om hwad t Riket och dest Styrelse sig tilldragitsedan sista Riksdag; (Framställning / redogörelse 1869:Rber)

Berättelse

om hwad t Riket och dest Styrelse sig tilldragit
sedan sista Riksdag;

Gifwen Stockholms Slott ä Rikssalen den 18 Januari 1869.

alla främmande mafter har Kong!. Maj:t erhållit fortfarande be- .Förhållande
wis pa bet göda förstånd och de wänskapliga tänkesätt, som äro egnade ''be Makter"
att främja utwecklingen af internationella förbindelser.

Emellan de Förenade Rikena och Konungariket Nederländerna har i Postfördrag.
Haag, den 11 Januari 1868, blifwit afslutadt ett Postfördrag, förn är
ratifieeradt af Hans Maj:t Konungen den 31 och af Hans Maj:t Konungen
af Nederländerna den 26 Januari. Likaledes har med Kejsardömet
Rofland blifwit i @t, Petersburg den April 1868 afslutad en Postkonvention,
som erhållit ratifikation af Hans Maj:t Konungen den 8
Maj samt af Hans Maj:t Kejsaren af Ryfzland den

Genom Ministeriella Deklarationer, utfärdade i Stockholm och Ber-Deklarationer
lin den 28 Mars 1868, äro widtagna wissa ändringar i den emellan anbringat i
Swerige och Preussen under den 29 Oktober 1864 afslutade Telegraf- konvention.
Bih. till Riksd. Prat. 1869. 1:a Samt. 1:a Afdela. 1

Riksd ags-Berättelsen.

Deklaration
angående befrielse
från utflylder,
m. m,

Specialakt
angående
Swenfka och
Norfla »lider
såters rättig''
heteriTnrkiet

Konvention
om utlemna»
de af förbry
läte.

Wänskaps-,
handels- och
sjöfartstraktat.

Berättelse om hwad i Riket och dess

konvention äfwensom uti de i December manad 1865 och Inni manad
1866, rörande samma Konvention, utwexlade Deklarationer. De uti
nämnde handlingar träffade öfwerenskommelser ega förbindande kraft icke
blott för Swerige och Preussen, utan äfwen för Swerige och Nord-Tyska
Förbundet.

Pa grund af en i Florens den 25 Maj 1868 undertecknad Mini.
steriell Deklaration kommer den med Konungariket Italien den 18 December
1866 träffade öfwerenskommelsen, angående befrielse för Swenfla
och Norska undersäter i Italien samt för Italienska undersäter i Swerige
och Norge från utgörande af utskylder såsom ersättning för personlig tjenstepligt
m. m., att mara gällande till den 29 Oktober 1873.

Uti ett i Constantinopel den 13 Juni 1868 af ministeriella ombud
undertecknad Special-akt hafwa Swenfka och Norska undersäter satt
- sig tillförsäkrad rättighet att besitta fast egettdom uti Ottomaniska Kejsardömet.

Emellan de Förenade Rikena och Kejsardömet Österrike är i Stock:
Holm den 2 Juni 1868 afslutad en Konvention, rörande ömsesidigt utlemnande
af förbrytare. Denna Konvention är ratificerad af Hans Maj:t
Konungen den 31 och af Hans Maj:t Österrikifle Kejsaren den 15 Juli.

Sedan fråga blifwit wäckt att träda i underhandling med Konungen
af Slam, i ändamål att genom traktatsenliga öfwerenskommelser se de
Förenade Rikenas handel och sjöfart i nämnde aflägsna Stats farto ätten
tillgodo, har genom å ömse sidor befullmäktigade ombud blifwit emellan
de Förenade Rikena och Konungariket ©tant t London den 18 Maj 1868
afslutad ett Wänskaps-, Handels- och Sjöfarts-traktat. Hans Maj:t

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Konungen har den 27 November ratificerat denna Traktat, hwars utwexling
i London är snarligen att förwänta.

För de Förenade Rikena har Kongl. Majcks Minister i St. Peters- Militärburg
deltagit uti den internationella Militär-Kommission, som, pa Kej. flomm,8r,01L
Örliga Ryska Kabinettets förslag, till behandling förehaft och uti en i
St. Petersburg den 1868 undertecknad Deklaration fastställt

wissa grunder i afseende pa beflaffeuheten af projektiler och deras anwändande
i krig till sjös eller lands.

Kongl. Maj:t har gillat och godkänt de ändringar och tillägg, som Ändringar
wid Telegrafkonferensen i Wien, den 21 Juli 1868, bliswit widtagna Ärt!
itti den i Paris är 1865 afslutade internationella Telegraskonvention.

Scmlift de till Justitie-Statsministern från domstolar samt polis- Suftitie^
verkställande myndigheter för ar 1866 inkomna uppgifter, har an-stÄlmL
talet as anhängiggjorda ärenden nämnda är utgjort, af twistemäl 45,702, berättelferderibland
konkursmäl 1,684 och urarfwamäl 93; as alla konkurs- och
urarfwamäl, utan afseende om twistesräga i dem till domstols afgörande
hänskjutits, 5,861; as fluldsordringsmäl hos Kongl. Maj:ts Befallningshafwande
167,063; af andra civila ärenden 334,995; samt af brottmäl
42,860. — I de samma är afgjorda brottmäl hafwa ätalats 42,683
särskilda lagöfwerträdelser och bliswit sakfällde 34,210 personer, nemligen
31,440 män och 2,770 Kvinnor. Bland dessa hafwa bliswit dömde till
dödsstraff 12 inän, till straffarbete 1,414 män och 309 gwinnor, till
fängelse 447 män och 81 qwinnor, till annan urbota bestraffning 124
män och 4 qwinnor, samt till endast böter 29,443 män och 2,376
qwinnor.

Berättelse om hwad t Riket och dess

Indragning af Med afseende ä förminskningen i balansen af oafgjorda mål i Högsta

^seNeterd''Domstolen, haswa en af de Revisionssekreterare-befattningar, hwilka af

af"en Känslig- Kongl. Maj:t genom konstitutorialier tillsättas, äfwensom en Kanslist °&åtoUnit

och eu Kopist-tjenst i Zustitie-Revisions-Expeditionen blifwit frän den 1

stons-Expedi- Maj sistlidne är tillswidare indragna,
tionen.

Tillökning i I Rikets tre Hosrätter har deremot balansen af oafgjorda mål
bhSmi under sednare ären alltmer ökats; och, för att i någon män afhjelpa detta
^rätte?'' för rättssökande menliga förhållande, har Kongl. Maj:t medgifwit, att
nämnde Hosrätter hwar för sig under innewarande ärs wärsessioner
och Emea Hofrätt jemwäl under sistförflutne ärs höstsession finge arbeta
ä en afdelning utöfwer de divisioner, af hwilka hwardera Hofrätten
eljest bestar.

Instruktion Med anledning af ny rättegängslag för krigsmakten och sedan fråga
Hosrättens uppstätt Ditt indragning af nuwarande Notarie- och Kanslistbefattningar i
^°ch tjenst^ Krigs-Hofrätten, har förslag till de föreflrifter om göromälens fördelning
maiL emellan Krigs-Hofrättens öfrige civile embets- och tjenstemän, som i följd
deraf kunde erfordras, blifwit npprättadt, hwilket förslag Kongl. Maj:t
fastställt att gälla till efterrättelse från detta ärs början, dock sålunda att
. Notarien och Kanslisterne, sä länge de i tjensten qwarstä, stola ega att
fullgöra de dem förut åliggande göromål under Sekreterarens inseende.

Organisation Efter wederbörande förslag har Kongl. Mast meddelat föreskrifter
°rm^rörande förändrad organisation as Rädstufwurätten och Magistraten i
Magistrat. och i sammanhang dermed uppgjord ny aflöningsstat för Räd stufwurättens

och Magistratens ledamöter och tjensteman, äfwensom angående
indragning af eu Rädmanstjenst i Christiatistad och en sådan tjenst
Walordnin- i Luleä; hwarjemte Kong!. Maj:t fastställt ny Ordning för Borgmästarewal

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

i städerna Örebro, Sölwesborg och Marstrand samt förslag till förändrad
röstberäkning wid dylika mål i städerna Helsingborg och Hernösand.

I sammanhang med meddelade föreskrifter angående förändrad in- Reglering af
delning af nybyggena Nordanäs och Fjällnäs i administrativt och eckle- indelmngm.
siastikt hänseende har Kongl. Maj:t förordnat, att nämnde nybyggen stola
skiljas från Arjeplougs tingslag och förenas med Lycksele tingslag.

Pa gjord framställning har Kongl. Maj:t stadgat, att Gerts härad Tingsstad för
stall ä länscellsängelset i Christianstad hafwa tingsstad för ransakning i Stätta®
brottmål med häktad Person. '',erfon*

Fängantalet har under sistförflutne är säwäl wid straff- och arbets- Särflilda åtfängelserna
som ock i läns- och kronohäktena to ant otoanligt högt; och agande ä^tilldä
pa wissa orter äfwen inträffat, att fangtoärdsanstalterna warit för ° "antalS
ändamålet otillräckliga, hafwa särstilda åtgärder mast widtagas för att
bereda utrymme åt sångarna. Sålunda hafwa dels enskilda lägenheter
blifwit till fånglokaler förhyrda, dels ock äldre, under sednare tider ej begagnade
fängelser för sängars emottagande på nytt iordningsstållts; hwarsörutom
förestrifter meddelats om förflyttning af fångar från de fängelser,
der bättre utrymme för fångpersonalen företrädeswis behöfde beredas,
till andra mindre öfwerfyllda häkten och straffanstalter.

Arbetet å den nya fängelscbyggnaden i Hudikswall har framstridit Fängclfesä
långt, att detsamma under innewarande år torde komma att afstutas. Hudikswall!

Då wid straffängelset i Landskrona direktörs- och redogörarebe- Föreflrift anfattningarne,
hwilka hittills warit i en hand förenade, från detta års fontroSmib
början innehafwas af särstilda personer, har Kongl. Majck förordnat, att SiSona.
det genom Kongl. Breswet den 11 December 1860 Kommendanten i

TjenstLrsbe''
rötning för de
»vid fängwörben
anställde
läkare.

Lagsörändrmgar.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Landskrona gifna uppdrag att kontrollera nämnda fängelses kassa och till
riktigheten attestera kassarapporterna skall med siftförslutna ars utgång
upphöra.

Jemwäl är det nädiga förklarande meddeladt, att samtlige läkare
wid straff- och arbetsfängelserna samt wid läns- och kronohäktena äro
berättigade att tillgodonjuta tjenstärsberäkning lika med civila läkare i
Statens tjenst.

Kongl. Maj:t, som under den 1 Maj 1868 utfärdat de af Kongl.
Maj:t föreslagna, af Riksdagen antagna Förordningar dels angående förändrade
föreskrifter i fråga om bysättning och dels angående bouppteckningars
och årsskiftens upprättande i stad, har till nedannämnde af sednast?
församlade Riksdag afgifna förslag till lagförändringar, öfwer hwilka
Kongl. Maj:t icke kunnat före Riksdagens ätstiljande meddela beslut, sedermera,
i den ordning 87 § Regeringsformen söreskriswer, lemnat nådigt
bifall och låtit ä dessa förslag grundade förordningar under följande dagar
utfärdas, nemligen:

1868 den 12 September, angäende upphäfwande af sista momentet i 37
§ af 17 Kapitlet Jorda-Balken;

» s. d. angäende förändring i Förordningen angäende handelsböcker
och handelsräkningar den 4 Maj 1855;

» s. d. angäende ändring af 54 § och tillägg till 104 § i Konkurslagen
af den 18 September 1862;

» s. d. Answarighetslag för Riksdagens Fullmäktige i Sweriges
Riksbank;

» s. d. Answarighetslag för de af Riksdagen förordnade Ledamöter i
styrelserna för Sweriges Riksbanks Lånekontor i orterna;

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

1868 den 12 September, Answarighetslag för Riksdagens Fullmäktige t
Riksgäldskontoret; samt

» den 11 December, sedan allmänt Kyrkomöte lemnat sitt samtycke,
angående särskilda sammankomster för andaktsöfningar;
hwarjemte Kong!. Maj:t, efter det de i föregående berättelser till Riksdagen
omförmälda sörflag till förändrad krigslagsstiftning blifwit i Högsta
Domstolen granskade, under den 11 Inni 1868 utfärdat:

Strafflag för krigsmakten;

Diseiplin-Stadga för krigsmakten;

Förordning om krigsdomstolar och rättegången derstädes; samt
Förordning om införande af de nya krigslagarna och hwad i afseende
derpå iakttagas skall.

Öfwer de af sednaste Riksdag beslutade lagförändringar, hwilka
Kongl. Maj:t ansett Sig ej böra bifalla, will Kongl. Maj:t meddela
särflild berättelse, innefattande jemwäl de skäl, som funnits hindra förslagens
antagande.

Pa grund as ofwan anmärkta Förordning den 1 Maj 1868 angå-upphörande af
ende bouppteckningars och arffliftens upprättande i stad har Kongl. Maj:t,fattnmg“meb
efter gjorda framställningar, förordnat att i städerna Upsala, Westerwik ^a/och^arf ffiftcit och

Nyköping Magistratens befattning i afseende ä upprättande af bouppteckningar
och årsskiften stall upphöra.

Den af Kongl. Maj:t förordnade komité för utarbetande af för- ^örftog till
ändrade stadganden till betryggande af eganderätt till fast egendom och grisning i

, fastrghetsbok

af inteckningssäkerhet har under sistlidne är till Kongl. Maj:t asgrfwlt m. m.
underdånigt betänkande med förflag till lag om inskrifning i fastighetsbok
och till förordning angående wissa lagförändringar i sammanhang

Berättelse om hwad t Riket och dess

med införandet af nämnde lag. Detta förslag har öfwerlemnats till
Högsta Domstolens granskning, men deh yttrande har ännu icke afgifwits.

Förflag till
stadga angående
allmänna
Nnderdomfiolarne
A landet,
m. m.

Likaledes har under sistsörflutne är den, pa sätt i berättelsen till
förra Riksdagen förmärs, eif Kongl. Maj:t nedsatta komité för utarbetande
af förslag till förändrade stadganden angående Häradsrätternas
arbetssätt afslutat sina arbeten och till Kongl. Maj:t inkommit med underdånigt
betänkande och förslag till Stadga angående allmänna llnderdomstolarne
ä landet och till Förordning om wissa lagförändringar i
sammanhang med antagande af nämnda Stadga, äfwensom till särskilda
Förordningar om ändring af eller tillägg till ätskilliga lagstadganden
jemte betänkande angående reglering af domsagor och tingslag i Riket.
Öfwer dessa förslag har Kongl. Maj:t frän Rikets Hofrätter infordrat
underdäniga yttranden, som ännu ej inkommit.

lag 1m8 mot ^vederbörande asgifna yttranden, som under loppet af sist tenrätten.

lidne är fullständigt inkommit, öfwer det i berättelsen till förra Riksdagen
omnämnda förslag till ny lag rörande wattenrätten innehällit mänga
och wäsendtliga anmärkningar, har en omarbetning af förslaget befunnits
mara af nöden.

Arbetande af'' Redan i underdänig skrifwelse bett 26 Oktober 1860 fastade Rikets
lagforslagt an-Ständer Kongl. Maj:ts nädiga uppmärksamhet pä de mängfaldiga brimngswäsen-
stelna uti lagarna angäende utsökningswäsendet. Behofwet af en revision
utaf dessa lagar har sedan defi gjort sig alltmera kännbart; och^Kongl.
Maj:t har med anledning deraf uppdragit åt eu komité att utarbeta
förflag till förändrad lagstiftning angäende utsökningswäsendet äfwensom
till de öfriga föreflrifter, som, dermed egande sammanhang, kunde finnas
erforderliga och lämpliga.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Sedan Riksdagen, uti skrifwelse den 13 Maj 1867, angående wäckta
förflag om ändringar t landtsörswarets organisation, hos Kongl. Maj:t
anhällit, bland annat, att genom dertill kommenderade skicklige officerare
af olika wapen en fortgående komité mätte bildas, med åliggande att afgifwa
utlätanden rörande landt- och sjöförswarets förseende med tidsenliga
toalett och lämplig ammunition, äfwensom rörande befästningswäsendet
samt de öfriga frågor, Kongl. Maj:t kunde täckas till densamma öfwerlemna;
sä har eu sädan fortgäende komité, under benämning "Wapenoch
Befästnings-komiteen", blifwit af Kongl. Maj:t tillsatt saknt instruktion
för densamma utfärdad.

I afseende ä anskaffningen eller tillwerkningen af infanterigewär
efter nya modellen, har förekommit, att sedan de i Amerika uppköpta mafliner
för denna gewärstillwerkning till Swerige ankommit, hafwa sä wäl
dessa som de inom landet ytterligare anflaffade dylika maskiner blifwit
uppfatta wid Carl Gustafs stads gewärsfaktori, hwarest werkstäderna erhållit
en härför erforderlig utwidgning samt en ny byggnad blifwit uppförd;
hwarwid kostnaden för de sistnämnda maskinernas anskaffning,
äfwensom för byggnadsarbetet, kunnat bestridas utan anlitande af det
extra gewärsanslaget.

De i Amerika beställda 10,000 stycken gewär och 20,000 stycken läsmekanismcr
hafwa blifwit levererade, dock har den härför bestämda tid icke
obetydligt öswecskridits. I den man dessa läsmekanistner ankommit har
deras kompletterande till gewär fortgått wid nämnda faktori, hwarest derjemte,
sedan tillwerkningens början, förfärdigats 3,000 stycken gewär af 1867
ars modell samt 7,000 stycken läsmekanismer, afsedda för förändring af de
uti förråden befintliga gewär af 1860 ärs modell. En sä stor arbets Bih.

till Riksd. Prat. 1869. 1:a Samt. 1:a Afdeln. '' 2

Riksdagö-Berättelsen.

Näpen- och
Befästnings»
tomitéen.

GewärS anflaffningen.

Förändring
af gewär.

Koppar patroner.

Utdelning

gewär.

Berättelse om hwad i Riket och dess

produkt under kortare tid har likwäl icke kunnat as faktoriet ensamt åstadkommas,
utan haswa åtskilliga gewärsdelar blifwit af enskilda personer
levererade till ett wärde as öfwer 200,000 Riksdaler.

Wid Husqwarna gewärssaktori haswa 4,000 stycken gewär blifwit för
Statens räkning tillwerkade.

Förändring as gewär utaf 1860 ars modell till bakladdningsgewär
enligt af Kongl. Maj:t fastställd modell har tagit sin början wid repa*
rationswerkstäderna uti Stockholm, Christianstad och ä Carlsborg.

Wid Marieberg har fabriken för förfärdigande af kopparpatroner
blifwit fullständigt ordnad. Tillwerkningen, som med nu befintliga maskiner
kan nppdrifwas till 500,000 stycken hylsor i mänaden, har uppgått
till närmare 4z millioner patroner, hwaraf en mindre del är afsedd till
exercis.

Sedan Kongl. Maj:t anbefallt anläggandet as eu kopparpatronssabrik
äfwen wid Carlsborg, haswa de härtill erforderliga mafliner blifwit
beställda samt anstalter fogade för fabrikens inrymmande ä fästningen.

Till beredande af nödig kännedom hos manflapet om det nya Lakladdningsgewäret
af 1867 ars modell samt sättet för deh handterande,
haswa redan dels samtlige infanteri-regementen och corpser satt sig tilldeladt
ett mot regementena§ och corpsernas skarpskyttar swarande antal
gewär af den nya modellen, dels ett mindre antal sädana gewär blifwit
utlemnadt till Gotlands Nationalbewäring och Krigsskolan wid Carlberg;
hwarefter, och sedan den ökade tillgängen sadant medgiswit, till eu början
Swea och Andra Lisgardes-regementena sätt utbyta sina hittills begagnade
äldre gewär emot gewär af den nya modellen; ankommande widare pa
Kongl. Majcks pröfning, huruwida, enligt derom wäckt förfiag och efter

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

det ett tillräckligt antal bakladdningsgewär hunnit anskaffas, sädana gewär
för hela infanteriets behof må utlemnas.

För öfrigt, och i afseende ä gewärswärden, har blifwit förordnadt, Gewärsatt
gewärssmederne wid samtliga infanteri-regementen och corpser skola, i unTemisning
wiff derför bestämd ordning, inställa sig wid Carl Gustafs stads gewärs- °''gewäre?"
faktori, för att genomgå en praktisk-theoretist kurs i tillwerkning, samniansättning,
besigtning och skottställning af 1867 ars bakladdningsgewär samt
gewärs wärd i allmänhet.

Fortifikations-arbetena wid Carlsborg samt i Stockholms och Carls- Fortifikakrona
skärgårdar hafwa, enligt as Kongl. Mast fastställda arbetsplaner, ''°n “ 6 e"’
fortgått t man af tillgängliga medel. — Wid Carlsborg har, utom arbete
å retranchementet, inredning eif slutwärnet blifwit fortsatt samt derutom,
enligt särskild föreskrift, uppfördt ett större förrädsskjul till inrymmande
af krigsbrygge-equipager och en fältpark eller annan ''Armeen tillhörig materiel,
hwilket i allt fall nödiga arbete nu föranledts i följd af FangwärdsStyrelsens
framställning om beredande af sysselsättning åt kronoarbetsmanskapet
å fästningen. — Arbetet med skansen å Rindön inwid Oxdjupet
har fullföljts till de delar, arbetsplanen bestämmer; och har nödig
jordrymd för befästningen skolat genom expropriation Kronan tillwinnas,
dä öfwerenskornmelse under hand med jordegaren icke kunnat träffas, i
anseende till dennes öfwerdrifna anspråk. Till expropriationskostnadens
bestridande har Kongl. Maj:t warit i tillfälle anwisa särskilda, under
Kongl. Maj:ts disposition warande medel. — Wid Carlskrona har arbetet
på stansen å Westra Hästholmen samt försänkningen i sundet derbredwid
fortsatts med den mindre summa, som fanns reserverad af föregående
årens anslag till samma arbeten.

Ny Elfsborgs
fästning.

Kommcn dantsbeställ ningar.

Pontonier bataljonen.

Armiens wapenöfningar.

Berättelse om hwad i Riket och dess

I sammanhang med föreslagen försäljning af åtskillig, oanwändbar
eller öfwerflödig artilleri-materiel ä Ny Elfsborgs fästnings har hos Kongl.
Maj:t kommit under pröfning, hnrnwida Ny Elfsborg borde fortfarande
såsom fästning bibehållas eller icke; Och har, i anledning as meddelad
upplysning om denna fästnings nuwarande tillstånd, Kongl. Maj:t, jemte
förklarande det Ny Elfsborg i sitt närwarande skick stall upphöra att räknas
bland rikets fästningar, i näder förordnat, att, sä snart ste kan,
garnisonen derstädes från Göta Artilleri-regemente, sä midt till öns och
derwarande byggnaders bewakning någon del af densamma ej erfordras
eller denna bewakning på armat sätt kan åstadkommas, må återgå till
hufwudstationen i Göteborg, äfwensom den öfwerstödig blifvande förrådspersonalen
med stcra från platsen förflyttas eller indragas.

Dä flera af nuwarande kommendantsbefattningar ansetts kunna undwaras,
till besparing af dermed förenade utgifter, har blifwit förordnadt,
att kommendantsbeställningarne sä wäl å Ny Elfsborg som ock i Landskrona,
Helsingborg och Åstad, få fort sådant låter sig werkställas, stola
indragas.

Pontonier-bataljonens tredje kompani är numera fullt uppsatt.

Med undantag af Regementsmöten wid indelta infanteriregementen
och corpser, hwilka möten under år 1868 warit inställda, hafwa Armeens
wapenöfningar under året i stadgad ordning försiggått. Berörde regementsmötens
inställande för året har föranledts af Kongl. Maj:ts och
Riksdagens beslut att anwända de derigenom besparade medel för gewärstillwerkningen.
— För öfrigt hafwa underbefälsstolor, eu sådan inom
hwarje militärdistrikt, warit organiserade, wid hwilka inalles 116 underofficerare
och 696 man korporaler och soldater erhållit underwisning.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Bewäringsmanskapet har till wapenöfning warit sammandraget, såsom
manligt. — Den åt bewäringsskyldig lemnade rättighet att, mot erläggande
af wiff afgift, för är 1868 bestämd till 100 Riksdaler, minna
befrielse frän wapenöfning i fredstid, har begagnats af 602 wapenöfningsskyldiga.
De erlagda afgifterna, sälunda utgöraiide tillhopa 60,200

Riksdaler, hafma kommit Allmänna Bemäringsfonden till godo__Säsom

bewäringseliter, för hwilka kostnaden till en del utgår frän nämnda fond,
finnas för närmarande antagna 190 personer.

Rägra fä friwilliga ffarpffytteföreningar hafwa under är 1868 tillkommit,
hwaremot af de förut bildade mer än tjugo uppå derom gjord
anmälan blifwit upplösta. De friwilliga skarpskytte-föreningarnes antal
nppgär för närmarande till 276 med en sammanlagd styrka af omkring
38,500 aktiva medlemmar. — Utom särskilda skjutsfningar i provinserna,
hwartill anslagna medel blifwit utdelade, har i Stockholm en allmännare
täflingsskjutmng egt rum.

För utbildning i krigareyrket hafwa sex Swenska officerare haft
anställning wid Kejserliga Franska armeen i Algeriet, samt erhällit understöd
från det för dylikt ändamål bewiljade anslag.

För det yngre manskapets af stamtrnppen samt bewäringsmanskapets
kroppsliga utbildning har blifwit anskaffad fältgymnastikiedskap, afsedd
att under mötestiden uppställas ä samtliga indelta infanteri-regementens
och corpsers samt Wermlands Fältjägare-regementes mötesplatser.

Dä anwändandet af fältsignalering i widsträcktare omfång på sednare
tider tillwunnit sig stor uppmärksamhet inom flera länders armeer,
hafwa härstädes försök med sä wäl elektrisk som optifl sältsignalering

Bewäringsmatt
ji apel.

Friwilliga

skarpskytte föreningarne.

Swenfla
officerares
anställning
i utländsk
krigstjenst.

Fältgymnastikredflap

6 Armeens
mötesplatser.

Fältfignale mtg.

Ridskolan wid
StrSmsholm.

Rotering af
hemman inom
Örebro lön.

Berättelse om hwad i Riket och dess

under året egt ntm. För dessa försök har blifwit anflaffad telegrasmateriel
för en linie af omkring eu Swensk mil samt för twä stationer,
äfwensom apparater till optisk sältsignalering för eu större och twä mindre
signalftationer.

Den nya ridskolan wid Strömsholm har, efter det nödiga byggnader
hunnit uppföras samt öfriga förberedande åtgärder blifwit widtagna, bett
15 September 1868 trädt i werksamhet; och har Kougl. Maj:t, jemte
det stat och reglemente för stolan blifwit utfärdade, tillika i kläder förordnat,
att gcnomgäendet af kurs wid ridstolan stall utgöra wilkor för
winuande af befordran till löjtnantsgrad wid kavalleriet för alla hädanefter
wid nämnda toalett inträdande officerare, äfwensom för sädana nu
waraude underlöjtnanter, hwilka icke annorstädes genomgätt motswarande
kurs i ridning eller ock, pä grund af eu längre tids tjenstgöring, af Inspektören
för kavalleriet, uppä wederbörande chefers anmälan, pröfwas
behörige att frän detta wilkor frikallas.

Sedan Kong!. Maj:t förklarat, att de tjenstbarheter till Dylta sträfwelbruk,
hwilka af Ålder ålegat wissa hemman, tillhopa 1011 mantal,
inom Axbergs, Hostia, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar
inom Örebro län, stola med bett 14 Mars 1869 upphöra, men dessa
hemman i stället indelas till ordinarie rotering, hwarisrän de hittills i
följd af berörda tjenstbarheter to ant befriade; har Kong!. Maj:t i väder
förordnat, att ifrägawarande hemman stola inroteras under Nerikes regemente
t öfwerensstämmelse med de grunder, som för indelning till ordinarie
rotering i allmänhet finnas stadgade, samt uppdragit werkställigheten
häraf åt eu särskild kommission; hwarjemte stadgats, att roteringsstyldigheten
för hemmanen stall inträda den 14 Mars 1869 och utgöras
medelst vakansafgift, intilldeh effektiv rotering katt warda päbjuden.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Topografiska corpsens arbeten under åt 1868 hafwa omfattat: tri- Topografiska
angelmätningar inom westra Nerike, östra Wermland och Östergötlands mMcn.m
län, till samwerkan med ekonomista kartewerket; wanliga fältmätningar
inom Jönköpings lätt; militär-affattningar med beskrifningar öfwer wigtigare
pah i Stockholmstrakten; höjdmätningar och aswägningar i Smaland,
Halland och Westergötland.

Utom corpsens egen personal hafwa wid dessa arbeten tomt anställde
10 frän Armeen kommenderade officerare.

Af kartan öfwer Swerige i mattstocken 1:100000 är bladet Westeräs
under arets lopp utgifwet. Under gravering äro 12 blad af samma
karta samt länskartan öfwer Calmar lätt i mattstocken 1:200000. Wid
dessa arbeten äro anställde 5 gravörer och 5 gravörs-elever.

I samwerkan med Sjökartekontoret hafwa triangelpunkter utsatts
till en blifwande triangelmätning från Helsingland utmed Bottniska wiken
till Haparanda.

Frän anslaget till understöd åt behöfwande, efter 1808 och 1809 understöd åt
ärs krig qwarlefwande Landtwärnsmän har, efter det de inkomna ansök- wäråsS”
ningshandlingarne blifwit pröfwade, understöd kunnat tilldelas hwar och
en af de dertill berättigade sökande med ett belopp af 19 Riksdaler.

Den är 1866 i näder tillsatta komité för utarbetande af förslag Ordnandet af
till förenkling i sjöförswarets ekonomiska och medelsförwaltning tit. in., Ekonomiska
äfwensom till förändringar och inskränkningar uti sjöwapnets nuwarande fod|”bera!b8
säwäl civila, förn bewaknings- och arbetspersonal, har afgifwit sitt underdäniga
betänkande och Förwaltningens af Sjöärendena samt wederbörande
Stationsbefäthafwares underdåniga utlåtanden deröfwer blifwit
infordrade.

Ny rotering.

Bewärings manflapets öfning.

Extra machinifterS
antagning.

Personalens

instruktion.

Berättelse om hwad t Riket och dess

Rotering af tillökningsskatt ä ätffilliga hemman i Gefleborgs län
samt af till skattehemman försälda s. d. Kronosäteriet Sannegärden i
Göteborgs och Bohus län, äfwensom af f. d. posthemman inom Stockholms,
Blekinge, Calmar och Wester-Norrlands län har egt rum och
under nästlidna ar wunnit fastställelse.

De bewäringsskyldige inom sjöwapncts områden hafwa gemensamt
med landtbewäringen, under befäl från Armeen, undergått wapenöfning,
med undantag af Blekinge läns bewäringsmanskap, som exercerats af
Marinregementets befäl; Och hafwa, i afseende pa inmönstrade bewäringsskyldige,
som tillhört friwilliga skarpskytteföreningar, tillämpats bestämmelserna
i nädiga Kungörelsen den 11 Augusti 1863.

I likhet med hwad nästföregående ären egt ruin har, till afhjelpande
af brist pa Machinister wid samtidig rustning af flera utaf Flottans
ångfartyg, tillåtelse meddelats till antagande af extra machinister.

Under nästförflutna är hafwa, likasom förut, yngre officerare af
Flottan erhållit tjenstledighet pa längre tid för att genom tjenstgöring ä
främmande nationers krigsfartyg förflaffa sig öfning samt derunder, dä
tjenstgöring egt rum ä Stor-Britannifla fartyg, kommit i åtnjutande af
stipendier till ärligt belopp af 100 £ Sterling från derför afscdda medel,
hwarjcmte stipendier för sådan tjenstgöring äfwen i andra makters
mariner blifwit utdelade af "Anslaget till stipendier för officerare wid
Flottans corpser under anställning i utländsk tjenst eller kommendering
utrikes", från hwilket anslag ersättning jcmwäl utgått till atskillige
officerare, som, för inhemtande as tillförlitliga underrättelser om nyanflaffad
och under tillwerkning warande tidsenlig sjökrigsmateriel, warit

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

kommenderade till England, Frankrike och Österrike, äfwensom till t to änne
officerare, hwilka beordrats till Danmark, för öftoerwarande af försökssrjutningar
emot pansarplät.

Ät sjöwapnet och befj corpser tillhörande officerare har fortfarande
latin atå tillfälle att begagna underwisning toid Gymnastiska Centralinstitutet
samt maflimverkstäder inom och utom landet, allt med åtnjutande
under tiden af stadgade förmäner.

Uti den för bildande af befäl toid Flottan och Skärgärds-Artilleriet Sjökrigs,
i Stockholm inrättade Sjökrigsskola hafwa under aret 7 kadetter och 19 fM‘m''
elever åtnjutit underwisning.

Med antoändande af de utaf Riksdagen betoiljade kreditiv har Pmsionerinden
förbättrade pensioneringen sä tvål af Sjöförswarets embets- och tjen- sjöwapnet.
stemän samt betjente, som af desi gemenskap, kunnat upprätthallas i
enlighet med derför meddelade föreskrifter.

Rustuingarne toid sjöwapnet sistlidne är hafwa, likasom förut i Exercis och
fredstid, hufwudsakligen haft till föremål att bereda öfning för befäl och
manskap, för hwilket ändamål företagits:

expeditioner med korvetten af Chapman till Atlantiska Oceanen
för öfning af kadetter och korvetten Norrköping till Nord-Amerika samt
pä hösten med ängfrcgatteu Vanadis till Medelhaswet och med ängkorvetten
Gefle till Westindien och Södra Amerika;

öfningsexpedition i Östersjön och Bottniska tocken med monitorn
John Ericsson samt uti Stockholms och Södertelje skärgårdar med åtskilliga
Skärgards-Artilleriets fartyg, nemligen 6 kanonängflupar och 4 chefsfartyg;
samt

Bih. till Niksd. Prat. 1869. l:a Samt. l:a Afdela. 3

Riksdags-Berättelsen.

Flottans fartyg -

Berättelse om hwad i Riket och dess

en expedition med skonerten Amfion, ett mörsarefartyg och twänne
kanonslupar, för anställande af målskjutningar ä den nya fljutbanan wid
Morwiken nära Dalarön; hwarförutan angkorvctten Thor, ångfartyget
Valkyrian och kanonängflupen Högland warit utrustade och anwända till
transporter.

Likasom föregående aren har kanonängflupen Ingegerd beordrats att
under expedition till Nordsjön besöka de fiskeribankar, der Swenske
fiskare Pläga uppehålla sig, med särskildt uppdrag att, der sädant as
behofwet päkallats, bispringa desse med proviant och läkarehjelp m. in.

Under bett swärare årstiden hafwa kanonangsluparne Gunhild och
Alfhild warit stationerade, den förra pa Rikets westkust och den sednare
wid ostkusten af Gotland, i ändamål att tvära till hjelp för haverister
och nödställda fartyg.

Postängfartyget Sophia har blifwit utrnstadt frän Flottans warf i
Carlskrona samt derefter, försedt med befäl och manskap frän Flottan,
warit anwändt för en numera afflutad expedition till Spetsbergen och
Polarhafwet.

Arbetet ä fjerde monitorn har fortgätt och kommer densamma att,
efter anställda prof med olika slags jernplätar, förses med tjockare pansarplät
än de öfriga monitorerna samt levereras färdig från Motala
mekaniska werkstad nästinstundande sommar.

En ny snabbgående ångkorvett om 500 hästkrafter är spautsatt och
till eu del bordlagd, eu bepansrad ängkanonslup, Garmer, och ett chefsångfartyg,
Sköldmön, aflevererade från Motala mekaniska werkstad, samt
en, enligt Kaptenen John Ericssons system konstruerad, bepansrad kanonbåt
för ånga och handkraft under loppet af året t det närmaste fullbordad
wid Bergsunds mekaniska werkstad.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 19

Sedan cgaren af Finspongs styckebruk är 1866, under stadgadeAnflaffning af
''vilkor, erhållit ett förlagslån af 90,000 Riksdaler, att anwändas tmtauoner-t,LnL
utwidgning och aptering af ''verkstäderna derstädes för tillwerkning utaf
kanoner af 12 decimaltums kaliber och derntöfwer, haswa berörda werkstadsförändringar
numera blifwit ''verkställda och en profkanon af 12,83
decimaltums kaliber färdiggjuten.

Försöksskjutningar haswa företagits med kanoner af olika kaliber för
anwändande ''vid Skärgards-Artilleriet och derwid afsedd sprängladdning
af dynamit.

Försöken med underwattensminor haswa under aret fortgått samt underwatätskilliga
anflaffningar derför egt rum, äfwensom nådigt tillstånd lemnats tcnemmor''
ttU begagnande af utdömda linieskeppet Dristigheten i och för sädana
försök.

Åtgärder haswa ''vidtagits för tillwägabringande af ett förbättradt Rattsignalenattsignalsystem
för sjöwapnet, samt twänne »attsignaleringsapparater af
"Y uppfinning frän England införskrifwits.

Under den 20 Maj hafwa nädiga Kungörelser utfärdats: utfärdade

angående de grunder, hwarefter resekostnads- och traktamentsersätt-forfattnm9at»ing
för sjöförswaret tillhörande personer stall ''vid kommenderingar .
utgå; samt

angående ändring och tillägg ''vid Kongl. Förordningen den 21
December 1865, om matning af handelsfartyg och båtar samt deri åberopade
Instruktion för skeppsmätare.

Med anledning af inträffade nya och förändrade förhällanden i
afseende pa sjöfarten uti åtskilliga farleder inom Riket, har nådig fast.

Berättelse om hwad i Riket och dess

ställelse den 30 Oktober meddelats a ett uppgjordt förslag till förändring
af lotstaxan N:o 2 uti Kong!. Förordningen om lots- och fyrinrättningen
i Riket af den 9 Juli 1862.

Nådig förklaring har meddelats angående indelningsbåtsmännens uti
Blekinge län rättighet att in natura utfå dem i aflöning tillkommande
spanmål, hö och halm; äfwensom nya föreskrifter utfärdade om extra
läkares wid sjöwapnet aflöningsförmaner.

Kontrakt om Kontrakt om öfwerflyttning pa Kronan af bestyret med anflaffning
wertagande af och underhäll af bätsmännens kappsäckar och s. k. småpersedlar, hafwa
°und-V af numera blifwit ingångna med större delen af rust- och rotehållare wid

bätsmännens r 0 r ,

kappsäckar och batsmanshallet.
smäperfedlar.

Sjömätnin- Sjömätningar hafwa år 1868 fortsatts uti Stockholms skärgård
9ar'' från föregående årets flutpunkter wid Hårstens och Harö stargärdsgrnpper,
Kanholmsfjärden, Windö- och norra Wermdö-landen samt Trälhafwet
nordwart hän öswcr Stora Möjan, Jngmarsö, Norra Ljusterö
och till södra udden af Man samt Elgö och Bergshamra på fastlandet,
tillsammans utgörande en areal af omkring 12 geografiska gvadratmil.

Längs kusten från Helsingborg till Stockholms skärgård, äfwensom
kring Ölandö och Gotlands kuster, hafwa sjömätningar utförts i och för
insamlande af materialier till eu förnyad upplaga af seglingsbeskrifningen
öfwer dessa trakter.

På Norrlands kust, från Örnflöldswik till Haparanda, har en förberedande
rekognosceringsexpedition, i och för utstakande af ett triangelnät
öfwer denna kust, blifwit utförd.

Twä nya sjökort öfwer Finfla wiken i skalan hafwa blifwit
färdiggraverade och utgifna under aret; och äro under gravering en general -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

karta öfwer Östersjön och Kattegat samt twa specialkartor öswer Bohusläns
kust.

Frän boktryckspressen har utgifwits 10:be häftet af "Underrättelser
för sjöfarande"; äfwensom under aret omkring 7,500 stycken aftryck bliswit
tagna af Sjökartekontorets plätar.

Fyrinrättningen ä Hamneskär, ett utaf de s. k. Paternoster-skären Lots-och Fyrutanför
Marstrand, hwilken fyr hufwudsakligen assetts att ersätta den ä ttmu9en’
Carlstens fästning befintliga, men i anseende till sitt höga läge mindre
lämpliga, har under nästlidne höst bliswit fullbordad och försedd med en
lins-syrapparat med särdeles stark blänk as nyaste och bästa uppfinning,
och wid dch tändning säwäl nämnde fyr ä Carlsten släckt, som en under
aret uppförd mindre ledfyr wid inloppet till Marstrand tand; warande
denna sednare försedd med eu lins-syrapparat af femte ordningen med ofärgadt
stadigt sken.

Den beflutade förändringen af Hällö fyr har bliswit werkställd, sä
att densamma numera erhållit en omgående linsapparat af andra ordningen
med tindrande sken, och ett fyrsartyg af jern utlagdt pa grundet
"Swenska Björn" wid nordöstra kusten af Stockholms skärgård. Till
ledning för sjöfarande söderifrån till Stockholm har ä fläret Mäsknuf i
farleden emellan Landsort och Elfsnabben bliswit pa lämplig plats anbragt
eu fyrlykta med enahanda lysningsapparat som den a ledsyren wid
Marstrand.

I öfrigt hafwa fyrtorn samt bonings- och uthusbyggnader undergått
reparationer och erhållit nödiga tillbyggnader, hwarjemte sjömärken uppförts
der behof as dylika sörefunnits, samt för sjöfarten wädliga underwattensgrund
försetts med nya prickar, äfwensom förut befintliga sadana
af enklare stag ersatts med större af ändamälsenligare beskaffenhet. En

Berättelse om hwad i Rikei och dess

del lotsplatscr hafwa sätt sig tilldelade större däckade lotsbätar för att,
sä midt görligt är, i god tid förskaffa sjöfarten Lehöfligt lotsbiträde, i
hwilken syftning dylika bätars omflyttning till lämpligare''ansedda platser
jemwäl egt rum.

De för lots- och fyrpersonalens barn inrättade underwisningsanftalter
hafwa fortfarande tomt flitig besökta.

Lisräddmngs- Anstalterna för skeppsbrntnes räddning hafwa wnnnit ytterligare

toäfeniet. „

fullkomnande, och förberedelser hafwa träffats i syftning att åt dessa
inrättningar giswa än större utsträckning sä widt sädant läter sig förena
med tillgängen i mara glest befolkade fkärgärdar pä dugligt inanskap till
räddningsbätarnes med tillhörande redskaps behöriga stötande.

Jordbruket. Den owanligt warma och terra wäderleken under sistlidne ärs sommar
förorsakade uti mellersta och södra dclarne af landet sädens brädmognad
samt miflwäxt ä gräs och klöfwer, hwaremot i de norra länen
erhölls god skörd sä af säd som foderwäxter. Den spanmäl, som. flördats,
har to ar it af yppersta beskaffenhet samt, i sörhällande till lafltalet, t allmänhet
owanligt gifwande, hwarigenom sädesstörden i det hela utfallit
sörmänligare än man till eu början wägade hoppas. Af rotfrukterna,
synnerligast af potatisen, har erhällits eu rik störd.

Nnderwis- Wid samtliga underwisningsanstalterna för landthushällningeik hafwa

ningsanstal- , ,

terna för sistlidne är 539 personer njutit nnderwis ning, 445 afgrftssrltt och 94
ningen, mot stadgad afgift. Landtbrnksstolorna i Wester-Norrlands samt Göteborgs
och Bohus tält hafwa blifwit flyttade, den förra frän egendomen
Hammar till Nordwiks by i Nora socken och den sednare frän Partilled

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

till störa Wrem i Qwille socken. För Ultima landtbruks-institut arv förnyade
stadgar under den 8 Maj sistlidne är af Kong!. Maj:t fastställda.

Statens Landtbruks-inqeniörer hafwa fortfarande för ärets hela Landtbruks °

, mgemörernes

arbetstid anlitats samt uppgjort planer till odlings- och hwarzehanda arbeten.

andra förbättringsarbeten wid jordbruket för eu sammanräknad areal af

324/891 gvadratref.

Det allmänna/ sistlidne Augusti manad i hufwudstaden hällna, tolfte ^andtbrms^
Swenska landtbruksmötet lemnade en tillfredsställande bild af Swenska halm.
boskapsskötselns och mejerihushållningens framsteg. Detta möte ädagalade
äfweii/ hurusom tillwerkningen inom Riket af åkerbruksredskap samt
för landtbruket anwändbara maskiner wunnit en sådan fulländning, att
dessa alster af de» Swenska industrien nu uthärda jemförelse med de
bästa dylika från andra länder.

Af slagtdjur och mejerialster har exporten fortgått på England, Exportens
Danmark och Tyskland; och hafwa Swenffa mejeriprodukter mer och mer mejerialster,
tillwunnit sig efterfrågan och erkännande på den utländska marknaden.

Jemlikt Stamholländeristyrelsens sednast afgifna underdåniga deråt- StamMäntelse
fnnnos wid Rikets stamholländerier 28 tjurar och 239 kor eller tillsammans
267 Staten tillhörige djur.

Under den 12 sistlidne September har Kong!. Maj:t uppdragit åt Stuterierna,
en komité att utarbeta förflag till stuteriwäsendets ändamålsenliga ordnande
och derwid taga i särskildt öfwerwägande: om stuteriernas ändamål
ej fall minnas med ett mindre antal, liten till afwel uteslutande assedda

Fiskerinärin gen.

Berättelse om bwad i Riket och dess

djur; htoilka raccr wid de olika stuterierna derå toidmakthällas; lämpligaste
sättet att för framtiden afgöra frågor rörande racc-förändring; samt
hwilka förändringar i afseende pa stuteriernas ekonomiska och administrativa
ordnande i öfrig! kunna Mara af tidsförhållandena päkallade och
leda till besparing i kostnaderna.

De frän föregående aren t wissa wattendrag fortsatta fifleriundersökningar
hafwa sä fortskridit, att förssag till kisteriernas ordnande i
samtliga större wattendrag inom de Norrländska länen, Stora Kopparbergs
lätt samt Mälardalen under innewarande tomter kunna till wederbörande
myndigheter aflemnas. Intresset för sötwattensfisteriernas fredande
synes mara i stigande och tjenstemännens werksamhet för sädant
ändamäl har äfwen sätoäl af myndigheter som as Hushållningssällskapen
och enskilde bliftoit i förökad grad tagen i anspräk. Sillfiffet t södra
Östersjön har pä det hela taget tomt lika gifwande svin under sörcgäende
åren. Nya batterier och salteribolag hafwa äftoenledes kommit till ständ.
Flera prof af Östersjösill, saltad ester Norsk method inom södra Swerige,
företeddes wid det tolfte allmänna landtbruksmötet och tilldrogo sig der,
sätoäl för sitt läga pris som för filt utmärkta beskaffenhet t lifligt, synnerlig
uppmärksamhet, hwilket utan twifwel i icke ringa män bidragit
till den listiga afsättning, som pä senhösten kommit denna efter Nors?
method beredda Östersjösill till del. Uppmärksamheten har äfwen bliftoit
wänd pä den rika tillgäng pä törst, som finnes i södra delen af Östersjön,
och lyckade försök hafwa blifwit gjorda att af denna fistart bereda
den i handeln pä Medelhaftoet, Holland och England lätt afsättbara sä
kallade klippfisten. Det är anledning hoppas, att fortsatta försök i denna
riktning stola öppna eu ny sörwärsskälla för de» wid Rikets södra kust
bosatta fistarebefolkningen.

styrelse sig tilldragit sedan sisia Riksdag.

De» 1 Maj sistlidnc ar har nreddelats förklaring af 22 § i Fiskeri- Förklaringar
stadgan af den 29 Juni 1852. '' ''^S.06''

Uppå hemställan af Landtmäteristyrelsen har Kongl. Maj:t den 28 Ändringar i.
Februari 1868 förklarat, att, med undantag frän de allmänna föreskris- instruktionen,
terna t inom, 1 § 14 af Landtmäteri-inftruktionen den 6 Augusti 1864,rmg"/arfworcnovation
till General-Landtmäteri-Kontoret icke erfordras af karta och landtmStenbeskrifning
öfwer sådan hemmansklyfning, som omförmäles i sednare
mom. af § 94 i gällande Skiftesstadga af den 19 November 1866.

Under den 31 nästlidne December är beslut fattadt om indragning af en
ingeniörstjenst wid General-Landtmäteri-Kontoret, äfwensom eu af denna
indragning föranledd ändring i Landtmäteri-instruktionen meddelats; och
har Kongl. Maj:t till Landtmäteristyrelsen aptit en uti N:o 40 i
Swensk Författningssamling för sistlidne ar intagen flrifwelse, innefattande
förklaring af wissa punkter i arfwodestaxan för landtmäteriförrättningar.

Enligt Landtmäteristyrelsens underdåniga berättelse för är 1867 Saga stiften,
blefwo under sagda är 373 laga stiften och 2,263 andra landtmäteriförrättningar
afslutade.

Wid storflistesförrättningarne i Stora Kopparbergs län och afwitt- Storstiftesrings-arbetena
i de norra länen hafwa, utom Styresmännen, mani tingsÄten.
sysselsatte 57 Landtmätare, nemligen 18 i Stora Kopparbergs, 1 i
Jemtlands, 2 i Wester-Nvrrlands, 21 i Westerbottens och 15 i Norrbottens
tält.

Rikets ekonomiska körtelverk har bearbetats inom Östergötlands, Ekonomifla
Örebro, Wermlands och Norrbottens län. Fältmätningar och rekognosce- tnrtmertet"
Bly. till Riksd. Prot. 1869. 1:a Samt. l:a Afdeln. 4

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

ringar hafwa werkställts Pa en areal af 24,4 qvadratmil i de tre förstnämnda
länen samt 39,5 mil i Norrbottens län, hwarjemte ätskilliga
aswägnings-, kartritnings- och beflrifnings-arbeten utförts.

Geologiska Geologiska undersökningar hafwa anställts i Jemtlands, Upsala,
undersolnm ^^^dolms, Westmanlands, Örebro, Elfsborgs, Malmöhus och Christian stads

län Pa eu areal eif 18 qvadratmil.

Rikets folk- Rikets folkmängd npPgick wid 1867 ars slut till 4,195,681 personer
imin9b'' emot 4,160,677 Personer wid nästföregående ars slut. Den hade alltså
ökats med 35,004 Personer.

Försatt»»,- Följande, näringarne rörande författningar hafwa under ar 1868
9n«ri»gaE? utfärdats, nemligen: den 7 Februari Kungörelser dels angående förändrad
lydelse af mom. 3 kitt. c. i Kungörelsen den 23 Mars 1866, innefattande
föreskrifter till förekommande af smittosamma kreaturösjukdomars
införande i Riket, dels ock med förklaring af gällande bestämmelser i staga
om införsel till Riket af ull och andra i afseende ä kreaturspest smittoförande
waror; den 20 Maj Reglemente för Jernkontoret; den 4 Juni
Kungörelse angående Ullmagasinet i Norrköping, samt Förordningar dels
om utsträckt frihet för Norske nndersater att i Swerige dristva näring,
dels angående past och nationalitets-handlingar för ä utrikes ort gående
fartyg och dels angående sättet och ordningen för sjöfolks Pa- och afmönstring
samt utfärdande af sjömansrulla, och den 8 September angående
tillfälligt undantag frän redan gifna föreskrifter till förekommande as
smittosamma kreaturssjukdomars införande i Riket.

Bruks- och Enligt den underdäuiga berättelse, Commerce-Collegium sednast afgis6^rifei»a
wit, woro under är 1867 wid bruks- och bergwerksrörelsen sysselsatte

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

23,352 arbetare. Samma är utfärdades 4,200 mutsedlar, hwaraf 512
ä nyupptäckta och 3,688 ä förut imuutade fyndigheter.

Följande nya werkstäder blefwo anlagda, nemligen: Blomfors stangjerus-
och jerumanufakturwerk i Horns socken as Östergötlands län,
Trummelsbergs niasugn i Wester-Wäla socken af Westmanlands tält,

Hjelmafors manufakturwerk wid stängjernswerket af samma namn i Dalstorps
socken af Elfsborgs län samt Kafwelstorps för tillgodogörande af
blyglans jemte koppar- och zink-malmer afsedda profhytta; hwaremot
Gräsbosjö stängjeruswerk i Fernebo socken af Wermlands lätt blef anmäldt
till nedläggning. Följande bergwerksprodukter ästadkommos: 11,820,267
centner berg-, samt sjö- och myrmalm, 5,838,535 centner tackjern, 307,759
centner gjutgods, 4,010,368 centner stångjern, 537,915 centner jernmannfaktnr
och stål, 20 stalpund guld, 2,691 skålpund silfwer, 46,922
centner koppar, 689 centner nickelkoppar, 1,713 centner nickelsten, 2,311
centner messing, 4,180 centner kopparsmide, 9,646 centner bly, 442,048
centner zinkmalm, 1,615 skålpund koboltmalm, 4,370 centner brunsten,

9,828 centner swafwel, 3,263 centner och 1,950 tunnor jernvitriol,

2,263 centner kopparvitriol, 12,710 centner och 2,606 humor rödfärg,

5,244 humor alun, 1,702,606 kubikfot stenkol och marmor till wärde af
13,305 Riksdaler.

Antalet af de fabriks- och manufaktur-inrättningar, som under 1867 Fabriks- och
i Riket woro i gång, tvär 2,258. Wid dem woro sysselsatte 30,297 inrättningar,
arbetare. Tillwerkningswärdet uppgick till 79,179,464 Riksdaler eller
4,568,957 Riksdaler mindre än nästföregående arets enahanda wärde.

Den hufwudsakligaste minskningen i tillwerkningswärdet, jern förbi med
föregående arets, har egt ruin wid hel- och hals-yllewäfnadsfabrikerna,

Berättelse om hwad t Riket och dess

bomullswäfnadsfabrikerna, bomullsgarnsspinnerierna, tobaksfabrikerna, läderfabrikerna
och oljeslagerierna.

Handeln och
sjöfarten.

Rörande Swcriges handel och sjöfart för ar 1867 utanför Gommerce-Collegii
sednast afgifna berättelser: att sammanlagda wärdet as inoch
utförseln uppgått till ett belopp as 262,820,000 Riksdaler mot
219,976,000 Riksdaler är 1866; att, efter afdrag af myntadt och oarbctadt
guld och silfwer, wärdet af bett egentliga waruimporten är 1867
öfwerstigit enahanda import det nästföregäende äret med nära 21,500,000
Riksdaler; att tvärhet eif waruexporten är 1867 med ett i det närmaste
lika belopp öfwerskjutit wärdet af de är 1866 utförda waror; att sammanlagda
drägtigheten af de är 1867 med last till Swerige ankomna
och derifrän afgängna fartyg utgjort 692,688 nyläster eller 54,078 nyläster
mera än de är 1866 med last till Riket ankomna och derifrän
afgängna fartygs drägtighet; att Swenska och utländska fartygs andel
i in- och utförseln warit, hwad införseln beträffar, för Swenska fartyg 48
procent, för Norska fartyg 4 Procent, för det lands fartyg, t) ro drif rån införseln
skett, 32 procent och för andra utländska fartyg 16 procent, samt,
hwad utförseln angär, för Swenska fartyg 37 procent, för Norska fartyg
23 Procent, för det lands fartyg, hwartill utförseln skett, 24 procent och
för andra utländska fartyg 16 procent; att Sweriges handelsflotta, förn
wid 1867 ärs stut bestod af 3,301 fartyg om 94,842 nyläster, från
föregående året till antalet minskats med 22 fartyg, men till drägtigheten
ökats med 5,283 nyläster; att antalet af de Swenska handelsflottan tillhörande
fartyg och bätar af tre nyläster och derutöfwer, hwilka under 1867
warit med den inrikes sjöfarten sysselsatte, utgjort 2,093 med eu drägtighet
af tillsammans 27,207 nyläster; samt att under är 1867 för handelsrörelse
erlagts bewillning, beräknad efter eu procent af uppskattad in -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

kom st, i städer med egen domsrätt 211,261 Riksdaler 42 öre och i städer,
som lyda under landsrätt, i köpingar och pa landet 29,417 Riksdaler 84 öre.

Genom nådigt Bref af den 25 Juni 1868 har Kong!. Maj:t för- Författningar
klarat, att det i § 68 af Ordningsstadga» för bränwinsbrännerierna af winsMwerkden
23 November 1860, sådan denna § lydde enligt Kong!. Kungörelsen “m9cn''
den 20 Augusti 1867, förekommande stadgande, enligt hwilket förordnad,
men icke i tjenstgöring inkallad Ofwerkontrollör, såsom godtgörclse för
skyldigheten att hälla sig beredd att wid kallelse inträda i tjenstgöring,
egde uppbära ett arfwode af tre Riksdaler om dagen, upphört att widare
Mara gällande; och under den 12 September samma är är Kungörelse
utfärdad angående rättighet för bränwinstillwerkare att pa wissa wilkor
anwända en i omedelbar förbindelse titeb afwerkningsredskapen ställd rektifikations-apparat.

Under är 1868 tillwerkades 10,179,533,» kannor bränwin, för hwil» Bränwmstillken
iillwerkningsafgift till Statswerket erlagts med 7,138,327 Riksdaler Wei mn0en*
70 öre.

Itlont de Författningar, som här ofwan pa spridda ställen Lro om- Förfauninnämnda,
har Kong!. Maj:t under är 1868 utfärdat: bett 31 Januari?wärj°handa
Kungörelse angående ändring i Förordningen den 30 November 1855 01,1116,1

om expeditionslösen, den 24 Mars ordningsstadga för Rikets städer; be»

20 Maj förnyad taxa för transport ä jernwägar af trupper m. m., samt
instruktioner för Polismästaren och Polisdomaren i Stockholm; den 25
Juni Kungörelse angäende förändrad lydelse af §§ 36, 40 och 41 i
stadgan om matt och wigt af den 10 November 1865; den 24 Juli angäende
förbud mot handel med samt försändning af nitroglycerin sä ock
om tillwerkning, uppläggning och försändning af samt handel med dyna -

Berättelse om hwad i Riket och dess

mit; ben 31 Juli Förordning angående tillägg i hwad till förekommande
as kolerans införande i Riket iakltagas bör; den 8 September Kungörelser
angående dels förändrad lydelse af wissa §§ i Förordningen om kommunalstyrelse
i stad bett 21 Mars 1862, dels ändring as Förordningen
om kommunalstyrelse pa lätthet bett 21 Mars 1862 och dels ändring af
§ 8 t Förordningen bett 6 Augusti 1864 om grunderna och wilkoren för
hemmansklyfning och jordafsöndring; bett 12 September angående ändring
i reglementet för allmänna brandförsäkringswerket för byggnader ä
lätthet och bett 18 December Kungörelse angående utlemnande af qwarlätenskap
efter Brittiska sjömän, som aflidit pa Swenskt onträde eller
Swenskt fartyg.

Författnings- Kommissionen för utarbetande af fullständig samling utaf adminifflmem{ft
c(| ekonomiska Författningar har under är 1868 utgifwit
ett nytt häfte af sammandraget angående finanswerket. Enligt
Kongl. Maj:ts bett 31 sistlidne December fattade beslut skall Kommissionens
arbeten med sagda ar upphöra.

Statens jern- Ä famtttanbindningsbanan genom Stockholm hafwa under 1868 utwägsbyggna-^„rts
följande arbeten: återstående sprängning och murning emellan Tantogatan
och tunnelns södra mynning; fullbordandet af bansträckan emellan
norra ändan af Kött-torget och Tegelbacken, utgörande eu längd as 2,050
fot, ä hvilken bansträcka förekomma eu brygga med twä 50 sots spann
öfwer Riddarholmskanalen, eu viadukt öswer Norrström af något öfwer
850 sots längd samt eu wägbro emellan Riddarhustorget och Riddarholmen;
eu del grundläggningsarbeten för viadukten öfwer Söderström; samt
fyllningsarbeten farväl i Stadsgärdshamnen som t Clara sjö.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

A nordwestra stambanan emellan Christinehamn och Arwika haswa
arbetena hufwudsakligast fortgått i Landelen emellan Christinehamn och
Carlstad. Terrasseringöarbetena haswa till omkring tzrdelar af denna bände!
bliswit werkställda, hwarjemte alla a bandelen förekommande bryggor,
deribland den 750 sot länga öfwer Clarelfwens östra gren, bliswit, hwad
murningsarbetena beträffar, i det närmaste fullbordade. Grundläggningsarbetena
för stationsbyggnaderna haswa likaledes bliswit nära fullbordade;
och är början gjord med murningsarbetet ä stationshuset i Carlstad, likasom
med ballastning och rälsläggning. Ä sträckan emellan Carlstad och
Arwika haswa arbetena endast omfattat påbörjandet af den högst betydliga
bankfyllningen för banans ledande öfwer sjön Wermelen, hwartill
omkring 3,000 kubikstängcr fyllning bliswit under året utförda, samt banken
öfwer Glassfjorden öster om Arwika bangård, hwilken bliswit fullbordad.

Den wid Statens jernwägsbyggnader under aret anwända arbetsstyrka
har wid sammanbindningsbanan uppgått till högst 680 och lägst
400 utan samt wid nordwestra stambanan till högst 2,860 och lägst 740
man.

Nagra nya baitdelar haswa under ar 1868 icke bliswit för trafik Statens jernupplätna,
hwadan sammanlagda miltalet af det jernwägsnät, som bildas ''""^trafik,
af Statens och enskilda banor i södra och mellersta dclarne af landet, ofärändradt
från föregående är utgör 138,4 mil.

Trafikförhållandena hafwa icke under nämnda är undergått någon
wäsendtlig förändring. Den fortfarande tryckta affärsställningen har hämmande
inwerkat pa trafikens utveckling, hwaraf ock bliswit eu följd, att
ehuru, med anledning af liniens Arwika—Charlottenberg tillkomst, beloppet
af sammanlagda trafikinkomfierna under aret wid November manads slut

32 Berättelse om hwad t Riket och dess

uppgick till 5,394,033 Riksdaler 35 öre, eller ungefär^amur a belopp som
under samma tid föregående är, sä har likwäl samma inkomst fördelad
per dag och banmil nedgått till 164 Riksdaler 69 öre mot 166 Riksdaler
29 öre under är 1867.

Enligt bokslutet för arets första nio mänader hafwa inkomsterna under
denna tid öfwerstigit ornkostnaderna för drift och underhäll med 1,654,258
Riksdaler 33 öre. Af dessa medel hafwa till afflutning eif päbörjade
arbeten samt anstaffuiug af förrädsmaterialier samt nya inventarier m. m.
anwändts omkring 1,012,000 Riksdaler. Af äterstoden arv 141,601
Riksdaler 95 öre utestående i kassaförlag och fordringar samt 500,000
Riksdaler aflemnade till Riksgäldskontoret, dit under Oktober—December
mänader ytterligare inlevererats.300,000 Riksdaler.

Den rörliga materielen har under året blifwit förökad med 3 lokomotiv,
21 perfonwagnar och 90 godswagnar, hwilka samtliga blifwit
inom landet förfärdigade. Tillwerkning as axlar och hjul samt räler pägär
wid twä inhemska werkstäder, hwilka under ärets lopp levererat 600
par axlar och hjul samt 15,404 centner dels stål- dels stälhufwade räler
till sammanlagdt wärde af omkring 380,000 Riksdaler.

Allmänna Bland de med allmänna medel understödda wäg- och wattenbyggnads''tmbyggnÄ-arbeten,
som under 1868 blifwit fullbordade, äro följande de mest bcarbeten.
nemligen: Dalslands kanal, eller kanal- och sluhanläggningar

mellan sjöarne Wenern och Stora Lee; upprensning af Skanssundet och
farleden till Nyköping; sänkning af sjön Hästefjorden pä Dalsland; sänkning
eif sjöarne Solgen, Assjön, m. fl. i Jönköpings län; wäganläggning
från Litsbo by i Ljusdals socken till Ramsjö kyrkoby; wägsörbättring
mellan Ribbingcbäck och Helgestad i Upsala lätt; och bortsprängning as
röda berget i Göta-elf mellan Ström och Göteborg. Eu mängd andra.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

mindre omfattande, arbetsföretag hafwa med understöd frän det allmännas
sida fullbordats, fortsatts eller påbörjats.

Rörande förhållandet med statsinkomsterna och Statswerkets utgifter 1866 Lrs
under de särskilda hufwudtitlarne meddelas eu fullständig utredning i
Kongl. Maj:ts nädiga Proposition om Statswerkets tillstånd och behof,
hwarföre här endast mä omnämnas, att för ar 1866 eller det sista är,
för hwilket Rikshuswudboken är afslntad, de Riksgäldswerket från Statswerket
tillkommande öfwerskvtt och besparingar enligt deröfwer upprättad
liqvid utgjort 60,300 Riksdaler.

Den sedan mänga är tillbaka omhandlade frågan om aflösning af Reglering af
de tjenstbarheter till Dylta swafwelbrnk, som emot frihet från ordinarie >«lbniks"är.
rotering åligga 10iz mantal t Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars hållande^
och Ringkarleby socknar samt om reglering af nämnda bruks öfriga
särflilda förmaner och förpligtelser, har numera, sedan bruksegaren ingått
på de af 1867 ärs Riksdag för regleringen bestämda wilkor, blifwit slutligen
afgjord och berörda reglering fastställts att den 14 instundande Mars
tråda i werket. I följd af beutla reglering kommer, bland annat, en af
de bada nu till bruket upplatna kronoallmänningarne att återgå under
Kronans omedelbara disposition.

För landsböckerna och öfriga till länsräkenstaperna hörande redo- Nya formagörelser
hafwa fastställts nya formnlärer, upprättade i öfwerensstämmelse täteuffaVcrut
med sednast antagna form för Rikshuswudboken. Enligt dessa nya förmulärer,
hwilka stola tillämpas redan pa räkenskaperna för innewarande
år, kommer landsboken att blifwa en werklig generalredogörelse för samtBih.
till Riksd. Prat. 1869. 1:a Samt. l:a Afdeln. 5

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

liga under eu Länsstyrelses förwaltning ställda medel och icke, såsom hittills,
endast ett sammandrag af fögderiernas och städernas specialräkningar.
upphörande as Derjemte och dä genom den förändrade uppställning, som nämnda specialtä!™«2“
räf ningen: nu erhållit, de s. k. summarifla räkningarne blifwa för framtiden
obehöfliga, hafwa redogörarne befriats från skyldigheten att efter utgången
af innewarande är ^vidare afgifwa dylika räkningar.

Prägling as I öfwerensstämmelse med sednaste Riksdags beslut har Kongl. Maj:t,
Earolmer. ^ ^^däfwande af hittills gällande föreskrifter VIN myntning af dukater,
förordnat om prägling af ett nytt guldmynt, benämndt Caroliner
samt till halt och wigt motswarande det af Belgien, Frankrike, Italien
och Schweiz genom Myntkonventionen bett 23 December 1865 antagna
Tiosrancsstycket.

Undsättningar Såsom undsättning i följd af 1867 ars mijjwäyt har under den
w:d nusjwaxt. tzblen af 1868 dels med och dels utan äterbetalningsflyldighet

ctnwifats för ätskilliga socknar i Wermland 20,000 Riksdaler, för Marks
härad i Elfsborgs lätt 20,000 Riksdaler samt för Westerbottens län
50,000 Riksdaler, hwartill, sedan undsättningsfonden under föregående
aret i det närmaste hel och hällen utgått, mäste anwändas hufvudsakligen
andra tillgängliga medel. Dä sedermera jemwäl löpande ärets skörd
särdeles i sydligare delen af Riket utfallit mindre gynnsamt, hafwa äfwen
under sednare delen af året från slera tält inkommit underdåniga framställningar
om betydliga nndsättningsanslag, hwilka dock Kongl. Maj:t, i
brist på medel, icke tumult bifalla.

Issaförstärk- 3 anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning har uti
"Stats- sednast utfärdade Reglemente för Riksgäldskontoret tillkommit ett stadgande
kontoret. om Statskontorets inkomster under ett löpande är wisa sig

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

otillräckliga för bestridande af dest utgifter, det stall åligga Riksgäldskontoret
att, efter Kong!. Maj:ts förordnande, tillhandahålla Statskontoret
erforderlig kassaförstärkning, likwäl med förbindelse för Statskontoret att,
sä snart dess tillgångar det medgifwa, förstottet återgälda. Till följd
hufwndsakligen af brist i påräknad inkomst af bränwinstillwerkningsafgiften
har detta medgifwande mast redan under 1868 tagas i anspråk i
det Statskontoret pa grund deraf enligt Kong!, Maj:ts bemyndigande hos
Riksgäldskontoret utbekommit ett belopp af 1,500,000 Riksdaler, hwilket
likväl redan före arets utgång blifwit Riksgäldskontoret till fullo åter®
gäldadt.

Sedan 1868 ars Riksdag åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret upp- isgs m
dragit att till bestridande af utgifter för jernwägsbyggnader upplåna eu ftaKslÄlu
summa eif högst aderton millioner Riksdaler och Fullmäktige derefter hos
Kongl. Maj:t anmält, att de till följd af berörda uppdrag med bankirhuset
R. Raphael & Sons i London afstutat kontrakt om ett fonderadt
amorteringslån å eu million etthundra femtiotufen Pund Sterling, så
har Kongl. Majst, enligt Fullmäktiges begäran, å samma lån meddelat
Sin garanti.

För staden Söderhamn har bewiljats nederlagsrätt. Nederlagsrätt

för Söderhamn.

Den postbefordring, som werkställes med stjuts, har blifwit utsträckt Nya postlimer.
till flera orter, som förut saknade förmånen af direkt postgång eller nödig
utwäg att utvexla löswästa med närmaste postanstalt. Sålunda upprättade
nya poftlinier äro: Stråtjära—Ljusne; Woxna—Los; llpsala—

Österby—Gefle; Fröwi—Lindesberg; Hallsberg—Tjellmo; Tjellmo—Norrköping;
Burseryd—Nyby; Nyby—Skeen och Hemsk—Ljugarn.

Diligens linier.

Upphörda

diligensposter.

Jernwägs postföring.

Landwägs postföring.

Posthemman
befriade frän
postföringsflyldighet.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Derjemte har diligenspost inrättats ä Itnint Wimmerby—Oskarshamn
samt till sådan post utbytts alla eller nägra as förutwarande poster
a linierna Enköping—Upsala, Malmö—Trelleborg, Cimbritshamn—
Swenstorp och, för wintermänaderna, Sundswall—Hernösand, hwaremot
till förenad bref- och paketpost förändrats förutwarande diligenspost ä
linierna Stockholm—Enköping, Eskilstuna —Köping, Westerwik—Oskarshanrn
samt, för wintern, Sundswall—Östersund och för sommaren Westeras—Köping.

Af äldre postgängar hafwa kunnat alldeles indragas de ä linierna
Käsalla—Nya Kopparberget och Nora—Lindesberg.

Ä jernwäg har under är 1867 post inom Riket befordrats eu wäglängd
af sammanlagdt 225,420 mil. Afräknas härifrån hwad som belöper
för fortskaffande med wissa 6 cm tåg af post såsom ilgods eller as
post ensamt i breflåda, tillsammans 51,090 mil, återstår för den wanliga
jernwägspostbefordringen, hwilken försiggått under bewakning af postbetjening,
174,330 mil.

Beträffande landswägsposterna har antalet s. k. postförda mil —
produkten af den tillryggalagda wäglängden och dragarnes antal — samma
åt uppgått till 543,065. Häraf hafwa utgjorts:

med betingsskjuts................................................... 439,751 mil eller 81 %

med gästgifwareskjnts............................................. 41,990 » » 8 %

och med posthemmansskjuts................................... 61,323 » »11 %.

Af de till postföring indelade hemman hafwa ytterligare åtta, utgörande
sammanlagdt 3^ mantal, kunnat från nämnda beswär frikallas.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

För sjöpostförbindelsen emellan Skam och Pommern har änyo Malmö Sjöpostförmblifwit
antaget till utgångspunkt pa Swenska sidan; och har till bere- ^Skäne"^"
dande af någon minskning t kostnaderna för ifrägawarande postförbindelse *ommcuL
öfwerenskommelse träffats om dest inställande under wintermanaderna

November—Mars, dä densamma utan nämnwärd olägenhet för korrespondensen
kan undwaras.

Da den direkta sjöpostföring, som hittills egt rum emellan Swerige Sjöpostfönnoch
England medelst ångfartyg eu gäng i mellan fram och åter pä linien @ötc6orgim
Göteborg—Hull, funnits numera icke mara af något wäsendtligt gagn för §“IL
korrespondensen, har kontraktet om denna postföring blifwit ä Postwerkets
sida uppsagdt att med utgången af sistlidna är upphöra. Sedan emellertid
fartygens egare, hwilka förut egt tillgodonjuta dels af Postmerket 500
Pund Sterling om äret samt dels frihet frän skeppsumgälder till Kronan
och, dä kronolots ej begagnades, äfwen från lotsafgiftcr, förklarat sig williga
att med postföringen fortfara emot åtnjutande allenast af frihet från hamnumgälder
och lotsafgifter, har nytt kontrakt om postföringens bestridande pa
sålunda förändrade wilkor blifwit afslutadt.

Under är 1867 befordrades post sjöledes till och från 93 af Rikets Stöp ostformpostanstalter;
och de härför anwända fartyg utgjorde, förutom Postwerkets ^ \et.man
egna tre ångfartyg och sex seglande farkoster, 114 ångbåtar tillhörande
enskilda personer eller främmande postwerk.

Sedan genom sammanskott af enstilda personer i Göteborg bercdts Spctsbergstillfälle
till utrustande under nästlidna år af eu ny Swensk arktisk expe- med^postdition
med syftemål att under senhösten söka från Spetsbergen framtränga
fa långt mot norden som möjligt, har för denna expeditions utförande

Postexpeditioner,
fasta.

Postkupe expeditioner.

Poststationer.

Berättelse om hwad i Riket och dess

fatt med Kong!. Maj:ts tillåtelse anwändas det Postwerket tillhöriga ångfartyget
"Sofia".

Förutwarande postexpedition i Taxa har indragits och ersatts med eu
poststation; hwaremot nya postexpeditioner blifwit öppnade wid Molkom i
Wermlands och Österby i Uplands län. De fullständiga fasta postanstalterna
hafwa härigenom ökats till jemnt 200.

Postknpeexpeditioner, hmilla jemwäl utgöra fullständiga men ambnlatorifia
postanstalter, pasma inrättats ej blott ä de blandade tagen
pa jernwägslinierna Stockholm—Hallsberg, Hallsberg—Göteborg, Falköping—Jönköping
och Jönköping—Malmö, utan äfwen ä jernwägarne
Stockholm—Upsala, Hallsberg—Köping, Lapa—Christinehamn, Eslöf—
Helsingborg och Eslöf—Åstad, af hwilka dock den sistnämnda redan förut
tidtals warit befaren af postknpeexpedition. Denna anordning, som träbi
i stället för den mycket ofullkomliga postexpedition, hwilken ä nämnda
bantäg och jernwägar werkställdes ensamt af postiljon, har warit till stort
gagn för postntwexlingen med jernwägspoftstationerna i allmänhet och
särskild! för dem, wid hwilka snälltågen icke göra något uppehåll och
hwilkas afgående post följaktligen icke kan af sädana tåg upptagas.

Förutom wid Lapa pasma poststationer öppnats wid Wänga i Östergötlands
län, wid Burseryd, Karlstorp och Nyby i Jönköpings län, wid
Skeen och Tingsryd i Kronobergs lätt, wid Ronehamn pa Gotland, wid
Östra Karup i Hallands län, wid Liltieskog i Elfsborgs län, wid Ulfstorp
i Skaraborgs län, wid Arjeng i Wermlands län, wid Dylta bruk
och Ullersäter i Örebro län samt wid Delsbo, Ljusne och Woxna i Gesleborgs
tän. Antalet dylika ofullständiga postanstaltcr har derigenom till*
»växt från 239 till 256.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

I brefbesordringen är föröfrigt en lättnad beredd derigenom att
numera breflädor medfölja ä hvarje postlinie, der posten bewakas af
postiljon. För detta ändamål pasma de postiljoner, som beledsaga sä
kallad manlig samt förenad bref- och paketpost, bliswit försedda med lösa
blecklädor, som ä skjutsombytesstationerna böra hällas tillgängliga för
dem, hmilka deri kunna wilja nedlägga bref.

Wid postkontoren i ytterligare twä af Rikets städer hafma pa bekostnad
af Postwerket brefbärare bliswit anställda, och utgör således antalet
af de orter, der lokalkorrespondens kan genom Postmerkets försorg blifwa
fortskaffad, för närwarande 55.

Antalet fullständiga postanstalter, från och till hmilka kunna med
posterna försändas paketer, har bliswit ökadt med 2 samt utgör följaktligen
nu 142. Af dessa postanstalter utgöra 86 tillika anloppsstationer
för Postmerkets diligenser.

Enligt beslut mid sistlidne Riksdag har till Riksgäldskontoret öfwerlemnats
Postmerkets frän äldre tider reserverade fond af räntebärande
obligationer, uppgående till 380,950 R:dr.

Genom snart asslutade postfördrag eller eljest träffade aftal pasma
icke owäsendtliga förmåner beredts korrespondensen till utrikes orter. Sä
har t. ex. befordringsasgiften för ett manligt enkelt bref, som, betaladt,
sändes till Frankrike i sluten brefsäck, bliswit nedsatt från 72 till 42
öre; och för dylika bref till Finland, Ryhland eller Nederländerna, hmilka
förut kostat respektive 60, 60 och 63 öre, betalas nu endast respektive 28,
38 och 30 öre.

Breflädor.

Brefbärare.

Paketpost anstalter.

Asfuransfond
öfwerlemnade
till Riksgäldskontoret.

Förmäner för
korrespondensen
till utrikes
orter.

Antal postförsändelser.

Tidningar.

Personbesor dring.

Postwerkets
inkomster och
utgifter.

Nya telegraflinie!
och
stationer.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Antalet postbefordrade försändelser uppgick ar 1867 till 11,844,925,
deribland inberäknade äswen paketer, försändelser under band, samt lösoch
lokalbref, hwilka syra flags försändelser ensamt för sig utgjort 1,822,192.

Under samma är reqvirerades genom Postwerket tidningar till ett
antal, som, mit hwart qvartal för hwarje tidning räknas särskilda utgjorde
170,439 eller i hw ard era qvartalet öswer 40,000. Sammanlagda
kostnaden för dessa tidningar, postförwaltarearfwodet deri inberäknadt,
har utgjort 513,610 R:dr 39 öre.

Under året befordrades i postdiligens 15,928 resande.

Postwerkets inkomster uppgingo 1867 till........... R:dr 2,251,473,05.

och utgifterna till............................................................ » 2,123,263,05.

sa att för aret uppstått ett öfwerskott af................... R:dr 128,210,oo.

Det elektriska telegrafnätet har bliswit utsträckt genom anläggning
af nya linier eller ledningar: frän Skellefteå till dest uthamn Urswik,
från Westeräs öfwer Strömsholm, Surahammars bruk, Norbergs
kyrkoby och Hedemora till Fahlun; från Norberg till Smedjebacken; från
Ämål till Seffle; från Wisby öswer Klintehamn till Ronehamn; samt
från Uddewalla—Strömstad-linien till Fjellbacka. Följande nya stationer
hafwa härwid blifwit inrättade, nemligen: statstelegrafstalioner i Fahlun,
Fjellbacka, Hedemora, Klintehamn, Norberg och Surahammar samt privattelegrafstationer
i Ronehamn, Seffle, Smedjebacken, Strömsholm och
Urswik.

Ny lednings- Till korrespondensens underlättande har en tredje ledningstråd blifwit
upplagd på den sörutwarande linien emellan Hernösand och Sundswall.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 41

Den är 1859 päbörjade ombyggnaden as äldre telegraflinier med Ombyggnad
begagnande af stolpar, som till bcwaraude mot röta blifwit särflildt°faIbreltmer''
beredda, har under är 1868 fortsatts, sä att med inberäkning af de pa
sednare ären med dylika stolpar anlagda linicr för närwarande en sträcka
af omkring 797,g geografiska mil eller 89,3 procent af telegrafliniernas
sammanlagda längd är försedd med impregnerade stolpar.

Antalet expedierade telegrammer under 1867 utgjorde 314,025 in- Telegramländska
och 182,080 utländska, tillhopa 496,105 eller 16,8 procent 1867,
mera än är 1866.

Telegraswerkets inkomster 1867 har med 48,937 Riksdaler 36
öfwerstigit dess utgifter under samma är.

ore Telegrafwerkets
inkomster
och utgifter
samma är.

För 1868 ars telegrafbyggnads-arbeten har anwisats dels från Han-Kostnaden för
dels- och Sjöfartsfonden 94,400 Riksdaler, dels af Telegraswerkets i^grastygg-^
behäll frän föregäende är svarande underhällsmedel 50,000 Riksdaler, nnb8"albeten''
dels ock i Telegraswerkets förräd för ändamälet tillgängliga effekter och
materialier till ett wärde af 14,617 Riksdaler 50 öre eller tillsammans
159,017 Riksdaler 50 öre.

Sedan det Swenska telegrafnätet under ifrägawarande åt utwidgats Telegrafmcd
43,o mil i linjer och 54,z mil i trädledningar uppgär de förras ''omfattning
hela längd numera till 893,5 och de sednares till 1,818,3 — allt geografiska
mil. Med inberäkning af de pä Statens bekostnad inrättade sä
kallade privattelegrafstationerna utgör antalet af de under Telegrafstyrelsens
inseende stäende stationer 125, hwaraf 107 äro elektrifla och 18 optiska.

Bil), till Riksd. Prof. 1869. 1:a Samt. 1:a Afdeln. 6

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Förändring Den form privattelegrafstationen i Nyland har med 1868 ars Bör*

statstelegraf- jern förändrats till statstelegrafstation.
station.

Swenfl-Ryfl Enligt öfwerenskommelse med Kejserliga Ryska Regeringen har en
staNon.'' förenad Swenfl-Ryfl kontrollstation för korrespondensen emellan bada
länderna blifwit inrättad i Haparanda och den 1 Juli 1868 trädt i
werksamhet.

Revision af Den i Paris är 1865 afslutade internationella telegrafkonvention

^naNonella^har ä den i Wien är 1868 hällna telegrafkonferens blifwit öfwerskdd.

konvention. De widtagna förändringarne, hwilka föranledt utfärdande as ett nytt

Nytt telegraf, reglemente för Elcktrifla Telegrafwerket, hafwa med ingången af 1869

reglemente. ^ . ,

börjat trllampas.

Skogsmöte. Sammanträde af tjenstemän wid Skogsstaten eller sä kalladt Skogsmöte,
förn sednast egt rum 1866, har i Augusti 1868 åter hållits i hnswudstaden;
Och hafwa derwid ej mindre frågor om tillämpningen af den
nya Skogsordningen och Ntsyningsförordningen in. in., än äfwcn ett till
Kongl. Maj:t ingifwet förslag till Skogsstatens organisation, äfwenfom
till instruktioner för Skogsstyrelsen och Skogsstaten utgjort föremal för
öfwerläggning.

Skogskomin. För afgifwande af förslag till ett ändamålsenligt ordnande af de

Norrländska flogsförhällandena har, enligt sednaste Riksdags anhållan, eu
komité blifwit af Kongl. Maj:t nedsatt, hwilken dock ännu icke inkommit
med sitt betänkande.

Ny kronopark. Handbörds häradsallmänning i Calmar län, innefattande eu areal

af 8,370 qvadratref, har af intressenterna blifwit efterlåten till Kronan
och kominer i följd deraf att förwaltas såsom kronopark.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

För spridande här i landet af den matnyttiga fogelarten Moripa
har Skogsstyrelsen pa allmän bekostnad låtit från Skottland införskaffa
50 exemplar af berörda fogelart, hwilka derefter blifwit utplanterade pa
eu lämplig trakt i närheten af Jonsered.

Wid 1867 ars slut utgjorde antalet elever wid Skogsinstitutet 12,
wid Statens skogsskolor Sillre, Tierps, Ombergs, Döda, Hunnebergs och
Danielslunds tillsammans 59 samt wid de med statsmedel understödda
enskilda skogsskolorna Bosjö, Skogshålls och Råslätts tillsammans 22.
Derutom pasma för meddelande af underwisning t skogsskötsel Aftvå,
Vttertasle och Fenneslunda landtbrnksskolor äftven under 1867 åtnjutit
anslag af statsmedel.

De till Allmänna Hypotheksbankens inhemska lan as 1864 hörande
obligationer pasma under 1868 rönt eu sådan efterfrågan och afgång,
att, då under de föregående åren banken af dessa obligationer såll tillsammans
för 7,981,600 Riksdaler, så har försäljningsbeloppet för 1868
ensamt uppgått till 7,113,400 Riksdaler, deraf 6,286,000 Riksdaler
blifwit sålda inom landet. Kursen å ifrågavarande obligationer har ock
warit i ständigt stigande, från 88 \ procent i Februari till 92 procent
den 30 November. Af 1862 års utländska län har under 1868 försålts
obligationer till belopp af 1,291,800 Thaler.

För eu ny Stadshypotheksförening, omfattande Jönköpings och Kronobergs
läns städer och köpingar, har reglemente blifwit faststäldt.

Utplantering
af Moripor.

Skogsläro werken.

Allmänna
Hypotheksbankens
obligationer.

9it) Stadshypothekssörening.

Oktroj har under 1868 meddelats för twänne nya sedelutgifwande Rya sedelutLanker,
nemligen för Bohllö läns och för Gotlands enskilda banker, hwilka flNda"banker.

Malmö enskilda
bank
upphör.

Skönes enskilda
bank
utwidgas.

Kontroller ös
to et enskilda
banker.

Bankernas

rörelse.

Berättelse om hwad i Riket och dess

bada arv afsedda att ersätta under innewarande är upphörande filialbanker
a samma orter.

Deremot har en af de förutwarande enfiilda bankerna, nemligen den
i Malmö, upphört med är 1868. I stället har Skänes enfiilda bank,
för att tumla öfvertaga ej mindre Malmöbankens än äfwen filialbankernas
i Helsingborg och Carlshamn rörelse, erhällit tillätelse att öka sin
grundfond till högst ätta millioner Riksdaler.

För utöfwande af en werksam kontroll öfwer de sedelutgifwande
enfiilda bankerna hafwa under 1868 flera Åtgärder widtagits. Sä har
inom Finans-Departementet till en början pä försök inrättats eu särskild
befattning för handläggning i första hand af hithörande frågor, sä hafwa
bankerna sätt sig älagdt att, utom qvartalsrapporterna, afgifwa jemwäl
mänadsrapporter öfwer de wigtigaste greuarne af flit rörelse och sä hafwa
slutligen för första gången anbefallts sädana särskilda undersökningar af
bankers ställning, som omsörmälas i § 19 af 1864 ars banklag. De
undersökningar af berörda beskaffenhet, hwilka under 1868 werkställts,
hafwa afsett fyra särfiilda banker.

Uti ingen af de 25 under 1868 werksamma enfiilda bankernas
rörelse har under året något afbrott inträffat. De hos bankerna på
upp- och afflrifnings- samt depositionsräkning infatta medel utgjorde den
30 November 43,800,000 Riksdaler, hwarjemte bankerna hade banksedlar
utelöpande till belopp af 30,530,000 Riksdaler. De motswarande talen
wid 1867 ars slut woro 39,100,000 Riksdaler och 34,495,000 Riksdaler.

Civilstatens För Civilstatens Pensionsinrättning samt för dch Enke- och Pupillinrättning.
fond hafwa utfärdats nya reglementen, enligt hwilka dels uti inrättnin -

45 *

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

gen upptagits Fångwärdsstyrelsen med underlydande tjensteman och betjente,
som pasma löner ä stat, dels ock föreflrifwits ätskilliga förändringar uti
de för inrättningen förut gällande bestämmelser.

Religionswärden inom Swenfla kyrkan har med oafbruten werksamhet
fortgått. Den prestbrist, öfwer hwilken länge klagats, synes åtminstone
icke mara i tilltagande.

Pa grund af Förordningen den 16 November 1863 har Kong!.
Maj:t under förflutna aret sammankallat allmänt Kyrkomöte, som hällit
sina öfwcrläggningar i hufwudstaden frän och med den 3 September till
och med den 4 Oktober.

Den Swenfla Bibelkommissionen, som är 1861 utgifwit en proföfwersättning
af Nya Testamentet, har numera fullbordat och från trycket
låtit utgå öfwersättning äfwen af Gamla Testamentets alla kanonifla
fluster. De Theologifla Fakulteterna wid rikets universiteter och samtliga
Consistoria Ecclesiastica, hwilka sätt sig anbefaldt att granfla omförmälda
öfwersättningar, hafwa inkommit med sina utlåtanden öfwer
tolkningen af Nya Testamentet, och Bibelkommissionen har yttrat sig
rörande de i dessa utlåtanden gjorda anmärkningar, hwarefter Kyrkomötets
yttrande om öfwersättningen blifwit infordradt. Kyrkomötet har
ansett, att de utaf Bibelkommissionen i anledning as nämnda utlåtanden
uttalade grundsatser, jemförda med den för Kommissionen utfärdade
instruktion, skulle leda till fullgörande af Kommissionens uppdrag, nemligen
eu i möjligaste måtto trogen och begriplig öfwersättning as Bibelns
authentifla text; men att, dä mot tillämpningen af dessa grundsatser, sä

Religionswärden
i allmänhet.

Kyrkomötet.

Bibelöfwer sättningem -

Kyrkohand

boken.

Berättelse om hwad i Riket och dess

wäl i allmänhet förn i enskilda fall, de granskande myndigheterna framstält
mänga anmärknuigar, hwilka, om de ock icke i allo befunnes Mara
grundade, likwäl ädagalade, att arbetet ännu ej wunnit erforderlig fulländning,
den framlagda öfwersättningen i för handen warande skick ej
borde till kyrkligt bruk antagas; och Kongl. Maj:t har fördenskull, enligt
Kyrkomötets hemställan, anbefalt Bibelkommissionen att ofördröjligen
företaga en ny bearbetning af öfwersättningen utaf Nya Testamentets
skrifter. — Hwad beträffar de» hittills fullbordade tolkningen af Gamla
Testamentet, hafwa de Theologiska Fakulteterna och de Ecklesiastika Konsistorierna
erhällit befallning att deröswer afgifwa sina utlätanden före
slutet af är 1870, hwarjemte Kongl. Maj:t i afseende pa denna öfwersättning,
likasom förut stelt angående öfwersättningen af Nya Testamentet,
låtit tillkännagifwa, att eu hwar, förn fart finna något att wid
arbetet erinra, må inom berörda tid insända till Bibelkommissionen sina
anmärkningar.

Sedan förordnade Kommitterade ar 1854 utarbetat förslag till ny
Kyrkohandbok, och det wid Riksdagen nämnda är församlade Presteständet
deröfwer afgifwit yttrande, hwarefter Kommitterade följande aret inkommit
med nytt förslag till sådan handbok, öfwer hwilket få wäl samtliga
Consistoria Ecclesiastica, som Presteständet wid 1857 ars Riksdag, samt
Rikets Ständer wid den näst påföljande Riksdagen och ståtligen Kyrkomötet
sig utlåtit, har Kongl. Maj:t, genom Cirkulärbref till de Ecklesiastika
Konsistorierna den 13 sistlidne November, förordnat om sistnämnda
förslags antagande i wissa delar till offentligt bruk pa det sätt och med
de ändringar och tillägg, som Kyrkomötet tillstyrkt. Hwad af ifrägawarande
Kyrkohandboksförstag sålunda blifwit till begagnande antaget, är
särstildt as trycket utgifwet och i erforderligt antal exemplar tillstäldt

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

bemälda Konsistorier, att genom deras försorg utdelas till kyrkorna i dem
underlydande församlingar.

Till uppförande af nitton nya kyrkor, till ombyggnad, utwidgmng Kyrkobygg.
eller reparation af syra, till tornbyggnad ä fyra, till orgelverk och orgelfayader
i tio, samt till aliarprydnader, läktare, predikstolar in. in. i sex
kyrkor ha små ritningar blifwit af Kongl. Maj:t gillade och faststälda.

Öppna bref om tillåtelse att genom kollekt och stambok insamla understöd
till kyrkobyggnaders bekostande arv i under utfärdade för åtta församlingar.

Sedan wid nästlidne Riksdag anwisats för ar 1869 ett belopp af
13,500 riksdaler till fortsatt reparation ä Linköpings domkyrka, har
Öfwer-Jntendeiits-embetet pa nådig befallning inkommit med uppgift och
kostnadsförslag ä de arbeten, hwilka ansetts mara för kyrkans bestånd
angelägnast att under nämnda är utföra med de för ändamälet anslagna
medlen. Kongl. Maj:t har till efterrättelse faststält berörda plan, och
genom densammas utförande blifwer reparationen ä detta dyrbara minnesmärke
af den Götiska kyrkobyggnadskonsten fulländad.

De Nämnder, som blifwit tillsatte för att ordna presterflapets inkomster
enligt Förordningen den 11 Juli 1862, hafwa, sä midt inkomna
uppgifter utwisa, från början af sin werksamhet intill den 1 November
1868 upprättat ett antal af 1,268 löneregleringsförslag,ne mligen: inom
Stockholms län 69, Upsala 63, Södermanlands 60, Östergötlands 97,
Jönköpings 61, Kronobergs 43, Kalmar 86, Gotlands 44, Blekinge 24,
Ehristianstads 52, Malmöhus 113, Hallands 38, Göteborgs och Bohus 36,

Elfsborgs 59, Skaraborgs 95, Wermlands 27, Örebro 50, Westmanlands
62, Kopparbergs 46, Geflcborgs 37, Wester-Norrlands 38, Jämtlands
30, Westerbottens 21 och Norrbottens 17. Utaf dem bland dessa

Berättelse om hwad i Riket och dess

förslag, som före bett 1 sistlidne November hunnit att från Nämnderna
expedieras till Domkapitlen och Länsstyrelserna, äro 858, efter wederbörandes
hörande, af bemälda embetsmyndigheter handlagda och insända
till Kongl. Maj.ts pröfning; de öfriga woro wid berörda tid dels förwisade
till ny behandling as Nämnderna, dels öfwerlemnade till församlingarnas
och löntagarnes yttrande, men ej frän dem äterkomna, samt
dels, sedan sädant skett, ännu beroende pa Domkapitlens och Länsstyrelsernas
slutliga åtgärd. Af de till Kongl. Maj:t inkomna regleringsförslag,
öfwer hwilka Kammar-Collegium afgifwit underdåniga utlätanden,
hade intill 1867 ars slut, såsom i berättelsen wid sistförflutna Riksdag
meddelats, 452 blifwit i under saststälda; under är 1868 föredrogos inför
Kongl. Maj:t ytterligare 207 förslag, af hwilka 197 stadfästes, nemligen:
inom Stockholms län 10, llpsala 15, Södermanlands 12, Östergötlands
21, Jönköpings 17, Kalmar 19, Gotlands 6, Blekinge 6, Malmöhus
9, Hallands 1, Göteborgs och Bohus 7, Elfsborgs 16, Skaraborgs
20, Wermlands 1, Örebro 8, Westmanlands 7, Kopparbergs 8, Gefleborgs
2, Wester-Norrlands 2, Westerbottens 1, samt Norrbottens 9; och
wid ärets utgång äterstodo 27 sädana inåt, som i Departementets Expedition
woro under utarbetning. Öfriga till Kongl. Maj:t af Länsstyrelserna
insända förslag woro dä dels äterförwisade till Nämnderna, dels
beroende pä Kammar-Collegii handläggning.

I afseende pä uppbörd och förmastning af wederlagsfpanmäl, afkastning
utaf hemman, jemte sädana t 9 § 2 utom. af Förordningen bett
11 Juli 1862 omförmälda lönetillgängar, som under nu pågående reglering
af presterskapets inkomster blifwit eller kunna blifwa från wissa
presterliga beställningar skilda, liten icke indragna till statswerket, har
Kongl. Maj:t förordnat att, intill deh nådigt beslut om ifrågawarande
medels framtida anwändande warder meddeladt, sålunda skall förfaras,

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

att, sedan lönereglering, hvarigenom sä beskaffade löningsmedel blifwit
frän presterlig beställning skilda, inträdt i tillämpning, hwarom wederbörande
Domkapitel bör i god tid meddela Kongl. Maj:ts Befallningshafwande
i länet underrättelse, samma medel skola as Kronans uppbördsmän,
emot ersättning af tre procent, beräknade ä det levererade beloppet,
debiteras och uppbäras, sä midt std kan, i sammanhang med kronoutflylderna,
och i räkenskaperna redowisas under särflildt konto med benämning
"presterstapets löneregleringsmedel", samt levereras till Landtränteriet, der
medlen likaledes böra under särstildt konto bokföras, och hvarifrån de,
mot manlig remisslage af en ättondedels procent, skola insändas till Kongl.
Räntekammaren; hwarefter Statskontoret, i den män medlen inflyta, bör,
pa sätt lämpligen ske kan, göra dem räntebärande, och skola de derstädes,
under benämning "presterstapets löneregleringsfond", för hwarjc lätt särskildt
bokförda, behandlas utan sammanblandning med statsmedlen. I
afseende pä de inkomster af ecklesiastika boställens stogar, som enligt stadgandet
i 24 § af Förordningen den 29 Juni 1866, angäende hushällningen
med de allmänna skogarne i riket, eller till följd eif särskilda
nädiga beslut böra, i öfwerensstämmelse med förstnämnda Förordning,
anwändas till bidrag mid reglering af presterstapets aflöning, har Kongl.
Maj:t förordnat att ofwanberörda föreskrifter stola i tillämpliga delar
tjena till efterrättelse.

Sedan Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts nädiga Proposition,
bewiljat jemwäl för åt 1868 ett anslag af 10,000 riksdaler, att till
förbättring af de swagast lönade komministrars, kapcllpredikanterö samt
pastorats- och sockenadjunkters lönewilkor utaf Kongl. Maj:t disponeras
efter de grunder, förn mani bestämda för anwändandet af de förut till
samma ändamål anwisade medel, och Domkapitlen på nådig befallning
Bih. till Riksd. Prot. 1869. 1:a ©flint. l:a Afdeln. 7

Riksdags-Berättelsen.

Prestviga
lägenheters
delning, indragning

in. in.

Universiteten.

Berättelse om hwad i Riket och dess

afgifwit förslag angående de lönetillskott, hwilka. ansetts mara till de
oundgängligaste behofwens fyllande erforderliga, har nämnda anslag, som
befunnits kunna för 1868, likasom för det näst föregående aret, medgifwa
de swagaste lönernas uppbringande till 725 riksdaler, blifwit i förhållande
härefter af Kongl. Maj:t utdeladt.

I saulmanhang med ordnaiidet af presterskapcts löneförmåner hafwa
regleringsnämnderna förchaft till behandling ätskilliga förslag om delning
as pastorater, hwilkas storlek ansetts hinderlig för själawärdens ändamalSenliga
handhafwande. Wid nådig pröfning af de frågor i detta hänseende,
hwilka under nästlidet ar hos Kongl. Mast.t förekommit, har sådan
åtgärd beflutits i afseende pa tre gäll, nemligen ett i Upsala, ett i
Linköpings och ett i Hernösands stift. Derutom har Kongl. Maj:t, uppå
Nämndernas förflag, funnit godt förordna om indragning af 15 komministraturer
och en kapellpredikantsbeställning, om inrättande af 5 nya
komministerstjenster och en kapellpredikautssystla, samt om särskilda byars
och hemmans förläggande frän ett till annat kyrkosamhälle, — allt i
sammanhang med beslutad reglering af den prcsterliga aflöningen inom
wederbörande pastorater.

Kongl. Maj:t har anbefalt Kanslers-cmbetet att, efter wederbörande
Konsistoriers och Fakulteters hörande, i sammanhang med redan ifrägasatt
förändring i afseende pa regleringen af de theologiska studierna wid universiteten
taga i betraktande Kyrkomötets underdåniga skrifwclse angående
tillätelse för theologiae studiosi, som undergått den theologiskt-filosofiska
examen, att inför theologiska fakulteten aflägga theologie kandidatexamen.

För utförande af en longitudsbestämning medelst elektriska telegrafen
mellan de astronomiska observatorierna i Lund och Berlin har Kongl.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Maj:t bewiljat Professorn wid Lunds universitet Axel Möller ett statsanslag
af 750 riksdaler.

Antalet af lärjungar wid rikets elementarlärowerk nppgär för närwarande
till omkring 14,600.

Pa grund eif undergången afgängsexamen wid elementarlärowerken
hafwa under förflutna aret 476 ynglingar erhållit mogenhetsbetyg såsom
i denna examen godkände.

Den af Kongl. Maj:t förordnade Kommission för att granfla läroböcker
i historia och geografi, som begagnas wid elementarlärowerken, samt
för att afgifwa utlåtande beträffande de grundsatser, efter hwilka sädana
böcker böra uppställas, har med underdånigt betänkande i ämnet inkommit,
och är detta betänkande till tryckning befordradt.

För befrämjande af underwisningen i teckning wid elementarlärowerken
har Kongl. Maj-.t åt Chefen för den inom Ecklesiastik-Departementets
Expedition bildade afdelning för ärenden rörande den högre underwisningen
uppdragit att, t enlighet med de bestämmelser, som genom
nädiga Cirkulärbrefwet den 19 Juni 1866 meddelats rörande det omfång,
inom hwilket denna underwisning borde bedrifwas pa lärowerkets särskilda
stadier, utarbeta progressiva ritkurser.

Enligt nådigt förordnande har det af Rikets Ständer wid 1865—
1866 arens Riksdag bewiljade anslag till ett nytt treklassigt lärowerk i
Göteborg blifwit ä 1868 ars stat uppfördt.

Sedan ej mindre Rikets Ständer wid 1865—1866 arens Riksdag i
underdånighet anhällit om den ändring i 31 § af gällande Lärowerksstadga,
att befrielse från erläggande af de i denna § bestämda avgifter wid inskrifning
i lärowerk mätte komma alla de lärjungar till godo, hwilka från
ett till annat lärowerk öfwerginge, än ock den 1867 församlade Riksdagen

Elementar*

tärotoerfen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

gjort underdånig framställning dels derom, att i nämnda Stadga mätte
göras tillägg i den syftning, att lärjunge, som med fullgodt klastflyttningsbetyg
afginge från ett elementarlärowerk till ett annat, finge utan särskild
inträdesexamen intagas i detta senare samt der uppflyttas i näst
högre blåst efter enahanda grunder, förn gälla för detta lärowerks egna
lärjungar, dels ock derom, att sädant förordnande mätte meddelas, att i
afseende pä datering af lärares fullmagter ett likartadt förfaringssätt mätte
af samtliga Konsistorierna iakttagas; sä har Kong!. Mast, förn öfwer
dessa framställningar inhemtat wederbörande myndigheters utlåtande»,
funnit godt i näder förordna: att lärjunge, som frän ett till annat lärowerk
öfwergär, är från de i 31 § bestämda asgifter wid detta senare frikallad;
— att lärjunge, som på grund af den ''i 35 § föreskrifna pröfning
blifwit wid wärterminens stut från en lägre klass eller afdelning
inom lärowerket flyttad till eu högre, eget, om han till annat elementar*
läroverk afgär, att derstädes wid nästföljande termins början utan särstild
pröfning minna inträde i den klah eller afdelning, som motswarar
den, till hwilken han enligt honom meddeladt betyg blifwit flyttad, dock
att detta icke gäller i fråga om inträde i lärowerkets högsta eller sjunde
blåst; — samt att fullmagt stall förseö med datum för den dag, dä utnämningen
flett, men, om Kongl. Maj:t, i anledning af underdåniga
beswär, finner annan sökande berättigad att tjensten erhålla, för den dag,
dä Kongl. Mast beswären pröfwat.

Under året§ lopp hafwa aderton lärarekandidater anmält sig att
genomgå det för kompetens till läraresyhla wid elementarlärowerken före*
strifna profår.

Då wid afgifwandet af den genom nådigt Cirkulär anbefalda redogörelse
för uuderwisningen och öfningarna i gymnastik wid elementarlärowerken
alltför liten öfwerensstämmelse sörefunnits i klassificerandet af

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

de orsaker, som legat till grund för befrielse frän gymnastiköfningarna,
har Direktionen för Gymnastiska Central-institutet i näder bemyndigats
att förcskriswa formulär för uppgifter ä de ynglingar wid elcmentarlärowerken,
hwilka icke i nämnda öfningar deltaga.

För att tvinna närmare upplysningar om lärowerkens tillstånd och
nnderwisningens gång, hafwa dels af Chefen för Ecklesiastik-Departementet
och dels af Chefen för den inom Departementets Expedition bildade afdelning
för ärenden rörande den högre underwisningen inspektioner under
aret blifwit werkstälda wid elementarlärowerken i Linköping, Norrköping,
Strengnäs, Lund, Helsingborg, Göteborg, Örebro, Norrtelge, Arboga,
Eskilstuna, Landskrona och Jakobs församling i Stockholm samt wid pedagogierna
i Köping och Röra.

Föreslagna ritningar till gymnastikbyggnader för elementarlärowerken
i Gefle och Norrtelge samt till inredningens förändrande wid det förstnämnda
lärowerket äro af Kongl. Maj:t gillade och faststälda.

Under sommarferierna hafwa, pa grund af nådigt förordnande, rektorerna
wid de högre elementarlärowerken haft ett sammanträde i hufwudstaden,
dels för att utbyta erfarenhet och äsigter beträffande lämpligaste
sättet att gä till wäga i afseende ä wigtigare praktiska anordningar rörande
underwisningen, dels ock att öfwerlägga om andra för en vigtig
tillämpning af de stadgade nnderwisuingsplanerna magtpäliggande frågor.

I anledning as Riksdagens framställning om tillåtelse för enskilda
lärowerk att fä sina afgående lärjungars mogenhet pröfwad af egna lärare
under tillsyn af statens censorer, har Kongl. Maj:t beslntit att, wid
pröfning af inkommande ansökningar om rätt för enskilda lärowerk alt
med sina lärjungar anställa maturitetsexamen, uti hwarje särskild! fall
taga i öfwerwägande den af Riksdagen gjorda framställning i ämnet;
och har sådan rättighet under wissa bestämmelser blifwit medgifwen före -

Berättelse om hwad i Riket och dess

ständarne för Stockholms Lyceum, Realgymnasium i Göteborg samt Upsala
och Lunds privata elementarlärowerk.

Folkunder- Höstterminen 1868 uppgick elevernas antal wid solkflolelärare-scmiwlsmugen.
Eill 576 och wid lärarinne-serninarierna till 167, eller tillsammans

743. Wid läsarets slut sistlidne wärtermin undergingo 132 manliga och
50 qwinliga elever, säledes tillsammans 182, fullständig afgängsexamen.

Det bewiljade ärsanslaget till stipendier åt sennnarii-elever, 45,000
riksdaler, har till hela beloppet blifwit, under stadgade wilkor, utdeladt.

Wid seminariet i Lund har en särskild afdelning, med tillhörande
öfningsskola, för bildande af smäskolelärare to åt it anordnad sedan den 1
sistlidne Oktober. De afdelningar, som för sädant ändamål blifwit inrättade
wid seminarierna i Stockholm och Linköping, hafwa under hela
aret warit i werksamhet. Inom samtliga dessa afdelningar hafwa 31
manliga och 30 qwinliga elever njutit nnderwisning.

Wid seminariet i Linköping har särskildt tillfälle fortfarande warit
äldre folkskolelärare beredt att'' erhålla underwisning, och äre för detta
ändamål behöfliga medel anwisade.

Emcdaik den lokal, som begagnats af seminariet i Skara, befunnits
för ändamälet otillräcklig samt i flere asseenden otjenlig, och behofwet af
egen lokal för läroanstalten efter densammas utwidgning blifwit med
hwarje är allt mera känbart, har för detta seminarium ny byggnad uppförts
och jordland till anläggning af seminarii-trädgärd inköpts för dertill
anwisade medel.

Sedan Domkapitlet i Lund erhållit nådig befallning att för seminariet
derstädes anskaffa ett eget jordland till seminarii-trädgärd, och med
förslag derom inkommit, har Kongl. Majck medgiswit, att syra tunnland
jord finge för isrägawarande ändamål afsöndras frän det till Biskopen i

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Lunds stift pa lön anflagna säteriet Helgonagärd, samt anwisat erforderliga
medel för jordens förbättring in. m.

Wid seminariet i Stockholm hafwa lärarekrafterna bliswit ökade med
en fjerde adjunkt samt eu lärarinna i fruntimmershandarbeten, och åt
hwartdera seminariet i Wexiö och Linköping har anslag bewiljats för anställande
af eu extra lärare till biträde wid underwisningen.

Åt alla seminarierna har Kongl. Maj:t bewiljat förhöjning i de ärliga
anslagen till materiel m. m. Derutom äro medel anwisade åt seminariet
i Stockholm till inköp af eu större mineraliesamling, och åt seminariet
i Carlstad till anskaffande af fysiska instrumenter.

Till samtliga seminarierna hafwa profstycken as fornsaker från äldsta
tibet-, eller den sä kallade stenåldern, bliswit från statens Historiska Mustum
utdelade, för att begagnas wid underwisningen, hwarjemte ätstilliga
exemplar af bett underwisningsmateriel, som genom Ecklesiastik-Departementets
försorg bliswit anskaffad, äro till hwarje seminarium aflemnade.

Efter erhållet uppdrag har Chefen för den inom Ecklesiastik-Departementets
Expedition bildade afdelning för folkunderwisningsärenden är
1868 werkstätt inspektion wid seminarierna i Stockholm, Skara, Wexiö,
Lund, Göteborg, Carlstad och Hernösand.

Enligt de af Domkapitlen till Ecklesiastik-Departementet ingifna summariska
öfwersigter rörande solkunderwisningens tillstånd under år 1867,
stum os detta är i samtliga stiften 10 högre folkskolor, 3,339 egentliga
folkskolor, af hwilka 2,122 woro fasta och 1,217 flyttande, samt 3,251
småskolor; antalet barn inom skolåldern utgjorde 646,053, och as dessa
underwisadcs 374 i högre folkskolor, 188,758 i fasta, 158,287 i flyttande
folkskolor, 152,006 i småskolor, 8,689 wid allmänna lärowerk, 22,023
i enskilda skolor och 100,501 i hemmet; 2,847 barn hade saknat under -

Berättelse om hwad i Riket och dess

Visning till följd eif naturfel, och 12,568 af annan anledning. Wid
afgång frän folkskolan hade 39,351 barn undergått pröfning, och 19,868
efter slutad skolgång begagnat fortsatt underwisning.

Af de för aren 1867 och 1868 förordnade folkskole-inspektörer hafwa
berättelser om folkunderwisningen under nämnda tid blifwit till Ecklesiastik-Departementet
ingifna, och desfa berättelser äro under tryckning, för
att till Skolråden utdelas.

Chefen för Ecklesiastik-Departementet har, efter erhållet nådigt uppdrag,
för nu pågående inspektionsperiod, som kommer att omfatta aren
1869, 1870 och 1871, utsett sakkunnige män att i egenskap af inspektörer,
hwar och en inom bestämdt område, besöka derstädes befintliga
skolor, samt om deras tillstånd och behof afgifwa berättelser, fä träl efter
hwarje ärs förlopp till Vederbörande Domkapitel, som ock efter tre är i
ett sammanhang till Ecklesiastik-Departementet. Inspektörernas antal,
som under senaste inspektionsperioden utgjorde 39, har nu blifwit ökadt
till 44, af hwilka 8 äro förordnade för Hernösands stift, 6 för Lunds,
5 för Göteborgs, 4 för hwartdera af Upsala, Linköpings, Skara och
Wexiö, 3 för hwartdera af Strengnäs och Westeräs, och eu för hwartdera
af Kaltttar, Carlstads och Wisby stift.

Genom kungörelse bett 30 sistlidne Oktober har Kongl. Maj:t, i
öfwerensstämmelse med Riksdagens framställning och efter samtliga Domkapitlens
hörande, förordnat om ändrad lydelse af 23 § i Förordningen
den 21 Mars 1862 om Kyrkostämma samt Kyrkoräd och Skolräd.

: Genom bewiljade reseunderstöd hafwa en seminarii-rektor och eu

folkskole-inspektör blifwit satte i tillfälle att i utlandet förskaffa sig kännedom
af de ändamälsenligaste der begagnade methoder wid folkunderwisningen,
och titta seminarii-lärare hafwa erhällit dylikt understöd för att

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

wid de först utwidgade seminarierna i riket inhemta kunskap om underwisniugen
och öfriga anordningar derstädes.

För bestridande af kostnader wid det under sistlidne sommar hållna
folkskoleläraremötet i Örebro har Kongl. Maj:t, i öfwerensstämmelse med
Riksdagens hemställan, bcwiljat ett ytterligare understöd, hwarjemte Kongl.
Maj:t anwisat medel till bekostande af eu wid detta möte genom Ecklesiastik-Departementets
försorg anordnad utställning af underwisningsmateriel.

För att höja examinerade lärares lönewilkor till det stadgade minimum
af 400 riksdaler, utom husrum, wedbrand och kofoder, hafwa anslag
under är 1868 bewiljats 38 församlingar för 58 lärare, att fortfarande
ärligen utgå, och åtnjuta för närwarande 1,322 församlingar anslag till
nämnda ändamål för 1,761 lärare. — Af de medel, som anwisats för
att höja examinerade lärares löner öfwer nämnda minimum, hafwa under
året 372 församlingar erhållit understöd för 454 lärare, och sedan det
ärliga anslag, som tillförene endast för eu statsregleringsperiod i sänder
bewiljats till detta ändamål, blifwit å ordinarie stat uppfördt, har Kongl.
Maj:t förordnat, att ifragawarande statsbidrag må från och med 1868
fortfarande årligen utgå under derför stadgade wilkor. — Derjemte hafwa
430 församlingar, som i anseende till medellöshet ej kunnat till erforderligt
belopp bekosta sina lärares aflöning för 1868, erhållit särstilda
bidrag, fammanlagdt 20,000 riksdaler, af de för sådant ändamål anwisade
medel.

Enligt uppdrag af Chefen för Ecklesiastik-Departementet har Professorn,
ledamoten af Kongl. Wetenskaps-akademien m. m. N. I. Andersson
utarbetat eu anwisning att för folkskolorna insamla och anordna
Bih. till Riksd. Prat. 1869. 1:a Samt. 1:a Afdela. 8

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

föremål ur »växtriket, hwilken anwisning bliswit tryckt och genom Domkapitlen
utdelad till folkskolelärare-semiuarierua och folkskolorna.

I ändamål att för nedsatt hris hallas folkskolorna till hända och
kostnadsfritt utdelas till seminarierna, åro under arbete och bliswa inne»
Dårande år att tillgå: Porträtter as Sweriges regenter under Lutherska
tiden; Tellurium och Lunarium jemte beskrifning; Läsebok för folkskolan,
andra upplaga»; samt taflor ur Gamla Testamentet.

Kongl. Patriotiska Sällskapet har tilldelat rikets solkflolor 3,000
exemplar eif en på sällskapets föranstaltande utgiswen afhandling, kallad:
"Mara bästa matlaswar, eller kort anwisning till de i tvärt land allmännaste
laswars igenkännande, insamlande och anwändning".

Plats för uppförande eif skolhus äswensom för anläggning eif skolträdgårdar
har under sistlidet år bliswit 15 församlingar beredd genom
meddeladt nådigt tillstånd att, mot Dissa »vilkor, afsöndra jord från
ecklesiastika boställen.

Enligt den eif Direktionen oswer solkstolelärarnes pensionsinrättning
asgisna berättelse för 1867, cgde »vid detta års stut 2,177 stoldistrikt
delaktighet i inrättningen för tillsammans 2,825 solkskoleläraretjenster.

Sedan solkstolelärarne i riket och samtliga Domkapitlen jemte
Oswerstyrelsen för Stockholms stads solkstolor bliswit hörde och asgiswit
yttranden oswer ett as tillförordnade kommitterade utarbetadt förslag till
reglemente för folkskolelärares enke- och pupillkassa, pasma kommitterade,
efter granskning eif dessa yttranden, pa nådig befallning inkommit med
sörnyadt utlåtande och förslag i ämnet, och har Kongl. Maj:t förordnat,
att detta utlåtande och förslag stall tryckas för att genom Skolrådens
försorg warda solkstolelärarne delgiswet.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Af de medel, svin amvisats till understöd och uppmuntran åt min- uppfostringsdre
uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma barn, hafwa under “bbfftumnlå1
sistlidet är bidrag Lewiljats åt nio sädana anstalter, nemligen i Stock- Bar"''
Holm (ben s. k. Tysta Skolan), Göteborg (cn i förstaden Haga och eu ä
Nya Warfwet), Malmö, Carlskrona, Hernösand, Hjorteds socken t Linköpings
stift, Munktorps socken i Westeräs stift, och St. Jbbs socken sön
Hwen) i Lunds stift. Derjemte har Kongl. Maj:t meddelat uppfostringsanstalten
t Hjorteds socken tillåtelse att upptaga eu årlig kollekt i kyrkorna
inom Linköpings, Wexiö och Kalmar stift. — Antalet barn wid
nämnda anstalter uppgick under året till 187.

Medelst lemnade understöd af anslaget till resestipendier samt larv- Vetenskap,
böckers och lärda werks utgifwaude har Kongl. Maj:t fortfarande beredt "kons^sam?
fortjente ^vetenskapsidkare tillfälle dels till forstniugsresor och dels till antlt,mteteu
allmängörande af deras lärda arbeten. I afseende på några af dessa
arbeten har Kongl. Mast!, i likhet med hwad tillförene warit manligt,
wid deras understödjande fäst det wilkor, att deraf skulle för statens
räkning aflemnas ett wistt antal exemplar för att utdelas till de offentliga
bibliothekerna i riket och jemwäl anwändas såsom premier åt lärjungar
wid de allmänna elementarlärowerken, om arbetet warit för detta
senare ändamål lämpligt. — För de medel, som anwisats till offentliggörande
af handlingar, hwilka äro af wigt för fäderneslandets historia,
har Riksarkivet under sistförflutna året ntgifwit fjerde bandet af konung
Gustaf I:s Registratur, omfattande är 1527, utaf hwilket band, liksom
af de föregående, jemwäl ett antal exemplar utdelats till rikets offentliga
bibliotheker. Femte bandet af nämnda urkundsamling är i det närmaste
förberedt till tryckning. — Till ordnande och bearbetning af meteorologiska
observationer, hwilka allt sedan Maj månad 1865 blifwit för

Berättelse om hwad i Riket och dess

hwarje timma af dygnet anstälda wid astronomiska observatoriet i Upsala,
har understöd af allmänna medel bewiljats.

Det pa Swenfla Akademiens stat uppförda, till Kongl. Maj:ts
disposition stälda ärliga anflag as 6,000 riksdaler, hwilket är bestämdt
att anwändas som tillfälliga honorarier åt mittre författare af utmärkt
förtjenst, hwilka kunna mara i behof af dylikt understöd, eller åt yngre,
mindre bemedlade personer, som tolf åt framstående anlag för litterär
werksamhet, har för sistlidet är blifwit enligt Akademiens förslag utdeladt.

Sedan Riksdagen bewiljat ett anstag af 1,500 riksdaler, att anwändas
till understöd ät artisten N. M. Mandelgren för fortsättning af hans
antiqvariska forskningar i Sweriges konsthistoria, derest Kongl. Maj:t,
efter Akademiens för de Fria Konsterna hörande, funne honom mara
deraf förtjent, har Kongl. Maj:t, med afseende pä hwad Akademien uti
infordradt yttrande anfört, låtit till Mandelgren utbetala omförmälda
anflag.

Som underwisning i deklamation hittills icke lneddelats wid Musikaliska
Akademiens Konservatorium, och detta förhällande wisat sig menligt
i synnerhet för dem bland Konservatoriets elever, hwilka sökt anställning
wid de Kongl. Theatrarne, har Kongl. Mast, pä Akademiens hemställan,
tillätit, att af de till Konservatoriets utwidgning anflagna medel
luft, i män af tillgäng, anwändas ett belopp årligen, ej öfwerflridande
500 riksdaler, till bekostande af ifrägawarande underwisning, hwilken
skulle hufwudsakligen komma de mera framstående eleverna till godo. — I
anledning deras att, enligt Akademiens anmälan, fruntimmer pä senaste
tiden funnits allt mera egna sig åt tonkonsten och detta med den framgång,
att flere bland dem kunde anses berättigade att inwäljas till ledamöter
af Akademien, men i hennes nu gällande stadgar antalet af qwinliga
ledamöter blifwit bestämdt till högst 15, har Kongl. Mast beflutit

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

den förändring i nämnda stadgar, att antalet af dessa ledamöter mä ökas
till 25.

Den af ^Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien förordnade
Antiqvitets-Jntendenten har under är 1868 afslutat åtskilliga återstående
undersökningar inom Wermland och derefter anstält forskningar i flere
trakter af Westergötland, hwarjemte han aflemnat eu utförlig och rikhaltig
berättelse om sin werksamhet under föregäende aret, hwilken kommer
att af trycket utgifwas. — Statsanslaget till bekostande af runstenars
uppsökande och afteckning samt teckningarnas utgifvande har fortfarande
uppburits af fornforskaren R. Dybeck, som fortsatt sina undersökningar
inom Stockholms tält och utgifwit ett ytterligare häfte af arbetet "Swerikes
Runurkunder", hwaraf 50 exemplar blifwit för statens räkning
aftemnade. — Det anslag, som bewiljats för undersökning af fäderneslandets
fornlemningar och upprättande af förteckningar öfwer sädana, har
nämnda Akademi sistlidet är anwändt till understöd åt Fornminnesföreningarna
i Helsingland och Nerike, för undersökningar inom dessa landskap,
samt åt några af Akademien utsända forskare, hwilka undersökt, förtecknat
och afritat fornlemningar i Medelpad, Södermanland och Skäne.

På grund af Förordningen den 15 Februari 1855 angående ersätt- Fauigwärd.
ning för understöd, som af sattigwärdssamhällen i ett af de förenade
rikena Swerige och Norge te tint a g behöfwande personer från det andra
riket, har under är 1868, såsom tillförene, liqvid mellan de båda statskassorna
egt rum. — Af anslaget till den fattigwärd inom fäderneslandet,
hwilken bör med allmänna medel bekostas, hafwa särskilda belopp
fortfarande blifwit stälda till disposition af Kong!. Maj:ts Befallningshafwande
i Jämtlands, Westerbottens och Norrbottens tält, att anwändas
till understöd åt synnerligen behöfwande bland Lapp-allmogen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Med anledning af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 15 Maj
1868 gjorda framställning, att Kongl. Maj:t mätte taga i nådigt öfwer wägande,

huruwida bland de mål, hwilka it it afgöras af administrativ

ortmyndighet och genom bcswär kunna fullföljas antingen hos Rikets
Kollegier eller andra förwaltande centrala embetswerk samt widare hos
Kongl. Maj:t i Statsrådet, eller ock omedelbart hos Kongl. Maj:t, sädana,
som äro af både judiciell och administrativ natur, och hwilka ansages
fortfarande böra af administrativ ortmyndighet i första hand upptagas,
likwäl må i sista instansen af Kongl. Maj:t i Dest Högsta Domstol afgöras,
— och dä bland de till Ecklcsiastik-Departementets handläggning
hörande ärenden största delen af dem, som angå fråga Ditt skyldighet att
med understöd förse fattiga, hwilka deraf finnas tvära i behof, eller ersätta
utgifter, som enligt gällande föreskrifter böra af fattigwärds styrelse

förskjutas, synes innefatta frågor af twistemals egenskap; har
Kongl. Maj:t, som ansett önfkwärdt att dessa ärendens slutliga be handling

ma till Högsta Domstolen öswerflyttas, inhemtat denna domstols
utlåtande öfwer ett inom Ecklesiaftik-Departementet uppgjordt förslag
i ämnet.

SjukwLrds- Enär flere af de anmärkningar, hwartill de under är 1867 af Sundinrättningar m.

m. Hets-Collegium werkstälda inspektioner wid åtflilliga lasaretts- och kurhusinrättningar
gifwit anledning, tomt af beskaffenhet, att kännedom derom
kunde blifwa af nytta för så tvål Landstingen som styrelserna öfwer andra
lasarett än de, som föranledt anmärkningarna, har Kongl. Maj:t,
på Eollegii hemställan, förordnat, att berättelserna om de hitintills enligt
Collegii uppdrag företagna, äswensom framdeles fleende inspektioner af
länens lasarett och kurhus skola befordras till trycket, för att till Landstingen
och andre wederbörande utdelas.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

I anledning deraf, att de genom Kongl. Brefwet den 30 December
1863 meddelade bestämmelser rörande beloppet utaf de afgifter, som
skola till hospitalen erläggas för sinnessjukas wärd derstädes, wid nästlidne
ärs slut upphört att mara gällande, har Serasimerordensgillet
framlagt beräkning öfwer den kostnad, som hospitalsförwaltningen under
aren 1863—1867 fatt ^vidkännas för nämnda sjukwärd. Dä af denna
beräkning wisat sig, att de hittills bestämda afgifterna för ifragawarande
Patienter icke kunde oförändradt bibehällas nian äfwentyrande af hospitalens
ekonomiska bestånd, har Kongl. Maj:t, i öfwerensstämmelse med
Serafimerordensgillets förslag, stadgat förnöjdt afgiftsbelopp för patienter
af wissa betalningsklasser. •

Uppgjorda förslag dels till nytt reglemente för Malmöhus läns sjukwärdsinrättningar
i Lund och de dermed förenade kliniska institutioner,
dels till reglemente för Sundhetsnämndeu i Göteborg har Kongl. Maj:t
funnit godt gilla och fastställa.

Sedan hos Kongl. Maj:t framställning blifwit gjord beträffande
sättet och ordningen för behandling af frågor, huru, wid lemnadt biträde
i och för mediko-legala besigtningar ä döda kroppar, ersättning derför åt
andra än läkare och den honom i wissa fall tillhandagäende apothetaren
mä af allmänna medel gäldas, har Kongl. Maj:t förordnat, att räkning
ä det fordrade ersättningsbeloppet, försedd med wederbörandc läkares eller
kronobetjents attestat och, derest ersättningsfrågan warit föremål för domstols
Pröfning, åtföljd af domstolens derom meddelade beslut, skall aflemnas
till Kongl. Maj:ts Befallningshafwande, som, efter det räkningen
i Landskontoret undergått behörig granskning, eget att densamma med
dertill hörande handlingar till Sundhets-Collegium insända; och skall
Collegium i afseende på utbetalning af det wederbörandc författningsenligt

ProvincialläkarewLrden

m. m.

Berättelse om hwad i Riket och dess

tillkommande belopp, hwilket bör utgå af de under Collegii disposition
svarande, för mediko-legala besigtniugar anslagna medel, förfara pa satt
angående gäldande af läkares kostnadsräkningar i sädana fall är stadgadt.

Efter det Rikets sist församlade Ständer anwisat 9,000 riksdaler
att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, anwändas till löner, hwardera ä
1,500 riksdaler, åt sex nya provincial!ätare inom de orter af riket, der
sädana läkarebeställningar ansäges mara mest behöfliga, under witkor att
inwänarne i hwarje distrikt skulle pä egen bekostnad anskaffa och underhålla
lämplig bostad åt läkaren wid bett för honom bestämda station, bleswo
fyra af dessa nya beställningar ordnade under 1867 ars lopp, såsom i
berättelsen till sistlidne Riksdag omförmäldes, och de twä återstående pasma
under är 1868 blifwit af Kongl. Maj:t, enligt Sundhets-Collegii förflag,
inrättade inom följande län, hwarest wederbörande kommuner förbundit
sig att uppfylla vfwanberörda milkor, nemligen den ena inom
Upsala län med läkarestation i Tierps sockel! och tjenstedistrikt af Tierps,
Söderfors, Elfkarleby, Tolfta, Wehlands, Hällnäs, Öster-Löfsta, Wendels,
Tegelsmora, Films och Dannemora socknar; den andra inom Kalinar län,
med stationen bestämd att förläggas i eller inwid Mälilla by och tjenstedistriktet
att utgöras af Afpelands härad.

Ät fyra af Göteborgs stads Sundhetsnämnd antagne distriktsläkare,
hwilka pasma åliggande, bland annat, att hwar inom sitt område tillhandagå
SundhetsnLmnden med upplysningar och biträde i afseende pa
tillsynen öfwer den allmänna helsowärden, samt att lemna kostnadsfri
läkarewärd åt alla inom distriktet boende personer, som sakna medel att
bekosta sådan wård, har Kongl. Maj:t medgifwit rättighet till årsberäkning
lika med civile läkare i statens tjenst, under de i Kongl. Kungörelsen
den 17 Oktober 1840 förcskrisna milkor. Enahanda rättighet har

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

tillerkänts en wid Stockholms sä kallade Sjukhem, en wid Provisoriska
Sjukhuset ä Sabbatsberg, eu för Provisoriska Barnbördshuset wid Wolmar
Nxkullsgatan i hufwudstaden, en wid bruksegendomen Ämmeberg i Hammars
socken af Örebro lätt samt eu inom Edsbergs socken as samma län
anstäld läkare.

Fyra nya apothek, med personligt privilegium, äro sistlidet är be- Apothek.
slutade, att anläggas wid eller i närmaste grannskap af stationerna i de
under äret nybildade provincialläkaredistrikten inom Upsala och Kalmar
län, samt i Ströms distrikt inom Jämtlands län och pä Kongl. Djurgärden.
— Filial-apotheket i Wrigftad inom Jönköpings län har blifwit
förändradt till sjelfständigt apothek med personligt privilegium.

Wid 1866 ärs utgäng uppgick barnmorskornas antal i hela riket Barnmorfletill
1,732, af hwilka 127 woro bosatta i Stockholm och de öfriga uti toClfmbet"
andra städer eller pä landsbygden.

Under loppet af är 1868 hafwa 105 barnmorske-elevcr blifwit wid
rikets trenne läroanstalter underwisade uti allmänna förlossningskonsten
och, efter undergänget afgängsförhör, förklarats berättigade att barnmorfleyrket
utöfwa. Af dem hafwa 48 utgätt från Stockholms läroanstalt, 43
från Göteborgs och 14 från Lunds. Bland sålunda utexaminerade barnmorskor
hafwa i Stockholm 45 och i Göteborg 19, hwilka samtliga gjort
sig wäl kända för insigter och färdighet i ben egentliga barnmorskekonstens
utösning, äfwensom för pålitlighet och ett hedrande uppförande, ytterligare
erhållit nnderwisning i den instrumentala sörlossningsläran, och, sedan de
Bih. till Riksd. Prot. 1869. 1:a Samt. l:a Afdeln. 9

Riksdags-Berättelsen.

Skyddskopp ympningen.

. 5

Veterirmr toäfenbet.

Berättelse om hwad i Riket och dess

wid anstäldt förhör befunnits derutinnan ega behörig skicklighet, förklarats
berättigade att jemwäl denna del af sörlohningskonsten under wisfa wilkor
utöfwa.

Antalet af vaccinerade barn steg är 1867 till 96,841. — För nitisk
och skicklig utöfning af skyddskoppympniugeu utdelades belöningar, dels i
medaljer, dels t penningar och dels i vaccinations-instrumenter, till 117
personer.

Wid Veterinär-institutet i Stockholm har det nya Reglementet af
den 24 Maj 1867 med sistlidne ars början trädt i werkställighet och
underwisningen blifwit i öfwerensstämmelse dermed ordnad. Denna underwisning
bestrides numera, sedan de wid Institutet inrättade nya tjenster
blifwit tillsatta, af fyra professorer, en lektor och en adjunkt. Antalet
lärjungar uppgick är 1867 till 46, af hwilka 10 woro under året till
elever antagne. En af desse afgick till annat yrke, men ingen utexaminerades.
Wid Institutets smedja hafwa, utom samtlige eleverna, 6 artillerister,
4 gardister frän Lifgardet till häst, 4 smedsgesäller och 2 kustar
erhällit underwisning och öfning i hofbeslagskonsten.

Wid Veterinär-inrättningen i Skara hafwa 27 lärjungar åtnjutit
underwisning, bland hwilka 20 för att utöswa veterinärkonsten i sin
helhet och 7 för att bildas till smeder eller s. k. hofstagare, hwarförutom
12 personer erhällit underwisning i häststoning. Frän lärowerket har
en lärjunge afgätt efter aflagd utgängsexamen, tre för wal as annat yrke
och en till Veterinär-institutet i Stockholm. Af smedslärlingarne hafwa twä

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

afgätt såsom utexaminerade hofslagare. Underwisningen har meddelats af
samma lärareyersonal som föregående är.

Kong!. Maj:t förblifwer Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse wälbewägen. Stockholms Slott den 18 Januari 1869.

CARL.

Louis De Geer.