om hwad i Riket och desi Styrelse sig tilldragitsedan sista Riksdag; (Framställning / redogörelse 1868:Rber)

Berättelse

om hwad i Riket och desi Styrelse sig tilldragit
sedan sista Riksdag;

Gifwen Stockholms Slott ä Rikssalen bett 17 Januari 1868.

X*/metigeå politiska förhållanden hafwa under den ttb, förn från sednast
riksdag förflutit, icke undergått några förändringar. De cga fortfarande
sitt uttryck i wänskapliga förbindelser med alla främmande Makter.

Forhällande
till främmande
Makter.

Pa grund af ett utaf Kongl. Jtalienfla Regeringen wäckt förslag ^DeklaraUon

har genom ministeriell Deklaration, undertecknad i Stockholm den ZO inelse frän ut ''

fftjlber, m. m.

November och t Florens bett 18 December 1866, öfwerenskommelse
blifwit träffad angående befrielse för Swenska och Norska underfäter i
Italien samt för Italienska underfäter t Swerige och Norge från utgörande
af utskylder såsom ersättning för perfonlig tjenstepligt, äfwensom
från deltagande uti inhemskt twängslän, m. in.

Till bett i Paris, under den 17 Mai 1865, afslutade internationella Telegraf "

konventton.

Telegraf-Konventionen hafwa additionella Artiklar blifwit undertecknade
jemwäl i Paris den 8 April 1867. Dessa Artiklar afse berörde KonBih.
till Riksd. Prot. 1868. 1:a Samt. l:a Afdeln. 1

Riksdags-Berättelsen.

Postfördrag.

General-konsulat
för ätflilliga
OstAsiatifla

länder.

JustitieStatsministerns
embetsberättelser.

Nnions komitön.

Berättelse om hwad i Riket och dess

ventions tillämpning pa bett Telegraf-korrespondens, som med Algeriet
och Tunis utwexlas.

Emellan de förenade Rikena och Kejsardömet Frankrike har i Paris,
bett 31 Oktober 1867, blifwit afslutadt ett Postfördrag, som är ratificeradt
af Hans Maj:t Konungen bett 22 November samt af Hans
Maj:t Franstttämtetts Kejsare bett 13 November samma är.

I sammanhang med Kongl. Maj:ts beslut om en allmännare reglering
af de förenade Rikettas konsulattväsende har ett General-konsulat
för ätskilliga Ost-Asiatifla länder blifwit upprättadt.

Enligt de för afgifwande af Justitie-Statsministerns embetsberättelser
frän domstolar, samt polis- och werkställande myndigheter för är
1865 inkomna tippgifter har antalet anhängiggjorda ärenden nämnda är
utgjort, af twistemäl 46,041, deribland konkursmäl 1,675; af alla konkurs-
och urarfwamäl, utan afseende ont twistefräga t bettt till domstols
afgörande hänskjutits, 3,982; af skuldfordringsmäl hos Kongl. Majlls
Befallningshafwande 171,512; af andra civila ärenden 332,866; samt
af brottmål 38,593. — I de samma är afgjorda brottmål hafwa ätalats
39,019 särskilta lagöfwerträdelser och blifwit sakfällde 31,208 personer,
ttemligen 28,836 män och 2,372 qwinnor. Bland dessa hafwa blifwit
dömde till dödsstraff 8 män och 1 qwinna, till straffarbete 1,244 män
och 246 qwinnor, till fängelse 363 män och 55 qwinnor, till annan
urbota bestraffning 120 män och 1 qwinna, samt till endast böter 27,101
män och 2,069 qwinnor.

Den Komité af Swenske och Norske titan, som, enligt hwad i föregående
berättelser sörmäles, blifwit af Kongl. Maj:t tillsatt för utarbe -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

tande as förslag till förändrade bestämmelser angående de förenade Rike-,
nas unionella förhållanden, har under ar 1867 afslutat sina arbeten samt
till Kong!. Mast inkommit med underdånigt betänkande och förflag till
ny Föreningsakt. Öfwer detta förslag har Kongl. Mast i sammansatt
Swenskt-Norskt Statsråd infordrat Norska Regeringens yttrande; men
detta har ännu icke till Kongl. Maj:t inkommit.

I anseende till den alltmer ökade balansen af oafgjorda mål i Hofrätten
öfwer Skäne och Blekinge, har Kongl. Maj:t, för att i någon "ing^med m
män afhjelpa detta för rättssökande menliga förhållande, medgifwit att
denna Hofrätt, som eljest bestar af torn afdeluingar, singe under tiden
frän och med den 1 November 1867 till bett 1 Maj innewarande är
arbeta ä tre asdelningar.

Sedan Trelleborgs stad genom Kongl. Maj:ts nädiga Bref bett 11 h^örand?M
Oktober 1866 erhällit egen jurisdiktion, har Kongl. Maj:t, i anledning af w^waNrets
wäckt fråga om till hwilken walkrets för riksdagsmannawal Trelleborg mannamån
säsom stad borde höra, förordnat att staden, säsom belägen emellan städerna
Åstad samt Skanör och Falsterbo, skall med dem till eu walkrets
sörenas.

Ester wederbörande förstag, har Kongl. Maj:t meddelat föreskrifter Organisation
rörande förändrad organisation af Rädstufwurätten och Magistraten i Et^^MaWesteräs,
äfwensom angående indragning af twä borgerliga Radmans- ■
tjenster i Örebro; hwarjemte Kongl. Maj:t fastställt ny ordning för borg- Walordninmästare-wal
i städerna Geste, Linköping och Jönköping.

I anledning af Rikets Ständers begäran i skriswelse bett 28 Maj
1866, har Kongl. Mast förklarat, att bett, som hädanefter till Härads- fullmakter.

Reglering a
domstolsmdel
ningen.

Gemensam

tingsstad.

Fängelsebyggnaden
i
Hudikswall.

Berättelse om hwad i Riket och dess

hösdinge-embete warder i näder utnämnd, skall tills widare mara flyldig
underkasta sig den förändring icke allenast, pa sätt hittills i Häradshöfdinge-fullmakter
stadgats, i löneförmåner, utan jemwäl i domsagans område,
som framdeles fatt blifwa bestämd, samt anbefallt Hofrätterna att,
dä Häradshösdinge-embete kungöres ledigt, om detta wilkor i kungörelsen
införa underrättelse.

i För tillwägabringande af ändring och rättelse uti hittills för ef unna
oregelbundenheter uti landets judiciella indelning, har, till följd af gjorda
framställningar, Kongl. Maj:t sörordnat: att Carl Johans församling
i Göteborgs och Bohus län skall, jemte åtskilliga andra lägenheter, såsom
förstad förenas med Göteborgs stad och läggas under stadens jurisdiktion;
att z mantal N:o 65 Westra Tubbaryd, af hwilket hemman z
mantal redan genom Kongl. Resolutionen den 8 December 1771 bliswit
underlagdt Carlshamns stads jurisdiktion, lita i judicielt hänseende warda
i dest helhet förlagdt från Bräkne härad under Carlshamns stads
domwärjo; att byarna Bäckeänget, Ramsnäs och Riset skola t judicielt
hänseende mara förenade med Sundborns tingslag; och att ätstilliga till
Eskilstuna stad angränsande lägenheter skola skiljas från Öster- och WesterRekarne
härader samt förenas med Estilstuua stad.

Pa gjord framställning har Kongl. Maj:t förordnat, att Bergsjö,
Forssa, Delsbo och Enängers tingslager skola ä det beslutade nya kronohäktet
i Hudikswall hafwa gemensam tingsstad för ransakning t brottmål
med häktad Person.

För byggandet af nyhnämnda häkte har Kongl. Maj:t fastställt underdåniga
ritnings- och kostnadsförslag samt, med antagande af wissa
kommuners anbud om bidrag till fängelsebyggnaden m. in., medgifwit

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

att fängelset finge begagnas såsom kronohäkte för Hudikswalls stad samt
Norra Helsinglands och Westra Helsinglands domsagor, äfwensom till ransakningshäkte
för staden. Arbetet ä denna fängelsebyggnad har fistlidne
är börjat.

Den i berättelsen till förra Riksdagen omförmälda tillbyggnaden wid ^Tillbyggnad
kronohäktet ä Långholmen har blifwit werkställd och under ar 1867 till häktets Lång.
begagnande upplåten.

Nådigt Reglemente för Läns- och Kronocellsängelserna i riket har f|cf|”se"|tc.
blifwit utfärdadt, hwarjemte Kongl. Maj:t meddelat nädiga föreflrister fängels^n».
angående tillsyningsmän wid Rikets kronohäkten.

Kongl. Maj:t, som under den 3 Maj 1867 utfärdat den af Kongl. $n9,"°raarnmn''
Maj:t föreflagna, as Riksdagen antagna lag angående efterbildning as
konstwerk, har till nedannämnde as sednast församlade Riksdag afgifna
förflag till lagförändringar, öfwer hwilka Kongl. Maj:t icke kunnat före
Riksdagens åtskiljande meddela beslut, sedermera, i den ordning 87 §
Regeringsformen föreskrift»^, lemnat nådigt bifall och lätit ä dessa förslag
grundade förordningar under följande dagar utfärdas, nemligen:

1867 den 22 Oktober, angående ändring af 16 Kap. 5 och 13 §§

Jorda-Balken;

„ s. d. angäende tillägg till 17 Kap. 6 § Handels Balken

i sräga om jordegares förmånsrätt till
x '' arrendators lösegendom;

„ den 5 November, angäende förändrad lydelse af wittneseden; och
„ s. d. angäende föräridrad lydelse af 51 § Konkurslagen;

hwarjemte Kongl. Maj:t, i hufwudsaklig öfwerensstämmelse med Rikets
Ständers i underdäitig skrifwelse den 2 December 1863 gjorda framställ -

Berättelse om hwad i Riket och dess

ning, under bett 10 Maj sistlidne är utfärdat nådig Kungörelse angående
wih tib, inom hwilken kartor och skifteshandlingar stola af Ordförande i
Egodelningsrätt till Landtmätare återställas m. in., äfvensom i enahanda
ämne beslutat ett tillägg till Instruktionen för Kongl. Maj:ts
Nedre Justitie-Revision.

Öfwer de af sednaste Riksdag beslutade lagförändringar, hwilka
Kongl. Maj:t ansett Sig ej böra bifalla eller förn ej hunnit sä beredas
att de kunnat slutligen afgöras, will Kongl. Maj:t meddela särflilt berättelse,
upptagande de fläl, som hindrat förstagens antagande eller slutliga
föredragning.

Komité för
ordnande af
Haradsrät- lönn
temas arbets -

I anledning af Rikets Ständers i underdånig strifwelse bett 28 Maj
gjorda framställning om behofwet af förändrade stadgauden rörande

domstolsinrättningen a landet, i syfte att förekomma den nu öfwerklagade

längsamheten i lagskipningen, har Kongl. Maj:t uppdragit åt en Komité

att, för winnande af det i Rikets Ständers strifwelse omförmälda syftemål,
utarbeta förslag till förändrade stadganden angående Häradsrätter -

nas arbetssätt, äfwensom till de öfriga förestrifter, förn, dermed egande
sammanhang, kunde finnas erforderliga och lämpliga.

förslag"till ®en af Kongl. Maj:t förordnade Komité för utarbetande af sörän qäendEt

till ^rake stadgattden till betryggande af eganderätt till fast egendom och af
fast egendom, iateckningssäkerhet har under är 1867 afslutat sina arbeten; och har
tryckning af Kornitens förflag under förliden höst pägätt. ,

fgörom8iuaL Dfwer det i berättelsen till sednast församlade Riksdag omförmälda
tenrätten. förslag till ny lag rörande wattenrätten hafwa wederbörandes yttranden
ännu icke fullständigt inkommit.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

I samma berättelse omförmäldes att ett förslag till ny rättegängslag Kngslagstiftför
krigsmakten blifwit inom Justitie-Departementet upprätta^ och öfwerlemnadt
till grailflning af den Komité, som förut asgifwit yttrande öfwer
upprättadt förslag till strafflag för krigsmakten till lands och sjös. Sedan
denna Komité med det infordrade utlåtandet öfwer förslaget till rättegängslag
inkommit, har öfwer detta förflag infordrats yttrande från Högsta
Domstolen, till hwars granskning jemwäl öfwerlemnats ett inom JustitieDepartementet
upprättadt förflag till förordning om nya krigslagens införande
och hwad i afseende derå iakttagas skall. Högsta Domstolens Mlätanden
öfwer dessa förslag har ännu ej till Kongl. Maj:t inkommit.

Den, pa sätt i berättelsen till förra Riksdagen förmäles, af Kongl. Förslag Mlag

'' T 1 , „ rörande Lap Mani

nedsatta Komité för utarbetande as förslag till ordnandet af sör-parnaidesör ■*

1 0 enade Rrkena.

hållandena rörande Fjellfinnar och Lappar har under sistlidne ar till
Kongl. Maj:t asgifwit underdånigt betänkande med förslag till lag rörande
Lapparna i de förenade Rikena. Detta förflag har öfwerlemnats till
Högsta Domstolens granskning, men dest yttrande har ännu icke afgifwits.

Sedan Komiten för salpeterärendena afflutat sina arbeten, har upplöst em*

, betswerk.

nämnde Komité, i öfwerensstämmelse med Kongl. Maj:ts den 28 December
1866 fattade nådiga beflut, blifwit upplöst samt dest återstående kontanta
medel till Riksgälds-Kontoret levererade och dest handlingar till
. Armeförwaltningens Artilleri-Departement aflemnade.

Indelta Armeens wapenöfningar hafwa ilnder år 1867 werkställts Indelta Ar o

-rnöens Wapew

till den utsträckning, som genom 1858 ars underhalls-reglemente bestäm- ofnmgar.
des; dock hafwa regementsmötena wid de regementen, förn deltagit t det
år 1867 å Ladugårdsgärdet sammandragna öfningsläger, måst, med lindan -

Bewäririgs manflapet.

Tjenstgörings reglemente.

Rikets Militär-indelmng.

Berättelse om hwad i Riket och dess

tag endast för ett regemente, inställas, för att till kostnadernas bestridande
för berörda öfningsläger bereda erforderliga medelstillgängar. Norrbottens
och Westerbottens Fältjägare-corpser, som tomt afsedda att uti
nämnda öfningsläger deltaga, hafwa, till följd af sjöfartens sena öppnande,
ej kunnat sjöledes till Stockholm transporteras och derföre, till
undwikande af dyra marschkostnader, fatt i hemorten gwarbliftoa, hwarjemte
regementsmötena äswen wid dessa corpser tomt inställda. Öfningslägret
pa Ladugårdsgärdet fortgick frän den 22 Juni till bett 6 Juli.
För att utbilda skjutstickligheten hos Armeens starpstyttar hafwa äfwen
är 1867 särskilda möten med detta manskap tomt wid samtliga indelta
Infanteri-regementen och corpser anbefallda.

Betoäringömanflapets wapenöfningar hafwa försiggått efter gifna
förcflrifter. Den åt betoäringsskyldig lemnade rättighet att, mot erläggande
af toih afgift, minna befrielse från wapenöfning i fredstid har år
1867 begagnats eif 677 personer. Wapenöfningsfrihets-afgiften har af
Kongl. Maj:t fortfarande för nämnda år tomt bestämd till 100 R:dr,
hwilka medel kommit Allmänna Betoäringsfonden tillgodo. Såsom bewäringseliter,
för hwilka kostnaden till en del utgår från nämnda fond,
äro för närwarande antagne 230 personer.

Förnyadt Tjenstgörings-reglemente för Armeen, i hwad rörer tjensten
i fält, har blifwit faststäldt och till trycket befordradt.

För att bereda en lämpligare fördelning af truppstyrkan de särskilda
Militär-Distrikten emellan, har Kronobergs regemente blifwit öfwerflyttadt
till Första Militär-Distriktet, Södermanlands regemente till Fjerde och
Dal-regementet till Femte Militär-Distriktet.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

De friwilliga skarpskytteföreningarnas antal uppgår för närwarande Friwilliga
till 301 med en sammanlagd styrka, som, wid det förhållande, att upp- föreningar
gift derom frän flera föreningar för sistförflutna aret ännu saknas, endast
approximativt kan uppgiswas till omkring 36,600 aktiva medlemmar.

De af Rikets Ständer för är 1867 till förmån för skarpskytteföreningarne
bewiljade anflag dels till aflöning åt instruktörer, dels ock till
skarp ammunition och mälstjutnings-premier, hafwa, enligt af Kongl.

Maj:t stadgade grunder, blifwit emellan söreningarne, sä widt dessa ställt
sig meddelade söreflrifter till efterrättelse, fördelade; hwarwid i afseende ä
mälfljutnings-premierna förordnats, att de, sä widt möjligt wore, borde
utgöras af gewär eller andra för flarpflyttar i krig erforderliga persedlar,
äfwensom att täflingsfljutningarne, i likhet med hwad är 1866 och föregående
år tomt bestämdt, skulle inom länen ordnas af Kongl. Maj-.ts
Befallningshaftoande, efter Öfwerbefälhafwarnes hörande och med behörigt
afseende ä lokala förhållanden.

Tillfälle till län af mälfljutningsgewär har blifwit de friwilliga
flarpflytteföreningarne beredt genom det wid 1865 och 1866 ärs riksdag
bewiljade anflag till 3,000 fädana gewär; dock hafwa söreningarne, ehuru
härom underrättade, likwäl icke i widsträcktare män af det erbjudna tillfället
sig begagnat, än att de gewär, som blifwit för ändamålet af särflilda
föreningar begärda, tillhopa uppgått till ett antal af endast 1,698
stycken. Rättighet att från Kronans förråd inköpa för krigsbruk odugliga,
men till exercis anwändbara gewär, efter ett faststäldt pris af 3 R:dr
för hwarje gewär, har blifwit föreningarna medgifwen.

Det örliga anflag, förn finnes bewiljadt till beredande as tillfälle för ©tveuffa o sfi
Armeens officerare att ingå i krigstjenst hos främmande, i wänskapligt ställning utförhållande
till Swerige stående makt, hwars armé till större eller mindre ‘“"tfcnjt98''
Bih. till Riksd. Prot. 1868. 1:a Samt. lut Afbeta. 2

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

del befinner sig pa krigsfots har äfwen för är 1867 af Kong!. Maj:t
blifwit för sitt ändamål disponerad^ hwarigenom understöd tillgodokommit
fem officerare, som wunnit anställning wid Kejserliga Franska arméerna
i Mexiko och Algeriet. Och har Kongl. Maj:t fortfarande haft tillfredsställelsen
inhemta att sålunda anställde officerare, dä de till fäderneslandet
återkommit, medfört hedrande witsord om mannamod och to artigt uppförande.

Understöd åt Från anslaget till understöd åt behöftoande, efter 1808 och 1809
wärnsmän. ars krig gwarleftoande Landtwärnsmän har, efter det de inkomna ansökningshandlingarne
bliftvit pröstoade, understöd kunnat tilldelas dertill berättigade
sökande med ett belopp af 18 R:dr 50 öre åt hwardera.

Stallfljill för Med anledning af ifrågasatt uppförande å indelta Kavalleriets mötesplatser
af provisionella skjul till flydd för rusthällshästarne under Kavalleriets
möten, har föreskrift utfärdats om rusthällarnes hörande, huruwida
de aro williga att bekosta dylika stallfljul, derå ritning äfwen blifwit
uppgjord och rusthällarne delgifwen.

Malfljut- För beredande af fljutbana för Elfsborgs regemente till erforderlig
mngsbana. hafwa sådana åtgärder blifwit anbefallda, att den för ändamålet

behöfliga mark må, genom expropriation, Kronan tillwinnas.

Leveranser för I anledning af Kongl. Majlls Befallningshafwandes i Jemtlands

behof" län gjorda hemställan om beredande af arbetsförtjenst åt den fattigare
delen af befolkningen inom länet medelst öfwerlätande åt densamma af
wissa yllepersedlars förfärdigande för Armeens behof, hafwa åtgärder blifwit
widtagne, hwarigenom lemnats tillfälle till leverans af sådana för
Armeen behöfliga waror och persedlar, som af allmogen i Jemtland kunna
förfärdigas.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Efter inhemtande af inkommet inlåtande frän dertill förordnade Komiterade,
har Kongl. Maj:t, till efterrättelse wid hädanefter skeende ny anskaffning
af infanteri-gewär, fastställt modell ä bakladdningsgewär efter
Remingtons system, jemte tillhörande bajonett.

Härefter och sedan patenträtten ä berörda gewärsmodell blifwit för
Kronans räkning inlöst, har kontrakt afslutats om leverans frän Amerika
af 10,000 stycken gewär och 20,000 stycken sä kallade läder, innehällande
läsmekanismen, allt efter det antagna nya systemet; hwarcster styresmaunen
för Carl Gustafs stads gewärsfaktori beordrats att, ätföljd af lämplig
person till biträde wid afteckning as mastiner m. m., afresa till Norra
Amerika, i ändamäl att ej mindre inhemta närmare kännedom om de
wid infanteri-gewärs tillwerkning derstädes brukliga arbetsmethoder samt ont
de maskiner, som särskildt för tillwerkning eif Remingtons-gewär kunde
wara erforderliga, än äswen att inköpa och hemsända hwad af sädana
maskiner kunde för Remingtons-gewärs förfärdigande wid Carl Gustafs
stads gewärsfaktori finnas behöfligt och lämpligt; och har, för uppställande
af dessa maskiner, hwilka numera, med undantag endast af en mindre
del deraf, till Swerige ankommit, stora faktoribyggnaden wid Carl Gustafs
stads faktori erhällit eu förändrad inredning, äfwensom ock det sä kallade
gwaruhuset derstädes blifwit tillbygdt för gewärsstock-tillwerkningen.

De till anstaffning af nya infanteri-gewär för ären 1867 och 1868
disponibla medel hafwa för tillwerkning af gewär efter den nya modellen
blifwit emellan Carl Gustafs stads och Husgwarna gewärsfaktorier fördelade,
hwarwid, ined afseende ä angelägenheten att inom möjligen kortaste
tid erhålla ett betydligare antal Remingtons-gewär fullt färdiga, Armesörwaltningen
fatt sig älagdt att sä ordna arbetena wid Kronans faktori,
att desamma, intilldeff de för eu hastigare tillwerkning af Remingtons -

Gewärs modell.

Wapentill werkningen.

Koppar patroner.

Ny artilleri»
materiel.

Topografiska

corpsens

arbeten.

Berättelse om hwad i Riket och dess

gewär erforderliga maskiner hunnit uppsättas, komma att företrädeswis
omfatta sädana gewärsdelar, som för de från Amerika sörwäntade läsmekanismers
kompletterande till fullständiga gewär äro behöflig^

För tillwerkning af kopparpatroner till de nya gewären hafwa jern*
wäl maskiner blifwit frän Amerika anskaffade samt werkstäder anordnade
uti det sä kallade gjuterihuset ä Marieberg, sedan der förut förwarade
salpeterreserv-förräd och Armeförwaltningens arkiv tillhörande äldre handlingar
blifwit till andra lokaler förflyttade.

Sedan Artilleri-regementenas samtliga fältbatterier blifwit kompletterade
med refflade kanoner, har säwäl det i Hernösand förlagda 14:de
6 K batteriet som Artilleriet pä Gotland fatt fina förut innehafwande
kanoner af äldre konstruktion utbytta mot refflade, med dertill hörande
ammunition och öfrig materiel.

Topografiska corpsens arbeten under är 1867 hafwa omfattat: triangelmätningar
inom Örebro och Östergötlands län till famwerkan med
ekonomiska kartwerket; fältmätningar inom Stockholms, Skaraborgs, Jönköpings
och Kronobergs lätt; samt höjdmätningar medelst horizontal-afwägningar
inom Göteborgs, Elfsborgs, Hallands och Kronobergs län.

Wid alla dessa arbeten hafwa utom corpsens egen personal warit
anställde 26 från Armeen kommenderade officerare, af hwilka 9 erhällit
den första underwisningen; och har corpfen med en officer deltagit i fortsättningen
as den Europeista gradmätningen.

As kartan öfwer Swcrige i mattstocken 1:100,000 har under arets
lopp utgifwits bladen llpsala och Halmstad. Under gravyr äro nio blad
af samma karta, en länskarta öfwer Calmar lätt i mättstocken 1:200,000,
och eu generalkarta öfwer Swerige i mättstocken 1: 100,000.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

För att påskynda kartwerkets utgifwande genom anwändande äfwen
af inländska gravörer, är sedan flera är en gravörstola wid corpsen ordnad,
frän hwilken under förlidet är tre färdigbildade gravera utgått, och
åtnjuta tre elever ännu derstädes underwisning.

Fästningsbyggnads-arbetet wid Carlsborg samt befästningsarbetena i Besästmngs
Stockholms och Carlskrona skärgårdar haswa fortgått efter af Kongl.

Maj:t fastställda arbetsplaner i den man anwisade medelstillgångar sådant
medgifwit; dock har, sedan Riksdagen asflagit allt anslag för år 1868
till fortsättande af sästningsbyggnaden wid Carlskrona, inflränkning egt
rum i de delar as 1867 ärs arbeten derstädes, som möjligen kunnat till
åt 1868 uppskjutas; hwarigenom medel blifwit disponibla för att sistnämnda
åt fortsätta dessa arbeten med fästningens ordinarie arbetare,
hwilka sålunda likasom fästningsbyggnadens byggmästare kunnat bibehållas.

Detta har ock tv ant desto angelägnare som nämnde personers affledande
icke kunnat fle utan wäsendtlig städa för fästningsbyggnads-arbetet, derest
detsamma framdeles kommer att fortsättas.

Sedan nästlidne ars Riksdag, på sätt uti dess underdåniga flrifwelse OnMldmng
af den 8 Maj 1867 förmäles, huswndsakligen bifallit Kongl. MajllsKonstrnktionsnädiga
framställning, angående ombildningen af Flottans Konstruktions- Maflimst-OfZorps
och Mastinist-Ofstcers-Stat till eu civil Corps eller Stat, be- en Corps, null
ämnd "Kongl. Marin-Jnqeniör-Staten", samt härtill anwisat medel, ning as Kong!.

u , Mar:n-Jn har

den sålunda beslutade nya organisationen blifwit werkställd, samt, t geniör-Sta sädant

ändamål, instruktion och stat för bemälde Marin-Jngeniör-Stat
jemte öfriga härwid nödiga föreflrifter utfärdade.

Berättelse om hwad t Riket och dess

Extra maskinisters
antagning.

I likhet med hwad nästföregående är egt tunt har, till afhjelpande
af brist pa ntaflinister wid samtidig rustning af stera utaf Flottans

ångfartyg, tillåtelse meddelats till antagande af extra maskinister.

Bewwings- De bewäringsskyldige inom Flottans områden hafwa gemensamt med
öfning, landtbewäringen, under befäl frän Årtusen, undergätt wapenöfning, med
undantag af Blekinge läns bewäringsmanskap, som exercerats af Marinregementets
befäl; och hafwa, i afseende pä inmönstrade Lewäringsflyldige,
som tillhört friwilliga flarpflytteföreningar, tillämpats bestämmelserna i
Kong!. Maj:ts nädiga Kungörelse den 11 Augusti 1863.

Ny rotering. Rotering af f. d. posthemman, hwilka befriats från postförings-skyldighet,
har egt rum och blifwit fastställd inom Gefleborgs samt Göteborgs
och Bohus län.

Sjökrigsflo- Den för bildande af officersämnen wid Flottan och Skäraärds lans

inrät- y °

tanke. Artilleriet beräknade Sjökrigsffola här i staden, om hwars inrättande
Kongl. Maj:t gjort nådig framställning till fednaste Riksdag, som derför
bewiljat äskade anllag, har blifwit satt i Overksamhet, äfwensom nådigt
Reglemente och öfriga nödiga föreskrifter jemte stat för densamma
utfärdade.

Personalens Under nästförflutna är hafwa, likasom förut, yngre officerare af
Flottan erhållit tjenstledighet på längre tid för att genom tjenstgöring ä
främmande nationers krigsfartyg förskaffa sig öfning samt derunder, dä
tjenstgöring egt rum ä Stor-Britannifla fartyg, kommit i åtnjutande af
stipendier till ärligt belopp af 100 £ sterling, hwarjemte stipendier för
sädall tjenstgöring äfwen i andra makters mariner blifwit utdelade as

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

"Anslaget till stipendier för Officerare wid Flottans Corpser under anställning
i utländsk tjenst eller kommendering utrikes".

Åt sjöwapnet och defi Corpser tillhörande officerare har fortfarande
lemnats tillfälle att begagna underwisning wid Högre Militärlärowerket
ä Marieberg, Gymnastiska Central-Jnstitutet samt maskinwerkstäder sä
inour som utom landet, t alla dessa fall med åtnjutande under tiben af
stadgade förmäner.

Med anwändande af de utaf Rikets Ständer bewiljade kreditiv, har Pensionenn

,, , gen wid

den förbättrade pensioneringen sä wäl af Sjöförswarets embets- och flottan,
tjenstemän samt betjente, som as defi gemenflap, kunnat upprätthällas i
enlighet med derför meddelade föreskrifter.

Den tredje monitorn är blifwen färdig och har under dermed före- Flottans
* fartyg.

tagen sjöexpedition befunnits af lika tillfredsställande beskaffenhet som de

förra, hwarjemte ä dessa åtskilliga smärre, fördelaktiga befunna förändringar
blifwit anbragta. Kontrakt om byggande af en fjerde monitor
har blifwit afflutadt med Motala mekanista werkstad, och anordningar
widtagits för ästadkommande ä densamma af en ännu starkare bepansring
än ä de föregäende.

Ett ångfartyg för Högste Befälhafwaren för Rikets kr gsmakt till
lands och sjös, samt en bepansrad kanonbåt, afsedd att föra en kanon af
gröfre kaliber, äfwensom en exercisbrigg för skeppsgossar, äro under aret
färdigbyggda, men hafwa, med undantag af briggen, ej ännu undergått
föreskrifwen besigtning.

Det utaf Kaptenen John Ericsson konstruerade och skänkta handkrastsmaskineri
jemte ångmaskin, tillhörallde ett af honom föreslaget, bepansra!)!.

Berättelse om hwad i Riket och dess

mindre fartyg, har från Amerika blifwit hitsändt; och kommer alltså
berörde fartygsbyggnad att numera med första företagas.

Åtskilliga smärre farkoster och båtar hafwa blifwit nybyggda och
anskaffade wid sjöwapnets stationer, samt ett Postwerket tillhörigt, liten
för detsamma ej widare behöfligt, ångfartyg till sjöförswaret öfwerlemnadt.

Slopning och försäljning af äldre för Flottan oanwändbara fartyg
har under året fortgått efter fastställd plan.

''affanouev Egaren till Finspongs styckebruk har, enär styrkt blifwit, att grundm.
m. läggningen till det nya kanongjuteriet fördröjts af flerehanda ogynnsamma
förhållanden, fått sig bewiljadt anstånd till 1867 års slut med fullgörandet
af åtagen kanonleverans.

Tillåtelse har blifwit meddelad att wid n ålit it b a styckebruk inrätta
ett kemiskt laboratorium för undersökning af egenskaperna hos det jern,
som derstädes begagnas till gjutning af kanoner, få för kandi- som sjöförswaret.

Anskaffning har ffett af större bomber och andra projektiler, samt
modeller till uti Amerika berömda handgewär införskrifwits.

ustningmÄd Rustningarne wid sjöwapnet sistlidne åt hafwa, likasom förut ''i
sjöwapnet. fredstid, hufwudsakligen haft till föremål att bereda ösning för befäl och
manskap, för hwilket ändamål företagits:

expeditioner med korvetten af Chapman till Atlantiska Oceanen,
för öfning af Kadetter, och korvetten Norrköping till Nord-Amerika,
samt på hösten med ångfregatten Vanadis till West-Jndien och Södra
Amerikas ostkust samt med ångkorvetten Gefle till Medelhafwet;

särskild öfnings-expedition i Östersjön, utom med omsörmälda ängfregatt,
med monitorerne John Ericsson, Thordön och Tirfing, kanonängslupen

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Gunhild och ängkorvetten Thor; samt, jemte manlig mälskjutnings-expedition,
en rekognoscerings- och öfnings-expedition uti Mälaren och Stockholms skärgård
med åtskilliga Skärgärds-Artilleriets fartyg, nemligen: ängfartyget
Kåre, 4 kanonängslupar, 4 chefsfartyg, 2 landstig ningsslupar och diwerse
smärre fartyg.

Likasom nästföregående är har kanonängslupen Ingegerd beordrats
att under expedition till Nordsjön besöka de fiskeribankar, der Swenfke
fiskare pläga uppehålla sig, med särskildt uppdrag att, der sädant af behofwet
päkallats, bispringa desse med proviant och läkarehjelp, in. m.

Kanonangflupen Gunhild har blifwit stationerad pa Rikets westkust
under den swärare ärstiden, i ändamål att bispringa haverister och nödställda
fartyg. Dessutom pasma ängkorvetten Thor och kanonängslupen
Alfhild mani beordrade till de Norrländska hamnarne dels med transporter
af spanmal och dels för inbogfering af spanmälsfartyg.

Efter sistlidne är förrättad s. k. Generalhusbesigtning wid Carlskrona Hus och
station har nedrifning anbefallts af ätfiilliga mycket bristfälliga byggnader 6i;88nabcr*
äfwensom försäljning af boställshufet till gamla sjukhuset; och har wid
samma station gaslysning blifwit införd uti eu del af Kronans hus.

Wid Stockholms station har kalorifer anbragts i Kanonier-kasernen, äfwenfom
betydligare reparationer egt ruin ä boställslägenheterna pa Skeppsholmen.
I öfrigt pasma smärre arbeten för widmakthällande af hus och
byggnader wid sjöwapnets stationer blifwit werkställda.

Uppå särskilda framställningar och till lättnad för sjöfarten hafwa uyardade
utfärdats nadiga Kungörelser, dels om ändringar och tillägg i Kougl?^^"""8^''
Förordningen den 9 Juli 1862 om Lots- och Fyr-inrättningen i Riket,
och dels om restitution i wissa fall af erlagd fyr- och båkafgift.

Bih. till Riksd. Prot. 1868. 1m Samt. 1:a Afdeln. 3

Riksdags-Berättelsen.

LifräddmngS

wäsendet.

Sjömät ningar.

Berättelse om hwad i Riket och dess

I öfwerensstämmelse med Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers wid
1865 och 1866 arens riksdag fattade beslut, har nådig Förordning utfärdats,
angående öfverflyttning pa Kronan af bestyret wid anskaffning
och underhäll af bäismännens kappsäckar och sä kallade småpersedlar.

Åtskilliga, af fednast skedda regleringar inom sjöwapnet päkallade
ändringar hafwa blifwit beslutade uti Kongl. Reglementet för styrelsen
och ekonomien wid sjöwapnets stationer af den 28 September 1836.

Anstalterna för skeppsbrutnes räddning ä Rikets kuster hafwa blifwit
omsorgsfullt widmakthällna och under arets swära stormar anlitats wid
ej mindre än 19 särskilta tillfällen.

Sjömätningar hafwa är 1867 fortsatts uti Stockholms skärgård,
inomskärs frän föregäende ärets slutpunkter, wid Runmarö och Djurhamn,
genom Strömma kanalsleden förbi Baggensfjärden och genom Södra
Stäket och Skurö sund samt frän Blockhus-udden wid Stockholm till
Waxholm och Trälhafwet, hwarjemte Grönskärs och Harstens-grupperna
uti yttre skärgärdsbandet tillika detaljmätts. Utsjölodningar, utsträckta
wid paff trenne mil till sjös, hafwa utförts ä eu yta af omkring 21 geografiska
qvadratmil, omfattande hafsbandet frän Norsten till Sandhamn
och Swenska Björn till Arholma.

Trenne nya fjökort hafwa under året blifwit utgifna, nemligen: en
karta öfwer Belterna, en öfwer Skagerrack och en special-karta öfwer
Smälandskusten, från Kräkelund till Häradsskär. Frän boktryckspressen
har utgifwits 9:de häftet (1866—1867) eif "Underrättelser för sjöfarande",
samt under nämnde tid närmare 8,000 aftryck blifwit tagna af sjökartekontorets
karteplätar.

En ängslup för bemälde kontors behof har under aret blifwit anskaffad.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 19

Den är 1865 päbörjade fyranläggningen ä Wäderöbod, i närheten Lots-och Fyr .

„ „ inrättning en.

af Fjellbacka fiskeläge a Rikets westra kust blef nästlidne höst fullbordad
och drägt i werksamhet; likaledes eu ny linssyr af tredje ordningen ä
Falndde» wid Gotlands sydöstra kust; hwarjemte benne mindre ledfyrar
uppförts ä Femörehnfwud, ä Ledskär och wid Bokösund i farleden
Södertelje—Me in, äfwensom bifallits föreslagen förändring af Hällö fyr
ä Bohuslänska kusten, till förekommande af dest förwexling med närliggande
fyrar.

Samtliga för den blifvande första ordningens fyr ä Pater-Nosterskäret
Hamnskär afsedda boställsbyggnader för fyrpersonalen hafwa fulländats
och fyrapparaten anskaffats. Ett för den widsträckta skärgruppen
Swenska Björn, nordost frän Swenska Högarne i Stockholms skärgård,
bestämdt fyrfartyg af jern är under fullbordan för att innewarande är
utläggas.

Pa ätstilliga lots- och fyrstationer hafwa ä der befintliga fyrtorn samt
bonings- och uthus anställts betydliga reparatiorrer och wid flera af de
nti mera besökta farleder liggande farligare grund, som tillförene warit
utmärkta med enklare prickar och remmare, hafwa ändamälsenligare bojar
och kon- eller ballonprickar blifwit utsatta, äfwensom stenkummel och andra
slags sjömärken pä flera skär i farlederna uppförts.

Kosters och Mönsters lotsplatser inom westra samt Arholma lotsplats
inom norra Lotsdistriktet hafwa erhållit större däckade kronolots-bätar.

Likasom Landsorts lotspersonal för ej längesedan bewiljats bidrag
af Lotswerkets medel till itppförande af skolhus med boställe för läraren,
hafwa jemwäl enahanda slags understöd, pä wederbörandes framställning,
tillagts kronolotsarne wid Furufunds och Wällö lotsplatser för uppbyggande
af lämpliga stolhusbyggnader.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Wid de inom ätskilliga lotssördelningar inrättare ambulatoriska
skolor för lotsarnes barn har underwisningen till allmän belåtenhet
fortgått.

Jordbruket. Det förflutna aret lofwade jordbrukaren eu innerligen rik skörd,
men genom ogynsam wäderlek under rägens blomning hindrades matningen,
sä att afkastningen af detta säde ansenligen minskades, och genom
nattfroster, som ä flera orter under sensommaren inträffade, skadades synnerligast
i de norra orterna säwäl kornet fou: hafren, under det att hwetet
och potatisen ä wissa orter tomt hemsökta af sjukdomar, som inflränkt
skördebeloppen och minskat wärdet af desfa säden. Genom den under
sednare delen af sommaren och pä hösten inträffade ymniga nederbörden,
har sädesbergningen mycket förswärats och spanmälen äswen ä flera orter
mer och mindre tagit skada, hwaremot höskörden, som i allmänhet tomt
riklig, werkställts under gynsam wäderlek.

Nuderwis- Ttoä nya landtbrnksflolor hafwa under året upprättats, eu toid

uingsanstalter 0 o o

för landthus- Satenäs i Skaraborgs län och ett toid Borgholms kungsladugärd ä

hällmngen. ,,

Oland.

Eu ny underrvisare i boskapsskötseln och mejeri-hushällningen har
antagits och säwäl denne som de under Landtbruks-Akademiens Förwaltnings-Komites
inseende ställde Laudtbruks-ingeuiörer, Agronomer och öfrige
kringresande underwisare hafwa fortfarande flitigt anlitats samt tillhandagatt
allmänheten med räd och upplysningar uti de ämnen, i htoilka
de äro skyldige lemna biträde och undertoisning.

Wid statens bäda mejeriflolor, äfweusom toid de tolf stationerne för
mejerielevers undertoisning, hafwa trettiotwä elever toarit anställde. Un -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

derwisningen för dessa har omfattat icke allenast smör- och ostberedning,
utan äfwen nötboskapens tätta wärd och skötsel.

Exporten af slagtdjur och mejerialster har fortgått i ökad utsträckning
och, särdeles hwad smör och ost angär, med förmån bedrifwits.
Afsättningen pa England as slagtdjur har warit förswarad genom de åtgärder,
som der widtagits till hämmande af boskapspesten, men pa Danmark
och norra Tystland har eu listig och gausta betydande export af
gödbostap fortgått sawäl från Skåne som från Calmar län och flera
andra orter i södra delen af Riket.

Export of
slagtdjur och
mejerialster.

Inom det lvid Alnarp uppställda stamholländeri af korthorns-race Stamholläu.
har helsotillståndet fortfarande warit tillfredsställande. Eu mindre hjord bcltmte''
från detta holländeri är flyttad till Landtbruks-Akadcmiens experimentalfält
i ändamål att der må utrönas, om denna rack lämpar sig för landets
mellersta provinser.

Bland stamholländerierna as Ayrshire-race hafwa under sistlidna är
talrika fall af tuberkelsjnkdom förekommit, hwarföre Kongl. Maj:t, efter
det de med denna ärftliga och swärbotliga sjukdom mest behäftade djur,
till ett antal af 49, blifwit utgallrade, mast förordna om försäljning af
dessa djur till slagt.

I tre af de Rorrländsta provinserne hafwa stamhjordar blifwit uppställde
med hondjur af inhemst fjellrace och handjur af Algauerrace.

Wid Rikets stuterier ullderhällas för närwarande 518 hästar och föl ©tuteriem.
samt 90 beställare.

Sillfisket wid Rikets sydligaste kuster har under år 1867 bedrifwits Fiflermärin.
i stor skala. Ensamt på kuststräckan mellan Kullen och Carlshamn samt

Berättelse om hwad i Riket och dess

wid kusterna af Gotland skall detsamma, enligt Fiskeri-Jntendentens uppgift,
pasma utöfwats af närmare 3,000 personer pa omkring 900 påtår.
Sä wäl pa Gotland som wid de i Skäne och Blekinge belägne fiskelägen
och handelsplatser pasma salterier blifwit anlagda och förbättrade
saltningsmcthoder införda, hwarigenom Swensk sill kunnat med fördel afsättas
icke allenast inom landet, utan äswen wid nägra utländska Östersjöhamnar.

De af fiskeritjenstemännen under föregående aren päbörjade undersökningar,
som närmast afse upprättandet af förflag till lämpliga stadgar
för fiskets bedrifwande inom särskilda ^vattendrag, hafwa äswen sistlidna
är blifwit fullföljda och arbetena dermed fä långt framskridit, att 26
dylika förslag, beträffande säwäl saltsjö- som lax- och insjöfiskerierna, upprättats
och fastställts eller till wederbörande myndigheters handläggning
öfwerlemnats.

För närwarande finnas 16 större, under de tre sista åren byggda
fiskodlingsanstalter, hwilkas tillsyn och skötsel är öfwerläten, dels åt fiskeritjenstemännen,
dels åt utexaminerade fiskcrielever. På några fä ställen
har en till och med fördubblad afkastning af fisket ådagalagt fiskodlingsföretagens
nytta, synnerligast hwad angår laxfisterierna.

Den 8 sistlidne November utfärdades kungörelse, innefattande närmare
sörestrifter i afseende å sättet för fiskeriärendens behandling.

Arfwodestaxa Förnyad taxa på arfwode för landtmäteriförrättningar åt utfärdad
mäteriforrätt- under den 8 Februari sistlidna åt. >

nmgar.

Skifteswerkct. Under åt 1866 woro wid allmänna stifteswerket sysselsatte 397
landtmätare, 181 medhjelpare och 133 elever. 1,414 laga skifte» och
1,691 andra landtmäteriförrättningar afslutades.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 23

Wid storstifteswerket i Stora Kopparbergs län arbetade under sist- Storflifteslidna
är eu styresman och 1£ landtmätare. Enligt fastställd arbetsplan f°mttmilsau
har denna personal warit anställd inom Lima, Orsa och Ore socknar.

Afwittringsarbetena hafwa bedrifwits i Jemtlands län af en, i Aswiurmgs tocrfct.

Wester-Norrlands län af 5 samt i hwart af Westerbottens och Norrbottens
län af 15 landtmätare, utom styresmännen. I Jemtlands län
äterstä föga andra göromål än utstakning, upphuggning och rörläggning
af rägängar; och inom Wester-Norrlands län hafwa arbetena sä långt
framskridit, att Kongl. Maj:t förordnat, att tre af de der anställde landtmätarne
stola från och med nästa Juli mänad stationeras wid arbetena
i Westerbottens län.

Genom Rikets ekonomiska Kartewerk äro sältmätningar och rekogno- Ekonomista

" Äctrtctocrf ct*

sceringar werkställde på eu yta af 20,4 qwadratmil i Örebro län, 1,9
gwadratmil i Wermlands län och 5,o qwadratmil i Kopparbergs län.
Bestrifningar till kartebladen öfwer Askers, Lindes och Ramsbergs härader
hafwa blifwit tryckta. I Rikets nordliga del hafwa, utom afwägnings-,
kartritnings-, transporterings-, konnekterings- och bestrifnings-arbeten,
mätningar werkställts inom Piteä, Luleä och Torneä lappmarker.

Geologista undersökningar hafwa under sistlidna är anställts i West- Geologiska
manland, Upland, Södermanland, Nerike och ©fåne på eu areal af 21 gar.
qwadratmil, hwarjemte fyra nya karteblad utgifwits. Sammanlagda
arealen af nu undersökta delar af landet uppgär till 226 qwadratmil.

De utgifna kartebladens antal är 25 och upptaga dessa karteblad wid
pah 146 qwadratmil.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Sweriges of» Af ben samling underdåniga berättelser, som as ätstilliga embetswerk
utgifwes under den gemensamma titeln: "Bidrag till Sweriges officiella
statistik" hafwa offentliggjorts: A) Besolkningsftatistik för aret
1865; B) Rättswäsendet, sammandrag eif Justitie-Statsministerns underdåniga
embetsberättelse!: för Srcii 1830—1856, 2:dra afdelningen;
C) Bergshandteringen 1866; O) Fabriker och Manufakturer 1866; B) Inrikes
sjöfart och handel 1866; F) Utrikes handel och sjöfart 1866;
G) Fängwärden.1865; H) Kongl. Maj:ts Befallningshafwandes femärsberättelser
under aren 1861—1865; J) Telegraswäsendet 1866; K) Helsooch
sjukwarden: i. Sundhets-Kollcgii berättelse för 1864; ii. Öfwerstyrelsens
öfwer hospitalen 1865; L) Statens jernwägstrafik 1866; N) Posttoertet
1865; och N) Jordbruk och boskapsskötsel 1865 och från eu del
län 1866.

Folkmängdens Rikets folkmängd, som wid 1865 ars slut utgjorde 4,114,141,
hade wid 1866 ars stut stigit till 4,160,677 och sålunda under aret
ökats med 46,536. Antalet af de under sistlidna är från Riket ntstyttade
personer är uppgifwet till 7,206.

StaNstik^rö. Statistist öfwersigt öfwer de åt 1866 förrättade riksdagsmannadagsmanna-
walen kommer att af Statistiska Central-Byran tillhandahällaö Riksdagens
ledamöter.

Statistist kall- Sedan Kongl. Italienska Regeringen inbjudit till deltagande i en
grehlFlorens, intbrnationel statistisk kongreh i Florens, har t. f. Chefen för Statistiska
Central-Byrän haft uppdrag att såsom Sweriges ombud deltaga i denna
kongreh.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Under är 1866 upphemtades ur grufwor, sjöar och myror 11,557,987
centner jernmalm. Wid 220 masugnar nedsmältes malm, hwaraf erhöllos
5,414,869 centner tackjern och gjutgods. Tackjern omsmältes till
202,348 centner gjutgods och ntsmiddes till 3,923,985 centner stångjern.
Wid stal- och manufakturwerken tillwerkades 94,485 centner stäl,
115,580 centner platår, 158,534 centner spik, 23,840 centner redskapssmide
samt 156,911 centner diwerse annan manufaktur. I öfrigt producerades
omkring 10 skålpund guld, 2,487 skålpund silfwer, 43,297
centner koppar, 599 centner nickelkoppar, 1,485 centner nickelsten, 3,286
centner messing, 6,787 centner bly, 490,300 centner zinkmalm, 1,200
skålpund koboltmalm, 8,500 centner brunsten, 10,536 centner swafwel,
dels 3,034 centner och dels 2,000 tunnor jernvitriol, 1,266 centner kopparvitriol,
dels 15,957 centner och dels 2,486 tunnor rödfärg, 5,575 tunnor
alun, 351 centner blyerts, porfyr till wärde af 3,000 Riksdaler, marmor
till d:o af 24,946 Riksdaler samt 1,670,186 kubikfot stenkol.

Genom beslut den 30 Mars har Kongl. Maj:t meddelat förklaring
öfwer Förordningen om Swenska jcrneffekters stämpling den 12 Januari
1855 i syftning, att bestämmelserna i nämnda Förordning icke utgöra
hinder derför, att flere stämplar för märkandet as jerncsfekter, tillwerkade
wid samma werkstad, utå, pa behörig ansökning, bewiljas.

Wid de inhemska fabrikerne och manusakturerne tillwerkades 1866
waror till ett uppskattadt wärde af 83,748,421 Riksdaler.

De diskont-län, som sagda^är utlemnades frän Manufaktur-diskontfonden,
uppgingo till ett sammanlagdt belopp af 3,010,991 Riksdaler
och läneprocenten war för första klassens fabriksidkare 8, för andra klassens
6 och för tredje klassens 4. Frän sörlagslänefonden utlemnades
under 1866 158,000 Riksdaler.

Bih. till Riksd. Prot. 1868. 1:a Samt. 1:a Afdeln.

RiksdagS-Berättelsen.

Bergs handterrngen.

Fabrikernes
och manufakturernes
titt*
werkningswärde.

Manufaktur biffontfonben.

26 Berättelse om hwad i Riket och dess

Upphäswande Med ändring af det mot införsel af ull, producerad ä utrikes af

af förbudet _ .

mot införsel af kreaturspest smittad ort, meddelade förbud, har Kong!. Maj:t för undan ull

från land, ,

som är smit- rödjande as det menliga inflytande, som sagda förbud eljest skolat utöfwa
turspest. pa den för landet wigtiga ylletillwerkningen, genom Kungörelse den 3 sistlidne
Maj medgifwit sådan införsel, dock under wilkor, som ansetts betryggande
mot kreaturspest.

Ullkontoret i Dä den werksamhet, Ullkontoret i Norrköping utöfwat såsom ull Norrköpinp.

sorterings-anstalt, ansetts ej widare mara för yllewäfnadsindustrien nödwändig,
har Kongl. Maj:t förordnat om llpphörande as denna werksamhet
och om entledigandet af de tjenstemän, som härmed haft befattning,
hwaremot Kongl. Maj:t medgifwit, att ull fortfarande ma emot afgift
cmottagas till magasinering uti Ullkontorets lokal.

Lagstiftning Under den 17 sistlidne Maj utfärdades ny Förordning angående
ningEch för- wilkoren för bränwins tillwerkning samt Kungörelse angående förändrad
^ränttnn^ lydelse af § 10 mom. 2 t Förordningen den 26 Oktober 1866 om wilkoren
för försäljning af 6fantom och andra brända eller distillerade spirituösa
drycker. Widare äro Kungörelser utfärdade, den 31 i nämnde
manad, angående förhöjning i afgiftsrestitutionen wid utförsel af bränwin
till utrikes ort, och den 20 sistlidne Augusti angående wissa ändringar
i och tillägg till ordningsstadgan för brännerierna af den 23 November
1860.

- Bränwins- År 1866 tillwerkades 15,438,647,5 kannor bränwin af normaltillwcrkullig.
och den för samma tillwerkning erlagda afgift till statswerket ut gjorde

9,280,372 Riksdaler 71 öre.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Under sistlidna är nedgick tillwerkningsbeloppet till 12,215,784
kannor och den derför belöpande afgiften utgjorde 7,914,269 Riksdaler
50 öre.

Den 22 sistlidne Mars fastställdes förnyade stadgar för Teknologiska Teknologiska

3nftitutet.

Institutet; och sedau Jerukontoret lätit inköpa och till Kronan utan ersättning
öfwerlätit en institutet pa norra sidan angränsande tomt, har
grunden till den med anledning af bergslärowerkets förening med institutet
bestutade nybyggnad blifwit lagd ä berörda tomt.

I Förordningen den 19 Augusti 1856 om patenter är ändring Ändring i förgjord
genom Kungörelse, utfärdad deu 22 Februari sistlidna är. °^patenur.°^

Wid werldsexpositionen i Paris woro frän Swerige utställde 510Swmges dUindustriföremäl,
hwilka tillwunno sig ej ringa uppmärksamhet, synnerligast werwsexposihwad
angär jern, slät, landtbruksredskap, porslin och pelswaror. tttfMl=tlonent au8‘
lare inom Sweuska afdelningen erhöllo wid prisbelöningen 109 medaljer,
hwaras 5 af guld, 32 af silfwer och 72 af brons, samt derutom 92
mentions honorables. Söler än 40 procent af de utställde föremälen
wunuo alltsä offentligt erkännande, hwilket i förening med den omständighet,
att en icke obetydlig del af expositionsartiklarne med begärlighet
efterfrägades af köpare, wittnar derom, att Swenska industrien stär pä
eu aktningsbjudande ständpunkt.

Sammanlagda wärdet af Sweriges ''in- och ritförsel, som för är 1865 Utnkes^hanansägs
uppgä till 213,949,000 Riksdaler och förut icke under något är uppnätt
sä högt belopp, steg för är 1866 till 219,976,000 Riksdaler. Wärdet

Utrikes sjöfarten.

Inrikes sjöfarten
och
Swenska handelsflottans

storlek till antal
och drägtighet.

Kanalfarten.

Berättelse om hwad i Riket och dess
af infördt guld och silfwer under 1866 war 1/309,951.

d:o af d:o annat gods.......... 111,600/049. 112,910.000 R:dr.

d:o af utfördt guld och silfwer..... 880,913.

d:o af d:o annat gods......... 106,185,087. 197,066.000

Jnförselwärdet öfwersteg alltså utförselwärdet med 5,844,000 „

Sammanlagda drägtigheten af de är 1866 med last till Swerige
ankomna och derifrån afgängna fartyg utgör 638,610 nyläster, som med
35,181 nyläster öfwerskjuter de är 1865 med last till Riket ankomna och
derifrän afgängna fartygens drägtighet. I jemförelse med förhällandet
sistnämnda är ökades under 1866 lästetalet för Swenska till utrikes sjöfart
anwända fartyg med 25,496 nyläster. Swenska och främmande
fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter laddningarnes antagna
wärde, war, hwad införseln beträffar, för Swenska fartyg 42 procent, för
Norska 5 procent, för det lands fartyg, hwarifrän införseln stelt, 41 procent
och för andra utländska fartyg 12 procent och, hwad utförseln angär,
för Swenska fartyg 40 procent, för Norska 23 procent, för fartyg från
det land, dit utförseln skett, 23 procent och för andra utländska fartyg
14 procent.

Antalet af de Swenska handelsflottan tillhörande fartyg och bätar
■eif tre nplåster och derutöfwer, hwilka 1866 woro kvid inrikes sjöfarten
sysselsatte, utgjorde 2,113. Dessa fartyg hade en drägtighet af tillsammans
25,811 nyläster. Wid 1866 ärs slut bestod Sweriges handelsflotta
af 3,323 fartyg om 89,559 nyläster. Ängbätarnes antal war 293.

Afgifterna för trafiken pä Rikets kanaler, hwilka avgifter för 1865
utgjorde ett sammanlagdt belopp af 687,410 Riksdaler, nedgingo 1866
till 624,983 Riksdaler och hade alltså minskats med 62,427 Riksdaler.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Konvoy-Kommissariatet har blifwit indraget från och med innewa- Konv»j°kmn

„ , missariatets

rande ars början. Handels- och Sjosartsfondens medel äro öfwerlemnade indragning,
till Statskontoret, som bemyndigats att mottaga alla till fonden inflytande
inkonrster samt att bestrida de utgifter, som derå anwisas. Öfrige
göromål, som älegat Kommissariatet, komma att under Chefens för EivilDepartementct
ledning ombesörjas af ett inskränktare antal af f. d. Kommissariatets
tjensteman.

Ett ä Frankrikes och Englands örlogsfartyg och handelsflotta antaget Rykt signaleuniverselt
signalsystem har blifwit anbefaldt jemwäl för Swenfla fartyg. 9 U ’ "

Kungörelser äro utfärdade, den 22 Mars, angående bemyndigande Nedsättning i
för wederbörande kommunalmyndigheter att för ångfartyg i wissa fall be- fartyg,
wilja nedsättning i fastställda hamnafgifter till städer eller köpingar, och
bett 6 December, angående ändring i Kungörelsen den 27 Augusti 1828 Instruktion
om afgift till sjömanshusen m. in.; hvarjemte under den 24 September, hnlms städs
allt sistlidna är, instruktion blifwit fastställd för Stockholms stads handels- ^sjöfarts-^
och sjösartsnämnd. , namnb.

Vidare har Kongl. Maj:t utfärdat Kungörelser angående dels rättighet Författmnför
Fjerdingsmän, som beordras till tjenstgöring utom sitt distrikt wid bewäringsmönstringar,
marknader och dylikt, att för sådan tjenstgöring uppbära
ersättning, dels upphörande af stapelstadsrätt för staden Wenersborg, dels
ändringar i reglementena för städernas allmänna brandstodsbolag och för
brandförsäkringswerket för byggnader ä landet, dels befrielse för Nämndemän
frän Hägra dem förut äliggaude bestyr och dels beloppet af kostnadsersättning
åt wissa tjenstemän för resor inom tjenstgöringsdistriktet.

Berättelse om hwad t Riket och dess

kommissionen Kommissionen för utarbetande af fullständig samling utaf administrativa,
kamerala och ekonomiska författningar har under sistlidna är frän
trycket utgifwit supplement till det förut utgifna första häftet af sammandraget
angående finanswerket. Andra häftet, upptagande författningarne
om de för Rikets behof älagda allmänna beswär, är lagdt under pressen;
och den del af sammandraget, som angär statsinkomsterna, är under
utarbetning.

Förändrad Sedan Riksdagen ansiagit medel till löner åt ätta nya landtstatsning.
tjenstemän, nemligen 4 kronofogdar och 4 häradsskrifware, har ändring
i fögderi-indelningen genomförts sålunda: att Höjentorps, Skara och
Läckö fögderier i Skaraborgs län omreglerats till fyra fögderier, nemligen
Sköfde, Skara, Barne och Lidköpings, af hwilka Sköfde fögderi omfattar
Käkinds och Gudhems härader, Skara fögderi Skånings, Wilfke och
Malle härader, Barne fögderi Äse, Miste och Barne härader samt Lidköpings
fögderi Kinnefjerdings, Kinne och Kallands härader; att SöderSyhlets
fögderi i Wermlands län delats i twä fögderier, det ena under
namn af Söder-Sysilets fögderi, bestående af Näs och Gillbergs härader,
och det andra kalladt Nordmarks fögderi, som utgöres af Nordmarks härad;
'' att Södra Ångermanlands fögderi i Mester-Norrlands län klufwits i twä
fögderier: det ena, Södra Ångermanlands ofta fögderi, omfattande
Sollefteå och Ramsele härader, och det andra eller Södra Ångermanlands
nedra fögderi, bestående af Säbrä, Gndmundrä, Botheä och Röra härader;
samt att af Lnleä fögderi jemte Jockrnocks lappmark i Norrbottens
län bildats twä nya fögderier, svin omfatta, det ena, Piteä fögderi,
Piteä socken samt Arwidsjaurs och Arjeplougs lappmarker, och det andra,
Luleä fögderi, Ofwer- och Neder-Luleä socknar jemte Jockrnocks lappmark,
förn affkiljts frän Kalix fögderi.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Ehuru af norra stambanan linie» Stockholm—klysala, af östra Statensjernstambanan
linie» Catrineholm—Norrköping samt af nordwestra stam- naber.
banan linie» Lapa—Chriftinehamn blifwit under är 1866 för allmän
trastk upplatna, äterstodo dock derå icke obetydliga kompletterings-arbeten,
hwilka under sistlidna är blifwit werkställde, särdeles ä nordwestra
stambanan.

* o

A sammanbindnings-banan genom Stockholm hafwa arbetena under Sammanåret
fortgått och omfattat: utfyllning i (Mara sjö för blifwande stations- banan,
hus och jernwägsspär, brobyggnaden öfwer Norrström, murningsarbetena
ä Riddarholmen för jernwägens ledande under körbanan derstädes, kltfyllningen
t Stadsgärdshamnen samt fortsättningen af de betydliga sprängnings-
och murnings-arbetena, förn förekomma mellan Tantogatan och
tunnelns södra mynning, och hafwa härigenom sä wäl sträckan emellan
sammanbindnings-banans afbitning från westra stambanan till jernwägen
som ock från och med Riddarholmen till Tegelbacken i det närmaste
blifwit fullbordade.

Ä nordwestra stambanan, af hwilken sträckan emellan Charlotte»-Bandelen År rotta

- Norska

berg och riksgränsen, 0,6 mil, to ar it trafikerad sedan den 4 November gränsen.
1865, hafwa werkställts terrasserings- och ballastnings-arbeten samt bangärds-anläggningar,
fä att jemwäl sträckan frän Arwika till Charlottenberg,
i längd utgörande 3,2 mil, kunnat de» 11 sistlidne Oktober för
allmän trafik upplåtas.

Efter fullbordandet af denna bandel utgör sammanräknade längden
af färdigbyggda statsbanor 100,7 mil.

till

Arbetena ä nordwestra stambanans fortsättning från Chriftinehamn Bcmdelen

. . Chriftineham

Arwika hafwa påbörjats pa ätstilliga ställen emellan Chriftinehamn Arwika.

Berättelse om hwad i Riket och dess

och Carlstad i enlighet med bett fastställda arbetsplanen, men till följd as
omättligt högt mattenftänd säwäl i sjön Wenern, som i de uti densamma
utfallande elfwarne, hafma brobyggnaderne ä denna bände! icke kunnat
werkställas till bett omfattning, som arbetsplanen upptager.

Arbetsstyrkan. Den arbetsstyrka, som wid ofwannämnde jernwägsbyggnaders utförande
Marit anställd, utgjorde under wärmänaderna omkring 2,500
man, uppgick under sommaren till otnkring 5,300 matt samt mar under
hösten omkring 3,500 matt.

Undersök- Undersökningarne för norra stambanans fortsättning uti förestagna
8 riktningar, hwarä arbetena pa fältet werkställdes 1866, pasma blifwit
fullbordade.

Teknist-cNnro- Utarbetandet af bett teknisk-ekonomiska beskrifningen öswer de utförda
ning. statnbatiorna har fortgått och sä framstridit, att alla till westra stambanan
och rörliga materielen hörande plancher blifwit graverade och
tryckte, hwarjemte dertill hörande beskrifning i det närmaste blifwit
fullbordad.

Trafiken L Dä rörelsen hittills Marit obetydlig ä bett från de öfriqa stam b a bandelen

År- ,

»vika--Norska norna afskiljda, endast 3,8 mil langa b att betett emellan Arwika och riksgränsen
samt någon listigare trafik derå icke fatt förwäntas förr, än hela
nordwestra stambanan blifwit färdigbyggd, har det ansetts icke mara
skäl att ä nämnda bandel uppsätta och underhålla särstild rörelsemateriel
med fullständiga förråd och dertill hörande personal. Öfwerenskommelse
är derföre träffad med Direktionen för de Söndenfjeldsta statsjernbanorna
i Norge, hmarigenom bemälde direktion åtagit sig att tills widare tillhattdahälla
de för bantågen emellan Arwika och Charlottenberg erforderliga
lokomotiv och magnat'' med tillhörande tågpersonal jemte bränsle och

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

smörjnings-materialier emot wih ersättning för hwarje tillryggalagd lokomotiv-
och wagnmil. För begagnandet as sträckningen emellan Charlottenberg
och riksgränsen erlägger direktionen fortfarande samma afgift
af 6,000 Riksdaler ärligen, förn förut tv ant bestämd. Trafiken och ba°
natts underhäll omhänderhafwes på hela linie» af Swensk personal.

De till statsbanorna stötande enskilda jernwägarne hafwa under är Trafikerade
1867 tillökats med banan från Herrljunga till Wenersborg och Uddewalla, banftratfo1-hwilken till hela sin längd, 8,7 mil, warit befaren sedan den 17 Maj.

Dessutom här banan från Örebro till Arboga blifwit utsträckt till Köping,
hwarigenom landets större jernwägsnät satts i förbindelse med den, äfwenledes
under året för trafik upplätna, 3,4 mil länga jernwägen från Köping
till Uttersberg. Det jernwägsnät, som bildas af statens och enskilda
batior i södra och mellersta Mante af landet, har genom dessa utwidgningar
wuxit till eu utsträckning af 138,4 mil.

Oaktadt rörelsen ä statens jernwägar icke kunnat undgå att rotta ett Trafik-inkom

ftev.

menligt inflytande af den i allmänhet tryckta affärsställningen och den i
wissa delar af lätthet felslagna spanmäls-skörden, har den dock burit pregelu
af samma jemna förkofran som under de föregående åren, och wittnar
Ditt framsteg i afseende på fåtväl omsättning som afkastning; ty under
de tio första månaderna af sistlidna åt inbringade persontrafiken 2,253,332
Riksdaler 48 öre, hwilkct belopp med 145,251 Riksdaler 17 öre öfwerffjutet
inkomsten för personrörelsen sagde månader 1866, samt gods- och
boskapsrörelsen 2,627,486 Riksdaler 38 öre eller 690,991 Riksdaler 97
öre mera än under motswarande tid det föregående året.

Utom de för jernwägen iitkotttstgifwande transporterna hafwa under Fraktfri
årets sednare månader omkring 45,000 centner spanmäl och andra lifs- tmi8vort''
Bih. till Riksd. Prot. 1868. 1-a Samt. 1:a Afdeln. 5

Riksdags-Berättelsen.

Trafik-inkomsternas
anwändning.

Anskaffning

materiel.

Berättelse om hwad i Riket och dess

medel till undsättning åt Rikets nordligaste landskap blifwit transporterade
utan afgift.

Enligt bokslutet för arets första nio manader hafwa inkomsterna under
denna tid öfwerstigit omkostnaderna för drift och underhäll med 1,894,351
Riksdaler 66 öre, ett belopp, som är 388,050 Riksdaler högre än motswarande
öfwerskott under nästföregående är.

Af denna behållning hafwa 800,000 Riksdaler astemnats till Riksgälds-kontoret
och det öfriga anwäudts till förökning af förråd, afslutning
af päbörjade arbeten samt anskaffning af nya inventarier, för hwilket
sednare ändamål äfwen de wid arets början hos Riksgälds-kontoret inne*
stående 600,000 Riksdaler, af det är 1866 till komplettering af den
rörliga materielen bewiljade särskilda anstag, blifwit anwända.

Den rörliga materielen har under aret till och med November mänads
utgång blifwit förrökad med 5 lokomotiv, 33 personwagnar och
205 godswagnar till ett wärde af eu million Riksdaler. Med undantag
af 5 personwagnar äro samtliga förenämnde »vägnar tillwerkade inom
landet. Tillwerkningen af. axlar och hjul samt fjedrar för jernwägswagnar
fortgår wid twä inhemska »verkstäder, h»vilka lemna nälnnda
fabrikat af fullt tillfredsställande beskaffenhet. Med en annan mekanisk
»verkstad inom landet är kontrakt afstutadt om leverans af tre loko»notiv
under är 1868. Dessutom hafwa kontrakt upprättats med trvä inhemska
jern»verk om leverans under aren 1868 och 1869 af 30,000 centner
täter af bessemerstäl och 30,000 centner jernmur till priser, som wisserligen
betydligt öfwerskjuta priset för Engelska jernräler, in eu förn likwäl,
till följd af de Sivenska rälernas bättre beskaffenhet och större waraktighet,
med all sannolikhet komma att upplvägas af franrtida förminskning
i banans underhällskostnader.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag. 35

Under är 1867 hafwa följande med allmänna medel understödde Med allmänna
wäg- och wattenbyggnads-arbeten blifwit fullbordade, nemligen: hamn- stödde Äg-°
utwidgning wid Helsingborg; jernwägsbyggnad frän Herrljunga öfwer. byggnader.''
Wenersborg till Uddewalla; rensningar i Jndalselfwen för ängbätsfart;
wäganläggning från Ostmarks kyrkoby till Kaikelands torp wid Norffa
gränsen; wägomläggningar mellan Orrleken, nära Boras, och Sundholmens
gästgifwaregärd i Elfsborgs läns utsträckning af Örebro—Arboga
jernwäg från Arboga till Köping; fördjupning och utwidgning genom
Aspholms farled uti sjön Wenern; hwarjemte 26 andra dylika byggnadsföretag
warit under arbete, men icke hunnit afslutas.

De as sista Riksdag anslagna fonder för allmänna arbetens befrämjande
hafwa blifwit sä fördelade, att understöd utan äterbetalningsflyldighet
bewiljats till ett wägomläggningsföretag inom hwart af Norrbottens,
Jemtlands, Westmanlands, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings,
Calmar, Wermlands, Göteborgs och Christianstads län, till tre
wägomläggningsarbeten i Blekinge län, till ett hamnbyggnadsarbete i
Malmöhus lätt och ett dylikt i staden Trosa; till 9 myrutdikningar i
Norrbottens lätt; till 21 myrutdikningar i Westerbottens län; till 4 sädana
utdikningar i Wester-Norrlands lätt; till 8 myrutdikningar i Jemtlands
län; till 4 myrutdikningar i Stora Kopparbergs lätt och till ett utdikningsföretag
i Wermlattds län; samt att låneunderstöd medgifwits för ett
wattensänkningsföretag inom hwart af Skaraborgs, Calmar, Elfsborgs
och Kronobergs län samt för twä sädana företag i Göteborgs lätt.

Derjemte har Kong!. Maj:t bewiljat bidrag från Sjette Hufwudtitelns
ättling till wägar och kommunikationer åt tre wägbyggnadsföretag; från
samma Hufwudtitels besparingar ä anflaget till jordbruket, handeln och
näringarne åt twä sädana företag och från handels- och sjöfarts-fonden
till ett kanalarbete wid Luleä hamn.

1865 årå
Rikåb okslut.

Upphörande
af räntor ock
rusttjenst för
walk- och
stampwerk.

1867 års
inhemska
statslån.

Unbfättninga:
wid mihwäxt

Stiftning 4
Mindre kredi
tivct.

Berättelse om hwad t Riket och dess

Dä, rörande förhällandet med statsinkomsterna och statswerkets utgifter
under de särskilda Hufwudtitlarne, eu fullständig utredning meddelas
i nädiga Propositionen om statswerkets tillständ och behof, må
här endast nämnas, att enligt sednaste riksbokslut, nemligen det för är
1865, de Riksgälds-kontoret tillkommande öfwerflott och besparingar för
nämnde är utgjort 2,100,207 R:dr 52 öre.

I likhet med hwad som redan förut stett i fråga om mjöl- och
stägqwarnar hafwa frän och med innewarande är Lfwen för walk- och
stampwerk grundräntor och rusttjenstflyldighet upphört att widare utgöras.

Sedan sednast församlade Riksdag åt sina Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdragit att för statens räkning werkställa upplåning af sex
millioner R:dr R:mt emot 5 procents obligationer i Swenflt mynt,
ställda att till innehafwaren betalas under åren 1870, 1871 och 1872,
har Kongl. Maj.t, på Fullmäktiges begäran, medgifwit, att till berörda
statslån hörande obligationer och räntekuponger, förn förfallit till inlösen,
må, i män as tillgång på medel, få inlösas i landtränterierna, med
undantag af Stockholms läns, äfwensom cmottagas i allmänna uppbörden.

c Till följd hufwudsakligen af den mihwäxt, som under 1867 hemsökt
de Norrländsta länen äfwensom Kopparbergs och Wermlands län,
hafwa nämnda är de till Kongl. Maj:ts disposition för behöfwandes
undsättning wid mihwäxt anwisade medel måst till hela beloppet anlitas
och Kongl. Maj:t derjemte funnit Sig föranlåten att af det för högst
wigtiga och angelägna ändamål afsedda Mindre kreditivet lyfta ett belopp
af tillsammans 1,030,000 R:dr. Närmare upplysning farväl om de
under året bewiljade urrdsättningsbelopp, som om de äldre undsättnings -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

länen meddelas uti en af Statskontoret afgifwen berättelse, förn kommer
att till Stats-Utskottet öfwerlemnas.

I anledning af derom wid 1865—1866 arens riksdag gjord un- Förändrade

föreskrifter rö derdänig

framställning har utfärdats en kungörelse, hwarigenom de sta- rande upp bördsborgen.

tens tjenstemän, som enligt författningarne äro skyldiga att för om
händer hafvande uppbörd ställa borgen, berättigats att i stället nedsätta
statens eller wissa andra slags räntebärande obligationer till ett wärdebelopp,
enligt jemwäl stadgade beräkningsgrunder, motswarande den eljest
erforderliga borgenssumman eller, när denna är obegränsad, den af uppbördsmannen
i allmänhet innehafwande medelsbehallning.

Det af sednast församlade Riksdag uti underdånig skrifwelse den 15 ^^r°i867
Maj nästlidna är anmälda beslut, att förhöjningar i dä gällande tull- ^ tuttfatfersatser
ä kasse, kaffesurrogat, kakao, socker och tobak skulle säsom tilläggs- artiklar,
afgifter till tullen ä nämnda artiklar regent under samma är utgå, har
genom Kongl. Kungörelsen den 17 i berörda manad erhällit gällande
kraft från och med derpå följande dag, hwaremot det likaledes beslutade
tillägg till bränwinstillwerkningsafgiften först trädde i tillämpning den
1 påföljande Juni, sedan den nya bränwinstillwerkningssörordningen utkommit.

I sanlUlanhang med utfärdande till efterrättelse frän och med in- 1867 Lrs
newarande ärs början af den wid sistlidna riksdag beslutade Tulltaxa
med dertill hörande Underrättelser, enligt hwilka, bland annat, tullrestitution
för raffineradt socker numera medgifwes jemwäl wid utförsel till
Norge, har Kongl. Maj:t, med ändring af de stadganden i Mellanrikslagen,
pa grund hwaraf i Norge tillwerkadt raffineradt socker hittills

Berättelse om hwad i Riket och dess

fatt mot allenast half tull i Riket införas, förordnat, att frän och med
innewarande är nämnde artikel, äfwen dä den är af Norsk tillwerkning,
Ändringar i skall wid införsel till Swerige beläggas med enahanda tnllafgift, som är
lagen: för samma artikel här i Riket i allmänhet bestämd; och som i Norge ett

^nerM socker, dylikt stadgande i afseende på Swenskt raffinadsocker redan förut warit
meddeladt, att tillämpas, sä snart en motswarande bestämmelse blefwe i
Swerige gällande, sä kommer omförmälda ändring i Mellanrikslagen att
inträda samtidigt i bäda de förenade Rikena.

rörande^spel- Det i Mellanrikslagen stadgade förbud mot införsel landwägen
peter, från Norge af spelkort och salpeter, hwilket qwarstätt säsom gällande
äfwen sedan bäda dessa artiklar redan länge sätt sjöledes till Riket
införas, den sistnämnda till och med utan tull, har, uppå hemställan af
General-Tullstyrelsen, blifwit af Kongl. Maj:t upphäfdt.

Transitupp- För staden Landskrona har bewiljats transitupplagsrätt och för Söld^rlagsrätt,
wesborg nederlagsrätt, hwarjemte Trelleborg tillerkänts säsom tolagsnmg.
ersättning 5 procent af stadens ärliga tulluppbörd.

postföring'' Jernwägspostbefordringen har blifwit ytterligare utsträckt, sedalt för
sädant ändamäl kunnat anlitas de nyöppnade bandelarne Arwika—Eharlottenberg
och Arboga—Köping äswensom jernwägen Herrljunga—Wenersborg—Uddewalla.

Antalet mil, som posten ärligen befördras på jernwäg, har under
sednaste året ökats frän 187,000 till omkring 200,000.

Postdiligens- Ä limen Skenninge—Eksjö har postdiligensbefordran blifwit inrättad,
befordran. men deremot har, till följd hufwudsakligen af jernwägspostföringens ut -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

^vidgning, diligensposten ä en del förutwarande linier kunnat antingen
alldeles indragas eller ock turerna för densamma inskränkas till ett färre
antal i weckan. Pa sädant sätt har antalet mil, som postbefordringen
werkställes med Postwerket tillhöriga diligenser, ytterligare nedgått från
157,500 till omkring 140,000 för är räknadt.

De med postgangarne i ösrigt widtagna förändringar hafwa icke LandswSgsledt
till någon betydligare minskning eller tillökning i milantalet för
dessa poster, hwadan detta kan fortfarande beräknas uppgå till närmare
230,000 för aret.

För sjöpostbefordringen hafwa, utom Postwerkets egna farkoster, Sjöpostsörinblifwit
anwända omkring 110, enflilde personer eller bolag tillhöriga
ångfartyg.

Wid utgången af nästlidna är har dels postkontoret i Awesta blifwit Postexpeditioförändradt
till postexpedition, dels ny postanstalt af sistnämnda slag
öppnats wid Degerforh jernwägsstation i Wermland. Deremot hafwa
af de förut warande postexpeditionerna blifwit indragna de i Fårösund,

Ljugarn, Elite, Wärgärda och Ätorp. De fullständiga postanstalternas
antal har derigenom minskats från 205 till 200.

Till ersättande af de sålunda indragna postexpeditionerna hafwa Poststationer,
blifwit inrättade poststationer. Dylika postanstalter hafwa derförutom
blifwit öppnade ä öfwer 20 andra orter, hwaremot eu af de förutwarande
poststationerna indragits, sa att antalet postanstalter af dettas slag
för närwarande uppgär till 238.

Paketpost anstalter.

Afgift för
fluten rekommendation
afl
wensom för
Postanwisningar
och postförftott.

PostLngsartypet
^''Drottning
Lowisa".

Sjopostförbindelsc
med
Finland.

Antal befordrade
bref.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Antalet postanstalter, mellan hwilka utwexling af paketer fart ega
rum, har blifwit ökadt med 5, samt utgöra följaktligen nu 140.

Sedan åsksten för slutet rekommenderade bref blifwit nedsatt från
35 till 24 öre samt tillämpningen häraf widtagit med utgången af nästlidna
är, hafwa äswen afgisterna för postanwisningar och postförskott
hwilka utwexlas mellan inrikes orter, blifwit i motswarande män minskade,
sä att desamma numera utgöra 20 öre för belopp af högst 50
R:dr, samt 24 öre för belopp öfwerskjutande 50 och uppgäende högst
till 100 R:dr.

Sedan det för limen Stockholm—Stettin anskaffade postängsartyget
"Drottning Lowisa" till följd af södra stambanans fullbordande och deraf
päkallade förändring i sättet för underhällande af sjöpostförbindelfen med
kontinenten blifwit för Poftwerket icke Vidare behöfligt samt upprepade
försök att fä fartyget till skäligt pris afyttradt icke rent någon framgång,
har detsamma blifwit utan särskild ersättning öfwerlemnadt frän Postwerket
till Sjö försko aret.

Pä grund af öfwerenskommelse med Kejserliga Ryska Regeringen
hafwa undersökningar egt ruin rörande sättet och wilkoren för ästadkommande
af eu mera tidsenlig sjöpostsörbindelse mellan Swerige och
Finland, hwarom äswen underhandlingar för närwaraNde pägä.

Antalet med posterna befordrade bref, som utgjort

är 1862 ........... 7,331,000

„ 1863 ........... 8,326,000

„ 1864 ........... 9,137,000

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

och är 1865 ........... 9,849,000

har „ 1866 uppgått till..... 10,364,000.

Det elektriska telegrafnätet har utsträckts genom anläggning af nya Nya telegraf»

linjer och sta (in

i er: från Drottningholm till Stockholm, från Borgholm till Valmar tioner,
och från Lysekihl till Uddewalla med inrättande af statstelegrafstationer
i Borgholm, Lysekihl och på Drottningholm.

De förra privattelegrasstationerna i Cimbrishamn, Ekesjö, Gamleby, Förändring af

privat- till

Rathan och Wimmerby hafwa med början af ar 1867 förändrats till statstelegras ftationer.

manliga statstelegrafstationer af tredje klassen.

En ny ledningstråd har till underlättande af korrespondensen med Nya lednings /

trdtar.

norra Swerige och Rysfland blifwit upplagd på den med blott eu sådan
träd dittills försedda linien mellan Skellefteå och Haparanda äfwensom,
i sammanhang med nedtagande af den gamla förfallna linien mellan
Jönköping och Halmstad, eu ny ledningstråd utefter södra stambanan
upplagts mellan Jönköping och Eslöf.

Den åt 1859 påbörjade ombyggnaden af äldre telegraslinier med Ombyggnad
begagnande af stolpar, som till bewarande mot röta blifwit särskildt beredda,
genom indränkning i eu lösning af kopparvitriol, har under år
1867 fortsatts, få att, med inberäkning af de på sednare åren med dylika
stolpar anlagda nya linjer, för närwarande eu sträcka af omkring
700 geografiska mil eller 82 procent af telegraflinjernas sammanlagda
längd är försedd med impregnerade stolpar.

För 1867 års telegrafbyggnadsarbeten har från Handels- och Sjö- m°67 ?r"tckfarts-fondens
tillgångar blifwit anwisadt ett belopp af 187,250 R:dr^°!,rbettm^

Bih, till Riksd. Prat. 1868.

Riksdags-Beriittelsen.

l:a Samt. 1:a Asdeln.

Berättelse om hwad i Riket och dess

förutom det till 11/375 R:dr 50 öre uppskattade wärdet af förut i förråd
för samma ändamål befintliga materialier eller tillsammans 198/625
R:dr 50 öre.

Telegraf- Det Sweufia telegrafnätet/ som under ifrägawarande är utwidgats
inrättningens , , , „ r . ,

omfattning, med omkring 10 mrl t (tiller och 100 mil i tradlednnigar/ men genom

den förut omförmälda nedtagningen as linie» mellan Jönköping och

Halmstad något minskats i stolpliniernas längd, omfattar nu i linier

omkring 850 geografifla mil och i trädledningar 1,770 geografiska mil.

Med inberäkning af de till en del pa statens bekostnad inrättade s. k.

privattelegrafstationerna utgör antalet af de under Telegrafstyrelsens

inseende stående stationer 114, hwaraf 96 äro elektriska och 18 optiska.

Telegram- Antalet expedierade telegrammer under är 1866 utgjorde 272,834
nutaict. 0(| 152,072 utländska, tillhopa 424,906 eller 26,2 procent

mera än är 1865. Denna tillökning i 1866 ärs telegraskorrespondens,
förn redan i och för sig är betydande, wisar sig ännu fördelaktigare, om
titan tager i betraktande, att korrespondensen under nästföregäende åtet
1865 hade trut tunt eu tillwäxt med mera än 33 procent i förhållande
till telegramwexlingen 1864.

Porto för tele- Beträffande Sweriges telegraskorrespondens med Norge och DanTenfenlmb
mark, för hwilken, oaktadt den i Paris asflutade internationella telegrafna°Norg"?
och konventionen t allmänhet trädde i kraft med början as är 1866, de
Dnnmaif. bestämmelserna under sistnämnda är fortfarande tillämpades, blef

till efterrättelse från början af är 1867 stadgadt, att portot för telegram
om tjugo ord, förn wextas mellan ifrägawarande länder, skall utgöra för
Swerige U franc, för Norge 1^ franc och för Danmark 1 franc, mot 50
procent förhöjning för hwarje nytt päbörjadt tiotal af ord, samt att

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

telegrammerna skola behandlas t enlighet med ofwannämnda konventions
bestämmelser, hwarigenom, särdeles hwad korrespondensen med Danmark
angår/ en betydlig lättnad i afgisterna samt enkelhet i telegrammernas
behandling åstadkommits.

Förhållandet mellan Telegrafwerkets inkomster och utgifter är 1866 har^Telegr->swc>>
warit sådant, att de förra öswerstigit de sednare med 47/076 R:dr 46 öre. och utgifter.

Då den för omkring 40 år sedan antagna och genom skogs- och Ny instruktion
jägeri-statens instruktion af åt 1838 stadfästade method för skogars indel-»ränna flogarninq
funnits numera mara mindre lämplig/ emedan den dels afsåg eu- till ordnad

° 1 hushällmng.

dast trakthuggning och dels söreskref hushällningsplanernas upprättande
efter eu allt för lång omloppstid as 100 och ända till 140 år, har Skogsstyrelsen
uppgjort förstag till nya grunder för de allmänna skogarnes indelning
till ordnad hushållning/ hwilket förslag Kong!. Maj:t gillat och
anbefallt till efterrättelse wid alla indelnings-förrättningar, som å nyhberörda
skogar lomme att företagas från och med den 1 Juli nästlidna
år eller samma dag, då nådiga Förordningen om de allmänna skogarne
i Riket af den 29 Juni 1866 börjat tillämpas.

Wid samma tidpunkt har ock trädt i gällande kraft en af Kong!. Astwodestaxa
Maj:t utfärdad taxa å det arfwode, som bör tillkomma skogstjensteman rättningar,
för de indelnings- eller andra extra tjensteförrättningar å allmän skog,
hwilka han på grund as särskilt förordnande werkställt.

Sedan hos sednast församlade Riksdag upplysning blifwit meddelad, Särskadaforeatt
otillåten afwerkning å kronans skogar i de Norrländska länen skulle ^re^''*a”j’,e
pågå i en utsträckning/ som ej allenast tillskyndade kronan högst betydlig ^
förlust, utan ock werkade demoraliserande på befolkningen, och Riksdagen, gårm i^on
med åberopande deraf, gjort underdånig hemställan om anbefallande af Westerbottms

Berättelse om hwad i Riket och dess

erforderliga åtgärder för utöfwande af kontroll öfwer afwerkningen ä
omförmälda skogar, har Kong!. Maj:t, som funnit det anmärkta förhällandet
kunna anses eget ruin egentligen i Norrbottens och Wefterbottens
län, meddelat åtskilliga föreskrifter till förebyggande af otillåten
afwerkning ä de kronan tillhöriga eller i öfrigt under allmän uppsigt
och wärd ställde skogar t nämnda län, och derwid bland annat bemyndigat
länsstyrelserna i samma län att under de tider af aret, dä skogsäwerkningarne
manligen bedriswas i större omfattning, förstärka den i
hwardera länet anställda bewaknings-personalen med för tillfället antagna
extra bewakare.

Beslagare. Till uppmuntrande af spaningar efter äwerkadt wirke har genom
wid särstilda tillfällen under de trenne sistförstutna aren utfärdade nädiga
föreskrifter farväl tjenstemän och betjente wid skogsstaten som krvnobetjente,
hwilka werkställde bestag af fädant wirke, som derefter för kronans räkning
försåldes, medgifwits ett bestagare-arfwode af 20 procent ä behällna
försäljningssumman. Dä emellertid detta utan förbehäll gjorda medgifwande
funnits icke mara tillfyllestgörande för upptäckande jemwäl af
fjelfwa åto erfaren och hans bindande till anfwar, har Kongl. Maj:t
meddelat det nädiga förklarande, att, i fråga om bestag, som efter ingängen
af detta är werkställas, bestagare-arfwodet skall utgöra omförmälda
20 procent allenast i de fall, dä åtoerfaren upptäckes och fakfälles, men
icke mer än 6 procent af behällna försäljningssumman, dä äwerkaren
förblifwer oupptäckt eller i brist pä delvis icke kan till saken fällas.

Medgifna aswikelser
från

I anledning af nästlidne ärs mitzwäxt i Norrland har, för att åt
lagstiftnmAn nödlidande befolkningen derstädes bereda tillfällen till arbetsförtjenst,
i anfte°lde"till funn*^ nödigt att mcdgiswa åtskilliga ej owäsendtliga afwikelser under
i867^s mitz-innewarande tomter från den nya lagstiftningen för de Norrländska sto -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

garue, hwarigenom cut ytterligare något uppskjutits den tidpunkt, da en
tillförlitlig erfarenhet skall kunna anses wara wunnen om samma lagstiftnings
werkningar, med hänseende i synnerhet till kronans inkomster
as berörda skogar.

Inom Björna socken af Wester-Norrlands tätt pasma sju särskilda
öfwerloppsmarker litet) ett areal as tillsammans 15,647 tunnland 3 kappland
blifwit såsom kronoparker ställda under skogsstatens wärd och
förwaltning.

Wid 1866 ars slut utgjorde antalet elever wid Skogs-institutet 15,
lytt) statens skogsskolor Sillre, Tierps, Ombergs, Döda, Hunnebergs och
Danielslunds tillsammans 60, samt wid de med statsmedel understödda
enskilda skogsskolorna Bosjö, Skogshålls och Röstätts tillsammans 25.
Dessutom pasma för meddelande af underwisning i skogsskötsel äfwen
Aftvå, Mertasle och Fenneslunda landtbruksstolor fortfarande åtnjutit
särskilda anslag af statsmedel.

Sedan, beträffande allmänna hypotheks-bankens utlänittg, Kongl.
Maj:t gillat det af Rikets Ständer mid 1865—1866 ars riksdag fattade
beslut, att a de frän hypotheks-banken utlemnade lätt singe med Kongl.
Majlls tillätelse betingas kapitalrabatt, har, enär utsigt yppats att kunna
försälja pantbref af hypotheks-bankens är 1862 kontraherade län till
sädant pris, att de instytattde medlen skulle kunna till de särskilda hypotheks-föreningarne
utgifwas med eu kapitalrabatt af högst 12 procent,
Kongl. Maj:t, uppä derom gjord ansökning, medgifwit, att berörda medel
fingo med sädan kapitalrabatt till söreningarne utlemnas. Pä grund
häraf har hypotheks-banken, som försält pantbref af omförmälda beskaffenhet
till ett nominalbelopp af 1,325,200 Thaler Pietist. Cour., affor -

Nya kronoparker.

Skogsunder wisnings anftattenm.

Allmänna

hypotheks banken.

Berättelse om hwad i Riket och dess

drat de hypotheks-föreningar, som erhållit del t derför influtna medel,
eu kapitalrabatt af i allmänhet in procent.

Enligt eu uppgift från hypotheks-banken, daterad den 21 December
nästlidna är, har banken under samma är till nämnde dag tillställt
hypotheksstöreningarne för att i amorteringslän utlemnas 7,977,588 R:dr
89 öre och under föregående är från början af hypotheks-bankens werkfamhet
53,196,009 R:dr 50 öre eller tillsammans 61,173,598 R:dr

39 öre.

Deraf belöpa:

pa Ostgöta hypotheks-förening 9,061,144: 28.

» Smalands
» Wermlands
» Mälareprovinfernas
» Skänska
» Elfsborgs
» Gotlands
» Geste—Dala
» Norrlands

» 12,682,013: 98.

» 5,636,747: 34.

» 8,473,061: 48.

» 7,328,000: —

» 10,808,800: 1.

» 1,355,766: 1.

» 3,471,422: 74.

» 2,356,642: 55.

S:a 61,173,598: 39.

Hypotheks- Sedan under är 1865 utfärdats reglemente för allmänna hypotheks anstalter

för

städerna, kassan för Swenges städer och deruti bland annat bestämts, att såsom
delegare i nämnde kassa mä ingå stads-hypotheks-förening, hwars reglemente
är af Kong!. Maj:t faststäldt, har Kongl. Maj:t under nästlidna
är meddelat fastställelse a reglementen för 13 särskilda stads-hypothekssöreningar,
hwilka alla anmälts mara afsedda att ingå såsom delegare i
allmänna hypotheks-kassan. Säwidt weterligt är, har dock ännu icke
någon af dessa hypotheks-anstalter öppnat sin rörelse.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

I de 25 enskilda sedelntgifwande bankerna, hwilkas werksamhetEnflilda sedelunder
sistförslutna är fortfarande utan någorstädes inträffadt afbrott fort- danker.
gatt, utgjorde wid slutet as arets tredje qwartal de pa upp- och afskrifnings-
samt depositionsräkning innestäende medel 39,941,347 R:dr, hwarjemte
bankerna hade banksedlar utelöpande till belopp as 31,055,207
R:dr. De motsvarande talen wid 1866 ars slut, dä bankerna likwäl
woro endast 23, utgjorde 31,802,829 R:dr och 31,542,967 R:dr.

Enär, i fråga om sparbanks-wäsendets utweckling, förhällandet i SparbaulsSwerige,
oaktadt de framsteg deri, som pä sednare tider egt rum, likwäl
är wida mindre fördelaktigt än i de stesta andra länder, och det, Med
afseende härå, funnits ändamålsenligt, att några allmänna föreskrifter
meddelades, dels till underlättande af särdeles mindre besparingars uppsamlande
och dels till beredande åt insättarne as erforderlig säkerhet och
kontroll för medlens behöriga handhafwande, har Kongl. Maj:t uppdragit
åt några sakkunnige män att utarbeta förflag till sådana föreskrifter.

Wid den konferens, som den 17 Juni nästlidna år, pa Franska Myntkon fercns

i Paris.

Regeringens inbjudning sammanträdde i Paris för att rådpläga om införande
i de civiliserade staterna af ett gemensamt myntsystem, har
äswen Swerige to ar it representera^ genom ett af Kongl. Maj:t utsedt
särskildt ombud.

Med afseende å det tillfälle, som wid nästlidna ärs allmänna indu- Arbete om

Swerige och

stri-ntställning i Paris erbjöd sig till en widsträckt spridning af upplys-dest utweckling

, i nyare tider.

ningar om Sweriges utweckling i nyare tider, har Kongl. Maj:t föranstaltat,
att en sammandragen framställning deraf på Franska språket,
innehållande jemwäl statistiska uppgifter om landets beskaffenhet och befolkning
in. tit. samt åtföljd af eu öfwersigtskarta öfwer jernwägar.

Berättelse om hivad i Riket och dess

kanaler, telegrafer och öfriga wigtigare kommunikations-anstalter i mellersta
och södra Stoerige, tomt toid omförmälda utställning för lågt
pris allmänheten tillhandahållen.

wLidenReligionstoärden inom Stoenska kyrkan har med oafbruten werksammänhet.
h^ fortgått. Prestbristen, om än pa flere ställen ganska tryckande, kan
liktoäl icke sägas haftoa i allmänhet tilltagit eller åstadkommit hinder
för gndstjensternas behöriga upprätthållande.

Tillämpning
af K. Förordningen
b. 23
Ott. 1860 ang.
främmande
trosbekännare
oäj deras religionsöfning.

Sedan ätskilliga medlemmar af Wämhus kapellförsamling i Westeräs
stift, htoilka, efter det de asfallit från den rena evangeliska läran, i anledning
deras blistoit, pa sätt t 14 § 1 inom. af Förordningen den 23
Oktober 1860 är stadgadt, as sin själasörjare och toederbörande Domkapitels
förordnade ombud förmanade och toarnade, hos Kongl. Maj:t
gjort ansökning derom, att, dä de fortfarande toore både till kyrkobruk
och toiösa lärobegrepp skilda från Stoenska kyrkan, det mätte tillätas
dem, htoilka tillika uppgisivit sä toäl sin trosbekännelse som sin församlingsordning
att ur Stoenska kyrkan utträda och bilda egen församling;
sä har Kongl. Maj:t under den 4 innetoarande Januari funnit skäligt
bifalla, att omförmälda sökande mä förena sig till ett religionssamfund,
benämndt Wämhus Baptistförsamling, hwilket skall ega rätt till fri
religionsöfning inom de eif lag och sedlighet bestämda gränser och med
iakttagande af de i oswanberörda Förordning meddelade bestämmelser.

Religions underwisnin gen.

Med anledning af en utaf Rikets Ständer gjord framställning, har
Kongl. Maj:t ställt till Hernösands Domkapitels disposition ett belopp

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

af 3/500 riksdaler, att i män af behof utgå och anwändas till bekostande
af eu lämplig upplaga pa Finska språket as de nya predikotexterna,
med skyldighet för Domkapitlet att låta tillhandahålla wederbörande
församlingar inom stiftet de samma till ett pris af 25 öre för exemplaret,
samt med rättighet att utan betalning utdela 600 exemplar; och har
denna upplaga redan as trycket utkommit.

En af trycket utgifwen öfwersättning på Finska språket af C. O.
Roos'' Bibliska Historia har erhållit understöd af allmänna medel, med
wilkor att arbetet hålles allmänheten till hända för ett pris as 371 öre
exemplaret och att 500 exemplar öfwerlemnas till Hernösands Domkapitel,
för att genom deh försorg kostnadsfritt utdelas till fattiga skolbarn
bland rikets Finska befolkning.

Den Swenska Bibelkommissionen, som i ny proföfwersättning ntgifwit
från trycket år 1861 Nya Testamentet samt af Gamla Testamentets
skrifter åt 1864 de fem Mose Böcker och 1865 de Historifla
Böckerna, har hos Kongl. Maj:t anmält, att öfwersättningen af Profeternas
skrifter jemwäl är afslntad och stall ofördröjligen utkomma, samt
att Kommissionen ämnar sedermera företaga till tolkning de s. k. Hagiograferua,
hwilka förmodas blifwa färdiga att utgå af trycket mot hösten
innewarande ar, och derefter de Apokryfiska Böckerna, som anses kunna
medhinnas före slutet af år 1869, to ib hvilken tid således, derest oförutsedda
hinder ej inträffa. Kommissionens arbete skulle mara fullbordadt.
Angående de hittills utlemna öfwersättningarne har Kongl. Maj:t funnit
godt inhemta utlåtanden af så tvål samtliga Consistoria Ecclesiastica
som af de Theologista Fakulteterna tvid rikets universitetet, hwilka sistnämnda
erhållit bemyndigande att för fullgörande af detta uppdrag med
sig adjungera de ordinarie universitetslärarne i Österländska och Grekiska
Bih. till Riksd. Prat. 1868. ha Samt. 1:a Afbeta. 7

Riksdags-Berättelsen.

Bibelöfwer sättningen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

språken. Dä likwäl granskningen pa en gäng och odeladt as berörda
arbeten ansetts blifwa ett alltför drygt och omfattande göromål, har
Kongl. Maj:t förordnat, att den samma skall efter hand werkställas, och
derföre anbefallt Konsistorierna och Fakulteterna att inkomma litet» sina
utlätanden, före den 1 Maj innewarande är angående öfwersättningen
af Nya Testamentet och före samma tid 1869 angäende öfwersättuingarne
af Mose Böcker och de Historiska Böckerna i Gamla Testamentet.

Understöd åt Pa framställning af de» i Kronstadt malande Swensk-Finsk-Esthter
i utlandet, niska församlingen, hurnwida frän Swerige kunde erhällas något understöd
till fullbordande af eu päbörjad ny kyrkobyggnad för församlingen,
som utgör omkring 5,000 personer, har Kongl. Maj:t förordnat, att eu
kollekt lita för ändamålet upptagas t rikets kyrkor, och de insamlade
medlen, på manligt sätt redowisade, öfwerlemnas till Utrikes Departementet,
för att genom deh försorg mederbörande tillställas.

K^skobygg- Till uppförande af sju nya kyrkor, till ombyggnad eller utwidgning
af fyra, till tornbyggnad ä tre, samt till altare, altarprydnader, orgelfapader
ut. m. i tolf kyrkor hafwa ritningar blifwit af Kongl. Maj:t
faststälda. Tillåtelse att genom kollekt och stambok insamla bidrag till
kyrkobyggnaders bekostande har meddelats tre församlingar.

På underdånig ansökning har Kongl. Maj:t tillätit, att ett i hufmudstaden
genom enskild mans försorg uppfördt kapell ntå i stadgad
ordning inwigas, och anbefallt mederbörande Consistorium att meddela
förordnande om gudstjensternas uppehållande i detta kapell.

Sedan wid nästlidne Riksdag anwisats för är 1868 ett belopp af
13,500 riksdaler till fortsatt reparation ä Linköpings domkyrka, har

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Öfwer-Jntendents-embetet på nådig befallning inkommit med uppgift
och kostnadsförslag ä de arbeten, hwilka ansetts Mara för kyrkans bestånd
angelägnast att under nämnda är utföra med de för ändamälet •
anslagna medlen; och är denna plan af Kongl. Maj:t till efterrättelse
faststäld.

De Nämnder, som blifwit tillsatta för att ordna presterflapets in-Presterflapets

löneförmäner.

komster enligt Förordningen den 11 Juli 1862, pasma, fä midt inkomna
uppgifter utwisa, från början as filt Overksamhet intill den 1 November
1867 upprättat ett antal af 1,112 löneregleringsförslag, nemligen: inom
Stockholms lätt 65, llpsala 59, Söderinanlands 43, Östergötlands 74,
Jönköpings 61, Kronobergs 31, Kalmar 82, Gotlands 44, Blekinge 24,
Kristianstads 28, Malmöhus 102, Hallands 38, Göteborgs och Bohus
33, Elfsborgs 59, Skaraborgs 74, Wermlands 23, Örebro 43, Westmanlands
52, Kopparbergs 42, Gefleborgs 37, Wester-Norrlands 32,

Jämtlands 30, Westerbottens 19 och Norrbottens 17. Utaf dem bland
dessa förslag, som före den 1 sistlidne November hunnit att frän Nämnderna
expedieras till Domkapitlen och Länsstyrelserna, äro 628, efter
wederbörandes hörande, af bemälda embetsmyndigheter handlagda och insända
till Kong!. Maj:ts pröfning; de öfrig a woro wid berörda tid dels
förwisade till ny behandling af Nämnderna, dels öfwerlemnade till församlingarnes
och löntagarnes yttranden, men ej från lent återkomna,
samt dels, sedan sädant skett, ännu beroende på Domkapitlens och Länsstyrelsernas
slutliga åtgärd. Af de till Kongl. Maj:t inkomna reglering^
förslag, öfwer hwilka Kammar-Collegium afgifwit underdåniga utlåtanden,
hade intill 1866 ärs slut, såsom i berättelsen wid sistförflutna
Riksdag meddelats, 265 blifwit i nåder saststälda; under år 1867 stadfästes
af Kongl. Maj:t ytterligare 187 förslag, nemligen: inom Stock -

Berättelse om hwad t Riket och dess

Holms län 13, Upsala 13, Södermanlands 10, Östergötlands 27, Jönköpings
11, Kalmar 18, Gotlands 2, Blekinge 1, Kristianstads 8,
Malmöhus 5, Hallands 8, Elfsborgs 12, Skaraborgs 11, ZVermlands
9, Örebro 5, Westmanlands 11, Kopparbergs 11, Gesleborgs 6, Wester--Norrlands 1 samt Westerbottens 5; och wid arets utgång äterstodo 20
sådana mål, förn i Ecklesiastik-Departementets Expedition woro under utarbetning.
Öfriga till Kongl. Maj:t af Länsstyrelserna insända förslag
woro dä dels äterförwisade till Nämnderna, dels beroende pa KammarCollegii
handläggning.

Sedan Rikets sist församlade Ständer bewiljat för är 1867 ett
anslag af 10,000 riksdaler, att till förbättring af de swagast aflönade
komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjnnkters lönewilkor
utaf Kongl. Maj:t disponeras, och Domkapitlen pa nådig befallning
afgifwit förflag angående de lönetillskott, som funnits mara till de
oundgängligaste behofwens fyllande erforderliga, har — efter det åtskilliga
af de presterliga lägenheter, hwilkas innehafware under statsregleringsperioden
1864—1866 mark i åtnjutande af lönetillskott, under tiden
dels af wederbörande lönereglerings-nämnder föreslagits till indragning,
dels enligt faststälda löneregleringar blifwit försedda med tillräckliga inkomster,
— ifrägawarande anslag, som hittills icke mcdgifwit annan eller
widare löneförbättring än att för sädane tjenste-innehafware, hwilkas inkomster
i betydligare män understigit 700 riksdaler, löneförmånerna för
hwartdera af åren 1864, 1865 och 1866 uppbringats till ungefärligen
detta belopp, befunnits kunna för är 1867 medgifwa de swagaste lönernas
uppbringande till omkring 725 riksdaler; och Kongl. Maj:t har i
förhållande härefter bestämt de lönetillskott, som ansetts böra till wissa
lägenheters innehafware för nyhnämnda ar utgå.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

I sammanhang med ordnandet as presterstapets löneförmåner hafwa Presterliga
reglerings-nämnderna förehaft till behandling ätskilliga förslag om delning delning, maf
pastoraten hwilkas storlek ansetts hinderlig för fjälawärdens ända- m. m.
mälsenliga handhafvande. Wid nådig pröfning af de frågor i detta
hänseende, hwilka under nästlidet är hos Kongl. Maj:t förekommit, har
sådan åtgärd beslutits i afseende pa sex gäll, nemligen ett i Skara, ett
i Lunds, ett i Carlstads och tre i Hernösands stift. Deremot har funnits
nödigt att till ett förena twä pastorater t Linköpings och likaledes
twa i Westeräs stift, hwilka hwart för sig ej hårnät lemna tillräcklig
inkomst för en kyrkoherdes anständiga bergning. Dehutom har Kongl.

Maj:t, uppå Nämndernas förflag, funnit godt förordna om indragning
af 21 komministraturer, om inrättande af nio nya sädana och en kapellpredikantsb
est ältning, samt om särskilda byars och hemmans förläggande
frän ett till annat kyrkosamhälle, — allt i sammanhang med beslutad
reglering as den presterliga aflöningen inom wederbörande pastorater.

Med anledning af eu utaf Rikets Ständer i underdänig skrifwelse Författningar
den 20 Juni 1866 gjord framställning, har Kongl. Maj:t, efter samt- sterskapet och
liga Ecklesiastika Konsistoriernas hörande, medelst Cirkulär till dessa em=$l)1$oroafcnbctbetsmyndigheter
af den 31 Maj 1867 dels behagat förklara, att den genom
nädiga Cirknlärbrefwet den 21 Augusti 1786 Konsistorierna meddelade
föreskrift att wid upprättande af förslag till kyrkoherdelägenheter
hafwa afseende icke allenast pä de sökandes lärdom och tjensteälder, utan
äfwen pä den kännedom, it it och försigtighet, hwarmed de skött dem förut
anförtrodda kall, icke mä anses hafwa undergätt förändring genom senare
i ämnet gifna författningar, dels ock, med ändring af hwad i 10
§ af berörda Kongl. Bref stadgas derom, att pä förslag till kapellanstjenster
och andra sädana beställningar stola uppföras de tre af sökan -

Berättelse om hwad i Riket och dess

bente, som haswa de flesta tjenstären, funnit godt förordna, att wid dylika
förflags upprättande enahanda flyldighet, som här ofwan.i afseende
Pa upprättande af förflag till kyrkoherdelägenheter sägs, stall Konsistorierna
Åligga.

Ett af Westerwiks församling antaget förflag till ordning wid prestwal
i församlingen är as Kongl. Maj:t gilladt och saststäldt.

Med anledning af wäckt fråga om ändring i det sätt, hwarpä hittills
förfarits wid skattläggningar för bestämmande af det ärliga landgille
och bett städja wid äbo-ombyten, som böra tillkomma landtkyrkorna för
sädana dem tillhörande jordlägenheter, hwaröfwer de ej ega fri dispositionsrätt,
utan hwilka böra ständigt brukas under prestgård eller annat
Manligt hemman, har Kongl. Maj:t, med ändring af hwad i 79 § af
nädiga Resolutionen pa allmogens beswär bett 29 November 1756 stadgats
i flaga om ordningen för fastställande af städja för omsörmälda
kyrkolägenheter, samt med upphäfwande af nädiga Brefwet bett 26 Juli
1809, förordat: att för sådan kyrkorna i Lunds och Göteborgs stift tillhörig
jord, hwilken enligt gällande författningar stall under prestgård
eller annat wiht hemman brukas, wederbörande församling tillkommer
att bestämma beloppet af bett afgift, som bör till kyrkan erläggas, och
att, om jordens innehafware med församlingens beflut ej ätnöjes, frägan
stall öfwerlemnas till afgörande af Kong!. Maj:ts Befallningshafwande
och Bistopsembetet, i hwilkas beflut ändring sedermera mä hos KammarCollegium
sökas i händelse af befogenhet.

Dä t afseende pa uppkomna twister, om kronan eller wissa kyrkor
wore egare till jord, införd i jordebokens kronokolumn, olika äsigter
stnndom gjort sig gällande derom, hnruwida sädana twister böra handläggas
af douistolar eller af förwaltande werk, har Kongl. Maj:t, pä det
att tillbörlig enhet i dylika ärendens behandling mätte winnas, funnit

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

godt förklara, att hwad 8 § 3 punkten af den för Kammar-Colleginm
den 16 Februari 1838 utfärdade instruktion innehåller om behörighet för
Collegium att besluta i frågor angående de i jordebokens kronokolumn
upptagna hemmans och lägenheters egenskap af, bland annat, kyrkohemman
icke borde sä förstas, att twister derom, huruwida eganderätten till
jord af nämnda beskaffenhet tillkommer antingen kronan eller någon wih
kyrka, mä af Kammar-Colleginm pröfwas och asgöras.

Pa det att, för befrämjande af en allmännare och närmare kännedom
om de Norska samhällsinrättningarne, tillfälle mätte beredas den
studerande ungdomen wid något af Sweriges universiteter att genom
ähörande af föreläsningar utaf en Norsk wetenskapsman göra sig med
detta ämne mera förtrogen, har Kongl. Maj:t ställt till Kanslers-embetets
för Upsala universitet disposition ett belopp af 2,000 riksdaler utaf allmänna
medel, hwilket belopp anwändts fom honorarium åt professorn
i lagkunflap wid universitetet i Christiania F. Brandt, som efter Kanslerens
anmodan under loppet af sistförflutna hösttermin hållit offentliga
föreläsningar wid universitetet i Upsala öswer Norges civilrätt.

Den wid samma universitet nyinrättade professionen i Romerfl rätt,
juridisk''encyklopedi och rättshistoria har under förflutna aret blifwit med
ordinarie innehafware försedd.

Under den 4 Januari innewarande är har Kongl. Maj:t i näder
sörordnat, att den i 101 § af Statuterna för universiteterna den 2 April
1852 stadgade skyldighet för den, fom till studerande wid universitet
antages, att aflägga stndented, hädanefter skall upphöra, dock att, pä sätt
Kansleren underdänigst hemställt, uti det t förenämnda § föreflrisna studentbref
införes eu erinran derom, att studerande, fa länge han wid
universitetet såsom sådan sig uppehåller, är pligtig att ställa sig universi -

Universtte tenta.

Berättelse om hwad i Riket och dess

tets-statuterna med dertill hörande förordningar och hwad om universitetets
disciplinära myndigheter är stadgadt, till noggrann efterrättelse.

M-dk°Äir. fmn rulett angeläget, att den klinifla underwisnin urgiM

Jnsti-gen i syfilidologi wid Karolinska Medico-Chirurgifla Institutet ma genom
ett närmare samband med sjukwärden wid Stockholms stads och läns
Kurhus kunna anordnas och meddelas pa fullt ändamålsenligt sätt, under
iakttagande tillika af hwad till gagn för sjukwärden wid Kurhuset tern
lända, har under den 29 sistlidne Oktober förklarat, att e. o. professionen
i syfilidologi wid Institutet och öfwerläkarebefattningen wid Kurhuset böra,
derest icke särfiilda hinder möta, mara med hwarandra förenade; och har
Kongl. Maj:t med afseende härå förordnat, att, när ledighet af öfwerläkaretjensten
inträffar och e. o. professionen i syfilidologi wid Institutet
är obesatt, bör med tillsättandet af öfwerläkare anstå till dest e. o. professionen
i wederbörlig ordning blifwit med innehafware försedd, samt
att Kurhusets Direktion derefter, sä wida den anser hinder icke möta för
tjänsternas förening, ma, med inställande as alla widare pä Direktionen
eljest ankommande Åtgärder för öfwerläkarebefattningens äterbesättande,
till öfwerläkare antaga och förordna nämnde e. o. professor, samt att,
om innehafware af bäda dessa befattningar afgär eller tjenstledighet honom
bewiljas, öfwerläkarebeställningen wid Kurhuset stall under tiden
bestridas af den, förn handhafwer den kliniska underwisningen i syfilidologi
wid Karolinsta Institutet.

Elementar- Antalet as lärjungar wid rikets elementarlärowerk upygär för närwarande
till omkring 13,800.

Pä grund af undergängen asgängsexamen wid elementarlärowerken
hafwa under förflutna aret 383 ynglingar erhällit mogenhetsbctyg säsom
i denna examen godkända.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Den af Kongl. Mufti förordnade Kommission för att granska de
läroböcker i historia och geografi, som begagnas wid elementarlärowerken,
samt för att afgifwa utlåtande beträffande de grundsatser, efter hwilka
sädana böcker böra uppställas, har för detta ändamål under olika tider
af aret haft sammanträden, och är desi arbete nära sin fulländning.

Med anledning deraf, att förhällandet mellan underwisningen i
skolan och lärjungarnes hemarbete ännu icke bliswit wid alla lärowerk
pä samma sätt uppfattadt, och med afseende pa den stora wigt, som
ligger derpå, att detta hemarbete icke i för widflräckt mätt tages i anspräk,
har Chefen för Ecklesiastik-Departementet funnit sig böra genom
särskildt cirkulär till samtliga Eforalstyrelserna af den 5 sistlidne December
erinra om angelägenheten deraf, att i allmänhet de lexor, som
föresättas lärjnngarne, och öfwer hufwud de hemarbeten, som söreskriswas,
göras till föremal för en tillräcklig förberedande behandling, samt anmoda
nämnda styrelser att efter befogenhet söka werka för befrämjandet
af denna för den uppmätande ungdomen wigtiga angelägenhet.

Den af Rikets Ständer wid 1865—1866 arens Riksdag beslutade
utwidgning af lärowerken i Hudikswall och Helsingborg till pä bäda
linierna fullständiga elementarlärowerk, af lärowerken i Arboga, Enköping
och Eskilstuna till femklassiga, samt af dem i Arwika och Skellefteä
till treklassiga, har under innewarande läsår trädt i werkställighet.
Af de wid samma Riksdag nyinrättade lärowerk hafwa de i Sköfde,
Trelleborg och Wernamo under sistlidne hösttermin börjat sin werksamhet.

Utaf den as Rikets sist försainlade Ständer bewiljade förhöjning i
anslaget till arfwoden åt bibliothekarier wid de högre elementarlärowerken
hafwa, efter wederbörandes hörande och förslag, dels nya arfwoden och dels
tillökning i redan warande bliswit under aret anwisade.

Riksdags-Berättelsen.

Berättelse om hwad i Riket och dess

Med anledning as Rikets Ständers skrifwelse den 16 Juni 1866
har Kongl. Maj:t under den 18 Januari förlidet är förordnat, att af
besparingarne ä anslaget till elementarlärowerken ett belopp as 75,000
riksdaler må affliljas och wid afslutandet af 1866 ars räkenflaper utbalanseras
såsom en för elementarlärowerkens behof reserverad behållning
till 1867.

Kongl. Maj:t har, med bifall till Stockholms stadsfullmägtiges
underdåniga hemställan, medgifwit, att på Stockholms kommun må
öfwerflyttas den sörsamlingarne härstädes hittills åliggande skyldighet
att för stadens elementarlärowerk bekosta skolhus och rektorsboställen, i
den man staden genom öswerenskommelse med sörsamlingarne eller på
annat sätt hinner förskaffa sig erforderliga lägenheter.

I anledning af gjord framställning har Kongl. Maj:t genom nådigt
Bref den 25 Oktober förlidet åt anbefallt Eforalstyrelserna, att de redogörelser
för nnderwisningen t gymnastik och wapenöfningar wid lärowerken,
som de årligen böra afgifwa till Direktionen för Gymnastifla
Central-Jnstitutet, hädanefter stola afgifwas för läsår, ej kalenderår,
och inom September månads utgång hwarje åt.

Tio lärarekandidater hafwa under förra årets lopp anmält sig till
genomgående as det för tvinnande af kompetens till läraresyhla wid elementarlärowerk
af Kongl. Maj:t förordnade profår. As dessa hafwa
sex bliswit hänwisade till Upsala, tre till Lunds och en till Stockholms
elementarlärowerk.

För att tvinna närmare upplysningar om lärowerkens tillstånd och
nnderwisningens gång, hafwa dels af Chefen för Ecklesiastik-Departementet
och dels as Chefen för den inom Departementets Expedition bildade afdelning
för ärenden rörande den högre nnderwisningen inspektioner under aret bliswit
gjorda wid elementarlärowerken i städerna Upsala, Westerås, Örebro, Skara,

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Wenersborg, Göteborgs Jönköping, Norrköping, Mariestad, Lidköping och
Alingsås samt i Carl Johans och Ulrika Eleonora församlingar.

Föreslagna ritningar till nya lärowerks- och gymnastikbyggnader i
Wenersborg och Carlftad, till nytt lärowerkshus i Hudikswall, samt till
ändring och utwidgning as lärowerksbyggnaden i Skara arv af Kong!.

Maj:t gillade och faststälda.

Sedan Konal. Maj:t förordnat, att folkskolelärare-seminariet i Carl- FoNunde»

° * t mtsmngeit.

städs stift skulle fortfara, har denna underwisningsaNstalt wid början as
höstterminen 1867 tratt i utwidgad wcrksamhet och försetts med ökadt
antal lärare, hwarjemte ny aslöningsstat blifwit för den samma upprättad,
samt förhöjda anslag bewiljats till hushyra, inredning, inköp af underwisningsmateriel
m. tit. Seminarierna i Wisby, Westeräs och Strengnäs
hafwa, enligt derom tillförne fattade beslut, blifwit indragna, det förstnämnda
wid slutet af höstterminen 1866 och de bada öfriga wid wärterminens
utgång 1867. I afseende pa dessa läroanstalters underwisningsmateriel
har Kongl. Maj:t, uppå wederbörande Domkapitels framställningar,
förordnat, att den wid seminariet i Wisby befintliga materielen
finge öfwerlemnas till det seminarium för bildande af lärare och
lärarinnor wid smäskolorna, hwilket enligt Gotlands läns Landstings
beslut kommer att i nämnda stad inrättas, och bett seminarierna i Westeräs
och Strengnäs stift tillhöriga materielen anwändäs för folkskolornas
behof inom dessa stift.

Samtliga folkskolelärare-seminarierna i riket utgöra således trio till
antalet, alla utwidgade. Af dessa äro sju, nemligen i Npsala, Linköping,

Wexiö, Lund, Göteborg, Carlftad och Hernösand, afsedda för manliga,
och tina, nemligen i Stockholm och Skara, för gwinliga elever. Höstterminen
1867 uppgick elevernas antal wid lärare-seminarierna till 587

Berättelse om hwad i Riket och dess

och wid lärarinne-seminarierna till 182, eller tillsammans 769 elever.
Wid läsarets slut sistlidne wartermin undergingo 140 manliga och 35
qwinliga elever, således tillsammans 175, fullständig afgängsexamen.

Ester det Kongl. Maj:t beflutit, att underwisningen i trädgärdsflötsel
skulle till eu början fullständigt ordnas wid seminarierna i Linköping
och Lund, haswa nödiga åtgärder för sädant ändamål widtagits
och förhöjda löner blifwit derwarande lärare i detta ämne bewiljade.

Under den 31 Maj 1867 har Kongl. Maj:t förordnat, att seminarii-lärarnes
löner stola, i likhet med lärarnes wid elementarlärowerken,
uppföras pa länens stat och qwartalswis utbetalas.

Sedan anslaget till stipendier åt seminarii-elever från och med
1867 förhöjts till 45,000 riksdaler årligen, har denna summa blifwit
för nämnda år anwisad att under stadgade wilkor utdelas med ena
hälften wid wärtcrminens och med andra hälften wid höstterminens
utgång.

Efter det wederbörande Konsistorier erhållit befallning att inkomma
med underdåniga yttranden och förslag i fråga om inrättande af eu
särskild afdelning wid seminarierna i Linköping och Lund för smäskolelärares
bildande, och wid dem i Stockholm och Skara för bildande af
småskolelärarinnor, samt Konsistorierna i Stockholm, Linköping och Lund
afgifwit utlåtanden i ämnet, har Kongl. Maj:t förordnat om dylika afdelningars
inrättande wid seminarierna i sistnämnda städer samt anwisat
medel till lärares aflöning, inköp af underwisningsmateriel in. m. Af
dessa afdelningar haswa de wid seminarierna i Stockholm och Linköping
to ar it i werksamhet från den 1 Oktober 1867, och nästlidne hösttermin
underwisades inom den förra 16 gwinliga och inom den senare 13 manliga
elever. Wid seminariet i Lund stall underwisningen för smastolelärare
taga sin Början under loppet af innewarande åt.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Wid Linköpings seminarium har derjemte, pa Domkapitlets hemställan,
särskild! tillfälle blifwit beredt för äldre folkskolelärare att erhålla
fortsatt undervisning, och är för detta ändamål en extra lärares
anställande derstädes beslutadt samt anslag bewiljadt till utwidgning af
den förhyrda seminarii-lokalen.

Sedan Kongl. Maj:t lätit genom särflilda Kommitterade utarbeta
normalritningar jemte kostnadsförslag till seminarii-byggnader, pasma
dessa ritningar blifwit faststälda till efterrättelse wid uppförandet af den
byggnad för seminariet i Linköping, hwartill Rikets Ständer bewiljat
anslag och för hwars päbörjande nödiga anordningar äro widtagna. —
Wid samma läroanstalt har, för särskild! anwisade medel, ett jordland
blifwit inköpt till anläggning as seminarii-trädgärd.

Enär inom den åt Stockholms seminarium upplena lokal lägenhet
icke warit att tillgå för den derstädes inrättade afdelningen för småskolelärarinnors
bildande, har Kongl. Maj:t fastställt ritning och anwisat
medel till lokalens utvidgning'' för nämnda ändamål.

Enligt erhållet uppdrag har Chefen wid den inom Ecklesiastik-Departementets
Expedition bildade afdelning för solkuuderwisningsärenden
är 1867 werkställt inspektion wid seminarierna i Stockholm, Upsala, Linköping,
Wexiö, Lund, Göteborg och Carlstad.

Sedan de för aren 1864, 1865 och 1866 förordnade folkskoleinspektörerna
till Ecklesiastik-Departementet ingiswit berättelser om folkunderwisningen
i riket under nämnda är, hafwa dessa berättelser med
tillhörande tabeller blifwit tryckta och utdelade till Domkapitlen och Skolråden.
Derjemte äro från bemälde inspektörer inkomna kontraktswis
uppgjorda sammandrag af Skolrädens för är 1866 lemnade uppgifter
rörande folkskolewäsendets tillstånd t pedagogiskt hänseende. Enligt dessa
uppgifter funnos nämnda är i hela riket 10 högre folkskolor, 3,281

Berättelse om hwad t Riket och dess

egentliga folkskolor*), af hwilka 2,079 woro fasta och 1,202 flyttande,
samt 2,856 småskolor; antalet barn inom skolåldern utgjorde 621,502,
hwaraf 315,771 gossar och 305,731 flickor; as dessa barn underwisades
261 i högre solkflolor, 185,258 i fasta, 157,121 i flyttande folkskolor,
och 133,591 i småskolor; 36,591 barn hade undergått pröfning wid
afgång från folkskolan, och 22,506 begagnat fortsatt underwisning efter
flutad skolgång.

För den nu pågående inspektions-perioden, som blifwit bestämd att
omfatta twä är, 1867 och 1868, har Chefen för Ecklesiastik-Departementet,
efter erhållet nådigt uppdrag, utsett sakkunnige män att i egenskap
af inspektörer, hwar och en inom bestämdt område, besöka derstädes befintliga
folkskolor, samt om deras tillstånd och behof asgiswa berättelser,
sä wäl efter hwarje ärs förlopp till wederbörande Domkapitel, som ock
efter twä är i ett sammanhang till Ecklesiastik-Departementet. Inspektörernas
antal, som under den första inspektions-perioden, 1861 — 1863,
utgjorde 20 och under den andra, 1864—1866, war ökadt till 28, har
nu blifwit ytterligare sörökadt till 39, af hwilka 7 arv förordnade för
Upsala stift, 5 för Hernösands, 4 för hwartdera af Linköpings, Skara,
Lunds och Göteborgs, 3 för hwartdera af Westeräs och Wexiö, 2 för
Strengnäs och 1 för hwartdera af Kalmar, Carlstads och ZVisby stift.
För dessa inspektörer är ny instruktion den 31 Januari 1867 utfärdad.

Under Departements-Chefens ledning hölls nästlidet är den 21—24
Augusti i hufwudstaden ett möte af samtliga inspektörerna, för att med
afseende ä den pågående inspektionen dels utbyta redan munnen erfaren*

*) I berättelsen till fiftlibne Riksdag upp gass de egentliga folkskolornas antal dr 1865 hafwa
utgjort 3,374. Senna högre siffra hade tillkommit derigenom, att i Skolrädens uppgifter
för nämnda dr åtskilliga rotskolor blifwit beräknade såsom särftilda skolor.

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

het, dels öswerlägga om de för skolornas yttre och inre organisation
lämpligaste anordningar samt mit de åtgärder, hwilka wore tjenligast till
ästadkommande af en förbättrad underwisning.

Genom bewiljade reseunderstöd t;aftvå titta seminarii-rektorer och tivå
folkskole-inspektörer bliswit satte i tillfälle att i utlandet sörwärswa kännedom
af de ändamalsenligaste der begagnade methoder wid folkunderwisningen,
och twä seminarii-lärare hafwa erhållit dylikt understöd för att
wid de först utwidgade seminarierna i riket inhemta kunskap om nnderwisningen
och anordningarne i öfrigt. — För bestridande af kostnaden
wid det till instundande sommar utlysta folkskoleläraremötet i Örebro är
bidrag as statsmedel bewiljadt.

Sedan anslag för höjande as examinerade lärares löner till stadgadt
minimum bewiljats under är 1864 åt 1,121 församlingar för tillsammans
1,417 lärare, och under aren 1865 och 1866 åt 27 församlingar
sör 31 lärare, hafwa under ar 1867 statsbidrag för sädant ändamål
tilldelats 134 församlingar sör 250 lärare, och komma dessa bidrag,
i likhet med de. förut bewiljade anslagen, att fortfarande årligen utgå.

Af de medel, som Rikets sist församlade Ständer anslagit till folkunderwisningens
befrämjande, har Kongl. Maj:t amu ifat följande belopp,
att tills widare årligen utgå, nemligen till understöd för fatt högre folkskolor
i Lunds, ett t Göteborgs, twå t Carlstads, eu t Hernösands och
ett i Wisby stift tillsammans 10,000 R:dr, samt till folkskolewäsendets
utweckling och förbättring 150,000 R:dr, hwilken summa bewiljats såsom
bidrag åt 1,139 församlingar för att uppehålla tillfammans 2,603 äldre
och nya småskolor samt aflöna 92 biträdande lärare. Destutom äro för
är 1867 anslag bewiljade åt 329 församlingar för att höja tillsammans
355 examinerade lärares löner öfwer det stadgade minimum; och 415
församlingar, som för medellöshet ej kunnat till erforderligt belopp be -

Berättelse om hwad t Riket och dess

kosta sina lärares aflöning, hafwa erhållit särskilda bidrag, sanruranlagdt
20,000 R:dr, af de för sädant ändamål anwisade medel.

För de högre folkskolorna i Carlstads och Wisby stift äro nya
reglementen i nader faststälda, och uppå gjord underdånig hemställan har
Kongl. Maj:t medgifwit Skolrådet i Norrköping rättighet att tillsätta
lärare och lärarinnor wid derwarande folkskolor.

Med anledning af sistförflutna Riksdags underdåniga framställning
om ändring i röstberäkningsgrunden wid wal af folkskolelärare, har
Kongl. Maj:t anbefallt samtliga Consistoria Ecclesiastica att asgifwa
utlätanden i ämnet. Beträffande Riksdagens underdåniga framställning
i fråga om inspektionen öswer folkskolorna hafwa samtliga Landstingens
yttranden blifwit infordrade.

I ändamål att för nedsatt pris hällas folkskolorna till hända och
kostnadsfritt utdelas till seminarierna, äro under arbete och blifwa innewarande
är att tillgä: Taflor ur Gamla Testamentet, i stort format;
Politisk wäggkarta öswer Europa, af T. von Mentzer; Wäggtaflor öswer
däggdjuren; Samlingar as mineralier m. in., ordnade efter N. I. Berlins
Läsebok i naturlära, samt Stereometriska figurer.

De för statens räkning inlösta 1,000 exemplar af det genom Gymnastiska
Central-Jnstitutet pä nädig befallning ombesörjda arbetet: "Anwisningar
för underwisning i gymnastik och wapenöfning wid folkskolelärare-seminarier
och folkskolor", jemte teckningar, äro genom Konsistoriernas
försorg utdelade dels till seminarierna, för att lemnas utgående
elever såsom premier, och dels till folkskole-inspektörerna, för att kostnadsfritt
tillhandahällas folkskolelärare, som eget förmåga att i nämnda
ämnen meddela underwisning.

Kongl. Patriotiska Sällskapet har tilldelat rikets folkskolor 10,000
exemplar af en pä sällskapets föranstaltande utgifwen afhandling, kallad:

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag- 65

"Mara bästa Matswampar, eller kortfattad anvisning till de i wårt
land förekommande mest matnyttiga swamparnes igenkännande och anwändning".
As nämnda antal exemplar pasma hittills 1,500 blifwit till
Ecklesiastik-Departementet aflemnade, hwilka äro utdelade till folkskolorna
i Wermland och de Norrländska landskapen.

Som Rikets sist församlade Ständer anwisat ett belopp af 10/000
riksdaler att anwändas till bekostande af folkskolelärares underwisning i
gymnastik och wapenöfning, pasma solkskolelärarne i Upsala, Skara, Strengnäs,
Carlstads och Hernösands stift under syra meckor af sistlidne sommar
pa lämpliga etter erhållit underwisning i nämnda öfningsämnen; och
enligt Kongl. Maj:ts nädiga tillstånd pasma gewär till begagnande wid
dessa öfningar blifwit från kronans förråd utlemnade för ett nedsatt pris
af 3 riksdaler stycket.

Pa en af Ofwerstyrelsen för Stockholms stads folkskolor gjord underdånig
hemställan, att, da underwisning i sång, efter den sa kallade Chevssta
methoden blifwit eu kortare tid as enskild person kostnadsfritt meddelad
lärjungarne i nämnda stolor och redan lemna! ett resultat, som
syntes lofwa att sängunderwisningen i folkskolorna skulle genom berörda
methods införande kunna wäsendtligen befrämjas, understöd matte bewiljas
till bekostande af fortsatt underwisning i sång efter sagda method wid
hufwudstadens folkskolor åtminstone under eu tid af sex månader, har
Kongl. Maj:t funnit godt att af allmänna medel ställa till Öfwerstyrelsens
förfogande ett belopp as 600 riksdaler för omförmälda ändamål.

Plats för uppförande as stolhus äfwensom för anläggning af skolträdgårdar
har under sistlidet år blifwit 28 församlingar beredd genom
meddeladt nådigt tillstånd att, mot wissa wilkor, afsöndra jord från
ecklesiastika boställen.

BLY. till Riksd. Prot. 1868. 1:« Samt. 1:a Afdeln.

Riksdags-Berättelserr,

Berättelse om hwad i Riket och^dess

Beträffande den af framlidne direktören M. Holterman inrättade
stola i byn Aby inom Fästbergs socken af Göteborgs stift har Kongl.
Maj:t tillätit, att den samma mä för framtiden förwandlas till ett
barnhem.

För folkstolelärarnes pensions-inrättning har stat blifwit af Kongl.
Maj:t saststäld, att tills widare mara gällande.

Wetenstap, Medelst lemnade understöd af anslaget till resestipendier samt läroTonft^amt
böckers och lärda werks utgifwande har Kongl. Maj:t fortfarande Leredt
cmttqmteter, ^»^^nte lvetenstapsidkare tillfälle dels till forskningsresor och dels till
allmängörande af deras lärda arbeten. I afseende pa ett och annat af
dessa arbeten har Kongl. Maj:t, i likhet med hwad tillförne tomt wanligt,
toid dest understödjande fäst det wilkor, att deraf skulle för statens
räkning aflemnas ett toistt antal exemplar för att utdelas till de offentliga
Libliothekerna i riket och jemwäl antoändas såsom premier åt lärjungar
toid de allmänna elementarlärowerken, om arbetet wore för detta
senare ändamål lämpligt. — Af professorer: toft Köpenhamns universitet
G. Stcphens'' wcrk öfwer de fornnordiska runminnesmärkena, till
hwars utgifwande understöd af allmänna rnedel bcwiljats, har, enligt det
toid understödet fastade toilkor, ett antal af 50 exemplar utaf arbetets
utkomna första del blifwit till staten aflemnadt, och bestämmelser arv
gifna i afseende pa dessa exemplars anwändande.

Uppå gjord underdånig framställning angående fortsatt utgifwande
af den samling källstrifter till fäderneslandets historia under medeltiden,
hwars allmängörande blifwit genom nådigt Bref den 7 Februari 1816
beslutad och hwaraf första och andra bandet, under titel: ”Scriptores
rerum Suecicarum medii eevi”, från trycket utkommit, har Kongl. Maj:t
funnit. godt uppdraga åt en särskildt sörordnad Kymmifte att ombesörja

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag,
fortsättningen af ifrägawarande arbete och för sådant ändamål anwisat
nödiga medel.

Medelst det af Rikets sist församlade Ständer bewiljade anflag för
1867 till bekostande i huswudstaden af offentliga föredrag öswer ämnen,
som företrädcswis tillhöra allmän bildning, hafwa särskildt af Kongl.
Maj:t utsedde Kommittcrade anordnat sädana föredrag, kallna af sörtjente
wetenflapsidkare och med lifligt interesse ourfattade af allmänheten. Enär
L de för aren 1864—1866 anwisade medel till samma ändamål uppstått
en besparing af 6,604 riksdaler 45 öre, har Kongl. Maj:t förordnat,
att detta belopp skall anwändas till bekostande af dylika föredrag under
innewarande är.

Det pä Swcnsta Akademiens stat uppförda, till Kongl. Maj:ts disposition
stälda ärliga anslag af 6,000 riksdaler, hwilket är bestämdt att
anwändas till understöd ät yngre, mindre bemedlade personer, som wisa
framstäende anlag för Witter werksamhet, har för sistlidet åt blifwit enligt
Akademiens sörflag ntdeladt.

Enligt Riksdagens underdåniga anhållan har Kongl. Maj:t åt en
särskildt utsedd Nämnd uppdragit att bestämma om och öfwerwaka erforderliga
restaurations-arbeten ä de National-Museum tillhöriga oljcfärgstaflor,
äfwensom besluta om inköp för Mufti räkning af äldre mästares
mätningar och andra konstsaker, i afseende på hwilkas inköpande särskilda
föreskrifter cj blifwit genom nådiga Breswet den 28 Maj 1858 meddelade.

Den Lronsafgjutning af bildhuggaren professor Molins grupp
"Bältespännare", till hwars bekostande för statens räkning medel blifwit
as Rikets Ständer anwisade, är numera fullbordad och pa en offentlig
plats i hufwudstaden uppstäld.

Sedan Rikets Ständer i underdånighet anhållit om utfärdande af
ny författning till skyddande af fäderneslandets fornlemningar, med stad -

Berättelse om hwad t Riket och dess

gande as tjenliga answars- och witesbestämmelser för förstöring af de
samma, samt Witterhets-, Historie- och Antigvitets-Akademien pa nådig
befallning afgifwit utlåtande och förslag i ämnet, har Kongl. Maj:t, ester
Jnstitie-Kanslers-embetets hörande, funnit godt att, med upphäfwande as
Förordningen den 17 April 1828 jemte flere rörande samma ämne meddelade
föreflcifter, under den 29 November 1867 utfärda ny förordning
angående forntida minnesmärkens fredande och bewarande.

Den af Witterhets-, Historie- och Antigvitets-Akademien förordnade
Antiqvitets-Jntendenten har under ar 1867 fortsatt sin det föregående
aret började undersökning af Wermlands fornminnen och derefter företagit
eu forskningsresa i Nerike. — Statsanslaget till bekostande af runstenars
uppsökande och afteckning samt teckningarnes utgifwande har fortfarande
uppburits af fornforflaren R. Dybeck, som fortsatt sina undersökningar
inom Upsala och Stockholms län samt utgifwit ett nytt häfte
jas arbetet "Swerikes Run-urkunder", hwaraf 50 exemplar blifwit för
statens räkning aflemnade. — Det anslag, förn bewiljats för undersökning
af fäderneslandets fornlemningar och upprättande as förteckningar
öfwer sädana, har nämnda Akademi sistlidet ar anwändt till understöd
åt fornminnes-föreningarne i Helsingland och Dalarne, för undersökningar
inom dessa landskap, samt åt nagra af Akademien utsända forflare,
hwilka undersökt, förtecknat och afritat fornlemningar t Södermanland
och Ångermanland.

Sedan Chefen för Ecklesiastik-Departementet af Witterhets-, Historieoch
Antigvitets-Akademien begärt upplysning, hnruwida ur statens under
Akademiens wärd stälda samlingar af fornsaker kunde till folkskolelärareseminarierna
i riket utlemnas erforderligt antal lämpliga duplett-exemplar,
för att derstädes begagnas wid underwisningen och derigenom bidraga
till befordran af eu allmännare kännedom om landets fornlemningar och

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Wigten as deras tillwaratagande och wårdande, har Akademien anmält,
att wid ordnandet af statens Historiska Museum åtskilliga fornsaker frän
äldsta tider, eller den sa kallade stenåldern, blifwit aflagda, att utdelaS
till andra offentliga samlingar inom fäderneslandet, och att Akademien
skulle bland dessa aflagda fornsaker låta besörja urmat af lämpliga profstycke»,
att för det uppgifna ändamålet till bemälda seminarier utdelaS.

Det af Rikets Ständer wid 1865—1888 arens Riksdag anwisade anflag,
1,500 riksdaler, för warden af fornlemningarne t Wisby har blifwit
utbetaldt till Hospitals-Direktionen i nämnda stad, med åliggande för
Direktionen att till Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien afgifwa
redowisning för anslagets anwändande.

Pa grund af nådiga Förordningen den 15 Februari 1855 angående FaMgwLrd.
ersättning för understöd, som af fattigwardssamhällen i ett af de förenade
rikena Swerige och Norge lemnas behöfwande personer från det andra
riket, har under år 1867, såsom tillförne, liqvid mellan de båda statskassorna
egt rum. — Af anslaget till den fattigman inom fäderneslandet,
hvilken bör med allmänna medel bekostas, har Kongl. Maj:t fortfarande
ställt särskilda belopp tid disposition af sins Befallningshafwande i Jämtlands,
Westerbottens och Norrbottens län, att anwändas till understöd åt
särdeles behöfwande bland Lapp-allmogen.

Sedan Rikets sist församlade Ständer anhållit, att Kongl. Maj:t, .gmårbe-J
efter behörig utredning af frågan, huruwida ett nytt hospital för rikets
sydligaste provinser wore af oundgängligt behof pakälladt, samt angående
beloppet af de med inrättandet af eu sådan anstalt förenade kostnader,
matte till Riksdagen göra den framställning i ämnet, hwartill förhållanUm
kunna finnas föranleda, har Kongl. Majll, efter Serastmek-OrdeKs -

Berättelse om hwad i Riket och dess

Gillets hörande, godkänt en af Ordens-Gillet föreslagen lägenhet wid
staden Lund såsom den plats, dit ett nytt central-hospital för sinnessjuka
mä förläggas, och anbefallt Ordens-Gillet att i samråd med en af ÖfwerJntendents-embetet
utsedd arkitekt bestämma omfånget och anordningen
af ifrägawarande sjukhus samt derefter hos nämnda embete begära upprättandet
af fullständiga ritnings- och kostnadsförflag, att till Kongl.
Maj:t ingifwas.

Efter det Serasimer-Ordens-Gillet till nådig pröfning öfwerlemnat
ritningar till ett nytt hospital för sinnessjuka, som ställe pa ön Hisingen
wid Göteborg uppföras enligt det sa kallade paviljongs-systemet och för
hwilket kostnaden beräknats att uppgå till 656,893 riksdaler, liten Kongl.
Maj:t, enär denna summa wida öfwersteg det i nådig proposition till
Rikets Ständer wid 1862—1863 arens Riksdag beräknade belopp, 560,000
riksdaler, anbefallt Ordens-Gillet att utreda, hnruwida icke kostnaden för
ifrägawarande anläggning kunde, med bibehållande af paviljongs-systemet
och det förut bestämda antalet af 150 fjukplatser, nedsättas under det i
nämnda proposition afsedda belopp, har Ordens-Gillet fogat anstalt om
uppgörande af ny plan och nya ritningar för byggnaden, hwarigenom
kostnadssumman minskats till 532,730 riksdaler. Denna plan med dertill
hörande ritningar har Kongl. Maj:t fastställt och bemyndigat OrdensGillet
att om Planens werkställande pa lämpligaste sätt ga i författning.

Ett förslag till förnyadt reglemente för Allmänna och Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg har Kongl. Maj:t funnit godt stadfästa; och ett af
Serafimer-Ordens-Gillet öfwerlemnadt förslag till ny lönestat för hospitalsläkare
är i näder gilladt och faststäldt, att frän 1867 ars början tills
widare lända till efterrättelse.

I anledning af Riksdagens underdåniga framställning angående upphafwande
as stadgandet i 11 § af instruktionen för Serastmer-Ordens -

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

Gillet den 28 April 1791 om hembjudande as till flatte försälda hospitalshemman,
dä de samma säljas utom börd, har Kong!. Maj:t infordrat
utlakande af Ordens-Gillet.

Sedan Rikets sist församlade Ständer anwisat 9,000 riksdaler att,
enligt nådig disposition, auwändas till löner, hwardera ä 1,500 riksdaler,
åt sex nya provincialläkare inom de orter af riket, der sädana
läkarebeställuingar ansäges mara mest behöfliga, under wilkor att inwänarne
i hwarje distrikt skulle pä egen bekostnad anskaffa och underhålla
lämplig bostad åt läkaren wid den för honom bestämda station, har
Kongl. Maj:t, enligt Sundhets-Collegii förslag, hittills sörordnat om nya
provincialläkares anställande inom fyra tält, hwarest wcderbörande kommuner
förbundit sig att uppfylla omförmälda wilkor, nemligen en inom
Östergötlands med tjenstedistrikt af hela det s. k. Finspänga lätt och station
i Tjellmo socken, en inom Göteborgs och Bohus lätt med distrikt af
Inlands nordre och södre härader samt station i Jörlanda socken, en inom
Stora Kopparbergs med distrikt af Westerbergslags fögderi, eller Grangärdes,
Norrberkes, Söderberkes, Ludwika och Malingsbo socknar, samt
station i Grangärde, och en inom Westerbottens lätt med distrikt as Nordmalings
och Bjurholms socknar samt station i Nordmaling.

Enär någon närmare föreflrift ej warit meddelad rörande beflaffenheten
af de bostäder, som inwanarne i nybildade provincialläkare-distrikt
böra för läkaren bekosta och underhålla, och underdånig framställning derföre
blifwit gjord mtt utfärdande af boställsordning eller reglemente i omförmälda
hänseende, har Kongl. Maj:t anbefallt Öfwer-Jntendents-embetet
att afgifwa utlåtande och sörflag om lämpligaste anordningen och byggnadssättet
för sadana bostader.

Provincicilliikarewärden

m. m.

Berättelse om hwad t Riket och dess

I anledning deraf att wid sistförflutna Riksdag medel anwisades för
ytterligare twä extra provincialläkare-beställningars förändring till ordinarie,
har Sundhets-Collegium erhållit nådig befallning att widtaga förberedande
åtgärder i sädant afseende.

Åt den distriktsläkare, som af Lysekils köping warder antagen, har
Kongl. Maj:t medgifwit rättighet till ärsberäkning lika med civile läkare
i statens tjenst, pa de wilkor som i Kongl. Kungörelsen den 17 Oktober
1840 äro förcskrisna, och har tjenstgöringsdistrikt blifwit för honom bestämdt.
Enahanda rättighet har tillerkänts de fullständigt legitimerade
läkare, hwilka behörigen warda anstälde som underläkare eller amanuenser
wid akademiska sjukhuset i Upsala.

uppToumtge. Efter det Rikets Ständer wid 1865—1866 arens Riksdag anslagit
Trumma1'' 20,000 riksdaler, att enligt Kongl. Maj:ts disposition anwändas till un6Rrn''
derstöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa
döfstumma barn, med wilkor att högre belopp ej matte någon anstalt
tilläggas än som motswarade 100 riksdaler för hwarje ä anstalten intaget
barn, och Direktionen öswcr Allmänna Institutet för döfstumma och
blinda pa nådig befallning afgifwit utlåtande angående de wilkor och
garantier, under hwilka ifrågawarande uppfostringsanstalter mä kunna
komma i åtnjutande as understöd från berörda anslag, har Kongl. Maj:t
den 8 Mars nästlidet år förordnat, att, da dylik anstalt blifwit inom
någon särskild ort inrättad, dest styrelse skulle för 1867 ofördröjligen och
sedermera för hwarje år inom December månads utgång det föregående
året hos wederbörande Consistorium ingifwa till Kongl. Maj:t stäld ansökning
om understöd af statsmedel för anstalten och derwid uppgifwa antalet
af de medellösa barn, för hwilkas underwisning understöd begäres,
och beloppet af det bidrag, som inom det faststälda maximum af 100

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

riksdaler ansäges för hwarje sädant barn erforderligt, äfwensom lemna
redogörelse för anstaltens föregående werksamhet och dest förwaltning samt
den för underwisningen faststälda plan, hwarefter Consistorium skulle ansökningshandlingarne
jemte eget underdånigt utlåtande i ämnet till Ecklesiastik-Departementet
insända; hwarjemte söreskriswits, dels att, sedan dylik
underwisningsanstalt bliswit med understöd af statsmedel försedd, wederbörande
Consistorium egde utse eu ledamot i den direktion, lent hade förwaltningen
af inrättningens angelägenheter sig anförtrodd och hwilken
skulle mara answarig för de bewiljade medlens behöriga anwändande,
dels att underwisningen borde bedrifwas af fullt gvalificerade lärare eller
lärarinnor, och dels att ärlig inspektion af dessa anstalter skulle utaf folkskole-inspektörerna
förrättas i sammanhang med inspektionen as de i orten
befintliga folkskolor. Och hafwa samtliga Consistoria Ecclesiastica genom
cirkulärbref erhållit befallning att meddela wederbörande underrättelse
om detta Kongl. Maj:ts beslut. — Understöd as berörda anslag
arv hittills anwisade åt sex anstalter as isrägawarande beskaffenhet, nemligen
t Göteborg, Malmö, Carlskrona, Hjorteds socken i Linköpings stift
Munktorps socken i LVesteräs stift, och den sä kallade Tysta Skolan i
Stockholm, — till ett sammanlagdt belopp af 14,100 riksdaler.

Fem nya apothck, med personligt privilegium, äro lutter sistlidet är Apotek,
beslutade, att anläggas i närmaste grannskap as stationerna uti de nybildade
provincialläkare-distrikten inom Östergötlands, Göteborgs och Bohus,
Stora Kopparbergs samt Westerbottens län, äfwensom wid stationen
för distriktsläkaren i Jemshög inom Blekinge län.

Barnmorskornas antal i riket uppgick är 1865 till 1,717, af hwilka Barnmorfle134
woro befatta i Stockholm, de öfriga i andra städer och pä lands- ningen,
bygden. Under är 1867 blefwo wid läroanstalterna t barnmorskekonsten
Bih. till Riksd. Poet. 1868. 1-a Samt. 1:a Afdeln. 10

Riksdsgs-Berättelsen.

Skyddskopp ympningen.

Veterinär»

wäsendet.

Berättelse om hwad i Riket och dess

87 elever underwisade, utexaminerade och såsom barnmorskor godkända,
nemligen i hufwudstaden 42, t Göteborg 32 och i Lund 13. Bland
utexaminerade hafwa i Stockholm 42 och i Göteborg 26 elever, som
gjort sig wäl kända för kunskap och färdighet i den egentliga barnmorskekonsten,
äswensom för pålitlighet och ett i allo hedrande uppförande, erhållit
underwisning i den instrumentala förlostningskonsten och wid anstäld
examen befunnits ega den skicklighet deri, att de förklarats behöriga
till den sammas utöfning.

Sedan Riksdagen bewiljat anslag till aflöning åt eu biträdande lärare
wid hwardera af barnmorske-underwisningsanstalterna i Stockholm
och Göteborg, har Sundhets-Collegium pa nådig befallning gatt i författning
om tjensternas tillsättande.

Antalet af vaccinerade barn steg är 1866 till 102,790, För nitisk
och skicklig utöfning af skyddskoppympningen utdelades belöningar dels
i medaljer, dels i penningar ock dels i vaccinations-instrumenter till 129
personer.

År 1865 underwisades wid Veterinär-inrättningen i Stockholm 37
elever, eif hwilka 2 från Finland, samt 10 i hofbeflagskonsten; wid den i
Skara 15 veterinär-elever och 7 till hofslagare, hwarförutom 12 genom
Skaraborgs läns Hushällnings-sällskaps försorg erhöllo underwisning i hofbeflagskonsten.
Wid Veterinär-inrättningen i Stockholm aflade 5 elever
fullständig veterinärläkare-examen. — År 1866 underwisades wid sistnämnda
inrättning 37 elever samt 15 i hofbeflagskonsten;'' wid den i Skara studerade
17 elever veterinärläkarekonsten i sin helhet och 7 för att bildas till
hofslagare. Wid Veterinär-inrättningen i huswndstaden aflade 8 elever
fullständig veterinärläkare-examen.

För Veterinär-Institutet i Stockholm har Kongl. Maj:t under den 24
Maj 1867 utfärdat reglemente, och jemwäl fastställt utgiftsstat, i enlighet

styrelse sig tilldragit sedan sista Riksdag.

med Riksdagens beslut, att gälla från och med är 1868. Tillika har
Kong!. Maj:t uppdragit åt Direktionen öfwer Veterinär-inrättningen i
hufwudstaden att såsom Direktion för Veterinär-Institutet handhafwa dest
angelägenheter i öfwerensstämmelse med omsörmälda reglemente och i
sådant afseende till ansökning kungöra de nyinrättade läraretjensterna, att
tillträdas wid början af innewarande år. Destutom har det bliswit
Direktionen anbefaldt att i samråd med en af Ofwer-Jntendents-embetet
utsedd sakkunnig person werkställa den af Riksdagen begärda undersökning,
huruwida Institutet kunde utan wäsendtliga olägenheter förläggas till någon
plats wid hufwudstadens gräns, eller om, i annan händelse. Institutet
skulle kunna på ändamålsenligt sätt anordnas å den nuwarande lokalen
genom utvidgande och förändring af der befintliga byggnader; skolande
alternativa förslag i dessa hänseenden uppgöras och till Kongl. Maj:t
ingifwas.

Kongl. Maj:t förbliswer Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse wälbewägen. Stockholms Slott den 17 Januari 1868.

Louis De Geer.