om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde
Framställning / redogörelse 1879:Rber
Berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde
sig tilldragit;
gifven Stockholms slott å rikssalen den 18 Januari 1879.
Sedan franska kamrarne godkänt fördraget af den 10 Augusti 1877 jemte
dertill hörande protokoll rörande ön S:t Barthelemys återlemnande till Frankrike,
hafva ratifikationerna utvexlats i Paris den 6 Mars, hvarefter öns öfverlemnande
till de franska myndigheterna försiggått den 16 i sistnämnda månad.
Efter att Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 10 Maj gifvit sitt samtycke
till Kongl. Maj:ts proposition att ett belopp af 80,000 francs, eller den
lösesumma franska staten erlagt för svenska kronans egendom å Sfi Barthelemy,
finge användas till att å ön grundlägga en stiftelse för allmännyttigt
ändamål, har Kongl. Maj:t den 21 Juni faststält stadgar för densamma under
benämning ”Konung Oscar II:s stiftelse.” De dertill anslagna medlen hafva
blifvit utbetalade till franska regeringen, som tillförsäkrat stiftelsen sitt skydd
samt tillerkänt den egenskapen af allmännyttig inrättning.
Medelst utbyte af ministeriella noter har handelstraktaten mellan de förenade
rikena och Frankrike af den 14 Februari 1865 blifvit ytterligare förlängd
till utgången af innevarande år 1879.
Den 6 Mars hafva i Paris utvexlats ratifikationerna af det den 3 November
1877 mellan Sverige och Frankrike afslutade fördrag angående utvexling
af postanvisningar.
Uti den allmänna postförening, som bildades genom afsilande af internationella
posttraktaten i Bern den 9 Oktober 1874, hafva på grund af särskilda
diplomatiska akter följande länder med de uti sagda traktat deltagande
Bill. till Riksd. Prof. 1879. l:a Sami. l:a Afd.
Riksdags-Berättelsen.
Utvexling af
ratifikationerna
af fördraget
om kolonien
S:t
Barthelemys
återlemnande
till Frankrike.
Om upprättande
på S:t
Barthelemv af
en allmännyttig
inrättning
under benämning
”Konung
Oscar lits
stiftelse”.
Förlängning
af 1865 års
handelstraktat
mellan de
förenade rikena
och
Frankrike.
Utvexling af
ratifikationerna
af fördraget
om utvexling
af postanvisningar
mellan Sverige
och Frankrike.
Nya länders
inträde i allmänna
postföreningen.
i
2
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fördrag, afslutadt
i Paris
om bildande
af en verldspostförening.
Det internationella
fördraget
ang.
förvaltningen
och underhållet
af fyrinrättningen
på Cap Spartel
tillträdt af
tyska riket.
Fördrag med
tyska riket
om utlemnande
af förbrytare.
Deklaration
med Italien
om utlemnande
af förbrytare.
Regleringar
inom konsulatväsendet.
Utgifvande af
konsulernes
årsberättelser.
Förnyad instruktion
för
embets- och
tjenstemännen
i Utrikesdepartementet.
magters samtycke inträdt, nemligen de britiska besittningarna Canada, NewFoundland,
Guldkusten, Senegambien, Lagos, Sierra Leona, Falklandsöarne
och Honduras samt Peru.
Ett fördrag om bildande af en verldspostförening, afsedt att från och med
den 1 April innevarande år ersätta förenämnda i Bern afslutade internationella
posttraktat, har den 1 Juni blifvit i Paris undertecknadt af befullmägtigade
ombud från de förenade rikena samt flertalet stater så inom som utom Europa,
i sammanhang hvarmed tvenne särskilda aftal mellan de förenade rikena
och vissa bland dessa stater blifvit träffade, nemligen samma dag rörande utvexling
af bref af angifvet värde samt den 4 i samma månad rörande utvexling
af postanvisningar. Kongl. Maj:ts ratifikation af ifrågavarande fördrag
och särskilda aftal är gifven den 13 December.
Det mellan Sverige och Norge m. fl. stater, å ena sidan, samt Marocko,
å den andra, den 31 Maj 1865 afslutade fördrag angående förvaltningen och
underhållet af en fyrinrättning på Cap Spartel har blifvit tillträdt af tyska
riket genom ett för sådant ändamål den 4 Mars i Tanger undertecknadt protokoll.
Emellan de förenade rikena och tyska riket har genom å ömse sidor
befullmägtigade ombud den 19 Januari blifvit i Berlin afslutadt ett fördrag
O O o
angående ömsesidigt utlemnande af förbrytare. Kongl. Maj:ts ratifikation af
berörda fördrag är gifven den 12 April och utvexlad emot H. M:t Tysklands
Kejsares den 31 Maj.
En deklaration till utvidgande af det emellan de förenade rikena och
Italien den 20 September 1866 afslutade fördrag angående ömsesidigt utlemnande
af förbrytare är undertecknad och utvexlad i Stockholm den 28 Maj.
Ny reglering af konsulatet i Liibeck har blifvit faststäld den 15 Mars;
och har Kongl. Maj:t den 1 November beslutat indragning af konsulatet i
Dunkerque samt distriktets förläggande under konsulatet i Havre.
För utgifvande af konsulernes årsberättelser angående de förenade rikenas
handel och sjöfart in. in., har den 15 Mars å konsulsstaten anvisats ett
årligt belopp af högst 3,000 kronor att tills vidare utgå.
Under den 8 November har Kongl. Maj:t utfärdat förnyad nådig instruktion
för embets- och tjenstemännen i Utrikes-departementet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 3
Berättelse angående* rättsväsendet i riket för år 18*76 har blifvit afgifven
och i vanlig ordning till trycket befordrad.
I anledning af Riksdagens underdåniga hemställan har Kongl. Maj:t åt
dertill i nåder förordnade komiterade uppdragit att utarbeta förslag till erfoiderliga
stadganden i fråga om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga
anläggningar.
Sedan Kong]. Maj:t, på sätt i berättelsen till senaste Riksdag omförmäldes,
åt dertill i nåder förordnade komiterade uppdragit att utarbeta ett på den
tyska handelsrätten grundadt förslag till ny vexellag, har Kongl. Maj:t, efter
det komiterade öfverlemnat utkast till sådan lag, såväl öfver detsamma som
öfver ett inom Justitiedepartementet upprättadt förslag till förordning om nya
vexellagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall infordrat Högsta
Domstolens underdåniga utlåtande.
Sedan inom Justitiedepartementet med biträde af dertill särskildt förordnade
sakkunnige personer blifvit utarbetade förslag till dels förändrade formulär
för primäruppgifterna till berättelsen angående rättsväsendet i riket och
dels förändrad uppställning af vissa tabeller i samma berättelse, hafva öfver
förstnämnda förslag vederbörandes underdåniga utlåtanden blifvit infordrade.
Med afseende å de anmärkningar, som blifvit framstälda derom, att krigslagarnes
straffbestämmelser vore i vissa fall mera än behöflig! stränga, och
sedan Riksdagens begge kamrar år 1878 uttryckt den mening, att en revision
af dessa lagar vore af sådan anledning önskvärd, har Kongl. Maj:t anbefalt
Krigshofrätten att, med ledning af den erfarenhet om nämnda lagars
tillämpning, som vunnits under de tio år desamma varit gällande, inkomma
med underdånigt utlåtande, huruvida straffen för rent militära förbrytelser,
företrädesvis sådana, som under fredstid beginges, kunde, utan våda för krigstuktens
upprätthållande, genom nedsättning af de för en del dylika förseelser
nu stadgade straffmaxima eller på annat lämpligt sätt mildras; i sammanhang
hvarmed Krigshofrätten erhållit uppdrag att dels afgifva förslag till de förändrade
lagstadganden, som funnes i sådant syfte lämpliga, dels yttra sig angående
den vid riksdagen äfven afhandlade frågan, huruvida i krigslagarne
borde införas de stadganden, hvarigenom underordnade vid krigsmagten vore
tillförsäkrade lagligt skydd mot våld och förolämpning af förmän, dels ock i
öfrigt föreslå de ändringar i krigslagarnes bestämmelser, hvartill Hofrätten
kunde finna anledning.
Chefens för
Justitie-departementet
embetsberättelse.
Komité för
utarbetande af
stadganden om
säkerhet i
jernväg.
Förslag till ny
vexellag m. m.
Angående förändrad
anordning
af chefens
för Justitiedepartementet
embetsbe
rättelser.
Angående revision
af gällande
krigslagar.
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Tillökning af För att bereda minskning af den hos Svea Hofrätt uppkomna balans af
antalTsvea ''nstäm(la oeh vädjade mål har Kongl. Maj:t tillåtit nämnda Hofrätt att under
Hofrätt. ett år från och med den 1 Oktober 1878 arbeta å en afdelning utöfver det å
stat bestämda antalet divisioner.
Angående egen
jurisdiktion
för Skellefteå
stad.
Omorganisation
af rådstufvurätter
o.
magistrater.
Ordning vid
borgmästareval.
Upphörande af
magistrats rättighet
att förordna
boupptecknings-
och
arfskiftesmän.
På derom gjord underdånig ansökning bär Kongl. Maj:t förordnat, att
Skellefteå stad skall från och med månaden näst efter den, i hvilken borgmästare
blifvit af Kongl. Maj:t utnämnd och förordnad, i judicielt hänseende
skiljas från Skellefteå tingslag och i stället lyda under egen rådstufvurätt och
magistrat.
Efter vederbörandes förslag äro föreskrifter meddelade angående ny arbetsordning
för rådstufvurätten och magistraten i Karlstad; hvarjemte särskild
röstgrund vid borgmästareval i Visby blifvit af Kongl. Maj:t faststäld.
På grund af derom gjord framställning har Kongl. Maj:t, med stöd af
Kongl. förordningen den 1 Maj 1868 angående bouppteckningars och arfskiftens
upprättande i stad, förklarat att i staden Karlstad magistratens rättighet
att förordna boupptecknings- och arfskiftesmän skall upphöra.
Delning af
domsagor.
Sedan Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställningar om anvisande
af erforderliga medel för genomförande af delning utaf Kungadömets
och Medelpads domsagor, af hvilka den förra skulle så delas, att Öppunda
och Villåttinge härad komrne att utgöra en domsaga samt Jönåkers, Rönö
och Hölebo härad en domsaga, och Medelpads domsaga komma att delas i
Medelpads vestra, omfattande Torps, Tima och Selångers tingslag, samt Medelpads
östra, bestående af Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals tingslag,
har ifrågavarande reglering af dessa domsagor från början af innevarande år
trädt i verket; hvarjemte, på Kongl. Maj:ts förordnande, Daga härad blifvit
jemväl från innevarande års början skildt från Lifgedingets domsaga och i
stället förenadt med Jönåkers, Rönö och Hölebo härad till en domsaga, benämnd
Nyköpings domsaga.
Likaledes har Kongl. Maj:t, sedan Riksdagen bifallit hvad Kongl. Maj:t
föreslagit i afseende å reglering af domsagorna inom Jemtlands län, förordnat,
att nämnda län skall från början af innevarande år vara deladt i fyra domsagor,
omfattande, Jemtlands norra domsaga: tingslagen Hammerdal, Lit och
Rödön, Jemtlands vestra domsaga: tingslagen Offerdal, Undersåker, Hallen,
Oviken och Sunne, Jemtlands östra domsaga: tingslagen Ragunda, Refsund,
Brunflo samt Hackås och Näs och Herjeådalens domsaga: tingslagen Sveg,
Hede och Berg.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
5
Jemlikt grunderna i Kong!, förordningen den 17 Maj 1872 angående
ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting och i enlighet
med derom framstäldt förslag är förordnadt, att en förändrad anordning af
lagtima tingen i Neder-Luleå och Ofver-Luleå tingslag skall från början af
innevarande år ega rum.
Kongl. Maj:t har på derom gjord underdånig ansökning förordnat att från
innevarande års början två lagtima ting skola årligen hållas i hvartdera af
Svegs och Hede tingslag, det ena under vintern och det andra under hösten.
För undanrödjande af åtskilliga väsentliga olägenheter i landets judiciella
och administrativa indelning har Kongl. Maj:t, uppå gjord framställning, förordnat:
att hemmanet Fählön N:r I om | mantal skall från innevarande års
böljan i judicielt och administrativt hänseende skiljas från Singö kapellförsamling
och Häfverö socken samt Väddö och Häfverö skeppslag och i stället
förläggas till Börstils socken och Frösåkers härad inom Stockholms län; att
Breds qvarnlägenhet skall från 1880 års början i judicielt och administrativt
hänseende skiljas från Björksta socken och Ytter-Tjurbo härad af Vestmanlands
län och i stället förläggas till Breds socken och Asunda härad af Upsala
län; samt att hemmanen Ilolmsjö N:r 1 om ^ mantal, Holmsjö N:r 2 om
Jjr mantal, Brännas N:r 1 om £ mantal, Vännäs N:r 1 om j- mantal, Nynäs N:r
1 om mantal, Högåker N:r 1 om 1!6 mantal, Aspliden N:r 1 om jg mantal,
Björkås N:r i om jk mantal, Kökå N:r 1 om ^ mantal och Berg N:r 1 om jk
mantal samt krononybygget Aspliden N:r 2 skola likaledes från 1880 års början
i judicielt hänseende öfverflyttas från Lycksele tingslag till Malå och Norsjö
tingslag i Vesterbottens län.
Till följd af inbjudning, utgången från Kongl. Maj:ts regering, har under
sistlidet års sommar i Stockholm sammanträdt en internationel penitentiärkongress,
vid hvilken regeringen varit genom ombud representerad.
Kongl. Maj it har i nåder förordnat, det må Färs samt Ingelstads och
Järrestads härad å kronohäktet i Ystad samt Torps, Tuna, Selångers, Sköns,
Ljustorps, Indals och Njurunda tingslag å kronohäktet i Sundsvall hafva
tingsstad, hvarest i vissa brottmål ransakas och dömas må.
Under nedannämnda dagar har Kongl. Maj:t utfärdat följande, af Kongl.
Maj: t föreslagna och af Riksdagen antagna förordningar, nemligen:
1878 den l Mars: angående förändrad lydelse af 6 punkten i 19 § af förordningen
om nya strafflagens införande och hvad i afseende
derå iakttagas skall den 16 Februari 1864;
Förändrad anordning
af lagtima
tingen i
Neder-Luleå
och OfverLuleå
tingslag.
Ang. lagtima
tingen i Svegs
och Hede
tingslag.
Förändringar i
landets judiciella
och administrativa
indelning.
Ang. penitentiär-kongressens
sammanträde
i Stockholm.
Gemensam
tingsstad.
Lagförän
dringar.
6
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Indelta arméns
vapenöfningar.
Bevärings
manskapet.
Underbefäls
skolor.
Volontärskolan
å Karlsborg.
1878 den 12 Juli: angående upphäfvande af ridderskapet och adelns rätt
att göra utpantning hos sina frälsebönder;
och har Kongl. Maj:t till följande af senast församlade Riksdag afgifna förslag
till lagförändringar lemnat nådigt bifall och låtit å dessa förslag grundade
förordningar utfärdas under de dagar, nedan förmäles:
1878 den 8 November: angående förändrad lydelse af 25 kap. 9 § Rätte
gångsbalken
;
O o 7
» den 6 December: angående ändring i gällande stadganden om val till
organist och klockare;
hvarjemte Kongl. Maj:t låtit utfärda nådiga kungörelser dels under den 7
Juni 1878 angående pensionsrätt för häradshöfding och skyldighet att vid viss
ålder från embetet afgå; dels den 14 i samma månad angående vissa domsagors
indelning i valkretsar för riksdagsmannaval; dels den 12 Juli 1878 om kronofogdes
och stadsfogdes dagbok i utsökningsmål samt angående hvad vid utsökningslagens
tillämpning i vissa andra fall skall iakttagas; dels sistnämnda
dag angående anställande af särskildt förordnade personer för att tillhandagå
med ingifvande och uttagande af handlingar hos öfverexekutor; dels
ock den 30 December 1878 angående anstånd med tillsättande af stadsfogde
i vissa städer samt angående öfverexekutorsbefattningen i vissa andra städer,
äfvensom den 29 November 1878 instruktion för Justitiekanslersembetet.
Indelta infanteriets och kavalleriets vapenöfningar hafva under år 1878
egt rum till den utsträckning reglementen och gällande författningar bestämma.
Beväringsmanskapet har öfvats enligt derom särskildt utfärdade föreskrifter,
hvarvid andra klassen af det infanteriet tilldelade manskap under senare
delen af regementsmötet, som vanligt, deltagit i stamtruppens öfningar.
Till indelta infanteriets underbefälsskola å Karlsborg hafva såsom elever
varit kommenderade 24 underofficerare samt volontärer och manskap till ett
antal af 447. Skolans verksamhet bär pågått under 120 dagar.
Till kavalleriets underbefälsskola, som under 90 dagar varit sammandragen
i Stockholm, hafva såsom elever varit beordrade 65 man.
Till infanterivolontärskolan å Karlsborg, hvilken tog sin början den 1
sistlidne Oktober och kommer att pågå under närmare ett år, äro såsom elever
kommenderade 339 volontärer.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
Sedan Riksdagen år 1877 beviljat medel till aflöning vid indelta armén
åt 78 korpraler, 78 vice korpraler och 156 volontärer, har Kongl. Maj:t i fråga
om volontär antagande, befordran, tjenstgöringsskyldighet in. m. meddelat
särskilda bestämmelser att tillämpas med afseende så väl å dessa nya volontär-
samt korprals- och vice korprals-platser, hvilka senares innehafvare äro
att hänföra till volontärer och hvilka alla erhålla nummer, som ock å volontärer
med rote- eller rusthållslön vid indelta armén, volontärer med manskapsriummer
vid värfvade armén samt de volontärer utom nummer, som, enligt
särskilt medgifvande, få vid indelta och värfvade trupper antagas.
Till fälttjenstöfningar i Södermanlands och Stockholms län hafva varit
sammandragne omkring 12,500 man, hufvudsakligen af fjerde och femte militärdistriktens
trupper.
Med officerare af kavalleriet hafva fältöfningar under våren 1878 varit
anordnade inom Södermanlands och Stockholms län. Likaså hafva fältöfningar
anordnats distriktsvis under samma års höst med officerare ur första, andra
och tredje militärdistrikten.
Ur indelta armén hafva utgått kommenderingar såsom garnisonsförstärkning
till Karlskrona och Vaxholm samt såsom fångbevakning till Långholmen.
Sistnämnda kommenderings styrka har blifvit nedsatt och utgöres numera af
2 officerare, 2 underofficerare samt 87 korpraler och soldater.
Krigshögskolan i hufvudstaden har den 1 sistlidne Augusti trädt i verksamhet
och begagna för närvarande 19 ordinarie och 12 extra elever undervisning
vid detta läroverk.
Efter fullständigt afslutad examen hafva under sistlidet år 19 officerare
lemnat artilleri- och ingeniörhögskolan. Antalet officerare, som för närvarande
begagna undervisningen derstädes, uppgår till 56.
Från krigsskolan hafva under år 1878 utexaminerats 90 elever samt till
elever derstädes beordrats 97 underofficerare- och volontärer af arméns regementen
och corpser.
I den nu pågående kursen vid ridskolan å Strömsholm för kavalleriets
officerare deltaga 15 officerare, 1 stallmästareelev och 2 beridareelever. Fem
officerare af fortifikationen och infanteriet hafva under förlidet år åtnjutit undervisning
i ridning vid skolan uti två särskilda kurser, hvardera under 2|
månader.
Bestämmelser
rörande volontärer.
Fälttjenst
öfningar.
Fältöfningar.
Kommenderingar
ur
armén.
Krigs
högskolan.
Artilleri- och
ingeniörhögskolan.
Krigsskolan.
Ridskolan vid
Strömsholm.
8
Skjutskola.
Lärokurs i
gymnastik.
Lärokurser
för sjukvårds
manskap.
Lärokurser
i hofbeslagskonst.
Militärläkare
kurs.
Frivilliga
skarpskytte
föreningarna.
Skol
ungdomens
vapenöfningar.
Officerares anställning
vid
främmande
arméer.
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
I likhet med föregående år har en skjutskola för officerare af infanteriet
och kavalleriet sistlidne sommar under en tid af 70 dagar pågått vid Rosersberg,
till hvilken skola varit som elever beordrade 34 officerare.
Såsom elever uti lärokursen vid Gymnastiska centralinstitutet äro för närvarande
kommenderade 33 officerare.
Tre särskilda lärokurser för utbildande af sjukvårdsmanskap, hvardera
'' omfattande fyra månader, hafva under det förflutna året varit anordnade i
Stockholm, och hafva till hvarje lärokurs varit beordrade 20 man.
Vid veterinärinstitutet i Stockholm och vid Alnarps landtbruksinstitut
hafva under årets tre första månader varit anordnade lärokurser i hofbeslagskonst
för manskap af kavalleriet, hvarvid undervisning meddelats åt tillsammans
26 elever.
I likhet med föregående år har en militärläkarekurs varit anordnad vid
allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, till genomgående af hvilken lärokurs
under en tid af fyra månader varit beordrade 4 läkare och 5 officerare.
Af de frivilliga skarpskytteföreningarna voro vid sistlidet års slut 150,
med tillsammans 16,768 medlemmar, ännu i verksamhet. Under det förflutna
året hafva 4 föreningar, med tillsammans 454 medlemmar, anmälts såsom
upplösta.
I likhet med hvad under flera föregående år egt rum, har eu allmän
skjuttäflingsfest för medlemmar af rikets frivilliga skarpskytteföreningar varit
i hufvudstaden anordnad.
Med anledning af gjorda framställningar om utlemnande till elementarläroverken
af gevär utaf den för armén faststälda modell, liar Kongl. Maj:t
förordnat, att för bedrifvande af föreskrifven vapenöfning skall till statens
högre elementarläroverk, folkskolelärare-seminarier och tekniska elementarskolor
från kronans förråd till låns utlenmas erforderligt antal gevär af 1867
års första eller 1868 års förändringsmodell, med tillbehör, äfvensom tryckt
anvisning till gevärens kännedom och vård, med förbindelse för skolornas styrelser
att gevären väl vårda och, vid påfordran, till kronans förråd i brukbart
skick återställa; hvarjemte vederbörande medgifvits rättighet att, mot betalning,
hos Arméförvaltningen reqvirera patroner till gevären.
För vinnande af utbildning i krigareyrket hafva under sistlidet år 3 officerare
längre eller kortare tid varit anstälde i utländska arméer, deraf 2 med
understöd af statsmedel.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 9
Utom det antal officerare, som under sommaren varit beordrade att utföra
topografiska mätningar, hafva till tjenstgöring vid generalstabers särskilda
afdelningar varit kommenderade 19 officerare från arméns olika regementen
och corpser, af hvilket antal 13 för närvarande äro vid staben tjenstgörande.
Den komité, som år 1876 tillsattes för utarbetande af förslag till ordnande
af den militära helsovården, är fortfarande i verksamhet.
Ett af denna komité uppgjordt förslag till utredning och packningsplan
för lätt bataljonsförbinderivagn, med några af Medicinalstyrelsen deri föreslagna
ändringar, har blifvit af Kongl. Maj:t godkändt och faststäldt.
De två svensk-norska komitéer, som år 1877 nedsattes, den ena för att
behandla frågorna om lämpligaste modell å gevär, karbin och revolver, den
andra för att granska nu gällande exercisreglemente för kavalleriet, hafva
ännu ej afslutat sina arbeten.
Under sistlidet år hafva två nya komitéer blifvit af Kongl. Maj:t tillsatta,
den ena för att afgifva utlåtande angående det inflytande öppnandet af en
segelled genom Baggensstäket kan komma att utöfva på Stockholms försvar
i allmänhet, samt för öfrigt utreda frågorna om försvaret af inloppen ej mindre
till Stockholm, än äfven till Karlskrona och Göteborg, den andra för att utarbeta
förslag til! instruktion för kavalleriets och artilleriets rid- och remontskolor.
Derjemte har Kongl. Maj:t åt två sakkunnige män lemnat uppdrag
ätt utarbeta förslag till instruktion och reglementariska föreskrifter för jernvägarnes
begagnande till militära ändamål under så väl krig som fred.
Sammansatt svensk och norsk artillerikomité har varit samlad i Stockholm.
För behandlande hufvudsakligast af frågor rörande de ändringar och
tillägg i reglementet för arméns pensionskassa, som påkallades af de under
den 22 Juni 1877 faststälda grunder för pensioneringen af arméns befäl och
underbefäl med vederlikar, hafva arméns fullmägtige varit här i hufvudstaden
församlade från och med den 7 Oktober till och med den 8 November.
Af de fästningspjeser, som i berättelsen till förra Riksdagen omnämndes
såsom varande under arbete, är 9'''',24s refflade och bandade bakladdningskanonen,
med tillhörande lavettage, under året fullbordad och uppstäld å
Oscar Fredriks borg. Färdiga äro äfven 12 för Karlsborgs bestyckning afsedda
5",S3ä refflade och bandade bakladdningskanoner. Till 5,f63s kanoner har
förfärdigats och till Karlsborg transporterats 11 lavettager. För anställande
af försök har anskaffats en 21,6cm refflad bakladdningshaubits med lavett och
föreställare. För öfrigt hafva tillverkats eller anskaffats 200 pansarbrytande
granater och 200 spränggranater till 9",24s bakladdningskanoner, 550 kartescher
Bih. till Rikscl. Prot. 1979. ha Sami. Ua Afd.
Riksdags-Berättelscn.
Officerares af
armén tjenstgöring
vid
generalstaben.
Militär
komitéer.
Arméns
fullmägtige.
Fästnings
artilleriet.
10
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fältartilleriet.
Gevärsocli
patrontillverkningen.
Infanteri
ammunitions
vagnar.
Byggnads
arbeten.
Baracker
m.m. å mötesplatserna.
till T’s bombkanoner samt 1,500 centner 4''",9S krut. Under arbete äro: 4 lavettager
för 5",63s bakladdningskanoner, 24 stycken \2cms refflade och bandade
bakladdningskanoner, 22 lavetter med föreställare till \2cms kanoner, 500 granater
till 5",63s bakladdningskanoner och 120 granater till 21,6C“S försökshaubits
samt 400 centner 4"'',*-)s krut.
För fältartilleriet hafva anskaffats sex 8,3C,,!S framladdningskanoner till försök,
samt för fältpjeser tillverkats 18,000 projektiler. Komplettermgsarbeten af
redskaps- samt rid-, anspanns- och stallpersedlar för sex 2",58s reservbatterier
pågå.
För fält- samt fästningsartilleriets behof äro tillverkade 87,000 antändningsrör,
16,000 perkussionsrör och 4,000 tidrör.
Vid artilleriets reparationsverkstäder hafva 561 gevär blifvit förändrade
till bakladdning.
Vid Mariebergs ammunitionsfabrik hafva tillverkats 1,200,000 skarpa och
2,800,000 lösa patroner till 1867 års gevär samt 250,000 skarpa och 160,000
lösa revolverpatroner; hvarjemte cirka 40,000 från utlandet inköpta patronhylsor
af messing blifvit vid fabriken laddade för att användas under försök
med föreslagen ny gevärsmodell.
Sedan ny modell å infanteri-ammunitionsvagn blifvit faststäld, hafva 100
sådana vagnar blifvit anskaffade och tillverkade, dels vid artilleriets, dels vid
enskildes verkstäder.
Vakt-, arrest- och matsalsbyggnader för Svea lifgarde äro fullbordade,
med undantag af yttre afputsningen, som icke får verkställas förr än under
det nu ingångna året.
Vidare hafva under loppet af förra året blifvit fullbordade kasernbyggnad
å Frösön för Jemtlands hästjägarecorps, en officers- och två manskapsbaracker
å Sångamo för Vesternorrlands beväringsbataljon, sjukstall å Ränneslätt för
Smålands husarregemente, skostall och kokhus i Kristianstad samt stallskjul
i Landskrona • för Vendes artilleriregemente och en laboratoriebyggnad för
artilleriets behof i Stockholm.
Med användande af de medel, som vid 1877 års riksdag anvisats, äro
under uppförande baracker för eu klass beväring vid Lifregementets grenadiercorps,
första och andra Lifgrenadierregementena, Vestgöta regemente,
Smålands grenadierbataljon, Uplands, Skaraborgs, Södermanlands, Elfsborgs,
Vestgöta-Dals, Vestmanlands, Kalmar, Nerikes och Vermlands regementen
samt Vermlands fältjägarecorps, äfvensom baracker för underbefäl och man
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
skap, att begagnas under befälsmöten, rekrytmöten och förberedande underbefälsskola,
vid första och andra Lifgrenadierregementena, Södermanlands,
Jönköpings, Kalmar och Nerikes regementen samt Norra Skånska infanteriregementet,
hvilka samtliga barackbyggnader skola vara fullbordade under
åren 1879 och 1880.
Föreskrifter hafva jemväl blifvit de flesta regementen meddelade om uppförande
af kokhus å mötesfälten; och har Kongl. Maj:t medgifvit, att i dessa
kokhusbyggnader må, i stället för inmurade jernpannor, användas ångkokapparater
enligt företedd ritning.
Sängklädespersedlar, med beräkning af filt samt madrass- och putvar
jemte handduk för hvarje man, äro utlemnade till de trupper, som äro förlagda
i baracker och halmtält, hvarjemte åtgärder vidtagits för öfriga truppers
förseende med enahanda slags persedlar i den mån de under byggnad varande
barackerna blifva färdiga till begagnande.
Utspisningsmateriel af matskål, tallrik och matsked, förfärdigad af förtennad
svensk stålplåt, har blifvit utdelad så väl till samtliga indelta trupper
som för beväringsmanskapet.
Vid Karlsborgs fästning hafva arbetena fortgått å hufvudvallen åt landsidan,
å förrådshvalfven under linierna II och III samt å contrescarpen framför
linien III, allt enligt af Kongl. Maj:t faststäld arbetsplan. Återstående
inredningsarbeten i kopparpatron-, persedel- och proviantförråden äro i hufvudsakligaste
delar fullbordade; sappörbataljonens befälsbyggnad, med undantag
af yttre affärgning färdig, och artilleribatteriernas befälsbyggnad till murmassor
och plåttäckning fulländad.
I Karlskrona skärgård äro ombyggnadsarbetena å Kungsholms fästning i
de flesta delar afslutade. Ä Vestra Hästholmen är allt murarbete å skansen
fullbordadt, med undantag af två håltraverser; vestra jordbatteriet emot Hästholmsfjärden
uppfördt; jordschaktningen i verkets öfriga vallar delvis verkstäld
samt kanonvandringar och plattformer i det närmaste fullbordade. Vid
Hvita Krog hafva uppförts upplastningsbrygga, smedja, underbefälshus och arbetarebaracker
m. fl. förberedande arbeten.
Kongl. Maj:t har tillåtit, att den vid inloppet till norra Vaxholmsfjärden,
eller det s. k. Kodjupet, belägna Ytterby Tallholme, som under krigstid ingår
som en länk i det yttre försvaret, må genom expropriation för kronans räkning
inlösas, samt uppdragit åt chefen för fortifikationen att, medelst förflyttning
till Oscar Fredriks borg från Dalarö af en kronan tillhörig träbyggnad
samt anordnande af andra vid Oscar Fredriks borg redan befintliga byggnåder,
åvägabringa ett etablissement för fredsgarnisonen å denna skans.
11
Befästnings
arbeten.
Vaxholm och
Oscar Fredriks
borg.
12
Fortifikations
trupperna.
Fortifikationens
öfningar
Generalstabens
verksamhet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Sappörbataljonens andra kompani är nu fullständigt uppsatt samt uppsättningen
af tredje kompaniet påbörjad.
En mindre kommendering ur fortifikationens manskapsstyrka har, med
nödigt befäl, varit beordrad till verldsutställningen i Paris för att tjenstgöra
å svenska afdelningen derstädes dels vid förekommande arbeten, dels som bevakning.
Fortifikationstruppernas fältöfningar, uti hvilka under en tid af tre veckor
deltagit ett antal officerare af infanteriet, hafva egt rum dels i trakten kring
Stockholm, dels i Vestergötland. Stabsöfningar med en del af fortifikationens
egna officerare och underofficerare hafva utförts i Södermanland samt i skärgården
utanför Karlskrona. Vid så val pontonier- som sappörbataljonen har,
jemte det särskilda handtverksskolor inrättats, rekrytskolan blifvit till tiden betydligt
förlängd.
Arbetena å generalstabens kommunikationsafdelning hafva fortgått efter
samma grunder som under föregående år, hvarjemte afdelningen uppgjort planerna
för de omfattande jernvägstransporterna till och från fälttjenstöfningarna
i Södermanlands och Stockholms län.
Militärstatistiska afdelningen har fullföljt utarbetandet af öfversigter af
de vigtigare europeiska landens härordningar, samt är för närvarande sysselsatt
med att utarbeta förslag till de ändringar af mobiliseringsplanerna för
hären, hvilka betingas dels deraf, att värfvade armén genom ökad anvärfning
blifvit fulltalig, dels af de anmärkningar vid dessa planer, hvilka blifvit infordrade
från vederbörande generalbefälhafvare, regements- och corpschefer m. fl..
Topografiska afdelningens arbeten under året hafva omfattat: uppmätning
af en baslinia i närheten af Piteå, vinkelmätningar för att sammanbinda denna
bas med Bottniska vikens kustnät, samt polhöjd- och azimut-bestämmelser vid
en af basens ändpunkter; fortsättning så väl af den föregående år började
triangelmätningen af första ordningen inom Yesternorrlands län som ock af
triangelmätningarna af andra ordningen inom Skaraborgs län; fortsättning och
afsilning af den år 1877 började utstakning^! af ett första gradens triangelnät
från trakten af Storsjön, genom Jernband och Härjeådalen, ned till trakten
af Siljan; fältmätningar i skalan 1 : 50,000 inom Norra och Södra Tjust samt
Sefvedes härad af Kalmar län och inom Vifolka, Valkebo, Göstrings och
Kinda härad af Östergötlands län, allt öfver en sammanlagd yta af nära 33
qvadratmil; höjdmätningar inom norra delarne af Kalmar samt inom mellersta
delarne af Östergötlands län; arbeten i och för sammandragandet af en karta
öfver Kopparbergs län i skalan 1 : 200,000 och för nordligaste bladet till generalkartan
öfver Sverige i skalan 1 : 1,000,000; undervisning i fältmätning,
meddelad åtskillige officerare af armén vid eu för detta ändamål under förliden
sommar sammandragen öfningsafdelning.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Under år 1878 hafva utgifvits en topografisk och statistisk beskrifning öfver
Kronobergs län, mellersta bladet af generalkartan öfver Sverige i skalan
1 : 1,000,000 samt kartbladen Vaxholm och Norrköping af generalstabens karta
i skalan 1 : 100,000. Till gravyr färdiga, för att i början af år 1879 utgifvas,
äro kartbladen Löfsta, Grisslehamn och Finspong; under gravyr bladen Östhammar,
Norrtelje och Valdemarsvik.
Krigshistoriska afdelningen har besörjt den anbefalda flyttningen af det
s. k. Krigskollegii arkiv till den för detsamma upplåtna lokal i generalstabens
hus samt är för närvarande sysselsatt med att genomgå, ordna och katalogisera
arkivets samlingar, åt hvilka tillförene under de många flyttningarna från
och till olika förvaringsrum icke kunnat egnas behörig vård.
Generalstabens fältöfningar hafva egt rum i trakten mellan Gefle och
Upsala, och har under desamma särskild uppmärksamhet egnats åt en undersökning
af de möjliga landstigningsplatserna mellan Gefle och de under föregående
års öfningar undersökta på östra kusten af Upland. Liksom föregående
år hafva äfven år 1878 två officerare af generalstaben deltagit i norska generalstabens
öfnino-ar.
O
En officer af generalstaben har, med understöd af allmänna medel, i åtskilliga
främmande land studerat de nyare metoderna för kartarbetens mångfaldigande.
I fälttjenstöfningarna i Södermanlands och Stockholms län deltogo 22 officerare
af generalstaben.
Under den 14 Juni 1878 har utfärdats reglemente för garnisonssjukhuset
å Karlsborg; under den 12 Juli 1878 reglemente för krigshögskolan samt
stadgar för pröfning in. m. till vinnande af inträde vid krigshögskolan; och
under den 1 November 1878 reglemente för artilleri- och ingeniör-högskolan.
Äfven under det förflutna året har Kongl. Maj:t till pröfning förehaft åtskilliga
af Kammar-kollegium gifna utslag angående rotering af f. d. gästgifverihemman
samt nybyggen och andra lägenheter; och har Kongl. Maj:t
låtit vid de understälda utslagen bero.
Två officerare af'' Kongl. flottan hafva erhållit tjenstledighet för anställning
i utländsk krigstjenst och två under en del af sommaren beordrats till
England och Frankrike för att taga kännedom om de i dessa länder senast
gjorda förbättringar och uppfinningar i minväsendet, hvarjemte en underingeniör
vid Mariningeniörstaten* erhållit ett års tjenstledighet för åtnjutande
af undervisning i skeppsbyggeri vid the Koval Naval-College i Greenwich,
13
Utfärdade
reglementen.
Rotering.
Officerare, anstälde
i utländsk
tjenst
eller kommenderade
utrikes.
14
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Personalens
öfningar till
sjös.
Personalens
öfningar och
undervisning
till lands.
från hvilken läroanstalt en officer af Kong!, flottan, efter afslutad kurs under
året, återvändt till fäderneslandet.
Under år 1878 hafva expeditioner företagits: med ångkorvetten Saga under
41 månader, dels i främmande och dels i hemlands-farvatten, för öfvande af
sjökrigsskolans kadetter och elever; med korvetterna Norrköping och Eugenie
under fyra månader för öfning af exercisskolornas manskap, hufvudsakligen
rekryter; med briggarne Falken, Snappopp, Skirner och af Wirsén under lika
lång tid, för öfvande af skeppsgossar; med fregatten Vanadis, kanonbåten
Blenda samt korvetterna Gefle och Balder till afiägsuare farvatten, för att öfva
flottans stamtrupper, af hvilka expeditioner de två sistnämnda ännu pågå;
hvarjemte kortare expeditioner, dels i främmande och dels i hemlands-farvatten,
anstalts med minfartyget Rån samt kanonbåtarne Urd och Disa äfvensom
kanonbåten Blenda efter dess återkomst från förenämnda expedition.
För minöfningar har under en tid af omkring två månader en afdelning,
bestående af korvetten Lagerbjelke, minfartyget Rån samt nödigt antal ångkranpråmar
och minbåtar, varit samlad i Stockholms skärgård.
I ändamål att lemna bistånd åt sjöfarande, som deraf kunnat vara i behof,
har under vår- och höstmånaderna en kanonbåt varit beordrad till rikets vestra
kust och finnes fortfarande för ändamålet der stationerad.
Tillfälle till sjööfning har under öfningstiden från den I Oktober 1877
till samma tid år 1878 kunnat beredas åt 99 officerare med en öfningstid af
109 dagar, 148 underofficerare med 101 dagars öfningstid samt 2,028 man
sjötrupper och skeppsgossar med 116 öfningsdagar eller åt tillhopa 2,275 man
med en öfningstid af 114 dagar i medeltal för eu hvar.
Sex officerare hafva varit beordrade till genomgående af lärokurs vid
Gymnastiska centralinstitutet härstädes, af hvilka två blifvit utexaminerade.
För inhemtande af allmän kännedom om minväsendet hafva vid Karlskrona
station 10 officerare, 6 underofficerare samt 14 man, tillhörande minörafdelningen,
och vid Stockholms station 7 officerare, 4 underofficerare och 8
man af minörafdelningen åtnjutit undervisning; och hafva vid förstnämnda
station 7 officerare, samtlige underofficerarne samt 13 af gemenskapen och vid
sistnämnda station 4 officerare, lika många underofficerare samt 7 man af gemenskapen
blifvit approberade.
Uti exercisskolan i Karlskrona hafva 284 och vid exercisskolan i Stockholm
227 eller tillhopa 511 man utaf flottans sjömanscorps erhållit undervisning,
af hvilka blifvit approberade vid förstnämnda station 250 och vid sistnämnda
station 179 eller tillsammans 429 man.
I underbefälsskolan har undervisning meddelats åt 82 man, tillhörande
matros- samt eldare- och handtverkskompanierna, nemligen vid Karlskrona
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
station 57 och vid Stockholms station 25, af hvilka 51 vid förstnämnda och
alla vid sistnämnda station approberats.
Enligt uppgjord tablå öfver tjenstbarheten inom Kongl. flottans sjömanscorps,
sådant tillståndet befans den 1 Oktober 1878, utgjorde antalet tjensthare
af l:a klassens sjömän, underofficerskorpraler 116 och korpraler 285;
2:a klassens sjömän 844; 3:e klassens sjömän 2,385; rekryter 339 samt af
varfsklass 1,310 eller tillhopa 5,279 tjenstbare.
Vid början af år 1878 utgjorde kadetters och elevers vid sjökrigsskolan
antal 62, af hvilka 6 blifvit utexaminerade och till underlöjtnanter vid Kongl.
flottan befordrade, en på egen begäran afgått från skolan samt en till följd af
olyckshändelse aflidit. Vid den på hösten år 1878 anstälda inträdesexamen
blefvo 10 elever antagna i första och 1 elev i tredje klassen.
Vid Karlskrona station hafva 280 gossar åtnjutit undervisning uti dervarande
skeppsgosseskola, af hvilka 69 blifvit inskrifna i matroskompanierna.
De vid Stockholms station till ett antal af 35 antagne skeppsgossar hafva
undervisats af lärare från Jacobs och Johannis församlings folkskola uti lokal
å Skeppsholmen.
Vid Karlskrona station har ångkorvetten Saga blifvit färdigbyggd samt
arbetet å kanonbåten Verdandi, som sistlidne höst sattes i sjön, till större delen
afslutadt. Arbetena å kanon båten Skuld, hvars maskineri och ångpannor tillverkas
vid Bergsunds mekaniska verkstad, hafva pågått, hvarjemte inventarier
för kanonbåtarne Rota, Skagul och Skäggald blifvit vid stationen tillverkade.
Vid Stockholms station är, utom en minbåt för norska marinens räkning,
färdigbyggd en ångkranpråm, hvarjemte under byggnad äro ytterligare en sådan
samt fem stycken för stångminor afsedda mindre minbåtar, af hvilka sistnämnda
en är nära färdig.
Vid Bergsunds mekaniska verkstad hafva, utöfver ofvan nämnda maskiner
och ångpannor för kanonbåten Skuld, arbetena å kanonbåten Skäggald fortgått,
hvarförutom kanonbåtarne Rota och Skagul, efter det de under året blifvit
af verkstaden färdigbyggda, till flottan levererats.
Vid Kockums mekaniska verkstad äro under tillverkning hydrauliska lavetter
för ofvan nämnda fem kanonbåtar.
En ny kasern- och skolbyggnad för skeppsgosseinrättningen är under
byggnad vid Karlskrona station och ett nytt, vid Bergsunds mekaniska verkstad
förfärdigadt pumpverk uppsatt vid stationens gamla docka,
15
Personalens
tjenstbarhet.
# Sjökrigsskolan.
Skeppsgosse
skolan.
Fartygsbyggnader
m. m.
Hus och byggnader
vid
stationerna.
16
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vid Stockholms station äro arbetena å sjökrigsskolans nya hus samt dockan
å galérvarfvet nära afslutade. Planerings- och strandskoningsarbetena vid
verkstäderna å galérvarfvet hafva fullföljts samt förändring af det s. k. östra
magasinshuset å Skeppsholmen till kasern fortgått.
Artilleri- Under år 18*78 hafva till flottan levererats 5 stycken 9,24", 2 stycken 8,os"
jekriler^''minor saint ^ stycken 5,63" kanoner äfvensom 800 ihåliga projektiler till förstm.
’m. nämnde samt 350 massiva projektiler till sistnämnde kanoner, hvarjemte
4,700 ihåliga projektiler tillverkats för 4,j" kanoner. De år 1877 vid Finspong
bestälda fyra stycken kassemattlavetter för 9,24" kanoner hafva under
året aflemnats och blifvit å Kungsholms fästning uppstälde.
Minmaterielen vid Siare och Grinda positionerna har blifvit kompletterad
och för Karlskrona-inloppen flyt- och strömslutare-minor tillverkade.
Sjömätningar Sjömätningar hafva verkstälts:
och sjöl^atr8te" i gjön Mälaren, der de från föregående årets slutpunkter vid fjärden
verksamhet. Bläcken fortsatts öfver denna fjärd samt fjärden Galten till Strömsholm, Köping
och Arboga; varande genom dessa arbeten, som omfattat en areal af 2/,
geografiska qvadratmil, ommätningen af nämnda sjö numera fullbordad;
i Östergötlands skärgård, der de från förra årets slutpunkter vid Hargö,
Svartskär och Björnö blifvit fortsatta inåt Bråviken till en linie öfver Qvarsebo
och Färjestaden, hvarjemte trakten emellan Klasgrunden och Alen äfven blifvit
uppmätt och lodad; omfattande denna mätning en areal af 2,! geografiska
qvadratmil;
i Blekinge skärgård, der mätningen från förra årets slutpunkter fortsatts
vestvart till Karlskrona stad, Kurrholmarne, Aspö nordvestra udde och Aspösten;
omfattande, jemte mätning och lodning af Utklipporna, en areal af 1,5
geografiska qvadratmil;
i sjön Vettern, på Skånes och Blekinges kust från Åhus till Ronneby
samt på Södermanlands kust från Oxelösund till Trosa, i och för granskning
och komplettering af de äldre sjömätningskartorna öfver dessa trakter.
Sju stycken militär-specialkartor i skalan öfver Mälaren och Små
landskusten
äfvensom en registerkarta öfver militärspecialen n:r 2 hafva blifvit
i koppar graverade, hvarjemte under arbete äro två specialkartor i skalan
öfver sjöarne Mälaren och Vettern, en specialkarta i skalan öfver
Öresund och en passkarta i skalan ‘^''ver Störa och Lilla Belt.
På sj ökarte verkets koppartryckeri hafva under året blifvit tryckta 7,000
stycken sjökort och 1,200 stycken tilläggsblad, hvarjemte utaf arbetet ”Underrättelser
för sjöfarande”, innehållande alla på officielt eller annat sätt sjökarteverket
tillhandakomna vigtigare uppgifter om fyrar och andra sjömärken,
grund in. in., häftet 25 har utgifvits.
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 17
Tillstånd har under året meddelats städerna Malmö, Sundsvall, Hudiksvall Lots- och fyroch
Piteå att anlägga nya fyrar, Malmö stad två stvcken inom hamnområdet, inr?t5?]“Se“
00 t med lifradd
de
omgå städerna hvardera eu fyr uti utanför varande skärgårdar, hvarjemte ningsanstalförklarats,
att den större hamnfyren i Malmö äfvensom fyrarne vid inloppen terlla
till
nyssnämnde städer vid Bottniska viken skola, sedan de blifvit i komplett
skick försatte, öfvertagas och underhållas af lotsverket. Fyrarne i Malmö samt
å Draghällan vid Sundsvall hafva under året blifvit fullbordade och försedde
med klippfyrapparater. Dylika apparater hafva jemväl blifvit anbragta. å
Grimskärs och Olands södra uddes fyrar för att underlätta seglingen i mörker
genom Kalmar sund, i sammanhang med hvilka förbättringar äfven Ispeudds
fyr undergått en mindre förändring.
Vid åtskilliga lots- och fyrplatser hafva mer eller mindre betydliga reparations-
och nybyggnadsarbeten utförts. Båkar och öfriga sjömärken hafva underhållits
och en del nya blifvit anbragta, deribland åtskilliga prickar å nyupptäckta
grund.
De å rikets kuster till skeppsbrutnes räddning inrättade stationer, hvilkas
antal för närvarande uppgå till 15, fördelade på vestra och södra kusten, hafva
fortfarande hållits i tillfredsställande skick.
Enligt upprättadt sammandrag af de från direktionerna för navigations- Undervis
skolorna
i riket inkomna berättelser angående undervisningen i dessa skolor ul“ssal1!jaller
o o tor siörart
under läsåret 1877—1878 hafva uti skolornas naoigationsafdelning varit inskrifne
498 elever, af hvilka 246 utexaminerats såsom styrmän och 120 såsom sjökaptener
samt i maskinistafdelning en 173 elever, deraf 64 utexaminerats såsom
maskinister, 2 såsom öfvermaskinister samt 90 aflagt examen för behörighet
att föra ångfartyg, hvarjemte, utan att hafva varit i skolorna såsom elever
inskrifne, 1 undergått godkänd examen i styrmans-, 1 i sjökaptens-, 1 i maskinist-
och 51 i ångfartygsbefälhafvareklass.
Härförutom hafva vid skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö undervisning
för bildande af lokomotivförare blifvit meddelad åt 12 elever, af hvilka
10 utgått såsom examinerade lokomotivförare, hvarjemte vid sistnämnda skola
en, som icke varit i skolan inskrifven, aflagt godkänd sådan examen.
Uti den vid skolan i Göteborg inrättade skeppsbyggeriafdelning hafva 19
elever åtnjutit undervisning samt 6 af dessa undergått examen såsom skeppsbyggmästare.
Instruktion för nautisk-meteorologiska byrån bär blifvit utfärdad, stat för Nautiskdensamma
faststäld samt medel anvisats för inköp af erforderliga instrument
för samma byrå.
Bih. till Riksd. Prat. 1879. ha Sami. l:a Afd. 3
Stiksdags-Berättelsen.
18
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Rotering.
Allmänna
författningar
V etenskaplig
expedition till
de arktiska
farvattnen.
Jordbruket.
Kemiska
stationerna.
Husslöjden.
Af Kammar-kollegium gifna utslag angående rotering af hemman och lägenheter
i Vesternorrlands län hafva varit understälda Kongl. Maj:ts pröfning;
och har Kongl. Maj:t vid de sålunda understälda utslagen låtit bero.
Under år 1878 hafva följande allmänna kungörelser blifvit utfärdade, nemligen:
den 31 Maj: angående vissa ändringar i stadgandena för sjökrigsskolan
den 27 Mars 1872; den 14 Juni: angående upphörande under fredstid af prejning
från rikets fästningar af örlogs- och andra fartyg; samt den 21 September:
angående vidtagande af åtgärder för undanrödjande af uppkomna hinder för
sjöfarten i segelleder och å redder, hvarjemte på grund af derom meddelad
nådig föreskrift Lotsstyrelsen den 7 Juni utfärdat kungörelse angående öfverinseendet
öfver hamnar och farleder i riket.
Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel för att i sjödugligt skick försätta
det ångfartyg, hvilket vore afsedt att användas för en vetenskaplig expedition
till Norra Ishafvet under ledning af Intendenten vid Naturhistoriska
riksmuseum Å. E. Nordenskiöld, hafva arbetena å detta fartyg blifvit vid
Karlskrona station utförda samt föreskrifter angående fartygets utrustning i
öfrigt och dess förseende med proviant meddelade.
Jordbruket har under senast förflutna året varit gynnadt af särdeles lyckliga
förhållanden, och skörden af både säd och gräs har i allmänhet väl utfallit.
Endast å några få trakter, der rågen under vintern gått ut, har detta
säde gifvit mindre gynsam afkastning, men i öfrigt har förra året så väl af
höstsäd som synnerligast af vårsäd lemnat en skörd, måhända rikare än man
någonsin förut här i landet inhöstat. Afkastningen af gräs och foderväxter
har jemväl varit synnerligen rik och flerstädes uppgått till mera än dubbelt
mot de föregående åren. Rotfrukterna hafva äfven lemnat god afkastning
samt varit friska med undantag af potatisen, som flerstädes befunnits svårt angripen
af torröta.
De nybildade kemiska stationerna för jordbrukets och näringarnas behof,
Indika inrättats i Skara, Halmstad, Kalmar och Yesterås, hafva under året
varit i full verksamhet samt med förtroende af allmänheten omfattats.
Husslöjden har allt fortfarande omfattats med stort intresse och hushållningssällskapen
hafva dels med understöd af härtill anvisade statsmedel, dels
med egna tillgångar varit verksamma för upprättande så väl af fristående slöjdskolor
som ock af sådana skolor i förening med folkskolorna, äfvensom för
Berättelse om hvad^i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 19
bibringande af insigter och skicklighet i husslöjdsarbeten åt folkskolelärare
och andra personer, hvilka anställas såsom undervisare vid fasta skolor eller
såsom ambulatoriska slöjdlärare.
Undervisaren i husslöjd har varit af hushållningssällskapen oafbrutet
anlitad samt, såsom från alla orter der han lemnat undervisning intygats, med
synnerligen god framgång verkat för det mål, som afses med hans tjenstebefattning.
Till den andra, hittills lediga slöjdlärarebefattningen har en fullt kompetent
och skicklig man numera blifvit antagen, hvadan tillfälle för kommande
år förefinnes att i vidsträcktare skala, än hittills varit möjligt, tillmötesgå hushållningssällskapens
framställningar om biträde af statens undervisare för spridande
af skicklighet uti hemslöjder.
För Skaraborgs läns hushållningssällskap äro den 25 Januari 1878 nya Stadgar för
stadgar af Kongl. Maj:t faststälda. ^Sfskap88"
Det rika sillfiske, som förlidne vinter egde rum vid bohuslänska kusten, Fiskerihar,
utom sin stora ekonomiska betydelse, varit af synnerligt intresse genom nannSende
förhoppningar om ett nytt, stort sillfiskes början vid vår vestkust, som man
väl icke utan skäl, med anledning af detsamma, trott sig kunna hysa.
Äfven sillfisket i Östersjön har under förflutna året, åtminstone vid mellersta
Sveriges kuster, varit mera än vanligt gifvande. Laxfisket synes deremot
i allmänhet hafva utfallit snarare under än öfver medelmåttan. Det ej
obetydliga ålfiske, som bedrifves vid en del af skånska kusten, har i år varit
synnerligen rikligt och gifvit anledning till en lönande export, hufvudsakligen
på Tyskland.
Fiskeritjenstemännens arbeten hafva under året i stadgad ordning fortgått.
Mera omfattande fiskodlingsföretag hafva egt rum inom Vestmanlands län på
bekostnad af dess landsting, och tvenne nya laxodlingsanstalter vid Mölntorp
och Forsby hafva under hösten derstädes kommit till stånd.
Vid de under sistlidna år hållna besigtningsmöten för prisbelönande af Stuterihästar
hafva faststälda pris blifvit utdelade för 1,814 hästar, nemligen för 227 vasendet
beskällare, 498 moderston och 1,089 unghästar.
Sju fullblodshästar hafva under året blifvit inköpta, nemligen en hingst
och 2 ston till Ottenby stuteri, en hingst till Flyinge stuteri samt 3 unghingstar
till Strömsholms hingst- depöt.
Inom Skaraborgs län har det under år 1877 påbörjade ekonomiska kart- Det allmänna
läggningsarbetet blifvit fortsatt, så att arbetena för Vartofta och Kåkinds foXerkeT
härad afslutats, för Gudhems härad i det närmaste fullbordats samt börjats
20 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
inom Frökinds, Yilske och Valle härad, utgörande den kartlagda ytan 16,5
qvadratmil. Ekonomiska beskrifningar hafva blifvit upprättade öfver Ydre,
Göstrings och Dals härad af Linköpings län; under arbete äro beskrifningarna
öfver Valkebo, Vifolka och Lysings härad af Linköpings län samt öfver Oknebo
härad af Stockholms län.
Norrbottens Inom Jukkasjärvi och Enontekis socknar hafva baslinier blifvit uppmätta
''ska k^tverk en längd af 5,7 mil, hvarjemte inom först nämnda sockens skogland detaljmätningar
i skalan 1 : 20,000 blifvit utförda till en omfattning af 4,4 qvadratmil;
inom Lule lappmarks fjell-land hafva 26 qvadratmil blifvit uppmätta
i skalan 1 : 50,000; inom Arvidsjaurs socken hafva omkring 39 qvadratmil
blifvit topografiskt kartlagda i skalan 1 : 100,000; inom Torne lappmark hafva
afvägningar blifvit utförda längs Lainio och Torneå elfvars öfre lopp. Karta
öfver Ofver-Torne härad med beskrifning har under år 1878 utgifvits.
O o
Geologiska un- I skalan 1 : 50,000 hafva geologiska undersökningar utförts inom Stockdersökningar.
holme, Örebro, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län öfver en sammanlagd
yta af 10 qvadratmil.
I skalan 1 : 100,000 hafva omkring 15 qvadratmil undersökts inom de
topografiska bladen Lenhofda, Hvetlanda och Nissafors i Småland.
Omfattande revisionsarbeten öfver redan förut undersökta, men ej kartlagda
områden hafva företagits, äfvensom öfversigtsresor utförts inom södra
och mellersta Sverige.
I mellersta Sveriges bergslag hafva undersökningarna fortsatts, och inom
delar af Kalmar, Elfsborgs och Gotlands län hafva ekonomisk-geologiska arbeten
verkstälts.
Vid slutet af år 1878 äro i bokhandeln utlemnade geologiska kartbladen
Brefven, Gottenvik, Landsort och Källskär samt Herrevadskloster med beskrifningar,
och dessutom tre vetenskapliga afhandlingar.
Författningar Kongl. Maj:t har under sistlidna år utfärdat: den 31 Maj kungörelse an1
hämnenail<''a g^en<^e antagande af en för alla orter inom riket gemensam tidsberäkning;
samma dag stadga angående skjutsväsendet; samma dag kungörelse i fråga om
kungs- och kronoskjuts; samma dag kungörelse angående upphörande af den
nämndemän, fjerdingsmän och kyrkovärdar i Skåne medgifna frihet från deltagande
i vissa slag af skjuts; samma dag kungörelse angående vilkoren för
åtnjutande af de förändrade löneförmånerna vid landsstaten; samma dag kungörelse
angående vilkoren för åtnjutande af de från 1879 års början faststälda nyä
löneförmåner för landtmäteristaten; den 7 Juni instruktion för embets- och tjensteman
i Kongl. Maj:ts Kansli; den 12 Juli kungörelse angående ändring i
10 § 2 mom. och 24 § 1 mom. af nådiga stadgan om afvittring i Vesterbottens
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 21
och Norrbottens läns lappmarker den 30 Maj 1873; samma dag förordning
angående ersättning till förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt till
stämningsmän, m. m.; samma dag förordning om stadsfogdes tillsättning och
om vilkoren för erhållande af sådan befattning; den 11 Oktober kungörelse angående
sättet för skriftvexling emellan domstolar, civila och ecklesiastika embetsmyndigheter
samt embete- och tjensteman i vissa handräckningsärenden;
den 1 November kungörelse angående befrielse för befälhafvare å utländskt
fartyg att låta påmönstra utländsk besättning, m. m.; den 8 November kungörelse
angående viten för olofligt beträdande af inhägnad jernbana eller bangård;
den 22 November förordning angående mått och vigt; samma dag instruktion
för Justeringsstyrelsen samt justerare af mått och vigt; samma dag förordning
angående befälet å svenska handelsfartyg; den 13 December i fråga
om utfärdande af sjömansrulla och erläggande af sjömanshusafgift; och samma
dag angående upphäfvande af nådiga kungörelsen den 29 Juni 1866 om förändradt
edsformulär för civile embets- och tjensteman samt betjente, m. in.
Planer för reglering af följande städer hafva under loppet af år 1878
blifvit faststälda, nemligen för: Alingsås, Askersund, Borås, Filipstad, Gefle,
delar af Göteborg, Helsingborg, Hudiksvall, Kristinehamn, Lidköping, Lindesberg,
Norrtelje, Nyköping, Skanör och Falsterbo, Sölvesborg, Ulricehamn,
Yesterås, Vimmerby, Ystad, Åmål och Östhammar.
Kongl. Maj:t har den 3 Oktober 1878 under vissa vilkor beviljat Motala
köping stadsrättigheter samt tillika faststält plan för reglering och utvidgning
af dess område.
Bland de med allmänna medel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten
hafva följande under år 1878 fullbordats:
Vägbyggnader.
Yägomläggning mellan Tranås och Stiby gästgifvaregårdar i Kristianstads
län;
Väganläggning inom Öfver-Kalix socken från Gellivara sockengräns till
Öfre Landsjärv i Norrbottens län;
Vägomläggning mellan Aspa gästgifvaregård och Gnesta jernvägsstation
i Södermanlands län;
Väganläggning mellan Grensholmen och Norsholm i Östergötlands län;
Vägomläggning mellan Finnerödja jernvägsstation och Tiveds prestgård i
Skaraborgs län;
Vägomläggning förbi den s. k. Puttbacken i Stockholms län;
Faststälda
planer för reglering
af
städer.
Meddelade
stadsrättig
heter.
Allmänna vägoch
vattenbyggnadsarbeten.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Omläggning af vägdelen Norrgovik—Stensbo af sträckan Ludvika—Grangärde
i Stora Kopparbergs län;
Yägomläggning mellan Vitseltofta sockengräns och Holmö i Ousby socken
af Kristianstads län;
Yägomläggning mellan Näslands och Ströms byar i Bjurholms socken
och Yesterbottens län;
Yägomläggning mellan Grebo och Nyebro på vägsträckan från staden
Eksjö till Björkö kyrkoby i Jönköpings län;
Vägomläggning inom Hässjö socken å vägsträckan mellan Fjäls färjeställe
och staden Hernösand i Vesternorrlands län;
Vägomläggning inom Drefs socken å derifrån till Yexiö och Lamhult
ledande vägar;
Yägomläggning förbi Krångebackarne mellan Skellefteå och Norsjö kyrkor
i Yesterbottens län;
Yägdelen från Glommersträsk till gränsen emot Yesterbottens län af vägsträckan
Abborrträsk—Jörn.
Vattenajtappning ar.
Utdikning vid Böle och Vesteråsens byar i Fors socken af Jemtlands län;
Utdikning vid Böle och Getåsens byar samt sänkning af Ramsjön i Marby
socken af Jemtlands län;
Sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län;
Sänkning af Tydje sjö och Tydje å i Elfsborgs län;
Sänkning af Potaure sjö i Jockmocks socken och Norrbottens län;
Sänkning af Ransta Lillån i Kumla, Sevalla och Tillberga socknar af
Vestmanlands län;
Utdikning vid Gummarks by och Noret i Skellefteå socken och Yesterbottens
län;
Utdikning vid Gunsmarks by i Nysätra socken och Yesterbottens län;
Sänkning af Issjön och Knåptjern i Usbo socken af Gefleborgs län;
Sänkning af Ostra och Vestra Kölsjöarne i Hassela socken af Gefleborgs
län;
Utdikning vid Tjälamarks by i Umeå socken af Yesterbottens län;
Utdikning vid Mångby m.fl. byar i Löfångers socken af Yesterbottens län;
Sänkning af sjön Hellungen och reglering af Brattefors å inom Ljungs
och Grinneröds socknar af Göteborgs och Bohus län;
Utdikning af Delsmyren i Nybyns och Ånäsets byar i Nysätra socken i
Yesterbottens län;
Utdikning inom Sörby bys skifteslag i Arsunda socken af Gefleborgs län;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
Sänkning utaf Mört-, Abborr- och Bredträsken i Öfver-Kalix socken af
Norrbottens län;
Utdikning af Stormyren inom Bredångers by i Nätra socken af Vesternorrlands
län;
Utdikning vid Ragvaldsträsks by i Skellefteå socken och Yesterbottens län ;
Utdikning vid Långeds by i Nordmalings socken af Yesterbottens län;
Sänkning af Stora och Lilla Landtjärf samt Rör-, Slump- och Grundträsken
m. fl. i Neder-Kalix socken af Norrbottens län;
Utdikning af Rutijaäkä myr i Hietaniemi socken af Norrbottens län;
Utdikning af Palojänkä myr i Ofver-Torneå socken af Norrbottens län;
Utdikning af Abborrtjern vid Råsjö by i Borgsjö socken af Vesternorrlands
län;
Utdikning af Fallbärsmyren vid Nås och Davidshytte byar i Hedemora
socken af Stora Kopparbergs län;
Utdikning af Norra Åsvalls och Bälinge myrar i Gnarps socken af Gefleborgs
län;
Afdikning utaf bäckdraget genom Grängsjö by i Enångers socken af
Gefleborgs län;
Utdikning vid Ånäs och Vännäs byar i Degerfors socken af Vesterbottens län.
Hamnbyggnader.
Hamnanläggning vid Kyrkbacken å ön Plven i Malmöhus län;
Hamnförbättringen vid Nöbbelöf—Branteviks fiskeläge.
Brobyggnader.
Bro öfver Vindelelfven vid Vännäs färjeställe i Yesterbottens län;
Bro öfver Åtra å vid Yessige i Hallands län.
Följande enskilda jernvägsanläggningar hafva under år 1878 blifvit för
allmän trafik upplåtna:
Bandelen Trollhättan—Oxnered af Bergslagernas jernväg;
Säfsnäs jernväg;
Gotlands jernväg mellan Visby och Hemse;
Vislanda—Bolmens jernväg;
Norsholm—Bersbo jernväg;
Bandelen Åtvidaberg—Bersbo af Yestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernväg.
Under år 1878 har koncession beviljats för följande jernvägsanläggningar:
Jernväg från Engelsbergs bruk öfver Ludvika mot Vanelfvens utlopp i
Dalelfven;
För trafik upplåtna
enskilda
jernvägar.
Koncessioner
å enskilda
jernvägsanläggningar.
24
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Arbetenas
fortgång vid
statens
jernvägsbyggnader.
Statens
jernvägstrafik.
Bibana från hemmanet Torrmansbol till Bergslagernas jernväg i närheten
af Kärra;
Jernväg emellan staden Askersnnd och Vretstorps station å vestra stambanan;
Utsträckning
af Yintjern—Lilla Björnmossen—Tallås jernväg 12,550 fot
åt öster.
Sedan Riksdagen utöfver det för år 1878 beviljade anslag af sex millioner
kronor anvisat ytterligare en million för samma års arbeten å stambanan genom
Norrland, har derigenom, äfvensom till följd af den särdeles blida vintern
och den rikliga tillgång på arbetskrafter, som under år 1878 stått till
buds, tillfälle beredts att bedrifva jernvägsarbetena å ifrågavarande stambana
till den omfattning:
att å den uppåtgående stambanan Storvik—Ange bandelen emellan
Holmsveden och Bollnäs, 3 mil 2,813 fot i längd, kunnat den 23 sistlidne
September för allmän trafik upplåtas och terrasseringsarbetena norr om Bollnäs
i det närmaste fullbordas till en längd af 2 mil samt skenläggningen och
ballastningen utsträckas till Arbrå kyrka, U mil norr om Bollnäs;
att å tvärbanans första arbetsdistrikt emellan Torpshammar och Storsjön
den 6 mil 15,000 fot långa bandelen emellan Torpshammar, förbi Ange i Medelpad
till Bräcke vid Refsundssjön i Jemtland, kunnat den 1 sistlidne Oktober
lör allmän trafik upplåtas, hvarförutom terrasseringsarbetena jemväl fortgått
å åtskilliga delar af linien söderut från Ange, samt förberedande arbeten vidtagits
å linien emellan Bräcke och Pilgrimstad, samt
att å tvärbanans andra distrikt emellan Storsjön och Riksgränsen de år
1877 pågående terrasseringsarbetena å bandelen emellan Dufed och Riksgränsen,
omkring 5 mil i längd, i det närmaste fullbordats, äfvensom landfästen
och bropelare på de å denna linie förekommande flere större och mindre
broar, hvarjemte dels de å denna sträcka förekommande stationshusbyggnader
blifvit uppförda under tak och alla banvaktstugor färdigbyggda, dels förberedande
arbeten på bandelen från Östersund söderut mot Pilgrimstad företagits.
Sammanräknade längden af de för trafik upplåtna delarne af stambanan
genom Norrland uppgår således vid 1878 års utgång till 15,6 mil.
Längden af statens trafikerade jernvägar, som vid 1878 års början utgjorde
151,4 mil, har genom trafikens utsträckning öfver linien Holmsveden—
Bollnäs, 3,1 mil, och linien Torpshammar—Bräcke, 6,4 mil, ökats med tillsammans
9,5 mil till 160,9 mil.
Trafikinkomsterna hafva för året utgjort omkring 14,600,000 kronor.
Till Statskontoret inlevererades 4,200,000 kronor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
25
Kong!. Maj:t har under år 1878, uppå Civil-departementets föredragning,
meddelat fastställelse å bolagsordningar för 68 nya aktiebolag, med sammanräknade
aktiekapital af minimum: kronor 10,080,900, maximum: kronor
22,364,500. Bland dessa bolag äro 4 jernvägs-, 29 industri- och fabriks-, 16
rederi-, 11 handels- och hushållsföreningsaktiebolag samt 8 bildade för hvarjehanda
andra ändamål.
I fråga om debitering och upptagande af kronans afrad af bergseffekter,
derför förut tillämpats bruksårsberäkning, har Kongl. Maj:t förordnat, att den
afrad eller tionde, som af de i Kongl. kungörelsen den 10 Augusti 1877 uppräknade
bergverk ännu till kronan utgöres, skall från och med år 1878 och
så länge denna skatt kommer att utgå beräknas å och erläggas för tillverkningen
under kalenderår, med iakttagande deraf, att för år 1878 skall erläggas
tionde jemväl för den tillverkning, som egt rum under tiden från slutet af
bruksåret 1877 till början af kalenderåret 1878 eller November och December
månader 1877.
Sedan fullmägtige i Riksgäldskontoret hos Kongl. Magt anmält, dels att
de, enligt bemyndigande i det för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente, beslutat
upptaga ett fonderadt amorteringslån å 1,500,000 pounds sterling, motsvarande,
efter en fix kurs af 25 francs 10 centimes för ett pound, 37,650,000
francs, dels ock att fullmägtige med C. I. Hambro & Son i London och la
Société de dépöts et de comptes courants i Paris träffat aftal om försäljningtill
dem af |-delar Utaf omförmälda lån, med förbehåll för Riksgäldskontoret
att sjelf efter godtfinnande disponera lånets återstod, så har Kongl. Maj:t,
på fullmägtiges begäran, så väl i nåder faststält det beslut, fullmägtige rörande
berörda upplåning fattat, som ock å det af fullmägtige sålunda beslutade
lånet meddelat sin nådiga garanti.
Sedan Kongl. Maj:t den 10 Augusti 1877 utfärdat ny utsökningslag, har
Kongl. Maj:t uti nådig förordning den 12 Juli 1878 funnit godt meddela förändrade
föreskrifter i fråga om tillämpning af samma lag vid utmätning för
krono- eller kommunalutskylder, allmänna afgifter, m. m.
Genom nådigt bref den 12 April 1878 har Kongl. Maj:t förordnat, att
Statskontoret skall uti rikshufvudboken för år 1876 och framgent låta verkställa
sådan bokföring, att statens tillgångar uti jernvägsanläggningar med der
Bill.
till Rilcsd. Prot. 1879. l:a Sami. l:a Afd.
Riksdans-Berättelsen.
Aktiebolag.
Förändradt
sätt för debitering
af bergverkstionden
af vissa verk.
Fonderadt
amorterings
lån.
Förändrade
föreskrifter om
utmätning för
krono- eller
kommunalutskylder,
allmänna
afgifter,
m. m.
Bokföring af
statens tillgångar
i jernvägsanläggningar.
4
26 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
till hörande byggnader, rörlig materiel samt förråd af materialier och inventarier
varda, i enlighet med styrelsernas för statens jernvägsbyggnader och
statens jernvägstrafik räkenskaper, i rikshufvudboken å särskild räkning redovisade.
I sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreskrifvit att vid rikshufvudboken
ej vidare skall biläggas den särskilda öfversigt öfver statsverkets finansiella
ställning, hvarom i Kongl. brefvet den 30 December 1874 förmäles.
BevillniDgen Sedan den af Kongl. Maj:t den 22 Juli 1875 tillsatta förberedande skatte''artikeln™
jemknings-komitén i fråga om bevillningen efter andra artikeln af fast egendom
och för inkomst af kapital eller arbete framhållit:
dels att taxerad inkomst af handel, af fabriksindustri, af handtverk och af
kapital under tidsskiftet 1864—1875 så väl för hela riket som särskild! för
vissa trakter deraf ökats vida mindre än som synts förenligt med officiella uppgifter
rörande handelsomsättningens samt fabriks- och handtverksnäringamas
utveckling eller med den af flera omständigheter vitsordade tillväxten i landets
rörliga räntebärande kapitaltillgång;
dels att taxeringsvärdet för jordbruksfastigheter å landet funnits vara år
1875 och flera föregående år upptaget till lägre belopp än år 1862, då nu
gällande taxeringsgrunder först tillämpades, medan deremot under samma tidskifte
taxeringsvärdet för annan fastighet samt för inkomst af kapital och
arbete mer eller mindre förökats;
samt en derefter verkstäld undersökning af 1876 års taxeringshandlingar
ådagalagt, bland annat, att inom åtskilliga taxeringsdistrikt de för jordbruksfastigheter
betingade köpeskillingar varit vida högre än de samma egendomar
åsätta taxeringsvärden, har Kongl. Maj:t, som ansett att de vid bevillningstaxeringarna
till äfventyrs förekommande o egentligheter icke böra, under afvaktan
å ytterligare erforderlig utredning och pröfning af ofvannämnde komités
förslag om en genomgripande förändring af nu gällande bevillningsstadga,
lemnas utan rättelse, uti cirkulär till dess Befallningshafvande i länen
och Ofverståthållaren i Stockholm af den 15 November 1878 fäst deras uppmärksamhet
å angelägenheten deraf att, der i de dem anförtrodda län eller
inom Stockholms stad oegentligheter af en eller annan art vid taxeringsförrättningarna
kunna förekomma, till deras rättande vidtaga alla på dem ankommande
åtgärder, äfvensom förständigat dem att, derest vid instundande taxering
skulle yppa sig någon svårighet att bringa gifna föreskrifter till verkställighet
eller att utan särskilda kostnader åstadkomma verksam kontroll öfver taxeringsförrättningen
samt sådant syntes dem för framtiden kunna genom förändring
af bevillningsstadgans föreskrifter afhjelpas, derom till Kongl. Maj:t
afgifva yttranden.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
27
Vid Myntverket hafva under år 1878 blifvit utmyntade:
Guldmynt:
Silfvermynt:
Bronsmynt:
20-kronor
2-kronor
1- kronor
50-ören
25-ören
5-ören
2- ören
1-ören
kr. 4,900,000
386,838
35
159,294
214,781
18,200
17,300
15,700
75-
Nya jordeböcker för Jönköpings, Vermlands och Norrbottens län hafva
blifvit faststälda. Hälften af nya jordeboken för Elfsborgs län är fullständigt
granskad och omskrifven och den andra hälften deraf äfvensom nya jordeboken
för Södermanlands län hafva till en del undergått granskning.
Sedan Riksdagen å extra stat för år 1879 anvisat ett belopp af 78,000
kronor till bestridande af kostnaden för förvaltningen af kronans domäner,
har denna förvaltning för nämnda år blifvit ordnad hufvudsakligen på enahanda
sätt som för år 1878 egt rum.
Beträffande sådana mindre kronohemman, som enligt 1874 års Riksdags
beslut skulle få på offentlig auktion till den högstbjudande försäljas, har Kongl.
Maj:t under år 1878 godkänt gjorda anbud å tio särskilda lägenheter, för
hvilka, med ett taxeringsvärde af 20,100 kronor, erhållits en köpeskilling af
53,880 kronor.
Med anledning af Riksdagens framställning, att Kongl. Maj:t måtte meddela
sådana föreskrifter att, der så lämpligen kunde ske, vid afsöndringar af
mark från kronan tillhörande lägenheter, en bestämd köpeskilling åsattes i
stället för årlig afgäld, har Kongl. Maj:t förständigat Sine Befallningshafvande
i länen att i hvarje fall, der afsöndring för alltid af jord från kungs- och
kungsladugårdar samt öfriga under kronans omedelbara disposition varande
hemman och lägenheter eller från militära eller civila boställen varder ifrågasatt,
och förslag till årlig afgäld, motsvarande den afsöndrade jordens behållna
afkastning, i anledning deraf blifvit upprättadt, från vederbörande, som afsöndringen
begärt, infordra yttrande, huruvida sökanden är villig att, i stället
för den föreslagna årliga afgälden, på en gång erlägga tjugu gånger dess belopp.
Sedan Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts förslag i fråga om öfverlåtelse af
åbo- och skatterätt till under bruk skatteköpta hemman, har Kongl. Maj:t i
nådig kungörelse förordnat, att den, som innehar lagligen befästad åborätt å
''t
Myntning.
Jordeboksarbetet
i
Kammarkollegium.
Domän
förvaltningen.
Försålda
mindre kronolägenheter.
Afsöndring af
kronojord.
Öfverlåtelse af
åbo- o. skatterätt
till under
bruk skatteköptahemmau.
28
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Öfverlåtelse af
kronobergsmanshemman.
Landt
brefbäring.
Minskning i
trafikutgifter.
Jernvägs
postbefordran,
Postanvis
ningsrörelsen.
under bfuk skatteköpt hemman, skall ega rätt att till vederbörande bruksegare
öfverlåta sin åborätt, dervid föreskrifterna i kungörelsen den 8 Maj
1863 angående utvidgad frihet i afseende på öfverlåtelse af åborätt till kronohemman
böra lända till efterrättelse; samt att bruksegaren å sin sida skall
vara berättigad att öfverlåta sin skattemannarätt till sådant hemman åt den,
som å hemmanet innehar åborätt, med rättighet för denne att varda vid skattemannarätten
bibehållen äfven i det fall att bruket sedermera nedlägges.
Sedan, till följd af stadgandena i Kongl. förordningen angående lagfart
å fång till fast egendom den 16 Juni 1875, de i Kongl. förordningen om vissa
fatalier för dem, som vilja föra klander angående besittningsrätt till kronobergsmanshemman,
den 4 Juli 1739 meddelade bestämmelser om öfverlåtelse
af dylika hemman med mera upphört att ega tillämplighet; så har Kongl.
Maj:t funnit godt att, med upphäfvande af sistnämnda förordning, uti nådig
kungörelse stadga, att hvad i Kongl. brefvet den 5 Februari 1808 och Kammar-kollegii
derpå grundade kungörelse den 29 i samma månad samt i Kongl.
kungörelsen den 8 Maj 1863 finnes föreskrifvet i afseende på öfverlåtelse af
besittningsrätt till kronohemman skall tillämpas jemväl i fråga om kronobergsmanshemman.
Inom nio af rikets län har blifvit anordnad landtbrefbäring, hvarförutom
inom nio andra län vidtagits förberedande åtgärder till införande af ett dylikt
postförsändningssätt.
Körande fortskaffandet af flertalet bland landsvägsposterna hafva träffats
förnyade aftal. Härigenom, likasom till följd af landtbrefbärings införande
och i sammanhang dermed vidtagna omregleringar af postgångarne har i postverkets
årliga trafikutgifter åstadkommits en minskning af omkring 200,000
kronor.
Jern vägspostbefordran har blifvit anordnad dels å de senast för allmän
trafik upplåtna delarne af statens stambanor, Holmsveden—Bollnäs och Torpshammar—Bräcke,
dels ock å de enskilda bolag tillhöriga jernvägslinierna Lidköping—Håkantorp,
Dannemora—Harg, Bånghammar—Kloten, Trollhättan—
Oxnered, Nordmark—Edebäck, Finnmossen—Nordmark, Visby—Hemse, Vislanda—Bolmen,
Bergslags—Hörken—Fredriksberg och Norsholm—Åtvidaberg.
Tillfället till penningeförsändning medelst postanvisning till eller från poststation
har i så måtto blifvit utvidgadt, att beloppet, hvarå dylik postanvisning
må lyda, blifvit från 5 kronor förhöjdt till 25 kronor för en del poststationer
och till 50 kronor för andra stationer.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
Den allmänna postförening, i hvilken de förenade rikena jemte öfriga
europeiska magter och några få utom vår verldsdel belägna länder år 1874
inträdde, har, vid en år 1878 i Paris hållen allmän postkongress, vunnit ytterligare
utvidgning, så att densamma nu mera omfattar trettiotvå särskilda länder
samt de flesta europeiska länders transatlantiska besittningar.
Samtidigt hafva de förenade rikena jemte flere andra till postföreningen
hörande länder deltagit i afslutandet af särskilda fördrag dels rörande försändning
af äfven bref med angifvet värde, dels ock i fråga om utvexling af
postanvisningar.
Under år 1877, det senaste för hvilket fullständiga statistiska uppgifter
föreligga, hafva blifvit befordrade omkring 35,700,000 postförsändelser, hvilket,
vid jemförelse med nästförutgångna år, utvisar en tillökning af 13 procent.
Dessutom hafva, på grund© af förskrifning genom postanstalt, blifvit fortskaffade
252,570 årgångar tidningar och tidskrifter, innefattande i denna del
af posttrafiken en minskning af omkring 30 procent.
I anledning af den beslutade nya organisationen af Generalpoststyrelsen har
Kongl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändring i vissa delar af den för styrelsen
gällande instruktion.
Statstelegrafnätet har under 1878 undergått följande förändringar i dess
utsträckning: *
Nya linier hafva blifvit anlagda från köpingen Figeholm till Fårbo å
linien Vestervik—Oskarshamn, från Båstad till Ostra Kamp, från Hjo till
Sköfde, från Kopparberg till Ludvika, och har utom på nämnda sträckningar
en ny ledningstråd blifvit upplagd å den äldre linien från Ostra Kamp
till Laholm.
Deremot hafva förut varande stolplinier och trådledningar mellan Moholm
och Hjo samt mellan Kolbäck och Strömsholm äfvensom telegrafverkets trådledning
å linien Kolbäck—Yesterås, såsom numera för verket obehöfliga eller
obrukbara, blifvit nedtagna.
Ombyggnader hafva egt rum af linierna Laxå—-Töreboda, Göteborg—
Jordfallet och mindre sträckor deromkring, Kalmar—Bergqvara, Nyland—
Sollefteå, hvarjemte i jernvägstunneln i Stockholm nya reservkablar inlagts.
Längden af de tillkomna, nyanlagda linierna utgjorde 9,o och af ledningarna
11,2 mil, hvaremot de nedtagnas längd uppgick till 7,t resp. 9,3 mil,
så att vid slutet af 1878 telegrafnätet i dess helhet omfattade i linier och kablar
776,2 och i ledningar 1,903,7, allt svenska mil.
Allmännapost
föreningen.
Utvexling af
penningebref
och postanvisningar
med utlandet.
Antalet postförsändelser.
Tidnings
trafiken.
Instruktion för
Generalpoststyrelsen.
Stats
telegrafnätet.
30
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Stationer.
Kostnad för
nybyggnad.
Telegrammer.
Telegrafverkets
inkomster.
Telegrafering
å jernvägarnes
telegraflinier.
Nya instruktioner
för
Telegrafstyrelsen
o. Generaltullstyrelsen.
Stapelstads-,
nederlags- och
transitvpplagsrätt.
Kronoparkernas
tillökning.
Nya statstelegrafstationer hafva inrättats i Båstad, Figeholm, Husum,
Kramfors och Nässjö.
Deremot har statstelegrafstationen i Storvik med utgången af Juni år
1878 indragits, då i stället jernvägsstationen å orten upplåta för allmän korrespondens.
Hela antalet statstelegrafstationer utgör nu 179, hvaraf 177 äro elektriska,
2 optiska.
Dessutom hafva 25 för telegrafering inrättade jernvägstelegrafstationer
blifvit satta i förbindelse med statstelegrafnätet. Hela antalet af de med hvarandra
i förbindelse stående stats- och jernvägstelegrafstationer utgör 705.
Till telegrafbyggnadsarbeten har för år 1878 varit anvisadt ett belopp af
84,720 kronor.
Telegrammernas antal, som år 1877 uppgick till 1,059,289, deraf 1,015,593
taxering underkastade, har, i följd af den under året rådande tryckta affärsställningen,
något nedgått.
Telegrafverkets inkomster, h vil ka år 1877 öfverstego utgifterna med inemot
90,000 kronor, lära för år 1878, hufvudsakligen till följd af den under
året inträffade minskningen i telegramvexlingen, komma att lemna ringa eller
intet öfverskott.
Sedan Telegrafstyrelsen afgifvit förslag i fråga om de vilkor, hvarunder
de till statens eller enskilda bolågs jernvägar hörande telegraflinier må begagnas
för telegrafering i andra än jernvägens egna ärenden, äfvensom angående
hvad som bör iakttagas, då telegram befordras samfäldt å telegrafverkets
samt en eller flera jernvägars telegraflinier, har Kong]. Maj:t i ämnet
utfärdat kungörelse.
I sammanhang ''med förändrad organisation af Telegrafstyrelsen och Generaltullstyrelsen
bär Kongl. Maj:t för dessa styrelser faststält nya instruktioner
att träda i kraft från och med år 1879.
Åt. staden Yesterås har under vissa vilkor beviljats stapelstads-, nederlagsoch
transit-upplagsrätt; och har jemväl staden Södertelje på föreskrifna vilkor
erhållit de fri- och rättigheter, som rikets stapelstäder i allmänhet tillkomma.
Genom afsättande till kronopark af öfverloppsmarker och annan kronojord
samt genom inköp för kronans räkning af enskilda marker, har kronoparkernas
ytvidd under året ökats med 1,181,300 qv.-ref. Dessutom hafva
31
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
27,800 qv.-ref skogsmark vid åtskilliga boställen blifvit stälda under skogsstatens
vård och förvaltning.
Inom Norrbottens, Vesternorrlands och Jemtlands län har afverkningsrätt Virkestill
sammantaget 545,672 träd å en de! kronans marker upplåtits för 5 å 8 års föl''sälininStid
emot en afgäld af 650,876 kronor 46 öre jemte skyldighet för köparen att
ombesörja och bekosta för virkesutdrifningen erforderliga elfrensningsarbeten.
För 56 allmänna skogar med en sammanlagd ytvidd af 370,200 qv.-ref
hafva fullständiga, 20 år omfattande hushållningsplaner faststälts samt för 236
allmänna skogar om tillsammans 342,000 qv.-ref iuterims-skogshushållningsplaner,
afsedda för 10 år.
Skogs
hushållnings
planer.
Med årets början hafva fyra nya krön ojägarebefattningar tillkommit.
Såsom under föregående år och till enahanda kostnad eller omkring 34,000
kronor, har ett antal extra bevakare till förstärkning af den ordinarie bevakarepersonalen
i de sex norra länen varit anstäldt.
Skogsstatens
tillökning.
Extra skogsbevakning.
Den inom Norr- och Vesterbottens län fortgående undersökningen till Undersökutrönande
af kostnaden för vattendragens flottbargörande har under året om- ningar ,f8r elf''
fattat Skellefteå eif med bivatten från Storafvan till Lejonströms sågverk, de samt skogsi
nämnde sjö samt Hornafvan och Uddjaur utfallande vattendragen "äfvensom uppfattning.
Kåge eif med tillflöden. I sammanhang härmed har uppskattning af kronans
skogar vid en del af dessa vattendrag fortgått.
Under året hafva till allmänhetens tjenst varit anstälda sex skogsingeniörer
med verksamhet inom aderton län.
Skogs
ingeniörer.
Fridlysningstiden för elg har utsträckts från och med 1 Oktober till och Fridlysningsmed
31 Augusti samt för ejder vid kusterna af Göteborgs och Bohus län, tid för vildtHalland,
vestra kusten af Kristianstads län samt Malmöhus län från och med
1 Februari till och med 31 Augusti. Jagt å rapphöns liar under året varit
förbjuden på Gotland. För Örkeneds socken i Kristianstads län har utfärdats
förbud mot jagt under åren 1879 till och med 1883 å i § 12 af gällande jagtstadga
omförmäldt villebråd.
Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld belöpte sig vid 1877 års ut- Allmänna
gång till 170,298,966 kronor 72 öre. Under nästlidna år försåldes af bankens banSs^obU
femprocentsobligationer 4,585,700 kronor och utlottades till inlösen ett belopp ^tioner. *''
af 749,200 kronor; vid försäljningen af nämnda obligationer har sedan näst
-
32
Hypoteks
föreningaruas
ställning.
Allmänna
hypotekskassan
för
Sveriges
städer.
Riksbankens
metalliska
kassa.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
lidne Augusti månad parikurs varit gällande. Af bankens fyraprocentsobligationer
försåldes under året 129,100 kronor, hvarjemte utlottats ett belopp af
567,300 kronor; försäljningspriset å dessa obligationer har sedan Augusti månad
varit 87 procent. Af 1874 års utländska lån, deraf vid 1878 års ingång
återstode osålda obligationer till belopp af 8,140,500 riksmark, hafva försålts
7,300,500 riksmark; hvarjemte ett nytt lån med obligationer, förskrifna å tyska
språket efter en räntefot af 4 procent, år 1878 upplagts till nominelt belopp
af 45,000,000 riksmark, och hafva af dessa obligationer 7,100,700 riksmark
under året blifvit sålda.
Enligt den, efter uppgifter från allmänna hypoteksbanken och de särskilda
hypoteksföreningarna, i Finans-departementet upprättade öfversigt af landthypoteksföreningarnas
ställning vid 1877 års slut, utgjorde summan af de amorteringslån,
hypoteksföreningarna då upptagit, efter afdrag af å lånen verkstäld
amortering, i rundt tal 221,508,000 kronor, eller 3,866,000 kronor mera än
år 1876.
Af berörda summa tillhörde 59,703,000 kronor lån, som upptagits direkt
af hypoteksföreningarna, och 161,805,000 kronor lån, som negocierats genom
allmänna hypoteksbanken.
Vid 1877 års slut var allmänna hypotekskassans för Sveriges städer skuld
för utelöpande obligationer 5,384,700 kronor, och hafva under år 1878 sålts
obligationer till ett belopp af 39,600 kronor.
Försäljningspriset å dessa, med 5 procent ränta löpande obligationer, har
varit 98 å 94 procent.
Allmänna hypotekskassans fordran hos stadshypoteksföreningarna för till
dem utgifna amorteringslån var vid 1877 års utgång, efter afdrag af skedd
amortering, 5,345,298 kronor 88 öre.
Riksbankens metalliska kassa, beräknad i enlighet med bankoreglementets
bestämmelser, utgjorde vid utgången af September månad 1878 i rundt tal
10,640,000 kronor, emot 11,645,000 kronor vid samma tid år 1877, och hade
alltså minskats med 1,005,000 kronor. Tillgången bestod i myntadt och omyntadt
guld för 5,892,000 kronor och i silfver för 5,059,000 kronor, dervid för
det enligt lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873 preglade silfvermynt,
utgörande 3,111,000 kronor, afdragits tio procent af pregelvärdet, i enlighet
med bankoreo-lementets föreskrift.
Riksbankens tillgångar hos bankinrättningar och handelshus på utrikes
orter, på hvilka sedelutgifning får grundas, uppgingo vid slutet af September
1878, efter afdrag af Riksbankens skulder på dylika räkningar, till 3,905,000
kronor. Vid samma tid år 1877 hade Riksbanken ett skuldöfverskott på ut
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
rikes orter af 777,000 kronor, hvadan dess ställning i denna del förbättrats
med i rundt tal 4,682,000 kronor.
Tillgången i vexlar, accepterade till betalning å utrikes ort, var den 30
September 1877 11,744,000 kronor, men samma dag 1878 13,479,000 kronor,
allt i runda tal.
Under December 1878 har beviljats oktroj för två enskilda banker, benämnda,
den ena ”Lidköpings enskilda bank” och den andra ”Norrbottens
enskilda bank”, med rätt för dessa banker att utgifva egna banksedlar, dock
allenast å femtio, etthundra, femhundra och ettusen kronor.
Uti myntadt och omyntadt guld innehade de sedelutgifvande enskilda
bankerna den 30 September 1878 kronor 8,341,000, emot kronor 8,374,000
samma dag år 1877.
Beloppet utelöpande sedlar var vid slutet af September månad 1878, i
jemna tal, för Riksbanken 29,485,000 och för de enskilda bankerna 55,068,000
eller tillsammans 84,553,000 kronor; och som utelöpande sedelmassan vid samma
tid 1877 var för den förra 30,832,000 kronor och för de senare 60,657,000
eller tillsammans 91,489,000 kronor, hade alltså en minskning egt ruin af nära
7 millioner kronor.
Den 30 September 1878 voro uti Riksbanken och de enskilda bankinrättningar,
rörande hvilka öfversigter offentliggöras, innestående på upp- och afskrifning
35,565,000, emot 41,944,000 vid samma tid 1877.
På depositionsräkning innestodo vid September månads utgång 1878
195,036,000 kronor, emot 204,259,000 kronor år 1877.
Beloppet af diskonterade inrikes vexlar, som den 30 September 1877 uppgick
till 121,630,000 kronor, var samma dag 1878 kronor 100,583,000 och hade
alltså nedgått med öfver 21 millioner.
Utlåningen hade från 122,052,000 kronor vid slutet af September 1877
ökats till 126,146,000 kronor ar 1878, eller med i rundt tal 4 millioner; och
det på kassakreditiv utestående beloppet hade från 98,723,000 kronor ökats
till 99,859,000 kronor.
33
Enskilda bankinrättningarna.
Enskilda bankernas
kassa i
myntadt och
omyntadt guld.
Utelöpande
banksedlar.
Bankernas
upp- och
utlåning.
Bih. till Riksd. Prof. 1879. ha Sund. ha Afd.
Riksdags-Bcrättelsen.
5
34
Religions
vården.
Delning af
prosteri och
af pastorat.
Ändring af
reglemente för
enkehjelps
utgörande.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Efter det bibelkommissionen till Kongl. Maj:t öfverlemnat en af kommissionen
utarbetad ny öfversättning af Gamla Testamentets kanoniska böcker,
har Kongl. Maj:t enligt nådigt cirkulär den 11 Oktober 1878 öfverlemnat
samma öfversättning till granskning af de teologiska fakulteterna vid universiteten
och samtliga consistoria ecclesiastica i riket.
Sedan det af särskilde komiterade omarbetade förslaget till ny katekesförklaring
delgifvits Kyrkomötet, som med några förändringar gillat detsamma,
har Kongl. Maj:t, med bifall till Kyrkomötets i detta hänseende gjorda hemställan,
den 11 Oktober 1878 meddelat förordnande derom att jemte Mårten
Luthers lilla katekes den sålunda omarbetade katekesförklaringen skall varda
såsom lärobok vid kristendomsundervisningen i svenska kyrkan till allmänt
bruk antagen; och har under samma dag nådigt cirkulär i ämnet utfärdats
till consistoria ecclesiastica och vederbörande läroverksstyrelser i Stockholm.
Nya edsformulär för ecklesiastike embets- och tjensteman äro, i enlighet
med Kyrkomötets derom gjorda anhållan, af Kongl. Maj:t faststälda medelst
nådig kungörelse af den 25 Oktober 1878.
Med anledning af en från Kyrkomötet inkommen skrifvelse har Kongl.
Maj:t — som vid meddelande under de senare åren af koncessioner för jernvägars
anläggande ålagt vederbörande koncessionshafvare att vidkännas erforderliga
kostnader för åstadkommande af religions- och sedlighetsvård åt
de vid jern vägsanläggningen använde arbetare — medelst nådigt cirkulär
den 1 November 1878 bemyndigat domkapitlen att hvart inom sitt stift, der
det efter pröfning af förhållandena i afseende på dylika arbetsföretag finnes
nödigt, utan afvaktan å arbetschefs eller styrelses förslag antingen förordna
särskild prestman för beredande af religionsvård åt der varande arbetare eller
ock uppdraga åt någon inom orten redan anstäld prest att jemte sin innehafvande
befattning besörja detta åliggande.
På vederbörande domkapitels framställning har Kongl. Maj:t under den
3 Maj 1878 beslutit delning af Skara domprosteris kontrakt i två dylika, innefattande
det ena, under namn af ”domprosteriet”, Skara, Säfvareds och Synnerby
pastorat och det andra, under namn af ”Barne kontrakt”, de öfriga till
domprosteriet förut hörande pastorat.
Tre nya pastorat hafva under år 1878 tillkommit, i det Kongl. Maj:t förordnat,
att Borgholms församling i Kalmar stift skulle skiljas från Köpings
pastorat, Glumslöfs församling i Lunds stift från Qvistofta pastorat och Borgsjö
församling i Hernösands stift från Torps pastorat, för att hvardera bilda eget gäll.
Sedan till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnats ett af utsedde komiterade,
enligt beslut af det under Augusti 1877 i Heruösand församlade prestmötet,
uppgjordt förslag till ändringar i det af Kongl. Maj:t den 6 Maj 1843 fast
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
35
strida reglemente för tillökad enkehjelps utgörande inom Hernösands stift,
har Kongl. Maj:t den 18 Oktober 1878 förklarat, att nådiga resolutionen den
6 Maj 1843 icke må utgöra hinder för att sålunda öfverenskomna bestämmelser
tills vidare tillämpas.
Under år 1878 har Kongl. Maj:t faststält ritningar till nio nya kyrkor,
till ändring och reparation af två, till tornbyggnad å två samt till altaren,
predikstolar, orgelfacjader ocli läktare in. in. i tolf kyrkor. Öppna bref om
tillåtelse att genom kollekt och stambok öfver hela riket insamla bidrag till
kyrkobyggnaders uppförande hafva utfärdats för tre församlingar; hvarjemte
Kongl. Maj:t medgifvit upptagande af en kollekt i rikets kyrkor till understöd
åt lutherska kyrkan i Österrike.
Kongl. Maj:t har under den 15 November 1878 förklarat den församling,
som åtskilliga personer anmält sig vara sinnade att bilda under namn af metodist-episkopal-kyrkoförsamling
i Jönköping, af staten erkänd med rätt till
offentlig religionsöfning under de vilkor och bestämmelser, som i Kongl. förordningen
den 31 Oktober 1873 stadgas.
Från Kiksarkivet har under år 1878 af trycket utgifvits ett häfte arkivaliska
meddelanden, innehållande bland annat berättelse om de i arkivet under
de nästförflutna åren verkstälda arbeten.
Kongl. Maj:t har under år 1878 godkänt upprättade ritningar till de nya
universitetsbyggnaderna i Upsala och Lund.
Ombildningen af adjunkturerna vid universiteten har under år 1878 fortgått;
och har Kongl. Maj:t under året anvisat medel för tre extra ordinarie
professioner, deraf två vid Upsala och en vid Lunds universitet.
Seminariet för språkvetenskap i Upsala har, fördeladt på tre afdelningar,
eu för klassisk filologi, en för romansk filologi och en för nordisk språkforskning,
trädt i verksamhet med höstterminen 1878.
Vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet har ombildningen af adjunkturer
till extra ordinarie professioner begynt, i det Kongl. Maj:t meddelat förordnande
om åtgärders vidtagande för två extra ordinarie professioners tillsättande.
Kongl. Maj:t har den 1 November 1878, med upphäfvande af stadgan för
rikets allmänna elementarläroverk af den 29 Januari 1859, i dess ställe faststält
stadga för rikets allmänna läroverk.
Kyrkobyggnader
m. m.
Främmande
trosbekännare.
Riksarkivet.
Universiteten.
Karolinska
institutet.
De allmänna
läroverken.
36
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Under samma dag har Kong! Maj:t förordnat att ett å latinlinien fullständigt
högre läroverk å Södermalm i Stockholm skall träda i verksamhet
vid nästkommande läseårs början.
Under samma dag har Kongl. Maj:t fattat beslut rörande förändrad sammansättning
af direktionen för Stockholms stads undervisningsverk.
Kongl. Maj:t har den 11 Oktober 1878 låtit utfärda nytt reglemente för
en enke- och pupillkassa, i hvilken lärare vid allmänna läroverk, folkskolelärare-
och folkskolelärarinne-seminarier, högre lärarinneseminariet i Stockholm
samt vissa pedagogier ega delaktighet.
Af det anslag å 6,000 kronor, som på Kongl. Maj:ts framställning blifvit
för år 1878 af Riksdagen beviljadt till resestipendier för lärare i främmande
lefvande språk vid de allmänna läroverken, bär Kongl. Maj:t under samma år
tilldelat åtta sådane lärare understöd för resor i utlandet.
För praktisk utbildning af blifvande lärare vid de allmänna läroverken
har under år 1878 profårskurs varit anordnad vid läroverken i Stockholm,
Upsala, Lund och Kalmar. Lärarekandidaternes antal har utgjort 41.
Kongl. Maj:t har under den 25 Oktober 1878 bemyndigat chefen för
Ecklesiastik-departementet att uppdraga åt sakkunnige män uppgörandet af en
plan för likformig uppställning af grammatiska, för de allmänna läroverken
afsedda läroböcker i modersmålet samt tyska, engelska, franska, latinska och
grekiska språken.
De högre allmänna läroverkens rektorer hafva år 1878 med Kongl. Maj:ts
tillstånd varit i Stockholm församlade och med chefen för Ecklesiastik-departementet
samt under hans ordförandeskap haft öfverläggningar rörande läroverkens
angelägenheter.
Den 18 Maj 1878 liar Kongl. Maj:t meddelat bestämmelser rörande aflöning
för teckningslärarne vid de allmänna läroverken.
Ny plan för teckningsundervisn ingen vid de allmänna läroverken är af
Kongl. Maj:t faststäld den 1 November 1878.
Enligt erhållet, uppdrag har Slottsintendenten E. Jakobsson under år 1878
inspekterat teckningsundervisningen vid åtskilliga allmänna läroverk samt aftonoch
söndagsskolor.
Under sommaren 1878 ar hen undervisningskurs i teckning varit, jemlikt
Kongl. Maj:ts beslut, i Stockholm anordnad för teckningslärare vid allmänna
läroverk, tekniska skolor och folkskolelärareseminarier.
Kongl. Maj:t har den 18 Oktober 1878 förordnat, att en af läraren vid
Gymnastiska centralinstitutet, Kaptenen L. M. Törngren författad beskrifning
å fria lekar jemte plan för införande af sådana vid de allmänna läroverken
skulle från trycket utgifvas.
Under den 3 Maj 1878 har Kongl. Maj:t förordnat särskilde komiterade
att utreda frågan om löneförbättring lör lärarne vid rikets allmänna läroverk,
37
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde silf tilldragit.
pedagogik1 och folkskolelärareseminarier samt det högre lärarinneseminariet
och att derom afgifva förslag.
Antalet lärjungar vid statens allmänna läroverk och pedagogier utgjorde
vid början af 1878 års hösttermin 14,453.
Under samma år hafva 553 lärjungar aflagt godkänd maturitetsexamen
vid de allmänna läroverken.
Enligt uppdrag har chefen för den inom Ecklesiastik-departementet inrättade
afdelning för den högre undervisningen under år 1878 inspekterat de
allmänna läroverken i Skara, Venersborg, Jönköping och Göteborg.
Kong], Maj:t har den 6 December 1878 tilldelat 42 högre skolor för qvinlig
ungdom understöd af de för sådant ändamål anslagna statsmedel, att utgå
under åren 1879, 1880 ocli 1881.
Höstterminen 1878 utgjorde elevernas antal vid folkskolelärareseminarierna
916 och vid folkskolelärarinneseminarierna 404, eller tillsammans 1,320, det
högsta antal elever, som hittills något år begagnat undervisningen vid dessa
läroanstalter. Vid läseårets sint sistlidne vårtermin undergingo 210 manliga
och 90 qvinliga elever, sålunda tillsammans 300, afgångsexamen.
Genom nådigt bref den 31 Maj 1878 har Kong!. Maj:t meddelat närmare
föreskrifter rörande anordningen af fjerde klassen vid seminarierna.
Sedan Riksdagen bifallit Kong!. Maj:ts nådiga proposition angående ökade
aifvoden åt lärare i teckning vid seminarierna, hafva dessa arfvoden under
den 18 Maj 1878 blifvit till de nya beloppen bestämda. Ny plan för teckningsundervisniugen
vid seminarierna har under den 1 November samma år blifvit
af Kongl. Maj:t godkänd.
kör seminariet i Karlstad bär ett nytt lärohus blifvit uppfördt och vid
sistlidne hösttermins början för sitt ändamål upplåtet.
Vid de med folkskolelärarinneseminarierna förenade särskilda afdelningar
för småskolelärarinnors bildande utexaminerades sistlidne vårtermin 82 elever.
Dessa särskilda afdelningar hafva under innevarande läseår blifvit närmare
lörenade med sjelfva seminarierna.
Under höstterminen 1878 voro intagna vid seminariet i Jockmock för
lappska smaskolelärares och lärarinnors bildande 9 elever och vid seminariet
i Haparanda för finska småskolelärares och lärarinnors bildande 19 elever,
och utexaminerades vid sistlidne vårtermins slut från det förra seminariet 4
och från det senare 6 elever.
»Särskilt tillfälle till undervisning har varit beredt vid seminariet i Lund
föi småskolelärare och lärarinnor och vid seminariet i Linköping för äldre
folkskolelärare,
Högre skolor
för qvinlig
ungdom.
Seminarier för
folkskolelärares
och
lärarinnors
bildande.
Seminarier för
smäskolelärares
och
lärarinnors
bildande.
38
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
inspektion.
Normalplan.
Berättelser om
folkundervisningen.
Vid 11 af landsting underhållna småskolelärareseminarier hafva under år
1878 tillsammans 254 elever undergått den genom Kongl. kungörelsen den 11
Januari 1878 föreskrifna afgångspröfning.
Efter erhållet uppdrag har chefen för den inom Ecklesiastik-departementet
upprättade byrå för ärenden angående folkundervisningen under sistlidna år
verkstält inspektion af seminarierna i Stockholm, Upsala, Skara, Lund, Göteborg
och Karlstad.
I anledning af folkskoleinspektörernes i deras senast afgift] a berättelser
gjorda framställningar och förslag, har Kongl. Majct i nådigt cirkulär till domkapitlen
den 11 Oktober 1878 meddelat särskilda föreskrifter angående folkundervisningen.
Sedan en normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor blifvit
utarbetad, har Kongl. Maj:t den 11 Oktober 1878 anbefalt tryckning och utdelning
till alla skolråd af denna normalplan.
Under år 1878 hafva domkapitlen inkommit med de utlåtanden för år
1875—1877 angående folkundervisningen, hvilka enligt folkskolestadgans föreskrift
skola hvart tredje år till Kongl. Maj:t ingifvas; hvarjemte så väl domkapitlen
som öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor inkommit med särskilda
uppgifter om folkundervisningen för år 1877.
Enligt dessa uppgifter funnos under sistnämnda år i hela riket 12 högre
folkskolor (med 330 lärjungar), 3,791 folkskolor, hvaraf 2,844 fasta och 947
flyttande, 810 mindre skolor, hvaraf 491 fasta och 319 flyttande, samt 4,336
småskolor, hvaraf 2,162 fasta och 2,174 flyttande, eller tillsammans 8,949 folkundervisningsanstalter.
I de högre folkskolorna undervisade 12 lärare samt
i folkskolorna 3,746 lärare och 615 lärarinnor, tillsammans 4,361
» mindre skolorna 311 » » 510 » » 821
» småskolorna 812 » » 3,606 » » 4,418
Summa 4,869 lärare och 4,731 lärarinnor, tillsammans 9,600, förutom
116 lärare och 178 lärarinnor eller tillsammans 294, som särskildt undervisade
i öfningsämnen eller handaslöjder.
Antalet barn mellan 7—14 år utgjorde 693,191, af hvilka
undervisats i sina egna distrikts fasta folkskolor ..................... 242,339
» » » » » flyttande » 102,256
» » » » » mindre skolor ..................... 41,593
» » » » » småskolor .................. 183,944 132
» » allmänna läroverk eller i folkundervisningsanstalter utom
distriktet........................................................................ 15,094
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
39
undervisats i enskilda skolor..................................................................... 25,454
» » hemmen............................................................ 49,831
vistats utom skoldistriktet utan att närmare uppgifter om dem lemnats 5,052
under året ej deltagit i undervisningen ................................................... 27,628.
Af de sistnämnda hade 10,872 redan förut aflagt examen från folkskolan,
2,995 hade till följd af sjukdom eller naturfel samt 13,761 af annan anledning
under detta år icke åtnjutit undervisning.
Utgifterna för folkskoleväsendet utgjorde under år 1877 enligt ofvannämnda
från domkapitlen och öfverstyrelsen insända uppgifter: till lärares
och lärarinnors aflöning 5,475,330 kronor, till skollokaler och inventarier
1,724,087 kronor, till undervisningsmateriel 209,074 kronor samt för öfriga
behof 899,696 kronor, tillsammans 8,308,187 kronor.
Lönetillskott af allmänna medel hafva för år 1877 utgått med tillsammans Lfinetillskott.
2,244,433 kronor 45 öre för 9,367 lärare och lärarinnor, af hvilka voro anstälde
i folkskolor 4,146, i mindre skolor och småskolor 5,221. Under år 1878
hafva 286 församlingar på grund af medellöshet erhållit särskilda bidrag till
folkskolelärares aflöning.
Till 2 nya högre folkskolor hafva år 1878 understöd af statsmedel beviljats. Högre
folkskolor.
På derom gjorda ansökningar har Kongl. Maj:t för år 1878 beviljat un- Fortsättningsderstöd
åt lärare vid 244 fortsättningsskolor samt åt 103 församlingar, som
beredt i skolåldern varande barn undervisning i slöjd. undervisning.
Af de till Lappmarks ecklesiastikverk anvisade medel hafva aflönats 4 Lappmarks
skolmästare och 14 kateketer, samt dels 41 lappska barn njutit underhåll ecklvee8j“tik''
och beklädnad, dels bidrag lemnats till inackordering af lappska barn.
Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter Understöd å!
bosatte finnar hafva beviljats understöd för år 1878 till höjande af lärares ?ko101'' för
i.. .i, i " „ . . . ° barn, som
Joner till och öfver minimum, hvarjemte bidrag af statsmedel anvisats till upp- tala finska.
förande af ett skolhus i Ofver-Torneå skoldistrikt och till inredning af en folkskola
i Carl Gustafs skoldistrikt.
I ändamål att till nedsatt pris från och med innevarande år hållas folk- Undervisnings -skolorna tillhanda hafva, jemte förut anmäld undervisningsmateriel, följande materiel,
läromedel blifvit anordnade, nemligen: eu omarbetad upplaga af folkskolans
läsebok, afbildningar i härdad massa af matsvampar, samt väggkarta öfver
Afrika.
40
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Folkskolelärarnes
pension
sin rättning.
Folkskolelärarnes
enkeoch
pupillkassa.
Folkhögskolor.
Undervisning
för döfstumma
och blinda.
En samling modeller för undervisning i slöjd liar blifvit för allmänna
medel anskaffad.
För de lappska skolorna har en lärobok i fäderneslandets historia blifvit
öfversatt på lappska språket och från trycket utgifven, hvarjemte till så val
lappska som finska skolor undervisningsmateriel kostnadsfritt utdelats.
Enligt direktionens för folkskolelärarnes pensionsinrättning berättelse för
år 1877 var vid nämnda års slut delaktighet i pensionsinrättningen beviljad
för 3,923 lärareplatser. Antalet pensionstagare utgjorde vid samma års slut
37.3 med ett årligt pensionsbelopp af 130,276 kronor 50 öre. Inrättningens
kapitalbehållning var vid sista afslutningen 1,628,062 kronor 21 öre.
Till delaktighet i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa voro vid 1877
års slut 2,269 personer anmälda. Antalet pensionstagare utgjorde vid samma
tid 153, och var kassans behållning 216,534 kronor 27 öre.
Af det under vissa vilkor beviljade förslagsanslag till understöd åt folkhögskolor
har Kongl. Maj:t under år 1878 anvisat understöd åt 25 dylika
skolor med tillsammans 43,600 kronor. Enligt styrelsernas berättelser uppgick
elevernas antal i dessa skolor under sistlidna läseår till 654.
Genom nådig kungörelse den 18 Maj 1878 har Kongl. Maj:t meddelat
förändrade föreskrifter angående anslag till understöd åt folkhögskolor.
Vid allmänna institutet för döfstumma och blinda voro under år 1878 intagna
151 döfstumma och 59 blinda, eller tillsammans 210, af hvilka 131 voro
frielever och 16 erlade half afgift.
Granskning af institutets räkenskaper och förvaltning för åren 1875, 1876
och 1877 enligt reglementets föreskrift har under år 1878 blifvit verkstäld,
och berättelse derom afgifven af revisorer, som Kongl. Maj:t förordnat.
Sedan Riksdagen i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning för
år 1879 beviljat ett extra anslag af 15,000 kronor till bestridande af kostnaderna
för den å Manilla befintliga blindafdelningens afskiljande från döfstuminstitutet,
har Kongl. Maj:t förordnat, att för vården om de på statens
bekostnad undervisade blinda skall upprättas ett särskildt institut, och hafva
dels nådiga föreskrifter meddelats angående detta instituts förvaltning, dels
ock en särskild direktion för detsamma blifvit af Kongl. Maj:t förordnad.
Detta nya institut har med Januari månad innevarande år börjat sin verksamhet
i förhyrd lokal i Hedvig Eleonora församling i Stockholm.
Af de till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för
döfstumma och blinda anvisade medel hafva för år 1878 bidrag med tillsammans
38,567 kronor tilldelats 14 sådana anstalter.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
Antalet barn vid dessa anstalter uppgick under nämnda år till 393. För
innevarande år har till samma ändamål anvisats ett belopp af 37,875 kronor
för 387 barn.
n Vid den i Vadstena inrättade läroanstalt för öfveråriga döfstumma har
undervisningen börjat den 1 Maj 1878 och sedermera under året fortgått.
Antalet elever har varit 26.
Sedan Riksdagen beviljat medel för inrättande af ytterligare en dylik
läroanstalt, har Kongl. Maj:t förordnat, att en sådan skall under innevarande
år, så snart ske kan, upprättas i Skara.
Sedan, enligt nådigt uppdrag, särskilde komiterade utarbetat förslag till De tekniska
ombildning af slöjdföreningens i Stockholm söndags- och aftonskola, har Kongl. läroanstalMaj.
t under den 1 November 18/8, med förklarande att denna sålunda utvidgade
skola skall benämnas Tekniska skolan i Stockholm, låtit för densamma
utfärda stadgar att lända till efterrättelse från den 1 September 1879.
Kongl. Maj:t har för år 1878 af de för ändamålet anslagna medel tilldelat
understöd åt följande slöjdskolor samt söndags- och aftonskolor, nemligen
slöjdskolorna i Södertelje och Karlskrona, aftonskolan i Upsala/aftonoch
söndagsskolorna i Örebro, Köping, Malmö, Vexiö, Jönköping och Luleå
samt borgareskolan i Kristianstad.
Enligt ^ nådig kungörelse den 18 Maj 1878 har Kongl. Maj:t meddelat
beslut angående de vilkor, hvarunder tekniska afton- och söndagsskolor må
för åi 18/9 kunna erhålla understöd af de för sådant ändamål anvisade statsmedel.
Genom understöd af anslaget till resestipendier samt läroböckers och lärda Vetenskapliga
verks utgifvande har Kongl. Maj:t fortfarande beredt förtjente vetenskaps- resor “• mKikare
tillfälle dels till forskningsresor och dels till offentliggörande af sina
lärda arbeten.
Antiqvanska forskningsresor hafva äfven genom Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-akademiens försorg blifvit företagna i åtskilliga af rikets landskap.
För Kongl. Akademien för de fria konsterna har Kongl. Maj:t faststält Akademien
nya stadgar den 1 November 1878. för de fria
konsterna.
På grund af förordningen den 15 Februari 1855 angående ersättning för Fattigvården,
understöd, som af fattigvårdssamhällen i ett af de förenade rikena Sverige och
Norge lemnats behöfvande personer från det andra riket, har under år” 1878,
liksom tillförene, liqvid emellan de båda statskassorna egt rum.
Af anslaget till den fattigvård, som bör af allmänna medel bekostas, hafva
särskilda belopp fortfarande blifvit stälda till disposition af Kongl. Maj:ts Be
Bih.
till. Rilesd. Prof. 1879. Va Sami. Va Afd. g
Riksdags-Berättelsen.
42
Hälsovård
m. m.
Barnmorske
väsendet.
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista, riksdags sammanträde sig tilldragit.
fallnin gall åfvan de i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, att användas
till understöd åt fattiga bland lappallmogen.
Kongl. Maj:t har under den 22 Februari 1878 meddelat förändrade bestämmelser
rörande användandet af Malmö barnhusfonds inkomster.
Sedan Riksdagen till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa
barn beviljat anslag under vilkor, bland andra, att de idiotskolor, som njöte
understöd af statsmedel, borde vara underkastade den inspektion, chefen för
Ecklesiastik-departementet bestämde, har nämnde departementschef den 25
Oktober 1878 förordnat särskilde personer att inspektera berörde anstalter och
derom afgifva berättelse.
Genom beslut den 18 Oktober 1878 har Kongl. Maj:t faststält förändrade
bestämmelser rörande beloppet af de afgifter, som böra erläggas för hospitalsvård
från och med år 1879.
Under den 13 September 1878 har Kongl. Maj:t meddelat särskilda förordnanden
om öppnandet i början af 1879 af Lunds hospital och den nyinrättade
delen af hospitalet i Hernösand samt om Malmö hospitals användande
till hem endast för obotlige sinnessjuke.
Riksdagens underdåniga framställning i fråga om ändring i 2 § af instruktionen
för direktionerna öfver länens lasarett och kurhus hai, enligt Kongl.
Maj:ts beslut den 10 Maj 1878, blifvit remitterad till Kongl. Maj:ts samtliga
Befallningshafvande, som skulle hafva att, efter landstingens hörande, i ämnet
afgifva underdåniga utlåtanden.
Vid 1876 års slut uppgick barnmorskornas antal i hela riket till 2,171,
af hvilka 141 voro bosatta i Stockholm, de öfriga i andra städer och på landsbygden.
Under loppet af år 1878 hafva 105 elever blifvit vid rikets tre läroanstalter
för barnmorskor undervisade i den allmänna förlossningskonsten och,
efter med dem anstäldt förhör, förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket.
Bland dem hafva 51 utgått från Stockholms, 34 från Göteborgs och
20 från Lunds läroanstalt. Af sålunda utexaminerade barnmorskor hafva i
Stockholm 31 och i Göteborg 18, hvilka ådagalagt goda insigter och färdighet
i den egentliga barnmorskekonstens utöfning samt derjemte gjort sig kända
för pålitlighet och hedrande uppförande, ytterligare erhållit undervisning i
den instrumentala förlossningskonsten och, sedan de vid anstäldt förhör befunnits
ega behörig skicklighet i densamma, förklarats berättigade att under
vissa vilkor utöfva jemväl denna del af förlossningskonsten.
Skyddskopp
ympningen.
Antalet af de under år 1877 vaccinerade barn utgjorde 104,392.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vid veterinärinstitutet i Stockholm uppgick elevernas antal vid 1877 års
början till 26; under året tillkommo 9 och utexaminerades till veterinärer 3,
hvarjemte 2 afgingo till annat yrke, så att antalet veterinärelever vid årets
slut utgjorde 30. I hofbeslagskonsten erhöllo 7 civile och 13 militäre lärlingar
undervisning. Af dessa aflade under året 6 civile och 6 militäre hofslagareexamen.
Vid veterinärinrättningen i Skara uppgick veterinärelevernas antal under
år 1877 till 14. Af dem har en under året från inrättningen afmätt, för att
egna sig åt annat yrke, och en varit på längre tid permitterad, så att 12 voro
vid årets slut qvarvarande. I öfrigt erhöllo 7 lärlingar undervisning för att
bildas till hofslagare; hvarförutom 8 smeder åtnjöto undervisning i hofbeslagskonsten.
Genom beslut den 18 Oktober 1878 har Kongl. Maj:t bemyndigat direktionen
öfver sistnämnda inrättning att till betäckande af kostnaderna för fullbordande
af den smedjebyggnad, hvartill Riksdagen och Skaraborgs läns hushållningssällskap
beviljat medel, använda uppkomna besparingar dels å de
medel, som Riksdagen för åren 1876 och 1877 anslagit för tillämpning af ny
lönestat vid inrättningen, och dels å inrättningens enskilda tillgångar för
dessa år.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholms slott den 18 Januari 1879.
43
Veterinär
undervis
ningen.
OSCAR.
Louis De Geer.