
|
119 | 43 | 1,669 | 41 | — | — | — | — | 1,788 | 84 | 12,149 | 16 |
|
| 2,871 | 64 |
|
| 76 | 71 | 2,948 | 35 | ||
— | — | 1,800 | — | — | — | — | — | 1,800 | — |
|
|
— | — | 300 | 10 | — | — | 12 | 66 | 312 | 76 |
|
|
--- |
| 10,271 | 22 | — | — | 584 | 84 | 10,856 | 6 |
|
|
— | — | 3,000 | — | — | — |
| — | 3,000 | — |
|
|
__ | — | 13,156 | 70 | __ | _ | __ |
| 13,156 | 70 |
|
|
— | — | 2,000 | — |
| — | — | — | 2,000 |
|
|
|
— | — | 1,000 | — | — | — | __ | — | 1,000 | — |
|
|
— | -- | 774 | 99 | — | — | — | — | 774 | 99 | 35,848 '' | 86 |
|
| 1,760 |
|
|
| 50 |
| 1,810 |
| ||
— | _ | 435 | 75 |
| _ | __ |
| 435 | 75 |
|
|
| — | 617 | 70 | — | — | 219 | 75 | 837 | 45 |
|
|
— | — | 173 | 46 | — | — | 291 | 20 | 464 | 66 | 3,547 | 86 |
119 | 43 | 166,330 |
|
|
|
|
|
|
| ||
69j | 84 | — | 5,973 | 40 | — | 1 | 172,507 | 52 | |||
2,063 | — | 236,165 j | 80 | 84 | _ | 10,749 j | 241 | — | — 1 | 249,062 | 4 |
262
§ 1-
Enligt en uti Kongl. Ecklesiastik-departementets afdelning för ärenden angående
folkundervisningen upprättad redogörelse öfver kostnaderna för tryckning och bindning in. m.
af folkskoleinspektörernas berättelser för åren 1867 och 1868, uppgingo dessa kostnader
till ett sammanräknadt belopp af 13,156 R:dr 70 öre. Revisorerne, som tagit kännedom
om ifrågavarande, i en upplaga af ej mindre än 3,000 exemplar tryckta berättelser, hafva,
utan att vilja förneka nyttan af berörda berättelsers offentliggörande, likväl funnit tveksamt,
huruvida ändamålet dermed icke kunnat med betydligt, lägre kostnad vinnas, om
berättelsen i mindre upplaga utgifvits så anordnad, att för hvarje stift i allmänhet blott
utdelats den del, som afsåge undervisningen i samma stift, viljande Revisorerne, hvilka
ej ingått i närmare granskning af innehållet utaf omförmälda vidlyftiga berättelser, icke dölja
den uppfattning, som vid genomseende deraf hos Revisorerne gjort sig gällande, nemligen
att förhållandet emellan antalet af barn inom skolåldern och antalet af sådana, som bevistat
folkskolan eller varit deri inskrifna, synts alltför ofördelaktigt, och att deraf kunna
dragas slutsatser, som icke äro riktiga och för den svenska folkundervisningen måste kännas
mindre tillfredsställande. Vid utarbetande af ifrågavarande berättelser med dertill
hörande sammandrag synes uppmärksamheten icke hafva fästats på deD vigtiga omständigheten,
att ett betydligt antal barn inom den så kallade skolåldern (7—15 år) antingen
åtnjutit undervisning vid andra läroverk, såsom elementarläroverken, pedagogierna, slöjdoch
handtverksskolorna, tekniska skolorna, enskilda läroanstalter m. in., eller ock afslutat
sin kurs i folkskolan innan den såsom norm antagna skolåldern gått till ända. Ehuru
det är uppenbart, att dessa åtnjutit undervisning, de flesta af dem större eller åtminstone
fullt jemförlig med den de i folkskolan vistande barnen erhålla, ingå dock dessa uti det
stora antal, som, enligt berättelserna, synas vara i saknad af all undervisning.
§ 2.
Enligt hvad den för Kongl. Kommers-kollegium afgifna expensmedelsräkning utvisar,
hade till Stadsmäklaren G. A. Behrling på grund af tvänne räkningar utbetalts, tillhopa
7 R:dr 69 öre, utgörande courtage för anskaffade vexlar. Då emellertid på sätt Revisorerne
vid granskning af Utrikes-departementets räkenskaper anmärkt, vexlar kunnat omedelbart
hos bankinrättning anskaffas till kurs, som i allmänhet icke torde öfverstiga den,
hvilken vid vexelslut af mäklare betingas, har det synts Revisorerne, att ifrågavarande
utgift, om ock icke betydlig, bort kunna statsverket besparas.
§ 3-
Beträffande det å staten för landtmäteriet uppförda anslag, 3,000 R:dr, till arvoden
åt lärare för landtmäterielevers undervisning, hvilket anslag väl blifvit för revisionsåret
till fullo lyftadt, men hvaraf ett belopp af 84 R:dr till Kongl. Räntekammaren återlevererats,
förekommer hufvudsakligen följande:
Uti underdånigt memorial den 19 September 1862 hade Ofverdirektören för; landtmäteriet,
under åberopande deraf, att Kongl. Maj:t dels, enligt nådigt beslut af den 28
Maj 1856, icke funnit skäl att bifalla Öfverdirektörens förslag om landtmäteriexamens
förläggande till universiteten, dels ock under den 27 September 1861 förklarat den väckta
frågan om meddelande vid Skogs-institutet af undervisning åt landtmäterielever för det
då varande böra förfalla, tillika anfört, att i följd deraf ingen annan utväg syntes återstå
263
för bibringande åt nämnde elever af den teoretiska bildning, som fordrades för godkännande
i landtmäteriexamen, än att de undervisades i hufvudstaden genom särskilda af
Öfverdirektören anskaffade lärare; varande för omförmälda ändamål af Öfverdirektören
beräknade 3,000 R:dr årligen, hvarmed skulle aflönas sex särskilda lärare; och sedan
med afseende å hvad Öfverdirektören jemväl i öfrigt anfört angående landtmäterielevers
kostnadsfria undervisning för inhemtande af de till landtmäteriexamens undergående erforderliga
kunskaper, Kongl. Maj:t för ändamålet äskat ett årligt belopp af 3,000 R:dr
blef detta belopp vid 1862—1863 årens riksdag beviljadt och har sedermera oförändradt
utgått.
Sedermera anhöll väl Landtmäteri-styrelsen uti underdånigt memorial den 30 Juli
1865, att å General-landtmäteri-kontorets stat måtte uppföras ytterligare 2,000 R:dr att
af Styrelsen årligen utdelas till stipendier åt landtmäterielever; men, sedan vid underdånig
föredragning häraf den 13 Oktober samma år Statsrådet och Chefen för Civil-departementet
afstyrkt förslaget på den grund, att anvisande af stipendier åt sådana elever destomindre
borde ifrågakomma, som, då, enligt hvad Landtmäteri-styrelsen i annat mål upplyst,
landtmäterigöromålen vore i så starkt aftagande, att efter 11 års förlopp (1876)
föga deraf ansåges återstå, någon anledning att genom beredande af särskilda fördelar
under lärokursen inleda ynglingar å denna bana ej förefunnes, blef denna framställning af
Kongl. Maj:t utslagen.
Denna uppfattning, nemligen att ynglingar icke borde inledas å landtmäteribanan,
synes äfven hafva blifvit af Styrelsen i högsta måtto delad; ty, enligt hvad uti Generaldirektörens
för landtmäteriet berättelser för åren 1867—1868 yttras, hade Styrelsen längesedan
insett och i sina berättelser såväl som i tidningarne under de sista fem åren årligen
sökt att fästa fäders och målsmäns uppmärksamhet, bland annat, derå, att tillräcklig
sysselsättning vid landtmäteriet för erhållande af nödtorftig bergning icke kunde erhållas
samt att landtmäteriyrket i alla händelser vore mycket osäkert, tungt och helsoförstörande.
Under sådana förhållanden och då antalet af de elever, hvilka begagnat sig af den
kostnadsfritt meddelade undervisningen, enligt Revisorerne lemnad upplysning, numera
nedgått till en enda, hafva Revisorerne, för den händelse statens mellankomst skulle
vidare vara erforderlig för bibringande af undervisning åt en tjenstemannaklass, af hvars
biträde behofvet årligen förminskas, trott sig böra ifrågasätta, om sådant icke numera
kunde ske med mindre kostnader på något af de sätt, Öfverdirektören för landtmäteriet
enligt hvad ofvan förmäles, förut föreslagit.
264
N iond
Civilstaten
Dess räkenskaper granskas i sin helhet af Civilstatens dertill utsedde Revisorer och hafv
för pensionering af civile embets- och tjenstemäns enkor och omyndiga barn, för revisionsåret uta
jande sätt:
Bil. Litt. O.
De het.
Balans från år 1868:
Tillgångar..........................
Uppbörd:
Statsbidrag.........................
Delegares afgifter.....................
Räntemedel.........................
Ersättning från Arméens pensionskassa.........
Observations- och bötesmedel..............
Besparda pensioner....................
Tjenstemanna-fondens bidrag till enskilda enke- och
pupill-fonden......................
Säger
Tjenstemaima
fonden.
Allmänna
enke- och pupillfonden.
60,471
65,748
247,575
25
774
bumma
374,594 77
4.715,777 7.''.
Kredit.
Utgifter:
Pensionering........................
Förvaltningskostnader..................
Afskrifningar och restitutioner m. in...........
Till enskilda enke- och pupill-fonden .........
Tillskottsränta till delegarne i kapital- och lifränteförsäkringsanstalten.
...........
41,482
28,654
174
99,793
51
89
231
651
Enskilda
enke- och pupill
fonden.
4,371,18299, 53,179)54) 282,300|4
45,000
3,012
108
82
1,619
49,821 —
103,000 54j
50,577
83
Balans till år 1810:
Tillgångar
65,165
15,988 9
174 6
3,077 6
99,793 6
184,200(7
466,501 1
183,952
74
174
Säger | 170,105(28 | 50,577 | 83 | 184,200(7 |
. | 4,575,67248 4,745,777)76 | 52,422 | 71 | 282,300 4 |
Summa | 103,000 | 54 | 466,501)1 |
265
uiYudtiteln.
ensionsinrättning.
erjemte, i afseende å redogörelsen för allmänna enke- och pupill-fonden, hvaruti ingår statsanslaget
mnärkning undergått granskning i Kong!. Kammar-rätten. Inkomster och utgifter upptagas på föl—
Gåfva af eu gammal | Göta Hof- rätts pen- sions-fond. | Langska pensions- fonden. | Elfstedtska pensions- fonden. | Isbergska af Tunelds lTövnqvi3tskaL^*v.^s,ta*''läll pensions- donations- j testainents- lifränte- fonden. fond. medlen. |fö.säkrings- | anstalt. | Summa. | ||||||||||
i 24,00090 | j 4,16528 | 7,22062 | 4,500 |
| ! | 35,135 32 50,294 12 26,674 49 | 1 78,167)11 | 4,936,820 | 85 | |||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| _! |
|
|
| 105,471 |
|
— |
|
|
| — | — | — | — | — | ---- | —!-- | — | 53,910 | — | 184,823 | 92 |
1,440 | 5 | 249 | 92 | 433 | 24 | 270 |
| 2,074 | 37 3,017 | 65 1,600 | 47 | 9,044 | 33 | 284,706 1 no | 75 |
— | _ | __ |
| — |
| — | — | — | -- --— | j | ___ | — | _ | 282 | 5 |
— | — | — | — |
|
| — | — | — | | | --- |
| — | — | 5,471 | 14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| yy, t yo|öo |
25,440|95j 4,415 20 7,653;86j 4,770|—j 37,209j69| 53,31l|77| 28,274|96jl41,12l|44j 5,617,477 36
172
641 262
50 270
1,175
100
--1—| 3,000
172 641 262)50 270)-! 1,275)-! 3,000
730|-
112 85
|
| 278,622 | 82 |
—-- | — | 28,829 | 4 |
163 | 85 | 512 | 30 |
— | — | 99,79365 | |
— | — | 3,112 85 |
842,85: 163 85
410,870.66
25,440 95
25,440)95)
4,242 56| 7,39136) 4,500—) 35,934)69'' 50,311)77) 27,432) 11 140,957 59 5,206,606)70
4,415)20) 7,653)86) 4,770)—j 37,209)69) 53,311)77) 28,274)96)141,121 44) 5,617,477 36
Rev. Ber, 1871 angående Statsverket. 34
266
Årméons pensionskassa.
Räkenskaperna, hvilka granskas af delegarnes egna revisorer, utvisa följande förhållande: -
Debet.
Balans från år 1868.
Tillgångar...........................
Uppbörd.:
Ersättning för andel i Wadstena krigsmanshuskassas äldre
inkomster.......................
Dito för minskad inkomst af löneinnehåilningar.....
Kreditiv för pensioneringens upprätthållande
4,033,271: 83.
106,448: 20.
47,100: —
85,500:
Räntemedel.......................... ''
Ilyrestnedel ....
Delegares afgifter.
5,730:
69,871: 33.
Besparda pensioner..................... 23,033: 75. 548,056: 23.
Balans till är 1870:
............ 278,327: 2.
Skulder ....
Summa 4,859,655: 8.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder..................................... 285’477: 45‘
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp................ ^2’4^
Aflöning.....................
H yresmedel...................
Expenser...................„■
Onera för kassans hus och reparationer dera
Uppbördsarvoden in. ..............
Riksgälds-lcontoret tillgodofördt:
öfverskott å 1869 års kreditiv.................... ■ ■ • 18,743: 84.
Balans till år 1870:
Kontant behållning...................... 23.
Utlånta medel ........................ io?
Fastigheters värde...................... 117,949: 97.
500,450: | — |
16,575: | — |
1,175: | — |
5,235: | 22. |
4,341: | 99. |
1,535: | 18. |
Transport 3,932,467; 66- 833,533: 68.
267
Transport 3,932.467: 66. 833,533: 68.
Fordringar.......................... 78,346: 24.
Förskott............................ 15,307: 50. 4,026,121:40.
Summa 4,859,655: 8.
Enligt Direktionens öfver Artnéens pensionskassa kungörelse om pensionsutdelningen år
1869 för det med April månad samma år tilländalupna pensionsåret, utgjorde pensionärernes
antal och pensionsbeloppen i hvarje klass:
Antal Pensions
Pensionsklasser:
pensionärer. belopp.
A allmänna pensionsstaten:
I | första klassen, andra afdelningen.......... |
| 4. 4. | 9,600 7,200 | -- |
» |
|
| 22. | 26,400 | _ |
» |
|
| 33. | 29,700 | _ |
|
|
| 85. | 63,750 | _ |
|
|
| 369. | 221,737 | 50. |
n |
|
| 28. | 12,600 | __ |
i» |
|
| 12. | 4,500 | _ |
i» |
|
| 3. | 675 |
|
V9 |
|
| 390. | 70,200 | _ |
Y) |
|
| 58. | 6,960 | _ |
V? |
|
| 43. | 3,225 | _ |
» I | Å den för Gotlands landtbeväring fastställda första klassen ..................... | särskilda | 2. 17. | 1,275 7,050 250 | . |
r> |
|
| 1. | _ | |
Y> | fjerde dito .................... |
| 3. | 532 | 50. |
|
| Summa | 1,074. | 465,655 | — |
För fortsatt tillämpning af gällande pensionsstater för befäl och tjensteman vid arméen och
Gotlands nationalbeväring under år 1869 anvisades vid 1868 års Riksdag ett kreditiv af
190,000 R:dr, att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens pensionskassa
under berörda år kunde uppstå genom den nya pensioneringens tillämpning. Detta
kreditiv redovisas uti en särskild räkenskap sålunda:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 48,590: 85.
1869 års kreditivsumma
Uppbörd:
190,000: —
Transport 190,000: —
48,590: 85.
268
Transport 190,000: — 48,590: 85.
Särskilt fyllnadskreditiv.................... 16,000: —
Besparda pensioner ........................ 5,860: 35. g] \ ggo- 35
Balans till år 1870:
Skuld:
Outtagna pensioner............................... 43,496: 55.
Summa 303,947: 75.
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder....... .............................. 53,011: 49.
Pensioner
Utgifter:
208,016: 26.
Balans till år 1870:
Kontant behållning....................... 369: 18.
Fordringar ............................ 42,550: 82. ^ 920-__
Summa 303,947: 75.
Af nämnda kreditiv hade under revisionsåret 438 pensionärer åtnjutit fyllnadspensioner
med sammanlagdt belopp af 465,655 R:dr.
Den särskilda redogörelsen för de till militäre embets- och tjensteman samt underofficerares
enkors och barns pensionering å riksstatens nionde hufvudtitel anvisade medel
har för revisionsåret blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten.
Förhållandet med inkomster och utgifter var följande:
Debet.
Balans från år 1868:
Kontant behållning.................... ........... 8,628: 2.
Statsanslag
Uppbörd:
. . . . 37,500: -Summa 46,128: 2.
Kredit.
Utgifter:
Pensioner.............................. 37,594: 76.
Gratifikationer............................ 269: —
Annonskostnader.......................... 42: —
Ersättning till Civilstatens pensionsinrättning.......... 108: —
Transport 38,013: 76,
269
Kontant behållning
Balans till år 1870:
Transport 38,013: 76.
...... 8,114: 26.
Summa 46,128: 2.
Amiralitets-krigsmanskassan.
Dess räkenskaper, hvilka i Kong!. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning,
utvisa följande förhållanden i afseende å inkomster och utgifter:
a) Pensionsfonden.
Deltet.
Balans från år 1868:
Tillgångar .................................... 1,139,202: 15.
Statsbidrag:
Från Kongl. Stats-kontoret .
„ Kongl. Förvaltningen af
,, Lotsverk et........
Uppbörd:
....... 150,084: 93.
sjöärendena 2,211: 64.
.''...... 3,500: —
Intressemedel........
Förverkade båtsmanslöner.
Arliga utgifter för år 1868
Pensionsafgifter.......
Tjönebesparingar......
155,796: 57.
52,923: 7.
826: 30.
4,523: 54.
22,070: 43.
105: 37.
236,245: 28
Balans till år 1870:
Skulder:
Innestånde pensioner m. m...............
Amorterade lånebelopp.................
Arliga afgifter......................
Harald af Christiernins invalidinrättning.......
37,784: 88.
49,203: 11.
1,793: 54.
11,599: 26.
100,380: 79.
Summa 1,475,828: 22.
Kredit.
Balans från år 1868:
106,951: 45.
Skulder
Transport 106,951: 45.
270
Utgifter:
Pensioner till erabets- och tjensteman.....
Dito till gemenskap ............
Löner till kassans ernbets- och tjensteman . .
Arvoden till dito dito . .
Nådår eller begrafningshjelp..........
Transport 106,951: 45.
156,463: 43.
65,005: 33.
9,300: —
1,800: -2,176: 52.
234,745: 28.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning:
Hos kassören i Karlskrona.....
„ ombudet i Stockholm......
Utlånta medel jemte upplupna räntor .
Fordringar................
40,710: 93.
I>299: 5- 42,009: 98.
....... 1,084,862: 4.
....... 7.259: 47. 1<i;j4ti3i: 49,
Summa 1,475,828: 22,
b) Gratialfonden.
Deltet.
Balans från år 1868:
Tillgångar.................................... 1,117,364: 85.
Upphörd:
Statsbidrag
Från laudtränteriet............. 9,975: —
„ Kong!. Armé-förvaltningen, en per mille
afgift.
............... 6,675: —
Intressemedel.........
Saköresmedel........
Gratialsafgift,.........
Tomtören och friköpsskilling
Extra inkomster.......
16,650: —
53,438: 54.
941: 10.
13,722: 3.
168: 43.
86: 67.
85,006: 77.
Balans till år 1870:
Skulder:
Outtagna gratialer....................
Amorterade lånebelopp..................
Till 3:ne särskilda gratisls- och pensionsinrättningar .
5,597: 83.
52,468: 61.
40>934: 49- 99,000: 93.
Summa 1,301,372: 55.
— 271 —
Kredit.
Balans från år 1868:
Skulder
76,426: 89.
Utgifter:
Gratialer till enkor och barn............
Nådegåfvor......................
Gratifikationer....................
Inqvarteringspenningar................
Arvoden.......................
Extra utgifter....................
72,106: 87.
580: 50.
5,000-, —
276: —
525: —
I)396; 36‘ 79,884: 73.
Balans till år 1870:
Tillgångar:
Kontant behållning:
Hos kassören i Karlskrona...... | 567: 68. |
|
„ ombudet i Stockholm ...... | 1,205: 56. |
|
„ inspektören på Krokstorp .... | 8: 4. | 1,781: 28. |
Utlånta medel jemte upplupna räntor. . |
| 1,081,278: 92. |
Fordringar.................. |
| 12,500: 56. |
Fastigheters värden............ | 9,601: 12. |
|
Hemmanet Krokstorp jemte inventa-rier in. in................ | 39,899: 5. | 49,500: 17. |
1,145,060: 93.
Summa 1,301,372: 55.
§ 1.
För en fordran å 25,000 R:dr, intecknade i hemmanet % mantal Krokstorp i Oscar*
socken af Kalmar län, hafva obetalda räntor omkring tre år blifvit balanserade, innan
åtgärder synas blifvit vidtagna för deras indrifning, oaktadt uti 108 § af det för Amiralitetskrigsmanskassan
utfärdade reglemente af den 26 Oktober 1830 föreskrifves, att ränta bör
utsökas, derest låntagare tvänne terminer eller halfår med ränteinbetalning brister.
§ 2-
Uti räkenskaperna förekommer under ett särskilt för nämnda egendom upplagdt
konto följande anteckning: “som kassan till bevarande af dess i ofvanberörda hemman
intecknade fordran i kapital och ränta måst den 20 Oktober 1866 å exekutiv auktion
för 30,800 R:dr inropa detsamma, hvilket dock först den 14 Mars 1868 fått tillträdas,
så upptages här såsom köpekostnad derför icke allenast det intecknade kapitalet 25,000
R:dr utan jemväl upplupna räntan derå intill tillträdesdagen, 7,496: 88, tillhopa 32,496: 88.a
År 1860 hafva för inköp af inventarier och till utgifter vid egendomens förvaltning användes
ytterligare 7,811 R:dr 32 öre, under det att afkastningen endast uppgått till 409
R:dr 15 öre, utgörande sistnämnda belopp, enligt hvad af räkenskapen kunnat inhemta»,
272
hela inkomsten af egendomen från deri 14 Mars 1868 till 1869 års slut. Kostnaden
för hemmanet Krokstorp jemte inventarier m. in. upptages till 39,899 R:dr 5 öre.
Enligt 94 § af ofvan åberopade reglemente bör Amiralitets-krigsmanskassan göras
fruktbärande genom utlåning mot säkerhet i fast egendom å landet, mot räntebärande
statspapper samt på hypotek af i fastighet intecknad och på kassan transporterad skuldsedel.
Följande § stadgar, att på der uppräknade hemman må utlånas efter laga värdering
hö»st hälften af värdet. Skulle emellertid den pant, som iemnats till säkerhet för
ett från lTassan utgifvet lån, sedermera befinnas icke ega det värde som uppgifvits och
Direktionen vid lånehandlingarnas pröfning antagit, lärer något ansvar för den förlust, som
vid sådant förhållande möjligen kan uppstå derigenom att en del af det beviljade lånet eller
derå upplupen ränta icke kan vid pantens försäljning utbekommas, icke kunna åläggas Direktionen,
för såvidt alla reglementets föreskrifter blifvit noggrant iakttagna. Men att, på
sätt nu skett, till undvikande af förlust, vare sig af kapital eller ränta, för kassans räkning
inköpa egendom och för densammas förvaltning och förbättring använda kassans
medel, torde vara mindre väl betänkt, eu sådan åtgärd måste alltid vara förenad med
risk af ytterligare förluster för eu kassa, hvars styrelse blifvit för helt andra ändamål
tillsatt, och synes dessutom sakna stöd af oftanämnda reglemente, som väl bestämmer,
att och på hvad sätt kassans medel skola utlånas, men icke medgifver deras fruktbargörande
genom bedrifvande för kassans räkning af jordbruk eller annan industri.
§ 3.
I afseende å bokföringen af Amiralitets-krigsinanskassans fordran i hemmanet Krokstorp
förekommer, att någon ränta å det i egendomen nedlagda kapital icke blifvit uppdebiterad
för tiden från den 14 Mars 1868 till revisionsårets slut. Om denna ränta beräknas
efter 5 procent hade kassans fordran bort upptagas till omkring 42,800 R:dr,
Handelsflottans pensionsanstalt.
Af den från nämnda anstalt för revisionsåret afgifna räkenskap, hvilken i Kong!.
Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskad, inhemtas i afseende å inkomster och
utgifter följande förhållanden:
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1868:
Förvaltningskostnad#''
fonden.
... 142,901: J>5.
Inkomster:
Pensions
fonden.
189: 96.
74,000: —
147: 19.
110: 1.
74,257: 20.
Summa.
143,091: | 51. |
74.000: |
|
147: | 19. |
110: | 1. |
74,257: | 20. |
Statsanslag.....
j^öter........
Aterburna pensioner
Transport
| Förvaltningskostnads- fonden. | Pensions fonden. |
| Summa. |
| ||
| Transport | — | — | 74,257: | 20. | 74,257: | 20. |
Räntor............ |
| 7,909: | 29. | 2,326: | 96. | 10.236: | 25. |
Påräknad kapitalvinst . . . |
| 5,235: | — | 2,708: | — | 7,943: | — |
| Säger | 13,144: | 29. | 79,292: | 16. | 92,436: | 45. |
| Balans till år | 1870: |
|
|
|
|
|
Skuld............. |
| — | — | 70: | — | 70: | — |
| Summa | 156,045: | 84. | 79,552: | 12. | 235,597: | 96. |
Kredit.
Utgifter:
Arvoden...................... 3,333: 34.--— 3,333: 34.
Hyror........................ 450: — ---— 450: —
Expenser...................... 254: 75.--— 254: 75.
Pensioner .................... ..— 27,188: 78. 27,188: 78.
Säger 4,038: 9. 27,188; 78. 31,226: 87.
Balans till år 1870:
Kontant behållning . ............... 128: 70. 26: 5. 154: 75.
Uti ån ta medel.................. 148,250: — 50,900: — 199,150: —
Räntefordran..................'' . 3,629: 5. 1,437: 29. 5,066: 34.
Säger 152,007: 75. 52,363: 34. 204,371: 9.
Summa 156,045: 84. 79,552: 12. 235,597: 96.
Folkskolelärarnes pensionsinrättning.
Denna inrättnings för revisionsåret afgifna räkenskap, som i Kong!, Kammar-rätten
blifvit utan anmärkning granskad, utvisar i afseende å inkomster och utgifter följande
förhållanden:
Debet.
Balans från år 1868:
Tillgångar..................................... 384,940: 28.
Inkomster:
Statsanlag.............................. 30,000: —
Dito, förut anvisadt till folkskolelärarnes i Hernösands stift
pensionsinrättning....................... 6,750: —
Pensionsafgifter........................... 48,243: 35.
Transport 84,993: 35. 384,940: 28.
35
Rev. Ber. 1H11 angående Statsverket..
274
Transport 84,993: 35. 384,940: 28.
Räntemedel............................. 21,141: 50.
Kapitalvinst vid inköp af obligationer.............. 6,560: — 112,694: 85.
Balans till år 1870:
Skulder: Outtagna pensioner........................... 5,642: 97.
Summa 503,278: 10.
Kredit.
Arvoden till direktionens ledamöter, tjensteman och vaktmästare 5,233: 33.
Öfriga förvaltningskostnader.................... 1,307: 97.
Pensioner.............................. 11,877: 97. ] 8,419: 27.
Balans till år 1870:
Kontant behållning, innestående i Riksbanken
Utlånta medel..................
Fordringar, utestående räntemedel.......
9,071: 33.
458,000: —
17,787: 50. 484)858: 83.
Summa 503,278: 10.
§ I
Sedan
Kongl. Maj:t. den 17 September 1856 fastställt nådigt Reglemente för en
pensionsinrättning för folkskolelärare inom Hernösands stift och, enligt nådigt Bref den
18 November samma år, beviljat denna pensionsinrättning såsom grundfond ett belopp af
4,500 R:drB:ko eller 6,750 R:dr R:mt af de medel, Rikets Ständer vid 1853 års riksdag
beviljat för pensionering af afskedade folkskolelärare, hade, i anledning deraf att en allmän
pensionsinrättning för folkskolelärare i hela riket numera kommit till stånd, alla delegare
i förstnämnda pensionsinrättning förklarat sig villige att afstå från vidare åtnjutande
af omförmälda statsanslag mot det att de berättigades att återfå sina egna insatser, hvarefter
Kongl. Majtt, uppå underdånig framställning af Domkapitlet i Hernösands stift, genom
nådigt Bref af den 12 Februari 1869, dels förordnat, att nämnda särskilda pensionsinrättning
för folkskolelärare i Hernösands stift skulle upplösas och det till denna inrättning
beviljade anslag af statsmedel till direktionen för folkskolelärarnes allmänna pensionsinrättning
öfverlemnas, dels förklarat sig vilja, så snart det öfverskott, som kunde
uppkomma sedan den förstnämnda pensionsinrättningens delegare återfått sina insatser
med derå influten ränta, blifvit till beloppet bestämdt, uppå förnyad underdånig framställning,
i nåder besluta om öfverskottsmedlens användande.
Då ifrågavarande öfverskottsmedel, hvilka, enligt Revisorerne meddelad upplysning,
uppgå till icke obetydligt belopp, torde, sedan delegarne återfått sina insatser med derå
influten ränta, böra tillgodokomma folkskolelärarnes allmänna pensionsinrättning, hafva
Revisorerne, som inhemtat att någon förnyad underdånig framställning i ämnet ännu
icke till Kongl. Maj:t inkommit, trott sig ej sakna anledning fästa uppmärksamhet på
angelägenheten deraf, att frågan om berörda medels användande varder, så fort ske kan,
slutligen afgjord.
275
Anslaget till ersättning för biträde och kostnader vid utgifvande
åt Sveriges gamla lagar.
Den för nämnda anslag afgifna redogörelse, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit
granskad utan anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Statsanslag
Skuld . . .
Uppbörd:
Balans till år 1870:
Kredit.
Balans från år 1868:
Skuld.............................
Utgifter:
För tryckning m. in. af Christoffers landslag. . .
Till biträden ....................
.... 900: —
..... 3,165: 76,
Summa 4,065: 76.
1,701: 13.
1,815: 91.
548: 72. 2,364: 63
Summa 4,065: 76.
Om allmänna verks och inrättningars tillgångar och skulder.
Hänvisande till hvad 1869 års revisionsberättelse (pag. 277) härom innehåller, få
äfven nu församlade Revisorer, under enahanda erinran som då blifvit framställd, här
nedan meddela ett på grund af 1869 års räkenskaper upprättadt sammandrag öfver
samtliga de .allmänna verks och inrättningars tillgångar och skulder, hvilkas redogörelser
utgjort föremål för Revisorernes granskning:
276
|
|
|
|
|
| T | i i i | - |
1 |
| 1 |
|
| Behållning |
| Behållning | |
i | Kontant | ; | Jb astig huters | p . . | o. | |||
| behållning. |
| värde. |
|
| dl spanmal | ||
|
|
|
|
| m. m. |
| m. m. |
|
A) Ihåligt lUkshiifviNlbokeu. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Stats-kontoret...................... | 432,642 | 5 |
|
| 2,833 | 51 | I 72,658!18 | |
Riksgälds-kontoret................... | 1,385,858 | 28 | — | — | — | — |
| — |
Samtliga länen och Stockholms stad......... | 1,503,257 | 8 | — | — | 1,609 | 6 | 28,487 | 63 |
Fånggvårds-styrelsen: |
|
|
|
|
|
|
|
|
A) Fångvårdsanslaget................ | 58,046 | 4 | — | — | 207,666 | 11 | — | — |
B) Anslaget till vård och underhåll af läns- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
kronohäkten.................... | 5,916 | 15 | ---- | — | — | — | — | — |
C) Extra statsanslag: |
|
|
|
|
|
|
|
|
l:o Till härads- och stadsfängelser ...... | 498 | ~5 | — | — | — | — | — | — |
2:o „ uppförande af nytt straffängelse i |
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlskrona............... | 128 | 38 | — | — | — | — | —— | — |
3:o „ nya fängelsebyggnader efter cellsystem | 10,097 | 42 | — | —- | — | — | — | — |
Utrikes-departementet: Redogörelsen för anslagen |
|
|
|
|
|
|
|
|
under riksstatens tredje |
|
|
|
|
|
|
|
|
hufvudtitel a)...... | 56,963 | 30 |
|
|
|
|
| — |
Dito för anslag från Handels- |
|
|
|
|
|
|
|
|
och sjöfarts-fonden . . . |
|
|
|
|
|
|
| — |
Armé-förvaltningen b).................. | 296,936 | 44 | 48,000 | — | — | — | — | — |
Förvaltningen af sjöärendena c)............ | 643,107 | — | ---- | — | — | — | —— | — |
Civil-departementet: Handels- och sjöfarts-fonden d) | 218,208 | 14 | — | — | — | — | — | — |
Kommers-kollegium................... | 5,419 | 18 | — | — | — | — | — | — |
Statistiska Centralbyrån................ | 2,527 | 87 | — | — | — | — | — | — |
Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader | 11,678 | 4 | — | — | — | — | — | — |
Styrelsen öfver statens jernvägstrafik é)........ | 267,900 | 68 | — | — | — | — | — | — |
Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna /)........ | 2,051 | 63 | — | — | — | — | — | — |
Myntverket........................ | 44,107 | 48 | — | — | 6,092 | 6 | — | — |
| Kontroll verket: |
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Kontrollstämpelmedel............... | — | — | — | — | — | — | — | — |
b) Omkostnader.................... | 10 | 58 | — | — | — | — | — | — |
Skogs-styrelsen: |
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Fonden för boställsskogars indelning till regel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
bunden hushållning................ | 1,341 | 13 | — | — | — | — | — | — |
b) Redogörelsen öfver de till Skogs-styrelsens dis- |
|
|
|
|
|
|
|
|
position anslagna renskrifnings-, expens- in. fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
medel....................... | 351 | 72 | — | — | — | — | ___ | — |
c) Redogörelserna öfver extra anslag....... | 600 | — | — |
|
|
|
|
|
4,897,646|64| 18,000 • . 218,200(74! 101,145(81
Transport
277
g å n |
| ^ a r. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Behållning | Utlånta medel. |
| Utestående uppbörd. | Förskott. |
| Anmärkta poster och balanser. | Fordringar. | Summa. |
| Skulder. |
| ||||
1 3,72495 | 1 945,43775 | 6,526 | 82 | ] 1,560,712(14 |
|
| 6,408,357 | 57 | 9,432,892 | 97 | 6,959,713 | 35 | |||
|
| 22,256,463''15 | — |
| 1,509,52628 | — | — | 5,260,110 | 22 | 30,361,957 | 93 | 119,047,502 | 8 | ||
12,099 | 92 | 2,637,677 70 | 10,681,312 | 43 | 1,122,392 32 | 134,915 | 27 | 97,109 | 8 | 16,218,860 | 49 | 3,576,732 | 24 | ||
— | — | — | — | — |
| 31,81537 | 802 | 50 | 310,663 | 54 | 608,993 | 56 | 608,993 | 56 | |
|
|
|
|
|
|
| — | 258 | 17 | 210 | 31 | 6,384 | 63 | 1,159 | 49 |
— | — |
|
| — | — | — | — | — | — | — | — | 498 | 5 | — | — |
|
|
| __ | __ | _ | __.. ., |
| __ | _ | ____ | _ | 128 | 38 | __ | _ |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 10,097 | 42 | —— | — |
— | — |
| ~ | — | — | — | — | — | — | — | — | 56,963 | 30 | — | — |
__ |
|
| _ | ___ | _ | ___ | _ | __ | _ | — | _ | __ |
| 91 | 34 |
__ | _ | 7.344,318! 19 | — | — | 3,106,870 | 90 |
| — | 535,605 | 45 | 11,331,730 | 98 | 889,276 | 80 | |
_ — | __ | __ |
| — | — | 2,677,250 | 83 |
| — | 200,000 | — | 3,520,357 | 83 | 173,957 | 6 |
__ | _ | l,456,364j 19 | — | — | — | — | — | — | 449,633 | 99 | 2,124,206 | 32 | — | -- | |
__ | _ | 12,400 | _ | — | — | — | — | — | — | 3,372 | 47 | 21,191 | 65 | — | — |
__ | _ |
| — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2,527 | 87 | — | — |
__ | __ | _ _ | — | — | — | 25,977 | 41 | — | — | — | — | 37,655 | 45 | — | — |
__ | _ | __ | — | — | — | 7,500 | — | — | — | 175,623 | 15 | 451,023 | 83 | 451,023 | 83 |
__— | _ | ___ | — | — | — | 17,810 | 67 | — | — | 15,810 | 39 | 35,672 | 69 | 35,672 | 69 |
268,367 | 50 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 318,567 | 4 | 246,379 | 24 | |
__ | _ | __ | — | 6,863 | 23 | — | — | --- | — | — | — | 6,863 | 23 | — | — |
— | — | — | — | — | — | — | • | __ |
|
|
| 10 | 58 | — |
|
— | — | — -• |
| — | — | 13,658 | 87 | — | — | — | — | 15,000 | — | — | — |
|
|
|
| __ | _ | 380 | _ | __ |
|
| _ | 731 | 72 | 380 |
|
— | — | — | — | — | — | — | '' |
| _ |
| — | 600 | — | — |
|
278
Transport
Skogsinstitutet......................
General-Tullstyrelsen...................
General-Poststyrelsen..................
Telegraf-styrelsen:
1:° Elektriska Telegrafverket { AcfjJdngTmedTen
2:o Optiska dito ............
Öfverintendents-embetet g)...............
Sundhets-kollegium...................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet........
Veterinär-inrättningen i Stockholm..........
Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet li)...........
Till
Kontant
Behållning.
Fastigheters
värde.
Behållning,
af inventarier
Behållning
af spanmål,
4,897,646
369
50,215
389,414
121,589
4,320
24,092
9,292
2,889 21
32,827133
48,000
218,200
74
101,145
11,289|8
8
Säger | 5,532,657|49j 218,20074; 112,435)65; 284,192)3
B) Enligt öfriga Statsrcvisorcrncs granskning
underkastade räkenskaper, kvilka icke i
rikshufvudboken ingå, nemligen:
För stats-anslaget till reparationer å Stockholms
slott in. fl. för de Kongl. bofven upplåtna byggnader.
......................
„ d:o till brandväsendet och yttre lyshållningen
vid Kongl. slottet och Arfprinsens palats . .
„ Drottningholms och Svartsjö slott........
„ Gripsholms slott..................
„ Ulriksdals dito..................
,, Haga lustslott och park .............
„ Strömsholms slott.................
„ Konsulsfonden...................
„ Jemtlands roteringskassa.............
„ Generai-Landtmäteri-kontoret:
a) Försäljningsmedel för Jemtlands läns karta . .
b) Bötesmedel...........
2 54
j
26 9
]
1,23750
39 64
183—)
2,289 82:
24,634 84''
2,224 9
4oi28)
1,693 81
28
Transport I 32,371)61) —
28: 9!
ånga r.
|
| : |
|
|
|
|
|
| • |
|
|
|
|
| |
Behållning | Utvänta |
| Utestående | | |
| »öster och |
|
|
|
| Skulder. |
| |||
åt bergs effekter |
| medel. |
| Uppbörd |
| Förskott |
| proprie | - | Fordringar. | Summa. |
|
|
| |
|
|
|
| 1 |
|
|
| | balanser. |
|
|
|
|
|
| |
284,192 | 37 | ! 34,652,660 98 | 10,694,702 | 48 | 10,073,894 | 79 | 135,975 | 94 | 13,456,496 | 17 | 74,562,915 | 92 | 131,990,881 | 68 | |
-.- | — | — | — |
| _ | __ | _ | __ |
| ___ |
| 369 | 72 | ___ | __ |
— | — | — |
| 392,737 | 16 | — | — | 221,665 | 57 | 1,578,158 | 63 | 2,242,777 | 19 | 392,393 | 47 |
— | — | 154,304 | 17 | — | — | — | — | 29,211 | 7 | 21,868 | 99 | 594,798 | 65 | 10,981 | 84 |
— | — | - - | — | — | _ | __ |
| __ | _ | 46,398 | 5 | 167,987 | 55 | 18,248 | 72 |
— | — | --- | — ■ | — | — | — |
| — | — | 938 | 3 | 5,258 | 14 | 2,366 | 39 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 158 | 49 | 158 | 49 | 158 | 49 |
— | — | — | — | — | — | 11,991 | 97 | — | — | 1,451 | 58 | 37,535 | 89 | — | _ |
— | — | 6,150 | — | — | — | 7,549 | 45 | — | — | 600 | 75 | 23,592 | 59 | 6,709 | 34 |
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 5 | 84 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 2,889 | 21 | — | — |
— | — | 427 | 9 | — | — | 23,462 | 56 | 814 | 84 | 222,566 | 31 | 291,387 | 97 | 29,792 | 42 |
284,192 | 37 | 34,813,542 | 24 | 11,087,439 | 64 | 10,116,898 | 77 | 387,667 | 42 | 15,328,637 |
| 77,929,671 | 32 | 132,451.538 | 19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 | 54 | 29 | 44 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | _ ... | — | 26 | 9 | ___ | _ |
— | — | — |
| — | — | — | — | — | — | ---- | — | — | — | 51,467 | 12 |
|
|
|
|
|
|
| — | — | — | 525 | 62 | 1,763 | 12 | — | — |
— | — | — |
| — | — |
| — | --'' | — | — | — | 39 | 64 | 5,500 | — |
— | — |
|
| — |
| __ | — | — | — | — | — | 183 | — | 1,335 | 78 |
— | — |
|
| — |
| __ | — | — | — | — | — | 2,317 | 91 | __ | _ |
— | — | 40,400 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 65,034 | 84 | _ . ._ | _ |
— | — | 129,671 91 | — | — | — | — | — | — | 21,461 | 42 | 153,357 | 42 | — | — | |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | __ | _ | 40 | 28 |
|
|
— | — | — | — | — | — | 1,300 | — | — | — | — | — | 2,993 | 81 | — | — |
— | — | 170,071)91 | — | — | 1,300 | - | — | — | 21,987) | 4| | 225,758)65 | 58,332: | 34 |
280
|
|
|
|
|
| T | i 1 1 | |
|
|
|
|
| Behållning |
| Behållning | |
| Kontant |
| Fastigheters | r • | °1 | |||
| behållning. |
| värde. |
|
|
| ||
|
|
|
|
| m. in. |
| m. m. | |
Transport | 32,371 | 61 | — | l i 1 | 28 | 9 | — |
|
För Öfverståthållare-embetet: | '' |
|
| '' |
|
|
|
|
er.) Depositionstnedel................ | 80,962'' | 59 | — | — | --- | — | — |
|
b) Statsverkets bidrag till aflöning för krono- |
|
|
|
|
|
|
|
|
uppbörds verket............... | 501 | 1 | — |
| — | — | — |
|
„ Skiften och afvittringar i Kopparbergs län ... | 83 | Öl |
|
|
|
|
|
|
„ Statens jernvägsbyggnader: |
|
|
|
|
|
|
|
|
l:o Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader . . | 167,54647 | — | — | 7,834 | 51 | — |
| |
2:o Södra stambanan............... | 154 42 | — | — | 8,523,869 | 64 | — |
| |
3:o Nordvestra dito: Kristinehamn—Arvika . . | 16,21438 | — | — | 3,410,468 | 95 | —. |
| |
4:o Sammanbindningsbanan genom Stockholm . | 2,357 | 53 | — | — | 826,895 | 58 | — |
|
5:o Norra stambanan............... | ... | — |
|
| — | ~~ |
|
|
„ Ultuna landtbruksinstitut: |
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Ordinarie anslaget............... | 86 | 33 | 42,483 | 37 | 83,408 | 30 | 36,478 | 9 |
6) Extra anslaget till "uppförande af ett bonings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
hus med lärosalar, laboratorier, rum för |
|
|
|
|
|
|
|
|
elever m. ................... |
| — | — | — | — | — | — |
|
„ Alnarps landtbruksinstitut: |
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Ordinarie anslaget............... | 729 | 45 | 298,090 | 12 | 60,593 | 7 | 17,961 | 7 |
b) Extra anslaget till Lomma sockens kyrko- |
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad .................... | — | — | — | — | — | — | — |
|
„ Stamholländerierna................. | 2,988 | 71 | —-- | — | — | — | -.-- |
|
„ Landtbruksakademien: |
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Akademiens hufvudbok............ | 5,278 | 54 | 194,892 | 27 | 127,536 | 36 | — |
|
b) Redogörelsen öfver schäferimedlen...... | 30 | 11 | — | — | — |
| — |
|
„ Teknologiska institutet.............. | 15,192 | 8ö | — | — | — | — | — |
|
„ Tekniska skolorna................. | 19,147 | 81 | — |
| — | — | — |
|
,, Navigationsskolorna................ | 3,469 | 87 | — | ... | — |
| — |
|
„ Civil-departementets bränvinskontrollbyrå .... | — |
| — |
| — |
| — |
|
Transport | 347,114 97 | , 535,465 76 | | 13,040,634 | 0 | 54,440 | 6 |
28i
gång | a r. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Behållning effekter. |
| Utlånta medel. |
| Utestående Uppbörd. |
| Förskott. |
| Anmärkta poster och balanser. | Fordringar. , | Summa. |
| Skulder. |
| ||
| — | 170,071 | 91 |
| — | 1,300 | — | -— |
| 21,987 | 4 | 225,758 | 65 | 58,332 | 34 |
|
|
|
| __ |
|
| _ | __ | . | __ | __ | 80,962 | 59 | — | — |
|
|
|
|
|
|
| _ | __ | __ | ___ |
| 501 | 1 | — | — |
— | — | — | — | ------ | — | — | *- | — | — | --- |
| 83 | 31 | — | — |
. |
|
|
|
|
| 204,741 | 75 |
|
|
|
| 380,122 | 73 |
|
|
____ | _ | __ | _ | — | __ | — | — | — | — | 1,500 | — | 8,525,524 | 6 | — | — |
__ | _ | __ | __ | — | _ | 38,763 | 35 | — | — | — | 3,465,446 | 68 | 119 | 55 | |
__ | _ | __ | — | --- | — | 36,025 | 75 | — | — | — | — | 865,278 | 86 | — | — |
— | — | — | — | — | — | 44,349 | 71 | — | — | — | — | 44,349 | 71 | ---- | — |
1 | — | 6,000 | — | — | — | 8,149 | 87 | — | — | 3,162 | 76 | 179,769 | 57 | 107,512 | 54 |
| | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 8,581 | 54 | 8,581 | 54 | — | — |
— | — | 13,076 | 68 | — | — | 64,560 | 3 | —- | — | 10,471 | 72 | 465,482 | 79 | 46,527 | 13 |
|
|
|
|
|
|
| ...... | __ | _ | 7,176 | 50 | 7,176 | 50 | ----- | __ |
— | — | — | — | — | — | 13,874 | 9 | — | — | — | — | 16,862 | 80 | 29 | 8 |
|
| 219,250 |
|
|
| 16,536 | 32 |
|
| 6,599 | 77 | 570,093 | 26 | 28,987 | 9 |
__ | _ | 3,200 | _ | --_ | __ | __ | — | --- | — | — | — | 3,230 | 11 | — | — |
__ | . _ | 11,064 | _ | ----- | — | — | — | — | — | 68 | 55 | 26.325 | 38 | — | — |
__ | — | 42,192 | 19 |
| — | — | — | — | — | — | — | 61,340 | — | — | — |
— | — | 6,218 | 48 | — — | — | — | — | — | — | — | — | 9,688 | 35 | 178 | — |
— | — | —— | — | —--- | — | — | — | — | — | — | — | — |
| 59 | |
Rev. Ber | u | 471,073 26 171 angående Statsverket. | , | 428,300,87|--- |
| 59,547,88! 14,936,577 90j 241,686,32 36 |
282
|
|
|
|
|
| Till- | ||
| Kontant behållning. | Fastighetei värde. | S | Behållning af inventarier m. m. | Behållning m. m. | |||
Transport För Rikets ekonomiska karteverk: a) Den af Öfver-ingeniören G. Liunggren afgifna | 347,114 | 97 | 535,465 | 76 | 1 13,040,634(50 | 54,440 | 66 | |
redogörelse................... | — | — | — |
| — | — | — | — |
b) Landshöfdingen S. P. Bergmans redovisning | 2,321 | 28 |
|
|
| — |
|
|
grundade kartor................. „ dito till beskattningsväsendets förenkling samt | 8,683 | 76 |
|
|
|
|
|
|
ning....................... | 65 | 1 |
|
|
|
|
|
|
Kammar-rättens aktoratsräkning........... Skogs-styrelsens redogörelse öfver ekplanterings- |
|
| — | — | — | — | — | — |
medlen . . . . .................. | 3,488 | 75 | — | — | 2,321 | 60 | — | — |
För skogsskolorna.................... „ anslagna medel till sandplanteringarne i Hal- | 142 | 48 | — | — | -''- | — | — — | — |
lands län ...................... | 395 | 37 | — | — | — | — | — | — |
„ Kongl. Teatrarne................. „ de vid Kongl. Teatrarne anställde arbetares sjuk- | 3,359 | 19 | — | — | — | — | ---- | — |
och begrafnings-kassor............. | 867 | 47 | — | — | — | — | — | — |
„ Kongl. Biblioteket................. | 732 | 74 | — | — | — | — | — | — |
„ Nationalmuseum................. | 1,189 241,607 | 1 |
|
|
|
|
|
|
„ Konsistorierna................... | 68 | ___ | _ | __ | __ | ___ | _ | |
„ Upsala universitet................. | 125,148 | — | — | — | — | — | ___ | _ |
„ Lunds dito ................. | 18,755 | 55 | — | — | — | — | — | — |
Kongl. och Hvitfeldtska stipendie-fonden .... | 1,844 | 12 | — | — | — | — | — | — |
„ Seminarium för bildande af lärarinnor ..... | 11,242 | 39 | — | — | — | — | ____ | _ |
,, Folkundervisningens normalskola......... | 8,962 | 93 | — | — | 10,000 | — | ____ | — |
„ Gymnastiska Central-institutet.......... | 1,545 | 17 | — | — | — | — | — | — |
„ Allmänna barnbördshuset............. | 2,435 | 63 | 200,000 | — | 7,500 | — | — | — |
„ Veterinärinrättningen i Skara........... | — | — | — | — | — | — | — | — |
„ Svenska Akademien................ „ Vetenskaps-akademien: | 2,540 | 84 |
|
|
|
| __ |
|
ce) anslaget till Naturhistoriska Riksmuseum . . | 2,259 | 51 | ___ | _ | 484,803 | 19 | ___ | __! |
5) öfriga åt Akademien anslagna medel .... | 10,216 | 18 | — | — |
|
| ----- | — |
Transport | 794,918 | 3 | 735,465 | 76 | 13,545,259|29 | 54,440 | 66 |
283
å n |
| a r. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Behållning | Utlånta medel. |
| Utestående uppbörd. | Förskott |
| Anmärkta ! poster och balanser. | | Fordringar. | Summa. |
| Skulder. |
| ||||
— |
| 471,073 | 26 | — | — | 428,300 | 87 | — | — | 59,547 | 88 | 14,936,577 | 1 90 | 241,686 | 32 |
— |
|
| — | — | — | __ | — | — | __ | _____ | _ | __ | _ | 6,466 | 82 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2,321 | 28 |
| — |
— | — | — | — | —_ | — | — | ----- | — | — | — |
| 8,683 | 76 | — | — |
— | — | — | — | — | —- | — | — | — | — | 362,571 | 2 | 65 362,571 | 1 2 | — | — |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 3,260 | 45 | 9,070 142 | 80 48 | — | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 395 | 37 |
|
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| — | 3,359 | 19 | 267,000 | — |
— | — | 43,110 | — | — | — | — | — | — | — | 27 | 83 | 44,005 | 30 | --- | — |
— | — | — | — | __ | — | — | — | — | — | — | — | 732 1,189 3,301,032 | 74 | — | — |
— | — | 2,841,808 | 46 |
| _ | ___ | _ | ___ | _ | 217,616 | 29 | 43 | 334,079 | 78 | |
— | — | 1,183,942 64 | — | — | 364,100 | 24 | — | — | 126,163 | 20 | 1.799.354 | 8 | 1,714,813 | 51 | |
— — | — | 906,417 | 44 | —_ | — | — | — | —-- | — | 7,529 | 32 | 992,702 | 31 | 23,637 | 48 |
— | — | 148,861 | 5 | — | — | — | — | — | — | 2,401 | 96 | 153,107 | 13 | — | — |
— | — | — | — | -— | ■— | — | — | — | — | 1,007 | 50 | 12,249 | 89 | — | — |
— | — | 57,800 | — | — | — | — | — |
| — | 567 | — | 77,329 | 93 | — | — |
— | —■ | — | — | — | — | — | -- | — | — | — | — |
| 17 | — | — |
— | — | 171,000 | — | — | — | — | — | — | — | 3,333 | 48 | 384,269 | 11 | 12,032 | 12 |
— | — | 18,950 | — | —— | — | — | — | — | — | — | — | 18,950 | — | 1,357 | 47 |
|
|
| — |
|
| _ |
|
| — | — | -1 | 2,540 | 84 | — | — |
___ | ___ | __ |
| __ | _ |
|
| __ |
| 2,392 | 5 | 489,454 | 75 | 4,651 | 56 |
— | — | — | — | — | — | 400 | — | — | — | 3,000 | " 1 | 13,616 | 18 | — | — |
--- | — | 5,902,962 85 | — | —1 | 792,801 | Hl | — 1 | | | 789,417|98| | 22,615,265 68| | 2,605,725 | 6 |
284
1 |
|
|
|
|
| T | i 1 1 |
|
|
|
|
|
| Behållning. |
| Behållning | |
| Kontant |
| 1 astigheters |
|
|
|
| |
|
|
|
|
| al inventarier | af sDanmal. | ||
| Behållning. | värde. |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| m. m. |
| m. m. |
|
Transport | 794,918 | 3'' | 735,465 | 76 | 13,545,259 | 29 | i 54,44066 | |
För Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien | 6,777 | 10 | — | — | --- | — | — | — |
| 4,263 | 44 | __ | . | ___ |
|
| __ |
Musikaliska Akademien.............. | 2,354 | 82 | — | — | — | — | __ | — |
„ Allmänna institutet för döfstumma och blinda | — | — | 252,003 | 49 | 16,500 | — | — | — |
„ Kongl. Serafimer-lasarettet............ | 27,981 | 79 | 31,073 67 | — | — | — | — | |
| 661 | 67 | 37,500 |
| 395 | 24 | ___ | _ |
„ Danviks hospital.................. | 12,233 | 19 | 97,500 | — |
|
| — |
|
Stockholms allmänna barnhus.......... | 8,004 | 15 | 714,525 | — | 30,568 | 78 | — |
|
„ Upsala domkyrka................ | 984 | 61 | — |
| — | — | — | — |
„ Linköpings dito ................ | — | — | — | — | — | — | — | — |
| 2,242 | __ | ____ |
| 229 | 22 | ____ |
|
| 3,408 | 88 |
|
| 30,903 | 99 |
|
|
| 216 | 97 |
|
|
|
|
| |
| 152 | 16 |
|
| 12,268 | 26 |
|
|
„ Lunds dito ................ | 4,046 | 10 | 77,183 | 19 | 82,823 | 56 | — | — |
„ Göteborgs dito ................ | 12,725 | 86 | — | — | — | — | — | — |
| 985 | 77 |
|
|
| _ |
|
|
Karlstads dito ................ |
|
|
|
|
|
| — |
|
„ Hernösands dito ................ | — | — | — | — | — | — |
| — |
| 504 | 93 | __ | _ | __ | _ |
|
|
„ Riddarholmskyrkan................ | 240 | 28 | •-- | — | — | — | — | — |
Bibelkommissionens redogörelse ............ | 4,235 | 32 | — | — | — | — |
| — |
För anslaget till arbetet “Scriptores rerum Sveci- |
|
|
|
|
|
| • |
|
carum medii sevi.................. | 357 | 37 | — | — | — | — |
| — |
Redogörelserna för expensmedel och diverse anslag . | 10,749 | 24 | --- | — | — | — |
| — |
För Civilstatens pensionsinrättning........... | 148,788 | 6 | — | — | — | _ | — | — |
„ Arméens pensionskassa: |
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Pensionskassans hufvudbok.......... | 17,591 | 23 | 117,949 | 97 | — | — | — | — |
b) Kreditivet för fortfarande tillämpning af gäl- |
|
|
|
|
|
|
|
|
lande pensionsstater för arméens befäl och |
|
|
|
|
|
|
|
|
tjensteman................... | 369 | 18 | — | — |
| — | — | — |
c) Redogörelsen för de till militäre embets- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
tjenstemäns samt underofficerares enkors och |
|
|
|
|
|
|
|
|
barns pensionerande å nionde hufvudtiteln |
|
|
|
|
|
|
|
|
anvisade medel................. | 8,114 | 26 | — | — | — | — | — | — |
Transport | 1,072,90641 | 2,063,201 | 8 13,718,948 84 | 54,440 66 |
285
gångar.
Behållning, | Utlånta medel. | Uteståend [uppbörd. | e | Förskott. | 1 Anmärkta poster och 1 balanser. | Fordringar. | Summa. | Skulder. | |||||||
— | _ | 5,902,962 | 85 | ___ | __ | 792,801 | 11 |
|
| 789,417 | 1 98 | 22,615,265 | 68 | 2,605,725 | 6 |
— | — | 13,261 | 25 | — | — | — | — | •— | — | — | _ | 20,038 | 35 | 2,947 | 73 |
— | — | — | — | — |
| — |
| — | — | — |
| 4,263 | 44 | — |
|
— |
|
|
|
|
|
|
| — | — | — |
| 2,354 | 82 | ___ | _ |
— | — | 254,815 |
| — | ;— | 12,583 | 45 |
| — | 630 | — | 536,531 | 94 | 154,691 | 91 |
— | — | 925,272 | 64 | — |
| 6,765 | 38 | — | — | 5,379 | 8 | 996,472 | 56 | 41,915 | 10 |
--- | — | 89,371 | 50 | ■--- |
| — | — | — | — | 1,919 | 36 | 129,847 | 77 | 4,020 | 18 |
— | — | 49,721 | — | — | — | 200 | — | — | — | 5,353 | 85 | 165,008 | 4 | 41,964 | 65 |
— | — | 1,059,926 | 28 | — | — | — | — | — | — | 88,783 | 73 | 1,901,807 | 94 | 649,524 | 80 |
— | — | 96,146 | 2 | — — | — | — | — | — | __ | 9,225 | 78 | 106,356 | 41 |
| — |
— | — | — | — | — |
| — | — | — | — | — | — | — |
| 12,991 | 5 |
— | — | 14,575 | — | — |
| — | — | — | — | 4,358 | 49 | 21,404 | 71 | 19,708 | 60 |
— | — | 40,201 | — | — | __ | 2,935 | 84 | — | — | 1,073 | 3 | 78,522 | 74 |
| _ |
— | — | 2,692 | 51 | — | — | — | _ | — | — | — | — | 2,909 | 48 | 45,820 | 50 |
— | — | 14,321 | 64 | — | — | — | — | — | — | — | _ | 26,742 | 6 | 19,954 | 41 |
— | — | 251,536 | 38 | --- |
| — | — | — | — | ■-- | — | 415,589 | 23 |
| — |
— | — | — | — | — |
| — | — | — | — | 2,098 | 22 | 14,824 | 8 |
| _ |
— | — | 19,633 | 33 |
| — | —.— | — | — | — | 2,877 | 83 | 23,496 | 93 |
| _ |
— | — | 1,843 | 49 | — | — | — | — | — | — | 506 | — | 2,349 | 49 | 23,759 | 83 |
| — | — | — | -- | — | — | — | — | — | — | — | __ | __ | 31,567 | 46 |
| — | 8,771 | 4 | __ | — | — | — | — | — | — | — | 9,275 | 97 |
| — |
— | — | — | — |
| — |
| — | — | — | — | — | 240 | 28 |
| _ |
|
| 43,900 | — | — | — |
| — | — | — | 180 | — | 48,315 | 32 | 9,000 | - |
— | — | — | — | - — | — | ____ | — | — | — | — | - _ | 357 | 37 |
| ___ |
— | — 1 | — | — | — | — | '' | — | — | — | — | — | 10,749 | 24 | 1,204 | __ |
| i | 5,045,493 | o9 | j | — | 475 | 46 | — | — | 11,849 | 59 | 5,206,606 | 70 |
| — |
— | 1 | 3,796,926 | 46 | —— | - | 15,307 | 50 | — | — | 78,346 | 24 | 4,026.121 | 40 | 278,327 | 2 |
— |
| —! |
| — | — | I |
| — |
| 42,550 | 82 | 42,920 |
| 43,496 | 551 |
— |
| — I |
| --j |
| __j | -1 |
|
|
|
| 8,114 | 26 |
| — |
----1 | —|17,631,370|98j | --j- |
| 831,06874! | 1 |
| 1,044,550) |
| 36,416,486 21| | 3,986,618:85: |
286
Till -
Behållning ] Behållning
af inventarier, j af spanmål
m. m. m. m.
t Transport För Amiralitets-krigsmanskassan: a) Pensions-fonden................ | 1,072,906 42,009 1,781 154 9,071 | 41 98 28 75 33 | 2,068,201 49,500 | 8 17 | 13,718,948 i | 34 '' | 54,440 | 66 |
„ Handelsflottans pensionsanstalt.......... „ Folkskolelärarnes pensionsinrättning....... Anslaget till ersättning för biträde och kostna-der för utgifvandet af Sveriges gamla lagar . | ||||||||
Säger | 1,125,923 | |75 | 2,112,701 25 13,718,94834 | 54,440 | 66 | |||
Summa | 6,658,581 | 24 2,160,701 | 25 | 13,937,149 | 8 | 166,876i31 |
Tillkommer: Räkenskapen för kolonien S:t. Bär- j
thélemy, ............Spanska Daler j 15411
a) Utrikes-departementet. Enligt redogörelsen för anslagen under riksstatens tredje hufvudtitel
förefinnes en behållning å norska statsverkets bidrag af 25,053 R:dr 15 öre.
b) Armé-förvaltningen. Rörande skiljaktigheterna mellan rikshufvudboken och Armé-förvaltningens
räkenskaper, se revisionsberättelsen angående sistnämnda verk.
c) Förvaltningen af sjöärendena. Förskotten upptagas uti Förvaltningens hufvudbok till
2,192,800 R:dr 44 öre. Under denna rubrik bokföras i rikshufvudboken dessutom åtskilliga poster,
utgörande tillsammans 484,450 R:dr 39 öre, hvilka uti räkenskapen å en del såväl ordinarie som
extra ordinarie anslag blifvit såsom utgift affärda, ehuru några medel för de ändamål, som med utgifterna
varit afsedda, icke funnits att, tillgå, utan beloppen måst af andra hos Förvaltningen befintliga
tillgångar förskotteras. Af de uti räkenskapen balanserade fordringar, tillsammans 3,100,469 R:dr,
innestodo hos Stats-kontoret 2,531,665 R:dr och hos Riksgälds-kontoret 568,804 R:dr, hvilka summor
ingå uti de här ofvan för dessa verk uppförda behållningar. Till vinnande af öfverensstämmelse
med Riksgäids-kontorets räkenskap, balanseras deremot i rikshufvudboken såsom Förvaltningens
fordran en hos nämnda Kontor utaf reservation å femte hufvudtitelns anslag till^ lots- ock
fyrinrättningen med dertill hörande personal innestående behållning af 200,000 R:dr. Såsom Förvaltningens
skuld balanseras uti rikshufvudboken följande poster, nemligen:
Återstående utgifter enligt 1869 års riksstat:
Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge län anslagna räntor 19,446: 73.
Af anslaget till båtsmännens beklädnad................... 127,735: 67.
dito skrifmaterialier och expenser, ved in. in. för Sjöförsvarsdepartementets
expedition............... 839: 72.
dito för sjöförsvarets stationer................. 9,594: 18. 157,616: 30''
„ öfriga skulder...................................• • 16,340: /O
Säger
173,957: 6-
Kontant ! Fastigheters
behållning. värde.
287
g å n g a r. | Skulder. j | ||||
Behåll ii in ö- . , 1 Utlånta åt bergs- _ medel, enekter. | Utestående . .. . Förskott. uppbörd. | Anmärkta poster och Fordringar. Summa. propne- '' balanser. | |||
i - —17,631,370 ......- i— 1,084,862 --1 1,081,278 ..........'' 199,150 - 458,000 | 98 ------- — 831,068 74 1 92 _________ _J ........... . |
| ■ 1,044,550 — 7.259 12,500 | —, 36,416,486 21 47i 1,134,13149 56, 1,145,060 93 34 204,371 9 50 484,858 83 | 3,986,61885 | 100,380 79) 3,165 76 |
---j |20,454,bblj94i ------- | 831,068 74 | — | —, 1,087,163 | 87 39,384,908 55. | 4,194,879,30 | |
284,192j37 55,252,016 67111,087,439 64 10,964,155 2 | 387,667 | 42 16,415,800:87 117,314,579 87j | 136,646.417 49 | ||
__j_1 ! ! | ------- 1,2761— | — | — | l,430 1ll | 265 84 |
d) öivil-departementet.
Af de uti räkenskapen balanserade fordringarne innestå hos General-Tnl Istyrelsen 13,170 R-dr
21 ore. Under rubriken fordringar upptager rikshufvudboken ej mindre af utlånta medlen icke
rantebarande 4^8,926 R:dr 10 öre än äfven ett uti Göteborgs ränteri änneståeude belopp å 2 505
R:dr 93 öre. '' ''
e) Styrelsen öfver statens järnvägstrafik. Uti rikshufvudboken upptages ej värdet å nya by*g
nauer
och anläggningar. '' * j&e
fj Stuteri-öfverstyr elsen och stuterierna. Behållningen uppgår enligt räkenskapen till 17 862
o!,'' ^tl.riksklf:udb0,ken har härtil1 blifvit iagdt ett från utgiften afräknadt belopp af
U;dr. 67 °„re’ ,tdl betackande hvaråt anslaget och öfriga inkomster ej lemnat tillgång, och
nvilket derföre mast betraktas såsom förskott på följande års anslag.
g) Ofverintendents-embetet. Uti rikshufvudboken balanseras såsom fordran en post å 1,451
Ridt- 58 öre, hvilken uti räkenskapen blifvit utöfver tillgång såsom utgift afförd. Af de i räkenskapen
under nämnda rubrik upptagna 77,247 R:dr 92 öre innestodo hos Stats- och Riks^äldskontoren
tillsammans 68,247 R:dr 92 öre, hvilken summa ingår uti dessa verks ofvan uppmfna tillgångar,
samt hos Svenska Slöjdföreningen 9,000 R:dr, utgörande återstoden af det utaf näinnda förening
till uppförande af ny byggnad för dess söndags- och aftonskola beviljade bidrag, hvilket blott
i den man, det till Ofverintendents-embetet levererats, i rikshufvudboken bokförts.
h) Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet. Uti räkenskapen bokföras äfven dels, såsom tillgång fastigheters
och inventariers värden till ett sammanräknadt belopp af 2,448,810 R:dr 62 öre och”dels,
såsom skuld, innestående behållningar å åtskilliga extra statsanslag, tillsammans 28,501 R:dr 44 öre!
288
Om kostnaden för åtskilliga
sorer
I likhet med hvad näst lidet ar ägde ram (se revisionsberättelsen pag.
framställt, här nedan meddelas: _____________
346), hafva äfven nu församlade
Anslag:
Justitiestats-expeditionen..........................
i Justitierevisions-expeditionen.........................
i Högsta Domstolen ..............................
i ......................................................
i Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat:
Hofrätten...............................
Justitiestaten...............................
i Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat:
Hofrätten.................................
Justitiestaten.............................
j Hofrätten Öfver Skåne och Blekinge med derunder tydande justitiestat:
Hofrätten................................
Justitiestaten...............................
Krigshofrätt en.................................
Fångvårdsstyrelsen....................
Utrikes-departementet:
Departementets expedition.......................
Ministerstaten..............................
Tillfälligt anslag till öfvergående utgifter . • ;............
Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter..........
Civildepartementets expedition........................
Kommers-kollegium.........................
Bergslagsstaterna och extra grufve-ingemörer...............
j Statistiska Tabellkommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån............
Till bibliotekets underhållande....................
„ arvoden åt tillfälliga biträden .................
Ordinarie. | ! Från stats- | diverse |
23,200—i | _ — — j— ; * 1 '' | |
170,900 — | ----! 827 47 |
169,900 — | j ! --958 10 |
81,200
7,244
12,555
58,590
97
50
25,500!— -i— 6,500'';—
806,200— I__j_ ___|
45,750; - 1
56,500|—,--1—--1—
45,600!— 1,800|-|--!—
54,900 — 27,549:87
32,050 ---!---—
15,4501—1--j—i--i—|
1,000!—!--!—i —i—1
7,250-,---; —!----
allmänna verk och inrättningar.
Revisorer deröfver låtit upprätta ett sammandrag, hvilken under enahanda erinran som nästlidet års Revi’
Til 1 k o in m e f:
Tillskott till idjuiiktions- arvoden. | Arvoden och ! gratifika-tioner. | Vikariats- ’ arvoden. | Rese- och | Skrif- 1 materialier expenser. | |||||
|
| 1,500 |
| 208 | 33 | / |
|
| i 63 |
— |
| ___ | — | 4,783 | 94 | i |
| 5,750 | |
--- |
| — | — | —.— | — | ___ | — | — | _ |
— | - | — |
| — | — | 2,017 | 3 | 678 | 36 |
4,000 | — | __ | — | _____ | _ | ___ | _ | 8,540 | 32 |
|
|
|
|
|
|
| ‘ | — |
|
5,527 | 20 | 037 | — | — | — | — | — | 3,974 | 4 |
2,410 | 21 | _;__ | — | ___ | __ | ___ | _ | 1,983 | 21 |
— |
| ---- | — | — | — | — | — | — | — |
— | — | — | — | 576 | 25 | — | — | 1,131 | 73 |
.— | — | — |
| 508 | 96 | 3,801 | 39 | 2,022 | 37 |
— | - | — | — | — | — | — | — | — | — |
— | - |
| - | — | — | — | - | — |
|
— | — | 450 | — | 333 | 31 | — | — | 4,618 | 31 |
— | - | — | - | 1,353 | 99 | — | — | 10,567 | 50 |
| “ |
|
|
|
|
| — | —-- |
|
___ | _ | __ | — | ____ | _ | 175 | _ | 1,499 | 55 |
— | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
— | — | — | — | --- |
| — | — | -''- | — |
Rev, fier. 1H71 angående Statsverket.
S u m m a. | Uti anslagen upp-komna | t Verkliga J_.__ | kostnader. | |||||
Brister. | Resparingar - i | | i Partisumma. i | i Hufvud • summa. | |||||
163,542,90 | { = | L_ 1 | 15,091 | 67 | Ii- - | 148,451 23, | ||
129,600 | — |
|
| 1 --- | — |
| 129,600 | _i |
19,095 | 39 | — |
| |-- | — | --_ i— | 19,095 39 | |
183,440 | 32 |
|
| 2,041 | 67 | 181,398 65 |
| 1 |
26,168 | 88 | — | — | ii | 76 | 26,157,12 | 207,555 | 77| |
180,038 | 24 | ___ | _ | 3,208 | 33 | 176,829(91 |
|
|
23,324 | 20 | — | -- | 255 | 21 | 23,068|99 | 199.898 90 | |
85 593 | 1° |
|
|
|
|
|
| I |
7,244 | 97 | — | — | 58 | 81 | 7,186:16 | 92,779 | 58 |
14,263 | 48 | — | — | 188 | — | ----- •-- | 14,075 | 48 |
59,922 | 72 | — | — | — | — | --_ ;-- | 59,922 | 72 |
32,000 | _ | —- | — | — | — | 32,000!- |
|
|
351,950 | — | — | — | 12,994 | 10 | 338,95590 |
| 1 |
56,500 | — | 34,929 | 30 | — | — | 91,429 30 | 462.385 | 20 |
52,801 | 62 | — | — |
| — | --i- | 52,801 62 | |
94,371 | 36 | — | — | 600 | — | 93,771 36 |
|
|
32,050 | — | — | — | 2,700 | — | 29,350 — | 123,12136! i I | |
17,124 | 55 | . |
|
|
| 17,124 55 |
|
|
1,000 | — | 17 | 43 | — | — | 1,017 43 |
|
|
7,250 | — | 1,546 | — | — | — | 8,796 — | 26.93798 |
37
290
|
|
| Anslag: |
|
| |
|
|
|
|
| Från stats- | |
|
|
|
|
| verkets | in- |
1 | Ordinarie. | Extra. | komster | och | ||
|
|
|
|
| diverse | |
|
|
|
|
| fonder. | |
. General-landtmäteri-kontoret...........................• | 32,500 | — | _____ | — | 224 |
|
Landtmäteristaten i landsorterna........................ | 64,800 | --- | — | i | --• | — |
Öfverståthållare-embetet . . ........................... | 37,695 | — | — | :— | — | — |
Krononppbördsverket i Stockholm........................ | 11,472 | — | — | — | — | •— |
Till polisens upprätthållande i dito....................... | 28,100 |
|
|
| . | ■ |
! Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenste- |
|
|
|
|
|
|
biträden: |
|
|
|
|
|
|
Aflöning .............. .................... | — | — | 32,800 | — | — | — |
Till undersökningar och expenser vid allmänna arbeten ........ | — | — | 30,000 | — | --* | — |
Finans-departementets expedition........................ | 38,200 | — |
|
| — | — |
Kammar-kollegium................................ | 117,450 | — | 24,700 |
| — | — |
| 91,700 | — | — | — | — | — |
Magasinsstaten.................................. | 15,118 | 14 | — | — | 26 | 64 |
Vågstaten i Falun................................ | 525 | — | — | — | --- | — |
Mynt- och Kontrollverken: |
|
|
|
|
|
|
Aflöning................................... | 18,700 | — | — | — | — | — |
Till Myntverkets drift och underhåll................... | 12,000 | — | — | — | 13,243 | 92 |
Omkostnader för Kontrollverket...................... | 3,450 | — | — | — | — | — |
Kammar-rätten.................................. | 126,426 | 94 | — | — | — | — |
| 25,400 | _ | __ | _ | __ | _ |
| 52,800 |
| 3,000 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||
Sundhets-kollegium med medicinalstaten: |
|
|
|
|
|
|
Sundhets-kollegium............................. | 35,627 | — | 8,050 | — - | — | — |
Arvode åt provincial-kirurgen i Stockholms län............. | 225 | — | ---- | — | — | — |
Fältläkare-kåren............................... | 9,650 |
| — | — | — | — |
Farmaceutiska institutet .......................... | 6,875 | — | — | — | — | — |
Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet och galvanism . . . | 750 | _ | — | — | — | — |
Provincialläkarne............................... | 213,000 | — | 1 |
|
|
|
Veterinärläkarne............................... | 14,000 | -1 | 1 |
|
|
|
291
Till kommer:
Tillskott
till
adjunktions arvoden -
Arvoden
och
gratifika
tioner.
Vikariats- i ite se- och
(traktamentearvoden,
i penningar.
Skrif
materialier
och
expenser,
m. m.
S u m in a.
Uti anslagen uppkomna -
Verkliga kostnader.
Brister. (Besparingar.! Partisumma.
287
50
1,000
1,500!-
250.
325 |
|
|
| 2,939 | 40 | 36,275 | 90 |
| :_ |
|
|
|
|
|
| 64,800 42,181 |
|
|
|
244 | 78 | __ |
| 4,241 | 29 | 7 |
| - | |
— | — | — | — | — | — | 11,472 | — | — | — |
|
| ___ |
| —— | — | 28,100 |
| — | — |
|
|
|
|
|
| 32,800 |
|
| _ |
— | — | — |
| — | — | 30,000 | — | 5,013 | 39 |
387 | 50 | 859 | 12 | 3,806 | 67 | 44,253 | 29 | — | _ |
3,580 | 27 | — | — | 4,322 | 92 | 150,053 | 19 | — | — |
1,742 | 51 | — | — | 3,900 | 28 | 97,342 | 79 | — | — |
— | — | — | — | — | —- | 15,144 525 18,700 25,243 | 78 | --- | — |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
— | — | — | — | __ | A_ | 92 | 2,884 | 5 | |
— | — | — | — | — | — | 3,450 | — | 1,468 | ii |
2,627 | 96 |
|
| 4,224 1,194 | 18 | 133,279 28,997 | 8 44 |
|
|
903 | 11 | 33 |
| _ | |||||
774 | 99 | 1,69546 | 4,490 | 27 | 63,010 | 72 | — | —■ | |
184 | 43 |
| — | 7,972 | 56 | 51,833 225 9,650 | 99 | ......— |
|
|
|
|
|
| |1 | | — |
| — | |
6,875 750 | |||||||||
337 | 50 | — | — | — | — | 50 | — | — | |
227,337 | |||||||||
|
|
|
|
|
|
Hufvud -
3,124 |
| ! 33,151 | 90 |
|
|
900 | -- | 63,900 | — | 97,051 | 90 |
— | — | 42,181 | 7 |
| |
— | — | 11,472 | _ |
|
|
— | — | 28,100 | ----- | 81,753 | 7 |
140 | 63 | 32,659 | 37 |
| |
— | —- | 35,013 | 39 | 67,672 | 76 |
150 | — | — | _ | 44,103 | 29 |
1,083 | 34 | — | — | 148,969 | 85 |
— | — | 97,342 | 79 |
|
|
1,296 | 67 | 13,848 | 11 |
|
|
— | — | 525 | — | 111,715 | 90 |
37 | 50 | 18,662 | 50 |
|
|
— | — | 28,127 | 97 |
|
|
— | — | 4,918 | 11 | 51,708 | 58 |
750 | — | — | _ | 132,529 | 8 |
600 | — | — -- | — | 28,397 | 44 |
— | — | — | — | 63,010 | 72 |
|
| 51,833 | 99 |
|
|
— | — | 225 | _ |
|
|
— | — | 9,650 | -: |
|
|
— |
| 6,875 | —: |
|
|
24 | — | 726 | — |
|
|
8,666 | 66 | 218,670 | 84j |
|
|
|
|
| — 1 | 287,980 | 83 |
— 292
Då det alltid bör vara af intresse att, i sammanhang med redogörelsen för de
allmänna undervisningsverkens inkomster och utgifter, känna antalet elever, som der undervisats,
vore det, med afseende å de svårigheter, som möta att från andra håll samla dylika
uppgifter, önskvärdt, om dessa institutioners hufvudräkenskaper innehölle anteckningar
rörande antalet elever, som under de särskilda läroterminerna åtnjutit undervisning.
Vid början af hvarje revision af statsverket skola, jemlikt 7 mom. af Kongl. Cirkuläret
den 14 Augusti 1841, till Revisorerne öfverlemnas de vid föregången lämplig tid
såväl ifrån Stats-kontoret som alla öfriga förvaltande verk infordrade och till Kongl.
Maj:t ställda underdåniga berättelser om tillståndet och styrelsen af de under deras förvaltning
stående delar af statsverket de år, för hvilka afskräde räkenskaper skola vid
samma revision företes j och skola dessa berättelser numera, på sätt Kongl. Cirkuläret den
13 Maj 1859 stadgar, utan särskild erinran derom till Kongl. Maj:t i Finans-departementet
insändas. Dessa stadganden innebära utan tvifvel, att hvarje förvaltande verk eller
inrättnings styrelse, som afgifver särskild räkenskap för de till dess disposition ställda
statsmedel, äfven är förpligtad att till Kongl. Finans-departementet ingifva den i åberopade
cirkulär anbefallda berättelse. Dylika redogörelser hafva emellertid icke blifvit till
Revisorerne öfverlenmade från andra än de uti ingressen till denna revisionsberättelse omförmälda
myndigheter.
På sätt vid föregående statsrevisioner egt rum, hafva äfven nu församlade Revisorer
vid besök å stället tagit närmare kännedom om åtskilliga i hufvudstaden och dess
grannskap varande allmänna inrättningar in. in. Sådana besök hafva, enligt hvad ofvan
förmärs, under denna revision försiggått vid Ultima landtbruks-institut, Riksarkivet samt
Kongl. Utrikes-departementets arkiv. Dessutom hafva dylika besök äfven egt rum vid
befästningarne invid Waxholro och Fredriksborg samt uti folkundervisningens normalskola
För de uti denna berättelse förekommande sifferuppgifters öfverensstämmelse med
räkenskaperna äfvensom för de deri intagna tabellers riktighet är den vid Revisionen anställde
kamererare ansvarig.
293
Uti de bos Revisorerne förda protokoll omförmälas de meningsskiljaktigheter,
hvilka vid ärendenas behandling under denna revision förekommit, hvarjemte, der sådant
äskats, anmälda reservationer blifvit denna berättelse bifogade.
Vid öfverlemnande till Kongl. Maj:t af ett exemplar utaf denna berättelse hafva
llevisorerne uti underdånig skrifvelse anhållit, det Kongl. Maj:t efter nådigt godtfinnande
täcktes bestämma lämplig vedergällning åt den statskommissarie, hvilken, till följd af
nådigt förordnande, Revisorerne under nu afslutade förrättning med upplysningar tillhandagått,
hvilken vedergällning, likasom de af Revisorerne bestämda arvoden till de vid revisionen
anställde tjenstemän och vaktbetjente, jemte kostnaderna för skrifmaterialier in. in.,
kominer att från Rikgälds-kontoret utbetalas.
Stockholm den 14 Oktober 1871.
HERM. OTTO FALK. J. RUNDBÄCK.
A. M. LINDGREN. GUSTAF LYBECKEL.
H. J. HAMILTON. GUSTAF ILEGGSTROM.
ARVID GUM/ELI (JK. A. HEDIN.
K. W. GEI JER.
D. E. STIERN C RON A.
ERIK SANDELL.
A. LINDEVALL.
Per Samgelius.
294
Reservationer;
I :o. Vid berättelsen rörande statsanslaget till reparationer ä Stockholms slott m. II. för de
Huligl. Höfvel! upplåtna byggnader.
af Herr Hedin, A.:
“Riksdagens revisorer sistlidet år hafva erinrat, att det hyresbelopp, som inflyter för
åtskilliga lägenheter, befintliga å den för statsmedel till fatbur för hofvets räkning inköpta,
men för detta ändamål ej ännu använda och tilläfventyrs obehöfliga egendomen
N:o 2 i qvarteret Päronträdet å Kungsholmen, bör till Stats-kontoret levereras, i stället
för att, såsom hittills skett, tilläggas anslaget till reparationer å Stockholms slott in. fl.
byggnader. Då det af föregående revisorer anmärkta förhållande fortfarit äfven 1869,
hyser jag den mening, att äfven nu församlade statsrevision bort å detsamma fästa Riksdagens
uppmärksamhet. Jag kan nemligen ej godkänna den åsigt, att det ifrågavarande,
statskassan undanhållna, beloppets obetydlighet förringar anledningen till anmärkning mot
hoftorvaltningen. Icke heller kan jag gilla den mening, att en framställning från statsrevisionen,
hvilken icke föranledt någon Riksdagens åtgärd, är att betrakta såsom af
Riksdagen underkänd och derför ej bör förnyas. Ty dels torde det kunna antagas, att
mängden af ärenden, som påkalla Kamrarnes och Stats-utskottets uppmärksamhet, stundom
beröfvar en eller annan framställning från statsrevisionen det afseende, den kunde förtjena,
dels torde det hända, att man någon gång anser den påpekning af ett uppenbarligen
oriktigt förfarande, hvilken i statsrevisionens berättelse förekommer, innebära tillräcklig
anledning till nödig rättelse, äfven utan att Riksdagen formligen i saken ingriper. Föröfrigt
och slutligen vill jag, jemte erinran derom, att Riksdagens åsigter ju kunna vara
förändring underkastade, tillägga att, enligt, min mening, statsrevisionen har att efter sin
öfvertygelse om det i hvarje särskild! fall rätta och riktiga, men utan hänsyn till vare
sig en föregående Riksdags icke uttryckta, eller en kommande Riksdags förmodade åsigt,
utföra sitt uppdrag.11
1 denna reservation instämde Herr Gumcelius, A.
2:o. Vill berättelse!! rörande Hnngl. Itrikes-ilepartementet, § 4.
a) af Herr Rundbäck, J.:
“Då, enligt den förklaring, som afgafs vid sistlidne lagtima riksdagen, i fråga om
hos Utrikes-departementet under år 1868 skedd obligationshandel, det upplystes, att berörda
obligationsköp endast var af tillfällig natur och ej vidare kan ifrågakomma; och
som det belopp, hvarför obligationer ännu 1869 köptes, var obetydligt samt prisskil
-
295
naden, ‘ å { procent öfver den noterade kursen, hvarmed obligationerna af Utrikesdepartementet
betaides, synes mig^ vara så ringa, att den helt visst kunde uppvägas af
och rån tevinsten att pa sa sätt placera penningarnej sa har jag icke kunnat
dela Herrar Revisorers uppfattning om behöfligheten af någon anmärkning rörande den
under år 1869 skedda obligationshandeln.11
b) af Ilerr Sandell, F.:
'' "Mot det af minsta möjliga majoritet inom Revisionen uti denna § fattade beslut
får jag anföra min reservation af skäl:
o att det ingalunda synes åtgjord!, huruvida statsverket lidit någon förlust genom det
ifrågavarande obligationsköpet, enär Stockholms stads obligationer af den 30 September
18o8 inom kort tid eftet köpet förföl lo till inbetalning efter 5 procent, då deremot depositionsräntan
denna tid höll sig vid omkring procent; att omständigheterna ganska
väl kunnat vara sådana, att den klandrade åtgärden varit för tillfället den lämpligaste
eller till och med oundviklig; att, då en kapitalrabatt af J procent var det högsta, som
kunde^ betingas, största möjliga vinsten af ett annat förfarande ej öfverstigit 32 R:dr och
att således sjelfva. sakförhållandet i hvarje fall är af alltför ringa vigt för att i och för
sig påkalla en anmärkning från Statsrevisionen, men att, om ogillandet af en vedertagen
princip deremot åsyftats, detta syftemål undanskymmes af det obetydliga i sak, hvarmed
det nu är sammanstäldt. “
Häri instämde Herrar Geijer, K. W. och Lindgren, A M.
3:o. Vid berättelsen angående Statistiska Tabell-kommissionen, § ].
af Herr Falk, B. O.:
“Mot denna § får jag anföra min reservation af skäl:
att för den vidt omfattande fråga, som deri behandlas, Revisionen ej varit i tillfälle
skaffa tillräcklig utredning och jag sålunda, åtminstone för min del, ej kunnat göra mig
med densamma nöjaktigt förtrogen “
4:o. Vid berättelsen rörande statens jcrnvägstralik, § 2.
af Herr Hedin, A.:
“Mot det i anförda § uttalade klander af den mellan styrelsen för statens järnvägstrafik
och en norsk jernvägsdirektion slutna öfverenskommelse "får jag anföra min reservation,
då jag dels finner den uppstälda jemförelse, på. hvilken klandret är grundad!, icke
vara för ändamålet nog fullständig, dels också anser sannolikt, att andra för revisorerne
okända förhållanden kunnat på nämnda öfverenskommelse inverka på ett sätt, som tillfyllestgörande
förklarar den förmenta och anmärkta obilligheten.11
5:o. Vid berättelsen rörande Kong). Ståls-kontoret, § 7.
af Herr Falk, H. O.:
“Vid denna af revisionens majoritet beslutade § har jag varit af så olika åsigt, att
jag ansett densamma ej bort i revisionsberättelsen inga, och får derföre mot densamma
nedlägga min reservation. “
Häri instämde Herrar Geijer, K. W. och IAndgren, A. M.
Vid berättelsen rörande konsistorierna, § 12.
6:o.
af Herr Gumwlius, A. ■''
“Gerna förenande mig om syftningen af Revisorernes i denna punkt gjorda framställning,
har jag dock ej kunnat godkänna dess lydelse. För åtskilliga af de här ifrågavarande
medlen lära i gåfvobref eller annorledes föreskrifter rörande deras förräntning
redan vara lemnade och torde böra respekteras. Att åt två särskilda sorter obligationer
lemna ett bestämdt förord, synes mig icke heller vara välbetänkt eller rättvist. Sålunda
skulle jag ha önskat, att Revisorerne stannat vid uttalande, af den åsigt, att bär ifrågavarande
medel böra, der sådant lämpligen kan ske samt icke mera gifvande och till säkerheten
likväl otvifvelaktig utlåning till landsting, kommuner e. d., kan ske, företrädesvis
förvandlas i goda, räntebärande obligationer. “
7:o. Vid berättelsen rörande Kong!. Svenska Akademien.
af Herr Hedin, A., som ansåg Revisionens yttrande om Akademiens ordboksanslag
böra erhålla följande lydelse:
“Som väl bekant är, har Svenska Akademien redan före den tidpunkt, då ett särskildt
anslag för utgifvande af en svensk ordbok blef henne beviljadt, ej alldeles saknat
medel för bedrifvande af det ordboksarbete, som genom § XXIII i Akademiens stadgar
allt ifrån stiftelsen varit henne ålagdt. Dels har nemligen akademien, på grund af det
genom Kongl. Brefvet den 22 December 1792 meddelade privilegiet att utgifva Post- och
Inrikes Tidningar, varit tillförsäkrad en årlig inkomst, hvilken ännu ej upphört, ehuru
privilegiet på nämnda legala kungörelseblads utgifvande i följd af uteblifven förnyelse ej
längre lärer vara giltigt, och hvilken numera utgör 7,500 R:dr Runt om året. Dels har
akademien sedan äldre tider uppburit ett direkt statsanslag af ursprungligen 1,500 R:dr
specie, som numera, efter att akademien förlorat sin silfverutvexlingsrätt i riksbanken,
utgår med 2,250 R:dr årligen. Det särskilda ordboksanslaget, stort 3,750 R:dr, beviljades
först af 1853—1854 årens riksdag och har sedermera fortfarande med samma belopp
kommit akademien till godo. Under de aderton åren 1854—1871 har akademien sålunda,
särskildt och ensamt för ordboksarbetet, uppburit den betydliga summan af 67,500
R:dr R:mt. Det synes derför nu ej vara för tidigt att tillse, om de vunna resultaten,
eller åtminstone förhandenvarande grundade förhoppningar om blifvande goda resultat,
någorlunda motsvara den anförda, ganska stora uppoffringen af statsmedel. AU behöflig
grundval för omdömet härom erbjudes dels af det första häfte af den länge omtalade ordboken,
omfattande bokstafven A, som förlidet är af trycket utkom, dels af den förklaring
angående “Svenska Akademiens ordbok1-, som finnes intagen i fyrtiofemte delen af Akademiens
Handlingar.
Af förordet till det utgifna ordbokshäft.et kan man sålunda för det första sluta, att
de redan för ordboksarbetet utgifna medel säkerligen äro blott en obetydlighet i jemförelse
med det för arbetets fortsättning och afsilning erforderliga belopp, derest arbetet
skall fortgå under akademiens ledning. Der yttras nemligen, att fullgörandet af akademiens
ordboksuppdrag både är och varit beroende, bland annat, af •— såsom orden falla
— “brist på tillräckliga yttre medel.“ Någon annan mening lärer näppeligen härur kunna
297
dragas, än att det nuvarande årliga ordboksanslaget är för litet. Utsigten att, efter så
betydliga utgifter för ifrågavarande ändamål, behöfva höja årsanslaget förefaller något betänklig,
derest det ej kan med en hög grad af sannolikhet ådagaläggas, att endast fölen
kortare följd af år ett förhöjdt anslag vore af behofvet påkalladt; men att så ej är
händelsen, framgår tydligt af den ofvan antydda förklaringen i 45:te delen af Akademiens
Handlingar. Der upplyses nemligen (sidd. 293—294), att de förarbeten, som bestå i sedan
lång tid samlade och ganska kostsamma språkprof, äro odugliga och måste “med
betydande kostnader1'' och tidsödande arbete göras om. Vid sådant förhållande lärer det
af akademien nu utgifna häfte, som innefattar bokstafven A, få anses utgöra något så
när det enda resultatet af statens hittills häfda kostnader för Svenska Akademiens ordboksarbete.
Föreställningen om de kostnader, Indika ytterligare äro att förvänta efter
den mycket ringa början, som nu gjorts, torde ej vara uppmuntrande att fortsätta på den
väg, som hittills blifvit följd.
Dertill kommer vidare, såsom äfven af det åberopade förordet kan inhemtas, att
akademien sjelf synes vara mycket tveksam, om och när hennes ordboksarbete kan
komma att förete några ytterligare för allmänheten tillgängliga frukter, än det dyra och
hittills enda A-häftet. Om man sammanhåller denna i förordet uttalade tvekan med det
tillkännagifvande, som förekommer i den citerade förklaringen (sid. 322), att nemligen
hela syftet med offentliggörandet af A-häftet icke — såsom man eljest skulle förmodat
— varit att omsider påbörja utgifvaudet af ett verk, som hufvudsakligen vore
färdigt och hvars fortsättning sedermera skulle någorlunda raskt följa, utan i stället “att
utgöra dels en skyldig gärd af uppmärksamhet mot Hagbergs minne, dels ett praktiskt
intyg om den i senare tider inom akademien rådande åsigt rörande en svensk ordboks
bestämmelse11, så kan den slutsatsen svårligen afvärjas, att akademien sjelf har föga
allvar med det henne ålagda ordboksarbetet. Denna slutsats vinner ökad styrka af nästan
allt, som i den flere gånger åberopade förklaringen yttras. Der betonas nemligen,
att akademien sjelf saknar och alltid saknat all “böjelse11 för ifrågavarande arbete, som
hon “mot sin vilja11 fått sig “pålagdt11, och som hon blott af “pligt11 underkastat sig.
Der visas ock med skäl, som näppeligen torde kunna vederläggas, hvilka ytterst stora, af
mer än en redan vid akademiens stiftelse insedda, svårigheter möta ett samfund vid
försöket att fullgöra ett sådant arbete. Af nämnda förklaring framgår i sjelfva verket,
att akademien arbetar under känslan af en omöjlig uppgift.
På grund häraf har revisionen anseti sig böra uttala den mening, att det af statsmedel
åt Svenska Akademien beviljade ordboksanslag ej medför eller i akademiens hand
kan förväntas skola medföra ringaste allmänna nytta, och att det sålunda lärer böra upphöra,
så mycket mer som kostnaden för den af akademien tillämnade s. k. ordlista ej
bör öfverstiga de tillgångar, akademien i det återstående anslaget af 2,250 R:dr och i
sina så kallade “enskilda11 medel har att förfoga öfver.
På samma gång vill emellertid revisionen otvetydigt erkänna, såväl att det ändamål,
för hvilket ifrågavarande anslag under en längre följd af år utgått, eger den stora nationella
vigt och betydelse, att det är väl värdt att med statsmedel understödjas, som ock
att det säkerligen ej utan fortsatt statsunderstöd kan vinnas. Men, innan ytterligare
penninguppoffringar för detsamma beslutas, torde man, genom väsentligt förändrade anordningar,
böra söka att förvärfva någon garanti, att ej statens medel gagnlöst bortkastas.
ltev. Ber. 18 11 angående Statsverket.
38
- 298 -
8:o. Vid berättelsen rörande expeus- oeh aflöningsräkningarne.
af Herr Hedin, A.:
“Jemlikt föreskriften i § 15 af den för justitiekansleren den 3 Augusti 1809 utfärdade
instruktion afgifver närande embetsman årligen till Kongl. Maj:t berättelse dels om
de åtgärder, han under loppet af föregående år vidtagit till följd af Kongl. Maj:ts befallningar
och meddelanden, dels om sina förfoganden för att till slut befordra kronobalansmål.
Det är således blott om en del af sin embetsverksamhet, justitiekansleren aflåter
redogörelse till Kongl. Maj:t, och denna redogörelse lärer, så vidt mig bekant är, ej ens
i utdrag genom trycket allmängöras, medan deremot, som bekant, Riksdagens justitieombudsman
i årliga berättelser, som in extenso till trycket befordras, redovisar för sin
embetsförvaltning i hela dess omfång. På detta förhållande har jag ansett statsrevisionen
böra fästa Riksdagens uppmärksamhet, af följande i korthet antydda skäl:
Om justitiekansleren ej af sin instruktion ålägges en vidsträcktare redogörelse-skyldighet,
än här ofvan är nämndt, torde detta få anses för en brist i gällande instruktion,
då man ej kan inse någon anledning till andra bestämmelser, i detta fall, rörande justitiekansleren,
än de, som gälla för justitie-ombudsmannen och som alltid ansetts nödiga och
nyttiga. Om, vidare, det torde erkännas, att de af justitie-ombudsmannen till Riksdagen
afgifna berättelsers gagn och betydelse skulle väsendtligen förminskas, derest de ej offentliggjordes,
så lärer ock böra medgifvas, att publicerandet af justitie-kanslerens årliga
redogörelser är önskvärdt.
Härtill kommer, att sjelfva billigheten synes fordra, att ej den ena af tvänne hvarandra
så snarlika institutioner undandrages det offentlighetens ljus, som torde vara ej
mindre helsosamt för den enas än för den andras lif och verksamhet, medan åter den
andra litet emellan sjelf lemnar i hvars och ens händer alla nödiga materialier till granskning
och bedömande af dess skötsel och resultater.
Slutligen kan tilläggas, att den af ifrågavarande institutioner, som i anförda afseende
har mindre skyldigheter, än den andra, nemligen justitiekanslers-embetet, deremot kostar
staten mera, än justitie-ombudsmans-inrättningen."
299
Riksmarskalks-embetetä
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Eevisorers anmärkningar vid
bemäld a Embetes räkenskaper för år
1869.
Uti nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober har Eders Kong], Maja i nåder anbefallt
Riksmarskalks-embetet att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdåniga
utlåtanden i anledning af hvad i ett remissen bifogadt transsumt af Riksdagens sednast
församlade Revisorers berättelse förekommer rörande Drottningholms och Svartsjö samt
Gripsholms och Strömsholms lustslott.
Sedan Riksmarskalks-embetet i anledning häraf infordrat vederbörandes underdåniga
yttranden i hvad hvartdera slottet särskildt vidkommer, och dessa yttranden numera
hit inkommit, får Riksmarskalks-embetet desamma härhos underdånigst öfverlemna,
samt, under åberopande i öfrigt af hvad deruti blifvit anförd t, beträffande särskildt den i
revisionsberättelsen omförmälda skulden vid Drottningholm, i underdånighet erinra, att till
liqviderande deraf icke blifvit använd någon del af de till slottets underhåll anslagna
statsmedel, utan endast till slottskassan inflytande särskilda och tillfälliga inkomster, i den
man de för hvarje år dertill lemnat tillgång; och torde i följd deraf hvad i revisionsberättelsen
rörande detta ämne förekommer icke påkalla eller föranleda till någon
åtgärd.
De remitterade handlingarne varda härhos i underdånighet återställda.
Stockholm den 30 November 1871.
O. A. SPARRE.
w. von Schoults.
Ståthållare-embetets på Drottningholms
slott underdåniga utlåtande.
Uti den berättelse, angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1869, Riksdagens Revisorer till Eders Kongl.
Maj:t ingifvit, hafva Revisorerne, hvad vidkommer Drottningholms och Svartsjö Kongl.
lustslotts räkenskaper, yttrat, att som medelsräkningen under rubrik “Jordbrukets afkastning“
visade inkomst endast för såldt foder och spanmål, men utgiftssidan hela omkostnaden
för jordbruket, hvaremellertid dock af persedelräkningen framginge jordbrukets hela
afkastning, så skulle, alldenstund detta förhållande icke vore i hufvudredogörelsen upptaget,
densamma lemna en vilseledande öfversigt af ställningen.
Ehuruväl det borde vara och hittills varit tillräckligt att jordbrukets hela afkastning
för året är synlig uti spanmålsräkningen, så vill Ståthållare-embetet hädanefter låta
uti medelsräkningen eller hufvudboken genom särskild anteckning under rubriken "Jordbrukets
afkastning11 hänvisa till persedelräkningen.
Vidare yttra Revisorerne, att då den för slottet fastställda utgiftsstaten ej funnits
räkenskapen bilagd, hafva de icke varit i tillfälle bedöma, huruvida tjenstemännens och
300
betjeningens aflöningar i penningar och naturapersedlar varit med densamma öfverensstämmande.
Med en sådan speciel granskning torde ej Riksdagens Revisorer böra besväras, helst
den verkställes af Eders Kong). Maj:ts och Rikets Kammar-rätts revision.
För öfrigt anföra Revisorerne, efter att hafva redogjort för den skuld slottskassan
har, att ansvaret för denna skuld ej synes tillhöra statsverket utan Eders Kong]. Maj:ts
Hofförvaltning.
Huru sådant än betraktas, så, enär Drottningholms slott tillgodokommit ifrågavarande,
till nödvändiga underhållsutgifter förskjutna medel, har slottskassan också att desamma
återbetala i den mån dess tillgångar sådant medgifva.
Drottningholm den 13 November 1871. /
JOHAN ALB. KANTZOW.
Auy. Dahl ems.
Intendentens på Gripsholms slott underdåniga
utlåtande.
På grund af närlagda, af Riksdagens Herrar Revisorer framställda anmärkning,
rörande räkenskaperna vid Gripsholms Kong!, lustslott, får jag härmed till Eders Kong].
Maj:t afgifva den förklaring, att den af Herrar Revisorer framställda önskan, angående
sättet för räkenskapernas förande, skall för de kommande åren blifva behörigen iakttagen.
Gripsholms slott den 13 November 1871.
EUG. FR. EKENSTIERNA.
Ståthållare-embetets på Strömsliolms
4 slott underdåniga utlåtande.
Till följd af Riksdagens Herrar Revisorers anmärkning, enligt närslutna transsumt,
att då större delen af den kontanta behållningen i Strömsholms slottskassa, vid revisionsårets
början utgörande 1,897 R:dr 30 öre och vid dess slut 2,289 R:dr 82 öre, icke
varit erforderlig för löpande årets utgifter, densamma bort i bankinrättning insättas, får
Ståthållare-embetet i djupaste underdånighet förklara, att föreskrift saknas att ifrågavarande
medel skolat i bankinrättning insättas samt i hvilken sådan, och då bankkontor
icke finnes på platsen, har Ståthållare-embetet ansett säkrast och författningsenligast att
medlen förvarats hos redogöraren under Ståthållarens kontroll; hvarför ock Ståthållareembetet
icke kan finna anmärkningen ega befogenhet. Upplysningsvis får Ståthållareembetet
underdånigst meddela, att ifrågavarande behållning afsetts för inköp af effekter
samt föreslagna och af Eders Kongl. Maj:t godkända reparationsarbeten, äfvensom att en
del af dessa arbeten, redan år 1869 förberedda och började, änskönt någon kostnad derför
icke i samma års redogörelse upptagits, sedermera blifvit fullbordade.
Strömsholm deu 15 November 1871.
W. FISCHERSTRÖM.
N. G. Eek.
301
Chefens för Utrikes-departementets
Kameral-afdelning
till Utrikes Statsministern afgifna förklaring,
i anledning af hvad Riksdagens
Revisorer anfört vid granskning af
Departementets räkenskap för år 1869.
I anledning af hvad Riksdagens Revisorer, uti sin berättelse om den verkställda
granskningen af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning år 1869, anfört rörande förvaltningen af de till Kongl. Utrikesdepartementets
Kameral-afdelning inflytande statsmedlen, får jag äran till Eders Excellens
afgifva följande vördsamma förklaring:
Beträffande § 1 : att den öfverklagade begrafningshjelpens utbetalande, såsom af
anordningen å densamma upplyses, grundar sig å ett vid ministeriel föredragning den 6
Juli 1869 fattadt nådigt beslut.
Beträffande § 2: att de löne- och andra förmåner, som Friherre E. von Stedingk
under åren 1868 och 1869 åtnjutit såsom Chef för Kongl. Maj:ts beskickning vid Kongl,
danska hofvet, likaledes grunda sig, såsom äfven synes af de räkenskaperna bifogade anordningar
å dessa utgifter, uppå, vid ministeriella föredragningar dels den 7 Augusti 1868
och dels den 1 Juni 1869, fattade nådiga beslut, hvilka — till följd deraf att ordinarie
lönen för Kongl. Maj:ts Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipotentiaire vid nämnda
hof är sedan 1866 å minister-staterna uppförd till 9,000 R:dr Hamb. B:ko — för båda
åren medfört en besparing uti bemälde Beskicknings-chefs aflöning af tillsammans öfver
6,500 R:dr Runt.
Beträffande § 4: Rörande förra årets Herrar Revisorers anmärkningar vid obligationsköpen
för konsulsfondens räkning uppläste Hans Excellens Herr Statsministern för
utrikes ärendena när revisionsberättelsen rörande statsverket föredrogs i Riksdagens båda
Kamrar, följande af mig meddelade utredning:
“Stockolms stads 5-procents-obligationer af den 30 September 1858 blefvo, enligt
deras ordalydelse, efter 10 år uppsägbara äfven å innehafvarens sida. Vid tiden för ifrågavarande
obligationsköp var detta förhållande dels nära förestående och dels hade det
redan inträda när de sista köpen egde rum. Någon kapitalrabatt kunde icke af köparen,
som behöfde köpa, betingas å sådana obligationer, ehuru den, som af en eller annan anledning
var tvungen att sälja, å fondbörs verkligen fått, enligt officiel mäklareattest, vidkännas
en förlust af } procent år 1868 och ännu i Februari år 1869 af | procent. För
att komma i åtnjutande af denna utaf Herrar Revisorer såsom icke obetydlig betecknade
kapitalrabatt af högst tillfällig natur, hade uppdrag måst lemnas åt någon att för konsulsfondens
räkning öfvervaka de sällsynta tillfällen, när å fondbörserna ifrågavarande, til!
följd af deras uppsägbarhet, särdeles efterfrågade obligationer utbjödos, hvarvid dock varit
att befara, att de med detta uppdrag och auktionsförrättningen förenade kostnader skulle
slukat nästan hela det belopp, hvarmed de inropade obligationerna möjligen understigit
pari.*'' (Se Första Kammarens protokoll lista Del. sid. 540 och Andra Kammarens protokoll
2:dra Del. sid. 234.)
Sedan innevarande års Statsrevisorer i deras berättelse, § 4, framställt enahanda
anmärkning och sedan uti diskussionen i Andra Kammaren på eftermiddagen den 18 sistlidne
Mars upplyst blifvit, att den af Herr Biskop Rundgren hysta uppfattning af meningen
med obligationsköpsanmärkningen, hvilken uppfattning äfven af mig delades, icke varit
302
den råtta, inskränker jag mig till att, såsom förklaring af ofvan nämnda ånyo anmärkta
förhållande, åberopa, i hvad den å -närvarande fall är tillämplig, min ofvanstående utredning
(hvaraf torde kunna anses ådagalagdt, att mäklares användande vid köp af ifrågavarande
obligationer år 1869 skulle uppdrifvit priset öfver pari), anseende jag mig dock
höra tillägga, att alla ifrågavarande obligationer blifvit — enligt hvad af 1870 års den
1 sistlidne Juli till Kong! Kammar-rätten insända räkenskaper inhemtas kan — den 1
Oktober 1870 af Stoekholms stad efter pari-kurs inlösta.
Och beträffande slutligen § 5: Om jag, såsom af nyss åberopade utredning synes,
af sparsamhetsskäl ansett mig icke böra använda mellanhand vid obligationsköpen, så anser
jag dock att skyldig omtanke bjuder att, till beredande af all möjlig besparing, mäklare
fortfarande må användas vid anskaffandet af vexlar för Kongl. Utrikes-departementets räkning,
åtminstone till dess fullt, betryggande säkerhet kan vinnas, att Riksbanken alltid
och icke endast “i allmänhet kan lemna vexlar till kurs, som ej öfverstiger den, hvilken,
vid vexelslut, af mäklare betingas. I denna min mening styrkes jag ytterligare deraf att
mäklares talrika slutsedlar utvisa, att det långtifrån alltid varit Riksbanken, som haft att
erbjuda den billigaste kursen, och jemväl deraf att en ganska ringa förhöjd kurs å några
poster lätt kan föranleda en utgift, öfverstigande många gånger mäklarens courtage af en
per mille.
Rörande åter det såsom oegentligt anmärkta förhållande att vexelomkostnaderna
vid redovisningen för anslagen från handels- och sjöfartsfonden icke särskildt för sig upptagits,
utan inberäknats i andra utgiftsposter, så får jag äran meddela att, dessa utgiftsposter
varit sådana, som måst medelst vexel för handels- och sjöfartsfondens räkning i
utlandet gäldas och således med uteslutande svenska statsmedel, hvadan jag, vid det förhållande
att icke något särskildt konto för vexelomkostnader varit bestämdt att vid redovisningen
för ifrågavarande anslag upprättas, såsom den för mig utfärdade instruktionen
föreskrifver det vid redovisningen af de Förenade Rikenas anslag till kabinettskassan och
konsulsfonden, ansett dessa konton icke böra betungas med kostnaderna för anskaffandet
af vexlar, hvarmed uteslutande svenska utgifter skolat bestridas, utan hållit
före det vara rättast att dessa vexelomkostnader påfördes de poster, till hvilkas bestridande
vexlarne måst anskaffas.
Stockholm den 9 November 1871.
E. van Hr ienen.
Arkivariens i Utrikes-departementet till
Utrikes Statsministern afgifna förklaring,
i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkning vid DeparteP
mentets* räkenskap för år 1869.
Vid afgifvande af det yttrande, som Eders Excellens har behagat infordra i afseende
på en, enligt “Transumt af Riksdagens Revisorers berättelse angående granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd och förvaltning, den 14 Oktober
1871“, af Revisorerne vid tredje hufvudtiteln under § 6 till Riksdagen gjord framställning,
rörande i Utrikes-departementet förvarade ministeriella handlingar, torde jag böra
303
inskränka mig till det vördsamma förklarande att, efter min uppfattning, hvarken någon
våda eller någon olämplighet förefinnes uti ifrågavanande handlingars förvarande i Utrikesdepartementets
arkiv; att detta arkiv jemväl i sitt närvarande skick för dem egen utrymme
samt att den lättnad, som enligt antagande skulle beredas den historiska forskningen genom
handlingarnes öfverförande till Riks-arkivet, mer än till fullo lärer motvägas af de
olägenheter,^som otvifvelaktigt skulle komma att uppstå genom saknaden inom Departementet
af sådana handlingar, hvilka, jemte det deras grannlaga innehåll gör dem mindre
lämpliga att komma till allmän kännedom, äro af beskaffenhet, att det för den yttre politikens
handhafvande kan vara af vigt att till dem omedelbart ega tillgång.
Stockholm den 9 November 1871.
Gustaf Sanndahl.
Kong !. Landtmäteri -styrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anfört vid
granskning af Styrelsens räkenskaper för
år 1869.
Uti den berättelse, hvilken Riksdagens Revisorer den 14 Oktober innevarande år
afgifvit, angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning, förekommer under titeln “Expens- och Aflöningsräkningarne“ i S 3
ordagrant följande:
^‘Beträffande det å staten för landtmäteriet uppförda anslag, 3,000 R:dr, till arfvoden
åt lärare för landtmäterielevers undervisning, hvilket anslag väl blifvit'' för revisionsåret
till fullo lyftadt, men hvaraf ett belopp af 84 R:dr till Kongl. Räntekammaren
återlevererats, förekommer hufvudsakligen följande:
Uti underdånigt memorial den 19 September 1862 hade Öfverdirektören för landtmäteriet,
under åberopande deraf, att Kongl. Maj:t dels, enligt nådigt beslut den 28 Maj
1856, icke funnit skäl att bifalla Öfverdirektörens förslag om landtmäteri-examens förläggande
till universiteten, dels ock under den 27 September 1861 förklarat den väckta
frågan om meddelande vid Skogsinstitutet af undervisning åt landtmäteri-elever för det
dåvarande böra förfalla, tillika anfört, att i följd deraf ingen annan utväg syntes återstå
för bibringande åt nämnde elever af den teoretiska bildning, som fordrades för godkännande
i landtmäteri-examen, än att de undervisades i hufvudstaden genom särskilde, af
Öfverdirektören anskaffade lärare; varande för omförmälda ändamål af Öfverdirektören
beräknade 3,000 R:dr årligen, hvarmed skulle aflönas sex särskilda lärare ; och sedan,
med afseende å hvad Öfverdirektören jemväl i öfrigt anfört, angående landtmäteri-elevers
kostnadsfria undervisning för inheintande af de till landtmäteri-examens undergående erforderliga
kunskaper, Kongl. Maj:t för ändamålet äskat ett årligt belopp af 3,000 R:dr, blef
detta belopp vid 1862—1863 årens Riksdag beviljadt och har sedermera oförändradt
utgått.
Sedermera anhöll väl Landtmäteri-styrelsen, uti underdånigt memorial den 30 Juli
1865, att å General-landtmäteri-kontorets stat måtte uppföras ytterligare 2,000 R:dr, att
af Styrelsen årligen utdelas till stipendier åt landtmäteri-elever; men sedan, vid underdånig
föredragning häraf den 13 Oktober samma år, Statsrådet och Chefen för Civil
-
304
departementet afstyrka förslaget på den grund, att anvisande af stipendier åt sådana elever
desto mindre borde ifrågakomma, som då, enligt hvad Landtmäteri-styrelsen i annat mål
upplyst, landtmäterigöromålen vore i så starkt aftagande, att efter 11 års förlopp (1876)
föga deraf ansåges återstå, någon anledning att genom beredande af särskilda fördelar
under lärokursen inleda ynglingar å denna bana ej förefunnes, blef denna framställning af
Kongl. Maj:t afslagen.
Denna uppfattning, nemligen att ynglingar icke borde inledas å landtmäteri-banan,
synes äfven hafva blifvit af Styrelsen i högsta måtto delad; ty, enligt hvad uti Generaldirektörens
för landtmäteriet berättelser för åren 1867—1868 yttrats, hade Styrelsen
längesedan insett och i sina berättelser så väl som i tidningarne under de sista^ fem åren
årligen sökt att fästa fäders och målsmäns uppmärksamhet, bland annat, derå, att tillräcklig
sysselsättning vid landtmäteriet för erhållande af nödtorftig bergning icke kunde
erhållas samt att landtmäteri-yrket i alla händelser vore mycket osäkert, tungt och
helsoförstörande.
Under sådana förhållanden, och då antalet af de elever, hvilka begagnat sig af
den kostnadsfritt meddelade undervisningen, enligt Revisorerne lemnad upplysning, numera
nedgått till en enda, hafva Revisorerne, för den händelse statens mellankomst skulle vidare
vara erforderlig för bibringande af undervisning åt eu tjenstemannaklass, af hvais
biträde behofvet årligen förminskas, trott sig böra ifrågasätta, om sadant icke numera
kunde ske med mindre kostnad på något af de sätt, Öfverdirektören för landtmäteriet,
enligt hvad ofvan omförmäles, förut föreslagit.''1
I anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t i nåder infordrat underdånigt utlåtande
af Landtmäteri-styrelsen, som fördenskull nu får underdånigst yttra följande:
Vid den tidpunkt, som här strax nedan omförmäles, skulle landtmäteri-examen,
likasom öfver 100 år tillförne, hållas i General-landtmäteri-kontoret. För att kunna till
densammas undergående sig anmäla, skulle landtmäteri-eleverne styrka, att de undei tva
år oafbrutet arbetat hos någon kunnig landtmätare och derunder förvärfvat sig säker
kännedom i allt, som hörer till landtmäteriets praktiska utöfning. Landtmäteri-examen
angick också knappt annat än rent teoretiska läroämnen, i hvilka eleverne, med jemjemförelsevis
få undantag, voro mycket okunnige och derföre erhöllo undervisning, hvilken
meddelades dem på deras egen bekostnad af tre ingeniör er vid General-landtmäterikontoret.
Detta syntes icke tillfredsställande, och undertecknad, Kontorets Chef, då benämnd
Öfverdirektör vid landtmäteriet — som åren 1850 och 1851 gjort embetsresor
inom hela riket samt under samtal med landtinätarne i alla län funnit dem “med en
högst märkvärdig enhällighet anse gällande föreskrifter om landtmäteri-examen icke motsvara
ändamålet, erkänna sig icke hafva alla önskvärda förstudier och tro, att Landtmäteristaten
ej kunde ernå samma bildningsgrad, som andra tjenstemanna-karer, med
mindre densamma, likasom de sednare, erhölle en universellare bildning och att, för vinnandet
deraf, landtmäteri-examen flyttades från General-landtmäteri-kontoret till akademierna"
— föreslog i ett underdånigt memorial af den 11 Maj 1852, på flera deruti anförda
skäl, att landtmäteri-elevernes undervisning och examinerande måtte förläggas från
General-Landtmäteri-kontoret, som aldrig författningsenligt skolat vara en läroanstalt, till
universiteten, hvilket, till stor fördel för landtmäteriet i Finland, skett derstädes redan
den 2 November 1812, hvarjemte de vid universitetet i Helsingfors studerande landtmäterieleverne
fingo stipendier ur ett för sådant ändamål anvisadt anslag å 1,000 rubel silfver.
Men sedan de akademiska konsistorierna i Upsala och Lund samt H. K. H. Kronprinsen,
i egenskap af Kansler för universiteten, afstyrkt nådigt bifall till ofvannämnda
förslag, så afslogs detsamma genom nådigt beslut af den 28 Maj 1856, uti hvilket Öfverdirektören
tillika anbefalldes att, efter samråd med Chefen för Skogsinstitutet, afgifva
underdånigt yttrande och förslag, om och på hvad sätt landtmäteri-elevernes undervisning
och examinerande måtte kunna ställas i samband med Skogsinstitutets undervisningsverk.
Denna nådiga befallning fullgjorde Öfver-direktören i underdånigt memorial af den
6 September 1856, hufvudsakligen innehållande — i fullkomlig motsats till Chefens för
Skogsinstitutet yttrade åsigter i ämnet — att, då landtmäterieleverne ej finge erhålla sin
tjenstemannabildning vid universiteten, det vore både för dem och det allmänna önskvärdt,
att det nådigst ifrågaställda sambandet tillvägabringades, äfvensom att detta samband
framdeles kunde, samtidigt med en då förestående reorganisation af Skogsinstitutet,
utan något men för detta och utan annan särskild kostnad, än arfvode till en lärare i
författningskunskap, åstadkommas samt torde böra uppmärksammas vid författandet af de
tillämnade nya stadgarne för nämnda institut, hvarjemte Öfver-direktören i underdånighet
anhöll, att Kongl. Maj:t i nåder måtte, intilldess samma stadgar blifvit utfärdade och
landtmäteri-eleverne måste, såsom förut, sjelfve vidkännas kostnaderna för sin undervisning
till landtmäteri-examen, såsom bidrag till bestridandet af samma kostnader, bevilja
ett årligt anslag på åtminstone 1,000 R:dr B:ko. I anledning häraf beslöt Kongl. Maj:t,
den 11 November 1856, att frågan om landtmäteri-elevernes undervisning och examinerande
vid Skogsinstitutet borde till pröfning företagas samtidigt med de förestående nya
bestämmelserna rörande nämnda instituts organisation, och att emellertid af besparingarne
på riks-statens sjette hufvudtitels anslag till jordbruket, handeln och näringarne skulle
utbetalas 1,000 R:dr B.ko att, såsom provisoriskt bidrag för ett, år till bestridande af
kostnaden för bemälde elevers undervisning, ställas till Öfver-direktörens disposition emot
behörig redovisningsskyldighet. För samma ändamål anvisades årligen lika stort belopp,
tilldess detsamma, på underdånig hemställan af Öfver-direktören, genom nådigt Bref af
deri 4 Juni 1859 ökades till 2,600 R:dr Bunt, hvilken summa finge, mot behörig redovisning
och under vilkor, att landtmäteri-eleverne icke betungades med någon särskild
afgift för sin undervisning i och för landtmäteri-ex amens undergående, användas till
arfvoden åt lärare för de elever, hvilka komme att under 1859 års höst anmäla sig till
examen. Öfver-direktören hade jemväl hemställt, att nyssnämnda belopp måtte uppföras
på General-landtmäteri-kontorets stat; men denna del af Öfver-direktörens hemställan förklarades,
i nådigt beslut af den 14 Oktober 1859, icke böra för då närvarande föranleda
någon åtgärd, emedan det väckta förslaget om förläggande af landtmäteri-elevernes undervisning
och examinerande till Skogsinstitutets undervisningsverk ännu var på nådig
pröfning beroende och borde, jeinlikt ofvannämnda nådiga beslut den 11 November 1856,
förekomma i sammanhang med frågan om samma instituts förestående reorganisation.
Denna egde rum den 25 Maj 1860, då jemväl förnyade nådiga Stadgar för Skogsinstitutet
utfärdades, men som i dem intet fanns nämndt om landtmäteri-elevernes undervisning
eller examinerande, och Öfver-direktören ej heller erhållit något nådigt förständigande
i sådant afseende ännu den 6 Oktober 1860, sä måste Öfver-direktören då underdåuigst
hemställa om nytt anslag ä 2,300 R:dr, a.tt användas till arfvoden åt lärare förde
landtmäteri-elever, som då anmält sig till landtmäteri-examens undergående.
Denna hemställan bifölls på samma vilkor, som i nådiga Brefvet den 4 Juni 1859
föreskrifvits, genom nådigt Bref af den 26 Oktober 1860, uti* hvilket Eders Kongl. Maj:t
dessutom gaf Öfver-direktören i nåder tillkänna att, dä General-landtmäteri-kontoret,
ehuru landtmäteri-examina derstädes skola hållas, icke egentligen vore att betrakta såsom
läroanstalt samt, med hänsigt till den utvidgning Skogsinstitutet dåmera erhållit genom
de under den 25 Maj sistnämnda år utfärdade nådiga Stadgar, det kunde antagas, att
de ynglingar, hvilka, efter tilländagången tjenstetid såsom landtmäteri-elever, önskade att
härstädes bereda sig till undergående af landtmäteri-examen, måtte kunna ega tillfälle att
Rev. Bar. 1871 angående Statsverket. 39
306
vid nämnda institut erhålla kostnadsfri undervisnisning uti de kunskapsämnen, som äro
gemensamma för berörda examen och den för Skogsinstitutet bestämda lärokurs, så hade
Eders Kongl. Maj:t i nåder befallt Skogs-styrelsen, att afgifva underdånigt utlåtande i
berörda afseende samt huruvida något särskildt ordnande af undervisningen vid institutet
kunde anses blifva för ändamålet erforderligt.
Denna befallning fullgjorde Skogs-styrelsen, efter att hafva hört Skogsinstitutets
Direktör och öfrige lärare, i ett afstyrkande underdånigt memorial af den 23 Februari
1861, i anledning hvaraf Öfver-direktören i underdånighet utlät sig den 28 nästpåföljde
Mars och, ehuru han ådagalade, att giltiga skäl ej funnes, hvad sjelfva saken beträffade,
emot det nådigst ifragaställda sambandet emellan landtmäteri- och skogs-elevernes undervisning,
allenast en lärare tillsattes för de sednares handledning uti för dem särskildt erforderlig
författningskunskap, likväl slutligen yttrade följande: “I Öfver-direktörens underdåniga
memorial den 6 September 1856 kom han till det slut, att det ifrågaställda sambandet
emellan landtmäteri- och skogs-elevernes undervisning både kunde och borde tiilvägabringas,
och öfvertygelsen om det välta häruti har visserligen icke blifvit rubbad af
hvad Skogs-styrelsen yttrat. Men ändock ser sig Öfver-direktören föranlåten att nu modifiera
sin förberörda åsigt derhän, att berörda samband icke bör åstadkommas och detta
derföre, att detsamma säkerligen icke blefve nyttigt för landtmäteri-eleverne, då både
Skogs-styrelsen och Direktören för Skogsinstitutet äro afgjordt emot deras undervisning
derstädes samt det icke kan tillvägabringas, med mindre de ännu icke ett år gamla Stadgarne
för Skogsinstitutet fullkomligt omarbetas, hvilket Öfver-direktören ej vågar påyrka.*
Detta ärende pröfvades den 27 September 1861 och Eders Kongl. Maj:t fann då, “i betraktande
af hvad Skogs-styrelsen derutinnan anfört, frågan om sammanförande af undervisningen
för landtmäteri-eleverne med den vid Skogsinstitutet för närvarande böra
förfalla. “
Den 19 September 1862 yttrade Öfver-direktören, i ett underdånigt memorial med
förslag till stat för General-landtmäteri-kontoret, ordagrant följande: “Sedan Eders Kongl.
Maj:t i nåder beslutat, den 28 Maj 1856, att landtmäteri-eleverne ej få undervisas och
examineras vid universiteten och, den 21 September 1861, att sadant ej heller får ske vid
Skogsinstitutet, så synes ingen annan utväg återstå för bibringande åt nämnde elever af
den teoretiska bilnning, hvilken fordras för godkännande i landtraäteri-examen, än att de,
såsom hittills, undervisas i hufvudstaden genom skicklige lärare, som Öfver-direktören vid
landtmäteriet anskaffat. Till aflöning af sådana lärare har Eders Kongl. Maj:t de sednare
åren anvisat 2,309 R:dr årligen, att utgå af sjette hufvudtitelns besparingar; och emedan
landtmäteri-eleverne i allmänhet äro i hög grad medellöse, samt icke blott andra ynglingar,
som ämna sig in på den civila tjenstemannabanan, undervisas på allmän bekostnad,
utan staten äfven aflöna!'' lärare vid Skogs-, Landtbruks-, Sjömans- och Tekniska institut
samt skolor så rikligen, att t. ex., enligt Skogs-styrelsens underdåniga berättelse den 26
sistlidne April, “hela omkostnadsstaten för Skogsinstitutet uppgår för närvarande till en
summa af 13,800 R:dr limit,“ oberäknad! egen lokal till boställe för institutets Direktör,
lärosalar in. m., sä vågar jag i underdånighet föreställa mig att äfven landtmäteri-eleverne
böra fortfarande i nåder hugnas med undervisning på allmän bekostnad. För sådant ändamål,
och i förhoppning att kunna på ett nyttigt sätt öka fordringarne för godkännande i
landtmäteri-examen, har jag beräknat till en lärare i matematik och fysik 800 R:dr, en i
kemi, mineralogi och geologi 400 R:dr, en i agronomi 400 R:dr, en i botanik och skogshushållning
400 R:dr, en i kameral- och ekonomi-lagfarenhet samt alla om landtmäteriet,
mått och vigt, spanmålsvågar och bränvinsprofnings-instrument gällande författningar 800
R:dr och en lärare i fornlenmingars kännetecken 200 R:dr, tillsammans 3,000 R:dr. Men
då det icke torde vara lämpligt, att de ifrågavarande lärarnes arfvoden fortfarande utgå
307
från ofvannäninda besparingar, så lärer nyss uppgifva belopp, 3,000 R:dr, böra å Kontorets
stat uppföras."
Såsom svar å förberörda underdåniga memorial, mottog Öfver-direktören ett nådigt
Bref af den 13 November 1863, angående fastställd ny aflöningsstat för General-Iandtmäterikontoret,
innehållande, bland annat, att å samma stat, att från och med början af år
1864 lända till efterrättelse, uppförts “till arfvoden åt lärare för landtmäteri-elevers undervisning
3,000 R:dr“ och att Öfver-direktören egde att, i sammanhang med skeende
reqvisition af första qvartalets anslag hvarje år, hos Stats-kontoret lyfta hela det nyss
nämnda beloppet för att, emot behörig redovisning, till det dermed afsedda ändamål användas.
Häruti har sedermera ingen förändring egt rum; men uti 18 § 2 mom. af Eders
Kong!. Maj:ts förnyade nådiga Landtmäteri-instruktion den 6 Augusti 1864 — genom
hvilken Landtmäteri-styrelsen inrättades och dess Chef tick benämning af General-direktör —
berättigas landtmäteri-eleverne uttryckligen att. om de vilja undergå landtmäteri-examen,
begagna den undervisning till samma examen, som på allmän bekostnad i Generallandtmäteri-kontoret
meddelas.
Den 31 Juli 1865 afgaf Landtmäteri-styrelsen underdånigt memorial med förslag
till stat för General-landtmäteri-kontpret efter slutet af dåvarande statsreglerings-period,
och yttrade deruti, bland annat, ordagrant följande: “Landtmäteri-styrelsen har funnit nödigt,
att tid efter annan öka fordringarne för godkännande i landtmäteri-examen, och
detta har senast skett genom Styrelsens cirkulär i ämnet af den 18 sistlidne April. Fördenskull
kommer hädanefter en tid af omkring ett år att åtgå för landtmäteri-elevernes
undervisning i hufvudstaden, hvilket ådrager dem högst betydliga kostnader. Och som
de, nästan utan undantag äro mycket fattige samt redan, innan de få admitteras till
nämnda examen, måste hafva inhemtat undervisning i allt hvad till landtmäteriets praktiska
utöfning hörer under minst 2 års tid, utan något bidrag af allmänna medel; så,
och helst sådana bidrag — för de finska landtmäteri-eleverne utgörande 1,000 rubel
silfver årligen — här i landet bestås de så kallade landtbruks-stipendiaterne, medan de
åtfölja statens agronomer för att fullkomnas i agronomiens praktiska utöfning, äfvensom
eleverne vid Skogsinstitutet och Högre Artilleri-läroverket å Hälleberg in. fl., vågar
Landtmäteri-styrelsen underdånigst hemställa, att ä General-landtmäteri-kontorets blifvande
nya stat måtte uppföras 2,000 R:dr, att af Styrelsen årligen utdelas till fattige
och flitige, i landtmäteri-examen godkände elever, med högst 400 R:dr till hvarje." Denna
underdåniga hemställan föredrogs inför Eders Kougl. Maj:t den 6 Oktober 1865 och afslogs
i nåder samma dag, sedan Herr Statsrådet och Chefen för Eders Kongl. Maj:s
Civil-departement, yttrat: “Anvisande af stipendier till landtmäteri-elever synes mig desto
mindre böra ifrågakomma, som då, enligt hvad Landtmäteri-styrelsen i ett annat mål
upplyst, landtmäteri-görornålen äro i så starkt aftagande, att efter omkring 11 års förlopp
föga deraf anses återstå, någon anledning att, genom beredande af .särskilda fördelar
under lärokursen, inleda ynglingar å denna bana icke torde förefinnas.“
Detta var, såsom af Styrelsens ofvan anförda underdåniga hemställan synes, icke
heller i ringaste måtto meningen med densamma, och den upplysning Styrelsen i ett annat
mål — underdånig berättelse om landtmäteriet i riket under år 1864, afgifven den 15
Juni 1865 — meddelat om landtmäteri-göromålens, eller rättare egentliga laga skiftens
aftagande, innehåller dels, i öfverensstämmelse med en jemväl meddelad “tablå öfver det
allmänna skiftesverkets i riket ställning den 31 December 1864“, “att det då icke skulle
återstå att verkställa laga skiften å byars alla egor med mer än tillsammans 10,085-y,
mantal11, samt dels, i öfverensstämmelse med ett jemväl meddeladt “sammandrag öfver
afslutade laga skiftens och diverse förrättningars omfång åren 1855—1864, “att under
308 —
dessa tio år “laga skiften blifvit afslutade å 9,243 mantalhvarefter yttras: “Tages
detta tal till jemförelsegrund, sa skulle, under förutsättning, dels att landtinäteri-personalen,
under innevarande (år 1865) och närmast efterföljande JO år, förblifver lika talrik och
arbetsam, som den nu är — hvilket icke med skäl kan betviflas -— och dels att låsa
skiften begäras i alla de skifteslag, som tillsammans innehålla ofvannämnda 10,085 mantal
— hvilken förutsättning åter icke hviiar pa fullt säker grund — om 11 år efter
1864, eller vid början af år 1876, landtmätarne icke mera hafva någon sysselsättuing med
egentliga laga skiften, utan endast med de ofvannämnda diverse förrättningarne *). Så
lyckligt för vederbörande jordägare samt det. allmänna och olyckligt för landtmätarne blifva*''
det. väl icke inom det sistnämnda året i de småländska och norrländska änen samt
måhända Elfsborgs och Gotlands län; men att före berörda tid de fleste landltmätarue i
de andra länen komma att. likasom många redan göra det, lida af otillräcklig sysselsättning
i tjensten och fördenskull af oförskylld fattigdom, är mer än troligt."
Vid sådant förhållande, och då icke allenast, såsom Riksdagens Revisorer till eu
del riktigt uppgifvit, fäders och målsmäns uppmärksamhet blifvit fästad dels derå att,
såsom orden lyda, landtinäteri-personalen vore "allt för talrik, för så vidt, hänsigt toges
dertill, att endast få landtmätare hafva lön ä stat samt både dessa, i anseende till lönens
obetydlighet, och alla de lönlöse maste, för erhållande af nödtoftig bergning, städse
hafva lönande, tillräcklig sysselsättning i tjensten för enskilde, men numera icke kunna
erhålla sådan sysselsättning•* samt. dels derå, "att landtmäteriyrket i alla händelser är
mycket osäkert, tungt och helsoförstörande“, utan äfven Riksdagen i underdånig skrifvelse
åt den 13 Maj 1868 begärt dels indragning af alla andre landtmätare-ljenster, hvilket
Eders Kongl. Maj:t. i nåder bifallit den 3 Juni 1870, och dels förminskning i öfrigt af
landtmäteri-tjenstemännens antal, sa att detta icke blefve större, än behofvet, kräfver,
hvilken begäran Eders Kongl. Maj:t och Landtmäteri-styrelsen städse bemödat sig om att,
så vidt sig lagligen göra låter, efterkomma — föreställer sig Styrelsen i underdånighet,
aU det kunde blifva mycket skadligt för jordegarne i riket om, såsom Revisorerne nu
ifragasatt, staten icke mera skulle mellankomma för att bibringa landtmäteri-eleverne undervisning.
Denna skulle i sådant fall af eleverne sjelfve bekostas och derigenom de
redan varande, ganska betydliga svårigheterna för fattige elever, att taga landtmäteriexainen
och blifva landtmäteri-auskultanter, ökas. Men följden häraf kunde blifva, att
ingen yngling mera sökte inträde vid landtmäteri-staten såsom elev, hvaraf åter skulle
följa, att denna stat dels småningom blefve otillräcklig för verkställighet af, för att. icke
tala om återstående egentliga laga skiften, ofvannämnda diverse landtmäteri-förrättningar,
livilka alltid blifva erforderliga och hvartill utfärdats inom hela riket 2,103 förordnanden
i medeltal under hvartdera af de fem åren 1866—1870, samt dels slutligen icke mera
funnes. Till någon uppassning i detta afseende anser Styrelsen sig böra underdånigst nämna,
att till landtmäteri-elever antagits under åren 1861-1870: 51, 43, 52, 54, 33, 12, 10,
5, 5 och 5. Skulle, oaktadt allt hvad nu i underdånighet yttrats, anslaget till arfvoden
åt elevernes lärare likväl blifva indraget, pa torde ändock kostnadsfri undervisning böra
meddelas åt^de elever som derom erhållit försäkran genom ofvan åberopade 2 inom. i
18 § af 1864 års nådiga Landtmäteri-instruktion.
*) Med diverse förrättningar förstas: ändringar åt afslutade laga skiften ; klyfningar af hemman cell
lägenheter, som undergått enskifte eller laga skifte; skiften å mindre delar af byars och hemmans egor;
ägomätningar och delningar för enskildt, ekonomiskt behof; ägoutbyten; rågångs-utstakningar; kägnaders
och vägars mätning och delning; biträden vid Ägodelnings- och Häradsrätter samt skattläggningar och i
allmänhet alla slags landtmäteri-lörrättningar, hvilka icke afse verkställighet af egentligt laga skifte samt
storskifte och afvittring i de norra länen.
309
Styrelsen anser sig härefter böra underdånigst påminna: att, enligt § 2 uti nådiga
Reglementet den 8 December 1865 för de i statens tjenst anställde landtbruks-ingeniörer,
ingen kan såsom sådan vinna anställning, utan att hafva, bland annat, dels “minst ett
års tid såsom elev tjenstgjort hos i statens tjenst anställd landtmätare och dervid inhemtat
fullständig kännedom af allt, hvad till landtmäteriets praktiska utöfning hörer,“ och dels
“aflagt godkänd landtmäteri-examen.“
Styrelsen anser sig vidare böra tinderdånigst nämna, att antalet elever, som begagnat
kostnadsfri undervisning härstädes till nyssnämnda examen, varit 15 år 1867,
9 år 1868, 7 år 1869, 5 år 1870 och 1 innevarande år; — att kostnaderna för elevernes
undervisning utgjort år 1869, såsom af Revisorernes föreliggande berättelse synes, 2,916
R:dr och vidare 2,906 R:dr år 1870, men endast 1,100 R:dr under innevarande år, —
samt, för den händelse att sistnämnda kostnad för en elevs undervisning skulle anses för
hög, dels att Styrelsen omöjligen kunnat anskaffa tillräckligt antal skicklige lärare för
lägre pris, så mycket mindre, som deras tid och insigter tagas lika mycket i anspråk,
om elevernes antal icke betydligare öfverstiger det lägsta möjliga, och dels att statens
utgift för Skogsinstitutet, utan att räkna ränta å kostnaden för uppförandet af institutets
hus, utgör, till löner åt lärare samt, enligt § 7 i Eders Kongl. Maj:ts förnyade nådiga
Stadga för de allmänna skogsläroverken i riket af den 15 sistlidne September, “till un
derstöd
åt behöfvande elever, hvilka utmärka sig genom flit, skicklighet och hedrande
uppförande, äfvensom åt utexaminerade elever, som till repetitörer antagas" in. m., 13,100
R:dr årligen, hvaraf — och emedan skogs-elevernes antal varit 12 år 1867, 9 år 1868,
13 år 1869, 8 år 1870 och 14 innevarande år, eller 11,2 i medeltal årligen under
nämnda 5 år — följer, att statens utgift för en hvar af nämnde elever varit 1,169 R:dr
årligen och för de två år, som lärokursen för hvarje elev, enligt 5 § i nyss åberopade
nådiga Stadgar, ovilkorligen skall fortfara, 2,338 R:dr.
Beträffande den af Riksdagens Revisorer väckta frågan, huruvida ej landtmäterielevernes
undervisning skulle kunna, med _ mindre kostnad för staten än hittills, numera
åstadkommas på något af de sätt, som Öfver-direktören vid landtmäteriet, enligt hvad
ofvan omförmäldt är, förut föreslagit, finner Styrelsen, vid det förhållande, att Öfverdirektörens
berörda förslag blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder ogillade, för sig nu icke
tillständigt att yttra annat, än att, lika säkert det är, att vid universiteten finnas skicklige
lärare i alla de läroämnen, som tillhöra landtmäteri-examen, lika säkert är äfven,
så vidt dömas kan af de åberopade nya Stadgarne för skogsläroverken, att vid Skogsinstitutet
saknas lärare i åtminstone kameral- och ekonomi-lagfarenhet samt alla om
landtmäteriet, mått, vigt er och dylikt gällande författningar, hvilka högst vigtiga ämnen
tillhöra landtmäteri-examen och således skulle, nu likasom tillförne, efter hvad i det föregående
är upplyst, erfordra en särskildt aflönad lärare, derest landtmäteri-elevernes undervisning
och examinerande förlädes till Skogsinstitutets undervisningsverk.
Den nådiga remissakten varder härmed underdånigst återställd.
Stockholm i Rikets General-landtmäteri-kontor den 20 November 1871.
LUDVIG B. FALKMAN.
H. Wettcrström.
310 —
Öfverståthållare-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning vid
granskningen af Stockholms Poliskammares
räkenskap för år 1869.
Genom remiss, som den 8 i denna månad kom Öfverståthållare-embetet tillhanda,
har Eders Kongl. i nåder anbefallt Öfverståthållare-embetet att afgifva utlåtande
öfver Riksdagens Revisorers, uti deras den 14 förutgångne Oktober afgifna berättelse angående
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
gjorda framställning, att Stockholms Poliskammares räkenskap för det statsanslag
af 28,100 riksdaler, som dit utgår, måtte för framtiden undergå revision i vanlig ordning
uti Kammar-rätten.
I anledning häraf får Öfverfetåthällare-embetet i underdånighet anmäla, att Kammarrättens
Öfyer-revisions-departements Civil-räkenskaps-kontor, uti memorial den 13 September
1865, hos Kammar-rätten anhöll, att uteblifna redogörelser för 1863 och 1864
årens ifrågavarande anslag måtte infordras, derest Kammar-rätten funne dessa medel vara
af den beskaffenhet att redovisning för deras användande borde till Kammar-rätten ingå.
Häröfver hördes Öfverståthållare-embetet, som, uti utlåtande den 27 Oktober 1865, anförde:
att då anslagsbeloppet, blifvit beviljadt såsom bidrag i allmänhet för polisens vidmakthållande
inom hufvudstaden och icke till betäckande af några vissa utgifter eller aflöningar,
hade berörda medel tillsammans med de större bidrag till polisen, som utgått,
från kommunen eller särskilda korporationer, blifvit använda och redovisade; samt att Poliskammarens
räkenskaper, uti hviika meranämnda anslagsbelopp, tillika med öfriga inkomster,
funnes uppdebiteradt och redovisadt, granskades, jemlik! Kongl. Brefvet den 28 Maj
1856, årligen utaf särskilda, dertill af kommunalstyrelsen utsedde revisorer; och hemställde
Öfverståthållare-embetet fördenskull, att Kammar-rätten måtte finnna någon särskild
redovisning för användandet af ofvanberörda statsanslag icke kunna ega rum eller
till Kammar-rätten aflemnas.
Efter hvad Öfverståthållare- embete! sedermera, på derom gjord förfrågan, erfarit,
har, sedan Räkenskaps-kontoret, uti nytt memorial den 16 November 1865, tillkännagifvit
att Kontoret delade den af Öfverståthållare-embetet i ämnet yttrade åsigt, Kammarrätten,
vid ärendets företagande till pröfning den 24 samma månad, förklarat, att som,
efter hvad upplyst blifvit., det ifrågavarande beloppet redovisas i Poliskammarens räkenskaper,
hviika af särskildt utsedde revisorer granskas, fann Kammar-rätten ärendet ej
påkalla vidare åtgärd.
Hvad sålunda redan år 1865 blifvit af Öfverståthållare-embetet anfördt och i öfrigt
förekommit i fråga om granskning hos Kammar-rätten af redogörelse för det till Poliskammaren
utgående statsanslaget, får Öfverståthållare-embetet nu i underdånighet åberopa;
och som, vid det förhållande att berörda anslag — hvilket, utgör endast 28,100 riksdaler,
då deremot, såsom den af Eders Kongl. Maj:t den 16 Augusti 1870 för hufvudstadens
polis- och nattbevakning fastställda stat utvisar, bidraget från stadskassa^ uppgår till
284,015 riksdaler — på sätt ofvan är omförmäldt, icke afser betäckandet af några
vissa utgifter utan utgår såsom bidrag i allmänhet för polisens vidmakthållande, lärer
uppläggandet af särskild räkenskap för meranämnda statsanslag, i ändamål att hos Kammarrätten
granskas, icke lämpligen kunna ega ruin, hvadan Riksdagens Revisorers förevarande
hemställan icke heller torde till någon föreskrift derom föranleda.
Stockholm den 18 November 1871.
G1LLIS BILDT,
O. B. Hult,
Kongl. Styrelsens för statens
jernvägstraflk
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer yttrat och
hemställt vid granskning af bemälda
Styrelses räkenskaper för år 1809.
Genom nådig remiss af den 21 i förra månaden till Styrelsen för statens jernvägstrafik,
hvilken remiss under gårdagen komihit Styrelsen tillhanda, har Eders Kong!.
Maj:t täckts infordra underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens sednast församlade
Revisorer yttrat och hemställt, dels i fråga om ett tidigare aflemnande än hittills
af statens jernvägstrafiks räkenskaper till Kong!. Kammar-rätten, dels beträffande ersättningsbeloppen
för begagnandet af norsk materiel ä den svenska stambanan mellan Arvika
och Charlottenberg.
Med anledning af den första delen af Revisorernes här ifrågavarande framställning
får Styrelsen underdånigst upplysa, att hon allaredan föranstaltat, derom, att statens jernvägstrafiks
räkenskaper skola betydligt tidigare än hvad förut egt rum blifva till granskning
aflemnade; och får Styrelsen med afseende härå underdånigst hänvisa till sin i afskrift
vidfogade skrifvelse till Kammar-rätten den 5 Oktober innevarande år.
Då, enligt hvad Eders Kongl. Maj:t genom berörda skrifvelse nådigst täcktes inhemta,
på grund af redan vidtagna åtgärder den hufvudsakligaste delen af statens jernvägstrafiks
räkenskaper kommer att till Kammar-rätten afiemnas tre och en half månader
efter utgången af det, år, räkenskaperna omfatta, eller sexton månader innan dessa skola
af Riksdagens Revisorer granskas, och då den mindre delen kommer att, afiemnas fem
månader efter räkenskapsårets utgång, eller fjorton och en half månader före vederbörande
Statsrevisions sammanträde, får Styrelsen i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes, med afseende å tiden för statens jernvägstrafiks räkenskapers aflemnande
till Kammar-rätten, låta vid redan vidtagna åtgärder bero.
Revisorernes yttrande, att ersättningsbeloppen för begagnande af den norska materielen
å den svenska stambanan mellan Arvika och Charlottenberg synas väl högt satta,
grundar sig på eu jemförelse emellan, å ena sidan, uppgifter ur jätyrelsens underdåniga
årsberättelse, rörande kostnaderna för dragkraften och utgifterna för vagnarnes underhåll
och tjenst samt, å den andra, den ersättning för enahanda omkostnader, som statens jernvägstrafik
dels bekommit från den med dess rörliga materiel trafikerade Wexiö—Alfvestabanan,
dels utbetalt för bruk af norska jernvägarnes lokomotiv, vagnar och tågpersonal
på ofvanbemälda del af Nordvestra stambanan.
Hvad nu först beträffar den sednare delen af berörda jemförelse, eller frågan om
ersättningsbeloppens för begagnandet af den norska materielen förhållanden till de af
Revisorerne åberopade kostnader för dragkraft in. in. vid de svenska stambanorna, får
Styrelsen til! eu början upplysa,
att de af Statsrevisorerne uppgifna pris å ifrågavarande ersättningar, förutom att
desamma vid evalveringen till svenska värden blifvit, något, för högt beräknade, enär, enligt
hvad det vill synas, märke icke lagts dertill, att den norska milen är större än öeti
svenska, icke varit gällande längre tid än från den 11 Oktober 1867 till och med utgången
af år 1868;
att från och med ingången af 1869, efter det den svenska Trafikstyrelsen antagit
ett af den norska, i sammanhang med åtskilliga andra öfverenskommelser, framstäldt
förslag till nya prisbestämningar för begagnandet af materiel, dessa bestämningar, intill
den dag då Nordvestra stambanan fullbordades, varit följande:
Pr Svensk mil.
R:dr. öre.
Lokomotiv med tender af cirka 595—660 norska centners vigt och
med drifhju 1 tryck af 271—273 centner........................ 5: 80.
Lokomotiv med tender af cirka 750 centners vigt och drifhjultryck af
338 centner........................................ 6: 75.
Lokomotiv med tender af cirka 840 centners vigt och drifhjultryck af
513 centner........................................ 8: 21.
S. k. tanklokomotiv af 460 centners vigt och drifhjultryck af 336
centner.......................................... 5: 87.
Första eller andra klassens personvagn...................— 35.
Tredje klassens personvagn..........................— 32.
Godsvagn ....................................— 28.
samt att, med undantag för Wexiö—Alfvesta jernväg, i afseende hvarå här nedan
lemnas särskild förklaring, priset för begagnande af den svenska statens jernvägar tillhöriga
lokomotiv varierat från 7 R:dr 50 öre till 6 R:dr 25 öre pr mil, likasom, dä för
stambanornas räkning någon gång ett svensk privatbana tillhörigt lokomotiv förhyrts, derför
erlagts afgifter efter samma grunder som bestämt dessa pris.
Af ofvanstående upplysningar täcktes Eders Kong). Maj:t nådigst inhemta, dels
att de norska prisen för begagnande af lokomotiv varierat, i förhållande till maskinkraften,
från 8 R:dr 21 öre till 5 R:dr 80 öre per svensk mil, dels att, i genomsnitt taget, ingen
väsendtlig skilnad förefinnes mellan de norska prisen och dem, som i regeln äro gällande
i Sverige, dels ock att, beträffande de norska prisen för begagnande af vagnar, de som
enligt sednaste öfverenskommelsen gällt för godsvagnar till och med varit lägre än det
vid svenska jernvägar allmänneligen gällande pris, hvilket sistnämnda förhållande, i förening
med det att de flesta vagnmilen komma på godsvagnarne och dernäst på tredje
klassens personvagnar, innefattar att, äfven med afseende å begagnandet af vagnar, kostnaden
i sin helhet skulle blifvit ungefärligen densamma, vare sig svensk eller norsk vagnmateriel
varit i bruk.
I sammanhang med dessa upplysningar får Styrelsen i underdånighet framhålla, att,
i fråga om det pris, hvartill rörlig materiel må kunna uthyras till begagnande å främmande
jernväg, äfven andra faktorer än de af Statsrevisorerue åberopade kostnader för
dragkraft och för vagnarnes underhåll och tjenst böra tagas i beräkning, och främst bland
dessa faktorer må nämnas kostnaden för ränta och amortering å det kapital, som anskaffningen
af den uthyrda materielen betingar. Det vill synas tydligt och är åtminstone
bland trafikmän oomtvistadt, att sistberörda faktor icke i förevarande fråga får uteslutas ur
räkningen, så framt icke, såsom t. ex. förhållandet var med afseende å Wexiö—Alfvestabanan,
i och med uthyrningen ett vederlag erhålles, som uppväger reduktionen i uthyrningspriset.
Men med tillägg af denna faktor, jemte åtskilliga andra, mindre väsendtliga,
kan emellertid priset för uthyrningen stiga till 70 å 80 procent utöfver de kostnader,
som af Statsrevisorerne tagits till måttstock; och, ehuru med afseende å beräkningen af
amorteringskostnad den inhemska erfarenheten om materielens hållbarhet icke ännu lemna!''
något fullt säkert stöd, synes man likväl både i Sverige och Norge vid denna beräkning
hafva kommit till ungefärligen enahanda resultat.
313
Om likväl, mycket noga räknadt, ersättningen för begagnandet af den norska materielen,
i och för sig taget, skulle varit väl högt satt, hvilket den svenska Styrelsen för
sin del, på grunder som här ofvan blifvit framlagda, anser sig böra bestrida, måste ä
andra sidan tagas i betraktande de fördelar, som bereddes svenska Staten genom förhyrningen
af den norska materielen under den tid den vestligaste delen af Nordvestra stambanan
ännu icke var förenad med det öfriga stambanenätet. Dessa fördelar äro närmare
angifna i Styrelsens underdåniga framställning af den 9 November 1866, rörande anordningar
för öppnandet af linien Arvika—Charlottenberg och den i sammanhang dermed
nödiga öfverenskommelsen med Direktionen för de Söndenfjeldska jernvägarne i Norge om
begagnandet af norsk materiel å berörda svenska linie; och det torde vara nog att här i
underdånighet erinra endast derom, att det minimum af materiel, som ovilkorligen erfordrades
för att hålla de nödvändigaste tågen i gång, måste hafva varit större än hvad
väglängd och transportmängd kräft, om banan varit med det öfriga stambanenätet sammanbunden.
Beträffande derefter de ersättningsbelopp, som staten betingat sig af Wexiö -Alfvesta bolag för begagnandet af statens materiel å bolagets bana, så utgöra, såsom
ofvan blifvit antydt, bestämmelserna härom ett undantagsförhållande och hafva föranledts,
såsom Eders Kongl. Maj:t nådigst täcktes erinra sig, af det tillmötesgående från statens sida,
som af bolaget ifrågasattes och af Eders Kongl. Maj:t på Tiafikstyrelsens underdåniga
hemställan nådigst medgafs, då bolaget förband sig att genom särskiidt tillskott från
aktieegarnes sida öka redan anskaffadt anläggningskapital på sådant sätt, att, med förändring
af den ursprungliga byggnadsplanen, banan skulle kunna byggas med samma
spårvidd som stambanorna. De fördelar, som härigenom bereddes det allmänna, och de
skäl, hvarpå Eders Kongl. Maj:t grundade medgifvandet, att ifrågavarande ersättningsbelopp
icke skulle sättas högre än som af de direkta utgifterna för dragkraft in. m. betingades,
äro angifna i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 13 November 1863 och
torde ej här behöfva upprepas, men Styrelsen vågar dock underdånigst erinra om ett af
dessa skäl, derföre att dettas giltighet numera vunnit full bekräftelse, nemligen förutseendet
att en bana mellan Wexiö och Karlskrona inom en icke alltför aflägsen framtid
skulle komma till stånd och att denna bana skulle erhålla samma spårvidd som stambanorna.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet.
Stockholm den 8 November 1871.
C. O. TROILIUS.
C. Linmell.
(Bilag*.)
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt.
Genom nådigt Bref af den 27 April 1860 har Kongl. Maj:t, med bifall till dåvarande
Chefens för statens jern vägsbyggnader underdåniga framställning, funnit godt förklara,
att räkenskaperna för statens jernvägsbyggnader, hvilka vid den tiden jemväl inneRev.
Ber. 1871 angående Statsverket. 40
314
fattade jernvägstrafikens, må från och med år 1859 och tills vidare framgent ej behöfva
till Kongl. Kammar-rätten aflemnas förr än vid slutet af det år, som följer näst efter
det, livilket räkenskaperna omfatta.
På grund häraf har Styrelsen för statens jernvägstrafik, som, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga Bref den 31 December 1862, öfvertagit den af ofvanbemälde Chef utöfvade myndighet
och förvaltning beträffande de färdiga banorna, hitintills brukat till Eder öfverlemna
statens jernvägstrafiks räkenskap vid slutet af det år, som följt efter det sednast tilländagångna
räkenskapsår.
Sedan ifrågavarande bestämmelse angående tiden för räkenskapernas aflemnande
gjordes, har emellertid formen för dessa redogörelser undergått en väsendtlig förändring,
syftande bland annat derhän, att bokslut borde kunna upprättas för hvarje månad samt
inom en tid af högst två månader efter den, som bokslutet omfattade. Detta är likväl
ej så att förstå, det årsräkenskaperna under en tid af tvänne månader kunna komma i
det skick, att desamma kunna till Eder granskning öfverlemnas, ty för ett sådant öfverlemnande
är dessutom en tid behöflig för renskrifning och kollationering af hufvudbok,
journal in. in., hvarjemte den granskning som försiggår inom Styrelsens Revisionskontor
af de vidlyftiga förrådsrapporterna och inventarieredogörelserna, äfvensom den behandling
dessa redogörelser möjligen komma att efter den granskningen genomgå, svårligen kunna
så anordnas, att dermed kan vara undangjordt på samma gång de öfriga räkenskaperna
äro till öfverlemnande åt Eder färdiga. Med det arbetssätt, som numera är infördt vid
Styrelsens Kammar- och Revisionskontor, och som under innevarande år undergått eu
väsendtlig förenkling, är det emellertid möjligt att på en tid af omkring sex veckor fullgöra
de arbeten, som omedelbarligen följa på bokslutets afsilande, och som erfordras för
räkenskapernas aflemnande till Eder, med undantag likväl för förrådsrapporterna och
inventareiredogörelserna, hvilka handlingars aflemnande Styrelsen deremot icke anser kunna
ske förr än efter en tid af fem månader efter räkenskapsårets utgång.
Vid sådant förhållande har Styrelsen beslutit, att hädanefter aflemna statens jernvägstrafiks
räkenskaper så fort dessa, till följd af det nya arbetssättet, hinna fullständiggöras,
hvarigenom tillfälle beredes Kongl. Kammar-rätten att från och med år 1872 låta
granskningen af ett föregående års räkenskaper taga sin början redan i medlet af April
månad det efterföljande året; och då granskningen af den första och här ofvan omförmälda
delar af dessa räkenskaper väl icke kan medhinnas på den korta tiden af sex
veckor, så föranledes icke något afbrott i granskningen derigenom, att den sednare delen,
eller förrådsrapporter och inventarieförteckningar, icke blifva aflemnade förr än i slutet af
påföljande Maj månad.
Den enda olägenhet för Styrelsen, som ett tidigare aflemnande af årsräkenskaperna
skulle medföra, består deri, att Styrelsen ej under det närmast följande året har omedelbar
tillgång till de verifikationer, som tillhöra det föregåendes räkenskaper, hvilket stundom
är nyttigt, men olägenheten är af ingen betydelse i jemförelse med de fördelar, icke minst
för Styrelsen, som genom en tidigare granskning åstadkommas.
Då Styrelsen föreställer sig, att Kongl. Kammar-rätten möjligen finner nödigt att,
med afseende å antydda förändring i aflemningstiden, vidtaga särskilda anordningar för
den blifvande granskningen, har Styrelsen ansett sig redan nu böra anmäla:
att statens jernvägstrafiks räkenskaper för år 1870 komma att till Eder granskning
aflemnas de första dagarne af December månad detta år,
samt att räkenskaperna från och med året 1871 komma att aflemnas sednast den
315
15 April det följande året, med undantag af förrådsrapporter och inventarieredogörelser,
hvilkas inlemnande kommer att ske före Maj månads utgång sistnämnda år.
Stockholm den 5 Oktober 1871.
C. O. TROILIUS.
C. Lirnmll,
Chefens för Statistiska
Centralbyrån
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
Byrån» redogörelse för år 1869.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss, tecknad å transsumt af Riksdagens
Revisorers berättelse angående granskning af Statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning den 14 Oktober 1871, i fråga om “Sjette Hufvudtiteln,
Statistiska Tabellkommissionen“ och innefattande §§ 1 och 2, anbefallt Statistiska Centralbyrån
att med utlåtande i detta ärende inkomma, samt, i hvad beträffar § 1 af berörda
transsumt, dess innehåll påkallat att blifva föremål för Statistiska Beredningens yttrande,
har vid sammanträde denna dag, dervid äfven, på gifven anledning, målsmän för åtskilliga
af de i Revisorernes berättelse omförmälda grenar af statistiken, hvilka eljest icke äro
inom Beimdningen representerade, närvarit och i öfverläggningen deltagit samt jemte Beredningens
egna vederbörande ledamöter, der så erfordrats, upplysningar afgifvit, Beredningen
förenat sig för sin del om följande utlåtande i ämnet:
§ 1. Revisorerne hafva, med förmälande, att det icke kunnat undgå Revisorernes
uppmärksamhet, hurusom efter så läng tids förlopp åtskilliga ganska vigtiga grenar af den
officiella statistiken fortfarande bearbetades på ett sätt, som synts Revisorerne mindre tillfredsställande,
och efter planer, hvilka torde i viss mån vara föråldrade, i sådant afseende,
beträffande den del af Sveriges officiella statistik, som innefattar redogörelse angående landets
utrikes handel och sjöfart, dels hänvisat till beskaffenheten af sagda redogörelse, dels
åberopat den jemförelse med Norges officiella statistik rörande utrikes handel och sjöfart,
som blifvit. af t. f. Chefen för Statistiska Centralbyrån i 26:te häftet af Statistisk
Tidskrift verkställd. Då Revisorerne, i fråga om den anmärkta beskaffenheten af nyssberörda
redogörelse, icke uppgifvit i hvilken riktning den af dem befunnits mindre tillfredsställande,
utom för såvidt en antydan härom må anses vara lemnad genom hänvisningen
till den omförmälda jemförelsen, saknar Beredningen annan direkt ledning för bedömandet
af hvad med denna anmärkning må åsyftas, än i hvad vidkommer denna jemförelse, hvilken
alltså torde böra betraktas såsom angifvande de skäl och grunder, hvarpå nämnda
anmärkning sig stöder.
Att i enskildheter ingå i en undersökning af hvad meraberörda jemförelse gifver
vid handen, torde vid detta tillfälle icke vara påkalladt. eller ens rätt lämpligt, helst de
åsigter och förslag, hvilka i sammanhang med jemförelsen finnas framställda, och hvilka
åsigter och förslag författaren förklarat icke hafva “annat anspråk än att komma under
granskning af den speciella sakkunskap, som förutsättes nödig för att rätt bedöma vidden
af de önskningar, som, med hänsigt till de förhandenvarande utvägar för deras fyllande,
316
skulle kunna ställas på vår handels- och sjöfartsstatistik“, lika litet som hvad det “utkast
till en plan för Sveriges officiella statistik11, deri jemförelsen förekommer, i öfrigt innehåller,
ännu icke, fastän i Beredningen till dess kännedom föredragna, varit föremål för Beredningens
pröfning, och sålunda, med den ordningsföljd för ärendets behandling, hvartill omständigheterna
föranledt, något yttrande rörande dessa åsigter och förslag än mindre kunnat
från vederbörande embetsverk i nåder infordras och af dem, efter nödig utredning af
den ^ omfattande frågan i underdånighet afgifvas. Men med hänsyn i allmänhet till de
förhållanden, hvilka af oftanämnda jemförelse och dermed i sammanhang ställda uttalanden
beröras, torde, under fullt erkännande, å ena sidan, af det myckna särdeles förtjenstfulla
i den, angående Norges handel och skeppsfart, af det norska Inrikes-departementets
Statistiska Byrå utarbetade berättelse, samt med erinran, å andra sidan, derom, ej mindre
att åtskilligt af hvad, enligt den åberopade, stundom blott i antydande ordalag affattade
jemförelsen, möjligen kunde anses saknas i den svenska berättelsen, der verkligen
förefinnes, än ock att denna berättelse under de sednare åren blifvit till omfång och sakinnehåll
ganska betydligt utvidgad och förökad, i öfrigt få anmärkas, att flere af de mera
väsendtliga bland ifrågavarande förhållanden betingas af gällande författningar eller särskildt
meddelade nådiga föreskrifter, hvadan en förändring i dessa delar förutsätter en förändring
i dit hänförliga stadganden, samt att i andra fall, der förändringar må finnas önskvärda
och i och för sig verkställbara, men någon egentlig svårighet möter för desammas åvägabringande,
ändamålets vinnande helt naturligen måste vara beroende af, huruvida och i
hvad mån förefintliga omständigheter verkligen medgifva sakens genomförande. Såsom
exempel kan härutinnan anföras, i förra hänseendet, frågan om det slag af tullplatser, för
hvilka tulluppbörden redovisas och varuomsättningen i regeln kunde redovisas, äfvensom
grunderna för beräkningen af de införda och utförda varornas värde, och, i sednare afseende^
att då, likaledes enligt gällande föreskrifter, varornas journalisering sker dels efter
vigt, dels efter stycketal, dels efter rymdmått, dels efter värde, hvartill kommer, att under
samma rubrik ej sällan ingå artiklar af mycket skiljaktig beskaffenhet och till följd
deraf med mycket olika pris, synnerligen stora svårigheter möta att med anspråk på något
slags tillförlitlighet, upptaga alla varor både i vigt och till värde, samt att, ehuru
sådant, liksom till en del i andra länders handelsredogörelser, under de sednaste åren
tillämpats å vissa tabellserier äfven af den norska berättelsen, dock funnits nödigt att i
samma berättelse, jemte antydan, der den varit företrädesvis påkallad, af det osäkra och
vanskliga i det antagna varuvärdet, särskildt utmärka, att de genom reduktion från andra
måttbestämmelser till vigt erhållna siffertalen ‘-alene ere åt betragte som tilnsermelsevis.
nöjagtige11; äfvensom att, i afseende på skeppsfarten, uppskattningen af hvad densamma
inbringat är väsendtligen beroende af vederbörande rederiers dertill frivilligt lemnade enskilda
uppgifter, samt att intägterna härutinnan blifvit i den norska berättelsen beräknade
efter ett, i förhållande till seglationens omfattning, föga betydligt, ehuru i hög grad sinnrikt
begagnadt, antal sådana uppgifter.
Skulle åter, för att icke heller lemna ett förhållande af detta slag obemält, från
den till jemförelsen fogade sammanställningen af de olika belopp, hvartill värdet af samtliga
de varor, som blifvit utförda från ett land till ett annat, finnes i dessa länders hithörande
redogörelser antecknadt, eller med andra ord, af de olika värdena å samma belopp
varor, betraktade för det förra landet såsom utförsel och för det sednare såsom införsel,
tilläfventyrs hemtas stöd för en uppfattning i den riktning, att dessa värden kunde
och borde i allmänhet taget, och enligt statistikens fordringar, vara sins emellan öfverensstämmande,
torde dervid, utan afeeende å de anförda sifferposternas egenskap att vara
mer eller mindre riktiga eller oriktiga, knappt behöfva erinras, att en sådan uppfattning,
der den förefunnes, icke läte förlika sig med det kända vilkoret för ett fortsatt bedrifvande
317
af al! handel, vare sig emellan nationer eller enskilde, att säljaren skall kunna afyttra
sin vara till högre pris, än hvad det kostat honom att producera eller inköpa densamma.
Sedan Beredningen sålunda, med antydan om den ståndpunkt, på hvilken frågan
om anbefaldt uppgörande af plan i afseende å den officiella statistiken för närvarande sig
befinner, i allmänhet vidrört de sidor af saken, som synts förnämligast stå i gemenskap
med innehållet af den åsyftade berättelsen, hvilket innehåll i så mycket måste gestalta
sig efter tillgången icke blott å behöfliga primäruppgifter, utan äfven å erforderliga arbetskrafter
för dessas tillgodogörande, får Beredningen, jemväl beträffande berättelsens
form, anmäla, det Beredningen föreställer sig, att samma berättelses anordnande, i mera
hufvudsaklig mån än hittills, efter tabellsystem, enligt de grunder, som kunna finnas för
våra förhållanden mest lämpliga, samt till vinnande af ökad öfverskådlighet, lärer, under
förutsättning af nyssberörda tillgång å arbetskraft för nödiga beräkningars verkställande,
desto mindre möta något hinder, som ett sådant anordnande tvifvelsutan måste vara egnadt
att väsendtligen underlätta arbetet hos den eller dem, det tillkommer att vid berättelsens
slutliga sammanfattande lägga hand.
Af de öfriga statistiska redogörelser, hvilka redan ingå bland “Bidrag till Sveriges
officiella statistik11, hafva Revisorerne jemväl såsom föremål för anmärkning omförmält
berättelsen dels om rättsväsendet, dels om folkundervisningen, och dervid såsom stöd för
anmärkningen likaledes hänvisat till berättelsernas beskaffenhet, men utan att närmare eller
i annan mån angifva, hvari dessa befunnits otillfredsställande.
I hvad nu vidkommer statistiken öfver rättsväsendet, får Beredningen upplysa, att,
sedan, enligt förmälan, en ny omfattande plan för Justitie Statsministerns underdåniga redogörelse
för rättsväsendet i dess helhet blifvit redan år 1856 i Justitie-departementet
uppgjord och, med Kongl. Maj:ts nådiga bifall, af Justitie Statsministern till utförande
fastställd, samma plan, efter det Beredningen vid slutet af år 1858 trädt i
verksamhet, blifvit för Beredningen företedd, samt att dervid någon erinran mot planens
ändamålsenlighet med afseende å då gällande förhållanden icke inom Beredningen framstälts.
Derjemte har Beredningen satts i tillfälle att meddela, ej mindre att, beträffande
den särskilda redogörelsen för omgjorda brottmål, i hvilken väsendtliga förbättringar länge
åsyftats, Herr Justitie Statsministern, efter det förslag till nya formulär för primäruppgifters
insamlande härutinnan blifvit af Beredningen redan år 1865 pröfvade, lärer sistlidet
år hafva låtit utfärda nya, i fullkomlig öfverensstämmelse med Beredningens vid de detaljerade
förslagens ytterligare granskning uttalade åsigter upprättade, sådana formulär, att
gälla från och med år 1870, än äfven att Herr Justitie Statsministern, i enlighet med
hvad inom Beredningen blifvit ifrågastäldt, jemväl nyligen lärer förklarat sig vilja tillse i
hvad mån ett närmare samband må kunna åstadkommas emellan Justitie Statsministerns
och Fångvårds-styrelsens årsredogörelser, så att, bland annat, verkningarne af strafflagen
och fängelsesystemet så tydligt som möjligt läggas i dagen; och har i öfrigt blifvit inom
Beredningen anmäldt, att den svenska rättsstatistikens anordnande i all efter våra förhållanden
möjlig öfverensstämmelse med de af statistiska internationella kongresserna uttalade
önskningar endast vore beroende af tillgången på derför nödiga materiella medel och
personliga krafter; till hvilka, sednares erhållande det för extra biträden uti Justitie Statsexpeditionens
Statistiska Byrå och expeditionen i öfrigt gemensamt utgående statsanslag af
1800 R:dr vore destomera otillräckligt, som, förutom byråchefens, någon ordinarie beställning
vid nämnda Statistiska Byrå icke funnes, samt för ändamålets ernående oundgängligt
vore, att arbetet till icke ringa del verkställdes af juridiskt bildade och erfarne män,
hvilka derför med rätta fordrade en mot deras aflöning i andra juridiska beställningar någorlunda
svarande godtgörelse.
Beträffande åter berättelsen om folkundervisningen har hos Beredningen blifvit af
318 —
vederbörande anfördt, att den för år 1868 offentliggjorda redogörelse i detta ämne vore
den första berättelse, som biifvit utgifven rörande folkundervisningen i riket, samt att det,
vid de stora svårigheter, som måste mota, då bearbetandet af ett nytt statistiskt område
första gången skall försiggå, ej varit möjligt lemna en så fullständig redogörelse, som framdeles
torde kunna ske; äfvensom att redogörelsen hufvudsakligen grundade sig på skolrådens
berättelser, hvilka biifvit affattade efter de af Kongl. Maj:t den 24 Februari 1865
fastställda formulär.
Jemte det Revisorerne mot beskaffenheten af nu nämnda, bland “Bidrag till Sveriges
officiela statistik “ redan ingående trenne berättelser framställt anmärkningar, hafva
Revisorerne tillika erinrat, att redogörelser i denna form saknades dels för den högre undervisningen,
dels för fiskerinäringen och dels för bränvinsbränningen; hvarförutom af dem
antydts att, bland annat, de af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader utgifna
s. k. “anteckningar® syntes böra, med en i viss mån förändrad uppställning, inordnas bland
bidragen till Sveriges officiella statistik. Vid sådant förhållande har Beredningen funnit
sig föranledd att, med hänsyn till de omständigheter Revisorerne i hithörande delar vidrört,
jemväl i dessa delar, genom att af vederbörande inhemta nödiga upplysningar i ärendet,
sätta sig i tillfälle att meddela hvad till sakens utredning för nu åsyftade ändamål
må anses påkalladt.
I hvad då först angår frågan om redogörelse för den högre undervisningen, har
hos Beredningen biifvit anfördt och upplyst: att, från år 1858, då Byrån för ärenden rörande
den högre undervisningen inom Ecklesiastik-departementet upprättades, till år 1864, å
densamma handlades ej blott de till Ecklesiastik-departementet inkommande mål rörande
den högre undervisningen, utan ock alla dit hörande ärenden angående folkskolan; att
ansenlig tid åtgått till statistiska materialiers samlande, enär tjenstemännen å Byrån, äfven
efter det att en särskild afdelning inom Departementet bildades för handläggning af folkskoleärenden,
varit af andra, ej mindre maktpåliggande arbeten hufvudsakligen upptagne;
att på grund af sist anmärkta förhållande nuvarande Departementschef innevarande år anställt
en särskild person för utförande af det statistiska arbete, som kunde åligga Byrån;
samt att med skälig visshet kunde motses under nästkommande år en statistisk redogörelse
för elementarläroverken, hvilken kunde inordnas i den allmänna officiella statistiken.
Vidkommande dernäst frågan om offentliggörandet af berättelse angående fiskerinäringen,
är hos Beredningen, med framhållande deraf, att ännu icke fullt åtta år förflutit,
sedan de tjensteman blefvo tillsatte, hvilkas verksamhet borde riktas äfven åt insamlandet
af uppgifter beträffande fiskerinäringens statistik, vidare anfördt, att under dessa
åtta år fiskeritjenstemännen, såsom af intendentens årsberättelser framginge, jemlikt utfärdade
instruktioner nödgats i främsta rummet egna arbetstiden åt utförandet af sådana
göromål och handläggandet af de ärenden, som mera direkt åsyftade näringens förkofran
och utveckling, äfvensom att fiskeritjenstemännen i och för insamlandet af fiskeristatistiska
primäruppgifter dels icke egt påkalla biträde från sådana statsfunktionärer,
som möjligen kunde dermed biträda, dels icke heller kunnat verkställa direkta resor
för insamlandet af dylika uppgifter, utan hafva måst inskränka sina åtgöranden i
detta hänseende endast och allenast dertill att under sina resor, företagna hufvudsakligast
för andra ändamål, tillika äfven upphemta statistiska upplysningar beträffande
de fisken och orter, som under åren biifvit besökta; vid hvilka förhållanden
naturligen en jemförelsevis lång tid måste åtgå, innan ens de vigtigaste fiskerierna inom
landet biifvit så fullständigt kända, att en någorlunda tillförlitlig redogörelse för desamma
skulle kunna offentliggöras; men att likväl af Fiskeriintendentens i Landtbruksakademiens
tryck införda redogörelser för åren 1867, 1868 och 1869 emellertid visade sig, att fiskeritjenstemännens
verksamhet för åvägabringandet af eu fiskeristatistik för landet oafbrutet
319
efter viss plan fortgått, att vigtiga bidrag till en sådan statistik redan blifvit insamlade
och delvis offentliggjorda, samt att, enligt derom af Statsrådet och Chefen för Civildepartementet
redan meddelade föreskrifter, tillförlitliga statistiska uppgifter för vissa fiskerier
och distrikt inom kort torde kunna öfverlemnas åt offentligheten; varande i sammanhang
härmed tillika meddeladt, att, i hvad anginge det under särskild tillsyningsman ställda
bohuslänska hatsfisket, för hvilket en redogörelse icke borde saknas i en berättelse, som
skulle inordnas i det officiella trycket, sa funnes i de till Civil-departementet inkommande
berättelser härutinnan äfven material, som i någon mån torde bereda bidrag till en omfattande
bearbetning af ämnet.
Beträffande vidare frågan om intagandet i det statistiska trycket af redogörelse
angående bränvinsbränningen, hvilkens statistik Revisorerne betraktat såsom företeende
icke blott en ekonomisk utan äfven en moralisk sida, har hos Beredningen blifvit upplyst:
att, sedan årligen från så väl vederbörande länsstyrelser som öfverkontrollörer uppgifter
rörande bränvinstillverkningen till Kontrollbyrån inkommit, dessa uppgifter sammanfördes i
en berättelse rörande hela tillverkningen inom riket, hvilken nämnda Byrå afgåfve till
Chefen för Civildepartementet; att ett utdrag ur denna berättelse årligen infördes i officiella
tidningen, att hufvudsakligen sålunda förfarits allt sedan den nya lagstiftningen angående
bränvinstillverkningen trädde i kraft; samt att, omedelbart efter afgifvandet afofvannämnda
berättelse för nästlidna år, Chefen för Civil-departementet anmodat Byråchefen att gifva
denna berättelse eu sådan form, att densamma blefve lämplig för införande i den officiella
statistiken; hvarjemte och i sammanhang härmed blifvit anfördt, att, i hvad åter beträffade
den moraliska sida, som denna del af statistiken kunde förete, och hvarmed väl afsåges
hufvudsakligen en redogörelse för försäljningen i detalj af spritdrycker, så väl de
inom landet tillverkade som utifrån införda, insamlande af uppgifter rörande sagda försäljning
hade, äfven på anmodan af Chefen för Civil-departementet, under sednare tiden skett,
äfvensom att dessa uppgifter likaledes blifvit i ofvan åberopade berättelse sammanfördamen
att, lör att i denna del gifva samma berättelse all den fullständighet, som möjligen
skulle anses önskvärd, äfvensom för en i sådant afseende erforderlig sammanställning med
brottmålsstatistiken, erfordrades krafter och tillgångar, vida större än de, hvaröfver Kontrollbyrån
för närvarande egde att förfoga.
Såsom ett hufvudsakligt skäl hvarför, slutligen, Väg- och Vattenbyggnads-Styrelsens
berättelser ej ingått i det officiella statistiska tryckets stora qvartformat har uppgifvits
det antagandet, att den korta, ej i tabellform nppställda berättelsen i sitt hittills varande
oktavformat erbjöde mera beqvämlighet än det stora qvartformatet.
Då Revisorerne likaledes fästat uppmärksamheten å det önskvärda deri, att det
officiella statistiska trycket blefve till alla dess delar för billigt pris i bokhandeln tillgängligt,
får Beredningen tillkännagifva, att Beredningen, i sådant afseende och för vinnandet
af berörda syfte, satt sig i gemenskap med de inom Beredningen representerade, statistiskt
tryck utgifvande embetsverk, hvilkas här åsyftade redogörelser icke redan funnes i
bokhandeln tillgängliga, samt att Beredningen jemväl fått sig meddeladt, det åtgärd i
denna riktning blifvit af åtskilliga bland dessa embetsverk vidtagen.
Kttei förestående Statistiska Beredningens underdåniga utlåtande, rörande vissa af
Revisorerne särskildt anmärkta förhållanden, torde det tillåtas mig, att i djupaste underdånighet
tillägga några ord om den officiella statistiken i allmänhet och den ställning, som
320
Statistiska Beredningen till densamma intager. Egenskapen af en blott rådplägande myndighet
inskränker i det hela Statistiska Beredningen inom en verksamhet, som, bedömd
efter de omedelbara och synliga följderna, möjligen under någon tid skulle kunna få ett
slags sken af overksamhet.
Statistikens framgång krafvel'' nemligen en vidsträckt grundläggning af mogen insigt
och stadgad öfvertygelse, så väl rörande hennes ändamål och gagn, som rörande de utvägar,
medelst hvilka man bäst kan närma sig malet. Det allmänt erkända förhållandet,
att till den mogna öfvertygelsens stadgande erfordras tid, torde alltså ej sakna sin
tillämplighet äfven på, den officiella statistiken. Hennes första kraf, att erhålla fullständiga
och tillförlitliga primäruppgifter,'' måste ofta framställas icke till redan pröfvade insigtsfull
vänner, utan till eu vidsträckt krets, inom hvilken ingalunda kan påräknas att möta
erforderlig insigt, håg, förmåga och tid att motsvara krafven. Öfvertygelsens väg, om än
blott långsamt banad, torde väl vara den enda säkra, hvarpå framsteg under sådant förhållande
kunna motses. Denna öfvertygelse måste ock finnas uttryckt i sjelfva statsförvaltningens
organisation, för att åt det statistiska arbetet gifva den tillbörliga lyftningen.
Statistiska Beredningens andra sammanträde, den 4 December 1858, egnades redan,
enligt livad protokollet utvisar, åt eu utförlig granskning af frågan om en fullständig
plan för vår officiella statistik och om dess föreläggande till Eders Kongl. Majits nådiga
pröfning.
Vid denna frågas behandling möttes uppmärksamheten genast af hvilande förslag
om de gamla embetsverkens fullständiga reorganisation, af beviljade medel till åtskilliga
nya embetsverk och afdelningar af sådana, för hvilka ännu saknades närmare bestämmelser
rörande deras verksamhet i statistisk riktning, och af eu mängd komitéer, sysselsatte att
utarbeta förslag till genomgripande förändringar i förvaltningen.
Det hade visserligen ej knnnat möta särdeles svårighet att redan då inför Eders
Kong!. Maj:t i underdånighet framlägga en allmän schematisk framställning af de önskningar,
som enligt andra länders föredömen kunde anses böra fyllas af vår officiella statistik,
men det hade under förutnämnda förhållanden varit omöjligt att föreslå några pröfvade
och för ännu okända områden, eller för vårt lands egendomligheter, lämpade utvägar
till dessa önskningars fyllande.
Verksamhetens inskränkning dels till de grenar af statistiken, för hvilka någon
mer eller mindre banad väg redan förefanns. dels till sådana ämnen, som utgöra förberedande
vilkor för ett fruktbärande statistiskt arbete, var sålunda till en början af omständigheterna
föreskrifven. Under det Beredningen alltså efter band företrädesvis egnat uppmärksamhet
åt frågorna om utredande och undanrödjande af oregelbundenheterna i rikets
administrativa indelning och bestämmandet af den minsta territoriella enheten för de statistiska
uppgifternas omfattning, om ortnamnens rättskrifning, om upplysningars beredande
rörande landets geografiska, geologiska och klimatologiska beskaffenhet, om arealen af den
produktiva jorden, om befolkningsstatistikens tidsenliga utbildning, om statistik öfver inoch
utflyttningar, om den medicinska statistikens tillökning med redogörelse öfver dödsorsakerna.
, om ny plan för länsstyrelsernas femarsberättelser, om statistik öfver sparbankerna,
jordbruket, fattigvården o. s. v. har hon under dessa ämnens behandling inträdt i
en dels omedelbar, dels medelbar förbindelse med den speciella sakkunskapen hos de flesta
inom landet befintliga myndigheter och korporationer, dels medelst från dem inliemtade
yttranden och upplysningar, dels genom med dem i fiffigt utbytta åsigter.
Den erfarenhet, som härunder vunnits, har gifvit den fullständigaste bekräftelse ej
blott åt den åsigt, att en allmännare spridd öfvertygelse om statistikens gagn är ^ ett
oeftergiflig! behof för en säker grundläggning utan ock åt de förhoppningar om framgång,
hvilka utgått från denna åsigt.
— 321
Mellan dem, smil deltagit i Beredningens förhandlingar öfver förenämnda och derå
andra ämnen, har ingalunda saknats tillfälle till meningsutbyten snart sagdt öfver hvarenda
fråga, som kan hänföras till statistikens område, och den i Beredningens organisation
grundade förutsättningen, att hvarje embetsverk skall genom sin representant kunna erhålla
kännedom om Beredningens åsigter, kan ingalunda antagas hafva stannat vid en blott
önskan. Hvad äter beträffar sådana åsigters praktiska utförbarhet och vilkoren derför har
Beredningen tills vidare blott i ett relativt inskränkt antal fall varit i tillfälle att utarbeta
och till nådig pröfning förelägga fullständiga planer, enär hon i detta hänseende är
beroende af de särskilda embetsmyndigheternas på speciel sakkunskap grundade förberedande
åtgärder.
Med särskild hänsigt till formen för det officiella statistiska trycket torde böra i
underdånighet upplysas, att Beredningen redan den 4 December 1858 till embetsverken
hänsköt att förena sig i den åsigt:
att ett likformigt stort qvartformat vore ändamålsenligast,
att de tabeller, som innehålla de absoluta talen, helst borde utgöra en särskild
afdelning, skild från berättelsens text,
att likhet i stilar och papper borde, så vidt lämpligt funnes, eftersträfvas,
att de särskilda berättelserna borde i bokstafsföljd inordnas i en serie under gemensam
titel, och
att såsom vilkor för hvarje ny littera i denna serie borde fastställas, att den nya
redogörelsen skulle inledas med en öfversigt öfver de under den föregående tiden samlade
iakttagelserna in. in.
När en underdånig berättelse, äfven i den händelse dess förra årgångar varit
offentliggjorda, ifrågasättes till ingående i serien af Bidrag till rikets officiella statistik,
innebär detta redan stegrade anspråk på primäruppgifternas fullständighet och tillförlitlighet,
så väl som på deras bearbetning så till innehåll som form. Förenämnda af Beredningen
önskningsvis uppställda vilkor utgöra onekligen en ej obetydlig stegring af dessa
anspråk, då till deras fyllande fordras ökade arbetskrafter, ökade medel till kostnadernas
bestridande.
Fyllandet af dessa två behof hvilar åter ytterst på den allmänna uppfattningen af
statistikens oumbärlighet.
En sådan uppfattning kan finna sitt uttryck ej blott i erkännandet af bemödanden,
som krönts med framgång, utan ock i uppmärksammandet af brister, som återstå
att afhjelpa. 1 den mån härtill kunna erfordras medel, som embetsverken ej hafva till
sitt förfogande, torde förhoppningsfullt kunna motses, att den uppmärksamhet, som nu af
Revisorerne egnats åt detta ämne, skall leda till beredande af det understöd, som af
behofven må finnas påkalladt.
§ 2. Beträffande det förhållande, å hvithet Revisorerne i denna § fästat uppmärksamhet,
har för mig företetts ett i vidimerad afskrift bifogadt Kongl. Maj:ts nådiga
förordnande af den 27 Januari 1854 för Kammarherren Leyonmarck, att kamreraretjensten
i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegii Statistiska Kontor tills vidare förestå,
mot åtnjutande af de löneförmåner, som densamma enligt stat och författningar åtfölja.
Då pröfning af frågan, att åt Kammarherren Leyonmarck bereda den ersättning, hvartill
han må anses berättigad i följd af skedd indragning af Kongl. Kommissionen öfver TabellRev.
Ber. 1811 angående Staisverkel. 41
322 -
verket i riket, tigger helt och hållet utom min befogenhet, tillåter jag mig blott i djupaste
underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att otillräckligheten
af det i stat uppförda anslaget åt tillfälliga biträden i Statistiska Centralbyrån
tid efter annan föranledt underdåniga ansökningar om tillskotts beviljande. På grund
häraf vågar jag underdånigst anhålla, att detta anslag för framtiden måtte befrias från
det afdrag, som det hittills fått vidkännas för Kammarherren Leyonmarcks godtgörelse.
De nådiga remisshandlingarne återställas underdånigst.
Stockholm i Statistiska Centralbyrån den 4 December 1871.
Fr. Th. Berg.
(Bilagd afskrift.)
Kongl. Maj:t vill härmed i nåder hafva förordnat Sin Troman, Kammarherren,
tjenstförrättande Kamreraren i Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegii Statistiska
Kontor, Kammarförvandten derstädes, Härolden vid Kongl. Majfts Seraphimer-Orden, Ädel
och Välbördig, Evald Gustaf Leyonmarck, att kämreraretjensten i nämnda Kontor tills
vidare förestå, mot åtnjutande af de lönförmåner, som densamma enligt stat och författningar
åtfölja. Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse länder. Stockholms
Slott den 27 Januari 1854.
O 8 C A B.
F. F. Fäbroms.
Förordnande för Kammarherren in. m. E. G. Leyonmarck att tills vidare förestå
kämreraretjensten i Kommers-Kollegii Statistiska Kontor.
Med höga originalet lika lydande intyga:
C. L. Lindauer.
Kammarförvandt i Kongl.
Kommers-kollegium.
Magnus Lund,
Kammarskrifvare i Kongl.
Kommers-kollegium.
Styrelsens för Ultuna Landtbr
ulv s-institut
underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid Institutets
räkenskaper för år 1869.
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Styrelsen för Ultuna Landtbruksinstitut
att, med anledning af Riksdagens Revisorers gjorda anmärkningar, inkomma
med underdånigt utlåtande, och får Styrelsen härmed detta åliggande i underdånighet
fullgöra.
§ 1-
Då Revisorerne anmärkt, att Institutets skuld, som vid redovisningsårets början
uppgick till 102,738 R:dr 15 öre, vid dess slut stigit till 107,512 R:dr 54 öre och således
ökats med 4,774 R:dr 39 öre, så får Styrelsen nämna, att skulden vid 1870 års
bokslut nedgått till 105,478 R:dr, och för öfrigt rörande Institutets skuldsättning anföra,
att Institutets skuld, som år 1864, eller vid den tid, då den bland Styrelsens nuvarande ledamöter,
som längsta tiden innehaft denna befattning, tillträdde densamma, uppgick till
91,536 R:dr, från Institutets början uppkommit genom att Styrelsen nödgats, utöfver hvad
genom lemnade statsbidrag kunnat erhållas, anskaffa för Institutet och egendomen behöfliga
byggnader, inventarier och samlingar, hvilket äfven synes deraf att, då skulden vid 1869
års bokslut uppgick till 107,512 R:dr 54 öre, värderades vid samma tid Institutets^ tillgångar
till 179,769 R:dr 57 öre, så att uti byggnader, samlingar, förråd m. m. då befanns
nedlagdt ett kapital, som öfverskjuter skulden med 72,257 R:dr 3 öre. Styrelsens
bemödanden att minska skulden hafva icke rönt framgång, i följd af dels under 1860-talet för jordbrukare ogynsamma förhållanden, dels det ökade förlag, som fordrats för
sedan år 1862 börjadt anordnande af en utgärd i Kungsängen, dels de kostnader, som
varit oundvikliga vid möblering af den nya elevbyggnaden och ordnandet af Institutets
samlingar i dithörande lokaler, dels att ett ökadt antal kreatur måst anskaffas sedan det
å Ultuna stationerade, kronan tillhöriga stamholländeri blifvit försåldt
Då Revisorerne vidare yttrat att, ehuru det en eller annan gång icke lärer kunna
undvikas att vid en större förvaltning brist uppstår, en förvaltande myndighet, som har
sig anvisadt ett bestämdt anslagsbelopp, dock icke torde vara befogad att betacka bristen
genom lån och sedan fortsätta sin verksamhet i samma omfång som förut; så får Styrelsen
blott anmärka, att Ultuna Institut knappast torde kunna sägas hafva sig anvisadt ett
bestämdt anslagsbelopp, då en stor del af dess behof måste fyllas genom den ofta vexlande
inkomsten af en jordegendom och att, ehuru Styrelsen sökt att uti Institutets ekonomi
införa all möjlig sparsamhet, det svårligen låtit sig göra att inskränka omfånget för
Institutets verksamhet, hvarken vid egendomens skötsel, der man utan all slags lyx endast
eftersträfvar att visa föredömet af ett väl skött och vinstgifvande landtbruk, eller
vid läroverket, der man så mycket mindre kunnat genom minskning i lärarekrafter eller
på annat sätt åstadkomma inskränkningar, som just vid denna tid utrymme för ett ökadt
antal elever blifvit beredt.
Då slutligen Revisorerne yttrat, att enligt deras förmenande Styrelsen vore förpligtad
att, då brist uppstår, hos Eders Kongl. Maj:t anmäla Institutets behof, får Styrelsen
i underdånighet nämna, att, utom det att redogörelse rörande Institutets affärsställning
årligen blifvit lemnad uti till Chefen för Kongl. Civil-departementet afgifven
berättelse, har Styrelsen år 1865 hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att Styrelsen ansåge för
Institutet nödigt, att det Institutet lemnade anslag ökades med 6,000 R:dr och att, sedan
Eders Kongl. Maj:t hos Rikets Ständer föreslagit, att ett med nämnda belopp förhöjdt
anslag måtte lemnas, den föreslagna förhöjningen af Rikets Ständer nedsattes till 4,000
R:dr, hvilket belopp från och med år 1867 fått uppbäras. Hade Institutet från och med
år 1867 haft en ökad tillgång af 2,000 R:dr årligen, eller under dessa 4 år tillsammans
8,000 R:dr, så hade Institutets skuld, som vid 1867 års bokslut uppgick till 96,640 R:dr
och år 1870 till 105,478 R:dr, om den genom skuldens minskning åstadkomna räntevinst
äfven tages i beräkning, under dessa år icke ökats, oaktadt den tillökning i Institutets
rörelsekapital, som ofvan blifvit omnämnd. Att Styrelsen under de år, som förflutit sedan
Institutet år 1867 erhöll ett ökadt anslag, ej gjort någon ny underdånig framställning
rörande Institutets behof, har haft sin grund deruti, att Styrelsen ansett sig böra afvakta
resultatet af den lättnad, som genom det år 1867 erhållna anslag åstadkommits och
velat se, om ej, sedan utgården å Kungsängen kommit i ordning, skulden skulle kunna
amorteras med de tillgångar, som Institutet nu disponerar.
§ 2.
Då Revisorerne anmärkt, att ehuru det ålåge eleverne att förskottsvis erlägga afgiften
till Institutet, i räkningarne utbalanserades en fordran af en f. d. elev å 450 R:dr,
får Styrelsen i underdånighet anföra, att den elev, som försummat att liqvidera sin afgift,
varit Herr G. Pettersson^ som den 1 November 1863 inskrifvits som elev och på hösten
1864 försummat honom åliggande liqvid. Då Pettersson genom oförutsedda och oförvållade
omständigheter blifvit beröfvad den hjelp för genomgående af kursen vid Ultuna,
som han vid inträdet påräknat, ansåg Styrelsen sig heldre böra åtnöja sig med den af
honom erbjudna borgen af tvänne personer, hvilkas vederhäftighet blifvit styrkt, än att
genom ynglingens skiljande från Institutet förstöra hans framtid, så mycket mera, som
han under ett års vistande vid Institutet visat flit och ett godt uppförande. Borgesmännen
blefvo genast lagsökta, men gjorde konkurs, uti hvilken erhölls en utdelning, som
blott räckte till att betäcka lagsökningskostnaden.
§ 4.
Då Revisorerne anmärkt, “att någon inventering af de vid Institutet befintliga förråd
icke blifvit'' vidtagen hvarken af föreståndaren ej heller af inrättningens Styrelse, och
att inventeringsförteckningen vore underskrifven endast af der anställde inspektor och
kamrerare, så får Styrelsen i underdånighet anföra, att inventering årligen blifvit verkställd
i enlighet, med stadgarnes föreskrift i § 11 mom. 4, der det ålägges inspektören
att under föreståndarens kontroll i kamrerarens närvaro årligen anställa inventering samt
inventeringsinstrumentet till föreståndaren aflemna.
Ultuna den 20 November 1871.
Å Styrelsens för Ultuna Landtbruks-institut vägnar
A. HAMILTON.
H. Kylberg.
325
Styrelsens för Alnarps Landtbruksinstitut
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
Institutets räkenskaper för Er 1869.
Genom nådig remiss af deri 21 sistlidne Oktober, har Eders Kong!. Maja infordrat
Styrelsens för Alnarps Landtbruks-institut utlåtande öfver de af Riksdagens Revisorer
vid granskningen af Institutets räkenskaper gjorda anmärkningarne, och får Styrelsen
med anledning af desamma i underdånighet anföra följande:
Enligt de anmärkningar som blifvit gjorda, hafva Riksdagens Revisorer trott sig
finna att vid Institutet ett allt för långt drifvet kreditsystem gjort sig gällande, och att
till följd deraf vid bokslutet visat sig, att såväl en osäker fordran måst afskrifvas, som
äfven att Institutet då hade fordringar såväl hos lärare som torpare och drängar, och att
skulden hos några af torparne ökat sig. Det verkliga förhållandet härvid är, att icke
något annat kreditsystem vid Institutet eger rum, än att, vid den tegelförsäljning som
idkas, Styrelsen måste, i likhet med hvad som vid all tegelförsäljning i orten är vanligt,
stundom gifva kredit, numera dock endast mot accepterad vexel, för att kunna bereda
afsättning för det tegel, som ej Alnarp förbrukar. Möjligheten af att dervid någon förlust
kan uppstå, har alltid ingått i beräkningen af teglets afsalupris, och den åberopade
afskrifningen gällde en fordran för tegel. Men då, oaktadt en dylik förlust, den af
Styrelsen bedrifna tegeltillverkningen för Institutet medfört en ej obetydlig vinst, och
tegelförsäljning ej på annat än uppgifvet sätt kan bedrifvas, så framgår deraf, att det för
Tnstitutet varit fördelaktigare att idka tegeltillverkning och försäljning på sätt som skett,
än om den ej alls bedrifvits, desto snarare som dessutom Alnarps behof af tegelrör och
murtegel under ifrågavarande tid voro långt ifrån fyllda.
Att vid bokslutet, som här eger rum den 14 Mars, lärare och drängar, som den I
i samma månad uppburit, de förre sina qvartalslöner och de sednare sitt qvartalsuttag af
säd, — stå i skuld, är helt naturligt, ett förhållande som vid afslutandet af deras konti
dock fullkomligen upphör.
Torparne under Alnarp kommo år 1868, som för dem var ett fullkomligt missväxtår,
i en ej ringa skuld till gården, och det är nogsamt kändt, att mången enskild
godsegare gjorde ingalunda obetydliga afskrifningar för att befria underhafvande från den
skuld, som de då iråkat. Styrelsen, som icke ansett sig kunna göra en dylik afskrifning,
vidtog i stället den åtgärd, att dels bereda torparne en lönande arbetsförtjenst till
skuldens afbetalande, och dels tid till att under bättre år liqvidera densamma. Så har
äfven skett, så att af samtlige torparne endast en ej förmått fullgöra sina arrendevilkor.
Hade deremot denna kredit icke gifvits, utan de utestående fordringarne genast indrifvits,
så hade utom allt tvifvel Institutets förlust ej blifvit obetydlig och större delen af dess
torpare bragts till fattigdom och nöd. Såväl omtanken om Institutets som om dess underhafvandes
bästa har dikterat Styrelsens handlingssätt uti ifrågavarande fall, och medfört
de bästa resultat. Hela skulden uppgår nu till 235 R:dr 86 öre.
Hvad slutligen den utestående fordran hos elever vidkommer, som vid revisionstillfället
uppgick till 1,941 R:dr 99 öre, så, utom det att den för närvarande är till närmare
hälften betald, torde såsom bästa beviset för att det med dessa afgifter icke idkat
något kreditsystem, böra, anföras, att sedan Institutet öppnades har i elevafgifter influtit
cirka 216,000 R:dr, och har Institutet för närvarande en fordran af elever, stor 960 R:dr
74 öre, som efter hand kommer att inflyta. Sannt är visserligen att stadgande föreskrifva,
det elevafgifterna skola i förskott erläggas, men de föreskrifva icke att, om detta
ej sker, skall elev genast från läroverket skiljas, hvadan fordringar hos elever val omöjligen
torde kunna förekommas.
Af hvad Styrelsen sålunda i underdånighet anfört, täcktes Eders Kongl. Maj:t
nådigst finna, att icke vid Alnarps Landtbruks-institut något för långt drifvet kreditsystem
gjort sig gällande.
Alnarp den, 5 December 1871,.
S. G. V. TROIL.
CARL A. TROLLE. P. KOCKUM.
C. BECK-FRI IS. C. W. BLOMSTRAND.
HJALMAR NATHORST.
Kongl. Landtbruks-akademiens
Förraltnings-komités
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan om
uppgifter å antalet elever vid allmänna.:
undervisningsverken.
Genom nådig remiss af den 27 sistlidne Oktober har Edfers Kongl. Maj:t anbefallt
Landtbruks-akademiens Förvaltnings-komité afgifva underdånigt yttrande med anledning
af Riksdagens Revisorers, vid dess den 14 Oktober innevarande år afslutade granskning af
Statsverkets, jemte dertill hörande fonders, tillstånd, styrelse och förvaltning, gjorda hemställan
att, i sammanhang med redogörelsen för de allmänna undervisningsverkens inkomster
och utgifter, det vore af intresse att erhålla kännedom om antalet elever, som der
undervisats, samt att, med afseende å de svårigheter, som möta att från andra håll
samla dylika uppgifter, det vore önskvärdt om dessa institutioners hufvudräkenskaper
innehölle anteckningar rörande antalet elever, som under de särskilda läroterminerna åtnjutit
undervisning; och får Komitéen, till åtlydnad af denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga
befallning, i underdånighet anföra:
att, för sä vidt denna af Riksdagens Revisorer gjorda hemställan afser landtbruksläroverken,
årligen af Landtbruks-akademiens Förvaltnings-komité afgifves till Chefen för
Kongl. Civil-departementet fullständig förteckning på antalet lärjungar, som nästföregående
år njutit undervisning vid landtbruks-instituten samt vid landtbruks- och mejeriskolorna,
äfvensom öfver de mejerielever, hvilka med understöd af statsmedel erhålla undervisning
vid enskilda, välskötta mejerier, och finnas uppgifterna härom tillgängliga så väl uti Kongl.
Civil-departementet som uti Landtbruks-akademiens af trycket utgifna Handlingar och
Tidskrift;
att derjemte uti landtbruks-institutens räkenskaper finnes upptaget antalet elever
och lärlingar, som årligen vid bemälda läroanstalter undervisats; samt hvad kostnaderna
varit för dessas underhåll och undervisning.-
att för landtbruks- och inejeriskolorna inga räkenskaper ingå till statsverket, af
hvilka räkenskaper de äskade upplysningarne skulle kunna vinnas; men att deremot
kostnaderna för de vid enskilda mejerier undervisade eleverne upptagas och redovisas uti
Landtbruks-akademiens årsräkenskaper.
Stockholm den 17 November 1871.
På Latidtbruks-äkademiens Förvaltnings-koinités vägnar :
(JARL G. MÖRNER.
J. Arrhenius.
Kongl. Kommers-kollegii
undel''<l''iniga utlåtande, i anledning eif
åtskilliga utaf Riksdagens Revisorer
gjorda erinringar.
Till fullgörande af Eders Kongl. Majtts i särskilda nådiga remisser meddelade befallning
får Kommers-kollegium härmedelst afgifva underdånigt utlåtande i anledning af
hvad uti den af Riksdagens Revisorer afgifna berättelse om verkställd granskning af Statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1869
blifvit i nedan omförmälda delar yttradt och anmärkt.
Under erinran att det alltid borde vara af intresse att, i sammanhang med redogörelsen
för de allmänna undervisningsverkens inkomster och utgifter, känna antalet elever,
som der undervisats, hafva Revisorerne framställt hurusom, med afseende å de svårigheter,
sotn mötte att från andra håll samla dylika uppgifter, önskvärdt vore, om dessa institutioners
hufvudräkenskaper innehölle anteckningar rörande antalet elever, som under de särskilda
läroterminerna åtnjutit undervisning.
Angående antalet af elever, som i de under Kollega allmänna uppsigt stående
läroanstalter, eller navigationsskolorna Och de tekniska elementarskolorna, begagnat undervisning,
varder af Kollegium, jemlikt gällande föreskrifter, redogörelse för hvarje läsår
efter utgången deraf till Eders Kong]. Maj:t aflemnad. Dessa redogörelser, som grunda
sig på vederbörande skoldirektioners, i öfverensstämmelse med nådigst fastställda reglementen
afgifna berättelser och till hvilka Riksdagens Revisorer, enligt hvad föregående
revisionsberättelser utvisa, haft tillgång, omfatta således icke, i likhet med räkenskaperna
för nämnda läroanstalter, kalenderår samt innehålla följaktligen icke de af Revisorerne
asyftade upplysningar för hela den tid, granskningsarbetet afser. Att vid hvarje års räkenskap
bifoga en afskrift eller ett utdrag af omförmälda redogörelser för det läsår, som
slutat nästpöre räkenskapsårets utgång, kan emellertid, derest Eders Kongl. Majit skulle
finna skäligt sådant förordna, icke möta något hinder.
Revisorerne hafva vidare anfört, hurusom de inhemtat, dels att i anledning af en •
utaf Kammar-rättens Öfverrevisions-departement, vid granskning af Hernösands navigationsskolas
räkenskap för år 1869, gjord anmärkning, att någon ränta för den från 1868 års
räkenskap inbalanserade, under år 1869 af skolan oanvända och ännu vid sistberörda års
slut hos föreståndaren qvarliggande kontanta behållning åt 1,592 R:dr 49 öre icke blifvit
debiterad, skoldirektionen, på sätt af densamma jemväl varit yttradt rörande ^enahanda
anmärkning af Riksdagens Revisorer vid granskning af skolans räkenskaper för åren 1867
och 1868,”förklarat, att föreskrift för direktionen att göra dessa besparingar fruktbärande
saknades, dels ock att Kammar-rätten med afseende å denna förklaring låtit Öfverrevisionsdepartementets
ifrågavarande anmärkning förfalla, “dock att direktionen skulle göras uppmärksam
på angelägenheten deraf, att då tillfälle icke ^ borde saknas att med erforderlig
trygghet göra skolans under vissa tider befintliga behållningar räntebärande, sådant ock
varder hädanefter iakttaget“; och då det icke torde vara med god ordning öfverensstämmande,
att allmänna verks och inrättningars kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga
behållningar vore hos redogörarne innestående, hviiket förhållande uppmärksammats icke
allenast 1 dessa utan äfven i åtskilliga andra räkenskaper, hafva Revisorerne förmält
sig anse, att i likhet med hvad redan funnes stadgadt beträffande konsistoriernas och
elementarläroverkens medel, en allmän föreskrift borde meddelas derom, att dylika behållningar,
om de ej på annat sätt kunde göras fruktbärande, skola, i den män sådant,
utan väsendtlig olägenhet kan ega rum, uti bankinrättning på deposition eller upp- och
afskrifning insättas och endast efter behof derifrån uttagas.
Sedan Rikets Ständers, för granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1856, utsedde Revisorer i fråga om navigationsskolornas
räkenskaper yttrat den åsigt, att, till beredande af öfverensstämmelse emellan
samtliga dessa läroverk, bestämd föreskrift lämpligen borde meddelas, huru i afseende a
deras kassabehållningars förvarande skulle förhållas, har, till åtlydnad af Kongl. Maj:ts
i nådigt Bref den 21 Januari 1859 gifna befallning, navigationsskoledirektionerna blifvit
af Kollegium förständigade att för framtiden i räkenskapen anteckna, hvar skolornas kassabehållningar
förvarades; och är, i enlighet med denna föreskrift, uti Hernösands navigationsskolas
räkenskap för år 1869 angifvet, att den vid årets slut å skolans kassa förefintliga
behållning af 1,802 R:dr 80 öre vore af skoldirektionen under dess gemensamma
ansvarighet öfverlemnad till en namngifven direktionsledainot, som beloppet förvarade,
hvadan således de behållna medlen icke, på sätt af Kammar-rättens Öfvenevisionsdepartement
blifvit oriktigt uppgift, vore hos skolans föreståndare qvarliggande. Sedermera
och i anledning af den utaf Rikets Ständers för granskning af statsverkets förvaltning
år 1857 församlade Revisorer gjorda erinran, att någon bestämd föreskrift derom,
att navigationsskolornas direktioner vore för skolornas kassabehållningar ansvariga, icke
funnes, har Eders Kongl. 3Vlaj:t i nådigt Bref af den 23 November 1860 behagat förklara,
att direktionen för hvar och eu af de på allmän bekostnad inrättade navigationsskolorna
skall stå i betalningsansvar för de allmänna medel, som af direktionen för skolans läkning
uppbäras. Med detta nådiga förklarande synes Kollegium icke vara förenlig en föreskrift
om åliggande för navigationsskoledirektionerna att medelst utlåning eller på annat
sätt göra fruktbärande de behållningar, som för något år kunna i dessa skolors kassor
uppstå. Derest alltså Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att, i enlighet med Revisorernes
åsigt, förordna, att dylika behållningar, om de ej på annat ^sätt^ kunna göras
fruktbärande, skola uti bankinrättning på deposition eller upp- och afskrifning insättas,
och i hviiket fall direktionerna icke lära kunna kännas skyldiga ansvara för den förlust,
som möjligen genom låntagarens eller vederbörande bankinrättnings obestånd må uppkomma,
torde i sammankang med ett sådant förordnande det genom nådiga Brefvet den
23 November 1860 meddelade förklarande om skoldirektionernas betalningsansvar för sa
beskaffade behållningar böra återkallas.
Slutligen och under anförande att, enligt hvad den för Kollegium afgifna expensmedelsräkning
utvisade, till Stadsmäklaren G. A. Behrling på grund af tvänne räkningar
utbetalts tillhopa 7 R:dr 69 öre, utgörande courtage för anskaffade vexlar, hafva Revi
-
soreme anmärkt, att då, på sätt Revisorerne vid granskning af Utrikes-departementets
räkenskaper omförmält, vexlar kunnat omedelbart hos bankinrättning anskaffas till kurs,
som i allmänhet icke torde öfverstiga den, hvilken vid vexelslut af mäklare betingades,
det synts Revisorerne, att ifrågavarande afgift, om och icke betydlig, bort kunna statsverket
besparas.
Vid bemötande af denna anmäkning torde till en början böra erinras, att af nyss
uppgifna belopp äro 5 R:dr 53 öre beräknade för försäljning af vexlar, och att sålunda
endast 2 R:dr 16 öre utgöra omkostnaderna för de för Kollega räkning under år 1869
inköpta vexlar, vid hvilket förhållande anmärkningen väl icke lärer kunna afse räkningens
belopp i dess helhet, utan endast sistnämnda del deraf; och som anmärkningens innehåll
i öfrigt föranleder, att Revisorerne sjelfve äro af den åsigt, att vexlar icke i allmänhet
utan endast undantagsvis kunna af bankinrättning erhållas till pris, som icke öfverstiger
det vid vexelslut af mäklare betingade, synes i denna omständighet det anmärkta förfarandet
också finna sitt berättigande, hvarföre Kollegium sålunda handlat i det allmännas
intresse, då Kollegium låtit vid vexelköp anlita mäklare, hvarifrån undantag dock egt och
fortfarande måste ega rum antingen då en vexel bör utan all tidsutdrägt anskaffas, eller
ock i följd deraf att vexel å mindre belopp i allmänhet icke kan af bankinrättning
erhållas.
Stockholm den 29 November 1871.
L. MANDERSTROM.
C. F. av STRÖM.
(r. Hegardt.
Kongl. Skogs-styrelsens
underdåniga utlåtande, i afseende å hvad
''Riksdagens Revisorer hemställt rörande
uppgifter å antalet elever vid allmänna
undervisningsverken.
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning till Skogs-styrelsen att,
efter vederbörandes hörande, till Eders Kong!. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande
i afseende å hvad uti Riksdagens sednast församlade Revisorers berättelse förekommer rörande
uppgifter å antalet elever vid de allmänna undervisningsverken i sammanhang med
redogörelserna för inkomster och utgifter, får Styrelsen, som, hvad de allmänna skogsläroverkan
beträffar, icke funnit något hinder möta derför att, i enlighet med Riksdagens
Revisorers framställda önskan, en uppgift om det antal elever, hvilka under de särskilda
läroterminerna åtnjutit undervisning, bifogas dessa läroverks årliga räkenskaper, underdånigst
anmäla, att Styrelsen uti skrivelser denna dag derom meddelat föreskrift till föreståndarne
för Skogs-institutet och statens samtliga skogsskolor.
Stockholm den 20 November 1871.
A. E. ROS.
1:''
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket.
K. O. Wnnnqcist
H. K. H. Inspektörens för
mil itär-läro verken
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens .Revisorers framställning angående
uppgifter om antalet elever vid
de allmänna läroverken.
Genom nådig remiss den 21 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Inspektören för militärläroverken att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers, i deras berättelse angående granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1869,
gjorda framställning om det önskvärda deri, att de allmänna undervisningsverkens hufvudräkenskaper
innehölle anteckningar rörande antalet elever, som under de särskilda läroterminerna
åtnjutit undervisning, för att detta antal må kunna jemföras med läroverkets
inkomster och utgifter.
Af de yttranden, som till underdånig åtlydnad häraf blifvit från t. f. Chefen för Krigshögskolan
samt Chefen för Krigsskolan infordrade och härhos i underdånighet bifogas, framgå)''
att, hvad dessa båda läroverk beträffar, intet hinder möter för antecknandet i hufvudräkenskaperna
af antalet elever, hvarvid dock bör bemärkas, att en jemförelse mellan Krigshögskolans
elevantal och utgifter under något visst år lemna)- endast en ofullständig ledning för bedömandet
af den på hvarje elev belöpande kostnaden, enär lärokursen fortvara)- 2| år,
men de till densamma hörande praktiska öfningar samtliga fullgöras under ett år, hvarför,
af 5 på hvarandra följande år, läroverkets omkostnader blifva icke oväsendtlig! större
under de två år, då ifrågavarande öfningar anställas, än under de tre öfriga, äfven om
elevantalet är oförändradt.
Den nådiga remisshandlingen bifogas i underdånighet.
Stockholm den 4 December 1871.
O S C A It.
Oscar Fåhr(bus.
Chefens för Kongl. Krigshögskolan
till
II. K. H. Inspektören för militärläroverken
afgifna yttrande, i anledning
af Eiksdagens Revisorers framställning i
fråga om uppgiften å antalet elever vid
de allmänna läroverken,
Med återställande härjemte af Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 21 Oktober
innevarande år med ett transsumt af Riksdagens Revisorers underdåniga berättelse om
verkställd granskning af statsverkets tillstånd in. in. år 1869, som blifvit öfverlemnad
till mitt underdåniga yttrande för så vidt rörer Kongl. Krigshögskolan, får jag i underdånighet
anföra: att något hinder icke synes mig kunna möta att för framtiden iakttaga
den af Revisorerne yttrade önskan, att till Krigshögskolans årsräkenskaper vidfoga en
uppgift, å antalet elever, som under räkenskapsåret åtnjutit undervisning vid läroverket,
hvarvid dock torde observeras, att eleverne vid Krigshögskolan emottagas på en gång och
qvarstanna under en hel så kallad lärokurs, omfattande vid pass 2| år, hvarefter nya
elever åter intagas, och att således den årliga uppgiften kommer att innefatta det elevantal,
som under pågående lärokurs åtnjuter undervisning.
Marieberg den 13 November 1871.
KNUT POSSE,
t. f. Chef lör Kongl. Krigshögskolan.
Gr. Thestrup.
Chefs-embetets vid Kongl.
Krigs-skolan
till H. K. H. Inspektören för militärläroverken
afgifna yttrande, i anledning
af Riksdagens Revisorers framställning
angående uppgifter om antalet elever
vid de allmänna läroverken.
Genom skrifvelse af den 9 dennes anbefalld att afgifva yttrande öfver härhos
återgående nådiga remisshandling, får jag, till åtlydnad deraf, i underdånighet anföra
följande:
Den från Krigsskolan årligen till Kongl. Maj:t ingående berättelsen rörande förvaltningen
af de, under nästföregående revisionsår, till Krigsskolans underhåll anvisade
tillgångar, innehåller visserligen uppgift å kadettkårens styrka vid revisionsårets början
och slut samt under samma år inkomne och afgångne kadetter, men, i anledning af Riksdagens
Revisorers uttryckta önskan att hufvudräkenskaperna måtte innehålla anteckningar
rörande antalet elever, som under årets läroterminer undervisats, skall Chefs-embetet, i de
framdeles ingående underdåniga berättelser, äfven införa medelantalet kadetter, som här
under de särskilda läroterminerna åtnjutit undervisning. •
Karlberg den 21 November 1871.
M. KÉENSTLEENA.
H. Thulstrup.
Kongl. Kammar-rättens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers berättelse rörande
Statsrevisionen för år 1869.
Genom nådig remiss den 21 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Dess och Rikets Kammar-rätt att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlå
-
tande öfver ett transsumt utur Riksdagens Revisorers den 14 i nämnda månad afgifna
berättelse om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, hvilket transsumt innefattar 2:dra och
3:dje §§ af den del af nämnda berättelse, som afser riksstatens fjerde hufvudtitel och
Eders Kongl. Maj:ts Armé-förvaltning, samt innehåller anmärkningar, i 2:dra §, vid redogörelsen
för Lifregementets Husarkårs mönstrings- och möteskostnader för år 1869, och,
i 3:dje §, vid Skånska Dragonregementets aflöningsräkning för samma år; och får Kammar-rätten,
sedan Öfverrevisions-departementets Militie-räkenskapskontor med infordradt,
utlåtande inkommit och dels redogjort för de skäl, som föranledt Kontoret att vid den
ordinarie granskningen af omförmälda mönstrings- och inöteskostnadsredogörelse förbigå
de af Riksdagens Revisorer uppmärksammade förhållanden, dels förklarat den af Revisorerne
i ofvansagda aflöningsräkning anmärkta omständighet, underdånigsf, i afseende å
hvad i berörda 2:dra § är vordet anfördt, anmäla, att nämnda Kontor, hvars rätt till
ytterligare granskning af merberörda mönstrings- och inöteskostnadsredogörelse ännu är
öppen, sådan granskning jemväl företagit och dervid framställt anmärkningar i den af
Revisorerne anvisade syftning, hvilka anmärkningar redan blifvit till Kammar-rätten ingifna
och af Kammar-rätten till vederbörandes förklaring utställda, samt alltså komma att
af Kammar-rätten i behörig ordning vidare handläggas.
Vidkommande den i 3:dje § af Revisorerne gjorda erinran att, ehuru 8,135 R:dr
60 öre af anslaget för Eders Kongl. Majits hofhållning årligen såsom arrende för öfverstebostället
vid Skånska Dragonregementet Beckaskog kontant utbetalas och bland nämnda regementes
aflöningstillgångar inginge, från detta belopp likväl vore i den vid aflöningsräkningen
bilagda förteckning öfver 1869 års arrendeafgifter afdragna 220 R:dr 94 öre, såsom utgörande
löningsräntor, indelta i bostället, utan att anledning till detta afdrag skulle kunna
af räkenskapen inhemtas, har Kammar-rätten i lika underdånighet skolat anföra, att samma
bilaga till ifrågavarande aflöningsräkning, som innefattar nyssnämnda förteckning öfver
arrendeafgifterna, jemväl innehåller uppgift å beloppet af regementets löningsräntor enligt
stat, samt att uti denna uppgift uttryckligen finnes omförmäldt, att i berörda löningsräntebelopp
de i öfverstebostället Beckaskog indelta 220 R:dr 94 öre ingå; och då hela,
räntebeloppet. jemväl finnes i aflöningsräkningen vederbörligen uppdebiteradt, lärer Kongl.
Maj:t i nåder täckas finna, att anmärkta 220 R:dr 94 öre äro i räkenskapen under deras
rätta titel upptagna och redovisade.
Remissakten varder härhos i underdånighet återställd.
Stockholm den 24 November 1871.
CARL G. MÖRNER.
C. E. ÅLANDER. C. O. V. BUREN. C. A. JUEL.
Referent.
AXEL L1LJENSTOLPE.
L. S.
Ryno Ström.
AXEL CARLSSON PRINTZENSKÖLD.
Stuteri-öfverstyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
Styrelsens räkenskaper för är 1869.
Uti afgifven berättelse oro verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1869 hafva Riksdagens Revisorer anmält,
att under revisionsåret, likasom under år 1868, utgifterna för stuteriväsendet öfverstigit
inkomsterna, i följd hvaraf skulden ökats med 10,040 R:dr 54 öre; och hvad särskilt
beträffar skuldsättningen vid Ottenby stuteri, uppgående vid revisionsårets början
till 19,815 R:dr 64 öre samt vid årets slut till 23,121 R:dr 1 öre, hafva Revisorerne,
som, i anseende dertill att räkenskaperna ej särskilja kostnaderna för jordbruket vid
Kungsgården och stuteriets skötsel i öfrigt, förmält sig icke kunna utreda, om orsaken till
den ökade skuldsättningen vore att söka i möjligen mindre ändamålsenliga anordningar i
det ena eller andra hänseendet, trott sig böra fästa uppmärksamheten å dessa förhållanden,
för att ådagalägga det fortfarande behofvet af ett snart ordnande af stuteriets ekonomi,
så att ytterligare skuldsättning derstädes ej må ifrågakomma.
Genom nådig remiss anbefalld att med utlåtande häröfver till Eders Kongl. Maj: t
inkomma, får Stuteri-öfverstyrelsen, i afseende å skuldsättningen vid Ottenby stuteri under
år 1869, i underdånighet upplysa, att densamma förorsakats dels deraf, att hästprisen
vid nästföregående årens hästauktioner varit ovanligt nedtryckta, dels ock af den
såväl vid Ottenby som å hela Öland inträffade missväxt, till följd hvaraf spanmål och
rotfrukter för stuteri-inrättningens behof måst från fastlandet anskaffas och der endast
mot dryg betalning kunnat erhållas; — anseende Styrelsen sig böra i underdånighet omnämna
att, enligt 1870 års räkenskaper, de af Revisorerne anmärkta skulderna minskats,
för stuteriväsendet i allmänhet med 8,516 R:dr 7 öre, och hvad särskildt beträffar Ottenby
stuteri-inrättning med 3,606 R:dr 37 öre, äfvensom att Styrelsen har anledning
förmoda, det innevarande års bokslut skall komma att visa en ytterligare minskning i
skulderna.
Remissakten återställes i underdånighet.
Stockholm den 14 December 1871.
F. SANDELS.
A. JBedcer.
Domkapitlets i Upsala
underdåniga utlåtande, i anledning åt''
Riksdagens Revisorers framställning om
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementar! äroverken befintliga kassor
och fonder.
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Domkapitlet inkomma med
underdånigt utlåtande* i anledning ai Riksdagens Revisorers vid granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning gjorda framställning om
föreskrifter rörande de försigtighetsmått, som borde iakttagas vid fruktbargörandet af
de vid konsistorierna och elementarläroverken befintliga, ofta ganska betydliga kassor och
fonder; i hvilket afseende Revisorerne velat uttrycka den åsigt, att allmänna medel,
hvaraf endast räntan är afsedd att användas, bolde nedläggas uti stats- eller allmänna
hypotheksbanks-obligationer.
Med anledning häraf får Domkapitlet underdånigst anföra, att om ock beträffande
dylika medel, hvartill måste räknas läroverkens stipendie-fonder samt premie- och fattigkassorna
äfvensom en del af Domkyrkans tillgångar, deras fruktbargörande, på sätt Riksdagens
Revisorer ansett, kunde både med afseende på förvaltningens förenkling och för
vinnande af ökad säkerhet synas lämpligt och derföre böra stå vederbörande öppet, der
sådant befunnes tjenligt och ändamålsenligt eller af särskilda förhållanden påkalladt, Domkapitlet
likväl är af den mening, att en ovilkorlig föreskrift derutinnan vore mindre tjenlig,
hvarföre Revisorernes ifrågavarande framställning icke torde böra till någon sådan bestämmelse
föranleda.
Upsala Domkapitel den 15 November 1871.
A. N. SUNDBERG.
C. A. TORÉN. C. A. CORNELIUS. C. A. HULTKRANTZ.
OTTO F. MYRBERG. C. T. HJERPE.
E. K. Henschen.
Domkapitlets i Upsala
underdåniga utlåtande, i anledning af
Eiksdagens Keviaorers framställning om
förbindelse för lärare att underkasta sig
förflyttning till annat läroverk inom
samma stift.
Genom nådig remiss har Eders Kongl, Maj:t aubefallt Domkapitlet afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers, vid granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1869, gjorda framställning,
huruvida icke de lärare, som hädanefter komma att vid Rikets elementarläroverk
antagas, borde tillförbindas att underkasta sig förflyttning till annat elementarläroverk
inom samma stift, för att sålunda måtte kunna förekommas att lärarekrafterna vid något
läroverk blefve flera, än lärjungarnes antal påkallade, under det att vid ett annat brist i
detta afseende förefunnes.
Med anledning häraf får Domkapitlet i underdånighet anföra, att som Eders Kongl.
Maj:t genom nådigt Cirkulär den 20 Mars 1858 förständigat vederbörande att i de fullmakter
eller konstitutorial, som dädanefter utfärdades, intaga det vilkor, att vid hvarje
högre elementarläroverk de tvänne yngste lärarne, i händelse de genom inträffade förändringar
skulle finnas umbärlige, skulle vara skyldige att inträda i tjenstgöring vid annan
skola, helst inom stiftet, samt i nådigt Cirkulär den 29 December 1860 förordnat, att i
de fullmakter, som utfärdas för lärare vid tre- eller femklassiga elementarläroverk, skall
intagas det vilkor, att yngste kollega är skyldig inträda i tjenstgöring vid annan skola,
derest sådant varder i nåder föreskrifvet, det synes redan vara sörjdt för utväg till afhjelpande
af de olägenheter, hvilkas undanrödjande Riksdagens Revisorer uti ifrågavarande
framställning afsett; och kan vid sådant förhållande Domkapitlet för sin del icke finna
några förändrade föreskrifter i berörda afseende af sasda framställning påkallade.
Upsala Domkapitel den 15 November 1871.
A, N. SUNDBERG.
C. A. TORÉN. C. A. CORNEL1US. C. A. HULTKRANTZ.
OTTO F. MYRBERG. C. T. HJERPE.
E. B,. Henschen.
Domkapitlets i Upsala
underdåniga utlåtande, angående Riksdagens
Revisorers anmärkning rörande
bokföringen af de till konsistorierna inflytande
vakansmedel.
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Magt anbefallt Domkapitlet att inkomma
med underdånigt utlåtande, i anledning af Riksdagens Revisorers, vid verkställd granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1869 i fråga om konsistorierna i § 11, gjorda anmärkning angående det förhållande, att
särskildt konto saknades för de til! Domkapitlet jemlikt 136 § af gällande nådiga läroverksstadga
influtna medel.
Med anledning häraf får Domkapitlet i underdånighet meddela upplysning derom,
att Kongl. Maj:t genom nådig Skrifvelse af den 17 December 1808, med bifall till Domkapitlets
under den 25 November 1807 i underdånighet gjorda hemställan och förslag til!
vinnande af någon ytterligare fond, bland annat, för vidmakthållande af undervisningshusen
inom stiftet, förordnat, att inkomsterna af de pastorat, som genom tvist komina
att stå vakanta öfver nådårstiden, äfvensom ett års inkomster efter den pastor, som dör
eller afgår utan att efterlemna enka eller omyndiga barn, som lagligen kunna få nådår,
eller ock förflyttas till annat pastorat och lemnar sitt förr innehafda att genast tillträdas
utan någon vakanstid, må tillkomma skolhusen inom stiftet till erforderliga reparationer
in. in. Att denna fond, sådant oaktadt, icke förmått bestrida alla erforderliga utgifter,
synes deraf att, pa Domkapitlets underdåniga hemställan, Kongl. Maja under den 13
September 1834 pröfvat skäligt i nåder bifalla, att besparade komministerslöner, äfvensom
besparade vederlags- och en tredjedel af prostetunnorna inom erkestiftet, hvilka inkomster
genom Kongl. Brefven den 28 Oktober 1800 och den 5 Oktober 1813 varit anslagna till
löneförbättring åt svagt aflönade skollärare, finge dädanefter tills vidare användas till förökande
af stiftets skolhusbyggnadsfond. Sålunda hafva icke allenast de i 1820 års skolordning
2 Sekt. 3 kap. 1 § mom. c) och i nu gällande läroverksstadga 133 § inom. c)
dertill anvisade inkomster, utan jemväl de i nyss anförda kapitels 4 § och läroverksstadgans
136 § omnämnda medel alltfort varit meraberörda byggnadsfond tillslagna, lika
-
- :m —
som de alltjemt varit och tills vidare fortfarande blifva för de stora byggnadsföretagen
erforderliga, så mycket mera, som fonden för närvarande har sig ålagdt att med flera
tusen riksdaler årligen bidraga till amortering af byggnadslånen för Upsala och Gefie
läroverk.
Af nu berörda förhållande, som Domkapitlet redan den 18 December 1867, med
anledning af Riksdagens Revisorers vid granskning af 1865 års räkenskap gjorda framställning
i afseende på emeriti-kassorna, i underdånighet för Eders Kongl. Maj:t framlagt,
och för hvars fortfarande tills vidare utan förändring Domkapitlet nyss anfört de mest
talande skäl, framgår således, att för de af Riksdagens Revisorer omnämnda medel något
särskilt konto uti den af Erkestiftets konsistorium »fgifna räkenskap icke kunnat i fråga
komma.
Upsala Domkapitel den 15 November 1871.
Å. N. SUNDBERG.
C. A. TORÉN. C. A. CORNELIUS. C. A. HULTKRANTZ.
OTTO F. MYRBERG. C. T. HJERPE.
E. B. Henschen.
Domkapitlets i Upsala
underdåniga utlåtande, angående Itiksdagens
Kevisorers anmärkning'' rörande
1869 års redovisning för byggnadsonderna
vid Upsala och Gefie läroverk.
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Domkapitlet att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers vid granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1869
gjorda anmärkning, att redovisning för byggnadsfonderna i Upsala och Gefie böra intagas
uti dessa läroverks hufvudredogörelser.
Med anledning häraf har Domkapitlet infordrat vederbörande rektorers förklaringar,
och får, med desammas öfverlemnande, i underdånighet tillkännagifva, att Domkapitlet till
hvad samma förklaringar innehålla rörande anledningen till det amnärkta förfarandet och
om den med år 1870 deruti vidtagna förändring till öfverensstämmelse med hvad Revisorerne
nu yrkat, icke har något att för sin del tillägga.
Upsala Domkapitel den 15 November 1871.
A. N. SUNDBERG.
C. A. TORÉN. C. A. CORNELIUS. C. A. HULTKRANTZ.
OTTO F. MYRBERG. C. T. HJERPE.
E. R. Henschen.
Underdånig förklaring af Rektor vid
Upsala högre elementarläroverk.
Med anledning af Högvördiga Domkapitlets föreläggande för rektor vid Upsala
högre elementarläroverk att afgifva underdånig förklaring öfver delgifvet transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse för år 1869, anhåller jag i underdånighet fä upplysa,
att det anmärkta förhållandet är beroende derpå, att man vid detta läroverk hittills
ansett tvifvelaktigt, huruvida Eders Kong!. Maj:ts nådiga Cirkulär af den 17 September
1856 bort på byggnadsfonden tillämpa^, alldenstund denna fond icke står under kollegii
förvaltning och kollegium för densamma icke är ansvarigt, men att, dä ett motsatt förfarande
lärer vara öfligt vid de flesta öfriga af rikets läroverk, i 1870 års räkenskaper
redovisning för byggnadsfonden är uti hufvudredogörelsen för läroverkets kassor och fonder
intagen, och att således den af Riksdagens Herrar Revisorer yrkade åtgärd redan härstädes
blifvit vidtagen.
Upsala den 11 November 1871.
J. M. Sundén.
Förklaring af Rektor vid Gefle högre
elementarläroverk.
Affordrad förklaring med anledning af Riksdagens Herrar Revisorers vid granskning
af läroverkets räkenskaper för år 1869 gjorda erinran derom, att redovisning för byggnadsfonden
bör, på sätt Kong], Cirkuläret af den 17 September 1856 föreskrifter, intagas
uti hufvudredogörelsen för förvaltningen af läroverkets öfriga kassor och fonder, har jag
äran vördsammast andraga följande:
Att redogörelse för byggnadsfondens ställning icke år 1869 och föregående år
blifvit intagen uti hufvudredogörelsen för läroverkets kassor och fonder har sin orsak
deruti, att, jag icke ansett Kongl. Cirkuläret af den 17 September 1856 hafva tillämplighet
på läroverkens byggnadsfonder, hvilkas bildande först 7 år derefter, eller genom
Kongl. Cirkuläret af den 11 December 1863, i nåder anbefalldes. För en sådan uppfattning
har jag hemtat ytterligare stöd deraf, att för byggnadsfondens så väl förvaltning
som revidering särskilda föreskrifter äro gifna, i det att den förra skall ske af en särskild
styrelse, bildad af rektor jemte en från läroverket och tvänne från kommunalstyrelsen
utsedde delegerade, den sednare af särskilda af konsistorium och kommunalstyrelsen utsedde
revisorer, utan att kollegium eger att med någondera taga omedelbar befattning.
Under sådana förhållanden har det förefallit mig oegentligt att intaga denna fond uti den
hufvudredogörelse, som omfattar läroverkets öfriga, kollegii revision underkastade fonder,
och hviken redogörelse skall af kollegii ledamöter underskrifvas och till riktigheten bestyrkas,
med gemensam ansvarsskyldighet vid underlåten anmärkning, ifall skäl till sådan
förefunnits.
Sedan jag emellertid på grund af Kongl. Kammar-rättens skrifvelse till Konsistorium
i Upsala af den 8 December 1869 blifvit förständigad att intaga redogörelsen för
Rev. Ber, 1H71 anyående Statsverket, 43
338
läroverkets byggnadsfond, i likhet med redogörelsen för läroverkets öfriga kassor och fonder,
uti hufvudredogörelsen, så har vid upprättandet af 1870 års räkenskap sådant redan
blifvit iakttaget och kommer äfven för famtiden att iakttagas; vid hvilket förhållande
intet vidare torde vara att å min sida vid saken göra.
Gefle den 13 November 1871.
G. Klintberg.
Domkapitlets i Upsala
underdåniga utlåtande, i anledning af
Iiiksdagens Revisorers framställning angående
inventeringen af folkskolelärareoch
lärarinneseminariernas kassabehållningar.
Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts nådiga remiss af Riksdagens Revisorers vid
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1869 gjorda anmärkning, att anteckningar saknas rörande inventering af de vid
folkskolelärare- och lärarinneseminarierna vid årets slut befintliga kassabehållningar, får
Domkapitlet i underdånighet anföra att, om ock detta förhållande härrört deraf, att föreskrift
om dylik inventering vid dessa läroverk hittills saknats, Domkapitlet likväl anser
med god ordning öfverensstämmande, att inneliggande medel vid besagda läroverk inventeras,
såsom sker med andra allmänna förvaltningars kassabehållningar, hvarföre nådig
föreskrift i sådant hänseende torde höra meddelas.
Upsala Domkapitel den 15 November 1871.
A. N. SUNDBERG.
C. A. TORÉN. C. A. CORNELIUS. C. A. HULTKRÄNTZ.
OTTO F. MYRBERG. C. T. HJERPE.
E. It. Henschen.
Domkapitlets i Linköping
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
bokföringen af de till konsistorierna
inflytande vakansmedel.
Under den 21 nästlidne Oktober har Domkapitlet blifvit anbefaldt att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers berättelse för år 1869,
deruti anraärkes saknad af särskilda kont.i uti konsistoriernas räkenskaper för de, enligt
339
136 § i gällande nådiga läroverksstadga, till de under konsistoriernas förvaltning ställda
kassor ingående inkomster af ecklesiastik syssla utom läroverket, hvilken till följd af
tvist eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden,
samt vederlag under extra nådår.
1 nådigt Bref den 27 Maj 1864 har Eders Kong!. Maj:t förordnat, att. ifrågavarande
inkomster af ledigheter, eller så kallade kadukmedel, få tills vidare tilläggas stiftets
byggnadskassa, samt inflytande vederlag under extra nådår må också tills vidare tillfalla
stiftets allmänna premie- och fattigkassa. Och då uti de genom nådiga Cirkuläret den
17 September 1856 fastställda formulär för konsistoriernas räkenskaper en inkomstpunkt
under benämning: “behållna inkomster af lediga ecklesiastiktjenster“ för byggnadskassan
samt för premie- och fattigkassan: “vederlag under extra nådår''1 upptages, har, i noga
öfverensstämmelse med dessa formulär, redovisningen för ifrågavarande medel, hvad detta
stift angår, blifvit i de årliga räkenskaperna fullgjord genom dessa inkomstpunkter, under
antagande å Domkapitlets sida att, när formulären så påtagligt antyda, huru merberörda
inkomster böra uppföras i räkenskaperna, och de till det nådiga Cirkuläret fogade, af Revisorerne
åberopade underrättelser, angående upprättande af särskilda konti, efter uttryckliga
ordalydelsen endast afse kassor och fonder, som icke förekomma i formulären, det
begagnade räkenskapssättet vore det författningsenligaste.
Och vågar Domkapitlet, derest denna uppfattning befinnes riktig, för sin del underdånigst
hemställa, att hvad Riksdagens Revisorer i ofvan förmälda fall andragit icke
må till någon åtgärd föranleda, åtminstone i fråga om Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper.
Linköpings Domkapitel den 15 November 1871.
E. G. BRING.
P. SJÖBRTNG. I. 11. W. STKINNORDH. AXEL BROMAN. L. FR. 1SANDER.
./. Fr käle if.
Domkapitlets i Linköping
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
inventeringen af folkskolelärareseminariernas
kassabehållningar.
1 anledning af den i Riksdagens Revisorers berättelse för år 1869 gjorda anmärkning
angående saknade anteckningar rörande inventering af kassabehållningarne i folkskolelärare-seminariernas
räkenskaper, har Domkapitlet under den 21 nästlidne Oktober blifvit
anbefaldt att inkomma med underdånigt utlåtande.
Till åtlydnad häraf får Domkapitlet, beträffande folkskolelärare-seminarium bär i
Linköping, underdånigst anföra att, ehuru i anseende till de mindre belopp, som omedelbart
förvaltas af seminarii rektor, enär de enligt nådiga reglementet för folkskolelärare
-
seminarierna i riket den 1 December 1865 endast utgöra de för nödig materiel, ved cell
ljus in. m.^ utgående anslag, den kontanta behållningen vid räkenskapernas afsilande vanligen
uppgår till en obetydlig summa, såsom exempelvis till endast 18 riksdaler 79 öre
för det år revisionsberättelsen afser, något hinder likafullt icke möter för verkställande
hädanefter af den årliga kassainventering, Riksdagens Revisorer funnit nödig.
Linköpings Domkapitel den 15 November 1871.
E. G. BRING.
P. SJÖBR1NG. I. II. w. STEINNORDH. AXEL BROMAN. L. ER (SÄNDER.
J. Friedleif.
Domkapitlets i Linköping
underdåniga utlåtande, i anledning åt
Riksdagens Revisorers anmärkning rörande
redovisningen för år 1869 af
byggnadsfonden vid Linköpings högre
elementarläroverk.
Under den 21 nästlidne Oktober har Domkapitlet blifvit anbefaldt att, inkomma
med underdånigt utlåtande, i anledning af den i Riksdagens Revisorers berättelse för år
1869 gjorda framställning, angående intagande i hufvudredogörelsen för Linköpings högre
elementarläroverk af redovisningen för dess särskilda byggnadsfond.
Och då, enligt hvad läroverkets rektor, såsom redogörare för detsamma, upplyst,
med ifrågavarande redovisning, som redan i 1870 års hufvudredogörelse blifvit intagen,
kommer att hädanefter förfaras på sätt Revisorernas framställning afser, lärer densamma
ej å Domkapitlets sida påkalla någon särskild åtgärd; hvilket Domkapitlet till åtlydnad
af förberörda befallning har nåden anföra.
Linköpings Domkapitel den 15 November 1871.
E. G. BRING.
P. SJÖBR1NG. I. 11. W. STEINNORDH. AXEL BROMAN. L. ER. ISANDER.
J. Friedleif.
Domkapitlets i Linköping
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning om
förbindelse för lärare att underkasta sig
förflyttning till annat läroverk inom
samma stift.
Uti revisionsberättelse för år 1869 hafva Riksdagens Revisorer bland annat hemställt
att, då behofvet af lärare vid elementarläroverken i väsendtlig mån är beroende
pa lärjungarnes antal och dot således kan inträffa, att lärarekrafterna vid ett läroverk
till följd af minskadt lärjungeantal äro större än nödigt, under det vid ett annat läroverk
brist i detta afseende uppstår, de lärare, som hädanefter antagas, borde tillförbindas
att underkasta sig förflyttning till annat elementarläroverk inom samma stift. Och
får Domkapitlet, som under den 21 nästlidne Oktober blifvit anbefaldt att i anledning
häraf afgifva underdånigt utlåtande, anföra:
Uti nådiga Circulävet den 20 Mars 1858 är förordnadt, att uti fullmakter, som
utfärdas, det vilkor skall intagas, att vid hvarje högre elementarläroverk de tvänne yngste
lärarne, i händelse de genom inträffande förändringar skulle finnas umbärlige, äro skyldige
att inträda i tjenstgöring vid annan skola, helst inom stiftet; och genom nådiga Cirkulärbrefvet
den 29 December 1860 är denna förflyttningsskyldighet utsträckt äfven till yngste
kollega vid tre- eller femklassiga elementarläroverk.
Emellertid har det visat sig, beträffande högre elementarläroverk åtminstone här i
Linköpings stift, att, i stället för någon eller några lärares umbärlighet, lärarekrafterna
hittills ständigt behöft förstärkas genom antagne extra lärare; och äfven om omvändt
eller förändradt förhållande här eller annorstädes skulle inträffa, synes i alla fall tvänne
lärares hållande på rörlig fot vara tillräckligt.
Angående sedermera de lägre elementaläroverken, kan visserligen lärjungarnes antal
tänkas så nedgå, att lärarepersonalen skulle kunna minskas, men sådan minskning lärer
dock aldrig kunna ifrågakomma med mera än en lärare eller yngste kollega, som enligt
Cirkuläret den 29 December 1860 är underkastad förflyttning.
Redan befintliga föreskrifter synas sålunda tillfyllestgörande för de fall Revisorernes
hemställan afser, och torde densamma derföre icke böra till någon åtgärd föranleda.
Linköpings Domkapitel den 15 November 1871.
E. G. BRING.
P. SJÖBRING. I. II. W. STE1NNORDH. AXEL BROMAN. L. ER. ISANDER.
•J. Friedlief.
Domkapitlets i Linköping
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning om
särskilda försigtighetsmått vid fruktbargörandet
af konsistoriernas och läroverkens
om händer hafvande medel.
Till åtlydnad af den 21 nästlidne Oktober erhållen nådig befallning, får Domkapitlet
afgifva underdånigt utlåtande, i anledning af Riksdagens Revisorers berättelse för år
1869, i hvad den innehåller framställning om allmänna, under konsistoriernas och elementarläri
verksstyrelsers förvaltning stående kassamedels nedläggande uti stats- eller allmän
hypoteksbanks obligationer, när endast räntan af dylika medel är afsedd att användas.
Hvad Revisorer^ i detta fall på åberopade skäl föreslagit synes vara välbetänkt
och ledande till behöflig trygghet både för ifrågavarande myndigheter, hvilka i anseende
till flera andra maktpåliggande embetspligter vanligen måste såsom bisak behandla kassaförvaltningarne,
och för de åt deras vård lemnade medel. Domkapitlet kan derföre icke
annat än för sin del i underdånighet tillstyrka meddelande af nådig föreskrift i den af
Revisorerne antydda syftning, med undantag dock i afseende på sådana fonder, hvilkas
fruktbargörande på omförmälda sätt kan finnas stridande mot de vid deras stiftande eller
grundläggande gjorda förbehåll i afseeende på räntefoten och välboren för deras utlåning.
Linköpings Domkapitel den 15 November 1871.
E. G. BRING.
P. SJÖBRING. 1. 11. W. STEINNORDH. AXEL BROMAN. L. ER. ISANDER.
J. Friedleif.
Domkapitlets i Skara
underdåniga utlåtande, i anledning åt
Riksdagens Revisorers framställning angående
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Till^ underdånig åtlydnad af Eders Kong! Maj:ts nådiga befallning, får Konsistorium
afgifva utlåtande, i anledning af Riksdagens Revisorers i berättelsen angående granskning
af statsverkets m. in. styrelse och förvaltning den 14 Oktober 1871 uttryckta åsigt, att
allmänna, under konsistoriernas och elementarläroverkens förvaltning ställda medel, hvaraf
endast räntan är afsedd att användas, böra nedläggas uti stats- eller allmänna hypoteksbanksobligationer.
Bland de under Skara Konsistorii ock elementarläroverks förvaltning ställda allmänna
kassor och fonder är stipendiekassan den enda, hvaraf blott räntan är afsedd att
användas.
Att i stats- eller hypoteksbanksobligationer nedlägga denna kassas kapital anser
Konsistorium knappt var; tillbörligt, alldenstund räntan af desamma användes till fattige studerandes
bästa, hvilka, om räntan blefve lägre än sex procent, skulle komma att lida en
minskning i det för dem behöfliga och af flera stipendiestiftare afsedda understödet,
Konsistorii underdåniga önskan är således, att Eders Kongl. Maj:t icke ville anbefalla
stipendiekassans kapitalers placerande på det af Riksdagens Revisorer föreslagna sättet,
utan endast i nåder medgifva detsamma, för den händelse att svårighet skulle möta
deras utlånande mot så hög procent som sex mot fullgod säkerhet,
Skara Domkapitel den 29 November 1871.
J. A. RUTSCH.
A. F. SONDÉN. J. COLLÉN. P. G. ALANDER.
N. SALANDER. ER. E. FAGERSTRÖM. C. J. BRODÉN.
Gdbr. Söderlind.
Domkapitlets i Skara
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
redovisningen för år 1869 af de i läroverksstadgan
omnämnda vakansmedel.
Tij* underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får Konsistorium
atgitva utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers framställda anmärkning derom att
uti samtliga konsistoriernas — med undantag af det i Kalmar — räkenskaper särskilda
konti saknas for de medel, som jemlikt läroverksstadgans 136 § skola till vederbörande
kassa ingå; detta ehuru de till Kongl. Cirkuläret den 17 September 1856 fogade underrättelser
innehålla, bland annat, att, der andra kassor och fonder finnas, än de som förekomma
uti de i Cirkuläret intagna formulär, desamma böra uti räkenskapen, i likhet med
ötriga, erhålla särskilda konti.
De medel, som Riksdagens Revisorers anmärkning afser, bilda ingalunda någon
särskild kassa eller fond, alldenstund de, i samma ögonblick som de af Konsistorium uppbänts,
niga såsom inkomster i den kassa eller fond, hvartill de med nådigt tillstånd äro
anslagna.
Dessutom skulle dessa medel, om de erhölle sina särskilda konti, komma att
t vän ne gånger ingå i räkenskapen, nemligen Do i deras egna konti, 2:o i den kassas
eller fonds konto, hvartill de äro anslagna.
Af dessa skäl anser i underdånighet Konsistorium Riksdagens Revisorers ifrågavarande
anmärkning icke böra vinna nådigt afseende.
Hvad beträffar Skara stifts byggnadskassa — till hvilken medel af ifrågavarande
beskaffenhet niga — sa har den årligen äfven andra inkomster, såsom kollektmedel och
hyresmedel. Vore Riksdagens Revisorers anmärkning grundad, så borde likasåväl dessa
medel erhålla särskilda konti.
Skar Domkapitel den 29 November 187D
J. A. BUTSCH.
A. F. SONDÉN. J. COLLÉN. P. G. ALANDER.
N. SALANDER. ER. E. FAGERSTRÖM. C. J. BRODER
Gabr. Söderlind.
Domkapitlets i Skara
underdåniga utlutande öfver Riksdagens
Revisorers framställning om förbindelse
för lärare att underkasta sig förflyttning
till annat läroverk inom samma stift.
undeidanig åtlydnad af Kders Kongl. Maj:ts nadiga befallning, får Konsistorium
afgifva utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida icke de lärare
344
vid elementarläroverken, som hädanefter komma att antagas, böra tilltorbindas att underkasta
sig förflyttning till annat elementarläroverk inom samma stift.
Genom Kongl. Cirkuläret den 20 Mars 1858 är föreskrifvet, att vid hvarje högre
elementarläroverk de tvänne yngste iärarne äro skyldige att, i händelse de genom inträffade
förändringar skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annan skola, helst
inom stiftet; och genom Kongl. cirkuläret den 6 Mars 1861, att vid tre- eller femklassiga
elementarläroverk samma skyldighet åligger yngste kollegan.
Någon utsträckning af ifrågavarande skyldighet till flere lärare anser i underdånighet
Konsistorium icke böra ifrågakomma, alldenstund äfven vid minskning af en
skolas lärjungeantal afdelningarnes antal icke undergår någon väsendtlig förminskning.
Skara Domkapitel den 29 November 1871.
J. A. RUTSCH.
A. F. SONDÉN. J. COLLÉN. P. G. ALANDER.
N. SALANDER. FR. E. FAGERSTRÖM. C. J. BRODÉN.
(rabr. Söänrliriil.
Domkapitlets i Skara
underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning angående inventeringen
af folkskolelärare- ock lärarinneseminariernas
kassabehållning^1.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får Konsistorium
afgifva utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning derom, att i folkskolelärare-
och lärarinneseminariernas räkenskaper anteckningar saknas rörande inventering af
de vid dessa läroverk vid årets slut befintliga kassabehållningar.
Såsom rektorn vid här varande folkskolelärarinne-seminarium C. O. Klefbeck i sitt
af Konsistorium infordrade och här i underdånighet bifogade yttrande anförer, har det
hittills icke ålegat honom att låta verkställa dylik inventering.
Då emellertid förvaltningen af seminariernas medel väl bör vara underkastad
samma kontroll som den af elementarläroverkens och pedagogiernas samt konsistoriernas,
så torde föreskrift, åsyftande sådan, vara af nöden.
Skara Domkapitel den 29 November 1871.
J. A. RUTSCH.
A. F. SONDÉN. J. COLLÉN. P. G. ALANDER.
N. SALANDER. ER. E. FAGERSTRÖM. C. J. BRODÉN.
Gobr. Söäerlinä.
345
Rektorns vid folkskolelärarinne-seminariet
i Skara till Domkapitlet, afgifna
yttrande.
Af högvördiga Domkapitlet i skrifvelse den 8 uti innevarande månad anbefalld att
inkomma med yttrande, angående’ Riksdagens Revisorers — enligt revisionsberättelsen
för är 1869 — gjorda framställning beträffande folkskolelärare- och lärarinneseminariernas
räkenskaper, får jag vördsammast afgifva följande:
Enär hvarken nådiga Reglementet för seminarierna i riket af den 1 December 1865,
e.)_ heller någon annan, mig tillhandakommen eller af mig känd författning föreskrifter af
Riksdagens Revisorer fordrad anteckning, rörande skedd inventering af de vid seminarierna
vid årets slut befintliga kassabehållningar, har jag icke låtit en sådan inventering anställa;
men då jag nu finner, att Riksdagens Revisorer önska, att en sådan inventering verkställes,
förklarar jag mig för min del både pligtig och villig att för framtiden ställa mig, på
sätt vid elemementariäroverken öfligt är, denna deras önskan till efterrättelse.
Remisshandlingen återställes.
Skara den 13 November 1871.
C. O. Klefbeclc.
Domkapitlets i Strengnäs
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning angående^
förvaltningen af en för emeritikassans
räkning inköpt egendom.
Genom nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober har af Eders Kong], Maj:t Domkapitlet
blifvithi anbefaldt att inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af Riksdagens
Revisorers uti bifogadt transsumt af revisionsberättelsen för år 1869 gjorda framställning,
att årets inkomst af den för Strengnäs stifts läroverks emeriti-kassas räkning
inköpta egendomen Säby i .Utfälla socken endast utgjort 4,315 R:dr, eller ej fullt 2 procent
af egendomens till 221,518 R:dr 13 öre beräknade värde, och att enligt 1870 års
räkenskaper, af hvilka Revisorerne äfven tagit kännedom, afkastningen för detta år uppgått
till blott 1,100 R:dr, samt att under sådant förhållande Konsistorium borde så fort
som möjligt afhända sig nämnda egendom, hvilkens förvaltning för hvarje är medförde
betydlig förlust.
Till åtlydnad häraf far Domkapitlet underdånigst anföra, att ofvannämnda belopp
4,315 samt 1,100 R:dr, som till Domkapitlet kontant influtit, icke må anses såsom den
enda afkomst, egendomen under de angifna två åren lemnat. Går man nemligen till
gårds räkenskaperna, så utvisa dessa, att vid 1869 års slut funnos inventarier vid egendomen
till 5,157 R:dr 31 öre högre värde, än vid dess början. Under årets lopp utlemnades
visserligen af Domkapitlet 2,000 R:dr till egendomens förvaltare för inköp af kreatur,
men om äfven ofvanstående 5,157 R:dr 31 öre minskas med dessa 2,000 R:dr, återstå
i allt fall 3,157 R:dr 31 öre såsom en ökad tillgång, hvilken under samma år af
egendomen erhållits utom de 4,315 R:dr, som till Domkapitlet ingått. Hvad vidare beRev.
Ber. 1871 angående Statsverket. 44
346
träffar året 1870, får Domkapitlet i lika underdånighet upplysa att, utom ofvan oraförinälda,
till Domkapitlet levererade 1,100 R:dr, egendomens förvaltare af der influtna medel
inbetalt årsafgifterna å lånen hos Mälareprovinsernas hypoteksförening med 5,016
R:dr 75 öre samt ett hälft års ränta å 19,000 R:drs lån hos Försäkringsaktiebolaget
Skandia med 570 R:dr, hvarjemte detta års utgående inventariekonto uti gårdsräkenskaperna
äfven utvisar befintliga inventarier till ett belopp af 2,186 R:dr 14 öre mer än
ingående inventariekontot, och om ifrån summan af dessa kontanta belopp, som från egendomen
utgått, och det ökade inventarievärdet, tillhopa 8,872 R:dr 89 öre, afföras 2,300
R:dr, sotn Domkapitlet aflemnat. till förvaltaren för bestridande utaf en del af nyssnämnda
ränteliqvider in. m., har under år 1870 egendomen lemnat en afkastning af 6,572 R:dr
89 öre. Lägges härtill, att reparationskostnaderna vid egendomen år 1869 uppgingo till
890 R:dr 94 öre och 1870 till 857 R:dr 5 öre, samt kostnaderna för dikning år 1869
till 654 R:dr 90 öre och 1870 till 857 R:dr 67 öre, så torde, af hvad nu blifvit i underdånighet
anfördt, framgå att, jemte det egendomen genom dessa påkostnader, visserligen
till en del erforderliga för dess underhåll, bur anses hafva vunnit någon mot återstående
delen deraf svarande förbättring, så till byggnader som egor, afkastningen af densamma
i sjelfva verket utgjort högre procent på egendomsvärdet, än de till Domkapitlet
levererade, i dess räkenskaper synliga beloppen utvisa; dock icke så hög, såsom erkännas
måste, att icke emeritikassan under båda åren drabbats af förluster. Af sådan orsak har
Domkapitlet ock under innevarande år genom egendomens annonsering till salu, liksom
förut genom underhandlingar, vidtagit åtgärder att få densamma afyttrad, ehuru utan
önskad framgång, enär antagliga anbud icke erhållits. Domkapitlet vill dock låta sig
angeläget vara att än ytterligare göra försök att, om möjligt, få ifrågavarande egendom
försåld.
Strengnäs Domkapitel den 15 November 1871.
| TH. ANNERSTEDT. |
|
TH. STRÖMBERG. | JOH. GEZELIUS. | LARS BROMAN. |
L. F. KUMLIN. | C. F. LINDMAN. | H. AMINSON. |
E. G. Lundblad.
Domkapitlets i Strengnäs
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning om
intagande i hufvudredogörelsen för Nyköpings
elementarläroverk af redovisning
öfver nämnda läroverks byggnadsfond.
Anbefaldt att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning
af Riksdagens Revisorers, uti remitteradt transsumt af revisionsberättelsen för år
347
1869, gjorda framställning, att redovisningen för Nyköpings läroverks byggnadsfond torde,
på sätt Kong!. Cirkuläret den 17 September 1856 föreskrifver och i likhet med hvad
eger rum vid de öfriga elementarläroverken, böra intagas uti läroverkets hufvudredogörelse,
får Domkapitlet, som anser redovisningen för ett läroverks byggnadsfond böra i dess
hufvudredogörelse ingå, underdånigst gifva tillkänna, det Domkapitlet af den gjorda framställningen
hemtat anledning att anmoda ofvannämnda löroverks rektor att hädanefter
ställa sig till efterrättelse, hvad i berörda hänseende af Revisorerne med samma framställning
åsyftadt vore.
Strengnäs Domkapitel den 15 November 1871.
TH. ANNERSTEDT.
TH. STRÖMBERG. JOH. GEZELIUS. LARS BROMAN.
L. F. KUMLIN. C. F. LINDMAN. D. AMINSON.
A. L. NORDYALL.
E. G. Lundblad.
Domkapitlets i Strengnäs
underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers framställning angående bokföringen
af vakansmedlen.
Uti nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober har Eders Kong!. Maj:t täckts anbefalla
Domkapitlet att inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af Riksdagens
Revisorers, uti bifogadt transsumt af revisionsberättelsen för år 1869, gjorda framställning,
att, då jemlikt 136 § uti läroverksstadgan af den 29 Januari 1859 all behållen inkomst
vid ecklesiastik syssla utom elementarläroverket, hvilken till följd af tvist eller annan
omständighet står ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, äfvensom vederlag af extra
nådår skall efter af Kongl. Maj:t gilladt förslag anordnas till den bland stiftets och läroverkets
kassor, hvilken finnes deraf vara i största behof, och ehuru vidare, beträffande
bokföringen af konsistoriernas och läroverkens medel, de till Kongl. Cirkuläret den 17
September 1856 fogade underrättelser innehålla, bland annat, att, der andra kassor och
fonder finnas, än de som förekomma uti de i cirkuläret intagna formulär, desamma böra
uti räkenskapen, i likhet med de öfriga, erhålla särskilda konti, dylika konti för ifrågavarande
medel emellertid saknas uti samtliga konsistoriernas räkenskaper med undantag
af den för Kalmar Konsistorium afgifna redogörelsen.
Till åtlydnad häraf får Domkapitlet underdånigst anföra att, då enligt dess uppfattning
föreskriften om upptagande i särskilda konti af kassor och fonder, som saknas i
det utaf Riksdagens Revisorer antydda formuläret för bokföringen, endast afser sådana
kassor och fonder, hvilkas medel äro bestämda för något kassornas eller fondernas i deras
rubriker angifna egna ändamål, Domkapitlet anser en utsträckning af samma föreskrift
till nu ifrågavarande vakansmedel och vederlag vara mindre lämplig, enär dessa medel,
348
såsom anordnade till någon af läroverkens kassor och, hvad Strengnäs stift angår, genom
Kong!. Bref af den 5 Mars 1823 anvisade till emeritikassan, icke allenast utan olägenhet
kunna, utan jemväl synas böra, såsom i de flesta stiften skett, i den kassa, till hvilken
de anordnats, deruti intagas och redovisas, emedan i annat fall samma medel, upptagna
såsom inkomst i särskildt för dein upplagdt konto och derur åter aftorda, för att ånyo
ingå såsom inkomst — här i Strengnäs stift — uti emeritikassans konto, skola komma
att debiteras och krediteras tvänne konti, hvarigenom hufvudredogörelsen icke kan angifva
fondernas verkliga inkomst- och utgiftsbelopp. Någon synnerlig anledning synes ock
Domkapitlet icke förefinnas, hvarföre särskilda konti snarare böra uppläggas för ofvanberörda
medel, än för sådana, som enligt läroverksstadgans §133 mom. 1, b) och c) ingå
till stiftets läroverksbyggnadskassor, rörande hvilka dock Riksdagens Revisorer icke funnit
skäl göra en dylik framställning.
Strengnäs Domkapitel den 15 November 1871.
TH. ANNERSTEDT.
TII. STRÖMBERG. JOH. GEZELIUS. LARS BROMAN.
L. F. KUMLIN. C. F. LINDMAN. H. AMINSON.
A. L. NORDVALL.
E. G. Lundblad.
Domkapitlets i Strengnäs
underdåniga utlåtande, i anledning af
.Riksdagens Revisorers framställning angående
förvaltningen af konsistoriernas
och elementarläroverkens kassor och
fonder.
Uti nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t täckts anbefalla
Domkapitlet att inkomma med underdånigt utlåtande, ^anledning af Riksdagens
Revisorers, uti bifogadt transsumt af revisionsberättelsen för år 1869, gjorda framställning
rörande fruktbargörandet af konsistoriernas och elementarläroverkens ofta ganska betydliga
kassor och fonder, hvarvid Revisorerne uttryckt den åsigt, att allmänna medel, hvaraf
endast räntan är afsedd att användas, böra nedläggas uti stats- eller allmänna hypoteksbanksobligationer,
af hvilket förfaringssätt fördelarne vore, bland andra, minskade förvaltningsbestyr,
punktlighet i afseende på räntans erläggande samt största möjliga säkerhet
mot kapitalförlust, fördelar, hvilka torde vida öfverväga den något högre ränta, som genom
utlåning till enskilda möjligen kan betingas.
Till underdånig åtlydnad häraf vågar Domkapitlet, i anledning af den åsigt, som
blifvit i ämnet af Riksdagens Revisorer uttalad, underdånigst hemställa att, så länge de
under konsistoriernas och läroverkens vård stående medel kunna mot fullgod säkerhet och
sex procent utlånas till enskilda personer, sådant icke måtte varda nämnda myndigheter
förvägradt, med hänsyn ej mindre till den fördel, som beredes kassorna genom högre
349
ränteinkomst, än till i trakten boende lånesökandes bästa, för hvilka, i händelse af medlens
nedläggande i obligationer, borttagandet af de hjelpkällor, ur hvilka allmänheten blifva
van att erhålla behöfliga lån, skulle komma att kännas särdeles tryrkande, men att,
om tillfälle icke erbjuder sig att få inflytande medel på ofvannämnda vilkor utlånta åt
enskilde, det då må vara konsistorierna och läroverken obetaget att begagna sig utaf det
af Riksdagens Revisorer föreslagna sättet för medlens placerande.
Strengnäs Domkapitel den 15 November 1871.
TH. ANNERSTEDT.
TH. STRÖMBERG. JOlI. GEZELIUS.
L. F. KUMLIN. C. F. LINDMAN.
A. L. NORDVALL.
LARS BROMAN.
H. AMINSON.
E. G. Lundblad.
Domkapitlets i Strengnäs
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning om
förbindelse för lärare att underkasta sig
förflyttning till annat läroverk inom samma
stift.
Uti nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober utaf Riksdagens Revisorer i transsumt
bifogade revisionsberättelse för år 1869 har Eders Kongl. Maja täckts anbefalla
Domkapitlet att inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af Revisorernes deri
gjorda framställning, huruvida icke, då behofvet af lärare vid elementarläroverken i väsendtlig
mån är beroende på lärjungarnes antal och det således kan inträffa, att lärarekrafterna
vid ett läroverk till följd af minskadt elevantal äro flera än nödigt, under det
att vid ett annat brist i detta afseende förefinnes, de lärare, som hädanefter komma att
antagas, borde tillförbindas att underkasta sig förflyttning till annat elementarläroverk
inom samma stift.
Till åtlydnad häraf får Domkapitlet underdånigst anföra att, då redan förordnadt,
är, genom Kongl. Cirkulärbrefvet den 20 Mars 1858, att i fullmakter, som utfärdas, det
vilkor skall intagas, att de tvänne yngste lärarne vid hvarje högre elementarläroverk, i
händelse de genom inträffande förändringar blifva umbärlige vid läroverket, der de vunnit
anställning, skola vara skyldige att inträda i tjenstgöring vid annat läroverk, helst inom
stiftet, och genom Kongl. Cirkulärbrefvet den 29 December 1860 likaledes, att vid treoch
femklassiga elementarläroverk yngste kollega skall vara underkastad vilkoret att inträda
vid annan skola, derest sådant varder i nåder föreskrifvet, samt en så hastig minskning
i lärjungeantalet vid något läroverk väl icke torde vara att befara, att flere än två
lärare på en gång kunna undvaras vid ett högre eller en vid ett lägre elementarläroverk,
Domkapitlet, om härjemte i betraktande tages, att en större utsträckning af skyldigheten
350
att underkasta sig förflyttning till annan ort icke väl står tillsammans med det anspråk,
som äfven lärare billigtvis må ega på förmånen att för‘längre tid kunna ordna sina ekonomiska
förhållanden, finner någon förändring i nu gällande föreskrifter i berörda hänseende
hvarken vara behöflig eller önskvärd.
Strengnäs Domkapitel den 15 November 1871.
TH. ANNERSTEDT.
TH. STRÖMBERG. JOH. GEZELIUS. LARS BROMAN.
L. F. KUMLIN. C. F. LINDMAN. H. AMINSON.
A. L. NORDVALL.
E. G. Lundblad.
Domkapitlets i Westerås
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning rörande
ett i Nora pedagogis räkenskap
balanseradt belopp.
Konsistorium, som öfver en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning beträffande
ett belopp af 16 R:dr 67 öre, utgörande outtagen sånglärarelön vid stadspedagogien i
Nora för Februari och Mars månader, nvilket belopp i skolans räkenskap in- och utbalanseras,
infordrat underdånigt utlåtande af Inspector Schola i Nora, Kontraktsprosten
O. Bohm, får, med öfverlemnande af detta utlåtande, beträffande Revisorernes omförmälda
anmärkning härmed underdånigst yttra, det Konsistorium icke har något att till Kontraktsprosten
Bohms utlåtande tillägga.
Westerås Domkapitel den 13 December 1871.
C. O. BJÖRLINGi.
E. G. BJÖRLING. J. S. LÖFBERG. LUDVIG MOSSBERG. D. A. SUNDÉN.
■/. W. Sjöqvist.
Underdånig förklaring af Inspektor för
Nora pedagogi.
Riksdagens Revisorers för år 1869 gjorda framställning angående ett i Nora pedagogis
räkenskaper in- och utbalanseradt belopp af 16 R:dr 67 öre föranleder från undertecknad,
Inspektor Öfver nämnda pedagogi, följande underdåniga förklaring.
Sedan eleven vid Kong). Musikaliska Akademien A. E. Andersson genom konstitutorial
den 22 Januari 1868 blifvit utnämnd till sånglärare vid Nora pedagogi, men ännu
351
icke i slutet af Februari samma år infunnit sig till tjenstgöring, förfrågade sig läroverkets
rektor hos konsistorienotarien i Westerås, huruvida, detta oaktadt, lön borde åt honom
reqvireras för Februari och Mars månader, och tick till svar att så skulle ske. Då Andersson
ej heller under den återstående delen af terminen eller någonsin sedermera låtit
sig afböra, har rektor icke vidare reqvirerat lön åt honom, men deremot sökt att få till
Ränteriet i Örebro återlemna de af Andersson outtagna medlen, 16 R:dr 67 öre, hvilket
dock blifvit förvägradt, af uppgifven orsak att “ingen skrifvelse derom från Kong!. Statskontoret
ingått.“ Det har vid sådant förhållande icke varit annan utväg, än att i räkenskaperna
upptaga dessa medel såsom utgörande balans från år 1868 o. s. v. allt framgent;
men pedagogiens rektor är icke blott beredd, utan angelägen, att ju förr desto heldre
desamma aflemna.
Nora den 29 November 1871.
Oskar Bohm,
Kontraktsprost och kyrkoherde.
Domkapitlets i Westerås
underdåniga utlåtande Öfver Riksdagens
Revisorers framställning beträffande bokföringen
af de till konsistorierna inflytande
vakansmedlen,
Konsistorium, som blifvit anbefaldt att öfver den af Riksdagens Revisorer hos
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet gjorda framställning om iakttagande af hvad innehålles
i de till Kongl. Cirkuläret den 17 September 1856 fogade underrättelser om, bland
annat, att, der andra kassor och fonder funnos än de, som förekommo"uti de i nämnda
Cirkulär intagna formulär, de samma borde uti räkenskapen, i likhet med de öfriga, erhålla
särskilda konti, afgifva underdånigt utlåtande, får härmed i underdånighet yttra, att
hvad Revisorerne genom denna framställning åsyftat icke eget'' tillämplighet på detta
Konsistorii räkenskaper, emedan inga kassor och fonder finnas, som icke hafva sina särskilda
konti.
Westerås Domkapitel den 22 November 1871.
C. O. BERLING.
E. G. BERLING. LUDVIG MOSSBERG. D. A. SUNDÉN.
J. W. Sjöqvist.
352
Domkapitlets i Westerås
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning om
förbindelse för lärare att underkasta sig
förflyttning till annat läroverk inom samma
stift.
Då behofvet af lärare vid elementarläroverken i väsendtlig man vore beroende på
lärjungarnes antal och det således kunde inträffa, att lärarekrafterna vid ett läroverk,
tili följd af minskadt elevantal, vore flera än nödigt, under det att vid ett annat brist
i detta afseende förefunnes, hade Riksdagens Revisorer till Riksdagens ompröfning ansett
sig böra hemställa, huruvida icke de lärare, som hädanefter komma att antagas, borde
tillförbindas att underkasta sig förflyttning till annat elementarläroverk inom samma
stift.
Konsistorium, som blifvit anbefaldt att öfver denna hemställan afgifva underdånigt
utlåtande, får härmed underdånigst yttra, det Konsistorium anser, att andra föreskrifter i
berörda hänseende, än som blifvit gifna i Kongl. Cirkuläret af den 20 Mars 1858 och
Kongl. Brefvet af den 29 December 1860, hvarken äro behöfliga ej heller lämpliga.
Westerås Domkapitel den 22 November 1871.
C. 0. BJÖRLING.
E. G. BJÖRLING. LUDVIG MOSSBERG. D. A. SONDÉN.
J. W. Sjöqvist.
Domkapitlets i Westerås
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning rörande
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Riksdagens Revisorer hafva i underdånig skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t, beträffande
de medel, som stå under konsistoriernas och elementarläroverkens förvaltning, uttryckt
den åsigten, att allmänna medel, hvaraf endast räntan vore afsedd att användas,
borde nedläggas uti stats- eller allmänna hypoteksbanks-obligationer, af hvilket förfaringssätt
fördelarne, enligt Revisorernes tanke, bland andra, vore minskade förvaltningsbestyr,
punktlighet i afseende på räntans erläggande samt största möjliga säkerhet mot kapitalförlust,
hvilka fördelar Revisorerne ansågo vida öfverväga den något högre ränta, som
genom utlåning till enskild möjligen kunde betingas. Öfver denna framställning har Eders
Kongl. Maj:t infordrat Konsistorii underdåniga utlåtande; och får Konsistorium, till underdånig
åtlydnad häraf, härmed underdånigst yttra, det Konsistorium redan till en del tillämpat
den af Revisorerne här ofvan framställda åsigten, då Konsistorium ansett sådant
lämpligt och förmånligt, och att Konsistorium ämnar så fortfara, när förhållandena be
-
353
finnas gynsamma, men att Konsistorium likväl anser sig böra i underdånighet afstyrka
nådigt bifall till Revisorernes ifrågavarande framställning såsom regel eller lag, enär derigenom
skulle omöjliggöras utlåning af medel åt enskild mot fullkomligt god säkerhet och
högre ränta, än som af de föreslagna obligationerna erhålles.
Westerås Domkapitel den 22 November 1871.
C. O. BERLING.
E. G. BJÖRLING. LUDVIG MOSSBERG. 1). A. SUNDÉN.
J. W. Sjöqvist.
Domkapitlets i Wexiö
underdåniga utlåtande i anledning åt
Riksdagens Revisorers framställning angående
bokföringen af de till konsistorierna
inflytande vankansmedel.
I nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Domkapitlet afgifva underdånigt utlåtande, i anledning af Riksdagens Revisorers uti § 11
af revisionsberättelsen intagna anmärkning, att särskilda konti för de i 136 § af nådiga
läroverksstadgan omförmälda inkomster af vakanta ecklesiastika lägenheter m. in. skulle
saknas i samtliga konsistoriernas räkenskaper med undantag af den utaf Kalmar konsistorium
afgifna, redogörelsen; och får Domkapitlet såsom utlåtande öfver anmärkningen
underdånigst meddela, att Domkapitlet, om annars Riksdagens Revisorers mening blifvit
rätt uppfattad, för sin del icke kan finna annat, än att denna anmärkning är beträffande
Wexiö stift icke befogad; ty ifrågavarande medel, äfvensom de i 133 § mom. 1 c) af
läroverksstadgan omförmälda inkomster, hafva härstädes år efter annat i Konsistorii räkenskaper
erhållit sina särskilda konti, likasom de ock i hvarje års hufvudredogörelse
summariskt ingått, under titel: Inkomster af vakanta ecklesiastika lägenheter in. m. —
Uti hufvudredogörelsernas in- och utgående balans hafva de deremot hittills icke förekommit,
enär de alltid till de särskilda kassorna till fullo utdelats samma år de till
Domkapitlet ingått.
Wexiö Domkapitel den 15 November 1871.
H. G. HULTMAN.
A. G. AHLSTRAND. | A. RUNDBÄCK. | ANTON ROSELL. |
A. G. AllLQVIST. | i | 5. E. MELANDER. |
|
| Gust. Sundberg. |
Rev. Bär. 1871 angående Statsverket.
45
354
Domkapitlets i Wexiö
underdåniga’ utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
inventeringen af de vid folkskolelärare-
och lärarinneseminarierna befintliga
kassabehållningar.
Eders Kongl. Maja har i nåder anbefallt Domkapitlet inkomma med underdånigt
utlåtande, i anledning af Riksdagens Revisorers i § 10 af revisionsberättelsen upptagna
anmärkning, att anteckning skulle saknas i folkskolelärare- och lärarinne-seminariernas räkenskaper
rörande inventering af de vid dessa läroverk vid årets slut befintliga kassabehållningar;
och får Domkapitlet till åtlydnad häraf anderdånigst meddela, att anmärkningen,
så vidt den afser folkskolelärareseminariets i Wexiö räkenskaper, synes Domkapitlet.
sakna sin befogenhet, enär å hufvudredogörelserna för Wexiö stifts Konsistorii
kassor och fonder, i Indika redogörelser seminariets räkenskaper, jemlikt nådiga Cirkuläret
den 17 September 1856, äfven upptagits, finnes antecknadt, att inventering af de i bemälda
hufvudredogörelse utbalanserade kassabehållningar egt rum ; dock torde det vara i
sin ordning att sjelfva seminarieräkenskapen, i likhet med elementarläroverkens räkenskaper,
efter verkställd inventering förses med behörig anteckning derom.
Wexiö Domkapitel den 15 November 1871.
H. G. HULTMAN.
A. G. A1JLSTRAND. A. RUNDBÄCK. ANTON ROSELL.
A. G. AHLQVIST. S. E. MELANDER.
(rust. Sundberg.
Domkapitlets i Wexiö
underdåniga utlåtande, i anledning åt
Riksdagens Revisorers framställning angående
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder. . . . , , .
Sedan Riksdagens Revisorer uti § 12 af sist afgifna revisionsberättelse uttryckt
den åsigt, att allmänna medel, tillhörande de vid konsistorierna och elementarläroverken
befintliga kassor och fonder, af hvilka endast räntan är afsedd att användas, böra nedläggas
uti stats- eller allmänna hypoteksbanksobligationer, så har Eders Kongl. Maj:t i nådig
remiss af den 21 sistlidne Oktober anbefallt Domkapitlet att öfvei ifrågavarande framställning
afgifva underdånigt utlåtande; och får Domkapitlet af sådan anledning underdånigst
meddela, att Domkapitlet för sin del i allo instämmer uti förenämnda af Revisorerne uttalade
åsigt, så mycket heldre som Domkapitlet för bemälda kassors och fonders räkning
redan förlidet är till icke obetydligt belopp uppköpt sådana obligationer; men då mycken
risk är förenad med innehafvandet af dessa värdepapper, vågar Domkapitlet tillika underdånigst
hemställa om rättighet för konsistorierna och elementarläroverken att i de särskilda
landtränterierna deponera af dem för allmänna medel inköpta obligationer.
Wexiö Domkapitel den 15 November 1871.
H. G. HULTMAN.
A. G. AHLSTRAND. A. RUNDBÄCK. ANTON ROSELL.
A. G. AHLQVIST. S. E. MELANDER.
G-ust. Sundberg.
355
Domkapitlets i Wexiö
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse för lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma stift.
Uti § 13 af berättelsen angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning den 14 sistlidne Oktober hafva Riksdagens Revisorer,
då behofvet af lärare vid elementarläroverken i väsendtlig mån är beroende på
lärjungarnes antal och det således kan inträffa, att lärarekrafterna vid ett läroverk till
följd af minskadt elevantal äro flera än nödigt, under det att vid ett annat brist i detta
afseende förefinnes, till Riksdagens ompröfning hemställt, huruvida icke de lärare, som hädanefter
komma att antagas, borde tillförbindas att underkasta sig förflyttning från ett
till annat elementarläroverk inom samma stift; Och får Domkapitlet, i nåder anbefaldt
att rörande denna framställning till Eders Kong!. Maj:t inkomma med utlåtande, underdånigst
meddela, att Domkapitlet för sin del finner föreskriften i nådiga Cirkuläret den
20 Mars 1858 i detta hänseende tillräcklig.
Wexiö Domkapitel den 15 November 1871.
H. G. HULTMAN.
A. G. AHLSTRAND. A. RUNDBÄCK. ANTON ROSELL.
A. G. Afl BOVIST. S. E. MELANDER.
Gust. Sundberg.
Domkapitlets i Lund
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning beträffande
inventeringen af de vid folkskolelärare-
och lärarinneseminarierna befintliga
kassabehållningar.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 21 sistlidne October anbefallt
Domkapitlet att inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af Riksdagens Revisorers
i revisionsberättelsen för år 1869 beträffande folkskolelärare- och lärarinneseminariernas
räkenskaper gjorda anmärkning, att anteckningar saknas rörande inventering af de vid
dessa läroverk vid årets slut befintliga kassabehållningar, får Domkapitlet i anledning häraf
underdånigst anföra, att det anmärkta förhållandet, hvad beträffar folkskolelärare-seminarium
i Lund, härrör af den omständighet, att föreskrift saknas om anställande af dylik inventering.
Lunds Domkapitel den 8 November 1871.
WILH. FLENSBURG.
C. OLBERS. C. W. SKARSTEDT. CLAS WARHOLM. P. A. EKDAHL.
Carl Westdahl.
356
Domkapitlets i Lund
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
bokföringen af de till konsistorierna
inflytande vakansmedlen.
Sedan Riksdagens Revisorer i revisionsberättelsen för år 1869 beträffande konsistoriernas
och läroverkens räkenskaper anmärkt att, ehuru de till Kongl. Cirkuläret den
17 September 1856 fogade underrättelser rörande bokföringen af konsistoriernas och elementarläroverkens
medel innehålla att, der andra kassor och fonder finnas än de som förekomma
uti de i Cirkuläret intagna formulär, desamma böra uti räkenskapen, i likhet med
öfriga, erhålla särskilda konti, dylika konti för ifrågavarande medel likväl saknas uti
samtliga konsistoriernas räkenskaper med ett undantag, och Eders Kongl. Magt, genom
nådig remiss den 21 sistlidne Oktober, anbefallt Domkapitlet att i anledning häraf inkomma
med underdånigt utlåtande, så får Domkapitlet till förklaring öfver den gjorda
anmärkningen underdånigst åberopa, att redogörelse för hvarje särskild kassa och fond,
som står under Domkapitlets förvaltning och under offentlig granskning hörer, har blifvit
i Domkapitlets räkenskap upptagen och i denna erhållit sitt särskilda konto.
Lunds Domkapitel den 15 November 1871.
WILH. FLENSBURG.
C. OLBERS. C. W. SKARSTEDT. CLAS WARHOLM. P. A. EKDAHL.
Carl Westdahl.
Domkapitlets i Lund
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Eders Kongl. Maj:t har genom nådig remiss den 21 sistlidne Oktober anbefallt
Domkapitlet att meddela underdånigt utlåtande öfver Riksdagens Revisorers i 1869 års
revisionsberättelse, med afseende å förvaltningen af konsistoriernas och elementarläroverkens
kassor och fonder, gjorda framställning om meddelande af föreskrift, att allmänna
medel, hvaraf endast räntan är afsedd att användas, böra, för vinnande af minskade förvaltningsbestyr
och största möjliga säkerhet mot kapitalförlust, nedläggas uti stats- eller
allmänna hypotekbanks-obligationer; och får Domkapitlet i anledning häraf underdånigst
anföra att, enär de allmänna medel, som i Revisorernes framställning åsyftas, i allmänhet
utgöras af milda stiftelser till förmån för understöds- och premietagare, och dessa sednare
skulle komma att lida en bestämd förlust genom den minskade ränteinkomst, som blefve
eu följd af det föreslagna förfaringssättet, Domkapitlet, ur denna synpunkt och då Domkapitlet
icke har någon erfarenhet om förlust eller olägenheter, som vållats af det hitintills an
-
357
vånda förvaltningssättet, tillåter sig för sin del afstyrka, att någon ovilkorlig föreskrift
lemnas att allmänna medel, hvaraf endast räntan är afsedd att användas, böra förvaltas
på det af Revisorerne föreslagna sätt; hvaremot Domkapitlet anser lämpligt, att det må
stå förvaltande myndighet öppet att, i obligationer nedlägga medel af i fråga varande art,
för den händelse att sådana medel icke kunna göras fruktbärande med högre ränta än
den som af obligationerna är att påräkna.
Lunds Domkapitel den 15 November 1871.
\Y
C. O (.HERS, C. W. SKARSTEDT.
CLAS WARHOLM. P. A. EKDAHL.
Cad Wastdahl.
Domkapitlets i Lund
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse för lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma stift.
Riksdagens Revisorer hafva i den för år 1869 afgifna revisionsberättelse, beträffande
konsistorierna och läroverken, ansett sig böra hemställa huruvida icke de lärare,
som hädanefter komma att vid elementarläroverken antagas, borde tillförbindas att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk inom samma stift och till stöd för denna hemställan
åberopat, att då behofvet af lärare i väsendtlig mån är beroende af lärjungarnes
antal, lätt kan inträffa, att lärarekrafterna vid ett läroverk till följd af minskadt elevantal
äro flera än nödigt, under det att vid ett annat brist i detta afseende förefinnes.
Då Eders Kongl. Majrt genom nådig remiss den 21 sistlidne Oktober anbefallt
Domkapitlet i anledning häraf inkomma med underdånigt^ utlåtande, får Domkapitlet underdånigst
anföra följande:
Rörande detta ämne bär redan blifvit af Eders Kongl. Maj:t förordnadt dels genom
nådiga Brefvet den 20 Mars 1858, att i de fullmakter eller konstitutorial, som af Domkapitlen
utfärdas, bör intagas det vilkor, att vid hvarje högre elementarläroverk de tvänne
yngste lärarne, i händelse de genom inträffande förändringar skulle finnas umbärlige, äro
skyldige att inträda i tjenstgöring vid annan skola, helst inom stiftet, dels genom nådiga
Brefvet den 29 December 1860, att i de fullmakter, som utfärdas för lärare vid tre- eller
femklassiga elementarläroverk, skall intagas det vilkor, att yngste kollega är skyldig inträda
i tjenstgöring vid annan skola, derest sådant varder i nåder föreskrifvet. Då emellertid
erfarenheten inom detta stift hitintills icke visat, att sådan förflyttning af lärare
från ett till annat läroverk behöft ega rum, saknar Domkapitlet anledning antaga, att
några ytterligare föreskrifter, utöfver de af Eders Kongl. Maj:t redan lemnade, äro i denna
del af behofvet eller omständigheterna påkallade.
Lunds Domkapitel den 15 November 1871. «.
WILH. FEENISBERG.
C. OLBERS. C. W. SKARSTEDT. ^CLAS WARHOLM. P. A. EKDAHL.
Carl Westdahl.
358 —
Domkapitlets i Göteborg
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning om
intagande i hnfvudredogörelsen för konsistorium
af folkskolelärare seminariets
räkenskaper.
I nådig remiss af den 21 nästlidne Oktober, i anledning af Riksdagens Revisorers,
på sätt härmed återgående transsumt af revisionsberättelsen för år 1869 utvisar, gjorda
framställning i § 4 uti afgifna berättelsen, hvarvid förekommit och till rättelse anmärkts,
att räkenskapen för härvarande folkskolelärareseminarium icke blifvit intagen uti sammandraget
af de för domkapitlet, elementarläroverken och pedagogierna lemnade hufvudredogörelserna,
har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Domkapitlet att utlåta sig i ärendet.;
och får till åtlydnad häraf Domkapitlet afgifva följande
underdåniga utlåtande:
Då, i enlighet med den i Kongl. Cirkulärbrefvet den 17 September 1856 gifna föreskrift
och dervid samma nådiga Cirkulär fogade formulär N:o 2, räkenskapen för folkskolelärareseminarium
alltjemt blifvit intagen i hufvudredogorelsen för Domkapitlets eller Konsistorii kassor
och fonder, och då i det s. k. “sammandraget'' af samtliga för såväl Domkapitlet som elementarläroverken
och pedagogierna författade hufvudredogörelser särskild! förekommer rubriken “Konsistorium
“ och särskildt rubriken öläroverken“, så har också uti hittills oanmärkt ordning
folkskolelärare-seminarii räkenskap icke kunnat i hufvudredogörelsernas sammandrag upptagas
särskildt för sig, enär derigenom skulle hafva uppkommit en dubbel notering af de
för seminarii räkning anslagna medel; men då Riksdagens Revisorer nu ansett, att ifrågavarande
seminarie-räkenskap hädanefter bör i nämnda sammandrag särskildt ingå, så får
Domkapitlet med anledning häraf för sin del underdånigst hemställa och föreslå, att seminarie-räkenskapen,
hvilken föres ej blott af seminarii rektor utan ock af Domkapitlet, i
sådant fall måtte hädanefter utgå ur den för Domkapitlets kassor och fonder anbefallda
såväl special-räkenskap som hufvudredogörelse, i hvilken icke heller de öfriga läroverkens
räkenskaper blifvit införda, med undantag likväl af de s. k, “aflöningsmedlen“ samt ett
par stipendie-fonder, hvilka blifvit jemlikt föreskrift bokförda både i Domkapitlets och
läroverkens räkenskaper samt således äfven intagna i Domkapitlets och läroverkens särskilda
hufvudredogörelser, till följd hvaraf ock exempelvis för nu ifrågavarande år 1869,
hvad angår “aflöningsmedlen,“ ett belopp af 137,878 riksdaler 87 öre, hvilket uti sammandraget
ingår i Domkapitlets inkomster och utgifter, äfven återkommer dersammastädes
såsom ingående i inkomsterna och utgifterna för läroverken, hvarigenom visserligen icke
de i sammandraget utbalanserade tillgångarne, men väl totalsumman af samtliga i detta
sammandrag upptagna inkomster och utgifter alltid kommit att erhålla en obehörig eller
med verkliga förhållandet icke öfverensstämmande tillökning uti de slutliga inkomst- och
utgiftsbeloppen.
Göteborgs Domkapitel den 15 November 1871.
GJJST. I). BJÖRCK.
J. CAST. LAMBERG. E. S. FAGERBERG. FR. TH. BLOMSTRAND.
A. O. HEURL1N. C. J. SUNDSTRÖM.
H. Aug. Lindhult.
359
Domkapitlets i Göteborg
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning rörande
en i Göteborgs högre elementarläroverks
räkenskaper balanserad ford
ringspost.
För afgifvande af underdånigt utlåtande har Eders Kongl. Maj:t under den 21
sistlidne Oktober låtit till Domkapitlet remittera Riksdagens Revisorers, på sätt härmed
återgående transsumt af revisionsberättelsen för år 1869, § 5, utvisar, gjorda framställning
beträffande en uti redogörelsen för termins-afgiftskassan vid Göteborgs högre elementarläroverk
in- och utbalanserad fordran af 468 riksdaler 78 öre, utgörande, enligt anteckning,
förskjutna medel till betalande af läroverket påförd och exekutivt uttagen fomtskatt,
utan lemnad uppgift, huruvida åtgärder blifva vidtagna för förskottets ersättande; och får
Domkapitlet, som denna dag mottagit vederbörande rektors infordrade förklaring i ärendet,
densamma härhos underdånigst öfverlemna och såsom underdånigt utlåtande anföra att,
då deraf framgår, hurusom redan år 1863 behöriga åtgärder vidtagits för förskottets ersättande,
och nuvarande drätselkammare nyligen beslutat, det medlen skola till vederbörande
kassa aterbetalas, Domkapitlet vid sadant förhållande icke har något att för egen
del i ärendet tillägga.
Göteborgs Domkapitel den 20 December 1871.
(JUST. D. BJÖRCK.
J. GAST. LAMBERG. E. S. FAGERBERG. FR TH. BLOMSTRAND.
C. J. SUNDSTRÖM.
H. Aug. Lindhult.
Rektors vid högre elementarläroverket i
Göteborg förklaring.
I)å förklaring af mig blifvit infordrad med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning
öfver en uti redogörelsen för Göteborgs högre elementarläroverk upptagen fordran
för förskjutna medel till betalande af en läroverket påförd tomtskatt, får undertecknad
upplysa, att behöriga åtgärder redan år 1863 hos dåvarande drätselkommissionen
härstädes vidtogos för förskottets ersättande, samt att enligt nuvarande drätselkammarens
nyligen fattade beslut medlen skola till vederbörande kassa återbetalas.
Remissakten varder härmed återställd.
Göteborg den 20 December 1871.
A. O. Heurlin.
360
Domkapitlets i Göteborg
underdåniga utlåtande, i anledning al*
Riksdagens Revisorers framställning rörande
afkastningen af en, Laholms pedagogi
tillhörig fast egendom.
I nådig remiss af den 21 nästlidne Oktober, i anledning af Riksdagens Revisorers,
på sätt härmed återgående transsumt af revisionsberättelsen för år 1869 utvisar, gjorda
framställning uti § 6 uti afgifna berättelsen, hvarvid förekommit att Revisorerne anmärkt,
det någon afkastning af den åt Laholms pedagogi anslagna fasta egendom, bestående af
•‘14 åker- och ängsstycken i stadens tvänne gärden“ och efter gammalt värde upptagen
till 26 riksdaler 13 öre, icke synes hafva kommit skolan till godo, har Eders Kongl. Maj:t
anbefallt Domkapitlet att underdånigt utlåtande afgifva.
Till åtlydnad häraf har Domkapitlet infordrat vederbörande läroverkskollegii förklaring
i ärendet: och då deraf framgår att, i enlighet med skolans äldsta räkenskap för
år 1695, jemförd med dess sednare räkenskaper och med utdraget ur 1869 års stat för
Laholms pedagogi, skolans nämnda egendom blifvit från urminnes tid af rektorn eller pedagogen
“nyttjad och brukad för dess tjenst utan någon afgift11, samt samma förman
blifvit äfven under sednare tid i pedagogien-s stat inom kolumn upptagen såsom pedagogens
aflöningsjord, beräknad till en årlig inkomst ai 40 riksdaler; sä far Domkapitlet
såsom underdånigt utlåtande i ärendet anföra att, förutom denna upplysnings
meddelande, Domkapitlet anser sig icke hafva något att för egen del tillägga.
Göteborgs Domkapitel den 6 December 1871.
(JUST. D. BJÖRCK.
J. GAST. LAMBERG. E. S. FAGERBERG. FR. TH. BLOMSTRAND.
A. O. HEURL1N. C. J. SUNDSTRÖM.
H. Ang. Lindhult.
Läroverkskollegiets i Laholm förklaring.
Till följd af Högvördiga Domkapitlets resolution af den 15 dennes, rörande Kongl.
Maj:ts nådiga remiss af den 21 nästlidne Oktober å Riksdagens Revisorers gjorda framställning
i anledning af verkställd granskning af Laholms pedagogis räkenskap för år 1869
få vi jemte remissaktens återställande härmed afgifva följande förklaring.
Af skolans äldsta räkenskap för år 1695, jemförd med dess sednare räkenskaper
och med utdraget af 1869 års stat för Laholms pedagogi, synes, att skolans fasta egendom,
bestående af 14 åker- och ängsstycken i stadens tvänne gärden, blifvit från urminnes
tid af rektorn eller pedagogen “nyttjad och brukad för dess tjenst utan någon afgift
361 —
och i sednare tid i pedagogiens stat upptagen såsom “pedagogens aflöningsjord,“ beräknad
till en årlig inkomst af 40 R:dr. Egendomens afkastning kommer således icke på annat
sätt skolan till godo än såsom bidrag till aflöning af dess lärare.
Laholm den 29 November 1871.
A. U. KULLBERG. A. M. CULIN.
Risp. Sch.
Domkapitlets i Göteborg
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
redovisningen för byggnadsfonden
vid treklassiga elementarläroverket i
nämnde stad.
I nådig remiss af den 21 nästlidne Oktober, i anledning af Riksdagens Revisorers,
på sätt härmed återgående transsumt af revisionsberättelsen för år 1869 utvisar, gjorda
framställning i § 9 uti afgifna berättelsen, hvarvid förekommit, att redovisning för byggnadsfonden
vid härvarande treklassiga elementarläroverk bör, enligt nådig föreskrift och i
likhet, med hvad som eger rum vid de öfriga elementarläroverken, intagas i nämnda läroverks
hnfvudredogörelse. har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Domkapitlet att underdånigt utlåtande
afgifva.
Till åtlydnad häraf har Domkapitlet infordrat rektorn vid bemälda läroverk, filosofie
doktor C. A. Blomqvists härhos bifogade förklaring i ärendet; och då deraf framgår, att
han ansett, det redogörelsen för byggnadsfondens förvaltning bort intagas på annat folium
än hufvudredogörelsen för läroverkets öfriga kassor, enär nämnda fonds räkenskaper skola
granskas af för denna fond utsedde särskilde revisorer, men rektor Blomqvist nu utfästat
sig att hädanefter fullgöra den föreskrift, hvarom Riksdagens Revisorer erinrat, så anser
Domkapitlet sig icke hafva att annat utlåtande i ärendet afgifva, än att Domkapitlet
skall, i hvad på sig ankommer, tillse, att gällande författning hädanefter blifver i omförmälda
afseende behörigen efterlefd.
Göteborgs Domkapitel den 29 November 1871.
GLIST. D. BJÖRCK.
J. GAST. LAMBERG. E. S. FAGERBERG. ER. TH. BLOMSTRAND.
A, O. HEURLIN. C. J. SUNDSTRÖM.
II. Aug. Lindhult.
Rtov. Ber. 1871 angående Statsverket,
46
— 362
Rektors vid treklassiga elementarläroverket
i Göteborg förklaring.
Sedan jag i dag erhållit del af Riksdagens Revisorers anmärkning rörande härvarande
treklassiga elementarläroverks räkenskaper för år 1869, så får jag nu, med återställande
af remissakten, härmed vördsamt afgifva följande förklaring:
1) Då Kongl. Cirkuläret den 11 December 1863, på grund af hvilket en byggnadsfond
för hvarje särskildt elementarläroverk blifvit bildad, bestämdt föreskrifver, att
nämnda fonds räkenskaper skola granskas af helt andra revisorer än dem, som granska
räkenskaperna för läroverkets öfriga kassor, så har det synts mig nästan nödvändigt, att
hufvudredogörelsen för byggnadsfondens förvaltning intoges på ett annat folium än hufvudredogörelsen
för läroverkets öfriga kassor; men då Riksdagens Revisorer för sin del funnit,
att på grund af Kongl. Cirkuläret den 17 September 1856 redovisning för byggnadsfonden
bör intagas i hufvudredogörelsen för läroverkets räkenskaper, så skall nämnda redovisning
hädanefter blifva intagen i berörda hufvudredogörelse.
2) Som jag var ej litet tveksam, om byggnadsfonden borde i omedelbart sammanhang
med de öfriga kassorna redovisas, så vände jag mig, redan före afslutande af räkenskaperna
för år 1868, enskildt till två rektorer i skilda stift med förfrågan om, huru de
anordnat redogörelsen för byggnadsfonden, och af deras svar trodde jag mig finna ett
ytterligare skäl till vidtagande af den anordning, jag gjort, men finner nu af Riksdagens
Revisorers berättelse, till min förvåning, att jag i ntin uppfattning skilt mig från rektorernes
vid de öfriga elementarläroverken.
Göteborg den 25 November 1871.
C. A. Blomqvist.
Domkapitlets i Göteborg
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning rörande
inventeringen af de vid folkskolelärare-
och lärarinneseminarierna befintliga
kassabehållningar. I
I nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober, i anledning af Riksdagens Revisorers,
på sätt härmed återgående transsumt af revisionsberättelsen för år 1869 utvisar, gjorda
framställning i § 10 uti afgifna berättelsen, hvarvid förekommit, att Revisorerne fästat
uppmärksamheten derpå, att anteckningar i vederbörande räkenskaper saknats rörande
inventering af de vid folkskolelärare- och lärarinne-seminarierna befintliga kassabehållningar
vid hvarje års slut, har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Domkapitlet att afgifva underdånigt
utlåtande i ärendet.
Till underdånig åtlydnad häraf får Domkapitlet, som infordrat vederbörande rektors
förklaring, nu för sin del afgifva det utlåtande att, då, såsom i samma, härhos öfverlemnade
förklaring blifvit anfördt, ingen instruktion funnes, som ålade seminarierektorerne
att en dylik inventering eller revision påkalla, Domkapitlet, som hittills icke ansett nödigt
att om en dylik kassainventering förordna, enär tillförne antingen ingen eller ock endast
363
fn högst obetydlig behållning i härvarande seminariekassa vid hvarje års slut funnits, och
''ngen anmärkning förr blifvit i berörda afseende gjord, likväl, då uppmärksamhet numera
vid förhållandet fästats, anser sig böra underdånigst hemställa och föreslå, att nådig föreskrift
måtte lemnas till efterrättelse för framtiden i ofvan omförmälda hänseende; och får
Domkapitlet tillika i underdånighet gifva vid handen, att Domkapitlet skall redan i och
för den räkenskap, som kommer att för nu löpande år afgifvas, föranstalta om vederbörlig
kassainventering vid folkskolelärare-seminarium härstädes.
Göteborgs Domkapitel den 6 December 1871.
GUST. D. BJÖRCK.
J. DÄST. LAMBERG. E. S. FAGERBERG. ER. TH. BLOMSTRAND.
A. O. HEURLIN. C. J. SUNDSTRÖM.
H. Aug. Lindhult.
Rektors vid folkskolelärare-semiuariet i
Göteborg förklaring.
Högvördiga Domkapitlet har genom skrifvelse af den 15 November detta år behagat
till mig remittera en Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 21 nästlidne Oktober å
Riksdagens Revisorers gjorda anmärkning vid verkställd granskning af Göteborgs folkskoleläraresemir.
arii räkenskaper för år 1869: “att anteckningar saknas rörande inventering af
de vid seminarierna vid årets slut befintliga kassabehållningar.“
Härvid får jag ödmjukast förklara att, mig veterligen, ingen instruktion ålägger
seminarierektorerne att påkalla en sådan revision, men att det hädanefter skall iakttagas
såsom en tjenstepligt af mig att årligen af Högvördiga Domkapitlet begära inventering
af kassabehållningen, i händelse Högvördiga Domkapitlet icke på annat sätt behagar anordna
nämnda kontroll öfver min förvaltning. Hittills har sällan, och då endast en högst
obetydlig, kassabehållning vid årets slut förefunnits.
Göteborg den 4 December 1871.
Äbr. Le filer.
Domkapitlets i Göteborg
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
bokföringen af de till konsistorierna
inflytande vakansmedlen.
Till Domkapitlet har Eders Kongl. Maj:t, för afgifvande af underdånigt utlåtande,
remitterat Riksdagens Revisorers, på sätt härmed återgående transsumt af revisionsberät
-
364
telsen för år 1869 utvisar, uti § 11 af nämnda berättelse gjorda framställning, hvari
förekommit, att Revisorerne erinrat dels derom att, jemlikt 136 § läroverksstadgan af
den 29 Januari 1859, all behållen inkomst vid ecklesiastik syssla utom elementarläroverket,
hvilken till följd af tvist eller annan omständighet kommer att stå ledig utöfver den
lagliga tillträdestiden, samt vederlag af extra nådår skall uppbäras af Konsistorium, som,
efter i underdånighet framstäldt, af Kongl. Maj:t gilladt förslag, anordnar dessa medel till
den bland stiftets och elementarläroverkets kassor, hvilken finnes deraf vara i största behof,
dels ock derom att, beträffande bokföringen af konsistoriernas och elementarläroverkens
medel, åtskilliga konti för sådana kassor och fonder, hviska icke upptagas uti de i
nådiga Cirkuläret den 17 September 1856 föreskrifna formulär, saknats uti samtliga konsistoriernas
räkenskaper, med undantag af den för Kalmar Konsistorium afgifna redogörelsen;
och får Domkapitlet till åtlydnad häraf afgifva följande utlåtande:
Enär alltifrån år 1858, då åberopade nådiga Cirkulär angående förändring i sättet
för uppgörande af konsistoriernas och elementarläroverkens räkenskaper började tillämpas,
redogörelser för alla de kassor och fonder, rörande hvilka i samma cirkulär, mom. b) l:o
och 2:o), föreskrifter gifvits, alltjemt blifvit i Domkapitlets årsräkenskaper behörigen intagna,
och Kongl. Kammar-rätten aldrig i berörda afseende gjort någon anmärkning, samt
icke heller något särskildt nådigt Bref efter år 1857 anbefallt, att andra än de i cirkuläret
åsyftade fonder eller kassor skola Kongl. Kammar-rättens granskning underställas; så,
och då dertill kommer den påfallande omständigheten, att samtliga Domkapitlens räkenskapsförare,
med undantag af Kalmar Domkapitels kassaredogörare, hafva på lika sätt
förstått och tillämpat hithörande föreskrifter i meranämnda nådiga cirkulär, synes det,
enär Riksdagens Revisorer uti förstberörda förhållande funnit anledning till anmärkning,
vara af behofvet påkalladt, att fullständigare och bestämdare föreskrifter än de, som nu
finnas, varda af Eders Kongl. Maj:t i nåder meddelade.
Beträffande för öfrigt de tillfälliga medel, om hvilka det blifvit anfördt, att de
skola tillfalla den stiftskassa, som deraf är i största behof, får Domkapitlet endast i underdånighet
omnämna, att detta stifts emeritikassa hittills åtnjutit sistberörda medel.
Göteborgs Domkapitel den 13 December 1871.
GUST. D. BJÖRCK.
J. CAST. LAMBERG. A. S. FAGERBERG. FR. TH. BLOMSTRAND.
C. J. SUNDSTRÖM.
11. Aug. Lindhult.
Domkapitlets i Göteborg
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning beträffande
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Till Domkapitlet har Eders Kongl. Maj: ty för afgifvande af underdånigt utlåtande,
remitterat Riksdagens Revisorers, på sätt härmed återgående transsumt af revisionsberät
-
365
telfien för år 1869 utvisar, gjorda framställning uti § 12 uti afgifna berättelsen, hvarvid
förekommit, att med afseende å förvaltningen af de vid konsistorierna och elementarläroverken.
befintliga, ofta ganska betydliga kassor och fonder saknats, så vidt Revisorerne
hade sig bekant, föreskrifter beträffande de försigtighetsmått, som böra iakttagas vid dessa
medels fruktbargörande, och att, förutom det i nådiga Cirkuläret den 1 Juli 1870 gifna
stadgande till förebyggande att kontanta behållningar må ligga räntelösa hos kassaförvaltarne,
sättet för de under domkapitlens och elementarläroverkens vård ställda medels
fruktbargörande icke vore närmare bestämdt, hvarföre ock Revisorerne i berörda afseende
uttalat den åsigt, att allmänna medel, hvaraf endast räntan vore afsedd att användas,
borde nedläggas uti stats- eller allmänna hypoteksbanksobligationer, enär fördelame deraf
blefve, bland andra, minskade förvaltningsbestyr, punktlighet i afseende å räntans erläggande
samt största möjliga säkerhet mot kapitalförlust, hvilka fördelar ansåges vida öfverväga
den något lägre ränta, som genom utlåning till enskilde möjligen kunde betingas.
Enär af de under Domkapitlets vård och förvaltning stående kassors och fonders
medel från och med år 1869 ett belopp af 11,200 R:dr R:mt blifvit nedlagdt i allmänna
hypoteksbanksobligationer, så visar sig häraf, att med den af Riksdagens Revisorer uttryckta
åsigt stå i öfverensstämmelse de penningeförvaltningsåtgärder, som redan blifvit, så
långt lämpligt ansetts, härstädes vidtagna.
Med anledning häraf finner Domkapitlet sig ega skäl att i underdånighet hemställa,
det måtte för ifrågavarande hänseende och med vederbörliga inskränkningar erforderliga
föreskrifter varda af Eders Kong!. Maj:t i nåder meddelade.
Göteborgs Domkapitel den 13 December 1871.
GUST. D. BJÖRCK.
J. GAST. LAMBERG. A. S. FAGERBERG. FR. TH. BLOMSTRAND.
A. O. HEURLIN. C. J. SUNDSTRÖM.
H. Aug. Lindhult,
Domkapitlets i Göteborg
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse för lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma stift. 1
1 nådig remiss den 21 sistlidne Oktober, i anledning af Riksdagens Revisorers,
på sätt härvid återgående transsumt af revisionsberättelsen för år 1869 utvisar, gjorda
framställning i § 13 uti afgifna berättelsen, hvarvid förekommit, att Riksdagens Revisorer,
med afseende derå att behofvet af lärare vid elementarläroverken i väsendtlig mån
beror på lärjungarnes vexlande större eller mindre antal, hafva till Riksdagens ompröfning
ansett sig. höra hemställa, huruvida icke de lärare, som hädanefter komma att antagas,
borde tillförbindas att underkasta sig förflyttning till annat läroverk inom stiftet, hos
Eders Kong!. Maj:t anbefallt Domkapitlet att underdånigt utlåtande afgifva.
Enär Domkapitlet efter öfvervägande af de skäl, hvarpå Riksdagens Revisorer
grundat sin ifrågavarande hemställan, ansett densamma förtjena allt afseende, så får
Domkapitlet, enär dylika föreskrifter redan blifvit gifna genom Kongl. Brefven den 20
Mars 1858 och den 29 December 1860, rörande vissa lärares förflyttning från högre
samt fem- och treklassiga elementarläroverk, härigenom för sin del den underdåniga framställningen
förorda till vederbörlig åtgärd; dock anser sig Domkapitlet böra derjemte i
underdånighet hemställa att, då transport af lärare från ett till annat läroverk ifrågakommer,
vederbörande stifts eforer alltid måtte sättas i tillfälle att underdånigt utlåtande
deröfver afgifva.
Göteborgs Domkapitel den 29 November 1871.
GUST. D. BJÖRCK.
J. GAST. LAMBERG. E. S. FAGERBERG. FR. TH. BLOMSTRAND.
A. O. HEURLIN.
Tf. Avg, Lindhult.
Domkapitlets i Kalmar
underdåniga utlåtande, i anledning åt''
Riksdagens Revisorers framställning angående
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Uti berättelsen öfver sednaste revision af statsverkets räkenskaper hafva Riksdagens
Revisorer framställt den åsigt, att allmänna medel, hvaraf räntan endast är afsedd att användas,
böra nedläggas uti stats- eller allmänna hypoteksbanks-obligationer..
Öfver denna framställning får Domkapitlet, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning
uti remiss af den 21 sistlidne Oktober, härmed afgifva underdånigt utlåtande.
Såsom fördelar af en sådan förändring i förvaltningssättet anföras: minskadt förvaltningsbestyr,
punktlighet i ränteliqvider och den största möjliga säkerhet emot kapitalförlust,
i jemförelse hvarmed en gifven ränteförlust anses mindre betyda.
Det är onekligt att större fonders nedläggande uti inteckningar medför mycket besvär,
ontanke och äfventyr genom ofta påkommande förnyelser och bevakningar vid
konkurser och utmätningar, der större eller mindre del af en intecknad fordran lätt kan
gå förlorad, oaktadt all iakttagen försigtighet, Denna olägenhet är i ständig tillväxt, allt
efter som hypoteksföreningarne mer och mer utsträcka sin verksamhet, hvarigenom endast
sämre inteckningar blifva andra långifvare erbjudna. Men a andra sidan gifva göda inteckningar
i jordegendom den största möjliga säkerhet för kapital och ränta, som i vårt
land kan ernås. Derjemte, då både kapitalet är orubbligt bestämdt och låntagaren genom
särskildt vilkor kan förpligtas att sjelf i behörig tid inbetala räntan, och i vidrigt fall kapitalet
kan oafkortadt utkräfyas; så lärer svårligen större beqvämlighet eller säkrare kontroll
vid förvaltningen på något annat sätt kunna vinnas.
367
Jemföras de allmänna obligationerna i dessa afseenden, så kräfva, äfven de å förvaltningens
sida uppmärksamhet å utlottning och förfallotider samt å deras vexlande kapitalvärde.
Då nemligen obligationernas värde stiger och faller vid olika tider i förhållande
till ledigt kapital och annalkande förfallotid, sa fordras en insigt i den större penningerörelsens
skiftningar för att förmånligt kunna göra sina inköp. Mången gång torde äfven
kommissionsarfvoden, provisioner in. m. bidraga till prisets förhöjning. Att väl placera ett
kapital uti obligationer torde således kräfva mycken omtanke å förvaltningens sida, för
att icke blifva blottställd för befogadt klander och ansvar.
Hvad räntan angår, så utfaller den visserligen på bestämda tider, men huruvida
densamma utan kostnad och risk kommer obligationsinnehafvaren tillhanda beror derpå,
om ut^lfvaren fogar särskild anstalt för detta ändamål.
I allt fall gifva obligationerna under vanliga förhållanden alltid lägre ränta, än den
här i orten vanliga räntefoten å inteckningar. Denna omständighet utgör den största olägenhet
vid fromma stiftelsers omsättning uti nämnda slags papper. Understödstagare
(stipendiater eller pensionärer) kunna härpå gå i mistning af j af hela deras underhåll.
För dem är det samma förhållande som om \ af fonden gått förlorad.
Af dessa skäl kan Domkapitlet icke till alla delar instämma uti Riksdagens Revisorers
åsigt, utan får blott i underdånighet hemställa, att nådig tillåtelse mätte meddelas
till inköp af oftanämnda obligationer i sådana fall, då fondernas kontanta tillgångar
icke kunna förmånligare användas genom utlåning.
Transsumt af Domkapitlets protokoll, utvisande en från flertalets afvikande mening,
bifogas i underdånighet.
Kalmar Domkapitel den 6 December 1871.
P. GENBERG.
N. P. LJUNGGREN. ABR. SJÖSTRAND. A. WIEMER.
O. SVAHN. Z. AHL1N.
(Ut in prut.)
C. M Lagerliamn.
(Bilaga.)
Transsumt af protokollet, hållet i Kalmar Domkapitel den 6 December
1871.
Genom nådig remiss den 21 sistlidne Oktober hade Kongl. Maj:t infordrat Domkapitlets
underdåniga utlåtande, i anledning af den utaf Riksdagens Revisorer uti revisionsberättelsen
för ar 1869 gjorda framställning, att vid konsistorierna och elementarläroverken
befintliga allmänna medel, hvaraf endast räntan är afsedd att användas, böra nedläggas
uti stats- eller allmänna hypoteksbanks-obligationer.
Efter slutad diskussion förenade sig Domkapitlets ledamöter om följande underdåniga
utlåtande:
368
Såsom fördelar af en sådan förändring — — •— —----— — — —
Lektorn Doktor O. Svahn, som af opasslighet var hindrad att tillstädeskomma,
hade till protokollet inlemnat följande yttrande:
Hvarje förslag, som åsyftar att, i likhet med det ifrågavarande, öka fondernas säkerhet
och på samma gång genom förenkling af sättet för deras förvaltning minska förvaltarnes
risk, torde obetingadt böra förordas.
Mot den på erfarenheten stödda anmärkning, att domkapitlens kassor hittills blifva
på ett tillfredsställande sätt skotta, kan invändas, att i denna erfarenhet ej ligger något
bevis mot möjligheten af framtida olycksfall. Jag anser mig härmed böra hänvisa på
följande omständigheter: att de kassor, hvarom här är fråga, nästan uteslutande*bevilja
s. k. stående lån; att så beskaffade lån nu för tiden med rätta anses tillhöra en föråldrad
affärsståndpunkt; att säkerhetshandlingarne ofta ega en ålder af 30—40 år; att inteckningarne
ej blott äro fastade vid större och mindre stadsegendomar, utan äfven vid en
mängd mindre landtegendomar, hemman och hemmansdelar, till och med delar af s. k.
skogshemman; att det är svårt, om icke omöjligt, för medlemmar af ett icke finansiell embetsverk
att vaka öfver de förändringar i värde, som under en tid af 30 år eller mera
försiggått med t. ex. mindre skogshemman, belägna många mil från långifvarnes boningsplats.
Redan har det någon gång inträffat, att ledamöter af Domkapitel sett sig föranlåtne
att på exekutiva auktioner inköpa större eller mindre egendomar, uti hvilka kassorna
haft inteckningar, och som i deras hand naturligtvis än mera sjunkit i värde. Och under
en finansiel kris af häftigare art skulle det kunna inträffa, att ledamöterne af ett dylikt
embetsverk tvungos att göra sig till egendomsegare i så stor skala och under sådana förhållanden,
att såväl deras egen affärsställning hotades, som ock större eller mindre delar
af fonderna lupo fara att gå förlorade, i synnerhet som domkapitelsledamöter ej i likhet
med öfrige förvaltare af allmänna medel äro förbundne att ställa säkerhet för sin förvaltning.
Anmärkningen mot den föreslagna åtgärden, att obligationsräntan understiger den
ränta, som medelst det nuvarande utlåningssättet kan erhållas, är onekligen af stor vigt,
ehuru det å andra sidan torde vara skäl till den förmoda, att i den mån ett inhemskt
fondsystem hinner utveckla sig — hvartill den föreslagna åtgärdens genomförande skulle
kraftigt medverka — obligationsräntan torde komma att medföra en sänkning af den i
vårt land ända till sista året exceptionell höga utlåningsräntan i allmänhet, så att någon
högre ränta än den förstnämnda ej vore att förvänta utom å mindre goda papper.
På grund af det ofvan anförda anser jag den af Revisorerne föreslagna åtgärden
vara i hög grad ändamålsenlig, samt att följaktligen dess genomförande ej blott borde medgifvas
ifrågavarande myndigheter såsom en rättighet, utan åläggas dem som en skyldighet,
och att slutligen de nu inneliggande säkerhetspapperens konvertering i obligationer af föreslagen
art borde bestämmas skola försiggå inom en viss tid, som dock naturligtvis ej borde
för knappt tillmätas, på det att operationen måtte med tillbörlig försigtighet och skonsamhet
kunna företagas.
Vidimeras ex officin
C. M. Lagerhamn.
— 369
Domkapitlets i Kalmar
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse för lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma Stift.
Till underdånig åtlydnad af genom remiss den 21 sistlidne Oktober meddelad nådig
befallning, får Domkapitlet härmed afgifva utlåtande, i anledning af Riksdagens Revisorers
uti den 14 sistlidne Oktober afgifven berättelse, § 13, gjorda framställning, huruvida
icke de lärare vid elementarläroverken, som hädanefter komma att antagas, borde
tillförbindas att underkasta sig förflyttning till annat elementarläroverk inom samma stift.
Genom nådigt Cirkulär den 20 Mars 1858 är föreskrifvet, att i de fullmakter och
konstitutorial, som komma att utfärdas, skall intagas det vilkor, att vid hvarje högre
elementarläroverk de 2:ne yngste lärarne, i händelse de genom inträffande förändringar
skulle finnas umbärlige, äro skyldige att inträda i tjenstgöring vid annan skola, helst inom
stiftet. Någon vidare utsträckning af denna föreskrift, såsom Riksdagens Revisorer synas
hafva åsyftat, anser Domkapitlet i underdånighet hvarken vara af behofvet påkallad eller
för öfrigt lämplig.
Kalmar Domkapitel den 6 December 1871.
P. GENBERG.
N. P. LJUNGGREN. ABR. SJÖSTRAND. A. WIEMER.
Z. AHLIN.
C. M. Lagerhamn.
Domkapitlets i Kalmar
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning'' beträffande
kontanta behållningen vid
Oscarshamnä elementarläroverk,
Genom nådig remiss den 21 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Domkapitlet att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning
af Riksdagens Revisorers uti den 14 sistlidne Oktober afgifna berättelse gjorda framställning
i fråga om Oscarshainns lägre elementarläroverks räkenskaper.
Med anledning häraf har Domkapitlet infordrat och får härmed i underdånighet
öfverlemna förklaring af rektor vid berörda läroverk, Doktor J. A. Sandberg; Och får
Domkapitlet, under åberopande för egen del af hvad förenämnda förklaring innehåller angående
uraktlåten specificering af de utbalanserade tillgångarne, beträffande framställningen
om låneräkning i underdånighet afgifva det yttrande att, ehuruväl upprättandet af en så
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket. 47
370
beskaffad räkning, då läroverkets säkerhetsbandlingar endast utgöras af en sparbanksbok,
kunde anses öfverflödigt och dessutom vara förenadt med icke ringa besvär, dessa omständigheter
dock icke torde böra föranleda till undantag från hvad författningen i ifrågavarande
hänseende föreskrifver.
Kalmar Domkapitel den 6 December 1871.
P. GENBERG.
N. P. LJUNGGREN. ABR. SJÖSTRAND. A. WIEMER.
Z. AHL1N.
C. M. Lagerhamn.
Rektors vid lägre elementarläroverket i
Oscarsbamu förklaring.
Med åtlydnad af mig genom skrifvelse af den 20 sistlidne November meddelad
föreskrift, får jag ödmjukligen afgifva följande förklaring öfver de i bilagda transsumt
förekommande anmärkningar vid Oscarshamns lägre elementarläroverks räkenskaper för
ar 1869.
Af i läroverkets arkiv förvarade afskrift er utaf Oscarshamns lägre elementarläroverks
räkenskaper synes, att under alla år till och med 1869 de utbalanserade tiilgångarne
uti hufvudredogörelsen icke blifvit specificerade i kontant behållning samt utlånta
kapital och fordringar, utan att anmärkning öfver denna uraktlåtenhet under något föregående
år blifvit gjord. En sådan specifikation har emellertid blifvit verkställd i räkenskaperna
för år 1870, de första som af mig blifvit upprättade, enär räkenskaperna för
de föregående åren blifvit uppgjorda dels af framlidne Rektor C. A. Dahlström och dels
af t. f. Rektor E. L. Ekman.
Hvad deremot beträffar den andra anmärkningen, att den i Kongl. Cirkuläret den
17 September 1856 anbefallda låneräkningen saknas, anser jag mig böra fästa uppmärksamheten
på den stora svårigheten att uppgöra en låneräkning i öfverensstämmelse med
det fastställda formuläret, så länge de utlånta kapitalen endast bestå af medel, insatta
i en sparbank. 1 sparbanken insättas nemligen mindre belopp flera gånger om året, allt
efter som penningar inflyta, och för dessa medel erhålles fem procent ränta, hvilken ränta
dock först börjar att beräknas 14 dagar efter skedd insättning. I händelse en låneräkning
skulle uppgöras, måste efter mitt förmenande hvarje insättning upptagas såsom ett
särskildt kapital samt ränta likaledes särskildt beräknas å hvarje sådan insättning, hvilket
torde vara förenadt med icke så obetydliga svårigheter. Ett ytterligare hinder för uppgörandet
af eu låneräkning ligger i den redan anmärkta omständigheten, att ränteberäkningen
icke tager sin början förrän 14 dagar efter insättningen. För att kunna göra inflytande
medel så fort som möjligt fruktbärand e, är det dock af vigt att ega. rätt insätta
dessa medel i en sparbank, enär det, .särdeles under nuvarande förhållanden, torde möta
icke obetydliga svårigheter att på annat sätt, med erhållande af full säkerhet, kunna utlåna
läroverkets tillgångar.
Oscarshainn den 25 November 1871.
J. A. Sandberg.
371
Domkapitlets i Karlstad
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning rörande
inventeringen af de vid folkskolelärare-
och lärariune-seminarierna befintliga
kassabehållningar.
Till Domkapitlets underdåniga utlåtande har Eders Kong!. Magt i nåder låtit remittera
Riksdagens Revisorers härhos återgående anmärkning vid konsistoriernas och läroverkens
räkenskaper för år 1869, af innehåll, att anteckningar saknas rörande inventering
af de vid folkskolelärare-seminarierna vid årets slut befintliga kassabehållningar. I anledning
deraf får Domkapitlet i underdånighet anföra, att sådan inventering för framtiden
icke skall uteblifva, samt att, om den hittills uteblifvit, sådant skett i följd deraf att den
inneliggande behållningen antingen varit ingen eller ock åtminstone högst obetydlig.
Karlstads Domkapitel den 22 November 1871.
L. M. GROTH. ,J. G. M. von GEGERFELT. J. WALLINDER.
GULLBR. ELOWSON.
B. H. Wahlström.
Domkapitlets i Karlstad
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
bokföringen af de till konsistorierna
inflytande vakansmedel.
Till Domkapitlets underdåniga utlåtande har Eders Kongl. Maj:t i nåder låtit remittera
härhos återgående transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse, angående granskning
af konsistoriernas räkenskaper för är 1869, § 11, af innehåll, att jemlikt 136 § af nådiga
läroverksstadgan den 29 Januari 1859 skall all behållen inkomst vid ecklesiastik syssla
utom elementarläroverket, hvilken till följd af tvist eller annan omständighet kommer att
stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden, samt vederlag under extra nådår uppbäras af
Konsistorium, som, efter i underdånighet framstäldt och af Kongl. Maj:t gilladt förslag, anordnar
dessa medel till den ibland stiftets och elementarläroverkens kassor, hvilken finnes
deraf i största behof, hvarjemte, beträffande bokföringen af konsistoriernas ock elementarläroverkens
medel, de till Kongl. Cirkuläret den 17 September 1856 fogade underrättelser
innehålla, bland annat, att, der andra kassor och fonder finnas än de, som förekomma uti
de i det nådiga Cirkuläret intagna formulär, desamma böra uti räkenskapen i likhet med
öfriga medel erhålla särskilda konti, men att dylika konti för ifrågavarande medel saknades
uti samtliga konsistoriernas räkenskaper, med undantag af den för Kalmar Konsistorium
afgifna redogörelse. I anledning deraf får Domkapitlet i underdånighet tillkännagifva,
att här under Domkapitlets förvaltning icke finnas några andra allmänna kassor och
fonder än de, för hvilka årlig redogörelse lemna» i de räkenskaper, som insändas till
372 —
Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätt; att, såsom förut flera gånger särskild!, vid
räkenskapernas afgifvande anmärkt blifvit, någon emeriti-kassa här icke finnes; samt att
ofvan bemälda medel, nemligen behållna inkomster vid ecklesiastika sysslor, Indika genom
tvist eller af andra orsaker komma att stå lediga, jemte vederlag under extra nådår, på
grund af Kongl. Brefvet den 7 Januari 1822, alltid blifvit lagda till stiftets byggnadskassa
och i hennes årliga räkenskaper behörigen redovisade, äfvensom att byggnadskassan, som,
i följd af uppförande utaf nya elementarlärohus, nyligen kommit i förökad skuld, utaf
dessa tillfälliga inkomster ännu är i största behof.
Karlstads Domkapitel den 15 November 1871.
L. M. GROTH. J. G. M. von GEGERFELT. J. WALLINDER.
GULLBR, ELOWSON.
B. H. Wahlström.
Domkapitlets i Karlstad
underdåniga utlåtande, i anledning åt
Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse för lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma stift.
Till Domkapitlets underdåniga utlåtande bär Eders Kong!. Maj:t i nåder låtit remittera
liärhos återgående transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse, § 13, angående
granskning af konsistoriernas och läroverkens räkenskaper för år 1869, innehållande hemställan
huruvida, då behofvet af lärare vid elementarläroverken i väsendtlig mån vore beroende
på lärjungarnes antal, och det således kunde inträffa, att lärarekrafterna vid ett
läroverk till följd af minskadt elevantal voro flera än nödigt, under det att vid ett annat
brist i detta afseende förefunnes, — icke de lärare, som hädanefter komma att antagas,
borde tillförbindas att underkasta sig förflyttning till annat elementarläroverk inom samma
stift.
Domkapitlet anser sig så mycket heldre böra i underdånighet tillstyrka nådigt bifall
till detta förslag, som det redan förut en gång genom nådiga Cirkuläret den 20 Mars
1858 varit föreskrifvet, att vid hvarje högre elementarläroverk de tvänne yngste lärarne,
i händelse de genom inträffade förändringar skulle finnas umbärlige, äro skyldige att inträda
i tjenstgöring vid annan skola, helst inom stiftet.
Karlstads Domkapitel den 15 November 1871.
L. M. GROTH. J. G. M. von GEGERFELT. J. WALLINDER.
GULLBR. ELOWSON.
B. H. Wahlström.
Domkapitlets i Karlstad
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning beträdande
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Till Domkapitlets underdåniga utlåtande har Eders Kong!. Magt låtit remittera
Riksdagens Revisorers den 14 Oktober gjorda hemställan derom, att, sättet för de under
Domkapitlets värd och förvaltning stående medels fruktbargörande måtte närmare bestämmas;
hafvande Riksdagens Revisorer derjemte velat uttrycka den åsigt, att den del af
dessa medel, hvaraf endast räntan är afsedd att användas, icke borde utlånas till enskilda
personer utan nedläggas i stats- eller allmänna hypoteksbanks-obligationer, enär
derigenom skulle vinnas dels minskning i förvaltningsbestyr, dels ökad säkerhet mot möjligen
inträffande kapitalförlust.
I följd deraf får Domkapitlet i underdånighet anföra:
att en icke obetydlig del af de under Domkapitlets vård och förvaltning stående
medel tillkommit genom donationer från enskilda personel-, Indika i och med donationen
ofta angifvit de närmare bestämmelser, enligt hvilka medlen skola förvaltas;
att bland dessa bestämmelser stundom förekommer uttrycklig föreskrift derom, att
medlen skola utlånas till enskilda personer mot inteckning eller borgen och emot sex procent
årlig ränta;
att de medel, af hvilka endast räntan är afsedd att användas, nästan uteslutande
utgöras åt'' stipendiefonder, i följd hvaraf en genom räntans nedsättning uppkommen förminskning
i dessa fonders afkastning skulle drabba obemedlade skolynglingar;
att, så vidt kändt är, domkapitlen ingenstädes visat obenägenhet att förvalta dem
anförtrodda medel;
att ingenstädes anledning till missnöje med denna förvaltning yppats;
att Riksdagens Revisorer icke såsom skäl för sin hemställan appgifvit någon genom
domkapitlens förvaltning uppkommen kapitalförlust;
att domkapitlen väl utan någon lagbestämning kunna, om de så finna fördelaktigt,
uppköpa obligationer; men
att en lagbestämning, hvarigenom domkapitlen ålades att konvertera de under
deras förvaltning stående, till särskilda ändamål afsedda medel uti vissa på förhand bestämda
värdedapper, synes äfven i finansielt hänseende högst olämplig.
Erkännande den välvilja Riksdagens Revisorer visat genom sitt bemödande att
underlätta domkapitlens förvaltningsbestyr, anser sig likväl Domkapitlet, på grund af ofvan
anförda skäl, pligtigt i underdånighet hemställa, att detta af Riksdagens Revisorer gjorda
förslag icke måtte till någon åtgärd föranleda.
Karlstads Domkapitel den 15 November 1871.
\
L. M. GROTH. J. G. M. von GEGERFELT. J. WALL1NDER.
GULLBR. ELOWSON.
374
Domkapitlets i Hernösand
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
inventeringen af de vid folkskolelärare-
och lärarinne-seminarierna
befintliga kaasabehållningar.
Öfver Riksdagens Revisorers anmärkning beträffande folkskolelärare- och lärarinneseminariernas
räkenskaper, att anteckningar saknas rörande inventering af de vid dessa
läroverk vid årets slut befintliga kassabehållningar, får Konsistorium, till underdånig åtlydnad
af Eders Kong!. Maj:ts nådiga remiss, underdånigast anföra, att Konsistorium finner
det lämpligt att föreskrift om sådan inventering meddelas, derest Eders Kong!. Maj:t skulle
finna skäl att derom i nåder besluta.
Hernösands Domkapitel den 15 November 1871.
A. F. BECKMAN.
ER. ALMQUtST. C. J. ÖSTLIG. J. WIDÉN. W. M. CARLGREN.
R. M. Matthiesen.
Domkapitlets i Hernösand
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning beträffande
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kong!, Maj-.ts nådiga remiss, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, att sådana bos konsistorierna och elementarläroverken
befintliga allmänna medel, af hvilka endast räntan är afsedd att användas, måtte nedläggas
uti stats- eller allmänna hypoteksbanks-obligationer, får Konsistorium såsom underdånigt
utlåtande i ämnet anföra, att Konsistorium finner den föreslagna åtgärden önskvärd
och att Konsistorium för sin del vill i underdånighet tillstyrka, att rättighet mätte
beviljas att för om händer hafvande allmänna medel inköpa dylika obligationer.
Hernösands Domkapitel den 15 November 1871.
A. F. BECKMAN.
ER. ALMQUIST. C. J. CSTLJNG. J. WIDÉN. W. M. CARLGREN.
R. M. Matthiesen.
3T5
Domkapitlets i Hernösand
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
Luleå elementarläroverks byggnadsfond.
Genom nådig remiss anbefaldt inkomma med underdånigt, utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning, att redovisning för byggnadsfonden vid Luleå elementarläroverk
måtte, på sätt Kongl. Cirkuläret den 17 September 1856 föreskrifver och
i likhet med hvad eger rum vid öfriga elementarläroverk, intagas uti läroverkets hufvudredogörelse,
får Konsistorium, med aktens återställande, underdånigst anföra, att Konsistorium
för sin del anser samma ordning med afseende på redovisning af den vid Luleå
läroverk befintliga särskilda byggnadsfond böra iakttagas, som i de öfriga läroverkens räkenskaper
blifvit följd.
Hernösands Domkapitel den 15 November 1871.
A. F. BECKMAN.
ER. ALMQUIST. C. J. ÖSTL1NG. J. W1DÉN. W. M. CARLGREN.
B. M. Matthiesen.
Domkapitlets i Hernösand
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning rörande
ett från stiftets vakans- till dess
byggnadsknssa öfverfördt belopp.
Riksdagens Revisorer hafva anmärkt vid Hernösands Konsistorii räkenskaper för
1869 att, jemlikt nådigt Bref den 19 November samma år, Eders Kongl. Maj:t tillåtit, att,
af stiftets vakanskassa ett belopp af 11,000 R:dr finge till byggnadskassan Överflyttad
för reparationer och tillbyggnad af Hernösands elementarläroverks hus, men att under
åberopande af detta beslut, 11,243 R:dr 88 öre blifvit till byggnadskassan öfverförda, eller
243 R:dr 88 öre mera, än nyssberörda nådiga bref medgifver: och får Konsistorium, som
blifvit anbefaldt afgifva underdånigt yttrande öfver denna Revisorernes anmärkning, härutinnan
i underdånighet anföra, att vid öfverföringen af vakansmedel till byggnadskassan
fullt afslutade ^ konti, såsom ^ vanligt, upptagits och redovisats, hvarigenom den ojemna
summan uppstått, men att, då Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref den 12 Maj 1870,
efter af Konsistorium derom gjord underdånig hemställan, raedgifvit att 7,000 R:dr vakansinedel
ytterligare finge på byggnadskassan anordnas, hvilket nådiga bref till Konsistorium ankommit,
innan 1869 års räkenskaper till Kong!. Kammarrätten ingått, Konsistorium redan
376
vant i tillfälle att i 1870 års räkenskaper verkställa den erforderliga rättelsen, så att
vid öfverförande af förenämnda 7,000 R:dr till byggnadskassan den anmärkta posten af
243 R:dr 88 öre tagits med i beräkning, såsom redan till byggnadskassan öfverförd.
Hernösands Domkapitel den 15 November 1871.
A. F. BECKMAN.
ER. ALMQUIST. C. J. ÖSTL1NG. .T WIDÉN. W. M. CARLGREN.
R. M. Matthiesen.
Domkapitlets i Hernösand
underdåniga utlåtande, i anledning åt
Riksdagens Revisorers framställning angående
bokföringen af de till konsistorierna
inflytande vakansmedlen.
Sedan Eders Kongl. Maj:t anbefallt Konsistorium afgifva underdånigt utlåtande öfver
Riksdagens Revisorers anmärkning att, med undantag af den för Kalmar Konsistorium
afgifna redogörelsen, särskilda konti för de medel, sont jemlik! 136 § Kongl. Läroverksstadgan
af Konsistorium uppbäras och hvilka sedan af Kong]. Maj:t i nåder anordnas till
deraf i behof varande kassor, saknades uti konsistoriernas räkenskaper, så får Konsistorium,
till underdånig åtlydnad häraf, anföra, att särskilda konti visserligen härstädes förts
öfver ifrågavarande medel, ehuru Konsistorium icke plägat redovisa ^desamma inför Kongl.
Kammar-rätten förr än, efter af Konsistorium derom gjord underdånig hemställan, sagda
medel blifvit disponerade på någon bestämd kassa, samt att Konsistorium af förekomna
anledningar beslutat at t från och med år 1870 årligen i sin räkenskap för Kammar-rätten
redovisa äfven odisponerade vakansmedel.
Hernösands Domkapitel den 15 November 1871.
A. F. BECKMAN.
ER. ALMQUIST. C. J. ÖSTLTNG. J. WIDÉN.
W. M. CARLGREN
R. M. Matthiesen.
Domkapitlets i Hernösaml
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse lör lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma stift.
Med anledning af Riksdagens Revisorers framställning, att de lärare vid elementarläroverk,
hvilka hädanefter komma att antagas, borde tillförbindas att, underkasta sig förflyttning
till annat elementarläroverk inom samma stift, och till underdånig åtlydnad af
nådig remiss uppå sagda framställning, får Konsistorium såsom underdånigt utlåtande anföra
att, vid det förhållande att genom Kong!. Cirkuläret den 20 Mars 1858 är föreskrifvet,
“att i de fullmakter eller konstitutorial, som hädanefter utfärdas, det vilkor bör intagas,
att vid hvarje högre elementarläroverk de tvänue yngste lärarne, i händelse de genom
inträffande förändringar skulle finnas umbärlige, äro skyldige att inträda i tjenstgöring
vid annan skola, helst, inom stiftet11, och genom Eders Kong!. Maj:ts nådiga Cirkulär
den 29 December 1860 är stadgadt, att jemväl i de fullmakter, som utfärdas för lärare
vid tre- eller femklassiga elementarläroverk, skall intagas det vilkor, att yngste kollegan
är .skyldig inträda i tjenstgöring vid annan skola, derest sådant varder i nåder föreskrifvet,
och då således en sådan föreskrift som den, hvarom Revisorerne hemställt, redan
i den man, som af omständigheterna påkallas, förefinnes, med undantag af att stadgandet
icke gäller de tvåklassiga läroverken, Konsistorium finner sig endast böra i underdånighet
tillstyrka, att det i sistberörda nådiga Cirkulär gifna stadgandet med afseende på yngste
kollegan vid fem- och treklassiga läroverk äfven utsträckas till kollegan vid de tvåklassiga
läroverken.
Hernösands Domkapitel den 15 November 1871.
A. F. BECKMAN.
ER. ALMQUIST. C. J. ÖSTLING. J. WIDÉN. W. M. CARLGREN.
R. M. Matthiesen.
Domkapitlets i Wisby
underdåniga utlåtande, i anledning ai
Riksdagens Revisorers framställning angående
bokföringen af till konsistori erna
inflytande vakansmedel.
Till åtlydnad af Eders Kong!. Maj:ts i skrifvelse af den 21 sistlidne Oktober gifna
och hit den 9 dennes ingångna befallning till Domkapitlet att inkomma med underdånigt
utlåtande angående Riksdagens Revisorers framställning åt,t, der andra kassor och fonder
finnas än de som förekomma uti de i Kongl. Cirkuläret den 17 September 1856 intagna
formulär, desamma böra uti räkenskapen erhålla särskilda konti, får Domkapitlet anRev,
(ier. 1871 angående Statsverket. 4.8
märka, att all behållen inkomst vid ecklesiastik syssla utom elementarläroverket, hvilken
till följd af tvist eller annan omständighet kommit att stå ledig utöfver den lagliga tillträdestiden,
blifvit redovist uti särskildt. nemligen vakanskassans konto, hvars behållning
blifvit påförd byggnadskassan.
Wisby den 15 November 1871.
L. A. ANJOU.
CARL CRAMÉR. D. SÖDERBERG. O. W. LEMKE. C. J. BERGMAN.
C. J. Berglund.
Domkapitlets i Wisby
underdåniga utlåtande, i anledning al
Riksdagens Revisorers framställning beträffande
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Till den af Riksdagens Revisorer gjorda och Domkapitlet för underdånigt utlåtandes
afgifvande i nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober delgifna, men först den 9 dennes
emottagna framställning, att de vid konsistorierna och elementarläroverken befintliga kassor
och-fonder, hvaraf endast räntan är afsedd att användas, böra nedläggas uti,stats-, eller
allmänna hypoteksbanks-obligationer, får Domkapitlet, under förutsättning att icke på något
ställe testamentariska föreskrifter derför lägga hinder i vägen, i underdånighet tillstyrka
nådigt bifall.
Wisby den 15 November 1871.
L. A. ANJOU.
CARL CRAMÉR. D. SÖDERBERG. O. W. LEMKE. C. J. BERGMAN.
C. .1. Berglund.
Domkapitlets i Wisby
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse för lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma stift. I
I nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober, hit ankommen först den 9 dennes, har
Eders Kong!. Maj:t anbefallt Domkapitlet inkomma med underdånigt utlåtande angående
379
Riksdagens Revisorers framställning, huruvida icke de lärare, som hädanefter komma att.
antagas, borde tillförbindas att underkasta sig förflyttning till annat elementarlärovek inom
samma stift, och får Domkapitlet i anledning häraf i underdånighet nämna, att ett så
beskaffadt vilkor härstädes så mycket mindre kan tillämpas, som inom detta stift finnes
endast ett elementarläroverk, och tillika fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå, att den i Kongl. Cirkuläret den 20 Mars 1858 gifna, mera utsträckta föreskriften
i detta afseende blifvit vid utfärdandet af fullmakter för lärare vid härvarande elementarläroverk
iakttagen, ehuru densamma för lektorer, som tillika härstädes, med undantag af
lektorn i moderna språk, äro Konsistorii ledamöter, svårligen torde utan allt för stor olägenhet
kunna tillämpas.
Wisby den 15 November 1871.
L. A. ANJOU.
CARL CRAMÉR. D. SÖDERBERG. O. W. LEMKE. C. J. BERGMAN.
C. J. Berglund.
Stockholms stads Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förvaltningen af de vid konsistorierna
och elementarläroverken befintliga
kassor och fonder.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss uppå transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning den 14 Oktober 1871, rörande konsistorierna
och elementarläroverken, § 12, får Konsistorium underdånigst yttra, att, ehuru Konsistorium
visserligen i allmänhet finner lämpligt, att allmänna medel göras fruktbärande genom
inköp af obligationer, såsom ock Konsistorium i de bestå fall gått till väga, det likväl
synes Konsistorium ur flera synpunkter oändamålsenligt, att myndigheter i förvaltningen
af dem anförtrodda medel blifva bundna af allmänna föreskrifter, utan att Konsistorium
anser, att de böra hafva fria händer att utlåna medel äfven mot annan fullgod säkerhet,
när derigenom kan erhållas högre ränta än genom obligationsköp.
Stockholm i Stadskonsistorium den 28 November 1871.
| C. M. FALLENIUS. |
|
KRITIK GRAFSTRÖM. | J. G. LUNDBERG. | JOHANNES ROHTLIEB. |
J. NORDLUND. | A. SJÖDING. | PEHR LINDSTEN. |
A. H. Hallin.
380
Stockholms stads Kcnsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning åt''
Riksdagens Revisorers framställning angående
bokföringen af till konsistorierna
inflytande vakansmedel.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kong!. Maj:ts nådiga remiss uppå transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning den 14 Oktober 1871, rörande konsistorierna och
elementarläroverken, § 11, får Konsistorium underdänigst yttra, att några sådana medel,
som i 136 § af gällande läroverksstadga omförmälas, icke finnas att bokföra, men att, när
dylika omständigheter, som der nämnas, bär i hufvudstaden inträffa, Konsistorium icke
skall underlåta att göra der föreskrifven underdånig framställning och i afseende på bokföringssättet
ställa sig till efterrättelse det nådiga beslut, som af sådan underdånig framställning
kan blifva en följd.
Stockholm i Stadskonsistorium den 12 December 1871.
C. M. FALLENIUS.
FRITH. GRAFSTRÖM. J. G. LUNDBERG. JOHANNES ROTHLIEB.
J. NORDLUND. A. SJÖDING. PEHR LINDSTEN.
A. H. Hallin.
Stockholms stads Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning beträffande
inv< nteringen af de vid folkskolelärare
och lärarinne-seminarieina befintliga
kassabehållningar.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss uppå transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning den 14 Oktober 1871, rörande konsistorierna
och elementarläroverken, § 10, får Konsistorium underdänigst yttra, att det, såvidt
Konsistorium har sig bekant, icke finnes någon författning, som påbjuder inventering af
vid seminarierna befintliga kassabehållningar, och att Konsistorium icke heller har ansett
en sådan behöflig vid Stockholms folkskolelärarinne-seminarium, med afseende på der be-,
fintliga kassabehållningars obetydliga belopp.
Stockholm i Stadskonsistorium den 28 November 1871.
C. M. FALLENIUS.
FRITH. GRAFSTRÖM. J. G. LUNDBERG. JOHANNES ROTHLIEB.
J. NORDLUND. A. SJÖDING. PEHR LINDSTEN.
A. H. Hallin.
381
Direktionens öfrer Nya Elementarskolan
i Stockholm
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förvaltningen af elementarläroverkens
kassör och fonder.
Direktionen öfver Nya Elementarskolan i Stockholm, som genom nådigt Cirkulär af
den 21 sistlidne Oktober blifvit förständigad att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med
underdånigt utlåtande, i anledning af Riksdagens Revisorers uti revisionsberättelsen för år
1869 uttryckta åsigt, att allmänna medel, hvaraf endast räntan är afsedd att användas,
böra nedläggas uti stats- eller allmänna hypoteksbanks-obligationer, får häraed, under åberopande
af samma grunder, hvilka Revisorerne anfört till stöd för sin framställning, underdånigst
meddela, att hon så mycket heldre biträder Revisorernes åsigt i förevarande afseende,
som hon redan under de två sistförflutna åren, i full öfverensstämmelse med
nämnda åsigt, uti allmänna hypoteksbanksobligationer nedlagt de skolans medel, af hvilka
endast räntan är afsedd att användas.
Stockholm den 23 December 1871.
S. LOVEN. J. G. LUNDBERG. ER. EDLUND. J. ARRHENIUS.
Direktionens öfver Nya Elementarskolan
i Stockholm
underdåniga utlåtande, i anledning af
.Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse för lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma stift.
Genom nådigt Cirkulär af den 21 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t behagat
infordra Direktionens öfver Nya Elementarskolan i Stockholm underdåniga, yttrande, i
anledning af Riksdagens Revisorers uti revisionsberättelsen för år 1869 gjorda hemställan,
huruvida icke, då det kan inträffa, att lärarekrafterna vid ett elementarläroverk till följd
af minskadt elevantal äro flera än nödigt, under det att vid ett annat brist i detta afseende
förefinnes, de lärare, som hädanefter komma att antagas, borde tillförbindas att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk inom samma stift.
Direktionen har tagit denna Revisorernes framställning i öfvervägande, men finner
sig, i betraktande af de olägenheter, som både för elementarläroverken och deras lärare
skulle blifva en följd af den anordning Revisorerne föreslagit, icke kunna till densamma
tillstyrka nådigt bifall. Dessa olägenheter, bland hvilka Direktionen isynnerhet skulle
vilja framhålla det betänkliga i att nödga till och med äldre lärare att afflytta till en
för dem främmande, ofta ganska aflägsen ort, der de skulle komma att arbeta under förändrade
förhållanden och med nya lärjungar, synas Direktionen så stora, att de på, intet
vis kunna anses uppvägda genom den i allt fall ej särdeles betydliga besparing för statsverket,
hvilken skulle vinnas genom den utväg Revisorerne föreslagit. Men äfven om uti
detta förslag den inskränkning gjordes, att endast de yngste lärarne underkastades vilkoret
af en sådan förflyttning, skulle likväl, enligt Direktionens förmenande, vid tillämpningen
382
af ett dylikt stadgande svårighet kunna uppstå, då ju ofta nog det förhållande komme
att inträffa, att ingen bland dessa yngste lärare, hvilka vid ett läroverk med nit och
skicklighet undervisat t. ex. i historia, matematik och naturvetenskap, vore fullt användbar
vid ett annat läroverk, i fall detta sednare hade behof af lärare i helt andra läroämnen,
exempelvis språk.
Hvad särskilt beträffar det läroverk, Nya Elementarskolan, hvilket står under
Direktionens öfverinseende, har dess lärjungeantal från och med hösten 1862, då skolan
sednast utvidgades, hvarje termin utgjort 300; och i betraktande af det stora antal, för
närvarande 154, som äro till intagning i detta läroverk anmälde, men för hvilkas mottagande
utrymme saknas, är det ej någon anledning att antaga, det antalet lärjungar skall
komma att nedgå under förstnämnda siffra, hvarföre Revisorernes ifrågavarande framställning
icke lärer kunna anses på detta läroverk ega någon tillämplighet.
Stockholm den 23 December 1871.
S. LOVEN. J. Q. LUNDBERG. ER. EDLUND. J. ARRHENIUS.
Kongl. Direktionens öfver
Stockholms stads undervisningsverk
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förvaltningen af elementarläroverkens
kassor och fonder.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kong!. Maj:ts nådiga remiss å transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jemte,
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning den 14 Oktober 1871, beträffande
konsistorierna och elementarläroverken, § 12, får Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk
underdånigst. yttra, att Direktionen visserligen finner den grundsatsen riktig,
att allmänna medel höra göras fruktbärande genom inköp af obligationer, hvilken grundsats
äfven blifvit, af Direktionen i allmänhet tillämpad, så att under de sednare åren inga
medel blifvit till enskilda personer utlånade, men att Direktionen icke skulle anse lämpligt,
att myndigheterna vid förvaltningen af dem anförtrodda medel blefvo i detta hänseende
bundna genom några allmänna föreskrifter.
Undertecknad Bildt får underdånigst åberopa min till det underdånigst bifogade
protokollet afgifna reservation.
Stockholm den 10 November 1871.
GILLIS BILDT.
C. M. FALLEN1US. J. F. EKLUND. BROR ERIK HILDEBRAND.
J. G. LUNDBERG. PEHR LINDSTEN. FRITH. GRAFSTRÖM.
L. J. H1ERTA. F. A. KINA!AN.
A. H. Hallin.
— 383 —
(Bilaga.)
Utdrag af protokollet hos Kong!. Direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk den 10 November 1871.
S. D. §. Föredrogs Kong!. Maj:ts nådiga remiss å transsumt af Riksdagens Revisorers
berättelse angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning den 14 Oktober 1871, rörande konsistorierna och elementarläroverken,
§ 12, och beslöt Kongl. Direktionen yttra, att Direktionen visserligen finner den
grundsatsen riktig, att allmänna medel böra göras fruktbärande genom inköp af obligationer,
och att denna grundsats äfven blifvit af Direktionen i allmänhet tillämpad, så
att under de sednare åren inga medel blifvit till enskilda personer utlånade, men att
Direktionen icke skulle anse lämpligt, att myndigheter vid förvaltningen af dem anförtrodda
medel blefvo i detta hänseende bundna af några allmänna föreskrifter.
Emot detta beslut anmälde Ordföranden, Qfverståthållaren, Friherre Bildt sin reservation
under förklarande, att han ansåg en allmän föreskrift i den af Riksdagens Revisorer
antydda riktning ändamålsenlig, med vilkor att ifrågavarande femprocents-obligationer
kunna erhållas till eu kurs icke öfverstigande pari.
In fidem
A. H. Hallin.
Kongl. Direktionens öfver
Stockholms stads undervisningsverk
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning angående
förbindelse för lärare att underkasta
sig förflyttning till annat läroverk
inom samma stift.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å Riksdagens Revisorers
berättelse angående granskning af statsverkets med dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning den 14 Oktober 1871, rörande konsistorierna och elementarläroverken,
§ 13, får Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk underdånigst
yttra, att hvad Revisorerne i denna punkt ansett sig böra hemställa redan blifvit
för lärare vid hufvudstadens elementarläroverk föreskrifvet genom Kongl. Brefvet den 29
April 1869, och att några olägenheter af denna föreskrift icke försports, utan att Direktionen
anser den med afseende på hufvudstadens lokala förhållanden lämplig och ändamålsenlig.
Stockholm den It) November 1871.
GILLIS BILDT.
C. M. FALLENIUS. J. F. EKLUND. BROR ERIC HILDEBRAND.
J G. LUNDBERG. PEHR LINDSTEN. FRITH. GRAFSTRÖM.
L. J. Hl ERT A. F. A. RINMAN.
A. H. Hallin.
384 —
Kanslevs-embetets vid Upsala
Universitet
underdåniga memorial, i anledning af
Riksdagens Revisorers år 1871 afgifna
berättelse.
Jemte det jag har nåden insända Consistorii Academi^ i Upsala till följd af nådig
befallning afgifna förklaring öfver de uti härhos återgående, den 21 Oktober daterade
akt af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar vid Upsala Universitets räkenskaper,
får jag för min del förklara, att jag ej har något att tillägga till detta Konsistorii utlåtande.
Stockholm den 13 December 1871.
G. A. SPARRE.
J. J. Nordström.
Consistorii Academici Majoris
vid Upsala Universitet
till Kanslers-embetet afgifna förklaring'',
i anledning af Riksdagens Revisorers
anmärkningar vid Universitetets räkenskaper
för år 1869.
Under den 7 nästlidne November har Kanslers-embetet infordrat. Consistorii Majoris
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkningar vid Universitetets räkenskaper
för dels l:o) att balanserade rester för år 1867, femhundra sextiosju riksdaler 71 öre,
angifvits ännu den 31 December 1869 vara på lagsökning beroende, utan att af räkenskaperna
kunnat inhemta», huruvida dessa medel blifvit i vederbörlig ordning utsökta eller
det anmärkta förhållandet föranledts af exsekutionsväsendet, dels 2:o) att Riksdagens år
1869 församlade Revisorer ansett sig böra hemställa, att ett exemplar ad den för Universitetet
gällande utgiftsstat måtte för framtiden räkenskaperna biläggas, inen att, ehuru
Consistorium Academicuiu uti deröfver afgitvet utlåtande förklarat, att hinder icke möter
för att i detta hänseende gå Revisorernes önskan till mötes, någon sådan stat icke blifvit
bifogad räkenskapsårets räkenskaper, hvilka dock först i slutet af år 1870 blifvit till
Kongl. Kammar-rätten insända.
Med anledning af hvad sålunda blifvit af Riksdagens Revisorer anmärkt, får, i full
öfverensstämmelse med hvad drätselnämnden, hvars utlåtande blifvit infordradt, sig i saken
yttrat, Consistorium Academicum Majus i djup ödmjukhet anföra dels Do aU, enligt.
1869 års restantieräkning den 31 December samma år, å allmänna räntorna för ar 186c
varit utestående endast, tvåhundra sjutiofyra riksdaler 18 öre, nemligen hos arrendatorerne
C. P. Berlin i Nyfla 100 R:dr och hos J. E. Matsson i Pålsbo 174 R:dr 18 öre,
385
men att, i anseende till föregående årets missväxt, arrendatorernes fattigdom och andra
ömmande omständigheter, förrberörda medel influtit först under loppet af år 1870, utan
att i nämnda hänseende något kan läggas exekutionsväsendet till last; och dels 2:o att,
hvad angår anmärkningen att Universitetets gällande utgiftsstat icke åtföljt 1869 års räkenskaper,
hvilka inom föreskrifven tid eller den 1 November 1870 till Kongl. Kammarrätten
ingått, ett exemplar af samma stat nu insändes till Kongl. Kammar-rätten, för att
biläggas Universitetets räkenskaper för år 1870, hvilka redan blifvit till Kongl. Kammarrätten
aflemnade, äfvensom att drätselnämnden vill tillse, att för framtiden ett exemplar
af Universitetets utgiftsstat varder universitet,sräkenskaperna bilagd t, då desamma till Kongl.
Kammar-rätten insändas.
Upsala den 4 December | 1871. |
|
| P. HEDENIUS. Upsala Universitets Rektor. |
|
GUSTAF SVANBERG. | I). P. SVANBERG. | H. L. RYDIN. |
W. L1LJEBORG. | W. E. SVED ELI US. | A. J. ÅNGSTRÖM. |
CARL SÄVE. AUG. ALMÉN. C. A. CORNELIUS. C. Y. SAHLIN.
C. L. Höjer..
Svenska Akademiens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning rörande
Akademiens ordboks-arbete.
Genom nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Svenska Akademien att med underdånigt utlåtande inkomma, i anledning af Riksdagens
Revisorers, vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders räkenskaper
för år 1869, gjorda och Akademien i transsumt meddelade framställning. Uti denna
framställning yttras att, sedan, till fortsättande af ordboks-arbetet, Svenska Akademien,
från och med år 1854, uppburit ett årligt statsanslag af 3,750 riksdaler, hade under nästlidet
år utkommit första häftet af detta arbete, innefattande bokstafven A. Efter anförande
af en del af hvad i förordet till detta häfte yttras, hafva Riksdagens Revisorer
förmält, att hos dem tvekan uppstått, huruvida anordningen för ifrågavarande arbete,
hvars utgifvande varit förenadt med icke ringa kostnader, uppgående till 67,500 riksdaler,
vore fullt lämplig och ledande till arbetets fullbordande med den skyndsamhet ändamålet
kräfver.
Till åtlydnad af sålunda erhållen befallning, får Akademien i underdånighet anföra:
Rev. Ber. 1871 angående Statsverket. 49
386
Såsom Riksdagens Revisorer upplyst, har det till Akademien utgående anslag till
ordboks-arbetet, 3,750 riksdaler årligen, under de aderton åren från och med 1854 till
och med 1871, utgjort ett sammanräknadt belopp af 67,500 riksdaler. Enligt Akademiens
till och med år 1870 afslutade och till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt aflemnade
räkenskaper, hade af detta belopp icke eu fjerdedel, eller 16,251 riksdaler, till
Akademiens egna ledamöter utgått, nemligen: till Akademiens framlidne ledamot. Professor
C. A. Hagberg, från 1855 till 1862, hvarefter hans medverkan af en för tidig död beklagligen
afbröts, ett arfvode af 1,500 riksdaler, för år räknadt, med tillsammans 10,875
riksdaler; till tre likaledes med döden numera afgångne ledamöter med 2,813 riksdaler,
och till tvänne ännu öfverlefvande med 2,563 riksdaler; till utom Akademien stående, af
henne till biträde vid arbetet antagne personer 42,717 riksdaler 60 öre, samt till bokinköp
och diverse i räkenskaperna specificerade utgifter 1,190 riksdaler 56 öre; hvarjemte
vid 1870 års utgång förefunnos besparda medel till belopp af 3,590 riksdaler 84 öre.
Då räkenskaperna för innevarande år ännu icke kunnat afslutas, hafva de under detta år
bestridda utgifter här icke blifvit anförda.
Hvad beträffar Akademiens ställning till ordboks-arbetet, är densamma riktigt,
ehuru i korthet, angifven uti det utdrag af förordet till det utgifna häftet af Ordboken,
hvilket af Herrar Revisorer blifvit anfördt. Vid andra tillfällen, och hufvudsakligen i den
af Akademiens ledamot, Herr Rydqvist författade och i 45:te delen af Akademiens handlingar
införda afhandling: “Svenska Akademiens Ordbok, historiskt och kritiskt betraktad**,
har detta ämne i alla sina enskildheter blifvit utredt, och med långt större fullständighet
och utförlighet än som vore lämpligt att uti det Akademien nu affordrade underdåniga utlåtande
använda. Här torde göra till fyllest att i underdånighet åberopa de föredömen,
som med afseende å dylika arbeten i andra länder föreligga. I Frankrike, der betydliga
medel dertill blifvit anslagna, började ordboks-arbetet år 1634 eller 1635: den första
upplagan af Franska Akademiens Ordbok utkom 1694, och detta arbete vann först genom
den 1762 utgifna 4:de upplagan sin nuvarande form och egentliga fulländning; hvartill
torde kunna läggas, att den af samma Akademi till utgifvande företagna Dictionnaire
historique de la langue Frangaise, hvaraf första häftet utkom 1858, ännu icke hunnit
längre än till Ad. Den af “Videnskabernas Selskab''- i Köpenhamn år 1777 påbörjade
Danska ordbok är ännu icke fullbordad. Den af Vetenskaps-akademien i Lisabon utarbetade
ordbok har afstannat med bokstafveD A., utgifven år 1793. Af enskildes arbeten,
företagna efter nutidens strängare fordringar, må nämnas, att bröderne Grimms och
deras efterträdares stora lexikaliska arbete öfver tyska språket, under en tid af öfver 20
år, då utgifvandet tog sin början — utarbetandet hade naturligtvis långt tidigare företagits
— ännu icke hunnit ens till tredjedelen af alfabetet, och högst ovisst torde kunna
anses, huru snart detta arbete kan komma att fullbordas. Af andra företag i samma väg,
som ega någon jemförlighet, men skyndsammare fortskridit, lärer väl icke mer än ett
vara att nämna, nemligen Littrés Franska Ordbok, på hvilken utgifvaren offrat en lång
lifstid, under det han kunnat stödja sitt verk på flera föregående arbeten af stor omfattning
och i många afseenden utmärkta förtjenster.
Hvad de materiella medlen för tillvägabringandet af arbetet beträffar, är kändt
att Konung Gustaf III, då han åt Svenska Akademien uppdrog detsamma, icke dertill
anvisade några särskilda medel. Det statsanslag, som Svenska Akademien under denne
Konungs tid, för bestridande af alla sina utgifter, åtnjöt, utgjorde 1,500 riksdaler i silfver,
och fortfor med samma belopp till medlet af 1830-talet., då det nedsattes till 1,500 riksdaler
banko, eller 2,250 riksdaler riksmynt, hvarmed det fortfarande utgick till 1854, då
det höjdes med 3,750 riksdaler riksmynt, med särskild föreskrift, att detta sednare belopp
endast för orboks-arbetet borde tagas i anspråk. Dessa medel hafva ock, såsom ofvan
387
underdänigst blifvit anfördt, för detta ändamål blifvit använda, förutom hvad Akademien,
under tiden från 1786 till 1854, af sina då tillgängliga, föga rika tillgångar kunnat afse.
P^rukten deraf har blifvit ett icke obetydligt förråd af förarbeten, hvilka vid den slutliga
behandlingen ofelbart måste blifva af nytta, ehuru odlingens fortskridande och derunder
stegrade anspråk på en mera vetenskaplig behandling kräfva nya undersökningar och
högre kritik.
Ifrån och med år 1855 blef redaktionen af Ordboken uppdragen åt Professor Hagberg
i Lund: ej långt före hans i första dagarne af år 1864 inträffade frånfälle inkom
till Akademien hans slutliga behandling af bokstafven A. Denna har derefter, under inseende
af Herr Rydqvist, blifvit i många fall omarbetad och försedd med tillägg och tillökningar
af llerr Expeditions-sekreteraren F. A. Dahlgren, och det är detta arbete, som
sistlidet år blifvit utgifvet. Uti det förord dertill, hvaraf en del blifvit af Herrar Revisorer
anfördt, förklarade Akademien, att hon med all omsorg, och kanske efter bättre utstakad
plan, skulle fullfölja förarbetet till den slutliga behandlingen; men att, i afvaktan på tidpunkten
för Ordbokens annalkande till målet, Akademien gått i författning om utarbetande
af en utförlig Svensk Ordlista, angifvande ordens kön, böjning, rättskrifning och dylikt.
Detta för språket säkert icke ovigtiga arbete har redan ieke obetydligt framskridit, och
torde, så framt oförutsedda hinder icke inträffa, inom en snar framtid kunna vara full—
bordadt.
Med afseende å det större ordboks-arbetets fortsättning hafva underhandlingar om
öfvertagande deraf, under Akademiens inseende, varit öppnade med eu, utom Akademien
stående, i språkvetenskapen förfaren man, som hittills dock endast på försök velat åtaga
sig detta uppdrag, osäker sjelf om han kan vara det fullt vuxen, och om hans behandling
kan vinna Akademiens gillande: något hvarom hon ännu i denna stund ej är i tillfälle att
bestämdt utlåta sig.
Om man tager i betraktande, att hufvudredaktionen svårligen kan fördelas på flera
händer; att den person, åt hvilken den blir uppdragen, helst deråt bör odeiadt offra hela
sin tid och all sin förmåga; att fortsatta samlingar till förarbeten måste åt en eller flere
andra personer uppdragas; att äfven materiella biträden blifva af nöden vid ett så omfattande
arbete; och att till alla dessa olika sysselsättningar icke kunna användas andra
personer än sådana, som, hvar i sin mån, dertill ega tillräcklig bildning, fallenhet och
skicklighet, samt dertill kunna afse tillräcklig tid, torde ett årligt anslag af 3,750 riksdaler
icke kunna anses öfverdrifvet, så vida arbetet skall kunna fortsättas på ett sätt,
som motsvarar den bildade allmänhetens rättmätiga fordringar.
Stockholm den 23 November 1871.
BROR EM. HILDEBRAND.
L. MANDERSTROM.
388
Direktionens i Scällskapet för
folkundervisningens befrämjande
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning vid
granskning af Direktionens räkenskaper
för år 1869.
Genom nådig remiss den 21 nästlidne Oktober har Eders Kong], Maj:t behagat
från Direktionen i Sällskapet för folkundervisningens befrämjande infordra underdånigt utlåtande,
i anledning af Riksdagens Revisorers i deras berättelse af den 14 i samma månad
gjorda framställning, i hvad den angår den af nämnda Sällskap inrättade skola.
Enligt hvad Direktionens Ordförande gifvit tillkänna, har i åtskilliga hänseenden
missförstånd egt rum beträffande innehållet i hans af Revisorerne åberopade promemoria.
Deraf beror ock utan tvifvel Revisorernes uppfattning af förhållandet med denna skola.
Dess i Sällskapets stadgar, sådana de blifvit genom Kong!. Maj:ts nådiga Skrifvelse
den 27 Juli 1866 förändrade, antydda syftemål, bland annat, att bilda lärare och lärarinnor
för mindre skolor, är alldeles icke af Sällskapet öfvergifvet, ehuru Sällskapet af den i
revisionsberättelsen anförda anledning, att staten i förening med lärarinneseminarium nyligen
bildat en läroanstalt i Stockholm för nyssnämnde lärare och lärarinnor, ansett sig
ännu icke böra inträda äfven på detta fält för sin verksamhet. Icke heller har,
oaktadt hufvudstadens folkskolor under sednare tider vunnit en allt mer och mer ökad
utsträckning, Säliskapet. föreställt sig att dess skola i egenskap af vanlig folkskola nn
vore mindre behöflig än förr, då erfarenheten visat, att tilloppet af skolbarn nära nog beständigt
befunnit sig i en tillväxt, ännu större än de allmänna folkskolornas utvidgning.
Men i ötverensstämmelse med eu hos Sällskapet gjord hemställan har Sällskapet
antagit att, ehuru dess skola, äfven sådan den under sednare åren varit, kunde fortfarande
bereda det allmänna gagn, detta gagn skulle icke obetydligen förhöjas, om skolan
tillika beredde en del af sina lärjungar tillfälle att erhålla undervisning i några ämnen,
som alldeles icke förekomma i de vanliga folkskolorna eller ock der lästes i allenast ringare
omfattning. Ett sådant tillfälle syntes nemligen vara särdeles önskvärdt för mången
yngling, hvilken af omständigheterna förhindrades att egna sig åt så mångsidiga studier,
som i elementarläroverken idkades, men kunde å sin tillernade lefnadsbana icke allenast
göra sig till nytta, utan äfven ofta nog behöfva något större kunskapsmått än folkskolan
i allmänhet meddelade; isynnerhet vore tillfället att erhålla en sådan ytterligare undervisning
af vigt för de ynglingar, som medhunnit att afsluta folkskolans lärokurser vid så
tidig ålder, att ännu ett eller annat år återstode, innan de skulle i något yrke inträda.
Och om denna förutsättning är riktig, skulle Sällskapet utan tvifvel just genom den föreslagna.
utsträckningen af skolan närma sig det för Sällskapets verksamhet bestämda mål.
Då emellertid för åstadkommande af ifrågasatta förändring det var, i anseende till
Sällskapets begränsade tillgångar, angeläget att inskränka antalet af lärjungar i skolans
nuvarande afdelningar, särdeles i den lägre, blef skolans rektor redan nästlidne vår, eller
innan Revisorerne sammanträdde, anmodad att bereda en dylik minskning under öfvergångsperioden,
företrädesvis derigenom att han icke, såsom vanligen eljest vid hösttermi*-nens början, emottoge en mängd nya lärjungar. Häraf inträffade, att barnens antal vid
Revisorernes besök i skolan tillfälligtvis var betydligt mindre än eljest.
389
Under ett hälft århundrade har Sällskapet arbetat för det i dess af Kongl. Maj:i
fastställda stadgar angifna syfte. Och för detta enligt Direktionens uppfattning vigtiga
ändamål har Sällskapet utöfver det statsanslag, hvarmed detsamma alltsedan 1830 års
riksdag varit hugnadt, användt ganska betydliga summor af medel, som Sällskapet erhållit
dels genom gåfvor af enskilda personer, som nitälskat för folkundervisningens befrämjande,
dels ock genom sina ledamöters årsbidrag. Derom har Direktionen nu tillåtit sig att erinra,
i förhoppning att ett sådant förhållande ej skall lemnas utan billigt afseende vid
pröfning af Revisorernes framställning.
N. A. FRÖMAN.
J. NORDLUND. CARL HENR. PFEFFER. 0. A. M0NTEL1US.
DAVID SJÖSTRAND. V. L. von BÉTZEN. JAC. KEIJSER.
C. P. DAHLGREN. A. TF! BRUHN. LARS MONTÉN.
S. AGRELL. JOH. SÖDERLIND.
Bibelkommissionens
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer hemställt vid
granskning af Kommissionens räkenskaper
för år 1869.
Af Eders Kong!. Maj:t i nåder anbefallde att afgifva utlåtande angående Riksdagens
Revisorers hos Riksdagen gjorda hemställan, om icke förvaltningen af Bibelkommissionens
penningemedel bör, såsom främmande för dennas ändamål, från Kommissionen skiljas
och öfverlenmas åt ett embetsverk, som bar andra dylika fonder om händer, “på det
att Kommissionen finge uteslutande egna sin verksamhet åt sitt egentliga uppdrag, hvars
snara afsilande, efter Kommissionens nära hundraåriga tillvaro, af flera skäl vore önskvärdt,
“, få undertecknade, hvilka icke anse sig befogade att vid detta tillfälle redogöra för
hvad Bibelkommissionen under olika perioder af sin tillvaro i förra tider åstadkommit, i
djupaste underdånighet nu endast andraga följande. Förvaltningen af Bibelkommissionens
medel, hvilken ingalunda är af någon vidlyftigare beskaffenhet, har på intet sätt och i ingen
mån gjort något intrång uti den nuvarande Bibelkommissionens verksamhet, hvilken verksamhet,
alltifrån denna Kommissions tillsättning, ihärdigt fortgått och synes, med Guds hjelp, snart
nå sin uppgift: eu hibelöfversättning, sådan den efter Kommissionens öfvertygelse bör vara.
Möjligen skulle det äfven kunna ifrågasättas, huruvida icke lämpligast vore att, då Kommissionen
sannolikt inom ganska få år har afslutat sitt värf, dess medel allt fortfarande
under den korta återstående tiden förblefve under Kommissionens vård. Men för den
händelse Eders Kong!. Maj:t, i anledning af hvad Riksdagens Revisorer och andra i sådana
frågor intresserade och sakkunnige personer, hvilka anse alla dylika speciella kassor
böra stå under en gemensam förvaltning, yttrat eller kunna komma att yttra, i nåder
pröfvar skäligt, att jemväl Bibelkommissionens penningemedel af en sådan förvaltning
390
handhafvas, få undertecknade i djupaste underdånighet förklara, att de, för sin del, visst
icke hafva något att invända mot den af Riksdagens Revisorer önskade åtgärden, förutsatt
att någon lämplig anordning uppgöres, hvarigenom, sä länge Bibelkommissionens arbete
pågår, de medel hållas Kommissionen tillhanda, hvilka, för nämnda arbetes oafbrutna
fullgörande, kunna vara erforderliga.
Upsala den 7 December 1871.
A. N. SUNDBERG.
H. G. LINDGREN. C. A. TORÉN.
Kongl. Direktionens öfver
Amiralitets-krigsmanskassan
underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid Kassans
räkenskaper för år 1869.
Öfver de anmärkningar, som af Riksdagens Revisorer framstälts vid granskning af
Amiralitets-krigsmanskassans räkenskaper för år 1869, får .Direktionen öfver Amiralitetskrigsmanskassan
nu afgifna underdånigt utlåtande:
Vid § 1.
Revisorerne förmena, att för den fordran af 25,000 R:dr, som Amiralitets-krigsmanskassan
egde uti hemmanet Krokstorp, l mantal i Kalmar län, obetalda räntor omkring
3:ne år blitvit balanserade, innan åtgärder blifvit vidtagna för deras indrifning. Detta
öfverensstämmer icke med sanna förhållandet. Lånet utanordnades år 1863 uti 3:ne särskilda
belopp under olika tider, och då räntan 1864 ej ingått, blef samma år lagsökning
anställd hos Konungens Befallningshafvande i Kalmar, och blef, i anseende till bristande
lösöretillgång, hemmanet genast taget i mät. Således har något sådant dröjsmål, som
Revisorerne antyda, icke egt rum.
Vid § 2.
Här erinra Riksdagens Revisorer, att det torde varit mindre väl betänkt att, på
sätt som skett, till undvikande af förlust vare sig af kapital eller ränta, för kassans räkning
inköpa egendom och för densammas förvaltning och förbättring använda Kassans
medel. Det skulle varit önskvärdt, att Revisorerne velat antyda, huru Direktionen bort
sig på annat sätt bete, för att undvika förlust af kapital eller ränta, helst Direktionen
ingalunda kan finna sig hafva förfarit annorlunda än som vederbort. Hemmanet Krokstorp
var af domaren i orten med tillkallade värderingsman uppskattadt till ett värde af 51,495
R:dr 83 öre, och på grund deraf beviljades år 1863 lån af 25,000 R:dr. Lagsökning för
obetald ränta verkställdes, såsom redan är anfördt, år 1864, hemmanet togs i inåt och
391
det ena auktionsförsöket efter det andra anställdes till hemmanets försäljning, utan att
anbud derå kunnat erhållas, till dess 1866 vid ytterligare auktion den 20 Oktober, då
mer än 3:ne års ränta upplupit, Krigsmanskassan, som ej kunde våga att längre utsträcka
försäljningen, lät inropa hemmanet för dess deri egande fordran, hvilket, efter Direktionens
förmenande, är det enda sätt att tillvägagå vid sådana fall, helst hemmanets längre qvarblifvande
i förre egarens hand hotade att försätta det i ödesmål. Åtgärden har ock af
de till granskning af 1864—1866 årens räkenskaper för Amiralitets-krigsinanskassan af
kassadelegarne utsedde revisorer blifvit godkänd. Vid samma tid måste Krigsmanskassan
inropa en annan för dess fordran utmätt egendom, och någon tid förut 2:ne andra egendomar,
hvilka dock alla kunnat utan förlust för Kassan genast åter försäljas. Med hemmanet
Krokstorp var förhållandet annorlunda, ty först nödsakades Kassan, genom egarens
anförda klagomål öfver auktionen och fullföljd deraf ända till Kong!. Maj:t, att låta hemmanet
blifva qvar i nämnde persons ägo, intilldess besvären genom Kongl. Maj:ts nådiga
Utslag den 2 Mars 1868 afgjordes och Direktionen fick komma i besittning af hemmanet;
och för att ej alldeles lemna detta utan all vård, blef det för återstående delen af år
1868 utarrenderadt för det ringa beloppet af 500 R:dr. Derefter blefvo försäljnings- och
arrendeauktioner anställda den 25 November 1868 och den 27 Januari 1869. Vid den
först anställda auktionen, som varit i länets och angränsande läns tidningar behörigen
kungjord, infann sig ej någon spekulant, som afgaf något anbud, och vid den sednare
auktionen erbjöds väl 20,000 R:dr, men af förre egarens son, hvilken, såsom kändt var,
inga tillgångar egde, utan ville hafva hela köpeskillingen innestående, och då uppgaf sig
skola anskaffa borgen, men endast för ränta och amortering. I arrende bjöd samme person
900 R:dr. Då emellertid den erbjudna köpesumman med mer än en tredjedel understeg
det belopp, för hvilket Krigsmanskassan inropat egendomen, och köparen dessutom ej
kunde skaffa säkerhet för köpeskillingen, och sålunda måste anses såsom en högst osäker
köpare, så nödgades Direktionen, då endast några månader återstodo tilldess gården borde
tillträdas, att anskaffa en inspektor, och låta denne sköta egendomen, dervid det utröntes,
att förre egaren helt och hållet utsugit jorden, hvarigenom under närmaste åren ej någon
synnerlig afkastning kunde påräknas, att ladugården var nedbränd; och då hemmanets
hufvudsakliga herrligheter bestodo i goda och vidsträckta betesmarker, fördelaktiga för
uppfödande af kreatur, sä var det en oafvislig nödvändighet att bygga en ladugård, förutan
hvilken det var att förutse, att ingen spekulant på egendomen skulle kunna erhållas.
Det synes som skulle Riksdagens Revisorer vilja lägga Direktionen till last, att den ej
genast, med hvilken förlust som helst, afyttrade egendomen till hvilket pris som erhållas
kunde, men af det redan anförda torde Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, att de försök,
som gjordes, för att få egendomen försåld, misslyckades, hvadan Direktionen vidtog de
enda mätt och steg, som återstodo, eller att söka förbättra egendomen, för att derefter
med någorlunda fördel få den afyttrad.
Vid 3:dje punkten.
1 afseende på anmärkningen om räntas debitering för det i egendomen Krokstorp
nedlagda kapital, får Direktionen underdånigst meddela, att en sådan debitering endast
skulle verkat vilseledande, enär räntan, så länge hemmanets afkastning ej motsvarade densamma,
endast skulle utgjort en skenbar tillgång för Gratialfonden, utan motsvarighet i
verkligheten, samt räkenskaperna följaktligen kommit att visa en bättre ställning för fonden,
än som varit öfverensstämmande med verkliga förhållandet. Skulle deremot vid en
blifvande försäljning af egendomen försäljningsbeloppet öfverstiga det värde, hvartill densamma
finnes i räkenskaperna upptagen, så kommer naturligtvis detta öfverskott att i
392
böckerna uppdebiteras, men att deremot under tiden belasta egendomen med sådan ränta
och densamma år från år balansera samt derigenom förespegla fonden en tillgång, som
tilläfventyrs slutligen kunde komma att till hela sitt belopp ur räkenskaperna afskrida*,
skulle, såsom förut är nämdt, endast vilseleda.
G. INDEBETOU.
C. V. von HEIDENSTAM. C. J. HUBENDICK. J. F. NORDBECK.
G. Trägårdh.
F. Lindbom.
.Revisions
berättelsen.
Utlåtandet.
Bevärings-beklädnads-direktionernas redogörelser, samman -
drag af..............................Sid.
Bevärings-fonden, allmänna..................... „
Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond........ „
Bibelkommissionen..................... „
Biblioteket, Kongl............................ »
Biskopslöne-regleringsf onden..................... „
Brobyggnader, anslag till...................... „
Bränvins-kontroll-byrå, Civil-departementets.........„
Bada, skogsskolan å.......................... „
28.
38.
39.
251.
187.
158.
71.
121.
179.
389.
c.
Central-institutet, gymnastiska................... „ 212.
Civil-departementet........................... „ 59.
Civilstatens pensions-inrättning................... „ 264.
D
Danielslund, skogsskolan vid........
Danviks hospital...............
Depositionsmedel, Öfverståthållare-embetets
Domkyrkan i Göteborg...........
„ „ Hernösand...........
„ „ Kalmar............
„ „ Karlstad............
„ „ Linköping...........
ii
it
ii
ii
ii
ii
„ Lund. . .
„ Skara . .
„ Strengnäs
„ Upsala . .
„ Westerås.
,, Wexiö . .
„ „ Wisby.................
Drottningholms slott..................
Drottningholms broars arrendemedels-fond . . . .
Drottninghuset.....................
Döfstumma och blinda, Allmänna Institutet för .
179.
230.
66.
246.
248.
247.
ii
it
247.
240.
245.
241.
242.
239.
244.
249.
6.
154.
229.
299.
E
Ecklesiastik-departementet...................... „ 187.
Ekonomiska kartverket....................... „ 122.
Ekplantering smedlen ........................ „ 175.
Elementarläroverken......................... „ 189.
Register
öfver
Riksdagens år 1871 församlade Revisorers berättelse om granskning af
statsverkets samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
jemte de i anledning af samma berättelse till Kongi. Maj:t afgifna
underdåniga utlåtanden.
Revisions
berättelsen.
Afvittringar och skiften......................Sid. 67.
Akademien, svenska......................... n 217.
„ Kongi. Vetenskaps-................. „ 218.
„ „ Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets- . . „ 221.
„ för de fria konsterna................. „ 222.
„ Landtbruks-...................... „ 103.
„ Musikaliska...................... „ 223.
Aktor utsvältning, Kammar-rättens................ „ 168.
Almare Stäkes bros arrendemedelsfond............. „ 155.
Alnarps Landtbruks-insntut.................... n 97.
Amira litet»- krigsmanskassan.................... „ 269.
Arbeten, allmänna, anslag till................... „ 69.
Arbetsförtjenst, anslag till beredande af............. „ 70.
Arfprinsens palats.......................... n 5.
Arméens pensionskassa........................ n 266.
Armé-förr al trång en.......................... „ 19.
Avesta kronovåg........................... n 164.
Utlåtandet.
385.
325.
390.
B
Barnbördshuset, allmänna...................... n 214.
Barnhus, Stockholms allmänna.................. n 234.
Barthélemy, S:t, kolonien...................... n 183.
Behållningar å hufvudtitlarne, reserverade........... „ 146.
Beklädnads-direktionernas vid indelta regementena redogörelser,
sammandrag af..................... n 27.
Beskattning sväsendets förenkling.................. „ 124.
Rev. Ber. 1871 ang. Statsverket.
50
Elementar skolan, nya.........................
Elfdals pastorats regleringsfond.................
En-p er-mille-f onden.........................
Expens- och aflöningsräkningar till åttonde hufvudtiteln . .
Revisions
berättelsen.
Sid.
tf
tf
tf
198.
156.
32.
253.
Utlåtandet.
381.
F
Filénska testamentsfonden...............
Finans-departementet....... ..........
Flyg sandsplantering sf ond, Kristianstads läns.....
Folkskole-lärarnes pensions-inrättning.........
Folkundervisningens normalskola...........
Fonden för blesserade officerare och underofficerare
Fång vår ds-anslag et...................
Fångvårdsstyrelsen...................
Fängelse-byggnader, extra anslag till........
Fängelser, anslag till härads- och stads-.......
„ „ „ efter cellsystemet....... .
„ „ „ ett nytt sådant i Karlskrona
Förenade mötespassevolansfonden............
Försvarsverkets ordnande, kreditivmedel till.....
Förvaltningen af sjöärendena.............
149.
124.
154.
273.
210.
150.
12.
12.
14.
14.
14.
14.
33.
42.
49.
388.
G.
Garnisonssjukhuset, allmänna.................... „ 46.
General-landtmäteri-kontoret.................... „ 63.
Geologiska undersökningar, anslag för fortsättning af ... . „ 123.
Gripsholms lustslott........ „ 8. 300.
Gymnastiska Central-institutet................... „ 212.
H
Hägn lustslott................
Hamn- och brobyggnader, fond för . . . .
Handels- och sjö/arts-fonden........
Handelsflottans pensions-anstalt......
Hospitals- och barnhus-fonden, allmänna
Hufvudtiteln, första.............
„ andra .............
,, tredje.............
fjerde.............
„ femte.............
„ sjette.............
„ sjunde............
It
„ 17,
tf
tf
it
10.
71.
120.
272.
226.
4.
12.
15.
19.
49.
59.
124
Hufvudtiteln, åttonde.................
„ nionde..................
Hunneberg, skogsskolan å..............
Hvitfeldtska stipendiefonden..............
Häkten, läns- och krono-, vård och underhåll af
Revisions
berättelsen.
Sid.
tt
tt
It
187.
264.
179.
208.
13.
Utlåtandet.
I.
Indragningsstaterna, Pensions- och................ „ 264.
Invalidfond, beväringsmanskapets................. „ 39.
Invalidhus fonden........................... „ 38.
J.
Jemtlands läns karta, försäljningen af . .
„ roteringskassa..........
Jemn äg sbyggnader, statens.........
„ „ styrelsen öfver
Jemn äg strafik, statens............
Jordeboksväsendet..............
Justitie-departementet............
63.
49.
74.
74.
88.
124.
12.
311.
K.
Kammar-rätten...........................
Kammar-rättens aktoi utstakning.................
Karlskrona, anslag till uppförande af nytt straffängelse i . .
Karolinska rnediko-kirurgiska institutet.............
Kommers-kollegium..........................
Konsistorierna............................
Konsistorium i Göteborg......................
„ „ Hernösand.....................
„ „ Kalmar.......................
„ „ Karlstad......................
„ „ Linköping.....................
„ „ Lund ........................
„ „ Skara........................
„ „ Stockholms stad.................
„ „ Strengnäs.....................
„ „ Upsala.......................
„ „ Westerås......................
„ „ Wexiö.......................
„ „ Wisby.......................
Konsulsf''onden............................
KontrolXstä, mpdmedel........................
It
tf
It
tf
tt
tt
tt
tt
tt
tt
tt
tt
tt
tf
168.
14.
207.
189.
194.
196.
196.
196.
190.
194.
190.
198.
192.
190.
192.
192.
196.
16.
166.
331.
327.
358.
374.
366.
371.
338.
355.
342.
379.
345.
333.
350.
353.
377.
Kontrollverket.............................
„ anslag till omkostnader för...........
Krigshögskolan ...........................
Krigsskolan..............................
Kronohäkten, anslag till.......................
Kronoräkenskaper och landsböcker................
Kronouppbördsverket, statsverkets bidrag till aflöning af . . .
Krut- och salpeter-försäljningsmedel..............
Revisions
berättelsen.
Sid. 166.
„ 167.
V
V
48.
13.
64.
66.
32.
L
Landsböcker och kronoräkenskaper, länens........... „ 64.
Landshöfdinge-ackords-amorteringsfonden............. „ 151.
Landshöfding e-löneregleringsf''onden................ „ 150.
Landtbruks-akademien....................... „ 103.
Landtbruks-institut: Ultuna.................... „ 94.
„ Alnarp.................... „ 97.
Landtförsvars-departementet................... „ 19.
Landtmäteri-kontoret ........................ „ 63.
Liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren......... „ 146.
Längmanska testamentsfonden.................. „ 157.
Länshäkten, anslag till....................... „ 13.
Läroverken.............................. „ 189.
M
Magasinsärendena, allmänna.................... „ 162.
Militie-boställs-kassan........................ „ 37.
Missväxt, anslag till lindrande af nöden i de län, som lidit af „ 71.
Myntverket.............................. „ 164.
Mötespassevolans-fonden, förenade................ „ 33.
N.
Nationalmuseum.......................... „ 188.
Naturhistoriska''* Riksmuseum.................... „ 219.
Navigationsskolorna............... „ 114.
Norénska fonden........................... „ 149.
Normalskola, folkundervisningens. .5............... „ 210.
Norrbottens hästjägaresqvadrons|fond................ 34.
Nya elementarskolan i Stockholm................. „ 198.
Utlåtandet.
330.
331.
326.
322.
325.
303.
0.
Officerare, blesserande, fonden för
Omberg, skogsskolan å......
Sid.
Revisions
berättelsen.
150.
179.
Utlåtandet.
P
Palmqvistska fonden för Stockholms befästande........ „ 40.
Pensionsfond, beväringsmanskapets................ „ 39.
Postverket............................... „ 170.
Presterskapets löneregleringsfond................. „ 157.
R
Ramsele pastorsboställes skogeförsäljningsfond......... „ 155.
Reservationer............................. „ 294.
Restantier............................... „ 142.
Riddarholmskyrkan......................... „ 250.
Riksgäldst!erkets fond........................ „ 138.
Riksmuseum, naturhistoriska.................... „ 219.
Rotering skassa, Jemkande..................... „ 49.
s.
S:t Barthélemy............................ „ 183.
Sammandrag öfver samtliga allmänna verks och inrättningars
tillgångar och skulder................. „ 275.
Sandplanteringar i Hallands län................. „ 180.
Schåperimedlen, redogörelse för.................. „ 105.
Seminarium för bildande af lärarinnor............. „ 209.
Sera fmer-lasarettet......................... „ 225.
Sjöförsvars-departementet...................... „ 49.
Skiften och afvittringar...................... „ 67.
Skogs-institutet............................ „ 178. 329.
Skogspdant er ing skassan....................... „ 152.
Skogs-skolorna ............................ „ 179.
Skogs-styrelsen............................ „ 175.
Slöjdskolan i Stockholm...................... „ 113.
Stambanor: södra.......................... „ 75.
„ nordvestra....................... „ 76.
„ östra.......................... „ 80.
„ sammaDbindningsbanan genom Stockholm .... „ 81.
„ norra.......................... „ 82.
Stamholländerierna......................... „ 100.
Statistiskt sammandrag öfver Armé-förvaltmngens utgifter . „ 43.
Statistiska tabellkommissionm................... „ 59. 315.
Revisions
berättelsen.
Siats-kontoret............................Sid. 125.
Statur egt''eringsf''onden, ordinarie................... „ 130.
„ extra..................... „ 136.
Statsverkets behållna inkomster.................. „ 132.
Stockholms slott, anslag till reparationer å........... „ 4.
Stockholms stads undervisningsverk............... „ 198.
Stockholms stads kronoräkenskaper............... . „ 64.
Strömsholms slott.......................... „ 11.
Stuteri-öfver styr elsen och stuterierna............... „ 107.
Stämpel,pappers-uppbör den...................... „ 161.
Sundhets-kollegium......................... „ 212.
Svartsjö slott............................. ,, 6.
Sveriges gamla lagar, anslag till ersättning för biträde och
kostnader vid utgifvandet af................. „ 275.
T.
Tabellkommissionen, statistiska................... n 59.
Teatrarne, Kongl........................... n 185.
Tekniska skolorna,.................... n 111.
Teknologiska institutet....................... n 110.
Telegrafverket, elektriska...................... n 180.
„ optiska........................, 182.
Tierp, skogsskolan i ........................ n 179.
Tillgångar och skulder, allmänna verks............. „ 275.
Topografiska kårens arbeten ..................... 46.
Trosspassevolansfonden....................... v 33.
Trädgårdsföreningens elevskola,................... „ 103.
Tullverket............................... „ 173.
u.
Ulriksdals lustslott.......................... n 9.
Ultima landtbruksinstitut..................... n 94.
Underofficerare, blesserade, fonden för.............. „ 150.
Universitet: Upsala......................... n 204.
„ Lunds......................... „ 206.
Utrikes-departementet........................ 15.
y
Vattenaftappnings-fonden för rikets norra län......... „ 72.
„ „ „ „ mellersta och södra län . „ 71.
Veterinär-inrättningen i Skara ................... „ 216.
Veterinär-institutet......................... 215.
Utlåtandet.
382.
300.
333.
322.
384.
301.
Volontär-vakansmedels-fonden.......
Väg- och vattenbyggnader, Styrelsen för
Utlåtandet -
Revisionsberättelsen.
Sid. 35.
„ 68.
w
Wadstena krigsmanshuskassa................... „ 36-
• •
o.
Öfver intendents-emhetet....................... „ 169.
Ö/verståthållare-embetets räkenskaper............... „ 65. 310.