Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Tillbaka till dokumentet

om den år f869 af dem verkställda granskning

Framställning / redogörelse 1868:SV

RIKSDAGENS

REVISORERS

BERÄTTELSE

om den år f869 af dem verkställda granskning

af

STATS-VERKETS

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse ock förvaltning under år fiss®;

jemte

de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till

Köm. MAJ:T

afgifna underdåniga Utlåtanden,

STOCKHOLM,

tryckt hos isaac marcus, 1868.

JAiksdagens Revisorer, som numera fulländat den granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1865, hvilken, jemlikt föreskriften
uti 72 § Riksdags-ordningen, den 15 nästlidne Augusti tagit sin början, få härmedelst
till Riksdagen afgifva den i 7 § af gällande instruktion föreskrifna berättelse.

Vid revisionens'' början fingo Revisorerne från Kongl. Finans-departementet emottaga
de af nedannämnda verk och inrättningar till Kong!. Maj:t afgifna underdåniga berättelser,
rörande förvaltningen under revisionsåret af de till deras disposition ställda medel,
nemligen:

från

55

55

55

v

55

55

55

55

i)

55

55

55

55

55

55

55

55

55

Kongl. Fångvårdsstyrelsen,

„ Armé-förvaltningen,

Chefs-embetet vid Topografiska kåren,

Inspektören för militär-läroverken,

Kongl. Direktionen öfver allmänna Garnisons-sjukhuset,

„ Komitéen för Salpeter-ärendena,

„ Förvaltningen af Sjöärendena,

,, Styrelsen öfver Statens jernväg sbyggnader,

„ Styrelsen öfver allmänna''''väg- och vattenbyggnader,

„ Landtbruks-alcademien,

Stuteri-öfver styrelsen,

Kongl. Styrelsen för Teknologiska Institutet,

„ Korn oy-kommissariatet,

„ Stats-kontoret, angående statsverket, stämpelpappersuppbörden samt stats verkets

ordinarie spanmålsrörelse och undsättningsfonden,

Of ver-dir ektören vid Mynt- och Kontroll-verken,

Kongl. Öfverintendents-embetet,

„ General-poststyrelsen,

„ General-tullstyrelsen,

„ Slcogs-styrelsen,

4 —

från Kongl. Telegrafstyrelsen,

„ „ Theater-direletionen,

„ „ Serajfimer-ordensgillet,

„ „ Direktionen ''öfver Danviks hospital,

„ „ Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrältning,

„ „ Direktionen öfver Arméens Pensionskassa, och

„ „ Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan;

hvarjemte till Revisorerne blifvit aflemnade berättelser för revisionsåret dels från Kongl.

Kommerse-kollegium och dels från Kongl. Landtmäteri-styrelsen.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl.
för de Kongl. hofven upplåtne byggnader.

Den för ofvannämnda anslag afgifna redogörelse, hvilken i Kongl. Kammar-rätten
blifvit granskad utan anmärkning, utvisar i afseende å inkomster och utgifter följande
förhållande:

Debet.

Balans frän år 1864:

Tillgångar ...................................... 22,506: 65.

Uppbörd:

Af statsanslaget, 63,000 R:dr.................... 33,000: —

Försäljningsmedel ......................... 9: 50. gg qqq.

Balans till år 1866:

Skuld ........................ 1,500: —

Summa 57,016: 15.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skuld ................................ 3,000: —

Utgifter:

Löner och arvoden......................... 5,500: —

För reparationer å Kongl. slottet................. 25,554: 66.

„ å Slottsträdgården................ 1,648: 75.

„ „ å In de Betouska huset.............. 2,769: 39.

„ å H. K. H. Arf-furstens palats ........ 4,003: 16.

Transport 39,475: 96. 3,000: —

— 5 —

För reparationer å Oldenbnrgska huset . . .

,, „ å Oxenstjernska eko ...

m » å Fatburen å Riddarholtnen

» v å Tvättstugan vid Norrbro

» „ å Kongl. hofstallen ....

Diverse omkostnader.............

Transport

39,475: 96.
869: 34.
823: 21.
161: 94.
79: —
6,146: 36.
848: 42.

3,000: —

48,404: 23.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning................................. 5,611: 92.

Summa 57,016: 15.

Revisorerne hafva ej heller haft något att erinra vid dessa räkenskaper.

Extra statsanslaget för reparation af första stora våningen

i Kongl. slottet.

följande:

Utaf redogörelsen för detta anslag inhemtas, i afseende på inkomster och utgifter,

Debet.

Uppbörd:

Extra statsanslag........................... 75 qqq. _

Kre dit.

Utgifter:

Förgyllare-arbeten....... 00 7n7. _

Bildhuggare- d:o .........2,466: -

Snickare- eko .......................... 21/794: 75.

Malare- d:o .......................... 13.314: 31.

Dlverse . d:0 .......................... 3,666: 97. 74949: 3

Levereradt till Kongl. Stats-kontoret den 6 Februari 1866 återstoden .... '' 50: 97.

Summa 75,000: —

. ^evisor6roe hafva ej haft något att erinra vid dessa räkenskaper, hvilkas granskning
i Kongl. Kammar-rätten ej heller föranledt till anmärkning.

— 6 —

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Kongl. slottet och Arfprinsens palats.

Redogörelsen för detta anslag upptager inkomster och utgifter sålunda:

Tillgångar

Statsanslag

Skulder

D eb et.

Balans från år 1864:
Uppbörd:

Balans till år 1866.

.... 875: 69.

.... 11,250: —

..... 1,350: 20.

Summa 13,475: 89.

Kredit.

Balans från år 1864.

Skulder..................

»

Utgifter:

Aflöning p.................

Beklädnad................

Brandväsendet..............

Yttre lyshållningen............

Inre borggårdens gipsning m. m.:

Snöskottning............

Gipsning..............

5,150: —
811: 77.
1,408: 25.
3,034: 59.

8: 75.
75: —

83: 75.

2,400: 20.

10,488: 36.

Balans till år 1866.

Tillgångar:

D O

Kontant behållning........

..... 587: 33.

Summa 13,475: 89.

Granskningen af dessa räkenskaper har hvarken i Kongl. Kammar-rätten eller hos
Revisorerne gifvit anledning till någon anmärkning.

— 7 —

Drottningholms och Svartsjö Kong!, lustslott.

, „ Räkenskaperna för nämnda slott hafva i Kong], Kammar-rätten blifvit granskade
med anmarkmngar. Inkomster och utgifter redovisas på följande sätt: g

Debet.

Balans från år 1864:
Tillgångar.............

Uppbörd:

Statsanslag..............

Arrendemedel..............

Tomtören..............

Jordbrukets afkastning............

För försåld gammal koppar ...

Diverse inkomster..............

Balans till år 1866:
Skulder..........

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder...........

Utgifter:

Aflöning, pensioner och gratialer m. m.....

Ordinarie tjenstefolks aflöning.........’

Dagsverken och andra kostnader för jordbruket och parken
Keparationer.............

Byggnads- m. fl. materialiers upphandling.........

Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll.

Intresse-medel......

Diverse utgifter...........

För Svartsjö slott............

Tillgångar:
Kontant behållning

Balans till år 1866:

Revisorerne hafva härvid ej haft något att erinra.

936: 61.

24,600: —

5,246: 63.

250: —

8,128: 44.

4,985: 73.

763- 3

—43,973:83.

53,400:

Summa

98,310: 44.

56,400: —

8,713: 56.

1,588: 80.

6,050: 14.

15,155: 98.

2,564: 33.

1,492: 48.

835: 42.

5,219: 28.

107: 75.

41,727: 74.

182: 70.

Summa

98,310: 44.

8

Gripsholms Kongl. lustslott.

Åf detta slotts räkenskaper, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade utan
anmärkning och icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, inhemta* i
afseende på inkomster och utgifter följande:

Debet

Tillgångar . .

Balans från år 1864:

Inkomster:

Statsanslag......

Arrenden och hyror .
Diverse inkomster . .

Kredit.

5,200: 43.

5,000: —

1,018: 15.

3,384: 93. 9 403. 8

Summa 14,603: 51.

Utgifter:

Aflöning och pensioner............

Underhållskostnader..............

Huggning och transport af ved ........

Uppköp af inventarier och materialier. . . .

Diverse arbeten................

Diverse utgifter................

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning...............

Fordringar..................

1,370: 50.

1,295: 65.

173: 22.

990: 2.

2,745: 47.

844: 97- 7,419: 83.

6,574: 60.

6Q9: 8- 7,183: 8.

Summa 14,603: 51.

Ulriksdals Kongl. lustslott.

Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar,
visa följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:

14,878: 57.

Statsanslag..........

Arrenden och hyresmedel. .
Försålda trädgårdsprodukter

Debet.

Uppbörd:

8,250: —
2,935: 53.
3,693: 4.

Balans till år 1866:

Transport 14,878: 57.

Skuld .

Kredit.

..... 2,606: 58.

Summa 17,485: 15.

Balans från år 1864:
Skuld.................

3,037: 53.

Utgifter ;

Aflöningar, arvoden och gratialer

Onera m. m.............

Dagsverken in. in..........

Räntemedel.............

Diverse utgifter ..........

7,390: —
195: 3.
6,458: 89.
155: 83.
247: 87.

14,447: 62.

Summa 17,485: 15.

Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.

Haga lustslott och park.

Räkenskaperna, som innefatta trenne redovisningar, dels för det till Haga lustslott
och park under l.a hufvudtiteln upptagna ordinarie anslag, dels för extra anslaget till utfyllning
af kanalerna derstädes och dels för de till reparationer å slottet särskilt anvisade
medel, hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning, de tvänne förstnämnda redogörelserna
utan, men den sistnämnda med anmärkningar. Förhållandet emellan inkomster
och utgifter inhemtas af följande tabell:

a) Haga lustslott och park.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar....................................... 6g6. u

Uppbörd:

Statsanslag...................

Arrenden och hyresmedel...........

För försålda trädgårdsprodukter.......

Tillfälliga inkomster..............

Balans till år 1866:

Summa 19,610: 75.

2

8,000

2,287

8,319

40

50.

19.

18,646: 69.

277: 92.

Skulder

Skulder

— 10 -

Kredit

Balans från år 1864:

Utgifter:

Aflöning................................. 5,681: 24.

Onera.................................. 142: 44.

Byggnads- och reparationskostnader................. 1,969: 35.

Utfodringskostnad för stallet..................... 859: 34.

Utgifter för trädgården........................ 9,892: 12.

Diverse utgifter....................... 758: 51.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning..................................

Summa

b) Extra anslaget till igenfyllande af kanalerna vid flaga
lustslott ni. ni.

Debet.

Balans från år 1863:

Tillgång........................................

Kredit.

Utgifter.

Under år 1864............................. 293:25.

,, ,,1865............................. 92:-

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning..................................

Summa

c) Extra anslaget till nödiga reparationer å Haga lustslott.

D eb et.

Uppbörd:

Statsanslaget.....................................

Kredit.

Utgifter:

..................... 12,723:82.

..................... 3,471: 69.

260: 98.

19,303: —

46: 77.
19,610: 75.

802: 41.

385: 25.

417: 16.
802: 41.

17,000: —

Under år 1864
„ „ 1865

16,195: 51.

11

Balans till år 1866:

Transport 16,195: 51.

Tillgångar:

Kontant behållning.................................. 804: 49.

Summa 17,000: —

Enär 1864 års redogörelser för de extra statsanslagen blifvit afgifna i sammanhang
med 1865 års räkenskaper, äro begge årens inkomster och utgifter i ofvanstående tabell
upptagne.

Strömsholms slott.

Räkenskapen öfver anslaget till Strömsholms slott, hvilken blifvit i Kongl. Kammar-rätten
granskad utan anmärkning och icke heller föranledt till någon erinran från
Revisorernes sida, utvisar följande förhållande emellan inkomster och utgifter:

Tillgångar

Statsanslag

Debet

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Kredit.

Utgifter.

Aflöning.................

Läkare-arvode.............

Reparationskostnader.........

Upphandling af materialier......

Diverse utgifter.............

r

718: 36.

..... 3,000: -

Summa 3,718: 36.

1,363: 89.

37: 50.

1.143: 42.

672: 83.

168: 39'' 3,386: 3.

Balans till år 1866:

304: 24.

28: 9- 332: 33.

Tillgångar:
Kontant behållning
In ventariers värde .

Summa 3,718: 36.

12

Kongl. Fångvårds-styrelsen.

De under detta embetsverks förvaltning ställda anslag redovisas för revisionsåret
uti 2:ne särskilda hufvudböcker, hvaraf den ena omfattar det å riksstaten uppförda förslagsanslaget
till fångars vård och underhåll, äfvensom de extra statsanslag, som blifvit
beviljade till uppförande af nya fängelsebyggnader, och den andra reservationsanslaget till
vård och underhåll af läns- och kronohäkten.

Räkenskaperna, hvilka undergått granskning såväl i Kongl. Fångvårds-styrelsen som
i Kongl. Kainmar-rätten, de för fångvårdens förslagsanslag med och de öfriga utan anmärkningar,
utvisa i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:

Tillgångar,

A) Fångvårds-auslagct.

Debet.

Balans från år 1864:

515,301: 32.

Uppbörd:

Statsanslag, enligt Kongl. brefven den 29 September 1863 och den 29 November
1864:

Ordinarie aflöningsanslag......... 183,627: 50.

Förslagsanslag............... 1,220,000: — j 403 627; 5Q

Arbetsinkomst.................. 386.249: 7.

Anmärkningsmedel............... 1,544: 55.

Diverse inkomster................ 17»906: 74- 405,700: 36. 1>8o9)327: 86.

Balans till år 1866:

Skulder....................................... 720,521:50.

Summa 3,045,150: 68.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder....................................... 515,301: 32.

Utgifter:

Löner och arvoden å ordinarie stat.............. 182,395: 12.

Ä förslagsanlaget:

Byggnader och reparationer........ 29,380: 36.

Förplägning................. 400,876: 47.

Beklädnad.................. 116,289: 42.

Sängkläder.................. 31,760: 4.

Transport 578,306: 29. 182,395: 12. 515,301: 32.

— 13 —

Inventarier...........

Eldning och lysning.......

Renhållning..........

Religionsvård..........

Sjukvård.............

Garnisonskostnad........

Bevakning............

Fångtransport.........

Fångars afgång.........

Straffexekutionskostnad.....

Generella förvaltningskostnader
Arbetens bedrifvande......

Transport 578,306: 29. 182,395: 12.

...... 5,561: 45.

...... 48,692: 96.

...... 18,663: 65.

...... 6,884: 15.

...... 53,906: 50.

...... 123,584: 9.

...... 183,037: 64.

...... 169,560: 69.

...... 2,959: 51.

...... 474: —

...... 61,844: 32.

......235,024: 56. ^4^499. 8L

Körtel. Stats-kontoret tillgodofördt:

Skillnaden emellan anslagen och utgifterna för året, utgörande:

Besparing å ordinarie aflöningsanslaget........... 1,232: 38.

Dito å förslagsanslaget................. 137,200: 55.

515,301: 32.

1,670,894: 93.

138,432: 93.

Balans till år 1866:

203,196: 10.

230,030: 15.

28,615: 1.

39: 93.

762: 7.

257,878: 24. 720,521-. 50.

Summa 3,045,150: 68.

§ 1.

Kontant behållning. . .
Behållning i materialier

Förskott.........

Anmärkt'' post......

Propriebalans......

Fordringar........

På sätt af förestående tabell inhemtas, hafva å det i riksstaten uppförda bestämda
anslag till löner och arvoden såväl för Kongl. Fångvårds-styrelsen som en del fångvårds -

anstalter, utgörande................................. 183,627: 50.

utgifter blifvit bestridda till ett belopp af.................... 182,395: 12.

hvadan å detta anslag uppkommit en besparing, som blifvit Kongl. Statskontoret
godtgjord med............................... 1,232: 38.

Ä förslagsanslaget till fångars vård och underhåll har jemväl, enligt rikshufvudboken,
uppkommit en besparing, Riksgälds-kontoret tillgodo, af 36,814 R:dr 22 öre.
Inkomsterna för sistnämnde anslag hafva nemligen utgjort:

I riksstaten uppfördt anslag.................. 1,120,000: —

Af Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref den 29 November 1864,

häri medgifven förhöjning................. 100,000: — j 220 000. _

samt särskilda uppbördsmedel.......................... 405,700: 36.

tillsammans 1,625,700: 36.

hvaremot utgifterna uppgått till......................... 1,488,499: 81.

Härigenom har uppkommit ett öfverskott af.................. 137,200: 55.

14 —

hvilket uti Kongl. Fångvårds-styrelsens hufvudbok tillgodoföres Kongl. Stats-kontoret. Från

sistnämnde belopp.................................. 137,200: 55.

bör dock afräkna^:

dels den af Kongl. Maj:t medgifna förböjningen i anslaget . . . 100,000: —
dels ock den kostnad för bröd, utlemnadt till fångvårdsanstalterna
från kronomagasinen i Göteborgs och Malmöhus län,
hvilken i föregående års räkenskap blifvit för lågt beräknad
med ............................ 386: 33- 100,386: 33.

hvarefter visar sig den besparing, som i rikshufvudboken finnes upptagen . . . 36,814: 22.

§ 2.

För de särskilda fångvårdsanstalterna hafva utgifterna och inkomsterna under revisionsåret
uppgått till följande belopp, nemligen:

Inkomster.

Utgifter.

Straff- och arbetsfängelset å Långholmen. . .

..... 88,860: 26.

192,810: 60.

Dito

dito i Malmö.....

..... 133,912: 29.

243,934: 12.

Dito

dito å Norrmalm . . .

..... 63,366: 52.

109,826: 5.

Straff-fängelset i

Norrköping..........

..... 13,892: 21.

33,193: 35.

Arbetsfängelset i

Göteborg...........

..... 2,067: 42.

12,409: 98.

Straff-fängelset i

Karlskrona..........

..... 322: 46.

19,968: 8.

Dito i

Landskrona..........

..... 17,947: 75.

84,166: 98.

Dito å

Ny-Elfsborg.........

..... 117: 70.

18,795: 71.

Dito i

Warberg...........

..... 62,120: 2.

141,364: 85.

Disciplinkompaniet................

..... 4,813: 62.

29,310: 16.

2:dra, 3:dje och

10:de kronoarbetskompanierna

..... 116: 30.

101.006: 52.

5:te kronoarbetskompaniet ...........

..... 5,439: —

26924: 13.

11 :te dito

..... — 42.

22,538: 92.

Läns- och kronohälcten:

i Stockholms stad . •.............

..... 8: 82.

14,484: 95.

„ Blekinge

län .............

..... 603: 80.

23,972: 19.

„ Kalmar

dito .............

.... 130: 87.

32,602: 99.

„ Kristianstads

dito .............

..... 305: 21.

28,566: 59.

„ Elfsborgs

dito .............

..... 1: 92.

28,406: 54.

„ Gefleborgs

dito .............

..... 1,407: 54.

31,340: 26.

„ Gotlands

dito .............

..... 197: 92.

8,597: 24.

„ Gör.eborgs

dito .............

..... 1,126: 5.

37,161: 2.

„ Hallands

dito .............

..... 428: 60.

20.592: 3.

„ Jemtlands

dito .............

..... 246: 62.

11,007: 79.

„ Jönköpings

dito .............

..... 284: 41.

19,996: 31.

„ Kopparbergs

dito .............

..... 234: 89.

20,312: 67.

„ Kronobergs

dito .............

..... 100: 27.

17,695: 61.

.. Malmöhus

dito .............

..... 43: 9.

28.112: 32.

„ Norrbottens

dito .............

..... 59: 55.

16.421: 86.

„ Skaraborgs

dito .............

..... 68: 58.

26,041: 86.

„ Stockholms

dito .............

..... 245: 78.

23,768: 67.

Transport 398,469: 89.

1,425,330: 35.

Bilagan Litt. A. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 15.

Förplägning.

Beklädnad och
Sängkläder.

Summa.

För år.

För dag.

För ar.

För dag.

För år.

För dag.

l:o Straff- och arbetsfånge -på bestämd tid af mankön:

It: dr

öre.

öre.

K:dr

..

ore.

öre.

It: dr

öre.

öre.

Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen............

78

13

21,4

31

39

8,6

109

52

30,o

„ d:o i Malmö...............

80

32

22,0

40

42

11,1 .

120

74

33,1

Per medium

79

7

■

21,7

35

26

9,7

114

33

31,4

2:o Straff- och arbetsfånge af qvinkön:

69

21

19,0

17,8

20

99

5,8

2,5

90

20

24,8

20,3

„ straff-fängelset i Norrköping....................

64

83

9

13

73

96

„ arbetsfängelset i Göteborg.....................

86

25

23,0

—

85

0,2

87

10

23,8

Per medium

69

44

19,0

16

36

4,5

85

80

23,5

3:o Lifstidsfånge af mankön:

Vid straff-fängelset i Karlskrona....................

77

35

21,2

30

98

8,5

108

33

29,7

,, d:o i Landskrona...................

79

36

21,7

33

79

9,3

113

15

31,0

,, d:o å Ny-Elfsborg...................

99

21

27,2

31

35

8,6

130

56

35,8

„ d:o Warberg.....................

75

65

20,7

42

36

11,6

118

1

32,3

Per medium

79

48

21,8

36

66

10,0

116

14

. 31,8

4:o Krono-cirbetskarlar:

•

Vid Disciplin-kompaniet.........................

86

64

23,7

70

26

19,3

156

90

43,0

„ 2:dra, 3:dje och 10:de Krono-arbetskompanierna.........

89

57

24,5

54

67

15,0

144

24

39,5

„ 5:te Krono-arbetskompaniet................... ■

86

26

23,6

14

75

4,0

101

1

27,6

„ ll:te d:o ................... .

92

59

25,4

80

1

21,9

172

60

47,3

Per medium

88

88

24,4

53

40

14,6

142

28

39,0

5:o Fånge i läns- och Icronofängelserna:

Stockholms stad.............................

77

96

21,4

13

2

3,6

90

98

25,0

Blekinge län.........................

83

91

23,0

10

88

3,0

94

79

26,0

Kalmar „.........................

89

80

24,6

24

54

6,7

114

34

31,3

Kristianstads „.........................

104

88

28,7

22

5

6,0

126

93

34,7

Elfsborgs „.........................

89

91

24, G

57

SO

15,8

147

71

40,4

Gefleborgs „..........................

no

47

30,3

1

42

0,4

in

89

30,7

Gotlands ,,.........................

119

7

32,6

40

48

11,1

159

55

43,7

Göteborgs och Bohus ,,.........................

104

7

28,5

13

90

3,8

117

97

32,3

Hallands ...........................

114

24

31,3

16

86

4,6

131

10

35,0

Jemtlands ,..........................

130

39

35,7

35

84

9,8

166

23

45,5

Jönköpings ,,.........................

101

46

27,8

7

14

2,0

108

60

29,8

Kopparbergs „.........................

in

81

30,6

14

75

4,0

126

56

34,6

Kronobergs ,,.........................

96

48

26,4

12

52

3,4

109

—

29,s

Malmöhus

77

81-

21,3

30

28

8,3

108

9

29,6

Norrbottens ...........................

97

97

26,8

54

24

14,9

152

21

41,7

Skaraborgs ...........................

91

6

24,9

9

86

2,7

100

92

27,6

Stockholms „ .........................

81

2

22,2

11

97

3,3

92

99

25,5

Södermanlands ...........................

90

52

24,8

4

61

1,3

95

13

26,1

TJpsala ...........................

76

41

20.9

14

27

3,9

90

68

24,8

Wermlands ...........................

77

61

21,3

36,9

30

81

8.4

2,2

108

42

29,7

39,1

Westerbottens ............................

134

80

8

13

142

93

Wester-Norrlands ...........................

117

79

32,3

1

17

0,3

118

96

32,6

Westmanlands ,..........................

93

71

25,7

14

95

4.1

108

66

29,8

Örebro ...........................

116

20

31,8

8

11

2,2

124

31

34,0

Östergötlands ...........................

112

83

30,9

17

53

4,8

130

36

35,7

Per medium

97

21

26,6

17

33

4,7

114

54

31,3

1

Medeltal af kostnaden vid samtlige fångvårdsanslalterna......:

83

91

23,0

30

99

8,5

114

90

31,5

15 —

Transport

398,469: 89.

1,425,330: 35.

i Q QQn. p;n

i Södermanlands län ............

378: 37.
273: 65.
181: 75.

63: 70.
134: 32.
333: 56.
273: 93.
5,162: 40.

„ Upsala dito ............

1^111. 7K

„ Wermlands dito ...........

19,198: 54.

1 3 9zlQ. QQ

„ Westerbottens dito ............

„ Westernorrlands dito ............

90 077. 09

„ Westmanlands dito ............

„ Örebro dito ............

1 £ P»70. OQ

„ Östergötlands dito ............

32,272: 20.

Af Kongl. Fångvårds-styrelsen disponerade

inkomster

och bestridda utgifter ..........

1,404,056: 29.

91,112: 90.

Summa

1,809,327: 86.

1,670,894: 93.

§ 3.

För fångars och kronoarbetskarlars underhåll, beklädnad och sängkläder vid de
särskilda straff- och arbetsfängelserna, kronoarbetskompanierna samt länsfängelserna har
kostnaden i medeltal under revisionsåret uppgått till de i följande tabellariska sammandrag
upptagna belopp, nemligen:

(Bil. Litt. A.)

§ 4.

Statens utgifter^för fångvården ^ under de sednast förflutne tio åren, deruti inbegripen
kostnaden för vård och underhåll af läns- och kronohäkten, men icke utgifterna
för sådana fängelsebyggnader, hvartill särskilda extra statsanslag blifvit anvisade, hafva
utgjort:

år 1856 .................

„ 1857 ..............

,,1858 ................

„ 1859 ...............

„ 1860 ............

„ 1861 ...........

„ 1862 ...........

„ 1863 ..............

„ 1864 .............

„ 1865 ......................

hvaraf medeltalet per år utgör 1,328,951 R:dr 1 öre.

1,430,380: 57.
1,339,920: 91.
1,440,199: 72.
1,270,937: 66.
1,236,543: 81.
1,263,101: 71:
1,359,379: 28.
1,355,298: 87.
1,318,259: 86.
1,275.487: 69.

Fång vårds-styrelsens skulder vid 1865 års slut uppgingo till 720,521 R:dr 50 öre
hvaraf till Kongl. Stats-kontoret 337,944 R:Jr 96 öre.

§ 5.

Enligt hvad Revisorerne af Fångvårdens räkenskaper för revisionsåret inhemtat,
utbetaltes af fångvårdsmedlen följande belopp till Ingeniör-kårens bespariugskassa
nemligen:

16 -

ersättning för afträdd jord, jemlikt Kongl. brefvet den 1 Februari 1850,

för straff- och arbetsfängelset i Malmö.................... 200: —

„ länscellfängelset i dito...............• ■ • ; • 100:

ersättning för minskning i inkomst af vallhö å Bastionen Banér, enligt

Kongl. brefvet den 30 Augusti 1864, från straff-och arbetsfängelset i Malmö 40: —

s.-unt'' från Landskrona straff-fängelse, arrende för en jordrymd....... 5:

eller tillhopa R:dr 345: —

Likaledes inhemtas af Kongl. Krigs-kollegii räkenskaper att, sedan
Chefs-embetet för Ingeniör-kåren hos Kollega Ärtilleri-afdelning reqvirerat
det ersättningsbelopp till nämnda Kårs besparingskassa och tjensteman, hvilket
för år 1865, på grund af Kongl. brefvet den 16 Mars 1855, angående jordbyte
emellan Kronan och staden Kristianstad för beredande af excercisfält åt
Wendes Artilleri-regemente, borde utgå, så har, i enlighet med Chefens för
Ingeniör-kåren derom framställda begäran, Kongl. Kollegium under den 3
Augusti 1865, till disposition af Fortifikations-befälhafvaren i Kristianstad,

i berörda hänseende utanordna!...........................1,425: 71.

Summa 1,770: 71.

Vidare hafva Revisorerne inhemta!, hurusom Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den
JO Januari 1817, förordnat, att som de fortifikations-officerare, hvilka komme att på fästningarne
kommenderas, ej vore berättigade att, på sätt förut skett, avancera till högre
lönegrader med bibehållande af sin första plats, skulle, såsom någon ersättning för hvad
de derigenom kunde komma att förlora, inkomsten af vallhöet dädanefter såsom en bestämd
löneförmån Platsingeniören och ölriga på hvarje fästning permanent stationerade
fortifikations-betjente helt och hållet tillfalla, så att icke någon del deraf, på, sätt förut
skett, tillfälle andra på fästningen tillfälligtvis tjenstgörande. Sedermera blef, i anledning
af Chefens för Ingeniör-kåren underdåniga framställning, medelst nådigt bref den 3
Augusti 1839, förordnad t, att den del af vallhö-inkomsterna, som, enligt förut gällande
stadganden, tillkomma fortifikations-befälhafvarne i fästningarne, skulle vid dåvarande innehafvarnes
död, befordran eller förflyttning till annan tjenstgöringsort, ingå till bildande af
en besparingskassa under Chefens för Ingeniör-kåren disposition, men under förvaltning
af Majoren och en i hufvudstaden eller dess grannskap stationerad Kapiten eller Löjtnant;
att åter de andelar af vallhö-inkomsterna, som tillkomme Ingeniör-kårens i fästningsorterna
stationerade civile tjenstemän och underofficerare, skulle till dem framgent, på sätt
förut skett, orubbadt utgå, och att besparingskassans inkomster af Chefen för Ingeniörkåren
finge användas till förbättrande af de äldre officerarnes inkomster, som tjenstgjorde
på dyra stationsorter, äfvensom till understöd för yngre lönlöse officerare. Under
den 25 Februari 1862 inkom Chefen för Ingeniör-kåren till Kongl. Mapt med underdånigt
förslag till reglemente för Kårens enskilda pensionering, hvarigenom åsyftades icke allenast
att med ett tillökadt pensionsbelopp af minst l,000 R''-dr, utöfver den vanliga pensionen,
tillförsäkra dem af Kårens medlemmar, som efter lång och mödosam tjenstetid
hunnit pensionsåldern, en mera tryggad ställning på ålderdomen, utan äfven att bereda
en tidigare afgång inom de äldre graderna, varande denna tillökade pension afsedd för
Öfversten, Öfverstelöjtnanten, Majorerne och Kapitenerne; men Kongl. Maj:t, som fann
den ifrågaställda pensionsinrättningen väl kunna blifva gagnelig, men att stiftelsen, om
den komme till verkställighet, helst borde, såsom äfven beroende af frivilliga bidrag, förvaltas
efter det reglemente, hvarom delegarne sjelfva kunde i behörig ordning öfverenskomma,
medgaf likväl, enligt nådigt bref den 18 Mars 1862, att, för ändamålets be -

17

främjande, dertill finge användas såväl den under Chefens för Ingeniör-kåren disposition
ställda besparingskassa som ock de till densamma inflytande vallhömedel från rikets fästningar,
med undantag af 2,000 R:dr årligen, hvilka fortfarande borde användas till förbättrande
af äldre officerares inkomster, hvilka tjenstgjorde på dyra stationsorter äfvensom
till understöd för yngre lönlöse officerare; och hafva, genom särskilda nådiga bref, de ersättningsbelopp
blifvit bestämda, hvilka till besparingskassan eller, såsom den nu benämnes
pensionsfonden, enligt, hvad ofvan förmäles, från Fångvårds-styrelsen och Krigs-kollegium,
eller numera Armé-förvaltningen utgå.

Då emedlertid, på sätt i Kongl. Kammar-rättens Öfver-revisions-departement anmärktes,
redovisningen för nämnda kassa vore undanhållen offentlig kontroll, och tillsyn
saknades, huruvida medlen blifvit i redogörelsen för fonden uppdebiterade och för sitt rätta
ändamål använde, hemställde Kongl. Kammar-rätten, uti underdånig skrifvelse den 31
Augusti 1866, det Kong!. Maj:t täcktes meddela vederbörande sådana föreskrifter, hvarigenom
Revisionen sattes i tillfälle utöfva kontroll derå, att ifrågavarande pensionskassas
tillgångar, för så vidt de bestå af statsmedel, varda till sitt ändamål behörigen använde.
Denna fråga är, enligt hvad Revisorerne inhemtat, för närvarande på Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning beroende. Som emellertid frågan om den granskningsrätt, Riksdagens Revisorer
ega öfver ifrågavarande pensionsfond dermed eget- sammanhang och synes ur principal
synpunkt °vara af icke ringa vigt, hafva Revisorerne, på det Riksdagen och blifvande Revisorer
må komma i tillfälle att följa ärendet med den uppmärksamhet det kan förtjena,
ansett sig böra förhållandet omförmäla.

B) Anslagd till vård ods underhåll af läns- och kroitohnktri!.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 6,953: g7.

Uppbörd.

Statsanslag...................................... 13,500: —

Balans till år 1866:

Skuld......................................... 1,012: 95.

Summa 21,466: 62.

Kredit:

Balans från år 1864:

Skuld......................................... 1,699: —

Utgifter:

Underhålls- och reparationskostnader i samtlige län............... 9,906: 79.

Transport 11,605: 79.

3

- 18 -

Transport 11,605: 79.

Balans till år 1866:

Kontant behållning..............

Förskott...................

Anmärkt post................

Fordran...................

7,805: 27.

1,500: —

28: 10.

527: 46. 9,860: 83.
Summa 21,466: 62.

C) Extra statsanslag till fängelscbyggnadcr.

Iso. Anslagen till läns-, härads- och stadsfängclser:

Debet:

Balans från år 1864:

Länshäkten.

Tillgångar........... 3,450,000: —

Kredit:

Iläradshäkten. Stadshäkten. Summa.

150,000: — 195.000: — 3,795,000: —

Utgifter:

Under revisionsåret har tillsammans
blifvit utbetaldt
11,224 R:dr 92 öre, hvilken
summa, såsom inbegripen i
utgående balansen, föres
inom linien.

Till extra statsanslaget för
uppförande af nya fängelsebyggnader
efter cellsystemet
om föres........

Afföring af inventariivärdet å
en tomt i Wimmerby . . •

6,800: 1. 1,537: 23. 37,405: 18. _45,742: 42.

316: 72. — — — — 316: 72.

Balans till år 1866: — —

Kontant behållning...... 1,372: 7. 809: 68. 2,181: ib.

A fängelsebyggnaderna ned lagde

kostnader. . . . . . . 3,442,883: 27. 147,090: 70. 156,r85: 14. . 3,<46.t59: 11.

''Säger 3,442,883: 27. 148,462: 77. 157,594: 82: 3,748,940: 86.

Summa 3,450,000: — 150,000: — 195,000: — 3,795,000: —-

2:o. Anslaget till uppförande af nytt straff-fängelse i Karlskrona.

Tillgångar

Debet:

Balans från år 1864:

217,070: 89.

— 19

Kredit:

Utgifter:

Byggnadskostnader...............''.................116,116: 71.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.......................... 50,954: 18.

Fordran hos Riksgälds-kontoret................... 50,000: — 100,954: 18.

Summa 217,070: 89.

3so. Anslaget till nya fängclsebyggnadcr efter ccll-systcnict,

Debet:

Omföring, jemlik! Kongl. brefvet den 6 Mars 1866, från anslagen till läns-,

härads- och stadsfängelser........................... 45,742: 42.

Uppdebitering, jemlikt samma nådiga bref, af Norrköpings stads samt Lösings
m. fl. häraders bidrag till krono-cellfängelset i Norrköping . . 5,629: 65.
äfvensom Norrtelje stads och Lyhundra m. fl. häraders bidrag
till krono-fängelset i Norrtelje............. 3,278: 14. 8,907: 79.

Summa 54,650: 21.

Kredit:

Balans till år 1866:

Kontant behållning.......................... 10,267: 40.

Fordran hos Riksgälds-kontoret................... 35,475: 2.

Dito af fångvårdsansiaget..................... 8,907: 79. 54,650: 21.

Revisorerne, som vid granskning af Kongl. Fångvårds-styrelsens räkenskaper icke
funnit något att erinra, få i öfrigt hänvisa till den af Kongl. Fångvårds-styrelsen till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga berättelse för revisionsåret, hvilken under litt. Gr. bland ''''Bidrag
till Sveriges officiella statistik" blifvit till trycket befordrad och med Post- och Inrikestidningar
utdelad.

Kongl. Utrikes-departementet.

Den i detta Departement upprättade räkenskap, innefattande redovisning för såväl
svenska som norska statsverkens bidrag till föremål, Indika i den svenska riksstaten upptagas
under tredje hufvudtiteln, har i Kongl. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskad.
Nedanstående tabell utvisar förhållandet i afseende å inkomster och utgifter;

-- 20

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar

43,339: 71.

Uppbörd:

Statsanslag............................. 477,700: —

Norska statsverkets bidrag..................... 198,000: —

Konsulsfondens bidrag till aflöning åt Departementets Expedition 6,500: —

Försäljningsmedel för Departementets vagnar.......... 500: —

Aterburne medel.......................... 12: 83. 682.712: 83-

Samma 726,052: 54.

Kredit.

Utgifter:

H, Exc. Statsministern för utrikes ärendena...........

Departementets Expedition ....................

Minister-staten och pensioner...................

Skrifmaterialier, tryckningskostnader, ved och lyshållning . . .
Möblers anskaffande och underhåll, inköp af böcker och kartor
in. in...........................

Prenumeration å tidningar och journaler in. in..........

Telegrafporto.............................

Postporto..............................

Ekiperingspenningar........................

Vexelomkostnader..........................

Beskickningarnes extra utgifter..................

Rese- och kurirkostnader.....................

Expektanslöner och tillfälliga uppdrag..............

Hemliga utgifter..........................

Diverse utgifter ...........................

24,000: —
41,700: -468,206: 86.
2,347: 74.

2,166: 49.
1,275: 84.
9,167: 33.
4,520: 46.
76,322: 50.

365: 75.
5,542: 91.
7,603: 37.
27,250: 21.
21,144: 25.
10,826: 20.

702,439: 91.

Balans till år 1866:
Kontant behållning..............

. ■ S . . 23,612: 63.
Summa 726,052: 54.

Vid granskning af ofvannämnda räkenskap har det icke kunnat undgå Revisorernes
uppmärksamhet, hurusom under benämning »Equiperingspenningar» blifvit under revisionsåret
utbeialde betydliga belopp, nemligen åt

Envoyén Friherre af Wetterstedt.......................... 8,010: —

„ Friherre Hochschild............................ 16.000: —

„ Grefve Piper................................ 12,082: 50.

„ Friherre Palmstjerna............................ 12,082: 50.

Minister-residenten Friherre Wrede........................ 4,027: 50.

Envoyén Björnstjerna................................ 24,120: —

tillsammans R:dr R:mt 76,322: 50.

Då specifikation helt och hållet saknas, huru ifrågavarande medel blifvit till det
allmännas fördel använda, hafva Revisorerne icke varit i tillfälle att derom bilda sig något
omdöme. Enligt hvad Revisorerne af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 17
September 1863 inhemtat, har, efter det Kong!. Maj:t funnit godt föreskrifva, att de uti
Utrikes-departementets räkenskaper uppförda expektanslöner, godtgörelse för tillfälliga uppdrag,
rese- och kurirkostnader samt Beskickningarnes extra utgifter skola från och med år
1863 underkastas de för statsmedels redovisning allmänt gällande grunder, af Rikets Ständer,
med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, visserligen blifvit medgifvet,
att nyssnämnda utgifter finge på det sätt redovisas, att behöriga qvittenser af de personer,
hvilka från Utrikes-departementets Kameral-afdelning emottagit medel för berörda ändamål,
ansåges vara såsom verifikationer tillfyllestgörande; men då ekiperingspenningarne uti nyssberörda
skrifvelse icke särskildt omförmälas, och undantag från de i afseende å statsmedels
redovisning föreskrifna allmänna grunder icke torde böra ega rum för annat, än hvad
uttryckligen medgifvet blifvit, hafva Revisorerne ansett sig icke sakna anledning ifrågaställa,
om icke en fullständigare redovisning bort för dessa betydliga belopp afgifvas.

Konsuls-fonden.

Fondens för revisionsåret upprättade räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit
utan anmärkning granskad, utvisar i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden
:

Tillgångar

Debet,

Balans Jr ån år 1864:

30,023: 21.

Uppbörd:

Sveriges bidrag..........■

Norges dito, 22,300 norsk specie,

Räntemedel...............

Anmärkningsmedel...........

Kredit

118,800: -89.200: —

1,545: —

1= - 209,546: —

Summa 239,569: 21.

Utgifter:

Förvaltningskostnad:

Bidrag till aflöning af Kongl. Utrikes-departementets Expedition
.................... 6,500: —

Skrifmaterialier och expenser......... 292: 47. 6,792: 47.

Konsulernes aflöning:

Traktamenten och kontorshyror................ 168,267: 89.

Expektanslöner och pensioner.................... 20,867: 28.

Transport 195,927: 64.

22

Konsulernes embetsutgifter.........

Extra utgifter.................

Vexeloinkostnader.............

Balans till år 1866:

Kontant behållning.............

Obligationer: Stockholms stads 5 procents.

Uddevalla stads 5''/2 „ . .

Transport 195,927: 64.

...... 6,180: 81.

...... 240: 80.

...... 313: 64.

202,662: 89.

5,400:

22,000:

9,506: 32.

27,400: — 36,906: 32.
Summa 239,569: 21.

§ 1-

Ehuru Sveriges andel i utgifterna för aflönande af de förenade rikenas Konsulater
och hvad dertill hörer med ett belopp af 118,800 R:dr utgår af den under Konvoy-kommissariatets
förvaltning ställda handels- och sjöfartsfonden, öfver hvilken Kongl. Maj:t
sedan längre tid tillbaka ensam eger dispositionen, hafva Revisorerne likväl ansett en närmare
redogörelse för de från nämnda fond utgående aflöningar och arvoden så mycket
mindre vara fremmande för Revisorernes åligganden, som, till följd af ofvan uppgifna förhållande,
desamma icke finnas uti någon af Riksdagen granskad stat upptagne. Dessa
aflöningar och arvoden utgå med följande belopp:

Af Tredje Af Konsulshufvudtiteln.
fonden.

Summa.

General-Iconsuler.

Köpenhamn

Helsingfors

Norra Amerika, Envoyéen i Washington. . . .

. . . 16,000: —

12,000

- 28,000: —

Hamburg, Minister-residenten..........

8,000

— 8,000: —

Konstantinopel, Envoyéen............

. . . 16,000: —

10,000

~ | 30,800: —

— Legations-sekreteraren.....

. . . 4,800: —

Athén, Charge d’affaires............

. . . 2,000: —

10,000

— 12,000: —

Lissabon, Dito.................

. . . 4 000: —

10,000

— 14,000: —

Italien, Envoyéen................

. . . 14,000: —

10,000

— 24,000: —

4,000

10,000

4,000

10,000

Alexandria (af tredje hufvudtitelns årsanslag till

representationskostnader)............ 4,000: —

Tanger........................

Algier.........................

Alicante........................

Gibraltar.............''..........

Havre de Gråce.................. .

Rio de Janeiro....................

12,000

— 16,000

8,000

— 8,000

11,000

— 11,000

3,000

— 3,000

3,000

— 3,000

2,000

— 2,000

8,000

— 8,000

Konsuler.

Tunis............

Archangel..........

Bahia. . . ........

6,000: — 6,000: —

10,000: — 10,000: —-

2,000: — 2,000: —

- 23

Bilbao ; i

Rostock.........

Liibeck.........

Rom..........

New-York.......

Malta..........

Buenos Ayres......

Helsingör........

Konstantinopel

Drogman.

Konsulat-sekreterare.
Konstantinopel...........

4,000: —

2,000

— 2,000

3,000

— 3,000

3,000

— 3,000

2,000

— 2.000

2,000

— 2,000

6,000

— 6.000

4,000

— 4,000

1,000

— 1,000

2,000: -

6,000:

4,800: —

4,800:

Tillfälliga arvodes- och ersättningsbelopp.
Helsingfors, ersättning för minskad passviserings -

inkomst.....................

Rostock dito dito..........

Liibeck dito dito. . . . 300: —

personelt arvode.......... 1,000: —

Stuyrna dito dito................

Buenos Ayres. dito.......... 2,000: —

arvodes-tillökning..... 500: —

Dardanellerna, personelt arvode

600: — 600: —

400: — 400: —

1,300: — 1,300: —

1,000: — 1,000: —

2,500: — 2,500: —

500: — 500: —

Ofvanstående förteckning gifver vid handen, att det ojemförligt största beloppet af
dessa utgifter faller på Konsulaten vid och i närheten af Medelhafvet, nemligen:

För Konstantinopel..........................16.800

„ Athén...............................10,000

„ Alexandria............................12,000

„ Tanger.............................. 8,000

„ Algier...............................11,000

„ Alicante............................. 3,000

„ Gibraltar............................. 3,000

„ Tunis............................... 6,000

,, Malta............................... 6,000

„ Sinyrna.............................. 1,000

„ Dardanellerna.......................... 500

hvartill, enligt ofvanstående tabell, böra från anslagen å tredje hufvudtiteln
läggas följande belopp, nemligen:

För Konstantinopel . ....................... 24,800

„ Athén............................. 2.000

„ Alexandria.......................... 4,000

— 77,300:

30,800:

eller tillsammans R:dr R:mt 108,100: —
Revisorerne förbise visserligen icke att åtskilliga af dessa betydliga aflöningar under förflutna
tider varit föranledda icke blott genom en Ulligare handel och sjöfart, utan före -

24 —

trädesvis af politiska förbindelser och fördelar eller ock för att bidraga till trygghet för
den svenska handelsflaggan, men å andra sidan torde med fog kunna sägas, att dessa förhållanden
numera undergått högst väsendtliga förändringar. Icke nog dermed att dessa
länder för Sverige och Norge numera icke torde hafva samma politiska betydelse, som de
förr i tiden kunnat ega; de förenade rikenas handel och sjöfart på de flesta af dessa platser
befinnas jemväl numera vara af jemförelsevis ringa vigt. Af officiella statistiska berättelser,
angående denna handel och sjöfart under år 1865, inhemtas nemligen, bland annat,
att ingen direkt import till Sverige från Turkiet förekommit, men att under året tre
fartyg utklarerat från Sverige med uppgifven destination till turkiska hamnar; att under
året icke något norskt fartyg ankommit från Norge till turkiska hamnar, hvaremot 49
sådana fartyg, deraf 21 st. barlastade, från andra länder till Turkiet anländt; att emellan
Sverige och Grekland under år 1865, likasom under föregående år, ingen direkt handelsförbindelse
egt rum, men att under året 4 norska fartyg med last från andra länder dit.
ankommit; att från Gibraltar och Malta icke någon import till Sverige under året förekommit,
men att till nämnda platser direkte från Sverige exporterats varor till ett sammanlagdt
värde af 55,000 R:dr, hvilken export verkställts uti 11 fartyg, af hvilka endast
2 anlupit, Malta, och att 6 norska fartyg med last från andra ställen än Norge under
året ankommit till Gibraltar, hvaremot icke något sådant fartyg år 1865 anländt till Malta;
att till Alexandria under året ankommit 11 svenska och 59 norska fartyg samt till Tunis
ett svenskt och 10 norska fartyg, äfvensom till Tanger ett norskt, men icke något
svenskt fartyg.

Af hvad sålunda förekommit och i korthet anfördt blifvit, hemta Revisorerne anledning
att uttala den åsigt, att, vid flere af de nuvarande Konsulernes vid Medelhafvet
afgång eller eljest inträffande förändringar, icke obetydliga besparingar uti nu utgående aflöningsbelopp
borde kunna åstadkommas, utan men för de förenade rikenas handel och sjöfart
eller några andra för dessa länd a- vigtiga förhållanden.

§ 2.

Nästlidet års Revisorer anmärkte, att någon stat för de med aflöning försedde Konsulerne
och deras biträden icke funnits redogörelsen bilagd. Någon sådan af Kong!. Maj:t
fastställd stat har väl icke heller för revisionsåret räkenskaperna bifogats; men då Riksdagen
redan aflåtit underdånig framställning i ämnet, i anledning hvaraf rättelse för revisionsåret
icke kunnat följa, hafva Revisorerne ansett sig endast böra förhållandet omförmäla.

Kongl. Krigs-kollegium.

Detta embetsverks räkenskaper lemna redovisning för alla under Krigs-kollegii förvaltning
ställda medel, utgörande dels fjerde hufvudtitelns såväl ordinarie som extra statsanslag,
dels åtskillige tid efter annan bildade kassor och fonder. I Kongl. Kammar-rätten
hafva dessa räkenskaper ännu icke undergått fullständig granskning.

Bifogade, på hufvudboken grundade sammandrag utvisar förhållandet med samtlige
desse anslag och medel.

(Bil. Kitt. B.)

Bilagan Litt. B. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 24.

Tillgångar

BMebel.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Riksstatens 4:de hufvud ti tel....................

Extra statsanslagen för landtförsvarel...............

Krut- och salpeter-forsäljningsmedel...............

En-per-mille-fonden.....................■ . . .

Trosspassevolans-fonden.......................

Förenade mötespassevolans-fonden..................

Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond...............

Yolontär-vakansmedels-fonden....................

Wadstena krigsmanshus-kassa....................

Militieboställs-kassan.........................

Invalidhus-fonden..........................

Allmänna bevärings-fonden.....................

Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond..........

Anvisade medel till förnödenheter vid truppers sammandragning

Balans till år 1866:

Riksstatens 4:de hufvudtitel....................

Extra statsanslagen för landtförsvaret..............

Krut- och salpeter-forsäljningsmedel................

Trosspassevolans-fonden.......................

Förenade mötespassevolans-fonden.................

Yolontär-vakansmedels-fonden...................

Wadstena krigsmanshus-kassa...................

Militieboställs-kassan........................

Invalidhus-fonden...........................

2,164,055: 67.

7,428,028

28

10,180,445

82

852,494

38

985

50

2,572

—

43,570

79

20,837

69

3 5,384

5

30,151

22

415,304

99

40,510

58

97,687

31

96,853

97

3,777

68

137,795

82

11,938,371

80

150,559: 39.
69,360: 83. j
116: 50. !
427: 3. !

85: 33.
10: 84. J
4,933: 4. j

13,048: 11. j
190: 77. *

214,025

8,000

10

37,532 94

2,475

S:gr 238,731: 89. j 262,033) 4

Summa 119,628,433 12

Må re t! it.

Skulder

Balans från år 1864:

Utgifter:

Riksstatens 4:de hufvudtitel.....................

Extra statsanslagen för landtförsvaret...............

Krut- och salpeter-forsäljningsmedel................

Trosspassevolans-fonden........................

Förenade mötespassevolans-fonden...................

Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond................

Volontär-vakansmedels-fonden.....................

Wadstena krigsmanshus-kassa....................**

Militieboställs-kassan..........................

Invalidhus-fonden............................

Allmänna bevärings-fonden.......................

Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond...........

Anvisade medel till förnödenheter vid truppers sammandragning

Balans till år 1866:
Riksstatens 4:de hufvudtitel....................

Extra statsanslagen för landtförsvaret..............

Krut- och salpeter-forsäljningsmedel...............

En-per-mille-fonden.........................

Trosspassevolans-fonden.................j

Förenade mötespassevolans-fonden ................

Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond..............

Yolontär-vakansmedels-fonden...................

Wadstena krigsmanshus-kassa...................

Militieboställs-kassan........................

Invalidhus-fonden..........................

Allmänna bevärings-fonden.....................

Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond.........

533,569

84

9,875,013

78

741,605

62

2,354

25

32,184

66

19,395

78

13,285

34

2,685

85

356,832

34

38,299

10

63,691

59

6,325

74

32

92

249,270

39

S:gr 111,400,977)36

5.

877,488

68

35.

406,437

31

. . —

—

985

50

. . 1,423:

10.

56,458

i ’

64

. . 6,001:

34.

1 337,950

26.

439,496

12

. . 7,283:

51.

214,158

80

3,274:

11.

274,142

79

. . 45,471:

20.

3,310,421

82

. ■ 17,031:

9.

341,974

89

. . 33,151:

98.

943,127

52

77.

479,974)

47

81. |

11,269;

38

.gr 2,774,410:

57. j

7,693,885

92

Summa [

19,628,433

12

Bilagan Litt. C. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 25.

EU e b e t.

| Fordringar och
| förskott, balan-

Kontant be

Extra

uppbörd.

Brister, ersatta af:

j serade från år
1864 inom
linien.

hållning från
år 1864.

Statsanslag

Biksgulds-

kontoret.

Hufvudtitelns
[ besparingar.

_

__

_

15,000

_

—

—

——

—

39,000

....

—

—

—

—

2,033

89

—

—

12,550

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

118,700

—

——

—

—

—

—

—

—

495

—

82,250

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,670

19

6,500

—

26

67

—

—

—

—

—

—

34,250

—

—

—

—

—

—

—

8

—

-

6,400

—

—

8

—.—.

—

11

87

—

—

6,015

—

11

87

—

—

—

—

—

351

75

15,006

50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

79,888

25

—

—

—

—

---

—

—

21,227

—

62,650

—

—

—

—

—

—

2,000

2,797,208

—

33,746

1

49

—

—

__

_

1,008

26

—

—

100,591

77

100,000

—

284

89

—

—

—

—

__

—

—

—

23.756

74

—

—

—

—

---

—

199,799

77

161,869

46

825,000

—

8,025

92

—

—

---

—

150

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

— -

—

26,520

—

—

—

—

—

—

—

4,378

79

35,778

96

—

—

15

88

__

—

—

—

—

—

11,602

95

126,626

5

—

—

—

—

—

37

50

19,646

7

159,820

39

—

—

—

—

—

—

439

68

22,064

74

165,967

10

—

—

—

—

10,366

82

—

—

21,950

21

166.132

10

—

—

—

9,641

32

1,794

84

—

—

74,974

5o

303

53

—

---

—

28,885

9

132,562

82

834.964

25

10,568

65

—

—

---

_

20,219

76

8,503

19

139,085

17

—

—

—

—

12,452

31

19,016

74

—

—

58,634

75

—

—

-—

—

270

32

—

—

3,315

26

50,425

68

—

—

—

—

-.-

—

65,233

91

—

—

390,000

—

991

25

---

—

—

1,717

53

3,090

79

320,000

—

—

—

—

—

5,945

7

328

79

—

—

23,911

50

328

79

—

—

---

—

1,614

7

305

57

138,363

40

—

—

—

—

1,830

33

—

34

—

7,500

62

50

---

—

——

—

2,037

49

——

—

6,295

—■

—

—

—

- —

33,054

2

—

—

500,000

—

22,072

32

94,005

98

--—

1,220,955

10

161,636

20

1,169,454

15

714,033

93

—

—

•--

—

—

—

9,917

31

257,200

—

5,352

—

—

—

10,167

91

—

—

—

—

18,000

—

12

50

4,568

91

—

—

51,095

90

—

—

21,450

—

82,555

84

—

—

—.—

—

113

6

—

—

36,000

—

252

74

2,989

17

—

—

—

---

—

60,000

—

—

—

—

—

—

—

448

37

—

—

33,000

—

245

72

—

, ---

—

—

—

2,983

65

9,000

—

338

40

—

•---

—

—

—

26,189

39

37,500

—

—

—

—

—

——-

—

—

—

42,295

97

12,000

—

210

7

—

—

— —

—

33

16

1,640

961

1°

58,000

--

2,571

51

16,025

31

—

—

171

19

62

8,770

—

100

—

II

_

__

_

29

89

—

—

2,930

98

—

—

—

----

1,000

20

115

16

67,500

—

697

15

—

---

■—

11,192

21

—

—

—

76,452

84

—

—

32,665

91

1,665,793

24

835,511

16

9,206,200

—

925,515

5

117,589

37

84,248

25

—

—

_

—

—

—

—

68,858

60

——

—

1,665,793

24

835,511

16

9,206,200

j

925,515

5

48,730

77

84,248

25

Antieipation
till år 1866.

Summa.

Skulder, balan-serade till år
1866 inom
linien.

__

15,000

1

''

_

—

39 000

|

—

—

—

—

12,550

|

—

—

—

118,700

I

i

—

—

—

—

82,745

1

—

—

19,196

86

—

—

—

—

34,250

i ~

•---

—

—

6,400

—

—

—

—

6,026

87

10

4

—

—

15,358 25

—

—

—

—

79,888

25

—

—

—

—

83,877

—

—

—

—

—

2,000

—

—

—

—

2,831.962

76

—

—

—

—

200,876

66

—

—

—

—

23,756

74

—

—

—

994,895

38

1,008

17

—

26s520

—

___

_

—

35,794

84

—

—

—

—

13S,229

215

62

—

—

179,466

46

—

—

—

—

198,398

66

1,224

40

—

197,723

63

—

—

—

—

75,278

3

—

—

—

—-

978,095

72

1,510

73

—

—

160,040

67

82

55

—

—

58,905

7

—

—

—

53,740

94

—

—

—

390,991

25

1,644

29

3,199

39

332,235

25

3,631

2

—

24,240

29

—

—

140,499

30

—

—

—

—

7,562

50

—

—

—

—

6,295

—■

—

—

—

616,078

30

45,446

43

73,710

94

2,118,835

22

92,690

55

—

—

282,637

22

1,085

49

—

22,581

41

—

—

—

104,005

84

---

—

—

39,241

91

—

6

—

—

60,000

—

—

---

—

33,245

72

4

87

—

—

12,322

5

—

—

■--

—

63,689

39

—

—

——

—

54,506

4

—

—

—

—

76,596

82

—

—

—

—

1,640

12

——

—

—

—

9,831

62

14

19

—

—

2,930

98

—

— —

—

68,312

31

—

—

137,114

77

246,133

52

1.990

98

214,025

10

11,383,088

93

150,559

39

—

—

68,858

60

—

214,025

10

11,314,230

4

I

150,5591

39

Chefen för Landtförsvars-departementet............

Landtförsvars-departementets Kansli-expedition........

Dito dito Kommando- dito........

Krigs-kollcgium.........................

Generalitets-staten........................

Generalstabs-offieerares bildande................

Topografiska kåren........................

Artilleri-staben..........................

Öfverkommendants-expeditionen i Stockholm.........

Kommendants-staten.......................

Krigs-akademien................•.........

Allmänna Garnisons-sjukhuset................

Bese-stipendium för militär-läkare...............

Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena.........

Löneförbättringar vid indelta Arméen.............

Militieboställs-kassan.......................

Indelta Arméeus vapenöfuingar.................

Dito dito dito (förslagsanslaget 1858—1860)

Trossens underhåll.....................

Indelta Arméens möteskostnader.............

Lifgardet till häst.....................

Husar-regementet Konung Carl XV...........

Svea Lifgarde........................

Andra dito........................

Wermlands Fältjägare-regemente.............

Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen......

Ingeniör-kåren.......................

Kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning

Lega för hästar till Artilleriets exercis.........

Furagering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena

Lifbevärings-regementet.................

Gotlands Hationalbeväring................

Hallands Beväring....................

Westernorrlands dito..................

Beväringsmanskapets vapenöfning................

Försvarsverket till lands i- allmänhet.........

Lif- och släpmunderingar vid rotehålls-regementena .

Inavarteringskostnader i Stockholm...........

Inqvarteringens ordnande i Stockholm.........

Inqvarteringskostnader i landsorten...........

Salpeter-uppköp......................

Ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter .....

Skjutskolor........................

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader......

Durchmarche-kostnader..................

Bese- och traktamentspenningar.............

Ackordsförskotter och ersättningar...........

Skrifmaterialier m. m. för Krigs-kollegium m. fl. verk

Dito för Departementets Kansli-expedition

Extra utgifter.........................

Besparingarne å de allmänna anslagen............

10,180,445: 82.

Afgå

Skulder, balanserade
från år
1864 inom
luden.

Antieipation
från år 1864.

505

505

81

236

1,324

2,957

6,950

5,422

33

42

20,645 29

i

94,038 61

79

17

12

9 30

782: 21

133,573

95

133,573'' 95

Utbetalningar.

373 1

1,496

50

342,506

31

2,317 85

130,785 95

477,479 62

477,4791 62,

15.000
38,708
12,550

117,800

80,718

10,200

34,250

6,400

6,015

14,395

79,888

55,177

2,000

2,806,936

102,657

23,756

924,368

26,520

3,950

122.637
159,603
175,979
175,946

71,524

835,675

145,198

58,905

19,517

322,163

327,107

18,502

139,103

7,500

2,587

616,078

1,519,542

282.637
22,581
64,669
39,241

60.000
31,493
11,000
26,189

4,799

76,596

8,717

2,900

49,970

115,347

Mi r e

a i t.

Besparingar för:

Biksgälds-

kontoret.

Hufvudtiteln.

33

1

44

9,875,013

65

77
67

59
46
50
99

78
7

86

63

73

76

96

50

30

60
22
41

91

49

40

41
82

94

96

57

78

9,875,013j 78

68,827

62

30 98

68,858

68,858

60

60

84,248: 25

84,248, 25

Kontant behållning
till år
1866.

877,488

68

877,488[ 68

11,383,088

68,858

93

60

11,314,230

Fordringar och
förskott, balanserade
till år
1866 inom
linien.

__

_

__

15,000

291

67

—

—

39,000

—

—

—

—

—

—

12,550

—

2,007

25

899

99

—

—

118,700

—

—

—

1,839

6

187

50

82,745

—

—

—

—

—

8,996

86

19,196

86

—

—

—

—

—

34,250

—

—

—

—

8

—

—•

6,400

8

—

_

11

87

—

—

6,026

87

—

_

611

50

351

75

15,358

25

—

—

—

—

—

79,888

25

—

—

—

—

28,699

73

83,877

—

—

—

—

—

—

2,000

—

—

—

—

—

25,026

30

2,831,962

76

—

—

-

98,219

31

200,876

66

—

—

—

—

23,756

74

—

—

70,526

40

994,895

38

267,109

91

—

—

—

—

—

150

—

—

—

——

—

26,520

—

—

—

---

—

31,844

19

35,794

84

4,378

79

4,172

89

11,418

34

138,229

—

—

—

180

91

19,681

88

179,466

46

81

56

—

—

22,046

6

198,398

66

—

—

—

—

21,777

17

197,723

6o

7

14

3,753

53

—--

—

75,278

3

1,613

98

—

142,419

73

978,095

72

15,022

74

—

14,841

89

160,040

67

29,775

7

—

—

—

—

58,905

7

19,364

62

30,809

43

3,413

65

53,740

94

7

25

—

—

—

—

390,991

25

67,564

71

—

3,631

2

332,235

25

3,335

67

5,737

53

—

—

24,240

29

96

88

—

—

1,395

34

140,499

30

840

39

62

50

—

7,562

50

—

34

3,707

50

—

—

6,295

—

2,587

50

—

—

—

—

616,078

30

26,662

63

—

—

256,786

31

2,118,835

22

1,118,917

12

—

—

—

282,637

22

873,735

18

—

—

—

—

22,581

41

—

—

—

37,018

99

104,005

84

—

—

—

—

—

39,241

91

408

—

—

—

—

—

60,000

—

—

1,752

23

—

—

33,245

72

1,589

44

—

—

1,322

5

12,322

5

—

—

11,158

53

26,341

46

63,689

39

—

—

—

—

49,706

63

54,506

4

—

—

——

—

76,596

82

1,767

6

—

—

1,640

12

1,640

12

—

—

1,113

68

—

—

9,831

62

251

34

—

—.

—

—

2,930

98

86

75

18,145

35

196

—

68,312

31

301

92

—

—

—

—

246,133

52

6,696

81

2,444,360

33| 2,444,360

25 —

Med ledning af den uti Krigs-koilegii hufvudbok iakttagna indelning, öfvergå Revisorerne
nu till en närmare redogörelse för de särskilde anslagen, men anse sig dessförinnan
böra erinra, att de skiljaktigheter, som förefinnas mellan sifferuppgifterna i nedanintagne
tabeller och bilagor samt de enahanda uppgifter, Indika förekomma uti den i sammanhang
med berättelsen om Kongl. Stats-kontoret afgifna redogörelse för fjerde hufvudtiteln,
icke härleda sig af annat än de olika bokföringsmethoder, som vid de nämnde verken
följas. Rikshufvudboken är nemligen upprättad i öfverensstämmelse med ett år 1855
gilladt formulär, då deremot Krigs-koilegii räkenskaper fortfarande föras enligt det formulär,
som år 1850 blifvit för desamma faststäldt.

Bifogade tabell utvisar förhållandet med inkomster och utgifter under året.

(Bil. Litt. C.)

Redogörelserna för det bland anslagen till materielen å fjerde hufvndtiteln uppförda
reservationsanslag för försvarsverket till lands i allmänhet, eller Krigs-koilegii afdelningar,
1,169,454 R:dr 15 öre, hvilket belopp, enligt upprättade och af Kongl. Maj:t fastställda
specialstater, är fördeladt. emellan Krigs-koilegii särskilda afdelningar, utvisa för revisionsåret
följande förhållanden:

A) Fjerde hufvudliteln.

a) Artillcri-afilelningen.

D eb et.

Balans från år 1864:

Kontant behållning.........

Förskotter, antecknade inom linien,

175,798: 57.

134,311: 50.

Uppbörd:

Kontant anslag enligt Kongl. Maj:ts stat

Ersättningar.......,.......

Försäljningsmedel.............

Diverse inkomster............

298,100: 51.
58,475: 65.
57,234: 86.

15,985: 42.

429,796: 44.

Balans till år 1866:
Skulder, antecknade inom linien,.........

80,455: 58.

Kredit

Balans från år 1864:

Summa 564,107: 94.

Skulder, antecknade inom linien, .

74,333: 79.

Utgifter:

Hufvud- och reservförråderna .

41,703: 66.

Transport 41,703: 66.

4

- 26

Transport

Fästningsbestyckningen i allmänhet...............

Artilleri-regementena.......................

Fyrverkare-kåren.........................

Artilleriet i allmänhet.............•••••••••

Infanteri- och kavalleri-regementena samt beväringsmanskapet .

Gotlands försvarsverk......................

Krut-tillverkningen........................

Mariebergs artilleri-läroverk...................

Försträckning mot ersättning..................

Laboratoriebyggnaden i Göteborg................

Maskiner för gevärstillverkning.................

Ersättning för medgifven rätt att tillverka gevär efter A. Ilag ströms

modell................

Diverse utgifter.........................

41,703: 66.

11,214: 27.

35,900: 64.

5,483: 25.

50,059: 30.

64,243: 12.

4,844: 16.

35,862: 8.

31,757: 50.

27,042: 74.

600: —

2,000: —

2,000: —

486= SO. 313,257:

2.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.........

Förskotter, antecknade inom linien,

100,244: 70.

250,850: 92.

Summa 564,107: 94.

b) Forlifikations-afdcliungcn.

Debet.

Balans från år 1864:

Kontant behållning.........

Förskotter, antecknade inom linien,

27,324: 70.

191,817: 60.

Uppbörd:

Kontant anslag, enligt Kong!. Maj:ts. stat. .
Arrende-,''jordskylds- och tomtöremedel . .

Ersättning för exproprierad jord......

Ersättningsmedel..............

Diverse inkomster.............

109,650: —

30.218: 59.

1,862: 94.

7,760: 7.

3,672: 8. X53J63: 68.

Balans till år 1866:

Anticipntion...........

Skulder, antecknade inom linien,

2,802: 88.

11,231: 92.

Summa 191,720: 30.

Kredit.

Balans från år 1864:

Anticipation.....................

Skulder, antecknade inom linien,..........

2,628: 28.

70,661: 94.

Transport 70,661: 94.

27

Utgifter:

Fästningsbyggnader . . . .....:......

Gardes-regementenäs kasernbyggnader......

Sappör-kårens kasern underhal i..........

Ingeniör-kåren.................

Kommendantskaps-utgifter............

Försträckning mot ersättning...........

Förrådshus och exercisbyggnad för Sappör-kåren
Diverse utgifter..................

Transport 70,661: 94

42.929

68.

15,534

54.

1,804

31.

10.400

—

15,647

89.

14,564

38.

4,000

—

10,242

17.

115,122: 97.

Balans till år 1S66:

Kontant behållning............................... 5,935: 39.

Förskotter, antecknade inom linien,.......101,913: 74.

Summa 191,720: 30.

c) Intcndents-afileluiugcn.

Debet.

Balans från år 1864:

Förskotter, antecknade inom linien,...... 853,338: 93.

Uppbörd:

Kontant anslag, enligt Ivongl. Maj:ts stat.......... 761.703:64.

Ersättningar.......................... 43,537: 44.

Beväringsmanskapets utredning................ 362,654: 15.

Indelta arméens utredning................... 27,860: 17.

Värfvade arméens beklädnad................. 81,052:68.

Försäljningsmedel....................... 10,924:74.

Diverse inkomster....................... 12,795: 14.

Balans till år 1866:

Anficipation.........................

Skulder, antecknade inom linien,........ 9,432: 9.

1,300,527: 96.
62,479: 2.

Kredit.

Summa 1,363,006: 98.

Balans från år 1864:

Anticipation................................. 271,844: 37.

Skulder, antecknade inom linien,........ 17,076: 54.

Utgifter:

Värfvade arméens beklädnad................. 565,226: 39.

Indelta arméens utredning................... 59,258:25.

Transport 624,484: 64. 271,844: 37.

— 28

Transport 624,484: 64.

Beväringsmanskapets utredning........ 327,207: 12.

Förrådens diverse behof.................... 40,628: 58.

Beklädnadshjelp för underofficerare.............. 13,219: 32.

Byggnader och reparationer.................. 11,803:52.

Sängkläder och servismedel.................. 7,324: 5.

Transportkostnader....................... 7,190: 69.

Hyror............................. 5,657: 50.

Musikinstrumenter för värfvade regementena......... 3,600: —

Medicinal- och instrumental-attiralj.............. 1,500: —

Kasern-inventarier....................... 2,148: 4.

Försträckning mot ersättning................. 42,058: 46.

Diverse utgifter........................ 4,340: 69.

271,844: 37.

1,091,162: 61.

Balans till år 1866:

Förskotter, antecknade inom linien,...... 916,758: 68.

Summa 1,363,006: 98.

§ I Enligt

Revisorerne meddeladt sammandrag öfver kruträkningarne utgjorde behållningen
af godt handgevärs- och styckekrut vid 1865 års slut 43,740 centner 5 skålpund
och visade således ett öfverskott af 2,740 centner 5 skålpund utöfver den genom Kongl.
brefvet den 10 December 1842 bestämda qvantitet, 41,000 centner.

§ 2.

Bland verifikationerna till anslaget för extra utgifter å fjerde hufvudtiteln linnes intagen
Krigsvetenskaps-akademiens redogörelse, hvaraf inhemtas, att utaf de samma Akademi
anvisade statsmedel, nemligen 2,000 R:dr af nyssberörda anslag och 300 R:dr af
enahanda anslag å femte hufvudtiteln jemte den från föregående år befintliga behållningen
1 R:dr 94 öre, eller tillsammans 2,301 R:dr 94 öre, blifvit utbetalde 2,300 R:dr 2 öre;
hvadan behållningen vid revisionsårets slut utgjorde endast 1 R:dr 92 öre.

§ 3.

Beträffande de vid 1865 års slut i Krigs-kollegii hufvudbok inom linien balanserade
fordringar, tillhörande ordinarie anslagen, utvisa räkenskaperne:

att följande voro på utredning eller konkursbevakning beroende, nemligen:

hos aflidne Räntmästaren E. G. Harlins konkursmassa.............. 546:90.

„ aflidne Regements-kommissarien E. A. von Essens dito........... 220: 8.

„ Handlanden C. A. Broms.......................... 148:45.

„ „ J. Lindgren........................... 399: —;

„ „ Odins konkursmassa....................... 48:32.

29

hos Fabrikören A. Ehrling..........

„ Skepparen C. J. Pettersson.......

» Handelsbolaget Sundstedt & Eriksson . .

„ Almedahls fabriksaktiebolag.......

„ Fabriksbolaget C. O. Hagman & Hultman
„ Snickaren P. Wallin............

att fordringarne hos f. d. Ammunitionsförvaltaren A. F. Hahr, 36,204 R:dr 98 öre,
och Regements- skrifvaren C. L. Pettersson, dels 4,210 R:dr 14 öre, dels 68 R:dr 5 öre’
voro beroende på Kongl. Kammar-rättens åtgärd, på sätt berättelsen angående detta einbetsverks
aktoratsräkning vidare omförmäler, samt

att Underlöjtnanten M. L. Barks och Skepparen Heims vistelseort fortfarande vore
obekant, utgörande den förres skuld 126 R:dr 50 öre och den sednares 7 R:dr 33 öre.

471:25.
157: 23.
136: 77.
6,051: 44.
40: 68.
99: 13.

§ 4.

Kostnaden för garnisonsförstärkningen i Stockholm hösten 1865, hvilken, på grund
af Kongl. brefvet den 31 Oktober samma år, blifvit af Krigs-kollegium förskjuten, uppgick
till 56,747 R:dr 9 öre; och har sednaste Riksdag, uppå Kongl. Maj:ts derom’framställda
nådiga proposition, härför anvisat ersättning, att af Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 5.

Flan anslaget till extra utgifter under fjerde hufvndtiteln hafva under revisionsåret
utbetalts till nedannämiide komitéer följande belopp, nemligen till komitéen för .Utarbetande
af betänkande uti åtskillige landtförsvaret rörande frågor 13,327 R:dr 24 öre, till komitéen
för utarbetande af förslag till reglemente för arméens tjenstgöring i fält 4,124 R:dr 13 öre
samt till komitéen för afgifvande af förslag till kavalleriets lämpligaste utredning och beväpning
in. in. 2,880 R:dr 89 öre.

§ 6.

Uti den för revisionsåret gällande riks-stat äro till »Öfverkommendants-expeditionen
1 Stockholm» anvisade 6,015 R:dr, deruti likväl icke inbegripet Öfverkotnmendantens
ar vode, 1,080 R:dr, hvilket utgått från fjerde hufvudtitelns anslag till extra utgifter.
Inl »kommendants-staten» är uti nämnde riks-stat anslaget ett belopp af 15,006 R:dr

50 öre, hvilket genom en af Kongl. Maj:t i nåder fastställd specialstat blifvit fördeladt
sålunda:

— so

Arfvode till:

it Kommen-1
| (lånt eller j
| Gränsbefäl- |
j häfvare, j
--—

1 PlaceMajor
och
Adjutant.

Karlsborg....................j 1,500

Karlshamn...................! 375

Karlsten..................... 1,800

Kristianstad.......

Drottningskär......

Gefle med Fredriksskans

Grisslehamn.......

Göteborg.........

Haparanda........

Helsingborg........

Kungsholmen.......

Landskrona........

Malmö..........

Ny-Elfsborg.......

Waxholin........

Ystad...........

''675

375

300

525

900

525

525

1,000

675

750 —
1,800 -525 —

l

40o|—

400 -

Skrif materialier.

— 375

375

400

Summa.

hvaijemte af Kommendants-statens anslag skulle tillsvidare utgå ar

50j
12 —
50-

30

12!

12

22 50
68 —
30’ —
30-20 —
22 50
22 50
22 50
50j—
30 —

rfvoden till

f. d. Kapellanen samt till Vaktmästaren vid Dalarö skans

med

1.950-387 —1
2,250
705 —
387 —
312 —
547 50
1,3431—
555 —
555 —
1,020 —
697 50
397 50
772 50
2,250 —
555 —

322 50

Summa j| 15,006(50

Efter uppgörandet af nämnde stater hafva visserligen, jemlikt. Kongl. trefven den
10 November 1863 och den 12 Januari 1864, kommendantsbeställningarne i Gefle och
Karlshamn blifvit indragne; men då Revisorerne äro tveksamma, huruvida ständiga befattningar
af ifrågavarande beskaffenhet kunna på alla öfriga ofvanupptagna ställen eiioidras,
eller om icke än vidare indragning af sådane skäligen skulle kunna ega ruin, hafva de af
sådan anledning ansett sig böra förhållandet omförmäla.

På nämnde ställen finnas jemväl i allmänhet särskilda kommendantskaps- och fortifikationsförråd,
för Indika redogörelser finnas räkenskaperne bilagde. Då någre af dessa
förråd äro af ringa betydenhet och, på sätt handlingarne utvisa, högst obetydlig användning
deraf under revisionsåret ifrågakomma, anse Revisorerne önskvärdt, att sådana förråd
måtte indragas eller med andra sammanslås och redogörarnes antal i samma män minskas.

§ 7-

Vid revisionsårets början och slut förefunnos hos de särskilda Rekl.idnads-diiektionerna
vid indelta roterade infanteri-regementen och kårer följande behållningar:

Jemtlands Häst)ägare-kår .
l:a Lif-grenadier-regementet.

Behållning

vid 1865 års början, vid 1865 års slut.

..... 23,742: 9. 23,233: 69.

..... 46,086: 28. 61,195: 24.

Transport 69,828: 37. 84,428: 93.

31 -

TTplands regemente.........

Skaraborgs dito.........

Södermanlands dito ......

Kronobergs dito ......

Jönköpings dito .......

Dal-regementet...........

Helsinge regemente.........

Elfborgs dito .........

Westgöta-Dals regemente .....

Bohusläns dito . . .

Westmanlands dito . . .

Norrbottens Fältjägare-kår . . .
Westerbottens dito . . .

Kalmar regemente .........

Nerikes dito .........

Wermlands dito .........

Jemtlands Fältjägare-kår......

Norra Skånska Infanteri-regementet
Södra dito dito

69,828:

37.

84.428:

93.

72,272:

29.

40 518:

15.

68.026:

26.

80.725:

47.

94,953:

47.

110.942:

95.

24.

41,303:

71.

24,229:

84.

36,298:

11.

83.

32,968:

4.

24,800:

86.

38,776:

76.

46,222:

85.

48,021:

28.

13,196:

90.

21,931:

36.

33,307:

8.

53.299:

86.

27.945:

88.

7,631:

27.

11,238:

81.

11,281:

82.

15,316:

35.

76,013:

91.

90,828:

63.

35,493:

4.

51,191:

56.

57,285:

88.

23.565: 18.
30.813: 31.
35,419: 54.

8,910;

39.598:

25,544:

67.

61.

44.

Summa 869,624: 70.

872,649: 69.

De bos Beväringsbeklädnads-direktionerna vid indelta roterade infanteri- samt afsutna
kavalleri-regementen och kårer vid samma tid befintlige behållningar utgjorde:

Behållning

vid 1865 års början

vid 1865 års slut.

Lif-regementets Grenadier-kår.....

........... 12.886: 74.

11.288: 35.

l:a Lif-grenadier-

regementet .....

........... 12,452: 56.

9,332: 90.

2:a dito

dito .....

........... 25,981: 48.

16,092: 83.

Westgöta regemente ..........

........... 15,730: 86.

21,596: 32.

Smålands Grenadier-bataljon .....

........... 18,933: 2.

23,203: 10.

Uplands regemente...........

........... 40.966: 33.

28,764: 1.

Skaraborgs dito

26,685: 78.

Södermanlands regemente........

23,457: 41.

Kronobergs

dito ........

........... 15.510: 51.

19,594: 6.

Jönköpings

dito ........

27,110: 30.

Dal-

dito ........

37,251: 6.

Helsinge

dito ........

........... 20,844: 23.

27,602: 68.

Elfsborgs

dito ........

27,790: 14.

VY estgötha-Dals

dito ........

24634: 15.

Bohusläns

dito ........

47.801: 69.

Westmanlands

dito ........

4.792: 90.

Norrbottens Fältjägare-kår.......

........... 5,597: 28.

7.848: 54.

Westerbottens

dito .......

20,262: 90.

Kalmar regemente

(Hultsfred).....

........... 20,001: 52.

27,990: 42.

Dito dito

(Kul korp) .....

........... 13,841: 4.

18,886: 8.

Nerikes dito

9,220: 14.

Transport 412,314: 86.

431,205: 76.

32 —

Transport 412,314: 86.

Wermlands regemente .................... 70,515: 53.

Jemtlands Fältjjfgare-kår................... 19,378: 3.

Norra Skånska Infanteri-regementet............. 38,552: 41.

Södra dito dito ............. 77,152: 20.

Summa 617,913: 3.

431,205: 76.
72,861: 29.
19,184: 58.
46,328: 2.
69 099: 85.

668,679: 50.

B) Extra statsanslagen.

För denna del af Krigs-kollegii förvaltning lemna räkenskaperna följande redovisning
:

(Bil. Lätt. D.)

§ I Jemlikt

Kong!- brefvet den 9 Juni 1865, hafva de för revisionsåret till nya gevärs
anskaffande disponible medel, 230,500 R:dr, blifvit sålunda fördelade emellan Karl
Gustafs städs och Husqvarna gevärsfaktorier, att hvardera faktoriet deraf erhållit hälften,
eller 115,250 R:dr, hvarför, med beräkning af ett tillverkningspris utaf 45 R:dr 75 öre
per gevär med tillbehör, borde vid hvardera faktoriet kunna levereras 2,519 stycken
kammarladdningsgevär jemte tillbehör, eller sammanlagdt 5,038 stycken dylika gevär.

§ 2.

Af General-fälttygmästare-embetets till Kongl. Maj:ts afgifna underdåniga berättelse
angående Karl Gustafs stads gevärsfaktoris verksamhet under ar 1865 inhemtas, bland
annat, att arbetspersonalen under året varit sysselsatt hufvudsakligen med tillverkning af
gevär och gevärsdelar af 1864 års kammarladdningsmodell; hvarjemte berättelsen lemnar
följande uppgifter:

Utgiftssumma, delad 1865 års tillverkning, förvandlad

per gevär. till gevär af 1864 års modell.

38 R:dr 81 öre. 3,224 gevär.

För faktoriets underhåll och förvaltning hade från fjerde hufvudtiteln utgått 14,820
R:dr 50 öre, hvilket belopp, fördeladt på hela tillverkningen, ökade gevärspriset till 43
R:dr 41 öre.

§ 3.

Vid 1865 års slut voro, enligt räkenskaperne, följande fordringar, tillhörande extra

anslagen, på konkursutredning beroende, nemligen:

hos f. d. Bruksegaren J. Åmark och hans löftesmän.............. 14,586: 36.

„ Brukegaren Morsing.............................. 6,518: 90.

„ Fabrikören Treutiger............................. 1,079: 21.

„ afl. Handlanden O. Hellströms konkursmassa............... 1,035: 36.

Under året kompletta
vapen.

2,344 gevär af 1864 års modell.

Bilagan Ditt. U

. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 32.

e b e t.

Fordringar och
förskotter, balanserade
från år
1864 inom
li ni en.

Kontant behållning''
från
år 1864.

70,472

8

50

14,586 36

121,424

8,612

6

716

1,753

41

60

67

93

74

3,111 75

|

1,558! —
1,941 66

1,035

36

809 74

Statsanslag.

!

i

1,000 —

I

2,500] -

__| _

i

670: —
1,450 —

441 60

I

22,256] 9
40,205 14
33,086] 66

3,408 73

|

396 99
4.304''28
52,016: 61

1,853 33
209 37
3,116 31
6,735] 82
72,000] —

18 —
5,000

Extra

uppbörd.

Anticipation
till år 1866.

S u m in a.

Skulder, balanserade
till år
1866 inom
linien.

50,000 ■

9,000j

3,200]

'' 30,000]

100,000;

i

50,000

9,436

15,762

4,763

9,673

226,029:801 290,304

225,000!

12,000

22,000

5,000

5,000

35,113

15,187

4,335

10,212

1,594

14,541

189,000

78

91

32

12

58

4,963 83

10,000

50,000

79 846,148] 54]

33

60

12

775

50

5,500] -

24 74

6,345

84

8,000

8,000

58,000:

1,000

11,500

3,200

30,670

1,450

100,475

22,256

90,217

33,086

4,184

396

4,304

282,516

13,853

20

9

14

66

23

99

28

61

33

209

37

3,116

31

6,735

82

72,000

—

22,000

5,000

i

—

5,018

—

5,000

—

35,113

78

15,187

91

4,335

32

10,212

12

1,594

—

14,541

58

—

—

189,000

—

9,436

12

15,762

20

4,961:

83

14,786

55

9,671

73

50,00(

) —

1,150,799

17

53,458

1,892

7,505

6,303

12

] Skulder, balan!
serade från år
1864 inom
linien.

201 66

69,360

Till Topografiska kårens arbeten och kartors gravering..............

,, upprättande af statistiskt tabellverk öfver 4:de hufvudtiteln........

„ officerare i utländsk tjenst............................

militära karteverkets skyndsammare utförande................

aflöning åt instruktörer för frivilliga skarpskytteföroningarne........

Ersättning för upphörande af den s. k. Näs kungsgårds hjelp för åren 1862 och
1863 ......................................

Till Karl^borgs fästningsbyggnad...........................

,, Rindö dito ...........................

„ Karlskrona dito ...........................

uppförande af en kokhusbyggnad m. in. vid Andra Lif-gardets kasern . .

förberedande åtgärder för Stockholms befästande...............

.. Waxholms fästnings bestyckning.......................

,. Karlstens dito dito ........................

„ nya gevärs anskaffning.............................

., nya fält-artilleriet................................

„ anskaffning af kavalleri-sablar.........................

Ileserv-fältbatterier med lävettage m. ........................

Belägrings-artilleriet.................................

Ammunitionsvagnar för fält-artilleriet,........................

Till anskaffning af refflade kanoner, jemte lavetter, m. .............

dito af 12 st. refflade kanoner med lavetter m. m. samt projektiler

,, målskjutningspremier åt skarpskytte-föreningarne...............

„ ammunition åt dito ...............

„ rid- och anspanns-persedlar för reservbattericr................i

förhöjning i beklädnads-passevolansen för lifgardes-regementena till hast ;
och fot, Husar-regementet Konung Carl XY och Sappör-kompaniet . .

Dito i dito vid Svea och Göta Artilleri-regementen ............j

„ Dito i dito „ Wendes Artilleri-regemente.................|

„ ytterligare tillökning i dito vid Svea och 2:dra Lifgardes-regementena och
Sappör-kompaniet...............................

Dito dito vid Lifgardet till häst.......................

Dito dito „ Husar-regementet Konung Carl ...............

beklädnads- och underliålls-persedlar för beväringsmanskapet........

underhåll af beväringsmanskapets beklädnad.................

tält för beväringsmanskapets vapenöfningar..................

„ förrådshus för dito materiel.....................

Fyllnads-anslag för indelta arméens utredning...................

Till arrestlokalers underhåll vid indelta arméen..................

„ försöks anställande med skyddstält.......................

Andel i 1862 och 1863 årens anslag å 5:te hufvudtiteln till försök för utrönande
af s. 1c. pansarplåts af svenskt jern förmåga alt emotstå skott .

88

8 um ma

Anticipation
från år 1864.

1,892

77

177j 17

2,069: 94

2,756

24

fl r e (i i t.

Utbetalning.

2,756: 24]

Kontant behållning
till år
1866.

S u m m a.

Fordringar och
förskotter, balanserade
till år
1866 inom
linien.

58,000

i

—

58,000

—

—

500

—

500

—

1,000

—

—

11,000

—

500]

—

11,500

—

—

3,200

i

—

''

—

3,200

—

—

—

30,6701

—

!

—

30,670

—

4,200

—

1,450

100,008

50

1

466''

70

1,450

100,475

20

i

—

4,084

—

18,172

9

22,256

9

—

68,200

—

22,017

14

90,217]

14

—

—

33,086

66

—

—

33,086''

:

66

26,000

—

76

54

4,107

69

4,184

23

—

—.—

—

396

99

396

99

14,586

36

—J- —

, 4,304

28

4,304

28

—

64,865

10

217,651

51

282,516

61

124,177

50

——

—

---

—

—

—

3*,598

11

12,998

33

855

13,853

33

—

---

—

209

37

209

37

716

93

—

3,116

31

3,116

31

—

6,000

—

735

82

6,735

82

1,330

15

19,932

42

52,067

58

72,000

—

—

13,795

3

5,448

73

22,000

—

656

—

5,000

—

—

—

5,000

1,330

41

5,018

—

—

—

5.018

—

422

—

—

—

5,000

5,000

—

1,891

66

35,113

78

—

—

35,113

78

—

—

15,187

91

—

—

15,187

91

—

....

4,335

32

—

4,335

32

—

—

10,212

12

10,212

12

\

—

1,594

—

—

—

1,594

—

—

—

14,541

58

14.541

58

—

—

189,000

1-

-—

189,00C

—

1,035

36

9,436

12

j

9,436

12

—

—

—

15,762

2C

15,762

20

_ , -

—

4,963

83

4,96c

83

—

—

4,461

36

10,321

r

14,786

55

461

87

441

5(

) 9,226

2?

9,671

73

—

14,42

3 5

3 35,57.

3 5(

3 50,00(

) —

—

—

741,60

5 6

2| 406,437| 3

1 1,150,799] lr

?J 184,41

4 35

§ 4-

Vid Karlsborgs fästningsbyggnad, för hvars fortsättande under år 1865 funnos anvisade
å ordinarie stat 12,598 R:dr samt såsom extra anslag 100,000 R:dr, voro, enligt
aflöningslistorna, i och för arbetet anställde omkring 18 tjensteman, hvilka utom sin aflöning
i öfrigt, från extra-anslagsmedlen uppburo sammanräknadt öfver 12,000 R:dr för
året; och ehuru detta öfverensstämmer med det förslag till byggnadsanslagets användande,
hvilket blifvit af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt, hafva Revisorerne likväl ansett sig böra
fästa uppmärksamheten a missförhållandet emellan berörda aflöningsbelopp och summan
af de till fästningsbyggnaden för året anslagna medel.

§ 5-

Bland extra anslagen under fjerde hufvudtiteln upptages vid revisionsårets början
och slut med oförändradt belopp en å anslaget till Karlstens fästnings bestyckning uppkommen
behållning 4,304 R:dr 28 öre; och då, enligt hvad af föregående revisionsberättelser
inhemtas, denna behållning alltsedan början af år 1860 icke undergått någon förändring
samt det således vill synas som skulle densamma icke vidare vara för dermed
afsedda ändamål erforderlig, hemställa Revisorerne, att nämnda behållning, i stället för
att år efter år balanseras, måtte varda till Riksgälds-kontoret återlevererad.

C) Strut- ©ds salpctcr-försäljuingsuiedd.

Öfver dessa medel lemnar räkenskapen, som ännu icke blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskad och vid hvilken någon erinran hos Revisorerne icke förekommit, följande
redovisning:

Debet.

Balans från år 1864:

Kontant behållning.................................. 2,354: 25.

Uppbörd:

Till Kongl. Krigs-ltollegium levererade ...................... 985- 59.

Balans till år 1866:
Skulder, antecknade inom linien, . . . .

Kredit.

Balans från år 1864:
Skulder, antecknade inom linien, . . . .

116: 50.

Summa 3,339: 75.

116: 50.

Leverering:

Till Kongl. Stats-kontoret......

Balans till år 1866:
Kontant behållning...........

2,354: 25.

985: 50.

Summa 3,339: 75.

* D) Särskilda kassor och fonder.

Nbdanränrnde, under Krigs-kollegii förvaltning ställda kassors och fondors räkenskaper
hafva, mod undantag af redogörelsen för Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond,
blifvit för revisionsöret i Kong!. Kammar-rätten granskade, Volontär-vakansmedels-fondens,
Wadstena Krigsmanshus-kassas och Militieboställs-kassans räkenskaper med, men de öfrige
utan anmärkning.

Inkomster och utgifter redovisas sålunda:

l:o. En-per-millc-fondcn.

D eb et.

Balans från år 1864:

Tillgångar.................

Fordringar, antecknade inom linien, . .

Räntor .

Uppbörd:

1,263: 17.

Kredit.

53,886: 64.

.... 2,572: -

Summa 56,458: 64.

Balans till år 1866:

Kontant behållning............

Utlånta medel............ • •

Fordringar, antecknade inom linien,. . .

508: 64.
55,950: —

Summa 56,458: 64.

2:o. Tresspasscvolans-fondcn.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...........................

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 2,357: oO.

337,950: —

Uppbörd:

Statsanslag.............

Räntor................

Försäljnings- och ersättningsmedel

26,520: —

13,584: 50.

3,466: 29. 43,570: 79.

Balans till år 1866:

Anticipation................

Skulder, antecknade inom linien, ....

427: 3.

37,532: 94.

Summa 419,053: 73.

Kredit.

Balans från år 1864:

35 —

Anticipation.......................•_••••

Skulder, antecknade inom linien,........... 259: 61.

48,919: 7.

Utgifter:

Trosspersedlar..........

Måiskjutningsmateriel.......

Byggnadsreparationer.......

Exercis-ammunition.......

Transportkostnader........

Diverse utgifter ..........

21,151: 74.

8,309: 10.

1,179: 34..

1,232: 32.

274: 96.

37: 20. 32,184: 66.

Balans till år 1866:

Utlånta medel...........................

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 6,001: 34.

337,950: —

Summa 419,053: 73.

3:o. Förenade Sötespassevolans-fondcn.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 438,054: 21.

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 12,236: 37.

Uppbörd:

Räntor................................ 18,332: 22.

Inkomster af fastigheter m. .................... 1,455: 50.

Ersättnings- in. fl. medel...................... 1,049: 97. 20,837: 69.

Balans till år 1866:

Skulder, antecknade inom linien,............ 85: 33.

Summa 458,891; 90.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder, antecknade inom linien,............ 253: 49.

Utgifter:

Byggnader och reparationer.................... 3.462: 18.

Arrenden och onera in. fl. utgifter för mötesplatser....... 11,001: 83.

Löner och arvoden......................... 3,977: 10.

Transport 18,441: 11.

—-36 —

Transport 18,441: 11.

Möteskostnader........................... 696; 24.

Inventariepersedlar...................... 155- 43

Diverse utgifter....................‘ ‘ ‘ 103: - 19)395: 78.

Balans till år 1866:

Kontant behållning......................... 1,047: 15.

Utlåna medel............................ 438,448: 97. 439.496: 12.

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 24,134: 26. _

Summa 458,891: 90.

4:o. Norrbottens Mstjägare-sqvadrous fond.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 214,000: —

Fordringar, antecknade inom linien,......... 7,006: 14.

Uppbörd:

Räntor................................ 10,426: 25.

Vakansafgifter............................ 4 950: _

Ersättningsmedel .......................... ’ 7: 80. 15 384; 5.

Summa 229,384: 5-

Kredit.

Balans från år 1864:

Anticipation..................................... i,939: 91.

Utgifter:

Norrländska artilleribatteriet.................... 11 814: 69.

Arvoden................................ 670: 6ö!

Lönefy|lnad ............................. 800: - l3)285: 34.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.........................

Utlånta medel............................

Fordringar, antecknade inom linien,......... 7,283: 51.

1,158: 80.

213,000: — 214,158: 80.

Summa 229,384: 5.

5:o. Volontär-vakansmedcls-fonden.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 246,677: 42.

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien,. . 744: 86.

Transport 246,677: 42.

37 —

Transport 246,677: 42.

Uppbörd:

Räntor................................ 10,408:50.

yakansafgifter............................ 19,552: 2.

Aterburna förskottsmedel...................... 190: 70. 30,151: 22-

Balans till år 1866:

Skulder, antecknade inom linien,...........10: 84.

Kredit.

Summa 276,828: 64.

Balans från år 1864:

Skuld, antecknad inom linien,.............. 2: 99.

Utgifter:

Korporalskolor............

Rese- och traktamentskostnader . . .
Diverse utgifter............

1,636: 63.

1,048: 2.

!= 20- 2,685: 85.

Balans till år 1866:

Kontant behållning......................... 9,642: 79.

Utlånta medel • ........................... 264,500: — 274 142: 79.

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, . 3,274: 11.

Summa 276,828: 64.

6:o. Wadstcna Krigsmanshns-kassa.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar..................................... 3,251,949: 17.

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 37,378: 50.

Uppbörd:

Statsmedel............................. 245,482: 82.

Räntor . ............... 166,352: 77.

Köpeskilling för till skatte försålda krigsmanshushemmanet

Silandsmåla......................... 2,508: 33.

Ersättningsmedel och diverse inkomster............. 961: 7. 415304- 99

Balans till år 1866:

Skulder, antecknade inom linien,......... 4,933: 4.

Summa 3,667,254: 16.

— 38 —

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder, antecknade inom linien, .

2,892: 59.

Utgifter:

Gratialist-underhåll..............

Arméens pensionskassas andel af inkomsten
Aniiralitets-krigsmanskassans dito af dito .
Gratifikationer, pensioner och understöd . .
Diverse omkostnader.............

242,180: 50.
102,167: 19.
6,675: —
4,915: 75.
893: 90.

356,832: 34.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.......................

Utlånta medel.........................

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 45,471: 20.

29.837: 21.

3,280,554: 61. 3,310,421: 82-

Summa 3,667,254: 16.

7:o. Militicbostiills-kassan.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar..................................... 339,763: 41.

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 35,867. 2.

Uppbörd:

Statsanslag: ersättning för reservhemmans räntor...... 23,756: 74.

Räntor . ............................ 16-602: 22:

Diverse inkomster....................... 151: 62. 40,510: 58.

Balans till år 1866:

Skulder.............................

Dito, antecknade inom linien,......... 13,048: 11.

2,475: —

Summa 382,748: 99.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder............................

Dito, antecknade inom linien,......... 8,172: 30.

2,475: —

Utgifter:

14 583: 75.
17,876: 5.

Inqvarteringspenningar
Reparationskostnader .

Transport 32,459: 80.

2,475:

— 39 —

Transport 32,459: 80.

^byggnadskostnad6!-....................... 3,247: 50.

Skjuts- och traktamentskostnader................ 1,941: 52.

Diverse utgifter.......................... 650: 28.

2,475: —

38,299: 10.

Balans till år 1866:

Kontant behållning........................ 5,328: 47.

Utlånta medel........................... 336,646: 42. 341,974; 89.

Fordringar och förskotter, antecknade inom liden, 17,031: 9.

Summa 382,748: 99.

8:o. Invalidhus-fondcn.

D eb et.

Balans från år 1864:

Tillgångar..................................... 909,131: 80-

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 32,330: 75.

Uppbörd:

Statsanslag: ersättning för hemmansräntor och arrenden . . . 51,655: 63.

Extra statsanslag till understöd för f. d. landtvärnsman . . . 10,000: —

Räntor............................... 34,650: 93.

Diverse inkomster......................... 1,380: 75. 97,687: 31.

Balans till år 1866:

Skulder, antecknade inom linien,.......... 190: 77.

Summa 1,006,819: II.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder, antecknade inom linien,............21: 25.

Utgifter:

Aflöning.............................. 1,300: —

Underhåll till f. d. Invalider.................. 456: 34.

Gratifikationer.......................... 42,140: 50.

Svärdspensioner.......................... 4,871: 25.

Svärdsmedalj-pensioner...................... 4,930: —

Understöd till f. d. landtvärnsman............... 9,806: —

Diverse utgifter.......................... 187: 50.

Balans till år 1866:

Kontant behållning........................ 33,114: 51.

Utlånta medel...........................910,013: 1.

Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 33,151: 98.

63,691: 59.

943,127: 52.

Summa 1.006,819: 11.

9:o. Allmänna Bcvärings-londcn.

Debet.

Balans från år 1864.

Tillgångar.................................... 389,446: 24.

Fordringar, antecknade inom linien,........5,017: 50.

Uppbörd:

Afgifter för befrielse från vapenöfning............. 78,421: 8.

Räntor.............................. 18,432: 89. 96,853: 97-

Summa 486,300: 21.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning och marschpenningar åt beväringseliter

6,325: 74.

Balans till år 1866:

Kontant behållning........................ 33,824: 47.

Utlånta medel.......................... 446,150: 479,974: 47.

Fordringar, antecknade inom linien,......... 7,638: 77.

Summa 486,300: 21.

10:o. Bcväringsmauskapets Invalid- och Pensionsfond.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar..................

Fordringar, antecknade inom linien,.....

Uppbörd:

Bötesmedel..................

Räntor.....................

Kredit.
Utgifter:

Gratifikationer................

Expenser...................

Balans till år 1866:

Kontant behållning.............

Utlånta medel................

Fordringar, antecknade inom linien, . . . .

............. 7,524: 62.

135: —

3,457: 68.

320: — 3,777: 68.

Summa 11,302: 30.

24: —

8: 92. 32: 92.

..... 869: 38.

..... 10,400: — 11,269: 38.

226: 81.

Summa 11,302: 30''

I afseende å Mötespassevolans-fondens, i flera revisionsberättelser omnämnde fordringar,
bos aflidne Regements-kommissarien E. A. von Essens afträdda bo, 276 R:dr 58 öre,
hos Krigs-kommissarien O. W. Invenii sterbhus, 2,576 R:dr 25 öre, hos Hof-intendenten
F. Westin, 2,363 R:dr 71 öre, och hos enkefru A. W. Rosenborg, 1,778 R:dr 36 öre, har
under revisionsåret någon förändring icke försiggått.

§ 2-

Wadstena Krigsmanshus-kassas underhållstagare, som vid 1864 års slut utgjorde
10,388 och vid 1865 års utgång 10,404, hade således under sistnämnda år ökats med
16 personer; inen pensionsstaten, som vid slutet af år 1864, jemlikt Kongl. förordningen
den 28 Januari 1859, beräknades till en summa af 265,745 R:dr, hade under år 1865
nedgått till 265,411 R:dr.

§ 3.

På Militieboställs-kassans bekostnad hade karaktershusen vid 22 boställen blifvit
under år 1865 iståndsätta för en kostnad af 17,876 R:dr 5 öre; hvarjemte nybyggnad
blifvit fullbordad å kaptensbostället Lnleågård vid Norrbottens Fältjägare-kår samt kassan
under året jemväl lemnat inqvarteringspenningar med ett sammanlagdt belopp af
14,583 R:dr 75 öre åt 141 löntagare, hviska varit i saknad af karaktershus. å innehafvande
boställen.

§ 4-

Antalet af de från f. d. Invalidhus-inrättningen å Ulriksdal afflyttade invalider,
hvilket under revisionsåret icke undergått någon förändring, utgjorde:

1 f. d. officer, med underhåll af......................... 345: 62.

2 f. d. soldater, med underhåll i hemorten å 131: 41,............ 262: 82.

S:a 3 personer, med ett sammanlagdt underhåll af................. 608: 44.

hvarjemte vid 1865 års slut från Invalidhus-fonden utgingo svärdspensioner till:

109 svärdsman, ä 45 R:dr............................. 4,905: —

327 med svärdsmedalj benådade, å 15 R:dr,.................. 4,905: —

S:a 436 pensionärer, med sammanlagdt pensionsbelopp af

9,810

§ 5.

Till en öfversigt öfver dessa kassors och fonders till vext under de sistförflutna tio
åren, få Revisorerne meddela följande redogörelse:

Behållning

vid 1855 års slut. vid 1865 års slut.

..... 36,936: 36. 56,458: 64.

..... 170,837: 31. 300,417: 6.

..... 446,482: 84. 439,496: 12.

Transport 654,256: 51. 796,371: 82.

6

En-per-mille-fonden........

Trosspassevolans-fonden......

Förenade Mötespassevolans-fonden

— 42

Transport 654,256: 51.

Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond............ 190,304: 45.

Volontär-vakansmedels-fonden................ 101,876: 63.

Wadstena Krigsmanhus-kassa................. 2,604,342: 25.

Militieboställs-kassan...................... 303,394: 91.

Invalidhus-fonden....................... 544,922: 49.

796,371: 82.
214,158: 80.
274,142: 79.
3,310,421: 82.
339,499: 89.
943,127: 52.

S:gr 4,399,097: 24. 5,877,722: 64.

Allmänna Bevärings-fonden (bildad 1861)................... 479,974: 47.

Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond (bildad 1862)....... 11,269: 38.

§ 6.

Summa 6,368,966: 49.

Vid anställd inventering hafva samtlige dessa kassors och fonders säkerhetshandlingar
befunnits i behörig ordning, men deremot synes såväl vid utlåning af medel som vid
inköp af obligationer, Indika sednare numera uppgå till ganska betydliga belopp, kassornas
fördel icke alltid hafva blifvit behörigen tillgodosedd. Så t. ex. utlemnades år 1865
blott ett enda lån, å 4,500 R:dr, mot 6 procents ränta, men inköptes Skånska Ilypoteksföreningens
och Stora Kopparbergs Bergslags 5-procent-obligationer efter nominella värdet,
medan vid samma tid å fondbörsauktionerna i Stockholm de bästa fem-procnet-obligationer
kunde till lägre pris erhållas, såsom Stockholms stads till 94 å 96 procent och Sveriges
Allmänna Ilypoteksbanks till 93 å 93''/2 procent, äfvensom, enligt hvad allmänna
tidningarne utvisa, 5''/2-procent-obligationer från flere håll till salu utbjödos; hvilket förhållande
Revisorerne ansett sig böra särskilt anmärka.

§ 7.

Med stöd af Kongl. brefvet den 11 November 1864, utanordnades från Allmänna
Beväringsfonden till Boställs-direktionen vid Norra Skånska Infanteri-regementet ett amorteringslån
å 5,150 R:dr med 6 procent årlig inbetalning, deraf dock endast 4 procent
skulle utgöra ränta; hvarjemte, på grund af särskilde nådiga bref, flere städer och kommuner
från dessa kassor erhållit högst betydliga amorteringslån, utan att Krigs-kollegium
lemnats tillfälle granska den säkerhet, som för sådana lån kunde vara erbjuden, och deröfver
meddela utlåtande; å hvilket förhållande Revisorerne, som icke heller varit i tillfälle
pröfva låntagarnes förmåga att fullgöra de vilkor, de vid lånens undfående sig iklädt,
ansett sig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet.

§ 8.

Vidare hafva Revisorerne funnit anmärkningsvärdt dels att, under det de från
Wadstena Krigsmanshus-kassa och Invalidhus-fonden meddelade lån under år 1865 uppsades
till betalning, hvarigenom högre ränta åt kassorna bereddes, en sådan åtgärd likväl
icke da vidtogs ifråga om de lån, som blifvit från öfrige kassor utlemnade, dels att ännu
finnas qvar uppsägbara fem-procent-obligationer och andra lån mot 5 procents ränta, ehuru
penningemarknaden länge varit sådan, att medel kunnat på fördelaktigare vilkor placeras.

§ 9.

Slutligen anse Revisorerne önskvärd!, att samtlige dessa kassor tillhörande obligationer
blefve i räkenskaperna upptagne till inköpsvärdet, så att först vid en realisering
deraf uppfördes den vinst eller förlust, som dervid uppstått.

Bilagan Litt. E. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 43.

Fordringar och
förskotter, balanserade
från år
1864 inom
linien.

Kontant behållning
från
ar 1864.

78,134

36

13,000

784

74

24,944

28

2,145

45

23,000

—

75,000

—

25,000

—

—

30,000

15,000

—

55,000

—

15,000

—

5,000

—

—

—

5,750

—

94,508

32

176,561

19

——

—

—

30,821

27

64,347

62

1

—

60,000

—

—

3,237

75

—

13,593

15

—

—

—

90,000

—

222,000

—

10,000

—

22,000

-

—

—

8,000

—

! --

—

10,008

10

—

—

568

56

3,007

76

—

—

—

—

—

—

7,895

63

—

—

18,000

—

3,226

77

5,361

63

—

296

23

f

904

34

70

42,180

53

—

—

47,104

52

—

—

—

—

1,630

50

— -

—

—

—

—

—

—

7,480

—

—

—-

—

—

--

—

1

420,1631 51

890,399

19

n e b e t.

Anvisadt ans
genom Kong
Brefvet den
Juni 1865

lag

I.

13

Extra

uppbörd.

Omföringar. |

---

—

52,177

! 78

—

—

—

—

100,691

33

---

—

*--

_

378

19

::

—

—■

—

—

---

—

—

—

—-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

—

—

—

13,907

67

—

—-

——

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—-

—

——

—

—

—

—■—

---

—

1,000

::

-

—

—

—

—

—

—

2,401

42

—

—

—

—

—

—-

—

—

—

905

26

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

2,863

16

— —

—

—

—

—

—

—

—

—

14,447

85

29,611

—

—

—

—

—

—

99,810

16

29,611

-|

171,461

6ö|

117,121;

1?l

M r e si

i

i.

Skulder, balan-

; Skulder, balan-

|

---

Fordringar och

Anticipation

0

serade till år

1 serade från

0

ar

Anticipation

i Kontant behåll-

förskotter, balau-

till år 1866.

o 11 LU in n.

1866 inom

i 18P>4- inom

från år 1864.

j utbetalningar.

Uesparingar.

ning till år

S u m m a.

serade till

ir

linien.

linien.

1366.

1866 inom

linien.

567

11

65,744

89

—

-

Till stängsellinier vid inloppen till Stockholm och Karlskrona..........

I __

i

—

—

65,744

89

1

65,744

89

78,134

36

—

1_

125,635

61

—

j —

,. förändring af fästningsverken vid Vaxholm och Karlskrona . .......

j —

—

—

33,390

—

—

92,245

61

125,635

61

30,207

41

6,571

68

29,571

68

36

! 30

„ batteriers anläggning vid inloppen till Stockholm och Karlskrona.....

36

so

—

—

29,571

68

—

—

—

—

29,571

los

1,980

26

—

25,378

19

—

—

„ anläggning af undervattensminor........................

—

; —

—

—

25,378

19

—

__

—

—

25,378

19

5,063

46

—

—

30,000

—

—

—

„ dito af batterier utanför Skanstull...................

—

30,000

—

—

—

30,000

—

6,668

93

—

55,000

—

—

—

„ uppsättning af ett nytt bryggekipage .....................

—

—

50,000

—

—

5,000

55,000

65,000

_!

---

—

5,000

—

—

—

„ fält-train samt oförutsedda utgifter..................... . . .

—

--

—

—

—

-----

5,000

—

5,000

—

15,000

I

1

j

—

—

5,750

—

—

—

„ skansen Kungshails försättande i fullständigt skick.............

—

—

—

—

30

94

—

—

5,719

6

5,750

—

—

i

---

—

190,468

86

—

—

„ anskaffning af grofva kanoner med projektiler............... .

—

—

—

—

28.354

18

—

—

162,114

68

190,468

86

105,300

8,663

60

8,663

60

—

—

„ projektiler för refflade fältkanoner........................

—

—

8,663

60

—

—

—

8,663

60

—

_

—

—

64,347

62

—

—

„ refflade fältkanoner med projektiler......................

86

8

——

—

45,321

58

—

19,026

4

64,347

62

5,127

35

—

—

60,000

—

—

—

„ rid- och anspanns-persedlar för 3:ne fältbatterier...............

—

—

—

—

—

—

—

—

60,000

—

60,000

---

600

—

3,837

75

—

„ anskaffning af faskinknifvar.........................

—

—

—

—

3,837

75

—

—

—

—

3,837

75

—

1

—

—

13,593

15

—

—

„ dito af yxor ...............................

----

—

—

3

24

—

—

13,589

91

13,593

15

—

I

874

62

874

62

—

„ dito af revolvers. .............................

—

874

62

—

—

—

—

—

874

62

222,000

—

—

—

„ dito af kammarladdningsgevär.....................

—

—

—

143,690

—

—

78,310

—

222,000

—

206,000

“1

—

22,000

—

5,269

67

„ förändring af gevär till kammarladdning ...................

6,993

10

—

15,500

—

—

—

6,500

—

22,000

—

6,500

;

—

—

9,000

—

—

„ inköp af patentet å kammarladdnings-konstruktion..............

—

—

—

—

—

-

9,000

—

9,000

—

—

_

—

10,008

10

—

—■

„ uppköp af bly..................................

——

—

—

—

—

—

—

10,008

10

10,008

10

—

__

—

—

568

56

—

„ dito af papper till patroners 1 förfärdigande................

—

—

—

—

—

568

56

568

56

__

34,098

58

36,500

—

„ tillverkning af ammunition............................

—

—-

36,500

—

—

—

—

—

''--

—

36,500

_

... ..

6,945

7

6,945

7

,. transportkostnader för gevär och ammunition till norra orterna......

—

6,945

7

—

—

—

—

1

—

6,945

7

_

—

—

7,895

63

—

—

n anskaffning af skyddstält............................

—

—

—

—

_

7,895

63

—

7,895

63

- - ______

—

18,000

—

j

—

„ dito af fältflaskor............................

---

—

—

—

839

16

17,160

84

—

—

18,000

—

—

__

—

—

5,361

63

—

„ dito af kapotter.............................

|

........

—

—

—

1,564

45

3,797

18

—

—

5,361

63

3,226

77

—

—

296

23

—

„ förfärdigande af klädesbyxor...........................

----

—■

—

150

—

146

23

__

—

296

23

-__

_

___

70

., anskaffning af kalsonger ..... .... ...

70

70

—

—

—

—

43,085

79

——

—

dito af stöflar..................... ...

—

—

—

—

—

43,085

79

—

43,085

79

----

_

—

—

47,104

52

—

—•

dito af renslar och lifremmar.....................

—

—

—

2,139

2

44,965

50

——

—

47,104

52

__

—

—

2,863

16

—

—

„ dito af sjukvårdsmateriel........................

i

—

—

2,863

16

----

—

---

—

—

—

2,863

16

t

.

—

—

—

—

---

—

„ dito af medicinal- och instrumental-attiralj..............

—■—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,565

25

—

—

14,447

85

—

—

,, dito af kaffedosor med dryekesmått..................

-

14,447

85

---

—

—

—

14,447

85

____|

__

—

7,480

—•

—

—

., tillverkning af krut...............................

—

—

—

7,480

—

—

—

—

7,480

...—

. . -

—

29,611

—

—

--

„ uppretning af i förråderna befintliga slätborrade slagkrutsgevär ......

—

—

—

26,100

—

—

3,511

—

29,611

_

•

. . ..

—

99,810

16

—

—•

Besparingar å de till Intendentsi-afdelningens disposition anvisade kreditivmedel

—

—■

—

--

90,000

—

—

—

9,810

16’

99,810

16

___

—

58,320

6ej

I

1,266,913

67

5,305

97

Summa

7,115 48

1

70,294; 30,

599,095

8

1

117,121 j 17

480,403

4

1,266,913

67j

529,773,

79

— 43 —

E) Anvisade medel till förnödenheter vid truppers sammandragning.

Behållningen å dessa, genom Kongl. brefvet den 4 Mars 1864 anvisade medel utgjorde
vid 1865 års början 111,474 R:dr 57 öre, hvarjemte funnos inom linien balanserade
fordringar till belopp af 137,795 R:dr 82 öre; och sedan dessa sednare till Kngs-kollegium
influtit, har sammanlagda beloppet, 249,270 R:dr 39 öre, under revisionsåret blifvit till
Kongl. Stats-kontoret återlevereradt.

F) Särkildt anvisade krcditivmedel till försvarsverkets fullständigare ordnande.

Rörande inkomster och utgifter under år 1865 å det anslag af tre millioner R:dr,
som Rikets Ständer vid 1862 — 1863 årens riksdag för nämnda ändamål anvisat, inhemtas
af den deröfver torda särskilda hufvudbok, hvilken i Kongl. Kammar-rätten icke föranledt
någon erinran, följande förhållande:

(Bil. Litt. E.).

Enligt den af komiterade för undersökning af undervattensminor afgifna redovisning,
^ uppgingo de af dem, jemlikt särskilde nådiga bref, lyftade och använda medel till
78,571 R:dr 81 öre; och hade Kongl. Magt genom nådigt bref den 7 Mars 1865 förordna!,
att den af komiterade leinnade redogörelse, i hvad densamma anginge de för minornas
tillverkning anskaffade materialier och effekter, till belopp af 45,298"R:dr 64 öre,
skulle undergå särskild föregående granskning, så att verifikationerna dertill icke behöfde
åtfölja den allmänna redovisningen till Krigs-kollegium, utan kunde förseglade förvaras
bland öfriga handlingar, dem Kongl. Maj:t i nåder funnit böra såsom hemliga anses. Revisorerne,
Indika af sådan anledning icke haft tillgång till berörde verifikationer, hafva
endast af den berättelse, de af Kongl. Maj:t i nåder förordnade Revisorer, efter verkställd
granskning, i underdånighet afgifva, varit i tillfälle inhemta, att berörde granskning icke
till någon anmärkning föranledt.

Likaledes hafva komiterade till uppfinnaren af det mest värdefulla och användbara
bland de olika system af undervattensminor, som blifvit af dera pröfvade, och »hvilkens
namn borde förblifva okändt», utbetalt det honom, såsom belöning för uppfinningens meddelande,
jemlikt Kongl. brefvet den 1 Mars 1864, tillagda belopp 10,000 R:dr emot qvitto,
hvilket blifvit till Chefen för Sjöförsvars-departementet inlemnadt och Kongl. Maj:t förevisadt,
hvarefter Kongl. Maj:t, medelst nådig skrifvelse den 20 December samma år, beviljat
komiterade ansvarsfrihet för förvaltningen af ifrågavarande summa.

Sedan komiterade i underdånighet anmält, hurusom de funnit nödigt att, för ett
jemväl inför Kongl. Maj:t tillkännagifvet behof, utgifva af de till deras disposition ställda
medel eu summa af 500 R:dr, hvaröfver qvitto äfven blifvit företedt, så har Kongl. Maj:t
sistberörde dag, med godkännande af den sålunda vidtagna åtgärden, i nåder meddelat
komiterade ansvarsfrihet jemväl för användandet af detta belopp.

Då Revisorerne emellertid sålunda varit urståndsätta att i afseende å ofvanberörde
medel behörigen fullgöra dem åliggande granskningsskyldighet, hafva Revisorerne ansett sig
böra förhållandet i berättelsen omförmäla.

— 44

G) Statistiska sammandraget öfver de af Kong!. Krigs-kollcgitim under

år 1865 kestridda utgifter.

Af detta, inom Kongl. Armé-förvaltningen uppgjorda statistiska arbete få Revisorerne
meddela följande tre sammandrag öfver utgifterna för värfvade arméen, för indelta
arméen och för beväringsmanskapet.

(Bil. Lit. F., G. och H.)

Topografiska kåren.

Vid denna räkenskap, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammarrätten,
hafva Revisorerne icke haft något att anmärka.

Inkomster och utgifter upptagas på följande sätt:

D eb et.

Balans från år 1864:

Tillgångar ..................................... 492: 83.

Uppbörd:

Statsanslag för året......... 50,000: —

Dito, anticipation å 1866 års anslag ........... 8,000: —

Dito till militära karteverkets skyndsamma utförande . . 3,200: —

Krigs-arkivets räntemedel...................... 123: 75.

Ersättning från Sjökarte-kontoret för kart-tryckning...... 1,613: 66.

Hermelinska karteverket...................... 456: —

Läns-karteverket.......................... 723: 75.

Militära karteverket......................... 1,568: 63.

Karta öfver Stockholms omgifningar ............... 433: 12.

Anmärkningsinedel......................... 78: 73. 00J97. 04

Summa 66,690: 47.

Kredit.

Utgifter:

Triangelmätning............................ 5,224: 33.

Rekognosering............ 23,494: 74.

Kartesammanbindningsarbeten.................... 747: 14.

Revisionsarbeten ........................... 358: 6.

Transport 29,824: 27.

Bilagan lätt. JF. till 1867

års revisionsberättelse, angående statsverket, sid, 44.

*.......... ................. 11 .......* .............. “r*—1 — ** .........* —.....* -.......«. -........*.«. u**, *........* K1 I8e.

O r* d i

n a r* i ©

a n

i a g.

Ä anslaget:
Artilleristaben.

Å anslaget:
Allmänna
Garnisonssjukhuset.

A anslaget: j ^ anslaget:

Lifgardet till
häst.

Husar-regementet
Komina-
Carl TV

A anslaget:
Svea

Lifgardet.

| Ä anslaget:
Andra

i Lifgardet.

A anslaget:
Werm lands
Fäl tjuga re -

Ä anslaget:
Svea, Göta
och Wendes
Artilleri -

O

A anslaget:
Ingeniör kårpn -

Å anslaget:
Kavallerioch
Artillerihästars
re -

A anslaget:
Lega för
hästar till

Å anslaget:
Fouragering
af Artilleriets

Artilleriets j 00,1 ™"fvade
1 Kavalleriets

A anslaget .-Mathållning
för manskapet
vid Garnisons-regementena.

! o ! 9

j A Artilleri- A Fortifikations-afdelningens
andel

x , i afdelniugens

Gotlands '''' \&adf 1 a"sla''
-vr *.• , i get for for National-

I ,

• i svarsverket

bevaring. i ,.n , , .

1 till lands i

Ä Intendentsafdelningens
9
andel i ansla -

I Ä anslaget: | A anslaget:

Regementen eller Kårer.
Kavalleri:

Lifgardet till häst........

Husar-regementet Konung Carl XI

tmuui i uusm-i r I — ---------•

i anslaget för get för för- J Inqvarterings-1 Inqvarterinförsvarsverket
svarsverket i kostnader i jgens ordnande
till lands j till lands j Stockholm. | i Stockholm,
i allmänhet. i allmänhet, i i

Ä anslaget:
Inqvarteringskostnader
i
landsorten.

Extra anslag-.

F onder.

Ä anslaget: J Å anslaget:
led och ljus i Spanmåisför
fästnings- I upphandlingsoch
garni- I och bagerisonsorter.
j kostnader.

Å anslaget: ^ k>fe«parin Extra

8arne å riksutgifter.
1 statens 4:de
) hufvudtitel

Å anslaget
till uppförande
af en kokhusbyggnad

m. m. vid 1
2:dra Lif- j
gardets j
kasern.

A anslaget:
Ammunitionsvagnar
för
Fält-artilleriet.

Ä anslaget;

Refflade
kanoner för
3:tie fältbatterier.

tens Hästjä- j vakansgare-sqva-
j medels-fondrons
fond. i den.

Au-

Summa.

ta i

man

357,968 20

400

409,260 3

600

Kostnad

|»cr

Artilleri:

Svea Artilleri-regemente . . . .
Göte d:o ....

Wendes d:o

Gotlands Nationalbevärings arlil

leri-kår...........

Fyrverkave-kåren........

Infanteri:

Svea Lifgardet.........

Andra dito ..........

Wermlands Fältjägare-regemente
Ingeniör-kåren.....

Diverse utgifter för värfvade År
méen ....

Summa

exercis.

hästar.

allmänhet

122,637 77

19,644

16,512

100,000;
114.797i 28

25,577; 1
28,555 33

441 94; 9,787 46

I

1,886241 136133

76,611 17
77,016 90

159,603 67

],930(1
2,260186

1,177 61
1,506 50

27 94

133 30

894 92

0,789 75:

Smr

194 42

122,037 77 159,603:67

36,156 75

682 101

214,797,28

54,132 34

— 2,328 18

9,923 79;

153.628 7

6,789,75:

4.190 86

2,684 11

222 36

133130 767,228123

294,761j83
294,685 83
217.458

8,161

1,538 44

40,575 58

41.9621 1

14,906

80,985 71

491176,

2,525 94

1251 —

260137

i

10,000:

7,109

4,573123

27,639,35

i

30,777 32

3,092 75

60,500

189,411 94
535,365184
413,61466

11,500

3.032 2

94,630,21

504 3

i

549- 91

21,695 69;

7.471

7,033:79

59,9781—

8.698158

537150

66,186 53

5,195 94

1.277 98

551 48

5,050

6,03 7j 50

410 75

5,084|41
1,9731 8

1.272 72

302,50

298,821

7,502 29

2,865 60

1,485 38

1,501,25

21,023 48
13,367 82

580—:

814,407 97

22,748 32

13,145 46: 104,992 25

534 71''

168,97539

6,037150

37,017 32;

564 50

248,859 94

28.656 11

10,437 26

13,125;97

3,092 75

1,472,783 74

175,979 59

45,500

987:22- 4,213,50

| i

1,826 38 8,431 40

i

658,69
1,880571 19,742169

77,874,32
76,443,50
25,318179
19,691 63

1,465 12

175,946 46

47,000

62 34

306,082, 9
362,875 21
97,876 98
220,529 83

17,794

71,524 50

690 —

1,151 66i 357 50

33,086 66

147,65

143,698(78

6,372 401 2,374 lOj 11,500

11,858 41

163113

o69 o0i

2,584 25

257 50

8:°t i

175,979 59

175,946 461 71,524 501

i— 143,698 781

6,372 40j 2,374(10 104,000

5,352 86( 32,387 59

199,328 24

11,858.411 17,794

169 50

4,739 37

1,351 66 615

33,086(66:--_

584 99

987,364 11

6,400

55,177 27

7,579:51

5,283 4

190 97

1,675,— 16,500

602.30722

6,400—|

55,177,27| 122,63 717 7| 159,603(67; 175,979,59! 175,9-16,!46| 71,524 50; 821,987148

143,698 <8 08,905:’ 7j 19,517,86, 322,163,63! 327,107|73('' 6,037 5oj 49,981:4o| 42,875 88

14,131(41 34,294

35,815:36! 20,789

1,421(81; 26,189 10

26,189 401

2,63 6;511

6,797(28| 13,963|33|

6,000—I 5,000 ■

1 i 1

33,086:63! 6,00oj—( 5,00o!

3,092 75

718 29

134,353,51

3,361,729(59

Bilagan Litt. Q, till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 44.

Statistiskt Generalsammandrag af samtlige kostnader Kr indelta Arméen a riksstatens 4:de huiVndUtels ordinarie och extra anslag samt under Ivongl. krigs-kollcgii

förvaltning ställda kassor och fonder år 1805.

Regementen eller Kårer.

Kavalleri:

Lifregementets Dragon-kur .........

Dito Husar-kår..........

Smålands Husar-regemente ........

Skånska dito ........

Dito Dragon-regementet........

Jemtlands Hästjägare-kår .........

Infanteri:

Lifregementets Grenadier-kår .
Första Lifgrenadier-regementet
Andra dito

Westgöta Regemente......

Smålands Grenadier-bataijon . .
Uplands Regemente . . .

Skaraborgs dito . .

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

Södermanlands
Kronobergs
Jönköpings
Dal Helsinge


Elfsborgs
Westgöta-Dals
Bohus Läns
"Westmanlands

Norrbottens Fältjägare-kår......

esterbottens dito ......

Kalmar Regemente.........

Nerikes dito .........

Wermlands dito .........

Jemtlands Fältjägare-kår.......

Norra Skånska Infanteri-regementet
Södra dito dito

Diverse utgifter för Indelta Arméen

Ord.

ii a

a n

I a a*.

X anslaget:
Generalitetsstaten.

Å anslaget:
Indelta Kavalleri-
och
Infanteriregementena.

X anslaget:
Löneförbättringar
för
Indelta Arméen.

X anslaget:
Indelta Arméens
vapenöfningar.

X Artilleri- ;X Intendentsafdelningens
j afdelningeus
andel i anslå- j andel i anslaget
för för- get för för -

svarsverket
till lands i
allmänhet.

svarsverket
till lands
i allmänhet.

X anslaget: S 0
Eif- och släp-! X anslaget:

munderingar
vid rothållsregementena.

1,775

18,199

! |

40

— 4,778;95

— 20,098)-

26,071 57
7,274 76

S:gr

78,197,68

S:gr

3,210

617

I

75

34,409

43;

12

__i

!

132

50

606

■

25,667)

49;

13

76!

23

22

29

1

I

20,263

66;

25

42!

176

35

232

90:

56,284

19

41

92

95

95

87

“1

51,175

51

53

61

95

82

,433

62

18,720

94j

424

59

6,065

59

>,006l67

’ i

206,521

1

22)

571

I80

6,589

1

143

1

Extra

utgifter.

X besparingarne
å riksstatens
4:de
hufvudtitel

X Extra
anslaget till
arrest-lokalers
underhåll vid
Indelta Arméen.

Kassör och Fonder.

109—j
6 2''9 3''

150

! I

321 93!

7,669

39

3,604 i

>7

9,723

1

i

:

56|

|

261)62

449

I

30;

3,210

34

5,267

34

1,502

3

17,712

18

''

881

19

2.467

i

77|

---

3,286;

78

7

37

15,817

34;

372

1

1,201

95

!

14!

1,225

15

9,721

52

481 (23

540

231

7 777j
10,515

17

4,874

90

8,447

78

169

33

437

50

__

—

2,200

—

3,117

13

19,071

7

1,363

1,077

22

—

—

9,680

—

391

10

8,645

84

1,027

36

1,985

72

—

2,282

67

1,831

18

15,467

40

989

71

1,341

86

—

—

14,489

83

4,614

98

21,247

99

832

84

1,201

88

9 970

86

2,336

70

14,814

54

1,155

52

1,503

37

6,359

20

6,601

54

33,604

6

1,681

49

2,513

25

—

18,854

3

8,270

4

22,978

91

635

54

781

58

—

16,585

_

5,708

22

6,813

95

463

36

1,949

35

4 815

49

654

92

5,147

17

822

21

1,940

77

1

2 395

48

91

89

5,273

59

1,519

96

3,769

39

—

10,264

4,806

69

18,185

82

1,242

92

2,195

71

—

j 9,806

94

3,102

13

10,948

7

408

61

1,355

!94

1

—

i_

15,758

33

3,873

11,398

91

526

85

5,08''

f|91

—

3,668

-

47C

2C

16,556

97

1,993

4

1,236

) 84

—--

24,41r

—

- 6,68C

71

! 7,78C

43

683

95

1,44''

72

-1 22 501

>45

5,46C

)S4 8

J

25

854

194

3,376

D 99

-i 27,60''

161

4,054

94

!j 9,032

f 14,456

85

I

2,98C

4

1,08;

2 79

___

i

39,321

6(

12,20C

12,345)15

743

198

sj 2,33''

r;65

-! 38,57^

198

3 14,176

>

13,186 55

1,248

9£

! 2,60-:

173

1

16,94486!

233

50i

84:

94 314,081|52

| I

—| 40,848146

15,837

16,052

15,848

14,585

14,518

6

34!

28i

|

431
16

65

204

26

34

94

90

15,807 15

1 I

15,419,65!
15,915 60
15.870 72
12,018 77
15,940j78j
4.8661—1

1 I

5,788 23
14,538 60!
10,206 78
23,714 12
7,112 40
10,900 88
10,83410

25 56
3152

257

25

117

50

51

99,650''68! 328,379! 17: 23,339 69; 43,87242! 272,719l91j

995

305,476 78!

1,209 72 44,654:15 9,917 31

61!

9,930 92:

416

78

416 78

1,563

3,863

450

3,163

13

1,590

144

82

312 16
318 12
186
752 30

i

12,358 16

416

|X Tross-passevolans-fonden.

1

X förenade
Mötespasse-volans-fouden.

X Norrbot-tens Häst-jägare-sqva-drons fond.

X Yolontär-vakans-medels-fon-den.

X Hilitie-

boställs-

kassan.

j

Ntimins*.

! ! !

63

Summa

3,21091 433,127166 102,657 35 840,37717! 25,120 71 95,1161— 282,637:22;

11,248 46 12,774 94

416 63

262150
158!10

32

50

211

46

66

20 55
311 70
102j92
808115
7884

T

350 7

2,392

o (

2,809

2,541 26
56888

i

969,78

3,050)24

2,60456

7

56

30

837

1,164

2,549

3,817:50

270,50

834

240

81

40,325 19

46,359

29,328

84,307

80,923

57;

22

98)

28''

34,309,50,

9,734172

1,737

145

340

2,210

8,125

15|

I

4;

75)

3!

85

181

45!

12,740 27

1 1

1,01016!

3,817

50:

j i

63 30

6,994i50;

1,444

33

119

69

800

5

204

90

99

178

24

160 39
19482

61 j

39

70;

I

42,

|

65

i_i

8,438

83

6,092 38

800-

1,077

724

II I !

23,485 15 18,348)71

800-

5,896:58|

1

772

50

3,182

18

1,069

70

510

8

187

50

1,510 60
887
716
953
655
789
479
1,682
1,966
874
2,702
3,847
421
1,061:50
507|50
467!
3,807,35
1,731:10
1,186 34

60

25

66

16

88

55

46

17
50

18
75
26

32,776

38

55,184

36

22,547

36

24,406

35

32,916

13!

47,339

84

38,868

81:

40,099

81

|

58,131

55!

44,986

21

67,611

18

67,775

78

49,389

78

31,342

71

25,995

65

56,085

72

35,235

36

44,024

45

.

89,916:11

52,1881
66,357 99
61,452:81

I

7 9,5 8 S13 5
81,805:77

67

31,969 7

l 1

7 1,156,027; 1

27i

1

1 1

154 -

1

420,018 15

i

1

1,865,24, 38,02035

1,891,598,90!

Bilagan Litt. BI. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 44.

Statistiskt Generalsaiimiandrag af samtlig© bestridda kostnader för Beväringen .å riksstatcns 4:de hufvndlltels ordinarie anslag år 1805.

Beväringsmanskap:

A anslaget:
Lifbevärings-regementet.

o

A anslaget:
Gotlands
National-| beväring.

Å anslaget:
Hallands
beväring.

A anslaget:
Wester-s norrlands
j beväring.

|

j A anslaget:

| Bevärings-| manskapets
j vapenöfning.

1

Ä Artilleri-afdelningens
andel i ansla-get för för-svarsverket
till lands i
allmänhet.

.

Ä Intendents-afdelningens
andel i ansla-get för för-svarsverket
till lands i
allmänhet.

<•

A anslaget:
Inqvarterings-kostnader i
Stockholm.

1 Å anslaget:

1 Yed och ljus

1 för fastnings-1 och garnisons-orter.

| A besparin-garne ä riks-statens 4:de
hufvudtitel.

§ sisa* isssi.

Lifgarde!» till häst.....................

Svea Lifgardets .......................

—

—

—

--

—

1.758

11,773

10,828

6,597

700

1,136

1,837

2,424

: : m r,

j

3

13

i

62

—

|_

tlf

2,425

2.314

834

3,956

205

56

214

430

424

439

157

268

879

1,440

3,127

4,083

8,765

5,405

3,150

6,595

4,727

9,095

4,541

9,385

9,376

9,862

10,057

16,787

7.314

6,917

6,837

18,511

10,481

10,712

9

_

85

O

—

!

—

—

i

i

2.168

14,198

O

o

98

Andra dito ......................

14

78

r

_

83

1

84

90

i

13,157

42

18,502

76

j

28

or.

3,570

24

195

i

1

7,432

26,782

1,341

1,893

2,639

3,445

67

86

98

4,

44

71

1 1

59

81

92

i

48

41

|

Dito Husar-kårs.................

__

_

''

i

|_

i

i

94

91

i_

50

50

i

|

i

1

Dito Dragon- d:o .................

3.919:51

50

50

50

50

13

94

9

1

Husar-regementets Konung Carl XY...........

Jemtlands Hästjägare-kårs.................

Göta Artilleri-regementes..................

—

—

—

:

::

—

3,639

2,266

1,603

2,933

10,971

14,659

20,035

16 2.82

9

31

42

23

47

83

99

98

10

13

45

84

32

16

53

12

21

68

50

47

73

48

—

—

—

|_

!

—

—

1

i

4,078

2.423

1,871

3,812

12,582

18,110

——

—

~

—

—

120

323

21

—

—

—

__

|

41

6

78

99;

■

294

154

76

40

3

61

1

84

18

50

42

4

24,413

25,202

13,436

20,333

19,811

19,320

23,165

16,970

46,740

30,533

7,908

16,914

12,945

14,337

13,804

12,175

36,996

20,898

14,862

17,482

33,957

16,318

13,891

13 175

1 22

90

Uplanda Regementes.................

268

270;

44

j

41 j

47

9F.4- 91

1 u

25!

18

40

49

28

77

21

1

90

_

2651

44

254

358

258

258

225

420

200

150

224

20

55

41

17

75

53

40

50

41

92

4

99

81

Westgöta-Dals dito .................

1

27,765

51,164

.._

20

g3,ooo

20,959

19,238

54.237

31.109

>

47.127

17.237

35,254

|

38,861

14,230

146,304

■JO «9!>

i *

14j

65

—

_

35,106

19,954

35,975

14,801

20,664

31,190

12.936

8,541

20,279

38,392

15,147

21

619

92

"

Oj

17 j

58|

qöI

Nerikes dito ...................

Wermlands dito ...................

—

—

—

—

_

33

9

93

47

26

38

42

672

440

97

11

70

38

45

49

12

50

28

59

5

63

——

—

......—

—

—

Norra Skånska Infanteri-regementets...........

—

—

—■

—

—

206

885

105

5,941

1,030

2,319

603

19

26

14,384

6,786

1,189

3,331

3,512

—

|

1

68

''

76

74

36

99

72

YYermlanas Jjaltjagare-iegeiumwj».............

Gotlands Nationalbeviirings..................

---

—

128,490

98

7,500

—

—

10

35

—

—

|

—

2,587

50

44

3,392

5,298

I

540

47,230

21,049

''

65

\

44

'' __|

1

!

R:gr |

Diverse utgifter för Beväringen..............1

i

i

18,502,76

i’

128,490

98

7,500

—

2,587

50

615,040

1,231

38

84

|

17,458

BO

219,356 15

118,980 —

3,570

—

24j

95

540

—

1,013,071

120,211

2

84

Summa

18,502

76

128,490

98

7,500

—

2,587

50

616,272

22

i

17,458;

I

30

338,336 löj

8,570

—

m!

95

540:

“1

1,133,282

86

45 —

Transport 29,824: 27.

Resor.................................. 1,295: 29.

Koppartryckning, galvanoplastik, renritning m. m.......... 9,362: 2.

Arvoden och aflöning................... 4,740: —

Hyror ..................■.............. 3,612: 81.

Iirigs-arkivet ............................. 2,311: 98.

Anmärkningsprocent.......................... 11: 81.

Hermelinska karteverket ...... 177: 35.

Läns-karteverket........................... 63: —

Militära karteverket.......................... 13,774: 73.

Kartan öfver Stockholms omgifningar................ 119: 60. 55 292- 86

Balans till år 1866:

Kontant behållning................................. 1,397: 61.

Summa 66,690: 47.

Kongl. Krigs-akademien.

I afseende å inkomster och utgifter utvisar Akademiens, i Kongl. Kammar-rätten
ännu icke granskade räkenskap följande förhållande:

D el et.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 24,958: 65.

Uppbörd :

Statsanslag.............................. 79,888: 25.

Betalande kadetters afgifter .................... 139,761: 96.

Ersättnings- och försäljningsmedel................. 11,089: 31. 239 739. 52

Balans till år 1866:

Skulder.................................. 19,789: 58.

Summa 275,487: 75.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder........................................ 21,617: 57.

Utgifter:

67,153: 8.

Aflöning

Transport 67,153: 8. 21,617: 57.

— 46

Underhåll, beklädnad m, ............

Båtsman,«koinmendenngen ............

Återbetalde afgifter till utexaminerade kadetter

Afföras: dubbelt debiterade medel.......

Transport 67,153: 8.

..... 152,566: 81.

..... 5,974: 14.

..... 4,384: 90.

21,617: 57.

230,078: 93.
2,267: 91.

Balans till år 1866.

Kontant behållning...........

Förskotter................

Fordringar................

2,225: 95.

5,057: 24.

14,240: 15. 21;523: 34,

Summa 275,487: 75.

§ I Beträffande

Kadett-kårens nummerstyrka, inhemtas af Chefs-embetets till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga berättelse, att antalet vid 1865 års början utgjort 194 samt
att under revisionsåret tillkommit 78, men afgatt 73, så att de vid 1865 års slut qvaivarande
uppgått till 199; och hade pensionsafgiften för betalande kadetter fortfarande
varit af Kongl. Maj:t bestämd till 630 R:dr.

§ 2.

Balanserade fordringar för obetalde kadettafgifter uppgingo vid 1865 års slut till
6,930 R:dr; och ehuru detta utgör mindre än motsvarande belopp nästföregående år, har
det dock synts Revisorerne anmärkningsvärd!, att, då pensionsafgiften bör förskottsvis erläggas,
så stor balans kunnat uppkomma. Särskilt hafva Revisorerne af räkenskapen inhelntat,
att 3 kadetter under hela året uraktlåtit fullgöra sin betalningsskyldighet, samt
att flere under året utexaminerade kadetter, deraf en som redan i Maj månad utgått från
Krigs-akademien, ändock icke inom årets slut erlagt full godtgörelse.

Allmänna G-arnisons-sjukhuset.

Dess räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning
och hos Revisorerne icke heller föranledt till någon erinran, utvisar följande förhållande.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar.................

Uppbörd:

Statsmedel.................

Sjukvårds-ersättningar..........

Hyresmedel ................

Diverse inkomster.............

24,366: 15.

62,650: —
9,341: 44.
1,940: —
89: 92.

74,021: 36.

Summa 98,387: 51.

— 47 —

Kredit.
Utgifter:

Aflöning och dagspenningar........

Proviantering................

Medikanientskostnader ..........

Förbrukningsartiklar ...........

Inventariers upphandling och underhåll .

Yed och lysning..............

Byggnaders underhåll...........

Diverse utgifter..............

Balans till år 1866:

Innestående statsanslag.........

Kontant behållning ..........

Fordringar................

18,327: 70.
18,653: 37.
3,665: 19.
1,612: 15.
8,177: 96.
5,055: 89.
3,450: 28.
6,816: 4.

28,699: 73.
2,385: 58.
1,543: 62.

65,758: 58.

32,628: 93.

Summa 98,387: 51.

Antalet af de under revisionsåret å sjukhuset vårdade patienter hade, enligt Direktionens
till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, utgjort:

Qvarliggande från år 1864 ........................... 138.

Inkomna under året....................... 1 747 , oor

Ufgångne..................................... 1,680.

Döde ....................................... 65.

Qvarliggande till år 1866 ....................... 140 •, Oor

____ i,ooO.

Underhållsdagarne för året hade uppgått till 56,373, sjuknummern i medeltal per
dag till 154,4 samt underhållskostnaden för hvarje sjukdag till öre 116,649.

Salpeter-fonden.

Vid °dess räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkning,
har någon erinran å Revisorernes sida icke förekommit.

Inkomster och utgifter upptagas sålunda:

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

■J • • • • 681,821: 38.
Transport 681,821: 38-

48 —

Transport 681,821: 38.

Uppbörd:

Statsanslag............

Räntor ..............

Försälj ningsmedel.........

Observationsmedel........

60,000: —

32,251: 68.

128: 70.

7: ~ 92,387: 38.

Balans till år 1866:

Skulder

..... 15,137: 91.

Summa 789,346: 67.

Kredit.

Balans från år 1864:
Skulder..................

22,480: 77.

Utgifter:

Ordinarie aflönings-stat..........

Expektans-staten . . . . :........

Pensions- och gratial-staten......

Ersättning för personella kronoutskylder

Provisioner ...............

Uppbördskostnader ............

Transportkostnader............

Inlösen af inländsk salpeter......

Exträ*utgifter...............

8,636: 82.

2,814: 3.

1,074: 2.

22: 25.

2,214: 58.

3,007: 71.

8,210: 30.

94,338: 37.

16: 5‘ 120,334: 13.

Balans till år 1866:

34,324: 20.

608,027: 8.

250: —

1,341: 7.

2,589: 42. 646 531; 77-

Summa 789,346: 67.

Beträffande salpetertillverkningen inom riket, lemnar räkenskapen följande uppgifter: Debet.

Kontant behållning
Utlänta medel . . .

Förskotter.....

Ladu- och pannelån
Behållna inventarier

Uppbörd:

k 45 B: dr. ä 35 B: dr.

1,883: 87. 25. 273: 26. -

Centn. skalp. ort.

2,157: 13: 25.
1: 12: —

Inlöst levererad salpeter
Pannelegor.......

Summa 2,158: 25. 25.

Kredit:

Centn. nkålp. ort.

Afskrifning för aftvinning, afdunstning och profver.............. 24: 65. 81.

Leverering till krutbruken .......................... 2,133: 59. 44.

Summa 2,158: 25. 25.

Sedan, på grund af 1865—1866 årens riksdags beslut, Kongl. Maj:t, medelst nådigt
bref den 28 December 1866, anbefallt Komitéen för Salpeter-ärendena, att till
Riksgälds-kontoret öfverlemna Salpeter-fonden, sådan den vid 1866 års utgång efter afslutad
hufvudbok befunnes, så har, enligt hvad Revisorerne inhemtat, bemälde Komité till
Riksgälds-kontoret aflemnat fondens säkerhetshandlingar och disponibla kontanta behållning,
äfvensom till Kongl. Maj:t afgifvit underdånig slutredogörelse, efter hvars pröfning under
tiden influtna medel komma att till Riksgälds-kontoret inlevereras.

Jemtlands roteringskassa.

Dess räkenskap, som utan anmärkning undergått granskning dels af särskilde i
orten utsedde Revisorer, dels i Kongl. Armé-förvaltningen, men icke förekommit till revision
i Kongl. Kammar-rätten, redovisar inkomster och utgifter sålunda:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 124,299: 45.

Uppbörd:

Vederlag för indragne hemmansräntor i Jemtland........ 11,850: —

Dito dito dito i Medelpad........ 4,629: 39.

Räntemedel ............................ 5,770: 65.

Försäljningsmedel.......................... 183: 13. 22 433- 17

Summa 146,732: 62.

Kredit.

Utgifter:

Bidrag till lön, lega och servis.....

Dito „ anskaffande af nummerhästar

Arvoden..................

Diverse omkostnader..........

Balans till år 1866:

Kontant behållning......................... 1,386: 66.

Utlånta medel............................ 114,370: 95.

Fordringar.............................. 17,938: 82. 133 0g6. 43

Summa 146,732: 62.

Från Revisorernes sida har räkenskapen icke föranledt till någon erinran.

10,171: 19.

2,400: —

460: —

5: ~~ 13,036: 19.

50 -

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena med Lots- och Fyr-inrättningen
samt Sjökarte-kontoret äfvensom Kongl. Sjöförsvars-departementets
Kansli- och Kommando-expeditioner och Kongl.
Flottans stationer i Karlskrona och Stockholm samt
depot i Göteborg.

Utaf förenämnda verks och inrättningars räkenskaper, hvilkas granskning i Kongl.
Kammar-rätten ännu ej afslutats, lemnas följande öfversigt:

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag................

Extra dito ................

Öfverskott å håle- och lotsmedlen för år 1863 .
Uppdebiterade förskott och ersättningar.....

Balans till år 1866:

Återstående riksstats-utgifter...........

Öfriga skulder...................

Kredit.

3,236,754: 96.

3,392,943: 60.
1,460,000: —
200,000: —
787,485: 21.

115,813: 33.
253,304: 92.

Summa

5,840,428: 81.

\

369,118: 25.
9,446,302: 2.

Skulder

Balans från år 1864:

106,358: 4.

Utgifter:

Aflöningsstater:

Departements-chefen...........

Departementets Kansli-expedition . . .

Dito Kommando- dito . . .

Förvaltningen af sjöärendena .....

Aflöningsstaterna vid Flottans stationer
i Karlskrona och Stockholm samt

depot i Göteborg...........

Tillskott i de till båtsmansindelningen
i Blekinge län anslagna räntor . . .

15,000: —
18,900: —
4,100: —
34,233: 50.

985,252: 81.

19,708: 44. i>077,194: 75.

Transport 1,077,194: 75. 106,358: 4-

— 51 —

Transport

Mat eri el en:

Flottans underhåll............ 516,589: 11.

Dito nybyggnad........... 723,021: 13.

Båtsmäns förseende med kojer och täcken 7,644: —

Båtsmännens beklädnad......... 87,876: 73.

Beklädnad åt mariner, kanonierer och
skeppsgossar ........ 117,624: 82.

Diverse anslag:

Exercis af Flottans bemanning..... 395,687:45.

Gemenskapens vid Flottans kårer na tura-underhåll.

............ 213,492: 66.

Stipendier åt officerare i utländsk tjenst 9,874: 79.

Spån målsupphandlings- och bagerikost nader.

................. 54,083: 94.

Dnrchmarch-kostnader.......... 24,277: 59.

För sjukvård............... 21,965: 80.

„ diverse behof............ 10,469: 19.

Rese- och traktamentspenningar .... 16,732: 43.

Skrifmaterialier och expenser, ved m.
in. för Förvaltningen af sjöärendena
och Departementets Kommando-expedition
................ 5,586: 89.

Dito för Departementets Kansli-expedition
................. 1,118: 33.

Dito för Flottans stationer och depot. 30,292: 88-

Extra utgifter.............. 13,244: 91.

För handeln:

Lots- och Fyr-inrättningen med dertill hörande personal .

Spanmålstillökning under lönerna..............

Begrafningshjelp till sterbhus.................

Af 1856—1858 årens extra statsanslag:

Till linieskeppet Skandinaviens komplettering.
............... 18,898: 63.

1,077,194: 75.

1,452,755: 79.

796,826: 86.

583,774: 74.
464: 72.
2,017: 73.

Af 1859—1860 årens extra statsanslag:
För ångkorvetten Thors re -

paration ........ 1,257:48.

„ utvidgande af skeppsdockan
N:o 2 och gamla
reparationsdockan i

Karlskrona....... 4,755:72.

„ ångqvarns- och bageriinrättning
i dito. . . . 142:87.

„ åtskilliga byggnadsar -

beten och anskaffningar

vid Flottans stationer 20,316: 76.

Transport 26,472:83. 18,898: 63. 3,913,034: 59.

106,358: 4.

106,358: 4.

— 52 —

Transport 26,472: 83. 18,898: 63. 3,913,034: 59.
För anläggande af en vattenledning
från Lycke by

till Karlskrona . . 404: 5. 26 876: 88.

Af 1862—1863 årens extra statsanslag:

Till försök för utrönande af pansarplåtars
af svenskt jern förmåga att emotstå
skott in. in............. 110,000: — 155,775: 51.

106,358: 4.

4,068,810: 10.

Leverering:

Till Kongl. Stats-kontoret..........

2,772: 68.

Balans till år 1866;

Tillgångar:

Kontant behållning.................... 419,226: 35.

Förskott.......................... 3,305,786: 20.

Fordringar lios Stats-kontoret.............. 1,543,348: 65. 5 268 361: 20.

Summa 9,446,302: 2.

§ I Revisorerne

anse, att Kongl. Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok saknar erforderlig
klarhet och åskådlighet samt icke lemnar tillfälle till omedelbart bedömande af
samtliga anslagens ställning. Oklarheten har ökats genom i viss mån olika bokföringssätt
stationerna emellan och genom bibehållande af denna olikhet äfven vid sammanfattandet
af den i Kongl. Förvaltningen förda hufvudboken. Då, i enlighet med hvad i 5 § af berättelsen
rörande Kongl. Stats-kontoret blifvit anfördt, beskaffenheten af det nu begagnade
bokföringssättet ledt till förslag om förändring i detsamma samt det derjemte kommit till
Revisorernes kännedom, att Kongl. Maj:t åt en särskild komité, hvars arbete för närvarande
pågår, uppdragit, bland annat, uppgörande af förslag till räkenskapssätt för Kongl.
Flottan, hafva Revisorerne ansett sig böra inskränka sig till att öfver det nu begagnade
räkenskapssättet endast uttala sin ofvan uttryckta åsigt.

§ 2.

Vid 1856—1858 årens riksdag anvisades för uppförande af fyrar på Bjurö, Hernö
och Björn en summa af 89,000 R:dr, att med 44,500 R:dr årligen under 1858 och 1859
från Riksgälds-kontoret utgå, hvarjemte till fyranläggningar på Agön och Brätnön beviljades
ett förslagsanslag å 15,000 R:dr till den förra och ett anslag af 40,000 R:dr till den
sednare. Dessutom anvisades för anskaffande och utläggande af ett fyrskepp å Finngrunden
ett förslagsanslag af 70,000 R:dr. Beträffande dessa anslag hafva Revisorerne funnit
anmärkningsvärd^ att brister, som derå uppstått till ett sammanlagdt belopp af 43,506
R:dr 91 öre, sedan flere år tillbaka i räkenskaperna balanseras. A de vid 1859—1860
årens riksdag beviljade extra anslag af 181,000 R:dr till fyrinrättnings anläggande på
Sandhammaren och af 24,000 R:dr till anskaffning af däckade lotsbåtar förefinnas deremot
från föregående åren balanserade behållningar, utgörande tillhopa 28,189 R:dr 70 öre,
bvilka synts Revisorerne böra till Riksgälds-kontoret återlevereras.

— 53 —

§ 3.

Enligt de från vederbörande stationer till Kongl. Förvaltningen inkomna förslag öfver
fartygens tillstånd för innevarande års andra qvartal, bestod Kongl. Flottan vid nämnda
tidpunkt af följande i »tjenstgöringsstånd» varande bevarade fartyg:

Bepansrade ångfartyg:

2 monitorer om tillsammans 4 kanoner.

Obepansrade ångfartyg:

1 linieskepp om 70 kanoner;

1 fregatt „ 22 „

2 korvetter „ tillsammans 14 kanoner;

9 kanonslupar „ „ 17 „

Segelfartyg:

2 fregatter om tillsammans 72 kanoner;

4 korvetter „ „ 82 „

1 brigg „ 10 „

2 skonertar.

Roddfartyg:

42 kanonslupar;

8 landstigningsslupar;

2 roddkanonbåtar;

3 mörsarefartyg;

70 kononjollar.

Sedan ofvannämnda tidpunkt har, enligt meddelad uppgift, tillkommit
1 monitor om 2 kanoner;
hvarjemte under byggnad äro:

1 monitor samt
1 bepansrad kanonslup.

§ 4.

Utaf Lotsdirektörens till Kongl. Maj:t afgifna berättelse angående de arbeten, som
under revisionsåret blifvit verkställde till lots- och fyrinrättningens befrämjande, inhemtas,
att nya fyrar blifvit uppförda inom södra lotsdistriktet på Kråkudden vid Borgholm, vid
Grimskär och vid Ystad, samt inom vestra lotsdistriktet å Måseskär. För Falsterbo ref
hade ett nytt fyrfartyg blifvit anskaffadt, hvarförutom ytterligare ett fyrfartyg och en ångbåt
voro under byggnad för lots- och fyrinrättningens räkning.

§ 5.

Sjökarte-kontorets inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabell:

— 54 —

Debet.

Uppbörd:

Värdet af försålda sjökartor och beskrifningar . . . .
Brist, att godtgöras af Handels- och Sjöfarts-fonden,

Kredit

..... 9,096; 34.

..... 51,195: 39.

Summa 60,291: 73.

Utgifter:

Aflöning...........................

6,690: 2.
34,237: 43.

Sjömätningsexpeditioos-kostnader..............

Skrif- och ritmaterialier samt expenser..........

Summa

19,364: 28.
60,291: 73.

Debet.

Antal

Antal

Balans från år 1864:

kartor.

beskritningar.

Lager hos försäljare.....................

6,217.

3,053.

Dito i Sjökarte-kontoret.................

3,112.

4,610.

Sgr

9,329.

7,663.

Uppbörd:

Under året tillkomne....................

4,895.

1,500.

Summa

14,224.

9,163.

Kredit.

Under året försålda.....................

5,042.

1,272.

Utan ersättning lemnade, förbrukade och kasserade . . .

610.

85.

Sgr

5,652.

1,357.

Balans till år 1866:

Lager hos försäljare.....................

5,967.

3,161.

Dito i Sjökarte-kontoret..................

2,605.

4,645.

Sgr

8,572.

7,806.

Summa

14,224.

9,163.

Beträffande de under revisionsåret för sjSkarfeverkets förbättrande utförda arbeten,
meddelas uti Chefens för Sjökarte-kontoret till Kongl. Maj:t afgifna berättelse följande
upplysningar:

A Södermanlands och Stockholms skärgårds yttre kuster utfördes mätningar för
upplodning af det yttre hafsbandet och till sjös till vid pass 10 minuters afstånd från skären,
hvarjemte äfven Svenska Högarnes skärgrupp detaljmättes.

Uti Stockholms skärgård fortsattes mätningarne ifrån föregående årets slutpunkter
vid Gillinge skärgård med Jumfrufjorden samt framgingo öfver de yttre skärgrupperna öster
om Nämdö och Runnarö upp till Sandhamn; hvarjemte utsjölodning utfördes omkring Svenska
Högarne, omfattande dessa mätningar en areal af vid pass 17 geografiska qvadratmil.

Inom Sjökarte-kontoret hade, jemte utarbetande af sommarens sjömätningskartor
med dertill hörande beskrifningar samt kopiering af originalmätningskartor till annan skala,

55 —

rättelser och förbättringar af redan utgifna sjökort m. ra. samt konstruering af för nyutgifning
bestämda sådana blifvit utförda.

Under året hade följande nya sjökort blifvit fullbordade, nemligen:
en passkarta öfver finska viken _ i skala.

„ dito „ norra delen af Östersjön i sWoiur »

„ specialkarta „ Norrköpingsbugten i Tjohou »

„ dito „ Kalmarsund i

hvarjemte hos gravörer voro under arbete:

en generalkarta öfver sjön Wenern i skala två

specialkartor „ dito _ i ^Insis

en passkarta „ södra delen af Östersjön i ctItsto *

„ specialkarta „ en del af Smålandskusten i X5-JSTO „

Från trycket hade utgifvits 7:de årgången af Sjökarte-kontorets journal, »Underrättelser
för sjöfarande», samt omkring 4,600 st. sjökort. Slutligen hade Sjökarte-kontoret från
främmande nationers hydrografiska anstalter fått såsom gåfvor emottaga 317 st. kartor och
44 st. bokalster i nautiska ämnen.

Statistiska tabellkommissionen.

Den af t. f. Chefen för Statistiska Central-byrån afgifna redogörelse, som i Kongl.
Kammar-rätten blifvit titan anmärkning granskad och icke heller hos Revisorerne föranledt
till någon erinran, upptager inkomster och utgifter sålunda:

Debet.

Balans från år 1864:

Kontant behållning........................ ......... 1,462: 49.

Uppbörd:

Statsanslag...................................... 28,700: —

Summa 30,162: 49.

Kredit

Utgifter.

Löner och arvoden........................... 15,450: —

Bibliothekets underhåll........................ 1,051: 12.

Arvoden åt tillfälliga biträden.................... 7,250: —

Det officiella statistiska trycket................... 5,134: 91. 28 886- 3

Balans till år 1866:

Kontant behållning............................... 1,276: 46.

Summa 30,162: 49.

56

Kongl. General-landtraäteri-kontoret.

Dess räkenskaper, som hvarken i Kong]. Kammar-rätten eller hos Revisorerne föranledt
till någon erinran, innefatta särskilda redogörelser för:

a) försäljningen af den utaf Landtmäteri-kontoret år 1852 utgifna karta öfver
Jemtlands län; och

b) de Landtmäteri-kontoret tillfallne bötesandelar, hvilka, jemlikt 56 § uti den för
nämnda Kontor, Provins-landtmäteri-kontoren samt Landtmätarne i riket den 4 Maj 1827
utfärdade instruktion, skola användas till inköp af matematiska instrumenter för geografiska
karteverkets fullkomnande eller till andra utgifter.

Inkomster och utgifter redovisas sålunda:

A) Försäljningen af Jemtlands läns karta.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar....................•................... 27: 32.

Uppbörd:

Försäljningsmedel................................... 16: 4.

Summa 43: 36.

Kredit.

Utgift:

För kartors färgläggning . . .’............................ 15: _

Balans till år 1866:

Kontant behållning.................................. 28: 46.

Summa 43: 46.

Tillgångar

B) Laudtmätcri-kontorets bötesmedel.

Debet.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

4,605: 97.

1,336: 67.

J>5ij..97j 1,991: 64.

Bötesmedel........

Ersättnings- m. fl. medel

Summa 6,597: 61.

- 57 -

Kredit.

Utgifter:

För böcker och instrumenter, mm......................... 2,751: 92.

Balans till år 1866:

Kontant behållning ................................. 3,845: 69-

Summa 6,597: 61.

Af den vid 1865 års slut befintliga behållning, 3,845 R:dr 69 öre, funuos, enligt
räkenskapen, 2,569 R:dr i Riksbanken innestående, så att den kontanta kassan utgjorde
1,276 R:dr 69 öre, ett belopp, som, i betraktande deraf att årets hela utgift af dessa medel
belöpt sig till endast 2,751 R:dr 92 öre, synes Revisorerne större än som för ändamålet
erfordrats.

Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker.

§ i Landsböckerna

för Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs, Elfsborgs,
Örebro, Wermlands och Jemtlands län hafva uti Kongl. Kammar-rätten undergått
granskning och dervid gifvit anledning till anmärkningar. Deremot hafva hvarken Stockholms
stads kronoräkenskaper eller landsböckerna för rikets öfrige län ännu uti bemälda
embetsverk blifvit till alla delar granskade. Af ränteri-redogörelserna, hvilka samtlige undergått
granskning i Kongl. Kammar-rätten, hafva endast de för Malmöhus, Göteborgs och
Kopparbergs län lemnats utan anmärkning.

§ 2.

Förlidet års Revisorer anmärkte, hurusom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kristianstads
och Örebro län af sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser
å vederbörande ränterier under år 1864 utanordna! åtskilliga belopp, utgörande tryckningsm.
fl. kostnader för debetsedlar, passblanketter, resolutioner, utslag och andra handlingar,
för hvilka lösen i allmänhet erhölles. Enahanda anledning till anmärkning har visserligen
äfven för revisionsåret förekommit; men då, enligt hvad Revisorerne inhemtat, Kongl.
Maj:t, i anledning af Riksdagens underdåniga framställning i ämnet, genom nådigt bref af
den 17 nästlidne Juli anbefallt Kongl. Stats-kontoret, att förständiga Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i ofvannäinnda län att icke vidare från berörda anslag utanordna ersättning
för utgifter af ifrågavarande beskaffenhet, samt rättelse för framtiden i det anmärkta
förhållandet således är att förvänta, hafva Revisorerne ansett sig endast böra till Riksdagens
kännedom omförmäla hvad i denna fråga förekommit.

§ 3.

Likaledes anmärktes af nästlidet års Revisorer, hurusom under en längre följd af år
uti landtränteri-redogörelserna för Malmöhus, Wermlands, Westernorrlands och Jemtlands

8

58 —

län oförändrade balanserades åtskilliga poster, utan att anledningen till dessa posters fortsatta
balanserande funnes uti räkenskaperna omförmäld. Sedan Kongl. Stats-kontoret, efter
vederbörandes hörande, med häröfver infordradt underdånigt utlåtande inkommit och,
jemte utredning af förhållandet med dessa poster, föreslagit åtgärder ledande dertill, att
desamma icke vidare behöfde, på sätt förut skett, i räkenskaperna balanseras, ^har, enligt
hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Maj:t under den 18 Januari innevarande år i nåder
bifallit hvad Kongl. Stats-kontoret i afseende å vidare förfarandet med ifrågavarande poster
hemställt; livilket Revisorerne ansett sig böra här omförmäla.

§ 4.

Uti räkenskaperna för Upsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs,
Hallands, Skaraborgs, Örebro, Wermlands, Westmanlands, Gefleborgs och Westernorrlands
län afföres för hvartdera länet ett belopp af 4 R:dr 50 öre och för Blekinge
län 5 R:dr, utgörande ersättning för karduspapper, lack och segelgarn in. in., som åtgått
vid försändning af stämpelpapper från förråden i landtränterierna till försäljningsmännen i
orterna. Till stöd för denna utgifts behörighet har i allmänhet blifvit uti anordningarne
åberopadt Kongl. Kammar-kollegii cirkulärbref af den 10 Juni 1808. Af detta cirkulär
inhemtas väl, att Kongl. Maj:t i nåder tillåtit Landskontoren att med 3 R:dr banko för
hvarje Kontor uti räkenskaperna afskrifva den kostnad, som åtginge till karduspapper,
lack och segelgarn vid sammanslående af de karta-sigillata-paketer, som från ränteriförrådet
till försäljningsorterna afginge. Då emellertid utöfver den provision af två procent af influten
stämpelpappersafgift, som, enligt den för revisionsåret gällande Kongl. kungörelsen
angående berörda afgift af den 4 December 1863, Landskontoren och Landträntmästarne
hvardera ega undfå, någon sådan godtgörelse som den ifrågavarande icke finnes uti nyssberörde
nådiga kungörelse medgifven, hafva Revisorerne ansett sig icke sakna anledning
ifrågaställa, huruvida den år 1808 under andra förhållanden gifna tillåtelse i berörda hänseende
må kunna anses fortfarande gälla, oaktadt den numera utgående provisionen, enligt
Revisorernes tanke, innefattar mer än tillräcklig godtgörelse äfven för dylika kostnader.

§ 5.

Sedan det af Rikets Ständer beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition ställda
reservationsanslag till lättnad för skjutningstungan, der den genom entreprenad bestrides
och är särdeles tryckande, utgörande för statsregleringsperioden 1864—1866 100,000

R:dr årligen, blifvit, enligt nådigt bref af den 22 September 1865, emellan de skjutsningsskyldige
i de olika länen för år 1864 fördeladt, har Kongl. Stats-kontoret under den
1 November samma år å vederbörande landtränterier utanordnat hvad af nämnda anslag å
de skjutsskyldige i hvarje län sig belöpte. Det oaktadt har, så vidt räkenskaperna utvisa,
någon utbetalning af berörda bidrag icke under hela den återstående delen af revisionsåret
egt rum i Westmanlands, Jemtlands och Westerbottens län, ett förhållande som,
då för öfriga länen ett olika förfaringssätt iakttagits, Revisorerne ansett sig icke böra
lemna oanmärkt.

§ 6.

Uti räkenskaperna för Stockholms, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs, WermSands,
Örebro och Westernorrlands län afföras de af Kongl. Stats-kontoret under den 1
November 1865 å vederbörande landtränterier anordnade belopp af anslaget till lättnad af

59 -

skjutsningstungan, fastän anordningarne befinnas antingen helt och hållet sakna qvittens
eller åtminstone icke äro försedda med sådana, som visa att medlen kommit de skjutsskyldige
till godo.

§ 7.

Uti 10 § af den för revisionsåret gällande Kongl. kungörelsen, angående stämpelpappersafgiften
samt hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör iakttagas, af den 4 December
1863 föreskrifves, att de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande antagne försäljningsman
af stämpelpapper skola i ränteriet insätta eller till Kronofogden i orten aflemna den
inflytande betalningen måuadtiigen eller hvar tredje månad, allt efter försäljningens större
eller mindre belopp. Vid granskning af stämpelpappers-redogörelserna hafva Revisorerne
emellertid inhemtat, att, med undantag af redogörelserna för Stockholms stad äfvensom
Blekinge samt Göteborgs och Bohus län, mot hvilka någon väsendtlig anmärkning icke
förekommit, nyssberörda föreskrift i de öfriga länen blifvit antingen högst ofullständigt eller
felaktigt tillämpad, i det försäljningsmännen icke inom den i den nådiga kungörelsen bestämda
tid, utan långt derefter, stundom ej förrän i början af påföljande år, vanligen på
en gång aflemnat betalning för det stämpelpapper, som af dem under hela året blifvit försåldt.
Jemte det Revisorerne anse sig böra anmärka, att ifrågavarande inkomst icke å
behöriga tider i statens kassor influtit, få Revisorerne tillika hemställa, huruvida icke
lämpligt vore, att afskrift utaf den borgen, som för det på kredit utlemnande stämpelpapperet
af försäljningsmännen ställes, antingen bilägges stämpelpappers-redogörelsen eller
insändes till Kongl. Stats-kontoret, på det blifvande Revisorer må komma i tillfälle att
granska, om beloppet af det stämpel papper, hvarför försäljningsmännen vid olika tider af
året icke redovisat, må vid något tillfälle öfverskrida den derför ställda borgen.

Öfverståthållare-embetets räkenskaper.

Förutom den räkenskap, som af Öfverståthållare-embetet för kronouppbördsärenden
afgifves för uppbörden i Stockholms stad, för hvilken räkenskap, motsvarande länens landsböcker,
i sammanhang med dessa uti denna berättelse redogöres, hafva för detta embetsverk
3:ne särskilde redogörelser blifvit aflemnade, hvilka samtliga undergått granskning i
Kongl. Kammar-rätten, utan att någon anmärkning dervid förekommit. Dessa 3:ne räkenskaper,
af hvilka en innefattar redogörelse för statsanslagsmedlen, en för depositionsmedlen
och en för statsverkets bidrag till aflöningen åt kronouppbördsverket, hafva icke
heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida. För inkomster och utgifter redogöres
sålunda:

A) Statsanslags-medlen.

Statsanslag

D el et.
Uppbörd:

25,783: 81.

— 60 —

Kredit.

Utgifter:

Aflöning och gratifikationer.......... .

Utgifter för Kronans publika hus i Stockholm:

För gaturenhållning............. 9,083: 17.

„ sotning..................... 166: 47.

„ lyshållning................... 2,237: 94.

„ gatläggning.................. 2,500: —

Fattighusafgift................... 1,634: 8.

Brandvaktsafgift.................. 417: 15.

Hyresmedel

8,245: —

16,038: 81.

1.500: — 25,783: 81.

B) Dcpositiens-mcdlen.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgång....................................... 21,754: 35.

Uppbörd:

Deponerade medel.................................. 471,023: 66.

Summa 492,778: 1.

Kredit.

Utgifter.

Aterlyftade depositioner............................... 401,877: 78.

Balans till år 1866:

I Riksbanken innestående depositionsmedel.................... 90,900: 23.

Summa 492,778: 1*

C) Statsverkets bidrag till allöiiiiigcu af kroiiouppbördsverket.

D eb et.

Balans från år 1864:

Tillgång....................................... 212: 24.

Uppbörd:

Statsanslag..................................... 11,472: —

Summa 11,684: 24.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning...................................... 11,472: —

Balans till år 1866:

Kontant behållning................................. 212: 24.

Summa 11,684: 24-

- 61 —

Skiften och afvittringar.

De för revisionsåret till skiften och afvittringar disponible medel, utgörande dels
det å riksstatens sjette hufvudtitel för sådant ändamål uppförda reservationsanslag, 63,000
R:dr, dels det af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag för ifrågavarande statsregleringsperiod
å Riksgälds-kontoret anvisade belopp, 87,000 R:dr årligen, hafva af Kongl.
Maj:t blifvit emellan de 6 norra länen fördelade.

Vid dessa räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning,
hafva Revisorerne icke haft något att påminna.

Inkomster och utgifter upptagas på följande sätt:

A) Kopparbergs läu.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar.............. 157: 42.

Uppbörd:

Statsanslag........................ 38,000: -

Summa 38,157: 42.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden m. m.............................. 37,552: 51.

Skrifmaterialier............................. 102: 35. 37^54: 86.

Balans till år 1866:

Kontant behållning............................ 502: 56.

Summa 38,157: 42.

B) tlcflcborgs lån.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag...................................... 940: 50.

Arvoden.......

Dagsverkskostnader

Kredit.
Utgifter:

900: —
40: 50:

940: 50.

— 62 —

C) Westernorrlauds län.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag................................... . . 15,587: 78.

Kredi t.

Utgifter:

Arvoden in. in.............

Handtlangningskostnader.......

Skrifmaterialier............

12,700: —

2,767: 78.

120: — 15,587: 78.

D) Jcmtlands län.

D eb et.

Uppbörd:

Statsanslag...................................... 5,463: 82.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden m. in............................. 4,326: 49.

Handtlangningskostnader....................... 1,137: 33. 5,463: 82.

E) Westerbottens län.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag.........................

Kredit.

Utgifter:

Arvoden m. m.......................

Handtlangningskostnader.................

Skrifmaterialier.......................

Diverse utgifter......................

F) Norrbottens län.

Debet.

Uppbörd:

39,936: 6.

29,363: 14.

10,241: 35.

130: —

201: 57. 39,936: 6.

47,172: 67-

Statsanslag.

— 63 —

Kredit.

Utgifter:

Arvoden m. m........................... 39,263: 31.

Handtlangningskostnader...................... 7,712: 86.

Diverse utgifter.........''.................. 196: 50. 47,172: 67.

Enligt General-direktörens för Landtmäteriet till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse för år 1865, har afvittringsverket inom Gefleborgs län blifvit under nämnda år
afslutadt.

Styrelser! för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Räkenskapen, som i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning utan anmärkning,

redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:

Del et.

Balans från år 1864:

Tillgångar.........................-..........71,165: 18.

Upphörd:

Statsanslag:

till aflöningar........................... 21,675: —

„ rese- och undersökningskostnader samt expenser...... 30,000: —

„ reparationer å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms

broar............................ 3,291: —

„ bro- och vägbyggnad vid Nyqvarn....... 30,000: — 84,966: —

Kredit.

Balans från år 1864:
Skuld.....................

Utgifter:

Aflöning................

Rese- och undersökningskostnader .
Kontorsexpenser...........

Summa 156,131: 18.

4: 57,

...... 28,200: —

...... 17,806: 42.

...... 1,434: 48.

Transport 47,440: 90.

T

4: 57.

— 64 -

Transport 47,440: 90. 4: 57.

Reparationer å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms

broar............................. 3,291: —

Vägundersökningar norr och söder från Enångers kyrka .... 10,480: 79.

Inköp af 36 exemplar af »Tidskrift för byggnadskonst och

ingeniörvetenskap»....................... 500: —

Inköp af 15 exemplar af »Samling af väg- och vattenbygg nadsredskap».

........................ 75: — 61,787: 69

Balans till år 1866:

Kontant behållning............ 6,989: 94.

Inventarier och materialier.................... 12,992: 74.

Oredovisade anslag........................ 74,356: 24. 94,338: 92.

Summa 156,131: 18.

§ 1-

Af Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse inhemtas, att behållningarne
å nedannämnde anslag vid revisionsårets slut utgjordes af följande belopp:

å f. d. vattenkommunikations-fonden........................ 722: 13.

„ anslaget till resor, undersökningar och expenser för allmänna arbeten .... 9,010: 2.

„ dito till bro- och vägbyggnad vid Sagån................. 3,600: —

„ dito till anläggning af ny bro öfver Almarestäk-sundet.......... 10: 10.

„ dito till reparation å hamnen vid Tjufkil.................. 22: 67.

Summa R:dr 13,364: 92.

Som likväl, enligt hvad Styrelsen anmält och räkenskapen jemväl utvisar,
4:de qvartalets aflöningsbelopp icke blifvit under år 1865 å Stats-kontoret
lyftadt och följaktligen insattes på 1866 års räkning i Riks-banken, men
aflöning likväl i December månad 1865 till Styrelsens embets- och tjensteman
anordnades och utbetaldes, samt dertill användes, utöfver en vid 1865 års
början å anslaget till aflöning befintlig behållning 150 R:dr 2 öre, af i öfrigt

tillgängliga medel ett belopp af........................... 6,374: 98.

så utgjorde af sådan anledning den vid 1866 års början i Riks-banken inne stående

behållning, på sätt ofvanintagne tabell utvisar, endast......... 6,989: 94.

§ 2.

Då behållningarne å anslagen till »anläggning af ny bro öfver Almarestäk-sundet»
och till »reparation å hamnen vid Tjufkil», utgörande den förra 10 R:dr 10 öre och den
sednare 22 R:dr 67 öre, icke under revisionsåret undergått någon förändring, synas dessa
obetydliga belopp icke böra fortfarande balanseras.

§ 3.

Det uti ofvanstående tabell under titel »oredovisade anslag» utbalanserade belopp
utgjordes af förskjutne kostnader till allmänna arbeten, nemligen:

— 65 ~

till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen................... 25,256: 24.

„ undersökningar m. m................................ 49,100: —

Summa R:dr 74,356: 24.

§ 4.

Eu den underdåniga berättelsen vidfogad förteckning å de väg- och vattenbyggnadsarbeten,
till hvilka år 1865 beviljats bidrag af allmänna medel, utvisar följande förhållande
:

Arbeten med understöd från
Riksstatens sjette hufvudtitel.

Anslag. Lån.

K:dr. öre. R:dr. öre.

Väganläggning mellan Sårna och Idre kyrkobyar i Stora

Kopparbergs län...................... 3,000: —

Yägomläggning vid Gnestakrogsbacken nära Gnesta järnvägsstation
i Södermanlands län................ 3,700: —

Riksstatens sjunde hufvudtitel.

Väganläggning mellan Sårna och Idre kyrkobyar i Stora

Kopparbergs län ...................... 2,000: —

Handels- och sjöfarts-fonden.

Anläggning af aqvedukt och slussar vid Håfverud på Dals -

land i sammanhang med Dalslands kanal........ 37,000: — 120,000: —

Anlagda kanalen vid Alkistan nära Stockholm........ 7,000: — --—

Af Rikets Ständer särskildt anvisade bidrag.

Upprensning af Skanssundet vid Nyköping............ 11,500: — --—

Vattcuaftappuiugs-foiulcn för rikets norra län.

Norrbottens län.

Utdikning vid Rutvik i Neder-Luleå socken ......... 13,500: — --—

Dito af Hem- och Sinkmyrerna vid Niemisels by i

Råneå socken..................... 1,250: — —

Dito vid Svartby i Öfver-Luleå socken......... 850: —--—

Dito vid Mattila och Vojakala i Neder-Torneå socken 6,000: —--—

Westerbottens län.

Utdikning af Östra och Vestra Bölesmyrerna vid Salomons besökshemman

i Umeå landsförsamling....... 3,000: —

9

- 66 —

Utdikning af Gårds- och Bromyrerna vid Gunnismark i Säf var

socken.........j ............

Dito af myrer vid Gafsele by i Asele socken......

Dito af Bäcksjönäsmyren inom Wilhelmina lappuiarks socken

.........................

Dito af myrer och kallkällor vid Stensele hy i Stensele

Lappmarkssocken...................

Dito af myrer vid Hjoggsjö och Nynäs i Vännäs socken
Dito af Hemmyren och kallkällor vid Afvaträsk by i

Dorothea Lappmarkssocken.............

Dito af myrer vid Bursiljum i Burträsk socken ....
Dito af dito vid Ifvarboda by i Bygdeå socken . . .

Dito af Gård-, Snatter- och Stormyrerna vid Högland i

Degerfors’ socken...................

Utdikning

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Sänkning

Utdikning

Dito

Dito

Dito

Jämtlands län.

vid Hedningsflokälens by i Hammerdals socken . .

vid Flykälens by i dito dito . .

vid Hvitvattnets by i dito . dito . .

vid Nyland under Kaknåsens by i Hammerdals

socken .... .............. ; ......

vid Östra Munkflohögens by i Häggenas socken .
af Gällnästjernen vid Vesteråsens by i Bergs socken
vid Föllinge och Thorsnäs jemte sänkning af Föl lingesjön

i Föllinge socken........._.....

af myrer vid Slätte, Bodals m. fl. byar i Biunflo

socken .........................

vid Singsjölandet i Brunflo socken.........

vid Sörvikens och Solbergs byar i Brunflo socken

vid Bjerte by i Brunflo socken ...........

vid Hornsjöböle och Hornsjöbergs hemman i Brunflo

socken .........................

af Rörösjön i Ovikens socken............

af myrer kring Rörösjön, i samma socken.....

vid Bölåsens by i dito dito.....

vid Önsta by i dito dito.....

vid Borgens by i dito dito.....

Westernorrlands län.

Utdikning af Stormyren vid Solums by i Hernö socken . . .

Dito vid Granboda by i Borgsjö socken.........

Dito vid Lill- och Storsjöarne å Vestlonings byamark i

Indals socken.............o........

Dito af sank mark vid Näsby i Nordingrå socken . . .

Dito af en myr vid Frostby i Alnö socken.......

Sänkning af Qväcklingesjön i Lidens socken.........

Dito af Gissjön i Gudmundrå socken...........

Anslag.

R:dr. öre.

2,500: —
6,500: —

2,900: —

4,000: —
3,000: —

1,600: —
500: —
900: —

1,500: —

7,500: -5,900: —
2,900: —

8,400: —
2,200: -325: —

7,000: —

9,000: —
610: —
2,200: —
600: —

250: —
14,000: —
3,000: —
2,250: —
1,400: —
1,260: —

225: —
1,000: —

1,200: --400: —
150: --4,000: —
1,240: —

Lån.

R:dr. öre -

67 —

Anslag.
K:dr. öre.

Gejleborgs län.

Aftappning af Stora och Lilla Sollsjön i Alfta socken .... 5,600: —

Sänkning af Bysjön i Thorsåkers socken.......... 4,600: —

Dito af Ytterbäcken och Yttermera i Bergsjö socken 2,500: —-

Utdikning af TafVelinyren i Wahlbo socken......... 4,500: —

Sänkning af Svedjetjern i Hassela socken......... 1,200: —

Stora Kopparbergs län.

Sänkning af Bingsjön i Rättviks socken........... 1,200: —

Utdikning af Yestanbergs myr i Stora Schedvi socken . . . 500: —

Dito af 11 myrer i Transtrands och Lima socknar . . 1,800: —

Dito af 7 myrer i Vika socken............. 4,000: —

Wermlauds län.

Utdikning af 56 myrer i Södra Finnskoga socken af Elfdals

härad......................... 9,000: —

Yattenaftapniugsfondcn för rikets mellersta och södra län.

Jönköpings län.

Sänkning af Rålången och Lunna sjö i Hultsjö socken . .
Elfsborgs län.

Sänkning af Simmesjön m. fl. sjöar i Kinds härad.....

Statens jernvägsbyggnader.

Nedanomförmälde, för revisionsåret afgifna redogörelser öfver de till
nader anslagne medel hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning,
för norra stambanan utan och de öfriga räkenskaperna med anmärkning.

I afseende å inkomster och utgifter inhemtas följande förhållande:

Do Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader.

D eb et.

Balans från år 1864:

Tillgångar....................................

Transport

Lån.

B: dr. öre.

3,950: —

18,340: —

jernvägsbygg räkenskapen -

483,892: 24.
483,892: 24.

- 68 —

Transport 483,892: 24.

Leverering:

Från Kong]. Stats-kontoret......

„ Rikets Ständers Riksgälds-kontor

Balans till år 1866:
Skuld ..................

8,549,000: —

163,000: — 8,712,000: —

...... , . , 10,511: 85.

Summa 9,206,404: 9.

*

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder .

10,150: 24.

Utgifter.

Förvaltningskostnader:

Tjensteman aflöning............. 47,941: 63.

Rit- och skrifmaterialier samt postporto . . 1,388: 9.

Extra rit-, skrif- och vaktmästare-biträden 5,114: 33.

Hushyra, ved och ljus............ 4,468: 61.

Diverse utgifter................ 23,709: 69.

Juridiska ombudet.............. 3,600: —

Arkitekt-afdelningen............. 15,533: 3.

S:gr 101,755: 38.

hvilken summa upptages inom linien, såsom varande uti
utgifterna för de särskilda banorna inbegripen.

Levereringar:

Till södra stambanan...............

„ nordvestra dito (Laxå—Kristinehamn) . .
„ dito dito (Arvika—Norska gränsen)

„ östra dito ...............

„ norra dito . ..............

„ sammanbindningsbanan genom Stockholm .

Balans till år 1866:

Kontant behållning jemte förskotter.......

Fordringar.....................

Materialier.....................

Inventarier.....................

Modeller ......................

22,161: 55.
2,128,341:- 4.

586,232: 19.
2,325,744: 98.
2,173,215: 54.
1,009,438: 75.

8,245,134: 5

827,275: 71.
81,282: 67.
31,836: 28.
8,697: 55.
2,027: 59.

951,119: 80.

Summa 9,206,404: 9.

— 69 —

2:o Södra stambanan.

Debet.

Balans från år 1864.

Tillgångar.................................... 9,328,801: 65.

Leverering:

Från Styrelsen .............

„ Kongl. Stats-kontoret ......

Balans till år 1866:
Skulder.................

Kredit.

Balans från år 1866:
Skulder.................

22,161: 55.
130,000: —

152,161: 55.

. . . . 6,148: 82.

Summa 9,487,112: 2.

342: 29.

Utgifter:

Tjensteman aflöning.................... 29,502: 87.

Förrådets underhåll.................... 13,128: 13.

Diverse arbeten....................... 3,089: 40.

Jordarbeten.......................... 20,178: 49.

Bergsprängning ....................... 5,116: 5.

Kulvertar och afloppstrummor............... 544: 31.

Viadukter och broar.................... 6,098: 78.

Väganläggningar i banan.................. 1,895: 34.

Va gomläggningar...................... 685: 31.

Ballastning.......................... 39,466: 80.

Bangårdar och husbyggnader................ 76,839: 39.

Vaktstugor och postkurar................. 6,795: 78.

Signaler och telegrafer................... 1,669: 95.

Stängsel, grindar och bommar............... 5,787: 84.

Rörliga materielens första uppsättning .......... 4,733: 38.

Sjukvård........................... 3,925: 16.

Helg-, regn- och rastedagar................ 20; —

Expropriations-omkostnader................. 242,081: 47.

Diverse utgifter....................... 15,780; 78.

Förvandling ......................... 3,459: 9.

Afskrifning (kassation och slopning)............ 34,849: 15.

Styrelsen (förvaltningskostnad)............... 10,093: 55.

Balans till år 1866:

Kontant behållning, jemte förskotter ........... 145,453: 42.

Fasta, från banan oskiljaktige inventarier och byggnader 6,169,374: 40.

Transport 6,314,827: 82.

525,741: 2.

526,083: 31.

— 70

Öfriga inventarier och materialier
Provisionel^ husbyggnader . . .
Permanenta dito . . . .

Rörlig materiel ..........

Fordringar.............

Transport 6,314,827: 82. 526,083: 31.

...... 180,569: 54.

...... 2,467: 88.

...... 830: —

...... 2,353,301: 78.

..... 109,031: 69. g.961,028: 71.

Summa 9,487,112: 2.

Anmärkning:

Såsom utgifter hafva afförts för denna bana:

år

1855 ......

...... 268.576:

92.

1*9

1856 ......

...... 685.092:

21.

99

1857 ......

...... 652.910:

85.

99

1858 ......

...... 1.200,674:

46.

1859 ......

...... 1,083,843:

17.

99

1860 ......

..... 1,037,873:

6.

99

1861......

...... 1.658.467:

25.

1862 ......

..... 1,790.857:

17.

99

1863 ......

52.

99

1864 ......

..... 3027,549:

90.

91

1865 ......

..... 525,741:

2..

tillsammans 15,925,708: 53.

3:o Nordvestra stambanan, Laxå—Kristinehamn.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...........s........................ 130,226: 23.

Leverering:

Från Styrelsen................................. 2,128,341: 4.

Uppdebiterade medel:

Af 1864 års arbetskostnad........................... 4,038: 85.

Balans till år 1866:

Skulder.................................. . . . 58,746: 72.

Summa 2,321,352: 84.

Kredit.

Balans från år 1864:

56,721: 12

Skulder .

/

Transport 56,721: 12-

Utgifter:

Undersökningar..............

Tjenstemäns aflöning och rese-ersättningar

Byrå- och kontorsutgifter........

Tillverkningar och förrådets underhåll . .

Jordarbeten................

Bergsprängning..............

Kulvertar och afloppstrummor ......

Viadukter och broar ............

Väganläggningar i banan.........

Vägomlägguingar ..............

Ballastning.................

Expropriation ...............

Stängsel, grindar och bommar......

Sjukvården.................

Expropriations-ornkostnader.........

Diverse arbeten och utgifter.......

Förvandling ................

Afskrifning (kassation och slopning) . . .
Styrelsen (förvaltningskostnad)......

Balans till år 1866:

Transport

40: 48.
51,102: 33.
4,075: 94.
49,925: 1.
666,429: 66.
126,661: 61.
32,199: 92.
84,291: 49.
33,506: 48.
8,487: 30.
45,369: 38.

5,903: 89.
36,300: 21.
13,081: 89.

58: —
1,238: 3.
433: 48.
27,112: 15.
21,446: 25.

56,721: 12.

1,207,663: 50.

Kontant behållning, jemte förskotter............ 17,028: 33.

Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier och byggnader 159,359: 61.

Ofriga inventarier och materialier ............. 741,082: 5.

Rörlig materiel........................ 127,594: 23.

Provisionella husbyggnader................. 11,904: —

Summa

Anmärkning:

Såsom utgifter för denna bana hafva afFörts:

år 1863 .................. 29,540: 59.

„ 1864 ........... 375,274: 63.

afgå uppdebiterade 4,038: 85. gyj 235. 78

„ 1865 ................. 1,207’663: 50.

tillsammans 1,608,439: 87.

1,056,968: 22.
2,321,352: 84.

4:o Nordvestra stambanan, Arvika -Norska gränsen.

D e b et.

Balans från år 1864:

73,025: 72.

Tillgångar

Transport 73,025: 72.

— 72 —

<<

Leverering;

Från Styrelsen .............

Uppdebiterade medel:
Af 1864 års arbetskostnad .....

Transport 73,025: 72.

...... 586,232: 19.

...... 5,374: 31.

Skulder

Balans till år 1866:

Kredit.

Skulder

Balans från år 1864:

Utgifter:

Undersökningar...............

Tjenstemäns aflöning och rese-ersättningar

Byrå- och kontorsutgifter.........

Tillverkningar och förrådets underhåll . .

Jordarbeten.................

Bergsprängning ..............

Kulvertar och aflopstrummor.......

Viadukter och broar ...........

Väganläggningar i banan.........

Vägomläggningar .............

Ballastning.................

Stängsel, grindar och bommar......

Sjukvård..................

Expropriationer ...........

Expropriations-omkostnader ........

Diverse arbeten och utgifter.......

Afskrifning (kassation och slopning) . . .
Styrelsen (förvaltningskostnad).......

Balans till år 1866:

Kontant behållning jemte förskotter............

Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier och"byggnader

Öfriga inventarier och materialier...........''. .

Provisionel^ husbyggnader.................

Permanenta byggnader....................

Summa

2.582: 48.
33,705: 9.
2,089: 55.
15,080: 58.
79,618: 62.
81,766: 29.
29,400: 99.
50,433: 36.
9,038: 85.
2,285: 66.
18,391: 63.
10,445: 84.
2,990: 68.
569: 18.
290: 42.
5,987: 41.
2,580: 33.
8,473: 15.

5,632: 81.
221,154: 10.
80,556: 72.
2,800: 14.
1,001: 48.

Anmärkning:

Såsom utgifter hafva afförts för denna bana:

år 1864 ........... 253,308: 81.

afgå uppdebiterade medel 5,374: 31. 247 934- 50.

„ 1865 ........... . .~77T. . 355,730: 11.

tillsammans 603,664: 61.

Summa

9,673: 82.
674,306: 4.

7,430: 68.

355,730: 11.

311,145: 25.
674,306: 4.

i

— 73 -

5:o Östra stambanan.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

Från Styrelsen

Leverering:

Uppdebiterade medel:
Af 1863 och 1864 årens arbetskostnad

Balans till år 1866:
Skulder...................

Kredit.

Summa

Balans från år 1864:
Skulder...................

Utgifter:

Undersökningar......................... 13: 50.

Tjensteman aflöning och reseersättningar.......... 55,755: 39.

Byrå- och kontorsutgifter................... 4,528: 18.

Tillverkningar och förrådets underhåll............ 58,695: 3.

Jordarbeten........................... 578,096: 32.

Bergsprängningar........................ 264,297: 75,

Kulvertar och afloppstrummor................ 24,522: 16.

Viadukter och broar..................... 27,413: 97.

Väganläggningar i banan................... 28,622: 71.

Vägomläggningar . ...................... 21,580: 17.

Ballastning........................... 58,214: 62.

Stängsel, grindar och bommar............... . 41,564: 4.

Sjukvård............................ 23,253: 10.

Expropriationer......................... 16,935:''^27.

Expropriations-omkostnader.................. 1.261: 28.

Diverse arbeten och utgifter................. 15,275:‘|96.

Afskrifning (kassation och slopning)............. 45,676: 23.

Förvandling.......................... 2,249: 10.

Styrelsen (förvaltningskostnad)................ 28,316: 38.

Balans till år 1866:

Kontant behållning jemte förskotter............. 20,660: 64.

Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier och byggnader. 601,035: 19.

Transport 621,695: 83.

190,324: 9.

2,325,744: 98.

53,161: 73.

53,590: 53.
2,622,821: 33.

86,095: 56.

1,296,271: 16.

1,382,366: 72.
10

— *74 —

Transport 621,695: 83. 1,382,366: 72.
Öfriga inventarier och materialier .............. 488,793: 32.

Rörlig materiel......................... 127,580: 96.

Provisionel^ husbyggnader.................. 2,384: 50. ] 240,454: 61.

Summa 2,622,821: 33.

Anmärkning:

Såsom utgifter hafva afförts för denna bana:

år 1863 ........ 123,533: 43.

„ 1864 ....... . 727,173: 42.

Sgr 850,706: 85.

afgå uppdebiterade . 53,161: 73. 797,545; 12.

„ 1865 ........~ • ■ ■ ~ 1,296271: 16.

tillsammans 2,093,816: 28-

6:o Sammanbindniugsbanan genom Stockholm.

Tillgångar . .
Från Styrelsen

D eb et.

Balans från år 1864:

Leverering:

Uppdebiterade medel:

Af 1864 års arbetskostnad........

Balans till år 1866:

Skuld .

Skulder

Kredit.

Balans från år 1864:

Utgifter:

Tjensteman* aflöning och reseersättningar

Byrå- och kontorsutgifter.........

Tillverkningar och förrådets underhåll. .

Kostnader för ångbogsering........

Jordarbeten.................

Bergsprängning..............*

147,938: 28.

1,009,438: 75.

1,663: 28.

’ • • ■ • 2: -Summa 1,159,042: 31.

15,933: 16.

...... 34,462: 71.

...... 6.637: 35.

...... 52,739: 89.

...... 1,190: 23.

...... 31,825: 2.

...... 252,686: 3.

Transport 379,541: 23.

15,933: 16.

— 75 —

Transport 379,541: 23.

Viadukter och broar.......................152,918: 11.

VSganläggningar i banan...... . .,............. 58,906: 1.

Jernvägsspårets vid bangården å Söder omläggning..... 31,025: —

Stenuttagning.......................... 46.208: 34.

Sjukvård............................. 6,071: 25.

Arbetskommenderingar ur arméen............... 14,224: 99.

Expropriations-omkostnader....... 554: 15.

Expropriat.ioner.......................... 4,4.1o: 6.

Diverse arbeten och utgifter............... 3,188: 43.

Förvandling........................... 775: 43.

Afskrifning (kassation och slopning)........i..... 5,424:. 19.

Styrelsen (förvaltningskostnad)........ 10,730: 65.

Balans till år 1866:

15,933: 16.

714,002: 84.

Kontant behållning jemte förskotter
Materialier och inventarier......

Bangårdar med husbyggnader . . . ,
Provisionella husbyggnader
Fordringar............

6,428: 11.
366,685: 55.
12,178: 55.
42 234: 60.
1,579: 50.

429,106: 31.

Summa 1,159,042: 31.

Anmärkning:

Såsom utgifter hafva utförts för denna bana:

år 1864 .......... 146,086: 72.

afgå uppdebiterade .... 1,663: 28.

samt år 1865 ..............

144,423: 44.
714,002: 84.

tillsammans 858,426: 28.

7:o Norra stambanan.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar.................................... 268,838: 93.

Leverering:

Från Styrelsen.................................. 2,173,215: 54.

Upp debiterade medel:

Af 1863 och 1864 årens arbetskostnader.................. 20,843: 9.

Balans till är 1866:

Skuld................. 37: 45.

Summa 2,462,935: 1.

Kredit.

Balans från år 1864:

76

Skuld

2,688: 4.

Utgifter;

Undersökningar..........................75,

Tjenstemäns aflöning och reseersättningar.......... 58,360: 66.

Byrå- och kcntorsutgifter.................. 4,921; 9.

Tillverkningar och förrådets underhåll............ 44,408: 27.

Jordarbeten.......................... 356,045: 85.

Bergsprängning........................ 71,515: 76.

Kulvertar och afloppstrummor................ 22,951: 46.

Viadukter och broar..................... 67,447: 84.

Väganläggningar i banan................... 30,235: 86.

Vägomläggningar....................... 11,359: 34.

Ballastning.......................... 107,838: 37.

Stängsel, grindar och bommar................ 35,302: 10.

Rörliga materielen...................... 8,291: 27.

Sjukvård........................... Il’,059: 59.

Arbetskommenderingar ur arméen.............. 14,539: 63.

Expropriations-omkostnader................. 5,139: 34.

Expropriationer........................ 5,821: 48.

Diverse arbeten och utgifter................. 3,202: 24.

Afskrifning (kassation och slopning)............. 8,517: —

Förvandling.....o..................... 1,194: 87.

Bibanan Krogsta—As—Husby................ 2,282: 8.

Grusbanan vid Upsala.................... 741: 62.

Styrelsen (förvaltningskostnad)................ 22,695: 40.

Balans till år 1866:

Kontant behållning jemte förskotter............. 75,532: 45.

Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier och byggnader. . 464,117: 98.

Öfriga inventarier och materialier.............. 798,984: 57.

Provisionel^ husbyggnader.................. 34,034: 38.

Rörlig materiel........................193’691: 27.

Fordringar.......................... 14: 45.

Anmärkning:

Såsom utgifter för denna bana hafva afforts:

år 1863 ......... 39,772: 31.

„ 1864 ......... 759,288: 53.

afgå uppdebiterade.........

799,060: 84.
20,843: 9.

Summa

T>

778,217: 75.
893,871: 87.

893,871: 87.

1,566,375; 10.
2,462,935: 1.

1865

tillsammans 1,672,089: 62.

— 77

§ I Styrelsens

den 6 sistlidne* Juli till Kong!. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om
arbetenas fortgång vid statens jernvägsbyggnader under år 1865 innehåller, bland annat,
följande:

Den af Eders Kong!. Maj:t fastställda planen för arbetena å statens jernvägsbyggnader
upptog en summa af 8,879,484 R:dr, att under år 1865 användas å samtliga under
arbete varande stambanor, till bestridande hvaraf påräknades dels det af Rikets Ständer
för året anvisade anslag af 7,777,000 R:dr, dels den behållning i kontanter och förskott,
som vid årets början fans att tillgå i Styrelsens och stambanornas kassor, dels ock
den tillgång af omkring 100,000 R:dr, som realiserandet af den för trafik upplåtna södra
stambanans förråd af öfverblifna materialier och inventarier ansågs komma att lemna, hvarjemte
återstoden, eller omkring 300,000 R:dr, skulle utgå af de 1,000,000 R:dr, som Rikets
Ständer beslutat skulle, i fall omständigheterna dertill skulle föranleda, under år 1865
få användas i afräkning på 1866 års anslag.

Sedan till följd af den goda tillgången på arbetare och öfrige gynnsamma omständigheter
det redan i September månad visat sig, att mera arbete, än den nådigst gillade
arbetsplanen upptog, skulle, i fall nödiga medel till utgifternas bestridande vore att tillgå,
kunna under den återstående delen af året med fördel verkställas, och härigenom de flesta
af de återstående terrasseringsarbetena skulle kunna medhinnas, och banvallen således
vinna större fasthet, än om dessa arbeten skulle hafva blifvit uppskjutna till år 1866, och
derigenom stambanornas fullbordande väsendtligen påskyndas, samt Eders Kongl. Maj:t bifallit
Styrelsens på ofvannämnda skäl gjorda underdåniga framställning, att återstoden af
förstnämnda af Rikets Ständer under sådana förhållanden anvisade 1,000,000 R:dr, eller
700,000 R:dr, måtte få för jern vägsarbetena användas, uppgingo således de medel, som
för statens jernvägsbyggnader under år 1865 voro att påräkna, till en summa af 9,579,484
R:dr.

Styrelsen anser sig härvid böra omförmäla att, sedan Eders Kongl. Maj:t, genom
nådigt bref af den 20 Maj 1864, fastställt det af Styrelsen uppgjorda förslag till förändrad
uppställning af räkenskaperna vid statens jernvägsbyggnader, hvarigenom dessa komme
att särskilde redovisa kostnaderna för så beskaffade längre eller kortare sträckor af stambanorna,
der terräng- och andra förhållanden föranleda betydligt olika byggnadskostnader,
de derefter utförda stambanorna, med undantag af den södra, blifvit indelade i afdelningar,
Indika till längd och omfattning af Styrelsen bestämts med afseende å beskaffenheten af
derå förekommande arbeten, hvilkas kostnader det i tekniskt hänseende kunde vara af intresse
att närmare känna, samt särskilda beslut upprättade för hvarje sådan afdelning;
men, enär åtskilliga utgifter äro af den beskaffenhet, att de böra fördelas å de olika afdelningarne
i förhållande till dessas längder, och då detta lämpligen icke kan ske förr än
samtliga arbeten å hela stambanan blifvit fullbordade, har Styrelsen icke ansett behöfligt
att låta ofvannämnde generalräkningar öfver vid 1865 års utgång ännu under arbete varande
stambanor åtföljas af samtlige afdelningsboksluten.

Södra stambanan.

Sedan de ogynnsamma förhållanden för arbetenas bedrifvande, som under år 1864
egde rum, medgifvit, att arbetet å denna stambana kunnat så forceras, att banan i sin

— 78

helhet kunde för allmän trafik upplåtas den 1 December nämnda år, så återstodo dock,
till följd af den korta tid, hvarunder dessa stora, vidtomfattande och svåra arbeten blifvit
utförda, ganska betydliga efterarbeten såväl ä sjelfva banan som å bangårdarne, hvilka
under år 1865 blifvit verkställda.

Arbetsstyrkan, som vid årets början var 748 man, nedgick i mån af arbetenas fullbordande,
var under sommarmånaderna 140 man och vid årets slut 60 man.

Nordvestra stambanan.

A) Laxå—Kristinehamn.

De å denna stambana förekommande stora arbeten, som under året skulle utföras
enligt den af Eders Kongl. Maja faststäida arbetsplanen, nödgade att här använda
en arbetsstyrka, som under sommarmånaderna uppgick till öfver 4,000 man.

Med anledning af svårigheten att för en så stor arbetsstyrka anskaffa bostäder och
föda i denna glest befolkade och på kommunikationer vanlottade trakt, som banan genomskär,
måste särskilda åtgärder vidtagas för arbetarnes inqvartering och proviantering.

3:ne större baracker blefvo uppförde vid Noländan, Svartvik och Södra Boda, åtskilliga
förhyrde lokaler inreddes till bostäder för arbetarne, hvarjemte marketenterier och
öfrige för ofvannämnde ändamål erforderliga provisionel^ byggnader blefvo uppsatte.

Af de 14 st. brobyggnader, som å denna stambana förekomma, hafva 10 st. under
året blifvit fullbordade, nemligen vid Laxå, Eldvaktaretorp, Falltorp, Hasselfors, Storbjörboda,
Svartebo, Elgsjö, Björneborg, Udden och Kristinehamn. Af dessa är bron öfver
Svartelfven den betydligaste och utgöres utaf ett spann af 60 fots vidd, med öfverbyggnad
af valsadt jern, Infilande på 2:ne landfästen, hvilka äro uppförda på pålgrund.

Antalet arbetare var under årets första månader omkring 670 man, uppgick under
sommarmånaderna till 4,238 man och var mot slutet af året 1,300 man; och hafva
557,405 effektive dagsverken dermed blifvit utgjorda.

B) Kristinehamn—Arvika.

C) Arvika—Norska gränsen.

Då Rikets Ständer vid 1863 års riksdag för denna stambana endast beviljat ett
anslag af 600,000 R:dr jemte den till 400,000 R:dr beräknade behållningen å statslånefonden,
och då utgifterna till och med 1864 års utgång uppgått till 326,334 R:dr 53 öre,
så uppgjordes 1865 års arbetsplan med fästadt afseende å det jemförelsevis ringa anslaget
för året och, då norska jernbanan emellan Kongsvinger och riksgränsen under året skulle
fullbordas, på det sätt, att den delen af denna stambana, som är belägen mellan riksgränsen
och den närmaste stationen på svenska sidan, eller Charlottenberg, skulle fullbordas,
så att denna del skulle kunna till allmänt begagnande upplåtas samtidigt med den norska
jernvägen, hvarjemte arbetet skulle fortgå å de mellan Charlottenberg och Arvika förekommande
mera svårarbetade ställen, som för sitt fullbordande erfordrade längre tid.

— 79 —

Den långt fram på våren ihållande starka kylan hindrade och fördröjde arbetenas
påbörjande.

Mellan Arvika och Charlottenberg påbörjades arbetet å de svåraste ställena, deribland
särskildt torde böra omnämnas de stora bergsprängningarne vid Ottebohl och Smugtorpet,
den å faskiner utlagda banken öfver en vik af sjön Flagan nära Ottebohl, bergsprängningarne
och bankfyllningarne längs östra stranden af Bysjön och vid Lerot. Derjemte
terrasserades banan från Arvika norrut till Kärrmossen å en längd af 11,000 fot.

Äfvenledes påbörjades och fortgick arbetet å de 2:ne större brobyggnader, som å
denna handel förekomma, nemligen öfver Jösse- och Kroppsta-elfvarne. Den förra af dessa
ehvar öfverbygges medelst en brygga med 3:ne spann, det medlersta af 70 fots vidd, och
de 2:ne sidospannen af 60 fots vidd hvartdera; och Kroppsta-elfven öfvergås med en brygga
med 3:ne spann af 50 fot hvartdera.

Jösse-brons landfästen och pelare grundläggas medelst pålning i kistor, och blef
under året timmerkistan för södra landfästet samt 2:ne kistor med dubbla väggar för bropelarne
hoptimrade och sänkta, hvarefter pålningen i desamma påbörjades och fortgick till
årets slut; och blef för pålarnes nedslagning en mindre lokomobil använd. Derjemte pågingo
uttagningen och framtransporterandet af den till bron erforderliga stenen.

Vid Kroppsta-bron hvilar södra landfästet på berg, och det norra, äfvensom de
båda bropelarne, å pålkistor. Arbetet å dessa sednare blef påbörjadt, äfvensom pålningen
i desamma, hvarjemte södra landfästet uppmurades till 8 fots höjd öfver vattenytan.

Mellan Charlottenberg och riksgränsen, 23,200 fot i längd, hvarest, med undantag
af kulverten öfver Billan och bron öfver Wexan, endast lättare terrasseringsarbeten förekomma,
blefvo samtliga dessa fullbordade, slipers och räler utlagde, ballast till full höjd
utförd, stängsel och grindar uppsatte, samt öfrige för trafikens bedrifvande nödiga anordningar
vidtagna.

Ballastningen har blifvit verkställd medelst ett lokomotiv och 50 st. ballastvagnar,
som varit förhyrda från Bestyrelsen för de norska statsjernbanorna.

Arbetsstyrkan, som vid årets början var omkring 500 man, uppgick under sommarmånaderna
till öfver 1,000 man, förutom den vid ballastningsarbetet använda norska arbetsstyrkan
af omkring 350 man, och nedgick mot årets slut till 300 man; och blefvo
med den svenska arbetsstyrkan 173,110 effektive dagsverken utgjorda.

Arbetena mellan Charlottenberg och riksgränsen, äfvensom å Charlottenbergs bangård,
voro fullbordade vid November månads början, och samtidigt hade äfven norska jernvägen
mellan Kongsvinger och riksgränsen blifvit färdig.

Då emellertid trafikerandet af en så ringa bände!, som den emellan Charlottenberg
och riksgränsen, hvilken omedelbart är förenad med norska jernvägen, af hvars trafik trafiken
å nyssnämnde svenska handel är helt och hållet beroende, skulle vara förenadt med
svårigheter och kostnader, vida öfverstigande den inkomst, som rörelsen derå kunde inbringa,
i fall den skulle ombesörjas från svensk sida, helst Charlottenberg var 23 mil aflägsen
från närmaste trafikstation å svenska stambanorna, men deremot utan svårighet
kunde bestridas från norsk sida i samband med trafiken å norska jernbanan, så anhöll
Styrelsen om Eders Kongl. Maj:ts nådiga bemyndigande att få med Direktionen för de
Söndenfjeldska statsjernbanorna afsluta kontrakt om öfvertagande af trafiken å ifrågavarande
handel på vissa af Styrelsen i underdånighet föreslagna vilkor, deribland de väsentligaste
voro: att svenska jernvägsbyggnaderna öfvertoge bevakningen och underhållet af
jernbanan, äfvensom underhållet af byggnaderna å Charlottenbergs station; att den norska
Jernbane-direktionen betalade till svenska jernvägsbyggnaderna en årlig afgift af 6,000
R:dr; samt att den norska Direktionen och trafikpersonalen vid bantågen, skulle i allt som

- 80 —

anginge jernvägstrafiken på den svenska sidan af gränsen vara underkastade svensk lag
och svensk domstol.

Dessa vilkor kunde i alla hänseenden för svenska jernvägen anses fördelaktiga, enär
man genom ifrågavarande handels upplåtande för allmän trafik mera måste afse det gagn,
som såväl för kommunikationen med Norge som för sjelfva jern vägsarbetet emellan Arvika
och Charlottenberg, hvars transporter af räler och en del annan materiel derigenom särdeles
underlättas, komme att beredas, än någon inkomst, hvilken dessutom af en jernväg af så
obetydlig längd, som den ifrågavarande, icke kan förväntas och man genom den af norska
Jernbane-direktionen erlagda afgiften, hvilken är något högre än den, hvartill underhållskostnaden
för en motsvarande längd af de norska jernbanorna årligen uppgår, bör vara
tryggad för någon egentlig förlust å denna bana.

Sedan ett dylikt kontrakt blifvit af Styrelsen afslntadt med Direktionen för de
Söndenfjeldska statsjernbanorna, och sedan, såsom ofvanföre är nämndt, bandelen mellan
Charlottenberg och riksgränsen blifvit fullbordad, så uppläts denna handel, i längd utgörande
23,200 fot, för allmänt trafikerande den 4 November 1865.

Östra stambanan.

Vid 1865 års början voro å denna stambana endast de svåraste arbetena,o nemligen
reveteringsmurarne utmed Storängsberget, bergspräugningarne mellan Lilla Aby och
• Sten, fyllningarne i sjöarne Yekmången och Yddern samt i de djupa kärren mellan Andebol
och Strångsjö och vid Dufveholm, bergsprängningen vid Klinta samt arbetet å de stora
skärningarne och bankarne vid Vesteråsen, påbörjade och endast till en ringa del fullbordade.

Under året och sedan en större arbetsstyrka erhållits, och i och för beredande af
bostäder för densamma å de flera delar af arbetslinien, hvarest bostäder i närheten icke
voro att tillgå, åtskilliga provisionella byggnader, deribland 17 st. baracker, med plats för
öfver 1,000 arbetare, blifvit uppförda, belädes hela arbetslinien med arbete, och bedrefs
arbetet med så stor skyndsamhet, som utan olägenhet kunde åstadkommas.

Utom ofvannämnda redan påbörjade arbeten, förekommo å denna stambana särdeles
svåra arbeten, af hvilka de väsentligaste yvoro: bergsprängningarne vid Ilerrstaberg och
Marieborg, den långa banken invid Lilla Aby, en tunnel af 93 fots längd vid Grafversfors,
en tunnel, 193 fot lång, vid Stens bruk, bergspräugningarne vid Sten och vid Länegränsen,
samt sjöfyllningarne uti Naken, Vekmången, Stora och Lilla Yddern, Bolen, Fjellaren
och Dufveholms-sjön.

Arbetsstyrkan var vid årets början omkring 1,700 man, uppgick under sommarmånaderna
till 3,200 man, men utgjordes på hösten af endast 1,300 man; och hafva
557,113 effektiva dagsverken med den utförts.

Sammanbinduingsbanan genom Stockholm.

Arbetet å denna bana, som vid årets början var inskränkt till tunnelarbetet å Söder
och fyllningen öfver Riddarfjärden, har sedermera, i man som erforderliga expropriationsåtgärder
fullbordats, utsträckts på sätt bär nedan finnes anfördt.

- 81 -

Undei hela aret har inlösen fortgått af de tomter, som för denna anläggning tipptagas,
och af hvilka de väsentligaste äro belägna mellan Gamla och Nya Kungshohnsbrogatorna.
Sålunda har å denna sträcka blifvit exproprieradt: i q\ arteret Riddaren hela
tomten N:o 6 och en del af tomten N:o 5, i qvarteret Pilen hela tomterna N:ris 9 och
13, i qvarteret Svan hela tomten N:o 15 och eu del af tomten N:o 12, i qvarteret Uggleskans
gemensamt med Stockholms stad hela tomten N:o 1, samt i qvarteret Lappen "hela
tomten N:o 3 och gemensamt med Stockholms stad hela tomten N:o 1. Dessutom blefvo
å Södermalm de mellan Tantogatan och tunnelns södra ända belägna tomtedelar exproprierade,
hvarjemte å Riddarholmen Ilebbeska fideikommiss-egendomen blef exproprierad,
af hvilken sistnämnde tomt Styrelsen dock sedermera, efter erhållande af Eders Kong!.
Maj:ts dertill lemnade bifall, till Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgäldskontor mot en
summa af 153,000 R:dr öfverlåtit såväl sjelfva boningshuset å tomten som den för jernvägsarbetet
obehöfliga, vester derom belägna delen af samma tomt. Hela denna expropriation,
hvarför kostnaden, med afdrag af nyssnämnde 153,000 R:dr, uppgått till 555,842
R;dr 6 öre, har blifvit verkställd genom Styrelsens omedelbara försorg och liqviden''förskottsvis
^anordnad, hvadan denna utgift icke finnes upptagen i generalräkningen för ifrågavarande
år. 6

Antalet arbetare har vid denna bana varit under Januari -April omkring 350 man,
under sommarmånaderna omkring 850 man, under Oktober och November omkring 700
man och under December endast 300 man, hvarjemte utaf den af Eders Kong!. Maj:t anbefallda
arbetskommendering utur Eders Kongl. Maj:ts Södermanlands regemente, som användes
vid ar-betena i hufvudstaden och dess närmaste grannskap, och hvilken den 13
Maj inryckte a arbetslinien, 158 utan varit vid sammanbindningsbanan använda tills den
15 Oktober,^ då denna kommendering slutade och aflöstes af en mindre arbetskommendering
utur Eders Maj:ts Helsinge regemente, af hvilken 101 man varit vid denna banas
arbeten sysselsatta till den 28 December, då denna sistnämnda kommendering aftågade.
Tillsammans äro 186,509 effektive dagsverken utgjorda.

Norra stambanan.

Samtliga de vid årets^ ingång ofullbordade terrasseringsarbetena, hvaribland de väsentligaste
utgjorts af de på lös och eftergifvande mark utfyllda bankarne vid Frösunda,
Jä,rfva, Värka qvarn och Märsta, skärningarne vid Kummelby, Valstanäs, Brista, Forsby’ *
Söderby och Vrå, öfvergången öfver Trunsta-kärret samt den stora banken vid Bergsbiunna,
hafva under aret varit belagda med arbete och blifvit så nära fullbordade, att
vid arets slut af terrasseringsarbetena å denna stambana endast 650 fot af banans ''hela
längd aterstodo, hvarjemte åtskilliga beklädnadsarbeten, uttagningen af dosseringarne i de
större skärningarne vid Kummelby, Forsby. och Söderby samt utfyllningen af bankarne vid
Frösunda, Värka qvarn och Märsta, hvilka fortfarande sjönko under påförd belastning
ännu icke voro afslutade.

Arbetsstyrkan af så kallade privata arbetare har utgjorts vid årets början af 1,070

i *000 Un<^er i S°mmaren at'' n^»ot öfver 2,000 man och under höstmånaderna af omkring
1,000 man, hvarförutom utaf ofvanskrifne arbetskommenderingar 158 man af Eders Kongl.
- aj.ts Södeimanlands legemente och 50 man af Eders Kongl. Maj:ts Helsinge regemente

11

— 82 —

varit vid arbetena å denna stambana använde; och äro tillsammans 392,500 effektive
dagsverken med denna arbetsstyrka utförde.

För jernvägsarbeten blefvo under året räler från England anskaffade till ett värde
af 1,500,025 R:dr 35 öre.

I likhet med hvad under föregående åren egt rum, har Styrelsen med Eders Maj:ts
Styrelse för statens järnvägstrafik träffat den öfverenskommelse, att Styrelsen förskottsvis
ställt till Trafik-styrelsens förfogande en del af rörelsematerielen för de banor, som under
år 1866 fullbordades, mot skyldighet för Trafik-styrelsen att, i den mån dessa bandelar
upplätes för trafik, uppsätta den för deras trafikerande erforderliga transportmateriel.

På grund häraf hafva genom Trafik-styrelsens försorg 6 st. lokomotiv blindt anskaffade
och genom Styrelsen betalda med 269,582 R:dr 6 öre.

De för jernvägarnes byggnad och trafikens utredning i öfrigt erforderliga effekter,
Indika från större verkstäder anskaffas, hafva under ifrågavarande år nästan helt och hållet
kunnat erhållas af inhemsk tillverkning.

Nedanstående tabell utvisar förhållandet i detta afseende:

Tillverkade

vid svenska vid utländska ,

, .., , , burarna,

verkstäder. verkstader.

Maskinerier och större effekter samt broar, vänd -

skifvor m. m................... 71,9o9: 75. i46: 55. 72,706: 30.

Telegrafeffekter.................... 8,187: 90. 3,0ol: 93. 11,239: 83.

Rälstillbehör..................... 276,887: 33. 6,238: 42. 283,125: 75.

Summa 357,034: 98. 10,036: 90. 367,071: 88.

De vid utländska verkstäder tillverkade rälstillbehör utgöras hufvudsakligast af 12 st.
vexlar, Indika blifvit anskaffade för att tjena som modeller för framtida tillverkning af dylika
inom landet.

Tcknisk-ckonomisk beskrifning öfver statsbanorna.

Sedan, på grund af Eders Kongl. Maj:ts i nådiga skrifvelsen af den 25 September
1863 derom meddelade befallning, Styrelsen under den 26 Juli 1865 till Eders Kongl.
Maj:t inlemnat ett fullständigt förslag öfver utarbetande och utgifvande af en sådan beskrifning
öfver vestra stambanan med utgrening till Örebro, samt Eders Kongl. Maj:t genom
nådigt bref af den 22 derpå följande Augusti godkänt de af Styrelsen föreslagna
grunderna för ifrågavarande arbetes uppställning och uppdragit åt Styrelsen, att om dess
utgifvande gå i författning, så fortskred arbetet derå så, att innan årets utgång 26 blad
plancher blifvit renritade, 19 stycken graverade och 6 stycken tryckta, hvarjemte åtskilliga
kontrollmätningar samt förarbeten såväl till återstående plancher som till texten blifvit
verkställda.»

— 83 —

Statens jern vägstrafik.

Räkenskaperna, som blifvit i Kong!. Kammar-rätten granskade med anmärkning
redovisa inkomster och utgifter sålunda: .

Tillgångar

Debet.

Dalans från år 1864:

3,301,047: 27.

Uppbörd:

Passagerare-trafiken:

Passagerare-biljetter............ . 2,036 480: 35.

Trupptransport................ 42,662: 36.

Fångtransport................ 18.070: 29.

Tillskott................... 4.983: 25.

Bagageöfvervigt.............. 46.915: 55.

Posttransport................ 141,189: 20.

Åkdon in. in................. 52,058: 29.

Extra tåg.................. 2,604: 87.

Godstrafiken:

Ilgods................... 64,764: 89.

Fraktgods................. 1,870,286: 42.

Boskap................... 129,453: 46.

Extra trafikinkomster:

Vagns-, plats- och inagasinshyror .... 5,740: 70.

Telegrammer................ 18,321: 68.

Försålda tidtabeller, taxor m. in...... 1,591: 85.

Förvaltningsbidrag . . .

Hushyror in. in.....

Lokomotivhyror.....

Yagnsbyror.......

Äterlemnade materialier
Diverse........

2,344,964: 16.

2,064,504: 77.

25,654: 23.

4,180: —

12,755: 41.

5,058: 65.

9,321: 70.

8,339: —

5,070: 90. 4,479,848: 82.

Skulder

Balans till år 1866:

■ 191,416: SO Summa

7,972,312: 39-

192,448: 12.

Transport 192,448: 12.

Skulder

Kredit,

Balans från år 1864:

84 —

Utgifter:

Byrå-afdelningen:

Aflöning till tjensteman och betjente. . .

Inqvartering . ''...............

Reseersättningar och dagtraktamenten. . .

Extra aflöning...............

Expeditions-kostnader...........

Bibliotheket................

Eldning, belysning och städning......

Inventariers underhåll...........

Hyror, för och underhåll af byrå-lokaler .

Sjukvård.................

Diverse utgifter..............

B an-af delning en:

Aflöning till tjensteman. •........

dito „ hallmästare m. fl.......

dito „ banvakter in. fl........

Inqvartering •...............

Bränsle.................

Beklädnad............

Extra aflöning...............

Expeditionskostnader...........

Banvallen................

Större broar................

Mindre broar...............

Vägar.................

Ballastning.................

Utbyte af slipers.............

dito ,, räler..............

Underhåll af stängsel...........

Trafikbyggnader...............

Byggnader för maskinafdelningen.....

Bangårdsmaskinerier............

Stationsplaner................

Vaktstugor och kurar...........

Telegrafer................

Signaler.................

Materialförbrukning för signalering ....
Inventariers underhåll och förbrukning . .
Expropriationsräntor och kontributioner. .

Snöskottning...............

Reseersättningar och hyror.........

Sjukvård och begrafningshjelp.......

Öfriga ersättningar och utgifter......

Transport 192,448: 12.

125,133:

18.

7,171:

88.

7,123:

4.

20,484:

88.

50,064:

47.

760:

29.

5,048:

81.

360:

2.

4,641:

67.

7,770:

41.

12,545:

33.

33,075: —

69.403: 26.

137,076: 34.

12,150: 60.

10,930: 32.

38,691: 6.

53,489: 10.

3,108: 63.

8,128: 59.

3,176: 22.

703: 21.

2,933: 64.

86,909: 74.

33,597: 77.

22,876: 10.

27,886: 60.

78,545: 3.

42,578: 23.

13,119: 40.

23,022: 86.

19.029: 77.

8,398: 47.

4,087: 47.

5,669: 67.

6,977: 64.

980: 45.

62,559: 11.

631: 70.

2,961: 98.

335: 10, 813,033: 6.
Transport 1,054,137: 4.

192,448: 12.

— 85 —

Trafik-af delning en:

Transport 1,054,137: 4.

Aflöning till trafik-tjenstemännen...... 161,069: —

Dito „ telegraf-tjenstemännen..... 6,455: —

Dito „ tågbetjeningen.......... 39,282: 77.

Dito „ stationsbetjeningen....... 127,524: 73.

Inqvartering.................. 34 828: 96.

Bränsle..................... 5,610: 98.

Beklädnad................... 24,353: 18.

Extra aflöning................ 130,518: 52.

Expeditionskostnader............. 7,908: 36.

Signalering inom stationerna......... 2,576: 19.

Belysning „ dito ......... 17,950: 96.

Eldning „ dito ......... 11,688: 7.

Signalering och belysning å bantågen .... 3,736: 99.

Materialförbrukning för trafiken....... 1,901: 43.

Dito „ telegrafering..... 2,322: 46.

Inventariers underhåll och förbrukning . . . 7,896: 86.

Renhållning vid stationerna......... 7,421: 65.

Reseersättningar och hyror.......... 1,171: 83.

Sjukvård och begrafningshjelp........ 1,785: 32.

Ersättning för bortkommet och skadadt gods 4,323: 76.

Öfriga utgifter................. 6,245: 65.

606,572: 67.

192,448: 12.

Maskin-afdelning en och förrådet:
a) Lokomotivtjenst:

Aflöning till tjensteman och betjente .... 13,874: 50.

Dito „ lokomotivförare......... 75,819: —

Dito „ eldare.............. 32,873: 4.

Dito „ putsare............. 12,682: 19.

Dito „ pumpare............ 26,011: 10.

Inqvartering............. 28,649: 12.

Cokes- och olje-premier till lokomotivförare

och eldare.................. 16,016: 30.

Beklädnad................... 360: 16.

Extra aflöning................. 46,198: 25.

Inventariers underhåll och förbrukning . . . 4,097: 97.

Förbrukning af cokes............. 36,615: 54.

Dito ,, stenkol . 239,015: 64.

Dito „ olja och talg........ 28,425: 4.

Dito „ diverse materialier..... 33,297: 27.

Eldning, belysning m. m. i vattenstationer

m. m..................... 10,588: 3.

Hyra för lokomotiver............. 28: 75.

Sjukvård och begrafningshjelp........ 530: 50.

Diverse utgifter................ 1,901: 89.

Transport 606,984: 29. 1,660,709: 71. 192,448: 12

— 86

Transport

b) "Wagnstjenst:

Aflöning till tjensteman m. fl.........

Dito „ vagnmästare m. fl........

Dito „ vagnsmörjare..........

Inqvartering..................

Premier till vagnsmörjare..........

Extra aflöning.................

Materialförbrukning för vagnsmörjning . . .
Dito „ vagnars putsning

m. m...................

Inventariers underhåll och förbrukning . . .

Hyra för vägnar...............

Sjukvård och begrafningshjelp........

Diverse utgifter................

c) Transportmedlens underhåll:

Lokomotiver..................

Tendrar....................

Statsvagnar..................

l:a klassens passagerarevagnar.......

l:a och 2:a klassens kombinerade dito . . .

2:a klassens passagerarevagnar.......

3:dje dito dito .......

Postvagnar...................

Fångvagnar ..................

Bagagevagnar................

Täckta godsvagnar ..............

Vagnar för hästar..............

Öppna låga godsvagnar...........

Vagnar för timmer..............

Öppna höga godsvagnar...........

Vagnar för ballastning............

Dito „ plank...............

Vagnsaxlar och hjul.............

606,984: 29. 1,660,709: 71. 192,448: 12.

13,874: 50.
10,323: 32.
13,640: 84.
7,424: 86.

856: 85.
8,770: 88.
10,583: 55.

687: 24.
10,300: 23.
12,652: 12.

262: 63.
1,300: 65.

157,551: 60.

12,572: 43.

1,842: 82.

8,111: 92.

3,716: 70.

17,315: 3.

26,991: 89.

3,728: 35.

778. 65.

6,897: 24.

10,150: 48.

822: 43.

23,687: 58.

4,665: 25.

5.166: 23.

1,482: 63.

1,741: 51.

31,661: 78. 1,016,546: 48. 2,677,256: 19.

Balans till år 1866:

Kontant behållning jemte förskotter ............. 274,481: 4.

Behållna inventarier och materialier............. 3,936,9 <4: 63.

Fordringar............................ 891,152: 41. 5,102,608: 8.

Summa 7,972,312: 39.

§ 1-

Af andra trafikdistriktets räkenskaper inhemtas, att såsom ersättning för en låda,
innehållande diverse handelsvaror, hvilken skall den 30 November 1865 under transport
å statens jernvägar förkommit, blifvit,, i enlighet med en af Solie Agren algifven räk -

— 87 —

ning, till henne utbetaldt ett belopp af 2,557 R:dr; men huruvida den i 40 § af reglementet
för trafiken å statens jernvägar föreskrifna undersökning blifvit behörigen verkställd
och hvilka upplysningar må till stöd för krafvets riktighet hafva dervid vunnits,
synes icke af räkenskaperna, som utom ofvanberörda räkning endast innehålla en af Intendenten
i andra trafikdistriktet den 12 Januari 1866 aflåten skrifvelse, hvaruti vederbörande
Trafikdirektör anbefalles att, på grund af en utaf honom samma dag afgifven rapport, till
Sofie Agren emot qvitto utbetala omförmälda belopp.

§ 2.

Bland det icke obetydliga antal byggnads- och anläggningsarbeten, som genom
Trafikstyrelsens försorg blifvit under revisionsåret utförde, omförmäles uti den afgifna berättelsen
äfven en vid Sparreholm uppförd gästgifveribyggnad; men anledningen hvarföre
denna, såsom det vill synas, för jernvägsmedlen helt och hållet främmande utgift hlifvit af
dessa medel bestridd, hafva Revisorerne icke kunnat af räkenskaperna inhemta.

§ 3.

Rörande den ekonomiska ställningen, innehåller Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna
underdåniga berättelse för år 1865, bland annat, följande:

»att af de i Riksgälds-kontoret vid årets början innestående trafikmedel, 1,050,000
R:dr, har uttagits det belopp, som Rikets Ständer vid 1863 års riksdag icke för andra
ändamål anvisat, eller 350,000 R:dr;

att trafikinkomsternas öfverskott öfver utgifter för drift och underhåll har uppgått
till 1,802,592 R:dr 63 öre; *“

att behållningar i kassorna jemte fordringar, efter afdrag af de i Riksgälds-kontoret
innestående belopp, utgjorde:

vid årets början................... 530,798: 26.

och vid årets slut.................. 465,633: 45.

och således minskats med..................... 65,164: 81.

samt att skulderna uppgitigo vid årets början till 192,448: 12.
samt vid dess slut till...............191,416: 30.

och således minskats med..................... 1,031: 82.

Skillnaden emellan dessa minskningar utföres här med............ 64,132: 99.

Om till detta belopp lägges inkomsternas öfverskott öfver utgifterna,

eller .................................... 1,802,592: 63.

samt det ur Riksgälds-kontoret uttagna belopp,................ 350,000: —

så uppkommer den summa,....................... Runt 2,216,725: 62,

som under året kunnat användas på förrådens tillökning samt nya byggnaders och anläggningars
utförande.

Af denna summa har erfordrats för tillökning af materialförrådet. . 739,707: 10.

tillökning af inventarieförrådet.......................... 1,165,514: 45.

dito i värde af pågående arbeten för nya byggnader och anläggningar 120,096. 27.

dito af fullbordade nybyggnader och anläggningar........... 191,407: 80.

Summa Runt 2,216,725: 62.

samt slutligen: att jernvägstrafikens kapitalbehållning, bestående af dels kontanta
medel i kassorna, dels genom trafikmedel anskaffade förråd eller utförda byggnader och

— 88

anläggningar, dels ock fordringar, deruti inbegripna de i Riksgälds-kontoret insatta medel,
efter afdrag för skulder, uppgick vid årets slut till ett belopp af R:mt 4,911,191: 78“.

Vidare inhemtas af nämnde berättelse, att:

bruttoinkomsten per banmil utgjort......

deraf godstrafiken inbringat.........

och passageraretrafiken „..........

utgifternas förhållande till inkomsterna utgjort
..............._......

inkomsternas öfverskott öfver utgifterna utgjort
i förhållande till anläggningskapitalet,

approximativt beräknadt, .........

kostnaden för passagerarevagnarnes underhåll

utgjort per vagnmil.............

kostnaden för gods- och bagage va gnarnes

underhåll utgjort per vagnmil.......

kostnaden för dragkraften (lokomotivens
underhåll, smörjning, bränsle, aflöning och
allmänna omkostnader) utgjort per tågmil

år 1863.

. R:dr 45,283: 88.

. „ 18,334: 62.

. „ 26,274: 93.

år 1864.
48.352: 22.
22,031: 15.
25,577: 70.

år 1865.
55,581: 25.
25,614: 20.
29,093: 85.

procent

68,568.

65,487.

59,762.

procent

1,843.

2,161.

2,896.

öre

12,759.

13,315.

12,826.

öre

11,539.

10,481.

8,365.

R:dr

4,960.

5,048.

4,360.

Dessa resultat torde kunna betraktas såsom ganska fördelaktiga, men deremot synes
det mindre tillfredsställande att:

af tillgängliga platser i bantågens passagerarevagnar i

medeltal begagnats endast...............

af de i tågen gående godsvagnarnas bärighet begagnats

endast.........................

nettolasten, i förhållande till den i tågen framgående
materielens vigt, utgjort endast............

år 1863.

år 1864. år 1865.

procent 24,3 00.

25,207.

24,083.

procent 31,902.

35,924.

34,810.

procent 17.

20.

21.

Ultima Landtbruks-institut.

Institutets räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar,
förete i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:

A) Ordinarie anslagen.

162,052: 98.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

Transport 162,052: 98-

89 -

Transport 162,052: 98,

Inkomster.

Statsanslag:

För Institutet................... 12,000: —

„ Mejeriskolan.................. 3,000: —

„ Agrikultur-kemiska försöksanstalten .... 4,500: —

Afgift af elever...............,............

Intresse-medel............................

Afkastning af jordbruket:

Ultuna gård.................... 14,045: 44.

Granbergs dito................... 2.200: 14.

Kungsängen............ 7,846: 19.

Lilla Djurgården.................. 152: 50.

Arrendemedel................... 2,659: 24.

Uppdebiterad prisskillnad å hö.......... 1,523: 80.

Af Tegelbruket

19,500: -17,275: —
256: 3.

28,427: 31.

2,832; 77. 68,291: 11.

Skulder

Balans till år 1866:

Kredit:

..... 151,155: 38.

Summa 381,499: 47.

Skulder

Balans jr ån år 1864:

91,536: 1.

Utgifter:

För Institutet...............

„ Mejeriskolan.............

„ Agrikultur-kemiska försöksanstalten
För Jordbruket:

Ultuna gård...........

Granbergs dito..........

Kungsängen............

Lilla Djurgården.........

„ Tegelbruket..............

„ Nybyggnader och reparationer . . .
Diverse utgifter..............

Balans till år 1866:

Behållningar:

i kontant.................

i kreatur.................

i inventarier och diverse........

Fordringar och förskott...........

29,157: 3.
3,000: —
4,500: —

9,384: 74.

2,195: 18.

2,335: 54.

147: 2. 14,062: 48.

....... 1,710: 98.

....... 8,301: 34.

....... 2.197: 5. 62,928: 88.

9,059: 2.

22,182: —

79,799: 89. ll 1,040: 91.

....... 115,993: 67. 227,034: 58.

Summa 381,499: 47.

12

B) Extra statsanslaget till uppförande af ett boningshus med lärosalar, laboratorier,

rum för elever m. m.

Debet:

Inkomster:

Leverering från Upsala läns landtränteri:

år 1864.................

,, 1865 .................

36,000: —

73,000: - 109,000: -Summa 109,000: —

Kredit.
Utgifter:

År 1864 ............................... 234: 57.

„ 1865 ............................... 915: 29. 1,149: 86.

Balans till år 1866:

Innestående hos Institutet............................. 107,850: 14.

Summa 109,000: —

Vid 1862—1863 års riksdag anvisades för Ultuna landtbruksinstitut till uppförande
af ett boningshus med lärosalar, laboratorier, rum för elever m. in. 109,000 R:dr,
hvarå under år 1864 blifvit i Upsala läns ränteri lyftade 36,000 R:dr samt under år
1865 återstående 73,000 R:dr. Redovisningen för dessa medel består, på sätt tabellen
litt B. här ofvan visar, deruti, att anslaget, minskadt under åren 1864 och 1865 med
tvenne utgiftsposter å tillsammans 1,149 R:dr 86 öre, upptages i räkenskaperna såsom en
institutets skuld till nya elevbyggnaden. Utaf institutets kassaräkning inhemtas visserligen,
dels att Byggmästaren C. Bergström i afräkning på verkstäldt murarearbete under
revisionsåret fått emottaga tillsammans 59,200 R:dr, vid Indika utgifters verificerande åberopas
ett kontrakt, som likväl icke finnes räkenskaperna bilagdt, men hvaraf Revisorerne
vid det besök på stället, som genom delegerade egt rum, erhållit del och hvaraf framgick,
att 58,500 R:dr blifvit för berörda nybyggnad utbetalde, dels att institutet på upp- och
afskrifningsräkning uti Mälareprovinsernas hypoteksförening vid årets slut egde en behållning
af 8,650 R:dr; men då denna behållning tillsammans med de summor, som för elevbyggnaden
blifvit utgifne, sålunda uppgår till endast 68,299 Rd:r 86 öre och då härtill
kommer, att den del af anslaget, som under år 1864 med 36.000 R:dr lyftades, i samma
års räkenskaper ingått, och det förr omnämnda kontraktet med Byggmästaren Bergström
först i April månad 1865 blifvit uppgjordt samt icke före denna tid något vid byggnadsarbetet
vidgjorts, vill häraf synas, att den omnämnda förskottsvis lyftade summan af 36,000
R:dr blifvit använd till andra ändamål än de med statsanslaget afsedda och, på sätt 1865
års räkenskaper synas ådagalägga, hufvudsakligen till de å egendomens förbättringars konto
redovisade nybyggnader, uppförda utan statsanslag för ett belopp af 35,741 R:dr 66 öre.

Då emellertid, utom de utan särskildt anslag uppförda byggnader, hvilkas lämplighet
vid ofvanberörda besök syntes obestridlig, den nya elevbyggnaden befanns fullständigt
uppförd och bottenvåningen och första våningen inredda till rymliga och prydliga

91 —

lärosalar, laboratorier, anatomisal, bibliotek m. m. samt till 23 åt elever redan upplåtne
boningsrum och i öfre våningen inredningen af der befintlige 25 ruin så långt framskridit,
att aftappning och uppsättning af kakelugnar pågick och endast inläggning af golf och
målarearbete återstod; då vidare vattenledning och gasverk befunnos i byggnaden ordnade
och det hela vittnade om nit, omtanka och omsorg hos den, som egentligen ledt och öfvervakat
arbetet, samt då slutligen utöfver de af statsanslaget vid byggnadsarbetets början
återstående 73,000 R:dr, institutet, på sätt räkenskaperna för år 1866, deraf Revisorerne
vid besöket skaffade sig del, å nya elevbyggnadens konto redovisa, utaf egna medel tillskjutit
ett belopp af nära 20,000 R:dr och under innevarande år ytterligare dels redan
betäckt, dels lärer komma att betacka återstoden af de för arbetets fullbordande erfor^
derliga kostnader, så hålla Revisorerne före, att det omförmälta förhållandet, under den
ofvan antagna förutsättning, att innevarande års räkenskaper komma att redovisa hela anslaget,
torde kunna betraktas endast såsom ett å statsanslaget till fyllande af en tillfällig
brist upptaget lån, hvilket förhållande Revisorerne, som ej kunna gilla ett sådant, om än
blott tillfälligt användande af ett särskildt statsanslag, ansett böra komma till Riksdagens
kännedom.

I öfrigt befunnos vid besöket jordbruket och ladugårdsskötsel förtjenta af ett berömvärdt
omnämnande.

Alnarps Landtbruks-institut.

Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning med anmärkningar,
förete i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:

D eb et.

Balans från år 1864:

Tillgångar ..................................... 342,584: 95.

Uppbörd:

Institutet:

Statsanslag.................. 24,000: —

Afgift af elever................ 26,270: 85.

Lärlingsdagsverken.............. 2,537: 10. 52 807-95

Landthushållningen:

Arrenden ................... 5,874: 91.

Af åkerbruket................. 15,763: 65.

„ ladugården................. 5,305: 94. 26,944: 50.

Af Tegelbruket............................ 15,005: 24.

Gåfva................................. 250: ~ 95,007: 69.

Balans till år 1866:

90,001: 95.

Skulder

Summa 527,594: 59.

Kredit.

Balans från år 1864:

— 92 —

Skulder

98,245: 5.

Utgifter:

Institutet:

Aflöning....................

Mathållning..................

Bränsle....................

Belysningsinateriei..............

Sjukvård...................

Skrifmaterialier och postporto m. m.....

Brandförsäkringsafgift för slottet......

Gästningspenningar..............

Byggnaders och inventariers underhåll . . .

För trädgården................

„ laboratoriet................

„ anatomisalen och sjukstallet......

Diverse omkostnader . ............

Landthushållningen:

Arrende....................

Aflöning....................

Underhåll af ekonomihusen.........

Onera.....................

Sj akvård...................

Brandstodsafgift................

Diverse omkostnader.............

Tegelbruket:

Brukets underhåll..............

Arbetskostnad.................

Bränsle ....................

Frakt .....................

Diverse ....................

Räntemedel.....................

Rättegångskostnader................

Afskrifning........_.............

14,570:

93.

19.272:

94.

3,834:

64.

318:

15.

570:

55.

411:

96.

242:

14.

500:

--

2,270:

1.

620:

12.

1,103:

72.

295:

90.

1,790:

29.

13,961:

62.

2,216:

67.

2,127:

55.

2,737:

79.

103:

13.

220:

70.

2,164:

81.

1,468:

13.

5,156:

86.

5,924:

20.

1,059:

70.

28:

23.

45,801: 35.

23,532: 27.

13,637: 12.
2,095: 80.
48: 33.
354: —

85,468: 87.

Balans till år 1866:

Behållningar:

i kontant................... 1,224: 46.

i spanmål och öfriga lager ......... 29,498: 94.

i kreatur.................... 26,145: 50.

Transport 56,868: 90.

183,713: 92.

Bilagan Litt. 2» till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 93.

Stamholländeri.

Län.

Korthorn.

Ayrshire.

Algauer.

Yoigtländer.

Devon.

Fjell.

S u m m a.

Tjurar.

Kor.

Ung-

boskap.

Tjurar.

Kor.

Ung-

boskap.

Kor.

Tjurar.

Kor.

Ung-

boskap.

Tjur.

Kor.

Tjurar.

Kor.

Ung-

boskap.

Riseberga .............

Örebro........

—

—

—

2

20

20

—

—

—

1

—-

—

2

20

20

Gammalstorp..........

i

—

—

2

20

23

—

—

—

—-

-----

3

20

23

Ultuna...............

Upsala........

—

—

—

2

20

22

—

—

—

I

—

......

2

20

22

Sund................

Karlstads......

—

—

—

2

20

7

—

--

—

—

—

—

2

20

''

7 |

Bergtjära.............

Kronobergs.....

—

—

i;

14

2

—

—-

—

~

—

—

1

14

2 !

Nol flaga..............

Elfsborgs ......

—

—

—

2

20

14

—

—

—

—

—

—

2

20

I

14

Lyeksta..............

Westerås ......

—

—

—

2

20

11

—

—

■

—

~

—

*)

20

11 1

Näfveqvarn............

Södermanlands . . .

—

—

—

1

10

— •

—

—

—

—

—

1

10

i

Ollonö...............

Östergötlands ....

—

—

—

2

21

4

—

—

—

—

—-

—•

2

21

4

Sofiedal..............

Getleborgs......

—

—

—

2

20

12

—

—

—

—

—■

2

20

12

Toftaholm.............

Jönköpings......

—

—

—

—

—■

—-

—

1

13

9

1

--

2

13

9

Alnarp...............

Malmöhus......

2

20

9

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

20

9

Experimentalfältet........

Stockholms.....

—

—

—

1

6

—

5

—

—

—

5

1

15

—

Veterinärinrättningen i Stockholm

............

—

—

—

1

11

—

—

—

—

—

—■

1

11

—

Tjurar, uppställde i.......

Jönköpings......

—

—

—

l

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

t

Dito dito i.......

Karlstads......

—

—

—

1

—

—

—

__ 1

—

—

—

1

—

—

Dito dito i.......

Getleborgs......

—

—

—

1

—

—

—-

—

—

—

—

1

—

—

Dito dito i.......

Stockholms.....

1

—

—

"

—

—

—

- 1

—

—

—

—

1

—

—

Summa

4

1

20 !

• !

23

201

115 j

5 1

1

13

• !

■ 1

5 l

29

244

133

93 —

Transport 56,868: 90.

i inventarier.................. 28,973: 30.

i byggnader.................. 193,550: 18.

Utsäde och arbetskostnader
Fordringar..........

183,713: 92.

279,392: 38.
53,288: 33.
11,199: 96.

343,880: 67.

Summa 527,594: 59.

Stamholländerierna.

Den för stambolländeri-fonden afgifna redogörelse, som i Kongl. Kammar-rätten
blifvit med anmärkningar granskad, upptager inkomster och utgifter på följande sätt:

Debet.

Balans från år 1864:
Tillgångar.................

Uppbörd:

Räntemedel............

Försäljningsmedel.........

Diverse inkomster .......

Kredit.

Afskrifning:

Förlust vid försäljning af obligationer
Utgifter:

Utfodrings- och transportkostnader . .

För inköp af 5 kor..........

För uppköp af inventarier.......

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning...........

§ I -

10,248: 94.

72: —

4,562: 19.

4,654: 19.
Summa 14,903: 13.

358: 89.

2,403: 99.

503: 43.

1»101: 70- 4,009: 12.

. . . . 10,535: 12.
Summa 14,903: 13.

Öfver de i åtskilliga delar af landet uppställda, staten tillhöriga boskapskreatur
lemnas nedanstående förteckning uti Styrelsens öfver stamholländerierna till Kongl. Maj:t
afgifna berättelse:

(Bil. Ditt. I.)

— 94 —

§ 2-

Beträffande mjölkafkastningen vid de särskilda Stamholländerierna hade till Styrelsen
inlemnats åtskilliga uppgifter, hvilka inhemtas af följande bilaga.

(Bil. Litt. K.)

§ 3.

Uti nästlidet års revisionsberättelse finnes rörande stamholländeri-fondens räkenskaper
anmärkt, att fondens kontanta tillgångar under hela revisionsåret varit större än
hvad löpande och oförutsedda utgifter påkallat samt att desamma bort kunna genom utlåning
eller på annat sätt göras fruktbärande. I anledning häraf hade Stamholländeristyrelsen
uti underdånigt, nämnde berättelse bifogadt memorial, bland annat, anfört, att
Styrelsen, som, på grund af Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorers anmärkning
mot en dylik af Styrelsen vidtagen åtgärd samt Kongl. Maj:ts med anledning deraf fattade
och Styrelsen under den 10 Juli 1857 i nåder delgifna beslut, ansett sig förhindrad att
genom utlåning eller inköp af värdepapper göra ofvanberörda behållning fruktbärande, hos
Kongl. Maj:t anhållit om nådigt bestämmande, huru med den kontanta behållning, som
af de till Styrelsens förvaltning ställda anslag kan uppkomma, förfaras borde. Härvid
torde få erinras, att 1855 års Revisorers anmärkning syftade derpå, att behållningen å
det vid 1844 och 1845 årens riksdag beviljade och af Styrelsen uppburna anslag å

70,000 R:dr för uppmuntran och befrämjande af boskapsskötseln i riket bort, i stället för
att användas till inköp af obligationer och fortfarande balanseras i räkenskaperna, återlevereras
till Riksgälds-kontoret för att derifrån, såvidt vidare behof deraf gjordes, uppå
förnyad reqvisition åter i vanlig ordning utbetalas, hvaremot nästlidet års Revisorers
yttrande afsett fruktbargörandet af de medel, som ej varit för löpande utgifter behöflige;
utgörande denna behållning, enligt hvad räkenskaperna gifva vid handen, till största delen
sådana medel, som levererats från de särskilda stamholländerierna. Då nu uti 1865 års
redogörelse förefinnes enahanda anledning till erinran, som uti nästföregående års räkenskaper,
enär ingående balansen upptager i sedlar och skiljemynt 8,448 R:dr 94 öre och
den utgående 10,535 R:dr 12 öre äfvenledes kontant behållning, under det att årets utgifter
i smärre poster uppgått till ett sainmanlagdt belopp af endast 4,009 R:dr 12 öre,
hafva Revisorerne, som ingalunda vilja ifrågasätta dylika medels användande till obligationsinköp,
helst stamholländeri-fonden vid försäljning under revisionsåret af dylika värdepapper
till ett nominelt belopp af 1,800 R:dr endast erhållit 1,441 R:dr 11 öre, ansett
sig böra anmärka, att det vore med god ordning öfverensstämmande och mera betryggande,
om för löpande utgifter ej behöfiiga kontanta behållningar, derest de ej på annat sätt
göras fruktbärande, på deposition insättas i Riksbanken, i stället för att hos kassaförvaltaren
förvaras.

Anslaget till Trädgårdsföreningens elevskola.

Redogörelsen för detta anslag, hvilken utan anmärkning blifvit granskad i Kongl.
Kammar-rätten och ej heller från Revisorernes sida föranledt till någon erinran, visar fölande
förhållanden i afseende å inkomster och utgifter:

Bilagan lätt. S4l» till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 94.

Egendom, vid hvilken stamhjorden
funnits uppställd.

Riseberga ........

Gammalstorp...........

Skaraborgs

Ultuna...............

Upsala . .

Warpnäs-Sund..........

Karlstads .

Bergqvara.............

Kronobergs

Nolhaga..............

Elfsborgs .

Lycksta..............

"Westerås .

Sofiedal..............

Gefleborgs

Allonö...............

Linköpings

Näfveqvarn............i

Nyköpings

Toftaholm.............

Kronobergs

Uti

Stamhjorden utgjordes den

Full mjölkafkastning

Antal kor, som

Kalf

var.

Stamhjordens race.

31 December 1865:

Totalafkast-

ning i mjölk

har lemnats af:

Mjölk-

afkastning

Högsta

mjölk-

Lägsta

mjölk-

lemnat:

Födde under året:

Deraf

Procent
af dödlig-het.

Tjurar.

Kor.

Summa.

den 31
Januari
1865.

den 31
December
1865.

under året,
utan afdrag.

Antal

kor.

1

| med

kannor.

i

i

i medeltal

pr ko.

afkastning
pr ko.

afkastning
pr ko.

1,000 k:r
mjölk eller
derutöfver.

700-1,000

kannor

mjölk.

af

hankön.

af

honkön.

lefvande

vid årets

slut.

st.

st.

st.

eentn.

eentn.

k:r.

st.

k:r.

k:r.

k:r.

k:r.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

Ayrshire.............

2

20

22

10,5 3

10,5 3

15,045,91

15

12,969,34

864,62

1,129,62

484,2 9

2

11

12

2

7

50

Dito .............

2

20

22

11,90

10,8

11,249,38

11

8,702,63

791,15

1,116,80

289,90

2

6

10

9

16

16

Dito .............

2

20

22

11,58

12,20

15,810,10

17

13,611,60

800,6 8

924,60

659

—

16

11

10

15

28

Dito . . ...........

2

20

22

11,23

11,31

8,634,70

11

6,498,10

590,7 3

743,40

340

—

3

6

9

v

?

Dito .............

Dito .............

Fullständ

2

ga uppgiftet

20

saknas.

22

10,22

10,51

15,184,89

18

14,273,86

792,99

1,006,62

649

1

12

11

7

13

28

Dito .............

2

'' 20

22

11,43

12,14

16,364,30

16

14,532,70

908,2 9

1,186

444,90

5

11

11

6

9

47

Dito .............

2

20

22

10,3 9

10,4 9

10,062,42

9

8,028,2

892

1,341,80

635,81

1

7

4

6

9

10 I

Dito .............

Dito .............

Voigtländer............

| Fullständi

2 i

ga uppgifter

13 |

saknas.

15

9,5 7

8,87

4,908,9 ^

10

3,785,761

378,76

258,10

? i

?

?

7

6 !

9

31

Debet.
Uppbörd:

— 95 —

Statsanslag.............

Bidrag af Föreningens egna medel

Kredit.

8,500: —
186: 17.

8,686: 17.

Utgifter;

För elevernas undervisning.............. 2,085: 50.

„ dito underhåll............... 4,722: —

Diverse utgifter.................... 1,691: 17.

Tillökning i elevernas kontanta underhåll, för ådagalagd flit och
uppmärksamhet vid undervisningen,.............

8,498: 67.

J87: 50~ 8,686: 17.

Kongl. Landtbruks-akademien.

Räkenskaperna, som innefatta redovisning dels för Akademiens samtliga tillgångar,
dels för de till experimentalfältet deraf anvisade medel, hafva undergått granskning i Kongl.
Kammar-rätten med anmärkning. Förhållandet i afseende å inkomster och utgifter har
varit följande:

a) Akademiens hufvudbok:

D eb et.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 492,108: 82.

Uppbörd:

Statsanslag............................. 25,930: 52.

Räntor................................ 11,877: 96.

Hyresmedel ............................. 4,360: —

Åf experimentalfältet . ....................... 24,488: 81.

Tiliökadt värde af Akademiens hus ............... 35,000: — jqj gg

Balans till år 1866:

Skulder................................. 39,544: 46.

Summa 633,310: 57.

- 96 -

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder................................

Utgifter:

Aflöning................................

Pensioner...............................

Expenser...............................

Fastighets-onera.........................

Husreparationer...........................

Extra utgifter............................

För experimentalfältet........................

Silfver-jettoner...............

Frakter och omkostnader för inköpta redskap och maskiner . .
Afskrifning..............................

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken...............

Fastigheters och inventariers värden.............

Utlånta medel..........................

Förskotter...........................

Fordringar ...........................

41,167: 21.

6,375: —

1,050: —

1,538: 48.

1,140: 12.

2,447: 67.

763: 57.

29,998: 29.

748: —

272: 87.

853: 3‘ 45,187: 3.

5,045: 22.

289,263: 90.

216,250: —

19,429: 56.

16,967: 65. 546,956; 33.
Summa 633,310: 57.

b) Redogörelse öfver schäferimsdlen 1

D eb et.

Tillgångar

Balans från år 1864:

958: 37.

Uppbörd:

Arrendemedel ...............

Dito in natura: 2 baggar och 10 tackor,
Årups schäferi sålde för ......

........ 600: -

å auktion på
........ 91: 82.

Räntemedel

Kredit.

Utgifter:

För inköp af 1 Southdowns-bagge.............

Dito för 1 Merinos-gumse och 3 Rambouillet-tackor
Diverse utgifter.......................

691: 82.

OK. OK

35: 25.

727:

7.

Summa

1,685:

44.

533: 82.

300: —

347: 35.

1,181:

17.

Transport

1,181:

17,

Balans till år 1866:

Transport 1,181: 17.

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken ............... 4: 27.

Utlånta medel.......................... 500: _

Summa 1,685: 44.

Den 18 September företogs granskning af Akademiens säkerhetshandlingar för utlånta
medel, hvarvid dessa handlingar befunnos i god ordning.

Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen.

Dess i Kongl. Kammar-rätten med anmärkning granskade räkenskap redovisar inkomster
och utgifter sålunda:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 68,906: 18.

Uppbörd:

Statsanslag.............

Räntemedel.............

Donationsmedel ..........

Kredit.
Utgifter:

Aflöning och expenser ......

Rese- och traktamentspenningar .
Diverse utgifter ..........

Levereringar:

Till Strömsholms stuteri.....

„ Ottenby dito .....

„ Flyinge dito .....

Afskrifning:

Rabatterade beloppet å försålda obligationer

47,895: —

1,498: 75.

_.^LZZ. 49,459: 75.

Summa 118,365: 93.

1,150: —
3.285: 19.
117: 46.

4,552: 65.

55,676: 42.

11,000: —

8’34Q: ~ 75,016: 42.

2,580: —

Transport 82,149: 7.

98 —

Balans till år 1866:

Kontant behållning ..........

Utlånta medel .............

Fordringar ................

Transport 82,149: 7.

12,179: 87.

20,000: —

4,036: 99. 36|216: 86.
Summa 118,365: 93.

§ !•

Med sqvadrons- och kompanihingsthållningen vid indelta kavalleriet samt Westgöta
och Andra Lifgrenadier-regementena hade de vanliga mönstringärne blifvit under året
verkställda.

§ 2.

Vid mönstring af Skånska premiehingstarne hade 3 sådane i Malmöhus och 3 i
Kristianstads län blifvit antagne samt 5 från föregående år uppvisade och godkände.

§ 3.

Den i ofvanstående tabell under rubriken utlånta medel upptagne summa, 20,000
R:dr, utgjordes af obligationer, hvilka, med undantag af ett belopp å 4,000 R:dr, blifvit,
enligt Revisorerne förevisade räkenskaper, under åren 1866 och 1867 i och för byggnadsarbeten
använde.

§ 4-

Af den vid 1865 års slut befintliga kontanta behållning, 12,179 R:dr 87 öre, voro,
enligt räkenskapen, endast 6,920 R:dr i Riksbanken innestående, så att kontanta kassan
utgjorde ej mindre än 5,259 R:dr 87 öre; ett förhållande, som Revisorerne anse icke vara
med god ordning öfverensstämmande.

§ 5.

Då det under riksstatens 6:te hufvudtitel uppförda kontanta anslag till hästafvelns
förbättrande utgör 49,545 R:dr, men ofvanstående, på Ofverstyrelsens räkenskap
grundade tabell upptager endast 47,895 R:dr, anse sig Revisorerne böra här omförmäla,
att den Chefen för Stuteri-öfverstyrelsen tillkommande ersättning för hushyra och expenser
600 R:dr, blifvit från Kong!. Stats-kontoret till bemälde Chef direkte utbetald samt att
1,050 R:dr, anvisade till hingstpremier i Malmöhus och Kristianstads län, blifvit å dessa
läns stater uppförde. Som detta bokforingssätt icke synts fullt tillfredsställande, hafva
Revisorerne förskaffat sig del af 1866 års, enligt nytt formulär förda räkenskap och deraf
inhemtat, att hela det å riksstaten, till hästafvelns förbättrande, anvisade belopp numera
uti Ofverstyrelsens hufvudbok upptages.

— 99 —

Strömsholms stuteri.

Vid räkenskapen, som blifvit i Kong]. K amin ar-rätt en granskad med anmärkning,
hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.

Förhållandet med inkomster och utgifter var följande:

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Arrendemedel .............

Försäljningsmedel...........

Betäckningsinedel...........

Anmärk!a medel...........

Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen

Skuld

Balans till år 1866:

Kredit.

Balans från år 1864:
Skuld...................

30,710: 60.

170: 75.

15,211: 23.

3,399: —

2: — 18,782: 98.

....... 55,676: 42.

■ ■ ■ . 271: 41.

Summa 105,441: 41.

271: 41.

Utgifter :■

Aflöning................................14,938: 70.

Pensioner............................... 516: _

s Fattigvård.............................. 150: 50.

Medikamenter och sjukvård..................... 770: 62.

Transport och underhåll af landtbeskällare............ 8,608: 24.

Uppköp af inventarier in. in..................... 5,086: 17.

Dito „ ved............................ 1,275: 50.

Dito „ halm........................... 1,194: 20.

Dito „ spanmål......................... 500: —

Dito „ 1 par dragoxar..................... 320: —

Livré-beklädnad........................... 2,003: 60.

Brandförsäkringsafgift........................ 274: 10.

För hingstars underhåll på Upsala Akademis ridstall...... 800: 46.

Diverse utgifter............................ 8,411: 66. 44,849:

75.

Transport 45,121: 16.

100

Balans till år 1866:

Kontant behållning..............

Fordringar...................

Förskotter....................

Transport 45,121: 16.

130: 29.

12,136: 50.

48,053: 46. 60,320: 25.

Summa 105,441: 41.

Under år 1865 såldes å auktion 10 hingstar och 9 ston för sammanräknadt 11,711
R:dr. 2 hingstar och 2 ston måste dödas såsom utgamla och 1 yngre sto för sjukdom.
I stallet för dessa sålde och dödade hästar, tillsammans 24, hade 26 lefvande föl tillkommit,
hvarigenom stuteriets styrka ökats från 192 till 194, bestående af 45 beskällare,
41 moderston samt 108 unghästar. Utom 2 späda föl hade ingen häst vid stuteriet
störtat.

Ottenby stuteri.

Räkenskapen, som hos Revisorerne icke föranledt till någon erinran, men vid hvars
granskning i Kongl. Kammar-rätten anmärkning förekommit, redovisar inkomster och utgifter
sålunda:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 18,207: 36.

Uppbörd:

Försäljningsmedel...........

Arrendemedel.............

Betäckningsmedel ..........

Fourage- och betespenningar . . . .

Anmärk ningsmedel..........

Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen

Skulder

Balans till år 1866:

Skulder

Kredit.

Balans från år 1864:

Utgifter:

Aflöningar och arvoden........

Gratifikationer.............

20,494: 29.

1,326: 7.

684: —

73: 75.

3: 98- 22,582: 9.
....... 11,000: —

..... 11,636: 97.

Summa 63,426: 42.

11,489: 84.

...... 10,783: 58.

. . . 1_. .__ 207: 75.

Transport 10,991: 33. 11,489: 84.

101 —

Transport 10,991: 33. 11,489: 84.

Lego- och öfverdagsverken..................... 5,538: 39.

Rese- och traktamentspenningar.................. 111: 83.

Transport och underhåll af landtbeskällare............ 865: 28.

Inköp af inventarier......................... 3,881: 91.

Dito af spanmål och proviant................... 9,503: 18.

Onera................................. 801: 31.

Medikamenter............................. 258: 65.

Diverse utgifter................. 6,658: 18. 38,610: 6.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.......................... 499: 35.

Fordringar............................... 12,827: 17. 13,326: 52.

Summa 63,426: 42.

Stuteriet bestod vid årets början af 209 hästar samt ökades med en inköpt hingst
och 42 födda föl till 252, hvarifrån afgå 24 sålda, 5 dödade och 9 störtade, eller tillsammans
38, så att vid årets slut derstädes befunnos 214, det största antal hästar, som
vid Ottenby hittills varit vinterfödda. Dessa utgjordes af 13 hingstar, 51 moderston, 135
uppväxande och 15 arbetshästar. Försäljningssumman för ofvannämde 24 hästar utgjorde
12,535 R:dr.

En 28-årig hingst, benämnd Romulus, hvilken alltsedan år 1847 begagnats såsom
stambeskällare, måste under året kasseras. Fölafkomsten efter denna häst, sedan dess ankomst
till stuteriet, uppgick till 264, af hvilka 48 funnos. qvar vid inrättningen, 27 voro
döda och 189 försålda för sammanräknadt 149,454 R:dr. Utom Romulus dödades 3 hästar
för ålderdom samt 2 föl för missbildning; hvarjemte 4 under året födda föl dogo af
bröstlidande och ett tvåårs sto af yttre skada.

Flyinge och Dahlby kungsgårdar och stuteri-inrättning.

Beträffande inkomster och utgifter inhemtas af denna, i Kongl. Kammar-rätten med

anmärkning granskade räkenskap följande förhållande:

I) el) et.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 4,166: 43.

, Uppbörd:

Arrendemedel . ........................... 354: 50.

Försäljningsmedel........................... 5,310: 27.

Betäckningsmedel........................... 2,904: —

Betes- och afradspenningar..................... 1,466: 50.

Skånska hushållnings-sällskapernas bidrag till kostnaden för

hingstars utstationerande i 5 depoter.............. 514: 72. JO 549: 99

Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen....................... 8,340:__

Summa 23,056: 42.

— 102 —

Kredit. •>

Utgifter:

Aflöningar . *.............................. 6,237: —

Beklädnad åt stallbetjeningen..................... 350: 55.

Rese- och traktamentspenningar.................. 94: 42.

Skrifmaterialier och expenser.................... 1,105: 48.

Byggnader och reparationer............... 1,926: 73.

Inventarier och förbrukningspersedlar................ 1,242: 87.

Uppköp af foder och hafra..................... 7,122: 9.

Onera m. ni.............................. 379: 33.

Läkarevård och medikamenter................... 230: 23.

Transport och underhåll af landtbeskällare............ 1,737: —

Diverse utgifter........... 1,457: 27.

Afskrifning (fölafgifter)........................ 165: — 22,047: 97.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.......................... 693: 45.

Fordringar.................................315: - 1)008: 45.

Summa 23,056: 42.

Hästantalet, som vid 1865 års början utgjorde 113, förändrades derigenom att 4
hästar störtat, 4 blifvit dödade och 13 försålde, hvaremot 22 föl föddes, så att vid årets
utgång funnos 114 hästar, nemligen 33 beskälare, 22 moderston samt 59 yngre hästar
och föl. Bland de störtade hästarne var endast en äldre, nemligen ett sto, som dog under
fölningen, de öfriga 3 voro späda föl. En hingst och ett sto måste dödas såsom för
ålderdom oanvändbara och ett föl för obotlig sjukdom.

För 13 hästar, deraf 4 såldes å auktion och 9 under hand, erhölls 4,030 R:dr

40 öre.

Teknologiska Institutet.

Vid dess räkenskaper, hvilkas granskning i Kong]. Kammar-rätten icke föranledt
till anmärkning, hafva Revisorerne ej heller funnit något att erinra. Förhållandet mellan
inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:

Tillgångar

Bele t.

Balans från år 1864:

17,034: 93.

Uppbörd:

Statsanslag.............................. 55,500: —■

Afgifter af åhörare.......................... 915: —

Transport 56,415: —-

17,034: 93-

Bilagan lätt. flj* till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 103.

JDebéfa

Balans från år 1864:

Tillgångar.............................

Uppbörd:

Statsanslag.........................

Anslag af Stockholms stad.......................

Svenska Slöjdföreningens bidrag.................

Chalmerska donationsfondens dito..................

Norrköpings söndags- och aftonskolas dito..............

Lärjungarnes skolafgifter.......................

Räntemedel ........................

Chalmerska
| slöjdskolan i
Göteborg.

i

Tekniska
elementarskolan
i Örebro.

Tekniska
elementarskolan
i Norrköping.

Tekniska
elementarskolan
i Malmö.

Tekniska
elementarskolan
i Borås.

Tekniska
elementarskolan
i Eskilstuna.

Söndags- och
aftonskolan
i Stockholm.

10,271

7

308

{tf

178

80

7,020

''

35

457

52

23

15

4

29

13,500

_JO.

7,300

__

625

450

—

12,000

120

6

331

5

59

12,000

976

151

100

20

12

12,000

60

|

—

12,000

440

17

17

54

75

5,000

—

15,000

8,000

600

--

4,342

5,797

50

62

Diverse inkomster............................

Tillkomne inventarier.........................

Levererade stipendie-medel från Kongl. Kommerse-kollegium ....

—

—

S:gr

21,875

12,457

64

13,227

32

12,060

—

12,475

29

5,000

33,740

12

i

Summa

32,146

7

12,766

16

13,406

12] 19,080

35

12,932

81

5,023

15

33,744

41

Kredit»

Balans från år 1864:

Skuld ............................. ...

Utgifter:

Aflöning..... ......... ...

169

25

15,60®

502

5,751

9,375

3,354

9,960

3,276

1

9,750

4,612

14

10,250

no

2,085

56

4,030

654

17,811

8,000

151

7,731

39

50

88

Hyresmedel ...............................

Premier......................

Materiel m. m............................

96

69

87

19

S:gr

21,853

96

12,729

69

13,236

87

14,362

14

12,445

56

4,684

19

33,694

77

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning.........................

Utlånta rtiedel...........................

292

10,000

11

36

47

—

—

4,718

21

487

25

96

49 |64

i

S:gr

10,292

11

36

47

—

—

4,718

21

487

25

338

96

49

64

Summa

32,146

I

7 12,766

16

13,406

12j 19,080

35

12,932

81

5,023

15

33,744

41

Stipendiemedel

Lärokursmedel

103 —

Transport 56,415: — 17,034: 93

...... 1,485: —

...... 530: 6. 58,430: 6.

Summa 75,464: 99.

Utgifter:

Fysiska afdelningen.......................... 856: 17.

Kemiska dito .......................... 2,883: 27.

Mekaniska dito............................ 704: 72.

Mekaniskt-tekniska dito....................... 129: _

Rit-afdelningen............................ 59: _

Verkstads- dito......................... 1,152: 66.

Byggnadskonst- dito......................... 411: 52.

Mineralogiska dito.......................... 50: 35.

Bibliotheket.............................. 1,580: 94.

Löner och arvoden..........................i 42,100: _

Stipendier............................... 1,310: _

Extra utgifter ............................ 5,927: 18.

57,164: 81.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning......................... 1,550''- 18.

Dito i Riksbanken....................... 16,750: — ig 300'' 18

Summa 75,464: 99.

Antalet elever, som under år 1865 åtnjutit undervisning vid Teknologiska Institutet
utgjorde:

„ . Ordinarie. Extra. Summa.

Vårterminen............................ 75. 31 106_

Höstterminen........................... 86. 36. 122.

Tekniska skolorna.

I Kongl. Kammar-rätten hafva räkenskaperna för Svenska slöjdföreningens i Stockholm
söndags- och aftonskola samt för tekniska skolorna i Eskilstuna, Norrköping och
Örebro blifvit granskade med anmärkningar; men i afseende å de öfriga skolornas räkenskaper
har icke någon erinran förekommit. Nedanstående tabellariska sammandrag utvisar
samtliga skolornas inkomster och utgifter.

(Bil. Kitt. L.)

§ 1-

... Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna. berättelse, angående åtskilliga
tekniska skolors verksamhet och tillstånd under läsåret 1865—1866,’ meddelas

— 104 -

nedanstående uppgifter rörande högsta antalet elever, sotn under endera af läsårets terminer
varit vid skolorna inskrifne:

Tekniska elementar-skolor.

w

pCD
h

C/2

y 3
o?''*

P o
CK? b
oj P
CD

X P

g Pa
3 p

cd ^
B ei“

Norrköping................ 39

Malmö.................. 28

Örebro.................. 20

Borås.................. 21

Eskilstuna............ —

13

14

66

7

247

313

—

22

50

22

166

216

6

2

28

1

85

113

16

11

48

10

63

in

—

—

—

—

72

72

Summa 108 35 49 192 40 633 825

Anm. I Malmö tekniska elementarskola hafva eleverne varit ordnade på endast tvänne
afdelningar.

§ 2.

Utaf redogörelsen för tekniska skolan i Malmö inhemtas, att behållningen derstädes
utgjorde vid revisionsårets början ett kontant belopp af 7,020 R:dr 35 öre och vid dess
slut 4,718 R:dr 21 öre, som var hos kassaförvaltaren innestående. I betraktande deraf
att årets utgifter, efter afdrag af de poster, som utgått till aflöningar, hvilka blifvit bestridde
med dertill afsedt statsanslag, uppgått till endast 4,612 R:dr 14 öre, synes den
kontanta behållningen hafva uppgått till större belopp, än som för löpande utgifters bestridande
varit erforderligt.

N avigations-skolorna.

Räkenskaperna för navigations-skolorna i Göteborg, Hernösand och Karlshamn äro
i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkningar, hvaremot redogörelserna för de öfriga
skolorna icke föranledt till någon erinran i nämnda embetsverk. Förhållandet emellan
inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabell:

(Bil. Litt. M.)

§ 1.

Utaf redogörelsen för Hernösands och Karlshamns skolor framgår, att jemförelsevis
ej obetydliga kontanta behållningar å statsanslagen hos redogörarne under revisionsåret
innestått räntelösa. Dessa behållningar uppgingo, på sätt ofvanstående tabell närmare utvisar,
vid årets slut i Hernösand till nära hälften och i Karlshamn till något öfver fjerdedelen
af skolornas årliga statsanslag.

Bilagan Litt. J»I. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 104.

IBeheU

Balans från år 1864:
Tillgångar..................

Uppbörd:

Anslaget till aflöning............

Dito till skolans underhåll......

Diverse inkomster..............

Balans till år 1866:

Skuld

Mredit.

Utgifter:

Aflöning . ..................

Instrumenter och böcker m. m.......

Ved och ljus m. m. samt diverse utgifter

Balans till år 1866:

Tillgångar

Inventariers värden:
Behållning vid årets början.......

Tillkomna under året...........

Afgångna under dito...........

Behållning vid årets slut........

Stockholm.

Göteborg.

Gefle.

Malmö.

Westervik.

Wisby.

Karlshamn.

Kalmar.

Hernösand.

133

26

539

68

2

68

531

26

94

22

19

50

783

79

1,545

6

1,267116

7,250

5,250

4,000

_

3,500

_

3,000

—

3,000

—

3,450

—

3,000

3,000

1,200

—

1,200

—

750

—

750

—

750

—

750

—

750

—

750

750

__

—

—

—

—

—

24 27

10

62

—

—

—

—

92

70

—

—

S:gr

8,450

—

6,450

—

4,750

—

1

4,27427

3,760

62

3,750

—

4,200

3,842

70

3,750

—

.......

66

39

—

—

—

—

— —

—

—

—

--

—

Summa

8,649

65

6,989

68

4,752

68

4,805

53

3,854

84

3,769

50

4,983

79

.

5,387

76

5,017

16

7,250

5,250

4,000

3,500

3,000

3,000

3,450

3,000

3,000

39

50

918

55

141

69

22

54

80

22

80

69

—

87

20

29

50

1,360

15

816

20

* 604

56

569

_

—

296

18

715

73

358

70

472

32

329

32

S:gr

8,649

65

6,984

75

4,746

25

4,091

—

3,350

98

3,738

53

3,877

70

3,559

52

3,358

82

—

—

4

93

6

43

714

53

503

86

30

97

1,106

9

1,828

24

1,658

34

Summa

8,649

65

6,989

68

4,752

68

4,805

53

3,854

84

3J69

50

4,983

79

5,387

76

5,017

16

19,656

22

17,123

14

7,807

84

7,183

7

5,437

85

3,936

84

3,870

72

7,567

53

5,529

61

1,120

95

1,254

67

128

66

79

—

54

80

22

80

69

107

85

29

50

667

73

__

__

1

50

20,777

17

18,377

81

7,268

77

7,262

7

5,492

65

3,959

64

3,939

72

7,673

88

_ 5,559

11

Uti den af Kong], Kommerse-kollegium till Kong!. Maj:t afgifna berättelse, angående
undervisningen vid rikets navigationsskolor under läsåret från den 1 Oktober 1865,
meddelas, bland annat, följande uppgifter:

Examinerade, utan att

Elever i hvarje afdelning. Utexaminerade. hafva genomgått

skolan.

,U1 Oi

C=Vj

O: ''-»■i

7? -i

CL ^

3 o

Stockholm . . . . .

33

12

10

55

22

4

9

- - -

Göteborg.....

. . . . 68

30

18

20

68

31

11

19

8 1 —

Gefle........

. . . . 21

9

4

8

21

4

4

8

- - -

Kalmar.......

. . . . 36

18

7

11

36

17

3

10

- - -

Malmö''......

. . . . 34

17

12

5

34

15

12

4

- - -

Hernösand ....

. . . . 22

8

8

6

22

8

5

5

- - - ''

Westervik ......

. . . . 18

7

1

10

18

6

—

10

- _ ■_

Wisby.......

. . . . 16

8

4

4

16

5

2

4

- - , ,„...

Karlshamn . ... .

. . . . 15

2

8

5

15

2

5

5

- - -

Summa 285

132

74

79

285

no

46

74

8 1 —

Nedanstående tabell utvisar antalet af dem, som vid hvar och en af de fyra skolor,
deruti undervisning meddelas rörande ångmaskiners konstruktion och behandling, åtnjutit
sådan undervisning, äfvensom af de personer, som derstädes afiagt examina:

Af elever aflagda
examina.

Examina, aflagda af personer,
som icke begagnat
undervisningen i skolan.

P

g

K

P*

ijgj

P

“*

CO

PT*

cn

FT

er1 ^

it

CO

TT

g.

A. c-

P: o.

5*

B.

B3

rs

»t-exami

klassen.

£ 7

p S

IT. £

CO p

p°§;

po£‘

3 3*

Cfc c

P M
co p

S 3

3 K*

PT* 7

Er* °

t*
c« T:

VJ £

O 3

po O:

P°tjq*

»

a>

Ja

p

P

-it P

p

3

p "

£. p

P

£L

’■**. n-

CK5 „

, 2» -

t-3

P

rr

C:

P

Cl.

H

p

p

C:

P

Stockholm ......

............. 40

16

o

6

18

—

—

10

Göteborg.......

5

—

21

. —

—

6

Gefle.........

............. 6

—

—

6

—

.—

5

Karlshamn......

—

—

—

—

—

3

Summa , 77

21

3

45

—

-—

24

> -__ 14

f

— 106 —

Bergsskolan i Falun.

Denna, skolas räkenskaper, hvilka hvarken i Kong). Kammar-rätten eller hos Revisoreme
gifvit anledning till anmärkning, lemna nedanstående redogörelse för inkomster
och utgifter:

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Statsanslag................

Extra inkomst..............

Kr ed i t.

--48.

9,100: —

275: ~ 9.675: —
Summa 9,375: 48.

Utgifter:

Aflöning ................................... 5,200: —

Stipendier................................. 900: —

För extra undervisning.......................... 260: 50.

„ instrumentet'', materialier samt byggnader och reparationer. . . . 3,014: 27. 9374. 77

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning........................t............71.

Summa 9,375: 48.

Anslaget till understöd för fiskerinäringen i Bohuslänska

skärgården.

Redogörelsen för dessa medel, hvilken i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
utan anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:

300:

Transport 300:

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

— 107

Transport 300: —

Uppbörd:

Statsanslag:

Aflöning åt tillsyningsmannen.............. 750: —

Till underhåll och bemanning af en för honom erforderlig
farkost...................... 750: — 1,500: —

Till understöd åt fiskeriidkare, Indika genom storm under fiske

lida förlust af båtar och fiskredskap,.............. 1,500: —

Till uppmuntran och befrämjande af fiskerinäringen inom länet 1,000: — ^qoq:__

Kredit.

Summa 4,300: —

Utgifter:

Hälft års aflöning åt tillsyningsmannen Malm............. 375: —

Helt års dito „ dito Uggla............. 730: — 1125: —

Balans till år 1866:

Kontant behållning i Ränteriet............ ............ . . , 3,170:^ —

Summa 4,300: —

Likmätigt staten för fiskerinäringens understöd och Kong!, brefvet. den 7 Juli 1865,
hafva till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande» i Göteborgs och Bohus län disposition för
befrämjande af fiskerinäringen i Bohuslänska skärgården under nämnda är blifvit anvisade
följande belopp,'' nemligen: till arvode åt tillsyningsmannen för länets fiskerier 1,500 R:dr;
till understöd åt fiskeriidkare, hvilka genom storm under fiske lidit förlust af båtar eller
fiskredskap 1,500 R:dr, samt till uppmuntran och befrämjande af fiskerinäringen inom länet
1.000 R:dr. Utaf redogörelsen för berörde medel inhemta», att utaf förstnämnde arvode
utanordnats 1,125 R:dr, som, ehuru arvodet enligt staten är afsedt till en tjensteman,
blifvit fördelade emellan tvänne biträdande tillsyningsman, och att hela beloppet af
de till understöd åt fiskare -samt befrämjande af fiskerinäringen för revisionsåret anslagna
medel blifvit besparadt. Då det svårligen kan antagas, att några olyckor vid fisket under
året icke förekommit eller att näringen icke varit i behof af uppmuntran, vill det synas
som om ändamålet med ifrågavarande statsanslag icke blifvit, på sätt ske kunnat, vederbörligen
tillgodosedt.

Kongl. Konvoy-kommissariatet.

Detta verks räkenskap öfver Handels- och Sjöfarts-fonden har för revisionsåret
undergått granskning utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten och utvisar i afseende å
inkomster och utgifter följande förhållanden:

— los

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Räntemedel.............. .....

Andel i Nya Trollhätte kanalbolags inkomster
Från Kong!. General-tullstyrelsen levererade . .

Balans till år 1866:

Skulder......................

Kredit

5,826,892: 79.

75,029: 34.
105.300: 51.
750,000: —

930,329: 85.
10,121: 18.

Summa 6,767,343: 82.

Skulder

Balans från år 1864:

57,785: —

Utgifter:

Bidrag till Sveriges och Norges gemensamma konsulsfond . 118,800: —

För sjöexpeditioner med Ivongl. Flottans fartyg....... 150,000: —

Karantänsinrättningen vid Känsö............... 20,730: 19.

Svenska kyrkan i London................... 1,799: 50.

Löningar och arvoden..................... 7,565: —

Pensioner............................ 4,362: 50.

Diverse utgifter......................... 986: 25.

För Öresundska tullens upphörande.......... . . . . 187,844: 27.

„ Schelde-tullens upphörande................ 26,574: 24.

Belöningar för räddning af svenskt sjöfolk.......... 2,000: —

Sportelersättning till Kongl. Kommerse-kollegii tjensteman. 630: —

Optiska telegrafverket..................... 28,000: —

Brandförsäkrings- och underhållsafgifter för konsulathnset

i Tanger.......................... 1,764: 56.

Hyresinedel........................... 2,550: —

Arvode för den meteorologiska telegrafkorrespondensen. . . 550: —

Ersättning åt Konsuler för utgifter för svenska undersåter 10,199: 85.

Reparation å svenska ministerhotellet i Konstantinopel. . . 1,143: 45.

Arvode för signalering med en tidkula i Stockholm .... 600: —

Dito för dito med dito i Göteborg..... 600: —

Sportelersättning till Konsuler................. 23,076: 60.

Expektans-arvode........................ 900: —

Rese- och traktaments-ersättningar åt 2:ne personer, som
närvarit vid underhandlingarne för afslutande af handels-
och sjöfartstraktaten med Frankrike....... 24,133: 60.

Aktorats-arvode ........................ 7: 60.

Leverering till Kongl. Vetenskaps-akademien för anläggning af en telegraflinie

Transport

614,817: 61.
_300: —

672,902761.

Balans till år 1866:

Transport

672,902: 61.

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken........... 228,332: 12.

Utlånta medel........ 2,539,795: 93.

Inventariers värden................... 2,032: 25.

Fordringar.......................... 3,324,280: 91. ^094,441: 21.

Summa 6,767,343: 82.

Enligt hvad Konvoy-kommissariatets räkenskaper utvisa, egde detta verk hos Elektriska
Telegraf-verket vid revisionsårets början en fordran af 2,810,267 R:dr 69 öre, hvilken
under året ökades med 449,400 R:dr, utgörande ytterligare förskotter för telegrafanläggningar
in. m., så att denna fordran vid revisionsårets slut uppgick till 3,259,667
R:dr 69 öre. Denna Telegraf-verkets betydliga skuld finnes emellertid icke uti dess räkenskaper
upptagen.

Kong]. Civii-departementets Bränvinskontroll-byrå.

Den af Byrån för revisionsåret afgifna redovisning öfver medel, som biifvit uppburne
för bestridande af nödiga utgifter för bränvinstillverknings-kontrollen, har i Kongl.
Kammat-rätten undergått granskning, utan att någon anmärkning dervid förekommit. Revisorerne,
som icke heller funnit något att vid räkenskapen erinra, få i afseende å inkomster
och utgifter meddela följande redogörelse:

Debet.

, Balans från år 1864:

Tillgångar..................................... 1,624: 90.

Uppbörd:

Anmärkningsmedel.............................. . ■_1: —

Summa 1,625: 90.

Kredit.

Utgifter:

Diverse omkostnader:

Inköp af kontrolleffekter...................... 460: 8.

Skrifmaterialier och diverse utgifter ................ 473: 36.

, Transportkostnader......................... 48: 37. ggj. g^

Balans till år 1866:

Kontant behållning................................ 644: 9.

Summa 1,625: 90.

— no

Rikets ekonomiska karteverk.

Anslaget till detta arbete redovisas jemväl för revisionsåret uti bränne särskilde,
af Ingeniören G. Ljunggren och Landshöfdingem S. P. Bergman afgifna redogörelser, livilka
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade, den förstnämnde utan och den sednare med
anmärkning.

Beträffande inkomster och utgifter, inhemtas af räkenskaperna följande:

l:o. Ken af Ingeniören 6. ljunggren afgifna redogörelse.

D eb et.

Balans från år 1864.

Tillgångar....................................... — 26.

Uppbörd:

Statsanslag............................... 37,250: —

Ersättnings- och försäljningsmedel.................... 744: 50. 37,954: 50-

Balans till år 1866:

Skuld................................... 2,334: 95-

Summa 40,329: 71.

Kredit.

Utgifter:

För verkställda kartearbeten in. m.......... 40,329: 71.

Summa 40,329: 71.

2:o. Landshöfdiugcu S. P. Bergmans redovisning.

Debet.

Balans från år 1864:

Kontant behållning..................%............... 1,802: 76.

Uppbörd:

Statsanslag...................................... 14,750: —

Summa 16,552: 76.

16,429: 24.

Kr edil
Utgifter:

För verkställda kartearbeten in. m..

Transport 16,429: 24.

— in

Balans till år 1866:
Kontant behållning..............

§ I -

Transport 16,429: 24-

...... 123: 52.

Summa 16,552: 76.

Åt'' räkenskapen inhemtas, att, på grund af Kongl. brefvet den 29 September 1866,
ett belopp af 8,000 R:dr blifvit till t. f. Styresmannen för ekonomiska karteverket, Ingeniören
Ljunggren utauordnadt såsom förskott för nämnde års arbeten, att godtgöras af
1866 års anslag, samt att bemälde Styresman dessutom af egna medel förskjutit 2,334
R:dr 95 öre; och hade följaktligen årsanslaget för 1865 öfm-skridits med 10,334 R:dr
95 öre.

§ 2.

De i och för karteverket sysselsatta personer synas till större delen hafva förskottsvis
uppburit den dem tillkommande aflöning eller ersättning för under händer hafvande
arbeten emot särskilda qvittens^-, hvaremot behörige aflöningslistor med dessa personer
icke finnas räkenskapen bifogade; hvilket redovisningssätt Revisorerne funnit mindre
lämpligt.

§ 3. ''

Beträffande de under Ingeniören Ljunggrens ledning åren 1860—1867 verkställda
arbeten af ekonomiska karteverket samt den kostnad, som derför erfordrats, hafva Reviso -

rerne förskaffat sig följande uppgifter:

1860 kartlades 13,o qvadratmil med en kostnad af............... 10,963: 41.

1861 „ 13,5 „ „ „ „...............17,236: 28.

1862 „ 10,o „ „ „ „ 19.332: 68.

1863 „ 12,8 „ .. .................17,177: 3.

1864 „ 22,o „ „ ,. „.............. 22,587: 86.

1865 „ 12,0 „ ,, „ „.............. 40,329: 71.

1866 „ 20,5 „ „ „ „.............. 33,472: 64.

1867 _29,2___„_ ,. ., , .............. 44,504: 69.

S:a 133,0 qvadratmil R;dr 205,604: 30

eller 1,545 R:dr för kartläggningen af hvarje qvadratmil.

Orsakerna till de relativt till omkostnaderna olika resultat, som vunnits under
ofvanstående 8 år, både härled t sig dels af lokala omständigheter, dels af de olika
kostnader, som verkställda plan- och triangelmätningar under olika år betingat, och dels
af de större eller mindre graverings- och tryckningsarbeten, som för hvarje år blifvit verkställde.
.

Det under nämnde tid kartlagda område innefattar hela Upsala och Örebro län
samt delar af Kopparbergs, Wermlands och Skaraborgs län.

Öfver Upsala läns särskilda härad och tingslag hafva blifvit tillverkade tillsammans
9,659 exemplar kartor samt utgifna 13,400 exemplar tryckta beskrifningar.

112

Anslagen till geologiska undersökningarne inom riket.

s

Den för dessa anslag afgifna redogörelse, hvilken blifvit i Kong!. Kammar-rätten
granskad med anmärkning, men hos Revisorer^ icke föranledt någon erinran, upptager
inkomster och utgifter sålunda:

Debet.

Balans från år 1864:
Kontant behållning..............

858: 26.

Uppbörd.

Extra statsanslag........................

Bidrag från Elfsborgs län....................

Försäljningsmedel för kartor . ..................

Anslag till betäckande af kostnader, härrörande af eldsvåda den
29 Maj 1865,.......................

Kredit:

50,000: —

2,500: —

1,770: —

3,000; — 57,270: -

Summa 58,128: 26.

Utgifter:

Åflöningar...............

För rekognospringar..........

„ ritsalen..............

„ satnlingarne...........

„ laboratoriet...........

„ arbets- och samlingslokalen . .

„ diverse utgifter.........

„ kart trycket . ..........

25.837: 50.

12,583: 13.

211: 82.

1,707: 69.

551: 19.

2,053: 88.

1,098: 77.

14,032: — 58,075: 98.

Balans till år 1866:
Kontant behållning............

§ 1-

.... 52: 28.

Summa 58,128: 26.

Vid en eldsvåda, som den 29 Maj 1865 utbröt i den byggnad, hvarest Geologiska
Byrån då hade sina samlingar och sin arbetslokal, bortkommo eller förstördes, enligt hvad
af inventarie-förteckningen inhemtas, åtskilliga bland nämnde Byrås tillhörigheter; och har
Kong!. Maj:t, till betäckande af härigenom uppkomna kostnader, anvisat, ett särskildt anslag
af 3,000 R:dr.

§ 2-

Till Geologiska karteverket lära, enligt hvad Revisorerne inhemtat, särskilda kartor
fortfarande graveras, oaktadt dessa kartor göras i samma skala, som det ekonomiska karte -

— In -

verket, och till en väsendtlig del upptaga samma föremål, såsom namn, bostäder, vägar,
vattendrag, mossar, kärr, härads- och sockengränser.

Enligt meddelad upplysning hafva, uppå derom af Chefen för Topografiska kåren
gjord framställning, åtgärder redan blifvit vidtagna, ledande derhän, att Topografiska kåren
skulle åtaga sig all fullständig triangelmätning öfver de delar af riket, som ännu icke
blifvit affattade å Topografiska kårens karta öfver Sverige och dit icke heller de ekonomiska
kartearbetena ännu hunnit, Indika triangelmätningar kunde till de ekonomiska kartornas
sammansättning begagnas, hvaremot den sålunda sammansatta ekonomiska kartan skulle
såsom stamkarta af Topografiska kåren begagnas.

Denna plan för de topografiska och ekonomiska kart-arbetenas samverkan lärer
redan innevarande år hafva tagit sin början; och då Revisorerne föreställa sig, att genom
en lämplig anordning af arbetena och delning af anslagen emellan de ekonomiska och
geologiska karteverken, det utan olägenhet skulle låta sig göra att från de ekonomiska
kartorna, under pågåendet af deras gravering, genom öfvertryck uttaga och tillhandahålla
endast de detaljer, som för de geologiska kartorna kunna erfordras, så att de sistnämnde
icke vidare behöfde helt och hållet ånyo graveras, hafva Revisorerne, som antaga att genom
en sådan anordning betydlig besparing för karteverket i det hela skulle kunna vinnas,
ansett sig böra på detta förhållande fästa Riksdagens uppmärksamhet.

De nya jordeböckerna.

Redovisningen för de till Kongl. Kammar-kollegii disposition ställda medel för påskyndande
af arbetena vid de nya jordeböckernas afsilande och granskning har hos Kongl.
Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning.

Inkomster och utgifter upptagas sålunda:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgång....................................... 276: 15,

Uppbörd ;

Statsanslag.......................

24,700: —

Summa

24,976: 15.

Kredit

*

Utgifter:

Aflöningar och arvoden................

Expenser........................

....... 408: 54.

24,405: 77.

Balans till år 1866:

Kontant behållning..................

....... 108: 93.

Fordran........................

570: 38.

Summa 24,976: 15.

15

114 —

I afseende å fortgången af Jordeboks-kontorets arbeten hafva Revisorerna, som
på stället, tagit kännedom om dessa arbeten, inhemtat, att, enligt, Kongl. Kammar-kollegii
till Kongl. Magt sednast eller den 2 November 1866 i ämnet, afgifna underdåniga berättelse,
både intill den 1 November samma år af de i orterna upprättade, till Kongl. Kollegium
inkomna läuteförvandlings-uträkningar, blifvit utaf Kontoret fullständigt grunskade
och omskrifna:

uträkningarne för Stockholms, Upsala, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings,
Blekinge, Malmöhus, Kristianstads, Elfsborgs, Skaraborgs och Norrbottens län samt för
Vester-bergslags fögderi af Kopparbergs lön, det enda fögderi af detta län, föi hvilket
ny jordebok för närvarande skall upprätta.''; och till ert de! grunskade:

uträkningarne för alla fögderier af Östergötlands och Jemtlands län samt för Norra
och Södra Tjusts, Tunaläns, Sefvedes och Aspelands, Norra Möre, Stranda och Handbörds
häraders fögderier af Kalmar län.

Från den 1 November 1866 till närvarande tid hade med granskningsarbetet mom
Kontoret, enligt, hvad Revisorerne inhemtat, så fortskridit, att, i den mån sådant kunnat
hittills verkställas, blifvit granskade: _

uträkningarne för alla fögderier jnom Östergötlands, Jemtlands, Kalmar och Gotlands
län äfvensom Medelpads och Ångermanlands södra fögderier af Vesternorrlands
län samt Westerås fögderi af Westmanlauds län. men arbetets afsilande i berörda delar
uppehölles hufvudsak ligast af den omständigheten, att ^ infordrade förklaringar öfver en del
af Kontorets dervid gjorda anmärkningar ännu icke från vederbörande inkommit.

Ilärförutan hade granskningen af ränteförvandlings-uträkningarne för Örebro. Gefleborgs
och Hallands län påbörjats, ehuru något helt fögderi inom dessa län icke hunnit
genomgås. Således återstå ännu trenne län, nemligen Wermlands, Göteborgs och_ Bohus
samt Westerbottens län, för Indika granskningsarbetet med ränteförvandlings-uträkningarne
hittills icke tagit sin början.

I förhållande till den tid, det redan verkställda arbetet erfordrat, synes det, enligt
hvad vederbörande förklarat, vara antaglist att granskningen af ränteförvandlings-uträkningarne
för hela riket skall vara af Jordeboks-kontoret till slut bragt inom utgången af
år 1870.

Kongl. Stats-kontoret.

§ i Kongl.

Ränte-kainmarens hufvudbok för revisionsåret, hvilken i Kongl. Kammarrätten
blifvit med anmärkning granskad, har, lika litet som Kongl. ^Ståts-kontorets öfriga
räkenskaper, föranledt någon erinran från Revisorernes sida. För åtskilliga förhalianden,
hvilka af räkenskaperna inhemta.'', vilja Revisorerne här nedan redogöra.

I detta hänseende hafva Revisorerne, såsom vid flera föregående statsrevisioner egt
ruin, låtit upprätta, bilagde sammandrag öfver alla i 1865 års rikshufvudbok ingående
medel (Bil. Kitt. N.), äfvensom särskild redovisning för statsverkets grundfond (Bil. Litt O),
utvisande, atp denna fond äfven under revisionsaret förblifvit oförändrad och uppgått till
5,014,809 R:dr 45 öre.

Derjemte äro särskilda uträkningar uppgjorda öfver ordinarie statsregleringsfonden,
statsverkets inkomster, extra statsreglerings-fonden och Riksgälds-verkets fond

Bilagan Litt Hf. till .1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 114.

Sammandrag öfver samtlig i 1865 års rikshufvudbok ingående medel.

Si eb el.

Ingående balans:

j Kontant behållning..............

! Inventariers värde...............

i Behållning af spaumål............

| Dito af bergseffekter..........

j Utldnta medel.................

! Utestående kronouppbörd :

Levererad inom den 31 Augusti 1865
Bestyrande den 1 September samma år

i Förskott.....................

j

| Anmärkta poster................

Proprie-balanser................

Fordringar...................

Kronouppbörd tör år 1865 .............

Uppbörd för extra statsregleringen.........

Leverera gar samt omföringar från diverse fonder

Utgående balans:

Öfverlevereringar . .
Återstående utgifter
Skulder.......

Stats- och
Riksgäldsmedel.

Diverse medel.

Medel, hvilka i
rikshufvudboken
endast upptagas
i balanserna.

S u m m a.

S:gr

8,502,423

70

927,555

65

461,011

23

9,890,990

58

204,351

37

1,624,627

69

—

—

1,828,979

6,

82,972

96

53,480

41

—

136,453

37

298,890

69

—

—

_

298,890

69

20,179,057

63

3,651,722

32

138,650

"

23,969,829

95

7,319,650

19

5,498

1,329,070

27

8,654,218

46

355,624

76

10,377

50

19,306

13

385,308

39

9,034,831

27

!

122,170

63

952

93

9,157,954

83

7,911

81

2,902

93

—

—

10,814

74

188,479

99

16,378

17

''2,674

79

207,532

95

12,956,577

67

6,219,985

85

—

—

19,176,563

52

59,130,772

*1

12,634,699

15

1,951,665

35

73,717,136

54

44,622,499,74| 6,360,820

I I

23,208 28

3,160,164 60

7,70(i 30
531,652 59
94,754,491 j 9^

85

6,455,92484

9,597

560,805 51

2,769,794

1,231,428

61

15

1,159 60

53,753,115 20
23,208 28
10,847,517 59

18,456

531,652

95,315,296

S:gr j 95,293,843 98 570,402 58

1,159 60

95,865,406:16

8 u m m a

M i i i

202,230,488[64| 26,021,84742; 5,954,047j7l] 234,206,383:77

M&redif.

Ingående balans

Öfverlevereringar. .
Återstående utgifter
Skulder.......

Afskrifning

Afkortning

Anordning .-

Enligt riksstaten...........

Dito extra statsregleringen.....

Utom stat................

Levereringar samt omföringar till diverse fonder
Utgående balans:

Kontant behållning.................

Inventariers värden.................

Behållning af spannmål................

Dito af bergseffekter.............

Utlånta medel................... •

Utestående kronouppbörd:

Levererad inom den 31 Augusti 1866 . . .
Resterande den 1 September samma år . . .

Förskott.........................

Anmärkta poster ..................

Proprie-balanser....................

Fordringar......................

Stats- och
Riksgäldsmedel -

Diverse medel.

S:gr

Medel, hvilka i
rikshufvudboken
endast upptagas
i balanserna.

Sura m a.

Sy -

ster

Summa

15,787

564,576

| 77,095,822

95

49

87

23,723

8°

2,203

!

14

41,71489

i

564,576 49

!

77,517,490 95

421,668

| 8

—

—

77,676,187

31

l

445,391 88

2,203 14

78,123,78233

_

142,388

90

—

142,388 90

788,265

6

9,444

2

102.871

29

900,580

37

j 31,816,193

28

31,816,193

13,094,379

67

—

—

—

—

1 !

13,094,3 79''6 7{

4,420,989

54

5,162,154

73

20,554

25

9,603,698:52;

49,331,562 49

5,162,154

73

20,554

25:

5 J,Öl 1,271 4 7

9,488,089

44

128,000

A

3,873,259

27;

13,489,348

i

71

7,468,554

58

1,093,779

2

415,563

611

8,977,897

21

242,466

62

3.649,945

51

—

—

3,892,412

13;

75,052

41

19,031

97

-----

—

94,084

38

318,214

69

—

—-

—

—

318,214

69

11,904,980

42

8,904,012

94

124,750

—

20,933,743

. |

36

7,278,050

80

83,033

6

1,387,377

14

8,748,461

—

338,833

i

3

14,062

74

24,794

22

377,689

99 j

1 19,702,216

42

134,386

—

—

—

19,836,602

42'':

1

1,867

78

2,091

84

—- —

—

3,959

62j

184,804

47

17,589

19

2,674

79

205,068

4ö;

17,431,343

12

6,216,535

62

23,647,878

74

64,946,384''34

20,134,467:89

1,955,159|76

87,036,011

99

1 202,230,488:64

26,021,847

42

5,954,047|71

234,206,383

77|

Bilagan lätt. ©• till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 114.

Statsverkets grundfond är 1865.

SSehet.

Ingående balans:

Fondens behållning vid 1865 års början, bestående af:

Kontanta behållningar.......................................... 8,055,857: 38.

Inventariers värden........................................... 204,351: 37.

Behållning af spanmål och proviant................................... 82,972:., 96.

Dito af bergseffekter . . . ..................................... 298,890: 69.

Utlånta medel............................................... 6,519,474: 70.

Utestående kronouppbörd den 31 December 1864:

Levererad inom den 31 Augusti 1865 ..................... 4,592,997: 88.

Resterande den 1 September samma år..................... 319,964: 79. 4,912,962: 67.

Förskott................................................. 6,318,147: 11.

Anmärkta poster............................................. 7,911: 81.

Proprie-balanser............................................. 179,677: 30.

Fordringar................................................ 670,126: 94. 27,250,372: 93.

Efter afdrag af:

Öfverlevereringar............................................. 15,383: 64.

Återstående utgifter, enligt riksstat .................................. 564,576: 49.

Skulder:

Till ordinarie statsregleringsfonden:

Reservationer å riksstats-anslag.............. 13,024,123: 44,

Odisponibla uppbördsmedel:

Resterande den 1 September 1865 . . 319,964: 79.

Proprie-balanser............178,915^ 23. 498,880: 2. 13,523,003: 46.

Till extra statsregleringsfonden:

Reservationer å extra statsanslag ...................... 502,500: 50.

Till riksgälds-verkets fond:

Utaf 1864 års bidrag till bestridande af de på riksgälds-kontoret anvisade
stats-utgifter.................... 1,000,000:

Andel i öfverskott och besparingar:

För år 1863 . ............ 3,186,554: 15.

„ ,, 1864 .............. 880,883: 64, 4,067,437: 79. 5,067,437: 79.

I allmänhet.................................... 2,662,661: 60. 21,655,603: 35. 22,235,563: 48.

Utgörande netto..........

Summa

5,014,809

45

5,014,809: 45

Kredit.

Utgående balans:

Fondens behållning vid 1865 års slut, bestående af:

Kontanta behållningar................................ 7,056,966: 7.

Inventariers värden........................................... 242,466: 62.

Behållning af spanmål och proviant............ 75,052: 41.

Dito af bergseffekter........................................ 318,214: 69.

Utlånta medel .............................................. 1,149,359: 58.

Utestående kronouppbörd den 31 December 1865:

Levererad inom den 31 Augusti 1866 ...................... 4,563,245: 78.

Resterande den 1 September samma år..................... 308,299: 74. 4,871,545: 52.

Förskott............ 8,421,526: 98.

Anmärkta poster ........ 1,867: 78.

Proprie-balanser.............................*............... 176,001: 78.

Fordringar ................................................ 646,874: 20. 22,959,875: 63.

Efter afdrag af:

Öfverlevereringar............................................. 7,444: 59.

Återstående utgifter, enligt riksstat................................- • 531,652: 59.

Skulder:

>

Till ordinarie statsregleringsfonden:

Reservationer å riksstats-anslag.............. 10,177,986: 21.

Odisponibla uppbördsmedel:

Resterande den 1 September 1866 . . 308,299: 74.

Proprie-balanser........... . . 175,239: 71. 483,539: 45. 10,661,525: 66.

Till extra statsregleringsfonden:

Reservationer å extra statsanslag.................... . . . 750,821: 33.

Till riksgälds-verkets fond:

Utaf 1865 års bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade
statsutgifter.....................1,059,950: —

Andel i öfverskott och besparingar:

Eör år 1864 .............. 480,883: 64.

* „ 1865 .............. 2,100,207: 52. 2,581,091: 16. 3,641,041: 16.

I allmänhet..................................... 2,352,580: 85. 17,405,969: — 17,945,066: 18.

Utgörande netto..........

Su mina

5,014,809

5,014,809

45

45

Bilagan Litt. ]P* till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 115.

Ordinarie statsrederingsfonden år 1805.

Mtebet.

Ingående balans:

Fondens behållning vid 1865 års början, bestående af:

Reservationer å riksstats-aDslag

13,024,123: 44.

Odisponibla uppbördsmedel:

Restantier den 1 September 1865
Proprie-balanser...........

319,964: 79.

178,915: 23. 498,880: 2. 13,523,003; 46

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster....................... 9,712,792: 80.

Extra ordinarie dito......................... 27,785,097: 50.

Hufvudtitlarne serskild! tillhörande uppbördsmedel........ 1,583,448: 58. 39,081,338: 88.

Från extra statsregleringsfonden omfördt anslag till Flottans nybyggnad eller anskaffande
af ny sjökrigsmateriel............................

600,000: —

39,681,338

88

Summa j 53,204,342; 34

Sire dit.

Fondens utgifter:

Afkortningar å statsverkets inkomster ,

*

Riksstats-utgifterna:

538,541; 4.

Å

l:sta

hufvudtiteln...............

. ....... 1,232,365:

40.

Y>

2:dra

dito ................

........ 2,166,145:

34.

V*

3:dje

dito ...............

....... 492,901:

49.

»

4:de

dito ...............

......... 9,077,710:

76.

n

öde

dito ... ............

.......... 4,029,572:

94.

ji

6:te

dito ...............

........ 3,161,779:

74.

n

7:de

dito ...............

........ 6,490,455:

68.

8:de

dito ...............

16.

»

9:de

dito ...............

39.

Ut

om hufvudtitlarne ..............

38.

Omföring

till nedannämnde fonder:

Riksgälds-verkets fond:

Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter för

år 1865 .................. 1,659,950: —

Andel i öfverskott och besparingar för

samma år................. 2,100,207: 52.

Militieboställs-kassan................ .......

Trosspassevolans-fonden.....................

Handels- och sjöfarts-fonden, dess anslag för året......

Skogsplanterings-fonden............ 356,898: 43.

Kristianstads läns flygsandsplanterings-fond . 37,349: 87.

3,760,157: 52.
396,398: 91.
317,648: 82.
750,000: —

394,248: 30.

Wadstena krigsmanshus-fonden................. 3,558,802: 62.

Invalidhus-fonden......................... 1,010,826: 19. 10,188 082: 36.

Utgående balans:

Fondens behållning vid 1865 års slut, bestående af:

Reservationer å riksstats-anslag..................... ...... 10,177,986: 21.

Odisponibla uppbördsmedel:

Restantier den 1 September 1866 ............... 308,299: 74.

Proprie-balanser ......................... 175,239: 71. 483,539: 45.

42,542,816

10,661,525

68

66

Summa j 53,204,342 34

Bilagan Litt. Q, till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 115.

Statsverkets behållna inkomster år 1805.

Ordinarie inkomster;

Ordinarie ränta........................... . . .

Tionde-spanmål...............................

Tionde-spanmålslösen efter bestämda priser...............

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter.......

Silfvertionde, myntarelön och slagskatt .................

Kopparränta................................

Tiondc-tackjern.............................

Svafvelbrukstionde ............................

Mantalspenningar.............................

Bötesmedel.................................

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål ...............

Ständiga rotevakansafgifter vid Skånska infanteri-regementena . . . .

Tillfälliga rotevakansafgifter.......................

Yakansafgifter af nyroterad jord....................

Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland.........

Trosspassevolansafgift...........................

Båtsmansvakansafgift...........................

Kontrollstämpelmedel...........................

Båk- och lotsmedel............................

Observationsmedel.............................

Extra medel och uppbörder........................

Intressemedel................................

Extra ordinarie inkomster:

Tullmedel ...................................

Postmedel...................................

Stämpelpappersmedel............................ . .

Bränvinsafgift.................................

2:dra

hufvudtiteln

4:de

dito

5:te

dito

6:te

dito

7:de

dito

8:de

dito

9:de

dito

[{ufvudtitlarnes uppbördsmedel:

Enligt riksstaten
påräknade.

S:gr

4,666,400

1,599,300.

6,700|

331,000|

15,000[

73,700*

34,000]

4,000!

525,000;

90.000
280,350

29.000

8,000

56.000

17.000
26,500

65.000

22.000

350.000

6,000

100.000

5,000

Öfverskott.

Utgiftsanslag

tillkommande.

Behållet.

130,885 31

82.759

13

99 93

189;56

338,385

13

Brister.

Enligt räken- j
skaperna utgö- j
rande.

39,568

45,148

96

34,430

5,336

3,693

8,781

4,159 82

71,695

18,627

1,051

19,105|43
4,8 9 9 j 5 3
31161

26,622 62
360 26

914 64

1,359:17

4,806

3,756

251

i

4,836,853|66
1.727,207 79
6,796 83
365,53070
20,33648
77,393 14
42,781 31
3,085]36
579,159|82
86
49
39
83
43
53
61
75
7
13
68
62
26

161,695

299,167

30,051

6,640

75,105

21,899

26,531

60,193

18,243

688,385

5,748

126,622

5,360

8,309,950

552,319

333,609;99,

11,088,311 9,184,790 74

13,500,000

1,500,000

1,200,000;

8,400,000]

S:gr

I

24,600,000!-

S:gr

5,088

831,443

836,531

947 46
745,488 60
772,249 92
32,683 64
15,00lll5
14,129,28
2,940 84

57

472,252

86

205.727 3 1
1,669,645''50

2,347,625 67

13,977,340

2,331,443

1,405,727

10,069,645

27,784,15774

947

745,488

772,249

32,683

15,001

14,129

2,940

|

1,583.44089

Säger

Afgå:

32,909,950]-

Summa

32,909,950''-

2,972,291 52

2.681,235 66

11,088 31

11,088|31

11,088 31

1,583,440,89

38,552,38887

2,972,291:52 2,670,147]35

38,552,388

87

Bilagan lätt. Sfi. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 115.

Debet.

Ingående balans:

Fondens behållning vid 1865 års början, bestående af:
Reservationer å extra statsanslag:

Hos stats-verket...................

„ riksgälds-verket...............• •

Fondens inkomster....................

Från riksgälds-verkets fond hitförde anslag.......

Extra statsregleringsfonden år 1805.

502,500: 50.

6,069,073: 39. 6,571,573

23,208: 28.
11,872,490: 13.

89

11,895,698 41

Summa i 18,467,272

30

Kredit.

Fondens utgifter:

Till föremål under:
l:sta hufvudtiteln

2:dra

4:de

5:te

6:te

7:de

8:de

9:de

dito

dito

dito

dito

dito

dito

dito

93,000: —
127,658: 35.
886,128: 56.
155,775: 51.
10,445,454: 91.
61,088: 81.
798,265: 70.
318,830: 39.

Diverse anslag.............................208,177. 44. 13,094,379: 67.

Till ordinarie statsregleringsfonden omfördt anslag till Flottans nybyggnad eller
anskaffande af ny sjökrigsmateriel........................

Riksgälds-verkets fond tillgodoförda besparingar a diverse extra anslag.....

600,000: —
14,530: 92.

Utgående balans:

Fondens behållning vid 1865 års slut, bestående af:

Reservationer å extra statsanslag:

Hos stats-verket................................. 750’821: 33‘

„ riksgälds-verket.............................. *,007,540:38.

13,708,910

59

4,758,361

Summa

18,467,272

71

30

Bilagan lätt. till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 115.

Riksgälds-verkets fond år 1865.

Ordinarie statsreglering sfonden hitför:

Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter för år 1865
Andel i öfverskott och besparingar för samma år...................

1,659,950: —

2,100,207: 52. 3,760,157: 52-

''Extra statsregleringsfonden hitför:
Öfverskott å diverse extra statsanslag

14,530: 92.

Riksgälds-verkets inkomster:

Allmän bevillning........................ 3,001,653: 36.

Observationsmedel.............................................. .16,921: 15.

Skatterättsmedel .............................................. 5,942: 52.

Manufaktur-diskontens vinstmedel..................................... 21,000: -

Bankovinstmedel............................................... 1,666,666: 67.

Intressemedel samt kapitalvinst å inlöste obligationer

Kursvinst.........................

Äldre deposition smedel...................

Extra inkomster.......................

1865 års andel af trafikinkomsten å statens jernvägar

605,629: 28.
23,00p: 14.

1,291: 71.
26,991: 60.
100,000: —

5,469,096: 43.

9,243,784

87

Utgående balans:

Fondens skuld vid 1865 års slut, bestående af:
Öfverleveretingar.................

255: 71.

Skulder:

Till extra statsregleringsfonden:

Reservationer å extra statsanslag....................... 4,007,540: 08.

I allmänhet..................................... 88,760,869: 8. 92,768,409: 46. 92,768,665: 17.

Efter afdrag af:

Kontant behållning ........................................... 411,588: 51.

TJtlånta medel.............................................. 10,755,620: 84.

Utestående kronouppbörd den 31 December 1865:

Levererad inom den 31 Augusti 1866 ..................... 2,714,805: 2.

Resterande den 1 September samma år ..........................30,533: 29. 2,745,338: 31.

Förskott........................................... 11,280,689: 44.

Proprie-balanser.................................. 8,802: 69.

Fordringar:

Hos statsverkets grundfond:

Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter för

år 1865 .......................... 1,059,950: —

Andel i öfverskott och besparingar:

För år 1864 .............. 480,883: 64.

„ „ 1865 .............. 2,100,207: 52. 2,581,091: 16. 3,641,041:16.

I allmänhet.................................. 13,143,427: 76. 16,784,468: 92. 41,986,508: 71.

Summa

50,782,156 46

60,025,941

33

404: 31.

Mår eif fl ingående

balans:

Fondens skuld vid 1865 års början, bestående af:

Öfverlevereringar............................................

Skulder:

Till extra statsregleringsfonden:

Reservationer å extra statsanslag...................... 6,069,073: 39.

1 allmänhet.................................... 69,465,723: 48. 75,534,796: 87. 75,535,201: 18.

Efter afdrag af:

Kontant behållning
Utlånta medel . .

Utestående kronouppbörd den 31 December 1864:

Levererad inom den 31 Augusti 1865 .....

Resterande den 1 September samma år.....

2,726,652: 31.
35,659: 97.

Förskott

Proprie-balanser..................................

Fordringar:

Hos statsverkets grundfond:

Bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter
för år 1864 ...................... 1,000,000: —

Andel i öfverskott och besparingar :

För år 1863 ............ 3,186,554: 15.

„ „ 1864 ............. 880,883: 64. 4,067,437: 79.

I allmänhet..................................

Extra statsregleringsfonden tillgodoförde:
Statsanslag.................

446,566: 32.
13,659,582: 93.

2,762,312: 28.
2,716,684: 16.
8,802: 69.

5,067,437: 79.

7,219,012; 94. 12,286,450: 73. 31,880,399: 11.

43,654:,802

11,872,490: 13.

Riksgälds-verkets utgifter:

Afkortning....................................... ......... 77,659: 59.

Anordning................................................. 4,420,989: 54. 4,498,649: 13.

16,371,139 26

I '' I

Summa ! 60,025,9411 33

115

(Bil. Litt. P, Q, R & S); hvarförutan Revisorer^, till upplysning om förhållandet med
vissa speciella delar af statsregleringen, få meddela följande redogörelse:

Restantier :

Ordinarie ränta................................. 16,773: 70.

Tionde-spanmål................................. 3,783: 81.

Tionde-spamnålslösen efter bestämda priser........... 10: 61.

Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter........... 5,572: 45.

Koppar-ränta............... 128: 88.

Tionde-tackjern................................. 2,362: 12.

Svafveibrukstionde............................... 2,430: 74.

Mantalspenningar................................ 7,904: 38.

Bötesmedel................................... 233,399: 43.

Vakansafgift af nyroterad jord......................... 3,256: 80.

Trosspassevolans-afgift............................. 4: 75.

Båtsmansvakans-afgift............................. 73: 61.

Observationsmedel............................... 65: —

Extra medel och uppbörder . .-........................ 24,740: 90.

Stämpelpappersmedel.............................. 35: 83.

Bränvins-afgift................................. 7,712: 45.

»Särskilda uppbördsmedel för 8:de hufvudtiteln............ 44: 28.

Summa 308,299: 74.

Riksgälds-koutoret tillgodoförda besparingar:

å 2:dra hufvudtiteln:

Fångars vård och underhåll................... 36,814: 22.

Medikolegala besigtningar.................... 611: 63.

Rese- och traktamenlspenningar................. 2,787: 22. 40 213- 7

å 4:de hufvudtiteln:

Fouragering rf artilleriets och värfvade kavalleriets hästar. . . 76,464: 40.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Landtförsvars deparfetnentets

Kansli-expedition.............. 87: 84. 75559. 94

å 5:te hufvudtiteln:

Båtsmännens beklädnad..................... 323: 27.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Sjöförsvars-departe mentets

Kansli-expedition................. 117: 72. gg

å 6:te hvfvudtiteln:

Jordförluster germn kanal- och väganläggningar............... 198: 27.

Transport 117,404: 57

r

— 116 —

& 7:de hufvudtiteln:

Stämpelpappers-omkostnader...........

Ersättning till städerna för raistad tolag . . . .
Transportkostnader för statsverkets bergseflekter

Observations- och uppbördsprocenter......

Restitutioner...................

å 8:de hufvudtiteln:

Lappmarks ecklesiastik verk...........

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande

å 9:de hufvudtiteln:

Allmänna indragnings-staten...........

Transport

117,404:

57.

23,157:

23.

33,271:

26.

869:

42.

3,608:

98.

168:

18.

61,075:

7.

198:

37.

6,695:

10.

6,893:

47.

20,955:

11.

Summa

206,328:

22.

Brister,

uppförda till ersättning af Bilcsgälds-kontoret:

å 2:dra hufvudtiteln:

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.............. 5,149: 78.

Ersättning åt domare, vittnen och parter............. 24,636: 10. 29 735- 88

å 4:de hufvudtiteln:

Beväringsmanskapets vapenöfning.............. 125,198: 51.

Inqvarteringskostnader i Stockholm................ 4,489: 74.

Dito i landsorterna............... 2,520: 54.

Rese- och traktamentspenningar.................. 14,282: 11. 740499- 90

å 5:te hufvudtiteln:

Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge län anslagne

räntor.............................. 3,708: 44.

Rese- och traktamentspenningar.................. 11,732: 43.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in. för Flottans stationer

och depot............................ 3,292: 88. 7g 733. 75

'' å 6:te hufvudtiteln:

Utflyttningshjelp efter skiften................... 88,016: 25.

Ersättning åt Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling.
....................... 129: 13.

Odlingshjelp för krononybyggare.................. 2,953: 76.

Kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning........ 45,016: 13.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.............. 14,456: 86.

Rese- och traktamentspenningar.................. 24,408: 47. 774939. 99

Transport 369,991: 13.

— 117 —

å 7:de hufvudtiteln:

Transport 369,991: 13.

Omkostnader för kontrollverket.................. 1,958: 54.

Tullverket.............................. 203,912: 19.

Skogsplanterings-kassan:

Ersättning för hemmansräntor och arrenden......... 5,515: 60.

Till belöningar för rofdjurs dödande............. 26,992: —

Lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm 538: 81.

Städers friheter......................... 2,034: 85.

Mantalsskrifnings-provision..................... 782: 10.

Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn.......... 2,793: 9.

Rese- och traktamentspenningar.................. 5,277: 6.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. . . . :......... 3,254: 9. 253 55g. 33

å 8:de hufvudtiteln:

Särskilda förslagsanslag för kleresiet................ 749: 47.

Universiteterna............................ 27,385: 88.

Fattigvården i allmänhet...................... 26,065: 35.

Rese- och traktamentspenningar.................. 755: 28.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.............. 21,675: 68. 75031. 55

å 9:de hufvudtiteln:

Invalidhusfonden:

Ersättning för hemmansräntor och arrenden................... 19,667: 27.

Summa 719,348: 39.

Liqvid

med Riksgälds-kontoret för öfverskott, besparingar och brister:

Öfverskott å statsverkets inkomster.............

Besparingar å förslagsanslagen........ 206,328: 22.

Dito å 1858—1860 årens förslagsanslag
till indelta arméens vapenöfningar. 32,617: 72.

Efter afdrag af:

Brister å förslagsanslagen...................

Ersättning för mistad rättighet till forsellön.........

Begrafningshjelp till sterbhus.................

Återstår öfverskott, Riksgälds-kontoret tillgodo,.......

hvaraf levererats från Kongl. Stats-kontoret:

1866, December den 18,................... 300,000: —

1867, Januari „ 9,................... 200,000: —

„ Maj „ 21,................... 200,000: —

„ Juli „ 3,................... 150,000: —

Saldo, Riksgälds-kontoret till godo vid liqvidens afslutande den 31 Juli 1867,

Summa

2,670,147: 35.

238,945: 94.

719,348: 39.
67,003: 66.
22,533: 72.

2,909,093: 29.

808,885: 77.
2,100,207: 52.

850,000: —
1,250,207: 52.

2,100,207: 52.

118

Reserverade behållningar å hufvudtitlarnes

2:dra hufvudtiteln................

........... 19,323:

63.

dito ................

.............. 16,400:

74.

4:de

dito ................

............ 3,226,804:

83.

5:te

dito ................

........... 4,928,715:

58.

....... 449,190:

95.

7de

dito ............

.......... 908,752:

91.

8-de

dito

..... 598,157:

11.

9:de

dito ................

..... 30,640:

46.

Summa 10,177,986: 21.

§ 2.

Sedan, i anledning af 1863 års Revisorers hemställan, att åtskilliga kassors och
fonders tillgångar måtte från hufvudtitlarnes reserverade behållningar uteslutas, så att dessa
endast innefattade besparingarne, dels å reservationsanslagen, dels ock å allmänna anslagen
under riksstatens särskilda hufvudtitlar, Rikets Ständer vid 1865 —1866 årens riksdag
gjort underdånig framställning i ämnet, så hav, enligt hvad Revisorerne inhemta!, Kongl.
Maj:t, genom särskilda bref af den 27 Juli och den 13 November 1866, i nåder anbefallt
Kong!. Stats-kontoret tillse, det bokföringen blefve på det sätt ändrad, att Skogsplanterings-kassans,
Wadstena krigsmanshus-kassas, Invalidhus-fondens, Militieboställs-kassans
och Trosspassevolans-fondens tillgångar från vederbörande hufvudtitlars reserverade behållningar
uteslötes. Vid upprättandet af 1865 års rikshufvudbok har, enligt hvad räkenskapen
utvisar, denna nådiga föreskrift blifvit iakttagen, hvilket äfven egt rum uti ofvanstående
tabeller.

§ 3.

Anvisningar å de särskilda anslagen till extra utgifter hafva under revisionsåret
egt rum till följande belopp, nemligen:

å 2:dra hufvudtiteln......................... 4,973: 73.

„ 4:de dito ......................... 50,052: 93.

„ 5:te dito ......................... 13,744: 91.

,, 6:te dito ......................... 18,522: 76.

„ 7:de dito ......................... 48.169: 82.

„ 8:de dito ......................... 16,678: 46.

§ 4.

Enligt hvad förlidet års revisionsberättelse innehåller, hade då församlade Revisorer,
i öfverensstämmelse med den åsigt, som vid föregående statsrevisioner uttalats, ansett sig
icke kunna undgå att för den åtgärd, som i anledning deraf kunde påkallas, fästa Riksdagens
uppmärksamhet derå, att Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 Augusti 1864
anbefallt Kongl. Stats-kontoret att, för ett af Kongl. Maj:t kändt behof, till Chefens för
Kongl. Finans-departementet disposition af sjunde hufvndtitelns anslag till extra utgifter
utanordna ett belopp af 840 R:dr, samt att Kongl. Maj:t, efter godkännande af den utaf
Departements-chefen för användandet af berörda medel afgifna redovisning, enligt nådig

— 119 — ^

skrifvelse af den 13 nästpåföljde September, meddelat bemälde embetsman decharge för
samma medel.

Uti sitt i anledning häraf afgifna och af Riksdagens båda Kammare godkända utlåtande
anförde Riksdagens Stats-utskott, att, i öfverensstämmelse med den af Utskottet
förut uttalade åsigt. Utskottet visserligen funne det mindre lämpligt, att ett sådant redovisningssätt,
som det ifrågavarande, för allmänna medel egde rum, men att, då den regeringsåtgärd,
Revisorernes anmärkning afsåga, redan hade utgjort föremål för vederbörligt
Utskotts granskning och hvad Rikets .Ständer efter en sådan granskning godkänt eller lemnat
oanmärkt, enligt 76 § af förut gällande riksdagsordning vunnit decharge, så att ingen
ny, till ansvarighet bindande granskning derefter finge i samma ämne företagas, Utskottet
funne sig föranlåtet hemställa, att Revisorernes ifrågavarande framställning dåmera icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Oaktadt hvad sålunda förekommit, anse nu församlade Revisorer sig icke kunna
undgå att till Riksdagen anmäla, det äfven under revisionsåret allmänna medel blifvit för
ofvannämnda ändamål utanordnade och endast på det ofvan anmärkta sättet redovisade.
Kongl. Maj:t har nemligen genom nådigt bref den 4 Januari 1865 anbefallt Kong!. Statskontoret
att, för ett af Kongl. Magt kändt behof, till Chefens för Kongl. Ecklesiastikdepartementet
disposition af åttonde hufvudtitelns anslag till extra utgifter, utanordna ett
belopp af 1,800 R:dr, och, efter det redogörelse härför blifvit till Kongl. Maj:t afmfven,
jemlikt nådigt bref till Kongl. Stats-kontoret af den 24 derpåföljde Februari, funnit godt
nämnda redogörelse godkänna samt meddela bemälde Departements-chef ansvarsfrihet för
användandet af berörda belopp.

Uti flera föregående revisionsberättelser meddelas redogörelse för fortgången af frågan
rörande nya formulär för de förvaltande verkens och öfriga redovisade myndigheters
räkenskaper. Hänvisande till hvad härom i dessa revisionsberättelser omförmäles, få Revisorerne
meddela, att, i anledning af de till en del väsendtliga anmärkningar, Indika blifvit
af vederbörande embetsmyndigheter framställde emot de af Kamererare!! J. T. Spon»-berg i lifstiden upprättade förslag till formulärer för länens räkenskaper, äfvensom till hufvudböcker
för Kongl. Armé-förvaltningen, Förvaltningen af sjöärendena, Flottans stationer
och depot, samt då, för bedömande af hvad afseende vid dessa anmärkningar skäligen
borde fästas, det erfordrades speciel kännedom och vana vid ifrågavarande slags bokföring,
Kongl. Maj:t, för ärendets afgörande, funnit lämpligt att af några särskildt dertill utsedde
sakkunnige män inhemta underdånigt yttrande, huruvida uti de afgifna formulärförslagen
några jemkningar till följd af ofvanberörda anmärkningar eller eljest kunde finnas nödiga,
samt under den 1 Juni 1866 i nåder utsett dessa sakkunnige män, hvilka, efter fulländadt
arbete, under innevarande års vår med det infordrade underdåniga yttrandet till Kon<d.
Maj:t inkommit, samt att frågan sedermera varit på underdånig föredragning beroende.

§ 6.

På grund af Kong!, blefven den 17 Februari och den 22 Juni 1865, har, utaf det
till rese- och traktamentspenningar å riksstatens sjette hufvudtitel uppförda anslag, under
revisionsåret utanordnats ett sammanlagdt belopp af 2,133 R:dr 81 öre, utgörande reseoch
traktamentskostnadsersättning dels till tvänne personer, som vid olika tillfällen i egenskap
af Kabinettssekreterare tjenstgjort, dels ock till en Kabinetts-vaktmästare, hvilka,
uppå nådig befallning, åtföljt Hans Maj:t Konungen på resor inom riket och till Norge;

— 120

och som Revisorerne ansett anmärkningsvärdt, att utgifter af ifrågavarande beskaffenhet
blifvit bestridda utaf anslag å nämnda hufvudtitel, för Indika de synas vara främmande,
hafva Revisorerne af sådan anledning velat förhållandet hos Riksdagen anmäla.

§ 7.

Bland statsverkets ordinarie inkomster förekommer uti riksstaten under särskild titel
; »Intressemedel» ett belopp af 5,000 R:dr. Denna inkomst, som under levisionsaret
uppgick till 5,360 R:dr 26 öre, utgöres till hufvudsakligaste delen af räntan å den till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade behållning af Lappmarks ecklesiastikfond, hvarå, jemnlikt
föreskriften uti gällande reglemente, Riksgälds-kontoret bör vid hvarje ars slut till Rongl.
Stats-kontoret utbetala berörda, efter 5 procent beräknade ränta med 5,038 R:dr 86 öre.
Då nu det belopp, hvarmed, enligt riksstaten, inkomsterna öfverskjuta utgifterna, blifvit,
såsom bidrag för bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter, anslaget att
från Kong). Stats-kontoret successiv^ utbetalas, i den mån detta sednare verks tillgångar
det medgifva, synes berörda ränteinbetalning från Riksgälds-kontoret lämpligen kunna upphöra,
såsom innefattande blott en öfverflödig åtgärd i afseende å medlens fram- och återremitterande
emellan de olika embetsverken. Härigenom skulle äfven kunna vinnas den
fördel, att en af de många inkomst-titlarne, som i riksstaten och räkenskaperna förekomma,
kunde upphöra, helst den återstående delen af intressemedlen synes vara alltför obetydlig
att såsom särskild inkomst-titel bibehållas, utan torde böra upptagas under »extra medel
och uppbörder», hvartill intressemedlen synas kunna hänföras.

§ 8.

Såsom i föregående revisionsberättelser omförmäles, äro åtskillige, dels genom enskilda
donationer bildade, dels af statsmedel bestående kassor och fonder ställda under
Kong!. Stats-konto.ets förvaltning för att, enligt särskilde derom meddelade föreskrifter,
göras fruktbärande.

Räkenskaperna öfver dessa kassor och fonder, hvilka här nedan upptagas, utvisa
följande förhållande i afseende å inkomster och utgifter:

Tillgångar .
Räntemedel

Norénska testaisiciits-foudeis.

Debe t.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

..... 16,502: 35.

.... 750: -

Summa 17,252: 35.

Transport

945: -945: —

Kadett-underhåll

Kredit.

Utgift:

— 121

Balans till år 1866:

Transport 945:

Kontant behållning
Utlånta medel . . .

Filénska tcstanienls-fondcn.

Debet.

Balans från år 1864:

1,307: 35.
15,000: —

16 307: 35.

Summa 17,252: 35.

Tillgångar .
Räntemedel

Uppbörd:

39,763: 78.
1,992: 50.

Kr e dit.

Balans till år 1866:

Kontant behållning .....................

Utlånta medel:

Mot Skånska hypotheksföreningens 5 % obligationer, ink

al pari,.................... 27,500

„ Smålands dito 5 % dito, dito, .......11,250

Nyköpings stads 5''/a % dito, dito,..... 1.000

Summa 41,756: 28.

2,006: 28.

öpta

39,750:

41,756: 28.

Fonden för blessera de officerare och underofficerare.

Debet.

Balans från år 1864:

örd:

Tillgångar

Arsanslaget............................... 7,500:

Räntemedel............................... 1,290:

Kr ed i t.
Utgift:

Summa

29,151: 21.

8,790: —
377941: 21.

Pensioner och gratifikationer.........

Balans till år 1866:
Kontant behållning...... ........

''..... 4,275: 67.

Transport 4,275.- 67.

7,300: 75.

7,300: 75.

iq

i

122 -

Transport 4,275: 67. 7,300: 75.

Utlånta. medel:

Mot Skånska hypot.heksföreningens 5 % obligationer,
inköpta al pari,.''........ 13,500: —

„ Smålands dito 5 % dito, dito dito, ■ • • • 7,500: —

„ Riksgälds-kontorets 5 % dito, dito dito,. . 4,800: — 25,800: —

Fordringar.............................. 564: 79. 30,640: 46.

Summa 37,941: 2L

Sliogsplanterings-kassan.

Debet

Balans från år 1864:

Tillgångar..................................... 568,802: 8.

Uppbörd:

Skogsförsäljningsmedel............

Utsyningsafgift................

Arrendemedel................

Betesmedel.................

Böter.....................

Intressemedel................

Ersättning för hemmansräntor och arrenden

Lönebesparing å jägeristaten........

Till kassan indelt, ordinarie ränta.....

Skaf teköpeskilling..............

Diverse inkomster..............

Kristianstads läns flygsandsplanteringsmedel

Balans till. år 1866:

Skulder.....................

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder........................................ 198,599: 89.

Utgifter:

Aflöning............................... 93,440: 48.

Silkesodlingens befrämjande .................... 180: —

Flygsandens hämmande..................... 2,600: 86.

Krotioparkers vård och förvaltning................ 39,061: 12.

Köpeskilling för lägenheter .................... 37,367: 75.

Byggnader å boställen..... 5,000: —

Transport 177,650: 21. 198,599: 89.

123,365: 10.

518: 50.

128: 43.

1.926: 85.

34,315: 53.

16,683: 56.

23,815: 60.

345: 50.

1,084: —

550: —

1,196: 44.

4,610: 64. 208,540: 15.

..... 135,835: 18.

Summa 913,177: 41.

123 —

Transport 177,650: 21.

Syne- och skifteskostnader..................... 170: 80.

Rese- och traktamentspenningar................. 12,156: 6.

Provision och remisslage...................... 2,566: 21.

Diverse utgifter .......................... 1,660: 61.

Kristianstads läns flygsandsplanteringsinedel........... 10: 83.

Afkortningar............................. 1,717: 70.

Balans till år 1866:

198,599: 89.

195,932: 42.

Kontant behållning..................''...... 70,667: 90.

Utiånta medel:

Mot Skånska ITypotheksföreningens 5 % obligationer, inköpta

al pari,................... 25,000: —

„ Smålands dito 5 % dito. dito dito, 90,000: —

„ Dito dito 4 % dito 52,000 R:dr,

efier rabatt inlöste med . . 47,320: — 137,320: —

„ Wermlauds dito 4 % dito 24,000 R:dr,

efter rabatt inlöste med.......... 21,840: —

„ Mälareprovinsernas dito 4 % dito 27,500,

efter rabatt inlöste med.......... 25,025: —

„ Östgöta dito 4 % Dito 33,000, efter rabatt
inlöste med............. 30,030: —

„ Jernkontorets dito 5 % dito, inköpta al

pari..................... 40,000: —

„ Dito depositionsbevis, å 5 %,........ 34,900: —

„ Stockholms stads obligationer å 5 %, in köpta

al pari, . . . ......... . . . 4,000: — 318,115: —

Utestående kronouppbörd den 31 December 1865:

Levererad inom den 31 Augusti 1866...... 73,951: 57.

Resterande den 1 September samma år..... 1,106: 17. 75,057: 74.

Förskott............................. 17.444: 34.

Fordringar.............................. 37,360: 12.

518,645: 10.

Summa 913,177: 41.

Drottningholms broars arreudemedcls fond.

Debet.

Uppbörd:

Arrendemedel..................................... 1,250: —

Kredit.

Utgift........................................ 725: 66.

Balans till år 1866:

Kontant behållning................................ 524; 34

Summa 1,250: —

124

Alinare stake» bros arrcudemcdels fond.

De be t.

Uppbörd:

Årrendemedel...............................2,165: —

Intressemedel............................... 10: 56. 2,175: 56.

Kredit.

Utgift......................................... 58: 37.

Balans till år 1866:

Kontant behållning........................... 206: 63.

Utlånta medel............................. 1,900: —

Fordringar............................... 10: 56. 2,117: 19.

Summa 2,175: 56.

Denna, i föregående revisionsberättelse icke omförmälda fond har, jemlikt Kongl.
brefvet, den 1 September 1865, bildats på det sätt, att, sedan uppbörden af afgiften vid
den å .statens bekostnad öfver Almare eller Norra Stäkes sund uppförda nya bro blifvit
å arrende upplåten, nådig föreskrift meddelats derom, att det årliga broarrendet borde till Stockholms
läns ränteri levereras och 2/3 af hvarje års nettobehållning i jemna hundratal hos
Kongl. Stats-kontoret insättas till bildande af eu räntebärande fond för större reparationer,
hvaremot den i ränteriet qvarstående tredjedelen af arrendet skulle afsätta® till smärre reparationer
m. in.

Tillgångar

Intressemedel

ilainsdo {»astorsbostälics skogsförsäljuingsfond.

Debet.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

K redi t.
Utgift:

. . . . 6,497: 19.

. . . . 304: 3.

Summa 6,801: 22-

. . . , 27: 50.

Transport 27: 50.

Räntemede)

— 125 —

Transport 27: 50.

Balans till år 1866:

Kontant behållning......................... 141: 28.

Utlånta medel:

Mot Skånska hypothekstoreningen 5 % obligationer, inköpta al

pari,.............................. 6,500: —

Fordringar.............................. 132: 44. 6,773: 72.

Summa 6,801: 22.

Klfdals pastorats regleringsfond.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar..................................... 6,948: 28.

Uppbörd:

Skogsförsäljningsmedel...................... 45,069: 40.

Intressemedel..... 200: —

Återlevererade medel........................ 998: 75. 46,268: 15.

Summa 53,216: 43-

Kredit.

Utgifter:

För ^stämpling af skog in. m................... 3,046: 83.

Räntemedel............................. 554: 17. 3,601: —

Balans till år 1866:

Kontant behållning.................. 1,965: 43.''

Utlånta medel:

Mot Riksgälds-kontorets 5 % obligationer, inköpta
al pari,................ 4,000: — r

„ Skånska hypotheksföreningens dito dito, dito, 43,500: — 47,500: ____

Förskott . •......................... . 77 ISO: — 49,615: 43.

Summa 53,216: 43.

Liinginansliä tcstaments-fonden.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat af den berättelse, Kong!. Stats-kontoret under
den 20 December 1866 till Kong!. Maj:t afgifvit angående förvaltningen af framlidne
Bruksegaren E. J. Längmans qvarlåtenskap för tiden efter den 29 December 1865, hade,
vid verkställd delning den 16 och 30 November nästlidet år af då disponibla tillgångar,

126

tillfallit svenska folket 324,258 finska mark 89 penny, motsvarande i svenskt riksmynt,
efter en kurs af 1 mark 40 penny för riksdaler!!, 231,613 R:dr 49 öre, deraf ett belopp
af 126,067 R:dr 10 öre blifvit till Kongl. Siats-kontoret kontant levereradt samt återstoden
utgjorde i Sverige utestående fordringar; hvarförutan svenska folket tilldelats 32
aktier å 1,000 Rubel silfver hvardera uti Forssa bomullsspinneri-aktiebolag; och skulle
framdeles fördelning af disponibla tillgångar vid hvarje qvartal ega ruin. De till Kong!. Statskontoret
levererade kontanta medlen hafva af detta embetsverk gjorts fruktbärande dels
genom utlåning, till enskild person mot skuldförbindelse samt liypothek af räntebärande
obligationer, dels ock genom inköp af dylika obligationer.

§ 9.

Vid verkställd inventering af de i Kongl. Ränte-kammaren förvarade säkerhetshandlingar
för de i förestående § omnämnda utlånta medel, befunnos samtliga dessa säkerhetshandlingar
i god ordning.

Under Kongl. Stats-kontorets inseende äro jemväl ställda stämpelpappers-verket,
Kronans magasiner samt krono-inspektionen i Avesta; och få Revisorerne, i sammanhang
med berättelsen om bemälde embetsverk, äfven redogöra för förhållandet med dessa förvaltningsgrenar.

A) SUintjscljsappers-iippbörden.

Stämpelpappers-kassörens för revisionsåret afgifna räkning, som i Kongl. Kammarrätten
blifvit utan anmärkning granskad, utvisar följande förhållande:

Debet.

Baluns från år 1864:

Skrifstämplar....................

Enkla biläggningsstämplar.............

Dubbla dito ............

Stämplade vexelblanketter.............

Ostämplade dito .............

Leverering från Rikets Ständers Bank:

Skrifstämplar....................

Enkla biläggningsstämplar.............

Dubbla dito ............

Stämplade vexelblanketter.............

Ostämplade dito .............

55,761: —
5,909,161 :-45.
3,766,131:95.
38,002: 65.
80: 49.

133,439: —
75,902: 30.
628,123: —
57,600: 40.
3: 72.

9.769,137: 54.

895,068: 42.

Summa 10,664,205: 96.

— 127

Kredit.

Leverering till försäljningsman:

Skrifstämplar...............

Enkla biläggningsstämplai........

Dubbla dito

Stämplade vexelblanketter........

Afskrifning:

Stämplade vexelblanketter........

Ostämplade dito ........

Balans till år 1866:

Skrifstämplar...............

Enkla biläggningsstämplai-........

Dubbla dito

Stämplade vexelblanketter........

Ostämplade dito ........

159,050

—

175,273

75.

710,234

35.

25,970

—

31,495

75.

83

91.

30,150

5,809,790

—

60.

38,137

30.

—

30.

1,070,528: 10.

31,579: 66.

9,562,098: 20.

t •, Summa 10.664,205:96.

Eika med föregående Revisorer hafva äfven nu församlade Revisorer funnit omkostnaderna
för stämpelpappers-uppbörden alltför höga; men då Riksdagen under den 3
nas t hd ne Maj hos Kong). Maj:t gjort underdånig framställning i ämnet, hvari Kongl. Statskontorets
utlåtande sedermera blifvit infordradt, samt frågan för närvarande är på detta
^hetsverks utgärd beroe^e^ hafva Revisorerue trott sig under sådana omständigheter böra
mskianka sig dertill, att förhållandet allenast omförmäla.

B) Alimämia magasins-ärendena,

hvilka omfatta:

l.o Redovisa!(igen af statsverkets spaumål in natura.

Pa satt i föregående revisionsberättelser omformales, redovisas denna spanmål i kronohos°
R neT ^akenskaper; Dessa 1liafva för revisionsåret blifvit med anmärkning granskade
A Ko "l TvH h°t ^Vis0rerne föranIedt tiH ytterligt erinran.

U. följande K, hälSenf 8 ^ ***** "*"***** 1 **—

Debet.

Balans från år 1864:
Tillgångar...............

97,733: 24.

..... 5,470; 97.

Transport 103,204: 21.

Uppbörd:

Arrendemedel och diverse inkomster ,

— 128 —

Transport 103,204: 21.

Levereringar:

Från Kongl. Ränte-kammaren och länens ränterier
■ Balans till år 1866:

öfverlevereringar, skulder och återstående utgifter.

Kredit.

Balans från år 1864:

öfverlevereringar, skulder och återstående utgifter

Utgifter:

Afkortning.....................

Anordning.....................

.... 246,642: 57.

.... 3,885: 58.

Summa 353/732: 36.

1,225; 61.

6,161: 68.

185,522: 28. x91 683;

Levereringar:

Till Kongl. Ränte-kammaren, Fångvårds-st.yrelsen och länens ränterier • • - ■

61,080: 44.

Balans till år 1866:

Kontant behållning..............

Inventariers värde..............

Behållning af spanmål............

Förskott...................

Fordringar..................

2,475: 46.

4,440: 10.

80,623: 43.

2,065: 14,

10,138: 22. 99 742; 35.
Summa 353,732: 36,

2:o Endsättnings-fondcn.

Uufvudboken för denna fond har i Kong! Kammar-rätten blifvit för revisionsåret
granskad med anmärkning. Revisorer^, som icke funnit något vidare att dervid erinra,
få i afseende å inkomster och utgifter meddela följande öfversigt:

De b c t.

Tillgångar . .
Uppdebitering
Öfverleverering

Balans från år 1864:
Uppbörd:

Balans till år 1866:

.... 1,653,708: 75.

..... 11,600: -

...... 59: 45.

^... -..— 7T7.''i;nTifcrMnft

Samma 1,665,368: 20.

— 129 —

Kredit.

Balans från år 1864:

öfverleverering

Utgifter:

Omkostnader........................... 76: 87.

Afskrifning............................ 125,800: 43.

Balans till år 1866:

Kontant behållning....................... 253,789: 45.

Innestående i Kiksgälds-kontoret................ 952,731: 66.

Fordringar................... 332,869: 74.

Propriebalans och anmärkta medel............... 40: 60.

59: 45.

125,877: 30.

1,539,431: 45.

Summa

1,665,368: 20.

Jemlikt Kongl. Maj:ts särskilda nådiga

bref, hafva under revisionsåret undsättnings-

medel till följande belopp blifvit. utanordnade,

nemligen:

Anslag utan
återbetalnings-

Räntefria lån.

Summa.

skyldighet.

Skaraborgs län..................

— —

1,200: —

1,200:

Kopparbergs dito.................

. 5,000: —

—

5,000: —

Gefieborgs dito.................

. 1,000: —

7,500: —

8,500: —

Westernorrlands dito...............

. 2,000: —

—

2,000: —

Jemtlands dito..................

. 17,150: —

152,000: —

169,150: —

Westerbottens dito................

. 20.000: —

71,000: —

91,000: —

Norrbottens dito.................

— —

20,000: —

20.000: —

Summa 45,150: —

251,700: -

296,850: —

Deremot hafva nedanstående belopp utaf de till undsättningar mot återbetalt:

skyldighet beviljade medel blifvit under revisionsåret af vederbörande återbetalda, neml

Stockholms l<än....................................21,813

Jönköpings dito.................................... 8,333

Kronobergs dito.................................... 1,333

Hallands dito..................................... 1,165

Göteborgs dito.................................... 5,992

Elfsborgs dito
Wermlands dito. .
Kopparbergs dito .
Jemtlands dito . .
Westerbottens dito

5,060

332

8,540

1,997

1,497

Summa 56,066: 21

mngsgen:

2.
35.
34.
23.
50.
34.
93.
17.
50.
83.

C) Avesta Krono-inspektion.

Dess räkenskap för revisionsåret, som i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning
med anmärkning, men icke lenmat rum för vidare erinran från Revisorernes sida, utvisar
följande förhållanden:

IT

— 130
Debet.

Koppar.

Centner.

tf.

ort.

238.

v

98.

93.

527.

—

28.

22.

31.

84.

S:a 788.

31.

5.

48.

68.

62.

472.

—

—

257.

72.

56.

9.

89.

87.

S:a 788.

31.

5.

Balans från år 1864:
Behållning vid Avesta......

Uppbörd:

Kopparränta........................

Leverering ar:

Från Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län

Summa

Kredit.

Afkortning

Leverering:

Till Stockholms metallvåg. .
Balans till år 1866:

Behållning vid Avesta........... 17,930: 83.

Dito å Falu våg........... 663: 21.

Summa

Riksmynt.
R:dr. Öre.

16,012: 28.

36,031: 26.

1,436: 47.
53^480: 1.

3,261: 97.
31,624: —

18,594: 4.
53,480: 1.

Kongl. Mynt-verk et.

Dess räkenskap, som blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
och ej heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran, utvisar följande förhållande:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar................................... 319,401: 97.

Uppbörd:

Silfvertionde, myntarelön och slagskatt............. 15,414: 81.

Myntskatt............................ 6,865: 15.

Stockprof............................ 105: —

Smältningsafgift för guld och silfver.............. 994: 34.

För medaljprägling....................... 415: 45.

Vinst å utmyntningen..................... 4,191: 62.

För försålda effekter....................... 1,174: 82.

Diverse inkomster........................ 289: 11. 29 450- 31

Transport 348,852: 28.

131

Lev er er ing ar:

Från Kongl. Stats-kontoret: statsanslag till Mynt-verkets drift

och underhåll........................

Från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: silfvertionde.
...........................

Balans till år 1866:

Skulder:

Till Riksbanken, för guld och silfver till

utmyntning

Kredit.

Transport 348,852: 28.

12,000: —

1.40^41. 13il06:4L

.... 234,980: 34.
Summa 596,939: 3.

Skulder

Balans från år 1864:

221,644: 28.

Utgifter:

Omkostnader för utmyntningen af guld och silfver...... 19,618: 35.

Nybyggnader och reparationer................ . • 1,478: 33.

Diverse utgifter......................... 384: 7. 2[ 480- 75

Leverering:

Till Kongl. Stats-kontoret: silfvertionde.................... 16,521: 22.

Balans till är 1866:

Kontant behållning....................... 34,140: 76.

Behållning i metaller. ............... 295,155: 65.

Dito i inventarier, ved och kol............. 7’,996: 37. 337 7g

Summa 596,939: 3.

Af Öfver-direktörens för Mynt- och Kontroll-verken till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse, angående Mynt-verkets förvaltning under revisionsåret, inhemta?, bland
annat, att under nämnda år blifvit tillverkade och utlemnade, af guld 39,288 stycken enkla
dukater, af silfver 107,060 fyra-riksdaler-stycken, 59,465 en-riksdaler-stycken, 400,172
tjugofem-öre-stycken och 560,240 tio-öre-stycken samt af koppar 1,499,950 stycken skiljemynt
af olika valörer, eller tillsammans 2,666,175 myntstycken; att härförutan Mynt-verket
vid. årets slut egde i behåll kopparmynt, vägande 73 centner 20 //., till prägelvärde
af 12,770 R:dr; att till ofvannämnda utmyntning under revisionsåret blifvit använde
314,3034 €{ fint guld och 9644,7 655 €t fint silfver, samt att till legering af guld och
silfver för utmyntningen åtgått 35 centner 32 <M. koppar.

Medaljer och jettoner hade blifvit präglade:

af guld, till ett metallvärde af .
„ silfver, „ ,, .. .

„ koppar, „ „ .

736 dukater.
7,867 R:dr 10 öre.
41 „ 11 „

Hela beloppet af från Mynt-verket utlemnade, myntade eller till medaljer och jettoner
präglade metaller utgjorde i värde:

<

— 132

guld 40,024 dukater, å 8 R:dr 35 öre,

silfver..................

kopparmynt, till prägelvärde......

koppar till medaljer..........

334,200: 40.
650,839: 28.
31,840: —
41: 11.

Summa R:dr R:mt 1,016,920: 79.

Penningeutgifterna för utmyntningen, inköp af materialier, underhåll och reparationer
å Mynt-verkets hus, onera samt till slutbetalning af ett utaf Riksbanken erhållet räntefritt
lån in. m. hade utgjort 46,742 R:dr 12 öre.

Under året både flera smärre reparationer å Mynt-verkets hus egt rum, hvaribland
här endast torde böra omförmälas inläggning uti 2me verkstadsrum af asphaltgolf, i stället
för sådana af trä och kalkstenshållare, en förändring, som enligt Öfver-direktörens uppgift
befunnits särdeles ändamålsenlig; och hade, med undantag endast af asphaltgolfvens inläggning,
samtlige öfriga reparationer af verkets egna arbetare blifvit utförda.

Kongl. Kontroll-verket.

Detta verks räkenskaper, innefattande särskild redovisning dels för kontroll-stämpelafgiften
i hufvudstaden. dels för samma afgift i landsorterna, dels ock för det å riksstatens
7:de hufvudtitel uppförda förslagsanslag till omkostnader för nämnda verk, äro för
revisionsåret i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning och hafva ej heller från
Revisorernes sida föranledt till någon erinran.

t

a) Rontrollstiinipel-medel.

De bet.

Tillgångar

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Kontrollstämpel-medel......................

Dubbel afgift...........................

För utländska arbetens kontrollering ........... • • •

Kredit

Utgifter:

Omkostnader för verket.......

8,842: 84.

17,354: 97*.

157: 26.

730: 84. 18 243: 7.

Summa 27,085: 91.

3,929: 52.

Levereringar:

Till Kongl. Stats-kontoret och länsränterierna

...... 14,546: 92.

Transport 18,476: 44.

— 133 —

Transport 18,476: 44

Balans till år 1866:

I landet utestående kronouppbörd.................. 8,570: 17.

Fordran................................ 30- 8,609: 47.

Summa 27,085: 91

b) Anslaget till omkostnader för iioutrell-verket.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1864:

370: 4.

Leverering:

Från Kongl. Stats-kontoret............................. 1,400: —

Kredit.

Utgifter:

Instrumenter och inventarier...........

Lyshållning, ved in. in..............

Reparationer....................

Skrifmaterialier in. ni...............

Summa

.......... 176: 31.

.......... 468: 36.

.......... 144: 38.

.......... 207: 14.

1,770: 4.

Diverse.......................

.......... 482: 83.

1,479: 2

Balans till år 1866:

Kontant behållning................

Summa

291: 2.

1,770: 4.

Under revisionsåret hade, enligt hvad
berättelse upplyser, blifvit stämplade:

Öfver-direktörens till Kongl.

Maj:t afgift!a

i Stockholm:

inhemska arbeten:

af guld.........................#............. 99,3865 il.

„ silfver...................................... 2844,9 „

„ tenn....................................... 477,0 „

utländska arbeten:

af guld....................................... 20,5 il.

„ silfver........,............................. 118,8

och i landsorten’:

inhemska arbeten:

af guld....................................... 260,3606 il.

„ silfver...................................... 4625,15 „

,, tenn . . ..................................... 5904,25 „

134

Kong!. Kammar-rättens aktoratsräkning.

Denna räkenskap, innefattande redovisning för de, uppå åtal af Kongl. Kammarrättens
Advokatfiskals-embete samt Öfverrevisions-departementet, till betalning ådömda medel,
har för revisionsåret ej undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten. Medlen redovisas
sålunda:

Debet.

Balans från år 1864'':

För Advokatfiskals-kontoret................... 276,995: 44.

„ Provins-räkenskaps-dito.................. 29,184: 38.

„ Militie- dito dito.................. 2,972: 21.

,. Civil- dito dito.................. 14,236: 13.

Uppbörd:

För Advokatfiskals-kontoret.................. 18,025: 91.

„ Provins-räkenskaps-dito................... 12,130: 68.

„ Militie- dito dito................... 6,305: 30.

„ Civil- dito dito................... 3,074: 38.

Summa

323,388: 16.

39,536: 27.
362,924: 43.

K r edil:

Af skråfmngar:

För Advokatfiskals-kontoret......

Provins-räkenskaps-dito......

„ Militie- dito dito.......

„ Civil- dito dito......

7,690: 14.

5.601: 49.

2,019: 76.

2,203: 16. j 7,514: 55.

Levereringar:

För Advokatfiskals-kontoret.....

„ Provins-räkenskaps-dito......

Militie- dito dito.....

„ Civil- dito dito.....

39,854: 11.

27,721: 85.

5,433: 28.

3,711: 36. 76,720: 60.

Balans till år 1866:

För Advokatfiskals-kontoret........

„ Provins-räkenskaps-dito........

„ Militie- dito dito........

„ Civil- dito dito........

247,477: 10.

7,991: 72.

1,824: 47.

11,395: 99. 268,689: 28.

Summa 362,924: 43.

135

Vid granskning af denna räkenskap hafva Revisorerne tagit kännedom om de åtgärder,
som i afseende å inträffade propriebalanser blifvit vidtagne och hvilka hinder mott
för en del af dessa balansers befordrande till afskrifning. De betydligaste af ifrågavarande
balanser äro följande:

Do. Förre Uppbörds-tullförvaltaren M. Finérs, uppgående vid revisionsårets början
till 159,241 R:dr 71 öre. Under årets lopp hade dock härå blifvit inbetaldt ett belopp
af 750 R:dr. Från sysslomannen uti Finérs konkurs, f. d. Kammarrätts-rådet Carl
Printzensköld, som den JO December 1866 aflidit, hade slutlig redogörelse icke erhållits.

2:o. Förre Kronofogden C. Öhboms, 10,341 R:dr 50 öre. Som Öhborns efterlemnade
enka, hvilken genom dom förklarats skyldig att med hvad hon ärfva eller förvärfva
kunde fylla bristen uti boets gäld, ännu lefde, måste, oaktadt enkan Öhbom för
närvarande lärer sakna all tillgång, beloppet fortfarande balanseras.

3:o-v _ Förre Kronovppbörds-kommissarien J. A. L. Fristedts, 5,227 R:dr 30 öre.
Då upplysning fortfarande saknades, huruvida Fristedt ännu lefde och hvarest han i sådant
fall vistades, hade någon åtgärd för balansbeloppets indrifning eller afskrifning icke
kunnat vidtagas.

4:o. Förre Kronovppbörds-kommissarien G. H. Hästeskos, 4,511 R:dr 67 öre.
Oaktadt vid det utmätningsförsök, som hos Hästesko under revisionsåret egt rum, han befunnits
medellös, hade likväl, då Hästesko ännu lefde och tillgång hos honom möjligen
kunde framdeles yppas, beloppet fortfarande måst balanseras.

5:o. AJlidne förre Redogörare vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
P.° J. It ed dels, 3,168 R:dr 26 öre. Enär Veideis enka, hvars ansökning om befrielse
från ansvar för mannens gäld blifvit af vederbörande domstol lemnad utan afseende, fortfarande
lefde, kunde, oaktadt utrönt blifvit, att hon för närvarande saknade all tillgång
beloppet icke till afskrifning befordras.

6:o. Afvikne Ammunitionsförvaltaren A. F. Bahrs, 36,204 R:dr 98 öre. Upplysning
saknades fortfarande, huruvida Uahr ännu lefde och hvarest han i sådant fall vistades,
vid hvilket förhållande någon åtgärd för balansens indrifning eller beloppets afskrifvande
icke kunnat vidtagas.

7:o. Förre Regementsskrifvaren vid Wendes Artilleri-regemente C. L. E. Petersons,
4,315 R:dr 83 öre. I afräkning å denna balans hade under revisionsåret blifvit,
genom utdelning i hans konkurs, inbetaldt ett belopp af 37 R:dr 65 öre; och ehuru den
■ afgifna sysslornaunaredogörelsen utvisade, att vidare utdelning från konkursmassan icke vore
att förvänta, hade likväl åtgärd för afskrifning af det oguldna beloppet icke blifvit vidtagen
för den händelse, kronoräkenskapen eller andra balansfrågan rörande handlingar efter
verkställd vidare undersökning kunde gifva anledning att mot uppbördskontrollanterne väcka
talan om ersättning af större eller mindre del af nämnda belopp.

8:o. Förre Häradshöfdingen F. J. G. Centervalls, 3,740 R:dr 50 öre. Hela
detta^ belopp hade af ena löftesmannen för Centervalls stämpelpappers-uppbörd under revisionsåret
blifvit inbetaldt.

9:o. AJlidne Regementsskrifvaren G. Giertds, 29,466 R:dr 25 öre. Åf detta
belopp hade under revisionsåret blifvit inlevererade 29,030 R:dr 74 öre, hvadan allenast
435 R:dr 51 öre deraf vid årets slut återstodo.

10:o. AJlidne Kamereraren vid Allmänna Barnhusinr ältning en i Stockholm J.
E. Bloms, 2,150 R:dr 38 öre. Hela detta belopp har under revisionsåret inbetalts.

— 136 —

11 ro. t. f. Kamererare», i Kon c/l- General-tullstyrelsens Kammar-lcontor Magnus
Hollertz''s och t. f. Kammar förvan äten i samma Kontor Gustaf Ivar Stridbecks,
17 895 R-dr Sedan den sistnämnde öfverkiagat Kong!. Kammar-rättens i balansmalet
meddelade''utslag, hade Kongl. Maj:t, genom utslag den 14 Juni 1865, förklarat, det ansvarsskyldighet
i målet ej kunde Stridbeck åläggas. Genom utdelning i Ho lertzs konkurs
hade å balansbeloppet blifvit under revisionsåret afbetaldt 1,206 R:dr 12 ore; varande
frågan huruvida ytterligare utdelning från konkursmassan kan erhallas beroende pa
en oafgjord rättegång.

Kongl. Ö fverintendent s - emb et et,

Uti tvftnne särskilda räkenskaper redovisas de å 7:de hufvudtiteln uppförda, till
ofvannämnda embetsverks disposition ställda anslag dels till byggnader och reparationer i
hufvudstaden, dels till underhäll af Kronans hus och byggnader i landsorterna. Den terra
af dessa räkenskaper är i Kongl. Kammar-rätten granskad med, men den sednare utan
anmärkning. Inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:

a) Byggnader och reparationer i Stockholm

Bele t.

Tillgångar

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag.......................

Extra ordinarie dito.......................

Anvisade medel till hyreskostnader . . .............

Dito till inredning af Kommerse-kollegii embetslokal ••••■
Bidrag från slöjdföreningen i Stockholm till nybyggnad för

slöjdskolan..........................

Försäljningsmedel.........................

Hyresmedel.......................... . •

Tomtören.............................

48,000

284,000

9,700

6,310

15,000: —
5,207: 96.

300: —
100: —

857,084: 12.

368,617: 96.

Skulder

Balans till år 1866:

Kredit.

Balans från år 1864:

..... 5,386: 59.

Summa 1,231.088: 67.

...... 10,153:54.

Transport 10.153: 54.

s

Skulder

— 137 —

Utgifter.

Transport

Af ordinarie anslaget..................... 40,097: 54.

För Nationalmusei-byggnadens inredning........... 136,831: 53.

» Slöjdskole-byggnaden................... 173,803: 3.

„ Gymnastiska Central-institutets ombyggnad...... 56,678: 60.

„ nybyggnad vid Karolinska Institutet........... 64,815: —

„ inredning af Riksarkivets bus å Riddarholmen..... 27,386: 59.

„ inredning af Kommerse-koliegii embetslokal i Storkyrko brinken

N:o 9................... 6,310: —

Hyreskostnader: för Kommerse-koliegii embetslokal 6,800: —
„ Ofverintendents-embetets dito 1,500: —
„ Serafimerordens-gillets dito. . 1,400: —

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken............

Förskotter........................

Fordringar: hos Stats-kontoret, extra anslag
........... 428,030: 43.

„ Stockholms stad..... 120,000: —

„ Slöjdföreningen i Stockholm
........... 55,000: —

94,365: 82.
7,916: 59.

603,030: 43.

Summa

10,153: 54.

515,622: 29.

705,312: 84.
1,231,088: 67.

b) Byggnader och reparationer i landsorten.

Tillgångar

D eb et.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Ordinarie anslag..........

Extra ordinarie dito........

Hyresmedel.............

Försäljningsmedel.........

Kredit.

* Utgifter:

För tillsynen af Drottningholms-broarne. . .
„ Kronans öfriga byggnader i landsorten.
„ Wadstena slotts iståndsättande.....

8,580: 85.

60,825: —
22,000: —
604: —

1118.0'' 81; 84,609: 85.

Summa

93,190: 70.

427: 20.

67,656: 30.

18,388:81.

86,472: 31.

Transport

86,472: 31.
18

— 138 —

Transport 86,472: 31.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken:

å ordinarie anslaget................... 3,107: 20.

å extra ordinarie dito................ • • • 3,611: 19. gjpg: 39.

Summa 93,190: 70.

Ehuru Öfverintendents-embetets räkenskaper blifvit förda på ett sätt, som försvårat
granskningen deraf och Granat rum för anmärkning, hafva Revisorerne, som förskaffat sig
del af 1866 års räkenskaper, ansett sig endast böra anmäla, att dessa sednare blifvit uppställda
efter ett nytt och mera tillfredsställande formulär.

Kongl. Museum.

Granskningen af dess räkenskaper har hvarken i Kongl. Kammar-rätten eller hos
Revisorerne ledt till någon erinran. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:

Debet

Tillgångar .

Statsanslag

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Kredit.

Utgifter:

Till inköp och omförgyllning af tafvelramar m. m

Inköp af konstsaker och böcker.........

Diverse utgifter..................

.... 2,716: 15.

.... 1,500: —
Summa 4,216: 15.

1,864: —

764: 45.

142: 29~ 2,770: 74.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken .

1,445: 41.

Summa 4,216: 15.

— 139 —

Kong!. Post-verket.

Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning utan anmärkning,
redovisa inkomster och utgifter sålunda:

D eb et.

Tillgångar

Balans från år 1864:

647,597: 80.

Uppbörd:

Passagerare-afgifter............ 125,550: 3

Afgifter för inrikes paketgods...... 67,876: 6

Dito „ utländskt dito ....... 12,478: 72

Porto för inrikes brefvexlingen...... 1,147,028: 2C

„ „ lokal- dito ...... 14,359: 98

„ „ norska dito ...... 21,179: 65

„ „ .finska och ryska dito...... 18,876: 79

„ „ brefvexlingen öfver Danmark. 54,291: 56

„ „ „ på öfriga utrikes orter 366,752: 51

Transito-porto.............. 38,951: 36

Rekommendations-afgifter :....... 243,438: 16

Assurans-afgifter............. 56,040: 63

Räntemedel.........

Fraktmedel för sjöpostfarten.

Extra inkomster.......

Observationsmedel.....

Frimärkes-vinst.......

Outtagna medel, som varit inneslutna i öppnade qvar liggande

bref, ....................

Statsbidrag till diligens-inrättningen...........

Försäljningsmedel för ångfartyget Eugenia........

Pensions-afgifter.......................

2,166,823:

65.

21,991:

18.

36,944:

29.

5,209:

11.

3,619:

78.

74,666:

87-

688:

66.

140,000:

—

21,500:

—

2,471,443: 54.
12,418: 5-

Balans till år 1866:

Ofverlevereringar och skulder...............,

Kredit.

Balans från år 1864:

Ofyerlevereringar och skulder...............

Bjkortningar:

Porto för outlösta bref ...................-.

Restituerade medel......................

Transport

.... 2,571: 43.

Summa 3,134,030: 82.

209,889: 16.

5,905: 77.

11,045: 68._

16,951: 45. 209,889: 16.

— 140 -

Åklagare-andel af böter............

Aktoratsprocent...............

Observationsprocent..............

Fraktafgifter, hvilka ej kunnat utbekominas

Transport 16,951: 45. 209,889: 16.

...... 449: 81.

...... 54: 89.

...... 1,905: 82.

...... 193: 66. 19,555: 63.

Utgifter:

Aflöningsstaten........................ 498,394: 78.

Indragningsstaten....................... 21,967: 75.

Interiinsstaten......................... 34,047: 50.

Pensionsstaten....... 11,589: 77.

Kontorshyror och expenser.................. 77,041: 66.

Uppbördsprocent........................ 48,586: 21.

Provision för försålda frimärken.............• ^ . 30,986: 43.

Tillfälliga ersättningsanslag . . ............... . 11,145: 83.

Gratifikationer till postiljoner................ 980: —

Postföringskostnader..................... 828,622: 49.

Traktamente till jernvägs-postexpeditörer......... 11,136: —

dito „ postiljoner ................. 102,747: 49.

Postiljoners beklädnad.................... 22,823: 67.

dito beväring..................... 30: —''

Brefbärares och vaktmästares beklädnad.......... 7,412: 35.

Roterings-ersättningar.................... 2,783: 21.

Gästgifverihållningen vid Grisslehamn........... 300: —

Sjöpostfarten mellan Gotland och fasta landet...... 45,290: 33.

Dito „ Göteborg och England........ 17,983: 33.

Dito „ Sverige och Finland......... 12,082: 86.

Dito „ Sverige och Danmark . ....... 9,142: ■—

Dito ,, Sverige och Preussen....... 102,518: 34.

Utrikes brefvexlingens omkostnad.............. 171,884: 94.

Posthusens underhåll och reparationer........... 1,000: 68.

Poståkdonens underhåll och tillsyn........... . . 35,626: 38.

Vagnshushyror........................ 4,714: 42.

Hushyror........................... 2,700: —

Stallrumshyror........................ 585: 25.

Ved och belysning...................... 11,226: 50.

Skrifmaterialier samt stämplings- m. fl. kostnader .... 45,170: 26.

Frimärkes-tillverkningen................... 9,374: 55.

Inköp och underhåll af postväskor och breflådor m. in. . 13,905: 34.

Rese- och traktamentskostnader.............. 4,595: 71.

Diverse utgifter........................ 20,812: 36.

Upphandling af postvagnar................. 42,863: 50.

Gratifikationer till postförvaltare.............. 1,550: —

Nybyggnad af postångfartyg................. 25,678: 20.

Gratifikationer af tillfälliga anledningar...... 1,125: —

Extra aflöning......................... 3,627: 7.

Transport 2,294,052: 16.

229,444: 79.

141

Transport

2,294,052:

16.

229,444:

79.

Postångfartygen Drottning Lovisas

och Eugenias vård

och underhåll..........

3,319:

47.

2,297,371:

63.

Leverering till Civilstatens Pensions-

-inrättning......-.

12,418:

5.

Balans till år

1866:

Kontant behållning..........

119,390:

10.

Utlånta medel............

461,719:

70.

Förskotter...............

6,673:

28.

Fordringar...............

7,013:

27.

594,796:

35.

Summa

3,134,030:

82.

Post-verkets utgifter för sjöpostfarten till Preussen, för hvilken, på grund af gällande
postfördrag, numera begagnas linien Ystad-Stralsund, hafva under revisionsåret med omkring
69,000 R:dr öfverstigit de Post-verket deraf tillfallne inkomster, oberäknad! ränta
och amortering å inköpssumman för Svenska postångfartygen Oscar och Sofia, utgörande
457,500 R:dr.

§ 1-

Då för åtskilliga räkenskaper nya, i öfverensstämmelse med rikshufvudboken inrättade
formulär numera blifvit uppgjorda, men sådant i afseende å Post-verkets räkenskaper
icke egt rum, hafva Revisorerne velat fästa uppmärksamheten derå, att det redovisningssätt,
som i dessa räkenskaper begagnas, hvarken synes fullt ändamålsenligt och tillfredsställande
eller är med rikshufvudboken öfverensstämmande.

§ 2.

För vinnande af en väl behöflig minskning i Post-vejkets betydliga utgifter, synas,
i betraktande af göromålens omfattning, åtskilliga postkontor skäligen kunna förändras till
postexpeditioner, likasom en del postexpeditioner till poststationer.

§ 3.

Såsom ersättning för bestyret med resandes och paketers befordrande med postdiligenserna
äro vederbörande postförvaltare tillerkände 10 procent å all deraf härflytande
uppbörd. Ehuru denna uppbördsprocent synes väl hög, särdeles som å många ställen postförvaltarnes
inkomster i öfrig! uppgå till ganska betydliga belopp, hafva Revisorerne, då
ny stat för Post-verket lärer vara under utarbetning, ansett sig endast böra förhållandet
omförmäla.

I sammanhang härmed hafva Revisorerne, såsom ett exempel på de många olika
rubriker, under hvilka stundom aflöningsförmåner blifvit åt en och samma tjensteman anvisade,
velat här omnämna att, enligt räkenskaperna, postförvaltaren i Grisslehanm år
1865 uppbar, under nedannämnde titlar, följande belopp:

lön........................................... 800: —

anslag till skrifmaterialier................ 200: —

dito „ expenser............... 200: —

extra anslag..................................... 350: —

anslag till gästgifveriets underhåll......................... 300: t

— 142

anslag för tillhandahållande af väntningsrum åt resande............. 50: —

ersättning för den honom, genom indragning af förut vid gästgifveriet idkad
bränvinsförsäljning, tillskyndade förlust, jemlikt Kongl. brefvet den 11 Juli

1865, för år räknadt............................. 600: —

uppbördsprocent samt provision för försålda frimärken............... 70: 35.

hvartill ytterligare kunde läggas extra inkomster genom lösväskor m. m.,
äfvensom det samma person i egenskap af Kommendant tillkommande arvode . 525: —

och ersättning för skrifmaterialier......................... 22: 50.

§ 4-

Vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig ordning.

Ivongl. Tull-verket.

Detta verks räkenskaper för revisionsåret, hvilka ännu icke undergått granskning
i Kongl. Kammar-rätten, utvisa i afseende å inkomster och utgifter följande förhållanden:

Tillgångar

Debet:

Balans från år 1864:

1,080,022: 1.

Uppbörd:

Tullmedel:

För inkommande varor......

. 13,378,861: 64.

Lastpenningar...........

421,446: 21.

Nederlagsafgift..........

88,306: 43.

Transitoafgift...........

3,879: 91.

Konfiskationer..........

. 56,676: 45.

Böter................

19,785: 85.

Strandvraksmedel.........

4,359: 52.

Åbandonerade varor.......

102: 72.

Natt och år stånane varor . . .

218: 6.

Extra medel...........

24,387: 7.

Observationsmedel........

1,532: 52.

13,999,556: 38.

Fyr- och båkmedel:

Afgift för utländska sjöfarten. .

647,875: 39.

Dito för inländska dito . .

40.051: 44.

Observationsmedel........

457: 50.

688,384: 33.

Lasarettsafgift............

167: 68.

14,688,108: 39.

Transport

15,768,130: 40.

Transport 15,768,130: 40.

Balans till år 1866:

Öfverlevereringar och skulder:

Tullmedel...................................

Summa

Kr ed i t.

Balans från år 1864:
Öfverlevereringar och skulder.......

Afkortning ar:

Tullmedel........................... 71,120: 4.

Fyr- och båkmedel..................... 185: 86.

Utgifter:

Tullmedel:

Kongl. Konvoy-kommissariatets andel

i tulluppbörden ...........

750,000:

—

Ersättning till städerna för tolags-

afgiften...............

1,006,728:

74.

Bidrag till handelsflottans pensions-

anstalt................

24.000:

—

Ordinarie aflönings-staten......

1,506,358:

97.

Indra guings-staten...........

86,518:

65.

Pensions-staten............

177,072:

26.

Begrafningshjelp............

4,489:

99.

Arvoden................

9,277:

83.

Rese- och traktamentskostnader. . .

64,357:

80.

Byggnader och reparationer m. m. .

12,465:

18.

Postporto...............

15,389:

34.

Ved och ljus m. in..........

7,063:

96.

Skrifmaterialier m. m.........

9,941:

73.

Diverse utgifter . . ..........

10,759:

43.

Gratifikationer.............

89:

—

Extra utgifter.............

20,008:

1.

Hemliga dito .............

9.000:

—

Q --- '' '' OC7.

Fyr- och bakmedel..................... 20,637: 80.

Levereringar:

Tullmedel. .......................... 10,216,893: 62.

Fyr- och båkmedel..................... 668,472: 28.

Konvoy-kommissariatets medel............... 63: 30.

Lasaretts-afgift........................ 160: 3.

276: 65.
15,768,407: 5.

1,858: 86.

71,305: 90.

3,734,158: 69.

10,885,589: 23.

Transport 14,692,912: 68.

— 144

Transport 14,692,912: 68.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Tullmedel...............

Fyr- och båkmedel..........

Konvoy-kommissariatets medel......

Manufaktur-fondens medel.........

Lasaretts-afgift...............

1.

1,061,235: 80.

1,056: 7.

13,177: 12.

4: 53.

20: 85. lao75>494: 37.

Summa 15,768,407: 5.

Uppbörden af tullmedel uppgick:

år 1861 till 15,3o4,076: lo.

" 14,311,467: 29.

” lofio "................ '' ............. 15,363,386: 3.

" ”.............. ............... 13,861,859: 88.

: ises .................13,999,556:38.

De å nämnda medel under afkortnings- och utgiftstitlar affoida belopp utgjorde.

år ..................................... 3,742108: 19,

iom 3,700,199: 56.

” 3,796,473: 93.

" 1864 ..............'' !..................... 3,804,165: 77.

;; 1865.............................^,784,640:93.

Skillnaden mellan inkomster och utgifter under år 1865 har följaktligen uppgått

till 10,214,915 R:dr 45 öre.

Om deremot från uppbörden,.............

afräknas:

bidraget till handelsflottans pensionsstat,........

samt tillökning uti den å 5:te hufvudtiteln, under anslaget
för lots- och fyr-inrättningarne med dertill hörande
personal, inbegripna ersättning för Kongl. Förvaltningens
af sjöärendena andel i uppbörden vid
Landsorts fyrbåk,...................

24,000:

5,088:

samt tillägges under året influtne afbetalning å propriebalanser,

så uppstår en behållen inkomst af................

hvilket belopp med........................

öfverstiger den i riksstaten påräknade inkomsten........

13,999,556: 3é.

29.088

3

Sgr: 13,970,468

35.

1,784

51.

. . 13,972,252

86.

472,252

86.

. . 13,500,000

—

§ 2.

Jemlikt Kongl. General-tullstyrelsens resolution den 29 Mars 1865, utanordnades
af tullmedlen ett belopp af 910 R:dr 15 öre, utgörande kostnaden för levererade medikamenter
under år 1864. Då emellertid dylika utgifter för de öfriga embetsverken icke före -

— 145

komma och Revisorer^ icke varit i tillfälle att, inhemta, huruvida Eongl. Maj:t må hafva
lemnat nådigt medgifvande till berörda undantagsförhållande, hafva Revisorerne af sådan
anledning icke velat lemna detsamma oanmäldt.

§ 3.

Hänvisande till hvad nästlidet års Revisorer anmärkt derom, att 3 procent uppbördsprovision
blifvit tillgodoberäknad å beloppet af influtne fyr- och båkmedel. hafva nuvarande
Revisorer ansett sig böra anmäla, att dylik provision'' jemväl för revisionsåret utgått
för derunder influtne fyr- och båkmedel, 687,926 R:dr 83 öre, med ett belopp af
20,637 R:dr 80 öre. ''

Kong!. Skogs-styrelsen.

Den räkenskap, som a,f Kong!. Styrelsen afgifves öfver ekplanteringsmedlen. har i
Kong!. Kammar-rätten blifvit utan anmärkning granskad samt icke -heller hos Revisorerne
lemnat rum för någon erinran. Inkomster och utgifter upptagas på följande sätt:

Debet.

Tillgångar.

Balans från år 1864:

> . Uppbörd:

Afkastning af Wisingsborgs kungsgård
Värdet af tillkomna inventarier....

Kredit.

16,666: 68.

5,921: 50.

____4Q:_9- 5,962: 42,

Summa 22,629: 10.

Utgifter:

Aflöning............................... 900: —

Förvaltnings- in. fl. kostnader vid Wisingsborgs kungsgård .... 7,694: 27.

Auktionsprovision in. fl. omkostnader.......... 337. gj

Värdet å afskrida inventarier........... 14.-,. no

......——• ^ 9,078: 16.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.............

Fordringar..................

Inventariers värde. . ........... .

7,361: 68.
3,775: 77.
2,413: 49.

Summa

13,550: 94.

22,629: 10.

19

146

Kongl. Skogs-institutet,

Dess för revisionsåret upprättade räkenskap, som vid granskning i Kong!. Skogsstyrelsen
lemnat rum för anmärkning, men i Kongl. Kammar-rätten ej föranledt till vidare
erinran, redovisar för inkomster och utgifter sålunda.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

7,207: 69.

Uppbörd:

Statsanslag:

För Institutet...................y,oUU.

För elevernas praktiska öfningar.........3,000:

Diverse inkomster..................... •

12,300: —
77: 72.

12,377: 72.

Kredit:

Utgifter:

A tidningar och stipendier .....................

Yed och lyshållning in. m..............

Rese- och traktamentspenningar vid elevernas praktiska öimnga
Arvoden vid granskning af skogsindelningskartor och handlingar
Diverse utgifter..........................

Leverering:

Till Kongl. Stats-kontoret:

Behållning å anslaget till rese- och traktamentspenningar vid

elevernas praktiska öfningar..............; •

Ersättning för åt enskilde verkställda trakthuggnings-indelningar
in. ............................_

Balans till år 1866:

Kontant behållning.........................

Behållning i inventarier........................7,211: le.

Summa

19,585:

41.

7,050:

448:

5.

2,496:

82.

89:

84.

1,540:

88.

11,625:

59.

503:

18.

245:

12.

748:

30.

34.

7,211

18.

7,211:

52.

Summa

19,585:

41.

Vid den af Revisorerne verkställda granskning har denna räkenskap ej föranledt
till någon anmärkning.

\

— 147

Skogs-skolorna å Hunneberg, Tierp, Omberg, Böda, Silke och

Danielslund.

Samtlige dessa skolors räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade
utan anmärkning och icke heller hos Revisorerne föranledt någon erinran. Inkomster och
utgifter redovisas på följande sätt:

a) Skogs-skolan å llunneberg.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag................................ 3,037: 50.

Summa 3,037: 50.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.................................. 1,800: —

Stipendier................................. 925: —

Underhåll af byggnader och inventarier in. fl. kostnader....... 303: 26. 3^028: 26.

Balans till år 1866:

Kontant behållning........................ 9: 24.

Summa 3,037: 50.

b) Skogs-skolan i Tierp.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag....................................... 3,600: —

Balans till år 1866:

Skuld.......................................... 7: 4.

Summa 3,607: 4.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skuld........ 68.

Utgifter:

Aflöning.................................. 1,800: _

Transport 1,800: —-- 68.

— 148 -

Transport

Stipendier.................................

Underhåll af byggnader och inventarier in. fl. kostnader.......

c) Skogs-skolan å Omberg.

1,800:--- 68.

1,500: —

3Q6: 36- .8,606: Sfi.
Summa 3,607: 4.

D eb et.

Balans från år 1864:
Kontant behållning...............

5: 60.

Uppbörd:

Statsanslag........................................ 3,600: —

Summa 3,605: 60.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.................................. 1,800: —

Stipendier................................. 1,500: —

Underhåll af byggnader och inventarier in. fl. kostnader...... 288: 4. g ^gg. ^

Leverering:

Till Östergötlands läns ränteri............................ 5: 60.

Balans till år 1866:

Kontant behållning................................... 11: 96.

Summa 3,605: 60.

d) Skogs-skolau vid flöda.

Debet.

Balans från år 1864:

Kontant behållning.................................. 94: 38.

Uppbörd:

Statsanslag....................................... 2,764: 71.

Summa 2,859: 9.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.................................. 1,600: —

Stipendier................................. 864: 71.

Underhåll af byggnader och inventarier in. fl. kostnader....... 146: 76. 9gn. 47

Transport 2,611: 47.

— 149

Leverering:

Till Kalmar läns ränteri...........

Balans till år 1866:
Kontant behållning..............

Transport 2,611: 47.

94: 38.

. . . . 153: 24.

Summa 2,859: 9.

e) Skogs-skolan i Sillre.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag.................................... 3,725:_

Kr edit.

Utgifter:

Aflöning............................... 1,925: —

Stipendier.............................. 1,450:

Underhåll af byggnader och inventarier in. fl. kostnader...... 300: — 3 g75. __

Leverering:

Till Westernorrlands läns ränteri......................... 50: _

Summa 3,725: —

f) Skogs-skolan vid Daniclslund.

Debet.

Balans från år 1864:

Kontant behållning................................ 9-36

Statsanslag

Uppbörd:

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.........................

Stipendier........................

Hyra för skolans lokal..................

Underhåll af byggnader och inventarier in. fl. kostnader

.... 4,056: 67.
Summa 4,066: 3.

1,466:

67.

1,200:

—

1,100:

—

299:

36.

4,066:

3.

\

150

Redovisning för anslagna medel till hämmande af flygsanden inom

Hallands län.

Denna redovisning, som i Kong!. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning
och icke heller hos Revisorer^ föranledt till någon erinran, utvisar i afseende a inkomster
och utgifter följande förhållanden:

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Anslag af Skogsplanterings-kassans medel

Kredit,
Utgifter:

Skogs-sådd...............

Stängselkostnad.............

Biträde vid syner............

Dikning.................

.... 1,290: 95.

.... 4,000: —
Summa 5,290: 95.

976: 46.
44: 49.
19: 30.
91: 80.

1,132:

5.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.......................... ’

Summa 5,290: 95.

På sätt af föregående revisionsberättelser inhemtas, har förut afgifvits jemväl en
redovisning för anslagne medel till hämmande af flygsanden inom Kronobergs lan. Som
emellertid, enligt hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse till Kongl.
Kammar-rätten af den 21 December 1866 anmält, de för ändamalet anslagne medeltid
1864 års slut, på sätt det årets räkenskap utvisar, helt och hållet ^atgatt, samt. nagra
medel under år 1865 icke varit att för samma ändamål tillgå, hade någon redovisning för
sistnämnda år icke kunnat afgifvas.

Elektriska Telegraf-verket.

I afseende å inkomster och utgifter inhemtas af Telegraf-verkets, i Kongl. Kammar-rätten
med anmärkning granskade räkenskaper följande förhållande.

151

l:o Ånlägguingsmcilcl.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar.................................... 40,455: 89.

Uppbörd:

Af Kongl. Stats-kontoret levererade............... 449,400: —

Försäljningsmedel........................ 269:68.

Anmärkningsmedel........................ 46: 2. yjg.

Skuld

Balans till år 1866:

Kr e dit.

.... 9,427; -

Summa 499,598: 59.

Utgifter:

Aflöningar och dagsverken...................... 53,568:91.

Materialier.............................. 144,301: 67.

Frakt- och transportkostnader................... 32,454: 43.

Rese- och traktamentskostnader.................. 24,575: 82.

Instrumenter och apparater..................... 8,469: 30.

Batteri-förnddenheter......................... 2,981: 49.

Möbler och husgeråd samt böcker................. 783: 39.

Ersättning för nedtrampad gröda.................. 571: 36.

Verktyg och arbetsredskap..................... 1,467: 70.

Observationsarvode.......................... 6: 90.

Diverse utgifter............................ 887: 82.

Sveriges andel i kostnaden för telegrafanläggning mellan Sverige

och Preussen.......................... 198,082: 59.

Dito i dito för undersökning i och för dito mellan Sverige och

Ryssland............................ 1,437: 39.

Ersättning till Borås jernvägs-aktiebolag för begagnandet af

telegrafstolpar..,........................ 1,384: —

Byggnadsbidrag för anskaffande af lokal för Haparanda telegrafstation
...... -........................ 3,000: —

473,972: 77.

Balans till år 1866:

Kontant behållning
Fordringar! ....

15,697: 3.
9,928: 79.

9F; ROR. BO

Summa 499,598:''59.

152

2:o Underhållsmedel.

Debet.

Balans från 1864:

Tillgångar...................................... 160,855: 19.

Uppbörd:

Portomedel............... 599,741: 9.

Sveriges andel af nettobehållningen å Öresunds-kabeln..... 15,032: —

Grosshandels-societetens i Stockholm bidrag, jemlikt Kongl. bref vet

den 8 .April 1859,................... 500: —

Af egaren till Åtvidabergs kopparverk, på grund af Kongl. brefvet
den 3 December 1858, lemnadt bidrag till dervarande

telegrafstations underhåll.................. 600: —

F. d. Krigs-kollegii bidrag till aflöning åt föreståndaren vid telegrafstationen
å Karlsborgs fästning, enligt Kongl. brefvet

den 30 December 1863,.................. 750: —

Hyresbidrag till statiouslokaler................. 2,456: 25.

Försäljningsrnedel......................... 1,131:49.

Anmärkningsmedel........................ 349: 39.

Botes- m. fl. medel....................... 128: — 620,688: 22.

Balans till år 1866:

Skuld.................................21,648: 93.

Summa 803,192: 34.

Kredi t.

Balans från år 1864:

Skuld...................................... 34,389: 5.

Utgifter:

Aflöningar............................ 385,004: 76.

Telegrafliniers tillsyn och'' underhåll............... 41,454:33.

Inventariers inköp och underhåll................. 11,356:94.

Batteri-förnödenheter....................... 10,944: 96.

Skrifmaterialier och tryckningskostnad. ''............. 24,031: 57.

Hyror................... 8,680:98.

Yed och lyshållning....................... 17,088: 38.

Rese- och traktamentskostnader................. 12,225: 69.

Postporto............................. 4,594:13.

Expréskostnader......................... 9,243:30.

Frakt- och transportkostnader............ 4,986: 39.

Restituerade portomedel............ 721: 74.___

Transport 530,333:17. 34,389: 5.

.... . . Transport 530,333:17.

Anmarknmgsprovision..................... 116-92

Bötesandelar....................... _’

Kursskillnad......................... 292- 64

Sveriges andel i kostnaden för underhåll af telegrafkabeln mellan
Sverige och Preussen.................. 5q._

Diverse utgifter......................... 9 879'' 2

Balans till år 1866:

34,389:

540,727: 75.

Kontant behållning .
Fordringar.....

144,760: 87.

228,075; 54.

Summa 803,192: 34.

§ 1.

iöR, ,.^‘1r£f;;er^etf kontanta behållning å underhållsmedlen uppgick vid sintet af år
J®®3 ‘JR:dr 49 ore’ ar 1864 ti!1 H9,025 R:dr 85 öre och år 1865 ända till
i44,<60 R:dr 87 ore; och da detta belopp torde vara större än som för ändamålet erfordrats,
synes leverering till Handels- och Sjöfarts-fonden i behörig ordning hafva bort verkställas.

§ 2.

Klektriska Telegraf-verkets bruttoinkomst under revisionsåret har uppgått till den
betydliga summan af 620,688 R:dr 22 öre, men som kostnaderna för drift och underhåll

TA. än fl0’!27, R:dr 75 öre’ har nettobehållningen alltså utgjort endäst
79,960 R.di 47 ore, från hvilket belopp, enligt Revisorernes förmenande, borde afdragas
åtminstone större delen af kostnaden för ombyggande af äldre telegräflinier hvilken
kostnad i stället blifvit bestridd af anläggningsmedlen. Då Telegraf-verkets anläggning
utom ränteförluster, kostat staten nära 3''A million, kan ofvanberörda behållning ingalunda
anses tillfredsställande. ° b

Söker man efter orsaken till detta förhållande, så synes denna hufvudsakligen lig»a
uti användandet af ett stort antal tjensteman och betjente samt deruti, att en mängd stationer
finnas, hvilkas inkomster icke fira tillräckliga att bestrida dessa stationers ''utgifter
ba finnas t. ex. bland Telegraf-verkets 87 stationer:

27, hvilka i bruttoinkomst gifva mindre än 1,000 R-.dr,

8> « a » emellan 1,000 och 1,500 R:dr,

7> .a >» . », „ 1,500 „ 2,000 „

under det utgifterna för hvarje station synas endast undantagsvis understiga 1,500 å 2,000
R.di. Af föistnämnda 2t stationer äro dock 10 så kallade privatstationer, för hvilka statens
utgifter äro vida mindre.

Särskilt har det ådragit.sig Revisorernes uppmärksamhet, att Åtvidabergs station
till hvars underhåll egaren af Åtvidabergs kopparverk endast lemnar ett genom Kong]
bref vet den 3 December 1858 bestämdt ärligt bidrag, 600 R:dr, för staten medfört förlustoch
da, denna station svårligen kan tillerkännas någon allmännare betydenhet, torde en
förändring härutinnan hopa ega rum.

Kostnaderna för telografliniernas underhåll och tillsyn jemte resor för sådant ändamål
hafva under året uppgått till 41,454 R;ur 33 öre och utgifterna för aflöning, inspek 2Q -

— 154 —

Höns- och flyttningsresor, hyror samt ved och lyshållning stigit till den betydliga summan

af 422.999 Il:dr 81 öre. „

Revi-orenie föreställa sig, att i sistnämnda summa icke obetydlig nedsättning skulle
kunna åstadkommas genom a tf.''dels indraga stationerna uti åtskilliga små städer, der jernväg^-telegrafstationer
finnas, dels förändra flera stationer till privatstationer, inrättade i enlighet.
med Kong!, brefvet den 30 December 1863, dels ock bestämma åtskillige tjensteman*
aflöning uti eu mindre, fast lön jemte tjenstgöringspenningar, lämpade efter omständigheterna
och i förhållande till antalet utvexlade telegram, hvarigenom det blefve tjenstemännens
egen fördel att vid hvarje station så ia som möjligt funnes anställde. Likaledes
torde kostnaderna för telegrafliniernas underhåll och tillsyn jemte resor för sådant^ändamäl
kunna minskas derigenom, att åtskillige af dessa arbeten blefve på beting upplåtna.

Hvad åter beträffar inkomsterna, så torde jemväl dessa kunna i någon man ukas,
på samma gång natt-tjensten min kades, om telegram, som inlemnades efter eu viss tid på
dygnet, äsattes eu högre afgift än den vanliga.

Enär Revisorerne anse högst sannolikt, att Telegraf-verket, sedan dess anläggande
och ordnande numera synas vara i det närmaste fulländade, icke vidare kommer att erfordra
så stora aibetskrafter som hitintills varit förhållandet, äfvensom Revi-orerne hysa
den öfvertygelse, att eu förening af Post- och Telegraf-verken under en gemensam styrelse
< skulle medföra betydlig inbesparing af tjensteman och allmänna omkostnader såväl i styrelsen
som på åtskilliga ställen, der telegrafstation och postkontor torde kunna utan svårighet
förenas under eu tjensteman, på sätt redan å många jernvägsstationer eget ruin. få
Revisorerne hemställa, huruvida icke tidpunkten må vara inne för åstadkommande af en
utredning om fördelarue och olägenheterna af Post- och Teiegraf-verkens förening under en
gemensam styrelse.

§ 3.

Enligt hvad räkenskaperna utvisa, har Chefen för Telegraf-verket såsom dagtraktamente
uppburit, under en resa till Paris 40 francs och under resa i England 2 pund
sterling samt en Intendent vid Telegraf-styrelsen, likaledes under resa i England, 1''A pund
om dagen. Af dessa traktamenten, Indika synas Revisorerne väl höga, tiar, såvidt af räkenskaperna
kunnat inhemta», endast det förstnämnda, eller för resan till Paris, varit
Kongl. Majits nådiga pröfning understäldt.

§ 4.

Hnfvtidboken öfver Elektriska Telegraf-verkets anläggningsmedel saknar alla hänvisningar
såväl till de särskilda deri förekommande konti som till verifikationerna, hvarigenom
granskuingsarbetet väsentligen försvårats.

Optiska Telegraf-verket.

] afseende å inkomster och utgifter lemnar donna, i Kong!. Kammar-rätten med
anmärkning granskade räkenskap följande redovisning:

— 155 —

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar....................................... 3,637: 29.

Uppbörd:

Anslag af Konvoy-kommissariatets medel............. 28,000: —

Grosshandels-societetens i Stockholm bidrag, enligt Kongl. bref vet

den 8 April 1859,.................. . . 1,000: —

Portomedel.............................. 1,266: 7.

Hyresmedel.............................. 452: 27. 30,718: 34.

Summa 34,355: 63.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning................ 26,357: 77.

Pensioner och understöd. . . .................... 972: —

Sjukvård.............................. 110: 55.

Lifränta till förre egaren af telegrafhuset i Stockholm..... 1,000: —

Reparationer och ombyggnader af telegraferna....... 866: 46.

Rese- och traktamentskostnader................. 1,365: —

Skrifmaterialier, ved och ljus.................... 378: 83.

Instrumenter och möbler....................... 81: 50.

Diverse utgifter..........-................. 228: 70. 3] ,360: 81.

Balans till år 1866:

Kontant behållning......................... 2,066: 30.

Fordringar............................... 928: 52. 2,994: 82.

Summa 34,355: 63.

Ehuru denna räkenskap är af ringa omfattning, har det likväl synts Revisorerne
anmärkningsvärdt, att hufvudboken saknar alla hänvisningar såväl till de särskilde i densamma
förekommande konti som till verifikationerna, hvarigenom granskuingsarbetet väsentligen
försvåras.

t

Kolonien S:t Barthelemy.

Den för koloniens förvaltning under revisionsåret afgifna redogörelse, som blifvit i
Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskad, har icke heller hos Revisorerne föranledt
någon erinran. Inkomster och utgifter upptagas deri sålunda:

— 156 -

Tillgångar

Debet

Balans från år 1864.

Inkomster:

Tull- ocli lästafgifter..........

Stämpelpappersmedel.........

Auktionsproeent............

Jnventarieprocent............

Sa kören.................

Tomtören.................

Beslagsmedel...............

Tillskott från Sverige.........

4,676: 50.

8: 70.

38: 78.

32: 44.

440: 50.

16: 80.

25: ~ 5,208: 72.

...... 5,352: 80.

Skuld

Balans till år 1866:

Kreti i t.

Summa

Skuld

Balans från år 1864:

Utgifter:

Aflöning till öns embets- och tjensteman samt

betjente..................... 5,531: 56.

Kostnader för garnisonen, milisen och försvarsverket
...................... 2,749: 92.

Anslag för möblers underhåll............ 300: _

Hushyror....................... 33g: _

Uppbördsprovisioner................. 94; g.

Andelar i influtne sakören............. 120: 75.

Tillfälliga utgifter.................. 54; _

Reparationer..................... 427; 78.

Extrautgifter.................... 764:38.''

Afskrifning . .....................T. TT

10,378: 45.
207: SO.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.............

Förskott .....

378: 33.
850: —

Spanska
Daler. Cent.

1,268: 6.

10,561: 52.

_211: 80.

12,041: 38-

226: 80.

10,586: 25-

1,228: 33.

Summa 12,041: 38.

- 157 —

Kongl. Theatrarno.

Kongl. Theatrarnes räkenskaper, hvilka med anmärkningar blifvit granskade i
Kongl. Kammar-rätten, upptaga inkomster och utgifter sålunda:

Debet.

Balans från spelåret 1864—1865:

Tillgångar................................ 8: 29.

Uppbörd:

Bidrag af Hans Maj:t Konungen och den Kongl. Familjens öfriga medlemmar.
........................... 83,765: —

Statsanslag.................... 75,000: —

Recettmedel:

Stora Theatern................ 250,661: 40.

Dramatiska dito................ 169,735: 70. 420,397: 10.

Ilyresmedel..................... 27,570: —

Extra inkomster......................... 1: 20. 606,733: 30.

Balans till spelåret 1866—1867:

Skulder.................................. 159,129: 53.

Summa 765,871: 12.

Kredit.

Balans från spelåret 1864—1865:

Skulder....................................... 148,780: 15.

Utgifter:

Förste Direktören....................... 6,000:

Kansli- och litterära afdelningen............... 74,134: 19.

Artistiska och sceniska afdelningen. ............. 398,054: 19.

Tekniska afdelningen och materielen............. 136,880: 84.

Extra utgifter......................... 2,020: 35. 617,089: 57.

Balans till spelåret 1866—1867;

Tillgångar:

Kontant behållning............................. 1: 40.

Summa 765,871: 12.

Utaf redogörelsen för de vid Kongl. Theatrame anställde arbetares sjuk- och be grafningskassa

inhemtas följande:

— 158 -

Debet,

Balans från spelåret 1864—1865:

38,458: 69-

Tillgångar.............

Uppbörd :

För försålda biljetter till vinden. .

Pliktmedel..............

Intressemedel............

527: —

5: 75.

1,880: 61. 2,413: 36.

Summa 40,872: 5.

Kredit.

Utgifter:

Pensioner. ....................

Sjukunderstöd.................

Begrafningshjelp.................

Diverse utgifter.................

Balans till spelåret 1866—1867:
Tillgångar:

Kontant behållning.......... • •

Utlånta medel. . . .............

Fordringar.................

665:

—

523:

25.

90:

—

32:

20.

1,310: 45.

463: 49.

38,292: —

806: 11. 39,561: 60.
Summa 40,872: 5.

Kongl. Bibliotheket.

Dess räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med anmärkning,
visar följande förhållande emellan inkomster och utgifter:

Tillgångar. . -Statsanslag, ordinarie.

Debet.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Kredit.

Utgifter:

För uppköp och inbindning af böcker m. m
„ expenser..................

460: 80.

•...... 12,500: —

Summa 12,960: 80.

10,802: 63.

500: — 11,302: 63.

Transport 11,302: 63.

— 159 —

Transport 11,302: 63.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning..................... 100: —

Dito i Riksbanken.................... 1,558: 17. 1,658: 17.

Summa 12,960: 80.

Revisorerne hafva härvid ej haft något att erinra.

Konsistorierna.

Deras räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning, de för
Wisby Konsistorium utan, de öfriga med anmärkningar. För inkomster och utgifter vid
hvarje särskildt Konsistorium redovisas i enlighet med här nedan intagna tabeller:

Consistorium ecclcsiasticuni i Djisala.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium....................... 29,863: 24.

Upsala elementarläroverk................. 17.463: 44.

Gefle dito 21,597: 48.

Hudiksvalls dito ................... 12,940: 73.

Söderhamns dito ........ 2,539: 75.

Enköpings dito ................... 771: 51.

Norrtelje dito ................... 662: 2.

Öregrunds pedagogi..................... 110: 82.

Folkskolelärare-seminarium................. 106: 25.

Uppbörd:

Konsistorium.......................... 138,355: 44.

Upsala elementarläroverk.................... 58,114: 68.

Gefle dito .................... 32,959: 69.

Hudiksvalls dito ..................... 26,326: 82.

Söderhamns dito ..................... 6.316: 42.

Enköpings dito .................... 6,083: 29.

Norrtelje dito ........... 7,278: 66.

Transport 275,435: —

86,055: 24

86,055: 24.

— 160

öregrunds pedagogi.............

Folkskolelärare-seminarium.........

Balans till år 1866:

Skulder:

Upsala elementarläroverk:

Byggnadsfonden.......

Gefle elementarläroverk:

Byggnadsfonden.......

Hudiksvalls elementarläroverk:

Premie- och fattigkassan. .
Söderhamns elementarläroverk:

Egna kassan.........

Enköpings elementarläroverk:

Premiekassan........

Byggnadsfonden.......

Norrtelje elementarläroverk:

Bibliothekskassan.......

Folkskolelärare-seminarium. . .

Kredit:

Balans från år 1864:

Skulder:

Konsistorium........

Upsala elementarläroverk.
Hudiksvalls dito

Söderhamns dito

Enköpings dito

Norrtelje dito

Folkskolelärare-seminarium

Utgifter:

Konsistorium........

Upsala elementarläroverk .
Gefle dito

Hudiksvalls dito

Söderhamns dito

Enköpings dito

Norrtelje dito

Öregrunds pedagogi.....

Folkskolelärare-seminarium

Transport 275,435: — 86,055: 24.

..... 354: 69.

...... 8,580: — 284,369: 69.

..... 60: 90.

.... 83: 45.

..... 20: 68.

..... 88: 29.

10: —

1: 12. 11: 12.

33: 75.

151: 43. 449: 62.

Summa 370.874: 55.

6,988: 16.

142: 3.

150: 56.

101: 74.

20: —

60: 49.

41: 68. 7,504: 66.

128,504: 52.

56,418: 44.

32,182: 73.

23,868: 37.

6,406: 36.

5.725: 31.

6,686: 91.

346: 7.

8,796: — 268,934: 71.

Transport 276,439: 37.

— 161 —

Transport 276,439: 37.

Balans till år 1866:

Kontant Utlånta T, , .

behållning. medel. fordringar. Summa.

Tillgångar:

Konsistorium:

Byggnadskassan . . . 368: 39. 23,620: — 2,485: 93. 26,474: 32.

Premie- och fattigkassan
...... 169:28. 2,850: — ------ 3,019:28.

Bibliothekskassorne . 142:49. — — — ---- 142:49.

Stiftets Folkskolelärare-seminarium
. 212:50. ---—--- 212:50.

Bälinge sockens

kyrkoskola .... 2:41. 250:—--- 252:41.

Tima dito dito . . . 125:— 2,500:—--- 2,625:_

S:gr 1,020: 7. 29,220: — 2,485t92h _32,726: —

Upsala elementarläroverk:

Egna kassan....... 181:46. —— —--- 181:46.

Premie- och fattigkassan 342:97. 2,700: —--— 3,042: 97.

Stipendiekassan...... 151:66 2,930:—--- 3,081:66.

Terminsafgiftskassan . . . 170:30: 6,550:— 41:67. 6,761:97.

Bibliothekskassan..... 121:49. 1,000:— 9:— 1,130:49.

Byggnadsfonden......... 4,880: —--- 4,880: —

S:gr 967:88. 18,060: — 50:67, 19/178:55.

Gefle elementarläroverk:

Egna kassan....... 47:92. 1,280:—--- 1,327:92.

Materialkassan ...... 24:45. 800: —--- 824:45.

Premie- och fattigkassan 12:77. 1,000:—--- 1,012:77.

Donerade stipendiefonderna.
......... 496:11. 14,570:— 15,066:11.

Bibliothekskassan..... 76: 64. 2,500: —--- 2,576:°64.

Byggnadsfonden............1,650:—--- 1*650:^—

Hudiksvalls

elementarläroverk:

Egna kassan....... 54:36. 1,050:—--- 1.104:36.

Undervisningsmaterialfonden
........... 117:98. 200:—--- 317:98.

Donerade stipendiefonderna.
......... 190:10. 11,740:—--- 11,930:10.

Bibliothekskassan..... 110:37. 800:— 910:37.

Byggnadsfonden. . . 36:49. 970:— ---- 1,006:49*.

S:gr 509:30. 14,760:— — -- 15,269:30.

Transport 3,155:14. 83,840:— 2,536:60. 89,531: 74. 276,439: 37.

]62 —

Transport

Kontant

behållning.

3,155: 14.

Utlånta

medel.

83,840: —

Fordringar.

2,536: 60.

Summa.

89,531:74.

Söderhamns
elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . .

Byggnadsfonden.....

Bibliothekskassan ....

--68.

107: 10.
77: 97.
9: 13.

1,000: —
388: 29.
800: —

33: 34.
6: 88.
12: 97.

1,034: 2.
502: 27.
890: 94.
9: 13.

S:gr

194: 88.

2,188: 29.

53:19.

2,436: 36.

Enköpings
elementarläroverk:

Egna kassan......

Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . •
Bibliothekskassan ....
Byggnadsfonden .....

70: 31.
1:65.
261: 8.
7:21.

75: —

10: —
48: 23.
647: 13.

—

145: 31.

1:65.
271: 8.
55: 44.
647: 13.

S:gr

340: 25.

780: 36.

—

1,120:61.

Norrtelje

elementarläroverk:

Egna kassan......

Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . .
Byggnadsfonden.....

89: 95.

--57.

414: 51.
722: —

--—

---L —

89: 95.

---57.

414: 51.
722: —

S:gr

1,227: 3.

---—

—---

1,227: 3.

Öregrunds pedagogi:

Egna kassan.......

Premiekassan......

113: 86.
5: 58.

—

—----

113: 86.
5: 58.

S:g>-

119: 44.

—

—

119:44.

Säger 5.036:74. 86,808:65. 2,589:79.____ 94,435: 18.

Summa 370,874: 55.

Konsistorium i Linköping.

I) ebet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium.......... 166,940: 93.

Stiftsbibiiotheket........................ 13,014: 24.

Linköpings elementarläroverk................ 82,597: 19.

Transport 262,552: 36.

Transport 262,552: 36.

Norrköpings elementarläroverk................ 5,148: 42.

Söderköpings dito 3,043: 57.

Wadstena dito 1,997: 38.

Skenninge dito 739: 95.

Westerviks dito 41,911: 50.

Wimmerby dito 1,337: 95.

Ekesjö dito 3,610: 1.

320,341: 14.

Uppbörd:

Konsistorium.............

Stiftsbibliotheket...........

Linköpings elementarläroverk ....

Norrköpings dito

Söderköpings dito

Wadstena dito

Skenninge dito

Westerviks dito

Wimmerby dito

Ekesjö dito

146,009: 23.

970: 90.

47,828: 6.

30,391: 17.

8,297: 24.

6,581: 45.

999: 82.

24,071: 75.

6,705: 69.

11,395: 63. 283,250: 94.

Balans till år 1866:

Skulder:

Konsistorium:

Byggnadskassan.......

Linköpings elementarläroverk:

Egna kassan.........

Forskålska stipendiefonden .

Skenninge elementarläroverk:
Egna kassan........

Westerviks elementarläroverk:

Egna kassan.........

Lärarnes aflöningsmedel . .
Bibliothekskassan......

...... 526: 12.

2,321: 73.

60: ~ 2,381: 73.

...... 184: 78.

755: 51.

151: 20.

170: 54 1,077: 25.

Summa

4,169: 88.
607,761: 96.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder:

Linköpings elementarläroverk.................. 1,079: —

Skenninge dito 132: 35.

Westerviks dito .................. 1,034: 51.

Transport 2,245: 86.

164 -

Utgifter:

Konsistorium.............

Stiftsbibliotlieket...........

Linköpings elementarläroverk . . . .

Norrköpings dito

Söderköpings dito

Wadstena dito

Skenninge dito

Westerviks dito

Wimmerby dito

Ekesjö dito

Transport 2,245: J36.

151,589: 52.

1,157: 95.

48,960: 7.

29,371: 44.

7,654: 88.

6,182: 61.

1,003: 59.

23,205: 25.

6,404: 77.

10,873; 53. 286,403: 61.

Balans till år 1866:

Kontant UtlSnta

behållning, medel.

.Fordringar.

Summa.

Tillgångar:

Konsistorium:

Byggnadskassan . . .

--— 3,500: —

4,651:80.

8,151:80.

Premie- och fattig-kassan .......

472: 43. 16,150: —

499: 43.

17,121:86.

Emeritikassan ....

633:95. 107,500: —

6,217: 55.

114,351: 50.

Folkskolelärare-semi-

n ariu in......

1: 2.---

---

1: 2,

Rederska stipendie-

fonden.......

301:58. 21,750: —

209: —

22,260: 58.

S:gr

1,408:98. 148,900: —

11,577: 78.

161,886:76.

Stiftets bibliothekskassa

1,088:29. 11,425: —

313:90.

12,827: 19,

Linköpings
elementarläroverk:

Donerade premie- och stipendiefonder.
...... 3,414:71. 66,101:76. 1,846:77. 71,363:24.

Välskrifningsfonden .... 13:33. 230: — 12:47. 255:80.

Materialfonden......... 33. 1,555:— 79:76. 1,635: 9.

Premie- och fattigkassan. 80: 65. -------- 80: 65.

Egna kassan........ 1,107:62. 3,750:— 130:67. 4,988:29.

Byggnadsfonden...... 40:14. 4,300:— 104:70. 4,444:84.

S:gr 4,656:78. 75,936: 767 2,174:37. 82,767:91.

Norrköpings
elementarläroverk:

Egna kassan........ 4:73. 400:— 2:81. 407:54.

Premiekassan....... 117:59. ----— ---— 117:59.

Bibliothekskassan..... 56: 7.--— — — — 56: 7.

Terminsafgiftskassan. . . . 64: 7. 4,150:— 50:33. 4,264:40.

Transport 242:46. 4,550:— 53:14. 4,845:60. 288,649: 47.

— 165 —

Transport
Teckningspremiefonden . .
Byggnadsfonden......

Kontant

behållning.

242: 46.
117: 70.
1,204: 85.

CTtlånta

medel.

4,550: —

Fordringar.

53: 14.

Summa.

4,845: 60.

117: 70.
1,204: 85.

S:gr

1,565: 1.

4,550

—

53: 14.

6,168: 15.

Söderköpings
elementarläroverk:

Egna kassan........

124: 95.

925

—

15: 33.

1,065: 28.

Premie- och fattigkassan.

10:78.

225

—

8: 44.

244: 22.

Bibliothekskassan.....

63: 75.

200

—

2: 73.

266: 48.

Forsemanska kassan . . .

39: 26.

J ,350

—

17: 53.

1,406: 79.

Byggnadsfonden......

---81.

700

—

2: 35.

703: 16.

S:gr

239: 55.

3,400

—

46: 38.

3,685: 93.

Wadstena
elementarläroverk:

Egna kassan........

33: 32.

—

—

--_

33: 32.

Premie- och fattigkassan.

22: 77.

—

—

---

22: 77.

Bibliothekskassan.....

57: 9.

780

—

7: 60.

844: 69.

Terminsafgiftskassan . . .

58: 43.

1,075

—

--99.

1,134: 42.

Byggnadsfonden......

21: 2.

340

—

--—

361: 2,

S:gr

192:63.

2,195

—

8: 59.

2,396: 22.

Skenninge
elementarläroverk:

Egna kassan.......

---42.

—

—

215: 86.

'' 216:28.

Stipendiefonden......

---—

400:

—

—

400: —

Terminsafgiftskassan . . .

5: 23.

—

—

27: —

32: 23.

Bibliothekskassan.....

—--

—

—

3:50.

3: 50.

S:gr

5: 65.

400:

—

246: 36.

652: 1.

Westerviks

elementarläroverk:

Terminsafgifterna.....

791: 20.

—

—

926: 5.

1,717: 25.

Premie- och fattigkassan.

29: 63.

---

—

---

29: 63.

Donerade fonder.....

1,363: 70.

36,331:

72.

428: 73.

38,124:15.

F. d. Minuterings-bolagets

stipendiefond......

119: 50.

1,000:

—

48: 67.

1,168: 17.

Lärarnes aflöningsmedel .

---

—

—

151: 20.

151: 20.

Materialkassan......

1: 6.

—

—

----

1: 6.

Byggnadsfonden......

11:60.

1,580: 83.

36: 85.

1,629: 28.

S:gr

2,316: 69.

38,912: 55.

1,591:50.

42,820: 94.

Wimmerby
elementarläroverk:

Egna kassan.......

9: 13.

280:

—

----

289:13,

Premie- och fattigkassan

75: 86.

500:

—

--—

575: 86.

Transport

84: 99.

780:

—

—

864: 99.

Transport

Bibliothekskassan.....

Terminsafgifter......

Byggnadsfonden......

Kontant

behållning.

84: 99.
14:12.
139: 17.
90: —

— 166 —

Utlånta

medel.

780: —

250: —
280: 59.

B''ordringar. Summa.

864: 99.
14:12.

--- 389:17.

--- 370:59.

S:gr

328: 28.

1,310: 59.

----- 1,638:87.

Ekesjö

elementarläroverk:

Egna kassan.......

48: 86.

1,350: —

--- 1,398:86.

Premie- och fattigkassan

133: 72.

1,600: —

--- 1,733:72.

Terminsafgifter......

16: 47.

---

--- 16: 47.

Bibliothekskassan.....

64: 50.

--- 64:50.

Orgelverkskassan.....

---

208: 43.

--- 208:43.

Byggnadskassan......

20: 85.

689: 28.

— ---710:13.

S:gr

284: 40.

3,847: 71.

---- 4.132:11-

Säger 12,086:26. 290,877:61.

16,012: 2. 318,975:89.

Tillkommer för:

Skenninge elementarläroverk:

Skillnaden emellan i 1864 års räkning

utbalanserade............... 739: 95.

och i 1865 års räkning inbalanserade 471: — 268: 95.

efter afdrag likväl af i 1864 års räkning utbalanserad,
men i 1865 års icke inbalanserad
skald,........................ 132: 35.

136: 60.

Summa

Konsistorium i Skara.

D ebet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium.................

Skara elementarläroverk..........

Wenersborors dito ...........

......... 107,762: 43.

.......... 13,417: 59.

.......... 7,041: 39.

Mariestads

dito ...........

.......... 2J40: 78.

Borås

dito ....

.......... 1,759: 87.

Alingsås
Lidköpings
Hjo p

Sköfde

dito .........

.......... 880: 87.

dito ...........

.......... 1,470: 32,

»edagosi ...........

.......... 4^533: 30.

dito ...........

......... 2,421: 96.

Falköpings

Ulricehamn

dito ...........

......... 230: 35.

dito ..........

......... 15: 1.

Transport

288,649: 47.

319,112: 49.
607/761: 96,

141,673^ 87.
141,673: 87.

167

Upphörd:

Konsistorium............

Skara elementarläroverk......

Wenersborgs dito ......

Mariestads dito ......

Borås dito ......

Alingsås dito ......

Lidköpings dito ......

Hjo pedagogi ......

Sköfde dito ......

Falköpings dito ......

Ulricehamns dito ......

Balans till år 1866:

Skulder:

Konsistorium:

Byggnadskassan...........

Skara elementarläroverk:

Egna kassan.............

Wenersborgs elementarläroverk:

Egna kassan.............

Mariestads elementarläroverk:

Egna kassan..............

Lidköpings elementarläroverk:

Egna kassan.............

Hjo pedagogi:

Egna kassan.............

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder:

Konsistorium................

Mariestads elementarläroverk.......

Lidköpings dito .......

Rjo pedagogi .......

Utgifter:

Konsistorium................

Skara elementarläroverk..........

Wenersborgs dito

Mariestads dito

Borås . dito
Alingsås dito

Lidköpings dito

Transport 141,673: 87.

121,528: 40.

45,448: 71.

28,615: 45.

11,767: 40.

12,150: 52.

8,471: 8.

7,257: 81.

2,475: 53.

4,221: 72.

1,174: 17.

742: 58- 243,853: 37.

7,200:

—

313:

15.

303:

86.

174:

93.

150:

—-

359:

12.

8,501:

6.

Summa

394,028:

30.

7,200:

—

135:

61.

100:

—

375:

54- 7.811: 15

118,255:

70.

42.639:

82.

26.218:

98.

10.944:

79.

11,838:

45.

8,275:

50.

6,637:

8.

Transport 224,810:32,

7,811: 15.

— 16« -

Hjo pedagogi

Sköfde dito
Falköpings dito
Ulricehamns dito

Transport 224,810: 32.

...... 2,418: 44.

...... 3,736: 33.

...... 1,141: 14.

...... 725: 31.

7,811: 15.

232,831: 54.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Konsistorium:

Stipendiekassan . .
Emeritikassan . . .
Byggnadskassan . .
Premie- och fattigkassan
......

Folkskolelärare-seminarium
....
Observatoriekassan

Sjgr

Skara

elementarläroverk:

Egna kassan.......

Materialkassan.....

Premie- och fattigkassan
Lärarnes aflöningsmedel

Byggnadskassan.....

Bibliothekskassan . ■ ■ .

S:gr

Wenersborgs
elementarläroverk:

Egna kassan.......

Materialfonden......

Byggnadsfonden.....

Premie- och fattigkassan
Stipendiefonderna . . . .
Bibliothekskassan . . . .

S:gr

Mariestads
elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
Museibyggnadsfonden . .

Terminsafgifter.....

Bibliothekskassan . . . .
Byggnadskassan.....

S:gr

Transport

Kontant

behållning.

U tlånta
medel.

Fordringar.

Summa.

545:13.
14: 67.
4,091: 26.

41,329: 60.
54,651: 23.
4,125: —

1,159: 60.
1,514: 65.
518: 89.

43,034: 33.
56,180: 55.
8,735:15.

556: 88.

—

—

556: 88.

438: 22,
42: 8.

2,000: —

47: 92.

438: 22.
2,090: —

5,688: 24.

102,105:83.

3,241: 6.

111,035: 13.

947: 78.
72: 21.
393: 75.
187: 23.
181: 90.

5,358: 33.

4,000: —
3,283: 33.

1,633:88.
326: 65.

35: —
119: 57.

6,992: 21.
1,274: 43.
72: 21.
393: 75.
4,222: 23.
3,584: 80.

1,782: 87.

12,641:66.

2,115: 10.

16,539: 63.

— — — 66:67. —— 45. 67:12.

472:13.--- 303:86. 775:99.

--- 2,784:70.--- 2,784:70.

55:88. -------- 55:88.

___ 2,171:49. 72:59. 2,244: 8.

160:22. 3,653:73.--— 3.813:95.

688:23. 8,676:59. 376:90. 9,741:72.

17:

22.

----

—- -

—

17:

22.

104:

5.

2,000: —

32:

97.

2,137:

2.

333:

61.

- - -

—

—

333:

61.

12:

56.

---

—

—

12:

56.

22:

30.

480: —

—

—

502:

30.

489:

74.

2,480: —

32:

97.

3,002:

71.

j er.

j -+''

8.

125,904: 8.

5,766:

3.

140,319:

19.

240,642: 69.

169 —

Transport

Kontant

behållning.

8,649: 8.

Utlånta

medel.

125,904: 8.

Fordringar.

5,766: 3.

Summa.

140,319:19.

Borås

elementarläroverk:

Egna kassan.......

223: 27.

—

—

--- —

223: 27.

Terminsafgifter.....

365: 94.

—

—

365: 94.

Premie- och fattigkassan

9: 21.

181: 94.

----

191: 15.

Norin-Salmeniska fonden

259: 34.

259: 34.

Bibliothelv^kassan ....

36: —

—

—

—

36: —

Extra kassan......

100: 84.

239:

73.

---

340: 57.

Byggnadsfonden.....

—

655: 67.

—

655: 67.

S:gr

994: 60.

1,077:

34.

—

2,071:94.

Alingsås

elementarläroverk:

Egna kassan.......

5: 76.

90

—

—

95: 76.

Premie- och fattigkassan

57: 24.

250

—

—

307: 24.

Terminsafgiftskassan . .

4: —

310

—

—

314: —

Bibliothekskassan ....

32: 4.

137

50.

—

169: 54.

Byggnadsfonden.....

—

189

91.

—

189:91.

S:gr

99: 4.

977

41.

—

1,076: 45.

Lidköpings
elementarläroverk:

Egna kassan....... 24: 1. — — —---- 24: 1.

Premie- och fattigkassan 5: —--—--- 5: —

Terminsafgifter..... 29:54. 1,200:— 150:— 1,379:54.

Byggnadsfonden.......— 700: —--— 700: —

Bibliothekskassan.... 32:50. -----—--- 32:50.

240,642: 69.

S:gr 91: 5. 1,900:- 150:— 2,141: 5.

Hjo pedagogi:

Abraham Jachsei fond . ---— 1,500: — ---— 1,500: —

Förhoppningarnes dito . 25: 94. 301: —--— 326: 94.

Premie- och fattigkassan 6: —------ 6: —

Egna kassan........— 2,250:— 491: 3. 2,741: 3.

S:gr 31:94. 4,051:— 491: 3. 4,573:97.

Sköfde pedagogi:

Egna kassan....... 35:68. 2,075: — 84:81. 2,195:49.

Premie- och fattigkassan 9: — --- — — — — 9: —

Premiefond till minne af
Sveriges och Norges

förening....... . 15:— 500:— 4:76. 519:76.

Terminsafgifter ..... 183:10.--—• ---— 183:10.

S:gr 242:78. 2,575:— 89:57. 2,907:35.

Transport 10,108:49. 136,484:83. 6,496:63. 153,089:95. 240,642: 69-

22

— 170

Kontant TJtlånta

■behållning. medel.

Transport 10,108:49. 136,484:83

Falköpings pedagogi:

Egna kassan....... 69:24. 100: —

Terminsafgifter...... 89:89.----

Premie- och fattigkassan 4:25.---

S:gr 163:38.____ 100: —

Ulricehamns pedagogi:

Terminsafgiftskassan . . 20:70. 10: 58.

Premie- och fattigkassan 1: —---

S:gr 21:70. 10:58.

Säger 10,293:57. 136,595:41.

Fordringar. Summa.

6,496:63. 153,089: 95.

--- 169:24.

--- 89:89.

--- 4:25.

-- 263: 38.

--- 31:28.

---— ~.......32: 28.

6,496:63. - -.7

Summa

Konsistorium i Strengnäs.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium......................... 148,530: 94.

Strengnäs elementarläroverk................ 34,342: 53.

Dito dito stipendiegods i Fellingsbro . 42: 17.

Örebro elementarläroverk...........*....... 30,969: 97.

Nyköpings dito .................. 14,228: 72.

Eskilstuna dito .................. 549: 73.

Askersunds dito .................. 13,598: 63.

Södertelje pedagogi.............. 528: 94.

Mariefreds dito ........... 37: 47.

Uppbörd:

Konsistorium. . .......................... 19,958: 45.

Strengnäs elementarläroverk................... 34,066: 14.

Örebro dito 61,459: 41.

Nyköpings dito ................... 23,487: 97.

Eskilstuna dito 8,122: 6.

Askersunds dito ................... 6,414: 28.

Södertelje pedagogi........................ 305: 2.

Mariefreds dito ........................ 791: 62.

Balans till år 1866:

Skulder:

Konsistorium:

Byggnads-kassan . ............ 16: 28.

Emeriti- dito.............. 15,000: — 15,016: 28.

240,642: 69.

153.385: 61.
394,028: 30.

242,829: 10.

154,604: 95.

Transport 15,016: 28. 397,434: 5.

171 —

Transport

Strengnäs elementarläroverk:

Donerade fonderna ............. 22: 21.

Egna kassan................ 18,825: —

Örebro elementarläroverk:

Egna kassan............... 975: 32.

Terminsafgiftskassan............ 1,799: 89.

Kredit.

Balans jrån år 1864:

15,016: 28. 397,434: 5.
18,847: 21.

2,775; 21. 36,638: 70.

Summa 434,072: 75.

Skulder:

Strengnäs elementarläroverk
Örebro dito

Utgifter:

Konsistorium......... . . .

Strengnäs elementarläroverk ....
Örebro dito ....

Nyköpings dito ....

Eskilstuna dito ....

Askersunds dito . , . .

Södertelje pedagogi.........

Mariefreds dito .........

17,510: 36.
3,971: 49.

27,583: 63.
33,346: 46.
59,339: 47.
23,621: 85.
8,046: 70.
6,589: 77.
226: 20.
768: 90

21,481: 85.

159,492. 98.

Balans till år 1866:

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

Tillgångar:

Konsistorium:
Byggnads-kassan .

2,000: —

30: —

2030: —

Emeriti- dito . . .

494: 75.

121,025: —

3,747: 71

125,267:46.

Eskilstuna läroverks
lönefond......

808:91.

26,650: —

870: 67.

28,329: 58.

Folkskolelärare-semi-narium .......

295: —

_ _ .

295: -

S:gr

1,598: 66.

149,675: —

4,648: 38.

155,922: 4.

Strengnäs

elementarläroverk:
Donerade fonderna . . .

1,391: 12.

27,733: 33.

859: 99.

29,984: 44.

Enskilda premie- och
fattigkassan......

73: 86.

500: —

573: 86.

Allmänna dito dito . . .

136: 47.

---

---

136: 47.

Besparingsfonden ....

68: 88.

200: —

___

268: 88.

Egna kassan.......

7: 84.

7: 84.

Transport

1,678:17.

28,433: 33.

859: 99.

30,971:49. 180,974: 83.

_ 172 -

Kontant Utlånta

behållning. medel. Fordringar. Summa.

Transport 1,678:17. 28,433:33. 859:99. 30,971:49. 180,974:83.

Material-kassan..... 116:56. 1,365:— 18:39. 1,499:95.

Gymnastik- dito .... 50: — ---• —--- 50: —

Byggnads- dito .... 8:— 2,100:—--— 2,108: —

Bibliotheks- dito .... 241:11. 1,500: — ---— 1,741: 11.

Stipendiegodsen i Fel lingsbro

. ...... 70: 68.--— —— —_70: 68^

S:gr 2,164: 52~ 33,398: 33. 878: 38. 36,441: 23.

Örebro

elementarläroverk:

Egna kassan.........— 153:75.--— 153:75.

Terminsafgifts- dito. . . 975:32. ------— 975:32.

Premie- och fattig- dito 206:95.------ 206:95.

Bibliotheks- dito..... 52:85.--—--— 52:85.

Stipendie- dito ..... 82:43. 27,947:84. 728:98. 28,759:25.

Aflönings- dito..... — 63. 1,677: 78. 67:10. 1,745: 51.

S:gr l,318:18. 29,779: 37. _ 796: 8. 31,893: 63.

Nyköpings
elementarläroverk:

Egna kassan....... 282: 44. — — —--- 282:44.

Terminsafgifts- dito . . . 397:41.--—--— 397:41.

Premie- och fattig- dito 424:79. 3,110:84.--— 3,535:63.

Donerade fonderna. . . . 555: — 9,250: —---- 9,805. —

Bibliothekskassan .... 74:36. --------___ 74^36.

S:gr 1,734: — 12,360: 84, ■----14,094: 84.

Eskilstuna
elementarläroverk:

Egna kassan.........— 359: 22.--— 359: 22.

Premie- och fattig- dito 2:48.-----— 2:48.

Terminsafgifts- dito . . . 223:89.------ 223:89.

Bibliotheks- dito . . . 39:50.--—--— 39:50.

Sigt 265: 87. ~ 359:22.--- 625: 9.

Askersunds
elementarläroverk:

Grundfonds-kassan . . . 156:94. 12,600:—--— 12,756:94.

Egentligt dito .... 44:86.------ 44:86.

Terminsafgifts- dito . . 526:40. 120: —--- 646:40.

Premie- och fattig- dito 3:76.------ 3:76.

Bibliotheks- dito .... 1:18.------ 1:18.

Sigt 733: 14. 12,720:—--— _ 13,453: 14.

Södertelje pedagogi:

Egna kassan....... 59:84.------— 59:84.

Transport 59:84, *--—---— 59:84. 180,974 83

173 —

Kontant

behållning.

Transport 59:84.

Premie- och fattig-kassan--—

Material- dito..... 426: 40.

Utlånta

medel.

121:52.

Fordringar.

Summa.

59: 84.
121:52.
426: 40.

180,974: 83.

S:gr 486:24.

121:52.

—

607: 76.

Mariefreds pedagogi:

Egna kassan....... . 9.

Premie- och fattig- dito 2: 50.

Terminsafgifts- dito ... 57: 60.

—

--—

- 9.
2: 50.
57: 60.

S:gr 60: 19.

—

—

60: 19.

Säger 8,360: 80.

238,414: 28.

6,322: 84.

253,097: 92.

Summa 434,072: 75.

Åt Strengnäs stifts emeritikassas medel afföras 15,842 R:dr 37 öre, utgörande
dels afbetalning ä köpeskillingen och dels omkostnader för egendomen Säby inom Jerfälla
socken af Stockholms län, hvilken egendom Konsistorium för ett belopp af 149,000 R:dr
låtit a konkursauktion inropa, för att bevara en eraeritikassans i egendomen intecknad
fordran a 11,000 R:dr. Jemlikt räkenskaperna bifogadt protokollsutdrag, hade Konsistorium
vidare uppdragit åt sin Notarie att af nämnda kassas fordringar uppsäga så stort belopp,
som förslagsvis kunde erfordras till inköp af inventarier, spanmål, foder in. m., äfvensom
till nödige utgifter för egendomens skötsel för den händelse, att på de annonser om försäljning
eller utarrendering deraf, som i tidningarne införts, något antagligt köpe- eller
-r^eanbud icke inkomme. Detta beslut har föranledt Revisorerne att förskaffa sig del
af 1866 års redogörelse för berörda kassa; och få Revisorerne derutur meddela, att beloppet
af kassans utlänta medel, som vid nämnda års början uppgick till 121,025 R:dr,
vid samma års slut nedgått till 79,243 Ridt- 59 öre, under det att kassans fordran i egendomen
Säby utbalanseras med 50,809 R:dr 76 öre. Häraf framgår, att Säby egendom,
som i Konsistorii redogörelse vid 1866 års slut bokfördes till ett belopp af 197,357 R:dr
öre, redan året efter dess inköpande vållat emeritikassan en ganska betydlig utgift
utöfver inropssumman. Med anledning deraf och då det af nyssberörda redogörelse kan
synas tvifvelaktigt, huruvida egendomen Säby lemnar tillräcklig säkerhet för de stora belopp
af eraeritikassans tillgångar, som för inköp och förvaltning af densamma redan blifva
använda, hafva Revisorerne, utan att ingå i bedömande, huruvida Konsistorium lämpligen
bort, på sätt skett, använda en under dess vård ställd kassas medel, ansett si» böra
a förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Konsistorium i Westerås.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium........................... 170,908: 82.

Westerås elementarläroverk...............'' 9,703: 38.

Transport 180,612: 20.

— 174 —

Falu elementarläroverk
Sala dito

Arboga dito

Köpings pedagogi . .
Nora dito

Lindesbergs dito . .

Hedemora dito . .

Säters dito . .
Avesta dito . .

Transport 180,612: 20.

..... 18,341: 48.

.... 1,921: 86.

.... 2,034: 5.

..... 3,505: 42.

513: 4.
. . . 430: 15.

409: 12.
135: 52.
734: 89.

Konsistorium........

Westerås elementarläroverk
Falu dito

Sala dito

Arboga dito

Köpings pedagogi ....
Nora dito . . ''. .

Lindesbergs dito ....

Hedemora dito . . . .

Säters dito ....

Avesta dito ....

Uppbörd:

115,752: 63.
50,505: 82.
39,722: 90.
7,668: 86.
6,108: 7.
3,253: 10.
4,584: 9.
1,706: 71.
3,211: 34.
939: —
690: 90.

Balans till är 1866:

Skulder:

Konsistorium:

Stiftets allmänna byggnadskassa
Westerås elementarläroverk:

Egna kassan...........

Terminsafgiftskassan.......

Premie- och fattigkassan . . . .

Falu elementarläroverk:

Bibliothekskassan . .
Köpings pedagogi:

Egna kassan.....

Säters pedagogi:

Egna kassan.....

1,775: —
1,385: 13.
25: 62.

20,000: —

3,185: 75.
86: 98.
79: 23.

Summa

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder:

Westerås elementarläroverk............

Falu dito ............

Köpings pedagogi.................

4,295: 27.
526: 4.
16: 58.

Transport

208,637: 73.

235,143: 42.

23,380: 18.
467,161: 33.

4,837: 89.
L837: 89.

175

Transport 4,837: 89.

Utgifter:

Konsistorium....................

Westerås elementarläroverk............

Fåla dito ...........

Sala dito .........

Arboga dito ’

Köpings pedagogi..................

Nora dito ...............

Lindesbergs dito ..............

Hedemora dito .............

Säters dito ...............

Avesta dito ...............

Balans" till år 1866:

Kontant Utlänta n ,

behållning. medel. * bringar.

Tillgångar:

Konsistorium:

129,396: 46.
42,698: 82.
34,196: 34.
6,879: 32.
5,608: 23.
3,258: 59.
3,999: 75.
1,166: 2.
3,164: 95.
917: 89.
710: 14.

Summa.

231,996: Öl:

Allmänna byggnadskassan Emeriti-kassan.

....

Premie- och fattigkassan
Folkskolelärare-seminarium
.........

Bibliothekskassan....
Fattiga prestenkors fond
Kollektmedel för fattige

studerande......

Donerade fonderna . . .

S:gr

Westerås

elementarläroverk:

3.509: 4.---

5,180:88. 139,532:83.
121:— 2,000: —

123:89.---

11:50.---

51: 48. 1,286: 67.

--- 3,509: 4.

4,785: 45. 149.499: 16.

---2,121: —

--- 123:89.

--- 11:50.

--- 1,338: 15.

171: 73.---

730:19. 19,760:33.

171; 73:
20,490: 52.

9,899: 71. 162,579: 83. 4,785: 45. 177,264:99.

Byggnadsfonden......

Egna kassan......

Premie- och fattigkassan.

Bibliothekskassan.....

Donerade fonderna ....

156: 60.
99: 1.

263: 75.
84: 67.

3.645: —
2,300: —
1,775: —
1,050: —
7,000: —

26: 83.

3,801: 60.
2,399: 1.
1,775.—
1,313:75.
7,111:50.

S:gr

604: 3.

15,770: —

26: 83.

16,400: 86.

Falu

elementarläroverk:

Byggnadsfonden.....

Egna kassan.....

93: 34.
223: 21.

2,700: —

—

2,793: 34.
223:21.

Transport

316: 55.

2,700: —

—

3,016:55.

"v—V

V

- 176

Kontant

behållning.

Transport 316:55.

Terminsafgiftskassan . . • 510: 77.

Premie- och fattigkassan. 1.79.

Bibliothekskassan........

Donerade fonderna .... 9‘- 79-

Utlånta Fordringar. Summa

medel.

2 700:____ 3,016:55. 236,834:40.

2*250: — 30:— 2,790:77.

J______ 1.79.

600:— 33:— 633: —

16,720: — 257: 8. 16,986:87.

S:gr

838: 90.

22,270: — 320: 8. 23,428:98.

Sala

elementarläroverk:

Egna kassan.......

Terminsafgiftskassan . •

Bibliothekskassan.....

Premie- och fattigkassan.

Byggnadsfonden......

Donerade fonderna ....

45: 35.
226: 56.
59: 99.

1: 84.

57:96.

393: 40.--- 438: 75.

1,200:—--- 1,426:56.

J!_______ 59: 99.

100:—-- 50. 102:34.

506:81.--- 506:81.

150:— 5:25. 213:21.

S:gr

391:70.

2,350:21. 5:75. 2,747:66.

Arboga

elementarläroverk:

Byggnadsfonden......

Egna kassan.......

Terminsafgiftskassan . . •
Premie- och fattigkassan.

Bibliothekskassan.....

Rosendals stipendiefond ,

550: 74.
2: 22.
242: 99.
4: ^4.
42: 34.

600:— 12:50. 1,163:24.

_____ 2: 22.

1 000:— 7:50. 1,250:49.

’ ___ 4:34.

_______ 42:34.

1,000:— 35:— 1.035: —

.....S:gr

842:63.

2,600:— 55:— 3,497:63.

Köpings pedagogi:

Terminsafgiftskassan . ■

Premie- och fattigkassan.
Rektors lönefonder ....
Ponera de. fonderna ....

133: 84.
2: 84.

___ 133:84.

______ 2:84.

886: 25.--- 886:

2,478:33. 25:21. 2,539: bo.

36:11.

S:gr

172: 79.

3,364: 58. 25: 21. 3,562. 58.

Nora pedagogi:

267: 87.

130;— 6:50. 404:37.

______ 59:23.

630; _ 3:78. 633:78.

Premie- och fattigkassan.
Donerade fonderna ....

59: 23.

S:gr

327:10.

760:— 10:28. 1,097:38.

Lindesbergs pedagogi:
Egna kassan •••••••

Fjerde November stiftel-

142: 38.

328: 46.--:-- 470: 84.

500:---- 500: —

S:gr

142: 38

828:46.--- 970:84.

Transport

13,219:24

210,523: 8.5,228:60.228,970:92. 236,834:40.

— 177 —

Kontant

behållning.

Utlånta Fordringar,

medel.

Summa.

Transport 13,219: 24.

210,523: 8. 5,228:60.

228,970: 92.

Hedemora pedagogi:

Egna kassan.......

Premie- och fattigkassan.

146:81.
8: 70.

300:----

446:81.
8: 70.

S:gr

155: 51.

. 300:—---

455: 51.

Säters pedagogi:
Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . . .

10: 79.
145: 84.

--- 28:22.

10: 79.
174: 6.

S:gr

156: 63.

--- 28:22.

184: 85.

Avesta pedagogi:

Egna kassan.......

Terminsafgiftskassan . . .
Premie- och fattigkassan

187: 32.
49:18.
17: 15.

450: — 12: —

649: 32.
49: 18.
17:15.

S:gr

253: 65.

450:— 12: —

715: 65.

Säger 13,785: 3. 211,273: 8. 5,268:82. ___________________ 230,326: 93.

Summa 467,161:33.

_ Beträffande Westerås stifts allmänna byggnadskassa hafva Revisorerne funnit anmärkningsvärd!,
att den 31 December 1864 för densammas räkning upptagits ett lån från
stiftets emeritikassa å 3,500 R:dr, löpande med 6 procents ränta, utan att, såvidt af räkenskaperna
kunnat inhemtas, något behof deraf förefunnits. Utgifterna hafva nemligen,
åtminstone under de tio första månaderna af revisionsåret, icke varit större än att de
kunnat ^betackas med de under berörda tid influtna medel tillsammans med en vid 1864
års utgång befintlig kontant behållning. Härtill kommer, att å lånet vid 1865 års slut
endast afbetaltes 1,500 R:dr, ehuru detsamma bort kunna till hela sitt belopp då återgäldas,
enär kassans kontanta tillgångar vid nämnda tid utbalanseras med 3,509 R:dr*4 öre.

Konsistorium i Wexiö.

Debet.

Balans från år 1864

Tillgångar:

Konsistorium..................

Wexiö elementarläroverk...........

Jönköpings dito ...........

Grenna pedagogi................

Uppbörd:

................. 79,041: 74.

................. 38,227: 69.

Transport 117,269: 43. 222,428: 97.

23

87,873: 1.

59,147: 79.

74,218: 63.

1,189: 54. 222.428: 97.

Konsistorium.......

Wexiö elementarläroverk

178 —

Jönköpings elementarläroverk
Grenna pedagogi.......

Transport 117,269: 43.

...... 43,658: 59.

...... 3,553: 48.

222,428: 97.
164,481: 50.

Balans till år 1866:

Skulder:

Wexiö elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
Donerade fonderna . . .

206: 62.

60: 51. 267: 13.

Summa 387,177: 60.

Kr ed i t.

Balans från år 1864:

Skulder:

Wexiö elementarläroverk

56: 73.

Utgifter:

Konsistorium.................

Wexiö elementarläroverk..........

Jönköpings dito . . ........

Grenna pedagogi..............

78,218: 3.

34,364: 85.

39,656: 58.

3,435: 22. 155,674: 68.

Balans till år 1866:

Kontant

behållning.

Tillgångar:

Konsistorium:

Byggnadskassan...... 202: 21.

Premie- och fattigkassan . 207: 79.

Emeritikassan........ 1,520: 37.

Bibliothekskassan...... 165: 66.

Folkskolelärare-seminarium 78:75.

S:gr 2,174:78.

.na Fordringar. Summa,
medel.

1 1,350: —

351:83.

11,904: 4.

207: 79.
54,491:71.
22,014:r43.
78:''75.

51 350: —
21,175: —

1,621:34.
673: 77.

83,875: —

2,646: 94.

88,696: 72.

Wexiö elementarläroverk:

St.ipendie- och donations-fonden ..........

314: 64.

12,960

5. 486:45.

13,761: 14.

Jubelstipendie-fonden . . .

129: 73.

11,900

— 427: 20.

12,456: 93.

Donerade fonderna.....

823: 38.

24,983

33. 538:85.

26,345: 59.

Egna kassan........

162: 37.

1,383

33. 74:99.

1,620: 69.

Terminsafgiftskassan . . .

15: 75.

5,287

29. 225: 12.

5,528: 16.

Byggnadsfonden......

158: 88.

3,310

— 39:67.

3,508: 55.

S:gr

1,604: 75.

59,824

— 1,792:28.

63,221: 3.

Transport

3,779: 53.

143,699

— 4,439:22.

151,917: 75.

Kontant

behållning.

Utpanta

medel.

Fordringar.

Summa.

Transport

Jönköpings

3,779: 53.

143,699: —

4,439: 22.

151,917:75. 155,731:41

elementarläroverk:

Wisingsö-fonden.....

1,197: 3.

55,916: —

354: —

57,467: 3.

Egna kassan.......

82: 78.

350: —

—

432: 78.

Terminsafgiftskassan . . .

366:13.

9,454: 50.

54: 47.

9,875:10.

Premie- och fattigkassan

58: 55.

374: —

—

432: 55.

Bibliothekskassan ....

1: 4.

726: —

—

727: 4.

Musikstipendiefonden . .

42: 59.

800: —

—

842: 59.

Donerade fonderna ....

100: 56.

2,052: 67.

—

2,153: 23.

Stipendiefonden af den 28

Januari 1863 .....

— 71.

2,475: —

84: —

2,559:71.

Byggnadsfonden......

149: 61.

3,581: —

—

3,730: 61.

S:gr

1,999: —

75,729: 17.

492: 47.

78,220: 64.

Grenna pedagogi:

Egna kassan....... 12: 2. 200:— 8:— 220: 2.

Premie- och fattigkassan 6:53. 300:— 11:63. 318:16.

Terminsafgiftskassan . . . 34:98. 533:87. 13: 3. 581:88.

Bibliothekskassan..... 3:50.--—--— 3:50.

Byggnadsfonden ........ 184:24. —— — 184:24.

S:gr 57: 3. 1,218:11. 32:66. 1,307:80.

Säger 5,835:56. 220,646:28; 4,964:35. 231,446:19.

Summa 387,177:60.

0

Consistorium Ecclcsiasticum i Lund

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium ......

Lunds elementarläroverk

Malmö dito

Kristianstads dito
Karlskrona dito
Helsingborgs dito
Ystads dito

Karlshamns dito
Landskrona dito
Sölvesborgs dito
Ronneby dito
Cimbrishamns pedagogi
Engelholms dito

91,596: 1.

14,036: 68.

9,191: 77.

8,302: 16.

7,187: 92.

3,377: 86.

5,574: 29.

7,850: 87.

1,481: 26.

754: 29.

430: 82.

516: 67.

_19Q: 22- 150,490: 82.

Transport 150,490: 82

Uppbörd:

Transport 150,490: 82.

Konsistorium......

Lunds elementarläroverk

Malmö dito

Kristianstads dito
Karlskrona dito
Helsingborgs dito
Ystads dito

Karlshamns dito
Landskrona dito
Sölvesborgs dito
Ronneby dito
Cimbrishamns pedagogi
Engelholms dito

262,842: 42.

92,518: 27.

38,463: 36.

35,033: 44.

34,403: 96.

24,424: 15.

13,888: 21.

12,032: 81.

10,029: 42.

2,831: 50.

4,422: 81.

1,206: 62.

1’574: 18'' 533,671: 15.

Skulder:

Balans till år 1866:

Konsistorium:

Byggnadsfonden.................. 2,105: 90.

Äldre pastoraliefonden.............. 14: 22.

Domkapitelshusets kassa............ 1: 89.

Folkskolelärare-seminarium . . . . •....... 265: 6.

Donerade fonderna................ 3: —

Tillfälliga anslag till folkskolelärare-seminarium 106: 97.

Lunds elementarläroverk:

Egna kassan...................2,216: 68.

Byggnadsfonden.................1,191: 28.

Malmö elementarläroverk:

Egna kassan................... 2,158: 64.

Bibliothekskassan...... 486: 43.

Premie- och fattigkassan............ 47: 71.

Kristianstads elementarläroverk:

Egna kassan..........................

Ystads elementarläroverk:

Egna kassan................... 291: 40.

Terminsafgiftskassan............... 138: 54.

Landskrona elementarläroverk:

Premie- och fattigkassan............ 27: 57.

Egna kassan................... 29: 98.

Karlshamns elementarläroverk:

Byggnadsfonden........................

Engelholms pedagogi:

Egna kassan........•..............1. .

2,497: 4.

3,407: 96.

2,692: 78.

107: 17.

429: 94.

57: 55.

146: 63.

~ 4: 9,339: 11.

Summa 693,501: 8.

— 181 —

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder:

Konsistorium.......................... 120: 4.

Lunds elementarläroverk................... 113: 84.

Malmö dito 2,343: 71.

Kristianstads dito 52: 24.

Ystads dito 217: 26.

Landskrona dito 37: 31.

Utgifter:

Konsistorium .

Lunds elementarläroverk.......

Malmö dito ....

Kristiantads dito .......

Karlskrona dito .......

Helsingborgs dito ....

Ystads dito ....

Karlshamns dito .....

Landskrona dito .......

Sölvesborgs

dito .........

Ronneby

Cimbrishamns

dito ..........

pedagogi .........

Engelholms

dito .........

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Konsistorium:

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

Byggnadskassan ....

1,529: 49.

37,663: 72.

15,881: 85.

55,075: 6.

Äldre pastoraliefonden .

170: 70.

8,432: 59.

----

8,603: 29.

Domkapitelshusets kassa

---

1,042: 91.

---

1,042: 91.

F. d. seminariekassan .
Läroverkens biblio-

9: —

3,000: —

—

3,009: —

thekskassor......

Indragne aflöningsrae-

169: 50.

---—

--—

169: 50.

del...........

79: 5.

___

_______ _

79: 5.

Karlskrona skolfond . .
Sölvesborgs elementar-

43: 31.

1,793:18.

7: 50.

1,843: 99.

läroverks statsanslag .

F olkskolelärare ■ semina-

504: 51.

11,537:14.

113: 10.

12,154: 75.

rium..........

3procent af ecklesiastike

2,469:19.

-----

3,251: 6.

5,720: 25.

personers bevillning .

3: 92.

2,055: 20.

-----

2,059:12.

Transport 4,978:67. 65,524:74. 19,253:51. 89,756:92.

2,884: 40.

503,614: 86.

506,499: 26.

182 —

Transport
Malmö S:t Petri för-samlings presterskaps

löningsfond.....

Donerade fonderna. . .

Kontant

behållning.

4,978: 67.

575: 35.
330: 22.

Utlånta

medel.

65,524: 74.

9,013: 57.
7,952: 62.

Fordringar.

19,253:51.

262: 50.

Summa.

89,756: 92. 506,499: 26

9,851: 42.

8,282: 84.

S:gr

5,884: 24.

82,490: 93.

19,516: 1.

107,891:18.

Lunds

elementarläroverk:

Egna kassan.......

Premie- och fattigkassan

Terminsafgifter.....

Rektors löningsfond . . .

41: 17.
648:18.

2,050: -12,342: 50.
2,844: 74.
101: 56.

____

2,050: —

12,383: 67.

3,492: 92.

101:56.

S:gr

689: 35.

17,338: 80.

---

18,028:15.

Malmö

elementarläroverk:

Egna kassan.......

___

525: —

____

525: —

Bibliothekskassan.....

---

1,350: —

11: 12.

1,361:12.

Premie- och fattigkassan

---

3,275: —

105: 5.

3,380: 5.

Besparingsfonden.....

89: 30.

1,586: 43.

---

1,675: 73.

Terminsafgiftskassan

204: 70.

2,206: 35.

----

2,411: 5.

Byggnadsfonden......

--—

2,679: 64.

—

2,679: 64.

S:gr

294: —

11,622: 42.

116:17.

12,032: 59.

Kristianstads
elementarläroverk:

Byggnadskassan......

326: 96.

213: 33.

334: 35.

874: 64.

Digna kassan .......

---

2,500: —

-----

2,500: —

Skolafgifts-dito......

698: 79.

1,400: —

53: 47.

2,152: 26.

Gevärsfonden ....

29: 32.

125: —

----

154: 32.

Premie- och fattigkassan .

3: 36.

51: 25.

----

54: 61.

Stipendiemedel ......

— 68.

789: 76.

---

790: 44.

Gyllenkrokska stipendie-

fonden ....

---

1,000: —

38: 66.

1,038: 66.

Unionsfonden . . .

3: 33.

174: 30.

---

177:63.

Bibliothekskassan.....

222: 85.

500: —

---

722: 85.

Byggnadsfonden......

—

2,998: 29.

—

2,998: 29.

S:gr

1,285: 29.

9,751:93.

426: 48.

11,463: 70.

Karlskrona
elementarläroverk:

Egna kassan........

212: 3.

2,300: —

13: 77.

2,525: 80.

Premie- och fattigkassan

22: 57.

600: —

11: 23.

633: 80.

H. Wachtmeisters stipen-

diefond ... ...

74: 39.

2,100: —

66: 92.

2,241: 31.

Terminsafgifter.......

1,046: 29.

1,700: —

2: 60.

2,748: 89.

Transport

1,355: 28.

6,700: -

94: 52.

8,149:80. 506,499:26.

183

Kontant

behållning.

Uti äntå
medel.

Fordringar.

Summa.

Transport

Bibliothekskassan.....

Byggnadsfonden......

1,355: 28.
49: 48.
932: —

6,700: -

2,100: —

94: 52.

42: 81.

8,149: 80.

49: 48.
3,074: 81.

S:gr

2,336: 76.

8,800: —

137: 33.

11,274: 9.

Helsingborgs
elementarläroverk:

Egna kassan........

Premie- och fattigkassan
Termin -penningarne ....

Bibliothekskassan.....

Byggnadsfonden......

1:20.
90: 13.
280: 58.
16: 25.

798: —
2,528: 23.
56: 43.

2,536: 80.

—

799: 20.
2,618: 36.
337: 1.
16: 25.
2,536: 80.

S:gr

388:16.

5,919: 46.

—

6,307: 62.

Ystads

elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan
Bibliothekskassan ....
Byggnadsfonden......

342: 2.
47: 16.

5,158: 33.

931:20.

148:31.

5,648: 66.
47:16.
931: 20.

S;gr

389: 18.

6,089: 53.

148: 31.

6,627: 2.

Karlshamns
elementarläroverk:

Egna kassan ....
Terminsafgiftskassan . . .
Premie- och fattigkassan
Heyderichska stipendie-fonden .....

76: 63.
21: 20.
127: 18.

1,275: —
1,500: —
1,625: —

3,000: —
55: —

1,008: 26.

6: 25.
18: —

44: 58.
2: 75.

1,357: 88.
1,539: 20.
1,752:18.

3,044: 58.
74:17.
20: 21.
1,008: 26.

Bibliothekskassan .

Lärarnes aflöningsmedel .
Byggnadsfonden ....

16: 42.
20: 21.

S:gr

261:64.

8,463: 26.

71:58.

8,796: 48.

Landskrona
elementarläroverk:
Terminsafgiftsfonden . . .
Premie- och fattigkassan .

Bibliothekskassan.....

Byggnadskassan . . .

696: 20.

29: 5.

468: 28.

921:81.

—

696: 20.
468: 28.
29: 5.
921:81.

S:gr

725: 25.

1,390: 9.

—---

2,115: 34.

Sölvesborgs
elementarläroverk:

Egna kassan........

Premie- och fattigkassan .

Bibliothekskassan.....

Terminsafgifter.......

125: 16.
19: 55.
22: 50.
500: 25.

200: —

—

325:16.
19: 55.
22: 50.
500: 25.

8:gr

667: 46.

200: —

—

867: 46.

Transport 12.921: 83. 1

. 6:42.

20,415: 88.

185.403: 63.

184

Fordringar.

Summa.

Kontant Utlånta

behållning. medel.

Transport 12,921:33. 152,066:42. 20,415:88. 185,403:63. 506,499: 26.

Ronneby

elementarläroverk:

....--- 140: 79.

4: 44.

Byggnadsfonden........—

Egna kassan........ 53:41.--—

Premie- och fattigkassan . 15:30.--—

Terminsafgiftskassan .... 92:12. 365: 88.

Bibliothekskassan..... 2: — 20: —

S:gr 162:83. 526:67.

Cimbrishamns pedagogi:

Egna kassan ........--16. 50: —

Premie- och fattigkassan . 32: 83. — — —

Landgrenska stipendiefonden
................ — 337: 50.

Terminsafgiftskassan.... 56:20.--—

S:gr 89:19. 387:50.'' _

Engelholms pedagogi:

Premie- och fattigkassan . 52: —--—--- —

Terminsafgifter.........35.--—--—

Byggnadskassan . . . . . . 105: —_239: 43.--—

S:gr 157: 35. 239: 43.-- —

Säger 13,330: 70. 153,220: 2. 20,451:10.

13: 25.
- 33.

18: 2.

17: 20.
17: 20.

145: 23.
53: 41.
15: 30.
471: 25.
22: 33.

707: 52.

50: 16.
32: 83.

354: 70.
56: 20.

493: 89.

52: —

--35.

344: 43.

396: 78.

187,001: 82.

Summa 693,501: 8.

Konsistorium i Göteborg.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium..............

Göteborgs elementarläroverk......

Uddevalla dito ......

Strömstads dito ......

Marstrands dito ......

Karl Johans församlings dito......

Halmstads dito .....

Warbergs dito ......

Kongelfs pedagogi...........

Kongsbacka dito ...........

Falkenbergs dito ...........

Laholms dito ...........

88,423: 74.

55,445: 79.

2,216: 53.

819: 94.

619: 34.

305: 11.

29,793: 30.

4,293: 1.

859: 8.

1,883: 78.

1,172: 44.

230: 30- 186,062: 36.

Transport 186,062: 36.

Uppbörd:

Transport 186,062: 36.

Konsistorium........

Göteborgs elementarläroverk
Uddevalla dito

Strömstads dito

Marstrands dito

Karl Johans församlings dito
Halmstads dito

Warbergs dito

Kongelfs pedagogi.....

Kongsbacka dito .....

Falkenbergs dito .....

Laholms dito .....

Balans till år 1866:

Skulder:

Konsistorium:

Byggnadskassan. . . . , ........

Folkskolelärare-seminarium........

Göteborgs elementarläroverk:

Premie- och fattigkassan.........

Karl Johans församlings elementarläroverk:

Material-kassan.............

Bibliotheks- dito.............

Byggnads- dito .............

Halmstads elementarläroverk:

Donerade fonderna............

Kongelfs pedagogi:

Egna kassan...............

Kr ed i t

Balans från år 1864:

Skulder:

Konsistorium..............

Göteborgs elementarläroverk......

Karl Johans församlings dito.....

Halmstads dito.........

Kongelfs pedagogi....... . ,

Utgifter:

Konsistorium .................

Göteborgs elementarläroverk.........

128,768: 59.
50,472: 11.
12.357: 30.
4,874: 20.
4.615: 36.
10,233: 59.
16.869: 91.
8,327: 65.
3,441: 61.
3,309: 17.
1,126: 43.
1,930: 39.

1,500: —

2,508: 33.

...... 264: 8.

6: 26.
- 75.
43: 15.

50: 16.
33: 13.

7: 91.
Summa

2,151: 42.
438: 38.
254: 82.
358: 43.
— 33.

..... 127.395: 90.

..... 48.667: 57.

Transport 176,063: 47.

246,326: 31.

2,863: 61,
435,252: 28.

3,203: 38.

3,203: 38.
24

186

Transport

176,063: 47. 3,203: 38.

11,863: 89.

uaaevana wbiuchuwioiuic

Strömstads dito

4,650: 67.

4,551: 60.

marsuauu» .....

Karl Johans församlings dito.....

10,300: 47.

15,758: 5.

Warbergs dito

8,079: 65.

3,292: 34.

Kongelts pedagogi . . . .

4,697: 93.

951: 10.

jbaiK'' noergs uuu . . . .

1,951: 12. 042 160: 29.

Bala

Tillgångar:

Konsistorium:

Donerade fonderna
Biskopshus-kassan.
Emeriti- dito
Folkskolelärare-se-minarium ....
Byggnadskassan . .
Nybyggnadskassan.

ris till år 1866:

Kontant planta Fordringar.

behållning''. medel.

36:55. 8,675: - 153: 12.

518:99. 44,500: — 803: 53.

448:69. 31,650:— 112:79.

416:29. -------

______ 2,837:91.

Summa.

8,864: 67.

45,822: 52.

32,211:48.

----47.

416: 29.

2,837: 91.

S:gr

1,420: 99.

84,825: — 3,907: 35.

90,153: 34.

Göteborgs
elementarläroverk:
Egna kassan ......

Terminsafgiftskassan . .
Premie- och fattigkassan
Kongl. och Hvitfeldtska
stipendiekassan ....

Donerade fonderna . . .
Kinds härads stipendium

43: 22.
2,082: 43.
396: 36.

117: 96.
1,422: 39.
472: 51.
442: 52.

500: — 468: 78.

28,830: 80. ----—

20,000: — 50: —

1,800: — 4: 80.

43: 22.

3,051:21.

396: 36.

117: 96.

30,253:19.

20,522: 51.

2,247: 32.

Bibliothekskassan....

444: 26.

— — —---

444: 26.

S:gr

5,421: 65.

51,130: 80. 523: 58.

57,076: 3.

Uddevalla
elementarläroverk:

Egna kassan .......

Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . .

Stipendiefonden.....

Bibliothekskassan ....
Byggnadsfonden.....

2:46.
16: 98.
318:13.

322: 72.
1,049: 65.

1,000: —---

2: 46.

16: 98.

318:13.

1,000: —

322: 72.

1,049: 65.

S:gr

1,709: 94.

1,000: —---

2,709: 94.

Transport

8,552: 58.

136,955: 80. 4,430: 93.

149,939: 31. 245,363: 67.

187

Transport

Kontant Utbulta , • c

, , ! oraringar. Summa,

behållning. medel. °

8,552:58. 136,955:80. 4,430:93. 149,939:31.245,363:67.

Strömstads

elementarläroverk:

Egna kassan......

Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . .
Bibliothekskassan ....
Byggnadsfonden.....

50: 40.

78: 63.

64: 99.

40: 50.

200: —

200: -

400: —

8: 95.

250: 40.

78: 63.

264: 99.

40: 50.

408: 95.

S:gr

234: 52.

800

—

8: 95.

1,043: 47.

Marstrands

elementarläroverk:

Egna kassan......

182: 92.

—

—

--- -

182: 92.

Premie- och fattigkassan

26: --

400

—

—

426: -

Bibliothekskassan ....

7: 50.

—

—

----

7: 50.

Bvggnadskassan.....

66: 68.

—

—

66: 68.

S:gr

283:10.

400

—

—----

683: 10.

Kari Johans församlings

elementarläroverk:

Egna kassan......

29: 32.

- —.

—

---

29: 32.

Premie- och fattigkassan

4: 25.

—

—

----

4: 25.

S:gr

33: 57.

—

—

—,--

33: 57.

Halmstads

elementarläroverk:

Egna kassan.....

92: 66.

75

—*

2:25.

169:91.

Skolafgiftskassan ....

667: 80.

800

—

---

1,467: 80.

Premie- och fattigkassan

112: 57.

1,300

—

21: 58.

1,434: 15.

Donerade fonderna . . .

-----

25,997

95.

1,078: 55.

27,076: 50.

Bibliothekskassan ....

67:-

___

_

- ---- _

67: —

Byggnadsfonden .....

364: 50.

—

—

—

364: 50.

S:gr

1,304: 53.

28,172: 95.

1,102:38.

30,579: 86.

Warbergs

elementarläroverk:

Egna kassan.......

25: 92.

1,250

•

5: 17.

1,281: 9.

Premie- och fattigkassan

13: 59.

1,950

—

28: 4.

1,991: 63.

Terminsafgiftskässari , .

129: 88.

650

—

13: 5.

792: 93.

Bibliothekskassan. . . .

80: 44.

100

—

1: 85.

182: 29.

Byggnadsfonden ...

—

293

7.

__ _

293: 7.

S:gr

249: 83.

4,243

7.

48:11.

4,541: 1.

Kongelfs pedagogi:

Premie- och fattigkassan

9: 75.

—

—

----~

9: 75.

Transport

9: 75.

—

—

— _

9: 75. 245,363: 67.

— 18»

Transport
Donationsfonderna . . .
Terminsafgiftskassan . .

Kontant
b.hållning.

9: 75.

21: 53.

Utlanta , .

medel. Fordnn*ar''

529: 14. 15: 21.

435: — 5: 30.

Summa.

9: 75. 245,363: 67.
544: 35.

461: 83.

S:gr

31: 28.

964: 14.

20: 51.

1,015: 93.

Kongsbacka pedagogi:

Egna kassan.......

Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . .

325: 42.

2:_

167: 60.

--------

325: 42.

2;_

167: 60.

S:gr

495: 2.

--------*

495: 2.

Falkenbergs pedagogi:

Egna kassan......

Terminsafgiftskassan . .
Premie- och fattigkassan

129: 69.
369: 75.
15: —

800: —

33: 33.

963: 2.

369: 75.

15:-

S:gr

514: 44.

800: —

33: 33.

1,347: 77.

Laholms pedagogi:

Egna kassan......

Skoljordars- dito ....
Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . .
Dougrad fond ......

3: 95.
26: 13.
10:—
52: 82.

116:67.----

3:95.

26:13.

10: —

52: 82.

116:67.

S:gr

92: 90.

116:67.---

209: 57.

Säger

11,791: 77.

172,452:63. 5,644:21.

189,888: 61.

Summa 435,252: 28.

Redogörelsen för Göteborgs elementarläroverks nybyggnadskassa upptager såsom tillgäng
ett icke räntebärande belopp af 2,837 R:dr 91 öre, utgörande behållning af influtne
medel för afyttrad kalk in. in. Nämnda belopp har under hela revisionsåret varit innestående
hos redogöraren, hvilken, enligt en i räkenskapen gjord anteckning, derpå gjort
anspråk såsom ersättning för sina »med kalktillverkning och försäljning häfda bestyr».
Då räkenskapen icke lemnar någon upplysning om Konsistorii beslut i anledning af ifrågavarande
fordringsanspråk, hafva Revisorerna ansett förhållandet förtjent af att här omförmäla».

Konsistorium i babian

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium........................ 127,318: 35.

Kalmar elementarläroverk.................. 14,196: 55.

Transport 141,514: 90.

isy

Oskarshamns elementarläroverk
Borgholms pedagogi......

Uppbörd:

Konsistorium.............

Kalmar elementarläroverk......

Oskarshamns dito ......

Borgholms pedagogi.........

Transpon 141,514: 90.
..... 412: 26.

..... 421: 26.

142,348: 42.

65,236: 33.
49,459: 27.
5,682: —
4,113: 40.

124,491: —

Balans till år 1866:

Skulder:

Konsistorium:

Stipendiekassan.....

Kalmar elementarläroverk:

Materialkassan.....

Premie- och fattigkassan
Bibliothekskassan ....

Oskarshamns elementarläroverk:
Premie- och fattigkassan . .

58: 29.
149: 65.
175: —

Kredit

148: 33.

382: 94.

4: 9L 536: 18.
Summa 267,375: 60.

Balans från år 1864:

Skulder:

Konsistorium......

54: 94.

Kalmar elementarläroverk......

Utgifter.

37: 50.

92: 44

Konsistorium.......

65,534: 82.

Kalmar elementarläroverk

46,512: 43.

Oskarshamns dito

5,083: 72.

Borgholms pedagogi . . .

Balans till

Kontant

behållning

år 1866:

Utbulta

medel.

Fordringar.

3,987: 36.

•

Summa.

121,118: 33.

Tillgångar:

Konsistorium:

Byggnads-kassau . .

375:61.

11.076: 50

408: 73.

11,860: 84.

Emeriti- dito . . .

170: 5.

20,950: —

858: 89.

21,978: 94.

Folkskolelärare-seini-

narium......

90: 44.

—

— ----

90: 44.

Transport

636:10.

32,026: 50.

1,267: 62.

33,930: 22.

121,210: 77.

i

190

Transport
Stipendiekassan . . .
Donerade fonderna .

Kontant

behållning.

636: 10.
143: 40.
618: 2.

Utslita

medel.

32,026: 50.
11,391:67.
73,613: 33.

Fordringar.

1,267: 62.

716:31.
6,700: 30.

Summa.

33,930: 22.
12,251:38.
80,931: 65.

S:gr

1,397: 52.

117,031: 50.

8,684: 23.

127,113: 25-

Kalmar

elementarläroverk:

Egna kassan.......

107: 10.

3.300: —

56: 82.

3.463: 92.

Materialkassan......

------

5,360: —

203: 6.

5,563: 6.

Premie- och fattigkassan

____

1,000: —

62: 50.

1,062: 50.

Bibliothekskassan.....

4: 77.

2,400: —

34: 83.

2,439: 60.

Byggnadsfonden......

350: —

4,500: -

109: 75.

4,959: 75.

Sigt

461: 87.

16,560: —

466: 96.

17,488:8a

Oskarshamns

elementarläroverk:

Egna kassan.......

122: 96.

---

—

122: 96.

Terminsafgiftskassan . . .

388: 49.

----_ ---

-----

388: 49.

Bibliothekskassan ...

24: —

------

—

24: —

Byggnadsfonden.....

480: —

--—

—

480: -

S:gr 1,015:45. ---—--- i,01&45.

Borgholms pedagogi:

Egna kassan.......

Materialkassan......

44: 93.
120: 84.

200: —
100: —

-----■

244: 93.
220: 84.

Premie- och fattigkassan
Bibliothekskassan ....

25: 53.
16: -

40: —

---

25: 53.
56: -

S:gr

207: 30.

340: —

— — —

547: 30.

Säger

3,082: 14.

133,931: 50.

9,151: 19.

Sumraa 267,375: 60.

Konsistormin i Karlstad.

Del et.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium........................124,415: 2.

Karlstads elementarläroverk...... 19,468: 62.

Kristinehamns dito 1,900: 83.

Filipstads dito 11,845: 52.

Arvika dito 617:

Åmåls dito 22,755: 4. jgl,002: 15

Transport 181,002: 15

Upphörd:

Transport 181,002: 15.

Konsistorium................

Karlstads elementarläroverk........

Kristinehamns dito ........

Filipstads dito ........

Arvika dito ........

Amåls dito ........

Balans till år 1866:

Skulder:

Konsistorium :

Seminarium...............

Karlstads elementarläroverk:

Premie- och fattigkassan .......

Kristinehamns elementarläroverk:

Egna kassan.............

Filipstads elementarläroverk:

Egna kassan................... 7: 8.

Terminsafgifter.................. 15: 98.

Kredit.

25,842: 25.
42,686: 87.
8,337: 23.
5.302: 65.
4,723: 86.
7,846: 40.

94.739: 26.

808: —

3: 49.

91: 5.

-23: 6- 925: 60,

Summa 276,667: 1.

Balans från år 1864:

Skulder:

Konsistorium.......................... 831: 70.

Kristinehamns elementarläroverk............... 372; 4.

Filipstads dito 382: 64.

Utgifter:

Konsistorium.............

Karlstads elementarläroverk.....

Kristinehamns dito
Filipstads dito

Arvika dito

Amåls dito

Balans till år

1866:

Kontant

Fordringar.

behållning.

medel.

Tillgångar:

Konsistorium:

Stiftets byggnads-

kassa...... 520: 76.

34,500: -

898: 87.

Transport 520:76. 34,500: — 898:87.

15,161: 57.
39,055: 26.
8,363: 53.
4.542: 88.
4,678: 63.
6,521: 2.

Summa,

35,919: 63.
35.919: 63.

1.586: 38.

78,322: 89.

79,909: 27.

Kontant

— 192 —

Utlånfa

Fordringar.

Summa.

Transport

behållning.

520: 76.

medel.

34,500: —

898: 87.

35,919: 63.

Amåls och Filipstads
skolfond.....

55,400: —

1,027: —

59,745: 98.

Matematiska pre-miefonden ....

53: 94.

936: 54.

26:25.

1,016: 73.

Stipendia collectanea

25: 91.

—

—

25: 91.

Donerade fonderna

5,790: 8.

31,757: 52.

816:15.

t38,8b3i 75.

S:gr

9,709: 67.

122,594: 6.

2,768: 27.

135,072: —

Karlstads

elementarläroverk:

Egna kassan......

Terminsafgifter.....

Geijerska lönefonden . .
F. d. Konrektor dito .
Bibliothekskassan ....
Byggnadsfonden.....

826: 49.
499: 62.

167:61.
300: -

8,250: —
3,433: 74.
3.561:28.
1,814: 53.

900: —
2,769: 26.

298: 8.

9: —
141: 11.
72: —
36: —
25: —

9,374: 57.
3,942: 36.
3,702: 39.
1,886: 53.
1,103:61.

3 094: 26.

S:gr

1,793: 72.

20,728:81.

581:19.

23,103: 72.

Kristinehamns
elementarläroverk:

19: 26.

555:10.

47: 76.

622: 12.

Bibliothekskassan ....
Premie- och fattigkassan

Byggnadsfonden.....

S:gr

14: 50.
66: 80.
105: —

33: 61.
18: 53.
703: 75.

1: 68.
2: 36.
25:19.

49: 79.
87: 69.
833: 94.

205: 56.

1,310: 99.

76: 99.

1,593: 54.

Filipstads
elementarläroverk:

Egna kassan.......

Premie- och fattigkassan
Bibliothekskassan ....
Besparade räntefonder .
Byggnadsfonden.....

16: 84.
3:24.
-----71.

57: 53.
101:19.
43:18.
11.170:67.
330: 89.

3: 33.
4:29.
1:40.
507: 37.
5: 7.

60: 86.
122: 32.
47: 82.
11,678:75.
335: 96.

S:gr

20: 79.

11,703: 46.

521: 46.

12 245: 71.

Arvika

elementarläroverk:

Egna kassan.......

Premie- och fattigkassan
Terminsafgiftskassan . .
Bibliothekskassan ....

335: 48.

9:95.
272: 92.
44: —

____

---- -

335: 48.

9:95.
272: 92.
44: -

S:gr

662: 35.

—

—

662: 35.

Amåls

elementarläroverk:
Egna kassan.......

. . _

2,358: 9.

--*--

2,358: 9.

Transport

--—

2,358: 9.

—

2,358: 9.

79,909: 27.

79,909: 27.

193

Transport

Premie- och fattigkassan
Bibliothekskassan ....

Tyska kassan......

Fondbesparade ränteme-

del..........

Terminsafgiftsmedel . . .
Byggnadsfonden.....

Kontant

behållning.

Utpanta

medel.

2,358: 9.

21:24.
918: 84.
2,280: 60.

16,268:13.
1,053:82.
396: —

Fordringar.

784: 20.

Summa.

2,358: 9.

21: 24.
918:34.
2,280: 60.

17,052: 33.
1,053: 82.
396: —

79,909: 27.

S:gr

— __

23,296: 22.

784: 20.

24,080: 42.

Säger

12,392: 9.

179,633: 54.

4,732: 11.

Summa

196,757: 74.
276,667:. 1.

Konsistorium i Hernösand.

De be t.

Balans från av 1864:

Tillgångar:

Konsistorium.....................

Hernösands elementarläroverk............

Örnsköldsvik dito

Sundsvalls dito

Östersunds dito

Umeå dito

Skellefteå dito

Piteå. dito

Luleå dito

Haparanda dito

Uppbörd:

Konsistorium.................

Hernösands elementarläroverk........

Örnsköldsviks dito

Sundsvalls dito

Östersunds dito

Umeå dito

Skellefteå dito

Piteå dito

Luleå dito

Haparanda dito

118,023: 10.
2,470: 34.

121: 25.
2,460: 73.
15,714: 69.
3,565: 41.

588: 85.
2,324: 36.
3,189: 81.
4,572: 15.

148,731: 83.
23,727: 43.
4,570 47.
12,387: —
26,694: 91.
29,523: 47.
4,066: 44.
9,230: 53.
20.195: 22.
6,476: 12.

153,030: 69.

285,603: 42.

Transport 438,634: 11.

25

t

- 194 —

Balans till år 1866:

Skulder:

Konsistorium:

Finska folkskolekassan............

Donerade fonderna...............

Hernösands elementarläroverk:

Egna kassan . . • • ..............

Premie- och fattigkassan...........

Örn.sköldsviks elementarläroverk:

Egna kassan.................

Bibliothekskassan...............

Östersunds elementarläroverk:

Egna kassan..................

Umeå elementarläroverk:

Egna kassan...................

Byggnadsfonden................

Skellefteå elementarläroverk:

Egna kassan ..................

Luleå elementarläroverk:

Egna kassan..................

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder:

Konsistorium ...................

Hernösands elementarläroverk..........

Örnsköldsviks ^ dito
Östersunds dito

Umeå dito

Skellefteå dito

Luleå dito

Utgifter:

Konsistorium.............

Hernösands elementarläroverk . . .

Örnsköldsviks dito

Sundsvalls dito

Östersunds dito

Umeå dito

Skellefteå dito

Piteå dito

Luleå dito

Haparanda dito

Transport 438,634: 11.

10: —

172: — 182: —

136: 46.

40: 26. 176; 72.

49: —

11: 25. 60: 25.

..... 301: 22.

201: 30.

51: 55. 252: 85.

359: 84.

1.033: 63. 2,366: 51.

Summa 441,000: 62.

108: 70.

165: 31.

54: 50.

69: 71.

219: 20.

267: 50.

780: 49. 1,665: 41.

140,697: 29.

23,636: 66.

4,535: 47.

11,943: 2.

26,876: 96.

28,009: 16.

3,778: 31.

8,912: 50.

19,481: 98.

6.519: 36. 274,390: 71

Transport 276,056: 1 2 .

— 195 —

Transport 276,056: 12.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

K ODsistorium:

Kontant

behållning.

Uflånta

medel.

Fordringar.

Summa.

kassan .........

6,057: 63.

—

—

544: 75.

6,602: 38.

Piteå enskilda kassa. .

744: 45.

1,800:

—

37: 50.

2,581: 95.

Premie- och fattigkas-

san..........

156: 64.

—

—

----

156: 64.

Emeritikassan.....

2,550: —

69,850:

—

710: 6.

73,110: 6.

Folkskolelärare-semina-

rium..........

2,129: 61

----

---

--- -

2,129:61.

Stipendier för folkskole-

lärare-elever......

350: —-

-.. -

—

---- -

850: —

Lappska ecklesiastik-

verket........

385: 88.

—

—

- — -

385: 88.

Jemtlands läns biblio-

thek..........

247: 51.

3,000:

—

550: —

3,797:51.

Hernösands läroverks

bibliothek.......

74: 68.

4,200:

—

248:12.

4,522: 80.

Ramsele öfverskottsfond

592: 59:

3,000:

--

----

3,592: 59.

Donerade fonderna . . .

925: 32.

25,415:

—

1,054: 75.

27,395: 7.

Näs och Hackas vakans-

medel.........

1,272:22.

—

—

---

1,272: 22.

Synodalkassan.....

234: 23.

—

—

— ---

234: 23.

Sigt-

15,720: 76.

107,265:

—

3,145: 18.

126,130: 94.

Hernösands elementar-

läroverk:

Byggnadskassan......

184: 95.

—

—

------

184: 95.

Skolafgiftskassan.....

42:61.

—

—

---

42:61.

Inventariekassan......

245: 78.

- -

—

---

245: 78.

Stipendiekassan......

509: 14:

—

—

---

509: 14.

Bibliothekskassan.....

317:67.

—

—

26: 75.

344: 42.

Byggnadsfonden......

296: —

915: 70.

33: 92.

1,245: 62.

S:gr

1,596: 15.

915:

70.

60: 67.

" 2,572: 52.

Örnsköldsviks

elementarläroverk:

Premie- och fattigkassan

11: 75.

—

_

____ _

11: 75.

Bvggnadsfonden......

150:25.

—

—

—

150:25.

S:gr

162: —

----

---—

162: —

Transport

17,478: 91.

108,180:

70.

3,205: 85.

128,865: 46

196 —

Kontant Utvänta

behållning. medel.

Fordringar. Summa.

Transport 17,478:91. 108,180:70. 3,205: 85. 128,865: 46.

Sundsvalls
elementarläroverk:

Egna kassan....... 63:69.--— — 63: 69.

Premie- och fattigkassan. 163: 5.--- —----— 163: 5.

Skolafgifter........ 227:67. 600:—--— 827:67.

Stipendieinedel...... 60:— 1,000:—--— 1,060: —

Bibliothekskassan..... 73: 39. —- -----— 73: 39.

Byggnadsfonden...... 716:91. — — —--— 716:91.

S:gr 1,304:71. 1.600:— ---— 2,904:71.

Östersunds
elementarläroverk:

Egna kassan....... 360:72. ---—---— 360:72.

Terminsafgiftskassan . . . 61:69.--—--— 61-69.

Premie- och fattigkassan 51: 5. —--- 51: 5.

Donerade fonderna .... 1,137:80. 12,040:34. 188:92. 13,367: 6.

Särskilda bibliothekskassan
......... 233: 25.--— — —- — -—■ 233: 25.

Zetterströmska dito. . . . 1,010:38.--— 1,010:38.

Byggnadsfonden...... 360: — 420: — — — — 780: —

S:gr 3,114:89. 12,460:34. 188:92. 15,764: 15.

Umeå

elementarläroverk:

Terminsafgiftskassan . . .

59: 63.

200: —

255: 35.

514: 98.

Premie- och fattigkassan .

22: 38.

—

—

22: 38.

Donerade fonderna ....

60: -

2,562: 45.

26:25.

2,648: 70.

Bibliothekskassan.....

10: 41.

---__

---

JO: 41.

Byggnadsfonden......

—

1,881: —

35: 90.

1,916: 90.

S:gr

152:42.

4,643: 45.

317: 50.

5,113:37.

Skellefteå

elementarläroverk:

Premie- och fattigkassan.

24: -

»---

—

24: —

Terminsafgiftskassan . . .

564: 69.

— - —

—

564: 69.

Lärarnes aflöningsmedel .

38: 69.

---—

—

38: 69.

Bibliothekskassan.....

26: 50.

---—

----

26: 50.

Byggnadsfonden......

315: 44.

—

--—

315:44.

S:gr

969: 32.

---

—

969: 32.

Transport

23,020: 25.

126,884: 49.

3,712: 27.

153,617: 1.

276,056: 12.

276,056: 12.

- 197 —

*

Säger 24,092: 81. 135,898

4. 4,953:65.

Transport

Kontant

behållning.

23,020: 25.

Utpanta u i • c

, , fordringar. öumma.

medel. °

126,884:49. 3,712:27. 153,617-: 1.

Piteå

elementarläroverk:

Egna kassan.......

Premie- och fattigkassan
Enskilda bvggnadskassan .

Inventariefonden......

Terminsafgifter ......

Bibliothekskassan.....

Byggnadsfonden......

42: 19.
141: 12.
65:51.
27: 34.
59: 30.
19:38.

309:50. ------ —

1,731:59.---

246:46.---

42:19.
141: 12.
65:51.
336: 84.
1,790: 89.
19:38.
246: 46.

S:gr

354: 84.

2,287: 55.---

2,642: 39.

Luleå

%

elementarläroverk:

Terminsafgifter......

188: 43.

700: — 1,033:63.

1,922: 6.

Premie- och fattigkassan.

53: 10.

--------

53: 10.

Inventariekassan.....

67: 90.

300:—-----

367: 90.

Bibliothekskassan.....

93: 46.

-------

93: 46.

Donerad fond och enskildt

sammanskott......

101:63.

444:—----

545: 63.

Byggnadsfonden......

49: 4.

1,125:— - — —

1,174: 4.

S:gr

553: 56.

2,569:— 1,033:63.

4,156: 19.

Haparanda

elementarläroverk:

Egna kassan.......

84: 2.

4,075:— 207:75.

4,366: 77.

Terminsafgifter......

10: 57.

---------

10: 57.

Premie- och fattigkassan .

35:91.

—-----

35: 91.

Bibliothekskassan.....

32: 85.

-------

32: 85.

Byggnadsfonden......

--81.

82:—----

82:81

S:gr

164: 16.

4,157: - 207: 75.

4,528:91.

276,056: 12.

164,944: 50.

Summa 441,000: 62.

Konsistorium i Wisbv.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Konsistorium.......................... 40,570: 84.

Wisby elementarläroverk................... 21,640: 12. 62,211: 56.

Transport 62,211: 56.

198

Uppbörd:

Konsistorium.................

Wisby elementarläroverk..........

Balans till år 1866:

Skulder:

Konsistorium:

Byggnadskassan............

Kyrkokollekter.............

Kredit

Transport 62,211: 56.
45,122: 44.

39,428: 41. 84,550: 85.

19,887: 66.

25: 40. 19,913: 6.

Summa 166,675: 47.

Balans från år 1864:

Skulder...................................... 18,407: 80.

Utgifter:

Konsistorium............................ 44,099: 60.

Wisby elementarläroverk...................... 38,107: 49.

Tillgångar:
Konsistorium:

Balans till år 1866:

Kontant

behållning.

Otlånta

medel.

Fordringar.

Byggnadskassan ....--- —

----

19: 87.

19: 87.

Premie- och fattigkas-

san......... 44: 55.

800: —

3: 45.

848: —

Emeritikassan..... 1,567: 70.

39,387: 66.

— —

40,955: 36.

Seminariekassan. . . . 1,126: 3.

---- ---

— —

1,126: 3.

Domkyrkans expedi-

tion......... 149: 68.

— — —

•—

149: 68.

S:gr 2,887:96.

40,187: 66.

23: 32.

43,098: 94.

Wisby

elementarläroverk:

Byggnadsfonden....... 4: 75.

1,330: —

---

1,334: 75.

Egna kassan........ 1,245: 85.

12,441:-

177:

13,863:85.

Premie- och fattigkassan. . 312: 75.

2,325: - -

36: —

2,673: 75.

Bibliothekskassan...... 289: 29.

4,800: —

----—

5,089: 29.

S:gr 1,852:64.

20,896: —

213: —

22,961:64.

Säger 4,740:60.

61,083: 66.

236: 32.

82,207: 9.

66,060: 58.

Summa 166,675: 47.

199 —

Stockholms stads Konsistorium.

Debet

Balans från år 1864.

Tillgångar..................................... 75,354: 81.

Uppbörd....................................... 6,224: 37.

Summa 81,579: 18.

Kr ed it:

Utgifter....................................... 4,492: 42.

Balans till år 1866:

Kontant Uti äntå , .

behållning. medel. lordrmgar. Summa.

Tillgångar:

Egna kassan...... 156:99. 4,750:- 1,086:43. 5,993:42.

Donerade fonderna . . . 2,901:26. 66,711: 1. 1,481: 7. 71,093:34.

S:gr 3,058: 25. 71,461: L_2,567: 50. 77,086: 76.

Summa 81,579: 18.

Den 11 September granskades säkerhetshandlingarne för Konsist.orii utlånta medel;
och befunnos dessa handlingar i behörig ordning.

§ u

Uti Kongl. Skolordningen af den 16 December 1820 finnes stadgadt, att hvarje
stift, förutom byggnads-, premie- och fattigkassa, skall hafva en »cassa emeritorum,
utur hvilken förtjente skollärare, sedan de undfått afsked, samt de, livilka deras tjenstår
innehafva, njuta fyllnad till och med hela beloppet för hvarje uti den sysslan tillhörande
lön i män af kassans tillgångar»; och skulle dessa kassor inrättas, så snart
någon fond dertill blefve af statsverket anslagen eller dertill nödiga medel kunde annorstädes
ifrån af hvarje Konsistorium uppgifva?. Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga för
rikets allmänna elementarläroverk af den 29 Januari 1859 innehåller likaledes föreskrift
derom, att hvarje stift skulle ega en emeritikassa, hvilken inom de särskilda stiften tillsvidare
finge behålla sina dittills varande inkomster. Med undantag af Upsala, Lunds, Karlstads
och Stockholms, hafva alla öfriga Konsistorier för revisionsåret afgifvit redogörelse
för dylika emeritikassor, hvilkas inkomster och utgifter samt ställning i öfrigt inhemtas af
följande tabellariska sammandrag:

200 —

Ikwriti-kassornH.

»

Vele t.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Linköpings stift . .
Skara dito . .
Strengnäs dito . .
Western dito . .
Wexiö dito . .
Göteborgs dito . ■
Kalmar dito . .
Hernösands dito . .
Wisby dito . .

S-.gr

Kontant

behållning.

959: 51.
258: 66.
120:92.
9,606:21.
261:68.
494: IT
95: 91.
1,898: 88.
2,474: TO.

16,170: 58.

Uti ålita
medel.

Fordringar.

104,600

_

5,035: 75.

51,501

23.

1,353: 82.

117,025

—

2,943: 62.

130.332

83.

574: 77.

49,850

—

1,344: 67.

29,000

—

374:51.

20.000

—

1,024: 31.

64,450

3,785: 83.

36,330

2.

37: 93.

603,089: 8.

16.475: 21.

Summa.

110,595: 26.
'' 53,113: 71.
120,089: 54.
140,513:81.
51,456: 35.
29,868: 62.
21,120: 22.
70,134: 71.
38,842: 65.

635,734: 87.

*

Uppbörd:

Anmårknings-

medel.

Af vakanta
ecklesiastike
boställen.

Intresse-

medel.

Summa.

Linköpings stift . . 13: 79.

Skara dito . . —

Strengnäs dito . . ,—-—

Westerås dito . . -

Wexiö dito . .

Göteborgs dito . .

Kalmar dito . .----—

Hernösands dito . . ---- —

Wisby dito . .------

1,713:25.
2,172:10.

212: 29.
1,013:24.

6,221: 83.
3,185: 6.
5,346: 9.
7,158: 39.
2,961: 24.
1,896: 70.
1,238:33.
3,162: 50.
2,179: 22.

6,235: 62.

3,185: 6.

7,059: 34.

9,330: 49.

3,173: 53.

2,909: 94.

1,238: 33.

3,162: 50.

2,179: 22.

S:gr 13: 79.

5,110:88.

33,349: 36.

._ . 38,474:

Balans till år 1866:

Skulder:

Strengnäs stift

K r e d i t.

■ • • • 15,000:-

Summa 689,208:90-

Linköpings stift
Skara dito

Utgifter:

För Säby
egendom.

Lone-

Em eri ti-

Förvaltnings-

Summa.

fyllnad.

löner.

kostnader.

1,148: 77.

957: 50.

373: 11.

2,479: 38.

----

118:22.

118: 22.

1,148: 77.

957: 50.

491: 33.

2,597: 60.

Transport —

201 —

För Säby Löneegendom.
fyllnad.

Emeriti löner.

Förvaltnings kostnader.

Summa.

Transport--- 1,148: 77.

957: 50.

491: 33.

Strengnäs

stift 15,842:37.

OO

O

0

1

239: 5.

Westerås

dito

345: 14.

Wexiö

dito 57:63.

80: 54.

Göteborgs

dito-- 436:14.

---

130: 94.

Kalmar

dito —

337: 50.

42: 11.

Hernösands

dito —

187: 15.

Wisby

dito

—---

66: 51.

S:gr 15,842: 37. 1,642: 54.

2,095: —

1,582: 77.

6,597: 60

16,881: 42
345: 14
138: 17
567: 8
379: 61
187: 15
66: 51

21,162: 68.

Balans till år 1866:

Tillgångar:
Linköpings

stift

* Kontant
behållning.

633: 95.

Utlånta

medel.

107,500

F ordringar.

6,217: 55.

Summa.

114,351: 50.

Skara

dito

14: 67.

54,651

23.

1,514: 65.

56,180: 55.

Strengnäs

dito

494: 75.

121,025

—

3,747: 71.

125,267: 46.

Westerås

dito

. 5,180:88.

139,532

83.

4,785: 45.

149,499:16.

Wexiö

dito

. 1,520:37.

51,350

—

1,621: 34.

54,491: 71.

Göteborgs

dito

448: 69.

31,650

—

112: 79.

32,211: 48.

Kalmar

dito

170: 5.

20,950

—

858: 89.

21,978: 94.

Hernösands dito

. 2,550: —

69,850

—

710: 6.

73,110: 6.

W''isby

dito

. 1,567: 70.

39,387

66.

—

40,955: 36.

S

gr 12,581: 6.

635,896

72.

19,568: 44.

668,046: 22.

Summa 689,208: 90.

På sätt ofvanstående tabell närmare utvisar, hafva inkomsterna, oberäknad! räntemedel,
utgjorts af^ecklesiastike lönebesparingar, hvilka under olika titlar kommit kassorna
till godo. Hvad åter angår utgifterna, hafva dessa uti fyra stift endast utgjort förvaltningskostnader.
1 tre stift hafva utgifter egt rum till lönefyllnad, nemligen 1 Linköpings,
Wexiö och Göteborgs, hvarjemte emeritilöner utgått äfvenledes endast i tre stift, Linköpings,
Strengnäs och Kalmar; uppgående dessa utgifter till jemförelsevis obetydliga belopp.
Med anledning häraf samt, med fästadt afseende på dels att staten numera °öfvertagit
aflöningen af lärare vid elementarläroverken, dels att desse lärare, till följd af Rikets
Ständers vid 1856- 1858 årens riksdag fattade beslut, kommit i åtnjutande af enahanda
rättighet, till pension å allmänna indragningsstaten, som enligt gällande författningar tillkommer
civile embete- och tjensteman i allmänhet, hafva Revisorerne ansett sig icke
sakna anledning att till Riksdagens bepröfning hemställa, huruvida nämnda kassor, livilkas
sammanlagda belopp vid revisionsårets slut, uppgick till 668,046 R:dr 22 öre, numera
behöfva för sitt ursprungliga ändamål bibehållas.

26

De kontanta behållnirigarne å de under Konsistoriernas inseende och vård ställda
medel samt å de vid elementarläroverken befintliga kassor och fonder uppgingo vid 1865
års sint till ett sammanlagdt belopp af 127,885 R:dr 82 öre, enligt följande fördelning:

Konsistorierna.

Elementar läroverken.

[ Summa.

Upsala stift

Linköpings

Skara

Strengnäs

Westerås

Wexiö

Lunds

Göteborgs

Kalmar

Karlstads

Hernösands

Wisby

Stockholms

stift ........

dito.......

dito........

dito........

dito........

dito.......

dito........

dito........

dito.......

dito........

dito.......

stads Konsistorium

1,027:

7.

4,009:

67.

2,497:

27.

9,588:

99.

5,688:

24.

4,605:

33.

1,598:

66.

6,762:

14.

9,899:

71.

3,885:

32.

2,174:

78.

3,660:

78.

5,884:

24.

7,446:

46.

1,420:

99.

10,370:

78.

1,397:

52.

1,684:

62.

9,709:

67.

2,682:

42.

15,720:

76.

8,372:

5.

2,887:

96.

1,852:

14.

3,058:

25.

—

—

Summa 62,965: 12. 64,920: 70.

5,036: 74.
12,086: 26.
10,293: 57.
8,360: 80.
13,785: 3.
5,835: 56.
13,330: 70.
11,791: 77.
3,082: 14.
12,392: 9.
24,092: 81.
4,740: 10.
3,058: 25,

127,885: 82.

Flera af dessa hos redogörarne innestående behållningar hafva, enligt Revisorernes
tanka, varit större än hvad beliofvet påkallat, i följd hvaraf en icke obetydlig ränteförlust
för de olika kassorna uppkommit. I synnerhet synes detta varit förhållandet vid Konsistorierna
i Lund, Karlstad, Hernösand, Westerås och Skara, hvarest de kontanta behållningarne
vid revisionsårets slut icke någorstädes understego 5,000 R:dr, men väl vid ett,
nemligen Hernösands, uppgått till mer än 15,000 R:dr. Såvidt af föregående revisionsberättelser
kunnat inhemtas, har ett likartadt förhållande i detta afseende egt rum under
en längre följd af år. Sålunda uppgick beloppet af samtlige Konsistoriernas och elementarläroverkens
kontanta tillgångar vid slutet af

och

år 1864 till
„ 1863 „

„ 1862 „

„ 1861 „

135,771 R:dr 44 öre.
156,355 „ 41 „

139,225 „ 74 „

170,603 „ 98 „

Då något hinder icke bör möta för dylika behållningars fruktbargörande, hafva Revisorerne
ansett föreskrift i nämnda syfte vara önskvärd till förekommande deraf att, på
sätt anmärkt blifvit, medel ligga räntelösa hos enskilde redogörare.

— 203

§ 3.

Redogörelse för de, jemlikt Rikets Ständers vid 1862—1863 årens riksdag fattade
beslut, genom förhöjning i lärjnngarnes vid elementarläroverken terminsafgifter bildade
byggnadsfonder saknas uti Örebro, Nyköpings, Eskilstuna, Askersunds, Skeninge, Karl Johans,
Halmstads, Sölvesborgs och Arvika läroverks räkenskaper. Angående de öfriga
elementarläroverkens byggnadskassors ställning hafva uppgifter intagits uti ofvanstående
tabeller, ehuru fonderna finnas fullständigt upptagna endast i Skara, Upsala, Hernösands,
Göteborgs och Wexiö Konsistoriers räkenskaper. Då det synes vara med god ordning
öfverensstämmande, att berörda kassor, hvilkas räkenskaper, jemlikt Kongl. brefvet, den
27 Januari 1865, böra undergå granskning i Kongl. Kammar-rätten, upptagas såväl i
läroverkens som i Konsistoriernas hufvudredogörelser, hafva Revisorerne velat härå fästa
Riksdagens uppmärksamhet.

Upsala Kongl. Universitet.

Dess räkenskaper, hvilka med anmärkningar undergått granskning i Kongl. Kammarrätten,
upptaga inkomster och utgifter sålunda:

Del et.

Balans från år 1864:

Tillgångar.

Uppbörd:

Statsanslag..................

Indelta räntor och kronotionde......

Hyres- och arrendemedel. . . .......

Intressemedel.................

Dekanatsmedel m. m.............

Studentkårens sjukhusbidrag........

Böter.................... .

Pensionsafgifter................

Inkomst af skogar och sågar........

Balans till år 1866:

1,610,039: 13.

181,426: 88.

147,446: 44.

29,485: 78.

59,961: 73.

3,355: 35.

1,762: —

508: 3.

1,249: 60.

3;370: 78. 428,566: 59.

• ■ . . 1,432,614: 53.

Summa 3,471,220: 25.

Skulder

Skulder

Balans från år 1864:

1,425,549: 97.

Utgifter:

Löner och arvoden.......

Pensions- och indragningsstaten

Stipendier............

För institutionernas materiel. .

Cassse studiosorum.......

Nybyggnader och reparationer.

Egendomsafgifter........

Räntemedel...........

Extra utgifter..........

Diverse utgifter........

Omföring till reservfonden. . .
Afskrifning...........

239,364: 11.

31,573: 88.

11,971: —

38,116: 10.

2,345: 17.

26,435: 21.

9,000: —

62,254: 35.

6,631: 50.

31: 53.

18,932: 63.

5,840: 8. 452,495: 56-

Balans till år 1866:

52,066: 4.

1,159,784: 25.

123,357: 4.

257,967: 39. 1,593,174: 72.

Summa 3,471,220: 25''

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel . . .

Fordringar.....

Förskotter.....

Af Upsala Akademis ränte-kammares kassaräkning inhemtas, att Akademiens kontanta
medel uppgingo vid revisionsårets början till 68,352 R:dr 72 öre och vid samma
års slut till 52,066 R:dr 4 öre. Då Akademien, enligt hvad nämnda räkenskap äfven
utvisar, under året haft medel innestående på upp- och afskrifningsräkning samt på deposition
uti de i Upsala befintliga enskilda banker, hafva Revisorerne funnit anmärkningsvärdt
att icke jemväl berörda kontanta medel, för den händelse de icke genom utlåning på annat
sätt kunnat göras fruktbärande, blifvit derstädes insatta.

Lunds Kongl. Universitet.

Dess räkenskaper, som uti Kongl. Kammar-rätten blifvit utan anmärkningar granskade,
utvisa i afseende å inkomster och utgifter följande förhållande:

— 205 —

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

Akademiens egna medel..........

Reservfondens dito ...........

Magnat-stipendiefondernas medel.....

Diverse donationers och fonders medel. .

Uppbörd,:

Akademiens egna medel............

Reservfondens dito .............

Magnat-stipendiefondernas medel......

Diverse donationers och fonders medel. . . .

Balans till år 1866:

Skulder:

Akademiens egna medel..........

Magnat-stipendiefondernas medel......

Diverse donationers och fonders medel. ,

Kredit.

489,113: 20.
66,141: 9.
190,003: 17.
130,258: 55.

221,456. 85.
10,510: 87.
11,267: 7.
23,352: 42.

83,074: 8.

979: 62.
3,072: 81.

Summa

875,516: 1-

266,587: 21.

87,126: 51.
”28,229: 73.

Balans från år 1864:

Skulder:

Akademiens egna medel.................. 81,570: 86.

Magnat-stipendiefondernas medel.............. 702: 13.

Diverse donationers och fonders medel.......... 3,009: 81.

Utgifter :

Akademiens egna medel..................... 215,417: 71.

Reservfondens medel...................... 13,466: 88.

Magnat-stipendiefondernas medel............... 10,190: 50.

Diverse donationers och fonders medel........... 16,890: 56.

85,282: 80.

255,965: 65.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Akademiens egna medel................. 496,655: 56.

Reservfondens dito .................. 63,185: 8.

Magnat-stipendiefondernas medel............. 191,357: 23.

Diverse donationers och fonders medel.......... 135,783: 41.

Summa 1,228,229: 73

•— 206 —

Till någon erinran från Revisorernes sida hafva dessa räkenskaper ej heller gifvit
anledning.

Karolinska mediko-kirurgiska Institutet.

Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit med anmärkningar granskade,
visa följande förhållande emellan inkomster och utgifter:

S tatsanslag

Debet.

Uppbörd:

Skulder

Kredit.

Balans från år 1864:

Utgifter:

För egendomens underhåll m. m......

„ anatomiska professionen........

„ laboratorium..............

Arvoden och gratifikationer........

Diverse materiella behof..........

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning...........

..... 10,100: —

Summa 10,100: —

6: 72.

1,990: 47.

322: 55.

603: 30.

4,650: —

2,519: 32. 10,085: 64.

.... 7: 64.

Summa 10,100: —

Stockholms stads undervisningsverk.

Vid deras räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit med anmärkningar
granskade, hafva Revisorerne ej haft något att erinra. Inkomster och utgifter upptagas
sålunda:

— 207 —

l

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Undervisningsverkens fond..........

F. d. katedralskolans dito ..........

Donerade fonderna..............

Stockholms gymnast fonder.........

Klara elementarläroverk...........

Maria dito

Jakobs dito

Katarina dito

Nikolai dito

Hedvig Eleonora dito
Adolf Fredriks dito
Kungsholms dito

Balans till år 1866:

Skulder:

Undervisningsverkens fond.........

Donerade fonderna .............

Stockholms gymnasii fonder........

Klara elementarläroverk ..........

Skulder

Kredit.

Balans från år 1864:

194,458: 42.

99,798: 81.

636: 12.

17,013: 30.

1,606: 19.

4,296: 96.

2,862: 51.

3,253: 72.

3,330: 80.

537: 23.

139: 50.

3,595: —

_4:.Å0.: 137,074: 64.

72: —

574: 63.

442: 50.

987: 68. 2,076: gL

Summa 333,604: 87.

901: 88.

Utgifter:

Undervisningsverkens fond........

F. d. katedralskolans dito.......

Donerade fonderna...........

.......... 405:

2 435-

Stockholms gymnasii fonder.......

Klara elementarläroverk.........

Maria dito

.......... 2,325: 63.

.......... 2,954: 62.

3 278- 61

Jakobs

dito .........

.......... 4,723- 50

Katarina

dito ..........

3634- 8

Nikolai

dito .........

......... 404: 63

Hedvie Eleonora dito ...........

79: 60

Adolf Fredriks
Kungsholms

dito ..........

dito .........

Transport 122,709: 59.

— 208 —

Balans till år 1866:

Transport 122,709: 59.

Tillgångar:

Kontant

behållning.

Utlånta o i •

, , bordringar,

medel. ö

Summa.

Undervisningsverkens

80,000: - 2,632: 13.

i

fond.........

9,903: 87.

92,536: —

F. d. katedralsko-

lans fond......

1,333:62.

12,803: 5. 175:84.

14,312: 51.

Donerade fonderna .

5,552:13.

69,650: — 2,453: 50.

77,655: 63.

Stockholms gymnast

2,557:15. ''

fonder........

57:15.

2,500: -----

Klara elementarläro-

6,197:44.

verk.........

4,667: 44.

1,500; — 30: —

Maria elementarläro-

verk.........

970: 9.

1,750: —---•

2,720: 9.

Jakobs elementarläro-

verk.........

477: 89.

1,500: —---

1,977: 89.

Katarina elementar-

läroverk .......

1,255: 99.

5,050: — 48: 49.

6,354: 48.

Nikolai elementar-

läroverk .......

125: 90.

5,053:28.---

5,179:18.

Hedvig Eleonora ele-

mentarläroverk . . .

538: 90.

-------—

538: 90.

Adolf Fredriks ele-

mentarläroverk . . .

510: 5.

--. —----

510: 5.

Kungsholms elemen-

tarläroverk.....

355: 96.

----------

355: 95.

S:gr

25,748: 99.

179,806: 33. 5,339: 96.

210,895: 28,

Summa 383,604: 87.

Den 11 September anställdes inventering af säkerhetshandlingarna för undervisningsverkens
utlånta medel, hvarvid dessa handlingar befunnos i god ordning.

Nya elementarskolan i Stockholm.

Denna skolas räkenskaper, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar,
men hos Revisorerne icke föranledt till någon erinran, upptaga inkomster och
utgifter sålunda:

81: 48.

Tillgångar

Debe t.

Balans från år 1864:

Transport 81: 48.

Uppbörd:

Transport 81: 48

Statsanslag . . .
Terminsafgifter .
Hyresmedel . . .
Ersättningsmedel

Skulder

Balans till år 1866:

Kredit.

Balans från år 1864:

40,000: —

12,060: —

275: —

52,474: 13.

.... 9,000: -Summa 61,555: 61.

Skulder .

Utgifter:

Löner och arvoden ..........................

Hyres- och brandförsäkringsafgifter.................

Inköp af böcker, samlingar och undervisningsmateriel......

Renhållning..............................

Yed och cokes . . . .''........................

Lyshållning..............................

Räntemedel..............................

Möbler och husgeråd.........................

Diverse boktryckeriarbeten......................

Diverse omkostnader.........................

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning

10,000: —

42,715: 73.

2,092: 80.

1,173: 49.

540: 55.

896: 93.

640: 92.

840: —

299: 52.

539: —

1,230: 79. 50)969. 73

585: 88.

Summa 61,555: 61.

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden.

Den för ofvannämnda fond afgifna redogörelse, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten
granskad utan anmärkning, lemnar följande öfversigt af inkomster och utgifter:

Debet.

Balans från år 1864:

135,178: 21.

Tillgångar

Transport 135,178: 21.

— 210

Transport 135,178: 21.

Uppbörd:

Jordeboksränta m. m..........

Arrendemedel..............

Arbetsbefrielse-afgift..........

Skjutsfärdsbefrielse-afgift.......

Intressemedel..............

Städj eafgift...............

Extra inkomster............

Kredit.

Afskrifning ar och afkortning ar:
För förmedlingar och andra orsaker........

Utgifter:

Aflöning .......................

Pension........................

Kleresiets friheter . .................

Understöd åt fattige................

Till Hvitfeldtska gvafkassan............

Stipendier ......................

Extra utgifter....................

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning.............

Utlånta medel ...............

Fordringar..................

2,466: 83.

4,206: 20.

7,458: 83.

1,342: -8,529: 13.

437: 68.

448: 86. 24,889: 53.
Summa 160,067: 74.

1,198: 20.

2,687: 85.

1,000: —

27: — ■

45: —

17: 12.

14,385: —

3’019LiZl 21,181: 14.

1,279: 26.

135,250: —

1,159: 14. X37,688; 40.
Summa 160,067: 74.

Revisorerne hafva ej heller haft något att erinra vid dessa räkenskaper.

Seminarium för bildande af lärarinnor.

Redovisningen för anslaget till denna läroanstalt har hvarken i Kongl. Kammarrätten
eller hos Revisorerne gifvit anledning till någon anmärkning. Inkomster och utgifter
hafva under revisionsåret varit följande:

Debet.

211 —

Tillgångar

Balans från år 1864:

989: 43.

Uppbörd:

Statsanslag.............,......... 25,000: —

Dito till reparationer............. 401: 50.

Dito till stipendier............... 500: —

Terminsafgifter............................

Försälj ningsmedel.....................

25,901: 50.
13,190: —
84: —

Summa

39,175: 50.
40,164: 93.

Kredit.
Utgifter:''

Löner och arvoden m. in.

Reparationer.......

Stipendier.........

Hyresmedel........

Inventarier........

Diverse omkostnader. . .

. 29,230

19.

910

48.

500

—

. 4,950

—

. 1,932

38.

. 2,531

21.

40,054: 26.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning .................

Elevernas antal under revisionsåret utgjorde:

å seminariet..........-...........

i normalskolan .....................

110: 67.

Summa 40,164: 93.

Vårtermin. Hösttermin.

. . 63. 66.

. . 142. 179.

Vexelundervisningens normalskola.

Granskningen af den utaf Direktionen i Sällskapet. för vexelundervisningens befrämjande
afgifna redogörelse för anslagen dels till normalskolan, dels till Stockholms stads
folkskolelärare-seminarium samt till stipendier åt elever vid samma seminarium har hvarken
i Kongl. Kammar-rätten eller hos Revisorerne ledt till någon erinran.

i

212 —

Nedanstående öfversigt af inkomster och utgifter omfattar äfven Sällskapets enskilda
medel:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 47,608: 83.

Doneradt kapital, som föres inom linien, 12,000 R:dr.

Uppbörd:

Statsanslag:

Till normalskolan................... 3,000: —

„ folkskolelärare-seminarium........... 2,062: 50. g ggg. 50

ltäntemedel.............................. 2,454: 38.

Försäljningsmedel........................... 9,276: 88.

Afgifter af ledamöter ................. 116: —

Diverse inkomster .......................... 36: 61. jg g^g. gy

Summa 64,555: 20.

Kr e d i t.

Utgifter:

Löner och arvoden.......................... 5,237: 50.

Pension................................. 99: 93.

Till Thyringe folkskola....................v. . . . 200: • -

Reparationer och onera........................ 220: 24.

Yed, ljus och renhållning . ..................... 973: 89.

Premier och stipendier........................ 428: 79.

För arkivet................... 2,807: 80.

Hyresmedel till dep 1 Januari 1866 ................ 348: 33.

Diverse utgifter............................ 129: 96. ^g. ^

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning......................... 1,608: 76.

Utlånta medel............................ 52,500: — 54 jgg. yg

Doneradt kapital, som föres inom linien, 12,000 R:dr.

Summa 64,555: 20.

— 213 —

Gymnastiska Central-institutet.

Redogörelsen för anslaget till ofvannämnda läroanstalt har blifvit granskad utan
anmai ''ning sa\ä i Kongl. Kammar-iätten som hos Revisorerne. Förhållandet i afseende
a inkomster och utgifter har varit följande:

Debet.

Balans från år 1864:
Tillgångar................

Uppbörd:

Statsanslag................

Gymnastikafgifter..............

Försäljningsmedel............

Intressemedel.......

Kredit.

8,794: 86.

26,150: —
9,196: 98.
17: 98.
140: 87.

Summa

35,505: 83.
44,300: 69.

Utgifter:

Stipendier................

Löner och arvoden samt gratifikationer

Omkostnader och underhåll.......

Hyreskostnader..............

Diverse utgifter.............

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning ...........

Utlånta medel..............

Fordringar . :...........

1,600: —

25,013: 98.

7,487: 53.

_3j623.-_92l 39)3u0. 43

2,919: 39.
1,940: —

140: 87.

5,000: 26.

Summa 44,300: 69.

I

214 —

Kongl. Sundhets-kollegium.

Räkenskaperna, som för revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kammarrätten
med anmärkningar, hafva från Revisorer^* sida icke gifvit anledning till någon erinran.

Inkomster och utgifter inhemtas af vidfogade tabell:

'' #

(Se Tab. N:o 1.)

«

Den 3 September företogs inventering af säkerhetshandlingarne för Sundkets-kollegii
utlånfa medel, och befunnos dessa handlingar i god ordning.

Allmänna Barnbördshuset.

Vid dess i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade räkenskaper hafva
Revisorerne ej heller haft något att erinra. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:

D ebet.

Balans från år 1864:

Tillgångar ...................

Uppbörd:

Statsanslag . ..................

Räntemedel...................

Observationsmedel...............

Liebertska fonden ...............

394,062: 59.

9,500: —

9,895: —

9: 48.

150: — 19,554: 4&

Skuld

Balans till år 1866:

.... 12,653: 97.

Summa 426,271: 4.

Skuld

Mathållning.

Medikaraenter

Kredit.

Balans från år 1864:

Utgifter:

11,467: 97.

.... 1,556: 29.

.... 825: 16.

Transport 2,381: 45. 11,467: 97.

Tabell, tillhörande sid. 214 i 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar..................

Uppbörd,:

Statsanslag.................

Tillkomna inventarier ...........

Balans till år 1866:
Skulder...................

Kredit.

Balans från år 1864:
Skulder...................

Utgifter:

Redovisade af Kongl. Stats-kontoret . . .
Dito af Sundhets-kollegium.....

Leverering:

Till Stats-kontoret

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning..........

Fastigheters och inventariers värden

Utlånta medel.............

Förskott................

Fordringar...............

Mediko-legala

besigtningar.

Summa

S:gr

Summa

6,771

10,000

34

Sundhetskollegium
med
medicmalstaten.

54,373

226,710

116

55

Barnbörds husen.

6,724

19,841

140

47

50

Vaccinationens

befrämjande.

Farsoter och
smittosamma
sjukdomars
botande.

7,021

3,600

46

1,933

34,000

99

Svenska

läkaresäll skapet.

2,250

Resestipendier
m. m.

3,000

Extra anslag.

Summa.

9,916

67

16,771 34

321,255 98

26,705 97

10,621:46

9,388

187

37

19

418

217,000

49,830

404

1,440

5,755

40

38

7,195

78

22

33

17

51,126

2,400

4

72

85

41

19,369

3,190

79

26

4,098 95

46

97

3,894

35,933,99

I

2,250

2,751

91

55

3,750

225

33,304

90

1,933 99

395 10

300

3,000

9,916 67

2,250

3,000

9,916 67

53,603 26 7,336 18 6,726 55

695

10

16,77134 321,255,98 26,705 97 10,62116 35,933!99 2,250

3,000

9,916

76,82517

349,318
25680

55

44

426,45511

418

217,000

130,954

2,525

22

97

35

7,777

34

55,225

80

6,150

—

6,106

73

297

—

75,556!87

’ i

67 426,45511

215 —

Transport 2,381: 45.

Aflöning...........................* . . . 4,623: —

Värmemateriel........................... 1,526: 37.

Tvättkostnad............................ 1,267: 64.

Premie- och instrumentalfonden.................. 150: _

Liebertska fonden......................... 150; _

Lifstidsräntor och intressen.................... 1,140: _

Reparationer............................ 2,641: 41.

Inventariers underhåll .''............. 728: 48.

Onera................................ 294: 57.

Skrifmaterialier......................... 100: _

Barnaföderskors vård utom inrättningen............ 52: 25.

Hyresmedel............................ 200:__

Diverse ................ 3,558: 34.

Afskrifning å fastigheters och inventariers värden....... 11,667: 61.

11,467: 97.

30,481: 12

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken. . . ,
Fastigheters och inventariers värden . .

Utlånta medel...............

Fordringar.................

1,883: 25.

207,500: —

171,000: —

3>938: 70- 384,321: 95.
Summa 426,271: 4.

Säkerhetshandlingarne för Barnbördshusets utlånta medel befunnos vid inventering
den 2 nästlidne September i god ordning.

Veterinär-inrättningen i Stockholm.

, Vld räkenskapen, som biifvit i Kong]. Kammar-rätten granskad utan anmärkning
har någon erinran från Revisorernes sida icke förekommit.

Inkomster och utgifter redovisas sålunda:

Tillgångar

Debet

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Statsanslag..............

Inkomster af stallet. . . ........

dito „ smedjan.........

Diverse inkomster............

7,345: 84.

16,260: —
5,120: 92.
11,930: 36.
1,538: 37.

34,849: 65.

Summa 42,195: 49.

Kredit.
Utgifter:

216 —

För stallet.........

„ smedjan........

Byggnader och reparationer

Stipendier.........

Diverse utgifter.......

Balans till år 1866:

Kontant behållning.............

Förskott...................

5,312:

16.

9,009:

56.

13,824:

89.

2,715:

—

8,937:

40.

39,799: 1.

1,896:

48.

500:

—

2,396: 48.

Summa 42,195: 49.

Enligt den angående Inrättningens verksamhet under år 1865 afgifna berättelse,
uppgick elevernes antal vid årets början till 25 samt antogos under året 12 nya elever,
tillsammans 37, af hvilka 5, efter aflagd examen, lemnade Inrättningen, 2 öfvergingo till
annat lefnadsyrke och 1 afled, så att vid årets slut 29 veterinärelever vid Inrättningen
åtnjöto undervisning.

3,048 djur hade under revisionsåret blifvit vid kliniken och polikliniken behandlade.

t

Veterinär-inrättningen i Skara.

Af denna Inrättnings, i Kong]. Kammar-rätten med anmärkning granskade räkenskap
inhemtas i afseende å inkomster och utgifter följande förhållande:

D eb et.

Balans från år 1864:
Tillgångar.................

Uppbörd:

Statsanslag.............

Räntemedel.............

Arrendemedel............

Balans till ur 1866:

19,150: 26,

4,100: —

1,166: 71.

1,139: 34. 6,406: 5.

661: 62,

Skuld

Summa 26,217: 93-

Kredit.

Utgifter:

— 217 —

Aflöning och stipendier
Inventarier m. m. . . .
Diverse utgifter . . . .

Balans till år 1866:
Utlånta medel................

5,146: —

493: 19.

1>628: 74- 7,267: 93-

.... 18,950: -

Summa 26,217: 93.

§ 1-

Inrättningen hade under året varit besökt af 15 lärjungar, nemligen 10 qvarvarande
från år 1864 och 5 under året antagne, hvaremot 5 från inrättningen afgått, 2 för val af
annat lefnadsyrke och 3 för att söka inträde vid Veterinär-inrättningen i Stockholm.

Under revisionsåret hade 1,374 djur blifvit å Inrättningen behandlade och besigtigade

§ 2-

Huruvida säkerhetshandlingarne för Inrättningens utlånta medel, uppgående vid slutet
af år 1865 till 18,950 R:dr, undergått behörig inventering, har af de för Revisorerne
företedda handlingar icke kunnat utrönas.

Kong!. Svenska Akademien.

Dess räkenskaper, som redovisa dels Svenska Akademiens ordinarie anslag, dels anslaget
till understöd åt vittra författare, hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade
utan anmärkning. Förhållandet emellan inkomster och utgifter har under revisionsåret
varit följande:

Debet

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 3,922: 34

Uppbörd.

Statsanslag:

Till Akademien..........

„ ordboksarbetet . .......

„ honorarier åt vittra författare

Tillskott af Akademiens egna medel

2,250: —
3,750: —
6,000: —

12,000: —

__639: 60- 12,639: 60.

Summa 16,561: 94.
28

Kredit.

Utgifter.

- 418 -

För Akademien:

Arvoden .................... 600: —

Hyra och ved för bibliotheksrummen ..... 1,385: 5

Omkostnader för minnespenningar och medaljer 658: 93
Dito för firandet af Akademiens högtidsdag . 245: 62

För utarbetande af en ordbok öfver svenska språket . . . .
Till honorarier åt vittra författare af utmärkt förtjenst . . .

2,889: 60.

2,450: -

6>000: ~ 11,339: 60.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning........

.... 5,222: 34.

Summa 16,561: 94.

Akademiens besparade statsmedel utgjorde vid början af år 1865 ett belopp af
3,922 R:dr 34 öre och vid slutet af samma år 5,222 R:dr 34 öre. Då nu räkenskaperna
gifva vid handen, att dessa medel såväl under årets lopp som vid dess slut funnits
innestående hos kassaförvaltaren, hafva Revisorerne ansett sig böra framhålla det önskvärda
deri, att dylika hos förvaltande verk och inrättningar i hufvudstaden befintliga besparingar,
derest de ej genom utlåning eller på annat sätt göras för de olika institutionerna
fruktbärande, insättas på deposition uti Riksbanken, hvarigenom vunnes dels att de
enskilde räkenskapsförarne icke hade andra statens medel om händer och i kassa än de
för löpande utgifter nödvändiga, dels att den räntevinst, Riksbanken kunde af sådana
medel erhålla, ej ginge för det allmänna förlorad.

Kongl. Yetenskaps-akademien.

Granskningen af redogörelserna för de till Kongl. Vetenskaps-akademiens disposition
ställda statsanslag har hvarken i Kongl. Kammar-rätten eller hos Revisorerne föranledt
till någon anmärkning. Förhållandet emellan inkomster och utgifter inhemtas
af nedanstående tabeller, hvaraf den ena redogör för anslaget till naturhistoriska Riksmuseum
och den andra för öfriga åt Akademien anslagna medel:

a) Anslaget till naturhistoriska Riksmuseum.

Debet.

...... 296,743: 39.

Transport 296,743: 39.

Balans från år 1864:

Tillgångar

- 219 —

Upphörd:

Statsanslag .............

Värdet af inköpta samlingar och inventarier
Dito af emottagne föräringar.......

Skulder

Balans till år 1866:

Skulder .

Kredit.

Balans från år 1864:

Utgifter:

Aflöning för tjensteman ..........

Dito för elever............

För ritningars utförande..........

» samlingames vård och förökande. . .
Afskrifning å samlingarnes värde.....

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken . .
Inventariers och samlingars värden .
Fordringar...............

Transport 296,743: 39.

41,250: —

8,357: 7.

1’210: — 50,817: 7.

• • • • 1,530: 48.

Summa 349,090: 94.

2,697: 75.

24,500: —
1,200: —
750: —
14,800: —
2,779: 27.

44,029: 27.

585: 86.
300,833: 44.
944: 62.

Summa

302,363: 92,

349,090: 94.

b) Öfrige åt Vetenskaps-akademien auslague medel.

Tillgångar

D eb et.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Statsanslag................

Anslag af manufakturmedlen......

Leverering från Konvoy--kommissariatet
Äterdebiterade medel.......

86,415: 20.

30.

~ 76,741; 30.

Summa 163,156: 50.

1,550

300

10.000

220

Kredit

Utgifter:

För befordrande af Kongl. Akademiens fortfarande verksamhet
„ teckningar öfver botaniska och zoologiska föremål ....

„ lönetillökning åt Kongl. Akademiens astronom......

„ anställande af meteorologiska observationer........

„ utgifvande af planchverk öfver svenska svamparter....
dito af ett vetenskapligt verk öfver fregatten Eugenis

jordomseglirig........................

„ gradmätnings utförande m. in.................

tillbyggnad af Kongl. Akademiens hus...........

” reparation och inredning af Akademiens gamla hus ...

Expenser..............................

Hyra och arvode för vård och tillsyn af 2:ne delnings instrumenter.

.........................

Understöd för de optiska och matematiska instrumentmakeri verkstäderna.

........................

Arvode till Kongl. Akademiens kemist.............

Underhåll af telegrafledningen mellan Stockholms observatorium
och telegrafstationen.................

Ersättning till Akademiens enskilda kassa för till statsverket
afträdda fastigheter......................

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken..............

Förskotter...........................

Fordringar..........................

960:

—

3,238:

66.

300:

—

6,611:

5.

500:

—

187:

99.

1,262:

66.

46,102:

10.

22,503:

26.

2,877:

28.

1,050:

—

500:

_

225:

—

191:

39.

3,000:

—

60,297:

11.

10,350:

—

3,000:

—

89,509: 39.

73,647: 11.

Summa 163,156: 50.

Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.

Dess uti Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade räkenskap redogör för
inkomster och utgifter sålunda:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar:

å statsanslagsmedlen . . ................... 7,095: 21.

å Akademiens egna medel................... 13,584: 6. 20 679- 27

Transport 20,679: 27.

221 —

Uppbörd:

Statsanslag, ordinarie................ 10,950: _

» extra.................. 9,833: 33.

Försäljuingsmedel.........................

Akademiens egna medel .....................

Balans till år 1866:

Skulder................................. 413: 86.

Summa 43,290: 7.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder ....................................... 1,030: 27-

Transport 20,679: 27,

20,783: 33.
655: 98.
757: 63.

22.196: 94.

Utgifter:

Af statsanslagsmedlen:

Till samlingarne........

„ bibliotlieket ........

Tryckningskostnader......

Resekostnader m. m......

Biträden och betjening ....

Planchverk...........

Förteckningar på fornlemningar
Antiqvitets-intendenten ....

Af Akademiens egna medel.....

4,324: 82.

794: 5.

1,234: 50.

1,719: 44.

2,892: 25.

6,442: 32.

1,750: —

1,833: 33. 20,990: 71.

...... —~35: 86'' 21,626: 57.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning:

å statsmedlen................ 6,927: 40.

å Akademiens egna medel .......... 607: 91.

Utlånta medel:

Akademiens egna medel . .
Fordringar:

Akademiens egna medel. .

7,535: 31.
13,050: —

47: 92.

20,633: 23.

Summa 43,290: 7.

§ 1-

Då från den till år 1866 utgående behållning af statsmedel, ..... 6,927: 40.

afdrages en vid revisionsårets slut befintlig brist å tvenne anslag,....... 413: 80,

återstår en kontant behållning af

— 222 —

Af räkenskaperna synes, att dessa medel ej blifvit i Riksbanken deponerade, utan att de
varit hos kassaförvaltaren innestående. I anledning häraf hafva Revisorer™, i enlighet
med hvad vid Svenska Akademiens räkenskaper blifvit ermradt, ansett sig äfven har hora
anmärka, att för löpande utgifter ej oundgängligen behöflige statsmedel torde hora i Ri febanken
deponeras samt bevis derom räkenskaperna såsom verifikation bilaggas.

§ 2-

Till lön åt en Antiqvitets-intendent, hvilken enligt Akademiens förslag borde
kringresa i landsorterna för att vaka öfver fornlemningarnes vård och efterlefnaden af de
författningar, som till deras fredande och bevarande utfärdas, samt under sina resor uppspana
fornlemningar, efterforska fornminnen med annat mera, beviljades vid 1859 18b

årens riksdag 2,000 R:dr, hvarjemte till Intendentens resekostnader anslogs ett ärligt oelopp
af 1,000 R:dr. Detta sednare anslag blef, i anledning af Akademiens uppgift att
detsamma vore otillräckligt att dermed bestrida kostnaderna för de vidsträckta resor, erfarenheten
visat att Antiqvitets-intendenten hade att företaga, redan vid nastpafoljande
riksdag förhöjdt till 1,500 R:dr, att såsom extra statsanslag utgå för hvardera af aren
1864 1865 och 1866. Under det första af dessa år utgick visserligen hela det förhöjda
anslaget till Intendentens resor, men deremot qvarstod ännu 1865 utaf det för ar 1861
till ändamålet bestämda anslag 500 R:dr, hvilka således ej för bestridande af hans resekostnader
behöft tagas i anspråk. Vidare och då Akademiens räkenskaper för det ar,
revisionen omfattar, icke upptaga och redovisa nagra reseanslagsmedel, hvilka deremot i
Riksgälds-kontoret qvarstå balanserade till år 1866, synes deraf följa antingen att anslaget
blifvit förhöjdt till högre belopp, än som för ändamål et erfordrats, eller att Antiqvitetsintendentens
resor icke erhållit den utsträckning, som för vinnande af det med anslage s
förhöjande åsyftade ändamål vid 1862-1863 årens riksdag, pa grund af Akademiens
uppgift, antagits vara erforderlig.

Kongl. Akademien för de fria konsterna.

Med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, har redogörelsen för de till
ofvannämnda läroanstalt anslagna medel ej föranledt till någon erinran från Revisorernes
sida. För inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar

Uppbörd:

7,089: 56.

23,248: 75.

Statsanslag

Summa 30,338: 31.

223

Kredit.

Utgifter ■:

Aflöningar och arvoden . 1 .....................

Stipendier...............................

Belöningsmedaljer..........................

Inköp af konstarbeten för statens samlingar...........

Lyshållning..............................

Bibliotheket och samlingarne, skaf- och ritmaterialier in. m. . .

Betjeningens beklädnad.......................

Veåuppköp och vedsågning.....................

Hyresmedel..............................

Diverse utgifter............................

14,055: 1.
745. —
212: 56.
1,070: —
1,533: 71
3,318: 85.

174: 44.
1.273: 25.
400: —
804: 79.

23,587: 61.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken

.... 6,750: 70,
Summa 30,338: 31.

Kongl. Musikaliska Akademien.

Vid Musikaliska Akademiens räkenskaper, hvilka blifvit i Kongl. Kammar-rätten
med anmärkning granskade, hafva Revisorerne ej haft något att erinra. Inkomster och
utgifter redovisas sålunda :

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag.......................................g ^qq. __

Kredit.

Utgifter:

Arvoden..................................

Hyresmedel................................

För jettoner................................

Ved, ljus och expenser...........................

Inköp och underhåll af:

böcker och musikalier......*............ 74: 5.

instrumenter....................... 590; 79.

inventarier .................... 44:

2,600: —
1,800: —
98: —
1,490: 4.

708: 84.

6,696: 88.

Tillgång :

Kontant behållning

Balans till år 1866:

3: 12.

*

*

Summa 6,700: —

— 224 —

Uti den öfver ifrågavarande undervisningsverk upprättade katalog lemnas rörande
de under höstterminen 1865 inskrifna elever, bland annat, följande uppgifter:

Från Stockholms stad voro 26 manliga och 51 qvinliga elever,

n

Upsala

stift

n

12

11

»

7

11

ii

v

Linköpings

i!

w

7

11

19

3

11

ii

Skara

11

n

1

n

5

yy

19

Strengnäs

ii .

11

7

yy

11

3

i*

11

Westerås

n

7

ii

19

2

n

19

Wexiö

n

ii

3

n

11

1

11

,,

Lunds

v

19

12

Vt

19

1

11

yy

r>

Göteborgs

»

n

12

11

11

1

11

99

Kalmar

r>

ii

2

n

11

—

yy

11

Karlstads

n

i*

2

i*

11

1

19

n

Hernösands

n

ii

1

19

Yl

2

11

it

M

Wisby

w

ii

1

11

11

1

*

19

n

utlandet

„

8

19

»

2

yy

r

101.

80.

Summa

m.

Allmänna Institutet för döfstumma och blinda.

*

Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkningar.
Inkomster och utgifter redovisas i enlighet med följande tabell:

Debet.

Balans från år ISO4:

Tillgångar......................

Uppbörd:

Statsanslag.............*.......

Kollektmedel....................

Hyresmedel.....................

Intressemedel....................

Afgifter af betalande elever............

Extra uppbörd...................

349,603: 52.

64,800: —

3,306: 29.

690: —

5,666: 66.

23,121: 45.

ISO: 11- 97,734: 51.

Balans till år 1866:

111,783: 93.

Skulder

Summa 559,121: 96.

- 225

Kredit

Skulder

Balans från år 1864:

104,603: 52.

Utgifter:

Aflöning..........

93 319. 33

Kost och beklädnad.........

Lifräntor. •........

53,302: 25.

9 Att*

Sjukvård...........

670: 56.

5,157: 33.

833: 59.
3,331: 37.

Ft 43Q- Å9

Omkostnader för egendomarne Manilla, Manhem och huset N:o

2 qvarteret Pollux .''........

Iuventariers uppköp . ’.......

Undervisningsmateriel.........

Ved och ljus..........

Diverse omkostnader......

3,232: 10.

97,734: 51.

Balans till år 1866:

Tillgångar

Kontant behållning i Riksbanken.........

Fastigheters värden.........

Inventariers värden ...

Utlånta medel..........

6,000: —
251,008: 37
14,725: 56
81 550-

Förskotter.......

500: —

356,783: 93.

Summa 559,121: 96.

Revisorer^ hafva vid dessa räkenskaper ej haft något att erinra. Vid anställd
inventering af säkerhetshandlingarna för Institutets utlånta medel, befunnos nämnda handlingar
i god ordning.

Kongl. Lazaretts-direktionen.

Serafimer-lazarettets räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade utan
anmärkning, visa följande förhållande emellan inkomster och utgifter:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar..................•.................. 923,291: 74.

Uppbörd:

...... 24,000: —

...... 1,546: 22._

Transport 25,546: 22. 923,291: 74.

29

Statsanslag . . . .
Befordringsafgifter

^ 226 -

Transport

.........................................

Kortstämplingsafgift........................

Biljardafgift.............................

Inskrifningsafgifter.........................

Burskapsafgift............................

Stockholms stads bidrag......................

Bötesmedel.............................

Begrafningskostnad.........................

För likvagnens begagnande....................

För aflidnas kläder........................

Räntemedel.............................

Gåfvoinedel.............................

Diverse inkomster.........................

Balans till år 1866:

Skald .

25,546:

22.

923,291:

74

2,328:

16.

1,511:

30.

148:

5.

27,409:

95.

5:

11.

8,250:

—

1,220:

85.

772:

75.

279:

—

100:

25.

50,444:

67.

16,100:

—

219:

51

134,335:

62.

20,791:

18.

Summa

1,078,418:

54.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1864:

Utgifter:

Sjukvårdskostnader . . .

Aflöning.........

Egendomens underhåll .

Dito onera . . .
Begrafningskostnad . . .
Understöd till fattige .

Lifräntor.........

Räntemedel.......

Diverse utgifter.....

Afskrifning........

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken . .

Fastigheters värden..........

Utvänta medel jemte upplupna räntor

Fordringar...............

Förskotter...............

28,818: 62.

67,399: 39.

12,400: —

2,896: 44.

504: 85.

772: 75.

651: 30.

13,478: 76.

1,608: 48.

536: 74.

17: 20. 100,265: 91.

14,685: 45.

37,904: 13.

889,993: 36.

4,724: 10.

2,026: 97. 949,334: 1.

Summa 1,078,418: 54.

— 227

§ 1.

För biträde vid vedupptagning under Juni, Juli och Augusti månader har
blifvit utbetaldt ett belopp af 97 R:dr 97 öre, hvilken utgift bestyrkes endast genom ett
af redogöraren utfärdadt qvittens å samma belopp. Revisorerne hafva ansett sig böra
fästa uppmärksamhet på oformligheten af ett dylikt verifikationssätt.

§ 2.

Vid inventering den 10 September befunnos säkerhetshandlingarne för Lazarettets
utlånta medel i god ordning.

Kongl. Serafimerordens-gillet.

Allmänna hospitals- och barnhusfondens räkenskaper, hvilka med anmärkningar
blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten, upptaga inkomster och utgifter på sätt nedanstående
tabell utvisar:

Debet.

Tillgångar

Balans från 1864:

1,902,433: 40.

Uppbörd:

Jordeboksränta........................ 9,645: 33.

Krono- och kyrkotionde................... 110,335: 23.

Statsanslag.......................... 85,514: 21.

Donationer........................... 614: 79.

Arrendemedel......................... 97,250: 97.

Hyresmedel och tomtören................... 356: 88.

Kollekt- och armbössemedel................. 1,206: 66.

Inskrifningspenningar och årsafgifter............. 71,547: 20.

Ersatt underhåll........................ 33,728: 63.

Räntemedel.......................... 3,842: 22.

Anmärkningsmedel...................... 334: 94.

Arfsmedel........................... 2,999: 35.

Diverse inkomster....................... 5,605: 77.

Köpeskilling för försåld fastighet............... 335: 95.

Forsellönsersättning...................... 4,476: 89.

Återdebiterade medel..................... 33,711: 22.

Tillökade inventariers och fastigheters värden........ 57,168: 97.

Transport 2,421,108: 61.

— 228 —

Balans till år 1866:

Öfverleverering..............

Skulder..................

Skulder

Kredit.

Balans från år 1864:

Transport

9,496: 21.
48,541: 57.

Summa

Afskrifning ar:

För åtskilliga orsaker.........

Utgifter:

Aflöning............................ 98,571: 6.

Pensioner........................... 1,121: 77.

Uppfostringshjelp för fattiga barn............... 17,668: 75.

Understöd för sjuk vårdsanstalter............... 4,200: 48.

Underhåll........................... 171,178: 37.

Medikamenter......................... 2,826: 36.

Beklädnad och sängkläder.................. 12,753: 65.

Ved och lyshållning...................... 32,084: 10.

Skrifmaterialier........................ 3,529: 36.

Begrafningskostnader....................< 550: 25.

Nybyggnader och reparationer................ 39,209: 50.

Resekostnader..................... 1,337: 28.

Räntemedel...................•....... 2,140: _

Allmänna utskylder...................... 2,272: 22.

Anmärkningsprocenter.......................52.

Skifteskostnader........................ 1,523: 64.

För vattenlednings anbringande in. m. vid Stockholms hospital
........................... 21,907: 62.

Skogsafverkningskostnader................... 531: 88.

Restitutioner......................... 306: 45.

Diverse utgifter........................ 16,876: 32.

Inventariers upphandling................... 11,324: 55.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning..................... 22,420: 20.

Behållning af spanmål och proviant........... 19,031: 97.

Utlånta medel........................ 427: 9.

Fordringar.......................... 187,407: 62.

Propriebalans........................ 50: 89.

Förskotter.......................... 22,698: 15.

Transport 252,035: 92.

2,421,108: 61.

58,037: 78.
2,479,146: 39.

69,068: 24.
79,609: 56.

441,914: 13.

590,591: 93-

Fastigheters och inventariers värden
Anmärkt post............

Transport 252,035: 92. 590,591: 93.

...... 1,634,714: 3.

...... 1»804; 5L 1,888,554: 46.

Summa 2,479,146: 39.

Vid ifrågavarande räkenskaper hafva Revisorer^ ej haft något att erinra.

Drottninghuset.

Af dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkning,
inhemtas följande förhållande emellan inkomster och utgifter:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar...................................... 132,783: 15.

Uppbörd:

Statsanslag..............

Intressemedel.............

Hyresinedel..............

Donerade medel............

Auktionsmedel.............

Aterlyftade deponerade medel ....
Observationsmedel..........

Skuld

Balans till år 1866:

Skuld

Kr edit.

Balans från år 1864:

Utgifter:

Underhåll...............

Gåfvor.................

Pensioner och lifstidsräntor.....

Aflöning................

5,000: —

5,443: 59.

120: —

100: —

323: 87.

109: 50.

3: 11,100: 95.

..... 3,308: 61.

Summa 147,192: 71.

3,078: 53.

...... 5,215: 29.

...... 374: 18.

...... 1,652: 78.

...... 1,255: — _

Transport 8,497: 25. 3^078: 53.

— 230

Transport

Medikamenter.............................

Lys- och renhållning.........................

Onera.................................

Intressemedel.............................

Uppköp af ved............................

Reparationer..............................

Diverse utgifter.............................

8,497: 25.
445: 88.
154: 64.
320: 91.
78: -818: 5.
69: 74.
596: 99.

3,078: 53.

10,976: 46.

Balans till år 1866:

1,556: 84.

26Q: 67- 1,817: 51.

...... 37,790: 24.

...... 93,529: 97. 133;137: 72,

Summa 147,192: 71.

Någon anmärkning vid räkenskaperna har hos Revisorerne icke förekommit. Vid
inventering den 2 nästlidne September befunnos säkerhetshandlingarne för Drottninghusets
utlånta medel i god ordning.

Tillgångar:

Kontant behållning..........

Dito dito i Riksbanken . .

Fastigheters och inventariers värden
Utlånta medel med upplupna räntor

Danviks hospital.

Dess räkenskaper, hvilkas granskning i Kongl. Kammar-rätten ej ledt till någon
anmärkning, utvisa följande förhållande emellan inkomster och utgifter:

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar

Spanmål.
Kub.-fot. k:r.

Penningar.
K: dr. öre.

--— 182,308: 8.

Uppbörd:

Hemmansräntor, arrenden och kronotionde............ 15,950. 5. 17,678: 48.

Tomtören.......................... — 131: 99.

Ilyresmedel.............................. — 71\: 88.

Kost- och underhållsmedel..................... —■ — — 12,386: 87.

Räntemedel............................. — 3,943: 75.

Tolagsmedel...............................4,885: 40.

Transport 15,950. 5. 39,798: 37.

231

Spanmål.
Kub.-fot. k:r.

Transport 15,950. 5.

Danvikspenningar.....

Spanmålsförsäljnings-medel

SkogsförsäljningsRekognitionsmedel

Skatteköpsraedel.
Medgiftsmedel . .
Restitutioner . . .
Armbössemedel. .
Diverse inkomster

dito

1.

Penningar.
R:dr. öre.

3-9,798: 37.

1,500: 94.
10,336: —
1,496: 95.
6,518: 67.
2,000: —
3,419: 91.
128: 60.
205: —
73: 65.

S:gr

15,950.

6.

65,478:

9.

Balans till år 1866:

Skulder.........................

37.

3.

24,590:

18.

Summa

15,987.

9.

272,466:

35.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skulder.........................

24.

—

15,649:

26.

Afskrifningar och afkortning ar:

Redovisade i 1863 och 1864 årens kassaräkningar .

404:

50.

Dito i 1864 års provianträkning........

1,512.

—

---

—

Hemmansräntor och arrenden samt kronotionde . .

4,550.

6.

713:

46.

Afskrifningsprocent....................

207.

—

---

—

S:gr

6,269.

6.

1,117:

96.

Utgifter:

Löner och arvoden...................

378.

—

9,241:

50.

Kost och underhåll...................

2,277.

—

25,447:

29.

Underhållsbidrag till Stockholms hospital......

_ _

—

24,000:

—

Medicinalier.......................

—

—

1,322:

45.

Beklädnad........................

—

—

2,240:

75.

Husgeråd och inventarier................

—

—

411:

91.

Nybyggnader och reparationer.............

—

—

3,841:

43.

Rån temedel........................

—

—

893:

75.

Onera..........................

—

—

227:

74.

Rest.ituerade medel...................

—

—

307:

35.

Hästars utfodring....................

—

—

600:

—

Diverse utgifter.....................

—

—

2,964:

10.

Försåld spanmål.....................

7,000.

—

—

—

S:gr

9,655.

—

71,498:

27.

Transport 15,948.

6.

88,265:

49,

/

— 232

Balans till är 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning...........

Dito dito i Riksbanken . . .

Behållning af spanmål.........

Utlånta medel..............

Fastigheters värden...........

Fordringar................

Spanmål.
Kub.-fot. k:r.

Transport 15,948. 6.

39.

3.

S:gr 39, 3.
Summa 15,987. 9.

Penningar.
R:dr. öre.

88,265: 49.

36: 37.
10,777: 43.

71,071: —
97,500: —
4,816: 6.

184,200: 86.
272,466: 35.

§ 1-

Af Kongl. Direktionens öfver Danviks hospital till Kongl. Maj:t afgifna berättelse
angående inrättningens tillstånd och förvaltning under år 1865 inhemtas, att under nämnda
år derstädes blifvit underhållne och vårdade, på hospitalet 210 och med så kallad enkhuskost
51, eller tillsammans 261 personer.

å Hospitalet: med enkhuskost:

Vid årets början utgjorde underhållstagarnes antal........ 190. 44.

Under årets lopp intagne...................... 20. 7.

„ „ aflidne....................... 9. 4.

„ „ utskrifne..................... 7. 4.

Vid årets slut utgjorde personalen 237.

Underhållstagarnes antal hade i medeltal uppgått till 249 med en kostnad af 51,895
R:dr 39 öre, hvaraf belöpte sig för:

kost och underhåll, ved, lysningsämnen, tvätt och begrafningskostnader . R:dr 29,127: 76.

beklädnad.................................... „ 2,240: 75.

medicinalier................................... „ 1,322: 45.

öfriga utgifter (häruti ej inbegripne det till Stockholms hospital utgående

underhållsbidrag af 24,000 R:dr årligen)............... „ 19,204: 43.

Summa R:dr 51,895: 39.

per dag. per år.

Vid fördelning af dessa 51,895 R:dr 39 öre har kostnaden

för hvarje underhållstagare utgjort...................56§??f-l öre. 207,85.

eller för:

per dag. per år.

kost och underhåll..............31gfff§ öre. 116,G6.

beklädnad................... „ 8,9 7.

medicinalier.................. 1 » 5,3 0.

således den egentliga sjukvården......35fföre. 130,9 3.

samt öfriga utgifter............. 211/yii5i& » 76,92. Sfigaagi. <jre

207,8 5.

233 —

Hospitalet^ egde vid revisionsårets slut ntlånta medel till ett belopp af 71 071 R:dr
men hade under årets lopp till utgifters bestridande upptagit ett lån å 12,000 R:dr.

Den 2 September företogs inventering af säkerhetshandlingarne för de utlånta medlen,
och befunnos dessa handlingar i god ordning.

§ 2.

Uti Danviks hospitals räkning med förre Ombudsmannen, Proto-notarien J. Ekerman
balanseras en hospitalets fordran å dels hemmansräntor för 1817 och föregående år 61
R:dr 50 öre, dels sandköringsmedel och hemmansräntor för år 1827 40 R:dr 79 öre eller
sammanlagdt 102 R:dr 29 öre. På samma sätt balanseras i räkningarne med Kon»l
Maj:ts Befallningshafvande i Upsala, Stockholms, Nyköpings och Westmanlands län fordringar
for flera föregående år ända från 1818, uppgående tillsammans till 3,613 R-dr 2?
ore Pa detta förhållande, eller att Danviks hospital egt oafslutade liqvider dels med enskild
person, dels med åtskilliga länsstyrelser, hvilket äfven finnes anmärkt i flera föregående
revisionsberättelser och sednast uti den år 1864 afgifna, hafva Revisorerne ånyo
velat fasta uppmärksamhet, enär erforderlig rättelse uti förenämnde hänseende ännu icke
blifvit vunnen.

Stockholms allmänna Barnhus.

Dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade med anmärkning
redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1864:

1,095,280: 62.

Uppbörd:

Räntemedel............................ 55 977. 7

Arrenden och hyror....................... 19 239. 24

Frälseränta- och tomtören.................... 323: 91.

Kronotionde och halmstädja................... 42 643: 60.

Bötesmedel............................. 3 §33. 5

lotsmedel............................ 9,208: 80.

Stockholms Förmyndare-kammares öfverskottsmedel för år

,1864 ............................. 24,656: 95.

Fattigpenningar af sterbhus m. m............... 2,000: 31.

Kollektmedel. ........................... 937. 99.

Biljardmedel............................ 186: 65.''

Kortstämplingsafgift........................ 27 625: 62.

Transport 186,568: — 1,095,280: 62.

30

- 234 —

Gratial- och mannfakturfonds-medel . . .

Anslag af Bankens räntevinst.......

Lösen för inköpta barn.......-o • ■

Ersättning för barns vard och underhall .

Gåfvor och testamenten..........

Försäljnuigsmedel..............

Diverse....................

Omföring från byggnads- och reservfonden

Kredit.

Transport 186,568: —

...... 1,750: —

...... 4,500: —

...... 44,408: 53.

.... 75: —

.... 275: -

267: 11.
..... 4: 10.

S:gr 237,847: 74.
. . . 7,312: 60.

Summa

1,095,280: 62.

245,160: 34.
1,340,440: 96.

Utgifter:

. •________m m ............. 25,008: 77.

Alioning UCll cUVUUCU in. in............

.... 1,567: 50.

''/Ju ............... 32,393: 91.

ULSpiSIllIlgölvuatiiau..............

.... 32,561: 70.

. . 3,170: 42.

Medikamenter och sjuKvaru..............

..... 1,807: 55.

UegrainingsKOSinduei.........

. . . 4,198: 5.

Förbrukningspei sedlar................

. . . 6,751: 16.

..... 3,613: 83.

..... 555: 7.

in\ ................... 542:62.

..........

. ... 1,461: 95.

j\vjrsiui uglj iciiiianiiiiig.......... ^7

Kostnader ior vauenieuimigeii........... . QV, 18

Xtcpal clliUiicai ............

..... 3,129: 78.

Kostnader för utom Barnhuset vårdade barn ....

.... 118,648: 49.

300: —

Ilil barn n usel Jrio a alna............

600: —

S:gr 241,901: 96.

Afskrifning, på grund af Kongl. Kammar-rättens utslag den

15 Juni 1864,........................ 3''258: 38- 245,160: 34.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning..... 621: 12.

Dito dito i Riksbanken 17,818: 13.

Fastigheters och inventariers värden. . .

Utlånta mede! ...............

Fordringar.................

18,439: 25.

628,746: 26.

1,033,176: 90.

81''777: 2~ 1,762,139: 43.

Transport 1,762,139: 43. 245,160: 34,

235 -

Transport 1,762,139; 43. 245,160: 34-

Efter afdrag af:

Skulder:

T allmänhet................. 58,768: 49.

Till belöningsfonden för ammor och sjuksköterskor
............... 665: 3,

„ fonden för barnhusbarn af qvinno könet.

................. 31,138: 95.

„ fonden för inlösta barn....... 311,922: 13.

„ byggnads- och reservfonden..... 264,364: 21.

§ 1

666,858: 81.

1,095,280: 62.

Summa 1,340,440: 96.

Direktionens öfver allmänna Barnhuset underdåniga berättelse om inrättningens förvaltning
och ekonomiska ställning år 1865 innehåller, bland annat, följande:

Barnhusets tillgångar vid revisionsårets slut utgjorde........ 1,762,139: 43.

och dess skulder, efter afdrag af byggnads- och reservfonden,....... 402,494: 60.

hvadan behållna öfverskottet utgjorde....................

Vid årets början uppgingo tillgångarne till...... 1,744,979: 66.

och skulderna till...................... 378,022: 23.

så att behållningen, som då utgjorde....................

följaktligen visar en minskning af......................

Inkomsterna under året hafva uppgått till.................

Då detta belopp afräknas från utgifterna under året,

hvilka utgjort........................ 241,901: 96.

samt de, på grund af Kongl. Kammar-rättens utslag den 15
Juni 1864 i balansmålet rörande framlidne Kamererare!! J.

E. Bloms sterbhusdelegare, afskrift^............. 3,258: 38.

så visar det sig, att utgifterna öfverskjutit inkomsterna med

1,359,644: 83.

1,366,957: 43.
7,312: 60.
237,847: 74.

245,160: 34.
7,312: 60.

hvilken brist blifvit godtgjord genom den särskilda byggnads- och reservfonden, som derigenom
minskats med motsvarande belopp och sålunda nedgått från 271,676 R-dr 81 öre
till 264,364 R:dr 21 öre.

Enär likväl omförmälda afskrifna belopp ej bör, då fråga är om bedömande af
Barnhusets hushållning under år 1865, tagas i beräkning, har bristen under året i sjelfva
verket utgjort endast 4,054 R:dr 22 öre.

Den år 1861 genom enskilda personers åtgörande stiftade understödsfond för barnhusbarn
af qvinnokönet, afsedd att medelst insättningar i rånte- och kapitalförsäkringsanstalten
i Stockholm bereda dessa rätt att vid upphunnen viss ålder från nämnda anstalt
tillgodonjuta en årlig lifränta, utgjorde vid 1865 års början jemte upplupen ränta 10,627: 45.

Under årets lopp hafva såsom gåfvor till fonden blifvit aflemnade:

genom Kyrkoherden N. J. Ekdahl................. 500: —

af Stockholms stad.- sparbank................... 20,000: — 20 500-

Transport 31,127: 45''

- 236 —

Transport 31,127: 45.

räntan å fondens kapital, tillsammans med ett från nyssberörda försäkringsanstalt
återlevereradt mindre belopp, utgjorde................. 1,051: 50.

Summa R:dr 32,178: 95,

hvaraf blifvit inbetalte till rånte- och kapital-anstalten för 40 barn 1,040 R:dr, så att
fondens behållning vid årets slut utgjorde 31,138 R:dr 95 öre.

Vid 1865 års slut voro inalles 117 barn delaktige af den förmån, som med fonden
afses.

Antalet af barn inom Barnhuset synes af följande öfversigt:

Från år 1864 öfverförde......................

Under år 1865 inskrifne nya...................

Utackorderade, men under året till Barnhuset återlemnade, . .
Öfverflyttade från lägre åldersklasser...............

Späda

barn.

213.

602.

48.

Kolt-

barn.

55.

93.

139.

13.

Äldre

barn.

35.

21.

56.

2.

Summa.

303.

716.

243.

15.

Summa barn inom Barnhuset 863.

300.

114.

1,277.

Af dessa hafva under året aflidit.................

206.

55.

1.

262.

Utlemnats till fostervård......................

469.

198.

87.

754.

Atertagits af anhöriga.......................

18.

14.

3.

35.

Öfverflyttade till högre åldersklass................

13.

2.

—

15.

Summa afgångne

706.

269.

91.

1,066.

Qvarvarande till år 1866 .....................

157.

31.

23.

211.

Summa 863.

300.

114.

1,277.

Om från summan af samtlige barnen inom Barnhuset .

863.

300.

114.

1,277.

afräknas dels sådane, som genast efter inskrifningen i rullorna

utlemnats mot fosterlön, dels ock sådane, som öfverflyttats från

en åldersklass till en annan eller under årets lopp blifvit ut-

tagne och åter till Barnhuset inlemnade, hvilka barn till an-

talet utgjort inalles....................

74.

45.

20.

139.

så utgöra de under längre eller kortare tid af året inom Barn-

huset vårdade individerne....................

789.

255.

94.

1,138.

Underhållsdagar........................ 51499

15,685. 9,722. 76,906.

Medeltal af barn per dag...................

141.

43.

26,6.

—

Medeltalet dagar af hvarje barns vistande inom Barnhuset . .

59,6. 52,6.

85.

—

Högsta antalet barn per dag..............

218.

62.

39.

319.

Lägsta dito dito ............

78.

25.

18.

121.

Mortaliteten har under året uppgått, bland de späda barnen till något öfver 25
procent och bland de äldre barnen, eller dem öfver 1 år, till något öfver 13 procent.

§ 2.

Säkerhetshandlingarne för Barnhusets utlånta medel hafva den 9 September blifvit
af Revisorerne granskade; och befunnos dessa handlingar då i god ordning.

— 237 -

Domkyrkorna.

I Kongl. Kammar-rätten hafva räkenskaperna för Karlstads och Göteborgs domkyrkor
undergått revision med anmärkningar. Granskningen i nämnda embetsverk af de
öfriga domkyrkornas räkenskaper har deremot icke ledt till någon erinran. Inkomster
och utgifter redovisas i enlighet med här nedan intagna tabeller:

Upsala Domkyrka.

D ebet.

Balans från år 1864:
Tillgångar.................

Upplärd:

Intressemedel............ . . .

Frälseräntor................

Domkyrkotionde.............

Hyresmedel................

Diverse inkomster.............

Kredit.
Utgifter:

Aflöningar och arvoden.....

Uppköp af materialier......

Dagsverken och körslor . .„. . .

Reparationer...........

Onera...............

Brandförsäkra; gsafgift ......

Ved................

Diverse utgifter..........

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning........

Utlånta medel ..........

Fordringar.............

92,716: 15.

4,200: 52.

1,048: 60.

7,897: 4.

627: 50.

53: 77'' 13,827: 43.

Summa 106,543: 58.

4,344: 76.

1,727: 27.

2,425: 80.

653: —

184: 49.

479: 28.

294: _

1’308: 11,417: 59.

7,042: 83.

79,400: 88.

8’682: 28~ 95,125: 99.

Summa 106,543: 58.

— 238 —

Linköpings Domkyrka.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar.................

Uppbörd:

Kronotionde och forsellön........

Arrendemedel...............

Hyresmedel................

Försäljningsmedel ............

Extra statsanslag ............

7: 70.

2,951: 41.
171: 24.
171: —
55: 60.
10,000: —

13,349: 25.

Balans till år 1866:

Skuld........................................ 1.5°0: —

Summa 14,856: 95.

Kredit.

Kapital- och ränteafbetalning å domkyrkans lån, 30,000 R:dr, . 1,800: —

För inredning af Konsistorii ernbets- och arkiv-rum....... 1,499: 84.

„ reparationer å domkyrkan................... 10,931: 95.

Löner m. ............................... 217: 21. 14^449; —

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... 400: 25.

Fordringar.................,........... 7: 70- 407: 95.

Summa 14,856: 95.

Uti redogörelsen för Linköpings domkyrka affores ett belopp af 1,800 R:dr, utgörande
ränta och amortering å ett från Riksgälds-kontoret4 erhållet lånebidrag, hvarjemte
kyrkan under revisionsåret upptagit ett lån å 1,500 R:dr från stiftets emeritikassa.
Intetdera af dessa båda lån är emellertid såsom kyrkans skuld balanseradt, hvilken ofullständighet
i räkenskaperna Revisorerne icke velat lemna oanmärkt.

Skara Domkyrka.

14,289: 29.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

Transport 14,289: 29-

— 239

Upplärd:

Ordinarie ränta..........

Kronotionde............

Intressemedel...........

Extra inkomster......... .

Kredit.
Utgifter:

Aflöning m. m.............................

Rånte- och kapitalafbetalning å domkyrkans lån, 25,000 R:dr,

Reparationer samt diverse utgifter.................

Afkortning..............................

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning........

Utlånta medel...........

Inventariers värden........

Transport

14,289:

29.

929:

12.

3,035:

72.

647:

14.

37:

80.

4,649:

78.

Summa

18,939:

7.

156: 20.

1,500; —

1,152: 46.

. 47: ~~ 2,855: 66,

4,634: 8.

11,175: —

274: 33.

16,083: 41.

Summa

18,939: 7.

Af räkenskaperna inhemtas, att Skara domkyrka undfått ett lånebidrag från
Riksgälds-kontoret, hvilket amorteras med 1,500 R:dr årligen. Sjelfva lånet finnes emellertid
icke, på sätt ske bort, upptaget ibland domkyrkans skulder, hvilket Revisorerne
deremot ansett böra för framtiden iakttagas, såsom varande med god ordning öfverensstämmande.

Strcngniis Domkyrka,

Debet.

Balans från år 1864.

Tillgångar .................................. . . 71,451: 18.

Uppbörd:

Kronotionde ............................. 4,381: 10.

Arrendemedel och räntor...................... 515: 43.

Intressemedel..............S.............. 2,364: 89.

Diverse inkomster............... 721: 49.

Tillkomne inventarier och materialier............... 415: 25.

Summa 79,849: 34-

Kredit.
Utgifter:

- 240 —

Aflöning.................

Reparationer...............

Onera................ • •

Uppköp af inventarier och raaterialier

Diverse utgifter.............

Afskrifne inventarier och raaterialier .

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning........

Utlånta medel...........

Inventarier och materialier ....

Förskotter.............

Fordringar . ,...........

2,396: 24.

3,621: 29.

50: 16.

736: 38.

1,153: 42.

504: 38~ 8,461: 87.

3,384: 21.

40,451: —

26,527: 26.

485: —

540: — 71)387; 47,

Summa 79,849: 34.

West erås Domkyrka.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar

Uppbörd:

Intressemedel...........

Arrendemedel...........

Hemmansräntor..........

Kronotionde............

Bänkhyror.............

Kollektmedel...........

Extra inkomster ..........

Kredi t.

Utgifter:

Aflöning.....................

Reparationer och nybyggnader . . ......

Amortering å Domkyrkans lån, 22,500 R:dr,
Diverse utgifter ................

6,035:

96.

169:

50.

433:

38.

336:

84.

2,549:

45.

863:

—

79:

12.

1,050:

20.

5,481:

49.

Summa

11,517:

45.

1,377:

72.

1,638:

74.

1,350:

—

414:

69.

4,781:

15.

Transport

4,781:

15.

- 241

Transport

4,781: 15.

Balans till år 1865:

«

Tillgångar:

Kontant behållning ..........

Fordringar...............

6,736: 30.

Summa

11,517: 45.

Af räkenskaperna inhemta^, att Westerås domkyrka undfått ett amorteringslån
från Riksgälds-kontoret, hvarå afbetalningen för revisionsåret utgjorde 1,350 R:dr. Härvid
förekommer, att berörda lån icke finnes upptaget ibland domkyrkans skulder; hvilken
ofullständighet Revisorerne ansett sig böra anmärka.

Wexiö Domkyrka.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar.....................

94. A^Q.

QQ

Uppbörd:

Tionde och forsellön...........

42.

Intressemedel..............

84.

Diverse inkomster............

92.

4,538:

18.

Balans till år 1866:

Skuld..............

9A A93.

Summa

48,622:

yu.

7.

Kredit.

Balans från år 1864:

Skuld..............

9A QQ4.

ko

Utgifter:

Oo.

Aflöning m. m...........

|V7

Inventarier och reparationer.....

99.

Intressemedel.........

Diverse utgifter.........

QJ.

3,274:

88.

Transport 24,259: 40.

31

242 -*

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning. ..... .
Inventarier och raaterialier.

Utlånta medel......

Fordringar.........

Lunds Domkyrka.

Debet.

Balans från år 1864:

Tillgångar....................

Uppbörd:

Ordinarie ränta, arrenden och tiondespanmål

Jordstädja....................

Räntemedel..................

Diverse inkomster...............

Kredit.
Utgifter:

Aflöning...............

Kommunionkostnader........

Anslag till Lunds Akademi ....

Arvoden...............

Diverse utgifter...........

Afskrifning..............

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning.............

Utlånta medel...............

Inventariers och materialiers värden . .
Fordringar................

Transport

24,259: 40.

104: 30.
14,104: 37.
10,100: —
54: —

24,362: 67.

Summa

48,622: 7.

297,139: 84.

61,113: 50.
571: 52.
5,859: 6.
825: 59.

68,369: 67

Summa

365,509: 51.

8,352: 38.

386: 37.
1,179: 66.
2,249: —
2,900: 23.
95: 50.

15,163: 14.

421: 44.
175,950: 84.
173,283: 52.
690: 57.

350,346: 37-

Summa 365,509: 51.

— 243 -

Tillgångar.

Göteborgs Domkyrka.

$

Debet.

Balans från år 1864:

Uppbörd:

Taxerade medel...........

Bänkrumslega............

Lik- och begrafningsmedel ....

Intressemedel............

Kyrkotionde.............

Diverse inkomster.........

Kredit.
Utgifter:

Löner och arvoden.........

Reparationer............

Inventarier.............

Diverse utgifter..........

Afskrifning.............

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning...........

Fordringar..............

10,588: 21.

3,066: 15.

4,872: 35.

1,617: 25.

460: 45.

1,424: 89.

92: 87. 11,533: 96.

Summa 22,122: 17.

6,841: 68.

4,077: 95.

343: 3.

5,015: 31.

9= 49. 16,287: 46.

3.936: 8.

1398: 63. 5,8.34: 71.

Summa 22,122: 17.

Valmar Domkyrka.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

12,240: 11.

Uppbörd:

344: 53.
1,985: 27.

Intressemedel .
Kronotiondemedel

Transport 2,329: 80. 12,240: 11.

Transport

12,240: 11.

Hyresmedel. . . .
Arrendemedel . .
Observationsmedel
Diverse inkomster

15* Kredit.

Utgifter:

Aflöningar. ............

Reparationer............

Diverse utgifter..........

Afskrifning ............

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning..............

Utlånta medel................

Fordringar....................

2,329: 80.

447: 1.

1,723: 68.

89: 38.

1.540: 46. 6,136: 33-

Summa

18,370:

44.

1,476:

39.

4,939:

10.

762:

7.

37:

23.

7,214:

79

522:

41.

8,333:

33.

2,299:

91.

11,155:

65.

Summa 18,370: 44.

Karlstads Ooinkyrka.

D eb et.

Balans från år 1864:

Tillgångar....................................... 2,092: 51.

Uppbörd:

Kronotionde och forsellön..........

Brandskade-ersättning............

Diverse inkomster..............

Kredit.
Utgifter:

Aflöning m. in................

Extra brandförsäkringsafgift .........

Reparationer m. in.............

Onera....................

Diverse...................

1,882: 39.

47,617: 50.

667:J)9. 50,167: 58.

Summa 52,260: 9.

547: 30.

70: 45.

5,125: 1.

87: 21.

181: 87. 6,011: 84.

Transport 6,011: 84.

245

Balans till år 1866:

Transport 6,011: 84.

Tillgångar

Kontant behållning
Utlånta medel . . .
Fordringar.....

1,042: 25.

45,000: —

206: — 46,248: 25.

Summa 52,260: 9.

ilerisösaiHls Domkyrka.

Debet.
Uppbörd:

Kyrkotionde och forsellön..........

Församlingens kyrkoafgifter.........

Begrafningsafgifter..............

Försäljningsmedel..............

Kollektmedel.................

Bötesmedel..................

Skulder

Balans till år 1866:

Skulder

Kr e dit.

Balans från år 1864:

1,208: 46.

3,938: 21.

382: 75.

56: —

21: 40.

25: — 5,631: 82.

..... 39,710: 82.

Summa 45,342: 64.

. . 42,872: 27.

Utgifter:

Löner och arvoden samt diverse utgifter............... 1,361: 52.

Intressemedel............................... 1,108: 85. 2,470: 37.

Summa 45,342: 64.

Tillgångar

Wisby Domkyrka.

Debet.

Balans från år 1864:

...............• . .............. 4,351: 82.

Transport 4,351: 82.

Transport 4,351: 82.

Uppbörd:

Intressemedel............................... 208: 53.

Statsanslag, 815 kft. oindelt spanmål,................. 475: 65. gg4: jg_

Summa 5,036: —

Kredit.

Balans till år 1866:

Tillgångar:

Kontant behållning ......................... 836: —

Utlånta medel.............. . . ........ . . 4,200: — 5,036: _

Summa 5,036: —

Riddarholmskyrkan.

Redogörelsen för anslaget till vård och underhåll af de i Riddarholmskyrkan förvarade
effekter har hvarken i Kongl. Kammar-rätten eller hos Revisorerne gifvit anledning
till anmärkning. Inkomster och utgifter upptagas sålunda:

D e b et.

Balans från år 1864:

Tillgångar......................

Uppbörd..................: . . . .

Kr edi t.

.... 378: 73.
.... 273: —

Summa 651: 73.

Utgifter

255: 38.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1866:

396: 35.

Summa 651: 73.

Bilagan Litt. IT» till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 247.

Expensmedels-räkningar,

JO eb el.

a) Expensmedel:

Justitie-stats- och revisions-expeditionerna..........................

Justitiekanslers-expeditionen..................................

Svea Hofrätt..........................................

Göta dito ..........................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.............................

Krigs-hofrätten.........................................

Civil-departementets Expedition och Statistiska Central-byrån...............

Kommerse-kollegium......................................

Generallandtmäteri-kontoret..................................

Öfverståthållare-embetet....................................

Finans-departementets Expedition...............................

Kammar-kollegium.......................................

Stats-kontoret..........................................

Kammar-rätten.........................................

Öfverintendents-em betet....................................

Ecklesiastik-departementets Expedition med Riksarkivet och Kongl. Bibliotheket ....
Sundhets-kollegium.......................................

S:gr

b) Aflöning smedel:

Justitie-stats- och revisions-expeditionerna

Justitiekanslers-expeditionen-........

Svea Hofrätt................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge . . .

Krigs-hofrätten...............

Kommerse-kollegium............

Generallandtmäteri-kontoret.........

Kammar-kollegium.............

Kammar-rätten...............

Ecklesiastik-departementets Expedition . .

Sundhets-kollegium.............

Riks-arkivet .................

S:gr

7,484

44

88,065*60

Balans från
år 1864.

Tillgångar.

Uppbörd.

Balans till
år 1866.

Skulder.

—

—

7,000

652

;63

704

77

750

—

—

—

—

r

5,800

—

1,864

18

375

86

4,500

—

—

—

—

—

2,900

—

-—

—

1 840

9

60

6,000

—

—

1,610

80

14,883

14

38

36

10

83

3QO

4,000

126

76

3

2

4,090

—-

—

—

127

58

6,245

78

461

45

492

81

4,340

—

—

—

506

90

4,000

—

—

—

——

—

2,209

98

1,556

9

6

71

9,221

—

—

—

492

45

6,000

—

_

CO

33

90,173;20

4,699*47

14,933

1

64

5,632

47

28,682

80

94

57

—

—

8,577

56

—

—

—

—

3,000

—

—

—■

4,864

19

—

-

—

5,000

—

—

—

202

50

8,246

22

1,647

20

5,811

19

—

—

2

27

4,800

—-

—

—

—

—

150

-

—

—

—

—

2,640

—

—

9457

Summa

11,825

771 178,23880

4,794 4

I£ r ed i 1.

i

1

Balans från
år 1864.

Skulder.

Utgifter.

Leverering
till Kongl.

Ränte-

kammaren.

Balans till
år 1867.

Tillgångar.

Summu. |

1

i

i

500

55

7,152

8

—

7,652

63

1,621

88

671

6,042

17

30

—

783

60

1,454

7,664

77

18

—

—

4,838

66

—

—

37

20

4,875

86;

65

62

53

30

2,526

1,430

98

79

—

—

307

346

49

i91

2,900

1,840

\

I-

60

5,847

94

161

i66

6,009

3

1 A ÖAR

24

2,463

228

tf

L

6,173

11

OU

b,4UI

io

242

69

3,884

7

—

—

—

—

4,126

76

—

—

3,691:35

—

—

401

67

4,093

2

—

—

6,834*81

—

—

—

6,834

81

4,305

63

527

lo

4,002 01

—

4,296

79

—

—

210

11

4,506

90

:

1,759

98

2,006

9,171

9

85

3,766

9,200

7\

66

ec

•

71

30

6,075

96

A 1 O

6,492

A £

4,256 23

i

89,015 73

—

—

5,942

4

99,214

—

14,933

64

14,933

64

1,360

34,409

1

—

84

56

—

—

--•

—

34,409

84

8,577

l (

3,000

Öb

3,000

19

19

4,864

4,864

4,865

8,246

75

134

25

5,000

8,448

22

202

72

ou

71

5,864

68

1,593

00

o

39

4,793

93

8

34

4,802

27

150

2,615

150

2,640

25

)

93,680*81

134

25

1,829

55

95,644*61

4,256[23j

182,696 54:

■46!

7,77159

194,858|61

- 247 —

Anslaget till fortsatt utskrift af riksregistraturet.

Den häröfver af Riks-arkivarien afgifna redovisning upptager inkomster och utgifter
sålunda:

Debet.

Balans från år 1864:

Kontant behållning.................................. 332: 12.

Uppbörd:

Extra statsanslag................................... 3,000: —

Summa 3,332: 12.

Kredit.

Utgifter:

För renskrifning.................................... 2,492: 79.

Balans till år 1866:

Kontant behållning.................................. 839: 33.

Summa 3,332: 12.

Oaktadt denna redogörelse blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
förekommer likväl, att den utgående balansen uti 1864 års redogörelse, som der
upptages till 333 R:dr 12 öre, uti redogörelsen för revisionsåret inbalanserats med allenast
332 R:dr 12 öre, eller med 1 R:dr mindre än beloppet rätteligen utgör.

Expens- och aflöningsmcdels-räkningarue.

Nedannämnde verk och inrättningar hafva öfver dessa utgifter för revisionsåxet afgifvit
särskilda redogörelser, af hvilka inhemtas följande förhållanden :

(Bil. Litt. T.)

§ 1-

Enligt Kongl. brefvet den 14 Maj 1816 blef Öfverintendents-embetets expensmedelsanslag
förhöjdt från 200 till 300 R:dr banko, eller till 450 R:dr Runt. Likaledes
blef, jemlikt Kongl. brefvet den 11 Augusti 1853, samma embetsverks vedanslag ökadt
från 12 till 16 famnar björkved. Utan att ingå i pröfning af frågan om och i hvad man

— 248 —

dessa förhöjda anslag må motsvara behofvet, anse Revisorerne sig föranlåta anmäla, att,
utom det att såväl det bestämda expensmedelsanslaget 450 R:dr som 428 R:dr 50 öre
för anskaffning af nämnde qvantum ved för revisionsåret till Öfverintendents-embetet blifvit
utanordnade, jemväl till detta Embete, på grund af nådigt bref den 21 April 1865, under
samma år utbetalts 1,336 R:dr 48 öre, utgörande det belopp, hvarmed det bestämda
expensmedelsanslaget för år 1864 biifvit öfverskridet, äfvensom att för revisionsåret uti
samma anslag uppstått en brist af 1,556 R:dr 9 öre, som till år 1866 i redogörelsen
balanseras.

§ 2.

På sätt Kongl. Kommerse-kollegii expensmedelsräkning för revisionsåret utvisar,
hade af de till detta embetsverk anordnade expensmedel blifvit under året utbetaldt ett
belopp af 450 R:dr för ett porträtt, till komplettering af Kongl. Kollega samling utaf
derstädes från verkets inrättande anställde Presidenters afbildningar.

Vid granskning i Kongl. Kammar-rättens Öfver-revisions-departement af berörda
expensmedelsredogörelse har, enligt hvad Revisorerne inhemtat, ifrågavarande belopp
blifvit till förklarande eller betalning anmärkt, enär dylika utgifter icke vore af beskaffenhet
att böra af expensmedlen bestridas. Uti det af Kongl. Kommerse-kollegium i anledning
häraf infordrade utlåtande anföres hufvudsakligen: att den anmärkta utbetalningen
grundade sig på Kongl. Kollega beslut; att den vidtagna åtgärden varit föranledd af
Kongl. Kollega önskan att fullständiga sin samling af de i embetsverket från dess inrättande
anställde Presidenters afbildningar; och att Kongl. Kollegium i förevarande fall
så mycket mindre kunnat hafva någon betänklighet vid att låta det ifrågavarande beloppet
anvisas till utgående af expensmedlen, som, så vidt Kongl. Kollegium varit i tillfälle inhemta,
kostnaden för förut utförda delar af porträttsamlingen alltid blifvit af allmänna
medel bestridd. Härvid erinrades visserligen af Öfver-revisions-departementet, att det icke
kunde antagas, att ifrågavarande porträtt varit erforderligt för Kong]. Kollega verksamhet
och ärendenas behöriga gång inom Kollegium, hvarföre Revisionen hemställde, att handiingarne
i målet måtte öfverlemnäs till Justitiekanslers-embetet för den åtgärd, som på bemälte
Embete kunde ankomma; men Kongl. Kammar-rätten fann skäligt låta vid hvad förklaradt
och anfördt blifvit bero.

Oaktadt hvad sålunda förekommit, anse Revisorerne det likväl så anmärkningsvärd^
att allmänna medel tagas i anspråk för dylika utgifter, att Revisorerne trott sig icke böra
underlåta att till Riksdagens kännedom och för den åtgärd, som i anledning deraf må påkallas,
förhållandet anmäla.

Civilstatens pensionsinrättning.

Räkenskapen, som blifvit utan anmärkning granskad af Civilstatens dertill utsedde
Revisorer, har derjemte, i afseende å redogörelsen för allmänna enke- och pupillfonden,
hvaruti ingår statsanslaget för pensionering af civile embets- och tjenstemäns en kor och
omyndiga barn, likaledes utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten.

Bilagan Litt. U till 1867 års revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 249.

Kettel-

Balans från år 186i:

Tillgångar...........................

Uppbörd:

Tjenste-

mannafouden.

Allmänna
enke- och
pupillfonden.

Enskilda
enke- och
pupillfonden.

Gåfva af eu
gammal tjen-steman.

Göta Hofrätts
pensionsfond.

Laneska

.

pensions-

fonden.

Elfstedtska

pensions-

fonden.

Isbergska

pensions-

fonden.

af Tunelds
pensionsfond.

3,578,963

91

49,264

18

282,300

48

19,010

96

3,931

40

6,739

.3

4,500

—

32,582

57

41,086

Öl

60,471

68,743

202,881

98

34

25

50

45,000

2,792

333

1,906

64

33

71,554

16,002

170

2,462

70,696

66

—

_

__

—

1,954

95

2,465

19

\

79

82

82

91

81

_ —

_

Bäntemedel..........................

1,140

235

88

404

35

270

336

287

Observations- och bötesmedel................

_

___

_

Besparda pensioner......................

Tjenstemannafondens bidrag till enskilda enke- och

—

—■

—

—

—

S:gr

332,720

7

50,031

97

160,888

1,140

66

23588

404

35

270

1,954

95

2,465

19

Summa

3,911,683

98

99,296

15

443,188

63

20,151

62

!

4,167|28

7,143

48

4,770

—

34,537

52

43,551

70

Kredit.

Utgifter:

38,002

93

48,551

160,588

72

192

50

300

—

270

—

1,400

—

—

—

31 m 5

41

_____

___

100

__

__

_

Förvaltningskostnader....................

Afskrifningar och restitutioner...............

371

70

55

oi

—

—

299

43

---

—

——

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Till enskilda enke- och pupillfonden............

i1

*

S:gr

140,086

''70

48,551

—

160,888

15

—

—

192

50

300

-

270

1,500

__

Balans till år 1866:

.

3,771,597

28

50,745

15

282,300

48

20,151

62

3,974

78

6,843

48

4,500

—

33,037

52

43,551

70

Summa

3,911,683

98

99,296

15

443,188

63

20,151

62

i

4,167,28

7,143

J48

4,770

34,537

52

43,551

170

— 249

Inkomster och utgifter upptagas sålunda:

(Bil. Litt. U.)

Hos Revisorer^ har granskningen af denna räkenskap icke föranledt till någon

erinran.

Arméens pensionskassa.

Dess räkenskaper, som granskas af delegarnes egna Revisorer, redovisa inkomster
och utgifter på följande sätt:

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

4,026,924: 44.

Uppbörd:

Ersättning för andel i Wadstena krigsmanshuskassas äldre

inkomster......................... 102,746: 64.

Dito för mistad inkomst af löneinnehållningar....... 47,100: —

Kreditiv för pensioneringens upprätthållande........ 85,500: —

Räntemedel........................... 199,416: 81.

Hyresmedel........................... 3,890: —

Delegares afgifter m, m.................... 73,057: 85.

Besparda pensioner....................... 17,447: 50.

Brist i Kassans inkomster utöfver kreditivet........ 6,630: 30.

535,789: 10.

Skulder

Balans till år 1866:

Kredit.

. ■ . . ■ 230,453: 96.

Summa 4,793,167: 50.

Skulder

Balans från år 1864:

Utgifter:

Pensioner och begrafningshjelp............ 508,718: 75.

Aflöning............................ 16,837: 48.

Hyresmedel............ 1,175: —

Expenser............................ 1,434: 54.

Transport 528,165: 77.

279,130: 6.

279,130: 6.
32

— 250

Transport

Onera för Kassans hus samt reparationer derå......

Uppbördsarvoden........................

Revisionskostnader.......................

Diverse utgifter........................

528,165: 77.
280: 41.
1,366: 85.
5,575: 87.
400: 20.

279,130: 6.

535,789: 10.

Balans till år 1866:

Kontant behållning............

Utlånta medel...............

Fastighetens värde............

Fordringar.................

Förskotter .................

5,823: 85.
3,523,249: 2.
49,800: —
343,366: 72.
56,008: 75.

3,978,248: 34.

Summa 4,793,167: 50.

Direktionens öfver Arméens pensionskassa kungörelse den 29 Mars 1865, om pensionsutdelningen
för det med April månad samma år tilländalöpande pensionsåret, utvisar
följande förhållande med pensionärernes antal och pensionsbeloppen i hvarje klass:

Pensionsklasser.

A allmänna pensionsstaten:

första klassen, andra afdelningen,.................

dito dito, tredje dito, .................

Antal

pensionärer.

4.

2.

22.

Pensi

belo

9.600

3.600
26,400

''O b

III 7 B

III T

39.

35,100

—

93.

69,750

—

femte

381.

228,825

—

sjunde

28.

12,600

—

11.

4,425

~

ciLLunue

5.

1,125

—

tionde

406.

73,080

—

52.

6,240

—

en Le

40.

3,000

—

LO n Le

Å

den för Gotlands landtbeväring fastställda särskilda pen-sionsstat:

2.

1,275

iorsLd)

an di a

13.

4,875

—

3.

532

50

sjunde

1.

100

—

1,102. 480,527

50.

Uti en särskild hufvudbok redovisas det af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens
riksdag å Riksgälds-kontoret anvisade årliga kreditiv af 150,000 R:dr, afsedt att i mån
af behof användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens pensionskassa kunde
uppstå genom fortsatt tillämpning af de nya pensionsstaterna för befäl och tjensteman vid
arméen och Gotlands nationalbeväring.

Inkomster och utgifter upptagas sålunda:

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1864:

51,596: 60.

Uppbörd:

1865 års kreditivsumma...................... 150,000: —

Besparda pensioner......................... 3,642: 48. jgg 48

Balans till år 1866:
Skuld: outtagna pensioner..........

Skuld

Kredit.

Balans från år 1864:

..... 44,496: 14.

Summa 249,735: 22.

39,786: 51.

Utgifter:

Pensioner............................... 145,905: 44.

Revisionsarvode........................... 50: —

Bokbindning m. m.......................... 7: — 145^952; 44.

Leverering till Riksgälds-kontoret......................... 11,810: 9.

1,018: 69.

33,000: —

18J57: 49. 52,176: 18.
Summa 249,735: 22.

Af detta kreditiv hade under revisionsåret 394 personer erhållit fyllnadspensioner
med ett sammanlagdt belopp af 145,905 R:dr 44 öre.

Den särskilda redogörelsen för de till militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares
enkors och barns pensionering å riksstatens nionde hufvudtjtel anvisade medel
har för revisionsåret blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten. Förhållandet
med inkomster och utgifter var följande:

Balans till år 1866:

Kontant behållning..............

Fordringar...................

Förskotter ...................

8,873: 95.

Kontant behållning

Debet.

Balans från år 1864:

Transport 8,873: 95,

— 252 —

Transport 8,873: 95.

Uppbörd:

Statsanslag

.... 37,500; —
Summa 46,373: 95.

Kredit.

Utgifter:

Pensioner............................... 36,702: 95,

Gratifikationer. . . ......................... 307: —

Annons- in. fl. kostnader...................... 135: 80.

Ersättningsmedel till Civilstatens pensionsinrättning........ 333: — ^ 47g.

Balans till år 1866:

Kontant behållning................................. 8,895: 20.

Summa 46,373: 95.

Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något att erinra.

Amiralitets-krigsmanskassan.

Utaf Direktionen för ofvannämnda Kassa hafva afgifvits och till Revisorerne öfverlemnats
nedanstående tvenne utdrag af Kassans räkenskaper, utvisande det ena pensionsfondens
och det andra gratialfondens inkomster och utgifter för år 1865.

Pensionsfonden.

Inkomster:

Intressemedel.................................. 52,747: 39.

Anslag af lotsverket............................. 1,500: —

Förverkade båtsmanslöner.......................... 1,670: —

Årliga afgifter................................. 4,265: 11.

Pensionsafgifter................................ 20,546: 45.

Reservstatsmedel................................ 31,088: 16.

Statsbidrag till förhöjning i embets- och tjenstemäns pensioner..... 25,858: 14.

Dito till dito i gemenskapens dito ..... 40,194: 2.

Af- och tillträdesafgifter........................... 25,500: —

Inskrifningspenningar 300: —

Transport 203,669: 27.

— 253 -

Centonalmedel........

Avancementspenningar . . .
Nådår eller begrafningshjelp
Lönebesparingar.......

Utgifter:

Pensioner till embets- och tjensteman . .

Dito till gemenskapen.........

Löner till Kassans embets- och tjensteman

Arvoden till dito dito............

Nådår och begrafningshjelp..........

Bese- och traktamentspenningar.......

Transport 203,669: 27.

...... 9,000: —

...... 845: —

...... 2,580: —

...... 100: 15.

Summa 216,194: 42.

..... 134,370: 11.

.... 65,881: 59.

..... 9,300: —

..... 1,800: —

.... 2,236: 54.

.... 1,106: 18.

Summa 214,694: 42.

Gratialfonden.

Inkomster:

Intressemedel.................................. 52,248: 57*

Saköresmedel.................................. 201: 84.

Gratialsafgift.................................. 12,817: 25.

Arm- och lastpenningar............................ 4,500: —

Passagerareafgift..................... 2,955: —

Vakans- och liggetidsbesparingar...................... 2,520: —

En-per-mille-afgift.............................. 6,675: —

Tomtören och friköpsskilling......................... 168: 43.

Extra inkomster..................................47.

Summa 82,086: 56.

..... 66,941: 72.

..... 266: —

..... 5,000: —

..... 260: —

..... 525: —

.... 1,603: 87.

Summa 74,596: 59.

Då ofvannänmda utdrag af Amiralitets-krigsmanskassans räkenskaper, hvilka icke,
på sätt likväl i afseende å räkenskaperna för såväl Arméens pensionskassa som Civilstatens
pensionsinrättning eger ram, blifvit till Revisorernes granskning öfverlemnade, befinnas''i
så måtto ofullständiga, att de icke innefatta den ringaste upplysning angående beloppet
af Kassans, såsom det vill synas, icke ringa tillgångar, hvarom kännedom kunnat
vinnas, om, såsom ske bort, in- och utgående balanserna för revisionsåret blifvit upptagne,
hafva Revisorerne, som ansett önskvärdt, att för framtiden upplysning i berörda hänseende
icke må fortfarande saknas, af sådan anledning trott sig böra å förhållandet fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

Utgifter:

Gratialer till enkor och barn

Nådegåfvor..........

Gratifikationer........

Inqvarteringspenningar....

Arvoden............

Extra utgifter........

Anslaget till ersättning för biträde och kostnader vid utgifvandet

af Sveriges gamla lagar.

Den häröfver afgifna, i Kong! Kammar-rätten med anmärkning granskade, redovisning
upptager inkomster och utgifter sålunda:

Del et.

Upphörd:

Statsanslag..................................... 900: —

Balans till år 1866:

Skuld

Kredit.

Balans från år 1864:
Skuld...................

..... 4,648: 3.

Summa 5,548: 3.

3,153: 59.

Utgifter:

Till biträden.............

„ rese- och traktamentskostnader

„ tryckpapper...........

„ tryckning och bindning . . . .

577: 14.
176: 99.
296: 3.
1,344: 28.

2,394: 44.

Summa 5,548: 3.

Till någon erinran från Revisorernes sida har räkenskapen icke gifvit anledning.

Uti 72 och 73 §§ Riksdagsordningen föreskrifves, att å hvarje lagtima riksdag
förordnas Revisorer till ett antal af 12 för hvart år, hvilka till halfva antalet af hvardera
Kammaren utses att granska statsverkets, Riks-bankens och Riksgälds-kontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, äfvensom att för hvarje års Revisorer sex suppleanter på lika
sätt väljas, att, vid inträffande förfall för Revisorerne, träda i deras ställe. Deremot
saknas föreskrift, bland annat derom, huruvida den valde eger att utan giltiga skäl un -

— 255 —

dandraga sig ifrågavarande uppdrag, eller Indika skäl må berättiga till afsägelse deraf,
och inom hvilken tid en sådan afsägelse må ega rum; hvarjemte för den händelse Revisorerne,
i följd af dylika afsägelse^ icke skulle blifva fulltalige, all föreskrift saknas, huru
då bör förfaras. Som emellertid sistnämnda händelse synes lätteligen kunna inträffa och,
enligt hvad Revisorernes protokoll närmare omförmäla, redan vid innevarande revision
varit att befara, hafva Revisorerne, hvilka föreställa sig, att Riksdagsordningens stadganden
i afseende å Riksdagsmäns skyldigheter och rättigheter jemväl i åtskilliga hänseenden
kunna å Revisorerne ega tillämplighet och, till gagn för revisionernas obehindrade
gång, böra uti de för desse utfärdade instruktioner inflyta, å förhållandet velat fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

På sätt här ofvan förmäles, hafva Revisorerne genom delegerade besökt Ultuna
landtbruksinstitut. I likhet med hvad vid föregående revisioner egt rum, hafva Revisorerne
dessutom besökt åtskilliga verk och inrättningar i hufvudstaden samt tagit kännedom
om flera der befintliga samlingar, nemligen: vid Yeterinärinrättningen, Ekonomiska
och Geologiska karteverken, Elektriska Telegrafverket, arbetena vid sammanbindningsbanan
genom Stockholm, Kongl. Myntverket, Nationalmuseum jemte Kongl. Vitterhets-,
historie- och antiqvitets-akademiens derstädes förvarade samlingar, äfvensom de samlingar,
hvilka uti Kongl. Vetenskaps-akademiens hus finnas tillgängliga.

För de uti denna berättelse förekommande sifferuppgifters öfverensstämmande med
räkenskaperna, äfvensom för deri intagna tabellers riktighet, är den vid revisionen anställde
Kamereraren ansvarig.

För de meningsskiljaktigheer, som vid ärendenas behandling hos Revisorerne förekommit,
redogöres uti de hos Revisorerne förda protokoll, hvarjemte, der sådant äskats,
reservation blifvit berättelsen bifogad.

Hos Kongl. Maj:t hafva Revisorerne, uti underdånig skrifvelse med Öfverlemnande
af denna berättelse, anhållit om meddelande af nådig befallning till Kongl. Stats-kontoret
att utbetala såväl de arvoden, Revisorerne, med stöd af gällande instruktion, bestämt
ör de vid revisionen anställde tjensteman, som den vaktbetjeningen tillagda aflöning

256

jemte kostnaden för skrifmaterialier m. m., hvarförutom underdånig framställning skett,
angående bestämmande af lämplig vedergällning åt den Stats-kommissarie, hvilken, till
följd af Kongl. Maj-.ts nådiga förordnande, under denna revisionsförrättning Revisorer
med upplysningar tillhandagått.

Stockholm den 14 Oktober 1867.

W. NISSER. ROB.
GUST. SAM. ÅKERHJELM.
G. H. STRÅLE.

V. M. BERONIUS.

MONTGOMERY-CEDERHJELM.
L. NORDENFELT.

C. J. L. LÖNNBERG.

J. A. BOYIN.

V. GJERLING.
FREDR. BRUSEWITZ.
CARL IFVARSSON.
ERIC OLSSON.

Per Satnsetiwa.

— 257

Reservation

af Friherre Akerhjelm, G. S. :

»Emot den af Revisionens majoritet beslutade § 1 i berättelsen öfver Konsulsfonden
far jag anföra mm reservation:

1- ®™edan ja8 ej kan gl!Ja, att endast ett års erfarenhet af skeppsfarten i Medelhafvet
agges till grund för ett uttalande om de i dess hamnar anställde konsular-tjenstemäns

r 0,“ hanäe“rU"“den*

• , pS ,emedan jag ej.. kan fva, ndn tiU nagot steg> »om skulle kunna medföra någon

i beS tS5Ä Sj5,’r''- hVilk* * * ™ deI “

emedan jag ingalunda misströstar om att ju den svenska handelsflaggan, äfven der
inomnunionen-aDgt 6ftei'' brodrankets’ ska11 kunna återvinna den plats, henne tillkommer

... ,e‘!ledan JaS fj anser det va>-a det större riket värdigt att först uppmärksamma ett
förhållande inom unionen, deraf för närvarande det andra riket drager mesta nytta helst
det star i svenska handelns egen makt, att begagna de erbjudna fördelarna i''lika mått
den, norska’ och ielst ett forandradt förhållande dels redan egen rum vid andra
fall ån de papekade, dels äfven här kan komma att inträda; men slutligen

emedan jag anser behofvet och lämpligheten af en Konsulsplats, - att ei tala
om en mera genomgripande reglering af Konsulsstaten, — med nödig sakkännedom och
urskiljning kunna, efter inhemtande af vederbörandes yttranden och upplysningar, bedömas
och afgoras endast inom det Stats-departement, hvarunder dithörande ärenden handlaggas,
hvadan och da jag anser Revisionen hafva saknat såväl behöflig sakkunskap som
giltiga skal till den utan förutgangen tillräcklig utredning gjorda framställningen, jas härmet
begagnar min rätt att anteckna min åsigt, det en sådan Revisorernes framställning
icke bort till Riksdagen afgifvas». 8

33

~ 268 —

Chefens

för Kongl. Fortifikationen

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers framställning'' år 1867, angående
gjorda utbetalningar till IngeniSrlcårens
enskilda besparingskassa.

Underdånigste memorial.

Med öfverlemnande af transsumt utaf Riksdagens Revisorers den 14 sistlidne
Oktober afgifna berättelse, om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under ar 186o bär
Eders Kongl. Makt i nåder anbefallt Chefen för Fortifikationen, att afgifva underdånigt
utlåtande i afseende å det i ofvanberörda berättelse, under titel »Kongl. Fanf va^ds“st^''els.®n,>>
S 5 omförmälde förhållande, dels att ett belopp af sammanlagdt 34ö R:dr bhfyit af
fangvårdsmedlen utbetaldt till Ingeniör-kårens besparingskassa, och dels att Kongl. Krigskollegium
under den 3 Augusti 1865, till disposition af Fortifikations-befalhafvaren i Knstianstad,
°utanordnat 1,425 R:dr 71 öre, för att tillgodokomma nämnda kars besparingskassa

och tjensteman.

Till åtlydnad af denna nådiga befallning, får Chefs-embetet härmed afgifva följande
underdåniga utlåtande.

Riksdagens Revisorer hafva sjelfve i berättelsen åberopat de nådiga bref, genom
Indika Eders Kongl. Maj:t täckts i nåder tillerkänna Ingeniör-kårens, eller numera Fortifikationens,
besparingskassa ersättning af statsmedel för förlorad inkomst genom dels till
fångvården och dels till Vendes Artilleri-regemente afträdd jord, deraf kassan tillförene
åtnjutit motsvarande inkomst; och då af anförda nådiga bref. mhemtas, att bespanngskassan
varit fullt berättigad att uppbära ifrågavarande ersättning, har Chefs-embetet således
icke någon vidare upplysning att i detta hänseende meddela; men enär fragan egentligen
synes afse den omständigheten, huruvida Kammar-ratten och Riksdagens Revisor
höra ega granskningsrätt öfver berörda besparingskassa och Fortifikationens enskilda pensionsfond,
anser sig Chefs-embetet böra här underdånigst anföra de skal, som, enligt
Chefs-embetets förmenande, ådagalägga obefogenheten af en sådan granskning.

Redan sistlidet år hade Eders Kongl. Maj-.ts och Rikets Kammar-rätt, uti underdånig
skrifvelse af den 31 Augusti, dragit under Eders Kongl. Maj:ts nadiga profning
fråaan angående redovisning inför Kammar-rätten af sadana statsmedel, som inflyta till
Ingeniör-kårens besparingkassa eller Kårens enskilda pensionsfond, med underdånig hemställan,
»huruvida Eders Kongl. Maj:t icke skulle täckas i nader meddela vederbörande

259 —

sådana föreskrifter, hvarigenom Revisionen sättes i tillfälle utöfva kontroll derå, att ifrågavarande
pensionskassas tillgångar, för så vidt de bestå af statsmedel, varda till sitt ändamål
behörigen använde.»

Denna Kammar-rättens underdåniga framställning syntes så mycket anmärkningsvärdare,
som detta embetsverks eget Öfver-revisions-departement redan förut uti afgifvet
utlåtande anfört: »att Direktionen, som förvaltar Ingeniör-kårens enskilda besparings- och
pensionskassa, icke har redovisningsskyldighet inför de myndigheter, hvilka ega att granska
statsverkets räkenskaper»; hvadan jemväl hemställts, att den gjorda anmärkningen »icke
måtte till någon Kong!. Kammar-rättens åtgärd föranleda»; hvarförutom Revisionskommissarien
B. Gripenvaldt, uppå derom skriftligen framställd fråga, upplyst: att »Arméens
Pensionskassa och Civil-statens Pensionsinrättning afgifva redovisning för statsbidragen
till enkors och barns pensionerande, men ej för öfriga statsanslag», samt att »Amiralitets-krigsmanshus-kassan
afgifver ingen redovisning för dess statsanslag».

Då förhållandet är sådant, oaktadt sistberörda kassor omedelbart komma i åtnjutande
af statsbidrag, så synes väl ännu mindre skäl vara för handen att alldeles enskilda
kassor, hvilka, ehuru stiftade med Eders Kongl. Maj:ts nådiga begifvande, icke blifvit
förunnade något egentligt anslag af statsmedel, skola underkastas granskning, vare sig af
Kammar-rätten eller Riksdagens Revisorer; ty den omständigheten, att statsmedel ingå
till dessa sistnämnde kassor såsom en desamma tillkommande, af Eders Kongl. Maj:t dem
tillerkänd ersättning för inkomster, som redan genom Konung Carl XI:s Fortifikationsordning
blifvit tillförsäkrade och således mera än 200 år tillkommit Fortifikations-staten
och hvilka väl icke bordt kunna densamma beröfvas -— lärer väl icke kunna förvandla
dessa inkomster till så beskaffade medel, som böra underkastas Stats-revisorernes granskning.
Af samma skäl borde alla, till hvilka statsmedel utbetalas, vare sig för verkställda
leveranser, utförda arbeten, eller af hvilken anledning som helst, vara pligtige att tillhandahålla
sina räkenskaper för Riksdagens Revisorer; och hvarthän skulle en sådan granskningsrätt
leda?

Fortifikationens besparings- och pensionskassor stå i detta hänseende uti alldeles
likartadt förhållande, som hvarje enskild person, hvilken af ett eller annat skäl uppbär
någon ersättning af statsmedel, och det är tydligen icke dessa kassor eller den enskilde
personen, som eger redovisningskyldighet för de uppburna medeln, utan denna skyldighet
tillhör och måste uteslutande tillhöra det Statens embetsverk eller den myndighet, som
utbetalar medlen. Ett helt annat förhållande skulle inträda, derest Riksdagen åt berörde
kassor beviljade ett anslag af statsmedel, såsom bidrag till pensionering eller för annat
ändamål; då vore naturligtvis gifvet, att Riksdagens Revisorer både egde rätt och pligt
att granska kassornas räkenskaper, och då kunde ej heller ifrågasättas att söka undandraga
dem denna granskning. Nu åter nödgas Chefs-embetet, för att bevara helgden af
det enskildas fridlysta område, i underdånighet nedlägga den alfvarligaste protest emot
ett sådant förfarande, såsom emot allmänna rättsbegreppet och allt vedertaget bruk uppenbart
stridande.

J. af KLEEN.

Chef för Fortifikationen.

Stockholm den 26 November 1867.

Wilhelm Stolpe.

260 —

Kongl. Arme-förvaltningens

FortifiKations-departements

underdåniga utlåtande, i anledning af
2:ne framställningar, som förekomma i
1867 års revisionsberättelse angående
statsverket.

Stormäktigste, Allernå digste Konung!

Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts till Dess Armé-förvaltning aflåtna nådiga
remiss a Riksdagens Revisorers berättelse om innevarande år verkställd granskning afstatsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1865, åligger det Armé-förvaltningens Fortifikations-departement att i
underdånighet afgifva yttrande i fråga om Revisorernes under rubriken: Krigs-kollegium,
A) Fjerde hufvudtiteln, § 6, samt B) Extra statsanslagen, § 4, gjorda framställningar.

Uti förstnämnde § hafva Revisorerne dels yttrat tvifvel, huruvida ständiga kommendantsbefattningar
kunde på alla nuvarande fästnings- och garnisonsorter erfordras,
eller om icke någon ytterligare indragning af sådana beställningar skäligen skulle kunna
ega ruin, dels ock ansett örskvärdt, att på de ställen, der särskilda kommendantskapsoch
fortifikations-förråd af mindre betydenhet finnas, dessa måtte indragas eller med
andra sammanslås och redogörarnes antal i samma mån minskas.

Då ifrågavarande kommendantsbeställningar omedelbarligen af Eders Kong!. Maj:t
i kommandoväg tillsättas och lyda under Armé-förvaltningens inseende allenast i hvad
angår utöfningen af vissa dem åliggande ekonomiska förvaltningsbestyr, hvilka äro af jemförelsevis
underordnad vigt, i förhållande till samma befattningars egentliga eller rent militäiiska
ändamål, anser Departementet sig sakna befogenhet att afgifva yttrande i fråga
om lämpligheten af en eller flera kommendantsbeställningars upphörande.

Hvad °åter angår Revisorernes yttrade åsigt om önskvärdheten af en del kommendantskapsförråds
indragning eller sammanslående med fortifikationsförråden, kan densamma
destomindre af Departementet biträdas, som det för Revisorerne sannolikt obekanta
förhållande härvid eget- rum, att de förstnämnda förråden utan särskild kostnad
förvaltas och redovisas, antingen af Fortifikations-redogörarne, der sådane tjensteman
finnas anställde, eller ock af Kommendanterne personligen. Den af Revisorerne ifrågaställa
åtgärdens vidtagande komme således icke att medföra någon besparing för statsverket,
men deremot °för de särskilda lokalmyndigheterna möjligen föranleda hinder och
olägenhet i afseende å förrådens användande.

Beträffande slutligen Revisorernes uti § 4 framställda erinran om förment missförhållande
emellan 1865 års anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad och de från samma

— 261

anslag utbetalda aflöningsbelopp, får Departementet underdånigst åberopa närlagda, från
Chefs-embetet vid Fortifikationen infordrade yttrande i ämnet.

Armé-förvaltningens Fortifikations-departement framhärdar med djupaste vördnad
trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

J. af KLEEN.

C. STÅL. E. DAHLQVIST.

Stockholm den 12 December 1867.

O. L. Forsberg.

Underdånigste utlåtande.

Enligt mig meddeladt transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 sistlidne Oktober
afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, hafva Herrar Revisorer, jemte omförmälande
att vid Karlsborgs fästningsbyggnad, för hvars fortsättande under år'' 1865 funnes
anvisade å ordinarie stat 12,598 R:dr samt såsom extra anslag 100,000 R:dr, varit, enligt
aflöningslistorna, i och och för arbetet, anställde omkring 18 tjensteman, hvilka, utom
sin aflöning i öfrigt, från extra anslagsmedlen uppburit sammanräknadt öfver 12,000 R:dr för
året, anfört, att ehuru detta öfverensstämde med det förslag till byggnadsanslagets användande,
som blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder faststäldt, Revisorerne likväl ansett sig
böra fästa uppmärksamheten å missförhållandet emellan berörde aflöningsbelopp och summan
af de till fästningsbyggnaden för året anslagna medel.

Sedan mitt utlåtande i fragan blifvit af Armé-förvaltningens Fortifikations-departement
infordradt, får jag i anledning häraf underdånigst anföra följande:

Då, på sätt Revisorerne sjelfva omförmält, de särskilda aflöningarne blifvit till beloppet
af Eders Kongh Maj:t i nåder fastställde, torde det nu tillkomma mig att meddela
yttrande endast i fråga om behofvet af ett så stort antal tjenstemän, som ofvanberörde
förslag upptager. Jag får då först erinra, att desse utgöras af: Fort.ifikations-befälhafvaren,
Arbetsbefälhafvaren, 3 posthafvande officerare, Befälhafvare å Borghamn, 5 underoffice -

rare, Fortifikations-redogöraren, Materialförvalfaren, garnisonspastorn, sjukhusläkaren, murmästaren,
Materialförvaltarens biträde samt fästningsväbeln, af b vilka likväl garnisonspastorn
och sjukhusläkaren mera tillhöra garnisonen och garnisonsförsamlingen, än fästningsbyggnaden,
och således i alla händelser måste finnas på Karlsborg, äfven om allt fästningsbyggnadsarbete
derstädes upphörde. Såsom jag flera gånger, då fråga vant om bestämmande
af anslag till Karlsborgs fästningsbyggnad, haft tillfälle i underdånighet påpeka,
äro omkostnaderna för arbetsbefäl m. m. vid ett efter en bestämd plan organiseradt arbete
af så vidsträckt omfattning som det ifrågavarande, i händelse af anslagets höjande eller
minskande, underkastade högst obetydlig förändring. Det inses också lätteligen, vid en
granskning af ofvanstående förteckning, att den enda inskränkning, som möjligen skulle
kunna ifrågasättas, vore i afseende å antalet af posthafvande officerare samt underofficerare;
men dervid må erinras, dels att icke alltjemt ett så stort antal är derstädes
kommenderadt som staten upptager, dels ock att Karlsborgs fästningsbyggnad, enligt ram
tanke, erbjuder den bästa skola för officerare och underofficerare, som vid Fortifikationen
nyligen blifvit anställde, och att desse derföre, i den mån ske kan, dit kommenderas. Vidare
måste ihågkomma, att fästningsbyggnadsarbetet å Karlsborg till största delen verkställes
af Kronoarbetskåren, hvars aflöning, med undantag af arbetsskillingen, icke bestndes
af ifrågavarande anslag, utan endast föres inom linien. Så t. ex. beräknades, uti den
af Herrar Revisorer åberopade arbetsplan, handtverkares och frivilliga arbetares dagsverken
till 18,000, men Kronoarbetskårens till 66,000 och Disciplinkompaniets å Borghamn till

30,000 st. för året. Tager man icke i betraktande denna omständighet, så måste en jemförelse
mellan hela byggnadsanslaget och den derifrån utgående aflöning naturligtvis alltid
utfalla otillfredsställande, emedan detta aflöningsbelopp då anses belasta endast det arbete,
som för återstående delen af anslagssumman kan utföras. Slutligen tillåter jag mig
göra den anmärkning, som gäller i allmänhet om företag af ifrågavarande beskaffenhet, men
som synes hafva undfallit Herrar Revisorer, att ju mindre byggnadsämnen äro desto
större måste jemförelsevis «faux frais» blifva och detta i synnerhet hvad beträffar aflönmgen
till den dervid anställda tjenstemannapersonal. Om således, såsom redan förut är antyda
årliga anslaget till Karlsborgs fästningsbyggnad höjdes t. ex. till 200,000 R:dr, skulle
föga eller ingen tillökning i denna personal behöfvas; likasom, om, i motsats härtill, anslaget
minskas till hälften af det nuvarande, eller 50,000 R:dr, föga eller ingen inskränkning
nti antalet af nämnde tjensteman kan ega rum. Stockholm den 12 December 1867.

J. af KI.EEN.

Chef för Fortifikationen.

(''. Nordlindh.

Kong!. Armé-förvaltningens

Artilleri-departements

underdåniga utlåtande öfver en af Riksdagens
Revisorer, vid granskning af
f. d. Krigs-kollegii räkenskaper, gjord
hemställan.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Med anledning af erhållen remiss å Riksdagens Revisorers den 14 sistlidne Oktober
afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning, i hvad samma berättelse angår gjord anmärkning,
att bland extra anslagen under fjerde hufvudtiteln upptages vid revisionsårets början och
slut med oförändradt belopp en å anslaget till Karlstens fästnings bestyckning uppkommen
behållning, 4,304 R:dr 28 öre, hvilken behållning, enligt hvad af föregående revisionsberättelser
inhemtas, alltsedan början af år 1860 icke undergått någon förändring, till följd,
hvaraf Revisorerne, då densamma icke vidare synts vara för dermed afsedt ändamål erforderlig,
hemställt, att nämnda behållning måtte varda till Riksgälds-kontoret återlemnad,
får Artilleri-departementet i underdånighet anmäla, att ifrågavarande medelsbehållning under
den 26 nästlidne November blifvit levererad till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor,
för att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. Armé-förvaltningens Artilleri-departement
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigaste
tjenare och undersåten

FAB. WREDE.

GUSTAF FRTIS. FR. CARLSOHN.

Stockholm den 3 December 1867.

C. cC Or (Minorit.

264

*

Kong!. Armé-förvaltningens

Civila Departements

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af de under detta Departement
numera ställda kassors och fonders
förvaltning år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Uti den af Riksdagens Revisorer den 14 nästlidne Oktober afgifna berättelse om
verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1865 hafva Revisorerne i afseende å de under
Eders Kong!. Maj:ts och Rikets f. d. Krigs-kollegium då ställda, men numera under
Eders Kongl. Maj:ts Armé-förvaltnings vård befintliga kassor och fonder anmärkt, dels att
under nämnda år blifvit inköpta Skånska Hypoteksföreningens och Störa Kopparbergs
Bergslags 5-procents-obligationer efter nominella värdet, medan vid samma tid å fondbörsauktionerna
i Stockholm «de bästa obligationer med fem procents ränta» kunnat till lägre
pris erhållas, såsom Stockholms stads till 94 å 96 och Sveriges Allmänna Hypoteksbanks
till 93 å 93 ’/2 procent, samt, enligt hvad allmänna tidningarna skola utvisa, obligationer,
löpande med 5 ’/2 procents ränta, till salu utbjudits; dels att, under det de från
Wadstena Krigsmanshus-kassa och Invalidhus-fonden meddelade lån blifvit ^år 1865 till
betalning uppsagde, hvarigenom högre ränta åt kassorna bereddes, en sådan åtgärd likväl
icke då vidtagits i fråga om de från öfriga kassor utlemnade lån; dels ock att ännu funnos
i kassorna uppsägbar 5-procents-obligationer och andra lån mot fem procents ränta, ehuru
penningemarknaden länge varit sådan, att medel kunnat på fördelaktigare vilkor^ placeias;
hvarjemte Revisorerne — som ansett sig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet a det förhållande,
att, med stöd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 11 November 1864, utanordnats
från Allmänna Bevärings-fonden till Boställs-direktionen vid Norra Skånska Infanteri-regementet
ett amorteringslån å 5,150 R:dr med sex procents årlig inbetalning,
deraf dock, endast fyra procent skulle utgöra ränta, äfvensom att, på grund af särskilda
nådiga bref, flera städer och kommuner från kassorna erhållit högst betydliga amorteringslån,
”utan att f. d. Krigs-kollegium lemnats tillfälle att deröfver meddela utlåtande — i
öfrigt, hvad anginge bokföringssättet, funnit önskvärdt, att samtliga kassorna tillhörande
obligationer i räkenskaperna upptagas till inköpsvärdet, så att först vid deras realisering
uppfördes den vinst eller förlust, som dervid uppstått.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att i anledning
häraf sig utlåta, får Armé-förvaltningen å Civila Departementet, hvilket Departement från
1866 års början förvaltar ifrågavarande kassor och fonder, i underdånighet anföra:

att, enligt hvad Departementets Pensions- och Fondförvaltnings-kontor på grund af
räkenskaperna upplyst, Skånska Hypoteksföreningens obligationer icke blifvit under år

- 265 —

iw/01'' kassornas °cli fondernas räkning uppköpte, men deremot Stora Kopparberg
Beigslags obligationer, dock endast för ett belopp af 20,000 R:dr; g"

„ f'' SIeTS. f,ln?än?a Hypoteksbanks obligationer, som, efter Revisorernes förnalan
knnnat berörde ar köpas till 93 å 93''/2 procent, under innevarande är a? Vadstena
Kngsmanshus-kassa öfvertagits efter en kurs af 87''/, procent;

att de i Revisorernes berättelse omförmälda, men ej närmare upptina 5 V -nrn

S3SSÄS b“S«fh6rt **3lag af ,iylit* * * i a- KnV

icke egt ram i fråga om lånSÄringa" härlederVglrån det förhållånd^S

tid’då detta f8rfogande ***~ delad

att Departementet uti underdånigt utlåtande den 15 December 1866 i anledning af

srirr** Tf * v**- p»«— “ txmmjussi

icke bola, pa satt Revisorer™ da hemställt, höja räntan å redan beviljade lån- att denna
emstal an Dqiartementet veterlig!, icke föranled! någon åtgärd vid ärendets behandling

Sch ännu förafimms^? d® '' nä"lnde lltlåtande omförmälda förhållanden fortfarit

tofs twLV'' IV EdfrLK0Dgll MfJ:t täckte bevilja Non-a Skånska Infanteri-regemen■
f. Bostalls-dnektion, utgått i ändamål att betacka af synerätt fastställd kostnad dels för

boställe sedanrbiggDad °t ‘IV f'' er!ord^ å ett under Regementet indeladt

h ; ; 1 afVende t*11 Jen oetydhga byggnadskostnaden, ingen velat öfvertaga

bostRlet såsom indelning och detsamma vid tvänne auktioner förgäfves på arrende ut -

att efter hvad vederbörande kontor anmält, endast ett lån är vordet under år 1865
»3S,d‘eSiCkt“ Jii;1 m!rlag‘ ''■ “■ « och .in lånets

inkönsvärdPthVpV s!uthfn frå?an °‘“ obligationernas upptagande i räkenskaperna till

vaVonei skull, V dr bokfonng*satt Jäl torde ™ra tjenligt, om det förutsätta, att oblitionsväHpf
1 f V 0Cfh tondernas räkning säljas och köpas, i den mån obliga enlS

Denartemp te “ efter dagen* förhållanden; men att eu dylik handel,

dertill S ? ^ ’ T® Var? lnindre ]ämPHg. da> På sätt bär skulle ega rum,
hv lk äro IpL tiPra?iPer,- ner r:,n!ngar’ tillhöri8a såda"e Statens kassor och fonder!
till Kl a f dde, .att fy a standlga behof ocb att förvaltas med minsta möjliga kostnad, hvarför^!
ornb^’ r’ea ^ t ,fordnngsbevis’ derigenom medlen förräntas, så vidt ske kan
trädesvR V ra?" kass.0ornas och fondernas för utlåning disponibla medel före nnnt

n pf ur f™ktbarande utl lan ®°t inteckning i fast egendom och dernäst medelst
iTtf l lVlp hgatinr; Sannt,aU gen,?U den af f‘ d‘ Krigskollegium vidtagna åtgärd, att
kaniföS\ m ?rbo™nde f eller fond den på obligationerna vid inköpet belöpande
lippn m ’ ®?ke bet 1 iakenskapens förande beredes, hvilken fördel, så önskvärd, synner bokLdpVni

T0" d6t .omf“£ S°“ den ifrågavarande, skulle, i fall obligationerna

bokioides till inköpsvärdet, i väsendtlig män förfelas.

34

— 266 —

Den remitterade handlingen återställes i underdånighet; och Armé-förvaltningens
Civila Departement framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

A. W. TOTTIE.

" underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

WILHELM CEDER BLAD. N. OHLSSON.

Stockholm den 21 December 1867.

C. F. Engström.

inspektören

för militär-liirovcrken,

med underdånigt utlåtande, i anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid Krigsskolans räkenskap för år.1865.

Underdånigste memorial.

Genom nådig remiss af den 25 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t ålagt
mig att, i anledning af uti Riksdagens Revisorers berättelse af den 14 sistlidne Oktober
om verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående lön
ders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865 förekommande anmärkningar i afseende
på Krigsskolans räkenskaper, från Chefen för nämnda läroverk infordra underdånigt
utlåtande i ämnet och detsamma, jemte eget yttrande, till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna.

Till de upplysningar, som bemälde Chefs, till åtlydnad häraf infordrade och härhos
underdånigst bifogade utlåtande innehåller, har jag så mycket mindre något att för egen
del i underdånighet tillägga, som den mig nådigst anförtrodda Inspektörsbefattmngen töi
militärläroverken tillkom först under den 13 November 1866.

Den nådiga remisshandlingen bifogas i underdånighet.

Stockholm den 28 November 1867.

OSCAR.

Oscar Fåhrceus.

— 267 —

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Chefs-embetet vid Eders Kong]. Maj.ts Krigs-skola får i underdånighet afgifva
följande utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers den 14 sistlidne Oktober afgifna
berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1865, i hvad nämnde berättelse berörer Kong]. Krigsakademien.

Revisorerne hafva anfört, »att balanserade fordringar för obetalde kadettafgifter
uppgingo vid 1865 års slut till 6,930 R:dr Runt, som synts dem anmärknirigsvärdt, då
pensionsafgiften bör förskottsvis erläggas. Särskilt hafva Revisorerne af räkenskapen
inhemtat, att 3 kadetter under hela året uraktlåtit fullgöra sin betalningsskyldighet, samt
att flere under året utexaminerade kadetter, deraf en, som redan i Maj månad utgått
från Krigs-akademien, ändock icke inom årets slut erlagt full godtgörelse.»

Med anledning häraf får Chefs-embetet i underdånighet anföra, att ofvannämnde
balans, 6,930 R:dr, blifvit under år 1866 inbetald, samt i öfrigt fästa uppmärksamheten
derpå, att sista terminens inbetalningar, för tiden från och med den 1 Oktober till den 1
derpå följande April, visserligen skola förskottsvis erläggas inom den 1 Oktober, men att
Chefs-embetet icke desto mindre sällan lyckas att på den korta tiden af 3 månader till
fullo hinna indrifva nämnde afgifter, helst då sådant genom lagsökning måste ske, hvilket
gemenligen fordrar en längre tid.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
M. RÉENSTIERNA.

Karlbergs Slott den 20 November 1867.

C. J. E. Wennberg.

Kong! Landlmäteri-stjrclsens

Underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning vid Grenerallandtmäteri-kontorets
bötesmedelsräkning
för år 1865.

Underdånigste {utlåtande.

Sedan Riksdagens Revisorer uti berättelse af den 14 sistlidfie Oktober, om verkställd
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och för -

« , l

- 268 —

vältning under år 1865, anmärkt, beträffande General-landtmäteri-kontorets bötesmedelsräkning,
att af den vid 1865 års slut befintliga behållningen, 3,845 R:dr 69 öre, funnes
2,569 R:dr i Riksbanken innestående, så att den kontanta kassan utgjorde 1,276 R:dr
69 öre, hvilket belopp, i betraktande deraf, att årets hela utgift af dessa medel belöpt
sig till endast 2,751 R:dr 92 öre, syntes Revisorerne större, än som för ändamålet erfordrats,
och Eders Kongl. Maj:t i anledning häraf befallt Landtmäteri-styrelsen att afgifva
underdånigt utlåtande, så får Styrelsen nu underdånigst yttra följande:

Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 13 November 1863, angående fastställd
ny aflöningsstat för General-landtmäteri-kontoret, skall det å samma stat uppförda anslaget
till arvoden åt lärare för landtmäteri-elevers undervisning å 3,000 R:dr lyftas i Mars
månad hvarje år. Nämnda undervisning börjas alltid den andra söknedagen i September
månad och afslutas gemenligen af tre lärare inom utgången af nästpåföljande December
månad samt af alla lärarne inom utgången af Juni månad det nästföljande året.

o

År 1865 afslutades undervisningen i botanik den 28 Oktober och i kemi m. in.
den 8 November. Samma dagar utbetalades lärarnes i nämnda ämnen arvoden, tillsammans
utgörande 800 R:dr, i brist på annan tillgång, förskottsvis af General-landtmäterikontorets
behållna bötesmedel, mot vilkor af ersättning från ofvannämnda anslag, när det
utfölle i Mars månad 1866. Derom finnas qvittenser under N:ris 22 och 23 i 1866 års
räkning, angående användandet af meranämnda anslag. Från samma anslag fick ock bötesmedelsfonden
full ersättning den 8 Mars 1866. Denna, säkert utfallande ersättning är
inberäknad i den af Revisorerne uppgifna kontanta kassan å 1,276 R:dr 69 öre, hvadan
densamma vid 1865 års slut icke egentligen utgjorde mera än 476 R:dr 69 öre, hvilket
belopp mer än väl behöfdes till sådana utgifter, som i början åt'' år 1866 skulle bestridas
af bötesmedelsfondens tillgångar och hafva, enligt räkenskapen för det året, till och med
den sista April utgjort 1,317 R:dr 37 öre.

Den nådiga remissakten varder härmed underdånigst återställd.

LUDVIG B. FALKMAN.

Max. Anderson.

Stockholm i Rikets General-landtmäteri-kontor den 18 November 1867.

Kong!. Majsts Befallningshafvaudcs
i Westman lands län

underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anmärkt vid
granskning af detta läns landsbok för
år 1865.

Underdånigste Memorial.

Med återställande af det i dag mottagna transsumt af Riksdagens Revisorers den
14 nästlidne Oktober afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte

\

1

— 269 —

dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, innefattande 8 5
af anmärkningar vid länens landsböcker, får Eders Kong], Majrts Befallningshafvande, i
anledning af det som beträffande Westmanlands län blifvit deruti anmäldf, afgifva följande
underdåniga utlåtande.

Sedan Kong], Stats-kontorets å härvarande Landtränteri den 1 November 1865
meddelade anordning å skjutsanslaget för år 1864 hit anlända utfärdades af Länsstyrelsen
den 4 December förstnämnde år hosföljande kungörelse, N:o 390, hvarigenom vederbörande
skjutslag uppmanades, att genom behörigen utsedde och befullmäktigade ombud sig å
Landtränteriet anmäla till understödsbeloppens lyftande; och lärer den omständigheten att
skjutslagen icke före samma månads slut beloppen uttagit, i följd hvaraf anslagssumman
icke heller kunnat afföras i Ränteriets specialräkning för år 1865, vara af sådan beskaffenhet,
att den hvarken kan läggas Länsstyrelsen eller Räntmästaren till last.

Westerås Slott i Landskontoret den 15 November 1867.

F. CRONSTEDT,

L. W. Åhlrn.

(Bilaga.)

Kungörelse.

N:o 390.

„ . Kong]. Maj:t under den 22 sistlidne September i Nåder förordnat, att af det

a sjette hufvudtiteln uppförda årliga reservationsanslag till lättnad för skjutsningstungan,
i de fall der densamma genom entreprenad bestrides och befinnes särdeles tryckande, en
understödssumma af 3,006 R:dr 26 öre R:mt för år 1864 skall nedannämnde skjutslag
inom Westmanlands län sålunda tilldelas, nemligen:

„ .. , B:dr. öre.

Kamnas, reservlaget.................... 7q. gj

dito, hållaget..................... 9^. 59

Syssla.................‘ ’ ’ 342:’ — ‘

Gunnilbo........................ 258* 75

Norberg...............’ .’ .’ ! ! ! 695’: 79^

Bastmora...................... 586* 18

Hästbäck......................... gjg.

Nötmarken)

Forsby |......................... 345: 14.

Summa Runt 3,006: 26;

får Länsstyrelsen, med underrättelse härom, uppmana vederbörande skjutslag att genom behörigen
utsedde och befullmäktigade ombud sig till understödsbeloppens lyftande anmäla å

— 270 —-

härvarande Landtränteri, som hålles öppet för allmänheten hvarje söcknedag från kl. 10
f. m. till kl. 1 eft. in.

Westerås Slott i Landskontoret den 4 December 1865.

På Landshöfdinge-embetets vägnar:

C. E. Stålhös.

L. W. Ahlm.

KoagL Majsts SiiefaHiiingsliafvärdes
i Jcnitlands län

underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anmärkt vid
granskning af detta läns landsbok för

år 1865.

Stormäktigste, Allernådi gste Konung!

Med anledning af Riksdagens Revisorers, vid granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, gjorda anmärkning,
att det statsbidrag till lättnad i skjutsningsstungan, som, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 22 September samma år, i nåder tilldelats Jemtlands län, och h vilket belopp
Stats-kontoret uti skrifvelse den 1 November hit öfversändt, icke skall blifvit under
samma år till vederbörande skjutsskyldige utbetaldt, har Eders Kongl. Maj:t uti ° remiss
den 25 sistlidne Oktober behagat infordra Dess Befallningshafvandes underdåniga utlåtande;
och får, till åtlydnad häraf, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande^ underdånigst upplysa,
att samma dag Stats-kontorets skrifvelse ankom, eller den 23 November, vederbörande
Kronofogde erhöll ordres att hålla sammanträden med skjutslagen för val af ombud
att penningarne emottaga, men att desse sammanträden, till följd af skjutslagens vidsträckthet,
omfattande, med undantag af Ytterhogdals socken, hvartdera ett helt tingslag,
icke kunde ega rum förr än i slutet af Januari och början af Februari 1866, derefter
medlen genast till vederbörande utanordnades.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte:

G. ASPLUND.

Östersund å Landskansliet den 23 November 1867.

P. G. Rissler.

Kong!. laj:ts Bdaläniiigshafvaisdcs
i Westerbotteiis iiin

underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anmärkt vid
granskning af detta läns landsbok för
år 1865,

StyOrmäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan Riksdagens Revisorer uti den 14 sistlidne Oktober afgifven berättelse om
verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1865, ansett sig icke böra lemna oanmäldt, att ehuru Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-kontor under den 1 November berörda år utanordnat hvad af
1864 års anslag till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad hestrides
och är särdeles tryckande, belöpte sig å de skjutsskyldige i det mig nådigst anförtrodda
Westerbottens län, det oaktadt, så vidt räkenskaperna utvisade, någon utbetalning af berörda
anslag icke under hela den återstående delen af revisionsåret egt rum i Westmanlands,
Jemtlands och Westerbottens län; så har Eders Kongl. Maj:t uti nådig remiss den
25 uti sistförflutna månad infordrat mitt underdåniga utlåtande öfva- hvad sålunda blifvit
anmäldt, beträffande sistnämnde län.

Och vågar jag i sådant afseende underdånigst meddela, att Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Stats-kontors å ifrågavarande anslag den 1 November 1865 utfärdade anordning
hit ankom den 23 i samma månad och den 12 derpåföljde December disponerades på
vederbörande skjutsskyldige, de der i början af nästlidet år 1866 uttagit anslagsbeloppet,
hvilket derefter blifvit uti nyssnämnde års räkenskaper affördt.

Remisshandlingarne varda härhos underdånigst återställda. Med djupaste vördnad,
trohet och nit framhärdar,

Storma ktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:

\

E. V. ALMQVIST.

Landskontoret i Umeå den 26 November 1867.

Magnus Huss.

- 272

Kongl. Jlajits Itcfalhungshafvandes
i Stockholms lön

underdåniga utlåtande, i anledning af
den anmärkning, Riksdagens Revisorer
gjort vid granskning af detta läns
landsbok för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan Riksdagens Revisorer vid Stats-revisionen innevarande år anmärkt, att i
räkenskaperna för länet blifvit afförda de af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor
under den 1 November 1865 å Landtränteriet anordnade belopp af anslaget till
lättnad af skjutstungan, fastän anordningarne befunnits sakna qvittenser, utvisande, att
medlen kommit de skjutsskyldige till godo; sä har Eders Kongl. Maj:t, enligt remiss den
25 sistlidne Oktober, i nåder befallt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att i anledning
af samma anmärkning insända underdånigt utlåtande.

Till åtlydnad häraf får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst anföra,
att då, såsom af i afskrift bilagda skrivelser torde nådigst inheintas, vederbörande skjutsskyldige,
hörde i fråga om lämpligaste sättet, hvarpå ifrågavarande medel kunde komma
dem till godo, på förslag af Länsstyrelsen beslutat, att det hvarje skjutslag tillkommande
belopp borde afdragas från den skjutsgärd, som för året skulle debiteras och vid
nästa uppbördsstämma upptagas, och att således endast återstoden deraf borde uttaxeras,
samt de skjutsskyldige måste anses hafva genom ett sådant beslut befullmäktigat vederbörande
Kronofogdar att medlen å skjutslagens vägnar uppbära och till dessas nytta i
angifvet syfte använda, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke kan hysa annan
åsigt, än att Kronofogdarnes qvittenser å anordningarne böra vara tillfyllestgörande.

Remisshandlingarne varda underdånigst bifogade.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

nnderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:

W. STRÅLE. V.

V. Normelli. Sten Drakenberg.

Stockholm å Landskanslist den 16 December 1867.

— 273

(Afskrift.)

Till Herr Kronofogden J. D. Orstadius.

Jemlikt nådigt bref den 22 sistlidne September har Kong!. Maj:t af de medel,
Rikets Ständer anvisat för lättnad af skjutstungan, der den vore genom entreprenad bestridd
och funnes särdeles tryckande, för år 1864 nådigst tillerkänt följande skjutslag
inom Fögderiet, der entreprenadafgiften utgör mera än 16 R:dr för helt förmedladt mantal,
nedannämnda belopp, nemligen:

Hall, utgörande efter uppgift, 44%:dels mantal
Ashusby ,, „ „ 28''3/,6:dels „

Brottby ,, inom Fögderiet 245/8:dels „

...... 154: 88.

...... 28: 88.

...... 98; 50.

R:mt R:dr 282: 26.

Jemte tillkännagifvande, att Herr Kronofogden eger dessa medel i Landtränteriet lyfta,
vill Konungens Befallningshafvande härigenom hafva anlitat Herr Kronofogden att, sjelf
eller genom vederbörande Länsmän, vid utlysande sammanträden höra vederbörande skjutsskyldige
rörande det sätt, hvarpå medlen lämpligast må komma dem till godo, i hvilket
afseende Konungens Befallningshafvande hyser den åsigt, att lämpligast är, att det hvarje
skjutslag tillkommande belopp afdrages från den skjutsgärd, som för nu löpande året
skall debiteras och vid nästinfallande uppbördsstämmor upptagas, samt således endast
återstoden deraf uttaxeras; börande dock härvid iakttagas, att, der hemman under året
ombytt innehafvare, särskild liqvid emellan afträdare och tillträda^ måste uppgöras.

I händelse ett sådant förslag af de skjutsskyldige godkännes, hvarom rapport
införväntas, bör Herr Kronofogden ej underlåta derom underrätta vederbörande Häradsskrifvare
för iakttagande vid debiteringsåtgärden. Stockholm å Landskansliet den 10
November 1865.

G. F. LILJENCRANTS.

Sten Drakenberg.

Vidimeras ex officio:
Sten Drakenberg.

35

— 274 —

(Afskrift.)

Ödmjukt memorial.

Jern likt ordres den 10 November nästlidet år, får jag härmed ödmjukeligen anmäla,
att vid hållet sammanträde med de skjutsskyldige inom Fögderiet till Hålk, Brottby
och Åshusby gästgifvaregårdar, rörande sättet för tillgodobekommandet af de nadigst bebeviljade
anslagen till lättnad af skjutstungan, allmänt beslut fattades, att dessa anslag
skola afdragas den skjutsgärd, som för år 1865 skall utgå. Kolhammar a Kronofogdekontoret
den 5 Januari 1866.

J. D. Orstadius.

Vidimeras ex officio:
Sten Drakenberg.

(Afskrift.)

Till Herr Kronofogden P. Hellhoff.

Jemlikt nådigt bref den 22 sistlidne September har Kongl. Maj:t af de medel,
Rikets Ständer anvisat för lättnad af skjutstungan, der ^ den vore genom entreprenad bestridd
och funnes särdeles tryckande, för år 1864 nadigst tillerkänt följande skjutslag
inom Fögderiet, der entreprenadafgiften utgör mera än 16 R:dr för helt formedladt mantal,
nedannänmda belopp, nemligen:

Barkarby, utgörande efter uppgift, 87°/10''.dels mantal

1153 Yi 2g*dels ,,

Enst a
Brottby

inom Fögderiet 353/8:dels

616
463
141

Runt R:dr 1,220

50.

50.

Jemte tillkänagifvande, att Herr Kronofogden eger dessa medel i Landtränteri lyfta
vill Konungens Befallningshafvande härigenom hafva anlitat Herr Kronofogden att sjelf
eller genom vederbörande Länsmän, vid utlysande sammanträden höra vederbörande skjutsskyldige
rörande det sätt, hvarpå medlen lämpligast ma komma dem tillgodo, i hvilket
afseende Konungens Befallningshafvande hyser den åsigt, att lämpligast ar, att det hvarje
skjutslag tillkommande belopp afdrages från den skjutsgärd, som for nu löpande aret skall
debiteras och vid nästinfallande uppbördsstämmor upptagas, samt således endast återstoden
deraf uttaxeras; börande dock härvid iakttagas, att, der hemman under aret ombytt
innehafvare, särskild liqvid emellan afträdare och tillträdare måste uppgöras. I

I händelse ett sådant förslag af de skjutsskyldige godkännes, hvarom rapport införväntas,
bör Herr Kronofogden ej underlåta derom underrätta vederbörande Harads -

— 275

skrifvare för iakttagande vid debiteringsåtgärden. Stockholm å Landskontoret den 10
November 1865.

G. F. LILJENCRANTS.

Sten Drakenberg.

Vidimeras ex officio:
Sten Drakenberg.

(Afskrift.)

Ödmjukt memorial.

Härmed får jag ödmjukligen tillkännagifva att, vid hållna sammanträden för skjutsskyldiges
hörande angående sättet för utdelning af det genom Kong! brefvet den 22 sistlidne
September beviljade understöd, skjutsskyldige godkänt det af Konungens Befallningshafvande
i ämnet meddelade förslag. Jerfva den 5 December 1867.

P. Hellhoff.

Vidimeras ex officio:
Sten Drakenberg.

Koitgl. Maj:ts Befsdliningshafvandcs
i Valmar län

underdåniga utlåtande, i anledning af
den anmärkning, Riksdagens Revisorer
gjort vid granskning af detta läns
landsbok för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan, i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, det icke behörigen visadt
vore, att ett af Stats-kontoret den 1 November 1865 utanordnadt statsmedelsbelopp af
250 R:dr 99 öre Riksmynt till understöd åt reservskjutsskyldige inom det mig nådigst
anförtrodda län kommit vederbörande till godo — Eders Kongl. Maj:t i nåder täckts häröfver
infordra mitt underdåniga utlåtande; så har jag, för att kunna åvägabringa erforderlig
utredning af förhållandet härutinnan, från Kammar-rätten reqvirerat och fått emottaga
de för den ifrågaställda statsmedelsutgiften räkenskaperna vidfogade verifikationer;
och som bland dessa verifikationer, hvilka jag härjemte till Eders Kongl. Majrt underdånigst
öfverlemnar, finnas vederbörande reservskjutsskyldiges å hela det anordnade understödsbeloppet
afgifna qvittenser; så vill synas som skulle Riksdagens Revisorers ifrågavarande

— 276 —

anmärkning hafva tillkommit allenast genom förbiseende af hvad i ämnet varit utaf de
granskade räkenskapshandlingarne att inhemta.

Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärdar,

Kalmar Landskontor den 7 December 1867.

(Bilagor).

Anordning på riksstatens sjette hufvudtitel för år 1865.,

Likmätigt staten till lättnad för skjutsningstungan i de fall, der den genom entreprenad
bestrides och är särdeles tryckande, samt Kongl. blefven den 13 November
1863 och den 22 September innevarande år. Kalmar läns ränteri eger att af influtne och
behållne Kronans statsmedel låta affölja emot behörigt qvittens, till disposition af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, den länet tillkommande andel af ofvanberörde reservationsanslag,
utgörande Två Hundra Femtio Riksdaler Nittio Nio öre Riksmynt.

Säger: 250 R:dr 99 öre Runt.

Stockholm den 1 November 1865.

St ormäktigste, Al lernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte:

K. SKÖLDEBRAND.

J. O. Siljeström.

O. A. TAUVON.

C. W. Gråå.

O. F. af Sillén.

Carl Kinberg. G. W. af Donner.

(a tergo.)

Af å andra sidan anordnade understödsmedel aflemnas till vederbörande skjutslag

vid Dörby gästgifvaregård
och vid Skillingerums dito
samt vid Skärstads dito

Runt R:dr 130: 99.

80: 50,
39: 50.

Tillsammans Runt R:dr 250: 99

Kalmar Landskontor den 23 November 1865.

Ä Landshöfdinge-embetets vägnar:

C. A. Palme.

J. O. Siljeström.

— 277

Fördelning af det anslag för detta år, stort 130 R:dr 99 öre R:mt, som Kong].
Maj:t i nåder, genom bref den 22 sistlidne September, låtit utanordna till understöd för de
skjutsningsskyldige vid Dörby gästgifvaregård, som utgifva bidrag till entreprenören.

1

De Skjutsningsskyldiges

Antal

hästar,

Beloppet af
utuifvet bi-

Erhåller

nu

Qvitteras.

Hemma-

hvarföre

dras, för

O

ar

af anslaget.

Namn.

(Hemvist.

nets

svaras.

räknadt.

R:mt

i

N:o

mtl.

Enkefru Ekeroth . . .

Dörby .

3 & 5

%

3

36

ii

73

C. Ekerot.

Fröken Linnerhjelm. .

Smedby.

3

%

3

36

»

11

73

H. M. Linnerhjelm.

Grefve Hamilton och
Handl. A. Olsson . . .

Perstorp

•

*/«

2

24

»

7

82

A. Ohlsson.

Handl. A. Olsson. . . /

Smedby j

1

2

''A

%

1

3

''A

! 6’A

78

»g

25

42

A. Ohlsson.

''

Dörby j

/

4

7

1

''A

1

[

2

1

j

Aug. Petersson ....

3

Va

’A

1/

/

Tingby /

6

7

\ 13

156

»

50

83

Aug. Petersson.

I

s

/ 4

''U

(

9

3/

/ 8

1

Kandi. Råberg.....

Dito

4 &5

i

i

48

15

64

I. Råberg.

Peter Persson.....j

Dito

7 1

''A

1

12

>y

3

91

Pär Pärsson.

Olaus Andersson. . . . j

Dito

8 1

''A 1

1

12

»

3

91

0. Andersson.

Summa |

33 Val

402

n \

13o|99j

Förlösa den 2 December 1865.

P. b.

G. Weingren.

Kronolänsman.

Å • ,af fuIlllmkt har Ja8 af Kronolänsmannen A. Bodorff denna dag uppburit

Åttatio __ (80) R:dr 50 öre R:mt, utgörande bidrag till skjutslaget vid Skillingeruras gästgi
varegard af innevarande ars statsanslag till lättnad af skjutsningstungan; qvitteras.
Skilhngerum den 8 December 1865. ^

Carl Henne Magnusson.

Bevittnas af:

Georg Elers. C. W. Wickbom.

Gästgifvaren Cad Henne Magnusson i Skillingerum befullmäktigas, att hos vederbörande
emottaga och å våra vägnar qvittera det penningeanslag, som vid sista Riksdag

%

— 278 —

blifvit reservskjutslaget under Skillingerums gästgifvaregård förunnadt. Ombudets åtgöianden
godkännes såsom hade vi sjelfve det gjort. Wimmerby den 6 December 186b.

För >/4 Ingebo, S. I. Nilson; ''/* Qvillehult, Lars Sansson; l^Knabbarp, Carl
Petter Jonsson, å egna och öfriges vägnar; */2 Hansehuit, Samel Persson, a egna och omges
vägnar; ''/» Algustorp, Carl Jonsson; 2 Mjöhult, Carl Johansson, a egna och öfriges vagnar;
V. Fogelhem, Ludvig Björkgren; 1 Uggletorp, Anders Petter Magnusson; 1. Perstorp,
P. J. Andersson; >/2 Grägarp, A. P. Svensson; 2 Alåckra, Anders Magnusson, a egna och
öfriges vägnar; 1 Hamra, Anders Gustafsson. o

Ofvanstående fullmakt bevittnas af oss undertecknade. År och dag som ofvan,

Hörstad hus.

G ,/ Nvistofovsson. *7ohan hus Johansson.

Innehafvare!! häraf, Gästgifvaren Anders Johan Nikolausson i Skärstad, varder af
undertecknade skjutsningsskyldige vid Skärstads gästgifvaregård härigenom befullmägtiga
att uppbära och qvittera de medel, 39 R:dr 50 öre R:mt, som utaf innevarande ars statsanslag
till lättnad af skjutningsstungan blifvit af Koiigl. Maj: t genom nådigt bref den -sistlidne September anslagna åt skjutslaget vid ofvannämnde gästgifvaregaid.

Skärstad den 21 December 1865.

G. O. Cornelius. J. E. Larsson. Nils Eric Wisén, äger */4.

J. F. Carlsson. Per Svensson, 3/s Näfstad. Nils Petter Pettersson 3/s Nylinge.
Sven Johan Jonsson, Nylinge. Lars Larsson, ''/8 Näfstad. Jonas Stefansson, /4.
Jonas Petter Jonsson i Snoketorp, ’/4. Carl Johan Andersson i Slitshult /9.

Peter Johan Jonsson, ’/3 Läxbo. Anders Nilsson, Käbbo, /4.

Jonas Petter Adamsson, ’/4 södra Wi. Anders Johan Andersson, Käbbo /2.
Johan Magnus Svensson, % södra Wi. Lars Johan Johansson, ’/6 mtl. Slitshult,

y4 mtl. Skärstad.

Nils Magnus Svensson, */„ mtl. södra Wi. Adolph Hermansson */4 mtl. södra Wi.
Johan Salomonsson, >/2 hemman, södra Wi. Wilhelm Johan Pärsson, i Laxbo.
Johan E. Heséen, ’/4 mtl. södra Wi. Carl Magnus Jonsson, Nafstad, /».
Petter August Persson, ''/2 mtl. södra Wi. Anders Magnus Lorensson, % Nafstad.
Peter Magnus Johansson */4 Wi. Jonas Petter Pettersson, /4 Nä sta .

Cad Oscar Nilson, ''/4 mtl. södra Wi. Lars Magnus Magnusson, ''/6 mtl. Läxbo.
Lars Petter Larsson, y3 mtl. Läxbo. C. J. Svensson, Slitshult /9 mtl.

Nils Göransson, y# mtl. Slitshult. D. C. Jönsson, Slitshult, /6 mtl

Johan Gustaf Olsson, ’/6 mtl. Slitshult. Johan Alfred Carlsson, ''/9 mtl. Slitshult.

På grund af förestående fullmagt har jag å Kronolänsmans-kontoret i Wimmerby
denna dag fått emottaga ofvannämnde till skjutslaget i Skärstad anslagne Trettionio R.dr
50 öre Runt, qvitteras.

Wimmerby den 8 Januari 1866.

AnAerx Johan Nikolausson.

Bevittnas af:
C. 1’. Hangren.

i

«

— 279 —

Kong!. Maj:ts Bcfallningsbafvandcs
i Göteborgs
och Kohus liins

( underdåniga utlåtande, i anledning af
den anmärkning, Riksdagens Revisorer
gjort vid granskning af detta läns landsbok
för år 1865.

Underdånigste memorial.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kong!. Maj:ts nådiga remiss den 25 sistlidne
Oktober uppå dervid fogadt utdrag af Riksdagens Revisorers revisionsberättelse, innehållande
hurusom uti räkenskaperna för detta m. fl. län afförts de af Kongl. Stats-kontoret under den
1 November 1865 å vederbörande Landtränterier anordnade belopp af anslaget till lättnad
skjutsningstungan, fastän anordningarne befunnos antingen helt och hållet sakna qvittens,
eller åtminstone icke voro försedda med sådana, som visade att medlen kommit de skjutsskyldige
till godo, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande härhos i underdånighet öfverlemna
bevis från ordföranden i Partilleds sockens kommunalstämma, afgifvet å de
skjutsskyldiges vägnar, att nämnda anslag, utgörande 71 R:dr 50 öre, kommit dem till
godo genom motsvarande minskning i utdebiteringen af de bidrag till skjutsentreprenören,
som det ålegat dem att utgifva.

Göteborg å Landskansliet den 13 Januari 1868.

ALB. EHRENSVÄRD.

TIenr. Westin.

(Bilaga.)

Att de 71 Riksdaler 50 öre Runt, som af statsmedel blifvit för år 1865 anslagne
till lättnad i skjutsningsbesvär vid Landvetters gästgifvaregård, kommit de skjutningsskyldige
till godo genom motsvarande minskning i utdebiteringen af de bidrag till skjutsentreprenören,
som det ålegat de skjutsningsskyldige inom Landvetter, Hörryda, Partilled och
Oregryte socknar att utgifva; betygas
Partilled den 4 Januari 1868.

Ä de hållskjutsskyldiges vägnar:

Herman Schmidt.

Ordförande i Partilleds sockens kommunalstämma,
och nämnd.

280 —

Laudshöfdinge-embctcts
i Elfsborgs län

skrifvelse med anledning af den anmärkning,
Riksdagens Revisorer framställt
vid granskning af detta läns
landsbok för år 1855.

Till Herr Chefen för Kongl. Maj:ts Civil-departeinent.

LandshÖfdinge-embetet får vördsamt härvid återställa Rikets Ständers Revisorers
med remiss den 25 nästlidne Oktober försedda anmärkning, samt lika vördsamt bifoga
qvittenser, utvisande, att de uti anmärkningen omförmälda medel kommit vederbörande
tillhanda.

Wenersborg å Landskontoret den 15 November 1867.

På Landshöfdinge-embetets vägnar:

C. O. ALMQVIST.

J. M. RYDING.

(Bilagor.)

Utdelning af de genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 sistlidna September till
lättnad af skjutsningen till reservlaget vid Hemmaryds gästgifvaregård anslagne Ett Hundradetrettiosju
Riksdaler Femtio öre Riksmynt.

Hemman.

Hem-

man-

tal.

Antal

hä-

star.

Anslagne

medel.

Qvitteras.

%

ylfi

V2

1

86

Justus Andersson.

v«

V*

3

_

93

Johannes Olsson.

_

93

Johannes Hansson.

» .......

7r

7.6

7.6

7.6

7,6

Vs

1/

11

13

S. Lilljegren, genom

ibm Mellomgården ....

%

V»

%

''U

Va

Va

Va

2

2

78

78

Lilljegren.

Anders Andersson.

J. H. Lundgren.

93 ......

Gullegärde..........

2

78

93

Per Såneson.

Bengt Carl Olsson.

.......

1

86

Per Andersson.

1

86

S. Hansson.

W ...»

Långäckra..........

Vs

1

86

Anders Andreasson.

Transport

—

8

29

70

Anna Elisabeth

— 281 —

Hemman.

Hem-

man-

tal.

Äntå

hä-

star.

Anslagne

medel.

i

Qvittens.

Transport

—

8

! 2S

70

Långäckra......

y8

Va

1 1

86

Johannes Johannesson.

Galtholmen, Öfre och Nedre

%

1

i 3

71

Johan Johansson.

w ff

V*

%

1

3

72

Andreas Ericsson.

Fredared...........

V2

1

86

Sven Andersson.

Källebergshed........

%

Va

1

86

Joh. Jonasson.

Wennered...........

1/

/ 4

1

3

72

Andreas Andersson.

H ...........

V*

1

3

72

Andreas Jonasson.

Björnåsen ...........

V12

%

1

27

Johannes Hansson.

ff ...........

Va

Va

2

49

Pehr Eriksson.

Hassleiiult, Öfregärden . . .

7,6

3/

/ 4

2

78

Lorents Johansson.

n » ....

7,6

3A

2

78

Anna Eliasdotter.

ibm, Nedregården . . .

%

Va

1

86

J. P. Johansson.

” fy . • •

7,6

V*

—

93

Johannes Ericsson.

W ff ...

7,6

V4

—

93

A. Svensson.

Berghult, Nedregården. . . .

7*

1

3

72

Johanna Ericsson.

y> .. ff ....

ibm, Öfregården.....

7*

1

3

72

Joh. Andreasson.

76

7b

Va

1

86

L. J. Svensson.

» » .....

1/

1

86

Anders Svensson.

Buared.......

Va

1

3

72

Anders Eliasson.

Bläshult.......

7s

Va

1

86

Johannes Ericson.

Va

Va

1

86

J. Johansson.

7*

1

3

72

Lars Johansson.

Skepared, Öfregården ....

3/

/16

3A

2

79

Anders Svensson.

” M ....

7,6

3A

3A

2

79

J. A. JohanssoD.

ibm, Vestergården . . .

7,6

2

79

C. M. Pettersson.

» » . • •

3/

/16

3/,

2

79

A. H. Andersson.

ibm, Nedregården . . .

3/

/16

3A

3A

2

79

A. Andersson.

r> „ ...

7,6

2

79

Anna Olofsdotter.

Skephult, Klockaregården . .

%

Va

1

86

A. P. Jonasson.

Wällingbacka........

3/

/16

3A

2

79

August Bengtson.

ff ........

3/

/16

3A

2

79

Håkan Larsson.

» ........

3/

/1 6

3A

3A

2

79

Anders Pehrson.

ff ........

3/

2

79

J. A. Carlson.

Backen............

3/

/l 6

3A

2

79

Johannes Eliasson.

ff * ............

3/

■y4

2

79

Johan Andreasson.

Högshult, Öfregården ....

Vs

7r

1/

/ 2

1

86

C. E. Eliasson.

ff ff ......

Va

1

86

H. Eliasson.

ibm, Nedregården . . . . j

3 A 6

%

2

79

E. M. Johanson.

ff ff ....

7,6

VA

2

79

C. J. Håkanson.

Mossöija, Yttregården. . . . [

Vs

Va

1

86

Johannes Pehrson.

ff ff ....

%

Va

1

86

Carl Svensson.

Ilumaryd.........

%

1

3

78

Anders Carlsson.

Summa

_ |

37

137)50

Gundbo, i Kronolänsmans-kontoret den 14 December 1865. C. Q. Rylander.

36

Att omstående personer riktigt erhållit sin liqvid, betyga:

A. Carlsson.

J. Carlsson.

Gästgifvare.

Drätselkammaren i Borås har denna dag från Elfsborgs läns Ränteri emottagit den
Borås stad tillfallande andel af reservationsanslaget till lättnad för skjutsningsbesväret med
Nio hundra tjuguåtta Riksdaler Riksmynt, som härmed qvittens.

*

Borås den 5 December 1865.

På Drätselkammarens vägnar:

Sv. P. Wennergren.

Den af Kong! Maj:t genom nådigt bref den 22 September 1865 anslagne hjelp
till lättnad af skjutsningen vid Bonareds reservlag, Trettiotvå Riksdaler femtio öre Riksmynt,
hafva undertecknade reservskjutsskyldige vid samma gästgifveri emottagit, som tacksamt
qvitteras.

Bonared den 11 Juni 1866.

A. Hedenlund.

G. E. Tilländer.

Anders Petersson.

Gustaf Andrén.

A. Jansson.

Carl Johan Andreasson.

Bevittnas af:

And. M. Rylander.
C- Fritz Sundberg.

283

Kong!. Majsts Befallningshafvande*
i Wcrmlands län

underdåniga utlåtande, i anledning af
den anmärkning, Riksdagens Revisorer
gjort vid granskning af detta läns
landsbok för år 1865.

Underdånigt memorial.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kong]. Maj:ts nådiga remiss den 25 sistlidne
Oktober i anledning af hvad i Riksdagens detta år församlade Revisorers berättelse blifvit
anmärkt rörande saknade qvittenser för de medel, som blifvit af Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Stats-kontor den 1 November 1865 å härvarande Landtränteri anordnade af anslaget
till lättnad för skjutsningstnngan, utgörande 8,974 R:dr 89 öre, får Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet anmäla, att de skjutsningsskyldiges qvittenser
icke hit inkommit så tidigt, att de kunnat åtfölja Ränteriets specialräkning för 1865, samt
att Eders Kongl. Ma;j:ts Befallningshafvande ansett sig böra öfverlemna ifrågavarande
qvittenser till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt, dit de blifvit insände. Karlstad
i Landskansliet den 21 November 1867.

C. EKSTRÖM.

Ti. Trägårdh.

Kongl. Majsts Befallningshafvande*
i Örebro län

underdåniga utlåtande, i anledning af
den anmärkning, Riksdagens Revisorer
gjort vid granskning af detta läns
landsbok för år 1865.

Underdånigt memorial.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts, genom remiss den 25 nästlidne
Oktober, meddelade nådiga befallning, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande såsom
utlåtande öfver Riksdagens Revisorers i afgifven berättelse om verkställd granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865,

— 284 —

anmälda förhållande, att uti räkenskapen för detta med flera län afföras de af Kongl.
Stats-kontoret under den 1 November 1865 å Landtränteriet anordnade belopp af anslaget
till lättnad af skjutsningstungan, fastän anordningarne befunnits antingen sakna
qvittens eller åtminstone icke varit försedda med sådane, som visa att medlen kommit de
skjutsskyldige till godo, underdånigst anföra: att behörige qvittenser å de till detta län
från Kongl. Stats-kontoret den 17 November 1865 ankomna 9,817 R:dr 16 Öre, blifvit
uti särskild skrifvelse af den 31 Maj 1866 insände till Kongl. Kammar-rätten med begäran,
att som de först under loppet af förutgångne April månad från vederbörande inkommit
och således icke kunnat inbindas jemte Landtränteriets specialräkning för ar
1865, de måtte såsom verifikationer läggas till berörde års räkenskaper. Örebro Slott i
Landskontoret den 18 November 1867.

CARL ÅKERHJELM.

J. O. Högström.

Landshöfdinge-cinbetcts i
Wcstcrnorrlaiids liin

underdåniga utlåtande, i anledning af
den anmärkning, Riksdagens Revisorer
gjort vid granskning åt detta läns
landsbok för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

I underdånighet återställande nådiga remissen den 25 sistlidne Oktober, i anledning
af Rikdagens Revisorers anmärkning, att uti räkenskaperna för Westernorrlands län,
utan behörige verifikationer, afförts det af Kongl. Stats-kontoret under den 1 November
1865 å länets Landtränteri anordnade belopp af anslaget till lättnad af skjutsningstungan,
får Landshöfdinge-embetet, såsom underdånigt utlåtande, nåden åberopa den af Landträntmästaren
m. in. P. N. Fougt till Landshöfdinge-embetet den 24 i denna månad afgifna
skriftliga förklaring i ämnet, hvilken, jemte de felande verifikationshandlingarne, Landshöfdinge-embetet
har nåden härhos i underdånighet öfverlemna.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter:

På Landshöfdinge-embetets vägnar:

C. W. RYDWALL. W. LÖFGREN.

Hernösand å Landskontoret den 28 December 1867.

— 285

(Bilagor.)

Till Landshöfdinge-embetet i Hernösand.

Med anledning af Riksdagens Revisorers den 14 sistlidne Oktober afgifna berättelse
om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1865, och i 6 § deraf förekommande anmärkning, att i
räkenskaperna för Westernorrlands län afförts de af Kongl. Stats-kontoret under den 1
November 1865 å Landtränteriet anordnade belopp af anslaget till lättnad af skjutsningstungan,
fastän anordningarne icke blifvit försedda med sådane qvittenser, som visa
att medlen kommit de skjutsskyldige tillgodo, samt Landskontorets till följd deraf mig
affordrade förklaring, får jag meddela, att ehuru Kronofogden in. m, C. A. Eckhéll för
Södra Ångermanlands Fögderi, enligt anordning den 4 Januari 1866, fått uppbära den 12

i samma månad................................R:dr 2,641: 84.

och, enligt anordning den 26 November s. å„ dito den 27 i samma månad „ 5,953: 26,

för att till vederbörande utbetalas, hafva qvittenser derå, ehuru flerfaldiga påminnelser
under tiden egt rum, icke kunnat förr än nu erhållas.

A de öfriga utbetalningar, som af dessa medel under år 1866 från Landtränteriet
egt rum, hafva fullständiga qvittenser blifvit samma års specialräkning bilagde. De saknade
qvittenserna får jag jemte remissakten härhos öfverlemna. Hernösand å Landtränteriet
den 23 December 1867.

P. N. Fougt.

Uppgift på nedannämnde skjutslag inom Westernorrlands län tillkommande andelar
i 1864 års anslag till lättnad för skjutsningstungan.

B:mt.

Södra Ångermanlands Fögderi:

Häggsjö..................

661

98

till skjutsskyld. i Stigsjö 171: 40.

„ dito i Wiksjö 66: 4.

„ dito i Häggdånger 141: 83.

„ dito i Säbrå och

Hernö (utmätta) 282: 71.

Åland..................

558

53

N. Amen, Eommunalnämnd:s ordförande.

Weda.................

671

25

M. A. Kerstedt, på grund af fullmakter.

Frånö.................

306

8

Särskildt qvitto.

Hallsta..................

444

—

Dito dito.

Summa j 2,641.84j

Hernösands Landskontor den 4 Januari 1866.

A. Wallbeck.

— 286 —

På begäran får jag härmed intyga, att, enligt nu gällande skjutsreglering, skjutsskyldiges
inom Stigsjö socken andel uti det till Marks eller Häggsjö gästgifveri anslagna
statsbidrag, helt 661 R:dr 98 öre, utgör, i enlighet med skedd uträkning, Etthundra
sjutio en (171) Riksdaler 40 öre Riksmynt. Södra Ångermanlands Häradsskrifvarekontor
den 4 April 1866.

Lösen 1 R:dr 50 öre Riksmynt. Tli. Söderberg.

Förestående 171 R:dr 40 öre Riksmynt hafva vi denna dag fått lyfta. Stigsjö
sockens skjutsskyldige, genom

T .ant T,antenn i Boda.

Ordförande i Kommunalnämnden, enligt fullmakt.

Af 1864 års anslag till lättnad i skjutstungan har jag för Wiksjö sockens till
Häggsjö eller Mark anslagna skjutsskyldige bekommit 66 R:dr 4 öre Riksmynt, som erkännes.
Hernösand den 5 Juni 1867.

På Wiksjö skjutsskyldiges vägnar:

A. D. Rönnberg.

Sockenskrifvare och Ordförande i Kommunalstämman.

Till Häggdångers skjutsskyldige levereras 1864 års anslag till skjutsens lindrande
vid Marks station, till den del den tillkommer nämnde socken, med ett belopp af 141
R:dr 83 öre Riksmynt. Hernösand den 20 April 1866.

Jon Jonsson,

Ordförande i Häggdångers Kommunalnämnd.

Transumt af Kong! Maj:ts och Rikets Svea Hofrätts dom uti den af Säbra
Tingslags Häradsrätt, den 5 Maj 1865 dömda, genom vad till Kong! Hofrätten
komna sak emellan dels Drätselkammaren i Hernösand, å stadens vägnar, kärande,
och vägbyggnadsskyldige innevånare inom Säbrå Tingslag, innefattande Säbrå, Häggdångers,
Stigsjö, Hernösand och Wiksjö socknar, af hvilka vägbyggnadsskyldige socknemän
å ena sidan, emot Hernösands Drätselkammare å den andra,------

Gifven och utfärdad i Stockholm den 29 Mars 1866.

Kong! Hofrätten har handlingarna i saken sig föreläsas låtit och med tillstädes—

komne parters ombud hållit förhör; och som — — — — — — —--— — —

pröfvar Kong! Hofrätten rättvist att, med ändring af Häradsrättens utslag, på det sätt
bifalla staden Hernösands käromål i denna del, att Säbrå Tingslags vägbyggnadsskyldige
förpligtas att till Drätselkammaren genast utgifva Sjuhundratre Riksdaler, fyratiosex öre
jemte fem procents ränta derå från stämningsdagen, fjorton dagar före Säbrå Tingslags
Hösteting 1863, tilldess betalning sker; --------— —--— —

På den Kong! Hofrättens vägnar:

G. A. SPARRE.

G, Schöne.

— 287 —

o

A omstående dom finnes tecknadt följande qvitto:

Kapital . . ;....................................R:dr 703: 46.

3 års 11 månaders ränta............................. n 137: 85.

Expenser...................................... „ 84: 54.

R:dr 925: 85.

Niohundradetjugofem Riksdaler 85 öre Riksmynt qvitteras.
November 1867.

Hernösand den 15
Öl. Norén.

Stadskassör.

Att till betäckande af vederbörande under Flaggsjö station hörande skjutsskyldiges
andel i förenämnda skuld fått, på grund af kraftvunnen executiv åtgärd, användas ett belopp
af ^ det dem tillkommande skjutsbidrag af 1864 års anslag, — stort Tvåhundraåttatiotvå
Riksdaler 71 öre R:mt, hvilka 282: 71. alltså å deras vägnar qvitteras, intygas.
Södra Angermanlads Kronofogde-kontor; som ofvan ex officio:

Carl A. Eckhéll.

Utdrag af protokollet, hållet vid ordinarie Kommunalstämma med Säbrå socknemän
uti sockenstugan den 28 Mars 1866.

§ 7.

S. D. För att uppbära och qvittera samt fördela och redovisa det anslag af allmänna
medel, som Kongl. Maj:t tillerkänt Marks och Ålands skjutslag såsom understöd
för håll- och reservskjutsens utgörande, valdes såsom Ombud för odet förra eller Mark
Nänmdemannen L. G. Nylan i Nyland och för det sednare eller Aland Nämndemannen
N. Ämén i Äm.

Ur justerade och kungjorda protokollet rätteligen utdraget, intygar.

H. Arnell.

Kommunalstämmans Ordförande.

Utdrag af protokoll, hållet vid Kommunalstämman, efter i behörig ordning
skedd pålysning, i Gudmundrå skolhus den 30 April 1866.

§ 7.

Uppdrogs åt Herr Jon Bergforss i Frånö att på vederbörlig ort qvittera och uppbära
det af staten anslagna skjutsbidrag för Frånö skjutsstation, och hvarföre utdrag af
detta protokoll skulle såsom fullmakt gälla.

Omstående protokoll uppläst och justeradt, dag som ofvan.

N. H. Norrbin. Jon Bergforss. C. J. Sundström. Rob:t Bagge.

Rätteligen utdraget, betygar:
Rob:t Bagge.
Ordförande.

— 288 —

På grund af omstående fullmakt uppburit på Kronofogde-kontoret i Södra Ångermanland
306 R:dr 8 öre R:mt, med skyldighet att deraf tillhandahålla hvad öfriga socknars
skjutsskyldige äga att deraf åtnjuta, försäkras. Hernösand den 3 Juli 1866.

Jon Bergforss.

Till Herr Länsmannen Sjödén försändas med dagens post under öppen rekom -

mendation samt fribref:

4 stycken Rikets Ständers Banks sedlar, å 100 R:dr................ 400: —

Diverse.......................................... 44: —

Hernösand den 25 Maj 1866.

Runt R:dr 444: —
Carl A. Eckhéll.

Fyrahundrafyratiofyra (444) R:dr R:mt, utgörande 1864 års anslag till det under
Hallsta gästgifveri hörande skjutslag, har jag på grund af fullmakter uppburit af Herr
Kronofogden och Riddaren Eckhéll; qvittens. Sollefteå den 27 Maj 1866.

S. Sjödén.

Utdrag af protokollet, hållet vid Kommunalstämman i Multrå i dess sockenstuga
den 11 Februari 1866.

§ 2.

Till ombud för dem inom Multrå socken, som voro skjutsskyldige vid Hallsta gästgifveri
före den 1 Juni 1865, valdes hemmansegaren Nils Strindlund J:or i Skjedom eller
den han i sitt ställe förordnar, att af vederbörande uppbära de penningar, som Kongl.
Maj:t i nåder tillerkänt ofvanbemälte skjutsskyldige, och dem ordentligen qvittera.

År och dag som ofvan. Ä Kommunalstämmans vägnar:

N. Strindlund.

Härmed anmodas Kronolänsmannen Herr N. Sjödén i Sollefteå, eller den han i
sitt ställe förordnar, utbekomma de medel, som efter ofvanstående fullmakt är att få.

Skjedom den 19 Maj 1866.

Nils Strindlund j:or.

Utdrag af protokoll, hållet vid Kommunalstämma, efter i behörig ordning skedd
pålysning, i skolhuset den 5 Februari 1866.

§ 4.

Tillfölje af upplysning af Gästgifvaren Herr M. Åkerstedt, hade blifvit anslagne
för Weda skjutsstation, såsom bidrag af statsmedel, ett belopp af 671 R:dr 25 öre Runt;
och med anledning hvaraf beslutades, att anmoda nämnde Åkerstedt att dessa medel för
socknens räkning inkassera samt derefter de skjutsskyldige godtgöra.

Uppläst och justeradt; dag som ofvan.

Bob. Bagge.

Pehr Sjödin. J. E. Westerberg.

Vidimeras af:

Nicol. Qvist. Jacques Holmberg.

*

— 289 —

Utdrag af protokollet, hållet i Häggsjö sockenstuga den 28 Januari 1866.

S. D. Sedan entreprenadskjutslaget vid Weda skjutsstation efter skedd pålysning
inträdt i sockenstugan, och fråga vore om uttagande af det nämnde skjutslag nådigst tilldelade
anslaget; så valdes enhälligt Gästgifvaren M. Åkerstedt i Weda att nämnde anslagssumma
uppbära och qvittera. Utdrag af protokollet skulle tjena honom, Åkerstedt
såsom fullmakt. Som ofvan

P. Joll- Sjödin.

Ordförande.

Utdrag af protokollet, hållet vid lagligen utlyst Kommunalstämma med Graninge
församling den 11 Mars 1866.

§ I _

Beslöts, med anledning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes kungörelse af den
9 sistlidne Januari, hvilken, i hvad den angår ersättning af statsmedel till skjutsskyldige,
föredrogs, det skulle undertecknad, Stämmans Ordförande, eller den han i sitt ställe befullmäktigar,
ega att för de inom denna församling, som varit skjutsskyldige vid Hallsta
gästgifvaregård, uppbära dem tillkommande andelar af den, enligt åberopade kungörelse,
af Kongl. Maj:t i nåder beviljade understödssumma för Hallsta gästgifvaregård 444
R:dr R:mt. jn fidem.

Justeradt samma dag:

H. Nensén. • Jon Nilsson.

J. 7i. Gavelius.

Rätteligen utdraget; betygar,

In fidem:

J. H Gavelius.

Transporteras på Herr Kronolänsman N. Sjödén. Sollefteå den 24 April 1866.

.7. Il Gavelius.

Protokoll, förd t vid lagligen utlyst ordinarie Kommunalstämma med Sollefteå
församling uti skolsalen den 5 Mars 1866.

§ 3.

S- D. För att hos Herr Kronofogden i orten uppbära den Sollefteå sockens
skjutsningskyldige tillkommande andel i det Hallsta skjutslag beviljade statsbidrag af
1 yrahundrafyratiofyra (444) R:dr Runt, valdes undertecknad, Kommunalstämmans Ordförande.
År och dag som ofvan. In fidem:

N. Sjödén.

Uppläst och justeradt den 18 Mars 1866, betyga:

Hans Sa.hlén. Per Eric Nylén

Rätteligen afskrifvet, betygar:

N. Sjödén.

37

Skjutslag inom Södra Ångermanlands Fögderi tillkommande andelar i 1S65 års
anslag till lättnad för skjutsningstunsan.

Näset..........

Iläggs] ö eller Mark .

IÅland eller Nässland

Bränne

Nordanå

Willola

Y/eda .

Fränö .

jNyland eller Hammar.....

i Hamra ............

I Gårdnäs........... . .

Wiken..............

Krokfors eller Wimmervaitnet
Täxan ..............

Nordantjöl

Runt.

Qvitteras.

727147 J. F. Dahlberg, på grund af särskildt qvitto.

! ''I }®7: / Lars Larsson i Boda.

561 63 123: 73.

7250: 26.''

Särskilda qvitton.

386 73

46: 37. tillgångar utmätte,
se kung.

1 Styrnäs

| se ivuug.

/Säbrå m. fl. 340: 36. F. Sommelius.

34 71| L. Brunnström.

17 lli H. J- Rönnberg.

Fr. Hartzell; genom Er. Strandman, och särskildt
qvitto.

M. Åkerstedt.

817

I

639 73

i ^ I Ytterlänäs 195: 98. i „

837)21; l(oläsL) 141: 23.1 Jon- Bergfors | -

6: 78.

69;77

|

11764
203
1137
15 56

Gransjö eller Fanby . . .

Holmstrand eller Gagnet
Hellingsås eller Utanede.

( Dahls socken 42: 56. C. Thorsberg.

113 31 ] Ytterlänäs 32: 35; 21: 62; Jon
f Eric Ersson.

— 59. Qvitteras C. Rinman.

I 69: 18. Olof Jonsson.

Qvitteras C. Rinman.

G. P. Rönblad, på grund af särskildt qvitto.
C. M. O. Janzon, enligt uppdrag.

E. Joll. Forsseen d. 30/n 67.

56: 19. L. P. Lundgren, enligt särskildt
qvitto.

10: 99. Resele. E. Joh. Forsseen, enligt
fullmakt.

1108: 63. Ramsele. E. Joh. Forsseen d. :,0/u^
31: 27. Fjellsjö. J. Joh. Forsseen, d:o.

9Rq''q1 ! 218: 30. E. J. Forsseen, enligt fullmakt.

“ ; j 71: 61. till Resele. E. J. Forsseen. d:o.

j 137: 52. E. Joh. Forsseen, enligt fullmakt.
!'' 82: 98. E. J. Forsseen, dito.

207

8.

220 50

257

25) d.15/, 1867. E. Joh. Forsseen, dito.

Transport 14.223 22j

- 291

''Para. .
: Un dröm

Kungsgården

iHallsta

Runt.

Transport j 4,223 22

Qvitteras.

46t72 C. Rinman.

i 50: 57. C. Rinman.

81 67

31: 10. Er. André, enligt fullmakt.

4165 J. Hjellström.

1,560

6: 66. Er. S:a.
j) 324: 54. Nils Strindlund j:or.
, 769: 27. N. Sjödén.

Summa i 5,953|26

Hernö.sand i Landskontoret den 26 November 1866.

A. Wallbeck.

Transsumt af protokollet, hållet i allmän kommunalstämma med Hässjö socknemän
i sockenstugan den 13 Januari 1867.

De skjutsskyldige socknemännen befullmäktigade undertecknad Dahlberg, att hos
Kronofogden i orten afhemta och qvittera den dem ålöpande andelen af statsanslaget till
"lättnad af skjutsskvldigheten vid Näsets skjutsstation; -— — — — — — — — —

J. Fr. Dahlberg.

Kommunalstämmans ordförande.

A socknemännens vägnar justeradt den u/\ 67, med intygande att ofvan transsumerade
§ är lika lydande som i protokollet.

S. Starren. L. Eklund.

Det skjutsskyldige vid Näsets skjutsstation för år 1865 tillkommande understöd
till lättnad för skjutsningstungan, 727 R:dr 47 öre, hafva vi bekommit den 28 Januari
1867; qvitteras.

Ljustorp, nässjö och Tynderö socknar,
genom

J. Fr. Dahlberg.

Till Häggdångers skjutsskyldige levereras deras andel i 1865 års anslag till Marks
skjutsstation, i och för skjutsens lindrande, med 123 R:dr 73 öre.

Hernösand den April 1867.

Jon Jonsson.

Ordförande i Häggdångers kommunalnämnd.

Utdrag åt protokollet, fördt vid allmän ordinarie Kommunalstämma med Stigsjö församling
i sockenstugan den 17 Mars 1866, efter derom vederbörligen skedd
pålysning.

§ ö Till

ombud från de skjutsskyldige från Stigsjö, hörande under Häggsjö (Marks)
skjutsstation, att hus Kronofogden i orten uppbära och qvittera de medel, som, enligt
Landshöfdinge-embetets i länet kungörelse af den 9 Januari detta år, äro tillsiagne till
lättnad för de skjutsskyldige vid sagde skjutsstation (med flere), utsågs nu hemmansegaren
Lars Larsson i Boda.

Tid och ort som ofvan.

E. O. Starrjn,

Stämmans ordförande.

Uppläst och justeradt den 18 Mars samma år.

Per Larsson i Bolde. Per Jonsson i Brunne.

Uppläst från predikstolen i Stigsjö, med gifven besvärshänvisning, den 24 Mars
1866 af Alex. Em. Bill.

Ur Protokollsboken rätteligen utdraget, intygar:

E. O. Starrin.

Utdrag af protokollet, hållet vid Kommunalstämma med Nordingrå församlings
hemmansegare, hvilka utgöra sina , skjutsskyldigheter vid
Marks oeh Nässlands skjutsstationer, den 17 Februari 1867.

§ L

S. D. Efter begäran framställdes fråga om och huru på hvad sätt de inom
Nordingrå socken, som äro ålagde att för sina hemmantal vid Marks och Nässlands
skjutsstationer betala för hvarje skjutsskyldigt seland, kunde komma i åtnjutande af de
medel, Kongl. Maj:t under nästlidet år i nåder förordnat, att utgå af sjette hufvudtitelns uppförda
reservationsanslag till lättnad för skjutsningstungan i de fall, der densamma genom
entreprenad bestreds och befunnes särdeles tryckande, så beslöts, efter en stunds rådplägning
härom, att bonden Jonas Nordstrand i Kåsta skulle å vederbörlig ort å de skjutsskyldiges
vägnar uppbära och qvittera dem tillkommande medel; och skulle utdrag af
detta protokoll det valda ombudet såsom fullmakt meddelas.

Ut supra
Er. Hägglund,

Ordförande i Kommunalstämman.

S. D. Uppläst, justeradt och godkändt, betyga å skjutsskyldiges vägnar:

Eric Ersson. Per Stallin.

Rätteligen utdraget, betygar

In fidem:
Er. Hägglund -

293

På grund af förestående handling och erhållen uträkning har jag å Kronofogdekontoret
i Södra Ångermanland fått lyfta bidraget till Nordingrå skjutsskyldige med 250
R:dr 26 öre, som qvittens. Hernösand den 15 Maj 1867.

Jonas Nordstrand, Kåsta.

Fullmakt för Herr F. Sommelius att af Kronofogden uppbära och qvittera de af
Staten anslagna understödsmedel för hållskjutsens bestridande vid Nässlands gästgifvaregård,
hvarvid Dämsta, Wiett, Frök och Oppnäs byar i Styrnäs socken deltaga med 173yi2
selands skatt. Oppnäs den 17 Febr. 1867.

Eric Stattin, för Dämsta. Er. Näslund.

Eric Ersson, för Wiett. Christina Frölander, för Frök.

Kungörelse.

Som Säbrå Tingslags vägbyggnadsskyldige socknemän äro genom Kong! Svea Hofrätts
till min verkställighet öfverlemnade utslag af d. 29 sistlidne Mars förpligtade, att
till Hernösands stads Drätselkammare genast utgifva ett belopp, uppgående i kapital, ränta
och umgälder till 906 R:dr 45 öre, men detta Tingslags skjutsskyldige tillkommer af anslaget
till lättnad för skjutsningstungan ett belopp, hvilket, då Nordingrå och Styrnäs
skjutsskyldige deruti åtnjuta sin tillständiga del, uppgår för hela Säbrå Tingslag till endast
omkring 670 R:dr Runt, har jag, med stöd af lag, 4 kap. 7 § Utsökningsbalken, ansett
mig höra till betäckande af omförmälde domfästa gäld, till en början under utmätningsansprak
taga sistberörde tillgång eller det belopp af statsanslaget, som efter skedd utredning
tillkommer Säbrå Tingslags skjutsningsskyldige; hvilket till kännedom meddelas, med
underrättelse, att den härmed missnöjde må, i händelse af fog, anföra besvär deröfver hos
Konungens Befallningshafvande i länet inom 14 dagar från kungörandet häraf, vid äfventyr
eljest, att åtgärden, såsom laga kraftvunnen anses. Södra Ångermanlands Kronofogdekontor
d. 31 Dec. 1866.

Carl Aug. Eckhéll.

Uppläst frän predikstolen i Stigsjö kyrka den 17 Februari 1867, intygar:

C. J. Östling.

Bevis om uppläsningen.

Uppläst i Wiksjö kyrka den 24 Mars 1867, af

M. G. Leufvenius.

Kapell-predikant.

Med anledning af förestående kungörelse inlyses till Kommunalstämma i dag efter
slutad gudstjenst. Wiksjö den 24 Mars 1867.

And. Dan. Rönnberg.

Församlingen ansåg bäst och rättvisast, att ordföranden i kommunal-styrelsen genast
uppgör med Kronofogden och betalar hvad församlingen är skyldig samt uppbär hvad oss
tillkommer. Stigsjö sockenstuga den 24 Febr. 1867.

Ä församlingens vägnar
E. O. Starrin.

L. Ny däld.

— 294

BArsatnlingen i Wiksjö ansåg vid utlyst kommunalstämma donna dag rättvist, att
skyndsamt om ifrågavarande uppgöra liqvid. Sockenstugan i Wiksjö den 24 Mars 1867.

På Stämmans vägnar:

A. D. Rönnberg.

iV. O. Ledin. Nils Ml sson.

På grund af vederbörande skjutsskyldiges begifvande har ytterligare ett belopp af
340 R:dr 36 öre Runt blifvit. använde til! betäckande af ä andra sidan omförmälda skuld,
såsom en följd hvaraf detta skjutsbidrag härmed qvitteras. Hernösand å Södra Ångermanlands
Kronofogde-kontor; som ofvan.

Carl A.ug. Eclchéll.

Fullmakt för innehafvare!] att från Kronofogde-kontoret uppbära och qvittera hvad
som tillkommer Nordanå skjutsstation af statsanslag för de genom entreprenad å skjutsens
bestridande mest betungade stationer.

Wiksjö den 18 December 1866.

På skjutslagets i Nordanå vägnar:

And. Dan. Rönnberg.

Entreprenör och hemmansegare.

Fr. Hartzell, å Westanå bruksegares vägnar, bestridande halfva skjutsningen.
Olof Wiklander, bonde i Nordanå. Frie Westerlund. Carl Johansson, bonde i Nordanå.
(horn.) Henrik Lägdström. P. Jonas Persson, bonde i Nordanå. F. G. Sjöström,
bonde i Nordanå. Johan Aberg, bonde i Nordanå.

Fullmakt för hemmansegaren och entreprenören Lars Brunnström i Brunne att hos
Kronofogden i orten uppbära och qvittera undertecknades, skjutsskyldige till Brunne skjutsstation,
af statsmedlen tillerkända skjutserättning för år 1866; hållande för godt ombudets
lagl. görande och låtande.

Brunne den 17 December 1866.

F. Samuelsson. And. Uddfors. Lars Larsson. L. Brunnström.

Lars Olofsson. Per Pehrsson. P.'' Sjödén. Lasr Fr ssons enka.

Eric Selling.

Vittna: <

Andrea; Hägglund. Pehr Halm.

Af Landssekreteraren Herr C. A. Eekhéll, Hernösand, har jag bekommit. Åtta Riksdaler
17 öre Riksmynt som ersättning till Willola i Wiksjö socken skjutsstation för
år 1865, som härmed qvitteras. Willola d. 28 Maj 1867.

På Westanå bruksegares vägnar:
genom

O. W. Löthner.

Fullmakt för Gästgifvare!] Herr M. Åkerstedt. att för undertecknade, skjutsskyldige
under Weda gästgifveri, af Herr Kronofogden i Hernösand uppbära och qvittera Etthun -

295 —

drade trettiotre (133) R:dr 12 öre R-.rat eller den afgift, som belöper sig på Nora socken
enligt öfverenskommelse om entreprenad sistlidne vår.

Nora sockenstuga den 11 Febr. 1866.

Joh. Nordlander i Folki, å byamäns vägnar. Jonas Norlöf i Gråta å dito
Eric Ersson i Svärdöre å dito. Israel Persson i Lufvik. G. Gunnerus i’Hall å dito
Eric Ersson i Skärsäters, å dito. G. Tärnlund i Torrum, å dito. ’

Godkänd af undertecknad i Kommunalstämma den 11 Februari 1866, betygar

J. Nordlöf.
Ordförande.

Utdrag af protokollet, hållet vid extra Kommunalstämma med Högsjö socknemän,
i sockenstugan, den 27 Januari 1867.

§ 4.

S. D. På framställd fråga om utseende af ombud för Högsjö socken, till unpbä--rande och qvitterande af statsbidrag, utgörande 639 R:dr 73 öre Rrnit, till de hemman^
egare som ingått i entreprenaden vid Weda skjutsstation, så valdes enhälligt Gästgifvaren
M. Akerstedt i Weda, att namde anslagssumma uppbära och qvittera; och skulle utdrag
åt protokollet tjena honom, Akerstedt, såsom fullmagt. ö

Högsjö sockenstuga, som ofvan.

På socknemännens vägnar:
I. M. Nordstrand.

Ej. Dahlberg.
Ordförande

4 .,Att NT°Tra skjutsskyldige i Kommunalstämma den 13 dennes befullmäktmade

Gästgifvaren Herr M. Akerstedt i Weda att hos Kronofogden uppbära och qvittera de statsmedel,
som dem såsom skjutsbidrag tillkomma; varder härigenom betygadt af Nora den
19 Januari 1867.

A. Högström
Ordförande.

Utdrag af protokoll, hållet vid= Kommunalstämma med Gudmundrå socknemän
efter i behörig ordning skedd pålysning, i sockenstugan den 4 Februari 1867. ’

„ T, § 4 , Gästgifvaren Herr M. Akerstedt i Weda uppdrogs och befullmägticrade
åt Kronofogden qvittera och uppbära det af staten beviljade skjutsbidrag för
skjutsstation.

Omstående protokoll uppläst och justeradt dag som ofvan.

H. N. Norrbin. J. Sjöstat. Roh. Bagge.

s, att
Weda

Rätteligen utdraget, bestyrker:

Pcb. Pagge.
Ordförande.

296 —

Protokoll, lmllet i Kommunalstämma med Ytterlänäs församling i dess sockenstuga,
den 24 Februari 1867.

Sedan kungörelsen af den 19 November 1866 om de skjutsskyldiges delaktighet
af en understödssumma, der entreprenad är antagen, blifvit uppläst, valdes gastgifvarena
Olof Fahlén i Hammar och Bergfors i Frånö, den förrätt uppbära och qvittera anslaget
för Nyland eller Hammar och den sednare för Frånö. År och dag som ofvan.

Nils Näström.

Ordförande.

Utdrag af kommunalstämmo-protokoll med Styrnäs församling i sockenstugan,
den 5 Maj 1867.

S. H. Valdes Rådman Herr Jon Sjödin i Hernösand till befullmägtigadt ombud
för de inom Styrnäs socken till Hammars skjutsstation förlagde hållskjutsskyldige, att af
Landssekreteraren och Riddaren C. A. Eckhéll uppbära och qvittera de af staten till
Hammars station föreslagna medel, och skulle utdrag af protokollet gälla for ombudet som

fullmakt. Tid ocl1 ort som 0lVan''

Er. Näslund.

Genast uppläst och justeradt, intyga:
Isr. Olsson.

Ordförande.

Eric Stattin.

Af Herr Kronofogden i orten har jag denna dag fått lyfta Ytterlännäs sockens
skjutsskyldiges andel i 1866 års anslag till Nylands eller Hammars station med 32 R:dr
35 öre, som qvittens. Hammar den 5 Mars 1867.

O. Fahlén.

Utdrag af protokoll, hållet vid Kommunalstämma i Thorsåkers sockenstuga den
3 Mars 1867.

S D Att såsom ombud, å de skjutsskyldiges vägnar, lyfta och erhålla de till Hamra
skjutsstation''anslagne medel, för lättnad i dertill hörande skjutsskyldiges betungande, dertill
utsågs Fjerdingsmannen Öl. Jönsson i Salom, som har att sagde uppdiag fullgoia, der
vid utdrag af detta beslut som fullmagt gäller.

År och dag som ofvan. På stämmans vägnar:

Dan. Nordlander.

Ordförande.

(Transsumt.)

Utdrag ur protokoll, hållet, vid ordinarie Kommunalstämma med Öfverlänäs
socken uti sockenstugan den 24 December 1866.

5-o För sockens skjuts skyl dige vid Hallsta, Gårdnäs och Para skjutsstationer, att
deltaga uti skjutslagens utseende af ombud för lyftning af de medel, som äro anslagne till

297 —

lättnad för skjutstunga och att samma medel emottaga och redovisa, utsågs undertecknad
Rinman.

År och dag som ofvan.

C. Rinman.

Rätteligen utdraget; betygar:

C. Rinman.

Kommunalstämmans ordförande.

Utdrag af protokoll, hållet vid ordinarie Kommunalstämma med Sånga socken å
prestbordet den 27 December 1866.

4:o. Att för socknens skjutsskyldige vid Hallsta, Gårdnäs och Para skjutsstationer
lyfta de medel, som äro anslagne till lättnad af skjutstungan, utsågs undertecknad Rinman.

År och dag som ofvan.

C. Rinman.

Rätteligen utdraget; betygar:

C. Rinman.

Kommunalstämmans Ordförande.

Utdrag af protokollet, hållet, vid allmän Kommunalstämma med Bjertrå kommun
i dess sockenstuga den 17 Februari 1867.

S. D. Enligt i vederbörlig ordning skedd pålysning företogs och afgjordes följande
ärenden:

§ 3.

Efter det de skjutsskyldige vid Kungsgårdens gästgifveri blifvit jemväl till stämman
inlyste, för utseende af ett ombud för lyftning hos Herr Kronofogden i orten af Fyratioen
(41) R:dr 65 öre R:mt, som staten anvisat för lindring af skjutstungan vid nämnde gästgifveri,
blef för detta ändamål undertecknad ordförande, J. Hjeliström, utsedd; och skulle utdrag
af detta protokoll i hvad det rörde denna angelägenhet för honom som fullmagt gälla.

År och dag som ofvan
J. Hjeliström.

Uppläst och justeradt å kommunens vägnar:

Olof Olofsson. Eric Solander.

Fullmagt för Rådman Herr L. P. Lundgren i Hernösand att från Kronofogde-kontoret,
uttaga och qvittera hållskjutsmedel, enligt bifogade protokollsutdrag. Näs den 1 April 1867.

Er. Sundqvist.

56 R:dr 19 öre R:mt qvitteras (Sigill.)

den 8 April 1867.

L. P. Lundgren.

38

298 —

Fullmakt för Herr Rådmannen E. J. Forssen i Hernösand att af Herr Kronofogden i
orten uppbära och qvittera min återstående gästgifvarelön för Wikens gästgifveri. Erkännes
och försäkras af Ramsele den 21 Maj 1867.

Jon. Svensson,
i Wiken.

1866 års statsbidrag till lättnad af skjutstungan vid Wikens gästgifveri har jag
denna dag fått uppbära af Kronofogden, Herr Landssekreteraren Eckhéll med 208 R:dr
7 öre Runt; som qvitteras. Hernösand den 24 Maj 1867.

Jon Svensson.
g. G. P. Rönblad.

(Transsumt.)

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes öfver Westernorrlands län utslag å fråga
om ny entreprenads tillvägabringande för gästgifveri-, håll- och reservskjutsens
bestridande vid Wikens gästgifveri — — — —--— —--

Gifvet i Hernösand å Lands-kansliet den 2 Juni 1865.

Till skjutsningens bestridande vid Wikens gästgifveri äro, enligt ofvan åberopade
af Konungens Befallningshafvande fastställda fördelning, anslagne-------

Och inhemtas af följande vid auktionstillfället förde protokoll de vilkor och bestämmelser,
somoblifvit föreslagne att gälla vid gästgifveriet, nemligen:

År 1865 den 29 Maj inställde sig undertecknad å Wikens gästgifvaregård för att,
till följd af Konungens Befallningshafvandes ordres af den 15 dennes och i ämnet utgångna
kungörelse af samma dag, under en tid af fem år, räknadt från och med den 1 Juni detta
år, till den minstbjudande utbjuda skjutshållningen vid ifrågavarande station — —--

allt mot åtnjutande af den stadgade skjutslegan och de förmåner, som äro och genom
det af Rikets Ständer beviljade anslag till lättnad i skjutningsbestyret kunna varda med
skjuts-entreprenaden förenade, samt mot det bidrag af hvarje skjutsskyldigt seland, som nu
komme att bestämmas.

Efter tillkännagifvandet häraf gjordes lägsta anbudet med Tre (3) Riksdaler 40 öre
Riksmynt af hvarje skjutsskyldigt seland af Gästgifvaren Jon Svensson och förre gästgifvaren
Anders Ersson, båda hemmansegare i Wiken, hvilka en för begge och begge för en
åtogo sig skjutningsbestyret vid Wikens station under ofvan föreskrift^ tid af fem år, som
med klubbslag befästades.

Sålunda förelupet; betyga, år och dag som ofvan,

Franklin Fossander. o O. A. Lundstedt.

Å de skjutsskyldiges vägnar:

Elias Nilsson. Elias Johansson.

Hvad sålunda förekommit har Konungens Befallningshafvande i behörigt öfvervägande
tagit; och som Jon Svenssons och Anders Erssons anbud blifvit af samtlige vid

299

auktionstillfället närvarande skjutsskyldige antaget, samt desse för kontraktets fullgörande

ställt antaglig säkerhet; alltså — —---— —-----—--—

pröfvar Konungens Befallningshafvande skäligt ofvanintagna kontrakt, så vidt det angår
förhållandet emellan de skjutsskyldige, å ena, samt entreprenören, å andra sidan, att gilla

År och dag som ofvan.

AUG. WEIDENHIELM.

I transsumerade delar rätteligen afskrifvet, intyga:

G. P. Rönblad.

C. W. Ryduall.

Eman. Rönblad.

Protokoll, fördt i Hellgums sockenstuga den 31 December 1866.

S. D. Efter föregången skedd pålysning sammanträdde Fanby och Gagnets skjutslag
för att utse ombud, hvilket å skjutslagens vägnar egde att hos Herr Kronofogden eller
Konungens Befallningshafvande uppbära och qvittera nämnde skjutslag tillkommande understödssumma
till lättnad för skjutsningstungan, som medelst entreprenad vid berörde gästgifveri
blifvit bestridd; och blef härtill utsedd undertecknad, att hos Herr Kronofogden,
Landssekreteraren och Riddaren C. A. Eckhéll ifrågavarande medel uppbära och qvittera,
för att skjutslagen vid blifvande kommunaluppbörd tillhandahållas.

Hellgum, ut supra.

In fidem:

R. Allberg.

E. Hedin.

För Fanby skjutslag närvarande skjutsskyldige:

Abr. Olsson, i Gudås.

H. A. Olsson. 1

J. Strömqvist i Eden. :

Mårten Hellhof. )

Pehr Hansson, Gransjö. Pehr Johansson, i As. Jonas Jonsson, Hellgum.
And. Andersson i Rulone. Pehr Pehrsson i Gudås. Anders Larsson.

Hans Larsson i Hellgum.

218: 30 för Fanby.
71: 61 för

Hellgums S.
Resele.

För Gagnets skjutslag närvarande:

Jac. Håkansson i Westby, Hellgum & Edsele 137: 32.

P. G. Hedström i Westby. Resele, Jemsele &

Isak Jönsson i Holmstrand. Liden...... 82: 98.

Abram Jacobsson. Olof Nilsson, Gagnet. Mickel Abramsson i Ertrick.

På grund af förestående mig lemnade uppdrag, befullmägtigas Herr Rådman E. J.
Forsseen i Hernösand att å mina vägnar för Fanby och Gagnets skjutslag uppbära och
qvittera den bemälde skjutslag tillkommande understödssumma till lättnad för skjutsningstungan
med tillhopa 510 R:dr 41 öre R:mt.

Hellgum den 31 December 1866.

R. Allberg.

- 300

Uti allmän Kommunalstämma med Styrnäs församling i sockenstugan den 23 Mars
1867 valdes till befullmäktigadt ombud Kronolänsmannen Herr Er. André i Hernösand,
för att hos Kronofogden Herr Eckhéll lyfta de af staten till Undroms skjutsstation anslagna
medel för lättnad i skjutstungan åt dem, som, enligt bifogadt intyg af Kommunalnämndens
ordförande, utaf Styrnäs hållskjutsskyldige äro förlagde till Undroms skjutsstation;
och skulle beslutet gälla för ombudet som fullmagt.

Tid och ort som ofvan:

Er. Näslund.

Ordförande.

A. E. Ersson i Utnäs.

Utdrag af protokollet vid lagligen pålyst Kommunalstämma i Multå den 3
Februari 1867.

§ 6.

Till ombud för uppbärande af den del af statsanslaget för underlättandet af skjutsskyldigheten,
som tillfallit Hallsta gästgifveri, och som deraf tillkommer Multrå socken, utsågs
Nils Strindlund yngre i Skedom. Dag som ofvan.

J. Fahlén.

Justeradt den 10 Februari 1867.

A. Bergman. O. M. Strindlund.

Rätteligen utdraget, betygar

J. Fahlén.

Utdrag af protokollet, fördt vid kommunalstämma med Sollefteå församling uti
skolsalen den 27 Mars 1867.

S. D. För att hos Herr Kronofogden i orten uppbära och qvittera det för förlidet
år skjutsningsskyldige i Sollefteå socken beviljade statsbidrag, valdes undertecknad, Kommunalstämmans
ordförande, som, för sådant ändamål, skulle förses med utdrag af detta protokoll.
År och dag, som ofvan. In fidem

N. Sjödén.

Uppläst och justeradt, intyga:

J. G. Aslcberg. N. Grelsson.

Rätteligen utdraget, intygar:

N. Sjödén.

För att lyfta de medel, som blifvit anslagne innevarande år för de skjutsskyldige
vid Undroms, Hämra, Gårdnäs, Para och Hallsta skjutsstationer, valdes Herr Direktören
Carl Rinman på Holm som ombud för Botheå socken vid i dag hållen ordinarie Kommunal -

— 301

stämma, och som hade att derefter för dessa medel behörigen redovisa. Botheå sockenstuga
den 27 December 1866.

Er. Rinman.

Stämmans ordförande.

Utdrag af protokollet, fördt vid Kommunalstämma med Bodums socknemän uti
dess sockenstuga den 30 Mars 1867.

§ 2.

S. D. Till ombud för de byar inom Bodums socken, hvilka utgöra hållskjuts i
Nordantjäls skjutsstation, utsågs till statsmedlens uttagande och qvitterande från Kronofogdekontoret
Handlanden Er. Sundqvist i Näset, eller den som han i sitt ställe befullmäktigar;
och skall utdrag af protokollet den valda såsom fullmagt meddelas för medlens erhållande.

År och dag som ofvan.
in fidem:

A. P. Näsström.

Ordförande.

S. D. Uppläst, justeradt och godkändt; intyga på socknemännens vägnar:

O. G. Carlqvist. Eric Olofsson. Elias Johansson.

Uppläst i Bodums Kyrka den 31 Mars 1867 af

Er. Hasselhuhn.

Rätteligen utdraget, betygar:

A. P. Näsström.

Fullmagt för Herr Rådman E. J. Forsseen i Hernösand att å mina vägnar uppbära
och qvittera de af staten tillslagna understödsmedel för skjutsskyldige vid Utanede
gästgifveri, hvilket jag, enligt vidfogade protokollsutdrag, eger att för de skjutsskyldige uppbära.
Erkännes af Edsele och Utanede den 7 Januari 1867.

Pehr Endin.
i Utanede.

Bevittnas:

I. Hedelcen. Abram Andersson.

i Westby. i Gideålung.

— 302 —

Rottal. Styrelsens
för allmänna väg- och vattenbygnader underdåniga

utlåtande, i anledning af
en utaf Riksdagens Revisorer år 1867
uttalad åsigt.

Underdånigs te memorial.

Genom nådig resolution den 25 sitlidne Oktober bar Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, att afgifva underdånigt utlåtande angående
Riksdagens Revisorers yttrade åsigt, att, då behållningarne å anslagen »till anläggning
af ny bro öfver Almarestäk-sundet» och »till reparation å hamnen vid Tjufkil»,
utgörande den förra 10 R:dr 10 öre och den sednare 22 R:dr 67 öre, icke under revisionsåret
1865 undergått någon förändring, dessa obetydliga belopp icke syntes höra fortfarande
balanseras i Styrelsens räkenskaper; och får Styrelsen, med handlingens återställande, i
underdånighet anföra och upplysa:

Beträffande den förstnämnde i Styrelsens hufvudbok under några år balanserade
behållningen, 10 R:dr 10 öre, så utgör den ett öfverskott, uppkommet med anledning af
en hos Styrelsen gjord anmärkning vid redovisningen öfver de af Eders Kongl. Maj:t under
den 30 November 1860 och den 15 Februari 1861 till rensningar i och ny brobygnad
öfver Almarestäk-sund nådigst anvisade medel från handels- och sjöfartsfonden.

Vidkommande åter den andra behållningen, 22 R:dr 67 öre, har den uppkommit
efter fullbordad reparation å hamnen vid Tjufkils färjeplats i Göteborgs och Bohus län, till
hvilket arbete Eders Kongl. Maj:t under den 29 April 1862 i nåder anvisat 2,874 R:dr
att utgå med ena hälften från besparingarne å sjette hufvudtitelns anslag till jordbruket,
handeln och näringarne samt med andra hälften från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Angående denna sednare behållning behagade Eders Kongl. Maj:t, efter underdånig
hemställan från Styrelsen den 8 Januari 1864, i nåder besluta, att bemälde öfverskott
finge å Styrelsens räkning i Riksbanken innestå såsom tillgång för de smärre underhållskostnader,
som vid meranämnde hamn under samma eller nästföljande år möjligen blefve
erforderlige.

Då nu Riksdagens Revisorer ansett, att dessa obetydliga belopp icke borde vidare
balanseras, hemställer Styrelsen i underdånighet:

antingen att desamma må få läggas till de på Styrelsens räkning i Riksbanken
bestående- medel, som utgöra återstod på f. d. kommunikationsfonden. Dessa af Rikets

— 303 —

,tl,1!4°~i84!-,!ÖrSam,ade( Ständ6r tiH Eders Kong’'' Mai:ts nådiga disposition ställda
T f» ♦ Smar.re /°retaf nnderstödjande eller underhåll, och behållningen derå

K rinÄrr®"8 :dr 13 Öre’ samt blefve således ökad med 32 R:dr
11 ore till /ö4 R:dr 90 ore;

sint,rJUeI °Ch bel°PPCn fäite,;1fnlnas’ det förra 10 R:dr 10 öre, till handels- och

anstae dnd1ordhrhkdt 2? R:dl’ 67 ^ 011 det å sjette huvudtiteln befintliga

anslag till jordbruket,, handeln och naringarne. Stockholm den 18 December 1867.

OTTO MODIG.

e. n. f.

./. L. v. Sydow.

Kong!. Styrelsens
för statens jernväg strafik

underdåniga utlåtande öfver hvad Itiks—
dagens Revisorer år 1867 anfört vid
granskning af Trafik-styrelsens räkenskaper
för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

befallning’f K°Dg-'' Maj:tS 1 skrifvelse den 25 sistlidne Oktober gifna

b f - 1 i Sty ® for statens jernvägstrafik att inkomma med utlåtande i anledning
1867 JT T nad!gSt m<?ddelade utdrag utaf Riksdagens Revisorers den 14 Oktober
fondlrs Snståndersttrils’( °\ 7 ^ gl''anfnin? af statsverkets jemte dertill hörande
SSgS2r, “SJ* "“g ""der “ ]865> St?''etel 1

knllv „LafSrDdc*Pa.ReV1SOre5?eS anraarkning rörande utbetald ersättning för en förlorad
kohy gods, far Styrelsen nu blott upplysa, att samma anmärkning redan förut blifvit af

att fr de“äU1 pröfvrrSta Samt vederbörande ingifna förklaringar nu kommer

ungfar.®eträ®*nde hevisorernes anmärkning derom, att trafikmedel blifvit använda till
uppfoiande åt en s. k.^gastgifveribyggnad vid Sparreholms station, får Styrelsen upplysa

^^lnmäasLre?1VLar"1864e pakallade “ppförande vid Sparreholm af dels en bostad
tor banmastaren a den närmast stationen varande banmästareafdelning, dels logement för

naH II na,mnde Stat’0n öfverliggande tågpersonalen, men lämplig plats för en sådan byggnad
saknades inom det af egaren till Sparreholms säteri, Generallöjtnanten m. m. Friherre
Sprengtporten, kostnadsfritt upplaga område för stationen, blef en öfverenskommelse den

— 304 —

13 September nämnde år upprättad med bemalde jordegare, rörande en såd“

af staHon” mrådet, att detsamma dels ökades med 1,44 qvadratstanger dels sa anordnades,
att passande plats bereddes för _ erforderliga byggnader emot följande vilko ,
af Daga härads fullmäktige blifvit underskrifna:

att Statens Järnvägstrafik afstode från alla anspråk på begagnande af fiskevattnet
vid den del af sjön Båfvens strand, som genom egojemkmngen kommit att tillhora sta

jernvägar;

ntt Statens Jernväostrafik medgåfve Daga härad rätt att inom stationsområdet erhala
ånga ntha.bjggnader till en beslutad gästgr.ven-rnra.tmng vrd

Sparreholm;

att Statens Jernvägstrafik uti det hus, som för jernvägens räkning komme att uppföras
till banmästareboställe och logement för öfverliggande tagpersonal, uppsåt* 2
och kök på nedra bottnen till den blifvande gastgifvarens disposition utan afgift, men
skyldighet för honom att vårda och underhålla lokalen;

att särskild! kontrakt derom skulle med blifvande gästgifvare upprättas, tillika

jernvägens hus och områden,

Sparreh

tecknade och efterlefde de i föregående moment foreskntna vilkor.

på- eller afstigningsplats, icke kunde begagna sig af jlensamm t gk• tsinrättning på

fortskaffning på sidan- om bana^den användes till största delen en

Eu Ȋ

sä “gtr ? * «■* - i vägens

betjening.

.... ss=

« derutaf .Oljande »Laude, emellan

netto- och bruttolast i bantågen.

Förhållandet emellan antalet passagerare och förjjj™ned*™'' i'' aLmänhet
JÄSiÄ o^tTorÄLC-Se antalet passagerare på

305

ett och samma bantåg måste under tågets gång betydligt omvexla. De flesta platserna i
ett för oafbruten färd från Stockholm till Malmö anordnadt bantåg kunna t. ex. vid tågets
afgång från Stockholm vara upptagna, En del af de resande" lemnar tåget på mellanstationerna
och andra tillkomma i stället, allt efter de olika orternas personfreqvens.
På detta sätt kunna alla platser vara upptagna på kortare delar af linien, under det att
på andra längre delar de flesta äro tomma. Det skulle vara alltför både tidsödande och
kostsamt att för hvarje vexling i de resandes antal på flera stationer afsätta för ögonblicket
tomma vagnar, för att möjligen vid nästa station tillkoppla nya. Följden af en
sådan anordning skulle blifva behof att anskaffa och underhålla en betydligt större, stillastående
och på en mängd stationer fördelad vagnpark, än som eljest erfordras, samt att
vid olika tillfällen tidt och ofta förändra fördelningen, för att ej hafva öfverflöd, der vagnar
ej behöfvas och åter brist vid andra stationer.

Om man dessutom tager kännedom om förhållandena i andra länder, t ex. Tyskland,
med en ojemförligt lättare och jemnare fördelad befolkning, så finner man, att förhållandena
der föga skilja sig från de svenska.

Den årligen utkommande allmänna statistiken öfver jernvägarne i Tyskland lemnar.
rörande förhållandet emellan antalet passagerare och befintliga platser i bantågen, under
år 1865, följande upplysningar:

A detta lands samtliga statsbanor, hvilka under år 1865 hade en utsträckning af
586 svenska mil, utgjorde de af passagerare upptagna platserna 31,7 procent af de tillgängliga;
å privatbanor, stående under statens förvaltning, 138 mil, voro de blott 28 procent;
bland enskilda banor hade Berlin—Stettiner-bannätet, 53 mil, endast 25 procent
och Berlin—Hatnburger-banan, 28 mil, till och med mindre än svenska stambanorna eller
23,6 procent af de disponibla platserna upptagna,

Medelprocenten för samtliga de tyska banorna, hvilkas sammanlagda längd öfversteg
1,800 svenska mil, utgjorde 31, och det oaktadt den betydliga personrörelse, som
måste ega rum i ett land, hvithet, utom att det sjelf är bland de tätast befolkade! förmedlar
kommunikationen mellan Europas flesta riken.

Förhållandet emellan den transporterade qvantiteten fraktgods och de
vagnarnes bärighet beror åter hufvudsakligen på varornas beskaffenhet samt om de största
och tyngsta massorna gå i samma rigtning eller omvexlande, så att ungefär samma last
efter vigt räknadt kan erhållas i de båda rigtningar bantågen måste framgå. I förra
fallet kan ej undvikas, att en större mängd vagnar måste återsändas tomma för att hämta
nya varor, och deraf förorsakas missförhållandet emellan de begagnade vagnarnas bärighet
och deras verkliga last, Att detta alltid måste blifva förhållandet i Sverige, inses lätt
deraf, att de stora massorna, sota föras de längsta vägarne till de exporthamnar, som äro
stambanornas ändpunkter, hufvudsakligast bestå af skogs- och bergsprodukter samt spannmål •
i jemförelse hvarmed de varor, som från berörde hamnar behöfva tillföras det inre landet''
ega en ringa tyngd. Nuvarande utgifter lägga emellertid inga hinder i vägen för försändning
af sådana varor såsom stenkol, salt, sill, gödningsämnen och dylikt, hvaraf värnsläster
kunna levereras från hamnarne till långt in i landet belägna konsumtionsorter.

Huru de utförda qvantiteterna i vigt öfverstiga de inåt landet sända, synes af
följande, ur jernvägsstatistiken hettande uppgifter om förhållandet mellan det i olika rigtningar
transporterade godset,

39

— 306 —

Vid banornas ändpunkter var proportionen mellan afsändt och anländt gods:

vid Stockholm under 1865 som 1,00 till 3,7 7 och år 1866 som 1,00 till 3,65.

,, Göteborg .. l,oo .. 2,77 .. 1,00 ,, 2,59.

„ Malmö •• „ 1,00 ., 1,81 „ „ 1,00 » 1,88.

För Stockholm kommer utan tvifvel förhållandet att väsendtligt utjemnas, då sammanbindningsbanan
med dess bangårdar vid hamnarne blifvit fullbordad.

Vändningspunkten för de öfvervägande transporterna i rigtning mot ändpunkterna äro, på
Vestra stambanan emellan Stockholm och Göteborg, Hallsbergs station och, på den Södra
emellan Falköping och Malmö, Lamhult.

Betecknas transportqvantiteterna till Hallsberg eller till Lamhult med 1, kunna
qvantiteterna under dessa år i rigtning från Hallsberg till Stockholm uttryckas med

resp.........................................3,0 3 och 2,4 3.

och till Göteborg med dito.......................1>55 » 2,0 7.

samt från Lamhult till Falköping med dito .................2,10 „ 2,33.

och till Malmö med dito........................3,51 „ 3,52.

Dessa uppgifter torde vara tillräckliga att förklara förhållandet emellan antalet
tömma och lastade vagnar, som medförts i bantågen, äfven om man ej tar i betraktande,
att en inskränkt materiel nödgar till tätare sändningar af olastade vagnar, då återfrakt
ej alltid kan inväntas, samt att sådan frakt sällan erhålles för hela vägsträckan till den
station, som behöfver vagnarne för afsändning af gods.

Men att antydda missförhållande emellan verklig last och vagnarnes totala bärighet
icke är ensamt gällande för Sverige, utan en följd af jernvägsrörelsens egen natur, torde
kunna slutas deraf, att i Tyskland nära nog samma förhållande eger rum.

Bland inalles 73 banor utgjorde 1865 godsvagnarnes belastning vid 10 banor
mellan 21 — 28 procent, vid 19 banor 31—40, vid 33: 41—50 och vid 11: 50—58 procent
af bärigheten.

Såsom speciella exempel kunna anföras preussiska östra banan med 37,4, Berlin—
Hamburger-banan med 44,7 och Berlin—Stettin—Stralsund-banan med 28,s procent. A
samtliga dessa banor var belastningsprocenten i medeltal 42,5 procent.

Dessa förhållanden gälla för godsvagnar, med uteslutande af bagagevagnar, hvilka i
de svenska redogörelserna äro hänförda under samma rubrik. Afskiljer^ man, för att erhålla
tal, jemförliga med de nyss anförda, bagagevagnarnes belastning från godsvagnarnes,
finner man, att de vagnar, å hvilka fraktgods, djur och åkdon transporterats a de svenska
stambanorna, voro belastade under år 1864 med 42 procent, under år 1865 med 39,7
och under 1866 med 42,4 procent af sin bärighet, och att förhållandet hos oss således
redan nu sammanfaller med det, som en högt utbildad trafik angifver som medium för
ett större bannät.

Hvad Revisorerne anfört om nettolastens förhållande till bruttolasten i bantågen
beror helt och hållet af de båda föregående proportionerna, och en jemförelse med de 3:ne
sistnämnda tyska banorna utfaller ej heller ofördelaktigt för de svenska, då ifrågavarande

— 307 —

förhållande år 1865 var vid preussiska östra banan 20,8, Berlin—Hamburger-banan 21,5
och Berlin—Stettin—Stralsund 16,3 procent. Å samtliga preussiska banor var lastens
proportion till den framgående materielen i medeltal 27 procent, hvilket väl till en del
får tillskrifvas den omständigheten, att både den lifliga trafiken och den jemnare banan medgifver
större bantåg, i förhållande till hvilka lokomotivens vigt framstår mindre betungande,
än då den skall fördelas på bantåg med färre vagnar.

Den nådigst remitterade handlingen återgår.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

under dånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar:

C. O. TROILIUS.

C. Lhnnell.

Stamholländeri-styrelsens

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers förnyade anmärkning
vid granskning af stamholländerifondens
räkenskaper.

Underdånigste memorial.

Uti den af Riksdagens Revisorer den 14 sistlidne Oktober afgifna berättelse om
verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1865, hafva bemälde Revisorer anfört,

»att uti nästliden års revisionsberättelse finnes rörande stamholländeri-fondens
räkenskaper anmärkt, att fondens kontanta tillgångar under hela revisionsåret
varit större än hvad löpande och oförutsedda utgifter påkallat samt att desamma
bort kunna genom utlåning eller på annat sätt göras fruktbärande.
I anledning häraf hade Stamholländeri-styrelsen uti underdånigt, nämnde berättelse
bifogadt memorial, bland annat, anfört, att Styrelsen, som, på grund af
Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorers anmärkning mot en dylik af
Styrelsen vidtagen åtgärd samt Kongl. Maj:ts med anledning deraf fattade och
Styrelsen under den 10 Juli 1857 i nåder delgifna beslut, ansett sig förhindrad
att genom utlåning eller inköp af värdepapper göra ofvanberörda behållning
fruktbärande, hos Kongl. Maj:t anhållit om nådigt bestämmande, huru med

- 308

den kontanta behållning, som af de till Styrelsens förvaltning ställda anslag
kan uppkomma, förfaras borde. Härvid torde få erinras, att 1855 års Revisorers
anmärkning syftade derpå, att behållningen å det vid 1844—1845 årens
riksdag beviljade och af Styrelsen uppburna anslag å 70,000 R:dr för uppmuntran
och befrämjande af boskapsskötseln i riket bort, i stället för att användas
till inköp af obligationer och fortfarande balanseras i räkenskaperna,
aterlevereras till Riksgälds-kontoret för att derifrån, såvidt vidare behof deraf
gjordes, uppå förnyad reqvisition åter i vanlig ordning utbetalas, hvaremot nästlidet
års Revisorers yttrande afsett fruktbargörandet af de medel, som ej varit
för löpande utgifter behöflige; utgörande denna behållning, enligt hvad räkenskaperna
gifva vid handen, till största delen sådana medel, som levererats från
de särskilda stamholländerierna. Då nu uti 1865 års redogörelse förefinnes
enahanda anledning till erinran, som uti nästföregående års räkenskaper, enär
ingående balansen upptager i sedlar och skiljemynt 8,448 R:dr 94 öre och den
utgående 10,535 R:dr 12 öre äfvenledes kontant behållning, under det att
årets utgifter i smärre poster uppgått till ett sammanlagdt belopp af endast
4,009 R:dr 12 öre, hafva Revisorerne, som ingalunda vilja ifrågasätta dylika
medels användande till obligationsinköp, helst stamholländerifonden vid försäljning
under revisionsåret af dylika värdepapper till ett nominelt belopp af 1,800
R:dr endast erhållit 1,441 R:dr 11 öre, ansett sig böra anmärka, att det vore
med god ordning öfverensstämmande och mera betryggande, om för löpande
utgifter ej behöfliga kontanta behållningar, derest de ej på annat sätt göras
fruktbärande, på deposition insättas i Riksbanken, i stället för att hos kassaförvaltaren
förvaras»;

Och har Eders Kong!. Maj:t i nåder anbefallt Stamholländeri-styrelsen, att i anledning
af hvad Riksdagens Revisorer sålunda anmärkt med underdånigt utlåtande inkomma; till
fullgörande af hvilken föreskrift Stamholländeri-styrelsen anhåller att i underdånighet få
anföra, det Styrelsens chef redan under sistlidet år, omedelbart efter det Styrelsen erhållit del
af den anmärkning, som rörande samma ämne af under nyssnämnde år församlade Statsrevisorer
blifvit framställd, uti Rikets Ständers Banks Depositions-afdelning insatt 8,000
Riksdaler Riksmynt, motsvarande den del af stamholländerifonden, som för löpande utgifter
och i och för stamholländeriernas förvaltning erforderliga förskotter icke ansetts för
tillfället vara behöflig, genom hvilken åtgärd Styrelsen tror sig hafva undanröjt det förhållande,
som af Revisorerne uti af dem afgifven underdånig berättelse blifvit anmärkt,
redan innan denna anmärkning af dem framställts.

De öfverlemnade lmndlingarne återställas underdånigst. Stockholm den 20 November

1867.

Den af Eders Kongl. Maj:t i nåder tillförordnade Styrelsen för stamholländerierna i riket:

CARL ÅKERHJELM.

O. Juhlin- Dannfelt.

— 309 —

Stuteri-öfVerstyrelsens

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
Ofverstvrelsens räkenskaper för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Genom nådig remiss af den 25 nästlidne Oktober anbefalld att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af det uti Riksdagens Revisorers berättelse om verkställd
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1865 anmärkta förhållande, att af Stuteri-öfverstyrelsens kontanta behållning
vid nämnde års slut, utgörande 12,179 R:dr 87 öre, 5,259 R:dr 87 öre icke blifvit i
Riksbanken insatte, får Öfverstyrelsen anföra, att ifrågavarande i kassan qvarstående
medel vant afsedda för utbetalningar, som borde bestridas de första dagarne af det påföljande
året.

Den nådiga remisshandlingen återställes, och Stuteri-öfverstyrelsen framhärdar med
djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

0. SILFYEKSTOLPE.

Stockholm den 20 November 1867.

J A. Lundström.

310

Direktionens för !lalutö
tekniska elementarskola

underdåniga utlåtande öfver en af Riksdagens
Revisorer år 1867 framställd anmärkning
vid denna skolas räkenskap
för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Den från Direktionen för härvarande tekniska elementarskola afiemnade redogörelse
för skolans förvaltning under år 1865 har föranledt Riksdagens Revisorer till den
anmärkning, att då skolans behållning utgjort vid samma års början ett kontant belopp af
7,020 R:dr 35 öre och vid dess slut 4,718 R:dr 21 öre, som vant hos kassaförvaltaren
innestående, inen årets utgifter, efter afdrag af de poster, som utgått till aflöningar, hvilka

blifvit bestridde med dertill afsedt statsanslag, uppgått till endast 4,612 R:dr 14 öre,

syntes den kontanta behållningen hafva uppgått till större belopp, än som för löpande utgifters
bestridande varit erforderligt.

Såsom häröfver affordradt underdånigt utlåtande, får Direktionen underdånigst anföra,
att sedan, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 23 Februari 1858 och
Kongl. Kommerse-kollegii derpå grundade skrifvelse till Direktionen den 16 nästpåföljde
Mars, Rikets Ständer, utöfver det för skolan förut afsedde anslag till anskaffande af erforderliga
läroapparater, beviljat ett ytterligare bidrag af 4,500 R:dr R:mt, att på en gång
till berörde föremål utgå, har, i anledning af dåvarande Direktionens reqvisition, Kongl.
Stats-kontoret under den 4 Mars 1863 till skolan utanordnat och Direktionen under den
21 i samma månad lyftat, nämnde belopp, emot afgifvet qvitto, som under den 11 nästpåföljde
Juli blifvit af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län till Kongl.

Stats-kontoret insändt. Beloppet upptogs i sistnämnde års räkning, hvilken, behörigen
granskad och lemnad utan anmärkning, utvisar, att skolans behållning, som vid årets början
uppgått til! endast 1,600 R:dr 96 öre, sålunda blifvit vid arets slut ökad till 6,088
R:dr 6 öre Runt. Skolans ökade verksamhet och derigenom uppkomna behof af skollokalernas
utvidgning föranlät Direktionen, hvars fleste medlemmar icke förr än vid medlet af
samma år tillträdde sine befattningar, att vidtaga förberedande åtgärder i sådant syfte,
och dessa rönte den lyckliga framgång, att det år 1854 uppförda nya skolhus erhöll år
1864 betydlig och ändamålsenlig tillbyggnad. Att under utförandet af detta, vid ofvanberörda
anslags reqvirerande icke tillämnade, byggnadsföretag öka skolans apparater hade
vant olämpligt, likasom hela anslagets användande på en gång skulle med skäl bedömts
såsom särdeles obetänksamt och föga förenligt med anslagets ändamål. Af ifrågavarande
medel, som emellertid förräntades samt derigenom till skolans förmån och utan förlust för
statsverket vunno tillökning, blefvo år 1865, enligt hvad samma års räkning utvisar, använde
2,606 R:dr 75 öre R:mt, och återstoden är inbegripen i det till påföljde året ut -

— 311

förde saldo 4,718 Riclr 21 öre, som likaledes under sistnämnde år gjorts fruktbärande och
{e.™val innefattar upplupen ränta a skolan tillfallne donationer af medlemmar inom samhället.
Härom allt vittna de till stadens Drätselkammare afgifna årliga hufvudräkningar
som alla, vid undergången vederbörlig granskning, blifvit godkände.

Direktionen vagar alltså hoppas, att ifrågavarande anmärkning må anses nöjaktigt

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj ri s

allerunderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

■T. MALMBORG.

F. H. KOCKUM. THEODOR FLENSBURG.

H. STACKELBERG. C. G. KRUSE.

Malmö den 14 December 1867.

Direktionens för llcrnösands
navigationsskola

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
denna skolas räkenskap för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till åtlydnad af Eders Kongl. Majits nådiga befallning i remiss den 25 sistlidne
Oktober, tecknad å Riksdagens Revisorers återgående transsumerade berättelse om verkställd
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1865, får Direktionen för härvarande navigationsskola, i hvad samma
berättelse innefattar anmärkning derom, att jemförelsevis ej ringa kontanta behållningar å
skolans statsanslag hos redogöraren under revisionsåret innestått räntelösa, — såsom underdånigt
utlåtande åberopa innehållet af Direktionens bifogade, till Eders Kongl. Majits

— 312

och Rikets Kammar-rätt afgifna yttrande i anledning af Öfver-revisions-departementets
Civil-räkenskaps-kontors lika beskaffade anmärkning för åren 1861—1866.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

AUG. WEIDENHIELM.

F. J. HALÉN. E. AUG. LÖFROTH. ERIC U LA ÅDER.

JON SJÖDIN. J- WIDÉN.

Hernösand den 12 December 1861.

(Afskrift.)

Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt!

I anledning af Kongl. Kammar-rättens föreläggande i skrifvelse den 25 sistlidne
September, får Direktionen, med återställande af Öfver-revisions-departementets Civil-räkenskaps-kontors
aflemnade anmärkningar vid navigationsskolans^ räkning för ar 186o,
jemte vederbörandes deröfver infordrade förklaring, såsom eget utlåtande vördsamt anföra:

Vo Beträffande först yrkandet om betalning af 508 R:dr 81 öre, utgörande 6
procents ränta å den behållning af sammanlagdt 8,480 Ii:dr 23 öre, som uppkommit
af besparingar från och med år 1861 till och med år 1866, men hvarå någon ränta
icke redovisats,

att då det för navigationsskolorna nu gällande nådiga reglemente icke utfärdats
förr än den 13 Februari 1866, samt det förra reglementet af den 7 April 1841 _ följaktligen
dittills ländt till efterrättelse, Direktionen uti ifrågavarande afseende, sa vidt rörer
tiden intill år 1866, icke ansett sig bunden af andra stadganden än 1841 ars reglementes
36 §, enligt hvilken besparingar, som under något år kunde å det skolan meddelade anslag
uppstå, skulle för skolans framtida behof leserveras,

att, då 1866 års reglemente icke innehåller någon slags bestämmelse, huru med
besparingarne skall förfaras, Direktionen förmenat den äldre föreskriften i denna del fortfarande
höra tjena till efterföljd;

— 313 —

att, då således någon skyldighet för Direktionen att utlåna besparingarne mot ränta
icke blifvit stadgad, Direktionen ej heller ansett sig dertill förpligtad, desto mindre som,
efter Direktionens uppfattning, skolan haft helt annat ändamål än en kassa-institution,
hvars fonder borde genom utlåning mot högsta möjliga ränta kapitaliseras och förökas; samt
att utlåningen mot så hög ränta som 6 procent i allt fall torde varit så mycket
mindre verkställbar, som dermed antagligen måst förenas någon längre uppsägningstid, och
medlen deremot när som helst måst för skolans behof hållas tillgänglige.---— —

Hernösand den 12 December 1867.

AUG. WEIDENHIELM.

.T. Widén. J. Sjödin. F. J. Halm.

E. A. Löfroth. E. ZJlander.

Vidimeras:

/lug. Weidenhielm.

Kongl. Majsts Befallningshafvande*
i Blekinge län

skrifvelse, med Direktionens för navigationsskolan
i Karlshamn förklaring öfver
en af Riksdagens Revisorer framställd
anmärkning vid denna skolas räkenskap
för år 1865.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Civil-departementet.

t

Härjemte får jag återställa det med nådiga remissen den 25 sistlidne Oktober följaktiga
transsumt af Riksdagens Revisorers revisionsberättelse, försedt med Direktionens för
navigationsskolan i Karlshamn underdåniga utlåtande.

Karlskrona i Landskontoret den 7 December 1867.

H. WACHTMEISTER.

O. Hammar.

40

314 —

Transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 Oktober 1867 afgifna berättelse^om
verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1865.

Navigationsskolorna.

§ 1-

Utaf redogörelsen för Hernösands och Karlshamns skolor framgar, att jemföielsevis
ej obetydliga kontanta behållningar å statsanslagen hos redogörare under revisionsåret
innestått räntelösa. Dessa behållningar uppgingo, på sätt ofvanstående tabell närmare
utvisar, vid årets slut i Hernösand till nära hälften och i Karlshamn till något öfver fjerdedelen
af skolornas årliga statsanslag.

Förklaring:

Då det årliga statsanslaget till Direktionen icke ingår förr än under Juni månad
och lärarnes halfårslöner jemte skolans underhåll medtaga circa 1,800 R:dr, så inses lätt
hvilka förskotter Direktionen en mängd af år måst utbetala innan kassabehållningen blifvit
hvad den nu är; hvadan Direktionen saknat skäl att kreditera skolkassan ränta för återstående
delen af året, emedan ju ränta äfven bort erläggas å förskotten.

Från och med detta år kommer ränteberäkning att ega ruin.

Karlshamn den 29 November 1867.

Direktionen för härvarande navigationsskola:

LOUIS SCHMIDT. S. A. HELLERSTRÖM. ED. F. MEYER.

*

Kongl. Majsts BefiiHiiiiigshafvandcs
i Göteborgs och
Bohus lön

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning vid granskning
af redogörelsen för anslaget till understöd
åt fiskerinäringen i Bohuslänska skärgården.

Underdånigste memorial.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den 25
nästlidne Oktober, tecknad uppå ett transsumt af Riksdagens Revisorers afgifna berätte se
om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse

315 —

och förvaltning under år 1865, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifva underdånigt
utlåtande med anledning af Revisorernes rörande anslaget till understöd för fiskerinäringen
i Bohuslänska skärgården gjorda anmärkning, att sedan, genom Eders Kongl,
Maj:ts nådiga bref den 7 Juli 1865, till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes disposition
under nämnde år blifvit anvisade följande belopp, nemligen: till arvode åt tillsy—
ningsmannen för länets fiskerier 1,500 R:dr, till understöd åt fiskeriidkare, hvilka genom
storm under fiske lidit förlust af båtar eller fiskredskap 1,500 R:dr samt till uppmuntran
och befrämjande af fiskerinäringen inom länet 1,000 R:dr, skulle utaf redogörelsen för berörde
medel inhemtas, att utaf förstnämnde arvode utanordnats 1,125 R:dr, som, ehuru
arvodet enligt staten vore afsedt till en tjensteman, blifvit fördelade emellan två biträdande
tillsyningsman, och att hela beloppet af de till understöd åt fiskare samt befrämjande <af
fiskerinäringen för revisionsåret anslagna medel blifvit besparadt, vid hvilket förhållande
och då svårligen antagas kunde, att några olyckor vid fisket under året icke förekommit
eller att näringen icke varit i behof af uppmuntran, det ville synas, som om ändamålet
med ifrågavarande statsanslag icke blifvit, på sätt ske kunnat, vederbörligen tillgodosedt.

Härvid anser sig Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande endast behöfva åberopa
dess den 30 April 1866 för ifrågavarande år till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium,
enligt nådig föreskrift, afgifna berättelse rörande fiskerinäringen, hvaraf
framgår, dels att hela arvodet till tillsyningsmannen, dels ock det anslagna beloppet till
understöd åt fiskeriidkare, som genom storm under fiske lidit förlust af båtar eller fiskredskap,
blifvit under året utanordnade, ehuru 375 R:dr af förstnämnde arvode och hela det
sistnämnda beloppet, eller 1,500 R:dr, först efter ingången af år 1866 blifvit af vederbörande
å ränteriet utqvitterade, till följd hvaraf de icke heller kunnat i 1865 års ränteriräkning
upptagas.

Hvad angår de medel, som för år 1865 anslagits till uppmuntran och befrämjande
af fiskerinäringen, så har, på sätt nämnde berättelse upptager, af berörde medel endast ett
belopp af 250 R:dr, till följd af tillfälliga anledningar, utgått och tilldelats fiskarelaget på
fartyget “Statsrådet Fåhrseus® för omsorgsfull behandling af hemförd storfisk, hvilket belopp
dock, med afseende å de upplysningar som i frågan behöft inhemtas, och hvilka icke
kunnat förr än i början af år 1866 erhållas, blifvit utanordnadt först den 3 Februari sistnämnde
år.

Beträffande slutligen anmärkningen derom, att arvodet åt tillsyningsmannen, ehuru
enligt staten afsedt för en tjensteman, blifvit fördeladt emellan två biträdande tillsyningsman,
så har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett, att afsigten med ifrågavarande
arvode varit att åstadkomma nödig tillsyn öfver fiskerinäringen och icke endast att med
samma arvode aflöna en tjensteman, hvarföre ock Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
intill början af detta år funnit lämpligt, att för tillsynen öfver fiskerierna använda två tjensteman,
hvilka delat det anslagna arvodet; men om ock en sådan anordning skulle finnas
stå i strid med ordalydelsen i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref, hvaruti arvodet blifvit bestämdt,
torde Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åtgörande härutinnan dock icke
lämpligen kunna stämplas såsom en försummelse att tillgodose ändamålet med ifrågavarande
statsanslag.

Göteborg å Landskanslist den 18 November 1867.

C. A. EHRENSVÄRD.

Henr. Westin.

— 316

Styresmannens för
Rikets ekonomiska kartcverk

underdåniga utlåtande öfver hvad Riksdagens
Revisorer anfört vid granskning
af detta karteverks räkenskap för år

1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

I nådig remiss, den 25 sistlidne Oktober, har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Styresmannen
för Rikets ekonomiska karteverk, att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
af en uti Riksdagens Revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865,
framställd anmärkning emot karteverkets räkenskaper för samma år; och får Styresmannen,
i anledning häraf, i underdånighet anföra följande:

Uti § 1 hafva Revisorerne anmärkt, att, på grund af Kongl. brefvet den 29 September
1865, ett belopp af 8,000 R:dr blifvit hit utanordnadt såsom förskott för nämnde
års arbeten, att godtgöras af 1866 års anslag, samt att Styresmannen dessutom af egna
medel förskjutit 2,334 R:dr 95 öre.

Enligt hvad föregående års räkenskaper upplysa, voro den 18 Augusti år 1863
medtagna alla de för karteverkets fortsatta bearbetande tillgängliga medel, hvilka under
åren 1861—1863 utgjordes till större delen af föregående års reserverade, under karteverkets
någon tid hvilande verksamhet sammansparade och icke anlitade statsanslag. För
att utan afbrott kunna fortsätta den utstakade planen till kårte-arbetenas fortsättande
och under återstoden af fölberörda år, 1863, bestrida de derför upplöpande kostnader,
blefvo, efter af mig i underdånighet framställdt förslag och på grund af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref den 13 November samma år, ifrån Kongl. Stats-kontoret, den 2 derpåföljande
December, förskottsvis utanordnade 7,000 R:dr R:mt, med rättighet för Statskontoret,
att för samma belopp erhålla godtgörelse af nästföljande 1864 års till här förevarande
ändamål anvisade statsanslag.

Som Eders Kongl. Maj:t nådigst tillåtit, att till härvarande karte-arbetens
fortskyndande äfven få användas de ifrån bokhandeln inflytande karteförsäljningsmedel
och andra för egomätningar och kartelösen m. m. upplöpande extra inkomster, så ansåg
jag mig bäst kunna tjena Riket och karteverket med att, utan afseende på den uti de
till 1864 års arbeten beräknade tillgångar sålunda uppkomna brist, låta karte-arbetena
orubbadt fortgå med den omfattning och så vidsträckt, som de för hvarje år, i förhållande
till de olika årsanslagen, uppgjorda arbetsplaner utstakade, och med ofvanberörda
tillfälliga inkomster under kommande år söka utjemna anmärkta missförhållandet emellan
karteverkets inkomster och utgifter. I öfverensstämmelse med hvad 1865 års räkenskaper

317 —

ådagalägga, förverkligades under första året icke dessa förhoppningar, utan utgifterna, som
till graverings- och tryckningskostnaderna förslagsvis blifvit för lågt beräknade, öfversköto
kostnadsförslaget för året med anmärkta 2.334 R:dr 95 öre Runt. Som denna angelägenhet
icke var af någon egentlig vigt, så ansåg jag icke heller nödigt, att hos Eders
Kong!. Maj:t derom göra underdånig framställning, utan med egna medel försköt jag anmärkta
beloppet. Genom denna åtgärd, som äfven sistlidna år af samma orsaker måste
repeteras, bereddes i verkligheten endast fordelar till karteverket och staten, som deraf
bekom nödvändiga och maktpåliggande arbeten verkställda skyndsammare och billigare
än, under andra förhållanden kunnat astadkommas, och icke heller kan i formelt afseende
ifrågavarande förfaringssätt blifva så anmärkningsvärd!, då det ligger i sakens natur att,
emedan årsinkomsterna,^ enligt hvad ofvan underdånigst anfördt är, till någon del äro
ovissa, årsutgifterna måste vara underkastade det förhållande att, vid ett så vidt omfattande
och af så många olikartade omständigheter beroende arbete, som här ifrågavarande,
icke alltid kostnadsförslaget för året betäckes med de för samma år inkommande tillgångar.
Men emellertid som genom innevarande års extra och tillfälliga inkomster, hvilka
utgöras af 6,781 R:dr 48 öre R:mt redan inkasserade medel samt närmare 2,000 R:dr
snart ingående fordringar, de, till afhjelpande af här ifrågavarande fleråriga missförhållandet
emellan inkomster och utgifter, af mig gjorda, underdånigst anförda beräkningar numera
verkligen blifvit realiserade, och det önskvärda målet vunnits, utan att hvarken någon
rubbning eller förändring i arbetenas fortgång och nådigst fastställda arbetsplaner erfordrats,
ej heller den ömsesidigt skadliga utvägen blifvit anlitad att, med anledning
af otillräckliga penningetillgångar, entlediga någon af härstädes antagna och till stor
del pa statens bekostnad inöfvade tjenstepersonalen, så anser jag mitt underdåniga utlåtande
i förevarande ämne böra inskränkas till hvad jag redan haft nåden deröfver få
underdånigst anföra.

Uti § 2 hafva Revisorerne anmärkt, att de i och för karteverket sysselsatta personer
synas till större delen hafva förskottsvis uppburit den dem tillkommande aflöning
eller ersättning för under händer hafvande arbeten, emot särskilda qvittenser, hvaremot
behöriga aflöningslistor med dessa personer icke finnas räkenskapen bifogade, hvilket, redovisningssätt
Revisorerne funnit mindre lämpligt.

Med anledning häraf får jag underdånigst anföra, att anmärkta förskottena inskränka
sig, med få undantag, till tiden inom qvartalsperioderna, och att ifrågavarande
utbetalningar, som bestå i så korta tiders förlager och derföre icke kunna medföra något
slags förluster, äro så till vida nödvändiga och för det allmänna gagneliga, som derigenom
aflöningstagaren icke behöfver, på bekostnad af de allmänna arbetena, försumma sin tid
med anskaffande af alldeles nödvändiga medel dels till dagliga lefnadskostnaderna och
dels till den för hvarje år återkommande nödvändiga ekiperingen i och för de många
tjensteresorna och långvariga vistandet utom hufvudstaden.

Vidkommande derefter de af Revisorerne ifrågasatta så kallade aflöningslistorna,
så äro räkenskaperna för hvarje år bifogade sammandrag, som, med återupprepande af
hvarje till de löpande utgifterna åberopade verifikation, omständligt och tydligt lemna
redogörelse för hela det årsarvode, hvar och en af de med aflöning härstädes anställde
personer under arbetsåret utbekommit; men då en så beskaffad redovisning icke anses till -

— 318 —

räckligt underlätta revisionen, så bör härifrån något hinder icke möta för räkenskapernas
inrättande i den form, Revisorerne helst önska.

De nådigst remitterade handlingar varda härmed uDderdånigst återställda.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:

GUSTAF LIUNGGREN.

Stockholm i Rikets ekonomiska karteverk den 22 November 1867.

Chefens för de geologiska
nndersökningarne

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning om
gemensam gravyr för de geologiska och
ekonomiska karteverken.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Uti afgifven berättelse af den 14 sistlidne Oktober, om verkställd granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865,
hafva Riksdagens Revisorer hemställt, huruvida det icke utan olägenhet skulle låta sig
göra, att från de ekonomiska kartorna, under pågåendet af deras gravyr, genom öfvertryck
uttaga och tillhandahålla de detaljer, som för de geologiska kartorna kunna eifordras, så
att de sistnämnda icke vidare behöfde helt och hållet ånyo graveras, anseende Revisorerne,
att genom en sådan anordning betydlig besparing för karteverket^ i det hela skulle kunna
vinnas. Af Eders Kongl. Maj:t anbefalld att med underdånigt utlåtande häröfver inkomma,
får jag ett sådant nu i underdånighet afgifva.

i

Till en början anhåller jag då underdånigst få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet derpå, att det geologiska karteverket utarbetas och utgifves icke endast

319 —

pa grund af det ekonomiska, utan äfven, och såsom det hittills till hufvudsaklig del varit
fallet, med ledning af det topografiska. Om det således, såsom Revisorerne föreställa sm,
vore utan allt för stora svårigheter verkställbart, att med delvis begagnande af den å de
ekonomiska kartorna befintliga gravyren utgifva de geologiska, så skulle den inkonseqvensen
i sattet för utgången komma att inträffa, att vissa blad af det geologiska kartverket
publicerades i enlighet med den förut gillade och följda planen och en annan del efter en
med planen för det ekonomiska kartverket kombinerad method. Ett och samma på statens
bekostnad under utgifning varande kartverk skulle således befordras till trycket efter
tvenne skiljaktiga methoder, ett förfaringssätt, mot hvilket jag för min del vågar föreställa
mig, att talrika röster skulle vid Riksdagen klandrande höja sig.

Men äfven om man antoge, att Riksdagen, så osannolikt det än förefaller, skulle
önska för framtiden statuera ett slikt samband mellan de båda kartverken, så vågar jag
påstå, att den besparing, som man dermed ville åsyfta och hvilken, efter hvad jag i det
följande skall hafva nåden närmare utveckla, synes blifva ganska problematisk, icke kan
motväga den kostnad, som från en annan sida blefve nödvändig att vidkännas just till
följe af det samband, som redan förut existerar mellan de båda kartverken, och hvilket
samband är både vigtigare samt mera (ids- och penningebesparande än det, som skulle
astadkommas genom en för begge karteverken till en del gemensam gravyr. Detta samband
består, såsom nyss nämndes, deri att de geologiska undersökningarne i de trakter,
öfver hvilka topografiska kartor ej finnas, grundas på de stomkartor (häradskartor), som
af ekonomiska kartverket. sammandragas och utarbetas. Vid upprättandet af en geologisk
karta företagas nemligen inga mätningar i egentlig mening (höjdmätningar undantagna),
utan begagnas vid rekognoseringen Topografiska kårens och ekonomiska karteverkets
redan färdiga kartor, förmedelst hvilka rekognosören, genom de å dem upptagna och
askadliggjorda föremålen, blir i tillfälle att orientera sig och utsätta de konturer, som innesluta
de olika berg- och jordarterna, o. s. v.

. Att. ett sådant samband mellan de ifrågavarande kartverken redan finnes, utgör
visserligen intet skäl att ej, om sådant befunnes möjligt, på annat sätt ännu ytterligare
förenkla och billiggöra methoden för kartverkens utgifvande, och jag skulle ej heller djerfts
bär upprepa nyss sagda så väl bekanta förhållande, om ej redan uti sjelfva detta förhållande
läge ett icke obetydligt hinder för utförande af Riksdagens Revisorers förslag.
För att gorå tydligt hvari detta hinder består, måste jag erinra derom, att såväl den .första
uppränningen som den slutliga sammansättningen af de ekonomiska kartorna sker (för
uppnående af nödig säkerhet vid arealberäkningarna) uti skalan 1: 20,000, men tryckningen,
likasom fallet är med de geologiska, i skalan 1 : 50,000. Denna förminskning af skalan
verkställes på billigaste och enklaste sätt, snart sagdt direkte på den lithografiska stenen,
— åtminstone utföres ingen renritning af den nedtransporterade kartan — hvaraf följer att
det geolögiska kartverket, som på fältet arbetar äfven i skalan 1: 50,000, måste, för att
med fördel begagna sig af det ekonomiska kartverkets arbeten, invänta tryckning en af det
sistnämndas kartor.

Det blefve eljest nödvändigt, för att följa den af Riksdagens Revisorer gifna anvisningen,
antingen att taga kopior af ekonomiska kartverkets originalkartor å 1: 20,000 samt
efter denna skala utföra det geologiska rekognoseringsarbetet och sedan, i och för tryckningen,
nedtransportera dem till i: 50,000, eller ock att före rekognoseringen förminska
desamma till 1.: 50,000. Båda dessa utvägar äro visserligen begagneliga, men torde ej leda

320

till åsyftad besparing: den första skulle nemligen fördyra såväl rekognoseringen som tryckningen
af de geologiska kartorna och lider dessutom, gemensamt med den andra (som blifva
i nödfall några gånger använd) af den olägenheten, att förorsaka ej ringa kostnader
och tidsförlust för transportering och kopiors tagande, af hvilka stundom ända till tre aro
nödvändiga för lämplig fördelning af och öfverinseende öfver rekognoseringen af ett

kartblad.

Om man emellertid med Riksdagens Revisorer än ant oge, att dessa kostnader ej
blefve större än att de icke utgjorde ett hinder för den ifrågasätta gemensamheten i kartgravyren
så’återstå dock en mängd andra svårigheter, rörande hvilka jag nu i underdånighet
utber mig fä yttra det för frågans utredande nödvändiga.

Först tillåter ja» mig då erinra om den väsendtliga olikhet, som eger mm i utgifningssätten
för de båda ifrågavarande kartverken, i det att det geologiska utgifves i rutor, men
det ekonomiska häradsvis. Under sådant förhållande kan det af Riksdagens Revisorer antydda
förfarandet, — såvida nemligen ännu intet afseende fästes pa de^ tekniska svårigheterna
— vara möjligt endast om ett tillräckligt antal häradskartor pa en gång ofvertrvekes''för
att deraf erhålla den areal, som motsvarar en geologisk kartruta Men det
geologiska kartverket blefve då också strängt bundet^ fortgången af det ekonomiska
och såvida användandet af denna method statuerades såsom ett åliggande,^ och med detsamma
också beröfvadt utvägen att begagna de materialier, som nu sta detsamma till
buds i Topografiska kårens färdiga arbeten. Ja, an mer funnes icke pa förhand alla de
häradskartor eller delar deraf utarbetade och samtidigt under gravyr som behofdes för en
geologisk kartruta, sa vore också all möjlighet afskuren for det geologiska kartverket att
förr utgifva denna ruta, än det felande hunnit att kompletteras. Det skulle således kunna
hända att, blott under afvaktan på denna brists fyllande, derå ar förgraf, innan något
nvtt blad af det geologiska kartverket kunde hinna utgifvas, ehuru matenalierna tor tryckning
af många sådana redan till större delen vore insamlade och bearbetade.

Den förändring, som den s. k. öfvertrycksvärtan snart undergår, gör ock nödvändigt
att en på öfvertryckspapperet upptagen gravyr genast, derpå blir Överflyttad pa den
s k öfvertryckstenen, emedan den icke tål att förvara från det ena aret till det andra.
Derföre kan icke heller det afsedda öfvertrycket af den ekonomiska kartgravyren företagas
i mån som dessa kartor blifva färdiga till gravering, utan gravering och utgången af
desamma måste anstå, tills ett visst antal deraf, fyllande en geologisk kartruta, hunnit att
utarbetas en omständighet, som i sin mån skall komma att lika förlamande inverka pa ekonomiska
kartverkets sjelfverksamhet, som, efter hvad nyss blifvit ådagalagdt, pa det geologiskas.

Om derföre ock det ofvannämnda, af Revisorerne föreslagna förfaringssättet skulle
kunna så att saga klumpvis begagnas, ser man likväl, att detta icke är möjligt utan stora
svårigheter, mycken tidsutdrägt och motsvarande kostnad. Af de särskilda häradskartorna
skulle ock, sedan desamma blifvit konoekterade till ett helt, och a vederbörliga stallen afskena
af den geologiska kartrutans rätvinkliga gränser, alltid komma att återstå horn och
Överskjutande stycken, hvilka aldrig skulle kunna pa samma sätt kompletteras till en
(Teologisk kartruta. Det är nemligen af flera skal ej möjligt^— åtminstone vore det en
stor lyckträff om försöken någongång skulle krönas med framgång — att a en litografisk
sten, hvilken till en del redan blifvit försedd med öfvertryck, med precision konnektera

ett annat sednare öfvertryck,

t

— 321 —

Öfvertryckningen tillgår nemligen sålunda, att det förmedelst gravyrstenen i fugtigt
tillstånd tryckta papperet så fullkomligt jemnt som möjligt lägges å en förut i ordning
varande sten, som då emottager trycksvärtan och sedan vidare behandlas. Har nu en
sten å t. ex. ena hörnet emottagit ett sådant öfvertryck, till hvilket ett annat skall med
fullkomlig noggrannhet konnekteras, så möter först den olägenheten, att det nya pa] peret, rom
naturligtvis i fugtigt tillstånd svarttryckes medelst en annan gravyrsten, vanligen ej töjer sig
på samma sätt eller i lika grad, som det för första öfvertryckningen begagnade, hvarföre
gränserna, som skola konnekteras, ej passa in med hvarandra, äfven om gravyren varit
utförd med den största omsorg. Men äfven om denna olägenhet ej inträffade, så vore
dock i alla fall inpassningen å stenen så svår, att man ej gerna kunde hoppas, att densamma
skulle kunna verkställas, utan att skada det gamla öfvertrycket eller smutsa stenen.
Resultatet af en dylik manipulation blefve med all säkerhet ett besvär och en putsning
af stenen, som skulle uppsluka den möjliga besparing, som kunde åstadkommas, samt ett
tryck, som vore långt ifrån vackert.

Häremot .skulle visserligen kunna invändas, att ett af kartverken kan ändra sitt
utgifningssätt, men äfven om en sådan åtgärd vidtoges, i hvilket fall åtskilliga af de ofvan
anförda svårigheterna till en del bortfölle, torde dock ej någon synnerlig besparing kunna
uppstå genom att följa det af Riksdagens Revisorer uppgiga förslaget.

Jag har nemligen ännu icke alls vidrört frågan om insättandet, å den från de ekonomiska
kartorna erhållna stommen, af det svarttryck, som är egendomligt för de geologiska
kartorna. A dessa äro nemligen i svarttryck anbragta icke allenast konturer för de olika
jord- och bergarterna, utan äfven tecken för fornlemningar, källor, höjdsiffror, åtskilliga
andra geologiska signaturer, o. s. v. Och torde detta svarttryck å flera, om ej alla, kartor
uppgå till vida mera, än det som hör till den ekonomiska stomkartan såsom namn,
sjöar, gränser o. s. v.

Detta förstnämnde eller s. k. geologiska svarttryck kan ej genom öfvertryck anbringas
på samma sten, som innehåller det sistnämnde. Möjligen skulle det kunna derå
med penna ritas, men då torde, äfven om anspråken på tydlighet och ett vårdadt yttre
betydligt nedsättas, kartorna ingalunda vinna det erkännande i detta afseende, som hittills
kommit dem till del Att på öfvertrycksstenen ingravera de geologiska konturerna o. s. v.
låter sig visst göra, men att sedan med denna sten trycka den afsedda upplagan, är icke
utförbart, emedan den konsten inom litografiens område ännu icke är uppfunnen att från
en och samma sten, uppå hvilken en del af föremålen äro graverade (således fördjupade)
och en annan del öfvertryckta (således upphöjda) taga klanderfria och för ett efterföljande
färgtryck lämpliga afdrag. Det blefve således nödvändigt att för detta svarttryck göra en
särskild gravyrsten, men utom det att svårigheter skulle uppstå vid inpassningen å vederbörliga
ställen af en mängd fina konturer och tecken, måste kartan blott för svarttrycket
gå tvenne gånger genom pressen i stället för en (nemligen ena gången med den öfvertryckssten,
som erhållits från den ekonomiska gravyren och andra gången med den öfvertryckssten,
som blifvit preparerad från den geologiska gravyrstenen), ett förfaringssätt, som
ingalunda kan räknas till de besparande.

Till allt detta kommer, att, om än de geologiska kartornas svarttryck skulle kunna
på ofvan angifvet sätt åstadkommas, så har man ej, såsom nu är fallet, i sin magt att
förvara gravyrstenarne till framtida nytt begagnande. Åtminstone kunde ej den gravyr,
som erhållits från de ekonomiska kartorna, förvaras, ty sedan öfvertryck från denna sten

41

— 322

blifvit taget för det geologiska kartverket, tillsättas å densamma åtskilliga andra för det
ekonomiska ensamt utmärkande föremål, hvarigenom den naturligtvis göres obrukbar för
det geologiska.

Den nådiga remisshandlingen återställes härmed i underdånighet.

Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärdar jag,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Stockholm den 29 November 1867.

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:

AXEL ERDMANN.

Kong!. Stats-kontorcts

underdåniga utlåtande, i anledning af
tvenne punkter uti 1867 års Stnts-rovisionsberiittelse.

S tormäktigste, Allernådigste Konung!

Medelst nådig remiss å den af sednast församlade Statsrevisorer afgifna berättelse
angående verkställd granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1865, har Eders Kongl, Maj:t genom Dess
Finans-departement anbefallt Ståts-kontoret att, i anledning af hvad samma berättelse uti
de till nämnda Departement hörande delar innehåller i afseende å statsverkets förvaltning
och räkenskaper, med underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomna.

Såsom vid genomgåendet af berättelsen i sagde delar inhemtas, äro der blott två
punkter, hvilka påkalla yttrande från Stats-kontorets sida, nemligen 7 § i framställningen
rörande Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker samt § 7 i berättelsen
om detta embetsverk.

Uti förra punkten hafva Revisorerne anfört, att, ehuru stämpelpappersförordningen
innehölle den föreskrift, att de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen antagne
personer till försäljning af stämpelpapper skulle i länets ränteri eller till Kronofogden i
orten aflemna den inflytande betalningen månadtligen eller hvar tredje månad, allt efter
försäljningens större eller mindre belopp, det likväl vid granskning af stämpelpappers-redo -

t

— 323

görelserna befunnits, att, med undantag af redogörelserna för Stockholms stad, äfvensom
Blekinge samt Göteborgs och Bohus län, emot hvilka någon väsendtlig anmärkning icke
förekommit, nyssberörde föreskrift i de öfrige länen blifvit antingen högst ofullständigt eller
felaktigt tillämpad, i det försäljningsmännen icke inom den i förordningen bestämda tid
utan långt derefter, stundom ej förr än i början af påföljande år vanligen på en gång aflemnat
betalning för det stämpelpapper, som af dem under hela året blifvit försåldt; och
jemte det Revisorerne ansåge sig höra anmärka, att ifrågavarande inkomst ej å behöriga
tider i statens kassor influtit, hemställde Revisorerne tillika, huruvida icke lämpligt vore,
att afskrift af den borgen, som för det på kredit utlemnade stämpelpapperet af försäljningsmännen
ställdes, antingen bildades stämpelpappers-redogörelsen eller insändes till Statskontoret,
på det blifvande Revisorer måtte komma i tillfälle att granska, om beloppet af
det stämpelpapper, hvarför försäljningsmännen vid olika tider af året icke redovisat, vid
något tillfälle öfverskrede den derför ställda borgen.

Stats-kontoret, som ansett sig böra före afgifvandet af sitt underdåniga utlåtande
i denna del lemna Eders Kong!. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande tillfälle att öfver
det anmärkta förhållandet sig yttra, får, sedan sådane yttranden från dem, med undantag
dock för ett län, numera inkommit, i underdånighet anföra, att, enligt hvad dessa förklaringar
gifva vid handen, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i allmänhet, när dröjsmål
uppstått med levereringen af ifrågavarande slags medel, erinrat vederbörande om iakttagande
af stämpelpappers-förordningens föreskrifter i detta hänseende; att vid en del
levereringsterminer, särdeles under förra hälften af året, understundom ringa och eu och
annan gång ingen behållning funnes att remittera; att för flertalet af försäljningsman, hvilket
bestode af embetsman, som erhölle det för utöfningen af deras embeten erforderliga
stämpelpapper, levereringarnes behöriga verkställande icke sällan vore beroende på indrifning
af lösen för expeditioner, hvilka i sådant afseende måst till exekutor aflemnas; att
emellanåt följden deraf ock blefve, att vid slutredovisningen försäljningsmännen nödsakades
att de utestående stämpelpappersmedlen af egna tillgångar förskjuta; att för öfrigt det ej
vore möligt för Länsstyrelsen att känna, om eler huru mycket försäljningsmedel vid de
olika terminerna funnes hos försäljningsmännen innestående, såvida icke i stämpelpappers-förordningen
bestämmelse infördes derom, att för sådant ändamål extra inventeringar
skulle hållas eller rapport vid hvarje termin af försäljningsmännen till Länsstyrelsen
afgifvas, samt att med bibehållande af nuvarande bestämmelser någon förlust för Statsverket
icke vore att befara, då mera stämpelpapper ej till försäljningsmännen utlemnades,
än som svarade emot beloppet af deras borgen; — och på grund af hvad sålunda är yttradt
och upplyst, samt då anställandet af extra inventeringar för utrönande af de hos
hvarje försäljningsman vid de särskilda levereringsterminerna befintliga behållningar af
försäljningsmedel otvifvelaktigt skulle, utan motsvarande gagn, för statsverket medföra
icke obetydliga kostnader, och anbefallandet af rapporters afgifvande vid hvarje levereringstermin
icke heller torde leda till det dermed åsyftade ändamål, har Statskontoret,
som af de inkomna förklaringarne jemväl inhemtat, att de fleste af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, med anledning af Statsrevisorernes anmärkning, ånyo erinrat
försäljningsmännen om noggrant iakttagande af stämpelpappers-förordningens i omförmälda
afseende gifna föreskrifter, trott sig böra hemställa, att vid hvad sålunda åtgjord! blifvit
må få bero.

Beträffande åter Revisorernes framställning om vidtagande af åtgärder, på det att
vid revisionerna kännedom måtte erhållas om beloppet af den borgen, som af försäljningsmännen
ställdes för det dem på kredit lemnade stämpelpapper, får Stats-kontoret under -

324 —

dånigst meddela att, för vinnande af berörde ändamål, Stats-kcmforet nu låter uti afgående
skrifvelse!- anmoda Eders Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande i länen att
föi anstalta, det Landskontoiets till Kammar-rätten årligen ingående generalräkning öfver
uppbörden af stämpelpappersmedel varder åtföljd af en uppgift å försäljningsmännen inom
länet jemte beloppet af den uppbördsborgen, som desse, hvar för sig ställt.

I den sednare punkten, eller 7 § i berättelsen om detta embetsverk, hafva Revisorerne,
på anförde skäl, föreslagit, att den uti riksstaten bland statsverkets ordinarie inkomster
förekommande titeln «intressemedel», som, der upptagen till ett belopp af 5,000
Riksdaler, till den hufvudsakligaste delen består af räntan ä den till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade behållning af Lappmarks ecklesiastikfond, hvarå Riksgälds-kontoret vid hvarje
års slut skall till Stats-kontoret erlägga ränta, efter 5 procent räknadt, måtte, med upphörande
af räntebetalningen, från riksstaten uteslutas.

Lika med Revisorerna, anser Stats-kontoret, att då det belopp, hvarmed, enligt riksstaten,
inkomsterna öfverskjuta utgifterna, blifvit anslaget såsom bidrag från Stats-kontoret
till ^bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter, det blifver eu öfverflödig
omgång, om ifrågakomma ränta skall till Stats-kontoret utbetalas i stället att, med densammas
uteslutande från riksstaten, det sednare verkets bidrag till Riksgälds-kontoret med
motsvarande belopp minskas, hvadan och enär den föreslagna åtgärden leder till mer enkelhet
i räkenskaperna, itLy att ett konto derstädes försvinner pa samma gång soro summans
leverering från det ena och dess uppbörd hos det andra verket undvlkes, Statskontoret
instämmer i Revisorernes förevarande framställning; lärandes, såsom Revisorerne
jemväl hemställt, den återstående obetydliga delen af intressemedlen böra i räkenskaperna
upptagas och redovisas under titeln : «extra medel och uppbörder».

Remissakten återställes i underdånighet och Stats-kontoret framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
undersåtar och tjenare:

0. A. TAl VOiV.

C, W. GRÅÅ. O. F. af SILLEN. BRUNO JOHANSSON.

Föredragande.

1. s.

Carl Kinberg. Ang. Häggbladh.

Stockholm den 31 December 1867.

Kong!. Geiieral-jNststyrelseas

uinlerdaniga utlåtande, med anledning
af den utaf Riksdagens Revisorer afgifna
berättelse i hvad rör Postverkets
förvaltning år 1*65.

Stormäktigste, Aliernådigste Konung!

. , Sedaf Resdagens Revisorer afgifvit berättelse om verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

Pos tv pr/ 8°; hau’ me!d “fv.erleinna"de af Utdrag ur samma berättelse för hvad angår
Postverket, Eders Kong . Maja den 2o Oktober uästlidet år täckts i nåder häröfver infor
dia General-post styrelsens underdåniga utlåtande.

T framstå rummet har blifvit anmärkt, att Postverkets utgifter för sjöpostfurbindelsen
med Preussen för hvilken numera, på grund af gällande postfördrag, begagnas linien
istad—-ötralsund, under revisionsaret med omkring 69,000 Riksdaler öfverstisit de Postverket
deraf tilltallne inkomster, oberäknade ränta och amortering å inköpssumman för
postangiartygen. r

m . JDa 1,cke af..Revifrerne ,blifvit framställd någon anmärkning vid hushållningen
d denna s''J°P°stfart anslagna medel, lärer hvad af Revisorerne blifvit i denna del
anfordt hora antagas hufvudsakligen afse eu utredning af frågan, huruvida icke sjöpostorbindelser
med utlandet kunde a en annan linie underhållas utan sådana uppoffringar
ioi postkassan som Stralsunderlinien uppgifvits medföra.

, . R°r tdysmngen af denna fråga anhåller underdånig,st General-poststyrelsen få i

koitnet åberopa hvad förut i detta ämne förekommit.

o Sedan, med jemförelsevis få afbrott, från och med år 1684 sjöpostförbindelse egt
luin a limen ^Ystad Stralsund, blef, vid Pommerns afträdande år 1815, i 16 Art. af
traktaten i W ien den 7 Juni samma år stadgadt, att sjöpostfarten mellan Skåne och Pomdertecknades
* framgent underhallas samma sätt som vid den tid, då fördraget un Sedermera

hade a svensk sida förslag blifvit väckt om att möjligen till nitton
annan linie förlägga sjöpostförbmdelsen med kontinenten, och föreskrifter blifvit såväl den
6 November 1816 son, sednare den 17 April 1839 i nåder meddelade om vidtagande
af harfot erforderliga förberedande åtgärder. För eu sådan förändring lärer emellertid
åberopande Art. i 181o ars Wienertraktat hafva befunnits utgöra ett hinder. Kort derefter
b ef också genom en i Berlin den 14 September 1840 undertecknad »traité explicatif»
till 16 Art. af fördraget den 7 Juni 181o, närmare och uttryckligare bestämdt det sätt,
hvarpå sjopostfonngen mellan Skane och Pommern borde i framtiden bestridas. Härtill
skulle nemligen sommartiden användas ångfartyg, af hvilka ett borde utaf hvar lera bland

326

de fördragslutande makterna tillhandahållas; hvaremot vinterförbindelsen skulle underhållas
med postjakter, också en svensk och en preussisk.

Då sistnämnde fördrag, lika litet som hithörande bestämmelser i 1815 ars Wienertraktat,
är af den beskaffenhet, att tillämpningen deraf kan upphöra ensamt pa grund
deraf att aftalet å den ena af de höga makternas sida uppsäges,

lärer, åtminstone i den närmaste framtiden och så länge Preussen, såsom hittills,
fortfar att påyrka iakttagandet af hvad i omförmälde afseenden finnes stadgadt i »Ib
och 1840 års fördrag, någon fullständig indragning af sjöpostforbindelsen mellan Skane
och Pommern icke kunna ifrågakomma, äfven om i andra afseenden en dylik åtgärd ansågs
önsklig.

Men åligger sålunda, enligt gällande fördrag, svenska Postverket att, under. den
egentliga seglationstiden, för den skånsk—pommerska postfarten tillhandahålla ett ångfartyg,
och kan med detta fartyg och det, hvilket Preussen ar förbundet inställa postföringen
utsträckas från två till alla dagar i veckan, sa ar tillökningen i utgift haitoi,
beroende hufvudsakligen pa en större kolatgång, icke sa betydlig att ej, äfven ui namie
synpunkt, den mer än uppväges af fördelarne utaf en dylik postförbindelsens utvidgning.
Tv om också hittills, under det godstransporten varit särdeles obetydlig, jemväl daginkomsten
af personbefordringen med postfartygen icke uppgått till det belopp, som ems c ig
varit, så lider dock intet tvifvel att denna inkomst skulle hafva för hvar särskild resa
blifvit vida mindre, derest icke Ystad—Stralsunderlimen sommartiden erbjudit fördelen
af en daglig sjöpostförbindelse, eu omständighet, hvilken är af särdeles afgörande beska!
fenhet i fråga om företräde mellan särskilda kommunikationslinie!-.

Hvad åter vidkommer vinfer-postföringen, medgifva visserligen gällande fördrag att
densamma bestrides ensamt med segelfartyg. Och det torde val kunna antagas att, a ven
om härför, i enlighet med åberopade 1840 års traktat, eu postjakt tillhandaholles af hvardera
postverket, utgifterna härför komme att understiga de nuvarande för postfonngens
bestridande med endast ett jernpropellerångfartyg, för hvars anskaffande kostnauen delas
af svenska och preussiska Postverken.

I en sednare tid har dock efterhand å nästan alla andta liniu blifvit helt och
hållet utdömdt bruket af seglande fartyg för postföring. Och utan allt afseende bor icke
lemnas att — medan segelfartygen, den tid de användes a den skånsk—pommerska postlinien,
vanligen, efter en kort tids postföring under höstmanadeina, b e vo or s Orsoa e
af vintern öfverliggande, infrusna i Stralsund - har, sedan donna postföring från och
med år 1865 begynt besörjas med jern ångfartyg, äfven under vintermånaderna förbindelsen
hittills endast en enda gäng och då blott för få dagar varit afbruten.

Om ock, på sätt härofvan blifvit i underdånighet anfördt, bibehållandet åtminstone
tillsvidare af sjöpostföringen mellan Skåne och Pommern i främsta rummet pakallas åt
föreskrifterna i gällande fördrag, hvilka icke kunna efter viss tid uppsåga?, såsom gemenligen
fallet är med postfördrag i allmänhet och särskildt äfven med det som se nas, ai
1864, blifvit rörande sättet för denna postförings bestridande med Preussen atslutadt,

så följer dock deraf ingalunda att icke den ifrågavarande postförbindelsen, så som
densamma för närvarande är ordnad, också bereder Sveriges, korrespondens med utlandet
förmåner, hvilka väl kunna anses förtjenta af någon uppoffring.

J

i ?en,°m det Samband’ fom e§er rum emellan ångbåtsturerné å liden Ystad—Stral
sund och de störa iltagen a kontinenten, Berlin—Köln-Paris o. s. v, vinner nemligen
undei hela den tid skånsk—pommerska sjöpostfarten är daglig, svenska brefvexlingen /ed
icke allenast de flesta tyska orter, utan äfven Belgien, Frankrike, Spanien, Italien m m
*enom försändning öfver Stralsund, tjugofyra timmars hastigare befordran än hvad fallet
blelu, om deitoi anlitades någon af ofnga lägenheter till utlandet. Det Häger också i
sakens natur, att den största regelbundenhet i posternas anslutning bör kunna åstadkommas
a en linie, hvarest den del af vägen, som skall befaras sjöledes, är, såsom den
erne lan Ystad och Stralsund, kortare än hvad fallet, är med någon af ofri oa postlinier
Fördelande af en stadigvarande sjöpostförbindelse öfver Ystad och Stralsund "hafva nT/ä
bhfvit af Rikets Ständer åberopade i den underdåniga skrifvelse den 7 September lÄT
varigenom Rikets Ständer hos Eders Kongl. Maj:/''anmälde sitt beslut om'' v 1 ndfaf

? tid Estf '' 6n yl‘k SJÖp°StfÖrbindelses ^rättande erforderliga tbanan

r. ff. Vl§te" och angelägenheten för brefvexlingen med utlandet i allmänhet och särskildt
tor affarsrore sen deraf att postutvexligen med kontinenten beredes den möjligen stör ta
skydsamhet, lura val - da svenska Postverkets postuppbörd af utrikes brefLlingenl
medeltal uppgår.till omkring 250,000 Riksdaler årligen — kunna anses rättfärdiga äfven
nppolMjg» „f 69,000 Riksdaler,
pos ångfartygen, derest den arliga förlusten å den skånsk-pommerska sjöpostförb ndeFen
verkligen uppginge till hela det belopp, som, med ledning af räkenskaperna, Revisorer™
ansett sig hora antaga. Den namnda summan bör emellertid minskas med inkomsten af
^opoiäoandelen, som ännu under största delen af år 1865, i enlighet med stadgandet i
Alt 2. af svensk —- p r e u * s i s k a post fördraget den |f Juli 1864, utgick med en silbergroschen
toi hvar enke brefvigt, ehuru den sedermera och efter det en billigare transit genom

htiTTim 6rial ltS g6rm d6t i™? ,Slstnä“nde rike den 30 Juni 1865 afslutade postförtrag.
bhfvit till ett deremot svarande belopp eller ’/2 silbergroschen per enkelt bref nedsatt. ’

. Och om äfven efter afdrag af nämnde sjöportoinkomst, hvars belopp icke med
lednmg af nu tillgängliga handlingar kan till siffran bestämmas, utgifterna för den enda
sjopostfoibindel.se
väsentlig man öfverstiga de dermed förenade inkomster, så är detta ett förhållande som
.allmänhet icke ovanligt, till hufvudsakligaste delen egen sin förklaring deruti, att’postfartygen
hvilkas tart gemenligen maste så mycket som möjligt uppdrifvas, äfven om
sadant icke kan ske utan^ en betydlig tillökning i kolåtgång — hvarken alltid med fördel
kunna vilja de farleder, a hvilka en större passagerare- och godstrafik möjligen vore att
påräkna, eller som andra transportfartyg inskränka eller helt och hållet inställa sina reseturer
vid de tider, da antalet resande och fraktgods aftager.

f i i rdr den si°Postfart’ ;soni de,s två, dels tre gånger i veckan underhålles mellan
fasta landet och Gotland, från och till hvilken ö ett jemförelsevis ganska ringa brefantal

SSÄi" P”tote,s “-i™ S

I Norge> likväl endast under den vanliga seglationstiden, tre gånger i veckan

omkring 70 ko,ntlnenten’ understiga inkomsterna härå/årligen med

oinkiing (0,000 Riksdaler de med denna postföring förenade utgifter, oaktadt bland de

ÄtÄr °Ch “teriDg å fartygeDS inkÖpSS™’ uppgående till

sam mas

länder med mera utsträckta sjöpostförbindelser »ro de uppoffringar, som för deunderhållande
postverken nödgas vidkännas, ännu långt betydligare.

Sålunda uppkommer, hufvudsakligen till följd af de kostsamma sjöpostförbindels^
i italienska Postverkets budget en årlig brist, som af de italienska ombuden v d allt
postkongressen i Paris år 1863 beräknades belöpa sig till omkring 3,000,000 francs.

Och i Frankrike uppgick samma år, 1865,
loppet af de tillskott, som för sjöpostförbindelsernas
talades, till icke mindre än 20 000,000 francs.

som revisionsberättelsen omfattar, beupprätthållande
af postmedlen utbe -

Hvad vidkommer den af Revisorerne gjorda anmärkning att, oaktadt för åtskillig
räkenskaper nya, i öfverensstämmelse med ^ rikshufyudbuken
uppgjorda, sådant hittills icke iakttagits i afseende a Postverkets räkenskaper,

torde för närvarande med anledning häraf icke påkallas annat, yttrande, an att en
dylik öfverensstämmelse emellan rikshufvudboken och Postverkets räkenskap kunnat anses
mindre af omständigheterna påkallas sedan, i sammanhang med medelportots införande,
Rikets Ständer medgift, att från och med år 1855 Postverkets örliga ofverskottsmed,
få oafkortade användas till postförbindelsernas utvidgande, till följd hvaraf, efter denna
tid någon leverering af postmedel till statsverket icke egt rum men att emellertid na|o
svårighet icke möter för vidtagande i afseende å Postverkets räkenskap^ af enahanda atgärdgsom
genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 29 December 1865 bl.fvit for Tullverkets
medelsredovisning föreskrifven.

Med anledning af den af Riksdagens Revisorer gjorda anmälan derom att, till
• af pn behöflig minskning i Postverkets betydliga utgifter, syntes, i betraktande

af göromålens omfattning, åtskilliga postkontor skäligen kunna förändras till postexpeditioner,
likasom en del postexpeditioner till poststationer,

torde endast böra åberopas, hurusom redan i underdåniga skrivelser den 2 Oktober
i865 den 29 Mars 1866 och den 31 Oktober näsdidet år, General-poststyrelsen haft
tillfälle uttala sig rörande den omreglering af en del postanstalters klassindelning,

Sallas af den förändrade ristning, som dels -ill följd af jernvägnlaggmngar, dels ock
f an anledning rörelsen i derå delar af riket, under sednaste tiden erhållit, med an
Rdmna hvaraf öckk Eders Kongl. Maj:t den 6 April 1866 och den 8 November sist
lidet ar täckts i nåder medgifva, att då ledigvarande postkontoren i Tjellmo och Aves
finge mot post expeditioner utbytas.

På sätt i åberopade underdåniga skrivelser blifvit anmärkt, kan så länge innehafvare
af ett postkontor, som af förenämnde anledning bör till postexpedition forandras,
lefver och vid tjenst en qvarstår, ett dylikt utbyte icke försiggå utan motsvarande ersättning
å indragningsstat till tjensteinnehafvaren, hvadan uppförandet a aflomngsstat såsom

329 —

postexpedition af en postmästaretjenst, som ej är ledig, icke kunde föranleda någon minskning
i Postverkets utgifter, men endast verka derhän, att tjenstgöringstiden blefve för postiörvaltaren
i någon man inskränkt. r

... General-poststyrelsen anser fördenskull lämpligast att åtminstone tillsvidare fråoa
om förändrande till postexpedition af postkontor i ort, der göromålen icke kräfva anställande
af en tjensteman med den större aflöning, som postkontorsföreståndare tillkommer
hädanefter som hittills, af Styrelsen till nådig pröfning anmäles endast i den mån genom
ordinarie tjensteinnehafvares afgång, förändringen kan leda till någon verklig besparing för

pOSLKclSScin.

Lika med Revisorerne anser General-poststyrelsen, att framdeles åtskilliga postexpeditioner
kunna, af poststation?!’ ersättas, på sätt ock redan skett med förutvarande
postexpeditionerna i Björnlunda, Lamhult, Mullsjö, Fårösund, Ljugarn, Slite, Atorp m m
I orter med någon affärsrörelse och på längre Afstånd från annan fullständig postanstalt
torde dock med vidtagande af en sådan förändring böra anstå tilldess möjligen, i sammanhang
med fastställandet af en ny allmän poststadga., kan beredas tillfälle till afsändande
under rekommendation genom poststation af äfven något större penningbelopp än
det, 150 Riksdaler, för hvilket nu i dylika fall Postverket ikläder sig ansvarighet.

Af Revisorerne har blifvit anfördt,

att såsom ersättning för bestyret med resandes och paketers befordrande med postdiligenserna
äro vederbörande postförvaltare tillerkända 10 procent af all deraf härflytande
uppbörd; ;

samt att, ehuru denna uppbördsprocent syntes väl hög, särdeles som å många
ställen postförvaltarnes inkomster i öfrigt uppginge till ganska betydliga belopp, Revisorerne,
då ny stat för Postverket vore under utarbetning, ansett sig endast böra förhållandet
omförmäla.

. Härvid bör i främsta rummet anmärkas att, jemlikt de af Eders Kong]. Maj:t i
nader fastställda stater för Postverket, den ifrågavarande provisionen utgör

10 procent för hvad af uppbörden ej öfverstiger: i Stockholm 20,000, men å öfriea
orter 10,000 Riksdaler, samt

5 procent af Överskjutande beloppet.

I öfrigt och då hvarken i det underdåniga förslag till ny stat för Postverket, som
den 15 nästlidne Oktober afgifvits, blifvit, på sätt Revisorerne synas hafva förutsatt, af
General-poststyrelsen ifrågaställd någon nedsättning uti omförmälde uppbördsprovision, eller,
åtminstone föi närvarande, Styrelsen har för afsigt att, vid den allmänna omreglering af
lonevilkoren för postförvaltarne, som inom kort lärer böra vidtagas, i underdånighet föreslå
någon väsentlig föiändiing uti de nu gällande föreskrifterna rörande provision af uppbörden
för passagerare- och paketgodstrafiken, torde tillfället böra begagnas att redogöra för de
omständigheter, hvilka, enligt Styrelsens åsigt, tala för bibehållande vid dess nuvarande

42

— 330

belopp af provisionen i det minsta af den uppbörd, som inflyter för personbefordringen
med Postverkets åkdon.

Hvad som i allmänhet påkallar beviljandet af en särskild uppbördsprovision för
person- och godstrafiken, är icke hufvudsakligen behofvet af en löneförbättring för postförvaltarne.

Detta behof, som visserligen i en sednare tid å flera orter blifvit mycket kännbart
och äfven tryckande, skulle utan tvifvel bättre tillgodoses genom en löneförbättring, som
uteslutande komme de postförvaltare till del, hvilkas sammanlagda löneinkomster nu uppgå
till belopp, som svårligen kunna anses tillförsäkra dem en nödtorftig bergning, i stället
för att, såsom Revisorerne antydt, uppbördsprovisionen för närvarande i några fall tillgodokommer
äfven postförvaltare, hvilka redan åtnjuta löningsinkomster, som för deias utkomst
måste antagas vara fullt tillräckliga.

Om, detta oaktadt, uppbördsprovisionen anses böra för samtlige vederbörande postförvaltare
bibehållas, så är detta, emedan derigenom främjas fördelen för Postverket att
platserna för resande å postdiligenserna varda sa mycket som möjligt upptagna, pa samma
gång som, till följd af en sådan anordning, allmänheten bör sättas i tillfälle att förse sig
mecf passagerarebiljetter och till afsändning inlemna paketgods äfven vid tider, då det icke
lagligen åligger postförvaltare att med dessa ärenden taga befattning.

Utom i Stockholm och Göteborg, skola, i enlighet med föreskriften i 15 § af nådiga
instruktionen den 6 November 1863, postkontor hållas tillgängliga för allmänheten
nio timmar hvarje söcknedag, hvaremot postexpeditionerna i allmänhet endast äro öppna
sex timmar om ''dagen. En mera utsträckt tjenstgöringstid kunde också svårligen postförvaltare
åläggas utan att kontorspersonalen förstärktes eller beviljades ökade anslag till
aflönande af skrifvarebiträde. Då nu mången gång personer önska försäkra sig om passagerareplats
eller om tillfälle till försändning^ af paketgods äfven vid tider, då postanstalt
icke hålles öppen samt postförvaltare icke åligger å kontoret närvara, kan det icke annat
än anses som eu fördel om, genom en lagligen fastställd andel i uppbörden af passagerareoch
godstrafiken, posttjenstemännen finna sig manade att, i hvad på dem ankommer, söka
medverka dertill, att poståkdonen varda så mycket som möjligt anlitade, äfven om anmälan
dertill understundom skulle göras å tider på dygnet, då tjensteinannen kunde göra anspråk
på att från dylika bestyr njuta ledighet.

Hvilka åtgärder än i öfrigt må böra vidtagas till åstadkommande af en lämpligare
och mera med billigheten öfverensstämmande aflöning af posttjenstemännen än den nuvarande,
anser fördenskull General-poststyrelsen i det minsta någon mera genomgripande förändring
af stadgandet om uppbördsprovision af person- och paketgodstrafiken icke böra
ifrågakomma.

Som ett exempel på de många olika rubriker, under hvilka stundom aflöningsförmåner
blifvit åt en och samma posttjensteman anvisade, hafva af Revisorerne blifvit
upptagne de särskilda inkomsttitlarne för postmästaren i Grisslehamn, bland hvilka äfven
förekomma anslag till gästgifverihållningen, 300 Riksdaler, och ersättning för den honom
genom indragning af förut vid gästgifveriet idkad bränvinsförsäljning, tillskyndad förlust,
600 Riksdaler.

331

Härvid bör anmärkas, att uppförandet å Postverkets stat af förenämnda tvänne
anslag har sin grund uti det undantags förhållande, att

dels ensamt i Grisslehamn gästgifverihållningen, på grund af nådiga blefven den 7
Februari 1810 och den 13 Mars 1839, åligger Postverket,

dels ock att, då icke lämpligt ansetts att postförvaltaren i Grisslehamn, i egenskap
af gästgifvare, idkade bränvinsförsäljning, den rättighet härtill, som på grund af 12 § i
nådiga förordningen den 7 December 1860, tillkommit nuvarande innehafvare af postmästaretjensten
i Grisslehamn, blifvit af honom frånträdd mot en, genom Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref den 11 Juli 1865, till 600 Riksdaler årligen bestämd ersättning för
den förlust, som honom härigenom tillskyndats.

Hvad i öfrigt beträffar sättet för postförvaltarnes aflönande, har i underdånig skrifvelse
den 16 Februari 1865 General-poststyrelsen haft tillfälle uttala sig rörande behofvet
af en sådan förändring deruti att aldra största delen af nuvarande sportler komme att
upphöra. En dylik förändring kan emellertid icke lämpligen genomföras annat än i sammanhang
med fastställande af förändrade föreskrifter rörande posttjenstgöringens bestridande,
hvartill underdånigt förslag blifvit uppgjordt och skall under loppet af innevarande år
varda Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning understäldt.

Slutligen har af Riksdagens Revisorer blifvit anfördt att, sedan Telegrafverkets anläggande
och ordnande numera syntes vara i det närmaste fulländade, så att detsamma
antogs icke vidare komma att erfordra så stora arbetskrafter som hittills varit förhållandet,
Revisorerne, som hyst den öfvertygelse, att en förening af Post- och Telegrafverken under
en gemensam Styrelse skulle medföra betydlig inbesparing af tjensteman och allmänna
omkostnader såväl i Styrelsen som på åtskilliga ställen, der telegrafstation och postkontor
torde kunna utan svårighet förenas under en tjensteman, på sätt redan å många jernvägsstationer
eger rum, ansett sig böra hemställa, huruvida icke tidpunkten vore inne för
åstadkommande af en utredning om fördelarne och olägenheterna af Post- och Telegrafverkens
förening under en gemensam Styrelse.

De förra eller fördelarne äro lätt skönjbara.

De torde, såsom äfven Revisorerne antydt, kunna anses hufvudsakligen utgöras af
besparing i utgifter för en del tjensters bestridande.

Huru betydlig denna besparing kunde blifva låter sig icke i förväg med någon grad
af noggrannhet beräknas. Det är dock skäl antaga att, då en stor del af postpersonalen
är redan förut af sin nuvarande tjenstgöring strängt upptagen, å många, möjligen de flesta,
orterna sammanslagningen af de begge verken icke skulle bereda tillfälle till någon minskning
i tjenstemännens antal. Deremot lider det intet tvifvel att å andra orter, der postgöronmlen
äro mindre ansträngande och hvarest det dagliga telegram-antalet är ringa,
kunde utan olägenhet af samma person bestridas post- och telegraftjenstgöringen, såsom
ock för närvarande, på grund af förordnande, ske å tvänne orter, i Amål och i Dalarö.
Härigenom borde ofelbart kunna besparas någon del af de nu utgående löningsmedlen, och
om äfven billigheten påkallade, att för den gemensamma post- och telegraftjenstemannen
aflöningen fastställdes till något högre belopp än som någondera af de särskilda befatt -

332 —

ningarnes innehafvare förut åtnjutit, sä lärer dock alltid böra anses fördelaktigare, att
tjenstgöringen bestrides af en person, hvilken deraf hemtar tillräckliga medel till sitt
uppehälle, än att göromålen fördelas på två personer, af hvilka ingendera kan aflönas så,
att han deraf eger sin fulla bergning.

En förmån särskildt för Postverket blefve att, då å en och annan ort, der nu posttjensten
uppehälles af endast en person, utan tvifvel nödigt befunnes att för telegramvexlingen
bibehålla ytterligare en tjensteman, skulle derigenom tillfälle beredas att åtminstone
vid större och vigtigare posters afsändande och mottagande påkalla närvaro af
tvenne tjensteman. Det är nemligen eu bland de största olägenheterna af det i allmänhet
ringa antalet tjensteman, som finnas vid landsortspostkontoreu anställde, att, då innehållet
af en ankommen post uppgifves icke hafva öfverensstämt med den posten åtföljande karta,
sällan kan åstadkommas någon bevisning, huruvida de felande försändelserna antingen
aldrig afgått från inlemningsorten, blifvit under vägen förskingrade eller möjligen gått
förlorade först efter ankomsten till adresspostanstalten. Och det behöfver knappt anmärkas,
att de stora penningeremisser, som ofta åtfölja posterna, göra det i hög grad
hiskligt att kontrollerna härvid må kunna blifva så fullständiga som omständigheterna det
någonsin medgifva.

Om sålunda obestridligt är att flera och talande skäl kunna anföras till stöd för
en sådan förening af Post- och Telegrafverken, som blifvit af Revisorerne ifrågaställd,
återstår ^att pröfva, huruvida de olägenheter, som af en dylik sammanslagning kunde härflyta,
må böra anses öfverväga de dermed förenade fördelar.

Den egentliga olägenheten och måhända den enda, som förtjenar något synnerlig are
afseende, är den svårighet, som för de sammanslagna verkens Styrelse måste uppkomma
att, som sig bör, handhafva en så vidlyftig förvaltning.

Sedan efter hand å de flesta linier posthemmansskjutsen blifvit indragen, till följd
hvaraf å alla dessa linier anstalter böra vidtagas till erhållande af beting om posternas
fortskaffande, så snart sådant kan verkställas utan högre afgift än den i orten gällande
skjutslega; sedan för postdiligensbefordringen gästgifveriskjuts alldeles icke, utom vid tillfälligt
förfall, får anlitas; sedan under de sista åren Postverket å en stor del linier öfvertagit
äfven personbefordran likasom paketpostförsändningen vunnit en betydlig utsträckning
samt lärer böra än ytterligare utvidgas; sedan, till penningeförsändningens underlättande,
blifvit vid alla fullständiga postanstalter infördt bruket af postanvisningar och postförskott,
hvilken rörelse måste noggrant öfvervakas för att icke gifva anledning till underslef och
uppbördsbrist, och sedan slutligen under loppet af sju år postanstalternas antal blifvit mer
än fördubbladt,

hafva i en sednare tid till den grad ökats mängden och omfattningen af de embetsgöromål,
som General-poststyrelsen åligga, att fara synes vara förhanden det en ytterligare
och större tillväxt deruti skulle för Styrelsen kunna göra det omöjligt att åt hvart
särskildt ärende egna den omsorgsfulla pröfning, som isynnerhet de ofta förekommande
frågorna om nya postgångars inrättande och äldre posters omreglering i så hög grad
påkalla.

T afsigt att, för bedömmandet af den utaf Riksdagens Revisorer väckta frågan om
Post- och Telegrafverkens förenande, kunna hemta någon ledning af erfarenheten i andra

- 333 —

länder, hade General-poststyrelsen begärt upplysningar i ämnet af vederbörande em betsmyndigheter
i de länder, der förvaltningen af telegrafinrättningen är förenad med postverket.

Till dessa kunna icke med skäl hänföras de länder, Spanien, Portugal, Italien och
Kyssland m. m., der den högsta ledningen af Post- och Telegrafverkens angelägenheter är
anförtrodd åt ett gemensamt Statsdepartement eller Ministerium med derunder lydande
särskilda Styrelser för de bägge nämnda inrättningarne.

... * Nor£e> i Danmark och Preussen förefinnes deremot eller har under sednaste tiden

forefunmts en sådan gemensam Styrelse för Post- och Telegrafverken, som Riksdagens
Revisorer synas hafva asyftat. 5

Be yttranden i ämnet, som, med anledning af förenämnde framställning, blifvit afg1
na af Eders Kong!. Maj:ts norska Regerings Marin- och Postdepartement, af Generalpostdirektoren
i Danmark och af preussiska Generalpostamtet varda i afskrift härhos underdamgst
bifogade.

Af dessa ^yttranden framgår att, äfven der öfverinseendet öfver telegrafinrättningen
Vfr^t “ppr^rfget „at phefen för Postverket, nödigt ansetts anställa en särskild afdelningsTele8rafverket>
hvilken handlagt en stor del af de ärenden, som i vårt land tillhora
Telegraf-styrelsen; likasom äfven bör anmärkas att, om i Danmark och Preussen
kunnat med fordel förenas styrelsen öfver Post- och Telegrafverken, den härigenom uppkommande
vidlyftigare förvaltningen utan tvifvel mycket underlättats deraf att äfven inom
dessa landers postverk finnas anställda distriktchefer — i Danmark Postinspektörer och i
Preussen Olverpostdirektörer — hvilka ega vidtaga flera af de åtgärder, som i Sverige
kräfva Greneral-poststyrelsens medverkan. 6

Skulle emellertid, dels till vinnande af besparing i utgifter, dels ock till åstadkommande
af större enhet i förvaltningen, pröfvas böra i en framtid med styrelsen öfver
Postverket förenas äfven den öfver Telegrafinrättningen, anser General-poststyrelsen nödigt
att äfven har den närmare ledningen af telegraftjenstgöringen blefve uppdragen åt en särskild
afdelningschef, med ungefärligen enahanda embetsmyndighet som, enligt de denna
kommern,ga sknfvelse bllagde handlingar, Telegrafdirektörerne i Norge och Danmark till General-poststyrelsen

framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormak tigste, Al lernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

P. F. T. W1NROTH.

Stockholm den 7 Januari 1868

underdånigt och tropligtigste
tjenare och undersåter:

WILHELM ROOS.

L. HUBNER.

e. f.

./. R. Ofverström.

— 334

(Afskrift.)

Fra

Den Kongélige Norske llegjerings
Manne- og Post-Departement.

I anledning af den Kongl. General-Post-Styrelses Skrivelse af 14:de d. M. giver man
sig den ASre åt meddele Fölgende:

Telegrafvsesenet sorterede her i Landet — ligesom Postvsesenet — tidligere under
Departementet for det Indre, dog saaledes åt den engere Administration forestodes, ligesom
för Nservserende, af en segen udenfor Departementet staaende Embedsmand, Telegrafdirecteuren.

I dette Forliold gjordes ingen Förändring, da fra Begyndeisen af 1858 Postvsesenet,
der indtil den Tid var blevet bestyret directe af det nsevnte Departement, blef henlagt
under en egen udenfor Departementet staaende pien under dette sorterende Embeds-Autoritet,
General-Post-Directioneu.

Först da General-Post-Directionen i 1860 overgik til et eget Regjerings-Departement,
blev Telegrafvsesenet, framdeles med Bibehold af Telegrafdirecteur-Embedet, tilligemed
et Par andre adiuinistrationsgrene udsondret fra Departementet, for det Indre hvis Forretningsmasse
var og vel endnu er större end önskeligt — og benlagt undet det nyoprettede
Departement, Post-Departementet, hvilket sidste senere er blevet forenet med det tidligere
Marine-Departement under Navn af Marine- og Post-Departementet.

Åt Telegrafvsesenet her i Landet saaledes er blevet henlagt under Marine- og PostDepartementet,
er vistnok tildeels foranlediget ved tilfseldige ydre Omstsendigheder, medens
Föreningen af de to temmelig beslsegt.ede Administrationsgrene, Post- og Telegrafvsesen, formeentlig
dog tillige rnaa erkjendes åt vsere for uogen Deel begrundet i Sägens Aatur. Om
noget egentlig Faellesskab i Behandlingen af begge disse Administrationsgrenes Ånliggender
kan imidlertid efter Forholdets Beskaffenhed ikkevelblive Spörgsmaal. Det bemserkes dog i
denne Förbindelse, åt man i den senere Tid er begyndt paa åt sammenslaa Postexpediteuiog
Telegrafist-Bestillingerne paa enkelte Steder livor Forretningerne ved hyer Bestil ting
ere af mindre Omfång, hvorved nogen Besparelse i Begelen oppnaaes en Forföining der
imidlertid ikke paa nogen Maade kan siges åt vsere nödvendig betinget af, åt begge
de omhandlede Administrationsgrene ere henlagte under samme Regjerings-Departement,
ihvorvel den derigjennem vistnok lettes.

I Anledning af den Kongl. General-Post-Styrelses Forespörgsel om Maaden, hvorpaa
Telegrafvsesenet her i Landet administreres, skal man tilläde sig åt henvise til vedlagte
Gjenpart af den for Telegraf-Directeuren gjseldende Instrux, hvoraf nsermere vil erfares
Grsendserne for denne Embedsmands Myndighed og derigjennem da tillige Omfanget af dette
Departements Befatning med heromhandlede Administrationsgreen.

Det bemserkes, åt da ommeldte Instrux er udfasrdiget meden Telegrafvsesenet sorterede
under Departementet for det Indre nsevnes överalt i samme bemeldet Departement,
hvor Marine- og Post-Departementet nu har med Sägen åt gjöre.

ä

— 335 —

Sluttelig tilföies, åt Telegrafsagerne ikke ere henlagte under et eget Kontor her
i Departementet, men behandles af samme Kontorer som Postsagerne m. v. Christiania
den 30 November 1867.

A. MANTHEY.

*

Rije.

(Afskrift.)

Instrux

for

den Norske Telegraf- Directeur.

§ 1.

Det paaligger Telegraf-Directeuren att vaage over Telegrafvaesenets Opkomst o»
hremrae, åt dragé omsorg for de dertil hörende Indretningens Vedligeholdelse, samt åt gjöre
förslag til og besörge udfört saavel hvad dermed staaer i Förbindelse som de nya Arbeider
der i denne Administrationsgreen maatte findes hensigtsmaessige, Alt i Overensstemmelse med*
den gjseldende Lovgivning, naervmrende Instrux og de specielle Forholdsregler, hans nmrmeste
Föresatte Regeringens Indre Departement maatte meddele barn.

§ 2.

Telegraf-Directeuren skal hvert Aar tilsee en deel af Landets Telegraflinier og Stationer
saaledes åt hele Telegrafnettet kan i Regelen vsere efterseet i 3 Aar.

Han har i Begyndeisen af hvert Aar åt erhverve Departementet for det Indres
Approbation i Anledning af de Reiser, som kunne forudsees åt burde foretages i Aarets
Lob og indgiver Indberetning til samme Departementet over, hvad han paa enhver saadan
Reise maatte have iagttaget.

til Christiania^616*16 ^ DeParternentet> naar han afrisser fra og naar han kommer filbåge
for det <InXRf iSeUdgifterne af''*ggeS efter endt Reise sferskilt Regnskab til Departementet,

§ 3.

T j Forsaavidt noget Telegrafvsesenet vedkommende Arbeide af Departementet for det
Indre befales udfort, har han åt sörge for, åt saadant skeer paa hensigtmsessigste och bilhgste
Maade, overensstemmende med Departementets nmrmere Forskrifter. Han leder alle
Arbeider selv, dog tager han, efter Departementets nsermere approbation, hvor fornödiges
Arbeidsbestyrere og Assistenter til H.jselp; han gjör Indkjöb af Materialier, anordner Transporter
og besorger Bestillinger fra Utlandet in. v.

336

Han giver Departementet behörig underretning om Arbeidets Gång, attesterer alle
Udtaellinger, som udbetales directe fra Hoved-Contoiret, og gjennemgaaer de af Arbeidsbestyrerne
aflagte Special-Regnskaber. Forinden et saadant Arbeide seettes i Gång, har han
åt underrätte vedkommende civile Overövrighed derom.

§ 4.

Vid anseettelse af Inspecteurer ved Telegrafvsesenet indstiller Directeuren til Antagelse
af Departementet for det Indre de Personer, som han antager kunne konime i Betragtning,
saaledes åt der naevnes 3 til hver Post, forsaavidt saamange qvalificerede gives,
hvorimod Telegrafister, Bud og Opsynsbetjente ved Linien antages, forflyttes og afskediges
af Directeuren, dog skal han for Telegrafisternes Vedkommende ved hver Anssettelse, Forflytning
og Afskedigelse derom afgive Indberetning til Departementet for det Indre for åt
Departementets Approbation kan erhverves.

§ 5-

Directeuren förer Indseende med det ved Telegrafvsesenet ansatte Personale, drager
Omsorg for, åt der til Elever kun antages duelige og ordentlige Personer; han skal, forsaavidt
Forretningerne tilläde det, overvsere og i Förening med een Inspecteur og een Telegrafist
af förste Classe forestaae Examinationen af Eleverne, for de anssettes. Han vaager
over, åt det i Telegrafvsesenets Tjeneste ansatte Personale med Nöiagtighed og Orden opfylder
sit Hverv.

§ 6.

Det paaligger Telegraf-Directeuren åt holde ved Hoved-Contoiret:

a) . Journal med Register over alle inkommende Embedsbreve;

b) . Copibog med Register over alle udgaaende Expeditioner;

c) . Personal-Protocol over alle ved Telegrafvsesenet ansatte Betjente, hvori alle
vsesentlige Detailler disse Betjente vedkommende anföres;

d) . Liste over Inventariet ved Hoved-Contoiret samt ved Stationerne efter de fra
Betjenterne indleverede Regnskaber.

Den af Departementet for det Indre ved Telegrafvsesenet antagne Regnskabsförer
skal som Secretair bistaae ved Contoirs-forretningerne, og har Directeuren åt paasee, åt
Regnskabsföreren udförer de ham paahvilende Forretninger overeensstemmende med den ham
fra Departementet for det Indre givne Instrux, ligesom Directeuren til ubestemte Tider bar
åt forvisse sig om, åt Kassebeholdningen er overensstemmende med Kassebogens og Regnskabernes
udvisende.

§7-

Det paaligger Directeuren endvidere:

a). Åt afgive til Departementet for det Indre hvert Aar efter modtagelsen af
Behovsedlerne fra de forskjellige Stationer en samlet Oversigt over de Reqvisita, Inven t -

tariesager og Forbrugsartikler, som bör anskaffa?, i hvilken Anledning han har åt erhverve
Departementets Approbation.

b) Åt controllere Materialforbruget ved Stationerne og gjennemgaae de fra Stationerne
ved hven Aars Udgang indsendendes Regnskaber over samme.

c) Åt indsende hvert Aar en af oplysende Bemaerkninger ledsaget tabellarisk Oversigt
over den ved Stationerne i Aarets Löb skete Af- og Tilgang i de daglige Forbrimsartikler,
tilligeined en lignende Oversigt over Stationernes Inventariesager.

d) Ved udgången af hvert qvartal åt indsende Opgave over Antallet af de fra de
forskjellige Stationer afsendte og ankomne Skrivelser.

e) Ved hvert Aars Slutning åt indsende en statistisk Beretning over Telegrafvaesenet,
hvori indtages uddragsviis de oplysninger, som kunne vasre af praktisk Betydlig.

§ 8.

Sknlde pludselige Uheld eller andre uventede Omstamdigheder gjöre det umueligt
åt oppebie Departementet for det Indres Bestemmelse angaaende Foranstaltninger, vedkommende
Telegrafvassenet eller dets Drift, er Directeuren berettiget og forpligtet ’til åt
udföre det Fornödne efter bedste Skjönnende. Dog har han snarest muligt åt tndgive til
Departementet Indberetning om det Passerede.

§ 9.

Telegiaf-Directeuren maa ikke lade befordra gratis andre Telegrafskrivelser end de,
der vedkomme Tjenesten eller Telegrafvsesenets Anliggender. Han maa ikke befatte sig
med Handels- eller Börs-Speculationer, hvorved Indholdet af de Telegrafskrivelser, der
kunne komme til hans Kundskab, kan tjene til Veiledning.

In fidern:

L. JBärnholdt,

Kongl. Fuldmaegtig.

(Afskrift.)

Til Opfyldelse af det i den Kongelige Generalpostdirections aerede Skrivelse af 14
dennes yttrede Önske om åt forsynes med Oplysninger om de Regler, hvorefter Telegraphvassenet
i Danmark administreres m. m., undlader jeg ikke tjenstligst åt bemterke
Fölgende:

Saavel den techniske som den oeconomiske Drift af det Danske Telegraphvajsen
forestaaes af en Directeur, der ligeledes forestaaer Ledelsen af nye Telegraphanheg, Alt
under Ansvar til Generalpostdirecteuren, som atter baerer Ansvaret overfor Finantsministeren.
Det följer heraf, åt Detailbestyrelsen og Afgjörelsen af de denne vedrörende
Spörgsmaa-1 henhörer under Telegraphdirecteurens Ressort, medens derimod den overordnede
Administration af hele Telegraphvsesenet og Afgjörelsen af principielle, organisatoriske og
alle vigtige finantsielle Spörgsmaal er forbeholdt dels Generalpostdirecteuren og dels Finantsministeriet.
Telegraphdirecteurens Pligter og Myndighedsomraade samt hans Andel i
Bestyrelsen kunne nsermere prteciseres saaledes;

43

- 338

1. Telegraphdirecteurens Pligter.

Han er sirlig forpligtet til åt vaage over, åt Telegraphlinierne stedse ere i tilbörlig
Orden, åt enhver Afbrydelse af Driften afhjselpes saa hurtig som mulig, åt Istandseettelsen
udföres paa försvarlig Maade, og åt der ved alle Arbeider, hvad enten de forefalde
paa Linierne eller Stationerne, iagttages tilbörlig CEkonomi.

Han har åt sörge for Forretningsordenen og Disciplinen paa Stationerne, åt före
strenControl med, åt Telegraphhemmeligheden overholdes, åt drage Omsorg for, åt det
ikke tilstedes Nogeu åt tiltrsede en Tjeneste ved Telegraphvmsenet, der giver Adgang til
Telegrammerne, forinden han har aflagt Ed paa åt ville ubrödelig hemmehgholde disse.

Han paaseer, åt de ham underordnede Regnskabsförere aflsegge behörigt Regnskab
inden de foreskrevne Terminer, anstiller selv eller ved en dertil Befuldmmgtiget mindst een
sång om Aaret Kasseundersögelse hos de lokale Regnskabsförere, og afltegger selv ved
Finantsaarets Udlöb Hovedregnskabet over Telegraphvssenets Indtaegter og Udgifter, dets
Materiale og Inventarium, samt over Udgifterne ved nye Linieanlseg.

Han sorger for, åt de lokale Driftsregnskaber, forsaavidt Depechebefordringen vedkommer,
blive reviderede i rette Tid i det ham underlagte Revisionscontoir af edfasstede
Revisorer, og han deciderer paa de fremkomne Antegnelser.

2. Telegraphdirecteurens Myndigheds Omraade.

Han besaetter selvstasndig Assistent- og Skriverposter i de ham underlagte Contoirer,
samt Biidtjenesterne. ligesom han ogsaa er beinyndiget til åt disponere over, hvad
der paa Telegraphbudgettet beviljes til extraordinair Assistance ved Telegrafstationerne,
dog kun forsaavidt ikke hele Belöbet anvendes til Gagering for Reservetelegraphister.

Han bestemmer over Telegraphpersonalets Anvendelse og Omflytning fra en Station
til en anden, dog maa han ikke ved sine Dispositioner i saa Henseende foranledige nogen
Forögelse af de reglementerede Lönninger eller större Udgift end uundgaaeligt nödvendigt
til Oiemedets
ordinair Anvendelse af Personalet, åt forelaegge Generalpostdirecteuren de Grunde, der have
gjort Foranstaltningen nödvendig, ligesom han ogsaa har åt meddele Generaldecisor for
Postvsesenets Regnskabssager Underretning om Personalets Fordeling og Forandnnger
d erved.

Han kan meddele Telegraphpersonalet. Permission og
landet indtil et Tidsrum af 3 Uger

Han disponerer over Bevillingerne til Telegraphvsesenet, forsaavidt der ikke er
Spörgsmaal om uforudsete og extraordinaire Udgifter, eller om Udgifter, med Hensyn til
hvilke der kan reises Tvivl, om de have fuldstamdig Hjemmel i Bevillmgen Og dennes
Forudsretninger, eller om Afvigelser fra almindelig gjteldende Regler og tidligere trufne
Bestemmelser, eller om Anskaffelse af Materialier paa extraordinair Maade eller til andre
Priser end de almindelig gense, eller endelig om Anskaffelse af Inventariesager til Vaerdi
af over 20 r:dr.

339

För Generalpostdirecteuren

indbringer Telegraphdirecteuren til Afgjörelse eller videre Förhandling med Finantsministeriet: Alle

Säger, som vedröre Telegraphvmsenets Forhold til Udlandet, forsaavidt det
gaaer ud over de löbende Forretninger.

Spörgsmaal om Oprettelsen af nye Linier og Stationer eller Nedlreggelsen af bestaaende
Linier og Stationer.

Sager, vedrörende Indförelsen af nye Telegraphsystetner, Forandringer i op- eller
nedadgaaende Retning af de gjseidende Taxter, Budgetternes Affattelse og Dispositionen
over Bevillingerne, forsaavidt ikke Dispositionsretten i Henhold til det ovenfor Änförte er
indrömmet Telegraphdirecteuren; Spörgsmaal om Indrömmelse af fortrinsvis Befordring for
Telegrammer og Tilladelse for Private til åt indöve sig i Telegraphering paa Statstelegraphens
Stationer; Spörgsmaal om private Liniers Förbindelse med Statstelegraphen, om
Afslutningen af Leiecontracter, om Afhaandelse og Ombytning af Statstelegraphen tilhörenae
Materiale og Inventarium, om Anskalfelse af Materials paa extraordinär Maade eller til
extraordinaire Priser, og om Anskaffelse af Inventariesager af over 20 r:dr Vaerdi; Spörgsmaal
om Besaettelsen af nye og ledige Poster med den förän neevnte Undtagelse og om
Telegraphofficianters Afskedigelse.

Overhovedet alle Spörgsmaal, hvor der handles om vssenlige Forandringer i det
Bestaaende eller Afvigelser fra gjgeldende Regler, eller hvor Sägen angaaer et Princip,
eller har mere end almindelig Betydning i finantsiel eller anden Henseende.

Generalpostdirecteuren har derhos forbeholdt sig til enhver Tid åt kunne indhente
Telegraphdirecteurens Förklaring om, hvorvidt der ved de af ham trufne Dispositioner er
iagttaget tilbörlig GSconomi, for derefter åt tage under Overveielse, om der maatte vaere
Anledning til nmrmere åt bestemme Graendserne for hans Dispositionsret over de forskjellige
Bevillinger.

Revisionen og Decisionen af de lokale Telegraphregnskaber, med Undtagelse af
Depecheregnskabet., udföres i Generaldecisoratet for Postvsesenets Regnskabssager, der lige—
ledes reviderer Telegrafvmsenets aarlige Hovedregnskaber, hvorimod Decisionen paa Antegnelserne
til sistnaevnte Regnskaber er forbeholdt Finantsministeriet.

Finantsministeriet

forelsegges af Generalpostdirecteuren:

Alle Sager, vedrörende Förbindelsen med Udlandet, Taxt- och Budgetsager, Spörgsmaal
om Oprettelsen af nye Linier og Stationer, eller Nedlmggelsen af Linier og Stationer,
om nye Telegraphsystemers Indförelse, om fortrinsvis Befordring for Telegrammer, om
private Liniers Förbindelse med Statstelegraphen, om Afhasndelse af Telegraphvaesenet tilhörende
Materiale og Inventarium, om extraordinär Anskaffelse af Materiale og Inventarium
og overhovedet alle Spörgsmaal af vaesenligere Betydning i principal eller anden
Henseende, for hvis Afgjörelse Generalpostdirecteuren ikke selv vil overtage Ansvaret.

340

Hvad dernäst angaaer det andet Punkt, om h vilket den Kongelige Generalpostdirection
har Önsket (^plysning, da turde det allerede ligge i Sägens Natur, åt to Institutioner,
som i Hovedsagen have samme Formaal, Hemlig åt fremme Samkvemmet og Jette
Tankeudvexlingen, bör administreres efter samme Principer, og dette naaes bedst, naar begge
Institutioners Administration er samlet under en frelles Autoritet. Fn frelles overordnet
Administration medförer af sig selv et principielt Fselleskab i Behandlingen af Institutionens
ensartede Sager og förhinder en eensidig Yaretagelse af den ene Institutions Intresse
paa den andens Bekostning. Dette Sidste kan derimod let blive Folgen, naar den
overordnede Administration er fordelt paa to Autoriteter, ligesom Saadant ogsaa let kan
medföre, åt aldeles forskjellige Grundssetninger göre sig gjreldende ved Behandlingen af de
to Institutioners Sager, om de end forövrigt ere eensartede og have et og samme Formaal.

Ogsaa i ekonomisk Henseende har det vist sig, åt en faelles overordnet Administration
er åt foretrsekke; thi det maa sikkert nsermest tilskrives denne Ordning, åt der alt
er indtraadt og framdeles tilstrseber en Accumulation af de to Institutioners Embeder
paa Stationer, hvor Forretningsomraadet for den ene Institutions Vedkommende er for ringe
til åt udfylde en Mands Tid, og en saadan Förening af Embeder medförer stedse en Besparelse
i Udgifter for Tjenestens Bestridelse.

Kjöbenhavn den 30 November 1867.

Den Kongelige Danske Generalpostdirecteur

S. DANNESKJOLD SAMSÖE.

Lund.

Til

den Kongelige Svenske
Generalpostdirection i

Stockholm.

(aifffrift.)

Skridt ben 27 2foöentber 1867.

®er ffönig(id) ©dpnebifdjen fjoctjlöblid^en ©eneraUiJkfhSkrttioltung bee^rt ftdj bod mt=
terjeidpietc ©enevohipofhlmt, auf bie gefäötge 2Infrage Dom 14 b. 2111 d, golgenbed ganj erge=
benft ju ertuiebern.

2fod) hem bidljerigen @taatd=0rgonidmud in iPreufjen ifi bie obere Skrmaltung bed ^3oft=
unb bed £elegrapf)emuefend im @enerols23oft=2Imte »ercinigt, tneld)ed bid »or Äurjern eine 2Ibt£)ei=
hntg bed äUiniftertumd för §onbel, ©etnerbe unb öffentltd)c Slvbeiten bitbete unb bemnod) in ober=
flen ©tetle unmittelbar oon hem Gljef bed Se^teren geleitet tnurbe, jur 3eit aber unb bid baljin,
tuo bie meker unten ju erroäljnenbe 2''leugeftaltung eintritt, unter bie obere ledung bed b]3cäfi=
benten bed <3taatd=21finifteriumd gefteht ift.

341 —

_ ®eneral=fJ5ofb9Imt fjät feine Organe för bie ©ermaltung beg foftmefeng in ben Öb er»
©o|''t=$irectionen, benen bejirfStucife bie fPoftbctriebgfteHen jugetljeilt finb, unb för bie ©ermaltung
beä Setegrapfjenmcfeng in ber £elegrapl)ens®irection. Seljtere fjät ifjren @i£ in ©erlin. Sfjr
iuaren big juni 1 hannar 1867 fämmtlidje £elegrap{)en;©etriebgfiellen öirect untergeorbnet, mit
ber äftapgabe, bafi, fo me it an einjelnen Orten bie jelegrapl)em=©etriebgftrilen (£elegrapl)en=©tatio=
nen) mit ben ©oft=2lnftalten combinirt finb, bet ©oförnuft, rcie nod) jefct, Don ben Ober»©oft*
Dircctionen geteitet unb and) bag jur ©Saljrneljmung beg £etegrapljenbienfteg erforberlicf)c ©erfonal
Dott ber ©oft=©ermaltung geftcUt murbe, ber ®elcgrapl)en=®irection tjingegen nur bie Seitung beg
2etegrap()enbetriebeg oblag. ©on hem bejeid)neten ,3eitpuiilte ab finb unter»hem ftiamen oon
Dber=£elegrapIjen=-3nfpectiouen 3mifd)en=©el)örben gmifdjen ber £elegrapfjen=$irection nnb ben £eles
grapt)cu=23etriebgftetlen eingeridjtet morben, benen bie Segteren bejirfgmeife jugemiefen finb, unb mcldjc,
iubem fie i()re Inmeifungen bon ber £e(egrapt)en=®irectiou (in oberer ©telle Dom ©eneral^oft*
SImte; erfjalten, ben ®e[egrapf)cn=33etriebgfteHen gegennber äf)nlicf)e gunetionen, mie flitter bie
®elegrapben=3)irection, auguben.

®ie ©ercinigung beg bJ3o)t= unb beg ®elegrapl)enmefeng in ber oberjten ©ermaltung ge=
mätjrt bei ben mandjerlci Slnaiogiecn, metdje jmifdjen beiben ©ermaltunggjmeigen beftetjen, unb be=
fonberg nåd) mit Dxurfficpt auf bie Don Saljr jn -Qatjr fid) Dermcljrcnben kombinationen oon £cle=
gvapl)cn=©tationen mit ©oft=9lnftalten, unoerJennbare ©ortljeile. kg geflaltet fid) nicfjt aUein bie
©ermaltung einfadjer unb billiga-, fonbern eg lofven fid; nud) einljeitlidje ©rinjipien leidjter auf;
recf)t erljalten unb burdjfuljren, alg mena beibe Bmeige fid) in ber oberften ©ermaltung trennen.

©leidjmoljl mirb Dom 1 -Sannar 1868 ab bie ©ermaltung beg Selegrapljenroefcng Dom
@eneral=©oft4lmte getrennt unb bie £elegrapf)en=®irectton ju einer hem @eneval=©oft=2lmte gleid)gc=
orbneten ©eljörbe umgeftattet merben.

Sont augegebenen 3eitpunite ab tritt namlid) bie ©eftimmung int Kitt. 48 ber ©erfaffung
beg itiorbbeutfdjen ©ur.beg in Sträft, menad) bag ©oftraefen unb bag ®elegrapl)enmefen för bag ge=
faunnte ©ebict beg -Jiorbbeutfdjen ©unbeg alg einfjeitlidje 0taatg=©er!el)rg;2lnftalten eingeridjtet unb
Dermaltet merben folien. ®ie (Srmeiterung, metd)e Ijicrnad) bie in bie ©unbeg=©oft= unb ®ele=
grap£)en=©ermaltungen aufgeljenbe ©reufjifdje ^3oft= unb ®elegrapt)en=5Sermaltuug erföfjrt, ift fo
bebeutenb, bajf bie ©ereinigung beiber ©ermaltunggjmeige in ber Spanb beg ®eneral=©oft=2Imteg
nidjt fortbefteijen mirb. ipingegen mirb bie kombination ber ©oft= unb £eIegrapf)en=©tationen
fortbefteljen.

®ag @enerak©oft=2lmt nintmt an, bap bie Dorftefjenben SDiittljeilungeu för ben 3mecf
ber gefäHigen Infrage ber Söniglid) ©djmebifdjen l)od)löbtid)en ®eneral=©oft=©ermaltung genugen
merben. ©odte bieg nidjt ber ffrall förn, fo mirb baffelbe äber fpeciet 311 bejeidjnenbe ©unlte meitere
ganj ergebenfte Slugtunft ju ertljeilen mit ©ergnägen bereit fein.

Höniglicf) ©reuffifdjeg @eneral=©o|MCmt.

v. PHILIPSBORN.

«n

®ie Stöniglid) @djmebifd)e t)od)löblid)e
@eneral=©oft=©ermaltung in

©tocffjolm.

— 342 —

Kong). General-tullstyrelsens

underdåniga utlåtande, i anledning åt''
livad Riksdagens Revisorer anmärkt vid
granskning af Tullverkets räkenskaper
för år 1865.

S t o r m ä k t i g s t e, Allernådigste Konung!

Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i aflåten remiss, åligger det
General-tullstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens
innevarande år församlade Revisorer, enligt Styrelsen delgifvet utdrag af deras berättelse
om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders styrelse,
tillstånd och förvaltning under år 1865, i afseende å Tullverket yttrat och anmärkt.

Hvad först beträffar Revisorernes anmärkning att, jemlikt General-tullstyrelsens
resolution den 29 Mars 1865, af tullmedlen utanordnats ett belopp af 910 Riksdaler 15
öre, utgörande kostnaden för levererade medikamenter under år 1864, till hvilken utbetalning,
såvidt Revisorerne kunnat inhemta, Eders Kongl. Maj:ts nådiga medgifvande icke
blifvit lemnadt, får Styrelsen i underdånighet anföra, att nämnde medikamenter varit afsedde
att begagnas af sjuke uppsyningsman, vaktmästare och roddare vid härvarande
Hamnbevaknings-inspektion. Dylika medikamentskostnader hafva under mera än hundra
års tid årligen blifvit af Tullverkets medel bestridde och omförmälas redan uti Generaltullarrende-societetens
aflöningsstat för landttullarne i Sverige år 1756. Under tiden från
och med år 1778 till och med år 1824 har dels en viss anslagssumma för bekostande af
medikamenter åt underbetjeningen varit i Tullverkets stat uppförd, dels ock sådan kostnad
förklarats inbegripen uti den i staten upptagne läkareaflöning. Uti den af Kongl. Maj:t i
nåder fastställda aflöningsstat för Tullverket under år 1825 är, utan angifvande af bestämdt
anslag för omförmälda ändamål, allenast föreskrifvet, att medikamenter till den
lägre vaktbetjeningen i Stockholm skulle särskild! ersättas efter verificerade räkningar.
Enahanda bestämmelse förekommer i Tullverkets stater för de påföljande åren till och
med år 1856, med undantag blott af staten för år 1855. Uti denna sistnämnda, äfvensom
i de för tiden efter år 1856 gällande stater, finnes deremot icke intagen någon föreskrift
rörande medikamenters bekostande af tullmedel; ett förhållande, hvartill anledningen
tvifvelsutan är att söka deruti, att, då till bestridande af »diverse utgifter», under hvilken
titel omförmälde medikamentskostnader alltsedan år 1825 städse blifvit anordnade, ett
särskildt förslagsanslag fanns uti gällande stat till General-tullstyrelsens förfogande anvisadt,
nämnde föreskrift ansetts icke vara af omständigheterna påkallad.

Den utgift, som utgör föremål för Revisorernes anmärkning, lärer icke skäligen
kunna betraktas såsom öfverflödig eller för Tullverket gagnlös. Då nemligen behöfliga
läkemedels kostnadsfria tillhandahållande åt den talrika, vanligen mindre bemedlade underbetjeningen,
hvars helsa genom nattetid eller under ogynsamma väderleksförhållanden skeende
bevakningar ofta äfventyras, antagligen föranleder dertill, att de sjuke tidigare än

V

343 —

som eljest skulle hafva varit händelsen varda i tjenstbarhet återförsatte, minskas naturligtvis
i motsvarande man de kostnader, Tullverket har att vidkännas för aflönande af
extra bevakningsbetjente, hvilka för uppehållande af de sjukes befattningar måste i
tjenstgöring inkallas. Följden har ock varit, att det å Tullverkets stat uppförda anslag
till arvoden åt extra bevakningsbiträden vid Hamnbevaknings-inspektionen i Stockholm
varit jemförelsevis mindre anlitadt, så att af detta anslag, uppgående till 3,600 Riksdaler,
under revisionsåret 1865 utgått endast 1,796 Riksdaler 50 öre och under sistlidne år
1,865 Riksdaler.

Vidare hafva Revisorerne, hänvisande till hvad nästlidet års Revisorer anmärkt
derom, att tre procent uppbördsprovision blifvit tillgodoberäknad å beloppet af influtna
fyr- och båkmedel, anmält, att dylik provision jemväl för revisionsåret utgått för derunder
influtna fyr- och båkmedel, 687,926 Riksdaler 83 öre, med ett belopp af 20,637 Riksdaler
80 öre.

I afseende härå torde det tillåtas General-tullstyrelsen att åberopa innehållet af
sitt under den 21 November sistlidne år i anledning af framställd enahanda anmärkning
uti Rikets Ständers Revisorers berättelse för år 1864 i underdånighet afgifna utlåtande,
deruti Styrelsen, efter angifvande af de förhållanden, som legat till grund för den ifrågavarande
provisionsberäkningen, hemställt, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas, till förebyggande
af all tvetydighet i frågan, i nåder förklara, att det i Kongl. brefvet af den 3
December 1842 meddelade stadgande angående rättighet för Tullverket att sig tillgodoberäkna
tre procent af den årliga uppbörden utaf fyr- och båkmedel icke efter utfärdandet
af 1862 års nådiga förordning rörande lots- och fyrinrättningen i riket upphört att ega
gällande kraft. Enär sistbeinälde Revisorers anmärkning icke föranledt någon åtgärd från
Riksdagens sida, torde få antagas, att Riksdagen funnit den anmärkta godtgörelsen till
tullkassan för uppbörden af inflytande fyr- och båkmedel icke hafva saknat befogenhet.

Den nådiga remissen återställes i underdånighet och Generaltullstyrelsen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, ASlernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåterr

A. fou BK.WICH,

A. BRÄNDSTRÖM. ERIK LJUNGSTEDT.

Stockholm den 11 December 1867.

E. A. Hernblom.

— 344 —

Kong!. Telegraf-styrelsens

underdåniga utlåtande öfver livad Riksdagens
Revisorer anmärkt och hemställt
vid granskning af detta embetsverk»
räkenskaper och förvaltning under år

1865.

Underdånigste memorial.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts under den 25 sistlidne Oktober meddelade
nådiga befallning, får Telegraf-styrelsen härmedelst afgifva underdånigt yttrande i anledning
af hvad beträffande telegrafverket blifvit anfördt och föreslaget i Riksdagens Revisorers
berättelse af den 14 i samma månad om verkställd granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders styrelse, tillstånd och förvaltning under år 1865.

Elektriska telegrafverket.

§ 1-

I anledning af Revisorernes anmärkning, att, som den kontanta behållningen å
elektriska telegrafverkets underhållsmedel vid slutet åt hvardera af åren 1863, 1864
och 1865 uppgick till resp. 108,561: 49, — 119,025: 85 och 144,760: 87. riksmynt,
någon leverering till Handels- och Sjöfartsfonden syntes hafva bort i behörig ordning
verkställas, får Telegraf-styrelsen i underdånighet anföra, att visserligen uti de särskilda
tid efter annan till Styrelsen aflåtna nådiga bref, hvarigenom anslag beviljats från bemälda
fond till telegrafarbeten, finnes föreskrifvet, att de sålunda erhållna beloppen borde, i den
mån telegrafverkets medel det medgåfve, till fonden återbetalas, i följd hvaraf också följande
inbetalningar dit egt rum, nemligen:

år 1857 ..............................adr 1,088: 7.

1861.............................. » 50,000: -

„ 1862 .............. v 25,000: —

„ 1864 (af behållningen vid utgången af år 1863, eller just

ett af de här ofvan uppgifna åren)....... ■ • » 75,000: —

eller tillsammans R:dr 151,088: 7,

men att Eders Kongl. Maj:t likväl, vid fastställandet af arbetsplanerna för de sednare
åren och anvisandet af dertill erforderliga anslag från meranämnda fond, behagat, i öfverensstämmelse
med hvad Telegraf-styrelsen hemställt, i nåder bifalla, att af den uppkomna
behållningen å underhållsmedlen finge till det ingående årets arbeten användas och således
till anslagsmedlen öfverflyt.tas ett visst belopp, vid hvars bestämmande iakttogs, att en

— 345 —

tillräcklig summa ändock återstod såsom kassaförstärkning till bestridande af löpande
utgifter för verkets underhåll under det nya årets första qvartal, då portoiukomsterna
alltid äro vida lägre än under hvardera af de öfriga qvarta len. Sålunda har, såsom bidrag
till kostnaderna för nedannämnda års telegrafanläggningar, af underhållsmedlen utgått följande
belopp, nemligen:

år 1863 ............................... 48,149: 62.

» 1866 ........................... „ 150,000; —

eller tillsammans R:dr 198,149: 62, hvilken

summa, ökad_ med den här ofvan nämnda, till Handels- och Sjöfartsfonden direkt återleveierade,
151,088: 7, utgör 349,237 R:dr 69 öre. Då nu anslagen till alla telegrafarbeten
uteslutande pläga tagas från Handels- och Sjöfartsfonden, är det naturligtvis för
tonden likgiltigt, om densamma vid slutet af ett år från underhållsmedlen emottager ett
visst belopp, men efter det nya årets ingång måste i form af anslag för nybyggnader åter
utbetala detsamma.

§ 2.

Under förmenande, att från elektriska telegrafverkets nettobehållning för revisionsaret,
utgörande 79,960 R:dr 47 öre, rätteligen hade bort afdragas åtminstone större delen
af kostnaden för ombyggande af äldre telegraflinier, hvilken kostnad i stället blifvit. enligt
den nadigst fastställda arbetsplanen, bestridd af anläggningsmedlen, hafva Revisorerne
yttrat den åsigt, att, som telegrafverkets anläggning kostat staten nära 3 ’/2 millioner Riksdaler,
ofvanberörda behållning ingalunda kunde anses tillfredsställande. Orsaker till detta
enligt deras. tanke mindre fördelaktiga förhållande hafva Revisorerne ansett egentligen
ligga dels uti användandet af ett stort antal tjensteman och betjente, samt dels deruti
att en mängd stationer finnas, hvilkas inkomster icke äro tillräckliga att bestrida dessa
stationers utgifter.

Hvad den förra delen af denna anmärkning beträffar, torde endast böra erinras
att, nar de pa en äldre telegraflinie uppsatta oimpregnerade stolpar, sedan de i jorden
nedsatta andarna tagit röta, blifvit ett par gånger upptagna och efter afsågning af den
skadade delen åter nedsatta samt slutligen befinnas både alltför korta och helt och hållet
murkna, samt således nödvändigt måste ersättas med visserligen dyrare, men deremot betydligt
varaktigare impregnerade stolpar, en dylik total reparation af en äldre linie så
mycket hellre bör anses såsom ett nybyggnadsarbete, som kostnaden dervid är minska stor
och det ofta kan rara tvifvel underkastadt om det löpande årets möjligen blifvande öfverskott
leninar tillgång härtill. Härvid, likasom i fråga om anläggning af nya telegraflinier,
ar det emellertid for telegrafverket likgiltigt, om kostnaden tages från underhålls- eller
anslagsmedlen.

För åstadkommande af en mera tillfredsställande behållning af de på telegrafverket
bekostade medel hafva Revisorerne ytterligare i samma punkt hemställt:

l:o att indragning måtte ske af stationerna i åtskilliga småstäder, der jernväustelegrafstationer
finnas; 5

44

— 346

2:o att flera stationer måtte förändras till privatstationer, i enlighet med Kongl.
brefvet den 30 December 1863;

3:o att åtskilliga tjenstemäns aflöning måtte bestämmas uti en mindre, fast lön
jemte tjenstgöringspenningar, lämpade efter omständigheterna och antalet utvexlade telegram
mer ;

4:o att kostnaderna för telegrafliniernas underhåll och tillsyn, jemte resor för sådant
ändamål, matte inskränkas derigenom att åtskilliga af dessa arbeten blifva pa beting
upplåtna; och

5:o att, till inskränkning i natt-tjensten och på samma gång till inkomsternas förökande,
telegrammer, som inlemnas efter en viss tid på dygnet, måtte åsättas en högre
afgift än den vanliga.

I anledning häraf får Telegraf-styrelsen i underdånighet anföra följande:

l:o. De enda smärre invid jernväg belägna städer, der statstelegrafstation finnes
och den föreslagna indragningen skulle kunna ifrågasättas, äro Köping, Arboga, Södertelje
och Borås. Då emellertid dessa städer, mot förbindelse att tillhandahålla kostnadsfria
stationslokaler, redan kommit i åtnjutande af förmånen att ega en för ortens egen korrespondens
ensamt afsedd statstelegrafstation, torde det vara destomera betänkligt att åter
fråntaga dem denna förmån, som en jernvägstelegraf, vare sig att den är anbringad vid
en af statens stambanor eller vid någon enskild jernväg, obestridligen icke erbjuder allmänheten
samma trygghet för telegrammernas hemlighållande och skyndsamma befordran,
som då statstelegrafen anlitas, enär de personer, hvilka sköta jern vägstelegraferna, icke
äro edsvurne att bevara telegrafhemligheten, samt allmänhetens telegrammers snabbare
eller långsammare fortskaffande från en jernvägsstation alltid måste bero deraf, huruvida
dervarande telegraf är sysselsatt med jernvägstrafikens egna angelägenheter, hvilka naturligtvis
alltid måste ega företrädet, hvadan en jernvägstelegrafstation endast ofullkomligt
ersätter eri telegrafverkets station, hvars verksamhet är uteslutande egnad åt allmänhetens
korrespondens.

I sammanhang härmed torde få åberopas hurusom, sedan Telegraf-styrelsen under
den 24 Mars 1859 i underdånighet hemställt, att stats-telegrafstationen i Arboga måtte
få indragas i anledning deraf, att Direktionen för Köping—Ilults jernvägsaktiebolag fogat
anstalt om telegrammers fortskaffande medelst jernvägstelegrafen, Eders Kongl. Maj:f, uppå
staden Arbogas häremot gjorda protest, under den 4 Juni samma år förklarat, att nämnda
station borde tillsvidare bibehållas.

2:o. Såsom Telegraf-styrelsen redan vid föregående tillfällen i underdånighet anfört,
hemtade Styrelsen den hufvudsakliga anledningen till sitt i December 1863 gjorda
underdåniga förslag om inrättande af så kallade privat-telegraf''-stationer från den omständigheten,
att intill nämnda tidpunkt det antogs såsom gifvet, att en telegrafstation äfven
på en mindre betydlig ort skulle till föreståndare ega en tjensteman af 2:dra klassen,
nemligen Kommissarie, hvars arliga aflöning af 1,500 R:dr starkt tyngde pa stationens utgiftsstat
i jemförelse med de stundom ganska obetydliga inkomsterna från ortens korrespondens.
Det, var för åstadkommande af besparing, som Telegraf-styrelsen föreslog inrättandet
af privatstationer och att vederbörande kommuner skulle vara förpligtade att sjelfve

- 347 -

aflöna föreståndaren samt bekosta lokal, jemte densammas uppvärmning och belysning,
mot rättighet att få till föreståndare antaga en af Styrelsen godkänd person samt uppbära
hälften af portot för såväl afgående som ankommande telegrammer. Då erfarenheten
emellertid visat, att olägenheter stundom äro förenade med detta system och att detsamma
endast under vissa förhållanden kan med fullkomlig fördel för telegrafverket tillämpas,
har Telegraf-styrelsen, för att, på samma gång som nämnda olägenheter undvekes, åstadkomma
största möjliga besparing i verkets underhållskostnader, under den 30 December
1865 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslagit, att till föreståndare för smärre
statstelegrafstationer finge antagas tjensteman af 3:dje klassen eller Assistenter och således
med vida lägre aflöning än Kommissariernes, samt att en dylik föreståndarebefattning, der
omständigheterna det medgåfve, finge anförtros åt qvinliga assistenter mot ett årligt arvode,
svarande mot 2/3:delar af de manliga föreståndarnes. Efter erhållet nådigt bifall härtill
har Styrelsen tid efter annan till så kallade assistentstationer förvandladt åtskilliga smärre
stationer, samt. anställt fruntimmer till föreståndare på de flesta deribland. Vidare bör
den omständigheten ingalunda förbises, att i beräkningen af den inkomst, som en viss
station tillskyndar telegrafverket, man måste uppföra icke blott portot för de på samma
station inlemnade telegrammer, utan äfven portot för de dit adresserade, hvilkas antal
vanligtvis är ungefär lika stort som de derifrån afgående telegrammernas.

1 sammanhang härmed torde, i hvad särskildt angår Revisorernes anmärkning rörande
stationen vid Åtvidaberg, få anföras: att föreståndaren för denna station sedan
1867 års ingång är en Assistent med 1,200 Riksdalers aflöning; att egaren af Åtvidabergs
kopparverk årligen erlägger hälften af detta belopp, jemte det han tillhandahåller kostnadsfri
lokal; och att, i anseende till den betydliga längden af den vigtiga linien mellan
Linköping och Westervik, det är af nöden att på samma linie finnes en statsstation med
manlig föreståndare, hvilken, när så behöfs, kan afhjelpa de på linien uppkommande fel.

3:o. Hvad den manliga telegrafpersonalen angår, torde åtskilliga svårigheter möta
vid genomförandet af Revisorernes förslag att bestämma afiöningen för en del deraf nti en
fast lön, som vore mindre än hvad för närvarande inom hvarje grad äger rum, jemte
tjenstgöringspenningar, lämpade efter omständigheterna och antalet utvexlade telegrammer.
På smärre orter, der blott en tjensteman finnes, skulle, om korrespondensen derstädes vore
ringa, han råka i den mest bekymmersamma ställning, helst om han vore familjefader,
enär alltid en viss summa fordras för fyllandet af de nödvändiga lefnadsbehofven, och
följaktligen den för honom beräkneliga årsinkomsten icke bör få bero af korrespondensens
större eller mindre liflighet, samt härtill kommer, att tjenstemannen under de dagliga
tjenstgöringstimmarna, äfven om han icke är sysselsatt med afsändande eller mottagande
af telegrammer, ändock måste alltjemt egna sin uppmärksamhet åt telegrafsignalerna och
derigenom hindras att sysselsätta sig med annat arbete, som kunde bereda honom någon
biförtjenst, som dessutom på mången mindre ort är ganska svår att erhålla. I fråga
deremot om de qvinliga telegrafisterna skulle det vida lättare låta sig göra att, efter omständigheterna,
på hvarje särskild ort reglera lönevilkoren, dels emedan befattningarna vid
telegrafverket icke äro afsedda för husmödrar, utan blott för oförsörjda ensamma fruntimmer,
hvilkas lefnadskostnad kan betydligt inskränkas, och dels emedan en qvinlig stationsföreståndare
kan genom handarbeten förskaffa sig någon inkomst utöfver löneförmånerna.
Emellertid låter det ingalunda sig göra att anställa qvinliga föreståndare på alla smärre
stationer utan undantag, ty på en eller annan deribland måste, allt efter lokala förhållanden,
finnas en manlig föreståndare, för att kunna tillse linierna och ombesörja afhjelpandet
af derå ofta uppkommande fel.

— 348 —

4:o. Huru kostnaderna för telegrafliniernas underhåll och tillsyn må kunna minskas,
har städse utgjort ett af de vigtigaste föremålen för Telegraf-styrelsens omtanke.
Betydliga besparingar i de årliga utgifterna för detta ändamål hafva åstadkommits dels
genom uppsättande af impregnerade telegrafstolpar i stället för de äldre oimpregnerade,
hvilka nästan årligen måste med stor kostnad öfverses, enär de ofta kullkastades af blåsten
eller angrepos af röta vid jordytan, samt efter 6 till 9 års förlopp vanligtvis måste
borttagas såsom odugliga, dels ock derigenom, att flera linier förflyttats från landsvägarna
till jernbanorna, der, enligt öfverenskommelse med jernvägsförvaltningarna, tillsyn å linierna
utöfvas af banpersonalen mot viss ersättning från telegrafverket och hvarigenom det mera
sällan ifrågakommer, att någon stationstjensteman behöfver göra reparationsresor i anledning
af sådana oftare inträffande smärre liniefel, som lätteligen kunna af banvaktarne afhjelpas.
För öfrig! bör anmärkas, att de fel af större betydenhet, som på telegrafiinierna
kunna ifrågakomma, äro af fyrfaldiga slag, hvaribland flera fordra tekniska insigter hos
den, som skall afhjelpa desamma. Följaktligen kan svårligen ett på besparing grundadt
allmänt beting afslutas om afhjelpande af alla på en linie uppkommande fel, utan torde
hvad Revisorerne i denna del åsyftat få anses i väsendtlig mån redan vara vunnet genom
de öfverenskommelser i ämnet, som med vederbörande jernvägsförvaltningar äro träffade.

5:o. Beträffande Revisorernes förslag att, till inskränkning i natt-tjensten och på
samma gång till inkomsternas förökande, telegrammer, som inlemnas efter en viss tid på
dygnet, borde åsättas en högre afgift än den vanliga, torde detsamma hvila på en oriktig
uppfattning af hufvudsakliga meningen med den så kallade natt-tjensten på vissa stationer.
Bland de åtta städer här i riket, der natt-tjenst eger rum å telegrafstationerna, finnas
sex, der densamma icke är anordnad för ortens egna invånares skull. Fyra deribland,
nemligen Haparanda, Wenersborg, Malmö och Helsingborg, äro så kallade kontrollstationer,
hvilkas åliggande är att under hela dygnet från utlandet emottaga och dit afsända
korrespondensen med svenska stationer, äfvensom att befordra den betydliga genom Sverige
transiterande telegramvexlingen mellan Sveriges grannländer, för hvilka ändamål flere
embetsman nödgas tillbringa stundom hela natten eller åtminstone en stor del deraf under
oafbruten, ansträngande tjenstgöring. Stationerna i Jönköping och Sundsvall äro så kallade
öfverdragningsstationer, hvilkas biträde såsom sådana är betingadt allenast af de
stora afstånden mellan vissa af de öfriga nattstationerna. Att Stockholms station, såsom
centralstation, hvilken har att ordna korrespondensen på rikets samfällda linier, måste
vara nattstation, är naturligt, äfven om sådant icke påkallades deraf att denna ort är
rikets hufvudstad och äger en betydlig folkmängd samt stor affärsrörelse. Den enda ort, å
hvars telegrafstation natt-tjenst numera eger rum uteslutande för ortens egen betydenhets
skull, är Göteborg. För öfrigt torde få anmärkas, att antalet af telegrammer, som inlemnas
om natten, i allmänhet är ganska ringa, och om den af Revisorerne föreslagna
extra taxering blefve påbjuden, skulle de sannolikt nästan alldeles försvinna och den påräknade
vinsten uteblifva.

I anledning af Revisorernes yttrande om det stora antalet tjensteman vid telegrafverket,
torde Styrelsen endast få i underdånighet anföra, att detta antal icke är större
än hvad för det vidlyftiga verkets behöriga skötsel nödvändigt erfordras. Det på stat
uppförda antalet tjensteman kan så mycket mindre anses vara alltför stort, som å alla

stationer af något.större vigt extra biträden måste användas under nästan hela året, och
täta sjukdomsfall inträffa bland personalen på dessa stationer i följd af tjenstemännens
öfveransträngning.

Slutligen och enär, enligt Revisoremes förmenande, telegrafverkets anläggande och
ordnande numera vore i det närmaste fulländade, hvadan bemälda verk icke vidare borde
erfordra så stora arbetskrafter, som hittills varit förhållandet, och Revisorerne hyste den
öfveitygelsen, att en förening af Post- och Telegrafverken under en gemensam styrelse
skulle medföra betydlig inbesparing af tjensteman och allmänna omkostnader såväl Rstyrelsen
som .på åtskilliga ställen, der telegrafstation och postkontor borde kunna utan svårighet
förenas under en tjensteman, hafva Revisorerne hemställt, huruvida icke tidpunkten
må vara inne för åstadkommande af en utredning om fördelarna och olägenheterna af
Post- och Telegrafverkens förening under en gemensam styrelse.

Om Revisorerne med sitt ofvan anförda yttrande, att telegrafverkets anläggande
och ordnande numera vore i. det närmaste fulländade, vilja hafva uttryckt den förmodan,
att någon ytterligare utvidgning af telegrafverket, vare sig genom byggande af nya lider,
ökande af .trådarnas antal ^ på redan befintliga lider, eller inrättande af nya stationer,
snart torde icke vidare .ifrågakomma, och att således detta verk skulle hädanefter blifva
i det närmaste inskränkt inom sina nuvarande gränser, så hyser Telegraf-styrelsen den föreställning,
att, till vinst för rikets handel, sjöfart och rörelse i allmänhet, denna Revisorernes
förmodan icke kommer att gå i fullbordan, enär den år efter år starkt tilltagande
telegrafkorrespondensen oundgängligen påkallar en motsvarande utveckling af telegrafverket.
Redan under den tid, då det så kallade zonsystemet tillämpades på telegrafportot, tilltog
telegramvexlingen årligen icke obetydligt; och sedan, såväl för den inhemska som för den
internationella korrespondensen, systemet af ett lågt, likformigt porto numera blifvit antaget,
och inom alla länder telegrafiinierna mer och mer utvidgas samt nya stationer nästan
dagligen inrättas, har telegrammemas antal öfverallt ökats i ganska hög grad och allmänheten
mer och mer börjat att i stället för den långsammare postgången begagna det
snabba befordringsmedel, som den elektriska telegrafen erbjuder. Så har t. ex. antalet af
de genom svenska telegrafverket befordrade stats- och privat-telegrammer ökats från
243,489 stycken .år 1864 till 328.464 stycken år 1865 och 418,744 stycken år 1866.
Men i samma mån, som telegramantalet växer, måste också antalet trådar och apparater
på redan befintliga linier ökas, om befordringen skall kunna fortgå på ett sätt, som öfverensstäinmer
med verkets ändamål och allmänhetens billiga fordringar. Dessutom bör
tagas i betraktande, att telegrafledningarna val måste efterhand utsträckas till sådana, af
någon betydenhet varande orter inom landet, hvilka sakna denna för affärsmän numera
oumbärliga anstalt, och hvilkas anspråk derpå svårligen kunna med billighet af staten underkännas
endast på den grund, att dessa orters telegrafkorrespondens måhända, åtminstone
till en början, icke. skulle till fullo betäcka de för dervarande stationers underhåll
erforderliga kostnader. Uti Sverige är telegrafverket lyckligtvis icke, såsom i ett eller
annat främmande land, ett på direkt penningevinst beräknadt företag. De uppoffringar,
som staten gör genom upprättande af linier och stationer eller genom större utgifter på''
en eker., annan station, än som motsvaras af der inflytande porto, lära väl kunna anses
vara mångfaldigt uppvägda af den väsendtliga nytta, som telegrafverket rnedför för hela
riket; och om äfven den utgift af omkring 3 ‘/2 millioner riksdaler, som Handels- och Sjö -

~ 350 —

fartsfonden bestridt för telegrafanläggningar, onekligen är ganska betydlig, bör man väl
rättvisligen å andra sidan erkänna, att ingen utgift mera fullkomligt motsvarar det ändamål,
för hvilket samma fond blifvit bildad.

För att rätt kunna bedöma frågan om ändamålsenligheten af telegrafverkets förening
med postverket, lärer böra tillses:

l:o) huruvida de inom det ena verket förekommande ärenden äro af sådan likartad
beskaffenhet med ärendena inom det andra, att en förening under en gemensam styrelse
blir för sjelfve ärendenas gång och handhafvande fördelaktig, och

2:o) huruvida, äfven om en så beskaffad likhet mellan begge embetsverkens göromål
icke förefinnes, något annat skäl kan anses påkalla den ifrågasatta föreningen.

I förra afseendet förekommer visserligen, att begge embetsverken hafva till ändamål
att mellan skiljda orter fortskaffa meddelanden från en person till en annan. Men
sätten för fortskaffande! äro likväl helt olika.

Brefven inlemnas förseglade på postkontoret, vägas, stämplas, räknas till antalet
och läggas sedermera i särskilda paketer för särskilda orter, hvilka paketer derpå afsändas
i olika rigtningar och fortskaffas med ungefär lika lätthet, ehvad de deruti inneslutna
brefvens antal är större eller mindre. Vid framkomsten till destinationsorterna sorteras
samt afhemtas eller utsändas brefven. En stor del af de med brefbefordringen förenade
bestyr kan och bör af underordnade biträden ombesörjas, och de göromål, som åligga
posttjenstemännen, äro i allmänhet icke af den beskaffenhet, att de fordra någon högre
grad af kunskaper.

Hvarje telegram måste deremot inlemnas öppet, undergå granskning i afseende å
ordantalet och jemväl å innehållet, samt derefter i hela sin vidd aftelegraferas, tillika med
hvarjehanda tjensteanmärkningar. Vid framkomsten måste telegrammet och tjensteanmärkningarna
äfvenledes fullständigt nedskrifvas från apparaten. Till dessa bestyr erfordras
icke blott mekanisk färdighet att rätt och skyndsamt sköta apparaten, utan jemväl språkkännedom.
Den minutiösa behandling, som hvartenda telegram måste undergå, påkallar
hos tjenstemannen den största uppmärksamhet; och när afbrott eller andra hinder möta
på en eller annan linie, erfordras en viss grad af insigter i fysiken för upptäckande och
afhjelpande af felen.

Häraf visar sig följaktligen, att någon sådan likhet mellan ärendena inom de begge
embetsverken icke finnes, från hvilken skäl skulle kunna hemtas till deras förening under
samma styrelse.

Vid sådant förhållande och då sammanförandet af olikartade göromål hos ett och
samma embetsverk eller hos en och samma tjensteman väl svårligen torde i och för sig
sjelft vara särdeles nyttigt och önskvärdt, utan tvertom under vissa förhållanden kan leda
till oordning och hinder i ärendenas ombesörjande, blir nödigt att taga i öfvervägande, om
något annat skäl, af betydande vigt, kan åberopas för den ifrågasatta föreningen af begge
embetsverken.

- 351 —

Ett dylikt skäl torde blott kunna sökas i en förmodad betydligare besparing i de
begge förenade einbetsverkens sammanlagda utgifter. 6

Frågan blir då först, huruvida besparing kan vinnas genom de nuvarande begge
otyreisernas sammanslagning till en enda. °°

Telegraf-styrelsen torde härvid få i underdånighet upplysa, att uti de flesta främmande
länder, såsom Frankrike, Österrike, Italien, Spanien, Portugal och Ryssland telegrafverket
redan länge . utgjort en under vederbörande ministerium direkte stående inrättning,
med sin egen administration, utan all sammanblandning med postverket.

I Preussen bär visserligen General-postdirektören hittills varit gemensam chef för
post- och telegrafverken; men någon egentlig förening af dessa embetsverk har likväl ei egt
ruin, och i anledning af den betydliga utveckling, som begge dessa embetsverk årligen vunmt
har General-postdirektörens chefskap, hvad telegrafverket angår, småningom blifvit nästan
helt och hållet noimnelt och hans verksamhet mera uteslutande egnad åt postverket under
det att det egentliga inseendet och chefskapet öfver telegrafverket öfvergått till en särskild
embetsman, Direktören för telegrafverket, hvilken med ganska vidsträckt myndighet och
oftast utan föregående meddelande med General-postdirektören skött icke blott aflöpande
ärenden, utan jemväl den vigtiga korrespondensen med främmande telegrafförvaltningar och
ensam deltagit i de muntliga konferenserna med samma förvaltningars ombud, samt vanligtvis
athandlat alla frågor af betydenhet direkte med vederbörande statsminister I Danmark
ar förhållandet ungefär detsamma, dock sålunda, att Telegraf-direktörens myndighet
ar icke fullt sa vidsträckt. Sysselsatt med handhafvande af de vigtiga postärendena "har
oval ken i 1 reussen eller Danmark General-postdirektören haft tid att åt telegrafgöromålen
egna den noggranna och oafbrutna tillsyn, som erfordras för att rätt kunna utöfva chefskapet
i ett förvaltande verk. Uti ingen af de fyrfaldiga förhandlingar rörande konventioner,
p o rto ne (Fattningar, in. in som under de sednare åren ganska ofta, dels muntligen
och de s skriftligen,^forehafts mellan svenska Telegraf-förvaltningen, å ena, samt den preussiska
eller danska, a andra sidan, har preussiska eller danska General-postdirektören utan
ensamt Telegrafdirektören tagit del. Ingen enda af de talrika, från preussiska och danska
telegiaf-forvaltningarna till den svenska ankomna officiela eller konfidentiela skrivelser fin
nes undertecknad af General-postdirektören. Vid den för telegrafverken i Europas sam ''
lige länder sa vigtiga telegrafkonferensen i Paris år 1865 representerades både Preussen
od\ Danmark ensamt af sina telegrafchefer. Med 1868 års ingång blir i Preussen telegratverkets
förvaltning helt och hållet skiljd från Generalpoststyrelsen och öfverlemnad åt
Telegraf-direktionen, hvilken sedermera kommer att utgöra en fullkomligen lika fristående
embetsmyndighet som General-poststyrelsen.

Uti Norge eger intet samband rum i behandlingen af post- och telegrafverkens an
gelagenheter, ehuruväl begge embetsverken lyda under samma Regerings-departement och
man, till åstadkommande af besparing, i sednare tider begynt att sammanslå post-expeditörsoc.
h telegrafist-1jensterna pa en och annan ort, der föremålen vid hvardera tjensten äro af
mindre omfång, liv, ket system äfven är antaget i Preussen och kommer att derstädes fortfarande
''illampas, ehuru postverkets förvaltning hädanefter blir, såsom nyss är nämndt fullkomligt
skiljd från telegrafverkets. '' ’ 1

Från förhållandena i främmande länder kan således något stöd icke hemfas för den
af Revisorerne ifrågasätta förening af de begge embetsverken.

352 —

Vid bildandet af den svenska Telegraf-styrelsen bär den största möjliga inskränkning
i embetsmannapersonalen egt ram. Styrelsen består, enligt den för telegrafverket den
2 Augusti 1856 i nåder utfärdade instruktion, af: *

1 Generaldirektör;

2 linie-intendenter, föreståndare för hvar sitt af de begge telegrafdistrikt, hvari riket
är fördeladt; och

1 kameral-intendent;

hvartill torde böra räknas Sekreteraren, som inför Styrelsen föredrager vissa ärenden.

De göromål, som genom nyssnämnde instruktion blifvit ofvanbemälde fem embetsman
anvisade, taga deras tid fullkomligt i anspråk. Om telegraf- och postverken skulle
sammanslås, blefve det ändock, i anledning af ärendenas olika beskaffenhet inom de begge _
verken och enär Departements-cheferne samt Sekreterarne i Postverket otvifvelaktigt äro
fullt sysselsatte med sina nuvarande göromål, nödvändigt att bibehålla särskilda föredragande
för tekniska, kansli- och kameral-ärenden rörande telegrafväsendet; och nå gon ^ besparing
vore således härvid icke att vinna. Den enda förändring, som skulle kunna ifrågasättas,
vore att förena de begge nuvarande generaldirektörs-embetena hos en och samma person,
i'' fall denne innehar de egenskaper, som för hvardera befattningen erfordras; men äfven
i sådant fall torde man, i betraktande af de vidtomfattande och vigtiga göromål, som åligga
de särskilda cheferne för dessa embetsverk, kunna med allt skäl betvifla, att denne gemensamma
chef skulle medhinna dessa olikartade samt ansvarsfulla bestyr och åt dem egna
den omvårdnad, som af en chef rättvisligen fordras. En dylik förening skulle derföre efter
all sannolikhet leda dertill, att den gemensam me chefen korame att rigta sin uppmärksamhet,
mera specielt åt ettdera af de begge verken, till skada för det andra, derest icke särskilda
sous-chefer eller åtminstone en sådan för ettdera af verken tillsattes. Om nu bär
i Sverige, liksom förhållandet ännu är i Danmark och hittills varit i Preussen, eu särskild
direktör eller sous-chef för telegrafärendena blefve anställd, så skulle, med hänsigt till de
egenskaper, som erfordrades för ett nöjaktigt skötande af denne embetsmans vigtiga befattning,
och vid jemförelse med de lönebelopp, som åtnjutas af underordnade tjensteman
vid t. ex. tull- och postverken samt jernvägstrafikstyrelsen, en lägre lön väl icke kunna
tilldelas honom än den, som chefen för telegrafverket enligt gällande stat nu uppbär, helst
det är antagligt att denne direktör, liksom i Danmark och Preussen, komme att blifva,
om ej till namnet, dock i verkligheten, chef för telegrafverket, enär han odeladt finge egna
sig deråt. Emellertid utvisar den i Preussen och Danmark redan vunna, bär ofvan omförmälda
erfarenhet hvarthän det leder att i en och samma persons hand vilja förena vidlyftiga,
olikartade bestyr.

Den till Telegraf-styrelsen hörande personal af registrator, bokhållare, kassör, materialförvaltare,
kanslister och revisorer är så inskränkt, som förhållandena tillåtit ; och om
möjligtvis någon af desse tjensteman skulle kunna jemväl öfvertaga några likartade göromål
inom postverket, kan detta väl ej åberopas såsom tillräckligt skäl för embetsverkens
förening, enär det icke är ovanligt, att tjensteman få innehafva tvenne befattningar af lägre
grad inom särskilda embetsverk.

På grund af det ofvan anförda hyser Telegraf-styrelsen den öfvertygelsen, att eu
sammanslagning af de begge embetsverkens styrelser hvarken skulle medföra besparing för
staten eller underlätta ärendenas skötande.

— 353

Beträffande ^ater fragan om lämpligheten af telegrafstationers förening med postkontor,
så enär på en telegrafstation af något slags betydenhet tjenstemännens tid är
ständigt upptagen af tjenstebestyr, som icke i ringaste mån få eftersättas för främmande
göromål, skulle en dylik stations förening med ett postkontor, i stället för att
kunna åstadkomma någon besparing medelst indragning af en eller annan tjenst, tvertom
genom det samtidiga skötandet af fullkomligt olikartade ärenden, för hvilka tillräcklig tid
saknades,^ skadligt inverka på handläggningen af dem alla; och Telegraf-styrelsen måste
derföre på det högsta afstyrka en dylik förening.

På ^ de obetydliga telegrafstationerna deremot, hvarest telegramvexlingen är ringa
och föreståndarnes tid i följd deraf föga upptagen, bör, från telegrafverkets sida, något
hinder i allmänhet icke kunna möta att låta föreståndarebefattningen vara förenad med
postförvaltaretjensten, dock alltid under bestämd förutsättning, dels att den gemensamma
innehafvaren af dessa begge tjenstår besitter alla de för en telegrafstationsföreståndare
nödiga egenskaper, dels ock att postgöromålen icke äro af den beskaffenhet, att de hindra
honom från att egna all erforderlig uppmärksamhet åt telegrafstationen, så att alla dithörande
göromål må med ordning och skyndsamhet blifva uträttade, hvartill å vissa stationer
jemväl hörer att öfvervaka de till stationen ledande linierna och afhjelpa derå uppkommande
fel. Att någon gång en så beskaffad förening kan, med iakttagande af dessa
vilkor, utan olägenhet för telegrafverket ega rum, visar den i staden Åmål vunna erfarenhet,
emedan dervarande telegrafkommissarie, med Telegraf-styrelsens medgifvande, under de
sednare åren jemväl tjenstgjort såsom tillförordnad postförvaltare under den ordinarie postmästarens
tjenstledighet. Emellertid torde den omständigheten, att på en eller annan mindre
betydlig ort vid vissa tillfällen en dylik förening i en och samma tjensteman hand af
bestyr, som tillhöra tvenne fullkomligt olika embetsverk, kan ega ruin utan olägenhet,
svårligen kunna åberopas såsom skäl för det vidlyftiga postverkets sammanslagning med
telegrafverket, hvilket är stadt i en stark utveckling och i hvars tjenst nära 300 personer
redan äro på ordinarie stat anställde. Föreståndaren för telegrafstationen på en liten ort
med ringa ^korrespondens kan lika väl öfvertaga och ombesörja hvarjehanda göromål, hörande
till något annat af statens embetsverk, utan att sådant väl rimligtvis må anses utgöra
ett bevis, att samma embetsverk lämpligen kan förenas med telegrafverket.

§ 3-

Revisorerne hafva anmärkt, att chefen för telegrafverket såsom dagtraktamente
uppburit, under en resa till Paris 40 francs och under eu resa till England 2 £ sterling,
samt att en intendent vid telegrafstyrelsen, likaledes under en resa till England, uppburit
1V2 £ sterling om dagen. Revisorerne finna dessa traktamenten nog höga, samt anmärka,
att endast det förstnämnda eller för resan till Paris varit Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning understäldt.

Beträffande resan till Paris, hvilken skedde för att såsom ombud från Sverige bevista
den på våren 1865 i nämnda stad hållna internationela telegrafkonferens, åsyftande
att efter till en del fullkomligt nya grunder ordna telegrafförhållandena i Europa, så enär
dagtraktamentet för denna resa blifvit af Eders Kongl. Maj:t sjelf i nåder bestämdt, torde
Styrelsen blott få i underdånighet anföra, att uppdrag af dylik allmän beskaffenhet, som
det nu ifrågavarande, äro förenade icke blott med betydliga kostnader redan i och för
sjelf va vistandet på den främmande orten, utan äfven med hvarjehanda representations- och
andra utgifter, som ombudet från en stat icke kan undandraga sig. Det lärer otvifvel 45 -

— 354 —

aktigt vara af dessa skäl, som den embetsman från Utrikes-departementet, hvilken åren

|g03 1865 biträdde svensk-norske ministern i Paris vid underhandlingarna angående de

franska handels- och sjöfartstraktaterna, uppbar under hela den tid af mer än 500 dagar,
som vistandet derstädes räckte, likaledes 40 francs i dagtraktamente, och Sveriges kommissarie
vid den nyss afslutade verldsexpositionen i Paris åtnjutit ett dagtraktamente af
50 francs.

Resan till England företogs sent på hösten 1864 af chefen för telegrafverket, i
sällskap med eu af de begge linie-intendenterne, i anledning af stadgandet uti den mellan
Sverige och Preussen den 29 Oktober samma år afslutade telegrafkonvention, att svenska
Telegrafstyrelsen ensam skulle på begge ländernas gemensamma bekostnad ombesörja anskaffandet
och nedläggningen af den beslutade undervattenskabeln mellan Skåne och ön
Riigen. Detta uppdrag var af en alltför vigtig och tillika ömtålig beskaffenhet, att med
erforderlig säkerhet kunna genom brefvexling utföras. Det blef derföre, i samråd med
preussiska telegrafförvaltningen, beslutadt, att chefen för svenska telegrafverket, åtföljd af
ett tekniskt biträde, bemälde linie-intendent, skulle besöka London, såsom varande den
förnämsta orten för tillverkning af undervattenskablar, i ändamål att derstädes personligen
söka alla nödiga upplysningar angående den lämpligaste konstruktionen för ifrågavarande
kabel, och sedermera afsluta kontrakt med vederbörande om tillverkningen af kabeln samt
om dess nedläggning. Ofvannämnda belopp af 2 resp. l''/2 .£ såsom dagtraktamente,
hvilka bestämdes enligt träffadt aftal med preussiska telegrafdirektionen, torde väl icke
kunna anses vara alltför höga, när man tager i betraktande, att London är en ganska
dyr ort och att det erhållna uppdraget medförde nödvändigheten att sätta sig i direkt
förbindelse med många fabriker och sakkunniga personer dels i sjelfva staden, dels i dess
omgifningar. Hvarken den preussiska eller den svenska telegrafförvaltningen ansag lämpligt,
att göra denna obetydliga, begge länderna lika nära rörande angelägenhet till föremål
för diplomatisk skriftvexling mellan de respektive Regeringarna; och svenska Telegrafstyrelsen
fann sig desto hellre sakna anledning härtill som, enligt. Eders Kongl. Maj.tts
nådiga beslut, den svenske kommissarien vid 1862 års verldsexposition i^ London, åtnjöt
3 £ sterling om dagen i traktamente, ehuru under ett så långvarigt uppehåll af minst ''/2
år på denna främmande ort det otvifvelaktigt kunnat vara vida lättare för honom att
ordna lefnadskostnaden på ett någorlunda billigt, sätt, än det var för de begge embetsmännen
från telegrafverket under deras tillfälliga vistande af några fa veckor i London.

§ 4.

Med anledning af Revisorernes härutinnan gjorda anmärkning, att h.ufvudboken .öfver
telegrafverkets anläggningsmedel saknar hänvisningar såväl till de .särskilda deri förekommande
konti som till verifikationerna, har Styrelsen nu åt vederbörande meddelat
föreskrift att i detta afseende förfullständiga icke blott 1866 års redan upprättade, utan
äfven framdeles afgifvande räkenskaper öfver berörda medel.

355 —

Optiska Telegrafverket.

§ 1.

I denna punkt hafva Revisorerne, beträffande hufvudboken öfver optiska telegrafmedlen,
gjort alldeles samma anmärkning som i nästföregående punkt, rörande anläggningsmedlen
vid det elektriska telegrafverket; hvadan ock Styrelsen vidtagit enahanda
åtgärd.

Slutligen hafva Revisorerne fästat sin uppmärksamhet dervid, att, ehuru Konvojkommissariatets
räkenskaper vid revisionsårets början upptoge en fordran hos elektriska
telegrafverket af 2,810,267 R:dr 69 öre, hvilken under året ökades med 449,400 R:dr,
utgörande ytterligare förskott för telegrafanläggningar m. m., denna telegrafverkets betydliga
skuld icke funnes i dess räkenskaper upptagen.

I anledning häraf torde Styrelsen få i underdånighet anföra:

att Eders Kong!. Maj:t, när medel för anläggning af nya eller ombyggnad af äldre
telegraflinier tid efter annan blifvit i nåder anvisade till utbetalning af Konvoj-kommissariatet
från Handels- och Sjöfartsfonden, dervid allenast fästat det vilkor, att, i händelse
telegrafverkets inkomster lemna öfverskott utöfver de årliga utgifterna, ifrågavarande anslagsmedel
böra, i den mån sådant kan ske, återgäldas;

samt att, enär nämnde medel icke utgått såsom lån med bestämd återbetalningsskyldighet
för telegrafverket, Styrelsen icke funnit sig böra meddela någon föreskrift om samma
medels fortlöpande uppdebitering såsom en telegrafverkets skuld till Handels- och Sjöfartsfonden.

De i nåder remitterade handlingarna återfölja härjemte.
Stockholm den 30 December 1867.

P. BRÄNDSTRÖM.

Herman Udderiberg.

- 356 —

Domkapitlets i Strengiiiis

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning
rörande Stiftets emeritikassas förvaltning
under år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Uti nådig remiss af den 25 sistlidne Oktober bar Eders Kongl. Maj:t täckts anbefalla
Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af den framställning,
hvartill Riksdagens Revisorer funnit sig föranlåtne af det förhållande att, sedan Domkapitlet
låtit å konkursauktion inropa egendomen Säby med''underlydande hemman och
lägenheter i Jerfälla socken af Stockholms län, för att bevara en stiftets läroverks emeritikassas
i samma egendom intecknade fordran 11,000 R:dr, Domkapitlet jemväl låtit af
nämnda kassas fordringar uppsäga medel till inköp af inventarier, spanmål, foder m. m.
äfvensom till nödiga utgifter för egendomens skötsel, hvarigenom redan året efter dess inköpande
emeritikassan vållats en ganska betydlig utgift utöfver inropssumman.

Då Domkapitlet nu går att fullgöra denna nådiga befallning, må det tillåtas Domkapitlet
att först meddela de omständigheter, under hvilka omförmälda lån tillkommit.
Emeritikassan egde nemligen vid slutet af år 1863 af dåvarande egaren utaf Säby, Ryttmästaren
O. Liliestråle, en fordran, stor 3,000 R:dr, med borgen utaf tvenne personer, af
hvilka den ene, som sjelf utur de under Domkapitlets vård stående kassor egde lån till
belopp af 8,500 R:dr, vid nämnda tid kommit på obestånd, hvilket föranledde till yrkande
på lånens inbetalande. Underhandling inleddes i följd deraf utaf bemälde Ryttmästare,
hvilken äfven stod i borgen för sistnämnda summa om infriande af besagde lån
genom att kontant inbetala 500 R:dr och att för återstående 11,000 R:dr lemna inteckning
uti förberörda egendom. Vid pröfning af de för detta ändamål i början af år 1864
hit inlemnade handlingar, genom hvilka officiel styrktes, att taxeringsvärdet å hela egendomen
med den vid Säby befintliga ångqvarn utgjorde 233,000 R:dr och att beloppet af
inteckningarne deri, den å 11,000 R:dr inberäknad, uppgick till 147,706 R:dr 56 öre,
beslöt Domkapitlet, då någon fara dervid icke skäligen kunde synas vara för handen, att
med godkännande af den erbjudna säkerheten lemna bifall till det gjorda förslaget. För
Domkapitlet, som icke utan anmärkning och risk af ersättning kan låta under dess vård
stående fonders medel förblifva ofruktbara, var det dessutom angeläget att söka få den nu
ifrågavarande summan 11,000 R:dr genast och, såsom det syntes, nöjaktigt placerad hellre,
än att indrifva beloppet utan visshet att kunna mot bättre säkerhet omedelbart utlåna
detsamma, helst under den närmast föregående tiden lån utur berörda fonder blifvit dels
inbetalte med 5,750 R:dr, dels af låntagare uppsagde till ett belopp af 5,000 R:dr.

Men liksom det å ena sidan tillhör Domkapitlet att tillse, det medel, som stå under
dess vård, icke förblifva oförräntade, är det å andra sidan dess skyldighet att söka

— 357

■skydda ^ kassorna mot kapitalförluster. Derföre när sedermera till följd af Ryttmästaren
Liliestråles iråkade konkurstillstånd omförmälde egendom måste å exekutiv auktion försäljas,
fanns för Domkapitlet icke annat val än att bestämma sig för inköp af densamma,
för den händelsen att genom annan person anbud icke gjordes, hvarigenom emeritikassan
för sin fordran blefve betäckt. Sådant inträffade icke, och Domkapitlet stannade för högsta
anbudet 149,000 R:dr, hvilket likväl med 26,680 R:dr understeg det af vederbörande
domare i och för exekutiv försäljning åsätta värdet på egendomen. Denna skilnad i inköps-
och värderingssumman torde böra berättiga till det antagandet, att egendomen icke
blifvit öfverbetald. — Med egendomens inköpande voro nödvändigt förknippade oundvikliga
utgifter, som under första året helt naturligt måste blifva stora, om man betänker,
dels att för egendomens skötsel erfordrades kreatur och inventarier, dels att från tillträdet,
som skedde den 14 December 1865, intill följande hösts skörd all spanmål till vårsådd
och till tjenstefolks uppehälle samt allt foder till kreaturens framfödande, utom allt
öfrigt, som för egendomen behöfdes, måste för pengar anskaffas; men ser man på räkenskaperna.
öfver egendomen, .visa dock dessa, att vid 1866 års slut derstädes förefanns uti
kreatur, inventarier och förråder af hvarjehanda slag en mot samma utgifters belopp i det
närmaste svarande valuta; och hyser Domkapitlet grundadt hopp att, under en numera
erhållen samvetsgrann, redbar och erfaren persons förvaltning, egendomen skall lemna den
afkastning, att emeritikassan varder betryggad för befarad förlust.

Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormaktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

TH. ANNERSTEDT.

TH. STRÖMBERG. JOD. GEZELIUS. LARS BROMAN. C. F. LINDMAN.

Strengnäs Domkapitel den 21 December 1867.

L. H. Lahng.

— 358 —

Domkapitlets i 1 psala

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Storniäktigste, Allernådigste Konung!

Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Domkapitlet att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers vid verkställd granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1865 i fråga om Konsistorierna gjorda framställning, beträffande de så kallade emeritikassornas
bibehållande för deras ursprungliga ändamål, nemligen beredande af pensioner
åt förtjente skollärare, sedan de undfått afsked, samt lönefyllnad åt dem, hvilka deras
fenster innehafva.

Härvid förekommer först, att för elementarläroverken inom erkestiftet ingen sådan
kassa finnes bildad. Rörande detta förhållande får Domkapitlet i underdånighet meddela,
att Kong!. Maj:t genom nådig skrifvelse af den 17 December 1808, med bifall till Domkapitlets
under den 25 November 1807 i underdånighet gjorda hemställan och förslag till
vinnande af någon ytterligare fond, bland annat för vidmakthållande af undervisningshusen
inom stiftet, förordnat, att inkomsterna af de pastorater, som genom tvist komma
att stå vakanta öfver nådårstiden, äfvensom ett års inkomster efter den pastor, sota dör
eller afgår utan att efterlemna enka eller omyndiga barn, som lagligen kunna få nådår,
eller ock förflyttas till annat pastorat och lemnar sitt förr innehafda åt t genast tillträdas
utan någon vakanstid, må tillkomma skolhusen inom stiftet till erforderliga reparationer
in. in. Att denna fond, sådant oaktadt, icke förmått bestrida alla erforderliga utgifter,
synes deraf, att, på Domkapitlets underdåniga hemställan, Kongl. Maj:t under den 13
September 1834 pröfvat skäligt i nåder bifalla, att besparade komministerslöner äfvensom
besparade vederlags- samt en tredjedel af prostetunnorna inom erkestiftet, hvilka inkomster
genom Kongl. blefven den 28 Oktober 1800 och den 5 Oktober 1813 varit anslagna till
löneförbättring åt svagt lönade skollärare, finge dädanefter tillsvidare användas till förökande
af stiftets skolhusbyggnadsfond. Sålunda hafva icke allenast de i 1820 års skolordning
2 Sekt. 3 Kap. 1 § mom. c) dertill anvisade inkomster, utan jemväl de i nyss
anförda kapitels 4 § omnämnda medel alltfort varit meraberörda byggnadsfond tillslagna,
likasom de alltjemt varit och äro för de stora byggnadsföretagen erforderliga. Någon
emeritikassa för detta stift har alltså ej kunnat komma till stånd, då inga medel varit
derför tillgängliga.

Efter denna redogörelse för förhållandet i förevarande hänseende inom erkestiftet
får Domkapitlet rörande sjelfva saken för sin del underdånigst anföra, att då, efter hvad
Riksdagens Revisorer förmält, utgifterna, utom förvaltningskostnaderna, ur de befintliga
emeritikassorna, med deras sammanlagda ganska stora tillgångar, uppgått till jemförelsevis
obetydliga belopp, i hvilket afseende Domkapitlet af det underdåniga betänkande och
förslag till förordning angående civil-statens pensionsväsende, som den 27 September 1862

— 359 —

af den dertill i nåder förordnade komité afgifvits, inhemtat, att hela beloppet af de från
emeritikassorna utgångna pensionerar 1860 utgjort endast 4,498 R:dr 59 öre, och hufvudsakligen
med afseende dels derpå att staten numera öfvertagit aflöningen af elementarläroverkens
lärare, dels på den omständighet att dessa lärare till följd af Rikets Ständers
vid 1856 och 1858 fårens riksdag fattade beslut kommit i åtnjutande af enahanda rättighet
till pension å allmänna indragningsstaten, som enligt gällande författningar tillkommer
civile embete- och tjensteman i allmänhet, grundad anledning icke synes saknas
för den af Riksdagens Revisorer gjorda hemställan, huruvida nämnda kassor, hvilkas sammanlagda
belopp vid revisionsårets slut uppgått till 668,046 R:dr 22 öre numera behöfva
för sitt ursprungliga ändamål användas.

I sammanhang härmed torde Domkapitlet böra yttra sig rörande dessa medels
framtida användande, för den händelse att i detta hänseende skulle komma att annorlunda
stadgas. Dertill skulle dock erfordras en närmare kännedom af dessa kassors uppkomst
och af de olika tillgångar, hvaraf de inom olika stift bildats. En sådan kännedom
står icke för närvarande Domkapitlet till buds och lärer svårligen kunna af Domkapitlet
på enskild väg ernås. Emellertid torde kunna antagas, att dessa kassor till största
delen uppkommit genom inbesparade prestlöner af den art, som i § 136 af gällande nådiga
läroverksstadga och motsvarande äldre stadganden omförmäles. Under sådan förutsättning
måste Domkapitlet uttala den mening, att ifrågavarande tillgångar, i händelse de
icke vidare skulle komma att för sitt ursprungliga ändamål användas, böra på annat sätt
komma ecklesiastikstaten tillgodo, t. ex. genom att anslås såsom fond för pensionering af
ecklesiastike tjenstemäns enkor och barn. Visserligen har den i nåder förordnade komité
uti afgifvet underdånigt betänkande angående pensionering af enkor och barn efter civile
tjensteinnehafvare, lärarne vid rikets elementarläroverk dertill hänförde, föreslagit emeritikassornas
anvisande såsom en tillgång härtill; men under ofvannämnda förutsättning rörande
dessa kassors uppkomst under tider, då det var ett ganska vanligt förhållande, att
lärarne vid elementarläroverken sökte och erhöllo befordran inom kyrkan, till hvars’mer
eller mindre lönande beställningar tillträde fortfarande står dem öppet, hvadan lärarne vid
rikets elementarläroverk fortfarande äro att hänföra till ecklesiastike tjensteman, kan Domkapitlet,
ifall ett underdånigt uttalande af en åsigt härutinnan nu bör ega rum, icke underlåta
att, såsom skett, i olikhet mot komiterade i fråga om pensionering af civile
tjensteinnehafvares enkor och barn, framhålla såsom endast rättvist och billigt att emeritikassornas
tillgångar må komma en pensionsinrättning för enkor och barn efter ecklesiastike
tjensteman tillgodo och icke dragas bort till främmande ändamål.

Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Aller n ådigs t e Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

H. REliTKRDAHL.

C. A. CORNEL1US. C. A. HULTKRANTZ.

O. T. HJERPE.

Upsala Domkapitel den 18 December 1867.

E. R. Henschen.

— 360 —

Domkapitlets i Linköping

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Under den 25 sistlidne Oktober har Domkapitlet blifvit anbefaldt att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af den utaf Riksdagens Revisorer, uti den 14
samma månad afgifven berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte dithörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, gjorda hemställan, huruvida
de i de särskilda stiften befintliga emeritikassorna numera behöfva för sitt ursprungliga''ändamål
bibehållas, sedan dels staten öfvertagit aflöningen för lärare vid elementarläroverken
och dels dessa lärare, till följd af Rikets Ständers beslut vid 1856—1858 års
riksdag, kommit i åtnjutande af enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten,
som enligt gällande författningar tillkommer civile embets- och tjensteman i allmänhet.
Och får Domkapitlet till åtlydnad häraf underdånigst anföra.

Genom lärare vid elementarläroverken tillerkänd rättighet till pension å allmänna
indragningsstaten synes visserligen som skulle nämnde emeritikassor för deras ursprungliga
bestämmelse icke längre vara behöfliga; men uti Eders Kong!. Maj:ts nådiga stadga för
rikets elementarläroverk af den 29 Januari 1859, hvilken är utfärdad efter Rikets Ständers
beslut om lärares pensionerande å indragningsstaten, finnes föreskrift om emeritikassornas
bibehållande, och häraf visar det sig tydligen, att samma beslut ej gjort dem helt
och hållet umbärliga. Domkapitlet anser ock att inträffande omständigheter kunna påkalla
emeritikassornas anlitande för det med dem afsedda ändamål och när dertill kommer,
att vilkoren för lärarnes öfverflyttning på indragningsstat icke äro fullt bestämda samt
dessutom emeritikassorna äro påräknade för den länge tilltänkta pensionsinrättningen föi
ecklesiastike embets- och tjensteman enkor och barn, finner Domkapitlet sig ega skäl att
för sin del förorda meranämnde kassors bibehållande.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar.

E. G. BRING.

P. SJÖBRING. J. H. W. STEINNORDII.

E. WIDMARK, N- ÖSTLING.

Linköpings Domkapitel den 11 December 1867.

J. Fnedleif.

361

Domkapitlets i Skara

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva
för deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Öfver den af Riksdagens Revisorer gjorda hemställan, huruvida de inom de flesta
stjft i riket hopsparade emeritikassor numera behöfva för sitt ursprungliga ändamål bibehållas,
får Konsistorium i underdånighet utgifva anbefaldt utlåtande.

Till fullgörande häraf torde tillåtas Konsistorium aldraförst erinra om dessa kassors
upphof. De medel, som dertill blifvit afsedda, utgöras af lönebesparingar vid lediga prestlägenheter.
Vid den tid, då enligt hemställan af Domkapitlen det bestämdes, att dessa
besparingar skulle ingå till kassor, ur Indika förtjente skollärare, då de undfått afsked,
samt de, hvilka deras tjenster innehafva, skulle erhålla lönefyllnad, räknade skollärarné
ännu dubbla presterliga tjensteår och voro derigenom hänvisade att i stället för emeritilön
söka befordran inom kyrkan. Det inom försainligarne tjenstgörande presterskapet kunde
då icke anse annorlunda än såsom en vinst, om dess lönebesparingar, använda till skollärares
pensionerande, kunde befria det från så gynnade medtäflare till presterlig befordran.
Huru litet emellertid derigenom vunnits, visade snart den tid, 1820 års nådiga skolordning var
gällande, och visar sig ännu genom de ringa belopp, hvarmed emeritilöner ur nämnde kassor
utgå. Så länge lärarebefattning vid skolan allenast var att anse såsom en öfvergångsplats,
kommo emeritilöner sällan i fråga; men sedan de blifvit tjenster för lifvet, funno Rikets''
Ständer, att de till de uttjentes pensionerande i emeritikassorna samlade medel måste
blifva otillräckliga. Så tillkom det vid Riksdagen 1856—1858 fattade beslut, att elementarlärarne
skulle tillerkännas enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten,
som enligt gällande författningar tillkommer civile embets- och tjensteman i allmänhet,
hvilket beslut af Eders Kongl. Maj:t blifvit gilladt genom Kongl. cirkuläret den 23
April 1858.

Redan vid nämnde Riksdag yrkade flere röster, att skollärarnes pensionsålder borde
bestämmas lägre än andre civile embets- och tjensteman, emedan deras ansträngande göromål
för att vederbörligen och till ungdomens fulla gagn kunna bestridas fordrar friska, af
aldet diet sjukdom obrutna krafter. Delande denna åsigt, anser Konsistorium betänkligt
att till andra ändamål använda medel, hvilka till sitt ursprungliga kunna någon gång befinnas
behöfliga, nemligen i de fall, då en förtjent lärare tidigare än vid den för civilstaten
bestämda ålder nödgas från tjensten afgå, i hvilket fall måhända svårigheter kunna uppstå
att erhålla behöflig pension å allmänna indragningsstaten.

Om deremot, till följd af Riksdagens beredvillighet att uppfylla alla sådana billiga
fordringar, ingen sådan svårighet är att befara, vågar Konsistorium fästa Eders Kongl. Alajtts
nådiga uppmärksamhet på följande omständigheter:

46

— 362 —

Under många år har presterskapet inom de särskilda stiften arbetat för att kunna
åstadkomma pensionsinrättningar för aflidae ecklesiastik^ tjensteman^ enkor och m.nderanga
barn. För samma ändamål tillsatte Eders Kong!. Maja i nåder en komité ar 1846,
med uppdrag att utarbeta ett förslag till en sådan pensionsmrättning, att extia nadaien
må kunna upphöra. Öfver det betänkande och det förslag, nämnde komité den 11
December samma år i underdånighet afgaf, täcktes Eders Kong!. Maj:t genom nådigt
cirkulär den 11 Februari 1847 infordra yttranden af ecklesiastikstaten inom de sarkilda
stiften samt anbefalla den, att med ledning deraf uppgöra reglemente för en sådan pensionsinrättning
inom stiftet, att extra nådår må i en ej aflägsen framtid blifva umbarhga.
Sedan de till åtlydnad häraf uppgjorda förslag till reglementen inkommu, infordrade Eders
Kong!. Maj:t i nåder underdånigt utlåtande af det vid 1847-1848 arens Riksdag forsamladeVesteståndet,
hvilket på anförda skäl, och då utan andra inkomstkällor an delega nes

egna tillskott en pensionsmrättning icke kan ersatta formanen af extra nadai, bland

annat i underdånighet anhöll, att de s. k. vakans- och caducmedlen - hvaraf eu del
ännu ingår till emeritikassorna — måtte få till pensionsinrättnmgen anvandas.

Ett nådigt svar till denna anhållan innehåller Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
den 27 Juli 1858 så till vida, att Eders Kongl. Maj:t tillåtit presterskapet i de särskilda
stiften och Stockholms stad äfvensom Lunds universitets lärare och tjensteman att i anseende
till den längre tid, som förflutit sedan vederbörandes förslag till Eders Kongl. Maj.t inkommit,
ånyo taga i öfvervägande de af dem föreslagna reglementen inder förutsättning,
att vakans- och caducmedlen finge för pensionsinrättningarne anvandas, och att extra na -åren icke skulle upphöra förr, än nyssnämnde inrättningar kunde for dem beieda skalig

ersättning.

Under så hugnesam!!» utsigter uppgjordes år 1859 nya förslag till pensionsreglementen
stiftsvis, flerstädes med anspråk på betydligt okade bidrag af delegaine. Sedan
ånvo fyra år förflutit, utan att Eders Kongl. Maja funnit skal att åt något åt de.-a
S lemna nådig stadfästelse, fann sig Prestestånd* vid 1863 års R.kstDg fbmnlate att
tillse huruvida det icke vore möjligt att i öfverensstämmelse med Eders Ko ng,. Maj.t ur
sprungliga afsigt uppgöra förslag till en för hela rikets ecklesiastikstat eller åtminstone
dess presterskap gemensam enkepensionsinrättnmg. Da det nemligen var Ståndet bekant
att ett under utarbetning varande förslag till en gemensam enke- och pupillkassa foi hela
civilstaten till denna stat räknade skolfärarne, hvarken kunde eller ville Prestestånd* ga
beslutet härom i förväg. Det uppgjorde derför två alternativa förslag, de ena till eu enkeoch
pupillkassa för svenska presterskapet ensamt, det andra såsom delegare beräknande
äfven skollärarne. Båda alternativerna visa, att utan vakans- och caducmedlen» an
dande eller andra motsvarande tillgångar måste all tanke pa en verksam dylik inrättning
öfvergifvas, och att för att bringa den till stånd det är behörigt att a ven ta använda de
medel, som redan af lönebesparingar från prestlägenheter ingått till läroverkens cassa

enieritorum.

Med hänseende till de s. k. vakans- och caducmedlen behagade Eders Kongl.
Maja i sin nådiga proposition N:o 73 vid sistnämnde Riksdag yttra, att presterskapet
e,de billiga och rättvisa anspråk att af dessa loningsmedel komma i åtnjutande för till
vägabringande af en enke- och pupillkassa, som länge vant behöflig, och hvarinom äfven
den vinst skulle beredas församlingarne, att de extra nadaren kunna i en framtid upphöra.

Med tillit till Eders Kongl. Majds oaflåtligt fortfarande hägn om presterskapets billiga
och rättvisa anspråk - och då utan tvifvel den väsendtlig^ delen af ifrågavarande
Gassa emeritorura i de särskilda stiften blifvit af prestlönebesparmgar hopsamlad andel de

363

många år, under hvilka ecklesiastikstaten försökt hvad den förmått, för att bereda ett
antagligt reglemente för den behöfliga enke- och pupillkassan — då under samma tid af
dess lönebesparingar ganska betydliga bidrag derjemte blifvit lemnade till skolhusbyggnader
inom stiften — och då, om Konsistorium ej misstager sig, utsigten för skollärarne om del
i Civilstatens enke- och pupillkassa försvunnit — vågar Konsistorium i underdånighet
till Eders Kongl. Maj:ts nådiga behjertande hemställa:

att de medel, som i de i Riksdagens Revisorers skrifvelse omnämnda emeritikassor
finnas och ytterligare kunna inflyta, om och när de icke vidare till lönefyllnad åt fönjente
skollärare efter erhållet afsked behöfva användas, må, i öfverensstämmelse med Eders Kongl.
Maj:ts yttrade huldrika afsigt, reserveras till grundfond för en enke- och pupillkassa för
ecklestikstaten.

Mot Konsistorii underdåniga utlåtande rörande stiftets emeritikassas användande till
något för elementarläroverket främmande ändamål reserverar sig härmed undertecknad
Al andel-, underdånigst yrkande, att densamma måtte framgent varda för elementarläroverket
bibehållen, och detta af följande skäl:

l:o. Synes åldrige skollärares pensiousrätt ännu icke vara genom lag fullt betryggad; 2:o.

Yore det nära omöjligt att utan en emeritikassa sätta sådane lärare i tillfälle
att draga sig ifrån läroverket, hvilka i förtid blifva mer eller mindre otjenlige eller
för läroverket mindre gagnelige;

3:o. Synes det vara obilligt, då elementarläroverket med laglig rätt blifvit egare
af ifrågavarande fond, att utan nödvändighet afhända det densamma, helst så länge elementarläroverken
ännu icke blifvit af statsmagterna i afseende på alla sina behof betryggade,
hvarvid oumbärliga byggnader samt lyse- och värmeapparater intaga ett vigtig! rum.
Det är visst sannt. att emeritikassan till större delen bildats genom ecklesiastik-lönebesparingar.
Men så länge kyrka och skola hos oss ännu icke blifvit skiljde från hvarandra,
och då kyrkans män fortfarande äro, åtminstone för sina personer, betryggade för sin
ålderdom; så synes det ingalunda obilligt, att kyrkan något stöder läroverket, hvars duglighet,
der en sådan finnes, så mycket bidrager till kyrkans verksamhet och inflytelse.

Den remitterade handlingen återställes i underdånighet

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäkti gste, Allernådigste Konung!

Eders Kong!. Maj:ts

underdånigste och tropligtigsta
tjenare och undersåter:

J. A. BUTSCH.

A. F. SONDÉN. J. COLLET?. P. G. ALANDER.

N. SAL ÅR DER. FR E. FAGERSTRÖM. C. J. BRODER

Skara Domkapitel den 18 December 1867.

Gabr. Söderlind.

- 364 —

Domkapitlets i Strengnäs

underdåniga utlåtande, i anledning åt
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehålla.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

I nådig remiss af den 25 sistlidne Oktober hur Eders Kongl. Maj:t täckts anbefalla
Strengnäs Domkapitel inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers i berättelsen för är 1865 gjorda framställning, huruvida stiftens läroverks emeritikassor,
hvilkas sammanlagda belopp vid revisionsårets slut uppgick till 668,046 R:dr
22 öre, numera behöfva för sitt ursprungliga ändamål bibehållas, för hvilken hemställan
såsom skäl åberopats, dels att dessa kassors utgifter, för Indika nemligen redovisning afgifvits,
utgjorts af jemförelsevis obetydliga belopp, dels, utom annat, att eleinentarlärarne
till följd af Rikets Ständers vid 1856—1858 årens Riksdag fattade beslut kommit i åtnjutande
af enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som enligt gällande
författningar tillkommer civile embets- och tjensteman i allmänhet.

Då Konsistorium till underdånig åtlydnad häraf går att afgifva sitt underdåniga
utlåtande, utbeder sig Domkapitlet få till en början rekapitulera ett dess yttrande, som
förekommer i underdånigst utlåtande den 20 Juli 1864 i anledning af Eders Kong). Majrts
nådiga remiss den 18 December föregående år angående Presteståndets vid 1862—1863
årens Riksdag under anspråk på emeritikassornas tillgångar uppgjorda förslag till pensionsinrättning
för ecklesiastik tjenstemäns efterlefvande hustrur och barn, deruti Domkapitlet,
ehuru den synnerliga angelägenheten af en sådan villigt erkännes, det oaktadt ansett sig
böra anmärka följande:

— — »Innan likväl någon åtgärd i den rigtning, Presteståndet föreslagit, vididages,
anser Domkapitlet oundgängligt, att frågan om elementarlärarnes pensionering
är så ordnad, att en sådan lärare icke nödgas öfverlefva sig sjelf,
»innan han på indragningsstat uppföres, såsom under nuvarande förhållanden i
»de allra flesta fall nödvändigt måste blifva förhållandet. Att dessförinnan
»draga emeritikassorna ifrån deras nuvarande bestämmelse, uttjenade skollärares
»pensionering, vore icke blott en obillighet, det vore en orättvisa. Och
»Konsistorium är förvissadt, att Eders Kongl. Maj:ts nåd aldrig skall tillåta
»pn så härd lott drabba män, som egna sina bästa krafter åt ungdomsbildnin»gens
höga och vigtiga, men på samma gång mödosamma kall.--»

Konsistorium kan icke finna att förhållandena, sedan detta underdåniga utlåtande afgafs,
undergått någon den minsta förändring till lärarnes förmån, som kunde föranleda Domkapitlet

— 365 —

till frångående af ofvan uttalade öfvertygelse. Då var det dock endast fråga om användandet
af berörda kassor till fromma för det egentliga presterskapet, mellan livilket och lärarekåren
ett nära samband tillförene egt och till en del ännu eger ruin, hvadan ett afstående
af de samlade medlen möjligen kunnat anses icke sakna allt skäl, då de ju, om ock på

en omväg, ännu möjligen kunde komma åtminstone enkor och barn efter de få lärare till

godo, som under hand sökt befordran i kyrkan. Nu åter, om Revisorernes hemställan
skulle lyckas vinna afseende, skulle äfven detta ringa anspråk på medel, som ursprungligen
blifvit bestämda och under en lång följd af år samlade och vårdade uteslutande för
elementarlärarnes bästa och i elementarläroverkens sanna intresse, betagas lärarne och
dessa sålunda nödgas bygga allt sitt hopp om en tarflig utkomst och nödig hvila i sin
ålders dagar på den s. k. allmänna indragningsstaten. Men de vilkor, som äro bestämda
för uppförandet på denna stat, äro sådana att ytterst få lärare skola förmå att under så
lång tid och vid en så framskriden ålder, som dessa vilkor förutsätta, tjenstgöra till egen
tillfredsställelse och läroverkens båtnad. Lärarens verksamhet och tjenstbarhet kan och
får icke bedömmas i likhet med den civile tjenstemannens; vid den ålder, då denne ännu
oklanderligt kan sköta sin tjenst, är läraren gemenligen otjenstbar, kanske en börda för

sig sjelf och det läroverk, han tillhör. — Det är sålunda utan tvifvel icke mer i lärarnes

än läroverkets intresse, att medel till pensionering i rättan tid finnas att tillgå, och härtill,
och ej till något annat, äro emeritikassorna både ämnade och samlade, och böra utan
tvifvel bibehållas för sitt ursprungliga ändamål, åtminstone tilldess på annat sätt blifvit
för lärare och läroverk i detta afseende besörjdt.

Emellertid kan det förefalla oväntadt, att erneritikassornas tillgångar icke hårdare
än som skett anlitats till utdelande af lärarepensioner. Förklaringsgrunden härtill ligger
dock nära till hands, på samma gång som deraf likväl tydligen framgår, att ett helt olika
och motsatt förhållande står i närmaste framtid för handen. En hastig blick på lärarekårens
inträdda förändrade ställning till sin gamla moder, kyrkan, lemnar härvid all erforderlig
förklaring. Det är nu endast omkring tjugu år förflutna, sedan den lärarne förunnade
dubbla årsberäkningen upphörde, hvarigenom den förut ganska täta öfvergången från skolans
till kyrkans tjenst antagit allt smärre och smärre dimensioner. Verkningarne af den
gamla förmånen, liksom af hela undervisningssystemets förr mer kyrkliga art, upphörde
dock ej med ens och en följd deraf har varit, att kyrkan fortfarande tills dato mottagit
någon liten förstärkning från skolan. Under sådana förhållanden hafva lärarnes tillämnade
pensionsfonder — emeritikassorna — ostördt kunnat tillvexa, enär räntorna ej behöft
tagas i anspråk. Nu i våra dagar deremot nalkas vi med stora steg slutet af denna
öfvergångsperiod. Lärarekåren är mer än fördubblad; den enkla årsberäkningen, som visserligen
ännu finnes qvar, inbjuder allt färre och färre till kompetens på den presterliga
banan; läraren kommer hädanefter att åldras inom skolan, icke inom kyrkan; och Domkapitlet,
såsom erneritikassornas målsman, bär derföre ock den oeftergifliga pligten sig
ålagd att söka bevara och för sitt ändamål bibehålla de tillgångar, som en välvillig omtänksamhet
fordom beredt till betryggande af lärarnes ställning på äldre dagar på samma
gång skolans sannskyldiga bästa derigenom äfven blifvit tillgodosedt.

En formel betänklighet emot Revisorernes förberörda förslag ligger deri, att ännu
finnas vid läroverken lärare, Indika, före 1849 befullmäktigade, ännu icke ingått på den
nya lärarestaten och följaktligen icke kunna beröfvas sin rätt att komma i åtnjutande af
den förmån, som vid deras inträde på lärarebanan förelåg dem genom befintligheten af
ifrågavarande pensionsfonder.

366 —

Slutligen utbeder sig Domkapitlet få i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet derpå, att enligt § 114 i nu gällande regeringsform heröida kassors
medel, de der uppkommit genom besparingar af lediga dels rent ecklesiastika, dels
läraretjenster, icke kunna från sitt ändamål dragas utan allmänt kyrkomötes bifall.

Af nu anförda skäl finner sålunda Domkapitlet sig förhindrad! att för sin del biträda
Revisorernes hemställan, samt vågar i djupaste underdånighet uttala sin föihoppning,
att frågan, i den ordning den blifvit väckt, icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

Nådiga remisshandlingen bifogas underdånigst; och Domkapitlet framhärdar med
djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

TH. ANNERSTEDT.

TH. STRÖMBERG. JOII. GEZEL1US. LARS BROMAN.

C. F. LINDMAN.

Strengnäs Domkapitel den 21 December 1867. ^ „ ,

G. H. Lahng.

Domkapitlets i Wcstcrås

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Med anledning af Eders Kongl. Majtts nådiga befallning till Domkapitlet i Westerås
af den 25 Oktober 1867 att inkomma med underdånigt utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers hemställan, huruvida emeritikassorna numera behöfva för sitt ursprungliga ändamål
bibehållas, får Domkapitlet i underdånighet det äskade utlåtandet afgifva.

— 367 —

Emeritikassornas ursprungliga ändamål är, enligt skolordningen af den 16 Oktober
1820, att löna förtjente skollärare, sedan de undfått afsked, så att deras sysslor må
kunna af andra bestridas. Uppfyllandet af detta ändamål synes nu visserligen vara af
staten öfvertaget, i det att Rikets Ständer vid 1856—1858 årens Riksdag beslutat, att
lärare vid elementarläroverken hafva enahanda rättighet till pension å allmänna indra»-ningsstaten, som tillkommer civile embete- och tjensteman i allmänhet, och af denna anledning
synes ock som emeritikassorna ej längre skulle behöfvas för sitt ursprungliga ändamål.
Men dervid må anmärkas, att de vilkor, som blifvit stadgade för åtnjutande af nämnda
rättighet, äro i högsta grad menliga för läroverken. Dessa vilkor äro, att hvarje pensionsberättigad
skall hafva uppnått 65 år och tjenstgjort i 40 år. Tillämpadt på läroverken,
skall detta hafva till följd, att lärarne, som i allmänhet ej kunna vara tjenstbara
hela den tid, som fordras för dessa vilkors uppfyllande, skola till största skada för
läroverket qvarblifva vid sina sysslor, tills pensionstiden inträffar, och derigenom skola
läroverken inom några år blifva en samlingsplats för utslitna och orkeslöse gubbar, som
ingalunda kunna ega den friskhet och kraft, som lärarekallet fordrar. Så länge staten
ej stadgar bättre vilkor för lärarnes pensionering, äro derföre emeritikassorna högst behöfliga
för att bereda tillfälle till afsked för de lärare, som innan pensionstiden blifva af
ålder odugliga för sina sysslors skötande. Men dessutom må ock anmärkas, att emeritikassorna
äro mycket behöfliga för läroverken, äfven om staten skulle genom förändring af
ofvannämnda vilkor bereda lärarne vid elementarläroverken tillfälle att tidigare, än nu
sker, få pension å allmänna indragningsstaten. Det händer nemligen ej sällan, att lärare
blifva, långt förr än de äro pensionsberättigade, af sjukdom urståndsatte att någonsin
kunna tjenstgöra, hvaraf följden blifver, att deras sysslor måste till stor skada för läroverket
under en lång följd af år skötas genom vikarier; och vid sådana tillfällen vore
det högst behöfligt att kunna få ur emeritikassan löna de sjuke lärarne, så att desse
måtte kunna afskedas och deras sysslor bortgifvas åt andra. Man kan väl häremot invända,
att sådana fall äro högst sällsynta, samt att staten vid dessa undantagstillfällen
bör, på derom gjord framställning, pensionera de sjuke lärarne. Men anmärkas må först
och främst, att sådana fall ingalunda äro sällsynta, hvarpå Konsistorium till bevis får
nämna, att för närvarande finnas tvenne ej gamle lärare vid Westerås högre elementarläroverk,
som många år varit tjenst ledige för sjukdom och som väl aldrig blifva tjenstbare;
samt vidare att staten val ej bifaller begäran om en sjuk lärares pensionering, så
vida den ej är grundad på läkares betyg om sjukdomens absoluta obotlighet, men att
läkarne vid betygs utgifvande i och för dylika fall oftast ej komma längre än till den
största sannolikhet.

På grund af ofvanstående anser Konsistorium, att emeritikassorna under närvarande
förhållande behöfva vid läroverken bibehållas för de ändamål, till hvilka de ursprungligen
äro ämnade.

Slutligen får Konsistorium i underdånighet yttra att, om ofvannämnda för läroverken
nödvändiga behof, till hvilkas afhjelpande emeritikassorna ursprungligen voro afsedda,
skulle i framtiden af staten fyllas, nämnda kassor, såsom uppkomna på bekostnad
af ecklesiastike tjenstemäns inom Westerås stift löner, synas böra qvarstanna inom

— 368 —

nämnda stift, för att tjena till grundfond för en pensionsinrättning åt ecklesiastike tjenstemäns
enkor och barn.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stonnäktigste, Al 1 ern ådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdelnigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

C. O. BJÖRLING.

E. G. BJÖRLING.

LUDVIG MOSSBERG. D. A. SUNDÉN.

Westerås domkapitel den 28 December 1867.

J. W. Sjöqvist.

Domkapitlets i Wexiö

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stonnäktigste, Allernådigste Konung!

I anledning af Riksdagens Revisorers, i berättelsen om verkställd granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under ar 1865
morda framställning, huruvida de särskilda stiftens einentikassor, i anseende till förut diade
förhållanden, numera behöfva för sitt ursprungliga ändamål anvandas, lar Konsistonum
underdånigst afgifva anbefaldt utlåtande.

Sedan staten numera öfvertagit aflöningen af lärarne vid rikets elementarläroverk
och dessa, till följd af Rikets Ständers vid 1856-1858 arens riksdag rattade beslut,
kommit i åtnjutande af enahanda rättighet till pension a allmänna mdragmngsstaten, som
enligt gällande författningar tillkommer civile embets- och tjensteman i allmänhet, sa anser
Konsistorium för sin del, att emeritikassorna — sedan derur for närvarande utgående lonefy]kläder
och emeritilöner genom innehafvarnes afgång halva upphört eller ock blitvit berida
att på annat sätt utgöras - icke längre behöfva för sut ursprung ,ga ändamål
bibehållas. Denna åsigt bär Konsistorium ock redan^ käft nåden att inför Edeis Kol .
Maj:t uttala uti sitt den 8 Mars 1865 afgifna underdamga. utlåtande i truga om bildande
af en pensionsinrättning för ecklesiastike tjenstemäns enkor och barn; vid hvilket tillfälle
likväl, i afseende å kassornas framtida auvändade, hufvudsakligen tvenne meningar inom
Konsistorium yttrades:

den ena, att ifrågavarande kassors tillgångar borde, i likhet med livad Prest eståndet
föreslagit och presterskap inom Wexiö stifts särskilda kontrakter jemväl tillstyrkt,
användas till grundfond för den ifrågaställda pensionsinrättningen för presterskapets
enkor och bard; och r

den andra, af Konsistorii pluralitet uttalade, att man härvid i främsta rummet
borde fästa afseende på elementarlärarnes intressen, helst kassorna hittills varit till deras
förmån afsedde, och elementarlärarne lika mycket som presterskapet vore i behof af en
pensionsanstalt för sina enkor och barn.

Då emellertid, på sätt Riksdagens Revisorer jemväl anmärkt, ifrågavarande kassors
inkomster, oberäknad! räntemedlen, endast utgjorts af ecklesiastika lönebesparingar, hvilka
under olika titlar kommit kassorna tillgodo, så vågar Konsistorium uttala den meningen
att, när fråga blir om emeritikassornas för deras förra ändamål obehöfliga tillgångars användande,
dessa måtte varda för något af ofvan antydde ändamål disponerade, eller ock
emellan dem båda fördelade.

Hvad slutligen angår särskild! Wexiö stifts emeritikassa, så anser Konsistorium sig
böra i underdånighet erinra:

dels att omkring 100 R:dr Runt årligen ur densamma utgå såsom lönefyllnad åt
f. d. Collega Schola i Jönköping A. Andersson, hvilken dertill blifvit genom Konsistorii
härhos i underdånighet bifogade resolution af den 2 Juni 1848 berättigad;

dels ock att Konsistorium, med anledning af en vid prestmöte! härstädes förliden
Juni månad gjord anhållan, under den 16 sistlidne Oktober vågat hos Eders Kongl. Maj:t
i underdånighet förorda, bland annat, att emeritikassans andel af de i 136 § nådiga läroverksstadgan
omförmälda inkomster hädanefter måtte få användas till förmån för Wexiö
stifts enke- och pupillkassa.

Konsistorium framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,

St orm äk tigst e , Al lem ådi gs te Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

H. G. HULTMAN.

A. G. AHLSTRAND. A. E. NORBECK.

A. RUNDBÄCK.

B. P. A. HJELMQVIST.

Wexiö Domkapitel den 20 November 1867.

Gnet. Sundberg.

— 370

Utdrag ur protokollet, hållet i Wexiö Domkapitel den 2 Juni 1848.

§ 1. H. IT. Biskopen föredrog Collega Schola Magister A. Anderssons förut ingifne
och till Herr Biskopen remitterade ansökning att i anseende till sjuklighet, hvarigenom
sökanden, enligt företedt läkarebetyg, är urståndsatt att fullgöra sina tjensteåligganden,
erhålla definitivt afsked från innehafvande kollegabefattning vid Jönköpings skola,
under vilkor, att under sin återstående lifstid få bibehålla 3/4 af lönen såsom pension.

Resolverades:

H. H. Biskopen och samtlige Konsistorii ledamöter funno skäligt bevilja Collega
Schola Magister A. Anderssons afskedsansökan, med rättighet för honom att under sin
återstående lifstid ur stiftets läroverks cassa emeritorum årligen uppbära lösen för 45
tunnor kronotionde, hälften råg och hälften korn, beräknade efter 6 R:dr B:ko per tunna,
men med förhöjning efter Jönköpings läns markegång för 19 tunnor, ifall denna öfverstiger
6 R:dr; och skulle ett kollegat vid Jönköpings lärdomsskola från denna dag anslås
ledigt.

Rätteligen utdraget, betygar

Ex officio:
Gast. Sundberg.

Anmärkning. F. d. Collega Schola; A. Andersson uppbär numera, enligt Kongl.
brefvet den 21 September 1850, å allmänna indragningsstaten Tvåhnndrasjuttio Riksdaler
Banko och bekommer således ur emeritikassan endast ofvanbemälda förhöjning för 19
tunnor; intygar

Ex officio:

Lars Gust. Rydén.

K onsistorie-notarie.

Domkapitlets i Lund

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till följe af föreläggande i Eders Kongl. Maj:ts nådiga remissresolution den 25
sistlidne Oktober att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning^ af Riksdagens Revisorers,
i revisionsberättelsen för år 1865, gjorda framställning i fråga om behofvet att

— 371 —

numera bibehålla stiftens emeritikassor för sitt ursprungliga ändamål, får Domkapitlet i
underdånighet meddela, att någon sådan kassa icke finnes inom Lunds stift.

Med all undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

C. OLBERS.

H. TULLBERG.

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

WILH. FLENSBURG.

C. W. SKARSTEDT.

P. A. EKDAHL.

Lunds Domkapitel den 20 November 1867.

Carl Westdahl.

Domkapitlets i (töteborg

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

\

I nådig remiss af den 25 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Konsistorium,
att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers i
deras revisionsberättelse för år 1865 gjorda framställning, huruvida de inom de särskilda
stiften inrättade så kallade emeritikassorna, hvilkas sammanlagda belopp vid revisionsårets
slut uppgick till 668,046 R:dr 22 öre, numera behöfde att för sitt ursprungliga
ändamål bibehållas; och får Konsistorium, som i anledning häraf detta ärende till anbefalld
pröfning förehaft, härmed afgifva följande underdåniga utlåtande.

Då stiftens emeritikassor hufvudsakligen bildats dels af medel från lediga ecklesiastika
lägenheter och, beträffande dessa medel, hvad Göteborgs stift vidkommer, endast af
den obetydliga vederlagsspanmål, som blifvit åt härvarande emeritikassa tillsvidare anslagen
för extra nådår, dels af så kallade nådårsafgifter utaf sterbhus efter aflidne kyrkoherdar,
och berörda inkomster tillkommit på den grund, att lärare vid statens offentliga
läroverk, sedan de upphunnit en sådan ålder, att de ansett sig icke kunna med framgång
vidare sköta sitt lärarekall, ej skolat finna sig föranledde att öfvergifva läroverken och i

— 372

stället söka anställning i kyrkans tjenst, samt då det af Riksdagens Revisorer åberopade
förhållandet — att staten numera öfvertagit aflöningen af lärarne vid elementarläroverken,
äfvensom att dessa lärare till följd af Rikets Ständers vid 1856 och 1858 års Riksdag
fattade beslut kommit i åtnjutande af enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten,
som enligt gällande författningar tillkommer civile embets- och tjensteman i
allmänhet, — icke lärer förhindra, att i fråga om pensioner till dertill berättigade lärare
beviljandet af dylika pensioner alltid torde komma att bero af pröfning vid Riksdagen,
huruvida tillräckliga medel för sådant afseende finnas att tillgå, och derjemte bör tagas i
betraktande, att emeritikassorna, derest de bibehållas vid sitt nuvarande ändamål, kunna
i främsta rummet bisträcka statsverket med tillhandagående af emeritilöner, så långt kassornas
tillgång det medgifver, så finner Konsistorium för sin del så mycket mindre billigt
och ändamålsenligt, att upphäfva nu gällande stadganden beträffande nämnda kassors ursprungliga
ändamål, och anser sig på grund häraf böra afstyrka nådigt bifall till den af
Riksdagens Revisorer gjorda framställning i ärendet.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

A. O. HEURLIN.

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

GUST. DAN. BJÖRCK.

ER. TH. BLOMSTRAND.
C. J. SUNDSTRÖM.

C. PREHN.

H. Avg. Lindhult.

Göteborgs Domkapitel den 11 December 1867,

Domkapitlets i Kalmar

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan lärare vid elementarläroverken, enligt nådiga brefvet den 23 April 1858
kommit i åtnjutande af enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som
enligt gällande författningar tillkommer civile embets- och tjensteman, hafva Riksdagens
sednast församlade Revisorer funnit anledning att till Riksdagens bepröfvande hemställa,
huruvida elementarläroverkens emeritikassor numera behöfva för sitt ursprungliga ändamål
bibehållas.

I anledning af nådig befallning den 25 sistlidne Oktober, att häröfver afgifva
underdånigt utlåtande, får Domkapitlet förklara, att ifrågavarande kassor numera icke
äro för sitt ursprungliga ändamål behöfliga i andra fall, än då lärare, som icke uppfyllt
de för pensionering i allmänhet föreskrifna vilkor, blifva af sjukdom eller oförmåga att
tjenstgöra föranlåta att från innehafvande befattningar begära afsked.

Med djupaste vördnad, trohet "och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

P. GENBERG.

N. P. LJUNGGREN.
A. WIEMER.

AB. SJÖSTRAND.
RAGNAR TÖRNEBLADH.

Kalmar Domkapitel den 14 December 1867.

Th. E. Ringberg.

— 374

Domkapitlets i Karlstad

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigst e Konung!

Till Domkapitlets underdåniga utlåtande har Eders Kongl. Maj:t i nåder låtit remittera
härhos återgående transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse för år 1865,
hvaruti hemställan göres, huruvida stiftens emeritikassor, hvilkas sammanlagda belopp uppgick
till 668,046 Riksdaler 22 öre Riksmynt, numera behöfva för sitt ursprungliga ändamål
bibehållas, sedan elementarlärarne, i följd af Rikets Ständers vid 1856—1858 års
riksdag fattade beslut, kommit i åtnjutande utaf samma rätt till pension å allmänna indragningsstaten,
som enligt gällande författningar tillkommer embets- och tjensteman i
allmänhet.

I anledning deraf får Domkapitlet i underdånighet upplysa, att Karlstads stift aldrig
haft någon emeritikassa, hvadan Domkapitlet, vid väckt fråga derom, den 21 Juni 1821
underdånigst anmält, att någon sådan kassa icke syntes kunna påtänkas, enär Domkapitlet
helt och hållet saknade medel att dertill uppgifva, hvarvid ock Kongl. Maj:t, enligt nådigt
bref den 7 Februari 1822, låtit bero.

Under sådana förhållanden anser Domkapitlet sig sakna skäl att afgifva något
egentligt utlåtande öfver Riksdagens Revisorers ofvan nämnda framställning rörande sådana
kassors bibehållande.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

A. N. SUNDBERG.

E. E. ÖSTLING. J. FRYKHOLM.

J. G. M. von GEGERFELT. J. WALLINDER.

Karlstads Domkapitel den 20 November 1867.

B. EL. Wahlström.

375 —

Domkapitlets i Hernösand

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Af^ Eders K01^1- genom nådig remiss anbefaldt att inkomma med under dånigt

utlåtande öfver Riksdagens Revisorers till instundande Riksdag gjorda hemställan,
huruvida stiftens emeritikassor numera behöfva för sitt ursprungliga ändamål bibehållas’

får Konsistorium härmed underdånigast förklara, att, då elementarläroverkens lärare kommit
i åtnjutande af enahanda rättighet till pension å allmänna indragningsstaten, som civile

embets- och tjensteman i allmänhet, Konsistorium för sin del icke kan inse, att nämnda
kassor numera äro för sitt ursprungliga ändamål behöfliga.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

A. F. BECKMAN.

ER. ALMQVIST.
J. WIDÉN.

C. J. ÖSTLING.

F. WIDMARK.

W. M. CARLGREN.

Hernösands Domkapitel den 20 November 1867.

Olof Nordin.

— 376 —

Domkapitlets i Wisby

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers hemställan, huruvida
emeritikassorna numera behöfva för
deras ursprungliga ändamål bibehållas.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Uti nådig remiss af den 25 sistlidne November har Eders Kongl. Maj:t befallt
Domkapitlet inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
gjorda framställning angående emeritikassornas användning; och får Domkapitlet till följe
häraf sådant utlåtande härmed i underdånighet afgifva.

Ehuru Domkapitlet saknar särskild kännedom om den användning af dessa kassors
medel, som egt eller eger rum efter uppgörandet af nu gällande lönestat för elementarläroverken
och sedan de vid dessa anställde lärare kommit i åtnjutande af lika. rättighet
till pension å allmänna indragningsstaten, som tillkommer civile ^ embete- och tjensteman,
efter hvilken tid Wisby stifts emeritikassa icke varit anlitad, får Domkapitlet dock anmärka,
att de lärarne derigenom tillkommande förmåner icke fullt motsvara dem, som vid
inrättandet af dessa kassor blifvit dem tillförsäkrade. Enligt Kongl. skolordningen af år
1820 kan vanligen fyllnad till hela lönebeloppet ur dessa kassor tillkomma en lärare, som
för sjukdom måst taga afsked, men icke uppnått den lefnads- och tjensteålder, som fordras
för att blifva Överflyttad på allmänna indragningsstaten. En öfverflyttning af dessa kassor
till annat ändamål synes således böra föregås af en motsvarande tillförsäkran af samma
förmån för lärarne inom de stift, som ega emeritikassor, och detta så mycket mera som
lärarens fortsatta tjenstgöring eller upprepade tjenstledighet tilldess han är berättigad till
afsked med hela lönens bibehållande icke är för läroverken förmånlig.

Men då det torde vara otvifvelaktigt, att staten öfvertager omsorgen om otjenstbare
lärare, och att förmånen af utsigt till lönefyllnad ur emeritikassa endast kommer,
i större eller mindre mån, några stifts lärare till godo, kan den nu gjorda anmärkningen
vara af mindre betydenhet och ej utgöra tillräckligt skäl för dessa kassors bibehållande.

Men om fråga uppstår om deras indragning, får Domkapitlet fästa Eders Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet derpå, att i förslag, som blifvit uppgjorda till en pensionsinrättning
för ecklesiastikstatens enkor och barn, de medel, som ingå till emeritikassorna, blifvit med
Eders Kongl. Maj:ts nådiga medgifvande tagna i beräkning, och att i det förslag till sådan
pensionsanstalt, som för närvarande är beroende på Eders Kongl. Maj:ts pröfning, emeritikassornas
behållna medel påräknats såsom grundfond, antingen för en för hela rikets presterskaps
enkor och barn gemensam pensionsanstalt eller en sådan för särskilda stift och

att detta presterskapets anspråk, med hänseende dertill att emeritikassorna bildats af
ecklesiastika lönebesparingar, icke synes obilligt.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigs te Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

L. A. ANJOU.

D. SÖDERBERG.

C. J. BERGMAN.

E. P. Gustafson.

Nomkajutlcts i Skara

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers framställning om förräntande
af Konsistoriernas och elementarläroverkens
betydligare kontanta behållningar.

CARL CRAMÉR.
O. W. LEMKE.

Wisby den 18 December 1867.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den 25
nästlidne Oktober, får Konsistorium afgifva nådigt utlåtande beträffande de anmärkningar,
hvilka Riksdagens Revisorer, vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, framställt i anledning deraf, att vid
årets slut en större kontant behållning, än hvad Revisorerne ansett behofvet hafva påkallat,
af de under Konsistorii inseende och vård ställda medel varit hos redogöraren innestående.

Vid slutet af år 1865 egde de under Konsistorii vård ställda kassor i kontant behållning
tillsammans 5,688 R:dr 24 öre, ett belopp, som i förhållande till summan af
kassornas utlånta kapitaler, hvilka utgjorde 102,105 R:dr 83 öre, icke torde kunna anses
såsom allt för stort. Af nämnde belopp tillhörde aldrastörsta delen, eller 4,091 R:dr 26
öre, stiftets byggnadskassa, i hvilken tillräckliga medel alltid måste hållas tillgängliga för
bestridande af de löpande, icke obetydliga utgifterna ur kassan, hvilka också under år

48

— 378 —

1866 uppgift) till 3,410 R:dr 27 öre. Af den återstående kontanta behållningen tillhörde
995 R:dr 10 öre dels stiftets premie- och fattigkassa, hvars inkomst, enligt föreskriften
i 133 § af Kongl. läroverksstadgan, bör årligen i det närmaste utdelas och således
icke kan utlånas; dels stiftets folkskolelärarinne-seminariekassa, ur hvilken utlåning
ei heller kunde komma i fråga, enär dess inneliggande kontanter voro anslagna, en del
till hyra för lokal under år 1866, en del till undervisningsmateriel samt ljus och ved.
Slutligen hörde 545 R:dr 13 öre till stipendiekassan, 14 R:dr 67 öre till emeritikassan
och 42 R:dr 8 öre till observatoriekassan.

För öfrigt får Konsistorium i underdånighet anmärka, att äfven någon betydligare
kontant behållning stundom ej kan undvikas, dels emedan tillfälle till utlåning mot den
säkerhet, som en omtänksam förvaltning krafvel’, icke när° som helst ^erbjuder sig; och
dels derföre, att de under räkenskapsåret förfallne räntorna å redan utlånta kapitaler till
en del inflyta först under tiden mellan räkenskapsårets slut och räkenskapernas uppgörande
i derpå följande Maj eller Juni månad, och hvad som under denna tid inkommer sålunda,
ehuru i räkenskapen upptaget såsom betaldt, i sjelfva verket icke vid räkenskapsårets slut
varit att tillgå för utlåning.

Den remitterade handlingen återställes i underdånighet.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdå.nigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

J. A. BUTSCH.

A. F. SONDÉN.
N. SALANDER.
C. J. BRODÉN.

J. COLLÉN. P. G. ALANDER.

FR. E. FAGERSTRÖM.

Skara Domkapitel den 27 November 1867.

Gdbr. Söderlind.

379 -

domkapitlet i Lund,

med underdånigt utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers framställning om förräntande
af Konsistoriernas och elementarläroverkens
betydligare kontanta behållningar.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:t har, genom nådig remiss den 25 sistlidne Oktober, behagat
infordra Domkapitlets underdåniga utlåtande angående en af Riksdagens Revisorer uti afgifven
berättelse under den 14 samma månad gjord anmärkning i fråga om förefinna behållningar
å de under Konsistoriernas inseende och vård stående medel.

Med åberopande af den underdåniga förklaring i ämnet, som blifvit afgifven af
Domkapitlets räkenskapsförare, Konsistorie-amanuensen J. M. Sjögren, och hvilken förklaring
härhos bifogas, får Domkapitlet i underdånighet hemställa, att den af Riksdagens
Revisorer gjorda anmärkning icke må till någon åtgärd föranleda.

Med all undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

uuderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

C. OLBERS.
A. W. BRAG.

C. W. SKARSTEDT.

H. TULLBERG. P. A. EKDAHL.

Lunds Domkapitel den 19 December 1867.

Carl Westdahl,

— 380 -

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Anbefalld att, i egenskap af Lunds Domkapitels räkenskapsförare, afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers i revisionsberättelsen för år 1865
derom gjorda framställning att, som de i Konsistoriernas kassor innestående kontanta behållningarne
i allmänhet, enligt Revisorernes tanke, varit större än hvad behofvet påkallat,
i följd hvaraf en icke obetydlig ränteförlust för de olika kassorna uppkommit, föreskrift
borde meddelas till förekommande deraf att, på sätt anmärkt blifvit, medel ligga
räntelösa hos enskilda redogörare, får jag underdånigst anföra följande.

Hvad särskildt Lunds stifts Konsistorii räkenskaper vidkommer, utgjorde de i de
särskilda kassorna vid 1865 års slut inneliggande kontanta behållningarne 5,884 R:dr 24
öre R:mt. Denna behållning är visserligen större än hvad de utgifter, som af de särskilda
kassorna skola bestridas, erfordra; men vid aktgifvande på den räkenskaperna bifogade
låneräkning visar sig, att af nämnde belopp mer än 4,000 R:dr Runt utgöras af
räntemedel, som influtit den 31 December 1865, eller samma dag räkningen afslutats,o och
som således icke rimligtvis kunnat inom räkenskapsårets slut göras räntebärande. Återstoden
består dels af sådana inkomster af lediga pastorater, som influtit i slutet af December
månad, dels af sådana medel, som blott till Domkapitlet ingå för att genom dess
försorg omedelbarligen åter utbetalas, såsom t. ex. afgifterna till elementarläroverkens bibliothekskassor.

Att under de föregående åren de kontanta behållningarne stundom utgjort ett lika
stort eller ännu större belopp och att för framtiden sådant jemväl kan inträffa, är en
naturlig följd af samma omständigheter, som betingat den anmärkta behållningen i 1865
års räkning. Då nemligen Lunds Domkapitel under sin förvaltning haft och har kassor,
hvilkas utlånta kapitaler uppgå till sammanlagdt 80,000 å 100,000 R:dr, som i årligen
upplöpande räntor gifva 5 å 6 tusen R:dr, och då Domkapitlet af flera skäl ansett lämpligt
träffa den anordning, att samtlige ränteliqviderna, på ytterst få undantag när, verkställas
den 31 December samt då dessutom merändels i arrendekontrakter om inkomsterna
af ledige pastorater stipuleras, att arrendesumman till någon del skall erläggas före utgången
af December månad, så är det tydligt, att hvarje års räkning skall komma att
utvisa en temligen stor kontant behållning, som först efter ingången af det påföljande året
kan göras fruktbärande. Då Domkapitlet vet sig vara förpligtadt och städse visat sig
angeläget om att göra sina förvaltningsmedel räntebärande i den mån sådant kan ske,
så torde, hvad Lunds Domkapitel vidkommer, ingen sådan föreskrift, som af Riksdagens
Revisorer påkallats, anses af omständigheterna föranledd.

Med all undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

allerunderdånigste och
tropligtigste undersåte:

J. M. Sjögren.

Lund den 16 December 1867.

- 381

Domkapitlets i Karlstad

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers framställning om förräntande
af Konsistoriernas och elementarläroverkens
betydligare kontanta behållningar.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till Domkapitlet har Eders Kong]. Maj:t under den 25 sistlidne Oktober i nåder
låtit remittera härhos återgående transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse, § 2, angående
befintliga kontanta behållningen i de under Domkapitlets inseende och vård stående
kassor, med nådig befallning att efter vederbörandes hörande deröfver afgifva underdånigt
utlåtande. I anledning deraf har Domkapitlet infordrat förklaring af räkenskapsföraren,
Konsistorie-notarien B. H. Wahlström; och då Domkapitlet till denna förklaring icke har
något vidare att för egen del tillägga, får Domkapitlet, med bestyrkande utaf riktigheten
af de deri lemnade upplysningar, densamma härjemte till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna, framhärdande med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

A. N. SUNDBERG.

E. E. ÖSTLING. J. KRÄKROT ,M.

Karlstads Domkapitel den 4 December 1867.

B. Ll. Wahlström.

— 382 —

0

Förklaring,

i anledning af Kong]. Maj:ts nådiga remiss den 25 sistlidne Oktober af Riksdagens Revisorers
i berättelse den 14 sistlidne Oktober gjorda anmärkning vid 1865 års räkenskaper,
rörande kontant inneliggande medel i de under Domkapitlets vård och förvaltning stående
kassor.

De under Domkapitlets omedelbara förvaltning stående kassor äro 14 med en
kapitaltillgång, som vid 1865 års början tillsammans utgjorde R:mt 104,391 R:dr 21 öre
och vid dess slut 122,594 R:dr 6 öre. Dertill komma folkskollärareseminarii kassor samt
stiftets 5 elementarläroverks kassor, af hvilka Karlstads högre elementarläroverks vid årets
slut egde en kapitaltillgång af 17,959 R:dr, Kristinehamns 1,310, Filipstads 11,703,
Åmåls 23,296, således summa summarum 176,864 R:dr, ören oberäknade. Seminarium
och Arvika lägre elementarläroverk egde inga utlånta kapitaler. Enligt anmärkningen
stego de kontant inneliggande medlen till öfver 5,000 R:dr. Bedömmes förhållandet relativt,
så torde det kontanta beloppet ej synas så stort i jemförelse med ofvannämnda utlånade
kapitalsumma som det eljest förefaller, då det betraktas utan en sådan jemförelse.
Härvid måste dock äfven tagas i betraktande nedanstående omständigheter.

Vid 1865 års början hade räkenskapsförarne å andra sidan kontanta fordringar,
nemligen:

i Konsistorii-expeditionen

i Kristinehamn.....

i Filipstad........

.....R:mt R:dr 831: 70.

372: 4.

. . . . „ 382: 64.

Summa Runt R:dr 1,586: 38.

Dessa fordringar hade vid årets slut nedgått så, att i Konsistorii-expeditionen
fanns en

öfverleverering af endast
i Karlstads kassor . . .

i Kristinehamns.....

i Filipstads........

Runt

R:dr 808: —
3: 49.
91: 5.
23: 6.

Summa R:mt R:dr 925: 60.

Sistnämnda summa bör således afdragas från den kontant inneliggande behållningen.
Om således några kassor haft kontant inneliggande medel, så har deremot uti andra
kassor, i följd af för stark utlåning, väntade, men ännu icke influtna räntemedel, an*
slag eller andra inkomster, eller ock i följd af oförutsedda utgifter, brist uppstått, som

betäckts med under händer hafvande medel. Många kassor äro nemligen sadana, att de
till dem hörande medel icke äro bestämda att utlanas, utan afsedda för ständigt löpande
utgifter, ehuru naturligtvis understundom kan hända, att vid arets slut i dem finnes en
behållning, som kanske dock redan på nyaret eller åtminstone i Februari manad utbetalas.
I årsredogörelsen måste likväl kassans ställning angifvas sådan den var vid. arets
slut, och först i det följande årets räkenskaper visar sig, huru dessa medel blifvit an -

— 383 —

vända. Vidare hafva i följd af den osäkra affärsställningen, i följd af låntagares eller
borgesmäns död, konkurs eller obestånd, eller i följd af tvifvelsmål om låntagares eller
borgesmäns säkerhet, en mängd lån blifvit uppsagda och indrifna. Många uppsägningar
ha ock på sednare tider skett i följd af Domkapitlets önskan att, åtminstone för de större
lånen, erhålla realsäkerhet, såsom goda inteckningar, bankaktier m. m. Sålunda har en
ganska stor del af kassornas medel kommit på rörlig fot, och det har icke alltid varit
det lättaste att få dem åter placerade mot sådan säkerhet, som Domkapitlet ansett sig
tryggt kunna godkänna och antaga. Under tiden för lånehandlingens granskning, kasserande
och anskaffande af nya säkerhetshandlingar ha sålunda medel blifvit inneliggande,
stundom endast några få dagar, men stundom äfven några veckor. Då sådant skett i
November eller December månad och medlen icke kunnat utlånas före nyåret, ha dessa
lånemedel i följd deraf vid årets slut måst utbalanseras såsom kontant inneliggande. Af
ett följande års räkenskaper visar sig emellertid, att de likväl så snart som möjligt blifvit
ånyo utlånade. På sednaste tiden har man insatt sådana medel i Wermlands enskilda
bank, i hvilken vid årets slut voro insatta icke mindre än 11,000 R:dr R:mt.
Detta gäller hufvudsakligen stiftets byggnadskassa, hvars utlåningar, i anseende till det
förberedda stora byggnadsföretaget för läroverket härstädes, blifvit inställda.

Såsom bevis, att de under Domkapitlets förvaltning stående kassor icke blifvit
vanvårdade, utan att de dem tillhöriga medel på möjligaste bästa sätt blifvit gjorda
räntebärande, torde få exempelvis anföras, att Norderska stipendiefonden, som ursprungligen
utgjorde 3,000 R:dr, på några år stigit till 3,600 R:dr; matematiska premiefonden
har stigit från 750 R:dr till nära 1,000 R:dr. Wähnermanska stipendiekassan hade år
1802 ett kapital af 2,803 R:dr banko. Detta kapital har nu stigit till öfver 20,000
R:dr; och detta oaktadt årligen blifvit utdelade stipendier till omkring 700 R:dr.

Skolfonden har ett kapital af omkring 55,000 R:dr och skulle ega vida större,
om icke Domkapitlet af uppkomna besparingar bildat filialfonder, som blifvit öfverlemnade
till läroverken i Amål och Filipstad. Åmåls filialfond stiger nu till öfver 18,000 R:dr
och Filipstads till omkring 8,000 R:dr R:mt.

Karlstads Konsistorii-Expedition den 27 November 1867.

Ex officio:

B. H. Wahlström,
Konsistorie-notarie.

384

Domkapitlet i ilcrnösand,

med underdånigt utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers framställning om förräntande
af Konsistoriernas och elemenrarläroverkens
betydligare kontanta behållningar.

Stormäktigste, Aller nådigs te Konung!

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 25 sistlidne Oktober uppå
Riksdagens Revisorers gjorda anmärkning deröfver, att kontanta behållningen i de under
Konsistorii förvaltning stående kassor och fonder vid slutet af år 1865 ansetts hafva varit
större, än hvad behofvet påkallat, får Konsistorium, med öfverlemnande .af infordrad underdånig
förklaring af dess räkenskapsförare och kassaförvaltare, underdånigast tillkännagifva,
att Konsistorium intet har att samma förklaring för egen del tillägga.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigst e, tropligtigste
tjenare och undersåter:

A. F. BECKMAN.

C. J. ÖSTLING.

J. WIDÉN. F. WIDMARK. W. M. CARLGREN.

Hernösands Domkapitel den 21 December 1867.

And. Sidner.

385 —

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt Hernösands Konsistorium
att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande öfver Riksdagens Revisorers
uti den 14 sistlidne Oktober afgifven revisionsberättelse gjorda anmärkning deröfver, att
kontanta behållningen vid revisionsårets slut uti de under, bland andra, äfven Hernösands
Konsistorii förvaltning stående kassor och fonder varit större, än hvad behofvet påkallat,
så få undertecknade, nämnde Konsistorii räkenskapsförare och kassaförvaltare, derom förständigade,
öfver samma anmärkning härmed afgifva följande underdåniga förklaring:

Den 31 December nedanstående år var enligt de granskade räkenskaperna förhållandet
med nu ifrågavarande kassor och fonder, tjugusex till antalet, följande:

1861, Skulder R:mt 3,385: 68.

1862, „ „ 1,973: 7.

1863, „ „ 193: 35.

1864, „ „ 108: 70.

1865, „ „ 182: —

1866, „ ,, 408: 18.

Kontant behållning Runt 10,188: 71.

7,595: 89.
„ 12,450: 67.

„ 8,775: 23.

„ 15,720: 76.

„ 12,409: 44.

Af ofvanstående synes, att vid de nämnda årens .utgång de kontanta behållningarna,
med afdrag af skulderna på ofvannämnde 26 kassor och fonder, utgjorde: år 1861 R:mt R:dr
6,803: 3, år 1862 R:mt R:dr 5,622: 82, år 1863 Runt R:dr 12,257: 32, år 1864 R:mt
R:dr 8,666: 53, år 1865 Runt R:dr 15,538, 76 samt år 1866 R:mt R:dr 12,001: 26.
Dessa summor synas visserligen stora, och om medium för de sex åren tages blir den innestående
behållningen 10,148: 28 R:dr R:mt för året. Denna summa, fördelad på de 26
fonder och kassor, som medlen tillhöra, gör för hvarje kassa vid årets slut kontant innestående
R:mt 390 R:dr 32 öre.

Med denna behållning måste nu det följande årets utgifter bestridas tilldess nya
inkomster tillflyta. Räntorna på kassans utlånta medel kunna ej dertill påräknas, då de
icke äro upplupna förr än vid årets slut, Visserligen inkomma till de kassor, hvilka hafva
sig anslagna statsmedel, dessa meräudels inom halfva årets utgång, men förr än de till
Konsistorium verkligen ingått, kunna de icke för löpande utgifter, såsom löneförskotter m.
m., användas.

Härförutoin befinnes vid räkningarnes granskning att de stora öfverskotten icke sällan
till större delen utgöras af sådane medel, som vid påfordran skola för de med dem afsedda
ändamål vid anfordran hållas tillhanda, om de ock inom det löpande året blifvit
uttagna.

Skulle en kassaförvaltare tillförbindas att på egen risk utlåna och ansvara för de’
utlånta medlen samt hafva dem till hands, då de behöfdes, så torde näppeligen någon sådan
stå att erhålla, och allraminst kunde Konsistorierna vänta sådant, då staten icke an 49 -

— 386 —

slagit någon aflöning hvarken för det tidsödande och ansvarsfulla bestyret med medlens
utlåning och fordringars indrifvande, eller för det icke mindre tidsödande och noggrannhet
fordrande bestyret med räkenskapernas upprättande och utskrifvande samt räkningars och
verifikaters — ofta uppgående till 100 å 150 st. — afskrifvande.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Hemösand den 3 December 1867.

tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåter:

Er. Almquist. J. Widén.

Domkapitlets i Linköping

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning, i afseende på
redogörelser för elementarläroverkens
byggnadsfonder.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till åtlydnad af den 25 sistlidne Oktober erhållen nådig befallning, har Domkapitlet
infordrat vederbörandes underdåniga förklaring i anledning af den uti Riksdagens Revisorers
den 14 samma månad afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865 förekommande anmärkning
om saknad redogörelse för byggnadsfond uti, bland andra, Skenninge läroverks
räkenskaper. Uti denna förklaring, som Domkapitlet härhos får i underdånighet öfverlemna,
uppgifves såsom orsak till bristande redovisning den omständighet, att lär—
jungarne vid Skenninge läroverk ifrågavarande år blifvit af Eforus befriade från afgift
till byggnadsfonden; och har Domkapitlet, som får vitsorda denna uppgifts enlighet med
, verkliga förhållandet, enär de till antalet högst få lärjungarne varit medellöse, utöfver

— 387 —

hvad förklaringen innehåller icke något vidare å sin sida att tillägga i frågan, hvad särskildt
läroverket i Skenninge angår.

Och beträffande den af Riksdagens Revisorer i öfrigt gjorda anmärkning, att elementarläroverkens
byggnadsfonder endast uti en del stifts konsistorii-räkenskaper äro fullständigt
upptagna, får Domkapitlet, i afseende på Linköpings stift, hvars alla läroverksbyggnadskassor
ej särskildt äro upptagne i det vid Domkapitlet upprättade sammandrag
öfver samtliga hufvudredogörelserna för läroverkens medel, underdånigst upplysa, att denna
ofullständighet härrörer af den olika fäkenskapsföringen vid de särskilda läroverken, i det
uti åtskilligas räkenskaper byggnadsfonden redovisas ej genom afskild hufvudredogörelse,
utan inberäknad i den allmänna redogörelsen för läroverkens alla andra medel. Dock anser
Domkapitlet, lika med Revisorerne, det höra till god ordning, att byggnadsfonderna uti
samtlige läroverkens räkenskaper redovisas uti egen, från öfriga medel skild hufvudredogörelse,
helst granskningen af förvaltningen af dessa fonder, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
cirkulärbref den 11 December 1863, tillkommer andra Revisorer än dem, som efter
gällande läroverksstadgas föreskrift hafva att granska läroverkens öfriga räkenskaper.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

E. G. BRING.

P. SJÖBRING.
E. WIDMARK.

I. H. W. STEINNORDH.

N. ÖSTLING.

Linköpings Domkapitel den 18 December 1867.

J. Friedleif.

9

388

Stormak tigs te, Al ler nådigs te Konung!

Till nådigst anbefalld förklaring, rörande den af Riksdagens Revisorer för år 1865
anmärkta brist på redovisning för påbuden afgift till byggnadskassan vid Skenninge elementarläroverk,
får jag underdånigst andraga, det lärjungarne härstädes nämnde år af Eforus
blifvit befriade från ifrågavarande afgift, och att eforalbrefven med grunderna för befrielsen
blifvit bilagda årets räkenskaper. *

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste undersåte:

J. P. Janzon.

Skenninge den 30 November 1867.

Domkapitlets i Strcngnäs

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning, i afseende på
redogörelser för elementarläroverkens
byggnadsfonder.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Jemte underdånigt öfverlemnande af Rektorernes vid elementarläroverken i Örebro,
Nyköping och Askersund till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss af
den 25 sistlidne Oktober infordrade underdåniga utlåtanden, i anledning af Riksdagens
Revisorers i berättelsen för år 1865 gjorda framställning om upptagande såväl i läroverkens
som Konsistoriernas hufvudredogörelser af läroverkens byggnadskassors räkenskaper, äfvensom
af från Rektor i Eskilstuna i stället för underdånigt utlåtande inlemnad redogörelse
för läroverkets derstädes byggnadsfond för år 1865, får Domkapitlet i Strengnäs för egen
del, i anledning af Rektors i Askersund åberopande af Domkapitlets föreskrift i skrifvelse
af den 22 Januari 1865 om obehöfligheten af förenämnda byggnadskassors räkenskapers
insändande till Kongl. Kammar-rättens granskning, i underdånighet anföra, att dels var
nådiga brefvet härom till Skara Domkapitel af den 27 Januari samma år 1865 då ännu
icke för Domkapitlet bekant, såsom af trycket publiceradt först den 11 derpåföljande
April månad, dels föranleddes Domkapitlet till sin ofvan angifna föreskrift af skiljaktigheten
så till förvaltning som kontroll mellan berörda byggnadskassors medel och de elementarläroverkens
kassor, som nämnas i gällande nådiga läroverkstadgas § 134; sedan likväl

— 389 —

numera Eders Kongl. Maj:ts nådiga vilja härutinnan kommit till Domkapitlets kännedom,
skall Konsistorium icke underlåta att, i hvad på detsamma härvid må ankomma, ställa
s:g högstdensamma till underdånig efterrättelse.

oNådiga remissen bifogas underdånigst; och Domkapitlet framhärdar med djupaste
undersåtlig vördnad, trohet'' och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

TH. ANNERSTEDT.

TH. STRÖMBERG. JOH. GEZEL1US.

C. F. LINDMAN.

Strengnäs Domkapitel den 11 December 1867.

LARS BROMAN.

L. IT. Lahng.

(Örebro högre elementarläroverk).

Stor makt. igste, Allernådigste Konung!

Med anledning af den anmärkning, som af Riksdagens Revisorer blifvit, beträffande
Örebro läroverks räkenskaper, framställd derutinnan, att läroverkets byggnadskassa icke
vore i detsammas hufvudredogörelser inbegripen, får jag i djupaste underdånighet afgifva
den förklaring, att jag harvidlag ställt mig till efterrättelse Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär
af den 11 December 1863, som stadgar, angående granskning af ifrågavarande kassas
räkenskaper, att den skall förrattas af 2:ne Revisorer, af hvilka Domkapitlet utser den
ene och kommunen den andre, men icke talar om någon ytterligare redovisning samt
att jag, pa grund deraf, sedan revisionen blifvit förrättad, ansett ingenting vidare vara
att åtgöra, an till Domkapitlet insända vidimerad afskrift af samma kassas räkenskaper
med af Revisorerne atecknadt godkännande, såsom ock årligen skett, en åtgärd för hvars
riktighet jag ock trodde mig ega ett stöd deruti, att denna kassa icke stod under Kollega
vard utan, jemlik! nyss åberopade Kongl. cirkulär, hade egen särskild förvaltning Hvad
betraffar Kongl brefvet af den 27 Januari 1865, måste jag tillstå, att jag om detsammas
innehall Jange forblef i okunnighet samt att, da detsamma blifvit mig deigifvet jag snarare
ansag det röra Skara Domkapitel, som begärt förklaringen, jemte derunder lydande

— 390 —

läroverk enskildt, än jag trodde det skulle tjena till ovilkorlig efterrättelse för rikets alla
elementarläroverk. Emellertid skall rättelse i anmärkta förhållandet ske uti först afgifvande
redogörelse, hvarjemte jag i underdånighet tager mig friheten anföra, att såväl
räkenskaperna för de gångna tre åren som dertill hörande verifikationer redan äro till
Kongl. Kammar-rätten inlemnade.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Örebro den 23 November 1867.

underdånigste och tropligtigste undersåte:
J. E. Strömberg.

Rektor vid Örebro elementarläroverk.

(Nyköpings högre elementarläroverk).

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Enligt nådig befallning får undertecknad härmed i djupaste underdånighet anföra,
att skälet, hvarföre räkenskapen öfver byggnadsfonden vid Nyköpings högre elementarläroverk
för år 1865 icke blifvit till Kongl. Kammar-rätten för granskning insänd, grundar
sig på en fullkomlig obekantskap med en sådan föreskrift, och att ännu i denna stund
har icke den nådiga författningen, som innehåller en dylik bestämmelse, blifvit rektorsembetet
delgifven.

Som nu emellertid Eders Majrts nådiga vilja härutinnan tydligen framgår af den
mig i nåder tillställda skrifvelsen, insändes härmed på samma gång till Högvördiga Domkapitlet
i Strengnäs den ifrågavarande räkenskapen för år 1866, hvilken i sig jemväl
innefattar den från föregående året.

Med all undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte:

C. J. Lindbom,
t. f. Rektor.

i

Nyköping den 5 December 1867.

— 391 —

(Afskrift.)

Nyköpings högre elementarläroverks byggnadsfond ifrån den 1 Januari 1866
till den 31 December samma år.

1866.
Januari 1.

J1 J»

D ebet.

Behållning från föregående räkenskapsår........ 955: 88.

(räntebärande kapital, insatt i Nyköpings Sparbank).

Kontant innestående hos Kassaförvaltaren....... 1: 20.

,, Byggnadsafgifter, å 5 R:dr R:mt, för vårterminen 1866

af 65 betalande lärjungar............... 325: —

„ D:o, å 5 R:dr R:mt, för höstterminen samma år af

58 betalande lärjungar................. 290: —

Decemb. 31. 1 års Tänta å 5 procent på 955 R:dr 88 öre..... 47: 75.

„ „ 11 månaders d:o å 5 procent på 151 R:dr...... 6: 92.

„ „ 9 månaders d:o å 5 procent på 100 R:dr....... 3: 75.

„ „ 6 månaders d:o å 5 procent på 70 R:dr....... 1: 75.

„ 4 månaders d:o å 5 procent på 160 R:dr....... 2: 67.

Kredit.

Summa R:dr Riksmynt

1866.

Januari 1. Innestående kapital i Nyköpings Sparbank emot 5

procents ränta på ränta................ 955: 88.

„ 30. Insatt i Nyköpings Sparbank mot 5 procent...... 151: —

Mars 17. D:o d:o d:o mot d:o ...... 100: —

Juni 30. D:o d:o d:o mot d:o ...... 70: —

Aug. 25. D:o d:o d:o mot d:o ...... 160: —

Dec. 29. D:o d:o d:o mot d:o ...... 135: —

Dec. 31. Upplupna räntemedel vid årets slut på de i Nyköpings

Sparbank insatta kapitalerna enligt sparbanksboken 62: 84.

„ „ Kontant innestående hos Kassaförvaltaren.............

Summa R:dr Riksmynt

Nyköping den 31 December 1866.

C. J. Lindbom, A. bandqvist,

t. f. Rektor. Lärov.-adjunkt.

O. Egerström,
Fältläkare.

J. E. Bäcklin,
Handlande.

957: 8.

615: —

62: 84.
1,634: 92.

1,634: 72.

— 20.

1,634: 92.

Förestående räkning granskad och
April 1867.

C. Tli. Söderberg,
Kyrkoherde.

befunnen utan anmärkning.

Gust. Lindeberg.
Borgmästare.

Nyköping den 29

Likheten med originalet intygas af Nyköping den 4 December 1867.

Axel Drake, Gust. Carlsson,

Ph. D:r, Lektor. Kronofogde.

— 392 —

(Askersunds lägre elementarläroverk.)

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Som Domkapitlet i Strengnäs, till följd af nådig befallning i anledning af Riksdagens
Revisorers gjorda framställning rörande redovisning inför Kongl.j Kammar-rätten af
redogörelserna för byggnadskassorna vid rikets elementarläroverk, anmodat mig, i hvad
den angår redogörelsen för Askersunds elementarläroverks byggnadsfond, underdånig förklaring
afgifva, får jag på grund deraf underdånigst förklara, att jag för min del i allo
instämmer uti Riksdagens Revisorers gjorda framställning, och att anledningen, hvarföre
redogörelse för byggnadskassan icke intogs i hufvudredogörelsen för Askersunds elementarläroverks
kassor, var en skrifvelse från H. Domkapitlet af den 22 Februari 1865, »att
Domkapitlet, beträffande redovisningen för de nya byggnadsfonderna vid elementarläroverken,
anser räkningarna öfver samma fonder icke behöfva med läroverkens öfriga räkenskaper
till Kongl. Kammar-rätten ingå, utan endast en afskrift af berörda räkenskaper
jemte revisionsberättelsen till Domkapitlet insändas.»

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
undersåte:

V. M. Almstedt,
Rektor vid elementarläroverket

Askersund den 3 December 1867. i Askersund.

(Afskrift.)

Rakning öfver Eskilstuna elementarläroverks byggnadsfond för år 1865.

1865.

Juni 9.
Dec. 30.

Debet.

Behållning från förra årets räkning..............R:dr 172: 75.

Influtne resterande afgifter sedan förra året......... „ 30: —

För vårterminen influtna afgifter af 12 lärjungar (Bil. N:o 1) å 5 R:dr „ 60: —

„ höstterminen d:o af 10 d:o (Bil. N:o 2) å 5 „ „ 50: —

Upplupen ränta till årets slut.............. • • • „ 11: 48.

Summa R:mt R:dr 324: 23.

— 393 —

Kredit.

1865.

Febr. 6. Inköpt denna räkenskapsbok (Bilag. N:o 3)...........R:dr 1: 60.

Behållning:

Innestående i Eskilstuna Sparbank................ 322: 63.

Summa R:mt R:dr 324: 23.

Förestående räkning är af oss undertecknade Revisorer granskad, med sina verifikationer
jemförd och rigtig befunnen, betygas; Eskilstuna den i0 Mars 1866.

A. G. G. Salenius, C. L. Björk,

å Konsistorii vägnar. å Stadens vägnar.

Likheten med originalet intyga:

C. C. Callander. Herman Sandberg.

(Bilag. N:o 1.)

Byggnadsafgift till Eskilstuna lägre elementarläroverk, erlagd af nedannämnde lärjungar
för

Vårterminen 1865.

C. E. Svalling, C. G. Svahnström, F. L. Schylander, C. A. B. Billjer, L. J. Westholm,
E. Ericsson, C. A. V. Noréus, A. H. Dahlqvist, A. B. J. Carlström, C. E. Stenman,
C. H. Bergstedt och J. R. Hj. Westerberg, å 5 R:dr Runt. Summa 60 R:dr Rmt.

‘i

P. Axenborg.

Rektor.

(Bilag. N:o 2).

Byggnadsafgift till Eskilstuna lägre elementarläroverk, erlagd af nedannämnde lärjungar
för

Höstterminen 1865.

C. E. Svalling, F. L. Schylander, C. A. B. Billjer, E. Ericsson, C. A. V. Noréus,
A. H. Dahlqvist, A. B. Carlström, C. E. Stenman, J. R. Hj. Westerberg och E. w!
Thermtenius, å 5 R:dr Runt. Summa 50 R:dr Runt.

P. Axenborg.

Rektor.

50

- 394 —

Domkapitlets i Westerås

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers ''anmärkning, i afseende på
redogörelser för elementarläroverkens
byggnadsfonder.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Med återställande af bifogade «transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 Oktober
1867 afgifna berättelse öfver verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865», angående hemställan om
upptagande såväl i läroverkens som i Konsistoriernas hufvudredogörelser af räkenskaperna
öfver läroverken af terminsafgifterna tilldelade byggnadsfonder, hvaröfver Eders Kongl.
Makt infordrat Konsistorii underdåniga utlåtande, får Konsistorium i underdånighet yttra,
det Konsistorium anser, att ifrågavarande räkenskaper öfver läroverkens byggnadsfonder ma
intagas i Konsistoriernas hufvudredogörelser, hvaremot Konsistorium, anser det icke vara
lämpligt, att ifrågavarande räkenskaper, såsom jemväl föreslaget blifvit, upptagas i läroverkens
hufvudredogörelser, enär läroverkens byggnadsfonder ej stå under kollega utan under
särskilda komiterades vård.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

* Eders Kongl. Maj:ts

nnderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

C. O. BJÖRLING.

E. G. BJÖRLING. D. A. SUNDÉN. FREDR. GIHL.

Westerås Domkapitel den 11 December 1867.

J. W. Sjnqvist.

— 395

Domkapitlets i Lund

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning i afseende på
redogörelser för elementarläroverkens
byggnadsfonder.

Stormaktigste, Allernådigste Konung!

Genom nådig reinissresolution den 25 sistlidne Oktober har Domkapitlet blifvit anbefaldt
att afgifva underdånigt utlåtande, med anledning af Riksdagens Revisoren111 revisionsberättelsen
för år 1865 gjorda framställning, att redogörelserna för de byggnadsfonder,
som på grund af Kongl. cirkulärbrefvet den 11 December. 1863 vid elementarläroverken
blifvit bildade genom förhöjning af terminsafgifterna, borde saval i läroverkens som i Konsistoriernas
hufvudredogörelser upptagas, helst ifrågavarande räkenskaper skola, jemlik*
Kongl brefvet den 27 Januari 1865, undergå granskning i Kongl. Kammar-ratten, hvilken
framställning föranledts af det förhållandet, att redogörelserna för ifrågavarande byggnadsfonder
icke i allmänhet blifvit vare sig i elementarläroverkens eller Konsistoriernas hufvudredogörelser
intagne. Domkapitlet får i anledning häraf anföra följande.

Då, jemlikt Kongl. cirkulärbrefvet den 11 December 1863, dessa byggnadsfonder
förvaltas på annat sätt än elementarläroverkens öfrige kassor och fonder, nemligen af Rektor
jemte en från kommunalstyrelsen i den stad, der läroverket är beläget, utsedd delegerad,
och räkenskaperna öfver förvaltningen granskas af tvenne revisorer, af hvilka Domkapitlet
utser den ene och kommunal-styrelsen den andre;

då vidare i Kongl. brefvet till Domkapitlet i Skara den 27 Januari 1865, hvilket
af Revisorerne blifvit åberopadt, endast är föreskrifvet, att räkenskaperna öfver byggnadsfonderna
skola ci likhet med och på samma gång som läroverkens öfriga räkenskaper
till Kongl. Kammar-rätten ingifvas», men ej att förstnämnde räkenskaper skulle intagas i
hufvudredogörelserna för elementarläroverkens öfriga kassor eller vara underkastade enahanda
granskning af vederbörande läroverkskollegier som desse sednare;

då slutligen läroverkskollegium sålunda icke eger att granska dessa ifrågavarande
räkenskaper, vare sig till deras beskaffenhet eller i afseende på den för medlen ställda
säkerhet, och kollegium till följe häraf icke heller derför ikläda sig det ansvar som jemlikt
§ 138 af gällande elementarläroverksstadga. kollega ledamöter en för alla. och alla
för en, med afseende på läroverkens öfriga medel åligger, och som kollegium sig atager
genom den i samma § föreskrifna underskriften af hufvudredogörelsen för läroverkets
öfrige kassor;

så har Domkapitlet hvarken sjelf i sin årliga hufvudredogörelse för Domkapitlets
och elementarläroverkens kassor och fonder låtit upptaga ej heller anbefallt stiftets Rektorer
att i sina årliga hufvudredogörelser införa redogörelse för ifrågavarande byggnadsfonder,

- 396 —

utan har Domkapitlet ansett af gällande föreskrifter rörande desse byggnadsfonder endast
följa, att de särskilda räkenskaperna deröfver skulle jemte öfriga räkenskaper till Kongl.
Kammar-rätten ingifvas.

„ Särskild förklaring af vederbörande Rektor öfver det af Revisorerne anmärkta förhållande,
att redogörelse för Sölvesborgs elementarläroverks byggnadsfond för år 1865 icke
varit detta läroverks öfriga räkenskaper följaktig, bifogas underdånigst.

Med all undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

H. TULLBERG.

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

WILH. FLENSBURG.

A. W. BRAG.

P. A. EKDAHL.

Lunds Domkapitel den 11 December 1867.

Carl Westdahl.

(Sölvesborgs elementarläroverk.)

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

®en genom H. Domkapitlet i Lund affordrade förklaring med anledning af
Riksdagens Revisorers i revisionsberättelsen för år 1865 gjorda anmärkning öfver bristande
redogörelse för härvarande elementarläroverks byggnadsfond uti räkenskaperna för nyssnämnde
ar, far jag härmed underdånigst afgifva.

Enär det Kong], cirkulärbref vet den 11 December 1863, som påbjuder bildandet af
särskild byggnadsfond vid elementarläroverken, icke meddelar någon föreskrift om insändande
af redogörelse för sagde fond samtidigt med läroverkens öfriga räkenskaper, var jag
okunnig om den sedermera genom Kongl. brefvet den 27 Januari 1865 i detta hänseende
meddelade föreskrift, tilldess jag genom skrifvelse från H. Domkapitlet i Lund den 21
Juni 1866 derom blef underrättad, hvarpå jag den lista derpå följande Juli insände till
sistnämnde myndighet redogörelse för läroverkets byggnadsfond, omfattande såväl år 1864
som ar 1865.

397 —

Sedan genom skrifvelse den 24 Februari detta år H. Domkapitlet i Lund affordrat
mig förklaring öfver en af Öfverrevisions-departementets Civil-räkenskapskontor gjord anmärkning
öfver uteblifven redovisning för 1865 års byggnadsfond, insände jag den 28
samma månad, jemte förklaringen, ånyo utförlig redogörelse för sagde fond under ifrågavarande
år, hvadan jag vågar i underdånighet hoppas, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i
nåder anse den å min sida ofrivilliga försummelsen sålunda godtgjord.

Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste undersåte:

F. W. Dahl.

Rektor vid Sölvesborgs
lägre elementarläroverk.

Sölvesborg den 7 December 1867.

Domkapitlets i Göteborg

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmälan vid granskning af
redogörelsen för Göteborgs elementarläroverks
nybyggnadskassa.

St o rm äk ti gste, Allernådigste Konung!

I nådig remiss af den 25 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Konsistorium
att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande öfver den af
Riksdagens Revisorers i dess revisionsberättelse för år 1865 gjorda framställning i anledning
deraf, att redogörelsen för Göteborgs högre elementarläroverks nybyggnadskassa upptoge
såsom tillgång ett icke räntebärande belopp af 2,837 R:dr 91 öre, utgörande behållningen
af influtne medel för afyttrad kaik in. in., och att nämnda belopp under hela
revisionsåret varit innestående hos redogöraren, hvilken, enligt en i räkenskapen gjord anteckning,
derpå gjort anspråk såsom ersättning för sina »med kalktillverkning och försäljning
häfda bestyr»; men att räkenskapen icke lemnade någon upplysning om Konsistorii
beslut i anledning af ifrågavarande fordringsanspråk. Sedan Konsistorium infordrat Lektor
Blomstrands, i egenskap'' af redogörare för bemälda kassa, förklaring i frågan, får Konsistorium,
med öfverlemnande af samma förklaring i bestyrkt afskrift, för egen del såsom
underdånigt utlåtande åberopa hvad som finnes anfördt i härhos underdånigst bifogade
protokoll af den 4 April 1866, och dervid tillika bifoga styrkt afskrift af Eders Kongl.

/

— 398

Maj:ts nådiga bref af den 16 Februari sistnämnde år, angående den af Lektor Blomstrand
sökta afskrifning i räkenskaperna för nya läroverksbyggnadens i Göteborg uppförande samt
arfvode åt honom för tillsyn dervid.

Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

GUST. DAN. BJÖRCK.

J. CAST. LAMBERG. C. PREHN.

C. .T. SUNDSTRÖM.

Göteborgs Domkapitel den 4 December 1867.

II. Aug. Lindhult.

(Afskrift.)

Till Maxime Venerandutn Consistorium i Göteborg.

Då Konsistorium ansett mig böra, såsom vederbörande, höras i anledning af infordradt
underdånigt utlåtande öfver det af Riksdagens Revisorer, i den 14 Oktober 1867
afgifven berättelse, omförmälda förhållandet, att den rest å influtna medel för afyttrad
kalk m. m. till högre elementarläroverkets nybyggnadskassa, R:dr 2,837: 91., hvarpå jag
gjort anspråk såsom ersättning för mina med kalktillverkning och försäljning häfda bestyr,
under år 1865 hos mig innestått, utan att nybyggnadskassans räkenskap lemnar någon
upplysning om Konsistorii beslut i anledning af detta fordringsanspråk, har jag för egen
del ingenting annat att anföra, än att det ifrågavarande beloppet genom Konsistorii beslut
af den 4 April 1866 blifvit utqvitteradt mot en motsvarande del af det arfvode för
i öfrigt häfda bestyr med högre elementarläroverkets nybyggnad, som Kongl. Maj:t genom
nådigt bref af den 16 Februari 1866 berättigat Konsistorium att mig tilldela.

Göteborg den 26 November 1867.

Rätteligen afskrifvet, bestyrker
Ex officio:

H. Aug. Lindhult.

Fr. Th. Blomstrand.

— 399 —

Utdrag af protokollet, hållet i Göteborgs Konsistorium
den å April 1866.

§ 6.

Exhiberades Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 16 nästlidne Februari i anledning
af Konsistorii den 8 November 1865 gjorda underdåniga anhållan, det Kongl. Maj:t måtte
täckas i nåder tillåta, att ur Göteborgs stifts nybyggnadskassas räkenskaper finge, såsom
en ersättning åt Lektor Mag. F. T. Blomstrand, för hans häfda bestyr med bränning och
försäljning af kalk i och för Göteborgs högre elementarläroverks nybyggnader, afskrifvas
dels ett belopp af 2 J37 R:dr 91 öre, som han är till kassan skyldig, samt dessutom
några i större eller mindre mån osäkra fordringar för försåld kalk m. m., uppgående till
340 R:dr 66 öre R:mt, eller inalles 3,178 R:dr 57 öre, äfvensom att Kongl. Maj:t täcktes
i nåder tilldela bemälde Lektor ett arfvode för hans med byggnadsarbetet i öfrigt
häfda bestyr, icke understigande en procent å hela utgiftsbeloppet för nybyggnaderna,
338,326 R:dr 87 öre R:mt.

I ofvannämnda nådiga bref hade Kongl. Maj:t förklarat frågan om afskrifningen
ur räkenskaperna af omförmälda 3,178 R:dr 57 öre, på grund af nådiga förordningen den
11 December 1830, ej tillhöra Dess omedelbara pröfning; hvaremot Kongl. Maj:t bemyndigat
Konsistorium, att tilldela Lektor Blomstrand för hans bestyr med meranämnda byggnadsarbete
ett arfvode af högst en procent å hela kostnadssumman för byggnaderna, hvilket
arfvode borde ur Göteborgs stifts biskopshuskassa förskottsvis utbetalas, mot vilkor
att framdeles återgäldas af stiftets byggnadskassa, när dennas tillgångar det medgifva.

I anledning af ofvanbemälda nådiga bref beslöt Konsistorium, det skulle till Lektor
Blomstrand, mot qvittning med de af honom ännu ej redovisade medel, utbetalas såsom
arfvode för hans bestyr med läroverksbyggnaden ett belopp,'' beräknadt efter en procent å
hela kostnadssumman för byggnaderna, hvarjemte han skulle erhålla bestyrkt afskrift af
det nådiga brefvet den 16 nästlidne Februari för kännedom och underdånig efterrättelse.

Derjemte ville Konsistorium till bemälde Lektor aflåta en skrifvelse, med anmodan
att inkomma med uppgift om de af honom fogade anstalter för indrifvande af de osäkra
fordringarne; och skulle efter denna uppgifts mottagande Konsistorium till afgörande företaga
frågan om den sökta afskrifningen ur räkenskaperna af omförmälde 3,178 R:dr 57 öre.

Rätteligen utdraget, bestyrker

Ex officio:

H. Aug. Lindhidt.

l

— 400

(Afskrift.)

CARL, med Guds Nåde, Sveriges, Norges, Götes och Wendes Konung.

Vår ynnest och nådiga benägenhet med Gud allsmäktig! Uti skrifvelse den 8
November nästlidne år hafveri''i underdånigst anfört, hurusom Lektorn vid Göteborgs högre
elementarläroverk, Doktor F. T. Blomstrand hos Eder anhållit att, då han, enligt lemnad
redovisning för medel, som af honom uppburits och användts för kalkbränning vid nämnda
läroverks nybyggnader, vöre till Göteborgs stifts byggnadskassa skyldig ett resterande belopp
af 2,837 R:dr 91 öre, och derutöfver några i större eller mindre man osäkra fordringar
för försåld kalk m. in., till ett sammanlagdt belopp af 340 R:dr 66 öre, ännu
återstode oindrifna, dessa belopp måtte till hans förmån blifva ur räkenskaperna afskrifva
såsom särskild ersättning för hans med ifrågavarande kalktillverkning och försäljning häfda
bestyr, och han sålunda blifva befriad från all på den för nämnda nybyggnad af honom
verkställda penninguppbörd grundad betalningsskyldighet; äfvensom att honom måtte derutöfver
tillerkännas en lämplig summa, icke understigande en procent å hela utgiftsbeloppet
för nybyggnaderna, 338,326 R:dr 87 öre, såsom arfvode för hans med byggnadsarbetet
i ifrigt häfda bestyr, hvilken ersättning han föreslagit att utgå ur stiftets biskopshuskassa;
och hafven I, som ansett det icke tillkomma Eder att besluta om den af Lektor Blomstrand
ifrågasatta afskrifning ur räkenskaperna samt ersättning för hans besvär vid berörda
byggnaders uppförande, men dock trött Eder finna hans begäran billig, velat densamma
till Vår nådiga pröfning öfverlemna, hvarjemte I, med bifogande af sökandens till Eder
ingifna skrifvelse och med bestyrkande af deri förekommande uppgifters riktighet, vitsordat
den stora, med uppoffring af mycken tid förenade möda och det sällsporda nit, Lektor
Blomstrand användt såväl genom ett under loppet af fyra år nästan dagligt öfvervakande
af byggnadsarbetets gång, som ock särskildt vid den dermed i samband ställda kalkbränningen,
hvarföre I ansågen Eder ega allt skäl att underdånigst tillstyrka det Oss måtte

täckas i nåder medgifva den af sökanden begärda afskrifningen ur räkenskaperna af ofvanberörda
sammanlagda belopp 3,178 R:dr 57 öre, såsom ett arfvode för hans tillsyn öfver
kalkbränningen och kalkförsäljningen, samt derjemte för hans med byggnadsarbetet i öfrigt
häfda bestyr tilldela honom eh särskild ersättning efter de grunder, Vi kunde finna godt i
nåder bestämma; varande slutligen, beträffande sökandens hemställan om den ifrågaställda
ersättningens bestridande af biskopshuskassans medel, af Eder anfördt, att stiftets byggnadskassa,
hvilken det egentligen tillkomma att gälda en sådan utgift, för närvarande

saknade tillgångar, och att Carl Johans församling genom nådigt bref den 19 Augusti

1864 blifvit tillförsäkrad rättighet att, i den mån blifvande tillgångar sådant medgifva, ur
sistnämnda kassa lyfta ett belopp a.f tio tusen R:dr såsom bidrag till fullbordande af nya
byggnaden för. dervarande elementarläroverk.

Vid underdånig föredragning häraf hafve Vi, hvad angår den af Lektor Blomstrand
begärda afskrifning ur räkenskaperna af ofvan omförmälda belopp 3,178 R:dr 57 öre, funnit”
frågan derom, på grund af nådiga förordningen den 11 December 1830, angående behandlingen
af extra ordinarie afskrifningsfrågor och anmärkningsmål, ej tillhöra Vår omedelbara
pröfning, hvaremot Vi, beträffande bemälde Lektors för öfrigt sökta vedergällning
för bestyret med ifrågavarande byggnadsarbete, velat i nåder bemyndiga Eder att tilldela

- 401 —

honom ett arfvode af högst en procent å hela kostnadssutnman för berörda byggnader,
hvilket arfvode^ bör ur Göteborgs stifts biskopshuskassa förskottsvis utbetalas, motvilkor
att framdeles återgäldas af stiftets byggnadskassa, när dennas tillgångar det medgifva;
hvilket allt Yi Eder till svar och behörigt iakttagande samt sökandens förständigande härigenom
meddele, befallande Eder Gud allsmäktig nådeligen.

Stockholms slott den 16 Februari 1866.

CARL.

F. F. Carlson.

Angående en af Lektorn F. T. Blomstrand sökt afskrifning i räkenskaperna förnya
läroverksbyggnadens i Göteborg uppförande samt arfvode åt honom för tillsyn dervid.

Afskriftens likhet med höga originalet bestyrker

Ex. officio:

H. Aug. Lindhult.

Domkapitlets i Götekorg

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning, i afseende på
redogörelser för elementarläroverkens
byggnadsfonder.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

I nådig remiss af den^ 25 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Konsistorium
att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers i deras
revisionsberättelse för år 1865 gjorda framställning angående redogörelse för de vid elementarläroverken
nybildade byggnadsfonder och dessa fonders upptagande såväl i elementarläroverkens
som i Konsistoriernas hufvudredogörelser; och får Konsistorium till åtlydnad
häraf afgifva följande underdåniga utlåtande.

Ehuru det af Riksdagens Revisorer åberopade Kongl. bref af den 27 Januari 1865
endast är en nådig skrifvelse till Domkapitlet i Skara, i anledning af en utaf bemälde
Domkapitel gjord underdånig anhållan om nådig föreskrift i fråga om redovisning af byggnadsfondernas
kassor vid elementarläroverken i Skara stift, om hvilken nådiga skrifvelse
Konsistorium erhållit kännedom genom densammas intagning i svensk författningssamling
för år 1865, har Konsistorium likväl, såsom bemälde Revisorers framställning ock gifver
vid handen, redan ofvannämnda år gått i författning om afgifvande af behöriga redogörelser
för ifrågavarande byggnadsfonder vid elementarläroverken i Göteborgs stift; och får

51

402 —

Konsistorium alltså nu såsom anbefaldt utlåtande i ärendet blott anföra, att samtliga
Rektorer vid stiftets elementarläroverk skola med anledning af ofvanbemälda framställning
blifva erinrade om den inom Göteborgs stift hittills följda ordning, att i läroveikens hufvudredogörelser
oftanämnda kassor upptaga.

Hvad vidare beträffar Revisorernes hemställan i fråga om samma ^kassors upptagande
jemväl i Konsistoriernas hufvudredogörelser, får Konsistorium underdånigst anmärka,
att då nämnde kassor förvaltas, icke af Konsistorierna, utan af vederbörande Rektorer, det
icke synes fullt lämpligt, att samma kassor intagas i sistberörda hufvudredogörelse, men
att det deremot vore i sin ordning att, såsom af Konsistorium från och med år 1864 blifva
iakttaget, byggnadsfonderna uppfördes i det summariska sammandrag, som alltid skall
af Konsistorierna afgifvas för att åtfölja samtliga räkenskaperna öfver de under Konsistoriernas
samt Rektorernas vård och förvaltning stående kassor och fonder.

Den på nådig befallning infordrade förklaring i ärendet från Rektorn vid Karl Johans
församlings elementarläroverk varder härhos bifogad; men hvad angår det af Revisorerne
anmärkta förhållandet vid Halmstads f. d. feinklassiga elementarläroverk ai 1865,
får Konsistorium i underdånighet meddela, att, enär dåvarande Rektorn L. Aberg sistlidet
år aflidit samt den vid numera högre elementarläroverket i Halmstad anställde Rektorn
Z. Göransson i sin för år 1866 afgifna räkenskap icke redovisat byggnadsfonden vid detta
läroverk på den grund, att han ansett vederbörande, af Konsistorium och kommnnalstyrelsen
utsedde revisorers granskning vara tillfyllestgörande, Konsistorium vid sådant förhållande
icke trott sig behöfva att någon särskild förklaring från Rektor Göransson nu
infordra.

Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Alleruådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

GUST. D. BJÖRCK.

P. WIESELGREN. C. PREHN.

FR. TH. BLOMSTRAND.

C. J. SUNDSTRÖM.

Göteborgs Domkapitel den 27 December 1867.

II. Aug. Lindhult.

— 403 --

(Karl Johans församlings lägre elementarläroverk.)

Till Konsistorium i Göteborg.

Affordrad underdånig förklaring i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den
25 Oktober 1867 till följe af Riksdagens Revisorers framställning angående redogörelse
för Karl Johans församlings elementarläroverks byggnadsfond för år 1865, får jag vördsamt
förklara, att jag alltsedan år 1864, då denna fond för första gången förekom, redogjort
för denna fond på alldeles samma sätt som för läroverkets öfriga fonder och sålunda
hvarje år före den 1 Mars insändt honom till Konsistorium. Att så äfven skett för det
nu anmärkta året 1865, derom är jag fullt viss, och torde åtminstone sannolikheten af
detta påstående följa redan deraf, att anmärkning från Kongl. Kammar-rätten uteblifvit
samt ej heller någon påminnelse från Konsistorium ankommit, hvilken säkerligen icke
skulle uteblifvit, om icke ifrågavarande räkenskap insändts, och detta så mycket mindre
som Konsistorium genom en af detsamma utsedd revisor granskar särskild! nämnda fond.
Det torde slutligen vara mig tillåtet att fästa uppmärksamheten vid den, såsom mig synes,
anmärkningsvärda omständighet, att Konsistorii i Göteborg räkenskaper i den Kongl.
remissen kallas fullständiga, oaktadt ofvannämnda fond, som i desamma bort såsom en
del ingå, fattats. Emellertid bifogar jag en ny redogörelse för meranämnda fond, oaktadt
jag naturligtvis icke är i stånd att bilägga några dithörande allegater.

Karl Johans församlings elementarläroverk den 21 December 1867.

C. F. WinJcrans.

Bilaga.)

Redogörelse för Karl Jolians församlings elementarläroverks byggnadsfond för år 18C5.

Terminsafgifter till byggnadsfonden.
Debet.

Balans den 31 December 1864:

Kontant behållning: i kassan........................149: 71.

i sparbanken.................... . 141: 25.

290: 96.

Inkomster.

För Vårterminen af 44 lärjungar, ä 5 R:dr............... 220: —

» Hösttermin af 41 » » ............... 205: —

» Ränta å i sparbanken insatta medel för år 1864

425: —
— 87.

Balans den 31 December 1865:

43: 15.

Skuld .

Summa 759: 98.

404 —

Kredit.

Utgifter:

För inledning af gas i läroverket.................... 600: —

Rullgardiners inköp och uppsättning .................. 51: 61.

Förändring af 4 stycken takrännor.................... 2: 50.

3 stycken dörrar med tillbehör, ä 14: 67................ 44: 1.

1 par d:o » ................ 28: 75.

Desammas målning............................. 4: —

Till smeden för diverse reparationer................... 4: 1.

Reparation af åtskilliga dörrar...................... 16: 33.

Dito af kakelugnar...........,.............. 8: 77. 75g. gg

Karl Johans församlings elementarläroverk den 21 December 1867.

C. F. Winkrans,
läroverkets Rektor,

Domkapitlets i Kalmar

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning, i afseende på
redogörelser för elementarläroverkens
byggnadsfonder.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning får Domkapitlet härmed afgifva
underdånigt utlåtande öfver Riksdagens Revisorers framställda anmärkning angående redovisningen
af elementarläroverkens byggnadsfonder.

I enlighet med föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 17 September
1856, har Domkapitlet hittills uti den årliga redovisningen upptagit:

dels alla de inkomster och kassor, som stå under Domkapitlets omedelbara förvaltning
och vård;

dels de till stiftet hörande elementarläroverkens redogörelser, hvilka af vederbörande
Rektorer afgifvas och med sina slutsummor ingå uti sammandraget öfver stiftets samtliga
räkenskaper.

I följd häraf hafva de medel, hvilka på grund af äldre stadganden till Domkapitlet
inflyta för stiftets gemensamma byggnad skassa, såsom caducmedel med mera, blifvit uti

— 405

första afdelningen fullständigt redoviste; hvaremot de vid hvarje särskildt läroverk på
grund af Kongl. brefvet den 11 November 1863 nybildade byggnadsfonderna blifvit af vederbörande
Rektorer uti deras årsredogörelser redovista.

Domkapitlet har ansett detta förfarande bäst öfverensstämma såväl med den allmänna
grundsatsen om hvars och ens ansvarighet för omhänder hafvande medel, som ock
med de uti Kongl. cirkulär-brefvet 1856 meddelade stadganden. Ty de nybildade byggnadsfonderna
stå icke under Domkapitlets egen förvaltning.

Någon brist uti sjelfva redovisningen kan icke derigenom hafva uppstått, enär slutsummorna
af hvarje läroverks räkenskap inbegripa jemväl den der befintliga byggnadsfonden,
hvilken i särskild vidfogad räkning är specifikt framlagd, för att i Kongl. Kammar-rätten
dergå vederbörlig granskning.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

P. GENBERG.

N. P. LJUNGGREN. ABR. SJÖSTRAND.

A. WIEMER. RAGNAR TÖRNEBLADH.

Kalmar Domkapitel den 14 December 1867.

Th. E. Il ing ber g.

— 406 —

Domkapitlets i Karlstad

underdåniga utlåtande öfver .Riksdagens
Revisorers anmärkning, i afseende
på redogörelser för elementarläroverkens
byggnadsfonder.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till Domkapitlet har Eders Kongl. Maj:t under den 25 sistlidne Oktober i nåder
låtit remittera härtios återgående transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse, § 3, innehållande
anmärkning deröfver, att i 1865 års räkenskaper för Arvika elementarläroverk
saknades redovisning af läroverkets byggnadsfond, med nådig befallning att efter vederbörandes
hörande deröfver afgifva underdånigt utlåtande. I anledning deraf har Domkapitlet
infordrat bilagde förklaring af Rektor i Arvika, Filosofie-doktor G. Borgström, och får
för egen del i underdånighet anföra, att ehuru Rektor Borgström, enligt egen uppgift, i
följd utaf obekantskap med författningen, uraktlåtit att till de öfriga räkenskaperna för
läroverket bifoga sådan redovisning, detta misstag, beroende derpå att elementarläroverkens
Rektorer icke erhålla del af författningssamlingen, likväl sedermera rättades, så snart han,
som förut endast iakttagit nådiga föreskriften i Kongl. brefvet den It December 1863,
äfven fått del af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 27 Januari 1865, infördt i samma
års författningssamling. För år 1866 är fullständig redovisning lemnad för samtlige inom
stiftet befintlige läroverks-byggnadsfonder. Med djupaste vördnad, tro het och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

A. N. SUNDBERG.

E. E. ÖSTLING. L. M. GROTH. J. FRYKIIOLM.

J. G. M. von GEGERFELT. J. WALLINDER.

Karlstads Domkapitel den 4 December 1867.

B. B. Wahlström.

— 407 —

*

Till Högvördiga Domkapitlet i Karlstad.

Med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att i redogörelsen för Arvika
elementarläroverks räkenskaper för år 1865 saknas redovisning af byggnadsfonden, får jag
afgifva följande förklaring:

Då det i bifogade transsumtet åberopade Kong!, brefvet af den 27 Januari 1865
enligt hvilket byggnadsfondens räkenskaper skola undergå granskning af Kongl. Kammarrätten,
var mig obekant, har jag för behandling af nämnde fonds räkenskaper endast haft
att rätta mig efter den Kongl. skrifvelsen af den 11 December 1863. Då denna, ehuru
den äfven behandlar revisionsfrågan, icke föreskrifver, att byggnadsfondens räkenskaper
skola redovisas tillsammans med skolans öfriga räkenskaper, ej heller att de skola granskas
i Kongl. Kammar-rätten, ^har jag trott meningen vara, att någon sådan redovisning
eller granskning icke skulle ifrågakomma, i hvilken åsigt jag styrktes af den omständigheten,
att åberopade Kongl. bref af den 11 December 1863 påbjuder en särskild revision
af byggnadsfonden.

Arvika den 27 November 1867.

J. G. S. Borgström.

Rektor vid Arvika lägre elementarläroverk.

Domkapitlets i Wisby

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning, i afseende
på redogörelser för elementarläroverkens
byggnadsfonder.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Uti nådig remiss af den 25 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t befallt Domkapitlet
inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers gjorda
framställning rörande upptagande i elementarläroverkens och Konsistoriernas hufvudredogörelser
af de byggnadsfonder, som vid elementarläroverken bildats genom förhöjning af
lärjungarnes terminsafgifter; och får Domkapitlet, som redan mottagit Eders Kongl. Maj:ts
uti skrifvelse af den 25 sistlidne Oktober gifna nådiga befallning om förständigande för
vederbörande, att i elementarläroverkets hufvudredogörelse upptaga ofvannämnde byggnads -

408 —

fond, härmed i underdånighet afgifva det utlåtande, att, såsom en gifven följd af samma
nådiga befallning, denna fond skall framdeles äfven i Domkapitlets hufvudredogörelser
upptagas.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

L. A. AIMJQU.

CARL CRAMÉR.

D. SÖDERBERG.

0. W LEMKE.

C. J. BERGMAN.

Wisby den 18 December 1867.

II. P. Gustafson.

I)|isala Universitets Kanslers

underdåniga memorial, i anledning af
en utaf Riksdagens Revisorer år 1867
framstålld anmärkning.

Underdånigt memorial.

Vid öfverlemnande härjemte af Consistorii Academici i Upsala underdåniga förklaring
öfver Riksdagens Revisorers vid Upsala Universitets räkenskaper för år 1865 gjorda
anmärkning af det innehåll att, då kassaräkningen utvisade att Universitetet under samma
år haft medel insatta dels på deposit-, dels ock på upp- och afskrifningsfäkning uti enskilda
bankerna i Upsala, men af samma räkenskap äfven vore att inhemta, att vid årets
början 68,352 R:dr 72 öre och vid årets slut 52,066 R:dr 4 öre utgjorde den inneståénde
kontanta behållningen, det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att icke jemväl
dessa kontanta medel blifvit derstädes insatta, såvida de ej genom utlåning på annat sätt
kunnat göras fruktbärande, får jag i afseende å denna förklaring, för min del, i under -

— 409

dårlighet upplysa att, sedan genom ingående qvartalsrapporter för åtskilliga år min uppmärksamhet
blifvit fästad pa enahanda förhållande, som det nu af Riksdagens Revisorer
anmärkta, jag först genom skrifvelse af den 20 Mars 1866 deröfver begärt af Konsistorium
närmare meddelanden, och sedermera i skrifvelse den 6 April nyssförvikne år anmodat
Konsistorium så föranstalta, att det äfven uti nu ifrågavarande förklaring omförmälda förhållandet
med bokslutet måtte för framtiden undvikas, och föröfrigt de inflytande odisponerade
medlen genom insättning i bank göras fruktbärande. Stockholm den 7 Januari 1868.

G. i. SPARRE.

J. J. Nordström.

Consistorii Åcademici i l!j>$ala

underdåniga förklaring öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning vid granskning
af Universitetets räkenskaper för
år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Genom Kanslers-embetet har Consistorium Academicum Majus erhållit del af Riksdagens
Revisorers vid Universitetets räkenskaper för år 1865 framställda anmärkning, att,
ehuru kontanta behållningen i Universitetets kassa vid årets början utgjorde 68,352 R:dr
72 öre och vid dess slut 52,066 R:dr 4 öre, dessa belopp, ifall de icke på annat sätt
kunnat göras fruktbärande, icke blifvit insatta uti de i Upsala befintliga enskilda banker,
der Universitetet under årets lopp haft medel insatte på upp- och afskrifningsräkning och
på deposition.

I öfverensstämmelse med hvad Consistorium Academicum Minus i infordrad förklaring
upplyst, får Consistorium Academicum Majus i djupaste underdånighet anföra, att
den anmärkta omständigheten härleder sig derifrån, att ehuru räntorna å Universitetes’ utlånade
medel, alla utan undantag, förfalla med årets utgång, de dock till aldra minsta
delen derförinnan erläggas, utan först inom loppet af påföljande Januari månad, och att
under sådant förhållande och för undvikande i hufvudboken af en mängd öfverflödiga balanser
den ordning hittills varit följd att nämnde räntor, äfvensom en och annan post,
som äfven inom årets slut bordt inflyta, blifvit, fastän sednare inbetaide, qvitterade och
öfverförde såsom influtne i December månad. Den vid årens slut synliga kassabehållningen,
som, enligt hvad i underdånighet är anfördt, visar sig vida större än den i verkligheten
vant, har också i mån som den under påföljande Januari månad ingått och så
vidt den icke erfordrats för Universitetets löpande utgifter, blifvit i någon bank gjord

52

— 410 —

fruktbärande. Något hinder för ändring i det anmärkta förhållandet möter visserligen icke,
ehuru deraf blifver en följd att årsräntan i räkenskapen kommer att visa sig inbetald
året efter det, för hvilket den löper.

Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

• Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter:

TH. RABENIUS.

K. Akad. n. v. Rektor.

J. C. LINDBLAD. K. OL1VECRONA CARL SÄYE.

E. WALMSTEDT. C. A. CORNELIUS. C. Y. SAHLIN.

C. R. NYBLOM. E. W. NORDLIG. H. TH. DAUG.

C. L Höjer.

Upsala den 20 December 1867.

Utdrag af Consistorii Academici Majoris i Upsala protokoll, hållet den 20
December 1867.

S. D. Med remiss af den 18 nästlidne November hade Kanslers-embetet till
Consistorii Academici Majoris utlåtande öfverlemnat ett transsumt af Riksdagens Revisorers
berättelse om af dem verkställd granskning af statsverkets jerade dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, deruti Revisorerne funnit anmärkningsvärdt,
att ehuru Universitetets kontanta medel vid årets början uppgingo till 68,352 R:dr
72 öre och vid dess slut till 52,066 R.dr 4 öre, Universitetet, fastän det under året haft
medel instående på upp- och afskrifnings- eller depositionsräkning uti de i Upsala befintliga
enskilda banker, dock icke sökt på detta sätt göra de nämnda behållningarne räntebärande,
ifall de icke kunnat på annat sätt göras fruktbärande.

I anledning af nämnde anmärkning hade Consistorium Academicum Minus, hvars
utlåtande Consistorium Majus infordrat, nu inkommit med ett så lydande: »Utdrag af
protokollet, hållet hos Consistorium Academicum Minus i Upsala den 3 December 1867.
§ 4. S. D. Sedan Riksdagens Revisorer uti en den 14 Oktober 1867 afgifven berättelse
om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1865, med inhemtande att Kong]. Akademiens kontanta
behållning vid revisionsårets början uppginge till Sextioåtta Tusen Trehundrafemtiotvå
Riksdaler 72 öre och vid samma års slut till Femtiotvå Tusen Sextiosex Riksdaler 4 öre,
funnit anmärkningsvärd!, att då Kongl. Akademien, enligt hvad dess ränte-kammares kassa -

— 411

räkenskap äfven utvisade, under året käft medel innestående på upp- ock afskrifningsräkning
samt på deposition uti de i Upsala befintlige enskilda banker, icke jemväl berörda
kontanta medel, för den händelse de icke genom utlåning på annat sätt kunnat göras
fruktbärande, blifvit derstädes insatta, deröfver, enligt remiss från Consistorium Majus,
Consistorii Minoris utlåtande blifvit infordradt, så hade Akademi-räntmästaren J. W. Gyllensvärd
öfver anmärkta förhållandet afgifvit ett så lydande skriftligt yttrande:

»Till Consistorium Academicum Minus i Upsala! Då till mitt utlåtande blifvit remitterad
Riksdagens Revisorers, enligt återgående transsumt af revisionsberättelsen för 1865,
gjorda framställning derom, att de funnit anmärkningsvärdt, att den kontanta behållningen,
stor 52,066 R:dr 4 öre, som Upsala Universitets kassaräkning utvisar, icke ens på uppoch
afskrifningsräkning i någon bank blifvit insatt, får jag härmed äran anföra följande:

»Att Universitetets räkenskaper, hvilka afslutas efter kalenderår, vid hvarje års
slut skola visa en större eller mindre behållning i kassan är naturligt, emedan, utom
andra inkomster, hufvudsakligast räntorna å utlåningen, hvilka, ehuru till betalning vid
årets slut förfallna, först under påföljande Januari inflyta, deri upptagas. Följden häraf
blir emellertid den, att Räntmästaren omöjligen kan på samma gång han för December
bokför nämnde, till året hörande, ehuru icke förrän i januari inflytande medel, jemväl i
December insätta dem i banken, en åtgärd som aldrig försummas, då större kassa finnes
inne än för löpande utgifter nödvändigt behöfves. Upsala den 29 November 1867.»

Consistorium Minus åberopade såsom eget utlåtande hvad Akademi-räntmästaren
sålunda anfört, med tillkännagifvande derjemte, att Akademi-räntmästaren, efter hvad
han upplyst, ämnade för framtiden iakttaga att uti December månads räkenskaper upptaga
de inbetalningar, som under månaden verkligen egt rum samt föra såsom obetalda de
under samma månad till inbetalning förfallne, men icke influtne räntemedel.

Utdrag af protokollet jemte de remitterade handlingarne meddelas Consistorium
Majus. Ex protocollo:

G. Ekeroth.»

Efter utlåtandets föredragning ansåg sig Consistorium Majus böra till alla delar
instämma i hvad Consistorium Minus anfört, hvarföre Consistorii Majoris utlåtande skulle
i öfverensstämmelse dermed affattas; hvarvid dock Professoren Olivecrona för egen del
yttrade: »Jag instämmer i Consistorii Minoris utlåtande, men anser ändamålet af större
räntebesparing för Universitetet dock ännu bättre kunna vinnas, om Universitetets räntkammare
insatte alla under händer hafvande medel på upp- och afskrifningsräkning i
en af härvarande bankanstalter, t. ex. Uplands Enskilda Bank, och, så snart utbetalningar
erfordrades, verkställde sådane medelst utställda invisningar på räntkammarens upp- och
afskrifningsräkning. Genom denna enkla utväg behöfde aldrig några penningar, såsom nu
ofta kan vara fallet, ligga räntelösa, och dessa invisningar, som kunna utställas på ojemna
summor af riksdaler och ören, skulle blifva ett ganska beqvämt liqvidationsmedel.»

Som ofvan.

Ex protocollo:

C. L. Höjer.

412

Direktionens öfver
Veterinär-inrättningen i Skara

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmälan, i fråga om
inventering af säkerhetshandlingarne för
Inrättningens utlånta medel.

Underdånigt memorial.

Då reglementet för Veterinär-inrättningen i Skara icke innehåller särskilda föreskrifter
om inventering af Inrättningens utlånta medel, har praxis varit, att vid Direktionens
sammanträden minst en gång årligen granska Inrättningens säkerhetshandlingar och
kontanta medel; och då räkenskaperna, som årligen till Kongl. Kammar-rätten aflemnas,
innehålla specifik förteckning öfver Inrättningens lånehandlingar eller kontanta medel till
det belopp, som hufvudräkningen utvisar vara årets behållning, samt den Direktionens
skrifvelse, som varit räkenskaperna bilagd, innehållit, att Direktionen för sin del icke
funnit något att vid räkenskaperna anmärka, torde deri vara ådagalagdt att Inrättningens
lånehandlingar varit granskning underkastade.

Att sådan granskning under år 1865 egt rum, visar sig äfven af Direktionens protokoll,
hållet den 6 November 1856:

»Närvarande: Herr Doktorn, Biskopen, Kommendören med stora korset af Kongl.
Nordstjerne-orden J. A. Butsch, såsom för tillfället Ordförande, samt såsom Ledamöter
Herr Öfverstelöjtnanten och Riddaren m. in. G. Mannerfelt, Herr Öfverstelöjtnanten och
Riddaren J. C. Kuylenstjerna samt Inrättningens föreståndare, Herr Lektorn och Riddaren
N. E. Forssell.

§ 1. Företogs granskning af Inrättningens 11 reverser å tillsammans 18,950 R:dr.

Justeradt den 21 December 1866. In fidem:

J. A. BUTSCH. G. V. Honing.»

Skara den 18 November 1867.

o

A Kongl. Direktionens vägnar:
J. C. KUYLENSTJERNA.

N. E. Forssell.

— 413

Svenska Akademiens

underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Riksdagens Revisorer år 1867
gjord framställning.

Stormak tigs te, All er nådigs te Konung!

Genom nådig remiss den 25 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Svenka Akademien att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers, enligt bilagdt transsumt af revisionsberättelsen för år 1865, gjorda framställning,
att, då Akademiens räkenskaper för nyssnämnda år gåfve vid handen, att Akademiens
besparade statsmedel såväl under årets lopp som vid dess slut funnits innestående hos
kassaförvaltaren, Revisorerne ansett sig böra framhålla det önskvärda deri, att dylika hos
förvaltande verk och inrättningar i hufvudstaden befintliga besparingar, derest de ej genom
utlåning eller på annat sätt gjordes för de olika institutionerna fruktbärande, insattes
på deposition i Riksbanken, hvarigenom vunnes dels att de enskilde räkenskapsförarne
icke hade andra statens medel om händer och i kassa, än de för löpande utgifter nödvändiga,
dels att den räntevinst, Riksbanken kunde af sådana medel erhålla, ej ginge för
det allmänna förlorad.

Till underdånig åtlydnad af berörde nådiga befallning får Akademien anmäla, att
Akademien gått i författning om att möjliga besparingar å Akademiens statsanslag, i
den mån dylika medel ej behöfva för Akademiens löpande utgifter användas, skola, på
sätt Riksdagens Revisorer funnit önskvärdt, genom utlåning eller annorledes göras för
Akademien fruktbärande eller ock insättas på deposition i Riksbanken.

Den nådiga remissen aterställes, och Svenska Akademien framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

L. MANRERSTRÖJI.

Sv. Akad:s n. v. Kansler.

Stockholm den 21 November 1867.

BERNH. BESKOW.

414 —

Kong!. Vitterhets-, historieoch
antiqvitets-akademiens

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid granskning''
af denna Akademis räkenskap för

år 1865.

Storm äktigste, Allernådigste Konung!

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts åt Dess Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademi
meddelade nådiga föreskrift, att inkomma med underdånigt utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers i transsumt meddelade anmärkningar vid granskning af Akademiens
räkenskaper för år 1865, har Akademien anmodat sin kassaförvaltare att afgifva sälskildt
yttrande, hvilket Akademien tillåter sig härjemte öfverlemna, med underdånigt förklarande,
att Akademien till alla delar gillar hvad i detta yttrande blifvit anfördt.

De remitterade handlingarne varda härjemte i underdånighet återställda.

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
undersåtare och tjenare:

G. 1. SPARRE.

Stockholm den 26 November 1867.

Bror jEm. Hildebrand.

Vördsamt yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers, vid granskning
af Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens räkenskaper
för år 1865, gjorda anmärkningar.

lista anmäkningen: Som 1865 ars räkenskaper visa en behållning af 6,513 R.di
54 öre, men dessa medel icke blifvit i Riksbanken deponerade, utan varit hos Kassaför -

— 415 —

valtaren innestående, så anmärkes, att för löpande utgifter ej oundgängligen behöfliga statsmedel
torde böra i Riksbanken deponeras samt bevis derom räkenskaperna såsom verifikation
biläggas.

Det är först under senare åren Akademiens räkenskaper slutats med någon betydligare
behållning i kassan. Under de första fem åren (1837—1841), jag hade Akademiens
kassaförvaltning, lenmade endast det första året en liten behållning af 243 R:dr 80 öre
R:mt. De följande åren slutades med brist, hvars belopp kassaförvaltaren således måste af
egna medel förskjuta. Det sista året (1841) uppgick detta förskott till nära 2,000 R:dr R:mt.

Sedan Akademien från och med år 1842 erhöll ordinarie statsanslag för särskilda
ändamål, var kassabehållningen vid slutet af hvart och ett af de första tio åren (1842—
1851) i medeltal 2,070 R:dr 25 öre, och under de följande tio åren (1852 — 1861) i medeltal
4,822 R:dr 76 öre. Under de följande åren har slutbehållningen i kassan varit något
öfver 6,000 R:dr.

Dock har behållningen i kassan icke alltid under årets lopp varit lika stor som vid
dess slut, enär icke sällan på ett eller annat konto förekommit någon större utbetalning,
som icke hetäckts af de uppburna qvartalsbeloppen. Så till exempel uppgår kassabehållningen
denna dag (den 26 Nov. 1867) icke till mera än 4,738 R:dr 95 öre R:mt, och
denna behållning kommer ytterligare att minskas, innan fjerde qvartalet i medlet af nästa
månad utfaller.

Då statens verk icke hafva rättighet att i Riksbanken öppna upp- och afskrifningsräkning,
har denna utväg att göra Akademiens behållna medel fruktbara icke kunnat begagnas.
Att Akademien icke begärt att få insätta dessa medel på depositionsräkning i
Riksbanken, har berott derpå, att den behållna summan, som kunnat undvaras, ansetts
vara alltför obetydlig, och att sådan insättning icke medför någon räntevinst.

Skulle det icke desto mindre anses nödigt att efter detta öppna sådan depositionsräkning
med Riksbanken, så torde från Akademiens sida icke något hinder möta att derå
insätta så stor del af behållningen, som icke anses behöflig för de löpande utgifternas bestridande.

2:a anmärkning en: Som det för Antiqvitets-intendenten till expensmedel anvisade och
under 1862—1863 års Riksdag från 1,000 till 1,500 R:dr Runt förhöjda årliga anslaget
icke till fullo blifvit uttaget, synes deraf följa, antingen att anslaget blifvit vid nämnda
Riksdag förhöjdt till högre belopp, än som för ändamålet erfordrats, eller att Antiqvitetsintendentens
resor icke erhållit den utsträckning, som för vinande af det med anslagets
förhöjande åsyftade ändamål, på grund af Akademiens uppgift, antagits vara erforderlig.

Sedan Akademien i början af år 1861 genom Kong!, brefvet af den 29 December
1860 erhållit underrättelse, att Rikets Ständer, för statsregleringsperioden 1861 —1863, anvisat
2,000 R:drR:mt till årlig lön åt en Antiqvitets-intendent och 1,000 R:dr till bestridande
af hans resomkostnader m. fl. utgifter, och Akademien, enligt nådigt uppdrag, den 4
Juni 1861 förordnat Läroverks-adjunkten in. in. P. A. Säve att vara Antiqvitets-intendent,
börjades denne tjenstemans forskningsresor med Juli månad samma år. Som kostnaden för
hans resor under den återstående delen af sommaren och hösten uppgick till 673 R:dr 40 öre,
så hade Akademien full anledning att i sin underdåniga skrifvelse rörande behöfliga anslag,
afgifven den 6 Augusti 1862, framställa sin förmodan, att under kommande år det till
expenser för Antiqvitets-intendenten beviljade årliga anslaget, 1,000 R:dr Runt, torde blifva

416 -

otillräckligt och till följd deraf tillstyrka nådig proposition på beloppets höjande till 1,500
R:dr. Denna Akademiens förmodan bekräftades ock under loppet af år 1862, då Antiqvitetsintendentens
resekostnadsräkning, till följd af särskilda a.f Akademien gifna uppdrag,
uppgick till 1,205 R:dr 26 öre R:mt.

Till följd deraf att Antiqvitets-intendenten under de två följande åren icke behöfde
företaga några extra sträckresor, utan, enligt Akademiens anvisning, använde hela forskningstiden
år 1863 inom Vestergötland och 1864 inom Gotland, der han sjelf var bosatt,
stannade hans resekostnader år 1863 vid 938 R:dr 42 öre och 1864 vid 907 R:dr 49 öre
R-.mt. Under början af år 1865 var Säve i sitt hem sysselsatt med utarbetande af föregående
årets mycket vidlyftiga berättelse, upptagande nära nog en fullständig beskrifning
med teckningar af Gotlands fornlemningar. Sedan han på grund af tilltagande sjuklighet
begärt och den 30 Juni erhållit entledigande från Antiqvitetsintendents-befattningen, hvilken
den 15 Juli samma år uppdrogs åt Kammarherren Friherre N. G. Djurklou, begärde denne,
som för sin egendoms vård måste vidtaga nödiga förändringar, innan han kunde begifva
sig på längre resor, tillåtelse, att i sin första årsberättelse upptaga frukten af sina under
flera föregående år på egen bekostnad verkställda forskningar inom Nerike, hvilket af
Akademien bifölls. Af sådan anledning blef expensanslaget för Antiqvitets-intendenten under
hela året 1865 besparadt.

Följande året inskränktes Friherre Djurklous resor hufvudsakligen inom Wermland
öster om Klarelfven, med en kostnad af 733 R:dr 60 öre R:mt. Under innevarande år
hafva Undersökningarne i Wermland blifvit fortsatta, hvarjemte Antiqvitets-intendenten af
Akademien blifvit beordrad att företaga särskilda undersökningar i Westergötland och Bohuslän,
särskildt med afseende på befarade olyckhändelser genom ras från Bohus fästningsruin.
Hans inlemnade expensräkning för dessa resor uppgår till 1,122 R:dr 70 öre Riksmynt,
hvilken utgift kan bestridas af den hos Akademien från sistlidet år innestående behållningen
på anslage för Antiqvitets-intendenten, till följd hvaraf det för innevarande år
på riksstaten anvisade beloppet till expenser icke behöfver lyftas.

Då alltså erfarenheten visat, att Antiqvitets-intendentens resekostnader in. fl. utgifter
under de år, då hans verksamhet icke varit inskränkt inom ett enda landskaps område,
öfverstigit 1,000 R:dr Runt, och då de på expensanslaget anvisade medlen icke blifvit af
Akademien i Kongl. Stats-kontoret lyftade annorledes, än i mån af behof, och således hvad
som icke till det bestämda ändamålet åtgått, blifvit statsverket besparadt, så vore det
ömkligt, att det förhöjda anslaget måtte fortfarande beviljas, på det Antiqvitets-intendentens
verksamhet under kommande år, då möjligen, likasom under det innevarande, vidsträcktare
resor kunna af behofvet påkallas, icke måtte, af brist på medel, behöfva inskränkas eller
afbrytas. Huru gagnelig denna verksamhet varit med afseende på kunskapen om fäderneslandets
fornminnen och deras bevarande, torde vara till fullo bestyrkt af de berättelser,
hvilka årligen blifvit afgifna och, sedan de blifvit inför Kongl. Maj:t i underdånighet framlagda,
numera till forskares begagnande förvaras i Akademiens arkiv. Stockholm den 26
November 1867.

Bror Em Hildébrand.

— 417 —

Kongl. Direktionens
öfver Serafimer-iazarettet

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmälan vid
granskning af detta Lazaretts räkenskap
för år 1865.

Storraäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan, uti den af Riksdagens Revisorer den 14 Oktober nästlidna år afgifna berättelse
om verkställd granskning af statsverkets samt dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1865, Revisorerne, jemte förmälan, att ett belopp af 97
R:dr 97 öre blifvit för biträde vid vedupptagning under Juni, Juli och Augusti månader
af Direktionen för Serafimer-iazarettet utbetaldt., men icke annorledes verificeradt, än genom
redogörarens qvittens å samma belopp, ansett sig böra fästa uppmärksamheten på oformligheten
af ett dylikt verifikationssätt, så har Eders Kongl. Maj:t uti remiss den 25 Oktober
nästlidna år anbefallt Direktionen, att i anledning af berörda framställning med underdånigt
utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomma.

Till underdånig åtlydnad häraf får Direktionen till en början upplysa, att redogöraren,
i egenskap af Kommissarie vid Lazarettet, åligger att ombesörja det den för Lazarettets
räkning inköpta ved varder i Lazarettets vedgård i staplar eller trafvar upplagd.
Då till detta intrafningsarbete, som i enskilda hus merändels betalas efter 50 öre per
famn, blott i ringa mån kunna användas de vid Lazarettet anställde drängar, hvilka utöfver
deras vanliga, dagligen återkommande göromål hafva föga tid öfrig, måste Kommissarien
dertill anskaffa särskilt arbetsfolk, hvarhelst sådant kan erhållas. Många af dem
vilja endast en eller annan timma sysselsätta sig vid arbetet; såsom följd deraf samt i
anseende till det betydliga vedförråd, som för Lazarettets räkning erfordras, omkring 400
famnar, måste ock antalet af de vid vedupptagningen använda extra arbetare blifva
ganska stort. För hvar och en af de vid arbetet sålunda kommande och gående bestrider
Kommissarien aflöningen och tillgodoföra’ derför ersättning enligt räkning, hvarå den af
öfverläkarne, åt hvilken inseendet öfver ekonomien vid Lazarettet är anförtrodt, tecknar
godkännande.

o Vid sådant förhållande har Direktionen funnit sig kunna åtnöjas med redovisning
för ifrågavarande belopp på sätt som nu och jemväl tillförene under flera år skett.

De remitterade handlingarne varda härhos i underdånighet återställde.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Storraäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
undersåtare och tjenare:

(i. A. SPARRE. F. BRAUNERHJELM.

Stockholm den 10 Januari 1868.

J. L. Gös ter.

53

418 -

Direktionens
för Danviks hospital

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers förnyade erinran, angående
åtskilliga i Hospitalets räkenskaper balanserade
fordringar.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Uti afgifven berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865 hafva Riksdagens Herrar
Revisorer emot Danviks hospitals räkenskaper för nämnda år anmärkt, att i räkningar
med dels förre Ombudsmannen J. Ekerman och dels Länsstyrelserna i Upsala, Stockholms,
Nyköpings och Westmanlands län balanserades fordringar från år 1817 och under sedermera
förflutna tid å tillhopa 3,715 R:dr 51 öre; öfver hvilken anmärkning Eders Kongl.
Maj:t, medelst nådig remiss den 25 sistlidne Oktober, behagat infordra Direktionens underdåniga
utlåtande.

Till fullgörande af denna nådiga befallning, får Direktionen underdånigst åberopa
sitt den 20 December 1864 afgifna yttrande i anledning af de utaf dåvarande herrar
Revisorer i samma ämne gjorda erinringar, af hvilket yttrande Eders Kongl. Maj:t täcktes
inhemta, att Direktionen genom resolution den 10 Augusti 1858 afgjort frågan om dem
af förenämnde balanser, som tillkommit från och med år 1817 till och med år 1838,
men att Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt, ehuru dess Advokatfiskals-embete
icke haft något emot Direktionens beslut att anföra, medelst utslag den 31 Januari 1859
återförvisat ärendet till närmare utredning af Direktionen, hvilken sedermera väl sökt uppfylla
Kammar-rättens föreskrift, men dermed icke kunnat komma till slut i anseende till
de svårigheter, som efter den förflutna långa tidrymden möta för erhållandet af fullständiga
upplysningar i ämnet. Direktionen förmodar sig likväl blifva i tillfälle att under
nästinstundande år afgöra såväl dessa som de efter år 1838 uppkomna balansfrågor,
hvilka till stor del torde befinnas härflyta af ett möjligen mindre riktigt bokföringssätt.

De i nåder remitterade handlingarna återställas underdånigst; och framhärdar
Direktionen med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåter:

F. O. SCHAGER.

REINHOLD CHARPENTIER.

ER. THOLANDER. W. LINDBERG. JOH. BÄCKSTRÖM.

C. E. Lidell.

Stockholm den 30 December 1867.

— 419

Domkapitlet i Linköping,

med underdånigt utlåtande, angående
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af Linköpings domkyrkas
räkenskaper för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Domkapitlet, som under den 25 sistlidne Oktober blifvit i nåder anbefaldt att,
efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers, uti den 14 samma månad afgifven berättelse om verkställd granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1865, gjorda framställning angående Linköpings domkyrka, får härjemte öfverlemna den
till åtlydnad häraf från Domkyrko-sysslomannen härstädes J. F. Landerstedt infordrade
underdåniga förklaring samt dervid anmäla, att Domkapitlet utöfver hvad densamma innehåller
icke har något att för sin del i underdånighet tillägga eller anföra i ämnet.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

*

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

E. G. BRING.

P. SJÖBRING. J. H. W. STEINNORDH.

E. WIDMARK. N. ÖSTLING.

Linköpings Domkapitel den 18 December 1867.

J Friedleif.

- 420

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Enär Riksdagens Revisorer den 14 Oktober 1867, uti afgifvet yttrande om verkställd
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
gjort den anmärkning vid Linköpings domkyrkas räkenskaper, att, då ett belopp
af 1,800 R:dr, utgörande ränta och amortering å ett från Riksgälds-kontoret erhållet
lånebidrag, äfvensom ett lån å 1,500 R:dr från stiftets emeritikassa är upptaget, intetdera
af dessa båda lån, såsom kyrkans skuld, blifvit i räkenskapen balanseradt, — får jag
underdånigst afgifva den förklaring, att merbemälte uraktlåtna balansering skall i innevarande
års räkenskap, liksom framdeles, upptagas.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste undersåte:

J. F. Landerstedt.

Linköping den 13 December 1867.

TSoiiiliapitlets i Skara

underdåniga utlåtande, angående Riksdagens
Revisorers yttrandé vid granskning
af Skara domkyrkas räkenskaper
för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den 25
sistlidne Oktober, får Konsistorium afgifva underdånigt utlåtande i anledning af den anmärkning,
Riksdagens Revisorer, vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, framställt i afseende derpå, att ett
af Skara domkyrka från Riksgälds-kontoret erhållet lånebidrag, hvilket amorteras med
1,500 R:dr årligen, icke finnes, på sätt ske bort, upptaget bland kyrkans skulder, hvilket
deremot Revisorerne ansett böra för framtiden iakttagas, såsom varande med god ordning
öfverensstämmande.

Sedan Domkyrko-sysslomannen yttrat sig öfver anmärkningen och upplyst, att enligt
nu gällande formulär för räkenskaperna domkyrkans ifrågavarande skuld icke på annat

\

— 421

sätt, än som skett, kan redovisas; så får Konsistorium i underdånighet anhålla, det Eders
Kongl. Maj:t, i händelse Eders Kongl. Maj:t skulle anse hvad Riksdagens Revisorer anmärkt
böra för framtiden iakttagas, nådigst ville föreskrifva de förändringar i räkenskapsformuläret,
hvilka en dylik åtgärd gör nödvändiga; och får Konsistorium derjemte i underdånighet
anmärka, att, om Riksdagens Revisorers här ifrågavarande framställning skall
kunna lända till efterrättelse, det synes blifva nödvändigt att, i olikhet med hvad hittills
egt rum, Riksgälds-kontoret i sina qvittenser öfver domkyrkans årliga inbetalningar till
nämnde Kontor utsätter, huru mycket efter hvarje inbetalning återstår af domkyrkans
skuldkapital, enär Domkyrko-sygslomannen i annat fall blir urståndsatt att styrka den årliga
minskningen i domkyrkans här afsedda skuld.

Den remitterade handlingen, jemte bifogande af vikarierande Domkyrko-sysslomannen
S. J. Säterstrands yttrande i ämnet, återställes i underdånighet.

Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:

J. A. BUTSCH.

A. F. SONDÉN. J. COLLÉN. P. G. ALANDER.

N. SALANDER. FR. E. FAGERSTRÖM.

C. J. BRÖDEN.

Skara Domkapitel den 18 December 1867.

Odbr. Söderlind.

(Bilaga.)

Till Högvördiga Domkapitlet iSkara.

Af Domkapitlet anmodad att afgifva yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers
vid granskning af Skara domkyrkas räkenskap för år 1865 gjorda anmärkning, att ett af
domkyrkan från Riksgälds-kontoret erhållet lånebidrag, som med 1,500 R:dr årligen amorteras,
icke, på sätt ske bort, blifvit bland kyrkans skulder upptaget, hvilket deremot ansetts
böra för framtiden iakttagas, såsom varande med god ordning öfverensstämmande; —
får jag härigenom anföra följande:

— 422 --

Sannolikt blef ofvanberörde lån, då det första gången skulle i räkenskapen behandlas,
icke upptaget bland kyrkans skulder af den orsak, att något konto eller rubrik
derför då ej förefanns i det formulär, som af ålder vid räkenskapens uppgörande begagnats;
hvadan räkenskapsförare!], i saknad af ledning för sitt åtgörande i förevarande fall,
ansett det tillfyllestgörande att, på sätt som skedde och som sedermera följts, redovisa
lånet. Någon anmärkning häröfver har i Kammar-rätten icke framställts. Men då Riksdagens
Revisorer nu gjort en sådan, och denna synes befogad, så torde det hittills iakttagna
förfarandet icke längre böra ega rum, utan lånet, i enlighet med hvad nämnde Revisorer
ansett, bland kyrkans skulder upptagas, om formen hvarför någon närmare föreskrift
måhända borde till räkenskapsförarens efterrättelse meddelas.

Skara den 3 December 1867.

S. J. Säterstrand,

n. v. t. f. Syssloman vid Skara domkyrka.

Domkapitlets i Westcrås

underdåniga utlåtande, angående Riksdagens
Revisorers yttrande vid granskning
af Westerås domkyrkas räkenskaper
för år 1865.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Med öfverlemnande af förre Domkyrko-sysslomannen, Prosten och Kyrkoherden P.
Hanngrens infordrade förklaring i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning deröfver,
att det amorteringslån, Westerås domkyrka undfått af Riksgälds-kontoret och hvarå afbetalningen
för revisionsåret 1865 utgjort 1,350 R:dr, icke funnits upptaget ibland domkyrkans
skulder, får Konsistorium, som vill tillse, att den gjorda anmärkningen varder i
kommande års räkenskaper iakttagen, i underdånighet yttra, att Konsistorium icke har
något att till den afgifna förklaringen tillägga.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter:

C. O. BJÖRLING.

E. G. BJÖRLING.

LUDVIG MOSSBERG. D. A. SUNDÉN.

And. Arhusiander.

Westerås Domkapitel den 22 Januari 1868.

— 423 -

(Bilaga.)

Till Högvördiga Domkapitlet i Westerås.

För yttrandes afgifvande har Domkapitlet till mig remitterat transsumt af Riksdagens
Revisorers ^ revisionsberättelse för år 1865, deri såsom ofullständighet anmärkts, att
det amorteringslån, Westerås domkyrka från Riksgälds-kontoret undfått, och hvarå afbetalningen
för revisionsåret utgjorde 1,350 R:dr, icke finnes upptaget ibland domkyrkans
skulder.

Såsom förklaring öfver orsaken till denna ofullständighet får jag nämna, att emedan
såväl nämnde lån som det ytterligare lån, stort 28,000 R:dr Runt, med återbetalningsskyldighet
utan ränta, så snart domkyrkans tillgångar det medgifva, hvilket domkyrkan
i Westerås från Riksgälds-kontoret bekommit, finnas upptagna i den särskilda
räkning, som förts öfver domkyrkans ombyggnad och reparation, jag, ehuru måhända
oriktigt, icke ansett mig böra uppföra nämnde lån i domkyrkans vanliga räkning förr, än
den ofvannämnda räkningen blifvit fullständigt granskad, hvilket först skett innevarande
år. Remisshandlingen återföljer.

Leksand den 17 December 1867.

P. Hanngren.

Riksarkivariens

underdåniga förklaring öfver Riksdagens
Re visorers anmärkning vid redogörelsen
för anslaget till fortsatt utskrifning af
Riksregistraturet.

Stor mäktigs te, Allernådigste Konung!

i a • Ti!\!vid1 af mig meddelad nadig befallning att afgifva underdånig förklaring i anledning
af Riksdagens Revisorers vid granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1865 i afseende å anslaget till fortsatt utskrift af riksregistraturet
gjorda anmärkning derom, att, ehuru uti 1864 års redogörelse den utgående balansen
upptages till 333 R:dr 12 öre, densamma uti redogörelsen för år 1865 likväl endast med
. f i2, ore bllfvit mbalanserad, får jag, med erkännande af anmärkningens riktighet
i underdånighet förklara, att felet tillkommit genom skriffel; och skall jag ej underlåta

424 —

att vid afgifvande af nästa redogörelse upptaga ifrågavarande En riksdaler uti debetbalansen.

Anmärkningsakten bifogas underdånigst.

Med djupaste vördnad, trohet och nit har jag nåden framlefva,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Stockholm den 16 November 1867.

tropligtigste och underdånigste
tjenare och undersåte:

J. J. NORDSTRÖM.

ÖfvcrinteiHlcnts-embctcts

underdåniga utlåtande, med anledning
af Riksdagens Revisorers anmälan i fråga
om detta Embetes expensmedelsanslag.

Underdånigste memorial.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva Riksdagens Revisorer, uti deras den 14 Oktober
nästlidne år afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, i underdånighet anmält,
beträffande Öfverintendents-embetets expensmedelsredogörelser för åren 1864 och 1865,
att, sedan enligt Kongl. brefvet den 14 Maj (Augusti) 1816, Embetets expensmedelsanslag
blifvit förhöj dt från 200 till 300 R:dr B:ko, eller till 450 R:dr R:mt, samt likaledes,
jemlikt Kongl. brefvet den 11 Augusti 1853, samma- embetsverks vedanslag ökats
från 12 till 16 famnar björkved, så hade, utom det att såväl det bestämda expensmedelsanslaget
450 R:dr som 423 R:dr 50 öre för anskaffning af nämnda qvantum ved blifvit
för revisionsåret till Öfverintendents-embetet utanordnade, jemväl till detsamma, på grund
af nådigt bref den 21 April 1865, under samma år utbetalts 1,336 R:dr 48 öre, utgörande
det belopp, hvarmed det bestämda expensmedelsanslaget för år 1864 blifvit öfverskridet,
hvarförutom, för revisionsåret, uti samma anslag uppstått en brist af 1,556 R:dr
9 öre, som till år 1866 i redogörelsen balanserats.

Genom nådig remiss anbefaldt att med underdånigt utlåtande, i anledning af ofvanberörda
revisionsanmälan till Eders Kongl. Maj:t inkomma, får Öfverintendents-embetet
rörande detta ärende underdånigst anföra:

— 425

Att Embetet redan år 1846 vågat fästa Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å
otillräckligheten af det år 1816 för Embetet bestämda expensmedelsanslaget samt för sådant
ändamål hemställt, dels att några för Embetets verksamhet särdeles behöfliga utländska
tidskrifter i byggnadskonst måtte få införskrifvas, dels att den anslagna expensmedelssumman,
hvilken Öfverintendents-embetet ansåg, i likhet med för andra embetsverk
stadgade förslagsanslag, som vid förefallande utomordentliga behof finge, utan Kongl. Maj:ts
särskilda nådiga förordnande, öfverskridas, icke heller för Embetet innefatta något ©vilkorligt
begränsande af detta, mera än något annat embetsverks obestämbara och fluctuerande
utgifter, måtte af Kongl. Maj:t i nåder förklaras vara att anse af enahanda beskaffenhet
med de för öfriga embetsverk bestämda förslagsanslag.

Enligt till Öfverintendents-embetet afbiten skrifvelse af den 12 Februari 1846, behagade
Kongl. Maj:t äfven medgifva anskaffandet af omförmälda tidskrifter, hvilka sedermera
blifvit af Embetet årligen kompletterade och utgöras af: Revue generale de l’architecture
et des travaux publics, Journal of the Civil Engeneers and Architects, Bauzeitung
von Förster samt Zeitung filt'' Baukunst von Romberg. Men, beträffande Embetets hemställan,
att den åt detsamma anslagna expensmedelssunnna måtte såsom förslagsanslag
anses, har Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref af den 12 Januari 1847, förklarat denna hemställan
icke kunna bifallas, dervid Kongl. Maj:t likväl bemyndigat Embetet att, i händelse
det dittills bestämda expensanslaget framdeles under något år skulle befinnas otillräckligt,
till Kongl. Maj:t i underdånighet inkomma med underdånig framställning om särskildt anslag
af erforderliga medel.

Sådana framställningar hafva äfven allt sedan denna tid årligen måst af Embetet
göras med föranledande dels af behofvet utaf medel till kompletterande af ofvannämnda
tidskrifter, dels af högre kostnader, i förhållande till gällande priser vid expensmedelsanslagets
bestämmande år 1816, å rit- och skrifmaterialier, boktryckare- och bokbindarearbeten
o. s. v.

Vidkommande särskildt de af Riksdagens Revisorer nu åberopade expensmedelsräkningarne
för åren 1864 och 1865 samt de belopp, hvarmed det ordinarie anslaget, enligt
dessa räkningar, skulle hafva öfverskridits,

för år 1864 med......................... 1,336 R:dr 48 öre

och „ „ 1865 „ ......................... 1,556 „ 9 „

får Öfverintendents-embetet i underdånighet anmäla, hurusom i förstnämnda mera betydliga
anslagsbrist, till betäckande hvaraf medel blifvit genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 21 April 1865 anvisade, ingå 896 R:dr 20 öre för Öfverintendents-embetets förflyttning
från f. d. Kommerse-kollegii hus å Riddarholmen till egendomen ISTio 5 vid Malmtorgsgatan,
med deraf föranledda förbättringar och tillökningar af Embetets möbler och
inventarier.

samt att, i fråga om samma anslagsbrist för år 1865, hvilken, derest från uppgiga
beloppet 1,556 R:dr 9 öre dragés den på expensmedelsanslaget icke ankommande
kostnaden för ved 339 R:dr 80 öre, rätteligen utgör endast 1,216 R:dr 29 öre, i denna
anslagsbrist, som blifvit, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 27 April 1866,
Öfverintendents-embetet af Stats-kontoret ersatt, jemväl ingår ett belopp af 470 R:dr 50

54

— 426 —

öre för ^landsättande af hyllor och skåp uti den för Embetet. förhyrda nya emhetslokalen,
utgörande deremot meranämnda expensmedelsbrist för år 1866 endast 719 R:dr 56 öre.

Stockholm den 7 Januari 1868.

F. v. BARDER.

Aug. Ekmarck.

Kong!. Förvaltuingciis af
Sjöärendena

underdåniga utlåtande, i anledning af
de anmärkningar, Riksdagens Revisorer
framställt vid granskning af detta embetsverk.
* räkenskaper.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Uti Eders Kongl. Maj:ts den 18 sistlidne November hit ankomne nådiga remiss af
den 25 förutgångne Oktober å ett transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 i sistnämnde
månad afgifna berättelse, om verkställd granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1865, har Förvaltningen af Sjö-ärendena
fått sig anbefaldt att till Eders Kongl. Maj:t inkomma *ned underdånigt utlåtande öfver
de i samma transsumt förekommande anmärkningar; och får i anledning häraf Förvaltningen,
hvars Kammar-kontors yttrande i ämnet den 19 sistlidne November infordrades
och den 7 innevarande månad inkom, nu, med remissaktens återställande, underdånigst
anföra följande:

Hvad först angår Revisorernes anmälan, det de ansågo Förvaltningens hufvudbok
sakna erforderlig klarhet och åskådlighet samt icke lemna tillfälle till omedelbart bedömande
af samtliga anslagens ställning, hvilken oklarhet skall hafva ökats genom i viss man olika
bokföringssätt stationerna emellan och genom bibehålande af denna olikhet äfven vid sammanfattandet
af Förvaltningens hufvudbok, så och då Revisorerne tillika förklarat, det de
med afseende derpå, att beskaffenheten af det nu begagnade bokföringssättet ledt till förslag
om förändring i detsamma, samt enär det kommit till deras kännedom, att Eders
Kongl. Maj:t åt en serskild Kommitté, hvars arbete för närvarande påginge, uppdragit,
bland annat, uppgörande af förslag till räkenskapssätt för Kongl. Flottan, funnit sig böra
inskränka sig att öfver det nu begagnade räkenskapssättet endast uttala sin förberörde
åsigt, torde något yttrande af Förvaltningen i anledning häraf icke påkallas.

Beträffande derefter det af Revisorerne anmärkta förhållandet, att de brister, som
till sannnanräknadt belopp af 43,506 R:dr 91 öre uppstått å de vid 1856—1858 årens
Riksdag beviljade anslag till anläggning af fyrar på Bjurö, Hernö, Björn, Agön och Bremön,

427 —

samt anskaffande och utläggande af ett fyrskepp å Finngrunden, sedan flera år tillbaka i
räkenskaperna balanseras, samt att deremot å de vid 1859—-1860 årens Riksdag beviljade
extra anslag till fyrinrättnings anläggande på Sandhammaren och anskaffning af däckade
lotsbåtar förefinnas från föregående åren balanserade behållningar af tillhopa 28,189 R:dr
70 öre, hvilka synts Revisorerne böra till Riksgälds-kontoret återlevereras; får Förvaltningen
underdånigst upplysa, att, sedan alla erforderliga utgifter för fyranläggningarne å
Bjurö, Hernö, Björn och Bremön blifvit kände, hafva liqvider om extra statsanslagen till
dessa anläggningar upprättats och öfverbetalningarne, der sådane förekommit, godtgjorts
genom behöriga öfverföringar i räkenskapen den 8 sistlidne November, i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts derom gifna nådiga föreskrifter, hvaremot de öfverbetalningar,
som uppstått å förslagsanslagen till uppförande af en fyr å Agön samt till anskaffande
och utläggande af ett fyrskepp å Finngrunden blifvit den 5 i nyssnämnda månad hos
Stats-kontoret reqvirerade, till hvilket embetsverk åter behållningar, som uppkommit å
anlagen till fyrinrättnings anläggande å Sandhammaren samt till anskaffning af däckade
lotsbåtar, äfvenledes den 5 i samma månad blifvit inlevererade; hvadan anmärkningarne
så i ena som andra hänseendet torde anses böra förfalla.

Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
* tjenare och undersåter:

P. E. AHLGREN.

A. HERKEPÉ. R. von FEILITZEN.

P. O. BÄCKSTRÖM,

*

Referent.

Stockholm den 7 Januari 1868.

C, E. Holm,

— 428 -

Direktionens öfver
Aniiralitcts-krigsmanskassau

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning vid denna
Kassas räkenskaper för år 1865.

Genom nådig remiss den 25 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t behagat
infordra Direktionens underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning,
att de utdrag af Amiralitets-krigsmanskassans räkenskaper för år 1865, som blifvit
till Revisorerne aflemnade, vore i så måtto ofullständiga, att de icke innefatta den ringaste
upplysning angående beloppet af Kassans, såsom det ville synas, icke ringa tillgångar,
hvarom kännedom kunnat vinnas, ifall, såsom ske bort, in- och utgående balanserna
för revisionsåret blifvit upptagne, hvilket Revisorerne yrkat måtte ske för framtiden.

Till bemötande af denna anmärkning får Direktionen underdånigst anföra, att
Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 6 Mars 1856, rörande en med nu förevarande
lika beskaffad fråga, godkänt ock fastställt såsom formulär till efterrättelse för framtiden
de utdrag af räkenskaperna öfver Amiralitets-krigsmanskassans alla inkomster och utgifter,
som afgåfvos för åren 1852 och 1853 och hvilka icke heller upptogo in- och utgående
balanser, i följd hvaraf ifrågavarande utdrag hittills icke kunnat afgifvas i annan form.

Den nådiga remissen återgår; och Direktionen har nåden framhärda med djupaste
vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste och tropligtigste
tjenare och undfrsåter:

C. EHNEMARK.

C. W. VON HEIDENSTAM.

K. L. NATT OCH DAG.

G. TRÄGARDH.

D. C. FORSSMAN.

F. Lindbom.

G. Trägårdh.

Karlskrona den 12 December 1867.

Register

öfver

Riksdagens år 1867 församlade Revisorers berättelse om granskning
af statsverkets samt dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, jemte de, i anledning af samma berättelse,
till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga utlåtande.

Afkortningar ä statsverkets inkomster . . .

Sid.

Revisionsberättelsen.

128, 129, 144.

Utlåtandet.

Bilagorna litt. N. och P. vid

H

114, 115.

Aflönings-afdelnings, Krigs-kollegii, räken-

skaper.................

29—30, 33.

261—262.

Bilag. litt. C., F., G. och H. vid

11

25, 44.

Aflönings- och expensmedel, embetsverkens

11

247—248.

424—426.

Bilagan litt. T. vid .....

1}

247.

Aftappning af myrer och sjöar......

11

65-67.

Afvittringar i åtskilliga län .......

11

61—63.

Akademiens för de fria konsterna räken-

skaper . . .

11

222—223.

266-267.

— Krigs- räkenskaper

11

45—46.

Bilagan litt. C. vid . . .

Ii

25.

— Krigsvetenskaps- räkenskaper

11

28.

—■ Landtbruks- dito

Ii

95—97.

— Lunds dito

204—206.

— Musikaliska dito

11

223—224.

— Svenska dito

11

217—218.

413.

— TJpsala dito

11

203—204.

408—411.

— Vetenskaps- dito

11

218—220.

— Vitterhets-, historie-

och antiqvitets- dito

11

220—222.

413-416.

Utlåtandet,

Revisionsberättelsen.

Aktoråteråkning, Kammar-rättens.....

Sid.

134—136.

Allmänna Barnbördshuset.........

214—215.

Tabellen vid .........

214.

Allmänna Barnhus, Stockholms.....

233—236.

Allmänna B ev äring sfonden.........

11

40, 42.

264-265.

Bilagan lätt. B. vid......

11

24.

Allmänna Bevillning en för år 1865. Bi-lagan litt. S. vid ..........

115.

Allmänna enke- och pupillkassa, Civil-statens pensionsinrättnings......

248—249.

Bilagan litt. U. vid .....

11

249.

Allmänna Garnisonssjukhuset .......

11

46-47.

Bilagorna litt. C. och F. yid

11

25, 44.

Allmänna hospitals- och barnhusfonden . .

11

227—229.

Allmänna Institutet för dofstumma och
blinda . . ■..............

224—225.

Allmänna magasinsärendena........

11

127—129.

Allmänna pensionsstaten inom Arméens
pensionskassa.........''.

11

250.

Allmänna väg- och vattenbyggnader ....

1}

63-67.

302—303.

Almarestäkes bro..............

11

64, 124.

302—303.

Alnarps Landtbruks-institut........

11

91—93.

— stamholländeri. Bilagan litt. I. vid

„

93.

Amiralitets-krigsmanskassan........

252-253.

428.

Ammunitions-tillverkning. Bilagorna litt. D.
och E. vid..............

32, 43.

Andra hufvudtitelns räkenskaper.....

11

12-19, 115,116,118.

258-259.

Bilagorna litt. A., P., Q., R.
och T. vid .........

11

15, 115, 247.

Anordning a Riksgälds-verkets inkomster.
Bilagan litt. S. vid.........

>1

115.

Anordningar under för skotts-titel.....

r>

in.

Bilagorna N., 0. och S. vid

„

114, 115.

— å extra utgifts-anslagen . . .

ii

118.

Antiqvitets-akademien...........

220-222, 255.

413-416.

Arb et sfängelser...............

ii

14—16.

Bilagan litt. A. vid.....

ii

15.

Arméen, värfvade och indelta.......

„

24—44.

260-266.

Bilagorna litt. B., C., D., E.,
F., G. och H. vid.....

i)

24, 25, 32, 43. 44.

Arméens pensionskassa...........

ii

249—252.

Arméförvaltningen: se Krigs-kollegium.
Arrendemedel af kungsgårdar och andra
kronolägenheter. Bilagan litt. Q. vid

i)

115.

Arrendemedels fond, Almare stäkes bros

124

— — Drottningholms broars

i)

123.

iVs>o

Revisionsberättelsen.

Artilleri-afdelning, Krigs-kollegii.....Sid. 25—26, 33.

Bilagorna litt. C., D., E., F.,

G. och H. vid....... „ 25, 32, 43, 44.

Artilleri-läroverket vid Marieberg..... „ 26.

Arvika läroverk räkenskap........ „ 190—192, 203.

Arvika—Norska gränsen, jernväg mellan

(nordvestra stambanan) ....... „ 68, 71—72, 78—80.

Arvoden för Revisorernes biträden..... „ 255 — 256.

Askersunds elementarläroverks räkenskap . „ 170—172, 203.

Assurans-afgifter, influtna......... „ 139.

Avesta Krono-inspektion.......... „ 126, 129—130.

B.

Balanser, proprie-.............

Bilagorna litt. N., O., P. och

Balanserade poster, som förekomma i vissa
läns Landtränteri-redogörelser ... „

Balans-relation, Krigs-kollegii ...... „

Bankovinsten, Riksgälds-verkets andel i.
Bilagan litt. S. vid......... „

Banor, jernvägsstam-............ „

Barnbördshuset, allmänna...... „

Tabellen vid...... „

Barnhus, Stockholms allmänna ...... „

Barnhusfonden, allmänna . ........ „

Barthelemys (kolonien S:t). räkenskaper . „

Begrafningskassa, Kongl. Theatrarnes arbetares
..................

t 13,28—30,
j 134—136, 235.

114, 115.

57—58.

28—29.

115.

67—88.

214-215.

214.

233—236.

227—229.

155—156.

157—158.

Behållningar, kontanta, större än för lö- /

pande utgifters bestridande / 33, 57, 58, 94, 98, )
varit erforderliga ...... „ j 104, 153, 177,

1 202,204,218,222.j

— reserverade å hufvudtitlarne, „ 118.

Behållningen, kontanta. Bilagorna litt. N.,

O. och R. vid....... „ 114, 115.

Beklädnad, Arméens, anslag för...... „ 27—28, 30—31.

Bilagorna litt. I). och E. vid „ 32, 43.

•— Beväringsmanskapets........ 27, 31—32.

Bilagan litt. D. vid...... 32.

Utlåtandet.

263.

407.

392.

303-307.

263, 268-271,
307-308, 309,=310-314,
344-345, 377—386.
408—411, 413,
414-415.

t

♦

Beklädnad, fångars och kronoarletskarlars Sid.

Bilagan litt. A. vid .... „

Bergqvara stamholländeri. Bilagorna litt.

I. och K. vid........ „

Bergsskolan i Falun............ »

Berättelser, emottagne af Revisorerne, . . „

Besigtningar, mediko-legala, anslaget till.

Tabellen vid............. »

Beskickningarne, kostnader för...... >*

Besparadt understöd för fiskerinäringen i
Bohuslänska skärgården....... „

Besparingar af statsmedel ifragasättas . .

— fjerde hufvudtitelns. Bila gorna

litt. C. och E. vid

— statsverkets, Riksgälds-kon toret

tillgodoförda ....
Bilagorna litt. P., R. och

S. vid ........

Besök, anställda af Revisorerne ......

Bevillning en, allmänna, för år 1865. Bilagan
litt. S. vid...........

Bevärinq, Gotlands National-, Bilagorna

litt. C., F.
och H. vid

_ _ — dess pensions stat

. . •

B ev äring sfonden, allmänna . ........

Bilagan litt. B. vid......

Revisionsberättelsen.

12, 15.

15.

93, 94.

106.

3—4.

214.

20—21.

107.

^ 24, 30, 58, 113.
j 127,141,154, 222.

25, 43.

115-116, 118.
115.

90—91, 255.
115.

25, 44.

250.

40, 42.

24.

Beväringsmanskapets beklädnad.......

V)

27, 31—32

Bilagan litt. D. vid

''•>

32.

_ invalid- och pensions-fond ......

V)

40, 42.

Bilag. litt. B. vid

vt

24.

_ vapenöfningar ....

ii

27, 28, 40.

Bilagorna litt. C.,
D. och H. vid

25, 32, 44.

158—159.

Bidrag till bestridande af de pa Riks-gälds-kontoret anvisade utgif-ter för år 1865. Bilagorna
litt. P. och S. vid......

115.

Blekinge läns landsbok..........

V.

57, 58, 59.

Blesserade officerares och underofficerares

n

121—122.

Utlåtandet.

314—315.

1 261—262, 318—322,
1328—330, 331—333,
(345-353,415—416.

264—265.

Blindas och döfstummas institut.....Sid.

Bohuslänska skärgårdens fiskerinäring,

anslag till understöd för...... ,,

Borgen för stämpelpappers-försäljningen „

Borås tekniska elementarskola....... „

Bilagan litt. L. vid..... „

Boställskassan, Militie-.......... „

Bilagorna litt. B., C., G. och

P- vid.^.............

Brandväsendet in. m. å Stockholms slott
Brefvexlingen och postkommunikationerna ,,

Brister å förslagsanslagen........ „

— å statsverkets inkomster. Bilagan

litt. Q vid........... „

Brobyggnader, bidrag till......... „

Bränvinsafgiftens belopp. Bilagan litt.

Q. vid ................ „

Bränvinskontroll-byrå, Civil-departementets;

redovisning af............ „

Byggnader och reparationer, anslagen till „

Byggnadskassor, stifts-läroverkens..... „

Byggnadsmedel, Stockholms slotts .... ,,

Byrån, Brånvinskontroll- ......... „

— Statistiska Central-........ „

Bak- och lotsmedel...............

Bilagan litt. Q. vid..... „

Båtsmanskommenderingen vid Krigs-akade mien

å Karlberg........... „

Båtsmansvakansafgift. Bilagan litt. Q. vid „

Båtsmän, Flottans, kostnader för..... „

Båda skogs-skolas räkenskap ....... „

Bötesmedel, General-landtmäterikontorets „

— influtne. Bilagan litt. Q. vid „

— restantier af.......... „

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

224—225.

106—107.

59.

104.

103.

38—39, 41, 42.

314—315.

322-324.

24, 25, 44, 115.

6.

139—142.

52, 116—117.

325—333.

426—427.

115.

63—64.

302—303.

115.

109.

4—5, 60, 136-138.
177, 188, 203.

4—5.

109.

55.

142, 143, 145.

115.

386—408.

343.

46.

115.

50—51.

148—149.

56—57.

115.

115.

267—268.

C.

Cellfängelse-byggnader, anslagen till ... „ 19.

Centralbyrån, Statistiska......... „ 55.

Central-institutet, Gymnastiska...... „ 137, 213.

Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, anslag

till. Bilagan litt. L. vid...... „ 103.

Civil-departementets Bränvinskontroll-byrå,

redovisning af............ „ 109.

Civilstatens pensionsinrättning....... „ 248—249.

Bilagan litt. U. vid ..... „ 249.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

89.

Dagtraktamenten under utländska resor . Sid. 154.

Dahlby kungsgård och stuteri-inrättning . „ 101—102.

Dalslands kanal.............. ,. 65.

Danielslunds skogs-skolas räkenskap ... ,, 149.

Danska Regeringens ersättande för Öre sundska

tullens upphörande..... „ 108.

Danvilcs hospital.............. „ 230—233.

Depositionsmedel, Öfverståthållare-embe tets

.................... 60.

Depot, Flottans, i Göteborg.......... 50-53.

Diligens-inrättningen, statsbidrag till ... 139, 141.

Disciplin-kompaniet ............. ,. 14—15.

Bilagan litt. A. vid....... 15.

Domkyrkornas räkenskaper........ „ 237—246.

Dramatiska theatern............ ,. 157.

Drottningholms broars arrendemedels fond 123.

Drottningholms och Svartsjö lustslotts räkenskaper
............... „ 7.

Drottninghuset............... „ 229— 230.

Dukater, präglade............. „ 131—132.

Döfstummas och blindas institut...... „ 224—225.

353—354.

418.

329—330.

419—423.

ED.

Eckesiastik-verk, Lappmarks, fonden för .

Ekipering spenning ar............

Ekonomiska kar teverket...........

Ekplantering arne..............

Elektriska telegrafverket..........

Elementarläroverkens räkenskaper.....

Elementarskolan i Stockholm .......

Elementarskolorna, tekniska........

Bilagan litt. L. vid......

Elevskola, Trädgårdsföreningens ,.....

Elfdals pastorats regleringsfond......

Elfsborgs län, sjösänkning inom.....

— läns landsbok..........

Elfstedtska pensionsfonden. Bilagan litt.

U. vid ................

Embetslokaler i hufvudstaden, utbetalda

hyror för...............

Emeritikassor, stiftens..........

120.

20—21.

110-111, 255.

145.

108,150-154, 255. 331-341, 344-355,

159—203,206—209. 356—408.

208—209.

103—104. 310—311.

103.

94—95.

125.

. 67.

57, 58, 59. 280—282.

249.

137.

173, 177,199—203. 356—377.

324.

316-318.

Kevisionsberättelsen.

Utlåtandet.

jEnke- och pupillfonder, Civilstatens pen-

sionsinrättnings............

Sid.

248—249.

Bilagan litt. U. vid......

V

249.

Fn-per-mille-fonden............

»

34, 41.

Bilagan litt. B. vid......

11

24.

Eskilstuna elementarläroverks räkenskap .

11

170—172, 203.

392—393.

— tekniska elementarskola.....

1*

103-104.

Bilagan litt. L. vid......

V

103.

Exercis af Flottans bemanning, kostnad

för...................

•*

51.

Expensmedels-räkningarne.........

247—248.

424—426.

Bilagan litt. T. vid......

V

247.

Experimentalfält, landtbruks-akademiens .

,,

95, 96.

Bilagan litt. I vid......

93.

Expropriations-kostnader för jernvägsstam-

banorna................

1 69, 71, 72, 73,

) 75, 76, 81.

Extra ordinarie inkomster, statsverkets. Bi-

lagan litt. Q. vid..........

5?

115.

Extra statsanslag till landtförsvaret . . .

11

24, 29, 33.

261—262.

Bilagorna litt. B., C., D., E.,

F., G. och H. vid.....

1?

24, 25, 32, 43, 44.

—- statsreglering sfonden för år 1865.

11

114-115.

Bilagan litt. R. vid......

115.

— utgifter, anslagen till.......

»

28, 29—30,118, 119.

260—261,

F.

Falu bergsskola...............

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande,
anslaget till. Tabellen vid .
Femte hufvudtitelns anslag och räkenskaper
.................

Bilagorna litt. P., Q. och R.

vid.............

Fjerde hufvudtitelns anslag och räkenskaper
.................

Bilagorna litt. B., C., D., E.,

F., G. och H. vid.....

samt P., Q. och R. vid . .

Filénska testamentsfonden........ .

Fiskerinäringen i Bohuslänska skärgården,

anslaget till .............

Flottans räkenskaper............

106.

214.

50-55, 115,116, 118.

426-427.

115.

24-49, 115, 116,118.

260—267.

24, 25,32, 43, 44.

115.

121.

106—107.

50—55, 119.

314--315.
426—427.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Flygsandens hämmande i vissa län, an slagne

medel till...........

Bilagan litt. P. vid......

Flyinge och Fallby kungsgårdar samt
stuteri-inrättning...........

Folkskolelärare-seminarierna

Sid. 150.

115.

101—102.

159,

160,

161,

164,

168,

171,

173,

178,

180,

181,

185,

186,

189,

195,

198,

210—211.

Fonder och kassör, särskilda, under

Krigs-kollegii förvaltning .,

Bilagorna litt. B.,

F. och G, vid „

— Stats-kontorets förvaltning
• •....... ”

Fordringar, enligt 1865 ars rikshufvudbok.
Bilagan litt. N. vid ..... »

Formulär för de förvaltande verkens räkenskaper
............

Fortifikations-af delnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
.............. «

Bilagorna litt. D., E., och F.
vid..............

34—42.
24, 44.
120—126.
114.

119, 141,
26-27.
32, 43, 44.

Frankrike, handels- och sjöfartstraktaten
med; kostnader vid ...•••■•• •

Fria konsternas Akademi........ •

Frimärkestillverkningen; Postverkets vinst

derå..................

Fyr- och bakmedel, influtne........

Fyr-inrättningen..............

Fångvärds-anslaget.......•_.....

Bilagan litt. A. vid .....

Fångvårdsstyrelsens räkenskaper..... „

Bilagan litt. A. vid ..... »

Fältartilleriet..............._ • »

Bilagorna litt. D. och E. vid „

Fängelserna och arbetsinrättningarne i

riket.................. »

Bilagan litt. A. . • ...... »

Fästningsbyggnader............. •>

Bilagan litt. D. vid..... »

Fästningsfängelserna............ >•

108.

222—223.

139, 140.

142, 143, 145.
52, 53.
12—17.

15.

12—19.

15.

25—26.

32, 43.

12—19.

15.

33.

32.

14.

264—265.

328.

426—427.

258—259.

258- 259.

258—259,

261—262.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Förenade mötespassevolans-fonderna .... Sid. 35, 36, 41.

Bilagorna litt. B., C. och G. vid „ 24, 25, 44.

Förnödenheter vid truppers sammandragning,
anvisade medel till....... ,, 43.

Bilagorna litt. B., D. och E. vid „ 24, 32, 43.

Förskottstitel; utgifter, anordnade under ,, 111.

Bilagorna litt. N., O. och S. vid „ 114, 115.

Första hufvudtitelns räkenskaper..... „ 4—11.

Bilagorna litt. P. och R. vid ,, 115.

Försvarsverket till lands, anslag för . . . „ 24—44, 44—49.

Bilagorna litt. B., C„ D., E.,

F., G. och H. vid..... ,, 24, 25, 32, 43, 44.

Försvarsverket till sjös, anslag för ... . „ 50—55.

Förvaltningens af Sjöärendena räkenskaper
.................... 50—53.

260—267.

426—427.

426—427.

G.

Gamla lagar, Sveriges; anslag till kostnader
vid utgifvandet af...... „ 254.

Gammalstorps stamholländeri. Bilagorna

litt. 1. och K. vid............ 93, 94.

Garnisons-förstärkning år 1865, kostnad för ., 29.

Garnisons-regementenas mathållning. Se

Bilagorna litt. C., D. och F. vid ,, 25, 32, 44.

Garnisons-sjukhuset, allmänna....... ., 46—47.

Bilagorna litt. C., D. och F. vid .. 25. 32, 44.

Gejle navigationsskola........> . . „ 104—105.

Bilagan litt. M. vid...... „ 104.

Gefieborgs län, afvittringar i....... ,, 61, 63.

— — va.ttenaftappningar i..... 67.

— läns landsbok ......... ., 57, 58, 59.

General-konsuler, aflöningar och arvoden

till................... ,. 21 -24.

Generallandtmäterihontorets räkenskaper . . „ 56—57.

— — redogörelse öfver storskiftes och

afvittringsverkens fortgång
............. ,, 61—63.

General-poststyrelsen............ „ 139—142.

Generalsammandrag öfver de af Kong!.

Krigs-kollegium under år 1865 bestridda
utgifter............ „ 44.

Bilagorna litt. F., G. och H. vid 44.

267-268.

325—341.

General-tullstyrelsen............

Sid.

Revisionsberättelsen.

108, 142—145.

Utlåtandet.

342—343.

Geologisk undersökningar och derpå grun-dade kartors utgifning, anslagen till

11

112—113, 255.

318—322.

Gevärs tillverkning och anskaffning . . .

Ii

32.

Bilagorna litt. D. och E. vid

11

32, 43.

Godstrafiken å statens stambanor.....

v

83, 86—87, 88.

Gotlands läns landsbok..........

n

57.

— Nationalbeväring.........

ii

26.

Bilagorna litt. C.,
F. och H. vid

ii

25, 44.

— — dess pensionsstat. . . .

250.

Gratialfond, Amiralitets-krigsmanskassans

r*

253.

Gripsholms lustslotts räkenskaper.....

n

8.

Grundfond, statsverkets..........

114.

Bilagan litt 0. vid......

ii

114.

Guld-utmyntningen.............

131-132.

Gymnastiska Central-institutet.......

ii

137, 213.

Göta Eofrätts expens- och aflöningsme-dels-räkningar. Bilagan
litt. T. vid. . . .

ii

247.

— — pensionsfond. Bilagan litt.

D. vid .........

249.

Göteborgs Depot af Flottan........

50—53.

— Domkyrkas räkenskaper ....

„

243.

— Län, fiskerinäringen i......

106 — 107.

279.

— Läns landsbok........

57, 58. 59.

— Navigationsskola.........

11

104—105.

Bilagan litt. M. vid . . .

104.

— Slöjdskola (Chalmerska). Bila-gan litt. L. vid.......

103.

371-372, 397-

Stifts Konsistorii räkenskaper

v.

184-188, 199-203.

.— Straff- och arbetsfängelse ....

14—15.

Bilagan litt. A. vid ...

».

15.

H.

Höga lustslotts och parks räkenskaper . . „

9-11.

Hallands Beväring. Bilagorna litt. C.

och II. vid...........

25, 44.

— Län, anslag till hämmande af

flygsanden inom......

150.

— Läns landsbok......... ,,

57, 58, 59.

Halmstads elementarläroverks räkenskap . „

184—187, 203.

Hamnbyggnader, bidrag till........ ,.

64.

302—303

Handels- och sjöfartsfonden; Konvoj-kom-

missariatets räkenskaper öfver ... „

107—109.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Handelsflottans pensionsanstalt, bidrag till .

Sid

143.

Haparanda telegrafstation, lokal för . . .

V)

151.

Hermelinska karteverket..........

44, 45.

Hemö sands Domkyrkas räkenskaper . . .

»

245.

— Navigationsskola........

,,

104—105.

311—313.

Bilagan likt. M. vid ....

,,

104.

— Stifts Konsistorii räkenskaper

„

193—197,199—203.

375, 384-386.

Holländerier, Stam-............

ii

93-94.

308.

Bilagorna litt. I. och K. vid

93, 94.

Hospital, Danviks.............

v

230—233,

418.

Hospitals- och barnhusfonden, allmänna . .

r

227—229.

Hufvudbok, Förvaltningens af sjöärendena

»

52, 119.

426.

— Krigs-kollegii.........

1?

24-25, 28, 42, 119.

264—265.

Bilagan litt. B. vid . . .

..

24.

— Telegraf-verkets........

154, 155.

354.

Landtbruks-akademiens . . .

Jf

95—96.

Hufvudtitel, riksstatens andra........

v

12-19,115,116, 118.

258—259.

Bilagorna litt. A,

P., Q., R. och

T. vid ... .

>1

15, 115, 247.

— — femte........

50-55, 115, 116, 118.

426—427.

Bilagorna litt. P,

Q. och R. vid

?i

115.

— — fjerde........

24-49,115,116,118.

260—267.

Bilagorna litt. B,

C ) D., E., F.,

G. och H. vid

n

24, 25; 32, 43, 44.

Bilagorna litt. P,

Q. och R. vid

51

115.

— — första........

51

4—11.

Bilagorna litt. P,

och R. vid .

r>

115.

, 37—38, 39, 116.

—- — nionde .......

117,118,121—122.

I 248-253.

428,

Bilagorna litt. P,

Q., R. och U.

vid......

5»

115, 249.

— — sjette........

\ 22-24, 55-114,

267—322.

} 118, 119, 120.

Bilagorna litt. I.,

K., L. och M.

vid......

)?

93, 94,103,104.

samt P., Q. och
R. vid . . . .

115.

Revisionsberättelsen.

114—158.

Utlåtandet.

Hufvudtitel, rilcsstatens sjunde ........ Sid.

Bilagorna litt. N.

och O. vid . . „

Bil. litt. P., Q.,

R. och S. vid „

— — tredje........ „

Bilag. litt. P. vid „

— — åttonde....... „

Bilag. litt. P., Q.

och R. vid. .
Tabellen N:o 1 vid ,,

Hufvudtitlarne, brister ä ......... „

— reserverade behållningar a „

Hufvudtitlarnes anslag till extra utgifter,

anvisningar å..... „

— besparingar ........ „

— — Riksgälds-konto ret

tillgodoförde, „

Bil. P., R. & S. vid „

— uppbördsmedel. Bilagan

litt. Q. vid.............. „

Hunnebergs skogsskolas räkenskap..... ,,

Husqvarna gevärsfaktori.......... ,.

Hvitfeldtska stipendiefonden........ „

Hyresbelopp, utbetalda för embetslokaler i

hufvudstaden, .........* . . . „

Häradshäkten, anslag till......... ,,

Hästjägare-sqvadrons fond, Norrbottens . . „

Bilagorna litt. B., F. och Gr.
vid............• . „

I.

Indelta Arméen...............

Bilagorna litt. B., C., D., F.,

G. och IT vid.......

Ingeniör-Tiar en...............

Bilagorna litt. 0. och F. vid

Inkomster, statsverkets behållna......

Bilagan litt. Q,, vid.....

Inqvarteringskostnader i Stockholm och
landsorten. Bilagorna litt. C., F.
och H. vid..............

322-355, 424-426.

114.

115.

19—21, 22—24,118.

115.

l 116, 117, 118,

) 119, 158—247. 356-424.

115.

114.

116-117, 118.

118.

29.

115—116, 118.

115—116.

115.

115.

147.

32.

209—210.

137.

18.

36, 42.
24, 44.

24—42. 260—266.

24, 25, 32, 44.

15-17, 27. 258—259.

25, 44.

114, 120. 324.

115.

25, 44.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Institut, Alnarps landtbruk»-.......Sid. 91—93.

— Ultuna dito ....... „ 88—91, 255

Institutet för döfstumma och, blinda ... „ 224—-225.

— Gymnastiska Central-...... „ 137, 213.

— Medilco-kirurgislca........ „ 137.

— Skogs-.............. „ 146.

— Teknologiska........... 102—103.

Instruktionen för revisionerne; om tillägg i „ 254—255.

Instruktörer för skarpskytteföreningarne,

aflöning åt. Bilagan litt. D. vid . 32.

Intendents-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
............... „ 27—28.

Bilagorna litt. F., G. och

H. vid........... „ 44.

Invalid- och pensionsfond, Beväringsmanskapets
.................. 40, 42.

Bilagan litt. B. vid..... „ 24.

Invalidhus-fonden.............. „ 39, 41, 42.

Bilagorna litt. B. och P. vid .. 24, 115.

, 42, 97, 126, 142,

Inventering af säkerhetshandlingar......, 1 208, 214, 215, 227,

'' 230, 233, 236.

Isbergska pensionsfonden. Bilagan litt.

U. vid.................. 249.

*9.

Jemtland, afvittringar i.......... „ 62.

— myrutdikningar i........ „ 66.

Jemtlands läns karta........... 56.

— — landsbok.......... „ 57, 58, 59.

— roteringskassa . . ...... „ 49.

Jernväg sbyggnader, statens (stambanorna) „ 67—82.

Jernvägstrafik, statens........... „ 83_88.

Bilagan litt. S. vid...... „ 115.

Jordeböckerna, nya............. 113_H4,

Jönköpings län, vattenaftappning i .... „ 67.

K.

Kadett-kären................ .. 45 46

Kalmar Bomkyrkas räkenskaper..... „ 243 244.

— Läns landsbok.......... „ 57, 58—59.

264—265.

270.

303—307.

267.

275—278.

56

Utlåtandet.

Kalmar Navigationsskola .........

Bilagan litt. M. vid......

— Stifts Konsistorii räkenskaper . .
Kammarladdningsgevärs anskaffning. Bilagan
litt. E. vid...........

Kammar-rättens aktoratsräkning.....

— granskning af landsböckerna
.........

Kanal- och slussanläggningar, bidrag till
Kanalers igenfyllande vid Haga, extra

anslag till ............

Kanoners anskaffning..........

Bilagorna litt. D., E. och F

vid.............

Kansli-expedition, Landtförsvars-departementets.
Bilagan litt

C. vid ......

— Sjöförsvars-departe mentets.

....

Kar antäns-inr ältning en vid Känsö . ■
Karl Gustafs stads gevärsfaktori . • •
Karl Johans församlings läroverk . • •

Karlbergs Krigs-akademi.......

Bilagan litt. C. vid ... •

Karlsborgs fästning .......

Bilagan litt. D. vid

Karlshamns navigationsskola......

Bilagan litt. M. vid . . .

Karlskrona fästningsbyggnad. Bilagorna
litt. D. och E. vid .

— fästning sfängelse ......

Bilagan litt. A. vid . .

— station af Flottan.....

— straff-fängelse, anslaget till

Bilagan litt. A. vid . .

— vattenledning........

Karlstads Domkyrkas räkenskaper . . .

— Stifts Konsistorii räkenskaper

Revisionsberättelsen.

Sid. 104—105.

104.

„ 188—190,199—203.
43.

„ 134—136.

57.

65.

„ 10.

26.

V)

„ 32, 43, 44.

Karlstens fästning...........

Bilagan litt. D. vid . . •

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Karta-sigillata-uyybörden .....• •

Bilagan litt Q. vid ... .

25.

50—51.

108.

32.

184—187, 203,
45—46.

25.

33.

32.

104—105.

104.

32, 43.

14—15.

15.

50—53.

14, 18.

15.

52.

244—245.

190—193, 199—203.

33.

32.

137.

59, 126—127.

115.

373, 404—406.

403—404.

266—267.

261—262.

313—314.

i 374, 381—383,
| 406—407.

263.

322—324.

Karteverk, Rikets ekonomiska.......Sid.

— — geologiska........ „

— läns- ,,

— militär-............ „

Bilagan litt. D. vid . . . „

— sjö-.............. „

— Topografiska Kärens..... „

Bilagan litt. D. vid „

Kartor, skogsindelnings-.......... >,

Kassor och fonder, särskilda, under Krigs lcollegii

förvaltning „
Bilagorna litt. B.,

F. och G. vid „

— — under Stats-kontorets

förvaltning „

Katrineholm—Norrköping, jernvägen mellan
(östra stambanan) „
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper . . " „
Kommando-expedition, Sjöförsvars-departe mentets.

...............

Kommendants-staten, kostnaden för ... . „

Kommerse-kollegii embetslokal, hyreskostnad
för....... o

— expensmedelsräkning . „

Bilagan litt. T. vid „

Kommissariatet, Konvoy-...........

Kommissionen, Statistiska Tabell-..... ,.

Kommittéen, Skeppsmätnings-, kostnaden för „

Konsistoriernas räkenskaper........ „

Konsuler, sportel-ersättning till .....

Konsuls-f''onden............... „

Se reservationen å . . . „

— Konvoy-kommissariatets bidrag
till......... ,

Kontanta behållningar, som varit större
än för löpande utgifters bestridande
erfordrats ........ „

— behållningen. Bilagorna litt. N.,

O. och S. vid........ „

Kontroll-byrå, Civil-departementets; redovisning
af............

Kontrollen af stämpelpappers-afgiften . . ,,

Kontroll-verket............... „

Bilagan litt. Q. vid..... „

Konvoy-kommissariatets räkenskaper ... „

Koppar, Kronans behållning af...... „

.Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

110—111, 255.
112—113, 255.

44, 45, 56.

44, 45.

32.

53—55.

44—45.

32.

146.

316—318,

318-322.

34-42, 118.

264—266.

24, 44.

118, 120—126.

68, 73—74, 80.
155—156.

50—51.

29—30.

260.

137.

248.

247.

107—109.

55.

29.

159—203.

23.

21—24.

257.

*

355.

356—408.

108.

33, 57, 58, 94, ^

98, 104, 153, 177,

202, 204, 218, 222. j

263, 268-271,

1 307-308, 309,
310-314, 344-345,
[377-386,408-411,
413, 414-415.

114, 115.

109.

59.

132—133.

115.

107—109.

130.

355.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Kopparbergs län, afvittringar i......

Sid.

61.

— — vattenaftappningar i . .

it

67.

— — väganläggningar inom .

65.

— läns landsbok.........

57, 59.

Kopparränta. Bilagan litt. Q. vid ....

tt

115.

Kopparskiljemynts-tillverkningen......

Kreditiv vid tillämpning af nya pensions-staterna för Arméens befäl och tjen-

131—132.

stemän m. 11..............

Kreditivmedel, särskildt anvisade till för-

«

250—251.

svarsverkets fullständigare ordnande,

43.

Bilagan litt. E. vid......

43.

Krigs-akademien på Karlberg.......

V

45—46.

266—267.

Bilagan litt. C. vid......

u

25.

Krigsarkiv-fonden..............

»

44.

Krigs-lcollegii förvaltning och räkenskaper
Bilagorna litt. B., C., D.,

24—44.

260—266.

E., F., G. och H. vid
— Aflönings afdelnings räken-

«

24—25, 32, 43, 44.

skaper ........

Bilagorna litt. C., F.,

V

26, 29—30, 33.

261—262.

G, och H. vid ... .
— Artilleri-af delnings räken-

r>

25, 44.

skaper........

Bilagorna litt. C., D.,

tt

25—26, 33.

263.

E., F., G. och H. vid
— Fortifikations-afdelnings rä-

25, 32, 43, 44.

kenskaper......

Bilagorna litt. D., E.,

r>

26—27, 29—30, 33.

260—262.

och F. vid......

— hufvudbok med deri upptagna

särskilda kassor och

32, 43, 44.

fonder.........

Bilagorna litt. B., F.

24-25, 28-29, 34-42.

264—266.

och G. vid......

24, 44.

— inkomster och utgifter ....

Bilagorna litt. B., C.,
D., E., F., G. och H.

r>

24—44.

260—262.

vid..........

— Intendents-afdelnings räken-

it

24, 25, 32, 43, 44.

skaper........

Bilagorna litt. F., G. och

it

27—28.

H. vid........

— statistiska sammandrag öf-

ver dess under år 1865

»

44.

bestridda utgifter . .
Bilagorna litt. F., G.

w

44.

och H. vid......

n

44.

Krigsmanshus-kassa, Wadstena.......Sid.

Bilagorna litt. B. och P. vid „
krigsmanskassan, Amiralitets-....... „

Krigsmateriel................ ,,

Bilagorna litt. C., D., E, och

H. vid............ „

Krigsvetenskaps-akademien......... „

Kristianstads lån, anslag till flygsandens
hämmande inom. Bilagan
litt. P. vid . .

— läns landsbok........ „

Kristinehamn—Laxå, jernväg mellan

(nordvestra stambanan)....... „

Kronans hus i Stockholm och landsorterna „

Kronoandel skår en.............. „

Bilagan litt. A. vid ..... „

Kronobergs län, flygsandens hämmande

inom......... „

— — landsbok........ „

Krono-häktena................ „

Bilagan litt. A. vid ..... . „

Krono-inspektion, Avesta.......... „

— magasinens räkenskaper...... „

— parkers vård och förvaltning ... „

— räkenskaper, Stockholms stads ... ,,

— uppbörd, influten och utestående . „

Bilagorna litt. N., O., P., Q.
och S. vid......... „

Kronouppbördsverket i Stockholm, bidrag
till aflöning af............ „

Krut- och salpeter-försäljningsmedlen ... „

Bilagan litt. B. vid...... „

Krut-behållningen i Kronans förråder . . „

Krut-tillverkningen............. „

Bilagan litt. E. vid...... „

Kungsgårdar................ „

Känsö kar ant änsinr ältning......... „

Ii.

Lagar, Sveriges gamla; kostnader vid ut gifvandet

af..............

Landsböcker, Länens............

Revisionsberättelsen, Utlåtandet.

37—38, 41, 42.

24, 115.

252—253. 428.

\ 26, 28, 32,
j 43, 51—53.

25, 32, 43, 44.

28.

115.

57, 59.

68, 70—71, 78.
4—5, 60,136—138.
14—15.

15.

150.

57, 58, 59.
14—18.

15.

129—130.
126, 127—129.
122.

57.

115.

114, 115.

60.

33.

24.

28.

26.

43.

7—11, 99—102.
108.

254.

57-59. 268—301, 322—324.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Landskrona fästning sfängelse........Sid. 14—15.

Bilagan litt. A. vid...... „ 15.

Landtbruks-akademiens räkenskaper .... „ 95—97.

Landtbruks-institut, Älnarps........ „ 91—93.

— Ultuna......... „ 88—91, 255.

Landtförsvaret, statsanslag för...... „ 24—44, 44—49.

Bilagorna litt. B., C., D., E.,

F., G. och H. vid..... „ 24,25,32,43,44.

Landtmäteri-lcontoret, General-...... „ 56—57.

Landtränteri-redogörelserna......... ,, 57—59.

Langska pensionsfonden. Bilagan litt. U.

vid .................. „ 249.

Lappmarks ecklesiastik-verk, fonden för „ 120.

Läxa—Kristinehamn, jernvägen mellan

(nordvestra stambanan)....... „ 68, 70—71, 78.

Lazaretts-direktionens, Serafmer-, räkenskaper
................. „ 225—227.

Linköpings Domkyrkas räkenskaper .... „ 238.

— Stifts Konsistorii räkenskaper ,. 162—166, 199—203.

Ligvid med Riksgälds-kontoret....... „ 117.

London, svenska kyrkan i; understöd till „ 108.

Lots- och Fyrinrättningen......... „ 51, 52, 53.

Bilagan litt. Q. vid..... „ 115.

Lunds Domkyrkas räkenskaper........ 242.

— Stifts Konsistorii dito......... 179—184, 199—203.

— Universitets dito....... „ 204.

Lustslottens räkenskaper.......... „ 7—11.

Lycksta stamholländeri. Bilagorna litt. I.

och K. vid.............. „ 93, 94.

Lyshållning en, yttre, vid Stockholms slott

m. m.................. ,, 6.

Långholmen, straff- och arbetsfängelset å ,. 14—15.

Bilagan litt. A. vid..... „ 15.

Läkaresällskapet, Svenska; statsanslag till.

Tabellen vid............. ,, 214.

Länens landsböcker............. „ 57—59.

Längmanska testamentsfonden....... ,. 125—126.

Länsfängelserna............... „ 14—18.

Länskarteverket............... „ 44, 45.

Bilagan litt. A. vid..... „ 15.

Lärarinnor, seminarium för bildande af „ 210—211.

Läroverken, elementar-........... „ 159-203, 206-209.

Löneförbättringar vid indelta Arméen, anslag
till. Se Bilagorna litt. C. och
G. vid................

260—267.

267—268.

324.

417,

’ 419—420.

360, 386—388.

\ 370-371,379-380.
i 395—397.

268—301, 322—324.

356—408.

25, 44.

Reyisionsberättels en.

Utlåtandet.

Magasinsärendena, allmänna........Sid.

Malmö Navigationsskola ......... „

Bilagan litt. M. vid..... „

— straff- och arbetsfängelse...... „

Bilagan litt. A. vid..... „

— Tekniska elementarskola...... „

Bilagan litt. L. vid..... „

Malmöhus läns landsbok.......... „

Manilla, allmänna institutet för döfstumma
och blinda vid.......... „

Mantalspenningar. Bilagan litt. Q. vid . . „

Mariebergs artilleri-läroverk........ „

Materiel, jernvägs-............. „

— krigs-.............. „

Bilagorna litt. C., D., E.

och H. vid........ „

Mathållning, garnisonsregementenas. Bilagorna
litt. C., D. och F. vid ... „

Medaljer, präglade............. „

Medelhafvet, Konsulaten vid....... „

Se reservationen å...... ,,

Medicinal-staten. Tabellen vid...... „

Mediko-kirurgiska institutet........ „

Mediko-legala besigtningar, anslaget till.
Tabellen vid............. „

Mejeriskolan vid Ultuna landtbruksinstitut
.................. ,,

Militieboställs-kassan............ „

Bilagorna litt. B., C., G. och

P. vid....... „

Militäre embete- och tjenstemäns pensionerande
................ n

Militär-karteverket.............

Bilagan litt. D. vid...... „

Ministerstaten, utgifter för......... „

Mjölkafkastningen vid de särskilda stam holländerierna.

............ „

Bilagan litt. K. vid...... .,

127—129.

104-105.

104.

14—15, 16.

15.

104.

103.

57, 58, 59.

224—225.

115.

26.

70, 71, 72, 74, 75,
76, 82, 84—86,
87—88.

(26—28, 32.

! 43, 61, 53.

25, 32, 43, 44.

25, 32, 44.
131—132.
22—24.

257.

214.

137.

214.

89.

38-39, 41, 42.

24, 25, 44, 115.

249—253.

44—45.

32.

19—21, 22.

94.

94.

310—311.

303—307.

Monitorer i Flottan............

Sid.

Revisionsberättelsen.

53.

Utlåtandet.

9*

138.

— National-.............

tf

137, 255.

— Riks- (naturhistoriska).....

»

218—219.

Musikaliska akademiens räkenskaper . . .

n

223—224.

Myntverket.............. • • •

99

130—132, 255.

Myrutdikningar, bidrag till........

n

65—67.

Målskjutning spremier åt skarpskyttetör-

eningarne. Bilagan litt. D. vid . .

32.

MÖtespassevolans-fonden, förenade .....

99

35—36, 41.

Bilagorna litt. B., C. och Gr.

vid..............

24, 25, 44.

m.

Nationalbeväring, Gotlands. Bilagorna litt.

C., F. och

H. vid . . .

19

25, 44.

— — dess pensionsstat

99

250.

Nationalmuseum ..............

137, 255.

Natura- spanmal, statsverkets......

V

127—128.

Naturhistoriska Riksmuseum........

»

218—219.

311—314.

Navigationsskolorna............

It

104-105.

Bilagan litt. M. vid.....

•n

104.

Nionde hufvudtitelns räkenskaper.....

*

/ 37—38, 39, 116,

117, 118, 121—122.

428.

( 248—253.

Bilagorna litt. P., Q., R. och

U. vid ...........

99

115, 249.

Nolhaga stamholländeri. Bilagorna litt. I.

och K. vid..............

99

93, 94.

Nordvestra stambanan (Laxå—Kristine-

hamn) ....

99

68, 70—71, 78.

— — (Arvika—Norska

gränsen) . . .

»

68, 71—72, 78—80.

Norduska testamentsfonden . . . ......

V

120-121.

Normalskola, Vexelundervisning ens.....

V)

211—212.

Norra stambanan..............

V

68, 75—76, 81—82.

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond . . .

36, 42.

Bilagorna litt. B., F.

och G. vid ....

T)

24, 44.

Län, afvittringar i......

99

62-63.

— — vattenaft.appningar i . .

99

65.

Norrköping—Katrineholm, jernväg mellan

(östra stambanan)..........

r>

68, 73—74, 80.

Utlåtandet.

Revisionsberättelsen.

Norrköpings straff- och arbetsfängelse . . . Sid. 14—15.

Bilagan litt. A. vid . . „ 15.

tekniska elementarskola .... „ 103—104.

Bilagan litt. L. vid. . ,, 103.

Norrmalm, straff- och arbetsfängelset å „ 14—15.

Bilagan litt. A. vid..... „ 15.

Norska gränsen, jernväg till (nordvestra

stambanan).............. ,. 68,71—72, 78—80.

Nya elementarskolan i Stockholm..... „ 208—209.

Nya Trollhätte kanalbolags inkomster,

Konvoy-kommissariatets andel i . . „ 108.

Ny-Elfsborgs fästnings fängelse....... ,, 14—15.

Bilagan litt. A. vid..... „ 16.

Nyköpings elementarläroverks räkenskap . „ 170—172, 203.

— län, vägomläggning inom ... „ 65.

Näfveqvarns stamholländeri. Bilagorna litt.

I. och K. vid............. ,. 93, 94.

Näs kungsgårds- hjelp, ersättning för upphörande
af. Bilagan litt. D. vid „ 32.

O.

Obligationer, inlösta. Bilagan litt. S. vid „ 115.

Observationsmedel. Bilagan litt. Q. vid „ 115.

Observatorium, Stockholms ........ 220.

Odisponible uppbördsmedel. Bilagorna litt.

O. och P. vid............ „ 114, 115.

Officerare och underofficerare, fonden för

blesserade............... 121_122.

Ombergs skogs-skolas räkenskap...... „ 148.

Optiska telegraf-inrättningen........ n 108, 154_155.

Ordbok öfver svenska språket, anslag för

utarbetande af............ n 217_218.

Ordensgillet, Serafimer- .......... 137, 227_229.

Ordinarie räntan. Bilagan litt. Q. vid „ 115.

Ordinarie statsreglering sfonden för år 1865 „ 114—115.

Bilagan litt. P. vid...... _ 115.

Ottenby stuteri........ „ 100 — 101.

ff*.

Paketpost-inrättningen........... m 139, 14],

Panne- och ladu-län för salpeter-tillverkningen,
utestående.......... „ 48,

390—391.

355.

329—330.

57

Revisionsberättelsen.

Pansarplåtar af svenskt jern, försök med Sid.

Bilagan litt. D. vid ..... n

Passageraretrafiken å statens stambanor „
Passevolans-fonden, Förenade mötes- .... „

Bilagorna litt. B., C.
och G. vid... . n

_ — Tross-.......... »

Bilagorna litt. B., C.,

G., P. och Q. vid „

Pedagogiernas räkenskaper

52.

32.

83, 88.

35—-36, 41.

24, 25, 44.
34—35, 41.

24, 25, 44, 115.

1159, 160, 162, 166,
\ 167, 168, 169, 170,
171. 172, 173, 174,
) 175, 176, 177, 178,
179, 180, 181, 184,
1 185. 186, 187.

Pensionsafgiften för kadetter vid Krigs -

akademien å Karlberg........ »

Pensionsfond, Amiralitets-krigsmanskassans „

— Beväringsmanskapets..... »

Bilagan litt. B. vid ... „

Pensionsinrättning, Civilstatens...... >•

Bilagan litt. U. vid...... »

Pensionskassa, Arméens........... «

Portouppbörd, Post-verkets............

Bilagan litt. Q. vid. . . „

— Telegraf-verkens....... »

Postbefordringen å statens jernvägar ... „

Post-verket................. ”

Preussen—Sverige,* sjöpostfarten mellan „

Proprie-balanser .............. >•

Bilagorna litt. N., O., P. och

S. vid............ «

Provisionen för fyr- och bakmedlen ... „

— till postförvaltare....... »

— å tullmedel.......... »

— för stämpelpappers-uppbörden „

Pupillfonder, Civilstatens pensionsinrätt nings.

.........._....... ”

Bilagan litt. U. vid...... ..

45, 46.

252 -253.

40, 42.

24.

248— 249.
249.

249— 252.

139, 141.
115.

152, 154, 155.
83.

139—142, 154.

140, 141.
134—136.

114, 115, 235.
145.

141.

145.

127.

248—249.

249.

Utlåtandet.

304—307.

267.

329—330.

348.

325—341.
325- 328.

343.

329—330.

343.

13.

Ramsele pastorsboställes skogsförsäljnings fond.

.............. . . .

Recettmedel, Kongl. Theatrarnes.....

124—125.

157.

Registratur, Riks-; extra anslag för utskrifning
af..............Sid.

Regleringsfond, Elfdals pastorats..... „

Rekognoseringar, Topografiska kårens; kostnaden
för....... „

— vid de geologiska under sökningarne;

dito ... „

Rekommendations-ajgifter, influtne för bref „
Reparationer å Stockholms slott m. m.,

anslaget för.......'' „

— å Haga lustslott, dito ... „

Rese- och undersölcningskostnader samt expenser
för allmänna arbeten, anslaget
till................. „

Reservationer, till Revisionens protokoll

anmälde,........ „

— å extra statsanslag. Bila gorna

litt. Q., R. och

S. vid.......... „

— å riksstats-anslagen. Bi lagorna

litt. O. och P.
vid . .......... „

Reserverade behållningar å hufvudtitlarne „

Resor, företagna af Revisorerne..... „

Restantier.................. „

Bilagorna litt. N., O., P. och
S. vid............ „

Revisionens omfattning .........»• . „

Revisionerne; angående tillägg i instruktionen
för............... »

Revisorers skiljaktiga meningar...... „

Riddarholmskyrkan............. „

Rikets ekonomiska karteverk........ „

Riksarkivets hus å Riddarholmen..... „

Riksdagens Revisorers instruktion; om

tillägg i................ „

Riksgälds-kontoret, liqvid med...... „

— tillgodoförda besparingar
........ „

Bilagorna litt. R. och
S. vid........ „

Riksgälds-verkets fond för år 1865 .... „

Bilagan litt. S. vid...... „

Rikshufvudboken för år 1885. Sammandrag
öfver alla deri ingående medel ,,
Bilagan litt. N. vid..... „

Revisionsberättelsen.

247.

125.

44.

112.

139.

4-5.

10—11.

63—64.
255, 257.

115.

115.

118.

90—91, 255.
115.

114, 115.

3.

254—255.
255, 257.
246.

110—111.

137.

254—255.

117.

115-116.

115.

114—115.

115.

114.

114.

Utlåtandet.

423—424.

316—318.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Riksmuseum, Naturhistoriska.......

Sid.

218-219.

Riksregistraturets utskrifning, extra an-

slag för................

i''

247.

423—424.

Riksstatens anslag, besparingar och bri-

sfer å .............

ii

115-117.

Bilagorna litt, R. och S. vid

M

115.

Riksstatens andra hufvudtitel ........

y>

12-19,115, 116,118.

258-259.

Bilag. litt. A., P.,

Q., R. och T. vid

15, 115, 247.

— femte — ..........

50-55,115, 116, 118.

426—427.

Bilag. litt. P., Q.

och R. vid . . .

ii

115.

— fjerde — ..........

i>

24-49, 115, 116,118.

260-267.

Bilag. litt. B., C.,

D., E., F„ G.

och H. vid. . .

24, 25, 32, 43, 44.

samt P., Q. och

R. vid.....

115.

- första — ..........

51

4—11.

Bilag. litt. P. och

R. vid.....

115.

37—38, 39,116,117,

428.

— nionde — ..........

11 j

118,121—122,

248—253.

Bilag. litt. P., Q.,

R. och U. vid

115, 249.

— sjette — ..........

i 22—24, 55—114,

267—322.

51

118, 119, 120.

Bilag. litt. I., K.,

L., M, P, Q,

och R. vid. . .

51

93, 94, 103, 104.

Bilag. litt. P., Q.

och R. vid . . .

t*

115.

— sjunde — ..........

5»

114—158.

322-355, 424-1

Bilag. litt. N. och

0. vid .....

51

114.

samt P., Q., R.

och S. vid . . .

115.

— tredje — ..........

n

19—21,22—24,118.

Bilag. litt. P. vid

51

115.

Se reservationen å

51

257.

i 116, 117, 118

356—424.

— åttonde — ..........

51

119, 158—247.

Bilag. litt. P., Q.

och R. vid . . .

115.

Tabellen N:o 1 vid

214.

Rindö befästningar. Bilagan litt. D. vid Sid.

Revisionsberättelsen.

32.

Utlåtandet.

Riseberga stamholländeri. Bilagorna, litt.

I. och K. vid.............

11

93, 94.

Rotering svassa, Jemtlands.........

„

49.

Rotevakansafgifter, influtne. Bilagan litt.

Q. vid.................

115.

Ryssland—Sverige; om telegrafanläggning

mellan.................

„

151.

Räkenskap s-formulär för de förvaltande

embetsverken in. fl..........

Yl

119, 141.

,128.

Ränteförvandlings-utr åkning ar, Jordeboks-

kontorets.......''........

»

113-114.

Räntekammarens säkerhetshandlingar . . .

”

126.

s.

Salpeterfonden...............

n

47—49.

Bilagan litt. C. vid.....

H

25.

Salpeter-försäljning smedlen.........

33.

Bilagan litt. B. vid......

11

24.

Sammanbindning sbanan genom Stockholpi

Yl

\ 68, 74—75.

180—81, 255.

Sammandrag öfver alla i 1865 års riks-hufvudbok ingående

medel.......

11

114.

Bilagan litt. N.

vid......

Yl

114.

— — de af Krig s-kollegium,

under är 1865 be-

stridda utgifter . .

11

44.

Bilagorna litt. F.,

G. och H. vid

44.

Sappör-kompaniet. Bilagorna litt. D. & E. vid

11

32, 43.

Schelde-tullens upphörande, utgift för . . .

11

108.

Schäferi-medlen, redogörelse för.....

96-97.

Seminarier, Folkskolelärare-........

11 (

- 159, 160, 161, 164,
i 168, 171, 173, 178,

'' 180, 181, 185, 186,

Seminarium för bildande af lärarinnor . .

n

) 189, 195, 198.

210—211.

210-211.

Serafimer-lazarettet ............

r-

225—227.

417.

Ser afimer ordens-gillet...........

il

137, 227—229.

Bevisionsberättelsen.

Sjette hufvudtitelns räkenskaper.....Sid.

Bilagorna litt. I., K., L. och

M. vid.......... „

samt P., Q. och R. vid . . „

Sifferuppgifterna, ansvarigheten för ... . „

Silf ver tionde. Bilagan litt. Q. vid .... „

Silfverutmyntningen............. „

Sillre slcogs-slcolas räkenskap.........

Sjuk- och begrafningskassa, Kongl. Thea trarnes

arbetares........... „

Sjukdomars fsmittosammaj botande; anslag
till. Tabellen vid....... „

Sjukhuset, allmänna Garnisons-...... „

Bilagorna litt. C. och F. vid „

Sjunde hufvudtitelns räkenskaper..... „

Bilagorna litt. N. och O. vid „

samt litt. P., Q., R. och S.
vid.............. „

\ 22—24, 55—114,
) 118, 119, 120.

93, 94, 103, 104.
115.

255.

115.

131—132.

149.

157—158.

214.

46—47.

25, 44.

114—158.

114.

115.

Sjöexpeditioner med Flottans fartyg, Kon voy-kommissariatets

utgifter för . . „ 108.

Sjöfartsfonden, Konvoy-kommissariatets

räkenskap öfver........... „ 107-—109.

Sjöförsvaret, anslagen till......... „ 50—55.

Sjöförsvars-departementets Kansli- och

Kommando-expeditioners räkenskaper „ 50—51.

Sjökarte-kontoret.............. r 53—55.

Sjömätningar, anställde.......... ,, 54.

Sjöpostfarten................ „ 139—141.

Sjösänkningar, bidrag till......... „ 66—67.

Sjötullsmedlen ............... „ 142 —144.

Bilagan litt. Q. vid..... „ 115.

Sjöärendena, Förvaltningen af....... „ 50—53.

Skara Domkyrkas räkenskaper ...... „ 238—239.

— Stifts Konsistorii räkenskaper ... „ 166—170,199-203.

— Veterinärinrättning......... „ 216—217.

Skaraborgs läns landsbok......... „ 57, 58, 59.

Skarpskytteföreningarnes instruktörer, aflöning
åt. Bilagan

litt. D. vid . . „ 32.

— — målskjutning spre mier.

Bilagan
litt. D. vid . .
Skeninge elementarläroverks räkenskap . .

Skiften ocW afvittring ar.......... „

Skjutsning sbesväret, anslag till lättnad af „

32.

163—166, 203.
61-63.
58—59.

Utlåtandet.

367—322.

322-355, 424-426.

426—427.

325—328.

426—427.
420—422.
361-363, 377-378.
412.

386—388.

268—301.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Skogsförsäljningsfond, Ramsele pastors-

boställes ...............

Sid.

124—125.

Skogsinstitutet ...............

146.

Skogsplanteringskassan...........

11

122—123.

Bilagan litt. P. vid......

n

115.

Skog s-skolornas räkenskaper........

r>

147-149.

Skogs-styr elsen...............

145.

Skola, Falu Bergs-............

106.

—• Trädgårdsföreningens elev-.....

i’

94-95.

— Vexelundervisning ens normal- ....

V

211—212.

Skolan, Chalmerska slöjd-; anslag till. Bi-

lagan litt. L. vid......

,1

103.

— Krigs-...............

V

45—46.

266-267.

Skolor, Elementar-.............

159—203, 206—209.

356—408.

— Navigations-............

104—105.

311—314.

Bilagan litt. M. vid .....

104.

-— Skogs-...............

147—149.

— Slöjd-................

103.

Bilagan litt. L. vid......

103.

— Tekniska elementar-........

103—104.

310-311.

Bilagan litt. L. vid ......

103.

Skulder, Riksgälds-verkets. Bilagan litt.

S. vid .................

115.

Skärgård, Bohus läns; anslag till fiskeri-

näringen i..............

106—107.

314—315.

Skärgården, sjömätningar anställda i . . .

54—55.

Slottsbyggnadsmedlen............

4—5.

Slussanläggningar..............

65.

Slöjdföreningens i Stockholm söndags- och

aftonskola...............

103, 136, 137,

Slöjdskolan i Göteborg (Chalmerska). Bi-lagan litt. L. vid ..........

/

103.

Smittosamma sjukdomars botande, anslag

till. Tabellen vid..........

214.

Sofiedals stamholländeri. Bilagorna litt. I.

och K. vid..............

93, 94.

Spanmäl in natura, statsverkets.....

127-128.

Bilagorna litt. N. och 0. vid

ii

114.

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader

V

51.

Bilagan litt. C. vid......

25

Sportelersättning åt Konsuler.......

108.

Sqvadronsfond, Norrbottens hästjägares . .

36, 42.

Bilagorna litt. B., F. och G.
vid........... . . .

24, 44.

S:t Barthelemy, kolonien.........

Sid.

Revisionsberättelsen.

155—156.

Utlåtandet,

Stadshäkten, anslag till..........

59

18—19.

303-307.

Stambanorna, jernvägs-...........

•n

67—82, 83—88.

Stamholländerierna.............

59

93—94.

307 -308.

Bilagorna litt. I. och K. vid . .

r>

93, 94.

Statens jernväg sbyggnader.........

5)

67—82.

303-307.

— jernvägstrafik............

n

83—88.

Stationer, Flottans.............

n

50—53.

426.

— Jernvägs-.............

59

69, 71, 72, 73, 75, 87.

303—304, 306.

— Post- ..............

141—142.

328—331.

— Telegraf- . . . •.........

n

151, 152-154.

345—348.

Statistiska Tabellkommissionen.......

59

55.

Statistiskt sammandrag öfver de af Krigs-kollegium under år 1865 bestridda

utgifter................

99

44.

Bilagorna litt. F., G. och H.

vid.............

44.

Stats-kontorets embetsförvaltnina och redo-

visning................

114—130.

322-324.

Bilagorna litt. N., 0., P., Q.,

R. och S. vid.......

5*

114, 115.

Statsmedel, hvilkas användande Reviso-

rerne icke lemnats tillfälle att när-

17, 21, 43, i

''258-259, 268-301,

mare granska.............

1 58—59, 86—87,

|303-304, 386-408,

190-91, 118—119,

| 412, 428.

Statsreglering sfonden, extra.........

203, 217, 253. 1

114, 115.

Bilag. litt. R. vid

95

115.

ordinarie.......

114—115.

Bilag. litt. P. vid

y>

115.

Statsverket, egentliga............

114—130.

322—324.

Bilagorna litt. N., 0., P.,

Q. och R. vid......

v

114, 115.

Statsverkets grundfond år 1865 ......

99

114.

Bilagan litt. 0. vid . . .

9''

114.

— inkomster. Bilagan litt. Q,, vid

v

115.

— •— Afkortningar å . . .

59

128, 129, 144.

Bilagorna litt. N.

och P. vid . . .

114, 115.

— reserverade behållningar ....

99

118.

Bilagan litt. R. vid

115.

— skulder, enligt 1865 års riks-

hufvudbok. Bilagan

litt. N. vid.....

114.

Revisionsberättelsen,

Statsverkets spanmål in natura......

Sid.

127—128.

Bilagan litt. N. vid

11

114.

— utgifter. Bilagorna litt. P.

och R. vid . . .

115.

— öfverskott, besparingar och

brister........

117.

Bilagorna P., Q, och S. vid

11

115.

Stiftens byggnadslcassors räkenskaper . . .

177, 178, 203.

— emeritikassor......

173, 177, 199—1

Stifts-konsistoriernas räkenskaper.....

159—203.

Stifts-domkyrkornas dito

237—246.

Stipendiefonden, Kongl. och Hvitfeldtska

209—210.

Stockholm, inqvartering skostnader i. Bila-gorna litt. C., F. och H. vid ....

11

25. 44.

Stockholms allmänna Barnhus.......

233-236,

— — byggnader, anslag till

underhåll af . . .

11

60, 136—13r

— — Garnisonssjukhus. . .

11

46—47.

Bilagorna litt. C.
och F. vid . . .

25, 44.

— befästande. Bilagorna litt. D.

och E. vid . .

32, 43.

■— Elementarskola.........

11

208—209.

— Läns landsbok.........

11

57, 58, 59.

— Navigationsskola .......

n

104-105.

Bilagan litt. M. vid ....

ii

104.

— Normalskola för vexelundervis-

ningen ............

n

211-212.

— Observatorium.........

w

220.

— sammanbindning sb ana......

11

\ 68, 74—75,
(80-81, 25E

— skärgård, sjömätningar verk-ställde uti.........

54—55.

— Slotts brandväsende och yttre

lyshållning.....

11

6.

— — byggnads- och repara-

tionsanslag.....

11

4-5.

— Slöjdförenings skola......

11

103, 136, 137

— stads Konsistorii räkenskaper

11

199, 202.

— — kronohäkten.......

14.

Bilagan litt. A. vid

n

15.

-— .•— kronoräkenskaper ......

n

57, 60.

undervisning sverks räkenskaper
...... . .

206-208, 208-209,
210—212,

Utlåtandet.

386—408.

356-377,

356—408.

419—423.

272-275, 322-324.

58

Revisionsberättelsen.

Stockholms Station af Flottan......Sid.

— Sondags- och aftonslcola, anslag
till....... „

Bilagan litt. L. vid „

— Veterinär-inrättning...... „

Bilagan litt. I. vid „

Stora Kopparbergs län, anläggning af vägar
inom .... „

_ — myrutdikningar i „

_ — — skiften och af vittringar

i . . „

— Theatern; Kongl........... »

Straff- och arbetsfångelser......... »

Bilagan litt. A. vid...... „

Strengnäs Domkyrkas räkenskaper .... -

__ Stifta Konsistorii räkenskaper „

Stromsholms slott.............. «

— stuteri............. »

Stuteri, Flyinge och Dahlby........ »

— Ottenby.............. »

— Stromsholms............ «

— Öfverstyrelsens räkenskaper ... „

Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
räkenskaper. .

för statens jernväg strafik räkenskaper
.......... »

öfver stamholländerierna räkenskaper
.......... »

Bilagorna litt. I. och

K. vid....... „

öfver statens jernvägsbyggnader

räkenskaper....... „

_ öfver stuterierna räkenskaper. . „

Stämpelpappers-uppbörden ......... ,,

Bilagan litt. Q. vid..... „

Smdhets-Jcollegii räkenskaper....... »

Tabellen vid.......... „

50—53.

103.

103.

215—216, 255.
93.

65.

67.

61.

157-158.

14-16.

15.

239-240.
170-173, 199-203.
11.

99— 100.

101 — 102.

100— 101.
99—100.
97—98.

63-67.

83—88.

93—94.

93, 94.

67-82.

97—98.

59, 126—127.
115.

214.

214.

Sunds (Warpnäs) stamholländeri. Bilagorna

litt. I. och K. vid........._ • »

Svafvelbruketionde. Bilagan litt. Q. vid „
Svartsjö och Drottningholms lustslotts räkenskaper
............... «

Svenska Akademiens räkenskaper ..... »

_ Läkaresällskapet, statsanslag till.

Tabellen vid ........ »

93, 94.
115.

7.

217-218.

214.

Utlåtandet.

356-357, 364-366,
388—393.

309.

302— 303.

303— 307.
307-308.

309.

322—324.

413.

Revisionsberättelsen.

Svenska Slöjdföreningens i Stockholm skola Sid. 103.

— språket, anslag till ordbok öfver „ 217—218.

— Trädgårdsföreningens elevskola . . „ 94—95.

Svenskt sjöfolks räddning, belöningar för „ 108.

Sveriges gamla lagar, anslag till kostnader
vid utgifvandet af ... . „ 254.

— geologiska undersökning...... „ 112—113, 255.

Sveriges och Norges gemensamma Konsuls fond.

................. „ 22—24, 108,

Svärdspensioner............... „ 39, 41.

Säker hetshandling ar, Allmänna Barnbörds husets.

...... „ 215.

— Allmänna Bevärings fondens.

..... „ 42.

— Danviks hospitals . . „ 233.

— Drottninghusets ... „ 230.

— Kongl. Räntekammarens
........ „ 126.

— Krigs-kollegii . . . . „ 42.

— Landtbruks-akademiens „ 97.

— Postverkets...... „ 142.

— Salpeterfondens (f. d.) „ 49.

— Serafimer - lazarettets „ 227.

— Stockholms allmänna

Barnhus’..... „ 236.

— Stockholms stads undervisningsverks
. „ 208.

— Stuteri-öfverstyrelsens „ 98.

— Sundhets-kollegii . . „ 214.

— Veterinärinrättningens

i Skara...... „ 217.

Sänkning af sjöar, understöd för..... „ 66—67.

Södermanlands län, vägomläggning inom „ 65.

— läns landsbok....... „ 57, 58, 59.

Södra stambanan.............. „ 68,69 — 70,77—78.

Sölvesborgs läroverks räkenskap...... „ 179 —181, 183, 203.

Söndags- och aftonskola i Stockholm, Slöjdföreningens
.............. „ 103.

Bilagan litt. L. vid........ 103.

T.

Tabellkommissionen, Statistiska...... „ 55.

Tekniska elementarskolorna......... „ 103—104.

Bilagan litt. L. vid...... „ 103.

Utlåtandet..

264—265.

264—266.

412.

396—397.

310—311.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver statsbanorna
................Sjd.

Teknologiska Institutet........... ;

Telegraf-verket, elektriska.........

— optiska.......... ,,

Testamentsfonden, Elfstedtska. Bilagan litt.

U- vid.........

— Filenska......... v

— Islergslca l Bilagan litt.

— Langska | U. vid . . „

- - Längmanska.......

— Norénska........

— Tuneldska (af). Bilagan

litt. U. vid ... . „

Theatrarnes, (Kongl.) räkenskaper . . . „

l'')enstemannafond, Civilstatens pensions inrättnings.

Bilagan litt. U. vid . . „

Tierps skogs-skolas räkenskap.......

Tiondespanmal och tiondespanmålslösen. Bilagan
litt. Q. vid .......... „

Tiondetackjern. Bilagan litt. Q. vid . . . „

Toftaholms stamholländeri. Bilagorna litt.

I. och K. vid ............ „

Tolagsafgift, ersättning till städerna för
mistad.................

Topografiska Kårens räkenskaper och

karteverk...............

Bilagorna litt. C. och D. vid „

Irafik-inkomsterna å statens jernbanor . . „

Bilagan litt. S. vid...... „

Trafik-styrelsens räkenskaper....... „

Tredje hufvudtitelns anslag........

Bilagan litt. P. vid...... „

Se reservationen å......

Trollhätte kanalbolags inkomster; Konvoykommissariatets
andel i.......

Trosspassevolans-fonden........... M

Bilagorna litt. B., C., G., P.
och Q. vid......... „

Truppers sammandragning, anvisade medel
till förnödenheter vid...... „

Bilagan litt. B. vid ..... n

Trädgårdsföreningens elevskola, anslag till „

82.

102—103.

109,150—154, 255.
108, 154 155.

249.

121.

249.

125—126.

120—121.

249.

157-158.

249.

147—148.

115.

115.

93, 94.

143.

44—45.

25, 32.

83, 87—88.

115.

83—88.

19—21,22—24, 118.
115.

257.

108.

34—35, 41.

24, 25, 44, 115.

43.

24.

94—95.

331-341, 344-355.
355.

303—307.

Tull-verket.................

Bilagan litt. Q. vid.....

Tunelds {af) testamentsfond. Bilagan litt.
U. vid................

u.

Ulriksdals lustslotts räkenskaper.....

Ultuna landthruks-institut.........

— stamholländeri. Bilagorna litt. I.

och K. vid ..........

Undersökningar, geologiska, anslagen till .

Undervattensminor, kostnader för.....

Bilagan litt. E. vid .....

Undervisningsverken, allmänna.......

Undsättningsfonden.............

Universitets, Lunds, räkenskaper.....

— Upsala, dito .....

Upphörden, allmänna bevillnings-; Bilagan
litt. S. vid.........

— bränvinsafgifts-; Bilagan litt.

Q. vid...........

— jernväg strafiks-.........

— karta-sigillata-.........

Bilagan litt. Q. vid

— kontrollstämpel-.........

Bilagan litt. Q. vid

— krono-, influtna och utestående.

Bilagorna litt. N., O.
och S. vid.....

— postporto-............

Bilagan litt. Q. vid

— telegrafporto-.........

tull- ..............

Bilagan litt. Q. vid

Uppbördsmedel, hufvudtitlarnes. Bilagan
litt. Q. vid ... .
Upphördsprovision å fyr- och båkmedlen

— å stämpelspappers medlen

....

— å postmedlen.....

Sid.

99

V)

99

n

99

>9

99

99

yy

99

99

99

99

»

Revisionsberättelsen.

* 108, 142—145.
115.

249.

8-9.

88—91, 255.

93, 94.

112—113.

43.

43.

159—209,210—212,

222—224.

128 -129.
204—206.
203-204.

115.

115,

83.

59, 126—127.
115.

132—133.

115.

114, 115.

139, 141.
115.

152, 153, 155.
142, 144, 145.
115.

115.

145.

127.

141.

Utlåtandet.

342—343.

318—322.

356-377, 377-411.

408—411.

322—324.

329-330.

345.

343.

343.

329—330.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

Upsala Domkyrkas räkenskap.......

Sid.

237.

— Erkestifts Konsistorii räkenskaper

ii

159-162, 199-203.

358—359.

— Läns landsbok...........

57, 58, 59.

— Universitets räkenskaper .....

n

203—204.

408-411.

Utdikning af sjöar och myrer......

ii

65-67.

Utldnta medel, enligt 1865 års rikshnf-

vudbok. Bilagorna litt. N. och S. vid

n

114, 115.

Utrikes-brefvexlingen, inkomster och kost-

nader vid...............

20.

Utrikes-departementets räkenskaper ....

a

19—21, 22-24.

Se reservationen å......

a

257.

Utskrifning af riksregistraturet, anslaget

till...................

V.

a

247.

423—424.

Vaccinationens befrämjande, kostnader för.

Tabellen vid.............

n

214.

Vakansafgifter, influtna. Bilagan litt. Q.

vid ..................

»

115.

Vakansmedelsfonden, Volontär-.......

v

36—37, 42.

Bilagorna litt. B., F. och G.

vid..............

V

24, 44.

Vapenöfning ar, Beväringsmanskapets ....

M

27, 28, 40.

Bilagorna litt. C., D. och H.

vid..............

ii

25, 32, 44.

Vattenbyggnader, allmänna........

**

63-67.

302—303.

Vetenskaps-akademiens räkenskaper ....

rt

218—220, 255.

— Krigs- dito ....

v

28.

Veterinär-inrättningen i Skara......

216—217.

412.

— i Stockholm ....

M

215—216, 255.

Bilagan litt. I. vid

H

93.

Vexelundervisning ens normalskola......

il

211-212.

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akade-

miens räkenskaper..........

ii

220—222, 255.

413—416.

Volontär-vakansmedels-fonden.......

ii

36—37.

Bilagorna litt. B., F. och G.

vid..............

M

24, 44.

Väg- och vattenbyggnader, allmänna . . .

ii

63—67.

302—303.

Värfvade Arméen, kostnader för......

i*

26, 27, 43.

258—266.

Bilagorna litt. D. och F. vid

a

32, 44.

Revisionsberättelsen.

Utlåtandet.

w.

Wadsiena krigsmanshus-kassa........

Sid.

37—38, 41, 42.

Bilagorna litt. B. och P. vid

24, 115.

— slotts iståndsättande, kostnad för

137.

Varbergs fästningsfängelse.........

11

14—15.

Bilagan litt. A. vid ....

n

15.

Virpnäs— Sunds stamholländeri. Bilagorna

litt. I. och K. vid..........

93, 94.

Waxholms fästning. Bilagorna litt. D. och

E. vid .................

32, 43.

Wermlands län, vattenaftappningar i . . .

11

67.

—• läns landsbok.........

11

57, 58, 59.

283.

— Regemente...........

n

31, 32.

Vesterbottens län, afvittringar i.....

62.

— — myrutdikningar i . . .

65-66.

— läns landsbok........

w

57, 58, 59.

271.

Westernorrlands län, afvittringar i . . . .

n

62.

— — vattenaftappningar

inom......

66—67.

— Beväring. Bilagorna litt.

C. och H. vid

25, 44.

— läns landsbok......

57, 58, 59.

284—301.

Westerviks navigationsskola........

104—105.

Bilagan litt. M. vid . . .

n

104.

iVesterås Domkyrkas räkenskaper.....

240—241.

422—426.

— Stifts Konsistorii räkenskaper .

173-177, 199-203.

366—368, 394.

— Läns landsbok..........

57, 58, 59.

Westmanlands läns landsbok........

58.

268—270.

Vestra stambanan, teknisk-ekonomisk be-

skrifning öfver............

82.

Wexiö Domkyrkas räkenskaper......

n

241—242.

— Stifts Konsistorii räkenskaper . .

177-179, 199-203.

368—370.

Visby Domkyrkas räkenskaper......

ii

245—246.

— Navigationsskola..........

11

104—105.

Bilagan litt. M. vid.....

n

104.

Stifts Konsistorii räkenskaper . .

ii

197-198, 199-203.

376-377. 407-4

Visingsborgs kungsgård ..........

»

‘ 145.

Ålkistan, kanal vid ,

ÅUonö stamholländeri. Bilagorna litt. I.
och K. vid . i............

65.

93, 94.

Ångfartyg, Flottans............Sid.

Angmasldners konstruktion, undervisning i „

Åttonde hufvudtitelns räkenskaper .... „

Bilagorna likt. P., Q. och R.
vid.............. „

Åtvidabergs telegrafstation, kostnad för . „

Bevis ionsberättelsen.

53.

105.

116, 117, 118,
\ 119, 158—247.

115.

153.

Utlåtandet.

356-424.

347.

O

Öfverintendents-embetets räkenskaper . . .

M

136-138.

424-426.

— expensmedels-anslag

V)

247—248.

Bilagan litt. T. vid

r>

247.

Öfverskott å statsverkets inkomster, liqvid

om...................

117.

Bilagorna litt. P., Q. och S. vid

j*

115.

Öfverstyrelsens för stuterierna räkenskap .

97—98.

309.

Öfverstäthällare-embetets räkenskaper . . .

59—60.

283—284.

Örebro läns landsbok ...........

57, 58, 59.

— läroverks räkenskap........

170—172, 203.

388—390.

Tekniska elementarskola......

103—104.

Bilagan litt L. vid . ...

>9

103.

Öresundska telegraf-kabeln, Sveriges an-del i nettobehållningen af

korrespondensen derå . . .

152.

— tullens upphörande, utgift för

Y)

108.

Östergötlands läns landsbok........

Y)

57, 58, 59.

Östra stambanan..............

68, 73-74, 80.

Tillbaka till dokumentetTill toppen