om hvad i rikets styrelse sedan sista Eiksdags sammanträde
Framställning / redogörelse 1904:Rber
Berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista Eiksdags sammanträde
sig tilldragit;
gifven Stockholms slott å rikssalen den 18 januari 1904.
Kungl. Maj:t har den 21 december uppdragit åt Sitt svenska och Sitt Förhandlingar
norska statsråd att fortsätta förhandlingarna om ett sådant ordnande af de lättande Paf"
Förenade Rikenas konsulatväsen, som lämnar status quo i afseende å mi- särskild! konnisterns
för utrikes ärendena och beskickningarnas ställning orubbad. for^rartder»
af de Förenade
Rikena.
Kungl. Maj:t har den 7 december erkänt republiken Panama såsom Republiken
si anständig stat. Panamas er
J
s kännande så -
som själfständig
stat.
Den 1 maj ratificerades för Sveriges del den i Bryssel den 5
afslutade internationella konventionen om beskattning af socker.
mars 1902 Ratifikation af
sockerkonventionen
i
Bryssel.
Den 20 juni underskrefvos i Stockholm öfverenskommelser dels mellan Traktat om
Sverige och Mecklenburg—Schwerin dels mellan Sverige och Tyska riket om uPPllörail(ie »f
upphörande af Sveriges rätt att återlösa Wismar med område. Traktaterna tilUteriösInde
ratificerades för Sveriges del den 30 juni och ratifikationerna utväxlades i af WismarStockholm
den 4 augusti.
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 1
Riksdans-Berättelsen.
2 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Ömsesidigt er- Den 19 februari undertecknades en deklaration angående ömsesidigt erkänkännande
af nan(je af svenska samt ryska och finska fartygs mätbref.
svenska samt J
ryska och finska
fartygs
mätbref.
Underhandlin- Sedan Kungl. Maj:t den 30 juni bemyndigat ministern för utrikes ärendomstraktater"
dena att med vissa främmande regeringar inleda underhandlingar om afbetande
för de Förenade Rikenas del af obligatoriska skilj edomstraktater, hafva
sådana förhandlingar öppnats med Danmark, Nederländerna och Franrike.
skiljedom i Efter därtill erhållet nådigt bemyndigande har Kungl. Maj:ts minister
9 måtfonsmål*" i Washington den 10 mars med republiken Venezuelas befullmäktigade ommot
Venezuela. bud undertecknat ett protokoll, hvarigenom vissa af svenska och norska undersåtar
mot republiken Venezuelas regering väckta skadeersättningsanspråk
hänskjutits till afgörande af en skilj edomskommission i Caracas.
Denna kommission, som hestått af ombud för de Förenade Rikena och
Venezuela med spanske ministern i Caracas såsom öfverskiljedomare, har bestämt
de belopp, med hvilka de framställda reklamationerna skola utgå. Sedan
emellertid bland de makter, som väckt ersättningsanspråk mot Venezuela,
oenighet uppstått med anledning af vissa makters yrkande på företrädesrätt
till utbekommande af sina fordringar, har frågan om förmånsrätten af samtliga
reklamerande makter hänskjutits till afgörande af den internationella
skiljedomstolen i Haag.
Internationella De Förenade Rikena hafva genom ombud deltagit i följande internatiokongresser.
ne^a konferenser och kongresser, nämligen:
sundhetskonferensen i Paris;
5:e kongressen för tillämpad kemi i Berlin;
8:e telegrafkonferensen i London;
historiska kongressen i Rom;
hvarförutom Sverige varit representeradt vid matematiska kongressen
i Cassel;
3:e kongressen i Paris för vid Utförsäkringsbolag anställde läkare;
9:e kongressen i Bremen för åtgärder till förekommande af missbruk af
spritdrycker;
mejerikongressen i Bryssel samt
4:e aktuariekongressen i New-York.
Diemerska Kungl. Maj:t bär den 4 april beslutat, att den hittills af Utrikesdepartefi°ämnåndeftill''
mentet förvaltade s. k. Diemerska fonden skall öfverlämnas till Svenska
Svenska läkaresällskapet,
läkaresällskapet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 3
Kung! Maj:t har den 10 juli beslutat, att den genom Kungl. brefvet den Konsuiatafgif4
november 1886 fastställda konsulatafgift att i hamn, där konsul eller vicekonsul
finnes anställd, erläggas för hvarje svenskt handelsfartyg, som därstädes
till större eller mindre del lossar eller lastar eller både lossar och
lastar, skall med utgången af år 1903 upphöra att utgå.
Kungl. Maj:t har den 13 november gillat och fastställt ny lydelse af § Nycxpeditious107
mom. 1 af Kungl. förordningen af den 4 november 1886 angående kon- taia f°r kon‘
sulatväsendet, innefattande expeditionstaxa för de Förenade Rikenas konsuler.
Kungl. Maj:t har, med anledning af konsulatafgiftens upphörande med Upphäfvande
utgången af år 1903, den 7 december behagat fastställa vissa ändringar i vissalt"ifon*
Kungl. förordningen af den 4 november 1886 angående konsulatväsendet. suiatförordnin
gen.
Kungl. Maj:t har den 8 maj beslutat, att i staden San Salvador skall Upprättande af
upprättas ett svenskt och norskt olönadt konsulat, med distrikt omfattande 8Ten9ltt och
iTinii norskt konsu
republiken
Salvador. lat i
San Salvador.
Kungl. Maj:t har den 10 juni beslutat, att i staden Bagdad skall upp- Upprättande
rättas ett svenskt och norskt olönadt konsulat, med distrikt omfattandeafn’^lt8l^0°<!l1
nämnda stad och de turkiska hamnarne vid Persiska viken. sniat; Bagdad.
Kungl. Maj:t har den 18 september beslutat, att i staden La Paz skall Upprättande af
upprättas ett svenskt och norskt olönadt konsulat, med distrikt omfattande 8venskt och
i ti -r> i- • norskt kon
republiken
Bolivia. sniat i La Paz.
Kungl. Maj:t har den 18 september beslutat, att svenska och norska Upphöjande af
konsulatet i Archangel skall för framtiden benämnas generalkonsulat. Archan^ftill
generalkon8
olåt.
Kungl. Maj:t har den 13 november beslutat, att svenska och norska kon- indragning af
sulatet i Cagliari skall såsom själfständigt konsulat indragas och dess distrikt 8Teij8l[a^och
förläggas under generalkonsulatet i Genua. solatet i
Cagliari.
En redogörelse för Utrikesdepartementets verksamhet under år 1902 har utrikes
blifvit
offentliggjord. departementet»
årsberättelse.
4 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Berättelse an- Berättelse angående rättsväsendet i riket för år 1901 har blifvit afgående
rätts- gifven och i vanlig ordning till trycket befordrad.
väsendet.
utfärdade Under nedannämnda dagar har Kungl. Maj:t utfärdat följande af Kungl.
författningar. Maj :t föreslagna och af Riksdagen dels i oförändradt skick, dels med vissa
förändringar antagna författningar, nämligen:
1903 den 11 maj: lag om fortsatt tillämpning af hvad i lagen den 6
juni 1902, innefattande inskränkning i inmutningsrätten,
är stadgadt;
» »24 juli: lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångs
balken;
»
» » » lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap.
4 § strafflagen;
» » » » lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4
maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar;
»
» » » lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli
1887 angående handelsregister, firma och prokura;
» » » » lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 25 april
1889 angående tiden för nyttjanderättsaftals bestånd;
»
» » » lag om ändrad lydelse af 4 kap. 8 och 9 §§ strafflagen;
» » » » lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i la
gen
den 28 juni 1895 om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet;
» »18 september: lag angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags
och sparbanks konkurs;
» » » » lag angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28
juni 1895 om handelsbolag och enkla bolag;
» »27 oktober: lag om ändrad lydelse af §§ 2 och 5 i förordningen
den 16 november 1863 angående allmänt kyrkomöte;
»
» » » lag om ändrad lydelse af § 3 i lagen den 26 oktober
1883 angående tillsättning af prästerliga tjänster;
» » » » lag, innefattande ändring i 2 kap. 3 § kyrkolagen;
och har Kungl. Maj:t tillika, i den ordning § 87 regeringsformen föreskrifver,
med bifall till senast församlade Riksdags förslag, låtit utfärda:
1903 den 24 juli: lag angående ändrad lydelse af 15 § i konkurslagen
den 18 september 1862;
» » » » lag om ändrad lydelse af 15 kap. 2 § giftermåls
balken.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Härjämte har Kungl. Maj:t låtit utfärda:
1903 den 16 februari: cirkulär till Kungl. Maj:ts och rikets hofrätter an -
» »31 mars: | gående skyldighet för häradshöfding, som hädan-efter utnämnes, att underkasta sig ändring i kungörelse om tillämpning med afseende å Spanien |
» » 4 april: | kungörelse angående särskild fältkrigsrätt för den |
» » 17 » | kungörelse i anledning af Tyska rikets tillträde till |
» »17 juni: | kungörelse om tillämpning med afseende å Brasiliens |
» » 26 » | i fråga om skydd för vissa främmande patent, |
» » » » | kungörelse angående villkoren för åtnjutande af de |
» » » » » »29 augusti: | cellfängelserna i riket och bevakningsbefälhafvaren |
äganderätten;
» »13 november: kungörelse angående indragning till statsverket af
den straff- och tvångsarbetsfångar vid läns- och
kronocellfängelserna enligt hittills gällande stadganden
tillkommande andel i arbetsinkomst m. m.
6 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Tillfällig för- Såsom förstärkning af Nedre Justitierevisionens arbetskrafter har medstärkning
af gifyits anställande af en extra revisionssekreterare äfven under inne
Nedre
Justitie-° 0
revisionens Vftr8*11(16 år.
arbetskrafter.
Kommittén för Den för revision af strafflagen för krigsmakten m. m. den 1 april 1901
revision af tillsätta kommitté har under år 1903 varit in pleno samlad under följande
krigsmakten, tider, nämligen från och med den 8 till och med den 27 januari, från och
med den 20 till och med den 28 maj samt från och med den 5 oktober till
och med den 15 december.
Under sammanträdena i januari och maj fortsattes den under 1902 års
höst påbörjade granskningen af strafflagen för krigsmakten. Innan kommittén
ånyo samlades i oktober, hade, enligt dess uppdrag, sekreteraren utarbetat
förslag till ändringar i samma lag, grundadt å kommitténs vid lagens
granskning i sådant afseende fattade provisoriska beslut. Under höstsammanträdet
har nämnda förslag af kommittén granskats samt i vissa
delar omarbetats och fullständigats; hvarjämte därunder åtskilliga till den
militära rättegångsordningen hörande frågor, hvilka stå i nära samband
med strafflagen för krigsmakten, varit föremål för behandling.
Den 8 innevarande januari har kommittén åter sammanträdt för att
fortsätta granskningen af de lagförslag, som enligt kommitténs provisoriska
beslut i de till dess behandling hörande ämnen blifvit utarbetade.
Kommittén för
utarbetande af
förslag till förändrad
lagstiftning
om
köp och byte
af lös egendom
m. m.
Den af Kungl. Maj:t den 7 juni 1901 tillsatta kommittén för utarbetande
af förslag till förändrad lagstiftning beträffande köp och byte af lös egendom
äfvensom vissa andra delar af obligation srätten har under år 1903
utan afbrott fortsatt sina arbeten. För gemensamma förhandlingar med de
för motsvarande ändamål tillsatta norska och danska kommittéerna hafva
sammanträden hållits i Kristiania den 3—31 mars och i Stockholm den 3
september—3 oktober. Den 30 i sistnämnda månad har kommittén aflämnat
förslag till lag om köp och byte af lös egendom äfvensom till andra därmed
sammanhängande författningar jämte motiv; och har kommittén därpå,
efter samråd med de norska och danska kommittéerna, hos Kungl. Maj:t
gjort hemställan, att det återstående arbetet på obligationsrättens område
måtte tills vidare få hvila i afbidan därå, att de lagförslag kommittéerna
utarbetat blefve i de tre länderna slutligen pröfvade.
Efter den 30 oktober har kommittén — som den 7 november 1902 erhållit
uppdrag att verkställa utredning om och i hvad mån handelskunnige
män lämpligen kunna, utöfver hvad för närvarande äger rum, erhålla säte
och stämma i rådstufvurätt, då handelstvister mellan köpmän där förekomma,
samt huruvida dylika tvisters behandling i första instans må kunna
öfverlämnas uteslutande åt rådstufvurätterna — varit sysselsatt med nämnda
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 7
utredning, hvilken med årets utgång afslutats. Kommitténs däraf föranledda
betänkande och förslag äro under tryckning.
Häradshöfdingen, numera justitierådet friherre Erik Marks von Wtirtemberg
har den 6 november entledigats från uppdraget att vara kommitténs
ordförande; och har Kungl. Maj:t samma dag förordnat bankdirektören
P. R. Rabe att såsom ledamot i kommittén deltaga i dess arbeten till fullgörande
af ofvanberörda den 7 november 1902 kommittén gifna uppdrag.
Den af Kungl. Maj:t den 29 november 1901 tillsatta kommitté för ut- Kommittén
arbetande af förslag till lagbestämmelser dels angående den rättsliga ställning, a°r fgarbetaiJdi
som kan pröfvas böra tillkomma annan förening än sådan, som har ekono- lagbestämmelmisk
verksamhet till sin uppgift, dels ock beträffande kontroll öfver vår- ‘£Kfe|?de
den och förvaltningen af så kallade fromma stiftelser återupptog den 17 ställning, * som
januari 1903 sina sedan den 19 december 1902 afbrutna förhandlingar, och höra t''/ikorn*13
fortgick därefter arbetet dels af hela kommittén, dels af några kommitté- annan förening
medlemmar till den 1 april. Sedan därpå förslag till motivering utarbetats ™r 8a£a“’
af kommitténs sekreterare, sammanträdde kommittén ånyo den 19 oktober verksamhet till
och har sedermera varit samlad till den 21 december, då kommittén, med sin uPPSift’
afslutande af sina arbeten, afgaf lagförslag i de till kommittén hänskjutna
ämnen jämte motiv.
Den af Kungl. Maj:t den 10 oktober 1902 tillsatta kommitté för ut - Kommittén för
arbetande af förslag till proportionellt valsätt vid val till Riksdagens andra yj,a!
kammare har under år 1903 varit samlad från och med den 12 januari till proportionellt
och med den 12 maj samt från och med den 6 juli till och med den 29
augusti äfvensom från och med den 5 till och med den 30 oktober, hvar- andra0
efter lagförslag jämte motiv aflämnats den 3 november, då kommittén så- kammare,
ledes fullgjort sitt uppdrag.
Med anledning af Riksdagens hos Kungl. Maj:t gjorda framställning, utredning
att Kungl. Maj:t ville, efter verkställd utredning och pröfning af frågan röranr*e *n''„
om inrättande af en särskild högsta domstol eller regeringsrätt för afdö- en regeriHvinande
i sista instans af administrativa besvärsmål och för afgifvande af rätt m- m
utlåtanden öfver förslag till ekonomiska och administrativa lagar och författningar
äfvensom af frågan om de förändringar i afseende å statsrådets
och statsdepartementens organisation, hvilka i samband härmed funnes påkallade,
till Riksdagen afgifva de förslag till grundlagsändringar, hvartill
denna utredning och pröfning kunde föranleda, har Kungl. Maj:t den 12
augusti 1903 uppdragit åt presidenten i Göta hofrätt K. H. L. Hammarskjöld
att verkställa utredning af berörda ärende samt utarbeta förslag till
8 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
de ändringar i grundlag och till de författningar, som för ändamålet kunna
anses erforderliga.
Angående Jämlikt nådigt medgifvande hafva häradshöfdingarne A. Waldenström
andrad fördel- ^ q Wahlbom samt hofrättsfiskalen A. R. Östergren tillkallats till
höradshöfdin- biträde inom Justitiedepartementet för verkställande af undersökning, hurugarne
i form vj,]a c|e belopp, som från statsverket utginge till häradshöfdingarne i form
ringspenningar af tjänstgöringspenningar och förvaltningskostnadsbidrag, lämpligen kunde
och förvalt- emellan dem fördelas enligt sådana förändrade grunder, att mindre väl afgående5
lönade häradshöfdingar, utan statsverkets ytterligare betungande, vunne
belopp. nödig förbättring i sina lönevillkor, samt för utarbetande af de förslag, som
af undersökningen kunde blifva en följd; och hafva bemälde personer aflämnat
betänkande och förslag i ämnet, hvarefter Kungl. Maj:t anbefallt rikets
hofrätter att, sedan vederbörande häradshöfdingar lämnats tillfälle att yttra
sig, afgifva underdåniga utlåtanden i ärendet.
Angående ord- Sedan Riksdagen hos Kung], Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
nandet“frans- utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser för
emellan kom- ordnande af de rättsförhållanden, som uppstå mellan kommunerna och en”"vid
°C\i skilde i följd af fastställande af planer för eller vid utförande af beslut om
genomförande reglering af gator, torg eller allmänna platser i stad, köping eller å annan
af stadsplaner för hvars bebyggande stadganden, lika med de för stad gällande, anses
m m böra på grand af befolkningens täthet tillämpas, hafva, i enlighet med Kungl.
Majits den 18 september 1903 lämnade medgifvande, kammarrättsrådet J.
Östberg, hofrättsrådet A. G. S. Borgström och stadsingeniören H. Ygberg
tillkallats för att inom Justitiedepartementet utarbeta de författningsförslag,
hvartill Riksdagens ifrågavarande framställning kan gifva anledning.
Statistisk nt- Kungl. Maj:t har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att, jämte den
redning an- un(fer år 1900 anbefallda statistiska utredning med hänsyn till ifrågasatt
rättentfflRiks-utsträckning af valrätten till Riksdagens andra kammare, verkställa ytter
-
dagens andra filare statistisk utredning i sådant hänseende.
kammare. °
Sedan Riksdagen, med föranledande af Kungl. Maj:ts framställning, anvisat
medel i och för bildande genom utbrytning af Enontekis och Juckasjärvi
tingslag från Torneå domsaga samt Gellivare tingslag från Kalix domsaga
af en ny domsaga, har Kungl. Maj:t förordnat, att ifrågavarande tre
tingslag skola från början af innevarande år afskiljas från de domsagor,
till hvilka de höra, och tillsammans bilda en ny domsaga med benämning
Gellivare domsaga.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 9
Kungl. Maj:t har förordnat, dels att Aska, Dals och Bobergs härads Förening af
domsaga skall utgöra ett tingslag med tingsställe i eller invid Motala stad, tluK8la«-dels att Skånings, Vilske och Valle härads domsaga skall indelas i två
tingslag sålunda, att Vilske härad bibehålies såsom eget tingslag med tingsställe
i Sörby samt Skånings och Valle härad förenas till ett tingslag med
tingsställe i Skara, dels ock att Smedjebackens domsaga skall benämnas
Västerbergslags domsaga och utgöra ett tingslag med tingsställe inom Ludvika
socken.
I enlighet med därom gjord framställning har Kungl. Maj:t förordnat, ökadt antal
att i hvart och ett af Västerbottens södra domsagas tre tingslag skola från ‘‘”S * v“^er‘
och med innevarande års ingång årligen hållas tre lagtima ting å de tider, domsagas tre
som bestämmas i 2 kap. 1 § rättegångsbalken. tingslag.
Uppå därom gjorda framställningar har Kungl. Maj:t medgifvit, att Särskilt tingsSunnerbo
härads domsaga må å länsfängelset i Växjö samt Västra Gröinge9tälle fär rann''
härads domsaga å länsfängelset i Kristianstad hafva tingsstad för rannsak- ^häktade™*4
ningar med häktade personer.
Kungl. Maj:t har förordnat, att af allmän åklagare anhängiggjorda mål Handläggning
rörande öfverträdelser af brännvins- och maltdrycksförordningarna må vid „af T!9sa ™al
Juckasjärvi lappmarks tingslags häradsrätt handläggas å de urtima ting, som medTuckas?
inom Kiruna stationssamhälle hållas för rannsakning med häktade personer. jarvi laPP''
° r marks tingslags
häradsrätt.
Med bifall till därom gjord framställning har Kungl. Maj:t förordnat, Egen jurisdikatt
Haparanda stad, sedan föreskrifven reglering beträffande det område, tion f5r
som skall tillhöra staden, därförut ägt rum, skall i judiciellt hänseende aparan a''
skiljas från Neder Torneå och Karl Gustafs tingslag samt Torneå domsaga
och i stället lyda under egen rådstufvurätt och magistrat.
Efter vederbörandes förslag har Kungl. Maj:t dels fastställt arbets- Organisation
ordning och lönestat för rådstufvurätten och magistraten i städerna Örebro af rädstufTU‘
och Halmstad, dels meddelat föreskrifter angående vissa ändringar i den magistrater
för rådstufvurätten och magistraten i Eskilstuna gällande organisation m- mäfvensom
rörande regleringen af rådstufvurättens och magistratens i Laholm
och Eilipstad samt polismästarens i Göteborg löneförmåner.
Bih. till Rilud. Prof. 1904. 1 8aml. 1 Afd.
Riksdans-Berättelsen.
2
10 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Arméns
vapenöfningar.
Arméns vapenöfningar under år 1903 hafva omfattat:
för den fast anställda personalen:
vid det icke garnisonerade infanteriet: rekrytskolor i 240 dagar; korpralskolor,
i allmänhet i 120 dagar; gemensam underofficersskola för hela det
icke garnisonerade infanteriet omkring 6 månader (allt fortsättning af skolor
från föregående år); äfvensom vid samtliga regementen stabsöfningar i
6 dagar, officersöfningar i 5 dagar och regementsöfningar i 30 dagar; dessutom
hafva för utbildningsåret 1903—1904 vid samtliga icke garnisonerade
infanteriregementen volontärrekryt- och volontärkorpralskoior, förlagda till
Ronneby, Varberg, Norrköping, Stockholm, Gäfle, Härnösand, Umeå, Notviken
och Visborgs slätt, samt underofficersskola, gemensam för hela icke garnisonerade
infanteriet och förlagd till Karlsborg, under senare delen af året
tagit sin början;
vid det icke garnisonerade kavalleriet: rekryt- och remontskolor i 240
dagar; korpralskolor i 240 dagar; underofficersskolor i 240 dagar (allt fortsättning
af skolor från föregående år); äfvensom vid samtliga regementen
stabsöfningar i 6 dagar, officersöfningar i 5 dagar och regementsöfningar i
35 dagar; vid Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer och Smålands
husarregemente befälsmöte i 10 dagar; dessutom hafva för utbildningsåret
1903-—1904 vid samtliga icke garnisonerade kavalleriregementen remont-,
volontärrekryt-, volontärkorpral- och underofficersskolor under senare delen
af året tagit sin början;
vid de garnisonerade trupperna: rekryt-, korpral- (konstapel-) och underofficersskolor
under större delen af året, regements-(repetitions-)öfningar
under samma tid som vid de icke garnisonerade trupperna samt detachementsöfningar
med i Stockholm förlagda trupper, hufvudsakligen tillhörande
IV arméfördelningen;
för de värnpliktige:
med årsklassen 1903 rekrytskola och med årsklassen 1902 repetitionsöfning
under det antal dagar, som omförmäles i värnpliktslagen § 52.
Af nedanstående tabell framgår det antal värnpliktige, som under 1903
inställt sig till vapenöfning vid hären:
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 11
| Af | årsklassen 190 3. | Af | årsklassen 190 2. | ||||
| Till- städes- komna. | Hernför-lofvade | Hemför-1 öfvade | Antal, som fullgjort hela tjänst- göringen. | Till- städes- komna. | Hemför-lofvade | Hemför-lofvade | Antal, som fullgjort hela tjänst- göringen. |
Vid infanteriet .... | 18,667 | 995 | 336 | 17,336 | 15,621 | 296 | 46 | 15,279 |
> kavalleriet.... | 1,006 | 49 | 3 | 954 | 776 | 7 | 1 | 768 |
> artilleriet .... | 3,593 | 135 | 21 | 3,437 | 2,934 | 20 | 3 | 2,911 |
> ingenjörtrupperna. | 985 | 23 | 7 | 955 | 758 | 10 | 4 | 744 |
> trängen..... | 1,851 | 72 | 17 | 1,762 | 1,268 | 22 | 2 | 1,244 |
I intendentnrskola . . | 337 | 18 | 7 | 312 | — | — | — | — |
Såsom velocipedordon- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nanser...... | 81 | 4 | — | 77 | 49 | 1 | — | 48 |
Summa | 26,520 | 1,296 | 391 | 24,833 | 21,406 | 356 | 56 | 20,994 |
Fälttj änstöfningar, i hvilka större delen af arméns regementen och kårer Fälttjänstöfdeltagit,
hafva anordnats arméfördelningsvis. mnsar
Fältöfningar
hafva under år 1903 varit anordnade för officerare vid ge- Fältöfningar.
neralstaben, kavalleriet och fortifikationen, äfvensom vid samtliga arméfördelningar
och vid intendenturkåren.
En taktisk utbildningskurs för kaptener och ryttmästare har, liksom Utbiidningsunder
föregående år, varit anordnad, i hvilken, förutom befäls- och stabs- ^chryttpersonal,
28 officerare deltagit. mästare/
Vid infanteriskjutskolan å Rosersberg hafva för första gången 2 kurser, skjutskoior.
hvardera under 50 dagar, varit anordnade. Till hvarje kurs hafva, förutom
befäls- och stabspersonal, 60 officerare varit beordrade, däraf under den ena
kursen 1 officer från flottan.
För fältartilleriet hafva skjutskolor dels för subalternofficerare, dels för
äldre officerare varit anordnade å Skillingaryd.
Till gymnastiska centralinstitutet hafva såsom elever beordrats: i in- öfriga skolor,
struktörskursen 27, i gymnastiklärarekursen 12 och i sjukgymnastiska kursen
4 officerare.
12 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Till ridskolan å Strömsholm hafva såsom elever beordrats: i lärokursen
för kavalleriofficerare 16 officerare af kavalleriet, fältartilleriet och fortifikationen
och i lärokursen för stallmästareelever 2 officerare af fältartilleriet.
I ridskolekurser, som för officerare af infanteriet anordnats vid Lifregementets
dragoner, Skånska dragonregementet och Kronprinsens husarregemente,
hafva deltagit sammanlagdt 34 officerare.
Elevantalet utgör vid krigshögskolan 34 samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan
56, däraf 3 från kustartilleriet.
16 subalternofficerare hafva under år 1903 genomgått en 2 månaders
kurs för utbildning till vapenofficerare.
Från krigsskolan hafva under år 1903 utexaminerats 116 elever, berättigade
att föreslås till officerare, och såsom elever dit beordrats 129 sergeanter.
Reservoffice- 31 reservofficersaspiranter hafva under samma år uppfyllt fordringarna
rare. fgr att kunna föreslås till reservunderlöjtnanter.
Åtskilliga utbildningskurser.
Till den militärläkarkurs, som under år 1903 pågått omkring två månader
vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, hafva 12 bataljonsläkare
beordrats.
Till den vid intendenturkårens hufvudstation sammandragna kurs i militärförvaltning
och generalstabstjänst, som börjat i slutet af år 1903, hafva
11 intendentsaspiranter beordrats.
Kurser hafva varit anordnade i kavalleriets telegraf tjänst samt för utbildning
af hofslagare-, sjukvårds- och gevärshandtverkarebeställningsmän.
Generalstaben. För generalstabens verksamhet under år 1903 redogöres som följer:
Vid militärstatistiska afdelningen hafva arbetena under året fortgått
enligt plan, hvarjämte, utom smärre utredningar, afgifvits:
förnyadt förslag till bestämmelser för generalstabens organisation och
verksamhet under fredstid;
förslag till bestämmelser för arméns öfvertaliga personal;
yttrande öfver förslag till försäljning af Norra Djurgården med Ladugårdsgärdet;
yttrande
öfver förslag till bestämmelser i fråga om värnpliktsskatt;
yttrande öfver förslag rörande värnpliktige medicine studerandes repetitionsöfningar;
utredning
angående reservbefälsinstitutionen; samt
yttrande angående försök för utrönande af lämpligaste färg och snitt å
arméns uniformer.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 13
Dessutom har omarbetning af förslagen till fältförvaltningsreglementen
påbörjats och revidering af mobiliseringsverket förberedts.
Transportplanerna för arméns mobilisering och strategiska uppmarsch
hafva reviderats å kommunikationsafdelningen
och uppgifterna angående beskaffenheten af landets vägar med därtill
hörande konstbyggnader hafva under året därstädes ordnats och bearbetats.
Krigshistoriska afdelningen har under året varit sysselsatt med förberedande
arbeten för utgifvandet af fjärde delen af Sveriges krig åren 1808
och 1809, hvilka arbeten nu så långt framskridit, att delen torde kunna utgifvas
under våren 1904.
I krigsarkivet har hufvudarbetet nedlagts på iståndsättandet af KrigsKollegii
arkiv. Ordnandet och förtecknandet af den betydande samlingen af
svenska kartor har afslutats. Till arkivet hafva såsom gåfva öfverlämnats
65 nummer (handlingar, porträtt, kartor och studier), hvarjämte ett mindre
antal afskrifter genom köp förvärfvats.
Under år 1903 hafva anskaffats:
för fältartilleriet åtskillig ny materiel och ammunition;
för positionsartilleriet ett antal fästningshaubitser med hjullavetter, redning,
äfvensom ammunition för kanoner och fästningshaubitser;
för fästningsartilleriet kanoner för tornbestyckning.
Artillerietsmateriel,
alun
-
Vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori har under år 1903 tillverkningen Eidhandvapen
af gevär och karbiner af 6,5 mm. fortgått enligt bestämd plan. med »mmuni
Tillverkningen
vid ammunitionsfabrikens afdelningar å Marieberg och
Karlsborg har omfattat dels öfningsammunition, bestående af 6,5 mm. skarpa
och lösa patroner till gevär och karbiner, 7,5 och 11 mm. skarpa och lösa
revolverpatroner samt tillverkning af kammarskjutningsammunition, dels
ock mobiliseringsammunition.
Verksamheten under år 1903 vid Åkers krutbruk har omfattat tillverk- Krut.
ning af olika slag utaf röksvagt krut, nämligen handgevärskrut till skarpa
och lösa patroner samt kanonkrut till strids- och exercisladdningar, hvarjämte
en del försök utförts för bestämmandet af lämpliga krutslag för
blifvande fästnings- och positionspjäser.
Ny utredning har anskaffats och äldre dylik kompletterats för en del utredning,
af fältartilleriet.
Under år 1903 hafva arbeten pågått för uppförande af följande byggnader,
nämligen:
Byggnads
arbeten.
14 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
vid Åkers krutbruk: bostadsbyggnad för styresmannen m. m. äfvensom
byggnader för bomullskrutfabriken, bestående af förrådshus, torkhus, tvättoch
våghus, syrecisternhus, syrefabrikshus m. fl. byggnader samt vattentorn
jämte cistern;
å Rinkaby skjutfält: 1 officersbyggnad, 1 underofficersbyggnad och 1
lägerhydda; samt
å Karlsborg: 1 hylsfabriksbyggnad och 2 arbetarebostäder vid ainmunitionsfabriken.
Uppförande af nya kasernetablissemang har påbörjats i Eksjö för Smålands
husarregemente, i Västerås för Västmanlands regemente, i Sala för
Andra Svea trängkår, å Visborgs slätt för Gottlands infanteriregemente
och i Boden för den del af Norrlands artilleriregemente, som skall dit förläggas,
hvarjämte arbetena fortsatts å kasernetablissemangen å Rindön för
Vaxholms grenadjärregemente, i Karlskrona för Karlskrona grenadjärregemente,
i Sköfde för Lifregementets husarer och Första Göta trängkår samt i
Boden för fästningsartilleriet, Norrbottens regemente och Bodens ingenjörkår.
Stall- och ridhusbyggnader för Gottlands artillerikår hafva fullbordats.
Utvidgnings- och tillbyggnadsarbeten hafva påbörjats vid kasernetablissemangen
i Ystad för Skånska dragonregementet, i Göteborg för Första
Göta artilleriregemente och i Stockholm för fotgardesregementena samt
fortsatts vid kasernetablissemangen i Malmö för Kronprinsens husarregemente,
i Kristianstad för Vendes artilleriregemente, i Jönköping för Andra
Göta artilleriregemente, i Stockholm för Lifgardet till häst, Lifregementets
dragoner och Första Svea artilleriregemente, i Uppsala för Andra Svea
artilleriregemente, i Umeå för Noiudands dragonregemente, i Östersund för
Norrlands artilleriregemente och i Sollefteå för Norrlands trängkår.
Arbeten för beredande af förbättrad inkvartering å mötesplatserna samt
af ökadt utrymme för volontärskolorna hafva fortsatts.
Befästnings- Befästningsarbetena hafva under år 1903 fortgått enligt plan.
arbeten.
Fortifikations- Fortifikationens fältöfningar hafva pågått under fem veckor i och ompersonalens
krjng Boden.
Ingenjörtruppernas utbildning och öfningar hafva fortgått enligt gällande
bestämmelser.
Fästningsingenjörkompanierna vid Svea och Göta ingenjörkårer hafva
under en del af utbildningstiden utfört fästningsarbeten vid Vaxholms och
Oscar-Fredriksborgs samt Karlsborgs fästningar.
Ingenjör- och Komplettering af ingenjör- och telegrafmaterielen har ägt rum enligt
teleK™f™ate'' fastställda fältutrustningslistor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit 15
Kommittén för afgifvande af yttrande och förslag rörande försäljning af Kommittéer.
vissa delar af den s. k. Norra Djurgården, tillsatt genom nådigt bref den
8 april 1902, har den 19 maj 1903 aflämnat utlåtande i ämnet.
Kommittén för afgifvande af yttrande öfver ett inom Landtförsvarsdepartementet
uppgjordt förslag rörande musikpersonalens organisation, harmonimusikens
vid armén sammansättning samt därmed i sammanhang stående
frågor, tillsatt genom nådigt bref den 12 september 1902, har den 7 februari
1903 aflämnat utlåtande i ämnet.
Kommittén för verkställande af granskning och omarbetning af ett genom
chefens för generalstaben försorg utarbetadt förslag till organisation af landtstormen,
tillsatt genom nådigt bref den 31 december 1902, har den 8 april
1903 aflämnat yttrande i ämnet.
Sedan kommittén för omarbetande af reglementen och instruktioner för
infanteriets utbildning, tillsatt genom nådigt bref den 12 september 1902, den
14 april 1903 öfverlämnat »förslag till exercisreglemente för infanteriet»,
samt Kungl. Maj:t genom nådig generalorder den 16 i samma månad befallt,
att berörda förslag skulle i sin helhet vid infanteriet och delvis
vid kavalleriet lända till efterrättelse under 1903 års regementsöfningar
och beväringsrekrytskolar samt att samtliga infanteriregementens chefer
äfvensom arméfördelningscheferna skulle öfver reglementsförslaget afgifva
yttranden, har Kungl. Maj:t, sedan dessa yttranden inkommit och biifvit
till kommittén öfverlämnade, under den 8 oktober 1903 uppdragit åt chefen
för andra arméfördelningen, generalmajoren m. m. Gr. F. O. Uggla, öfversten
och chefen för Kronobergs regemente m. m. J. Gr. Wikander, öfversten och
chefen för Bohusläns regemente m. m. O. B. Malm samt majoren vid Upplands
regemente m. m. grefve H. W. Hamilton att inträda såsom ledamöter
i nämnda kommitté vid behandling af frågan rörande nytt exercisreglemente
för infanteriet.
På Landtförsvarsdepartementets föredragning hafva följande författ- Utfärdade förningar
under år 1903 af Kungl. Maj:t utfärdats: fattningar.
den 23 januari: kungörelse angående ändrad lydelse af § 50 mom. 2
i nådiga förordningen angående inskrifning och redovisning af värnpliktige
samt deras tjänstgöring m. m. (inskrifningsförordningen) den 5 december
1901; den 24 april: kungörelse angående frihet från utmätning för pension
från underofiicerskårens vid Första Gröta artilleriregemente pensionsfond;
den 1 maj: kungörelse om ändrad lydelse af §§ 54, 82, 89 och 93 i nådiga
förordningen angående inskrifning och redovisning af värnpliktige samt deras
tjänstgöring m. m. (inskrifningsförordningen) den 5 december 1901; den 10
juli: reglemente för krigsskolan; den 24 juli: kungörelse angående tillsättning
af militärläkartjänster vid armén; samma dag: stadga för pröfning
16 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
till vinnande af inträde vid krigshögskolan; samma dag: kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 3 och 4 i förnyade nådiga reglementet för
militärläkarkursen vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm den 5
mars 1897; den 18 september: kungörelse angående frihet från utmätning
för understöd, utgående från musikkårens vid Kronprinsens husarregemente
enskilda pensionskassa; den 30 oktober: kungörelse angående ändrad lydelse
af §§ 13, 54 och 55 af nådiga reglementet för arméns aflöning under fred
den 31 oktober 1902; den 11 december: kungörelse om förändrad lydelse af
§ 4 mom. 2 i nådiga förordningen den 12 augusti 1902 med närmare bestämmelser
för verkställighet af lagen den 24 maj 1895 angående anskaffande
af hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot.
Utrikes korn- Två officerare vid Kungl. flottan hafva varit kommenderade till Krimenderade
of- gtiania för att gemensamt med norska marinens generalstab utföra ett arbete.
En officer vid Kungl. flottan har varit utsänd till Tyskland för att
studera orderapparater för eldens ledning och deras anbringande ombord å
pansarfartyg.
Officerare vid Kungl. flottan samt personal af mariningenjörstaten hafva
i England, Holland, Tyskland och Österrike öfvervakat tillverkningen af
därstädes beställd materiel för flottan.
En officer vid Kungl. flottan har i Norge tagit kännedom om en apparat
för sidostyrning af torpeder.
En officer vid Kungl. flottan och en torpedingenjör hafva i Eiume öfvervarit
profskjutning af en ny torpedmodell.
En officer vid Kungl. kustartilleriet har i Tyskland idkat studier i
gnisttelegrafi.
Öfverfyringenjören har i Tyskland och Frankrike besiktigat därstädes
beställd fyrmateriel.
En ingenjör har i Frankrike idkat studier röraude konstruktion af torpedbåtar.
En ingenjör har i utlandet inhämtat upplysningar rörande en apparat
afsedd för undervattensbåtar.
Två marinläkare hafva dels i Holland besökt nederländska flottans sjukhus
i Nieuwediep dels i Tyskland kejserliga varfvet i Kiel och marinstationslasarettet
därstädes.
En lotskapten har i Danmark, Tyskland, Holland och England studerat
lifräddningsväsendet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 17
Från föregående år hafva följande arbeten fortsatts: Flottans stabs
fullständigandet af flottans mobiliseringsplaner; verksamhet,
bearbetandet af statistiska uppgifter rörande främmande mariner;
tillgodogörandet af inom skärgårdarna gjorda sjömätningar för sjömilitära
ändamål;
hvar jämte nya »telefonkartor för flottan» utarbetats.
Följande förslag af större vikt och omfattning hafva afgifvits:
till öfningsplan för flottan år 1903 samt för till allmän tjänst den 9
januari 1904 inkallade värnpliktiga;
till nya bestämmelser för öfningskostnadernas fördelning mellan anslagen
till flottans öfningar och till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad
och ersättning därför;
till föreskrifter för utbildning och öfning af till allmän tjänst och till
sjötjänst inskrifna värnpliktiga;
till instruktion för flottans befälsöfningar;
till instruktion för inkallelse och samling af sjörullföringsområdena
tillhörande beväring vid allmän mobilisering;
till tillägg till artilleriexercisreglemente för flottans fartyg;
till liggare öfver militära egenskaper och tjänstbarhet för stridsfartygen;
till planer för årets krigsöfningar, omfattande dels krigsöfningar för
kusteskadern och dels samöfning mellan Vaxholms- och Oscar-Fredriksborgs
fästning och en del af kusteskadern;
till program för omfattning af utbildningskurs för signalstationernas
personal;
till strålkastareinstruktion för flottans fartyg;
till bestämmelser för strids- och krigsöfningar vid flottan;
till sjömanskårens fördelning å stationer, afdelningar, yrkesgrenar och
lönegrader samt till fördelning af underofficerarne å de särskilda staterna
å flottans stationer under år 1904;
till rörlig plattforms användande i exercisskolorna och däraf betingade
ändringar i skjutinstruktionen; samt
till bevakningsinstruktion för flottan, I, sjöstyrkas bevakning.
Gemensamt med Marinförvaltningen har förslag afgifvits beträffande
den ökning af flottans stampersonal jämte däraf betingade kostnader, som
är erforderlig vid 1905 års ingång.
I samråd med Lotsstyrelsen hafva en del arbeten för kustsignalväsendet
utförts.
Under år 1903 hafva nedannämnda genom Marinförvaltningen kontra- Fartygs-, husherade
arbeten biff vit levererade: ocl* andr“
___ hvtfjrnader
pansarbåten Tapperheten af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag;
Bill. till Rihsd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 3
Itiksdng-s-Bcrättelsen.
18 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
torpedbåtarna Orion och Sirius af Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag;
torpedbåtarna
n:r 83 och 85 af Motala verkstads nya aktiebolag;
ändring af pansarbåten Tirfing af Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag;
transportpråmar:
3 st. af W. Lindbergs verkstads och varfs aktiebolag
och 1 st. af Motala verkstads nya aktiebolag;
pansarmaterielen till pansarbåten Manligheten af aktiebolaget Fried.
Krapp, Essen;
reservankaren, 6 st., till pansarbåtar af Kohlswa järnverks aktiebolag;
tornstommar, kanontorn m. m. till pansarbåten Thule af nya aktiebolaget
Atlas.
Genom Marinförvaltningens försorg hafva kontrakt afslutats om leverans
för flottans behof af följande ej levererade arbeten:
pansarbåten Oscar II med Lindholmens verkstads aktiebolag;
pansarmateriel till pansarbåten Oscar II med firman Schneider & C:o,
Creusot;
pansarmateriel till pansarkryssaren Fylgia med aktiebolaget Fried.
Krapp, Essen;
maskineri och diverse tillbehör till undervattensbåten Hajen med J. Y.
Svenssons automobilfabrik, Luth & Roséns elektriska aktiebolag och Ludvigsbergs
verkstads aktiebolag;
torpedbåten Plejad med firman Augustin Normand & C:o, Havre.
De viktigare eller mera omfattande arbeten, som under år 1903 utförts
vid flottans stationer utöfver de arbeten, hvilka äro att hänföra till materielens
reparation, underhåll och klargöring för expedition, äro följande:
Karlskrona station:
ändringsarbetena för försättande i fullt tidsenligt skick af pansarbåten
Thule hafva afslutats samt dylika ändringar å pansarbåtarna Svea och Thordön
pågått;
två undervattens-bredsidetorpedtuber för pansarbåten Manligheten och
en torpedtub för undervattensbåten Hajen hafva tillverkats;
nybyggnaden af bevakningsbåten Carl Edholm samt af två ångslupar
för pansarbåten Manligheten har påbörjats;
byggnad för artilleriinventarier samt exercis- och gymnastikhus för
skeppsgossekåren hafva uppförts. Byggnader för elektrisk verkstad å varfvet
och ammunitionsförråd å Kalsholmen hafva påbörjats;
byggandet af mobiliseringskaj vid östra varfshamnen har fortgått;
förlängning af Konung Oscar II:s docka har påbörjats;
för batteriet å Ellenabben hafva arbetena fortsatts och äro till väsentligaste
delen afslutade.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 19
Stockholms station:
ändring af pansarbåten Folke har fortgått;
torpedbåten n:r 61 och stångtorpedbåten n:r 151 hafva ändrats till bevakningsbåtar;
nybyggnaden
af torpedbåtarna n:r 79 och 81 har afslutats och byggandet
af undervattensbåten Hajen pågått;
Hand-, botten- och flytminor hafva tillverkats.
Arbetena å kustbefästningarna hafva fortgått enligt plan.
För Kungl. flottans och Kungi. kustartilleriets räkning har under år
1903 från diverse tillverkare inom landet emottagits:
artilleribestyckning till 2 pansarbåtar af l:a klass samt till åtskilliga
torped- och bevakningsbåtar; därjämte en del kanoner för kustbefästningarna
samt ammunitionseffekter till fyllande af erforderliga förråd för fartygen
och kustbefästningarna.
För fasta minförsvaret har blifvit anskaffadt:
diverse minmateriel, skärgårdstelefon-, handmin- och tillfällig sprängningsmateriel,
elektrisk belysningsmateriel, elektriska kablar, bomullskrut, inventarier
för minstationer och minspärrningar, hvarjämte en del ändringsarbeten
företagits med i förråd varande äldre minor.
Vidare hafva anskaffats: 39 torpeder med tillbehör; torpedtuber för pansarbåten
Tapperheten, och de torpedtuber m. m., som levererats i sammanhang
med torpedbåtarna n:r 83 och 85 Sirius och Orion; samt materiel för
gnistsignalering.
Under det med den 30 september 1903 tilländalupna undervisnings- och
öfningsåret hafva följande fartyg varit använda:
Korvetten Freja under omkring 4 månader för öfvande af sjökrigsskolans
kadetter af 1., 2., 3. och 6. klasserna samt rekryter tillhörande matrosafdelningen;
kanonbåten Verdande och en torpedbåt under omkring 14 dagar för
öfvande af förutnämnda kadetter; korvetten Saga under omkring 2x/2 månader
för öfvande af rekryter tillhörande matrosafdelningen samt för pröfning af
extra kadetter; öfningsskeppen Najaden och Jarramas samt öfningsbriggen
Gladan äfvensom kasernfartyget Norrköping, logementsfartyget Nordenskjöld
och öfningsbriggen Falken under omkring 4 månader för öfvande af skeppsgossar.
Vid skjutskoleafdelningen, förlagd i Karlskrona skärgård, hafva under
en tid af 2 månader öfningar pågått ombord å logementsfartyget Stockholm
och tre kanonbåtar, hvarjämte äfven pansarbåten Thule under en kortare tid
varit ställd till skjutskolans disposition.
Kustbefäst
ningarna.
Artillerimateriel,
projektiler,
torpeder
m. m.
Flottans öfningar
och
undervisningsverk.
20 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
För torpedskolans öfningar har i Karlskrona skärgård under en tid af
omkring P/2 månad varit sammandragen en afdelning bestående af logementsfartyget
Vanadis, en kanonbåt samt fyra l:a och två 2:a klassens torpedbåtar
jämte två bevakningsbåtar.
För öfningar ombord med beväringsmän hafva varit rustade: vid Karlskrona
station och förlagda å därvarande varf: fyra l:a klassens pansarbåtar
och ett logementsfartyg — beväringsafdelningen — under omkring 3Va månader.
För signalskola jämte tillämpningsöfningar med beväringsmän: ofvannämnda
fyra pansarbåtar samt bandminefartyget Gunhild — öfningseskadern
— under omkring 2 månader. För stammens och beväringens samfällda
öfningar: sju l:a klassens pansarbåtar, två torpedkryssare, jagaren Mode och
åtta l:a klassens torpedbåtar — Karlskrona beväring seskader och kusteskadern
— sammanlagdt under omkring 3 månader.
Under såväl Karlskrona beväringseskader som kusteskadern hafva sjökrigsskolans
kadetter i 4. och 5. klasserna öfvats ombord å nämnda eskader
tillhörande tvenne l:a klassens pansarbåtar.
I och för befälsöfningar med sjökrigsbögskolans elever hafva kanonbåtarna
Skagul och Kota jämte fyra 2:a klassens torpedbåtar varit på expedition
i 15 dagar.
Ångfartyget Kåre bar under en tid af omkring 2 månader användts för
rekognoscering af militärleder m. m. i Östergötlands och Karlskrona skärgårdar.
För fiskeribevakning å rikets kuster bar kanonbåten Blenda varit på
expedition i cirka 5 månader.
Kanonbåten Skagul jämte ballongfartyget n:r 1 har för öfvande af ballongtjänst
varit på expedition i omkring 5 veckor.
För samöfning af stam och värnpliktige af minörafdelningen har handminefartyget
Gunhild jämte ett logementsfartyg varit på expedition i omkring
3 månader.
Cbefsfartyget Drott bar under omkring 37a månader varit på expedition
kring rikets kuster.
Torpedbåten n:r 77 bar i och för inskjutning af torpeder varit på expedition
i omkring l1/2 månad.
Å kanonbåtarna Edda och Disa bar för värnpliktiga varit anordnad
skjut- och eldarskola i omkring 21/2 månader.
Med pansarbåten Tapperheten bar proftur verkställts under cirka 3:ne
veckor.
Korvetten Freja och kanonbåten Svensksund hafva afslutat under år 1902
började vinterexpeditioner efter att hafva varit rustade, Freja i 6 månader
och Svensksund i 472 månader. För närvarande är korvetten Saga på expedition
till aflägsna farvatten och kanonbåten Svensksund å rikets västkust
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
för bispringande af nödställda fartyg och fiskebåtar samt för uppehållande
af ordningen på fiskeplatser.
Antalet beväringsmän, som inställt sig till vapenöfning vid flottan, utgjorde
år 1903.
| Vid | Vid | Tillsammans |
| Karlskrona | Stockholms | vid båda |
| station | station | stationerna |
Till fästningstjänst inskrifna (första tjänstgöring) . . . | 490 | 537 | 1,027 |
Till annan särskild tjänst än fästningstjänst eller till |
|
|
|
allmän tjänst inskrifna (första tjänstgöring eller |
|
|
|
tjänstgöring i en följd)............ | 1,215 | 827 | 2,042 |
Till annan särskild tjänst än fästningstjänst inskrifna |
|
|
|
(repetitionsöfning) . . ............ | 347 | 268 | 615 |
Summa beväringsmän | 2,052 | 1,632 | 3,684 |
Af ofvanstående antal öfvades:
ombord å fartyg.......... 2,120
å sjöfästningarna................1,016
endast i land å flottans stationer........ 340
Summa vapenöfvade 3,476.
Af tillstädeskomna afgingo:
enligt § 108 inskrifningsförordningen hemförlofvade . . . 122
af annan anledning hemförlofvade eller afgångna.....86
Summa hemförlofvade 208
Summa vapenöfvade och hemförlofvade 3,684. I
I sjökrigshögskolan, där 2:a arbetsåret i allmänna kursen samt högre
kursen pågår sedan den 1 sistlidne oktober, utgör antalet elever, i allmänna
kursen 19, däraf 4 från kustartilleriet, samt i högre kursen 2.
Vid början af läsåret 1902—1903 utgjorde antalet kadetter vid sjökrigsskolan
128, af hvilka under hösten 1903 efter aflagd officersexamen utnämndes
till underlöjtnanter vid Kungl. flottan 6 och vid Kungl. kustartilleriet 7.
Antalet elever utgör nu 153, däraf 2 å kustartillerilinjen.
Vid exercisskolan i Karlskrona hafva 837 man (däraf i befäls- och reservbefälsklasserna
31) och vid exercisskolan i Stockholm 562 man erhållit
undervisning.
21
22 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vid signalskolan, förlagd ombord å öfningseskaderns fartyg, hafva under
året 273 man erhållit undervisning; vid signalskolan förlagd i land å Karlskrona
station hafva undervisats 130 man.
I underbefälsskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 20 reservofficersaspiranter
och 184 man, och vid Stockholms stations underbefälsskola
hafva undervisats 59 man.
Vid minskolan i Stockholm hafva 23 man åtnjutit undervisning.
Vid skeppsgosseskolan i Karlskrona har undervisning meddelats 399
skeppsgossar.
Kustartilleriets Kustartilleriet, hvars uppsättning har fortgått enligt plan, utgöres vid
organisation. 1904 års början af:
Vaxholms kustartilleriregemente, bestående af: 7 artillerikompanier
2 minör kompanier och
1 yrkeskompani samt
Karlskrona kustartilleriregemente, bestående af: 6 artillerikompanier,
2 minörkompanier och
1 yrkeskompani.
Summa 19 kompanier.
Kustartilleriets För kustartilleriet i sin helhet har en skjutskola varit anordnad under
öfning^ och en f|<f af 60 dagar med förläggning under förra delen å Vaxholms och
undervisnings Qscai>]fre^rfksb0rgs fästning och under senare delen å Karlskrona fästning.
Vid hvartdera regementet har anordnats mineringsskola under 127
dagar.
Värnpliktige hafva varit inkallade till öfningar under 137 dagar.
Antalet beväringsmän, som inställt sig till dessa öfningar, utgjorde vid
Vaxholms kustartilleriregemente 539, hvaraf 17 man hemförlofvades eller
eljest afgingo, och vid Karlskrona kustartilleriregemente 491, hvaraf 9 man
hemförlofvades.
Regementsöfningar med stam och värnpliktiga hafva vid hvartdera regementet
ägt rum under 40 dagar.
Vaxholms kustartilleriregemente har jämte delar af armén och flottan
deltagit i krigsöfning vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning samt
Karlskrona kustartilleriregemente tvenne gånger samöfvats med Karlskrona
grenadjärregemente vid Karlskrona fästning.
Under år 1903 hafva 7 kadetter aflagt kustartilleriofficersexamen, en volontär
aflagt reservofficersexamen samt 7 kadettaspiranter erhållit utbildning,
af hvilka senare 5 numera äro antagna till kadetter. Vid kustartilleriet
hafva 2 reservofficerare fullgjort dem åliggande repetitionsöfning samt 6
reservofficersaspiranter utbildats.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 23
Under det med den sista september 1903 tilländalupna undervisningsoch
öfningsår undervisades vid kustartilleriets skolor:
Skolor. | A Vaxholms | n t a 1 ma Karlskrona kustart.-reg:te | n. Summa |
Rekrytskolorna................... | 209 | 123 | 332 |
Korpralskolornas 1. afdelning............ | 216 | 137 | 353 |
» 2. > ............ | 33 | 70 | 103 |
Underofficersskolornas allm. kurs........... | 11 | 14 | 25 |
» specialkurs........... | 7 | 2 | 9 |
Under år 1903 hafva sjömätningsarbeten blifvit utförda: Sjökarteverket.
vid Gäfleborgs läns kust'' och skärgård, där arbetena från sistlidne års
slutpunkter å Strömsskaten (Strömsbruk) och holmarna utanför denna udde
fortsatts nord vart hän till Rönnskär vid Stockviken, dels ägt rum till sjöss,
tillsammans omfattande en areal af 0,i7 kvadratnymil i skalan 1:20,000 och
1,269 kvadratnymil i skalan 1:50,000, samt
vid Västerbottens läns kust och skärgård i norra Kvar ken, där arbetena
från sistlidne års slutpunkter å Våtören, Hällören m. fl. holmar i Säfvarfjärden
samt å Bådagrunden vid Holmön fortsatts syd- och västvart hän
till Malgrundskallen vid Holmöarna samt Hvitskärsudde (Abordsö) med
undantag af Umeälf norr om Sandskär, dels ägt rum till sjöss, tillsammans
omfattande en areal af 2,88 kvadratnymil i skalan 1:20,000 och 3,94 kvadratnymil
i skalan 1: 50,000.
I sammanhang med dessa mätningar hafva triangelmätningar ägt rum
å kusten mellan Umeå och Nordmalingsfjärden.
Nettobehållningen af försålda kartor utgjorde 19,772 kronor 10 öre.
Under år 1903 har en ny fyr och mistapparat uppförts på Tjärfven Lotaverket.
inom Stockholms fördelning och en ny fyr på Västra Korpen inom Norrköpings
fördelning.
Ä Gottska Sandön har vid norra fyrplatsen den ena fyren borttagits och
den andra förändrats och försetts med kraftigare fyrapparat.
Ä Understens fyrplats har en ny mistapparat uppsatts.
Böljande lotsplatser hafva sammanslagits:
Sundsvalls, Bremö och Åstholmens lotsplatser till en, benämnd Sundsvalls
lotsplats, Mälarens och Södertälje lotsplatser till en, benämnd Mala
-
24 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
rens lotsplats, Fårösunds norra och södra gatts lotsplatser till en, benämnd
Fårösunds lotsplats, hvarjämte Sydkosters lotsplats indragits.
Ett nytt fyrskepp, afsedt för grandet Finngrundet har färdigbyggts vid
Galle verkstäder.
Fyra acety lenboj ar hafva anskaffats och utlagts i Kalmar sund.
Navigations- Vid rikets navigationsskolor hafva under läsåret 1902—1903 varit inskoioma.
skrifna; j navigationsafdelningen 360 elever, af hvilka 155 utexaminerats
såsom styrmän och 98 såsom sjökaptener, samt i maskinistafdelningen 206
elever, af hvilka 95 aflagt maskinistexamen och 71 öfvermaskinistexamen.
Antalet af dem, som, utan att såsom elever hafva tillhört skolorna, åtnjutit
undervisning därstädes, har utgjort 75, af hvilka 13 aflagt styrmans-, 17
sjökaptens-, 16 maskinist- och 7 öfvermaskinistexamen. Dessutom hafva 54
elever och 22 privatister aflagt godkänd examen i ångmaskinlära.
Nantisk-me- Antalet af de under byråns tillsyn lydande särskilda observationssta
te°byr&?Ska
tioner utgöras för närvarande af 20 stationer för fullständigare meteorologiska
observationer, 24 stationer för endast nederbördsmätning, 16 stationer
för hydrografiska iakttagelser, af hvilka stationer 10 äro fyrfartyg, 8 stationer
för vattenhöjdmätning medelst registrerande apparater samt 5 stationer
för vattenhöjdmätning medelst observationer å peglar förutom 6 dylika
stationer inom Mälaren, hvilka sistnämnda bekostas af hushållningssällskapen
i Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län.
Meteorologiska observationsjournaler förda på fartyg å aflägsna farvatten
hafva inlämnats från fyra örlogsfartyg och ett handelsfartyg. Sedan erforderliga
utdrag af dessa journaler blifvit verkställda, komma de att afsändas
till meteorologiska institutet i Utrecht.
Byråns bok- och kartsamlingar hafva blifvit på vanligt sätt förökade.
Enligt från Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande inkomna
uppgifter utgjorde samtliga intill den 1 november 1903 vakanssatta nummer
af båtsmanshållet 5,416; och utgjorde den återstående effektiva styrkan af
båtsmän samma dag 271.
Kommittéer I afseende å kommittéer, som af Kung]. Maj:t på föredragning af chefen
“■ m'' för Sjöförsvarsdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnda chef inkallade,
är följande att meddela:
l:o) Kommission för afgifvande af förslag i vissa frågor rörande minväsendet
tillsattes den 24 januari 1896. (Kommissionens ledamöter åtnjuta
ingen annan ersättning än rese- och traktamentsersättning för verkställande
af erforderliga arbeten utom Stockholms stations område.)
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 25
2:o) Beträffande en den 10 februari 1899 tillsatt kommitté för utredning
af vissa frågor rörande flottans station i Stockholm, hvilken kommitté den
31 augusti 1900 afgifvit betänkande och förslag i fråga om första delen af
uppdraget eller åvägabringandet af utredning och uppgörande af förslag till
nytt etablissemang för flottans härvarande station, har Kungl. Maj:t genom
nådigt bref den 21 september 1900 förklarat, att med fullgörande af det
kommittén i öfrigt lämnade uppdrag, nämligen att verkställa utredning och
inkomma med förslag om beredande af medel för det nya etablissemanget
äfvensom för anordningar till underlättande af mobilisering af flottans till
Karlskrona station hörande fartyg genom försäljning af Skepps- och Kastellholmarna
samt galärvarfvet, skall tills vidare anstå, samt bemyndigat chefen
för Sjöförsvarsdepartementet att i ärendet tillkalla sakkunniga. Den 13
maj 1902 uppdrog på grund häraf departementschefen åt generallotsdirektören
D. U. W. Linder, kommendören C. O. Olson och byggmästaren vid
flottans station i Stockholm att verkställa utredning, huruvida någon minskning
i det af kommitterade afgifna förslag under vissa förutsättningar kunde
göras, och afgåfvo dessa personer sitt yttrande den 30 september 1902. Sedan
arkitekten i Kungl. Öfverintendentsämbetet J. L. Peterson, som under
hand anmodats uppgöra förslag till ordnande och bebyggande af Skeppsoch
Kastellholmarna samt galärvarfvet, med iakttagande af att Kungl.
Maj:t och kronan genom berörda områdens upplåtande för bebyggande erhölle
största möjliga vinst, inkommit med dylikt förslag, tillkallade under
den 10 september 1903 departementschefen ingenjören T. C. O. örtenblad
och byggmästaren J. Sjöqvist att jämte förutnämnde arkitekt verkställa
utredning angående dels storleken af det belopp, som ett upplåtande af
ifrågavarande områden till bebyggande i enlighet med nyssnämnda förslag
kunde anses komma att inbringa statsverket efter frånräknande af de kostnader,
Indika för förslagets förverkligande tilläfventyrs syntes böra åligga
Kungl. Maj:t och kronan, dels utsikterna för att kunna försälja de i berörda
förslag upptagna tomtplatserna för ett sådant bebyggande, som i samma
förslag afsåges, dels ock storleken af det belopp, som efter afdrag af nämnda
kostnader kunde anses komma att inflyta, därest berörda tomtplatser upplätes
för bebyggande med stora för uthyrning afsedda byggnader. Och afgåfvo dessa
personer sitt yttrande den 30 november 1903. Någon åtgärd med anledning
häraf har ännu icke blifvit vidtagen.
3:o) Sedan Kungl. Maj:t den 5 juli 1901 bemyndigat chefen för Sjöförsvarsdepartementet
att för utarbetande inom departementet af förslag till
reglementariska föreskrifter för kustartilleriet samt till de bestämmelser i
öfrigt, som vore erforderliga för genomförande af kustartilleriets organisation
och kustbefästningarnas fullständiga öfverflyttning till Sjöförsvarsdepartementet,
tillkalla högst fem sakkunniga personer, utsåg departements
Bih.
till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. t Afd. 4
Rlksdags-Berätfelgeu.
26 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
chefen öfversten och chefen för Karlskrona artillerikår A. F. Centerwall,
öfversten och chefen för Vaxholms artillerikår C. O. Sylvander, kommendörkaptenen
af l:a graden O. L. Beckman, kommendörkaptenen af 2:dra graden
W. Dyrssen och kaptenen H. W. M. von Krusenstierna att såsom sakkunniga
deltaga i utarbetande af förslag till omförmälda föreskrifter och bestämmelser.
Till följd af kaptenen von Krusenstiernas sjökommendering under
vintermånaderna 1902—1903 tillkallades kaptenen friherre U. C. K:son Sparre
att under tiden inträda såsom ledamot bland de sakkunnige. Under öfverste
Sylvander beviljad tjänstledighet har kaptenen S. T. K. Bolling inträdt
bland de sakkunnige.
Sedan anmäldt hlifvit, att arbetena så långt framskridit, att antalet
sakkunnige borde inskränkas från och med den 1 maj 1903, hafva från fullgörandet
af berörda uppdrag entledigats med utgången af april månad 1903
öfversten Sylvander och numera öfversten Beckman samt kommendörkaptenen
Dyrssen samt från och med den 25 april samma år kaptenen friherre Sparre,
i hvilkens ställe kaptenen von Krusenstierna återinträdt bland de sakkunnige
från och med den 1 därpåföljde maj.
De sakkunige sammanträdde första gången den 22 juli 1901 och hafva
deras arbeten sedermera utan afbrott fortgått samt den 14 juni 1903 afslutats.
4:o) Genom Kungl. bref den 17 oktober 1902 uppdrogs åt chefen för
Sjöförsvarsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunnige jämte en sekreterare
för att, i enlighet med de närmare föreskrifter, som departementschefen
ägde meddela, inom departementet biträda vid en revision af gällande
skeppsmätningsförfattningar.
Med anledning häraf utsågos kommerserådet E. A. Gunther, kaptenen
G. O. Wallenberg och skeppsmätaren C. J. A. Isakson att med auditören
L. K. W. Sandberg såsom sekreterare utföra ifrågavarande arbete. Från
och med den 16 januari 1903 har äfven skeppsmätningsöfverkontrollören K.
O. Larsson inträdt bland de sakkunnige.
De sakkunnige äro sysselsatta med utarbetande af åtskilliga förslag
rörande skeppsmätning, livilket arbete ännu pågår.
5:o) Sedan i anledning af omorganisationen af flottans civilstat till en
marinintendenturkår och upprättande af en marinintendentskola Kungl. Maj:t
under den 1 maj 1903 funnit godt bemyndiga chefen för Sjöförsvarsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunnige för att, i enlighet med de närmare
föreskrifter, som departementschefen ägde meddela, dels inom departementet
biträda vid utarbetandet af förslag till erforderliga föreskrifter
vid berörda omorganisation samt för upprättande af nämnda skola, dels
ock afgifva yttrande beträffande andra i sammanhang härmed föreliggande
frågor, har departementschefen utsett kommendören T. C. A. Sand
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 27
ström, amiralitetsrådet J. E. Dahlin, intendenten A. Zettersten och t. f.
regementsintendenten I. Neuendorff till fullgörande af berörda uppdrag; och
afgåfvo de sakkunnige slutligt yttrande i ämnet den 31 oktober 1903.
Under år 1903 hafva på chefens för Sjöförsvarsdepartementet föredrag- utfärdade förning
följande allmänna författningar utfärdats, nämligen: den 4 april: fattnm?arkungörelse
angående tillämpning beträffande båtsmanshållet af nådiga kungörelsen
med föreskrifter i fråga om indelningsverkets upphörande m. m.
den 29 november 1901; samma dag: kungörelse rörande tillägg till nådiga
kungörelsen angående aflönings- m. fl. förmåner åt personal vid lots- och fyrinrättningarna
under tjänstgöring vid flottan den 21 mars 1902; samma dag:
kungörelse angående ändrad lydelse af § 1 i Kungl. förordningen angående
lotsverket den 15 februari 1881, sådan denna paragraf lyder enligt Kungl.
kungörelsen den 27 november 1896; den 15 maj: kungörelse angående antagning
och utbildning af kadettaspiranter och kadetter vid kustartilleriet;
den 17 juni: kungörelse angående ändrad lydelse af §§ 38 och 41 i nådiga
förordningen angående lotsverket den 15 februari 1881; den 18 september:
kungörelse angående ändrad lydelse af § 1 i Kungl. förordningen angående
lotsverket den 15 februari 1881, sådan denna paragraf lyder enligt Kungl.
kungörelsen den 27 november 1896 med däri genom Kungl. kungörelsen den
4 april 1903 vidtagen ändring; den 11 december: kungörelse angående antagning
och utbildning af marinintendentselever och marinintendentsaspiranter;
samma dag: förordning angående marinintendenturkåren i flottans
reserv; samma dag: instruktion för marinöfverintendenten och chefsintendenterna
vid flottans stationer; den 18 december: kungörelse angående ändrad
lydelse af § 63 mom. 1 i förnyade nådiga stadgan för Kungl. Sjökrigsskolan
den 25 april 1902.
Kungl. Maj:t har den 30 januari 1903 utfärdat kungörelse om ändring Departemenoch
förklaring af förnyade nådiga stadgan den 31 mars 1900 angående för- tal8tad?andelning
af ärendena mellan statsdepartementen.
Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1903 utfärdat kungörelse angående instruktionen
förändrad lydelse af §§ 9 och 57 i nådiga instruktionen för Öfverståthållare- forhjj^stit"
ämbetet den 1 december 1882. ämbetet.
Kungl. Maj:t har den 24 juli 1903 utfärdat särskilda kungörelser dels Länsstyrelsers,
angående plan till förteckningar öfver länsstyrelsers arkiv och dels an- Adstufru
„°
. . .... „ , . „ „ - „ J , . . rätters och
gående plan till förteckningar öfver radstufvurätters och magistraters arkiv magistraters
(s. k. stadsarkiv). arkiT
-
28 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Reglering af Den af Kungl. Maj:t den 5 november 1897 beslutade reglering af första
''distrikt8'' länsman sdistriktet i Salberg—Yäsby fögderi, enligt hvilken detta distrikt
skall under benämning Våla distrikt omfatta Nora, Öster Våla och Har bo
socknar, har den 1 mars 1903 trädt i verkställighet.
Kungl. Maj:t har den 27 juni 1903 förordna!, att den 1 september samma
år ej mindre Rone och Eke socknar skola öfverflyttas från Gottlands södra
fögderis södra länsmansdistrikt till samma fögderis mellersta länsmansdistrikt,
än äfven Eksta och Sproge socknar skola från sistnämnda distrikt
öfverflyttas till fögderiets norra länsmansdistrikt.
Ny köping. Sedan Kungl. Maj:t den 31 december 1897 medgifvit, att ett område af
Ahus by och hamnplats finge såsom en kommun för sig bilda en, jämväl i
fattigvårdshänseende, från Ähus socken afskild köping benämnd Åhus, samt
stadgat vissa villkor för att området skulle komma i åtnjutande af den sålunda
tillförsäkrade rättigheten att bilda egen kommun och köping, har
Kungl. Maj:t den 23 oktober 1903 förordnat, att omförmälda område skall
vid ingången af år 1905 inträda i utöfning af köping3rättigheten samt i
kommunalt och fattigvårdshänseende skiljas från Ähus socken.
Tillämpning å
vissa områden
på landet af
ordningsstadgan
m. fl.
stadgar.
Kungl. Maj:t har förordnat:
att ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer
samt hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den afser stad, skola tillämpas
inom visst område vid Vingåkers järnvägsstation i Södermanlands län, inom
Tranås kvarns samhälle i Jönköpings län, inom Dufbo villastad och å visst
område vid Nya Hufvudsta i Solna socken af Stockholms län samt å ett
område vid Hvilans municipalsamhälle i Kristianstads län;
att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgan för riket,
i hvad den afser stad, skola tillämpas inom visst område af hemmanen
Hunnebo jämte S:t Görans ö och Fiskholmen samt Ellene Öfre och Nedre
samt å Bovallstrands fiskeläge i Göteborgs och Bohus län;
att ordningsstadgan för rikets städer skall tillämpas inom Nya Kopparbergs
municipalsamhälle i Örebro län; samt
att hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skola tillämpas
inom Djursholms köping i Stockholms län.
Fastställda Kungl. Maj :t har under år 1903 fastställt regleringsplaner för vissa
repianergS" delar af städerna Arboga, Falun, Malmö, Marstrand, Skara, Sköfde, Vänersborg
och Öregrund, för Flens, Kramfors och Lundens municipalsamhällen,
för vissa delar af Gärda, Krokslätts, Mjölby och Svedala municipalsamhällens
områden samt för Åsele kyrkostad.
Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 29
Riksförsäkringsanstalten, som den 1 januari 1903 började sin försäkringsverksamhet,
har under nämnda år emottagit 1,607 ansökningar om försäkring
för ett medeltal arbetare af 32,279 under den begärda försäkringstiden.
I Riksförsäkringsanstalten hafva, jämlikt 10 § i lagen angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete den 5 juli 1901, under år 1903
inköpts 83 lifräntor åt genom olycksfall aflidna arbetares änkor och barn
samt åt arbetare, för hvilka olycksfallet medfört för framtiden bestående
förlust eller minskning af arbetsförmågan.
Hos Riksförsäkringsanstalten hafva under året anmälts 135 olycksfall,
som drabbat i Riksförsäkringsanstalten försäkrade arbetare. Af dessa olycksfall
hafva 57 hittills föranledt ersättning (i vissa fall såväl sjukhjälp som
lifränta) från Riksförsäkringsanstalten.
Sjukhjälp har af Riksförsäkringsanstalten beviljats i 38 fall.
Lifränta på grund af invaliditet har tillerkänts i 31 fall.
I 7 fall hafva inträffade olycksfall medfört döden.
Antalet af dem, som den 31 december 1903 fortfarande åtnjöto ersättning
från Riksförsäkringsanstalten, inberäknadt lifräntetagare på grund af
inköpta lifräntor, utgjorde 176, nämligen 93 invalider, 25 änkor och 51
minderåriga barn samt 7 ersättningstagare, som uppbära sjukhjälp.
På begäran af vederbörande arbetsgifvare och arbetare har Riksförsäkringsanstalten,
enligt stadgandena i 15 § af lagen den 5 juli 1901, i 23 fall
afgifvit utlåtande i hvad mån en kroppsskada, som till följd af olycksfall
i arbetet drabbat en arbetare, bör anses hafva åstadkommit nedsättning af
hans arbetsförmåga.
Genom Postsparbanken, som handhar bestyret med uppbörden af de utaf
Riksförsäkringsanstalten bestämda försäkringsafgifter och belopp, som för
förvärfvande af lifränta erläggas, samt utbetalningar af de utaf Riksförsäkringsanstalten
beslutade lifräntor och andra skadeersättningar, äfvensom
förvaltningen af influtna försäkringsmedel, hafva under tiden 1 januari—30
november 1903 för Riksförsäkringsanstaltens räkning verkställts inbetalningar
till ett antal af 1,567 med ett sammanlagdt belopp af 286,110 kronor
17 öre samt utbetalningar till ett antal af 500 st. med ett sammanlagdt belopp
af 8,841 kronor 12 öre.
Försäkringsutbetalningarna fördela sig i följande grupper:
Sjukhjälp............antal 248, belopp 2,338: —
Begrafningshjälp........ » 5, » 300: —
Lifränta............ » 136, » 2,269: 53
Återbetalade premier...... » 111, » 3,933: 59
Summa antal 500, belopp 8,841: 12.
Riksförsäk
ringsanstaltens
verksamhet
1903.
30 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
De för Riksförsäkringsanstaltens räkning förvaltade medlen voro den 30
november 1903 placerade i obligationer till bokfördt värde af 214,338 kronor
50 öre, i kommunlån till belopp af 8,500 kronor, hvarjemte å bankräkningar
innestodo 43,896 kronor 21 öre.
Resekostnads- Kungl. Maj:t bär den 16 februari 1903 utfärdat kungörelse angående
och trakta- grunderna för resekostnads- och traktamentsersättning åt vissa af Riksför
ning
åt vissa säkringsanstaltens ämbets- och tjänstemän,
af Riksförsäkringsanstaltens
ämbets- och
tjänstemän.
Arbetare- Sedan sistlidna års Riksdag beslutat, att till arbetareförsäkringsfonden
försäkrings- j riksstaten för år 1904 afsätta 1,400,000 kronor, har Kungl. Maj:t den 26
juni 1903 förordnat, att dessa medel skola af Statskontoret förvaltas på
sätt i nådiga brefvet den 15 november 1895 föreskrifvits i afseende å de af
Riksdagen för år 1896 afsätta medel för enahanda ändamål.
Sjukkasse
väsendet.
Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1903 utfärdat kungörelse angående
insändande till Kommerskollegium af uppgifter och revisionsberättelser angående
registrerade sjukkassor.
irsäkrings- Kungl. Maj:t har den 24 juli 1903 utfärdat lag om försäkringsrörelse
väsendet. sarQt lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse
här i riket.
Med anledning af särskilda bestämmelser i förstnämnda lag har Kungl.
Maj:t därefter utfärdat särskilda nådiga kungörelser dels den 4 december
1903 om försäkringsregistrens förande m. m.; om införande i försäkringsregistren
af vissa äldre försäkringsbolag; samt med bestämmelser om skyldighet
för vissa försäkringsanstalter att angående sin verksamhet göra anmälan
och lämna uppgifter, dels ock den 31 december 1903 angående behörighet
att vara aktuarie vid lifförsäkringsbolag.
Vidare har Kungl. Maj:t den 12 augusti 1903 besluta, att den i 131 §
af lagen om försäkringsrörelse omförmälda försäkringsinspektion skall, i enlighet
med af Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, inrättas och
den 1 januari 1904 träda i verksamhet, hvarpå Kungl. Maj:t den 31 december
1903 fastställt instruktion och stat för inspektionen. Sistnämnda dag
har Kungl. Maj:t jämväl utfärdat nådig kungörelse angående försäkringsanstalternas
bidrag till bestridande af kostnaderna för försäkringsinspektionen.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdays sammanträde sig tilldragit. 31
Med tillämpning af 17 § 3 mom. i lagen om fosterbarns vård den 6 juni
1902, har Kungl. Maj:t genom kungörelser den 13 mars och den 30 oktober
1903 medgifvit Stockholms fattigvårdsnämnd och fattigvårdsstyrelsen i Malmö
i vissa afseenden befrielse tills vidare intill utgången af år 1912 från tillämpning
af nämnda lag.
Befrielse från
tillämpningen
i vissa fall af
lagen om
fosterbarns
vård.
Kungl. Maj:t har den 13 mars 1903 utfärdat kungörelse angående ändrad Ändring i
lydelse af § 57 i nådiga instruktionen för läkare, som äro för hälso- och Skärms truksjukvården
inom visst område anställde, äfvensom för andre, som utöfva
läkarkonsten, den 31 oktober 1890.
Kungl. Maj:t har den 6 november 1903 utfärdat kungörelse angående
kompetens för kvinnliga läkare att innehafva vissa läkarbefattningar.
Kompetens
för kvinnliga
läkare att
innehafva vissa
läkarbefatt
ningar.
Kungl. Maj:t har den 10 september 1903 meddelat bestämmelser i fråga Resestipendier
om resestipendier för provinsial- och stadsläkare. for ProvlTlsial
x
x och stads
läkare.
Under 1903 hafva af statsmedel beviljats bidrag till aflönande af pro- Extra provinvinsialläkare
i Kiruna, Mulseryds, Kungsörs, Bjurholms och örträsks, Tida- Slallakare''
holms, Elmhults och Eds distrikt.
Sedan Riksdagen, i enlighet med hvad Kungl. Maj:t föreslagit, godkänt Reglemente för
vissa hufvudgrunder för en anstalt, afsedd att bereda pension åt lasaretts- lasarettslakar°
x nes penaions
läkare
och benämnd läsår ett släkar nes pensionskassa, har Kungl. Maj:t den kassa.
13 november 1903 fastställt reglemente för lasarettsläkarnes pensionskassa,
hvilken skall förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrätt
ning.
I sammanhang därmed har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående
rätt till pension för vissa lasarettsläkare, som icke äro delägare i lasarettsläkarnes
pensionskassa.
Kungl. Maj:t har under år 1903 medgifvit, att nya själfständiga apotek Nya apotek,
må inrättas i Växjö, Tomelilla, Alfvestads och Kjäflinge municipalsamhällen,
Kiruna stationssamhälle, Uppsala, Elmhult, Herrljunga, Fellingsbro och Hälsingborg
samt tre apotek i Göteborg.
32 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Hospitals- Af de vid rikets hospital och asyler under år 1903 utförda arbeten
väsendet. märkas följande:
Vid Vänersborgs hospital och asyl har i administrationshuset inre putsningen
fullbordats, likaså golfläggningen äfvensom största delen af det inre
snickeriarbetet, hvarjämte målningen är påbörjad. Samtliga paviljonger för
den manliga afdelningen, äfvensom ekonomihuset, ångpannehuset, öfverläkarbostaden
och byggnaden för yttre ekonomibetjäning äro till det inre afputsade
och allt snickeriarbete i det närmaste färdigt. Paviljongerna VI och
VII inom kvinnoafdelningen, bageribyggnaden, verkstadshuset och sysslomansbostaden
äro förda under tak och inre putsningen påbörjad. Grundläggningen
till paviljongerna II, III, IVoch V inom kvinnoafdelningensamtportvaktstugan,
vattentornet, kolonipaviljongen jämte lik- och obduktionshuset är färdig
och tegelmurningen påbörjad. Värmelednings- äfvensom vatten- och afloppslednings-arbetena
äro påbörjade och till en del utförda; terrasseringsarbetena
fortgå.
Vid Växjö hospital hafva de där beslutade byggnadsarbetena utbjudits
på entreprenad och kontrakt om desammas utförande afslutats. Arbetena
hafva redan så långt fortskridit, att ångpannehuset är under tak, grunden
till kriminalpaviljongen i det närmaste färdig samt byggnadsarbetet inom
cellpaviljongen till största delen färdigt beträffande murningsarbetena.
Vid Göteborgs hospital har byggnadsarbetet så långt framskridit, att
detsamma kan vara fullt färdigt inom 1904 års första kvartal.
De beslutade arbetena vid Piteå hospital hafva utbjudits på entreprenad
och kontrakt om desammas utförande afslutats.
Vid Kristinehamns hospital hafva alla nödiga förarbeten för de vid detta
hospital beslutade byggnadsarbeten utförts, så att dessa arbeten kunna i
början af år 1904 utbjudas å entreprenad.
Så är äfven förhållandet med den beslutade ombyggnaden af den gamla
lasarettsbyggnaden i Visby för dess apterande till sjukpaviljong för hospitalet
därstädes.
Antalet Vid 1903 års ingång uppgick antalet barnmorskor i hela riket till 2,831.
barnmorskor.
Skyddskopp- Enligt af Medicinalstyrelsen år 1903 till Kungl. Maj:t afgifven berätympningen.
te}se angående skyddskoppympningen i riket utgjorde antalet af dem, som
under år 1902 med framgång vaccinerats, 115,501. Samma år hafva 139
revaccinationer anmälts.
Känsö Under hela år 1903 har karantänsinrättningen på Känsö utanför Göte
karantäns-
borg varit öppen och tillika varit afsedd till observationsanstalt.
och observa- ° A r
tionsanstalt.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 33
Till Känsö hafva under året för observation anländt 2 fartyg, nämligen
ett norskt från kolerasmittad hamn och ett franskt från pestsmittad ort.
A båda fartygen, hvilka voro destinerade till svensk hamn, befanns hälsotillståndet
godt, hvarför icke någon karantänsåtgärd erfordrades.
De byggnadsarbeten vid anstalten, hvartill medel af 1902 års Riksdag
beviljades, äro afslutade, afsynade och godkända.
• Kungl. Maj:t har den 12 augusti 1903 utfärdat kungörelse angående Direktionen
upphäfvande af bestämmelserna om gemensam direktion för Visby hospital hospitJ^och
och Gottlands läns lasarett. Gottlands läns
lasarett.
Järnvägspostbefordran har anordnats å sträckan Strömstad—Uddevalla Järnvägspostaf
bohuslänska längdbanan samt å de enskilda järnvägslinjerna Göteborg r
—Släp, Limedsforsen—Malung, Munkfors—Deje och Torsås—Bergkvara.
Under år 1903 hafva postkontor inrättats i Grängesberg, Flen, Orsa, Fasta postSandviken
och Jörn, hvaremot postkontoret i Äs indragits. Antalet dylika ans a r''
postanstalter utgjorde vid 1903 års slut 195.
Efter indragning af en del äldre och inrättande af nya poststationer
uppgick vid 1903 års slut hela antalet fasta postanstalter till 2,873, eller
54 flera än vid 1902 års utgång.
Under år 1902, det senaste år, för hvilket fullständiga statistiska upp- Antal postgifter
föreligga, hafva, enligt anställda beräkningar, inom riket behandlats
334,530,390 postförsändelser af alla slag, hvilket antal vid jämförelse med
nästföregående år utvisar en tillökning af 10,9 procent.
Särskildt har beräknats, att på grund af abonnemang blifvit genom
postverket fortskaffade 167,919,936 nummerexemplar tidningar och tidskrifter,
hvilket utvisar en tillökning af 5,2 procent, samt att antalet postbehandlade
brefkort utgjort 41,282,471 stycken, motsvarande en ökning i
förhållande till nästföregående år af 100,7 procent.
På grund af Kungl. bref den 10 juni 1903 skall från 1904 års början Rab^tt vid köp
vid köp af frankotecken rabatt tillgodokomma köparen med 2 procent, om tecken,
han är af postverket antagen till frankoteckensförsäljare, men eljest med
1 procent af inköpssumman.
Under år 1903 har anordnats direkt utväxling af slutna poster mellan Postutvaxling
^ svenska
Sverige och svenska örlogsfartyg i främmande farvatten. örlogsfartyg i
främmande
farvatten.
Bih. till Riksd. Prat. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 5
Riksdags-Berättelsen.
34 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
TiUhandahåi- Jämlikt nådigt beslut den 10 juli 1903 hafva gällande bestämmelser
lande genom angående poststations af första eller andra klass befogenhet att ombesörja
postanvisnin- utväxling af postanvisningar i sådan mån ökats, att genom poststation af
gar å högre lie- omförmälda slag från 1904 års början får till vederbörande adressat utbefaonor.
talas postanvisning intill det för hvarje särskildt slag af anvisningar fastställda
högsta belopp.
Vanliga fri- Vanliga frimärken af 5 kronors och 8 öres valörer hafva under år 1903
märken af 5 jnförts i poströrelsen.
»kronors ocn x
8 öres valörer.
Nya instruk- Generalpoststyrelsen har den 12 maj 1903 utfärdat ny instruktion för
tioner för post- ^stationer af tredje klass (brefsamlingsställen) och den 4 december samma
tredje klass ar ny instruktion för postbetjante.
och för postbetjänte.
utväxling af Under år 1903 har anordnats utväxling af postanvisningar mellan
postanvisnin- gverjn,e och Turkiet,
gar mellan °
Sverige och
Turkiet.
överenskom- Överenskommelser hafva träffats mellan Generalpoststyrelsen, å ena
meker med sidan, samt postförvaltningarna i Norge, Tyskland, Nederländerna, Luxemmande
po^t- burg, Schweiz, Österrike, Ungarn och Egypten, å andra sidan, angående
förvaltningar sättet för redovisning till paketafsändare af postförskott å paket.
angående sättet
för redovisning
af postförskott
ä paket.
Nya posthuset Det nya. posthuset i
i Stockholm, ändamål tagits i bruk.
Stockholm har under år 1903 fullbordats och för sitt
Assimering af Öfverenskommelse har ingåtts mellan Generalpoststyrelsen och fullmäkmedei
för post- tige i Riksbanken angående postkontorens assignering af medel för post
anvisnings-
• • i
rörelsen, anvismngsrorelsen.
statsteiegraf- Statstelegrafnätet, som vid 1902 års slut omfattade 9,566 km. stolpnätet.
linjer och 29,116 km. trådledningar, har under år 1903 icke undergått
någon nämnvärd förändring.
Nyinrättad och På grund af därtill erhållna nådiga bemyndiganden har under år 1903
''”gHifctation** ny telegrafstation inrättats i Krylbo i Kopparbergs län samt telegrafstationen
i Arholma indragits.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 35
Vid telefonstationerna å 23 orter inom riket har anordnats expedition Anordnande
för utväxling af telegram på svenska språket till och från orter i Sverige''
Norge och Danmark, hvaremot dylik expedition upphört vid 9 telefon- teiefonstntiostationer.
11 er
För
befordran af telegram, affattade på svenska språket, till stationer Telegram*
i Sverige, Norge och Danmark hafva telegraminlämningsställen öppnats på inlämnings8
platser, hvaremot ett sådant inlämningsställe indragits.
I förbindelse med telegraf nätet hafva blifvit satta 20 järnvägsstationer järnvägsstatioför
korrespondens inom riket samt med Norge och Danmark och 31 för allmän ,“^etele
internationell korrespondens. Därjämte hafva 19 järn vägstelegrafstationer, grafnätet.
som förut varit öppna allenast för skandinavisk korrespondens, upplåtits
jämväl för allmän internationell telegramväxling.
Statstelegrafstationerna i riket med inberäkning af 6 rikstelefonstatio- Antalet teiener
utgjorde vid 1903 års utgång 181; och voro då med dem förbundna 505 ?r»fstationer
telefonstationer för befordran af telegram på svenska språket till och från
orter i Sverige, Norge och Danmark, 1,489 järnvägstelegrafstationer, så att
hela antalet af rikets i förbindelse med hvarandra stående telegrafanstalter
vid slutet af samma år uppgick till 2,175.
Under år 1902, det senaste, för hvilket fullständig statistik är upp- Telegramrättad,
hafva befordrats 2,556,323 taxerade telegram, däraf 1,237,905 in- växlingen,
ländska, 971,375 till eller från utlandet samt 347,043 transiterande telegram.
Kungl. Maj:t har den 11 december 1903 utfärdat kungörelse angående Reglementet
förändrad lydelse af § 6 i förnyade nådiga reglementet för telegrambeford- för telegramringen
i riket den 5 mars 1897. * öriket*11
Rikstelefonnätet, som vid 1902 års slut omfattade 13,609,5 km. stolp-statens telefonlinjer
och kablar samt 59,857 km. dubbeltrådiga och 1,437 km. enkeltrådiga förbindelser,
förbindelseledningar, har genom de under år 1903 utförda byggnadsarbeten
ökats med, förutom abonnentlinjer och abonnentledningar, omkring 150 km.
stolpiller och omkring 3,500 km. dubbeltrådiga förbindelseledningar samt
genom rasering eller ombyggnad minskats med omkring 150 km. enkeltrå- ,
diga förbindelseledningar, så att rikstelefonnätet vid 1903 års utgång omfattade
i linjer omkring 13,750 km. samt i förbindelseledningar omkring
64,650 km., däraf enkeltrådiga omkring 1,250 km. och dubbeltrådiga omkring
63,400 km.
36 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Teiefonappa- Antalet af de i telegrafverkets telefonnät uppsatta telefonapparater har
rater. under år 1903 ökats med omkring 6,200; och utgjorde sammanlagda antalet
af nämnda apparater vid årets slut omkring 67,600.
Central- och Antalet central- och växelstationer har under år 1903 ökats med 43;
räieistationer. och utgjorde hela antalet dylika stationer vid årets utgång 1,234.
Växlade telc- Under år 1901, det senaste, för hvilket fullständig statistik blifvit upptonsamtai.
räitad, har antalet telefonexpeditioner uppgått till 169,001,281, däraf 757,765
utgjorts af telefonerade telegram och återstoden af samtal.
Aflöningä- Genom nådigt bref den 16 februari 1903 har Kungl. Maj:t fastställt
förhållanden. grunder för aflöningen till den extra personalen vid telegrafverket.
Telefontrafik Kungl. Maj:t har i nådigt bref den 3 juli 1903 för Sveriges del god
me^la“
Wkänt en mellan svenska och tyska telegrafförvaltningarna träffad öfverenskommelse
rörande telefontrafik mellan Sverige och Tyskland.
Reglemente för
internationell
telegraftjänstgöring.
Den 30 oktober 1903 har Kungl. Maj:t för Sveriges del antagit det vid
telegrafkonferensen i London år 1903 reviderade reglemente för den internationella
telegraftjänstgöringen.
Teiegrafver- Femtio år hade den 1 november 1903 förflutit, från det den elektriska
ket*k“- telegrafen inrättades i Sverige; och utgaf Telegrafstyrelsen, jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande, till högtidlighållande af femtioårsdagen en minnesskrift
under titel »Svenska telegrafverket 1853-—1903».
Elektriska an- Kungl. Maj:t har dels den 24 april 1903 fastställt instruktion för inläggningar
för spektörerna öfver elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverb
arbetsötVer-" dels ock utfärdat kungörelser, den 17 juni 1903 angående upplåtande
föring. af kronojord för framdragande af vissa elektriska ledningar samt den 26 i
sistnämnda månad angående förändrad lydelse af vissa bestämmelser i nådiga
stadgan om elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring.
Fullbordade Bland med statsmedel understödda väg- och vattenbyggnadsarbeten hafva
och godkända enligt uppgift af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, under år 1903 såsom
arbeten. fullbordade af nämnda styrelse godkänts:
55 st. väganläggningar, omfattande en längd af 42,6635 nymil, för
hvilka kostnaden beräknats till 1,257,006 kronor 79 öre, hvaraf såsom statsanslag
utgått 829,089 kronor 45 öre;
vagar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 37
7 st. broarbeten, för hvilka kostnaden beräknats till 254,470 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 165,100 kronor; samt
3 st. hamnarbeten, för bvilka kostnaden beräknats till 168,810 kronor,
hvaraf såsom statsanslag utgått 118,800 kronor.
Kungl. Maj:t har under år 1903 beviljat koncession å följande järn- Koncessioner a
Vägar: enskilda järn
från
Svenljunga station å Borås—Alfvesta järnvägsaktiebolags järnväg
till Axelfors station å Holtsljunga—Limmareds järnväg med en längd af
6,32 km. och en spårvidd af 1,4 3 5 meter;
från Kimstads station å östra stambanan till Norrköpings östra station
jämte bispår till Norrköpings södra hamn med en längd af 16,69 km. och
en spårvidd af 0,8 91 meter;
från Bjärka station å östra centralbanan till Åtvidaberg med en längd
af 18,15 km. och en spårvidd af 1,4 3 5 meter;
från Linköping i närheten af Stångebro till Ringstorps station å Norsholm—Ristens
kommunikationsaktiebolags järnväg med en längd af 20,: km.
och en spårvidd af 0,891 meter;
från Spångenäs banvaktstuga å Hultsfred—Västerviks järnväg till Vimmerby
med en längd af 17,71 km. och en spårvidd af 0,»9i meter;
från G-äfie öfver Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall till Härnösand,
med en längd af 293,91 km. och en spårvidd af 1,435 meter; samt
från Borgholm till Böda med en längd af 55 km. och en spårvidd af
0,8 91 meter.
Därjämte har Kungl. Maj:t vid medgifvande af tillstånd för Stockholm
—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag att nedlägga trafiken på
Smedjebackens järnväg stadgat såsom villkor, att bolaget skall anlägga en
bibana med en längd af 3,3 7 km. och af 1,4 3 5 meters spårvidd från Skona -marbo å Vansbro—Ängelsbergs järnväg till Smedjebackens hamn.
enskilda järnvägar.
Under år 1903 hafva för allmän trafik följande järnvägar upplåtits: rör
Malmö—Genarps järnvägsaktiebolags bispår mellan Bara station å Malmö trafik jippnadi
—Genarps järnväg till Bokskogen med en längd af 1,16 km. och en spårvidd
af 1,435 meter;
Ronehamn—Hemse järnvägsaktiebolags järnväg mellan Ronehamn och
Hemse med en längd af 10,2 km. och en spårvidd af 0,8 91 meter;
Östra Blekinge järnvägsaktiebolags järnväg mellan Torsås station och
Bergkvara med en längd af 6,61 km. och en spårvidd af 1,067 meter;
delen Göteborg—Släp af järnvägsaktiebolagets Göteborg—Särö järnväg
mellan Göteborg och Släp med en längd af 22,9 km. och en spårvidd af
1,435 meter;
38 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
aktiebolaget Stafsjö järnvägs järnväg mellan Sandvikens lastplats och
Öfre Yirå med en längd af 18.83 km. och en spårvidd af 0,6 meter;
Lund—Bjerreds spårvägsaktiebolags förbindelsespår mellan Leråkra station
å Lund—Bjerreds järnväg och Flädre station å statsbanan med en
längd af 0,7 8 5 km. och en spårvidd af 1,4 35 meter;
Mora—Yänerns järnvägsaktiebolags järnväg mellan Malung och Limedsforsen
med en längd af 31,3 km. och en spårvidd af 1,435 meter;
delen Deje—Munkfors af Karlstad—Munkfors järnvägsaktiebolags järnväg
mellan Karlstad och Munkfors med en längd af 29 km. och en spårvidd
af 0,89i meter;
Strömstad—Skee järnvägsaktiebolags järnväg mellan Strömstad och Skee
med en längd af 6,45 km. och en spårvidd af 1,4 35 meter.
Enskild järn- Under år 1903 har trafiken nedlagts å Smedjebackens järnväg, hvars
fiken^ nYdlagtT var 18,2 km. och spårvidd 1,18 8 meter.
Längden af för trafik öppnade enskilda järnvägar och bandelar, som vid
1902 års slut utgjorde 8,096,5 km., har sålunda under år 1903 ökats med
109 km., hvadan alltså totallängden vid 1903 års slut är 8,205,5 km.
Af dessa järnvägar äro 181 lokomotivbanor med 8,191,7 km:s längd och
5 hästbanor med 13,8 km:s längd.
Af lokomotivbanorna hafva, enligt hvad Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat,
107 st.
2 »
13 »
51 >
2 x
6 »
med eu längd af 5,396,4 km.,
» » » » 49,9 »
»»sr 507,7 »
» » » » 1,963,8 »
» » » » 150,0 »
» » » » 123,9 »
en spårvidd af 1,4 35 m.
» » » 1,093 »
» » » 1,067 »
» » » 0,891 s
» » » 0,802 »
s s s 0,600 »
statens järn- Å statsbanan Gellivare—Riksgränsen, som öppnats för allmän trafik
yägsbyggnader. den 15 november 1902, utfördes under 1903 en del kompletteringsarbeten.
A statsbanan genom Bohuslän bedrefvos arbetena hufvudsakligen mellan Uddevalla
och Skee med det resultat, att denna del af banan den 16 december kunde
upplåtas till allmänt begagnande. Därjämte upprättades, sedan härför erforderliga
undersökningar blifvit under året verkställda, definitiv plan för delen Skafteröd—(Olskroken)Göteborg
af sistberörda bana i den af Kungl. Maj:t och
Riksdagen bestämda sträckning äfvensom tre alternativa förslag till omgestaltning
af bangårdsan ordningarna i och invid Göteborg.
Vidare hafva arbetena, enligt af Kungl. Maj:t fastställda planer, för
påbörjande af en permanent godsbangård vid Norrtulls station samt en rån
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 39
geringsbangård vid Tomteboda afslutats med undantag af sådana för ett betjäningshus,
som är afsedt att uppföras å sistnämnda bangård.
Sedan Kungl. Maj:t fastställt definitivt förslag till vissa provisoriska
anordningar vid centralstationen och norra stationen i Stockholm, påbörjades
förändringsarbeten i stationshuset vid centralstationen, och utfördes en del
spåranordningar å norra stationen.
Dessutom verkställdes åtskilliga af 1901 års bangårdskommitté begärda
utredningar beträffande slutligt ordnande af bangårdsförhållandena i
och invid Stockholm.
Sedan under år 1903 för trafik öppnats bandelen Uddevalla—Skee om 85 Staten9 järn.
kilometer, utgjorde längden af för trafik öppnade statsbanor vid samma års v alstra fik.
slut 4,206 kilometer.
Den 14 juli 1903 invigdes högtidligen af Hans Maj:t Konungen den nya invigning af
statsbanan Gellivare—Riksgränsen, hvilken under november månad 1902statäbanan
. r... livare—Riks
oppnats
tor provisorisk trafik. gränsen.
Bruttoinkomsten af statsbanornas trafik belöpte sig för år 1903 till om- Bruttoinkomst,
kring 50 millioner kronor.
Af statens järnvägars trafikinkomster hafva under år 1903 till Stats-TillStatskontokontoret
inlevererats 12,000,000 kronor. ret levererade
trafikmedel.
Kung]. Maj:t har den 26 juni 1903 fastställt ändring af § 3 i förnyade Ändring i aflönådiga
aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte vid statens järn- nin£srede''
vägar den 3 maj 1901. mente''
Kungl. Maj:t har den 24 juli och den 18 december 1903 utfärdat kun- Ändringar i ingörelser
om ändring af vissa §§ i nådiga instruktionen för Järnvägsstyrelsen suten^järåvämed
underlydande distriktsförvaltningar den 15 oktober 1897. gars personal.
Kungl. Maj:t har den 18 september 1903 utfärdat kungörelse angående Ändringar i klandring
af § 18 i nådiga reglementet den 4 april 1862 för trafiken på sta-flkre§lementettens
järnvägar.
Kungl. Maj:t har utfärdat särskilda kungörelser dels den 16 februari Förordningen
1903 om ändring i vissa delar af förnyade nådiga förordningen angående ansaen,ie exPe"
expeditionslösen den 7 december 1883, dels ock den 26 juni 1903 angående dltlonslosenändring
åt samma förordning, såvidt den afser lösen för skeppsdagbok.
40 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommittéer 1. Den a £ Kungl. Maj:t den 16 juli 1897 tillsatta kommitté för Sveriges
och kommis- deltagande i 1900 års världsutställning i Paris har under år 1903 utgjorts
gioner. • o
af samma ledamöter som vid 1902 års utgång.
I fråga om kommitténs verksamhet under år 1903 har dess ordförande
meddelat, att, enär kommitténs hufvudsakliga verksamhet afslutats med utgången
af år 1900, kommittén under de därpå följande åren egentligen endast
haft att ombesörja en del efterarbeten, hvilka varit af sådan beskaffenhet,
att de i regeln tillkommit generalkommissarien och sekreteraren att utföra;
att kommitténs förvaltningsutskott under år 1903 sammanträdt endast två
gånger; samt att kommittén den 7 november 1903 hållit slutsammanträde,
därvid kommittén, bland annat, godkänt förvaltningsutskottets förslag till
underdånig berättelse rörande kommitténs verksamhet. Denna berättelse
har den 9 december 1903 inkommit till Kungl. Maj:t.
2. I 1901 års bangårdskommittés sammansättning har under nästlidna
år någon förändring icke ägt rum.
Af kommitténs ordförande har meddelats, att kommittén år 1903 sammanträdt
den 26 januari samt under tiden från och med den 7 till och med
den 11 december; att för kommitténs räkning, bland annat, dels verkställts
utredningar rörande den mark, som vid en ifrågasatt försäljning af norra
Djurgården därvid lämpligen borde från försäljning undantagas för att reserveras
för möjligen blifvande stationsanordningar m. m., dels upprättats
förslag till utvidgning och förändring af nuvarande södra stationen och dels
granskats och kostnadsberäknats för Stockholms stads räkning uppgjorda
förslag till västra stambanans inledande till hufvudstaden öfver Södermalm,
samt att för kommitténs räkning påginge vissa ytterligare utredningar
rörande, bland annat, västra stambanans inledande till Stockholm och dess
framdragande å linjen Rönninge—Saltskog samt granskning och kostnadsberäkning
af ett ytterligare uppgjordt förslag till definitivt förändrande af
Stockholms centralstation och norra station med lågt liggande spårsystem.
3. Den af Kungl. Maj:t den 22 november 1902 tillsatta kommissionen
för granskning af gällande bestämmelser angående vård och försäljning af
arsenik samt andra giftiga ämnen och varor har under år 1903 utgjorts af
samma ledamöter som vid 1902 års utgång.
Kommissionen har under år 1903 sammanträdt den 14 januari och därvid
öfverlämnat åt två af dess ledamöter att utarbeta förslag till metod för
undersökning af arsenikhalt. Sedan sådant förslag uppgjorts, har detsamma
underkastats kontrollundersökningar af kemister och kemiska institutioner i
olika delar af landet. Dessa kontrollundersökningar äro ännu ej afslutade.
4. Kungl. Maj:t har den 24 juli 1903 förordnat professoren A. Lindstedt,
konstituerade revisionssekreteraren B. O. Bergman, dåvarande inspektören
öfver försäkringsanstalterna i riket L. E. Phragmén, boktryckaren O. Ek
-
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 41
lund och kassören C. Ekman att inom Civildepartementet biträda vid en af
Riksdagen i skrifvelse den 20 maj 1903 begärd utredning, om och i hvad
mån den verksamhet, som utöfvas af åtskilliga sjuk- och begrafningskassor,
pensionsanstalter och andra understödsföreningar äfvensom af ränte- och kapitalförsäkringsanstalter,
innefattar försäkringsrörelse af den beskaffenhet, att
bestämmelserna i lagen om försäkringsrörelse helt eller delvis på dem böra
äga tillämpning, samt vid utarbetande af förslag till lagbestämmelser i ämnet.
Denna kommission sammanträdde första gången den 10 november 1903.
För den blifvande utredningen hafva från en del af de i Riksdagens skrifvelse
afsedda föreningar och kassor infordrats vissa handlingar samt uppgifter
enligt frågoformulär. I afbidan på detta materials inkommande och
bearbetande af en för sådant ändamål hos kommissionen anställd person, har
kommissionen vid sammanträde den 12 december 1903 uppskjutit sina sammanträden
tills vidare.
5. Kungl. Maj:t har den 24 juli 1903 förordnat professoren A. Lindstedt,
dåvarande inspektören öfver försäkringsanstalterna i riket L. E. Phragmén
och konstituerade revisionssekreteraren B. O. Bergman att inom Civildepartementet
biträda vid utarbetande af förslag till de administrativa författningar,
som erfordrades i följd af lagen om försäkringsrörelse samt lagen
om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket.
Denna kommission har under höstens lopp fullgjort sitt uppdrag och
afiämnat förslag till författningar: om försäkringsregistrens förande m. m.;
om införande i försäkringsregistren af vissa försäkringsbolag; med bestämmelser
om skyldighet för vissa försäkringsanstalter att angående sin verksamhet
göra anmälan och lämna uppgifter; angående behörighet att vara
aktuarie vid lifförsäkringsbolag; samt angående försäkringsanstalternas bidrag
till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionen.
6. Kungl. Maj:t har den 27 juli 1903 förordnat f. d. polismästaren S.
Rubenson, landssekreteraren P. A. V. Schotte och professoren O. E. Lundholm
att inom Civildepartementet biträda vid utarbetande af förslag till
bestämmelser rörande ordnande af automobiltrafiken.
Kommissionen har sedan den 26 oktober 1903 varit sysselsatt med arbetet,
hvilket fortskridit därhän, att ett utkast till författningsförslag blifvit
uppsatt och utgör föremål för kommissionens öfverläggningar.
7. Kungl. Maj:t har den 6 november 1903 uppdragit åt en kommitté
att verkställa utredning rörande hvilka åtgärder från samhällets sida böra
vidtagas för att på ett humanare och tillika verksammare sätt, än för närvarande
äger rum, motarbeta de smittosamma könssjukdomarnas spridning
och därefter till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, hvartill samma utredning
kunde föranleda, samt till ordförande i denna kommitté förordnat landshöfdingen
P. Gr. W. Isberg och till ledamöter i densamma öfverläkaren vid
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 6
Kiksdags-Berättelscn.
42 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
sjukhuset Sankt Göran, medicine doktorn M. Möller, docenten, medicine
doktorn E. Sederholm, medicine licentiaten Alma Maria Katarina Sundqvist,
sekreteraren hos Öfverståthållareämbetet A. H. von Sydow, direktören O.
Westerberg och häradshöfdingen J. H. O. Wold. Af ledamöterna hafva
emellertid Möller, Sederholm och Sundqvist anmält sig vara förhindrade att
mottaga uppdraget.
Kommittén har ej börjat sin verksamhet.
8. Kungl. Maj:t har den 6 november 1903 uppdragit åt en kommitté
att, efter vederbörlig utredning, afgifva förslag till de ändrade bestämmelser,
som höra meddelas för att pensioneringen af tjänstemän och betjänte vid
statens järnvägar må blifva på lämpligt och betryggande sätt anordnad samt
till ordförande i kommittén förordnat f. d. generaldirektören F. A. Anderson
och till ledamöter i kommittén öfverdirektören E. O. J. Björklund, maskindirektören
C. F. K. Killander, läraren, filosofie doktorn G. Kobb, stationsmästaren
H. Molander och kamreraren V. L. Moll.
Kommitténs ordförande har meddelat, att kommittén varit samlad från
och med den 2 till och med den 16 sistlidne december, då kommittén, jämte
ajournerande af sina sammanträden till början af innevarande år, besluta,
att en historik angående pensionering af tjänstinnehafvare vid statens järnvägar
äfvensom en utredning af pensionsinrättningens finansiella ställning
vid 1903 års utgång skulle utarbetas.
Underskrifter- Kungl. Maj:t har den 17 juni 1903 utfärdat kungörelse angående underna
& vissa Rits- skrifterna å vissa Riksbankens sedlar.
bankens sedlar.
Riksbankens Kungl. Maj:t har den 17 juni 1903 utfärdat kungörelse i anledning af
^"''ltVnp Riksdagens beslut angående Riksbankens styrelse och förvaltning.
Stämpelafgift Kung! Maj:t har den 22 maj 1903 utfärdat förordning angående en
för ^försäljning särskild stämpelafgift för försäljning af punsch.
Ändring i upp- Kungl. Maj:t har den 30 januari 1903 utfärdat kungörelse angående
bördsreglemeu-vjsga ändringar i uppbördsreglementet den 10 maj 1895.
Ändring i reglementet
för
oppbördsverket
i Stockholms
Kungl. Maj:t har den 30 januari 1903 utfärdat kungörelse angående
vissa ändringar i reglementet för uppbörds verket i Stockholms stad.
stad.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 43
Den 10 juni 1903 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse, angående dyrtidstillägg
för år 1903 åt en del tjänstemän och betjänte.
Dyrtidstillägg
dt en del
tjänsteman och
betjänte.
Vid Myntverket hafva under år 1903 blifvit utmyntade:
silf ver mynt: 2-kronor..................kr. 128,616: —
1-kronor..................» 473,386: —
10-ören...................» 150,893: —
bronsmynt: 5-ören...................» 12,150: —
1-ören...................a. 26,956: —
hvarjämte under samma tid från Myntverket, hufvudsakligen till landsorten,
utväxlats:
i silfvermynt....................kr. 4,653,800: —
i bronsmynt....................» 72,850: —
samt under enahanda tid präglats 20,743 stycken medaljer till värde af
81,463 kronor 89 öre.
Myntverket.
Kungl. Maj:t har den 26 juni 1903 utfärdat kungörelse angående för- Ändring i Komändrad
lydelse af § 5 i förnyade nådiga instruktionen för Kungl. Maj:ts och
rikets Kommerskollegium den 30 oktober 1891.
t
Kungl. Maj:t har den 4 april 1903 utfärdat kungörelse angående för-Ändring i förändrad
lydelse af § 46 i nådiga förordningen den 12 februari 1864 angående gfondTp^ssåhvad
i afseende å passagerarångfartygs byggnad, utrustning och begagnande gerarlngfariakttagas
bör.
Kungl. Maj:t har den 4 december 1903 utfärdat förordning angående Pass- och
pass- och nationalitetshandlingar för svenska till orter utom Sverige gående
fartyg.
Från det af Riksdagen för år 1903 beviljade anslag för beredande åt Bidrag till
sjömanshusen af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnplik- sjömanshusen,
tiges inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter hafva bidrag tilldelats 47 sjömanshus.
Kungl. Maj:t har den 18 december 1903 utfärdat kungörelse angående Rederinarm
vi
likör en för lån från fonden för rederinäringens understödjande. gens under
°
J stödjande.
Kungl. Maj:t har den 31 mars 1903 utfärdat kungörelse om vissa änd- Ändring i
ringar i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst beviUnmgsforden
3 december 1897 m. m.
44 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Bevillning af Kungl. Maj:t har den 17 juni 1903 utfärdat kungörelse angående den
fast egendom vj<j sanrma. års riksdag åtagna bevillning af fast egendom samt af inkomst.
samt af in- o o o
komet.
inkomstskatt. Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående inkomstskatt
för år 1904.
sattet för Kungl. Maj:t har den 3 juli 1903 utfärdat kungörelse angående sättet
debitering och för debitering och redovisning af vissa grundskattebelopp.
redovisning åt
vissa grundskattebelopp.
inlösnings- Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse angående inlösningspriset
& till priset å till statsverket hembjudna frälseräntor.
statsverket
hembjudna
frälseräntor.
Utsträckning
af tiden för
anmälan om
inlösen af
skattefrälseräntor.
Kungl. Maj:t har den 8 maj 1903 utfärdat kungörelse angående utsträckning
af tiden för anmälan om inlösen af skattefrälseräntor.
Afskrifningar Hen 18 december 1903 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse
or kronoraken- afskrifningar ur kronoräkenskaperna af vissa skillnadsarrenden.
skapema af
vissa skillnadsarrenden.
angående
Tullkammare Sedan staden Borås så till vida fullgjort stadgade villkor för inrättande
i Borås, därstädes af tullkammare under tullförvaltares inseende äfvensom för åtnjutande
af nederlags- och transitupplagsrätt, att något hinder icke mötte för
staden att af dessa förmåner sig tills vidare begagna, öppnades tullkammare
därstädes den 1 april 1903.
Tullkammare Vidare har, efter det att köpingen Lysekil så till vida fullgjort de för
i Lysekil, åtnjutande af stapelstads-, nederlags- och transitupplagsrätt föreskrifna villkor,
att något hinder icke mötte för Lysekil att af samma rättighet och
förmåner sig tills vidare begagna, tullkammare därstädes öppnats likaledes
den 1 april 1903.
Sjöfarten och Kungl. Maj :t har den 8 maj 1903 låtit utfärda förordning angående
gränstrafiken vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och
moehI1Norge!ge Norge, att, där icke annorlunda stadgas, lända till efterrättelse till och med
den 15 maj 1904.
Tuiitaian. Kung! Maj:t har låtit utfärda kungörelser:
den 29 januari 1903 angående tilläggsafgifter till då gällande tullsatser
å brännvin och sprit m. m.;
Berättelse om hvad, i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 45
den 10 juni 1903 angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna;
den
29 augusti 1903 angående ändring i och tillägg till gällande tulltaxas
bestämmelser under rubriken socker; samt
den SO oktober 1903 angående fortsatt tillämpning af tulltaxan den 24
oktober 1898 med vissa ändringar.
Antalet postanstalter, kvilka såsom postsparbankskontor betjäna all- p0stsparmänheten
med emottagande och utbetalande af postsparbanksmedel, utgjorde banken,
vid utgången af november månad 1903 2,851, hvarjämte sparmärkesförsäljningsställenas
antal uppgick till 4,302, däraf 2,845 postanstalter.
Antalet delägare i Postsparbanken utgjorde vid början af år 1903
577,627. Under tiden 1 januari—30 november hafva tillkommit 41,898 delägare,
under det att 40,864 delägare afgått genom uttagande af samtliga
innestående medel.
Delägareantalet utgjorde fördenskull sistnämnda dag 578,661 st.
Under tiden 1 januari—30 november 1903 insattes i Postsparbanken
10,999,166 kronor och uttogos 12,130,757 kronor 90 öre, hvadan delägarnes
behållning, som vid årets början uppgick till 53,916,398 kronor 5 öre, minskats
med 1,131,591 kronor 90 öre och den 30 november 1903 utgjorde 52,784,806
kronor 15 öre, oberäknadt upplupna räntor för den gångna delen af året.
Inlåningsräntan har under året oförändradt utgjort 3,6 procent för år.
Postsparbankens fondmedel — däruti inberäknadt återstoden af hos
Riksgäldskontor upptagna lån eller 500,000 kronor samt löpande förskott
från postverket å tillhopa 1,778,979 kronor 45 öre — voro vid november månads
utgång placerade dels uti obligationer, utfärdade af svenska staten,
Sveriges allmänna hypoteksbank eller kommuner inom landet till ett bokfördt
värde af 39,986,023 kronor 3 öre, dels ock i direkta lån till kommuner
till ett sammanlagdt kapitalbelopp af 15,439,731 kronor 53 öre, hvarjämte
vid samma tidpunkt i banker innestodo 319,044 kronor 17 öre.
Förenämnda lån hos Riksgäldskontoret har sedermera under december
månad 1903 återbetalts.
Under år 1903 hafva till Patent- och registreringsverket inkommit Patent- och
2,432 ansökningar om patent, 586 ansökningar om registrering af varumärken regl''^”ng8''
samt 34 ansökningar om registrering af mönster och modeller.
Under samma år har Patent- och registreringsverket meddelat 1,675
patent samt registrerat 492 varumärken och 43 mönster.
Antalet af de under år 1903 till Patent- och registreringsverket inkomna
anmälanden till aktiebolagsregistret har uppgått till 2,512, däraf 483 afsett
registrering af aktiebolag.
46 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Under samma år hafva registrerats 2 bolag, för hvilka Kung!. Maj:t
före 1897 års början fastställt ordning, och 441 andra bolag. Af de sistnämnda,
hvilkas sammanlagda tecknade aktiekapital utgör 84,977,065 kronor,
däraf 75,159,481 kronor 95 öre inbetalts, äro:
1 försäkringsaktiebolag med ett aktiekapital af...... 52,000 kr.
5 järnvägsaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af 4,528,900 »
225 industri- och fabriksaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital
af...................... 52,712,940 »
20 rederiaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af . . 2,248,000 >
100 handels- och hushållsföreningsaktiebolag med ett sammanlagdt
aktiekapital af................ 8,063,875 »
4 bankaktiebolag med ett sammanlagdt aktiekapital af . . 8,968,100 »
86 aktiebolag bildade för hvarjehanda ändamål...... 8,403,250 »
441 « 84,977,065 kr.
Ändrad lydelse Kungl. Maj: t har den 29 januari 1903 utfärdat kungörelse angående
: o ilningenf an- än(lra(l lydelse af § 10 i Kungl. förordningen angående villkoren för tillgående
Till- verkning af brännvin den 13 juli 1887.
koren för tillverkning
af
brännvin den
13 juli 1887.
Ändrad lydelse Likaledes den 29 januari 1903 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse om
aorlningen sm- än(^ra<i lydelse af § 24 i Kungl. förordningen angående denaturering af
gående dena- brännvin den 10 oktober 1890.
turering af
brännvin den
10 oktober
1890.
Ändrad lydelse Kungl. Maj :t har den 22 maj 1903 utfärdat kungörelse angående ändrad
ifförordn^eu ^c^se §§ 1 oc^ 17 i Kungl. förordningen angående villkoren för försälj -angående vill-ning af brännvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den
k°ren /or för- 34 m • 1895
säljning af J
brännvin och
andra brända
eller destillerade
spirituösa
drycker den 24
maj 1895.
Förordning Sedan Kungl. Maj:t till Riksdagen afgifvit förslag till förordning anverkiöng
och Saen(le tillverkning och beskattning af maltdrycker och Riksdagen i skrifbeskattningof
velse den 20 maj 1903 anmält sina i anledning däraf fattade beslut, har
maltdrycker. Kungl. Maj:t den 17 därpåföljde juni utfärdat förordning angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 47
Den 26 juni 1903 har Kungl. Maj:t fastställt ordningsstadga för malt- Ordniugs
d
r j- c k s bry gger i e r n a i riket. stadga för malt
drycksbryggerierna
i riket.
Kungl. Maj:t har den 10 juli 1903 utfärdat kungörelse om ändrad lydelse Ändrad lydelse
af § 31 i den af Kungl. Maj:t den 19 maj 1893 fastställda ordningsstadgaaf § 31 '' OTd''
för hvitbetssockerfabrikerna i riket. för^hvitbets
sockerfabrikerna
i riket den
19 maj 1893.
Likaledes den 10 juli 1903 har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse an-Ändrad lydelse
gående ändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 11 och 25 i Kungl. förordningen a7f §§ 1^4, 6,
angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887. 25 i förord
ningen
angående
villkoren
för tillverkning
af brännvin
den 13 juli
1887.
Kungl. Maj:t har den 12 augusti 1903 utfärdat kungörelse angående Ändrad lydelse
ändrad lydelse af §§ 13, 19, 27, 28 och 31 i ordningsstadgan för brännvins-§Jgoch^fi
bränneriema i riket den 13 juli 1887. i ordningsstad
gan
för brännvi
nsbrännerierna
i riket den
13 juli 1887.
Den 18 september 1903 har Kungl. Maj:t utfärdat lag angående soli- Lagstiftning
dariska bankbolag, lag angående bankaktiebolag, lag angående tillsyn å e“‘
vissa penninginrättningar, som drifva sin rörelse utan af Konungen stadfäst inrättningar,
reglemente, lag angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898,
innefattande särskilda bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse,
lag angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks
konkurs samt lag angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895
om handelsbolag och enkla bolag. Därjämte har Kungl. Majrt den 4 december
1903 utfärdat nådiga kungörelser om registrering af solidariska bankbolag,
om hvad iakttagas bör i afseende på införande i aktiebolagsregistret
af enskild bank, hvars ordning blifvit af Konungen stadfäst före den
1 januari 1904, angående ändrad lydelse af 8 § i nådiga kungörelsen om
aktiebolagsregistrets förande m. m. den 18 maj 1896 samt om utgifvande af
samlingar, omfattande de nr aktiebolagsregistret, det försäkringsregister,
som skall föras hos Patent- och registreringsverket, föreningsregistren och
handelsregistren kungjorda uppgifter.
Allmänna hypoteksbankens obligationsskuld, som vid 1901 års utgång Allmänna
utgjorde 289,662,220 kronor, uppgick vid 1902 års slut till 287,536,366 kronor h>''po,teks‘
48 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
67 öre, hvaraf mot inhemska obligationer 115,391,500 kronor, mot''tyska
146,565,066 kronor 67 öre och mot franska 25,579,800 kronor; och utgjorde
räntan, hvarmed obligationerna voro förskrifna, 5 procent å 13,106,600 kronor,
4 procent å 188,009,966 kronor 67 öre, 33/* procent å 31,882,200 kronor
och 372 procent å 54,537,600 kronor.
Under år 1903 hafva af 1883 års lån försålts obligationer till belopp af
753,800 kronor. Något nytt obligationslån har icke under samma år af
hypoteksbanken upplagts. Under år 1903 hafva följande amorteringar å
bankens obligationslån verkställts, nämligen å inhemska 5-procentlånet
249,700 kronor, å inhemska 4-procentlånen 246,700 kronor, å inhemska 33/4-procentlånen 140,800 kronor, å inhemska 37s-procentlånet 113,200 kronor, å
tyska 4-procentlånet 531,733 kronor 33 öre, å tyska 372-procentlånet 186,133
kronor 33 öre och å franska 4-procentlånet 318,600 kronor.
Enligt den öfversikt af hypoteksföreningarnas ställning vid 1902 års
slut, hvilken i Finansdepartementet upprättats efter uppgifter från de särskilda
hypoteksföreningarna, utgjorde summan af den amorteringslåneskuld,
hvari hypoteksföreningarna, efter afdrag af de å lånen verkställda amorteringar,
till allmänna hypoteksbanken då häftade, 269,883,789 kronor 34
öre eller 1,264,103 kronor 28 öre mer än vid utgången af år 1901.
Allmänna hypotekskassans för Sveriges städer obligationsskuld utgjorde
hypotekskassan yj(j 1902 års utgång 26,132,133 kronor 35 öre mot 23,297,333 kronor 35 öre
t0\m7rgeS vid utgången af år 1901. Under år 1903 hafva af 1902 års amorteringslån
försålts obligationer till belopp af 3,500,000 kronor.
Hypotekskassans fordringar hos delägande stadshypoteksföreningar och
kommuner uppgingo vid 1902 års slut, efter verkställd amortering, till sammanlagdt
18,994,638 kronor 26 öre.
Riksbanken Riksbankens metalliska kassa utgjorde, beräknad i enlighet med gällande
och de enskilda bestämmelser, vid slutet af november år 1903 i rundt tal 59,215,600 kronor
Ringarnas mot 51,466,800 kronor vid samma tid år 1902.
kassatill- £»e solidariska enskilda bankerna ägde vid utgången af november 1903
D''in°ar i myntadt och omyntadt guld 242,100 kronor mot 3,027,600 kronor vid samma
tid år 1902.
Det belopp i guld, som vid slutet af november 1903 fanns hos aktiebankerna,
utgjorde 156,900 kronor mot 144,900 kronor vid samma tid 1902.
Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna hade vid november månads
utgång 1903 fordringar hos utlandet i räkning och på grund af växlar
till belopp af 87,114,200 kronor mot skulder å tillhopa 51,929,700 kronor, så
att bankernas öfverskjutande fordran hos utlandet utgjorde 35,184,500 kro
-
Hypoteks
föreningarnas
ställning.
Allmänna
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 49
nor mot 31,813,900 kronor vid samma tid år 1902. Därjämte innehade Riksbanken
den 30 november 1903 utländska obligationer till ett belopp af
10,802,200 kronor eller lika stort belopp som vid utgången af november
månad 1902.
Beloppet af utelöpande banksedlar var i slutet af november 1903 i rundt utelöpande
tal 159,521,500 kronor, däraf 154,191,900 för Riksbanken och 5,329,600 kronor banksedlar,
för de enskilda bankerna. De af dessa banker, hvilka icke före 1903 års
ingång upphört att utgifva egna banksedlar, hafva emellertid redan före
samma års slut afstått från sedelutgifningsrätten, nämligen Upplands enskilda
bank den 1 januari, Norrbottens enskilda bank den 15 i samma månad,
Gäfleborgs och Hälsinglands enskilda banker den 1 maj samt Sundsvalls
och Härnösands enskilda banker den 1 augusti, hvarjämte Mälareprovinsernas
enskilda bank blifvit vid 1903 års ingång upplöst. Vid utgången
af november 1902 var utelöpande sedelbeloppet 149,837,900 kronor och har
alltså en ökning i sedelstocken ägt rum med 9,683,600 kronor, i det att Riksbankens
sedelutgifning ökats med 32,967,300 kronor och de enskilda bankernas
minskats med 23,283,700 kronor.
I Riksbanken och de enskilda bankinrättningarna voro vid utgången af Bankernas innovember
1903 innestående: oc]l utlåning.
på sparkasseräkning 140,652,500 kronor mot 116,429,200 kronor vid
samma tid år 1902;
på giro-, upp- och afshrifnings- samt löpande räkning 176,458,600 kronor
mot 167,103,100 kronor vid samma tid år 1902;
på depositionsräkning 635,470,200 kronor mot 623,649,900 kronor år 1902.
Beloppet diskonterade inrikes växlar, som vid november månads utgång
år 1902 utgjorde 403,084,000 kronor, var den 30 november 1903 426,192,700
kronor och hade således ökats med 23,108,700 kronor.
Vid slutet af november 1903 utestod såsom lån ett belopp af 617,081,400
kronor. Motsvarande belopp för år 1902 uppgick till 578,008,900 kronor,
däri dock inberäknats afbetalningslån från Riksbanken till belopp af 10,542,700
kronor. Frånräknas sistberörda slags lån, hvilka från och med år 1903 utgått
från en, från Riksbankens öfriga räkenskaper skild fond för afbetalningslån,
visar sig en ökning från november 1902 till samma tid 1903 i beloppet
af bankernas utestående lån med 49,615,200 kronor.
Det å kassa- och resekreditiv utestående beloppet hade från slutet af
november 1902 till samma tid år 1903 ökats från 1^,835,800 kronor till
144.598.700 kronor eller med 6,762,900 kronor, medan det å löpande räkning
utestående beloppet under samma tid minskats från 98,847,500 kronor till
96.618.700 kronor eller med 2,228,800 kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Samt. t Afd. 7
Blksdags-Berättelsen.
50 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vid utgången af november 1903 var därjämte på indrifning beroende
ett belopp af 2,954,700 kronor mot 2,849,100 kronor vid samma tid år 1902.
Totalsumman af bankernas till allmänna rörelsen lämnade försträckningar
utgjorde alltså vid slutet af november 1903 1,287,446,200 kronor mot —
oberäknadt Riksbankens afbetalningslån — 1,210,082,600 kronor vid samma
tid år 1902 och har således ökats med 77,363,600 kronor, under det att hela
inlåningen på sparkasse-, giro-, upp- och afskrifnings- samt löpande räkning
och depositionsräkning samtidigt ökats med 45,399,100 kronor. Oaktadt ett
belopp af 12,500,000 kronor med 1903 års ingång förts från Riksbankens
dispositionsfond för bildande af fonder för afbetalningslån, hafva bankernas
fonder likväl ökats med 11,647,400 kronor från utgången af november månad
1902 till samma tid år 1903.
ya och upp- Under år 1903 har Kungl. Maj:t meddelat följande aktiebolag tillstånd
losta bank- att drifva bankrörelse, nämligen aktiebolaget Nylands folkbank och aktieb°laS''
bolaget Göteborgs bank, aktiebolaget Dalarnes bank och aktiebolaget Mora
folkbank, hvart och ett till utgången af år 1913. Af de enskilda banker,
hvilka vid 1902 års slut voro i verksamhet, hafva följande blifvit upplösta,
nämligen Mälareprovinsernas enskilda bank, Norrbottens enskilda bank och
Göteborgs enskilda bank, därvid dessa bankers tillgångar och skulder öfvertagits,
Mälareprovinsernas enskilda banks af aktiebolaget Mälareprovinsernas
bank, Norrbottens enskilda banks af Härnösands enskilda bank och Göteborgs
enskilda banks af aktiebolaget Göteborgs bank.
Preskription Kungl. Maj:t har nedannämnda dagar utfärdat kungörelse om preskripfö.
r inlÖ8eknil^ tion för inlösen af följande enskilda bankers sedlar, nämligen MälareprovinT18bankers
* sernas enskilda banks den 12 januari, Norrbottens enskilda banks den 17
sedlar. juni och Göteborgs enskilda banks den 23 oktober, allt år 1903.
Frihet från nt- Kungörelser hafva af Kungl. Maj:t utfärdats angående frihet från utmätmätning
af ning för pension, utgående från aktiebolaget Mälareprovinsernas banks penpens.
ouerm.iu.
derstödsförening.
Ändring i §§ Den 18 september 1903 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelser angående
8, 41, 46 och än(jring i g, 4i; 4g och 67 §§ i Kungl. Maj:ts förnyade nådiga reglemente för
''tet ''för^Civ™ Civilstatens pensionsinrättning den 9 juni 1899;
statens pensionsinrättning
den 9 juni
1899.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 51
angående ändring i Kungl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion för direk- Ändring i intionen
öfver Civilstatens pensionsinrättning den 28 september 1883, samt för
öfver Civilstatens
pensionsinrättning.
angående ändring i § 8 i Kungl. Maj:ts förnyade nådiga reglemente an-Ändring i reggående
utlåning m. m. utur de fonder, som äro ställda under förvaltning af''endTutlSnmg"
direktionen för Civilstatens pensionsinrättning den 23 maj 1873. m.m.urdefon
der,
som förvaltas
af direktionen
öfver
Civilstatens
pensionsinrättning.
Sedan kommerserådet friherre Hugo Rehbinder och kommendörkaptenen Kommiiterade
af första graden i flottan Sten Johan Theodor Claes Ankarcrona förordnats for reJ1810Ii 1
att verkställa revision i vissa afseenden af, bland annat, förordningen angående af reglementet
sättet och ordningen för sjöfolks på- och afmönstring samt utfärdande af ,for aj°iriaassjömansrulla
den 4 juni 1868 och reglementet för sjömanshusen i riket den m. m.
4 mars 1870, hafva hemälde kommitterade meddelat, att som kommerserådet
friherre Rehbinder år 1903 varit af ämbetsgöromål förhindrad att ägna
tid åt föremålet för kommitterades uppdrag, kommitterades arbete under
året ej fortskridit och att kommitterade ej heller sammanträdt.
Den af Kungl. Maj:t den 9 november 1900 tillsatta kommittén för ut-Kommittén anredning
af frågan om ett förbättradt pensioneringssätt för sjömän liar under gäe“de foilmtt"
år 1903 utgjorts af samma ledamöter som vid 1902 års utgång. ringssätt för
Beträffande kommitténs verksamhet under år 1903 har meddelats, att 8j°mankommittén
in pleno hållit sammanträden från och med den 14 mars till och
med den 24 april, från och med den 13 till och med den 27 maj samt den 4
september; att under hela den öfriga delen af året afdelningar af kommittén
samt kommitténs sekreterare och kanslibiträden varit sysselsatta med bearbetning
af det utaf kommittén insamlade statistiska material äfvensom med
redaktionsarbeten; samt att de synnerligen omfattande och för vinnande af
tillförlitliga sannolikhetsvärden, att läggas till grund vid uppgörande af
kommitténs förslag, nödvändiga beräkningar, hvilka af kommittén utfördes,
närmade sig sin afslutning, så att kommittén syntes kunna under förra delen
af år 1904 afgifva underdånigt betänkande och förslag i ämnet.
Den af Kungl. Maj:t den 21 februari 1902 tillsatta kommittén för ut-Kommittén för
arbetande af förslag till bestämmelser i fråga om värnskatt, i hvars sammansättning
någon ändring under år 1903 icke ägt rum, har den 23 maj stämmeUer i
sistnämnda år afgifvit betänkande med förslag i ämnet; och har öfver be-frasagk°a“Tarn''
52 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
rörda förslag infordradt underdånigt utlåtande afgifvits af ej mindre chefen
för generalstaben än äfven Statskontoret och Kammarrätten gemensamt.
Kommitterade De af Kungl. Maj:t den 26 september 1902 tillsatta kommitterade, hvilka
af1 yttrande*1 rö ^t åt sig uppdraget att afgifva yttrande om de ändringar i nu gällande
randeändriögar bestämmelser rörande bokföringen i Statskontoret, hvilka kunde anses påst”ser^0
kallade, äfvensom att framställa förslag om sådana ändringar i de särskilda
rande bokfö- ämbetsverkens bokföring, som kunde föranledas af en föreslagen ändrad eller
ko”?” t m^m" ^vidgad bokföring i Statskontoret, hafva angående kommitterades verksamhet
under år 1903 meddelat, att, sedan kommitterade beslutit utarbetande försöksvis
efter förändrade grunder af en årsräkenskap, omfattande statens
samtliga förvaltande ämbetsverk och myndigheter, ett sådant förslag under
sistnämnda års vinter- och sommarmånader utarbetats af kommitténs sekreterare
med biträde af kanslipersonal; att vid de sammanträden, kommitterade
därefter haft för granskning af det upprättade förslaget, det funnits nödigt
gå i författning om uppgörande af ett alternativt förslag delvis byggdt på
andra grunder; att ett sådant förslag nu vore under utarbetande; samt att
samtidigt påginge arbeten för uppgörande af formulär till de rapporter, som
vederbörande ämbetsverk och myndigheter skulle hafva att afgifva och hvilka
skulle ligga till grund för den centrala räkenskapsföringen.
Kommittén för
afgifvande af
förslag rörande
reglering af
statens ämbetsverks
och myndigheters
löneförhållanden.
Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommittén för afgifvande
af utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och
myndigheters löneförhållanden m. m. har utgjorts af samma ledamöter som
vid 1902 års utgång.
Beträffande kommitténs verksamhet under år 1903 har meddelats, att
kommittén sammanträdt in pleno under tiderna från och med den 13 januari
till och med den 3 april, från och med den 17 april till och med den 19
maj, från och med den 5 till och med den 17 juni, från och med den 26
september till och med den 5 oktober samt från och med den 5 november
till och med den 12 december; att därjämte, enligt kommitténs uppdrag, af
särskilda subkommitterade verkställts utredningar och arbeten för kommitténs
räkning under tiderna från årets ingång till och med den 12 januari,
från och med den 4 till och med den 16 april, från och med den 20 maj till
och med den 4 juni, från och med den 18 juni till och med den 22 juli, från och
med den 22 augusti till och med den 25 september samt från och med den
6 oktober till och med den 4 november; att enligt kommitténs beslut den 12
december 1903 åt särskilda subkommitterade uppdragits att under tiden till
arbetenas återupptagande in pleno den 14 januari 1904 verkställa utredningar
och andra arbeten för kommitténs räkning; att kommittén, med underdånig
skrifvelse den 18 november 1903, under den 28 i samma månad till Kungl.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 53
Maj:t aflämnat betänkande och förslag dels angående allmänna förutsättningar
och grunder för en reglering af löneförhållanden m. in. inom de centrala
ämbetsverken, dels ock angående reglering af löneförhållanden m. m. vid
Kammarkollegium, jämte ett till den förra af dessa delar sig anslutande särskilt
bihang, innefattande statistiska utredningar beträffande personalen
inom Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken; samt att, efter det
nämnda betänkanden aflämnats, kommittén, under samarbete med utsedda
representanter för Statskontoret och Kammarrätten, sysselsatt sig med regleringsfrågorna
för dessa två ämbetsverk; hvarjämte åt utsedda subkommitterade
uppdragits att bedrifva och fullfölja utredningar och andra förarbeten
i afseende å sistnämnda regleringsfrågor. Öfver kommitténs ofvanberörda
förslag angående reglering af löneförhållandena m. m. vid Kammarkollegium
har Kungl. Maj:t anbefallt Kammarkollegium att afgifva underdånigt
utlåtande.
Den af Kungl. Maj:t den 31 oktober 1902 tillsatta kommittén för verk- Kommittén för
ställande af utredning och afgifvande af förslag rörande beskattningen af f?fgjfvande
hvitbetssockertillverkningen, i hvars sammansättning annan förändring icke beskattningen
ägt rum än att, sedan professorn vid tekniska högskolan, filosofie doktorn soJk^rtillv^rk
Johan Peter Klason på begäran entledigats från uppdraget att vara ledamot S°C ningen”
i kommittén, byråingeniören å Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,
filosofie doktorn Åke Gerhard Ekstrand i stället förordnats att vara
ledamot i kommittén, har beträffande kommitténs verksamhet under år 1903
meddelat, att kommittén i sin helhet hållit sammanträden under följande
tider, nämligen från och med den 16 mars till och med den 2 april, från
och med den 17 april till och med den 15 maj samt från och med den 6 till
och med den 22 juli; att en särskild redaktionsafdelning inom kommittén
dessutom sammanträdt från och med den 3 till och med den 16 april; att
kommittén, bland annat, utarbetat på principerna för en konsumtionsskatt å
socker grundade utkast till särskilda förslag till förordning om beskattning
af socker och till ordningsstadga rörande sockerbeskattningen i riket; samt
att, sedan Kungl. Maj:t med anledning af eu utaf kommittén den 12 maj
1903 gjord hemställan den 3 juli samma år medgifvit, att under pågående
kampanj finge vid råsockerbruken i Kjäflinge och Svedala anställas vissa
försök för utrönande af lämpligheten af ett inom kommittén ifrågasatt system
för sockerbeskattningen, enligt hvilket skatten skulle utgå i förhållande till
mängden och sockerhalten af de vid tillverkningen använda hvitbetor, kommittén
ofvanberörde den 22 juli 1903 ajournerat sina sammanträden till början
af år 1904 i afvaktan på afslutandet af omförmälda försök.
54 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommitterade Sedan Riksdagen i skrifvelse den 28 februari 1903 anhållit, att Kungl.
för verkstol- Maj:t måtte, efter verkställd utredning, taga under ompröfning hvilka åtredningamUm.
gärder, som kunde vidtagas för att i möjligaste mån mildra de olägenheter,
i anledning af hviska kunde komma att förorsakas Sveriges näringar i synnerhet genom de
förSnglri’beslutade förhöjda tyska tullsatserna, samt Kungl. Maj:t den 1 därpåföljde
främmande maj bemyndigat statsrådet och chefen för Finansdepartementet att för biträde
länder. -nom nämnda departement med verkställande af utredning och afgifvande
af förslag i det af Riksdagen angifna syfte tillkalla fem personer, hvilka
skulle hafva att utföra detta uppdrag enligt af bemälde departementschef
meddelade föreskrifter, så har departementschefen uppdragit åt kommerserådet
Ernst G-tinther, byråchefen Axel Eklund, bruksägaren Arfved Nordensson,
konsuln August Schmitz och kaptenen Gustaf Wallenberg att deltaga
i beredningen af föreliggande fråga; och hafva kommitterade angående deras
verksamhet under år 1903 meddelat, att kommitterade, som på departementschefens
kallelse sammanträdt den 15 juli, därefter varit samlade till och
med den 18 i samma månad samt, efter att åter hafva sammanträdt den 10
därpåföljde augusti, sedermera oafbrutet fortsatt sina arbeten; att jämväl
under tiden mellan nämnda 18 juli och 10 augusti arbeten för kommitterades
räkning pågått; att kommitterade hittills uteslutande varit sysselsatta med
utarbetande af den kommitterade anbefallda utredning i hvad anginge handelsförhållandena
med Tyskland; samt att betänkande och förslag i denna
del sannolikt komme att afgifvas under loppet af januari månad 1904.
Kommitterade Sedan Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1902 anhållit, att Kungl. Maj:t
för afgifvande mg^te taga under öfvervägande på hvad sätt och i hvad mån ökad beskattrandHkfd
be-ning å tobak och tobaksfabrikat skulle kunna bereda statsverket större biskattning
å pomster samt därefter, när sådant funnes vara af statsverkets behof påkalladt,
baksfabrikat. till Riksdagen inkomma med förslag till dylik beskattning i den form, som
kunde finnas ändamålsenlig, samt Kungl. Maj:t den 30 januari 1903 bemyndigat
statsrådet och chefen för Finansdepartementet att för biträde inom
nämnda departement med åstadkommande af utredning och afgifvande af
förslag i det af Riksdagen angifna syfte tillkalla fem sakkunniga personer;
så har departementschefen uppdragit åt byråingeniören å Finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå, filosofie doktorn Åke Gerhard Ekstrand,
byråchefen Alexis Hammarström, landtbrukaren Ola Persson i Rinkaby, grosshandlaren
John Rettig och fabriksidkaren Carl Johan Gustaf Swartz att
deltaga i beredningen af föreliggande fråga; och hafva kommitterade beträffande
sin verksamhet meddelat, att kommitterade år 1903 varit samlade
under mars månad samt vissa delar af april, maj, augusti, november och
december månader, hvarjämte särskilda delegerade under sommarmånaderna
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 55
utfört vissa med kommitterades uppdrag sammanhängande arbeten; samt att
kommitterades arbete i sin helhet så fortskridit, att kommitterade syntes
kunna aflämna sitt betänkande före början af innevarande års riksdag.
På föredragning af chefen för Ecklesiastikdepartementet har Kungl. Författningar
Maj:t utfärdat: hvarjehanda
den 9 februari 1903 kungörelse angående delaktighet i lärarnes vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa för rektor och lektorer vid tekniska
elementarskolan i Härnösand; samma dag kungörelse om ändring af
förnyade nådiga reglementet den 14 mars 1879 angående utlåning m. m. ur
de fonder, som tillhöra allmänna barnhusinrättningen eller äro ställda under
förvaltning af samma inrättnings direktion; den 17 april kungörelse angående
ändrad lydelse af §§ 10, 49 och 50 i Kungl. Maj:ts nådiga stadgar för
Dess Musikaliska akademi den 12 november 1880; den 24 april kungörelse
angående anordnande af profårskurs vid folkskolelärarinneseminariet i Stockholm;
den 8 maj kungörelse med särskilda bestämmelser i fråga om utarrendering
af vissa till Visingsö skolegodsfond anslagna hemman; den 15 maj
lag angående folkskoleväsendet i Stockholm; samma dag lag angående ändrad
lydelse af § 1 mom. 1, § 2, § 4 första stycket, § 24 mom. 2, rubriken till
kap. III och § 41 mom. 1 af förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november 1863; samma dag instruktion för
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor; den 22 maj kungörelse angående
allmänna grunder för ordnande och förtecknande af vissa offentliga
arkiv; samma dag kungörelse angående plan till förteckning öfver vissa
centrala ämbetsverks arkiv; samma dag kungörelse angående plan till förteckning
öfver domkapitels arkiv; samma dag kungörelse angående plan till
förteckning öfver rikets allmänna läroverks arkiv; samma dag kungörelse
angående plan till förteckning öfver kyrkoarkiv; samma dag kungörelse om
ändring i vissa delar af nådiga stadgan den 31 december 1900 angående
vissa offentliga arkiv; den 10 juni kungörelse angående understöd åt vissa
samskolor; samma dag kungörelse angående resestipendier åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor;
samma dag kungörelse angående understöd åt lägre tekniska yrkesskolor;
samma dag kungörelse angående understöd till anordnande af föreläsningskurser
för arbetsklassen; samma dag kungörelse angående understöd åt äldre,
behöfvande folkskolelärare; samma dag kungörelse angående understöd åt
56 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Kommittéer.
äldre, behöfvande småskolelärare m. fl.; den 27 oktober kungörelse angående
förändring af rikets indelning i stift; samma dag kungörelse angående villkoren
för utgående af notariens vid domkapitlet i Luleå löneförmåner m. m.;
den 30 oktober stadga angående teologisk-filosofisk examen; samma dag
stadga angående teologiska examina vid universiteten; samma dag kungörelse
i fråga om behörighet till vissa lärarbefattningar vid de allmänna
läroverken; den 20 november kungörelse angående vissa åtgärder i
anledning af delningen af Härnösands stift; den 27 november kungörelse om
ändring af § 112 i förnyade nådiga statuterna för universiteten i Uppsala
och Lund den 10 januari 1876; samma dag kungörelse om ändring af § 1 i
nådiga stadgan angående filosofie kandidat- och licentiatexamina den 17 april
1891; samma dag kungörelse angående vissa betyg såsom villkor för behörighet
till lärarbefattningar vid rikets allmänna läroverk; den 4 december
kungörelse angående uppgifter från vissa allmänna inrättningar till kyrkobokföringen
och rikets befolkningsstatistik; samma dag kungörelse angående
öfversändandet af vissa prästbetyg.
I afseende å kommittéer, som af Kungl. Maj:t på föredragning af chefen
för Ecklesiastikdepartementet blifvit tillsatta, och liknande beredningar, hvilka
blifvit på grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande af nämnde chef inkallade,
är följande att meddela:
1) Den af Kungl. Maj:t den 22 oktober 1897 tillsatta kommitté för åstadkommande
af utredning och förslag beträffande ändrade grunder för prästerskapets
aflöning m. m. har under år 1903 utgjorts af biskopen N. J. O. H.
Lindström såsom ordförande samt följande ledamöter: bruksdisponenten C.
Danielsson, komministern G. Ekström, kontraktsprosten O. W. Kedelius, kontraktsprosten
P. Sörensson, bruksdisponenten Y. H. S. Tham, kontraktsprosten
D. E. Wannberg, ingenjören S. O. Nyländer, f. d. bergsbruksidkaren
J. Johansson i Noraskog, häradshöfdingen L. H. Montelius samt
kammarrådet K. It. Ilydin, den sistnämnde tillika kommitténs sekreterare.
Kommittén har varit samlad in pleno från och med den 21 mars till och
med den 3 april, från och med den 9 till och med den SO maj samt den 19
och den 20 juni. Dessutom hafva särskilda medlemmar af kommittén, till
antalet icke någon gång öfverstigande tre, varit sysselsatta med förarbeten
till plenisammanträdena under tiden den 1—15 januari, den 1 februari—19
mars och den 1—11 juni.
Kommittén har under året afgifvit betänkande och förslag angående reglering
af prästerskapets aflöning och därmed sammanhängande frågor jämte
därtill hörande tabeller; och har sålunda det kommittén lämnade uppdrag
slutligen fullgjorts.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Biksdags sammanträde sig tilldragit.
2) Den af Kungl. Maj:t den 11 mars 1898 tillsatta kommitté för vidtagande
af åtgärder för utförande af en gradmätning på Spetsbergen består af
H. K. H. Kronprinsen såsom ordförande samt fem ledamöter, nämligen professorerna
P. Gr. Rosen, N. C. Dunér och G. Mittag-Leffler, rektorn vid
Stockholms högskola friherre G. J. De Geer samt lektorn E. Jäderin.
Kommittén har under år 1903 haft allmänna sammanträden den 23
april, den 7 och den 13 november samt den 11 december. Dessutom hafva
den 19, den 20 och den 21 november i S:t Petersburg och Pulkova hållits
gemensamma sammanträden med den kejserliga ryska kommissionen för
gradmätning på Spetsbergen, därvid samtliga kommittémedlemmar utom H.
K. H. Kronprinsen närvarit.
Kommitténs arbete under år 1903 har hufvudsakligen bestått i beräkning
af de gjorda iakttagelserna och påbörjande af desammas publikation. Af
de 25 olika afhandlingar, fördelade på två band, hvaraf det omfattande verket
kommer att bestå, äro tre redan tryckta, behandlande meteorologi, jord -magnetism och botanik. En annan meteorologisk afhandling är under tryckning
samt publicerandet af ytterligare en meteorologisk afhandling, en afhandling
rörande ebb och flod och en rörande norrskenet är omedelbart förestående.
På kommitténs initiativ har det vid mätningarna på Spetsbergen
använda grundmåttet blifvit noggrant undersökt vid internationella meterbyrån
i Bréteuil. Bearbetningen af det synnerligen rikhaltiga observationsmaterialet
fortgår oafbrutet under ledning af flera kommitténs medlemmar
3) Den af Kungl. Maj:t den 2 maj 1902 tillsatta kommitté för undersökning
af svenska ortnamn, bestående af riksantikvarien H. O. H. Hildebrand
såsom ordförande samt kammarrådet G. Thulin och professorn A. G. Noreen
såsom ledamöter, har under år 1903 sammanträdt den 11—18 mars, den 6—
9 april, den 9 maj, den 2 juni, den 17—26 juli, den 2—21 augusti, den 21
—29 oktober samt den 17—26 november, hvarjämte Thulin och Noreen på
kommitténs uppdrag företagit resor i orterna, den förre under fem dagar
och den senare under sex dagar.
De arbeten kommittén under året låtit utföra hafva dels varit af allmän
art dels afsett vissa trakter. Så har utarbetats förteckning öfver källskrifter
för ortnamnsforskningen, och excerperingen för hela riket af ortnamn
ur äldre tryckta och otryckta källor har fortgått. De speciella arbetena
för vissa trakter hafva pågått efter i hufvudsak samma plan som förgående
år med de förändringar, som föranledts af under tiden i vissa punkter vunnen
större erfarenhet. Inom Älfsborgs län hafva genomgåtts 15 socknar af
Kinds härad, 14 socknar af Ås härad och 4 socknar af Gäsene härad,
hvarjämte undersökningarna fortsatts i Värmlands län, därvid återstående
del af Färnebo härad äfvensom Väse härad blifvit genomgångna. Med granskning
af öfriga källor, särskildt i Kammarkollegium, kammararkivet och General
Bih.
till Rilcsd. Prof. 1904. 1 Samt. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
58 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
landtmäterikontorets arkiv, hafva åtskilliga personer under året varit sysselsatta.
Kommittén har fastställt formulär, regler och instruktioner för forskningarna
samt uppgjort förslag till plan för arbetet i dess helhet. Då på
grund af väckt fråga om samarbete mellan kommittén och rikets allmänna
kartverk samt genom erfarenheterna vid bearbetning af sommarens material
en närmare granskning af denna plan nödvändiggjorts, har kommittén ännu
ej kunnat underställa densamma Kungl. Maj:ts pröfning eller göra någon
beräkning af de kostnader, som för arbetets fullständiga utförande kunna
antagas vara erforderliga.
4) Den af Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande
af utlåtande och förslag angående undervisnings-, examens- och studieväsendet
vid rikets universitet och Karolinska mediko-kirurgiska institutet,
hvilken kommitté består af landshöfdingen grefve H. E. Gr. Hamilton såsom
ordförande samt filosofie doktorn D. Bergström, e. o. professorn J. W. Hultkrantz,
rektorn J. Juhlin och professorn E. Trygger såsom ledamöter, har
varit samlad under tiden den 12 januari—27 februari, den 18—20 maj, den
15 juli—17 augusti, den 10—12 september samt den 16 november—17 december
och därvid den 11—17 februari biträdts af häradshöfdingen Gr. Kibbing,
öfverdirektören H. T. Biörklund, professorn C. Gr. E. Björling och vice
häradshöfdingen O. Mannheimer, hvilka af chefen för Ecklesiastikdepartementet
anmodats biträda kommittén vid behandling af frågorna om åtgärder
för begränsning af studietiden inom de juridiska fakulteterna och
om villkoren för tillträde till juridisk fakultet.
Under tiden den 6—25 april, den 5—18 juni och den 6—9 september
hafva dessutom sammanträden hållits utaf en för åstadkommande af utredning
och uppgörande af förberedande förslag till bestämmelser rörande det
medicinska undervisnings-, examens- och studieväsendet m. m. tillsatt subkommitté,
bestående af Hultkrantz, e. o. professorerna J. Wtern och M. J.
C. A. Forssman samt fördelningsläkaren O. P. Sörensen, hvilka tre sistnämnda
af departementschefen anmodats biträda kommittén vid behandlingen
af frågorna om åtgärder för begränsning af studietiden inom de
medicinska fakulteterna och om villkoren för tillträde till medicinsk fakultet.
Denna subkommitté har den 9 september slutbehandlat de till densamma
hänskjutna frågor.
Öfverläggningarna vid kommitténs sammanträden under år 1903 hafva
berört de juridiska och medicinska fakulteterna; och har kommittén den
12 september 1903 afgifvit underdånigt betänkande och förslag angående
examina samt undervisnings- och studieväsendet inom de juridiska fakulteterna
vid rikets universitet.
5) På grund af Kungl. Maj:ts den 15 maj 1903 gifna bemyndigande
tillkallade chefen för Ecklesiastikdepartementet den 20 maj 1903 lektorerna
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 59
C. F. E. Carlson, A. Nordfelt och P. E. Lindström samt läroverksadjunkten
K. L. Olsson att såsom sakkunniga biträda vid beredande till underdånig
föredragning af de förslag, som afgifvits af den utaf Kungl. Maj:t den 26
maj 1899 tillsatta kommitté för utredning af vissa frågor rörande de allmänna
läroverken.
Dessa sakkunniga hafva utarbetat en sammanfattning enligt inkomna
utlåtanden öfver kommitténs betänkande äfvensom biträdt med utarbetande
af nådig proposition till Riksdagen i ämnet.
6) En af Kungl. Maj:t den 10 juni 1903 tillsatt kommitté för Sveriges
deltagande i världsutställningen i S:t Louis år 1904 består af generaldirektören
A. R. Åkerman såsom ordförande samt fem ledamöter, nämligen rektorn
B. V. Adler, folkskoleinspektören C. G. Bergman, vice generalkonsuln
B. A. F. Georgii, läroverksadjunkten K. G. W. Lagerstedt och intendenten
C. G. Looström.
Kommittén sammanträdde första gången den 17 juni och har sedermera
haft åtta sammanträden, hvarjämte en mängd brådskande ärenden afgjorts
genom cirkulation.
Kommittén har föranstaltat om att utrymme beredts för svenska utställningar
inom de båda afdelningar, kommitténs uppdrag omfattar, nämligen
konst- och undervisningsafdelningarna. Olika konstnärsgrupper hafva
af kommittén inbjudits att utställa utan att ännu blifvit afgjordt hvilka
som komma att deltaga i utställningen. Beträffande undervisningsafdelningen
har kommittén uppdragit dels åt enskilda medlemmar af kommittén
dels åt andra personer att anordna kollektivutställningar af olika dit
hörande grupper. Vidare har kommittén slutit fraktaftal rörande det
svenska utställningsgodset samt träffat förberedande öfverenskommelser
rörande försäkring af nämnda gods såväl mot skada under transporten
som mot eldfara å utställningsplatsen.
Efter af Kungl. Maj:t den 9 februari 1903 utfärdad kallelse hafva Kyrkomöte,
svenska kyrkans ombud varit samlade till allmänt kyrkomöte under tiden
den 5 september—10 oktober 1903.
Kungl. Maj:t har förordnat om frånskiljande från och med den 1 maj Riketg indel.
1903 af Hällesjö och Håsjö församlingar från Ragunda pastorat för att till-ni°g och relisammans
bilda ett konsistoriellt pastorat, äfvensom föreskrifvit, att med g,0I18värdel1-ingången af år 1904 hemmanen Kärrsätter och Långvik skola såväl i kyrkligt
och kommunalt hänseende som i jordeboken öfverföras från Gåsinge
socken till Gryts socken samt hemmanet Sandtorp i alla hänseenden tillhöra
Gåsinge socken, samt att vid nuvarande kyrkoherdens i Öfvertorneå pastorat
60 Berättelse om livad, i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
afgång Korpilombolo kapellförsamling skall från pastoratet afskiljas för att
bilda eget konsistoriellt pastorat.
Kungl. Maj:t har medgifvit inrättande af en extra ordinarie prästerlig
befattning inom hvardera af Jörns, Sollefteå och Trollhättans församlingar
äfvensom anställande af en dylik prästman vid järnvägslinjen Gellivare—
Riksgränsen.
Ordningen vid Kungl. Maj:t har fastställt särskild ordning för afgifvande af röster
omröstning till yid prästval inom Kristine församling i Göteborg.
prästval. x
Pöne- I sammanhang med ofvan omförmälda beslut om delning af pastorat
regleringar. par Kung!. Maj:t jämväl meddelat föreskrifter om däraf föranledda ändringar
i de för prästerskapet inom ifrågavarande pastorat fastställda löneregleringar.
Främmande Metodist-episkopalförsamlingar i Mora socken och i Norrköping hafva
trosbekännare. förklarats af staten erkända med rätt till offentlig religionsöfning enligt
gällande bestämmelser.
Under år 1903 har Kungl. Haj:t fastställt ritningar till 10 nya kyrkor,
till ändring och reparation af 25 samt till altare, orgelfasad eller andra
inredningsföremål i 39 kyrkor.
Öppna bref om tillstånd att genom kollekt och stambok öfver hela riket
insamla bidrag till byggande eller reparation af kyrka hafva utfärdats för
Sunne, Heliga Trefaldighets, Essunga, Ornunga, Grythyttans, Morlanda,
Holms och Skogs församlingar.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde antalet lärjungar vid början af
1903 års hösttermin 19,282.
Lärjungeantalet vid de pedagogik’, som meddela undervisning utöfver
folkskolans ståndpunkt, uppgick höstterminen 1903 till 219.
Under år 1903 hafva 1,122 lärjungar, däraf 89 kvinnor, undergått godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk och privata läroanstalter
med dimissionsrätt.
Den 10 juni 1903 har Kungl. Maj:t låtit utfärda cirkulär angående fördelning
af det utaf Riksdagen beviljade anslag för beredande åt lärare och
lärarinnor vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet samt pedagogierna
af tillfällig löneförbättring under år 1904.
Profårskurser för praktisk utbildning af blifvande lärare hafva under
år 1903 varit anordnade vid högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre realläroverket i Stockholm samt
Nya kyrkor
m. m.
Allmänna
läroverken.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 61
högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund. För att genomgå dylik
kurs hafva under året 50 lärarekandidater blifvit af chefen för Ecklesiastikdepartementet
till nämnda läroverk hänvisade.
Kung! Maj:t har af det anslag å 6,000 kronor, som finnes uppfördt å
de allmänna läroverkens stat till resestipendier för lärare i främmande
lefvande språk vid de allmänna läroverken, under år 1903 tilldelat 9 sådana
lärare understöd för resor i utlandet äfvensom af det utaf Riksdagen
beviljade anslag å 4,000 kronor till understöd åt lärare vid de allmänna
läroverken, särskildt vid de läroverk, där profårskurs är anordnad, utdelat
5 resestipendier.
Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom Ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande den högre undervisningen
under år 1903 inspekterat högre allmänna läroverket i Hälsingborg,
lägre allmänna läroverken i Falköping och Askersund samt åtskilliga högre
skolor för kvinnlig ungdom och samskolor.
Af de för sådant ändamål anslagna medel har under år 1903 utgått Högre skolor
understöd åt 113 högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor. for kVnnllg
o o ungdom.
Vid tekniska högskolan utgjorde vid början af läroåret 1903—1904 lär- Tekniska unjungeantalet
404, däraf ordinarie elever i lista årskursen 123, i 2:dra 115, i dervisningen3:dje
104 och i 4:de 58 samt extra ordinarie elever 4.
Vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg utgjorde elevantalet under
läsåret 1902—1903 högst: ordinarie elever i högre afdelningens lista årskurs
82, 2:dra 70, 3:dje 57 och i lägre afdelningens lista årskurs 52, 2:dra 78, 3:dje
89, specialelever 9 samt extra elever 25.
Under läroåret 1902—1903 utgjorde elevernas antal vid tekniska skolan
i Stockholm: inom tekniska afton- och söndagsskolan 1,224, inom tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar 239, inom den högre konstindustriella skolan
73, inom byggnadsyrkesskolan 72 och inom maskinyrkesskolan 96, af hvilket
sistnämnda antal dock 86 samtidigt voro inskrifna äfven i afton- och söndagsskolan.
Vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro,
Borås och Härnösand uppgick elevernas antal läsåret 1902—1903 till
427. Vid tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna begagnades samma
läsår undervisningen af 222 lärjungar samt vid fackskolan i samma stad för
finare smides- och metallindustri af 46 lärjungar.
Kungl. Maj:t har den 14 mars 1903 af de för ändamålet anslagna medel
tilldelat understöd åt lägre tekniska yrkesskolor i följande städer, nämligen:
Linköping, Malmö, Lund, Vänersborg, Lidköping, Sköfde och Hedemora äfvensom
åt Hessleholms och Grängesbergs tekniska aftonskolor.
62 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Folkskolesemi- Elevernas antal utgjorde höstterminen 1903 vid rikets åtta manliga
narierna. folkskoleseminarier 803 och vid de sex kvinnliga folkskoleseminarierna 593
eller tillsammans 1,396 elever.
Afgångsexamen undergingo 1903 års vårtermin 201 manliga och 164
kvinnliga elever, eller tillsammans 365 elever.
Småskolelärareexamen aflades samma termin vid folkskoleseminarierna
af 41 elever, hvaraf 1 manlig, hvilka genomgått första och andra klassernas
lärokurser.
Vid seminariet i Mattisudden inom Jockmocks församling för bildande
af lapska småskolelärare och -lärarinnor voro höstterminen 1903 intagna 62
elever, hvaraf 8 manliga och 54 kvinnliga.
Vid seminariet i Haparanda för bildande af finska småskolelärare och
-lärarinnor voro samma termin intagna 47 elever, 8 manliga och 39
kvinnliga.
Vid slutet af vårterminen 1903 aflades examen för behörighet till lärarbefattning
vid småskola af 13 elever vid seminariet i Mattisudden och af 14
elever vid seminariet i Haparanda.
Vid af landsting underhållna småskoleseminarier hafva under år 1903,
enligt till Ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter, 352 elever, däraf 2
manliga, undergått den pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium
för anställning som lärare vid småskola m. m., som påbjudes i nådiga
stadgan den 28 maj 1897.
Pröfning af behörighet till erhållande af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 290 elever vid af enskilda personer anordnade
småskoleseminarier.
Dessutom har sådan pröfning blifvit anställd vid 2 folkskoleseminarier
med 2 lärarinnor i öfverensstämmelse med § 4 i nådiga stadgan angående
pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium för anställning såsom
lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande lärare
vid folkskola den 28 maj 1897.
Till stipendier vid folkskoleseminarierna hafva för vårterminen 1903 anvisats
tillsammans 43,070 kronor, hvarjämte stipendiemedel till ett sammanräknadt
belopp af 13,710 kronor beviljats till seminarieelever, som tala finska
eller lapska språket. För höstterminen samma år hafva 42,810 kronor utdelats
som stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna samt 12,075 kronor
åt elever, som tala finska eller lapska språket.
Af den undervisningsmateriel, som genom Ecklesiastikdepartementets
försorg anskaffats, hafva statens samtliga fullständigt anordnade seminarier
kostnadsfritt erhållit hvad som för dem ansetts erforderligt.
Enligt meddeladt uppdrag har byråchefen för den inom Ecklesiastikdepartementet
inrättade afdelning för ärenden rörande folkundervisningen
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 63
under år 1903 inspekterat folkskoleseminarierna i Falun, Härnösand ock
Umeå samt småskoleseminariet i Härnösand.
Enligt de jämlikt föreskriften i gällande stadga angående folkunder- Folkskolorna,
visningen i § 67 samt Kungl. cirkulären af den 24 november 1882 och den
6 oktober 1893 — af folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor insända uppgifterna angående folkundervisningen meddelades
år 1902 undervisning i 18 högre folkskolor. I rikets 2,400 skoldistrikt
funnos
4,526 fasta och 574 flyttande eller tillsammans 5,100 folkskolor,
1,181 » » 741 » » » 1,922 mindre folkskolor,
_4,031 » » 1,192 »_»_ » 5,223 småskolor,
Summa 9,738 fasta och 2,507 flyttandeellertillsammans 12,245 skolor,
eller, med inräknande af de högre folkskolorna, 12,263 skolor.
I de högre folkskolorna undervisade antingen endast i läsämnen eller i
såväl läs- som öfningsämnen 20 lärare och 4 lärarinnor samt i
folkskolorna .... 5,068 lärare och 2,878 lärarinnor eller tillsammans 7,946
mindre folkskolorna 220 » » 1,706 » » »1926
småskolorna .... 197 » » 6.191 » » » 6,388
Summa 5,485 lärare och 10,775 lärarinnor eller tillsammans 16,260
eller, med inräknande af de högre folkskolornas lärarepersonal, 16,284 förutom
393 lärare och 761 lärarinnor, eller tillsammans 1,154, hvilka undervisat
endast i öfningsämnen.
Antalet barn i 7—14 års ålder utgjorde vid 1902 års slut 836,835, hvaraf
424,952 gossar och 411,883 flickor. Bland dessa hade
under året undervisats på något af nedan angifna sätt......761,814
» » ej åtnjutit sådan undervisning............ 68,049
hvarjämte uppgifter saknas om................. 6,972
Summa 836,835
Bland de vid årets slut befintliga barnen i 7—14 års ålder undervisades
under året i
sina egna distrikts fasta folkskolor........... 398,227
» » » flyttande folkskolor.......... 40,829
» » » fasta mindre folkskolor........ 44,844
» » » flyttande mindre folkskolor...... 29,685
» » » fasta småskolor............144,413
» » » flyttande småskolor.......... 40,762
Transport 698,760
64 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags ammanträde sig tilldragit.
Transport 698,760
folkskolor, mindre folkskolor ock småskolor utom sina egna
distrikt...................... 16,177 714,937
seminariernas öfningsskolor.................. 1,241
högre folkskolor......................... 352
allmänna läroverk och fackskolor.................13,099
skolor för abnorma barn..................... 1,206
enskilda skolor.........................17,503
hemmen.............................13,476
Summa 761,814
Bland de vid årets slut befintliga barnen i 7—14 års ålder, hvilka under
året ej åtnjutit undervisning på något af ofvan angifna sätt,
hade 8,372 inhämtat folkskolans minimikurs,
> 39,202 undergått godkänd afgångspröfning samt
uteblefvo 3,372 till följd af sjukdom eller naturfel och
» 17,103 af annan anledning.
Summa 68,049.
Med inräknande af de under året aflidna samt af dem, som voro öfver
eller under den ofvan angifna skolåldern af 7—14 år, undervisades i högre
folkskolor 449 samt i folkskolor, mindre folkskolor och småskolor 747,159.
Utgifterna för högre folkskolor, folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
utgjorde under år 1902 enligt ofvannämnda uppgifter:
för lärares och lärarinnors aflöning: kontant...... 13,211,780 kronor
in natura...... 1,379,535 »
» skolbyggnader, skolplatser och inventarier..... 4,977,303 »
» undervisningsmateriel............... 373,954 »
» öfriga behof............... 4,140,698 »
Summa 24,083,270 kronor.
Statsbidrag. Statsbidrag af allmänna medel hafva för år 1902 för aflönande af lärare
och lärarinnor vid folkskolor, mindre folkskolor och småskolor, enligt till
Ecklesiastikdepartementet inkomna uppgifter, utgått med tillsammans
6,113,460 kronor 21 öre.
Fortsättnings- Understöd har för år 1902 utgått till lärares aflöning vid 1,542 fortsättskolor.
ningsskolor med 97,212 kronor 50 öre.
Undervisning För år 1902 har understöd utgått för främjande af undervisning i slöjd
i slöjd. £ör g0gsar me(j 298,890 kronor samt af undervisning i slöjd för flickor med
171,625 kronor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 65
Till aflönande af vikarier för 532 folkskolelärare, som af sjukdom hindrats statsbidrag till
att sköta sina befattningar, har för år 1902 utbetalts af allmänna medel afl8nande af
76,146 kronor 71 de. (JK
lärare.
Till de högre folkskolorna, som uppgå till 18, liar för år 1903 utgått Högre folkstatsbidrag
med 23,287 kronor 50 öre. skolor.
Statsbidrag till aflönande af 27 lärare och lärarinnor vid af landsting
inrättade småskoleseminarier hafva under år 1902 utgått med 16,533
kronor 38 öre.
En ny folkhögskola har inrättats i Eslöf i Malmöhus län. På därom af Folkhögskolor,
vederbörande styrelser gjorda ansökningar har Kungl. Maj:t för år 1903 beviljat
understöd åt 31 folkhögskolor med 145,269 kronor 50 öre. Enligt styrelsernas
berättelser hafva under nämnda år i dessa skolor undervisats 930
manliga och 704 kvinnliga, eller tillsammans 1,634 elever. Af det till stipendier
åt obemedlade elever vid dessa skolor beviljade anslaget, 25,000 kronor,
fördelades år 1903 hela beloppet mellan 365 manliga och 297 kvinnliga
elever.
Till främjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare tråk- Folkundervister
bosatta finnar har, enligt uppgift från Statskontoret, för år 1903 å läns- ni“^n bland
stat varit uppfördt 38,775 kronor och af Statskontoret anordnats 41,919 kro- nordligare
nor 72 öre, allt till höjande af folkskolelärarnes löner till och öfver mini-trakter bo9atta
mum, till ökande af lärares löner vid mindre folkskolor och småskolor, till mnar’
aflönande af lärare vid af staten anordnade skolor, till anskaffande af undervisningsmateriel,
bildande af lärare m. m.
De allmänna folkskolorna, döfstumskolorna jämte andra folkundervis- Undervisningsanstalter,
som därtill äro berättigade, hafva till nedsatt pris erhållit ^materiel,
den undervisningsmateriel, som genom chefens för folkskolebyrån försorg
anskaffats.
Kungl. Haj:t har för år 1903 af därtill anvisade medel beviljat under- Understöd åt
stöd åt 20 äldre, behöfvande folkskolelärare med tillsammans 7,000 kronor bfeb8fsamt
åt 136 äldre, behöfvande småskolelärare m. fl. med tillsammans 13,600 skollärare och
kronor. småskolelärare
m. fl.
Vid institutet å Manilla för bildande af döfstumskolelärare voro under Läroanstalter
läsåret 1902—1903 intagna 2 elever. Profårskurs vid döfstumanstalter genom-for d°{s,t.UI?ma
• i n ° och blinda.
gicks af 2 lärare.
Under läsåret 1902—1903 undervisades vid anstalten i Bollnäs för öfveråriga
döfstumma 39 elever.
Bill. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd.
Riksdags-Berättelsen.
9
66 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Vid institutet för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1902—1903 intagna
108 elever, däraf 65 gossar och 43 flickor. 96 lärjungar hafva erlagt
afgift, 1 har af direktionen öfver institutet varit intagen som frielev och
11 hafva varit frielever för de särskilda stiften och Stockholms stad. 16
elever afgingo efter fullbordad lärokurs.
500 exemplar blindskrifter hafva under läsåret 1902—1903 blifvit tryckta.
Vid förskolan för blinda å Tomteboda voro under läsåret 1902—1903
intagna 31 elever, hvaraf 14 gossar och 17 flickor.
Vid förskolan i Växjö för blinda voro under läsåret 1902—1903 intagna
27 elever, 16 gossar och 11 flickor. Vid slutet af läsåret 1901—1902 utskrefvos
7 lärjungar från skolan. Af dessa öfvergingo 4 till institutet å
Tomteboda; de 3 öfriga återvände till sina hemorter.
Vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn undervisades under vårterminen
1903 26 elever, hvaraf 23 män och 3 kvinnor, samt under höstterminen
samma år 29 elever, hvaraf 25 manliga och 4 kvinnliga.
Till skolhemmet för blinda döfstumma i Vänersborg har Kungl. Maj:t
för år 1903 beviljat 5,000 kronor. Under året undervisades därstädes 7
elever.
Till uppehållande af döfstumskolor har för år 1903 anslagits ett belopp
af 194,775 kronor.
Uppfostrings- Af anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn har för år
anstalter för ^gyg anvisats en summa af 161,112 kronor 50 öre.
sinnesslöa
barn.
Nobel- Kungl. Maj:t har den 3 juli 1903 förordnat en af de revisorer, som
stiftelsen. sk0]a granska styrelsens för nobelstiftelsen förvaltning och räkenskaper för
år 1903.
Från nobelstiftelsen har år 1903 utdelning af pris ägt rum från alla
prisgrupper.
Understöd åt Kungl. Maj:t har af det till understöd åt vittra författare beviljade
vittra förfat- anslag tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre
tare m. m. personer; som gen0m sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet.
Antikvariska
forsknings
resor.
Antikvariska forskningsresor hafva under år 1903 genom Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademiens försorg blifvit företagna i åtskilliga delar
af riket.
Akademien för Under år 1903 hafva vid det under Akademiens för de fria konsterna
de fria kon- inseende ställda läroverk varit inskrifna vårterminen 90 och höstterminen
stema. -g lärjungar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 67
Under år 1903 hafva vid det under Musikaliska akademiens inseende Musikaliska
ställda musikkonservatorium varit inskrifna vårterminen 160 och höstter- akad<™ie“-minen 162 elever. Under samma år har organistexamen aflagts af 12, kyrkosångareexamen
af 5, examen för behörighet till musikläraretjänst vid allmänt
läroverk af 7 samt examen för behörighet till musikdirektörstjänst
vid militärkår af 3 personer, hvarjämte utfärdats .specialbetyg i pianostämning
för 5 personer och i sång för 1 person.
Sedan Riksdagen ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag Föreläsningsför
år 1904 af 100,000 kronor att användas till understöd åt sådana an- kurser för arstalter
eller föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, e S assen''
har Kungl. Maj:t af nämnda anslag tilldelat 247 sådana anstalter understöd.
Under år 1903 hafva vid farmaceutiska institutet varit inskrifna vår- Farmaceutiska
terminen 70 och höstterminen 102 farmacie kandidater, hvarjämte 35 apoteks- !n9titutet.
elever deltagit i den för dem anordnade halfårskursen. Under samma år
har farmacie kandidatexamen aflagts af 45 apotekselever och apotekareexamen
af 66 farmacie kandidater.
0
Under loppet af år 1903 hafva inalles 116 elever blifvit vid rikets 3
läroanstalter för barnmorskor utexaminerade i den allmänna förlossningskonsten
och förklarats berättigade att utöfva barnmorskeyrket. Af dessa
hafva 59 utgått från läroanstalten i Stockholm, 45 från den i Göteborg och
12 från den i Lund.
Vidare hafva 107 barnmorskor, däraf 61 i Stockholm och 46 i Göteborg,
erhållit undervisning i den instrumentala förlossningskonsten och, efter att
häruti hafva ådagalagt godkända insikter och färdighet, förklarats berättigade
att utöfva äfven denna del af förlossningskonsten.
Sedan på extra stat för år 1903 af Riksdagen anvisats ett anslag af
2,000 kronor till repetitionskurser för äldre barnmorskor, hafva under sistnämnda
år vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm 2 sådana kurser
hållits med tillhopa 56 och vid motsvarande anstalt i Göteborg 2 med
tillhopa 30 deltagarinnor.
Under år 1903 hafva vid Veterinärinstitutet i Stockholm 114 personer Veterinärunerhållit
teoretisk och praktisk undervisning, däraf 67 såsom veterinärelever dervisnmgen.
och 47 såsom hofslagarelärlingar (14 civila och 33 militära). Af veterinäreleverna
hafva 17 aflagt veterinärexamen och af lärlingarna hafva 36 under''
gått hofslagareexamen (14 civila och 22 militära).
Barnmorske
undervis
ningen.
68 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Jordbruket. Till följd af 1902 års ovanligt kalla och regniga sommar och höst försiggick
höstsådden i allmänhet ganska sent. Emellertid tog höstsäden merendels
icke någon skada under vintern, hvilket dock icke hindrade, att på våren
höstsädesfälten visade ett mycket olika utseende. Där gammalt utsäde blifva
användt, var grödan vanligen jämn och lofvande, hvaremot på fält, där
underhaltigt utsäde af 1902 års skörd användts, säden oftast visade sig tunn
och ojämn, så att fälten på många ställen till och med måste upplöjas. I
södra Sverige och Norrland visade sig dock höstsäden nästan öfverallt hafva
jämnt uppkommit, om också äfven inom dessa landsdelar grödan å ett eller
annat ställe syntes tunnare till följd af sen sådd eller sämre utsäde. Med
undantag af Gottland, där långvarig torka skadade säden, kan höstsäden
likväl anses hafva inom landet i sin helhet lämnat öfver medelmåttig skörd,
hvad myckenheten angår. I större delen af Götaland blef höstsäden väl inbärgad
före den sedermera inträffande regnperiodens början, hvaremot i Svealand
höstsäden ej hann mogna före nämnda tid, utan måste stå ute å fälten,
till dess i medlet af september torka ånyo inträffade, hvarunder säden visserligen
kunde väl och i torrt tillstånd inbärgas, fastän densamma då ej sällan
visade sig redan hafva grott, hvilket i många fall inträffat, medan den ännu
befanns på rot. I Norrland blef rågen i allmänhet ganska väl inbäsgad.
Vårsädens beskaffenhet var i ännu högre grad än höstsädens påverkad
af det använda utsädet. Där detta varit godt, blef skörden äfven god, hvaremot
å de ställen, där sämre sådant af 1902 års skörd användts, säden uppkom
mycket tunn och ojämn. I södra Sverige, där 1902 års skörd endast
föga skadats, blef under år 1903 skörderesultatet betydligt bättre än i mellersta
Sverige. Kornet blef i sydligaste delarna af landet i allmänhet väl
inbärgadt, men för öfrigt mer eller mindre skadadt af regn. Hafreskörden,
som försenades genom regnperioden, kunde i större delen af landet företagas
först under senare delen af september och oktober, hvarvid skördearbetet
mycket försvårades af liggsäd. Vårsäden i sin helhet kan dock, oafsedt den
ojämna beskaffenheten, i stort sedt anses hafva gifvit högre afkastning än
under flera föregående år. I de nordligaste länen mognade hafren nästan
ingenstädes, och i flera lappmarkssocknar hann ej heller kornet till mognad.
Höskörden blef med få undantag väl inbärgad samt gaf, utom i Gottland
och de nordligaste länen, en ovanligt god afkastning.
Potatisen lämnade i allmänhet en till mängden god skörd, men inom de
flesta län skadades densamma mer eller mindre af röta. I Norrland erhölls
en ovanligt god potatisskörd.
Landtbruks- Kungl. Maj:t har den 26 juni 1903 utfärdat nådig kungörelse angående
styrelsen, ändrad lydelse af 1 § i den för Landtbruksstyrelsen gällande instruktion,
hvarigenom ärenden angående hafsfisket vid rikets västra kuster, hvilka
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 69
ärenden förut varit undantagna från Landtbruksstyrelsens ämbctsbefattning,
kommit att tillhöra denna styrelses handläggning.
Kungl. Maj:t har genom särskilda nådiga bref den 30 januari, den 3 stadgar för
oktober och den 31 december 1903 förordnat, att de för Värmlands, Uppsala, hush&UningsGröteborgs
och Bohus samt Östergötlands läns hushållningssällskap gällande äalisl!aPstadgar
skola i vissa afseenden erhålla ändrad lydelse.
Med anlitande af medel, som Riksdagen anvisat, hafva under år 1903 Torfingenjör
varit anställde dels en torfingenjör och dels en torfassistent, för hvilken ?ch torfsistnämnde
tjänsteman Landtbruksstyrelsen den 31 december 1902 utfärdat “orfbTträde”4
instruktion, hvarjämte under en del af året särskilda biträden åt tjänstgörande
torfingenjör varit anställda.
Kungl. Maj:t har den 30 september 1903 utfärdat nådigt reglemente för statskonsulent
statskonsulenten i svinskötsel, till hvilken tjänstemans anställande Riksdagen * vinskötsel.
på extra stat för år 1904 anvisat medel, samt genom nådigt bref af samma
dag, bland annat, meddelat föreskrifter angående denne tjänstemans arfvode
för af honom utförda förrättningar samt rese- och traktamentsersättning.
Kungl. Maj:t har den 17 april 1903 utfärdat nådig kungörelse angående Husdjursändrad
lydelse af 5 § 10 mom. och 8 § i nådiga reglementet för den med skötsel,
statsmedel understödda nötboskapspremieringen inom riket den 13 november
1891, genom hvilken kungörelse förordnats, bland annat, att genom Landtbruksstyrelsens
försorg skulle uppläggas en riksstambok öfver svensk ayrshireboskap;
och har Landtbruksstyrelsen den 11 maj 1903 fastställt regler att
tills vidare gälla i fråga om sättet för förandet af nämnda riksstambok.
Den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen inom riket har
äfven under år 1903 omfattats med synnerligt intresse, och samtliga hushållningssällskap
hafva sökt och erhållit bidrag af de utaf Riksdagen till
understödjande utaf premiering af nötboskap anvisade medel.
Sedan Riksdagen anvisat medel såsom bidrag till bildande och upprätt- Afvelscentra
hållande af afvelscentra för nötboskap enligt vissa hufvudgrunder, har Kungl.för nötboskap.
Maj:t genom nådig kungörelse den 13 mars 1903 meddelat föreskrifter i fråga
om bildande och upprätthållande af dylika afvelscentra samt genom nådig
kungörelse af samma dag lämnat föreskrifter i fråga om tiden för början af
täfling för utseende af afvelscentra m. m.
Genom cirkulär den 28 augusti 1903 har Landtbruksstyrelsen utfärdat
närmare föreskrifter att lända till efterrättelse för urvalsnämnd vid ledandet
af täflingen för utseende af afvelscentra.
70 Berättelse om livad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
I enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrift har nämnda täfling tagit sin
början den 1 november 1903.
Åtgärder för Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1903 utfärdat nådigt reglemente för
höjande af mec| statsmedel understödda åtgärder till höjande af det mindre jordbruket
jordbruket? att tråda i kraft den 1 januari 1904 samt förstnämnda dag utfärdat nådig
kungörelse angående statsanslag till åtgärder för höjande af det mindre
jordbruket.
Under år 1903 hafva med anlitande af de utaf Riksdagen för ändamålet
anvisade medel och i enlighet med Kungl. Maj:ts den 18 oktober 1901 i sådant
afseende utfärdade nådiga reglemente dels med statsmedel understödd
premiering af mindre jordbruk ägt rum, dels ock studieresor för mindre
jordbrukare med bidrag af statsmedel anordnats; och har intresset för denna
angelägenhet visat sig synnerligen lifligt bland landtmännen.
Smörprofnin- Äfven under år 1903 hafva fortgående smörprofningar i Malmö och Götegar.
borg ägt rum med anlitande af därtill genom nådigt bref den 3 oktober
1902 anvisade medel.
Landtmanna- För år 1903 hafva statsmedel utgått till 20 landtmannaskolor och 24
8b°l0k’ lantbruksskolor förutom den vid Ultuna.
ecb mejeri- Med anlitande af de medel, Riksdagen för höjande af det till enhvar
skolor. af (je inom Yästernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre
landtbruksskolor utgående statsunderstöd för år 1903 anvisat, hafva samma
skolor under sagda år fortfarande varit i verksamhet efter en från öfriga
dylika skolors afvikande plan, åsyftande att skolorna under kortare tid än
förut skulle bibringa lärlingarne en för dessa trakter afpassad utbildning.
Den sålunda stadgade planen har fortfarande visat sig vara för ändamålet
lämplig.
Den till Björkfors i Neder-Kalix socken af Norrbottens län förlagda
mejeriskolan har varit i verksamhet intill den 1 november 1903, efter hvilken
tid mejeriundervisningen inom Norrbottens län uteslutande meddelas
vid med statsmedel understödda mejeristationer.
Den med statsmedel understödda mejeriskolan vid Åtvidaberg i Östergötlands
län har äfven under år 1903 varit i verksamhet.
Trädgårdsskola Kung! Maj:t har den 14 mars 1903 till upprätthållande under ett år,
vid Adelsnäs räknadt från den 1 november samma år, af en trädgårdsskola vid Adelsnäs
egendom. egentjom i Östergötlands län under vissa villkor anvisat ett belopp af 5,000
kronor.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 71
Under år 1903 halva till husslöjdens befordran vidtagits liknande åtgärder
som under närmast föregående år. Af statsmedel hafva under året
för detta ändamål till 22 hushållningssällskap och 1 landsting utdelats anslag
till ett sammanlagdt belopp af 23,000 kronor, hvarjämte hushållningssällskapen
och landstingen i de flesta län anvisat jämförelsevis betydliga
belopp.
Husslöjden.
Under år 1903 hafva 8 med statsmedel understödda kemiska stationer, Kemiska stanämligen
i Jönköping, Kalmar, Visby, Halmstad, Skara, Örebro, Västerås ti.oner och
och Härnösand, varit i verksamhet. Anstalter1"
Likaledes hafva 18 frökontrollanstalter under nästlidna år erhållit
understöd af statsmedel.
Den med statsmedel understödda kemisk-växtbiologiska anstalten inom Kcmisk-vaxtNorrbottens
län har äfven under år 1903 varit i verksamhet. biologisk
anstalt.
Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 30 maj 1902 till anställande profmngnr af
af prof med till bränntorfstillverkning afsedda maskiner och redskap anvisat torfmaskiner
ett belopp af 12,000 kronor, hafva dessa prof enligt af Landtbruksstyrelsen m m
utfärdade föreskrifter och under dess inseende under 1903 års sommar utförts
hufvudsakligen å Stafsjö torffabriks mosse invid Angelstads järnvägsstation
i Angelstads socken af Kronobergs län.
Likaså hafva med anlitande af statsmedel under Landtbruksstyrelsens
ledning under 1903 års sommar vid Koskivara i Norrbottens län utförts försök
med bränntorfstillverkning, hvilka försök utfallit synnerligen gynnsamt.
I likhet med föregående år har en med statsmedel aflönad agent under Mejeriagent,
ar 1903 varit anställd i Manchester för befrämjande af svenska mejeriprodukters
afsättning ”
i England.
Jämlikt Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut har med år 1903 mejeri- Sveriges landtagenturen
i Manchester upphört, och i stället en landtbrukskonsulent med br?kskonsulent
station i London för år 1904 anställts; och har Landtbruksstyrelsen den * Enslan(J2
november 1903 utfärdat instruktion för Sveriges landtbrukskonsulent i
England.
Äfven under år 1903 hafva undervisningskurser för kontrollassistenter Undervisningspå
statens bekostnad anordnats vid Åsa i Södermanlands län och Hvilan i kurser för
Malmöhus län, hvilka kurser anlitats af så många elever, som omständig- assistenter,
heterna medgifvit.
72 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fiskeri- Ehuru det stora bohuslänska vintersillfisket äfven under år 1903 kan
näringen. sägas hafva uteblifvit, fångades dock under årets början och vid dess slut
ganska mycket sill i trakten af Strömstad. På senhösten och i december
hafva flera jämförelsevis stora fångster gjorts äfven längre mot söder, i
trakten af Smögen och till och med ända ned emot Vinga, så att årets storsillfiske
varit långt mer gifvande än under närmast föregående år. Tillgången
på sill i Kattegatt och inre delen af Skagerak under höstens drifgarnsfiske
var god; dock inverkade ogynnsamma väderleksförhållanden ofördelaktigt
på detta fiske. Makrillfisket från Göteborgs och Bohus län, särskild!
i Nordsjön, lämnade ett godt resultat. Storsjöfisket efter långa m. fl.
fiskar kan anses hafva varit medelgodt.
Fångsten af rödspotta och andra flundrearter samt kolja och annan
torskartad fisk i Kattegatt och Skagerak kan anses hafva varit medelmåttig.
Sillfisket i Öresund har fortfarande varit mycket dåligt.
Det synnerligast för södra östersjökusterna betydelsefulla höstålfisket
har år 1903 gifvit ett i det hela medelmåttigt, delvis till och med godt
resultat. Strömmingfisket har varit ganska olika vid skilda delar af östersjökusten.
Sålunda har detsamma utanför Kalmar läns norra del varit godt,
men utanför Gäfleborgs och Väster norr lands läns kuster under medelmåttan.
Öfriga skärgårdsfisken i Östersjön hafva i det hela varit medelmåttiga,
sikfisket dock i vissa trakter mycket litet gifvande.
Laxfisket i Östersjön och dess älfvar har under år 1903 fortfarande varit
synnerligen ringa. Detta fiske, som år 1902 var synnerligen rikligt, har
under år 1903 gifvit ett utbyte ej öfver medelmåttan.
Insjöfisket kan, ehuru i vissa vatten godt, i det hela sägas hafva varit
medelmåttigt. Vätterns förr så gifvande siklöjfiske har efter en följd
af mycket dåliga år gifvit ett bättre utfall.
Statsunderstöd För fiskeperioden 1903—1904 har statsunderstöd anvisats för rapporter
vid västkust- rörande bohuslänska sillfisket.
'' fisket.
Fiskeriagent. För fiskhandelns befrämjande har äfven under år 1903 en agent med
aflöning af statsmedel varit anställd i Berlin.
Profnings- De vid Ultuna och Alnarp med gåfvomedel från aktiebolaget Seanstalter
för parator inrättade profningsanstalter för maskiner och redskap inom landt”edskap
för bruket och dess binäringar hafva jämväl under år 1903 varit i verksamhet
landtbrukets j enlighet med det för dessa profningar fastställda reglemente.
behof. °
Undersök- Undersökningar med tuberkulin af ladugårdsbesättningar hafva oafbru
ningar
med tet fortgått under år 1903, och har Landtbruksstyrelsen för ändamålet till
tuberkulin af °
ladngärdsbesättningar.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 73
examinerade veterinärer utdelat omkring 26,000 gram tuberkulin. Antalet
undersökta djur bar under samma år uppgått till omkring 52,000.
Såsom belöningar för bemödanden till förekommande och hämmande af Belöningar för
tuberkulos hos nötkreaturen har under år 1903 tilldelats 12 ladugårdsinne- ^emödanden
häfvare ett sammanlagdt belopp af 7,000 kronor. mande och
hämmande af
tuberkulos hos
nötkreaturen.
Kungl. Maj:t har den 20 november 1903 utfärdat nådig kungörelse an-Understöd vid
gående villkoren för erhållande af understöd vid bemödanden till förekom- t!J™föda“den
mande och hämmande af tuberkulos inom mindre ladugårdsbesättningar. mande och
hämmande af
tuberkulos
inom mindre
ladugårdsbesättningar.
Under år 1903 har varit anställd en konsulent vid bekämpandet af Tuberkulostuberkulosen
hos nötkreaturen med hufvudsakligt åliggande att tillhandagå konsulent,
den ladugårdsägande allmänheten med råd och upplysningar i berörda hänseende.
Kungl. Maj:t har den 1 maj 1903 utfärdat dels nådig kungörelse an- Åtgärder mot
gående åtgärder mot tuberkulos i jufret hos nötkreatur, dels ock nådig kun-.tuberkulos}
görelse angående ändrad lydelse af 25 § 3 mom. i nådiga kungörelsen kreatur11i.''m.
angående hvad iakttagas bör till förekommande och hämmande af smittosainma
sjukdomar bland husdjuren den 9 december 1898.
Af de till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, statsbidrag för
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att torrläggning af
minska frostländigheten för närliggande bygd, för år 1903 anvisade medel, framridande
500,000 kronor, voro redan vid ingången af nämnda år 42,850 kronor dispo- marker,
nerade. Under år 1903 hafva till dylika företag statsbidrag beviljats till
ett sammanlagdt belopp af 513,100 kronor, däraf 55,950 kronor anvisats att
utgå från 1904 års anslag.
Från odlingslånefonden hafva under år 1903 anvisats lån till ett sam- odlingiUn.
manlagdt belopp af 719,500 kronor.
Enligt uppgift af Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen hafva under år Fullbordade
1903 såsom fullbordade godkänts: frostafdik
72
frostdikningsföretag, för hvilka kostnaden beräknats till 678,074 ”ungsföretag."
kronor 30 öre, hvaraf 364,550 kronor utgått såsom statsanslag; och utgör den
genom dessa företag afdikade arealen 10,549,39 hektar; samt
Bill. till Riksd. Prot. 1904. I Sami. 1 Afd. 10
Riksdags-Ber&ttelsen.
74 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
torrläggningsarbetet till 18 torrläggnings- och odlingsföretag, för livilka
torrläggningskostnaden beräknats till 268,791 kronor 89 öre, hvaraf såsom
lån af statsmedel utgått 224,350 kronor; och utgör den genom dessa företag
från vatten befriade eller eljest förbättrade arealen 2,470,63 hektar.
stuteri- Vid de länder år 1903 hållna besiktningsmöten för prisbelönande af hä
väsendet-
g£ar hafva med statsmedel och af de inom underdistrikten tillskjutna medel
gemensamt premierats 4,763 hästar, nämligen 473 hingstar, 2,241 betäckta
ston eller fölston samt 2,049 ungston, hvarjämte för 311 hingstar blifvit
utfärdade intyg om godkännande.
Dessutom hafva 32 betäckta ston eller fölston blifvit under särskilda
af Stuteriöfverstyrelsen godkända villkor premierade uteslutande med för
ändamålet inom vissa underdistrikt af hushållningssällskap eller enskild
förening tillskjutna medel.
För statens hingstdepåer hafva under året inköpts dels inom landet 5
unghingstar och 2 hingstföl och dels från utlandet 27 hingstföl eller tillhopa
34 hästar.
Rikets all- Vid rikets allmänna kartverk hafva under år 1903 utförts följande
manna kart- arbeten:
verk.
A. Geodetiska arbeten.
Triangelmätning af första och andra ordningen har utförts inom Blekinge,
Malmöhus och Kristianstads län. Den har omfattat dels äldre triangelpunkter
från åren 1832 samt 1838—1839, hvilka med säkerhet kunnat återfinnas, dels
utstakning, bebyggande och vinkelmätning af nya punkter, som visat sig
nödvändiga för den mer detaljerade trianguleringen. Andra ordningens triangulering
har utförts inom kartbladen Karlskrona, Karlshamn, Kristianstad
Utklippan, Lund och Ängelholm. Denna triangulering i södra Sverige har
utförts af 2 geodeter, som, inom en ytvidd af 23 kv.-mil, trigonometriskt
bestämt 53 punkter.
Triangelmätning af andra ordningen har utförts inom Kopparbergs, Jämtlands,
Västernorrlands och Västerbottens län af tva geodeter och en från
armén kommenderad officer. Hvad förstnämnda län beträffar, hafva inom
kartbladen Mora och Bingsjö å en yta af 35 kv.-mil 80 punkter blifvit trigonometriskt
bestämda. Inom Jämtlands län hafva a en yta af 30 kv.-mil
67 punkter blifvit bestämda inom kartbladen Åsarne och Hede. Inom Västernorrlands
och Västerbottens län hafva slutligen å en yta af 42 kv.-mil
90 punkter blifvit bestämda inom kartbladen Björna och Junsele.
Sammanlagdt hafva sålunda under året 290 triangelpunkter inom ett
område af omkring 130 kv.-mil blifvit bestämda saväl till horisontalafstand
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
som ock i regel till höjd öfver hafvet eller i medeltal omkring 2,3 punkter
på hvarje kv.-mil.
Under ledning af generalstabens professor hafva precisionsafvägningarna
fortsatts från en punkt ungefär 12 km. norr om Kiruna i riktning mot
riksgränsen utefter en linje, hvilken, alla afvikelser inberäknade, uppgår
till ungefär 119 km., som afvägts tvenne gånger. Till följd af den ogynnsamma
väderleken kunde afvägningen icke fullt afslutas, utan återstår en
sträcka, hvilken torde uppgå till 30 km.
B. Topografiska arbeten.
1. Fältmätning har utförts dels i skalan 1:50,000 öfver ett område af
58,55 kv.-mil, däraf 32,67 kv.-mil inom Jämtlands län och 25,98 kv.-mil inom
Västernorrlands län, hvarigenom kartbladet Indal blifvit uppmätt till 5/e af
arealen, Kallsjön till ungefär 3/8 af arealen och mätningen af bladen Alanäs
och Kålåsen afslutad, dels i skalan 1:100,000 öfver ett område af 10,09 kv.-mil inom Västerbottens län, hvarigenom kartbladet Åsele blifvit slutmätt.
Till öfning af fältmätarelever hafva 0,32 kv.-mil blifvit topografiskt
fältmätta i skalan 1:20,000 i trakten af Torps och Indals kyrkor i Västernorrlands
län.
2. Höjdmätning dels förmedelst afvägning till en längd af 760 kilometer
inom Västernorrlands och Västerbottens län för kartbladen Beg er fors,
Löfånger, Örnsköldsvik och Björna, dels förmedelst barometer, hvarigenom
sammanlagdt 2,641 punkter blifvit bestämda, af hvilka 1,460 falla inom sydvästra
hörnet af bladet Indal och de år 1902 uppmätta bladen Umeå och
Husum, samt 1,181 blifvit bestämda i samband med fjäll- och skoglandsrekognosceringarna
å bladen Kålåsen och Kallsjön.
3. Bevidering på fältet har utförts öfver mindre områden inom kartbladet
Stockholm.
Dessutom hafva inom kartbladen Ström och Junsele 51 triangelpunkter
blifvit inmätta.
C. Ekonomiska kartarbeten i södra och mellersta Sverige samt stom
kartarbeten.
1
1. Fullständig ekonomisk kartläggning å förut sammansatt stomkarta
har utförts i skalan 1: 20,000 öfver ett område af 13,u kv.-mil inom Stockholms
län, nämligen inom Ärlinghundra, Seminghundra, Långhundra och
Vallentuna härad samt Värmdö och Åkers skeppslag.
75
76 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
2. Stomlcarta har blifvit sammansatt:
a) i skalan 1:20,000 öfver ett område af 9 kv.-mil inom Västmanlands
län, omfattande hela Tuliundra härad och Västerås stad samt delar af YtterTjurbo,
Siende, Norrbo och Snefringe härad. För denna stomkartas sammansättning
hafva 47 triangelpunkter blifvit inmätta och vägmätningar
verkställts till en längd af 20,s mil.
b) i skalan 1:50,000 öfver ett område af 32,93 kv.-mil inom Västernorrlands
län, omfattande hela gradbladet Härnösand samt delar af gradbladen
Örnsköldsvik och Husum, hvarjämte förberedande arbeten ägt rum för stomkarta
till gradbladet Björna. Till stöd för sammansättningen hafva 186
triangelpunkter blifvit inmätta och vägmätningar verkställts till en längd
af 77,6 mil.
Geologisk» I skalan 1:50,000 hafva dels nyrekognoscerats 14 kv.-mil inom Österondersökniu-
götlands, Jönköpings, Kalmar, (xottlands, Malmöhus, Älfsborgs, Skara88rna''
borgs och Värmlands län, dels reviderats förut (delvis i skalan 1:100,000)
kartlagda områden af Jönköpings, Kalmar, Skaraborgs, Örebro och Värmlands
län. Revisionsarbeten för utgifvande af bergartskartor i skalan
1: 200,000 hafva utförts inom Malmöhus och Kristianstads län. Från trycket
hafva utgifvits: a) geologiska kartbladen Skara, Loka och Kristinehamn (i
skalan 1: 50,000) jämte beskrifningar, b) geologiska kartbladet Ottenby (i
skalan 1:100,000) jämte beskrifning samt c) tre geologiska afhandlingar.
Skogslagstift- Kungl. Maj:t har den 24 juli 1903 utfärdat lag angående vård af ennin?-
skildes skogar, lag angående skyddsskogar, förordning angående ändrad lydelse
af kap. V i nådiga förordningen angående hushållningen med de allmänna
skogarna i riket den 26 januari 1894, förordning angående förvaltningen
af städernas skogar, förordning angående skogsvårdsstyrelser, förordning
angående skogsvårdsafgifter samt förnyad förordning angående åtgärder
till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog inom Västerbottens
och Norrbottens län.
Ändrad lydelse Kungl. Maj:t har den 22 maj 1903 utfärdat nådig kungörelse angående
af»dTiarn''a§för ändrad lydelse af §§ 4, 10, 16, 18, 19 och 23 i förnyade nådiga stadgarna
*de allmänna1 för de allmänna skogsläroverken i riket af den 13 april 1886, sådana dessa
skogsiäro-^ ^ gg lyda enligt nådiga kungörelserna den 30 december 1893 och den 10
af den 13 april maj 1901.
1886.
Ändrad lydelse Kungl. Maj:t har den 17 juni 1903 utfärdat nådig kungörelse angående
af vissa pnnk- ändrad lydelse af 15:de och 17:de punkterna i nådiga kungörelsen angående
ter i nadxga J
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 77
förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner den 10 kungörelsen
november 1882. (ingående för
ändrade
grunder
för förvaltningen
af kronans
jordbruksdomäner
den 10 november
1882.
Kungl. Maj:t bär den 11 december 1903 utfärdat nådig kungörelse an- Afgäld för utgående
afgäld för utsyning af virke i vissa fall inom de sex norra länen, syning »f virke
0 0,7 0 i vissa fall
inom de sex
norra länen.
Kungl. Maj:t har den 31 december 1903 utfärdat nådig kungörelse an-Ändrad lydelse
gående ändrad lydelse af § 20 i nådiga förordningen angående hushållningen ^ f^ordnin"
med de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894. gen angående
hushållningen
med de allmänna
skogarna
i riket
den 26 januari
1894.
Kungl. Maj:t har under år 1903 antagit afgifna köpeanbud å 33 till försäljning
utbjudna kronoegendomar, hvilka med taxeringsvärde af 277,300
kronor i köpeskilling betingat 506,135 kronor.
Dessutom äro för 97,366 kronor 80 öre försålda 55 jordområden, tillhörande
kronoegendomar, hvilka fortfarande skola utarrenderas, samt för
12,511 kronor 13 lägenheter, tillhörande egendomar, om hvilkas försäljning
beslut är fattadt.
Försäljning af
mindre kronoegendomar.
För bildande af nya eller utvidgning af förut befintliga kronoparker Kronoparkerhafva
köp afslutats om 19,592,69 hektar för en köpeskilling af 1,778,532nas tillökning,
kronor.
Till enskilde skogsägares tjänst hafva jämväl under år 1903 varit an- statens skogsställde
sex skogsbi genjörer, hvilkas verksamhet tagits i anspråk vid 168 ingenjörer,
särskilda förrättningsställen under sammanlagdt 590 arbetsdagar.
För 89 allmänna skogar hafva skogsindelningsplaner under år 1903 blifvit Skogshusiiåiifastställda.
ningsplaner. I
I enlighet med föreskriften i nådiga brefvet den 29 maj 1891 angående Skogstorp i
upplåtelse åt enskilde af odlingslägenheter å kronoparker i Norrbottens län Non''lan<iför
bildande af skogstorp, hafva under år 1903 kontrakt om ytterligare 58
dylika lägenheter blifvit upprättade, så att antalet skogstorp numera utgör
362.
78 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Fridlysning Med anledning af särskilda underdåniga framställningar kar Kung!,
af vildt. Maj;t den 1 maj 1903 förordnat:
att den för inhemsk hare gällande fridlysning skall äga tillämpning
jämväl i afseende å tysk hare, där ej för viss del af riket är annorlunda
stadgadt;
att inom Uppsala län all jakt efter svan skall vara förbjuden under
tiden intill utgången af år 1907; samt
att inom Östergötlands län dels all jakt efter dofhjort och amerikansk
vaktel skall vara förbjuden under tiden intill utgången af år 1907 och dels
jakt efter fasan tills vidare skall vara tillåten endast under tiden från och
med den 15 oktober till och med den 30 november hvarje år.
Upplåtelse af Kung! Maj:t har den 15 maj 1903 utfärdat nådig kungörelse angående
den kronan upplåtelse af den kronan tillkommande jordägareandel i grufva.
tillkommande ir
jordägareandel
i grufva.
Norrlands- Den af Kungl. Maj:t den 7 juni 1901 tillsatta kommittén för utredande
kommittén. af frågan om vidmakthållande af jordbruksnäringen inom Norrland och Dalarne
har under år 1903 i sin helhet sammanträdt under följande tider,
nämligen den 3—10 april, den 18—24 maj, den 2—20 juni samt den 14 oktober—18
december, och har härunder hållits sammanlagdt fyrtisex sammanträden.
Att kommittén under årets första månader endast under kortare
tidsperioder sammanträdt har sin förklaring däri, att ungefär halfva antalet
af kommitténs ledamöter tillhörde Riksdagen. Emellertid har såväl under
riksdagstiden som öfriga tider, då kommittén ej varit samlad, i allmänhet
mindre afdelningar af kommittén sysselsatt sig med utarbetandet af lagförslag,
om hvilkas hufvudgrunder kommittén fattat beslut, och har sålunda
under tiden den 15 januari—13 juni samt under augusti månad, då
större delen af kommittén sammanträdde i Are, äfvensom under tiden den
20 september—14 oktober hållits sammanlagdt åttitre dylika sammanträden.
Kommitténs arbeten hafva under året så fortskridit, att de förslag,
kommittén kommer att afgifva, blifvit till sina hufvuddrag genom beslut
fastställda. Emellertid återstår ännu åtskilligt arbete med förslagens re
daktion
äfvensom affattande! af till desamma hörande motiv.
Vattenfalls- Den af Kungl. Maj:t den 9 juni 1899 tillsatta kommittén för utredning
kommittén. oc]j undersökning beträffande de mera betydande vattenfall i landet, hvilka
helt eller delvis kunde anses vara i statens ägo, har under år 1903 afslutat
sitt arbete och till Kungl. Maj:t afgifvit betänkande i ämnet.
Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit. 79
Den af Kung].. Maj:t den 24 oktober 1902 tillsatta centrala nödhjälps- Centrala nöd.
kommittén har under år 1903 till Kungl. Maj:t inkommit med redogörelse hj»IP«-öfver det kommittén lämnade uppdrag. kommittéo.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 12 augusti 1903 chefen för Jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga personer att inom departementet
biträda vid behandling af fråga om revision af lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet den 23 oktober 1891. Sedan med
anledning häraf departementschefen anmodat kammarrådet K. H. A. Nehrman,
godsägaren, vice häradshöfdingen friherre Gr. L. De Geer och häradshöfdingen
C. T. af Ekenstam samt ledamöterne af Riksdagens andra kammare
C. Persson i Stallerhult och D. Persson i Tällberg att biträda vid
frågans behandling, sammanträdde de sålunda tillkallade personerna inför
departementschefen den 13 november 1903 samt voro samlade för öfverläggningar
till och med den 16 i samma månad.
Biträde vid behandling
af
fr&gan om revision
af lagen
angående väghållningsbesvärets
utgörande
på
landet den 23
oktober 1891.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 1 maj 1903 chefen för Jordbruksdeparte- utredning i
mentet att tillkalla fyra personer för att jämte två af Kungl. Maj:t beordrade fr^a om
officerare verkställa utredning och meddela yttrande i fråga om lämpligheten Srådf ut
af ett förändradt utgifningssätt för generalstabens topografiska karta öfver gifni«gs8ätt för
Norrland äfvensom afgifva det förslag i sådant afseende, hvartill de kunde ^pografislT
finna anledning. Genom generalorder den 9 i samma månad befallde Kungl. tarta öfver
Maj:t, att chefen för sjätte arméfördelningen, generalmajoren C. A. C. Warberg Norrland''
och chefen för Västernorrlands regemente, öfversten N. J. T. Selander
skulle för sagda ändamål den 22 maj inställa sig i Jordbruksdepartementets
lokal, hvarefter departementschefen, jämlikt of vanberörda bemyndigande, tillkallade
dåvarande t. f. landshöfdingen, f. d. öfversten A. E. O. Cederberg,
läraren vid Stockholms högskola friherre G. J. De Geer samt lektorerne
C. F. E. Carlson och J. F. Nyström. På grund häraf sammanträdde ofvannämnda
sex personer den 22—26 maj nästlidna år för öfverläggning i
ofvan omförmälda afseende, därvid de emellertid, såsom af dem uti skrifvelse
till departementschefen sistnämnda dag framhållits, funno nödigt att
söka verkställa en noggrannare utredning särskildt af frågan om inflytandet
på arbetstid och kostnader af olika mätskalor, af olika utgifningsskalor
och af ändringar i beteckningssätt m. m., än som under öfverläggningen
varit möjlig, samt att för sådant ändamål låta anställa försök
medelst förfärdigande af kartor af olika beskaffenhet öfver något
mindre område. Med anledning af i nämnda skrifvelse därom gjord framställning
förordnade Kungl. Maj:t den 29 maj 1903, att uppritning, heliogravyr
och utgifning af kartblad till generalstabens topografiska karta
öfver Norrland, med undantag af kartbladen Dufed och Frostviken eller
80 Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
IVIunsfjället, skulle tills vidare afbrytas, hvarefter Kungl. Maj:t den 18 september
1903 emellertid medgaf, att bearbetningen enligt förut följda grunder
af bladen Alanäs, Kålåsen och Kallsjön af samma karta finge fortsättas. Den
29 maj 1903 ställde Kungl. Maj:t därjämte till öfverste Selanders förfogande
ett belopp af 3,000 kronor till bestridande af nödiga kostnader för ofvanberörda
försök och förberedande utredning. Sedan härefter öfverste Selander
uti skrifvelse till departementschefen den 23 oktober 1903 anmält, att omförmälda
försök så långt framskridit, att dag kunde bestämmas för sammanträde
med de personer, som fått sig ifrågavarande utredning anförtrodd,
sammanträdde dessa åter den 12 november 1903 och voro samlade under
tiden från och med den 12 till och med den 16 sistlidne november samt
afgåfvo uti skrifvelse till departementschefen sistnämnda dag sitt slutliga
utlåtande i den föreliggande frågan.
Kommission Kungl. Maj:t har den 3 juli 1903 tillsatt en kommission, däruti förordför
undersök- na^g såsom ordförande direktören It. Hennings samt till ledamöter medicinalniomröfver-ga
rådet G. Kjerrulf, bataljonsveterinären L. G. L. Regnér samt professorerne
förande af tn-j gvenss0n och H. J. B. Juhlin-Dannfelt, med uppdrag att till Kungl.
berdjnr°8 & Maj:t inkomma med detaljerad plan för utförande af försök dels för utrönande,
huruvida tuberkulos kunde öfverföras på djur därigenom, att de i en
tuberkulos ladugård utsattes för infektion endast genom damm, dels ock i
fråga om äldre nötkreaturs större eller mindre mottaglighet för tuberkulos,
äfvensom beräkning öfver kostnaderna för nämnda försök, särskildt för första
försöksåret och särskildt för hvart och ett af de följande år, försöken kunde
antagas behöfva fullföljas.
Denna kommission har sedermera till Kungl. Maj:t inkommit med planer
och kostnadsförslag för utförande af undersökningar uti omförmälda båda
hänseenden.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse
välbevågen. Stockholm slott den 18 januari 1904.
OSCAE.
Ossian Berger.
Stockholm 1904. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.