om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde
Framställning / redogörelse 1903:Rber
Berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde
sig tilldragit;
gifven Stockholms slott å rikssalen den 17 januari 1903.
Hans Maj:t Körningen har den 14 oktober nfgifvit utslag såsom skilje- Skiljedom i andomare
i den mellan Tyskland, Storbritannien och Irland samt Amerikas för-1 jd
enta stater Honom underställda tvist i fråga om ersättningsskyldighet för för- Samoa 1899.
luster, orsakade genom militära operationer å Samoaöarna våren 1899.
Kungl. Maj:t har den 18 januari uppdragit åt en kommitté af sakkunnige Tillsättande af
svenska och norska män att dels undersöka, huruledes en anordning med sär- ^“g^tkomskilda
konsuler för hvardera af de Förenade rikena, under bibehållande af mitté.
den diplomatiska representationens gemensamhet, skulle i praktiskt hänseende
komma att gestalta sig, dels taga i öfvervägande frågan om en anordning för
tillvaratagandet af svenskars intressen i Norge och norrmäns i Sverige, motsvarande
det konsulära biträdet i främmande länder.
Genom nådigt beslut den 4 juli har Kungl. Maj:t erkänt republiken Cuba Republiken
o j. , , Cubas erkän
sasom
själfständig stat. nande så80m
själfständig
stat.
Den 19 mars undertecknades i Paris af Sveriges tillika med öfriga intres-Konvention anserade
makters ombud en internationell konvention om skydd åt för åkerbruket go“e“d®
nyttiga fåglar. bruket nyttiga
Kungl. Maj:t8 ratifikation å sagda konvention utfärdades den 30 maj. fåglar.
Kungl. Maj:ts ratifikation af den i Bryssel den 14 december 1900 beslutade Ratifikation af
tilläggsakt till den internationella konventionen af den 20 mars 1883 angående ^^industri-''
skydd för den industriella äganderätten har gifvits den 30 maj. Protokoll an- ella ägandegående
ratifikationernas utväxling har den 14 juni undertecknats i Bryssel. rnenkafV1883.
Bill. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
1
2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Internationell Den 5 mars undertecknades för Sveriges del i Bryssel en konvention angående
beskatt- gäende sockerbeskattningen.
ning af socker.
internationella Den 12 juni undertecknades af Sveriges tillika med vissa främmande makom^äktenskap
ters befullmäktigade ombud tre vid den internationella privaträttskonferensen i
skilsmässa och Haag föreslagna konventioner, nämligen:
förmynder- -q en Jj0nventj0n fgr lösande af konflikter mellan lagar rörande äktenskap;
2) en konvention för lösande af konflikter såväl mellan lagar som mellan
jurisdiktioner i fråga om skillnad i äktenskap och skillnad till säng och säte;
samt
3) en konvention angående förmynderskap.
skap.
Deklaration Den 23 april utväxlades en deklaration om ändrad lydelse af art. IV punkt 4
lindring ^ * konventionen af den 14 juli 1899 angående fiskeriförhållandena i de till Sverige
flskerikonven- och Danmark gränsande farvattnen.
tionen med
Danmark af
1899.
Upphäfvande Den 23 december undertecknades i Stockholm ett protokoll af innehåll att
deklaration deklarationen den 17 juni 1891 angående telegrafkorrespondensen mellan Sverige
med Danmark, och Danmark samt mellan Norge och Danmark skall, utan hinder af bestämmelserna
i dess art. 7, upphöra att gälla från och med den 1 januari 1903.
Tillägg till De sedan föregående år fortgående underhandlingarna om en utsträckning
nerfmmTRyss-vmterkommunikationerna mellan Sverige och finska hamnar hafva under året
land af 1895. blifvit slutförda genom undertecknandet af tvenne deklarationer den 7 och 27
februari.
Begäran om Genom utväxlande af ministeriella noter den 31 jan./13 febr. och 27 juli/
^''''brottmål''8 10 aug- har aftal träffats mellan Sverige och Ryssland om kostnadsfritt verkställande
af begäran om handräckning af domstol i brottmål.
Upprättande Genom utväxlande af noter den 17 och 29 april har under förutsättning
steUonTsua- öfriga makters anslutning ett af egyptiska regeringen framlagdt förslag om
kin. upprättande af en karantänsstation i Suakin, afsedd för pilgrimer från Sudan,
godkänts för de Förenade rikenas del.
Reglemente Kungl. Maj:t har under förbehåll af öfriga i Marocko representerade makr°ningars''1
och"ters samtycke under den 9 september godkänt ett reglemente rörande utlänprotegéers
i ningars och protegéers i Marocko skyldighet att till sultanen af Marocko er™»
katter.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 3
Kungl. Maj:t har under den 9 september beslutat att, under förbehåll af Upptagandet
öfriga i Marocko representerade makters samtycke, tillträda en öfverenskom- föfrsXfgifter
melse, hvarigenom de främmande makterna medgifva marockanska regeringen i Marocko,
rätt att upptaga fast bestämda och rimliga utförselafgifter för arbetad tobak
och eventuellt vissa andra varor.
Underhandlingar hafva inledts angående viss ändring i konventionen den Ändring af
26 april 1870 mellan de Förenade rikena och Belgien om utlämnande af för- konventionen
brytare. med Belgien.
Underhandlingar om ömsesidigt erkännande af mätbref hafva under året ömsesidigt
fortgått med nederländska, ryska, spanska och japanska regeringarna, och har ^““uret
med sistnämnda regering öfverenskommelse i ämnet blifvit träffad genom utväxlande
af ministeriella noter af den 13 september 1901 och den 29 januari 1902.
Underhandlingar hafva inledts om afsilande af en öfverenskommelse mellan ömsesidigt
de Förenade rikena och Amerikas förenta stater angående ömsesidigt understöd “^stända*
i vissa fall åt nödställda sjömän. sjöman.
Genom särskilda diplomatiska akter har under året republiken Cuba an- Cubas m. fl.
slutit sig till den vid världspostkongressen i Washington år 1897 afslutade hufvud- at“]j
konvention samt, i likhet med hvad jämväl ägt rum beträffande Japan och repu- världspostförbliken
San Domingo, till vissa andra vid kongressen slutade aftal. enmgen m. m.
Genom särskilda diplomatiska akter hafva under året Kreta, republiken Kretas m.^fl.
Uruguay och Australiska statsfederationen anslutit sig till den i St. Petersburg ning till den
internationella
telegrafkonventionen.
den 22 juli 1875 afslutade internationella telegrafkonventionen.
De Förenade rikena hafva genom ombud deltagit i följande internationella Internationella
. ° konferenser,
kongresser, nämligen:
1) kongressen för handel och industri i Ostende;
2) den nionde sjöfartskongressen i Diisseldorf;
3) fiskerikongressen i S:t Petersburg;
4) sjätte kongressen i Diisseldorf rörande olycksfall i arbetet och om arbetareförsäkring
;
5) sjätte kongressen i Diisseldorf för behandling af frågan om beredande
af billiga bostäder åt arbetare och andra mindre bemedlade;
6) konferensen i Paris för undertryckande af den s. k. hvita slafhandeln;
7) andra konferensen i Bryssel för motarbetande af syfilis och veneriska
sjukdomar;
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
8) kongressen i Bryssel för utarbetande af en internationell farmakopé för
kraftigt verkande läkemedel;
9) konferensen i Köpenhamn för upprättande af de centrala organen för de
internationella hydrografisk-biologiska hafsundersökningarna;
hvarjämte Sverige varit representeradt vid:
1) kongressen för råddningsväsende m. m. i Nantes;
2) en konferens af »association internationale de la marine» i Köpenhamn;
3) internationella associationens för beredande af skydd åt industriell äganderätt
sjätte kongress i Turin;
4) kongressen i Bryssel till förbättrande af de blindas ställning;
5) kongressen i Antwerpen för behandling af frågor rörande sinnessjukas
vård m. m.;
6) kongressen i Rom för gynekologi och obstetrik;
7) kommitterades för den internationella föreningen för lagstadgadt arbetareskydd
generalförsamling i Köln.
Beskicknings- Kungl. Maj:t har under den 7 november gillat och fastställt föreskrifter för
^''kronans* v^r<^en °°h underhållet af beskickningshuset i Paris samt föreskrifter för vården
fastighet i och underhållet af kronans fastighet i Konstantinopel.
Konstan
tinopel.
Bestämmande Kungl. Maj:t har bestämt under den 4 juli, att af det af Riksdagen för
stipendier." hvardera af åren 1902 och 1903 beviljade anslag till konsulsstipendier skall utdelas
ett stipendium å 7,000 kronor för år, samt under den 3 oktober att ytterligare
ett stipendium å 4,000 kronor för år skall utdelas.
Omreglering Kungl. Maj:t har under den 3 oktober beslutat, att det lönade svenska och
te t? Helsingör" forska vicekonsulatet i Helsingör skall vid 1902 års utgång indragas.
Omreglering Kungl. Maj:t har under den 11 januari beslutat, att det svenska och norska
norskagenereBlönade generalkonsulatet i Lissabon skall indragas vid 1902 års utgång, och att
konsulatet i från och med år 1903 skall i Lissabon upprättas ett olönadt generalkonsulat.
Omreglering Kungl. Maj:t har under den 21 februari beslutat, att det för svenska och norska
norskagenerah generalkonsulatet i Pireus hittills utgående kontorsanslag utan redovisnings
konsulatet
i skyldighet af 1,000 kronor om året skall från den 1 april indragas.
Pireus.
Upprättande af Kungl. Maj:t har under den 12 augusti beslutat, att i staden Teheran
norskt general- upprättas ett svenskt och norskt olönadt generalkonsulat, med distrikt omkonsuiat
i fattande Persien.
Teheran.
utrikesdepar- En redogörelse för Utrikesdepartementets verksamhet under år 1901 har
‘''"berättelse^8" un<^®r årct blifvit offentliggjord.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 5
Under nedannämnda dagar har Kung]. Maj:t utfärdat följande af Kungl. utfärdade
Maj:t föreslagna och af Riksdagen dels i oförändradt skick, dels med vissa forfattmnBarförändringar
antagna författningar, nämligen:
1902 den 9 maj: lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förord
ningen
angående patent den 16 maj 1884;
» » 13 juni: lag om tolks anlitande vid domstol;
» » 27 » lag om ändrad lydelse af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§
strafflagen;
» » » s lag angående verkställighet af domstols förordnande
om tvångsuppfostran;
» > » » la»1, innefattande vissa bestämmelser om förfarandet i
O7
brottmål rörande minderårige;
> » » » lag, innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar;
> i > > lag om ändrad lydelse af 19 kap. 20 § och 20 kap.
3 § strafflagen;
■ > > > lag om ändrad lydelse af § 2 i förordningen den 14
april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof;
och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen föreskrifver,
med bifall till senast församlade Riksdags förslag, låtit utfärda:
1902 den 6 juni: lag, innefattande inskränkning i inmutningsrätten.
Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:
1902 den 21 mars:
» » 13 juni:
kungörelse angående särskild fältkrigsrätt för allmänna
garnisonssjukhuset i Stockholm;
kungörelse angående vilkoren för åtjnutande af de
från och med år 1903 fastställda nya aflöningsförmåner
för en del betjänte vid fångvårdsanstalterna;
kungörelse angående resestipendier åt domare;
kungörelse om den tid, då lagen den 5 juli 1901 angående
ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbete skall träda i kraft;
kungörelse angående ersättning af allmänna medel till
särskilde ledamöter af Stockholms rådstufvurätt i
vissa patentmål;
12 september: kungörelse angående förändrade bestämmelser i fråga
om skydd för vissa främmande patent, varumärken
och mönster;
24 oktober: kungörelse angående särskild fältkrigsrätt för till
volontärkorpral- och volontärrekrytskolor från
27
6 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Västerbottens regemente och Jämtlands fältjägareregemente
sammandragen afdelning af krigsmakten;
1902 den 14 november: kungörelse angående ordningen för utbetalning af ersättning
af allmänna medel till den, som enligt
lagen om tolks anlitande vid domstol biträdt såsom
tolk utan att vara till allmän tolk förordnad;
» » 28 » cirkulär till Kungl. Maj:ts samtlige befallningshaf
vande
angående insändande i vissa fall till Justitiedepartementet
af utslag angående besvär öfver
val till ledamot af Riksdagens andra kammare.
Tillfällig för- Såsom förstärkning af Nedre Justitierevisionens arbetskrafter har medgifvits
Nedre JustiUe-an8tä^an<^e a^ en extra revisionssekreterare äfven under innevarande år.
reviBionens arbetskrafter.
fe°™årbetan ^en Maj:t den 25 maj 1900 tillsatta kommitté för utarbetande
de af förslag af förslag till ändring i vissa delar af gällande strafflagstiftning har under
till ändring i året vant samlad från och med den 3 februari till och med den 8 mars samt
VISSft QGlär ät
gällande straff-ffan oc^ med den 12 till och med den 17 maj, då lagförslag, åtföljda af motiv
lagstiftning, afgåfvos, hvarefter kommittén upplösts.
Kommittén Den för vidtagande af en revision af strafflagen för krigsmakten m. m.
strafflagen för ^en 1 april 1901 tillsätta kommitté har under år 1902 undergått den förändring
krigsmakten, j sin sammansättning, att, sedan Hans excellens herr statsministern E. G. Boström
den 10 juli på begäran entledigats från honom lämnadt uppdrag att vara ordförande
i nämnda kommitté, f. d. landshöfdingen grefve R. De la Gardie den
12 augusti utsetts till ordförande i densamma, hvarförutom landshöfdingen G.
M. U. Rudebeck den 9 maj och vice häradshöfdingen J. Hjelmérus den 24
oktober jämväl på därom gjorda ansökningar entledigats från ledamotskap uti
ifrågavarande kommitté och i Rudebecks ställe f. d. presidenten P. S. L.
Annerstedt förordnats till ledamot i kommittén.
Sedan kommittén vid afslutandet af sina sammanträden i december 1901
uppdragit åt sin sekreterare att med ledning af kommitténs dittills fattade
provisoriska beslut utarbeta förslag till lag om krigsdomstolar och rättegången
därstädes, så har en afdelning af kommittén vid sammanträden under april 1902
förberedelsevis i vissa delar granskat af sekreteraren på grund häraf utarbetade
förslag.
På framställning af kommitténs dåvarande ordförande meddelade Kungl.
Maj:t den 27 juni 1902 kommitténs sekreterare tillstånd att mot ersättning af
allmänna medel under en månads tid vistas i utlandet för att därstädes in
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
hämta kännedom om det sätt, hvarpå vissa med krigsdomstolarnes organisation
i samband stående spörsmål där erhållit sin lösning, med mera.
U nder tiden från och med den 6 oktober till och med denl2 december
1902 har kommittén varit in pleno samlad; och har kommittén därunder dels
genomgått och granskat samt i vissa punkter omarbetat eller fullståndigat förenämnda
förslag till lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes äfvensom
öfverlagt om vissa därmed sammanhängande ämnen, dels ock påbörjat granskningen
af gällande strafflag för krigsmakten, därvid af kommittén fattats provisoriska
beslut rörande ändring af vissa bestämmelser i sistnämnda lag.
I enlighet med kommitténs vid afslutandet af dess sammanträden för
1902 fattade beslut har kommittén åter sammanträdt den 8 innevarande januari
för att fortsätta granskningen af strafflagen för krigsmakten.
Den af Kungl. Maj:t den 7 juni 1901 tillsatta kommittén för utarbetande Kommittén
af förslag till förändrad lagstiftning om köp och byte af lös egendom m. in. ^°r
har under år 1902 fortsatt sina arbeten med afbrott allenast under tiden från förändrad” lagoch
med den 29 juni till och med den 10 augusti. Enligt Kungl. Majits för- 8t|ftning onl
J o e o J köp och |,yte
ordnande har grosshandlaren O. M. Höglund den 11 augusti inträdt såsom åt lös egendom
ledamot af kommittén. Därjämte har bankdirektören P. JR. Rabe, jämväl på m- mgrund
af nådigt förordnande, under februari månad biträdt kommittén i dess
arbete.
Under januari och februari månader pågingo förberedande arbeten, därvid
för öfverläggning rörande vissa inom gränserna för kommitténs uppdrag fallande
ämnen sammanträden höllos med ett antal af chefen för Justitiedepartementet
efter nådigt uppdrag tillkallade, i handel kunnige män. Från och med
den 1 till och med den 25 mars var kommittén samlad i Köpenhamn till gemensamma
förhandlingar med för motsvarande ändamål tillsatta norska och
danska kommittéer, hvarvid beslöts att till en början till behandling upptaga
frågan om lagstiftning angående köp och byte af lös egendom, och åt detta
ämne ägnades en första gemensam behandling. Under den härpå följande tiden
till och med den 3 maj fortgick i Köpenhamn samarbetet mellan de tre kommittéerna
sålunda, att ett redaktionsutskott, i hvilket från hvardera kommittén
insatts en ledamot, utarbetade ett första utkast till lag angående berörda ämne.
Samtidigt härmed voro kommitténs båda andra ledamöter i Stockholm sysselsatta
med förberedande behandling af vissa speciellt svenska frågor, som ägde
samband med det till gemensam behandling företagna ämnet, hvarjämte ytterligare
öfverläggningar höllos med handelskunnige män. Från och med den 5
maj till och med den 28 juni samt från och med den 11 till och med den 25
augusti var kommittén samlad i Stockholm och genomgick därunder det i Köpenhamn
utarbetade utkastet. Den 30 i sistnämnda månad sammanträdde kommittén
ånyo i Köpenhamn till gemensamma öfverläggningar med de norska
8 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
och danska kommitterade, och fortgick detta arbete till och med den 30 september,
under hvilken tid det uppsatta utkastet samfälldt genomgicks. Härefter
och intill den 8 november var kommittén i Stockholm sysselsatt med ytterligare
behandling af nämnda utkast, hvarjämte hos Kungl. Maj:t gjordes framställning
om erhållande af uppdrag att verkställa utredning af frågorna, om
och i hvad mån handelskunnige män kunde, utöfver hvad för närvarande äger
rum, erhålla säte och stämma i rådstufvurätt, då handelstvister mellan köpmän
där förekomma, samt huruvida dylika tvisters behandling i första instans kunde
öfverlämnas uteslutande åt rådstufvuråtterna, hvilken framställning den 7 november
bifölls. Från och med den 10 till och med den 29 november var ett redaktionsutskott
med enahanda sammansättning som det föregående samladt i
Köpenhamn, och utarbetades därunder ett andra utkast till lagtext. Samtidigt
voro två af kommitténs ledamöter i Stockholm sysselsatte med frågan om vissa
af hufvudförslaget föranledda ändringar i utsökningslagen äfvensom med förberedande
utredningar angående handelskunnige bisittare i rådstufvurätterna.
Under den återstående delen af året har kommittén varit samlad i Stockholm
och därvid till behandling förehaft hufvudsakligen de ifrågasatta ändringarna i
utsökningslagen samt frågan om rådstufvurätternas sammansättning vid behandling
af handelstvister.
Kommitténs arbeten hafva under år 1902 fortskridit därhän, att förslag
till lag om köp och byte af lös egendom och därmed sammanhängande ämnen
äfvensom angående handelskunnige bisittare i vissa rådstufvurätter torde kunna
under innevarande år öfverlämnas.
Kommittén
för utarbetande
af förslag till
lagbestämmelser
angående
den rättsliga
ställning, som
kan pröfvas
böra tillkomma
annan förening
än sådan, som
har ekonomisk
verksamhet till
sin uppgift,
m. m.
Den af Kungl. Maj:t den 29 november 1901 tillsatta kommittén för utarbetande
af förslag till lagbestämmelser angående den rättsliga ställning, som
kan pröfvas böra tillkomma annan förening än sådan, som har ekonomisk verksamhet
till sin uppgift, m. m. sammanträdde första gången i Stockholm den 14
januari 1902, och fortsattes sammanträdena då till den 11 mars. Vidare sammanträden
höllos därefter mellan den 15 april och den 29 maj. Sedan kommitténs
sekreterare på kommitténs uppdrag utarbetat en öfversikt af främmande
länders lagstiftning i de ämnen, som kommitténs arbeten voro afsedda att omfatta,
sammanträdde kommittén ånyo den 16 oktober och har sedermera varit
samlad till och med den 19 december. Kommitténs arbeten hafva omfattat
förberedande öfverläggningar i de ämnen, som äro till kommittén hänvisade.
Kommitté för Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1902 uppdragit åt en kommitté att utförslag
till arbeta förslag till ett för vårt lands förhållanden afpassadt proportionellt valproportionellt^g^tt
att användas vid val till Riksdagens andra kammare äfvensom att i samtill
Riksdagens manhang därmed föreslå den valkretsindelning, som kunde vara för ett sådant
andra kam- valsätt mest lämpad. Till ordförande i denna kommitté har förordnats lands
in
are m. in.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 9
höfdingen A. Asker ock till ledamöter i densamma häradshöfdingen G. J. G. A.
Berg, ingenjören J. E. Biesért, lektorn S. G. von Friesen, borgmästaren C. O.
Moberg, landtbrukaren Ivar Månsson, inspektören öfver försäkringsanstalterna i
riket L. E. Phragmén, godsägaren friherre C. J. Rappe samt skriftställaren
E. Svensén. Kommittén, som under tiden från och med den 1 till och med
den 28 november 1902 hållit sammanträden, har därunder inhämtat och granskat
olika metoder för proportionella val. Till ledning för ifrågasatt ny valkretsindelning
hafva utarbetats kartor, hvilka på ett åskådligt sått utmärka folkmängdstätheten
i olika delar af landet samt upptaga kommunikationsleder, naturliga,
administrativa och judiciella gränser med mera annat, som för en ny kretsindelning
kan vara af betydelse, hvarjämte nödigt statistiskt material insamlats.
Efter den 28 berörda november har ett sårskildt utskott varit sysselsatt med att
utarbeta en systematisk framställning af grunderna för det proportionella valsättet
samt olika metoder för dess tillämpning. Kommittén har i dess helhet
ånyo sammanträdt den 12 innevarande januari månad.
Kungl. Maj:t bar förordnat, dels att Årstads, Faurås och Himble härads Förening af
domsaga skall fördelas i två tingslag, omfattande det ena Himble härad med tins8lastingsställe
i Varberg, samt det andra Årstads och Faurås härad med tingsställe
i Falkenberg, dels att Uppsala läns södra domsaga skall utgöra ett tingslag
med tingsställe i Enköping, dels ock att Nora domsaga skall från och med
början af år 1904 indelas i två tingslag sålunda, att Nora och Hjulsjö härad
samt Grythytte och Hellefors hårad förenas till ett tingslag, benämndt Nora
tingslag, med tingsställe i eller invid Nora stad, och Karlskoga härad bibehålies
säsom särskild! tingslag.
Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter angå- Organisation
ende vissa ändringar i de för rådstufvuråtten och magistraten i städerna Stock- ^tt^och^aholm,
Malmö och Västervik gällande organisationer äfvensom rörande reglering gistrater m. m.
af borgmästarens i Karlstad samt rådstufvurättens och magistratens i Hedemora
löneförmåner.
På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t förordnat, att hvad i 9 § Tillämpning
af förordningen angående lagfart å fång till fast egendom samt i lagen angå- Jjgj^köphiende
förändring af tomts område är stadgadt beträffande stad må gälla i afse- gar och muniende
å köpingen Arvika och Gärda municipalsamhälle. af^gälhmdffbe”
stam in el ser om
lagfart å fast
egendom i stad.
Bih. Ull Rihtd. Prot. 190.1. 1 Sami. 1 A/d.
Riksdngrs-Berättelsen.
2
10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Arméns vapenöfningar.
Arméns vapenöfningar under år 1902 hafva omfattat:
för den fast anställda personalen:
vid det icke garnisonerade infanteriet: inom I., III., IV. och VI. arméfördelningarna,
med vissa undantag, rekrytskolor i 120 dagar (fortsättning
af skolor från föregående år); inom II. arméfördelningen gemensamt med
Gottlands infanteriregemente samt inom V. arméfördelningen rekrytskolor omkring
240 dagar; korpralskolor vid 5 regementen omkring 120 dagar; äfvensom
vid samtliga regementen stabsöfningar i 6 dagar, officersöfningar i 5 dagar
och regementsöfningar i 22 dagar; dessutom hafva för utbildningsåret 1902—
1903 vid samtliga icke garnisonerade infanteriregementen volontärrekryt- och
volontärkorpralskolor, förlagda till Ronneby, Varberg, Norrköping, Stockholm,
Gäfle, Hernösand, Umeå, Notviken och Visborgs slätt under senare delen af
året tagit sin början;
vid det icke garnisonerade kavalleriet: vid lifregementets dragoner, lif—
regementets husarer och Smålands husarregemente: rekryt- och remontskolor
omkring 672 månader, stabsöfningar i 6 dagar, officersöfningar i 5 dagar, befälsöfningar
i 10 dagar samt regementsöfningar i 23 dagar, hvarjämte rekrytoch
remontskolor för utbildningsåret 1902—1903 tagit sin början den 1 november;
vid skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente:
befäls- och regementsöfningar lika med förenämnda kavalleriregementen
samt rekryt-, korpral-, underofficers- och remontskolor med början den 1 november
1902;
vid de garnisonerade trupperna: regements-(repetitions-)öfningar under
samma tid som vid de icke garnisonerade trupperna, rekryt-, korpral-(konstapel-)
och underofficersskolor under större delen af året samt detachementsöfninsar
med i Stockholm förlagda trupper, hufvudsakligen tillhörande IV. arméfördelningen;
-
för de värnpliktige:
med årsklassen 1902 rekrytskola och med årsklassen 1901 repetitionsöfning
under det antal dagar, som omförmäles i värnpliktslagen § 52.
Af nedanstående tabell framgår det antal värnpliktige, som under år 1902
inställt sig till vapenöfning vid hären:
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 11
| Af | årsklassen 1902. | Af | årsklassen 1901. | ||||
| Till- städes- komna. | Hemför-lofvade | Hemför-lofvade | Antal, som fullgjort hela tjänst- göringen. | Till- städes- komna. | Hemför-lofvade | Hemför-lofvade | Antal, som fullgjort hela tjänst- göringen. |
Vid infanteriet .... | 20,464 | 1,043 | 294 | 19,127 | 23,543 | 181 | 20 | 23,342 |
> kavalleriet.... | 1,015 | 46 | 8 | 961 | — | — | — | — |
> artilleriet .... | 3,340 | 100 | 19 | 3,221 | 1,405 | 10 | 3 | 1,392 |
> ingenjörtrupperna. | 923 | 34 | 7 | 882 | 288 | 3 | — | 285 |
> trängen..... | 1,852 | 73 | 10 | 1,769 | 3,091 | 11 | 1 | 3,079 |
I intendentnrskola . . | 308 | 16 | 7 | 285 | — | — | — | — |
Såsom velocipedordon- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nanser ...... | 71 | 1 | 5 | 65 | — | — | — | — |
Summa | 27,973 | 1,318 | 350 | 26,310 | 28,327 | 205 | 24 | 28,098 |
Fälttjänstöfningar i större omfattning hafva under regementsöfningarna ägt Fälttjänstrum
i Södermanland och Närke med III. och IV. arméfördelningarna, i hvilken ofnlngar''
senare ingick en bataljon af Gottlands infanteriregemente.
Infanterivolontärskolorna å Karlsborg, i Hernösand och Ronneby, hvilka Infanterivolontogo
sin början den 23 september 1901, afslutades respektive den 29, 31 och tar8kolor24
sistlidne juli.
För underofficersutbildningen vid det icke garnisonerade infanteriet har en
skola sammandragits till Karlsborg den 6 sistlidne oktober.
Kavalleriskola i Stockholm började den 1 sistlidne oktober.
Fältöfningar hafva under år 1902 varit anordnade för officerare af general
staben, kavalleriet och fortifikationen, äfvensom vid I., III., V. och VI. armé
fördelningarna samt för intendenturkåren.
En taktisk utbildningskurs för kaptener och ryttmästare har för första gången Utbildningsvarit
anordnad, i hvilken, förutom befäls- och stabspersonal, 26 officerare deltagit. kaptener°och
ryttmästare.
Till infanteriskjutskolan å Rosersberg hafva varit beordrade, jämte befäls- Skjutskolor,
och stabspersonal, 60 officerare, däraf 1 från flottan och 1 från kustartilleriet.
För fältartilleriet hafva skjutskolor dels för subalternofficerare dels för äldre
officerare varit anordnade å Marma.
Kavalleri
skolan.
- Fältöfningar.
12
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
öfriga skolor. Till gymnastiska centralinstitutet hafva såsom elever beordrats: i instruktörskursen
23, i gymnastiklärarekursen 12 och i sjukgymnastiska kursen 2 officerare.
I ridskolekurs, anordnad för officerare af infanteriet, hafva deltagit 11
officerare.
Vid krigshögskolan utgör elevantalet 36 och vid artilleri- och ingenjörhögskolan
60, däraf 4 från kustartilleriet.
15 subalternofficerare hafva under år 1902 genomgått en 2 månaders kurs
för utbildning af vapenofficerare.
Från krigsskolan hafva under år 1902 utexaminerats 80 elever, berättigade
att föreslås till officerare, och såsom elever dit beordrats 125 sergeanter.
Reserv- 8 reservofficersaspiranter hafva under samma år uppfyllt fordringarna för
officerare. kunna föreslås till reservunderlöjtnanter.
Åtskilliga Kurser hafva varit anordnade i kavalleriets telegraftjänst samt för utbild0tkurser88"
n''n8 hofslagare sjukvårds- och gevärshandtverkarbeställningsmän.
Generalstaben. För generalstabens verksamhet under år 1902 redogöres som följer:
Vid militärstatistiska afdelningen hafva, förutom en mängd smärre utredningar,
följande hufvudsakliga arbeten utförts:
ny inkallelse- och mobiliseringsinstruktion och omarbetning af hela mobiliserings
verket för såväl personal som hästar;
förslag till ändringar i hästutskrifningslagen och hästutskrifningsförordningen;
redogörelse för officerarnes aflöningsförmåner inom norska, danska, finska,
ryska och tyska arméerna;
förslag till en förkortad inskrifningsbok;
förslag till promemoria för 1902 års fälttjänstöfningar;
förslag till organisation af och bestämmelser för reservofficersexamenskurs;
yttrande öfver förslag till ändringar i skjutinstruktionen och rekrytutbildningsinstruktionen;
yttrande
öfver en inom Riksdagens andra kammare väckt motion om befordringslag
för armén och flottan;
yttrande öfver förslag beträffande militäröfningarna vid de allmänna läroverken;
yttrande
öfver förslag till ändringar i exercisreglementet för kavalleriet;
samt
yttrande öfver förslag till fåktinstruktion för kavalleriet.
Kommunikationsafdelningen har under året följt utvecklingen af landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnes, kanallinjernas
och öfriga förbindelsemedels beskaffenhet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 13
Officerare, tillhörande afdelningen, hafva öfvervarit besiktningar och afsyningar
af nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt militäriskt
viktiga punkter af vissa bansträckningar.
Officerare af flottan hafva för afdelningens räkning dels undersökt hamnar
och lastageplatser å vissa kuststräckningar och insjöar, dels omarbetat förteckningarna
öfver handelsflottans storlek och ångkraft, hamnarnas utrymme och
lämplighet m. m.
Transportplanerna för arméns mobilisering och uppmarsch hafva bragts i
öfverensstämmelse med den förändrade härordningen.
Omfattande uppgifter angående beskaffenheten af landets vägar hafva ingått
från samtliga län samt ordnats inom afdelningen.
Slutligen har afdelningen uppgjort transportplanerna för truppernas förflyttning
till och från årets större fälttjänstöfningar äfvensom öfvervakat dessa
planers utförande.
Krigshistoriska afdelningen har under året utgifvit 3:dje delen af Sveriges
krig åren 1808 och 1809, innefattande krigshändelserna till lands i norra och
östra Finland från början af maj intill midten af juli månad förstnämnda år,
och har därpå öfvergått till affattande! af 4:de delen af samma krig.
I krigsarkivet, där ordnandet af handlingarna fortskridit enligt plan, har
påbörjats en rekonstruktion af Krigskollegii eget arkiv.
Till arkivet hafva såsom gåfva öfverlämnats 329 nummer (handlingar, porträtt,
planscher, kartor och studier), hvarjämte ett antal afskrifter från in- och
utlandet förvärfvats genom köp.
Beträffande topografiska afdelningens verksamhet har redogörelse för densamma,
jämlikt instruktionen för rikets allmänna kartverk, blifvit af kartverkschefen
aflämnad till Jordbruksdepartementet.
Under år 1902 hafva:
för fältartilleriet anskaffats eller beställts en del snabbskjutande kanoner Artilleriets
samt ammunitionsvagnar; projektiler dels för ersättning af de under året för- a“h
brukade och dels för fyllande af mobiliseringsbehofvet; ammunition för utförande utredning,
af försök med moderna fält- och positionshaubitser äfvensom mingranater för försöksskjutning
mot pansartorn, hvarjämte
för fästningsartilleri verkställts förändring af 8 cm. fältkanon till fästningskanon
för pansartorn.
Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har under år 1902 tillverkningen af Eldhandvnpen
karbiner och gevär af 6,6 mm. fortgått enligt bestämd plan. me t*^,mnn''
Vid Huskvarna vapenfabrik äro därjämte beställda 7,6 mm. revolvrar jämte
reservdelar.
14 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Tillverkningen vid ammunitionsfabrikens afdelningar å Marieberg och Karlsborg
har omfattat skarpa och lösa gevärs- och revolverpatroner äfvensom rör
till nyanskaffade projektiler m. m.
Dessutom äro från andra fabriker ett parti 6,5 mm. patronhylsor levererade
för fyllande af behofvet af mobiliseringsammunition.
Krut. Vid Åkers krutbruk hafva tillverkats handgevärskrut till skarpa och lösa
patroner samt kanonkrut till strids- och exercisladdningar; vid Torsebro krutbruk
har beställts ett parti styckekrut.
Utredning. För fält-, positions- och fästningsartilleriet är anskaffad diverse utredning.
Byggnadsar
beten.
Under året hafva följande byggnadsarbeten utförts, nämligen:
å Marma skjutfält:
å Kinkaby »
å Grytans »
å Skillingaryds skjutfält:
å Tofta »
vid Åkers krutbruk:
1 kruthus,
6 stallskjul, 2 mathallar, 1 kokhus och 1 förråd,
2 stallskjul och 2 mindre barackbyggnader;
3 stallskjul,
1 sjukstuga, 1 kokhus, 1 mathall och 2 sommarstall,
2 mindre fabriksbyggnader, hvarjämte kontraherats om
uppförande af 1 bostadsbyggnad med uthus.
Utvidgnings- och tillbyggnadsarbeten hafva påbörjats vid kasernetablissemangen
i Malmö för Kronprinsens husarregemente, i Kristianstad för Vendes
artilleriregemente, i Jönköping för andra Göta artilleriregemente, i Stockholm
för lifgardet till häst och första Svea artilleriregemente, å Ladugårdsgärdet
för lifregementets dragoner, i Uppsala för andra Svea artilleriregemente, i
Umeå för Norrlands dragoner, i Östersund för Norrlands artilleriregemente
samt i Sollefteå för Norrlands trängkår.
Vid Tingstäde har uppförts en verkstads- och bostadsbyggnad.
I Sala har påbörjats uppförande af en förrådsbyggnad och ett bostadshus
för andra Svea trängkår.
Uppförande af nya kasernetablissemang har påbörjats i Sköfde för lifregementets
husarer och första Göta trängkår samt vid Visby för Gottlands artillerikår.
I Boden hafva arbetena å kasemetablissemangen för Norrbottens regemente,
Boden—Karlsborgs artilleriregemente samt Bodens ingenjörkår påbörjats.
I Karlskrona och Vaxholm äro de nya etablissemangen för Karlskrona och
Vaxholms grenadjärregementen under arbete.
Arbetena för beredande af förbättrad inkvartering för de värnpliktige å
mötesplatserna hafva fortsatts.
Befästningsar
beten.
Befästningsarbetena hafva under år 1902 fortgått enligt plan.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 15
Fortifikationens fältöfningar hafva pågått under 6 veckor och liksom närmast
föregående åren varit förlagda till Bodens fästning med ändamål att verkställa
diverse undersökningar m. m., som stått i sammanhang med fästningsanläggningen.
Ingenjörtruppernas öfningar hafva pågått enligt gällande instruktioner och
de särskilda nådiga bestämmelser, som utfärdats i anledning af den förlängda
öfningstiden för de värnpliktiges första årsklass.
Fästningsingenjörskompanierna hafva under en del af öfningstiden öfvats
med arbeten, afsedda att komma det fasta försvaret till godo, nämligen det vid
Svea ingenjörkår inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningsområde, det
vid Göta ingenjörkår å Vaberget och det Bodens ingenjörkår tillhörande vid
Bodens fästning.
I de fälttjänstöfningar med tredje och fjärde arméfördelningarna m. fl.
trupper, som ägt rum, hafva deltagit af hvardera Svea och Göta ingenjörkår 1
fältingenjörkompani och af fälttelegrafkåren 2 fälttelegrafafdelningar och 1 telegrafstationsafdelning.
Komplettering af fältförråden för fältingenjörkompanierna, krigsbrokolonnerna
och fälttelegrafen har ägt rum.
Nämnden för afgifvande af utlåtande öfver förslag till uppförande af nya
kasernetablissemang, tillsatt genom nådigt bref den 8 november 1901, har den
11 februari 1902 aflämnat utlåtande i ämnet.
Under år 1902 tillsatta kommittéer, som fortfarande äro i verksamhet:
Kommittén för afgifvande af yttrande och förslag rörande försäljning af
vissa delar af den s. k. Norra Djurgården, tillsatt genom nådigt bref den 8
april 1902. Ordförande: landshöfdingen i Jönköpings län, ledamoten af Riksdagens
första kammare m. m. friherre N. A. Hj. Palmstierna. Ledamöter:
majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren m. m. J. A. Amundsson, öfversten
vid fortifikationen m. m. G. A. C:son Bergman, öfversten och sekundchefen
för Göta lifgarde m. m. J. L. A. Falkman, numera generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet m. m. S. G. A. Geijer, t. f. domänintendenten, ledamoten
af Riksdagens andra kammare m. m. J. O. Lindewall, hofauditören,
vice häradshöfdingen m. m. C. J. Ljunggren samt fullmäktigen i Riksgäldskontoret,
ledamoten af Riksdagens första kammare m. m. G. F. Östberg. Sedan
den sistnämnde anhållit om entledigande från ledamotskapet i nämnda kommitté,
förordnade Kongl. Maj:t den 19 september 1902 grosshandlaren i Stockholm
m. m. John Lovén att i stället såsom ledamot i kommittén inträda.
Kommittén för omarbetande af reglementen och instruktioner för infanteriets
utbildning, tillsatt genom nådigt bref den 12 september 1902, består af ordförande:
chefen för tjärde arméfördelningen, generallöjtnanten m. m. H. Gadd,
Fortifikations
personalens
öfningar.
Ingenjör
materielen.
Kommittéer.
16 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
samt ledamöter: öfversten och chefen för Norrbottens regemente m. m. A. O.
F. von Arbin, numera öfversten och sekundchefen för lifregementet till fot
m. m. C. A. H. Jungstedt samt kaptenen vid Göta lifgarde m. m. C. J. Breitholtz.
Den 31 oktober 1902 bemyndigade Kongl. Maj:t statsrådet och chefen
för Landtförsvarsdepartementet att, på framställning af kommittén, tillkalla sakkunniga
personer för att i mån af behof vid behandlingen af särskilda frågor
deltaga i kommitténs arbeten.
Kommittén för afgifvande af yttrande öfver ett inom Landtförsvarsdepartementet
uppgjordt förslag rörande musikpersonalens organisation, harmonimusikens
vid armén sammansättning samt därmed i sammanhang stående frågor, tillsatt
genom nådigt bref den 12 september 1902. Ordförande: militärbefälhafvaren
på Gottland, öfversten m. m. J. G. Björlin. Ledamöter: öfversten och chefen
för Kronobergs regemente m. m. J. G. Wikander, ledamoten af Riksdagens
andra kammare, hemmansegaren m. m. Carl Persson i Stallerhult och musikdirektören
in. m. J. G. Kjellberg; samt
Kommittén för verkställande af granskning och omarbetning af ett genom
chefens för generalstaben försorg utarbetadt förslag till organisation af landsstormen,
tillsatt genom nådigt bref den 31 december 1902. Ordförande: chefen
för sjätte arméfördelningen, generalmajoren m. m. C. A. C. Warberg. Ledamöter:
öfversten och chefen för Karlskrona grenadjärregemente m. m. J. C.
Lemchen samt chefen för krigshögskolan, öfveradjutanten och öfverstelöjtnanten
i generalstaben m. in. L. H. Tingsten.
Utfärdade för- På Landtförsvarsdepartementets föredragning hafva följande författningar
fattnmgar. af j£ung] Maj:t utfärdats:
den 4 januari: kungörelse angående afträdande till statsverket af de för
indelta truppförbands egna ändamål vakanssatta rust- och rotehållsnummer;
den 24 januari: reglemente för undersökning af värnpliktiges duglighet till
krigstjänst; samma dag: reglemente för undersökning af dem, som söka fast
anställning vid armén eller flottan; den 14 mars: kungörelse angående sättet för
officers- och reservofficersvolontärs antagning och utbildning; den 6 juni: kungörelse
angående vissa ändringar i de genom Kungl. brefvet den 22 juni 1877
fastställda grunderna för pensioneringen af arméns befäl och underbefäl med
vederlikar; den 13 juni: kungörelse angående upphörande af den chefen
för andra arméfördelningen åliggande inspektion af Gottlands infanteriregementes
utbildning och öfningar; samma dag: lag angående ändrad lydelse
af §§ 2, 3, 4, 5 och 6 i lagen den 24 maj 1895 angående anskaffande
af hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot; samma dag: kungörelse
rörande ändrad lydelse af punkten 13 i nådiga kungörelsen den 23 november
1894 angående tillämpning tills vidare af förändrade föreskrifter rörande
förvaltningen vid arméns truppförband; samma dag: kungörelse angående
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 17
hämtning af beväringsmän, 8om uteblifvit från tjänstgöring m. m.; samma dag:
kungörelse om ändrad lydelse af § 108 mom. 2 och § 115 i nådiga förordningen
angående inskrifning och redovisning af värnpliktige samt deras tjänstgöring
m. m. (inskrifningsförordningen) den 5 december 1901; den 12 augusti: förordning
med närmare bestämmelser för verkställighet af lagen den 24 maj 1895
angående anskaffande af hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot;
den 10 september: kungörelse angående ändring af den vid nådiga förordningen
den 12 augusti 1901 om rikets indelning i områden för värnpliktiges
inskrifning samt om val af ledamöter i inskrifningsnämnder och inskrifningsrevisioner
m. m. fogade tabell 3; den 24 oktober: kungörelse om ändrad lydelse
af § 117 mom. 1 i nådiga förordningen angående inskrifning och redovisning
af värnpliktige samt deras tjänstgöring m. m. (inskrifningsförordningen)
den 5 december 1901; den 31 oktober: reglemente för arméns aflöning under
fred; samt den 12 december: kungörelse angående ändrad lydelse af § 5 i förnyade
nådiga reglementet för ridskolan vid Strömsholm den 5 augusti 1892.
En officer vid Kungl. flottan har varit kommenderad till Kristiania för att utrikes komgemensamt
med norska marinens generalstab utföra ett arbete. ^menderade^
Officerare vid Kungl. flottan, personal af mariningenjörstaten samt den i
Marinförvaltningen anställde kemisten hafva i Danmark, England, Tyskland och
Österrike öfvervakat tillverkningen af därstädes beställd materiel för flottan.
En officer vid Kungl. flottan har jämte en officer vid fortifikationen i Norge
studerat anläggning och konstruktion af torpedbatterier.
Den i Marinförvaltningen anställde kemisten har i Tyskland, Österrike,
Holland och England studerat sättet för tillverkning och förvaring af för militära
ändamål använda krutslag och explosiva ämnen m. m.
En direktör vid mariningenjörstaten har i Tyskland, Frankrike och England
studerat senare tiders förbättringar å sjökrigsmaterielen i allmänhet och å
torpedbåtar i synnerhet.
Från föregående år hafva följande arbeten fortsatts: Flottans stabs
fullständigandet af flottans mobiliseringsplaner; verksamhet,
bearbetandet af statistiska uppgifter rörande främmande mariner;
tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitära
ändamål.
Följande förslag af större vikt och omfattning hafva afgifvits:
Bih. till Riktd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 3
Riksdags-Berättelson.
18 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Flottans öfningar
och
undervisningsverk.
till öfningsplan för flottan år 1902 samt för till allmän tjänst den 9 januari
1903 inkallade värnpliktige;
till planer för årets krigsöfningar;
till bemanning af de fartyg, hvartill anslag beviljats eller äskats;
till föreskrifter för utbildning af till allmän tjänst och till sjötjänst inskrifna
värnpliktige;
till ändringar och tillägg i inom generalstaben utarbetadt förslag till landsstormens
organisation;
till sjömanskårens fördelning å stationer, afdelningar, yrkesgrenar och lönegrader
för år 1903;
till organisation af marinläkarekåren;
till omfattning af utbildningskurs för den för signalstationernas bemanning
afsedda personalen;
till signalmateriel för flottans fartyg, signalstationer och kustfästningar (fort);
till ny signalbok för flottan.
Gemensamt med chefen för kustartilleriet har afgifvits förslag till samöfning
af kustartilleriet, Karlskrona grenadjärregemente och flottan samt i samråd
med Lotsstyrelsen en del arbeten utförts för signalstationernas förseende
med materiel m. m.
Under det med den 30 september 1902 tilländalupna undervisnings- och
öfningsår hafva följande fartyg varit använda:
korvetten Freja under omkring 4 månader för öfvande af sjökrigsskolans
kadetter af l:a, 2:a, 3:e, 5:e och 6:e klasserna samt rekryter, tillhörande matrosafdelningen;
kanonbåten
Bota och en torpedbåt under omkring 3 veckor för öfvande af
förutnämnda kadetter;
korvetten Saga under omkring 4 månader för öfvande af rekryter, tillhörande
matrosafdelningen, samt för pröfning af extra kadetter;
öfning8skeppen Najaden och Jarramas samt öfningsbriggarna Gladan och
Falken under omkring 3l/a månader för öfvande af skeppsgossar.
Vid skjutskoleafdelningen, förlagd i Karlskrona skärgård, hafva under en
tid af 2 månader öfningar pågått ombord å logementsfartyget Stockholm och
två kanonbåtar.
För torpedskolans öfningar har i Karlskrona skärgård under en tid af omkring
l1/» månad varit sammandragen en afdelning, bestående af logementsfartyget
Vanadis och en l:a kl. kanonbåt samt tre l:a och två 2:a kl. torpedbåtar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
För öfningar ombord med beväringsmän hafva varit rustade:
vid Karlskrona station:
tre l:a kl. pansarbåtar och två torpedkryssare (Karlskrona b ev äring seskader)
under omkring 6 veckor,
vid Stockholms station:
en 2:a och fyra 3:e kl. pansarbåtar samt en l:a kl. kanonbåt (Stockholms
beväringseskader) under samma tid.
För stammens och beväringens samfällda öfningar hafva varit sammandragna:
en eskader (kusteskadern), bestående af tre l:a kl. pansarbåtar, två torpedkryssare
samt fyra l:a kl. torpedbåtar för öfningar i Östersjön, Bottniska viken
och Stockholms skärgård under omkring 6 veckor;
en eskader (stockholmseskadern), bestående af en 2:a samt fyra 3:e kl.
pansarbåtar, fyra 2:a kl. torpedbåtar samt ett handminefartyg för öfningar i
Stockholms skärgård under en tid af omkring 6 veckor.
Under såväl Karlskrona beväringseskader som kusteskadern hafva sjökrigsskolans
kadetter af 4:e kl. öfvats ombord å en nämnda eskader tillhörande l:a
kl. pansarbåt.
Kanonbåten Alfhild har under en tid af 47* månader användts för rekognoscering
i landets östra skärgårdar.
För fiskeribevakning å rikets kuster har kanonbåten Skäggald varit på expedition.
Chefsfartyget Brott har under omkring 4 månader varit på expedition kring
rikets kuster.
Yerkstadsfartyget lian har för inskjutning af torpeder varit på expedition
under omkring 3 veckor.
Kanonbåten Mota har för transport af diverse materiel till Fårösund m. m.
varit på expedition 2:ne gånger under sammanlagdt ls/< månad.
Med l:a kl. pansarbåtarna Göta och Ärån hafva profturer verkställts
under respektive 11 och 18 dagar samt med jagaren Mode under omkring 1
månad.
Korvetten Freja och kanonbåten Svensksund hafva afslutat under år 1901
började vinterexpeditioner efter att hafva varit rustade Freja 6 månader och
Svensksund 5 månader.
För närvarande år korvetten Freja på expedition till aflägsna farvatten
och kanonbåten Svensksund å rikets västkust för bispringande af nödställda
fartyg och fiskebåtar samt för uppehållande af ordningen på fiskeplatser.
20 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Antalet beväringsmän, som inställt sig till vapenöfning vid flottan, utgjorde
1902:
| Vid Karlskrona station | Vid Stockholms station | Tillsammans |
Till fästningsvall inskrift^ (22 dagars repetitionsöfning |
|
|
|
för 1901 åra klass, som vapcnöfvats vid Vaxholms |
| 367 | 367 |
Till annan särskild tjänst än fästningstjänst eller sär- |
|
|
|
skild befattning inskrifna (första tjänstgöring eller | 491 | 327 | 818 |
Summa beväringsmän | 491 | 694 | 1,185 |
Af ofvanstående antal öfvades:
ombord å fartyg, tillhörande kusteskadern........ 387
» » * » stockholmseskadern...... 179
» » öfriga fartyg................ 42
å sjöfästningarna................... 367
i land å flottans stationer............... 174
Summa vapenöfvade 1,149
Af tillstädeskomna afgingo:
antal enligt § 108 inskrifningsförordningen hemförlofvade 18
antal af annan anledning hemförlofvade......... 18
Summa vapenöfvade och hemförlofvade 1,185.
I sjökrigshögskolan, där l:a arbetsåret i allmänna kursen pågår sedan den
l:a sistlidna oktober, utgör antalet elever 19, däraf 4 från kustartilleriet.
Vid början af läsåret 1901—1902 utgjorde antalet kadetter vid sjökrigsskolan
88, af hvilka under hösten 1902 efter aflagd officersexamen 9 utnämndes
till underlöjtnanter vid Kungl. flottan, och utgör antalet elever nu 128,
däraf 8 å kustartillerilinjen.
Vid exercisskolan i Karlskrona hafva 837 man (däraf i befäls- och reservbefälsklasserna
26) och vid exercisskolan i Stockholm 526 man erhållit undervisning.
Vid signalskolan, förlagd i Karlskrona, hafva under året 223 man erhållit
undervisning.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 21
I underbefälsskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 17 reservofficersaspiranter
och 206 man och vid Stockholms stations underbefälsskola
hafva undervisats 35 man.
Vid minskolan i Karlskrona hafva 1 reservofficer, 3 reservofficersaspiranter
och 48 man samt vid minskolan i Stockholm 2 officerare från kustartilleriet
samt 45 man åtnjutit undervisning.
Under år 1902 hafva nedannämnde, genom Marinförvaltningen kontraherade Fartygs-, hus
arbeten blifvit levererade:
pansarbåten Äran, af Lindholmens verkstads aktiebolag och Motala verkstads
nya aktiebolag;
pansarbåten Vasa, af Bergsunds mekaniska verkstadsaktiebolag;
jagaren Mode, af firman Yarrow & C:o L:d i London;
ett ballongfartyg, af Lindholmens verkstads aktiebolag;
en drakballong med apparater för dess fyllande och handterande, af ballongfabriken
A. Kiedinger i Augsburg;
dynamomaskiner med fotogenmotorer till ballongfartyget, af J. V. Svensons
auto mobilfabrik;
elektrisk materiel till ballongfartyget, af Boye & Thoresens elektriska aktiebolag; -
och andra
byggnader.
minkabelbåtarna G. E. N:r 1 och G. E. N:r 2, af Motala verkstads nya
aktiebolag;
en luftkompressionspump till jagaren Mode, af Berliner MachinenbauActien-Gesellschaft;
pansar
till torn för pansarbåten Svea, af Charles Cammell & C:o, L:d,
Sheffield.
Genom Marinförvaltningens försorg hafva kontrakt afslutats om leverans
för flottans behof af följande ej levererade arbeten:
torpedbåtarna N:r 83 och 85, med Motala verkstads nya aktiebolag;
torpedbåtarna Orion och Sirius, med Bergsunds mekaniska verkstads
aktiebolag;
torpedbåten Kapella, med Lindholmens verkstads aktiebolag;
pansarkryssaren Fylgia, med Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag;
ändring af pansarbåten Tirfing, med d:o.
De viktigare eller mera omfattande arbeten, som under år 1902 utförts vid
flottans stationer utöfver de arbeten, som äro att hänföra till materielens reparation,
underhåll och klargöring för expedition, äro följande:
Karlskrona station:
Nybyggnaden af torpedbåtarna Virgo och Mira samt sex ångslupar för
pansarbåtarna Äran, Vasa och Tapperheten har nfslutats.
22 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Ändring af pansarbåten Thule för dess försättande i fullt tidsenligt skick
pågår.
Ändring af pansarbåten Thordön pågår och 4 nya ångpannor för fartyget
hafva tillverkats.
För nya dockan hafva portar blifvit uppsätta, pumpgrop sprängd och
murad och pumpar däri insatta.
Byggandet af en mobiliseringskaj har påbörjats.
Korvetten Norrköping har ändrats till kasernfartyg för skeppsgossar samt
logementsfartygen Stockholm och Vanadis apterats för värnpliktiges inkvartering
vintertid.
Stockholms station:
Pansarbåten Folkes ändring har pågått.
Kompletteringsarbeten å pansarbåten Dristigheten hafva utförts.
Torpedbåten N:r 61 och stångtorpedbåten N:r 151 äro under ändring till
bevakningsbåtar.
Torpedbåtarnes N:r 79 och 81 byggnad har pågått och i det närmaste
afslutats.
Nybyggnaden af en ångslup för minfartyget Gunhild har afslutats.
En mintransportpråm har ändrats till handkranpråm.
Hand-, botten- och flytminor hafva tillverkats samt 13 st. roddbåtar nybyggts
för fasta minförsvaret.
Elektrisk belysning har anordnats i verkstäderna å Galérvarfvet.
Artillerimate- För Kungl. flottans och kustartilleriets räkning har under år 1902 från
”er’ torpeder" diverse tillverkare inom landet emottagits:
“■ m- artilleribestyckningen till 3 st. l:a kl. pansarbåtar samt till åtskilliga tor
pedbåtar;
därjämte en del kanoner för kustbefästningarna;
ammunition seffekter till fyllande af erforderliga förråd för fartygen och
kustbefästningarna.
För fasta minförsvaret har blifvit anskaffadt diverse minmateriel, skärgårdstelefon-,
handmine- och tillfällig sprängningsmateriel, elektriska kablar, bomullskrut,
inventarier för minstationer samt 5 et. ångslupar för minpositioner, hvarjämte
en del ändringsarbeten företagits med i förråd varande äldre minor.
Vidare hafva anskaffats en del torpeder med tillbehör, torpedtuber för pansarbåtarna
Vasa och Äran samt torpedbåtarna Virgo och Mira samt material
för 8 fullständiga stationer för gnisttelegrafering.
Kustartilleriets Kustartilleriet, hvars organisation tog sin början den 1 januari 1902, utgöres
organisation. v;d 190g års början ftf.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
Vaxholms kustartilleriregemente, bestående af: 5 artillerikompanier,
1 minörkompani och
1 yrkeskompani samt
Karlskrona kustartilleriregemente, bestående af: 5 artillerikompanier,
1 minörkompani samt
1 yrkeskompani
Summa 14 kompanier.
Älfsborgs kustartilleridetachement, tillhörande Karlskrona kustartilleriregemente
och afsedt till bemanning å kustbefästningarna vid Göteborg, har börjat
uppsättas och förlagts å Nya varfvet och Alfsborg.
För kustartilleriet i sin helhet har en skjutskola varit anordnad under en Kustartilleriets
tid af 48 dagar med förläggning under förra delen i Vaxholms och Oskär
Fredriksborgs fästning och under senare delen i Karlskrona fästning. verk.
Vid hvardera regementet har anordnats officers- och underofficersöfningar
under omkring 75 dagar, förberedande mineringsöfningar under 76 dagar, mineringsöfningar
å minposition under 75 dagar samt regementsöfningar under 40
dagar.
Vid Vaxholms kustartilleriregemente hafva beväringsöfningar ägt rum under
22 dagar.
Antalet beväringsmän, som inställt sig till denna vapenöfning, utgjorde
367 man, hvaraf 365 till vapentjänst och 2 till särskild befattning inskrifna.
Af tillstädeskomna hemförlofvades på grund af föreskrifterna i inskrifningsförordningen
§ 107 1 man och § 108 2 man.
Karlskrona kustartilleriregemente har tillsammans med Karlskrona grenadjärregemente
tvenne gånger deltagit i öfningar i Karlskrona fästnings försvar
och bevakning, hvarvid flottan den ena gången äfven deltog.
Under år 1902 hafva antagits 5 officersaspiranter, hvaraf 4 sedermera antagits
till officersvolontärer. Vid Karlskrona kustartilleriregementes mineringsöfningar
har en reservofficer fullgjort repetitionsöfning och hafva 2 reservofficersaspiranter
utbildats.
Under det med den sista september 1902 tilländalupna undervisnings- och
öfningsår undervisades vid kustartilleriets skolor:
vid Vaxholms kustartilleriregemente: i rekrytskolan 234 man, i förberedande
korpralskolan 18 man och i underofficersskolans allmänna klass 23 man; samt
vid Karlskrona kustartilleriregemente: i rekrytskolan 174 man, i förberedande
korpralsskolan 41 man och i underofficersskolans allmänna klass
18 man.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Under år 1902 hafva sjömätningsarbeten blifvit utförda:
vid Gäfleborgs läns kust och skärgård, där desamma dels från sistlidna års
slutpunkter vid Stensudde, norr om Hornslandet, fortsatts nordvart hän till
Strömskaten (Ströms bruk) och holmarna utanför denna udde, dels ägt rum till
sjöss, tillsammans omfattande en areal af 0,55 kvadratnymil i skalan 1 : 20,000
och 2,53 kvadratnymil i skalan 1 : 50,000;
vid Västerbottens läns kust och skärgård, där desamma dels från sistlidet
års slutpunkter å Rönnskär och Buskö fortsatts sydvart hän till udden Tomsvarten,
dels ägt rum till sjöss, tillsammans omfattande en areal af 0,51 kvadratnymil
i skalan 1:20,000 och 0,81 kvadratnymil i skalan 1:50,000; samt
vid Västerbottens läns kust och skärgård i norra Kvarken, där desamma
med början 3 minuter norr om Holmöarne fortgått sydvart hän till Våtören,
Hällören m. fl. holmar i Säfvarfjärden samt å Bådagrunden vid Holmön, omfattande
en areal af 0,95 kvadratnymil i skalan 1:20,000.
I sammanhang med dessa mätningar hafva 2:a gradens triangelmätningar
ägt rum a kusten omkring Stocka och Jättendal samt särdeles omfattande dylika
vid Norra Kvarken.
Nettobehållningen af försålda kartor utgjorde 19,806 kronor 50 öre.
Följande förändringar och nyanskaffningar hafva utförts under år 1902:
Ett nytt ångfyrskepp, afsedt för östra Finngrundet, är under byggnad.
En acetylengasboj är anskaffad och utlagd vid Trädgårdsgrundet i Kalmar
sund.
Två st. nya klockbojar äro anskaffade, hvaraf den ena utlagts vid grundet
Klotet på södra kusten af Blekinge och den andra afsedd att förläggas vid
Södergryndan utanför Sandhamn.
51 st. mindre bojar äro anskaffade och utlagda uti de nyuppränsade inomskärslederna
å Bohuslänska kusten.
25 st. nya mindre prickar hafva tillkommit, under det att 30 st. indragits.
Klådesholmens och Hättans lotsplatser hafva indragits och därvarande personal
förflyttats till Marstrands lotsplats.
Rösö tillfälliga lotsplats har indragits.
Tre för sjöfarten hinderliga fartygsvrak hafva blifvit undanröjda.
Följande arbeten vid fyrplatser äro utförda år 1902:
I sammanhang med uppförande af en ny fyr på Limon och ändring af
Bönans fyr, hvilka arbeten utförts af Gäfle stad, har Eggegrunds fyr begränsats
och försetts med luxljus samt Edsköklubbs fyr flyttats till Skräddarhällan.
Pa skåret Tjärfven utanför Söderarm är stommen till en ny inseglingsfyr
uppförd.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 25
För belysning af södra farleden till Oskarshamn är Grimskallens fyr flyttad
till fastlandet och en ny fyr utan ständig bevakning därstädes uppförd.
Vid Grönskärs fyr äro anordningar vidtagna för det fasta fyrljusets ändring
till intermittent sken samt för fyrskenets begränsning i farleden väster om Almagrundets
fyrskepp. Tidpunkten för ändringens genomförande är beroende på
undersökningar, som skola utföras instundande vår.
Husums och Vikstens fyrar samt Landsorts nedre fyr hafva erhållit förändrade
begränsningar. Grönskärs, Godnatts och Sandhammarens fyrar hafva
försetts med luxljus.
Fyrbelysningen i leden Femörehufvud—Arko är indragen och i stället för
fyrhusen på Alen och Logen äro dagmärken därstädes uppsatta.
Vid Draghällan är en mistklocka uppsatt och vid Landsort är mistkanonen
ersatt med eu knallsignalapparat.
Vid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1901—1902 varit inskrifna: Navigationsi
navigationsafdelningen 459 elever, af hvilka 226 utexaminerats såsom styrmän 8kolornaoch
136 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen 235 elever, af hvilka
121 aflagt maskinistexamen och 85 öfvermaskinistexamen. Antalet af dem, som,
utan att såsom elever hafva tillhört skolorna, åtnjutit undervisning därstädes, har
utgjort 94, af hvilka 12 aflagt styrmans-, 6 sjökaptens-, 16 maskinist- och 3
öfvermaskinistexamen. Dessutom hafva 45 elever och 57 privatister aflagt godkänd
examen i ångmaskinlära.
Antalet af de under byråns tillsyn lydande särskilda observationsstationer Nautisk meteutgöres
för närvarande af 20 stationer för fullständigare meteorologiska observa- orol°g^ka bytioner,
24 stationer för endast nederbördsmätning, 16 stationer för hydrografiska
iakttagelser, af hvilka stationer 10 äro fyrfartyg, 8 stationer för vattenhöjdmätning
medelst registerande apparater, 5 stationer för vattenhöjdmätning medelst
observationer å peglar samt 6 dylika stationer inom Mälaren.
Meteorologiska observationsjournaler, förda på fartyg å aflägsnare farvatten,
hafva inlämnats från ett örlogsfartyg och ett handelsfartyg. Sedan erforderliga
utdrag af dessa journaler blifvit verkställda, komma de att afsändas till meteorologiska
institutet i Utrecht.
Byråns bok- och kartsamlingar hafva blifvit på vanligt sått förökade.
Enligt från Kung! Maj:ts vederbörande befallningshafvande inkomna upp- Vakansaättning
gifter utgjorde samtliga intill den 1 november 1902 vakanssatta nummer af luom^|a“an“''
båtsmanshållet 5,375; och utgjorde den återstående effektiva styrkan af båtsmän
samma dag 312 man.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 4
Riksdaffg-Uerättelsen.
26 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Utfärdade författningar.
Kommittéer
m. m.
Under år 1902 hafva på chefens för Sjöförsvarsdepartementet föredragning
följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: den 21 februari: kungörelse
angående antagning och utbildning af officersaspiranter vid kustartilleriet; den
21 mars: kungörelse angående aflönings- m. fl. förmåner åt personal vid lotsoch
fyrinrättningarna under tjänstgöring vid flottan; den 25 april: stadga för
sjökrigsskolan; den 30 maj: reglemente för sjökrigshögskolan; samma dag:
undervisningsstadga för sjökrigshögskolan; samma dag: kungörelse angående
signaler för tillkallande af lots; den 6 juni: kungörelse om ändrad lydelse af
§§ 2 och 4, § 5 mom. 1 samt § 6 i förnyade nådiga kungörelsen den 8 juni
1900 angående antagning af manskap vid flottans sjömanskår genom kontrakt;
samma dag: kungörelse om ändrad lydelse af §§ 2 och 4 i nådiga kungörelsen
den 5 december 1901 angående antagning af manskap vid kustartilleriet genom
kontrakt samt formulär 2 vid samma kungörelse; samma dag: kungörelse om
ändring i bilagorna A. D. och E. till nådiga kungörelsen den 15 februari 1901
angående antagning af extra kadetter och dessas utbildning för inträde i sjökrigsskolan;
den 21 juni: kungörelse angående förändrad lydelse af § 4 i nådiga
kungörelsen angående vissa föreskrifter rörande fiskeriförhållandena i de till
Sverige och Danmark gränsande farvatten den 10 november 1899; den 27 juni:
kungörelse angående utbildning och pensionering af reservbefäl för flottan; den 28
november: instruktion för marinöfverläkaren; samma dag: kungörelse angående tillsättning
af vissa läkaretjänster vid flottan och kustartilleriet; samma dag: förordning
angående anställning och pensionering af läkare vid marinläkarekåren i flottans
reserv; samma dag: kungörelse angående ändring i § 4 i nådiga instruktionen
den 8 december 1899 för dem, som blifva förordnade att förrätta generalmönstring
med sjömans- och skeppsgossekårerna samt Karlskrona artillerikår; den 31 december:
kungörelse med vissa föreskrifter angående skeppsmätning.
I afseende å kommittéer, som af Kung!. Maj:t, på föredragning af chefen
för Sjöförsvarsdepartementet, blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit, på grund af Kung], Maj:ts bemyndigande, af nämnde chef inkallade, är
följande att meddela:
l:o) Kommission för afgifvande af förslag i vissa frågor rörande minväsendet
tillsattes den 24 januari 1896. (Kommissionens ledamöter åtnjuta ingen
annan ersättning än rese- och traktamentsersättning för verkställande af erforderliga
arbeten utom Stockholms stationsområde.)
2:o) Beträffande en den 10 februari 1899 tillsatt kommitté för utredning
af vissa frågor rörande flottans station i Stockholm, hvilken kommitté den 31
augusti 1900 afgifvit betänkande och förslag i fråga om första delen af uppdraget
eller åvägabringande af utredning och uppgörande af förslag till nytt
etablissemang för flottans härvarande station, har Kungl. Maj:t genom nådigt
bref den 21 september 1900 förklarat, att med fullgörande af det kommittén
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 27
i öfrigt lämnade uppdrag, nämligen att verkställa utredning och inkomma med
förslag om beredande af medel för det nya etablissemanget äfvensom för anordningar
till underlättande af mobilisering af flottans till Karlskrona station
hörande fartyg genom försäljning af Skepps- och Kastellholmarne samt Galérvarfvet,
skall tills vidare anstå; hvarjämte chefen för Sjöförsvarsdepartementet
bemyndigades att i ärendet tillkalla sakkunniga. Den 13 maj 1902 uppdrog,
på grund häraf, departementchefen åt generallotsdirektören D. U. W. Linder,
kommendören C. O. Olsen och byggmästaren vid flottans station i Stockholm
G. A. Ingelman att verkställa utredning, huruvida någon minskning i det af
kommitterade afgifna förslag under vissa förutsättningar kunde göras; och afgåfvo
dessa personer sitt yttrande den 30 september 1902.
3:o) Sedan Kung!. Maj:t den 5 juli 1901 bemyndigat chefen för Sjöförsvarsdepartementet
att för utarbetande inom nämnda departement af förslag
till reglementariska föreskrifter för kustartilleriet samt till de bestämmelser i
(ifrigt, som vore erforderliga för genomförande af kustartilleriets organisation
och kustbefästningarnes fullständiga öfverflyttning till Sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunnige personer, utsåg departementschefen dåvarande
öfversten och chefen för Karlskrona artillerikår A. F. Centervall, öfversten och
chefen för Vaxholms artillerikår C. O. Sylvander, kommendörkaptenen af l:a
graden O. L. Beckman, kommendörkaptenen af 2:a graden W. Dyrssen och
kaptenen H. W. M. von Krusenstierna att såsom sakkunniga deltaga i utarbetandet
af förslag till omförmälda föreskrifter och bestämmelser. Till följd af
kaptenen von Krusenstiernas sjökommendering har under oktober månad kaptenen
Friherre U. C. K:son Sparre inträdt såsom ledamot bland de sakkunnige.
De sakkunnige sammanträdde första gången den 22 juli 1901 och hafva
deras arbeten sedermera utan afbrott fortgått samt ännu ej afslutats.
4:o) Kommitté, tillsatt genom nådigt bref den 31 januari 1902 för utredning
rörande omorganisation af flottans civilstat m. m. Kommittén, som bestod
af följande ledamöter: kommendören O. Lindbom (ordf.), kommendören
T. C. A. Sandström, amiralitetsrådet J. E. Dahlin, sekreteraren G. E. Didring
och t. f. regementsintendenten I. Neuendorff, sammanträdde första gången
den 17 februari 1902 och afgaf sitt betänkande den 27 augusti 1902.
5:o) Genom Kungl. brefvet den 17 oktober 1902 uppdrogs åt chefen för
Sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunnige, förutom sekreterare,
för att i enlighet med de närmare föreskrifter, som departementschefen
ägde meddela, inom departementet biträda vid en revision af gällande skeppsmätningsförfattningar.
Med anledning häraf utsågos kommerserådet E. A. Giinther, kaptenen
G. O. Wallenberg och skeppsmätaren C. J. A. Isakson att, med auditören
L. K. V. Sandberg såsom sekreterare, utföra ifrågavarande uppdrag.
28 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
De sakkunnige hafva afgifvit förslag rörande vissa föreskrifter angående
skeppsmätning, hvilket förslag, efter vederbörandes hörande, föranledt utfärdande
af författning i ämnet. De sakkunnige äro sysselsatta med utarbetande
af åtskilliga förslag rörande skeppsmätning, hvilket arbete ännu pågår.
Kommunal- Kungl. Maj:t har den 9 maj 1902 utfärdat lag angående ändrad lydelse af
pSMandet §§ 16 och 75 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Ändradbenäm- Kungl. Maj:t har den 26 september 1902 förordnat, att Nöbbelöfs socken
nmg & Nobbe-ocj1 församling i Onsjö härad af Malmöhus län skall från och med ingången af
lots socken och ö J ö G
församling, år 1903 erhålla benämningen Kells—Nöbbelöfs socken och församling.
Tillämpning &
vissa områden
på landet af
ordningsstadgan
m. fl.
stadgar.
Kungl. Maj:t har förordnat:
att ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer
samt hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad, skola tillämpas inom
det s. k. Bruksområdet vid Åtvidaberg i Östergötlands län samt å ett ytterligare
område vid Oxelösunds municipalsamhälle i Södermanlands län;
att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola tillämpas inom
Lilla Edet af Fuxerna socken i Ålfsborgs län;
att ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter
rörande stad skola tillämpas inom Nya Hagalunds municipalsamhälle
inom Stockholms län, å visst utvidgadt område vid Fjällbacka municipalsamhälle
i Göteborgs och Bohus län samt inom ytterligare ett område af Bjufs
socken i Malmöhus län;
att ordningsstadgan för rikets städer skall med vissa undantag gälla för
Djursholms köping i Stockholms län;
att 13 § i ordningsstadgan för rikets städer skall tillämpas å vissa delar af
Agnetorps och Baltaks socknar i Skaraborgs län;
att byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola tillämpas inom
visst ytterligare område vid Hästveda järnvägsstation i Kristianstads län, å visst
område af Orsa kyrkoby i Kopparbergs lån samt inom strandlägenheten Fjällbacka
i Göteborgs och Bohus län;
att byggnadsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket, i
hvad den afser stad, skola tillämpas inom visst område af hemmanet l7/s mantal
Stockby n:r 1 i Danderyds socken och Stockholms län, benämndt Stocksunds
villastad; samt
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
att hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola tillämpas å Hogenäs
Näs fiskeläge och å visst område inom Skee socken af Göteborgs och Bohus län.
Kungl. Maj:t har under år 1902 fastställt förnyade regleringsplaner för Regleringsstäderna
Västerås och Halmstad, regleringsplaner för Töreboda, Sjöbo, Grebbe- planer''
stads, Skurups, Nordmalings och Sofielundshusens municipalsamhällen samt förändrad
och utvidgad regleringsplan för Klippans municipalsamhälle.
Kungl. Maj:t har den 9 juni 1902 förordnat, att den i 10 § af lagen an- Riksförsäkgående
ersättning för skada i följd af olycksfall i arbete den 5 juli 1901 om- rmgsanstalten.
förmälda Riksförsäkringsanstalt skall inrättas och den 1 september 1902 träda i
verksamhet.
Därefter har Kungl. Maj:t dels den 31 oktober 1902 förordnat, att uppbörd
af de utaf Riksförsäkringsanstalten bestämda afgifter och belopp, som för förvärfvande
af lifränta erläggas, samt utbetalning af de utaf Riksförsäkringsanstalten
beslutade lifräntor och andra skadeersättningar skall åligga Postsparbanken,
äfvensom meddelat vissa i anledning af Postsparbankens handhafvande
af omförmälda göromål erforderliga bestämmelser, dels den 19 december 1902
fastställt instruktion för Riksförsäkringsanstalten, dels ock den 31 i sistnämnda
månad utfärdat kungörelse med närmare bestämmelser rörande sådan anmälan,
som omförmäles i 12 § af förenämnda lag af den 5 juli 1901.
Sedan Riksförsäkringsanstalten, jämlikt först nämnda nådiga beslut, den 1
september 1902 trädt i verksamhet, har under den återstående delen af året
inom anstalten uppgjorts tariffer för kollektiv olycksfallsförsäkring enligt lagen
den 5 juli 1901, upprättats allmänna försäkringsvillkor samt beräknats lifräntors
kapitalvärde, hvarjämte arbetet på anstaltens inre och yttre organisation fortgått.
I sistnämnda afseende må nämnas, att ombud för Riksförsäkringsanstalten i de
särskilda orterna utsetts till ett antal af 265, och att anstalten genom utsändande
af aftryck af lagen den 5 juli 1901 och cirkulärskrifvelser sökt fästa
vederbörande arbetsgifvares uppmärksamhet å lagens bestämmelser samt om
det tillfälle, som beredts arbetsgifvare att genom försäkring i Riksförsäkringsanstalten
befria sig från dem enligt lagen åliggande ersättningsskyldighet.
Sedan sistlidna års Riksdag beslutat att till arbetareförsäkringsfonden i riksstaten
för år 1903 afsätta 1,400,000 kronor, har Kungl. Maj:t den 27 juni 1902
förordna!, att dessa medel skola af Statskontoret förvaltas på sätt i nådiga
brefvet den 15 november 1895 föreskrifvits i afseende å de af Riksdagen för år
1896 afsätta medel för enahanda ändamål.
Arbetare
^försäkrings
fonden.
Kungl. Makt har den 6 juni 1902 utfärdat dels lag om fosterbarns vård, Lag om foster
°
J '' ...... ...... barns v&rd
dels kungörelse angående fastställande af formulär till liggare enligt 13 §
in. m.
30 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
nämnda lag, dels förordning angående undantag beträffande allmänna barnhusinrättningen
i Stockholm från tillämpning af samma lag, dels ock kungörelse
angående ändring af § 8 i nådiga instruktionen för läkare, som äro för hälsooch
sjukvården inom visst område anställda, äfvensom för andra, som utöfva
läkarekonsten, den 31 oktober 1890.
Extra provin- Under 1902 hafva af statsmedel beviljats bidrag till aflönande af extra
Mall åkare, provinsialläkare i Arvidsjaurs, Arjepluogs, Bygdeå, Tärna, Bjerkc härads,
Ludgo m. fl. socknars, Indalslidens, Hammerdals, Edefors, Orusts västra härads
och Kungshamns distrikt.
Nya apotek. Kung! Maj:t har under 1902 medgifvit, att nya själfständiga apotek må
inrättas: i Degerfors kyrkoby, Elfkarleö, Jockmocks kyrkoby och Hainmerdal
samt 2 apotek i Stockholm; hvarjämte Kung!. Maj:t, vid meddelande af tillstånd
till inrättande af ett medikamentsförråd vid Rimbo järnvägsstation, tillika
föreskrifvit, att samma medikamentsförråd skall efter utgången af år 1912 förändras
till ett själfständigt apotek.
Hospitalsvii- Af de vid rikets hospital och asyler under år 1902 utförda arbeten märkas
sender. fö]jande.
Vid Nyköpings hospital har om- och tillbyggnaden af den s. k. norra paviljongen
blifvit fullbordad, afsynad och godkänd samt byggnaden tagen i bruk.
Vid Restad har administrationshuset förts under tak och inredningsarbetet
påbörjats. Samtliga paviljongerna för den manliga afdelningen äfvensom ekonomibyggnaden
hafva likaledes förts under tak, samt grunderna blifvit lagda
och socklarna safta till öfverläkarebostaden, bageribyggnaden, byggnaden för
yttre betjäning äfvensom paviljongerna VI och VII inom kvinnoafdelningen;
och har å dessa byggnader en del af murningsarbetet påbörjats. Dessutom har
största delen af terrasseringsarbetena blifvit fullbordad.
Vid Växjö hospital hafva förarbeten utförts, för utbjudande på entreprenad
af arbetet å den beslutade nya ångpannebyggnaden m. m.
För Göteborgs hospital har kontrakt afslutats rörande detta hospitals omoch
tillbyggnad; och har ifrågavarande arbete därefter så långt framskridit, att
de båda enkelrumsflyglarna jämte ångpanne- och elektricitetsbyggnaden äro
förda under tak, varmkanalerna inom de nuvarande mans- och kvinnoafdelniugarna
färdigmurade och matsalarna till hälften färdiga. Vatten- och afloppsledningsarbetet
är utbjudet på entreprenad.
För Kristinehamns hospitals utvidgning för mottagande af ytterligare 400
patienter har fullständigt förslag blifvit uppgjordt.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 31
Vid Uppsala asyl har sista slutbesiktningen å samtliga byggnaderna ägt
rum, sedan de förut gjorda anmärkningarna, afseende under ansvarstiden yppade
bristfälligheter å byggnaderna, blifvit af entreprenörens löftesmän afhjftlpta.
Vid 1902 års ingång uppgick antalet barnmorskor i hela riket till 2,793. Antalet barnmorskor.
Enligt af Medicinalstyrelsen år 1902 till Kungl. Maj:t afgifven berättelse Skyddskoppangående
skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem, som under ymPningenår
1901 med framgång vaccinerats, 106,283. Samma år hafva 161 revaccinationer
anmälts.
Under hela år 1902 har karantänsinrättningen på Känsö utanför Göteborg Känsö karau
varit
öppen och tillika varit afsedd till observationsanstalt. tans-och ob
i
a servationsan
Till
Känsö hafva under året för observation anländt 2 fartyg, båda från 6talt.
ort, som varit förklarad smittad af pest. A båda fartygen, hvilka voro destinerade
till svensk hamn, befanns hälsotillståndet godt, hvarför icke någon karantänsåtgärd
erfordrades.
Kungl. Maj:t har genom den 24 januari 1902 utfärdad kungörelse fastställt Införsel af vaändrad
lydelse af 5 § i nådiga kungörelsen angående införsel af varor, som r0^;g0“ä^angIll‘
kunna misstänkas medföra kolerasmitta, den 3 november 1899. medföra
kolerasmitta.
Kung! Maj:t har den 7 februari 1902 utfärdat kungörelse angående ändring Nådiga ordi
§ 1 i förnyade nådiga ordningen för sjukgymnasters och sjukgymnastiska institutets
verksamhet den 13 juli 1887. nasters och
sjukgymnastiska
institutets
verksamhet.
Järnvägspostbefordran har anordnats å statsbanelinjerna Gellivare—Riks- Jiimvägspostgränsen
och Niemisel—Morjärv samt å de enskilda järnvägslinjerna Borås—Alf- befordranvesta,
Gärsnäs—Sankt Olof, Göringen—Dalfors, Klafreström—Asheda, Linköping—Kisa—Vimmerby,
Ludvika—Nyhammar, Mönsterås—Sandbäckshult och
Roma—Slite.
Under år 1902 har postkontor inrättats i Tierp, hvaremot postkontoret i Fasta poatanGysinge
indragits. Antalet dylika postanstalter utgjorde sålunda vid 1902 års stalterslut
detsamma som vid utgången af år 1901, eller 191.
Efter indragning af en del äldre och inrättande af nya poststationer uppgick
vid 1902 års slut hela antalet fasta postanstalter till 2,819, eller 72 flera
än vid 1901 års utgång.
32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Antal postförsändelser.
Nya utgiftsstater
samt
aflöningsreglemente.
Ny instruktion
för Generalpoststyrelsen.
Frankeringsfrihet
för vissa
tjänstebrefkort.
Ny instruktion
för poststation^
^ståndare.
Medelsredovisningen
vid
postkontoren.
Utväxling af
postanvisningar
med
Liberia.
Aftal angående
vinterpostförbindelsen
mellan
Sverige
och Kyssland.
Nya posthuset
i Stockholm.
Under år 1901, det senaste år, för hvilket fullständiga statistiska uppgifter
föreligga, hafva, enligt anställda beräkningar, inom riket blifvit behandlade
301,647,167 postförsändelser af alla slag, hvilket antal vid jämförelse med nästföregående
år utvisar en tillökning af 10.2 procent.
Särskilt har beräknats, att på grund af abonnemang blifvit genom postverket
fortskaffade 159,677,348 nummerexemplar tidningar och tidskrifter, hvilket
utvisar en tillökning af 6.1 procent.
Kungl. Maj:t har den 6 juni 1902 fastställt nya utgiftsstater för postverket
att tillämpas från och med den 1 januari 1903.
Den 9 juni 1902 har Kungl. Maj:t jämväl fastställt aflöningsreglemente för
tjänstemän och betjänte vid postverket.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1902 utfärdat ny instruktion för Generalpoststyrelsen.
Vidare har Kungl. Maj:t den 13 juni 1902 meddelat nådiga bestämmelser
angående frankeringsfrihet för tjänstebrefkort med order om krigstjänstgöring
m. m.
Den 14 maj 1902 har af Generalpoststyrelsen utfärdats ny instruktion för
föreståndare för poststationer af första och andra klass.
Generalpoststyrelsen har den 22 december 1902 utfärdat vissa förändrade
bestämmelser i afseende å medelsredovisningen vid postkontoren i riket.
Under år 1902 har anordnats utväxling af postanvisningar mellan Sverige
och Liberia.
Ett i afsikt att förbättra vinterpostförbindelserna mellan Sverige och Ryssland
(däri inbegripet Finland) träffadt aftal mellan cheferna för vederbörande
postverk har af de båda ländernas regeringar, medelst utväxling i St. Petersburg
den || februari 1902 af ministeriella deklarationer, blifvit godkändt.
Under år 1902 har det under uppförande varande nya posthuset i Stockholm
till det yttre och i väsentlig mån äfven till det inre nått sin fullbordan.
stats telegraf- Inom statstelegrafnätet, som vid 1901 års slut omfattade 9,589 kilometer
natet stolplinjer och 28,663 kilometer trådledningar, hafva genom de under år 1902
utförda arbeten tillkommit omkring 50 kilometer linjer och omkring 450 kilo
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 33
meter trådledningar, så att telegrafnätet vid 1902 års slut upptog i linjer och
kablar omkring 9,640 kilometer samt i ledningar omkring 29,100 kilometer.
På grund af erhållet nådigt bemyndigande har telegrafstationen i Gunnebo Indragen teleindragits.
gradation
För såväl inländsk som utländsk telegramtrafik har öppnats en signal- Ny signalstation
i Helsingborg, hvilken står i förbindelse med telegrafstationen därstädes. Btatl0n''
Vid telegrafstationerna å 23 orter inom riket har anordnats expedition för Anordnande af
utväxling af telegram på svenska språket till och från orter i Sverige, Norge
och Danmark, hvaremot dylik expedition upphört vid 15 telefonstationer. telefonstatio
ner.
För befordran af telegram, affattade på svenska språket, till stationer i TelegraminSverige,
Norge och Danmark hafva telegraminlämningsställen öppnats på 2
platser.
I förbindelse med telegrafnätet hafva blifvit satta 20 järnvägsstationer för Järnvägsstakorrespondens
inom riket samt med Norge och Danmark och 40 för allmän teie_
internationell korrespondens. Därjämte hafva 16 järnvägstelegrafstationer, som grafuätet.
förut varit öppna allenast för skandinavisk korrespondens, upplåtits jämväl för
internationell telegramväxling. En järnvägstelegrafstation har under år 1902
indragits.
Statstelegrafstationerna i riket med inberäkning af 7 rikstelefonstationer Antalet tele-.
utgjorde vid 1902 års utgång 181; och voro då med dem förbundna 589 tele- grafa“;k8ltter 1
fonstationer för befordran af telegram på svenska språket till och från orter i
Sverige, Norge och Danmark, 1,390 järnvägstelegrafstationer samt 2 på bekostnad
af enskilda personer anordnade telegrafiska förbindelser, så att hela antalet
af rikets i förbindelse med hvarandra stående telegrafanstalter vid slutet
af samma år uppgick till 2,162.
Under år 1901, det senaste, för hvilket fullständig statistik är upprättad, Telegramväxhafva
befordsats 2,579,437 taxerade telegram, däraf 1,293,912 inländska, 912,654 °
till eller från utlandet samt 372,871 transiterande telegram.
Rikstelefonnätet, som vid 1901 års slut omfattade 12,590 kilometer stolp- Statens telefon
linjer samt 51,681 kilometer dubbeltrådiga och 1,546 kilometer enkeltrådiga för- forblndel8er •
bindelseledningar, har genom de under år 1902 utförda byggnadsarbeten ökats
med, förutom abonnentlinjer och abonnentledningar, omkring 1,600 kilometer
stolplinjer och omkring 7,100 kilometer dubbeltrådiga förbindelseledningar samt
Bih. till Riktd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 A/d. 5
Biksdags-Berättelsen.
34 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
genom rasering eller ombyggnad minskats med omkring 100 kilometer enkeltrådiga
förbindelseledningar, så att rikstelefonnätet vid 1902 års utgång omfattade
i linjer omkring 14,200 kilometer samt i förbindelseledningar omkring
60,240 kilometer, däraf enkeltrådiga omkring 1,440 kilometer och dubbeltrådiga
omkring 58,800 kilometer.
Inköpta tele- Under år 1902 hafva för statens räkning inköpts de enskilda telefonnäten å
fonnat. Gottland samt i Fryksdalen, Håkansö och Hybo.
Telefonap- Antalet af de i telegrafverkets telefonnät uppsatta telefonapparater har
parater. unt|er år 1902 ökats med omkring 5,000; och utgjorde sammanlagda antalet
af nämnda apparater vid årets slut omkring 61,000.
Ny telefonför- Från Kiruna har öfver riksgränsen till Narvik framdragits en dubbeltrådig
binNorgemed förbindelseledning för samtidig telegrafering och telefonering, hvarigenom en
ny trafikled till Norge vunnits.
Nya telefon- De telefonförbindelseledningar, för hvilkas utförande 1899 års Riksdag anförbmdelseled-gjQgjt
medel, hafva under år 1902 i allt väsentligt blifvit fullbordade. Då bland
dessa ingå de betydelsefulla förbindelseledningarna af 4.5 millimeters koppartråd
Stockholm—Luleå, Stockholm—Sundsvall och Sundsvall—norska gränsen, har
härigenom dels telefonkorrespondensen mellan från hvarandra mycket aflägsna
orter inom riket blifvit möjliggjord och dels en ny telefonförbindelse med Norge
erhållits.
Central- och Antalet central- och växelstationer har under år 1902 ökats med 44; och
vaxelstationei. utgjorde hela antalet dylika stationer vid årets utgång 1,174.
Växlade tele- Under år 1901, det senaste, för hvilket fullständig statistik blifvit upp
fonsamtal.
rattad, har antalet telefonexpeditioner uppgått till 155,058,293, däraf 738,553 utgjorts
af telefonerade telegram och återstoden af samtal.
Nya utgifts- Kung], Mnj:t har den 6 juni 1902 fastställt nya utgiftsstater för telegrafSlöning8regie-
verket att tillämpas från och med den 1 januari 1903, hvarigenom statens telemente.
fonväsen och telegrafverkets linjebyggnadsafdelning blifvit uppförda på ordinarie
stat äfvensom telegrafinspektörsinstitutionen blifvit införd. Samma dag har
Kungl. Maj:t fastställt aflöningsreglemente för tjänstemän och betjänte vid telegrafverket.
Ny instruktion
för Telegrafstyrelsen.
Kungl. Maj:t har den 31 december
grafstyrelsen.
1902 utfärdat ny instruktion för Tele -
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 35
Vidare har Kung!. Maj:t samma dag utfärdat dels kungörelse angående Telegrafstyreländrad
lydelse af visea §§ i förnyade nådiga reglementet för telegrafverkets
pensionsinrättning den 17 december 1886, dels ock kungörelse angående ändrad samt änke- och
lydelse af vissa §§ i förnyade nådiga reglementet för telegrafverkets änke- och PnPlllkassapupillkassa
den 17 december 1886.
Kung], Maj:t har i nådigt bref den 12 augusti 1902 för Sveriges del god- prlssteTegranf
känt en mellan svenska och storbritanniska telegrafförvaltningarne träffad mellan Sverige
öfverenskommelse rörande utväxling af presstelegram nattetid till nedsatt pris britannien och
mellan Sverige samt Storbritannien och Irland. Irland.
Den 29 april och den 19 december 1902 har Kungl. Maj:t för Sveriges del godkänt
mellan svenska och norska Telegrafstyrelserna samt mellan svenska Telegraf- telegram melstyrelsen
och danska Telegrafdirektoratet träffade överenskommelser rörande la“ ®Jerlge
J och Norge
den direkta telegramutväxlingen mellan Sverige och Norge samt mellan Sverige samt mellan
och Danmark, genom hvilka överenskommelser ordtaxan för hvarje ord sänkts
till hälften af förut bestämdt belopp.
Öfverenskommelse rörande telegramutväxlingen mellan Norge och Danmark Telegramutgenom
Sverige har af svenska och norska Telegrafstyrelserna samt danska nJiianHorge
Telegrafdirektoratet träffats och af de tre ländernas respektive regeringar god- och Danmark
känts, för Sveriges del den 19 december 1902. genom Sverige.
Nya överenskommelser rörande telefonsamfärdseln mellan Sverige och färisd^melNorge
samt mellan Sverige och Danmark hafva af svenska och norska Tele- lan Sverige
grafstyrelserna samt af svenska Telegrafstyrelsen och danska Telegrafdirek- s“^
toratet träffats och af rikenas respektive regeringar godkänts, för Sveriges del Sverige och
den 24 oktober och den 21 november 1902. Danmark.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1902 utfärdat stadga om elektriska an-Elektriska beläggningar
för belysning och arbetsöfverföring. l.vsmngar.
Kungl. Maj:t har den 12 december 1902 utfärdat kungörelse angående än- Instruktionen
drad lydelse af §§ 9, 12, 13, 23, 25, 26, 27 och 30 i förnyade nådiga instruk- ^attenbygg-*1
tionen för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 8 december 1899. nadsstyrelsen.
Bland de med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten hafva, Fullbordade
enligt uppgift af Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen, under år 1902 såsom full- °C\fbetenn<ift
bordade af styrelsen godkänts:
36 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
62 väganläggningar, omfattande en längd af 37,7463 nymil, för hvilka
kostnaden beräknats till 1,281,300 kronor, hvaraf såsom statsanslag utgått
849,992 kronor 62 öre;
3 broarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 123,200 kronor, hvaraf
såsom statsanslag utgått 82,100 kronor; samt
1 hamnarbete, för hvilket kostnaden beräknats till 20,000 kronor, hvaraf
såsom statsanslag utgått 13,300 kronor;
Koncessioner
å enskilda
järnvägar.
Kungl. Maj:t har under år 1902 beviljat koncession å följande järnvägsanläggningar:
från
Tomteboda station å norra stambanan till Kapellskärs hamn i Rådmansö
socken med en längd af 84,46 kilometer och en spårvidd af 1,435 meter;
från Penningby station å förenämnda järnväg till Norrtälje med en längd
af 9,94 kilometer och en spårvidd af 1,435 meter;
från Stålboga station å Norra Södermanlands järnväg öfver Malmköping
till Flens station å västra stambanan med en längd af 29,oo kilometer och en
spårvidd af 1,435 meter;
från Hvetlanda station å Hvetlanda—Säfsjö järnväg till Målilla station å
Nässjö—Oskarshamns järnväg med en längd af 50,73 kilometer och en spårvidd
af 0,891 meter; samt
från Lund till Refvinge med en längd af 21 kilometer och 1,435 meters
spårvidd.
För allmän
trafik öppnade
enskilda järnvägar.
Under år 1902 hafva för allmän person- och godstrafik följande järnvägar
upplåtits:
östra centralbanans järnvägsaktiebolags järnväg från Linköping öfver Kisa
till Vimmerby med en längd af 100 kilometer och en spårvidd af 1,435 meter;
Slite—Roma jämvägsaktiebolags järnväg mellan Slite och Roma med en
längd af 33,38 kilometer och en spårvidd af 0,891 meter;
järnvägsaktiebolaget Gärsnäs—S:t Olofs järnväg mellan Gärsnäs och S:t
Olof med en längd af 13,90 kilometer och en spårvidd af 1,435 meter;
Växjö—Klafreström—Åsheda järnvägsaktiebolags järnväg mellan Klafreström
och Åsheda med en längd af 16,50 kilometer och en spårvidd af 0,891
meter;
Östra Skånes järnvägsaktiebolags järnväg mellan Skepparslöf och Hedentorp
med en längd affc5,i8 kilometer och en spårvidd af 1,435 meter;
delen Mönsterås—Sandbäckshult af Mönsterås—Åsheda järnvägsaktiebolags
järnväg mellan Mönsterås och Åsheda med en längd af 11,50 kilometer och en
spårvidd af 0,891 meter;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 37
delen Ludvika—Nyhammar af Stockholm—Västerås—bergslagens nya järnvägsaktiebolags
järnväg från Vansbro öfver Ludvika till Engelsberg med en
längd af 23,78 kilometer och en spårvidd af 1,435 meter;
Borås—Alfvesta järnvägsaktiebolags järnväg] mellan Borås och Alfvesta
med en längd af 148,90 kilometer och en spårvidd af 1,435 meter.
Längden af för trafik öppnade enskilda järnvägar och bandelar, som vid
1901 års slut utgjorde 7,761,9 kilometer, har sålunda under år 1902 ökats med
353,1 kilometer, hvadan alltså totallängden vid 1902 års slut var 8,115 kilometer.
Af dessa järnvägar äro 176 lokomotivbanor med 8,101,2 kilometers längd
och 5 hästbanor med 13,8 kilometers längd.
Af lokomotivbanorna hafva
105 st. med | en | längd af 5,354,2 | kilometer | en | spårvidd af 1,435 | meter | ||
1 » |
| » | » > 18,2 | » |
| » | » 1,188 |
|
2 i |
|
| » » 49,9 |
| » |
| » 1,093 |
|
12 » | » |
| » » 501,1 |
|
| » • | » 1,067 |
|
49 » |
|
| » » 1,922,7 |
|
| » | » 0,891 | » |
2 » |
|
| » » 150,o |
| » | ■» | » 0,802 |
|
5 » |
| » | » » 105,i | > |
| » | » 0,600 |
|
Å statsbanorna mellan Gellivare och riksgränsen mot Norge samt mellan Statens
Boden och Ytter Morjärv hafva arbetena under år 1902 bedrifvits så, att den förra
banan kunde öppnas för trafik den 15 november och delen Niemisel—Morjärv
af den senare den 1 augusti.
Hvad beträffar statsbanebyggnaden Göteborg—Skee, hafva arbetena pågått
hufvudsakligen mellan Uddevalla och sistnämnda plats, därvid skenläggningen
framdragits från Uddevalla till Rabbalshede'' bangård, 42,6 kilometer norr om
Uddevalla, hvarjämte terrasseringsarbetena påbörjats i de större skärningarna
mellan Uddevalla och Skafteröd. Dessutom hafva utförts en del undersökningar
och utredningar rörande banans olika ifrågasatta sträckningar mellan Skafteröd
och Göteborg och i sammanhang därmed äfvenledes utredningar och undersökningar
för omgestaltning af bangårdsförhallandena i och invid sistberörda stad.
Sedan definitiva planer blifvit af Kungl. Maj:t den 27 juni 1902 fastställda
för påbörjande af permanent godsbangård vid Norrtulls station och en rangeringsbangård
vid Tomteboda, togo arbetena å nämnda bangårdar sin början under
därpå följande augusti månad.
Definitivt förslag till provisoriskt förändrande af Stockholms centralstation
och norra station har till Kungl. Maj:t ingifvits, hvarjämte flera förslag till
slutligt ordnande af bangårdsförhållandena i och invid Stockholm utarbetats och
åtskilliga af 1901 års bangårdskommitté begärda utredningar i summa ärende
verkställts.
38 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Dessutom hafva utförts undersökningar och kostnadsberäkningar för fortsättning
af statsbanan från Morjärv till Karungi by i Karl Gustafs socken,
Norrbottens län.
Statens järn- Sedan under år 1902 för trafik öppnats bandelarne Niemisel—Morjärv om
vagstrafik. ^ kilometer och Gellivare—Riksgränsen om 230 kilometer, utgjorde längden
af för trafik öppnade statsbanor vid samma års slut 4,121 kilometer.
Brutto- Bruttoinkomsten af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1902 till omkring
inkomst, millioner kronor.
Till Statskon- Af statens järnvägars trafikinkomster hafva under år 1902 till Statskontoret
^trafikmedé^6 *n^evererats ® millioner kronor.
Angående be- Kungl. Maj:t har den 30 maj 1902 utfärdat kungörelse angående befordran
"r;S:å järnväg af rikets försvarsväsen tillhörande personal vid mobilisering eller
lisering. mobiliseringsöfning.
Ny godsindel- Kungl. Maj:t har den 28 november 1902 fastställt ny godsindelning för
mng'' transporter å statens järnvägar.
Kommittéer 1. Den af Kungl. Maj:t den 16 juli 1897 tillsatta kommitté för Sveriges
0C\Jrr- deltagande i 1900 års världsutställning i Paris har under år 1902 utgjorts af samma
ledamöter som vid 1901 års utgång.
I fråga om kommitténs verksamhet under år 1902 har dess ordförande anfört,
att kommittén, hvars hufvudsakliga verksamhet afslutats med utgången af
år 1900, kommer att, så snart en del efterarbeten, hvilkas fullbordande det icke
stått i kommitténs makt att påskynda, afgifva en fullständig redogörelse i ett
sammanhang för hela sin verksamhet; samt att de kommittén efter världsutställningens
afslutande åliggande arbeten äro af den beskaffenhet, att de böra utföras
af generalkommissarien och kommitténs sekreterare, hvarför kommitténs
förvaltningsutskott under år 1902 haft endast ett sammanträde för behandling af
vissa ekonomiska frågor o. d., och hade kommittén i sin helhet under året icke
behöft en enda gång sammankallas.
2. I 1901 års bangårdskommittés sammansättning har under nästlidna år
den förändring ägt rum, att Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 efter grosshandlanden
C. Bengtson, som aflidit, förordnat hofintendenten J. E. A. Börtzell
att vara ledamot i kommittén.
Rörande kommitténs verksamhet under året har dess ordförande meddelat,
att kommittén då varit samlad under tiden från och med den 21 till och
med den 30 oktober. Vid de sammanträden, som under denna tid hållits, prof
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 39
vadeö af kommittén, som då jämväl lämnats tillfälle att granska ett inom Järnvägsstyrelsen
upprättadt ändradt förslag till provisoriska anordningar vid
Stockholms centralstation, de olika förslag till förändrade stationsanordningar af
mer permanent natur inom hufvudstaden, hvilka blifvit under året upprättade
jämte det att därför nödiga undersökningar, kostnadsberäkningar och öfriga utredningar
verkställts.
Kommittén hade emellertid funnit sig ännu icke kunna företaga de kommitténs
pröfning underställda förslagen till slutligt afgörande af den anledning
att — förutom det att vissa ytterligare utredningar ansetts för kommittén erforderliga
— stadsfullmäktige i Stockholm, enligt hvad kommittén meddelats,
beslutit låta verkställa undersökning och upprätta kostnadsberäkning rörande
ett nytt ifrågasatt förslag till ändrad ingångslinje för den söderifrån till Stockholm
inkommande statsbanan; och hade kommittén ansett sig böra afvakta afslutandet
af dessa utredningar för att kommittéen skulle blifva i tillfälle att vid
afgifvande af sitt underdåniga utlåtande i ämnet taga under ompröfning jämväl
sistberörda förslag.
3. Den af Kungl. Maj:t den 24 maj 1901 tillsatta kommitté för verkställande
af utredning i fråga om utsträckt sabbatshvila åt vissa statstjänstemän
och betjänte bestod, då densamma under sistlidna år afslutade sina arbeten, af
samma ledamöter som vid årets början.
Kommittén har under året varit samlad i Stockholm från januari månads
början till och med den 6 maj, då kommittén upplöstes, efter att hafva till
Kungl. Maj:t inlämnat sitt den 28 föregående april slutjusterade underdåniga
betänkande och förslag.
4. Äfven den af Kungl. Maj:t den 22 november 1901 tillsatta kommissionen
för utredning inom Civildepartementet af frågan om erforderliga förändrade
anordningar beträffande landtpolisen har under år 1902 afslutat sina arbeten,
utan att någon förändring i kommissionens sammansättning under samma år
ägt rum.
Sedan, enligt Kungl. Maj:ts den 13 december 1901 meddelade förordnande,
två af kommissionens medlemmar, under tiden från och med den 13 till och
med den 18 januari företagit en resa inom Blekinge och Malmöhus län för
studerande af landtpolisens organisation därstädes, har kommissionen varit samlad
från och med den 21 till och med den 31 januari och från och med den 1
till och med den 8 februari samt från och med den 18 till och med den 21
mars äfvensom den 27 och 28 maj; och har kommissionen sistnämnda dag afgifva
slutligt utlåtande i det till densammas handläggning öfverlämnade ämne.
5. Kungl. Maj:t har den 21 november 1902 förordnat extra ordinarie
professoren grefve C. T. Mörner, extra läraren vid tekniska högskolan ingenjören
K. G. A. Sondén, apotekaren R. R. A. Lehman och fabriksföreståndaren E.
Blombergh att inom Civildepartementet, i förening med kanslirådet och byrå
-
40 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
chefen D. Ekelund, granska gällande bestämmelser angående vård och försäljning
af arsenik samt andra giftiga ämnen och varor, äfvensom afgifva det förslag,
hvartill granskningen kunde föranleda.
Denna kommission har ännu icke begynt sina arbeten.
Försäljning Sedan Riksdagen i skrifvelse den 13 maj 1902 för sin del förklarat hinder
fas%heten m^ta för försäljning af fastigheten n:r 1 efter 1810 års nummerordning i
n:r 1 i kvar- kvarteret Lejonet i Stockholm under villkor, bland andra, att fastigheten in^stockholnf
''döptes för statsverkets räkning för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor,
har Kungl. Maj:t dels den 23 i samma månad förklarat, att från Kung! Maj:ts
och kronans sida hinder icke mötte för försäljning af nämnda fastighet på de
af Riksdagen angifna villkor, dels och, efter det Hans Kungl. Höghet Kronprinsen
i egenskap af förmyndare för sin son Hans Kungl. Höghet Hertigen
af Skåne, nuvarande innehafvare af Prinsessan Sophia Albertinas stiftelse, hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes medgifva, att ifrågavarande fastighet finge försäljas
till statsverket'' på förut omförmälda villkor, den 26 september 1902 förklarat,
att ifrågavarande fastighet skulle med tillträdesrätt den 1 oktober samma
år af statsverket inköpas för berörda köpeskilling och på de i öfrigt af Riksdagen
angifna villkor samt uppdragit åt chefen för Finansdepartementet att å
Kungl. Maj:ts och kronans vägnar underteckna för köpets afslutande erforderliga
handlingar äfvensom förordnat, bland annat, att, sedan köpehandlingarna
blifvit af vederbörande undertecknade, det ena exemplaret skulle öfverlämnas
till kammaradvokatfiskalsämbetet med förständigande för ämbetet att för Kungl.
Maj:t och kronan å köpet söka lagfart; och har bemälda ämbete tillkännagifvit,
att Stockholms rådstufvurätt den 24 november 1902 meddelat svenska
staten lagfart å förenämnda fastighet.
Ändring i Kung! Maj:t har den 14 maj 1902 utfärdat lag angående ändrad lydelse
lagen för af 2, 13 och 25 §§ i lagen för Sveriges Riksbank den 12 maj 1897.
Sveriges
Riksbank.
Riksbankens Kungl. Maj:t har den 21 juni 1902 utfärdat kungörelse i anledning af Riksstyrelse
och dagens beslut angående Riksbankens styrelse och förvaltning.
förvaltning.
Dyrtidstillägg Den 23 maj 1902 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående dyrtidstjänstemän
för år 1902 åt en del tjänstemän och betjänte.
och betjänte.
Stämpel- Kungl. Maj:t har den 13 juni 1902 utfärdat kungörelse angående vissa
afgiften. ftnclrmgar i gällande förordning angående stämpelafgiften.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
Myntverket.
guldmynt:
silfvermynt:
bronsmynt:
Vid Myntverket hafva under år 1902 blifvit utmyntade:
20-kronor . .................kr< 2,276,200:
25-ören .................. * 312,280.
10-ören................... » 194,560: —
5-ören................... » 32,623: —
2-ören................... * 40,711:
1-ören................... * 26,854:
hvarjämte under samma tid från Myntverket, hufvudsakligen till landsorten,
utväxlats:
i silfvermynt......................kr- 3,011,800: —
i bronsmynt....................• • * 63,150.
samt under enahanda tid präglats 16,573 stycken medaljer till värde af 77,136
kronor 93 öre.
Kungl. Maj:t har den 12 december 1902 utfärdat kungörelse angående Ändring^
förändrad lydelse af §§ 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 18, 20, 27 och 28 i förnyade nådiga
instruktionen för Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium den 30 okto- auktion,
ber 1896.
Den 24 januari 1902 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående forum- Förmälan
lår till skeppsdagböcker. böcker.
Kungl. Maj:t har den 21 november 1902 utfärdat kungörelse angående Företeende_af
tillämpningen i visst fall af gällande bestämmelser om skyldighet att förete naliteta- och
fartygs nationalitets- och registreringscertifikat m. m. /ert!fikat mgm.
Kungl. Maj:t har under år 1902 beviljat 25 utlänningar tillstånd att i riket Tillat&m^for
idka handel eller annan näring. att i riket idka
handel m. m.
Från det af Riksdagen för år 1902 beviljade anslag för beredande åt sjö- ^Bidrag^
manshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges in- 8Joman8 n8en''
skrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter
hafva bidrag tilldelats 44 sjömanshus.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1902 utfärdat kungörelse om ändrade
bestämmelser i fråga om afskrifning af vissa postverket tillhöriga persedlar och fraga 0m af
skrifning
af
enekter. vi88a post
verket
tillhöriga
persedlar.
6
Bih. till Hiktd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd.
Rlksdags-Berättelsen.
42 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
. Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrade bestämmelser
fråga om"af- * fråSa om afskrifning af viss telegrafverket tillhörig materiel m. m.
skrifning af
viss telegrafverket
tillhörig
materiel
m. m.
fast''!*”endom Kungl MaJ;t ha1'' den 23 maJ 1902 utfärdat kungörelse angående den vid
samt8af in- 8amma års riksdag åtagna bevillning af fast egendom samt af inkomst,
komst.
Tilläggs- Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående särskild till
en
nmg. ]äggsbevinning för år 1902.
Inkomstskatt.
Kungl. Maj:t har den 21 juni 1902 utfärdat förordning om inkomstskatt.
UStoiekrholdmsaf ~ Den 25 8pril 1902 har Kungl MaJ:t utfärdat kungörelse angående uppstäds
brand- hörande af den Stockholms stads brandförsäkringskontor förunnade frihet från
försäkrings- afgift och kontribution,
kontors frihet
från afgift och
kontribution.
''^EsWlstuna61 Vid ingången af februari månad 1902 har i staden Eskilstuna öppnats
s 18 una. tullkammare under tullförvaltares öfverinseende, hvarjämte vid samma tillfälle
staden kommit i åtnjutande af förut i nåder beviljad nederlags- och transitupplagsrätt.
länsrätt0för Staden Marstrand har under år 1902 fullgjort stadgade villkor för åtstaden
Ma" Rutande af transitupplagsrätt och därefter af sådan rätt kommit i åtnjutande.
strand.
länstrafiken KungL MaJ:t har den 9 maj 1902 låtit utfärda förordning angående vissa
ineTlån sverige bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge,
och Norge, att, där icke annorlunda stadgas, lända till efterrättelse till och med den 15
maj 1903.
Tulltaxan. Kungl. Majrt har den 9 maj 1902 låtit utfärda kungörelse angående förhöjning
i då gällande tullsatser för vissa slag af väfnader, hvarefter Kungl.
Maj:t den 3 påföljande oktober låtit utfärda kungörelse angående fortsatt till—
Ny taratariff, knipning af tulltaxan den 24 oktober 1898 med vissa ändringar samt tariff å
taran för inkommande utländska varor.
^kammare11''* gränstullkammare, benämnd tullkammaren i Riksgränsen och lydande
Riksgränsen, under tullkammaren i Luleå, har öppnats vid den närmast riksgränsen inom
Sverige belägna järnvägsstationen å statsbanan Gellivare—Riksgränsen.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 43
Antalet postanstalter, hvilka såsom poslsparbankskontor betjäna allmänheten Postsparmed
emottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde vid utgången an en
af november månad 1902 2,788 st., hvarjämte sparmärkesförsäljningsställenas antal
uppgick till 4,339 st., däraf 2,795 st. postanstalter.
Antalet delägare i Postsparbanken utgjorde vid årets början 573,800 st.
Under tiden 1 januari—30 november hafva tillkommit 65,702 st., under det att
49,426 st. afgått genom uttagande af samtliga innestående medel. Delägareantalet
utgjorde fördenskull sistnämnda dag 590,076 st.
Under tiden 1 januari—30 november 1902 insattes i Postsparbanken 11,415,996
kronor och uttogos 13,178,264 kronor 3 öre, hvadan delägarnes behållning, som
vid årets början uppgick till 54,226,354 kronor 8 öre, minskats med 1,762,268
kronor 3 öre och den 30 november 1902 utgjorde 52,464,086 kronor 5 öre, oberäknad!
upplupna räntor för den gångna delen af året.
Postsparbankens inlåningsränta har under året oförändradt utgjort 3,6 procent
för år.
De af Postsparbanken förvaltade medlen — däruti inberäknadt från Riksgäldskontoret
upptagna lån å sammanlagdt 3,000,000 kronor samt löpande förskott
från postverket å tillhopa kronor 1,645,267: 02 — voro vid november
månads utgång placerade dels uti obligationer, utfärdade af svenska staten,
Sveriges allmänna hypoteksbank eller kommuner inom landet till ett bokfördt
värde af 41,308,306 kronor 23 öre, dels ock i direkta lån till kommuner till ett
sammanlagdt kapitalbelopp af 15,826,921 kronor 56 öre, hvarjämte vid samma
tidpunkt i banken innestodo 583,976 kronor 23 öre.
Kunel. Makt har den 4 juli 1902 utfärdat kungörelse om ändrad lydelse Ändring iför
ö
, . i ordningen snäf
§§ 8, 18 och 21 i förordningen angående en postsparbank for riket. gående en post
sparbank
för
riket.
Under år 1902 hafva till Patent- och registreringsverket inkommit 2,316 Patent- och
° w reo-istrerin 28-
ansökningar om erhållande af patent, 563 ansökningar om registrering af varu- vertet.
märken och 33 ansökningar om erhållande om mönsterskydd.
Under året har Patent- och registreringsverket beviljat 1,674 patent och
registrerat 465 varumärken samt 11 mönster.
O
Antalet af de under år 1902 till Patent- och registreringsverket inkomna
anmälanden till aktiebolagsregistret har uppgått till 2,479, däraf 429 afsett registrering
af aktiebolag.
Under året hafva registrerats 6 bolag, för hvilka Kungl. Maj:t före 1897
års början fastställt ordning, och 412 andra bolag. Af de sistnämnda, hvilkas
sammanlagda tecknade aktiekapital utgör 73,787,460 kronor, däraf 64,022,745
kronor 25 öre inbetalts, äro:
44 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1 försäkringsaktiebolag med ett aktiekapital af....... 150,000: —
5 järnvägsaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af. . 5,385,800: —
201 industri- och fabriksaktiebolag med ett sammanlagdt aktie
kaPital
»f......................41,901,810: —
31 rederiaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af. . . 3,591,450: _
74 handels- och hushållsföreningsaktiebolag med ett sammanlagdt
aktiekapital af................. 7,570,965: —
5 bankaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af . . . 7,090,000: —
95 aktiebolag, bildade för hvarjehanda ändamål, med ett sam_*
manlagdt aktiekapital af.............. 8,097,435: _
73,787,460: -
Ändrad lydelse Kungl. Maj:t har den 7 mars 1902 utfärdat kungörelse angående ändrad
o^inlen i°n-lydelse. af 18 § 1 nådiga förordningen angående villkoren för försäljning af
gående viliko- brännvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den 24 maj 1895.
ren för försäljning
af brännvin
och andra
brända eller
destillerade
spirituösa
drycker den
24 maj 1895.
Ändring i för- Kungl. Maj:t har den 12 augusti 1902 utfärdat kungörelse angående ändrad
beskättaTng^f1^6186 .af. 2 § 1 nådiga förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkhvitbetssoeker-
ningen i riket den 19 maj 1893.
tillverkningen
i riket.
Vissa ändrin- Kungl. Maj:t har den 28 november 1902 utfärdat kungörelse angående
ninge/tngå- vissa ändringar '' förordningen angående försäljning af vin, maltdrycker, kokadt
ende försälj- kaffe och andra tillagade, icke spirituösa drycker den 24 oktober 1885.
ning af vin,
maltdrycker,
kokadt kaffe
och andra
tillagade, icke
spirituösa
drycker.
Bestämmelser Den 13 juni 1902 har Kungl. Maj:t utfärdat lag med vissa bestämmelser
a.n^ende en'' angående enskilda banker.
skilda banker.
Allmänna hy- Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1900 års utgång utpoteksbanken.
gjorde 292,890,146 kronor 67 öre, uppgick vid 1901 års slut till 289,662,220
kronor, hvaraf mot inhemska obligationer 116,532,900 kronor, mot tyska 147,246,400
kronor och mot franska 25,882,920 kronor; och utgjorde räntan, hvarmed obligationerna
vore förskrifna, 5 % å 13,849,600 kronor, 4 % å 188,980,386 kronor
67 öre, 33A % å 32,024,300 kronor och 3>/s % å 54,807,933 kronor 33 öre.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 45
Under år 1902 har från hypoteksbanken icke någon obligationsförsäljning ägt
rum. Under samma år hafva följande amorteringar å bankens obligationslån verkställts,
nämligen: å inhemska 5-procentlånet 743,000 kronor, å inhemska 4-procentlånen
155,300 kronor, å inhemska 3 “A-procentlånen 142,100 kronor, å inhemska
3Vs-procentIånet 101,000 kronor, å tyska 4-procentlånet 512,000 kronor, å tyska
3V>-procentlånet 169,333 kronor 33 öre och å franska 4-procentlånet 303,120
kronor.
Enligt den öfversikt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1901 års slut, Hypotekshvilken
i Finansdepartementet upprättats efter uppgifter från de särskilda hypoteksföreningarna,
utgjorde summun af den amorteringslåneskuld, hvari hypoteksföreningarna,
efter afdrag af de å lånen verställda amorteringar, till allmänna
hypoteksbanken då häftade, 268,619,686 kronor 6 öre eller 1,552,780
kronor 80 öre mindre än vid utgången af år 1900.
Allmänna hypotekskassans för Sveriges städer obligationsskuld utgjorde vid Allmänna hy1901
års utgång 23,297,333 kronor 35 öre mot 23,565,133 kronor 34 öre vid ut- fg^s^iges
gången af år 1900. Under år 1902 har från hypotekskassan försålts obligationer stader,
för ett belopp af 4,500,000 kronor af ett samma år upplagdt nytt amorteringslån
å 8,000,000 kronor.
Hypotekskassans fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och kommuner
uppgingo vid 1901 års slut, efter verkställd amortering, till sammanlagdt
17,477,031 kronor 64 öre.
Riksbankens metalliska kassa utgjorde, beräknad i enlighet med gällande Riksbankens
bestämmelser, vid slutet af november 1902 i rundt tal 51,466,800 kronor mot °ch ,d.e e“®kl!aa
’ bankinrattnm
46.
206.200 kronor vid samma tid år 1901. garnas kassa
De
solidariska enskilda bankerna ägde vid utgången af november 1902 i ‘"''^“gar.
myntadt och omyntadt guld vid hufvudkontoren 3,027,600 kroDor mot 6,014,600
kronor vid samma tid år 1901.
Det belopp i guld, som vid slutet af november 1902 fanns hos aktiebankerna,
utgjorde 144,900 kronor mot 146,500 kronor den 30 november 1901.
Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade vid november månads
utgång 1902 fordringar hos utlandet i räkning och på grund af växlar till belopp
af 80,668,300 kronor mot skulder å tillhopa 48,854,400 kronor, så att
bankernas Överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 31,813,900 kronor mot
51.466.200 kronor vid samma tid år 1901. Därjämte innehade Riksbanken den
29 november 1902 utländska obligationer till ett belopp af 10,802,200 kronor
mot 11,070,800 kronor vid november månads slut år 1901.
46 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Utelöpande
banksedlar.
Bankernas iuoch
utlåning.
Beloppet af utelöpande banksedlar var i slutet af november 1902 i rundt
tal 149,837,900 kronor, däraf 121,224,600 kronor för Riksbanken och 28,613,300
kronor för de enskilda bankerna, af hvilka tretton under år 1902 afstått från
rätten att utgifva egna banksedlar, nämligen Kalmar enskilda bank från den
1 januari, Smålands enskilda bank från den 1 juni, Stockholms enskilda bank
och Hallands enskilda bank från den 15 juli, Östergötlands enskilda bank,
Södermanlands enskilda bank, Norrköpings enskilda bank, Kopparbergs enskilda
bank och Örebro enskilda bank från den 1 augusti, enskilda banken i Vänersborg,
Borås enskilda bank och Skaraborgs läns enskilda bank från den 1 november
samt Gottlands enskilda bank från den 15 december. Vid utgången
af november 1901 var utelöpande sedelbeloppet 146,426,800 kronor och har
alltså en ökning i sedelstocken ägt rum med 3,411,100 kronor, i det att Riksbankens
sedelutgifning ökats med 31,812,300 kronor och de enskilda bankernas
minskats med 28,401,200 kronor.
I Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna voro vid utgången af
november 1902 innestående:
på sparkasseräkning 116,429,200 kronor mot 103,634,300 kronor vid samma
tid år 1901;
på giro-, upp- och afskrifnings- samt löpande räkning 167,103,100 kronor
mot 156,685,700 kronor vid samma tid år 1901;
på depositionsräkning 623,649,900 kronor mot 613,259,300 kronor år 1901.
Beloppet diskonterade inrikes växlar, som den 30 november 1901 utgjorde
389.456.800 kronor, var vid november månads utgång år 1902 403,084,000 kronor
och hade således ökats med 13,627,200 kronor.
Vid slutet af november 1902 utestod såsom lån ett belopp af 578,008,900
kronor mot 545,398,100 kronor, hvilket således innebär en ökning af 32,610,800
kronor.
Det å kassa- och resekreditiv utestående beloppet hade från slutet af november
1901 till samma tid år 1902 minskats från 144,551,100 kronor till
137.835.800 kronor eller med 6,715,300 kronor, medan det å löpande räkning
utestående beloppet under samma tid ökats från 87,790,600 kronor till 98,847,500
kronor eller med 11,056,900 kronor.
Vid utgången af november 1902 var därjämte på indrifning beroende ett
belopp af 2,849,100 kronor mot 5,331,600 kronor vid samma tid år 1901.
Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet af november 1902 1,220,625,300 kronor mot 1,172,528,200
kronor vid samma tid år 1901 och har således ökats med 48,097,100 kronor,
under det att hela inlåningen på sparkasse-, giro-, upp- och afskrifnings- samt
löpande räkning och depositionsräkning samtidigt ökats med 33,602,900 kronor.
Under samma tid hafva bankernas fonder ökats med 8,961,400 kronor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 47
Under år 1902 har Kungl. Maj:t meddelat följande aktiebolag tillstånd att, Nya och upp
utan rätt till utgifvande af egna banksedlar, drifva bankrörelse, nämligen aktie- lösta bank''
bolaget Bergsjö folkbank, aktieboluget Sundsvalls köpmansbank, aktiebolaget b°kg''
Västerviks handelsbank och aktiebolaget Filipstads bank, hvart och ett till utgången
af år 1912. Aktiebolaget Medelpads folkbank har med 1902 års utgång
upplösts, därvid dess tillgångar och skulder öfvertagits af aktiebolaget Sundsvalls
köpmansbank.
Under år 1902 har Kung). Maj:t meddelat följande enskilda banker tillå- Förlängda ok
telse att fortfarande under åren 1904 och 1905 drifva bankrörelse med solida- tro!er
risk ansvarighet för delägarne, men utan rätt att utgifva egna sedlar, nämligen
Skånes enskilda bank, Värmlands enskilda bank, Kopparbergs enskilda bank,
Skaraborgs läns enskilda bank, Upplands enskilda bank, Östergötlands enskilda
bank, Smålands enskilda bank, Örebro enskilda bank, Göteborgs enskilda bank,
Stockholms enskilda bank, Norrköpings enskilda bauk, Sundsvalls enskilda bank.
enskilda banken i Vänersborg, Gäfleborgs enskilda bank, Kristinehamns enskilda
bank, Borås enskilda bank, Södermanlands enskilda bank, Kalmar enskilda
bank, Gottlands enskilda bank, Bohus läns enskilda bank, Helsinglands
enskilda bank, Norrbottens enskilda bank, Hallands enskilda bank och Hernösands
enskilda bank. Tillika har Kungl. Maj:t meddelat förlängning till utgången
af år 1914 i nu löpande oktrojer för aktiebolaget Sundsvalls handelsbank
och Skandinaviska kreditaktiebolaget.
. Maj:t har den 14 februari 1902 utfärdat kungörelse angående pre-Preskriptions
sknptionstid
för inlösen af Kristianstads enskilda banks sedlar. tid för inlösen
af Kristianstads
enskilda
banks sedlar.
Kungörelser hafva af Kungl. Maj:t utfärdats angående frihet från utmät- Frihet frän
ning för pension, utgående enligt reglemente för Boxholms aktiebolags pensions- utmätn.ing för
inrättning, samt för pensioner från enskilda järnvägarnas pensionskassa, änkeoch
pupillkassan vid Stockholms stads ämbetsverk, samt pensionskassan för
Sophiahemmets sjuksköterskor.
Den 24 januari 1902 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse med kallelse till Kallelse till
sammanträde af fullmäktige för delägarne i Civilstatens pensiousinrättniue sammanträde
af fullmäktige
för delägarne i
Civilstatens
pensionsinrättning.
48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommitteiade Efter det expeditionschefen Carl Johan August Wall den 14 november 1902
för revision i på begäran erhållit entledigande från det honom meddelade uppdrag att jämte
IfS3regtmeDnteet kommerserådet friherre Hugo Rehbinder verkställa revision i vissa afseenden af,
för sjömans- bland annat, förordningen angående sättet och ordningen för sjöfolks på- och afhusen
ijiket mönstrjng gBmt utfftrdande af sjömansrulla den 4 juni 1868 och reglementet för
sjömanshusen i riket den 4 mars 1870, har kommendörkaptenen af andra graden
i flottan Sten Johan Theodor Claés Ankarcrona förordnats att i Walls ställe
fullgöra nämnda uppdrag; och har beträffande kommitterades verksamhet under
år 1902 meddelats, att densamma inskränkt sig därtill, att friherre Rehbinder
under tiden från och med den 28 till och med den 30 april samt från och med
den 2 maj till och med den 18 juni varit sysselsatt med utarbetande af förberedande
förslag till förnyad förordning angående mönstringsväsendet, samt att
friherre Rehbinder och Ankarcrona från och med den 24 november till och
med den 20 december sysselsatt sig med frågan om mönstringsväsendets ordnande,
särskildt med hänsyn till det värnpliktiga sjöfolket och de förhållanden
beträffande detta, som beröra de nya värnpliktsförfattningarna.
Kommittén för Den af Kungl. Maj:t den 9 juni 1899 tillsatta kommittén för verkställande
utredning an- aj- ufre<4ning angående förändradt ordnande af det civila pensionsväsendet, i
r!df ordnande hvars sammansättning någon ändring under år 1902 icke ägt rum, har den 7
af det civila november 1902 afgifvit betänkande och förslag i ämnet; hvarefter vederbörande
pension™- myndigheter anbefant8 att öfver berörda utlåtande och förslag afgifva underdåniga
yttranden.
Kommittén för Den af Kung]. Maj:t den 6 november 1900 tillsatta kommittén med uppdrag
granskning af att gran8]ja tullverkets stater och afgifva förslag till de förändringar i dessa
tUl8taTekretS stater, hvilka kunde anses af omständigheterna påkallade, i hvilken kommittés
sammansättning någon ändring under år 1902 icke ägt rum, har den 29 oktober
1902 afgifvit betänkande och förslag i ämnet; hvarefter Generaltullstyrelsen
inkommit med infordradt underdånigt utlåtande öfver berörda betänkande och
förslag.
Kommittén an- Den af Kungl. Maj:t den 9 november 1900 tillsatta kommittén för utredgående
för- ning af frågan om ett förbättradt pensioneringssätt för sjömän har under år
sfoneringSt 1902 utgjorts af samma ledamöter som vid 1901 års utgång.
för sjömän. Beträffande kommitténs verksamhet under år 1902 har dess ordförande
meddelat, att kommittén in pleno hållit sammanträden under tiden från och
med den 3 till och med den 16 januari samt ett sammanträde under mars
månad; att kommitténs ordförande under juni månad besökt Berlin, Lybeck,
Hamburg och Duisburg för att å ort och ställe taga del af organisationen af
och arbetet inom de i Tyskland upprättade anstalter för olycksfallsförsäkring
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 49
och pensionering af sjöfolk; samt att under hela den öfriga delen af året afdelningar
af kommittén jämte kommitténs sekreterare varit sysselsatta med dels
undersökningar angående svenskt sjöfolk samt bearbetning af det statistiska
material, som vunnits genom ej mindre dessa undersökningar än äfven de på
kommitténs bekostnad hos »Seeberufsgenossenschaft» i Hamburg insamlade uppgifter
rörande olycksfall alltsedan år 1887 bland tyskt sjöfolk, dels ock redaktionsarbeten
i och för förslag till förbättrade anordningar för sjöfolks pensionering
och försäkring mot följderna af olycksfall.
Sedan Kungl. Maj:t den 18 oktober 1901 tillsatt en kommitté för omarbe- Bankkommittande
i vissa delar af gällande lagstiftning angående enskilda banker samt för- tén''
ordnat till ordförande i kommittén presidenten Sven Herman Wikblad och till
ledamöter i densamma kanslirådet Robert Herman Benckert, revisionssekreteraren
Berndt Fridolf Engelbrekt Hasselrot, filosofie doktorn Carl Christian Peter
Herslow samt förste deputeranden i Riksbanken friherre Bror Karl Johan Langenskiöld,
hafva bemälde kommitterade den 4 februari 1902 afgifvit förslag till
lagar angående bankbolag med solidarisk ansvarighet för delägarne samt angående
bankaktiebolag m. m.; och har öfver berörda lagförslag Högsta domstolens
yttrande inhämtats.
Sedan Kungl. Maj:t den 21 februari 1902 tillsatt en kommitté för utarbe- Kommittén för
tande af förslag till bestämmelser i fråga om värnskatt samt förordnat till ord- be
farande
i kommittén landshöfdingen i Skaraborgs län Cornelius Alexander Sjö- stämmelser i
crona och till ledamöter i densamma öfverstelöjtnanten vid generalstaben Lars frasag]^tVKrn''
Herman Tingsten och godsägaren, vice häradshöfdingen, juris doktorn Johan
Hjelmérus, har bemälde Hjelmérus på begäran entledigats från berörda uppdrag
och domänintendenten Ernst August Lindblad förordnats att vara ledamot
i kommittén; och har kommitténs ordförande beträffande kommitténs verksamhet
under år 1902 meddelat, att kommittén haft sammanträde från och med den 7
april till och med den 14 maj samt från och med den 24 november till
och med den 12 december; att kommittén under det första sammanträdet tagit
kännedom om främmande länders lagstiftning och lagstiftningsarbeten uti förevarande
ämne samt öfverlagt och öfverenskommit om de hufvudgrunder, hvarpå
kommitténs förslag borde hvila; att med ledning häraf under sommaren och
hösten särskilda anteckningar och författningsförslag utarbetats af kommitténs
ordförande och sekreterare; att under det den 12 december 1902 afslutade sammanträdet
kommittén upprättat särskilda förslag till författningar, innehållande
dels bestämmelser om värnpliktsskatt dels ock närmare föreskrifter i fråga om
dessa bestämmelsers tillämpning; samt att dessa författningsförslag skulle under
stundande sammanträde i början af år 1903 undergå slutlig granskning i sammanhang
med justering af kommitténs betänkande.
Bih. till Rikta. IVot. 1903. 1 Sami. 1 A/d. 7
Riksdans-Berättelsen.
50 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommitterade Sedan Kungl. Maj:t den 26 september 1902 uppdragit åt presidenten i
f°af Yttrande* kammai''rätten friherre Albert Lars Evert Åkerhielm, generaldirektören och
rörande änd- chefen för Statskontoret grefve Hans Hansson Wachtmeister och fullmäktigen i
lande^estfm- Riksbanken friherre Bror Karl Johan Langenskiöld att afgifva yttrande om de
meiser rörande ändringar i nu gällande bestämmelser rörande bokföringen i Statskontoret, hvilka
Statskontoret kunde anses påkallade, äfvensom framställa förslag om sådana ändringar i de
m. m. särskilda ämbetsverkens bokföring, som kunde föranledas af en föreslagen ändrad
eller utvidgad bokföring i Statskontoret, hafva bemälde kommitterade beträffande
deras verksamhet meddelat, att kommitterades första sammanträde ägde
rum den 17 oktober, därvid till ordförande utsetts friherre Åkerhielm och till
sekreterare chefen för Statskontorets riksbokslutsbyrå, statskommissarien Chr. L.
Tenow, samt att kommitterade vid därefter under november månad hållna sammanträden
tagit kännedom om det hittills, jämlikt föreskrifterna i nådiga brefven
den 15 februari 1855, den 26 januari 1877 och den 29 maj 1885, tillämpade
systemet för riksbokslutet äfvensom beslutat utarbetande, försöksvis efter förändrade
grunder, af en årsräkenskap, omfattande statens samtliga förvaltande ämbetsverk
och myndigheter, hvilket arbete fortfarande påginge.
Kommitté för
afgifvande af
utlåtande och
förslag rörande
reglering af
statens ämbetsverks
och myndigheters
löneförhållanden.
Den 3 oktober 1902 beslöt Kungl. Maj:t uppdraga åt en kommitté att afgifva
utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden, därvid kommittén skulle hafva att taga under öfvervägande,
huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas
till indragning af tjänster, som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras,
samt förordnade till ordförande i kommittén byråchefen i Generalpoststyrelsen
Frans Herman Schlytern äfvensom till ledamöter i kommittén f. d.
ryttmästaren friherre Johan Theodor Gripenstedt, landtbrukaren Carl Persson i
Stallerhult, f. d. kaptenen Fredrik Emil Pettersson, revisorn i Fångvårdsstyrelsen,
filosofie kandidaten Fabian Henrik Schultzberg och landssekreteraren
Johan Widén.
Efter det friherre Gripenstedt på begäran entledigats från berörda uppdrag
samt godsägaren Ivar Wijk förordnats att vara ledamot i kommittén, har kommitténs
ordförande beträffande kommitténs verksamhet meddelat, att kommittén
sammanträdt in pleno första gången den 19 november; att kommitténs pleniarbeten
sedermera fortgått till och med den 15 december; att under denna tid
till en början genomgåtts de från olika statsdepartement till kommittén öfverlämnade
eller från särskilde tjänstemän densamma tillhandakomna framställningar
rörande reglering af aflöningsförhållanden för vederbörande tjänstemän
och betjänte, m. m.; att kommittén sedermera, efter förberedande öfverläggningar
rörande de kommittén förelagda uppgifter, fattat beslut om föranstaltande
af utredningar i åtskilliga hänseenden; samt att kommittén, som sistnämnda
dag ajournerat sina plenisammanträden till den 13 januari 1903, där
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 51
vid åt en subkommitté, bestående af ordföranden och revisorn Schultzberg,
uppdragit att, med biträde af kommitténs sekreterare och de personer, subkommitterade
i öfrigt funne nödigt anlita, under tiden intill arbetets återupptagande
in pleno verkställa utredningar för kommitténs räkning.
Den 31 oktober 1902 har Kung! Maj:t tillsatt en kommitté för verkstäl- Kommitté för
lande af utredning och afgifvande af förslag rörande beskattningen af hvitbets- f^^rörande
sockertillverkningen samt förordnat till ordförande i kommittén öfverståthållarcn beskattningen
Robert Dickson äfvensom till ledamöter i kommittén godsägaren, vice härads- söckertSverkhöfdingen
friherre Gerard Louis De Geer, grosshandlaren Karl Gustaf Karlsson, ningen,
professorn vid tekniska högskolan, filosofie doktorn Johan Peter Klason, landtbrukare
Pehr Pehrsson i Äkarp, fabriksdisponenten Carl Tranchell och vice
konsuln Johan Wilhelm Magnus Westrup; och har kommitténs ordförande beträffande
kommitténs verksamhet meddelat, att kommittén varit samlad i Stockholm
från och med den 27 november till och med den 4 december 1902 samt
under denna tid fattat beslut om utredning angående åtskilliga förhållanden.
Kungl. Maj:t har den 4 april 1902 tillsatt en kommitté för förnyad utred- Kommitté för
ning af frågan om lämpligaste sättet för anordnande af en maltdrycksbeskattning Mgan
samt förordnat till ordförande i kommittén före detta öfverståthållaren, fri- om lämpligaste
herre Claes Gustaf Adolf Tamm samt till ledamöter i kommittén redaktören o^ande^f en
Jakob Byström, bryggaren Ernst Leonard Hartmann, kanslirådet och chefen för mnitdrvcksbeFinansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå Knut Mauritz Lindeberg och skattmaSprofessorn
vid tekniska högskolan Johan Olof Rosenberg; och har, sedan
anmäldt blifvit, att bemälde Hartmann vore af sjukdom hindrad att tills vidare
deltaga i kommitténs arbeten, bryggeridisponenten Axel Bergh i Malmö den
22 augusti 1902 förordnats att under den tid, Hartmann vore hindrad att fullgöra
sitt uppdrag såsom ledamot af kommittén, i Hartmanns ställe deltaga i
kommittéarbetet. Den 15 oktober samma år har kommittén afgifvit betänkande
och förslag i ämnet; och har öfver vissa delar af berörda förslag Högsta domstolens
yttrande inhämtats.
Sedan Riksdagen i skrifvelse deri 2 maj 1902 anhållit att Kungl. Maj:t Kommitterade
ville låta utreda, huruvida och i hvad mån en särskild afgift för punsch och, f''^"förslag''*0
om så ansåges lämpligt, äfven för andra därmed jämförliga alkoholhaltiga huruvida och i
drycker kunde böra stadgas samt till Riksdagen inkomma med det förslag, ^kild* afgift
hvartill utredningen kunde gifva anledning, samt Kung], Maj:t den 19 september för punsch
samma år bemyndigat statsrådet och chefen för Finansdepartementet att för
åstadkommande af utredning och afgifvande af förslag i det af Riksdagen angifna
syfte tillkalla högst fyra sakkunniga personer; så har departementschefen
uppdragit åt byråchefen i Generaltullstyrelsen Axel Victor Eklund, grosshand
-
52 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
låren Wilhelm Laurentz, kanslirådet och chefen för Finansdepartementets kontroll-
och justeringsbyrå Knut Mauritz Lindeberg samt f. d. polismästaren
Semmy Rubenson att deltaga i beredningen af föreliggande frågor.
Efter det byråchefen Eklund emellertid på begäran entledigats från berörda
uppdrag, hafva kommitterade den 24 november 1902, med förmälan att de icke
tunnit skäl föreslå särskild afgift för andra alkoholhaltiga drycker än punsch,
öfverlämnat förslag till författning i ämnet, öfver hvilket förslag underdånigt
yttrande afgifvits af Statskontoret.
orfattningar i På föredragning af chefen för Ecklesiastikdepartementet har Kungl. Maj:t
hvarjehanda utftrdat;
ämnen.
den 7 februari kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 11 och 13 i nådiga
stadgan för gymnastiska centralinstitutet den 13 juli 1887; den 25 april
kungörelse angående villkor för erhållande af prästerlig tjänstebefattning inom
Norrbottens läns finsktalande församlingar; den 9 maj lag angående ändrad
lydelse af §§ 12 och 41 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862; samma dag kungörelse angående anordnande af
profårskurs vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm; den 30 maj kungörelse
angående redovisning af vissa i nådiga förordningen om antagande af
släktnamn föreskrifna afgifter; den 13 juni kungörelse angående villkoren för
åtnjutande af de i fastställda stater för landsarkiven i Uppsala, Lund och Vadstena
upptagna löneförmåner; samma dag kungörelse angående villkoren för
utgående af konsistorienotaries löneförmåner; samma dag kungörelse angående
antagande af tjänstemän hos domkapitlen och Stockholms stads konsistorium;
samma dag kungörelse angående vissa föreskrifter i samband med gifna nya
bestämmelser rörande aflöningsförmåner vid rikets universitet och karolinska
mediko-kirurgiska institutet; samma dag kungörelse angående statsunderstöd åt
enskilda läroverk samt seminariekurser för utbildande af lärarinnor; samma dag
kungörelse angående understöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor;
samma dag kungörelse angående anslag af allmänna medel åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn och åt arbetshem för sinnesslöa; samma
dag kungörelse angående resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor; samma dag kungörelse angående
understöd till anordnande af föreläsningskurser för arbetsklassen; samma
dag lag angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade
barn; samma dag lag angående ändrad lydelse af §§ 1, 2, 9, 10, 13, 19, 22, 30,
36 och 39 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21
mars 1862; samma dag lag angående ändrad lydelse af §§ 1, 2, 9, 11 och 18 i
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 53
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
november 1863; samma dag kungörelse angående statsbidrag till uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt afseende försummade barn; samma dag
kungörelse om förändrad lydelse af § 1 i nådiga kungörelsen den 1 juni 1900
angående aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor; samma dag kungörelse
angående aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet
på grund af sjukdom; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af § 26
i reglementet för folkskolelärarnes pensionsinrättning; den 21 juni förordning
om ändrad lydelse af § 42 i nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket
den 10 december 1897; samma dag kungörelse angående understöd åt äldre,
behöfvande folkskolelärare; samma dag kungörelse angående understöd åt äldre,
behöfvande småskolelärare m. fl.; den 12 augusti kungörelse angående ny anordning
af militäröfningarna vid högre allmänna läroverk, folkskolelärareseminarier
och tekniska elementarskolor samt däraf föranledda kostnader; samma dag
instruktion för militäröfningarnas bedrifvande vid de högre allmänna läroverken,
folkskolelärareseminarierna och de tekniska elementarskolorna; den 17 oktober
kungörelse angående examensbetyg i geografi såsom villkor för behörighet till
lärarebefattningar vid rikets allmänna läroverk; den 31 oktober kungörelse angående
utbetalning af arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid allmänna
läroverk med flere undervisningsanstalter; den 11 november stadgar för Chalmers
tekniska läroanstalt i Göteborg; samma dag instruktion för landsarkiven i
Uppsala, Vadstena och Lund; samma dag kungörelse angående öfverlämnande
af arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund.
I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af chefen Kommittéer,
för Ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef inkallade, är
följande att meddela:
1) Den af Kungl. Maj:t den 22 oktober 1897 tillsatta kommitté för åstadkommande
af utredning och förslag beträffande ändrade grunder för prästerskapets
aflöning m. m. har under året utgjorts af biskopen N. J. O. H. Lindström
såsom ordförande samt följande ledamöter: bruksdisponenten C. Danielsson å
Risberg, komministern G. Ekström, kontraktsprosten O. W. Redelius, kontraktsprosten
P. Sörensson, bruksdisponenten V. II. S. Tham, kontraktsprosten D. E
Wannberg, lektorn H. R. Wåhlander, ingenjören S. O. Nyländer, f. d. bergsbruksidkaren
J. Johansson i Noraskog, häradshöfdingen L. H. Montelius samt
kammarrådet K. R. Rydin, den sistnämnde tillika kommitténs sekreterare. Af
ledamöterna har lektorn Wåhlander under året aflidit. Kommittén har varit
samlad in pleno från och med den 5 juli till och med den 16 augusti, från och
med den 27 september till och med den 4 oktober samt från och med den 29
november till och med den 13 december. En underafdelning af kommittén —
54
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
med växlande antal ledamöter, dock icke någon gång öfverstigande fyra — har
under de öfriga delarna af året varit sysselsatt med förarbeten till plenisammanträdena.
Samtliga frågor, rörande kvilka kommittén haft att yttra sig, äro i sak
slutbehandlade, och föreligga såsom resultatet af kommitténs arbete, sedan det
senaste betänkandet afgafs, åtskilliga lagförslag. Dessa äro jämte en del af det
blifvande betänkandet till trycket befordrade; likaledes bär tryckningen af en
tabellserie påbörjats. Emellertid återstår det hufvudsakligaste af redaktionsarbetet.
2) Den af Kungl. Maj:t den 11 mars 1898 tillsatta kommitté för vidtagande
af åtgärder för utförande af en gradmätning på Spetsbergen består af H. K. H.
Kronprinsen såsom orförande samt fem ledamöter, nämligen professorerna P. G.
Rosén, N. C. Dunér och G. Mittag-Leffler, rektorn vid Stockholms högskola
friherre G. J. De Geer samt lektorn E. Jäderin.
Kommittén har under år 1902 haft allmänna sammanträden den 12 februari,
den 12 maj, den 1 juli, den 25 oktober samt den 6, 8 och 18 december, af
hvilka de båda den 6 och 8 december hållna varit gemensamma för den svenska
och den ryska kommittén. Dessutom hafva under sommaren hållits enskilda
sammanträden mellan medlemmar af de båda kommittéerna samt under hela
årets lopp en mängd enskilda öfverläggningar mellan den svenska kommitténs
medlemmar.
Kommittén har gått i författning om beräkning af det insamlade, vidtomfattande
iakttagelsematerialet från flera af forskningens olika fält, med den ryska
kommittén öfverenskommit om vissa allmänna grunder härför samt uppgjort
kontrakt om tryckning af gradmätningsexpeditionens samtliga arbeten.
3) Den af Kungl. Maj:t den 26 maj 1899 tillsatta kommitté för utredning
af vissa frågor rörande de allmänna läroverken har under året bestått af f. d.
professorn Th. M. Fries såsom ordförande samt professorn O. N. Th. Ahnfelt,
rektorn A. H. Andersson, e. o. professorn S. J. Boethius, lektorn C. F. E.
Carlson, adjunkten H. M. Dahlgren, lektorn E. R. L. Darin, statsrådet C. von
Friesen, lektorn N. J. Höjer, hofmarskalken grefve Ph. O. L. Klingspor, landtbrukaren
O. Larsson i Mörtlösa, lektorn P. E. Lindström, kontraktprosten A.
T. Pettersson och rektorn F. W. Åmark såsom ledamöter, af hvilka ledamöter
statsrådet von Friesen på ansökning entledigats från uppdraget att vara ledamot
af kommittén.
Kommittén sammanträdde år 1902 den 8 januari och åtskildes den 1 juli,
hvarefter kommittén ånyo samlades den 8 augusti. I allmänhet sammanträdde
kommittén i sin helhet, men var vid några få sammanträden fördelad på två
afdelningar, den ena för handläggning hufvudsakligen af pedagogiska och organisatoriska
frågor, den andra för ekonomiska och statistiska utredningar.
Under riksdagsperioden var dessutom en mindre redaktionsafdelning tillsatt,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 55
hvilken arbetade, då de flesta öfriga kommitterade voro af riksdagsgöromål förhindrade
att i kommitténs sammanträden deltaga. Redaktionsafdelningen ensam
var i verksamhet under tiderna den 30 maj—den 30 juni, den 31 augusti—
den 28 oktober samt den 6 november—den 7 december.
Under den tid, kommittén var samlad i sin helhet, höllos i regeln sammanträden
fem dagar i veckan.
Kommittén afgaf den 8 december 1902 betänkande till Kungl. Maj:t och
afslöt därmed sitt arbete.
4:o) En af Kungl. Maj:t den 2 maj 1902 tillsatt kommitté för undersökning
af svenska ortnamn, bestående af riksantikvarien H. O. H. Hildebrand såsom
ordförande samt kammarrådet G. Thulin och professorn A. G. Noreen såsom
ledamöter, har under år 1902 sammanträdt under tiden den 9—13 juni, den
12—20 november samt den 4—16 och den 27 december. Enär större delen af
det arbete, som åligger kommittén, är af den beskaffenhet, att det icke kunnat
utföras under sammanträdena, hafva kommitténs ledamöter äfven mellan tiderna
för sammanträdena hvar för sig ägnat mycken tid åt detta arbete.
Under sammanträdena i juni månad hafva fastställts de principer, som skola
läggas till grund för det hela, och arbetet ordnats för sommaren. Enligt kommitterades
uppdrag hafva af särskildt utsedda personer verkställts uppteckning
af ortnamnen i Vätte, Redvägs och Nyeds härad samt Fernebo socken m. m.,
hvarjämte påbörjats utarbetande af förteckning öfver tryckta och otryckta materialsamlingar
för svenska ortnamn och lämnats uppdrag om uppgörande af
förteckningar öfver alla de svenska ortnamn, som förekomma i medeltidens otryckta
urkunder. Sammanträdena under hösten hafva upptagits af jämförelse mellan
de tre kommitterades utom sammanträdena gjorda granskningar af det från ofvan
omförmälda personer inkomna materialet, fastställande af det material, som ytterligare
bör insamlas, på det att den slutliga framställningen må kunna blifva så
fullständig, som den bör vara, samt omsorgsfulla undersökningar om det mest
praktiska sättet att offentliggöra det hela, så att jordeboksintressena och de
vetenskapliga intressena blifva i lika mån tillgodosedda.
5:o) En af Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 tillsatt kommitté för afgifvande
af utlåtande och förslag angående undervisnings-, examens- och studieväsendet
vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet, hvilken
kommitté består af landshöfdingen grefve H. E. G. Ilamilton såsom ordförande
samt filosofie doktorn D. Bergström, e. o. professorn J. W. Hultkrantz, rektorn
J. Juhlin och professorn E. Trygger såsom ledamöter, har varit samlad från och
med den 3 november till och med den 5 december med 4 å 5 sammanträden i
veckan och därvid den 1—5 december biträdts af e. o. professorn J. Waern,
e. o. professorn M. J. C. A. Forssman och fördelningsläkaren O. P. Sörensen,
hvilka af chefen för Ecklesiastikdepartementet anmodats biträda kommittén vid
56 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
behandlingen af frågorna om åtgärder för begränsning af studietiden inom de
medicinska fakulteterna och om villkoren för tillträde till medicinsk fakultet.
Den 6—8 december hafva sammanträdena fortsatts af en för uppgörande
af förslag till detaljerade bestämmelser rörande det medicinska undervisnings-,
examens- och studieväsendet tillsatt subkommitté, bestående af Hultkrantz, Wsern,
Forssman och Sörensen.
Vid kommitténs omförmälda sammanträden hafva fattats endast provisoriska
beslut.
Rikets indelning
och religionsvården.
Kungl. Maj:t har
dels förordnat, att Södra Fogelås socken skall från Fogelås kyrkoförsamling
afskiljas och bilda en särskild annexförsamling under den återstående delen
af Fogelås församling såsom moderförsamling, hvarvid de nya församlingarna
skola benämnas, annexförsamlingen Södra Fogelås och moderförsamlingen Norra
Fogelås; att en särskild kapellförsamling må under namn af Limhamns kapellförsamling
bildas af den del af Hyllie församling, som omfattar Limhamns municipalsamhälle;
att Tärna kapellförsamling skall den 1 maj 1903 afskiljas från
Stensele pastorat för att bilda eget gäll; att, sedan nuvarande kyrkoherden i
Bodums pastorat från sin befattning afgått, Fjällsjö församling skall skiljas från
Bodums pastorat och utgöra ett särskild! konsistoriel!! pastorat; samt att, sedan
nuvarande kyrkoherden i Ramsele pastorat och komministern i Edsele församling
från sina befattningar afgått, Edsele församling skall afskiljas till ett särskilt
konsistoriel^ pastorat;
dels, med fastställande af eu emellan nuvarande ägaren af Belteberga säteri
och Ottarps församling träffad öfverenskommelse, förklarat, att den ägaren till
nämnda säteri förunnade patronatsrätt till Ottarps kyrka och församling skall
upphöra samt att kyrkoherdebeställningen i pastoratet hädanefter skall tillsättas
i den för regala gäll stadgade ordning;
dels i öfrigt medgifvit inrättandet af följande nya prästerliga befattningar,
nämligen: en komministerstjänst och en pastoratsadjunktsbefattning inom Orgryte
församling, en komministerstjänst inom Jockmocks församling, en extra
ordinarie prästerlig befattning inom en hvar af Kungsholms, Grangärde och
Jukkasjärvi församlingar, äfvensom anställandet under fem år af extra ordinarie
prästman inom Falköpings pastorat;
dels ock förordnat, att den hittillsvarande pastoratsadjunktsbefattningen inom
Frändefors pastorat skall i vanlig ordning tillsättas såsom komministratur.
Ordningen vid Kungl. Maj:t har utfärdat nya bestämmelser angående ordningen vid om°rarprä8tvaltl]''
röstningen till prästval inom en hvar af domkyrkoförsamlingen, Haga församling
och Karl Johans församling i Göteborg.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 57
Under år 1902 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar till 7 nya kyrkor, till Nya kyrkor
ändring och reparation af 37 samt till altare, orgelfasad eller andra inrednings- m'' m''
föremål i 29 kyrkor.
Öppna bref om tillstånd att genom kollekt och stambok öfver hela riket
insamla bidrag till kyrko- eller kapellbyggnad hafva utfärdats för Ljung, Arvidsjaur,
Arjepluog, Dalby, Vansö, Seglora och Valby-Ryrs församlingar.
I sammanhang med ofvan omförmälda beslut om delning af pastorat m. m. Lönereglerinsamt
om inrättande af ordinarie prästerliga befattningar har Kungl. Maj:t järn- gar m'' m’
väl meddelat föreskrifter om däraf föranledda ändringar i de för prästerskapet
inom ifrågavarande pastorat fastställda löneregleringar. Därjämte har Kungl.
Maj:t beträffande löneregleringen för prästerskapet i Piteå landsförsamling
meddelat beslut om ändrad fördelning af de utgående lönemedlen mellan
kyrkoherden och komministrarne i församlingen.
Metodist-episkopalförsamlingar i Göteborg, Södertälje, Västanfors och Främmande
Östersund hafva förklarats af staten erkända med rätt till offentlig religions- trosbetannare
öfning enligt gällande bestämmelser.
Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom Ecklesiastikdeparte- Inspektion,
mentet inrättade afdelning för ärenden rörande den högre undervisningen under
år 1902 inspekterat högre allmänna läroverken i Linköping och Malmö,
Stockholms högre realläroverk, Göteborgs högre latin- och realläroverk, Göteborgs
östra femklassiga läroverk samt lägre allmänna läroverket i Alingsås
äfvensom åtskilliga högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor samt
privata lärarinneseminarier.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet lärjungar vid början af 1902
års hösttermin 18,575.
Lärjungeantalet vid de pedagogier, som meddela undervisning utöfver
folkskolans ståndpunkt, uppgick höstterminen 1902 till 233.
Under år 1902 hafva 1,033 lärjungar, däraf 60 kvinnor, undergått godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk och privata läroanstalter med
dimissionsrätt.
Deu 13 juni 1902 har Kungl. Maj:t låtit utfärda cirkulär angående fördelning
af det utaf Riksdagen beviljude anslag för beredande åt lärare och lärarinnor
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet samt pedagogierna
af tillfällig löneförbättring under år 1903.
Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva under år
1902 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna läroverket
å Södermalm och högre realläroverket i Stockholm samt högre allmänna
Bill. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 A/d.
Riksdagg-Berättelsen.
Allmänna
läroverken.
8
58 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
läroverken i Uppsala och Lund. För att genomgå dylik kurs hafva under året
50 lärarekandidater blifvit af chefen för Ecklesiastikdepartementet till nämnda
läroverk hänvisade.
Kungl. Maj:t har af det anslag å 6,000 kronor, som finnes uppfördt å de
allmänna läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande lefvande
språk vid de allmänna läroverken, under år 1902 tilldelat 9 sådana lärare understöd
för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen beviljade anslag å
4,000 kronor till understöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskildt vid
de läroverk, där profårskurs är anordnad, utdelat 5 resestipendier.
Högre skolor Af de för sådant ändamål anslagna medel har under år 1902 utgått underf0ungdomllg
stöd ^t 10^ högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor.
Tekniska un- Vid tekniska högskolan utgjorde vid början af läsåret 1902—1903 lärjungedervisnmgen.
antalet 433, däraf ordinarie elever i lista årskursen 126, i 2:dra 121, i 3:dje 132,
i 4:de 54, specialelever 3 samt extra elever 34.
Stadgar hafva under år 1902 utfärdats för Chalmers tekniska läroanstalt
i Göteborg.
Under läsåret 1901—1902 utgjorde elevernas antal vid tekniska skolan i
Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,436, inom tekniska skolan
för kvinnliga lärjungar 286, inom den högre konstindustriella skolan 82 och inom
byggnadsyrkesskolan 80. Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping,
Malmö, Örebro, Borås och Hernösand uppgick elevernas antal samma år till
376. Vid tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna begagnades undervisningen
af 191 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för den finare
smidesindustrien af 39 lärjungar.
Kungl. Majit har den 14 mars 1901 af de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd åt lägre tekniska yrkesskolor i följande städer, nämligen:
Enköping, Linköping, Växjö, Kalmar, Karlshamn, Engelholm, Malmö, Lund,
Landskrona, Halmstad, Vänersborg, Lidköping, Västerås, Falun, Hedemora och
Örnsköldsvik äfvensom åt Hessleholms och Grängesbergs tekniska aftonskolor.
Folkskole- Elevernas antal utgjorde höstterminen år 1902 vid rikets åtta folkekole
lararesemma-
lärareseminarier 799 och vid de sex folkskolelärarinneseminarierna 587 eller
rierna.
tillsammans 1,386 elever.
Afgångsexamen undergingo 1902 års vårtermin 174 manliga och 126 kvinnliga
elever, eller tillsammans 300 elever.
Småskolelärarinneexamen aflades samma termin vid folkskolelärarinneseminarierna
af 64 elever, som genomgått första och andra klassernas lärokurser.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 59
Vid eeminariet i Mattisudden inom Jockmocks församling för bildande af
lapska småskolelärare och -lärarinnor voro höstterminen 1902 intagna 44 elever,
hvaraf 5 manliga och 39 kvinnliga.
Vid seminariet i Haparanda för bildande af finska småskolelärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 45 elever, 4 manliga och 41 kvinnliga.
Vid slutet af vårterminen år 1902 aflades examen för behörighet till lärarebefattning
vid småskola af 13 elever vid seminariet i Mattisudden och af 14
elever vid seminariet i Haparanda.
Vid af landsting underhållna småskolelärare- och småskolelärarinneseminarier
hafva under år 1902, enligt till Ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter,
276 elever, däraf 6 manliga, undergått den pröfning vid under offentlig
kontroll stående seminarium för anställning som lärare vid småskola m. m., som
påbjudes i nådiga stadgan den 28 maj 1897.
Pröfning af behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 244 elever vid af enskilda personer anordnade småskolelärarinneseminarier.
Dessutom har sådan pröfning blifvit anställd vid 3 folkskolelärare- och
lärarinneseminarier med 3 lärarinnor i öfverensstämmelse med § 4 i nådiga
stadgan angående pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium för
anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande
lärare vid folkskola den 28 maj 1897.
Till stipendier vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna hafva
för vårterminen 1902 anvisats tillsammans 40,830 kronor, hvarjämte stipendiemedel
till ett sammanräknadt belopp af 12,120 kronor beviljats till seminarieelever,
som tala finska eller lapska språket. För höstterminen samma år hafva
48,420 kronor utdelats som stipendier åt elever vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna
samt 11,015 kronor åt elever, som tala finska eller
lapska språket.
Af den undervisningsmateriel, som genom Ecklesiastikdepartementets försorg
anskaffats, hafva statens samtliga fullständigt anordnade seminarier kostnadsfritt
erhållit hvad som för dem ansetts erforderligt.
Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom Ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande folkundervisningen under år
1902 inspekterat folkskolelärareseminarierna i Linköping och Strängnäs, folkskolelärarinneseminarierna
i Skara och Landskrona samt småskolelärarinneseminariet
i Skara.
Enligt de — jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folkundervis- Folkskolorna,
ningen i § 67 samt Kungl. cirkulären af den 24 november 1882 och den 6 oktober
1893 — af folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen för Stockholms stads
60 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades år 1901
undervisning i 15 högre folkskolor. I rikets 2,395 skoldistrikt funnos
4,452 fasta och 589 flyttande eller tillsammans 5,041 folkskolor,
1,110 » »719 » » » 1,829 mindre folkskolor,
4,010 » » 1,236 » » » 5,246 småskolor,
Summa 9,572 fasta och 2,544 flyttande eller tillsammans 12,116 skolor,
eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 12,131 skolor.
I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i Jäsämnen eller i
såväl läs- som öfningeämnen 17 lärare och 2 lärarinnor samt i
folkskolorna............. 5,003 lärare och 2,769 lärarinnor eller tillsammans 7,772,
mindre folkskolorna.. 208 » » 1,626 » » » 1,834,
småskolorna............. 209 » » 6,132 » » » 6,341,
Summa 5,420 lärare och 10,527 lärarinnor eller tillsammans 15,947,
eller, med inräknande af de högre folkskolornas lärarepersonal, 15,966 förutom 343
lärare och 705 lärarinnor, eller tillsammans 1,048, hvilka undervisat endast i öfningsämnen.
Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1901 års slut 835,293, hvaraf
423,853 gossar och 411,440 flickor. Bland dessa hade
under året undervisats på något af nedan angifna sätt........................ 758.303,
» » ej åtnjutit sådan undervisning............................................ 69,645,
hvarjämte uppgifter saknas om............................................................ 7,345,
Summa 835,293.
Bland de vid årets slut befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades
under året i
sina egna distrikts fasta folkskolor......................................... 393,817,
» » » flyttande folkskolor................................... 43,418,
» » » fasta mindre folkskolor.............................. 42,916,
» » » flyttande mindre folkskolor........................ 31,004,
» » » fasta småskolor.......................................... 141,882,
» » » flyttande småskolor.................................... 42,835,
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina egna
distrikt............................................................................ 16,075, 711^947^
högre folkskolor................................................................ 327t
allmänna läroverk och fackskolor....................................................... 12,735,
skolor för abnorma barn............................................................... 1,150,
enskilda skolor.......................................................................... 17,905,
hemmen.............................................................................................. 14,239,
Summa 758,303.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 61
Bland de vid årets slut befintliga barnen i 7—14 års ålder, Indika under
året ej åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna satt,
hade 9,565 inhämtat folkskolans minimikurs,
» 39,119 undergått godkänd afgångspröfning samt
uteblefvo 3,457 till följd af sjukdom eller naturfel och
» 17,504 af annan anledning.
Summa 69,645.
Med inräknande af de under året aflidna samt af dem, som voro öfver eller
under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades i högre folkskolor
376 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor 747,020.
Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
utgjorde under år 1901 enligt ofvannämnda uppgifter:
för lärares och lärarinnors aflöning: kontant......................... 12,800,022 kronor
in natura ..................... 1,353,108 »
» skolbyggnader, skolplatser och inventarier..................... 4,991,418 »
> undervisningsmateriel..................................................... 355,844 »
» öfriga behof................................................................... 4.007,277 »
Summa 23,507,669 kronor.
Statsbidrag af allmänna medel hafva för år 1901 för aflönande af lärare Statsbidrag,
och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt till Ecklesiastikdepartementet
inkomna uppgifter, utgått med tillsammans 5,977,072 kronor
30 öre.
Understöd har för år 1901 utgått till lärares aflöning vid 1,412 fortsätt- Fortsättningsningsskolor
med 89,000 kronor. »kolor.
För år 1901 har understöd utgått för främjande af undervisning i slöjd för Undervisning
gossar med 285,215 kronor samt af undervisning i slöjd för flickor med 154,050 1
kronor.
Till aflönande af vikarier för 508 folkskolelärare, som af sjukdom hindrats Statsbidrag till
att sköta sina befattningar, har för år 1901 utbetalts af allmänna medel 75,248 ^åriefför*
kronor 69 öre. sjuk folkskole
lärare.
Till de högre folkskolorna, som nu uppgå till 17, har för år 1902 utgått Högre folkstatsbidrag
med 23,120 kronor. skolor.
Statsbidrag till aflönande af 29 lärare och 11 lärarinnor vid af landsting
inrättade småskolclärarinneseminarier hafva under år 1901 utgått med 15,066
kronor 71 öre.
62 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Folkhögskolor. En ny folkhögskola har inrättats i Jämtlands län. På därom af vederbörande
styrelser gjorda ansökningar har Kungl. Maj:t för år 1902 beviljat
understöd åt 30 folkhögskolor med 131,873 kronor. Enligt styrelsernas berättelser
hafva under nämnda år i dessa skolor undervisats 928 manliga och 626
kvinnliga, eller tillsammans 1,554 elever. Af det till stipendier åt obemedlade
elever vid dessa skolor beviljade anslaget, 25,000 kronor, fördelades nämnda år
24,895 kronor mellan 389 manliga och 284 kvinnliga elever.
Folk-undervis- Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter
^TTritats11 bosätta finnar utgick under år 1902 en summa af 42,968 kronor 8 öre, till
nordligare höjande af folkskolelärarnes löner till och öfver minimum, till ökande af lärares
trS*finnar8atta^öner vid mindre folkskolor och småskolor, till aflönande af lärare vid af staten
anordnade skolor, till anskaffande af undervisningsmateriel, bildande af lärare
m. m.
Undervis- De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jämte andra folkundervisnings
ningsmateriel.
an8taper) gom härtill äro berättigade, hafva till nedsatt pris erhållit den undervisningsmateriel,
som genom chefens för folkskolebyrån försorg anskaffats.
Understöd åt Kungl. Maj:t har för år 1902 af därtill anvisade medel beviljat understöd
"vande''folk-'' ^ ^2 äldre, behöfvande folkskolelärare med tillsammans 7,700 kronor samt åt
skolelärare och 120 äldre, behöfvande småskolelärare med tillsammans 12,000 kronor,
småskolelärare.
Läroanstalter Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskolelärare voro under
^och^blind™8 Dästl''dna läsår intagna 2 elever. Profårskurs vid döfstumanstalter genomgicks
af 2 lärare.
Under läsåret 1901—1902 undervisades vid anstalt för öfveråriga döfstumma
57 elever, hvaraf i Vadstena 18, i Bollnäs 39.
Med läsåret 1901—1902 har verksamheten vid anstalten i Vadstena upphört.
Vid institutet för blinda å Tomteboda voro under sistlidna läsår intagna
109 elever, däraf 65 gossar och 44 flickor. 92 lärjungar hafva erlagt hel afgift
eller därunder, 1 har af direktionen öfver institutet varit intagen som frielev
och 16 hafva varit frielever för de särskilda stiften och Stockholms stad. 15
elever afgingo efter fullbordad lärokurs.
425 band blindskrifter hafva under skolårets lopp blifvit sålda eller skänkta
till behöfvande blinda.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1901—1902 intagna
23 elever, tillhörande första och andra klasserna, hvaraf 13 gossar och
10 flickor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 63
Vid förskolan i Växjö för blinda voro under ofvannämnda läsår intagna
35 elever, 20 gossar och 15 flickor. Vid slutet af läsåret 1900—1901 utskrefvos
5 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 3 till institutet å Tomteboda; de
båda öfriga återvände till sina hemorter.
Vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under vårterminen
1902 20, alla män, och under höstterminen samma år 25, hvaraf 22
manliga och 3 kvinnliga elever.
Till skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg har Kungl. Maj:t för
år 1902 beviljat 5,000 kronor. Under året undervisades därstädes 6 elever.
Till uppehållande af döfstumskolor har för år 1902 anslagits ett belopp af
195,575 kronor.
Af anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år 1902
anvisats en summa af 154,287 kronor 50 öre.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1902 förordnat en af de revisorer,
som skola granska styrelsens för Nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper
för år 1902.
Från Nobelstiftelsen har år 1902 utdelning af pris ägt rum från alla prisgrupper.
Kungl. Maj:t har af det till understöd åt vittra författare beviljade anslag
tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre personer,
som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.
Antikvariska forskningsresor hafva under år 1902 genom Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens försorg blifvit företagna i åtskilliga delar af riket.
Under år 1902 hafva vid det under akademiens för de fria konsterna inseende
ställda läroverk varit inskrifna vårterminen 84 och höstterminen 90 lärjungar.
Under år 1902 hafva vid det under musikaliska akademiens inseende ställda
musikkonservatorium varit inskrifna vårterminen 164 och höstterminen 162 elever.
Under samma år har organistexamen aflagts af 7, kyrkosångareexamen af 9,
examen för behörighet till musikläraretjånst vid allmänt läroverk af 9 samt
examen för behörighet till musikdirektörstjänst vid militärkår af 11 elever, hvarjämte
för 8 personer utfärdats specialbetyg i pianostämning.
Sedan Riksdagen ställt till Kungl. Moj:ts förfogande ett extra anslag för år
1903 af 100,000 kronor att användas till understöd åt sådana anstalter eller
Uppfostringsanstalter
för
sinnesslöa
barn.
Nobel
stiftelsen.
Understöd åt
vittra författare
m. m.
Antikvariska
forsknings
resor.
Akademien för
de fria konsterna.
Musikaliska
akademien.
Förelnsningskurser
för arbetsklassen.
64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, har Kungl. Maj:t
af nämnda anslag tilldelat 235 sådana anstalter understöd.
Farmaceutiska Under år 1902 hafva vid Farmaceutiska institutet varit inskrifna vårterminen
88 och höstterminen 73 studerande. Under samma år har farmacie
kandidatexamen aflagts af 48 apotekselever och apotekareexamen af 9 farmacie
kandidater.
Under loppet af år 1902 hafva inalles 114 elever blifvit vid rikets 3 läroanstalter
för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten och
förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Af dessa hafva 59 utgått
från läroanstalten i Stockholm, 45 från den i Göteborg och 10 från den i Lund.
Vidare hafva 99 barnmorskor, däraf 54 i Stockholm och 45 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och, efter att däruti
hafva ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats berättigade att
utöfva denna del af förlossningskonsten.
Sedan på extra stat för år 1902 af Riksdagen anvisats ett anslag af 2,000
kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hafva under sistnämnda år
vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana kurser hållits med
tillhopa 60 och vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 med tillhopa 33 deltagarinnor.
Veterinärnn- Under år 1902 hafva vid Veterinärinstitutet i Stockholm 99 personer
derviamngen. erhållit teoretisk och praktisk undervisning, däraf 67 såsom veterinärelever och
32 såsom hofslagnrelärlingar (10 civila och 22 militära). Af veterinäreleverna
hafva 11 aflagt veterinärexamen och af lärlingarna hafva 21 undergått hofslagareexamen
(10 civila och 11 militära).
Jordbruket. Vintern år 1901 inträdde i allmänhet ganska tidigt eller redan i medlet af
november månad. Dock hade höstsäden efter samma års varma sommar och
höst hunnit utveckla sig ovanligt kraftigt, så att den i allmänhet utan större
skada motstod vintern, med undantag likväl i trakterna omkring Mälaren, där
jorden icke hann kälfrysa, innan snön föll, hvilket hade till följd, att höstsädesfälten
i sagda trakter i hög grad skadades, hvarföre de på våren i ganska
stor utsträckning måste omplöjas och besås med vårsäd. I större delen af landet
skadades rågen mer eller mindre af regn under blomningstiden, så att den
blef ojämnt matad. Därjämte blef detta sädesslag öfver hela Sverige mycket
försenadt i sin utveckling till följd af den under våren och sommaren rådande
Barnmorske
undervis
niDgen.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 65
ovanligt låga temperaturen, som under juli månad var ända till 3 till 4 grader lägre
än den för denna månad normala. Då härtill kommer, att under juli och augusti
månader ihållande regn inträffade, blef följden häraf, att vid augusti månads
utgång rågen endast i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gottland och delvis i
Småland fanns vara inbärgad, medan i öfriga delar af landet rågen först i medlet
af september kunde bärgas, därvid den merendels befanns skadad af regn.
I flera län, såsom Stockholms, Uppsala och Kopparbergs samt de norrländska
länen, afslutades rågbärgningen först under oktober månad. I afseende på hveteskörden
gäller i allmänhet detsamma som för rågen, så att hvetet sent mognade
och med svårighet inbärgades. I vissa trakter af mellersta Sverige hann hvetet •
till och med ej mogna, innan det skadades af den ovanligt starka frost, som inträffade
i september månad.
Vårsäden ingaf i början af sommaren förhoppning om en riklig skörd, men
genom den låga temperatur, som rådde under hela växtperioden, samt det i
synnerhet under juli och augusti månader ovanligt ihållande regnet blef sädens
utveckling i hög grad försenad, så att vid augusti månads utgång skörden
endast i Skåne, Halland och Blekinge samt södra Kalmar län hunnit påbörjas.
I den ojämförligt största delen af landet hann ej hafren, framförallt icke svarthafren,
till fullständig mognad före de skarpa nattfrosterna i september månad,
hvadan tillgången på dugligt utsäde af hafre instundande vår torde blifva ganska
knapp. Baljväxterna, som under den kalla, regniga sommaren satte endast ringa
mängd skidor, blefvo inom större delen af landet fullständigt förstörda genom
frosten. Endast i Skåne, Halland och Blekinge torde vårsäden undgått frostskada.
I Norrland, där ytterst sparsamt med regn föll förr än i medlet af juli
månad, men där regnet sedan var mycket ihållande, torde knappast någonstädes
mogen vårsäd hafva skördats.
Höskörden har i allmänhet utfallit medelmåttig, med undantag likväl å
första årets vallar, hvilka mångenstädes i mellersta Sverige måste omplöjas. I
Skåne, Halland, Blekinge och Småland har höet blifvit väl inbärgadt, och afkastningen
utfallit öfver medelmåttan. I de nordligaste delarna af riket skadades
gräsväxten af torkan under försommaren och höet förstördes därefter nästan
fullständigt af regn under bärgningstiden. Höbärgningen har i allmänhet blifvit
mycket försenad utom i sydligaste länen, där den afslutades i juli månad.
Af rotfrukterna har potatisen, hvarå blasten flera gånger under växtperioden
skadades af frost, lämnat en till mängden mycket ojämn afkastning, alltefter
jordmån och väderleksförhållanden, ehuru beskaffenheten kan anses hafva
varit bättre, än anledning varit att vänta. Sockerbetorna i södra Sverige hafva
i allmänhet gifvit låg afkastning, knappast mer än två tredjedelar af normalskörd,
samt merendels visat låg sockerhalt,
De synnerligen ogynnsamma väderleksförhållanden, som varit rådande i
Norrland, Dalarne och delvis i Mälardalen, och som i högsta grad menligt in
Bill.
till Rikad. Prot. 1903. 1 Sami. 1 A/d. 9
Riksdogg-Berättelsen.
66 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Årsväxt- och
skörderapporter.
Stadgar för
hushållningssällskap.
Torfingeniör.
Tillgodogörande
af den
i landets torfmossar
befintliga
biänsletillg&ng.
Fond för torfindustriens
befrämjande.
Föreningsväsendet
bland
jordbrukare.
verkat på såväl foderväxternas som stråsädens och rotfrukternas utveckling,
hafva inom vidsträckta trakter förorsakat nästan fullständig missväxt med, i synnerhet
inom Norrbottens län, däraf följande nöd.
Kungl. Maj:t har den 21 mars 1902 meddelat föreskrifter angående offentliggörande
för hvarje af månaderna maj—september af rapporter angående utsikterna
för skörden inom riket samt, i den mån densamma hunne inbärgas,
äfven angående skördens resultat.
Kungl. Maj:t har den 6 juni 1902 fastställt förnyade stadgar för Västmanlands
läns hushållningssällskap samt den 7 februari samma år förordnat, att
vissa §§ af de för Södermanlands läns hushållningssällskap fastställda stadgar
skulle hafva ändrad lydelse.
Den i statens tjänst anställde torfingeniören har under år 1902 varit i verksamhet
enligt det för denne tjänsteman fastställda nådiga reglemente, och har
hans biträde varit af allmänheten i hög grad anlitadt.
Af de medel, 100,000 kronor, som Riksdagen ställt till Kungl. Maj:ts förfogande
för vidtagande af sådana åtgärder, som kunde finnas vara ägnade att
främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra den i
landets torfmossar befintliga bränsletillgång, har Kungl. Maj:t dels genom nådigt
bref den 23 maj 1902 för inrättande och uppehållande af en torfskola anvisat
tillhopa 17,500 kronor, däraf 2,500 kronor till uppförande af erforderliga
byggnader och anskaffande af nödig undervisningsmateriel för skolan samt
15,000 kronor att med 3,000 kronor under ett hvart af åren 1902, 1903, 1904,
1905 och 1906 utgå till skolans upprätthållande, dels och genom nådigt bref
den 30 maj 1902, bland annat, till anställande af prof med till bränntorfstillverkning
afsedda maskiner och redskap anvisat ett belopp af 12,000 kronor.
Torfskolan har upprättats vid Emmaljunga i Kristianstads län och varit i
verksamhet under år 1902 enligt af Landtbruksstyrelsen för densamma fastställd
plan.
De beslutade profven åro afsedda att taga sin början under år 1903 enligt
bestämmelser, hvartill förslag är under utarbetning inom Landtbruksstyrelsen.
Kungl. Maj:t har den 21 november 1902 fastställt villkoren för lån från
fonden för torfindustriens befrämjande, till hvilken fond samma års Riksdag
anvisat medel.
Kung], Maj:t har den 4 juli 1902 bemyndigat chefen för Jordbruksdepartementet
att låta genom lämpliga personer utarbeta en på praktisk erfarenhet
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 67
grundad populär redogörelse rörande sammanslutningar jordbrukare emellan för
tillvaratagande af gemensamma intressen inom jordbrukets och dess binäringars
olika verksamhetsområden äfvensom ett efter svenska förhållanden lämpadt
program för dylika föreningars bildande m. m.
Sedan Riksdagen såsom bidrag till åtgärder, i enlighet med vissa af Kungl.
Maj:t föreslagna hufvudgrunder, för höjande af det mindre jordbruket anvisat
medel, hafva, enligt Kung]. Maj:ts den 18 oktober 1901 i sådant afseende utfärdade
nådiga reglemente, under år 1902 dels med statsmedel understödd premiering
af mindre jordbruk ägt rum, dels ock studieresor för mindre jordbrukare
med bidrag af statsmedel anordnats, och har intresset för denna angelägenhet
visat sig synnerligen lifligt bland landtmännen.
Den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen inom riket har
äfven under nästlidna år omfattats med stort intresse och samtliga hushållningssällskap
hafva sökt och erhållit bidrag af de utaf Riksdagen till understödjande
utaf premiering af nötboskap anvisade medel.
Äfven under år 1902 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och Göteborg
ägt rum med anlitande af därtill enligt nådigt bref den 11 oktober 1901
anvisade statsmedel.
Kungl. Maj:t har den 6 juni 1902 utfärdat nådig kungörelse angående
villkoren för åtnjutande af de i staten för landtbruksinstitutet vid Ultuna samt
i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna löneförmåner.
För år 1902 hafva statsmedel utgått till 18 landtmannaskolor och 24 landtbruksskolor
förutom den vid Ultuna.
Med anlitande af de medel, Riksdagen för höjande af det till en hvar af
de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre
landtbruksskolor utgående statsunderstöd för år 1902 anvisat, hafva sagda
skolor under samma år varit i verksamhet efter en från öfriga dylika skolors
afvikande plan, hvarmed åsyftats, att skolorna skulle under kortare tid än förut
bibringa lärlingarna en för dessa trakter erforderlig utbildning; för så vidt af
hittills vunnen erfarenhet kan dömas, har det med förändringen afsedda ändamål
fullständigt uppnåtts.
Den till Björkfors i Neder-Kalix socken af Norrbottens län förlagda mejeriskolan
har äfven under år 1902 varit i verksamhet, liksom äfven den med
understöd af statsmedel inrättade mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län.
Åtgärder för
höjande af
det mindre
jordbruket.
Ilusdjurs
skötsel.
Smörprof
ningar.
Landtbruks
institnten.
Landtbruksskolor,
landtmannaskolor
och mejeriskolor.
68 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Husslöjden. Under år 1902 hafva till husslöjdens befordran vidtagits liknande åtgärder
som under de närmast föregående åren. Af statsmedel hafva under året för
detta ändamål till 22 hushållningssällskap och ett landsting utdelats anslag till
ett sammanlagdt belopp af 23,000 kronor, hvarjämte hushållningssällskapen och
landstingen i de flesta län för ändamålet anvisat jämförelsevis betydliga belopp.
Kemiska sta- Under år 1902 hafva åtta med statsmedel understödda kemiska stationer,
frökontroll- nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Västerås och
anstalter. Hernösand varit i verksamhet. Likaledes hafva 18 frökontrollanstalter under
nästlidna år erhållit understöd af statsmedel.
Kemisk-växt- Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom
i. i • i O
10 "stalt aD" Norrbottens län hav äfven under nästlidna år varit i verksamhet.
Lokala Till fortsatt anordnande af lokala fältförsök i enlighet med af landtbruks
faltförsok.
akademiens förvaltningskommitté fastställd plan har Kungl. Maj:t för hvardera
af åren 1902 och 1903 anvisat ett statsbidrag af 5,000 kronor.
Mejeriagent. I likhet med föregående år har en med statsmedel aflönad agent under år
1902 varit anställd i Manchester för befrämjande af svenska mejeriprodukters
afsättning i England.
Margarin. Kungl. Maj:t har den 21 juni 1902 utfärdat nådig kungörelse angående
ändrad lydelse af 9 § 1 mom. i nådiga förordningen angående kontroll å tillverkningen
af margarin och margarinost äfvensom bönsyster samt å handeln
därmed den 1 juli 1898.
Undervis- Genom nådigt bref den 7 juni 1901 bar Kungl. Maj:t ställt till Landtbruksför
kontroll- styrehsen8 förfogande ett belopp af 1,000 kronor för anordnande af undervisassistenter.
ningskurser till utbildande af kontrollassistenter; och hafva dylika kurser under
år 1902 anordnats vid Åsa i Södermanlands län och Hvilan i Malmöhus län,
hvilka kurser anlitats af så många elever, som omständigheterna medgifvit.
För år 1903 har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 10 oktober 1902 anvisat
2,000 kronor till enahanda ändamål.
Fiskeri- Mot slutet af år 1901 gjordes vid kusten af Göteborgs och Bohus län en
narmgen. oc]j annan större sillfångst med vad, och betingade den fångade sillen ett jämförelsevis
högt pris, men sillen uppträdde fortfarande ej i så stora massor, som
förut under en följd af år varit vanligt. Vissa grenar af det öfriga västkustfisket
lämnade dock ganska godt utbyte, medan andra gåfvo en afkastning
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 69
under medelmåttan. Höstsillfisket med drifgarn utanför Hallands lftn och sydliga
delen af Göteborgs och Bohus län liksom äfven makrillfisket i Skagerack
och Kattegatt bär under sommaren utfallit fördelaktigt.
Laxfisket utmed västra kusten och i de därstädes utflytande strömmarna
har lämnat en medelmåttig afkastning, i vissa af sagda strömmar till och
med en god sådan. Däremot har laxfångsten inom Östersjöområdet äfven under
år 1902 varit synnerligen ringa. Strömmingsfisket var under våren och försommaren
knappast medelmåttigt, men blef sedermera under året inom många
län rikligt.
Fisket i insjöarna lämnade till följd af den kalla, regniga väderleken i allmänhet
ett klent utbyte.
Kung! Maj:t har den 27 juni 1902 utfärdat nådig kungörelse, innefattande Fiskeri
tillägg
till 30 § i förnyade nådiga fiskeristadgan den 17 oktober 1900. stadgan.
Kungl. Maj:t har den 19 september 1902 utfärdat nådig kungörelse an- Ishafsräkan.
gående fiske med räktrål efter den s. k. ishafsräkan vid rikets västra kust.
Kungl. Maj:t har den 21 juni 1902 utfärdat nådig kungörelse angående Ändrad lydelse
förändrad lydelse af § 4 i nådiga kungörelsen angående vissa föreskrifter rörande ^SdefiAer?
fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen den 10 förhållandena i
november 1899. ^Danmark6
gränsande farvattnen.
Genom nådigt bref den 21 november 1902 har Kungl. Maj:t föreskrifvit, att Fonden för
af fonden för fiskerinäringens befrämjande finge tills vidare intill slutet af år
1903 tagas i anspråk: af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och jande.
Bohus län för detta län 85 procent, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Hallands län för detta län 5 procent samt af Landtbruksstyrelsen för öfriga län
10 procent, däri inberäknade de lånebelopp, för hvilka låntagare inom de särskilda
kretsarna redan svarade.
För fiskeperioden 1902—1903
rörande bohuslänska sillfisket.
har statsunderstöd anvisats för
rapporter Statsunderstöd
vid västkustfisket.
Kung!. Maj:t har den 23 maj 1902 utfärdat nådig instruktion för de svenska
fiskeritillsyningsmännen i Torneå älfs fiskeområde.
Fisketillsynen
vid
Torneå älf.
För fiskhandelns befrämjande har äfven under år 1902 en agent med nflö- Fiskeriagent,
ning af statsmedel varit unställd i Berlin.
70 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Profnings- De vid landtbruksinstituten vid Ultima och Alnarp med gåfvomedel från
maskiner och aktiebolaget Separator inrättade profningsanstalter för maskiner och redskap
redskap för inom landtbruket och dess binäringar hafva jämväl under år 1902 i enlighet
aDbehof.6 8 med det för dessa profningar fastställda reglemente varit i verksamhet.
Länsveterinär- Kungl. Maj:t har den 4 januari 1902 utfärdat nådig kungörelse angående
1811 en'' omfattning och benämning af länsveterinärdistrikten i de län, inom hvilka två
länsveterinärer finnas anställda.
Undersök- Undersökningar med tuberkulin af ladugårdsbesättningar hafva oafbrutet
bérkulin''^af la- f°rtgått under år 1902, och har Landtbruksstyrelsen för ändamålet till examinedugårdsbesätt-
rade veterinärer utdelat omkring 30,000 gram tuberkulin. Antalet undersökta
nmgar- djur har under samma år uppgått till omkring 60,000.
Såsom belöningar för bemödanden till förekommande och hämmande af
tuberkulos hos nötkreaturen har under år 1902 tilldelats 16 ladugårdsinnehafvare
ett sammanlagdt belopp af 11,300 kronor.
Belöningar för Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1902 utfärdat nådig kungörelse angående
att^rekommav*^^oren ^ör ihållande af belöning för bemödanden till förekommande och
och hämma tn-hämmande af tuberkulos hos nötkreatur,
berkulos hos
nötkreatur.
Tuberkulos- Jämlikt nådigt bref den 16 december 1901 har en legitimerad veterinär
konsulent. varjt aDStä]id såsom konsulent med hufvudsaklig uppgift att efter rekvisition af
djurägare besöka ladugårdar inom landet för att tillhandagå allmänheten med
råd och upplysningar rörande åtgärder till förekommande och hämmande af
tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen. Instruktion för konsulenten har af Landt%
bruksstyrelsen den 31 december 1901 utfärdats.
Åtgärder till Kungl, Maj:t bar den 12 augusti 1902 utfärdat nådig kungörelse angående
af1"sm^ttosan!- tilläoo till 16 § 1 mom. uti nådiga kungörelsen angående hvad iakttagas bör
ma husdjurs- till förekommande af smittosamma husdjurssjukdomars införande i riket den 9
sjukdomars in-december 189g
förande i riket.
Villkoren för Kungl. Maj:t har den 6 juni 1902 utfärdat nådig kungörelse angående
understöd6aff ändring * gällande villkor för erhållande af understöd af statsmedel till froststatsmedel
till minskningsföretag.
frostminskningsföretag.
Statsbidrag för Af de till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
^vattensjuka*^ s^ana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska
frostspridan- frostländigheten för närliggande bygd, för år 1902 anvisade medel, 400,000
de marker.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 71
kronor, voro redan vid ingången af nämnda år 12,300 kronor disponerade.
Under år 1902 hafva till dylika företag statsbidrag beviljats till ett sammanlagdt
belopp af 430,550 kronor, däraf 42,850 kronor anvisats att utgå från 1903 års
anslag.
Från odlingslånefonden hafva under år 1902 anvisats lån till ett samman- odlingsl&n.
lagdt belopp af 948,650 kronor.
Enligt uppgift af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hafva under år 1902
såsom fullbordade godkänts:
40 st. frostdikningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 245,581 kronor
62 öre, hvaraf 98,380 kronor 81 öre utgått såsom statsanslag, och utgör
den genom dessa företag afdikade arealen 3,228,32 hektar; samt
torrläggningsarbetet till 25 st. torrläggnings- och odlingsföretag, för hvilka
torrläggningskostnaden beräknats till 772,061 kronor 9 öre, hvaraf såsom lån af
statsmedel utgått 669,300 kronor, och utgör den genom dessa företag från vatten
befriade eller eljest förbättrade arealen 5,781,39 hektar.
Kungl. Maj:t har den 24 januari 1902 utfärdat nådig kungörelse angående Landtmäteriändrad
lydelse af § 17 mom. 1 af nådiga landtmäteriinstruktionen den 6 augusti mstruktloneu1864.
Kungl. Maj:t har den 21 mars 1902 utfärdat nådig kungörelse angående Ytmåtts uppändring
i gällande bestämmelser i fråga om landtmätares skyldighet att i ägo- ^”delninS*-"
och delningsbeskrifning upptaga jordområdena både efter gammalt och nytt yt- beskrifningar.
mått.
Kungl. Mnj:t har den 7 mars 1902 förordnat, att arbetet med afvittringen Afvittringen.
inom Sorsele socken må tills vidare upphöra, att afvittringsarbetet inom Stensele
och Tärna socknar ej må fortgå längre, än till dess ägotaxeringen ägt rum
samt därtill hörande kartor och handlingar upprättats, samt att med afvittringen
för nybyggesanläggningar å odisponerad öfverloppsmark inom Norrbottens läns
lappmarker må tills vidare anstå.
Landtmäteristyrelsen har den 7 oktober 1902 till Kungl. Maj;t inkommit
med förslag till förändrade grunder för afvittringen ofvanför odlingsgränsen i
lappmarkerna, hvilket förslag remitterats till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Västerbottens och Norrbottens län med förständigande att däröfver skyndsamt
afgifva gemensamt utlåtande.
Fullbordade
frostafdikaings-
och
odlingsföretag.
Vid de under år 1902 hållna besiktningsmöten för prisbelönande af hästar
hafva med statsmedel och af de inom underdistrikten tillskjutna medel gemen
-
Stuteri
väsendet.
72 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
samt premierats 4,838 hästar, nämligen 479 hingstar, 2,085 betäckta ston eller
fölston samt 2,274 ungston, hvarjämte för 311 hingstar blifvit utfärdade intyg
om godkännande.
Dessutom hafva 37 betäckta ston eller fölston blifvit under särskilda af
stuteriöfverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för ändamålet
inom vissa underdistrikt af hushållningssällskap eller enskild förening
tillskjutna medel.
För statens hingstdepåer hafva under samma år inköpts dels från utlandet
2 hingstar och 1 unghingst, samtliga af fullblod, samt 23 hingstföl och dels
inom landet 2 unghingstar och 7 hingstföl eller tillhopa 35 hästar.
ltikets all- Vid rikets allmänna kartverk hafva under år 1902 utförts följande arbeten:
manna kartverk.
A. Geodetiska arbeten:
Triangelmätning af andra ordningen har utförts inom 5 kv.-mil af Västerbottens
län, inom 88 kv.-mil af Västernorrlands län, inom 23 kv.-mil af Jämtlands
län samt inom 33 kv.-mil af Kopparbergs län, således inalles inom en
ytvidd af 149 kv.-mil.
B. Topografiska arbeten:
Fältmätning är utförd i skalan 1:50.000 öfver ett område af 43,51 kv.-mil,
däraf 35,36 kv.-mil inom Västerbottens, 6,57 kv.-mil inom Västernorrlands och 1,58
kv.-mil inom Jämtlands län. Härigenom har återstoden af kartbladet Sollefteå
och hela kartbladet Umeå blifvit uppmätt.
Dessutom hafva mindre områden, tillsammans omkring 0,27 kv.-mil, i trakten
af Nordmaling blifvit uppmätta i skalan 1 :20.000 till öfning för fältmätareelever.
Höjdmätning är verkställd inom Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens
län, dels medelst afvägning till en längd af 990 kilometer för kartbladen
Indal, Hernösand, Örnsköldsvik, Deg er fors och Kallsjön, dels medelst
barometer, hvarvid 3,313 punkter blifvit bestämda inom en ytvidd af 98 kv.-mil för kartbladen Sollefteå, Dufed, Asele, Alanäs och Kolåsen.
C. Ekonomiska och stomkartearbeten:
Stomkarta har blifvit sammansatt i skalan 1: 20.000 öfver ett område af
25,6 kv.-mil inom Stockholms län, hvarigenom ifrågavarande arbeten blifvit afslutade
inom detta län;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 73
samt i skalan 1 :50.000 öfver ett område af 84,5 kv.-mil inom Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län.
Fältmätning i skalan 1:20.000 har utförts öfver ett område af 9 kv.-mil
inom Stockholms län.
Utgifningen har så fortgått, att kartor öfver Åkers och Selebo härader af
Södermanlands län utgifvits.
D. Ekonomisk-topografiska kartarbeten i norra Sverige:
Fältmätningen i förening med höjdmätning omfattar i skalan 1: 50.000 (utan
stomkarta) 29,5 kv.-mil inom Jämtlands län samt i skalan 1: 100.000 (å förut
beredd stomkarta) 6 kv.-mil inom Västernorrlands och 25,36 kv.-mil inom Västerbottens
län, inalles 31,36 kv.-mil.
Af kartan öfver norra Sverige i skalan 1 : 200.000 hafva under året utgifvits
bladen Bräcke, Norsjö och Lycksele.
Kungl. Maj:t har den 3 oktober 1902 utfärdat förnyad nådig instruktion Instruktion för
för Sveriges geologiska undersökning. logiska under
sökning.
I skalan 1 : 50.000 hafva dels nyrekognoscerats 15 kv.-mil inom Östergöt- Geologiska
lands, Jönköpings, Kalmar, Gottlands, Malmöhus, Skaraborgs och Värmlands nn ™°anln''
län, dels reviderats förut (delvis i skalan 1 : 100.000) kartlagda områden af Kalmar,
Skaraborgs, Örebro och Värmlands län.
Revisionsarbeten för utgifvande af bergartskartor i skalan 1: 200.000 hafva
utförts inom Kalmar, Blekinge, Malmöhus och Kristianstads lån.
Från trycket hafva utgifvits:
1) geologiska kartbladet Ystad (i skalan 1:50.000) jämte beskrifning;
2) geologiska kartbladen Strömstad, Fjällbacka, Uddevalla, Göteborg och Kalmar
(i skalan 1 : 100.000) jämte beskrifningar; 3) geologisk beskrifning öfver
Närke och Karlskoga bergslag samt Fellingsbro härad, med 1 jordartskarta i
2 blad (i skalan 1 :125.000) samt 3 mindre kartor; 4) fyra geologiska uppsatser.
Kungl. Maj:t har under år 1902 antagit afgifna köpeanbud å 18 till för- Försäljning af
säljning utbjudna utarrenderade kronoegendomar, hvilka med taxeringsvärde af “egtndomå”0"
tillsammans 114,300 kronor i köpeskilling betingat 283,495 kronor 57 öre.
Dessutom äro för 27,665 kronor 14 öre försålda 13 jordområden tillhörande
kronoegendomar, hvilka fortfarande skola utarrenderas, samt för 7,965 kronor 6
lägenheter, tillhörande egendomar, om hvilkas försäljning beslut är fattadt.
För bildande af nya eller utvidgning af förut befintliga kronoparker hafva Kronoparkerköp
afslutats om 12,545,45 hektar för en köpeskilling af 958,439 kronor.
Bill. till Rikid. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 10
Riksdngs-Berättelsen.
74 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Stfneeniiirke0rS8'' TU1 e?8kilda skogsägares tjänst hafva jämväl under år 1902 varit anställda sex
ingen,orer. 8k0g8ingeniörer, hvilkas verksamhet tagits i anspråk vid 153 särskilda förrättningsställen
under sammanlagdt 557 arbetsdagar.
Skogslmshäll- För 69 allmänna skogar hafva hushållningsplaner under år 1902 blifvit
nmgsplaner, fastställda
SNorf3 1 1 enlighet m.ed föreskriften i nådiga brefvet den 29 maj 1891, angående
upplåtelse åt enskilde af odlingslägenheter å kronoparker i Norrbottens län för
bildande af skogstorp, hafva under år 1902 kontrakt om ytterligare 40 dylika
lägenheter blifvit upprättade, så att antalet skogstorp numera utgör 304.
Fridlysning af Med anledning af särskilda underdåniga framställningar har Kun<?l Makt
TlIdt- förordnat: °
den 24 januari 1902, att jakt efter kronhjort inom Malmöhus län tills vidare
skall vara tillåten under tiden från och med den 16 augusti till och med den
31 december hvarje år;
att jakt efter rådjur inom Göteborgs och Bohus lån skall tills vidare vara
tillåten endast under tiden från och med den 16 september till och med den 15
november hvarje år;
att jakt efter rapphöns inom Västerbottens län skall tills vidare intill utgången
af år 1906 vara förbjuden;
att jakt efter ejder inom Göteborgs och Bohus län tills vidare skall vara
tillåten endast under januari och december månader hvarje år;
den 2 april 1902, att jakt efter älg å den i Ornö socken af Stockholms län
belägna Ornön skall vara tillåten under hela september månad under åren 1902
och 1903;
den 25 april 1902, att jakt efter älg i Jönköpings och Kronobergs län tills
vidare skall vara tillåten endast under tiden från och med den 9 till och med
den 15 september hvarje år;
att fångande eller dödande af årskalfvar efter älg tills vidare skall vara förbjudet
inom Jönköpings län och Kalmar läns norra landstingsområde;
att inom Örebro län all jakt efter svan skall vara förbjuden under tiden
intill utgången af år 1906;
den 9 maj 1902, att inom Gottlands län all jakt efter fasan och tysk hare
skall vara förbjuden intill utgången af år 1906;
den 30 maj 1902, att all jakt efter vaktel och tinamu skall tills vidare vara
förbjuden under tiden från och med den 11 november till och med den 10
september;
den 4 juli 1902, att inom Älfsborgs län, med undantag af de till länet
hörande delar af kronoparkerna Halle-Hunneberg samt Edsmären, jakt efter älg
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 75
skall till och med utgången af år 1906 vara tillåten endast under tiden från
och med den 9 till och med den 15 september, äfvensom att det jämväl intill
1906 års utgång skall vara förbjudet att inom sagda del af nämnda län fånga
eller döda årskalf efter älg;
den 12 september 1902, att all jakt efter moripa fortfarande skall vara förbjuden
under åren 1903 och 1904;
den 19 december 1902, att inom Gäfleborgs län med undantag af Gestriklands
fögderi all jakt efter älg skall vara förbjuden under tiden intill utgången
af år 1905;
att inom Stockholms och Södermanlands län all jakt efter svan skall vara
förbjuden under tiden intill utgången af år 1906; samt
att inom Kristianstads län all jakt efter stare skall vara förbjuden under
tiden intill utgången af år 1905.
Skadeinsekten nunnan har fortfarande på planmässigt sätt bekämpats, där Skadeinsekten
så ännu befunnits nödigt, dels genom afverkningar, såsom på Askön under nunnan''
Tullgarns kronopark och å Fiholms m. fl. egendomar vid Mälaren, dels ock
genom limning för befordrande af larvpesten, såsom å Björksundsområdet nära
Nyköpings stad. Numera tyda alla tecken på, att härjningarna kunna anses
öfvervunna.
Kungl. Maj:t har den 9 maj 1902 utfärdat stadgar för den forstliga för- Förstuga för
.
, söksanstalten.
soksanstalten.
Kungl. Maj:t har den 9 maj 1902 förordnat, att Norrbottens, Västerbottens Skogsstatens
och Mellersta Norrlands distrikt från och med ingången af år 1903 skola vara
fördelade i fyra distrikt, nämligen Luleå, Skellefteå, Umeå och Mellersta Norrlands
distrikt.
distriktsindelning.
Kungl. Maj:t har utfärdat nådiga kungörelser den 30 maj 1902 angående Upplåtelse af
upplåtelse af den kronan tillkommande jordägareandel i grufva samt den 28kommande*"
november 1902 angående bestämmande af arrendeafgift för begagnande af jordägareandel
kronans jordägareandel i grufva. 1 grufva''
Kungl. Maj:t hor den 25 april 1902 uppdragit åt geologen vid Sveriges Undersökning
geologiska undersökning F. V. Svenonius att under samma år ej mindre verk- ^^^''''Ynmuställa
närmare undersökningar rörande brytvärdheten och beskaffenheten i öfrigttnde apatit-och
af de under år 1901 för Kungl. Maj:ts och kronans räkning inmutade apatit- mad(''i“^e‘tte^n''
och magnesitfyndigheter inom Norrbottens län, än äfven att verkställa nödiga
försvarsarbeten m. m. Öfver de i anledning af uppdraget vidtagna undersök
-
76 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ningar och åtgärder samt arbetenas resultat har Svenonius afgifvit underdånig
berättelse.
Undersöknin- Kungl. Maj:t har den 6 juni 1902 uppdragit åt civilingeniören Johan Gustaf
tmgodc^öranåe^*c^ert att efter verkställd undersökning därom, huruvida icke vattenkraften i
af kronan till- Göta älf vid Trollhättan, äfven under förutsättning att ifrågasatt ombyggnad af
teokrati Göta Trollhare kanal komme till stånd, skulle kunna ändamålsenligt tillgodogöras
älf vid Troll- genom kraftuttagningens förläggande till älfvens östra strand, till Kungl. Maj:t
kattan. afgifva det yttrande och förslag i berörda hänseende, hvartill undersökningen
kunde gifva anledning. Sådant yttrande med förslag har i december månad
1902 af Richert afgifvits.
Egnahemskom- Sedan de under år 1901 infordrade yttranden öfver egnahemskommitténs
mittkåndeCt n" kinkande och förslag till Kungl. Maj:t inkommit, samt Kammarkollegium, till
följd af nådig remiss, yttrat sig i ämnet, har Statskontoret anbefallts att afgifva
utlåtande, hvilket ännu icke afgifvits.
Vattenfalls- Den af Kungl. Maj:t den 9 juni 1899 tillsatta kommitté för utredning och
kommittén, undersökning beträffande de mera betydande vattenfall i landet, hvilka helt
eller delvis kunde anses vara i statens ägo, har under år 1902 sammanträdt i
Stockholm den 16 januari, den 3—5, 10 och 11 februari, den 26 och 27 mars,
den 22 april, den 21 maj, den 27 och 28 juni, den 1 september, den 8—11
oktober samt den 3—5 december, hvarjämte en underafdelning af kommittén
sammanträdt den 13—15, 21—23, 27, 28, 30 och 31 oktober, den 6—8, 14, 21,
22 och 25 november samt den 15—18 och den 29 december.
Kommittén har under året slutbehandlat följande ärenden:
l:o. Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 30 december 1901 af framlidne
grosshandlaren L. E. Lithanders i Östersund efterlämnade änka Ellen
Lithanders underdåniga hembud till Kungl. Maj:t och kronan af strandfastigheter
med andelar i vattenfallen Tännforsen, Ristafallet och Storbofallet i
Jämtlands län, hvaröfver kommittén den 22 april 1902 afgifvit underdånigt
utlåtande;
2:o. Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 4 februari 1902 af Nissaströms aktiebolags
underdåniga ansökan att få inköpa såväl närmare angifven del af kronoparken
Spenshult i Slättåkra socken af Hallands län som ock all den kronan
tillhöriga rätt i vattnet invid samma kronopark, hvaröfver kommittén den 22
april 1902 afgifvit underdånigt utlåtande;
3:o. Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 22 maj 1901 af Johansfors sågverks
aktiebolags underdåniga ansökan om tillstånd att under en tid af 50 år
få arrendera statens andel i Spenshults vattenfall i Nissaån invid kronoparken
Berättelse om hvad, i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 77
Spenshult i Slättåkra socken af Hallands län, hvaröfver kommittén den 22
april 1902 afgifvit underdånigt utlåtande;
4:o. Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 17 januari 1902 af C. J. M. Herrlins
å Nykvarn underdåniga ansökan att af kronan få inköpa Nykvarns kronokvarn
i Tillinge socken och Åsunda härad af Uppsala län, hvaröfver kommittén
den 22 april 1902 afgifvit underdånigt utlåtande;
5:o. Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 21 maj 1901 af framlidne öfversten
C. O. Bergmans underdåniga ansökan att, i sammanhang med tillämnad grufdrift
vid Ruotevare—Vallatj järnmalmsfält inom Kvickjocks kapellförsamling och
Norrbottens lån, af Kungl. Maj:t och kronan förhyra vissa i trakten förekommande
vattenfall, hvaröfver kommittén den 22 april 1902 afgifvit underdånigt
utlåtande;
6:o. Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 13 januari 1902 af handlingar angående
förslag till plan för anställande af hydrografiska undersökningar inom
landet, öfver hvilket ärende kommittén afgifvit underdånigt utlåtande den 22
april 1902;
7:o. Kungl. Majtts nådiga remiss den 24 april 1902 af staden Åmåls underdåniga
ansökan att få köpa eller arrendera viss kronan tillhörig vattenkraft
å Forsbacka kronopark i Mo socken och Tössbo härad af Älfsborgs län, hvaröfver
kommittén den 28 juni 1902 afgifvit underdånigt utlåtande;
8:o. Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 30 april 1902 af grosshandlaren John O.
Nilssons i Linköping underdåniga ansökan om inköp af vissa intill Motala ström
gränsande områden af kronodomänerna Kongsbro och Björkö inom Vreta klosters
socken och Gullbergs hårad af Östergötlands län, hvaröfver kommittén
den 28 juni 1902 afgifvit underdånigt betänkande.
Kommittén har meddelat, att dess arbete så långt framskridit, att kommittén
Båge sig i stånd att, efter fullgjordt uppdrag, i början af 1903 till Kungl.
Maj:t öfverlämna slutligt underdånigt betänkande äfvensom samtliga af kommittén
verkställda utredningar med tillhörande kartor och öfriga handlingar.
Den af Kungl. Maj:t den 7 juni 1901 tillsatta kommittén för utredande Norrlandsaf
frågan om vidmakthållande af jordbruksnäringen inom Norrland och Dalarne kommlttén
har under år 1902 haft följande antal sammanträden, nämligen 14 under
tiden 6—28 februari, 5 under tiden 7 juli—8 augusti, hvarjämte kommittén tillbragt
den återstående delen af denna tid på studieresa inom Norrland, samt
29 sammanträden under tiden 6 oktober—13 december, hvarförutom under denna
tid af kommittén tillsatta olika subkommittéer för behandling af särskilda frågor
haft ett större antal sammanträden.
Under året hafva kommitténs arbeten sålunda fortskridit, att kommitténs
statistiska utredning till väsentlig del är färdig och under uppsättning för tryck
Bih.
till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. H
Riksdags-Berättelsen.
78 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ning, hvarjämte kommittén fattat beslut rörande hufvuddragen af kommitténs
blifvande förslag och delvis sysselsatt sig med dessa förslags närmare redigering.
OJ**-* Kungl. Maj:t har den 24 oktober 1902 tillsatt en kommitté med uppdrag
Jmitténm eJ mindre att öfvertaga till Jordbruksdepartementet influtna eller inflytande,
till lindrande af den utaf inträffad missväxt uppkomna nöd inom de norra delarna
af riket afsedda penningbidrag och dessa bidrag äfvensom de gåfvor i
naturaprodukter och de ytterligare penningbidrag, hvilka kunde komma att
ställas till kommitténs förfogande, efter samråd med Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande till de genom missväxten nödlidandes i de särskilda orterna
understödjande använda, än äfven att på begäran tillhandagå myndigheter och
enskilde med råd och upplysningar i afseende å lämpligaste sättet för tillhandahållandet
af gåfvor i naturaprodukter, och har Kungl. Maj:t förordnat till ordförande
i kommittén sekreteraren i Öfverståthållareämbetets kansli m. m. filosofie
doktorn J. Berlin samt till ledamöter distriktschefen vid statens järnvägar m. m.
grefve C. O. Taube, häradshöfdingen i Torneå domsaga G. A. E. Kronlund,
jägmästaren i Stockholms revir m. m. F. O. Bremberg samt geologen vid Sveriges
geologiska undersökning F. Y. Svenonius.
Den 14 november 1902 har Kungl. Maj:t på begäran entledigat sekreteraren
Berlin från uppdraget att vara kommitténs ordförande samt i stället förordnat
till ordförande förre generalkonsuln m. m. C. Juhlin-Dannfelt.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholms slott den 17 januari 1903.
OSCAR.
Ossian Berger.
Stockholm 1903.
Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.