om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde
Framställning / redogörelse 1902:Rber
Berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde
sig tilldragit;
gifven Stockholms slott ä rikssalen den 17 Januari 1902.
För konungahus och folk har Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Mårtha
Sofia Lovisa Dagmar Thyras födelse i arffurstens palats i Stockholm den 28
Mars 1901 utgjort en glädjande tilldragelse.
Kongl. Maj:t har under den 16 December 1901 utfärdat kungörelse, innehållande
tillägg till anmärkningen vid § 107 mom. 1 i konsulatförordningen.
Kongl. Maj:t har den 19 Januari 1901 meddelat bemyndigande för innehafvarne
af vissa konsulat att rörande vissa ombord å svenska eller norska fartyg
begångna brott företaga formligt förhör.
Kongl. Maj:t har genom nådigt beslut den 17 Augusti 1901 på framställning
af åtskilliga främmande magter lemnat bifall för de Förenade Rikenas del
till höjandet af de kinesiska sjötullarne till effektiva 5 % ad valorem.
Den 22 Januari 1901 undertecknades för de Förenade Rikena en i Bryssel
den 14 December 1900 af öfriga intresserade magter antagen tilläggsakt till den
industriella eganderättskonventionen af den 20 Mars 1883, hvarvid för Sveriges
del uttalades ett muntligt förbehåll om aktens ytterligare och detaljerade granskning.
Tillägg till
konsulatförordningens
§
107, mom. 1,
anm.
Bemyndigande
för innehafvarne
af vissa
konsulat att
upptaga förhör
i brottmål.
Höjning af
sjötullarne i
Kina.
Tilläggsakt
till den internationella
konventionen
af
den 20 Mars
1883 angående
skydd för den
industriella
egan de rätten.
Bill. till Riksd. rrot. 1902. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen,
1
2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Deklaration Den 26 Oktober 1901 undertecknades i Stockholm en deklaration angående
skydd^fö ömsesidigt skydd för varumärken i Sverige och Ryssland.
varumärken i
Sverige och
Ryssland.
öfverenskom- Genom ministeriella noter den 15 December 1900 och den 11 Oktober 1901
^de^kostoad™"^ar öfverenskommelse träffats derom, att de Förenade Rikenas diplomatiska och
fritt utfärdan-konsulära tjensteman i Frankrike och motsvarande franske tjensteman i Sverige
"sering u^nr-''oc^ Norge skola från och med den 1 Januari 1902 upphöra att upptaga afgifter
sprungsbevis. för utfärdande, legalisering eller visering af ursprungsbevis.
Underhandlin- Underhandlingar om ömsesidigt erkännande af mätbref hafva under året
^idig^erkän-" eS* rum mc<^ japanska, nederländska, ryska och spanska regeringarne.
nande af mätbref.
Aftal angå- Med åtskilliga främmande regeringar hafva underhandlingar fortgått an
SSÄH-
ömsesidig tullfrihet för konsulat-reqvisita, och hafva aftal derom träffats
konsulat- med Belgien och Nederländerna,
reqvisita.
Ändringar i Underhandlingar hafva med Kongl. danska regeringen inledts om vissa
ändringar i den med Danmark år 1899 afslutade konvention om fisket i de
Danmark af till Sverige och Danmark gränsande farvattnen.
1899.
Upprensning af Med ryska regeringen hafva underhandlingarne om upprensning af flott
flottlederna
i lederna i Torne eif under året fortgått.
Törne eif. °
Tillämpning af Förhandlingar angående tillämpningen af §§ 4 och 5 af den med ryskare§§
^ oc^ 5 af geringen den 23/11 Februari 1897 afslutade konvention angående samfäldt
med Ryssland brukande af det regula laxfisket i Torne eif hafva med sagda regering
af 1897 angå- egt rum.
ende det regula
laxfisket i
Torne eif.
Arfskonvention Underhandlingar hafva inledts om afslutande af ett fördrag mellan de
med Amerikas Förenade Rikena och Amerikas Förenta Stater om utbekommande af qvarFörenta
Stater. ,0. , 1
latenskap.
Vinterkommu- Med ryska regeringen hafva underhandlingar fortgått om en utsträckning
mkationerna af yinterkommunikationerna mellan Sverige och finska hamnar.
mellan Sverige °
och finska
hamnar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 3
Underhandlingar hafva inledts om afslutande af en öfverenskommelse mellan Öfverenskomde
Förenade Rikena och Amerikas Förenta Stater angående ömsesidigt understöd ö^gesidigteuni
vissa fall åt nödstälde sjömän. derstöd åt nöd
stälde
sjöman.
Genom särskilda diplomatiska akter hafva under året brittiska kolonien Syd Rhodesias
Syd Rhodesia och protektoratet Bechuanaland, Malta, Egypten, de spanska be-ånslntning^uu
sittningarne vid Guineabugten, republikerna Liberia och San Domingo, Öster- verldspostförrike-Ungern,
Chile, Bolivia, Serbien samt republiken Haiti anslutit sig till deneninsen m''
vid verldspostkongressen i Washington år 1897 afslutade hufvudkonvention
äfvensom till vissa andra vid kongressen slutade aftal.
Kongl. Maj:t har under den 24 Juli utsett kommissarie vid erkännandet Märkning af
för Sveriges del af ett vid Koltajavre beläget gränsrös mellan Sverige, Norge nksgransros''
och Ryssland.
Kongl. Maj:t har jemväl nämnda dag utsett kommissarie i en svensk-Uppförande af
rysk kommission för uppförande af ett gränsrös på norra stranden af bäcken nk8Kran8ro8''
Radjajokka.
De Förenade Rikena hafva genom ombud deltagit i följande internationella Internationella
, i i r v konferenser.
kongresser och konferenser, nemligen:
1) den tredje meterkonferensen i Paris;
2) konferensen i S:t Petersburg mellan representanter för den transmarina
internationella trafiken öfver Hvita Hafvet;
3) brandkårskongressen i Berlin;
4) kongressen i Bryssel för mellanundervisning;
5) den andra kongressen i Amsterdam för läkare, anstälde vid lifförsäkringsbolag;
samt
6) kongressen i London för motarbetande af tuberkulos;
hvarjemte Sverige varit representeradt vid
1) konferensen i Bryssel för behandling af vissa frågor angående sockerbeskattningen;
2)
femte zoologkongressen i Berlin; och
3) 15:e arkeologiska och historiska kongressen i Belgien. 1
1 den 8:de internationella konstutställningen i Mirnchen hafva de Förenade Internationel
konstutställning
i Miinchen.
Rikena officielt deltagit.
En redogörelse för Utrikesdepartementets verksamhet under år 1900 har Utrikcsdeparunder
det förflutna året blifvit offentliggjord. årsberättelse.
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Berättelse Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1900 har i vanlig ordning
angående rätts- llrmrJm ° °
väsendet. UPPraUats
Utfärdade
Under nedannämnda dagar har Kongl. Maj:t utfärdat följande af Kongl.
forfattningar. ]VIaj:t föreslagna och af Eiksdagen dels i oförändradt skick, dels med vissa
förändringar antagna författningar, nemligen:
1901 den 30 Mars: | lag, innefattande tillägg till förordningen den 6 Fe-bruari 1849 angående viss tid för klander af huse- |
» Tf » » » »10 Maj: » » » » » » » » | syn emellan enskild jordegare och landbo; lag om ändring i 10 och 17 kapitlen handelsbalken; |
» » » » » » » » » » » ■» | lag om ändring i vissa delar af utsökningslagen; |
» » » » | lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 |
» $ » 2 | lag om antecknande i fartygsregistret af tvist om far-tyg eller fartygslott; |
» » 14 Juni: » » » $ | lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken; |
» $ :» » » » » » » » » » | lag om ändring i vissa delar af utsökningslagen; |
» » » > » » » » | lag angående ocker; lag om ändrad lydelse af 2 och 62 §§ i strafflagen för |
| lag angående förlängning af tiden, under hvilken för- |
» » 5 Juli: | ordningen den 6 Juni 1883 rörande de lappar, som |
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
1901 den 5 Juli: lag om ändrad lydelse af 17 kap. 4 och 11 §§ handels
balken;
»
» » » lag om ändrad lydelse af 1 och 8 §§ i grufvestadgan
den 16 Maj 1884;
» *»» lag om ändrad lydelse af 24 kap. 13 § strafflagen;
och har Kongl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen föreskrifter,
med bifall till senast församlade riksdags förslag, låtit utfärda:
1901 den 5 Juli: lag angående ändrad lydelse af 142 § konkurslagen.
Härjemte har Kongl. Maj:t låtit utfärda:
1901 den 30 Mars: kungörelse om uppgifter från presterskapet angående
häktades lefnadsomständigheter;
» »14 Juni: kungörelse angående resestipendier åt domare;
» » » » kungörelse angående ersättande af kostnad i anledning
af jäf mot domare eller nämnd;
» » 1 November: kungörelse om inrättande och förande af intecknings
bok
för fartyg;
» » » > kungörelse om anställande hos Stockholms rådstufvu
rätt
af kommissionär för ärenden angående inteckning
i fartyg;
t » 29 » ny arbetsordning för Kongl. Maj:ts och Rikets Svea
och Göta Hofrätter samt Hofrätt öfver Skåne och
Blekinge;
> t » » kungörelse angående införande i allmänna tidningarne
af uppgifter om vissa af hofrätterna meddelade utslag
i besvärsmål;
»■»> » kungörelse, innefattande vissa bestämmelser rörande
parts rätt att från hofrätt utbekomma handlingar i
afgjordt mål;
» » » » kungörelse om hvad allmän åklagare har att iakttaga,
der han vill hos justitiekanslern hemställa om fullföljd
af talan mot hofrätts utslag;
» » » » kungörelse angående skydd för ryska varumärken;
» » 16 December: förnyad instruktion för Kongl. Maj:ts Nedre Justitie -
revision;
30
kungörelse om ändrad lydelse af 5 § i nådiga kungörelsen
med föreskrifter angående fångförteckningar
och rapporter från fängelserna och tvångsarbetsanstalterna
i riket den 6 November 1885.
Såsom förstärkning af Nedre Justitierevisionens arbetskrafter har medgifvits Tillfällig för
anställande äfven för innevarande år af en extra revisionssekreterare. Nedre Justi
tiereviiionens
arbetskrafter.
6 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Komitén I den för vidtagande af en revision af gällande legostadga med mera den
af gällande Oktober 1899 tillsatta komité har den 24 sistlidne Maj bruksegaren K.
legostadga. Falk förordnats till ledamot i stället för bruksegaren J. S. F. Stephens, hvilken
samma dag på begäran entledigats från komitéuppdraget.
Sedan komitén den 31 Oktober 1900 till Kongl. Maj:t aflemnat underdånigt
förslag till lag om tjensteaftal mellan husbönder och tjenare samt uppdragit åt
sin ordförande och häradshöfdingen Wold att med biträde af sekreteraren utarbeta
och för komitén framlägga utkast till lagbestämmelser i fråga om skydd åt i
behörig ordning ingångna arbetsaftal, hafva desse för fullgörande af nämnda
uppdrag varit samlade i Stockholm dels under Februari och Mars månader
1901, dels ock från och med den 1 till och med den 18 påföljande Maj månad;
komitén har derefter sammanträdt i Helsingborg den 13 Juni 1901 och under
tiden intill den 4 påföljande Juli derstädes granskat och vidare utarbetat ett
för komitén framlagdt utkast till lag om vissa arbetsaftal; hvarefter komitén
från och med den 7 till och med den 19 Oktober varit samlad i Stockholm för
afslutande af sitt arbete; och har komitén sistsagde dag till Kongl. Maj:t öfverlemnat
underdånigt förslag till lag om vissa arbetsaftal, hvarefter komitén upplösts.
Komitén för Den af Kongl. Maj:t den 25 Maj 1900 tillsatta komité för utarbetande af
*af förslagen! förslag till ändring i vissa delar af gällande strafflagstiftning har under år
ändring i vissa 1901 undergått den förändring i sin sammansättning, att sedan häradshöfdingen,
gällande straff-^ ^ a88essoren L. H. Montelius den 27 sistlidne September på begäran entlngstiftning.
ledigats från komitéuppdraget, i hvad det afsåge den af komitén då ännu ej
behandlade frågan om vilkorlig dom, häradshöfdingen, f. d. revisionssekreteraren
G. de Maré samma dag förordnats att i stället såsom ledamot af komitén deltaga
i dess behandling af nämnda fråga.
Samma dag har på en af ordföranden i komitén gjord framställning Kongl.
Maj:t uppdragit åt professoren J. C. W. Thyrén att dels utarbeta en till införande
i komiténs betänkande afsedd allmän redogörelse för rättsinstitutet vilkorlig
dom, dels ock att, sedan komitén egnat frågan förberedande behandling,
biträda komitén vid de vidare öfverläggningarne i ämnet.
Komitén har under år 1901 sammanträdt i Stockholm den 15 Mars och
varit der samlad till och med den 15 Maj. Under denna tid underkastades de
utarbetade lagförslagen rörande skärpning af förvandlingsstraffen och de på kort
tid omedelbart ådömda frihetsstraffen ytterligare behandling, samt genomgingos
och bearbetades de under tiden emellan den 26 November 1900 och den 15
Murs 1901 uppsatta motiven till nämnda lagförslag, hvarjemte frågan om vilkorlig
frigifning behandlades och föranledde en del beslut. Efter assessoren
Gallstrand meddeladt uppdrag var han derefter sysselsatt med förarbeten till
komiténs betänkande angående vilkorlig frigifning, intill dess komitén den 17
Juni samlades i Borgholm, der den fortsatte sina arbeten till den 13 Augusti.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
Under dessa sammanträden utarbetades lagförslag angående vilkorlig frigifning
samt motiv till dessa förslag. Sedan assessoren Gallstrand derefter intill den
20 September varit sysselsatt med utredning rörande frågan om införande i vår
rätt af varning eller vilkorlig dom, sammanträdde komitén sagda dag i Stockholm
och var till den 21 November upptagen med att genomgå lagförslag och
motiv angående vilkorlig frigifning, behandla frågorna om varning och vilkorlig
dom samt upprätta lagförslag angående sistnämnda rättsinstitut.
Kongl. Maj:t har den 1 April 1901 uppdragit åt en komité att företaga en
revision af strafflagen för krigsuiagten och förordningen om krigsdomstolar och
rättegången derstädes, i syfte att bestämmelserna i dessa lagar måtte blifva
lämpade efter förhållandena vid eu krigsmagt bestående af värnpligtige, och
till ordförande i denna komité förordnat herr E. G. Boström, till ledamöter
öfversten K. G. Bildt, generalmajoren friherre C. W. Ericson, häradshöfdingen,
f. d. assessoren C. B. Hasselrot, vice häradshöfdingen J. Hjelmérus,
landshöfdingen friherre G. O. R. Lagerbring, kommendören C. O. F. Ljungquist,
dåvarande häradshöfdingen G. M. U. Rudebeck, justitiekanslern E. Sjöberg,
vice häradshöfdingen K. Staaff, öfversten G. F. O. Uggla och rådmannen
T. Zetterstrand samt till sekreterare assessoren J. L. P:son Ernberg.
Sedan friherre Ericson den 27 September på begäran entledigats från sitt
ledamotskap i komitén, har vice häradshöfdingen C. A. Trolle i hans ställe
deri inkallats. Efter det han den 18 derpå följande Oktober och friherre Lagerbring
den 25 i samma månad på derom gjorda ansökningar jemväl entledigats,
hafva sistnämnda dag öfversten A. F. von Matern och kommendören J.
W. L. Sidner förordnats till ledamöter i komitén.
Komitén sammanträdde första gången den 22 Maj 1901 och beslöt dervid
att uppdraga åt sin sekreterare att till ledning för komiténs fortsatta arbeten
utarbeta en kortfattad öfversigt i mera väsentliga delar af vissa främmande
länders lagstiftning i de ämnen, som komiténs arbeten vore afsedda att omfatta.
Sedan en dylik öfversigt öfver åtskilliga främmande länders lagstiftning i
hvad angår den militära domstolsförfattningen och den militära rättegångsordningen
i öfrigt utarbetats och i medio af September månad till komiténs ledamöter
i tryck utdelats, sammanträdde komitén åter i Stockholm den 8 nästlidne
Oktober; och hafva derefter dess arbeten oafbrutet fortgått intill midten af
derpåföljande December månad, då komiténs sammanträden tills vidare ajournerades.
Komiténs arbeten under nämnda tid hafva hufvudsakligen omfattat krigsdomstolarnes
organisation och rättegången vid desamma. Sedan dessa ämnen
af komitén behandlats och provisoriska beslut derutinnan fattats, uppdrog komitén
vid ajourneringen af sina sammanträden åt sekreteraren att med ledning af
nämnda provisoriska beslut utarbeta förslag till lag om krigsdomstolar och rätte
-
Komité för
revision af
strafflagen för
krigsmagten.
8 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
gången derstädes; och tillsattes i sammanhang härmed af komitén ett utskott,
bestående af komiténs ordförande och fyra dess ledamöter, hvilket utskott skulle
ega att, i den mån förenämnda provisoriska beslut kunde befinnas otydliga eller
i enskilda delar ofullständiga, lemna sekreteraren den ledning, som vid hans
ifrågavarande arbete kunde finnas nödig.
Komité för ut- Kongl. Maj:t har den 7 Juni 1901 uppdragit åt en komité att utarbeta
förslag t?ll för- f°r8lag till förändrad lagstiftning beträffande köp och byte af lös egendom äfändrad
lag- vensom de allmänna grundsatserna om afsilande af aftal, med rätt för komitén
träffande" fissaatt’ Där ^et för behörigt fullgörande af detta uppdrag funnes erforderligt, till
delar af obli-behandling upptaga jemväl andra till obligationsrätten hörande ämnen, samt
gatiousratten. bemyndjgat denna komité att med en för motsvarande ändamål tillsatt dansk
komité sammanträda till gemensamma förhandlingar i syfte att åstadkomma
största möjliga öfverensstämmelse mellan komitéernas blifvande förslag, äfvensom
förordnat till ordförande i sagda komité dåvarande t. f. byråchefen för lagärenden
i Justitiedepartementet, revisionssekreteraren K. Hj. L. Hammarskjöld
samt till ledamöter assessoren i Svea Hofrätt G. Carlson och ledamoten i lagbyrån,
häradshöfdingen friherre C. F. M. Fleetwood.
Efter det revisionssekreteraren Hammarskjöld utnämnts till statsråd och i
följd häraf entledigats från sitt ledamotskap i ofvanberörda komité, har den 4
Oktober samma år till ordförande i komitén utsetts höradshöfdingen, f. d. revisionssekreteraren
friherre E. T. Marks von Wurtemberg.
Komiténs sammanträden började i Stockholm den 15 Augusti och hafva
sedan dess fortgått.
Komitén höll i Stockholm den 16—21 September gemensamma sammanträden
med den danska komitén, dervid program för det åt komitéerna uppdragna
lagstiftningsarbetet uppgjordes. Förhandlingarna öfvervoros af en utaf norska
Justitieministeriet förordnad delegerad.
Efter det från norsk sida meddelats, att äfven Norge vore villigt att genom
utsedda komiterade deltaga i samarbetet inom de i det uppgjorda programmet
angifna gränser, har Kongl. Maj:t den 30 sistlidne December bemyndigat den
svenska komitén att, med upptagande till behandling af de i programmet angifna
ämnen, sammanträda till gemensamma förhandlingar med såväl norska
som danska komiterade, hvilka erhållit motsvarande uppdrag.
Komité för ot- Kong! Maj:t har härjemte den 29 November 1901 åt en komité uppdragit
förslag*tfil lag-utarbeta förslag till lagbestämmelser dels angående den rättsliga ställning,
bestämmelser som kan pröfvas höra tillkomma annan förening än sådan, som har ekonomisk
rättslfga^stäU- v®rksamhet till sin uppgift, dels ock beträffande kontroll öfver vården och förning,
som kau valtningen af så kallade fromma stiftelser, och till ordförande i denna komité
profras hora föror({nat landshöfdingen R. Dickson samt till ledamöter i densamma extra
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 9
ordinarie professoren P. E. Fahlbeck, revisionssekreteraren B. F. E. Hasselrot, tillkomma anlektorn
P. P. Waldenström och häradshöfdingen, f. d. assessoren A. E. ^“äaån^som
Åkerman. har ekonomisk
Denna komité har den 14 Januari sammanträdt. ^in^pgift11
Sedan Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts framställning, anvisat er- Delning af
forderliga medel för genomförande af delning af Vester Dalarnes domsaga i domsaga,
två domsagor, har Kongl. Maj:t förordnat, att ifrågavarande domsaga skall från
början af innevarande år vara delad i två domsagor, så att den ena, med benämning
Nås och Malungs domsaga, skall omfatta Nås och Malungs tingslag
och den andra, med benämning Smedjebackens domsaga, omfatta Grangärdes,
Norrbärkes och Söderbärkes tingslag.
Kongl. Maj:t har förordnat, dels att Hammarkinds härad med Stegeborgs Förening af
skärgård och Skärkinds härad skola utgöra ett tingslag med tingsställe i eller tm?slaginvid
Söderköping; dels att Ångermanlands södra domsaga skall utgöra ett
tingslag med tingsställe i eller invid Hernösand; dels att häradena i ÖsterNerikes
domsaga skola förenas till två tingslag, omfattande det ena Glanshammars
och Örebro härad med tingsställe i Örebro stad samt det andra Askers
och Sköllersta härad med tingsställe vid Sköllersta kyrka; dels att Björkekinds
och Östkinds samt Lösings, Bråbo och Memmings härads domsaga skall
utgöra ett tingslag med tingsställe i Norrköping; dels att häradena i Norrvikens
domsaga skola utgöra två tingslag, omfattande det ena Vette härad med tingsställe
i Strömstad och det andra Qville, Tanums och Bullarens härad med
tingsställe tills vidare i Hede; dels ock att Södra Roslags domsaga skall utgöra
ett tingslag med tingsställe i eller invid Stockholm.
Efter vederbörandes förslag har Kongl. Maj:t meddelat föreskrifter angående Organisation
organisation af rådstufvurätten och magistraten i staden Lysekil samt angående af
vissa ändringar i de för rådstufvurätten och magistraten i städerna Skeninge, magistrater.
Visby och Askersund gällande organisationer äfvensom rörande reglering af
borgmästarens i Trosa samt rådmännens i Vexiö löneförmåner.
På grund af derom gjord framställning har ordning blifvit faststäld för val ordning för
af borgmästare i staden Lysekil. val ,af, bor8"
Uppå derom gjord framställning har Kongl. Maj:t medgifvit, att ListersSärskildttingshärad
må å rådhuset i Karlshamn hafva tingstad för ransakningar med häktade8talla för ran‘
° sakningar med
personer. häktade.
Bih. till Rilctd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.
Rikgdags-Berättelsen.
2
10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan stata riksdags sammanträde sig tilldragit.
Arméns vapen- Arméns vapenöfningar hafva under år 1901 omfattat:
öfningar.
för stampersonalen:
vid det icke garnisonerade infanteriet: rekrytmöte i 50 dagar i 2 omgångar,
förberedande korpralskola i 50 dagar (vid V arméfördelningens infanteriregementen
i 68 dagar), korpralskola i 100 dagar (ej vid Smålands grenadierkår),
stabsinöte i 6 dagar, officersmöte i 5 dagar och regementsmöte i 22 dagar.
För II och V armefördelningarnas infanteri hafva anordnats gemensamma rekrvtskolor
i 2 perioder, hvar och en under omkring Va år; för II arméfördelningens
infanteri samt Gotlands infanteriregemente gemensam förberedande korpral- och
korpralskola (omkring 170 dagar); samt för Lifregementet till fot och Södermanlands
regemente gemensamt (å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning)
rekrytskolor i 2 omgångar (om 5 och 3 månader) och förberedande korpralskola
(3 månader);
vid det icke garnisonerade kavalleriet: rekryt- och remontmöte i 2 omgångar
med 100 dagar i första och 75 dagar i andra omgången, stabsmöte i
6 dagar (ej vid Lifregementets dragoner), befälsmöte (ej vid Lifregementets
dragoner) för officerare i 15 dagar och för underbefäl med flere i 10 dagar
samt regementsmöte i 23 dagar (vid Lifregementets dragoner 25 dagar, förlagdt
till Gustafs socken i Kopparbergs län);
vid Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente:
befäls- och regementsmöten enligt ofvanstående (vid Skånska husarregementet
dock regementsmöte i 28 dagar) samt skolor för rekryt- och korpralsutbildningen
jemte remontdressyren med början den 1 November 1901;
vid de garnisonerade trupperna, utom Skånska husar- och dragonregementena
samt Norrlands dragonregemente: befälsöfningar och regements-(repetitions-)öfningar
under tider, motsvarande dem vid de icke garnisonerade trupperna,
rekryt- och underbefälsskolor under större delen af året samt detachementsöfningar
med i Stockholm förlagda trupper, hufvudsakligen tillhörande
IV arméfördelningen;
för beväringen:
med 1. klassen beväringsrekrytmöte och med 2. klassen regementsmöte i det
antal dagar, som omförmäles i värnpligtslagen § 27.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
11
Af nedanstående tabell framgår det antal beväringsmän, som under 1901
inställt sig till vapenöfning vid hären.
| A | f 1. k | 1 a s s e | n. | A | f 2. k | 1 n 8 8 e | n. |
| Till- stades— komna. | Hemför-lofvade | Hemför-lofva de af annan an-ledning. | Summa öfvade. | Till- städes- komna. | Hemför-lo fvade 105 in- skrifnrs- förordn. | Hemför-lofvade af | Summa öfvade. |
Vid infanteriet . . . | 24,714 | 1,320 | 55 | 23,339 | 20,818 | 266 | 3 | 20,549 |
tf kavalleriet . . . | 630 | 6 | 1 | 623 | — | — | — | — |
» artilleriet .... | 1,753 | 39 | 4 | 1,710 | 1,688 | 12 | — | 1,676 |
» ingeniörtrupperna. » trängen..... | 405 3,199 | 15 80 | _ | 390 3,1® | 397 3,064 | 5 9 | 1 1 | 391 3,054 |
Såsom velocipedordon-nanser...... | 125 | 2 | - 1 | 122 | _ | — | — | — |
Summa | 80,826 | 1,462 | 61 | 29,303 | 25,967 | 292 | 5 | 25,670 |
Fälttjenstöfningar med trupper ur I arméfördelningen hafva egt rum under
6 dagar.
Infanterivolontärekolorna å Karlsborg, i Hernösand och Ronneby började
den 28 September 1901 och fortgå enligt förut tillämpade planer.
Kavalleriskolan i Stockholm började den 1 sistlidna Oktober.
Fältöfningar hafva under år 1901 varit anordnade för officerare af generalstaben,
kavalleriet och fortifikationen äfvensom vid II och IY arméfördelningarna
samt för intendenturkåren.
Till infanteriskjutskolan å Rosersberg hafva varit beordrade: i kursen för
subalternofficerare 45 officerare, deraf 1 från flottan, samt i kursen för regementsofficerare
7 officerare.
För fältartilleriet hafva skjutskolor dels för subalternofficerare och dels för
äldre officerare varit anordnade å Marma. En för arméns och flottans fästningsartillerikårer
gemensam skjutskola har varit sammandragen och under större
delen af öfningstiden förlagd till Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.
Till gymnastiska centralinstitutet hafva såsom elever beordrats: i instruktörskursen
22, i gymnastiklärarekursen 13 och i sjukgymnastiska kursen 7 officerare.
Infanteri
volontärskolor.
Kavalleri
skolan.
Fältöfningar.
Skjutskolor.
Öfriga skolor
för utbildning
af officerare.
12 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vid ridskolan å Strömsholm undervisas såsom elever i kavalleriofficerskursen
18 och i stallmästarekursen 2 officerare.
I ridskolekurser, anordnade under år 1901 för officerare af infanteriet hafva
deltagit 19 officerare.
Vid krigshögskolan utgör elevantalet 30 och vid artilleri- och ingeniörhögskolan
66, deraf 12 från Karlskrona artillerikår.
9 subalternofficerare ur infanteriet hafva under år 1901 genomgått en 3
månaders kurs i tillverkning och besigtning af gevär.
Uti militärläkarekurs hafva deltagit 12 mild ärla k are.
Krigsskolan. Från krigsskolan hafva under år 1901 utexaminerats 107 elever, berättigade
att föreslås till officerare, och såsom elever dit beordrats 86 sergeanter.
Reservoffice- 19 reservofficersaspiranter hafva under samma år uppfyllt fordringarna för
rare'' att kunna föreslås till reservunderlöjtnanter.
Åtskilliga ut- Kurser hafva varit anordnade i kavalleriets pionier- och telegraftjenst
bildnmgsknr äamt fgr utbildning af hofslagare, sjukvårds- och gevärshandtverkaresoldater.
Generalstaben. För generalstabens verksamhet redogöres som följer:
Vid militärstatistiska afdelningen hafva arbetena fortgått enligt plan. Med
anledning af den nya härordningen hafva flera yttranden och förslag utarbetats,
bland hvilka särskildt märkas:
plan för ordnande af praktiska prof för kaptener och ryttmästare, som
vilja göra anspråk på regementsofficersbefordran;
förslag till förordning angående inskrifning och redovisning af värnpligtige
samt deras tjenstgöring m. m.;
yttrande angående regementenas (kårernas) fredsindclning i kompanier,
sqvadroner eller batterier;
förslag till ändringar i generalstabens organisation;
förslag angående landstormens organisation.
Inom afdelningen hafva dessutom utarbetats:
statistik rörande värnpligtige för åren 1899—1900;
karta öfver rikets indelning i arméfördelnings-, inskrifnings- och rullföringsområden.
Kommunikationsafdelningen har under år 1901 sökt följa utvecklingen af särskildt
de svenska förbindelsemedlen. Vid afsyning och besigtning af mera betydande
bandelar hafva officerare från afdelningen varit närvarande.
Den år 1897 påbörjade omarbetningen af transportplanerna för arméns
strategiska uppmarsch och koncentrering har under år 1901 fortgått enligt plan.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 13
Af Jernvägsstyrelsen utsedda representanter från trafik-, maskin- och banafdelningarna
hafva sammanträdt. inom afdelningen i och för granskning af
transportplaner m. m.
Krigshistoriska afdelningen har under år 1901 utgifvit ett tilläggshäfte till
2:dra delen af Sveriges krig åren 1808 och 1809, i hufvudsak innefattande redogörelse
för underhåll och sjukvård under vinterfälttåget år 1808, samt fortsatt
arbetet på 3:dje delen, hvilket arbete nu framskridit så långt, att tryckningen
af denna del kunnat taga sin början.
I krigsarkivet har ordnandet af handlingarna fortskridit enligt plan. Till
arkivet hafva såsom gåfva öfverlemnats 34 nummer (handlingar, porträtt,
planscher och kartor), hvarjemte några få handlingar och afskrifter förvärfvats
genom köp.
Beträffande topografiska afdelningens verksamhet har redogörelse, jemlikt
instruktionen för rikets allmänna kartverk, blifvit af kartverkschefen aflemnad
till Jordbruksdepartementet.
Under år 1901 hafva anskaffats:
för fältartilleriet en del snabbskjutande kanoner med tillhörande ammunition
och utredning för försöks anställande, fältartillerimateriel för ridande bat- och utredning,
terier samt delvis för åkande batterier äfvensom projektiler för ersättning af
under året förbrukade och för fyllande af mobiliseringsbehofvet, samt
för fält- och fästningsartilleriet utredning af särskilda slag.
Vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori har tillverkningen af gevär och kar-Eldhandvapen,
biner under år 1901 fortgått och lemnat synnerligen goda resultat.
Befästningsarbetena hafva under samma år fortgått enligt plan. Befästnings
°
arbeten.
Fortifikationens fältöfningar hafva under en tid af omkring 2 månader på- Fortifikationsgått
vid Boden i ändamål att fortsätta de under år 1900 påbörjade un- ^”“g1^"8
dersökningar och diverse andra förarbeten för en del af de militära anläggningar,
som vid nämnda plats komma att utföras.
Ingeniörbataljonernas öfningar hafva fortgått i enlighet med gällande
instruktioner. Det ogynsamma förhållande, som under senare åren rådt genom
anmärkningsvärdt många vakanser i manskapsklassen, har nu upphört, så
att bataljonerna vid 1901 års utgång äro fulltaliga.
Komplettering af fältingeniör-, krigsbro- och fälttelegråfmaterielen har Ingeniörmatefortgått
och i samband dermed uppsättning af materiel till depoterna och ne en
reservförråden.
Artilleriets
materiel,
ammunition
14 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Komitéer. Under år 1901 har nedannämnda komité afslutat sina arbeten, nemligen:
Komitén för utarbetande af förslag till tjenstgöringsreglemente för armén,
4:de delen, tjensten i fält, tillsatt genom nådigt bref den 23 Januari 1899.
Ordförande: generalmajoren H. Gadd. Ledamöter: öfverstarna A. F. von
Matern och K. G. Bildt samt öfverstelöjtnanten L, H. Tingsten och majoren
grefve E. C. G. Oxenstierna, Komiténs arbeten hafva under år 1901
pågått utan afbrott till den 20 Maj, då komitén genom generalorder upplöstes.
Under år 1901 har Kongl. Maj:t tillsatt:
dels genom nådigt bref den 1 November en komité för omarbetning af
gällande föreskrifter i fråga om undersökning af värnpligtiges duglighet till
krigstjenst. Ordförande: öfverfältläkaren G. J. A. Dunér. Ledamöter: fördel -ningsläkaren P. A. V. Nettelblad samt regementsläkarne E. A. Forsberg, L.
V. Lundberg och J. W. von Döbeln. Komiténs arbeten hafva oafbrutet pågått
till den 17 December, hvilken dag komiténs betänkande och förslag till Kong],
Maj:t inlemnades;
dels genom nådigt bref den 8 November en nämnd för afgifvande af
utlåtande öfver förslag till uppförande af nya kasernetablissement. Ledamöter:
ledamöterna af Riksdagens Första kammare, f. d. ryttmästaren friherre J. Th.
Gripenstedt och f. d. kaptenen F. E. Pettersson samt ledamöterna af Riksdagens
Andra kammare ingeniören S. O. Nyländer och f. d. kaptenen H. F. A.
E. Pantzarhielm. Nämndens arbeten hafva pågått sedan den 18 November
1901.
Utfärdade författningar.
På föredragning af chefen för Landtförsvarsdepartementet hafva följande
författningar af Kongl. Maj:t utfärdats:
den 8 Februari: kungörelse angående ändring i § 4 af nådiga stadgan om
värfning och manskaps legande till krigstjenst den 7 April 1802; den 15 Mars:
kungörelse angående ändring i nådiga cirkuläret den 5 December 1873 om
generalstabens organisation och verksamhet i fredstid; den 14 Juni: värnpligtslag;
den 12 Augusti: förordning angående rikets indelning i områden för värnpligtiges
inskrifning samt om val af ledamöter i iDskrifningsnämnder och inskrifningsrevisioner
m. m.; den 27 September: kungörelse angående genomförande
af den nya härordningen; kungörelse angående ändrade bestämmelser
i fråga om den ständiga indelningen i fred af arméns trupper; den 22 November
: kungörelse angående ändrad lydelse af § 16 uti instruktionen för arméns
veterinärer den 31 December 1886; kungörelse angående ändring i gällande
föreskrifter rörande förordnande af kompani-, sqvadrons- och batterichefer; den
29 November: förnyadt reglemente för arméns aflöning under fred; kungörelse
med föreskrifter i fråga om indelningsverkets upphörande m. m.; kungörelse
om ändring i kungörelsen den 27 Oktober 1899 angående ny uppskattning af
rustnings- och roteringsbesvären vid indelta armén; förnyad instruktion för in
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit 15
tendenturkåren; kungörelse rörande ändring af nådiga förordningen angående
organisationen af arméns reserver af befäl och civilmilitär personal den 17 Juni
1893; kungörelse rörande ändring af nådiga förordningen angående ersättningåt
personal, tillhörande arméns reserver, den 30 December 1898; förnyad kungörelse
angående den tjenstgöring, som för tillgodonjutande af rätt till pension
åligger personal, tillhörande arméns reserver; kungörelse angående ändrade
föreskrifter rörande sättet för beräknandet af truppförbandens årliga munderingsanslag
samt i fråga om ersättning till manskap för begagnande af egna
beklädnadspersedlar; den 5 December: förnyad förordning om inskrifning och
redovisning af värnpligtige samt deras tjenstgöring m. m.; kungörelse angående
förändrade bestämmelser rörande reqvisition af proviant och furage under vapenöfningar
m. m.
En officer vid Kongl. flottan har i England och Frankrike tagit närmare Utrikes komkännedom
om de frågor, som beröra ballongens användande för siömilitärt mendeiade
.. i oi J officerare m. fl.
ändamål.
Dessutom hafva åtskilliga officerare och en verkmästare vid flottan vid åtskilliga
utländska verkstäder öfvervakat tillverkningen af för flottans räkning
bestäld materiel af skilda slag.
Från föregående år hafva följande arbeten fortsatts: Flottans stabs
fullständigandet af flottans mobiliseringsplaner; verksamhet,
bearbetandet af statistiska uppgifter rörande främmande mariner;
tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitära
ändamål;
utarbetandet af en del förslag och instruktioner af hemlig natur.
Följande förslag hafva afgifvits:
till öfningsplan för flottan år 1901;
till planer för årets krigsöfningar;
till sjömanskårens fördelning å stationer, afdelningar, yrkesgrenar och lönegrader
för år 1902;
till fördelning på de särskilda värnpligtsområdena af de å sjömanshus ej
inskrifna beväringsmän, hvilka afses att uttagas till flottan;
till bestämmelser om den tjenstgöringsskyldighet vid flottan, som bör åligga
lotsverkets personal;
16 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Flottans öfningar
och undervisningsverk.
till komplettering af kustsignal väsendets telefonledningar och öfriga materiel
samt till upprättande af gnisttelegrafstationer;
till ny upplaga af undervisning för manskapet vid flottan, II. sjömanskap;
till handvapens- och landstigningsexercisreglemente och
till en del föreskrifter af hemlig natur;
samt gemensamt med Marinförvaltningen:
till förordning angående aflöning för sjörullföringeområdesbefälhafvare och
flottans värnpligtige under fredstid m. in.;
och gemensamt med generalstaben:
till förnyad förordning angående inskrifning och redovisning af värnpligtige,
deras tjenstgöring m. in. samt
till förordning angående rikets indelning i områden för värnpligtiges inskrifning
m. m.
Dessutom hafva utredningar verkstälts och utlåtanden afgifvits öfver åtskilliga
till flottans stab hänskjuta frågor rörande personalens organisation och
utbildning samt storleken och fördelningen af för personalens ökning erforderliga
anslagsbelopp m. m.
Under en del af arbetsåret har chefen för flottans stab varit ordförande och
en af afdelningscheferna ledamot i en i nåder tillsatt komité för afgifvande af
betänkande och förslag rörande erforderliga jemkningar i den hittills följda planen
för nyanskaffning af sjökrigsmateriel; en officer har deltagit i utarbetande
af reglemente för det nyorganiserade kustartilleriet; tvenne officerare hafva
under kortare tider tjenstgjort i generalstaben; hvarjemte en officer under 3
månader tjenstgjort som marinattaché vid Kongl. Maj:ts beskickning i S:t Petersburg.
Under det med den 30 September 1901 tilländalupna undervisnings- och
öfningsår hafva följande fartyg varit använda: korvetten Freja under omkring
4 månader för öfvande af sjökrigsskolans kadetter samt rekryter, tillhörande
matrosafdelningen; handminefartyget Gunhild och en torpedbåt omkring 1/a månad
för öfvande af sjökrigsskolans kadetter; korvetten Saga under 2x/3 månader
för öfning af rekryter, tillhörande matros- och eldareafdelningarne, och för pröfning
af aspiranter och extra kadetter till sjökrigsskolan; öfningsbriggen Gladan
under omkring 4 månader för öfvande af rekryter, tillhörande matrosafdelningen;
samt två öfningsskepp och en öfningsbrigg under 32/3 månader för öfvande af
skeppsgossar.
Vid skjutskoleafdelningen, förlagd i Karlskrona skärgård, hafva under en
tid af 2 månader öfningar pågått ombord å logementsfartyget Stockholm och
två kanonbåtar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 17
Vid mineringsafdelningen, förlagd å logemen tsfartygen Eugenie och Lagerbielke
i Stockholms och Södermanlands skärgårdar, hafva öfningar bedrifvits
under 2 månader och behöfligt antal ångkranpråmar, ångslupar och båtar m. m.
dervid användts.
För torpedskolans öfningar har i Karlskrona skärgård under en tid af omkring
1 månad varit sammandragen en afdelning, bestående af logementsfartyget
Vanadis, två l:a och tre 2:a kl. torpedbåtar samt två stångtorpedbåtar. Dessutom
har en l:a kl. kanonbåt under omkring 3 veckor varit tilldelad torpedskolan.
För öfningar ombord med beväringsmän hafva varit rustade:
vid Karlskrona station:
logementsfartyget Stockholm, tre l:a kl. pansarbåtar och en torpedkryssare
— Karlskrona heväringseskader — under l1/» månad;
logementsfartygen Stockholm och Vanadis samt två l:a kl. kanonbåtar —
Karlskrona beväringsafdelning — under 12/a månad; samt
vid Stockholms station:
logementsfartyget Eugenie och en 2:a samt fyra 3:e kl. pansarbåtar — Stockholms
heväringseskader — under omkring 1 1/i månad.
För stammens och beväringens samfälda öfningar hafva varit sammandragna:
en
eskader — kusteskadern — bestående af tre l:a kl. pansarbåtar, två torpedkryssare,
fem l:a och tre 2:a kl. torpedbåtar för öfningar i Östersjön samt
Stockholms och Östergötlands skärgårdar under omkring 12/3 månad, hvarvid
under dess krigsöfning ett handminefartyg jemväl var tilldeladt densamma,
en eskader — Stockholmseskadern — bestående af en 2:a och fyra 3:e kl.
pansarbåtar samt en l:a kl. kanonbåt för öfningar i Stockholms skärgård under
en tid af lx/2 månad, hvarjemte under denna eskaders krigsöfning en l:a och
tre 2:a kl. torpedbåtar voro tilldelade densamma.
Kanonbåten Alfhild har under en tid af 4x/2 månader användts för rekognoscering
i landets östra skärgårdar samt för sjömätning i Karlskrona
skärgård.
För fiskeribevakning å rikets kuster har kanonbåten Svensksund varit å
expedition 4s/4 månader.
Chefsfartyget Drott har under 3 månader varit på expedition kring rikets
kuster.
Verkstadsfartyget Rån har för inskjutning af torpeder varit på expedition
under en månad.
Bih. till Riktd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
3
18 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Med hvardera af l:a kl. pansarbåten Dristigheten och torpedkryssaren Clas
Uggla hafva under omkring en månad verkstälts profturer.
Korvetten Balder och kanonbåten Svensksund hafva afslutat under år
1900 började vinterexpeditioner efter att hafva varit rustade, Balder i 53/4 och
Svensksund i 41/* månader.
För närvarande är korvetten Freja på expedition till aflägsna farvatten och
kanonbåten Svensksund stationerad å rikets vestkust för bispringande af nödstälda
fartyg och fiskarbåtar samt för uppehållande af ordningen på fiskeplatser.
Antalet beväringsmän, som instält sig till vapenöfning vid flottan, utgjorde
år 1901:
vid Karls- vid Stockkrona
station. holma station.
till allmän tjenst inskrifne ............................................. 1,334 465
» fästningstjenst » 417 —
> annan särskild tjenst än fästningstjenst eller särskild
befattning inskrifna ....................................... 130 79
Summa beväringsmän 1,881 544
eller tillsammans vid båda stationerna 2,425 beväringsmän.
Af ofvanstående antal öfvades:
ombord å kusteskaderns fartyg............................................................... 336
» » Stockliolmt-esk åderns fartyg................................................... 285
» » logementsfartyg i närheten af Karlskrona........................... 876
» » öfriga fartyg ........................................................................... 95
under mineringsöfningar....................................................................... 209
å sjöbefästningarne vid Karlskrona......................................................... 415
i land å flottaus stationer........................................................................ 70
Summa vapenöfvade 2,286.
Af tillstädeskomna afgingo:
antal enligt § 105 inskrifningsförordningen hemförlofvade ......... 132
> af annan anledning hemförlofvade ....................................... 7 139
Summa vapenöfvade och hemförlofvade 2,425 man.
•
I sjökrigshögskolan, der högre kursen samt 2:a arbetsåret i allmänna kursen
pågå sedan den 4 sistlidne Oktober, utgör antalet elever 17 (deraf 1 från Karlskrona
artillerikår).
Vid början af läsåret 1900—1901 utgjorde antalet kadetter vid sjökrigsskolan
70, af hvilka under hösten 1901 efter aflagd officersexamen sex utnämn
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 19
des till underlöjtnanter vid Kongl. flottan och två till underlöjtnanter i Kongl.
flottans reserv; och utgör antalet elever nu 88. Dessutom hafva extra kadetter,
i enlighet med kungörelsen af den 15 Februari 1901, under året antagits till ett
antal af 19.
Vid exercisskolan i Karlskrona hafva 787 man (deraf i befäls- och reservbefälsklasserna
28) och vid exercisskolan i Stockholm 480 man erhållit undervisning.
I underbefålsskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 1 reservunderlöjtnant,
16 reservofficersaspiranter och 239 man och vid Stockholms stations
underbefålsskola hafva undervisats 40 man.
Vid minskolan i Karlskrona hafva 1 reservofficer, 4 reservofficersaspiranter
och 30 man samt vid minskolan i Stockholm 33 man åtnjutit undervisning.
Vid Karlskrona artillerikårs skolor hafva undervisats: i rekrytskolan 126
man, i underbefälsskolan 16 man samt i konstapelskolan 38 man.
Vid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1900—1901 varit inskrifna: Navigationsi
navigationsafdelningen 428 elever, af hvilka 200 utexaminerats såsom styrmän skolornaoch
127 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen 200 elever, af hvilka
108 aflagt maskinistexamen och 75 öfvermaskinistexamen. Antalet af dem, som
utan att såsom elever hafva tillhört skolorna åtnjutit undervisning derstädes,
har utgjort 101, af hvilka 13 aflagt styrmans-, 11 sjökaptens-, 18 maskinistoch
3 öfvermaskinistexamen. Dessutom hafva 24 elever och 56 privatister aflagt
godkänd examen i ångmaskinlära.
Under år 1901 hafva nedannämnda genom Marinförvaltningen kontraherade Fartygs-, husarbeten
levererats: pansarbåten Diistigheten af Lindholmens verkstads aktiebolag byggnader
och Motala verkstads nya aktiebolag; pansar till pansarbåten Dristighetens rörliga
21 cm. torn samt manövertorn, af Compagnie des Hauts Fourneaux, Forges
& Aciéries de la Marine et des chemins de fer, S:t Chamond (till en del af
Fried. Krupp, Essen); pansar till pansarbåten Dristighetens kasematt och skyddsplåt
till manövertornet, af aktiebolaget Bofors-Gullspång; elektriska ammunitionsbissar
till pansarbåten Dristigheten, af Luth & Roséns elektriska aktiebolag;
elektrisk belysningsmateriel med generatorer samt elektrisk ringledning
till pansarbåten Dristigheten, af elektriska aktiebolaget A. E. G.; pansar till
torn för pansarbåtarne Göta och Thule samt till större delen för pansarbåten
Svea, af Charles Cammell & Co., limited, Seheffield; pansar till pansurbåiarne
Vasa, Äran och Tapperheten, af Fried. Krupp, Essen; ton stommar samt anordningar
för sidoritning och aminunitionstransport m. m. jemte fastsättning
af pansar till kanontornen å pansarbåten Göta, af Nya aktiebolaget Atlas.
Genom Marinförvaltningens försorg hafva kontrakt afslutats om leverans
för flottans behof af följande arbeten: tornstommar samt anordningar för sido
-
20 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
rigtning och ammunitionstraneport m. m. jemte fastsättning af pansar till kanontornen
för pansarbåtarna Thule och Svea, med nya aktiebolaget Atlas; kabelutläggningsbåt
för minpositionen G. E., med Motala verkstads nya aktiebolag;
jagaren Mode, med firman Yarrow & C:o, limited, Poplar, London;
pansarbåten Manligheten, med Kockums mekaniska verkstads aktiebolag; pansar
till pansarbåten Manligheten, med Fried. Krupp, Essen.
De vigtigare eller mera omfattande arbeten, som under år 1901 utförts vid
flottans stationer utöfver de arbeten, som äro att hänföra till fartygsmaterielens
reparation, underhåll och klargöring för expedition, äro följande:
Karlskrona station:
Nybyggnaden af torpedbåtarne A och B har fortgått; nybyggnaden af 2:ne
ångslupar för pansarbåten Göta har afslutats; nybyggnaden af 6 ångslupar för
pansarbåtarne Vasa, Aran och Tapperheten pågår; ändringen af pansarbåten
Göta för dess försättande i fullt tidsenligt skick har afslutats och en del materialier
för likartad förändring af pansarbåten Thule hafva anskaffats; för ändring
af pansarbåtarne Thordön och Tirfing har en del materiel anskaffats och tillverkningen
af 4 ångpannor, afsedda för Thordön, påbörjats; inredning af byggnad,
inrymmande matsalar, kokhus m. m. för sjömanskåren, är verkstäld och
en del inventarier anskaffade; förrådshus för bomullskrut med vakthus och
källare äro uppförda och inredda samt skyddsvallar och tilläggsbrygga uppförda.
Stockholms station:
Nybyggnaden af torpedbåtarne N:is 79 och 81 har fortgått; nybyggnaden
af ångslupar till pansarbåten Dristigheten har afslutats samt likaledes anskaffningen
af timmermans- och maskininventarier till samma fartyg; nybyggnaden
af ångkranpråmen N:o 7 har fortgått till skrofvet; nybyggnaden af en ångslup
för handminefartyget Gunhild pågår; pansarbåten Sölves ändring har afslutats;
pansarbåten Folkes ändring har påbörjats; logementsfartyget Eugenie har ändrats
till kasernfartyg; en rörlig plattform för 57 mm. kanoner har tillverkats och
uppsatts i exercishuset.
Artillerimate- Under år 1901 har för flottans räkning anskaffats: åtskilliga kanoner samt
nel, projekti-,jjver8e artilleri-ammunition och utredning.
ler, torpeder ö
m. m. kör fasta mmförsvaret är under året anskaffadt hufvudsakligen: diverse
inventarier och utredning för minpositionerna; skärgårdstelefonmateriel; tillfällig
sprängningsmateriel; bevakningsmateriel för minpositionerna; inventarier och
minammunition för minförsvaret vid Göteborg; samt lysapparat för Karlskrona
station.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 21
Under år 1901 hafva sjömätningsarbeten blifvit utförda: Sjökarteverket.
vid Gefleborgs läns kust och skärgård, der desamma dels från sistlidna
års slutpunkter uti Hudiksvalls skärgård fortsatts rundt Hornslandet och norr
derom till en linie ostvart ut från Stensudde, dels egt rum till sjös, tillsammans
omfattande en areal af 1,18 qvadratnymil i skalan 1:20,000 och 0,79
qvadratnymil i skalan 1 : 50,000;
vid Yestemorrlands läns kust och skärgård, hvarest omkring 0,1 qvadratnymil
i skalan 1 : 20,000 blifvit uppmätt; samt
vid Norr- och Vesterbottens läns kuster och skärgårdar, der dels det återstående
området norr om Piteå stad blifvit färdigmätt, dels mätningarne fortsatts
från 1897 års slutpunkter vid Kinnbäcksfjärden och Rönnskär sydvart
hän till Åby- och Tomfjärdarne samt dels egt rum till sjös, tillsammans omfattande
en areal af 1,34 qvadratnymil i skalan 1: 20,000 och 0,27 qvadratnymil
i skalan 1: 50,000.
Nettobehållningen af försålda kartor utgjorde 20,665 kronor 40 öre.
Antalet af observationsstationer, lydande under byrån, utgöres nu af 20 Nautisk-metestationer
för fullständigare meteorologiska observationer, 24 för nederbörds- oroloK>^a ty
mätning, 16 för hydrografiska iakttagelser, 8 för vattenhöjdmätning medelst registrerande
apparater samt 5 för vattenhöjdmätning medelst observationer å
peglar.
Meteorologiska observationsjournaler, förda på fartyg å aflägsnare farvatten,
hafva inlemnats från 2 örlogsfartyg och 2 handelsfartyg. Sedan erforderliga
utdrag af dessa journaler blifvit verkstälda, komma de att afsändas till meteorologiska
institutet i Utrecht.
Byråns bok- och kartsamlingar hafva blifvit på vanligt sätt förökade.
Under år 1901 hafva anskaffats dels två nya ångfyrskepp, hvaraf det ena är Lotsverket.
förlagdt vid Östra Finngrundet och det andra vid grundet Kopparstenarne, samt
ny lysapparat för fyrskeppet Almagrundet, dels ock en ny större löfsångare.
Ett af reservfyrskeppen i Malmö har utrustats och utlagts utanför Trelleborg
och en lysboj utlagts derstädes.
Vidare hafva anskaffats tre stycken nya klockbojar, hvaraf den ena utlagts
utanför Trelleborg, den andra vid grundet Esten utanför Karlskrona och den
tredje vid Kullagunnarstorpsgrundet i Öresund.
75 nya prickar och flytande sjömärken hafva tillkommit, under det att 49
indragits.
Två för sjöfarten hinderliga furtygsvrak hafva undanröjts.
Tre nya fyrar utan ständig bevakning, hvaraf två för inloppet till Ursviken
och en på Hafstensö, hafva blifvit uppförda.
22 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Ny fyrbelysning med acetylengas har anordnats uti Marstrands fyr, hvilken
förändrats till fyr utan ständig bevakning.
Enligt från Kongl. Majits vederbörande Befallningshafvande inkomna uppgifter
utgjorde samtliga intill den 1 November 1901 vakanssatta nummer af
båtsmanshållet 5,336; och utgjorde den återstående effektiva styrkan af båtsmän
samma dag 351 man.
utfärdade för- Under år 1901 hafva följande allmänna författningar blifvit på chefens för
fattnmgar. Sjöförsvarsdepartementet föredragning utfärdade, nemligen: den 15 Februari:
kungörelse angående antagning af extra kadetter och dessas utbildning för
inträde i sjökrigsskolan; den 7 Juni: kungörelse angående uppskof med
tillämpningen i de till Sverige och Danmark gränsande farvatten af en bestämmelse
i art. 9 mom. k) af nådiga förordningen angående åtgärder till undvikande
af ombordläggning samt signaler för angifvande af nöd å fartyg den 9
December 1896, sådant nämnda moment lyder enligt nådiga kungörelsen den
21 December 1900; den 18 Oktober: kungörelse angående upphäfvande af
§ 23 mom. 4 i förnyade nådiga stadgan för sjökrigsskolan den 1 November
1889 samt af bilagan H till samma stadga äfvensom ändrad lydelse af §§ 60,
61, 62, 63, 64, 71 och 88 i berörda stadga samt bilagorna A och G till densamma;
den 1 November: kungörelse angående uppsättande af ett kustartilleri;
den 29 November: kungörelse om ändrad lydelse af § 5 mom. 2 och § 12 mom.
1 i förnyade nådiga kungörelsen den 8 Juni 1900 angående antagning af manskap
vid flottans sjömanskår genom kontrakt; samma dag: förordning angående
personalens vid lots- och fyrinrättningarne tjenstgöringsskyldighet vid flottan;
den 5 December: kungörelse angående antagning af manskap vid kustartilleriet
genom kontrakt; samma dag: förordning angående aflöning för sjörullförings
områdesbefäl
och för flottans värnpligtige under fredstid m. m.
Komitéerm.m. I afseende å komitéer, som af Kongl. Maj:t på föredragning af chefen för
Sjöförsvarsdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka blifvit
på grund af Kongl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef inkallade, är följande
att meddela:
1) Kommission för afgifvande af förslag i vissa frågor rörande minväsendet,
tillsatt den 24 Januari 1896, bestående af 6 ledamöter, nemligen varfschefen
vid flottans station i Stockholm, chefen för mindepartementet vid samma
station, biträdande officeren vid nämnda departement, en i flottans stab tjenstgörande
officer, som af sistbemälde chef dertill utses, den chefen för fasta minförsvaret
biträdande miningeniör samt flottans kemist; varande genom särskilda
nådiga bref föreskrifvet, att konteramiralen J. Hägg och professoren W. Cronquist
fortfarande skola vara ledamöter i kommissionen, ehuru de upphört att
Vakanssättning
inom
båtsmanshållet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
vara, Hägg varfschef i Stockholm och Cronquist flottans kemist. (Kommissionens
ledamöter åtnjuta ingen annan ersättning än rese- och traktamentsersättning för
verkställande af erforderliga arbeten utom Stockholms stations område.)
Kommissionen har under år 1901 hållit 14 särskilda sammanträden samt
dervid såväl företagit praktiska försök som ock fattat beslut i afseende å en del
frågor, för hvilkas utredning kommissionen tillsatts.
2) Beträffande en den 10 Februari 1899 tillsatt komité för utredning af
vissa frågor rörande flottans station i Stockholm, hvilken komité den 31 Augusti
1900 afgifvit betänkande och förslag i fråga om första delen af uppdraget eller
åvägabringande af utredning och uppgörande af förslag till nytt etablissement
för flottans härvarande station, har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 21
September 1900 förklarat, att med fullgörande af det komitén i öfrigt lemnade
uppdrag, nemligen att verkställa utredning och inkomma med förslag om beredande
af medel för det nya etablissementet äfvensom för anordningar till underlättande
af mobilisering af flottans till Karlskrona station hörande fartyg genom
försäljning af Skepps- och Kastellholmarne samt galérvarfvet, skall tills vidare
anstå.
3) Komité, tillsatt genom nådigt bref den 14 Juni 1901 med uppdrag att
afgifva betänkande och förslag jemte kostnadsberäkningar rörande dejemkningar
i den hittills följda planen för nyanskaffning af sjökrigsmateriel för svenska
flottan, hvilka med afseende å sjökrigsmaterielens utveckling under den senast
förflutna tiden kunde vara beliöfliga. Komitén bestod af följande ledamöter:
vice amiralen A. F. Hj. Klintberg (ordf.), öfverdirektören och chefen för mariningeniörstaten
H. H. Lilliehöök, kommendören C. O. Olsen, kommendören C.
A. M. Hjulhammar, kommendörkaptenen af l:a graden Th. C. A. Sandström,
t. f. direktören vid mariningeniörstaten C. E. G. C. Stuart, kommendörkaptenen
af 2:a graden W. Dyrssen, kommendörkaptenen af 2:a graden P. J. Dahlgren
samt kommendörkaptenen af 2:a graden H. G. W. Wrangel.
Komitén sammanträdde första gången den 26 Juni 1901 och afgaf underdånigt
betänkande och förslag den 9 derpåföljda November, hvarefter jemlikt
nådigt beslut den 31 December 1901 samma betänkande och förslag öfverlemnades
till Marinförvaltningen.
4) Sedan Kongl. Muj:t den 5 Juli 1901 bemyndigat chefen för Sjöförsvarsdepartementet
att för utarbetande inom nämnda departement af förslag till reglementariska
föreskrifter för kustartilleriet samt till de bestämmelser i öfrigt,
som vore erforderliga för genomförandet af kustartilleriets organisation och
kustfästningarnas fullständiga öfverflyttning till Sjöförsvarsdepartementet, tillkalla
högst fem sakkunniga personer, utsåg departementschefen öfversten och chefen
för Karlskrona artillerikår A. F. Centervall, öfversten och chefen för Vaxholms
artillerikår C. O. Sylvander, kommendörkaptenen af l:a graden O. L. Beckman,
kommendörkaptenen af 2:a graden W. Dyrssen och kaptenen H. W. M. von
24 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Krusenstierna att såsom sakkunnige deltaga i utarbetandet af förslag till omförmälda
föreskrifter och bestämmelser.
De sakkunnige sammanträdde första gången den 22 Juli 1901 och hafva
deras arbeten sedermera utan afbrott fortgått samt ännu ej afslutats.
Ändrad be- Kongl. Maj:t har den 15 Februari 1901 förordnat, att Visby norra socken,
Damning a ]an(Jsförsamling och landskommun skola benämnas Visby socken, landsförsamling
Visby norra ° J ’ n
socken, lands- och landskommun.
församling och
landskommun.
Ny köping. Sedan Kongl. Maj:t den 27 Oktober 1899 medgifvit, att visst område vid
Sollefteå handelsplats i Sollefteå socken finge under angifna vilkor såsom
kommun för sig bilda en, jemväl i fattigvårdshänseende, från nämnda socken
afskild köping, benämnd Sollefteå, har Kongl. Maj:t den 31 December 1901
förordnat, att berörda område skall vid ingången af år 1902 inträda i utöfningen
af köpingsrättigheten samt i kommunalt och fattigvårdshänseende skiljas från
Sollefteå socken.
Tillämpning & Kongl. Maj:t har förordnat:
Vp& landet^? ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer
ordningsstad- samt helsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad, skola tillämpas å visst
Stadgar0 område vid Flens jernvägsstation i Södermanlands län; å ytterligare inom Hyllie och
Fosie socknar belägna områden vid Limhamns municipalsamhälle samt å vissa områden
vid Kjeflinge, Furulunds och Hörs jernvägsstationer inom Malmöhus län;
å visst område omkring Ludvika kyrka och jernvägsstation i Kopparbergs län;
samt å visst område af Svartön i Norrbottens län;
att ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer
skola i tillämpliga delar gälla inom viss del af Asele kyrkoplats i Vester
bottens
län;
att ordningsstadgan för rikets städer och helsovårdsstadgans för riket föreskrifter
rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom vissa delar af Elmhults
köping i Kronobergs län och Hessleholms köping i Kristianstads län;
att ordningsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom
visst område vid Tomelilla jernvägsstation i sistnämnda län;
att byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga
delar gälla inom utsträckt område af Åby by vid Klippans jernvägsstation i
Kristianstads län samt inom Skärhamns municipalsamhälle i Göteborgs och
Bohus län;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 25
att brandatadgan för rikets städer samt helso vårdas tadgans för riket föreskrifter
rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom Gellivare municipalsamhälle
i Norrbottens län;
samt att helsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tilllämpliga
delar gälla inom visst område vid Vännäs järnvägsstation i Vesterbottens
län.
Kongl. Maj:t bär under år 1901 faststält regleringsplaner för vissa delar af Fastställa restäderna
Torshälla, Karlstad, Ystad och Åmål, för Vinslöfs municipalsamhälles glenngsPlanerområde,
för vissa delar af Grästorps och Borlänge köpingar samt för municipalområdet
Borgs villastad.
Kongl. Maj:t har den 8 Februari 1901 utfärdat kungörelse angående Förordning
fondmäklare i Stockholm äfvensom kungörelse angående tillägg till mäklare- ^mäklare0?*1
ordningen den 9 Juni 1893. Stockholm.
Kongl. Maj:t har den 8 Februari 1901
Stockholms stads handels- och sjöfartsnämnd.
utfärdat förnyad instruktion för Stockholms
städs handelsoch
sjöfartsnämnd.
Sedan sistlidna års Riksdag beslutat att till arbetareförsäkringsfonden i Arbetareförriksstaten
för år 1902 afsätta 1,400,000 kronor, har Kongl. Maj:t den 5 Juli fonden8
1901 förordnat, att dessa medel skola af Statskontoret förvaltas på sätt i nådiga
brefvet den 15 November 1895 föreskrifvits i afseende å de af Riksdagen för
år 1896 afsätta medel för ifrågavarande ändamål.
Kongl. Maj:t har den 14 Juni 1901, med upphäfvande af nådiga stadgan Förnyad stadga
för sinnessjuke den 2 November 1883, utfärdat förnyad nådig stadga angående an^Hees”j„)!e*"
sinnessjuke.
Den 18 Oktober 1901 har Kongl. Maj:t utfärdat dels laearettsstadga, dels Lasarettssjukstugestadga,
dels ock kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 2, 9, 34, 39, st8(JFa m ,n
40 och 41 i förnyade nådiga instruktionen för Medicinalstyrelsen den 31 December
1900.
Kongl. Maj:t har den 22 November 1901 utfärdat kungörelse angående luatraktione»
ändrad lydelse af § 6 uti nådiga instruktionen för läkare, som äro för helso- for lllkare''
och sjukvården inom visst område anstälde, äfvensom för andre, som utöfva
läkarekonsten, den 31 Oktober 1890.
Hih. till Rikta. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 4
Riksdans-Berättelsen.
26 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kontroll å Kong], Maj:t har den 1 November 1901 utfärdat kungörelse angående konaDserumeri"
troll a antidifteriserum samt angående handeln med dylikt serum.
Ny upplaga af Sedan Kongl. Maj:t den 14 December 1894 föreskrifvit, att ny farmakopé
farmakopé^ s^fa^ affattas på svenska språket, har ett af särskilda utaf Medicinalstyrelsen
för ändamålet utsedde komiterade utarbetadt förslag till ny upplaga af den
svenska farmakopén blifvit den 12 Augusti 1901 af Kongl. Maj:ts gilladt.
Nya grunder Den 5 December 1901 har Kongl. Maj:t, med upphäfvande af gällande,
varors°taxe- genom nådigt bref den 15 November 1884 gifna bestämmelser, till efterrättelse
ring. från början af år 1902 faststält nya grunder för apoteksvarors taxering; och
har, jemlikt Kongl. Majtts dervid tillika meddelade föreskrift, Medicinalstyrelsen,
med tillämpning af dessa grunder, den 23 i nämnda månad utfärdat ny medicinaltaxa,
som äfven omfattar de veterinära läkemedlen.
Extra pro- Under år 1901 hafva af statsmedel beviljats bidrag till aflönande af extra
vinsiallakare. prov;n8;a]]äkare i Södra Unnäryds, Ramsele, Malungs, Dalarö, Burträsks, Vilhelmina,
Dorotea, Degerfors, Byske, Bygdeå, Anundsjö, Rätans, Jemshögs, Rättviks,
Högsäters, Rimbo, Stuguns, Norsjö, Malå, Grräsö, Tjörns, Jockmocks,
Öfver Torneå och Gellivare distrikt.
Nya apotek. Kongl. Maj:t har under år 1901 medgifvit, att nya apotek må inrättas i
Sundbybergs och Djursholms köpingar, i Ahus, vid Tollarps jernvägsstation, i
Limhamn, Fjellbacka, Molkom och Kil, vid Vestanfors jernvägsstation samt i
Norsjö.
Hospitals- Af de vid rikets hospital och asyler under år 1901 utförda arbeten märkas
väsendet. följande;
Vid Nyköpings hospital har det förra s. k. vestra fattighuset blifvit ombygdt,
afsynadt och godkändt, så att det kan tagas i bruk. Inom samma hospital
har ombyggnaden af den s. k. norra paviljongen blifvit på entreprenad
utlyst, och kontrakt om arbetet uppgjordt.
Kontrakt har afslutats om uppförandet af det beslutade hospitalet och asylen
vid Restad, och har byggnadsarbetet der så långt framskridit, att ångpannehuset
är under tak, administrationsbyggnaden uppförd till tre våningars
höjd samt grunden till tre paviljonger påbörjad.
Förslag har uppgjorts till uppförande vid Hernösands hospital af nytt ekonomihus
med ångpannehus samt till anordningar för uppvärmning och elektrisk
belysning. Länets paviljong för sinnessjuke har vid detta hospital blifvit förd
under tak.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 27
För Vexiö hospital hafva förslag blifvit uppgjorda till ombyggnad af hospitalets
cellpaviljong, till denna paviljongs och den stora hospitalsbyggnadens förseende
med ny värmeledning och elektrisk belysning samt till en asyl för
manliga kriminalpatienter med 100 sängar.
Vid Lunds hospital hafva åtgärder vidtagits för vattenledningens förbättrande.
Vid Kristinehamns hospital är snickareverkstaden under ombyggnad för att
inom samma hus inrymma äfven skräddare-, skomakare- och glasmästareverkstäder.
Vid 1901 års ingång uppgick antalet barnmorskor i hela riket till 2,782. Antalet barn
morskor.
Enligt af Medicinalstyrelsen år 1901 till Kongl. Maj:t afgifven berättelse Skjddskoppangående
skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem, som under år ymPnmsen1900
med framgång vaccinerats, 112,460. Samma år hafva 251 revaccinationer
anmälts.
Under hela år 1901 har karantänsinrättningen på Känsö utanför Göteborg Känsel karanvarit
öppen och tillika varit afsedd till observationsaustalt. ^”ervaUons-1''''
Till Känsö hafva under året för observation anländt 7 fartyg, alla från ort anstalt,
i Storbritannien, som varit förklarad smittad af pest. Samtliga dessa fartyg
voro destinerade till svensk hamn och å alla befans helsotillståndet godt, hvarför
icke någon karantänsåtgärd erfordrades.
Kongl. Maj:t har den 30 December 1901 utfärdat kungörelse angående Pensionering
statsbidrag till pensionering af sjuksköterskor. af s^8ikoter''
Jernvägspostbefordran har anordnats å de enskilda jernvägslinierna Bjerred— JernvägspostLund,
Charlottenlund —Skifarp, Elfsjö—Nynäs hamn, Elmhult—Sölvesborg, Kjer- befordran,
stinbo—Gysinge, Långebro—Efveröd, Refteled—Gislaved, Tomelilla—Brösarp,
Åkersberga—Näsby och Örebro—Pålsboda.
Under år 1901 har postkontor inrättats i Laxå, hvadan postkontorens antal ])e fasta postvid
utgången af samma år utgjorde 191, eller 1 mera än vid 1900 års utgång, anstalterna.
Efter indragning af eu del äldre och inrättande af nya poststationer uppgick
vid 1901 års slut hela antalet fasta postanstalter till 2,747, eller 75 flera
än vid 1900 års utgång.
Under år 1900, det senaste år, för hvilket fullständiga statistiska uppgifter Antal postförföreligga,
hafva, enligt anstälda beräkningar, inom riket blifvit behandlade 8ande,9er''
28 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Reglemente för
postiljonskupéerna,
m. in.
Sjömans penningeförsändningar
från
utrikes ort.
Instruktionen
för Generalpoststyrelsen.
Utvexling af
inkasseringshandlingar
med Portugal
och vissa postanstalter
i
Turkiet m. ni.
Posthusbygget
i Stockholm.
Skydd mot
förfalskning
eller missbruk
för öu Cubas
m. fl. länders
frimärken
m. m.
Statstelegraf
nätet.
Nyinrättade
telegraf
stationer.
273,821,837 postförsändelser af alla slag, hvilket antal vid jemförelse med nästföregående
år utvisar en tillökning af 3,6 procent.
Särskild! har beräknats, att på grund af abonnement blifvit genom postverket
fortskaffade 150,560,584 nummerexemplar tidningar och tidskrifter, hvilket
utvisar en tillökning af 2,5 procent.
Under den 20 Mars 1901 har af Generalpoststyrelsen utfärdats reglemente
för postiljonskupéerna i riket angående postförsändelsers behandling, samt
i sammanhang dermed meddelats vissa föreskrifter beträffande s. k. fackpost,
som beledsagas af vaktbetjent.
Kongl. Maj:t har den 26 April 1901 meddelat ändrade bestämmelser för
befordran af svenska sjömäns penningeförsändningar från utrikes ort.
Genom nådig kungörelse den 21 Juni 1901 har i den för Generalpoststyrelsen
gällande instruktion ändrad lydelse gifvits åt vissa §§, innefattande
bestämmelser i fråga om föredragning inför styrelsen, ärendenas afgörande,
handläggning af ärenden i generalpostdirektörens frånvaro, m. m.
Under år 1901 har anordnats dels utvexling af inkasseringshandlingar,
genom postverkens förmedling, mellan Sverige och Portugal samt mellan Sverige
och vissa österrikiska postanstalter i Turkiet, dels ock utvexling af bref med
angifvet värde mellan Sverige och britiska kolonien Malta äfvensom tyska postanstalter
i Marocko.
Byggnadsarbetena för nytt posthus i Stockholm hafva äfven under år 1901
oafbrutet fortgått.
Genom Kongl. Maj:ts den 22 November 1901 utfärdade kungörelse har
beredts skydd mot förfalskning eller missbruk för ön Cubas, britiska skyddsområdet
Bechuanalands samt britiska kolonierna Syd-Rhodesiens och Zanzibars
frimärken och andra frankostämplar.
Inom statstelegrafnätet, som vid 1900 års slut omfattade 9,202 kilometer
stolplinier och 27,992 kilometer trådledningar, hafva genom de under år 1901
utförda arbeten tillkommit omkring 400 kilometer linier och 700 kilometer trådledningar,
så att telegrafnätet vid 1901 års slut upptog i linier och kablar omkring
9,600 kilometer samt i ledningar omkring 28,700 kilometer.
Jemlikt dertill erhållna nådiga bemyndigande!! hafva under år 1901 nya
telegrafstationer inrättats i Hvetlanda i Jönköpings län, i Kiruna i Norrbottens
län och i Klippan i Kristianstads län.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
Vid telefonstationerna å 47 orter inom riket har anordnats expedition för Telegramutvexling
af telegram på svenska språket till och från orter i Sverige, Norge exp®^"" vul
och Danmark, hvaremot dylik expedition upphört vid 15 telefonstationer. stationer.
För befordran af telegram, alfattade på svenska språket, till stationer i TelegraminSverige,
Norge och Danmark hafva telegraminlemningsställen öppnats på 8 ^étutlen3
platser.
I förbindelse med telegrafnätet hafva blifvit satta 20 jern vägsstationer för Jernvägsetakorrespondens
inom riket samt med Norge och Danmark och 20 för allmän ^IndeLe* med
internationel korrespondens. Derjemte hafva 24 jernvägstelegrafstationer, som telegrafnätet,
förut varit öppna allenast för skandinavisk korrespondens, upplåtits jemväl för
internationel telegramvexling.
Statstelegrafstationerna i riket, med inberäkning af 7 rikstelefonstationer, Antalet teleutgjorde
vid 1901 års utgång 182; och voro då med dem förbundna 581 tele- graf^"®^lter 1
fon8tationer för befordran af telegram på svenska språket till och från orter i
Sverige, Norge och Danmark, 1,330 jernvägstelegrafstationer samt 2 på bekostnad
af enskilda personer anordnade telegrafiska förbindelser, så att hela antalet
af rikets i förbindelse med hvarandra stående telegrafanstalter vid slutet af
samma år uppgick till 2,095.
Under år 1900, det senaste för hvilket fullständig statistik är upprättad,
hafva befordrats 2,506,319 taxerade telegram, deraf 1,252,848 inländska, 889,216
till eller från utlandet samt 364,255 transiterande telegram.
Rikstelefonnätet, som vid 1900 års slut omfattade 11,833 kilometer stolplinier
samt 46,631 kilometer dubbeltrådiga och 1,764 kilometer enkeltrådiga
förbindelseledningar, har genom de under år 1901 utförda byggnadsarbeten
ökats, förutom med abonnentlinier och abonnentledningar, med omkring 800
kilometer stolplinier och omkring 5,300 kilometer dubbeltrådiga förbindelseledniugar,
men genom rasering eller ombyggnad minskats med 218 kilometer enkeltrådiga
förbindelseledningar, så att rikstelefonnätet vid 1901 års utgång omfattade
i laner omkring 12,600 kilometer samt i förbindelseledningar omkring
53,550 kilometer, deraf enkeltrådiga omkring 1,550 kilometer och dubbeltrådiga
omkring 52,000 kilometer.
Under år 1901 hafva för statens räkning inköpts de enskilda telefonnäten
i Sköfde och Roknäs.
Telegram
vexlingen.
Statens telefonförbindelser.
Inköpta telefonnät.
30 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Telefonappa- Antalet af de i telegrafverkets telefonnät uppsatta telefonapparater har unratcr.
der år 1901 ökats med omkring 5,500; och utgjorde sammanlagda antalet af
nämnda apparater vid årets slut omkring 57,500.
Ny telegraf- En ny telegrafledning af 3 mm. koppartråd mellan Stockholm och Luleå,
''hdrn—Luleå."^v''^en ar 1900 påbörjades, har under år 1901 fullbordats. Den nya ledningen
är framdragen en anuan väg än öfriga telegrafledningar till Norrland,
hvarigenom risken för det nordliga Sveriges afstångande genom liniefel från
det öfriga landet i hög grad minskats.
Nya telefonförbindelseledningar.
Af de telefonförbindelseledningar, för hvilkas utförande 1899 års Riksdag
anslagit medel, hafva en betydlig del under år 1901 nått sin fullbordan, hvarigenom
telefontrafiken inom landet väsentligen underlättats.
Vexel- och Antalet vexel- och centraltelefonstationer har under år 1901 ökats med 75;
^stationer011”oc^ utgjorde hela antalet dylika stationer vid årets utgång 1,140.
Vexlade tele- Under år 1900, det senaste för hvilket fullständig statistik blifvit uppfonsarutai.
rätta(j; har antalet telefonexpeditiouer uppgått till 130,034,185, deraf 685,434
utgjorts af telefonerade telegram och återstoden af samtal.
Befordran af Kong], Maj:t har den 29 November 1901 utfärdat kungörelse angående
lokaltelegram. utsträckt rättighet till befordran af lokaltelegram.
Fullbordade Bland de med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten hafva,
°tharbe°tenanda en^gt uppgift Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1901 såsom
fullbordade af styrelsen godkänts:
48 st. väganläggningar, omfattande en längd af 24,181 nymil, för Indika
kostnaden beräknats till 690,489 kronor, hvaraf såsom statsanslag utgått 460,702
kronor;
7 st. broarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 160,370 kronor, hvaraf
såsom statsanslag utgått 106,700 kronor; samt
3 st. hamnarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 168,600 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 112,300 kronor.
Kongl. Maj:t har under år 1901 beviljat koncession å följande jernvägsanläggningar:
från
Malmö—Genarps jernvägsaktiebolags jernvägs hufvudspår i närheten af
Bara station till lägenheten Bokskogen, med längd 1,164 kilometer och spårvidd
1 ,485 meter;
Koncessioner
å enskilda
jern vägar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 31
från Valdemarsvik till Söderköping jemte liamnapår till sjön Yxningen, med
längd 41,6 kilometer och spårvidd 0,891 meter;
från Läckeby station å Kalmar—Berga jernväg till Alsterbro, med längd
30,4 kilometer och spårvidd 0,891 meter;
från Skepparslöf till eektionsnummer 14,550 kilometer vid Hedentorp å
Ostra Skånes jernvägsaktiebolags jernväg mellan Efveröd och Kristianstad, med
längd 5,n kilometer och spårvidd 1,435 meter;
från Falköping-Rantens station å vestra stambanan öfver Ulricehamn och
Limmared till Landeryds station å Halmstad—Nässjö jernväg, med längd 129,4
kilometer och spårvidd 1,435 meter;
från Göteborg till Särö, med längd 25,17 kilometer och spårvidd 1,435
meter, samt
från statens jernvägars södra station i Örebro till Örebro pappersbruks
aktiebolags område vid Skebäck, med längd 3,68 kilometer och spårvidd 1,435
meter.
Under år 1901 hafva för allmän person- oeh godstrafik upplåtits: För trafik öpp
bispåret
Tierp—Tierpsån till Upsala—Gefle jernväg, med längd 1,1 kilometer
och spårvidd 1,435 meter;
Uttersberg—Riddarhyttans jernvägs bispår till Krampens station å statsbanan
Krylbo—Örebro, med längd 1,6 kilometer och spårvidd 1,093 meter;
delen Efveröd—Hedentorp af Östra Skånes jernvägsaktiebolags jernväg
Efveröd —Kristianstad, med längd 15,3 kilometer och spårvidd 1,435 meter;
delen Kjerstinbo—Gysinge af Sala—Gysinge—Gefle jernväg, med längd 7,9
kilometer och spårvidd 1,435 meter;
Sölvesborg—Olofström—Elmhults jernvägsaktiebolags jernväg mellan Sölvesborg
och Elmhult, med längd 71,8 kilometer och spårvidd 1,435 meter;
aktiebolagets Södra Roslags kustbana jernväg mellan Näsby och Akersberga,
med längd 16,i kilometer och spårvidd 0,891 meter;
delen Kohagsviken—Svalnäs af Kohagsviken—Ösby jernväg, med längd 1,5
kilometer och spårvidd 0,891 meter;
förbindelsespåret mellan Frövi—Ludvika och Örebro—Köpings jernvägar,
med längd 1,3 kilometer och spårvidd 1,435 meter;
Lund—Bjerreds spårvägsaktiebolags spårväg mellan Lund och Bjerred,
med längd 11,o kilometer och spårvidd 1,435 meter;
jernvägsaktiebolagets Ystad—Skifarp jernväg mellan Skifarp och Charlottenlund,
med längd 11,4 kilometer och spårvidd 1,435 meter;
jernvägsaktiebolagets Ystad—Brösarp jernväg mellan Tomelilla och Brösarp,
med längd 29,8 kilometer och spårvidd 1,435 meter;
Helsingborg—Råå—Ramlösa jernvägsaktiebolags hamnspår i Råå, med
längd 0,4 kilometer ocli spårvidd 0,600 meter,
32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Statens jernvngstrafik.
Bruttoin
komst.
Till Statskontoret
levererade
trafikmedel.
Nytt aflöningsreglemente.
Distriktsindelningen
vid statens
jernvägar.
Ändring i instruktionen
för Jernvägsstyrelsen.
Halmstad—Nässjö jernvägsaktiebolags jernväg från Refteled å Halmstad—
Nässjö jernväg till Gislaved, med längd 18,4 kilometer och spårvidd 1,435 meter:
Stockholm—Nynäs jernvägsaktiebolags jernväg från Nynäs hamn till Elfsjö
station å statsbanan med längd 55,4 kilometer och spårvidd 1,435 meter.
Längden af för trafik öppnade jernvägar och bandelar, som vid 1900 års
slut utgjorde 7,520,7 kilometer, har sålunda under år 1901 ökats med 243,0 kilometer,
hvadan alltså totallängden vid 1901 års slut uppgick till 7,763,7 kilometer.
Af de enskilda jernvägarne äro 169 lokomotivbanor med 7,749,9 kilometers
längd och 5 hästbanor med 13,8 kilometers längd.
Af lokomotivbanorna hafva:
101 | st. | med | en | längd af 5,064,3 | km. | en | spårvidd af 1,435 | |
1 | » |
|
| » » 18,2 |
| » | » | » 1,188 |
2 | ■» |
|
| » » 49,9 |
|
| » | » 1,093 |
12 | » | » |
| » » 501,i |
| » |
| » 1,067 |
46 | » | » | > | » » 1,861,3 |
| » | » | » 0,891 |
2 | » | > |
| » » 150,o | » | > | » | » 0,802 |
5 | » | » |
| » » 105,i | » | » |
| » 0,600 |
169 | st. |
|
| Summa 7,749,9 | kilometer. |
|
Under år 1901 har ingen förändring skett i statsbanornas vid 1900 års
slut trafikerade längd, 3,849 kilometer.
Bruttoinkomsten af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1901 till omkring
45 millioner kronor.
Af statens jernvägars trafikinkomster hafva under år 1901 till Statskontoret
inlevererats 8 millioner kronor.
Kongl. Maj:t har den 3 Maj 1901 utfärdat förnyadt nådigt aflöningsreglemente
för tjensteman och betjente vid statens jernvägar.
Kongl. Maj:t har den 15 November 1901 bestämt, att statens jernvägar,
med inberäkning af den af staten trafikerade Örebro—Svartå banan, skola från
ingången af år 1902 fördelas på fem distrikt,
Kongl. Maj:t har den 15 November 1901 utfärdat kungörelse om ändring
af 14, 64, 65, 68 och 79 §§ i nådiga instruktionen för Jernvägsetyrelsen med
underlydande distriktsförvaltningar den 15 Oktober 1897.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 33
Kortgl. Maj:t, som ansett det vara lämpligt att vid en så ekonomiskt om- Inrättande
fattande och på näringslifvets skilda grenar inverkande förvaltning, som den ^gnldT
Jernvägsstyrelsen har att ombestyra, tillfälle lemnas styrelsen att inhemta yttranden
af sakkunnige inom skilda områden, men funnit nödigt att någon tids
erfarenhet vinnes, innan fastare anordningar i detta hänseende vidtagas, har
den 5 December 1901 föreskrifvit, att under åren 1902—1904 skall försöksvis
inrättas ett jernvägsråd med uppgift att lemna upplysningar och råd i ärenden,
som angå förhållandet mellan statens jernvägar och trafikanterna å dessa eller
i samtrafik med dem stående jernvägar, och i sådant afseende: a) afgifva yttranden
i alla af Kongl. Maj:t till jernvägsrådet hänskjutna frågor, h) granska
och yttra sig öfver förslag till ändrade bestämmelser rörande taxa, trafikreglemente
och hufvudsakliga grunder för tåganordningen eller om andra dylika
ämnen, då sådana förslag till jernvägsrådet från Jernvägsstyrelsen öfverlemnas,
samt c) i förekommande fall sjelft framställa förslag till åtgärder uti de i mom.
b) omförmälda hänseenden; och har Kongl. Maj:t i sammanhang härmed meddelat
bestämmelser i fråga om jernvägsrådets sammansättning och arbetssätt m. m.
Kongl. Makt har den 5 December 1901 utfärdat kungörelse angående vissa Ändringar i
ändringar i den till taxan for transporter a statens jernvägar hörande, genom för transporter
nådigt bref den 29 Mai 1896 faststälda godsindelning. & statens jern
°
J 0 vägar hörande
godsindelning.
Å statsbanan Krylbo—Örebro, hvilken öppnades för allmän trafik den 11 Statens
December 1900, hafva under år 1901 utförts en del kompletteringsarbeten, och
vid statsbanan mellan Boden och Ytter-Morjärv hafva arbetena hufvudsakligen
bedrifvits å sträckan Småsel—Ytter-Morjärv, hvarvid spåret framdragits till
sistnämnda ställe. Hvad beträffar statsbanebyggnaderna Gellivare—riksgränsen
och Göteborg—Skce, hafva under år 1901 arbetena pågått å den förra utefter
banans hela längd och spåret framdragits till Nuoljafjellet eller i det närmaste
200 kilometer från Gellivare, och å den senare mellan Uddevalla och Skee,
hvarjemte utstakning för och upprättande af definitiv plan för bandelen Uddevalla—Skafteröd
verkstälts.
Förslag till provisoriskt förändrande af Stockholms centralstation och norra
station äfvensom till anläggande af en godsstation vid Norrtull och en rangeringsbangård
vid Tomteboda har under år 1901 af Jernvägsstyrelsen till
Kongl. Maj:t afgifvits, hvarjemte utarbetats förslag till vestra stambanans omläggning
på sträckningen från Igelsta öfver Södertelje till Saltskog.
Dessutom hafva verkstälts ej mindre undersökningar och kostnadsberäkningar
för ny inledning till Stockholm af vestra stambanan dels öfver Fittja,
Vårby och Essingeöarna, dels öfver Mälareöarna ån äfven åtskilliga andra af
1901 års bangårdskomité begärda utredningar.
Bill. till Riksd. rrot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. l)
Riksdags-Berättelsen.
34 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
A“**e“nddeenPP- Kongl. Maj:t har den 1 November 1901 utfärdat förordning om upphäfskyldigheten
vande af skyldigheten att ställa borgen för kostnad och skada vid besvärs nedanför
^s?^rs förande i mål, som handläggas af förvaltande myndigheter och embetsverk.
vissa mål
ställa borgen
för kostnad
och skada.
derrätteise tili Den 29 November 1901 b»r Kongl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
redogörare och un^erråttelse till redogörare och utmätningsmän om böters eller vitens nedutmätnings-
sättande hos Konungens Befallningshafvande.
män om böters D
eller vitens
nedsättande.
Förordningen Kongl. Maj:t har utfärdat särskilda kungörelser dels den 14 Juni 1901 om
pedUionslösen. än^nS i viS8a delar af förnyade förordningen angående expeditionslösen
den 7 December 1883, dels och den 29 November 1901 angående ändrad lydelse
af § 10 i samma förordning.
Afskrift ur Den 27 September 1901 har Kongl. Maj:t utfärdat kungörelse i fråga om
registret. sättet föl[ lnfordrande af afskrift ur fartygsregistret vid behandling af ärenden
rörande inteckning i fartyg.
Komitéer och 1. Den af Kongl. Maj:t den 16 Juli 1897 tillsatta komitén för Sveriges delommisioner.
tagande i 1900 års verldsutställning i Paris har under år 1901 utgjorts af
samma ledamöter som vid 1900 års utgång.
Körande komiténs verksamhet under år 1901 har dess ordförande meddelat,
att komiten, hvars hufvudsakliga verksamhet infallit under de närmast föregående
åren, under år 1901 haft att verkställa en del efterarbeten och komme att, så
snart dessa hunnit helt och hållet afslutas — hvilket dock först kunde ske
under innevarande år — till Kongl. Maj:t afgifva en fullständig redogörelse i
ett sammanhang för hela sin verksamhet; att de komitén efter verldsutställningens
afslutande åliggande efterarbeten hufvudsakligen varit af sådan beskaffenhet,
att de mast utföras af generalkommissarien, komiténs sekreterare och
öfrige tjensteman; samt att komiténs förvaltningsutskott af sådan anledning
under ar 1901 haft endast tre sammanträden för behandlande af vissa ekonomiska
frågor, utan att komitén i sin helhet under året någon enda gång behöft
sammankallas.
2. Komitén för afgifvande af underdånigt utlåtande och förslag till bestämmelser
i fråga om inrättande af förliknings- och skiljenämnder i tvister
mellan arbetsgivare och arbetare, hvilken komité af Kongl. Maj:t tillsatts den
19 Maj 1899, bestod, då densamma under sistlidna år afslutade sina arbeten,
af samma ledamöter som vid årets början.
Berättelse om hvad i likets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 35
Sedan en minoritet inom komitén för affattande af sin reservation sammanträdt
den 28 Januari samt den 5, 7, 8, 11, 12, 14, 16 och 22 Februari 1901,
höll komitén den 25 sistnämnde månad sitt slutsammanträde, hvarefter komitén
den 4 derpåföljande April till Civildepartementet ingaf sitt betänkande med
förslag till förordning angående medling i arbetstvister jemte en af komiténs
sekreterare utarbetad redogörelse angående förlikning och skiljedom i arbetstvister
i utlandet.
3. Den af Kongl. Maj:t den 2 Juni 1899 tillsatta komitén för utarbetande
af förslag till nya stater för post- och telegrafverken har under år 1901 afslutat
sina arbeten, utan att någon förändring i komiténs sammansättning under
samma år egt rum.
Under år 1901 har komitén sammanträdt in pleno å följande tider: 15
Januari—7 Februari, 20 och 26 Mars, 15, 22, 23, 27 och 30 April, 3 och 11
Maj, 20 Maj—1 Juni, 15 Juni—21 Juni samt 14 Oktober—7 November, hvarjemte
en särskild delegation af komitén varit i verksamhet från och med den
8 Februari till och med den 1 Juli, jemväl å de tider, då komitén icke sammanträdt
in pleno. Dessutom har komiténs ordförande, ej mindre under tiden
2 Juli—16 Augusti, då han såsom t. f. generalpostdirektör begagnat sig af semester,
egnat sig åt komitéarbetet, än äfven under den följande tiden till och
med den 13 Oktober varit för komiténs räkning sysselsatt, dels ensam, med
erforderliga kanslibiträden, dels jemte en eller flera särskilda delegerade bland
komiténs ledamöter.
Med underdånig skrifvelse den 31 Oktober 1901 har komitén afgifvit betänkande
och förslag, såväl hvad post- som telegrafverket angår.
4. Äfven den på grund af Kongl. Maj:ts nådiga bemyndigande den 20
Maj 1898 tillkallade kommissionen för utarbetande inom vederbörande statsdepartement
af förslag till bestämmelser rörande vilkoren för anläggning och begagnande
af elektriska ljus- och kraftledningar har under år 1901 — utan förändring
af kommissionens sammansättning — fullgjort sitt uppdrag, efter att
då hafva varit samlad från och med den 18 Februari till och med den 9 Mars
samt från och med den 25 April till och med den 4 Maj.
Den 25 i sistnämnda månad inkom till Civildepartementet kommissionens
underdåniga betänkande, innefattande dels förslag till nådig kungörelse angående
hvad iakttagas bör vid sökande af tillstånd för vissa elektriska anläggningar
för belysning eller arbetsöfverföring, dels förslag till nådig kungörelse angående
tillsyn öfver elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring, dels
ock förslag till nådig kungörelse angående säkerhetsföreskrifter för elektriska
anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring, jemte motiv.
5. Den på grund af nådigt bemyndigande den 19 Maj 1899 tillkallade
kommissionen för utarbetande inom vederbörande statsdepartement af förslag
till ändring i gällande stadganden angående tillhandahållande af tidningar gc
-
36 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
nom postverkets försorg liar till sin sammansättning under år 1901 icke undergått
någon förändring.
Denna kommission har nämnda år sammanträdt under tiden från och med
den 10 Januari till och med den 4 Mars, då kommissionen afslutat sina arbeten,
hvarförutom kommissionens ledamot Aktuarien F. A. A. Grönwall, som tillika
tjenstgjort såsom sekreterare, varit för kommissionens räkning sysselsatt under
tiden 1—9 Januari.
Det af kommissionen afgifna utlåtande med förslag till nådig kungörelse
angående vilkoren för postbefordran af tidningar m. m. inkom till Civildepartementet
den 4 Mars.
6. Med anledning af de stora kostnaderna för genomförande af ett utaf
Jernvägsstyrelsen afgifvet förslag till omgestaltning af bangårdsförhållandena i
och invid Stockholm har Kongl. Maj:t den 8 Mars 1901 uppdragit åt en komité
af sakkunnige män att, med särskild tagen hänsyn dertill, huruvida icke ifrågavarande
bangårdsförhållanden kunde för mindre kostnad på ett för trafikens
behöriga ombesörjande och hufvudstadens intressen likväl tillfredsställande sätt
ordnas, till Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt yttrande i anledning af
saväl Jernvägsstyrelsens berörda förslag som äfven af styrelsen ifrågasatt förändrad
inledning till hufvudstaden af vestra stambanan, samt att dervid tillika
taga i öfvervägande vissa uttalanden rörande annan sträckning af nämnda stambana
än den af Jernvägsstyrelsen förutsatta, äfvensom att, derest annat sätt för
frågornas lösning än det af Jernvägsstyrelsen föreslagna syntes komitén böra
förekomma, derom afgifva förslag.
Till ordförande i denna komité förordnades: generaldirektören och chefen
för Jernvägsstyrelsen C. F. T. Nordström samt till ledamöter: grosshandlanden
C. Bengtson, generalkonsuln E. Fränekel, grosshandlanden C. F. Liljewalch,
dåvarande öfverstelöjtnanten R. E. Ossbahr, verkställande direktören vid
Stockholm—Yesterås—Bergslagens nya jern vägsaktiebolag F. V. H. Pegelow,
hemmansegaren P. Pehrsson i Törneryd, godsegaren H. P. P. Tamm och
dietriktschefen Grefve C. O. Taube.
Enligt hvad komiténs ordförande meddelat har komitén under året dels
haft särskilda sammanträden under April, Maj och November månader, dels ock
varit samlad under tiden från och med den 9 till och med den 24 Oktober
samt från och med den 4 till och med den 6 December, hvarjemte en komiténs
underafdelning sammanträdt i Augusti månad samt varit samlad under tiden
från och med den 6 till och med den 12 September.
För komiténs räkning hafva under året verkstälts dels undersökningar och
kostnadsberäkningar rörande olika förslag till förändrad ingångslinie för den
söderifrån till Stockholm inkommande statsbanan med utgångspunkter från
Gnesta och från Saltskog, dels vissa utredningar rörande trafikförhållandena i
Stockholm och å bandelen Stockholm—Saltskog och dels utredningar och kost
-
«
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 37
nadsberäkningar rörande relativt provisoriska anordningar å Stockholms centralstation
och norra station, hvarjemte komitén granskat ett af Jernvägsstyrelsen
på grundvalen af sistberörda utredningar uppgjordt underdånigt förslag till
provisoriska anordningar å senast angifna stationer äfvensom förslag till godsbangård
vid Norrtull och rangeringsbangård vid Tomteboda.
Derjemte pågå för komiténs räkning undersökningar och kostnadsberäkningar
för särskilda förslag till förändrade stationsanordningar af mera permanent
natur inom sjelfva hufvudstaden.
7. Kongl. Maj:t har den 24 Maj 1901 förordnat en komité med uppdrag
att verkställa utredning, huruvida, på hvad sätt och i hvad mån nödig sabbatshvila,
der sådan ej redan medgifvits, må kunna beredas åt tjensteman och betjente
vid postverket, statens jernvägar samt statens telegraf- och telefonväsen;
och har Kongl. Maj:t förordnat till ordförande i denna komité t. f. postinspektören
U. F. Zachrisson samt till ledamöter direktören vid Stockholms
centraltelegrafstation N. R. Curman och byrådirektören vid statens jernvägar
K. G. A. Welin.
I fråga om komiténs verksamhet under år 1901 har dess ordförande i skrifvelse
den 16 December 1901 meddelat, att, sedan komitén under samfälda
sammanträden arbetat under tiden från och med den 28 Juni till och med den
15 derpåföljande Juli, komiterade derefter intill den 11 November arbetat
hvar för sig med affattande och utsändande af frågeformulär, om hvilkas
innehåll komitén samfäldt enat sig i princip, anställandet af vissa af uppdraget
i öfrigt föranledda undersökningar, bearbetandet af till komiterade inkommet
material m. fl. förberedande åtgärder; att komitén från och med den 11 November
utan afbrott arbetat in pleno; att det statistiska material, som komitén
aktat nödigt införskaffa för frågans utredning och som blifvit mycket omfattande,
vore i hufvudsak slutbehandladt, ehuru visserligen en del detaljarbeten i sådant
hänseende ännu återstode; samt att komitén vore sysselsatt med utarbetandet
af betänkande och förslag i ämnet.
8. Kongl. Maj:t har den 22 November 1901 förordnat landshöfdingen
grefve H. E. G. Hamilton, landssekreteraren H. L. Uddén och länsmannen
R. Hagen att inom Civildepartementet biträda med utredning af frågan om erforderliga
förändrade anordningar beträffande landtpolisen.
Kommissionen har påbörjat ifrågavarande utredning och för sådant ändamål
sammanträdt under tiden från och med den 2 till och med den 7 December.
38 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Riksbankens Kongl. Maj:t bär den 5 Juli 1901 utfärdat kungörelse i anledning af Riks,
ocl1 dagens beslut angående Riksbankens styrelse och förvaltning.
förvaltning. o o J o
Ändring i la- Kongl. Magt har den 3 Maj 1901 utfärdat lag angående ändrad lydelse af
rfgésRiksbank ^41 och 42 §§ i lagen för Sveriges Riksbank den 12 Maj 1897.
utsträckning Den 7 Juni 1901 utfärdade Kongl. Maj:t kungörelse angående utsträckning
af tiden for ap tiden för anmälan om inlösen af kronotionde, som innehafves under enskild
anmälan om
inlösen af kro- eganderätt.
notionde, som
innehafves under
enskild
eganderätt.
Dyrtids tillägg Kong]. Maj:t har den 31 Maj 1901 utfärdat kungörelse angående dyrtids
at
en del tillägg för samma år åt en del tjensteman och betjente.
tjensteman DD ° J
och betjente.
Förbud mot Den 30 Mars 1901 har Kongl. Maj:t utfärdat förordning angående förbud
anbringande af mot anbringande af vissa stämplar eller märken å förgylda och försilfrade med
vissa stamplar ° 1
eller märken å nera arbeten af oädel metall in. m.
förgylda m. fl.
arbeten af
oädel metall
m. m.
Ändringar i Kongl. Maj:t har den 5 Juli 1901 utfärdat kungörelse angående vissa äntaxan
för lösen dringar i taxanför lösen af medaljer vid Kongl. Myntverket den 26 November
af medaljer vid ° J ° J
Kongl. Mynt- 1897.
verket den 26
November
1897.
Myntverket. Vid Myntverket hafva under år 1901 blifvit utmyntade:
Guldmynt: 20-kronor ............................................................... Kr. 4,533,580
10-kronor ............................................................... » 2,132,860
5-kronor ............................................................... » 545,930
Silfvermynt: 1-kronor ............................................................... » 270,906
Bronsmynt: 5-ören................................................................... » 22,083
2-ören............................. » 28,304
1-ören............................... » 30,747;
hvarjemte under samma tid från Myntverket, hufvudsakligen till landsorten,
utvexlats:
i silfvermynt.......................................................................Kr. 2,970,300: —
i bronsmynt....................................................... » 84,750: —,
samt under enahanda tid preglats 16,907 stycken medaljer till värde af 73,587
kronor 5 öre.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 39
Kong], Maj:t har den 24 Maj 1901 utfärdat kungörelse angående skyldig- Skyldighet för
het för redare af fartyg om 20 tons drägtighet och derutöfver att afgifva sta-r®aare afifr~
tistiska uppgifter. tons drägtighet
och derutöfver
att afgifva
statistiska
uppgifter.
Den 18 Oktober 1901 har Kongl. Maj:t utfärdat kungörelse angående re- Registrering
gistrering af svenska fartyg. af svensta
° ° fartyg.
Kongl. Maj:t har den 11 Oktober 1901 utfärdat kungörelse angående för- Förändring i
ändrad lydelse af 1 § i nådiga kungörelsen angående hvad till beredande af knng°rel®en
kännedom om olycksfall i arbete iakttagas bör den 24 Januari 1896. till beredande
af kännedom
om olycksfall
i arbete iakttagas
bör.
Kong], Maj:t har under år 1901 beviljat 31 utländingar tillstånd att i riket Tillstånd för
idka handel eller annan näring. utlandingar
D att i riket idka
handel m. m.
Från det af Riksdagen för år 1901 beviljade anslag för beredande åt sjö- Bidrag till
manshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpligtiges in- 8joman8hnsenskrifning
och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter
hafva bidrag tilldelats 43 sjömanshus.
i 8
Kongl. Maj:t har den 14 Juni 1901 utfärdat kungörelse angående ändring Ändring i för§
i gällande förordning angående stämpelafgiften. ordningen an
it
o gående stäm
pelafgiften.
Kongl.
Maj:t har den 3 Maj 1901 utfärdat kungörelse angående viss än- Ändring i fordring;
i nådiga förordningen angående behandlingen af extra ordinarie afskrif- °rdmngen an
gående
behandlingen
af
extra ordinarie
O----S/VllHUViAlUg
ningsfrågor och anmärkningsmål den 11 December 1830.
afskrifningsfrdgor
m. in.
Kongl. Maj:t har den 25 Januari 1901 utfärdat kungörelse angående åtgär- Kontroll öfver
der för åstadkommande af kontroll öfver förvaltningen af vissa donationer och af Xs^donastiftelser.
tioner och
stiftelser.
Den 22 Februari 1901 h ar Kongl. Maj:t utfärdat kungörelse angående vissa Vissa rukenräkenskapers
förseende med innehållsförteckningar. skapers förse
1
o ende med in
nehållsförteckningar.
40 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Bevillning af Kongl. Maj:t har den 8 Mars 1901 utfärdat kungörelse angående ändrad
fast egendom jydeige af \ och 7 i förordningen angående bevillning af fast egendom samt
komst. af inkomst.
Den 14 Juni samma år utfärdade Kongl. Maj:t kungörelse angående den
vid 1901 års riksdag åtagna bevillning af fast egendom samt af inkomst.
Sistnämnda dag har Kongl. Maj:t jemväl utfärdat förordning angående
särskild tilläggsbevillning för år 1901.
Ändring i förordningen
an
-
Kongl. Maj:t har den 14 Juni 1901 utfärdat kungörelse angående ändring
_ i § 3 af nådiga förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner
Sningsafgifter och rättigheter den 2 December 1892.
för särskilda
förmåner och
rättigheter den
2 December
1892.
Ändringar i Den 15 November 1901 har Kongl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
den för Ram- förändrad lydelse af §§ 2, 3, 24, 28, 29 och 35 i den för Kongl. Maj:ts och
lande^instruk- Rikets Kammarrätt den 14 November 1879 faststälda förnyade nådiga intron.
struktion.
Upphäfvande
af skyldighet en
att ställa borgen
för kostnad
och skada vid
besvärs anförande
i vissa
af Kammarrätten
hand
-
Kongl. Maj:t har den 30 December 1901 utfärdat förordning angående
upphäfvande af skyldigheten att ställa borgen för kostnad och skada vid besvärs
anförande i vissa af Kammarrätten handlagda mål.
lagda mål.
Bestämmelser
i fråga om
åstadkommande
af statistiska
nppgifter
öfver utförseln
Kongl. Maj:t har den 22 Mars 1901 utfärdat kungörelse angående vissa
bestämmelser i fråga om åstadkommande af statistiska uppgifter öfver utförseln
af gods från Sverige till Norge landvägen.
af gods från
Sverige till
Norge landvägen.
Stapelstads- Stapelstads- samt nederlags- och transitupplagsrätt har enligt nådig kunsamt
neder- görelse den 26 April 1901 beviljats staden Eskilstuna; hvarjemte, sedan staden
''sHnpplagsrätt. Strömstad fullgjort stadgade vilkor för åtnjutande af transitupplagsrätt, sådan
rätt får i nämnda stad begagnas.
Sjöfarten och Kongl. Maj:t har den 10 Maj 1901 låtit utfärda förordning angående vissa
gränstrafiken bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge, att,
mellan Sverige
och Norge.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
der icke annorlunda stadgas, lända till efterrättelse till och med den 15 Maj
1902.
Kongl. Maj:t har den 27 September 1901 låtit utfärda kungörelse angående Tulltaxan,
fortsatt tillämpning af tulltaxan den 24 Oktober 1898 med vissa ändringar.
Den 15 November 1901 har Kongl. Maj:t meddelat föreskrifter angående Tullbehandtullbehandlingen
af gods, som med ångfartyg, underhållande regelbunden för- 8omgfrånSSasabindelse
mellan Sassnitz och Trelleborg, ankommer till sistnämnda stad för nitz ankommer
vidare befordran å jernvägen Malmö—Kontinenten. tllf Trelleboi''g
Enligt nådigt bemyndigande har Generaltullstyrelsen förflyttat den vid Flyttning af
Djekneliden inom Vermlands län anordnade tullstation till det inom samma län tullstation,
belägna hemmanet Medskogen samt förordnat, att tullstationen skall benämnas
tullstationen i Medskogen.
Antalet postanstalter, hvilka såsom postsparbankskontor betjena allmän- postspnrbanheten
med emottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde vid kenutgången
af November månad 1901 2,723, hvarjemte sparmärkesförsäljningsställenas
antal uppgick till 4,343, deraf 2,731 postanstalter.
Antalet delegare i Postsparbanken utgjorde vid 1901 års början 566,805. Under
tiden 1 Januari—30 November hafva tillkommit 73,601, under det att
54,435 afgått genom uttagande af samtliga innestående medel. Delegareantalet
utgjorde fördenskull sistnämnda dag 585,971.
Under tiden 1 Januari—30 November 1901 insattes i Postsparbanken
11,723,927 kronor och uttogos 15,338,814 kronor 95 öre, hvadan delegarnes
behållning, som vid årets början uppgick till 56,461,391 kronor 33 öre, minskats
med 3,614,887 kronor 95 öre och den 30 November 1901 utgjorde
52,846,503 kronor 38 öre, oberäknadt upplupna räntor för den gångna delen
af året.
Postsparbankens inlåningsränta har under år 1901 oförändradt utgjort 3,6 procent
för år.
De af Postsparbanken förvaltade medlen — deruti inberäknadt från Riksgäldskontoret
upptagna lån å sammanlagdt 6,500,000 kronor, löpande förskott
från postverket å tillhopa kronor 1,078,372: 98 öre samt å kreditivräkning i Riksbanken
lyftade 240,000 kronor — voro vid November månads utgång placerade
dels uti obligationer, utfärdade af Svenska staten, Sveriges allmänna hypoteksbank
eller kommuner inom landet till ett bokfördt värde af 45,066,541
kronor 97 öre, dels ock i direkta lån till kommuner till ett sammanlagdt kapitalbelopp
af 16,240,542 kronor 30 öre, hvarjemte vid samma tidpunkt i Riksbanken
innestodo 28,687 kronor 74 öre.
Bih. till Riksd. Prot. 1902. 1 Sami. t Afd. 6
Rlksdags-Berättelsen.
42 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Patent- och Under år 1901 hafva till Patent- och Registreringsverket inkommit 2,284
”väsendet8 ansökningar om patent, 546 ansökningar om registrering af varumärken samt
24 ansökningar om registrering af mönster och modeller.
Under samma år har Patent- och Registreringsverket meddelat 1,710 patent
samt registrerat 400 varumärken och 19 mönster.
Antalet af de under år 1901 till Patent- och Registreringsverket inkomna
anmälningar till aktiebolagsregistret har uppgått till 2,368, deraf 418 afsett registrering
af aktiebolag.
Under året hafva registrerats 2 bolag, för hvilka Kongl. Maj:t före 1897 års
början faststält ordning, och 383 andra bolag. Af de sistnämnda, hvilkas sammanlagda
tecknade aktiekapital utgör 54,219,365 kronor, deraf 40,887,815 kro
-
nor 41 öre inbetalts, äro:
1 försäkringsaktiebolag med ett aktiekapital af........................... 250,000: —
2 jernvägsaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af......... 466,000: —
180 industri- och fabriksaktiebolag med d:o 28,491,395: —
38 rederiaktiebolag med d:o 4,106,200: —
72 handels- och hushållsföreningsaktiebolag medd:o 5,697,610: —
1 bankaktiebolag med d:o 10,000,000: —
89 aktiebolag bildade för hvarjehanda ändamål med ett sammanlagdt
aktiekapital af.......................................................... 5,208,160: —
383 54,219,365: —
Ändring i för- Kongl. Maj:t har den 24 Juli 1901 utfärdat nådig kungörelse angående
beskattning°afaD ad lydelse af § 2 i nådiga förordningen om beskattning af hvitbetssockerhvit
betssocker- tillverkningen i riket den 19 Maj 1893.
tillverkningen
i riket.
Frihet från Kungörelser hafva af Kongl. Maj:t utfärdats angående frihet från utmätutmatmng
af ning dels för pension, utgående enligt reglemente för pensionering af tjenstem.
m. män, qvinliga tjenstebiträden och betjente i Östergötlands enskilda bank, samt
för pensioner från Stockholms enskilda bank, Mora-Venerns och Östra Vermlands
jernvägars pensions- samt enke- och pupillkassa, Göteborgs kontoristförenings
pensionskassa och Skånes enskilda banks pensionsfond, dels och för
vissa af försäkringsanstalten Brage utbetalade lifräntor.
Allmänna hy- Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1899 års utgång utpoteksbanken.
gjorde 294,465,026 kronor 67 öre, uppgick vid 1900 års slut till 292,890,146
kronor 67 öre, hvaraf mot inhemska obligationer 116,202,000 kronor, mot
tyska 147,912,266 kronor 67 öre och mot franska 28,775,880 kronor;
och utgjorde räntan, hvarmed obligationerna voro förskrifna, b % i 14,119,700
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 43
kronor, 4i % å 191,456,346 kronor 67 öre, 33/4 % å 32,195,600 kronor och
och 3 Va °/o å 55,118,500 kronor.
Under år 1901 hafva af bankens svenska obligationer försålts 4 % obligationer
till belopp af 1,100,800 kronor. Något nytt obligationslån har icke
under samma år af hypoteksbanken upplagts. Under år 1901 hafva följande
amorteringar å bankens obligationslån verktstälts, nemligen: å inhemska 5 procentlånet
270,100 kronor, å inhemska 4 procentlånen 191,000 kronor, å inhemska
33/4 procentlånen 171,300 kronor, å inhemska 3 1/2 procentlånet 137,500
kronor, å tyska 4 procentlånet 492,800 kronor, å tyska 3 Va procentlånet 173,066
kronor 67 öre och å franska 4 procentlånet 2,892,960 kronor.
Enligt den öfversigt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1900 års slut, Hypotelcsförhvilken
i Finansdepartementet upprättats efter uppgifter från de särskilda hypoteksföreningarna,
utgjorde summan af den amorteringslåneskuld, hvari hypoteksföreningarna,
efter afdrag af de å lånen verkstälda amorteringar, till allmänna
hypoteksbanken då häftade, 270,172,466 kronor 86 öre eller 139,193
kronor 57 öre mer än vid utgången af år 1899.
Allmänna hypotekskassans för Sveriges städer obligationsskuld utgjorde vid Allmänna hv
1900
års utgång 23,565,133 kronor 34 öre mot 23,817,200 kronor vid utgången
af år 1899. Under år 1901 har från hypotekskassan icke någon obligations- städer,
försäljning egt rum.
Hypotekskassans fordringar hos delegande stadshypoteksföreningar och
kommuner uppgingo vid 1900 års slut, efter verkstäld amortering, till sammanlagdt
14,546,371 kronor 76 öre.
Riksbankens metalliska kassa utgjorde, beräknad i enlighet med gällande Riksbankens
bestämmelser, vid slutet af November 1901 i rundt tal 46,206,200 kronor mot°bca„^nerättnin37,
012,900 kronor vid samma tid år 1900. garnas^ kassa.
De enskilda bankerna egde vid utgången af November 1901 i myntadt och tlllg&DSaromyntadt
guld vid hufvudkontoren 6,014,600 kronor mot 9,508,800 kronor vid
samma tid år 1900.
Det belopp i guld, som vid slutet af November 1901 fans hos aktiebankerna,
utgjorde 146,500 kronor mot 132,200 kronor den 30 November 1900.
Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade den 30 November
1901 fordringar hos utlandet i räkning och på grund af vexlar till belopp af
91,891,100 kronor mot skulder å tillhopa 40,424,900 kronor, så att bankernas
Överskjutande fordran hos utlandet utgjorde 51,466,200 kronor mot 44,312,600
kronor vid samma tid år 1900. Derjemte innehade Riksbanken den 30
November 1901 utländska obligationer till ett belopp af 11,070,800 kronor mot
10,037,400 kronor samma dag år 1900.
44 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Utelöpande Beloppet af utelöpande banksedlar var i slutet af November 1901 i rundt
banksedlar, 146,426,800 kronor, deraf 89,412,300 kronor för Riksbanken och 57,014,500
kronor för de enskilda bankerna, af hvilka sex före nämnda tid under år 1901
afstått från rätten att utgifva egna banksedlar, nemligen Skånes enskilda bank
och Kristianstads enskilda bank från den 1 Augusti samt Göteborgs enskilda
bank, Vermlands enskilda bank, Bohusläns enskilda bank och Kristinehamns
enskilda bank från den 15 Oktober. Vid utgången af November 1900 var
utelöpande sedelbeloppet 146,522,600 kronor och har alltså en minskning i
sedelstocken egt rum med 95,800 kronor, i det att Riksbankens sedelutgifning
ökats med 25,103,900 kronor och de enskilda bankernas minskats med 25,199,700
kronor.
Bankernas in- I Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna voro den 30 November
och utlåning. i90l bestående:
på sparkasseräkning 103,634,300 kronor mot 89,920,300 kronor samma dag
år 1900;
på giro-, upp- och afskrifnings- samt löpande räkning 156,685,700 kronor
mot 167,720,300 kronor samma dag år 1900;
på depositionsräkning 613,259,300 kronor mot 544,745,600 kronor år 1900.
Beloppet diskonterade inrikes vexlar, som den 30 November 1900 utgjorde
392,189,800 kronor, var vid samma tid år 1901 389,456,800 kronor och hade
således minskats med 2,733,000 kronor.
Vid slutet af November 1901 utestod såsom lån ett belopp af 545,398,100
kronor mot 496,580,400 kronor, hvilket således innebär en ökning af 48,817,700
kronor.
Det å kassa- och resekreditiv utestående beloppet hade från slutet af November
1900 till samma tid år 1901 ökats från 137,360,700 kronor till 144,551,100
kronor eller med 7,190,400 kronor, hvarjemte det å löpande räkning utestående
. beloppet under samma tid minskats från 91,706,900 kronor till 87,790,600 kronor
eller med 3,916,300 kronor.
Den 30 November 1901 var derjemte på indrifning beroende ett belopp af
5,331.600 kronor mot 3,920,200 kronor samma dag år 1900.
Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lemnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet af November år 1901 1,172,528,200 kronor mot
1,121,758,000 kronor vid samma tid år 1900 och har således ökats med 50,770,200
kronor, under det hela inlåningen på sparkasse-, giro-, upp- och afskrifningssamt
löpande räkning och depositionsräkning samtidigt ökats med 71,193,100
kronor. Under samma tid hafva bankernas fonder ökats med 5,650,900 kronor.
Nya och upp- Under år 1901 har Kongl. Maj:t meddelat följande aktiebolag tillstånd att,
108bolagnk~ Utan lätt ^ utgifvande af egna banksedlar, drifva bankrörelse, nemligen bank
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 45
aktiebolaget Södra Sverige och aktiebolaget Mälareprovinsernas bank, hvardera
för en tid af tio år, räknadt för det förra bolaget från den 1 Januari
1902 och för det senare bolaget från den 1 Januari 1903. Kristianstads enskilda
bank har med 1901 års utgång upplösts, dervid dess tillgångar och
skulder öfvertagits af bankaktiebolaget Södra Sverige.
Sedan Kongl. Maj:t den 15 Oktober 1897 uppdragit åt expeditionschefen Komiterade
Carl Johan August Wall och kommerserådet friherre Hugo Rehbinder att verkställa
revision i vissa afseenden af förordningen angående befälet å svenska af reglementet
handelsfartyg den 22 November 1878, reglementet för navigationsskolorna i
riket den 6 Juni 1890, förordningen angående sättet och ordningen för sjöfolks m. m.
på- och afmönstring samt utfärdandet af sjömansrulla den 4 Juni 1868 och reglementet
för sjömanshusen i riket den 4 Mars 1870, så hafva bemälde komiterade,
som den 29 September 1898 till Kongl. Maj:t afgifvit betänkande och
förslag i fråga om förnyad förordning angående befälet å svenska handelsfartyg
och nytt reglemente för navigationsskolorna i riket samt under år 1899
påbörjat behandlingen af ärendena rörande revision af gällande mönstringsförordning
och sjömanshusreglemente, sedermera, med afseende derå att dessa
författningar ega samband med frågan om värnpligtens ordnande samt de värnpligtiges
inskrifning och redovisning, i afvaktan å lösningen häraf uppskjutit
den vidare behandlingen af nyssnämnda författningar och fördenskull under
år 1901 ej sammanträdt.
Den 1 Juli 1898 tillsatte Kongl. Maj:t en komité med uppdrag att in- Handels- och
komma med underdånigt utlåtande och förslag dels rörande ifrågasatt lindring tomUén
i konsulatafgifterna för svenska fartyg, dels ock angående de åtgärder, som
kunde finnas böra ytterligare vidtagas till beredande af lättnader för och till
höjande af den svenska sjöfartsnäringen samt till främjande af Sveriges direkta
utrikes handel, särskildt på aflägsna länder. Bemälde komité, bestående af
generaldirektören Staffan Fredrik Robert Pehr Cederschiöld såsom ordförande
samt skeppsbyggmästaren Olof August Brodin, generalkonsuln Axel Johnson,
grosshandlaren Olof Mehn, grosshandlaren John Robert Rettig, kaptenen Gustaf
Oscar Wallenberg och ångfartygsbefälhafvaren Vilhelm Rudolf Willborg, afslutade
den 12 December 1900 sin verksamhet efter att hafva justerat utlåtande
och förslag angående dels beredande af kapital för rederinäringen samt
vissa andra sjöfartsnäringen rörande frågor, dels ock vissa åtgärder till befrämjande
af Sveriges direkta utrikes handel, särskildt på aflägsna länder; och hafva
dessa båda utlåtanden och förslag till Kongl. Maj:t inkommit under loppet af
Januari månad 1901, hvarefter vederbörande myndigheter anbefalts att öfver
berörda utlåtanden och förslag afgifva underdåniga yttranden.
46 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Komitén för Sedan Kongl. Maj:t den 9 Juni 1899 tillsatt en komité för verkställande af
gåendeMSrSn- uddning angående förändradt ordnande af det civila pensiorisvåsendet samt
dradtordnande förordnat till ordförande i komitén generaldirektören Frans Albert Anderson
p^nstonsTä-11 oc*1 ^ ledamöter i densamma civilingeniören Johan Henrik Gotthard Fredsendet.
holm, professorn Anders Lindstedt, liemmansegaren Carl Persson i Stallerhult
och godsegaren Wilhelm Walldén, har Kongl. Maj:t den 15 November 1901
efter ansökning entledigat Walldén från berörda uppdrag, samt till ledamot i
stället förordnat komiténs sekreterare statskommissarien Carl Gustaf Sylvan;
och har komiténs ordförande beträffande komiténs verksamhet under år 1901
meddelat, att de för fullgörande af komiténs uppdrag nödiga förarbeten, hvilka
afsåge erhållande af tillförlitlig kännedom om de anspråk, som ett tidsenligt ordnande
af pensionsväsendet för civile tjensteinnehafvares enkor och barn ställa
på desse tjensteinnehafvare, under år 1901 fortgått men ännu icke hunnit
att afslutas, att komitén samlats den 11 December 1901, då till komiténs ledamöter
utdelades förberedelsevis uppgjorda förslag dels till lag angående civile tjensteinnehafvares
rätt till pension, dels ock till kungörelse innefattande föreskrifter
om verkställighet af samma lag, samt att komitén, som under nämnda och följande
dagar till granskning förehaft lagförslaget, den 19 berörda December
ajournerat sina sammanträden för att åter samlas den 14 Januari 1902.
Komitén för Den af Kongl. Maj:t den 6 November 1900 tillsatta komité med uppdrag
gtullverkets^att granska tullverkets stater och afgifva förslag till de förändringar i dessa
stater. stater, hvilka kunde anses af omständigheterna påkallade, bestod vid 1901 års
ingång af följande ledamöter: generaltulldirektören Staffan Fredrik Robert Pehr
Cederschiöld, ordförande, öfverdirektören och chefen för Patent- och Registreringsverket
Henning Theodor Biörklund, godsegaren Niklas Fosser, byråchefen
i Generaltullstyrelsen Alexis Hammarström, landtbrukaren friherre Axel Ivan
von Knorring, hemmansegaren Daniel Persson i Tällberg samt fabriksidkaren
Carl Johan Gustaf Swartzj
Sedan godsegaren Fosser efter ansökning entledigats från berörda uppdrag,
har Kongl. Maj:t den 12 Augusti 1901 till ledamot i stället förordnat grosshandlaren
Johan Henrik Emanuel Dieden. Komitén, som den 19 December
1900 ajournerat sina sammankomster, sammanträdde ånyo in pleno den 11
Januari 1901; och har komitén varit samlad till den 2 derpå följande Februari,
då komitén uppdrog åt en subkomité, bestående af komiténs ordförande samt
ledamöterna öfverdirektören Biörklund och byråchefen Hammarström, att i frågor,
liggande inom området af det komitén gifna uppdrag, verkställa utredningar
och till komitén afgifva förslag. Subkomitén, hvars arbete fortgått från sistnämnda
dag till den 29 Juni 1901, har utarbetat förslag med antydningsvis
gjord motivering, hvilka förslag under sommaren utdelats till komiténs ledamöter.
Komitén, som under månaderna Mars—Juni 1901 sammanträdde in pleno fyra
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 47
särskilda dagar, bär sedermera varit samlad från och med den 24 September
till och med den (5 December 1901, med undantag af tiden 9 — 21 Oktober, då
subkomitén verkstält utredning rörande vissa till densamma hänskjuta frågor.
Under år 1901 har komitén fattat provisoriska beslut i de flesta till komiténs
behandling hörande frågor, och komma dess medlemmar att år 1902 åter samlas
för arbetets afslutande.
Kong], Maj:t bar den 9 November 1900 tillsatt en komité för utredning af Komitén an
frågan
om ett förbättradt pensioneringssätt för sjömän samt förordnat till ord- gl''®ndeforbatt°
1 , ° ° t radt pensione
förande
i komiten kommendören vid flottan Josef Wolfgang Ludvig Sidner och ringssätt för
till ledamöter i komitén direktören i försäkringsaktiebolaget Skandia, vice härads- 8Jomanhöfdingen
Karl Georg Herlitz, lektorn vid Tekniska högskolan Edvard Jäderin,
ombudsmannen vid Stockholms sjömanshus Otto Engelbrekt Nylén samt kaptenen
i flottans reserv Gustaf Oscar Wallenberg; och bar komiténs ordförande,
beträffande komiténs verksamhet under år 1901, meddelat, att komitén berörda
år in pleno hållit sammanträden under tiden från och med den 11 Februari till
och med den 23 April samt från och med den 9 Oktober till December månads
utgång; att komitén vidtagit omfattande statistiska undersökningar angående
svenskt sjöfolk på grundvalen af ej mindre från sjömanshusen i riket m. fl.
myndigheter infordrade uppgifter än äfven mantalslängderna och de s. k. dödlistorna
för hela riket, bvilka undersökningar emellertid ej vore afslutade; att
komitén för det dåvarande hade under öfverläggning ett inom komitén utarbetadt
utkast till reglemente för en ny försäkringsanstalt för sjömän; samt att
under de tider af året, då komitén ej in pleno sammanträdt, ordföranden och
sekreteraren dels gemensamt dels hvar för sig varit sysselsatte med nyssberörda
utkast till reglemente samt statistiska arbeten för komitén äfvensom undersökningar
rörande sjömannaförsäkringen i främmande länder.
Sedan Kongl. Maj:t den 9 November 1900 bemyndigat statsrådet och chefen Komiterade för
för Finansdepartementet att för utarbetande inom departementet af förslag till
bestämmelser i fråga om de i ett af Statskontoret upprättadt förslag till regie- stämmelser
mentariska bestämmelser angående beskaffenheten af det papper, som borde till gkålenhettiTf
offentliga handlingar användas, upptagna olika stoff- och styrkeklassernas an- det papper,
vändning för olika slags handlingar m. m. tillkalla fem sakkunniga personer,
samt bemälde departementschef den 15 berörda November uppdragit åt arkiva- handlingar anrien
i Riksarkivet Severin Bergh, landssekreteraren Fritz Harald Hallberg, hä- vandafl''
radshöfdingen, f. d. revisionssekreteraren Bernhard Herman Rohtlieb, kontraktsprosten
Lars Albert Sjöholm och majoren Reimers Carl Hjalmar Torpadie att
deltaga i beredningen af föreliggande fråga, så hafva komiterade den 16 Oktober
1901 afgifvit förslag i ämnet, hvarefter Tekniska Högskolan anbefalla att öfver
berörda förslag inkomma med underdånigt utlåtande.
48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Komitcrade Sedan Kongl. Maj:t den 7 December 1900 bemyndigat statsrådet och chefen
fvLr bestämd01- Finansdepartementet att för verkställande inom nämnda departement af en
melser i gäl- revision af de bestämmelser i förordningen angående stämpelafgiften, som röra
laförorinhlgel"ar^ss''?attel1’ 1 sy^te dessa bestämmelsers förtydligande och fullständigande,
dock utan rubbning i afgifternas belopp, tillkalla två sakkunniga personer, samt
chefen för nämnda departement den 31 berörda December uppdragit åt häradshöfdingen
Carl Birger Hasselrot och assessoren i Svea Hofrätt Jarl Ludvig
Peterson Ernberg att deltaga i beredningen af föreliggande fråga, så hafva bemälde
komiterade den 4 Oktober 1901 afgifva förslag i ämnet, hvarefter Kongl.
Maja anbefalt Statskontoret och Kammarrätten att öfver berörda förslag afgifva
gemensamt underdånigt utlåtande.
Komiterade Sedan Riksdagen i skrifvelse den 1 Juni 1901 anhållit, att, för den händelse
af"" förslå ^ t fn Kongl. Maja godkände Riksdagens beslut angående utsträckning af värnpligten
bestämmelser och om en ny härordning, Kongl. Maja täcktes för nästa Riksdag framlägga
skatt''och"obli- förslag till förordning om en särskild såsom bevillning till staten utgående,
gatorisk sjelf- men från allmänna bevillningen fristående direkt skatt, att, efter viss progression,
deklaration. me(] r£tt tj]j afjrag fgr skuldräntor, erläggas för alla slag af inkomst, har Kongl.
Maja vid föredragning den 7 berörde Juni af nämnda ärende äfvensom af Riksdagens
skrifvelse den 13 Maj 1901, deri Riksdagen anhållit, att Kongl. Maja
täcktes efter utredning af frågan låta för Riksdagen framlägga förslag till för.
fattningsbestämmelser angående sjelfdeklaration, bemyndigat chefen för Finansdepartementet
dels att för verkställande af utredning och utarbetande af förslag
inom nämnda departement i de i Riksdagens ifrågavarande skrivelser omförmälda
afseenden tillkalla högst tre sakkunniga personer, dels ock att för verkställande
af den statistiska utredning rörande bevillningen, som för utarbetande
af nämnda förslag kunde erfordras, tillkalla högst två sakkunniga personer. I
anledning häraf har bemälde departementschef den 18 Juni 1901 uppdragit dels
åt landskamreraren Per Axel Henrik Ca valli, kammarrättsrådet Johan Östberg
och professoren David Davidson att deltaga i beredningen af föreliggande, i
Riksdagens skrifvelse omförmälda frågor, dels ock åt aktuarien i Kommerskollegium
I. Flodström att verkställa ofvanberörda statistiska utredning rörande
bevillningen; och hafva komiterade den 15 Oktober samma år afgifvit betänkande
med förslag till bestämmelser i ämnet, hvarefter Kammarrätten till Kongl. Maja
inkommit med underdånigt utlåtande öfver berörda betänkande och förslag.
BankkomitéD. Sedan Kong], Maja den 18 Oktober 1901 tillsatt en komité för omarbetande
i vissa delar af gällande lagstiftning angående enskilda banker samt förordnat
till ordförande i komitén presidenten Sven Herman Wikblad och till ledamöter
i densamma kanslirådet Robert Herman Benckert, revisionssekreteraren Berndt
Fridolf Engelbrekt Hasselrot, filosofie doktorn Carl Christian Peter Herslow
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 49
samt förste deputeranden i Riksbanken friherre Carl Johan Langenskiöld, så
har komiténs ordförande beträffande komiténs verksamhet under berörda år
meddelat, att komitén sammanträdt första gången den 31 Oktober och derefter
varit samlad till och med den 20 November, samt att efter sistnämnda dag,
jemlikt komiténs uppdrag, en subkomité, bestående af ordföranden samt kanslirådet
Benckert och revisionssekreteraren Hasselrot jemte komiténs sekreterare,
varit sysselsatt med utarbetande af åtskilliga lagförslag, hvilket arbete ännu
påginge.
På föredragning af chefen för Ecklesiastikdepartementet har Kongl. Maj:t Författningar
00 i hvarjehanda
Utfärdat I ämnen.
den 10 Maj kungörelse angående anordnande af profårskurs vid folkskolelärarinneseminariet
i Stockholm; den 31 Maj lag angående ändrad lydelse
af §§ 7 och 35 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den
21 Mars 1862; samma dag kungörelse och cirkulär angående aflönande af vikarie
för lärare vid af landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättadt
småskolelärareseminarium under tjenstledighet på grund af sjukdom; samma
dag kungörelse angående tjenstårsberäkning i vissa fall för lärare vid folkskolor;
den 7 Juni kungörelse angående ändring i bestämmelserna rörande lönetursberäkning
för lektorer vid rikets allmänna läroverk; samma dag kungörelse
angående resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor för
qvinlig ungdom och samskolor; %samma dag kungörelse angående understöd till
anordnande af föreläsningskurser för arbetsklassen; den 21 Juni kungörelse angående
öfverlemnande af arkivhandlingar från Skaraborgs län till landsarkivet
i Vadstena; samma dag kungörelse angående stenafverkning å Kongl. och Hvit -feldtska stipendii-inrättningens fastigheter; samma dag kungörelse angående
understöd från småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt samt tjenstårsberäkning
för vid småskolelärareseminarier anstälde småskolelärare; samma
dag kungörelse angående understöd åt äldre, behöfvande folkskolelärare; samma
dag kungörelse angående understöd åt äldre, behöfvande småskolelärare in. fl.;
samma dag kungörelse angående ändring af §§ 13, 26 och 29 i det för folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa den 15 Oktober 1875 faststälda reglemente;
den 28 Juni stadgar för tekniska högskolan; samma dag kungörelse angående
ändringar i stadgarne för tekniska skolan i Stockholm; samma dag kungörelse
angående ändring af § 3 i nådiga stadgan den 29 Maj 1896 för läroanstalter
för blinda; den 25 Oktober förnyad instruktion för Riksarkivet; den 8 November
stadga angående folkundervisningen i »Stockholm; den 22 November stadga
för Farmaceutiska institutet; den 29 November kungörelse om ändring af §112
i förnyade nådiga statuterna för universiteten i Upsala och Lund den 10 Järn*.
till Rikta. frot. 1 »02. 1 Sami. 1 Afd. 7
Rf ksdags- Herttt te Isen.
50 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
nuari 1876; samma dag kungörelse om ändring af § 1 i nådiga stadgan angående
filosofie kandidat- och licentiatexamina den 17 April 1891; den 5 December
kungörelse angående ändrad lydelse af § 1 i nådiga kungörelsen den 8
December 1881 angående vilkoreti för behörighet till organist-och kyrkosångarebefattningar
m. m.; den SO December kungörelse angående förändrad lydelse af
§§ 21 och 23 i nådiga stadgun den 29 Maj 1896 för läroanstalter för blinda.
Härjemte har Kongl. Maj:t den 5 December besluta utfärdande af nådig förordning
angående antagande af slägtnamn äfvensom förordning om vissa ändringar
i gällande kyrkoskrifningsförordning.
Komitéerm.m. I afseende å komitéer, som af Kongl. Maj:t på föredragning af chefen för
Ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka blifvit
på grund af Kongl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef inkallade, är följande
att meddela:
1) Den af Kongl. Maj:t den 22 Oktober 1897 tillsatta komité för åstadkommande
af utredning och förslag beträffande ändrade grunder för presterskapets
aflöning m. m., hvilken komité för närvarande utgöres af biskopen
N. J. O. H. Lindström såsom ordförande samt följande ledamöter: bruksdisponenten
C. Danielsson å Risberg, komministern G. Ekström, kontrakts
prosten O. W. Redelius, kontraktsprosten P. Sörensson, bruksdisponenten V.
H. S. Tham, kontraktsprosten D. E. Wannberg, lektorn H. R. Wåhlander, ingeniören
S. O. Nyländer, f. d. bergsbruksidkaren J. Johansson i Noraskog,
häradshöfdingen L. H. Montelius samt ka^nnarrådet K. R. Rydin, den sistnämnde
tillika komiténs sekreterare, har under år 1901 in pleno varit samlad
endast under tiden från och med den 16 November till och med den 6 December;
men en underafdelning af komitén med vexlande antal ledamöter,
dock icke någon gång öfverstigande fem, bär sammanträdt under årets fem
första månader äfvensom från och med den 19 Oktober till och med den 12
November, hvarjemte komiténs kansli största delen af året haft sysselsättning
med tabellariskt arbete och en del specialundersökningar.
Sedan komitén vid sammanträde den 20 December 1900 beslutat till Kongl.
Maj:t öfverlemna betänkande och förslag beträffande den kyrkliga indelningen
och organisationen, har sådant öfverlemnande den 27 April 1901 försiggått.
Under samma år har komitén fattat provisoriska beslut i fråga om utjemning
af skattskyldigheten till presterskapets aflöning samt angående grunderna för bestämmande
af samma aflöning. Dessutom hafva åtskilliga andra af de ämnen,
hvilkas behandling faller inom komiténs uppdrag, varit föremål för öfverläggning
hos komitén, såsom frågorna om bildande af en kyrkofond, om förändrad
disposition af skogsafkastningen från ecklesiastika boställen, om fullgörandet af
byggnadsskyldigheten å dessa boställen m. m.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 51
2) Den af Kongl. Maj:t den 11 Mars 1898 tillsatta komité för vidtagande
af åtgärder för utförande af en gradmätning på Spetsbergen består af H. K. H.
Kronprinsen såsom ordförande samt fem ledamöter, nemligen professorerna P.
G. Rosén, N. C. Dunér och G. Mittag-Leffler, läraren vid Stockholms högskola
friherre G. J. De Geer samt lektorn E. Jäderin.
Under år 1901 har komitén haft allmänna sammanträden vid följande tider:
den 23 Februari, den 20 Mars, den 4 April, den 30 April, den 7 Oktober och
den 25 November; dessutom bär hållits ett sammanträde af några medlemmar
af såväl den ryska som den svenska komitén i Stockholm den 25 September.
Utom dessa sammanträden af officiel natur, har i likhet med under föregående
år, en mängd sammanträden (2 ä 5 i månaden, utom under sommarmånaderna)
hållits af särskilda utaf komitén tillsatta subkomitéer för arbeten
med gradmätningsexpeditionen sommaren 1901, åtgärder för begynnande bearbetning
af de insamlade observationerna m. m.
Rörande framgången af komiténs verksamhet hittills, är enligt rapport af
chefen för nyssnämnda gradmätningsexpedition, friherre G. J. De Geer, angående
resultatet af densamma följande att meddela. Arbetena på Spetsbergen
kunna anses i det närmaste afslutade, i det en fullständig båge af omkring 31/2
gradera längd mätts ifrån Sydkap till Celsii berg vid 80 breddgraden. Sedan
från rysk sida meddelats, att man icke vore i tillfälle att under år 1902 fortsätta
arbetet, har svenska komitén enhälligt varit af den mening, att en mindre
expedition med eu eller ett par deltagare redan samma år borde utrustas på
svensk bekostnad för att afsluta den nordligaste delen af triangelnätet, hvilken
varit afsedd att utföras hufvudsakligen af den svenska delen af expeditionen, —
så mycket heldre som detta syntes kunna ske med en jemförelsevis ringa kostnad.
3) Den af Kongl. Maj:t den 19 Maj 1899 tillsatta komité med uppdrag
att efter verkstäld utredning afgifva underdånigt betänkande och förslag till
förändrade bestämmelser i fråga om tillsättande af lärarebefattningar vid rikets
universitet och Karolinska mediko-kirurgiska institutet samt i afseende å
docentinstitutionen, bestående af biskopen A. G. L. Billing såsom ordförande
samt fem ledamöter, nemligen bibliotekarien C. Annerstedt, samt professorerna
O. Hammarsten, grefve K. A. H. Mörner, E. A. Kallenberg och A. W. Qvennerstedt,
har under år 1901 hållit sammanträden dels i Stockholm från
och med den 18 till ooh med den 24 April och dels i Mölle från och med den
3 till och med den 20 Juli; och har komitén härmed afslutat sina arbeten samt
såsom resultat af desamma den 14 Oktober till Kongl. Maj:t ingifvit underdåniga
förslag och betänkanden.
4) Den af Kongl. Maj:t den 26 Maj 1899 tillsatta komitén för utredning
af vissa frågor rörande de allmänna läroverken, hvilken komité för närvarande
består af f. d. professorn Th. M. Fries såsom ordförande samt tretton ledamöter,
nemligen professorn O. N. Th. Ahnfelt, rektorn A. 11. Andersson, e. o.
52 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Rikets indelning
och religionsvården.
professorn S. J. Boéthius, lektorn C. F. E. Carlson, adjunkten H. M. Dahlgren,
lektorn E. R. L. Darin, rektorn C. von Friesen, lektorn N. J. Höjer,
f. d. kaptenen, grefve Ph. O. L. Klingspor, landtbrukaren O. Larsson i Mörtlösa,
lektorn P. E. Lindström, kontraktsprosten A. T. Pettersson och rektorn
F. W. Åmark, sammanträdde år 1901 den 8 Januari och afslutade sina arbeten
för vårterminen den 7 Juni. Efter sommarferierna samlades komitén ånyo den
17 Augusti och afslutade arbetet för året den 20 December.
Komitén har dels sammanträdt i sin helhet, dels varit fördelad på två afdelningar,
den ena, bestående af tio (under höstterminen nio) af dess ledamöter,
för handläggning hufvudsakligen af pedagogiska och organisatoriska frågor, den
andra, bestående af dess öfriga ledamöter, för ekonomiska och statistiska
utredningar.
Under riksdagsperioden var dessutom eu mindre redaktionsafdelning af sex
ledamöter tillsatt, hvilken arbetade, då flertalet af de öfriga komiterade voro af
riksdagsgöromål förhindrade att i komiténs sammanträden deltaga.
Sammanträden hafva i regeln hållits fem dagar i veckan.
Komitén har i sak slutbehandlat i det närmaste alla frågor, hvaröfver det
ålegat densamma att yttra sig, samt låtit i tryck uppsätta och påbörjat justeringen
af en stor del af sitt blifvande betänkande, hvadan, efter fattandet af
vissa kompletteringsbeslut, endast redaktions- och justeringsarbeten återstå.
5) Enligt nådigt bemyndigande har chefen för Ecklesiastikdepartementet i
skrifvelse den 15 Juni 1901 uppdragit åt rektorn vid högre lärarinneseminariet
L. M. Wsern att verkställa utredning af de ekonomiska förhållandena vid de
af staten understödda högre skolorna för qvinlig ungdom och med dem likstälda
samskolor samt att afgifva yttrande och förslag i fråga om de bidrag af
statsmedel, som för dessa läroanstalter kunde anses erforderliga, äfvensom beträffande
de närmare vilkor och bestämmelser, under hvilka dylika bidrag borde
utgå. Sedan derefter vissa uppgifter för läsåret 1900—1901 blifvit från berörda
läroanstalter infordrade och till Wtern öfverlemnade, har han, till fullgörande
af honom meddeladt uppdrag, i skrifvelse den 1 Oktober 1901 afgifvit utredning,
yttrande och förslag i ämnet.
Jemte det Kongl. Maj:t bestämt, att förut beslutad delning af Ekshärads
pastorat må under vissa vilkor gå i verkställighet den 1 Maj 1901 äfvensom
att Anstå, Längbro och Ekers pastorat finge anslås ledigt till tillträde den 1
Maj 1902, har Kong], Maj;t
dels förordnat, att viss del af Vermdö församling, såsom särskild församling
under namn af Gustafsberg, jemte Bo och Ingarö församlingar skulle från
den 1 Maj 1902 bilda ett nytt konsistorielt gäll med Gustafsberg såsom moderförsamling;
att vissa områden må den 1 Maj 1904 utbrytas från Malmö S:t
Petri och S:t Pauli församlingar för att bilda en ny sjelfständig församling
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 53
under namn af S:t Johannes församling med egen kyrkoherde jemte två till
hans biträde anstälde adjunkter; samt att de till Risbäcks kapellag räknade
hemman må bilda en särskild kapellförsamling inom Dorotea pastorat med namn
af Risbäcks kapellförsamling, inom hvilken församling får anställas en kapellpredikant,
hvilken tillika skall vara folkskolelärare;
dels medgifvit inrättandet i öfrigt af följande nya presterliga befattningar,
nemligen: en komministersbefattning i hvartdera af Varbergs och Norra Vrams
pastorat, en pastoratsadjunktstjenst inom hvart och ett af Nacka, Maria Magdalena
i Stockholm, Solna och Arvika pastorat, eu tredje predikantsbefattning i
Sköfde pastorat och en extra ordinarie presterlig befattning inom Trelleborgs
pastorat äfvensom inom Nätra församling en kapellpredikantstjenst, hvilkens
innehafvare, med bostad å Ulfön, skall tillika vara folkskollärare derstädes, och
inom Vilhelmina församlings fjellbygd en e. o. kapellpredikantsbeställning;
hvarjemte nådigt tillstånd lemnats dertill att eu e. o. prestman må under ytterligare
fem år anställas inom Borås församling;
dels ock förklarat den prestman, som är eller framdeles kan blifva anstäld
såsom föreståndare för den Fröbergska uppfostringsanstalten i Kalmar,
berättigad att för befordran till presterlig tjenst räkna tjenstår från den dag,
då han tjensten tillträdt.
Kongl. Maj:t har faststält förslag till röstgrund vid prestval inom Eksjö Röstgruiid vid
pastorat äfvensom, beträffande den nya S:t Johannes församling i Malmö, för- Pre8tTalklarat,
att med prestval derstädes skall förhållas på samma sätt som rörande
prestval i stadens öfriga församlingar är stadgadt.
Under år 1901 har Kongl. Maj:t faststält ritningar till 9 nya kyrkor, till Nya kyrkor
ändring och reparation af 34 samt till altare, orgelfasad eller andra inrednings- m''
föremål i 23 kyrkor.
Öppna bref om tillstånd att genom kollekt och stambok öfver hela riket
insamla bidrag till kyrkobyggnad hafva utfärdats för Hellestads, Hjälstads,
Sätila, Ekby, Bråttensby, Hishults och Alfshögs församlingar. I
I sammanhang med ofvan omförmälda beslut om delning af Vermdö samt LöneregleMalmö
S:t Petri och S:t Pauli pastorat, om bildande af en kapellförsamling rint(ir m- 1,1 ■
inom Dorotea pastorat äfvensom angående inrättandet af åtskilliga ordinarie
presterliga befattningar har Kongl. Maj:t jemväl meddelat föreskrifter om derut
föranledda ändringar uti de för presterskapet inom ifrågavarande pastorat faststälda
löneregleringar Derjemte har Kongl. Muj:t beträffande löneregleringen
för presterskapet i Eksjö pastorat beslutat ändrad fördelning mellan kyrkoherde
och komminister af de från Eksjö stadsförsamling utgående lönemedlen.
54 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan rista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Främmande En metodist-episkopalförsamling i Malmö har förklarats af staten erkänd
trosbekännare. me<j rätt tj]j offentlig^religionsöfning enligt gällande bestämmelser.
inspektion. Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom Ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande den högre undervisningen
under år 1901 inspekterat högre allmänna läroverken i Karlskrona, Ystad, Kalmar
och Umeå, lägre allmänna läroverken i Karlshamn, Piteå, Sölfvesborg, Åmål,
Il ilipstad, Arvika, Skellefteå och Örnsköldsvik, tekniska elementarskolorna i
Malmö och Hernösand äfvensom åtskilliga högre skolor för qvinlig ungdom
och samskolor.
Allmänna Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet lärjungar vid början af 1901
läroverken. årg höstterrain 17>852.
Lärjungeantalet vid de pedagogier, som meddela undervisning utöfver
folkskolans ståndpunkt, uppgick höstterminen 1900 till 233.
Under år 1901 hafva 993 lärjungar, deraf 68 qviunor, undergått godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk och privata läroanstalter med dimissionsrätt.
Den 7 Juni 1901 har Kongl. Maj:t låtit utfärda cirkulär angående fördelning
af det utaf Riksdagen beviljade anslag för beredande åt lärare och lärarinnor
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet samt pedagogierna
af tillfällig löneförbättring under år 1902.
Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva under år
1901 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna läroverket
å Södermalm och högre realläroverket i Stockholm samt högre allmänna
läroverken i Upsala och Lund. För att genomgå dylik kurs hafva under året
52 lärarekandidater blifvit af chefen för Ecklesiastikdepartementet till nämnda
läroverk hänvisade.
Kongl. Maj:t har af det anslag å 6,000 kronor, som finnes uppfördt å de
allmänna läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande lefvande
språk vid de allmänna läroverken, under år 1901 tilldelat 9 sådane lärare understöd
för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen beviljade anslag å
4,000 kronor till understöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskild! vid
de läroverk, der profårskurs är anordnad, utdelat 5 resestipendier.
Högre skolor Af de för sådant ändamål anslagna medel har under år 1901 utgått underf''ungdom^
8töc* ä1 103 högre skolor för qvinlig ungdom och samskolor.
Tekniska un- Vid Tekniska högskolan utgjorde vid början af läsåret 1901—1902 lårjungedervisnmgeu.
antalet 428, deraf ordinarie elever i lista årskursen 125, i 2:dra 118, i 3:dje 92,
i 4:de 36, specialelever 3 samt extra elever 54.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 55
Under läsåret 1900—1901 utgjorde elevernas antal vid Tekniska skolan i
Stockholm: inom tekniska afton-och söndagsskolan 1,465, inom tekniska skolan
för qvinliga lärjungar 296, inom den högre konstindustriella skolan 79 och inom
byggnadsyrkesskolan 91. Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping,
Malmö, Örebro och Borås uppgick elevernas antal samma år till 363. Vid
tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna begagnades undervisningen af
188 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för den finare smidesindustrien
af 39 lärjungar.
Den nyinrättade tekniska elementarskolan i Hernösand har med höstterminen
1901 trädt i verksamhet.
Kongl. Maj:t har den 8 Mars 1901 af de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd åt lägre tekniska yrkesskolor i följande städer, nemligen:
Södertelje, Upsala, Enköping, Linköping, Nyköping, Norrköping, Jönköping,
Kalmar, Visby, Karlskrona, Karlshamn, Kristianstad, Malmö, Lund, Landskrona,
Helsingborg, Varberg, Uddevalla, Venersborg, Borås, Lidköping, Karlstad,
Örebro, Vesterås, Köping, Falun, Hedemora, Gefle, Söderhamn, Hudiksvall,
Hernösand, Sundsvall, Umeå och Luleå äfvensom åt Hessleholms och Kopparbergs
tekniska aftonskolor.
Från och med början af höstterminen år 1901 trädde folkskolelärare- Foltskoleläraseminariet
i Strengnäs i verksamhet. resemmarierna.
Elevernas antal utgjorde höstterminen år 1901 vid rikets åtta folkskolelärareseminarier
760 och vid de sex folkskolelärarinneseminarierna 565 eller
tillsammans 1,325 elever.
Afgångsexamen undergingo 1901 års vårtermin 176 manliga och 129 qvinliga
elever, eller tillsammans 305 elever.
Småskolelärarinneexamen artades samma termin vid folkskolelärarinneseminarierna
af 94 elever, som genomgått första och andra klassernas lärokurser.
Vid seminariet i Mattisudden inom Jockmocks församling för bildande af
lappska sinåskolelärare och -lärarinnor voro höstterminen 1901 intagna 28
elever.
Vid seminariet i Haparanda för bildande af finska småskolelärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 42 elever, 3 manliga och 39 qvinliga.
Vid slutet af vårterminen år 1901 artades examen för behörighet till lärarebefattning
vid småskola af 4 elever vid''seminariet i Mattisudden och af 8 elever
vid seminariet i Haparanda.
Vid af landsting underhållna småskolelärare- och småskolelärarinneseminarier
hafva under år 1901, enligt till Ecklesiastikdepartementet lemnade uppgifter
319 elever undergått den pröfning vid under offentlig kontroll stående
seminarium för anställning som lärare vid småskola m. in., som påbjudes i nådiga
stadgan den 28 Maj 1897.
56 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Folkskolorna.
Pröfning af. behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 226 elever vid af enskilda personer anordnade småskolelärarinneseminarier.
Dessutom har sådan pröfning blifvit anstäld vid folkskolelftrareseminariet i
Vexiö med 1 lärarinna i öfverensstämmelse med § 4 i nådiga stadgan angående
pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium för anställning såsom
lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande lärare vid folkskola
den 28 Maj 1897.
Till stipendier vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna hafva
för vårterminen 1901 anvisats tillsammans 89,404 kronor, hvarjemte stipendiemedel
till ett sammanräknadt belopp af 10,830 kronor beviljats till seminarieelever,
som tala finska eller lappska språket. För höstterminen samma år hafva
40,894 kronor utdelats som stipendier å elever vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna
samt 10,065 kronor åt elever, som tala finska eller
lappska språket.
Af den undervisningsmateriel, som genom Ecklesiastikdepartementets försorg
anskaffats, hafva statens samtliga fullständigt anordnade seminarier kostnadsfritt
erhållit hvad som för dem ansetts erforderligt.
Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom Ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande folkundervisningen under år
1901 inspekterat folkskolelärareseminarierna i Upsala, Göteborg och Karlstad,
folkskolelärarinneseminarierna i Landskrona och Stockholm samt småskolelärareseminariet
i Karlstad.
Enligt de — jemlikt föreskriften i gällande stadga angående folkundervisningen
i § 67 samt Kong], cirkulären af den 24 November 1882 och den 6 Oktober
1893 — af folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen för Stockholms städs
folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen funnos år 1900 i
rikets 2,393 skoldistrikt 16 högre folkskolor samt
4,369 fasta och 620 flyttande eller tillsammans 4,989 folkskolor,
1,056 » » 722 » » » 1,778 mindre folkskolor,
3,920 » » 1,278 » » » 5,198 småskolor, * I
Summa 9,345 fasta och 2^20 flyttande eller tillsammans 11,965 skolor,
eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 11,981.
I de högre folkskolorna undervisade 17 lärare och 2 lärarinnor samt i
folkskolorna............. 4,922 lärare och 2,649 lärarinnor eller tillsammans 7,571,
mindre folkskolorna.. 215 » » 1,569 » » » 1,784,
småskolorna............, 213 » » 6,037 » » » 6,250,
Summa 5,350 lärare och 10,255 lärarinnor eller tillsammans 15,605,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldraga.
eller, med inräknande af de högre folkskolornas lätarepcrsonal, 15,624 förutom 350
lärare och 656 lärarinnor, eller tillsammans 1,006, hvilka undervisat endast i öfningsämnen
eller handaslöjder.
Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1900 års slut 833,601 hvaraf
423,387 gossar och 410,214 flickor. Bland dessa hade
under året undervisats på något af nedan angifna sätt........................ 754,718,
» » ej åtnjutit sådan undervisning............................................ 70,637,
hvarjemte uppgifter saknas om............................................................ 8,246,
Summa 833,601.
Bland de vid årets slut befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades
under året i
sina egna distrikts fasta folkskolor......................................... 388,087,
» » > flyttande folkskolor............ 45,697,
» » » fasta mindre folkskolor........... 41,408,
» » > flyttande mindre folkskolor........................ 31,821,
» » » fasta småskolor................ 138,891,
> » » flyttande småskolor.................................,.. 44,733,
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina egna
distrikt...................................................................... 16,139, 706,776,
högre folkskolor................................................................................. 291,
allmänna läroverk och fackskolor........................................................ 12,786,
skolor för abnorma barn..................................................................... 1,136,
enskilda skolor......................... 17,751,
hemmen.............................................................................................. 15,978,
Summa 754,718.
Bland de vid årets slut befintliga barnen i 7—14 års ålder, hvilka under
året ej åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna sätt,
hade 10,561 inhemtat folkskolans minimikurs,
» 37,864 undergått godkänd afgångspröfning samt
uteblefvo 3,548 till följd af sjukdom eller naturfel och
» 18,664 af annan anledning.
Summa 70,637.
Med inräknande af de under året aflidne samt af dem, som voro öfver eller
under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades i högre folkskolor
377 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor 741,582.
Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
utgjorde under år 1900 enligt ofvannämnda uppgifter:
Bih. till Riktd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags^Berättelsen.
58 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
för lärares och lärarinnors aflöning: kontant......................... 11,802,517 kronor
in natura ..................... 1,321,594 »
» skolbyggnader, skolplatser och inventarier ..................... 5,829,409 »
» undervisningsmateriel.............................. 338,358 »
» öfriga behof................................................................... 3,805,868 »
Summa 23,097,746 kronor.
Lönetillskott. Lönetillskott af allmänna medel hafva för år 1901 för aflönande af lärare
och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt till Ecklesiastikdepartementet
inkomna uppgifter, utgått med tillsammans 5,128,765 kronor
68 öre.
Fortsättnings- Understöd har för år 1901 utgått till lärares aflöning vid 1,344 fortsåtts
001 ningsskolor med 83,850 kronor.
Undervisning För år 1901 bär understöd för främjande af undervisning i slöjd för gossar
utgått till 3,489 skolor och afdelningar med 261,675 kronor samt af undervisning
i slöjd för flickor till 3,547 skolor och afdelningar med 106,410 kronor.
Statsbidrag till Till aflönande af vikarier för 306 folkskolelärare, som af sjukdom hindrats
vikarie för* att sköta sina befattningar, har för år 1901 utbetalts af allmänna medel 58,021
sjuk folkskola kronor 54 öre.
lärare:
Högre folk- Till de högre folkskolorna, som nu uppgå till 16, har för år 1901 utgått
skolor. 19,520 kronor.
Folkhögskolor. På derom af vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kongl. Maj:t
för år 1901 beviljat understöd åt 29 folkhögskolor med 121,377 kronor. Enligt
styrelsernas berättelser hafva under nämnda år i dessa skolor undervisats 905
manliga och 605 qvinliga, eller tillsammans 1,510 elever. Det till stipendier åt
obemedlade elever vid dessa skolor beviljade anslaget, 20,000 kronor, fördelades
nämnda år mellan 376 manliga och 283 qvinliga elever.
Folkundervis- Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter
”äe^rikets4 bosätta finnar utgick under år 1901 en summa af 82,505 kronor 58 öre, till
nordligare höjande af folkskolelärarnes löner till och öfver minimum, till ökande af lärares
tra finnar.8***8 ^öner vid mindre folkskolor och småskolor, till aflönande af lärare vid af staten
anordnade skolor, till anskaffande af undervisningsmateriel, bildande af lärare
m. m.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 59
De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jemte andra folkundervisnings-Undervisningsanstalter,
som dertill äro berättigade, hafva till nedsatt pris erhållit den under- materie1''
visningsmateriel, som genom chefens för folkskolebyrån försorg anskaffats.
Kongl. Maj:t har för år 1901 af dertill anvisade medel beviljat understöd Understöd St
åt 27 äldre, behöfvande folkskolelärare med tillsammans 9,450 kronor. vande’folksko
lelärare.
Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskolelärare voro under Läroanstalter
nästlidna läsår intagna 3 elever. Profårskurs vid döfstumanstalter genomgicksför dofstumma
af 5 lärare.
Under läsåret 1900—1901 undervisades vid anstalterna för öfveråriga döfstumma
65 elever, hvaraf i Vadstena 27, i Bollnäs 38.
Vid institutet för blinda å Tomteboda voro under sistlidna läsår intagna
106 elever, deraf 66 gossar och 40 flickor. 88 lärjungar hafva erlagt hel afgift
eller derunder, 1 har af Kongl. direktionen varit intagen som frielev och
17 hafva varit frielever för de särskilda stiften och Stockholms stad. 9 elever
afgingo efter fullbordad lärokurs.
375 band blindskrifter hafva under skolårets lopp blifvit sålda eller skänkta
till behöfvande blinda.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1900—1901 intagna
18 elever, tillhörande första och andra klasserna, hvaraf 11 gossar och 7
flickor. En flicka af föregående års lärjungar flyttades till skolhemmet i Veneraborg
på grund af oförmåga att draga nytta af undervisningen, emedan hon
var nästan alldeles döf.
Vid förskolan i Vexiö för blinda voro under ofvannämnda läsår intagna
30 elever, 17 gossar och 13 flickor. Vid slutet af läsåret 1899—1900 utskrefvos
5 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 2 till institutet å Tomteboda; de
öfriga återvände till sina hemorter.
Vid handtverksskolan i Kristinehamn undervisades under vårterminen 1901
27 och under höstterminen samma år 22 manliga elever.
Till skolhemmet för blinda döfstumma i Venersborg har Kongl. Maj:t för
år 1901 beviljat 5,000 kronor.
Till uppehållande af döfstumskolor har för år 1901 anslagits ett belopp af
361,300 kronor.
Af anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år 1901
utbetalts en summa af 128,999 kronor 50 öre.
Kongl. Maj:t har den 15 Februari 1901 utfärdat reglemente för Nobelstiftelsens
styrelse.
Uppfostringsanstalter
för
sinnesslöa
barn.
Nobelstif
telsen.
(JO Berättelse otfi hvad, i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vidare bär Kong]. Maj:t den 5 December 1901 i nåder förordnat eu af de
revisorer, som skola granska styrelsens förvaltnipg och räkenskaper intill 1901
års utgång, hvarjemte Kong!. Maj:t samma dag bestämt de arfvoden, som tills
vidare skola tillkomma revisorerna.
Från Nobelstiftelsen har år 1901 första utdelningen af pris egt rum från
alla prisgrupper.
August Abra- Kongl. Maj:t har den 31 Maj 1901 faststäle reglemente för August Abra8tif"
hamssons stiftelse.
Understöd åt Kongl. Maj:t har af det till understöd åt vittre författare beviljade anslag
t^e^at särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre personer,
som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.
Antiqvariska Antiqvariska forskningsresor hafva under år 1901 genom Vitterhets-, historieoch
antiqvitetsakademiens försorg blifvit företagna i åtskilliga delar af riket.
Akademien för Under år 1901 hafva vid det under akademiens för de fria konsterna inseende
de fria kon- 8tg,]da läroverk varit inskrifna vårterminen 70 och höstterminen 84 lärjungar.
stcnift.
Musikaliska Under år 1901 hafva vid det under musikaliska akademiens inseende stälda
akademien. musikkonservatorium varit inskrifna vårterminen 169 och höstterminen 166 elever.
Under samma år har organistexamen aflagts af 10, kyrkosångareexamen af 11,
examen för behörighet till musikläraretjenst vid allmänt läroverk af 14 samt
examen för behörighet till musikdirektörstjenst vid militärkår af 3 elever,
hvarjemte för 5 personer utfärdats specialbetyg i pianostämning.
Föreläsnings- Sedan Riksdagen stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag för år
kurser för ar-jpQ2 af 65,000 kronor att användas till understöd åt sådana anstalter eller för
betsklosseii
eningar,
som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, har Kongl. Maj:t af
nämnda anslag tilldelat 123 sådana anstalter understöd.
Farmaceutiska Under år 1901 hafva vid Farmaceutiska institutet varit inskrifna vårterinstitutet.
minen 76 och höstterminen 96 studerande. Under samma år har farmacie
studiosiexamen aflagts af 44 apotekselever och apotekareexamen af 59 farmacie
6tudiosi.
Barmnorske- Under loppet af år 1901 hafva inalles 127 elever blifvit vid rikets 3 läronndervis-
anstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten och
omgen. förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Af dessa hafva 55 utgått
från läroanstalten i Stockholm, 57 från den i Göteborg och 15 från den i Lund.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 61
Vidare hafva 108 barnmorskor, deraf 62 i Stockholm och 46 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och, efter att deruti
hafva ådagalagt godkända insigter och färdighet, förklarats berättigade att
utöfva äfven denna del af förlossningskonsten.
Sedan enligt nådigt bref den 25 Maj 1900 på extra stat för år 1901 af
Riksdagen anvisats ett anslag af 2,000 kronor till rcpetitionskuiser föi äldre
barnmorskor, hafva under sistnämnda år vid barumorskeundervisningsanstalten
i Stockholm 2 sådana kurser hållits med tillhopa 96 och vid motsvarande anstalt
i Göteborg 2 med tillhopa 42 deltagarinnor.
Under år 1901 hafva vid Veterinärinstitutet i Stockholm 100 personer Veterioänmerhållit
teoretisk och praktisk undervisning, deraf 68 såsom veterinärelever och dervismnseD
32 såsom hofslagarelärlingar (8 civila och 24 militära). Af veterinär eleverna
hafva 10 aflagt veterinärexamen och af lärlingarna hafva 21 undergått hofslagare
examen
(8 civila och 13 militära).
Efter en, i synnerhet under Februari månad, jemförelsevis kall vinter, med Jordbruket,
i allmänhet normal nederbörd följde en vår med ganska hög värme under April
och Maj, dock med skarpa nattfroster under vissa delar af båda dessa månader.
Detta förhållande i förening med den samtidigt inom större delen af landet
rådande, ihållande starka torkan hade till följd, att hvetet öfver nästan hela
Skåne samt inom vissa delar af Halland utgick. I andra delar af landet, särskilt
inom Mälardalens område, verkade torkan hindrande på såväl höst- som
vårsäd, hvilken sistnämnda derför kom långsamt och ojemnt upp. Medan
torkan fortfor i Mälardalen, der icke under de sista 42 åren fallit så ringa
nederbörd smängd under Juni månad, inträffade under samma månad i större
delen af det öfriga landet, särskilt i södra och vestra provinserna, starka regnfall,
hvilka hade en gynsam inverkan på grödan. Oaktadt Juli månad utmärkte
sig öfver hela landet för en sällsynt hög temperatur, som med 3 till 5
grader öfversteg den normala, kom sålunda höstsäden, med undantag för Mälardalens
område, der skörden understeg medelmåttan, samt, hvad hvete angår, för
Skåne och Halland, att lemna i allmänhet medelskörd. Detta blef äfven förhållandet
med vårsäden; dock att i Mälardalen också denna gaf ett mindre godt
resultat. Öfver hela landet blef dock vårsädesgrödan mycket väl inbergad och
af ganska god beskaffenhet. Höskörden, som till följd af torkan under våren
och sommaren icke kom att gifva mera an medelmåttigt resultat eller något
derunder, blef äfven den väl inbergad, men någon efterskörd deraf torde knåp
-
62 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
past någonstädes inom landet hafva förekommit. Potatisen har i allmänhet
lemnat en till beskaffenheten god skörd, hvars mängd dock till följd af ogynsamma
väderleksförhållanden anses vara under medelmåttan. Sockerbetorna i
södra Sverige och på Gotland torde hafva lemnat full medelskörd af mycket
god beskaffenhet. Beträffande öfriga rotfrukter gäller detsamma som nyss är
sagdt om potatisen. För landet i sin helhet har skörden uti de af Statistiska
centralbyrån lemnade uppgifter betecknats såsom medelmåttig. Höstsådden
har företagits under ovanligt gynsamma förhållanden, och säden har utvecklat
sig synnerligen kraftigt, på sina ställen, såsom i Skåne och Östergötland, till
och med så, att den å vissa ställen måst afmejas. Rikliga snöfall inträffade
på flera ställen, innan kälen hunnit intränga i jorden. Omkring den 10 November
inträdde full vinter med en temperatur af ända till —20 k —25
grader. Kölden minskades visserligen sedermera, men marken har mestadels
intill årets slut varit snöbetäckt,
Försöksverk- Sedan chefen för Jordbruksdepartementet, på grund af Kong], Maj:ts nåjordbruksoin-
bemyndigande, den 29 December 1900 tillkallat bruksegaren G. Benedicks,
rådet. direktören R. Hennings, läraren vid landtbruksinstitutet vid Alnarp N. Engström
och f. d. landtbruksskoleföreståndaren I. Insulander att såsom sakkunniga
inom departementet biträda vid behandling af frågan, hvilka åtgärder borde
från statens sida vidtagas för ett tillfredsställande ordnande af försöksverksamheten
inom jordbruksområdet, sammanträdde dessa personer i Februari 1901
inför departementschefen, som dervid gaf dem i uppdrag att med stöd af den vid
sammanträdet förda diskussionen utarbeta förslag i angifvet syfte. I Oktober
1901 inkommo de sakkunniga med förslag i ärendet, i hvad det angick hufvudgrunderna
för ordnandet af här ifrågavarande försöksverksamhet. För närvarande
pågår arbete med uppgörande af kostnadsförslag i enlighet med dessa
hufvudgrunder.
hnth&UnifÖt Kong! Maj:t har faststält förnyade stadgar dels den 15 Mars 1901 för
"sällskap88 Elfsborgs läns södra hushållningssällskap, dels ock den 14 Juni 1901 för Kristianstads
läns hushållningssällskap.
Torfingeniör. Sedan Riksdagen för anställande genom Landtbruksstyrelsen af en torfingeniör
anvisat erforderliga medel, liar Kongl. Maj:t den 28 Juni 1901 faststält
nådigt reglemente för den i statens tjenst anstälde torfingeniören och i sammanhang
dermed meddelat bestämmelser om såväl hans aflöningsförmåner som hans
rätt till ersättning i öfrigt,
lidande*af fdet ^etlan Riksdagen såsom bidrag till åtgärder, i enlighet med vissa af Kongl.
mindre jord-* Maj;t föreslagna hufvudgrunder, för höjande af det mindre jordbruket för år
bruket.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 63
1902 anvisat medel, har Kongl. Maj:t den 18 Oktober 1901 utfärdat dels nådigt
reglemente för med statsmedel understödd premiering al mindre jordbruk
samt anordnande med bidrag af statsmedel utaf studieresor för mindre jordbrukare,
dels ock nådig kungörelse angående statsanslag till åtgärder för höjande
af det mindre jordbruket.
Under dagarna 8—14 Juli 1901 hölls i Gefle det 19:de allmänna svenska Allmänt
landtbruksmötet, hvilket i likhet med föregående dylika möten utmärkte sig för
lyckade anordningar och stor anslutning från landtmännens sida.
Den med statsmedel understödda nötboskapspreinieringen inom riket har Husdjursäfven
under nästlidna år omfattats med synnerligt intresse och samtliga hus- skotseln''
hållningssällskap hafva sökt och erhållit bidrag af de af Riksdagen till understödjande
utaf premiering af nötboskap anvisade medel.
Äfven under år 1901 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och Göte- Smörprofninborg
egt rum med anlitande af dertill enligt nådigt bref den 19 Oktober 1900 gar''
anvisade statsmedel.
För år 1901 hafva statsmedel utgått till 18
bruksskolor förutom den vid Ultuna.
landtmannaskolor och 24 landt- Landtbruks
skolor,
landtmannaskolor -
Sedan Riksdagen för höjande af det till en hvar af de inom Vesternorr- och mejerilands,
Yesterbottens och Norbottens län inrättade tre landtbruksskolor utgående t’koIorunderstöd
af statsmedel för år 1902 anvisat erforderliga medel, har Kongl. Maj:t
genom nådigt bref den 7 Juni 1901 meddelat de närmare bestämmelser, hvilka
från och med ingången af innevarande läroår den 1 November 1901 i afseende
å dessa skolor skulle lända till efterrättelse.
Den till Björkfors i Neder-Kalix socken af Norrbottens län förlagda mejeriskolan
har äfven under år 1901 varit i verksamhet, liksom äfven den med understöd
af statsmedel inrättade mejeriskolan vid Åtvidabergs fideikommiss i
Ätvids socken af Östergötlands län.
Under år 1901 hafva till husslöjdens befordran vidtagits liknande åtgärder Husslöjden,
som under de närmast föregående åren. Af statsmedel hafva under året för
detta ändamål till 22 hushållningssällskap och 1 landsting utdelats anslag
till ett sammanlagdt belopp af 23,000 kronor, hvarjemte hushållningssällskapen
och landstingen i de flesta län för ändamålet anvisat jemförelsevis betydliga
belopp.
Under år 1901 hafva 8 med statsmedel understödda kemiska stationer, Kemiska stanemligen
i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås och fVskontroU
anstalter.
64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kemisk-växtbiologisk
anstalt.
Mejeriagent.
Fiskerinä
ringen.
Fiskeristadgan.
Ändrad lydelse
i föreskrifterna
rörande fiskeriförhållandena
i de till Sverige
och Danmark
gränsande farvattnen.
Hernösand, varit i verksamhet, Likaledes hafva 18 frökontrollanstalter under
nästlidna år erhållit understöd af statsmedel,
Landtbruksstyrelsen har den 5 Juni 1901 faststält tabell öfver utsädesvarors
normalvärden, att användas vid införande af jemförelsetal i de analysbevis, som
utfärdas från de med understöd af statsmedel inrättade frökontrollanstalter.
Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län har äfven under nästlidna år varit i verksamhet.
I likhet med föregående år har en med statsmedel aflönad agent under år
1901 varit anstäld i Manchester för befrämjande af svenska mejeriprodukters
afsättning i England.
Sedan sillen ej längre uppträder inom bohuslänska skärgården i så stora
massor, som förut under en följd af år varit vanligt, har det s. k. storsjöfisket,
som förut varit något tillbakasatt, åter raskt tilltagit och de förut brukliga
fiskefartygen börjat utbytas mot andra farkoster, hvarvid fonden för fiskerinäringens
understöd varit till god hjelp. I norra delen af nämnda skärgård
har under hösten 1901 i likhet med nästföregående år sillen ingått i temligen
stor mängd och gifvit upphof till ett på grund af goda pris ganska gifvande
fiske. Vid vestra kusten i öfrigt har sillfisket under nämnda tid varit
knappt medelmåttigt, i Öresund dock bättre än under de nästföregående dåliga
fiskeåren. God afkastning med höga pris har sillfisket lemnat i Blekinge. Vid
Norrlandskusten har strömmingen lemnat temligen klen fångst, men såväl färsk
som saltad vara har betingat ovanligt höga pris, hvarigenom det mindre goda utbytet
blifvit i någon mån ersatt. Laxfångsten har både i elfvarna, dock med några
undantag, och i hafvet utfallit under medelmåttan, hvaremot ålfisket flerestädes
vid sydsvenska kusterna varit ovanligt godt,
Kongl. Maj:t har den 25 Januari 1901 utfärdat nådig kungörelse angående
uppskof tillsvidare med tillämpning inom Blekinge län af hvad i 5 § af förnyade
nådiga fiskeristadgan den 17 Oktober 1900 stadgas rörande förbud mot användande
i visst fall af ljuster för fångst af ål.
Kongl. Maj:t har den 27 September 1901 utfärdat nådig kungörelse angående
ändrad lydelse af § 9 i nådiga kungörelsen angående vissa föreskrifter
rörande fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen
den 10 November 1899.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 65
Genom nådigt bref den 8 Mars 1901 liar Kongl. Maj:t föreskrifvit, att af Fonden för
fonden för fiskerinäringens befrämjande finge tillsvidare intill slutet af år 1901 b "fram
tagas i anspråk: af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus jande.
län för detta län 80 procent, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Hallands
län för detta län 10 procent samt af Landtbruksstyrelsen för öfriga län 10 procent,
deri inberäknade de belopp, för hvilka låntagare inom de särskilda kretsarna
redan svarade; och har Kongl. Maj:t den 31 December 1901 beslutit
enahanda fördelning af fonden för tiden intill utgången af år 1902.
Kongl. Maj:t har den 12 Augusti 1901 utfärdat nådig kungörelse angående Fiakerinärmstatsbidrag
till hushållningssällskap eller landsting från anslaget till fiskerinä- gen8 underatodringens
understöd.
För fiskeperioden 1901—1902 har statsunderstöd anvisats för rapporter Statsunderstöd
rörande bohuslänska sillfisket. h11 U9t
För fiskhandelns befrämjande har äfven under år 1901 eu agent med af- Fiskeriagent.
löning af statsmedel varit anstäld i Berlin.
Kongl. Maj:t har den 7 Juni 1901 utfärdat nådig kungörelse angående
vilkoren för erhållande af statsbidrag till belöningar för dödande af sjelar.
Belöningar
för dödande
af sjelar.
Kongl. Maj:t har den 25 Janua i 1901 tillsatt en styrelse under benämning Hydrografisk -af »Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen» med uppdrag att leda Sveriges
deltagande i internationella hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige
omsrifvande hafven samt i denna kommission förordnat under år 1901 till ordförande
landshöfdingen friherre G. O. R. Lagerbring och till ledamöter professoren
P. T. Cleve, ingeniören G. Ekman, läraren vid Stockholms högskola
S. O. Pettersson, förste fiskeriassistenten F. Trybom och professoren E. A.
Wijkander. Derjemte har Kongl. Maj:t den 8 derpåföljde Mars utfärdat
instruktion för kommissionen.
Sedan derefter den internationella hydrografisk-biologiska kommissionen i
Maj månad sammanträdt i Kristiania, har Kongl. Maj:t den 4 Oktober för
Sveriges del biträdt de vid nämnda sammanträde fattade beslut, att bringas till
verkställighet i den mån derför erforderliga penningmedel af Riksdagen beviljas.
De vid landtbruksinstituten vid Ultima och Alnarp med gåfvomedel från Profningsanaktiebolaget
Separator inrättade profningsanstalter för maskiner och redskap8t^"e[oro"^a''
inom landtbruket och dess binäringar hafva jemväl under år 1901, i enlighet redskap för
med det för dessa profningar faststäida reglemente, varit i verksamhet. ''''"behof''4''1''''
Hih. till Kikad. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 9
Riksdans-Berättelsen.
66 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vilkor för åt- Kongl. Maj:t har den 22 November 1901 utfärdat särskilda nådiga kungöriöningsför-
re''ser dels angående vilkoren för åtnjutande af de från och med år 1902 fastmånerförläns-stälda
nya aflöningsförmåner för länsveterinärer, dels ock angående ändrad lyvetT"lu,
“rel delse af 2. 3, 17, 19 och 22 §§ i förnyade nådiga instruktionen för läns-, stads-,
distrikts- och andra civila veterinärer den 19 Oktober 1888.
Åtgärder till
förekommande
af smittosamma
husdjurssjukdomars
införande
Kongl. Maj:t har den 8 Februari 1901 utfärdat nådig kungörelse angående
ändrad lydelse af 21 § af nådiga kungörelsen angående hvad iakttagas bör till
förekommande af smittosamma husdjurssjukdomars införande i riket den 9 December
1898.
i riket.
Undersökning Undersökningar med tuberkulin af ladugårdsbesättningar hafva oafbrutet
”lin aMadn" f°rtgått under år 1901, och har Landtbruk sstyrelsen för ändamålet till examigårdsbesätt-
nerade veterinärer utdelat omkring 30,000 gram tuberkulin. Antalet undernmg-
sökta djur uppgick under samma år till omkring 55,000.
Såsom belöningar för bemödanden till förekommande och hämmande af
tuberkulos hos nötkreaturen har under år 1901 tilldelats 18 ladugårdsinnehafvare
ett belopp af 12,300 kronor.
Belöningar för Kongl. Maj:t har den 16 December 1901 utfärdat nådig kungörelse an
atT
förekommagående vilkoren för erhållande af belöning för bemödanden till förekommande
och hämma och hämmande af tuberkulos hos nötkreaturen,
tuberkulos hos
nötkreatur.
Statsbidrag för Af de till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af
t0va!ten"/ukVlfså<^ana my™t(likningar och vattenaftappningar, hvilkns ändamål är att minska
frostspridande frostländigheten för närliggande bygd, för år 1901 anvisade medel, 400,000 kronor,
inaiker. voro re(jan vpj ingången af nämnda år 50,500 kronor disponerade. Under år
1901 hafva till dylika företag statsbidrag beviljats till ett sammanlagdt belopp
af 361,800 kronor, deraf 12,300 kronor anvisats att utgå från 1902 års anslag.
Odlingslån. Kongl. Maj:t har den 14 Juni 1901 utfärdat dels nådig kungörelse angående
vilkoren för lån från odlingslånefonden, dels ock nådig kungörelse angående
rätt för innehafvare af civil- eller ecklesiastikstaten anslaget boställe eller hemman
att vinna delaktighet i odlingslån m. m.
Från odlingslånefonden hafva under år 1901 anvisats lån till ett sammanlagdt
belopp af 446,350 kronor.
Fullbordade Enligt uppgift af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen hafva under år 1901
frostafdik- såsom fullbordade godkänts:
umgå- och °
odlings företag.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 67
42 frostdikningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 279,439 kronor
26 öre, hvaraf såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet åtnjutits 102,474
kronor 30 öre, och utgör den genom dessa företag afdikade arealen 3,629,70
hektar; samt
28 odlingsföretag för en beräknad totalkostnad af 676,534 kronor 85 öre,
till hvilka af statsmedel anvisats 584,600 kronor såsom lån, och utgör den genom
dessa företag från vatten befriade eller eljest förbättrade arealen 5,616,20 hektar.
Vid de under år 1901 hållna besigtningsmöten för prisbelönande af hästar stuterihafva
med statsmedel och af de inom underdistrikten tillskjutna medel gemen- vasell(1cl
samt premierats 4,425 hästar, nemligen 459 hingstar, 1,841 betäckta ston och
fölston, samt 2,125 ungston, hvarjemte ytterligare 12 hetäckta ston blifvit, under
vissa särskilda af Stuteriöfverstyrelsen godkända vilkor, prisbelönade uteslutande
med dertill af vederbörande hushållningssällskap särskildt anslagna medel.
För statens hingstdepoter hafva under samma år inköpts från utlandet 2
unghingstar och 15 hingstföl samt inom landet 1 hingstföl eller tillhopa 18
hästar.
Kongl. Maj:t har den 10 Juli 1901 förklarat, att den s. k. skogsrussen må,
utan hinder af föreskrifterna i § 7 af förnyade nådiga reglementet för den med
statsmedel understödda hästpremieringen den 23 November 1900, inom Gotlands
läns underdistrikt blifva föremål för premiering enligt berörda reglemente samt
att nämnda hästras dervid skall hänföras till varmblodig ras.
Premiering af
den s. It.
skogsrussen.
Af rikets allmänna kartverk hafva under år 1901 utförts följande arbeten: Rikets all
manna
kartverk.
A. Geodetiska arbeten.
Triangelmätning af andra ordningen har utförts inom 20 qvadratmil af
Kopparbergs län, inom 15 qvadratmil af Örebro län, inom 36 qvadratmil af
Jemtlands län, inom 28 qvadratmil af Vesternorrlands län och inom 42 qvadratmil
af Vesterbottens län eller inalles 141 qvadratmil.
B. Topografiska arbeten.
Fältmätning är utförd i skalan 1 : 50.000 öfver ett område af 51.28 qvadratmil,
deraf 25.07 qvadratmil inom Jemtlands län och 26.21 qvadratmil inom Vesternorrlands
län. Härigenom har 5/e af gradbladet Sollefteå och något mer än hälften af
gradbladet Dufed blifvit uppmätt.
Dessutom hafva mindre områden, tillsammans 0.25 qvadratmil, i trakten af
Sollefteå och Bispgården blifvit uppmätta i skalan 1 : 20.000 till öfning för fältmätareelever.
68 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Geologiska
undersöknin
garna.
Höjdmätning är verkstäld inom Jemtlands, Vesternorrlands och Vesterbottens
län, medelst afvägning till en längd af 1,118 kilometer för kartbladen
Sollefteå, Umeå, Degerfors, Fredrika och Skellefteå och medelst barometer vid
1,314 punkter, bestämda inom en ytvidd af 50 qvadratmil för bladen Östersund
och Are.
Af generalstabens karta öfver Sverige i skalan 1 : 100.000 har under året
utgifvits bladet Ockelbo.
C. Ekonomiska kartarbeten i södra och mellersta Sverige.
Stomkarta har blifvit sammansatt i skalan 1 : 20.000 öfver ett område af
21 qvadratmil inom Stockholms län samt i skalan 1:50.000 öfver ett område
af 70 qvadratmil inom Vesternorrlands och Vesterbottens län.
Fältmätning i skalan 1: 20.000 har utförts öfver ett område af 8.6 qvadratmil
inom Södermanlands län, hvarest mätningen nu är afslutad, samt 2.8 qvadratmil
inom Stockholms län, således inalles 11.4 qvadratmil uppmätt yta.
Utgifningen har så fortgått, att karta öfver Kinds härad af Elfsborgs län
blifvit i 4 blad utgifven, hvarmed utgifningen af häradskartor öfver detta län
är fullbordad. Karta öfver Åkers härad af Södermanlands län var vid årets
slut färdig till utgifning.
D. Ekonomisk-topografiska arbeten i norra Sverige.
Fältmätning i förening med höjdmätning har utförts och omfattar i skalan
1: 50.000 (utan stomkarta) 12.9 qvadratmil inom Jemtlands län samt i skalan
1 :100.000 (å förut beredd stomkarta) 15.l qvadratmil inom Vesterbottens län.
Af kartan öfver norra Sverige i skalan 1:200.000 hafva under året
utgifvits bladen Hisbäck och Sundsvall.
I skalan 1 : 50.000 hafva dels nyrekognoscerats 12.35 qvadratmil inom Östergötlands,
Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Malmöhus, Skaraborgs och Vermlands
län, dels i ovanligt stor utsträckning omrekognoscerats och reviderats förut i
skalan 1 : 100.000 kartlagda delar af Jönköpings, Kalmar, Skaraborgs, Vermlands
och Örebro län.
Revisionsarbeten för utgifvande af bergårtskartor i skalan 1 : 200.000 hafva
utförts inom Kalmar, Gotlands, Kristianstads och Malmöhus län.
För den geologiska öfversigtskartan öfver berggrunden hafva resor före
o
O o O o
tagits inom Vesterbottens och Norrbottens län.
Från trycket hafva utgifvits:
1) Geologisk öfversigtskarta öfver Sveriges berggrund (2 blad i skalan
1 : 1.500.000) jemte beskrifning; 2) Geologiska kartbladet Medevi (i skalan
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 69
1 : 50.000) jemte beskrifning; 3) Kinnekulle, dess geologi och den tekniska användningen
af dess bergarter; samt dessutom fyra geologiska uppsatser.
Kongl. Maj:t har under år 1901 antagit afgifna köpeanbud å 23 till för- Försäljning af
säljning utbjudna utarrenderade kronoegendomur, hvilka med ett taxeringsvärde mie^aomar
af tillsammans 131,600 kronor betingat i köpeskilling 223,968 kronor 40 öre.
Dessutom äro för 30,616 kronor försålda 34 jordområden, tillhörande kronoegendomar,
hvilka fortfarande skola utarrenderas, samt för 7,467 kronor 78 öre
9 lägenheter, tillhörande kronoegendomar, om hvilkas försäljning beslut är fattadt.
För bildande af nya eller utvidgning af förut befintliga kronoparker hafva Kronoparkerköp
afslutats om 12,545.49 hektar för en köpeskilling af 1,320,435 kronor 50 öre. n8S tillökning:.
Till enskilda skogsegares tjenst hafva jemväl under år 1901 varit anstälde statens skogssex
skogsingeniörer, hvilkas verksamhet tagits i anspråk vid 147 särskilda för- mgeD10rerrättningsställen
under sammanlagdt 558 arbetsdagar.
I enlighet med föreskriften i nådiga brefvet den 29 Maj 1891, angående skogstorp i
upplåtelse åt enskilde af odlingslägenheter å kronoparker i Norrbottens län för Norrla"dbildande
af skogstorp, hafva under år 1901 kontrakt om ytterligare 28 dylika
lägenheter blifvit upprättade, så att antalet skogstorp numera utgör 264.
För 98 allmänna skogar hafva hushållningsplaner under år 1901 blifvit Skogshushåll
faststälda.
ningsplaner.
Med anledning af särskilda underdåniga framställningar har Kongl. Maj it Fridlysning af
den 26 April 1901 förordnat: Tllclt''
att inom Kristianstads län all jagt efter elg skall vara förbjuden under tiden
intill utgången af år 1903; samt
att inom Kopparbergs län fångande eller dödande af årskalf efter elg skall
vara förbjudet under tiden intill utgången af år 1905.
År 1901 har skadeinsekten nunnan fortfarande på planmessigt sätt bekämpats, skadeinsekten
der detta ej hindrats genom jordegares motstånd. Åtgärderna omfattade dels afverk- nun,umning
af starkt äggbelagda granbestånd, dels limning i svagare äggbelagda trakter,
hufvudsakligen för att befordra larvpesten, dels ock, för samma ändamål, utläggning
af nunneägg, infekterade med pestmikrober, och spridning af sjuka larver.
Resultatet har blifvit, att å det största området, det på Kolmården, och å vestra
delen af Björksundsområdet öster om Nyköping larvpesten är spridd öfverallt, hvarför
arbetet derstädes bör kunna nedläggas. Dessa områden hafva ej nämnvärdt
utvidgats sedan år 1898. Nya sjelfständiga härdar hafva upptäckts på
70 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Askön under Tullgarn, äfvensom å Fiholms m. fl. egendomar vid Mälaren; derstädes
hafva afverkningar anordnats.
Reglemente Kongl. Maj:t bär den 16 Augusti 1901 faststält reglemente för Juckasjärvi
medelsfond. sockens skogsmcdelsfond.
Jemtländska Kongl. Maj:t har genom nådigt bref den 31 Maj förordnat, att de medel,
lappväsendets gom influtjt och inflyta genom utarrendering af förmåner inom de åt lapparne
i Jemtlands län anvisade land, skola i den mån de blifva tillgängliga, inlevereras
till Statskontoret för att derstädes bokföras såsom en särskild fond under
benämning »Jemtländska lappväsendets fond» samt förräntas i enlighet med de
i nådiga brefvet den 31 Augusti 1877 gifna föreskrifter, hvarjemte Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län anbefalla att i god tid före hvarje års
slut inkomma till Kongl. Maj:t med summarisk redogörelse rörande användningen
af de medel från fonden, hvilka under sistförfluten året funnits till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förfogande för att användas till lapparnes
förmån, äfvensom förslag beträffande de utgifter, som för samma ändamål anses
böra under det följande året från fonden bestridas.
Förändrad Kongl. Maj:t har den 10 Maj 1901 utfärdat nådig kungörelse angående
förändrad lydelse af §§ 18 och 23 i förnyade nådiga stadgarne för de allmänna
i stadgarne skogsläroverken i riket af den 13 April 1886, sådana dessa §§ lyda enligt nådiga
fOIskoglläro-na kungörelsen den 30 December 1893.
verken i riket.
Upplåtelse af Kongl. Maj:t har den 7 Juni 1901 utfärdat nådig kungörelse angående
tillkommande upplåtelse af den kronan tillkommande jordegareandel i grufva,
jordegareandel
i grufva.
Inmutning för I sammanhang med utfärdande den 5 Juli 1901 af lag om ändrad lydelse
ning^Tnpatit- ftf f ocl'' b §§ i grufvestadgan den 16 Maj 1884 har Kongl. Maj:t uppdragit åt
ochmagnesit- geologen vid Sveriges geologiska undersökning F. V. Svenonius att, under
fyndigheter. iakttagande af att den kronan medgifna rätt att inmuta apatit- och magnesitfyndigheter
blefve i största möjliga utsträckning använd, före utgången af år
1901, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, hos vederbörande bergmästare göra
ansökan för erhållande af mutsedlar å dylika fyndigheter. På grund af detta
uppdrag hafva mutsedlar å tillhopa 53 apatit- och magnesitfyndigheter inom
Norrbottens län under år 1901 af Svenonius till Jordbruksdepartementet inlemnats.
Egnahems- Den af Kongl. Maj:t den 10 Juli 1899 tillsatta komitén för utredning,
komiten. huruvida och i hvilket afseende ytterligare åtgärder måtte kunna vidtagas för
beredande af tillfälle för mindre bemedlade arbetare att på landsbygden för
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 71
värfva sig egna hem, har under år 1901 i sin helhet hållit sammanträden från
och med den 17 Januari till och med den 23 Februari samt från och med den
4 till och • med den 22 Juni, hvarjemte, enligt komiténs uppdrag, dess ordförande
emellan den 23 Februari och 8 Mars samt emellan den 9 Maj och 4
Juni varit sysselsatt att tillsammans med komiténs kansli dels verkställa redak -tionsarbete, dels ock utarbeta förslag till viss lagändring jemte motivering derför.
I komiténs sammansättning har under år 1901 icke inträffat någon förändring.
Sedan komitén den 22 Juui 1901 afgifvit underdånigt betänkande med förslag
i ämnet, har Kongl. Maj:t den 16 derpåföljde Augusti infordrat yttranden
i ämnet från vederbörande myndigheter.
Den af Kongl. Maj:t den 9 Juni 1899 tillsatta komité för utredning och
undersökning beträffande de mera betydande vattenfall i landet, hvilka helt och
hållet eller delvis kunde anses vara i statens ego, har under år 1901 sammanträdt
den 19 Januari, den 4—19 Februari, den 23—25 April, den 17—24 Maj,
den 3 Juni, den 7—11 Oktober samt den 6—14 December, hvarjemte underafdelningar
af komitén sammanträdt den 21 Februari, den 26—29 Mars, den
1—3 April, den 31 Maj, den 5 Juni, den 18—20 November samt den 16—19
December.
Komitén har under året slutbehandlat följande ärenden:
l:o. Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 30 Juni 1899 af generaldirektören och
chefen för Jernvägsstyrelsen Tb. Nordströms den 23 samma månad till
chefen för Civildepartementet aflåtna skrifvelse med anhållan, att komitén måtte
lemnas i uppdrag att utreda, hvilka statens vattenfall hade sådan belägenhet
och sådant energiförråd, att de ansåges kunna med fördel användas för
alstrande af drifkraft åt statsjernvägarne, i anledning hvaraf komitén den 6
Juli afgifvit underdånigt betänkande, samt
2:o. Kongl. Maj:ts förnyade nådiga remiss den 7 sistlidne Maj af Trollhättans
elektriska kraftaktiebolags underdåniga ansökningar den 15 November
1898 och den 15 September 1899 angående en tillärnad vattenkraftsanläggning
i Göta eif vid Trollhättan, hvaröfver komitén den 27 nästlidne December afgifvit
underdånigt betänkande jemte nytt förslag till öfverenskommelse mellan
Kongl. Maj:t och kronan, å ena, samt ofvan berörda bolag, å andra sidan.
Under året hafva komiténs biträdande ingeniörer, kaptenen E. Sundvallson
och vice kommissionslandtmätaren O. A ppelberg, i öfverensstämmelse med komiténs
arbetsplan och med dem lemnade instruktioner, i hufvudsakliga delar afslutat
de för verkställandet af den komitén anbefalda utredningen nödiga tekniska
undersökningar vid ett stort antal kronan helt eller delvis tillhöriga vattenfall
i olika delar af latidet.
Vattenfallskon)
i ten.
72 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Norrlands
komitén.
Slutligen hafva lavaren vid Stockholms högskola, filosofie doktorn S.
Arrhenius och komiténs sekreterare under året afgifvit särskilda berättelser öfver
af dem på grund af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 18 Maj 1900 i utlandet
företagna studieresor; varande Arrhenius’ berättelse tryckt i Jordbruksdepartementets
meddelande för år 1901, n:o 1.
Kongl. Maj:t har den 7 Juni 1901 tillsatt en komité med uppdrag att
verkställa utredning, huruledes genom lagstiftnings- eller andra särskilda åtgärder
den sjelfegande jordbrukande befolkningens ställning i Norrland
och Dalarne kunde vidmagthållas och stärkas och jordbrukets utveckling
i nämnda landsdelar befrämjas och derefter, i den mån utredningen dertill
gåfve anledning, till Kongl. Maj:t inkomma med underdåniga förslag,
samt förord nät till ordförande i komitén landshöfdingen herr grefve L.
W. A. Douglas och till ledamöter sekreteraren i Ofverståthållareembetets
kansli J. Berlin, häradsdomaren J. Bromée i Billsta, häradshöfdingen
i Nedan-Siljans domsaga O. Hj. L. Claeson, öfverdirektören och
chefen för Landtbruksstyrelsen C. M. von Feilitzen, häradshöfdingen i Torneå
domsaga G. A. E. Kronlund, grosshandlaren F. K Kempe, revisionssekreteraren
C. A. Lindhagen, bruksdisponenten, kaptenen S. A. A. Lindman, generaldirektören
och chefen för Domänstyrelsen grefve A. F. Chson Wachtmeister samt
nämndemannen A. Wiklund i Brattfors. På underdånig ansökning af generaldirektören
och chefen för Domänstyrelsen grefve Wachtmeister har Kongl.
Maj:t den 10 derpåföljde Juli entledigat honom från det honom sålunda meddelade
förordnandet samt förordnat byråchefen i Domänstyrelsen E. G. Kinberg
att vara ledamot i komitén; hvarjemte Kongl. Maj:t den 26 i sistnämnda månad
förordnat numera revisionsseketeraren H. E. L. Améen att vara sekreterare i
komitén.
Komitén sammanträdde första gången den 26 Augusti i Stockholm och åtskildes,
sedan 7 sammanträden hållits, den 3 påföljde September. Under
denna tid sysselsatte sig komitén med att uppgöra planen för den utredning,
som borde ligga till grund för komiténs arbeten, samt utarbeta de för detta
ändamål nödiga frågeformulär och formulär till statistiska tabeller.
Då detta arbete ej hann fullständigt afslutas, erhöllo komiténs i Stockholm
boende ledamöter komiténs uppdrag att under tiden till komiténs nästa sammanträde
utarbeta förslag till de åtgärder i afseende på berörda utredning,
som ytterligare borde ifrågakomma.
Komitén sammanträdde åter den 16 sistlidne Oktober och afhöll under
tiden till och med den 30 November 25 sammanträden. Härunder fortsattes
och afslutades öfverläggningen rörande sättet för åstadkommandet åt den hufvudsukliga
förberedande utredningen, hvarefter komitén öfvergick till behandlingen
af vissa frågor, som syntes erfordra särskildt skyndsam hand
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
läggning; och har resultatet af koiniténs arbeten härutinnan sammanfattats i
dess underdåniga skrivelser till Kongl. Maj:t af den 16 nästlidne November,
i fråga om förändrade grunder för afvittringen i lappmarkerna, samt af den 28
i samma manad, rörande förbud i vissa fall för bolag och förening för ekonomisk
verksamhet att förvärfva fast egendom.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholms slott den 17 Januari 1902.
OSCAR.
H.t. L. Hammarskjöld.
73
flit. till Rihtd. Prof. 1902. 1 Samt.
Riksdagg''Berttttelsen.
'' Åfd.
10