om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags samman
Framställning / redogörelse 1907:Rber
/
Berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags samman
träde sig tilldragit;
gifven Stockholms slott å rikssalen den 16 januari 1907.
Kungl. Maj:t har under det förflutna året åter haft att glädja Sig åt en
betydelsefull tilldragelse: ur den förening Hans Kungl. Höghet hertigen af
Skåne knutit med en älskad gemål har uppspirat en ny telning af det kungliga
huset. Det lifliga deltagande, hvarmed hertigens af Västerbotten födelse
hälsats öfverallt inom landet, utgör ett nytt bevis på styrkan af de
band, som förena Sveriges konungahus och folk.
Sedan Riksdagen godkänt den af Kungl. Maj:t föreslagna omorganisa- Omorganisationen
af utrikesdepartementet, diplomatien och konsulatväsendet jämte ut-tion af d‘Pl0-giftsstater för desamma, utfärdade Kungl. Maj:t under den 24 september 1906 JTonsniatväförnyad
instruktion för tjänstemännen i utrikesdepartementet, förordningar sen(let
angående konsulatväsendet, angående expeditionsafgifter vid beskickningar och
konsulat och angående löne- och andra tjänsteförmåner åt diplomatiska och
konsulära tjänstemän m. m. samt kungörelser rörande ändring af nådiga förordningen
angående godtgörelse för svenskt sjöfolks hemförande från utrikes
ort den 6 augusti 1864, angående ordningen och sättet för gäldande af vissa
utgifter, som föranledas af stadgandet i 319 § sjölagen, och angående bestämmelser
för befordrande af svensk sjömans penningförsändelser från utrikes
ort.
Genom beslut af den 5 oktober 1906 har Kungl. Maj:t åt kommerskolle- utarbetande af
gium gifvit i uppdrag att utarbeta och inkomma med förslag till ny förord- förordning
ning angående godtgörelse för sjöfolks hemsändande från utrikes ort. gSrclse^öf sjö
-
folks hemsändande
från utrikes
ort.
1
Bih. till Riksd. Proi. 1907. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Aftal med Den 23 mars 1906 undertecknades af befullmäktigade för Sverige och
Norge i sam- Morge en konvention angående den ekonomiska uppgörelsen mellan de båda
unionens upp-länderna i anledning af unionens upplösning. Sedan konventionen af Kungl.
lösning. Maj:t den 8 juni ratificerats, utväxlades ratifikationerna i Stockholm den 16
juni, allt sistnämnda år.
Den 27 april 1906 utväxlades i Stockholm af Sveriges och Norges befullmäktigade
deklaratoriska noter angående fördelningen af de förutvarande gemensamma
beskickningarnas, konsulatens och vicekonsulatens arkiv.
Aftal med Nor- Den 25 maj 1906 undertecknades i Stockholm af befullmäktigade för
ge angående Sverige och Norge en deklaration angående skyldighet för domstolarna i de
verkställande båda länderna att verkställa undersökning angående sjöolycka, som drab
af
undersök- }jat det andra landets fartyg,
ning rörande
sjöolyckor.
Algeciraskon
ferensen.
Å den under 1906 i Algeciras hållna konferensen angående införande af
vissa reformer i Marocko representerades Sverige af Kungl. Maj:ts minister
i Madrid och Lissabon. Vid konferensen undertecknades den 7 april 1906 en
generalakt jämte ett tilläggsprotokoll af ombuden för samtliga deltagande makter
utom Marocko, som dock den 18 juni anslutit sig till densamma. Den i
Algeciras träflade öfver en skommelsen ratificerades för Sveriges del den 14
december 1906.
Ny konvention Den 6 juli 1906 undertecknades af Sveriges ombud i Geneve en ny konvenför
förbätt- tion för förbättrande af sårade militärers vård i fält. Någon ratifikation har
rande af så- .. . „ ,
rade militärera ännu ej agt ram.
vård i fält.
Internationell Den 3 november 1906 undertecknades i Berlin af Sveriges befullmäktikonvention
an- gade den internationella konventionen angående telegrafering utan tråd.
gående telegrafering -
utan tråd.
Internationell Den 6 januari 1906 undertecknades af Sveriges fullmäktig den internakonvention
an-tionella konventionen af den 7 juni 1905 angående upprättande af ett inberättande
afPc"ttaaDonellt landtbruksinstitut i Rom. Konventionen ratificerades den 10
internationellt påföljande september.
landtbruksinstitut
i Rom.
Internationell En internationell konvention angående förbud för kvinnor att nattetid
konvention an- deltaga i industriellt arbete har den 26 september 1906 för Sveriges del angående
förbud , , , j. • tv
för Vvinnnr m dertecknats i Bern.
för kvinnor att
nattetid del
-
taga i industriellt
ar
-
bete.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 3
Den 29 november 1906 undertecknades i Bryssel af Kungl. Maj:ts mi- internationell
nister i Bryssel och Haag den internationella konventionen om likartade
regler för tillverkning af häftigt verkande läkemedel. för tillverkning
af häftigt verkande
läkemedel.
Ministeriella noter utväxlades den 10 maj 1906 mellan Kungl. Maj:ts be- Aftal med
skickning i Konstantinopel och Bulgariens diplomatiska agent därsammastä- 1!ulgar.1“ °m
des, hvarigenom aftal träffats mellan Sverige och Bulgarien om ömsesidig handling0 som
behandling som mest gynnad nation i afseende å varor och fartyg. mc8t gy»''1^d
seende å varor
och fartyg.
Ett aftal angående handelsförbindelserna mellan Sverige och Ryssland Aftal med
undertecknades af befullmäktigade för de båda länderna den 1906, ^fendelum
hvarigenom
de fördragslutande parterna ömsesidigt tillförsäkrat hvarandra deisförbindeibehandling
såsom mest gynnad nation, intill dess att 1838 års handels- och serna''
sjöfartstraktat underkastats revision.
Under den 8 och 18 april 1906 utväxlades mellan ministern för utrikes Aftal med
ärendena och härvarande tyske minister deklaratoriska noter innefattande Tyskl*ndt “n"
vissa bestämmelser rörande telegrafering utan tråd. grafering utan
tråd.
Den 8 maj 1906 afslutades i Stockholm genom befullmäktigade för Sverige Handels- och
och Tyska riket en handels- och sjöfartstraktat mellan de båda länderna, sjöfartstraktat
Traktaten ratificerades af Kungl. Maj:t den 16 juni, hvarefter ratifikationerna ””rikeiT*11
utväxlades i Berlin den 23 juni, allt sistnämnda år.
Genom beslut af den 21 september 1906 har Kungl. Maj:t förklarat Sig Venezueiarevillig
att ingå en öfverenskommelse, genom hvilken Förenta staternas mi. klamatior''ernanister
i Caracas bemyndigades att å de intresserade makternas vägnar uppbära
och fördela de till gäldande af de venezuelanska reklamationerna inflytande
tullinkomsterna i Puerto Cabello och la Guayra.
Under år 1906 ha med belgiska och bayerska regeringarna underhand-Underhandiinlingar
inledts angående upphäfvande af den i de mellan Sverige och Bel- &ar.med Belgien
den 21 juli och den 2 augusti 1838 samt mellan Sverige och Bayern Bayern0 om
den 28 mars och den 6 april afslutade öfverenskommelser medgifna rätten •*“* detractusför
de fördragslutande ländernas undersåtar att å det andra landets område
förvärfva fast egendom.
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Underhandla- Under år 1906 hafva underhandlingar inledts med Norge om afslutande
gar med Norge a£ en konvention mellan de båda rikena angående ömsesidigt utlämnande af
om en kon
vention
an- förbrytare,
gående ömsesidigt
utlämnande
af förbrytare.
#
Schweiz’ an- Den 4 juni 1906 undertecknade Kungl. Maj:ts minister i Bryssel och
slutning till Haag för Sveriges del protokollet angående Schweiz’ anslutning till socker
sockerkonven-
° 0
tionen. konventionen.
Förmynder- Genom beslut af den 23 mars 1906 har Kungl. Maj:t lämnat tillstånd åt
skap för i Sy* franske konsulatämbetsmän i Sverige att i enlighet med fransk lag anordna
minderåriga af förmynderskap för i Sverige bosatta minderåriga af fransk nationalitet.
fransk nationalitet.
Samtycke till Kungl. Maj:t har den 27 april 1906 under förutsättning af öfriga makfem
egyptiska £ers godkännande lämnat sitt samtycke till antagandet af fem egyptiska laglogforslag.
£örg£ag angående ändring af vissa artiklar i de blandade domstolarnas reglemente
och civil-, handels-, handelsprocess- och strafflagböcker samt angående
expropriation af fastighet.
utseende af Utöfver de af Kungl. Maj:t tidigare utsedda ledamöterna i den permatvå
nya leda- nenta skiljedomstolen i Haag utsåg Kungl. Maj:t den 7 december 1906 ytter™ermanenta
Bgare tvenne ledamöter i densamma.
skiljedomstolen
i Haag.
Sveriges teck- Genom beslut af den 4 maj 1906 utsåg Kungl. Maj:t Skandinaviska kre^ningsrätt
i ditaktiebolaget att för en grupp banker bestående af detta aktiebolag, Stock -statsbanken. holms enskilda bank samt aktiebolaget Stockholms handelsbank utöfva den
Sverige tillkommande teckningsrätten i den enligt Algeciraskonferensens beslut
upprättade Marockanska statsbanken.
utseende af Sedan Kungl. Maj:t den 25 maj 1906 förordnat, att tills vidare från
ledamot i in- Sveriges sida bidrag skulle lämnas till understödjande af den verksamhet,
kommissionen som utöfvades af den i Bryssel befintliga permanenta internationella komkongresser"
missi°nen för sjöfartskongresser, utsåg Kungl. Maj:t den 28 september representant
i nämnda kommission.
Internationella Uti internationella fredsbyråns generalförsamling i Milano 1906 har
församling18; Sverige genom ombud deltagit.
Milano.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 5
Sverige har år 1906 genom ombud deltagit i internationella diplomatiska intematioueila
arbetarskyddskonferensen i Bern. diplomatiska
arbetarskyddskonferensen
i Bern.
1 den under år 1906 i Bryssel afhållna konferensen för revision af den i internationell
Bryssel den 8 juni 1899 afslutade internationella konvention angående revi- konferens i
sion af gällande bestämmelser rörande införseln af spritvaror till vissa delar gfendT inf draf
Afrika har Sverige genom ombud deltagit. sela af sprit
varor
till vissa
delar af Afrika.
Sverige har år 1906 genom ombud deltagit i följande internationella internationella
kongresser och konferenser: kongresser.
2:a internationella kongressen för kandelskamrar samt handels- och industriföreningar
i Milano;
4:e kongressen för materialprofning i Brussel;
7:e internationella arkitektkongressen i London;
6:e internationella kongressen för tillämpad kemi i Rom;
Internationella konferensen i Geneve för åstadkommande af revision af
den i Geneve den 22 augusti 1864 afslutade internationella konvention
för förbättrande af sårade militärers vård i fält;
Interparlamentariska konferensen i London;
Konferensen angående telegrafering utan tråd i Berlin;
5:e internationella kongressen för försäkringsvetenskap i Berlin;
4:e generalförsamlingen af kommittén för den internationella föreningen
för lagstadgadt arbetarskydd i Genéve;
l:a internationella kongressen för arbetslöshetens bekämpande i Milano;
4:e internationella kongressen för fattigvård och välgörenhet i Milano;
3:e internationella mutualistkongressen i Milano;
Internationella kongressen för vård af sinnessjuka i Milano;
l:a internationella kongressen för yrkessjukdomar med undantag af olycksfall
i arbete i Milano;
Konferensen för undertryckande af den »hvita slafhandeln» i Paris;
6:e internationella kongressen för kriminalantropologi i Turin;
Hälsovårdskongressen i Bristol;
Internationella föreningens mot tuberkulos konferens i Haag;
15:e internationella kongressen för medicin i Lissabon;
Internationella kongressen för polarforskning i Bryssel;
15:e allmänna internationella gradmätningskonferensen i Budapest;
Internationella geologiska kongressen i Mexiko;
3:e internationella kongressen för luftsegling i Milano;
Internationella botanistkonferensen i Paris;
15:e internationella amerikanistkongressen i Quebec.
6 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Utställningen Sverige har under år 1906 deltagit i internationella utställningen för
för bildande bildande konst i Budapest.
konst i Budapest.
Inköp af be- Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående inköp af
skicknlngsbus beskickningshus i Kristiania har fastigheten n:o 27 Incognitogaden för sveni
Kristiorna. s . ..
ska statens rakning lorvarfvats.
Reglering af Under den 11 maj och 19 oktober 1906 har Kungl. Maj:t beslutat inkontorskost-
dragning eller nedsättning af kontorskostnadsersättningar till vissa general
nadsersättnm-
ö f , .81 ,
gar till vissa konsulat, konsulat och vicekonsuiat.
eeneralkonsulat,
konsulat
och vice konsulat.
Upprättande af Kungl. Maj:t har under den 28 september 1906 beslutat upprättande
olönade^kon- a£ 0lönade konsulat i Köpenhamn, Rotterdam och Lubeck.
Kungl. Maj:t har vidare under samma dag beslutat att de hittillsvarande
olönade generalkonsulaten i Paris, Berlin, Dresden, Frankfurt a/M, Hannover,
Stettin, Bryssel, Amsterdam, Barcelona, Lissabon och Wien skulle från och
med den 1 påföljande oktober indragas samt i deras ställe olönade konsulat
i nämnda städer upprättas.
I stället för det indragna generalkonsulatet i Genua har den 28 september
1906 därstädes upprättats ett olönadt konsulat.
Omreglering Kungl. Maj :t bär likaledes under den 28 september 1906 företagit en
af konsulat- omreglering af konsulatdistrikten i Holland sålunda, att till konsulatet i
Holland.'' Amsterdam förlagts de norra och östra provinserna af Holland samt till konsulatet
i Rotterdam öfriga provinser.
Upprättande Olönade konsulat hafva under den 26 oktober 1906 upprättats i Odense
af olönade kon- ocb Aarhus med distrikt omfattande det förra Fyen med Langeland och
"och Aarhu8Se -3£rö samt Lolland—Halster, det senare Jylland.
Upprättande af Samma dag har Kungl. Maj:t i stället för det indragna generalkonsu°nlaf¥
Mon- i Quebec inrättat ett olönadt konsulat i Montreal med distrikt omfat
treai.
tande Brittiska Nordamerika med undantag af Brittiska Columbia.
Upprättande Kungl. Maj :t har den 14 december 1906 upprättat ett olönadt konsulat
olåt11 TdRris”" * KUstiania med distrikt omfattande, förutom staden, Smaalenenes, Akershus’,
tiania. Hedemarkens, Kristians, Buskeruds samt Jarlsbergs och Larviks amt.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
Den 21 december 1906 har Kungl. Maj:t beslutat upprättandet af olö- Upprättande of
nade konsulat i Lille och Rouen, i sammanhang hvarmed särskilda distrikt olöna<1.e tontillagts
såväl nämnda konsulat som äfven konsulatet i Paris. souen.
Samma dag hafva dels olönade konsulat upprättats i Archangel och Upprättande af
Charkow, dels fullständig reglering af konsulatdistrikten inom hela det olölmde. k»nRyska
Riket ägt rum, därvid visst omedelbart distrikt jämväl tillagts (.hångel och
generalkonsulatet i S:t Petersburg. Charkow; reg
lering
af konsnlatdistrikten -
inom de t Ryska
Riket.
Den 5 oktober 1906 har Kungl. Maj:t jämlikt 10 § konsulatförordningen Tilldelande af
den 24 september 1906 tillagt konsuln i Sydney enahanda befogenhet öfver särskild befoöfriga
i Australien anställda konsuler och vicekonsuler, som enligt 9 § af io § konsulatnämnda
förordning tillkommer generalkonsul. förordningen
åt konsuln i
Sydney.
I öfverensstämmelse med art. 7 i konventionen af den 23 mars 1906 Försäljning af
mellan Sverige och Norge angående den ekonomiska uppgörelsen i anledning konsuiathuset
af unionens upplösning har den af den gemensamma konsulskassan år 1877 1 Lon,lon''
inköpta, till år 1945 gällande besittningsrätten till konsulathuset i London
genom svenska generalkonsulatets försorg blifvit försåld.
Den kommitté, som af Kungl. Maj:t under den 17 november 1905 tillsattes Diplomat- och
för att efter verkställd utredning utarbeta förslag till nya organisationer konsuiatkomaf
utrikesdepartementet, diplomatien och konsulatväsendet jämte utgiftsstater ni,ttk°ndeetan"
för desamma, afgaf den 23 mars 1906 sitt betänkande.
Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1904 har blifvit afgifven Berättelse an
och
i vanlig ordning till trycket befordrad. gående rätts
väsendet.
Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande af Kungl. utfärdade
Maj:t föreslagna och af Riksdagen dels i oförändradt skick dels med vissa författningar,
förändringar antagna författningar, nämligen:
1906 den 7 april: lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen den 28
juni 1895 om aktiebolag;
» » » » lag om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28
juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet;
» » 27 > lag om ändrad lydelse af 40 § i lagen den 28 juni 1895
om aktiebolag;
8 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1906 den 27 april: lag
» t> t> ■» lag
» » ■» » lag
»'' » » » lag
> den 4 maj: lag
t» » n » lag
» » 14 » lag
» » 8 juni: lag
» » »
» »16
» » »
lag
lag
lag
» »
lag
22 » lag
» » lag
■» » » » lag
» » » » lag
» » » » lag
om ändrad lydelse af 23 § i lagen den 28 juni 1895
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet;
angående vissa ändringar i sjölagen;
om skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring
och verkställa undersökning angående sjöolycka,
som drabbat främmande fartyg;
angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom
här i riket;
om ändrad lydelse af 7 § i lagen den 1 oktober 1894
om förvärfvande och förlust af medborgarrätt;
om vissa ändringar i strafflagen;
om upphäfvande af förordningen den 1 juni 1819 angående
sättet, huru förfaras * skall med sådana personers
anhållande och tilltalande, hvilka begå förbrytelser
i ett af de förenade riken Sverige och
Norge samt därefter afvika till det andra;
om ändrad lydelse af 7 § i strafflagen för krigsmakten
den 7 oktober 1881;
angående förbud i vissa fall för bolag och förening
att förvärfva fast egendom;
om ändrad lydelse af 22 § i lagen den 27 juni 1896
om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring;
om fortsatt tillämpning af hvad i lagen den 6 juni
1902, innefattande inskränkning i inmntningsrätten,
är stadgadt;
angående ansvarighet för skada i följd af automobiltrafik;
angående
ändrad lydelse af 11 kap. 15 § strafflagen;
om vissa ändringar i 8 och 10 kapitlen strafflagen;
om ändrad lydelse af 77 § strafflagen för krigsmakten
den 7 oktober 1881;
om förbud för krigsmanskap att deltaga i vissa sammankomster;
angående
ändring i vissa delar af strafflagen;
angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande
i enrum;
angående villkorlig frigifning;
angående villkorlig straffdom;
angående ändrad lydelse af 1, 2, 4, 5 och 7 §§ i lagen
den 17 oktober 1900 om straffregister;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 9
190G den 6 juli: lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18 september
1903 angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags
och sparbanks konkurs;
och bar Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen föreskrifter,
med bifall till senast församlade lagtima Riksdags förslag, låtit
utfärda:
1906 den 14 september: lag angående förordnande af rättegångsbiträde åt
häktad.
Härjämte har Kungl, Maj:t låtit utfärda:
1906 den 16 februari: kungörelse med bemyndigande för kabinettssekreteraren
i kungl. utrikesdepartementet att utfärda äktenskaps-certifikat;
»
i 23 mars: kungörelse angående belägenheten af lokal, hvarest
brottmålsrannsakningar vid Stockholms rådhusrätt
skola hållas;
» »25 maj: kungörelse angående skyldighet för svensk domstol att
verkställa undersökning angående sjöolycka, som
drabbat norskt fartyg;
» »16 juni: kungörelse angående resestipendier åt domare;
» » 22 » kungörelse angående skydd mot förfalskning eller
missbruk för norska allmänna stämplar och
märken;
» » > » kungörelse angående dels domsagornas indelning i val
kretsar
för riksdagsmannaval, dels ock det antal
riksdagsmän i andra kammaren, hvilket vissa städer
äga utse, samt öfriga städers indelning i valkretsar
för nämnda val;
» » 29 » förordning angående sättet för verkställande af döds
straff
genom halshuggning.
Sedan 1906 års Riksdag beviljat medel för reglering af Norra och Reglering af
Södra Hälsinglands domsagor, har Kungl. Maj:t förordnat, att ifrågavarande domg»g°rdomsagor
skola från början af år 1907 vara delade i tre domsagor sålunda,
att dittillsvarande Södra Hälsinglands västra tingslag bildar en domsaga under
namn af Bollnäs domsaga, att Södra Hälsinglands östra tingslag, numera
benämndt Ala tingslag, tillsammans med Enångers tingslag af Norra Hälsinglands
domsaga bildar en domsaga under benämning Sydöstra Hälsinglands
domsaga, hvars båda tingslag tills vidare bibehållas såsom skilda tingslag,
samt att återstående tre tingslag af Norra Hälsinglands domsaga bilda en
domsaga under namn af Norra Hälsinglands domsaga.
Bih. till Riktd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 2
Rlksdags-Berättelsen.
10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Eiksdags sammanträde sig tilldragit.
Förening af Kung!. Maj:t har förordnat, dels att Hedemora domsaga skall indelas i
tingslag, två tingslag sålunda, att Folkare härad fortfarande utgör ett tingslag för
sig med tingsstad i Krylbo samt Hedemora och Garpenbergs, Säters, Stora
Skedvi och Husby gamla tingslag tillsammans bilda ett tingslag under benämning
Hedemora tingslag med tingsstad i eller invid Hedemora stad, dels
ock att af den nybildade Norra Hälsinglands domsaga Delsbo tingslag bibehålies
såsom eget tingslag samt Bergsjö och Forssa tingslag förenas till ett
tingslag med tingsställe i Hudiksvall.
ökadt antal Kungl. Maj:t har förordnat, att från och med ingången af år 1907 skola
ting. i Jockmocks lappmarks tingslag årligen hållas två lagtima ting.
Organisation Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t dels fastställt ny lönestat
af rådstufva- lrl_ m. för rådstufvurätten och magistraten i städerna Karlstad och Karlskrona,
sTrato dels ock meddelat föreskrifter angående vissa ändringar i de för rådstufvurätten
och magistraten i städerna Linköping, Karlshamn, Halmö, Lund,
Ystad, Mariestad och Lidköping gällande organisationer.
Handläggning Sedan, på sätt af den tiH 1905 års riksdag afgifna berättelse inhämtas,
af vissa mål å Kungl. Maj:t medgifvit, att vid rannsakningar, som vid Gellivare lappmarks
med^eliirare tingslags häradsrätt hållas med häktade personer, jämväl af allmän åklagare
lappmarks anhängiggjorda mål rörande öfverträdelser af brännvins- och maltdrycks^"radsrTtt*111"
förordningarna finge till och med utgången af år 1906 handläggas, har Kungl.
Maj:t på därom gjord framställning förordnat, att tiden för tillämpning af
ifrågavarande anordning må utsträckas till utgången af år 1908.
Angående
tvångsupp
fostran.
Kungl. Haj:t har bestämt, att å diakonissanstaltens i Stockholm vårdhem
å Wiebäck skola intagas sådana minderåriga kvinnliga förbrytare, om hvilkas
insättande i allmän uppfostringsanstalt domstol förordnat.
Kommittén för
revision af
lagen om aktiebolag.
Sedan Kungl. Maj:t den 27 januari 1905 uppdragit åt en kommitté att
verkställa en revision af lagen om aktiebolag, har den inom denna kommitté
tillsatta redaktionskommittén under år 1906 i Stockholm haft sammanträden
under tiden från och med den 2 januari till och med den 20 juni,
från och med den 15 augusti till och med den 6 november samt från och
med den 20 december till årets slut.
Kommittén har in pleno haft sammanträden i Stockholm under tiden
från och med den 7 november till och med den 19 december.
Under år 1906 har kommittén utarbetat ett utkast till förslag till lag om
aktiebolag. I början af år 1907 skall tillfälle beredas advokatsamfundet,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 11
banksyndikatet och handelskamrarne inom riket samt andra intresserade att
yttra sig öfver förslaget.
Den af Kungl. Maj:t den 6 oktober 1905 tillsatta kommitté för utarbe-Kommittén för
tande af förslag till omorganisation af stiftsstyrelse har under nästlidne år försiafMiUom*
i sin helhet varit samlad i Växjö dels från och med den 4 till och med den organisation af
31 augusti och dels från och med den 20 till och med den 2(5 november. Kom- stlft9st)’relse
mittén
har härunder utarbetat förslag till lag om organisation af stiftsstyrelse
jämte motivering för detta förslag. Dels såsom förberedelser till
hvad kommittén sålunda tänker såsom sitt betänkande framlägga, dels till
ombesörjande af förslagets tryckning m. m. har särskildt arbete mellan och
efter sammanträdena varit öfverlämnadt såväl åt kommitténs ordförande
som åt kommitténs ledamot E. Sundberg, till dess hans utnämning till
justitieråd föranledde hans afgång från kommittén, och därefter åt kommitténs
ledamot häradshöfdingen L. H. Montelius. Justitierådet Sundberg har
såsom ledamot påbörjat och efter sin afgång fortsatt och afslutat en redogörelse
för de ecklesiastika konsistoriernas i Sverige verksamhetsområden,
hvilken kommer att vidfogas kommitténs underdåniga betänkande. Dessutom
har åt särskild person uppdragits att utarbeta en framställning af domkapitlens
historia m. m.
Efter det Kungl. Maj:t meddelat nådigt tillstånd till tryckning af såväl
nämnda redogörelse som kommitténs förslag och betänkande för öfrigt, har
arbetet härmed så fortskridit, att kommittén hoppas kunna före utgången af
januari 1907 till Kungl. Maj:t öfverlämna sina underdåniga förslag.
Kungl. Maj:t har den 13 januari 1906 uppdragit åt en kommitté att ut-Kommittén för
arbeta förslag till ny lagstiftning angående jordägares rätt öfver vattnet å
hans grund och till de förändrade bestämmelser i andra delar af lagstift-lagstiftning anningen,
som häraf påkallas. Till ordförande i nämnda kommitté förordnades ..gaende .1°^''
° # # # agares ratt of
häradshöfdingen
K. H. von Sydow samt till ledamöter vice häradshöfdingen ver vattnet å
E. O. Hagelin, bruksdisponenten A. Herlenius, professorn J. G. Kichert och g™nd
adjungerade ledamoten i Göta hofrätt C. H. M. Högstedt.
Denna kommitté har haft sammanträden den 3—6 februari, den 9 mars,
den 2—28 april, den 26 juni—6 juli, den 12—25 juli, den 10—12 september
samt den 8 oktober—8 december, allt 1906, hvarförutom dels sekreteraren
under tiden före den 9 mars, dels ock ordföranden och sekreteraren större
delen af den tid därefter, som icke upptagits af kommitténs sammanträden,
varit upptagna med arbete för kommitténs räkning. Kommittén har utarbetat
preliminärt förslag till ändrade bestämmelser i väsentliga delar af
vattenrättslagstiftningen samt, delvis under samarbete med dikningslagskommittén,
antagit principiella grunder för de bestämmelser i öfrigt, som
12 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
synts böra ifrågakomma inom nämnda rättsområde. Den 10—12 september
företog kommittén en resa till Storfors, Nykroppa, Lomnarfvet, Kvarnsveden
och Avesta för att taga kännedom om huru där befintliga anordningar för
vattenkraftens uttagande och elektrisk kraftöfverföring samt för flottningens
och fiskets skyddande m. m. vore inrättade. För införskaffande af upplysningar
om vunna erfarenheter rörande den nuvarande vattenrättslagstiftningens
verkningar och om önskemålen beträffande samma lagstiftnings förändrande
hafva skrifvelser aflåtits till landtbruksstyrelsen, järnkontoret och
svenska teknologföreningen äfvensom, beträffande en särskild fråga, till
Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande; och har genom sålunda vunnen
bemedling inkommit ett rikhaltigt material till ledning vid kommitténs arbeten.
Till rikets domstolar hafva afgått bref med begäran om vissa statistiska
upplysningar.
Kommittén för Kungl. Maj:t, som den 13 juli 1906 uppdragit åt eu kommitté att utarbetande
afarbeta förslag till ny lagstiftning angående jords torrläggning och därmed
^lagstiftning* sammanhängande ämnen, har till ordförande i denna kommitté förordnat
angående jords häradshöfdingen K. H. von Sydow samt till ledamöter vice häradshöfdingen
torrläggning ^ q [Pagplin kaptenen A. Å. V. Ericsson, godsägaren E. G. H. Åkerlund
och landtbruksingenjören J. A. Sundberg.
Kommittén har haft sammanträden under tiden den 5 oktober—den 8
december 1906 samt därunder, delvis under samarbete med vattenrättskommittén,
öfverlagt och beslutit rörande grunderna för en blifvande lagstiftning
i ämnet. För erhållande af upplysningar dels om vunnen erfarenhet beträffande
den nu gällande lagens verkningar och dels om önskemålen beträffande
dess reviderande hafva bref aflåtits till Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande
samt till rikets hushållningssällskap. Till rikets domstolar hafva
afgått bref med begäran om vissa statistiska upplysningar.
Kommittén för Kungl. Maj:t har den 5 oktober 1906 uppdragit åt en kommitté att föreiCTision
af taga en fullständig revision af skiftesstadgan och därmed sammanhängande
skiftesstadgan. rf att n in gar samt förordnat till ordförande i nämnda kommitté häradshöfdingen
G. Ribbing och till ledamöter i densamma revisionssekreteraren friherre
C. Cederström, nämndemannen D. Persson i Tällberg, landtbrukaren
A. Wiklund samt kommissionslandtmätaren K. I. Grubbström.
Denna kommitté har varit samlad från och med den 16 november 1906
till och med den 20 därpå följande december.
Därunder hafva behandlats frågor angående införskaffande af uppgifter
om skiftesverkets nuvarande tillstånd samt om de förändringar i skifteslagstiftningen,
som kunde betingas af upprättande af ett allmänt jordregister
enligt af särskilda kommitterade upprättadt förslag.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 13
Envoyén K. H. L. Hammarskjöld, som för fullgörande af det honom den utredning rö12
augusti 1903 lämnade uppdraget att verkställa utredning af frågan om j“"‘leajn™ttar“''
inrättande af en s. k. regeringsrätt åtnjutit tjänstledighet 4 januari—1 fe- geringsriitt.
hruari, 14 april—1 maj, 7 maj—4 juni samt 25 juni—5 augusti, sammanlagdt
118 dagar, allt under 1906, har, dels å nämnda tider, dels, i den mån det
varit möjligt, under tjänstgöring såsom envoyé, fullföljt utredningen och
därvid afslutat öfversikten öfver utländsk rätt, reviderat den svenska historiken,
författat redogörelser för besvärsmålen under femårsperioden 1899—
1903 med därtill hörande tabeller, upprättat utkast till ändringar i regeringsformen,
riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen samt till lag om
regeringsrätt äfvensom utarbetat större delen af den allmänna motiveringen.
Den svenska historiken föreligger i korrektur.
Sedan Kungl. Maj:t den 29 juni 1906 uppdragit åt bankdirektörerna utredning af
P. R,. Rabe och H. T. Frölander att, efter öfverläggning med lagberedningen,
utarbeta förslag till lag om dödande af bortkomna handlingar, hafva kom- komna handmitterade
haft åtskilliga sammanträden under augusti, november och de- ängar,
eember månader, hvarjämte kommitterade hvar för sig företagit utredningar
angående den utländska lagstiftningen i ämnet och införskaffat upplysningar
om den ställning intresserade kretsar inom landet intaga till frågan.
Arméns vapenöfningar under år 1906 hafva omfattat:
för den fast anställda personalen:
Arméns vapenöfningar.
vid det icke garnisonerade infanteriet: volontärrekrytskolor i omkring
300 dagar, korpral- och underofficersskolor i omkring 200 dagar, häri inberäknad
tiden från skolornas början hösten 1905, samt regementsöfningar
under 30 dagar; dessutom hafva för utbildningsåret 1906—1907 vid samtliga
icke garnisonerade infanteriregementen volontärrekryt-, korpral- och
underofficersskolor, förlagda till Karlskrona, Halmstad, Norrköping, Jönköping,
Eksjö, Karlsborg, Sköfde, Stockholm, Vaxholm—Oscar Fredriksborg,
Västerås, Galle, Östersund, Härnösand, Umeå, Boden och Visborgs slätt,
tagit sin början under oktober och november månader;
vid det icke garnisonerade kavalleriet: volontärrekrytskolor i omkring
330 dagar, remontskolor i omkring 365 dagar, korpral- och underofficersskolor
i omkring 300 dagar, häri inberäknad tiden från skolornas början hösten 1905,
samt regementsöfningar under 35 dagar; dessutom hafva för utbildningsåret
1906—1907 vid samtliga icke garnisonerade kavalleriregementen volon
-
14 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
tär rekryt-, remont-, korpral- och underofficersskolor tagit sin början under
oktober och november månader;
vid de garnisonerade trupperna: volontärrekrytskolor i omkring 300
dagar, korpral-(konstapel-) och underofficersskolor i omkring 200 å 320 dagar,
remontskolor i omkring 290 å 365 dagar, regementsöfningar under 30 ä 35
dagar samt detaschementsöfningar med i Stockholm förlagda trupper, hufvudsakligen
tillhörande fjärde arméfördelningen; volontärrekryt-, remont-, korpral-
och underofficersskolor för utbildningsåret 1906—1907 hafva under oktober
och november månader påbörjats;
för hvart och ett af de olika truppslagen: truppslagsvis (vid artilleriet
regementsvis) ordnade rekrytskolor för officers- och reservofficersvolontärer i
110 ä 117 dagar;
för infanteriet och kavalleriet äfvensom för trängkårerna: officersvolontärskolor,
för infanteriet å Karlsborg under omkring 275 dagar, för kavalleriet
(underofficersskola afsedd för hela kavalleriets officers- och reservofficersvolontärer)
i Stockholm under omkring 300 dagar, samt för trängkårerna
i Sollefteå under omkring 290 dagar, häri inberäknad tiden från skolornas
början hösten 1905; dessutom hafva för utbildningsåret 1906—1907 officersvolontärskolor
gemensamma för hvart och ett af de olika truppslagen (vid
artilleriet särskildt för fält-, särskildt för fästnings- och särskildt för positionsartilleriet)
tagit sin början å Karlsborg samt i Stockholm, Kristianstad
och Sollefteå;
vid samtliga regementen och kårer (utom vid trängen): officers-(befäls-)
öfningar, särskildt med stabspersonalen i högst 6 dagar och med officerare
i öfrigt i allmänhet länder 5 dagar;
för de värnpliktiga:
med årsklassen 1905 rekrytskola (för en del tjänstgöring i en följd)
samt med 1904 och 1905 års klasser och klasserna A och B repetitionsöfningar
under det antal dagar, som stadgas i värnpliktslagen § 52; en del
underåriga hafva jämlikt samma § genomgått rekrytskola under det i värnpliktslagen
§ 27 stadgade antal dagar.
Af nedanstående tabell framgår det antal värnpliktiga, som enligt hittills
ingångna redovisningar inställt sig till 1906 års vapenöfningar:
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 15
V i d | Värnpliktiga. | Summa. | Anteckningar. | ||
Vapenföra. | Icke | ||||
Rekryt- skola. | Repeti- tions- öfning. | ||||
Infanteriet....... Kavalleriet....... Artilleriet....... Ingenjörtrupperna .... Trängen ........ Velocipedordonnansskolor . Intendenturskolor .... Summa | ■) 20,609 972 2,419 828 s) 1,439 4) 73 4) 470 | 6) 29,579 1,115 3,165 1,092 2,440 4) 138 4) 392 | 3,262 351 490 157 332 | 53,450 2,438 6,074 2,077 4,211 211 862 | *) Däraf 500 (uttagna från 2) Däraf 205 (uttagna 3) Däraf 694, i vinter-tjänstgöring, därtill uttagna 4) Vid velocipedordonnans-skola öfvade äro uttagna till 5) Däraf 264 tilldelade fäst-ningsartilleriet. |
26,810 | 37,921 | 3) 4,592 | 69,323 |
Fälttjänstöfningar hafva under regementsöfningarna ägt rum med andra Fälttjänstoch
fjärde arméfördelningarna gemensamt i Östergötland och i öfrigt armé- öfningar.
fördelningsvis.
Fältöfningar hafva under år 1906 varit anordnade för officerare vid Fältöfningar.
generalstaben, kavalleriet och fortifikationen äfvensom vid samtliga arméfördelningar
och vid intendenturkåren.
En taktisk utbildningskurs för kaptener (ryttmästare) har, liksom under utbildningaföregående
år, varit anordnad, i hvilken, förutom befäls- och stabspersonal,knrs föF kaPte"
40 officerare deltagit. "tarf1''
Taktiska öfningar för militärläkare hafva varit anordnade vid femte utbiidningsarméfördelningen,
i Indika öfningar, förutom ledarpersonal och adjutanter,
13 militärläkare, till större delen från femte arméfördelningen, deltagit.
Vid skjutskolan å Rosersberg hafva två kurser, hvardera under om- Skjutskolor,
kring 50 dagar, varit anordnade. Till den förra af dessa kurser hafva,
förutom befäls- och stabspersonal, varit beordrade 59 och till den senare
60 officerare. Till den förra kursen har dessutom varit beordrad en officer
ur flottan.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit_
För fältartilleriet har en skjutskola för äldre officerare anordnats vid
Skillingaryd och vid densamma en kurs för äldre subalternofficerare, ett antal
regementschefer för infanteriet hafva dessutom under kortare tid följt
öfningarna vid skolan.
För fästningsartilleriet har en skjutskola för officerare varit anordnad
vid Karlsborg.
skolor. Till gymnastiska centralinstitutet hafva såsom elever beordrats: i instruktörskursen
26, i gymnastiklärarkursen 15 och i sjukgymnastiska kursen
6 officerare.
Till ridskolan vid Strömsholm hafva såsom elever beordrats 20 officerare.
I ridkurser, som för officerare af infanteriet anordnats vid Lifregementets
dragoner, Skånska dragonregementet, Kronprinsens husarregemente och
Norrlands dragonregemente, hafva deltagit tillsammans 42 officerare.
Elevantalet vid krigshögskolan utgör 49 (däraf 24 i äldre och 25 i yngre
kursen) och vid artilleri- och ingenjörhögskolan 56 officerare.
16 subalternofficerare hafva under år 1906 genomgått en kurs under två
månader för utbildning till vapenofficerare.
Från krigsskolans officerskurs hafva under år 1906 utexaminerats 142
elever och från de båda reservofficerskurserna 166 elever; till ny officerskurs
hafva beordrats 124 elever.
Till en vid intendenturkårens hufvudstation sammandragen kurs i militärförvaltning
och generalstabstjänst, som börjat i oktober 1906, hafva 6
intendentsaspiranter beordrats.
Kurser hafva varit anordnade för utbildning af sjukvårds-, hofslagaroch
gevärshandtverkarbeställningsmän.
Kurser för utbildning af landstormsbefäl hafva varit anordnade inom
sjätte arméfördelningen.
, , , För generalstabens verksamhet under år 1906 redogöres sålunda:
Istaben. o . # _ -
Vid inilitärstatistislca af delningen hafva arbetena fortgått enligt plan,,
hvar järn te, förutom en mängd smärre utredningar, afgifvits:
förslag till försvarsväsendets stärkande;
förslag till lag om ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen den
14 juni 1901;
yttrande öfver förslag till ändrade bestämmelser för intendenturpersonalens
pensionsålder;
yttrande öfver förslag till skjutinstruktion för trupper beväpnade med
6,6 mm. karbin m/94;
yttrande om rapport öfver landstormskurserna inom sjätte arméfördelningen
samt förslag till handbok för landstormsbefäl;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 1?
förslag till ändringar i gällande inkallelseinstruktion;
yttrande angående inköp af afståndsmätare för infanteriet;
yttrande öfver förslag till exercisreglemente för fältartilleriets åkande
batterier;
förslag till fortsatt organisation af landstormen under år 1907;
utredning rörande lämpligaste förläggningsorten för Lifregementets grenadjärer
och Södermanlands regemente;
yttrande öfver förslag till sätt för trängens förseende med stamhästar.
Dessutom har utarbetandet af »Statistik rörande de värnpliktiga åren
1901—1904» fortsatts.
Kommunikationsafdelning en har under året följt utvecklingen af landets
kommunikationsväsende, bland annat, beträffande järnvägarnas, kanallinjernas
och öfriga förbindelsemedels beskaffenhet.
Revision af vissa transporthandlingar har under året fortgått enligt plan.
Krigshistoriska afdelningen har under året varit sysselsatt med förarbeten
för utgifvande af femte delen af Sveriges krig åren 1808—1809. I krigsarkivet
har hufvudarbetet fortfarande varit förlagdt på iståndsättandet af
krigskollegii arkiv.
Därjämte har en afdelning af krigsarkivets betydande kartsamling blifvit
ordnad.
Hvad topografiska af delningens verksamhet beträffar, har, utöfver hvad
som anmälts i den redogörelse, som jämlikt instruktionen för rikets allmänna
kartverk blifvit af kartverkschefen aflämnad till jordbruksdepartementet,
å afdelningens militärgeografiska detalj en del militära rekognosceringar
blifvit utförda.
Under år 1906 hafva anskaffats: Artiiieri
för
fältartilleriet åtskillig ny materiel och ammunition, hvari ämte and- materiel oc)l
. ammunition.
ringsar beten utiorts;
för fästningsartilleriet ett antal haubitser och kanoner samt ammunition;
för positionsartilleriet ammunition.
Vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori har under året tillverkning af Eldhandvapen
vapen fortgått enligt plan. med »mmum
Yid
ammunitionsfabriken hafva tillverkats skarp och lös ammunition
för handvapen samt nedslags- och dubbelrör för lättare och gröfre pjäser.
Verksamheten vid Åkers krutbruk har omfattat tillverkning af rök- Krut.
svagt krut för gevär och artilleripjäser. Bomullskrut, salpetersyra och eter
hafva tillverkats till den omfattning, som motsvarar behofvet.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 3
Riksdags-Berättelsen.
18 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sarnmatiträde sig tilldragit.
Utredning. Ny utredning har anskaffats för fältartilleriet, hvarjemte äldre dylik
kompletterats för såväl detta artilleri som positionsartilleriet.
Byggnads- Under år 1906 hafva arbeten pågått för uppförande af följande byggarbeten.
nader:
vid en del tygstationer: verkstads- och förrådsbyggnader;
å Marma skjutfält: ett sommarstall;
vid ammunitionsfabriken å Karlsborg: två bostadsbyggnader för arbetare.
Uppförandet af nya kasernetablissemang i Karlskrona för fästningsingenjörkompaniet
och i Visby för Gott! ands artillerikår samt af garnisonssjukhus
i Sköfde och kommendantsbyggnad i Boden har påbörjats, hvarjämte
arbetena fortsatts å kasernetablissemangen i Vaxholm för fästningsingenjörkompaniet,
i Boden för Norrbottens regemente, Norrlands artilleriregemente,
Boden-Karlsborgs artilleriregemente samt Bodens ingenjörkår,
i träde för Hälsinge regemente, i Falun för Dalregementet och i Umeå för
Västerbottens regemente.
Arbetena å de nya kasernetablissemangen å Rindön för Vaxholms grenadjärregemente,
i Karlskrona för Karlskrona grenadjärregemente, i Halmstad
för Hallands regemente, i Kristianstad för Vendes artilleriregemente, i
Hässleholm för Vendes trängkår, i Eksjö för Smålands husarregemente, i
Örebro för Svea trängkår, i Västerås för Västmanlands regemente, i Sala
för Västmanlands trängkår och i Visby för Gottlands infanteriregemente
hafva afslutats.
Utvidgnings- och tillbyggnadsarbeten hafva afslutats vid kasernetablissemangen
i Malmö för Kronprinsens husarregemente och i Stockholm för Svea
och Göta lifgarden samt fortsatts vid kasernetablissemangen i Ystad för
Skånska dragonregementet, i Jönköping för Smålands artilleriregemente, i
Uppsala för Upplands artilleriregemente, i Umeå för Norrlands dragonregemente
och i Sollefteå för Norrlands trängkår.
Befästnings
arbetena.
Fortifikations
personalens
öfuingar.
Befästningsarbetena hafva under år 1906 pågått enligt plan.
Fortifikationens fältöfningar hafva pågått omkring 6 veckor inom Jämtlands,
Stockholms och Uppsala län.
Ingenjörtruppernas utbildning och öfningar hafva fortgått enligt gifna
bestämmelser.
Fästningsingenjörkompanierna vid Svea och Göta ingenjörkårer hafva
under eu del af utbildningstiden utfört väg- och befästningsarbeten inom
Stockholms och Karlsborgs fästningars försvarsområden.
Ingenjör- och Ingenjör- och telegrafmaterielen har vederbörligen underhållits och i mån
teiegrafmate- af tillgång kompletterats enligt gällande fältutrustningslistor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 19
Genom nådigt bref den 21 december 1904 tillsattes en kommitté för verk- Kommittéer
ställande af utredning och afgifvande af förslag till åtgärder för ordnande af ra- mförsvaret
utaf Bodens fästning, hvilken kommitté den 22 maj 1905 afgaf förberedande
underdåniga yttranden och förslag i ämnet. Sedan Riksdagen anvisat
medel till upprättandet af ett kommendantskap i Boden från och med
år 1907, förordnade Kungl. Maj:t den 12 oktober 1906, att kommitténs arbeten
skulle upphöra.
Kommittén för utarbetande af förslag till målskjutningsmateriel m. ni.,
tillsatt genom nådigt bref den 2 december 1904, har den 24 februari 1906
afslutat sina arbeten.
Kommittén för utredning angående civilanställning för afskedadt manskap
vid armén och flottan, tillsatt genom nådigt bref den 8 december 1904, har
den 8 mars 1906 afgifvit betänkande och förslag i ämnet.
Kommittén för utarbetande af förslag till ändringar i organisationen af
arméns centrala förvaltningsmyndighet m. m., tillsatt genom nådigt bref den
3 februari 1905, har den 28 maj 1906 afgifvit betänkande och förslag i
ämnet.
Genom nådigt bref den 20 juli 1906 tillsattes fem kommissioner, en för
hvar och en af första, andra, tredje, fjärde och femte arméfördelningarna,
hvarje kommission bestående af fyra ledamöter ur Riksdagen samt vederbörande
regementschefer jämte tillkallade, i byggnadsärenden sakkunniga
personer, för att verkställa utredning och afgifva förslag rörande de i såväl
militäriskt som ekonomiskt och socialt afseende lämpligaste förläggningsorter
för Lifregementets grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena,
Yästgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands,
Kronobergs, Jönköpings, Älfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands
regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.
Dessa kommissioner hafva samtliga inkommit med yttranden och förslag
rörande nämnda regementens förläggning.
Vid utgången af år 1906 hade följande kommittéer m. fl. ännu ej fullgjort
dem lämnade uppdrag:
Kommittén för utarbetande af förslag i fråga om handhafvandet af byggnadsärenden
för armén, tillsatt den 4 augusti 1906, bestående af ordförande:
ledamoten af Riksdagens Första Kammare, f. d. öfversten m. m. A. F. O.
Cederberg samt ledamöter: ledamoten af Riksdagens Första Kammare, kaptenen
m. m. friherre C. H. Falkenberg, ledamöterna af Riksdagens Andra
Kammare, filosofie doktorn m. m. D. K. Bergström och godsägaren J. M.
Juhlin samt arkitekten m. m. J. L. Petersson.
Kommissionen för handhafvande af frågor rörande nytt öfningsfält för de
i Stockholm förlagda truppförband m. m., tillsatt den 25 augusti 1905.
20 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
För att såsom sakkunnige verkställa omarbetning af gällande nådiga förordning
\ingående inskrifning och redovisning af värnpliktige samt deras tjänstgöring
m. m. förordnades på grund af nådigt bref den 19 januari 1906 genom
särskilda generalorder samma dag från armén öfversten och sekundchefen
för lifregementets grenadjärer m. m. C. A. H. Jungstedt, öfverstelöjtnanten
i armén, majoren vid generalstaben m. m. R. C. H. Torpadie, majoren i
Västmanlands regementes reserv m. m. E. L. W. Schtirer von Waldheim och
kaptenen vid Norra skånska infanteriregementet H. O. Hjalmarson, samt
från flottan kommendörkaptenen af andra graden m. m. H. W. M. von Krusen
stjern a och kaptenen A. H. Gisiko.
Sakkunnige för undersökning i fråga om det sätt, hvarpå arbetet med
uppförande af kasernetablissemang för Vaxholms grenadjärregemente blifvit
utfördt m. m. Enligt den 20 april 1906 erhållet nådigt bemyndigande har
statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet den 5 maj samma år
till sakkunnige för fullgörande af detta uppdrag utsett ledamöterna af Riksdagens
Första Kammare, f. d. öfversten m. m. A. F. O. Cederberg och kaptenen
m. m. friherre C. H. Falkenberg, ledamöterna af Riksdagens Andra
Kammare, landtbrukaren m. m. A. Pettersson och godsägaren J. M. Juhlin
samt arkitekten m. m. J. L. Petersson, af hvilka den förstnämnda skulle
vara ordförande. Sedan landtbrukaren, nuvarande statsrådet m. m. A. Petersson
förklarat sig förhindrad att fullgöra nämnda uppdrag, har chefen för
landtförsvarsdepartementet i hans ställe tillkallat ledamoten af Riksdagens
Andra kammare, filosofie doktorn m. m. D. K. Bergström.
Sakkunnige för granskning af förslag såväl till reglemente för järnvägarnas
användning för militära ändamål i krig och fred som rörande militära
transportplaner. Enligt nådigt beslut den 25 maj 1906 blefvo såsom sakkunnige
tillkallade majoren vid generalstaben m. m. A. E. Werner såsom
ordförande samt bandirektören m. m. H. K. Groth, förste militärassistenten,
kaptenen friherre A. G. A. Leijonhufvud, trafikinspektören, kaptenen C. M.
Looft, t. f. byrådirektören I. Virgin, stationsinspektoren C. G. R. Nettelbladt,
samtliga anställda vid statens järnvägar, äfvensom trafikchefen vid
Nässjö—Oskarshamns järnväg U. E. L. Swensson samt trafikinspektören vid
Bergslagernas järnvägar J. A. Norrby, med tillstånd för chefen för generalstaben
att, i händelse af behof, tillfälligtvis tillkalla annan sakkunnig.
Sakkunnige för verkställande af utredning rörande förvarandet af trofésamlingen
i Riddarholmskyrkan m. m. Den 16 juni 1906 förordnade Kungl.
Maj:t generalen m. m. herr friherre A. E. Rappe, ordförande, samt krigsarkivarien
m. m. D. T. J. Petrelli och intendenten och föreståndaren för
lifrustkammaren friherre C. O. R. Cederström att verkställa berörda utredning.
Den 19 oktober samma år uppdrog Kungl. Maj:t åt bemälde per
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 21
eoner att jämte konteramiral en m. m. J. Hägg införskaffa uppgifter angående
vid armén ock flottan befintliga troféer och andra föremål af krigshistorisk
betydelse samt att afgifva förslag rörande deras lämpliga förvarande.
Sakkunnige för att granska och afgifva yttrande öfver de inom fortifikationen
utarbetade för slag sritningar till kasernetablissemang för ett infanteriregemente.
Enligt nådigt beslut den 7 december 1906 förordnade Kungl.
Maj:t följande personer att å dag, som skulle i kommandoväg bestämmas,
under en tid af högst fjorton dagar fullgöra nämnda uppdrag nämligen:
chefen för femte arméfördelningen, generallöjtnanten m. m. friherre L. W.
Stjernstedt, chefen för fjärde arméfördelningen, generallöjtnanten m. m. C. A.
C. Warberg, chefen för tredje arméfördelningen, generalmajoren m. m. C. A.
M. Nordenskjöld, chefen för andra arméfördelningen, generalmajoren m. m.
G. F. O. Uggla, militärbefälhafvaren på Gottland, generalmajoren m. m. J.
G. Björlin, chefen för fortifikationen, generalmajoren m. m. G. A. C:son
Bergman, chefen för generalstaben, generalmajoren m. m. K. G. Bildt, chefen
för första arméfördelningen, generalmajoren m. m. A. F. von Matérn, chefen
för sjätte arméfördelningen, generalmajoren m. m. J. G. "VVikander, chefen
för arméförvaltningens intendentsdepartement, generalintendenten m. in. P.
A. F. Holmquist och t. f. öfverfältläkaren P. A. F. Nettelblad samt kaptenen
vid fortifikationen m. m. C. L. Lundquist, den sistnämnde såsom sekreterare.
På landtförsvarsdepartementets föredragning hafva följande författningar
under år 1906 af Kungl. Maj:t utfärdats:
den 19 januari: kungörelse angående ändrad lydelse af § 62 i förnyade
nådiga reglementet för arméns pensionskassa den 26 februari 1904; den 9
februari: förordning angående arméns öfvertaliga personal; förordning angående
arméns reserver af befäl och civilmilitär personal; den 16 mars: kungörelse
angående sättet för officers- och reservofficersvolontärers antagning och
utbildning; den 7 april: kungörelse angående ändrad lydelse af § 7 i Kungl.
Maj:ts förnyade nådiga reglemente för ridskolan vid Strömsholm den 26 februari
1904; kungörelse angående ändrad lydelse af § 2 mom. 1 i Kungl.
Maj:ts förnyade nådiga instruktion för utrustningskommissionen den 18 januari
1895; kungörelse angående ändrad lydelse af § 29 mom. 1 i Kungl.
Maj:ts förnyade nådiga instruktion för intendenturkåren den 29 november
1901; den 8 juni: reglemente för garnisonssjukhuset i Stockholm; den 16
juli: förordning angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig;
kungörelse angående förändrad lydelse af § 112 i nådiga reglementet för
arméns aflöning under fred den 31 oktober 1902; den 4 augusti: kungörelse
angående läkarbesiktning å officers- och reservofficersvolontärer; den 19 oktober:
reglemente för arméns kassaväsende i fred; den 31 december: kungörelse
angående ändrad lydelse af § 6 mom. 5 i Kungl. Maj:ts nådiga in
-
22 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
struktion för generalstaben den 17 juni 1904; kungörelse om ändrad lydelse
af § 1 mom. 1 och § 8 mom. 2 i Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för arméns
förplägnad m. m. under fred den 12 maj 1905.
utrikes kom- Under år 1906 hafva åtskilliga officerare vid kungl. flottan och kustmenderade
of-artilleriet samt ingenjörer vid mariningenjörkåren utomlands besiktigat för
ficerarc m. fl. sjöförsvarets behof beställd krigsmateriel samt tagit kännedom om nya erfarenheter
på sjövapnets och kustartilleriets områden.
Flottans stabs Från föregående år hafva följande arbeten fortsatts:
verksamhet. fullständigandet af flottans mobiliseringsplaner;
bearbetandet af statistiska uppgifter rörande främmande mariner;
tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitära
ändamål.
Följande förslag af större vikt och omfattning hafva afgifvits:
till bestämmelser angående befäls- m. fl. tecken;
till sjökadetternas praktiska utbildning 1906;
angående antagning af extrakadetter;
angående uttagning och utbildning af värnpliktiga i allmän tjänst 1906;
till bestämmelser angående afgifvande af förslag till befordran inom sjöofficerskårens
stam;
angående öfning af f. d. stamanställde utstraffade värnpliktiga;
till öfningsplan för flottan år 1906 (gemensamt med inspektören af flottans
öfningar till sjöss);
till yrkesbeteckning för värnpliktiga;
till ändrade bestämmelser för utbildning af reservbefäl vid flottan;
till prisbestämmelser för signalskola;
till medalj för skicklighet i signalering;
till förändrad kompaniindelning m. m. af sjömanskåren;
till »Undervisning för manskapet vid flottan, III, Artilleri»;
till fördelningsböcker för flottans stridsfartyg;
angående utbildning af underofficerskorpraler för tjänstgöring såsom kanonkommendörer
vid svåra kanoner;
till »Undervisning för manskapet vid flottan, I, Tjänstgöringen»;
angående pris vid täflingsminering;
till ändrade reglementariska bestämmelser rörande marinläkarkåren (gemensamt
med marinöfverläkaren);
till förbättrade aflöningsförmåner för sjömanskåren;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
till fördelning af manskapet inom sjömanskårens afdelningar, yrkesgrenar
och lönegrader, samt till fördelning af underofficerarna å de särskilda staterna
å flottans stationer under år 1907;
till de öfningar med flottans personal ombord, hvilka afses taga sin början
under tiden 1 januari—31 mars 1907 (gemensamt med inspektören af flottans
öfningar till sjöss);
till plan för rikets försvar (gemensamt med chefen för generalstaben);
till försvarsväsendets stärkande och till lag om ändrad lydelse af vissa
delar af värnpliktslagen (gemensamt med chefen för generalstaben);
till program för omfattning af utbildningskurs för personal vid lotsverket
för tjänstgöring vid kustsignalväsendet;
till den ökning af flottans stampersonal, som erfordras för af marinförvaltningen
till nybyggnad föreslagen materiel;
till uppsättande af Marstrands skeppsgossekår; samt
till den ökning af flottans stampersonal, som under vissa förutsättningar
erfordras vid nyanskaffning af fartyg tillhörande vissa stridsfartygstyper.
Åtskilliga förslag af hemlig natur hafva därjämte afgifvits.
Utredningar och yttranden hafva dessutom afgifvits rörande:
fördjupning af Flintrännan;
rikets flagga;
ifrågasatta ändrade bestämmelser för kustartilleriets värnpliktiga; samt
undersökning för upprensning af östra farleden till Karlskrona;
älvensom i åtskilliga andra till chefen för flottans stab hänskjutna
frågor.
Under år 1906 har nedannämnda, genom kungl. marinförvaltningen kon-Fartygs-, huitraherade
arbete blifvit utfördt och levereradt: oct aQdra
Ett pansartorn för pansarbåten Oscar II, levereradt af Schneider & C:o, bygguader''
Le Creusot, Frankrike.
Genom kung], marinförvaltningens försorg hafva kontrakt afslutats om
leverans till flottan af följande, ännu ej levererade arbeten:
jagaren Ilagnar med Kockums mekaniska verkstads aktiebolag;
jagaren Sigurd med Lindholmens verkstads aktiebolag;
2:a klass torpedbåtarna n:r 12, 14 och 15 med Motala verkstads nya aktiebolag;
kolpråm
med Oskarshamns verkstad;
ångfärja för kungl. kustartilleriet med aktiebolaget Motala verkstads
filial;
förlängning af dockan å Galérvarfvet med aktiebolaget Skånska cementgjuteriet; -
24 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ackumulatorbatteri och elektriska ledningar för Ellenabbsbatteriet med
elektriska aktiebolaget Holmia;
om- och påbyggnad af flottans sjukhus i Karlskrona med ingenjör H.
Preisler.
De viktigare och mera omfattande arbeten, som under år 1906 utförts
vid flottans stationer utöfver de arbeten, hvilka äro att hänföra till materielens
reparation, underhåll och klargöring för expedition, äro följande:
vid Karlskrona station:
. nybyggnaden af l:a klass torpedbåtarna Castor och Pollux samt 2:a klass
torpedbåtarna n:r 5 och 6 har fortgått;
nybyggnaden af två ångslupar för pansarbåten Oscar II, en ångslup för
pansarkryssaren Fylgia, en ammunitionspråm, en provianttransportpråm och
en vattenbåt har afslutats;
arbetena med förändring af kanonbåten Blenda till verkstadsfartyg samt
af kanonbåten Edda till handminefartyg hafva påbörjats;
nya ångpannor för kanonbåten Skäggald äro under arbete;
byggandet af en mobiliseringskaj har fortgått;
verkstadsbyggnaden för fyrverkslaboratoriet har fullbordats;
ett förrådshus har uppförts;
ett undervattensgrund i varfvets östra inlopp har bortsprängts;
dränering och planering af sjömanskårens kaserngård har utförts och
spårväg mellan Kungshall och Stumholmen anordnats,
vid Stockholms station:
nybyggnaden af 2:a klass torpedbåten n:r 7 bar fortgått och i det närmaste
afslutats;
nybyggnaden af 2:a klass torpedbåtarna n:r 10 och 11 har påbörjats;
tillverkningen af handminor och ändring af äldre sådana har fortgått;
7 st. motorbåtar hafva tillverkats och 1 st. är under byggnad;
exercishuset har tillbyggts och tre byggnader äro under uppförande på
Bergholmen;
Skeppsholmsbron har försetts med ny körbana. 1 2
Kustpositio
nerna.
1. Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.
Arbetet å torpedbatteriet vid Oscar-Fredriksborg är afslutadt.
Uppförandet af nytt kasernetablissement för kustartilleriregementet har
afslutats.
2. Karlskrona fästning.
Arbetena å Yästra Ilästholms fort hafva fortsatts.
Arbetena för kustartilleriets inkvartering och för minförsvarets ordnande
hafva fortsatts.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 26
3. Alfsborgs fästning.
Arbetena å Oscar II:s fort hafva fortgått.
4. Gottlanä.
Arbetena vid Fårösund för kustartilleriets inkvartering och för minförsvarets
ordnande hafva fortsatts.
5. Hörningsholms kustpositioner.
Arbetena för minförsvarets ordnande hafva fortsatts.
Under år 1906 har följande artillerimateriel anskaffats för flottan och Anillerimat,-kustartilleriet: riel, projekti
15
cm. kanoner till Älfsborg och kanoner i reserv; 57 och 37 mm. kano- "''J.T''1"
ner för fartyg, fästningar och kanoner i reserv; samt 57 mm. tubkanoner för
21 cm. och 15 cm. kanoner, krut, projektiler, patronhylsor, rör m. m. för
kompletterande af fartygens och fästningarnas utredningar.
Vidare har uppförts förrådshus för laddade minor vid Älfsborgs fästning
samt utförts diverse sprängförsök mot minor samt ändring af äldre minor;
hvarjämte anskaffats: 1 elektrisk lysapparat för minspärrningarna i Karlskrona;
diverse elektriska instrument för minstationer, en del mininventarier,
handminmateriel, elektriska kablar, telefonmateriel m. m.
Härförutom hafva under året anskaffats: diverse torpeder, bomullskrutladdningar
till torpeder och diverse torpedmateriel för pansarbåten Oscar II, pansarkryssaren
Fylgia, jagaren Väte och till byggnad anbefallda torpedbåtar
samt diverse gnistsignalmateriel.
Under det med den 30 september 1906 tilländalupna undervisnings- och Flottans öfninöfningsåret
hafva följande fartyg varit rustade: gar och under
pansarbåten
Dristigheten och korvetten Saga — l:a sjökrigsskoleafdcl- visnm"sverk''
ningen — under omkring 4 1/i månader för öfvande af kungl. sjökrigsskolans
kadetter i l:a, 2:a, 3:e och 6:e klasserna. Å nämnda fartyg hafva dessutom
varit anordnade dels rekrytkurs för 3:e kl. matroser och dels kurs för 3:e kl.
eldare, hvarjämte kustartillerikadettaspiranterna under omkring 2 månader
genomgått föreskrifven kurs å Dristigheten och marinintendentsaspiranterna
under omkring 3 månader å pansarbåten Dristigheten och korvetten Saga
genomgått föreskrifven aspirautskola ombord. Torpedbåten Komet har dessutom
under omkring 3 veckor varit tilldelad l:a sjökrigsskoleafdelningen i
och för öfvande af kungl. sjökrigsskolans kadetter i 6:e och 3:e klasserna;
kanonbåtarna Skuld och Edda samt torpedbåten n:r 7 — 2:a sjökrigsskoleafdelningen
— under omkring 1V» månad för öfvande af kungl. sjökrigsskolans
kadetter i 4:e och 5:e klasserna;
öfningsskeppen Najaden och Järf amas samt öfningsbriggarna Gladan
och Falken äfvensom kasernfartyget Norrköping och logementsfartyget Norms.
till Rihsd. Prat. 1007. 1 Sami. 1 Afd. 4
Riksdags-Berftttelsen.
26 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
denskjöld — skeppsgosseafdelningen — under omkring 4 månader för öfvande
af skeppsgossar.
För torpedskolans öfningar har under omkring 2 månader varit sammandragen
en torpedskoleafdelning, bestående af torpedkryssarna Clas Uggla och
Örnen, verkstadsfartyget Blenda samt torpedbåtarna Orkan, Bris, Orion, Sirius,
Kapella, Flejad, n:r 9, 11, 81, 79, 77 och 75.
För förberedande öfningar med till allmän tjänst inskrifna värnpliktiga
hafva under omkring 3 V2 månader varit rustade vid Karlskrona station och
förlagda till densamma två l:a kl. pansarbåtar och ett logementsfartyg —
Karlskrona beväringsafdelning — samt vid Stockholms station förlagda till
densamma två l:a kl. pansarbåtar — Stockholms beväringsafdelning —.
För samöfning af stampersonal och värnpliktiga äfvensom för skjut- och
signalskola hafva varit rustade sju l:a kl. pansarbåtar, tre l:a kl. kanonbåtar,
ett handminfartyg, ett logementsfartyg samt en bevakningsbåt — kusteskadern
— under omkring 2 månader, hvarjämte under 3 veckor tvenne l:a
kl. torpedbåtar varit tilldelade nämnda eskader.
Likaledes hafva för samöfning af stampersonal och värnpliktiga varit
rustade:
7 l:a kl. pansarbåtar,
3 torpedkryssare,
2 jagare,
8 l:a kl. torpedbåtar,
4 2:a kl. torpedbåtar och
1 verkstadsfartyg — kusteskadern — under omkring 3 månader, hvarjämte
under omkring 1 Y2 månad en l:a kl. kanonbåt, ett verkstadsfartyg samt en
undervattensbåt varit tilldelade nämnda eskader.
A tvenne kusteskadern tillhörande l:a kl. pansarbåtar hafva äfven öfvats
dels kungl. sjökrigsskolans kadetter i 4:e och 5:e klasserna, dels kustartillerikadetterna
och dels mariningenjörseleverna, hvarjämte mariningenjörsaspiranterna
genomgått föreskrifven kurs å 6 af kusteskaderns l:a kl. torpedbåtar.
För rekognoscering af militärleder har kanonbåten Svensksund varit på
expedition i omkring 5 månader.
Chefsfartyget Drott har omkring 2 V2 månader varit på expedition kring
rikets kuster.
För inskjutning af torpeder hafva verkstadsfartyget Man samt en 2:a kl.
torpedbåt varit på expedition i sammanlagdt nära 4 månader.
För inspektion af signalstationer har torpedbåten Komet varit på expedition
under 11/a månad.
Kanonbåten Skagul har under omkring 2 veckor varit på expedition
med statsrådet och chefen för kungl. sjöförsvarsdepartementet i och för inspektion
af sjöfästningar m. m.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 27
Kanonbåten Disa har under 3 månader varit på expedition med f. d.
staman ställda, utstraffade värnpliktiga.
För mineringsöfningar å minposition hafva basernfärtyget Eugenie samt
en bevakningsbåt och erforderliga småfartyg varit på expedition under 3
månader.
Torpedbåtarna n:r 1 och 63 hafva under 10 dagar stått till respektive
chefernas för kung], Karlskrona och kungl. Vaxholms kustartilleriregementen
förfogande i och för nämnda regementens öfningar.
Korvetten Freja och kanonbåten Svensksund hafva afslutat under år 1905
började vinterexpeditioner efter att hafva varit rustade, Freja i omkring 6
månader och Svensksund i cirka 4 V2 månader.
För närvarande är pansarbåten Dristigheten på expedition till aflägsnare
farvatten och kanonbåten Svensksund å rikets västkust för bispringande af
nödställda fartyg och fiskebåtar samt för uppehållande af ordningen på fiskeplatser.
Antalet beväringsmän, som inställt sig till vapenöfning vid flottan, utgjorde
år 1906 — 5,492.
I sjökrigshögskolan, där l:a arbetsåret i allmänna kursen pågår sedan
den l:a sistlidna oktober, utgör antalet elever 24, däraf 8 från kustartilleriet.
Vid början af läsåret 1905—1906 utgjorde antalet kadetter vid sjökrigsskolan
157, af hvilka under hösten 1906 efter aflagd officersexamen utnämndes
till underlöjtnanter — vid kungl. flottan: 26, vid kungl. kustartilleriet:
3.
Antalet elever utgör nu 158, däraf 7 å kustartillerilinjen.
Vid exercisskolan i Karlskrona hafva 774 man (däraf i befäls- och reservbefälsklasserna
38 man) och vid exercisskolan i Stockholm 573 man
(däraf i befälsklassen 14 man) erhållit undervisning.
Vid skjut- och signalskolorna förlagda till kusteskadern hafva under
året respektive 672 (däraf 33 officerare och 11 reservofficersaspiranter) och
623 man (däraf 29 officerare) erhållit undervisning.
I underbefälsskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 20 reservofficersaspiranter
och 330 man; och vid Stockholms stations underbefälsskola
hafva undervisats 79 man.
Vid minskolan i Stockholm hafva 56 man åtnjutit undervisning.
Vid skeppsgosseskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 512
skeppsgossar.
Älfsborgs fästning har numera erhållit fredsbesättning, Älfsborgs kust- Kustartilleriet,
artilleridetachement, hvarmed föresbrifna öfningar bedrifvits. Kustartilleriet
lämnar för närvarande bemanning till fem kustpositioner, och är den härför
afsedda personalen permanent förlagd till fyra af dessa kustpositioner.
28 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Förutom de ordinarie manskapsskolorna för kustartilleriets stam hafva
följande särskilda skolor och öfningar för utbildningen af kustartilleriets
personal varit anordnade:
skjutslcola, gemensam för hela kustartilleriet, från och med den 17 juni
till och med den 14 augusti (59 dagar) med förläggning under förra delen
i Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning och under senare delen i Karlskrona
fästning;
mineringsskola, regementsvis från och med den 21 april till och med den
20 augusti (122 dagar), hvarvid mineringsskolan vid Vaxholms kustartilleriregemente
varit förlagd till Fårösunds kustposition under 29 dagar;
beväringsrekrytskolor vid de båda regementenas hufvudstationer och vid
Fårösunds kustartilleridetachement från och med den 6 april till och med
den 20 augusti (137 dagar);
regementsöfningar vid de båda regementenas hufvudstationer och vid
Fårösunds kustartilleridetachement från och med den 23 augusti till och
med den 29 september, hvarvid de till repititionsöfningar inkallade värnpliktiga
deltogo i regementsöfningarna under den för repetitionsöfningarna
(35 dagar) fastställda tiden.
Vid kustartilleriet hafva följande antal värnpliktiga inställt sig till
öfning:
Tjänstgöring. | A Vaxholms knstart.-reg:te | n t a 1 ma Karlskrona knstart.-reg:te | n. Summa |
Första tjänstgöring i 137 dagar........... | 562 | 527 | 1,089 |
Repetitionsöfning i 35 dagar.............. | 604 | 520 | 1,124 |
Tjänstgöring i en följd i 172 dagar......... | 42 | 67 | 109 |
Under år 1906 hafva 3 kadetter aflagt kustartilleriofficersexamen samt
t4 kadettaspiranter erhållit utbildning ombord å flottans öfningsfartyg, af
hvilka aspiranter 12 numera äro antagna till kadetter.
Vid kustartilleriet hafva under året 6 reservofficersaspiranter utbildats
till reservofficerare.
Vid kustartilleriets manskapsskolor hafva under det den 30 september
1906 tilländalupna öfningsåi’et undervisats följande antal man:
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
Manskapsskolor. | A Vaxholms | n t a 1 ma Karlskrona | n. Summa. |
Rekrvtskolan................ | 208 | 164 | 372 |
Korpralsskolan .................. | 107 | 129 | 236 |
Underofficersskolans specialkurs........... | 36 | 41 | 77 |
> allm. kurs............ | — | — | — |
Af chefen för kustartilleriet och inom chefens för kustartilleriets stab
hafva följande förslag af större vikt afgifvits under år 1906:
till särskilda föreskrifter för flottans till fästningstjänst (vid kustartilleriet)
inskrifna värnpliktiga;
till instruktion för de värnpliktigas öfningar vid kustartilleriet;
till program för kadetts utbildning vid kustartilleriet;
till ändringar i reglemente för utbildning af reservbefäl för flottan,
vidkommande de af nämnda reservbefäl, som äro tilldelade kustartilleriet;
till vissa delar af reglemente för flottan, Del III, kustartilleriet;
till plan för kustartilleriets öfningar år 1906 (efter samråd med chefen
för flottans stab);
till in- och utryckningsdagar för flottans till fästningstjänst inskrifna
värnpliktiga under år 1907;
till åtgärder för fyllande af vakanser vid kustartilleriet;
till fördelning af manskapet inom kustartilleriets afdelningar, yrkesgrenar
och lönegrader samt till fördelning på kustartilleriregementena af
lönerna för officerare och underofficerare under år 1907;
till ändringar i inskrifningsförordningen samt till föreskrifter för täflingsminering
vid kustartilleriet.
Vissa förslag af hemlig natur hafva afgifvits, hvarjämte arbetet på fullständigandet
af mobiliseringsplanerna fortsatts.
Från föregående år har fortsatts utarbetandet af vissa delar af artillerireglemente
(skjutinstruktion) för kustartilleriet, hvarjämte minexercisreglemente
för kustartilleriet påbörjats.
Inom kustartilleriet är under år 1906 utarbetad en lärobok för sjukbärare
vid kustartilleriet.
Under år 1906 hafva sjö- och triangelmätningar blifvit utförda: f
i Västerbottens läns skärgård, där från 1904 års slutpunkter å fastlandet
vid Vapplan och Hörnefors uppmätts örefjärden, området Bonden—
30 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Lotsverket.
Järnäs udde samt södra delen af inloppet till Nordmalingsfjärdon äfvensom
Degerfjärdens nordostliga del samt Sydostbrottensgrunden, bvarjämte lödningar
till sjöss företagits, omfattande mätningarna i skalan 1:20,000 en
areal af 3,862 kv.-mil och i skalan 1:50,000 en areal af 5,82 kv.-mil; triangulering
har verkställts vid inloppet till Skellefteå äfvensom inom området
Yänskären—Käringskär; magnetiska observationer hafva därjämte företagits
å en del platser i östra Kvarken;
i Västernorrlands läns skärgård, där Bergö- och Risöfjärdarne hafva
uppmätts äfvensom området Skagsudde—Stjernöudde intriangulerats;
i Stockholms läns skärgård, hvarest vid Gräsköfjärden 0,4 kv.-mil i
skalan 1:20,000 uppmätts samt intriangulering af de finska fyrarna Långskär
och Bogskär verkställts;
i Göteborgs och Bohus läns skärgård, där inloppen till Göteborg blifvit
uppmätta i skalan 1:20,000, omfattande området Öskerö—Vinga—Vard utgörande
en areal af 2,32 kv.-mil; triangelmätningar hafva utförts inom området
Marstrand—Måseskär samt dessutom inom Göteborgs skärgård för
Älfsborgs fästnings behof; magnetiska undersökningar hafva utförts inom
området Marstrand—Tistlarne.
Dessutom hafva grundundersöbningar verkställts i Kattegat och i
Öresund.
Nettobehållningen af försålda kartor utgjorde kronor 28,855:40.
Under år 1906 hafva Brännö och Rörö lotsplatser sammanslagits till
en, benämnd Brännö lotsplats. Nya öfverenskommelser hafva träffats angående
samarbete mellan Öresunds norra lotsstation och Helsingörs lotseri.
Klädesholmens och Laxviks lifräddningsstationer hafva indragits och inrättande
af en dylik station i Halmstad påbörjats.
För belysning af ny farled till Holmsund äro nya byggnader uppförda
på Fjärdgrund, Bredskär och Långhällsudde, men återstå diverse afslutningsarbeten
och fyrapparaternas uppsättning.
Vid Hanö är det under 1905 påbörjade fyrtornet fullbordadt och en ny,
större linsapparat för blixtljus med luxlampa uppsatt.
Vid Tistlarne utanför Göteborg äro fyrbyggnadsarbeten afslutade och
en större linsapparat med luxlampa för intermittent sken uppsatt.
Nya linsfyrar utan ständig bevakning äro uppförda på Storholmen vid
södra inloppet till Härnösand, på södra Växlet i norra farleden till Stockholm,
på Torshälla limpor i Mälaren, på Orrholmen i Vättern och Brämskär
utanför Grebbestad. Af dessa fyrar hafva de på Södra Växlet, Torshälla
limpor och Brämskär acetonbelysning.
Linsapparaterna för fast sken vid Ölands norra och södra uddes fyrar
äro utbytta mot större linsapparater för blixtljus med luxlampor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 31
Fjordskärs fyr, som förut varit en fyr med ständig bevakning, är numera
utan ständig bevakning och försedd med acetonbelysning.
Morups Tånges fyrsken är begränsadt öfver landgrunden och Draghällans,
Landsorts och Kullens fyrar hafva försetts med luxlampor.
Vid Smygehuks och Tistlarnes fyrplatser äro mistlurar, drifna af maskinkraft,
uppsatta och vid Ölands södra uddes fyrplats är mistkanonen
ersatt af en knallsignalapparat.
Vid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1905—1906 varit in- Navigationsskrifna
i navigationsafdelningen 340 elever, af hvilka 151 utexaminerats så- Bkolornasom
styrmän och 123 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen 216
elever, af hvilka 108 aflagt maskinistexamen och 80 öfvermaskinistexamen.
Antalet af dem, som utan att såsom elever hafva tillhört skolorna åtnjutit
undervisning därstädes, har utgjort 98, af hvilka 16 aflagt styrmans-,
9 sjökaptens- och 3 öfvermaskinistexamen.
Dessutom hafva 21 elever och 69 privatister aflagt godkänd examen i
ångmaskinslära.
Antalet af de under byråns tillsyn lydande särskilda observationstationer
utgöres för närvarande af 20 stationer för fullständigare meteorologiska observationer,
24 stationer för nederbördsobservationer, 14 stationer för hydra
grafiska iakttagelser, af hvilka tio äro förlagda till fyrfartyg, 8 stationer för
vattenhöjdmätning medelst registreringsapparater, 5 stationer för vattenhöjdmätning
medelst observationer å peglar, förutom 6 dylika stationer inom
Mälaren, hvilka sistnämnda bekostas af hushållningssällskapen i Stockholms,
Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län.
Åtskilliga utredningar rörande isförhållanden och hydrografiska förhållanden
hafva lämnats till Deutsche Seewarte m. fl.
Meteorologiska observationsjournaler, förda på fartyg å aflägsna farvatten,
hafva inlämnats från 2 af kungl. flottans fartyg och 2 handelsfartyg. Sedan
erforderliga utdrag af dessa journaler blifvit verkställda, komma de att öfverlämnas
till meteorologiska institutet i Utrecht.
För ett belopp af 1,900 kronor, som från handels- och sjöfartsfonden
under året anvisats, har anskaffats instrumentutredning för en fullständig
centralanstalt för lanterneundersökningar i Stockholm.
Byråns bok- och kartsamlingar hafva blifvit på vanligt sätt förökade.
Enligt från statskontoret den 6 december 1906 lämnad uppgift utgör Båtsmauhållet.
den kvarvarande effektiva styrkan af båtsmän för närvarande 157 man.
I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t, på föredragning af chefen Kommittéer,
för sjöförsvarsdepartementet, blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
Nautisk-Me
teorologiska
byrån.
32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
blifvit, på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande, af nämnda chef tillkallade,
är följande att meddela:
l:o) Kommissionen för afgifvande af förslag i vissa frågor rörande minväsendet
tillsattes den 24 januari 1896 (kommissionens ledamöter åtnjuta
ingen annan ersättning än rese- och traktamentsersättning för verkställande
af erforderliga arbeten utom Stockholms stations område).
2:o) Beträffande en den 10 februari 1899 tillsatt kommitté för utredning
af vissa frågor rörande flottans station i Stockholm, hvilken kommitté den 31
augusti 1900 afgifvit betänkande och förslag i fråga om första delen af dess
uppdrag eller åvägabringande af utredning och uppgörande af förslag till nytt
etablissemang för flottans station i Stockholm, har Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 21 september 1900 förklarat, att med fullgörandet af det kommittén
i öfrigt lämnade uppdrag, nämligen att verkställa utredning och inkomma
med förslag om beredande af medel för det nya etablissemanget äfvensom för
anordningar till underlättande af mobilisering af flottans till Karlskrona
station hörande fartyg genom försäljning af Skepps- och Kastellholmarne samt
Galérvarfvet, skulle tills vidare anstå, samt bemyndigat chefen för sjöförsvarsdepartementet
att i ärendet tillkalla sakkunniga. Sedan vissa utredningar
i ärendet ägt rum under åren 1902, 1903 och 1904, tillkallade chefen för sjöförsvarsdepartementet
den 24 juli 1905 generallotsdirektören D. U. V. Linder,
f. d. öfverdirektören G. W. Svenson och arkitekten J. L. Peterson för verkställande
af ytterligare utredning af ämnet. Sedan dessa personer den 21
april 1906 afgifvit sitt yttrande, uppdrog chefen för sjöförsvarsdepartementet den
15 augusti 1906 åt generallotsdirektören 1). U. V. Linder, f. d. öfverdirektören
G. W. Svenson och stationsingenjören C. A. Holmgren att ^verkställa
ytterligare utredning af ärendet, hvilken utredning afgafs den 8 november
1906. Med anledning af denna utredning uppdrog chefen för sjöförsvarsdepartementet
den 22 december 1906 åt ingenjören C. O. T. Örtenblad och
arkitekten J. L. Peterson att deltaga i värdering af vissa områden å Lidingön.
3:o) Genom kungl. bref den 17 oktober 1902 uppdrogs åt chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga jämte en sekreterare
för att i enlighet med de närmare föreskrifter, departementschefen ägde meddela,
inom departementet biträda vid en revision af gällande skeppsmätningsförfattningar.
Med anledning häraf utsågos dåvarande kommerserådet, numera envoyé
extra ordinaire och ministre plénipotentiaire vid kungl. norska hofvet E. A.
Gunther, kaptenen G. O. Wallenberg och skeppsmätaren C. J. A. Isaksson
att med auditören L. K. W. Sandberg såsom sekreterare utföra ifrågavarande
arbete. Från och med den 16 januari 1903 har jämväl skeppsmätningsöfverkontrollören
K. O. Larsson deltagit i de sakkunnigas arbeten. De sakkunniga
hafva afgifvit åtskilliga yttranden och förslag i ärenden rörande skeppsmät
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 33
ning och äro fortfarande sysselsatta med behandling af frågor i detta
ämne.
Under året har kaptenen G. O. Wall enberg, som utnämnts till envoyé
extra ordinaire och ministre plénipotentiaire vid Kejserliga Japanska hofvet,
på begäran entledigats från ledamotskapet bland de sakkunniga.
4:o) Genom kungl. bref den 25 maj 1905 tillsattes en kommitté för utredning
angående erforderliga förbättringar uti utbildningen af handelsflottans
befäl och underbefäl m. m. Till ordförande i denna kommitté utsågs landsböfdingen
C. J. A. Wall och till ledamöter kaptenen G. O. Wallenberg, kaptenen
H. O. F. Gyldén, föreståndaren för navigationsskolan i Strömstad A.
Thore, sjökaptenen O. F. Hedborg och öfvermaskinisten O. Gummesson.
Kommittén, som erhöll tillstånd att själf utse sin sekreterare, antog härtill
amanuensen i sjöförsvarsdepartementet, e. o. hofrättsnotarien G. A. StuartKommittén,
som sammanträdde i Stockholm första gången den 3 juli 1905’
bar därefter varit samlad därstädes dels från och med nämnda dag till och
med den 7 i samma månad, dels från och med den 20 oktober till och med
den 15 december 1905, dels från och med den 8 mars till och med den 28
april 1906 och dels slutligen från och med den 3 till och med den 30 oktober
1906, hvilken sistnämnda dag kommittén afslutat sitt arbete.
5:o) Genom kungl. bref den 3 november 1905 tillsattes en kommitté för
omarbetning af reglementet för flottans pensionskassa i vissa hänseenden och
utsågos till ledamöter i denna kommitté kommendören P. J. Dahlgren, kaptenen
grefve C. A. Wachtmeister och kaptenen H. O. F. Gyldén. Till sekreterare
förordnades advokatsfiskalen H. Wolff samt, efter hans befordran till
expeditionschef i kungl. sjöförsvarsdepartementet, den 19 januari 1906 notarien
i kungl. marinförvaltningen A. Hillfors. Under året har kaptenen Gyldén,
som blifvit utnämnd till ministerresident i Buenos Ayres, utträdt ur kommittén.
6:o) Genom kungl. bref den 6 juli 1906 uppdrogs åt chefen för sjöförsvarsdepartementet
att för undersökning och utredning angående Yaxholms
kustartilleriregementes nya kasernetablissemang å Brännudden m. m. tillkalla
sakkunniga och hafva härtill utsetts: f. d. öfversten A. F. O. Cederberg, fil.
doktorn D. Bergström, kaptenen friherre C. H. Falkenberg, godsägaren J. M.
Juhlin och arkitekten J. L. Peterson, åt hvilka personer till följd af kungl.
bref den 20 juli 1906 chefen för sjöförsvarsdepartementet jämväl uppdrog
verkställande af undersökning och utredning angående den å Kronudden i
Vaxholm uppförda fortifikationsbyggnaden.
7:o) Genom kungl. bref den 14 september 1906 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att för utredning angående behofvet af förändringar
i typerna för flottans stridsfartyg tillkalla högst 6 sakkunniga, däraf en tilllika
sekreterare, hvilka, utsedda den 22 september 1906, äro: konteramiralen
Bih. till Rilcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 5
Biksdags-Berättelsen.
34 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
C. 0. Olsen, konteramiralen T. C. A. Sandström, marinöfverdirektören H. H.
Lilliehöök, kommendörkaptenen J. Gr. Ekelund, kaptenen H. H. K. Ericson
samt kaptenen C. 0. Lindsström, jämväl sekreterare.
8:o) Grenom kungl. bref den 28 september 1906 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att för utredning om behofvet af förändringar i sjökrigsskolans
nuvarande organisation tillkalla högst 5 sakkunniga, däraf en
tillika, sekreterare, och utsågos på grund häraf den 4 oktober 1906: kommendören
Gfustaf Dyrssen, kommendörkaptenen H. F. Lindberg, t. f. läroverksrådet
A. Nordfelt, lektorn A. M. Johanson samt kaptenen J. B. Malström,
jämväl sekreterare.
9:o) Genom kungl. bref den 7 december 1906 bemyndigades chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst 7 sakkunniga jämte en sekreterare
för utredning rörande åtgärder för stärkande af rikets fasta försvar åt sjösidan
m. m., på grund hvaraf följande personer den 8 i samma månad tillkallades,
nämligen: konteramiralen J. W. L. Sidner, öfversten C. D. L. W:son
Munthe, kommendörkaptenen S. J. T. C. Ankarcrona, majoren A. Odelstierna,
kaptenen A. L. Törner, kaptenen C. L. Key och t. f. advokatfiskal J. H.
Hallström, den senare sekreterare.
tfärdade för- Under år 1906 hafva på chefens för sjöförsvarsdepartementet föredrag
fattningar.
ning följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: den 2 februari
kungörelse angående ändrad lydelse af § 4 i nådiga instruktionen för marinöfverläkaren
den 28 november 1902; den 2 mars kungörelse angående ändrad
lydelse af § 6 i nådiga instruktionen för marinöfverläkaren den 28 november
1902; den 20 april kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 70, 72, 80,
82 och 85 samt bil. A, B, C, D, E, F och Gr i förnyade nådiga stadgan för
kungl. sjökrigsskolan den 25 april 1902; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse af § 12 i nådiga förordningen angående aflöning för sjörullföringsområdesbefäl
och för flottans värnpliktiga under fredstid m. m. den
5 december 1901; den 25 maj kungörelse angående ändrad lydelse af § 1 i
kungl. förordningen angående lotsverket den 15 februari 1881, sådan denna
paragraf lyder enligt kungl. kungörelsen den 27 november 1896 med däri
genom kungl. kungörelserna den 4 april och den 18 september 1903 samt
den 22 april 1904 vidtagna ändringar; den 26 oktober förordning angående
åtgärder till undvikande af ombordläggning samt signaler för angifvande af
nöd å fartyg; den 16 november kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 15
och 16 i förnyade nådiga reglementet för navigationsskolorna i riket den 6
juni 1890.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 35
Kung!. Maj:t har den 22 juni 1906 utfärdat lag angående rikets flagga. Rikets flagga.
Kungl. Maj:t har dels den 20 april 1906 medgifvit, att visst område
af Hakarps socken må från och med år 1907 såsom en kommun för
sig, hvilken jämväl skall utgöra särskildt skoldistrikt, bilda en äfven i
fattigvårdshänseende från Hakarps socken afskild köping, benämnd Huskvarna,
dels ock den 3 november 1906 förordnat, att Avesta socken med
hela det område, socknen nu innehar, skall från och med år 1907 utgöra en
köping, benämnd Avesta.
Därjämte har Kungl. Maj:t, som den 29 maj 1893 medgifvit, att visst
område af Kung Karls socken i Västmanlands län finge under angifna
villkor såsom en kommun för sig bilda en, jämväl i fattigvårdshänseende,
från nämnda socken afskild köping, benämnd Kungsör, den 31 december
1906 förordnat, att berörda områden skola vid ingången af år 1907 inträda
i utöfningen af köpingsrättigheten samt i kommunalt och fattigvårdshänseende
skiljas från den socken, de förut tillhörde.
Kungl. Maj:t har förordnat:
att ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer
samt hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad, skola i tillämpliga
delar gälla inom det för Kungsörs köping i Västmanlands län fastställda
område;
att ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer
skola i tillämpliga delar gälla inom Hälleviksstrands municipalsamhälle i Göteborgs
och Bohus län och inom Krylbo municipalsamhälle i Kopparbergs län,
dock med undantag af statens järnvägars nuvarande område;
att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan
för riket, i hvad den afser stad, skola i tillämpliga delar lända till
efterrättelse inom Liljeholmens municipalsamhälle samt lägenheten Mary vik
i Stockholms län;
att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för riket
föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom de delar af
området för Limhamns köping, hvilka icke ingått i Limhamns förutvarande
municipalsamhälle, äfvensom för Huskvarna köping;
att hvad i 13 § ordningsstadgan för rikets städer är föreskrifvet skall
tillämpas å visst område öster och söder om staden Falun;
att byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga
delar gälla inom visst område vid Herrljunga järnvägsstation i Älfsborgs
län;
att byggnadsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla
inom lägenheten Maryvik i Stockholms län — hvilken lägenhet samtidigt
Nya köpingar.
Tillämpning &
vissa områden
på landet af
ordningsstadgan
m. fl.
stadgar.
36 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
förordnats skola införlifvas med Liljeholmens municipalsamhälle — samt
inom Fj ugesta stationssamhälle i Örebro län och för det s. k. Aviksområdet
inom Hälsingtuna socken i Gäfleborgs län;
att hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad, skall tillämpas
inom den staten tillhöriga lägenheten Liljeholmen i Stockholms län — hvilken
lägenhet samtidigt förordnats, i hvad angår nämnda stadgas tillämpning,
skola införlifvas med Liljeholmens municipalsamhälle — inom ön Stora
Dyrön och inom fiskeläget Flatholmen, båda i Stenkyrka socken af Göteborgs
och Bohus län, inom visst område vid Charlottenbergs järnvägsstation i
Värmlands län, för Bollnäs köping i Gäfleborgs län samt inom ett under
Gäfle stad lydande, utanför stadsplanen beläget område, benämndt Marielund;
samt
att brandstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom
Bovallstrands municipalsamhälle i Göteborgs och Bohus län.
Fastställda Kungl. Maj :t har under år 1906 fastställt nya regleringsplaner för stäreglermgspla-
<jerna Borås, Kalmar, Strängnäs och Säter äfvensom regleringsplaner för
Höörs, Karlskoga, Lomma och Nya Hagalunds municipalsamhällen samt för
vissa delar af Furulunds, Kils och Nya Hufvudsta municipalsamhällen.
Angående Jämlikt nådigt beslut den 16 mars 1906 skall räntan å medel, insatta
medeWnsatta ^os förmyndarkammaren i Stockholm, tills vidare utgå med fyra och en half
hos förmyndnr- procent för ar.
kammaren i
Stockholm.
Eiksförsäk- Antalet af de uti riksförsäkringsanstalten under år 1906 afslutade och
"verksamhet''8 förnyade kollektiva försäkringarna utgör omkring 2,600 med ett samman1906.
lagdt provisionelit beräknadt antal arbetare af omkring 54,000.
Hos riksförsäkringsanstalten hafva under år 1906 anmälts 2,263 olycksfall,
som drabbat i riksförsäkringsanstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd af öfvergående skada har på grund af försäkring i riksförsäkringsanstalten
ersättning under samma år tillerkänts i 21 fall till
följd af dödsfall och i 116 fall till följd af invaliditet.
Under år 1906 hafva med anledning af olycksfall, som drabbat i riksförsäkringsanstalten
icke försäkrade arbetare, inköpts lifräntor i riksförsäkringsanstalten
till följd af dödsfall i 48 fall och till följd af invaliditet i
217 fall.
Genom postsparbanken hafva under tiden 1 januari—31 december 1906
för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagdt
belopp af omkring 730,000 kronor, hvarifrån dock bör afräknas det belopp,
som till försäkringstagarna återreglerats; och har under samma tid utanord
-
Berättelse om livad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 37
nats ett sammanlagdt belopp af 151,871 kronor 98 öre för att genom postsparbanken
till vederbörande ersättningstagare utbetalas.
På begäran antingen af arbetsgifvare och arbetare eller af domstol eller
annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under år 1906 i 359
fall meddelat utlåtande rörande den grad af invaliditet, som en till följd
af olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.
Sedan 1906 års Riksdag beslutat att till arbetarförsäkringsfonden i Arbetnrförsäkriksstaten
för år 1907 afsätta 1,400,000 kronor, bar Kungl. Maj:t den 17 r>ngsfonden.
augusti 1906 förordnat, att dessa medel skola af statskontoret förvaltas, på
sätt i nådiga brefvet den 15 november 1895 föreskrifvits i afseende å de af
Riksdagen för år 1896 afsätta medel för enahanda ändamål.
Kungl. Haj:t har den 7 april 1906 utfärdat lag om ändrad lydelse af Lagen om för36,
38, 57, 86, 88 och 114 §§ i lagen den 24 juli 1903 om försäkringsrörelse. 8“j™isT"
Försäkringsinspektionen har under år 1906 meddelat nedannämnda antal Krsäkringsutländska
försäkringsanstalter tillstånd att här i riket drifva följande slag väsendet,
af försäkringsrörelse, nämligen
brandförsäkringsrörelse 1 anstalt,
sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse 1 anstalt,
transportförsäkringsrörelse 1 anstalt.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1906 utfärdat lag om medling iLagommedarbetstvister
samt i sammanhang därmed meddelat föreskrifter rörande rikets
indelning i distrikt för det ändamål, som afses i 1 § af samma lag, m. m.
Kungl. Maj:t har under år 1906 beviljat statsbidrag för aflönande af Extra provinextra
provinsialläkare i Dalarö, Rimbo, Södra Unnaryds, Högsäters, Järn- Biälskare,
skogs, Tjörns, Rättviks, Los, Anundsjö, Rätans, Burträsks, Vilhelmina, Dorotea,
Degerfors, Byske, Bygdeå, Nors jo, Malå och Älfsby distrikt.
Kungl. Maj:t har den 22 juni 1906 utfärdat instruktion för civila läkar- Civila läkarstipendiater.
stipendiater.
Genom nådigt bref den 3 augusti 1906 har Kungl. Maj:t utfärdat all- Resestipendier
männa bestämmelser i fråga om resestipendier åt vid rikets hospital och at T1.d ,nkeJs
, jn-iii hospital och
asyler anställda läkare. asyler anställda
läkare.
Kung!. Maj:t har den 7 december 1906 utfärdat giftstadga. Giftstadga.
Kungl. Maj:t har under år 1906 medgifvit, att nya själfständiga apotek Nya apotek,
må inrättas 2 i Stockholm, 1 i Göteborg samt 1 i hvartdera af Markaryds
och Ludvika municipalsamhällen.
38 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Hospitals- Af de vid rikets hospital och asyler under år 1906 utförda byggnads -väsendet, arbeten märkas följande:
Vid Piteå hospital äro samtliga byggnadsarbeten färdiga, afsynade och
godkända.
Vid Kristinehamns hospital äro samtliga de nya paviljongerna förda
under tak, invändigt afputsade och utvändigt fogstrukna, tvätt- och bagarstugan
färdig, afsynad och godkänd samt tagen i bruk, tillbyggnaden af det
gamla, stora köket färdig och tagen i bruk, hvarjämte paviljongerna n:r V
och Yl äro till afsyning färdiga. Värmeledningen och den inre vattenledningen
äro till största delen färdiga, likaså den elektriska belysningen.
Vid Vadstena hospital är paviljongen för yttre betjäning färdig, afsynad
och godkänd samt tagen i bruk.
Beträffande Säters hospital är kontrakt rörande byggnadsarbetet därstädes
den 2 maj 1906 afslutadt och har arbetet därefter raskt fortgått, så att
grunderna till paviljongerna n:r 1, 2 och 3 blifvit färdiga samt grunderna till
ytterligare 2 paviljonger påbörjade.
Om byggnadsarbetet vid Härnösands hospital har den 1 augusti 1906 kontrakt
afslutats, hvarefter detta arbete så framskridit, att grunden är lagd och
sockeln satt till det nya ekonomihuset, hvarjämte ångpannehuset är fördt under
tak.
Till det beslutade nya hospitalet vid Västervik äro samtliga arbets- och
detalj ritningar, förslagskontrakt, arbetsbeskrifning m. m. i det närmaste färdiga,
så att detta byggnadsarbete kan på entreprenad utlysas i början af år
1907.
Antalet barn- Vid 1906 års ingång uppgick antalet barnmorskor till 2,916.
morskor.
Barnmorskor- Under år 1906 hafva 434 barnmorskor vunnit inträde såsom delägare i
"aSanstalt0113" barnmorskornas pensionsanstalt. Under året hafva 5 barnmorskor upphört
att vara delägare i pensionsanstalten; och utgjorde sammanlagda antalet
delägare vid 1906 års slut 897.
Skyddskopp- Enligt af medicinalstyrelsen år 1906 till Kungl. Maj:t afgifven berättelse
ympning™, angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem, som under
år 1905 med framgång vaccinerats, 100,012.
Karantäns-och Under hela år 1906 har karantänsinrättningen på Känsö utanför Gröteobservations-
porg Varit öppen och tillika varit afsedd till observationsanstalt. Till Känsö
hafva under året för observation anländt 5 fartyg, hvaraf 1 svenskt, 2 engelska
och 2 tyska, alla från pestsmittad ort. Intet af dessa fartyg behöfde undergå
karantän.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 39
Kungl. Maj:t har den 12 oktober 1906 utfärdat kungörelse angående ändrad
lydelse af § 6 i förnyade nådiga reglementet för karantänsinrättningen
på Känsö den 29 september 1899.
Arbetet med uppförandet vid karantänsanstalten på Fejan nära Norrtälje
af en ny paviljong, hvartill Riksdagen anvisat medel, har utbjudits på
entreprenad, men har kontrakt härom ännu ej hunnit afslutas.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1906 utfärdat kungörelse angående instruktionen
ändrad lydelse af § 70 i nådiga instruktionen för generalpoststyrelsen den 31 för K<™eraidecember
1902. poststyrelsen.
Kungl. Maj:t har den 29 november 1906 utfärdat nådig kungörelse ail- Poststandert.
gående en särskild poststandert att användas å postförande fartyg m. m.
Järnvägspostbefordran har anordnats å de enskilda järnvägslinjerna Run- Järnvägsposthallen—Enköping,
Bjärka—Åtvidaberg, Yimmerby—Spångenäs, Kjaflinge— befordran,
örtofta—Sjöbo, Söderköping—Valdemarsvik, Kimstad—Norrköping, Hvetlanda
—Målilla, Lilla^ Edet—Alfhem, Tidaholm—Yartofta, Böda—Borgholm,
Falköping—Ranten—Åsarp och Ulricehamn—Landeryd.
Under år 1906 hafva postkontor inrättats i Hultsfred, Insjön, Morjärv, Fasta P°st"
Krylbo, Rumla, Stenungsund, Limmared och Markaryd, hvarjämte det förut- austaltervarande
filialpostkontoret i Kiruna utbytts mot själfständigt postkontor.
Däremot hafva de förutvarande postkontoren i Målilla och Råneå under årets
lopp indragits. Vid 1906 års slut utgjorde antalet själfständiga postkontor
208, eller 7 mera än vid 1905 års utgång, samt antalet filialpostkontor 18,
eller 1 mindre än vid sistnämnda tidpunkt.
Efter indragning af en del äldre och inrättande af nya poststationer
uppgick vid 1906 års slut hela antalet fasta postanstalter, inberäknadt filialpostkontoren,
till 3,084, eller 81 flera än vid 1905 års utgång.
Under år 1905, det senaste år, för hvilket fullständiga statistiska upp- Antalet postgifter
föreligga, hafva, enligt anställda beräkningar, inom riket behandlats försändelser,
tillhopa 356,994,912 postförsändelser, hvilket antal, vid jämförelse med nästföregående
år, utvisar en minskning af 1,5 procent. Anledningen till denna
minskning är företrädesvis att söka däri, att, sedan på grund af bestämmelserna
i förordningen den 27 maj 1904 i poströrelsen införts s. k. utgifvarekorsband,
antalet postabonnerade tidningar och tidskrifter, hvilka i statistiken
räknats efter nummerexemplar, väsentligt nedgått. För öfriga grupper
af försändelser visar sig däremot en ökning, utgörande för brefpostförsändelser
2,6 procent, för paket 16,8 procent ock för postanvisningar 13,1 procent.
40 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Postverkets Postverkets inkomster för år 1905, i riksstaten beräknade till 16,245,000
öfverskott. kronorj uppgingo till 17,377,323 kronor 2 öre, och utgifterna för samma år,
Indika hade förslagsvis beräknats till 15,103,000 kronor, belöpte sig till
15,297,547 kronor 89 öre, hvadan öfverskottet, som beräknats till 1,142,000
kronor, utgjorde 2,079,775 kronor 13 öre.
Postkon- Vid den internationella postkongressen i Rom biträddes och underteck
gressen
i Korn. nades af Sveriges ombud följande konventioner och aftal, nämligen världspostkonventionen,
aftalet angående utväxling af bref och askar med angifvet
värde, aftalet angående postanvisningsrörelsen, konventionen angående utväxling
af postpaket, aftalet angående inkasseringsrörelsen och aftalet angående
abonnemang genom postverkens förmedling å tidningar och andra
periodiska skrifter.
PaketutvMing Med Amerikas Förenta Staters "postförvaltning har aftal träffats angående
med Amerikas utväxling, från den 1 februari 1906, af paket om högst 2 kilograms vikt.
Förenta Stater.
Postbefordran Det genom nådiga kungörelsen den 21 december 1904 meddelade förbud
af vissa ut- att med allmänna posten befordra till svensk postanstalt adresserade paket,
^innehälfamlc’ innehållande brännvin eller andra brända eller destillerade spirituösa drycspritdrycker.
per, har jämlikt nådigt bref den 30 mars 1906 förklarats icke skola
äga tillämpning å paket om högst 5 kilograms vikt, som från utlandet sjöledes
ankommer till Sverige.
Utvidgad be- Försöksanordningar hafva vidtagits för utrönande af lämpligheten af
fogenhet för utvidgad befogenhet för landtbrefbärare.
landtbref
bärare.
Välgörenhets
märken.
Det genom nådigt bref den 25 november 1904 lämnade medgifvande,
att s. k. välgörenhetsmärken, som af Svenska nationalföreningen mot tuberkulos
aflämnades i postverkets frimärksförråd, finge intill den 1 februari
1906 genom postverkets försorg tillhandahållas allmänheten mot ett pris
af 2 öre stycket, har jämlikt nådigt bref den 15 december 1905 utsträckts
att gälla för ytterligare ett år från och med berörda den 1 februari 1906.
Af sådana märken har under år 1906 en ny typ utkommit.
instruktionen Genom särskilda kungörelser den 9 februari och den 31 december 1906
för telegraf- har Kung! Maj:t fastställt vissa ändringar i nådiga instruktionen för telestyrelsen.
gpafstyrelsen den 31 december 1902.
Telegrafver- De staten tillhörande telegraf- och telefonnätens linjer hafva genom
keta linjer. un(jer år 1906 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 700 kilo -
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
meter stolplinjer; och utgjorde sammanlagda längden af stolplinjer och
kablar vid 1906 års utgång omkring 25,000 kilometer.
De uteslutande för telegrafering afsedda trådledningarna hafva under Telegrafförbinår
1906 ökats med 916 kilometer; och uppgick vid 1906 års slut nämnda del8elednins»rledningars
sammanlagda längd till 30,631 kilometer.
På grund af erhållet nådigt bemyndigande har under år 1906 inrättats Telegrafata«en
telegrafstation i Tranås, hvaremot telegrafstationerna i Katrineberg och tionerSkönvik
indragits.
Å 32 orter har anordnats expedition för utvexling af telegrammer på Telegramexpesvenska
språket till och från orter i Sverige, Norge och Danmark, hvar- ditioneremot
dylik expedition upphört å 10 orter.
För befordran af telegrammer, affattade på svenska språket, till orter Telegramininom
Sverige, Norge och Danmark hafva inga nya telegraminlämningsställen lämni“gsöppnats,
hvaremot 7 sådana inlämningsställen indragits. ställen.
I förbindelse med telegrafnätet hafva satts 10 järnvägsstationer förJärnvägsstatioskandinavisl^
korrespondens och 46 järnvägsstationer upplåtits för inter- ner 1 f6rbin"
nationell korrespondens. “gra&ätet''"
Därjämte hafva 62 järnvägsstationer, som förut varit öppna allenast för
skandinavisk telegramväxling, upplåtits jämväl för internationell korrespondens.
Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 6 rikstelefonstationer Antalet telemed
telegramväxling, utgjorde vid 1906 års utgång 178, och voro då med g™fanstalter.
dem förbundna 699 telegramexpeditioner och telegraminlämningsställen samt
1,624 järnvägstelegrafstationer, så att hela antalet af rikets i förbindelse med
hvarandra stående telegrafanstalter vid slutet af nämnda år uppgick till
2,501.
Under år 1905, det senaste för hvilket fullständig statistik är upp- Teiegramräxrättad,
hafva befordrats 2,920,158 taxerade telegrammer, däraf 1!ng
1,
309,938 inländska,
1,112,826 till eller från utlandet samt
497,394 transiterande.
Rikstelefonnätets interurban- och telefonförbindelseledningar hafva under statens interår
1906 genom utförda nybyggnadsarbeten ökats med omkring 8,300 kilo-l>rban: °?h te''
meter dubbeltrådiga ledningar samt genom rasering eller ombyggnadsarbeten^ledningar!*
Bih. till Riksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. g
Kiksdags-Beriittelsen.
42 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
minskats med omkring 380 kilometer enkeltrådiga ledningar; ock utgjorde
vid 1906 års sint interurban- och telefonförbindelseledningarna omkring
83,200 kilometer i dubbeltrådiga och 250 kilometer i enkeltrådiga ledningar.
Central- och Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1906 ökats med
Täxeltelefon- 39. och Uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång till
stationer. ^
Telefonappa
rater.
Antalet af de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har under #
år 1906 ökats med omkring 9,000; och utgjorde sammanlagda antalet i bruk
varande apparater vid samma års utgång omkring 91,000.
fäxlade tele- Under år 1905, det senaste för hvilket fullständig statistik blifvit uppfonsamtal.
rättad, har antalet samtal mot abonnemangsafgift uppgått till 224,177,000
och samtal med särskild afgift (perioder) till 9,122,780, eller tillhopa
233,299,780.
Reglementet Genom särskilda nådiga kungörelser den 9 februari, den 8 juni, den
för telegram- 14 september och den 21 december 1906 hafva i nådiga reglementet för tele^”riketf*11
grambefordringen i riket fastställts vissa ändringar, enligt hvilka, bland
annat, för inländskt telegram om högst fem ord skall erläggas #ett porto af
tjugufem öre samt, om telegrammet innehåller flera än fem ord, portot skall
ökas med fem öre för hvarje öfverskjutande ord.
Reglementet Kungl. Haj:t har den 16 juni 1906 utfärdat kungörelse angående ändrad
för telegraf- lydelse, af §§ 7, 12 och 13 i det för telegrafverkets pensionsinrättning den
''aionsinrött- U december 1886 utfärdade reglemente.
ning.
Instmktionen Kungl. Maj:t har den 9 november 1906 utfärdat kungörelse angående
för väg- och ändrad lydelse af § 11 i förnyade nådiga instruktionen för väg- och vattennadsatyrelaen.
byggnadsstyrelsen den 8 december 1899.
Fullbordade Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten hafva,
och godkända enligt uppgift af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1906 såsom
arbeten, fullbordade af styrelsen godkänts:
46 st. väganläggningar, omfattande en längd af 26,27 nymil, för hvilka
kostnaden beräknats till 966,410 kronor, hvaraf såsom statsanslag utgått
642,687 kronor 33 öre;
8 st. broarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 249,500 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 164,600 kronor; samt
4 st. hamnarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 296,400 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 183,900 kronor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 43
Därjämte hafva af styrelsen godkänts två hamnarbeten, till hvilka
anslag å tillsammans 11,000 kronor af Riksdagen särskildt beviljats. Den
beräknade kostnaden för dessa båda arbeten uppgår till samma belopp som
anslagen.
Kungl. Maj:t bar under år 1906 beviljat koncession å följande enskilda Koncessioner
järnvägsanläggningar: & enskilda
från Storängens station å Stockholm—Saltsjöns järnväg till Ålstäket å j“rnvttSar''
Yärmdön med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 21,8 km.,
från Klockrike järnvägsstation å Mellersta Östergötlands järnväg till
Borensbergs kanalstation vid Göta kanal med en spårvidd af 0,891 meter
och en längd af 7,8 km.,
från Oxie station å Malmö—Ystads järnväg till inom Skabersjö fideikommissegendom
belägna s. k. Arriebacken med en spårvidd af 1,435 meter
och en längd af 3,5 km.,
från Holje station å Mellersta Blekinge järnväg till Olofströms station
å Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnväg med en spårvidd af 1,067 meter
och en längd af 1,9 km.,
från Mariestad till Gullspångs station å Nora—Karlskoga—Otterbäckens
järnväg med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 41,7 km.,
från Dalby station å Malmö—Tomelilla järnväg till Bjersj Öl agårds station
å Ystad—Eslöfs järnväg med en spårvidd af 1,435 meter och en längd
af 25,2 km.,
från Hafdhems station till Burgsvik med en spårvidd af 0,891 meter och
en längd af 15,9 km.,
från Norrtälje till Yäddö med en spårvidd af 0,890 meter och en längd
af 28,45 km.,
från Varberg öfver Ullared till Ätrans station med en spårvidd af 1,435
meter och en längd af 48,86 km.,
från Skara till Timmersdala med en spårvidd af 0,891 meter och en längd
af 25,94 km., samt
från Ringstorps station å Norsholm—Bersbo järnväg till Slätbaken med
en spårvidd af 0,891 meter oeb en längd af 30,8 km.
Under år 1906 hafva följande enskilda järnvägar upplåtits för allmän För allmän
trafik: trafik öppuade
Enköping—Heby—Runhällens järnvägsaktiebolags järnväg från Enkö- ensk^gar^arn*
ping öfver Heby till Runbällen med en spårvidd af 1,435 meter och en längd
af 49^2 km.,
Åtvidaberg—Bjärka—Säby järnvägsaktiebolags järnväg mellan Bjärka
och Åtvidaberg med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 18,5 km.,
44 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vimmerby—Spångenäs järnvägsaktiebolags järnväg mellan Vimmerby
och Spångenäs med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 17,9 km.,
Landskrona—Kjäflinge—Sjöbo järnvägsaktiebolags järnväg mellan Kjäflinge
och Sjöbo med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 48,8 km.,
delen Refvinge—Harlösa af Lund—Ref vinge järnvägsaktiebolags järnväg
från Lund öfver Refvinge till Harlösa med en spårvidd af 1,435 meter
och en längd af 2,2 km.,
Norrköping—Söderköping—Yikbolandets järnvägsaktiebolags järnväg
mellan Valdemarsvik och Söderköping med en spårvidd af 0,891 meter och
en längd af 38,8 km.,
Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags järnväg mellan Kimstad och
Norrköping med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 17,0 km.,
Gammelstad—Karlsvikshyttans järnvägsaktiebolags järnväg mellan Gammelstad
och Karlsvik med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 5,5
km. (öppnad endast för godstrafik),
Hvetlanda—Målil la järnvägsaktiebolags järnväg mellan Hvetlanda och
Målilla med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 50,8 km.,
Lödöse—Lilla Edets järnvägsaktiebolags järnväg mellan Lödöse och
Lilla Edet med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 14,8 km.,
Tidaholms järnvägsaktiebolags järnväg mellan Vartofta och Tidaholm
med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 23,8 km.,
Järnvägsaktiebolagets Borgholm—Böda järnväg mellan Borgholm och
Böda med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 54,9 km.,
Yästra centralbanans järnvägsaktiebolags järnväg mellan Falköpings
stad oeh Landeryd med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 129,6
km., hvaraf en sträcka af 29 km. mellan Ulricehamn och Asarp förvärfvats
från den smalspåriga Ulricehamn—Vartofta järnväg och ombyggts till normalspårig.
Härjämte har Hälsingborg—Råå—Ramlösa järnvägsaktiebolags järnväg
från Hälsingborg till Råå och Ramlösa med en längd af 8,5 km. ombyggts
från 0,600 till 1,435 meters spårvidd.
Längden af för trafik öppnade enskilda järnvägar och bandelar har sålunda
under år 1906 ökats med 442,8 km., och totala längden vid årets slut
är 8,948,2 km.
Af dessa järnvägar äro 204 lokomotivbanor med 8,934,4 kilometers längd
och 5 hästbanor med 13,8 kilometers längd.
Af lokomotivbanorna hafva
121 st. en spårvidd af 1,435 m. och en längd af 5,874,0 km.
2 > ■» |
| » 1,093 » » > > | » 49,9 |
13 » » | > | » 1,067 » > » » | » 507,7 |
59 > » | > | > 0,891 » » » » | » 2,218,0 |
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 45
2 st. en spårvidd af 0,802 m. och en längd af 150,0 km.
7 » » » » 0,600 » » » » » 134,8 >
Kungl. Maj:t har den 21 september 1906 utfärdat förordning om auto- Förordning om
mobiltrafik. automobil
trafik.
Å statsbanan genom Bohuslän fortgingo arbetena å bandelen Göteborg— statens järnUddevalla
samt omfattade hufvudsakligen terrassering, stenarbeten jämte vufcräbyö5naderuppsättning
af öfverbyggnader för vissa broar, järnvägsområdets inhägnande,
uppförande af husbyggnader samt därjämte å sträckan Nordre älf —Uddevalla
rälsläggning och grusning äfvensom uppsättning af telegrafledningar.
Arbeten enligt af Kungl. Maj:t fastställd plan för vissa provisoriska anordningar
vid centralstationen och norra stationen i Stockholm fortgingo i
afseende å omläggningen af Kungsgatan, viadukterna därstädes och signalsäkerhetsanordningarna
samt afslutades beträffande terrassering, rälsläggning,
ballastning, husbyggnader, vägunderföringar m. m.
För statsbanan Morjärv—Lappträsk verkställdes definitiv utstakning af
linjen öfver Morjärv—Stormyren, utfördes terrassering och provisorisk spårläggning
å delen Morjärv station—Kalix älf samt stenarbeten gemensamma
för underbyggnader till järnvägs- och landsvägsbroarna öfver Stryckån och
Kalix älf, hvarjämte öfverbyggnaden till järnvägsbron öfver Stryckån uppsattes.
För landsvägen Boden—Lappträsk verkställdes definitiv uppstakning af
delen Forsbyn—Storträsk, kompletterades landsvägssträckan Boden—Askogen
genom grusning och uppförande af broar, samt fullbordades å den 60,1 kilometer
långa sträckan mellan sistnämnda plats och Forsbyn i det närmaste
terrassering och trumläggning äfvensom påbörjades grusning, hvarjämte en
del broar å denna senare sträcka äfven fullbordades.
För den s. k. inlandsbanan utfördes ej mindre förberedande undersökningar
beträffande vissa, såsom slutpunkt för banan vid bohuslänska kusten
ifrågasatta hamnar än äfven dels definitiv undersökning å vissa sträckor i
Bohuslän, Dalsland, Värmland, Dalarne, Härjedalen och Jämtland samt genom
Västerbottens och Norrbottens län, dels ock okulär undersökning af åtskilliga
sträckningar inom Dalarne och Härjedalen, hvarjämte förberedande
undersökningar genom järnvägsstyrelsens försorg utfördes på enskildes bekostnad
för en del ifrågasatta alternativa sträckningar för samma bana.
För omgestaltning af bangårdsförhållandena i och invid Göteborg utarbetades
ett nytt förslag.
Dessutom utfördes en del utredningar beträffande nya bangårdsanordningar
i Stockholm, Malmö och Lund.
46 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Statens järn- Under år 1906 har ingen förändring skett i statsbanornas vid 1905 års
vägstrafik. sjut trafikerade längd 4,206 kilometer.
Brutto- Bruttoinkomsten af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1906 till om
inkomsten.
prjng 59,700,000 kronor.
Till statskon- Af statens järnvägars trafikinkomster hafva under år 1906 till stats
toretlevererade
kontoret inlevererats 17,300,000 kronor,
tnifikmedel.
Ändringar i af- Kung! Maj:t bär den 4 maj 1906 dels, med ändring af § 3 af förnyade
löningsregle- ng,diga aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar
den 3 maj 1901 med däri sedermera gjorda ändringar, förordnat, att i staten
öfver fasta arfvoden för personalen vid statens järnvägar må uppföras arfvode
till ytterligare en notarie inom styrelsen att tillämpas från och
med ingången af år 1907, dels ock förordnat om sådant tillägg till § 5 af
berörda aflöningsreglemente, att bland befattningsbafvare vid statens järnvägar,
som åtnjuta arfvode efter klass, må upptagas inom styrelsen anställda
kvinnliga bokhållare.
Instruktionen Genom särskilda kungörelser den 3 november och den 31 december 1906
för järnvägs- har Kungl. Maj:t fastställt vissa ändringar i nådiga instruktionen för järnstjrelsen.
väggstyreisen med underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897.
Inköp af för Kungl. Maj:t bar dels den 13 juli 1906 anbefallt järnvägsstyrelsen att
elektrisk drift -verkställa erforderliga undersökningar och utredningar för inköp af sådana,
vägar erforder-helt eller delvis, i enskild ägo befintliga vattenfall, som inom den närmaste
liga vattenfall, framtiden ansågos komma att för drift af statens järnvägar erfordras och
bvilkas inköp icke utan men för staten ansågos kunna uppskjutas, dels ock
den 12 december 1906 godkänt af järnvägsstyrelsen förslagsvis upprättade
aftal och kontrakt angående inköp för statens räkning af vissa vattenfall i
Motala ström mellan Norrbysjön och sjön Roxen.
Taxan för
transporter
å statens järnvägar.
Kungl. Maj:t har den 27 april 1906 utfärdat nådig kungörelse angående
vissa ändringar i den af Kungl. Maj:t den 29 november 1889 fastställda taxa
för transporter å statens järnvägar.
Förvärfvande Kungl. Maj:t bär den 31 december 1906 godkänt mellan järnvägsstyrelsen
åt staten af och vederbörande järnvägsaktiebolag upprättade kontrakt rörande villkoren
SkeeTcY öre- för Strömstad—Skee och Örebro—Svartå järnvägars förvärfvande åt staten,
bro—Svarta
järnvägar.
.Trollhätte Den af Kungl. Maj:t den 8 december 1905 anbefallda utredningen
kanal- och rörande anläggande för statens räkning af en elektrisk kraftstation för
vattenverk.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 47
användande af den staten tillhörande vattenkraften i Trollhättan har under
år 1906 fortgått. För utredning af de elektriska spörsmålen har en nämnd
af fyra inhemska fackmän varit sysselsatt.
Afsättningsmöjligheterna för elektrisk energi från den blifvande kraftstationen
hafva varit föremål för undersökning genom särskilda sakkunniga.
Sedan Riksdagen godkänt Kungl. Maj:ts proposition om anslag till påbörjande
af kraftstationsanläggning vid Trollhättan samt angående uppgörelser
med enskilda vattenverksägare därstädes m. m., hafva arbetena på
tilloppskanalen börjats under maj månad 1906 och sedan oafbrutet fortgått,
hvarjämte de af Riksdagen godkända aftalen angående förvärfvande af strandoch
vattenrätt vid Trollhättan m. m. den 26 juni samma år å Kungl. Maj:ts
och kronans vägnar undertecknats.
Styrelsen för Trollhätte] kanal och vattenverk har den 2 oktober 1906
till vederbörande häradsrätt inlämnat begäran om tillstånd att anlägga
damm öfver Göta älf och ur älfven afleda 250 sek. m3 vatten till den nya
kraftstationen. Sedan, efter hänvisning af domhafvanden, Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Älfsborgs län utsett sakkunniga för att utreda de
tekniska och de fisket rörande spörsmålen och dessa sakkunniga afgifvit
yttranden, har laga syn enligt förordningen den 30 december 1880 om
jordägares rätt öfver vattnet å hans grund hållits den 17 december 1906,
hvarvid styrelsen hänvisades att hos Kungl. Maj:t söka tillstånd till kungsådrans
öfverbyggande.
I kanalverkets kraftstation vid Malgön hafva under året insatts två
ytterligare turbiner med elektriska generatorer, så att densamma numera är fullt
utbyggd för en uttagning af omkring 500 hästkrafter jämte erforderlig reserv.
Elektrisk energi har försålts från kanalverkets kraftstation å Malgön
till Trollhättans kommun. Vidare har från och med den 1 augusti 1906
från de af Trollhättans elektriska kraftaktiebolag förvärfvade kraftstationerna
vid Önan försålts elektrisk kraft dels till nyssnämnda bolag och
dels till aktiebolaget skandinaviska elektricitetsverk, hvilket senare bolag
afsätter energi i Vänersborg och omnejd. Kontrakt om ytterligare energileverans
från nyssnämnda stationer hafva upprättats.
En ny fyr med intermittent sken har anordnats i Göta älf utanför
säteriet Onsjö strand mellan Trollhättans och Brinkebergskulles kanalstationer.
En äldre fyrlykta vid Kulön har ersatts med en fyr af nyssnämnda
slag.
Nya instruktioner för tjänstemännen hafva utfärdats, hvarjämte personalens
kontrakt reviderats.
I kanalen har trafiken, som under år 1906 började den 15 april och i
hufvudsak afslutades den 21 december, varit synnerligen liflig och afsevärdt
öfverstigit den under föregående år antecknade.
48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Under utredning hafva varit frågorna om kanaltaxans och kanalreglementets
ändring och revidering, om förläggning af en offentlig turbinprofningsansta.
lt
Kattegat. Dessa utredningar äro ännu icke afslutade.
På grund af Riksdagens beslut år 1905 hafva under år 1906 försålts
45 tomter inom det område vid Trollhättan, för hvilket Kungl. Maj:t den
14 oktober 1904 och den 28 juli 1905 fastställt regleringsplan. Sammanlagda
försäljningssumman för de sålunda afyttrade tomterna utgjorde
209,559 kronor 57 öre, hvaraf dock endast en mindre del kontant influtit,
enär hittills varande tomtarrendatorer enligt Riksdagens beslut hafva rätt att
inbetala köpeskillingen under 10 års tid med V10 för hvarje år.
Kungl. Maj:t har den 21 september 1906 godkänt plan för den del af
det föreslagna egnahemsområdet, som faller inom 5/u mantal Stafvereds ägor,
äfvensom bemyndigat styrelsen att inom den godkända planen för egnahemsområdet
verkställa försäljning af tomter till det af Riksdagen bestämda
priset af 1 krona 50 öre kvadratmetern.
Förbud att Kungl. Maj:t har den 6 juli 1906, med upphäfvande af nådiga kungörelsen
den 20 april 1883, utfärdat kungörelse angående förhud att utan särrätta^enskuda
skildt tillstånd upprätta enskilda telegraf-, telefon- eller andra svagströmstelegraf-
ledningar å viss mark m. m.
telefon- eller °
andra svagströmsledningar
å viss
mark m. m.
Kommittéer 1. 1901 års bangårdskommitté har under år 1906 afslutat sina arbeten,
och kommis- utan att någon förändring i kommitténs sammansättning ägt rum.
Efter det kommittén redan den 2 september 1905 afslutat sina sammanträden,
har endast tryckning och korrekturläsning utförts.
Kommitténs den 2 september 1905 justerade betänkande har den 10
mars 1906 aflämnats.
2. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 22 november 1902
tillsatta kommissionen för granskning af gällande bestämmelser angående vård
och försäljning af arsenik samt andra giftiga ämnen och varor har under
år 1906 ingen förändring ägt rum.
Sedan kommissionen sammanträdt under tiden från och med den 1
februari till och med den 20 i samma månad, har kommissionen med skrifvelse
af sistnämnda dag aflämnat sitt betänkande i ämnet.
3. Den af Kungl. Haj:t den 6 november 1903 tillsatta kommittén med
uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag rörande erforderliga
åtgärder mot smittosamma könssjukdomars spridning har under år 1906 utgjorts
af samma ledamöter som vid 1905 års utgång.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 49
Af kommitténs ordförande har meddelats följande rörande kommitténs
verksamhet under år 1906.
Sedan kommittén vid sina under hösten 1905 hållna sammanträden till
principiell behandling förehaft de särskilda frågor, som utgöra föremål för
kommitténs pröfning, och därvid fattat vissa provisoriska beslut, uppdrog
kommittén åt eu särskild subkommitté att på grundvalen af nämnda beslut
utarbeta utkast till lagbestämmelser i ämnet. Med anledning häraf hade
nämnda subkommitté under år 1906 varit samlad dels under tiden från och
med den 7 januari till och med den 8 juni dels ock under tiden från och
med den 15 september till och med den 13 december. Härunder hade af
subkommittén utarbetats och till kommittén öfverlämnats dels särskilda förslag
till lag angående åtgärder mot utbredning af smittosamma könssjukdomar,
dels förslag till ändrad lydelse af 18 kapitlet strafflagen, dels ock
åtskilliga förslag till bestämmelser i vissa ämnen, som stå i sammanhang
med själfva hufvudfrågan. För behandling och granskning af de sålunda
utarbetade lagförslagen hade kommittén sammanträdt in pleno under tiden
1—17 augusti och 17—29 november. Särskilda plenarsammanträden hade
dessutom hållits den 17 mars och den 25 maj.
Förutom omförmälda subkommitté hade under tiden mellan plenarsammanträdena
vissa andra af kommitténs ledamöter verkställt åtskilliga
undersökningar för kommitténs räkning. Sålunda hade den föranstaltade
statistiska undersökningen angående reglementeringen i Stockholm under
åren 1859—1904 blifvit afslutad och för kommittén framlagd. Vidare hade
en af kommittén beslutad redogörelse för de i riket befintliga räddningshemmen
för fallna kvinnor under året utarbetats och till kommittén öfverlämnats.
Slutligen hade ock åtskilliga medicinska utredningar och undersökningar
blifvit för kommitténs räkning verkställda.
4. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsatta
kommittén med uppdrag att verkställa utredning, huruvida»genom
omreglering af indelningen i läkardistrikt eller ändrade bestämmelser i afseende
å läkarnas anställning och åligganden hälso- och sjukvården å landsbygden
skulle kunna bättre än hittills främjas, samt i ämnet afgifva förslag
har under år 1906 den förändring ägt rum, att Kungl. Maj:t den 13
juli 1906 entledigat statsrådet Gr. W. A. Roos samt förordnat folkskoleinspektören
C. R. Johansson att i statsrådet Roos’ ställe vara ledamot
nämnda kommitté.
Af kommitténs ordförande har meddelats följande.
Kommitténs redaktionsutskott, som fungerade vid 1905 års slut, hade
fortfarit med sitt arbete under januari månad 1906. Vid månadens slut hade
förelegat färdigt ett utkast till kommittébetänkande, hvilket utdelats bland
kommitténs samtliga medlemmar. Då fyra af dessa, såsom tillika ledamöter
Bih. till Rilcsd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 7
Riksdans-Berättelsen.
50 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
af Riksdagen, icke under vårens lopp kunnat deltaga i kommittéarbetet och
andra hinder under sommaren förelegat, hade arbetet hvilat till den 16 oktober
1906. Under tiden från och med sistnämnda dag till och med den o november
hade kommittén arbetat in pleno, hvarunder särskildt med hänsyn därtill
att två ledamöter förut icke deltagit i kommittéarbetet, utkastet till betänkande
blifvit till hela sin omfattning underkastadt förnyad pröfning,
hvarefter definitiva beslut fattats af kommittén i alla de frågor, som varit
föremål för kommitténs behandling, undantagandes frågan om förslag till pensionering
af vissa extra provinsialläkare, rörande hvilket förslag en utredning
från försäkringsteknisk synpunkt befunnits nödig, innan detsamma
kunde företagas till slutligt afgörande.
Vid sitt åtskiljande förenämnda den 3 november hade kommittén emellertid
uppdragit åt redaktionskommittén att påbörja tryckningen af kommitténs
betänkande med tillhörande bilagor, hvilket arbete, sedan Kungl.
Maj:t den 23 november 1906 gifvit tillstånd till tryckningen, satts i
gång.
5. Den af Kungl. Majrt den 17 juni 1904 tillsatta kommittén med uppdrag
att verkställa en revision af de för rättsmedicinska undersökningar
gällande stadganden samt att afgifva af denna granskning föranledda förslag
har under år 1906 till sin sammansättning icke undergått någon förändring.
I fråga om kommitténs verksamhet under år 1906 har dess ordförande
meddelat, att, sedan två af kommitténs medlemmar under tiden 7—26
maj varit sysselsatta med granskning och komplettering af ett uppgjordt förslag
till kommitténs betänkande, kommittén i dess helhet sammanträdt från
den 11 oktober till och med den 1 november för slutjustering af betänkandet,
som förelåge färdigt till tryckning.
6. Den af Kungl. Maj:t den 31 december 1904 tillsatta kommittén
med Uppdrag att uppgöra och afgifva förslag dels till bestämmelser angående
de fordringar, som för tillgodoseende af trafiksäkerheten eller eljest
höra från statens sida ställas på de enskilda järnvägarna, dels ock till anordnande
af nödig kontroll därå, att berörda bestämmelser behörigen iakttagas,
har under år 1906 icke undergått någon förändring i sin sammansättning.
I fråga om kommitténs verksamhet under år 1906 har dess ordförande
meddelat följande.
Särskilda underafdelningar hade fortsatt och afslutat utarbetandet af
förslag till tekniska bestämmelser för byggnad och underhåll af enskild
för allmän trafik upplåten järnväg samt angående signal- och säkerhetsanordningar
vid dylik järnväg äfvensom utarbetat förslag till lag angående
korsning af enskild järnväg och väg.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 51
Kommittén hade år 1906 sammanträdt in pleno under tiderna 1—22 mars,
20 augusti—8 september samt 12 november—18 december.
Kommittén hade därvid genomgått nämnda förslag äfvensom behandlat
de allmänna grunderna till en förordning rörande kontroll öfver enskilda
järnvägar. Förslag till sådan förordning både därefter uppsatts af sekreteraren,
hvilken jämväl a hatt åt motiv till detsamma äfvensom till öfriga
förutnämnda förslag.
Slutligen både kommittén afslutat andra läsningen dels af förslag till
förordningar angående kompetens för personal för enskild, för allmän trafik
upplåten järnväg samt angående rullande materiel vid dylik järnväg dels
ock af förberörda förslag till förordning angående signal- och säkerhetsanordningar
vid sådan järnväg, samtliga med tillhörande motiv.
7. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 20 oktober 1905
tillsatta kommittén med uppdrag att verkställa utredning angående de åtgärder,
som, till hämmande af människotuberkulosens utbredning i riket, lämpligen
böra vidtagas, samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med det betänkande
och förslag, hvartill samma utredning kan föranleda, har under år
1906 icke inträffat någon förändring.
Af kommitténs ordförande har meddelats följande.
Ä sammanträde den 6 december 1905 beslöt kommittén uppdraga åt sin
ledamot, professorn J. E. Johansson att verkställa statistisk utredning, afseende
dels af landets läkare under månaderna februari—april 1906 iakttagna
fall af lung- och struptuberkulos, dels i hvad mån lungsiktiga vårdades å
landets olika sjukvårdsinrättningar, dels ock angående dödsfall i lungsot under
år 1905,
åt sin ledamot förste provinsialläkaren G. H. Dovertie att utarbeta en
framställning om de åtgärder, som i främmande länder, och särskild! de
skandinaviska, blifvit vidtagna för tuberkulosens bekämpande, med undantag
dock för hvad i lagstiftningsväg därutinnan blifvit åtgjordt, samt
åt kommitténs sekreterare att utarbeta en öfversikt öfver den utländska
tuberkuloslagstiftningen.
Enligt bemyndigande af Kungl. Maj:t den 4 maj 1906 hade förste provinsialläkaren
Dovertie därjämte under 1906 års sommar en månad vistats
i Danmark, Norge och Tyskland för att för kommitténs räkning taga kännedom
om vårdanstalter för tuberkelsjuka.
Under det att de förberedande arbetena pågått, hade kommittén
före hösten sammanträdt allenast en gång, den 16 mars, då kommittén
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande angående statsunderstöd till färdigbyggande
af »Kronprinsessan Victorias kustsanatorium» vid Skelderviken.
Då de för kommitténs samfällda arbete erforderliga statistiska utredningarna
i det väsentligaste blifvit verkställda i midten af oktober, hade kom
-
52 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
mittén upptagit sina gemensamma öfverläggningar den 22 i samma månad,
och hade arbetet därefter på sådant sätt bedrifvits med kortare afbrott till
den 4 december.
I dessa kommitténs öfverläggningar hade professorn Karl Petrén enligt
uppdrag af chefen för civildepartementet den 28 december 1905 i regel deltagit.
Härvid hade behandlats frågan om landets behof af särskilda vårdanstalter
för tuberkelsjuka samt om det sätt, på hvithet behofvet borde tillgodoses,
hvarjemte kostnadsberäkningar i samband därmed verkställts.
Kommitténs betänkande rörande denna del af dess uppgift vore under
utarbetning af en särskild redaktionskommitté och torde i början af år
1907 komma att till Kungl. Maj:t öfverlämnas tillika med de särskilda utredningar,
som kommittéledamöterna Johansson och Dovertie samt kommitténs
sekreterare fått sig uppdraget att verkställa.
8. .De af Kungl. Haj:t dels den 24 november 1905 dels ock den 5 januari
1906 utsedda personer med uppdrag att företaga en granskning af det för
1903 års Riksdag framlagda förslag till lag angående medling i arbetstvister,
hvilka enligt hvad kommissionens ordförande meddelat, börjat sina arbeten
den 9 och afslutat dem den 22 januari, inkommo den 25 januari 1906 med
betänkande i ämnet.
9. Sedan Kling]. Maj:t den 2 december 1905 uppdragit åt riksheraldikern
att i samråd med riksantikvarien och riksarkivarien samt med det biträde
till förslagets konstnärliga utförande, som riksheraldikern kunde finna
påkalladt, uppgöra samt snarast möjligt och sist inom utgången af februari
månad år 1906 till Kungl. Maj:t inkomma med förslag, med tillhörande ritning
och beskrifning, till rikets vapen, har riksheraldikern beträffande detta
uppdrag meddelat, att han ensam fullgjort det arbete, som erfordrades till
åtlydnad af den i förenämnda nådiga bref gifna befallning och att han, då
detta förelegat färdigt, med riksantikvarien och riksarkivarien haft ett sammanträde,
hvarvid hans förslag af dem till alla delar biträdts.
Det sålunda granskade förslaget aflämnades med underdånig skrifvelse
den 26 februari 1906.
10. De af chefen för civildepartementet, jämlikt honom den 22 december
1905 gifvet nådigt bemyndigande, tillkallade sakkunniga för afgifvande af
yttrande och förslag, huru ledningen af och tillsynen öfver nya järnvägsanläggningar
för statens räkning lämpligast böra för framtiden ordnas, hade, enligt
hvad kommissionens ordförande meddelat, hållit sitt första sammanträde den
23 januari 1906 samt afslutat sitt arbete den 31 därpåföljande mars, då det
af sakkunniga afgifna betänkande jämte bilagor aflämnades till chefen för
nämnda departement.
Det afgifna betänkandet hade därefter remitterats till järnvägsstyrelsen.
Sedan järnvägsstyrelsen inkommit med underdånigt utlåtande af den 23 april
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. .53
1906, hade ärendet sedermera öfverlämnats till den genom nådigt beslut den
4 augusti 1906 tillsatta kommittén för afgifvande af underdånigt yttrande
och förslag beträffande förändrad organisation af järnvägsstyrelsen och därunder
lydande förvaltningar.
11. Kung]. Maj:t har den 30 januari 1906 uppdragit åt en kommitté
att afgifva underdånigt yttrande och förslag till reglering af löneförhållandena
för järnvägsstyrelsen och järnvägsstaten i öfrigt, att, jämte af kommittén
upprättadt löneförslag för år 1907, kunna för nämnda års Riksdag
framläggas, samt i denna kommitté utsett till ordförande generaldirektören
M. R. Sahlin och till ledamöter ryttmästaren friherre J. Gr. Beck-Friis, hemmansägaren
C. P. Jansson i Edshäcken, t. f. öfverdirektören, maskindirektören
V. L. Klemming, stationsinspektoren J. L. Lindström, lokomotivföraren
C. Gr. E. Malm samt landtbrukaren Carl Persson i Stallerhult.
I fråga om kommitténs verksamhet har ordföranden i kommittén meddelat,
att densamma under år 1906 sammanträdt in pleno under följande tider,
nämligen från och med den 14 februari till och med den 15 mars, från och
med den 12 till och med den 22 juni, från och med den 3 till och med den
14 september samt från och med den 1 oktober till och med den 1 december,
äfvensom att underafdelningar af kommittén varit samlade under tiden från
och med den 18 april till och med den 31 maj samt från och med den 15
till och med den 30 september.
Kommitténs arbeten hade så långt fortskridit, att endast arbetena med kommittébetänkandets
uppsättande, justering och tryckning återstode.
12. Kungl. Maj:t har den 16 juni 1906 uppdragit åt en kommission att,
såvidt angår lapparna inom Enontekis och Jukkasjärvi socknar verkställa
en undersökning rörande vissa förhållanden i fråga om tiden för de svenska
lapparnas rätt att med sina renar flytta öfver till Norge, samt att därom
till Kungl. Haj:t afgifva berättelse, äfvensom i denna kommission förordnat
till ordförande landshöfdingen K. J. Bergström samt till ledamöter kyrkoherden
K. W. Karnell och lappfogden, länsmannen O. H. J. Hultin.
Enligt hvad kommissionens ordförande meddelat, hade kommissionen den
21 juni sammanträdt i Norge och företagit resor därstädes under tiden till
och med den 22 juli, hvarefter den hållit sammanträden i Luleå från och
med den 25 juli till och med den 4 augusti samt från och med den 6 till
och med den 29 september, då arbetena afslutats.
13. Kungl. Maj:t har den 22 juni 1906 bemyndigat chefen för civildepartementet
att såsom sakkunniga tillkalla tre personer att jämte t. f. generaldirektören
för telegrafstyrelsen S. L. H. Rydin, i egenskap af ordförande,
afgifva yttrande och förslag i fråga om förändrad organisation af telegrafstyrelsen
m. m.
54 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
På grund af detta nådiga bemyndigande har chefen för nämnda departement
anmodat disponenten H. L. F. Lagercrantz, byråchefen i telegrafstyrelsen
L. A. AV. Bydin och lektorn, filosofie doktorn K. Starbäck att jämte t. f.
generaldirektören Bydin afgifva omförmälda yttrande och förslag.
Enligt hvad kommissionens ordförande meddelat, sammanträdde kommissionen
den 2 juli 1906 för påbörjande af sitt arbete, och fortgingo därefter
sammanträdena till den 13 i samma månad, hvarefter de ajournerades
till den 10 september 1906. Sistnämnda dag började åter sammanträdena
och hade allt fortfarande pågått, äfven under den tid ordföranden, såsom
Sveriges ombud vid den internationella kongressen för trådlös telegrafi,
vistades i Berlin.
Arbetet hade nu så fortskridit, att kommissionen fullgjort sitt uppdrag
till den del, som gällde telegrafverkets stater.
14. Kungl. Maj:t har den 4 augusti 1906 uppdragit åt en kommitté att
afgifva underdånigt yttrande och förslag beträffande förändrad organisation
af järnvägsstyrelsen och därunder lydande förvaltningar samt i denna kommitté
utsett till ordförande generaldirektören M. B. Sahlin och till ledamöter
f. d. ryttmästaren friherre J. Th. Gripenstedt, dåvarande kaptenen G.
O. AVallenberg, verkställande direktören vid Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg, f. d. maskindirektören F. AV. H. Pegelow, kaptenen vid väg- och
vattenbyggnadskåren J. O. H. Byström, bruksdisponenten H. L. F. Lagercrantz
och grosshandlaren J. A. AValler.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 3 november 1906, på därom gjord ansökning,
entledigat dåmera envoyén AVallenberg och verkställande direktören
Pegelow samt förordnat bruksdisponenten Axel Ekman och f. d. distriktschefen
grefve C. O. Taube att i deras ställe vara ledamöter i kommittén.
Beträffande kommitténs verksamhet har ordföranden meddelat, att kommittén
under år 1906 sammanträdt den 11 september äfvensom under tiden
från och med den 26 september till och med den 1 november, från och med
den 14 till och med den 23 november samt från och med den 3 till och med
den 15 december.
Kommitténs arbeten hade så långt fortskridit, att endast arbetena med
kommittébetänkandets uppsättande, justering och tryckning återstode.
15. På grund af den 7 december 1906 erhållet nådigt bemyndigande har
chefen för civildepartement anmodat landsböfdingen G. D. B. Tornérhjelm
att, såsom ordförande, jämte godsägaren friherre AV. G. von Schwerin,
vice konsuln C. J. F. Ljunggren, bruksdisponenten C. A. Sahlin, kanslirådet
och chefen för utrikesdepartementets handelsafdelning C. F. Hultgren och
distriktschefen, majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren F. Enblom verkställa
utredning i fråga om anordnande af direkt ångfärjeförbindelse mellan
Sverige och Tyskland.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 55
Kungl. Maj:t har den 8 juni 1906 utfärdat kungörelse angående uppta- Upptagande af
gande för svenska statens räkning af ett tre och en half procents svenskt ctt ''t5 pro
,
, -i . x cents svenskt
stat8lan- statslån.
Kungl. Maj:t har den 8 juni 1906 utfärdat kungörelse angående dyrtids- Dyrtidstillägg
tillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och betjänte. . en del
tjänstemän och
betjänte.
Kungl. Maj:t har den 16 juni 1906 utfärdat kungörelse angående den Bevillning af
vid 1906 års riksdag åtagna bevillning af fäst egendom samt af inkomst. fast egendom
samt af inkomst.
Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående inkomstskatt inkomstskatt,
för år 1907.
Kungl. Maj:t har den 8 juni 1906 utfärdat kungörelse angående vissa stämpelförordändringar
i gällande förordning angående stämpelafgiften. nmgen.
Kungl. Maj:t har den 14 juni 1906 utfärdat kungörelse angående för- Förordningen
ändrad lydelse af § 4 i nådiga förordningen den 2 december 1892 angående vufnfn^nfgff
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. ter för sär
skilda
förmåner
och rättigheter.
Kungl. Maj:t har den 20 april 1906 utfärdat kungörelse angående ut-Tiden föransträckning
af tiden för anmälan om inlösen af skattefrälseräntor. ™alan .°™ m''
lösen åt skattefrälseräntor.
Kungl. Majrt har den 6 juli 1906 utfärdat förordning angående ändrad Mantalukriflydelse
af 3 § 7 mom. i nådiga förordningen angående mantalsskrifning den nini5sf°ror<1''
6 augusti 1894.
Kungl. Maj:t har den 26 oktober 1906 utfärdat kungörelse i anledning Villkoren för
af riksdagens beslut angående villkoren för erhållande af anställning såsom erh^Jja“(Je af
tjänsteman hos riksbankon. som tjänste
man
hos riksbanken.
Kungl. Maj:t bär samma dag utfärdat kungörelse angående behörighet Behörighet att
för den, som aflagt godkänd realskolexamen och genomgått handelsinstitut, T‘nna
att vinna anställning vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gräns- verkets lokaibevakning.
förvaltning
samt kust- och
gränsbevakning.
Kungl. Maj:t har den 20 april 1906 utfärdat kungörelse angående vissa Prägel och
ändringar i gällande bestämmelser rörande prägel och inskrift å riketsskrift & riketä
mynt.
mynt.
56 '' Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Myntverket.
Vid myntverket hafva under år 1906 blifvit utmyntade:
silfvermynt: 2-kronor..............kr. 224,936
1- kronor.............. > 426,939
50-ören...............» 159,726
bronsmynt: 5-ören...............» 28,264
2- ören...............» 19,885
1-ören...............» 17,833
hvarjemte under samma tid från myntverket, hufvudsakligen till landsorten,
utväxlats:
i silfvermynt.................kr. 4,627,500: —
i bronsmynt..................» 131,100: —
samt under enahanda tid präglats 25,549 stycken medaljer till värde af
90,424 kronor 76 öre.
Bidrag till Från det af riksdagen för år 1906 beviljade anslag för beredande åt
sjömanshusen, sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas
inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter hafva bidrag tilldelats 47 sjömanshus.
Normalt färg- Kungl. Maj:t bär den 16 november 1906 utfärdat kungörelse angående
sinne villkor bestämmelser rörande normalt färgsinne såsom villkor för erhållande af styrfor
erhållande
af styrmans- mans- och befälbafvarebrei m. m.
och befälhafvarebref
m. m.
Schweitz’ an- Kungl. Maj:t har den 21 september 1906 utfärdat kungörelse i anled
siutmng
till njng. af republiken Schweitz’ anslutning till sockerkonventionen.
tionen.
Bestämmelser Kungl. Maj:t har den 14 juni 1906 utfärdat kungörelse angående när
"rii^sk
itf mare bestämmelser rörande de närings-legitimationsbevis, som omförmälas i
mntionsbevis, artikel 6 af den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade
som omforma- handels- och sjöfartstraktat.
las i svensk- °
tyska handelsoch
sjöfartstraktaten.
Upphäfvande Kungl. Maj:t bär den 5 oktober 1906 utfärdat kungörelse angående uppåt
32 § i förord- bäfvande af 32 § i nådiga förordningen angående utvidgad näringsfrihet den
emk''^ntviägta18 juni 1864 äfvensom af vissa delar af nådiga förordningen om utsträckt
näringsfrihet frihet för norska undersåtar att bär i riket drifva näring m. m. den 4 juni
in. in.
1868.
Ändring i re- Kungl. Maj:t bär den 5 oktober 1906 utfärdat kungörelse angående
AmaMhnse^i amlrad lydelse af § 34 i nådiga reglementet för sjömanshusen i riket den 4
riket. mars 1870.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 57
Kung]. Maj:t har den 5 oktober 1906 ixtfärdat kungörelse angående Ändring af § 3
ändrad lydelse af § 3 i nådiga förordningen angående sättet och ord-'' förordningen
ningen för sjöfolks på- och afmönstring samt utfärdande af sjömansrulla och ordningen
den 4 juni 1868. för sjöfolks på
och
afmönstriDg
m. m.
Kungl. Maj:t har den 5 oktober 1906 utfärdat kungörelse angående vissa vissaändringar
ändringar i nådiga förordningen angående registrering af svenska fartyg* förordningen
,le„ 18 oktober 1901. " "tötT
svenska
fartyg.
Kungl. Maj:t har den 5 oktober 1906 utfärdat kungörelse angående vissa vissaändringar
ändringar i nådiga förordningen angående befälet å svenska handesfartyg * förordningen
,le„ 22 november 1878. Äi
handelsfartyg.
Kungl. Maj:t har den 24 september 1906 utfärdat kungörelse angående Upphäfvande
upphäfvandet af § 23 samt förändrad lydelse af §§ 4, 5, 7 och 9 af Kungl. oc.h ändring i
Maj:ts förnyade nådiga instruktion för Kungl. Maj:ts och rikets kommers- Instraktionen
kollegium. för kommers
kollegium.
Kungl. Maj:t har den 16 november 1906 utfärdat kungörelse angående Ändrad lydelse
ändrad lydelse af § 8 i nådiga förordningen den 18 juni 1864 angående ut- af § 8 i nävidgad
näringsfrihet. Ä
Kung!. Maj:t har den 20 april 1906 utfärdat kungörelse angående ändrad Tniitaian
lydelse af de i då gällande tulltaxa förekommande bestämmelser angående
brännvin och sprit.
Den 8 juni 1906 har KuDgl. Maj:t fastställt ny tulltaxa, hvarefter Kungl.
Maj:t genom särskilda kungörelser den 22 i sagda månad dels föreskrifvit,
att denna tulltaxa skulle lända till efterrättelse från och med den 24 i samma
månad, dels ock föreskrifvit viss ändring i samma tulltaxas bestämmelser
under rubriken socker samt ändrad lydelse af § 9 i underrättelserna om
hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör.
Kungl. Maj:t har utfärdat särskilda kungörelser den 11 maj 1906 angå- sjöfarten och
ende dels de rättigheter, som i Sverige tillkomma norska fartyg och båtar, gränstratiken
och dels angående vissa bestämmelser rörande varuförseln mellan Sverige ^c^NoTge^8
och Norge öfver Idefjorden och Svinesund; hvarjämte Kungl. Maj:t den 16
i samma månad utfärdat förordning angående vissa bestämmelser rörande
gränstrafiken mellan Sverige och Norge.
Sedan ny handelstraktat mellan Sverige och Tyska riket den 16 juni Tulibehandliug
1906 ratificerats, har den 20 i samma månad utfärdats kungörelse angående sf var“prof,
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Af i. 8
Riksdans-Berättelsen.
58 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit
införda af bestämmelser rörande tullbehandlingen af varuprof, införda af tyska han“resande
Upphöra
af Genom kungörelse den 22 juni 1906 har Kungl. Maj:t lämnat föreskrifsockerskatt.
fer angående uppbörd och redovisning af sockerskatt genom tullverket m. m.
Profrägning af Kungl. Maj:t har den 16 juni 1906 meddelat föreskrifter i fråga om
Trissa tjölpiik- profläsning af vissa tullpliktiga slag af tegel.
tegel.
Tniibehandiing Den 14 september 1906 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med föreaf
lefvande skrifter angående tullhehandling af från utrikes ort till Sverige inkommande
växter. lefvande växter.
Ny gräns- Enligt nådigt medgifvande har generaltullstyrelsen inrättat en gräns
station.
station i Posåsen inom Värmlands län.
Tnllstadgan. Kungl. Maj:t har utfärdat särskilda kungörelser den 9 november 1906 dels
angående ändrad lydelse af § 2 i gällande tullstadga, dels och angående särskild
tullstandert att användas vid prejning af fartyg.
Lsttnadfer för Den 11 december 1906 har generaltullstyrelsen jämlikt nådigt bemyntniifritt
utläm-digan(ie utfärdat kungörelse angående utsträckt tillämpning af bestämmelriket
återin- serna i styrelsens kungörelse den 21 maj 1900 angående lättnader för tullförda
varor, fritt utlämnande af till riket återinförda varor.
Statistisk värn- Enligt nådigt bemyndigande har generaltullstyrelsen den 20 december
förteckning. 1906 utfärdat kungörelse angående statistisk varuförteckning.
Postsparban
ken.
Antalet postanstalter, hvilka såsom postsparbankskontor betjäna allmänheten
med mottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde vid
utgången af november månad 1906 8,059, hvarjämte sparmärkesförsäljningsställenas
antal uppgick till 4,829.
Antalet delägare i postsparbanken utgjorde vid 1906 års början 567,023.
Under tiden 1 januari—30 november hafva tillkommit 50,849, under det att
34,738 afgått genom uttagande af samtliga innestående medel. Delägareantalet
utgjorde således sistnämnda dag 583,134.
Under tiden 1 januari—30 november 1906 insattes i postsparbanken i
548,467 poster 11,358,093 kronor och uttogos i 134,140 poster 13,246,510 kronor
91 öre, hvadan delägarnes behållning, som vid årets början uppgick till
54,658,803 kronor 82 öre minskats med 1,888,417 kronor 91 öre och den 30
november 1906 utgjorde 52,770,385 kronor 91 öre, oberäknadt upplupna räntor
för den gångna delen af året.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 59
Inlåningsräntan har under år 190(! oförändradt utgjort 3,0 % för är.
Postsparbankens medel; — däruti inberäknadt löpande förskott från
postverket å tillhopa 1,383,398 kronor 24 öre — voro vid november månads
utgång placerade dels uti obligationer, utfärdade af svenska staten,
Sveriges allmänna hypoteksbank eller kommuner inom landet, till ett bokfördt
värde af 38,196,005 kronor 87 öre, dels ock i direkta lån till kommuner
till ett sammanlagt kapitalbelopp af 13,708,410 kronor 83 öre, samt i
lån mot säkerhet af fastighetsinteckningar 840,000 kronor, hvarjämte vid
samma tidpunkt i banker innestodo 2,533,016 kronor, allt utom upplupna, ej
förfallna räntor.
Postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkingsanstaltens
räkning hafva under tiden 1 januari—30 november 1906 gestaltat
sig såsom följer:
inbetalningar hafva förmedlats till belopp af 655,508 kronor 30 öre, fördelade
på 3,675 poster, och utbetalningar till belopp af 144,136 kronor 83
öre i 6,238 poster. Utbetalningarna förgrena sig i följande grupper:
sjukhjälp...........antal 1,960, belopp kr. 42,224: 66
begrafningshjälp........ 5 19, > » 1,200: —
lifränta............ > 3,171, » > 70,264: 32
återbetalda premier...... » 1,088, » » 30,447: 85
De för riksförsäkringsanstaltens räkning förvaltade medlen voro den 30
november 1906 placerade i obligationer till bokfördt värde af 1,091,408 kronor
28 öre, i kommunlån till belopp af 489,029 kronor 92 öre, i lån mot
säkerhet af fastighetsinteckningar till belopp af 270,000 kronor, hvarjämte
å bankräkningar innestodo 185,667 kronor 63 öre, allt förutom ej förfallna
r än temedel.
Jämlikt bestämmelserna i nådiga bref vet till styrelsen för postsparbanken
den 31 december 1904 åligger postsparbanken jämväl bestyret med
mottagande af insättningar i den med 1905 års början inrättade barnmorskornas
pensionsanstalt och utbetalande af därifrån utgående pensioner,
hvarjämte förvaltningen af pensionsanstaltens medel tillhör styrelsen för
postsparbanken.
Vid 1906 års början hade 436 barnmorskor genom insättning i postsparbanken
erlagt afgifter till pensionsanstalten. Detta antal ökades under tiden
1 januari—30 november 1906 med 435.
Det pensionsanstalten tillkommande statsbidraget för år 1905 kr. 8,940
har under 1906 af statskontoret inbetalats till postsparbanken; och utgjorde
vid årets ingång anstaltens fonder kr. 9,979: 25, däraf besparingsfonden kr.
9,966:45 och säkerhetsfonden kr. 12:80. Af dessa fondmedel jämte därå
uppburna räntor äro kr. 19,104 placerade i allm. hypoteksbankens obligationer.
60 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Någon utbetalning af pensioner förekommer icke under de närmaste åren.
Patent- och
registreringsverket.
Ändring i
ordningsstadgan
rörande
sockerbeskattningen.
Ändring i förordningen
angående
försäljning
af vin
och Öl.
Lagstiftning
angående bankväsendet.
Under år 1906 hafva till patent- och registreringsverket inkommit 8,002
ansökningar om patent, 874 ansökningar om registrering af varumärken samt
22 ansökningar om registrering af mönster.
Under året har patent- och registreringsverket beviljat 1,462 patent
samt registrerat 695 varumärken samt 19 mönster.
Till samma ämbetsverk hafva under år 1906 inkommit dels 59 anmälningar
till försäkringsregistret, däraf 10 afsett registrering af ömsesidiga
försäkringsbolag och 1 registreringen af nytt försäkringsaktiebolag, dels
3,686 anmälningar till aktiebolagsregistret, däraf 3 afsett registrering af
bankaktiebolag, 5 af folkaktiebanker samt 726 registrering af öfriga aktiebolag.
Under samma år hafva registrerats dels 16 ömsesidiga försäkringsbolag,
dels 745 aktiebolag och banker, hvilkas sammanlagda tecknade aktiekapital
eller grundfond utgör 107,930,415 kronor, hvaraf 86,974,619 kronor 39 öre
vid registreringen anmälts vara inbetalda.
Ofvanberörda tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper af aktiebolag
och banker på följande sätt, nämligen för:
1 försäkringsaktiebolag med ........ 1,500,000 kronor
1 enskild bank _ > ........ 1,500,000 »
4 folkaktiebanker > ....... | 1,155,000 | > |
4 bankaktiebolag » ....... | . 2,116,900 | Tf |
9 järnvägsaktiebolag » ....... | . 10,541,300 | 5 |
33 rederiaktiebolag » ....... | . 3,416,800 | > |
324 industri- och fabriksaktiebolag » ....... | . 44,414,910 | > |
154 handels- och hushållsföreningsaktiebolag med . . . | . 10,401,765 | > |
215 aktiebolag bildade för hvarjehanda ändamål med . | . 32,883,740 | » |
745 | 107,930,415 kronor |
Kungl. Maj:t bär
drad lydelse af 3 §
juni 1905.
den 23 mars 1906 utfärdat kungörelse angående äni
ordningsstadgan rörande sockerbeskattningen den 9
Kungl. Maj:t har den 8 juni 1906 utfärdat kungörelse angående ändrad
lydelse af 37 § i förordningen angående försäljning af vin och öl den 9 juni
'' 1905.
Kungl. Maj:t har den 6 juli 1906 utfärdat dels lag om ändrad lydelse
af vissa §§ i lagen den 18 september 1903 angående solidariska bankbolag
dels ock lag om ändrad lydelse af vissa §§ i lagen den 18 september 1903
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 61
angående bankaktiebolag. För (len i de sålunda utfärdade lagarna omförinälda
bankinspektionen äfvensom för finansdepartementets bankbyrå bär
Kungl. Majrt den 16 november 1906 fastställt instruktion. Sistnämnda dag
har Kungl. Maj:t jämväl utfärdat nådig kungörelse angående bankinrättningarnas
bidrag till bestridande af kostnaderna för bankinspektionen.
Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1904 års utgång Allmänna byuppgick
till 282,189,066 kronor 67 öre, utgjorde vid 1905 års slut riksbanken.
281,890,113 kronor 33 öre, hvaraf mot inhemska obligationer 115,895,700
kronor, mot tyska 141,398,133 kronor 33 öre och mot franska 24,596,280 kronor;
och utgjorde räntan, hvarmed obligationerna voro förskrifna, 5 % å
12,168,800 kronor, 4 % å 184,577,580 kronor, 3 */* % å 31,541,300 kronor och
3 Va % å 53,602,433 kronor 33 öre.
Under år 1906 har icke någon försäljning af obligationer ägt rum, och
något nytt obligationslån har heller icke af banken under samma tid upplagts.
Följande amorteringar hafva under år 1906 verkställts å bankens obligationslån,
nämligen å inhemska 5-procentlånet 346,800 kronor, å inhemska
4-procentlånet 290,700 kronor, å inhemska 3 3/i-procentlånet 144,000 kronor, å
inhemska 3 V^-procentlånet 110,100 kronor, å tyska 4-procentlånet 592,000
kronor, å tyska 31/2-procentlånet 195,466 kronor 67 öre och å franska 4-procentlånet 363,240 kronor.
Enligt den öfversikt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1905 års Hypoteksförslut,
hvilken i finansdepartementet upprättats efter uppgifter från de särskilda
hypoteksföreningarna, utgjorde summan af den amorteringslåneskuld,
hvari hypoteksföreningarna, efter afdrag af de å lånen verkställda amorteringar,
till allmänna hypoteksbanken då häftade, 273,118,880 kronor 12 öre
eller 2,234,951 kronor 3 öre mera än vid utgången af år 1904.
Allmänna hypotekskassans för Sveriges städer obligationsskuld utgjorde Allmänna hyvid
1905 års slut 35,572,866 kronor 67 öre mot 33,002,133 kronor 34 öre vid i?oteVka:ssan
utgången af år 1904. Under år 1906 hafva blifvit sålda obligationer af 1904 städer,
års 4-procent amorteringslån till ett belopp af 1,560,000 kronor och af 1906
års 4-procent amorteringslån 5,000,000 kronor.
Éypotekskassans fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och
kommuner uppgingo vid 1905 års slut, efter afdrag af verkställda amorteringar,
till sammanlagdt 30,283,244 kronor 74 öre.
lliksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med gällande bestäm- Riksbankens
melser, utgjorde vid slutet af november år 1906 i rundt tal 71,302,900 kro- ‘V e?7
öd . , . „ ’ ’ skilda bankin
nor
mot 68,003,o00 kronor vid samma tid ar 1905. rättningarnas
kassatillgån
gar.
62 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
De enskilda bankinrättningarna ägde vid utgången af november år 1906
i myntadt och omyntadt guld 374,600 kronor mot 360,600 kronor vid samma
tid år 1905.
Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade vid november månads
utgång 1906 fordringar hos utlandet i räkning och på grund af växlar
till ett belopp af 95,074,700 kronor mot skulder å tillhopa 107,149,900
kronor, så att bankernas öfverskjutande skuld till utlandet utgjorde 12,075,200
kronor mot en öfver skjutande skuld på 5,530,400 kronor vid samma tid år
1905. Därjämte innehade riksbanken den 30 november 1906 utländska
obligationer till ett belopp af 9,402,600 kronor mot ett belopp af 11,300,400
kronor vid samma tid år 1905.
utelöpande Riksbankens utelöpande sedlar uppgingo den 30 november 1906 till ett
iianksedlar. ]ie10pj» af i rundt tal 180,935,000 kronor. Då motsvarande belopp den 30 november
1905 utgjorde 165,434,900 kronor, har alltså en ökning i riksbankens
sedelstock ägt rum med 15,500,100 kronor.
De enskilda bankernas utelöpande sedlar, hvilka vid utgången af november
1905 uppgingo till i rundt tal 1,693,600 kronor, äro, på grund af den 22
april 1904 utfärdad kungörelse, sedan samma dag år 1906 preskriberade.
*
Bankernas in- I riksbanken och de enskilda bankinrättningarna voro vid utgången af
och utlåning. novem})er 1906 innestående: på sparkasseräkning 210,308,100 kronor mot
188.827.500 kronor vid samma tid. år 1905; på giro-, upp- och afskrifningssamt
löpande räkning 183,684,600 kronor mot 198,249,000 kronor vid samma
tid år 1905; på depositions- och kapitalräkning 809,478,100 kronor mot
696,977,200 kronor år 1905.
Beloppet af diskonterade inrikes växlar, som vid november månads utgång
år 1905 var 546,487,900 kronor, utgjorde den 30 november 1906 665,820,500
kronor och hade således ökats med 119,332,600 kronor. Vid slutet af november
1906 utestod såsom lån ett belopp af 834,351,600 kronor. Motsvarande
belopp för år 1905 uppgick till 744,295,600 kronor; och hade således bankernas
utestående lån från november 1905 till samma tid år 1906 ökats med
90,056,000 kronor. Det å kassa- och resekreditiv utestående belopp hade
från slutet af november 1905 till samma tid år 1906 ökats från 158,050,100
kronor till 184,497,000 kronor eller med 26,446,900 kronor, och det å löpande
räkning utestående belopp hade likaledes under samma tid ökats från
121.434.500 kronor till 154,041,400 kronor eller med 32,606,900 kronor.
Vid utgången af november 1906 var därjämte på indrifning beroende
'' ett belopp af 2,748,700 kronor mot 2,831,600 kronor vid samma tid år 1905.
Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet af november 1906 1,841,459,200 kronor mot
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 63
1,573,099,700 kronor vid stimma tid år 1905 och har således ökats med
268,359,500 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-, giro-, uppoch
afskrifnings- samt löpande räkning och depositionsräkning samtidigt ökats
med 119,417,100 kronor.
Bankernas sammanlagda fonder hafva från utgången af november månad
1905 till samma tid år 1906 ökats med 111,527,700 kronor.
Under år 1906 har Kungl. Maj:t meddelat tillstånd att drifva bankrörelse Nya och uppåt
följande aktiebolag, nämligen: aktiebolaget Sundsvalls folkbank, aktie- lösta bankbolaget
Medelpads landtmannabank, aktiebolaget Yarbergs bank, aktiebolaget ° **''
Fryksdalens folkbank, aktiebolaget Kristdala folkbank, aktiebolaget Borås
folkbank, aktiebolaget Stockholms kreditbank, aktiebolaget Stockholms folkbank,
aktiebolaget Hjo bank och bankaktiebolaget Kullen, samtliga till utgången
af år 1916.
Följande banker hafva under samma år upphört, nämligen Kalmar enskilda
bank och aktiebolaget Oskarshamns folkbank, hvilka båda uppgått i
bankaktiebolaget södra Sverige, aktiebolaget Jönköpings handelsbank, som
uppgått i aktiebolaget Göteborgs handelsbank, aktiebolaget Yimmerby folkbank
och Gamleby folkbank, hvilka uppgått i aktiebolaget Stockholms
diskontobank, samt Hvetlanda bankaktiebolag, som uppgått i sydsvenska
kreditaktiebolaget.
Antalet i verksamhet varande banker, hvilket vid 1905 års slut uppgick
till 74, utgjorde vid 1906 års utgång 75.
Kungl. Maj:t har under år 1906 meddelat aktiebolaget Göteborgs han- Förlängda
delsbank och aktiebolaget föreningsbanken i Stockholm tillåtelse att fort- oktrojer.
farande till utgången af år 1917 drifva bankrörelse.
Särskilda kungörelser hafva af Kungl. Maj:t utfärdats angående utgif- utgifvande af
vande af riksbankssedlar å 5 och å 100 kronor, försedda med nytt botten- riksbankssedtrvck.
'' lar med nytt
bottentrvck.
Kung! Maj:t har utfärdat kungörelse angående frihet från utmätning
för pension, utgående enligt reglementet för pensionering af tjänstepersonalen
i Borås enskilda bank.
Frihet från utmätning
för
pension.
Särskilda kungörelser hafva af Kungl. Maj:t utfärdats angående rättig- Försakrinffs_
het för vederbörande myndigheter att i stället för uppbördsborgen, som i bref i stället
statskontoret eller hos Kung! Maj:ts befallningshafvande bör förvaras, god- för borgen"*8
känna försäkringsbref, utfärdade af brandförsäkringsaktiebolaget Norrland och
af försäkringsaktiebolaget Hansa.
64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommittera^ De af Kungl. Maj:t tillsatta kommitterade, hvilka fått sig uppdraget att
för revision i verkställa revision i vissa afseenden af, bland annat, förordningen angående
af reglementet sättet och ordningen för sjöfolks på- och afmönstring samt utfärdande af
för sjömans-^ sjömansrulla den 4 juni 1868 och reglementet för sjömanshusen i riket den
m. m. 4 mars 1870, hafva, enligt hvad kommitterades ordförande, kommerserådet
friherre H. Rehbinder meddelat, under år 1906 ej haft något gemensamt
sammanträde, beroende därpå, att hans medkommitterade, kommendörkaptenen
S. J. T. C. Ankarcrona, varit af tjänstegöromål förhindrad att annat än
undantagsvis deltaga i kommitterades arbete.
Emellertid har friherre Eehbinder varit sysselsatt med ifrågavarande
författningsarbete, därvid biträdd af tillkallade sakkunnige; och har arbetet
numera så fortskridit, att det torde kunna, efter ett sista gemensamt sammanträde
af kommitterade under tidigare delen af år 1907, då föras till slut.
Kommitterade De af Kungl. Maj:t den 26 september 1902 tillsatta kommitterade, som
afgifvande fätt sig uppdraget att afgifva yttrande om de ändringar i nu gällande helande
ändrin- stämmelser rörande bokföringen i statskontoret, hvilka kunde anses påkallade,
gar i_ gällande äfvensom att framställa förslag om sådana ändringar i de särskilda ämbetsrörande
bok- verkens bokföring, som kunde föranledas af en föreslagen ändrad eller utföringar
i stats- vtdgad bokföring i statskontoret, hafva erinrat, hurusom Kungl. Maj.t, uppå
därom af kommitterade framstäldt förslag, genom kungörelse den 15 december
1905 förordnat, att vissa ämbetsverk och myndigheter skulle månatligen
insända kassauppgifter till statskontorets riksbokslutsbyrå, som det ålåge att
däröfver upprätta sammandrag, hvilka till statsrådet och chefen för finansdepartementet
öfverlämnades. Uti den skrifvelse, som låg till grund för berörda
kungörelse, uttalade kommitterade, att, i samma mån som de särskilda
ämbetsverkens och myndigheternas räkenskaper förändrades till verkliga
kassaräkenskaper, det blefve möjligt fullständiga såväl de på räkenskaperna
grundade månadsrapporterna som de å riksbokslutsbyrån verkställda sammandragen
därhän, att de komme att omfatta jämväl inkomster och utgifter,
hvarmed ett nytt steg kunde tagas för ernående af en central kassabokföring
och kassakontroll.
Kommitterade, som ansett nödigt och äfven vid afgifvande af sitt nyssberörda
förslag förutsatt, att den erfarenhet, som under ett år kunde vinnas
af omförmälda kassarapporter, skulle afvaktas, innan något vidare af kommitterade
åtgjordes, hafva i följd däraf icke heller under år 1906 haft något
sammanträde.
Kommittén för Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifförala^rörande
van<^e förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters
reglering af löneförhållanden m. m. har, enligt hvad kommitténs ordförande meddelat,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 65
under år 1906 sammanträdt in pleno under tiderna från och med den 2 fe- statens ämbctsbruari
till och med den 6 april, från och med den 21 april till och med den ^ghétera i6ne23
maj samt från och med den 17 oktober till och med den 13 november, förhållanden.
Därjämte hafva, enligt kommitténs uppdrag, särskilda subkommitterade bedrifvit
arbeten för kommitténs räkning under öfriga tider af året, med undantag
för tiden från och med den 25 juli till och med den 22 augusti; och
komma dessa arbeten, enligt kommitténs beslut, att fortgå, till dess kommitténs
arbeten in pleno blifva, på ordförandens kallelse, återupptagna, hvilket
torde komma att ske under loppet af januari månad år 1907.
Under de första månaderna af år 1906 har kommittén, i samverkan med
de af Kungl. Maj:t förordnade särskilda representanterna för landsstaten, fortsatt
och afslutat behandlingen af frågan om reglering af löneförhållandena
m. m. vid nämnda stat, samt den 27 februari 1906 till Kungl. Maj:t öfverlämnat
utlåtande och förslag i berörda ämne, utgörande delen Y af kommitténs
betänkanden och åtföljdt af ett i särskildt häfte anordnadt bihang, innehållande
statistiska m. fl. utredningar.
Jämlikt föreskrift i nådigt bref den 2 mars 1906 har kommittén härefter
öfvergått till behandling af frågan om reglering af löneförhållandena m. m.
vid skogsstaten och de allmänna skogsläroverken; och hafva öfver jägmästaren
Uno ^Vallmo och föreståndaren för Bispgårdens skogsskola Harald Wedholm
af Kungl. Maj:t förordnats att under den tid, sistnämnda fråga utgör föremål
för kommitténs behandling, vara ledamöter af kommittén.
Efter det slutlig hand lagts vid betänkandet angående landsstaten, påbörjades
den 29 mars 1906 in pleno behandlingen af skogsstaten och de allmänna
skogsläroverken; och hafva arbetena framskridit så långt, att kommittén
torde kunna ganska snart efter 1906 års utgång aflämna förslag i
ämnet, afsedt att innefattas i delen Yl af kommitténs betänkanden.
De af statsrådet och chefen för finansdepartementet på grund af nådigt Kommitterade
bemyndigande tillkallade sakkunnige för verkställande af utredning och af- ^T"ksttälj
gifvande af förslag till förändrade bestämmelser angående beskattning af n;nf, rörande
skog hafva under år 1906 sammanträdt in pleno under tiden 15 januari—förändrade be3
mars samt under juli och oktober månader, hvarjämte under större delen gående beskattaf
mellanliggande tider särskilde delegerade varit sysselsatta med bearbet- nins af bogning
af de förslag i ämnet, hvarom sakkunniges majoritet enats, äfvensom
med utarbetande af formulär, längder m. m.
Enligt hvad sakkunniges ordförande meddelat, hafva i .viktiga delar af
den vidtomfattande och svårlösta frågan definitiva resultat ännu icke ernåtts,
hvadan sakkunnige icke se sig i stånd att förrän under 1907 års lopp
kunna aflämna förslag och betänkande.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. t Afd. 9
Riksdans-Berättelsen.
66 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommittén för Den af Kung!. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommittén med uppföralag^röramle
verkställa utredning och afgifva förslag, huru inom rikets officiella
förbättradt an-statistik största möjliga enhet och planmässighet äfvensom ökad skyndsamSverige^offi
* publikationen måtte kunna åstadkommas, har erinrat, att kommittén,
ciella statistik, hvars uppmärksamhet under år 1906 varit riktad hufvudsakligen på handelsstatistiken,
utarbetat och aflämnat förslag till statistisk varuförteckning,
upptagande utöfver tulltaxans rubriker sådana varuartiklar, som ej äro i
tulltaxan särskildt specificerade, men äro föremål för mera afsevärd in- och
utförsel.
Utom arbetet å handelsstatistiken hafva vid kommitténs sammanträden
referat öfver befolkningsstatistiken förekommit samt öfverläggning ägt rum
angående de viktigare förändringar i dennas organisation, som kunna finnas
behöfliga.
Kommittén har tillika tagit under öfvervägande frågan om införande af
en officiell församlingsstatistik med redogörelse för församlingarnas religiösa
och ekonomiska förhållanden.
Ett af kommittén anställdt särskildt biträde har under året varit sysselsatt
med utarbetandet af en öfversikt öfver den nuvarande organisationen af
Sveriges officiella statistik.
Den 30 juni ajournerade kommittén sina sammanträden till den 18
augusti. Under de tider, kommittén ej varit upptagen af plenarförhandlingar,
hafva dess ledamöter arbetat å de referat rörande olika grenar af
den officiella statistiken, hvilka de åtagit sig.
Kommittén för Den af Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta kommitté med upprevision
af la- (jra„ a^t verkställa revision af lagen angående skydd mot yrkesfara den 10
gen angående ° o o ^
skydd mot maj 1889 m. m. har under år 1906 undergått den förändring i sin sammanyrkesfora
sättning, att efter statsrådet G. W. Itoos, som erhållit begärdt entledigande,
landssekreteraren Daniel Ekelund förordnats till ledamot i kommittén.
Kommittén har sammanträdt in pleno den 19 februari, den 12 mars, den
27 april, den 25 maj, den 18 och 23 juni samt från och med den 15 oktober
till och med den 3 december.
Efter nådigt bemyndigande hafva kommitténs ledamöter till ett antal
af samtidigt högst fyra jämte kommitténs sekreterare under juli och augusti
månader besökt ett större antal industricentra och industriella anläggningar.
Oatsedt en del öfver läggningar med enskilde arbetsgifvare hafva under berörda
resa och» sedermera här i Stockholm hållits sammanlagdt 43 sammanträden
med arbetsgifvare och ombud för arbetare inom landets hufvudnäringar
eller inom industrigrenar af särskildt intresse med hänsyn till
kommitténs uppdrag.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 67
Samtliga yrkesinspektörer hafva under en veckas tid deltagit i kommitténs
öfverläggningar.
Kommitténs förhandlingar hafva hufvudsakligen varit ägnade åt granskning
af ett förslag till reviderad skyddslagstiftning.
Kungl. Maj:t har den 11 maj 1906 uppdragit åt en kommitté att af-Kommittén för
gifva utlåtande och förslag angående ordnandet af den teaterverksamhet, “j[^tflQ(jl<io ttj[
som är afsedd att bedrifvas inom den af aktiebolaget Dramatiska teater- förslag angåby
ggnadskonsortiet under uppförande varande teaterbyggnad i Stockholm,ende ordnandet
äfvensom förordnat till ordförande i nämnda kommitté öfverstekammarjunkaren teaterverksamfriherre
Carl Carlsson Bonde samt till ledamöter vice häradshöfdingen Gustaf het ''I0™ llen
Birger Anders Holm, bruksägaren Knut Gottlieb Michaelson, författaren, "dramatiska61
filosofie kandidaten Tor Hedberg och skådespelaren Olof Teodor Svennberg. teat<!rl>ygg;
Kommittén, som hade sitt första sammanträde den 20 juni 1906, ajour- under uppföneraae
sina arbeten den 28 i samma månad. Den 10 oktober 1906 åter-rande varande
upptogos arbetena, hvilka sedan dess oafbrutet fortgått till årets slut samt, f Stockholm.1
efter hvad kommitténs ordförande meddelat, då framskridit så långt, att
kommittén hyste förhoppning att kunna afgifva sitt yttrande under loppet
af innevarande januari månad.
Kungl. Haj:t har den 22 juni 1906 uppdragit åt en kommitté att verk- Kommittén
ställa revision af gällande tulltaxa, därvid till ordförande i kommittén för-för rCTision af
ordnades byråchefen i generaltullstyrelsen Alexis Hammarström samt till " a Bn''
ledamöter fabriksdisponenten £. W. Bosseus, skeppsredaren Daniel Broström,
dåvarande kontrollören vid packhusinspektionen i Stockholm, numera kanslirådet
Carl Filibert Hultgren, landtbrukaren Paul Paulson, bruksdisponenten
Carl Andreas Sahlin och fabriksidkaren Axel Fredrik Wennersten.
Sedan skeppsredaren Broström, landtbrukaren Paulson och bruksdisponenten
Sahlin erhållit begärt entledigande från berörda uppdrag, hafva till
ledamöter i kommittén den 16 juli förordnats grosshandlaren Axel Abramson,
bruksägaren Anders Henrik Göranson och landtbrukaren, ledamoten af
Riksdagens andra kammare Jöns Peter Jespersson.
Kommittén, som började sina arbeten den 31 juli, har under år 1906
sammanträdt in pleno dels från och med sistnämnda dag till och med den
4 augusti, dels ock sedermera den 26 september—2 oktober och den 1—7
december, hvarförutom under större delen af de tider efter den 4 augusti,
då kommittén icke varit samlad, ett arbetsutskott, bestående af understundom
två, men i allmänhet tre eller fyra ledamöter, varit sysselsatt med förberedande
utredningar för kommitténs arbeten.
För att lämna den del af allmänheten, som mera direkt berördes af
kommitténs uppdrag eller eljest kunde tänkas vara däraf intresserad, till
-
68 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
fälle att för kommittén framlägga sina önskemål i afseende å den förestående
tulltaxerevisionen, gick kommittén vid början af sin verksamhet i författning
om utfärdande af ett mera allmänt hållet frågecirkulär n:r 1, hvilket
kommittén sökte få spridt till de af kommitténs uppdrag intresserade ej
mindre genom vederbörande statsmyndigheter än äfven genom näringslifvets
egna organisationer. Svar å berörda cirkulär, hvilka svar borde vara till
kommittén insända före den 1 nästlidna november, hade mot slutet af år
1906 inkommit till ett antal af 275 stycken, och voro dessa svar då föremål
för granskning och systematisk sammanställning hos kommittén.
Vidare har kommittén vändt sig till näringslifvets förenämnda organisationer
med begäran, att de ville dels före 1906 års utgång till kommittén
afgifva yttranden i anledning af de i kommitténs cirkulär n:r 1 uppställda
frågorna, dels ock meddela kommittén uppgift på personer, som ansåges företrädesvis
skickade att höras såsom sakkunniga i fråga om de af kommitténs
verksamhet berörda intressen. Förteckningar å dylika sakkunniga hafva ock
till afsevärdt antal inkommit.
Oaktadt kommittén icke haft tillgång till hela det arbetsmaterial, hvaraf
kommittén för sina arbeten är i behof, har likväl, enligt hvad kommittén
meddelat, under senare delen af hösten ett preliminärt förslag till vissa delar
af den nya tulltaxan utarbetats.
Vid sitt senast hållna sammanträde har kommittén beslutat att till åtskilliga
industriella sammanslutningar utsända ett cirkulär n:r 2 med begäran
om upplysningar angående verkningarna i vissa afseenden af gällande
bestämmelser rörande tullfri återinförsel af utförda svenska varor.
Förutom hvad kommittén åtgjort till utförande af det kommittén gifna
hufvudsakliga uppdrag, har kommittén därjämte till behandling förehaft åtskilliga
af Kungl. Maj:t till densamma tid efter annan remitterade ärenden
samt i tre dylika afgifvit underdåniga utlåtanden.
Kommittén för Kungl. Haj:t har den 21 december 1906 uppdragit åt en kommitté att
afgifvande af cfter verkställd utredning afgifva förslag till bestämmelser angående kontroll
stämmelser rö- å fartygs sjövärdighet äfvensom beträffande andra därmed i samband stående
rande kontroll ämnen, hvilken kommitté jämväl har att taga under öfvervägande frågan
a värdighet"10" om förändrade föreskrifter angående passagerareångfartygs byggnad, utrustm.
m. ning och begagnande; och har Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommitté
förordnat landshöfdingen Carl Johan August Wall samt till ledamöter
sjökaptenen Knut Gustaf Bjarke, verkställande direktören i nya rederiaktiebolaget
Svea, sjökaptenen Axel Hjalmar Blomberg, ledamoten af Riksdagens
andra kammare, skeppsredaren Daniel Broström, öfvermaskinisten vid Stockholms
elektricitetsverk Otto Gummesson, ingenjören Christofer Wilhelm Hök,
verkställande direktören i sjöförsäkringsaktiebolaget Ocean Erik Reinhold
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 69
August Lillienau, ledamoten af Riksdagens andra kammare, förtroendemannen
Charles Lindley och ledamoten af Riksdagens andra kammare, sjökaptenen
Carl Julius ödman.
På föredragning af chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl. Författningar
Makt utfärdat: 1 hvarjehanda
J i . . ämnen.
den 26 januari 1906 kungörelse angående rätt till tjänstarsberäkning
för döfstumpräster; den 16 februari 1906 kungörelse angående ändrad lydelse
af § 78 m. m. i stadgarna för Karolinska mediko-kirurgiska institutet den
29 april 1886; den 2 mars 1906 kungörelse angående undervisningsplan för
realskolan; den 9 mars 1906 förnyade stadgar för vetenskaps- och vitterhets-samhället
i Göteborg; den 20 april 1906 kungörelse angående ändrad
lydelse af §§ 9 och 10 i stadgan för folkskollärarseminarierna i riket den
29 januari 1886; den 27 april 1906 kungörelse angående marginal å vissa
expeditioner m. m.; den 11 maj 1906 kungörelse angående anordnande af
profårskurs vid folkskoleseminariet i Stockholm; den 25 maj 1906 kungörelse
angående öfverlämnande af arkivhandlingar från Kopparbergs län till
landsarkivet i Uppsala; den 16 juni 1906 förnyad stadga angående inlösen
för statens räkning af lefvande svenska konstnärers arbeten; samma dag
kungörelse angående ändring i den genom nådiga kungörelsen den 27 augusti
1904 fastställda nya löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid
högre lärarinneseminariet; samma dag kungörelse angående statsbidrag för
undervisning i slöjd; samma dag kungörelse angående statsbidrag för undervisning
i huslig ekonomi; samma dag kungörelse angående tillägg till § 1 af
förnyade instruktionen för folkskoleinspektörer den 11 november 1904;
samma dag kungörelse angående löne- och pensionsreglering för intendenterna
vid naturhistoriska riksmuseum; samma dag kungörelse angående löneoch
pensionsreglering för föreståndaren för meteorologiska centralanstalten;
samma dag kungörelse angående resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor
vid högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor; samma dag
kungörelse angående understöd åt lägre tekniska yrkesskolor; samma dag
kungörelse angående understöd till anordnande af föreläsningskur ser för arbetsklassen;
samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 6, 7, 8
och 9 i det för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt den 22 juni
1892 fastställda reglemente; samma dag kungörelse angående understöd åt
äldre, behöfvande folkskollärare; samma dag kungörelse angående understöd
åt äldre behöfvande småskollärare m. fl.; den 6 juli 1906 kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 3 och 4 i stadgan för gymnastiska centralinstitutet
den 13 juli 1887; samma dag förnyade stadgar för vetenskapssociete
-
70 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ten i Uppsala; den 14 september 1906 kungörelse angående insändande till
statistiska centralbyrån af intyg om äktenskap mellan i riket sig uppehållande
utländska undersåtar; samma dag kungörelse angående tillämpning å
den ordinarie lärarpersonalen vid vissa samskolor af den genom kungörelsen
den 27 augusti 1904 fastställda nya löne- och pensionsreglering för lärare
och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk; samma dag kungörelse angående
understöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor; samma
dag kungörelse om ändrad lydelse af §§ 1 och 7 i kungörelsen angående aflöning
åt lärare vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900; samma dag
kungörelse om ändrad lydelse af §§ 1 och 5 i kungörelsen angående statsbidrag
till aflönande af lärare vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900;
samma dag kungörelse med viss föreskrift rörande aflönande af vikarie för
de i § 1 af kungörelsen angående aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor
den 1 juni 1900 omförmälda lärare; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse af vissa §§ i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning;
den 12 oktober 1906 förordning angående inspektion af vissa offentliga
arkiv; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 1, 4, 5, 6,
12, 14 och 17 i förnyade instruktionen för riksarkivet den 25 oktober 1901;
den 26 oktober 1906 kungörelse angående ändrad lydelse af § 6 i stadgarna
för de tekniska elementarskolorna den 15 juni 1877; samma dag kungörelse
angående ändrad lydelse af § 42 mom. 2 i stadgarna för tekniska skolan i
Stockholm den 10 juli 1891; den 23 november 1906 kungörelse angående
rätt till lönetursberäkning för vissa docenter vid Stockholms och Göteborgs
högskolor; den 29 november 1906 lag om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen
angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj
1882; den 7 december 1906 kungörelse angående bestämmelser rörande sättet
för uppgörande af de allmänna läroverkens räkenskaper m. m.; samt den 14
december 1906 stadga för serafimerlasarettet.
Kommittéer. I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af chefen
för ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar,
hvilka blifvit på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef inkallade,
är följande att meddela:
1) Den af Kungl. Maj:t den 11 mars 1898 tillsatta kommitté för vidtagande
af åtgärder för utförande af en gradmätning på Spetsbergen består af
H. K. H. Kronprinsen såsom ordförande samt fem ledamöter, nämligen professorerna
P. G. Rosén, N. C. Dunér och G. Mittag-Lefller, professorn friherre
G. J. De Geer samt lektorn E. Jäderin.
Kommittén har under år 1906 haft allmänna sammanträden den 21 maj
och den 15 november. Kommitténs arbete har liksom under föregående år
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 71
bestått i öfvervakande af iakttagelsernas beräkning och publikation, i hvilket
arbete de flesta af kommitténs ledamöter tagit verksam del. Af kommitténs
arbeten äro tolf häften tryckta och ytterligare fyra i det närmaste färdiga
till tryckning.
2) Den af Kungl. Maj:t den 2 maj 1902 tillsatta kommitté för undersökning
af svenska ortnamn, bestående af riksantikvarien H. O. H. Hildebrand
såsom ordförande samt kammarrådet G. Thulin och professorn A. G.
Noreen såsom ledamöter, har under år 1906 sammanträdt den 1 februari, den
23 februari—den 9 mars, den 23 mars, den 8 april, den 2 och den 23 maj,
den 5 september, den 2 och den 13 oktober samt den 31 oktober—den 22
november.
Sedan under år 1905 undersökningarna i orten för Älfsborgs län fullständigt
afslutats, hafva under år 1906 jämväl undersökningarna i generallandtmäteriarkivet
bragts till slut, hvarjiimte undersökningarna för länets
västgötadel med undantag af Vedens härad fullbordats i kammarkollegium
gamt likaledes i kammararkivet med undantag för Vedens och Gäsene härad
samt några socknar i Kullings härad. Excerperingen af ortnamnen ur äldre
tryckta och otryckta källor har under året verkställts af filosofie doktorn L.
Bååth m. fl.
Under året har kommittén bearbetat ortnamnen i Ale och Flundre härad
äfvensom en del af Vätle och Marks härad, hvarjämte kommittén för
nämnda härad äfvensom för Bjärke och Bedvägs härad till kammarkollegium
öfverlämnat förslag till sådana namnändringar, som synts vara af beskaffenhet
att böra underställas kollegii pröfning och stadfästelse, jämte förteckningar
på sådana af kommittén beträffande de i jordeböckerna införda
namnen vidtagna förändringar, som endast utgjort stafningsändringar efter
svenska akademiens ordlistas principer. Redogörelserna för ortnamnen i
Vane och Bjärke härad hafva befordrats till trycket, och största delen af
redogörelsen för Flundre härad föreligger färdigtryckt. Med aktiebolaget
Ljus, som ombestyr arbetets tryckning, har kommittén träffat sådan öfverenskommelse,
hvarigenom de statens myndigheter, som genom kommittén rekvirera
arbetet, kunna erhålla detsamma med 20 % rabatt.
Efter uppdrag af rikets allmänna kartverk och på dess bekostnad har
kommittén under året granskat ortnamnen å bladen Umeå, Alanäs, Åsele,
Kallsjö, Härnösand, Indal och Brämön äfvensom i Sollentuna härad samt
Danderyds och Värmdö skeppslag af Stockholms län. I åtskilliga fall har
kommittén till kammarkollegium, på dess begäran, afgifvit yttranden öfver
gjorda ansökningar om namnförändringar å i jordeböckerna införda fastigheter.
Kommittén har slutligen med användande af medel, som genom enskilda
intresserade ställts till kommitténs förfogande, sommaren 1906 låtit verk
-
72 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ställa undersökning i orten af ortnamnen i Edsbergs och G-rimstens härad
af Örebro län, med undantag af Viby socken.
3) Den af Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande
af utlåtande och förslag angående undervisnings-, examens- och studieväsendet
vid rikets universitet och Karolinska mediko-kirurgiska institutet,
hvilken kommitté bestått af landshöfdingen grefve H. E. G. Hamilton såsom
ordförande samt e. o. professorn J. W. Hultkrantz, rektorn, numera statsrådet
J. Juhlin, professorn H. Larsson och lektorn P. E. Lindström såsom ledamöter,
har varit samlad under tiden den 21—den 27 februari samt den 19
och den 20 mars 1906. Kommittén har därvid varit sysselsatt med slutjusteringen
af sitt betänkande och förslag rörande examina samt undervisnings-
och studieväsendet inom de filosofiska fakulteterna vid rikets universitet.
Detta betänkande och förslag aflämnades till Kling! Maj:t den 20 mars
1906, och därmed har kommittén fullgjort det densamma lämnade uppdrag.
4) Den af Kungl. Maj:t den 10 juni 1903 tillsatta kommitté för Sveriges
deltagande i världsutställningen i S:t Louis år 1904, som under år 1906 bestått
af f. d. generaldirektören A. K. Åkerman såsom ordförande samt rektorn
B. V. Adler, vice generalkonsuln B. ''A. F. Georgii, läroverksrådet N.
G. W. Lagerstedt och intendenten C. G. Looström såsom ledamöter, har
under år 1906 haft två sammanträden nämligen den 3 mars och den 19 oktober.
Vid sistnämnda sammanträde godkändes förslag till underdånig redogörelse
för kommitténs verksamhet; och har denna redogörelse sedermera till
Kung! Maj:t ingifvits. Kommitténs verksamhet är sålunda afslutad.
5) Sedan Kungl. Maj:t den 4 november 1904 uppdragit åt f. d. landshöfdingen
A. G. J. Svedelius, ingenjören J. E. Biesért och ingenjören A. Decker
att såsom sakkunniga afgifva yttrande angående behofvet af och sättet
för utvidgning och omorganisation af tekniska högskolan, har Kungl. Maj:t
den 13 juli 1906, med bifall till af Svedelius och Biesért gjorda ansökningar
om entledigande från ifrågavarande uppdrag samt med återkallande af det
Decker gifna förordnandet, tillsatt den under 10) här nedan omförmälda
kommitté.
6) Sedan Kungl. Maj:t den 2 december 1905 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga för att biträda vid
beredande till föredragning ej mindre, i anledning af eu utaf Riksdagen i
skrifvelse den 11 maj 1898 gjord framställning, af förslag till nytt formulär
för universitetets i Uppsala hufvudbok än äfven af på Kungl. Maj:ts pröfning
beroende frågor rörande nya stater för universiteten i Uppsala och Lund, hafva
under år 1906 i sådan egenskap varit tillkallade: revisorn i statskontoret
K. A. Beckman under tiden den 1 januari—den 31 mars och den 26 oktober
—den 31 december, akademiräntmästaren vid universitetet i Lund R. W. A.
M. Eklundh under tiden den 22—den 29 november och akademikamreraren
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 73
vid universitetet i Uppsala G. T. Brandberg under tiden den 9 november—
den 11 december. Arbetet under året har afsett nya stater för de båda universiteten
och torde i detta hänseende snart vara afslutadt.
7) Sedan Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla fem sakkunniga för att biträda vid utarbetandet af förslag
dels till stadga angående examina sand undervisnings- och studieväsendet
inom universitetens medicinska fakulteter och vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet, dels ock i fråga om åtgärder, som i samband härmed kunde vara
erforderliga, har departementschefen den 17 mars 1906 för ändamålet tillkallat
kanslern för rikets universitet herr E. G. Boström, professorerna J. L.
Borelius, C. J. G. Sundberg och K. A. Petrén samt lasarettsläkaren A. H.
Eurén.
De sakkunniga hafva sammanträdt under tiden den 25 september—den
17 oktober samt den 22—den 27 november 1906. Två af de sakkunniga hafva
dessutom företagit en utländsk studieresa.
De sakkunniga hafva i betänkande den 27 november 1906 till departementschefen
afgifvit förslag till sådan stadga, hvarom ofvan är sagdt, hvarjemte
de sakkunniga, med öfverlämnande af från vederbörande infordrade
uppgifter, i särskildt betänkande den 27 november 1906 gjort framställning
om beredande af anslag i samband med antagandet af ny stadga.
8) Sedan Kungl. Maj:t, som med hänsyn till de under de senare åren ej
blott vid rikets allmänna läroverk utan äfven vid vissa andra läroanstalter,
hvilkas lärarpersonal är delaktig i lärarnas vid elementarläroverken änkeoch
pupillkassa, vidtagna löneregleringar, funnit önskvärdt, att en fullständig
utredning åvägabragtes rörande den förändring af delägarnas i änkeoch
pupillkassan ställning till kassan, som kunde vara af omständigheterna
påkallad, bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst
fem sakkunniga för att inom departementet biträda med verkställande af en
dylik utredning samt uppgörande af förslag till de ändringar i reglementet
för kassan, som kunde påkallas genom en förändring af delägarnas ställning
till kassan eller i öfrigt befunnes lämpliga, har departementschefen den 28
april 1906 för ändamålet tillkallat f. d. kanslirådet E. F. Gustrin, rektorn
K. W. Melander, seminarieadjunkten L. T. Larsson, teckningsläraren K. H.
Segerborg och filosofie kandidaten K. Dickman.
De sakkunniga hafva sammanträdt den 16 juni—den 14 juli, den 18 juli
—den 17 augusti och den 3 november—den 22 december 1906, hvarjämte de
sakkunniga uppdragit åt sin ledamot Dickman att utföra den statistisk-matematiska
utredningen. Enligt uppgift anse sig de sakkunniga kunna afsluta
sina arbeten i februari 1907.
9) Sedan Kungl. Maj:t medgifvit, att af chefen för ecklesiastikdepartementet
finge inkallas högst tre sakkunniga personer för att inom departe
Bih.
till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 10
Riksdans-Berättelsen.
74 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
mentets statistiska afdelning biträda vid utarbetande af ny plan och, nya
tabellformulär för departementets statistik angående folkundervisningen har
departementschefen den 21 juni 1906 för ändamålet tillkallat kontraktsprosten
H. D. Janson, folkskoleinspektören, kyrkoherden C. It. Sundeil och öfverläraren
A. P. A. Dalin.
De sakkunniga hafva varit samlade under tiden den 13 augusti—den 1
september samt den 2—den 16 oktober 1906; och har uppdraget under året
fullgjorts utom i fråga om ett tabellformulär, som för slutlig granskning
cirkulerar bland de sakkunniga.
10) Kungl. Maj:t har den 13 juli 1906 uppdragit åt en kommitté att
efter verkställd utredning afgifva underdånigt utlåtande och förslag, huru
den högre tekniska undervisningen i riket lämpligen bör ordnas äfvensom förordnat
till kommitténs ordförande landshöfdingen G. Dyrssen samt till ledamöter
däri öfveringenjören P. T. Berg, ingenjören A. Decker, rektorn för tekniska
högskolan A. Lindstedt och föreståndaren för Chalmers tekniska läroanstalt
E. A. Wijkander. Sedermera har Kungl. Maj:t den 29 november
1906 till ledamöter af kommittén förordnat jämväl majoren H. Lemke och
bergsingenjören A. E. Wahlberg.
Kommittén har varit samlad under tiden den 24 augusti—den 12 september,
den 4—den 6 oktober, den 6—den 24 november samt den 4—den 19
december 1906, hvarjämte en delegation af kommittén under senare delen af
oktober företagit en studieresa till åtskilliga högre tekniska läroanstalter i
Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.
Kommittén har från in- och utlandet insamlat för dess arbete erforderliga
upplysningar. Vid sammanträdena hafva behandlats frågor om undervisningsprogram,
hvarvid förslagsvis uppgjorts utkast till undervisningsplan
för en högre teknisk läroanstalt, samt om antagligt utrymmesbehof för tekniska
högskolans olika institutioner, särskildt dess laboratorier. Utredningen
angående erforderliga laboratorier har fortskridit så långt, att kommittén
kunnat uppdraga åt en arkitekt att påbörja utarbetandet af ritningar och
kostnadsförslag för ifrågasatta nybyggnader för tekniska högskolan.
11) Kungl. Maj:t har den 13 juli 1906 uppdragit åt en kommitté att efter
verkställd granskning af gällande bestämmelser rörande organisationen af
och planen för folkskoleseminarierna i riket äfvensom af öfriga i omedelbart
samband därmed stående föreskrifter rörande folkundervisningen afgifva det
utlåtande och de förslag, hvartill nämnda granskning kunde föranleda. Till
ordförande i kommittén förordnade Kungl. Maj:t förutvarande statsrådet F.
Berg samt till ledamöter i densamma seminariedirektören H. M. Dahlgren,
hemmansägaren L. J. Jansson i Djursätra, bruksdisponenten O. M. Strömberg,
folkskoleinspektören,^ kyrkoherden O. K. Sundell och seminarierektorn
J. A. O. Wickbom.
oi
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 75
Kommittén har varit samlad under tiden den 3 september—den 19 december
1906 och därvid arbetat dels särskild! för sig dels genom subkomittéer
dels ock gemensamt med af chefen för ecklesiastikdepartementet efter
nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga, nämligen seminarierektorerna
C. O. Arcadius och O. W. Sundén, seminarieadjunkten Hedvig Sidner och
folkskoleinspektören J. Franzén. Kommitténs särskilda sammanträden hafva
nppgått till 26 och dess sammanträden med de sakkunniga till 72.
Vid det egentliga kommittéarbetet har först tagits under ompröfning
frågan om möjliga önskligheten af ändrade riktlinjer för folkskolans utveckling,
hvarefter genomgåtts och diskuterats de ledande principerna för
seminariernas organisation och seminarieundervisningens anordning, äfvensom
de bestämmelser, som synts böra förekomma i förslaget till ny seminariestadga.
Vidare har kommittén afgifvit infordradt underdånigt utlåtande
öfver universitetsexamenskommitténs ofvan omförmälda betänkande
rörande de filosofiska examina, för hvilket arbete professorn vid universitetet
i Lund Hans Larsson under tiden den 23—den 31 oktober 1906 såsom af
departementschefen tillkallad särskild sakkunnig deltagit i kommitténs öfverläggningar.
12) Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1906 uppdragit åt en kommitté att
taga under öfvervägande huruvida, samt, därest så befinnes vara förhållandet,
i hvilken omfattning främmande trosbekännare, som äro medlemmar af
något utaf staten erkändt kristet trossamfund, äfvensom mosaiska trosbekännare,
må kunna fritagas från skyldighet att för sina personer samt för inkomst
af kapital och arbete erlägga af gifter till svenska kyrkan samt hennes prästerskap
och betjäning och att afgifva förslag till de ändrade bestämmelser
härutinnan, som varda erforderliga. Till ordförande i kommittén förordnade
Kungl. Maj:t biskopen H. W. Tottie och till ledamöter i densamma kammarrådet
K. K. Hy din och redaktören J. Byström.
Kommittén har sammanträdt under tiden den 22 november—den 10 december
1906, därvid kommittén dels öfverlag! om sättet för uppdragets utförande
och dels för införskaffande af erforderliga upplysningar uppgjort
frågeformulär att tillställas såväl svenska kyrkans prästerskap som andra
vederbörande för besvarande. Efter den 10 december bär kommitténs sekreterare
varit sysselsatt med utsändande af frågeformulären samt bearbetning
af inkomna uppgifter, hvarjämte kommitténs ledamöter utfört specialarbeten
för kommitténs räkning.
13) Kungl. Maj:t har den 29 november 1906 uppdragit åt kammarrådet
K. R. Rydin att biträda chefen för ecklesiastikdepartementet vid beredande
till föredragning af vissa delar af de utaf kommittén för åstadkommande af
utredning och förslag beträffande ändrade grunder för prästerskapets aflöning
76 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
m. m. afgifna betänlcanden och förslag äfvensom bemyndigat departementschefen
att för ändamålet tillkalla högst två andra sakkunniga personer.
Rikets indel- Kungl. Maj :t har förordnat, att förut medgifna delningar af Hedvig Eleo"^onsvården1"nora
oc^ Adolf Fredriks församlingar i Stockholm skulle träda i kraft den 1
maj 1906. Ändring i staden Göteborgs indelning i territoriella församlingar
har fastställts. Kungl. Maj:t har medgifvit, att af 74 mantal Asplunden N:o
1 m. fl. hemman inom Norra Råda socken må bildas en särskild kapellförsamling,
benämnd Hagfors kapellförsamling. Kungl. Maj:t har förordnat, att
Lidingö församling skall från och med den 1 maj 1907 skiljas från Danderyds
församling och utgöra eget gäll.
Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att den s. k. Helgeandsholmen i
Stockholm, som förut varit delad på Klara och Jakobs församlingar samt
Storkyrkoförsamlingen, skulle i sin helhet öfverflyttas till sistnämnda församling;
att 1/2 mantal Holma Mellangård N:o 3, SU mantal Holma Norregård
N:o 1 och 1/a mantal Holma Södregård N:o 2 jämte från nämnda hemman
afsöndrade lägenheter skola vid ingången af år 1907 i kommunalt, ecklesiastiskt
och administrativt hänseende öfverflyttas från Norra Sandsjö till
Almesåkra socken, samt att Fosie bys forna utmark samt vissa områden af
2 Fosie och 5 Hindby må från och med år 1907 i ecklesiastiskt hänseende
afskiljas från Fosie församling och förenas med Limhamns kapellförsamling.
Kungl. Maj:t har medgifvit inrättandet af följande nya prästerliga befattningar,
nämligen: en komministersbefattning inom Nässjö församling, en
andre pastoratsadjunktur i Gäfle stads församling under nu gällande löneregleringsperiod,
en e. o. pastoratsadjunktur i Ofvansjö pastorat för tiden den
1 maj 1907—den 1 maj 1915 och en e. o. prästerlig befattning inom Borgsjö
församling.
Lönereglerin- Kung! Maj:t har fastställt löneregleringar för prästerskapet i de tre
8ar- församlingar, hvari förutvarande Adolf Fredriks församling i Stockholm delats,
eller Adolf Fredriks, Gustaf Vasa och S:t Matteus församlingar.
Främmande Köpings metodist-episkopalförsamling har förklarats af staten erkänd
trosbekännare. me(j rätt till offentlig religionsöfning enligt gällande bestämmelser.
Nja kyrkor Under år 1906 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar till 3 nya kyrkor
m- m- och kapell, till ändring och reparation af 31 samt till altare, orgelfasad eller
andra inredningsföremål i 30 kyrkor.
Öppna bref om tillstånd att genom kollekt och stambok öfver hela riket
insamla bidrag till byggande eller reparation af kyrka hafva utfärdats för
Hyssna, Ålands, Synnerby, Styrnäs, Stockaryds, Tillinge, Järsnäs och Askums
församlingar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 77
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet lärjungar vid början af Allmänna läro
1906 års hösttermin 21,640. verken
Under
år 1906 hafva 1,367 lärjungar, däraf 119 kvinnor, undergått godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.
Den 16 juni 1906 har Kungl. Maj:t låtit utfärda cirkulär angående
fördelning af det utaf Riksdagen beviljade anslag för beredande åt lärare
vid vissa allmänna läroverk af tillfällig löneförbättring under år 1907.
Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva under
år 1906 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm samt högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund. För att
genomgå dylik kurs hafva under året 51 lärarkandidater blifvit till nämnda
läroverk hänvisade.
Kungl. Maj:t har af det anslag å 10,000 kronor, som finnes uppfördt å
de allmänna läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande
lefvande språk vid de allmänna läroverken, under år 1906 tilldelat 15 sådana
lärare understöd för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen beviljade
anslag å 6,000 kronor till understöd åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskildt vid de läroverk, där profårskurs är anordnad, utdelat 9
resestipendier.
Jämlikt gällande instruktion har öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
under år 1906 inspekterat följande läroanstalter:
högre allmänna läroverken i Vänersborg, Karlskrona, Linköping, Halmstad
och Strängnäs, samt högre realläroverket å Östermalm i Stockholm;
realskolan i Karlshamn;
samskolorna i Åmål, Filipstad, Askersund, Arboga och Köping;
enskilda skolor: Karlshamns elementarläroverk för flickor, Vänersborgs
elementarläroverk för flickor, Karlskrona högre läroverk för flickor, Palmgrenska
samskolan, Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium, Amåls
elementarskola för flickor, Filipstads elementarskola för flickor, Askersunds
elementarskola för flickor, Linköpings elementarläroverk för flickor, nya
elementarskolan för flickor i Stockholm, högre elementarläroverket för kvinnlig
ungdom i Halmstad, Strängnäs elementarläroverk för flickor, Söderköpings
privata samskola, Djursholms privata samskola, Fjellstedtska skolan
i Uppsala, Södermalms läroverk för flickor i Stockholm, Tidaholms privata
samskola, Arboga elementarskola för flickor och Köpings elementarläroverk
för flickor.
Af de för sådant ändamål anslagna medel har under år 1906 utgått Högre skolor
understöd åt 118 högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor. ^ungdom''6
78 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Af det för år 1906 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor har
Kungi. Maj:t tilldelat 3 föreståndarinnor och 7 lärarinnor sådant understöd.
Tekniska nn- Vid tekniska högskolan utgjorde vid början af läroåret 1906—1907 lärdemsmngen.
jungeantalet 394, däraf ordinarie elever i l:a årskursen 115, i 2:a 115, i
3:e 99 och i 4:e 56 samt extra ordinarie elever 9.
Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet under
läsåret 1905—1906 högst: ordinarie elever i högre afdelningens l:a årskurs
69, 2:a 55, 3:e 67 och i lägre afdelningens l:a årskurs 35, 2:a 71, 3:e 69,
specialelever 24 samt extra elever 30.
Under läroåret 1905—1906 utgjorde elevernas antal vid tekniska skolan
i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,202, inom tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar 278, inom den högre konstindustriella skolan
87, inom byggnadsyrkesskolan 82 och inom maskinyrkesskolan 91, af hvilket
sistnämnda antal dock 59 samtidigt voro inskrifna äfven i afton- och söndagsskolan.
Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro,
Borås och Härnösand uppgick elevernas antal läsåret 1905—1906 till
489. Vid tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma
läsår undervisningen af 213 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för
finare smides- och metallindustri af 37 lärjungar.
Kungl. Maj:t har för år 1906 af de för ändamålet anslagna medel tilldelat
understöd åt lägre tekniska yrkesskolor i Vänersborg, Lidköping,
Skara och Ludvika.
Foikskolesemi- Elevernas antal utgjorde höstterminen 1906 vid rikets åtta manliga
nan ernå. folkskoleseminarier 839 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna 592,
eller tillsammans 1,431 elever.
Afgångsexamen undergingo 1906 års vårtermin 202 manliga, af hvilka
5 före inträdet vid seminarium aflagt examen inför teologisk fakultet, och 155
kvinnliga elever, eller tillsammans 357 elever.
Småskolelärarexamen aflades samma termin vid folkskoleseminarierna
af 73 elever, däraf 1 manlig och 72 kvinnliga, hvilka genomgått första och
andra klassernas lärokurser.
Vid seminariet i Murjek, som är afsedt för bildande af lapska småskollärare
och -lärarinnor, voro höstterminen 1906 intagna 65 elever, hvaraf
4 manliga och 61 kvinnliga.
Vid seminariet i Haparanda för bildande af finska småskollärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 59 elever, 5 manliga och 54
kvinnliga.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 79
Vid slutet af vårterminen 1906 aflades examen för behörighet till lärarbefattning
vid småskola af 17 elever vid seminariet i Murjek och af 15
elever vid seminariet i Haparanda.
Vid af landsting underhållna småskoleseminarier hafva under år 1906,
enligt till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter, 379 elever, däraf 4
manliga, undergått den pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola m. m., som påbjudes i nådiga
stadgan den 28 maj 1897.
Pröfning af behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 323 elever vid af enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.
Någon pröfning har icke under 1906 blifvit anställd i öfverensstämmelse
med § 4 i stadgan angående pröfning vid under offentlig kontroll stående
seminarium för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola
eller såsom biträdande lärare vid folkskola den 28 maj 1897.
Till stipendier vid folkskoleseminarierna hafva för vårterminen 1906
anvisats tillsammans 43,750 kronor, hvarjämte stipendiemedel till ett sammanräknadt
belopp af 16,590 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lapska språket. För höstterminen samma år hafva 43,750 kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 12,970 kronor
åt elever, som tala finska eller lapska språket.
Af den undervisningsmateriell, som genom ecklesiastikdepartementets
försorg anskaffats, hafva statens samtliga fullständigt anordnade seminarier
kostnadsfritt erhållit hvad som för dem ansetts erforderligt.
Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande folkundervisningen
under år 1906 inspekterat folkskoleseminarierna i Göteborg, Skara och
Linköping samt småskoleseminarierna i Göteborg och Skara.
Enligt de — jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folkunder- Folkskolorna,
visningen i § 67 samt kungl. cirkulären af den 24 november 1882 och den
6 oktober 1893 — af folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades
år 1905 undervisning i 20 högre folkskolor. I rikets 2,409 skoldistrikt
funnos
4,893 fasta och 455 flyttande eller tillsammans 5,348 folkskolor,
1,423 » » 746 »i » 2,169 mindre folkskolor,
4,387 » > 1,015 > > » 5,402 småskolor,
S:a 10,703 fasta och 2,216 flyttande eller tillsammans 12,919 skolor,
eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 12,939 skolor.
80 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller i
såväl läs- som öfningsämnen 24 lärare och 4 lärarinnor samt i
folkskolorna .... 5,349 lärare och 3,311 lärarinnor eller tillsammans 8,660
mindre folkskolorna 195 » » 1,986 » > » 2,181
småskolorna .... 147 » » 6,557 » » » 6,704
Summa 5,691 lärare och 11,854 lärarinnor eller tillsammans 17,545
eller, med inräknande af de högre folkskolornas lärarpersonal, 17,573, förutom
365 lärare och 867 lärarinnor, eller tillsammans 1,232, hvilka undervisat
endast i öfningsämnen.
Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1905 års slut 849,559, hvaraf
432,628 gossar och 416,931 flickor. Bland dessa hade
under året undervisats på något af nedan angifna sätt...... 773,462
» » ej åtnjutit sådan undervisning............ 70,473
hvarjämte uppgifter saknas om................. 5,624
Summa 849,559
Bland de vid 1905 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder under -
visades under året i
sina egna distrikts fasta folkskolor........... 422,369
» » » flyttande folkskolor.......... 30,351
> » » fasta mindre folkskolor........ 50,403
» » » flyttande mindre folkskolor...... 26,560
» » » fasta småskolor............151,498
> » » flyttande småskolor.......... 32,703
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina egna
distrikt...................... 16,019 729,903
högre folkskolor......................... 426
allmänna läroverk och fackskolor.................13,823
skolor för abnorma barn..................... 1,128
enskilda skolor.........................17,793
hemmen.............................10,389
Summa 773,462
Bland de vid 1905 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder, hvilka
under året ej åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna sätt,
hade 8,647 inhämtat folkskolans minimikurs,
» 42,511 undergått godkänd afgångspröfning samt
uteblefvo 3,298 till följd af sjukdom eller naturfel och
» 16,017 af annan anledning.
Summa 70,473.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 81
Med inräknande af de under året aflidna samt af dem, som voro öfver
eller under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades i högre
folkskolor 588 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor 761,809.
Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
utgjorde under år 1905 enligt ofvannämnda uppgifter:
för lärares och lärarinnors aflöning: kontant...... 15,092,901 kronor
in natura...... 1,488,990 »
» skolbyggnader, skolplatser och inventarier..... 6,004,174 »
» undervisningsmateriell............... 485,690 »
» öfriga behof.................... 5,206,360 »
Summa 28,278,115 kronor.
Statsbidrag af allmänna medel hafva för år 1905 för aflönande af lärare statsbidrag,
och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt till
ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter, utgått med tillsammans
6,893,431 kronor 78 öre.
Understöd har för år 1905 utgått till lärares aflöning vid 1,819 fortsätt- Fortsättningsningsskolor
med 117,533 kronor 33 öre. skolor.
f
För år 1905 har understöd utgått för främjande af undervisning i slöjd Undervisning
för gossar med 339,545 kronor samt af undervisning i slöjd för flickor med 1 sloid207,
844 kronor 80 öre.
Till aflönande af vikarier för 773 folkskollärare, som af sjukdom hindrats statsbidrag till
att sköta sina befattningar, har för år 1905 utbetalts af allmänna medel
111,581 kronor 52 öre.
Till de högre folkskolorna, som uppgå till 20, har för år 1906 utgått
statsbidrag med 30,600 kronor.
Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid af landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1905 utgått med 20,659 kronor
32 öre.
På därom af vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl. Maj:t Folkhögskolor,
för år 1906 beviljat understöd åt 34 folkhögskolor med 161,206 kronor 38
öre. Enligt styrelsernas berättelser hafva under nämnda år i dessa skolor
undervisats 1,089 manliga och 812 kvinnliga, eller tillsammans 1,901 elever.
Af det till stipendier åt obemedlade elever vid dessa skolor beviljade anslaget,
35,000 kronor, fördelades år 1906 21,100 kronor mellan 422 manliga
och 12,915 kronor mellan 337 kvinnliga elever.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. I Sami. 1 Afd. 11
Riksdags-Berättelsen.
aflönande af
vikarier för
sjuka folkskollärare.
Högre folkskolor.
82 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Folkundervisningen
bland
de i rikets
nordligare
trakter bosatta
finnar.
Undervisnings
materiel!.
Understöd åt
äldre, behöfvande
folkskollärare
och småskollärare
m. fl.
Läroanstalter
för döfstumma
och blinda.
Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter
bosatta finnar bar, enligt uppgift från statskontoret, för år 1906 å läns-"
stat varit uppfördt 43,605 kronor och af statskontoret anordnats 33,024
kronor 89 öre, allt till höjande af folkskollärarnas löner till och öfver
minimum, till ökande af lärares löner vid mindre folkskolor och småskolor,
till aflönande af lärare vid af staten anordnade skolor, till anskaffande af
undervisningsmateriell, bildande af lärare m. m.
De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jämte andra folkundervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hafva till nedsatt pris erhållit
den undervisningsmateriell, som genom chefens för folkskolebyrån försorg
anskaffats. Under år 1905 uppgick kostnaden härför till 20,638 kronor
63 öre.
Kungl. Maj:t har för år 1906 af därtill anvisade medel beviljat understöd
åt 14 äldre, behöfvande folkskollärare med tillsammans 4,900 kronor
samt åt 164 äldre, behöfvande småskollärare m. fl. med tillsammans 16,400
kronor.
Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskollärare voro under
läsåret 1905—1906 2 elever intagna. Till profårskurs vid döfstumanstalt
under nämnda läsår anmälde sig ingen.
Under läsåret 1905—1906 undervisades vid anstalten i Bollnäs för öfveråriga
döfstumma 27 elever. Med vårterminens slut den 31 maj 1906 upphörde
anstaltens verksamhet.
Vid institutet för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1905—1906
intagna 120 elever, däraf 69 gossar och 51 flickor. Af dessa undervisades
höstterminen 9 och vårterminen 8 gossar vid handtverksskolan i Kristinehamn.
1 elev har varit frielev. 17 elever afgingo efter fullbordad lärokurs,
3 på grund af bristande förmåga att draga nytta af undervisningen,
2 på målsmans begäran; 3 elever hafva under året aflidit.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1905—1906
intagna 40 elever, hvaraf 20 gossar och 20 flickor.
Vid förskolan i Växjö för blinda voro under läsåret 1905—1906 intagna
35 elever, 20 gossar och 15 flickor. Vid slutet af läsåret 1904—1905 utskrefvos
11 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 8 tiU institutet å
Tomteboda; 2 återvände till sina hem och 1 intogs å hemmet för sinnesslöa
blinda i Vänersborg.
Vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under
året 1905—1906 39 elever.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 83
Till skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg har Kungl. Maj:t
för år 1906 beviljat 5,000 kronor. Under året undervisades därstädes 12
elever.
Till uppehållande af döfstumskolor bar för år 1906 anslagits ett belopp
af 175,400 kronor.
Af anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn bar för år 1906
anvisats en summa af 187,575 kronor.
Kungl. Maj:t bar dels den 16 juni 1906 förordnat en af de revisorer,
som skola granska styrelsens för nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper
för år 1905, dels ock den 28 september 1906 förordnat kanslern för
rikets universitet herr E. G. Boström att tillsvidare vara inspektor för vetenskapsakademiens
och svenska akademiens nobelinstitut.
Erån nobelstiftelsen bar år 1906 utdelning af pris ägt rum från alla
prisgrupper.
Kungl. Maj:t har af det till understöd åt vittra författare beviljade
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.
Antikvariska forskningsresor hafva under år 1906 genom vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens försorg blifvit företagna i åtskilliga delar
af riket.
Under år 1906 hafva vid det under akademiens för de fria konsterna
inseende ställda läroverk varit inskrifna vårterminen 89 och höstterminen
88 lärjungar.
Under år 1906 hafva vid det under musikaliska akademiens inseende
ställda musikkonservatorium varit inskrifna vårterminen 167 och höstterminen
161 elever. Under samma år har organistexamen aflagts af 11, kyrkosångarexamen
af 4, examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt
läroverk af 8 elever samt examen för behörighet till musikdirektörstjänst
vid militärkår af 7 personer, hvarjämte utfärdats specialbetyg i pianostämning
för 7 elever och i sång för 1 f. d. elev.
Sedan Riksdagen till understöd åt sådana anstalter och föreningar,
som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1907
beviljat ett anslag af 180,000 kronor, af hvilket anslag dock högst 4,000
kronor kunde användas till understöd åt sådana centrala anstalter, som
Uppfostringsanstalter
för
sinnesslöa
barn.
Nobelstif
telsen.
Understöd åt
vittra författare
m. m.
Antikvariska
forsknings
resor.
Akademien för
de fria konsterna.
Musikaliska
akademien.
Föreläsningskurser
för arbetsklassen.
84 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
förmedlade föreläsningar af ifrågavarande slag, och åt lokala anstalter för
sådana föreläsningar tillhandahålla passande åskådningsmateriell, har Kung!
Maj:t af nämnda anslag tilldelat understöd åt 425 anstalter för anordnande
af föreläsningskurser och 4 anstalter för förmedlande af föreläsningar m. m.
Farmaceutisk» Under år 1906 hafva vid farmaceutiska institutet varit inskrifna vårinstitutet.
terminen 82 och höstterminen 97 farmacie kandidater, hvarjämte 38 apotekselever
deltagit i den för dem anordnade halfårskursen. Under samma år
har farmacie kandidatexamen aflagts af 46 apotekselever och apotekarexamen
af 6 farmacie kandidater.
Under loppet af år 1906 hafva inalles 105 elever blifvit vid rikets 3
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Af dessa
hafva 45 utgått från läroanstalten i Stockholm, 50 från den i Göteborg och
10 från den i Lund.
Vidare hafva 103 barnmorskor, däraf 54 i Stockholm och 49 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och, efter att
däruti hafva ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats berättigade
att utöfva äfven denna del af förlossningskonsten.
Sedan på extra stat för år 1906 af Riksdagen anvisats ett anslag af
3,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hafva under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana kurser
hållits med tillhopa 47, vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 med tillhopa
16 deltagarinnor samt vid den i Lund en kurs med 15 deltagarinnor.
Jordbruket. Sådden af höstsäd försiggick hösten 1905 under mycket gynnsamma förhållanden,
hvarefter säden utvecklade sig mycket kraftigt före vinterns inträde.
I allmänhet uthärdade all höstsäd vintern ovanligt väl; endast inom
de västra delarna af landet, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Värmlands
län, ledo rågfälten här och hvar af isbränna, så att de vid vårens början där
visade sig något ojämna.
Såväl hvetet som rågen nådde en kraftig utveckling under april och maj
månader, men blomningen försiggick här och hvar oregelbundet. Säden
mognade under den torra, varma sommaren ovanligt tidigt, så att rågen
mångenstädes i de sydligare delarna af landet var inbärgad redan i juli
månad, i öfriga delar af riket i allmänhet liksom hvetet i midten af augusti
månad.
Bamorske
undervis
ningen.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 85
Inbärgningen af höstsäden ägde rum under den bästa väderlek. Afkastningen
har visat sig något ojämn inom flera delar af landet, beroende på
olika jordmån och nederbörd, men beräknas dock nästan öfverallt i medeltal
hafva varit nära god eller däröfver. Lägst har skördeutbytet utfallit inom
Grottlands och Västernorrlands län. Flerstädes klagas öfver, att rågkornen
till följd af torkan ej blifvit fullt utvecklade, men i allmänhet har resultatet
vid tröskningen visat sig tillfredsställande.
Yårsädessådden börjades ganska tidigt och utfördes under ovanligt gynnsamma
förhållanden. Den först sådda säden uppkom mycket jämnt och
vackert, hvaremot den sensådda säden på många ställen visade sig uppkomma
mera ojämnt. Under försommarens torka gick utvecklingen ganska
långsamt, men sedan regn inträffat i slutet af juni, utvecklade sig säden
kraftigare, ehuru merendels ganska ojämnt, så att afkastningen inom de olika
orterna beräknas hafva växlat mellan ringa och mycket god, i medeltal dock
något mer än medelskörd. Yårsädeshalmen blef i allmänhet, särdeles på
torrare jord, ganska kort. Bästa skörderesultatet för vårsäd har uppnåtts
inom Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads och Malmöhus län, hvarest
afkastningen beräknas till god eller därutöfver. Lägst är resultatet inom
Kalmar, Grottlands, Älfsborgs och Yärmlands län samt vissa delar af
Norrland.
Inom Grötaland och Svealand mognade vårsäden tidigt och blef där inbärgad
under mycket gynnsam väderlek. Inom Norrland har en stor del af
hafren icke hunnit till mognad, utan, såsom vanligt i dessa trakter, skördats
grön till foder.
Af rotfrukten har potatisen inom alla delar af landet lidit mycket af sommarens
torka, hvartill kommer, att den mångenstädes skadats af frost. Afkastningen
kan i medeltal inom de flesta länen uppskattas till något öfver medelskörd.
Sockerbetorna hafva gifvit öfver medelskörd, och anses sockerhalten vara
tillfredsställande.
Till följd af 1905 års mindre lämpliga väderlek var klöfvern å första
årets vallar inom de flesta trakter ganska tunn och ojämn, men växtligheten
å såväl gräs- som klöfvervallarna utvecklade sig dock mycket kraftigt under
vårens och försommarens gynnsamma väderlek, så att afkastningen kan uppskattas
högre än under flera föregående år med undantag för Norrland, där
till följd af torkan skörden beräknas till knapp medelskörd. Bärgningen af
höet försiggick öfverallt under mycket gynnsam väderlek, så att beskaffenheten
af höet är den bästa. Äterväxten på vallarna var under sommaren på
grund af torkan däremot ganska ringa.
Sådden af höstsäd har företagits i vanlig tid, men då fälten varit mycket
uttorkade, har säden grott ojämnt och utvecklat sig långsamt.
86 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Norrländska Kungl. Maj:t bär den 22 juni 1906 utfärdat nådig kungörelse angående
afdiknmgsan- villkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från norrländska
afdikningsanslaget.
Allmänna
frostminsk -
Kungl. Maj:t har den 22 juni 1906 utfärdat nådig kungörelse angående
villkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna
frostminskningsanslaget.
Norrländska Kungl. Maj:t har den 22 juni 1906 utfärdat nådig kungörelse angående
nyoddengSf011" villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden.
l;e och 2:e Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel till anställande under år
torfingenjör 1906 af en l:e och en 2:e torfingenjör samt två torfassistenter, blefvo en
assistenter" 2:e torfingenjör samt två torfassistenter för året anställda, hvaremot i likhet
med nästföregående år icke någon sökande, som fullt motsvarade de fordringar,
som måste ställas på l:e torfingenjören, till erhållande af denna befattning
anmälde sig, På framställning af landthruksstyrelsen medgaf Kungl. Maj:t,
att i stället för en l:e torfingenjör finge, i likhet med hvad fallet varit år
1905, under år 1906 anställas ett torftekniskt biträde åt landtbruksstyrelsen.
Profningar På framställning af landthruksstyrelsen har Kungl. Maj:t anvisat
med torfn- erforderliga medel för anställande under år 1906 under landtbrukssty
dustnclla
ma- n • n P ,
skiner och an- relsens öivennseende åt proimngar med vissa torimdustnella maskiner och
ordmngar. anordningar i enlighet med angifna hufvudgrunder. Profningarna ägde rum
dels vid Nossebro i Skaraborgs län samt dels af särskilda föremål å af utställare
begärda platser.
Statskonsnlent Under år 1906 har en statskonsulent i svinskötsel varit i verksamhet i
i svmskötsei. enlighet med det af Kungl. Maj:t för denne tjänsteman den 30 september 1903
utfärdade reglemente.
Åtgärder mot Kungl. Maj:t har den 3 november 1906 utfärdat nådig kungörelse ansvmpest,
fSvin-gående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin.
sjuka hos svin.
Husdjnrssköt- Äfven under år 1906 har den med statsmedel understödda nötboskapsseln.
premieringen omfattats med synnerligt intresse, och hafva samtliga hushållningssällskap
sökt och erhållit bidrag af de utaf Riksdagen till understödjande
utaf premiering af nötboskap anvisade medel.
Kungörelse an- Kung! Maj:t har den 29 november 1906 utfärdat särskilda nådiga kunvfa^
utförsel^tfll görelser dels angående hvad vid utförsel till utlandet af kreatur iakttagas
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 87
bör, dels ock angående förändrad lydelse af 9 § i nådiga kungörelsen den utlandet af
28 september 1895 angående villkoren för transport af idisslande djur samt ^tag^är''1''
bäst- och svinkreatur medelst ångfärja mellan Sverige och Danmark.
Kungl. Maj:t har den 28 september 1906 utfärdat särskilda nådiga kungö- Åtgärder mot
relser dels angående åtgärder mot hönskolera och hönspest, dels ock angående hönskolera och
hvad iakttagas bör vid införsel sjöledes till riket af lefvande höns, gäss,hon8pest m’m>
ankor och dufvor.
Af den genom landtbruksstyrelsens försorg upplagda riksstamboken Riksstambok
öfver svensk ayrshireboskap, hvars fortsatta utgifvande från trycket enligt öfver svensk
Riksdagens medgifvande bekostas af nötboskapspremieringsmedlen, har under ^”käp^0"
år 1906 Del IY, upptagande de djur, som under år 1905 intagits i riksstamboken,
utkommit.
Sedan den täfling till bildande af afvelscentra, som i enlighet med de af Afvelscentra
Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 13 mars 1903 meddelade före-fi>r nötboskap,
skrifter tog sin början den 1 november 1903, afslutats, har Kungl. Maj:t den
22 juni 1906 dels förklarat 6 besättningar af fjällras, 9 besättningar af
ayrshireras samt 1 besättning af svartbrokig låglandsras för afvelscentra intill
utgången af år 1910 under de i förberörda nådiga kungörelse stadgade villkor,
äfvensom tillerkänt innehafvarna af samma besättningar vissa penningpris,
dels ock för 2 besättningar af fjällras samt 3 besättningar af ayrshireras
tillerkänt deras innehafvare uppmuntringspris med angifna belopp.
Med anlitande af de utaf Riksdagen för ändamålet anvisade medel och Åtgärder för
i enlighet med Kungl. Maj:ts den 17 november 1905 i sådant afseende utför- di>/“<j*d“*
dåde nådiga reglemente hafva med statsmedel understödd premiering af jordbruket6
mindre jordbruk äfvensom studieresor och undervisning för mindre jordbrukare
med bidrag af statsmedel anordnats, hvarjämte bidrag af statsmedel
lämnats till bestridande af kostnaderna för organisation af kontrollföreningar
med ändamål att underlätta och ordna undersökningar af och kontroll å
utfodringen och afkastningen af ladugårdsbesättningar, tillhörande föreningens
medlemmar; och har intresset för dessa åtgärder för höjande af det mindre
jordbruket fortfarande visat sig synnerligen lifligt bland landtmännen.
Kungl. Maj:t har den 5 oktober 1906 utfärdat dels förnyadt nådigt reglemente
för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af det mindre
jordbruket, dels ock nådig kungörelse angående statsanslag till åtgärder för
höjande af det mindre jordbruket.
Äfven under år 1906 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och Gö- Smörprofninteborg
ägt rum med anlitande af därtill genom nådiga brefvet den 2 decem- %ar
-
88 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ber 1905 anvisade medel; och har landtbruksstyrelsen den 4 januari 1906 utfärdat
instruktion för svenska smörprofningarnas smörexpert att lända till
efterrättelse under samma år.
Behörighet för
inträde vid
landtbruksinstitutet
vid
Ultima och vid
landtbruksaf
-
Kungi. Maj:t har den 26 oktober 1906 utfärdat nådig kungörelse angående
behörighet för den, som aflagt realskolexamen, att under vissa villkor
vinna inträde vid landtbruksinstitutet vid Ultuna och vid landtbruksafdelningen
vid landtbruks- och mej erinstitutet vid Alnarp.
delningen vid
landtbruks
-
ocli mejeriinstitutet
vid
Alnarp.
Landtmanna- Under år 1906 hafva statsmedel utgått till 25 landtmannaskolor och. till
skolor, landt- 21 landtbruksskolor förutom de vid Ultuna och Alnarp.
ochkmej0eri- Kung! Maj:t har den 22 juni 1906 utfärdat dels nådig kungörelse anskola.
gående anslag till landtmannaskolor, dels ock angående anslag till understöd
åt mindre bemedlade lärjungar vid med statsmedel understödda landt
-
mannaskolor.
Med anlitande af de medel, Riksdagen för höjande af de till enhvar
af de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade
3 landtbruksskolor utgående statsunderstöd för år 1906 anvisat, hafva samma
skolor under sagda tid fortfarande varit i verksamhet efter en plan, som
afvikit från den för öfriga dylika skolor gällande, i syfte att förstnämnda
skolor under kortare tid än förut skulle bibringa lärlingarna en för ifrågavarande
trakter afpassad utbildning. Den sålunda fastställda planen har
fortfarande visat sig för ändamålet lämplig.
Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län har äfven under år 1906 varit i verksamhet.
Trädgårds- Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1906 till fortsatt upprätthållande under
skolan yd år, räknadt från och med den 1 november samma år, af en trädgårds
Adelsnas.
Adelsnäs egendom i Östergötlands län under vissa villkor anvisat
ett belopp af 5,000 kronor.
Angående åtgärder
mot
sjukdom å
krusbärsbuskar
in. m.
Kungl. Haj:t har utfärdat nådiga kungörelser dels den 10 september
1906, med föreskrifter i anledning af den s. k. amerikanska krusbärsmjöldaggens
uppträdande inom riket, dels ock den 14 i samma manad med föreskrifter
angående tullbehandling af från utrikes ort till Sverige inkommande
lefvande växter.
Under år 1906 hafva till husslöjdens befordrande vidtagits liknande åtgärder
som under föregående år. Af statsmedel hafva under året till 22
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 89
hushållningssällskap och 1 landsting utdelats anslag till ett sammanlagdt
belopp af 23,000 kronor, hvarjemte hushållningssällskapen och landstingen
i de flesta län anvisat jämförelsevis betydliga belopp.
Sedan Kungl. Maj:t den 14 maj 1906 förordnat, att med ingången af år Centralanstalt
1907 skall å landtbruksakademiens experimentalfält upprättas en central- f"r8"k8^
anstalt för försöksväsendet på jordbruksområdet, hafva af Kungl. Maj:t den TjordbrnksP28
september samma år fastställts stadgar för nämnda anstalt. onarådet.
De vid Ultuna och Alnarp med gåfvomedel från aktiebolaget Separator Anstalter för
inrättade anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets afh
behof hafva jämväl under år 1906 varit i verksamhet. Redskap för
landtbrukets
behof.
Under år 1906 hafva 8 med statsmedel understödda kemiska stationer, Kemiska stanämligen
i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Västerås tionke0rnt°rc0VrÖ''
och Härnösand, varit i verksamhet. anstalter.
För de med understöd af statsmedel inrättade kemiska stationer för
jordbrukets och näringarnas behof har landtbruksstyrelsen den 15 juni 1906
utfärdat förnyad instruktion.
Under året hafva 18 frökontrollanstalter erhållit statsunderstöd.
Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom Kemisk-växt
Norrbottens
län har äfven under år 1906 varit i verksamhet. biologisk an
stalt.
De med anlitande af statsmedel under landtbruksstyrelsens ledning under Försök med
år 1903 vid Koskivara i Norrbottens län påbörjade försök med bränntorfs- brä"^rörtillverkning
hafva under år 1906 hvilat, och hafva från det tillverkade lagret Norrbottens
af bränntorf försäljningar under året ägt rum. län
Under
år 1906 har en landtbrukskonsulent i England med station i Landtbrnks
London
varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter. konsnient i
° ° England.
Äfven under år 1906 hafva utbildningskurser för kontrollassistenter på utbildningsstatens
bekostnad anordnats vid Asa i Södermanlands län, vid Hvilan i *cnrser *“.r boB
Malmöhus län, i Skara samt vid Boden i Norrbottens län. tro lassisten
Under dagarna 2—8 juli 1906 hölls i Norrköping det 20:e allmänna Allmänt
svenska landtbruksmötet, hvilket i likhet med föregående dylika möten ut- 8T™8|f kjjdtmärkte
sig för lyckade anordningar och stor anslutning från landtbrukarnas
sida.
Bih. till Riksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
12
90 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fiskeri- Vintersillfisket i Bohuslän har under säsongen 1905—1906 varit till så
näringen.
väl mängd som värdeutbyte mycket godt och beräknas hafva lämnat ett
utbyte till värde af 2,258,630 kronor eller 756,885 kronor mer än under närmast
föregående säsong. Under slutet af ar 1906 kan fisket af sill anses
hafva lämnat ett i det hela lika stort utbyte som under motsvarande del
af år 1905.
Det bohuslänska och halländska drifgarnsfisket efter sill torde hafva
under hösten 1906 varit det största i sitt slag, som någonsin förekommit.
I Öresund lämnade sillfisket också ett utmärkt resultat.
För det svenska sillfiskets utvidgande till Island hafva under året mycket
betydelsefulla steg tagits, i det att dels fiskexportörer från Smögen med ett
understöd af statsmedel om 20,000 kronor, dels ock ett bolag i Göteborg utsändt
expeditioner till denna aflägsna ö för anställande af försök med fiske
efter sill med snörpevad, och kunna dessa försök anses hafva utfallit tillfredsställande.
Ett försök från Bohuslän att fiska sill med drifgarn i trakten
af Shetlandsöarna har äfven lämnat tillfredsställande resultat.
Bohusläns skarpsillfiske har så godt som misslyckats utom i nordligaste
delen af länet, där stundom rätt goda fångster blifvit gjorda.
Makrillfisket med dörj från kuttrar i Nordsjön utföll öfver förväntan
väl, hvaremot det dock jämförelsevis mindre betydelsefulla makrillfisket i
Kattegat utfallit under medelmåttan.
Storsjöfisket i Nordsjön, hufvudsakligast vid Shetlandsöarna, efter långa
och lubb m. fl. fiskar har i sin helhet gifvit ganska godt resultat. Koljoch
torskfisket i de närmare Bohuslän belägna fiskvattnen har lämnat medelgodt
utbyte och snurrevadsfisket från kvasar efter rödspätta m. fl. flundrearter
i det närmaste samma utbyte som föregående år.
Hummerfisket har varit mycket godt, t. o. m. bättre än under ar 1905.
Hummern har dock i allmänhet varit liten, men betalats högt.
Det under senare åren uppkomna bohuslänska ålfisket har också lämnat
god inkomst åt dess utöfvare.
Vid Hallands kuster och uti Öresund hafva torsk-, kolj- och flundrefiskeoa
i det hela utfallit medelmåttiga, torskfisket dock delvis utmärkt.
Höstens ålfiske har i Öresund varit godt, vid större delen af Skånes
samt vid Blekinges och flera andra Östersjökuster, där detta betydelsefulla
fiske idkas, däremot dåligt på grund af svårt väder under fisketiden.
Sill- och strömmingsfisket i Östersjön har äfven i ar utfallit olika inom
skilda orter, men kan i det hela sägas hafva varit medelgodt.
Laxfisket i Halland har lämnat mer än medelmåttig afkastning. Vid
Blekinge och utefter kusterna af Östersjön för öfrigt samt i där utfallande
alfvar har detta fiske icke företett någon väsentlig afvikelse från närmast
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 91
föregående års resultat, så att någon afsevärd förbättring i fråga om Östersjöområdets
laxfisken ännu ej inträffat.
Flundre- och öfriga här förut ej nämnda fisken i Östersjön hafva i det
hela lämnat ett medelgodt resultat.
Insjöfisket har i det hela gifvit medelgodt resultat. I Vänern t. ex. har
utbytet varit godt, såväl hvad lax som annan fisk beträffar. Kräftfisket
har varit, ehuru ej godt, dock bättre än under år 1905. Hjälmarens kräftfångst
har utgjort omkring två tredjedelar af en förut medelgod årsfångst.
För fiskeperioden 1906—1907 har statsunderstöd anvisats för rapporter statsunderstöd
rörande bohuslänska sillfisket. för sillfiske
rapporter.
För fiskhandelns befrämjande har äfven under år 1806 en agent med Fiskeriagent.
aflöning af statsmedel varit anställd i Berlin.
Kungl. Maj:t har den 10 september 1906 utfärdat nådig kungörelse om Fredningstid
upphäfvande af nådiga kungörelsen angående utsträckt fredningstid för f8r hummer,
hummer inom Norrvikens fögderi af Göteborgs och Bohus län den 29 april
1898, såvidt samma kungörelse angår fiske å Grisbådarna.
Kungl. Maj:t har den 7 december 1906 föreskrifvit, att af fonden för Fonden för
fiskerinäringens befrämjande finge tills vidare under år 1907 tagas i anspråk ^8nk8er^“frr‘“"
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län för detta ^”jande™"1
län 80 procent och af landtbruksstyrelsen för öfriga län 20 procent, däri
inberäknade de belopp, för hvilka låntagare inom de särskilda kretsarna
redan svarade.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1906 utfärdat nådig kungörelse angående Ändringar i
ändrad lydelse af §§ 2 och 3 i den för svenska hydrografisk-biologiska kom- 1“|*r8^1n°a““
missionen gällande instruktion. hydrografisk
biologiska
kommissionen.
Undersökningar med tuberkulin af ladugårdsbesättningar hafva oafbrutet Undersökfortgått
under år 1906, och har landtbruksstyrelsen för ändamålet till examinerade
veterinärer utdelat omkring 30,000 gram tuberkulin. Antalet under- ladugårdsbesökta
djur har under samma år uppgått till omkring 70,000. sättningar.
Kungl. Maj:t har den 16 november 1906 utfärdat nådig kungörelse an- Understöd vid
gående villkoren för erhållande af understöd vid bemödanden till förekommande
och hämmande af tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar. mande och
hämmande af
tnberkulos inom
mindre
ladugårdsbesättningar.
92 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Tubertulos
konsulent.
Äfven under år 1906 har varit anställd en konsulent vid bekämpandet
af tuberkulosen bos nötkreaturen med hufvudsakligt åliggande att tillhandagå
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i berörda hänseende.
Veterinärun- Under år 1906 hafva vid veterinärinstitutet i Stockholm 131 personer
dervisningen. erhållit teoretisk och praktisk undervisning, däraf 81 såsom veterinärelever
och 50 såsom hofslagarlärlingar (13 civila och 37 militära). Af veterinäreleverna
hafva 9 aflagt veterinärexamen och af lärlingarna hafva 37 undergått
hofslagarexamen (13 civila och 24 militära).
Statsbidrag för Af de till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
torrlägguing af af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att
frostoprtdande minska frostländigheten för närliggande bygd, för år 1906 anvisade medel,
marker. 700,000 kronor, voro redan vid ingången af nämnda år 13,600 kronor disponerade.
Under år 1906 hafva till dylika företag beviljats statsbidrag till
ett sammanlagdt belopp af 720,450 kronor, hvaraf emellertid till ett företag
anvisade 300 kronor icke utgått. Af de under år 1906 beviljade medel har
ett belopp af 33,750 kronor anvisats att utgå från allmänna frostminskningsanslaget
för år 1907.
Oåiingslån. Från odlingslånefonden hafva under år 1906 anvisats lån till ett sammanlagdt
belopp af 623,550 kronor, hvaraf till ett företag anvisade 1,600
kronor icke utgått.
Fullbordade Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hafva under år
ninT^cb^jd 1906 såsom fullbordade godkänts:
”lingsföretag. 74 frostminskningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 469,712
kronor, hvaraf 224,030 kronor utgått såsom statsanslag, och utgör den genom
dessa företag afdikade arealen 5,358,14 hektar,
torrläggningsarbetet till 27 torrläggnings- och odlingsföretag, för hvilka
torrläggningskostnaden beräknats till 546,580 kronor 62 öre, hvaraf såsom
lån af statsmedel utgått 462,100 kronor, och utgör den genom dessa
företag från vatten befriade eller eljest förbättrade arealen 4,178,69 hektar.
Dessutom har godkänts ett frostminskningsföretag, hvartill ett anslag
af 3,300 kronor af Kungl. Maj:t särskildt beviljats. Den beräknade kostnaden
för detta arbete uppgår till samma belopp som anslaget, och den afdikade
arealen utgör 16,50 hektar.
Fonden för Från fonden för torfindustriens befrämjande hafva under år 1906 anvitorfinduetnens
ga^-a ]^n till ett sammanlagdt belopp af 518,400 kronor.
befrämjande.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 93
Från egnahemslånefonden har för år 190(5 såsom statslån tilldelats hus- Egnahemslånehållningssällskapen
i riket sammanlagdt 3,060,950 kronor för att däraf ut- fonden,
lämna egnahemslån för jordbrukslägenheter med tillhopa 2,181,650 kronor
och för bostadslägenheter med tillhopa 879,300 kronor. Dessutom har för
samma år från fonden åt en egnahemsförening tilldelats ett statslån af 25,000
kronor att användas till egnahemslån för bostadslägenheter.
Från ifrågavarande fond har vidare Kungl. Maj:t för år 1907 tilldelat
hushållningssällskapen statslån till sammanlagdt belopp af 3,259,180 kronor,
att användas till egnahemslån för jordbrukslägenheter med tillhopa 2,309,980
kronor och för bostadslägenheter med tillhopa 949,200 kronor, hvarjämte
Kungl. Maj:t för sistnämnda år tilldelat två egnahemsföreningar statslån
från fonden med sammanlagdt 153,000 kronor till egnahemslån för bostadslägenheter.
Kungl. Maj:t har den 11 maj 1906 utfärdat nådig kungörelse angående Ändring i nåändrad
lydelse af mom. 2 af nådiga kungörelsen den 17 juni 1904 angående d,?a ^ung<>relallmänna
villkor och bestämmelser för den af Kungl. Maj:t och Riksdagen juni 1904 8n
beslutade
egnahemslånerörelsen. gående egna
hemslanerörel
sen.
Vid de under år 1906 hållna besiktningsmöten för prisbelönande af häs- stutemäsentar
hafva, enligt gällande premieringsreglementes allmänna föreskrifter, detpremierats
tillhopa 5,733 hästar, i det att utaf statsmedel och af de inom
underdistrikten tillskjutna’ medel gemensamt utdelats penningpris för 5,364
hästar, nämligen 532 hingstar, 2,352 betäckta ston eller fölston samt 2,480
ungston, samt för 369 hingstar blifvit utfärdade intyg om godkännande.
Dessutom hafva 123 betäckta ston eller fölston blifvit under särskilda,
af stuteriöfverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för
ändamålet inom vissa underdistrikt af vederbörande hushållningssällskap
tillskjutna medel.
För statens hingstdepåer hafva under år 1906 inköpts från utlandet 1
fullblodshingst och 27 hingstföl samt inom landet 2 fullblodshingstar, 2 unghingstar
och 2 hingstföl eller tillhopa 34 hästar.
Vid Rikets allmänna kartverk hafva under år 1906 utförts följande ar- Rikets allmänheten:
na kartverk.
A. Byråarbeten.
l:o) Beräkningar af utförda geodetiska observationer och höjdmätningar
samt arealberäkningar;
2:o) redaktions- och beskrifningsarbeten i och för utgifning af utförda
mätningar;
94 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
3:o) rit- och gravyrarbeten dels för utbildning af rit- och gravörelever,
dels för kartreproduktionen; samt
4:o) förberedelser för kommande arbeten.
B. Geodetiska fältarbeten.
Polböjds- och azimutbestämning i Blekinge län samt triangelmätning af
första och andra ordningen inom 3
Kopparbergs län, 4
9
mans inom en ytvidd af 92
C. Ekonomiska och topografiska fältarbeten.
l:o) Stomkartearbeten i skalan 1:20,000 öfver ett område af 25,5 kv.-mil af Västmanlands län;
2:o) förberedande arbeten till stomkarta i skalan 1 : 50,000 för gradbladet
Junsele i Västernorrlands län;
3:o) ekonomisk fältmätning i skalan 1:20,000 af 22
holms län;
4:o) topografisk fältmätning i skalan 1:50,000, äfven omfattande öfningsmätning
för generalstabsaspiranter, fältmätarelever samt rit- och gravörelever,
af 38
Löfånger, Holmön och hälften af Degerfors färdigmätts;
5:o) höjdmätning med barometer, som ännu pågår, för gradbladet Örnsköldsvik;
samt
6:o) revideringsarbeten: inmätning af järnvägar för kartan i skalan
1 :100,000.
D. Utgifning.
Utgifna eller färdiga till utgifning äro: af kartan öfver norra Sverige
i skalan 1: 200,000 bladen Ålanäs och Skellefteå samt i skalan 1:100,000
bladen Sollefteå nordost och sydväst; af ekonomiska kartor med beskrifningar
Eönö och Hökbo härad af Södermanlands län, 11,5
utgifningen af detta län afslutats, Färentuna och Sollentuna härad samt
Danderyds och Värmdö skeppslag af Stockholms län, 11,2
Instruktion Kungl. Maj:t har den 7 april 1906 fastställt instruktion för rikets allför
rikets all- manna kartverk.
manna kartverk.
Geologiska I skalan 1: 50,000 hafva dels nyrekognoscerats områden med en ytvidd
undersöknin- af tillsammans 13,9
garDa‘ och Malmöhus län, dels verkställts för kartblads utgifvande erforderliga re
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 95
visionsarbeten inom de ofvannämnda samt Jönköpings län. Dessutom hafva
företagits öfversiktsresor samt utförts specialundersökningar af skilda slag.
Från trycket hafva utgifvits de geologiska kartbladen Falköping, Hjo
och Vimmerby i skalan 1 : 50,000 jämte beskrifningar samt tre geologiska
afhandlingar.
För bildande af nya eller utvidgning af förut befintliga kronoparker Kronoparkcm
hafva under år 1906 köp afslutats om 5,044,91 hektar för en köpeskilling af tillökning.
407,287 kronor 50 öre.
Kungl. Maj:t har under år 1906 antagit afgifna köpeanbud å 45 till Försäljning af
försäljning utbjudna kronoegendomar, hvilka betingat i köpeskilling 756,382 mégfndomår°"
kronor.
Dessutom äro försålda för tillsammans 175,754 kronor 63 öre 183 lägenheter
och tomter från kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade,
och för tillsammans 31,562 kronor 9 öre 24 lägenheter, tillhörande egendomar,
om hvilkas utbjudande till försäljning förordnats.
På grund af gällande bestämmelser angående upplåtelse åt enskilda af skogstorp i
odlingslägenbeter å kronoparker i Norrbottens och Västerbottens län hafva Norrlaudunder
år 1906 kontrakt om ytterligare 172 dylika lägenheter blifvit afslutade,
så att antalet skogstorp numera uppgår till 622.
Afdikning af vattensjuka marker å kronans skogar inom de sex nord- Dikningar i
ligaste länen har jämväl under år 1906 verkställts i den omfattning, därtill Norrland,
särskild! anvisadt anslag medgifvit.
Undersökningen af vattendrag för byggande af flottleder samt repara- Flottleder,
tionsarbeten å förutvarande flottleder och nybyggnader i vattendrag för anordnande
af flottleder hafva jämväl under år 1906 fortgått, i mån anslagna
medel därtill lämnat tillgång.
Kungl. Maj:t har den 21 december 1906 fastställt skyddsskogsgräns Skyddsskogar.
inom Lillherrdals socken af Jämtlands län.
Undersökning har under år 1906 ägt rum, i hvad mån områden inom
Kopparbergs län böra behandlas enligt 1903 års lag angående skyddsskogar.
/
För 125 allmänna skogar hafva hushållningsplaner under år 1906 blifvit Skogsindelfastställda.
ningsplaner.
För allmänhetens tjänst i de delar af landet, där lagen angående vård Skogsingenjör.
af enskildes skogar och nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelser
96 Berättelse om livad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
icke äga tillämpning, kar jämväl under år 1906 en skogsingenjör varit förordnad.
Biträdande öf- Såsom biträde åt öfverjägmästarna i de 3 nordligaste distrikten med
veijägmästnre. kontroll öfver arbeten, som utförts för skogsvårdens främjande m. m., samt
öfver utsyningar ock underkandsförsäljningar af virke kafva under 3 månader
af år 1906 varit förordnade 3 skogsstatstjänstemän.
Fridlysning af Kungl. Maj:t kar i nåder förordnat:
att inom Göteborgs ock Bohus län jakt efter älg skall under åren 1906
—1911 vara tillåten endast under tiden från och med den 9 till ock med den
15 september,
att inom Västernorrlands län jakt efter älg skall under åren 1906, 1907
ock 1908 vara tillåten endast under tiden från ock med den 9 till ock med
den 15 september,
att inom Gäfleborgs län jakt efter älg skall tills vidare vara tillåten endast
under tiden från och med den 9 till ock med den 15 september hvarje år,
att jakt efter älg skall inom Västerbottens län tills vidare vara tillåten
endast under tiden från ock med den 9 till och med den 15 september,
att jakt efter rådjur skall inom Göteborgs ock Bohus län tills vidare
vara tillåten endast under tiden från ock med den 1 september till ock med
den 31 december hvarje år,
att inom Kopparbergs län all jakt efter järpe skall vara förbjuden under
en tid af fem år, räknad från ock med den 16 augusti 1906,
att inom Stockholms län all jakt efter svan skall vara förbjuden under
åren 1907—1911,
att inom Gottian ds län all jakt efter fasan ock tysk hare skall vara
förbjuden under åren 1907—1909, samt
att inom Älfsborgs län, med undantag af de till länet körande delar af
kronoparkerna Halle- ock Hunneberg samt Edsmären, jakt efter älg skall
under åren 1907—1911 vara tillåten endast under tiden från ock med den 9
till och med den 15 september, äfvensom att det tills vidare under åren 1907
—1911 skall vara förbjudet att inom sagda del af nämnda län fånga eller
döda årskalf efter älg.
Ersättning till Kungl. Maj:t kar den 2 februari 1906 utfärdat nådig kungörelse angåförrättnings-
en(je ersättning till förrättningsman ock gode män för förrättning enligt 2 §
"^än för för-6 i lagen angående vård af enskildes skogar den 24 juli 1903.
rättning enligt
2 § i lagen
angående vård
af enskildes
skogar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima .Riksdags sammanträde sig tilldragit. 97
Kungl. Maj:t har den 9 februari 1906 utfärdat nådig kungörelse angå- Uppbörd af
ende förändrad lydelse af § 4 i kungörelsen den 8 december 1904 angående
uppbörd af skogsvårdsafgifter m. in.
Kungl. Maj:t har den 26 oktober 1906 utfärdat nådig kungörelse angå- stadgarna för
ende förändrad lydelse af § 10 i förnyade nådiga stadgarna för de allmänna j!3 ftI]lmunDa
skogsläroverken i riket af den 13 april 1886, sådan denna § lyder enligt nå- “keuYriket.
diga kungörelsen den 22 maj 1903.
Kungl. Maj:t har den 9 mars 1906 utfärdat nådig kungörelse angående Upplåtelse af
upplåtelse af den kronan tillkommande jordägarandel i grufva. tillkommande
jordägarandel i
grufva.
Kungl. Maj:t har den 31 maj 1906 utfärdat lag angående öfvergångs-väglagen m m.
bestämmelser för tillämpning af lagen den 20 juni 1905 om ändring i vissa
delar af lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23
oktober 1891.
Vidare har Kungl. Maj:t utfärdat nådiga kungörelser:
den 22 juni 1906, angående dispositionen af anslag till understöd åt
synnerligt betungade väghållningsdistrikt;
den 4 augusti samma år, angående formulär till vägfyrktalslängd samt
ersättning åt häradsskrifvare för upprättande af sådan längd;
den 12 oktober samma år, angående dispositionen af anslaget till bidrag
till vägunderhållet på landet; och
samma dag, angående hvad iakttagas bör vid utbetalning genom afräkning
vid uppbörden af statsbidrag till vägunderhållet på landet.
Kungl. Maj:t har den 16 februari 1906 utfärdat nådig förordning, inne- Skjutsentrefattande
öfvergångsbestämmelser rörande skjutsentreprenörs rätt till ut- Prenör? rätt till
i j. i • /» i * utskärning af
skanknmg af maltdrycker. maltdrycker.
Kungl. Maj:t har den 8 juni 1906 utfärdat nådig förordning angående Understöd af
understöd af allmänna medel till utflyttningar i följd af laga skiften. medeltal''\it
-
fiyttningar i
följd af laga
skiften.
Genom nådigt bref den 31 augusti 1906 har Kungl. Maj:t anvisa! och Kurs för landtstat
till landtmäteristyrelsens förfogande ett belopp af 3,000 kronor för m“t3re
att bereda styrelsen tillfälle att under hösten år 1906 samt vintern 1906—
1907 anordna en kurs för landtmätares utbildning i den trigonometriska
mätningsmetoden. Uti ifrågavarande kurs, som tog sin början den 16 oktober
1906 och är afsedd att afslutas med offentlig examen inför censorer,
deltaga 18 examinerade landtmätare.
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 13
Riksdags-Berättelsen.
08 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Afvittringen Kungl. Maj:t har den 20 april 1906 utfärdat nådig kungörelse angående
''tottens^ocT vissa ändringar i gällande bestämmelser rörande afvittringen inom VästerNorrbottens
bottens och Norrbottens läns lappmarker.
läns lappmarker.
Biträde vid be- Kun g L Maj :t bemyndigade den 7 april 1906 chefen för jordbraksdeparfrSgtMom
än- tementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer att inom departementet
damälsenligt biträda vid behandling af fråga om ändamålsenligt ordnande af skogsunderskogsundervfs-
v,''sninScn äfvensom rörande nya byggnader för skogsinstitutet och lokal för
ningen m. in. statens skogsförsöksanstalt. Jämlikt berörda bemyndigande anmodade departementschefen
öfverjägmästaren U. Wallmo, lektorn vid skogsinstitutet C. F.
Gr. Andersson, lektorn K. Starbäck, t. f. direktören vid skogsinstitutet A. N.
H. Wahlgren samt skogschefen N. Gr. Ringstrand att för sagda ändamål
sammanträda den 19 i samma månad. Bemälda sakkunniga hafva sedermera
varit samlade för öfverläggning rörande omförmälda fråga med undantag
allenast för en kortare tid under 1906 års sommar.
På framställning af de sakkunniga har Kungl. Maj:t den 16 november
1906 bemyndigat dem att i samband med de förslag i fråga om ordnandet
af skogsundervisningen, hvilka de kunde komma att framställa, afgifva yttrande
jämväl i afseende å regleringen af löneförhållandena vid de allmänna
skogsläroverken.
Biträd På grund af den 21 september 1906 erhållet nådigt bemyndigande an
af
utredning modade chefen för jordbruksdepartementet revisionssekreteraren friherre A.
och afgifvande Gr. E. Cederström och fiskeriintendenten O. F. Nord qvist att såsom sakkunlätgärderSför1
°iga biträda inom departementet vid verkställande af utredning och afgifåstadkom-
vande af förslag till åtgärder för åstadkommande af fiskeriföreningar jämte
mande af fiske-1 j t .. j i i t ou
föreningar avaci härmed kunde aga sammanhang.
m- m- Efter det bemälda sakkunniga framlagt uppgjorda utkast till lag om
fiskeriföreningar äfvensom till vissa ändringar i lagen om rätt till fiske den
27 juni 1896 och fiskeristadgan den 17 oktober 1900, anmodade departementschefen,
jämlikt nådigt bemyndigande, fiskeriinspektören Filip Trybom, ledamoten
af Riksdagens andra kammare Daniel Persson i Tällberg och godsägaren
Wilhelm Kumlin att jämte ofvanbemälda förut tillkallade båda personer
biträda inom departementet vid granskning af förberörda utkast äfvensom
vid utarbetandet af slutligt förslag i ämnet.
Biträde vid Sedan Kungl. Maj:t den 28 september 1906 bemyndigat chefen för jordaf
fråga om bruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer för att inåtgärder
till för bemälde chef sammankomma till öfverläggning rörande frågan om hvilka
egnahemsiåne- åtgärder, som från det allmännas sida kunde vidtagas för att befrämja egnarörelsens
ut- hemslånerörelsens utveckling, sammanträdde, på departementschefens anmodan,
Iicrättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 9!)
landshöfdingen grefve H. E. Gr. Hamilton, sekreteraren i Malmöhus läns hushållningssällskap
J. Gr. J:son Leufvén, sekreteraren i Norrbottens läns hushållningssällskap,
filosofie doktorn P. Hellström, godsägaren e. o. hofrättsnotarien
friherre N. Gr. O. Djurklou samt chefen och kassören i föreningen
Egna hem, Motala, F. V. Johansson den 24 oktober och följande dagar inför
departementschefen för öfverläggning rörande omförmälda fråga.
Chefen för jordbruksdepartementet har den 22 december 1906 anmodat Biträde vid rehofrättsrådet
A. G. S. Borgström att biträda vid inom departementet för fö”1d”l“§1ajra
närvarande pågående arbete med revidering af ett inom högsta domstolen om byggande
granskadt förslag till lag om byggande och underhåll af vissa enskilda vägar v““^c^a"
pa landet. skild» vägar
på landet.
Den 4, 5 och 6 oktober 1906 hölls i Stockholm en kongress för fattig- Kongress för
vård och folkförsäkring, till hvars anordnande af statsmedel anvisats ett be- ,och
, „ , ° folkforsakrmg.
lopp af 2,000 kronor.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kung!, nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholms slott den 16 januari 1907.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
(Justitiedepartementet.)
Albert Petersson.