om hwad i Riket och dest Styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag; (Framställning / redogörelse 1867:Rber)

Berättelse

om hwad i Riket och dest Styrelse sig tilldragit
sedan sista Riksdag;

Gifwen Stockholms Slott ä Rikssalen den 19 Januari 1867.

Under ben tid, förn från Rikets Ständers senaste sammanträde förflutit, Förhållande
hafwa de förenade Rikenas förhållanden till alla främmande Makter fort**'' Makter!"^
farande bnrit prägeln af wänskap och förtroende.

Enär behofwet påkallade förändringar uti den med Kejsardömet Ryst- Telegrafland
afflntade Telegraf-Konvention af den Juni 1860, har för sadant^"^""^
ändamål eu ministeriell Deklaration, daterad S:t Petersburg den ^ December
1865, blifwit emot en sådan a Swcriges sida, af den 30 December
samma är, utwexlad. Likaledes hafwa förändrade öfwerenskommelser,
föranledda af den allmänna i Paris siftlidne är afflntade internationella
Telegraf-Konvention, blifwit få wäl med Prenhen, förn med Danmark,
träffade.

Med Konungariket Italien har den 20 September innewarande är Extraditionsblifwit
afflutab en Konvention, rörande ömsesidigt utlemnande af förbry- SoinenttolL

kåre, och är denna Konvention ratificerat> af Hans Mast! Konungen den
Bly. till Ritsd. Prat. 1867. l:a Samt. 2:a afbeta.

Berättelse om hwad i Riket och dess

30 sistlidne Oktober samt as Hans Maj:t Konungen as Italien den 2
November, äfwensoni ratifikationerna blifwit i Florens utwexlade.

Justitie. Enligt de, för afgifwande af Justitie-Stats-Ministerns embetsberätSiats-Mini-
. „ 0

fterns embete- tctfer, från domstolar samt polis- och ^verkställande myndigheter för ar

berättelfer. , 0

1864 inlemna uppgifter har antalet anhängiggjorda mål och ärender
nämnda är utgjort, af twistemäl 44,073, deribland antalet anhängiggjorda
felttingntåt warit 2,784; af skuldfordringsmäl 173,102; af andra
civila ärende! 333,698; samt af brottmål 43,528. — Antalet angifna
brott och förseelser har under samma är utgjort 44,753 och antalet af
derför sakfällde personer 32,094 män och 2,989 qwinnor. Bland de sakfällde
hafwa blifwit dömde, till dödsstraff 17 män och 4 qwinnor, till
straffarbete pa lifstid 99 män och 10 qwinnor, till straffarbete pä tvist
tid eller annan urbota bestraffning 1,854 män och 337 qwinnor, och till
böter 30,124 män och 2,638 qwinnor.

unions* Den Komité as Swenske och Norske män, som, enligt hwad i den
till Rikets senast församlade Ständer afgifna berättelsen förmäles, blifwit
af Kong!. Maj:t tillsatt för utarbetande af förslag till förändrade bestämmelser
angående de förenade Rikenas unionella förhållanden, har
jemwäl under sistlidne är fortsatt sina sammanträden, iöeh arbeten äro
ännu icke afslntade.

Högsta Högsta Domstolen har under den tid, som förflutit sedan nyhnämnde

Domstolt». h^Mtelse afgafs, fortfarit att arbeta pa twä afdelningar, hwarigenom antalet
af balanserade mål ytterligare minflats.

Organisation Sedan Kongl. Maj:t åt köpingen Trelleborg förunnat de fri- och
och swbftuf* rättigheter, som Rikets stapelstäder i allmänhet tillkomma, hafwa före -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

skrifter blifwit meddelade angående organisationen af nämnda stads Magistrat
och Rädstufwu-Rätt; äfwensom inkomna förflag till ny ordning Walordnmför
Borgmästarewal i städerna Göteborg, Carlskrona och Christinehamn
blifwit af Kong!. Maj:t fastställda.

»ar.

De förändringar i regleringen af domsagorna inom Westmanlands Reglering as
och Wermlands län, t) to i lfa för flere är sedan blifwit beslutade och i ser- ningen,
skilda förut afgifna berättelser bos Rikets Ständer anmälda, hafwa, till
följd af yppade ledigheter wid Häradshöfdingebeställningar, numera blifwit
fullständigt genomförda; hvarjemte Kong!. Maj:t, för åstadkommande af
önskwärd regelbundenhet i landets judiciella indelning, uppå derom gjorda
underdåniga framställningar, förordnat: att af Stora Swedala socken i
Malmöhus län 26}| mantal skola stiljas från Wemmenhögs härad och
förenas med Oyie härad, dit socknens öfriga del redan förut hört; att åt*
stillige hemman i Karda och Hångers socknar i Jönköpings län stola
öfwerflyttas från Westbo till Östbo härad; samt att hemmanet z mantal
Uddewallshyltan t Bäckebo socken, Salm ar län, stall förläggas från Handbörds
härad till Norra Möre härad.

Med anledning af inkomna underdåniga framställningar har Kongl.Gemensamma
Mast tillätit, att gemensam tingshusbyggnad för Waksala och Ulleråkers
härader finge uppföras i Upsala, samt att Gullbergs härad må, för handläggning
as brottmål rörande häktade personer, å länscellfängelset i Linköping
begagna gemensam tingsstad med Wifolka och Walkebo härader.

Dä de mål, hwilka det förut tillhört Sjöförsäkrings-Öfwer-Rätten SjöförsA rings-Ofwer att

Upptaga och afgöra, numera, till följd af nya Sjölagens stadganden, Rättens upplösning.

böra af allmän domstol handläggas, har Kongl. Maj:t förklarat nämnde
Rätt mara upplöst.

Straff-fänqel
set t Carlskrona -

Nya fängelse
byggnader.

Gamla fän>
gelsebyggnaber.

Lagförändrin gar.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Det nya straff-fängelset i Carlskrona, hwilket i berättelsen till
senaste Riksdag omförmäldes såsom dä Varande under byggnad, har under
nästlidne är blifwit fullbordadt och till begagnande upplåtet. Till
följd häraf hafwa de a Ny Elfsborgs fästning och det gamla strafffängelset
i Carlskrona förwarade fången'' blifwit till det nya fängelset
öfwerflyttade, samt nyhnämnde twä gamla fängelser blifwit upplösta.

Sedan Rikets Ständer wid sistförflutna Riksdag anwisat medel för
uppförande af ett nytt kronohäkte i någondera af städerna Hudikswall
eller Sundswall, äfwensom för Verkställande af eu nödig ansedd tillbyggnad
wid kronohäktet ä Långholmen, har Kongl. Maj:t dels förordnat att
förstnämnde fängelse skall uppföras i Hudikswall samt anbefallt Fängwärds-Styrelsen
att med de för sådant ändamål erforderliga ritningar och
kostnadsförstag inkomma, dels ock''fastställt föreslagna ritningar å om förmälde
tillbyggnad wid kronohäktet å Långholmen, hwilket byggnadsarbetes
utförande jemwäl blifwit under nästlidne år päbörjadt.

Till följd af Rikets Ständers wid samma Riksdag fattade beslut
har Kongl. Maj:t förordnat att de gamla länsfängelsebyggnaderna i
Hernösand, Östersund och Umeå skulle, med bett rätt Statswerket dertill
egt, öfwcrlätas till länens innewänare, äfwensom tillåtit att bett gamla
kronohäktesbyggnaden wid Sundswall må tills Vidare och intilldest annorlunda
fatt Varda bestämdt af Westcr-Norrlands läns landsting för Medelpads
innewånares räkning begagnas.

Till nedannämnda af Rikets senast församlade Ständer afgifna förslag
till lagförändringar, öfwer hwilka Kongl. Maj:t icke kunnat före
Ständernas åtskiljande meddela beslut, har Kongl. Maj:t sedermera, i den

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

ordning 87 § Regeringsformen föreskrift»^ lemnat nådigt bifall och
låtit ä bestå förslag grundade Förordningar under följande dagar utfärdas,
nemligen:

1866 den 30 Oktober, angående förändrad lydelse af 15 Kas). 1 §
Rättegängs-Balken;

» s. d. angående förändring i föreflrifterna rörande sättet för doms
eller utslags utgifwande i Rädstufwn-Rätt;

8 s. d. angående ändring i Kyrkolagens föreskrift rörande tiden för
barnagwinnas kyrkogång; och

» den 4 Dccenibcr, angående förändrad lydelse eif 25 Kap. 9 §
Rättegängs-Balken;

hwarjemte Kongl. Maj:t låtit utfärda Ny Instruktion för Fänggcwaldigcr
ben 21 December 1865 samt Nådiga Kungörelser under den 29 Juni
1866 angående förändrad! formulär för tro- och huldhets-eden samt under
den 4 derpäföljde Juli angående mista domsagors och städers indelning i
walkretsar för riksdagsmannawal.

Öfwcr de från Rikets Ständer under senaste Riksdag till Kongl.

Maj:t inkomna underdåniga skrifwclser med förflag till lagfyrändringar,
hwilka Kongl. Mast! ansett Sig ej böra bifalla eller som ej hunnit sä
beredas att, de kunnat inför Kongl. Maj:t till fintligt afgörande föredragas,
mull Kongl. Mast! meddela Riksdagen serskild berättelse, innefattande
jemwäl de skäl/ som hindrat förflagens antagande eller statliga föredragning.

Den i senaste berättelsen till Rikets Ständer omförmälda Komité, Förflag till
som blifwit tillsatt för utarbetande af förflag till ny lag rörande matten-watten°ra°ttu.
rätten, har numera afgifwit sådant förslag, hwaröfwer yttranden blifwit
från wederbörande infordrade. Vesta yttranden haswa likwäl till största
delen ännu icke hunnit till Kongl. Majck inkomma.

Krigslagstift ning.

komité för
ordnandet af
förhållandena
rörande Fjellfinnar
och
Lappar.

Ar>Nt:förwalt
ningens organifation.

Berättelse om hwad i Riket ecb dess

Ofwer det i samma berättelse omnämnda förslag till strafflag för
krigsmakten till lands och sjös har Högsta Domstolens utlåtande blifwit
afgifwet. Dä likwäl för ett fullständigt genomförande as den åsyftade
förbättringen i krigslagstiftningen jemwäl ny rättegångslag för krigsmakten
ansetts mara af behof påkallad, har förslag till sådan lag blifwit
inom Justitie-Departementet utarbetadt, hwilket förflag öfwerlemnats till
granflning af ben Komité, som förut asgifwit yttrande öfwer förutnämnda
förstag till strafflag.

De olägenheter, förn mani eu följd af bristen pa nödiga stadganden
rörande förhållandena med de förenade Rikenas Fjellfinnar och Lappar,
hafwa sedan längre tid tillbaka utgjort föremål för Kong!. Maj:ts Nådiga
omtanka. Då det förslag till ordnande af nämnda förhållanden,
som redan år 1844 blifwit af utsedde Swenske och Norske komiteradc
nppgjordt, gifwit anledning till grundade anmärkningar från så mål
Swenfk som Norfl sida samt eu tillfredsställande lösning af frågan ansetts
icke kunna minnas utan eu jemwäl af numera förändrade förhållanden
påkallad förnyad utredning af alla hithörande omständigheter, har
Kong!. Maj:t i Nåder uppdragit åt eu Komité, bestående af Swenske och
Norste män, att taga förhållandena rörande Rikenas Fjellfinnar och Lappar
under förnyadt öfwerwägande och derefter afgifwa förslag till ett
ändamålsenligt ordnande af desta förhållanden. Denna Komité bär under
sistlidne års sommar sammanträdt i Tromsö, men dest betänkande har
ännu icke till Kong!. Maj:t inkommit.

Sedan Kong!. Majck under den 26 September 1865 meddelat beslut
angående Arméförwaltningens organisation, hwarwid Nådig Instruktion
åswen blifwit för det nya embetswerket utfärdad, har Armésörwalt -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

ningen från och med är 1866 trakt i »verksamhet och öswertagit alla
de åligganden, som förut tillhört Kongl. Maj:ts och Rikets KrigsCollegium.

Indelta armöens wapenösningar haswa under ar 1866 kunnat ei>3nbttta armé o

o ens wapen halla

den utsträckning, som genom 1858 ärs underhälls-reglemente bestäm- öfning åt.
des; dock att wid twä regementen, till följd as bristande mcdelstillgängar,
regementsmötestiden mäst något inskränkas utöfwer hwad enligt nämnda
reglemente warit affekt. För att utbilda skjutstickligheten hos armsens
flarpskyttar bafwa äfwen sistlidet ar särskilda möten warit med detta
manskap wid samtliga indelta regementen och corpser anbefallda.

Ur indelta armsen haswa, såsom wanligt, utgått kommenderingar till Sommenbe -

garnisonsförstärkning a fästningar, fängbewakning, in. m.

ringar.

Bewäringsmanffapets wapenösningar haswa för sig gatt efter gifna Bewanngssöreskrifter.
Den åt bewäringsstyldige lemnade rättighet att, mot erläg- manffa,,et"
gande afl tvist afgift, minna befrielse från wapenöfuing i fredstid har,
enligt till Landtförswars-Departementet inkomna rapporter, ar 1866 begagnats
af 541 personer. Wapenöfningsfrihetsafgiften har af Kongl.

Maj:t fortfarande för nämnda ar warit bestämd till 100 R:dr, hwilka
medel kommit allmänna bewäringsfonden till godo. Såsom bewäringseliter,
för hwilka kostnaden till eu del ntgär från nämnda fond, arv för
närwarande antagne 314 personer.

Antalet af de sriwilliga skarpskytte-föreningarne har ökats med 19 FriwMga

a . . Q . starpstl)tte nya

föreningar, hwilkas medlemmar, sa midt uppgifter ä dem hittills in- föreningar.

kommit, utgöra omkring 800.

Swenfla osficerares
anställning
i utländfl
krigstjenst.
''

Understöd åt
f. d. LandtWärnsmän.

Berättelse om hwad i Riket och dess

De af Rikets Ständer för åt 1866 till förman för skarpskytteföreningarne
bewiljade anslag dels till aflöning åt instruktörer, dels ock
till skarp mmnunitimt och målfljutningspremier, hafwa, enligt af Kong!.
Maj:t stadgade grunder, blifwit emellan föreningarne, sä midt deha ställt
sig meddelade föreskrifter till efterrättelse, fördelade; hwarwid i afseende
ä målskjutningspremicrna förordnats, att de, så midt möjligt wore, borde
utgöras af gewär eller andra för skarpskyttar i krig erforderliga persedlar,
äfwensom att täflingsfljutningarne, i likhet med hwad ar 1865 bestämdes,
skulle inom länen ordnas af Kongl. Maj:ts Befallningshafwande,
efter Ofwerbefälhafwarnes hörande och med behörigt afseende a lokala
förhållanden.

Såsom lån ur Kronans förråd hafwa under loppet af sistlidet år
3,642 stycken exercisgewär blifwit till 34 särskilda föreningar utlemnade.

Det årliga anflag, som sinnes bewiljadt till beredande as tillfälle
för arméens officerare att ingå i krigstjenst hos främmande, t wänskapligt
förhållande med Swerige stående makt, hwars armé till större eller mindre
del befinner sig på krigsfot, har af Kongl. Maj:t blifwit för sitt
ändamål disponeradt, hwarigenom åtskilliga officerare kommit i tillfälle
att minna anställning dels wid Kejserliga Franska arméerna i Mexiko
och Algeriet och dels wid Nord-Amerikanska Staternas armé. Och har
Kongl. Maj:t haft tillfredsställelsen inhemta, att sålunda hos främmande
makter anställde officerare, da de till fäderneslandet återkommit, medfört
hedrande witsord om mannamod och wärdigt uppförande.

Åt de efter 1808 och 1809 årens krig gwarlefwande Landtwärnsmän,
som kunnat anses mara i behof as understöd, har Kong!. Maj:t
tilldelat sådant från det af Rikets Ständer för ändamålet bewiljade

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

anslag; och hafwa för sistlidet är 954 personer häraf kommit i ätnjutande.

Med anledning af Föreningens för friwillig wärd as särade och sjukeBeteckmng för
i fält gjorda framställning, rörande anwändandet jemwäl under fredstid personals
as den beteckning till utmärkande af'' sjukwärdspersonal och sjukwärds- ^anstalter,
anstalter, som enligt 7:de Art. af det wid den internationella Kvngrehen
i Genäve är 1864 afslutade och sedermera af Kongl. Maj:t biträdda
fördrag, angäende förbättrande af särade militärers wärd, blifwit antagen,
har Kongl. Maj:t i Näder förordnat, att, äfwen under fredstid wid fälttjenstöfniugar,
dels sjukwärdsmanstapet samt armsens läkare och o frige
wid sjukwärden anställde tjenstemän skola förses med armbindel af sädan
beflaffenhet, som i berörda fördrag angifwes, dels ock färgen pä de förbinderi-ställen
och sjuktransporter utmärkande flaggor skall bestämmas, i
öfwerensstämmelse med ofwanäberopade fördrag, till hwit botten med rödt
kors; och har befallning gifwits om utdelning till armäens samtliga regementen
och corpser af sädanaHarmbindlar och flaggor efter derför fastställd
modell

Sedan Kongl. Maj:t genom Nädigt Bref bett 24 Maj 1864 för- Rekrytering

ordnat, att wid Norra Skänska infanteri-regementet 183 och wid Södra nummer wid

■ '' Skänska m Skänfka

infanteri-regementet 202, eller tillhopa 385 nummer, hwilka fanten-regewid
regementenas uppsättande är 1816 tillätits under 50 är stä vakanta
för Statswerkets räkning, skulle från och med är 1866 rekryteras, har,
enligt hwad wederbörande General-Befälhafware anmält, denna rekrytering
blifwit med synnerlig omsorg werkställd.

Sedan Rikets senast församlade Ständer bewiljat medel till en rid- Ridskola,
stola wid Strömsholm för Kavalleri- och Artilleri- samt Generalstabp Bih.

till Riksd. Prot. 1867. 1:a Samt. 2:a Afdeln.

10 Berättelse om hwad t Riket och dess

officerare, hafwa förberedande åtgärder för skolans organiserande bliswit
af Kong!. Maj:t anbefallda.

Nybyggnader Enär den nu befintliga sjukhusbyggnaden ä Ränneslätt, beräknad

för arméerts M o

behof, för Smalands Husar-regemente och Grenadier-bataljon gemensamt, under
senare aren wisat sig mara till utrymmet otillräcklig, hafwa förberedande
åtgärder widtagits för uppförande as cit ny sådan byggnad ä nämnda
mötesplats; hwarjemte och sedan Rikets Ständer bewiljat anslag till nytt
stall och ridhus för nämnda husar-regemente, Armsförwaltningen erhållit
Radig befallning att ombesörja denna byggnads uppförande i enlighet
med derför i Rader fastställd ritning.

Utwidgning Till beredande af nödig utwidgning af Helsinge regementes mötes regemerttes

plats Mohed, dels för anläggande af skjutbanor till erforderlig längd, dels
mötesplats. ^ ^hällande af lämpligare mark för regementets wapenöfningar,

hafwa Åtgärder blifwit anbefallda, att den för ändamålet behöfliga jordrymd
må, genom expropriation. Kronan tillwinnas.

Wapentill- Tillwerkllingen af insanterigewär efter senast fastställda modell har
er ningen. ($ar( Gustafs städs som Husqwarna gewärsfaktori;

hwarjemte wid förstnämnda faktori blifwit tillwerkade tändnälsgewär efter
den af Rustmästaren Hagström uppfunna modell, med eu del eif hwilka
sistnämnda gemål utförliga skjutförsök redan egt rum, utan att Utmål
hafwa ledt till fullständigt antagande af denna modell för tillwerkning af
armsens infanterigcwär.

För att kunna ännu mer uppdrifva gewärstillwerkningen wid Carl
Gustafs stads faktori, har detta blifwit försedt med en del nya machiner
och arv aildra sädana under arbete.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Revolvers af Lefaucheux''s nyare modell, med tillhörande ammunition,
arv anskaffade för anställande af försök rörande defias lämplighet
såsom bewäpning för kavalleriet; — och haswa kavallerisablar, efter en
af Kavalleri-komitoen föreslagen modell, likaledes blifwit anskaffade till
försöks anställande.

Grofwa (5"63s) refflade kanoner haswa pa Waxholms fästning blifwit
inonterade i nya lavetter med fläpor af jern; hwarjemte 6"ss refflade
(stål) och 9 63* slätborrade kanoner äro under arbete.

Af materielen till benne nya refflade 2"rs'' fältbatterier är en stor
de! sä wäl fordon och redskap som rid- och anfpannspersedlar färdig; och
bär denna materiel äfwcn blifwit af Artilleri-regementena begagnad under
deras exercis förlidet är.

Topografiska corpfens fältmätnings-arbeten hafwa under loppet af ^Topografifla
1866 fortgätt inom Kronobergs, Jönköpings samt Stockholms lätt; och beten,
beräknas deha arbeten, i hwad förstnämnda lätt angår, nästkommande
sommar blifwa fullständigt afstutade.

Höjdmätningar hafwa derjemte af corpsen werkställts inom provinsen

Halland.

1866 ars arbeten för fortsättiting af den medel-europeiska gradmätningen
hafwa under nämnda ärs sommar blifwit genom en af corpfens
officerare utförda.

Af den stora tartan öfwer Swerige, hwars utgiswande börjades är
1859, woro wid förra Riksdagens början 21 blad utgifna; och äro för
närwarande under gravering bladen: llpsala, Westcräs, Malmköping,

Kongsbacka, Boräs, Halmstad, Warberg, Huseby, Ljungby, Ölmeftad och
Carlshamn, hwarjemte förberedande karte-sammaujättning af de till detta
kartewerk hörande blad, som omfatta Jönköpings lätt, blifwit werkställd.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Utaf Länskartewerket är kartan öfwer Södermanlands län sistlidet
är utgifwen, och kartan öfwer Calmar lätt, i och för denna kartas
utgifwande, fullständigt reviderad.

Befästnings- Fästningsbyggnadsarbetet wid Carlsborg, hwilket, liksom det wid
Carlskrona, fortgått efter af Kongl. Maj:t fastställda arbetsplaner, har
under förlidet är betydligt framskridit, i det att slutwärnet icke allenast
kommit under tak, utan äfwen blifwit bombfritt hwälfdt. För deh fullbordande
Lterstä nu ätskilliga rörledningar och florstenars uppdragande
samt den selande inredningen, hwilken kommer att smäningom fortgå.
Redan under inncwarande är kan arbetet förflyttas till fortsättning af
hufwudwallen mot landsidan eller det s. k. inre retranchementet.

Wid Carlskrona hafwa arbetena hufwudsakligen omfattat dels befästningsarbeten
ä westra Hästholmen, dels ock bepansrade batterier ä
Kungsholms fästning, för hwilka sistnämnda arbeten medel anwisats
från det af Rikets Ständer är 1863 Lewiljade kreditiv till förswarswerkets
fullständigare ordnande.

Komitier. De as Kongl. Maj:t tillsatta Komitier, förn haft i uppdrag att
utarbeta förslag, dels till reglemente för armäens tjenstgöring i fält,
dels ock till officersbildningens ordnande m. m., hafwa numera afflutat
sina arbeten och med de anbefallda förslagen till Kongl. Maj:t inkommit.

Till följd af hwad Kongl. Maj:t wid pröfning as sistnämnda
Komitäs särskilda förflag i Näder sörordnat, kommer nuwarande högre
Artilleri-lärowerket ä Maricberg att förändras till en Krigshögflola för
Artilleri- och Jngeniör-officerare samt Äeneralstabs-osficers-aspiranter
och assedd derjemte att utgöra eu underwisningsanstalt för ett wiht an -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

tal Civil-Ängeniörs-elever; hwilken Krigshögskola, tillika med Krigsskolan
ä Carlberg, stälts under inseende och ledning af en Inspektör och
en Krigsunderwisnings-Kommission såsom Öfwer-Styrelse. Och har
denna Öfwer-Styrelse mottagit ledningen af Militär-lärowerkens angelägenheter
frän och med den 1 nästlidne December, dä Kanslerns för
Krigs-Akademien befattning samt General-Fält-Tygmästarens uppdrag
såsom högste Styresman för Artilleri-lärowerket ä Marieberg upphörde.

Instruktion för bemälda Öfwer-Styrelse och Reglemente för Krigsskolan
äro af Kongl. Maj:t utfärdade.

Den likaledes tillsatta Komitsen för uppgörande af förslag till
Stockholms befästande har afgifwit fullständigt betänkande samt detaljerade
planer och ritningar rörande befästningar ä stadens södra sidas sä
wäl yttre som inre förswarslinier; och fortgå de förberedande arbetena
för förslaget i afseende ä befästningarne ä stadens norra sida.

För att uppgöra försiag till en gemensam modell för nya snabbsijutande
bakladdningsgewär, äf to eufoni till lämpligaste sättet att möjligen
till dylika förändra de nuwarande geto är en, har en sammansatt
Swensi och Norst Komité blifwit bildad.

Wid sistförslutua Riksdag erhöllo Rikets Ständer del as Kongl.
Masi.ts beslut om en förändrad organisation af befälspersonaleu toid
Defl flotta, htoarigenom denna personal siulle icke allenast till antalet
förminskas, utan de qwarstäende jemtoäl fördelas uti twänne corpser,
af hwilka den ena, förn korume att bära namn af "Kongl. Flottan,"
huftondsakligast blefwe eguad åt Rikets yttre kust- och sjöförstoar, samt

Förändrad
organisation
as flottans
befälspersonal.

-■

Berättelse om hwad i Riket och dess

den andra, unbvt benämning af "Kong!. Skärgärds-Artilleriet", finge
till uppgift förswaret af landets inre flärgärdar och farwatten, äfwensom
att bidraga till förswaret as sjöfästningarne; hwarjemte den del af
nämnde personal, som icke inträdde wid någondera af deha twänne
eorpser, lomme att uppföras antingen pa reservstat eller pa indragningsstat,
allt under derför bestämda »vilkor; och medgäfwo Rikets
Ständer, i anledning häraf, uti underdånig skrifwclse den 9 Juni nästlidna
är, att de för flottans befäls- och underbefälspersonal dä anwisade
medel fingo, för omförmälda organisations fullständiga genomförande,
fortfarande och framgent anwändas, samt anwisade, för deh påskyndande,
derutöfwer ett ärligt belopp af 75,000 R:dr att utgå sä länge och i
den män detta belopp för organisationen erfordrades.

Till följd häraf har Nådigt beslut om berörda förändrade organisations
trädande i werkställighet kunnat fattas den 10 derpäföljde Juli
och densamma sedermera i enlighet härmed fullbordats.

För utarbetande af förslag till förenkling i sjöförswarets ekonomiska
och medelsförwaltning samt i sättet för anskaffning och underhäll af
materielen har eu Komité blifwit i Näder tillsatt, med uppdrag tillika
att, i sammanhang härmed, föreslå lämpliga förändringar och inskränkningar
uti flottans nuwarande sä wäl civila, som bewaknings- och
arbetspersonal.

I afseende ä ombildningen af flottans Konstruktions-Eorps och
Machinist-Officers-Stat samt deras sammanslående till en enda under
benämning af "Kong!. Marin-Jngeniör-Staten", kommer Nådig framställning
att till Riksdagen öfwerlemnas.

I likhet med hwad nästföregående år egt rum har, till afhjelpande
af brist på machinister wid samtidig rustning af flera utaf

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

flottans ångfartyg, tillätelfe meddelats till antagande af extra machi»ister.

Twänne tornfartyg af Monitors klaff arv numera färdiga och haswa
under företagna sjöexpeditioner, hwaraf med den ena i Kattegatt och
Nordsjön, befunnits mara af tillfredsställande beskaffenhet. Aflemnandet
af det tredje har blifwit fördröjdt i anseende dertill, att detsammas
machineri med Nådig tillåtelse fält insändas till den i Stockholm under
loppet af förlidne sommar anordnade industri-utställning; malande levereringen
deraf ytterligare uppskjuten till den 1 nästkommande Juli, för
widtagande ä fartyget af ätskilliga nyligen såsom ändamälsenliga beslutade
förändringar och nya arbeten.

Nybyggnaden af en exercisbrigg har är 1866 blifwit fullbordad.

Den under byggnad malande bepansrade kanonbåt, hwilken är afsedd
att föra en kanon af ej mindre än 12 decimaltums kaliber att begagnas
till manlig skjutning eller till kastning med ända till 32° elevation,
mäntas färdig mid första öppet matten.

De för innewarande är tillgängliga nybyggnadsanslag äro afsedda
att anwändas för anskaffande af: eu monitor, i hufwudsaklig öswerensstämmelse
med de redan byggda och hwilken kommer att beställas med
det första eller sä snart ritningar dertill, med iakttagande af ätskilliga
af Kongl. Maj:t under den 4 sistlidne December gillade smärre förändringar,
hunnit utarbetas; eu snabbgäende korvett för segel- och ängkraft,
för hwilken eu del ekewirke ej funnits i förrädeu att tillgå, hvarföre
ätgärd om anskaffning deraf blifwit under den 27 November nästlidne
är i Näder anbefalld; ett ängfartyg för Högste Befälhafwaren för Rikets
krigsmakt till lands och sjöh, hwars beställande, efter det anbud

Flottans

fartyg.

Berättelse om hwad i Riket och dess

derå infordrats och inkommit, blifwit den 18 sistlidne December att*
befaldt; samt slutligen till byggande af ett fartyg, i enlighet med af
Kaptenen John Ericsson uppgjordt förslag till smärre bepansrade fartyg
med bibehållen fullgod artillerikraft, att drifwas med handkraft eller
ånga, i ändamål att erhålla pa praktifta försök grundad full wiffhet
Ditt anwändbarheten af samma slags fartyg.

I öfrig* har flottans materiel blifwit underhällen och kompletterad
i den män dertill bewiljade anslag lemna* tillgång.

Slopning och försäljning af äldre för flottan oanwändbara fartyg
hafwa under året fortgått efter fastställd plan.

Angkorvetten Orädd, förn jemte angkorvetten Gefle till HLvre
öfwerfört Swenska flöjd- och konstalster till bett i år blifwande allmänna
industri- och konst-utställningen i Paris, har på återwägen benfrat!, med
Engelst lots ombord, under storm och tjocka, den 3 sistlidne December
stött på grund på Engelsta kusten och förlist, derwid 12 man af besättningen
omkommit.

Anskaffning Sedan Rikets senast församlade Ständer, uppå Kong*. Maj:ts
af kanoner. ^»^ga framställning, bewiljat ett extra anflag af 90,000 R:dr att, emot
bestämda wilkor, anwändas till förlagslån åt eg aren af Finspongs styckebruk,
i och för utwidgning och agering af werkstäderna derstädes för
tillwerkning utaf kanoner af 12 decimaltums kaliber och derutöfwer, har
nämnda anslag enligt upprättadt förlagskontrakt för ändamålet disponerats
samt de omförmälda werkstadsförändringarne sä fortgått, att bett
åsyftade titta etsning en af fa år ate kanoner instundande tvär der kan
börja.

För ernående af större skottaidd och träffsäkerhet hafwa åtskilliga
kanoner utaf äldre modell blifwit upprefflade, i ändamål att efter behö -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

rig Profskjutning anwändas till. bestyckning ä kanonångfluparne; hwarjemte
anstalt fogats om bätarnes ä de större krigsfartygen samt landstigningsfluparnes
förseende med refflade kanoner af lämplig kaliber.

Rustningarne wid flottan sistlidna är hafwa, likasom förut i freds- Exercis och
tid, hufwudsakligen haft till, föremål att bereda öfning för befäl och wu?flot?an.
manskap, för hwilket ändamål företagits expeditioner med korvetten
af Chapman till Atlantiska Oceanen för öfning af kadetter samt på
senhösten med ångkorvetten Gefle till Westindiska farwattnen, äfwensom
serskilda öfningsexpeditioner i Östersjön och Nordsjön, utom med förut
omsörmälda twänne tornfartyg eller John Ericsson och Thordön, med frygatten
Norrköping, ångkorvetterna Thor och Orädd, jemte flera mindre
fartyg samt kanonängflupar och landstigningsflupar. Likasom nästföregående
året har ett fartyg, kanonångflupen Ingegerd, beordrats att under
expedition till Nordsjön besöka de siskeribankar, der Swenfle flskare pläga
uppehålla sig, med serskildt uppdrag att, der sådant af behofwet påkallats,
bispringa detze med proviant och läkarehjelp in. in.; och har öfning
jemwäl blifwit beredd flottans manskap wid transporter af
trupper och effekter samt andra tillfälliga expeditioner med Kronans
fartyg.

De bewäringsskyldige inom flottans områden hafwa gemensamt Bewäringsmed
landtbewäringen, under befäl från arméen, undergått wapenöfning, ''"öfnwg"^
med undantag likwäl af Blekinge läns bewäringsmanskap, som exercerats
af Marinregementets befäl; och hafwa, i afseende på inmönstrade bewäringsflyldige,
som tillhört friwilliga Skarpskytteföreningar, tillämpats -bestämmelserna i Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 11 Augusti 1863.

Bih. till Riköd. Prot. 1867. 1:a Samt. 2:a Afdeln.

I ''

Berättelse om htoad i Riket och dess

Personalens Under nästförflutna är hafroa, likasom förut, yngre Officerare er.

instruktion, j. ^^^ledighet pa längre tid för att genom tjenstgöring ä främmande
nationers krigsfartyg förskaffa. sig öfning samt derunder, da
tjenstgöring egt ruin ä Storbritanniska fartyg, kommit i åtnjutande af
stipendier till ärligt belopp af 100 £ Sterling, hwarjemte stipendier
för sädan tjenstgöring af ro eu i andra makters mariner blifroit utdelade
af "Anslaget till stipendier för Officerare toft flottans corpser under
anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes."

Åt flottan och dest corpser tillhörande Officerare har fortfarande
lcmnats tillfälle att begagna underroisning toft Högre Militärlärowerket
ä Marieberg, Gymnastiska Central-Jnstitutet samt numera äfroen toft
machimverkstäder, i alla bestå fall med ätnjutande under tiden as stadgade
förmäner.

Trenne sjöförswaret tillhörande Officerare hafwa ro ar it utsända till
London, för att derstädes as Amerikanske Kaptenen Maury inhemta
praktisk underroisning rörande de under senaste krig uti Nord-Amerikas
Förenta Stater begagnade underwattcnsminor; samt eu flottans Machinist-Osficer
beordrad att uti England, Frankrike och Belgien inhemta
kännedom om de nyaste der fledda förbättringar af machiner och meka.
niska werkstäder, i äudamäl att tillgodogöra desamma toft beslutad
uttolkning och förändring af metalltoerkstäderna wid flottans station
i Carlskrona.

Pensionerin- Med anwändande af de utaf Rikets Ständer toft senaste Riksdag
flörts fortfarande Leroiljade kreditiv, har den förbättrade pensioneringen sä
iväl af flottans embets- och tjenstemän samt betjente, som af dest gemenskap,
kunnat upprätthällas i enlighet med derför meddelade föreskrifter.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 19

klottång förråd af jern, wirke, ammunition och projektiler, hampa, Eottan8
tjära in. in. hafwa blifwit dels i man af förbrukning och minskning
kompletterade, dels tillökade. 111 stycken jernsängar för båtsmanskasernerna
arv anskaffade, äfwensom under tillwerkning 220 stycken dylika
sängar, afsedda för förra kronoarbetskarls-kasernen. Det snart färdigt
blifvande tredje tornfartyget kommer att förses medlen af Kaptenen John
Ericsson nyuppfunnen machin för hämmande af rekylen wid skjutning
med swärare kanoner- eller f. k. rekylstoppäre; och hafwa, efter det
twänne dykare-apparater af ny uppfinning införskrifwits från Frankrike
och befunnits ändamålsenliga, ytterligare sju sådana blifwit anskaffade,
äfwensom inköpts twänne signaleringsapparater, att ombord anwändas,
af Grefwe A. Sparres uppfinning.

Ä>id Earlskrona station har f. d. kronoarbetskarls-kasernen under- 5>ug °ch
gatt förändring samt betydligare reparationer egt ruin a ringarekammare^ufc^
flottans skeppsbro med stängsel och ugnarne i anghammarefmedjan;
hwarjemte exercis- och lägerplats blifwit beredd för Blekinge
läns bewäring. Wid Stockholms station har skollokalen blifwit till eu
del ombyggd samt inredningen af twänne skjul i kanonflupsskjulet fullbordad
och eu byggnad, innehållande arrestrum, uppförd. I ösrigt
hafwa eu mängd smärre reparationer för widmakthållande af hus och
byggnader wid flottans stationer blifwit werkställda.

Rotering af f. d. post- och gästgifweri-hemman, hwilka befriats Ny rotering,
från postförings- och gästgifweri-skyldighet, samt af andra lägenheter har
egt rum och blifwit fastställd inom Blekinge, Calmar, Hallands, Södermanlands
och Wester-Norrlands län.

20 Berättelse om hwad i Riket och dess

Ny Förord- Ny Förordning om matning af handelsfartyg och bätar samt Jnmng
m. m. ^tu^icn ^ skeppsmätare hafwa blifwit utfärdade, äfwensom Nådig
Kungörelse om tillägg till 3 § 1 mom. b i gällande Lotsförordning.
Förändrad lydelse har beslutats af 454 § i Kong!. Reglementet för
tjenstgöringen under sjö-expeditioner af den 19 Juli 1841 samt Nådig
förklaring meddelats rörande tillämpningen wid flottan as nya resereglementet
utaf den 10 November 1865 och ett tillägg blifwit faststäldt
till gällande salut-xeglemente. Likaledes har fastställelse med-''
delats ä ett reglemente för eu genom frivilliga bidrag, under benämning
af Hans Kong!.'' Höghet Hertigen af Östergötland Prins Oscar
Fredriks pensions-inrättning, bildad pensionsanstalt för Marinregementets
gemenflap. Kong!. Maj:t har jemwäl bifallit, att, såsom understöd
för utgifwandet genom Örlogsmanna-Sällskapets i Carlskrona försorg
af eu ny beskrifning öfwer fyrar, bakar och sjömärken, 400 exemplar
deraf må för Statens räkning inlösas.

Lifräddnings- Anstalterna för skeppsbrutnes räddning a Rikets kuster hafwa blifroo,
enbet'' att omsorgsfullt widmakthällna och eu lifräddningsbät ytterligare anskaffad
af ny konstruktion.

Sjömätnin- Sjömätningar hafwa ar 1866 fortsatts uti Stockholms skärgård,
0ar" momflärs, norr om Dalarö, långs fasta landet uppåt Erstawiken till
Södra Stäket och den del af stora segelleden, som innefattas emellan
Wärmdö-landet och Nämndön upp till Runmarö, samt utanför det ostliga
yttre fkärgardsbandet med lodningsundersökningar wid pah 12 minuter
till fjös, emellan Swenfla Högarne och Sandhamn; innefattande tillsammans
omkring 15 geografista qvadratmil.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Derjemte hafwa lödningar blifwit utförda uti Norrbottenwiken, för
undersökning af åtskilliga der nyupptäckta grund och bankar.

Följande sjökort hafwa under nämnde tid blifwit särdiggraverade,
nemligen: en paffkarta öfwer södra delen af Östersjön, en generalkarta
öfwer sjön Wenern samt c it specialkarta öfwer norra delen af Dalbosjön
med Byelfwens segelled och derofwanför warande sjöar till Arwika, tillhörande
deha sistnämnda twänne specialkartor Wenerns kartewerk. Sex
nya karteplatar äro under arbete och frän boktrycksprehen har utgifwits
8:de häftet (1865—1866) eif "Underrättelser för sjöfarande," om nybyggnader
och förändringar as fyrar, bakar och andra sjömärken, nyupptäckta
grund in. m. a sä wäl in- som utländska orter.

Under nästlidna är har pä Jspe-udd i Calmar sund eu ny syr Lots-och Fyrmed
tillhörande boställshns blifwit uppförd, wid Utgrunden i södra delenmrattmngen.
af samma sund ett nytt fyrfartyg af jern utlagdt och det derstädes förut
anwända fyrfartyget Vulkan sörflyttadt till grundet Swinbädarne wid
Skänes westra kust. Dessutom har ett flottans mindre fartyg blifwit
inköpt för att, sedan pägäende inredning och förändring fullbordats, wid
behof anwändas säsom reservfyrfartyg.

'' För f^uträttningeu pä Wäderöbod hafwa samtliga erforderliga
boställshns blifwit uppförda och fyrens lysningsapparat från Frankrike
anskaffad.samt ä Utklippans syr lysningsapparaten undergått förändring,
hwarigenom deff ljusstyrka ökats.

Wid Ölands norra uddes, Falsterbo och Kullens fyrar samt Wäderö
lotsstation hafwa nya boställshus blifwit uppförda, för Elite och Marstrands
lotsplatser nya däckade lotsbätgr anskaffade och flerestädes i wigtigare
farleder, säsom wid Swenska Björn, Fällbädan utanför Norrköping,
Blacken utanför Figeholm, Skarlakansgrundet wid Gotlands

Jordbruket.

Nnderwisningsaustaltev
för jordbruket.

Berättelse om hwad i Riket och dess

n>offra kust och Masknaggen i (Salmar sund, större jernkonprickar eller
bojar utlagde.

Den för Lotswerkets behof assedda ångbåten Frey har bliswit färdig
och under nästlidne sommar och höst anwänd.

Wid de inom åtskilliga lotssördelningar inrättade auiMatcriffa
skolor för lotsarnes barn har underwisningen till allmän belåtenhet
fortgått.

Jordbrukets tillstånd giswer fortfarande anledning till goda förhoppningar.
Landtmannens ställning tvär mål under första delen as
nästsörflntna år serdeles tryckt i följd- as inskränkt penningetillgång och
låga spanmålspriser; men senare delen af året har g tf to it utsigt till
bättre konjunktur. Den inbergade grödan har nemligen giswit en i
allmänhet lostoande afkastning och lemnat tillfälle till icke obetydlig
spanmälsexport. En glädjande företeelse är, att de i Statens tjenst till
jordbrukarnes biträde anställde landtbruksingeniörer och agronomer undertiden
to ant flitigare antoände att någonsin tillförene och att således
hågen för nödiga grundförbättringar toid landtbruket ej minskats.

Underwisningsanstalterne för jordbruket hafwa to ar it talrikt besökte.
Landtbruksskolorna i Stockholms och Gotlands lån äro flyttade från de
ställen, der de förut toarit förlagde, till andre för dem npplåtne egendomar.
För landtbruksingeniörerne är Reglemente under den 8 December
1865 utfärdadt, hwarjemte åtgärd widtagits i ändamål att genom
de förut anställde tut Stort» tf ant e uti kolning och brämttorfsberedning lemna
allmänheten anwisningar om riktiga methoder för tjärnbränning samt
beredning af terpentin, pottaska och kimrök.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

För att uppmuntra till ändamålsenligt handhafwande as Loskaps- TSflings -

0 möten för be flotseln

och mejeribandteringen hafwa täflingsmöten hållits i Stockholm, fordrande as

'' ändamLIs Göteborg

och Malmö. Lind detza möten, for hwllka den erforderliga enlig boflapskostnaden
blifwit bestridd dels genom sammanstött .af hushälluiugssällstapen
och dels genom bidrag af allmänna medel, hafwa stagtdjur,
kött och stäst samt ost och smör förewisats och prisbelöningar utdelats
för de wackraste djuren och de bästa produkterne.

Sedan Landtbruksakademien antagit en konduktör för att ordna och Kreaturs 7

. exporten.

leda exporten af stagtdjur, har denna export fortgått i en atyenlig
utsträckning.

Med anledning af den i utlandet swärt härjande bostapspesten Ätgärder för
hafwa under den 9 och den 23 Mars samt den 13 och bett 20 April as boskaps,
sistlidet är kungörelser utfärdats om fortfarande förbud mot införsel af
nötbostap och fär, om tillägg till förut meddelade föreskrifter till förekommande
af smittosamma kreaturssjukdomars införande och om åtgärder
till hämmande af pesten i händelse af deh utbrott i landet.

Under deha för bostapsimport mihgynnande förhållanden, har det Stamhollän bertenm.

icke lönnt möjligt att till förstärkande af Rikets stamholländericr införstaffa
nagra nya afwelsdjur af utländst ädlare race.

Bland de redan befintlige, till stamholländerierua hörande afwelsdjur,
har den wid Alnarp stationerade hjorden af korthornsdjur wisat
bästa trefnad och, wid försäljning af ungboskap, betingat högsta pris.

Öfrige stamhjordarne hafwa mer och mindre lidit i följd af den
under senare aren serdeles bland djur af Ayrshireracen iakttagna tuberkelsjukdomen.
Med anledning af denna sjukdom hafwa samtlige Sta -

Berättelse om hwad t Riket och dess

ten tillhörige nötboskapsdjur blifwit besigtigade af föreståndaren för
veterinär-inrättningen i Stockholm; och som denna besigtning lemnat
ett mindre tillfredsställande resultat t afseende ä djurens helsotillstånd,
samt erfarenheten mfat, att sjukdomen är af swarbotlig beskaffenhet, har
Stamholländeri-Styrelsen gjort underdånig framställning om tillstånd
att fä ur stamhjordarne utgallra och till slagtboskap afyttra alla de
djur, hwilka wid besigtningen funnits otjenlige att widare anwändas
till afwelsdjur.

©tuterieme. I likhet med hwad under föregående aren egt ruin, hafwa beskällare
från Rikets tre stuterier warit utsände till begagnande i olika delar
af landet.

Wid 1865 ars stut sunnos wid stuterierne 518 hästar, hwaraf 102
hingstar, 114 moderston och 302 föl.

De under aren 1861 och 1862 inköpte Engelske och Arabifle HLstarne
hafwa genom sina goda egenflaper gifwit anledning till synnerlig
belåtenhet.

A de auktioner, som sistlidet år höllos wid stuterierne, woro prisen
låga och assättningen trög, hwadan inkomsten af försålda hästar blef
betydligt lägre än under de föregående åren.

FiflerinSrin. Fiflerierne hafwa under sista året gifwit god afkastning. De för
stskafweln och fiskeriernas tv år i) anställde tjenstemän hafwa utfört åtskilliga
wetenskapliga undersökningar om tvista fiflarters tillwäxt m. in. och
anlagt flera fiflkläckningsanstalter. Fem elever från Ostanbäcks normalstation
för fiflodling hafwa blifwit anställde till föreståndare wid kläckningsanstalter
och till biträden wid flflodling i de fyra nordligaste länen
och i Wermland.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

För odling af ostron hafwa anordningar blifwit gjorda i Bohus läns
skärgård under ledning af en yngre wetenskapsman, som med understöd
af allmänna medel satts i tillfälle att uti England, Frankrike och Danmark
studera ostronodlingen.

Wid den under sistlidet är uti Boulogue hällna internationella
utställning af fiskeriredskap och fiskprodukter deltogo jemwäl utställare
frän Swerige; och wunnos af dem flere belöningar, hwilket ock war
händelsen wid den i Stockholm samma är hällna industri-utställning.

Storstiftesförrättningar i Stora Kopparbergs län hafwa under är^Storfliftes1865
sörehafts i Lima och Orsa socknar, inom hwilka 589,798 qvadratref
blifwit uppmätta, hwarjemte betydliga uträknings- och graderingsgöromäl
werkställts. Tjugo landtmätare hafwa warit med deha arbeten
syhelsatte.

Wid aswittringswerket woro nyhnämnda är anställde 41 landt- Afwittrmgsmätare,
af hwilka 16 arbetade i hwart af de twä nordligaste länen, 6
i Wester-Norrlands, 2 i Jemtlands och 1 i Gefleborgs län. Genom
dem blefwo 1,761,646 qvadratref asmätte, 615,828 qvadratref förestagne
till hemman och nybyggen, 525,912 qvadratref ntlagde till öfwerloppsmarker
och 6,299,529 fot rägängar eller stifteslinier utstakade.

Samma är afslutades 1,457 laga skiften och 1,685 andra landt-Skifteswerktt.
mäteriförrättningar; hwarjemte en mängd stängsel och wägdelningar
werkställdes; och woro med deha arbeten sytzelsatte 408 landtmätare,

187 auskultanter och 148 elever.

Bih. till Riksd. .Prot. 1867. 1:a Samt. 2:a Asdeln.

Berättelse om hwad t Riket och dess

Skiftesstadga, Den 9 sistlidne November beslutades förnyad skiftesstadqa; och

stadga om

mätt och wigt under den 10 November 1865 utfärdades dels förnyad stadna angående

och kungörelse

om upphoran-matt och wigt och dels kungörelse angående upphörandet af skyldighet
de af skyldig- ''

heten attmär- att låta med märken förse transport- eller förwaringskärl för pottaska,

ka kärl för

pottaska,wrak-wraktjära, tjärbärma, saltade Swenska siskwaror samt tran m. m.

tjära och tjärbärma.

Ekouomifla Af Rikets ekonomiska kartewerk äro följande arbeten werkställde:

kartewerket.

kartorne och beskrisningarne öfwer Norunda, Bälinge och Olands härader
jemte Films, Dannemora, Wehlands, Elfkarleby, Wendels och Löfsta
tingslag, kartan öfwer Tierps tingslag samt beskrisningarne öfwer Rasbo,
Fellingsbro, Glanshammars och Örebro härader hafwa blifwit tryckte;
fältmätningar och rekognosceringar hafwa werkställts pa eu yta as 29,9
qvadratmil i Örebro län och 2,6 qvadratmil i Stora Kopparbergs län.
Kartorne öfwer Fellingsbro, Glanshammars och Örebro härader äro
under arbete. I Rikets nordliga del hafwa kartor blifwit sammandragne
och intransporterade pa kartbladen för Öfwer-Kalix, Öfwer-Torneä,
Hietaniemi och Korpilombolo socknar, utgörande tillsammans 59 qvadratmil;
hwarjemte uti Luleä och Piteä lappmarker uppmätning och aswägning
af wattendrag samt afmätning af större myrsträckningar fortgått,
hwarigenom konccptkarta öfwer en widd af 95 qvadratmil nu är fammakksatt
och färdig till intransportering pa kartebladen.

Geologifla

undersöknin gar.

De geologiska undersökningarne hafwa fortgått pa en areal af 27,3
qvadratmil inom Nyköpings, Westeräs, Upfala ock Elfsborgs län.

Tillwäxten af Rikets folkmängd, förn wid 1864 ars slut utgjorde 4,070,061,
^mäugd°" Uppgick wid 1865 ars slut till 4,114,141 och hade alltså under sistnämnda
är ökats med 44,080. Denna folktillwäyt är mindre än under

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

de nästföregående aren; och orsaken härtill torde i mist män mara att
söka dels uti swärare sjukdomar såsom smittkoppor, skarlakansfeber, mähling
och strypsjuka, och dels uti tilltagande utflyttningar ur Riket. Huru
dehe utflyttningar tilltagit, wisar sig deras, att dä under qvingoenniet
1856—1860 arliga medelantalet af utflyttade utgjorde endast 831, de
utflyttandes antal sedermera stigit, är 1861 till 2,286; är 1862 till
2,535; är 1863 till 3,132; är 1864 till 5,172 och är 1865 till 6,691.

För att tjena till ledning wid riksdagsmannawalen, har en redogörelse
för Rikets folkmängd den 31 December 1865 efter län, domsagor,
härader och tingslag blifwit utarbetad och offentliggjord, hwarjemte,
pä det tillfälle mä beredas till en statistifl öfwersigt öfwcr riksdagsmannawalen,
Kongl. Maj:t anbefallt insamlande af mista uppgifter
rörande desta mål; kommande sammandrag af uppgifterna att genom
Statistiska Centralbyrån offentliggöras.

En af bemälda byrä utarbetad och från trycket utgifwen redogörelse
öfwer Rikets sparbankers wcrksamhet utwisar, bland annat, att dehe
bankers antal från 1850 till 1864 wuxit från 86 till 189, att deras
delegares antal under nämnda tid ökats från 100,194 till 228,249,
samt att under 1864 uti deste banker blifwit insatte 7,014,643 R:dr,
liten deremot uttagne 7,548,545 R:dr. Wid ärets slut innestodo i sparbankerna
36,445,347 R:dr.

Utgift»altist af beslutad statistik öfwer jordbruket har under nästlidna
åt börjat och fortgått, få att redogörelser öfwer denna gren åt
den allmänna hushållningen redan finnas tillgänglige för mer än hälften
af Rikets tält.

Statistik rörande
riksdagsmannawal.

Sparbanks statistik.

Jordbruks

statistik.

28 Berättelse om hwad i Riket och dess

Stramning» I hufwudsaklig öfwerensstämmelse med de af Rikets Ständer af gifna

förslag hafwa under den 26 sistlidna Oktober serskilda förordningar
blifwit utfärdade angående wilkoren för tillwerkning och försäljning
af bränwin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker, hwarjemte,
sedan Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
frainställning, medgifwit, att wid utförsel af bränwin till utrikes ort
restitution af erlagd bränwinstillwerkningsasgift mä till lika belopp med
denna afgift åtnjutaå, Kongl. Maj:t under den 7 December sistlidet äi
utfärdat Radig kungörelse i detta ämne.

Brattwinstill. De werksamma bränneriernas antal har under är 1865 utgjort

werfmngen. I desta tillwerkades 16,768,250 kannor bränwin af normal

styrka, för hwilken tillwerkning afgift erlagts med 10,071,593 R:dr
, 74 öre.

Motfwarande förhållanden woro:

år 1862: 14,376,299 kannors tillwerkning; 8,648,085 R:dr 71 öre afgift.
» 1863: 16,215,103 » » '' 9,740,762 » Öl »

» 1864: 14,999,060 » » 9,011,876 » 03 »

Ehuru räkenskaperna för år 1866 ännu icke äro afftutade, kan af
kända förhållanden antagas att tillwerkningen utgjort omkring 15,438,600
kannor och tillwerkningsafgiften uppgått till wid past 9,279,600 R:dr.

Bergshandte- Commerce-Collegii berättelse angående bergshandteringen i Riket
ringen. 1265 utanför, bland annat: att ur 524 gruswor brutits 11,681,729
centner jernmalm, hwarförutan 477,602 centner sjö- och myrmalm upphemtats;
att wid 219 masugnar tillwerkats 5,205,472 centner tackjern
och 125,796 centner gjutgods; att wid 57 gjuterier tackjern blifwit omsmält
till 196,915 centner gjutgods, att 406 stångjernswerk med 906

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

smälthärdar to ar it begagnade, wid hwilka tillwerkningen utgjort 3,491,939
centner; att jernmanufaktur- och stältillwerkning bedriswits wid 295
toerf, wid hwilka sammanräknade tillwerkningen uppgått till 639,729
centner; att wid 6 bearbetade silfwerwerk erhållits omkring 35 « guld
och 2,681 T silswer och att koppartillwerkningen uppgått till wid patz
43,532 centner garkoppar.

Wärdet af de inhemska fabrikernas och manufakturernas tillwerkning
under är 1865 är beräknadt till 75,810,635 R:dr, hwilken summa ^rnas Ullmed
mer än 4,800,000 R:dr öfwerstiger nästföregående års tillwerk- wärde.
ningswärde. 1 >

Frän manufaktur-diskontfonden utlemnades under sagda är diskont-Manufakturlän
till sammanlagdt belopp af 3,687,776 R:dr och förlagslån, tillhopa fonden,
uppgående till 114,000 R:dr. Lånerättsprocenten to ar för första klahens
fabriksidkare 8M>, för andra klahens 6K och för tredje klahens 4Ms.

Genom kungörelse af den 29 Juni 1866 tiar räntan på diskont- Förhöjning af

° , lantan 4 di länen

blifwit förhöjd från syra till fem procent; och har Kong!. Maj:t
14 December samma är förordnat, att af manusaktur-diskontfondens ^^ns"för
medel ett belopp af 50,000 R:dr årligen under fem åt, räknadt från stärkning,
och med år 1867, skall tilläggas förlagslänefonden att, jemte förut från
nämnde medel anwisadc 750,000 Riksdaler, utgå och anwändas till
förlagslån.

De till Kongl. Maj:t inkomna berättelserne angående teknologiska Tekmsta läroinstitutet,
de tekniska skolorna, söndags- och aftonskolorna samt slöjdskolorna
ådagalägga, att underwisning meddelats i alla föreskrifna äm -

Offentliga
föredrag i tet»
niskt-wetenskapliga
ämnen.

Aktiebolag.

1866 Sfs allmänna
industri-utställning
i Stockholm.

Berättelse om hwad i Riket och dess

nen, och att larjungarne, hwilkas antal warit ganfla talrikt, i allmänhet
wisat flit och läraktighet.

För hällande as offentliga föredrag t huswudstaden öfwer teknisktwetenskapliga
ämnen är anslag as allmänna medel bewiljadt.

Under den tid denna berättelse afser, hafwa 51 bolagsordningar
för aktiebolag blifwit af Kongl. Maj:t fastställda. De nybildade bolagens
sammanlagda teckningssumma utgör omkring 50,020,300 R:dr.

1866 ars industri-utställning i Stockholm öppnades den 15 Juni
och fortfor till och med den 8 Oktober.

Hela den af utställningen upptagne arean utgjorde:

under tak.......... 117,000 qvadratfot;

pa gärdarne......... 53,000 »

170,000 qvadratfot.

Af denna area upptogs för Swerige ungefär 120,000 qvadratfot;

Norge ........... 18,000 »

Danmark.......... 20,000 »

Finland........... 12,000 »

170,000 qvadratfot.

De anmälda artiklarne woro uppställda under 4,176 nummer,

deraf

från Swerige 2,632, inberäknadt 35 från S:t Barthelemy;

» Norge 717;

>> Danmark 480;

» Finland 346;

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

hwarjemte, pä grund af serskild framställning genom Kongl. Preussiska
regeringen, en utställning af salter frän Staasfurt samt malmer
och besscmerstal frän Königshutte bliswit medgifwen.

Den 23 Juli wcrkställdes utdelningen af de af en jury bestämda
priserna, hwilka de särskilda nationerna emellan utföllo pa följande sätt:

Till Swenske utställare (inberäknadt Barthelemyj:

158 silfwermedaljer;

279 bronsmedaljer;

381 hedersdiplomer.

818 pris eller 1 pris pa 3,22 utställda nummer.

Till Norske utställare:

38 silfwermedaljer;

103 bronsmedaljer;

101 hedersdiplomer.

242 pris eller 1 pris pä 2/jo utställda nummer.

Till Danste utställare:

54 silfwermedaljer;

80 bronsmedaljer;

76 hedersdiplomer.

210 pris eller 1 pris för 2,28 utställda nummer.

Till Finske utställare:

12 silfwermedaljer;

35 bronsmedaljer;

47 hedersdiplomer.

94 pris eller 1 pris pa. 3,68 utställda nummer.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Inalles utdelades säledes

262 silfwermedaljer;

497 bronsmedaljer;

605 hedersdiplomer

eller 1,364 pris motswarande ett sädant pa 3,os utställda nummer.

Allmänheten erhöll tillträde dels medelst biljetter gällande för hela
tiden, dels titcbclfi dylika gällande för en wecka och dels medelst poletter
gällande blott för eu gäng. Antalen af desta woro:

biljetter gällande för hela tiden....... 461;

» » » eu wecka ....... 1,186;

poletter..............194,816.

Förwandlas de bada förra kategorierna till poletter af motswarande
antal, skulle utställningen warit besökt af omkring 220,000 personer.
Derjemte hade alla utställare, som dertill anmälde sig, rättighet att erhålla
för sina personer gällande biljetter.

Frän åtskilliga landsorter hade för större samlingar af arbetare
anskaffats understöd till utställningens besökande. Detta ffedde äfwen
frän Norge.

Frän Frankrike, Österrike, Preusten och Belgien hade särskilda
kommiharier erhällit uppdrag att besöka utställningen och rörande densamma
asgifwa rapporter.

För denna industri-utställning har sä wäl Staten som Stockholms
stad sätt widkännas betydliga uppoffringar i pekuniärt hänseende; men
dä densamma hos den mängd serdeles yngre industri-idkare, som besökt
densamma, mäste hafwa werkat pä en gång uuderwisande och lifwande; dä
den gifwit både ost sjelfwa och wära grannar en sannare och fördelaktigare
kännedom om sä wäl wära materiella tillgångar som wär industriella
utweckling samt wisat, huruledes'' wära näringar under de senare

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

aren erhållit en utwcckling större än under någon söregäende motswarande
period, och detta oaktadt under samma tid en friare täflan med
utlandets industri warit öppnad; da den således i sin män wisat, det
wart säkraste skydd i industrielt hänseende ligger i den intelligens och
den kraft, som inom timra egna gränsor utwecklas, — sa innebära defia
omständigheter en ej ringa ersättning för ofwanberörde uppoffringar.

Till Riket under är 1865 införde waror äro i rundt tal uppskat- Utrikes hantade
till 105,863,000 R:dr. Wärdet ä utförde waror är deremot upp- farten?
taget till 108,086,000 R:dr.

Importen werkställdes med 2,434 Swönska fartyg om 63,677 nyläster
och 2,512 utländska fartyg om 100,960 nyläster. Exporten besörjdes
af 4,561 Swenska fartyg om 123,497 nyläster och 4,897 utländska
fartyg om 315,295 nyläster. Swenska fraktfarten mellan främmande
hamnar sysselsatte 876 Swenska fartyg om 46,344 nyläster.

Inrikes sjöfarten besörjdes af 2,023 fartyg om 25,059 nyläster. Inrikes »isfarten.

Sötfr arets slut utgjordes Swenska ängbätsflottan af 288 fartyg Swenfla ängom
9,293 hästkrafter och handelsflottan af 3,155 seglande fartyg om delsflottorna.
83,524 nylästers drägtighet.

Under den 13 Februari sistlidet ar utfärdades förnyadt reglemente Pnujabt

c '' i'' re r . 7 a Reglemente

pr navkgationsftolorna jemte kungörelse anqäende milla ändringar i för Naviga r

ii < -< k cm , , P ö tionsflolorna.

reglementet den 15 Mars 1861 Ditt underwtsnnig och examina i ängmachinlära
tint) allmän navigationsskola.

Afgifterna för trafiken pä Rikets kanaler hafwa under 1865 ut- Kanalfarten,
gjort:

Bih. till Riksd. Prat. 1867. 1:a Samt. 2:a Afdela.

Berättelse om hwad i Riket och dess

för Göta kanal.......... 171,077 R:dr

» Trollhätte d:o....... . . 364,409 »

» Strömsholms d:o........ 99,187 »

» Hjelmare d:o.......... 22,451 »

» Södertelge d:o......... 28,745 »

» Wäddö d:o..........1,541 »

Ändringar i Det för seglationen ä Trollhätte kanal och slufllinier bett 6 Mars

Reglementet „ ,

för Lrollhätte 1846 gifna reglemente har i wch man bltfwlt andradt genom kungo kaual

m. m. „ .

relse af den 2 Mars 1866; och genom annan kungörelse af samma dag
är förordnadt angående skyldighet för de ä nämnde kanal trafikerande
att aflemna förteckning ä de Pa kanalen fraktade träwarors antal och
dimensioner.

Läxor och Fyratiosex läxor ä (tf g tf ter för begagnande af hamnar, kanaler,

r^^"i°»t^". färjor och dylikt haswa blifwit fastställda, hwarjemte reglementen för
ätskilliga föreningar och bolag blifwit af Kong!. Maj:t pröfwade och
godkände.

Handels, och Från handels- och sjöfartsfonden hafwa bidrag lemnats: till Förwalt''jonben.
ningens (tf sjöärendena disposition för att anwändas till handelns skyddande
och till Kong!, flottans bemanning; till underhäll af fjökartekontoret;
till lifräddningsanstalter pa kusterna; till karantänsinrättningen
Midi Känsö; till optiska telegrafwerket; till allmänna arbeten o. f. w.
De till anläggning af elektriska telegraflinier frän och med 1854 från
fonden utanordnade medel utgöra, efter afdrag (tf skedda återbetalningar,
ett sammanlagdt belopp af 3,525,667 R:dr 69 öre. Till optifla telegrafen
utbetalades under är 1866, 29,000 R:dr. De hittills förfallne

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

19 halfärsbetalningarne ä lösesumman för Öresundska tullen äro af fondens
medel bestridda med tillhopa 1,788,644 R:dr 26 öre.

Överenskommelser om likställighet i afseende ä kommunala rättig- ciroevei;?.
heter och skyldigheter hafwa träffats i 5 städer, hvarefter desa öfwerens- MMighk°''i
kommelser blifwit as Kong!. Maj:t fastställde. nmnnin i-äi''-*

tiglictcr och
flyldigheter.

Åt köpingen Trelleborg likasom åt Falkenbergs stad är stapelstads- StapclsttU--rätt bewiljad. 1<1U''

Utom här förut serskildt omnämnde författningar äro utfärdade: Författninförordning
angående wilkoren för försäljning till förtäring pa stället af 991''
win, öl, kaffe eller andra icke spirituösa drycker; mitt resereglemente samt
kungörelser om sörändradt edsformulär för civila embets- och tjenstemän,
om förändrad grund för aflönande eif fjerdingsmän, om förändrad lydelse
af 70 § t förordningen bett 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse
pa landet, om ändring i reglementet för städernas allmänna brandstodsbolag
och om tängtägt.

Den för utarbetande af fullständig samling utaf administrativa, Författning-,
kamerala och ekonomiska författningar förordnade kommission har under |l°''
sistlidna är utgifwit första delen af författningarne rörande Rikets finanswerk.
Den andra delen är nu under tryckning.

Statens jernwägsbyggnader hafwa fortgått till bett omfattning,
som här nedan serflildt för hwarje stambana omförmäles.

Ä den södra stambanan, ehuru för trafik upplåten, äterstodo dock
ätstilliga komplctteringsarbeten, hwilka blifwit under sistlidet är werk -

StatttiS

jermvögs byggnader.

Berättelse om hivad t Riket och dess

ställde, — De flora förråder af efter arbetet öfwerblifna redskaper
och effekter hafwa blifwit realiserade dels genom öfverflyttning till
de andra under byggnad warande stambanorna och dels genom försäljning.

Ä nordwestra stambanan, Laxå—Christinehamn, war terrahcringen
mtb 1865 års fint i det närmaste utförd och ballastningen och railsläggningen
påbörjade. Sedan dest hafwa de åsterstående arbetena blifwit
fullbordade, få att denna stambana, i längd 5,6 mil kunnat den 2
December 1866 för allmänt begagnande upplåtas.

Ä nordwestra stambanan, Arwika—Norska gränsen, hwarest sträckan
mellan Charlotteuberg och Riksgränsen, 0,6 mil, blifwit i sammanhang
med jemt''anan mellan Kougsvinger och gränsen ben 4 November 1865
upplåten för trafik, hafwa, sedan Rikets Ständer för år 1866 bewiljat
ett anflag af 1,200,000 R:dr, arbetena så pågått, att de wäseutligaste
tcrraperingsarbetena blifwit fullbordade, och då för arbetena å denna
bana under innewarande år flnnas anflagne 1,700,000 R:dr, kan med
wihhet påräknas, att hela hemta bana stall kunna för allmänt begagnande
upplåtas under loppet af nästa höst.

Östra stambanan, 4,s mil, hwarå wid 1865 års stut endast några
tusen fots bana återstod att färdigterrahera, är äfwenledes fullbordad och
för traflk upplåten den 3 Juli 1866.

Ä sammanbindningsbanan genom Stockholm hafwa arbetena mellan
Tautogatan och tunnelns södra ända fortgått, utsprängningen af tunneln
och underhwålfningen af derintill belägna byggnader blifwit fullbordade,
fyllningen öfwer Riddarfjården werkställts, arbetena å Riddarholmen
påbörjats/ samt fyllningsarbetena i Klara sjö och stadsgårdshamneu
fortgått, hwarjemte största delen af de för banan erforderliga expropriationsförråttningar
blifwit werkställde.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Ä norra stambanan, hwarest terrafieringsarbetena wid 1866 ars
början, med undantag af ätskilliga pä lös och eftergifwande mark utfyllda
bankar, ä hwilka arbetet dock fortgick, woro werkställda, har likaledes
samtliga arbetena blifwit fullbordade, sä att stambanan till hela
sin längd, 6,2 mil kunnat den 20 sistlidne September för trafik upplätas.

Som emellertid Stockholms centralstation ä Clara sjö icke kunnat
försättas i det skick, att den för. trafiken kunde begagnas inom denna
tid, sä har en provisionel station i hufwudstaden blifwit inrättad för
att tills widare begagnas.

Säledes hafwa alla de stambanor, hwartill Rikets Ständer wid
1863 ärs Riksdag bewiljat anslag, blifwit, med undantag af sammanbindningsbanan
genom hufwudstaden, inom den tid anfiagen woro beräknade
att utgä, för allmänna trafiken upplätue, hwarigenom sammanräknade
längden af färdigbyggda statsbanor, som wid sistnämnda Riksdags
ingång utgjorde 62,5 mil och wid senaste Riksdags ingång ökats
till 80,6, nu utgör 97,5 mil,

Undersökningar för norra stambanans fortsättning uti alternativt undersokninföreflagna
olika riktningar hafwa, hwad beträffar sjelfwa utstakningarne stambanans"
och arbetena ä fältet, blifwit fullbordade. fortsättning.

Utarbetandet af den tekniskt-ekonomiska beskrifningen öfwer de ut- Tekniskt-ekoförda
stambanorna, hwartill Rikets Ständer anslagit serskilda medel, harfning öfro«''
fortgått och så framskridit att samtlige till westra stambanans ock rörliga stambanor,
materielens beskrifning hörande planche ätö särdigritade samt 70 stycken
af bero graverade och tryckte,

Ten widjcrnwäqsbyggnadcr
tiniu. iiba
arbetsstyrka.

Jernwägs trafiken.

Berättelse om hwad t Riket och dess

Den arbetsstyrka, som till utförandet af ofwannämuda jeruwägsbyggnader
blifwit anwänd, har med undantag af den i huswudstaden
och des; närhet under slutet af är 1865 förlagda arbetskommenderingen
af 300 man utur Kongl. Helsinge regemente, bestätt uteslutande af private
arbetare. Vid slutet af 1865 och början as 1866 utgjorde denna
arbetsstyrka 3,300 man, ökades efterhand sä, att den i Juni mänad
uppgick till 8,300 man, har derefter t män af banornas successiva fullbordande
nedgätt och tvär under höstmänaderna omkring 6,000 man.

Statens jernwägstrafik har utsträckts öfwer tre nya bandelar, nemligen
emellan Cathrineholm och Norrköping, emellan huswudstaden och
Upsala samt emellan Lära och Christinehamn, tillsammans 16,3 mil,
hwarjemte redan den 4 November 1865 den 22,000 sot länga sträckan
af nordwestra stambanan mellan Norska gränsen och närmaste Swenska
station, Charlottenbcrg, blifwit för allmänna rörelsen uppläten. Trafiken
ä denna frän de öfriga stambanorna afskiljda bandel har, enligt aftal,
öfwertagits af direktionen för de Söndenfjeldske statsjernbaner i
Norge, som derför betalar en ärlig afgift as 6,000 R:dr Dumt till styrelsen
öfwer Swenska statens jernwägsbyggnader, hwilken deremot bekostar
bewakningen af banan samt underhållet af denna och bvggnaderna.

Wid 1866 ärs utgång utgjorde sålunda hela längden i ett sammanhang
trafikerade statsbanor 96,o mil.

Af de med statsbanorna förbundna, enskilda jernwägar har under
sista året banan mellan Åstad och Eslöfs station, 7,i mil, tillkommit,
äfwensom en to äg fira tfa af 6,2 mil blifwit öppnad ä Uddewalla—
Wenersborg—Herrljungabanan, hwaraf likwäl ännu endast ett kortare
wägstycke stör i direkt förbindelse med westra stambana». Med ute -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

slutande as detta stycke uppgå samtliga längderna as intill statsbanorna
stötande enskilda jernwägar för närwarande till 27,9 mil.

Hela det jernwägsnät af statsbanor och enskilda jernwägar, som i
ett sammanhang trafikeras, uppnär således en längd af 124,8 mil.

Härwid är dock att märka, att intilldess sammanbindningsbanan genom
hufwudstaden hinner fullbordas mäste allt gods, som öfwergär frän
jernwägarne söder om Mälaren till Upsalabanan och twärtom, scrflildt
transporteras genom nämnde stad, för hwilket ändamäl Trafikstyrelsen
widtagit åtgärder, sa att expedition af gods från och till Upsalabanan
och twärtom kan försiggå utan anwändande af kommissionärer i Stockholm.

Trafikäret 1866 ingick under förhållanden, som förde Swenskajernwägarne
woro ganska löftesrika. Den allmänna konst- och industriutställning
i Stockholm, som dä förwäntades och sedermera under en tid af
fyra månader pågick, ansågs nemligen komma att framkalla en betydande
persontrafik och föranledde till åtskilliga nedsättningar i personafgifterna i
ändamål att bereda äfwen de mindre bemedlade tillfälle att draga fördel
af utställningen, samt under förhoppning, att den ringare minst, svin kunde
erhållas af hwarje passagerare, som begagnade sig af nedsättningen, rikligen
skulle förhöjas genom det större antalet. Flera allmänneligen bekanta
omständigheter bidrogo dock dertill, att ett ganska ringa antal resande besökte
nämnda utställning; och det owäntade förhållande inträffade, att under
Augusti och September månader rörelsen å stambanorna war mindre
än under samma månader nästföregående år. Under sådana förhållanden,
och då samtliga utställningsföremålen utan afgift befordrats å stambanorna,
en qvantitet förn uppgick till omkring 17,000 centner, kunde Statens
jernwägstrafik icke af denna utställning hemta de fördelar i afseende
å inkomsterna, förn eljest bort kunna påräknas.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Förutom nyhnämnda utställningsföremäl hafwa t och för nästko mmande
ars werldsutställning i Paris samt för fifleriutställningen i Boulogne
transporterats utan afgift omkring 7,000 centner. Uppskattade i
penningewärde, kunna de afgistsfria transporterna i och för ifrägawarande
expositioner beräknas till omkring 40,000 Riksdaler.

Deri relativa stillhet i affärer, som föranledts af penningeställningen
inom landet, har dock utan twifwel mer än någonting annat bidragit till
minskning af arets trafikrörelse.

Oaktadt, pa sätt nämndt är, flera mihgynnande omständigheter bidragit
att minsta arets trafikrörelse och oaktadt Statens jernwägstrafik
utan ersättning bestridt de icke obetydliga utgifterna för transporter af
konst- och industriföremäl till och frän ofwanberörde utställningar, blifwer
dock det ekonomiska resultatet af ärets trafik fördelaktigare än under något
af de föregående ären. Bokstutet för arets tre första qvartal wisar
nemligen, att inkomsterna under denna tid öfwerstigit utgifterna för drift
underhäll med 1,506,301 Riksdaler 48 öre, sä att öswerstottet för hela
aret räknadt kan antagas komma att uppgä till omkring 2,100,000 Riksdaler
eller, per banmil räknadt, till minst 24,000 Riksdaler, emot 22,365
Riksdaler under 1865.

^ber ob»9on“'' Detta päräknade öfwerstott af inkomster utöfwer omkostnader för
wid^ stationer och underhåll har dock mast anwändas dels till nya byggnader och
anläggningar, bestående af utwidgningar af en del stationer, synnerligen
Göteborgs och Falköpings, samt dem, tint) hwilka de Skänsta bibanorna
anstuta sig till södra stambanan, fullbordande af lokomotiv-reparationswerkstaden
i Göteborg och beredande af plats för behöflig utvidgning af
werkstaden wid Liljeholmen, dels till den rörliga materielens förstärkning
WtpfW hwstd med den till sädant ändamål under är 1866 disponerade

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

delen af det wid sistförflutna Riksdag bewiljade serstilda anslag tumult
åstadkommas; dels ock till förökning af materialförlagerna för rörelsens
bedrifwande pa de under senare delen af aret öppnade nya bandelarne.

Af det serskilda anslag, stort Twä millioner Riksdaler, som blifwitAnstaffning af
bewiljadt att från Riksgälds-Kontoret utgå till den rörliga materielens
förökning pa de äldre banorna, hafwa till 1866 ars stut 1,400,000 Riksdaler
blifwit lyftade, kommande återstoden att under är 1867 disponeras
till liqvid för återstående beställningar, fou: icke förr kunnat medhinnas
wid de inhemska werkstäder, som desamma sig åtagit.

Af den, sedan nämnda anslag bewiljades, beställda materielen äro
11 lokomotiv, 50 personwagnar, 18 bagagewagnar och 4 bostapswaguar
af ny modell från utlandet införskrifna, liten deremot 34 personwagnar,
700 godswagnar samt 1,000 satser axlar och hjul dels levererade
från, dels under arbete wid inhemska werkstäder.

Underhandlingar äro äfwen inledda med inhemst wcrkstad om framtida
årlig leverans af lokomotiv, så att derifrån ej allenast de banor, som
hädanefter anläggas, kunna, i den män de hinna fullbordas, blifwa försedda
med lokomotiv af Swenst tillwerkning, utan äfwen de äldre banorna
erhålla den successiva tillökning eller ersättning för sörstitning af
lokomotiv, som de framdeles behöfwa.

Likaså har kontrakt blifwit upprättadt med inhemst wcrkstad om tillwerkning
af wagnsfjedrar, hwilka hitintills uteslutande hemtats från utlandet.

Följande allmänna arbeten, förn t berättelsen till förra RiksdagenAllmänna avomnämndes
såsom warande under utförande, hafwa sedermera fullbordats
och afsynats:

Bih. till Riksd. Prot. 1867, 1:a Samt. Z:a Afdeln.

Berättelse om hwad i Riket och dess

bortsprängningen af den ena underwattensklippan, s. k. Röda Berget
i Göta eif, — jernwägsbyggnaderne mellan Köping och Uttersberg samt
mellan Eslöf och Åstad, — fördjupning och utwidgning af farleden från
Skanssundet till Nyköpings hamnbrygga,—brobyggnaden öfwer Sagan nära
Nyqwarn samt tillhörande wäganläggningar, — brobyggnaden öfwer Hammars
lilla färjesund, — hamn- och kajarbetet wid Askersund, — wäganläggning
från Skröfwen till Leipojerf i Norrbottens län, — sänkningen
af fjoll Tyhlingen i Örebro län, — ombyggnad med sten af trenne
träbroar ä Carl-Johans-wägen i Jemtland, — hamnanläggningen wid
Röhälla pa Öland, — kajbyggnaden wid Borgholm, — broanläggningen
öfwer Rörwikssund i sjön Asnen, — samt brobyggnad as jern öfwer
Rönne å wid Engelholm.

Ännu fortgå följande arbeten, hwilka i förra berättelsen äro omförmälde
såsom påbörjade:

upprensning af Rottne ä och anläggning af jetåe-byggnad wid dest
utlopp, — hamuutwidgningsföretaget wid Helsingborg, — jernwägsbyggnaden
från Herrljunga öfwer Wenersborg till Uddewalla, — kanal- och
flustanläggningarne från Linköping till sjön Rengen, eller s. k. Kinda kanal,
— kanal- och sluhanläggningarne mellan sjöarne Wenern och Stora
Lee, eller s. k. Dalslands kanal, — kanaliseringen af Luleå eif, — rensningar
för ängbätssart på Jndalselswen, — kanalisering ä eu del as
Ljunga eif samt chanstäe-byggnad i fortsättning dermed till Bräcke i Jemtland,
— anläggning af dragwäg samt muddring wid Falkenbergs hamn,—
wäganläggning från Öhrträsk till Fredrika kyrkoby samt widare till Äselc,
— wäganläggning från Letsbo i Ljusdal till Ramsjö kyrkoby i Helsingland,
— wäganlägning från Östmarks kyrkoby till Norska gränsen wid
Kaikelands torp i Wermland, — wägomläggningar mellan Orrleken och
Sundholms gäftgiswaregard i Glfsborgs län, — sänkning af Olands a

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

m. fl. watten i Stockholms och Upsala län, — d:o af Lida ä i Westergötland,
— d:o af sjön Hästefjorden pa Dalsland, — d:o af Soljen,
Assjön in. fl. i Jönköpings län, — d:o af Tjurken, Näfwelsjön in. fl. i
samma län, — samt damanläggningar kring och utpumpning af wiken
Mesan i Blekinge län.

Päbörjade nya företag, hwartill Rikets senast församlade Ständer
anwisat särflilda bidrag:

Mäganläggning mellan Pajala och Junosuando, samt till Kengis
bruk i Norrbotten, — och mäganläggning från Pilgrimsstad till Brunflo
i Jemtland.

De af Rikets Ständer wid sista Riksdag till Kongl. Maj:ts disposition
ställda fonder för allmänna arbetens befrämjande hafwa blifwit sä
fördelade, att bidrag stola utgå till 14 wägarbeten, till 4 hamn- eller
broanläggningar samt till 44 utdiknings- eller sjösänkningsföretag i Norrbottens,
Mesterbottens, Mester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs, Stora
Kopparbergs och en del af Wermlands län, samt att låneunderstöd komma
att utlcmnas till 5 utdiknings- och sjösänkningsföretag i öfriga delar
af Riket.

Frän det ä Riksstatens 6:te Hufwudtitel uppförda anslag till wägar
och kommunikationer äro bidrag bewiljade till wägomläggning förbi Gnesta
krogs backe i Södermanlands län och till iståndsättning af en genom menigheten
bruten ny wäg igenom Wärwiks socken af Elfsborgs län.

Af Handels- och Sjöfartssondens tillgångar hafwa bidrag lemnats
till kanal wid Alkistan mellan Saltsjön och sjön Brunnswikcn, — npphalningsstip
wid Calmar, — samt för ombyggnad och fördjupning af
Seffle slust och kanal jemte bortsprängning as berggrundet Baden i Byelfwen.

Berättelse o in hwad i Riket och dess

Kongl. Maj:t har härsörutom beslutat, att af Trollhätte kanalintrader
stall bekostas anläggning emot sjön Wenern af en nödig befunnen, ytterligare
större wagbrytare utanför Wenersborgs hamn, och är denna byggnad
grundlagd under sistlidne ars sommar.

1864 Lrs öf* Dä rörande förhällandet med statsinkomsterna och Statswerkcts

rocrfiott och 1 '' 17

besparingar, utgifter under de serstilda huswudtitlarne eu fullständig utredning meddelas
i Kongl. Maj:ts nädiga proposition om Statswerkcts tillständ och
behof, mä här endast nämnas, att för 1864 eller det sista är, för hwilket
Rikshufwudboken är afstntad, de Riksgäldswerket från Statswerket tillkommande
öfwerstott och besparingar, enligt deröfver upprättad liqvid,
utgjort 917,383 R:dr 64 öre.

Nya^räkm- För Utrikes Departementet, Öfwer-Jntendents-Embetet, General lärcr.

Tull-Styrelsen, Styrelsen för wäg- och wattenbyggnader, SundhetsKollegium,
Veterinär-Inrättningen och Stuteri-Ofwer-Styrelsen hafwa
fastställts nya räkenstapsforinulärer, upprättade i öfwerensstämmelse med
senast antagna form för Rikshufwudboken.

golf tärning Säsom en förberedande Åtgärd till reglerande af bestattningsför °

fltifning°i^hällandena i Lappmarkerna och dä wäsendtliga fördelar ansetts kunna i

Lappmarlerna.^^ististt ekonomistt hänseende minnas genom införande derstädes af
en ordnad folkräkning, sädan bett i bet öfriga Riket ästadkommes genom
mantalsstrifningarne, har utfärdats en nädig Förordning om förrättande
ärligen frän och med innewarande är as folkräknings eller mantalsskrifning
i vester- och Norrbottens läns Lappmarker.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Sedan, i följd as Rikets Ständers wid 1862—1863 arens Riksdag
fattade beslut om upplåning af 35 millioner R:dr Runt till jernwägsbyggnadernas
fortsättande, fullmäktige i Riksgäldskontoret med bankirhuset
Henry Schröder & C:o i London, afslutat kontrakt om ett fonderadt
Swenskt statslän ä 2 millioner £ Sterling, men bemälda bankirhus
deraf sedermera inbetalt allenast den owilkorligt öfwertagna andelen eller
500,000 £ Sterling, hwaremot i afseende ä äterstäende beloppet kontraktet
förfallit, sä hafwa fullmäktige, enligt hwad de hos Kongl. Maj:t
anmält, till fullgörande af dem lemnade uppdrag om förstnämnda summas
npplänande, med bankirhusen Erlanger & Söhnc och Gebruder Bethmann
i Frankfurt ant Mayn samt H. I. Merck & C:o i Hamburg äfwensom
Nordtyska banken derstädes afslutat kontrakt om ett fonderadt amorteringslän
ä 9 millioner Vereinsthaler, motswarande 24 millioner R:dr
R:mt och Kongl. Maj:t ä berörda kontrakt meddelat sin nädiga garanti.

Efter träffad öfwerenskommelse, att de af fittske bruksegareit Längman Längmanffa
till Sweriges och Finlands folk testamenterade medel skulle emellan bäda medlen,
folken skiftas, i den män de huuno realiseras, har wid delning den 16
och den 30 sistlidna November af dä disponibla tillgängar pä Swenska
folkets lott fallit, utom 32 aktier i Forha aktiebolag, dels ätskilliga
boets i Swerige egande tillgångar till belopp af 100,687 R:dr, och dels
derutöfwer kontant 125,267 R:dr, hwilka sistnämnda medel redan blifwit
till Statskontoret öfwersända.

De till Kongl. Maj:ts disposition för undsättning wid mihwäxt undsättning
ställda medel hafwa under är 1866 tv ar it anlitade i synnerhet för Norr-"''*''
bottens och Jemtlattds samt dernäst för Westerbottens och Wester-Norrlands
lätt. Till närmare upplysning om de belopp, som blifwit anwända

Postdiligens^

befordring.

Jernwägs postsöring.

LandswägS posterna.

Postexpeditio ner.

Berättelse om hwad i Riket och dess

och om förhällandet med de äldre undsättningslänen kommer eu as
wederbörande embetswerk afgifwen berättelse att till Statsutskottet öfwerlemnas.

Sedan jernwägsförbindelse blifwit äwägabragt emellan Kongsvinger
och Charlottenberg har emellan sistnämnda ort och Finnerödja underhållits
daglig postdiligensfart, hwilken likwäl ester fullbordande af baudelen
Läxa—Christinehamn inskränkts till linie» Christinehamn—Charlottenberg.

Äfwen ä linierna Äby—Höör och Moheda—Wernamo har postdiligensbefordran
blifwit inrättad.

Till följd deraf, att emellan orter, hwilka kommit i åtnjutande af
jernwägsförbindelse, diligensposterna indragits, har emellertid antalet mil,
ä hwilka postföringen besörjes med diligens, nedgått från 159,000 till
omkring 157,500 om aret.

Deremot har antalet mil, som posten årligen befordras a jernwäg,
ökats med nära 20,000, sa att för närwarande post med jernwäg fortskaffas
omkring 187,000 mil årligen.

Äfwen har genom inrättande af 15 nya postgångar och omreglering
af 10 äldre dylika antalet mil, som af de wanliga landswägsposterna
årligen tillryggaläggas, ökats med omkring 10,000 eller från 218,000
till omkring 228,000.

Jemte det att förutwarande postexpeditionen i Finnerödja, wid öppnandet
af jernwägen Laxå—Christinehamn, indragits samt postkontoret i
Tjellmo blifwit förändradt till postexpedition, hafwa postanstalter af sist-''

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

nämnda slag blifwit öppnade wid jernwägsstationerna Charlottenberg i
Wermland, Bjersjölagärd i Malmöhus län och Lapa i Örebro län,
bwarförutom i näder förordnats, att en postexpedition skall inrättas wid
Ras i Kopparbergs län.

Poststationernas antal, hwilket wid början af sistlidna Riksdag npp- Posistatwner.
gick till 174, har tomtnit en ytterligare tillökning af 37.

Antalet postanstalter, mellan hwilka utwexling af paketer kan ega Paketpostantunt,
har blifwit ökadt med 15 samt uppgår följaktligen nu till 135. ftaltcr‘

Sedan brefbärare blifwit anställda i ytterligare twänne städer, utgör Brefbärare,
antalet af de postanstalter, hwarisrän ankomna försändelser genom postwerkets
försorg hembäras till adrefaterna, numera 55.

Sedan wid ordnandet är 1865 af postförhällandena mellan Swerige, PostanwirNorge
och Danmark blifwit stadgadt, att till underlättande af penninge- pöfprVott.
försändningar emellan orter i de ferskilda rikena borde fä snart som
tnöjligt beredas tillfälle till begagnande af postanwisningar och postförskott,
har sädant {fett icke allenast för rörelsen emellan de nämnda trenne rikena
utan äfwen för penningeförsändningar mellan samtliga de inrikes orter,
ä hwilka finnes postkontor eller postexpedition.

Äfwensä hafwa wilkoren för försändande under band af trycksakerKorsbandsförm.
m. mellan inrikes orter blifwit bragta till öfwerensstämmelse med ''nnbcI|cr''
hwad derom stadgats för dylika sörsändelfer mellan Swerige, Norge och
Danmark;

Berättelse om hwad i Riket och dess

Nya primär- För utgörande af det lägre breffranco, som genom nämnda öfwer--enskommelser blifwit faststäldt för korrespondensen till Norge och Danmark,
hafwa införts twä nya slag af frimärken, lydande ä 17 och 20 öre.

Afgiftm för Enligt Rikets sist församlade Ständers Beslut har afgiften för s. k.

n,rotation, sluten rekommendation ä bref blifwit nedsatt frän 35 till 24 öre.

Sjöfartsför- I öfwerensstämmelse med gällande fördrag och den åsigt, som blifwit

bindelsen med

Tygland, af Rikets Ständer uttalad wid bewiljandet af understöd för anläggningen
af jernwägen Eslöf—Åstad, har efter samma jernwägs fullbordande
sjöpostfarten pa Nord-Tyskland, hwilken någon tid underhållits från Malmö,
blifwit änyo förlagd till linien Åstad—Stralsund.

Bresaittalet. Antalet med posterna befordrade bref, som utgjorde

är 1861 7,017,000

» 1862 7,331,000

» 1863 8,326,000

och » 1864 9,137,000

har » 1865 uppsatt till 9,849,000.

Postwerkets

inkomster.

1.953.000 »

2.128.000 »

2,264,000 »

Postwerkets ärliga inkomster hwilka utgjorde

är 1861 1,675,000 R:dr,

» 1862
» 1863
och » 1864
uppgingo » 1865,
oberäknadt''det af Rikets Ständer bewiljade
anstaget för postdiligensbefordringen och
köpeskillingen för försälda postäugfartygct
Eugenia, till.......... 2,310,000 »

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Till följd af föreskriften i General-Post-Styrelsens senaste Instruktion Årsberättelse,
har nämnda Styrelse afgifwit sin första årsberättelse, innefattande tillika
redogörelse för Postwerkets förwaltning under tiden ända frän wcrkets
första inrättande.

I anledning af Rikets Ständers wid sistlidna Riksdag framställda Postwerkets
anhållan, att Postwerkets stat mätte i likhet med den öfriga statsregle- *tat"
ringen framläggas till Pröfning af Riksdagen, har Kongl. Maj:t, med
bifall till denna anhållan, anbefallt General-Post-Styrelsen att inkomma
med förslag till normalstat för Postwerket; hwarförutom föreskrift blifwit
meddelad om upprättande af förslag till en fullständig författning rörande
postwäsendet i allmänhet.

Det elektriska telcgrafnätet har utsträckts genom anläggning af nya Nya telegraflinjer,
från Gristlehamn öfwer Norrtelje till Stockholm med särskilda
bilinier till Furusund och Waxholm; från Trollhättan till den stora limen
mellan Wenersborg och Göteborg samt från Östersund till Norska gränsen
wid Sandvigen, hwilken sistnämnda linie är afsedd till underlättande af
korrespondensen mellan Norrland och Ryhland, å den ena sidan, samt
Norge å den andra. Derutom har telegrafwerket genom uppläggning
af ledningstrådar ä de dels Staten och dels ett enskildt bolag tillhöriga
jernwägstelegraflinierna Catrineholm—Norrköping, Alfwestad—Eslös och
Wenersborg—Herrljunga blifwit delcgare i samma lutter.

Med Ryska regeringen är förberedande aftal träffadt om tillwäga-Aftat om un*
bringande as eu underwattenstelegrafledning emellan Swerigc och Finlandtelegrafsörbin o

t bcl]*6 Hiob

öfwer Alands haf^ ehuru tiden för detta företags utförande ännu icke Finland,
blifwit bestämd.

Bih. till Riksd. Prat. 1867. l:a Samt. 2:a Afdeln. 7

Berättelse om hwad i Riket och dess

ttjegrafstatio- Elektriska statstelegrafstationer hafwa inrättats i Falkenberg, Furuner-
sund, Mönsterås, Norrtelje, Trollhättan och Warholm.

Idragning af I sammanhang med öppnandet af nyhnämnda stationer i Furusund

grasstationer. och Waxholm har indragning egt rum af de optiska stationerna i Stockholm,
Kummelnäs, Waxholm, Marsätra, Siarö och Axlaö, hwaremot i
hafsbandet bibehållits de optiska stationerna Söderarm, Arholma och
Tjockö, hwilkas förbindelse med det elektriska telegrafnätet numera besörjes
genom den förenade optiska och elektriska stationen i Furusund.

Nya^dmngs- Till korrespondensens underlättande hafwa nya ledningstrådar, utom
de förut befintliga, blifwit upplagda ä följande sträckningar, nemligen
emellan Stockholm och Carlshamn öfwer Catrineholm, Norrköping och
Westerwik; emellan Stockholm och Malmö öfwer Catrineholm, Norrköping
och Jönköping; emellan Stockholm och Wenersborg utefter westra stambanan
och jernwägen Herrljunga—Wenersborg; emellan Norfla gränsen
wid Berby och Malmö öfwer Wenersborg och Jönköping; emellan Malmö
och Trelleborg samt emellan Umeä och Skellefteå.

Ombyggnad Den är 1859 päbörjade ombyggnaden af äldre telegraflinier med

aj äldre Unier., . . v . ,,,, ,

begagnande eif stolpar, som till bewarande mot röta förut blifwit särskildt
beredda medelst indränkning i eu lösning af kopparvitriol, har under ar
1866 fortsatts, sä att, med inberäkning as de pä senare åren med dylika
stolpar anlagda nya linier, för närwarande en sträcka af 644,i geografiska
mil eller 74,7 procent af telegraflinjernas sammanlagda längd är försedd
med inpregnerade stolpar.

Kostnaden^ för För 1866 ärs telegrafbyggnadsarbeten hafwa dels frän Handels grafbyggnads-och

Sjöfartsfondens tillgångar och dels af öfwerskottet ä inkomsterna för
arbeten.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

de twänne nästföregående arens telegramwexling serskilda anslag anwisats
till ett sammanräknadt belopp af 416,000 R:dr, deruti ändock icke inberäknadt
wärdet af det frän föregående aren öfwerblifna och för nämnda
arbeten disponibla förråd af telegrafträd och andra materialier.

Det Swenska telegrafnätet har under ifrägawarande är utwidgats T-le^asinmed
77,7 mil i lutter, och 396,8 tint i trädledningar samt omfattar nu omfattning!
t lutter 861,9 och i trädledningar 1,695,8 geografiska mil. Med inberäkning
af de pä Statens bekostnad inrättade s. k. privattelegrafstationerna
utgör antalet af de under Telegrafstyrelsens inseende stäende stationerna
111/ hwaraf 93 arv elektriska och 18 optiska.

Antalet expedierade telegrammer under är 1865 utgjorde: 238,508 Telegraminländska
och 98,163 utländska, tillhopa 336,671 eller 34,2 procent antalct
mera än är 1864.

Den emellan flertalet af Europeifla stater i Paris är 1865safslu-i865 are metade
telegraskonvention trädde med början af är 1866 i gällande kraft 0rQSC‘V
och har genom deri bestämda nedsättning i de serskilda ländernas portosatser
framkallat en betydlig tillwäxt i den internationella telegramwexlingen.

I anledning af de förändringar t de telegrafiska förhällandena, som Nytt regie»
stadgats genom samma konvention, har nytt reglemente för Elektriska Slita1''
telegrafwerket i Riket blifwit i näder utfärdadt.

dör winnande af enkelhet wid taxeringen och lättnad för telegram-Porto för bewexlingen
mellan inländska orter har den förändring widtagits, att, dä^m gementelegrafwerkets.
Statens jernwägstrafiks eller enskildt jcrnwägsbolags tele- S^rtcte
graflinier, »are sig twä eller tre af dem, gemensamt begagnas för Lefor-gars Si
dringen af ett telegram, portot likwäl beräknas och erlägges blott till IiuiCL

Berättelse om hwad i Riket och dess

det belopp, som i den inländska taxan Lr stadgadt för befordring ensamt
ä telegrafwerkets linier, dä deremot före denna förändring serskildt porto
erlades för befordringen ä de olika liuierna.

Telegrafwer- Förhällandet emellan telegrafwerkets inkomster och utgifter är 1865
fod) utgifter^har to ant sädant, att de förra öfwerstigit de senare med 79,960 R:dr
47 öre.

Owinnvrs Genom det af Kongl. Maj:t pä Telegrafstyrelsens förflag lemnade
wid^ttl"gra°f- medgifwande att till föreständare wid mindre betydande telegrafstationer
finge i stället för kommistaricr antagas manliga eller gwinliga astistenter
har qwinnors anställande wid tekegrafwerket blifwit ytterligare underlättadt.
I följd af nämnda medgifwande haswa redan är 1866 tio statstelegrafstationer
erhållit gwinnor till föreständare, hwarförutom 9 Personer af
samma kön är 1865 antogos att sörestä s. k. privattelegrafstationer.

Tullwcrkcts Jemwäl t afseende pä Tullwerkets ärliga utgiftsstat hafwa Rikets
ftat'' Ständer begärt och Kongl. Maj:t bifallit, att densamma må jemte den
öfrig a statsregleringen underställas Riksdagens pröfning; Och har för
sädant ändamål General-Tull-Styrelsen erhällit nådig befallning att till
Kongl. Maj:t inkomma med förslag till normalstat för Tullwerket.

Tulluppbör- Tullnppbörden, som är 1864 utgjort i rundt tal R:dr 13,861,000

bclL och 1865 uppgätt till .........„ 13,999,000,

har under de nio första månaderna af 1866 inbringat „ 10,068,000.

Bewiljad ne För städerna Oskarshamn och Carlstad har bewiljats nederlagsrätt
^ransitiipp- och för Åstad transitupplagsrätt.

lagsrätt.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Den för Riket ej mindre i klimatiskt än i ekonomiskt hänseende wig-SkogshMMtiga
skogshushållningen har utgjort föremål för flera omfattande lagstiftningsåtgärder.

Genom Kongl. Förordningen den 29 Juni 1866 har rörande hus- Förordning
hållningen å de allmänna skogarne, hwartill äfwen räknats sådana, som ningm^med
tillhöra allmänna inrättningars egendomar, meddelats bestämmelser, äsyfi ^skogarn".''"
tande att betrygga dcha flogars förwaltning och wärd efter pa wetenflapliga
regler grundade hushällningsplaner.

Enligt denna förordning stola kronoparker och Kronan tillhöriga
flygsandsplanteringar såsom hittills omedelbart wärdas af stogsstaten.

Warden af häradsallmänning ma delegarne, om de få önska, sjelfwa,
under uppsigt af stogsstaten, förestå, sedan hushallniugsplan och reglemente
för allmänningen blifwit wederbörligen fastställda samt nödiga indelningsarbeten
pa delegarnes bekostnad utförda; men om anmärkta försummelser
wid warden ej rättas eller incdgifwcn afwerkning öfwerstrides, öfwertages
allmänningens wärd as stogsstaten, likasom då delegarne ej önska att
densamma sjelfwa besörja. Öfwek den behållna afkastningcn tillkommer
det dock i hwarje fall den af delegarne walda allmänningsstyrelsen att
förfoga. Der wid kungsgårdar och dermed jemförliga egendomar eller
wid boställen finnes steg af större betydenhet, kan densamma eller lämplig
del deraf efter Kongl. Maj:ts bepröfwande ställas under stogsstatens
omedelbara förwaltning, men eljest wärdas stogen wid sådana egendomar
under stogsstatens inseende af wederbörande arrendator eller bostallshasware.

Af boställsstogs afkastning eget boställshafwaren alltid åtnjuta hwad
honom med afseende å husbehofwet och hittills åtnjuten rätt skäligen bör
tillkomma, men kan derjemte, om stegen wärdas af honom sjelf, efter
Kongl. Majcks bepröfwande tillägga! ända till halstra behållna askasts

Berättelse om hwad i Riket och dess

ningen utöfwcr hnsbehofwct. Återstoden aslemnas wid militieboställen till
wederbörande bo ställsdirektion, anwändes wid Ecklesiastika och Landshöfdingeboställcn
till lönereglering wid de stater, hwarunder boställena lyda,
och tillfaller eljest skogsplanteringskastan. I afseende pa skog ä hemman,
som tillhöra allmänna inrättningar och ej blifwit under stadgad äborätt
upplätna, ar endast i allmänhet föreskrifwet, för inrättningarnes styrelser
att derå införa ordnad hushållning efter af Skogsstyrelsen fastställd plan
och för skogsstaten att öfwcr planens efterlefnad hälla tillsyn. A kronohemman
och andra hemman, sou: innehaswas med stadgad äborätt, mä
äbocn i allmänhet endast till husbehof anwända stogen, liten kan af
wederbörande myndighet medgifwas större rätt i enlighet med fastställd
hushällningsplan. Till betryggande af de gista föreskrifternas efterlefnad
är slutligen stadgadt, ej. allenast att boställshafware, äbo eller arrendator
af publikt hemman, som öfwerträder honom tillkommande rättighet i
afseende pä skogens begagnande, derigenom gör sig förfallen till answar
säsom för stogsäwerkan, utan äfwen att, om boställshafware eller arrendator
af boställe, kungsgärd eller dermed jemförlig egendom försummar sädant
för skogens skötsel nödigt arbete, som i fastställd hushällningsplan föreskrifwes,
och rättelse ej sker inom förelagd tid, Kong!. Majts Befallningshafwande
cger att låta arbetet genom skogsstatens försorg pä den tredstandes
bekostnad werkställas.

Fond för ord- I sammanhålla med denna förordnings utfärdande har, för att

ii a b hushäll* i / o

långs infö* underlätta ordnad hnshällninas införande ä boställsskogarne, af skogsplan rnnbc

ä bo*

stcillsskogarne. teringskastan affatts eu serskild fond till belopp af 50,000 R:dr, som

Öfwerflyttan- efter Skogsstyrelsens disposition sär anwändas till förskjutande af de i

tCfttjreifni!°åf8 berörda afseende nödiga kostnader; t)» ar jemte meddelats föreskrift om att

^Icgii"befatt° den befattning med stogshushällningen i Riket, som hittills älegat Kammar yögshushäll-

Kollegium, hädanefter stall utöfwas af nystnämnda Styrelse,
riingsärenden.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 55

De serskild förhållande», som eget rum i Kopparbergs län och de Serskild lagNorrländska
länen, haswa för skogarne t decha orter söranledt en serskild de nona orlagstistning,
åsyftande ej blott att mot förödelse flydda den wäxande ^

jlogett utan äfwen att åt det allmänna benvara sådan till odling mindre

tjenlig skogsmark, hwaraf kronoparker lämpligen kunna bildas. I förra
asseendet har genom Kongl. Förordningen den 21 December 1865 angående pmbni
utsyning och försäljning af flogsalster från Kronans flogar i nämnde länAAAA,
flogsaswcrkningen derstädes bliswit ordnad inom behöriga gränser och i A/Linans
senare asseendet har genom den samma dag utfärdade Kongl. Förord-Wrg/än
»ingen angående kronoparkers bildande m. m. stadgats, såwäl att öfwer-^Z,^
loppsmarker, hwilka finnas dertill tjenliga, stola såsom kronoparker Like- ptorbnin(!
hallas och af flogsstaten wardas, som ock att wid förekommande afwittringsförrättningar
det allmännnas intretze i fråga om afsättande till m‘nL

kronoparker af sådan mark, som ej är företrädeswis lämplig för odling,
skall af wederbörande flogstjensteman bewakas, hwarförntom bestämmelser
meddelats, enligt hwilka undantagswis jemwäl före den allmänna aswittringen
kronoparker mä kunna af oafwittrad mark bildas.

Till följd dels af deha och dels af äldre föreskrifter i samma ämne Kswerloppshafwa
af öfwerloppsmarker inom Anundsjö socken i Wester-Norrlands §L"''s»s°m
län omkring 51,000 tunnland, inom Bjurholms och Degersors socknar ^parker,
i Westerbottens tält omkring 116,000 tunnland samt inom Neder-Kalix,

Ränea och Carl Gustafs socknar i Norrbottens län omkring 97,000
tunnland förklarats böra bibehållas såsom kronoparker och bliswit ställda
under flogsstatens förwaltning.

Derutom har inom Pajala socken i sistnämnda län af oafwittrad Kronoparker
mark bildats eu kronopark med omkring 65,000 tunnlands widd, Hwar-°^L"^

Berättelse om hwad i Riket och dess

jemte inom Elfdals, Gärna och Dosa socknar i Kopparbergs län, der
afvittring dels ej är päbörjad och dels ännu pågår, betydande skogssträckor
bliswit med wederbörande socknemäns begifwande till sädana parker affatta.

Inskränkning Rörande sådan flög, som innehafwes af enskilda under eganderätt,
''rättm''öswer''hafwa vägra söreflrifter, ledande till inflränkning i egarens fria disposi^flags
flatte-^tionsrätt deröfwer, ansetts t allmänhet icke böra meddelas. För att dock
hemman. £j:mcn j bettet P^^sxxnde iakttaga det allmännas intrehe, säwidt det utan
förnärmande af redan tummen enskild rätt tomt möjligt, har under den
29 Inni 1866 utfärdats eu förordning, hwarigenom i fråga om skattehemman,
hwilka uppkomma af nybyggen, som hädanefter från Kronan
upplåtas, eller af sådana äldre nybyggen, der söreskrifna byggnads- och
odlingsskyldigheter finnas icke mara behörigen fullgjorda, egarens dispositionsrätt
öfwer skogen, enligt grunder, som Rikets Ständer gillat, blifwit
inskränkt till nödigt husbehof och hwad af wederbörande flogstjensteman
ansetts derutöfwep kunna, med bewarande för framtiden af skogens bestånd,
årligen afwerkas; och har i sammanhang med denna förordnings utfärdande
åter upphäfts det den 21 förutgångna December, i af to altan på
Rikets Ständers yttrande öfwer nyhberörda grunder, tillstoidare stadgade
förbud mot nybyggesanläggningar.

Anwändande Beträffande flntligen sådan toid aftoittringarne öfwerblifwen mark,
werlops>smark,fom icke är tjenlig torn sig till bildande af kronoparker eller till anläggtjentkf
roåre ning af nya hemman och som icke heller begagnas till s. k. renbetesland,
par?6ler°nyahaftoa erforderliga söreflrifter meddelats om dylik marks bringande under
hemman, eganderätt i öfwerensstämmelse med hwad Rikets Ständer toid

sistlidna Riksdag derom beslutat.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Med anledning af den nya skogslagstiftningen för Kopparbergs och^kogsMens
de Norrländfla länen har skogsstatens personal inom nämnda län blifwit
förökad med 1 ny flogsinspektör för Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och en del af Westerbottens län samt 12 nya öfwerjägare och 30
stogsuppsyningsmän, hwarförutom en ny öfwerjägarebefattning inrättats
för Kronobergs lätt.

Antalet elever wid skogsinstitutet utgjorde wid 1865 ars slut IZ.underwismng

i fkogsstölsel.

Wid samma tidpunkt begagnades underwisningen wid Statens flogsflolor
Sillre, Tierps, Ombergs, Döda, Hunnebergs och Danielslunds af 54 och
wid de med statsmedel understödde enskilda skogsskolorna Bosjö, Fenneslunda,
Skogshålls och Strömbergs as 30 lärlingar. Derutom har wid
Aftvå och Mertafle landtbruksskolor, hwilka för meddelande af underwisning
i flogsflötsel jemwäl åtnjuta anslag af statsmedel, antalet lärlingar
tv ant 22.

Sedan fastighetsegare inom ett större antal af Rikets städer öfwer- Allmänna
enskommit om bildande af en hypotheksinrättning med ändamål dels att falang*
för stadshypotheksföreningar ombesörja erforderlig upplåning för tillhanda- Spber.e$
hållande åt deras delegare af amorteringslån och dels att åt städer, som
erhållit nådig tillåtelse att för sina allmänna behof upptaga amorteringslän,
sådana lån anskaffa, har Kong!. Maj:t den 17 November 1865
fastställt reglemente för berörda inrättning under benämning "Allmänna
Hypothekskahan för Sweriges städer." Denna hypothekskafja stall dock
träda i werksamhet först tiar tre eller flera stadshypotheksföreningar tecknat sig
för delaktighet deri för ett sammanräknadt belopp af minst tre millioner R:dr.

Bih. till Riksd. Prat. 1867. l:a Samt. 2:a Afdela.

58 Berättelse om hwad t Riket och dess

följande nya sedelutgifwande enflilda banker har oktroj bewiljals,
^enMda nemligen för Boxas, Södermanlands, Kronobergs och Valmar, af hwilka
banker. ännu endast den förstnämnda öppnat sin rörelse.

Derjemte har förlängd oktroj medgifwits följande äldre dylika banker,
b£anfevfa ncntti8m Wermlands, Östergötlands, Mälareprovinsernas, Smalands och
Göteborgs.

Hela antalet oktrojerade enskilda banker med sedelutgisningsrätt
nigör för närwarande 26.

sedeluAvan- bcttrt fta88 banker fortfarande åtnjuta ett oförminfladt förtro de

^b-nkcrnas ende hos allmänheten ädagalägges deraf, att, enligt officiella uppgifter,
de åt dem Pa upp- och afskrifnings- samt depositionsräkning förtrodda
medel utgjort

wid flutet af . . . är 1865 R:dr 27,876,000

» » 3:e qwartalct » 1866 » 30,747,000

samt flit de haft sedlar utelöpande till belopp af:

wid flutet af . . . är 1865 R:dr 33,491,000

» '' » 3:e qwartalet » 1866 » 29,018,000.

Filia^an- Af filialbankerna hafwa enligt till Kongl. Maj:t inkomna tillkännagifwanden
Nyköpings, Skellefteä och Westerbottens upphört med sin
rörelse.

MngiMalmö Sedan ätskilliga för Malmö stads och provinsen Skäms bästa nitälskande
Personer öfwerenskommit att i nämnda stad bilda en garantiförening
med ändamäl att säwidt möjligt afwärja olyckliga följder -af
derstädes inträffade financiella swärigheter och rubbningar i affärswerk -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

samheten, har Kongl. Maj:t under den 24 Augusti 1866 fastställt stadgar
för berörda förening.

Med afseende ä de fördelar, som ansetts kunna för enkor och barn Civilstatens
efter delegare t Civilstatens Pensionsinrättning beredas genom en mcbitfräuteförfätnäninda
stats enskilda enke- och pnpillfond förenad kapital- och lisranteförsäkringsanstalt,
har en sådan anstalt blifwit inrättad, hwilken med
innewarande är trädt i werksamhet.

I Reglementet för Koloniens styrelse den 25 September 1811 Momen @:t
stadgas, bland annat, att de domar, som af Koloniens domstol fällas i
brottmål, hwilka gä ä lif eller ära, skola underställas Kongl. Maj:ts
pröfning, äfwensom att ingen mä betagas att i sädana mäl hos Kongl.

Maj:t anföra beswär eller söka nåd. Häruti har den förändring widtagits,
att, jemte det föreskriften om underställning inskränkts till allenast
sädana domar, hwarigenom någon blifwit dömd till dödsstraff, tillika
beswärsrätten utwidgats till alla de fall, dä någon antingen blifwit
dömd till dödsstraff, straffarbete, dock ej under twä är, eller förlust af medborgerligt
förtroende för alltid eller ock är tilltalad för brott, hwarä
straff eller påföljd, som nyst sagdt är, enligt lag kan följa, liten ej blifwit
för brottet sakfälld, hwarförutom rättighet att söka nåd förklarats eget
ntttt i hwad fall som helst, dock att derigenom ej uppehälles werkställandet
af ädömdt straff utom dödsstraff.

Till befrämjande af solkunderwisningen i Kolonien, för hwilket
ändamål hittills intet warit från Statens sida widgjordt, har anslagits ett
belopp af 400 Spanska daler årligen.

Koloniens folkmängd, som 1863 utgjorde 2,834 personer, har wid
folkräkning 1866 befunnits ökad till 2,898, deraf 908 tillhörde staden
Gustavia.

60 Berättelse om hwad i Riket och dess

Religions- Religionswärdcn inom Swenska kyrkan har med oafbruten werksam het

fortgått. Den allmänt öswerktagade prestbristen har wäl fortfarande
giswit mänga anledningar till bekymmer, men i allmänhet icke hindrat
gudstjensternas behöriga upprätthållande.

Sedan Rikets Ständer den 26 April 1851 gjort underdånig framställning
om erforderliga undersökningar och åtgärder för att åstadkomma
förbättrad fjälawärd i hufwudstaden, och en till följd deraf den 13 Juni
1856 i nåd er förordnad kommitté åren 1861 och 1862 afgifwit utlåtanden
i ämnet, öfwer hwilka wcderbörande inkommit med yttranden, har
Kong!. Maj:t under den 1 December 1865 uppdragit åt Stockholms stads
Consistorium att höra de större förfamlingarne i hufwudstaden, huruwida
och på hwad sätt delning af dosta församlingar kunde tillwägabringas,
samt anbefallt Stads- och Hof-Konsistorierna att åt den af Rikets Ständer
wäckta frågan egna förnyad, noggrann undersökning, för widtagande
af de åtgärder eller framställande af de förslag, som deraf må föranledas,
och att derwid jemwäl tillse, huruwida werkställighet kan beredas åt framstäldt
förslag om göromålens fördelning mellan de särskilda församlingarnes
presterskap på sådant sätt, att eu hwar af de presterliga tjenstemännen
lomme att åt någon mist del af församlingen egna sin synnerliga
wård; och anbcfaldes Konsistorierna jemwäl att afgifwa underdånig berättelse
om de åtgärder, hwilka vlifwit i ärendet widtagna, äfwensom inkomma
med hemställan i afseende på sådana dertill hörande frågor, som
borde utgöra föremål för Kong!. Maj:ts pröfning.

Understöd åt Med anledning af gjord framställning utaf eu i staden New-Nork i
ter°i utlandet.Nord-Amerika bildad Swensk evangelisk-luthersk församling, huruwida något
bidrag från Swerige kunde beredas församlingen till inköp af egen kyrka,
der gudstjenst pa hemlandets språk ställe anställas för de mänga i

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

nämnda stad Befatta och dit utwandrande Swenskar, har Kongl. Maj:t
genom cirkulär till samtliga ecklesiastika Konsistorier förordnat, att en kollekt
mä för ändamålet upptagas i rikets kyrkor, och de insamlade medlen,
pa manligt sätt redowisade, öfwerlemnas till Utrikes Departementet, för
att genom deh försorg wederbörande tillställas.

Till uppförande af åtta nya kyrkor, till ombyggnad, utwidgning eller Kyrkobyggnareparation
af nio, till tornbyggnad å tre, samt till altarprydnader, predikstolar,
orgclfayader in. in. i tretton kyrkor hafwa ritningar blifwit af Kongl.

Maj:t stadfästade. Öppna bref om tillstånd att genom kollekt och stambok
insamla understöd till kyrkobyggnaders bekostande äro i nåder utfärdade för
13 församlingar.

Uppå underdåniga ansökningar har Kongl. Mast tillåtit, dels att
i en wid köpingen Påskallawik i Döderhults socken inom Kalmar stift på
enskild mans bekostnad uppförd ny kyrka må, sedan denna blifwit i behörig
ordning inwigd, förrättas allmän gudstjenst jemte skrift och natt*
wardsgäng, så ofta omständigheterna det medgifwa; och dels att ett af egarcn
till Bogesund t Östra Ryds socken inom Upsala stift derstädes inrättadt
kapell för gårdens talrika befolkning samt eu större del af godsets
nnderhafwande, för hwilka wägen till sockenkyrkan är lång och beswårlig,
må inwigas till fullständig gudstjensts hållande och de heliga sakramenternas
utdelande.

Sedan Rikets sist församlade Ständer automat för år 1867 ett belopp
af 13,500 riksdaler till fortsatt reparation å Linköpings domkyrka,
har Öfwer-Jntendents-embetet på nådig befallning inkommit med uppgift
och kostnadsförslag å de arbeten, hwilka ansetts mara för kyrkans bestånd
angelägnast att under nämnda år utföra med de för ändamålet antagna
medlen; och är denna plan as Kongl. Maj:t till efterrättelse faststäld.

Berättelse om hwad t Riket och dess

iln$imåner Se Nämnder, som bliswit tillsatta för att ordna presterskapets inkomster
enligt förordningen den 11 Juli 1862, haswa, sä midt inkomna
uppgifter utwisa, från början af sin werksamhet intill den 1 November
1866 upprättat ett antal as 880 löneregleringsförslag, nemligen: inom
Stockholms län 46, Upsala 44, Södermanlands 28, Östergötlands 55,
Jönköpings 49, Kronobergs 18, Kalmar 70, Gotlands 21, Blekinge 23,
Christianstads 22, Malmöhus 86, Hallands 38, Göteborgs och Bohus
2l, Elfsborgs 58, Skaraborgs 53, Wermlands 16, Örebro 36, Westmanlands
43, Kopparbergs 36, Gefleborgs 37, Wester-Norrlands 19,
Jämtlands 30, Westerbottens 19 och Norrbottens 12, Utaf dem bland
deha förslag, som före den 1 sistlidne November hunnit att frän Nämnderna
expedieras till Domkapitlen och Länsstyrelserna, äro 393, efter wederbörandes
hörande, af bemälda embetsmyndigheter handlagda och insända
till Kongl. Majcks pröfning; de öfriga woro wid berörda tid dels
förwisade till ny behandling af Nämnderna, dels öfwerlemnade till församlingarnes
och löntagarnes yttranden, men ej från dem återkomna,
fanit dels, sedan sådant skett, ännu beroende på Domkapitlens och Länsstyrelsernas
stutliga åtgärd. Af de till Kongl. Maj:t inkomna regleriugsförslag,
öfwer hwilka Kammar-Colleginm afgifwit underdåniga utlåtanden,
hade intill den 1 Juli 1865, såsom i berättelsen wid sistförflutna riksdag
meddelats, 46 bliswit i nåder stadsästade; ifrån den tiden intill 1866
ärs slut blefwo ytterligare 219 förslag af Kongl. Maj:t faststälda, nemligen:
inom Stockholms län 9, Upsala 11, Södermanlands 12, Östergötlands
20, Jönköpings 27, Kronobergs 6, Kalmar 24, Blekinge 1,
Malmöhus 10, Hallands 2, Göteborgs och Bohus 2, Elfsborgs 15,
Skaraborgs 14, Örebro 15, Westmanlands 13, Kopparbergs 13, GefletorgS
16, Wester-Norrlands 8 samt Norrbottens 1; och wid sistnämnda
tidpunkt återstodo elfwa sådana mål, som i Departementet woro under

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

utarbetning. Öfriga till Kong!. Maj:t as Länsstyrelserna insända förslag
woro dä dels ätersörwisade till Nämnderna, dels beroende pa KammarCollegii
handläggning.

Enär toib sistlidne riksdag ett reservationsanslag af 10,000 riksdaler
för är 1867 stäldes till Kong!. Maj:ts disposition, att anwändas till
förbättring af de swagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt
pastorats- och sockenadjunkters lönewilkor, tills dcfia kunde genom den pågående
allmänna regleringen uppbringas till det belopp som erfordras för
eu anständig bergning, hafwa samtliga Domkapitlen blifwit anbefalda
att meddela uppgifter pä de med swagaste löner försedda komministersmed
flera lägenheter inom stiften, och särskildt ä dem, der brist pä kompetente
sökande till tjensterna uppstätt eller befarades komma att uppstä,
samt afgifwa förflag angående de belopp som finnas mara till de mest
oundgängliga behoswens fyllande erforderliga.

I sammanhang med ordnandet af presterskapets löneförmäner hafwaPresterliga lä
regleringsnämnderna förehaft till behandling ätflilliga förflag om delningning^mdrag
af pastorater, hwilkas storlek ansetts hinderlig för själawärdcns ändamäls- nu''s m" m"
enliga handhafwande. Wid nädig pröfning af de frågor t detta hänseende,
hwilka sedan sistförflutne riksdags början hos Kongl. Maj:t förekommit,
har sådan åtgärd beslutits i afseende på sju gäll, nemligen ett i Ärkestiftet,
ett i Linköpings, ett i Skara, twä i Westeräs, ett i Carlstads och ett i
Hernösands stift. Derjemte har Kongl. Maj:t, uppå Nämndernas förflag,
funnit godt förordna om indragning af sexton komministraturer, om inrättande
af fem nya komministers-, en pastoratsadjunkts- och sex kapellpredikantsbeställningar,
om förändring af en kapellpredikantslägenhet till komministratur,
samt Ditt särskilda byars och hemmans förläggande frän ett till annat

Berättelse om hwad i Riket och dess

kyrkosamhälle, — allt t sammanhang med beslutad reglering af den prcsterliga
aflöningcn inom wederbörande pastorater.

I anledning af Rikets sist församlade Ständers anhållan, att Kongl.
Maj:t mätte taga i öfwerwägande, om icke de ännu äterstäende prebendepastoraterna
kunde indragas i den män deras iunehafware afgå, och att
Kongl. Maj:t, om sädant funnes för godt, wille till Riksdagen afläta proposition
i ämnet, jemte förslag till ersättning åt wederbörande för de löneinkomster
som nu utgå från nämnda pastorater, hafwa Domkapitlen undsätt
befallning att inkomma med utlåtanden rörande detta ärende, äfwensom
med uppgift ä de inom hwarje stift ännu beflntliga prebendepastorater
och deras uppskattningswärde.

Författningar I öfwerensstämmelse med Rikets Ständers framställning har Kongl.

rörande pre sterstapct

och Mani låtit under den 3 Augusti 1866 utfärda kungörelse om förändrad

kyrkowäsendet. , ^ n

lydelse af 9 och 37 §§ i förordningen den 21 Mars 1862 angående
Kyrkostämma samt Kyrkoråd och Skolråd.

Öfwer Rikets Ständers skrifwelse t fråga om grunderna för upprättande
af förflag till kyrkoherdclägenheter samt till kapellans- och andra
sadana beställningar har Kongl. Maj:t infordrat utlåtanden af Domkapitlen
och Stockholms stads Consistorium. Jemwäl i anledning af Rikets
Ständers flrifwelse rörande förändradt röstbcräkningssätt wid prestwal
äfwensom wid tillsättande af folkflolelärare samt organister, klockare och
annan kyrkobetjening, hafwa samtliga ecklesiastika Konsistorier och derjemte
Hof-Consistorium erhållit förständigande att sig yttra. — Framstäldt
förflag till åtskilliga ändringar och tillägg i ett den 12 November 1845
i nåder stadfästadt reglemente för prestwal inom St. Petri och Caroli
församlingar i Malmö stad har af Kongl. Maj:t blifwit gilladt och faststäldt.
Tillika har Kongl. Maj:t funnit godt stadfästa en as Örebro stads -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

samt Anstå och Längbro landsförsamlingar träffad öfwerenskommclse om
röstberäkningsgrunden wid mål af prestera skollärare och kyrkobetjente samt
wid öfriga wal, som ä kyrkostämmor inom nämnda församlingar förekomma.

Dä Kongl. Maj:t ansett mara af wigt, att det förslag till ny
ecklesiastik boställsordning, jemte dertill hörande betänkande, somKammarCollcgium
pa nådig befallning utarbetat och hwilket genom trycket blifwit
allmängjordt, mä, innan detsamma företages till slutlig pröfning, undergå
den omfattande granskning sakens beskaffenhet kräfwer, har Kongl. Maj:t,
i hufwudsaklig öfwerensstämmelse med hwad bemälda Collegium hemställt,
anbefallt Sine Befallniugshaswande i länen att afgifwa yttranden öfwer
förslaget och före den 1 Juli 1866 insända desta till Collegium, som
erhållit bemyndigande att genom bokhandeln tillhandahålla allmänheten
ett antal exemplar as berörda förslag och betänkande mot ett wistt pris
för exemplaret, samt att genom kungörande i allmänna tidningarne uppmana
dem, som dertill kunde flinta sig föranlätne, att inom nämnda tid
till Collegium inlemna sina yttranden om förslaget, hwarester detta embetswerk
egde att i anledning af sädana yttranden äfwensom de frän
Domkapitlen och presterskapet infordrade underdäniga utlåtanden, hwilka
efter hand från Kongl. Maj:t till Collegium öfwerlemnats, inkomma med
det ytterligare betänkande i ärendet, hwartill omständigheterna mä kunna
föranleda.

Efter det Wisby Domkapitel gjort underdånig framställning beträffande
tiden och sättet för anförande af underdåniga beswär öfwer de Domkapitlets
beslut, i hwilka ändring mä hos Kongl. Maj:t sökas, har Kongl.
Maj:t, med upphäfwande af hwad i fråga om beswärstiden från Gotland
är genom cirkulärbrefwet den 2 November 1791 stadgadt, funnit godt

Bil), till Riksd. Prot. 1867. 1:a Samt. 2:a Afdeln.

Universitet

terna.

Berättelse om hwad i Riket och dess

förordna, att sädana beswär skola till Ecklesiastik-Departementets Expedition
ingifwas af enskild person utom 30 dagar och af menighet inom 45
dagar från den dag, dä beslutet utfärdats, dock utan att härigenom ändring
sker i hwad kongl. brefwen den 8 December 1748 och 22 Oktober
1800 innehålla angående rättighet att i witza fall till Kongl. Maj:ts
Befallningshafwande inlemna beswärshandlingar.

Sedan Rikets Ständer anhållit om upphäfwande as de i äldre
författningar gifna stadganden angående sammanskott wid bröllopp och
barndop till understöd för lasaretten och de fattiga, har Kongl. Maj:t,
efter samtliga ecklesiastika Konsistoriers hörande, genom kungörelse den 11
Oktober 1866 förklarat, att, enär lasarettens bestånd numera är genom
särsriidt för dem afsedda medel betryggadt, och tillfälliga sammanskott åt
de fattiga lämpligare beredas friwilligt, de genom kongl. brefwen den 3
Mars 1743 samt den 4 April och 14 December 1753 t detta ämne
meddelade föreskrifter icke widare skola mara gällande.

I anledning as Rikets Ständers skrifwelse den 12 Juni 1866, i
fråga om tillgodonjutande af ömsesidig kompetens för Swenska och Norska
undersåtar till utöfning af wiha yrken, der yrkesexamen är i lag föreskrifwen,
har Kongl. Maj:t under den 11 sistlidne Oktober t nåder uppdragit
åt Chefen för Ecklesiastik-Departementet att från Norska RegeringsDepartementet
för det Inre inhemta närmare upplysningar i afseende pa
denna fråga, och derjemte anbefallt Sundhets-Colleginm och Kanslersembetet
för universiteterna att inkomma med underdåniga utlåtanden i
ämnet.

Beträffande den nya profehorsbeställning inom juridiska fakulteten
wid Upsala universitet, till hwilken lön blifwit wid sistlidne riksdag anslagen,
hade Kongl. Maj:t anbefallt Kanslersembetet att efter wederbörau -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

des hörande inkomma med förslag till det eller de läroämnen, som, med
afseende ä underwisningens behof och för handen warande förhållanden,
borde från de nuwarande juridiska professionerna afskiljas och till den
nya lärostolen öfwerflyttas; och sedan Kanslersembetet, i öfwerensstämmelse
med juridiska fakultetens yttrande, hemställt, att såsom läroämnen
för den nya professionen matte bestämmas Romersk rätt, juridisk encyklopedi
samt rättshistoria, har Kong!. Maj:t under den 16 sistlidne November
gillat detta förslag och förordnat, att ifrägawarande profetzorsbeställning
stall till ansökning kungöras.

Antalet af lärjungar wid rikets elementarlärowerk uppgår för nät»
warande till 13,500.

Pa grund af undergången afgangsexamen wid elementarlärowerkcn
hafwa under sistförflutna aret 314 ynglingar erhållit mogenhetsintyg såsom
i denna examen godkände.

Den kommission, som under den 12 Maj 1865 erhöll nådigt uppdrag
att granska för handen warande till elementarlärowerkens tjenst ut»
gifna läroböcker inom spräkunderwisningens område och att afgifwa utlåtande
så mål rörande de grundsatser, efter hwilka sådana böcker lämpligen
borde uppställas, som särstildt angående frågan om likstämmig
grammatikalisk behandling af de inom stolan förekommande språk, har
inkommit med underdånigt betänkande i ämnet, hwilket på Kongl. Majcks
nådiga befallning blifwit till trycket befordradt, för att till samtliga lärowerks-kollegier
utdelas.

På det att samma åtgärd måtte utsträckas äfwen till andra läroämnen,
har Kongl. Maj:t under den 14 sistlidne December förordnat eu
kommission för granflning af de läroböcker i historia och geografi, som
för närwarande begagnas wid elementarlärowerken, samt för afgifwand?

Elementar liirowerken.

Berättelse om hwad i Riket och dess

af utlåtande beträffande de grundsatser, efter hwilka sädana böcker böka
uppställas.

Enär för befrämjandet af underwisningen t musik, teckning och
gymnastik wid elementarlärowerken färstilda närmare förestrifter funnits
mara af nöden, bär Kongl. Maj:t, efter det Musikalista Akademien, Akademien
för de Fria Konsterna samt Direktionen öfwer Gymnastifla CentralJnstitutet,
jemlikt nådig befallning, afgifwit underdåniga förflag i ämnet,
funnit godt att under den 19 sistlidne Juni till hufwudsaklig ledning för
underwisningen i förenämnda ämnen fastställa färstilda planer; hwarjemte
Kongl. Majck under samma dag anbefallt samtliga Eforalstyrelser att ärligen
före Mars mänads utgång till nämnda Institut afgifwa berättelser
rörande underwisningen i gymnastik och wapenöfningar wid de färstilda
stiftens elementarlärowerk och pedagogier under föregående året.

Den wid 1862—1863 årens riksdag beslutade utwidgningen af
Halmstads stola till ett fullständigt lärowerk, äfwensom af åtskilliga twaoch
treklassiga skolor till femklassiga, har med innewarande läseär trädt i
werkställighet.

Pa grund af de till inrättande af nya lärowerk i Stockholm, Göteborg,
Trelleborg och Weruamo wid sistlidne riksdag bewiljade anslag,
har Kongl. Maj:t anbefallt Domkapitlen i Göteborg, Lund och Wexiö att,
sedan wederbörande kommuner blifwit hörda i fråga om det af Rikets
Ständer wid deha anslags bewiljande fästade förbehåll, inkomma med
underdåniga yttranden i ämnet, samt Direktionen öfwer Stockholms stads
undcrwisningswerk att afgifwa underdånigt utlåtande, huruwida hinder
möter för det nya femklassiga lärowerkets förening med gymnasium till
ett i öfwerensstämmelse med stolstadgans förestrift fullständigt elementar*
lärowerk.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Elfwa lärare-kandidater hafwa under arets lopp anmält sig till
genomgående af det för minnande af kompetens till läraresyhla wid elementarlärowerken
as Kong!. Maj:t sörordnade prof-är. Tre as dehe pasma
blifwit hänwisade till Upsala högre elementarlärowerk, tre till Stockholms,
tre till Lunds, samt en till hwartdera as Gcfle och Christianstads.

För att minna närmare upplysningar om lärowerkens tillstånd och
om underwisningens gäng, hafwa under aret inspektioner blifwit gjorda
wid lärowerken i Stockholm, Upsala, Linköping, Wexiö, Nyköping, Kalmar,
Helsingborg och Vstad, dels af Departements-Chesen, dels af Chefen
för den inom Departementet bildade afdelning för ärenden rörande den
högre underwisningen.

Kongl. Maj:t har under den 24 November 1865 förordnat, att de
lärarne wid elementarlärowerken och pedagogierna tillkommande penningelöner
frän statswerket stola, t likhet med hwad för embets- och tjenstemän
t allmänhet eget rum, från och med 1866 af Statskontoret qvartalswis
utanordnas och wederbörande tillhandahållas.

Med anledning af de anstag och län för uppförande eller utwidgande
af lärowerksbyggnader i Upsala, Westerwik, Skara, Wenersborg,
Christianstad och Carlstad, dem Rikets Ständer wid sistlidne riksdag
bewiljat, har Kongl. Maj:t sörständigat wederbörande Domkapitel att senast
inom 1868 ärs utgång hafwa wisat, att de för statsanslagens åtnjutande
stadgade särstilda wilkor blifwit uppfylda.

Föreslagna ritningar till nya lärohus i Upsala och Westerwik samt
till nytt gymnastikhus i Falun äro af Kongl. Maj:t gillade och faststälda.

I anledning af Rikets Ständers underdåniga strifwelse med anhållan,
att Kongl. Maj:t behagade låta utreda och undersöka, dels i hwad

Berättelse om hwad i Riket och dess

män offentliga läroanstalter för qtoinlig ungdom mä anses ytterligare
böra pa dct allmännas bekostnad upprättas, dels ock huru, i sädan händelse,
dylika anstalter böra organiseras, har Kongl. Maj:t tillsatt en
kommittö, som eget att till deltagande i sina öfwerläggningar inkalla andra
sakkunniga personer.

Gymnastik Af bett underdäniga berättelse, som, till ätlydnad af nädiga stadgan

Central-Insti tutct.

för Gymnastista Central-Jnstitutet, deff Direktion afgiswit om institutets
»verksamhet, inhemtas: att institutets lokaler blifwit utwidgade och underwisningsinatcriclen
gjord fullständigare; att lärarcpersonalen utgöres af
3 öfwerlärarc, 2 lärare samt 2 lärarinnor, hwarjemte nödigt antal biträden
tomt »vid de särstilda gymnastiska afdeluingarne anstälda; att
emellertid, dä institutets nya lokaler under är 1865 ännu icke alla »varit
tillgängliga, och icke heller alla lärareplatser tillsatta, samt dä blott en
ärsklcch af de tomte, i h»vilka elevernas antal bör ingå, hunnit mottagas
och undertoisas, arbetet under nämnda är endast »varit att anse
som en öfwergäng till den nya och uttvidgade »verksamhet, htvilken numera
tillhör institutet; att lärokursens manliga elever »varit till antalet
19 och de gtoiirliga 9; att antalet af den stolungdom, som undertoisats,
uppgätt till 675 från elementarlärowerken och 130 från flickskolorna; att
med gymnastik behandlade öfriga personer tomt 301, nemligen 283 patienter,
116 manliga och 167 qwinliga, samt 18 friska; att 11 elever,
htvaraf 9 gtoiirliga, blifwit utexaminerade, samt att resultatet af sjukbehandlingen
utfallit sä, att utaf de 283 patienterna 56 blifwit frusta,
200 förbättrade och 27 oförbättrade.

Folkunderwis- Sedan Kongl. Maj:t den 22 April 1864 förordnat, att åtta af
ningen. Folkskolelärare-Seminarier skulle bibehållas och träda i utwidgad

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

werksamhet, och denna förändring under aren 1864 och 1865 widtagits
med fem af deha läroanstalter, hafva från och med sistlidne hösttermin
äfwen de öfriga tvenne, nemligen seminarierna i Skara, Wexiö och Hernösand,
erhållit en dylik utvidgning, i sammanhang hwarmed ny aflöningsstat
för derwarande lärare blifwit upprättad och förhöjda anslag
bewiljats till hushyra, inredning, inköp af underwisningsmateriel m. ut.,
sä att den anbefalda reorganisationen af desta lärowerk numera är fullständigt
genomförd.

Med anledning af Rikets Ständers hemställan, att Kong!. Maj:t
mätte taga i öfwerwägande, huruwida i rikets westra del ett folkskolelärare-seminarium,
utom det i Göteborg, kunde mara behöfligt, har Kong!.
Maj:t förordnat, att seminariet i Carlstads stift skall fortfara och jemwäl
träda i utwidgad werksamhet samt förses med ökade lärarekrafter sä snart
för ändamälet erforderliga förberedande åtgärder blifwit widtagna.

I afseende pa seminariet i Wisby, hwilken läroanstalts indragning
pa grund as nädiga kungörelsen den 22 April 1864 bort ske wid slutet
af wärterminen 1866 och da redan till största delen blifwit werkstäld,
har Kongl. Maj:t, med anledning af derwarande Domkapitels anmälan,
att nägra wid seminariet intagne lärjungar ej wid nämnda tidpunkt
hunnit affatta den för afgång föreflrifna lärokursen, medgifwit att denna
läroanstalt fatt under sistlidne hösttermin fortsätta sin werksamhet; hwarefter
densamma, enligt Domkapitlets anmälan, upphört.

Folkflolelärarinne-seminariet i Kalmar har wid slutet af wärterminen
1866 indragits, hwarefter den detsamma tillhöriga underwisningsmateriel
blifwit dels för derwarande högre elementarlärowerks räkning inköpt, dels
för folkskolornas behof anwänd.

Kongl. Maj:t, som i anledning af Rikets Ständers framställning
uppdragit åt särskilde kommitterade att företaga granskning af det för folk -

Berättelse om hwad i Riket och dess

skolelärare-scminaricrna ben 21 Mars 1862 utsärdade reglemente, har,
sedan kommitterade utarbetat och öfwerlemnat förslag till förändradt reglemente
för deha läroanstalter, funnit godt att, med npphäfwande af det
förra samt hwad i ösrigt funnits föreskrifwet stridande mot de nya bestämmelserna,
under den 1 December 1865 fastställa förnyadt reglemente
för seminarierna till bildande af folkskolelärare och folkstolelärarinnor.

Kong!. Maj:t har jemwäl åt utsedde kommitterade uppdragit att afgifwa
förslag a den materiel, som för underwisningen i de särstilda läroämnena
wid seminarierna wore behöflig, och har, sedan kommitterade inkommit
med underdånigt utlåtande i ämnet, för höjande af den unhcr*
Visning i naturkunnighet som i seminarierna meddelas, anwisat ett belopp
af 8,000 r:dr till inköp af fysiska instrumenter för deha läroanstalter.

Enligt den för de utwidgade seminarierna upprättade stat, äro wid
hwarje sådan läroinrättning anstälde eu rektor och tre adjunkter samt
särstilde lärare i öfningsämnena. Derutom har, med afseende pa lärjnngarnes
stora antal wid seminarierna i Lund och Göteborg, eu fjerde
adjunkt blifwit anstäld wid hwardera af deha t två underwisningsanstalter.

Höstterminen 1866 uppgick elevernas antal wid lärare-seminarierna
till 584 och wid lärarinne-seminarierna till 159, eller tillsammans 743
elever.

Enligt erhållet uppdrag har Chefen wid den inom Ecklesiastik-Departementets
Expedition bildade afdelning för folknnderwisnings-ärenden år 1866
werkställt inspektion wid seminarierna i Stockholm, Upsala, Skara, Wexiö,
Lund och Göteborg.

För att tvinna fullständig utredning beträffande få tvål den yttre och
inre anordning, hwilken för setninarii-byggnader i allmänhet kunde tvära

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

mest lämplig, som ock det billigaste pris, för ywilket desamma, i förhållande
till det ä hwarje ort päräkneliga lärjunge-antal, skulle kunna uppföras,
har Kongl. Maj:t, pa hemställan af Rikets Ständer, låtit genom
särskilde kommitterade utarbeta normalritningar och förslag till dylika byggnader.

Den lokal i Stockholm, som tillförne begagnats af Sällskapets för
wexelunderwisningens befrämjande normalskola, men numera är upplåten
åt huswudstadens folkskolelärarinne-seminarium, har undergått den förändrade
anordning, som för deh närwarande ändamål erfordrats, och
hwartill medel blifwit af Rikets Ständer anwisade. För den tillämnade
seminarii-byggnaden i Linköping har tomt inom staden inköpts för det
anslag Rikets Ständer till nämnda byggnad anslagit, och för fortsättning
as byggnadsarbetet wid seminariet i Lund har Kongl. Maj:t, pa hemställan
af Domkapitlet derstädes, anwisat behöfliga medel af besparingarne
ä anslagen till folknnderwisningens befrämjande.

Efter det Rikets Ständer hemställt att, för ett ändamålsenligt ordnande
af underwisningen i trägärdsskötsel wid de utwidgade folkskolelärare-seminarierna,
åtgärder i sädant hänseende mätte till en början widtagas
wid vägra af de mest besökta bland deha läroanstalter, och sedan
förslag till nämnda underwisnings ordnande afgiswits utaf dertill i näder
utsedde kommitterade, har Kongl. Maj:t förordnat, att underwisningen
i berörda ämne stall till eu början fullständigare ordnas wid seminarierna
i Linköping och Lund, famt anbefallt wederbörande Domkapitel
att för detta ändamål ^vidtaga nödiga Åtgärder.

Sedan den tid af tre är, för hwilken inspektörer öswer folkstolorna
inom de särstilda stiften warit förordnade, gatt till ända med är 1866,

Vih. till Riksd. Prat, 1867. 1:a Samt. 2:a Afdeln.

Berättelse om htoad i Riket och dess

hafwa inspektörerna till Ecklcsiastik-Departementet ilig tf to it berättelser,
htoilka, utwisande en i flera riktningar tommen förbättring i folkflolewäsendet,
för närwarande äro under tryckning i ändamäl att till Domkapitlen
och Skolråden utdelas.

En ny högre folkskola har ar 1866 blifwit inrättad i Onsala församling
af Göteborgs stift, för hwilkcn skola särskildt reglemente är af
Kongl. Maj:t faststäldt.

Enligt föreskriften i nadiga cirkulärbreftoet den 24 Februari 1865,
haftoa samtliga Domkapitlen till Kongl. Maj:t inkommit med utlåtanden
angående folkfkolewäsendets tillstånd i pedagogiskt och ekonomiskt hänseende
inom de särskilda stiften toid flutet af nämnda är, jemte de till
upplysning i ämnet af Skolråden lemnade uppgifter, äftoensom inspektörernas
kontraktstois gjorda sammandrag af desta utgifter. Utaf omförmälda
utlätanden inhemtas, att toid berörda tid funnos i hela riket 9
högre folkskolor, 3,374 egentliga folkflolor, af htoilka 2,127 woro fasta
och 1,247 flyttande, samt 2,759 småskolor; att antalet barn inom skolåldern
utgjorde 598,146, hwaraf 303,924 gostar och 294,222 flickor;
att af detta antal blifwit under är 1865 underwisade i högre folkskolor
162, i fasta folkskolor 187,010, i flyttande 149,759 och i småskolor
120,850; att 30,861 barn undcrgätt pröfning toid afgång från folkskolan,
och att 18,874 begagnat fortsatt undertoisning sedan de från
skolan afgätt.

De medel, som Rikets Ständer för statsregleringsperioden 1864—
1866 anslagit till solkunderwisningens befrämjande, bleftoo till största
delen af Kongl. Maj:t utdelade toid flutet as är 1864, såsom i berättelsen
till sistlidne riksdag omförmälcs. Efter denna tid har Kongl.
Maj:t af nämnda medel bewiljat understöd: åt 27 församlingar för att
höja 31 examinerade lärares löner till stadgadt minimum; åt 5 forsam -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

lingar för att höja lika mänga examinerade lärares löner utöfwer minimibeloppet,
och åt 5 församlingar till inrättande af 15 nya småskolor. Derjemte
har bidrag af Lappmarks Ecklesiastikwerk tilldelats en enskild skola
för fattiga barn i Wilhelmina församling inom Hernösands stift.

För att bereda allmänheten tillfälle att taga kännedom om den för
närwarande i riket tillgängliga underwisningsmateriel, med mera som för
folkskolorna är af wigt, har Chefen för den inom Ecklesiastik-Departemcntet
bildade afdelning för ärenden rörande folkskolewäsendet låtit anskaffa
och wid den allmänna industri-utställningen i Stockholm under
nästlidne sommar förewisa åtskilliga prof pa sådan materiel, äfwensom
pa skolmöbler, samt planritningar till skolhus och skolträgårdar
m. in. Den för nämnda ändamål inköpta matcrielen, hwaraf en del
är pa begäran utlemnad för den blifwande utställningen i Paris, kommer
att wid folkskolelärarinne-seminariet i hufwndstaden fortfarande
hallas tillgänglig för allmänheten. Till detta seminarium är äfwen öfwerlemnad,
att derstädes förewifas, den underwisningsmateriel, som för
allmänna medel inköptes wid utställningen i London 1862 och hwilken
under twa ars tid, till följd af särskildt uppdrag, gjorts tillgänglig i en
för densamma hyrd lokal.

I ändamål att för nedsatt pris hållas folkskolorna till hända, äro
för närwarande under arbete och blifwa innewarande ar att tillgå: Läsebok
för folkskolan, Wäggkarta öfwer jordgloben af T. von Mentzcr, Stercometriska
figurer, och Samlingar as mineralier m. m., ordnade efter N.
I. Berlins Läsebok i naturlära.

Sedan Direktionen öfwer Gymnastiska Central-Jnstitutet, som den
9 Januari 1863 erhöll nådigt uppdrag att ga i författning om utarbetande
af program och reglemente för underwisningen i gymnastik och
militäröfningar wid folkfiolelärare-seminarier och folkfiolor, i sadant hän -

Berättelse om hwad i Riket och dess

seende afgifwit förslag jemte dertill hörande teckningar, har Kongl. Maj:t
förordnat, att detta förflag, benämndt "Anwisningar för underwisning i
gymnastik och wapenöfning wid folkskolelärare-seminarier och folkskolor",
stall genom Institutets försorg utgifwas från trycket, att hallas allmänheten
till hända för ett pris af högst 75 öre för häftadt exemplar; och äro
1000 exemplar eif detta arbete, jemte teckningar, för statens räkning inlösta.

Efter det filosofie doktorn Olof Eneroths "Handbok i Swenst pomologi"
fullständigt utkommit, hafwa 68 exemplar af arbetets senare afdelning
blifwit för allmänna medel inköpta, att nidelas som premier åt
feminarii-elever, hwilka utmärkt sig genom studier i trägardsstötsel.

Af en pa Finska språket utgifwen Läsebok för hem- och folkstolan
äro 500 exemplar af staten inlösta, att för nedsatt pris tillhandahållas
Sweriges Finfla församlingar, till begagnande wid barnaunderwisningen.

Sällskapet för wexelunderwisningens befrämjande, som anmält sig
mara sinnadt att utsträcka sin werksamhet till befordrande af folkbildningen
i allmänhet, oberoende utaf någon wih nnderwisningsmcthod, och fördenstull
antagit benämningen "Sällskapet för solkunderwisningens befrämjande",
har, uppå gjord underdånig hemställan, under den 27 Juli
1866 erhållit nådig stadfästelse å ett i anseende till berörda syftemål
uppgjordt förflag till åtskilliga ändringar i de för Sällskapet den 25
April 1822 utfärdade stadgar.

Sedan normalritningar till folkskolebyggnader, jemte bestrifning,
blifwit på nådig befallning genom Ofwer-Jntendents-embetets försorg
uppgjorda och från trycket utgifna, samt derefter kostnadsfritt hållits Skolråden
till hända, har, med anledning af nämnda Embetes anmälan, att
från åtstilliga kommuner framställningar blifwit gjorda om behöfligheten
af förflag öswer material-åtgången wid dylika byggnaders utförande, Embetet
erhållit befallning att uppgöra sådana materialförflag. Dehg arv

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

numera utarbetade och jemwäl af trycket utgifna, för att kostnadsfritt
tilldelas skolstyrelserna.

Plats för uppförande af stolhus äswensom för anläggning af stolträgärdar
har under tiden sedan sistlidne riksdag blifwit 26 församlingar
beredd genom meddeladt nådigt tillstånd att, mot mista wilkor, afsöndra
jord från ecklesiastika boställen.

Sedan Kong!. Maj:t åt särskilde kommitterade uppdragit att undersöka,
pa hwilka grunder folkskolelärares pensionering skulle ändamalsenligast
kunna ordnas, och kommitterade utarbetat sörstag till reglemente
sa wäl för en pensionsinrättning som för en enke- och pupillkaha för
folkskolelärare, samt Rikets sist församlade Ständer anwisat medel till
bildande och upprätthållande af desta anstalter, har Kong!. Maj:t fastställt
reglemente för pensionsinrättningen och i enlighet med detsammas
35:e § förordnat direktion för inrättningens sörwaltning, samt derjemte beträffande
förstaget till reglemente för folkskolelärares enke- och pupillkasta
förordnat, att detta stall undergå ytterligare beredning innan det af
Kongl. Maj:t företages till slutlig pröfning.

Medelst lemnade understöd af Rikets Ständers anstag till resestipen- Vetenskap,
dier samt läroböckers och lärda werks utgifwande har Kongl. Maj:t sort-^konst sam?
farande beredt wetenstapsidkare tillfälle dels att genom resor befordra sina anttqmteterforskningar
och studier, dels att allmängöra resultaterna af sina lärda undersökningar.
I afseende på ett och annat wetenstapligt arbete har Kongl.

Maj:t funnit lämpligt att wid understödet till dest utgifwande fästa det
wilkor, att ett wistt antal exemplar deras skulle för statens räkning aflemnas.
Dosta exemplar hafwa blifwit utdelade till de offentliga bibliothekerna
i riket, samt, i män af arbetets beskaffenhet och dä tillgängen
medgifwit, anwändts såsom premier åt lärjungar wid de allmänna elemen -

Berättelse om hwad i Riket och dess

tarlärowerken. — Med det anslag Rikets Ständer bewiljat till offentliggörande
af handlingar, som äro af wigt för fäderneslandets historia, har
Riksarkivet under sistförflutna äret utgifwit tredje bandet af konung Gustaf
I:s registratur, omfattande är 1526, och första bandet af en förteckning
öfwer de i Riksarkivet befintliga pergamentsbref, med angifwande af
deras hufwndinnchäll, hwilket band inbegriper tidrymden 1351—1382.
Af deffa bada arbeten är, liksom af de för samma medel förut ombesörjda,
ett antal exemplar utdeladt till rikets offentliga bibliotheker.

Pä undcrdänig framställning i fråga om anwändandet af de samlingar,
som gjordes under den wetenskapliga expeditionen till Spetsbergen är
1861, har Kongl. Maj:t sörordnat, att deffa skola anwändas till förökande
af förrädcrna t Naturhistoriska Riksmuseum, men att sädana fö remäl,

som icke äro för detta museum behöfliga, må genom Wetenskaps Akademiens

försorg utdelas till universiteterna i Upsala, Lund och Helsingfors
samt, i män af tillgäng, till Göteborgs stads museum, rikets
högre elcmentarlärowerk eller andra inrättningar, för hwilka de kunna
Mara lämpliga.

Det pä Swenska Akademiens stat uppförda, till Kongl. Maj:ts disposition
stälda ärliga anslag af 6,000 riksdaler, hwilket är bestämdt att

anwändas till understöd ät yngre, mindre bemedlade personer, som wisa
framstäende anlag för Witter werksamhet, har för är 1866 blifwit enligt
Akademiens förstag utdeladt.

Som ätskilliga bestämmelser i de stadgar, hwilka den 20 Maj 1846
faststäldes för Akademien för de Fria Konsterna, numera befunnits päkalla
ändring, har Kongl. Maj:t, i hufwudsaklig öfwerensstämmelse med
ett af Akademien uppgjordt förslag, låtit för henne den 2 Januari 1866
utfärda nya stadgar. Sedan wid sistlidue riksdag förhöjning i Akademiens
statsanslag bewiljats, pa det fullständigare underwisning i hennes sär -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

skilda skolor mätte kunna meddelas, och Akademien pa nådig befallning
afgifwit förslag till de bewiljade medlens anwändande för det af Rikets
Ständer assedda ändamål, har ny stat för Akademien blifwit af Kongl.
Maj:t faststäld. Beträffande Rikets Ständers i sammanhang med berörda
anslagsförhöjning gjorda hemställan, huruwida de i Akademiens stat
för närwarande uppförda konstnärsarfwoden borde fortfarande bibehällas,
har Kongl. Maj:t, ester Akademiens hörande, funnit godt bestämma, att
de för en miniaturmålare och eu kopparstickare upptagna arfwoden skola
wid nuwarande innehafwares afgång indragas till statswerket. — Med anledning
as det wid senaste riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition stälda
anflag. för att bekosta gjutning i brons af bildhuggaren profetzor Molins
grupp "Bältespännare", har Kongl. Maj:t anbefallt Öfwer-Jntendentsembetet
att gä i författning om inköp för statens räkning af en sådan
bronsafgjutning och att i män af behof lyfta de dertill anwisade medel.

Efter det Rikets Ständer bewiljat c it tillökning i Musikaliska Akademiens
statsanslag, för att tjena till utwidgning af hennes lärowerk,
har Kongl. Maj:t godkänt Akademiens förslag till beloppets anwändande
och fastställt reglemente för det musikaliska lärowerket eller sä kallade Conservatorium.

Den as Witterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien förordnade
Antiqvitets-Jntendenten har för är 1865 afgifwit embetsberättelse, hufwudsakligen
innehållande "Anteckningar ur Nerikes folklif". Under är
1866 har Intendenten, efter Akademiens anwisning, företagit en forskningsresa
i Wermland, och berättelse om hans der gjorda antiqvariska
undersökningar är att snart sörwänta. — Rikets Ständers anflag till bekostande
af runstenars uppsökande och afteckning sanit teckningarnes utgift
wande har fortfarande uppburits as sornforskaren Richard Dybeck, som fortsatt
sina undersökningar i landskapen omkring Mälaren och under förflutna

National»

Museum.

Berättelse om hwad i Riket och dess

aret utgifwit ett nytt häfte af sitt arbete "Swerikes Run-urkunder", hwaras
50 exemplar aflemnats för statens räkning och blifwit till rikets offentliga
blbliotheker och högre elementarlärowerk utdelade. — Det anslag, som
bewiljats för undersökning af fäderneslandets fornlemningar och upprättande
as förteckningar öfwcr sädana, har nämnda Akademi anwär.dt, säsom
tillförne, att understödja sornminncssöreningar i landsorterna och enskilde
af Akademien utsände forskare, hwarigenom flera wärderika beflrifningar
öfwer minnesmärken från Sweriges forntid framkallats. —
Hwad flutligen beträffar det åt samma Akademi anwisade anflag till
utgifwande af planschwerk öfwer fornsaker och andra märkwärdighcter i
statens Historiska Museum in. ut., har dermed bekostats ett arbete öfwer
Sweufla sigill från medeltiden, hwars första band nu är afflutadt, innehållande
de för tvär konst- och personalhistoria mest betydande sigillen från
äldsta tider intill år 1350, hwilka sigillritningar med dertill författad bestrifning
utgöra ett oundgängligt och af historieforskare efterlängtadt supplement
till den wigtiga urkundsamling, som utgifwes under namn af
"Swcnstt Diplomatarium".

Sedan National-Museibyggnaden numera åt t det närmaste fullbordad,
och de föremål, som wid werkstäldt urwal bland statens konstsamlingar
ansetts förtjenta att i Museum upptagas, äfwensom de under
Witterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademiens wård stalda samlingar,
jemte Kongl. Lifrustkammaren, blifwit der inrymda, har Kong!. Maj:t
förordnat, få wäl att byggnaden med den för dch allmänna wård och tillsyn
anstålda personal skall sta under Ofwer-Jntendents-cmbetets inseende
och förwaltning, på sätt och i den ordning förestrifwct är rörande Kronans
hus och byggnader i hufwudstaden, förn aflura att National-Musei konstafdelning
stall, liksom förut Kongl. Museum, tills widare sta under

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

samma Embetes styrelse och uppsigt. Derjemte har Kongl. Maj:t låtit
genom särskilde kommitterade utarbeta förslag till reglemente rörande förewisningen
af National-Musei samlingar äfwensom ordningen inom Museibyggnaden,
och under den 26 Oktober 1866 utfärdat föreskrifter t sådant
hänseende, att tills widare mara gällande.

I anledning as Rikets Ständers framställning om ändring as 14 § Fcntigward.
i fattigwardsförordningen den 13 Juli 1853, rörande fattigunderstöd för
personer af manskapet wid wärfwade arméen eller flottan, för handtwerkare
och arbetare wid Kronans mars eller werkstäder, eller för deras hustrur och
barn, har Kongl. Maj:t infordrat utlåtande af Sin och Rikets Kammarrätt.

Utaf anllaget till den fattigwärd, som bör med allmänna medel bekostas,
har Kongl. Maj:t fortfarande ställt särstilda belopp till disposition
af Sine Befallningshafwande i Jämtlands, Westerbottens och Norrbottens
län, att anwändas såsom understöd åt särdeles behöfwande bland Lappallmogen.

Då Rikets Ständer i underdånig flriswelse den 18 Februari 1863Sjukwärd o»
hemställt, att Kongl. Maj:t wille i sammanhang med pröfningen af upp- inräthdngat
gjordt fö-stag till lag rörande sundhetsförhällandenas ordnande i riket taga
i nådigt öfwerwägande, hwilka förestrifter kunde böra uti nämnda lag inflyta
i ändamål att förekomma den elakartade sjukdom, benämnd Fosfornekros,
som yppat sig bland de wid fosfortändsticksfabrikerna anstälda arbetare,
har Sundhets-Collegium erhållit uppdrag att afgifwa förflag till
författning i sådant hänseende.

Enär hospitalet t Malmö, affekt för Sweriges folkrikaste landstap
och näst Wadstena hospital inrymmande det största antalet sinnessjuka, icke kunBih.
till Riksd. Prot. 1867. 1:a Samt. 2:a Afdeln.

Berättelse om hwad i Riket och dess

nät, till följd af sitt läge och sin beskaffenhet i öfrigt, bringas i det stick
som senare tiders äsigter om sinnessjukas behandling fordra, och Rikets
Ständer, sedan i anledning häraf förslag hos dem blifwit framstäldt om
ifrägawarande hospitals flyttning till annan, lämplig plats inom landstapet
Skäne samt om medels anwisande för sädant ändamål, i underdånig
strifwelse anhällit, att Kougl. Maj:t, efter behörig utredning, huruwida
nytt hospital för rikets sydligaste provinser wore af oundgängligt
behof päkalladt, äfwensom angående beloppet as de med en sådan anstalts
inrättande förenade kostnader, wille till Riksdagen göra den framställning
i ämnet, hwartill förhällandena kunde finnas föranleda, har Kongl. Maj:t
meddelat Serafimer-Ordens-Gillet befallning att täta anställa undersökning
ont den plats, dit Malmö hospital mä kunna lämpligast förläggas, samt
uppgöra fullständig byggnadsplan och dertill hörande kostnadsförflag, äfwensom
att i ämnet afgifwa eget underdånigt utlåtande.

Provincial- Sedan wid sistlidne riksdag statsanflag bewiljats till aflöning åt sex
äkarewärden . „ . . .

m. m. nya provincial-läkare, med wilkor att mwanarne t de dlstrckter, der detze
läkare lomme att anställas, ställe pa egen bekostnad åt dem anskaffa och
underhålla bostäder, har Sundhets-Collegium erhållit nådig befallning att
afgifwa underdånigt förflag och utlåtande i afseende pa bestämmandet as
de orter, inom hwilka de nya läkarebeställningarne mä anses mest behöfliga,
och att derwid foga wederbörande kommuners yttranden i staga om före*
nämnda, wid aflöningsanslaget fästade wilkor.

I anledning af Rikets Ständers bifall till Kongl. Majlls framställning
om 22 extra provincial-läkare-befattningars uppförande pa ordinarie
stat, hafwa defia befattningars innehafware, uppå Sundhets-Collegii underdåniga
anmälan, erhållit nädiga fullmagter såsom ordinarie provincialläkare.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Åt en af Östeby-Garns och Österåkers kommuner antagen läkare
samt åt tumme distriktsläkare, den ene inom Westra Sallerups m. st.
socknar, den andre inom Jemshögs socken, har Kongl. Mast! medgifwit
rättighet till tjenstärsberäkning lika med civile läkare i statens tjenst, på
de wilkor som i kongl. kungörelsen den 17 Oktober 1840 finnas föreskrifna,
och hafwa tjenstgöringsdistrikter bliswit för detze läkare bestämda.

Enahanda rättighet har tillerkänts andre läkaren wid H. K. H. Kronprinsehan
Lowisas wärdanstalt för sjuka barn, under wilkor, bland annat,
att berättelse om sjukwärden wid denna inrättning stall till SundhetsCollegium
årligen afgifwas.

Efter det Rikets Ständer wid nästlidne riksdag anslagit ett belopp uppfostrmgs.
af 20,000 riksdaler, att enligt Kongl. Majcks disposition anwändas till Äfstumm"/
understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa
döfstumma barn, med wilkor att högre anflagsbelopp ej må någon anstalt
tilläggas än som motswarar 100 riksdaler för hwarje å anstalten intaget
barn, har Kongl. Maj:t förständigat Direktionen öfwer Allmänna
Institutet för döfstumma och blinda att inkomma med underdämgt utlåtande
angående de wilkor och garantier, under hwilka isrågawarande
uppfostringsanstalter må kunna komma i åtnjutande af understöd från
omförmälda anstag.

Sedan, uppå Kongl. Maj:ts wid sistlidnc riksdag aflåtna nådiga FannattvUsta
proposition om förhöjdt anstag till Farmacevtista Institutet, Rikets Ständer
bewiljat, bland annat, 2000 riksdaler med hänseende till ifrågastäld
styldighet för Institutets lärare att deltaga i provisors- och apothekareexamen,
har Kongl. Majck, efter wederbörandes hörande, förordnat, att
den andel i nämnda examen, förn enligt 8 § i gällande reglemente för

Berättelse o in hwad t Riket och dess

apotekare as den 11 Augusti 1819 tillhört profehorerna i naturalhistoria
och kemi wid Caroliuska Medico-Kirurgista Institutet eller deras adjunkter,
skall från och med är 1867 och tills widare, sa länge det as Rikets
Ständer för ändamålet bewiljade anstag utgår, eller intill deh annorlunda
timber sörestrifwet, öfwerflyttas på lärarne wid Farmacevtista Institutet,
och anstaget fördelas mellan lärarne i kemi och mineralogi samt farmakognosi
och naturalhistoria, på sätt Direktionen för Institutet ansett lämpligt;
hwarjemte Kongl. Maj:t anbefallt Sundhets-Collegium att rörande
provisors- och apothekarc-examens undergående meddela de närmare före*
flrifter i öfrigt, hwilka kunna befinnas nödiga, få mål med afseende på
sörberörda öfwcrflyttning, förn till följd af farmaciens framsteg under
senare tider och deraf beroende stegrade examensfordringar.

Twå nya apothek, med personligt privilegium, äro under tiden sedan
nästlidne riksdags början beslutade, att anläggas det ena i närmaste
grannskap af provincial-läkare-stationen i Hellefors distrikt inom Örebro
län, det andra i närheten af Löwenströmska lasarettet uti Hammarby
socken inom Stockholms tätt.

Barnmorskornas antal t riket uppgick år 1863 till 1,658 och år
1864 till 1,681, af hwilka under det förra året 121 och under det senare
116 woro befatta i Stockholm, de öfriga i andra städer och på landsbygden.
Under åren 1865 och 1866 bleswo wid läroanstalterna t barn»
morskekonsten 212 elever underwisade, utexaminerade och såsom barn»
morskor godkända, nemligen i hufwndstaden 97, i Göteborg 83 och i Lund
32. Bland utexaminerade hafwa i Stockholm 84 och i Göteborg 51
elever, som gjort sig wäl kända för kunskap och färdighet i den egentliga
barnmorstekonsten, äfwensom för pålitlighet och ett i allo hedrande upp -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

förande, erhållit underwisning i den instrumentala förlotzningskonsten och
wid anstäld examen befunnits eget den skicklighet deri, att de förklarats
behöriga till densammas utöfning.

Antalet as vaccinerade barn steg är 1864 till 101,361 och är 1865Skyddsk°pptill
104,240. För nitisk och skicklig utöfning af skyddskoppympningen ut- l)m*)nin9ett''
delades belöningar dels i medaljer, dels i penningar och dels i vaccinationsinstrumenter
är 1864 till 121 och följande året till 126 personer.

År 1864 underwisades wid Veterinär-inrättningen i Stockholm 33 Vetermärelever
och derutom 11 i hofbeslagskonsten; wid den i Skara 20 veterinär- Wafenbet''
elever och 9 till hofflagare. Wid Veterinär-inrättningen i Stockholm aflade
5 och wid den i Skara 10 elever fullständig djurläkare-examen.

Sedan Rikets Ständer bewiljat ett anflag pa extra stat af 3000
riksdaler ärligen till lön åt en lärare wid Veterinär-inrättningen i Stockholm,
med hufwudsaklig befattning att handleda eleverna i praktifl sjuk.
wärd utom inrättningen, har Kongl. Maj:t anbefallt Sundhets-Collegium
att, i den ordning 15 § i reglementet för nämnda inrättning den 6
Augusti 1859 bestämmer, för är 1867 förordna lämplig person att i
ambulatorisk klinik gifwa handledning åt eleverna wid ifrägawarande
läroanstalt.

Kongl. Maj:t förblifwer Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse wälbewägen. Stockholms Slott den 19 Januari 1867.

C A R L.

Louis De Geer.

Bil), till Riksd. Prot. 1867. l:a Samt. 2:a Afdeln.