om hwlld i Riket och dest Styrelse sig tilldragitsedan sista Riksdag; (Framställning / redogörelse 1870:Rber)

Berättelse

om hwlld i Riket och dest Styrelse sig tilldragit
sedan sista Riksdag;

Gifwcn Stockholms Slott ä Rikssalen bett 19 Januari 1870.

hennes Kong!. Höghet Prinsessan Lotoisas förmälning med HansHemiesKongl.
Kongl. Höghet Kronprinsen Fredrik af Danmark har sistlidet är underftsstmLowisas
löftesrika förebud till lycka och sällhet wunnit fullbordan. De twänue *ormaImns''
Konungahusens festliga glädje öswer denna förening farm ett innerligt
genswar i de benne folkens deltagande kärlek och hyllning.

Landets lugna utweckling eget fortfarande stöd och styrka i de män- .Förhållande
skapliga förhållanden och det goda förstånd, som Kongl. Maj:t under Maner,
oaflåtlig omsorg widmakthåller med alla främmande Makter.

Till den i sednaste Riksdagsberättelse omnämnda Wänskaps-, Han- ^änflaps-^
dels- och Sjöfarts-Traktat, som emellan de Förenade Rikena och Konunqa- Sjofarts „

Traktater.

nfet Slam afslöts i London den 18 Maj 1868, hafwa ratistkationcrna
likaledes i London, ben 9 November sistlidet år, 6 (tf to it uttocxlade. Den
Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1:a Samt. 1:a Asdeln. 1

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

emellan de Förenade Rikena och Japan, genom ä ömse sidor befullmäktigade
Ombud, i Yokohama den 11 November 1868 afflutade Manskaps-,
Handels- och Ssösarts-Traktat har af Hans Maj:t Konungen
bett 4 Juni sistlidet är blifwit gillad och godkänd, och är ratifikationen
af denna Traktat afsänd, för att emot den Japanska ratifikationen utwextas.

Postfördrag. Emellan Swerige och Nordtyska Förbundets Stater har i

den f3 Februari 1869 blifwit afflutadt ett Postfördrag, som är ratificeradt
af Hans Maj:t Konungen den 16 och af Hans Maj:t Konungen
af Preussen, i Nordtyfla Förbundets namn, den 17 Mars 1869.
Emellan Swerige och Danmark är likaledes i Stockholm den 6 och i
Köpenhamn den 10 April 1869 afflutadt ett Postsördrag, som erhållit
ratifikation af Hans Maj:t Konungen den 11 Juni samt as Hans Maj:t
Konungen af Danmark den 21 April 1869.

Konvention I följd af de utflyttningar, som från de Förenade Rikena till NordNord-Ameri-
Amerikas Förenta Stater ega ruin, har uppstått nödwändigheten att
Stater ntflyt-traktatsenligt ordna frågan om från det ena landet till det andra ut^nationalitet,
flyttade personers nationalitet. För sådant ändamål har i Stockholm
den 26 Maj sistlidet år blifwit afflutad eu Konvention äfwensom undertecknadt
ett protokoll, assedt att i wissa betar närmare bestämma berörd
Konventions innehåll. Ratifikationerna af denna Konvention hafwa
ännu icke blifwit utwexlade.

Konvention Emellan de Förenade Rikena och Kejsardömet Frankrike är, genom
nand?aNör-besullmäktigade ombud, i Paris den 4 Juni sistlidet år afflutad eu
bitare, konvention, rörande ömsesidigt utlemnande af förbrytare. Denna Kon -

styrelse sig tilljdragit sedan sista Riksdag.

vention är as Hans Maj:t Konungen ratificerad den 5 sistlidne November.

Genom Ministeriella Deklarationer, undertecknade och utwerlade i Deklaration

ångande

Köpenhamn den 25 Juni 1869, Bär, i afseende ä 6:te Artikeln i Han- färjemans.

, ^ Båtar.

dels- och Sjöfarts-Traktaten med Danmark af den 2 November 1826,
blifwit stadgadt, att sä kallade särjemansbätar, som segla från städerna
Malmö, Helsingborg och Landskrona till Köpenhamn och Helsingör eller
omwändt, skola, dä de till drägtigheten icke öswerstiga 3 Swenfla nyläster
eller 10 Danska registertons, mara befriade från alla hamn- och
lästafgister.

Ministeriella Deklarationer äro i S:t Petersburq den ~ November Deklaration

u 5 angående

1869 undertecknade och utwexlade, i kraft af hwilka sista momentet i 10 fleppspatz.
§ af Additionel^ Artikeln till Handels-, Sjösarts- och Wänskaps-Traktat
emellan de Förenade Rikena och Ryhland af den 1838, som innehöll
föreskrift, att pah för stepp och fartyg, hwilka seglade direkte emellan
Swerige och Finland, ställe mara bestyrkta eif det lands konsuler eller
vice konsuler, dit fartygen woro bestämda, har från och med den 17
November sistlidet är upphört att mara gällande.

Jemlik de till Justitie-Statsministern frän domstolar samt polis- Natsminioch
werkställande myndigheter för är 1867 inkomna uppgifter, har an-^berÄlse"''
talet af anhängiggjorda ärenden nämnda är utgjort, af twistemäl 48,352,
deribland konkursmäl 2,074 och urarfwamäl 91; af alla konkurs- och
urarfwamäl, utan afseende om twistefräga i dem till domstols afgörande
hänfljutits, 5,093; as stuldfordringsmäl hos Kongl. Maj:ts Besallningshafwande
193,085; af andra civila ärenden 352,934; samt af brottmäl
39,383. — I de samma är afgjorda brottmäl haswa ätalats 38,595

Berättelse om hwad i Riket och dess

särskilda lagöfwerträdelser och blifwit sakfällde 30,720 personer, nemligen
27,859 män och 2,861 qwinnor. Bland dessa pasma bliswit dömde till
dödsstraff 7 män, till straffarbete 1,667 män och 325 qwinnor, till fängelse
481 män och 81 qwinnor, till annan urbota bestraffning 112 män
och 5 qwinnor, samt till endast böter 25,592 män och 2,450 qwinnor.

Tillökning af Till befrämjande af ett skyndsammare afgörande af malen i Rikets
antal i RiketssHosrätter hafwa dessa a nedannamnde tider sistforflutna ar hwar för sig
Hofratter. „ gft a^cfn{ng utöswer det ä stat bestämda antal divisioner, nem-. -

ligen Swea Hofrätt under arets sex första mänader, Göta Hofrätt under
wärsessionen samt Hosrätten öfwer Skäne och Blekinge under warsessionen
samt från bett 1 November till arets stut; och har Kongl. Maj:t, i anseende
dertill att i sistnämnde tron Hofratter balansen af oafgjorda mål
fortfarande är högst betydlig, medgifwit, att dessa Hofrätter finge än
widare, Göta Hofrätt under innewarande ars wärsession och Hosrätten
öfwer Skäne och Blekinge från arets början till bett 1 instundande November
förstärkas med ett öfwertalig division.

Tillsättande Den befattning med afseende a tillsättande as en del tjenstemän i
°a1 KriAos-Krigshofrätten samt upprättande af underdånigt förflag till andra tjensteman.
^ befattningar derstädes, hwilken enligt Kongl. Brefwet den 11 Januari
1825 flulle utöfwas af Krigshofrättens Ordförande, General-Auditören
och Krigs-Justitiarien, har numera blifwit ä Krigshofrätten öfwerflyttad.

Organisation Efter wederböraude förstag har Kongl. Maj:t meddelat sörestrister

rätter och rörande förändrad organisation af Radstufwuratten och Magistraten t
Magistrater. ^ . ($ai:lgemta. hvarjemte Kongl. Maj-.t fastställt ny ordning

Walordningar^gr Borgmästarewal i städerna Strengnäs och Wexiö äswensom förslag till
m'' m* förändrad röstberäkning wid dylika mål i städerna Landskrona och Carlshamn.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Pa grund as gjorda framställningar har Kongl. Maj:t, med stöd afUpph°^»d^as
Kongl. Förordningen den 1 Maj 1868 angående bouppteckningars och räinghet »n
årsskiftens upprättande i stad, förklarat att i städerna Sölvesborg, Hernö- upptecknmgssand,
Strengnäs, Säter och Köping Magistratens rättighet att förordna män.
boupptecknings- och arfstiftesmän stall upphöra.

Med anledning af hwad Riksdagen uti underdånig striswelse den 13 Maj upphörande
sistlidne är anhällit, har Kongl. Maj:t, säwidt nämnde striswelse utgjort
föremål för Justitiedepartementets föredragning, meddelat förestrift, att dingar^att
den, hwilken hädanefter utnämnes till Häradshöfdinge-embete, med hwars
innehafwande hittills åtföljt förmanen att uppbära ränteanstag efter markegängsmedelmarkegängspris
jemte forsellönsersättning, stall mara styldig att i
stället för omförmälde förman ätnöjas med lösen för ränteanstagen efter
medelwärdet mellan 1834—1853 arens medelpris samt 1862 ärs medelmarkegängspris.

Med bifall till gjord ansökning har Kongl. Maj:t tillätit, att som- Förändrad
martingen i Norra Asbo härad må, sä ofta domaren finner sädant
nödigt, utsättas att börja efter midsommar, men före den 5 Juli. Äsbo härad.

Sedan Riksdagen uti underdänig flrifwelse den 13 Maj 1867 anhällit,
det Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfwerwägande hwilka Åtgärder,Uuderdomstotill
bewarande af Underdomstolarnes arkiver, kunde finnas lämpliga, har
Kongl. Maj:t, efter wederbörandes hörande, dels förordnat, att de i
Häradsrätternas arkiv befintliga domböcker, tänkeböcker och andra rättsstipningen
rörande handlingar, tillhörande tiden före 1736, hwilka numera
hufwudsakligen för den historista förfiningen äro af wärde, stola
till Riksarkivet öfwerlemnas, för att för framtiden der förwaras, dels

Berättelse om hwad i Riket och dess

ock anbefallt Kong!. Maj.ts samtlige Befallningshafwande att till Kong!.
Maj:t inkomma med uppgift angående beskaffenheten af de inom länet
befintliga lokaler för Stadsarkiven samt angående det stick, hwari der
förwarade handlingar befinnas, och huruledes de wärdas, hwarefter Kongl.
Maj:t, efter pröfning af de färstildt för hwarje stad förekommande förhållanden,
null fatta widare beslut i srägan. Derjemte hafwa Kongl.
Majlls Befallningshafwande samt Domhafwande ä landet och Magistraterna
i rikets städer, utom Stockholm, blifwit förständigade att
erinra wcderbörande mcnighetcr om deras skyldighet att widtaga sädana
åtgärder, som för uppfyllande af lagens stadgande i 2 Kap. 7 § Rättegångsbalken
angående förevarande af de handlingar, som i Underdomstolarnes
arkiv gwarblifwa, mä mara af nöden.

Begagnande $ör ästadkommande af minskning i de betydliga fängtransportkosthäktena
i naderna inom Westerbottens län har, sedan wederbörande menigheter

Skellefteä och 1 '' 1 ,

Lycksele jåjom B [{fa 11 hörda, Kong!. Maj:t förordnat, att häradshäktena i Skellefteå
och Lycksele finge tillswidare såsom kronohäkten begagnas för werkställande
af fängelse wid watten och bröd samt af enkelt fängelse, äswensom
till förmalande af ransakningsfängar; i sammanhang hwarmcd erforderliga
förestrifter i afseende ä tillsynell wid häktena samt fängwärdens öfwertagande
af Kronan meddelats.

rUmnga?till Ritningar till nya häkten för Gelliwara Lappmark och Gamla Nornya
häkten. bergslag äro fastställda.

FängelsebyM- Sedan sistlidne ärs Riksdag bewiljat anstag till påbördande af ett
Westerwik. nyck kronocellfängelse i staden Westerwik, har Kongl. Maj:t fastställt
underdåniga ritnings- och kostnadsförstag för denna fängelsebyggnad. Arbetet
a densamma har sistlidne ar börjat.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Det nya kronohäktet i Hudikswall har under är 1869 blifwit tillKr°n°hM^i
begagnande upplåtet.

I anledning deras att genom Kongl. Kungörelsen den 20 Maj F°rwdrM
1868 den dagtraktamentsersättning, förn Armeen tillhörande personer wid rörande^dagwissa
kommenderingar ega tillgodonjuta, blifwit bestämd till högre belopp ^Arbef»?
än förut i sädant afseende utgått, och sedan fråga uppstått huruwida icke^s^fängbe^
dylik förhöjning i aflöningen jemwäl borde bewiljas befäl och under- mmdermgar.
befäl wid fångbewakningskommenderingar, har Kongl. Maj:t förordnat,
att wid nyhnämnde slags kommenderingar befäl och underbefäl skall från
och med den 1 Mars 1869 åtnjuta dagtraktamente enligt bestämmelserna
i 4 mom. af ofwanberörde Kongl. Kungörelse.

Nådigt Reglemente för Stockholms städs ransakningsfängelse har
blifwit utfärdadt.

Till det af sednaste Riksdag asgifna förslag till författning angående Lagförändn».
answar för den, som söker förmå annan till affall från den EvangelisktLutherska
läran, öfwer hwilket förslag Kongl. Maj:t icke kunnat före
Riksdagens åtskiljande meddela beslut, har Kongl. Maj:t sedermera, i den
ordning 87 § Regeringsformen bestämmer, lemnat nådigt bifall och låtit
å detta förslag grundad Förordning den 16 November 1869 utfärdas;
hwarjemte Kongl. Maj:t låtit utfärda nådiga Kungörelser under den 12
Februari 1869 angående insändande till Kongl. Maj:ts Befallningshafwande
af Underdomstols utslag, hwarigenom urbota answar ådömts icke
häktad person; under den 29 April 1869 angående råtta lydelsen af 18
§ i nådiga Förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes
den 11 Juni 1868; och under den 30 Juni 1869 angående wissa dom -

Berättelse om hwad t Riket och dess

sagors indelning i walkretsar för Riksdagsmannawal. Hfwer de af sednaste
Riksdag beslutade lagförändringar, hwilka Kongl. Maj:t ansett Sig
ej böra bifalla, will Kongl. Maj:t meddela särskild berättelse, innefattande
jemwäl de stål, som funnits hindra förslagens antagande.

Förslag till
lag om in»
grisning t
sastighetsbok
m. m.

Ofwer de t berättelsen till sednaste Riksdag omnämnda förslag till
lag om inskrifning i sastighetsbok och till förordning angående wissa lagförändringar
i sammanhang med införandet af nämnde lag har Högsta
Domstolen, till hwars granskning dessa förstag öswerlemnats, ännu icke
afgifwit yttrande.

Stadga an- Frän Rikets Hofrätter hafwa underdåniga utlätanden inkommit öfwer
manna Under»^^ på sätt berättelsen till förra Riksdagen innehåller, as utsedda komilaÄt
m^un Eerade uppgjorda sörflag till Stadga angående allmänna Underdomstolarne
a landet och till Förordning om wissa lagförändringar i sammanhang
med antagande af nämnda Stadga m. in.; och hafwa dessa förslag
derefter blifwit remitterade till Högsta Domstolen, hwars utlåtande
afwaktas.

^°(ag°otnta ^ti berättelsen till 1869 ärs Riksdag omnämndes jemwäl att eu
wattenrätten. omarbetning af förflaget till ny lag om wattenrätten befunnits wara af
nöden. Kongl. Maj:t har derföre uppdragit åt eu komité att, med ledning
af de i ämnet asgifna underdåniga utlåtanden och de upplysningar
komiterade t öfrigt kunde bliftva i tillfälle att inhemta, werkställa en
sådan omarbetning i wissa delar af ifragawarande sörflag och deruti införa
de söreflrister, som för ängswattnings befordrande kunde finnas
lämpliga.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Den forntid, förn, pa sätt förrberörde berättelse utwisar, blifwit af^Komitin^för
Kongl. Maj:t tillsatt för utarbetande af lagförslag angående ut)öfnmgå=1(19fcrfia^an.
wäsendet, har under sistförflutne ar fortsatt, men ännu ej afslntat sina mngswasenarbeten.
bet

Sedan 1868 ars Kyrkomöte uti underdånig skrifwelse den 3 Oktober komité för
nämnde är fästat Kongl. Majtis nädiga uppmärksamhet ä behofwet afas Kyrkolagen,
den gällande Kyrkolagens omarbetning, har Kongl. Maj:t åt utsedde
komiterade giswit uppdrag att ombesörja en revision af nämnde lag
samt derwid göra början med de presterliga befordringslagarne och med
förslag till lagstadganden derom till Kongl. Maj:t inkomma före kyrkolagsförslagets
fullbordan i deh helhet. Till denna komites behandling
hafwa åtskilliga dels från Kyrkomötet dels ock från Riksdagen inkomna
underdåniga framställningar rörande ändring as stadganden, tillhörande
Kyrkolagens område, blifwit öfwerlemnade.

Indelta Armeens wapenöfningar hafwa under år 1869 werkställts Indelta Ar r

'' ° / i i méenss w ap in till

den utsträckning, som genom 1858 års Underhållsreglemente bestäm- °fnmgar.

mes. Derutom hafwa, i likhet med hwad under de sednare åren egt
rum, samtliga regementens och corpsers skarpskyttar warit sammandragna
till särskilda möten; hwarjemte inom tre af militärdistrikten warit organiserade
Underbefälsskolor, wid hwilka inalles 64 underofficerare och 384
man korporaler och soldater erhållit underwisning.

Bewäringsmanskapets wapenöfningar hafwa försiggått efter gifna ^Engssörcskrifter.
Den åt bewäringsskyldig lemnade rättighet att, mot erläggande
af wip afgift, för är 1869 bestämd till 100 R:dr, minna befrielse
från wapenöfning i fredstid, har begagnats as 586 wapenöfningsskyldige.

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1:a Samt. 1:a Afdeln.

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

De erlagda asgisterna, sålunda utgörande tillhopa 58,600 R:dr, hafwa
kommit Allmänna Bewäringsfonden tillgodo. Såsom bewäringseliter,
sör hwilka kostnaden till en del utgår från nämnda fond, finnas för
närwarande antagna 148 personer.

Upphäfwande I afseende ä den allmänna Bewäringens öfninqsmöten innewarande

af rättigheten 11

förbewarings-zr bär Kongl. Maj:t, med upphäfwande af Kongl. Brefwet den 23

skyldige studs- '' °

rande wid Ri- Mars 1813, angående tillstånd för de bewäringsfiyldige studerande wtd

kets umversi- u

teter att der- Rikets begge universitet att få wid sjelfwa lärosätena i wapen oswas,

dergäi,wapen-Afwensom af Kongl. Brefwet den 18 Mars 1862, i hwad det innefattar
tillåtelse för begge bewäringsklasserna af de studerande wid universiteten
i Ilpsala och Lund att samtidigt exerceras under sednare hälften af Maj
månad, funnit godt i nåder förordna, bland annat, att de studerande
bewäringsfiyldige wid nämnda universiteter fiola undergå wapenöfning
gemensamt med öfriga bewäringsmanfiapet inom de bewäringsområden,
hwartill städerna Ilpsala och Lund höra; dock att bewäringsfiyldig studerande,
som önskar före wapenöfningarnes början från lärosätet sig aflägsna,
må, på sätt och under det förbehåll som i ofwannämnda Kongl.
Bref den 18 Mars 1862 stadgas, eget att i sin blifwande wistelseort
wapenöfwas tillsammans med wederbörande klah af ortens ösrige bewäringsfiyldige.

I öfrigt hafwa samtlige bewäringsfiyldige förklarats berättigade att,
derest de sådant åstunda, under mötestiden begagna egen mundering, icke
blott af s. k. småpersedlar, utan äfwen af öfriga till mnnderingen hörande
persedlar, de sistnämnda sä framt de öfwerensstämma med de för
bewäringsmanfiapcts beklädnad gällande modeller; skolande de bewäringsskyldige
ega att härför uppbära kontant flitningsersättning enligt tillika
stadgad grund; med hwilken anordning Kongl. Maj:t af fett att bereda ej

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

allenast de bewäringsskyldige en fördel, utan äfwen Statswerket eu minskning
i utgifterna för betoäringsmanskapets beklädnad.

Af de to ib 1869 ärs början befintliga 276 fritoilliga skarpskytte- .FrMMiga
föreningar hafwa, nypa derom gjord anmälan, 8 bliftoit upplösta, under ''föreningar,
det ingen ny tillkommit. De fritoilliga skarpskyttesöreningarncs antal
uppgär säledes för närwarande till 268 med en sammanlagd styrka af
37,400 aktiva medlemmar. — Utom särskilda skjntöfningar i provinserna,
hvartill anslagna medel blifwit utdelade, har i Stockholm en allmännare
täflingsskjutning egt rum.

För utbildning i krigareyrket hafwa fem Swenska officerare H^Swenflaofanställning
t Kejserliga Franska armeen, salut erhållit understöd från yn^frig1*
det för dylikt ändamål bewiljade anslag. tjenst.

För fästningsartilleriets behof hafwa gröfre projektiler, sä to ät rund- F°stmnstskulor
som spetsgranater, tillsammans 2,600 stycken, bliftoit anskaffade
för en summa af 32,660 R:dr.

Sedan prof-lavett af jernplåt till en 9,63 tums kanon bliftoit, enligt
af Kongl. Maj:t fastställd ritning, förfärdigad, har kontrakt afslutats om
tilltoerkning af 7 stycken dylika lätt etter.

För sältartilleriets behof hafwa 9 stycken 2,58 tums kanoner samt TMartille28,
100 stycken spetsprojektiler af olika stag bliftoit från styckebruken i
riket levererade.

Wid Artilleriets tocrkstäder hafwa 12 stycken lavetter, 10 stycken
förställare och 4 stycken ammunitionstoagnar äfwcnsom åtskilliga rid- och
anspannspersedlar samt redskap förfärdigats, och kan härigenom fältartilleri -

Berättelse om hwad i Riket och dess

materielen, med undantag af trostfordonen, hwilka för närwarande arv
under arbete, anfes fulltalig för 25 fältbatterier, hwartdera ä 6 kanoner.

Gewärstill- Tillwerkningen af gewär har fä fortskridit, att omkring 50,000
stycken, dels nya, dels förändrade gewär, enligt sednast fastställda modeller,
finnas att tillgä.

Utdelning af Af dessa gewär har ungefär halfwa antalet blifwit till begagnande
wid säwäl målskjutning förn exercis ntlemnadt, sä att samtliga de regementen
och corpfer, hwilkas Bemanning af Kronan ombesörjes, numera
äro försedda med gewär af ny modell.

Hwad särskildt angår de afsutna rusthällsregementena och corpferna,
hwarest gewärspersedlarne af rusthällarne bekostas, fä är dessa regementens
och corpsers förseende med gewär as 1867 ärs modell för närwarande
beroende af öfwerenskommelser, som Armeförwaltningen erhällit
nådig föreskrift att söka med rusthällarne uppgöra.

KopMpatro- Tillwerkningen af kopparpatroner har oafbrutet fortgått, så att Armeens
behof af dylik ammilnition kan anses blifwa syldt inom eu icke
aflägsen tid, hwarefter tillwerkningen as sädana patroner kau instränkas
till ett mot den ärliga förbrukningen swarande antal.

Nybyggnad. Wid Carl Gustafs stads gewärsfaktori, hwarest saktoribyggnaden
undergått fullständig inre reparation, har blifwit uppfördt ett förrådshus
af sten, affekt till fortvarande af 30,000 stycken gewärsstockämnen äfwensom
af färdiga gewär utöfwer det antal, fom i faktoriets gewärsförräd
kan inrymmas, samt af faktoriets brandredskap in. m.; och har
Kongl. Maj:t warit i tillfälle att till kostnadernas bestridande för ifråga»

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

warande byggnadsarbete anwisa särskilda, under Kong!. Maj:ts disposition
Varande medel.

Fästningsbyggnadsarbetet Vid Carlsborg samt befästningsarbetena i BefästmngsStockholms
och Carlskrona skärgärdar pasma fortgått efter af Kong!. arbetm’
Maj:t fastställda arbetsplaner, i den män anwisade medelstillgängar
sädant medgiswit.

Sedan Riksdagen, enligt underdånig skriswelse af den 11 Maj 1869, Upphörande
bifallit Kong!. Maj:ts nädiga framställning omen förändrad organisation stens ystning
af Underbefälsskolorna Vid indelta Armeen, pasma, i följd deraf, de till ham^uMCarlstens
fästning och till Grihlehamn ur indelta Armeen utgående kom-°deringar"ä".''
menderingar med Korporalstolor under loppet af förlidet är upphört. korpöralflo lorna

derstädes.

I sammanhang dermed har ock Kommendantsbefattningen i Grihle- Indragning
hamn ansetts böra upphöra och alltsä blifwit indragen. d-mtsbefau Likaledes

hafwa Kommendantsbefattningarne i Åstad, Landskrona mnsnr''
och Helsingborg blifwit wid nästlidet ärs fint indragna.

Enär Landskrona fästning i sitt närwarande skick ansetts icke mot- Landskrona
swara nutidens fordringar pä eu befästning, ej heller medföra något
werkligt skydd för Landskrona hamn, samt det åtminstone tillswidare icke
borde ifrågakomma att pa fästningens försättande i sörswarbart skick nedlägga
nägra kostnader, har Kongl. Maj:t i väder förklarat, att nämnda
fästning från och med innewarande är skall tillswidare upphöra att räknas
bland Rikets fästningar.

Sedan anskaffning blifwit werkställd af eu del sälttelegrafmateriel, anflafft8m af
nemligen tre magnat med dertill hörande stations- och linie-materiel för^^smateriel.

Berättelse om hwad i Riket och dess

wid pah eu Swensk mil samt werktyg och öfriga tillbehör, äfwensom as
apparater för optisk signalering, och de med denna materiel anställda
försök lemnat gynnsamma resultat, har Kongl. Maj:t i näder förordnat,
att, i och för sältsignalwäsendets utbildning i öfwerensstämmelse med
derför uppgjord plan, ytterligare tre fälttelegrafwagnar med dertill hörande
stations- och linie-materiel, werktyg m. in., samt apparater för
optist signalering skola anskaffas.

MMärläro- I afseende ä underwisningen wid Krigshögstolan hafwa sädana
förändrade anordningar widtagits, hwarigenom ej allenast lärarne, sä
widt de tillhöra militärstaten, utan äfwen eleverne komma i tillfälle att
deltaga i sina regementens och corpsers ärliga wapenöfningar.

Sedan fråga bliswit wäckt om lämpligheten att ställa Kadettcorpsen
under krigslag samt Krigsunderwisnings-kommissionen med infordradt
yttrande häröfwer inkommit, har Kongl. Maj:t den 7 sistlidne December
besluta, att eleverna wid Krigsstolan, frän och med innewarande är,
stola utgöra en del af krigsmakten och anses såsom konstituerade Underofficerare
samt mara krigslagarne underkastade.

Topografifla Topografiska corpsens arbeten under är 1869 haswa omfattat: tribeten,
angelmätningar inom Östergötlands län för ekonomista kartewerkets behof
samt i Calmar län för corpsens eget kartewerk; fortsättning as fältmätningar
inom Jönköpings län; fortsättning as militär-affattningar med
bestrifningar öfwer wigtigare pah i grannstapet af Stockholm och i andra
trakter wid Mälaren; höjdmätningar och afwägningar i Halland, Westergötland
och Smäland.

Utom corpsens egen personal hafwa wid dessa arbeten warit anställde
14 från Armeen kommenderade officerare; hwarjemte 7 af Armeens
officerare erhållit underwisning i fältmätning.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Af kartan öswer Swerige i mattstocken 1:100,000 arv bladen
Huseby, Carlshamn och Boxas under aret utgifna, omfattande dessa kartblad
en yta af 70 qvadratmil. Af samma karta äro 27 blad utgifna
och 10 blad under gravering. Wid dessa arbeten äro anställde 7 gra»
böter och 2 gravörselever.

Frän anslaget till understöd åt behöfwande, efter 1808 och 1809 ^"^§andtärs
krig qwarlefwande Landtwärnsmän har, efter det de inkomna ansök- wärnsm-m.
ningshandlingarne blifwit pröfwadc, understöd kunnat tilldelas hwar och
en af de dertill berättigade sökande med ett belopp as 21 R:dr 50 öre.

Rustningarne wid sjöwapnet sistlidne är hafwa, likasom förut i freds-^rcr^och^
tid, hufwudsakligen haft till föremål att bereda öfning för befäl och man- llowapnet.
skap, för hwilket ändamål företagits:

Expeditioner med korvetten af Chapman till Atlantiska Oceanen för
öfning af Kadctter och korvetten Josefina till Nord-Amerika, denna sednare
jemwäl för wetenskapligt ändamål, samt på hösten med ångfregatten
Vanadis till Medelhafwet och med angkorvetten Gefle till Westindien
och Södra Amerika;

Öfningsexpeditioner i Östersjön och Bottnista wiken med monitorn
John Ericsson samt uti Stockholms, Östergötlands och Södermanlands
skärgårdar med eu eskader af Skärgårdsartilleriets fartyg, nemligen ångfartyget
Kåre, pansarbätarne Gariner och Sköld, 5 kanonängslnpar, 3
chefsfartyg och ätstilliga smärre fartyg; samt

Expeditioner med kanonängslupen Motala, 1 chefsfartyg och 1 landstigningsflup
för werkställande af mälfljutningar med skonerten Amfion
och 1 bombkanonflup för anställande af profstjutning med refflade kanoner
å skjutbana» wid Morwiken nära Dalarön och med 3 skeppsgosse -

Berättelse om htoad i Riket och dess

briggar i Carlskrona flärgärd samt Öresund; hwarförutan ängkorvetten
Thor, ängfartyget Sköldmön samt kanonängfluparne Högland och Swenflsund
tomt utrustade till transporter m. m., dertoid sistnämnda kanonflup
äftoen biträdt med nedläggandet af telegrafkabeln till Sandhamn.

Liksom föregående aren har kanonängslupen Jngegjerd beordrats att
under expedition till Nordsjön besöka de fifleribankar, der Swenfle fiffare
pläga uppehålla sig, med särffildt uppdrag att, der sädant af behofwet
päkallats, bispringa desse ästoensom Norfle fiffare med bogsering, proviant
och läkarehjelp m. in.

Under den stojare ärstiden haswa kanonängfluparne Gunhild och
Alfhild tomt stationerade, den förra pä rikets westkust och den sednare
wid kusten af Gotland, i ändamäl att wara till hjelp för haverister och
nödställda fartyg.

Personalens Under nästförflutna är har, likasom förut, tjenstledighet pä längre
mfirnktron. ^ewiljats yngre officerare as Flottan, för att lemna dem tillfälle att
genom tjenstgöring ä främmande nationers krigsfartyg bereda sig öfning,
och stipendier derunder bliswit dem tillagda. Dä de to ditt anställde i
Storbritannifl örlogstjenst haftoa dessa stipendier utgått af derför särffildt
afsedda medel, men för tjenstgöring i andra makters mariner haftoa
stipendier utbetalts as "Anslaget till stipendier för officerare wid sjötoapnets
corpser under anställning i utländsk tjenst eller kommendering
utrikes", frän hwilket anflag ersättning jemwäl utgått till åtskilliga officerare,
som tomt beordrade att till utlandet afresa för att der taga
kännedom om för sjöwapnets utbildande angelägna ämnen.

Tillfälle har fortfarande lemnats åt officerare, tillhörande fjötoapnet
och deh corpser, att begagna underwisning wid Krigshögflolan ä Marieberg,
Gymnastiffa centralinstitutet samt maffintoerkstäder inom och utom
landet, allt med åtnjutande under tiden af stadgade förmäner.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Uti den för bildande af befäl wid Flottan och Skärgärdsartilleriet
inrättade Sjökrigsskola i Stockholm hafwa under aret 5 kadetter och 27
elever åtnjutit underwisning, af hwilka 3 kadetter bliswit uetxaminerade.

De bewäringsflyldige inom sjöwapnets områden hafwa gemensamt Bewärmgsmed
landtbewäringen, under befäl frän Armöen, undergått wapenöfning, "''öfning!^
med undantag af Blekinge läns bewäringsmanflap, som exercerats af
Marinregementets befäl; och hafwa, i afseende pa inmönstrade bewäringsflyldige,
som tillhört frkwilliga skarpskytteföreningar, tillämpats bestämmelserna
t nädiga Kungörelsen af den 11 Augusti 1863.

Arbetena ä fjerde monitorn hafwa under aret fortgått; dock anses Flottans
fartyget, i följd af under dch byggande widtagna, ändamålsenliga befunna
förändringar, icke komnla att färdigt levereras förr än instundande
wär.

Den nya ängkorvetten "Balder", om 500 hästkrafter, har bliswit
bordlagd samt en del inredningsarbeten m. m. derå bliswit utförda, hwarjemte
arbetet fortgått a det wid Motala mekanifla werkslad för denna
korvett beställda maskineri.

Pansarkanonbäten "Sköld", som byggts wid Bergsturds mekanifla
werkstad, är under nästlidna är levererad.

En ny ängflup as jern om 12 hästkrafter, som bygges ä Kronans
Mars i Carlskrona, har bliswit spantsatt och bordlagd, hwarjemte arbetena
ä deh inredning och maflineri fortgått.

Chefsfartyget hjulängbäten Kåre har, såsom utdömdt, försålts och
ett propellerfartyg för Skärgårdsartilleriets behof, i deh ställe, inköpts.

Reparationer hafwa derutom bliswit werkställda å kanonängfluparne
Swenflsund och Astrid med flera Flottans och Skärgårdsartilleriets farBih.
till Riksd. Prot. 1870. l:a Samt. 1:a Asdeln.

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

tyg, samt tre bombkanonslupar, en landstigningskanonflup och nio kanonjollar,
hwilka ansetts icke förtjena reparation, i stadgad ordning försålts,
hwarförutan slopning af Ltfkilliga wid generalflottbesigtning utdömda
fartyg blifwit anbefalld.

Anskaffning af Åt frägan om konstruktion af gröfre kanoner, afsedda att anwändas
ncrfroyaför-- emot pansar ä fartyg och befästningar, har all omsorg egnats och, —
SrKli sedan åtgärder redan förut widtagits för att åstadkomma fullkraftiga
sädana kanoner af inhemsk tillwerkning och af Swenskt gjutjern, —
haswa fkjutsörsök anordnats och företagits, hwilka ännu pågå.

Under- Med underwattensminor hafwa fortfarande werkställts fprängnings miuT

försök, deribland emot flopade 2 liniestepp och 1 fregatt. Åtskilliga
anskaffningar för detta wapen hafwa egt rum. Under byggnad är en
minbat af jern, ämnad att sramdrifwas medelst handkraft och afsedd till
pofitionswapen i sluten skärgård.

Sjömätnin- Sjömätningar hafwa ar 1869 fortsatts uti Stockholms ftärgard
frän föregående ärets slutpunkter wid södra udden af Arlan, öagnö, Rorra
Ljusterö öfwer Jngmarsö, Stora Möjan och Björkskärs flärgärd, nordoch
ostwart hän förbi Swenska Högarne, uppöfwer Fredals och Kallskärs
skärgärdsgrupper emot Blidt) södra udde, tillsammans utgörande en areal
af omkring 12 geografifla mil.

Sjömätningar för upplodning samt bestämmande eif ätskilliga grund
och bankar hafwa utförts uti Öresund med Falsterboref, i Hanöbugten
samt ä Knollsgrund emellan Öland och Gotland, ä Finngrunden, i Geflebugten,
med flera ställen.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

I sammanhang med de nästlidna är werkställda rekognosceringar
hafwa triangeimätningar ä Norrlandskusten fortgått få, att signalbyggnader
och observationer för punkternas bestämmande bliswit asflutade
emellan ön Ajos pa Finska kusten och det 10 geografiska mil wester derifrån,
i Swenska flärgärden sydligt från Neder-Kalix, belägna Likskär.

Twä nya specialkartor uti skala öfwer westra kusten från Nidingens
fyrar wid kusten af Halland till Pater Noster flärgård utanför
Bohuskusten hafwa bliswit särdiggraverade, hwarjemte flera äldre förflitna
karteplåtar ånyo uppgraverats; och äro under gravering eu kustspecialkarta
i fortsättning af de ofwannämnda samt eu generalkarta
öfwer Östersjön och Kattegat.

Från boktryckspressen hafwa utgifwits eu ny seglingsbeflrifning öfwer
Bohusbugten och Kattegat ("ben Swenska lotsen", del. 6) samt lille
häftet af "Underrättelser för sjöfarande".

För underlättande af infarten genom norra inloppet till Stockholmsxotsflärgard
har å Simpnäsklubb uppförts eu mindre ledfyr, hwilken btiftoittnrat
försedd med eu lysningsapparat med stadigt hwitt flen; hwaremot flcnct
å den i närheten befintliga Näsklubbens ledfyr förändrats från hwitt
till rödt.

Korsö fyr, wid inloppet till Stockholms skärgård, östra leden, har i
stället för eu spegelapparat af äldre konstruktion erhållit eu 4:de ordningens
linsapparat med stadigt hwitt flen och blänk.

Ä Hanö i Blekinge flärgård är nyuppfördt ett fyrtorn och eu 4:de
ordningens linsfyr med stillastående hwitt flen omvexlande med röd blänk;
i sammanhang hwarmcd bliswit anbefalld förändring af lysningen a Utklippans
i grannflapet warande fyr.

Berättelse o tit hwad i Riket och dess

Åtgärd har widtagits för inlösen af tomtplats åt fyrinrättningen pa
Örskär; nya lotsuppahningsstugor arv pa åtskilliga ställen uppförda samt
äldre dylika iståndsätta, äfwensom bonings- och uthus för lots- och fyrbetjeningen
ä nagla platser dels tillbygda, dels förbättrade.

Större och ändamälsenligare bojar och prickar äro utsatta samt nya
sjömärken utförda, der sädant ansetts erforderligt, äfwensom nagla lotsplatser
försedda med större sjögäende kronolotsbätar.

De för lots- och fyrpersonalens barn inrättade underwisningsanstalter
pasma fortfarande mark flitigt besökta, och räddningsanstalterna för fleppsbrutna
wunnit ytterligare utweckling och wisat sig motswara det med dem
äsyftade behjertanswärda ändamål.

Extra magi- I likhet med hwad nästföregående aren egt rum har, till ashjel mster^

anlag-pa^de tzrist pa maskinister wid samtidig rustning af flera utaf Flottans
ängfartvg, tillåtelse meddelats till antaga,ibe af extra maskinister.

Ny rotering. Ny bätsmansrotering af ätskilliga f. d. posthemman inom Calmar

och Wester-Norrlands län har under nästlidna är wunnit fastställelse.

Pensionerm- Med anwändande af de utaf Riksdagen bewiljade kreditiv har den

förbättrade pensioneringen sä wäl af sjöförfwarets embcts- och tjenstemän
samt betjente, som af deh gemenflap, kunnat upprätthällas i enlighet
med derför meddelade föreflrifter.

Utsärdade för- Under den 22 Juni 1869 pasma i näder fastställts tillägg till 11 och 13
fattningar. Förordningen den 28 April 1863, om hwad iakttagas bör

till förekoMMände af fartygs sammanstötning; samt under den 28 September
utfärdats nädiga Kungörelser, dels angående ändring as 3:dje

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

punkten i 20 tz af Kongl. Instruktionen för Bätsmanskompanicheferne
wid Flottans båtsmanshåll af den 6 April 1838, dels om upphörande
tills widare af den syr- och båkafgift, som för inrikes orter emellan
gående fartyg enligt nu gällande stadganden erlägges; hwarjemte nådig
förklaring den 12 November meddelats rörande tillämpningen af föreskrifterna
i 2:dra punkten af § 27 mom. 1 a) uti Kongl. Kungörelsen
den 11 April 1867, angående ändringar och tillägg i nädiga Förordningen
den 9 Juli 1862, om lots- och fyrinrättningen i riket, äfwenfom
i § 29 mom. 2 af samma förordning.

Tre landtbruksfkolor hafwa blifwit flyttade, en från Fenneslunda Flyttade
till Hökerum i Elfsborgs län, en från Wrangelsro till Lindhult i Hal- ''“"ftoior/6
lands län och eu från Julp» till Stenby i Weftmanlands län.

För Hushållningssällskapen i Göteborgs och Bohus län samt West- Stadgar för

hushällnings manlands

och Stora Kopparbergs län äro nya stadgar fastställda. sällskap.

Det genom Kongl. Kungörelsen den 9 Mars 1866 stadgade förbud upphörande
mot införsel af nötboskap och far har blifwit upphäfdt genom Kongl. mot Utförsel
Kungörelse af den 30 Juni sistlidna år.

Under nästlidna års sommar har Stamholländeristyrelsen låtit från Stamhollcm bcricnuif utlandet

inköpa 20 kor af korthornsrace samt 2 tjurar och 20 kor af
Algauerrace för komplettering as redan befintlige eller uppsättning af nya
stamholländerier. Wid de äldre stamholländerierua hafwa djuren af
Ayrshirerace under flere åt warit behäftade med tuberkelsjukdom och denna
sjukdom har på sednare tiden tilltagit i få betänklig grad, att Föreståndaren
för Veterinärinstitutet, Professoren Lundberg, efter anställda lusigt -

Berättelse om hwad i Riket och dess

ningar, förklarat b jure it af betitla race ej widare mara tjenltga att såsom
aswelsbjur auwänbas. Sedan detta förhållande blifwit genom Stamholländeristyrelsen
i underdånighet anmäldt, har Kongl. Maj:t under bett
30 sistlidne November bemyndigat nämnda styrelse att låta pa offentliga
auktioner sälja nu befintliga stamhjordar af Ayrshireraee och att för de
genom försäljningen inflytande medel inköpa nya afwelsdjur af fullgod
beskaffenhet och af racer, som kunna finnas för landet lämpliga.

Komittn för Den ar 1868 nedsatta komité för utarbetandet af förflag till stuteridets
ordnandc.wäsendets ändamålsenliga ordnande har afflutat sina arbeten, ehuru
deh betänkande ännu icke blifwit till Kongl. Maj:t inlemnadt.

Tillägg till Till Fifleristadgan af den 29 Juni 1852 arv genom Kongl. Kungörelsen
ben 10 sistlidne September gjorda tillägg, innefattande dels förbud
mot fifles idkande medelst utläggande och affyrande under wattenytan
as minor, patroner eller annan redflap, laddade med dynamit, krut
eller dylikt sprängämne, dels ock om answar för öfwerträdelse af nämnda
förbud.

Fiskodlings- Sex nya fiflodlingsanstalter hafwa anordnats. Derjemte arv af

anstalter.

fifleritjenstemännen werkställde undersökningar med hänsyn till lax- och
skärgardsfiskets förbättrande i Norrbottens, Wester-Norrlands, Södermanlands
och Calmar län.

Nytt män och Den 23 Juli nästlidna ar utfärdades Kongl. Kungörelse angående
"medicinskt" det Franska mått- och wigtsystemets begagnande för medicinflt bruk; och
‘ genom nådigt Bref af den 30 Oktober samma år har Kongl. Majck
meddelat förklaring af § 18 t gällande Landtmäteriinstruktion.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Afwittrinqen i -Wester-Norrlands län bär blifwit fullbordad. Arbe- Aswittrmgs och

storskistes tena

wid afvittringåtpetfen i Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens werkm.
län samt wid storskiftesverket i Stora Kopparbergs län hafva bedriswits
i samma omsättning förn under nästföregående aren.

Genom nådigt Bref af den 14 sistlidne December har Kongl. Maj:t Ekonomifla
förordnat, att ekonomiska kartewerket i södra och mellersta delarne af förläggande
Riket från och med innevarande ar skulle ställas under Landtmäteri- uMeristyrelstyrelsens
öfverinseende och ledning. ^inseende.^

Följande näringarne rörande allmänna författningar hafva under Författmnär
1869 utfärdats, nemligen: den 5 Februari förordning angående hvad^MnngarE
iakttagas bör i afseende ä utvandrares fortskaffande '' till främmande
Verldsdel; den 21 Maj dels kungörelse rörande förändrad lydelse af §

21 i Kongl. Förordningen den 17 Maj 1867, angående wilkoren för
bränwinstillwerkning, dels ock förordning angående wilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker; och
den 21 Oktober ej mindre kungörelse angående tillverkning af nitroglycerin,
dynamit och andra sprängämnen, som innehålla nitroglycerin, samt
deras vård och försäljning, än äfven förordning angående kruts och andra
explosiva ämnens transporterande ä jernväg för lokomotiv.

Sedan Kongl. Maj:t meddelat Vissa huswudbcstämmclser i afseende fttgärbcr för
a beredandet af tillfälle för utrikes Vistande Swenfke sjömän att hem- “trVpmän''
sända besparingar samt Kommers-Kollegium utfärdat kungörelse t ämnet “(panrignn''
jemte cirkulär till Svenska och Norska konsuler, så hafva utrikes varande
sjömän under år 1869 till fäderneslandet hcmsändt sammanlagdt
24,672 R:dr 12 öre, hvaraf 1,164 R:dr genom Kollega försorg blifwit
för wederbörandes räkning i sparbank infatta.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Indragning Karantänskommissionen i Göteborg har blifwit indragen och fce§
kmmniLsiönen bestyr med karantänsanstalterna och karantänsinrättningen wid Känsö
”mfntionTf öfwerflyttats pa Kong!. Maj:ts Befallningshaswande i Göteborgs och
inrättningen Bohus län, hwarjemte nämnda karantänsinrättning omorganiserats pa
'' sädant sätt, att tjenstemännens antal förminskats och att bätsmanskommenderingen
derstädes upphört.

Utwidgning as Sedan Riksdagen indragit anslaget till Skeppsbyggeriinstitutet i
Mani°Göte- Carlskrona och i stället anflagit medel till utwidgning af Navigationsskolan
6°r0- i Göteborg för anordnandet af''underwisning derstädes i skeppsbyggeri,
har Kong!. Maj:t genom nådigt Bref af den 21 Maj sistlidna är, med förklarande,
att underwisningen wid Skeppsbyggeriinstitutet mä sortsättas
till och med April manad innewarande är och att underwisningen i
skeppsbyggeri wid nämnda navigationsskola skall taga sin början den 1
Maj samma är, fastställt wissa grunder för ordnandet af sistnämnda
underwisning.

Andringar i Till de af sista Riksdag afgisna förslag till ändringar i kommunalfattningarne.
lagarne har Kongl. Maj:t lemnat sitt nädiga bifall samt låtit ä dessa
förslag grundade kungörelser utfärdas dels under den 14 Maj, angående
förändrad lydelse af § 24 i Förordningen om landsting af den 21 Mars
1862, dels ock under den 9 November, angående förändrad lydelse af ej
mindre § 12 mom. 2 i Förordningen om kommunalstyrelse i stad än
äfwen § 12 i Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Förändrad Rörande fögderiindelningen har Kongl. Maj:t den 10 sistlidna Sepsögderi-indel-
. ,

tung. tember t nader sorordnat:

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

att t Stockholms län, med bibehållande af 6:te fögderict orubbadt,
öfriga fem fögderier stola omregleras sålunda, att de komma att omfatta:
första fögderiet: Färentuua och Sollentuna härader; andra sögderiet:
Länghundra, Erlinghundra, Seminghundra och Wallentuna härader; tredje
sögderiet: FrösäkerS och Närdinghundra härader jemte Wäddö och Häfwerö
skeppslager; fjerde fögderiet: Lyhundra och Sjuhundra härader jemte Bro,

Wätö, Frötuna och Lättna skeppslager, samt femte sögderiet: Danderyds,

Akexs och Wermdö skeppslager, och att Expeditionskronosogdetjensten i
Färentuna härad stall indragas;

att i Upsala län, utan rubbning af fögderierna i andra afseende»,

Häbo, Bro, Trögds och Afunda härader stola sammanstäs till ett fögderi
under benämningen första fögderiet och att benämuingarne ä öfriga fögderierna
stola ändras från tredje fögderiet till andra sögderiet o. s. w.

samt att i Westmanlands län fögderierna stola instränkas till samma
antal och omfång som domsagorna, sa att derstädes komma att finnas
följande syra fögderier, nemligen: första sögderiet, omfattande Tuhundra,

Siende, Snesringe och Mter-Tjurbo härader; andra sögderiet, omfattande
Åkerbo härad och Skinnstattebergs bergslag; tredje fögderiet, omfattande
Norrbo och Wagnsbro härader samt Gamla Norbergs bergslag, och fjerde
sögderiet, omfattande Thorstuna, Simtuna, Ofwer-Tjurbo och Wähla
härader.

Angående allmänna wägarnes lagning och gräsning äro förändrade Kungörelse
förestrifter meddelade genom Kungörelse as den 25 Maj 1869. °gars°''lagning

och g nigning.

Widare äro kungörelser utfärdade angående bestämmelser för erhäl-Försattumgar
lande af tjenstebefattuingar inom de delar af Norrbottens tält, hwarest''

Finska eller Lappsta spräken latas; angående wissa tillägg i det för all Bih.

till Riksd. Prot. 1870. 1:a Samt. l:a Asdeln. 4

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess ''

manna brandsörsäkringswerket för byggnader ä landet fastställda reglemente;
samt angäende förhöjd fraktafgist för krut och andra explosiva
ämnens transporterande ä jernwäg för lokomotiv; hwarjemte sörnyadt
reglemente för städernas bolag till brandförsäkring af lösegendom blifwit
utfärdadt, och bestämmelse meddelats om tillämpning pa köpingen Lysekil
af ordningsstadgan för Rikets städer.

Arbetena 6 Ä nordwestra stambanan hafwa arbetena sä framskridit, att sträckan
stambanan, mellan Christinehamn och Carlstad, 3,8 mil, blifwit för allmän trafik
upplåten. Pa den äterstäende delen af denna stambana äro färdigterrasserade
omkring tre mil, hwaraf U mil blifwit rälslagde och 1 mil färdigballastad.
De betydliga fyllningsarbetena i banken öfwer sjön Wermelen
hafwa bedrifwits med den fortgång, att 12,000 kubikstänger fyllningsämnen
blifwit der utförde; och den i närheten af denna bank förekommande
950 fot länga tunnel har blifwit till halfwa längden genomsprängd.

Samman- De redan under är 1868 päbörjade till sammanbindninqsbanan qebanan
genom nom Stockholm hörande arbetena för anläggning af en viadukt för Ostra
Sluhgatan och beredandet af nedfarter derifrän till Stadsgärdshamncn
och Ryhwägen hafwa blifwit fullbordade äfwensom den för banspärens
ledande under Westra Slnhgatan erforderliga ombyggnaden af denna gata
jemwäl blifwit wcrkställd. Jcrnbron öfwer Söderström är färdigbygd
och viadukten öfwer Köttorget t det närmaste fullbordad. Wägundergängarne
wid Nya Kungsholmsbrogatau och Mäster Samuelsgatan äro
färdiga och lastbryggan wid Clara fjö uppförd äfwensom grundläggningsarbetena
för stationshuset jemte banhall ä centralbangärden äro afflutade.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Jernwägsundersökningar haswa Llifwit wcrkställde i och för den till- Jernwägsernade
norra stambanan ej mindre frän nordligaste punkten as den redan Unbgar!mn''
förut undersökta linien Thureberg— Scwalla dels i ginaste riktning öfwer
Awesta till Storwiks station ä Gefle—Dala-banan, dels ock i en wcstligare
riktning med krökning in åt Norbergs bergslag, än äfwen från Sala
till Awesta med böjning utåt nämnda bergslag; hwarjemte kontrollundersökningar
werkställts på förut undersökta lutter.

Plan för anläggning af en enskild jernbana mellan Nässjö och Enskilda jern.
Oscarshamn är af Kongl. Maj:t pröfwad och godkänd; och har Kongl. ““nmgar.99’
Maj:t meddelat twä Storbritanniste undersäter concession till jernwägs
anläggande mellan Fröwi och Ludwika; hwarjemte ett komité blifwit förordnad
för att utarbeta förslag till platt för framtida enskilda jernwägsanläggningar
och sättet för deras utförande. Denna komité, som sammanträdt
i sistlidne September månad, har hos Kongl. Maj:t anmält,
att, enär komiten funnit sig böra infordra nya trafikuppgifter från intressenter
uti tillernade enskilda jernwägsanläggningar, komitearbetet icke
kan till nu förestående Riksdags början afflutas.

Under dett 17 sistlidne September har Kongl. Maj:t utfärdat in- Instruktion

, , för fttyrclfcit

struktion för styrelsen för statens jernwägstrafik jemte aflöningsreglemente för statens
för embets- och tjenstemän samt betjente wid sagda trafik. JCtrafii?S

Bland de med allmänna medel understödda wäg- och wattenbygg- Wäg- och
nadsarbeten, som under är 1869 fullbordats, äro hamnanläggningen wid Wa!taber.S8
Uddewalla och kanalanläggningen mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen
på Dalsland de wigtigaste.

Berättelse cm hwad i Riket och dess

Liqvid emellan Rörande förhållandet med Statswerkets inkomster och utgifter må
^gÄdswetten här meddelas, att en pa grund af senast afslutade rikshntwudbok eller bett
I867^ärs''riks-fpr åt 1867 upprättad liqvid emellan Statsverket och Riksgäldskontoret
hufwudbok. nämnda års öswerskott, besparingar och brister tttwisa ett saldo

Statswerket till godo af 3,310,427 R:dr 21 öre, af hwilken summa Riksgäldskontoret
erhållit godtgörelse såwäl för 1867 års oguldna bidrag till
de å bemalda kontor anwisade utgifter med 2,209,740 Ridt som ock för
likaledes oguldna öswerskott å Statswerkets inkomster, dels för 1865 med
250,207 R:dr 52 öre och dels för 1866 med 60,301 R:dr 27 öre,
samt återstoden 790,178 R:dr 42 öre bliswit till Statskontoret levererad.

Förändringar De af senast församlade Riksdag på Kongl. Maj:ts förslag fattade be rörande grundräntor

slut om räntatls och kronotiondens ontsättande i en fast pctiningeafgift samt
"''tionde''? om indragning till Statswerket af indelta och anordnade räntor och tiondeanslag,
med undantag af boställsräntor och af sådana, som åro påförda
hemman och lägenheter, af hwilka något bcswär i stället utgöres, hafwa med
tillägg as erforderliga werkställighetsföreskrifter genom Kongl. Förordningen
den 23 Juli 1869 påbjudits att lända till efterrättelse wid utgörande
af 1871 års kronoräntor och tionde samt derefter framgent; och
Nytt jorde- förn det i följd häraf funnits nödigt att widtaga åtskilliga förändringar
bönformulär.. ^ ^ ^deböcker nit gällande formulär, har Kongl. Maj:t den 17
påföljande December fastställt nytt sädatlt formulär.

Beskattning af Sedan, ined afseende dels på den minskning i statens tullinkomster
sockertillwerk-af utländskt socker, svin genom fortfarande skattfrihet för den inhemska
mngen. ^^xj^werkituigen af hwitbetor skulle uppkomma utan motswarande li>>-dring i skattebördan å sockerförbrukningen, och dels tillika ä behofwet af
skydd och uppmuntran för odling och sockerberedning as hwitbetor under

styrelse sig tilldragit sedan sista < Riksdag.

denna närings utwecklingsperiod, senast församlade Riksdag bestutit, att
tillwerkning af hwitbetssocker inom lätthet får skattefritt bedriswas till
bett 1 Juli 1873z men derefter stall aläggas särskild under tiden till
bett 1 Juli 1885 efterhand stigande beskattning/ sa har Kong!. Maj:t
om detta Riksdagens bestut bett 15 nästlidne Oktober utfärdat nådig
Kungörelse.

Med anledning af framställnittg från 1865—1866 ärens Riksdag Norskt och
om Norskt och Danstt silfwermynts emottagande t Kronans uppbörd har wennynts
Kongl. Maj:t genom Kungörelse bett 17 September 1869 förklarat we- i uppbörden,
derbörande auktoriteter, som hafwa uppbörd af statsmedel om händer,
berättigade och förpligtade att wid uppbörden emottaga wissa stags Norsta
och Dansta myntstycken till bestämda/ i Kungörelsen utsatta pris.

Det i nästföregående berättelse omförmälda och äfwen i senasteKassaförstLrk -

Riksdags reglemente för Riksgäldskontoret bibehållna medgifwande för
Statskontoret att wid inträffande behof af kassaförstärkning, efter Kongl.
Maj:ts förordnande, erhålla sådan från Riksgäldskontoret har af anledning,
bland annat, att till jernwägsbyggnader under 1869 tomt anslagen
eu million R:dr, htoartill någon tillgång för samma åt icke cm*
wisats, måst jctntool under 1869 tagas i anspråk, i det Statskontoret på
grund deraf under nämnda år fåll enligt Kongl. Mastts bemyndigande
i Riksgäldskontoret lyfta tillsammans 3,500,000 R:dr, af htoilket belopp
llktoäl redan före årets stut 2,000,000 R:dr bliftoit återgäldade.

Statskon toret.

Till lindrande af bett nöd, förn i följd äf 1868 års mihwåxt upp-UndMnmgar

_ , . t anseende till

komMit särdeles i valmar, Krönobergs, Jönköpings, Elfsborgs, Hallands, mitzwsxt.
Wermlands och Blekinge lätt hafwa under 1869 betydliga undsättnings -

Berättelse om hwad i Riket och dess

bidrag anwisats och utgått dels af de anflag till belopp af 840,000
R:dr, som senast församlade Riksdag för ändamålet ställt till Kongl.
Mastts disposition, och dels af andra tillgängliga medel.

L860ta«tutt. Genom eu den 23 Juli 1869 utfärdad Kungörelse har dels hittills
stadga, i allmänhet medgisna längsta tid för warors hällande pa nederlag utsträckts
från 3 till 5 är och dels den frihet frän avgifter till Kronan och
städer, som nu ätnjutes för transitogods, hwilket försändes ä Göta kanal,
förklarats tillkomma jemwäl dylikt gods, som utan att i ankomstorten
uppläggas under Kronans läs och wärd angifwes att omedelbart landeller
sjöwägen försändas till annan stad, som eger transitupplagsrätt,
hwarförutom genom samma Kungörelse säwäl den i 1860 ärs tullstadga
bestämda answarspäföljd för skeppares underlåtenhet att ä märkrulla
upptaga medfördt gods, som ätstilliga andra sörestrifter i nämnda stadga
blifwit ändrade.

Nederlags-^och För Trelleborg har bewiljats nederlagsrätt samt för Helsingborg och
„ tagsrätt. Carlstad transitupplagsrätt, hwarjemte för fifleläget Sliten i Helsingochlotznmgs.
tullkammaredistrikt medgifwits eu sådan inscglings-, lossnings- och
rätt m. m. utklareringsrätt, förn enligt 6 och 41 §§ i tullstadgan tillkomma åtskilliga
städer och landthamnar wid saltsjön, samt för köpingen Lysekil en till
wissa flagg waror inskränkt lösningsrätt

Frihet från
lastpenningar.

Färjemansbätar från Malmö, Helsingborg och Landskrona, i drägtighet
icke öfwerstigande 3 nyläster, hafwa för färder emellan endera af
dessa städer .samt Köpenhamn eller Helsingör blifwit befriade från erläggande
af lastpenningar, likasom de för dylika färder redan förut äro
fria från syr- och bäkafgifter samt lotspenningar.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Efter nordwestra stambanans upplåtande för trafik emellan Christine- Jernwägs.
hamn och Carlstad har till sistnämnda stad utsträckts tjenstgöringsomrädet poftfinu’0''
för den postkupeexpedition, som dittills befarit linien Laxä—Christinehamn.

Afwen ä jernwägen Köping—Uttersberg och ä Westman—Barkens jern*
wäg (Smedjebacken—Ludwika) har fullständig postbefordran kommit till
stånd; ä den senare dock endast för den del af aret, omkring nio månader,
dä reguliera turer för bantågen der ega rum.

Den postbefordring, som werkställes med skjuts, har ä en del orter Landswägs ,

, o poftcr.

blifwit omreglerad genom nya postgångars inrättande samt äldres indragning
eller förändrande. Sålunda har för åstadkommande af en
snabbare postbesordring till Norge blifwit å linien Carlstad och Arwika
insatt eu daglig extradiligens, som afgär från Carlstad omedelbart efter eftermiddagstägets
ankomst och i Arwika skår i förbindelse med ett för wintern
anordnadt särstitdt bantåg till Charlottenberg. Widare har den
förutwarande wanliga postgängen Carlstad—Filipstad blifwit utbytt mot
diligenspost, hwaremot diligensposten Christinehamn—Carlstad helt och
hållet indragits.

Under åt 1868 har post fortskaffats å jernwäg eu sträcka af sammanlagdt
236,252 mil och under samma tid har antalet s. k. postförda
mil — produkten af wäglängden och dagarnes antal — för landswägsposterna
utgjort 514,563. Wid jemförelse med förhållandet under nästföregående
året wisar sig, att det förra staget postföring ökats med 10,832
mil, dä deremot det senare staget nedgått med icke mindre än 28,502 mil.

Nämnda åt, 1868, försändes post sjöledes, till största delen medSjöpostsörmg.
enskildas ångfartyg, till och från 100 as rikets postanstalter.

Si Berättelsew hwad t Riket och dess

Indragning Pa grund af Art. 29 uti det emellan Swerige och Rördtyska Förp°stt?nt°rtt°i
bundet den g Februari 1868 afflutade Postfördrag har Sweufla postHamburg.
| H^^tzurg blifwit indraget emot det att Förbundet åtagit sig

pensioneringen af den wid postkontoret anställda personal samt med 4,000
Thater bidragit till bestridande af de med kontorets upplösning förenade
kostnader.

Filialpost- Till beqwänrlighet för personer, boende i hufwudstaden ä Norrinalm,

Norrmalm, har i denna stadsdel ett filialpostkontor blifwit inrättadt.

Postexpedi- Postkontoret i Kisa har förändrats till postexpedition. Till sådan

tioner»

poftanstalt har äfwen blifwit förwandlad poststationen i Jemshög, hwaremot
postexpeditionen i Bjersjölagärd blifwit nedsatt till poststation.

Poststationer. Postanstalter af sistnämnda Leflaffenhet hafwa derutom blifwit öppnade
wid Fjät och Wifsta warf i Wester-Norrlands län, wid Burträfl i
Westerbottens län, wid Leussta bruk i Upsala län, wid Bernshammar,
Hwittinge, Kolswa och Uttersberg i Westmanlands län, wid Ludwika i
Kopparbergs län, wid Borgwik, Skattkärr, Torsby, Wäfe och Olme i
Wermlands län, wid Fistebäckskil och Tweten i Göteborgs och Bobus
lätt, a Stallareholmen i Södermanlands län, wid Graswersfors i Östergötlands
län, wid Kristdala och Wissefjerda i Calmar län samt wid
Katthammarswik i Gotlands län.

Breflädor. Af de wid allmänna postwägarne utsatta breflädor, utgörande wid
utgången af år 1868 33 stycken, hafwa indragits 2, hwaremot dylika
lador anbragts a 3 nya ställen.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 33

Pa det att ångfartyg, som ä sina resor anlöpa orter, der post- AngbLtspost.
anstalt icke finnes, ma kunna direkt till dessa orter beställa f runa rf ta embltl011cr''
bref från andra ställen a limen, har Kongl. Maj:t medgifwit, att a
dylika ångfartyg, i den män aftal kan derom träffas, de postförsändelser,
som der aflemnas, ma genom besälhafwaren postbehandlas. Ä eu angbatslinie
har sådan postexpedition redan blifwit tillwägabragt.

Genom widtagande af den anordning, att paketer befordras med
alla sådana poster, som icke fortskaffas med posthemmansfljuts, är nu- anflaIter''
mera tillfälle beredt till paketförsändning mellan samtliga orter i Riket
der postkontor eller postexpedition finnes, med undantag af åtta. Då
äfwen 4 bland poststationerna tillhandagå allmänheten med paketförsändelsers
emottagande, har antalet paketpostanstalter ökats från 142, som
det utgjorde wid 1869 års början, till 196. Bland dessa äro 87 tillika
anloppsställeN för postdiligenser.

Antalet orter, å hwilka lokalkorrespondensen fortskaffas på postwer- Brefbärare,
kets bekostnad och genom dest brefbärare, har ökats med 2 samt utgör
nu 57.

Genom förutnämnda Postfördrag med Nordtyfla Förbundet har, Wti>mg

bland annat: med Nord.

tysta Förbundet.

postängbåtsförbindelsen emellan Skåne och Pommern, hwilken senast
förut underhållits under 5 månader as sommaren alla dagar och under
istiga seglationstiden tina gånger i mellan, blifwit inskränkt till tre gånger
t Mellan under 3 manader och tina gånger i mellan under andra tre
månader af hwarje år;

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1:a (Samt l:a Afbeta.

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om bwad i Riket och dess
afgiften för wanliga bref as enkel wigt till Tyskland, dä de wid
afsändandet frankeras, blifwit nedsatt från 40 till 27 öre;

och tillfälle beredts till utvexling mellan Swenfla och Tysta orter
äfwen as postanwisningar samt af försändelser med postförskott.

Postanwls- Genom bemedling as Nordtyfla postwerket kunna postanwisningar

och ställ För- numera sörsändas jemwäl emellan orter i Swerige och Nordamerikas
entaSt°t°rn°.^^ Stater.

Sjömans- Såsom ett flagg postanwisningar kan äfwen anses den del af de

imma,tingat.^ ^ sjömansinwisningarne, förn inlösas wid postanstalterna. Under den
tid ''af wid past tio månader, som hittills begagnats den utrikes mistande
Swenfla sjömän medgifna rätt att hemsända penningar medelst inwisningar,
som utfärdas af wederbörande konsuler, hafwa närmare 120
dylika inwisningar till belopp af omkring 22,000 R:dr blifwit as postanstalterna
inlösta.

Taxeringen I följd af det Postfördrag, som den ®0 April 1869 afflutats med
SlSfiw, samt de bestämmelser rörande dels postförhållandena till Norge
Std, och dels den inhemfla breswexlingen, som under samma år blifwit as
®anmart Kongl. Maj:t fastställda, gälla numera i afseende på postförsändelsers
taxering huswudsakligcn samma wilkor för korrespondensen ^ med Norge
och Danmark som för korrespondensen med inrikes orter. Sålunda utgör
äfwen wid försändning till etter i nämnde twä länder srankot för enkelt
bref 12 öre och för bandförsändelser af enkel wigt 6 öre; för s. k. fluten
rekommendation betalas 24 öre, för postanwisning, dä beloppet ej öfwerstiger
50 R:dr, 25 öre och, dä beloppet uppgår till mer än 50 R:dr

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

och till högst 100 R:dr, 33 öre, samt för postförskott, utöfwer belöpande
porto, samma afgift som för postanwisning.

Efter Skanfl-Pommerska sjöpostfartens inflränkande har denna post- Postäugfartysart
underhållits ensamt med ett Preussiskt ångfartyg, hwarföre ock det °et D8car*
S nämnda trafikled förut begagnade, Swenska postwerket tillhöriga ängfartyget
"Oscar" under 1869 ärs sommar tomt förhyrdt till ett enflildt
bolag, som dermed underhållit kommunikation mellan Stockholm och
Lybeck.

Sedan Kongl. Maj:t förordnat att den postföring medelst bätar,Nytt aflång,
som nu anwändes för besörjande wintertiden af postförbindelsen emellan pchAi-mSwerige
och Finland a linien Grihlchamn—Eckerö, mä såsom långsam^"
och i allmänhet osäker samt förenad med de största faror för derwid ändvända
manskap utbytas mot postföring medelst ångbåt, haftoa åtgärder
bliftoit toidtagna till anskaffande as ett för denna postföring särskildt
lämpadt mindre jernängsartyg.

För ett tillämnadt nytt posthus i Stockholm har inköpts en rymlig Npa posthus
och wälbelägen tomt i närheten af den bliftoande jerntoägshufwudstationcn. och^öteborg.
Till en del genom köp har äfwen i Göteborg, der postwerket icke hittills
disponerat egna lokaler, erhållits tomtplats för ett särflildt posthus; och

har kontrakt om uppförande af dertill hörande byggnader redan bliftoit
afslutadt.

Under loppet af 1869 har till Kongl. Maj:t inkommit ett af Förslag till
Generalpoststyrelsen utarbetadt förslag till allmän poststadga.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Postförsändel- Antalet postbefordrade försändelser tttgjorde under 1868 sammansers
antal. ^ 12,211,560 stycken eller omkring 360,000 urera än under nästföregående
aret.

Tidningar. Under 1868 reqvirerades genom postwerket tidningar till ett antalsom,
om hwart qvartal för hwarje tidning räknas särflildt, uppgick till
191,734 exemplar eller i hwardera qvartalet närmare 48,000. Sammanräknade
kostnaden för dessa tidningar -har utgjort 497,896 R:dr
10 öre.

Personbefor- Under samma är befordrades i postdiligens 15,825 resande, eller
bm,°'' ungefär samma antal som aret förut.

Postwerlets Postwerkets inkomster uppgingo 1868 — det sista är, för hwilket
"''utgifter?^till diligensinrättningens underhällande ätnjutits särskildt statsbidrag

(70,000 R:dr) — till..........R:dr 2,275,552,49.

och utgifterna — dä deribland icke räknas den till
Riksgäldskontoret öfwerlemnade, från äldre tider
reserverade fond eif räntebärande obligationer
(efter inköpswärde motswaranöe något mer än

340,000 R:dr) — till . ....... „ 2,089,901,2c.

sä att för äret uppstätt ett öswerskott af ... . R:dr 185,651,23.

Ny- telegraf. Det elektrifla telegrafnätet har blifwit utsträckt genom anläggning
ftationer? af nya linier eller ledningar frän Waxholm öfwer Riudön m. st. öar
till Sandhamn, från Boras till Km na, från Norrköping till Finspong,
från Westerwik till Ankarsrum, från Nyland till Sollefteå samt från
Söderköping till Seat. Följande nya stationer haswa hätwid blifwit

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

inrättade, nemligen en elektrifl statstelegrasstation wid Sandhamn samt
privattelegrafstationer wid Ankarsrum, Finspong, Kinna, Mem och
Sollefteå.

I sammanhang med öppnandet af elektrifl station wid Sandhamn Indragning
hafwa de optifla stationerna ä Runmarö, Sandhamn, Skälsmora och “f °tom\f‘a=
Smädalarö blifwit indragna.

Sedan Kongl. Maj:t den 11 Juni 1869 meddelat twänne Danska Ny telegrafundersäter
koncession till anläggning och begagnande af eu elektrifl un-m°dRMa»d
derwattensledning mellan Swerige och Ryflland, har denna nya förbindelse
blifwit fullbordad och underwattenskabeln nedlagd mellan Swcnfla
kusten wid Grifllehamn och den Finfla wid Nystad, der eu förenad
Swenfl-Ryfl kontrollstation är inrättad; hwarjemte pa Swenfla telegraf
werkets bekostnad för samma korrespondens en särflild ledningstråd upplagts
från Grifllehamn till Stockholm. Den 1 November öppnades
denna linie, hwarigenom tetegram mer till och från Ryhland kunna befordras
wida hastigare än förut. Wid samma tid indrogs den regel»
messiga natt-tjensten a stationerna Haparanda och Sundswall, i följd
hwaraf förminflning i personalen wid dessa stationer kunnat ega rum
och besparing i utgifter för telegrafwerket är att emotse.

Den redan är 1859 påbörjade ombyggnaden af äldre telegraflinier Ombyggnad
med begagnande as stolpar, som till bewarande mot röta blifwit särskild^ lutie1,
beredda, har under 1869 fortgått, sa att, med inberäkning af de pa
senare aren med dylika stolpar anlagda linier, för närwarande en sträcka
af 832,4 geografiska mil eller 90,8 procent as telegraflinjernas sammanlagda
längd är försedd med impregnerade stolpar.

Telegram antal.

Berättelse om hwad t Riket och dess

Antalet expedierade telcgrammer utgjorde under är 1868 316,771
inländska och 186,291 utländska, tillhopa 503,062 eller 1,4 procent mera
än är 1867.

Tclcgrafwer- Telegrafwerkets inkomster under 1868 hafwa med 10,017 R:dr 62
$od) utgifter, öre öfwerstigit utgifterna under samma är.

Kostnaden för För 1869 ärs telegrafbyggnadsarbeten har anwisats ett belopp af
grafbt,gguads-87,902 R:dr att utgå eif föregående års behållning å telegrafwerkets

arbeten.

egna medel.

Telegraf- Dä det Swensta telegrafnätet under ifrägawarande är utwidgats

inrättningens t ^ , „ , r„

omfattning, med 22,4 Mbl t Itmer och 44,3 Mbl t tradlednmgar, uppgår de förras

hela längd numera till 915,9 och de fednares till 1,870,2 — allt geografiska
mil. Med inberäkning af de på statens bekostnad inrättade s. k.
privattelegrasstationerna utgör antalet af de under telegrafstyrelsens inseende
stående stationerna 127, h»varas 113 äro elektriska och 14 optiska.

Sedan senast församlade Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts
att inkomsterna af statens skogar och ekplanteringar, hwilka

Ny instruktion
för fkogssty- „
relsen och förslag

samt^ny^or-dittills ingått till skogsplanterings- och ekplanteringsfonderna, ställe för
Sb”mtb°mi-Qr framtiden från och med innewarande är upptagas bland Statswerkets
ftattbna(pC^° ordinarie inkomster, och utgifterna för statens stogsförwaltning, hwilka i
allmänhet bekostats jemwäl af nämnde fonder, i stället bestridas medelst
ett dertill under Sjunde Hufwudtiteln uppfördt särstildt anslag, tillika
bewiljat det as Kongl. Maj:t i sä dant afseende ästade anslag, har Kongl.
Maj:t den 19 näst lid ne November utfärdat ny instruktion för skogsstyrelsen
och stogsstaten samt den 10 påföljande December dels fastställt en

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

ny organisation as derwid anställda personal och dels förordnat, att es
mindre skogsplanteringsfonden än den sa kallade Christianstads läns flyg-^Öfweriem-^.
sandsplanteringssond, bada, sädana de efter afslutande af 1869 ars räken-dertill RNsskaper
befinnas, stola öfwerlemnas till Riksgäldskontoret för att derstädes^
jemte ekplanteringsfonden stä till Riksdagens disposition.

Enligt berörda nya organisation kommer under stogsstyrelsens befäl Jnspcktionsoch
öfwerinseende stogsstaten i orterna att hädanefter bestå af 6 skogs- revier,
inspektörer säsom kontrollerande, 74 jägmästare såsom förwaltande och
160 kronojägare säsom bewakande personal; och har med afseende härå
riket indelats i ett motswarande antal inspektionsdistrikter samt jägmästaredistrikter
eller revier pa det sätt att: Första inspektionsdistriktet, omfattande
Norrbottens och Westerbottens län, med undantag af Äsele lappmark,
bestar af 16 revier; andra inspektionsdistriktet, omfattande Äsele
lappmark samt Wester-Norrlands, Jemtlands och Geflcborgs län, bestar
af 12 revier; tredje inspektionsdistriktet, omfattande Kopparbergs, Wermlands,
Westmanlands och Örebro län, bestar eif 8 revier; fjerde inspektionsdistriktet,
omfattande Stockholms, Upsala, Södermanlands, Östergötlands
och Gotlands län, bestar af 16 revier; femte inspektionsdistriktet,
omfattande Skaraborgs, Elfsborgs, Göteborgs och Bohus samt
Hallands län, bestar af 10 revier, och sjette inspektionsdistriktet, omfattande
Calmar, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Christianstads och
Malmöhus tält, bestar af 12 revier; kommande likväl under den närmaste
framtiden jemkning häri att ega ruin i sa matto, att inspektionen
inom Östergötlands, Örebro och Södermanlands län tills widare utöfwas
as hwardera länets förutwarande öfwerjägmästare och att Westmanlands
län under tiden är förlagdt till fjerde distriktet.

40 Berättelse om hwad t Riket och dess

Bewakmngs- Bewakningspersonalen har as Kong!. Maj:t fördelats sä, att 30
kronojägare förlagts till Norrbottens län, 23 till Westerbottens, 12 till
Wester-Norrlands, 9 till Jemtlands, 8 till Gefleborgs, 10 till Kopparbergs,
3 till Örebro, 5 till Npsala, 3 till Södermanlands, 5 till Östergötlands,
19 till Skaraborgs, 15 till Elfsborgs, 4 till Hallands, 7 till
Calmar, 2 till Jönköpings och 5 till Christianstads län, hwaremot åt
skogsstyrelsen uppdragits att bestämma bewakningsomräde för hwarje särskild
kronojägare.

Särflildsiogs. Pa grund af framställningar säwäl från Gotlands läns landsting
sör Gotland, som från senast församlade Riksdag om behofwet af åtgärder till förekommande
af stogsförödelse pa Gotland har Kongl. Maj:t den 10 nästlidna
September utfärdat eu särstildt för nämnda län gällande Förordning,
hwarigenom, i öfwerensstämmelse med hwad både landstinget och
Riksdagen förestagit, stadgats, bland annat, att Kongl. Maj:ts Besallningshafwande
i länet, da wederbörande kommunalnämnd anmäler flogssörödelse
någonstädes ega rum eller anledning dertill eljest förekommer,
eger att, efter pa stället genom stogstjensteman och gode män anställd
undersökning, tint) vite förbjuda den ifrägawarande stogens begagnande
tillswidare annorlunda än för husbehof, Genom denna författning har
således pa Gotland äfwen de enstilde jordegarnes stogshushällning bliswit
i witz män ställd under kontroll af offentlig myndighet.

Sk°gs°fwerk. Sedan, i anledning af anbud från ett handelshus i Röras att inpass
mn. köpa afwerkningsrätten till flogen a ett sä kalladt renbetesfjell i Jemtland,
fråga uppstått rörande dispositionen i allmänhet af flogen ä dylika
för Lapparnes räkning affatta områden, har Kongl. Maj:t den 11 nästlibne
Juni förklarat, att afwerkning sör Kronans räkning as skog inom

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Lapparnes områden mä eget rum endast undantagswis och i hwarje särskildt
fall först sedan Kongl. Maj:t efter ej mindre Lapparnes än wederbörande
myndigheters hörande dertill lemnat tillstånd.

Af öfwerloppsmarkerna i Öfwer-Luleä sockert och de oafwittrade mar- Nya^kxonokerna
i Elsdals och Gärna socknar hafwa kronoparker afsatts med en
areal af 220,000 tunnland, hwarjemte Kongl. Maj:t förordnat, att i
Jemtlands lätt öswerloppsmarker till en widd af omkring 84,000 tunnland
likaledes skola såsom kronoparker under Kronan bibehällas.

Wid försäljning af 15 ars afwerkningsrätt till 63,000 fullmogna Försäljning as
träd a Carlstrands kronopark i Gefleborgs län har betingats eu köpe-rmÄrmoskilling
af 3 R:dr 77 öre för hwarje träd eller tillhopa 237,510 R:dr. t’art*

A icke mindre än 60 kronopark^ i Gefleborgs, Wester-Norrlands och Westerbottens
tätt har uppflattning af den wäxailde flogen egt rum, för att
under innewarande och nästföljande är likaledes försälja afwerkningsrätten
till derå warande fullmogna träd, hwilka wid uppflattningcn befunnits
utgöra ett antal af 1,435,000 stycken.

Den af Kongl. Maj:t under är 1868 nedsatta komité för afgifwande Skogsås
förflag till ordnande af de Norrländska skogsförhällandena, filten$omttenförut
hast sina sammanträden i Umeå, bär, efter fullbordande af de resor
och stogsundersökningar, som för komitens ändamål ansetts nödiga, med
Kongl. Majcks tillåtelse förflyttat sina sammanträden till Stockholm, der
komiten nu är sysselsatt med afflutande af sitt arbete.

För ekplanteringarnes å Wifingsö räkning bär derstädes på ekplan- M.hanm a
teringstondens bekostnad anlagts en hamn, hwilken påräknas blifwa af

Bih. till Riksd. Prat. 1870.
Riksdags-Berättelsen.

1:a Samt. 1:a Afdeln.

Berättelse om hwad i Riket och dess

wäsendtlig nytta ej blott för planteringarne och Wisingsö kommun, utan
äswen för sjöfarten ä Wettern i allmänhet.

Ändringar i Genom en den 29 Januari 1869 utfärdad Kungörelse har dels den
lagtstadgan. . ^ gällande jagtstadga föreskrifna ärliga fridlysningstid för rådjur och
rapphöns blifwit förlängd samt dels stadgats att finare giller och snaror
icke mä för willebräds fångande anwändas annorstädes än i Kopparbergs
och de Norrländska länen och icke eller der ä annan tid än frän den 10
Augusti och till den 16 Mars, äswensom att belöningar af statsmedel
för dödande af räswar och af roffoglar icke mä efter ingängen af Juni
1869 utbetalas.

Ätgärd till Sedan Wetenskapsakademien söreflagit, att, till beredande af ökad
C|ft)bbanbe.8 tillgång ä ejderfågel, eu eller flera trakter i hwarje skärgård måtte bestämmas,
der nämnda fogelflag skulle åtnjuta eu fullkomlig och ständig
fridlysning, samt i anledning häraf flogsstyrelsen pä befallning till Kongl.
Maj:t inkommit med uppgift ä härtill lämpliga trakter i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Calmar, Christianstads, Hallands samt
Göteborgs och Bohus län, har Kongl. Maj:t anbefallt Sina Befallningshafwande
i nämnda tält att till de kommuner, som innefattade berörda
trakter, framställa uppmaning om träffande af öfwerenskommelser till
äftadkommande derstädes af ifrägawarande fridlysning, hwarwid wederbörande
jord- och ftraudcgares samtycke borde utgöra ett wilkor och vite
as högst 100 R:dr finge bestämmas för öswerträdelse af fridlysningen.

Statistifla För minnande af öfwcrsigt öfwer vmfänget och beskaffenheten af
rande hypo- hypotheksinrättningarnes werksamhet hafwa i Finarlsdepartementet ätgärder
ningarne. midtagits till erhällande sämät från hypotheksbanken som från de särskilda

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

hypotheksinrättningarne af ärliga efter likartade formulär affattade uppgifter
i berörda hänseenden, hwilka uppgifter arv ämnade att sammanfattade
offentliggöras.

De till allmänna hypotheksbankens inhemfla län af är 1864 hörande Allmänna hyobligationer
hafwa under 1869 rönt en ännu större efterfrågan än under Nns°obliga tioner.

nästföregående år; dä nemligen af fädana obligationer försälts under
1864—1867 ett belopp af 7,981,600 R:dr och under 1868 ensamt ett
belopp af 7,154,200 R:dr, sä har deremot under 1869 intill den 22
December försäljningen uppgätt till icke mindre än 11,753,800 R:dr,
deraf 281,800 R:dr försälts i utlandet. Kursen ä ifrägawarandc obligationer,
förn wid ärets början utgjorde 92 procent, har höjts den 9
Januari till 921, den 18 i samma manat» till 93 och flutligen den 3
November till 93| procent.

För twänne särskilda sä kallade intecknirrgsgarantibolag, ett i StockHolm
och ett i Göteborg, med hufwudsaklig uppgift att till underlättande bolag,
af intecknade sknldebrefs belåning försäkra återbetalning ä utfäst tid af
deri förskrifna kapital med eller utan ränta, hafwa stadgar, grundade på
lagen om aktiebolag, blifwit af Kong!. Maj:t fastställda.

Sedan senast församlade Riksdag anhållit, att, enär eu förändring i Myntkomite.
landets nuwarande myntsystem från silfwcr till guld syntes mara önskwärd,
Kongl. Maj:t wille till Riksdagen afgifwa förslag till de åtgärder,
som för eu sådan förändrings genomförande erfordrades, har Kongl.

Maj:t anförtrott denna maktpäliggairde frägas utredning åt eu komité,
hwars betänkande lärer mara att innan kort införwänta.

Berättelse om hwad i Riket och dess
Ny sedelutgif- Under är 1869 har oktroj meddelats för eu ny sedelutaifwande en ttmitbe

enflilb , v

bank. skild bank t Hernösand, hwrlken är assedd att ersätta den derstädes hittills
warande filialbanken och enligt anmälan skulle öppna sin rörelse den
3 innewarande manad.

Uppbörd dylik

bank.

Deremot har den ar 1865 inrättade enskilda industribanken i Norrköping
upphört med utgången af är 1869.

Öfwersigt öf- Genom de srält de 26 enskilda bankerna och numera äfwen från

fäcr baitfrö»

relsen i all- Skandinaviska kreditaktiebolaget afgifna uppgifter dels wid slutet af hwarje
inanhet. qbarta^ ai1ggen^e ställningen i sin helhet och dels wid flutet af hwarje
månat) för öfrigt, angäeilde de wigtigaste rörelsegrenarne, hwilka uppgifter
i Finansdepartementet sammanställas och offentliggöras, är tillfälle för
allmänheten beredt att med uppmärksamhet följa dessa bankinrätiningars
rörelse; och dä härjemte riksbanken qvartalswis offentliggör uppgiften angående
såwäl sin egen som de 11 ännu qwarwaraude filialbankernas
werksamhet, kan alltså utan swarighet winnas öfwersigt öswer bankrörelsen
i sin helhet inom landet.

Wid flutet af September mänad 1869 uppgingo i runda tal de på
deposition samt upp- och afflrifning hos samtliga omsörmälda banker
innestäende medel till 72,476,000 R:dr, de as bankerna i län och på
kassakreditiv meddelade sörfträckningar till 140,550,000 R:dr, samtliga
bankers utgisna sedlar till 57,644,000 R:dr och utställda postwexlar till
3,921,000 R:dr.

förhällande är tiD “r f^an eller wid flutet af är 1859 hade samtliga däwa 1859.

rande banker, nemligen riksbankens diflontwerk, elfwa cnflilda sedelutgiswande
banker och sjutton filialbanker, innestäende på deposition samt upp -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

och afffrifning endast 21,135,000 R:dr och utestående i län och kassakreditiv
endast 70,496,000 R:dr, under det att deremot de utelöpande
banksedlarne utgjorde 58,851,000 R:dr utom 96,000 R:dr i postweplar.

Sådan särskild undersökning, funt t 19 § af Kungörelsen den 20 Särskild un derfökning

Maj 1864 angående enskilda sedelutgiswande banker omsörmäles, har un-wissa mflilda

banker.

der 1869 werkställts i 6 dylika banker.

Den under år 1867 för asgiswaude af förslag till försättning an- Sparbanks loiuitén.

gående sparbanker nedsatta komité har under 1869 inkommit med sitt
underdåniga betänkande, hwarefter Kongl. Maj:t deröswer infordrat Sin
Högsta Domstols utlåtande.

Handelsflottans peusionsanftalt, hwilken inrättades år 1864, har Handelsflotunder
1869 börjat sin pensionering och utgå derifrån för närwarande 467 anstalt,
pensioner med tillsammans 47,780 R:dr.

För utredande af Kongl. Theaterus ekonomiska och finansiella för- Thmterhållanden
samt afgifwande af förslag till desammas ordnande på ändamålsenligt
sätt har en särskild komité blifwit nedsatt, hwars betänkande
lärer mara att niet» det snaraste till Kongl. Maj:t införwäuta.

På anmälan af Guvernörsembetet i S:t Barthelemy att till söljdMdNolomen
af den orkan, som under 1867 hemsökte kolonien, och derefter inträffade lemy.
årslånga torka en fåbait nöd i kolonien uppstått, att flera personer af
deri fattigare befolkningen omkommit af hunger, har Kongl. Maj:t till
Guvernörsembetets och konseljens disposition för de nödlidandes undsättning
anwisat ett belopp af 10,000 R:dr, hwaraf likwäl icke något behöft

Berättelse om hwad i Riket och dess

att för ändamälet anwändas i allseende till riktigheten af de enskilda
undsättningsbidrag, som kommit kolonien tillhanda.

Ny folkräkning Under är 1869 har i kolonien ny folkräkning egt rum, hwilken uto
omen. toi^t ^ sörjande, aftz dä wid senaste folkräkning 1866 hela befolkningen
funnits utgöra 2,898 personer, deraf 908 tillhörde staden Gustavia,
sä utgjorde deremot 1869 koloniens hela befolkning 2,670 personer, och
deraf särskildt stadens 919. Folkmängden har säledes i staden ökats med
11 personer, men pa landet minstats med 239.

Religions- Religionswärden inom Swensta kyrkall har med oafbrutell werksamhet
fortgätt. Inom flere af rikets stift har likwäl prestbristen warit
gansta tryckande.

Med anledning af det är 1868 församlade allmänna Kyrkomötets
underdäniga framställning i stägn om åtgärder från Swensta kyrkans
sida för missionswerksamhets utöfwande, har Kong!. Maj:t uppdragit åt
wissa Personer att, efter inledd förbindelse med de inom landet befintliga
missionssamfund, före nästa Kyrkomöte inkomma med underdänigt förslag
rörande en frän Swensta kyrkan utgående werksamhet för Evangelii spridning
bland icke-kristna folk, och, derest angeläget wore att under liden ätgärder
blefwe widtagna för befrämjande af detta ändamäl, derom efter
sig yppande omställdigheter hos Kong!. Maj:t göra framställning.

braStegra'' ^ci) föranledande af allmänna Kyrkomötets underdäniga strifwelfe
den 1 Oktober 1868 har Kongl. Maj:t funnit godt uppdraga åt en
kommitté att utarbeta förflag till ny Katekes, hwilken, i enlighet med de
af Kyrkomötet angifna grunder, bör, jemte det den sättes i nära fam -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

manhang med Luthers lilla Katekes, förena enkelhet med bestämdhet och
tillika mara sä kortfattad, att den endast innehåller de nödigaste förklaringar
och tillägg till den Lutherska Katekesen. Kommitterade hafwa sätt sig
anbefaldt att aflemna förslaget sä tidigt, att det mä kunna föreläggas
näst sammanträdande Kyrkomöte till granskning.

Hos Kongl. Maj:t hade Kyrkomötet anhällit, att, till undanrödjandePastoralwärd.
af de olägenheter, som för annex- och kapellförsamlingars medlemmar
nppstode derigenom, att de för erhällande af Beting m. in. mäste söka
kyrkoherden inom moderförsamlingen, äfwen om komminister eller kapellpredikant
funnes pä stället att tillgå, Kongl. Maj:t täcktes tillåta wederbörande
Domkapitel att, der annex- eller kapellförsamling det önflade och
sädant pröfwades mara af omständigheterna päkalladt, uppdraga åt prest
i dylik församling att på eget answar, dock under ordinarie pastors tillsyn,
icke allenast söra samtliga kyrkoböcker, utan ock utfärda derpå grundade
betyg och lysningar till äktenskap. Sedan Domkapitlen häröfwer
afgifwit infordrade utlåtanden, har Kongl. Maj:t bifallit denna Kyrkomötets
framställning.

Till uppförande as åtta nya kyrkor, till ombyggnad, utwidgning eller Kyrkobyggnad

der.

reparation af åtta, till tornbyggnad å tre, samt till orgelwcrk, orgelsa^ader,
läktare, altaren och predikstolar in. in. i nio kyrkor äro ritningar
as Kongl. Maj:t gillade och faststälda. Öppna bref om tillåtelse att
genom kollekt och stambok insamla understöd till kyrkobyggnaders bekostande
hafwa blifwit i nåder utfärdade för fyra församlingar.

De Nämnder, som blifwit tillsatte för att ordna presterskapets in- Presterskapets

löneförmåner.

kanister enligt Förordningen den 11 Juli 1862, hafwa, sa widt inkomna

Berättelse om hwad t Riket och dess

uppgifter utwisa, från början af sin werksamhet intill den 1 November
1869 upprättat följande antal löneregleringsförstag, nemligen: inom
Stockholms län 69, Upfala 63, Södermanlands 60, Östergötlands 102,
Jönköpings 61, Kronobergs 43, Kalmar 88, Gotlands 44, Blekinge 24,
Christianstads 68, Malmöhus 128, Hallands 38, Göteborgs och Bohus
36, Elfsborgs 59, Skaraborgs 96, Wermlands 30, Örebro 51, Westmanlands
64, Kopparbergs 49, Gefleborgs 37, Wester-Norrlands 38,
Jämtlands 30, Westerbottens 21 och Norrbottens 17. Utaf dem bland
dessa förflag, som före den 1 sistlidne November hunnit att från Nämnderna
expedieras till Domkapitlen och Länsstyrelserna, äro 1,174, efter
wederbörandes hörande, af bemälda embetsmyndigheter handlagda och insända
till Kougl. Maj:ts pröfning; de öfriga woro wid berörda tid dels
förwisade till ny behandling af Nämnderna, dels öfwerlemnade till församlingarnas
och löntagarnes yttrande, men ej från dem återkomna, samt
dels, sedan sådant ftett, ännu beroende på Domkapitlens och Länsstyrelsernas
stutliga åtgärd. Af de till Kongl. Maj:t inkomna regleringsförstag,
öfwer hwilka Kammar-Collegium af gift» it underdåniga utlåtanden,
hade intill 1868 års stut, såsom t berättelsen wid sistförstutna Riksdag
meddelats, 649 bliftvit i nåder faststälda; under åt 1869 föredrogos
inför Kongl. Maj:t 205 förslag, af hwilka 199 stadfästes, nemligen:
inom Stockholms län 21, Upfala 12, Södermanlands 6, Östergötlands
19, Jönköpings 6, Kronobergs 7, Kalmar 5, Gotlands 29, Blekinge 3,
Christianstads 6, Malmöhus 28, Hallands 4, Göteborgs och Bohus 1,
Elfsborgs 5, Skaraborgs 21, Wermlands 2, Örebro 6, Westmanlcuids
3, Kopparbergs 1, Wester-Norrlands 9, Jämtlands 2, Westerbottens 2
och Norrbotten? 1; och wid årets utgång återstodo 53 sådana mål, förn
t Departementets Expedition woro under utarbetning. Öfriga till Kongl.
Maj:t af Länsstyrelserna insända förslag woro dä dels äterförwisade till

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Nämnderna, dels beroende pä Kammar-Collegii handläggning. — Der
icke redan upprättade förslag äterförwisats till förnyad behandling af
Nämnderna, äro nu mera löneregleringsförrättningarna afflutade i alla
länen, med undantag af Christianstads, Malmöhus, Wermlands, Westmanlands
och Jämtlands.

Sedan Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts nädiga proposition,
bewiljat jemwäl för är 1869 ett anslag af 10,000 R:dr, att till förbättring
af de swagast lönade komministrars, kapellpredikanters sarnt pastorats-
och sockenadjunktcrs lönewilkor utaf Kongl. Maj:t disponeras efter
de grunder, som warit bestämda för anwändandet af de förut till samma
ändamål anwisade medel, och Domkapitlen pa nådig befallning afgifwit
förslag angäende de lönetillskott, hwilka ansetts mara till de oundgängligaste
behofwens fyllande erforderliga, har nämnda anslag, som befunnits
kunna för 1869 medgifva de swagaste lönernas uppbringande till 755
R:dr, blifwit i förhållande härefter af Kongl. Majll utdcladt.

Ett uppgjordt förslag till aflöningsstat för Lunds domkyrkas tjenstemän
och betjente har af Kongl. Maj:t blifwit faststäldt, att gälla för
aren 1870—1880.

I sammanhang med ordnandet as presterjkapets löneförmåner hafwa Presterliga

lön PtifiPtpvS

regleringsnämnderna fortfarande förehaft till behandling ätflilliga förslag delning, inom
delning af pastorater, hwilkas widsträckthet ansetts hinderlig för själawärdens
ändamälsenliga handhafwande. Wid nådig pröfning af de frågor
i detta hänseende, hwilka under nästlidet är hos Kongl. Maj:t förekommit,
har sädan ätgärd bestutits i afseende pa 8 gäll, nemligen ett
mom hwartdera af Kronobergs, Kalmar, Christianstads, Wermlands,

Örebro och Norrbottens län samt twä inom Wester-Norrlands. Derutom
Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1:a Samt. 1:a Asdeln. 7

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

har Kong!. Maj:t, uppå Nämndernas förslag, funnit godt att, jemwäl i
sammanhang med beslutad reglering af den prestcrliga aflöningen inom
wederbörande pastorater, förordna om indragning af 22 konlministraturer
och 1 kapellpredikantstjenst, om inrättande as 2 nya komministersbefattningar,
samt om särskilda byars och hemmans förläggande från ett till
annat kyrkosamhälle.

Pa wederbörande Domkapitels hemställan har Kong!. Maj:t tillätit,
att Stora Tana kontrakt i Westeräs stift må, sä wäl för deh betydliga
folkmängds skull som äfwen i anseende dertill att nybildade pastorater
pa senare tider derinom tillkommit, delas i twä kontrakter.

Universiteten. I sammanhang med ifrågasatt förändring i afseende på regleringen
af de theologiska studierna wid universiteten och med anledning af underdånig
skrifwelse från Kyrkomötet, har Kongl. Maj:t medgifwit rättighet
för de studerande, som undergått theologiskt-filosofisk examen, att inför
theologiska fakulteten aflägga theologie kandidatexamen.

Sedan förslag om förändradt ordnande af universitetets i Upsala
ekonomiska sörwaltning tid efter annan blifwit wäckta, och Consistorium
Aeademieum Majus, efter det att denna fråga under sistlidna ar blifwit
af särskildt utsedde kommitterade beredd, antagit och till nådig pröfning öfwerlemnat
ett förslag till förändrade bestämmelser i berörda afseende, har
Kongl. Maj:t sörordnat, att den ekonomiska förwaltningen wid nämnda
universitet skall, utan hinder af de i Statuterna för universiteten i Upsala
och Lund den 2 April 1852 meddelade bestämmelser, från nästkommande
äcs början tills widare besörjas af en Drätselnämnd i enlighet med särskild
härom utfärdad nådig stadga; hwarjemte Kanslers-embetet sätt sig
aubefaldt att ester sex års förlopp inkomma med underdånig framställning

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

rörande den under tiden i afseende pa de nya stadgandena tomma erfarenhet.

Kongl. Maj:t har till Kanslers-embetets disposition stall ett belopp
as 1,200 R:dr att, i likhet med hwad förut skett för universitetet i Upsala,
anwändas till honorarium åt någon wetenskapsman från Norge
eller Danmark, som toille i Lund hälla offentliga föreläsningar företrädeswis
inom området af sädana förhållanden, som arv egendomliga för
hans fädernesland.

Med anledning af Rikets Ständers underdåniga skriftoelse den 12
Juni 1866, hwaruti anställning i fenster och befattningar, till htoilka
qwinna kunde pröfwas lämplig, ansetts böra henne under toissa toilkor
tillkomma, nät hon toisade sig dertill ega erforderliga kunskaper och skicklighet,
samt fördenskull tillfälle böra henne beredas att aflägga de för
dylik anställning söreskrifna kunskapsprof, har Kongl. Maj:t, då uti nämnda
skriftoelse blifwit särflildt erinradt om läkareyrket såsom för qtoinnan lika
passande som för mannen, funnit godt att, efter toederbörande Akademiska
Konsistoriers och Fakulteters samt Sundhets-Kollegiets hörande, anbefalla
Kanflers-embetet att tillse, huruwida tillfälle till inhemtande af den
för läkare oundgängligen erforderliga bildning må kunna till eu början
toid det i huswudstaden befintliga medicinska lärotoerk öppnas, samt inkomma
med underdånigt utlåtande och förslag t afseende pa de anordningar,
htoilka anses för ändamålet nödiga, äfwensom rörande tiden, då de
kunna träda i werkställighet.

Antalet af lärjungar toid rikets elementarlärowerk uppgår för närwarande
till omkring 13,200.

Karolinska

Medico Kirurgifla Institutet.

Elementar lärowerken.

Berättelse om hwad i Riket och dess

I likhet med hwad som redan {fett med afseende pa elementarunderwisningen
i språk samt i historia och geografi, har Kongl. Maj:t
förordnat eu kommission för att granfia de wid lärowerken begagnade
läroböcker i mathematik och naturwetenstaper, samt att afgifwa utlåtande
beträffande de grundsatser, ester hwilka sädana böcker böra uppställas.
Enahanda uppdrag rörande läroböcker i kristendomskunskap och biblisk
historia har Kongl. Maj:t lemnat den kommitté, som blifwit tillsatt för
utarbetande af sörstag till ny Katekes.

Sedan den är 1868 församlade Riksdagen gjort underdänig framställning
dels i stägn mit indragning af första klassen wid rikets elementarlärowerk
och dermed sammanhängande anordning af underwisningen,
dels ock angäcnde rättighet för lärjunge wid elementarlärowerk,
hwilken begagnar underwisningen i Latinska språket, att, derest
mälsman det önstar, warda befriad frän läsning af det Grekista, har
Kongl. Maj:t, med bifall till berörda framställning, utfärdat nädig Kungörelse
angäende de ändringar i gällande Stadga för rikets elementar»
lärowerk, hwilka pä grund häraf befunnits nödiga.

Med anledning af Rikets Ständers ofwanberörda skrifwelse rörande
qwinnas anställning i tjenster och befattningar, till hwilka hon kunde
pröfwas lämplig och från hwilka hon icke genom grundlag eller civillag
wore utestängd, och med särskild afseende pä den uti samma skrifwelse
gjorda erinran om lärarekallet, säsom för henne synnerligen passande,
har Kongl. Maj:t, efter inhemtande af wederbörandes yttranden, funnit
godt förklara qwinna berättigad att söka läraretjenst i teckning samt i
musik och säng wid twä-, tre- och femklassiga elementarlärowerk, sä wida
hon i öfrigt nppsylt de för sädana befattningars erhällande förestrifna
kompetenswilkor.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Af de progressiva ritkurser, hwilka Kongl. Maj:t åt Chefen för den
inom Ecklesiastik-Departementets. Expedition bildade afdelning för ärenden
rörande den högre underwisningen uppdragit att till lärowerkeus tjenst
Utarbeta, har första afdelningen utkommit och redan blifwit wid rikets
flesta elementarlärowerk antagen till begagnande för den första underwisningen
i teckning.

Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af derom wäckt fråga, genom
nådigt Bref den 24 Maj 1867 medgifwit, att pa Stockholms kommun
mä öfwerflyttas den församlingarna hittills åliggande skyldigheten att för
elementarlärowerken t huswudstaden bekosta skolhus och rektorsboställen,
t den män staden genom öfwerenskommelse med församlingarna eller pa
annat sätt hinner förskaffa sig erforderliga lägenheter, har Kongl. Majck, pa
underdånig hemställan as Direktionen öfwer Stockholms stads underwisningswerk
och ester det stadens Fullmägtige och Öfwerstäthällare-embetet
i ärendet blifwit hörde, funnit godt förordna, att den, i enlighet med
nädiga Cirkulärbrefwet den 11 December 1863, wid stadens lärowerk
samlade byggnadsfond skall till Stockholms stads Drätselnämnds första
afdelning öfwerleninas, för att tillika med fondens blifwande inkomster
förwaltas och anwändas till nybyggnadsföretag och reparationer af hus
för hufwudstadens elementarlärowerk, allt pa sätt färskildt härom meddelade
nädiga föreskrifter gifwa wid handen.

Efter det att Direktionen öfwer Stockholms stads underwisningswcrk
i skrifwelse till Stadsfullmägtige förmält att, t anseende till det under
senare tibet allt mer ökade antalet lärjungar wid Stockholms gynmasium,
Direktionen funnit behoswet oundgängligen päkalla inrättandet as ärm it
en högre lärowerksafdelning, motswarande det nuwarande gymnasium,
samt att Direktionen, innan widare ätgärder för ändamälet widtoges,
begärde Stadsfullmägtiges yttrande, huruwida de wore willige att an -

Berättelse om hwad i Riket och dess

skaffa erforderlig lokal för det afsedda lärowerket, och sedan Stadsfullmägtige,
som ansett frägan om ordnandet af hnfwudstadens elementarlärowerk
böra i hela dep widd behandlas och åt särskildt utsedde kommitterade
uppdragit att utreda, hwilka åtgärder i detta afseende wore af
behoswet påkallade, uti underdånig skrifwelse den 1 December 1868 anhållit,
att Kongl. Maj:t mätte i näder fastställa en för ordnandet af
elementarlärowcrken i hufwudstaden, med afseende ä bett närmaste framtidens
behof, uppgjord plan, åsyftande hufwudsakligen inrättattdet af twä
nya fullständiga lärowerk, det ena ä Norr- och det andra ä Södermalm,
bibehållandet af Jakobs och Katarina fcmklassiga lärowerk samt upprättandet
af ett nytt femklassigt lärowerk ä Ladugårdslandet; sä har Kongl.
Maj:t den 29 April 1869 förordnat, att, fä snart ändamälsenligt lärohus
samt bostad åt rektor blifwit tillgängliga, ett fullständigt lärowerk
skall inrättas ä Norrmalm, och förklarat, med anledning af det framstäida
förslaget om ett dylikt lärowerks inrättande ä Södermalm, att
Kongl. Maj:t nalle derom framdeles, när erforderliga medel blefwe att
tillgå, fatta nädigt beslut; hwarjemte Kongl. Maj:t, som funnit godt
gilla bibehällandet as Jakobs och Katarina fcmklassiga lärowerk säsom
sädana, beslutit, att det af Rikets Ständer wid 1865—1866 ärens
Riksdag bewiljade anslag för ett nytt femklassigt lärowerk i hufwudstaden
tnå tills lindare anwändas för en semklassig skola ä Ladugårdslandet,
samt anbefalt wederbörande att, säsom förberedande Åtgärder för upprättandet
af ett fullständigt lärowerk ä Södermalm, utfordra yttranden
af samtlige ordinarie lärare wid de twäklassiga lärowerken i Stockholm,
huruwida de äro willige att, t händelse af dessa skolors indragning,
träda i tjenstgöring wid andra lärowerk i hufwudstaden, samt
i de fullmagter, hwilka hädanefter utfärdas för lärare wid elementar*
lärowerken derstädes, intaga det förbehåll, att de utnämnde äro ftyldige

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

att, mn sä fordras, ingå i tjenstgöring wid annat lärowerk i hufwudstaden
än det, wid hwilket ledigheten uppstått. .— Och sedan Direktionen
öfwer Stockholms stads underwisningswerk derefter inkommit
med underdänig anmälan rörande sä mål de af densamma widtagna ätgärder
för anordnandet af det femklassiga lärowcrket ä Ladngärdslandet,
som ock de af de ordinarie lärarne wid Stockholms twäklassiga lärowerk
infordrade yttranden, har Kongl. Maj:t i detta ärende ytterligare förordnat:
att undcrwisningen wid Hedvig Eleonora twäklassiga skola lita
upphöra; att den wid nämnda skola anstälde kollega stall inträda säsom
lärare wid den nya femklassiga stola»; samt att, äswen om de wid
denna stola till ansökning lediga förklarade lärareplatser icke hunnit tillsättas,
rektor likväl mä af wederbörande pä ett är sörordnas.

För att winna närmare upplysning om lärowerkens tillständ och
underwisningens gång, hafwa dels af Chefen för Ecklesiastik-Departementet,
dels af Chefen för den inom detta Departements Expedition bildade afdelning
för ärenden rörande den högre underwisningen inspektioner under
året bliswit werkstälda wid elcmentarlärowerkcn i Falun, Upfala, Westerwik,
Kalmar, Christian stad, Carlskrona, Enköping, Astersund, Uddewalla,
Carlshamn, Sköfde, Södertelge, Söderköping, Ronneby och Sölwesborg.

Sistlidnc hösttermin hafwa 28 lärarekandidater börjat att genomgå
det för kompetens till läraresyhlor wid elementarlärowerken föreflrifna
profår.

Höstterminen 1869 uppgick elevernas antal wid folkstolelärare-seminarierna
till 573 och wid folkstolclärarinne-seminarierna till 178, eller
tillsammans 751. Wid läsarets stut sistlidne wärtermin undergingo 147
manliga och 41 qwinliga elever, således tillsammans 188, fullständig
afgängscxamen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Tillstånd att wid seminariet i Skara anordna en särflild afdelning,
med tillhörande öfningsfkola, för smäskolelärarinnors bildande har blifwit
af Kongl. Maj:t meddeladt. De afdelningar, som wid seminarierna i
Lund och Stockholm arv inrättade för bildande af dylika lärare och lärarinnor,
hafwa under hela aret warit i werksamhet. Inom den förra af
dessa sistnämnda afdelningar hafwa 23 manliga och inom den senare 30
qwinliga elever njutit underwisning.

Wid seminariet i Linköping har särskild! tillfälle äfwen under sistlidet
ar warit beredt för äldre folkskolelärare att erhålla fortsatt underwiSning,
och äro för detta ändamål nödiga medel anwisade.

För ett fullständigare ordnande as underwisningen i trädgärdsskötsel
wid seminariet i Skara hafwa erforderliga åtgärder widtagits och förhöjd
lön för derwarande lärare i detta ämne anwisats.

De nya lärohus, som uppförts för seminarierna i Linköping och
Skara, hafwa under aret blifwit fullbordade och fullständigt inredda, sä
att undervisning wid bada dessa läroanstalter kunnat sedan höstterminens
början meddelas i de nya lokalerna. För seminariet i Upsala har
derwarande elementarlärowerks forna lärohus blifwit frän och med sistlidne
hösttermin tills widare upplåtet.

Efter erhållet uppdrag har Chefen för den mom Ecklesiastik-Departementets
Expedition bildade afdelning för ärenden angående solkunderwis--ningcn är 1869 werkstält inspektion wid seminarierna i Stockholm, Upsala,
Linköping, Skara, Wexiö, Göteborg och Hernösand.

Enligt Domkapitlens och Ofwerstyrelsens för Stockholms folkskolor till
Kongl. Maj:t inkomna berättelser rörande folkunderwisningens tillständ,
funnos wid 1868 ärs stut i hela riket 3,593 egentliga folkskolor (dä
de i Stockholm befintliga 206 klasser räknas som särflilda skolor), af
hwilka 2,378 woro fasta och 1,215 flyttande, 3,417 smäskolor samt 10

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

högre folkskolor, eller tillsammans 7,020 folkunderwisningsanstalter. Antalet
barn inom skolåldern utgjorde 679,893, och af deSsa underwisades
200,760 i fasta, 157,682 i flyttande folkflolor, 162,821 i småskolor,

246 i högre folkflolor, 14,927 wid allmänna lärowerk, 27,011 t enskilda
skolor samt 99,396 i hemmet; 2,886 barn hade saknat underwisning
till följd as naturfel och sjukdom samt 14,164 as annan anledning.

Wid folkflolorna woro anstälde 3,354 lärare, bland hwilka 2,985 aflagt
examen wid seminarium, samt 408 lärarinnor, bland hwilka 190 undergått
dylik examen; och wid smäflolorna fullnog 1,676 lärare samt
1,707 lärarinnor.

Med anledning af de utaf folkflole-inspektörerna afgifna berättelser
rörande den under aren 1867 och 1868 werkstälda inspektionen t rikets
folkflolor, har Kongl. Maj:t genom nådigt Cirkulär den 15 Oktober
1869 lemnat närmare föreskrifter om kontroll öswer de barn förn njuta
underwisning i hemmet, om tillsyn öfwer de i flolan intagna barnens
jemna skolgång, om lärjungars uppflyttning pa bestämda tider frän
smäskolan till folkflolan, om minflning af flolrotarnes antal wid de
flyttande flolorna, om roteförhörens behöriga ordnande, om ordnande af
fortsatt underwisning för de barn som upphört att dagligen besöka flolan,
samt om flolträdgärdarnes affliljande från folkflolelärares planteringsland
och om deras ändamälsenliga anordning för barnens underwisning.

För att höja examinerade folkflolelärares lönewilkor till det stadgade
minimum as 400 R:dr, utom husrum, wedbrand och kofoder, hafwa anslag
under är 1869 bewiljats 13 församlingar för 17 lärare, att fortfarande
årligen utgå, och åtnjuta för närwarande 1,335 församlingar anslag till detta
ändamål för 1,778 lärare. — Af de medel, som anwisats för att höja
examinerade folkflolelärares löner öfwer nämnda minimum, hafwa under
åtel 94 församlingar erhållit understöd för 102 lärare, att äfwenledes

Bih. till Riksd. Prot. 1870. l:a Samt. l:a Afbeta. 8

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

årligen utgå; och åtnjuta för närwarande 468 församlingar anslag till
detta ändamål för 559 lärare.

Wid sistlidne Riksdag bewiljades en årlig tillökning af 10,000 R:dr
i de för folkskolewäsendets utweckling och förbättring anwisade medel, och
har denna summa blifwit af Kongl. Maj:t till hela beloppet anwisad att
utgå såsom bidrag åt 108 församlingar, för att från innewarande år
och allt framgent årligen uppehålla 245 småskolor samt aflöna 7 biträdande
lärare; och åtnjuta för närwarande 1,247 församlingar understöd
för tillsammans 2,848 småskolor samt till 99 biträdande lärares aflöning.
Derjemte hafwa 451 församlingar, som t anseende till medellöshet ej
kunnat till erforderligt belopp bekosta lärares aflöning, för år 1869
erhållit särflilda bidrag, fammanlagdt 20,000 R:dr, as det för sådant
ändamål bewiljade anslag.

Genom nådigt Bref den 5 Februari 1869 har Kong!. Maj:t medgifwit,
att de kartor, hwilka wid Rikets Ekonomifla Kartwerk redan äro
upprättade eller framdeles komma att förfärdigas, må, uppå reqvisition
af Chefen för den inom Ecklesiastik-Departementets Expedition bildade afdelning
för ärenden angående folknnderwisningen, till bestämdt, nedsatt pris
hållas folkskolorna till hända.

I ändamål att för nedsatt pris aflåtas till folkflolorna och kostnadsfritt
utdelas till folkflolelärare-seminarierna, äro under arbete och
blifwa innewarande år att, jemte förut tillhandahållen underwisningsmatcriel,
tillgå: wäggtafla öfwer Swenfla mynt, mått och wigter, wäggkarta
öfwer mellersta och södra Swerige, samt wäggtaflor för den första
underwisningen i teckning, jemte anwisning.

Enligt den af Direktionen öfwer folkskolelärarnes pensionsinrättning
afgifna berättelse för 1868, egde wid detta års slut 2,179 skoldistrikt
delaktighet i inrättningen för tillsammans 2,857 folkfloleläraretjenster.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Inrättningens kapitalbelopp utgjorde wid arets slut 384,940 R:dr 28
öre. — Genom Kong!. Maj:ts beslut den 12 Februari 1869 har den
för folkskolelärare i Hernösands stift bildade särskilda pensionsinrättning
blifwit upplöst, och de till denna inrättning anslagna statsmedel öfwcrlemnats
till solkfkolelärarnes allmänna pensionsinrättning.

Af de till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter ^pp^ngsför
medellösa döfstumma barn afsedda anflag pasma under sistlidet är döfstmnma
bidrag bewiljats nio sädana anstalter, nemligen i Stockholm (den sä
kallade Tysta Skolan), Göteborg (en i förstaden Haga och en ä Nya
Warfwet), Malmö, Carlskrona, Hernösand, Hjorteds socken i Linköpings
stift, Munktorps socken i Wcsteräö stift, och S:t Jbbs socken (ött Hwen)
i Lunds stift. Antalet as de wid nämnda anstalter wärdade och underwisade
barn uppgick under året till 197.

Medelst lemnade understöd af anslaget till resestipendier samt läro-^Wetenflap^
böckers och lärda werks utgifwande har Kongl. Maj:t fortfarande beredt k°ulNa>w anförtjentc
^vetenskapsidkare tillfälle dels till forskningsresor och dels till allmängörande
(tf deras lärda arbeten. I afseende pä åtskilliga bland dessa
arbeten har Kongl. Maj:t wid deras understödjande fäst det wilkor, att
deraf skulle för statens räkning astennras ett wiht antal exemplar för att
utdelas till lärda samfund samt universitetens och elementarlärowerkens
bibliotheker. — För de medel, som anwisats till offentliggörande af handlingar,
hwilka äro af tidigt för fäderneslandets historia, har Riksarkivet
ombesörjt fortsatt utgifwande af konung Gustaf l:s Registratur, hwaraf
femte battdet, otufattande året 1528, är under tryckning. — Till allmängörande
af en utaf hufwudkällorna för nämnde konungs historia,

Hemligen Peder Swarts krönika, hwilken hittills icke blifwit af trycket

Berättelse om hwad t Riket och dess

lltgifwen, har understöd bewiljats, med enahanda wilkor, som i afseende
pa oswan omsörmälda arbeten föreflrifwits, att ett antal exemplar skall
för statens räkning aflemnas. — För att bereda möjlighet att tillgodogöra
wetenskapen och Naturhistoriska Riksmuseum de rika samlingar, som
blifwit gjorda under den senaste Swenska expeditionen till Jshafwet, har
Kongl. Maj:t anwisat nödiga medel.

Den af Witterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien sörordnade
Antiqvitets-Jntendenten har under ar 1869, bland annat, fortsatt sina
forskningar inom Elfsborgs län samt afgifwit berättelse om sin werksamhet
under föregående aret, innehållande en med talrika teckningar försedd
antiqvarisk beskrifning öfwer 53 socknar i nämnda län. — Statsanslaget
till bekostande af runstenars uppsökande och afteckning samt teckningarnas
utgifwande har äfwen under nästlidet ar uppburits as fornforskaren
R. Dybeck, som fortsatt sina undersökningar inom Stockholms
län och utgifwit ett nytt häfte af arbetet "Swerikes Runurkunder", hwaraf
50 exemplar blifwit för statens räkning aflemnade. — Det anslag, jour
bewiljats för undersökning as fäderneslandets sornlemuingar och upprättande
af förteckningar öfwer sädana, har bemälda Akademi sistlidet är
anwändt till understöd åt Fornminnesföreningarna i Upland och Dalarne,
för antiqvariska sockenbeskrisningars upprättande inom dessa landskap, samt
åt nägra enskilda forskare, hwilka anstält undersökningar inom Södermanland
och Nerike samt upptecknat fornäldriga feber och bruk, sägner,
folkwisor, sprakegenheter m. in.

FattigwLrd. Sedan Kongl. Maj:t, i anledning as Riksdagens underdåniga framställning,
lätit utarbeta särskilda förslag dels till ny författning angående
fattigwärden i riket och dels, i sammanhang dermed, till wissa ändringar
i Stadgan om förswarslösa och till allmänt arbete förfallna personer, samt

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 451

öfwer dessa förslag infordrat underdåniga yttranden af Kammarrätten
och Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafwande i länen, har Kongl.

Maj:t åt särskilde kommitterade uppdragit att, efter tagen kännedom as dessa
yttranden, werkställa granskning af omförmälda förslag och att afgifwa
det utlåtande och ytterligare förslag i ämnet, hwartill en fädan granskning
ma kunna föranleda.

Pa grund af Förordningen den 15 Februari 1855 angående ersättning
för understöd, som af fattigwärdssamhällen i ett as de förenade
rikena Swerige och Norge lemnas behöfwande personer frän det andra
riket, har under 1869, säsom tillförene, liqvid mellan de bäda statskassorna
egt rum. — Af anslaget till den fattigt» år b inom fäderneslandet,
hvilken bör med allmänna medel bekostas, pasma särskilda belopp fortfarande
bliswit stälda till disposition af Kongl. Maj:ts Befallningshafmande
i Jämtlands, Westerbottens och Norrbottens län, att anwändas
till understöd åt synnerligen behöfwande bland Lapp-allmogen.

Sedan Riksdagen i underdånig strifwelse bett 13 Maj sistlidet årMukwsrdsanhållit,
att Kongl. Maj:t wille i nåder tillse, huruwida c it förbättrad
organisation af hospitalens ekonomiska och administrativa förwaltning må
mara af behoswet påkallad, och i sådant afseende widtaga de åtgärder,
hwartill omständigheterna kunna föranleda, har Kongl. Maj:t funnit godt
uppdraga åt en kommitté att werkställa den af Riksdagen begärda utredning
och derwid färflildt uppgöra sörflag rörande indragning till statswerket
af sådana hospitalsfondens inkomster i jordeboksräntor, tionde och arrendewedel
m. m., i afseende på hwilka ett dylik åtgärd kan eget rum, och
om dessa inkomsters ersättande medelst kontanta statsanstag, samt afgifwa
yttrande, huruwida och på hwad sätt de åt Serafimer-Ordens-Gillet nu uppdragna
göromål skulle kunna på andra embetswerk öfwerflyttas, äswen -

Berättelse om hwad i Riket och dess

som meddela uppgift ä de genom eu sådan förändring i förwaltningen
uppkommande kostnader.

En under benämning "Stockholms Sjukhem" i huswudstaden inrättad
anstalt, hwars ändamål är att till wärd emottaga personer, som
lida af obotlig eller längwarig sjukdom, har erhållit tillstånd att insamla
bidrag till sitt underhäll genom eu ärlig kollekt i hufwudstadens kyrkor;
och en under namn af "Gotlands Sjukhem" bildad inrättning för enahanda
ändamäl har jemwäl undsätt tillätelse att ärligen uppbära eu
kollekt i kyrkorna inom Wisby stift.

Provincial- Sedan de sex nya provincialläkarebeställningar, till hwilkas inrätm.
m. tande Rikets sist församlade Ständer bewiljat anstag, blifwit under loppet
af ären 1867 och 1868 ordnade, säsom i föregäende berättelser till Riksdagen
omförmälts, har under nästförstutna aret ingå andra Åtgärder i
afseende pä provincialläkarewärdens organisation egt rum, än att, emedan
Vtter-Hogdals socken och Ängersjö kapell blifwit skilda från Helsingland
och förenade med Herjedalen, hwarigenom detta sistnämnda landskap erhållit
större utsträckning och dest befolkning ökats med 1,100 personer,
tillhörande Swegs tingslag, hwars folkmängd till följd deraf i antal betydligt
öfwerstiger hela det öfriga landskapets, stationen för provincialläkaren
i Herjedalens distrikt blifwit från Wemdalen förflyttad inom
Swegs tingslag; — att Norra Wi socken, i anseende till sin aflägsenhet
från den för Adre och Göstrings härader anstälde provineialläkarens bostad
i Boxholm, blifwit flild från Boxholms och förlagd till Kisa angränsande
distrikt; — samt att, i anseende till den stora folkmängden
inom Earlstads provincialläkaredistrikt, Ölme härad derifrån afsöndrats
och förenats med Wisnums distrikt, samt stalionen för den derstädes anstälde
extra provincialläkaren förlagts från Atorp till Christinehamn.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Åt en inom Skurups socken i Malmöhus län stationerad distriktsläkare
har Kong!. Maj:t medgiswit rättighet till tjenstarsberäkning lika
med civile läkare i statens tjenst, under de i nädiga Kungörelsen den 17
Oktober 1840 föreskrifna wilkor.

Med anledning deras, att stationen för provincialläkaren i Herjcdalens
distrikt blifwit förflyttad från Wemdalcn till Sweg, har Kong!.
Maj:t beflutit, att det personligt privilegierade apotheket i Wemdalen,
hwars innehafware under nästlidet är aftidit, äfwen skall till Sweg förflyttas;
och i sammanhang med beflutet om provincialläkarestationens i
Wisnums distrikt förläggande från Ätorp till Christinehamn har Kongl.
Maj:t förordnat, att det i Ätorp befintliga apotheket skall wid nuwarande
innehafwarens afgång upphöra.

Pa gjorda underdåniga sramställningar har Kongl. Maj:t tillåtit,
att dels wid Dannemora grufwor i Upsala län och dels inom Edsbergs
socken i Örebro län, sä länge legitimerad läkare derstädes är anstäld, ett
medikamentsförräd må af någon närboende apothcksinnehafware, som
kan finnas dertill willig och lämplig, hållas allmänheten till hända, på
sörcflrifna wilkor, genom en af Sundhets-Collegium godkänd föreståndare.

I anledning as Sundhets-Collegii anmälan, att, sedan förflag till
förnyadt Apothekare-reglemente blifwit den 13 Juli 1861 i underdånighet
öfwerlemnadt, Collegium inhemtat en widsträcktare erfarenhet rörande de
många under senare åren inrättade s. k. personligt privilegierade apothekens
ställning, till följd hwaraf åtskilliga ändringar och tillägg wid nämnda
reglemente syntes wara af behvfwet påkallade, har Kongl. Maj:t anbefalt
Collegium att taga berörda förflag under ytterligare ompröfning.

Kongl. Maj:t har gillat ett genom Sundhets-Collegii försorg utarbetadt
förslag till ny upplaga af Swenska Farmakopé», hwars sjette upp -

Apotheks wäsendet.

Barmnorfke>
»äf enbet.

Skyddskopp''

ympnmgen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

laga warit gällande frän och med 1847, men funnits behöfwa omarbetas
och förbättras, sä wäl i anseende till de framsteg wetenskapen sedermera
wunnit, som ock med anledning deraf att det Franska wigt- och
mättsystemet under tiden blifwit anbefaldt till begagnande wid läkares
ordinationer samt wid läkemedels försäljning ä apothek. Den nya upplagan
är as trycket utgiswen och utaf Kongl. Maj:t faststäld att gälla
till efterrättelse frän och med innewarande är. Ett af Sundhets-Collegium
uppgjordt förslag till de ändringar i grunderna för medicinal- och laborationstaxorna,
som föranledts af den nya Farmakopé», har i sammanhang
med dennas fastställande blifwit af Kongl. Maj:t gilladt.

Wid 1867 ars utgång uppgick barnmorskornas antal i hela riket
till 1,767, af hwilka 121 woro bosatta i Stockholm och de öfriga i
andra städer eller pä landsbygden. Under loppet af är 1869 hafwa 104
barnmorske-elever blifwit wid rikets trenne läroanstalter underwisade i
allmänna förlotzningskonsten och, ester med dem anstäldt afgängsförhör,
förklarats berättigade att utöfwa barnmorsteyrket. Bland dem hafwa 52
utgätt från Stockholms läroanstalt, 37 frän Göteborgs och 15 från Lunds.
Af sålunda utexaminerade barnmorflor hafwa i Stockholm 44 och i Göteborg
25, hwilka samtliga gjort sig wäl kända för insigter och färdighet
i den egentliga barnmorffckonstens utösning, äfwensom för pålitlighet och
ett hedrande uppförande, ytterligare erhållit rmderwisning i den instrumentala
förlohningsläran, och, sedan de wid anstäldt förhör befunnits
derutinnan ega behörig skicklighet, förklarats berättigade att under wissa
wilkor utöfwa jemwäl denna del as sörlohningskonsten.

Antalet as vaccinerade barn steg åt 1868 till 84,838. För nitisk
och skicklig utösning af fkyddskoppympningen utdelades belöningar, dels i

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

medaljer, dels i penningar och dels i vaccinationsinstrumenter, till 137
personer.

Wid Veterinär-institutet i Stockholm uppgick är 1868 lärjungarnes Veterinärantal
till 51, af hwilka 5 blifwit under aret antagne. Af samtlige lär- Wafenbet''
jungarne afgingo 7, efter undergängen fullständig examen. Utom institutets
elever, pasma 13 personer erhällit underwisning och öfning t hofbeslagskonsten.

Wid Veterinär-inrättningen i Skara utgjorde är 1868 lärjungarnes
antal 25, bland hwilka 17 egnade sig åt studium af veterinärkonsten i
dest helhet och 8 underwisades för att bildas till smeder eller hosflagare.

Dehutom erhöllo 14 personer särstild underwisning i hästskoning. —

Dels genom testamente af enflild person och dels genom anslag från
Skaraborgs läns Hushållningssällskap har inrättningen erhällit medel till
bekostande af en ändamålsenlig och behoswet motswarande hofbestagssmedja.

Kongl. Maj:t förblifwer Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse wälbewägen. Stockholms Slott den 19 Januari 1870.

Louis De Geer.

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 1:a Saml. l:a Afdeln.
Riksdags-Berättelsen.