om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdagssammanträde sig tilldragit;
Framställning / redogörelse 1906:Rber
Berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit;
gifven Stockholms slott å rikssalen den 15 januari 1906.
Hans Kungl. Höghet Hertigens af Skåne förmälning med Hennes Kungl.
Höghet Prinsessan Margareta af Stora Britannien och Irland, som firades å
Windsors slott i England den 15 juni 1905, har förverkligat Kungl. Maj:ts
och det Kungl. husets käraste önskningar. De tvenne konungahusens glädje
öfver denna förening fann ett innerligt gensvar i de två folkens deltagande
kärlek och hyllning.
För konungahus och folk har Hennes Kungl. Höghet Prinsessan Astrid
Sophie Louise Thyras födelse i Stockholm den 17 november 1905 utgjort
en glädjande tilldragelse.
Den 26 oktober 1905 undertecknades af befullmäktigade för Sverige och Aftal med
Norge konventioner angående tvisters hänskjutande till skiljedom, angående N?r?e, ’ S8m''
. , i x*. j • ii i . -i *'' ° band med
neutral zon, betästnmgars nedläggande m. m., angående flyttlapparnas rätt till unionens upprenbete
m. m., angående transitotrafiken och angående gemensamma sjöar och isning,
vattendrag äfvensom separataftal angående de uti artiklarna 3 och 5 i konventionen
angående neutral zon, befästningars nedläggande m. m. afsedcTä
åtgärder.
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 oktober 1905 hafva framställnin-De gemensamt
gar aflåtits till ett flertal främmande makter angående fortsatt giltighet tills medNorgemed
vidare för hvad angår Sverige af de gemensamt med Norge med dessa makter makter slutna
slutna öfverenskommelser samt Sveriges frihet från hvarje ansvarighet för öfyermskomde
enligt dessa öfverenskommelser Norge åliggande förpliktelser.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 1
Riksdagrs-Berftttelsen.
2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Underteckna!!- Obligatoriska skiljedomskonventioner hafva undertecknats med Amerikas
de och ratifika-|gren^a gtater i Washington den 20 januari, med Portugal i Lissabon den
v?ntionferkau- 6 maj och med Spanien i Madrid den 23 januari, allt år 1905..
gående skilje- Konventionen med Spanien samt de under 1904 med Belgien, Ryssland
och Schweiz afslutna skiljedomskonventioner ratificerades af Kungl. Maj:t,
den med Spanien den 24 februari 1905, den med Belgien den 16 juni 1905,
samt de båda sistnämnda den 8 februari 1905, hvarefter ratifikationernas
utväxling ägde rum respektive i Madrid den 20 mars, i Bryssel den 11 augusti,
i S:t Petersburg den 27/14 februari samt i Berlin den 13 juli, allt sistnämnda
år.
Underhand- De år 1904 inledda förhandlingar angående afslutande af obligatoriska
lingar om gkiljedomsaftal med Danmark, Italien och Nederländerna hafva under år
skiljedoms- J . 0 „
aftal. 1905 fortfarande pagatt.
Undertecknan- Fyra på grundval af den 4:e privaträttskonferensens i Haag förslag utde
af fyra å arbetade internationella konventioner angående vissa till civilprocessen hörättskonferem
rande ämnen af internationell natur, angående arf och testamenten, angående
sen i Haag äktenskaps verkan i fråga om makarnas ömsesidiga rättigheter och skyldigiuternationeiia
heter i personliga förhållanden, så ock med afseende å deras egendom samt
konventioner. angående omydigförklarande och därmed jämförliga åtgärder, undertecknades
för Sveriges del i Haag den 17 juli 1905.
Underhand- Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 augusti 1905 hafva underhandlingar
Tyskland3 om öppnats om afslutande af en öfverenskommelse mellan Sverige och Tyska riket
ordnande °af till ordnande af de båda ländernas ömsesidiga handels- och sjöfartsförbindelser.
handels- och
sjöfartsförbindelserna.
Aftal med Ministeriella noter utväxlades den 24 maj och 10 juli 1905 mellan Kungl.
Frankrike jjaj:ts beskickning i Paris och franske utrikesministern, hvarigenom aftal
til? gällande träffats om visst tillägg till 1869 års konvention angående ömsesidigt utkonvention
lämnande af förbrytare.
angående utlämnande
af
förbrytare.
Tillstånd för Den 18 februari 1905 lämnade Kungl. Maj:t tillstånd åt franska diplomavissa
iranska tiska och konsulära ämbetsmän i Sverige att förrätta giftermål i enlighet med
r^Sverige0 för- fransk lag, under förutsättning att ingen af de blifvande makarna är svensk
råtta giftermål, undersåte och att de ej till hvarandra stå i skyldskap eller svågerlagsförhållanden,
som enligt svensk lag utgör äktenskapshinder.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 3
Den 24 november 1905 bemyndigade Kungl. Maj:t ministern för utrikes Tillämpandet a
ärendena att för siamesiska regeringen tillkännagifva, att lagen af den 25 ®
juni 1905 angående sjöfarten i Siarn, hvilken lag trädt i kraft den 1 sistlidne siek lag angåseptember,
för Sveriges del tillerkändes rättslig giltighet, under förutsätt-eBtle 9j°fartenning
att den vunne öfriga traktatägande makters gillande.
Den 14 januari 1905 bemyndigade Kungl. Maj:t ministern för utrikes ären- Förlängning af
dena att för egyptiska regeringen förklara, att förslaget om förlängning a^''a(fjnstolarnale i
de blandade domstolarnas verksamhet för ytterligare 5 år godkändes, under Egypten
förbehåll att detsamma äfven af de andra makterna bifölles. verksamhet.
Kungl. Maj:t beslöt den 30 december 1905 att antaga ett köpeanbud å Försäljning af
svenska kyrkan i Paris och att köpeskillingen skulle reserveras för an-s''ren.9^ ^rl!aD
skaffande af ny svensk kyrka därstädes.
Sedan en af de af Kungl. Maj:t utsedda ledamöter i den permanenta utseende af
skiljedomstolen i Haag aflidit, utsåg Kungl. Maj:t den 18 februari 1905 “/J615®™* 1
en ny svensk ledamot i densamma. nenta^skTlje
domstolen
i
Haag.
Uti internationella fredsbyråns generalförsamling i Luzern år 1905 harDeitagande uti
Sverige genom ombud deltagit. internationella
ö fredsbyrans
församling i
Luzern.
Sverige har är 1905 genom ombud deltagit uti det på initiativ af H. M. internationella
Konungen af Italien nyupprättade internationella landtbruksinstitutets i laDätbruksinKoin
första sammanträde. stitutet i Rom.
Sverige har år 1905 genom ombud deltagit i det internationella statisti-internationella
ska institutets sammanträde i London. statistiska
institutet.
Sverige har år 1905 genom ombud deltagit i följande internationella internationella
kongresser och konferenser: kongresser,
sjörättskonferensen i Bryssel;
7:de järn vägskonferensen i Washington;
10:de sjöfartsbongressen i Milano;
kongressen i Liége för handelskamrar samt handels- och industriföreningar;
3:e
kongressen för offentlig konst i Liége;
kongressen i Liége för dryftande af frågor rörande byggnadsindustrin
och offentliga arbeten;
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
kongressen i Liége för dryftande af frågor angående petroleumindustrin;
kongressen i Paris för föreningar, som verka för åstadkommande af hygienisk
barnmjölk;
kongressen i Liége för bergsbruk, metallurgi samt tillämpad mekanik
och geologi;
mejerikongressen i Paris;
botaniska kongressen i Wien;
kongressen i Liége för dryftande af frågor rörande utfodringen af
kreatur;
ornitologiska kongressen i London;
kongressen i Wien för fiskeri och fiskodling;
10:e antialkoholistkongressen i Budapest;
kongressen i Liége rörande olycksfall i arbetet;
arbetarförsäkringskongressen i Wien;
arbetarskyddskonferensen i Bern;
7:e kongressen i Liége för behandling af frågan om beredande af billiga
bostäder åt arbetare och andra mindre bemedlade;
mutualistkongressen i Liége;
7:e fångvårdskongressen i Budapest;
döfstummekongressen i Liége;
tuberkuloskonferensen i Paris;
5:e kongressen i S:t Petersburg för gynekologi och obstetrik;
5:te kongressen i Rom för psykologi;
kongressen i Liége för fysioterapi;
8:e veterinärkongressen i Budapest;
14:de orientalistkongressen i Alger;
arkeologiska kongressen i Aten;
kongressen i Bryssel för fäktning;
kongressen i Liége för fysisk uppfostran;
kongressen i Bryssel för sport.
9:e internationella
konstutställningen
i
Miinchen.
Sverige har under år 1905 deltagit i 9:e internationella konstutställningen
i Miinchen.
Omorgunisa- Den 17 november 1905 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att efter verktum
af diplo- gtälld utredning utarbeta förslag till nya organisationer af utrikesdepartemkon8eula0t-h
mentet, diplomatien ocb konsulatväsendet jämte utgiftsstater för desamma,
väseudet. j afvaktan på resultatet af kommitténs arbete hafva tills vidare endast enstaka
provisoriska regleringsåtgärder vidtagits, jämte det att genom Kungl.
Maj:ts beslut den 31 oktober 1905 förordnats, att kungl. förordningen angående
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 5
konsulatväsendet af den 4 november 1886 med däri senare vidtagna ändringar
skall fortfarande och tills vidare lända till efterrättelse i tillämpliga
delar.
En redogörelse för utrikesdepartementets verksamhet under 1904 har
under året blifvit offentliggjord.
Utrikesde
partementets
årsberättelse.
Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1903 har blifvit afgif- Berättelse
ven och i vanlig ordning till trycket befordrad. ^väsendet***"
Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande af Kungl. utfärdade förMaj:t
föreslagna och af Riksdagen dels i oförändradt skick, dels med vissa fattningar,
förändringar antagna författningar, nämligen:
1905 den 17 mars: lag om ändrad lydelse af 3 § i lagen angående jord
fästning
den 25 maj 1894;
» » s> » lag om tillägg till 9 § i förordningen angående all
mänt
kyrkomöte den 16 november 1863;
» » » » lag om ändrad lydelse af 25 kap. 20 § strafflagen;
» » » » lag om ändring i vissa strafflagens bestämmelser an
gående
förlust af medborgerligt förtroende;
» » » » lag om ändrad lydelse af 58 och 122 §§ i strafflagen
för krigsmakten;
» » » » lag om ändrad lydelse af 65 § utsökningslagen;
» » » » lag om ändrad lydelse af 30 § konkurslagen;
» » » » lag om oäkta barns arfsrätt efter moder och möderne
fränder;
»
» 7 april: lag om ändrad lydelse af 5 § i lagen om straffre
gister
den 17 oktober 1900;
lag om utförande och nyttjande af elektrisk anläggning
för telegrafering eller telefonering utan tråd;
lag om fortsatt tillämpning af hvad i lagen den 6
juni 1902, innefattande inskränkning i inmutningsrätten,
är stadgadt;
lag rörande afgäld från afsöndrad lägenhet;
lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning;
lag
angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring
på afdelningar;
26
12 maj:
25 »
16 juni:
20 »
6 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1905 den 20 juni: stadga angående måls handläggning i vissa fall af
» » » » » » » » » » » » » » » » » » » » | Kungl. Maj:ts högsta domstols afdelningar sam-fälldt; lag om köp och byte af lös egendom; |
» »26 oktober: | lag om upphäfvande för Sveriges del af den till be-stämmande af de genom föreningen emellan Sve-rige och Norge uppkomna konstitutionella för-hållanden antagna riksakt; |
och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen föreskrifver,
med bifall till senast församlade lagtima Riksdags förslag,låtit utfärda:
1905 den 26 april: lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för
» »16 juni: | byggnad och underhåll af tingshus och härads-fängelse; lag om ändrad lydelse af 12 § i lagen om skydd för |
Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:
1905 den 3 februari: kungörelse angående särskild fältkrigsrätt för den
» den 23 juni: | till infanteriskjutskolan sammandragna afdelning kungörelse om tillämpning med afseende å Storbri-tanniska kolonien Nya Zeeland af hvad i nådiga |
» » » » | är stadgadt; kungörelse i anledning af Storbritanniska kolonien |
» » 30 » » » 7 juli: | kungörelse angående resestipendier åt domare; |
» »13 oktober: | kungörelse angående ändrad lydelse af vissa §§ i |
» » 20 » | stadga angående handeiskunniga ledamöter vid råd-stufvurätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö; |
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
1905 den 27 oktober: kungörelse rörande ändrad lydelse af 1 § i Kungl.
Maj:ts nådiga kungörelse den 9 oktober 1891 angående
ersättning af allmänna medel till sakkunniga
biträden vid sjöförklaringars upptagande
i rådstufvurätt;
» »30 december: kungörelse om ändrad lydelse af §§ 1 och 4 i Kungl.
Maj:ts nådiga instruktion den 7 juni 1878 för
ämbets- och tjänstemännen i Dess kansli.
Såsom förstärkning af nedre justitierevisionens arbetskrafter har med- Förstärkning
gifvits anställande af en extra revisionssekreterare äfven under år af. ?edre, 1H"
1 stitierevisio
lyUO.
nens arbets
krafter.
Kungl. Maj:t har medgifvit, att för handläggning af instämda och väd- En extra divijade
mål en extra division må hos Svea hofrätt tjänstgöra under ytterligare s^ea
ett år från och med den 1 september 1905. ytterligare
ett år.
Kungl. Maj:t har förordnat, att Västmanlands västra domsaga skall ut- Förening af
göra ett tingslag med tingsställe i Köping; att Vartofta och Frökinds härads tingslag,
domsaga skall utgöra ett tingslag med tingsställe i Tidaholm; samt att
Kordals, Sundals och Valbo härads domsaga skall indelas i två tingslag
sålunda, att Valbo härad bibehålies såsom eget tingslag med tingsställe i
Tångelanda samt Nordals och Sundals härad förenas till ett tingslag med
tingsställe i eller invid Melleruds stationssamhälle.
Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t dels fastställt ny lönestat Organisation
för rådstufvurätten och magistraten i Säter, dels meddelat föreskrifter angå- af. r<;‘l,stuf™-
^ o rutter magi
ende
vissa ändringar i de för rådstufvurätten och magistraten i städerna strater m. m.
Falun, Strömstad och Hjo gällande organisationer.
Den af Kungl. Maj:t den 1 april 1901 tillsatta kommitté för revision af Kommittén för
strafflagen för krigsmakten m. m. återupptog den 9 januari 1905 sina den 25 Btrr^i*ionn aff~r
november 1904 afbrutna förhandlingar och var därefter samlad till och med krigsmakten
den 7 februari 1905, då kommitténs arbeten afslutades, hvarefter kommittén m- mden
3 april aflämnade lagförslag i de till kommittén hänskjutna ämnen jämte
motiv och därtill hörande bilagor.
Den af Kungl. Maj:t den 30 september 1904 tillsatta kommitté med upp- Kommittén för
drag att verkställa utredning, huruvida åt de uppgifter angående fastighets- utarbetande^ af
förhållandena, hvilka för närvarande skola upptagas i jordeboken, må kunna förändrad uppgifvas
den omfattning och i öfrigt sådan anordning, att därigenom beredes ■01^^''j"fcraufa
jämväl ett ändamålsenligt underlag för fastighetsbokföringen, äfvensom attJ m. m.
8 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
afgifva det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda, har den 20 november
1905 till Kungl. Maj:t aflämnat underdånigt betänkande, innefattande
förslag till förordning angående jordregister,
förslag till lag angående ändrad lydelse af § 21 i lagen den 27 juni
1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring,
förslag till lag angående ändrad lydelse af § 8 i lagen den 25 maj 1905
rörande afgäld från afsöndrad lägenhet samt
förslag till förordning angående ändrad lydelse af § 6 i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning,
äfvensom motiv och åtskilliga formulärbilagor med tillhörande anvisningar.
Kommitté för Kungl. Maj:t har den 27 januari 1905 uppdragit åt en kommitté att
verkställande verkställa revision af lagen om aktiebolag äfvensom upprätta förslag till
af ingen''om sådana ändringar i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verkaktiebolag
samjiet! som kunna föranledas af vissa i ämnet gjorda framställningar, så
ock till de ändringar i sistnämnda lag eller andra författningar, som eljest
kunna anses böra äga rum i sammanhang med aktiebolagslagens revision.
Till ordförande i nämnda kommitté förordnades justitiekanslern E. Sjöberg
samt till ledamöter i densamma rådmannen A. G. Andersson, revisionssekreteraren
B. F. E. Hasselrot, professorn E. A. Kallenberg, sekreteraren i patent-
och registreringsverket grefve J. G. Lagerbjelke och kamreraren V.
L. Moll.
Denna kommitté sammanträdde den 20 mars i Stockholm och har därefter
haft sammanträden därstädes in pleno under tiden t. o. m. den 17 april
samt fr. o. m. den 22 maj t. o. m. den 9 juni och fr. o. m. den 4 september
t. o. m. den 18 i samma månad, allt år 1905.
I anledning af kommittén meddeladt uppdrag att, så fort ske kunde,
afgifva särskildt förslag till ändrade bestämmelser i fråga om behörigheten
att inför domstolar och andra myndigheter föra talan för aktiebolag och
registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, har kommittén i november
1905 till Kungl. Maj:t aflämnat af motiv åtföljda förslag till vissa lagändringar
i detta ämne.
Sedan den 18 september 1905 har en inom kommittén tillsatt redaktionskommitté
varit sysselsatt med utarbetande af text till lag om aktiebolag.
Redaktionskommittén har haft sammanträden i Stockholm under tiden från
sistnämnda dag t. o. m. den 20 december 1905.
Kommitté för Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 6 oktober 1905 uppdragit åt
omorganisation en kommitté, bestående af biskopen N. J. O. H. Lindström såsom ordrdse.
8ty förande samt häradshöfdingen G. E. Sundberg och arkitekten Å. H. Ham
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 9
marskjöld såsom ledamöter, att utarbeta förslag till omorganisation af stiftsstyrelse,
har kommittén den 13 november 1905 sammanträdt i Växjö och därstädes
varit samlad till och med den 21 i samma månad. Under denna tid
har kommittén hufvudsakligen genomgått det betänkande, som den 25 maj
1891 afgafs af kommittén för utarbetande af förslag till ändringar i kyrkolagen
m. m., äfvensom i princip diskuterat den kommittén förelagda uppgift,
hvarefter kommittén gått i författning om utarbetande af eu kortfattad historisk
redogörelse för domkapitlens tillkomst och en kortfattad öfversikt
af stiftsstyrelsens organisation i vissa andra evangelisk-luterska länder, hvarjämte
kommittén uppdragit åt häradshöfdingen Sundberg att utarbeta en
detaljerad redogörelse för domkapitlens nuvarande göromål, med hvilket
arbete denne varit sysselsatt under återstående delen af året.
Presidenten Hammarskjöld, som den 12 augusti 1903 erhöll nådigt förordnande
att verkställa utredning af frågan om inrättande af en s. k. regeringsrätt,
har under månaderna januari—juli 1905, med tjänstledighet från
presidentämbetet den 8 maj—31 juli, dels fullföljt de i berättelsen till sistlidna
års lagtima riksdag omförmälda undersökningar, dels författat den svenska
historiken och en del af öfversikten öfver utländsk rätt. Arbetet afbröts,
då presidenten Hammarskjöld den 2 augusti utnämndes till statsråd, och
har, enär han kort efter sin afgång från presidentämbetet förordnades till
svenskt sändebud i Köpenhamn, först omkring årsskiftet kunnat återupptagas.
Arméns vapenöfningar under år 1905 hafva omfattat:
för den fast anställda personalen:
vid det icke garnisonerade infanteriet: rekrytskolor i omkring 300 dagar;
korpral- och underofficersskolor i omkring 180 dagar, häri inberäknad tiden
från skolornas början hösten 1904, samt regementsöfningar i 32 dagar (vid
vissa regementen under längre tid). Dessutom hafva för utbildningsåret
1905—1906 vid samtliga icke garnisonerade infanteriregementen rekryt-,
korpral- och underofficersskolor, förlagda till Karlskrona, Ronneby, Varberg,
Norrköping, Jönköping, Karlsborg, Sköfde, Stockholm, Gräfle, Härnösand,
Umeå, Östersund, Notviken och Visborgs slätt, tagit sin början under oktober
och november månader;
vid det icke garnisonerade kavalleriet: rekrytskolor i omkring 330 dagar;
remontskolor i omkring 365 dagar; korpral- och underofficersskolor i omkring
300 dagar, häri inberäknad tiden från skolornas början hösten 1904, samt
regementsöfningar i 36 dagar. Dessutom hafva för utbildningsåret 1905—
Bih. till Riksd. Prot. 1006. 1 Sami. 1 Afd.
Rik sdags-Berättelse n.
Utredning rörande
inrättandet
af en
regeringsrätt.
Arméns
vapenöfningar.
10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
1906 vid samtliga icke garnisonerade kavalleriregementen rekryt-, remont-,
korpral- ock underofficersskolor tagit sin början under oktober och november
månader;
vid de garnisonerade trupperna: rekrytskolor i omkring 300 dagar; korpral-
(konstapel-) och underofficersskolor i omkring 320 dagar; regementsöfningar
under 30—36 dagar, samt detachementsöfningar med i Stockholm
förlagda trupper, hufvudsakligen tillhörande fjärde arméfördelningen. Rekryt-,
remont-, korpral- och underofficersskolor för utbildningsåret 1905—1906
hafva under oktober och november månader påbörjats;
för hela infanteriet äfvensom för trängkårerna: officersvolontärskolor för
infanteriet å Karlsborg under omkring 265 dagar och för trängkårerna i
Landskrona under omkring 280 dagar, häri inberäknad tiden från skolornas
början hösten 1904. Dessutom hafva för utbildningsåret 1905—1906 sådana
skolor under oktober månad tagit sin början vid Karlsborg och i Sollefteå;
vid samtliga regementen och kårer: officersöfningar, särskildt med stabspersonalen,
i högst 6 dagar och med officerare i öfrigt i allmänhet under 5
dagar;
för de värnpliktiga:
med årsklassen 1905 rekrytskola och tjänstgöring i en följd samt med
årsklasserna 1903 och 1904 repetitionsöfningar under det antal dagar, som
stadgas i värnpliktslagen § 52, hvarjämte vid vissa regementen tjänstgöring
på grund af § 28 värnpliktslagen, ägt rum under längre tid.
Af nedanstående tabell framgår det antal värnpliktiga, som enligt samlingsbesked
inställt sig till 1905 års vapenöfningar.
|
| V ä r n p 1 | i k t i g a |
|
|
| Rekryt- | Regemente- | Tjänstgö-ring i en |
| Anteckningar |
| skola | öfning | följd | Summa |
|
| (vapenföra) | (vapenföra) | (icke vapen- |
|
|
|
|
| fora) |
|
|
Vid infanteriet..... | 19,223 | 27,264 | 3,306 | 49,793 | Vid velocipedordonnans- |
> kavalleriet..... | 978 | 1,104 | 352 | 2,434 | skola öfvade tillhöra in-fanteriet och de vid iuten- |
> artilleriet..... | 2.419 | 3,689 | 449 | 6,557 | tendenturskola öfvade samt- |
> ingenjörtrupperna . . | 829 | 1,124 | 135 | 2,088 | liga truppslag. |
> trängtrupperna . . . » velocipedordonnans- | 1,464 | 2,208 | 371 | 4,043 |
|
skola...... | 67 | 98 | — | 165 |
|
> intendenturskola. . . | 453 | 181 | — | 634 |
|
Summa | 25,433 | 35,668 | 4,613 | 65714 |
|
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 11
Fälttjänstöfningar hafva under år 1905 ägt rum inom tredje, femte och Pälttjänstsjätte
arméfördelningarna. öfningar.
Fältöfningar hafva under år 1905 varit anordnade för aspiranter vid Fältöfningar.
generalstaben, officerare vid kavalleriet och fortifikationen, äfvensom vid
samtliga arméfördelningar.
En taktisk utbildningskurs för kaptener och ryttmästare har, liksom
under föregående år varit anordnad, i hvilken, förutom befäls- och stabspersonal,
30 officerare deltagit.
Utbildningskars
för
kaptener och
ryttmästare.
Vid fjärde arméfördelningen har för första gången varit anordnad en utbildningstaktisk
öfning för militärläkare, i hvilken deltagit, förutom ledarpersonal karscr.för
och adjutant, 15 militärläkare, till större delen från fjärde arméfördelningen.
Till den inilitärläkarkurs, som under år 1905 vid allmänna garnisonssjukhuset
i Stockholm pågått omkring två och en half månader, hafva 12
bataljonsläkare beordrats.
Vid skjutskolan å Rosersberg hafva två kurser, hvardera under omkring skjutskolor.
50 dagar, varit anordnade. Till den förra af dessa hafva, förutom befälsoch
stabspersonal, varit beordrade 59 officerare från armén och 1 från kustartilleriet
och till den senare 61 officerare från armén.
För fältartilleriet har en skjutskola för äldre officerare anordnats å Skillingaryd
och vid densamma en kurs för äldre subalternofficerare.
För fästningsartilleriet har en skjutskola för officerare varit anordnad å
Karlsborg.
Till gymnastiska centralinstitutet hafva såsom elever beordrats: i in- öfriga skolor,
struktörskursen 28, i gymnastiklärarkursen 12 och i sjukgymnastiska kursen
5 officerare.
Till ridskolan å Strömsholm hafva såsom elever beordrats 19 officerare
och 1 fältveterinärstipendiat.
I ridskolekurser, som för officerare af infanteriet anordnats vid lifregementets
dragoner, skånska dragonregementet, Kronprinsens husarregemente
och Norrlands dragonregemente, hafva deltagit tillsammans 41 officerare.
Elevantalet vid krigshögskolan utgör 50 (däraf 25 i äldre och 25 i yngre
kursen) och vid artilleri- och ingenjörhögskolan 79 officerare.
16 subalternofficerare hafva under år 1905 genomgått en två månaders
kurs för utbildning till vapenofficerare.
Från krigsskolans officerskurs hafva under år 1905 utexaminerats 121
och från de båda reservofficerskurserna 113 elever. Till ny officerskurs hafva
beordrats 150 elever.
12 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan .rista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
I en vid intendenturkårens bufvu dstation sammandragen kurs i miiitärförvaltning
och generalstabstjänst, som börjat i slutet af år 1905, hafva deltagit
8 intendentsaspiranter.
Kurser hafva varit anordnade för utbildning af sjukvårds-, hofslagaroch
gevärshandtverkarbeställningsmän.
Kurser för utbildning af landstormsbefäl hafva varit anordnade inom
sjätte arméfördelningen.
Generalstaben. För generalstabens verksamhet under år 1905 redogöres som följer:
Vid militärstatistiska afdelningen hafva under året arbetena fortgått
enligt plan, hvarjämte, utom en mängd smärre utredningar, afgifvits
yttrande angående behofvet af ytterligare kavalleri i Norrland;
yttrande öfver förslag till uppsättande af »hjulryttar- och skidlöpartrupper»
i Norrbotten;
utlåtande angående ifrågasatta skjutöfningar i folkskolorna;
yttrande öfver förslag till ändrade bestämmelser för befordran till underbefälsbeställning
vid artilleriet;
yttrande öfver förslag till ändrade föreskrifter angående fältartilleriets
strid;
yttrande öfver förslagen till ny strafflag för krigsmakten samt till lag
om krigsdomstolar och rättegången därstädes; samt
utredning angående nuvarande öfningsplatsers lämplighet såsom förläggningsorter
för vissa infanteriregementen.
Dessutom har berättelse öfver fälttjänstöfningarna i Hälsingland år 1904
utarbetats och omarbetning af förslagen till vissa fältförvaltningsreglementen
fortsatts.
Kommunikation safdelnin gen har under året följt utvecklingen af landets
kommunikationsväsende samt fullständigat sin kännedom om järnvägarnas,
kanallinjernas och öfriga förbindelsemedels beskaffenhet. i§3
Officerare tillhörande afdelningen hafva öfvervarit besiktningar och afsyningar
af nya järnvägsanläggningar samt på ort och ställe undersökt
militäriskt viktiga punkter af vissa bansträckningar.
Revision af vissa transporthandlingar har under året fortgått enligt plan.
Uppgifterna angående beskaffenheten af landets vägar med därtill hörande
konstbyggnader hafva under året ordnats och bearbetats.
Krigshistoriska afdelningen har under året utgifvit fjärde delen af
»Sveriges krig åren 1808 och 1809» och därefter påbörjat förarbetena till
nästa del.
I krigsarkivet har hufvudarbetet fortfarande varit förlagdt på iståndsättandet
af krigskollegii arkiv.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 13
Beträffande topografiska afdelningens verksamhet har redogörelse för
densamma jämlikt instruktionen för rikets allmänna kartverk blifvit af
kartverkschefen aflämnad till jordbruksdepartementet.
Under år 1905 hafva anskaffats:
för fältartilleriet åtskillig ny materiell och ammunition, hvarjämte en
del ändringsarbeten utförts;
för fästningsartilleriet ett antal haubitser och kanoner samt ammunition;
för positionsartilleriet ammunition.
Artillerimateriell
och
ammunition.
Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har tillverkning af 6,5 mm. gevär Eldhandvapen
m/96 fortgått hela året. med^ammnm
Vid
ammunitionsfabriken hafva tillverkats 6,5 mm. skarpa, lösa och
kammarpatroner, 7,5 mm. revolverpatroner, 11 mm. revolverpatroner samt
nedslags- och dubbelrör för lättare och gröfre pjäser. För patrontillverkningen
vid Karlsborgsafdelningen äro en del nya maskiner anskaffade.
Verksamheten vid Åkers krutbruk har omfattat tillverkning af rök- Krut.
svagt krut för gevär och kanoner; vid den nyanlagda bomullskrutfabriken
tillverkning af bomullskrut och salpetersyra till den omfattning, som motsvarat
behofvet, och vid eterfabriken den för kruttillverkningen erforderliga
etern.
Ny utredning har anskaffats för fältartilleriet, hvarjämte äldre dylik utredning,
kompletterats för såväl detta artilleri som positions- och fästningsartilleriet.
Under år 1905 hafva arbeten pågått för uppförande af följande bygg- Byggnadsarbenader:
ten
Vid
tygstationerna: en del verkstads- och förrådsbyggnader;
å Marma skjutfält: ett sommarstall;
å Skillingaryds skjutfält: en lägerhydda.
Uppförandet af nya kasernetablissemang har påbörjats i Falun för Dalregementet,
i Gäfle för Hälsinge regemente, i Umeå för Västerbottens regemente
och i Vaxholm för fästningsingenjörkompaniet, hvarjämte arbetena
fortsatts å de nya kasernetablissemangen i Karlskrona för Karlskrona grenadjärregemente,
i Halmstad för Hallands regemente, i Västerås för Västmanlands
regemente, i Boden för Norrbottens regemente, Norrlands och
Boden-Karlsborgs artilleriregementen samt Bodens ingenjörkår, i Vaxholm
för Vaxholms grenadjärregemente, i Visby för Gottlands infanteriregemente,
i Eksjö för Smålands husarregemente, i Kristianstad för Vendes artilleriregemente,
i Örebro för Svea trängkår, i Hessleholm för skånska trängkåren
och i Sala för Västmanlands trängkår.
14 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Arbetena å de nya kasernetablissemangen i Sköfde för lifregementets
husarer och Gröta trängkår hafva afslutats.
Utvidgnings- och tillbyggnadsarbeten hafva fortgått vid kasernetablissemangen
i Stockholm för Svea och Göta lifgarden, i Ystad för Skånska dragonregementet,
i Malmö för Kronprinsens husarregemente, i Umeå för Norrlands
dragonregemente, i Uppsala för Upplands artilleriregemente, i Jönköping
för Smålands artilleriregemente och i Sollefteå för Norrlands trängkår
samt afslutats vid kasernetablissemangen i Stockholm för Lifregementets
dragoner och Svea artilleriregemente, i Göteborg för Göta artilleriregemente
och i Kristianstad för Vendes artilleriregemente.
Befästningsar- Befästningsarbetena hafva under år 1905 pågått enligt plan.
beten.
Fortifikations- Fortifikationens fältöfningar hafva pågått omkring 6 veckor inom Norrof"
bottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län.
Ingenjörtruppernas utbildning och öfningar hafva fortgått enligt gifna
bestämmelser.
Fästningsingenjör kompanierna vid Svea och Göta ingenjörkårer hafva
under en del af utbildningstiden utfört väg- ocn befästningsarbeten inom
Stockholms och Karlsborgs fästnings försvarsområden.
Ingenjör- och Ingenjör- och telegrafmateriellen har vederbörligen underhållits och i en
^''rfeilen''1*6''
^S^et med gällande fältutrustningslistor kompletterats.
Kommittéer. Kommittén för utredning angående icke vapenföra värnpliktigas uttagning
till tjänstgöring, tillsatt genom nådigt bref den 3 februari 1905 och bestående
af generalmajoren m. m. G. F. O. Uggla såsom ordförande samt öfversten
m. m. J. G. F. Wrangel, fördelningsläkaren m. m. O. P. Sörensen och, efter
det denne afsagt sig kommittéuppdraget, regementsläkaren m. m. C. F. Vahlquist,
äfvensom kommendörkaptenen m. m. S. A. K. Natt och Dag såsom ledamöter,
har den 25 juli 1905 afgifvit underdånigt yttrande och förslag i
ämnet.
Kommittén för verkställande af utredning om befästningsanordningarna
vid Boden tillsattes genom nådigt bref den 19 maj 1905, hvarvid utsågos, till
ordförande: ledamoten af Riksdagens första kammare, f. d. landshöfdingen
m. m. A. G. J. Svedelius samt till ledamöter: ledamöterna af Riksdagens
första kammare, generalmajorerna m. m. K. G. Bildt och J. 6. Björlin samt
godsägaren m. m. J. Wijk, ledamöterna af Riksdagens andra kammare, landtbrukarne
m. m. Hans Andersson och Carl Persson samt nämndemannen m. m.
Daniel Persson, äfvensom generalmajorerna m. m. G. A. C:son Bergman och
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 15
F. J. Leth samt nuvarande statsrådet m. m. L. H. Tingsten. Sedan statsrådet
Tingsten och ledamoten af Riksdagens andra kammare Hans Andersson
afsagt sig kommittéuppdraget, har Kungl. Maj:t till ledamöter i deras ställe
utsett öfversten m. m. P. H. E. Brändström samt ledamoten af Riksdagens
andra kammare, ingenjören m. m. S. O. Nyländer. Kommittén har den 15
december afgifvit underdånigt betänkande i ämnet.
Följande kommittéer voro vid utgången af år 1905 ännu i verksamhet:
Kommittén för verkställande af utredning och afgifvande af förslag till
åtgärdei för ordnande af försvaret utaf Sodens fästning, tillsatt genom nådigt
bref den 21 december 1904. Kommittén har den 22 maj 1905 afgifvit
förberedande underdåniga yttranden och förslag i ämnet.
Kommittén för utarbetande af förslag till målshjutningsmateriell m. m.,
tillsatt genom nådigt bref den 2 december 1904. Ledamoten i kommittén,
öfverstelöjtnanten m. m. C. J. G. Sergel har under år 1905 aflidit.
Kommittén för utredning angående civil anställning för afskedadt manskap
vid armén och flottan, tillsatt genom nådigt bref den 8 december 1904.
Någon förändring i kommitténs sammansättning har icke ägt rum.
Kommittén för utarbetande af förslag till ändringar i organisationen af
arméns centrala förvaltningsmyndighet m. m., tillsatt genom nådigt bref den
3 februari 1905 och bestående af generalmajoren m. m. K. G. Bildt såsom
ordförande samt generalkrigskommissarien m. m. C. H. Weidenhielm, öfversten
m. m. B. E. E. von Holsten, öfversten m. m. C. L. L. "Wl ''Wlson Munthe,
öfversten m. m. D. Hedengren samt fördelningsläkaren m. m. O. P. Sörensen
och, efter det denne afsagt sig kommittéuppdraget, öfverfältläkaren m.
m. G. J. A. Dunér såsom ledamöter. Öfversten von Hofsten har sedermera
aflidit.
Kung], Maj:t har den 25 augusti 1905 tillsatt en kommission för handhafvande
af frågor rörande nytt öfningsfält för de i Stockholm förlagda
truppförbanden m. m. Ordförande: generalmajoren m. m. R. V. T.
Berg. Ledamöter: öfverstelöjtnanten m. m. J. A. Amundson och t. f. kanslirådet
J. Olbers. Kommissionen har till Kungl. Maj:t inkommit med förslag
till inköp af egendomar för bildande af nytt öfningsfält m. m.
På landtförsvarsdepartementets föredragning hafva följande författnin- utfärdade förgår
under år 1905 af Kungl. Maj:t utfärdats: '' fattningar.
den 10 mars: stadga för pröfning till vinnande af inträde vid krigshögskolan;
den 12 maj: reglemente för arméns förplägnad m. m. under fred; den
19 maj: lag om ändrad lydelse af vissa delar af värnpliktslagen den 14 juni 1901;
den 9 juni: kungörelse angående ändrad lydelse af punkt 11 i de genom nådiga
16 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
cirkuläret den 22 juni 1877 fastställda grunderna för pensioneringen af arméns
befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden för afgång nr
tjänst; den 30 juni: kungörelse om ändrad lydelse af §§ 28, 66, 72, 75, 79,
93, 96 och 116 i nådiga förordningen angående inskrifning och redovisning
af värnpliktige samt deras tjänstgöring m. m. (inskrifningsförordningen) den
5 december 1901, § 93 sådan den lyder enligt nådiga kungörelsen den 1 maj
1903; den 6 september: kungörelse om ändrad lydelse af §§ 1, 6, 8 och 10 i
nådiga reglementet för undersökning af värnpliktigas duglighet till krigstjänst
den 24 januari 1902; kungörelse om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i
förnyade nådiga reglementet för undersökning af dem, som söka rast anställning
vid armén eller flottan den 24 januari 1902; den 22 september: kungörelse
angående ändrad lydelse af § 3 mom. 2 samt § 4 mom. 1 och 2 i
Kung!. Maj:ts förnyade nådiga instruktion för militärläroverkens öfverstyrelse
den 7 juni 1905; kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 6 och 7 i
Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för krigshögskolan den 4 november 1904;
kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 7 och 8 samt § 12 mom 2 i Kungl.
Maj:ts nådiga reglemente för artilleri- och ingenjörhögskolan den 20 maj
1904; kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 3, 5, 6 och 8 i Kungl.
Maj:ts nådiga reglemente för krigsskolan den 10 juli 1903; kungörelse angående
ändrad lydelse af § 5 i Kung!. Maj:ts förnyade nådiga reglemente
för ridskolan vid Strömsholm den 26 februari 1904; den 6 oktober: kungörelse
angående utbetalandet af underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa;
den 2 december: kungörelse om sättet för afskedande af indelt manskap samt
kasserande af rusthållshästar; äfvensom den 30 december: förnyadt reglemente
för arméns nya änke- och pupillkassa, samt kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 5 och 13 i nådiga reglementet för arméns änke- och
pupillkassa den 20 juni 1879.
Utrikes korn- En officer vid kungl. flottan och en torpedingenjör hafva i Fiume bemenderade
of- giktigat hos firman Witehead & Co. beställda torpeder m. m.
ficerare m. fl. ^ officer vid kungl. flottan har i utlandet tagit kännedom om förbättringar
rörande torpedväsendet.
En officer vid kungl. flottan har i Essen hos firman Fried. Krapp besiktigat
basperkussionsrör, afsedda för projektiler till lätta snabbskjutande
kanoner.
En officer vid kungl. kustartilleriet har i Tyskland besiktigat kablar.
En officer vid kungl. kustartilleriet har i Tyskland utbildat sig i ballongtjänst.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 17
En ingenjör har i New Castle on Tyne besiktigat hos firman Henry
Watson & Sons beställda propellrar för pansarbåten Fylgia.
En ingenjör har i England inhämtat kännedom om tnrbinmaskineris användning
för krigsfartyg.
Från föregående år hafva följande arbeten år 1905 fortsatts: Flottans stab
fullständigandet af flottans mobiliseringsplaner; verksamhet,
bearbetandet af statistiska uppgifter rörande främmande mariner;
tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitära
ändamål.
Följande förslag af större vikt och omfattning hafva afgifvits:
till beredskapsbestämmelser för gnistsignalstationer;
till föreskrifter för utbildning och öfning af värnpliktige år 1905;
till nytt salutreglemente;
till öfningsplan för flottan år 1905;
till åtgärder för fyllande af vakanser vid flottan;
till tillägg till skjutinstruktion för flottan I, artilleri;
till plan för flottans öfningar år 1906, under förutsättning af ändrade
tider för de värnpliktigas inryckning;
till fördelning af manskapet inom sjömanskårens afdelningar, yrkesgrenar
och lönegrader, samt till fördelning af underofficerarna å de särskilda
staterna å flottans stationer under år 1906;
till den ökning af flottans stampersonal, som erfordras för af marinförvaltningen
i underdånighet till nybyggnad föreslagen materiell;
till ersättning åt värnpliktiga, som under året varit inkallade till extra
tjänstgöring;
till bestämmelser för dykarpersonalens utbildning;
till ändrade bestämmelser angående flaggor och befälstecken för flottan,
kustartilleriet och lotsstyrelsen;
till program för omfattning af utbildningskurs för personal vid lotsverket
för tjänstgöring vid kustsignal väsendet;
till de öfningar med flottans personal ombord, som afses taga sin början
under tiden 1 januari—31 mars 1906;
till Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående hvad å svenska fartyg
iakttagas bör vid sammanträffande med örlogsfartyg m. m. samt angående
hvad till svenska handelns och sjöfartens betryggande under krig emellan
främmande makter bör iakttagas;
till ändringar i och tillägg till Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående
undvikande af ombordläggning samt signaler för angifvande af nöd
å fartyg den 9 december 1896; samt
Bih. till Rilcsd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd.
Biksdags-Berättclsen.
3
18 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fartygs-, husoch
andra
byggnader.
till de sjöhandlingar, hvilka skola utlämnas till å expedition utgående
fartyg.
Åtskilliga förslag af hemlig natur hafva därjämte afgifvits.
Utredningar och yttranden hafva dessutom afgifvits rörande:
betänkande och förslag till ändrad organisation af flottans sjömanskår
samt därmed sammanhängande föreskrifter m. m.;
ifrågasatt viss tjänstetid för befordran till kapten;
värnpliktiges anställning vid sjömanskåren (gemensamt med marinförvaltningen);
betänkande
och förslag angående icke vapenföra värnpliktigas tjänstgöring;
äfvensom
i åtskilliga andra till chefen för flottans stab hänskjutna
frågor.
Under år 1904 hafva nedannämnda, genom kungl. marinförvaltningen
kontraherade arbeten blifvit utförda och levererade:
torpedbåten Plejad, levererad af Augustin Normand & Co. i Le Havre;
jagaren Magne, levererad af John S. Tornycroft & Co., Limited, London;
pansarmateriellen till pansarbåten Oscar II, levererad af Schneider &
Co., Le Creusot, Frankrike;
kompressionspump till jagaren Magne, levererad af Ludvigsbergs verkstads
aktiebolag i Stockholm;
ankarkättingar till skeppsgossefartyget Najaden, levererad af Ljusne—
Yoxna aktiebolag;
d:o till korvetten Freja, levererad af Kohlsva järnverks aktiebolag.
Genom kungl. marinförvaltningens försorg hafva kontrakt afslutats om
leverans till flottan af följande ännu ej levererade arbeten:
jagaren Yale med Kockums mekaniska verkstads aktiebolag;
2:a klass torpedbåtarne N:o 93 och N:o 95 med Bergsunds mekaniska
verkstads aktiebolag.
De viktigare och mera omfattande arbeten, som under år 1905 utförts
vid flottans stationer utöfver de arbeten, hvilka äro att hänföra till materiellens
reparation, underhåll och klargöring för expedition, äro följande:
vid Karlskrona station:
ändringsarbetena för försättande i fullt tidsenligt skick af 2:a klass
pansarbåten Thordön hafva afslutats;
arbetena å tvenne undervattens bredside-torpedtuber för pansarbåten
Oscar II hafva afslutats och tvenne däcks-torpedtuber för jagaren Magne
tillverkats;
nybyggnaden af bevakningsbåten Carl Edholm har afslutats äfvensom
förändringen af stångtorpedbåtarna N:o 143 och N:o 145 till bevakningsbåtar;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 19
nybyggnaden af l:a klass torpedbåtarne Castor och Pollux samt 2:a klass
torpedbåtarne N:o 87 och N:o 89 har påbörjats;
nybyggnaden af två ångslnpar till pansarbåten Oscar II har pågått och
i det närmaste afslutats;
nybyggnaden af två ångslupar till pansarkryssaren Fylgia har pågått;
af dessa är den ena färdigbyggd oeh den andras byggnad i det närmaste
afslutad;
nybyggnaden af en ammunitionspråm och en provianttransportpråm har
i det närmaste afslutats;
arbetena med isolering och förstärkt värmeledning å pansarbåten Niord
hafva afslutats och å pansarbåten Oden påbörjats;
isolering af de bebodda delarne af torpedbåtarne Meteor, Stjerna, Orkan
och Vind har utförts;
ny ångpanna har tillverkats och insatts i ångmudderverket;
å skeppsgossefartygen Najaden och Grladan har en del ändringsarbeten
utförts;
exercis- och gymnastikhuset för skeppsgossar samt arbetena å nya artilleriinventariekammaren
hafva afslutats;
nybyggnaden af förrådshus för laddade minor å Espeskär och Ifö samt
af tre ammunitionsförrådshus å Kalsholmen har afslutats;
i skeppsgossarnas kokhusbyggnad hafva arrestlokaler inredts, ångkokinrättning
och värmeledning installerats, hvarjämte den nya ångpannebyggnaden
därtill afslutats;
byggandet af en mobiliseringskaj har fortgått;
förlängningen af Oscar II:s docka har afslutats;
bortsprängningen af ett undervattensgrund vid torpedinskjutningsbron
har afslutats och ett grund utanför torpedbåtsslipen borttagits;
ny verkstadsbyggnad för fyrverkslaboratoriet är under uppförande;
luftkompressionsmaskineri för maskinverkstäderna har anskaffats och
uppsatts samt pneumatisk verktygsledning till nya dockorna anordnats. Till
samma dockor har elektrisk kabel för belysningsöfverföring och till Oscar II:s
docka kabelledning för kraftöfverföring anskaffats och nedlagts,
vid Stockholms station:
nybyggnaden af 2:a klass torpedbåten N:o 91 har påbörjats;
ändringen af stångtorpedbåten N:o 149 till bevakningsbåt har afslutats;
tillverkning af handminor har pågått;
ny ångpanna till ångslupen O. E. tillverkats;
ett af galérskjulen har inredts för beväringen och området däromkring
anordnats för beväringens öfningar;
kajen utanför kolskjulen på Kastellholmen har delvis ombyggts;
en byggnad för torpeder är under uppförande på Skeppsholmen.
20 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kustpositio- 1. Vaxholms och Oscar-Frc.drikshorgs fästning.
nerna. Arbetena å torpedbatteriet vid Oscar-Fredriksborgs fort hafva fortgått
enligt plan.
Byggnadsarbetena för minförsvarets ordnande hafva afslutats.
Uppförandet af kasernetablissemang för kustartilleriregementet har fortgått.
2. Karlsltrona fästning.
Arbetena å Västra Hästholms fort samt för minförsvarets ordnande
fortgå enligt plan.
Arbetena å Karlskrona kustartilleriregementes kasernetablissement i
Karlskrona hafva afslutats.
3. Älfsborgs fästning.
Arbetena å Oscar II:s fort fortgå.
4. Gottland.
Vid Fårösunds kustposition hafva arbetena för minförsvarets ordnande
fortsatts, liksom ock arbetena å kustartillerietablissemang därsammastädes.
5. Hörningsholms kustposition.
Arbetena för minförsvarets ordnande hafva fortsatts.
Artilierimate- Under år 1905 har för kungl. ilottans räkning anskaffats:
riell, projekti- 21 och 15 cm. kanoner för pansarbåten Oscar II och pansarkryssaren
ler’mt0^eder Fylgia, 57 mm. kanoner för pansarbåten Oscar II, projektiler, krut och
brandrör m. m. för kompletterande af förråden för såväl fartygen som fästningarna.
Vidare har anskaffats:
en del inventarier för minspärrningarna vid Karlskrona, diverse handminmateriell,
bomullskrut, elektriska kablar samt en del materiell för tillfälliga
sprängningsarbeten och kontraminering äfvensom åtskilliga torpeder,
undervattenstuber till pansarkryssaren Fylgia samt diverse gnistsignalmateriell.
Flottans öfningar
och
undervisningsverk.
Under det med den 1 oktober 1904 började undervisnings- och öfningsåret
hafva följande fartyg varit använda:
korvetterna Freja och Saga under omkring 2 månader för öfvande af
sjökrigsskolans kadetter i l:a, 2:a, 3:e och 6:e klasserna, hvarjämte å nämnda
korvetter varit anordnade dels rekrytkurs för 3:e kl. matroser och dels kurs
för 3:e kl. eldare;
kanonbåtarna Skuld och Verdande under cirka 2 månader samt torped -
båtarna n:is 9 och 11 under 1 månad för öfvande af förutnämnda kadetter
samt kadettaspiranter vid kungl. kustartilleriet;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
öfningsskeppen Najaden och Jarramas samt öfningsbriggarna Gladan
och Falken äfvensom kasernfartyget Norrköping under omkring 4 månader
för öfvande af skeppsgossar.
För torpedskolans öfningar har under omkring 2 månader varit sammandragen
en torpedskoleafdelning i Karlskrona skärgård, bestående af 1
torpedkryssare, 1 verkstadsfartyg, 6 l:a kl. och 4 2:a kl. torpedbåtar.
För öfningar ombord med beväringsmän hafva varit rustade vid Karlskrona
station och förlagda vid densamma 4 l:a kl. pansarbåtar och 1 logementsfartyg
— beväring saf delning en — under omkring 3 V2 månader.
För samöfning af stampersonal och värnpliktiga äfvensom för skjut- och
signalskola hafva varit rustade 6 l:a kl. pansarbåtar, 1 torpedkryssare, 2
l:a kl. kanonbåtar samt 1 bandminfartyg — kusteskadern — under omkring
2 månader, hvarjämte under 1 månad 2:ne l:a kl. torpedbåtar varit tilldelade
nämnda eskader.
Likaledes hafva för samöfning af stampersonal och värnpliktiga varit
rustade 8 l:a kl. pansarbåtar, 2:ne torpedkryssare, 8 l:a kl. torpedbåtar, 8
2:a kl. torpedbåtar, 1 bandminfartyg och 1 verkstadsfartyg — kusteskadern —
under omkring 3 V2 månader, och hafva dessutom bär nedan upptagna fartyg
varit tilldelade nämnda eskader, nämligen:
1 2:a kl. pansarbåt.......under cirka 1 V2 mån.
1 torpedkryssare........ » »2 »
1 » ........ » » 1V2 s
1 jagare .......... |
| » | 2 V2 |
|
1 » .......... | , . . » | » | 1 | » |
1 l:a kl. kanonbåt..... | . . » | » | 2 | i, |
4 l:a kl. torpedbåtar . . . . | , . . » |
| l V2 | » |
4 2:a kl. » . . . . | . . » | » | i V2 | 2» |
1 verkstadsfartyg..... | . . » |
| 1 |
|
1 undervattensbåt..... | . . » | » | 2 |
|
Ä tvenne kusteskadern tillhörande l:a kl. pansarbåtar hafva äfven öfvats
sjökrigsskolans kadetter i 4:e och öre klasserna.
För förberedande öfningar med beväringsmän hafva varit rustade vid
Stockholms station och dit förlagda tvenne l:a kl. pansarbåtar — Stockholms
beväringsafdelning — under omkring 3 månader.
För förberedande beväringsöfningar samt för samöfvande af stampersonal
och värnpliktiga hafva under 2 månader varit rustade 1 2:a kl. pansarbåt,
3 3:e kl. pansarbåtar samt kasernfartyget Eugenie — Stockholmseskadern —
hvarjämte 1 l:a kl. kanonbåt under ungefär 1V2 månad varit tilldelad
nämnda eskader.
För rekognoscering af militärleder bar kanonbåten Svensksund varit på
expedition i nära 6 månader.
22 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kanonbåten Skagul har i omkring 2 veckor varit på expedition till
Fårösund.
Chefsfartyget Drott har omkring 2 V2 månader varit på expedition kring
rikets kuster.
För inskjutning af torpeder hafva verkstadsfartyget Ban och torpedbåten
N:o 77 varit på expedition under 1 V2 månad.
Torpedkryssaren Fsilander har under 11 dagar varit på expedition till
S:t Petersburg och
Torpedkryssaren Örnen under 12 dagar till Riga.
Korvetten Freja och kanonbåten Svensksund hafva afslutat under 1904
började vinterexpeditioner efter att hafva varit rustade, Freja i 6 månader
och Svensksund i cirka 4 V2 månader.
För närvarande är korvetten Freja på expedition till aflägsnare farvatten
och kanonbåten Svensksund å rikets västkust för bispringande af nödställda
fartyg och fiskebåtar samt för uppehållande af ordningen på fiskeplatser.
Antalet beväringsmän, som inställt sig till vapenöfning vid flottan utgjorde
år 1905:
| Vid | Vid | Tillsammans |
| Karlskrona | Stockholms | vid båda |
| station | station | stationerna |
1 Till fästningstjänst inskrifna (första tjänstgöring) .... | 594 | 632 | 1,226 |
Till annan särskild tjänst än fästningstjänst eller till all- |
|
|
|
män tjänst inskrifna (första tjänstgöring eller tjänst- |
|
|
|
göring i en följd)............... | 1,326 | 805 | 2,131 |
Till fästningstjänst inskrifna (repetitionsöfning)..... | 535 | 556 | 1,091 |
Till annan särskild tjänst än fästningstjänst inskrifna |
|
|
|
(repetitionsöfning)............... | 347 | 351 | 698 |
Summa beväringsmän | 2,S02 | 2,344 | 5,146 |
Af ofvanstående antal öfvades:
ombord å fartyg.................1,900
å sjöfästningarna.................2,255
endast i land å flottans stationer ........• 616
Summa vapenöfvade 4,771.
Af tillstädeskomna afgingo:
enligt § 108 inskrifningsförordningen hemförlofvade . . .221
af annan anledning hemförlofvade eller af gångna.....154
Summa hemförlofvade 375
Summa hemförlofvade och vapenöfvade 5,146.
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
I sjökrigshögskolan, där 2:a arbetsåret i allmänna klassen samt högre
kursen pågår sedan den 23 sistlidna oktober, utgör antalet elever:
i allmänna kursen 18, däraf 3 från kustartilleriet, samt
i högre kursen 2.
Till underlöjtnanter vid flottan har följande antal kadetter utnämnts;
den 4 maj 1905
2
1
29 och
» 18 augusti »
till underlöjtnanter vid kustartilleriet hafva den 28 oktober 3 kadetter blifvit
utnämnda.
Antalet elever vid sjökrigssltolan utgör för närvarande 156, däraf 4 å
kustartillerilinj en.
Vid exercisskolan i Karlskrona hafva 870 man (däraf i befäls- och underbefälsklasserna
34 man) och vid exercisskolan i Stockholm 493 man erhållit
undervisning.
Vid skjut- och signalskolorna, förlagda till kusteskadern, hafva under året
respektive 482 (däraf 25 ofiicerare och 11 reservoflicersaspiranter) och 459
man erhållit undervisning, och vid signalskolan, förlagd i land å Karlskrona
station, hafva undervisats 98 man, däraf 35 beväringsmän.
I underbefälsskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 16 reservofficersaspiranter
och 274 man, och vid Stockholms stations underbefälsskola
hafva undervisats 79 man.
Vid minskolan i Stockholm hafva 52 man åtnjutit undervisning.
Vid skeppsgosseskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 486
skeppsgossar.
För kustartilleriet i sin helhet har en skjutskola varit anordnad under Kustartilleriet,
en tid af 61 dagar med förläggning, under förra delen i Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs fästning och under senare delen i Karlskrona fästning.
Vid hvartdera regementet har anordnats en mineringsskola under 121
dagar.
Fårösunds kustposition har numera erhållit sin vid kustartilleriets uppsättning
planlagda fredsbesättning, Fårösunds kustartilleridetachement,
hvarmed föreskrifna öfningar bedrifvits.
Värnpliktiga hafva varit inkallade för dels repetitionsöfning under 35
dagar, dels första tjänstgöring under 137 dagar.
Regementsöfningar hafva ägt rum vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementens
hufvudstationer samt Fårösunds kustartilleridetachement
under för stammen 37 dagar och för beväringen 35 dagar.
Under år 1905 hafva 3 kadetter aflagt kustartillerioflicersexamen samt
17 kadettaspiranter erhållit utbildning ombord å flottans öfningsfartyg, af
24 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
hvilka aspiranter 12 numera äro antagna till kadetter. Vid kustartilleriet
hafva 6 reservofficersaspiranter utbildats till reservofficerare.
Under det med den sista september 1905 tilländalupna öfningsåret undervisades
vid kustartilleriets skolor:
Skolor. | A Vaxholms kustart.-reg:te | n t a 1 ma Karlskrona kustart.-reg:te | n. Summa |
Rekrytskolan................... | 204 | 215 | 419 |
Korpralsskolan.................. | 93 | 111 | 204 |
TJnderofficcrsskolans specialkurs........... | 11 | 20 | 31 |
> allm. kurs............ | 19 | 24 | 43 |
Af chefen för kustartilleriet och inom chefens för kustartilleriet stab
hafva följande arbeten af större vikt utförts:
fullständigandet af mobiliseringsplaner;
förslag till vissa delar af reglemente för flottan, del III, kustartilleriet;
förslag till reglemente för kustartilleriets skolor och öfningar;
förslag till rekrytundervisning för kustartilleriet samt förslag till vissa
delar af skjutinstruktion för kustartilleriet.
Dessutom hafva inom kustartilleriet utarbetats förslag till lärobok i
vapenlära för kustartilleriets korprals- och underofficersskolor, del II; samt
förslag till strålkastarreglemente för kustartilleriet.
Sjökarteverket. Under år 1905 hafva sjömätningsarbeten blifvit utförda vid Västerbottens
läns kust och skärgård i norra Hvarken, där dels östra kusten af Holmöarna
från 1902, 1903 och 1904 års slutpunkter blifvit färdigmätt, dels Nordmalingsfjärden
intill slutpunkterna vid Järnäsudde och Stora Sandskär uppmätts
samt dels lödningar ägt rum till sjöss, tillsammans omfattande en
areal af 2,81 kvadratmil i skalan 1 : 20,000 och 5,15 kvadratmil i skalan
1 : 50,000;
i Stockholms läns skärgård, hvarest omkring Gälnan och Gälnöport 0,51
kvadratmil i skalan 1 : 20,000 blifvit uppmätt; samt
i Göteborgs och Bohus läns kust och skärgård, där triangelmätning utförts
mellan Tistlarna och Marstrand.
Nettobehållningen af försålda kartor utgjorde 23,977 kronor 10 öre.
Lotsverket. Under år 1905 har lotsuppassningen vid Krokskär indragits, äfvenledes
har Svenska Högarnes lotsplats med utgången af år 1905 indragits och där
-
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 25
varande personal förflyttats på öfvergångsstat. En tillfällig lotsplats har
inrättats vid Grankulla viken å Öland.
Sedan arbetena för upptagande af en djup ränna genom Kalmarsund
numera blifvit utförda, har rännan blifvit utmärkt med 10 lysbojar, af hvilka
2 bekostas af Kalmar stad, samt 5 pyramidbojar, äfvensom med en kombinerad
klock- och lysboj norr om rännans norra mynning.
Nya fyrar hafva uppförts på Arholma, Yxlan och Furusund.
Det itnder år 1904 påbörjade fyrbyggnadsarbetet på Rönnskär har afslntats
och en lotshamn därstädes fördjupats. Fyren på Hanö är under ombyggnad.
En ny fyrbyggnad på Tistlarna har påbörjats.
En mistklocka har uppsatts vid Djurstens fyr.
Vid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1904—1905 varit in- Navigatiomskrifna
i navigationsafdelningcn 377 elever, af hvilka 189 utexaminerats så- skolorna,
som styrmän och 106 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen 217
elever, af hvilka 110 aflagt maskinistexamen och 71 öfvermaskinistexamen.
Antalet af dem, som utan att såsom elever hafva tillhört skolorna åtnjutit
undervisning därstädes, har utgjort 118, af hvilka 40 aflagt styrmans-, 8
sjökaptens-, 2 maskinist- och 2 öfvermaskinistexamen. Dessutom hafva 20
elever och 66 privatister aflagt godkänd examen i ångmaskinlära.
Antalet af de under byråns tillsyn lydande särskilda observationssta- Naotiaktioner
utgöres för närvarande af 20 stationer för fullständigare meteorolo- mete^r°j°gislt*
giska observationer, 24 stationer för endast nederbördsobservationer, 16 stationer
för hydrografiska iakttagelser, af hvilka stationer 10 äro förlagda till
fyrfartyg, 8 stationer för vattenhöjdmätning medelst registreringsapparater,
5 stationer för vattenhöjdmätning medelst observationer å peglar förutom
6 dylika stationer inom Mälaren, hvilka sistnämnda bekostas af hushållningssällskapen
i Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län.
Meteorologiska observationsjournaler, förda på fartyg å aflägsna farvatten,
hafva inlämnats från 2 af kungl. flottans och 1 handelsfartyg. Sedan
erforderliga utdrag af dessa journaler blifvit verkställda, komma de att afsändas
till meteorologiska institutet i Utreckt.
Byråns bok- och kartsamlingar hafva blifvit på vanligt sätt förökade.
Enligt från chefen för flottans stab inkommen uppgift utgjorde den Båtsmanskvarvarande
effektiva styrkan af båtsmän den 1 november 1905 161 man. hållet. I
I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t, på föredragning af chefen Kommittéer
för sjöförsvarsdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka m’ In''
blifvit, på grund af Kungl. Majrts bemyndigande, af nämnde chef tillkallade,
är följande att meddela:
Bih. till Rilcsd. Prat. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 4
Riksdags-Berättelsen.
26 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
l:o) Kommissionen för afgifvande af förslag i vissa frågor rörande minväsendet
tillsattes den 24 januari 1896. (Kommissionens ledamöter åtnjuta
ingen annan ersättning än rese- och traktamentsersättning för verkställande
af erforderliga arbeten utom Stockholms stations område.)
2:o) Beträffande en den 10 februari 1899 tillsatt kommitté för utredning
af vissa frågor rörande flottans station i Stockholm, hvilken kommitté den
31 augusti 1900 afgifvit betänkande och förslag i fråga om första delen af
dessa uppdrag eller åvägabringande af utredning och uppgörande af förslag
till nytt etablissemang för flottans station i Stockholm, har Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 21 september 1900 förklarat, att med fullgörande af
det kommittén i öfrigt lämnade uppdrag, nämligen att verkställa utredning
och inkomma med förslag om beredande af medel för det nya etablissemanget
äfvensom för anordningar till underlättande af mobilisering af flottans till
Karlskrona station hörande fartyg genom försäljning af Skepps- och Kastellholmarna
samt galärvarfvet, skulle tills vidare anstå, samt bemyndigat chefen
för sjöförsvarsdepartementet att i ärendet tillkalla sakkunniga. Sedan
vissa utredningar i ärendet ägt rum under åren 1902, 1903 och 1904 har
chefen för sjöförsvarsdepartementet den 24 juli 1905 tillkallat generallotsdirektören
I). U. V. Linder, f. d. öfver direktören Gr. W. Svenson och arkitekten
J. L. Peterson för verkställande af ytterligare utredning af ämnet.
Något yttrande från dessa personer har ännu icke inkommit.
3:o) Genom kungl. brefvet den 17 oktober 1902 uppdrogs åt chefen för
sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga jämte en sekreterare
för att i enlighet med de närmare föreskrifter, departementschefen
ägde meddela, inom departementet biträda vid en revision af gällande skeppsmätningsförfattningar.
Med anledning häraf utsågos dåvarande kommerserådet, numera envoyé
extraordinarie och ministre plénipotentiaire vid kungl. norska hofvet E.
A. Giinther, kaptenen G. O. Wallenberg och skeppsmätaren C. J. A. Isaksson
att med auditören L. K. W. Sandberg såsom sekreterare utföra ifrågavarande
arbete. Erån och med den 16 januari 1903 har jämväl skeppsmätningsöfverkontrollören
K. O. Larsson deltagit i de sakkunnigas arbeten. De
sakkunniga hafva afgifvit åtskilliga yttranden och förslag i ärenden rörande
skeppsmätning och äro fortfarande sysselsatta med behandling af frågor i
detta ämne.
4:o) Sedan Riksdagen, på framställning af Kungl. Maj:t, beslutat inrättande
af en mariningenjörkår, bemyndigades chefen för sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga för att, i enlighet med de närmare
föreskrifter, som departementschefen ägde meddela, inom departementet biträda
vid utarbetande af förslag till föreskrifter för mariningenjörkåren och
dess reserv m. m.; och utsågos härtill öfverdirektören H. H. Lilliehöök, di
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 27
rektören grefve E. H. A. Mörn er, kommendörkaptenen af l:a graden grefve
C. A. Ehrensvärd ock kommendörkaptenen af 2:a graden H. W. M. von Krusenstjerna,
ock afgåfvo de sitt yttrande den 3 augusti 1905.
5:o) G-enom kungl. krefvet den 25 maj 1905 tillsattes en kommitté för
utredning angående erforderliga förbättringar uti utbildningen af handelsflottans
befäl ock underbefäl m. m. Till ordförande i denna kommitté utsågs
landshöfdingen C. J. A. Wall ock till ledamöter kaptenen G. O. Wallenberg,
kaptenen H. O. F. Gyldén, föreståndaren för navigationsskolan i
Strömstad A. Thore, sjökaptenen O. E. Hedborg ock öfvermaskinisten O.
Gummesson. Kommittén, som erhöll tillstånd att själf utse sin sekreterare,
antog härtill amanuensen i sjöförsvarsdepartementet, e. o. kofrättsnotarien G.
A. Stuart. Efter ett kortare sammanträde i juli månad sammanträdde kommittén
den den 20 oktober, hvarefter kominitterades arbeten oafbrutet fortgått
till den 15 december 1905.
(3:o) Genom k. brefvet den 3 november 1905 tillsattes en kommitté för
omarbetning af reglementet för flottans pensionskassa i vissa hänseenden,
ock förordnades till ledamöter i denna kommitté kommendören P. J. Dahlgren
samt kaptenerna grefve C A. Wachtmeister och H. O. F. Gyldén
samt till sekreterare t. f. advokatfiskalen hos marinförvaltningen, numera
expeditionschefen H. Wolff.
Under år 1905 hafva på chefens för sjöförsvarsdepartementets föredrag- utfärdade förning
följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: den 27 juni: kun- fattningar,
görelse angående ändrad lydelse af § 2 i nådiga kungörelsen den 22 april
1904 angående främmande örlogsfartygs tillträde till svenska hamnar och
farvatten; den 21 juli: kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 4 och 17
i förnyade nådiga reglementet för sjökrigshögskolan den 30 maj 1902, sådana
dessa §§ lyda enligt nådiga kungörelsen den 4 augusti 1904; samma
dag: kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 2 och 4 i förnyade nådiga
undervisningsstadgan för sjökrigshögskolan den 30 maj 1902, sådana dessa
§§ lyda enligt nådiga kungörelsen den 4 augusti 1904; den 7 augusti: kungörelse
angående ändrad lydelse af §§ 5, 7, 15 och 22 af Ivungl. Maj:ts förnyade
nådiga instruktion för Dess lotsstyrelse den 14 oktober 1898; den 6
september: kungörelse angående ändrad lydelse af § 32 i Kungl. Maj:ts förnyade
nådiga reglemente för lotsverkets enskilda pensionskassa den 28 september
1895; den 13 oktober: förordning angående mariningenjörkåren i flottans
reserv; samma dag: instruktion för marinöfverdirektören och chefsingenjörerna
vid flottans stationer; samma dag: kungörelse angående antagning
och utbildning af mariningenjörselever, mariningenjörsaspiranter och
mariningenjörsstipendiater samt anställning af extra mariningenjörer m. m.;
den 27 oktober: kungörelse angående ny örlogsgös m. m.; samma dag: kun
-
28 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
görelse angående signaler för tillkallande af lots; den 15 december: kungörelse
angående ny löne- och pensionsreglering för lektorer vid sjökrigsskolan;
samma dag: kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 53 och 54 i
förnyade nådiga stadgan för sjökrigsskolan den 25 april 1902; den 22 december:
kungörelse angående ändrad lydelse af § 26 i förnyade nådiga instruktionen
för marinförvaltningen den 8 december 1899; samma dag: kungörelse
angående ändrad lydelse af § 7 i nådiga förordningen den 28 november
1902 angående anställning och pensionering af läkare vid marinläkarkåren
i flottans reserv; samma dag: kungörelse angående ändrad lydelse
af § 7 i nådiga förordningen den 11 december 1903 angående marinintendenturkåren
i flottans reserv; samma dag: kungörelse angående ändrad lydelse
af § 9 i nådiga kungörelsen den 27 juni 1902 angående antagning, utbildning
och pensionering af reservbefäl för flottan.
Ändring i te- Kungl. Maj:t har den 27 oktober 1905 utfärdat förordning angående
stämmeisema upphäfvande af gällande bestämmelser om unionstecken i rikets flagga,
rörande rikets °
flagga.
Kommunalför- Den 26 april 1905 har Kungl. Maj:t utfärdat lag angående ändrad lyordmngama.
delse af §§ 3, 6, 10, 14, 21, 22, 23, 47 och 48 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862.
Vidare har Kungl. Maj:t den 7 juli 1905 utfärdat lag angående ändrad
lydelse af 38 § i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23
maj 1862.
Ny köping. Kungl. Maj:t har den 15 september 1905 medgifvit, att Limhamns municipalsamhälle
med dess dåvarande område äfvensom öfriga delar af Hyllie
socken, eller således hela Hyllie socken och de till municipalsamhället hörande
delar af Fosie socken, må från och med år 1906 såsom en kommun för
sig bilda en jämväl i fattigvårdshänseende från Fosie socken afskild köping,
benämnd Limhamn.
Tillämpning å Kungl. Maj:t har förordnat:
"pTlandet^af a^t ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets stäordningsstad-
der samt hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad, skola i tillsa“a^arfl''
lämpliga delar gälla inom visst område vid Avesta stationssamhälle i Kopparbergs
län, inom Hjärpens stationssamhälle i Jämtlands län samt inom
Kyds stationssamhälle i Kronobergs län;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
att ordningsstadgan för rikets städer och hälsovårdsstadgans för riket
föreskrifter rörande stad skola i tillämpliga delar gälla inom Oskarströms
municipalsamhälle i Hallands län ocl^ Klippans munieipalsamhälle i Kristianstads
län;
att ordningsstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla för
Gellivare kyrkostad i Norrbottens län;
att byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tilllämpliga
delar gälla inom Fiskebäckskils municipalsamhälle i Göteborgs
och Bohus län, inom Mollösunds fiskeläge i Göteborgs och Bohus län, inom
Odenslunds municipalsamhälle i Jämtlands län samt inom Grafvarnas och
Bäckevikens fiskelägen i Göteborgs och Bohus län;
att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga
delar gälla inom Stocksunds villastad i Stockholms län;
att brandstadgan för rikets städer skall i tillämpliga delar gälla inom
Malmöns fiskeläge samt inom Hunnebostrands municipalsamhälle i Göteborgs
och Bohus län; samt
att hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola i tilllämpliga
delar gälla inom visst område vid Skönsmons municipalsamhälle i
Yästernorrlands län samt inom Veijerns fiskeläge i Göteborgs ooh Bohus län.
Kungl. Maj:t har under år 1905 fastställt regleringsplaner för Trollhättan
samt för Kjäflinge och Smögens municipalsamhällen äfvensom för
viss del af köpingen Arvika och Åtvidabergs municipalsamhälle.
Antalet af de uti riksförsäkringsanstalten under år 1905 afslutade och
förnyade kollektiva försäkringarna utgör 2,249 med ett samman! agdt provisionellt
beräknadt antal arbetare af 48,078.
Hos riksförsäkringsanstalten hafva under år 1905 anmälts 1,292 olycksfall,
som drabbat i riksförsäkringsanstalten försäkrade arbetare. Förutom
ersättning till följd af öfvergående skada har på grund af försäkring i riksförsäkringsanstalten
ersättning under samma år tillerkänts i 16 fäll till
följd af dödsfall och i 95 fall till följd af invaliditet.
Under år 1905 hafva med anledning af olycksfall, som drabbat i riksförsäkringsanstalten
icke försäkrade arbetare, inköpts lifräntor i riksförsäkringsanstalten
till följd af dödsfall i 51 fall och till följd af invaliditet i 236 fall.
Genom postsparbanken hafva under tiden 1 januari—31 december 1905
för riksförsäkringsanstalten verkställts inbetalningar med ett sammanlagdt
belopp af omkring 689,000 kronor, hvarifrån dock bör afräknas det belopp,
som till försäkringstagarna återreglerats; och har under samma tid utanordnats
ett sammanlagdt belopp af 92,597 kronor 69 öre för att genom postsparbanken
till vederbörande ersättningstagare utbetalas.
Fastställda
reglerings
planer.
Kiksförsäk
•ingsanstaltens
verksamhet
1905.
30 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
De för riksförsäkringsanstaltens räkning af postsparbanken förvaltade
medlen voro den 30 november 1905 placerade i obligationer till bokfördt
värde af 988,145 kronor 40 öre, i kommunlån till belopp af 316,846 kronor
78 öre, livarjämte å bankräkningar innestodo 65,694 kronor 83 öre, förutom
ej förfallna räntemedel.
På begäran antingen af arbetsgifvare och arbetare eller af domstol eller
annan ämbetsmyndighet har riksförsäkringsanstalten under år 1905 i 238
fall meddelat utlåtande rörande den grad af invaliditet, gom en till följd af
olycksfall i arbete uppkommen skada förorsakat.
Barnmorskor- Med år 1905 har barnmorskornas pensionsanstalt trädt i verksamhet
naS''instdt°nB" 0C^ harMhafves jämlikt Kungl. Maj:ts reglemente för pensionsanstalten dess
förvaltning af riksförsäkringsanstalten, dock med den inskränkning att det
tillkommer postsparbanken att mottaga insättningar och utbetala pensioner
samt styrelsen för postsparbanken att förvalta pensionsanstaltens medel.
Under år 1905 hafva 469 barnmorskor erhållit inträde såsom delägare i pensionsanstalten.
Arbctorförsäk- Sedan sistlidna års Riksdag beslutat att till arbetarförsäkringsfonden i
rmgsfonden. Kksstaten för år 1906 afsätta 1,400,000 kronor, liar Kungl. Maj:t den 7 juli
1905 förordnat, att dessa medel skola af statskontoret förvaltas på sätt i
nådiga brefvet den 15 november 1895 föreskrifvits i afseende å de af Riksdagen
för år 1896 afsätta medel för enahanda ändamål.
Försäkrings- Försäkringsinspektionen har under 1905 meddelat nedannämnda antal
väsendet, utländska försäkringsanstalter tillstånd att här i riket drifva följande slag
af försäkringsrörelse, nämligen:
lifförsäkringsrörelse...........3 anstalter
brandförsäkringsrörelse..........6 »
olycksfallsförsäkringsrörelse.......6 »
transportförsäkringsrörelse........1 anstalt
garantiförsäkringsrörelse.........1 »
inbrottsstöldförsäkringsrörelse.......1 »
glasförsäkringsrörelse ..........1 »
Provinsial- Kungl. Maj:t har den 12 maj 1905 utfärdat kungörelse angående skyla
are'' dighet för provinsialläkare att vara underkastad förändrade bestämmelser i
fråga om station för läkaren.
E>t.ra provin- Under år 1905 hafva af statsmedel beviljats bidrag till aflönande af
extra provinsialläkare i Stegeborgs och Charlottenbergs distrikt.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 31
Kungl. Maj:t har under år 1805 medgifvit, att nya själfständiga apotek Nya apotek,
må inrättas i Alvib, vid Liljeholmens järnvägsstation, i Lundby, vid Gellivare
malmberg, i Halmstad, i Huskvarna municipalsamhälle, i Malmö, i
Hvällinge och i Borås; kvarjämte Kungl. Maj:t föreskrifvit, att det vid
Charlottenberg inrättade medikamentsförråd skall förändras till sjelfständigt
apotek f. o. m. år 1909.
Den 16 juni 1905 beslöt Kungl. Maj:t, att den i Paris den 3 december Biträdande af
1903 afslutade sanitetskonvention skulle för Sveriges del biträdas. sanitetskon
veutiouen
i
Paris.
Af de vid rikets hospital och asyler under år 1905 utförda byggnads- Hospitaiaarbeten
märkas följande: väsendet.
Samtliga byggnadsarbetena vid Vänersborgs hospital och asyl blefvo
den 25 och 26 september 1905 afsynade och godkända, hvarefter vårdanstaltens
beläggning med patienter påbörjades.
Samtliga byggnadsarbetena vid Växjö hospital blefvo den 8 december
1905 afsynade och godkända.
Vid Piteå hospital är o samtliga byggnadsarbetena färdiga och anmälda
.till afsyning.
Vid Visby hospital är ombyggnaden af den gamla lasarettsbyggnaden
färdig, afsynad och godkänd samt tagen i bruk.
Vid Kristinehamns hospital är biträdande läkarens bostad färdig, afsynad
samt tagen i bruk, samtliga paviljongerna afsedda för patienter, äro
förda under tak, nya ekonomibyggnaden i det närmaste färdig till afsyning,
och den däri belägna bagarstugan tagen i bruk.
Vid Vadstena hospital är paviljongen för yttre betjäning förd under
tak.
Beträffande det beslutade nya hospitalet vid Säter äro samtliga arbetsoch
detaljritningarna, förslagskontrakt, arbetsbeskrifning m. m. härför uppgjorda,
så att detta byggnadsarbete kan påentreprenad utlysas under januari
månad 1906.
Arbetsritningar med tillhörande handlingar, afseende de beslutade byggnadsarbetena
vid Härnösands hospital, äro under arbete, hvilket är så långt
framskridet, att detta byggnadsföretag kan på entreprenad utlysas i början
af år 1906.
Vid 1905 års ingång uppgick antalet barnmorskor till 2,913. Antalet barn
morskor.
Enligt af medicinalstyrelsen år 1905 till Kungl. Maj:t afgifven berättelse Skyddskoppangående
skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem, som under
år 1904 med framgång vaccinerats, 105,152.
32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Åtgärder till Den 16 juni 1905 utfärdades nådig kungörelse angående förändrade föref°aftolerans*6
S^1''^er förekommande af pestens och kolerans införande i riket, äfveninförande
i som nådiga kungörelser dels angående införsel af varor, som kunna missr''1:ct-
tänkas medföra pest- eller kolerasmitta, dels angående ändrad lydelse af §§
2 och 10 i förnyade nådiga reglementet för karantänsinrättningen på Känsö
den 29 september 1899, dels angående ändrad lydelse af § 20 i nådiga förordningen
angående åtgärder mot införande och utbredning af smittosamma
sjukdomar bland rikets invånare den 19 mars 1875; dels ock angående
ändrad lydelse af §§ 10, 27, 48 och 59 i nådiga instruktionen för läkare,
som äro för hälso- och sjukvården inom visst område anställda, äfvensom för
andra, som utöfva läkarkonsten, den 31 oktober 1890.
Med anledning af att kolerafall under augusti månad 1905 uppträdde i
West-Preussen blefvo till förekommande af sjukdomens införande i riket observationsplatser
för fartyg med där stationerade läkare anordnade, förutom
vid karantänsplatsen Känsö, som hela året hållits för ändamålet öppen,
äfven vid ön Fejan, som tillika förklarades skola tjänstgöra såsom karantänsplats,
samt vid Västra Hästholmen i Karlskrona skärgård och vid ön
Hven i Öresund. Sedan därefter äfven provinsen Ost-Preussen samt regeringsdistriktet
Stettin blifvit i september månad 1905 förklarade smittade af
kolera, blef ännu en observationsplats för ofvannämnda ändamål öppnad,
nämligen vid Arkö i Östergötlands skärgård.
Observations- och karantänsanstalten vid Fejan öppnades den 31 augusti
1905; observationsplatserna vid Västra Hästholmen och Hven den 1 september
samt observationsplatsen vid Arkö den 23 september 1905. För besiktning
af resande från utlandet anställdes den 26 september 1905 en särskild besiktningsläkare
i Trelleborg. Samtliga dessa anstalter indrogos sedermera dels
den 17—18 oktober, dels den 27 oktober 1905.
Ändring i Kungl. Maj:t har den 25 maj 1905 utfärdat lag om ändrad lydelse af
köttbeaiktnhi6 §§ - och 8 i lagen angående köttbesiktning och slakthus den 22 december
ocli slakthus. 1897.
Jiirnviigspost- Järnvägspostbefordran har anordnats å de enskilda järnvägslinjerna Sandbefordran.
Packs hult—Alsterbro, Svenljunga—Axelfors, Lund—Refvingehed, Alnaryd—
Eringsboda, Garpenberg—Fors och Repbäcken—Björbo.
Fasta postan- Under år 1905 hafva postkontor inrättats i Sundbyberg, Nybro, Krokom,
stål ter. Tranås, Munkedal, Vislanda, Karlskoga och Kinna, hvaremot de förutvarande
postkontoren i Säfsjöström, Ånäset och Skene under nämnda års lopp indragits.
Vid 1905 års slut utgjorde antalet själfständiga postkontor 201,
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 33
eller 5 mera än vid 1904 års utgång, samt antalet filialpostkontor 19, eller
enahanda antal som vid sistnämnda tidpunkt.
Efter indragning af en del äldre och inrättande af nya poststationer
uppgick vid 1905 års slut hela antalet fasta postanstalter, inberäknadt filialpostkontoren,
till 3,003, eller 45 flera än vid 1904 års utgång.
Under år 1904, det senaste år för hvilket fullständiga statistiska upp- Antal postgifter
föreligga, hafva, enligt anställda beräkningar, inom riket behandlats försändelser,
tillhopa 383,748,126 postförsändelser, hvilket antal, vid jämförelse med nästföregående
år, utvisar en ökning af 7,4 procent.
Särskildt har beräknats, att på grund af abonnemang blifvit genom
postverket fortskaffade 191,113,020 nummerexemplar tidningar och tidskrifter,
hvilket utvisar en ökning af 10,o procent.
Postverkets inkomster för år 1904, i riksstaten beräknade till 14,715,000 Postverkets
kronor, uppgingo till 16,563,956 kronor 18 öre, och utgifterna för samma år öfverskott,
hvilka hade förslagsvis beräknats till 13,810,000 kronor, belöpte sig till
14,635,991 kronor 49 öre, hvadan öfverskottet, som beräknats till 905,000
kronor, utgjorde 1,927,964 kronor 69 öre.
Efter erhållet bemyndigande har mellan svenska och tyska postförvalt- PostEngfarningarna
öfverenskommelse träflats angående fortsatt underhållande från tygsfärbiudeloch
med den 1 maj 1907 af regelbunden postångfartygsförbindelse mellan Trelleborg "och
Trelleborg och Sassnitz. Sassnitz.
På grund af nådiga beslut den 27 och den 31 oktober 1905 hafva från Förändring af
och med den 1 påföljde november förändringar införts angående den tvåtungade
postflaggan och enskilda postförande fartygs flagga.
Generalpoststyrelsen har den 15 september 1905 utfärdat instruktion instruktion för
för tjänstemännen vid postkontoren och postkupéexpeditionerna, att tillämpas Posttj;lIlstefrån
och med den 1 februari 1906. In,in''
Jämlikt nådigt beslut den 10 mars 1905 har från och med den 1 på-Nedsättning i
följde juli afgiften för postförsändelses rekommendation blifvit nedsatt från rekommenda20
till 15 öre, hvarjämte ändrade bestämmelser meddelats rörande postverkets
ansvarighet för vissa till postbefordran aflämnade försändelser.
På grund af nådig kungörelse den 10 mars 1905 har, likaledes med Nedsättning i
tillämpning från den 1 juli 1905, nedsättning skett i afgiften för inrikes .af?lften för
paket samt frankeringsfriheten för dylikt paket blifvit inskränkt. inrikes paket
Bih. till Riksd. Prat. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 5
Riksdags-Bcriittelsen.
34 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Villkoren för Från ock med den 1 april 1905 kafva, med stöd af nådigt kref den 17
värdeförsändel-juni 1904, ändringar vidtagits rörande villkoren för utlämnande från postmmde"intill,
verket af värdeförsändelser ock utbetalande af postanvisningsmedel.
Postanviä- Mellan svenska ock ryska postförvaltningarna kar aftal träffats angå
ningsutväxiing
0ncje utväxling, från ock med den 1 februari 1905, af vanliga postanvisninArgeutin»
"och gar. Likaledes kar under år 1905 dels utväxling af vanliga postanvisJapan.
ningar anordnats mellan Sverige ock Argentina, dels ock öfverenskommelse
träffats om direkt utväxling från ingången af år 1906 af dylika postanvisningar
mellan Sverige ock Japan.
Likviderandet Öfverenskommelse kar under år 1905 träffats om likviderande medelst
af postanvisningar af postförskott å paket, som utväxlas mellan Sverige ock
växlingen med Danmark.
Danmark.
Förenklad ex- Med känsyn till postverkets växande paketrörelse kafva bestämmelser
Usa''slags för meddelats om förenklad expedition af oassurerade paket, kvarjämte i fråga
sändeiser. om vanliga brefpostförsändelser, belagda med postförskott, de fullständiga
postanstalternas enklare expeditionssätt införts jämväl beträffande poststationer
ock postiljonskupéer.
Välgörenhets- Af svenska nationalföreningens mot tuberkulos välgörenketsmärken,
marken, byilpa jämlikt särskildt nådigt medgifvande tillhandakållas allmänketen
genom postverkets försorg, kar under år 1905 en ny typ utkommit.
Telegrafver- De staten tillkörande telegraf- ock telefonnätens linjer kafva genom de
keta linjer. un(jer år 1905 utförda byggnadsarbetena ökats med omkring 450 kilometer
stolplinjer; ock utgjorde sammanlagda längden af stolplinjer ock kablar vid
1905 års utgång omkring 24,000 kilometer.
Telegrafförhin- De uteslutande för telegrafering afsedda trådledningarna kafva under
delseledningar. år 1905 ökats med 104 kilometer; ock uppgick vid 1905 års slut nämnda
ledningars sammanlagda längd till 29,142 kilometer.
Nva telegraf- På grund af erhållet nådigt bemyndigande kar under år 1905 inrättats
stationer. en telegrafstation i Värnamo. Därjämte kar i Stockholm öppnats en ny
lilialtelegrafstation.
Indragen tele- Telegrafstationen i Svartvik har jämlikt nådigt tillstånd under år 1905
grafstation. In dragits.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 35
Å 44 orter har anordnats expedition för utvexling af telegrammer på Teiegramexpesvenska
språket till och från orter i Sverige, Norge och Danmark, hvaremot dlt''lonpr- ’
dylik expedition npphört å 23 orter.
JFör befordran af telegrammer, affattade på svenska språket, till orter Teicgramminom
Sverige, Norge och Danmark hafva telegraminlämningsställen öppnats lamn{"fssttt1’
på 4 platser, hvaremot 5 sådana inlämningsställen indragits.
I förbindelse med telegrafnätet hafva satts 6 järnvägsstationer för Järnvägsstnskandinavisk
korrespondens och 13 järnvägsstationer upplåtits för internationell
korrespondens. Därjämte hafva 11 järnvägsstationer, som förut varit tekgrafnutet.
öppna allenast för skandinavisk telegramväxling, upplåtits jämväl för internationell
korrespondens.
Statstelegrafstationerna i riket, däri inberäknade 6 rikstelefonstationer Antalet telemed
telegramväxling, utgjorde vid 1905 års utgång 179; och voro då med grttfanstillLer.
dem förbundna 684 telegramexpeditioner och telegraminlämningsställen samt
1,568 järn vägstelegrafstationer, så att hela antalet af rikets i förbindelse
med hvarandra stående telegrafanstalter vid slutet af nämnda år uppgick
till 2,431.
Under år 1904, det senaste för hvilket fullständig statistik är upprättad, Telegramviixhafva
befordrats 2,749,097 taxerade telegrammer, däraf 1,279,385 inländska, liUg''
1,048,506 till eller från utlandet samt 421,206 transiterande.
Kungl. Maj:t har den 9 juni 1905 utfärdat nådig kungörelse angående Ändring i
ändring i det genom nådiga kungörelsen den 6 juni 1902 fastställda aflöningsreglemente
för tjänstemän och betjänte vid telegrafverket.
Genom nådigt bref den 15 juli 1905 har Kungl. Maj:t fastställt bestäm- Bestämmelser
melser om kustsignalvftsendets telefonmateriell m. m. vSendeU^teie
fonmateriell
-
Rikstelefonnätets förbindelseledningar, däri ej inberäknade abonnentled- statens teieningar,
hafva under år 1905 genom utförda nybyggnadsarbeten ökats med
omkring 3,500 kilometer dubbeltrådiga ledningar samt genom rasering eller
ombyggnadsarbeten minskats med omkring 280 kilometer enkeltrådiga ledningar;
och utgjorde vid 1905 års slut telefonförbindelseledningarna omkring
73,400 kilometer i dubbeltrådiga och 630 kilometer i enkeltrådiga ledningar.
36 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Central- och Antalet central- och växeltelefonstationer har under år 1905 ökats med
vaxelteiefon- 77. Uppgick hela antalet dylika stationer vid nämnda års utgång till
10n r'' 1,370.
Telefon- Antalet af de i rikstelefonnätet uppsatta telefonapparaterna har under
apparater. £r 1005 ökats med omkring 8,000; och utgjorde sammanlagda antalet i bruk
varande apparater vid samma års utgång omkring 82,500.
Växlade tele- Under år 1904, det senaste för hvilket fullständig statistik blifvit uppfonsamtal.
rättad, har antalet telefonexpeditioner uppgått till 193,163,309, hvaraf 872,510
utgjorts af telefonerade telegrammer och återstoden af samtal.
Fullbordade Bland de med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten
°CharbefenUndi ^ia^va’ uppgift af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1905
såsom fullbordade af styrelsen godkänts:
62 st. väganläggningar, omfattande en längd af 41,9658 nymil, för hvilka
kostnaden beräknats till 1,672,645 kronor, hvaraf såsom statsanslag utgått
1,132,316,67 kronor;
8 st. broarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 382,880 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 254,900 kronor;
1 farledsarbete, för hvilket kostnaden beräknats till 143,500 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 47,500 kronor;
1 hamnarbete, för hvilket kostnaden beräknats till 47,440 kronor, hvaraf
såsom statsanslag utgått 31,600 kronor.
Därjämte hafva af styrelsen godkänts tvenne hamnarbeten, till hvilka
anslag å tillsammans 4,500 kronor af liiksdagen särskildt beviljats. Den
beräknade kostnaden för dessa arbeten belöper sig till samma belopp som
anslagen.
Koncessioner å Kungl. Maj:t har under år 1905 beviljat koncession å följande enskilda
enskilda järn-,-ärnvägar.
vagar. ° p
från Gammelstads station å statsbanan Luleå—Gellivare till Karlsvik
med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 5,3 kilometer;
från Ljungbyholms station å Kalmar—Torsås järnväg till Karlslunda
kyrkoby med en spårvidd af 0,891 meter och en längd af 19,2 kilometer;
från Skara till Mariestad med en spårvidd af 0,891 meter och en längd
af 48,0 kilometer;
från ön Saltholmen i närheten af Långedrags badort till Göteborgs
stads gräns med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 4,9 kilometer;
från Eskilstuna centralstation till Örebro anhaltstation med en spårvidd
af 1,435 meter och en längd af 81,2 kilometer;
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 37
från en punkt å Lidköping—Håkantorps järnväg, belägen omkring 1
kilometer från Lidköpings station, till en punkt inom Tuns socken med en
spårvidd af 0,891 meter ock en längd af 26,3 kilometer.
Under år 1905 hafva följande enskilda järnvägar upplåtits för allmän För allmän
trafik: trafik öppnade
o # enskilda jarn
delen
Sandbäckshult—Alsterbro af Mönsterås—Asneda järnvägsaktiebo- vägar,
lags järnväg mellan Mönsterås och Alsterbro med en spårvidd af 0,891 meter
och en längd af 27,8 kilometer;
bispåret Morgårdshammar—Smedjebackens hamn till Stockholm—Västerås
—Bergslagens nya järnvägsaktiebolags järnväg mellan Vansbro och Ängelsberg
med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 3,2 kilometer;
delen Lund—Refvinge af Lund—Refvinge järnvägsaktiebolags järnväg
mellan Refvinge och Harlösa med en spårvidd af 1,435 meter och en längd
af 21,4 kilometer;
Nettraby—Alnaryd—Eringsboda järnvägsaktiebolags järnväg mellan
Alnaryd och Eringsboda med en spårvidd af 0,600 meter och en längd af
13,1 kilometer;
Gräfle stads järnväg mellan Gäfle norra hamnpir och Fredriksskans (endast
godstrafik) med en spårvidd af 1,435 meter och en längd af 1,9 kilometer;
delen
Repbäcken—Björbo af Falun—Västerdalarnas järnvägsaktiebolags
järnväg mellan Falun och Björbo med en spårvidd af 1,435 meter och en
längd af 41,1 meter.
Härjämte har Garpenberg—Fors järnvägsaktiebolags förut för godstrafik
öppnade järnväg mellan Garpenberg och Fors under året öppnats jämväl för
persontrafik.
Längden af för trafik öppnade enskilda järnvägar och bandelar har sålunda
under år 1905 ökats med 108,5 kilometer, och totallängden vid 1905
års slut är 8508,9 kilometer.
Af dessa järnvägar äro 192 lokomotivbanor med 8,495,1 kilometers
längd och 5 hästbanor med 13,8 kilometers längd.
Af lokomotivbanorna hafva
114 st., med en längd af 5,576,7 km., en spårvidd af 1,435
2 » x
13 x *
54 » »
2 » »
7 » »
» » 49,9 »
x » 507,7 »
» » 2,076,1 »
x » 150,0 »
x » 134,7 »
» » » 1,093
x » .) 1,067
x » » 0,891
x x » 0,802
» » » 0,600
meter
»
38 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Statens järn- A statsbanan Gellivare—Riksgränsen ntfördes en del kompletteringsvägsbyggnnder.
arbeten.
Beträffande statsbanan genom Bohuslän fortgingo arbetena å sträckan
Göteborg—Uddevalla och omfattade hufvudsakligen terrassering, stenarbeten
för broar, läggning af afloppstrummor samt å sträckan Göta älf—Nordre
älf rälsläggning och ballastning, hvarjämte å delen Uddevalla—Skee utfördes
vissa kompletterings- och förstärkningsarbeten. Arbetena enligt af
Kungl. Maj:t fastställd plan för vissa provisoriska anordningar vid centralstationen
och norra stationen i Stockholm fortgingo och utgjordes i hufvudsak
af terrassering, spårläggning och ballastning samt omläggning af Kungsgatan.
För statsbanan Morjärv—Lappträsk utfördes definitiv uppstakning af
linjen mellan Morjärvs station och Öfver Morjärv, samt vidtogos åtgärder
för påbörjande af arbetena för broarna öfver Stryckån och Kalix älf.
För landsvägen Boden—Lappträsk verkställdes definitiv uppstakning af
delen Boden—Forsbyn, fullbordades i det närmaste terrassering och trumläggning
samt påbörjades grusning å den 19,9 kilometer långa sträckan
mellan Boden och Åskögen, hvarjämte anstalter vidtogos för arbetenas igångsättande
mellan sistnämnda plats och Forsbyn.
För den s. k. inlandsbanan utfördes ej mindre förberedande undersökningar
rörande dels lämpliga hamnplatser såsom slutpunkt för banan vid
bohuslänska kusten, dels för banans framdragande å vissa sträckor i Bohuslän
och Norrbottens län, än äfven definitiv undersökning af sträckningar i
Bohuslän, Dalsland, Värmland, Dalarna och Jämtland samt Västerbottens
län, hvarjämte verkställdes ekonomiska utredningar för vissa delar af banan
i fråga.
På grund af nådiga beslut utfördes dels undersökning för en järnväg
från stambanan genom Öfre Norrland vid Älfsby station till Piteå stad,
jämte därtill hörande kostnadsberäkningar och ekonomiska utredningar, dels
beträffande ifrågasatta järnvägsanläggningarna Bastuträsk—Skellefteå—
Säfvenäs, Skellefteå—Kåge samt Jörn—Kåge vissa ytterligare erforderliga
undersökningar å fältet äfvensom ekonomiska utredningar.
För omgestaltning af bangårdsförhållandena i och invid Göteborg fortgingo
undersökningar och utredningar samt upprättades tvenne förslag till
sådan omgestaltning.
Dessutom utfördes eu del undersökningar och utredningar för omgestaltning
af bangårdsanordningarna i Lund och Malmö, samt utarbetades tvenne
förslag till bangård i Lund.
Statens järn- Under år 1905 har ingen förändring skett i statsbanornas vid 1903 års
vapstrafik. sjut trafikerade längd 4,206 kilometer.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 39
Bruttoinkomsten af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1905 till om- Bruttoinkomskring
54,000,000 kronor. ten
Af
statens järnvägars trafikinkomster hafva under år 1905 till statskon- Till statskontoret
inlevererats 13,700,000 kronor. toret leverera
de
trafikinedel.
Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelse dels den 2 juni 1905 angående Ändring i nfändring
af bestämmelserna i § 3 af förnyade nådiga aflöningsreglementet löningsregieför
tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar den 3 maj 1901 om antalet
arfvoden till stationsinspektorer å första och andra klassens stationer
samt underinspektörer och expeditionsföreståndare å första klassens stationer,
äfvensom i § 13 af samma reglemente angående lönefyllnad åt befattningshafvare,
som på grund af indragning eller förändring af befattning
förflyttas till tjänstgöring å annan plats med ringare aflöningsförmåner, dels
ock den 30 juni 1905 angående ändring i § 3 af förenämnda reglemente om
antalet arfvoden till notarier äfvensom i § 11 samma reglemente angående
beklädnad eller beklädnadsersättning till materialvakt.
Kungl. Maj:t har utfärdat kungörelser dels den 31 mars 1905 angående Ändringar i
ändrad lydelse af §§ 43 och 73 i nådiga instruktionen för järnvägsstyrelsen föfjåmvägsmed
undertydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897, dels den 7 styrelsen,
april 1905 angående ändring af § 4 af samma instruktion och dels den 30
juni 1905 angående ändring af §§ 13, 14, 32, 43, 49, 56, 64, 81 och 85 af
meranämnda instruktion.
Genom nådiga kungörelser den 7 april och den 14 december 1905 har Ang. zontariff.
Kungl. Maj:t funnit godt förordna, dels att §§ 1, 2 och 3 med därtill hörande
öfverskrifter samt § 5 mom. p af den utaf Kungl. Maj:t den 29 november
1889 fastställda taxa för transporter å statens j ärnvägar skola hafva
ändrad lydelse, afseende dessa ändringar afgifter för personer, resgods och
hundar, som åtfölja resande, dels ock att de vid taxan fogade tarifferna I
och II skola upphöra att gälla.
Kungl. Maj:t har den 16 juni 1905 utfärdat instruktion för styrelsen Trolihätte
för Trolihätte kanal- och vattenverk. kanal- och
vattenverk.
Sedan styrelsen för Trolihätte kanal- och vattenverk inkommit med Utredning
förslag till plan för verkställande af en fullständig utredning rörande irä°™^eaf“"r
anläggande för statens räkning af en elektrisk kraftstation för användande statens rakning
af den staten tillhörande vattenkraften i Trollhättan, har Kungl. Makt den?f ®“elfktri^
8 december 1905 fattat beslut rörande verkställande af utredningen enligt Trollhättan,
den ingifna planen.
40 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Åtgärder mot Den 31 mars 1905 har Kungl. Majrt utfärdat nådiga cirkulär till Dess
dens.k. »hvitabefallningshafvande i rikets samtliga län angående vissa åtgärder till motslafhandeln».
a^e^an(je ap c]en kallade »hvita slafhandeln».
Expeditions- Kungl. Maj:t har den 14 januari 1905 utfärdat kungörelse angående
lösen vid öfver- expeditionslösen vid öf verstyrelsen för rikets allmänna läroverk.
styrelsen för r
rikets allmänna
läroverk.
Kommissionär Vidare har Kungl. Maj:t den 24 mars 1905 utfärdat kungörelse angå
hos
öfversty- en(je anställande af kommissionär hos öfverstyrelsen för rikets allmänna
relsen för 1
rikets allmän-läroverk,
na läroverk.
Ändring i för- Den 2 juni 1905 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående ändrad
01&n''d^en aD ly^else ^f § 15 i nådiga förordningen angåeude expeditionslösen den 7 deditionslösen.
cember 1883.
Kommissio- Kungl. Maj:t har den 27 oktober 1905 utfärdat kungörelse angående annärer
hos ställande af kommissionärer hos domkapitlen i riket.
domkapitlen i
riket.
Kommittéer 1. 1901 års bangårdskommitté har under år 1905 utgjorts af samma
°?h. ledamöter som vid 1904 års utgång.
Enligt hvad kommitténs ordförande meddelat hade kommittén under år
1905 sammanträdt den 5 februari och den 1—2 september. A sistnämnda
sammanträde hade kommitténs blifvande betänkande justerats, och hade därefter
arbetet med tryckning af detta betänkande med tillhörande historik,
öfriga bilagor och kostnadsförslag oafbrutet fortgått, hvadan kommitténs arbete
nu nalkades sin afslutning.
2. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 22 november 1902
tillsatta kommissionen för granskning af gällande bestämmelser angående
vård och försäljning af arsenik samt andra giftiga ämnen och varor har
under år 1905 ingen förändring ägt rum.
Kommissionen hade den 7 februari hållit sitt första sammanträde under
år 1905. Vid detta sammanträde hade utsetts dels särskilda delegerade med
uppdrag att uppgöra förslag till bestämmelser uti de afseenden, som vore inrymda
i 20 § i nu gällande giftstadga, dels ock delegerade för utarbetande
af förslag till öfriga stadganden med undantag af ansvarsbestämmelser.
De utarbetade förslagen hade vid kommissionens sammanträde den 12
september 1905 blifvit genomgångna och granskade, hvarefter de, efter vidtagen
omarbetning, vid sammanträde den 23 i nyssnämnda månad underkastats
slutlig granskning. Resultatet förelåge i ett författningsförslag,
hvilket dock såtillvida vore ofullständigt, att bestämmelser saknades rörande
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
ansvar för öfverträdelser af författningens föreskrifter. Yid sistnämnda sammanträde
kade utsetts delegerade för utarbetande af motiv, kvilket arbete
icke syntes kunna blifva fullbordadt förr än under 1906 års början.
3. Den af Kungl. Maj:t den 24 juli 1903 tillsatta kommissionen för att
inom civildepartementet biträda vid utredning rörande vissa försäkringsanstalter
samt vid utarbetande af förslag till lagbestämmelser i ämnet kar
under år 1905 afslutat sina arbeten, utan att någon förändring i kommissionens
sammansättning under nämnda år ägt rum.
Med skrifvelse den 2 december 1905 kar kommissionen allämnat sitt i
ämnet afgifna betänkande ock förslag, som remitterats till utlåtande, efter
vederbörandes körande, af öfverståthållarämbetet ock Konungens befallningshafvande
i länen.
4. Den af Kungl. Maj:t den 6 november 1903 tillsatta kommittén med
uppdrag att verkställa utredning ock afgifva förslag rörande erforderliga
åtgärder mot smittosamma könssjukdomars spridning kar under år 1905 utgjorts
af samma ledamöter som vid 1904 års utgång.
I fråga om kommitténs verksamhet under år 1905 har af dess
ordförande meddelats följande. Kommittén kade sammanträdt in pleno
dels den 7 april dels ock under tiden från och med den 17 oktober till ock
med den 15 december. Enligt af kommittén lämnadt uppdrag kafva under
tiden mellan plenisammanträdena särskilda delegerade verkställt vissa undersökningar
ock arbeten. Sålunda kar den af kommittén föranstaltade statistiska
undersökningen rörande frekvensen af veneriska sjukdomar i riket
blifvit afslutad ock dess resultat för kommittén framlagdt. Berättelse öfver
de resor, åtskilliga af kommitténs ledamöter under sommaren 1904 företagit
för inhämtande af kännedom om de i vissa främmande länder gällande bestämmelser
för motarbetandet af smittosamma könssjukdomar, kar jämväl
under året utarbetats ock till kommittén aflämnats.
Yid de under hösten hållna sammanträdena kar kommittén till principiell
behandling förehaft de särskilda frågor, som utgjorde föremål för kommitténs
pröfning, ock därvid fattat vissa provisoriska beslut, på grundval
af kvilka ett första utkast till bestämmelser i ämnet komme att af särskildt
utsedda delegerade utarbetas.
För kommitténs räkning påginge för närvarande arbetet med en statistisk
undersökning angående reglementeringen i Stockholm under åren
1859—1904, kvarjämte kommittén föranstaltat om utförande af en undersökning
angående i riket befintliga skyddshem för fallna kvinnor.
5. Den af Kungl. Maj:t den 6 november 1903 tillsatta kommittén med
uppdrag att afgifva förslag till förändrade grunder för pensionering af tj änstemän
ock betjänte vid statens järnvägar kar under år 1905 afslutat sina ar
Bih.
till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 6
Riksdags-Bcriittelsen.
42 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
beten, utan att någon förändring i kommitténs sammansättning under nämnda
år ägt rum.
Med skrifvelse den 26 juli 1905 kar kommittén a flarn nät betänkande i
ämnet.
6. I sammansättningen af den af Kungi. Maj:t den 17 juni 1904 tillsatta
kommittén med uppdrag att verkställa utredning, huruvida genom omreglering
af indelningen i läkardistrikt eller ändrade bestämmelser i afseende
å läkarnas anställning och åligganden hälso- och sjukvården å landsbygden
skulle kunna bättre än hittills främjas, samt i ämnet afgifva förslag har
under år 1905 den förändring ägt rum, att Kungl. Maj:t den 25 augusti
entledigat dåvarande statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet Alfred
Petersson samt förordnat landtbrukaren Grustaf Odqvist att i statsrådet
Peterssons ställe vara ledamot i kommittén.
Af kommitténs ordförande har meddelats följande. Kommitténs första
sammanträde för år 1905 hade hållits den 2 februari, hvarefter kommittén
varit samlad till och med den 3 mars. Det härunder bedrifna arbetet hade
hufvudsakligen bestått däri, att från samtliga förste provinsialläkare i riket
infordrade yttranden öfver kommitténs nästföregående år uppgjorda förslag
till ändrad indelning af provinsialläkardistrikten genomgåtts, samt att därefter,
med stöd af vid kommitténs tillsättande erhållet nådigt bemyndigande,
nitton förste provinsialläkare, hvillia i sina afgifna yttranden haft mer eller
mindre väsentliga anmärkningar att göra mot förslaget, varit till rådplägning
med kommittén inkallade. Vid kommitténs åtskiljande berörda den 3
mars uppdrogs åt en redaktionskommitté att uppsätta motivering till distriktsindelningsförslaget,
sådant detta då förelåg.
Efter ett enstaka sammanträde i maj (den 12), hvarunder nyssnämnda
motivering anmäldes vara i det närmaste färdig, hvilade kommittéarbetet
till medlet af sommaren, då kommittén sammanträdde den 3 juli och därefter
arbetade under en månads tid. Härunder sysselsatte sig kommittén förnämligast
med en del i samband med kommitténs uppdrag stående principiella
frågor angående de civila tjänsteläkarna å landsbygden och deras tjänsteställning,
såsom rörande förste provinsialläkarinstitutionens ombildning, behofvet
af förbättrad tjänsteställning för extra provinsialläkarna m. m., hvarjemte
härmed sammanhängande löne- och pensionsfrågor varit föremål för
behandling. Eör de härunder fattade besluten skulle, enligt hvad vid kommitténs
ajournerande den 2 augusti bestämdes, motivering utarbetas af en
redaktionskommitté, och har arbetet därå försiggått sedan midten af september.
7. Den af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsatta kommittén med uppdrag
att verkställa en revision af de för rättsmedicinska undersökningar
gällande stadganden samt att afgifva af denna granskning föranledda för
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 43
slag har under år 1905 till sin sammansättning undergått den förändring,
att Kungl. Maj:t, efter förste provinsialläkaren i Jönköpings län J. L. Naumann,
hvilken under nämnda år aflidit, förordnat förste provinsialläkaren i
(rott!ands län C. L. P. Sörensson att vara ledamot i kommittén.
Denna kommitté kar under år 1905 sammanträdt från den 10 juni till
och med den 14 augusti samt från den 18 november till och med den 7 december,
under hvilken tid kommittén utarbetat författningsförslag i berörda
hänseenden jämte motiv.
8. I sammansättningen af den af Kungl. Maj:t den 31 december 1904
tillsatta kommittén med uppdrag att uppgöra och afgifva förslag dels till
bestämmelser angående de fordringar, som för tillgodoseende af trafiksäkerheten
eller eljest böra från statens sida ställas på de enskilda järnvägarna,
dels ock till anordnande af nödig kontroll därå, att berörda bestämmelser
behörigen iakttagas, har under år 1905 den förändring ägt rum, att Kungl.
Maj:t den 22 september entledigat expeditionschefen, juris doktorn grefve J.
J. A. Ehrensvärd samt förordnat öfverdirektören E. O. J. Björklund att i
grefve Ehrensvärds ställe vara ledamot och sekreterare i kommittén.
I fråga om kommitténs verksamhet under år 1905 har dess ordförande
meddelat, att, sedan kommittén, som första gången sammanträdde den 26
januari och därvid antog benämningen trafiksäkerhetskommittén, vid nyssnämnda
och följande sammanträden i januari månad och under tiden 9—16
mars behandlat den allmänna planen för kommitténs arbeten och vissa viktigare
synpunkter för olika delar af samma arbeten, särskilda afdelningar
af kommittén, enligt kommitténs beslut den 30 januari, utarbetat
förslag till lag rörande koncession å enskilda järnvägar, förslag till förordning,
innefattande tekniska bestämmelser angående rullande materiell vid enskilda,
för allmän trafik upplåtna järnvägar, samt förslag till förordning
angående särskilda föreståndarbefattningar för trafik-, ban- och maskinafdelningarna
vid enskilda, för allmän trafik upplåtna järnvägar, äfvensom
kompetensvillkor för dessa och öfriga befattningar vid dylika järnvägar.
Dessa förslag hafva vid sammanträdeii, hållna under tiderna 21—28 oktober
samt 13—18 november, blifvit af kommittén genomgångna, hvarefter sekreteraren
atfattat motiv till samma förslag. Eör det närvarande äro två underafdelningar
af kommittén sysselsatta med utarbetande af förslag till tekniska
bestämmelser för byggnad och underhåll af enskilda, för allmän trafik
upplåtna järnvägar samt angående signal- och säkerhetsanordningar vid dylika
järnvägar.
9. Kungl. Maj:t har den 20 oktober 1905 uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning angående de åtgärder, som, till hämmande af människotuberkulosens
utbredning i riket, lämpligen böra vidtagas och därefter
till Kungl. Maj:t inkomma med det betänkande och förslag, hvartill samma
44 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
utredning kunde föranleda, samt i denna kommitté förordnat till ordförande
f. d. öf ver ståthållaren herr friherre C. G. A. Tamm och till ledamöter förste
provinsialläkaren G. H. Dovertie, professorn, medicine doktorn J. E. Johansson,
ingenjören S. O. Nyländer och riksgäldsfnllmäktigen G. F. Östberg.
Ordföranden i kommmittén har meddelat, att kommittén haft 2 plenisammanträden,
nämligen den 29 november och den 6 december 1905, samt att
en underafdelning af kommittén, bestående af herrar Johansson och Dovertie
jämte den utsedde sekreteraren filosofie doktorn K. A. Fryxell, sedan först
nämnda dag äro sysselsatta med insamling af det statistiska material, som
skall utgöra underlag för kommitténs blifvande arbete.
10. Den 24 november 1905 har Kungl. Maj:t uppdragit åt landshöfdingen
grefve H. E. G. Hamilton, jämte direktören J. Bernström och landsorganisationens
ordförande Herman Lindqvist, att företaga en granskning af
det för 1903 års riksdag framlagda förslag till lag angående medling i arbetstvister
samt därefter snarast möjligt afgifva det yttrande och förslag i
ämnet, som af granskningen föranleddes.
Sedermera har K. M:t den 5 januari 1906 entledigat direktören Bernström
från nämnda uppdrag samt förordnat byggmästaren A. G. Magnusson
och förste aktuarien, filosofie doktorn G. H. Elmquist att vara ledamöter i
samma kommission.
11. Kungl. Maj:t har den 2 december 1905 uppdragit åt riksheraldikern
att i samråd med riksantikvarien och riksarkivarien samt med det biträde
till förslagets konstnärliga utförande, som riksheraldikern kunde finna påkalladt,
uppgöra samt snarast möjligt och sist inom utgången af februari
månad år 1906 till Kungl. Maj:t inkomma med förslag, med tillhörande ritning
och beskrifning, till rikets vapen.
12. På grund af statsrådet och chefen för civildepartementet den 22
december 1905 gifvet nådigt bemyndigande har chefen för nämnda departement
tillkallat f. d. öfversten A. E. O. Cederberg, landssekreteraren G. W.
A. Boos, ingenjören friherre A. Th. Adelsvärd, trafikchefen K. A. L.
Rosenquist af Akershult samt kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren
J. O. H. Nyström för att afgifva yttrande och förslag, huru ledningen af
och tillsynen öfver nya järnvägsanläggningar för statens räkning lämpligast
böra för framtiden ordnas.
Uppläggande af Kungl. Maj:t har den 7 april 1905 utfärdat kungörelse angående upptredje,
fjärde, läggandet af tredje, fjärde, femte och sjätte emissionerna af 1887 års 3,6 pro
femte
och , , , 0
sjätte emissio- cent Statslån,
nerna af 1887
års 3,6 procent
statslån.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 45
Kungl. Maj:t har den 21 juli 1905 utfärdat kungörelse i anledning af
Riksdagens beslut angående riksbankens styrelse och förvaltning.
Riksbankens
styrelse och
förvaltning.
Kungl. Maj:t bar den 12 maj 1905 utfärdat kungörelse angående dyr- Dyrtidstillägg
tidstillägg för år 1905 åt en del tjänstemän och betjänte. ät en„<lel ,
° ° tjausteman och
betjänte.
Kungl. Maj:t bar den 15 juli 1905 utfärdat kungörelse angående den
vid 1905 års riksdag åtagna bevillning af fast egendom samt af inkomst.
Bevillning af
fast egendom
samt af inkomst.
Kungl. Haj:t bar den 15 juli 1905 utfärdat kungörelse angående in- Inkomstskatt,
komstskatt för år 1906.
Kungl. Maj:t bar den 19 maj 1905 utfärdat förordning angående en sär- stämpelafgift
skild stämpelafgift för försäljning af punsch. f°af punsch*”8
Kungl. Maj:t bar den 25 maj 1905 utfärdat kungörelse angående vissa Stämpelförordändringar
i gällande förordning angående stämpelafgiften. nmgeu''
Kungl. Maj:t har den 25 maj 1905 utfärdat kungörelse om verkställan- Anteckning I
det af anteckning i jordeboken i vissa fall rörande afsöndrad lägenhet. jordeboken^rö
-
drad lägenhet.
Vid myntverket hafva under år 1905 blifvit utmyntade:
silfvermynt: 25-ören.............I.....
bronsmynt: 5-ören...................
2-ören................■ . .
1-ören...................
kr. 186,000: —
» 27,254: —
» 28,598: —
» 35,556: —
hvarjämte under samma tid från myntverket, hufvudsakligen till landsorten,
utväxlats:
i silfvermynt...................kr. 3,657,300: —
i bronsmynt....................» 91,300: —
samt under enahanda tid präglats 22,739 stycken medaljer till värde af
84,603 kronor 85 öre.
Myntverket.
Kungl. Maj:t bar den 17 november 1905 utfärdat förordning angåeadeFörordning anmantalsskrifning
i Göteborg. gående man
tals9krifning
i
Göteborg.
Från det af Riksdagen för år 1905 beviljade anslag för beredande åt Bidrag till
sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnplik- sjömanshusen.
46 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
tigas inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter hafva bidrag tilldelats 47 sjömanshus.
villkoren för Kungl. Maj:t har den 2 juni 1905 utfärdat kungörelse angående villkoren
l&n från rederi-£ör J4n fran anvisade medel för rederinäringens understödjande.
naringslane- ° °
fonden.
Anmälan om Kungl. Maj:t har den 17 november 1905 utfärdat kungörelse angående
olycksfall i anmälan om olycksfall i arbete.
Föreskrifter Kungl. Maj:t har den 15 december 1905 utfärdat kungörelse med före
for
ämbetsverk skriftcr för ämbetsverk och mvndigheter att insända vissa uppgifter till
och myndig- jo x ro
heter att in- statskontoret,
sända vissa
uppgifter till
statskontoret.
Föreskrifter Kungl. Maj:t har sistnämnda dag utfärdat kungörelse med föreskrifter rö''tePn^hoTre
ran(^e inventering hos redogörare för verk och inrättning, hvars räkenskap
dogörare för för granskning skall öfverlämnas till kammarrätten.
verk och inrättning:,
hvars
räkenskap för
granskning
skall öfverlämnas
till
kammarrätten.
instruktion för Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat instruktion för kommerskollegii
kommerskolle- gjötekniska biträde,
gn sjotekniska °
biträde.
Tulltaxan. Kungl. Maj:t har år 1905 låtit utfärda kungörelser, den 6 mars angående
tilläggsafgift vid införsel af socker, tillverkadt i Brasilien, den 24 i samma
månad angående förhöjning i då gällande tullsats för smärgelduk, glasduk
och flintduk, den 16 juni angående ändring i gällande tulltaxas bestämmelser
under rubriken socker m. m., samt den 29 september angående fortsatt
tillämpning af tulltaxan den 1 juli 1904 med vissa ändringar.
Sjöfarten och Kungl. Maj:t har den 12 maj 1905 låtit utfärda förordning angående
granstrafiken vjssa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och
mellan Sverige o o o
och Norge. Norge att, där icke annorlunda stadgas, lända till efterrättelse till och med
den 15 maj 1906.
Tullbehandling Den 30 juni 1905 har Kungl. Maj:t meddelat förändrade föreskrifter
af gods, som beträffande tullbehandlingen af gods, som med ångfartyg, underhållande re
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 47
gelb unden förbindelse mellan Sassnitz och Trelleborg, ankommer till sist- ankommer till
nämnda stad för vidare befordran å järnvägen Malmö—Kontinenten. Trelleborg.
Enligt nådigt bemyndigande har generaltullstyrelsen förflyttat den Flyttning af
vid Ratan inom Umeå tullkammardistrikt inrättade tullstation till den tullstat;on.
inom samma distrikt belägna lastageplatsen Sikeå samt förordnat, att tullstationen
skall benämnas tullstationen i Sikeå.
Kungl. Maj:t har den 15 december 1905 under vissa villkor beviljat sta- Förlänga staden
Vadstena förlängning intill utgången af år 1915 af den till nästlidet för
års slut staden medgifna stapelstads- samt nederlags- och transitupplagsrätt.
Kungl. Maj:t har i skrifvelse till generaltullstyrelsen den 15 december vissa föräu1905
meddelat vissa förändrade bestämmelser rörande tullverkets räken- tcsUim''
inelser rörande
SKaper. tullverkets rä
kenskaper.
Kungl. Maj:t har samma dag utfärdat kungörelse angående ändring af Ändring af
§ 151 i tullverkets tjänstgöringsreglemente den 1 oktober 1831. verkets ''tjibist
göringsregle
-
Antalet postanstalter, hvilka såsom postsparbankskontor betjäna allmänheten
med mottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde vid
utgången af november månad 1905 2,975 stycken, hvarjämte sparmärkesförsäljningsställenas
antal uppgick till 4,706, däraf 2,965 postanstalter.
Antalet delägare i postsparbanken utgjorde vid samma års början 570,203.
Under tiden 1 januari—30 november hafva tillkommit 43,664, under det att
34,797 afgått genom uttagande af samtliga innestående medel. Delägareantalet
utgjorde således sistnämnda dag 579,070.
Under tiden 1 januari—30 november 1905 insattes i postsparbanken
10,652,344 kronor och uttogos 12,945,418 kronor 76 öre, hvadan delägarnes
behållning, som vid årets början uppgick till 55,410,004 kronor 32 öre, minskats
med 2,293,074 kronor 76 öre och den 30 november 1905 utgjorde
53,116,929 kronor 56 öre, oberäknadt upplupna räntor för den gångna delen
af året.
Inlåningsräntan har under 1905 oförändradt utgjort 3,6 % för år.
Postsparbankens fondmedel — däruti inberäknadt löpande förskott från
postverket å tillhopa 1,640,853 kronor 15 öre — voro vid november månads
utgång placerade dels uti obligationer, utfärdade af svenska staten, Sveriges
allmänna hypoteksbank eller kommuner inom landet, till ett bokfördt värde
af 38,783,982 kronor 94 öre, dels ock i direkta lån till kommuner till ett
mcnte.
Post
sparbanken.
48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Patent- och
registreringsverket.
sammanlagdt kapitalbelopp af 14,176,747 kronor 56 öre, hvarjämte vid samma
tidpunkt i banken innestodo 2,449,002 kronor 71 öre, allt utom upplupna, ej
förfallna räntor.
Postsparbankens bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstaltens
räkning hafva under tiden 1 januari—30 november 1905 gestaltat
sig såsom följer:
Inbetalningar hafva förmedlats till belopp af 630,588 kronor 66 öre, fördelade
på 3,026 poster och utbetalningar till belopp af 80,761 kronor 22 öre
i 3,985 poster. Utbetalningarna förgrena sig i följande grupper:
sjukhjälp.......antal 1,173 belopp kr. 21,941: 50
begrafningshjälp ...» 15 » » 900: —
lifränta........ » 2,047 » » 42,738:20
återbetalda premier . . » 750 » » 15,181:52
De för riksförsäkringsanstaltens räkning förvaltade medlen voro, såsom
vid redogörelsen för nämnda anstalts verksamhet för år 1905 redan omförmälts,
den 30 november 1905 placerade i obligationer till bokfördt värde af
988,145 kronor 40 öre, i kommunlån till belopp af 316,846 kronor 78 öre,
hvarjämte å bankräkningar innestodo 65,694 kronor 83 öre, förutom ej
förfallna räntemedel.
Med ingången af år 1904, då barnmorskornas pensionsanstalt började sin
verksamhet, har, jämlikt bestämmelserna i nådiga brefvet till styrelsen för
postsparbanken den 31 december 1904, postsparbanken öfvertagit bestyret
med mottagande af insättningar i nämnda anstalt och utbetalande af därifrån
utgående pensioner äfvensom förvaltningen af pensionsanstaltens medel.
Någon utbetalning af pensioner förekommer icke under de närmaste
åren.
Under år 1905 hafva till patent- och registreringsverket inkommit 2,535
ansökningar om erhållande af patent, 884 ansökningar om registrering af
varumärken och 20 ansökningar om erhållande af mönsterskydd.
Under samma år har patent- och registreringsverket beviljat 1,507 patent
samt registrerat 612 varumärken och 16 mönster.
Till samma ämbetsverk hafva under år 1905 inkommit dels 41 anmälningar
till försäkringsregistret, däraf 17 afsett registrering af försäkringsbolag,
dels 3,064 anmälningar till aktiebolagsregistret, däraf 585 afsett registrering
af aktiebolag, 4 registrering af bankaktiebolag, 5 registrering af
folkbankaktiebolag och 1 registrering af folkbank.
Under samma år hafva registrerats dels 17 försäkringsbolag, dels 4
bankaktiebolag, dels 4 folkbankaktiebolag och 1 folkbank, dels ock 550 aktiebolag.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 49
Af de sistnämnda, hvilbas sammanlagda tecknade aktiekapital utgör
59,724,172 kronor, däraf 51,092,956 kronor 71 öre inbetalts, äro:
5 järnvägsaktiebolag med ett sammanlagdt aktie -
kapital af................ 3,604,400 kronor
249 industri- och fabriksaktiebolag........ 32,197,635 »
41 rederiaktiebolag............... 2,743,732 »
113 handels- och hushållsföreningsaktiebolag . . . 7,718,480 »
142 aktiebolag, bildade för hvarjehanda ändamål . 13,459,925 »
550 59,724,172 kronor.
Kungl. Maj:t har den 19 maj 1905 utfärdat kungörelse angående ändrad Ändringar i
lydelse af §§ 2, 10 och 17 i förordningen angående villkoren för tillverkning angående^m
af brännvin den 13 juli 1887. koren för till
verkning
af
brännvin.
Kungl. Maj:t har den 9 juni 1905 utfärdat förordning angående försälj- Förordning
ning af brännvin. angående för
°
säljning al
brännvin.
Kungl. Maj:t har den 2 juni 1905 utfärdat kungörelse angående ändrad Ändring i förlydelse
af § 2 i förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverk- beskattning^''
ningen i riket den 19 maj 1893. hvitbetssocker
tillverkningen
i riket den 19
maj 1893.
Likaledes den 2 juni 1905 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning om be-Förordning om
skattning af socker. ’ beskattning af
0 socker.
Den 9 juni 1905 har Kungl. Maj:t utfärdat ordningsstadga rörande Ordnings
SOckerbesbattningen.
stadga rörande
° sockerbeskatt
ningen.
Kungl. Maj:t har den 9 juni 1905 utfärdat kungörelse angående ändrad Ändringar i
lydelse af 4 § 1 mom. och 15 § i nådiga förordningen angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker den 17 juni 1903. veckning ocb
beskattning af
maltdrycker.
Likaledes den 9 juni 1905 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angå- Ändringar i
ende ändrad lydelse af 3 § i ordningsstadgan för maltdrycksbryggerierna i
riket den 26 juni 1903, och har Kungl. Maj:t den 17 november 1905 utfärdat 8drycksbryggekungörelse
angående ändrad lydelse af 14 och 39 §§ i nämnda ordnings-nerna 1 nketstadga.
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 7
Riksdans-Berättelsen.
50 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Ändring i Kungl. Maj:t har den 17 november 1905 utfärdat kungörelse angående
f8l|'' förändrad lydelse af 6 § i kungörelsen den 13 november 1896 angående skylende
skyldig- dighet för vissa yrkesidkare att afgifva statistiska uppgifter.
het för vissa
yrkesidkare
att afgifva statistiska
uppgifter.
Förordning Kungl. Maj:t har den 9 juni 1905 utfärdat förordning angående försälj
nngående
för- nino- af vin och öl.
säljning af vin °
och öl.
Förordning Äfvenledes den 9 juni 1905 har Kungl. Maj:t utfärdat förordning anslående
för- gående försäljning af tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka.
säljning af
tillagade, alkoholfria
drycker
samt svagdricka.
Ändring i in- Kungl. Maj:t har den 25 maj 1905 utfärdat lag om ändrad lydelse af
gen angående 15 s i lagen angående sparbanker den 29 juli 1892.
sparbanker. o o o
Ändring i Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om ändrad lydelse af
gälj»nde förc- § 15 i förnyade förordningen den 16 maj 1890 angående de allmänna grunendé
hypotek*- der, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida verksamhet skola
föreningars till efterrättelse lända,
bildande.
Allmänna Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1903 års utgålig
hypoteks- utgjorde 286,503,300 kronor, uppgick vid 1904 års slut till 282,189,066 kronor
67 öre, hvaraf mot inhemska obligationer 115,045,800 kronor, mot tyska
142,197,066 kronor 67 öre och mot franska 24,946,200 kronor; och utgjorde
räntan, hvarmed obligationerna voro förskrifna, 5 % å 12,570 kronor, 4 % å
184,002,666 kronor 67 öre, 3 3/4 % å 31,649,600 kronor och 31/® % å 53,966,500
kronor.
Under år 1905 hafva af 1883 års lån försålts obligationer till ett belopp
af 1,800,000 kronor. Något nytt obligationslån har icke under samma
år af hypoteksbanken upplagts. Under år 1905 hafva följande amorteringar
å bankens obligationslån verkställts, nämligen å inhemska 5-procentlånet
401,500 kronor, å inhemska 4-procentlånet 294,100 kronor, å inhemska 3 3/iprocentlånet
108,300 kronor, å inhemska 31/2-procentlånet 146,200 kronor,
å tyska 4-procentlånet 581,066 kronor 67 öre, å tyska 3
217,866 kronor 67 öre och å franska 4-procentlånet 349,860 kronor.
Hypotek»- Enligt den öfversikt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1904 års
föreningarnas s]ut, hvilken i finansdepartementet upprättats efter uppgifter från de sär
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 51
skilda hypoteksföreningarna, utgjorde summan af den amorteringslåneskuld,
hvari hypoteksföreningarna, efter afdrag af de å lånen verkställda amorteringar,
till allmänna hypoteksbanken då häftade, 270,883,929 kronor 9 öre
eller 279,474 kronor 74 öre mindre än vid utgången af år 1903.
Allmänna hypotekskassans för Sveriges städer obligationsskuld utgjorde Allmänna
vid 1904 års slut 33,002,133 kronor 34 öre mot 26,179,066 kronor 68 öre vid hypotekskassan
'' för Sveriges
utgången af år 1903. Under år 1905 hafva blifvit sålda obligationer af städer
1888 års 3 V^-procent amorteringslån till ett belopp af 900,000 kronor och
af 1904 års 4-procent amorteringslån 1,940,000 kronor.
Hypotekskassans fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och
kommuner uppgingo vid 1904 års slut, efter afdrag af verkställda amorteringar,
till sammanlagdt 26,201,868 kronor 94 öre.
bankinrätt
uingarnas
kassatill
gångar.
Kiksbakens metalliska kassa utgjorde, beräknad i enlighet med gällande Riksbankens
bestämmelser, vid slutet af november år 1905 i rundt tal 68,003,300 kronor oc^^.i!;“ifikf‘lda
mot 60,485,800 kronor vid samma tid år 1904.
De enskilda bankinrättningarna ägde vid utgången af november år 1905
i myntadt och omyntadt guld 360,600 kronor mot 392,900 kronor vid samma
tid år 1904.
Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade vid november månads
utgång 1905 fordringar hos utlandet i räkning och på grund af växlar
till belopp af 85,253,100 kronor mot skulder å tillhopa 90,783,500 kronor,
så att bankernas Överskjutande skuld till utlandet utgjorde 5,530,400 kronor
mot en öfverskjutande fordran på 8,797,700 kronor vid samma tid år
1904. Därjämte innehade riksbanken den 30 november 1905 utländska obli- ''
gationer till ett belopp af 11,300,400 kronor mot ett belopp af 10,620,600
kronor vid samma tid år 1904.
Beloppet af utelöpande banksedlar var vid slutet af november månad
1905 i rundt tal 167,128,500 kronor, däraf 165,434,900 kronor för riksbanken
och 1,693,600 kronor för de enskilda bankerna. Vid utgången af november
år 1904 var utelöpande sedelbeloppet 158,512,000 kronor, och har alltså en
ökning i sedelstocken ägt rum med 8,616,500 kronor, i det att riksbankens
utelöpande sedlar ökats med 9,420,500 kronor, under det att de enskilda
bankernas sedlar minskats med 804,000 kronor. I
U telöpaude
banksedlar.
I riksbanken och de enskilda bankinrättningarna voro vid utgången af Bankernas innovember
1905 innestående: ocl> utl“ning
på
sparkasseräkning 188,827,500 kronor mot 168,881,900 kronor vid samma
tid år 1904; på giro-, upp- och afskrifnings- samt löpande räkning 198,249,000
52 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
kronor mot 168,836,900 kronor vid samma tid år 1904; på depositionsräkning
696,977,200 kronor mot 658,978,200 kronor år 1904.
Beloppet af diskonterade inrikes växlar, som vid november månads utgång
år 1904 utgjorde 490,837,900 kronor, var den 30 november 1905
546.487.900 kronor och hade således ökats med 55,650,000 kronor. Vid slutet
af november år 1905 utestod såsom lån ett belopp af 744,295,600 kronor.
Motsvarande belopp för år 1904 uppgick till 684,732,700 kronor, och hade
således bankernas utestående lån från november 1904 till samma tid år 1905
ökats med 59,562,900 kronor. Det å kassa- och resekreditiv utestående belopp
hade från slutet af november 1904 till samma tid år 1905 ökats från
157.073.900 kronor till 158,050,100 eller med 976,200 kronor, och det å löpande
räkning utestående belopp hade likaledes under samma tid ökats från
105,491,800 till 121,434,500 kronor eller med 15,942,700 kronor.
Vid utgången af november 1905 var därjämte på indrifning beroende
ett belopp af 2,831,600 kronor mot 3,472,700 kronor vid samma tid år 1904.
Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet af november 1905 1,573,099,700 kronor mot
1,441,609,000 kronor vid samma tid år 1904 och har således ökats med
131,490,700 kronor, under det att hela inlåningen på sparkasse-, giro-, uppoch
afskrifnings- samt löpande räkning och depositionsräkning samtidigt
ökats med 87,356,700 kronor.
Bankernas sammanlagda fonder hafva från utgången af november månad
1904 till samma tid år 1905 ökats med 41,908,600 kronor.
ya och upp- Under år 1905 har Kungl. Maj:t meddelat tillstånd att drifva banklösta
bank- rörelse åt följande aktiebolag, nämligen: aktiebolaget Örebro folkbank, aktiebok?
bolaget Malmö folkbank, aktiebolaget Stockholms köpmannabank, aktiebolaget
Härnösands folkbank, aktiebolaget Ängelholms landtmannabank, aktiebolaget
G-äfle folkbank, aktiebolaget Gäfie handelsbank, aktiebolaget Halmstads folkbank
och aktiebolaget Hallsbergs folkbank, samtliga till utgången af år 1915.
Däremot hafva aktiebolaget Örebro handelsbank samt Hallands enskilda
bank och Bohusläns enskilda bank under år 1905 upphört med sin verksamhet,
hvarvid den förstnämnda bankens tillgångar och skulder öfvertogos af
Härnösands enskilda bank samt de båda senares af aktiebolaget Göteborgs
bank.
Under år 1905 har Kungl. Maj:t meddelat följande bankaktiebolag tilllåtelse
att fortfarande till utgången af år 1916 drifva bankrörelse, nämligen:
aktiebolaget Sollefteå folkbank, Hvetlanda bankaktiebolag, aktiebolaget
tjänstemannabanken, sydsvenska kreditaktiebolaget och Lindesbergs bank
-
Förlängda
oktroj er.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Biksdags sammanträde sig tilldragit. 5o
aktiebolag, det sistnämnda bolaget under förändrad firma af aktiebolaget
bergslagsbanken.
Kungörelser hafva af Kungl. Maj:t utfärdats angående frihet från ut- Frihet från
mätning för pension, utgående från tjänstepersonalens vid aktiebolaget bkänska
handelsbanken pensionskassa, från änke- och pupillkassan för professorer
och betjänte vid Göteborgs högskola, från Nordmarks—Klarälfvens, Filipstads
norra bergslags och Karlstad—Munkfors järnvägars pensions- samt
änke- och pupillkassa, från Oxelösund—Flen—Västmanlands järnvägsaktiebolags
pensionskassa, äfvensom för pension till tjänstemän, kvinnliga kontorsbiträden
och vaktmästare i Södermanlands enskilda bank.
riket
De af Kungl. Maj:t tillsatta kommitterade, hvilka fått sig uppdraget Kommitterade
att verkställa revision i vissa afseenden af, bland annat, förordningen an- JfSgar^fSeénden
gående sättet och ordningen för sjöfolks på- och afmönstring samt utfär-af reglementet
dande af sjömansrulla den 4 juni 1868 och reglementet för sjömanshusen i 8j°ma“8‘
riket den 4 mars 1870, hafva under år 1905 varit sysselsatta med ifrågavarande
författningsarbete under tiden från och med den 14 mars till och
med den lo maj äfvensom från och med den 6 november till den 22 i samma
månad; och hafva kommitterade jämte de af dem tillkallade sakkunniga
biträdena sammanträdt under tiden från och med sistnämnda dag till och
med den 6 december, då till följd af inträffade sjukdomsfall sammanträdena
måst tills vidare afbrytas.
Kommitterades arbete har nu så fortskridit, att det, efter ett förnyadt
sammanträde under tidigare delen af 1906 års vinter samt slutlig redigering
af författningsförslag med tillhörande motivering, torde kunna afslutas
under vinterns lopp.
De af Kungl. Maj:t den 26 september 1902 tillsatta kommitterade, som Kommitterade
fått sig uppdraget att afgifva yttrande om de ändringar i nu gällande be- ioarfay^Indce
stämmelser rörande bokföringen i statskontoret, hvilka kunde anses på- rörande ändkallade,
äfvensom att framställa förslag om sådana ändringar i de särskilda [jXfoLtlmämbetsverkens
bokföring, som kunde föranledas af en föreslagen ändrad eller melser rörande
utvidgad bokföring i statskontoret, hafva meddelat, att, sedan de från vissa
ämbetsverk och myndigheter infordrade kassarapporter fullständigt inkom- m. m.
mit och underkastats granskning, rapporterna sammanförts och delvis omarbetats
samt ett förslag till kassabokslut upprättats, hvilket är beroende
på kommitterades pröfning.
Den 21 januari 1905 inkommo kommitterade, som önskade blifva i tillfälle
att pröfva ett inom kommittén framställdt förslag till nytt centralt
kapitalbokslut, till Kungl. Maj:t med anhållan om bemyndigande att från
54 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
statsmedelsförvaltande verk och myndigheter infordra bokslutsrapporter för
år 1904; och har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 3 februari 1905 föreskrifvit,
att det på anmodan af kommitterade skulle åligga vissa ämbetsverk
och myndigheter att i enlighet med de formulär, som af kommitterade
uppgjordes och tillhandahölles, samt de närmare anvisningar, som af kommitterade
lämnades, upprätta och till kommitterade, efter verkställdt årsbokslut
för år 1904, före den 1 juni 1905 insända bokslutsrapporter, omfattande
1904 års hela förvaltning. Sådana rapporter hafva sedermera under
året till kommitterade inkommit.
Den 22 september 1905 hafva kommitterade hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte meddela vissa föreskrifter i fråga om insändande till statskontorets
riksbokslutsbyrå af månatliga kassarapporter, med åläggande för nämnda
byrå att upprätta sammandrag, hvilka skulle i ett exemplar till statskontoret
och i ett exemplar till statsrådet och chefen för finansdepartementet
afgifvas; och har Kungl. Maj:t den 15 december 1905 utfärdat kungörelse
i ämnet.
Kommittén för Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommittén för afgifförslagröraid
van(^e Plåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och
reglering af myndigheters löneförhållanden m. m. har meddelat, att kommittén, som, på
verk^ocä“,)ets'' §run(l föreskrift i nådigt bref den 4 november 1904, i december månad
digheters löne- samma år öfvergått till behandling af frågan om reglering af löneförhållanförhåiianden.
dena m. m. vid landsstaten, under år 1905 fortsatt och fullföljt de sålunda
påbörjade arbetena beträlfande nämnda stat samt för detta ändamål — i samverkan
med de båda af Kungl. Maj:t förordnade särskilda representanterna
för landsstaten, länsbokhållaren i Uppsala län August Robert Hagen och
länsmannen i Örebro härads östra distrikt af Örebro län Carl Emil Elodqvist
— sammanträdt in pleno under tiderna från och med den 13 till och
med den 31 januari, från och med den 10 till och med med den 14 april,
från och med den 21 juni till och med den 12 juli samt från och med den
12 till och med den 16 december; hvarjämte, enligt uppdrag af kommittén,
särskilda subkommitterade bedrifvit arbeten för kommitténs räkning under
öfriga tider af året, med undantag för tiden från och med den 29 juli till
och med den 22 augusti.
Arbetena hafva framskridit så långt, att kommittén torde kunna ganska
snart aflämna förslag i ämnet, hvilket förslag är afsedt att innefattas i delen
Y af kommitténs betänkande; och skulle till denna del ansluta sig ett i
särskildt häfte anordnadt bihang, innehållande statistiska m. fl. utredningar.
Ät särskilda subkommitterade har kommittén den 16 december 1905 uppdragit
att, intill dess pleniarbetena varda, på ordförandens kallelse, åter
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 55
upptagna, bedrifva och fullfölja utrednings-, uppsättnings- m. fl. arbeten för
kommitténs räkning.
De på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 maj 1903 af stats- Kommitterade
rådet och chefen för finansdepartementet tillkallade kommitterade för verk- /örde™fksf1j
ställande af utredning och afgifvande af förslag i anledning af beslutade uing m. m. i
tullförhöjningar i främmande länder voro samlade vid 1905 års början och fort- ba"je^ngt a,f,
satte utan afbrott sina arbeten till och med den 5 augusti, då kommitterades förhöjningar i
arbeten tills vidare ajotrrnerades. främmande
Under den tid, kommitterades arbeten sålunda pågått, hafva kommitterade
utarbetat och till förenämnda departementschef öfverlämnat dels ett
den 31 mars 1905 dagtecknadt betänkande utgörande tillägg till kommitterades
den 22 mars 1904 aflåtna betänkande rörande Sveriges handelsförhållanden
till Tyskland, dels ock ett den 11 juli 1905 dagtecknadt betänkande
angående Sveriges handelsförhållanden till Ryssland.
Sedan statsrådet och chefen för finansdepartementet den 27 maj 1904 Kommitterade
erhållit nådigt bemyndigande att för biträde inom departementet med ut- j föj vefrksttä!j
arbetande af förslag till de förändrade bestämmelser i gällande förordningar ning rörande
angående dels bevillning af fast egendom samt af inkomst dels ock om in - f°riin<,™de inkomstskatt,
som kunde af förhållandena påkallas, tillkalla sakkunniga per-gSendebeskattsoner,
samt på grund af nämnda bemyndigande tillkallats professorn Karl n!ns af skosGustav
Cassel och kammarrättsrådet Erik Joakim von Wolcker, har Kungl.
Maj:t, enär det funnits nödigt att för verkställande af utredning rörande förändrade
bestämmelser angående beskattning af skog anlita jämväl andra
sakkunniga personers biträde, den 15 september 1905 bemyndigat departementschefen
att tillkalla sådana sakkunniga, hvilka skulle hafva att jämte
Cassel och von Wolcker utföra sistnämnda uppdrag enligt de närmare föreskrifter,
chefen för finansdepartementet ägde meddela; och har på grund af
sistberörda bemyndigande departementschefen uppdragit åt landshöfd ingen
Gustaf Mauritz Ulrik Rudebeck, ledamoten af Riksdagens andra kammare,
hemmansägaren Daniel Persson i Tallberg, sågverksdisponenten And ers
Åström och byråchefen Yeit Thorsten Örtenblad att jämte professorn Cassel
och kammarrättsrådet von Wolcker deltaga i omförmälda arbete rörande
frågan om beskattning af skog.
Angående sin verksamhet under år 1905 hafva bemälde sakkunniga meddelat,
att de sammanträdt under tiden den 25 september—den 11 november
och därvid, bland annat, föranstaltat om verkställande af vissa utredningar,
som ansetts erforderliga för fullgörande af det dem anförtrodda uppdraget.
Vidare hafva ■ de sakkunniga öfverlämnat åt särskilda delegerade att till
56 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
nästa sammanträde in pleno utarbeta förslag till bestämmelser i de afseenden,
som ligga inom området för de sakkunnigas uppdrag.
Sakkunnigas förslag i ämnet i sin helhet torde icke kunna förväntas
blifva färdiga förrän under 1906 års sommar.
Kommittén för Kungl. Maj:t har den 20 januari 1905 uppdragit åt en kommitté att
afgifvande af verkställa utredning och afgifva förslag, huru inom rikets officiella statistik
förbättradt an- största möjliga enhet och planmässighet äfvensom ökad skyndsamhet vid
ordnande af publikationen måtte kunna åstadkommas samt till ordförande i nämnda
cieiia °Btatistik. kommitté förordnat generaldirektören och chefen för kommerskollegium herr
Carl Herman Theodor Alfred Lagerheim samt till ledamöter byråchefen i generaltullstyrelsen
Axel Victor Eklund, e. o. professorn vid universitetet i Lund
Pontus Erland Eahlbeck, kanslirådet i Kungl. Maj:ts kansli Axel Wilhelm
Elach, förste aktuarien å kommerskollegii afdelning för näringsstatistik,
filosofie doktorn Otto Hjalmar Gullberg och förste aktuarien i statistiska
centralbyrån, filosofie doktorn Axel Gustaf Sundbärg.
Kommittén, som konstituerat sig den 15 februari 1905, har till åtskilliga
ämbetsverk, hvilka utgifva officiell statistik, utsändt inom kommittén utarbetade
frågoformulär för insamlande af uppgifter rörande dessa ämbetsverks
organisation, såvidt den afser den statistiska afdelningen.
Den 15 april beslöt kommittén att till september månad uppskjuta sina
samlade öfverläggningar, sedan enskilda kommittéledamöter åtagit sig att
för kommitténs vidare arbete referera särskilda grenar af statistiken.
För inhämtande af kännedom rörande den officiella statistikens organisation
i vissa främmande länder har kommitténs sekreterare, filosofie doktorn
Thor Andersson med understöd af statsmedel under tiden från den 28
april till den 10 september företagit en resa för studier och undersökningar
i förenämnda afseende och därvid besökt Danmark, Tyskland, Ungern, Österrike,
Schweiz, Frankrike, England, Irland, Skottland, Belgien och Holland.
Sedan kommittén den 18 september återupptagit sina pleniarbeten, har
sekreteraren inför kommittén afgifvit en preliminär redogörelse för den officiella
statistikens organisation i de stater, som han under sommaren besökt.
Härefter har kommittén dels varit sysselsatt med att genomgå och
granska inkomna svar rörande de af kommittén från vissa verk och myndigheter
äskade upplysningar, dels ock förehaft allmän öfverläggning om
centraliseringen af Sveriges officiella statistik, i hvilken grad och till hvilket
omfång den kunde genomföras, samt vidare rörande tabellkommissionen och
den blifvande organisationen af en svensk statistisk centralanstalt.
Kommittén för Kungl. Maj:t har den 20 januari 1905 uppdragit åt en kommitté att
verkställande verkställa revision af lagen angående skydd mot yrkesfara den 10 maj 1889
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 57
och Jagen angående minderårigas och kvinnors användande till arbete i in- af revision af
dustriellt yrke den 17 oktober 1900 jämte andra därmed sammanhängande yr
författningar,
äfvensom i sammanhang därmed verkställa utredning, huru- kesfara och
vida och vid hvilka industriella företag kvinnlig yrkesinspektion kunde ''minderårigt*
finnas behöflig, huru denna borde anordnas och hvilka kompetensvillkor, och kvinnors
sökande till inspektrisbefattning borde uppfylla, samt att till Kungl. Maj:t :u"|"tdeajd-ntm
afgifva de utlåtanden och förslag, som af berörda revision och utredning dustriellt yrke
kunde föranledas; och har Kungl. Maj:t till ordförande i denna kommitté ra'' m''
förordnat före detta generaldirektören Anders Richard Åkerman samt till
ledamöter förste stadsläkaren i Stockholm, medicine licentiaten Lars Ivar
Andersson, nuvarande statsrådet, filosofie doktorn David Bergström, generalkonsuln
Edvard Fränekel, kommerserådet Johan Theodor Pihlgren och landssekreteraren
Gustaf Wilhelm Alexander Roos.
Sedan statsrådet Bergström och generalkonsuln Fränkel erhållit begärdt
entledigande från berörda uppdrag, har Kungl. Maj:t förordnat ledamoten af
Riksdagens andra kammare Svante Herman Kvarnzelius och vice häradshöfdingen
Cai’1 Alexanderson att vara ledamöter i nämnda kommitté.
Kommittén, som konstituerat sig den 28 februari 1905 och sedermera
under året sammanträdt in pleno den 5 maj, den 29 maj—15 juni och den
23 oktober—17 november, har låtit utarbeta öfversikter öfver vissa främmande
länders lagstiftning på de områden, som beröras af kommitténs uppgifter,
samt införskaffat upplysningar från samtliga sådana besiktningsläkare,
som omförmälas i 11 § af lagen angående minderårigas och kvinnors användande
till arbete i industriellt yrke den 17 oktober 1900, rörande ett antal
frågor af intresse för revisionen af denna lag. Samtliga yrkesinspektörer i
riket hafva varit inkallade till deltagande i kommitténs öfverläggningar
från och med den 30 oktober till och med den 17 november, och har ett
redaktionsutskott erhållit uppdrag att utarbeta utkast till reviderade författningar
på den ifrågavarande skyddslagstiftningens område.
På föredragning af chefen för ecklesiastikdepartementet har Kungl. Maj:t Författningar i
utfärdat: hvarjehanda
den 20 januari 1905 kungörelse angående lönetillskott från prästerska- amneDpets
löneregleringsfond åt svagt aflönade prästmän; den 10 februari 1905
kungörelse angående öfverlämnande af arkivhandlingar från Västmanlands
län till landsarkivet i Uppsala; den 18 februari 1905 stadga för rikets allmänna
läroverk; samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af vissa
§§ i nådiga stadgan för folkskolelärarseminarierna i riket den 29 järn
till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 8
Biksslagrs-Bcrättels^K.
58 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
nuari 1886; den 17 mars 1905 kungörelse [angående öfverlämnande af
arkivhandlingar från Hallands län till landsarkivet i Lund; den 13 april
1905 kungörelse om ändring af §§ 14 och 22 i nådiga stadgan angående
filosofie kandidat- och licentiatexamina den 17 april 1891; den 26 april
1905 angående undervisningsprof vid rikets allmänna läroverk för ämneslärare
efter genomgånget profår; samma dag lag angående byggnad och underhåll
af kyrka med hvad därtill hörer, så ock af särskild sockenstufva;
samma dag lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prästgård; den 5 maj 1905 kungörelse angående anordnande
af profårskurs vid folkskoleseminariet i Stockholm; den 2 juni 1905
kungörelse angående profår för behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid
rikets allmänna läroverk; samma dag kungörelse angående anslag af allmänna
medel för undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken; den 9 juni
1905 kungörelse rörande ändring i vissa bestämmelser i nådiga kungörelsen
angående ny löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets
allmänna läroverk den 27 augusti 1904; samma dag kungörelse angående
tillsättande af lärartjänst, hvars innehafvare förordnats till rektor vid folkskoleseminarium;
samma, dag kungörelse angående tillförordnad rektors vid
folkskoleseminarium pensionsrätt; samma dag kungörelse angående ändrad
lydelse af §§ 3 och 17 i stadgarna för de tekniska elementarskolorna den
15 juni 1877; samma dag kungörelse angående löne- och pensionsreglering
för rektorer och lektorer vid de tekniska elementarskolorna; samma dag
kungörelse angående resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid
högre skolor för kvinnlig ungdom och sämskolor; samma dag kungörelse angående
understöd till anordnande af föreläsningskurserj för arbetsklassen;
den 16 juni 1905 lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; samma dag lag
angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863; samma dag kungörelse
angående understöd åt folkbibliotek; samma dag kungörelse angående
ändrad lydelse af § 1 mom. 5 af förnyade nådiga instruktionen för folkskoleinspektörer
den 11 november 1904; den 23 juni 1905 kungörelse angående
understöd åt äldre, behöfvande folkskolelärare; samma dag kungörelse
angående understöd åt äldre, behöfvande småskolelärare m. fl.; den 7 juli
1905 lag om ändrad lydelse af § 3 i lagen angående folkskoleväsendet i
Stockholm den 15 maj 1903; den 30 augusti 1905 reglemente för döfstumlärarnas
pensionsanstalt; samma dag kungörelse angående delaktighet i folkskolelärarnas
änke- och pupillkassa för den vid döfstumskolorna anställda
lärarpersonalen; den 6 oktober 1905 kungörelse angående ändrad lydelse af
§ 14 i förnyade nådiga reglementet för Lappmarks ecklesiastikverk den 31
januari 1896; samma dag kungörelse angående anslag af allmänna medel för
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 59
anordnande af kyrklig själavård åt döfstumma; den 27 oktober 1905 kungörelse
angående ändrad lydelse af § 11 i stadgarna för tekniska skolan i
Eskilstuna den 12 oktober 1889; den 17 november 1905 kungörelse om ändrad
lydelse af §§ 8 och 33 i nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket
den 10 december 1897; den 2 december 1905 reglemente för statens profskola,
nya elementarskolan i Stockholm; samma dag instruktion för direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk; den 8 december 1905 kungörelse
angående ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 38 i Kungl. Maj:ts nådiga
grundstadgar för Dess vetenskapsakademi den 15 april 1904; samma dag
kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 4, 6, 7, 10, 28, 30, 49 och 50 i
Kungl. Maj:ts nådiga stadgar för Dess musikaliska akademi den 12 november
1880; den 15 december 1905 kungörelse om ändrad lydelse af § 5 i nådiga
stadgan angående folkundervisningen i Stockholm den 8 november 1901;
samma dag kungörelse angående ändrad lydelse af § 3 i Kungl. Maj:ts nådiga
stadgar för Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg den 14 november
1902; den 22 december 1905 kungörelse angående insändande af allmänna
läroverkens räkenskaper till Kungl. Maj:ts och rikets kammarrätt.
I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af chefen Kommittéer,
för ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef inkallade,
är följande att meddela:
1) Den af kungl. maj:t den 11 mars 1898 tillsatta kommitté för vidtagande
af åtgärder för utförande, af en gradmätning på Spetsbergen består af
H. K. H. Kronprinsen såsom ordförande samt fem ledamöter, nämligen professorerna
P. G. Rosén, N. C. Dunér och G. Mittag-Leffler, professorn
friherre G. J. De Geer samt lektorn E. Jäderin.
Kommittén har under år 1905 haft två gemensamma sammanträden, den
1 maj och den 21 oktober. Kommitténs arbete har liksom under näst föregående
år bestått i öfvervakandet af iakttagelsernas beräkning och publikation,
i hvilket arbete de flesta af kommitténs ledamöter tagit en verksam
del, och hafva af kommitténs publikationer tolf afhandlingar blifvit
tryckta.
2) Den af Kungl. Maj:t den 2 maj 1902 tillsatta kommittén för undersökning
af svenska ortnamn, bestående af riksantikvarien H. O. H. Hildebrand
såsom ordförande samt kammarrådet G. Thulin och professorn A. G.
Noreen såsom ledamöter, har under år 1905 sammanträdt den 20 januari, den
18 februari—den 2 mars, den 21 mars, den 7 och den 22 april, den 28 april
—den 13 maj, den 22 maj—den 3 juni, den 2 och den 20 september, den 6
och den 27 oktober, den 7 november, den 24 november—den 5 december samt
den 21 och den 28 december.
60 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Undersökningarna i orten för Älfsborgs län hafva under år 1905 fullständigt
afslutats, sedan återstående omkring 20 socknar i länets västgötadel
och 7 socknar å Dal numera jämväl undersökts. Undersökningarna i
kammarkollegium, kammararkivet och generallandtmäteriarkivet äro numera
äfven i hufvudsak afslutade för länets västgötadel med undantag af några
härad. Excerperingen af ortnamn ur äldre tryckta och otryckta källor har
under året verkställts af filosofie doktorn L. Bååth m. fl. Sedan under år
1904 ortnamnen i åtskilliga af socknarna inom Kinds härad blifvit fullständigt
bearbetade, hafva under år 1905 slutbearbetats ortnamnen i den återstående
delen af Kinds härad samt i Bjärke, Ås och Vane äfvensom i en del
af Marks härad. Jämlikt kommittén lämnad nådig föreskrift att utan kostnad
för statsverket låta till trycket befordra redogörelserna för ortnamnen
i Älfsborgs län, har aftal om arbetets tryckning träffats med aktiebolaget
Ljus. I öfrigt har kommitténs arbete fortgått i enlighet med den af Kungl.
Maj:t den 20 oktober 1905 fastställda plan för undersökningarna beträffande
ortnamnen i Älfsborgs län.
3) Den af Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande
af utlåtande och förslag angående undervisnings-, examens- och studieväsendet
vid rikets universitet och Karolinska mediko-kirurgiska institutet,
hvilken kommitté bestått af landshöfdingen grefve H. E. G. Hamilton såsom
ordförande samt e. o. professorn J. W. Hultkrantz, rektorn J. Juhlin, professorn
H. Larsson och till den 17 november 1905 statsrådet D. Bergström
såsom ledamöter, hvarefter i stället för statsrådet Bergström, som då på
gjord underdånig ansökning bl ef entledigad från kommittéuppdraget, till ledamot
af kommittén i nåder förordnades lektorn P. E. Lindström, har varit
samlad under tiden den 2—11 februari, den 23—24 maj, den 28 juni—11 juli,
den 18—31 juli samt den 13 november—20 december.
Härjämte hafva följande af kommittén utsedda redaktionskommittéer
sammanträdt, nämligen: rektor Juhlin och sekreteraren den 3—20 april och
den 3 oktober—4 november samt professor Hultkrantz, rektor Juhlin och
professor Larsson den 12—17 juli.
Under tiden den 2—9 februari deltogo i sammanträdena lektorn vid
högre latinläroverket i Göteborg G. E. Hellquist, professorn vid universitetet
i Lund B. Jönsson, lektorn vid högre realläroverket i Stockholm C.
A. Lindhagen, rektorn vid allmänna läroverket i Ystad L. M. Neuman, professorn
vid universitetet i Uppsala A. G. Noreen, lektorn vid högre latinläroverket
i Stockholm A. Rydfors, professorn vid universitetet i Uppsala
T. Tullberg samt professorn vid universitetet i Lund E. H. G. Wrangel,
hvilka, på kommitténs därom gjorda hemställan, den 11 januari 1905 af dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet anmodades att biträda kom
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 61
mitten vid behandlingen af vissa frågor rörande undervisnings- och examensväsendet
inom de filosofiska fakulteterna.
Vid de under år 1905 hållna sammanträdena har kommittén fortsatt behandlingen
af frågorna om examens- och undervisningsväsendet inom de
filosofiska fakulteterna, och har detta arbete fortskridit så långt, att på framställning
åt kommittén Kungl. Maj:t bemyndigat kommittén att till trycket
befordra förslag och betänkande angående filosofiska examina.
4) Den af Kungl. Maj:t den 10 juni juni 1903 tillsatta kommitté för
Sveriges deltagande i världsutställningen i S:t Louis år 1904, som består af
f. d. generaldirektören A. R. Åkerman såsom ordförande samt rektorn B. V.
Adler. folkskoleinspektören C. Gr. Bergman, vice generalkonsuln B. A. F.
Georgii, läroverksrådet N. G. W. Lagerstedt och intendenten C. G. Looström
såsom ledamöter, har under år 1905 haft 3 sammanträden. Anledningen
till att kommittén icke fullständigt afslutats under år 1905 har väsentligen
berott därpå, att slutuppgörelse icke kunnat åstadkommas rörande hemsändningen
af utställningsgodset från Sfi Louis till Stockholm.
5) De af Kungl. Majfi den 4 november 1904 tillsatta sakkunniga för afgifvande
af yttrande angående hehofvet af och sättet för utvidgning och
omorganisation af tekniska högskolan, f. d. landshöfdingen A. G. J. Svedelius,
ingenjören, numera statsrådet J. E. Biesért och ingenjören A. Decker
hafva under år 1905 sammanträdt den 16 och den 19 januari, den 2, 7 och
11 februari samt den 9 mars, men hafva de sakkunniga, som den 7 februari
ingingo till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet med begäran
om infordrande från högskolans styrelse och lärarkollegium af utlåtanden i
vissa hänseenden, hvilka de sakkunniga ansågo erforderliga före fortsättandet
af sina arbeten, i afvaktan på meddelande i anledning af nämnda begäran,
icke efter sistnämnda dag sammanträdt.
Kungl. Majfi har medgifvit, att af det område, som utgör Skönsmons Rikets indelmunicipalsamhälle,
må, utan rubbning i nu bestående borgerligt kommunala ni“8 och reliförhållanden,
bildas en särskild församling under namn af Skönsmons kapell- ~lonsv“r‘iei1''
församling med rätt för nämnda kapellförsamling att med Sköns församling
fortfarande hafva gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsende.
Kungl. Majfi har förordnat, att Adolf Fredriks församling i Stockholm skall
under vissa villkor delas i tre församlingar under namn af Adolf Fredriks
församling, Gustaf Vasa församling och Sfi Matteus församling, samt att
Jakobs och Johannes församling i Stockholm skall under vissa villkor delas
i två församlingar, benämnda den ena Jakobs och den andra Johannes församling.
Kungl. Majfi har förklarat, att, sedan nuvarande komministern i
Frösö församling från sin befattning afgått, nämnda församling skall utbrytas
från Sunne pastorat till ett särskildt regalt gäll och i följd däraf
Löneregleringar
m. m.
62 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
komministerstjänsten indragas. Kungl. Maj:t har förordnat om en förändrad
kontraktsindelning i det nyinrättade Luleå stift. Kungl. Maj:t har vidare
förordnat, att de hemmansdelar, som bilda Arvika köpings område, skola
från Arvika socken utbrytas till en ny socken, benämnd Arvika köping,
samt att sistnämnda socken skall från och med den 1 maj 1906 tills vidare
utgöra en från Arvika kyrkoförsamling afskild församling inom Arvika
pastorat.
Kungl. Maj:t har medgifvit inrättandet af följande nya prästerliga befattningar,
nämligen: en e. o. prästman med benämning pastoratsadjunkt inom
Bergs pastorat, en e. o. prästman i Burträsks församling under den tid nu
gällande lönereglering tillämpas, ytterligare en e. o. prästman med namn af
pastoratsadjunkt inom Katarina församling i Stockholm, en e. o. prästman
inom Älfsby pastorat under en tid af fem år från och med den 1 maj 1906,
en e. o. prästman inom Norsjö församling under fem år från och med den 1
januari 1906 samt en e. o. prästman med benämning brukspredikant vid Mo
ångsåg samt Sörbyn och Hörnefors inom Umeå landsförsamling.
I sammanhang med ofvan omförmälda beslut om utbrytande af Frösö
församling från Sunne pastorat har Kungl. Maj:t jämväl meddelat föreskrifter
om däraf föranledda ändringar i de för prästerskapet inom nämnda
pastorat fastställda löneregleringar. Därjämte har Kungl. Maj:t fastställt
löneregleringar för prästerskapet i de tre pastorat, som, efter nuvarande
Hedvig Eleonora församlings i Stockholm delning, komma att benämnas
Hedvig Eleonora, Oscars och Engelbrekts församlings pastorat.
Trummande Hudiksvalls metodist-episkopalförsamling har förklarats af staten ertrosbekännare.
känd med rätt till offentlig religionsöfning enligt gällande bestämmelser.
Under år 1905 har Kungl. Maj:t fastställt ritningar till 4 nya kyrkor,
till ändring och reparation af 34 samt till altare, orgelfasad eller andra inredningsföremål
i 52 kyrkor.
Öppna bref om tillstånd att genom kollekt och stambok öfver hela riket
insamla bidrag till byggande eller reparation af kyrka hafva utfärdats för
Kungshamns, Häfverö och Spekeröds församlingar.
Allmänna läro- Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet lärjungar vid början af
rerken. 1905 års hösttermin 20,309.
Lärjungeantalet vid rikets förutvarande pedagogier, som meddela undervisning
utöfver folkskolans ståndpunkt, uppgick höstterminen 1905 till 207.
Under år 1905 hafva 1,330 lärjungar, däraf 108 kvinnor, undergått godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.
Nya kyrkor
m. m.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 63
Den 9 juni 1905 har Kungl. Maj:t låtit utfärda cirkulär angående
fördelning af det utaf Riksdagen beviljade anslag för beredande åt lärare
vid vissa allmänna läroverk samt pedagogierna af tillfällig löneförbättring
under år 1906.
Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva under
år 1905 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket i Stockholm samt
högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund. För att genomgå dylik
kurs hafva under året 57 lärarkandidater blifvit till nämnda läroverk hänvisade.
Kungl. Maj:t har af det anslag å 10,000 kronor, som finnes uppfördt å
de allmänna läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande
lefvande språk vid de allmänna läroverken, under år 1905 tilldelat 13 sådana
lärare understöd för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen beviljade
anslag å 6,000 kronor till understöd åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskildt vid de läroverk, där profårskurs är anordnad, utdelat 10
resestipendier.
Jämlikt gällande instruktion har öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
under år 1905 inspekterat högre allmänna läroverken i Hudiksvall,
Nyköping, Falun, Jönköping, Lund, Malmö, Ystad, Härnösand, Umeå och
Luleå samt nya elementarskolan i Stockholm; östra och västra realskolorna
i G-öteborg samt realskolorna i Eksjö, Lidköping, Sköfde, Malmö, Landskrona
och Yarberg; samskolorna i Vimmerby, Alingsås, Falköping, Sala,
Örnsköldsvik, Piteå och Haparanda; lägre allmänna läroverket i Vadstena
samt högre lärarinneseminariet i Stockholm; därjämte åtskilliga högre skolor
för kvinnlig ungdom och enskilda samskolor.
Af de för sådant ändamål anslagna medel har under år 1905 utgått Högre skolor
understöd åt 117 högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor. £ör kvinnlig
Af det för år 1905 anvisade anslag till resestipendier åt föreståndarinnor unsdomoch
lärarinnor vid högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor har
Kungl. Maj:t tilldelat 2 föreståndarinnor och 9 lärarinnor sådant understöd.
Vid tekniska högskolan utgjorde vid början af läroåret 1905—1906 lär- Teknisk» unjungeantalet
396, däraf ordinarie elever i l:a årskursen 125, i 2:a 114, i der™ningen.
3:e 101 och i 4:e 56.
Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet under
läsåret 1904—1905 högst: ordinarie elever i högre afdelningens l:a årskurs
64, 2:a 83, 3:e 59 och i lägre afdelningens l:a årskurs 30, 2:a 62, 3:e 85,
specialelever 27 samt extra elever 39.
64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Under läroåret 1904—1905 utgjorde elevernas antal vid tekniska skolan
i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,441, inom tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar 254, inom den högre konstindustriella skolan
81, inom byggnadsyrkesskolan 87 och inom maskinyrkesskolan 86, af hvilket
sistnämnda antal dock 47 samtidigt voro inskrifna äfven i afton- och söndagsskolan.
Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro,
Borås och Härnösand uppgick elevernas antal läsåret 1904—1905 till
476. Vid tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma
läsår undervisningen af 213 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för
finare smides- och metallindustri af 39 lärjungar.
Kungl. Maj:t har år 1905 af de för ändamålet anslagna medel tilldelat
understöd åt lägre tekniska yrkesskolor i följande orter, nämligen: i Västervik,
Lund, Kristinehamn och Östersund för åren 1905 och 1906 samt i Vänersborg
och Lidköping för år 1905.
Folkskolesemi- Elevernas antal utgjorde höstterminen 1905 vid rikets åtta manliga
narierna. folkskoleseminarier 825 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna 587,
eller tillsammans 1,412 elever.
Afgångsexamen undergingo 1905 års vårtermin 197 manliga och 161
kvinnliga elever, eller tillsammans 358 elever.
Småskolelärarexamen aflades samma termin vid folkskoleseminarierna
af 64 elever, samtliga kvinnliga, hvilka genomgått första och andra klassernas
lärokurser.
Vid seminariet i Murjek, som är afsedt för bildande af lapska småskolelärare
och -lärarinnor, voro höstterminen 1905 intagna 64 elever,
hvaraf 5 manliga och 59 kvinnliga.
Vid seminariet i Haparanda för bildande af finska småskolelärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 57 elever, 7 manliga och 50
kvinnliga.
Vid slutet af vårterminen 1905 aflades examen för behörighet till lärarbefattning
vid småskola af 20 elever vid seminariet i Murjek och af 13
elever vid seminariet i Haparanda.
Vid af landsting underhållna småskoleseminarier hafva under år 1905,
enligt till ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter, 398 elever, däraf 8
manliga, undergått den pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola m. m., som påbjudes i nådiga
stadgan den 28 maj 1897.
Pröfning af behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 375 elever vid af enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. (55
Dessutom har sådan pröfning blifvit anställd vid 3 folkskoleseminarier
med 2 lärare och 1 lärarinna i öfverensstämmelse med § 4 i stadgan angående
pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium för anställning
såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande
lärare vid folkskola den 28 maj 1897.
Till stipendier vid folkskoleseminarierna hafva för vårterminen 1905
anvisats tillsammans 43,750 kronor, hvarjämte stipendiemedel till ett sammanräknadt
belopp af 16,050 kronor beviljats till seminarieelever, som tala
finska eller lapska språket. För höstterminen samma år hafva 43,750 kronor
utdelats som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 12,610 kronor
åt elever, som tala finska eller lapska språket.
Af den undervisningsmateriell, som genom ecklesiastikdepartementets
försorg anskaffats, hafva statens samtliga fullständigt anordnade seminarier
kostnadsfritt erhållit hvad som för dem ansetts erforderligt.
Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande folkundervisningen
under år 1905 inspekterat folkskoleseminariet i Karlstad samt småskoleseminariet
därsammastädes.
Enligt de — jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folkunder- Folkskolorna
visningen i § 67 samt kungl. cirkulären af den 24 november 1882 och den
6 oktober 1893 — af folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades
år 1904 undervisning i 19 högre folkskolor. I rikets 2,407 skoldistrikt
funnos
4,809 fasta och 489 flyttande eller tillsammans 5,298 folkskolor,
1,367 v » 760 > » » 2,127 mindre folkskolor,
4,270 » > 1,064 > » » 5,334 småskolor, * I
S:a 10,446 fasta och 2,313 flyttande eller tillsammans 12,759 skolor,
eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 12,778 skolor.
I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller i
såväl läs- som öfningsämnen 21 lärare och 4 lärarinnor samt i
folkskolorna .... 5,238 lärare och 3,154 lärarinnor eller tillsammans 8,392
mindre folkskolorna 207 » » 1,924 » » » 2,131
småskolorna .... 147 » » 6,398 j> » » 6,545
Summa 5,592 lärare och 11,476 lärarinnor eller tillsammans 17,068
eller, med inräknande af de högre folkskolornas lärarpersonal, 17,093, förutom
349 lärare och 832 lärarinnor, eller tillsammans 1,181, hvilka undervisat
endast i öfningsämnen.
Bih. till Rikad. JVot. 1900. 1 Sami. 1 Afd. 9
Riksdags-Berättelsen.
66 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Antalet barn i 7—14 års ålder ntgjorde vid 1904 års slut 845,462, hvaraf
429,727 gossar och 415,735 flickor. Bland dessa hade
under året undervisats på något af nedan angifna sätt...... 770,690
» » ej åtnjutit sådan undervisning............ 68,687
hvarjämte uppgifter saknas om................. 6,085
Summa 845,462
Bland de vid 1904 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder under -
visades under året i
sina egna distrikts fasta folkskolor...........414,866
» » s flyttande folkskolor.......... 33,807
» s> » fasta mindre folkskolor........ 49,627
» » » flyttande mindre folkskolor...... 28,192
» s » fasta småskolor............ 148,800
» » » flyttande småskolor.......... 34,960
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor utom sina egna
distrikt....................... 16,368 726,620
högre folkskolor......................... 388
allmänna läroverk och fackskolor................. 13,469
skolor för abnorma barn..................... 1,152
enskilda skolor.........................17,966
hemmen.............................11,095
Summa 770,690
Bland de vid 1904 års slut befintliga barnen i 7—14 års ålder, hvilka
under året ej åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna sätt,
hade 8,174 inhämtat folkskolans minimikurs,
» 41,018 undergått godkänd afgångspröfning samt
uteblefvo 3,349 till följd af sjukdom eller naturfel och
» 16,146 af annan anledning.
Summa 68,687.
Med inräknande af de under året aflidna samt af dem, som voro öfver
eller under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades i högre
folkskolor 511 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor 758,674.
Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
utgjorde under år 1904 enligt ofvannämnda uppgifter:
för lärares och lärarinnors aflöning: kontant...... 14,243,042 kronor
in natura...... 1,461,983 *
» skolbyggnader, skolplatser och inventarier..... 5,818,772 »
» undervisningsmateriell............... 446,455 »
» öfriga behof.................... 5,085,117 »
Summa 27,055,369 kronor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 67
Statsbidrag af allmänna medel hafva för år 1904 för aflönande af lärare statsbidrag,
och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt till
ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter, utgått med tillsammans
6,403,104 kronor 2 öre.
Understöd har för år 1904 utgått till lärares aflöning vid 1,740 fortsätt- Fortsättningsningsskolor
med 112,800 kronor. skolor.
För år 1904 har understöd utgått för främjande af undervisning i slöjd Undervisning
för gossar med 325,930 kronor samt af undervisning i slöjd för flickor med 1 sl°jd193,
752 kronor 50 öre.
Till aflönande af vikarier för 690 folkskolelärare, som af sjukdom hindrats statsbidrag till
att sköta sina befattningar, har för år 1904 utbetalts af allmänna medel af?,ona.n<J® af
A . vikarier för
101,458 kronor 37 öre. sjuka folk
skolelärare.
Till de högre folkskolorna, som uppgå till 19, har för år 1905 utgått Högre folkstatsbidrag
med 29,400 kronor. skolor.
Statsbidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid af landsting
inrättade småskoleseminarier har under år 1904 utgått med 18,595 kronor
41 öre.
På därom af vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl. Maj:t Folkhögskolor,
för år 1905 beviljat understöd åt 31 folkhögskolor med 141,133 kronor 45
öre. Enligt styrelsernas berättelser hafva under nämnda år i dessa skolor
undervisats 891 manliga och 775 kvinnliga, eller tillsammans 1,666 elever.
Af det till stipendier åt obemedlade elever vid dessa skolor beviljade anslaget,
25,000 kronor, fördelades år 1905 15,270 kronor mellan 309 manliga
och 9,730 kronor mellan 329 kvinnliga elever.
Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare tråk- Folkundervister
bosatta finnar har, enligt uppgift från statskontoret, för år 1905 å läns- nid“ganri''j[lat3d
stat varit uppfördt 40,575 kronor och af statskontoret anordnats 53,942 nordligare
kronor 20 öre, allt till höjande af folkskolelärarnas löner till och öfver traku''.r bo''
v finnar
minimum, till ökande af lärares löner vid mindre folkskolor och småskolor,
till aflönande af lärare vid af staten anordnade skolor, till anskaffande af
undervisningsmateriel!, bildande af lärare m. m.
De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jämte andra folkundervis- Undervisningsningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hafva till nedsatt pris erhållit materlc11-den undervisningsmateriell, som genom chefens för folkskolebyrån försorg
68 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
anskaffats. Under år 1904 uppgick kostnaden härför till 21,000 kronor
3 öre.
Understöd åt Kungl. Maj:t har för år 1905 af därtill anvisade medel beviljat underäld™,
stöd åt 14 äldre, behöfvande folkskolelärare med tillsammans 4,900 kronor
skoleiämre samt åt 165 äldre, behöfvande småsbolelärare m. fl. med tillsammans 16,500
och smaskole- kronor
lärare m. fl.
Läroanstalter Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskolelärare voro under
för döfstnmma läsåret 1904—1905 ingå elever intagna. Profårskurs vid döfstumanstalter ge
oeh
blinda. „ a ...
nomgicks åt 2 lärare.
Under läsåret 1904—1905 undervisades vid anstalten i Bollnäs för öfveråriga
döfstumma 37 elever.
Vid institutet för blinda ä Tomteboda voro under läsåret 1904—1905
intagna 119 elever, däraf 66 gossar och 53 flickor. 114 lärjungar hafva
erlagt afgift, och 5 hafva varit frielever för de särskilda stiften och
Stockholms stad. 13 elever afgingo efter fullbordad lärokurs, 2 på grund af
bristande förmåga att draga nytta af undervisningen, 4 på målsmans begäran,
1 på grund af fallandesjuka; 3 elever hafva under året aflidit.
550 exemplar blindskrifter hafva under läsåret 1904—1905 blifvit
tryckta.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1904—1905
intagna 34 elever, hvaraf 17 gossar och 17 flickor.
Vid förskolan i Växjö för blinda voro under läsåret 1904—1905 intagna
34 elever, 22 gossar och 12 flickor. Vid slutet af läsåret 1903—1904 utskrefvos
7 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 6 till institutet å
Tomteboda; 1 återvände till sin hemort.
Vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under
höstterminen 1904 36 elever, hvaraf 30 män och 6 kvinnor, samt under vårterminen
1905 34 elever, hvaraf 28 män och 6 kvinnor.
Till skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg har Kungl. Maj:t
för år 1905 beviljat 5,000 kronor. Under året undervisades därstädes 9
elever.
Till uppehållande af döfstumskolor har för år 1905 anslagits ett belopp
af 180,175 kronor.
Uppfostrings- Af anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år 1905
anstalter för anvigats en summa af 179,812 kronor 50 öre.
sinnesslöa
barn.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 69
Kungl. Maj:t har den 2 juni 1905 förordnat en af de revisorer, som Nobelstifskola
granska styrelsens för nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper för telsenår
1904.
Från nobelstiftelsen har år 1905 utdelning af pris ägt rum från alla
prisgrupper.
Kungl. Maj:t har af det till understöd åt vittra författare beviljade understöd åt
anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre Tittra förfatpersoner,
som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet. are m'' m''
Antikvariska forskningsresor hafva under år 1905 genom vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens försorg blifvit företagna i åtskilliga delar
af riket.
Antikvariska
forsknings
resor.
Under år 1905 hafva vid det under akademiens för de fria konsterna Akademien för
inseende ställda läroverk varit inskrifna vårterminen 89 och höstterminen de fr!a kons‘
likaledes 89 lärjungar. tenm
Under år 1905 hafva vid det under musikaliska akademiens inseende Musikaliska
ställda musikkonservatorium varit inskrifna vårterminen 175 och höstter- akademien,
minen 172 elever. Under samma år har organistexamen aflagts af 7, kyrkosångarexamen
af 2, examen för behörighet till musiklärartjänst vid allmänt
läroverk af 1 elev samt examen för behörighet till musikdirektörstjänst
vid militärkår af 3 personer, hvarjämte utfärdats specialbetyg i pianostämning
för 3 elever och 1 f. d. elev.
Sedan Riksdagen till understöd åt sådana anstalter och föreningar, Föreiäsningssom
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1906 kurser för arbeviljat
ett anslag af 155,000 kronor, af hvilket anslag dock högst 4,000 betsk,Bssen''
kronor kunde användas till understöd åt sådana centrala anstalter, som
förmedlade föreläsningar af ifrågavarande slag, och åt lokala anstalter för
sådana föreläsningar tillhandahålla passande åskådningsmateriell, har Kungl.
Maj:t af nämnda anslag tilldelat understöd åt 387 anstalter för anordnande
af föreläsningskurser och 4 anstalter för förmedlande af föreläsningar m. m.
Under år 1905 hafva vid farmaceutiska institutet varit inskrifna vår- Farmaceutisk»
terminen 84 och höstterminen 96 farmacie kandidater, hvarjämte 48 apoteks- institutet,
elever deltagit i den för dem anordnade half årskursen. Under samma år
har farmacie kandidatexamen aflagts af 36 apotekselever och apotekarexamen
af 75 farmacie kandidater.
Under loppet af år 1905 hafva inalles 115 elever blifvit vid rikets 3 Barn morsk«-läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossnings -
70 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Jordbruket.
konsten och förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Af dessa
hafva 55 utgått från läroanstalten i Stockholm, 50 från den i Göteborg och
10 från den i Lund.
Vidare hafva 106 barnmorskor, däraf 51 i Stockholm och 55 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och, efter att
däruti hafva ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats berättigade
att utöfva äfven denna del af förlossningskonsten.
Sedan på extra stat för år 1905 af Riksdagen anvisats ett anslag af
3,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hafva under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana kurser
hållits med tillhopa 48, vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 med tillhopa
21 deltagarinnor samt vid den i Lund en kurs med 20 deltagarinnor.
Sedan sådden hösten 1904 i allmänhet försiggått under gynnsamma förhållanden,
utvecklade sig höstsäden väl och kraftigt före vinterns inträde.
Under vintern och våren blef emellertid höstsäden inom flera län skadad af
isbränna, så att den mångenstädes blef tunn och ojämn, i synnerhet inom
sydligaste och mellersta Sverige samt å Gottland. Detta säde förbättrades
dock senare äfven i dessa trakter, så att detsamma i allmänhet gifvit medelskörd,
i många län till och med god skörd. Inom de flesta orter blef höstsäden
också väl inbärgad.
Hvad vårsäden angår, så blef vårarbetet mycket försenadt under den
kalla och regniga våren, men kunde sådden efter medlet af maj månad företagas
under mycket gynnsamma förhållanden inom större delen af landet.
Torkan under senare delen af maj och första hälften af juni månader inverkade
emellertid ogynnsamt på säden, så att den kom ojämnt upp och
tillhakasattes i växten, hvarigenom den mångenstädes blef tunn och ojämn.
Vårsäden förbättrades visserligen sedermera mångenstädes, sedan regn inträffat,
men den blef dock inom alla län för olika orter till myckenhet och
beskaffenhet växlande, alltefter olika jordmån och nederbörd. Större delen
blef väl inbärgad, men mångenstädes, i synnerhet i södra och västra Sverige,
blef mycken säd i större eller mindre grad skadad genom regn. Afkastningen
uppgick i de flesta län till omkring medelskörd, men i sydöstra delen
af Sverige och å Gottland kan afkastningen betecknas såsom mer eller mindre
under medelskörd.
Höskörden blef inom större delen af landet betydligt skadad under den
kalla våren, särdeles därigenom att klöfvern på första årets vallar nästan
helt och hållet och på äldre vallar till stor del utgick. Endast i de fyra
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 71
nordligaste länen samt inom Jönköpings, Kronobergs, Hallands samt Göteborgs
och Bohus län uppgick afkastningen af gräsodlingen till fullt medelskörd.
Höet blef i allmänhet väl inbärgadt inom hela landet.
Potatisen har i alla delar af landet gifvit en till mängden mer än god
afkastning, så att i de flesta trakter densamma kan anses bättre, än hvad
fallet varit under många år, men på grund af det myckna regnet under senare
delen af sommaren angreps potatisen i södra, västra och mellersta
Sverige nästan öfverallt af röta i mer eller mindre grad.
Sockerbetorna hafva gifvit en ovanligt riklig afkastning, efter beräkning
30 å 50 procent mera än nästföregående år. Öfriga rotfrukter hafva äfven
gifvit mer än medelskörd.
Af trädgårdsalstren lämnade äppleskörden ringa afkastning, som dessutom
blef mycket skadad af mask, medan päron och ännu mera plommon
gåfvo bättre afkastning.
Under 1905 ars höst har höstsädessådden kunnat utföras under mycket
gynnsamma förhållanden, så att såväl råg som hvete visa en ovanligt kraftig
växtlighet.
Kungl. Maj:t har den 24 november 1905 utfärdat dels nådigt reglemente Statskonsuienför
statskonsulenterna i boskapsskötsel och i mejerihushållning, dels arfvodestaxa
lör statskonsulenterna i boskapsskötsel och i mejerihushållning, statens mejerihushuiifiskeriintendenter,
fiskeriassistent och fiskeriingenjör samt de i statens tjänst ning m'' ,n''
anställda instruktörer i husslöjd, dels ock nådig kungörelse angående arfvodestaxa
för statens torfingenjörer samt statskonsulenten i svinskötsel, allt
att gälla från och med den 1 januari 1906.
Sedan Riksdagen anvisat erforderliga medel för anställande under år l:ste och 2:dre
1905 af en l:ste och en 2:dre torfingenjör samt två torfassistenter, blef vo en SamftorfusT
2:dre torfingenjör samt två torfassistenter för året anställda, hvaremot stcinelT
icke någon sökande, som fullt motsvarade de fordringar, som måste ställas
på l:ste torlingenjören, till erhållande af denna befattning anmälde sig.
På framställning af landtbruksstyrelsen medgaf Kungl. Maj:t att i stället
för en läte torfingenjör finge under år 1905 anställas ett torftekniskt biträde
åt landtbruksstyrelsen.
Under år 1905 har en statskonsulent i svinskötsel varit i verksamhet i Statskonsuient
enlighet med det af Kungl. Maj:t för denne tjänsteman den 30 september 1 »vinskötsel.
1903 utfärdade reglemente.
Äfven under år 1905 har den med statsmedel understödda nötboskaps- Husdjursskötpremieringen
omfattats med synnerligt intresse, och hafva samtliga hushåll- 8elu
-
72 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
ningssällskap sökt och erhållit bidrag ai de utaf Riksdagen till understödjande
utaf premiering af nötboskap anvisade medel.
Riksstambok Af den genom landtbruksstyrelsens försorg upplagda riksstamboken,
öfver svensk hvars fortsätta utgifvande från trycket enligt Riksdagens medgifvande be''"kap.
**0 kostas af nötboskapspremieringsmedlen, har under år 1905 Del III, innehållande
de djur, som under år 1904 intagits i riksstamboken, utkommit.
Afveisccntra Under år 1905 har, i enlighet med de af Kungl. Maj:t genom nådig
för nötboskap, kungörelse den 13 mars 1903 meddelade föreskrifter, den täfling till bildande
af afvelscentra, som tog sin början den 1 november 1903, fortgått och afslutats,
så att prisbedömningen kan inom den närmaste tiden försiggå.
Åtgärder för Med anlitande af de utaf Riksdagen för ändamålet anvisade medel och
höjande af det ^ enlighet med Kungl. Majrts den 30 oktober 1903 i sådant afseende utfarminbruket.
rd" dåde nådiga reglemente hafva med statsmedel understödd premiering af mindre
jordbruk samt studieresor för mindre jordbrukare med bidrag af statsmedel
anordnats, hvar jämte bidrag af statsmedel lämnats till bestridande af kostnaderna
för organisation af kontrollföreningar, med ändamål att underlätta
och ordna undersökningar af och kontroll å utfodringen och afkastningen af
utaf föreningens medlemmar innehafda ladugårdsbesättningar; och har intresset
för dessa åtgärder för höjande af det mindre jordbruket visat sig
svnnerligen lifligt bland landtmännen.
Kungl. Maj:t har den 17 november 1905 utfärdat dels förnyadt nådigt
reglemente för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af det
mindre jordbruket, dels ock nådig kungörelse angående statsanslag till åtgärder
för höjande af det mindre jordbruket.
Äfven under år 1905 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och Göteborg
ägt rum med anlitande af därtill genom nådiga brefvet den 15 juli
1904 anvisade medel. J ämlikt nådigt bemyndigande har kungl. landtbruksstyrelsen
den 21 december 1905 att tills vidare från och med den 1 januari
1906 lända till efterrättelse fastställt reglemente för berörda smörprofningar
samt för år 1906 utfärdat dels särskilda regler för samma profningar, dels
ock regler och villkor för begagnande af svenska smörprofningarnas smörmärke.
Tillverkning »f Kungl. Maj:t har den 13 oktobor 1905, med upphäfvande af förordningen
miirgarinm. m. angående kontroll å tillverkningen af margarin och margarinost äfvensom
konstister samt å handeln därmed den 1 juli 1898 med däruti genom kungörelsen
den 21 juni 1902 gjord ändring, utfärdat ny nådig förordning i
ämnet.
Smörprofnin
s?ar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit, lo
Under år 1905 hafva statsmedel utgått till 23 landtmannaskolor och 21 Landtmnnualandtbruksskolor
förutom de vid Ultima och Alnarp. skolor, l»ndt
Med
anlitande af de medel, Riksdagen för höjande af de till enhvar af och mejeride
inom Yästernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre 8kola
landtbruksskolor
utgående statsunderstöd för år 1905 anvisat, hafva samma
skolor under sagda år fortfarande varit i verksamhet efter en från öfriga
dylika skolor afvikande plan, åsyftande att skolorna under kortare tid än
förut skulle bibringa lärlingarna en för dessa trakter afpassad utbildning.
Den sålunda fastställda planen har fortfarande visat sig för ändamålet
lämplig.
Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län har äfven under år 1905 varit i verksamhet.
Kungl. Maj:t har den 7 juli 1905 bemyndigat chefen för kungl. jord- Föreläsningsbruksdepartementet
att föranstalta om hållande i Stockholm under tidenknrs f5rlandtden
18—23 september samma år af en hufvudsakligen för lärare vid med konsulenter
statsmedel understödda landtbruks- och landtmannaskolor samt hos hushåll- m- fl
ningssällskapen i riket anställda konsulenter afsedd föreläsningskurs, till
hvilken äfven andra intresserade personer skulle äga fritt tillträde, äfvensom
för ändamålet ställt till bemälde chefs förfogande ett belopp af högst
10,000 kronor.
Denna kurs, som å utsatt tid och ort hållits, var besökt af mellan 300
och 400 personer från skilda delar af landet, af hvilka personer 62 beviljats
understöd af statsmedel för bevistande af kursen. Vid densamma höllos tillhopa
27 föredrag öfver jordbruket och dess binäringar rörande ämnen.
Kungl. Maj:t har den 29 september 1905 till fortsatt upprätthållande TrädgSrdsunder
ett år, räknadt från och med den 1 november samma år, af en träd- skolan ,vid
gårdsskola vid Adelsnäs egendom i Östergötlands län under vissa villkor e ™aS
anvisat ett belopp af 5,000 kronor.
Kungl. Maj:t har, i anledning af väckt fråga om åtgärders vidtagande Åtgärd mot
till förekommande och hämmande af spridandet inom riket af den s. k. sjakdom a
amerikanska krusbärsinjöldaggen (Sphmrotheca morsuvm), den 22 september pTantor.
1905 utfärdat nådig kungörelse angående förbud tills vidare mot införsel till
riket af krusbärsplantor och friska krusbär.
Under år 1905 hafva till husslöjdens befordran vidtagits liknande åt- Husslöjden,
gärder som under föregående år. Af statsmedel hafva under året till 22
hushållningssällskap och 1 landsting utdelats anslag till ett sammanlagdt
belopp af 23,000 kronor, hvarjämte hushållningssällskapen och landstingen i
de flesta län anvisat jämförelsevis betydliga belopp.
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 10
Riksdagsberättelsen.
74 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kemisk,i sta- Under år 1905 hafva 8 med statsmedel understödda kemiska stationer,
tioner och frö- nämligen i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Västerås
anstalter, och Härnösand, varit i verksamhet.
Likaledes hafva 18 frökontrollanstalter under året erhållit statsunderstöd.
Kemisk- Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom
växtbiologisk Norrbottens län har äfven under år 1905 varit i verksamhet.
anstalt.
Möten af före- På kallelse af landtbruksstyrelsen, jämlikt nådigt bemyndigande, voro
ständarne för (]e]s föreståndarne för de under styrelsens inseende ställda frökontrollanstalaimtaiteraa^äf-terna
och dels föreståndarne för de med understöd af statsmedel inrättade
vensom af före-jjem£g]ja stationerna äfvensom föreståndaren för kemisk-växtbiologiska an‘i^kemUkl
stalten i Luleå samlade i Stockholm inför landtbruksstyrelsen under två
stationer, dagar af mars månad sistlidna år för öfverläggning rörande vissa deras
verksamhet rörande frågor.
De med anlitande af statsmedel under landtbruksstyrelsens ledning under
är 1903 vid Koskivara i Norrbottens län påbörjade försök med bränntorfstillverkning
hafva under år 1905 fortsatts och fortfarande utfallit synnerligen
gynnsamt.
LaiuUbruks- Under år 1905 har en landtbrukskonsulent i England med station i
konsulent i London varit anställd och verksam enligt gällande föreskrifter.
England.
utbildnings- Äfven under år 1905 hafva utbildningskurser för kontrollassistenter pa
kurser för statens bekostnad anordnats, i likhet med år 1904, vid Åsa i Södermanlands
assistenter, län, vid Hvilan i Malmöhus län och i Skara, äfvensom dessutom vid Boden i
Norrbottens län, kvilka samtliga kurser anlitats af så manga elever, som
omständigheterna medgifvit.
Fiskeri- Det bohuslänska vintersillfisket har under säsongen 1904—1905 såväl till
näringen. mäugd som till värdeutbyte varit det bästa, som förekommit alltsedan år
1896. Det lämnade 406,660 valar till ett värde i första hand af 1,501,745
kronor. Äfven under slutet af år 1905 har detta fiske gifvit ett jämförelsevis
mycket godt resultat.
Drifgarn sfisk et efter sill utanför Bohuslän har varit under medelmåttan,
men däremot vid Hallands kust medelmåttigt samt för Malmöhus län och i
södra delen af Öresund öfver medelmåttan, å senare stället bättre än under
något år efter år 1891.
Försök med
brnnutorfstillverkning
i
Norrbottens
län.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 75
Bohuslänska skarpsillfisket har ej på många år haft att uppvisa så
svagt resultat som under år 1905.
Makrillfisket med drifgarn var på försommaren under medelmåttan, men
samma fiske med dörj i Skagerak och Kattegatt var tillfredsställande, delvis
rikligt, hvaremot sistnämnda fiske uti Nordsjön varit sämre än under år
1904.
Storsjöfisket efter långa, lubb m. fl. fiskar har lämnat ringare utbyte
än under år 1904. Koljé- och torskfisket med baokor i de farvatten, som
ligga i närheten af Bohuslän, har varit godt. Hummerfisket har gifvit
omkring 25 procent större afkastning än under år 1904. Alfiske med ryssjor
har inom Göteborgs och Bohus län visat stadig tillväxt.
Längre mot söder i Kattegatt från Halland och Malmöhus län hafva
torsk-, koljé- och rödspättefiskena gifvit medelmåttig afkastning.
Höstålfisket vid södra kusterna af Östersjön har under år 1905 i det hela
varit godt, om också vid Malmöhus läns kust något sämre än under år 1904.
Sill- och strömmingsfisket i Östersjön har såsom vanligt gifvit ganska
olika utbyte inom skilda trakter. Sålunda har detta fiske utanför Blekinge
och Kristianstads läns kuster i det hela varit godt, vid Gottland bättre än
under närmast föregående år samt vid Gäfleborgs län och norr därom i allmänhet
dåligt.
Laxfisket, som i Hallands län kan anses hafva varit medelgodt och i
Blekinge län lämnade något större afkastning än år 1904, har i de norrländska
älfvarna visat sig bättre än under något af närmast föregående år,
men däremot i norrländska skärgården sämre än på senare åren.
Flundrefisket i Östersjön har varit fullt medelgodt, likasom öfriga här
ofvan icke nämnda fisken därstädes.
Insjöfisket har i det hela gifvit medelmåttig afkastning. Särskildt hvad
beträffar kräftfångsten har under år 1905 på de flesta ställen klagats öfver ett
synnerligen otillfredsställande utbyte, hvilket ej minst varit fallet i trakten
omkring Hjälmaren.
För fiskeperioden 1905—1906 har statsunderstöd anvisats för rapporter statsunderstöd
rörande bohuslänska sillfisket. Tld ti^ket
För fiskhandelns befrämjande har äfven under år 1905 en agent med Fiskcmgent.
aflöning af statsmedel varit anställd i Berlin.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads och i Malmöhus Förbud mot
län meddelat förbud tills vidare mot allt fiske med not eller s. k. trålfiske i *®ke m“l "ot
eller vad inom
Skelderviken äfvensom förklarat, att Skelderviken vid Kristianstads läns sida skelderviken.
skulle anses sträcka sig från länsgränsen till och med Ramsjö fiskeläge i
76 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Västra Karups socken, har Kungl. Maj:t den 6 oktober 1905 förordnat, att
i Skelderviken, begränsad inom Kristianstads län på sätt ofvan angifvits,
fiske med not eller vad skall tills vidare vara förbjudet inom den del af viken,
till hvilken strandäganderätten icke sträcker sig.
Förhandlingar Kungl. Maj:t har den 21 juli 1905 förordnat fiskeriinspektören, filosofie
ilande* a^bc" ^centiaten Filip Trybom att å Sveriges vägnar, jämte det för enahanda
stämmelser om ändamål för Danmarks räkning utsedda ombud, underhandla angående utfiSrcriUdoch1
^ar^anf^e bägge ländernas sida af ifrågasatta bestämmelser rörande fisket
Danmark i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen äfvensom beträffande
gränsande f»r- fgrpu(l mot användande af s. k. mansegarn vid sillfiske i Flintrännan.
vattnen m. m. °
Anstalter för De vid Ultuna och Alnarp med gåfvomedel från aktiebolaget Separator
profning af inrättade anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets
maskiner och ^ ^
redskap för behof hafva jämväl under år 1905 varit i verksamhet.
landtbrukets
behof.
Undersöknin- Undersökningar med tuberkulin af ladugårdsbesättningar hafva oafbrutet
knlin^aMadu” ^o^bgått under år 1905, och har landtbruksstyrelsen för ändamålet till exagårdsbesätt-
minerade veterinärer utdelat omkring 30,000 gram tuberkulin. Antalet unmngar.
fiersökta djur har under samma år uppgått till omkring 65,000.
Understöd vid Kungl. Maj:t har den 15 december 1905 utfärdat nådig kungörelse an
bemodanden
gående villkoren för erhållande af understöd vid bemödanden till förekomtill
torekom- °
mande och mande och hämmande af tuberkulos inom mindre ladugardsbesättningar.
hämmande af
tuberkulos inom
mindre
ladugårdsbesättningar.
Tuberkulos- Äfven under år 1905 har varit anställd en konsulent vid bekämpande af
konsulent, tuberkulosen hos nötkreaturen med hufvudsakligt åliggande att tillhandagå
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i berörda hänseende.
Voterinurun- Under år 1905 hafva vid veterinärinstitutet i Stockholm 109 personer
demsningen. erhållit teoretisk och praktisk undervisning, däraf 68 såsom veterinärelever
och 41 såsom hofslagarlärlingar (17 civila och 24 militära). Af veterinäreleverna
hafva 7 aflagt veterinärexamen, och af lärlingarna hafva 24 undergått
hofslagarexamen (12 civila och 12 militära).
Statsbidrag för Af de till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
af°vattensjuka a^'' sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att
frostspridandé minska frostländigheten för närliggande bygd, för år 1905 anvisade medel,
marker.
Berättelse om hvad, i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 77
500,000 kronor, voro redan vid ingången af nämnda år 89,100 kronor disponerade.
Under år 1905 hafva till dylika företag beviljats statsbidrag till
ett sammanlagdt belopp af 424,500 kronor, däraf 13,600 kronor anvisats att
utgå från 1906 års anslag.
Från odlingslånefonden hafva under år 1905 anvisats lån till ett sam- odlingsl&n.
manlagdt belopp af 545,700 kronor.
Enligt uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hafva under år
1905 såsom fullbordade godkänts:
72 frostafdikningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 515,649
kronor 30 öre, hvaraf 243,600 kronor utgått såsom statsanslag, och utgör
den genom dessa företag afdikade arealen 5,595,01 hektar,
torrläggningsarbetet till 40 torrläggnings- och odlingsföretag, för hvilka
torrläggningskostnaden beräknats till 852,281 kronor 55 öre, hvaraf såsom lån
åt statsmedel utgått 756,150 kronor, och utgör den genom dessa företag från
vatten befriade eller eljest förbättrade arealen 7,112,77 hektar.
Fullbordade
frostafdiknings-
och odlingsföretag.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län till Kungl. UndsättningsMajrts
pröfning öfverlämnat särskilda till Kungl. Maj:ts befallningshafvande fonden
inkomna ansökningar om beredande af understöd af allmänna medel till
lindrande af de förluster, som genom hagelskada den 1 juni 1905 förorsakats
jordbrukare inom Eskilsäters och Millesviks socknar af nämnda län, har
Kungl. Maj:t den 20 oktober 1905 från undsättningsfonden anvisat ett belopp
af 1,500 kronor, att såsom understöd utan återbetalningsskyldighet efter
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Värmlands län bepröfvande tilldelas
dem åt ifrågavarande, utaf omförmälda hagelskada hemsökta landtbrukare,
hvilka företrädesvis ansåges däraf vara i behof.
Den af Riksdagen anvisade fonden å 1,500,000 kronor för torfindustriens Fonden för
befrämjande hade vid 1904 års utgång en behållning af 1,344,400 kronor, och torfindustriens
hafva under år 1905 lån från nämnda fond beviljats till ett sammanlagdt bcframiandebelopp
af 233,100 kronor.
Kungl. Maj:t har den 20 januari 1905 utfärdat nådig kungörelse an- Egnahemsgående
formulär till sådan redogörelse, som omförmäles i mom. 13 i nådiga ^»erörelsen.
kungörelsen angående allmänna villkor och bestämmelser för den af Kungl.
Maj:t och Riksdagen beslutade egnahemslånerörelse den 17 juni 1904.
Från egnahemslånefonden har för år 1905 såsom statslån tilldelats hus- Egnahemshåilningssällskapen
i riket sammanlagdt 4,430,000 kronor för att däraf ut- lånefonden,
lämna egnahemslån för jordbrukslägenheter med tillhopa 1,170,000 kronor
78 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
och för bostadslägenheter med tillhopa 3,260,000 kronor. Dessutom har för
samma år från fonden åt två egnahemsföreningar tilldelats statslån med
sammanlagdt belopp af 117,750 kronor att användas till egnahemslån för
bostadslägenheter.
Från ifrågavarande fond har vidare Kungl. Maj:t för år 1906 tilldelat
hushållningssällskapen statslån till sammanlagdt belopp af 3,060,950 kronor,
att användas till egnahemslån för jordbrukslägenheter med tillhopa 2,181,650
kronor och för bostadslägenheter med tillhopa 879,300 kronor, hvarjämte
Kungl. Maj:t för sistnämnda år tilldelat en egnahemsföreniug ett statslån
från fonden af 25,000 kronor till egnahemslån för bostadslägenheter.
Stuteriväsen- Vid de under år 1905 hållna besiktningsmöten för prisbelönande af
det- hästar hafva med statsmedel och af de inom underdistrikten tillskjutna medel
gemensamt premierats 5,222 hästar, nämligen 524 hingstar, 2,367 betäckta
ston eller fölston samt 2,331 ungston, hvarjämte för 348 hingstar blifvit
utfärdade intyg om godkännande.
Dessutom hafva 79 betäckta ston eller fölston blifvit under särskilda, af
stuteriöfverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för ändamålet
inom vissa underdistrikt af hushållningssällskap eller enskild förening
tillskjutna medel.
För statens hingstdepåer hafva under år 1905 inköpts dels från utlandet
1 fullblodshingst och 23 hingstföl samt dels inom landet 3 unghingstar och
6 hingstföl eller tillhopa 33 hästar.
Rikets allmänna
kartverk.
Vid rikets allmänna kartverk hafva under år 1905 utförts följande
arbeten:
A. Byråarbeten.
l:o) Beräkningar af utförda geodetiska observationer och höjdmätningar
samt arealberäkningar.
2:o) Redaktions- och beskrifningsarbeten i och för utgifning af utförda
mätningar.
3:o) Rit- och gravyrarbeten dels för kartreproduktion, dels för utbildning
af rit- och gravörelever; samt
4:o) Förberedelser till kommande arbeten.
B. Geodetiska fältarbeten.
l:o) Triangel mätningar af första och andra ordningen inom 17 kv.-mil
af Malmöhus län, 3 kv.-mil af Kristianstads län, 8 kv.-mil af Blekinge län,
13 kv.-mil af Stockholms län, 3 kv.-mil af Kopparbergs län, 30 kv.-mil af
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 79
Gäfleborgs län, 17 kv.-mil af Jämtlands län och 4 kv.-mil af Västernorrlands
län eller tillsammans inom en ytvidd af 95 kv.-mil.
2:o) Kompletteringsarbeten för afsittning af precisionsafvägningarna.
C. Topografiska och ekonomiska fältarbeten.
l:o) Stomkartarbeten i skalan 1:20,000 öfver ett område af 26 kv.-mil
inom Stockholms län (Södertörn) och öfver 16,5 kv.-mil inom Västmanlands
län.
2:o) Förberedande arbeten till stomkarta i skalan 1:50,000 å gradbladet
Björna, Västernorrlands län.
3:o) Topografisk fältmätning i skalan 1:50,000 af 32 kv.-mil af Västernorrlands
län, hvarigenom gradbladet Örnsköldsvik slutmätts, 2,8 kv.-mil
af Västerbottens län, hvarigenom en del af gradbladet Holmön uppmätts,
28 kv.-mil (fjällmätning) af Jämtlands län, hvarigenom gradbladet Ljusnedal
slutmätts, samt $ kv.-mil (fjällmätning), äfvenledes af Jämtlands län,
hvarigenom en del af gradbladet Åsarne uppmätts.
4:o) Ekonomisk fältmätning i skalan 1 :20,000 af 22 kv.-mil inom Stockholms
län (Roslagen) samt 1,5 kv.-mil inom Västmanlands län.
5:o) Öfningsmätning för fältmätarelever samt rit- och gravörelever i
skalorna 1: 20,000 och 1: 50,000.
6:o) Höjdmätning medelst afvägning till en längd af 846 km. inom
Kopparbergs och Jämtlands län samt medelst barometer (2,451 punkter)
å gradbladen Indal, Härnösand och Husum inom Västernorrlands län samt
å gradbladen Ljusnedal och Åsarne inom Jämtlands län; samt
7:o) Revideringsarbeten å bladen Ystad och Alanäs.
D. Utgifning.
l:o) Af kartan öfver norra Sverige i skalan 1:200,000 kommer bladet
Kålåsen och i skalan 1:100,000 bladet Sollefteå S. O. att utgifvas.
2:o) Af ekonomiska kartor med beskrifningar hafva utgifvits Villåttinge,
Daga och Jönåkers härad i Södermanlands län, tillsammans 21
kv.-mil.
I skalan 1:50,000 hafva dels nyrekognoscerats områden med en ytvidd Geologiska
af tillsammans 17 kv.-mil, belägna inom Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, nndersökninGottlands,
Malmöhus och Värmlands län, dels verkställts för kartblads ut- garau''
gifvande nödiga revisionsarbeten af vissa förut rekognoscerade områden inom
Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Malmöhus och Skaraborgs län. Dessutom
hafva företagits öfversiktsresor samt utförts specialundersökningar såväl
i vetenskapligt som i öfvervägande praktiskt syfte.
80 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdag sammanträdde sig tilldragit.
Från trycket hafva utgifvits: a) geologiska kartbladen Tidaholm, Ankarsrum,
Vadstena och Gällö (alla i skalan 1:50,000) jämte heskrifningar,
b) bladet 5 (omfattande de topografiska kartbladen Kalmar, Ottenby, Karlskrona
och Lessebo) af berggrundskartan i skalan 1:200,000 jämte beskrifning,
c) en geologisk afhandling.
Försäljning af Kung]. Maj:t har under år 1905 antagit afgifna köpeanbud å 31 till
mindre krono- försäljning utbjudna utarrenderade kronoegendomar, hvilka med taxerings
°
värde af 325,600 kronor betingat i köpeskilling 517,952 kronor.
Dessutom äro försålda för 124,031 kronor 54 öre 179 lägenheter och
tomter från kronoegendomar, hvilka fortfarande äro utarrenderade, och för
tillsammans 6,700 kronor 3 lägenheter tillhörande egendomar, om hvilkas
utbjudande till försäljning förordnats.
Kronoparker- För bildande af nya eller utvidgning af förut befintliga kronoparker
sas tillökning. ijafva uncjer år 1905 köp afslutats om 3,682,69 hektar för en köpeskilling af
333,925 kronor.
Skogsindel- För 125 allmänna skogar hafva skogsindelningsplaner under år 1905
nmgsplaner. ],] ifvit fastställda.
Skogstorp i I anledning af nådiga kungörelsen den 27 maj 1904 angående upp
Norrland.
]åtelse åt enskilda af odlingslägenheter å kronoparker i Norr- och Västerbottens
län hafva under år 1905 kontrakt om ytterligare 47 dylika lägenheter
blifvit upprättade, så att antalet skogstorp numera utgör 450.
Skyddsskogar. Sedan Konungens befallningshafvande i Jämtlands län genom kungörelse
den 14 januari 1905, jämlikt 1 § 2 mom. uti lagen angående skyddsskogar
den 24 juli 1903, utfärdat interimistiskt förordnande angående skyddsskogar
i sagda län, i hvilken kungörelse dessa skogars omfattning närmare
angifvits, har å ifrågavarande område utsyning och afverkningskontroll af
skog verkställts under olika tider af året genom tillsammans 24 skogstjänstemän,
som blifvit därtill af domänstyrelsen förordnade.
Skogsingenjör. För tjänstgöring i de delar af landet, där lagen angående vård af enskildas
skogar och nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelser icke
äga tillämpning, har under år 1905 en skogsingenjör varit förordnad.
Flottleder. Domänstyrelsen har år 1905 föranstaltat om arbetens utförande i följande
vattendrag och deras beredande till allmänna flottleder, nämligen: inom Norr
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 81
bottens län Puostijoki och Svansteins vattendrag. Aimobäcken, Töre älf, A irrats
jokk, Yarrisån, Sikån, Rvitträskbäcken, Bölmansån, Grundträskbäcken,
Brändån, Ljusträskbäcken, Abborrträskbäcken, Tjartjebäcken, Rappenälfven
samt Artnesjaurbäcken och inom Jämtlands län Lufkullån.
Afdikning af vattensjuk skogsmark har år 1905 verkställts å kronans Dikningar.
skogar inom de sex norrländska länen i den omfattning, därtill särskild!
anvisadt anslag medgifvit.
Kungl. Maj:t har i nåder förordnat: Fridlysning
att jakt efter rapphöns inom Stockholms. Uppsala, Södermanlands, Öster- af TlJdt''
götlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Göteborgs och Bohus.
Älfsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och Västmanlands län skall vara
förbjuden från och med den 1 januari till och med den 10 september samt
från och med den 1 november till och med den 31 december hvarje år;
att all jakt efter moripa skall vara förbjuden tills vidare intill utgången
af år 1906;
att all jakt eller fångst af lunnefågel (Mormon arcticus) skall tills vidare
vara förbjuden inom Göteborgs och Bohus län;
att inom Norrbottens län jakt efter älg skall under åren 1905—1909
vara tillåten endast under tiden från och med den 9 till och med den 15
september; samt
att inom Yärmdö skeppslag af Stockholms län jakt efter älg skall under
år 1905 och närmast följande två år vara tillåten endast under tiden från
och med den 9 till och med den 15 september.
Kungl. Maj:t har den 17 mars 1905 utfärdat kungörelse angående skydd
åt för landtbrnket nyttiga fåglar.
Kungl. Maj:t har den 20 januari 1905 fastställt reglementen för skogs- Reglementen
vårdsstyrelserna inom Uppsala läns, Östergötlands läns, Blekinge läns. ^yreRe™*?*"
Kristianstads läns, Göteborgs och Bohus läns, Örebro läns, Västmanlands
läns, Kopparbergs läns, Västernorrlands läns, Jämtlands läns, Malmöhus läns
och Gäfleborgs läns landstingsområden samt den 27 januari 1905 för Kronobergs
läns och den 3 februari 1905 för Värmlands läns landstingsområden.
Kungl. Maj:t har den 26 april 1905 utfärdat nådig kungörelse angående Upplåtelse af
upplåtelse af den kronan tillkommande jordägarandel i grufva (.j“ krona“
jojdägarandel
i grufva.
11
Bih. till Riksd Prot 1906. I Sami 1 Af 11.
Jiiisdagsberättelsen.
82 Berättelse om hvad t rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Ändringar i Kungl. Maj:t har deri 20 juni 1905 utfärdat lag om ändring i vissa
lagen angående ,jeiar af lae-en angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23
väghållnings- s * 6 &
besvärets ut- Oktobör I.oHI.
görande på
landet den 23
oktober 1891.
Upplåtelse af Kungl. Maj:t har genom nådig kungörelse den 2 juni 1905 förordnat,
väglagning- fyr allmän vägs underhåll, väghållningsskyldig må, därest domänsty
kronans
jord- relsen pröfvar sådant kunna utan olägenhet ske, å mark, tillhörig kronans
bruksdomäner. jordbruksdomäner, taga sand. grus eller sten utan att gifva ersättning för
väglagningsämnenas värde.
Ändringar i Kungl. Maj:t har den 9 juni 1905 utfärdat nådig kungörelse angående
stadgan^an-^ vissa ändringar i nådiga stadgan angående skjutsväsendet den 31 maj 1878
väsendet den
31 maj 1878
Kurser i Kungl. Maj:t har dels den 17 mars 1905 anvisat och ställt till landt
nin^vhfT
mäteristyrelsens förfogande ett belopp af 1,200 kronor för att bereda styraäfndtmäterT-
relsen tillfälle att under nämnda års vår anordna en hufvudsakligen prakkontoret.
undervisningskurs i triaugelmätning, dels ock den 20 oktober samma
år, för anordnande under nästlidna höst af eu teoretisk och praktisk dylik
kurs, anvisat ett belopp af 1,000 kronor.
Enligt uppgift från landtmäteristy relsen har nämnda styi’else på grund
häraf under år 1905 för tjänstemännen vid landtmäteristaten anordnat två
teoretiska cch praktiska undervisningskurser i triangelmätning, hvaraf den
ena, med 24 deltagare, ägde rum under tiden från och med den 12 april till
och med den 13 maj och den andra, med 16 deltagare, från och med den
13 november till och med den 15 december.
Biträde vid Kungl. Maj:t bemyndigade den 8 december 1905 chefen för jordbruksM
°»ndröragnde departementet att tillkalla högst fyra sakkunniga personer att inom deparnya^byggnåder
tementet biträda vid behandling af fråga rörande nya byggnader för veteriför
veterinär- nftrinstitutet i Stockholm. Sedan med anledning häraf departementschefen
Stockholm'' anmodat föreståndaren för nämnda institut, professorn J. G. H. Vennerholm,
medicinalrådet G. Kjerrulf, e. o. professorn, medicine doktorn C. Wallis
samt godsägaren 1. Lindström att såsom sakkunniga biträda vid frågans
behandling, sammanträdde de sålunda tillkallade personerna inför departementschefen
den 18 december 1905 samt äro fortfarande sysselsatta med behandlingen
af omförmälda fråga.
>crq
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit. 83
Den 30 december 1905 bar Kungl. Maj:t uppdragit åt en kommission,
bestående af landtbruksakademiens direktör och sekreterare samt tre utaf
Kungl. Maj:t och två utaf nämnda akademi utsedda ledamöter, att biträda
vid erforderliga utredningar och förberedande åtgärder rörande anordnandet
af en centralanstalt för försöksväsendet på jordbruksområdet; till ledamöter
i denna kommission har Kungl. Maj:t förordnat kanslirådet A. W. Flach,
xlsägareti I. Lindström samt ledamoten af Riksdagens andra kammare
. Henricson i Karlslund.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholms slott den 15 januari 1906.
OSCAR.
Kommission
rörande anordnandet
af en
centralan stalt
för försöksväsendet
på
jordbruksområdet.
Karl Sta ap»