om den år 1895 af dem verkstälda granskning (Framställning / redogörelse 1896:SV)

RIKSDAGENS

REVISORERS

BERÄTTELSE

om den år 1895 af dem verkstälda granskning

STATSVERKETS

jemte dertill körande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1894;

jemte

de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till

KONGL. MAJ:T

afgifna underdåniga utlåtanden.

STOCKHOLM

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKT1EBOLAG,
189G.

i .fl

■■ t

Ingress...........................................................................................••''••••''

Öfversigt af statens finansiela ställning vid slutet af år 1894

Första Hufvudtiteln.

Hof- och slottsstaterna.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de Kongl.

bofven upplåtna byggnader...........................................................

Meddelande angående betäckande af å såväl förestående som

nästefterföljande anslag uppkommen propriebalans, § 1......

Erinran angående från förestående anslag bestridda utgifter

för den nya hof stallbyggnaden å Artilleriplanen, § 2......

Riksmarskalksembetets utlåtande...................................................

Chefsembetets vid hofstallet förklaring .......................................

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. slottet

och Arfprinsens palats.....................................................................

Drottningholms lustslott...........................................................................

Gripsbolms slott .......................................................................................

Erinran angående försäljning af virke från Gripsholms slotts

skog, § 1 ....................................................................................

Riksmarskalksembetets utlåtande...................................................

Ståthållarens på Gripsholms slott förklaring.............................

T. f. Jägmästarens i Gripsholms revir yttrande.......................

Bilagor 1 och 2 ..............................................................................

Slottsbyggmästarens och Slottsarkitektens vid Gripsholms slott

yttrande .............................................................................j....

Ulriksdals slott..........................................................................................

Haga lustslott och park..........................................................................

Strömsholms slott......................................................................................

Meddelande angående påbörjad kartläggning öfver egorna till
åtskilliga lustslott, § 1...............................................................

1Y —

Andra Hufvudtiteln.

Justitiedepartementet.

Justitiedepartementet..............................................................................

Högsta domstolen och Nedre justitierevisionen....................................

Justitiekanslersembetet.............................................................................

Svea Hofrätt .........................................,4............................................

Göta Hofrätt .............................................................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ...................................................

Framställning angående önskvärdheten af inbindning af verifikationerna
till Hofrättens räkenskaper, § 1 ...........................

Hofrättens öfver Skåne och Blekinge yttrande ........................

Redogörarens vid samma Hofrätt förklaring..............................

Bilagor 1—4 .............................................................................

Krigshofrätten .........................................................................................

Fångvårdsstyrelsen...............................................................................

Framställning rörande förvaltningen af Vesterbottens läns

arbets- och korrektionshusfond, § 1 .......................................

Fångvårdsstyrelsens utlåtande .....................................................

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Yesterbottens län yttrande

Bilaga ...............................................................................................

Anmärkning angående för centralfängelsets i Göteborg räkning
i ett utländskt bolag tagen försäkring mot eldskada, § 2

Reservation Litt. A.......................................................................

Fångvårdsstyrelsens utlåtande .....................................................

Sid.	17.
tf	18.
tf	20.
tf	21.
tf	22.
tf	23.
tf	24.
tf	530.
tf	530.
w	532.
tf	25.
»	26.
	30.
	533.
	535.
	536.
n	31.
»	520.
tf	533.

Tredje Hufvudtiteln.

Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet................................................................................ „ 32.

Uppgifter i fråga om konsulat- och expeditionsuppbörden inom

konsulatdistrikten, § 1 .............................................................. 44.

Uppgift å konsulattjenstemännens vid vissa konsulat inkomster

af konsulatafgifter under år 1893...................................... „ 44.

Uppgift å dito dito af expeditionsafgifter under samma år ... „ 47.

Sammandrag af räkenskaperna öfver de från kronans fastighet

i Konstantinopel inflytande medel, § 2 ................................. „ 48.

— V —

Fjerde Hufvudtiteln.

Landtförsvarsdepartementet

Arméförvaltningen ................................................................................... Sid. 49.

Ordinarie anslag........................................................i.......................... „ 52.

Extra ordinarie anslag ........................................................................ „ 58.

Fonder och kassor .............................................................................. „ 60.

Sammandrag af förvaltningsdirektionernas redogörelser för stamtruppens
munderingsmedel ...................................... „ 62.

Sammandrag af förvaltningsdirektionernas redogörelser för beväringsmanskapets
munderingsmedel ....................................... „ 64.

Tabell öfver de förr under Arméförvaltningens, numera under
Statskontorets förvaltning stälda kassors och fonders nettobehållningar
..................................... „ 68.

Uppgifter angående samtliga kostnader för den garnisonerade
och den icke garnisonerade armén samt beväringen under
år 1894...................................................................................... „ 70.

Den garnisonerade armén.............................................................. „ 70.

Den icke garnisonerade armén........................ „ 71.

Beväringen .......................................................................... „ 72.

Framställning rörande ändrad bokföring af de från Arméförvaltningen
utlemnade förskott, § 1...................... „ 78.

Erinran rörande beloppet af de till Gotlands infanteriregemente
och Gotlands artillericorps utlemnade förskott, § 2 „ 77.

Anmärkning rörande Armé förvaltningens å Intendentsdeparte mentet

räkenskaper, § 3........................................................... „ 78.

Anmärkning rörande redovisningen för utbetalningar från
anslagen till Landtförsvarsdepartementets afdelning af
Kong}. May.ts kansli samt kommandoexpeditionen, § 4 ... „ 79.

Erinran angående besättandet af regementsadjutantsbeställnin garne

vid Svea lifgarde, § 5.........!......................................... „ 79.

Erinran beträffande sättet för upphandling af remonter för

arméns behof, § 6 .................................................................... „ 80.

Framställning rörande införande af elektrisk belysning vid

Carl Gustafs stads gevärsfaktori, § 7.................................... „ 81.

Erinran rörande förvaltningen af Åkers krutbruk, § 8............ „ 81.

— VI —

Framställning rörande utfodringen af statens vid Ottenby

remont depot uppstälda remontera § 9 .................................. Sid.

Reservation Litt. B................ n

Arméförvaltningens å Civila departementet utlåtande............. „

Arméförvaltningens å Iutendentsdepartementet utlåtande......... „

Bokhållarens å Intendentsdepartementet förklaring .................. „

Inspektörens för kavalleriet förklaring ....................................... n

Chefens för remonteringsväsendet förklaring ............................. n

Bilagan 1 ................i....................................................................... n

Bilagan 2 ....................................................................................... n

Arméförvaltningens å Artilleridepartementet utlåtande ............ „

Meddelande angående anordnande äfven under år 1895 af militär läkarekurs,

§ 10 ................................................... v

Redogörelse för åtskilliga vid besök å Första Göta artilleriregementes
kasernetablissement å Qviberg gjorda iakttagelser.
8 11 ..............................................................................

Arméförvaltningens å Fortifikationsdepartementet utlåtande ... „

Chefens för Fortifikationen yttrande............................................

Generalstabens topografiska arbeten....................................................

Uppgift å under år 1894 utförda arbeten, § 1 .......................... n

Krigsskolan ................................................................................................

Uppgift å antalet utexaminerade och nyantagne elever m. m., § 1 „

Allmänna garnisonssjukhuset.................................................................

Jemtlands roteringskassa ........................................................................ n

82.

520.

537.

541.

547.

549.

550.

551.

570.

571.

127.

579.

580.
180.

131.

132.

133.

134.
136.

Femte Hufvudtiteln.

Sjöförsvarsdepartementet.

Marinförvaltningen...................................................................................

Ordinarie anslag....................................................................................

Hufvudtitelns besparingsfonder............................................................

a) För särskilda ändamål reserverade medel..............................

b) För hufvudtiteln i allmänhet .................................................

Extra ordinarie anslag........................................................................

Framställning i fråga om beklädnadsanslaget för sjömans- och

skeppsgossecorpserna, § 1......................................................

Erinran rörande öfverskridande af anslaget för sjukvård vid
Karlskrona station, § 2 ............................................................

137.

142.

144.

146.

148.

150.

153.

— VII —

Framställning rörande sättet för tillhandahållandet af den för

Karlskrona station erforderliga kontanta kassa, § 3.........

Framställning beträffande pågående omarbetning af reglemente

för flottan, § 4 ...........................................................................

Erinran angående förvaltningen af flottans spanmåls- och proviantförråd
i Karlskrona, § 5 ...........................................

Marinförvaltningens utlåtande.........................................................

Stationsbefälhafvarens vid flottans station i Stockholm yttrande

Bilaga ................................................................................................

Stationsbefälhafvarens vid flottans station i Karlskrona utlåtande

Bilaga 1.............................................................................................

Bilaga 2......................................„......................................................

Förvaltningsdirektionens i Karlskrona yttrande .......................

Kommendantens i Karlskrona yttrande.......................................

Fältläkarens vid flottans station i Karlskrona förklaring........

Flottans räkenskapskontors i Karlskrona yttrande.....................

Förvaltningsdirektionens i Karlskrona yttrande ........................

Ordförandens i reglementskommissionen yttrande .....................

Sjökrigsskolan.............................................................................................

Uppgift å antalet undervisade kadetter m. m., § 1 .....................

Anslaget för sjömätningar och Sjökarteverket...................................

Redogörelse för under år 1894 utförda sjömätningar, m. m., § 1

Nautisk-meteorologiska byrån..................................................................

Meddelande afgående af byrån uppburna extra anslagsmedel, § 1

Lotsstyrelsen ............................................................................................

Tabell öfver Lotsstyrelsens inkomster och utgifter........................

Meddelande angående under revisionsäret uppförda nya fyrinrättningar
in. m. samt framställning angående uppdragande
åt Mariningeniörsstaten af bestyret med konstruktionen
af lotsverkets fartygsmateriel, § 1.....................

Framställning rörande önskvärdheten af ny reglering af lot sarnes

löneförhållanden, § 2 .................................................

Reservation. Litt. C.........................................................................

Framställning om indragning af Gotlands lotsfördelning, § 3

Lotsstyrelsens utlåtande ............................................................

Navigationsskolorna .................................................................................

Uppgift å antalet elever vid nämnda skolor, § 1 ........................

Meddelande angående besök å navigationsskolan i Göteborg, § 2
Meddelande om gäldande af en vid navigationsskolan i Kalmar
uppkommen propriebalans, § 3 .............................................

Sid. 154.

154.

156.

586.

590.

592.

596.

600.

601.

602.

603.

604.
606.
608.
158.
160.
161.
162.
162.

163.

164.
166.

168.

169.
520.

170.
609.
172.
174.
174.

174.

— VIII —

Framställning om indragning af vissa^ mindre besökta navigationsskolor,
§ 4 ......................................................................... Sid. 174.

Marinförvaltningens utlåtande .....:..............................»............ „ 586.

Sjette Hufvudtiteln.

Civildepartementet.

Civildepartementet ...................................................................................

Ordinarie anslag ................................................................................

Extra ordinarie anslag........................................................................

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande .................................

Förskott...............................................................................................

Kommerskollegium...................................................................................

Erinran angående uppställningen af det vid Kollega berättelse
till Statsrevisionen fogade räkenskapssammandrag samt

anmärkning vid Kollega räkenskaper, § 1..........................

Kommerskollegii utlåtande ...............;..................................:.........

Kammarkontorets i Kommerskollegium förklaring.....................

Patentbyrån..............................................................................................

Uppgift å under år‘ 1894 sökta och meddelade patent samt

registrerade varumärken, § 1 ...................................................

Statistiska centralbyrån .........................................................................

Rikets generallandtmäterikontor .........................................................

Rikets ekonomiska karteverk.........„.......................................................

Redogörelse för under år 1894 utförda kartearbeten, § 1 ........

Anmärkning angående ofullständighet i visst afseende i Karte verkets

räkenskaper, § 2 ........................................................

Chefens för Rikets allmänna kartverk utlåtande .....................

Öfverståthållareembetet ..............................................................''...........

Öfverståthållareembetets depositionsmedel............................................

Stockholms stads räkenskaper och länens landsböcker .....................

Anmärkning rörande utbetald aflöning till en afviken landsstatstjensteman,
tillhörande Göteborgs och Bohus län, § 1
Konungens Befallningshafvandes i Göteborgs och Bohus län

yttrande.............................................................................

"Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.............................................

176.

177.

178.

184.

614.

615.
186.

187.

188.
190.
192.
194.

195.
618.

196.
198.

200.

202.

619.

203.

— IX —

Redogörelse för Yäddö kanals inkomster och utgifter under år

1894, § 1 .................................................................................

Landtbruksstyrelsen ..............................................................................

Jernvägsstyrelsen ....................................................................................

Statens jern vägstrafik ........................................................................

Statens jernvägsbyggnader ...............................................................

Sammandrag af jernvägsmedlen.........................................................

Tabell öfver inkomster och utgifter under åren 1884—1894 ...
Erinran angående dispositionen af en del af nettobehållningen

af trafikinkomsten under år 1894, § 1 ..............................

Erinran angående den höga kostnaden för medicin åt trafikpersonalen,
§ 2 .................................................................................

Jern vägsstyrelsens utlåtande............................................................

Framställning om ändring i gällande bestämmelser rörande
fördelningen af telegramporto mellan telegraf verket samt telegraflinier
tillhörande statens och vissa enskilda jern vägar,

§ 3....................................................................................

Jernvägsstyrelsens och Telegrafstyrelsens gemensamma utlåtande
........................................................................................

Skiften och afvitringar .........................................................................

Landtbruksakademien ............................................................................

Redogörelse för de till Landtbruksakademiens experimentalfält

utgående anslagsbelopp m. m....................................................

Ultuna landtbruksinstitut .....................................................................

Ultuna egendom....................................................................................

Uppgift å elevernas antal vid institutet undervisningsåret 1893—

1894, § 1 ...................................................................................

Anmärkning angående ofullständig verificering af en del utgifter
för institutet och egendomen, § 2 ..............................

Anmärkning angående en af institutets medel bestridd utgift, § 3

Styrelsens för institutet yttrande ...................................................

Rektorns vid institutet förklaring ................................................

framställning om önskvärdheten af en förberedande granskning
genom särskildt utsedde revisorer af institutets och egendomens
räkenskaper, § 4 ......................................................

Landtbruksstyrelsens utlåtande ....................................................

Styrelsens för institutet yttrande................................................

Alnarps landtbruksinstitut ...................................................................

Redogörelse för den under läroåret 1893—1894 vid institutet
meddelade undervisning, § 1 .........................................................

Rev, Ber. ang. Statsverket för år 1894.

Sid.	206.
77	207.
71	210.
77	210.
77	212.
77	218.
77	220.
77	222.
77	223.
77	619.
77	223.
77	625.
77	226.
77	227.
77	229.
77	230.
77	232.
77	233.
77	233.
77	234.
77	627.
77	627.
77	234.
77	628.
77	631.
77	235.
77	237.
	11

— X —

Öfversigt af de till öfriga läroverk för landtbruket för revisionsåret
anvisade anslagsmedel .....................................................

Svenska trädgårdsföreningens elevskola................................................

Uppgift å antalet ordinarie elever under revisionsåret, § 1 ......

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna......................................................

Redogörelse för de vid statens hingstdepoter under revisionsåret

inträffade förändringar, § 1 ......................................•...............

Anmärkning rörande ofullständig v er i feer ing i visst afseende

af Flyinge hingstdepots räkenskaper, § 1..............................

Stuteriöfverstyrelsens utlåtande......................................................

Chefens för Flyinge hingsdepot förklaring .................................

Bilaga .............................................................................................

Anslaget till fortsättande af de geologiska undersökningarne inom

riket samt utgifvande af derpå grundade kartor ..................

Redogörelse för under revisionsåret utförda geologiska undersökningar
och kartarbeten, § 1................................................

Anmärkning rörande Geologiska byråns underlåtenhet att afgifva
föreskrifven förvaltningsberättelse och räkenskaps sammandrag,

§ 2.......................................................................

Framställning i fråga om nedbringande af statsgeologernas

resekostnader, § 3........................................................................

Chefens för Sveriges geologiska undersökning utlåtande.........

Öfversigt af de till understöd åt fiskerinäringen under revisionsåret
utbetalda anslagsmedel ......................................................

Sid. 238.
„ 239.

„ 239.

„ '' 240.

242.

243.

632.

633.

244.

245.

634.

246.

Sjunde Hufvudtiteln.

Finansdepartementet.

Finansdepartementet ................................................................................

Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå ...........................

Kammarkollegium ...................................................................................

Statskontoret ..............................................................................................

Redogörelse öfver de under Statskontorets förvaltning stälda fonder,
§ 1 ............................................................................................

Tabell öfver statsverkets inkomster under år 1894, § 2 ............

Ordinarie inkomster ........................................................................

Bevillningar.......................................................................................

248.

250.

252.

253.

260.

262.

264.

— XI —

Tabell öfver de under revisionsåret gjorda afkortningar å statsverkets
inkomster, § 3..............................................................

Framställning rörande uteslutande från statsverkets kassaförlagsfonds
behållning af deri ingående proviantbränsle och

materialförråd, § 4............................................................

Statskontorets utlåtande..................................................................

Framställning rörande skyldighet för Höganäs stenkolsverk att

utgöra bergverkstionde, § 5 ...........................................;..........

Reservation. Litt. D................................................................

Kammar- och Kommerskollegiernas utlåtande ...........................

Bilaga ...............................................................................................

Framställning rörande tvenne mineralverks tionde skyldighet, § 6

Kammar- och Kommerskollegiernas utlåtande ..........................

Framställning beträffande Nya Trollhätte kanalbolags och statsverkets
inbördes rättsförhållanden, § 7................................

Bilagan A......................................................................................

Bilagan B......................................................................................

Bilagan C..........................................................................................

Reservation Litt. E.......................................................................

Kammarkollegii utlåtande........................................................;......

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Elfsborgs län yttrande...

Bilaga ................................................................................................

Ytterligare yttrande från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

Elfsborgs län ...........................................................................

Bilaga ..............................................................................................

Direktionens för Nya Trollhätte kanalbolag förklaring ............

Stämpelpappersuppbörden.....................................................................

Myntverket ..............................................................................................

Kontroll verket..........................................................................................

Kammarrätten..........................................................................................

Kammarrättens aktoratsräkning-...............................................................

Anmärkning rörande bristande öfverensstämmelse mellan Kammarrättens
aktoratsräkning och postverkets räkenskaper
ifråga om åtskilliga af posttjenstemän ådragne proprie balanser,

§ 1 ..............................................................................

Kammarrättens utlåtande...........................................................

Advokatfiskalsembetets i Kammarrätten förklaring...............

Öfverintendentsembetet..............................................................................

Omförmälande angående ett af öfverintendentsembetet för Musikaliska
akademiens byggnad utgifvet förskott, § 1 ............

Sid. 266.

268.

635.

268.

520.

636.

639.
270.

640.

271.

282.

287.

293.

520.

642.

647.

653.

''7

656.

662.

298.

299.
302.

304.

305.

305.
671.
„ 672.

., 306.

— XII —

Öfverintendentsembetets utlåtande...................................................

Riddarholmskyrkan..................................................................................

Postverket...............................................................................................

Postsparbanken ..........................................................................................

Redogörelse för Postsparbankens verksamhet under revisionsåret,
§ 1 ......................................................................................

Telegrafverket.............................................................................................

l:o) Telegrafmedel .............................................................................

2:o) Telefonmedel.................................................................................

Framställning rörande särskiljande i telegrafverkets räkenskaper

af telegraf- och telefonmedlen, § 1..........................................

Framställning angående särskild redovisning öfver de till särskilda
telefonanläggningar beviljade extra anslagsmedel, § 2
Anmärkning rörande medelredovisningen för centraltelefonstationen
i Göteborg, § 3.............................................................

Telegrafstyrelsens utlåtande............................................................

T. f. föreståndarens för centraltelefonstationen i Göteborg förklaring
..........................................................................................

Meddelande angående besök å telegraf- och telefonstationerna i

Göteborg, § 4 ............................................................................

Tullverket..................................................................................................

Omförmälande af tillämpningen af mellanr lieslag en i ett visst

fall, § 1 .......................................................................................

Reservation, Litt. F.......................................................................

Generaltullstyrelsens utlåtande.....................................................

Tullkammarens i Charlottenberg förklaring .............................

Domänstyrelsen.......................................................................................

Tabell öfver nettobehållningen under år 1894 af kronans utarrenderade
domäner, § 1 .................................................................

Anmärkning rörande en af generaldirektören och en byråchef
inom Domänstyrelsen samtidigt verkstäld inspektionsresa

ä samma ort, § 2 ....................................................................

Anmärkning rörande försenad indrifning af köpeskillingen för
åtskilligt från en kronomark inom Norrbottens län för såldt

virke m. m., § 3 .........................................................

Domänstyrelsens utlåtande...............................................................

Bilagor 1—6 .............................................

Skogsinstitutet ......................................................................................

Uppgift å elevantalet, § 1...............................................................

Sid.

673.

308.

309.
312.

314.

315.
315.
317.

319.

320.

675.

678.

., 321.

., 322.

., 326.

„ 521.

„ 680.
., 682.
„ 327.

333.

„ 334.

334.

683.

685.

336.

337.

— xm —

Skogsskolorna.......................................................................................... Sid. 338.

Uppgift å elevantalet.......................................................................... „ 338.

Kongl. hofstallets nybyggnad.................................................................. „ 339.

Åttonde Hufvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

Ecklesiastikdepartementet ......................................................................

Omförmälande angående förvaltningen af det ordinarie anslaget
till anskaffande af undervisningsmateriel m. m. för

folkskolorna, § 1 ........................................................................

Byråchefens å Ecklesiastikdepartementets folkskolebyrå utlåtande

Riksarkivet .............................................................................................

Anmärkning rörande redovisningen af Riksarkivets aflönings medel,

§ 1...................................................................................

Riksarkivariens utlåtande ...............................................................

Kongl. Biblioteket ....................................................................................

Nationalmuseum ..................................................................................

Konsistorierna och läroverken ..............................................................

Upsala stift...........................................................................................

Linköpings stift ..................................................i................................

Skara „ ..................................................................................

Strengnäs „ ...................................................................................

Yesterås „ ..................................................................................

Yexiö „ ... ..............................................................................

Lunds ,, ...................................................................................

Göteborgs ..................................................................................

Kalmar „ ....................................................................................

Karlstads „ ...................................................................................

Hernösands „ ....................................................................................

Visby „ .................................................................................

Stockholms stad...................................................................................

Rekapitulation .....................................................................................

Tabeller öfver lärjungarnes antal inom de särskilda stiften samt
öfver kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid de

allmänna läroverken.....................................................................

Upsala universitet ...................................................................................

Uppgift å antalet studerande, § 1 .................................................

340.

342.

695.
344.

346.

696.

347.

348.
354.
354.
354.
356.
356.
356.
358.
358.
360.
360.
360.
362.
362.
362.
364.

366.

367.
371.

— XIV

Lunds universitet......................................................................................

Uppgift å antalet studerande, § 1 ..................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet .............................................

Uppgift å antalet studerande, § 6 ..................................................

Kongl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen ....................................

Framställning om biläggande vid inrättningens räkenskaper af
uppgift å inrättningens utarrenderade fastigheter och de

influtna arrendebeloppen, § ls................................................

Kuratorernes öfver inrättningen utlåtande ................................

Högre lärarinneseminariet......................................................................

Uppgift å antalet lärjungar i seminariet och normalskolan, § 1

Folkundervisningen ..........................................................................

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande .................................

Uppgift å antalet lärjungar vid Sällskapets läroanstalt, § 1 ......

Tekniska högskolan ...............................................................................

Uppgift å antalet elever under revisionsåret, § 1 ........................

Tekniska skolorna .................................................................................

Uppgift a antalet lärjungar, § 1 .....................................................

Framställning rörande biläggande vid nämnda skolors räkenskaper
af kataloger öfver skolornas elever m. m., § 2.........

Styrelsens för Tekniska skolan i Stockholm utlåtande............

Styrelsens för Tekniska skolan i Örebro yttrande ..................

Styrelsens för Tekniska elementarskolan i Norrköping yttrande

Styrelsens för Tekniska skolan i Malmö yttrande.....................

Styrelsens för Tekniska elementarskolan i Borås yttrande......

Direktionens för Tekniska skolan i Eskilstuna yttrande.........

Meddelande angående besök å Chalmers tekniska läroanstalt i

Göteborg, § 3............................................................................

Meddelande angående de till nämnda läroanstalt enskildt donerade

medel, § 4..................................................................................

Framställning angående biläggande vid läroanstaltens medelsredovisning
af räkenskaperna rörande den vid läroanstalten

inrättade pr öfning sanstalt, § 5 ................................................

Styrelsens för anstalten yttrande...................................................

Gymnastiska centralinstitutet.................................................................

Uppgift å antalet elever och patienter, § 1...................................

Medicinalstyrelsen ....................................................................................

Framställning rörande biläggande vid kassaredogörelsen vid
Polikliniken för tandsjukdomar af uppgift å antalet elever
vid kliniken, § 1 ........................................................................

Sid.	372.
73	374.
73	375.
73	378.
73	379.
73	380.
73	697.
73	381.
33	385.
73	386.
33	388.
73	390.
73	391.
73	393.
	394.
73	396.
73	397.
73	697.
73	699.
73	700.
73	700.
33	701.
73	702.
73	397.
73	397.
73	397.
73	703.
73	398.
73	398.
73	400.
73	402.

— XV —

Framställning rörande Huggande vid Farmaceutiska institutets

räkenskaper af uppgift å antalet elever vid institutet, § 2 Sid. 403.

Medicinalstyrelsens utlåtande ......................................................... „ 704.

Lärarnes vid Polikliniken för tandsjukdomar yttrande ............ „ 705.

Styrelsens för Farmaceutiska institutet yttrande....................... „ 707.

Medicinalstyrelsens redovisning för de till hospitalsväsendet anslagna

medel................................................................................ » 404.

Uppgift å antalet under revisionsåret vårdade sinnessjuke, § 1 „ 408.

Erinringar angående förvaltningen af Göteborgs hospital, § 2 ... „ 409.

Medicinalstyrelsens utlåtande .............................. » 708.

Direktionens för Göteborgs hospital yttrande.............................. „ 714.

Bilaga ......................................................................................•-•••*•• »

Allmänna barnbördshuset.......................................................•........••....... »

Uppgift å antalet der under revisionsåret vårdade patienter, § 1 „

Veterinärinstitutet ...........................................................................»

Uppgift å antalet elever, § 1............................................................ »

Yeterinärinrättningen i Skara .......................................................... »

Svenska akademien ....................................................................••••■....... »

Meddelande angående tillhandahållande för Riksdagens Revisorer
af akademiens räkenskap för inkomsten af Post- och Inrikes tidningar,

§ 1 ........................................................................;..... »

Anmärkning rörande ofullständig verificering af en akademiens

utgift, § 2 .................................................................................... »

Svenska akademiens utlåtande...................................................... „

Ombudsmannens hos akademien förklaring................................. „

Yetenskapsakademien ............................................................................ »

A) Under akademiens öfverinseende ............................................ „

B) Under akademiens omedelbara förvaltning................................. „

l:o) Statsanslag.............................................................................. »

2:o) Statsmedel och donationer samt egna tillhörigheter.....; „

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.................................... »

Erinran angående öfverskridande af anslaget till akademiens
bibliotek, § 1................................................................................ »

Erinran angående till akademiens amanuenser utbetalda »tillägg

till dagtraktamente under tjensteresor», § 2...........................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens utlåtande ......

Akademien för de fria konsterna .........................................................

A) Statsmedel ......................................................................................

B) Akademiens enskilda medel .......................................................

715.

411.

412.

413.

414.

415.

416.

417.

419.

716.

717.

420.
420.
424.
424.
426.
430.

432.

433.
718.

434.
434.
436.

— XVI —

Uppgift å antalet under läroåret 1894—1895 vid akademien

undervisade elever, § 1...............................................................

Musikaliska akademien ..........................................................................

A) Statsmedel .......................................................................................

B) Akademiens enskilda medel ......................................................

å antalet elever vid det under akademiens inseende

stälda musikkonservatoriet, § 1 ................................................

Allmänna institutet för döfstumma ......................................................

Meddelande angående »f. d. Allmänna döfstummeinstitutets

donationsmedel», § 1 ..................................................................

Institutet för blinda...............................................................................

Uppgift å antalet lärjungar under skolåret 1894—1895, § 1 ...
Erinran angående en oegentlighet i institutets räkenskapsföring,

§ 2 ...............................................................................................

Erinran angående förvaltningen af E. C. Nybergs donationsfond,
§ 3......................................................................................

Direktionens öfver institutet utlåtande..........................................

Kamrerarens vid institutet förklaring.........................................

Läroanstalterna för öfveråriga döfstumma ........................................

Uppgift å antalet vid nämnda anstalter intagna elever under

läroåret 1893—1894, § 1........................................................

Framställning rörande biläggande vid de särskilda anstalternas
räkenskaper af förteckningar å de der intagna elever, § 2

Direktionens för anstalten i Vadstena yttrande ........................

Direktionens för anstalten i Skara yttrande..............................

Direktionens öfver anstalten i Bollnäs yttrande .......................

Läroanstalterna för blinda ..............................................................

Uppgift å antalet lärjungar vid nämnda anstalter läsåret 1894—

1895, § 1 ...................................................................................

Drottninghuset .......................................................................

Uppgift å antalet vid revisionsårets slut der intagna personer,

§ ^ ........................................................................

Serafimerlasarettet ............................................................................

Uppgift å antalet under revisionsåret der vårdade patienter, § 1
Danviks hospital ......................................................................................

Uppgift a antalet under revisionsåret der vårdade personer, § 1
Stockholms allmänna barnhus ..............................................

Uppgift å antalet under revisionsåret inom barnhuset vårdade
barn, § 1...............................................................................

Sid. 437.
„ 438.

„ 438.

„ 439.

442.

443.

445.

448.

450.

720.

722.

453.

454.

724.

725.
725.

455.

456.

457.

458.

459.

461.

462.

464.

465.

467.

— XVII —

Domkyrkorna ............................................................................................

Anmärkningar rörande Linköpings m. fl. domkyrkors räkenskaper,
§ 1 ..............................................................................

Linköpings domkapitels utlåtande ...........................................

Skara domkapitels utlåtande ........................................................

Domkyrkosysslomannens i Skara förklaring .............................

Bilagor 1—3 ..................................................................................

Sysslomannens vid^ Mariestads domkyrkas Stora kista förklaring
.......................................................................................

Kalmar domkapitels utlåtande ....................................................

Bilaga ..............................................................................................

Anmärkning vid Hernösands domkyrkas räkenskaper, § 2 .........

Hernösands domkapitels utlåtande ...............................................

Domkyrkosysslomannens i Hernösand förklaring........................

Bibelkommissionen .................................................................................

Sid. 468.

470.

726.

727.

728.

729.

730.

731.

470.

732.
732.

471.

Nionde Hufvudtiteln.

Pensions- och indragningsstaterna.

Civilstatens pensionsinrättning ..............................................................

Armöns pensionskassa............................................................................

Flottans pensionskassa.............................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt...............................................................

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar.........................................

Telegrafverkets pensionsinrättningar.....................................................

Elementarlärarnes enke- och pupillkassa .............................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar..................................................

Småskolelärares m. fl.ts ålderdomsunderstödsanstalt...........................

Presterskapets enke- och pupillkassa ...............................................

Tabell öfver ofvan omförmälda pensionskassors ställning ............

Jemförelsetabell utvisande procenttalet mellan samma kassors

inkomst- och utgiftsposter ...................... ...............................

Sammandrag öfver pensionskassornas ställning under åren 1890
— 1894, § 1................................................................................

472.

476.

481.

485.

487.

490.

492.

494.

496.

497.

500.

502.

504.

Rev. Iler. ang. Statsverket JtSr är !S9/t.

irr

— XYTII —

Jemföringstabeller mellan statsinkomsternas beräknade och influtna

belopp under revisionsåret m. fm................................................

Uppgift ä kostnaderna för åtskilliga komitéer.................................

Uppgifter angående dispositionen af besparingarne å de särskilda

hufvudtitlarne.............................................................................

Meddelande angående de af Revisorerne verkstälda besök...............

Reservationer.................................

Sid. 506
„ 508

511

518

520

Riksdagens Revisorer, hvilka nedannämnda dag fulländat den granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1894, som enligt stadgandet i § 72 Riksdagsordningen och
Kongl. kungörelsen den 19 Maj 1893 tagit sin början den 1 nästlidne
Oktober, få härmed afgifva den berättelse, som i § 6 af samma kungörelse
föreskrifves.

Vid revisionsförrättningens början fingo Revisorerne från Finansdepartementet
emottaga de af nedannämnda myndigheter, verk och inrättningar till
Kongl Maj:t afgifna berättelser rörande förvaltningen under år 1894 af de
till deras förfogande stälda medel, nemligen:

från Fångvårdsstyrelsen,

» Utrikesdepartementet,

» Armé förvaltning en,

» Chefen för Generalstaben, angående dess topografiska afdelnings
arbeten,

» Direktionen för Allmänna garnisonssjukhuset,
d Chefen för Krigsskolan,

» Jemtlands roteringskassa,

'' » Marinförvaltningen,

» Chefen för Sjökrigsskolan,

» Lotsstyrelsen,

» Direktionerna för navigationsskolorna,

» Kommerskollegium,

» Patentbyrån,

» Statistiska centralbyrån,

» Landtmäter istyr elsen,

» Chefen för Generalstabens topografiska afdelning, angående
ekonomiska kartverket samt Kommissionen för de allmänna
kartarbetena,

» Fä//- oc/i vattenbyggnadsstyrelsen,

» Landibruksstyr elsen,

2?er. cm</. Stalnverket för dr 1894-

— 2 —

från Jernvägsstyrelsen, angående statens järnvägstrafik och statens
jernvägsbyggnader,
y> Landtbruksakademien,

» Alnargs landtbruksinstitut,

» blyrelsen för Svenska trädgårdsföreningens elevskola,

» Stuteriöfver styr elsen,

)) Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,

» Statskontoret, angående statsverket, stämpeluppbörden och
undsättningsfonden,

» Myntdirektören,

)) Kontrolldirektören,

» Generalpoststyrelsen,

» Styrelsen för Postsparbanken,

» Telegrafstyrelsen,

» Generaltullstyrelsen,

» öfverintendentsembetet,

)) Domänstyrelsen,

» Riksarkivet,

» Kongl. Biblioteket,

» Intendenten vid Nationalmuseum,

» Medicinalstyrelsen,

» Lunds universitet,

» Karolinska mediko-kirurgiska institutet,

» Gymnastiska centralinstitutet,

» Sällskapet för folkundervisningens befrämjande,

» Folkskolelärareseminarierna i Stockholm, Upsala, Linköping,
Falun, Lund,'' Göteborg, Karlstad, Hemö sand, Umeå,
Vexiö och Kalmar,

» Seminariet i Haparanda,
x> Högre lärarinneseminariet,

)) Tekniska högskolan,

» Chalmers tekniska läroanstalt,

» Tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro
och Borås,

» Tekniska skolan i Stockholm,
j> Tekniska skolan i Eskilstuna,

» Veterinärinstitutet,
y> Svenska akademien,

T) Vetenskapsakademien,

» Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien,

- 3 —

från Akademien för de fria konsterna,
b Musikaliska akademien,

» Institutet för blinda,
a Föreståndaren för blindskolan i Vexiö,
b Direktionerna för läroanstalterna i Skara och Vadstena för
öfveråriga döfstumma,

b Styrelsen för Handtverksskolan i Kristinehamn för blinda,
b Direktionen för Serafimerlasarettet,

» b b Danviks hospital,

b b b Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm,

b b b Arméns pensionskassa,

b b b Flottans pensionskassa,

b b b Statens jernväg strafiks pensionsinr tidningar,

b b b Civilstatens pensionsinrättning,

b b b Handelsflottans pensionsanstalt,

b b b Telegrafverkets pensionsinrättning ar,

b b b Lärarnes vid elementarläroverken enke- och

pupillkassa,

b b b Folkskolelärarnes pensionsinrättning ar,

b b b Småskolelärarnes m. fl. ålderdomsunderstöds anstalt

samt

b b b Presterskapets enke- och pupillkassa.

Då tiden för landsböckernas insändande till Kammarrätten är bestämd
till den 1 April och i öfrigt de förvaltande verkens räkenskaper i allmänhet
skola dit aflemnas inom den 1 Maj hvarje år, har naturligtvis endast en
del af dessa räkenskaper före Statsrevisionens sammanträde undergått granskning
inom Kammarrätten. De anmärkningar, som vid den redan skedda
granskningen förekommit inom bemälda embetsverks revisionsafdelning, hafva
emellertid varit tillgängliga för Revisorerne, hvilka i de fall, då förklaringar
deröfver afgifvits, äfven tagit del af förklaringarna.

Med iakttagande af den ordning, i hvilken anslagen finnas i riksstaten
upptagna, få Revisorerne här nedan meddela särskilda, på de olika räkenskaperna
grundade sammandrag af inkomster och utgifter under revisionsåret,
dervid fogande de anmärkningar och iakttagelser i öfrig!, hvartill granskning
af räkenskaperna gifva anledning.

— 4 —

Öfversigt

af statens finansiela ställning vid slutet af år 1894.

Beträffande statens finansiela ställning vid 1894 års slut få Revisorerne,
med hänvisning till den sammanfattning, som under benämning af kapitalkonto
till rikshufvudboken för samma år blifvit tryckt och utdelad, meddela,
att tillgångarna, deri inbegripet värdet, 302,588,063 kronor 48 öre, å statens

jernvägar, ..................................................................... kronor 462,747,819:24.

öfverstiga skulderna ............................................... „ 293,151,386:93,

med............................................................................ kronor 169,596,432: 31.

hvilket sistnämnda belopp i kapitalkontot följaktligen
upptages såsom utgående balans för tillgångar.

I Statsutskottets memorial n:o 36 år 1894 är
intagen en tablå öfver ungefärliga värdet å statsverkets
fasta och lösa egendom vid 1892 års utgång,
hvilket värde utförts med kronor 628,229,746: 8 8.

Om från detta belopp
dragés värdet å sådan statens
fasta och lösa egendom,
jernvägar m. m., som redovisas
i rikshufvudboken... „ 336,548,203:89. •••.«i

och till förenämnda utgående balans för tillgångar
lägges återstoden ........................................... „ 291,681,542:99.

visar sig, att statens samtliga tillgångar öfverstiga
skulderna med .................................................... kronor 461,277,975: 30.

i hvilken summa Riksbankens tillgångar dock
icke ingå.

Då enligt senaste revisionsberättelsen statsverkets
tillgångar utöiver skulderna vid 1893 års

slut utgjorde .................................................................. „ 446,557,294:11.

visar sig alltså en kapitaltillökning för år 1894 af „ 14,720,681: 19.

kronor 461,277,975:30.

— 5 -

Första Hufvudtiteln.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl.
för de Kong!, hofven upplåtna byggnader.

Debet.

■ -Balans från år 1893:

Tillgångar............................................................................................ 11,660: 3 3.

Uppbörd:

Statsanslag..................................................................... 63,000: —

Från Kongl. hofförvaltningens kassa

öfverförda............................................ 6,000: —

Intressemedel............................................. 89: —

Anmärkningsmedel ................................ 59: 50. 6,148: 50. 69,148: 50.

Balans till år 1895:

Slottskassans skulder (för kvilka statsverket icke ansvarar *) ... 20,969: 33.

Summa 101,778: 16.

Kredit.

Balans från år 1893:

Slottskassans skulder.........................................................................29,463: 8 2.

Transport 29,463: 8 2,

*) Jemlikt 1884 års Riksdags beslut.

— 6 —

Transport 29,463: 8 2.

Utgifter:

Löner och arvoden samt hyresersättning.................. 6,400: —

Reparations- och underhållskostnader för:

Kongl. slottet....................................... 36,928:6 0.

Slottsträdgården ................................. 1,573:45.

Arffurstens palats .............................. 3,197: 31.

f. d. Indebetouska huset .................. 2,034: 2 3.

f. d. Oxenstjernska huset.................. 297: 5 5.

Fatburen å Kungsholmen.................. 2,084: 9 8.

Kongl. hofstallet................................. 6,307: 7 9.

H. K. H. Kronprinsens stall ......... 6,951: 6 2. 59,375; 53.

65,775: 53.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning i kassan.................................. ill; 09.

Propriebalans ............................................................... 6,427:72. 6,538:81.

Summa 101,778: 16.

- - § 1.

Enligt hvad Ståthållareembetet på Stockholms slott uti ett med anledning
af nästlidna års Revisorers berättelse afgifvet utlåtande af den 14
Januari 1895 upplyst, har den å förestående anslag samt anslaget till brandväsendet
och yttre lyshållningen vid Kongl. slottet och Arfprinsens palats
uppförda propriebalans, utgörande vid 1894 års''slut tillsammans 6,830 kronor
40 öre, blifvit, efter det gäldenärens konkurs afslutats och utdelning deri
uppburits, under Januari månad innevarande år af Ståthållaren på Stockholms
slott gulden med återstående beloppet 6,459 kronor 20 öre, som i årets
räkenskaper uppdebiterats5 hvilket Revisorerne ansett sig böra här anteckna.

§ 2.

Uti den af nästlidna års Revisorer afgifna berättelse fästes uppmärksamheten
derå, att bland de under år 1893 gjorda utbetalningar från anslaget
till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de Kongl. hofven upplåtna

byggnader förekomme under titeln »anslaget till Kongl. hofstallets underhåll»
åtskilliga belopp å tillsammans 3,673 kronor 35 öre, som utgått för bekostande
af vissa med den nya hofstallbyggnaden å Artilleriplanen förenade
arbeten, såsom anbringande af gas-, vatten- och elektriska ledningar m. m.,
hvilka anordningar syntes Revisorerne hafva bort bekostas af de medel, som
Riksdagen särskildt anvisat för de nya hofstallbyggnadernas uppförande, men
deremot icke kunna hänföras till sådana reparations- och underhållsarbeten,
hvartill ofvannämnda anslag vore afsedt.

Efter det Riksmarskalksembetet med skrifvelse den 22 Januari innevarande
år öfverlemnat Chefens för Kongl. hofstallet yttrande i denna fråga,
har Statsutskottet för Riksdagen omförmält berörda förhållande och dervid,
enär af den afgifna förklaringen otvetydigt framginge, att de af Revisorerne
anmärkta utbetalningarna afsett sådana anordningar inom de nya hofstallbyggnaderna,
som stått i omedelbart sammanhang med byggnadens fullbordande
och inredning, samt således icke kunde hänföras till underhållsarbeten,
förklarat sig i likhet med Revisorerne anse dessa utbetalningar hafva bort
bestridas med de till berörda byggnaders uppförande beviljade medel, helst
endast på sådant sätt fullständig kännedom kunnat vinnas om de kostnader,
ifrågavarande byggnadsarbete medfört, och det i öfrigt vore af vigt, att utbetalningarna
från statsanslagen strängt begränsades till de med dem afsedda
ändamål.

Vid granskning af räkenskaperna rörande samma reparationsanslags
användning under år 1894 hafva Revisorerne funnit, att äfven detta år
anslagstiteln Kongl. hofstallets underhåll påförts kostnader för åtskilliga gasoch
vattenledningsarbeten samt anordningar för elektrisk belysning m. fl.
till den nya hofstallbyggnadens fullbordande och inredning hörande arbeten,
uppgående dessa utbetalningar till sammanlagdt omkring 2,000 kronor (ver.
n:is 4, 13, 20, 31, 35, 59, 62 och 63); och hafva Revisorerne ansett jemväl
detta förhållande böra bringas till Riksdagens kännedom.

- 8 -

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Kongl. slottet och Arfprinsens palats.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar............................................................................................... 656: 09.

Uppbörd:

Statsanslag ............................................................................................ 11,250:—i

Balans till år 1895:

Slottskassans skulder (för hvilka statsverket icke ansvarar)......... 1,339: 9 7.

Summa 13,246: 06

Kredit.

Balans från år 1893:

Slottskassans skulder .............................................................;............ 1,339: 9 7.

Utgifter:

Aflöning:

åt tjenstemännen....................................... 4,255: —

„ gaständarne.......................................... 2,572: —

„ dito för kaminskötsel ....................... 700: —

„ dito för tillsyn öfver brandskåp och

ledningar .......................................... 175: —

Beklädnad åt gaständarne..............................................

Lyshållningsmateriel .......................................................

7,702: —
112: —
547: 34.

Transport 8,361: 34. 1,339: 97.

Transport 8,361: 34.

Brandredskap ..................................................... 684: 64.

Gasförbrukningsafgift.................. 298: 24.

Elektrisk belysningsafgift ............................................... 1,651: 87.

Vattenförbrukningsafgift ................................................. 144: —

Snöskottning och snökörning ......................................... 76: —

Diverse............................................................................. 188: 6 5.

1,339: 97.

11,404: 74.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning i kassan ...................................... 98:6 7.

Propriebalans ......................................................... 402: 6 8. 501: 35.

Summa 13,246: 06.

_______ ... ........ DuTjjDjU

] 2 . . . :........ Ifi ii i» <//• >

JU ..... Un u-a

H '' .......... . isicsmsriibo.it ifbo bnjbJnfS

Drottningholms lustslott.

1 .......... . . ''hiilOi''»/'' '' '' ’i ■ i 1. i :.*w till v t *

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag .................................................................. 24,600:

Från Kongl. hofförvaltningens kassa öfverförda ..... 4,000: —-

Hyres- och arrendemedel:

från Drottningholm ......... 8,092: —

„ Svartsjö .................. 1,050: — 9,142: —

Tomtören ................................................... 653: —

Jordbrukets afkastning .......................... 6,078: 8 5.

Trädgårdens och parkens d:o.................. 1,624: 31.

Försäljningsmedel för skogseffekter ...... 240: 2 7.

Ersättningsmedel för verkstälda körslor

och dagsverken m. m..........................36:— 17,774:43. 46,374:43.

Transport 46,374: 4 3.

Rev. Ber. ang. Statsverket Jör år 189/f.

— 10 —

Transport 46,374:43.

Balans till år 1895:

Slottskassans skulder (för hvilka statsverket icke ansvarar)......

Summa

Kredit.

Balans från år 1893:
Slottskassans skulder ................................................

Utgifter:

Aflöning och pensioner m. m. till tjensteman och

betjente ................................................................... 7,440: 8 7.

D:o till ordinarie arbetsfolk ..................................... 2,180: —

D:o till dagsverksfolk................................................... 1,652: 3 5.

Sjukvård och medikamenter ....................................... 343: 07.

Omkostnader för jordbruket ...................................... 5,921: 9 3.

D:o för trädgården och parken ...... 9,276: 3 0.

Byggnader och reparationer ................................... 9,134: 15.

Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll 6,177: 9 3.

Yed och lyse samt skurning, städning och tvätt.. 1,254: 07.

Telefonafgift ................................................................. 110: —

Onera ............................................................................. 2,254: 6 o.

Diverse ........................................................................... 547: 16.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning i kassan ...................................................

Summa

65,455: —
111,829: 43.

65,490: oi.

46,292: 43.

46: 99.
111,829: 43.

11 —

Gripsholms slott.

Tillgångar

Debet.

Balans från är 1893:

5,310: 08.

Uppbörd:

Statsanslag....................................................................... 5,000: —

Anslag från Kongl. Djurgårdskassan ........................ 2,500: —

Arrenden, hyror och tomtören ............ 2,949: 2 4.

Försäljningsmedel för:

Skogseffekter .................. 20,139: 41.

Spanmål, hö och halm... 1,069: 8 5.

Diverse............................. 20: — 21,229: 26.

Intressemedel ............................................ 198: 6 8.

Ersättningsmedel ..................................... 506: 85. 24,884: 03. 32,384: 03.

Summa 37,694: 11.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden ....................................................... 6,319: 5 8.

Arbetskostnader............................................................ 3,675: 09.

Medikamenter ................................................................. 132: 9 3.

Renovering af taflor ...................................................... 300: —

Inventarier ................................................................... 183:76.

Reparationer ......... 901: 3 2.

Renhållning ...................................................i............... 314: 6 9.

Skogens skötsel .............................................:.............. 2,856: 16.

Omkostnader för park, trädgård, åkrar och ängar... 1,593: 72.

Transport 16,277: 2 5.

- 12 —

Transport 16,277: 2 5.

Onera ........................................................................... 346; 93.

Diverse ........................................................................ 702: 65.

Till Kongl. hofförvaltningens kassa återlevererade ... 9,000:— 26,326:8 3.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning i kassan ........................................................ 11,367: 28.

Summa 37,694: it.

§ I Såsom

af förestående tabell framgår, har genom försäljning af virke
från Gripsholms slotts skog under revisionsåret influtit 20,139 kronor 41
öre. Under de närmast föregående fem åren hafva försäljningsmedlen för
skogseffekter utgjort:

^ 1889 kronor 3,059: 9 6

» 1890 ................................................ „ 6,922: 29

11 1891 „ 6,001:51

■n 1892 „ 10,351:99

« 1893 ................................................ „ 15,731:22

Revisorerne, som tagit del af en i September 1894 af behörig skogstjensteman
upprättad indelningsplan för Gripsholms slotts skog äfvensom en
härpå grundad promemoria af Chefen för Domänstyrelsen, hafva af dessa
handlingar inhemtat, att skogsafkastningen under den första tjuguåriga indelningsperioden
beräknats till 5,845 famnar eller årligen 292 famnar, hvaraf
hälften, 146 famnar, ansetts böra afses för husbehof. Enär en del af de
äldre skogsbestånden äro skadade, har föreslagits, att den till försäljning
disponibla hälften af periodens virkesafkastning, eller 2,922 famnar, skulle
tidigare än enligt indelningsplanen afverkas, eller redan under loppet af de
närmaste två till tre aren. Då priset för vedvirke i orten uppgifvits till
omkring 5 kronor 75 öre famnen, men beräknats ställa sig något högre för
virket från slottets skog, som delvis utgöres af timmerträd, torde den summa,
som genom försäljning af omförmälda 2,922 famnar kommer att inflyta,
kunna antagas belöpa sig till 20,000 å 25,000 kronor, hvilket alltså synes
vara hvad slottskassan under de närmaste tjugu åren sammanlagdt har att
påräkna från ifrågavarande inkomstkälla. Då sålunda den jemförelsevis be -

- 13 -

tydande inkomst, som under de senaste åren tillflutit slottskassan genom försålda
skogsprodukter, för framtiden kommer att väsentligen minskas, hafva
Revisorer^ velat å förhållandet fästa uppmärksamheten.

Ulriksdals slott.

D e b et.

Uppbörd:

Statsanslag .................................................................. 8,250: —

Arrenden, hyror och tomtören .............. 6,973: 7 5.

Jordbrukets afkastning ............................. 1,469: 07.

Försäliningsmedel för mursand m. m. ... 354: 8 9.

Ersättningsmedel......................................... 59:2 0.

Från Haga slottskassa öfverförda ........... 5,500: —

Anmärkningsmedel ................................ 128: 20. 14,485:11. 22,735:11.

Balans till år 1895:

Slottskassans skulder (för hvilka statsverket icke ansvarar) ...... 2,948: 3 3.

Summa 25,683: 44.

Kredit.

Balans från år 1893:

Slottskassans skulder ...................................................................... 2,399: 8 6.

Utgifter:

............... 6,262: 96.

................. 537: 18.

Transport 6,800: 14. 2,399: 86.

Aflöningar och arvoden
Oncra ............................

- 14 —

Transport 6,800: 14.

Lys- och renhållning...................................................... 230:18.

Ved och koks................................................................. 826: so.

Brandredskap ............................................................... 434: 74.

Telefonafgift .................................................................... 80: —

Omkostnader för jordbruket........................................ 3,326: 8 0.

Parkens underhåll ....................................................... 2,202: 59.

Byggnads- och reparationsarbeten ........................... 9,051: 5 5.

Anmärkningsarvode.............. 19: 2 3.

Diverse ............................................................................ 311: 8 5.

Summa

Haga lustslott och park.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1893:

Uppbörd:

Statsanslag..................................................................... 8,000: —

Arrenden, hyror och tomtören ............... 5,675: —

Ränta å köpeskillingen för Frescati ...... 9,200: —

Inkomster af trädgården.......................... 16,876: 4 8.

Diverse...................................................... 105:— 31,856:4 8.

Balans till år 1895:

Slottskassans skulder (för hvilka statsverket icke ansvarar).........

Summa

2,399: 86.

23,283: 58.
25,683: 44.

2: 82.

39,856: 48.

3,981: 4 1.
43,840: 71.

— 15 —

Kredit.

Utgifter:

Slottsstatens aflöning ..................................................... 3,285: —

Lösen för boställshö och halm .................................... 292: 8 0.

Arvoden, gratialer och pensioner................................. 1,600: —

Onera ............................................................................... 240: 6 3.

Lys- och renhållning m. m......................................... 322: 8 5.

Yed ................................................................................... 586: —

Byggnads- och reparationsarbeten jemte materialier 5,988: 7 9.

Inventarier....................................................................... 180: —

Telefonafgift ........................................................... 80: —

Utgifter för trädgården................................................. 25,126: 58.

Till Ulriksdals slottskassa öfverförda........................... 5,500: —

Anmärkningsarvode........................................................ 413: 19.

Diverse ........................................................... 224: 8 7. 43,840:71.

Summa 43,840: 71.

Strömsholms slott.

Debet.

Balans från är 1893:

Tillgångar ............................................................................................. 102: 9 5.

Uppbörd:

Statsanslag ......................................................................... 3,000: —

Hyresmedel....................................................... 200: —

Arrendemedel ................................................... 450: — 650: — 3,650:

Summa 3,752: 9 5.

16 —

Kredit.

Utgifter:

Aflöningar..................................................................

Läkarearvoden .................................................

Understöd.....................................................................

Reparationskostnader ...................................... ......

Inköp af byggnadsmaterialier ................................

Inköp af en kammarorgel ....................................

Diverse......................................................

• , i i i i : • 1 1 Oj H Ci i r) J 014 ? f i‘U ’ : -t;

Balans till dr 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning ..............................................

1,143: 90.

31: 25.

250: —

1,314: 57.

435: —

434: —

143: oi. 3,751: 78,

t k C

1: 22.

Summa 3,752: 9 5.

§ I Sedan

nästlidna års Revisorer anmärkt, att de öfver egorna till Haga,
Ulriksdals, Drottningholms, Gripsholms och Strömsholms slott befintliga kartor
med tillhörande beskrifningar delvis vore föråldrade eller ofullständiga, har
Riksmarskalksembetet uti ett med anledning häraf den 22 Januari innevarande
år afgifvet utlåtande meddelat, att skrivelser till styrelserna öfver nämnda
slott afgått, med anmodan att ofördröjligen gå i författningjom afhjelpande
af de anmärkta bristfälligheterna antingen genom upprättande, der så erfordrades,
af nya eller genom kompletterande af gamla kartor med deröfver
fullständiga beskrifningar.

Enligt hvad Revisorerne nu inhemtat, hafva de sålunda anbefalda kartarbetena
blifvit under året påbörjade, men ännu endast till någon del utförda.

-17 -

Andra Hufvudtiteln.

Justitiedepartementet.

För revisionsåret har Justitiedepartementets registrator i särskilda räkningar
lemnat redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i följande tabell.

Debet. Kredit.

Leverering Skuld

från till

Statskontoret. år 1895.

Skuld

från Utgifter,

år 1893.

Summa.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Chefen för Justitiedepartementet
........................ 17,000: —

Departementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli 35,649: 9 7.
Departementschefens ombud
för tillsyn öfver
skrifters allmängörande

Ålderstillägg.....................

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.......

Extra utgifter.................

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser,
lyftade
år 1894......... 378: 08.

.. 1895......... 216: 54.

---- 17,000: —	17,000: —
---- 35,649: 97.	35,649: 97.
— — — — 6,618: 75. ---- 2,200: —	6,618: 75. 2,200: —
133:20. 316:31. 5,816:89. ---- 375: —	6,133: 20. 375: —

594: 62. 594: 62.

6,618: 75.
2,200: —

6,000: —
375: —

594: 62.

Summa 68,438: 34. 133: 20. 316: 31. 68,255: 23. 68,571: 54.

Be v, Ber. ang. Statsverket för år 1894.

18 -

Högsta domstolen och Nedre justitierevisionen.

Nedre justitierevisionens registrator har för revisionsåret i särskilda
räkningar redovisat för de i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet.

Kredit.

Leverering Skuld Skuld

från till från Utgifter. Summa.

Statskontoret. år 181)5. år 1893.

Andra hufvudtitelns
ordinarie
anslag:

Högsta domstolen,
aflöning 162,700:— — — — —

Nedre justitierevisionen,
af -

löning............ 119,800;— — —---

Dito, gratifikationer
............ 700:— — — — —

Alderstillägg

för revisionen 6,150:— — — — —

Dito åt två vaktmästare
i Högsta
domstolen 200: — — — — —

Skrifmaterialier
och expenser,

ved m. m. ... 6,000:— 246: 13. 129:68.

Transport 295,550:— 246:13. 129:68.

162,700: —

119,800: —
700: —
6,150: —

200: —

162,700: —

11 9,800: —
700: —
6,150: —

200: —

6,116:45. 6,246:13.

295,666: 45.“ 295,796: 13.

Debet.

Kredit.

Leverering Skuld Skuld

från till från Utgifter.

Statskontoret. år 1895. år 1893. _

Transport 2
Allmänna besparingarne:

Tjenstgöringspenningar
åt
extra revisionssekreterare
m. m.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie
anslag:

Postafgifter för
tjenstebref och
dylika försändelser
............

Summa

5,550:— 246:13.

2,629:17.--

519:55.--

298,698: 72. 246: 13.

129: 68. 295,666: 45.

-- 2,629: 17.

--519: 55.

129: 6 8. 298,815: 17.

Summa.

295,796: 13.

2,629: 17.

519: 5 5.
298,944: 85.

J ustitiekanslersembetet.

För revisionsåret har Justitiekanslersembetets registrator i
redovisat för de i nedanstående tabell upptagna anslagsmedel:

särskilda räkningar

Debet.

Kredit.

Leverering Skuld

från Uppbörd. till
Statskontoret. år 1895.

Skuld

från Utgifter,

år 1893.

Summa.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

J ustitiekanslersexpeditionen: Aflöning

och tjenstgöringspenniugar

Amanuens- och vikariatsarvoaen.
..
Skrifmaterialier och
expenser, ved m. m.

Alderstillägg...............

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:
Postafgifter för tjenstebref
och dylika
försändelser

16,300: —

2,500: —

3,150: —

1,100: —

51:65.

150: —

Summa 23,101: 6 5. 150: —

----1 G,300: — 16,300: —

----- 2,500:— 2,500: —

92:83.41:23. 3,351:60. 3,392:83.

------ 1,100:— 1,100: —

----- 51:65. 51: 6 5.

92:83. 41:23. 23,303:25. 23,344:48.

— 21

Svea Hofrätt.

Från Svea Hofrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats redovisning

för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i

Debet.

Behållning Leverering
från från

år 1893. Statskontoret.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Svea Hofrätt etc.:

Aflöning samt tjenstgörings-
och renskrif ningspenningar

......... — — 261,316:67.

Till amanuenser och

extra biträden........... — — 9,000: —

Ålderstillägg ................ — — 13,775: —

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m....... 486: 6 7. 9,000: —

Allmänna besparingarne:

Aflöningsmedel åt en
öfvertalig division, enligt
Kongl. brefvet den

31 December 1892... — — 11,000: —

Gratifikationer åt e. o.
tjenstemän enligt dito

dito.............................. — — 666: 67.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser
................. — — 778: 70.

Summa 486: 67. 305,537: 04.

nedanstående tabell:

Kredit.

Behållning

Utgifter. till Summa,

år 1895.

261,316:67.-- 261,316:67.

9,000: —-- 9,000: —

13,775:—-- 13,775: —

8,467:97. 1,018:70. 9,486:67.

11,000:—-- 11,000: —

666: 67.--- 666: 67.

778:70.-- 778:70.

305,005:oi. 1,018:70. 306,023:71,

— 22 —

Göta Hofrätt.

För revisionsåret har från Göta Hofrätt i särskilda räkningar redovisats för de
i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet.

Kredit.

Leverering Skuld Skuld

från till från Utgifter. Summa,

ränteriet. år 1895. år 1893.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Göta Hofrätt etc.

Löner åt Hofrättens embets-
och tjensteman
samt tjenstgörings- och

renskrifningspenningar 221,308: 33. — — — — 221,308: 33. 221,308: 33.

Till amanuenser och extra
biträden ............... 7,500: — — — — — 7,500: — 7,500: —

Ålderstillägg..................... 15,916: 66. — — — — 15,916: 66. 15,916: 66.

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m....... 4,200:— 413:44. 286:93. 4,326:51. 4,613:44.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Stämpelomkostnader:

Stämpelpapperskontrol lanten.

............................ 1,800: •— — — — — 1,800:— ,1,800: —

Summa 250,724:99. 413:44. 286:93. 250,851:50. 251,138:43.

— 23 -

>/f i &1: '')*V £ . •*- i''- f ** ‘ ''•-k «Vv*-; •- -* v Iiofrätten

öfver Skåne och Blekinge.

Från denna Hofrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats redovisning
för de anslagsmedel, som äro sammanförda i nedanstående tabell:

Debet. Kredit.

Leverering Skuld
från o till

ränteriet. år 1895.

Skuld

från Utgifter,

år 1893.

Summa.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge etc.

Löner åt Hofrättens
embets- och tjensteman
samt tjenstgörings-
och ren skrifningspenningar

100,800: — — -— — — 100,800: —

Till amanuenser och

e. o. biträden......... 3,500: — — — — — 3,500: —

Ålderstillägg................. 5,1 16:68. — — — — 5,116:68.

Skrifmaterialier och expenser,
ved in. m. ... 3,800:— 427:90. 1,176:09. 3,051:81.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Stämpelomkostnader:

Stämpelpapperskon trollanten.

.............. 900:— — — — — 900: —

100,800: —

3,500: —
5,116: 68.

4,227: 90.

900: —

Summa 114,116:68. 427:90. 1,176:09. 113,368:49. 114,544:58.

— 24 -

§ 1.

Bland de i räkningen å Hofrättens öfver Skåne och Blekinge expensmedel
för år 1894 åberopade verifikationer saknades vid den af Revisorer^
verkstälda granskningen de under numren 16, 2354 och 55 upptagna,
åsyftande särskilda utgifter å resp. 5 kronor, 308 kronor 80 öre, 59 kronor
50 öre och 5 kronor. Att dessa verifikationer vid räkningens afgifvande
verkligen förefunnits, men sedermera bortfallit, torde dock kunna antagas på
grund deraf, att denna räkenskap, hvilken undergått granskning i Kammarrätten,
liksom räkningen öfver samma Hofrätts aflöningsmedel icke varit
jemte tillhörande verifikationer inbunden, utan endast med ett genom handlingar
ne draget snöre på ett föga betryggande sätt hopfogad. Efter hvad
sålunda förekommit, torde emellertid kunna emotses, att förenämnda räkningar
för framtiden varda, på sätt i afseende å statsverkets öfriga räkenskaper
eger rum, i behörig ordning inbundna.

- 25 -

Krigshofrätten.

För revisionsåret har från Krigshofrätten i särskilda räkningar redovisats för de
i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet. Kredit.

Behållning Leverering
från från

år 1893. Statskontoret.

Utgifter.

Behållning

till

år 1895.

Summa.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Krigshofrätten:

Aflöning .............................. — —

Skrifmaterialier och expenser,

ved m. m........................... 68: 88.

Andra hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till arvoden åt Krigshofrättens
ordförande och tre militäre

ledamöter............................. — —

Summa 68: 8 8.

11,100:— 11,100:— — — 11,100: —

3,500:— 2,626:49.942:39. 3,568:88.

5,000: — 5,000: —-- 5,000: —

19,600:— 18,726:49. 942:39. 19,668:88.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894.

Fångvårds -

ö ClOiJ _!t f /

ob ''iol etfigrvolm aMbi *•/<*• i awfi-i

''H-Ji . ti

.t i b a i )f

.t i ii > c

Debet.

Tillgångar

Statsanslag ..............

Diverse inkomster ...

:Kt

Balans från år 1893:

Uppbörd:

Balans till år 1895:

i Skulder: till Statskontoret .................................................................................

„ diverse fångvårdsanstalter in. fl....................................................................

„ fångvårdsanstalternas besparingskassemedel.................................................

„ fångarnes innestående premiemedel ...............................................................

Säger

Summa

— 27

styrelsen.

Enligt hufvudboken.
Ordinarie anslag till:	Extra ordinarie anslaget för tillbygg-nad af läns-cellfängelset i Luleå.	Summa.	Enligt redogörelsen öfver reservations-anslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten.
Fångvårds- styrelsen.	Fångars vård och underhåll.	Alderstillägg för en del vid Fångvårds-styrelsen och långvården anstälde embets- och tjensteman.
Bestämda anslaget.	Förslags- anslaget.
- -				595,823	15		_	139)64	595,962	79	8,991	23
59,500		511,600		1,069,544 136,134	63 97	68,708	99			1,709,353 136,134	62 97	30,000 2,324	T 89
		— —		185,313 84,308 319,151 24,171	74 22 25 45	— —	—	—	_	612,944	66
			612,944 66 --			61 2,944 66 --
59,500	— 511,600	-	2,414,447 41 68,708 99	139	64	3,054,396	04	41,316	12

— 28 —

Kredit.

Skulder

Balans från år 1893:

Utgifter:

Diverse utbetalningar ..........................................

Besparing ...............................................................

Balans till är 1895:

Tillgångar: Kontanta behållningar.....................................................................................

Behållning i materialier m. ro.......................................................................

Förskott.............................................................................................................

Fordringar hos:

Allmänna Hypoteksbanken...........................................................................

Diverse fångvårdsanstalter m. fl.................................................................

Statskontoret.....................................................................................................

Säger

Summa

— 29

Enligt hufvudboken.	Enligt redogörelsen öfver reservations-anslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten. 1 \|
Ordinarie anslag till:	g irl	Extra ordinarie anslaget ör tillbygg-lad af läns-;ellfängelset i Luleå.	S u m m a. •
Fångvårds- styrelsen.	Fångars vård och underhåll.	Ålderstilläg
Bestämda anslaget.	Förslags- anslaget.	Fångvårds-styrelsen och fångvården anstälde embete- och tjensteman, j
				595,823	15	,		—		595,823	15		72
59,500		508,653 2,946	08 92	\| 1,205,679 60	68,708	99		—	; 1,842,541 2,946	67 92	1 33,606
1		• , _ . - i'', '' ■	j	92,577 128,201 450 356,614 35,100	27 85 69 85	1 *		1 139	64	92,716 128,201 450 ! ( 391,715	91 85 54	7,709	1 40
	—	— —	—\| 612,94466	—		1 3 916 4	613,084	30	7,709 40
59,500	!-	511,600	[--	2,414,447 41	68,708	99	139	64	3,054,396 04	41,316	I12

30 —

§ 1.

Med anledning af från Kongl. Maj:t utgången allmän uppmaning att
inom samtliga länen bilda arbetsinrättningar, der sysslolösa och lättjefulla
men arbetsföra personer kunde till tvångsarbete emottagas, bildades år 1818
i Umeå en dylik inrättning för Yesterbottens län, hvartill inom staden och
landet samlats en fond, som vid nämnda års början uppgått till 2 272 rdr
33 sk. 10 rst. banko. Efter det fonden, till hvars förstärkande år,1820 af
allmänna medel anvisats ett belopp af 1,200 rdr banko, sedermera visat sig
för sitt ändamål obehöflig, gjordes upprepade framställningar af Kong], Maj:ts
Befallningshafvande i Yesterbottens län, senast den 28 Oktober 1859, angående
användandet af denna fond, hvilken nämnda år ökats till 15,002 kronor.
Med anledning häraf har Kongl. Maj:t, efter Fångvårdsstyrelsens hörande,
den 14 Februari 1860 medgifvit länets hushållningssällskap att tillsvidare
uppbära fondens behållna ränta, hvarjemte direktionen för fondens förvaltning
lemnades obetaget att såsom försträckning och mot laga säkerhet öfverlemna
kapitalet till hushållningssällskapet. Med stöd häraf har fonden blifvit
af hushållningssällskapet lyftad emot en af detsamma utfärdad skuldförbindelse
å beloppet 15,002 kronor, utan ränta, hvilken förbindelse den 15
Oktober 1860 intecknats i mantal n:ris 1, 2 och 3 Yttertafle inom Umeå
härad. I skrifvelse den 5 Februari 1861 har Fångvårdsstyrelsen af förekommen
anledning anhallit, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet
måtte till styrelsen öfversända afskrift af berörda förbindelse samt tillika vid
början af hvarje år meddela uppgift om och hvilken förändring i afseende
å ifrågavarande medel egt rum; och har fonden sedermera alltjemt blifvit i
Fångvårdsstyrelsens räkenskaper in- och utbalanserad med oförändradt belopp,
15,002 kronor.

Enligt hvad Revisorerne vidare inhemtat, har hushållningssällskapets
förvaltningsutskott, som uppbär räntan af ifrågavarande fond, till direktionen
för fondens förvaltning den 15 Maj 1882 utfärdat förbindelse å 14,582 kronor
utan ränta, till säkerhet för hvilken förbindelse inteckning den 22 Maj samma
år beviljats och den 9 November 1891 förnyats uti hushållningssällskapet
tillhöriga tomten n:o 256 i staden Umeås vestra del med derå uppförda
slöjdbyggnader jemte uthus.

Det har ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att ifrågavarande
fond, som jemlikt Kongl. brefvet den 14 Februari 1860 bort bibehållas vid
oförminskadt belopp af 15,002 kronor, nedbringats till 14,582 kronor; och
i .allt fall har det förefallit anmärkningsvärdt, att fonden, oaktadt dess minskning,
alltjemt blifvit i Fångvårdsstyrelsens räkenskaper upptagen med oförändradt
belopp.

— 31

§ 2.

Af verifikationerna till centralfangelsets i Göteborg räkenskaper för
revisionsåret inhemtas, att såsom brandförsäkringsafgift utbetalts, förutom
9 kronor 97 öre till Städernas allmänna brandstodsbolag, ett belopp af 30
kronor till ett engelskt bolag för en försäkringssumma af 10,000 kronor;
och hafva Revisorerne med anledning häraf velat uttala den mening, att,
då undantagsvis försäkring mot eldskada för kronans räkning må anses
böra förekomma, sådan försäkring synes såvidt ske kan böra tagas i svenskt
bolag.

Reservation af herrar Collander och Johnsson — Litt. A.

§ 3-

Revisorerne hafva besökt centralfängelset å Nya Warfvet samt länsfängelset
i Göteborg; och hafva dessa besök icke gifvit anledning till någon
erinran.

Å Nya Warfvet hade påbörjats arbetet med uppförande af nya dagoch
nattceller för män, till hvilket arbete, jemte öfriga vidlyftiga anordningar
till fångelseväsendets förbättrande, innevarande års Riksdag anvisat medel.

32 —

Tredje Hufvudtiteln.

Utrikesdepartementet.

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts-

Konsuls-

Till svenska
kyrkan i Paris

Från andra
hufvudtitlar

samt fortsatt

till Utrikes-

Summa.

kassan.

utgifvande af
Sveriges
traktater.

departementet

utanordnade

medel.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar:

Kontant behållning 79,759: 4 2. 38,065: 8 7. —--—--

Fordringar hos

konsuler m. fl. ... —-- 137,294: 14. —--—--

Fordran hos Norge,
utgörande den till
betäckande af

1893 års utgifter
erforderliga delen
af Norges beräknade,
men icke inlevererade
bidrag
till gemensamma
utgifter för konsulatväsendet
...... —-- 15,360: 82.---—--

Inom linien: Cösterska
balansmedlen
kr. 1,744: 87.

Säger balans 79,759:42. 190,720:83. — ——---

Transport 79,759: 42. 190,720: 83. —--—--

117,825: 29.
137,291: 14.

15,360: 82.

270,480: 25.
270,480: 25.

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts- Konsuls kassan.

kassan.

Till svenska Från andra

kyrkan i Paris hufvudtitlar
samt fortsatt till Utrikes utgifvande

af departementet
Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Transport 79,759: 4 2. 190,720: 8 3. —--—--

Uppbörd:

Leverering från Statskontoret
:

Tredje hufvudtitelns
ordinarie

anslag för år 1894 443,800:— 160,000:— 2,950:—---

Dito d:o extra ordinarie
d:o d:o:

För fortsatt utgifvande
af ”Sveriges
traktater” —--—-- 4,500: — —--

Sjette hufvudtitelns
extra ordinarie
anslag till
beredande åt alster
af svensk
industri och svenska
näringar af
afsättning i främmande
länder:

Jemlikt Kongl.
brefvetden 2 Februari
1894 det
Erik "Wadner nådigst
tilldelade
anslag för att
under år 1894 i
Kapkolonien
verka för afsättning
af alster af ____ _

Transport 523,559:42. 350,720:8 3. 7,450:— —--

Rev. Ber. ant/. Statuverkct för dr 1894.

Summa.

270,480: 25.

606,750: —

4,500: —

881,730: 25.
5

- 34 -

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts kassan.

Till svenska Från andra
kyrkan i Paris hufvudtitlar

Konsuls- samt fortsatt till Utrikeskassan.
utgifvande af departementet
Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

Transport 523,559:42. 350,720:83
svensk industri
och svenska näringar
m. ra. ... — — — —--

Sjunde hufvudtitelns
anslag till
extra utgifter:

Jemlikt Kongl.
brefvet den 24
Nov. 1893, Sveriges
ordinarie
bidrag till underhållskostnaderna

för internationella
byrån för mått
och vigt i Paris

under år 1894 —--—--

Sjunde hufvudtitelns
anslag till
postafgifter för
tjenstebref och
dylika försändelser.
...................... —--—--

Åttonde hufvudtitelns
anslag till
Akademien för de
fria konsterna:

Jemlikt Kongl.
brefvet den 6
April 1894 till
Skandinaviska
konstnärsföreningen
i Rom... —--—--

Transport 523,559: 42. 350,720: 83.

7,450:—--- 881,730:25.

--- 4,000: — 4,000: —

--- 704:65. 704:65.

--- 4,876: 24. 4,876: 24.

--- 600: — 600: —

7,450:— 10,180:ÅÅ 891,911: 14.

— 35 —

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts- Konsuls kassan.

kassan.

Till svenska
kyrkan i Paris
samt fortsatt
utgifvande af
Sveriges
traktater.

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Summa.

Transport 523,559: 4 2.
Från Handels- och
sjöfartsfonden:

Jemlikt Kongl.
brefvet den 6
April 1894 till
Seamens hospital
Society i London
för tiden från den
1 April 1893 till
samma dag år

1895 .................. —--

Norska statsverkets
bidrag för år 1894
(lista halfåret) ... 85,691: —

Konsulatafgifter,
influtna inom:

Antwerpens distrikt —--

Archangels „---

Barcelonas „ —--

Bilbaos „ —--

Genuas
Hamburgs
Havres „

Helsingfors „

Konstantinopels,,

Köpenhamns

Leiths „ —--

Lissabons „ —--

Londons ,,---

Lybecks ,, —--

Ncwyorks „ —--

Transport 609,250: 4 2.

350,720:83.7,450:— 10,180:89. 891,911:14.

---- 2,719:50. 2,719:50.

85,691: —

12,384: 25.
2,357: 46.
7,863: 36.
5,558: 52.
5,537: 98.
12,388: 87.
20,319: 91.
7,793: 08.
1,317: 90.
23,150: 81.
22,951: 02.
5,086: 24.
160,007: 2 7.
8,896: 39.
24,797: 71.
67 1,131: 60.

341,176: 04.

7,450:— 12,900:39, 1,321,497:68.

Tredje hufvudtiteln.

Till svenska Från andra
„ , kyrkan i Paris hufvudtitlar

Kabinetts- Konsuls- samt fortsatt till Utrikes kassan.

kassan. utgifvande af departementet

Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

Transport 609,250: 42.

Rigas distrikt —--

RiodeJanerios ,, —--

Expeditionsafgifter,
influtna inom:

Antwerpens distrikt —--

Archangels „ —--

Barcelonas „ —--

Bilbaos „ —--

Genuas „ —--

Hamburgs „ —--

Havres „ —--

Helsingfors „ —--

Konstantinopels,, —---

Köpenhamns ,, —--

Leiths ,, —--

Lissabons „ —--

Londons ,, —--

Lybecks „ —--

Newyorks ,,---

Rigas „ ---

Rio de Janeiros „ —--

Rånte vinst .............. —--

Extra uppbörd:

Af anslaget från
norska statsverket:

Till tillfälliga eller
oförutsedda utgifter
..................... 6,000: —

Från Norge inlevererade
medel till

ersättning för den

671,131: 60. 7,450:
8,355: 96
12,409: 31.

— 12,900: 39. 1,321,497: 68.

877: 66.

198: 33.

275: 97.

275: 10.

180: —

2,768: 74.

844: 44.

951: 20.

1,678: 44.

3,287: 60.

305: 96.

57: 36.

6,471: 64.

1,841: 77.

3,075: 83.

232: 04.

2,158: 70.

129: 64.---

d !!•''.:>

Hit 408J
intiqaorf ;

— 25,480: 68.

129: 64.

------- 6,000: —

Transport 615,250:42. 717,507:19. 7,450:— 12,900:39. 1,353,108: —

— 37 —

Tredje hufvudtiteln.

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Summa.

-- 70,000: —

Till svenska
kyrkan i Paris
Kabinetts- Konsuls- samt fortsatt

kassan. kassan. utgifvande af

Sveriges
traktater.

Transport 615,250:42. 717,507:19. 7,450:— 12,900:39. 1,353,108:
de] af Norges andel
i gemensamma utgifter
för konsulatväsendet,
som Sverige
under senare
halfåret 1893 och
år 1894 förskotte rat.

............................. 70,000:-----

Inkomst af försålda
exemplar af konsulernes
berättelser
angående handel

och sjöfart ............ —-- 648: 3 3. —--

Omtöring från konsulskassan
till kabinettskassan: Till

departementets

expedition ............ 17,303: 80. —--

Säger uppbörd 552,794: 80. 597,434: 69. 7,450: -

Balans till år 1895:

Skuld till Sverige, utgörande
den till betäckande
af 1894 års
utgifter erforderliga
delen af Norges beräknade,
men icke
inlevererade bidrag
till utgifter i diplomatiska
ärenden

Transport 552,794: 8 0. 597,434: 6 9. 7,450;

648: 3 3.

17,303: so.

12,900: 39. 1,170,579: 88.

12,900: 39. 1,170,579: 8 8,

— 38 —
Tredje hufvudtiteln.

Till svenska

x-.. ,, __ , kyrkan i Paris

Kabinetts- Konsuls- samt fortsatt

kassan. kassan. utgifvande af

Sveriges

traktater.

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Summa.

Transport 552,794:80. 597,434:69. 7,450: —
samt till gemensamma
utgifter för

konsulatväsendet ... 86,618:42. 17,793:05.---

Af Statskontoret för skotterade

medel... 91,800:—------

Säger balans 178,418:42. 17,793:05. — — —~

Summa 810,972:64. 805,948:57. 7,450: —

Kredit.

12,900:39. 1,170,579:88.

--- 104,411:47.

--- — 91,800: —

196,211: 47.

12,900:39. 1,637,271:60.

Balans från år 1893
Skuld till Sverige, utgörande
den till betäckande
af 1893 års
utgifter erforderliga
delen af Norges beräknade,
men icke
inlevererade bidrag
till gemensamma utgifter
för konsulatväsendet
.................

Utgifter:

Departementschefens

lön........................... 24,000: —

Departementets expedition
.................. 56,253: 8 0.

Ministerstaten:

Traktamenten......... 437,575:91.

Expektanslön........ 2,800: —

Pensioner ............... 19,550: —

Utgifter från besparingar
å ministerstatens
konto ...... 7,699: 99.

Transport 547,879: 7 0.

15,360: 82.------ 15,360: 8 2.

--- 24,000: —

--- 56,253: 80.

--- 467,625: 90.

15,360: 82.^---— -- 563,240:52.

— 39-

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts kassan.

Konsuls kassan.

Till svenska
kyrkan i Paris
samt fortsatt
utgifvande af
Sveriges
traktater.

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Summa.

Transport 547,879:70. 15,360:82.

Konsulsstaten:

Löner och arvoden Anslag till kontors-kostnader mot redo-		356,108: 39.
visningsskyldighet	— —	73,281: 06.
Dito utan dito ......	— —	66,300: —
Pensioner ...............	- -	13,625: —
Militärattachéer......... Skrifmaterialier, ex-penser och extra ut-gifter: Skrifmaterialier, ren-	12,000: —
skrift, trycknings-kostnader, ved, lys-hållning, inventa-rier, inventariers underhåll, böcker och kartor, inbind-ningskostnader, smärre utgifter och
fraktkostnader...... Prenumerationskost-	7,967: 29.
nader ....................	1,074: 31.
Telegrafporto .........	15,799: 62.
Postporto.................	6,431: 72.
Hemliga utgifter ...	9,850: —
Beskickningarnes
extra utgifter ......	9,194: 22.
Resekostnader......... Utomordentliga be-	5,270: 22.
skickningar .........	9,664: 80.
Ålderstillägg .........	1,200: —
Yexelkostnader ......	61: —
Diverse utgifter......	3,323: 8 8.

Transport 629,7 16: 76. 524,675:27.

---- 563,240: 52.

---- 509,314:45.

12,000: —

69,837: 0G.

1,154,392: 03

— 40 —

Tredje hufvudtiteln.

rus. i 1 r

Kabinetts kassan.

Konsuls kassan.

Till svenska Från andra

kyrkan i Paris bufvudtitlar
samt fortsatt till Utrikes utgifvande

af departementet
Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

Transport 629,716: 7 6. Skrifmaterialier, ren-skrift, trycknings-kostnader, ved, lys-hållning, inventarier, inventariers under-håll, böcker och kartor, inbindning, smärre utgifter och	524,675: 27.
fraktkostnader......... Konsulernes embets-	- -	7,967: 28.
utgifter..................... Diverse utgifter: Ersättning för kon-		18,676: 50.
sulers tjensteresor Kostnad för inköp af kontorsinventa-rier för konsulatet		147: 42.
i Newyork............	— —	1,581: 52.
Andra utgifter ...... Kursskilnad vid dispo-	- -	1,595: 26J
sition af afgiftsmedel Af Sveriges andel i kabinettskassans be-hållning samt af Norges anslag till tillfälliga eller oför-utsedda utgifter: Kostnad för tillfäl-		7,191: 65.
ligt arkivarbete ... Kreditiv, afsatt för beskickningen till Bogstå och Caracas	1,800: —

Transport 631,516:76. 561,834:90.

---- 1,154,392: 03.

: noiniasiuE-aovI
•; — norm.-.,; rfoo iwtöJ

< i OJ noll ! ff i yi fnsjjÅ

ifoc

. 1C>j >,ili i t lAQ

29,967: 98.

7,191: 65.

rr?r;

1,191,551: 66.

- 41 -

Tredje hufvudtiteln.

Till svenska Från andra
kyrkan i Paris hufvudtitlar
Kabinetts- Konsuls- samt fortsatt till Ctrikes ,

. utgifvande af departementet

kassan. kassan. Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Transport 631,516: 7 6.
i och för förhandlingar
rörande af
norska rederier
framstälda reklamationer
.............. 10,000: —

Till utomordentliga
beskickningen till S:t

Petersburg ............ 927: 42

Af Sveriges andel i
konsulskassans behållning: Kostnad

för konsulernes
berättelser
angående handel

och sjöfart............ — —

Aktoratsarvode till
Advokatfiskal E.

Mobeck.................. — —

Understöd åt svenska

kyrkan i Paris ...... — —

För fortsatt utgifvande
af »Sveriges traktater».
....................... — —

Till E. Wadner för
att under år 1894 i
Kapkolonien verka
för afsättning af
alster af svensk industri
och svenska

näringar m. m....... — —

Transport 642,444: 18.

Itev. Ber. ang. Statsverket för dr 1894.

561,834: 90.----

4,519: 08.

97: 81.

-- 2,950:—--

-- 4,500: —--

--— — 4,000: —

566,451:79. 7,450:— 4,000: —

Summa.

1,191,551: 66.
12,727: 42.

,i ; ,, . i

4,616: 89.

2,950: —
4,500: —

4,000: —
1,220,345: 97.

— 42 -

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts- Konsuls kassan.

kassan.

Till svenska Från andra
kyrkan i Paris hufvudtitlar
samt fortsatt till Utrikesutgifvande
af departementet
Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

Transport 642,444:18. 566,451:79. 7,450: —
Sveriges andel i kostnaderna
under år
1894 för internationela
byrån för mått

och vigt.................. — — — _ _ _

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser.
................. — — — — _ _

Till Skandinaviska
konstnärsföreningen

i Rom ..................... — —--- -

Till Seamens Hospital

Society i London... — — — — — _

Omföring till diplomatiska
utgifter: för
departementets expedition
.................... 17,303: 8 0.--

Leverering till norska
statskassan af Norges
andel i konsulskassans
behållning

vid 1892 års slut — — 54,062: 64.--

Säger utgifter 642,444:18. 622,457:41. 7,450: —

4,000: —

704: 65.

4,876: 24.

600: —

2,719: 50.

12,900: 3 9.

1,220,345: 97.

704: 65.

4,876: 24.

600: —
2,719: 50.

17,303: so.

54,062: 64.
1,285,251: 98.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning 81,910: 04. 35,240: 75.---- 117 150: 79.

Fordringar hos konsuler
m. fl.......... ... 115,096:54.---- 115,096: 54.

Transport 724,354: 2 2. 788,155:52. 7,450:— 12,900: 39. 1,532,860: 13T

— 43 —

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts- Konsuls kassas.

kassan.

Till svenska
kyrkan i Paris
samt fortsatt
utgifvande af
Sveriges
traktater.

Från andra
bufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Summa.

Transport 724,354: 22. 788,155: 52. 7,450:

Fordran hos Norge,
utgörande den till
betäckandeaf 1894
års utgifter erforderliga
delen af
Norges beräknade,
men icke inlevererade
bidrag till utgifter
i diplomatiska
ärenden samt till

— 12,900:39. 1,532,860:13.

gemensamma ut-gifter för konsulat-väsendet ...............

Inom linien: Cöster-ska balansmedlen
kr. 1,744: 8 7 ......

86,618:42. 17,793:05.--

— —

104,411: 47.

Säger balans

168,528:46. 168,130:34.

— —

336,658: so.

Summa 810,972: 64. 805,948: 57. 7,450: — 12,900:39. 1,637,271:60,

i1 rån departementet hafva öfverlemnats följande uppgifter i fråga om
konsulat- och expeditionsafgiftsuppbörden inom konsulatdistrikten, nemligen:

Uppgift å konsulattjenstemäns inkomster af konsulatafgifter under år 1893
vid de konsulat, der inkomsten uppgått till högre belopp än 500 kronor.

Adelaide............	Olönade konsulat. Vid vice konsulaten ...
Alexandria........	„ hufvudstationen ..........
Alger................	„ vice konsulaten ............... „ hufvudstationen
Amsterdam .... Batavia ............	„ vice konsulaten ................
„ hufvudstationen ...............
„ vice konsulaten ................
„ hufvudstationen
Belize ............	„ vice konsulaten ................
., hufvudstationen ....
Bremen ............
Bueuos Ayres.... Cadiz................	,, vice konsulaten ..............
„ hufvudstationen ................ „ vice konsulaten ................ w hufvnrlstftt.ionftn
Cagliari ............	„ vice konsulaten ................ „ hufvudstationen ................ „ vice konsulaten ................ 1

Svenska fartyg.	Norska : fartyg.	Häraf tillfaller konsuln.
201	73	1,915	42	1,062	58
308	72	2,244	88	2,553	60
147	86	336	19	241	99
				2,795	59
823	06	856	48	1,179-54
493	06	1,310	36	901	71
				2,081	25
1,033	03	3,012	85	4,045	88
1,781	37	7,914	16	4,847	76
				8,893	64
— —	—	477	72	477	72
134	17	1,962	97	1,048	57
				1,526\|29
90	27	1,254	48	1,344,75
767	78	777	88	1,545	66
734	60	1,719	46	1,227	03
				2,772\|69
846	88	6,441	62	7,288 50
483	30	3,004	97	1,744 13
				9,032j63
729	25	843	41	1,572\|66
741	96	544	39	643 17
				2,215\| 8 3
263	33	262	95	526-28
— —	—	312	77	156 38
				682)66

— 45

Danzig

Fiume

Galatz

Georgetown ....

Gibraltar .....

Havana .........

Honkong
Jamaica ..

Kapstaden ..
Königsberg..

Livorno

Marseille

Messina

Mexico ......

Montevideo..

Nantes

Olönade konsulat.
Vid hufvudstationen .....

vice konsulaten

hufvudstationen

vice konsul aten

hufvudstationen

vice konsulaten

hufvudstationen
vice konsulaten

Svenska		Norska		Häraf tillfaller
fartyg.		fartyg.		konsuln.
2,194	98	1,281	38	3,476	36
44	92	632	—	676	92
44	17	1,195	60	1,239	77
258	41	1,644	41	951	41
				2,191	18
115	41	1,884	66	2,000	07
42	35	481	01	523	36
- -	—	1,410	72	1,410	72
—	—	6,273	41	1,606	34
				3,017	06
—	—	5,580	56	5,580	56
158	67	2,075	84	2,234	51
268	54	3,228	77	1,748	65
				3,983	16
261	88	1,570	76	1,832	64
564	86	4,445	19	2,505	02
				4,337	66
1,489	96	1,221	73	2,711	69
632	44	789	20	710	82
				3,422	51
52	70	459	04	511	74
— —	—	910	SO	455	40
				967	14
1,089	94	2,993	90	4,083	84
576	94	1,842	12	1,209	53
				5,293	37
18	86	852	62	871	48
616	68	5,013	86	2,815	27
				3,686	75
62	95	1,533	69	798	32
239	Öl	1,480	65	1,719	:66
134	69	207	91	171	30
				1,890	j 9 6
475	99	2,097	86	2,573	85
576	86	3,733	13	2,154	99
				4,728	18 4

46 —

Neapel ........

Odessa .........

Petersburg.......

Port of Spain
Quebec ..........

Rangoon ........

San Francisco..

Shanghai ........

Smyrna ........

Stettin .........

Sydney .........

Olönade konsulat.

Vid hufvudstationen
„ vice konsulaten

Triest....
Venedig

hufvudstationen
vice konsulaten

hufvudstationen

vice konsulaten

hufvudstationen
vice konsulaten

hufvudstationen

vice konsulaten

Svenska fartyg.	Norska fartyg.	Häraf tillfaller konsuln.
157	36	574 99	732	35
no	48	756	50	433	49
				1,165	84
—		2,226	78	2,226	78
- -		6,106	05	3,053	02
				5,279	80
1,933	—	1,944	33	3,877	33
924	26	5,339	11	2,903	68
				6,781	01
140	21	598	45	738	66
—	—	6,940	37	6,940	37
424	Öl	14,856	37	7,640	44
				14,580	81
in	91	1,073	79	1,185170
— —	—	479	42	239 711
				1,425	41
90	27	1,339	55	1,429	82
- -	—	793	26	396	63
				1,826	45
- -	—	928	74	928	74
- -	—	2,401	81	1,200	90
				2,129	64
20	—	683	—	703	—
458	25	553	60	505	92
				1,208	92
5,090	53	2,981	96	8,072	49
1,362	44	336	63	849	53
				8,922	02
137	49	498	57	636 06
---	—	355	18	177,59
				813\|65
33	59	620	07	653	66
73	66	1,780	09	1,853	75
- -		449	31	224	60
				2,078	35

- 47 -

Uppgift å konsulattjenstemäns inkomster af expeditionsafgifter under år 1893
vid de konsulat, der inkomsten uppgått till högre belopp än 200 kronor.

	Olönade konsulat.	Svenska expeditioner.	Norska expeditioner.	Gemensamma expeditioner.	Häraf tillfaller konsuln.
Alger ........................	Vid hufvudstationen	82	22	158	90	68	40	309	52
Amsterdam .............			157	35	192	10	- -	—	349	45
Bremen ....................			83	82	730	31	---	—	764	13
Buenos Ayres............			322	—	2,361	—	- -	—	2,683	—
Cadiz .......................			129	89	150	19	31	68	311	76
Cagliari ...................	??	??	90	—	150	—	- -	—	240	—
Gibraltar ..................			524	32	1,407	—	- -	—	1,931	32
Havana ...................			- -	—	268	37	- -	—	268	37
Kapstaden..................	??	??	370	61	289	42	- -	—	660	03
Marseille ..................			303	01	639	43	11	88	954	32
Melbourne.................			211	64	75	44	- -	—	287	08
Messina....................			15	12	295	78	- -	—	310	90
Montevideo ...............			47	—	483	29	- -	—	530	29
Neapel......................		??	138	64	781	49	- -	—	920	13
Petersburg ...............	??	??	29	16	61	86	222	61	313	63
Quebec ....................		??	— —	—	345	29	- -	—	345	29
San Francisco...........							1,656	01	1,656	Öl
Shanghai ..................		??	467	24	188	19	- -		655	43
S:t Thomas ...............			217	16	513	52	- -	—	730	68
Stettin......................			134	04	108	27	- -	—	242	31
Sydney ...................	??	??	242	89	134	83	—	—	377172

- 48 —

§ 2.

Revisorer^ få här nedan meddela sammandrag af räkenskaperna öfver
de från kronans fastighet i Konstantinopel inflytande medel:

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar............................................................................................... 28,360:50.

Inkomster:

Hyresmedel....................................................................... 15,957: 0 3.

Räntemedel .................................................................. _ 871: 80. 16,828: 83.

Summa 45,189: 33.

Kredit.

Balans från år 1893:

Skuld .................................................................................................... 864: —

Utgifter:

Reparationskostnad........................................................ 11,900: 8 8.

Kostnad för omläggning af afloppsrör .................... 1,089: 6 0.

Kostnad för en ugn................................................... 165: 36.

Brandförsäkringsafgift................................................ 1,680: —

Skatter........................................................................... 2,092: 21.

Lön till en trädgårdsdräng......................................... 696: 9 8.

Lönebidrag till lutherska presten i Bukarest........... , 48: 9 7.

Lönetillökning till pastor vid svenska kyrkan i Paris 864: —

Förlust å kursskilnad vid disposition af hyresmedel 124:4 9.
Förvaringsafgift till Riksbanken för derstädes deponerade
obligationer................................................ 25: — 18,687:49.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning................................................. 1,327:21.

Utlånta medel........................................................... 24,310: 63. 25,637:84.

Summa 45,189: 3 3.

— 49 —

Fjerde Ifufyudtiteln.

Arméförvaltningen.

Debet.

Balans från år 1893:	Ordinarie och extra anslag.	Fonder och kassor m. m.	Summa.
Tillgångar: Kontant behållning......................... Dito i Riksbanken ........................... Dito hos redogöraren vid Krigs-skolan ............................................ Oredovisade förskott (627,672: 33 + 245,460: —).............................. Försträckning mot ersättning ........ Propriebalanser ................................ Utlånta medel................................... Fordringar hos Statskontoret .........	10,000: — 901,646: 15. 30,077: 80. 873,132: 33. 614,429: 1C. 2,952: — 5,600: — 1,293,079: 92.	—--	10,000: — 901,646: 15. 30,077: 80. 873,132: 33. 614,429: 16. 2,952: — 5,600: — 1,293,079: 92.
Säger tillgångar	3,730,917: 36.	--—	3,730,917: 3 6.
Efter afdrag af:
Skulder: I allmänhet.............. 46,726:17. Öfverbetalning ............ 5,935:11.	52,661: 2 8.		52,661: 2 8.
Återstår nettotillgång	3,678,256: 08.	—--	3,678,256: 08.
Inkomster:
Anslag: ordinarie och extra enligt jt»v efterföljande specifikation ...............	23,617,286: —	--- -	23,617,286: —
Transport	27,295,542: 08.	— — —	OO O "M ''M

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 189/t.

- 50 —

Ordinarie och Fonder och

extra anslag. kassor m. m.

Summa.

Uppbörd:

Transport

A ordinarie anslag:

Krigsskolan...................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm

och å Karlsborg .....................

A extra ordinarie anslag:

För inköp af ett skjutfält samt

till byggnader vid Marma......

Å fonder och kassor m. m............

Leverering från Statskontoret enligt
efterföljande specifikation ...............

27,295,542: 08.---

106,297:05.---

29,968: 83. —--

1,470: 80.---

—-- 292,302: 71.

---- 1,730,600: —

Säger inkomster 23,755,022:68. 2,022,902:7 1,

Summa 27,433,278: 76. 2,022,902: 71.

27,295,542: 08.

106,297: 05.
29,968: 83.

1,470: 80.
292,302: 71.

1,730,600: —
25,777,925: 39.

29,456,181: 47.

Kredit.

Balans från år 1893;

Skulder i allmänhet.............................. _____ 249,804:91. 249,804:91.

Efter afdrag af:

Tillgångar:

Kontant behållning... 131,472: 99.

Fordringar.................. 10,280: 02.--- 141,753:01. 141,753:01.

Återstår netto ---- 108,051:90. 108,051:90.

Utgifter:

För landtförsvaret m. m., enligt efterföljande
specifikation ........................ 23,474,707:76. 1,570,189:17. 25,044,896:93.

Statskontoret godtgjord nettobesparing
å ordinarie förslagsanslag, enligt

samma specifikation........................... 15,298: 58.--- 15,298: 58.

Säger utgifter 23,490,006: 34. 1,570,189: 17. 25,060,195: 51.
Transport 23,490,006:34. 1,678,241:07. 25,168,247:41.

— 51

Ordinarie och Fonder och Summa,

extra anslag. kassor m. m.__’

Transport 23,490,006:34. 1,678,241:07. 25,168,247:41.

Balans till dr 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning...........................

Dito i Riksbanken ..........................

Dito hos redogöraren vid Krigs-skolan .............................................

Oredovisade förskott (858,254: 2 6

+ 16,066: ll)................................

Försträckning mot ersättning .........

Propriebalanser .................................

Utlånta medel...................................

Fordringar hos Statskontoret .........

10,000: —
701,874: 94.

39,251: 90.

874,320: 37.
866,896: 73.
2,952: —
5,600: —
1,578,608: 26.

356,263: 44.

10,000: —
1,058,138: 38.

39,251: 90.

874,320: 37.
866,896: 73.
2,952: —
5,600: —
1,578,608: 26.

Säger tillgångar

4,079,504: 2 0.

356,263: 44.

4,435,767:

64.

Efter afdrag af:

Skulder:

Till Statskontoret...... 15,298:58.

Öfverbetalning............ 4,464:31.

I allmänhet ............... 1 16,468: 89. 136,231: 78. 11,601: so._147,833: 58.

Återstår nettotillgäng 3,943,272:42, 344,661:64. 4,287,934:06.

Summa 27,433,278:76. 2,022,902:71. 29,456,181:47.

Specifikation

D e -

Reservation
från år 1893.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd
brist m. in.

Ordinarie anslag.

Departementschefen............................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:tf kansli

samt kommandoexpeditionen ............

Generalstaben ....................................................

Intendentur-corpsen............................................

Arméförvaltningen ............................................

Generalitetsstaten ............................................

Artilleristaben ....................................................

Kom mendantsstaten............................................

Krigshögskolan ..............................................

Krigsskolan ........................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg,
reservationsanslag................................

Militärläkares undervisning................................

Resestipendium för militärläkare ....................

Pensioner och stipendier för Fältläkarecorpseu
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste

bataljonsläkarne, förslagsanslag ................

Kavalleri- och infanteriregementena................

Det icke garnisonerade infanteriets befäls afiöning.

...........................................................

Det icke garnisonerade kavalleriets befäls aflöning.

...........................................................

Roteringsunderstöd, förslagsanslag ................

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar
vid indelta kavalleriet, förslagsanslag
För hämmande af smittosamma sjukdomar
bland indelta kavalleriets nummerhästar å

mötesplatserna m. in., förslagsanslag ........

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets
vapenöfningar, reservationsanslag........

Transport |

		17,000					1	\
— _	_	50,250	_	___ _
— —	—	248,555	—	- -	--		_	_ _	_
— —	—	322,945	—	- -	—	___	_	_ _	_
— —	—	130,060	—	- -	—	_ _	_	_ __
— —	—	129,045	—	- -	_	___	_	_ _	_
—	-	12,200	—	- -	—	_ _	_	. -- _
— —	—	18,898	—	- -	—	_ _	_	_ _	__
— —	—	25,640	—	---	_	_ _	_	_ _	_
30,077	SO	76,729		106,297	05	—	-	—	—
39,283	06	77,287	_	29,968	83
—	—	8,500	—	- -	—	- -	—	_ _	_
		2,000 19,800	—	---	—	- -	—	- -	—
- -	_	41,975	_	__
- -	—	7,100	—	—	—		—	— —	—
—	—	3,996,084	-	— —-	—		—	— —	—
- -	_	957,000	_	_
- -	—	12,500	—	— —	—	— —	—	1,237	15
--•	—	6,000	—	—	—	—	—	890	—
— —	—	5,000	—	— ■ —					—
79,791	96	1,503,300	—	- -	—	- -	—	- -	—
149,152(82	7,667,868]	... \|	136,265 88]	—	-	2,127\| 15

— 53

förestående tabell:

bet.					K r e d i	t.					Summa.
Leverering från Stats-kontoret.	efterbetal-ning till år 1895.	efterbetal-ning från år 1893.	Utgift.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Reservation till år 1895.
						17,000								17,000
						49,891	67	358	33				—	50,250	—
						248,555	—	- -	—	- -	—	— —	—	248,555	—
						320,901	87	2,043	13	- -	—	— —	-	322,945	—
				_	_	127.482	14	2,577	86	- -	—	— —	—	130,060	—
			_		_	127.702 33	1,342	67	- -	—	- —	—	129,045	—
						11,862	66	■337	34	---			—	12,200	—
				_	_	18,898	_	---	—	- -	—	— —	—	18,898	—
				_ _	_	25,640	_	- -	—	— -	—	_ _	—	25,640	—
						173,851	95					39,251	90	213,103	85
						100,288	89	__	_	___	_	46,250	_	146,538	89
.						8,500			—	- -	—	—	—	8,500	—
				__ .	_	2,000		_ _	—	- -	—		—	2,000	—
— —	—					19,800							—	19,800	—
						41,829			_	146	_	---	—	41,975	_
—	—	—	—	—	—	7,100	—	— —	—		—	— —	—	7,100	—
- _ .	—	---	—	— —	—	3,708,675.88	287,408	12		—	— —	—	3,996,084	—
						939,754	90	17,245	10	_ _	.	____	—	957,000	—
			-			13,737	15	—	—	—		---	—	13,737	15
						6,890	—	_	—	— —	—	—	-	6,890	—
_ _	__	- -	—	- -	—	3,808	33	---	—	1,191	67	—	—	5,000	—
						1,421,434	06		—	—	\|	161,657 9(	1,583,091	96
— —	F	1 ~~ ~	\| —	— —	1—	\| 7,395,603 83	\| 311,312\|55j 1,337,67	247,159\|8OJ 7,955,413185

54 -

							D	e-
	Reservation från år 1893.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskonto-ret påförd brist m. m.
Transport Lifgardet till häst ............................	149,152	82	7,667,868 144,835 186,205 1 nq ökc	—	136,265	88		—	2,127	15
Kronprinsens husarregemente .....							—
Svea lifgarde .................................									~~
Andra lifgardet ...........................			971
Fältartilleriet å fastlandet, reservationsanslag Fästningsartilleriet, reservationsanslag........	77,520 45,407	57 03	1,341,276 98,455 32,414 313,932 QflQ Q1 Q					—	—	—
Gotlands artillericorps ....................^
Fortifikationen (derunder reservationsanslag 28,500 kronor till praktiska öfningarl . Trängen (derunder reservationsanslag 235,048 kronor)...................................	9,083 580 451,251 33,252	14 oo		—	—	3,404	—	—	—
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning, reservationsanslag ...........	10 99	882,682 143,792 69,220 m q nrm				84
Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstrupper-nas och trängens hästar, reservationsanslag Lega för hästar till artilleriets, fortifikations-truppernas och trängens exercis ....				8,383	14		-
Fouragering af artilleriets, värfvade kavalle-riets, fortifikation struppernas och trängens hästar, förslagsanslag....................						21,855	48
Mathållning för manskapet vid garnisonsrege-mentena, förslagsanslag..............			1 97Q 9nn
Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon, reservationsanslag «.................	1,590	no
Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslags-anslag ............................		9 Qftfi Eiflfl
Volontärskolor, förslagsanslag ............			VU 285,000 17,000 1,177,861 23,400 251,026 1,666,887					\|	128,074	40
Reservbefälet, förslagsanslag, högst.....
Försvarsverket till lands 1 allmänhet eller Arméförvaltningens departement, reserva-tionsanslag : Artilleridepartementet...................	330,109 3,674 76,640 649,463	68 42 43 17
Civila departementet .................
Fortifikationsdepartementet ..........
Intendentsdepartementet...........	75
Beklädnad och utredning för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps:
transport] 1,827,726 53	19,810,499]		136,265\|88\|	11,787\|98]152,057)03

- 55 -

bet.

Kredit.

Leverering Öfverbetal- Öfverbetal från

Stats- ning till år ning från år Utgift,
kontoret. 1895. 1893.

		—	—	—	—	7,395,603 137,208‘	83 33
						175,350	44
						158,437:	28
— —	—	— —		— —	—	162,525	66
						1,258,678	63
						62,831	30
						29,779	63
						317,690	55
— —						312,021	65
						1,077,598	08
						141,506	28
						77,603	1 14
						635,355	48
				—		1,117,132	03
						1,080
___	___					2,954,352	94
— —	—	— —	—	— —	—	413,074	40
						3,708	70
						1,225,806	80
						23,400
_ —	—	— —	—	— ,—	—	268,298	56
						1,700,810	65
—	-	— —	—	1 - -	—	\|19,649,860\|36

Omföring. 311,312 55	Statskontoret godtgjord besparing m. m. 1 1,337 67	Reservatior till år 189E -247,159	80	Summa. 7,955,413	85
7,626 67				—	144,835	—
10,854 56				—	186,205	—
5,41	72				—	163,856	—
745 34	- -	—	---	—	163,271	—
				160,117	94	1,418,796 143,862	57
				81,030	73	03
2,634 37			—	32,414	—
—	—	—	—	5,324	59	323,015	14
—	—	—	—	281	47	312,303	12
				256,335	02	1,333,933	10
				35,538	71	177,044	99
					—	77,603	14
					—	635,355	48
—	—	162,067	97	—	—	1,279,200	—
—	—	—	—	510	90	1,590	90
	_	26,147	06	_ _	_	2,980,500	_
				—	413,074	40
- -	—	13,291	30	—		17,000	_
				282,164	13	1,507,970	93
- -	—	- -	—	3,674	42	27,074	42
- -	—	- -	—	59,367	87	327,060 43
				, 615,534	27	2,316,350	,92
338,592(21	\| 202,844	1-	\| 1,747,039\|85\| 21,938,330	(42

Reservation
från år 1893.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd
brist m. m.

Transport Artilleridepartementet................................	1,827,726	53	19,810,499 10,192 423,566 15,000 189,250 15,000 165,488 135,475 21,450	—	136,265 88	11,787	98	152,057 3
Anskaffande ock underhåll af beklädnads,-bevärings- remtygs- samt bäst- och sadel-munderingspersedlar vid det berustade ka-valleriet, reservationsanslag:	8,884 46,673 11,149 95,356	27
Intendentsdepartementet............................ Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m., reservationsanslag: Artilleridepartementet............................... Intendentsdepartementet............................ Inqvarteringskostnader, förslagsanslag............ Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, resp.rvafinMSfwislfl.g	67 21 25	—	---- -	- -	—	9,472 04

För uppköp af salpeter eller råmaterialier till
röksvagt krut, förslagsanslag........................	—	—	50,000		--—
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter	- -	—	103,500	—	--—	—	—	—
För en ridskola vid Strömsholm ....................	- -	—	30,000
Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet,
reservationsanslag ........................................	2,837	77	31,000
Artilleriskjutskolor, reservationsanslag............	2,695	61	18,100
Dnrchmarschkostnader, reservationsanslag ....	16,730	21	8,000	—	- - _	- -	—	- - -
Ålderstiilägg, förslagsanslag ............................	- -	—	7,000					28,583 18
Rese- och traktamentspenniugar, förslags-
anslag ............................................................	- -	—	137,000					10,933 74
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för
Arméförvaltningen m. fl, verk ....................	- -	—	15,000	—	- - -	4,013	01	— - -
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen, förslags-
anslag ..........................................................	---	—	6,080
Extra utgifter...................................................	- -	—	67,000	—
Disciplinkompaniet, bestämdt anslag................	- -	—	12,600					---—
förslagsanslag...................	- -	—	32,000				—
Hufvudtitelns besparingsfond:
Boställskassemedel (propriehalans)............	113	27
Besparingarne i allmänhet........................	320,474	71	— —			355,617	71	—--
Säger ordinarie anslag	2,332,641	53\|21,303,200		136,265\|88\|371,418	70	201,045\|99

- 57 -

bet.					K r e d i	t.					Summa.
Leverering från Stats-kontoret.	Öfverbetal-ning till år 1895.	efterbetal-ning från år 1893.	Utgift.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Reservation till år 1895.
						19,649,860	36	338,592	21	202,844	—	1,747,039	85	21,938,336	42
- -	—	_ _		- -	—	10,192	—	- -	—	- -	—	- -	—	10,192	—
						423,566								423,566
						18,851	07					5,033	20	23,884	27
						193,338	26	- -	—	- -	—	42,585	41	235,923	67
						23,461	93					2,687	28	26,149	21
						186,59445	- -	—	- -	—	74,249180	260,844	25
						144,947	04						—	144,947	04
—	—	—	—	—	—	21,450	—						—	21,450	—
					__	50,000	—						—	50,000	—
- -						102,529	03	970	97	—	-	—	—	103,500	—
						25,954	05	4,045	95	- -	—	- -	—	30,000	—
						30,238	92	___	_	_ _	_	3,598	85	33,837	77
						15,428	11					5,367	50	20,795	61
- -	—	- -	—	- -	—	5,660	41	- -	—	- -	—	19,069	80	24,730	21
						35,583	18							35,583	18
—	—	—	—	—	—	147,933	74						—	147,933	74
						19,013	Öl							19,013	01
						5,621	11			458	89			6,080
						55,350	38	11,649	62	- -	—	— —	—	67,000	—
						12,241	04	358	96				—	12,600	—
						18,958	32	—	—	13,041	68	- -	—	32,000	—
												113	27	113	27
				— —		225,868 61	15,800	99	—	—	434,422,8 5	676,092	45
				--1—	21,422,041\|02	371,418\|70	216,344	57	2,334,167\|8J \| 24,344,572	10

Bev. Ber. ang. Statsverket för är 1894. 8

— 58 -

Extra ordinarie anslag.

Till fortsättande af Generalstabens topografiska
arbeten ........................................

Till reseunderstöd åt officerare och intendentur tjenstemän

.............................................

Till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens
befrämjande.................................

Löneförbättring vid indelta armén (propriebalans)
För tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter
i fråga om de värnpligtiges inskrifning
och redovisning m. m..................

Till gäldande af utaf Arméförvaltningen och

Statskontoret utgifna förskott .............

För fortsättande af arbetena vid Karlsborgs
hufvudfästning och å Vaberget samt anskaffning
af de för södra Vabergsfästet
erforderliga pansarlavetter för snabbelds

kanoner .......................................................

För komplettering af fältingeniörmateriel i
öfverensstämmelse med 1890 års mobilise ringsplan

.......................................................

För anskaffande af ny fältartillerimateriel ...

Skjutförsök ......................................................

För karbiner ...................................................

För anskaffande af fästningsartillerimateriel
För inköp af ett skjutfält samt till byggnader

vid Marma .............................................

För anskaffande af infanteriammunitionsvagnar
Till anskaffning för beväringen af målskjut ningsutredning.

.........................................

För förändring af ytterligare 28,000 1867 års

gevär till vapen af liten kaliber ..........

För anskaffande af mobiliseringsammunition

till de nya gevären ....................................

För fullbordande af en laboratoriebyggnad

och ett förrådsskjul å Karlsborg................

För ändring af gamla och anskaffning af nya

gevärshandtverkarekistor ............................

För inrättande vid Åkers krutbruk af en fabrik

för röksvagt krut ........................................

Till barackbyggnader å mötesplatserna ........

Transport]

								D	e-
Reservation							Statskonto-
från år 1893.	Anslag.		Uppbörd.	Omlöring.	ret påförd brist m. m.
2,913	95	75,000						—	—
1,495	76	9,000
34,592	07	60,000
374	95
73,589	61	53,000					—
1,935	70	- -	—	— —	—	— —	—	- -	—
50,144	18	150,000	—					—
11,395	24	27,450
---	—	254,000
1,426	71			— —				— —
1,726	16
947,783	70	100,000
- -	—	---	—	1,470	80	— —	—	---	—
—	—	20,000			— —
366	08
69,660	09	550,000
14,490	22	800,000
22,424	13	48,036	—	—	—	—	—	—	—
—	—	22,600
- -	—	100,000							—
53,634	07						—
1,293,952 62	2,269,086	—	1,470\|80	—	—	—	—1

59 -

bet.					K r e d i	t.					Summa.
Leverering från Stats-kontoret.	efterbetal-ning till år 1895.	efterbetal-ning från år 1893.	Utgift.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Keservation till år 1895.
						76,563	22	—	—	—	—■	1,350	73	77,913	95
						8,200	—					2,295	76	10,495	76
						71,451	38	___	_	_ _	—	23,140	69	94,592	07
—	—	—	—	—	—	—	—	- -	—	- -	—	374	95	374	95
_ _	_	_ _		- -	—	56,134	17	— —	—	—	—	70,455	44	126,589	61
						56	15	— —	—	—	—	1,879	55	1,935	70
- -	—	-- -	—	— —	—	124,264	94	—	—	—	—	81,879	24	206,144	18
						18,924	19					19,921	05	38,845	24
						135,937	43	- -	—	- -	—	118,062	57	254,000	—
		_ _	_	___	__	1,426	71	- -	—	- -	—	— —	—	1,426	71
						1.726	16	- -	—	- -	—	—	—	1,726	16
						310,447 65	—	—	— —	—	737,336	05	1,047,783	70
		4,464	31	5,935	11	_ _		- -	—	- -	—	—	--	5,935	11
						18,057	08	— —	—	— -	—	1,942	92	20,000
- -	—	—	—	— —	—							366	08	366	08
						291,064	43	—	—	— —	—	328,595	66	619,660	09
—	—	—	—	—	—	740,714 46	—	—	—	—	73,775	76	814,490	22
- -	—	- -	—	— —	—	68,693	16					1,766	97	70,460	13
- -	—	— —	—	—- —	—	2,025	70					20,574	30	22,600	—
						58,185	61					41,814	j 39	100,000	—
						2,716	1	—	—	—	—	50,918)07	53,634	07
—	—	\| 4,464 311 5,935	11	j 1,986,588)44	\| — —	1		__	\| 1,576,450\|18\| 3,568,973	7 3

-- 60 -

Transport Till uppsättande af nödiga reservpersedlar för rusthållskavalleriet .........................	D e-
Reservation från år 1893.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskonto-ret påförd brist m. m.
1,293,952 39,375 13,221	62 64 40	2,269,086 45,000		1,470	80			—	—
För anskaffning af den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier erfor-derliga sjukvårdsmateriel ..............

Säger extra ordinarie anslag	1,340,549	66	2,314,086	1	1,470	8 01
Säger ordinarie och extra ordinarie anslag	3,679,191	19	23,617,286	—	137,736	''68	371,418	70	201,045	99
Efter afdrag af skulder, omföringar och Stats-
kontoret påförda brister ...........	5,935	11	—	—	—	—	371,418	70	201,045	99
Aterstär	3,073,256	08	23,617,286	—	137,736	68
Extra ordinarie anslag. (Tillägg till 1893
års riksstat.)
Reservbefälet ................................	5,000	—	- -	—	- -	—	•	_	_ _	_
Fonder och kassor m. m.
Trosspassevolansfonden ........................	8,654	40	___		227	26
Förenade mötespassevolanskassornas fond .	14,601	48	_ _	__	8,975	18
Norrbottens hästjägaresqvadronsfond ..........	8,255	66	_ _	_	18^286	87
Volontärvakansfonden ......................	7,650	50		_	1,196	68
Vadstena krigsmanshusfond ........	91,871	31		_	49	37	30,000
Invalidhusfonden...........................					1,532	50
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond	2	_
Disciplinkompaniets besparingskassa.............	2,131	58	_ -	_	79	28
Disciplinsoldaternas arbetsförtjenst m. fl. egna
medel ..........................	2,518	61	_ _	_	7,873	03
Mossebo m. fl. fastigheter............................		_	_ _	_	2,023
Telegrafstationen å Vaxholms fästning ........	22	45	_ _	_	372	83
Artillerietablissementet i Östersund.........		_	___		169,206	54
Artillerietablissementet i Göteborg ........	___	_	_ _	__	6*480	17
Hästgardets nya kasernetablissement ..........	6,045	02
För utarbetande af kasernförslag samt inköp
af derför erforderliga ritmaterialier........
För utvidgning af Svea ingeniörbataljons kasern
Försäljningsmedel för vissa områden i Göteborg	—		—	—	76,000	—	— —		- -
Säger	141,753	Öl	— —		292,302	71	30,000	—	—	—
Efter afdrag af hvarandra motsvarande .......	141,753	Öl	- -	—	- -		30,000		_ _
Återstår	— —	—1	— —		292,302	71

61 -

bet.	Kredit.	Summa.
Leverering från Stats-kontoret.	Öfverbetal-ning till år 1895.	efterbetal-ning från år 1893.	Utgift.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Reservation till år 1895.
- -	—	4,464	31	5,935	11	1,986,588	44					1,576,450	18	3,568,973	73
						2,370	—					37,005	64	39,375	64
						58,108	30	_ _	_	---	—	113	10	58,221	40
- -	—	4,464	31	5,935	11	2,047,066j74	—	—	—	—	1,613,568	92	3,666,570j 7 7
—	—	4,464	31	5,935	11	23,469,707	76	371,418	70	216,344	57	3,947,736	73	28,011,142	87
---	—	4,464	31	5,935	11	—	—	371,418	70	201,045	99	4,464	31	582,864	11
						23,469,707	76		''	15,298	58	3,943,272	42	27,428,278	76
—	—	—	—	—	—	5,000	—	—	—	—	—	— —	—	5,000	—
						1,365	88					7,515	78	8,881	66
__	_	_ _		. -	_	19,206	Öl	- -	—	- -	—	4,370	65	23,576	66
__	_	- _		_ _	_	16,000	—	- -	—	---	—	10,542	53	26,542	53
50,000	_					43,705	60	- -	—	—	—	15,141	58	58,847	18
540,000						496,893	36					165,027	32	661,920	68
120,000	_	- -		10,280	02	74,619	—	30,000	—	— —	—	6,633	48	121,532	50
600	_	- -	—	- -	—	508	—	- -	—	— —	—	94	—	602	—
						522	04	— —	—	- -	—	1,688	82	2,210	86
						8,999	61					1,392	03	10,391	64
__ __	_	8,573	23	9,325	23	1,271	—	---					—	10,596	23
_	_	_ _	__	_ _	_	330	41					64	87	395	28
300,000	_	_ _	__	149,055	16	295,786	60	- -	—	—	—	24,364	78	469,206	54
600,000	_	_ _	__	40,848	26	493,170	28					72,461	63	606,480	17
50,000	—					15,760	13					40,284	89	56,045	02
		2,983	94	751	70	2,232	24						—	2,983	94
70,000	_	_ _	_	39,544	54	23,774	38					6,681	08	70,000
	—	44	63	— —	—	76,044	63						—	76,044	63
1,730,600		11,601	80	249,804	91	1,570,189	17	30,000	—	- -	—	356,263	44	2,206,257	52
_ _	_	11,601	80	141,753	Öl	_ _	—	30,000	—	—	—	11,601	80	183,354	81
1,730,600	—	1 — —	!--	108,051	90	\| 1,570,189	17					344,661	16 4	2,022,902	7 1

_ 62 —

Sammandrag af förvaltningsdirektionernas vid indelta armén och Verm -

Infanteriet:

Lifregementet till fot ................................

Första lifgrenadierregementet...................

Andra dito ................................................

Vestgöta regemente..............•......................

Smålands grenadiercorps...........................

Uplands regemente ....................................

Skaraborgs dito ........................................

Södermanlands dito.....................................

Kronobergs dito .........................................

Jönköpings dito .........................................

Dalregementet .............................................

Helsinge regemente .....................................

Elfsborgs dito .............................................

Vestgöta-Dals dito ....................................

Bohusläns dito.............................................

Vestmanlands dito .....................................

] Norrbottens dito .........................................

Yesterbottens dito .....................................

I Kalmar dito .................................................

Vermlands dito............................................

Jemtlands fältjägareregemente .................

Norra skånska infanteriregementet.............

Södra dito dito.............................................

Vermlands fältjägarecorps .........................

Hallands bataljon.........................................

Vesternorrlands regemente .........................

Blekinge bataljon.........................................

Kavalleriet :

Lifregementets dragoner............................

Lifregementets husarer ...........................

Smålands husarregemente .......................

Skånska husarregementet ........................

| Skånska dragonregementet........................

I Norrlands dragonregemente........................

		C	e-
Balans från	Upp-
år 1893
tillgångar.	Anslagsmedel.
2,154	86	20,976	83
17,806	03	22,000	64
8,063 65	21,900	12
12,800		20,623	99
156	58	10,604	75
1,500	—	22,336	09
87,751	42	22,390	35
58,550	09	20,986	20
9,359	65	22,563	74
6,727	35	20,639	46
19,929	84	22,727	05
10,000	—	22,892	10
17,116	92	22,084	56
16,610	57	21,688	26
17,002	89	22,361	86
1,014	12	20,906	52
7,983	90	21,033 67
2,965	39	16,254
26,460	35	22,506	22\|
19,242	17	24,091	53
13,563	96	15,777	18
379	38	25,779	23
6,904	11	26,139	29
3,970	70	13,660	22
1,791	22	9,594	56
8,445	27	16,639	5 8
7,766	95	12,330	22
4,200	35	28,864:	97
10,211	77	28,371)74
11,435	83	29,965	10
76,256	17	67,381	62
28,085)64	70,965	26
14,065)	88	36,352	74

Summaj 530,273|01| 803,389)65

- 68

lands fältjägarecorps redogörelse för stamtruppens munderingsmedel.

bet.	Summa.			K r e d i	t.
bord.	Balans till år 1895, skulder.	Balans från år 1893, skulder.	Utgifter.	Balans till år 1895, tillgångar.
Räntemedel in. m.	Summa.
1,412	19	22,389	02			24,543	88	2,126	40	20,314 78	2,102	70
1,584	71	23,585	35	_ _	—	41.391	38	- -	—	25,314 76	16,076162
749	71	22,649	83	. _	—	30,713	48	- -	—	22,179	70	8,533 78
1,055	39	21,679	38	_ _	—	34,479	38	112	22	17,176	08	17,191 08
210	37	10.815	12	---	—	10,971	70	— —	—	9,995	16	976	54
1,558	93	23,895	02	340	17	25,735	19	535	17	23,700	02	1,500	—
5,961	79	28,352	14	___	—	116,103	56	- -	—	26,239	03	89,864	53
3.468	37	24,454	57	_ _	—	83,004	66	---	—	42,422	90	40,581	76
1,412 15	23,975	89	_ _	—	33,335	54	- -	—	21,711	73	11,623 »i
794110	21,433	56	_ _	—	28,160	91	— —	—	23,609	72	4,551 19
2,346 44	25,073	49	442	69	45,446	02	— —	—	26,392	08	19,053 94
1,405 83	24,297	93	_ _	—	34,297	93	3,069	67	19,306	39	11,921	87
1,100 26	23,184	82	_ _	—	40,301	74	---	—	24,350	46	15,951	28
859 31	22,547	57	___	—	39,158	14	132	43	23,303	59	15,722	12
1,750 22	24,112	08	- -	—	41,114	97	8	36	25,913	68	15,192	93
1,434 19	22,340	71	1,128	92	24,483	75	— -	—	24,483	75	---	—
707 63	21,741	30	_ L	—	29,725	20	— —	—	18,483	52	11,241	68
917 22	17,171	22	1,91627	22,052 88	_ —	—	20,784	78	1,268	10
1,105 65	23,611	87	_ _	—	50,072 22	- —	—	31,007189	19,064	33
2''017\|ö 1	26,109	04	_ _	—	45,351	21	- -	—	29,120''33	16,230	88
949 68	16,726	86	_ _	—	30,290	82	—	—	23,177 93	7,112	89
1,388128	27,167	51	_ _	—	27,546	89	—	—	19,164 64	8,382	25
1,076 96	27,216	25	___	—	34,120	36	2,243	74	30,043 31	1,833	31
267 79	13,928	Öl	_ _	—	17,898	71	42	23	14,993 33	2,863	15
		9,594	56	_ _	_	11,385	78	- -	—	7,565	81	3,819	97
226^35	16)805	93	_ _	—	25,311	20	— —	—	17,057	03	8,254	17
91	25	12,421	47	- -	—	20,188	42	___		14,805	46	5,382	96
588	99	29,453	96			33,654	31			27,482	72	• 6,171	59
4.372 09	32.743	83	- -		42,955	60	— —	—	42,624	03	331	57
''383	15	30,348 25	_ _	—	41,784	08	- -	—	23,396	33	18,387	75
2.638 47	70,020 09	- -		146,276 26	— —	—	53,783	93	92,492	33
2.497	1 6	73.462	42	1,537	07	103,085	13	---		50,616 13	52,469	—
1,236)20	37,588 94		1-	51,654\| 82			23,880\|29	27,774	53
4 7,56 813 4	850,957\|99	6,365\|li	l,38ö,59G\| 1:	J 8/270	21	\| 824,401	\|2C	\| 553,924)61

Sammandrag af förvaltningsdirektionernas redogörelser

			c	e-
	Balans från	Upp.
	år 1893,
	tillgångar.	Anslags
Infanteriet:			medel.
Svea lifgarde........................	9 131	07	13 7r,i	Al
Göta dito (Andra lifgardet)..........	4,085	30	JL 0, 1 d 1 12,072	60
Lifregementet till fot .........	5,387	24	24 698	63
Första lifgrenadierregementet....	6,261	34	20,024	55
Andra dito.......................	0 «QO	91	90 A Otc	A £
Vestgöta regemente .........	4-n 3Qd	87	90 QQQ	OS
Smålands grenadiercorps.....	17,466	34	11,132	10
Uplands regemente ...	2,337 90 afla	44	1 7 03Q	88 11
Skaraborgs dito .....	18	1 Q 90Q
Södermanlands dito........	1 4 258	67 11	1 7 OQO	88 8°
Kronobergs dito ....	fi KOK	1 Q A1 3
Jönköpings dito ..	o ooo		1 ö 770	38
Dalregementet .......	9q om	3 3	91 QQ«	01
Helsinge regemente ............	33,888 ft 07.3	32 51	1 Q 399	94 82
Elfsborgs dito ..........	9A £00
Vestgöta-Dals dito ...........	14,010	19	18,288	60
Bobus läns dito ..........	23 947	37	1 £ 1 70	58
Vestmanlands dito	7,672 7 941	78	20 169	48 16
Norrbottens dito ....	47	1 O .309
Vesterbottens dito......	8 412	66 06	1 Q 1 37	21
Kalmar dito ........	K p; 1 k t;	1« «£Q	12
Vermlands dito........	.33 Q04	70	9.£ 1 9Q	06
Jemtlands fältjägareregemente	15,322	57	11,634	12
Norra skånska infanteriregementet	20,903	79	21,526	08
Södra dito dito.........	10 000	73	93 409	88
Vermlands fältjägarecorps ..	3,372	98	12,569	90
Gotlands infanteriregemente	18,166		8,979	74
Hallands bataljon....	1 551	9 fi	11,720 15,235	1 A
Vesternorlands regemente	6,075	15	40
Blekinge bataljon...........	1 735	20	9 756	61
Transport]	447,942	22	524,286]	29

— 05 -

för beväringsmanskapets munderingsmedel.

Ife t.		r», •				Summa.			K r e d i	t.
bord.	Balans till år 1895, skulder.	Balans från år 1893, skulder.	Utgifter.	Balans till år 1895, tillgångar.
Käntemedel]F § m. m. Fé''	11 Summa.
139	89	13,891	53			16,022	60			15,986	07	36	53
116	54	12,189	14	- -	—	16,274	44	- -	—	12,588	68	3,685	76
143	75	24,842	38	---	—	30,229	62	- -	—	22,816	57	7,413	05
655	30	20,679	85	- -	—	26,941	19	— —	—	17,953	93	8,987	26
252	32	20,747	97	- -	—	27,644	91	- -	—	20,346	59	7,298	32
1,679	41	22,678	49	57	22	68,130	58	- -	—	21,630	58	46,500	—
3,013	02	14,145	12	- --	—	31,611	46	- _	—	15,834 92	15,776	54
271	40	17,911	28	- -	—	20,248	72	- —	—	19,812 58	436	14
2.066	42	21,334	56	1,014	35	48,711	34	----	—	23,684 68	25,026	66
635	12	18,326	—	4,265	14	36,849	81	---	—	32,784 48	4,065	33
543	—	19,556	82	- -	—	26,062 23	- -	—	18,144193	7,917	30
206 25	18,976	63	- -	—	24,976 63	39	30	24,233 76	703	57
1,209 59	23,107	63	--—	—	52,108 90	1,950	06	24,527	56	25,631	34
1,546	23	19,869	17	- -	—	53,757	49	— -		15,153	69	38,60318 0
420	42	20,981	24	- -	—	29,054	7 5	• _ -	—	25,526	70	3,528 05
600	89	18,889	49	239	14	33,138 82	- -	—	23,069	11	10,069	71
629	61	15,806	19	869	12	40,622 68	189	42	24,617	11	15,816	15
125	92	20,295	40	160	73	28,128 91	- -	—	28,128	91	— _
408	98	16,771	14	232	—	24,944 61	1,246	—	21,587	44	2,111	17
422	17	19,559	41	697	49	28,669 56	- -	—	25,085	42	3,584 14
1,772	24	20,631	36	301	62	76,088\|04	4,851	06	40,171	36	25,065 62
1,889	27	27,018	33	372	62	6G ,3 5 5 [ 6 5	---	—	27,580	20	38,775 45
415	79	12,049	91	- -	—	27,372 48	-----	—	18,650	62	8,721	86
1,669	99	23,196	07	- -	—	44,099	86	- -	_	18,974	91	25,124	95
156	03	23,558	91	297	49	34,517	13	- -	—	28,280	90	6,236	23
188	26	12,758	16		—	16,131	1 4	----	—	12,877	58	3,253	56
869	39	9,849	13	2,310	56	30,325	69	1,189:24	11,136 45	18,000
204	63	11,924	77	- -	—	13,476	13	- -	—	8,764(81	4,711	32
1,076	64	16,312	04	- -	— •	22,387	19	- -	—	18,378	38	4,008\|81
69	08	9,826	32		—	11,561	52	—	—	8,778,92	2,782\|60
23,398	15	547,684 44	10,817(48	106,444 14	9,465 08	633,107(84	363,871	22

Rev. Rrv. avg, Statsverket för ar ISO4. ‘J

- 66

			D	e-
	Balans från	Upp-
	år 1893, tillgångar.	Anslags medel.
Transport Kavalleriet: Lifgarde! till häst ......................................................	447,942 1,638 761	22 91	524,286 2,842 4,052 3,630 7,237 10,271	29 40
Lifregementets dragoner .............................................	33	70
Lifregementets husarer...................................................	773	61	12
Smålands husarregemente ...................................	1,829 4,446	82	54
Skånska husarregementet........................................	30	20
Skånska dragonregementet .......................	1,169	22	9,850	51
Kronprinsens husarregemente................................	2,151	56	_ _	__
Norrlands dragonregemente................................	2,197	25	2,337 12,069	48
Artilleriet: Första Svea artilleriregemente: Stockholm ...................		40
Hernösand ..........................................	1,511 382	89	_
Första Göta dito: Göteborg ......................................	34	8,692	41
Karlsborg ............................................................	3,558	72	_
Yendes dito: Kristianstad ...................................	4,021 1,116	87	6,507 3,734 3 5,948 221	93
Landskrona ..............................................	36	04
Norrlands dito ....................		49
Gotlands artillericorps..................................................	1,074 6,654	21	26
Vaxholms dito ..........................	57	13,168 6,334 7,586 4,838 29,444 14,966 7,766	30
Karlsborgs dito.................................		77
Fortifikationen: Svea ingeniörbataljon .......................................................................	4,795 632	44	28
Göta dito ...........................	16	76
Trängen: Svea" trängbataljon ...................................................................................	2,953 5,523	54	04
Göta dito .........................	37	64
Norrlands dito........................................... .........		64
Summa	495,134	69	685,787	20

1 Motstående belopp öfverfördt till Norrlands artilleriregemente.
s Motstående belopp öfverfördt till Karlsborgs artillericorps.

8 Af motstående belopp, 5,948 kronor 49 öre, äro 1,511 kronor 89 öre öfverförda från Första Svea artilleri4
Af motstående belopp, 3,610 kronor 14 öre, äro 3,558 kronor 72 öre öfverförda från Första Göta artilleri -

— 67 —

bet.					K r e d i	t.
bord.				Balans till		Summa.		Balans från			Balans till
				år 1895,				år 1893,		Utgifter.		ar 1895,
Räntemedel	Summa.		skulder.				skulder.				tillgångar.
m. m.
23,398	15	547,684	44	10,817	48	I 106,444.	14	\| 9,465	08	633,107	84	363,871	22
39	32	2,881	72			4,520	63		__	2,835	53	1,685	10
541	30	4,107	_	_ _		4,868133	— —		2,305	28	2,563	05
212	48	3,842	60	_ _		4,616121	— —	—	4,474	76	141	45
34	45	7,271	99	_ _		9,101 j	81	— —	—	7,482	33	1,619	48
60	88	10,332	08	3,958	92	18,737	30	—		12,669	54	6,067	76
71	05	9,921	56	1,115	16	12,205	94	— —	-	7,563	08	4,642	86
76	68	76	68	_ _	_	2,228	24	— —		1,946	54	281	70
73	83	2,411	31	1,413	49	6,022	05	---	—	2,434	94	3,587	11
31	46	12,100	86			12,100	86	___	_	12,081	58	19	28
			_	_ _	_	1,511	89	- -	—•	1,511	89	1 - -	—
136	17	8,828	58	_ _	—	9,210	92	— —	—	8,789	47	421	45
		_	_	_ _	_	3,558,72	- -	—	3,558	72	2 _ _	—
71	05	6,578	98	1,022	81	11,623 66	— —	—	5,020	86	6,602	80
		3,734	04			4,850	40	- -	—	4,534	53	315	87
1,665	47	7,613	96	_ _	_	7,613	96	- -		4,415	87	3,198	°9,
60	221	86	_ _	—	1,296	07	— —	_	245	80	1,050	27
126	25	13,294	55	_ _	—	19,949	12	—	_	19,930	83	18	29
* 3,610	14	9,944	91	— —	—	9,944191	- -	—	6,370	20	3,574	71
1 191		7.777128			12,572	72			6,082	24	6,490	48
2,142	04	6,980	j 8 0	- -		7,612	96	- -		4,317	07	3,295	89
72	80	29.516	84	1,165	25	33,635	63	____		33,635	63	---	—
61	89	15,0 2 815 3			20,551	9 C	- —		18,713	44	1,838	46
		7,7 6 616 4			7,766	64		1	3,924	49	3,842	1 5
32,130101	717,917j21	19,493 11	j 1,232,545	01	j 9,465	jo?	807,952	46	1 415,127)47

regementes f. <1. detachement i Ilernösand.
regementes f. d. detachement, å Karlsborg.

Angående de förr under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder, hvilka
görelser, som finnas intagna i kapitalkonto till rikshufvudboken. Ifrågavarande fonders

1845.

1855.

1865.

Förenade mötespassevolanskas sornas

fond............................

jTrosspassevolansfonden.............

jNorrbottens hästjägaresqvadrons

j fond............................................

jVolontärvakansfonden ................

En per mille-fonden....................

Palmqvistska fonden till Stockholms
befästande ....................

Vadstena krigsmanshusfond........

Invalidhusfonden ........................

Beväringsmanskapets invalid- och
pensionsfond ...........................

1870.

1875.

		459,713	53	463,545	05	507,572	41	521,971	37
298,132	18	170,879	3 5	305,991	37	471,881	10	133,618	20
''bo o 00		198,113	71	221,442	31	231,527	28	243,861	25
		102,952	S8	277,406	06	365,796	67	475,564	72
		37,708	86	57,881	74	71,960 6s	90,856	20
—		- -	—	- -		128.908	26	165,698	33
172,5bb	29	2,650,600	59	3,382,061	97	3,736,227;	88	4,108,962	32
230,562	49	571,376	3 S	993,817	99	1,220,10906	1,572,625	90
—	—	— —	—	27,491	19	76,638! 6 2	158,903	98

— 09 -

numera af Statskontoret förvaltas, få Revisorerne hänvisa till de detaljerade redonettobehållningar
vid slutet af nedannämnda år inhemtas af följande tabell:

1880.	1885.	1890.	1891.	1892.	1893.	1894.
561,648	n	311,878	36	314,207	78	293,827	19	302,739		274,131	61	277,226	52
228,101	82	139,827	70	35,310	51	28,527	55	45,018	20	25,278	39	24,868	12
258,877	64	214,806	21	225,585	64	216,437	66	211,940	13	225,566	08	243,818	21
428,596	18	275,036	82	304,708	37	288,049	5 6	260,655	61	252,905	16	227,039	86
116,809	61	148,078	29	188,911	40	196,799	12	205,150	20	213,639	99	222,909	10
206,198	45	261,395	59	337.346	5 4	351,431	95	366,344	80	381,505	35	398,057	56
4,875,735	23	4,591,249	23	4,828,201	96	4,818.391	21	4,803,279	17	4,778,186	68	4,756,721	77
1,837,559	41	2,084,595	06	2,420,067	04	2,471,995	3 4	2,526,677	32	2,570,413	50	2,629,857	74
259,411	90	353,552	38	589,860	75	666,099	35	741,868	22	814,382	65	947,308	85

70 —

Af två inom Arméförvaltningen uppgjorda statistiska sammandrag öfver
samtliga kostnader för den garnisonerade och den icke garnisonerade armén
samt beväringen under år 1894 hafva Revisorerne velat meddela följande
uppgifter:

Den garnisonerade armén.

Infanteri:

Svea lifgarde..............................................................

Göta dito (Andra lifgardet)...................................

Kavalleri:

Lifgardet till häst...................................................

Kronprinsens husarregemente ...............................

Artilleri:

Första Svea artilleriregemente ...............................

Första Göta dito.......................................................

Vendes dito.............................................................

Norrlands dito............................................................

Andra Svea dito........................................................

Andra Göta dito ......................................................

Gotlands artillericorps...............................................

Vaxholms dito...........................................................

Karlsborgs dito ...................................................

Fortifikationen:

Svea ingeniörbataljon........

Göta dito............................

Fortifikationen i allmänhet

Träng en:

Svea trängbataljon...............

Göta dito............................

Norrlands dito....................

Yendes dito..........................

	523,988:	85.
	. 499,786:	19.
Säger	1,023,775:	04.
	455,119:	76.
	649,140:	80.
Säger	1,104,260:	56.
	716,233:	43.
	674,032:	36.
	815,886:	32.
	382,439:	43.
	60,845:	81.
	15,712:	27.
	82,996:	22.
	218,810:	89.
	75,583:	18.
Säger	3,042,539:	91.
	121,898:	19.
	77,624:	29.
	552,728:	—
Säger	752,250:	48.
	237,220:	31.
	129,797:	45.
	103,444:	71.
	5,441:	16.
Säger	475,903:	63.
	1,334,053:	89.
Summa	7,732,783:	51.

Armén i allmänhet

- 71 —

Den icke garnisonerade armén.

Infanteri:

Lifregementet till fot ............................................................. 241,203: 9 8.

Första lifgrenadierregementet............................ 181,884: 80.

Andra dito................................................................................. 208,377: 2 8.

Yestgöta regemente.................................................................... 19o,511: 58.

Smålands grenadiercorps.............. 96,139: 7 2.

Uplands regemente.................................................................. 225,000:71.

Skaraborgs dito.......................................................................... 207,782: 02.

Södermanlands dito..................................................................... 228,974:81.

Kronobergs dito........................................................................ 213,701: 60.

Jönköpings dito....................................................................... 200,OoO: 9 5.

Dalregementet............................................................................ 215,202:82.

Helsinge regemente.................................................................... 198,418: 78.

Elfsborgs dito.............................................................................. 189,43b: 14.

Yestgöta-Dals dito ................................................................. 205,881: 91.

Bohusläns dito ......................................................................... 182,388: 6 7.

Yestmanlands dito .................................................................... 242,543: 2 8.

Norrbottens dito’......................................................................... 176,873: 12.

Yesterbottens dito..................................................................... 151,509: 44.

Kalmar dito .............................................................................. 200,783: 49.

Yermlands dito .......................................................................... 220,278: 9 0.

Jemkande fåltjägareregemente................................................. 124,802: 4 4.

Norra skånska infanteriregementet.......................................... 216,537:61.

Södra dito dito .......................................................................... 235,410: 21.

Yermlands fältjägarecorps....................................................... 142,505:76.

Gotlands infanteriregemente.................................................... 210,255: 96.

Hallands bataljon...................................................................... 102,211:40.

Vesternorrlands regemente ..................................................... 192,978: 10.

Blekinge bataljon........................................................................ 128,051: 90.

Säger 5,332,674: 3 8.

Kavalleri:

Lifregementets dragoner......................................................... 263,576:51.

Dito husarer............................................................................... 216,564: 19.

Smålands husarregemente ..................................................... 232,651: 7 5.

Transport 6,045,466: 8 3.

— 72 —

Transport 6,045,466: 8 3.

Skånska husarregementet ........................................................ 469 637:82.

Dito dragonregementet............................................................. 540^58: 07.

Norrlands dragonregemente...................................................... 256,471: 29.

Säger 1,979,059: 6 3.

Armén i allmänhet ..................................................................... 461 898: 79.

Summa 7,773,632: 80.

Beväringen.

Svea lifgarde................................................................................. 56,835:21.

Göta dito (Andra lifgardet) ........................................................ 50 190: 5 8.

Lifregementet till fot ................................................................... 109 254: 12.

Första lifgrenadierregementet....................................................... 92 612: 04.

Andra dito................................................................................... 95,403: 43.

Yestgöta regemente .................................................................... 110,919: 67.

Smålands grenadiercorps ......................................................... 35 806: 7 6.

Uplands regemente .................................. 87 661- in

Skaraborgs dito.............................................z.zzzzz

Södermanlands dito ....................................................................... 85 545: 02.

Kronobergs dito................................................................. 72 837:_

Jönköpings dito ................................................................. 83,439:’68.

Dalregementet ................................................................. 102 406:25.

Helsinge regemente................................................................... 78*391: 18.

Elfsborgs dito ............................................................................ 97,017: 54.

Yestgöta-Dals dito....................................................................... 83,882: 85.

Bohusläns dito.............................................................................. 75 092:66.

Yestmanlands dito......................................................................... 89 850:46.

Norrbottens dito.............................................................................. 35 402: 97.

Yesterbottens dito......................................................................... 101 518: 07.

Kalmar dito ......................................................................Z’Z 86,’l41:’ 52!

Yermlands dito ............................................................................. 116 947:13.

Jemtlands fältjägareregemente .................................................... G4 178: 41.

Norra skånska infanteriregementet ........................................... 108 056:4 3.

Södra dito dito............................................................................;-110*696: 33!

Yermlands fältjägarecorps ......................................................... 55 010:19.

Gotlands infanteriregemente ......................................................... 10,720: 3 3.

Transport 2,230,923: 54.

73 —

Transport 2,230,923: 54.

Hallands bataljon ........................................................................... 52,958: 0 3.

Yesternorrlands regemente........................................................... 76,821:39.

Blekinge bataljon ......................................................................... 35,905: 92.

Lifgarde! till häst........................................................................... 9,262: 90.

Lifregementets dragoner................................................................. 34,802: 9 9.

Dito husarer ................................................................................... 30,278: 4 7.

Smålands husarregemente............................................................... 50,486: 6 9.

Skånska husarregementet.............................................................. 70,724:74.

Dito dragonregementet ................................................................ 71,966:3 7.

Kronprinsens husarregemente .................................................... 28,689: 9 6.

Norrlands dragonregemente............................................................ 22,583: 84.

Första Svea artilleriregemente ..................................................... 58,229: 9 5.

Första Göta dito.................................................... 41,288: 88.

Yendes dito...................................................................................... 50,412:7 5.

Norrlands artilleriregemente ......................................................... 27,736: 66.

Gotlands artillericorps ........................................ 1,971: 48.

Yaxholms dito.............. 45,085: 4 7.

Karlsborgs dito................................................................................. 25,473:16.

Svea ingeniörbataljon ......................i............................................. 86,585: 4 6.

Göta dito ....................................■"................................................... 28,871: 07.

Svea trängbataljon.......................................................................... 155,566: 2 9.

Göta dito........................................................................................ 68,753: 4 7.

Norrlands dito............................................................................... 43,417:59.

Säger 3,298,797: 07.

Beväringen i allmänhet................................................................ 120,385: 29.

Summa 3,419,182: 36.

§ I Af

1893 års Revisorer anmärktes, att fullständig kännedom om de i
Arméförvaltningens hufvudbok för år 1892 upptagna, vid årets slut oredovisade
förskotten ej kunnat af räkenskaperna vinnas, äfvensom att de af
vederbörande tjenstemän inom Arméförvaltningen till Revisorerne aflemnade
skriftliga uppgifter angående de på de särskilda departementen belöpande
andelar af berörda förskott ej till summan öfverensstämde med det i hufvudboken
upptagna belopp; och uttalade Revisorerne med anledning häraf den
mening, att för framtiden sådan förändring i Arméförvaltningens räkenskaper

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 189f. 10

- n —

borde vidtagas, att för hvarje af Arméförvaltningens departement upprättades
och räkenskaperna bilades sammandrag öfver de vid räkenskapsårets slut
förefintliga oredovisade förskott, hvilka sammandrag borde innehålla uppgift
å de myndigheter eller personer, hos hvilka förskotten innestode, samt att
förskottskontot i Arméförvaltningens hufvudbok angåfve fördelningen af
nämnda förskott å de särskilda departementen såväl i dess ingående som
dess utgående balans.

Uti häröfver den 23 Januari 1894 afgifvet utlåtande har Arméförvaltningen
å Civila departementet, under erkännande af den gjorda anmärkningens
befogenhet samt lämpligheten af de med anledning deraf framstälda
förslag, förklarat, att Arméförvaltningen skulle låta sig vara i hög grad angeläget
att söka få orsaken till den antydda oöfverensstämmelsen, så fort
ske kunde, utredd och de fordrade nya räkenskapsbilagorna derefter för framtiden
vidfogade hufvudboken.

Nästlidet års Revisorer funno emellertid vid granskningen af Arméförvaltningens
räkenskaper för år 1893, att de anmärkta bristfälligheterna
fortfarande qvarstode, och efter en med anledning häraf gjord förfrågan hade
cheten för Ärméförvaltningens Civila departement uti skrifvelse den 25 Oktober
1894 meddelat, att den utlofvade utredningen, med hvilken embetsverkets
bokslutskamrerare med biträde af vederbörande bokhållare vore sysselsatt,
ännu icke hunnit fullbordas, hvadan ej heller de ifrågavarande räkenskapsbilagorna
kunnat upprättas. Detta förhållande omförmäldes i Revisorernes
berättelse; och med anledning häraf upplyste Arméförvaltningen å Civila
departementet i utlåtande den 22 Januari innevarande år, att den fortgående
utredningen angående förskotten ännu icke kunnat afslutas, hvadan den beklagligtvis
ej eris på 1894 års hufvudbok kunde öfva någon inverkan.

Af förestående redogörelse framgår, att ännu efter två års förlopp behörig
utredning icke kunnat åstadkommas angående den anmärkta bristen
på öfverensstämmelse mellan den i Arméförvaltningens hufvudbok för år

1892 upptagna summan af vid årets slut oredovisade förskott, utgörande
781,799 kronor 86 öre, och det belopp, hvartill samma förskott enligt uppgifter
från de särskilda departementen belöpte sig, eller allenast 743,705
kronor 71 öre; och allt fortfarande äro Revisorerne i saknad af de räkenskapsbilagor,
som, enligt hvad i 1893 års revisionsberättelse framhållits, äro
nödiga för granskning af förskottskontot i Arméförvaltningens hufvudbok.
Revisorerne äro således fortfarande urståndsatte, att bedöma huruvida — såsom

1893 års Revisorer yttrat — »den i hufvudboken upptagna eller den enligt
de särskilda uppgifterna anförda summan af de oredovisade förskotten är den
riktiga, eller huruvida ej möjligen båda dessa summor äro felaktiga»; och
lika litet äro de i stånd att kontrollera riktigheten af det i 1894 års hufvud -

— 75 —

bok upptagna belopp af oredovisade förskott, utgörande vid årets slut 861,206

kronor 26 öre. _ __ .

Nu omförmälda förhållande synes på ett slående sätt bekräfta riktigheten
af hvad nästlidec års Revisorer i 3 § af berättelsen rörande Arrnéförvaltningen
uttalat, nemligen att »det nu använda systemet att såsom förskott
behandla en väsentlig del af de från Arméförvaltningen — eller för
dess räkning genom landtränterierna — gjorda utbetalningar till underlydande
myndigheter gör redovisningen i hög grad invecklad och osäker»;
och häraf torde tillika framgå nödvändigheten af, att, såsom samma års Revisorer
framhållit, det nu tillämpade systemet för ^anordning och redovisning
af anslagen under Fjerde hufvudtiteln varder förenkladt.

Revisorerne, som i allt väsentligt instämma i det yttrande, som vid
nästlidet års revision afgifvits i denna fråga (§ 3 sid. 71—75 revisionsberättelsen)
anse sig emellertid böra ytterligare framhålla vigten af att bryta
med det nu använda förskottssystemet, att såvidt möjligt undvika omföringar
från ett anslag till annat, samt att i Arméförvaltningens hufvudbok
upplägges särskildt konto för hvarje truppförband, undervisningsanstalt ejler
annan institution, för hvilken särskild redogörare är anstäld. Det må tillåtas
Revisorerne erinra, att, sådan Arméförvaltningens hufvudbok nu är uppstäld,
ingen upplysning derstädes lemnas om förefintliga behållningar hos andra
redogörare än krigskassören och redogöraren vid Krigsskolan. De hos sistnämnde
tjensteman innestående medel upptagas särskildt å hufvudbokens
kassakonto, hvaremot de medelsbehållningar, som åt öfrige redogörare äro
anförtrodda, ingå i den å förskottskontot uppförda summan af oredovisade
förskott, utan angifvande af hvad som härutaf belöper sig å hvarje särskild
myndighet eller person. Behofvet af en specifik redovisning i detta hänseende
är nogsamt ådagalagdt genom den osäkerhet, som det hittills iakttagna
bokföringssättet, såsom ofvan framhållits, visat sig innebära, och enligt
Revisorernes mening skulle otvifvelaktigt reda och öfversigt härutinnan i hög
grad befordras, om, på sätt här ifrågasatts, redogörarnes medelsförvaltningar
bokfördes hvar å sitt konto i hufvudboken. Genom en sådan anordning
skulle möjlighet beredas att högst väsentligt och blott till särskilda undantagsfall
inskränka användningen af förskottskontot. Sålunda kunde medel,
som mot redovisning öfverlemnades till redogöraren vid ett truppförband,
omedelbart påföras detta truppförbands konto i stället för, såsom nu sker,
förskottskontot. Sistnämnda konto komme derigenom att hufvudsakligen användas
i de ej synnerligen talrika fall, då medel mot redovisning utbetalas
till andra personer än de ständige redogörarne.

De numera synnerligen talrika, besvärliga och granskningen försvarande
omföringarne mellan olika anslag förorsakas i många fall deraf, att

— 76 —

hvart och ett af Arméförvaltningens departement har sin särskilda medelsförvaltning.
Det förekommer nemligen mycket ofta, att ett departement begär
ersättning af ett annat, som bör af sina anslagsmedel helt och hållet
eller till någon del bestrida en af förstnämnda departement förskotterad ut-n
|<or,0^. -anledas omföringar deraf, att vissa kostnader skola, enligt
gällande föreskrifter, fördelas på flere anslag. Exempelvis må anföras, att
kostnaderna för regementsintendenters och regementskommissariers resor skola
pa grund af Kongl brefvet den 12 Juni 1882, fördelas å ej mindre än fem
särskilda anslag. Vidare skall, när ett regemente eller någon del deraf eller
enskild soldat kommenderas till annan militärtjenstgöring än de årliga vapeno
mngarne, Annélorvaltningen, jemlikt 14 § i beklädnadsreglementet den 23
September 1887, från vederbörande statsanslag åtnjuta ersättning, enligt i
reglementet närmare angifna grunder, för munderingspersedlarnes slitningunder
hvarje dag, de vant begagnade. Följaktligen måste exempelvis för
manskap, som bevistat volontärskolor eller varit till annan dermed jemförlig
tjenstgöring kommenderad!, dylik ersättning omföras till beklädnadsanslagel
från volontarskolans anslag eller det anslag, som bör bestrida kostnaden för
kommenderingen. Stundom föranledas omföringar äfven deraf, att influtna
eller utbetalda medel af länsstyrelser eller redogörare upptagits å orätt deOmföringarne
tillgå i allmänhet så, att sedan skriftlig hemställan rörande
omformg gjorts af vederbörande tjensteman i det departement, till
hvilket ersättning bor utgå, departementets i anledning häraf fattade beslut
genom protokollsutdrag! meddelas det departement, som är skyldigt utgifva
ersättningen, hvarefter sistnämnda departement i sin ordning beslutar oraforingen
och derom gifver order; och skola härjemte anteckningar rörande
omforingen af åtskilliga tjensteman göras på många ställen i räkenskaperna.

m oringarne taga sålunda i anspråk icke obetydligt arbete och medföra för
ofrigt ofta den olägenheten, att de till vissa utgifter hörande verifikationer
ic~e komma att stanna vid redogörelsen för det anslag, hvarå utgiftsbeloppet
slutligen affores. Häraf torde framgå, att omföringssystemet i hög grad bidrager
att gorå Arméförvaltningens redovisning invecklad och följaktligen

g^ÄhrS°rer betyda"de 8’4righ6t,ir rW ^»Sörandet af deras

En förändring i uppställningen af riksstatens fjerde hufvudtitel i den
riktning 1894 ars Revisorer i detta hänseende angifvit, eller att — i likannan*6
hvadredannu i några fall eger rum — hvarje regemente eller
annan sjelfständig militärisk institution erhölle sitt särskilda anslag, omfattande
alla sadana kostnader, för hvilkas bestridande Arméförvaltningens medgifvande
ej vore nödigt, skulle utan tvifvel i sammanhang med uppläggande

— 77 —

i Arméförvaltningens hufvudbok af särskilda konti för medelsredogörarne, på
sätt ofvan förordats, undanrödja de flesta och väsentligaste af ofvan berörda
olägenheter, helst om en dylik förändring sattes i samband med det af 1894
års Revisorer jemväl uttalade önskningsmålet, att »samtliga förvaltningsmyndigheters
redovisningar, som angå de under Fjerde hufvudtiteln uppförda
anslag, med undantag blott för dem, som röra skattelindringar, måtte ingå
till ett enda af Arméförvaltningens departement». — Genom dessa åtgärder
skulle, enligt Revisorernes mening, ordning, reda och enkelhet i medelsanordningen
och redovisningen för den stora och vidlyftiga förvaltningen af
Fjerde hufvudtitelns anslag i hög grad främjas.

Då Revisorerne finna denna fråga vara af synnerlig vigt och då, enligt
hvad Revisorerne inhemtat, ett förslag till förändrad uppställning af riksstatens
fjerde hufvudtitel under innevarande höst undergått granskning af för
sådant ändamål utsedde komiterade samt måhända kommer att blifva för
Riksdagen framlagdt, hafva Revisorerne ansett sig böra fästa Riksdagens
uppmärksamhet på här berörda förhållanden samt i minnet återkalla 1894
års Revisorers yttrande uti ifrågavarande hänseenden.

§ 2.

Enligt de qvartalsrapporter, som för revisionsåret till Arméförvaltningens
Civila departement afgifvits af redogöraren för Gotlands infanteriregemente
och Gotlands artillericorps, hafva kassabehållningarne å de från nämnda

departement emottagna medel utgjort:

För Gotlands För Gotlands
infanteriregemente. artillericorps.
kronor. kronor.

vid 1894 års början ............................ 30,899: 04. 1,602: 21.

,, lista qvartalets slut ........................ 28,148: 93. 481: 99.

,, 2:dra d:o d:o ..................... 23,947: 2 7. —--

,, 3:dje d:o d:o ....................... 28,832: 99. —--

,, 4:de d:o cl:o .................... 37,077: 03. 3,556: 22.

För Gotlands artillericorps hade vid 2:dra och 3:dje qvartalens slut utgifterna
öfverstigit inkomsterna med 2,806 kronor 57 öre vid den förra tidpunkten
och med 3,661 kronor 74 öre vid den senare.

Af den i Arméförvaltningens Intendentsdepartement förda förskottsoch
liqvidbok inhemtas, att de oredovisade förskotten från detta departement
utgjort:

För Gotlands För Gotlands
infanteriregemente. artillericorps.
kronor. kronor.

vid 1894 års början
„ samma års slut

9,260: 80. 4,411: oi.

4,633:30. 2,395:53,

78 —

Af förestående uppgifter framgår, att vid samtliga qvartalsskiftena under
året redogöraren för Gotlands infanteriregemente disponerat en betydande behållning
af medel från Civila departementet; och då, enligt Revisorernes mening,
förestående utbetalningar för regementet bort kunna till beloppet temligen
nära af vederbörande departement beräknas, samt departementet följaktligen
bort mer än som skett begränsa förskotten, hafva Revisorerne velat omförmäla
förhållandet.

§ 3.

I Arméförvaltningens hufvudbok för revisionsåret är å konto »Försvarsverket
till lands i allmänhet: Intendentsdepartementet» uppfördt såsom formelt
anordnadt 695,145 kronor 58 öre och såsom omföring till andra anslag
och fonder 474,743 kronor 64 öre. I det verifikationsband (n:o 204), hvartill
berörda konto hänvisar, upptages deremot, enligt det i bandets början befintliga
generalsammandraget af bestridda kostnader, såsom direkt utbetalning
från Arméförvaltningens kassa 698,896 kronor 19 öre och såsom omföring
470,993 kronor 3 öre. Den i sammandraget angifna summan af direkta utbetalningar
öfverstiger alltså hvad hufvudboken under motsvarande rubrik
upptager med 3,750 kronor 61 öre och, enligt hvad Revisorerne efter eu
omfattande granskning af verifikationerna funnit, utgöres detta belopp af sju
mindre, å skilda ställen bland redogörelserna upptagna poster, som i sjelfva
verket äro omföringar till andra anslag och sålunda med rätta i hufvudboken
förts under denna rubrik. Uppenbart är, att kontrollen af Arméförvaltningens
räkenskaper måste i hög grad försvåras genom den bristande öfverensstämmelse,
som sålunda förefinnes mellan hufvudboken och de dertill hörande
verifikationssammandragen. Jemväl i ett annat afseende hafva dessa sammandrag
befunnits mindre tillfredsställande. I flere fall saknas nemligen hänvisning
till de verifikationer, som röra särskilda i sammandragen uppförda
poster. Exempelvis må nämnas, att för åtskilliga belopp, som i de uti band
205 under fol. 460, 665, 759 och 763 befintliga sammandragen upptagits
såsom omföringar, icke angifvits, hvarest de omföringsorder, som härför legat
till grund, äro att finna. Någon gång hafva Revisorerne ändock lyckats
påträffa vederbörande verifikationer, stundom i annat band än det, hvarest
ifrågavarande sammandrag förekomma; men i de flesta fall hafva bemödanden
i detta syfte visat sig fruktlösa. Då vid sådant förhållande en detaljerad
granskning af anslagens användning försvårats eller omöjliggjorts, hafva
Revisorerne ansett sig böra framhålla angelägenheten af, att för framtiden
Arméförvaltningens räkenskaper varda så förda, att revisionsarbetet icke
hindras genom bristfälligheter af nu anmärkt beskaffenhet.

— 79

§ 4.

Uti sin berättelse till 1894 års Riksdag hade Revisorerne beträffande
utbetalningarne från anslagen till Land tförsvar sdepartementets afdelning af
Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen påpekat, hurusom den häröfver
afgifna redovisningen med tillhörande verifikationer blifvit, på grund
af föreskrifterna i Kongl. brefvet den 31 December 1877, aflemnad direkt
till Kammarrätten utan att först ingå till Arméförvaltningen, i hvars hufvudbok
berörda räkenskaper bokfördes. Då till följd häraf berörda verifikationer
icke kunnat intagas i Arméförvaltningens verifikationsband, hvarest utbetalningarne
redovisades endast genom ett obestyrkt räkenskapssammandrag,
hade Revisorerne, under framhållande att det för granskningen vore af vigt,
att verifikationerna till samtliga de af Arméförvaltningen förda räkenskaper
vore dess hufvudbok bifogade, uttalat önskvärdheten deraf, att jemväl för
utbetalningarne från ifrågavarande anslag fullständigt styrkt redovisning
måtte för framtiden bland Arméförvaltningaps öfriga verifikationer intagas.

Med anledning af detta Revisorernes yttrande förklarade Arméförvaltningen
å Civila departementet i utlåtande af den 23 Januari 1894, att embetsverket,
som lika med Revisorerne funne rimligast, att redovisningen för
förenämnda liksom för öfriga anslag under Fjerde hufvudtiteln inginge till
Arméförvaltningen och bilades dess hufvudbok, således intet hade att erinra
mot en ändring i af Revisorerne angifvet syfte af det i denna fråga anbefalda
förfarandet.

Då emellertid jemväl vid granskning af 1894 års räkenskaper rörande
ofvannämnda anslag befunnits, att samma oegentliga förfarande, som af 1893
års Revisorer blifvit anmärkt, fortfarande egt rum, hafva Revisorerne ansett
sig böra ånyo fästa uppmärksamheten å förhållandet och tillika uttala önskvärdheten
deraf, att den föreslagna och af Arméförvaltningen förordade ändringen
härutinnan måtte snarast möjligt komma till stånd.

§ 5.

Vid granskning af redogörelserna för utbetalda aflöningsmedel till Svea
lifgardes officerare och underofficerare med vederlikar hafva Revisorerne funnit,
att de med regementsadjutantsbeställning förenade lönetillägg för tjenstehäst
samt fourageersättning, som enligt den af 1892 års urtima Riksdag faststälda
stat skolat innehafvas af en löjtnant af första klass, eu löjtnant af
andra klass och en underlöjtnant, under revisionsåret uppburits af tre löjtnanter
af första klass, i allmänhet de äldste i graden. Ehuruväl enligt

80 —

Kongl. brefvet den 30 Mars 1894 medgifvits, att vid fotgardesregementena
tillsvidare må till regementsadjutant förordnas jemväl sådan till dylik befattning
lämplig subalternofficer på stat, som ej tillhör den löneklass, till
hvilken den lediga adjutantsbeställningen är hänförd, hafva Revisorerne, då,
såsom ofvan framhållits, afvikelse från den af Riksdagen faststälda stat för
Svea lifgarde under revisionsåret egt rum, velat omförmäla detta förhållande.

§ 6.

Vid granskning af redogörelsen för remonteringskommissionens uppköp
åt remonter under revisionsåret (verifikationsband 157) har det ådragit sig
Revisorernes uppmärksamhet, att kommissionen dels af en veterinär, som
varit hos kommissionen anstäld såsom besigtningsman, tillhandlat sig 10
hästar till ett medelpris åt 715 kronor, dels ock afslutat större remontuppköp
med åtskilliga hästhandlare, bland hvilka sålunda en försålt 42 och
en annan 22 hästar till ett pris af i medeltal 742 kronor för de förra och
7 40 kronor för de senare, under det att medelpriset för samtliga under året
inköpta remonter utgjort endast 677 kronor.

Att en person, som har att å tjenstens vägnar yttra sig angående
beskaffenheten af till remonteringskommissionen utbjudna hästar, tillåtits att
vid upphandlingen sjelf uppträda såsom säljare, synes Revisorerne innebära
en påtaglig oegentlighet och lätt kunna föranleda dertill, att allmänhetens
tilltro till kommissionens opartiskhet rubbas.

Jemväl i annat afseende hafva kommissionens här ofvan omförmälda
remontuppköp gifvit anledning till erinran.

I gällande kungörelse angående remonteringen vid de värfvade beridna
truppförbanden den 17 Mars 1893 stadgas beträffande remontuppköpen,
att de skola verkställas när och hvar chefen för remonteringsväsendet finner
sådant med kronans fördel öfverensstämmande samt efter infordrande af anbud
från kända hästuppfödare inom landet, hvarjemte bemälde chef bemyndigas
att låta genom Kong]. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande och i tidningarne
kungöra tid och ort för hästuppköp i större omfattning. Dessa bestämmelser
afse uppenbarligen att bereda landets hästuppfödare tillfälle att
direkt till kommissionen försälja för remontering lämpliga djur. Då genom
anlitande af mellanhänder kostnaderna för remonteringen ökas, borde det ock
vara för kommissionen angeläget att vid upphandlingen såvidt möjligt träda
i förbindelse endast med hästuppfödare och sålunda söka förhindra, att hästhandlarne
i vidsträcktare mån slå under sig hästuppköpen i första hand och
derigenom uppdrifva prisen. Då de jemförelsevis betydliga remontuppköp,
som under revisionsåret afslutats med hästhandlare, synas angifva, att den

— 81

för statens remonteringsväsende vigtiga synpunkt, som nu framhållits, icke
blifvit af remonteringskommissionen i tillräcklig grad beaktad, hafva Revisorerne
velat härå fästa uppmärksamheten.

§ 7.

Revisorerne, som besökt Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hafva beträffande
anordningarna vid faktoriet icke funnit anledning till annan erinran,
än att den der införda gasbelysningen lämpligen synes böra utbytas mot
elektrisk belysning. Att, såsom nu eger rum, använda öppna gaslågor utan
glas eller kupor, synes, särskildt hvad snickarverkstaden beträffar, vara alltför
eldfarligt, hvartill äfven kommer, att belysningen med gas i de låga,
fastän rymliga lokalerna måste menligt inverka på luftens beskaffenhet; och
då erforderlig vattenkraft finnes att tillgå, torde otvifvelaktigt äfven ur ekonomisk
synpunkt anordnande af elektrisk belysning vara att förorda.

§ 8.

Med anledning af verkstäldt besök å den vid Åkers krutbruk inrättade
fabriken för röksvagt krut hafva Revisorerne velat meddela, att samtliga
fabrikslokalerna, omfattande 17 verkstadshus samt 2 mindre förrådshus, syntes
vara väl och ändamålsenligt anlagda och uppförda.

Hvad deremot beträffar arbetarebostäderna, hade de, oaktadt tjenliga
byggnadstomter icke saknades, blifvit förlagda å platser, der den olämpliga
grunden föranledt dryga grundläggnings- och pålningsarbeten. Också hade
två under revisionsåret uppförda bostadsbyggnader, afsedda för fyra till sex
lägenheter, betingat en kostnad af 19,000 kronor för den ena och 18,750
kronor för den andra, af hvilken kostnad enligt på stället lemnad uppgift
omkring 4,000 kronor för hvardera byggnaden belöpte sig på grundens anbringande.

Under arbete var en byggnad för tillverkning af etyleter, hvilken i
fabrikationen ingående beståndsdel hittills tagits från utlandet. Den i fabrikationen
ingående spriten denatureras på platsen. Denatureringsafgiften, som
belöper sig till 2 å 3 öre per liter vid normalstyrka, inverkar ej obetydligt
på kostnaden för krutets tillverkning och kommer i sådant afseende att hafva
ännu större betydelse, sedan äfven etyleter kommer att tillverkas vid krutbruket,
då afgiften redan vid kruttillverkning i det omfång, som för närvarande
eger rum, beräknats uppgå till omkring 4,500 kronor för år. Den
kontrollanten tillfallande andel af berörda afgift hade, enligt lemnad upp licv.

Ser. ang. Statsverket för är 1894. H

— 82 —

lysning, vid en under år 1894 verkstäld denatureringsförrättning, som icke
upptagit längre tid än en half dag, uppgått ända till 711 kronor 28 öre.

Det har slutligen väckt Revisorernes uppmärksamhet, att den i krutfabrikationen
till väsentlig del ingående beståndsdelen bomullskrut icke tillverkas
på stället och ej heller tages från inom landet befintlig fabrik utan
importeras från utlandet. Arméförvaltningens Artilleridepartement har nemligen
med Reinisch-Westfälische Sprengstoff Actien Gesellschaft i Köln uppgjort
kontrakt om leverans från dess fabrik i Troisdorf af allt erforderligt bomullskrut,
dock minst 35,000 kg. under hvart af åren 1895—1899. Att med
anläggningen af en fabrik för röksvagt krut vid Åker afsåga att vinna den
vigtiga förmånen att kunna inom landet och med inhemska materialier tillverka
för krigsbruk erforderligt krut, torde vara utom allt tvifvel, och synes
särskildt framgå deraf, att Statsrådet och chefen för Landtförsvarsdepartementet
till det vid den till 1893 års Riksdag aflåtna statsverksproposition
fogade protokoll öfver landtförsvarsärenden yttrade, beträffande det då begärda
anslaget till ifrågavarande fabrik, bland annat, att »det i hög grad
önskvärda målet, att, hvad krutfabrikationen anginge, göra vårt land oberoroende
af utlandet» genom detta kunde vinnas.

Det har, vid sadant förhållande, synts Revisorerne anmärkningsvärd!,
att man genom kontrakt förbundit staten att under fem års tid taga allt
för kruttillverkningen erforderligt bomullskrut från utlandet, till följd hvaraf
den fördel, som afsågs med det af Riksdagen beviljade anslag till en fabrik
för tillverkning af röksvagt krut, naturligtvis icke vinnes.

§ 9.

Revisorerne, som vid besök å Qviberg och i Göteborg tagit i betraktande
de remonter, som Första och Andra Göta artilleriregementen kort förut
mottagit från remontdepoten vid Ottenby, hafva i Stockholm besökt Lifgardets
till häst samt Första Svea artilleriregementes etablissement, i hvilket "senare
äfven Andra Svea artilleriregemente är inrymdt, för att göra sig underrättade
om tillståndet hos de remonter, som från samma depot aflemnats till dessa
regementen. Derjemte hafva fyra bland Revisorerne utsedde delegerade företagit
en resa till Ottenby remontdepot i syfte att inhemta kännedom om de
för depoten vidtagna anordningar, omfånget och beskaffenheten af betesmarkerna,
vattentillgången samt andra för remonternas vård och utfodring
vigtiga omständigheter. Slutligen hafva Revisorerne hos vederbörande myndigheter
begärt upplysning om de åtgärder, som af myndigheterna vidtagits
i och för vården af den dyrbara hästraateriel, som blifvit uppstäld vid Ottenby
remontdepot; och anse sig Revisorerne böra af de handlingar, som i anled -

83 —

ning häraf stälts till Revisorernes förfogande och för frågans bedömande
synas vara af betydelse, här meddela följande:

Konql. brefvet till Arméförvaltningen den 9 Februari 1894, angående
inrättande af en remontdepot vid Ottenby.

»VI hafve i nåder låtit OSS föredragas ej mindre en af Majoren m. m.
L. von Miihlenfels, såsom ombud för ett konsortium till anordnande af remontdepot
å Ottenby kungsgård, gjord och åt Inspektören för kavalleriet till
Statsrådet och chefen för Vårt Landtförsvarsdepartement öfverlemnad framställning
om mottagande och vård å nämnda, numera af konsortiet pa arrende
öfvertagna, kungsgård af de för armöns värfvade beridna truppförband
afsedda remonter, än äfven Edert å Intendentsdepartementet den 29
December 1893 deröfver afgifna underdåniga utlåtande;

Och hafve VI funnit godt i nåder bemyndiga Eder å Intendentsdepartementet
att med ifrågavarande konsortium träffa aftal om anordnande för
tiden intill 1903 års utgång af en remontdepot vid Ottenby på följande
hufvudsakliga vilkor, nemligen:

att konsortiet medgifver, att befälet öfver remontdepoten må föras åt
en utaf OSS förordnad, till konsortiet icke hörande depotehef;

att depotehefen berättigas vid depoten anställa veterinär, fodermarsk
och stallbetjening;

att under innevarande år alla de under året för arméns räkning af
kronan inköpta remonter, som ej enligt gällande kontrakt böra uppställas
vid Gustafslund, och under följande år af kontraktstiden kronans remonter
intill ett antal af 200 vid Ottenby mottagas att derstädes sommar- och vinterfödas; att

konsortiet dessutom förbinder sig att, om så påfordras, på sommarbete
mottaga ytterligare 200 remonter;

att, så iänge hästarnas antal icke uppgår till 300, gräsbeteslegan per
häst och dag bestämmes att utgå med 30 öre, men, så snart detta antal uppnås
eller öfverskrides, med 25 öre, dock att i senare fallet ersättningen per
dag för samtliga hästarna icke må understiga 90 kronor;

att det må ankomma på depotehefen att afgöra, huru lång tid af året
hästarna skola utsläppas på bete, och att, om något ar betestiden befinnes
kunna utsträckas öfver 4 månader, särskild beteslega för den Överskjutande
tiden icke må af konsortiet beräknas;

att priset för hvarje ration, bestående af 4,2 5 kg. hafre, 4,2 5 kg.
hö och 4,2 5 kg. halm, bestämmes till 70 öre;

att konsortiet förbinder sig att, derest under den tid, hästarna äro utsläppta
å bete, särskild tilläggsration skulle af depotehefen anses erforderlig,

- 84 -

mot ett pris af 55 öre per häst och dag anskaffa sådan ration, bestående af,
förutom gräsbetet, 2 kg. hafre, 4,2 5 kg. hö och 4,2 5 kg. halm;

att konsortiet åtager sig att, om depotchefen skulle finna sådant nödigt,
för tjenstgöringen vid depoten anskaffa veterinär, fodermarsk och hästvårdare,
de senare efter beräkning af 1 man för 15 hästar, mot det till deras aflöning
lemnas bidrag från kronans sida att årligen utgå, för veterinären med
600 kronor, för fodermarsken med 715 kronor och för hvar och en utaf
hästvårdarne med 547 kronor 50 öre;

att emellertid ingen får i nämnda befattningar anställas, som ej af
depotchefen pröfvats dertill lämplig, samt att depotchefen jemväl berättigas
att för fel och försummelser i tjensten afskeda sådan af konsortiet anskaffad
personal;

att I å Intendentsdepartementet skolen ega meddela närmare föreskrifter
i fråga om remontdepotens inrättande, men att emellertid konsortiet i hvarje
fall alager sig att dels åt remonterna anordna nödiga löpgårdar med löpbana,
dels till depotens begagnande upplåta erforderliga stallar med sjukstall jemte
smedja och hövåg, och dels slutligen, så ofta depotchefen finner sådant vara
af behofvet påkalladt, låta, i enlighet med de föreskrifter, han meddelar, ombesörja
ombyte af bottnarna i stall och löpgårdar;

att konsortiet hyresfritt till depotchefen upplåter lämplig, i vederbörligt
skick försatt bostadslägenhet om 6 å 7 rum jemte kök och dessutom för
inrymmande af gäster till hans förfogande öfverlemnar 3 rum å nedra botten
af karaktershuset;

att depotchefen vidare tillförsäkras rättighet att utan afgift begagna
och draga afkomsten utaf hälften af såväl den stora emellan norra trädgårdsmuren
och beridareflygeln belägna fruktträdgården som af den s. k. tjenstemännens
grönsaksträdgård;

att konsortiet åtager sig dels att på reqvisition af depotchefen utan
ersättning ombesörja körslor för depoten till en sammanlagd väglängd af 150
mil årligen, deraf 50 mil efter 2 hästar och 100 mil efter 1 häst, och dels att
åt depotchefen årligen under 8 månader med halm och hö och under 4
månader å gräsbete föda 3 kor;

att konsortiet åt den vid depoten anstälde veterinär äfvensom åt fodermarsken
och hästvårdarne utan afgift upplåter lämpliga bostäder, bestående,
hvad veterinären angår, utaf minst 4 rum, och dessutom, mot en kontant
årlig ersättning af 1,000 kronor, tillhandahåller fodermarsken och hästvårdarne
möbler och sängservis äfvensom bränsle, ljus, stallinventarier och medikamenter
ra. m., samt slutligen

att konsortiet för kontraktets fullgörande ställer af Eder å Intendentsdepartementet
godkänd borgen.

— 85 —

I sammanhang härmed hafve VI funnit godt bemyndiga Eder å Intendentsdepartementet
att före kontraktets afslutande uppdraga åt någon fackman
att afresa till Ottenby för att, efter tagen del af dervarande förhållanden,
hos Eder å nämnda departement föreslå de ytterligare detaljbestämmelser,
som anses böra i kontraktet inflyta, och dels uppdraga åt Eder å meranämnda
departement att ej mindre före den 1 Juli 1894 uppsäga det med
egaren af Gustafslund afslutade kontrakt om uppställning i depot å nämnda
egendom af kronans remonter, än äfven, så fort ske kan, till OSS inkomma
med förslag till stat för Ottenby remontdepot äfvensom till de bestämmelser,
som med anledning deraf, att remontdepoter icke vidare komma att å fetrömsholm
och Gustafslund vara anordnade, kunna finnas erforderliga.

Slutligen hafve VI funnit godt medgifva, dels att rese- och traktamentskostnaden
till den fackman, som kan komma att till Ottenby afresa,
må få utgå från anslaget till remontering och skoning m. m. för värfvade
kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och trängens hästar, och dels
att de årliga kostnaderna för remontdepoten vid Ottenby må tillsvidare fa
så gäldas, att nyssnämnda anslag för framtiden endast kommer att vidkännas
underhållet för så stort antal hästar, som under aren före 1893 i medeltal
varit vid depoterna å Strömsholm och Gustafslund uppstäldt, och att kostnaderna
för det öfverskjutande antalet kommer att utgå från de medel, som
anvisats till genomförande af kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas
och trängens beslutade nya organisation, att på dem fördelas i den proportion,
ökningen af det i depot uppstälda antalet hästar kan befinnas vara på
omorganisationen af nämnda olika truppslag beroende.

Hvilket VI Eder till svar och underdånig efterrättelse härigenom i
nåder meddele.

Stockholms Slott den 9 Februari 1894.

OSCAR.

Axel Rappe.-»

Kontrakt mellan Arméförvaltningens Intendents departement och arrendatorn
af Ottenby kungsladugård den 20 April 1894 jemte tillägg dertill
den 31 December samma år.

»Undertecknad, arrendator af Ottenby kungsladugård, förbinder sig att
å nämnda egendom för Kongl. Maj:ts och kronans räkning för tiden intill
1903 års utgång anordna en depot för omkring 200 hästar samt att under
angifna tid utfodra desamma under vilkor:

l:o) att befälet öfver remontdepoten må föras af en utaf Kongl. Maj:t
förordnad depotchef;

— 86 —

2:o) att depotchefen är berättigad vid depoten anställa veterinär, fodermarsk
och stallbetjening;

3:o) att alla under innevarande år för arméns räkning af kronan inköpta,
för uppställning i depot afsedda remonter, som ej enligt gällande kontrakt
böra uppställas vid Gustafslund, och under följande år af kontraktstiden
kronans för uppställning i depot afsedda remonter intill ett antal af
200 vid Ottenby mottagas att derstädes sommar- och vinterfödas;

4:o) att arrendatorn af Ottenby kungsladugård dessutom förbinder sig
att, om så påfordras, på sommarbete mottaga ytterligare 200 remonter;

5:o) att, så länge hästarnas antal icke uppgår till 300, gräsbeteslegan
per häst och dag skall utgå med 30 öre, men, så snart detta antal uppnås
eller öfverskrides, med 25 öre, dock att i senare fallet ersättningen per dag
för samtliga hästarna icke må understiga 90 kronor;

6:o) att det må ankomma på depotchefen att afgöra, huru lång tid af
aret hästarna skola utsläppas på bete, och att, om något år betestiden befinnes
kunna utsträckas öfver 4 manader, särskild beteslega för den Överskjutande
tiden icke må af arrendatorn beräknas;

7:o) att priset för hvarje ration, bestående af 4,2 5 kg. hafre, 4,2 5
kg. hö och 4,2 5 kg. halm, bestämmes till 70 öre;

8:o) att arrendatorn förbinder sig att, derest, under den tid hästarna
äro utsläppta på bete, särskild tilläggsration skulle af depotchefen anses erforderlig,
mot ett pris af 55 öre per häst och dag tillhandahålla sådan ration,
bestående af, förutom gräsbetet, 2 kg. hafre, 4,25 kg. hö och 4,25 kg. halm;

9:o) att arrendatorn åtager sig att, om depotchefen skulle finna sådant
nödigt, för tjenstgöringen vid depoten anskaffa veterinär, fodermarsk och
hästvårdare, de senare efter beräkning af en man för femton hästar, mot
det till deras aflöning lemnas bidrag från kronans sida att årligen utgå, för
veterinären med 600 kronor, för fodermarsken med 715 kronor och för hvar
och en utaf hästvårdarne med 547 kronor 50 öre;

10:o) att emellertid ingen får i nämnda befattningar anställas, som ej
af depotchefen pröfvats dertill lämplig, samt att depotchefen jemväl berättigas
att för fel och försummelser i tjensten afskeda sådan af arrendatorn anskaffad
personal;

ll:o) att arrendatorn af Ottenby kungsladugård åtager sig att, i enlighet
med nedan lemnade närmare föreskrifter, dels åt remonterna anordna
nödiga löpgårdar med löpbana, dels till depotens begagnande upplåta erforderliga
stallar och sjukstall jemte smedja och hövåg, äfvensom att, så ofta
depotchefen finner sådant vara åt behofvet påkalladt, låta, i enlighet med de
föreskrifter, han meddelar, ombesörja ombyte af bottnarna i stall och löpgårdar; -

— 87 —

12:o) att arrendatorn hyresfritt till depotchefen upplåter lämplig, i
vederbörligt skick försatt, bostadslägenhet om 6 å 7 rum jemte kök och
dessutom, för inrymmande af gäster, till hans förfogande öfverlemnar 3 rum
å nedra botten af karaktershuset;

13:o) att depotchefen vidare tillförsäkras rättighet att utan afgift begagna
och draga afkomsten utaf hälften af såväl den stora emellan norra
trädgårdsmuren och beridareflygeln belägna fruktträdgården, som af den så
kallade tjenstemännens grönsaksträdgård;

14:o) att arrendatorn åtager sig dels att, på reqvisition af depotchefen,
utan ersättning, ombesörja körslor för depoten till en sammanlagd väglängd
af 150 mil årligen, deraf 50 mil efter 2 hästar och 100 mil efter en häst,
och dels att åt depotchefen årligen under 8 månader med halm och hö och
under 4 månader å gräsbete föda 3 kor;

15:o) att arrendatorn åt den vid depoten anstälde veterinär äfvensom
åt fodermarsken och hästvårdarne utan afgift upplåter lämpliga bostäder, bestående,
hvad veterinären angår, utaf minst 4 rum, och dessutom, mot en
kontant årlig ersättning af 1,000 kronor, tillhandahåller fodermarsken och
hästvårdarne möbler och sängservis äfvensom bränsle, lju&, stallinventarier
och medikamenter m. m.

Beträffande anordnandet af remontstallar, sjukstal], löpgårdar och motioneringsbanor
m. m. för remontdepoten vid Ottenby, för hvilka ändamål
nödiga åtgärder vidtagas af kungsladugårdens arrendator samt på hans bekostnad,
länder till efterrättelse:

16:o) att i den så kallade ridbanan, hvars inre periferi inklädes mod
bräder upp till taket och förses med nödiga fönster, beredes plats för 80
remonter, fördelade i 2:ne boxar;

17:o) att i ilogbyggnaden, som på en längd af 35 meter afdelas till 2
boxar, plats beredes för 90 remonter;

18:o) att plats för 30 remonter anordnas i midtelpartiet af tjenstemännens
ladugårdsbyggnad, hvars östra tredjedel upplåtes till sjukstall, beräknadt
att rymma 16 hästar, under det att i den vestra delen deraf, omså
af behofvet påkallas, anordnas stall för ridhästar, att utan särskild ersättning
upplåtas till användande för remontdepoten;

19:o) att det så kallade lokomobilhuset upplåtes till foderrum;

20:o) att den stora motioneringsbanan anordnas i den så kallade hingsthagen,
arrendatorn obetaget att, om han så önskar, i stället uppsätta en
minst 500 meter lång och 10 meter bred samt med 2 meter höga stängsel
å begge sidor inhägnad bana i oval form, på plats, som af depotchefen godkännes,
och underkastar sig arrendatorn de närmare föreskrifter, som af

- 88

depotchefen lemnas i fråga om stallarnes inredning och löpbanornas anordnande.

I öfrigt skall till efterrättelse lända:

21:o) att arrendatorn, till förvaring af materialier och inventarier för
remontdepoten, upplåter den i syneprotokoll den 23—25 November 1893
med n:o 15 betecknade byggnaden, belägen å öppna platsen mellan logen
och magasinet;

22:o) att de inventarier m. m., hvilka utan ersättning skola af arrendatorn
tillhandahållas, närmare finnas angitna å särskild härvid fogad förteckning; 23:o)

att, derest de för remontdepoten afsedda brunnarne ej gifva för
remontdepoten erforderligt vatten, arrendatorn skall utan ersättning så ordna,
att remonterna kunna drifvas till annan för vattning lämplig plats, som af
depotchefen godkännes;

24:o) att hafre, halm och hö skola af arrendatorn levereras i enlighet
med gällande föreskrifter rörande beskaffenheten af för arméns fouragering
behöfliga artiklar, börande artikeln halm utgöras af hafre, råg- och hvetehalm,
| af hvardera slaget;

25:o) att sjukstallet och fodermarskens bostad skola vara af arrendatorn
iordningstälda till den 1 Juni, remontstallarne och löpbanorna senast den 1
Oktober och öfriga lägenheter inom den 15 Juni, allt detta år, med undantag
dock beträffande stallet för ridhästar, hvilket skall vara ordnadt senast
en månad efter af depotchefen derom lemnad tillsägelse;

26:o) att arrendatorn ansvarar för alla lägenheters m. m. hållande i
vederbörligt och brukbart skick samt i detta likasom i afseende på fourageartiklarnes
beskaffenhet och öfriga af honom genom detta kontrakt åtagna
prestationer ställer sig till efterrättelse depotcheiens föreskrifter;

27:o) att, derest beridet manskap kommer att användas såsom hästskötare,
de för desse hästskötare afsedda hästar skola, om depotchefen så
finner för kronan fördelaktigt, genom arrendatorn utfodras enligt samma beräkningsgrund
och emot samma ersättning, som ofvan stadgats i fråga om
remonternas vinterration;

28:o) att beträffande hästarnas fouragering skall så ordnas, att arrendatorn,
på tid som af depotchefen bestämmes, till remontdepoten dagligen
vid dess foderrum aflemnar fourage för nästkommande dag, och åligger det
arrendatorn att utan ersättning forsla fouraget till remontdepotens foderrum
äfvensom att tillhandahålla nödiga fordon, då fouraget skall under dagens
lopp utportioneras till de olika stallbyggnaderna, hvaruti hästarna äro inrymda; 29:o)

arrendatorn skall å betesmarkerna anordna så kallade »fållor», i

— 89 —

hvilka remonterna, då de gå på bete, kunna indrifvas till de dagliga visitationerna; 30:o)

depotchefen eger bestämma, när remonterna på grund af knapp
betestillgång böra från en till annan betesmark förflyttas;

31:o) beträffande de bostadslägenheter, som skola af arrendatorn upplåtas
åt depotchefen, veterinären, fodermarsken och stallbetjeningen, lända
till efterrättelse de åtaganden, som finnas angifna i Major von Miihlenfels
till Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet stälda skrifvelse af den
19 Mars innevarande år, och gäller äfven till efterrättelse hvad i samma
skrifvelse finnes föreslaget såväl rörande utfodringen af de kor, som arrendatorn,
på grund af detta kontrakt, är skyldig att åt depotchefen utfodra,
som ock beträffande den qvantitet ved och fotogén, arrendatorn på grund
af ofvanstående stadgande skall tillhandahålla fodermarsk och stallbetjening;

32:o) Spillningen efter hästarna tillfaller arrendatorn, som dock är
skyldig att härutaf afstå hvad som erfordras till gödsling af de till depotchefen
enligt § 13 af detta kontrakt upplåtna trädgårdsland, hvarvid det
årliga behofvet af gödsel beräknas till 1 parlass för hvarje 4 »ar» jord;

33:o) Den betalning, arrendatorn på grund af detta kontrakt eger att
af Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement uppbära, utbekommes
efter qvartalsvis till departementet ingifvande räkningar, hvilka blifvit af
depotchefen granskade och till betalning godkända;

34:o) Såsom säkerhet för kontraktets fullgörande skall arrendatorn vid
detsammas underskrifvande antingen ställa behörig borgen eller ock deponera
värdehandlingar, allt enligt bestämmelserna i § 23 af Kongl. Maj:ts nådiga
förordning angående statens upphandlings- och entreprenadväsende m. m. af
den 17 November 1893;

35:o) Af detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade,
hvaraf ett förvaras hos Kongl. Arméförvaltningen och ett förvaras hos
arrendatorn.

Stockholm den 20 April 1894.

A. THORÉN.

NILS BERG.

A. Hessler.

Med detta kontrakt förklarar jag mig nöjd till alla delar samt förbinder
mig härigenom till dess noggranna uppfyllande.

L. von Miihlenfels

Major: adress Ottenby.»

Rev. Der. ang. Statsverket för år 1894-

- 90 -

Tillägg

till det mellan Rongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement och arrendatorn
af Ottenby kungsladugård, Majoren m. m. L. von Miihlenfels under
den 20 April 1894 afslutade kontrakt.

»Med ändring af det under den 20 April 1894 mellan Kongl. Arméförvaltningen
å Intendentsdepartementet och arrendatorn af Ottenby kungsladugård,
Majoren m. m. L. von Miihlenfels afslutade kontrakt, skola, i enlighet
med nådigt medgifvande i Kongl. bref af den 5 Oktober samma år,
i fråga om underhållet m. m. af de vid kungsgården uppstälda, kronan tillhöriga
remonter, följande bestämmelser för framtiden lända till efterrättelse,
nemligen:

Yinterrationen för remonterna skall tillsvidare bestå af 3 kg. hafre,
6 kg. hö och 4,2 5 kg. halm, dock med rättighet för depotchefen att låta
utfodra de remonter, som af honom kunna befinnas vara i behof af större
hafreration, med den för depoten förut faststälda vinterrationen;

arrendatorn af Ottenby kungsladugård skall i ersättning för hvarje
levererad ration med ofvannämnda sammansättning erhålla 68 öre, med förbindelse
för honom att för hvar 20:de af de vid depoten utfodrade remonter
kostnadsfritt lemna 315 rationer hö och halm om 6 kg. hö och 4,2 5 kg.
halm i hvarje ration.

Stockholm den 31 December 1894.

NILS BERG.

A. THORÉN.

Albert Welin.

Med detta tilläggskontrakt förklarar jag mig till alla delar nöjd samt
förbinder mig härigenom till dess noggranna uppfyllande.

L. von Miihlenfels.T>

Instruktion för remontdepoten vid Ottenby den 19 Oktober 1894.

§ I Närmaste

tillsynen öfver den, i enlighet med bestämmelserna i nådiga
brefvet den 9 Februari 1894, inrättade remontdepoten vid Ottenby utöfvas,
under Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartements öfverinseende samt

— 91 —

enligt de närmare föreskrifter, som denna instruktion innehåller, af depotchefen,
— en utaf Kongl. Maj:t utsedd, kavallerivapnet tillhörande officer,

med biträde af depotens veterinär.

§ 2.

1. Depotchefen skall af remonteringskommissionen vid depoten mottaga
och der uppställa de för densamma uppköpta remonter samt vara Kongl.
Makt och kronan ansvarig för deras behöriga utfodring och skötsel. Han
vakar ock deröfver, att depotens stallbyggnader och ofriga lokaler genom
arrendatorn af Ottenby kungsladugård underhållas i godt och brukbar skick,
i öfverensstämmelse med ofvan åberopade nådiga bref samt det kontrakt om
depotens inrättande, som på grund deraf med sagde arrendator afslutats.

2. Depotchefen eget att, i den ordning samma nadiga bref^ angiiver,
vid depoten anställa och entlediga veterinär, fodermarsk och hastvardare.

3. Honom tillkommer äfven att öfvervaka, att dessa personer fullgöra
sina åligganden vid tillsynen af remonterna samt i fråga om deras behöriga

4. Hos Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement anmäler
han alla frågor rörande depoten, hvilka icke äro af beskaffenhet, att de
kunna af honom afgöras. Vid fullgörandet af sina åligganden ställer han
sig till efterrättelse ej mindre föreskrifterna i nadiga brefvet den 9 hebruan
1894 och denna instruktion, än ock de anvisningar, Intendentsdepartementet
kan finna nödigt att honom meddela. I öfrigt länder, i tillämpliga delar,
honom till efterrättelse Tjenstgöringsreglementet för armen och Kongl. kungörelsen
den 17 Mars 1893, angående ändrade bestämmelser i fråga om

remonteringen vid de värfvade beridna truppförbanden.

5. Depotchefen skall, efter behörig granskning, attestera de till Kong!.
Arméförvaltningens Intendentsdepartement från arrendatorn af Ottenby kungsladugård
ingående räkningar, samt för de förskottsmedel, som for remontdepotens
behof af honom personligen uppbäras, qvartalsvis afgifva r®d°vl®_
ning i enlighet med derom särskilt lemnade föreskrifter och utfardade

f rmulär

°rU1U T Depotchefen utfärdar skriftlig instruktion om remonternas utfodring,
skötsel och vård samt upprättar och låter i stallbyggnaderna uppslå
vederbörliga ordningsregler.

§ 3.

Den vid depoten anstälde veterinären har att, med afseende a remonternas
tillsyn och sjukvård, för hvilken han är ansvarig, samt for girigt i

— 92 —

alla tjensteförhållanden ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som honom
åt depotchefen meddelas.

§ 4.

Fodermarsken åligger att utöfva den dagliga tillsynen öfver remonterna
och att verkställa deras utfodring i enlighet med de uti kontraktet om remontdepoten
bestämda rationsstaterna samt att noggrant öfvervaka det de
vid depoten anstälde stalldrängarne ordentligt fullgöra sina skyldigheter.

IJan. har att ställa sig till efterrättelse den af depotchefen för honom
uttardade instruktion rörande remonternas utfodring, skötsel och vård samt
att åtlyda de föreskrifter, som i öfrigt varda honom af sagde chef meddelade
rörande tjenstgöringen vid depoten.

§ 5.

Hästvårdame skola åtlyda de föreskrifter, som af depotchefen och
o er marsken dem meddelas beträffande deras tjenstgöring och uppförande,
samt i öfrigt ställa sig till efterrättelse de ordningsregler, som inom stallbyggnaderna
vid depoten finnas anslagna att lända till efterrättelse. Dem
åligger äfven att för depotchefen verkställa erforderliga mindre handräckningar
samt jemväl, med dennes medgifvande, i sådant hänseende biträda
veterinär och fodermarsk.

§ 6- *

Derest remont vid inköpet varit drägtig och fölar vid depoten, åligger
det depotchefen att å tid och på sätt, som han sjelf eger bestämma, för
kronans räkning försälja fölet och redovisa försäljningssumman i vederbörlig
till Intendentsdepartementet ingående, qvartalsredogörelse. Beträffande remont
som till följd af sjukdom eller olyckshändelse blifvit så försämrad eller ådragit
sig sådan skada, att den af depotens veterinär förklarats oförbätterlig samt
fall Kongl Majrts och kronans tjenst oduglig, skall undersökning och förhör
hallas och protokoll dervid föras, hvilket protokoll skall till Kongl. Arméforvaltmngens
Intendentsdepartement insändas, hvarefter departementet för
hvarje fall kommer att meddela beslut, huru med den sjuke eller skadade
remonten förfaras skall.

§ 7.

Depotchefen är berättigad att två gånger årligen åtnjuta tjenstledighet
utan ansökan under högst 2 veckor hvardera gången, vid hvilka tillfällen

- 93 —

veterinären förer befälet öfver depoten i enlighet med de föreskrifter, som
lemnas honom af depotchefen. önskar depotchefen tjenstledighet under längre
tid, insändes ansökan härom till Kongl. Arméförvaltniugens Intendentsdepartement,
som för hvarje särskildt fall, efter sig företeende omständigheter,
pröfvar, huru med den föreliggande ansökningen förfaras skall.

§ 8.

Denna instruktion skall vinna tillämpning från och med den 1
Januari 1895.

Stockholm den 19 Oktober 1894.

NILS BERG.

Å. THORÉN.

Albert Welin.

Kongl. brefvet till Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet den
22 Mars 1895, angående tiden för remonternas aflemnande från remontdepoten
vid Ottenby till vederbörande truppförband m. m.

»Sedan VI med anledning af en utaf chefen för 6:e arméfördelningen
hos OSS gjord underdånig anmälan i fråga om det dåliga skick, i hvilket
de till Norrlands dragonregementes skolor å Drottningholm i November månad
sistlidne år från Ottenby remontdepot aflemnade remonter befunno sig, anmodat
Eder att, efter chefens för remonteringsväsendet och chefens för Ottenby
remontdepot hörande, till OSS afgifva underdånigt yttrande i ärendet,
hafven I den 22 sistlidne Februari med sådant yttrande inkommit; och
hafven I deri, med tillkännagifvande, att bemälde två chefer i sina utlåtanden
förklarat ifrågavarande remonters mindre goda tillstånd vid deras framkomst
till Drottningholm hafva berott på de synnerligen ogynsamma omständigheter,
under hvilka deras transport dit egt rum, men emellertid tillika
framhållit angelägenheten deraf, att de i remontdepoterna uppstäda remonter
omedelbart före aflemnandet till truppförbanden sattes på någon tids stallfodring,
för egen del hufvudsakligen anfört, att, då höstbete i allmänhet ej
egde synnerligen stort näringsvärde och detta värde minskades ju längre
betet på hösten begagnades, den för remontdepoten faststälda tilläggsration,
enligt Eder åsigt, borde utfodras så snart betet blefve knappt samt, då näringsvärdet
hos detsamma än ytterligare minskades, ersättas af den för vinterfodringen
afsedda högre rationen; att ett dylikt system för utfodringen naturligtvis
i främsta rummet borde komma till användning, hvad beträffade de
remonter som på hösten det löpande året skulle aflemnas till truppförbanden;

— 94 —

att, sedan remonterna vid depoten nått den i depotens stat beräknade styrka,
det förhållande antagligen komme att i regeln inträffa, att de remonter, som
på hösten från depoten utsändes, vore sådana, som under våren och sommaren
föregående år blifvit inköpta och till depoten öfversända, under det
att de under samma års vår och sommar inköpta remonter komme att bilda
den följande vinterns remontdepotbesättning; att under sådana förhållanden
någon svårighet för chefen för remontdepoten att afgöra, hvilka remonter
företrädesvis borde ställas på den starkare utfodringen, icke kunde möta;
att emellertid till förekommande af hvarje missuppfattning härutinnan bestämd
föreskrift i ämnet syntes Eder böra meddelas; samt att, då det icke kunde
förmenas chefen för remonteringsväsendet att undantagsvis till remontdepoten
öfversända äfven sådana remonter, som samma års höst skulle till truppförbanden
utdelas, nämnde chef dervid borde åläggas att i sådant fall om
förhållandet lemna chefen för remontdepoten underrättelse.

Detta med hvad mera i ärendet förekommit hafve VI i nåder låtit
OSS föredragas; och hafve VI funnit godt föreskrifva, att från remontdepoten
vid Ottenby skola till truppförbanden i allmänhet utlemnas endast sådana
remonter, som varit vid depoten uppstäda minst ett år, samt att såsom följd
häraf det skall åligga chefen för remonteringsväsendet att, derest af särskilda
orsaker en eller annan af de till depoten försända remonterna är afsedd att
till vederbörande truppförband öfverlemnas redan samma år, hvarunder den
inköpts, derom lemna depotchefen underrättelse. Hvilket Yl Eder till svar
och underdånig efterrättelse samt vederbörandes förständigande härigenom i
nåder meddele.

Stockholms Slott den 22 Mars 1895.

OSCAR.

Axel Rappe.»

I anledning af detta Kongl. bref fattade Intendentsdepartementet den
13 April 1895 följande beslut:

»Behörigen styrkta afskrifter af det nådiga brefvet skulle för behörig
kännedom i skrifvelse öfversändas till inspektören för kavalleriet, chefen för
remonteringsväsendet och för kännedom och efterrättelse chefen för remontdepoten
vid Ottenby. Arméförvaltningen, som ansåg mindre lämpligt, att,
på sätt af chefen för remonteringsväsendet föreslagits, transporten af remonterna
från Ottenby för framtiden verkställes sjöledes till Stockholm och Malmö
för att från dessa platser fördelas på de särskilda regementena, skall, till
förekommande af ett" upprepande utaf de svårigheter, som förliden höst mötte

_ 95 -

vid afsändare till Kalmar af de för Norrlands dragonregemente afsedda remonterna,
meddela depotchefen den föreskrift, att han, som enligt hvad upplyst
blifvit vore i tillfälle att använda vid Ottenby befintlig telefon samt derigenom
kunde komma i förbindelse med rikets telegrafnät, borde, vid framtida remonttransporter
från depoten, omedelbart före remonternas afsändande gorå sig
förvissad derom, att hinder för hästarnes öfverförande från lämplig hamn på
Öland till Kalmar icke må företinnas. Härförutom skulle depotehefen uppmanas
noga vaka deröfver, att remonterna vid depoten så vårdas och utfodras,
att anledning till berättigade klagomål öfver de derifrån utlemnade hastarna
icke må på grund af underlåtenhet i dessa afseenden förefinnas.»

Chefens för remontdepoten vid Ottenby skrifvelse till Intendents departementet

den 28 Mars 1895. . ...

»Sedan chefen för reraonteringsväsendet kungjort sin plan tor uppköp
af remonter under innevarande år och på grund af densamma torde vara
sannolikt, att omkring 150 remonter äro att förvänta hit till Ottenby den 1
Juni och ytterligare 50 under första delen af samma månad, sa far jag, vid
det förhållande att Major von Miihlenfels till annan person bortlemDat en stor
del af till Ottenby hörande betesmarker, härmed vördsamt anmäla, att de
gräsbeten, som derefter under Juni månad återstå till remontdepotens förfogande,
såvidt jag kan bedöma, icke äro tillräckliga att under sagda tid
föda förenämnda under året uppköpta remonter, sedan nödig betesplats först
blifvit afsatt för de remonter af föregående års uppköp, hvilka förut har
blifvit stallfodrade.

Ottenby den 28 Mars 1895.

Aug. Ridderstolpe.

Depotchef.»

Arrendatorn af Ottenby kungsladugård, hvilkens förklaring häröfver
infordrats, afgaf den 18 April 1895 till Intendentsdepartementet följande

skriftliga yttrande med dervid fogade tre bilagor:

»I anledning af mig genom härvarande depotchef tillstald skrifvelse,
får ja» härmed vördsamt afgifva följande förklaring, jemte erbjudande, att
iag, i öfverensstämmelse med §§ 3 och 4 i det mellan Kongl. departement
och mig den 20 sistlidne April afslutade kontrakt, ingalunda är obenägen,
om det för innevarande år, under Juni månad, skulle vara åt behof
påkalladt, förbinda mig att i och för remonternas sommarbete yttermera upplåta
den s. k. Hingsthagen, försåvidt att genom »Depötens beridne hast -

~ 96 -

vårdare» tillsyn och öfvervakande kommer att vidtagas, allt till förhindrandet
af hästarnas onödiga nedtrampande af den höga och frodiga höskörd, som
utmed norra och östra murarna under första hälften af denna månad der
kommer att stå på tillväxt.

De till depoten afsedda betesmarkerna innefatta en areal af minst 620
hektar, och har jag af statens landtbruksingeniör i Kalmar län samt af i
orten boende sakkunnige personer infordrat 3 stycken intyg, hvilka härmed
närslutas; hvaraf synes bevis för såväl betesmarkernas beskaffenhet som tillräcklighet,
hvilket kan ytterligare ernås fullständigare visshet om, genom den
inspektion, som af inspektören för kavalleriet här före den 10 instundande
Juni kommer att förrättas.»

Ottenby den 18 April 1895.

L. von Miihlenfels.T)

»Med den kännedom, undertecknad förvärfvat under en längre tjenstgöring
inom distriktet, att betena på Öland äro af utmärkt beskaffenhet,
enär de utgöras åt lågt, tätt och närande gräs af leguminoser och en mängd
olika gräsarter af finaste beskaffenhet och af ett stort näringsvärde, samt
särskild^ med kännedom derom, att betena å kungsladugården Ottenby äro
bland Olands bästa, intygas på begäran, att betena på Ottenby böra i sitt
närvarande skick kunna å sommarbete föda en häst på cirka 1,5 hektar och,
förbättrade genom harfning, gödsling med konstgjorda gödningsämnen och
isaning, en häst pa cirka 1 hektar, såvidt af dessa intet arbete kräfves och
de äro att anse som remonter.

Kalmar den 17 April 1895.

Daniel Wedblad.

Statens landtbruksingeniör.»

»Da jag innehaft betesrätten till södra marken under tjugutre år vid
kungsladugården Ottenby, kan jag härmed styrka, att det åtskilliga gånger
under denna tid har förekommit, att ända till 400 stycken nötkreatur der
samtidigt kunnat pa förmånligaste sätt sommarfodras; hvilket härmed på
begäran intygas.

Ottenby den 31 Mars 1895.

Aug. Berg.»

— 97 -

»Att de till Kong]. remontdepoten å Ottenby öfverlåtna beteshagarna,
som hafva sin utsträckning längs utmed Kalmar sund, äfvensom södra
Schäferiängen och södra delen af Ottenbylund, upptagande en areal af öfver
1,200 tunnland, med undantag af den sistnämnda, alla äro åt den utmärktaste
beskaffenhet, å hvilka under gynsamma väderleksförhållanden 600
hästar godt kunna sommarfodras.

Näsby den 15 April 1895.

Karl Nilsson. Georg Forsberg.

Ordf. i kommunalnämnden i As. Ordf. i kommunalstämman i As.

K. A. Falk. P- Aug. Magnusson.»

Efter mottagande af dessa handlingar beslöt Intendentsdepartementet den
23 April 1895 följande skrifvelse till depotchefen:

»Sedan arrendalorn af Ottenby kungsladugård, Majoren m. m. L. von
Miihlenfels hit inkommit med infordrad förklaring öfver Eder framställning
i skrifvelse af den 28 nästlidne månad rörande gräsbetena vid depoten, har
Kongl. Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet härmed velat till Eder
öfverlemna bestyrkta afskrifter af berörda förklaring och dervid fogade intyg,
med anmodan dels att, derest någon erinran mot samma yttrande från Eder
sida anses nödig, dermed skyndsamt till departementet inkomma, samt dels
att, om de af arrendatorn anvisade betesmarkerna i verkligheten blifva otillräckliga
för vid depoten uppstäda eller dit ankommande remonter, och
arrendatorn det oaktadt ej befinnes villig att kontraktsenligt anvisa andra
och tillräckliga betesmarker, derom ofördröjligen till departementet insända
anmälan.

Stockholm den 23 April 1895.

A. THORÉN.

N. BERG.

A. Welin.-»

Till Intendentsdepartementet insände depotchefen härefter följande skrifvelse
af den 10 Maj 1895 jemte afskrift af en med skrifvelse den 6 i samma
månad till kavalleriinspektören ingifven promemoria:

»Med anledning af departementets skrifvelse af den 23 sistlidne April
angående gräsbetena vid remontdepoten, öfversänder jag härjemte vördsamligen

Ilo v. Ber. ang. Statsverket för år !S9/t. ^

- 9g _

afskrift af den P. M.,_ som jag i samma ärende insändt till inspektörn för
kavalleriet, sedan han delgifvit mig sitt inträffande härstädes efter Pingst
och sin afsigt att då verkställa undersökning af frågan angående gräsbetena.

Det af Major von Miihlenfels gjorda förslaget att medelst utsättande åt
beridna vedetter förhindra remonterna att äta det å betesmarken växande
gräset synes mig vara en i högsta måtto besynnerlig anordning, som knappast
är att godkänna, om den ens kan vara allvarligt menad. Förutom att en
sådan ständigt pågående natt- och dagtjenst skulle kräfva en väsentligen
ökad vaktarepersonal, så är det just den hutvudsakliga gräsbärande delen af
Hingsthagen, som han vill på så sätt afstånga. Återstoden är fullt ut lika
torr som Djupvik. Dermed vore ej mycket vunnet. Högst egendomligt
synes mig äfven vara, att arrendatorn vill söka tillvälla sig rätten att bedöma
och bestämma de olika betesmarkernas tillräcklighet, då departementet
i kontraktet uppdragit detta åt depotchefen. Beträffande de uti arrendatorns
skrifvelse åberopade, densamma åtföljande, intygen kan jag endast säga, att
jag hvarken bestrider eller betviflar, att betesmarkerna vid Ottenby äro
utmärkta och att de kunna sommarföda det kontraherade antalet hästar, försåvidt
remontdepoten verkligen får utan hinder disponera dem.

Slutligen beder jag få betona, att jag ännu icke begärt för remontdepoten
någon annan eller mera betesmark, än hvad som från början varit
af arrendatorn erbjudet; men att, då det ena efter det andra tages derifrån,
jag ansett det vara depotchefens tjenstepligt att, till den kraft och verkan
det hafva kan, samt stödd på kontraktets bestämmelser, söka motsätta sig
sådant.

Ottenby den 10 Maj 1895.

Aug. Ridderstolpe.

Depotchef.»

»P. M. angående gräsbetena vid Ottenby.

I kontrakt af den 20 April 1894 har Major von Miihlenfels förbundit
sig bland annat att till sommarbete å Ottenby kungsgård emottaga om så
påfordras 400 remonter, och vidare godkänt enligt samma kontrakts

mom. 6:o) att det må ankomma på depotchefen att afgöra, huru lång
tid af året hästarna skola utsläppas på gräsbete, enligt mom. 30:o) att
depotchefen eger bestämma, när remonterna på grund af knapp betestillgång
böra från en till annan betesmark förflyttas, och ändtligen uti mom. 26:o)
att arrendatorn i afseende på af honom genom kontraktet åtagna prestationer
ställer sig till efterrättelse depotchefens föreskrifter.

— 99 —

Af Kong!. Maj:t faststäld stat för remontdepoten föreskrifter, att remonterna
skola utfodras ensamt af gräsbetet under 122 dagar och af gräsbetet med

tillägg sr ation i 31 dagar. _

Gräsbetet måste således taga sin början senast den 1 Juni, emedan
gräsets näringskraft redan i Oktober manad knappast är tillräcklig utan i
förening med tilläggsration.

Uti kontraktet finnes intet som helst undantag gjordt med afseende pa
en eller annan betesmark, utan äro följaktligen, försåvidt jag kan läsa
kontraktet rätt, genom det samma upplåtna samtliga till Ottenby hörande
betesmarker att af depoten användas i mån och ordning, som depotchefen
eger bestämma. Likväl finner jag naturligt, att, der så utan men för depoten
kan ega rum, den person, till hvilken Major von Miihlenfels utarrenderat
gårdens jordbruk, må hafva att påräkna nödiga beten för egna kreatur,
äfvensom att de till höskörd sedan gammalt beräknade schäferi-ängarne ej
tagas i anspråk till hästbeten förr, än sedan höskörden i vanlig ordning
blifvit inbergad. I öfverensstämmelse dermed var äfven uppgjord den fördelning
af betesmarker, som mig af Major von Miihlenfels under våren 1894
meddelades, och hvilken då äfven af mig för min del godkändes. Enligt
densamma skulle vara till remontdepotens förfogande:

den s. k. Södra marken....................... omkring 450 tunnland,

,, „ Hingsthagen........................... „ 70 „

„ „ Djupvik ....''............................. „ 150 „

„ „ Norra Schäfer iäng en under

första halfva betestiden...... „ 350 „

„ „ Södra Schäferiängen under

senare halfva betestiden ... „ 350 „

samt slutligen

„ „ Skogen (Ottenbylund), hvilken dock borde, såsom förr varit

fallet, utlemnas till slåtter åt ortens allmoge och i alla fall, i anseende till
uti denna hagmark sommartiden alltid varande oerhörda mängd insekter, ej
kan användas till hästbete förr, än under senare hälften af September. Ofriga
betesmarker skulle nyttjas af jordbruksarrendatorn.

På denna fördelning gjorde dock Major von Miihlenfels redan förra
året intrång i så måtto, att då remonterna hitkommo i början af Juni var
den s. k. Södra marken (som anses vara gårdens bästa betesmark) utarrenderad
för sommaren till en i orten boende jordbrukare. Sedermera fram pa
sommaren träffade Major von Miihlenfels med sina underarrendatorer en
skriftlig öfverenskommelse, enligt hvilken derefter:

l:o) Hela Norra Schäferiängen (en särdeles präktig betesmark med

— 100 —

god gräsväxt) samt norra hälften af Ottenbylund, eller tillsammans omkring
575 tunnland beten, helt och hållet fråntogos depoten.

2:o) Hingsthagen, som förut ej afsetts till höskörd, nu uppläts dertill
och stängdes intill den 1 Juli.

3:o) Genom att halfva Ottenbylund bortarrenderades och Major von
Muhlenfels nekar att uppsätta stängsel emellan skogens begge hälfter, äfven
den återstående hälften blifver för depoten obrukbar, emedan remonterna,
sträfvande omkring på betet, lätt skulle komma ut på främmande, otillåten
mark.

Af återstående beten, från hvilka depoten ännu icke blifvit afstängd,
är Djupvik en mark, pa hvilken visserligen växer ett synnerligen fint och
aromatiskt gräs, som begärligt ätes af hästarna, men myckenheten deraf är
ej stor. Den är alltid — och mer än någon.annan betesmark på Ottenby
— ytterst beroende af ymnig nederbörd på våren. Inträffar sådan ej, så
lärer hända, att der ej blifver något bete alls förr än fram på hösten. Under
stuteriets tid har Djupvik varit använd till betesmark för dess några och
tjugu moderston med deras diföl, hvarvid, enligt den gamle stovaktarens utsago,
lärer inträffat år, då Djupvik ensamt icke kunnat lemna bete åt detta
linga antal hästar, utan det der intill stötande s. k. »Enet® äfven måst åt
dem upplåtas. Djupvik har nemligen, i likhet med en del andra betesmarker
vid Ottenby, ett ytterst tunnt jordlager ofvanpå kalkberget, hvilket
senare äfven på stora vidder ligger alldeles uppe i dagen. Inträffar torka,
som här på Oland är vanligare än motsatsen, så afbränna sol och blåst
gräsvegetationen pa ett par dagar. Dessa beten få derför icke bedömas
ensamt pa grund af den stora arealen. De kunna under vissa sällsynta förhållanden
vara förträffliga, men äro icke mycket att lita på, när det gäller
att släppa dit så många hästar, som 200.

På Södra marken hoppas man, att 200 hästar skola födas hela sommaren
öfver. ^ Att under Juni månad släppa dit ett ännu större antal, torde
icke vara radligt. Veterinären afråder äfven alldeles bestämdt derifrån,
emedan han säger sig befara, att ibland de för året nyköpta hästarna, af
hvilka en stor del aldrig förut gått i frihet på bete, då de här, omedelbart
efter en ansträngande och upphetsande transport, släppas ut på de blåsiga
betesmarkerna, der intet skydd för dem finnes, årligen kommer att utbryta
katarrher, med hvilka de lätt skulle kunna nedsmitta den gamla årgången,
derest de släpptes på samma betesmark som denna. Äfven torde den äldre
årgången, som sedan på hösten skall utlemnas till vederbörande truppförband,
framförallt böra förses med ett utmärkt och rikligt sommarbete och bör
naturligtvis af flere skäl ej sammanblandas med andra hästar. För öfrigt får
man vara nöjd om Södra marken verkligen föder 200 hästar i 4 månader.

— 101

Man har ingen erfarenhet af, att ett större antal hästar, än detta, betat der
hela sommaren öfver.

För att återkomma till Djupvik, så afbetades der och på Hingsthagen
tillsammans förlidet år (som var ett ovanligt godt gräsår) 8166 rationer, af
hvilka på Djupvik ensamt 1,647, och torde detta få betraktas såsom ett
maximum under mycket gynsamma förhållanden. Da hästarna den 1
Augusti utsläpptes derifrån på Södra Schäferiängen, voro de förut nämnda
markerna så pass afbetade, att der sannerligen icke voro många strån qvar.
Skulle i år under Juni månad ensamt Djupvik användas för de under aret
nyköpta hästarna, så förutsätter detta, att der skulle kunna afbetas omkring
5,300 rationer under loppet af en månad, hvilket är betydligt mera, än som
af den marken ensamt kan begäras, om än kan vara möjligt, att hästarna
skulle kunna gå der utan att bokstafligen svälta ihjäl. En betydligare afmagring
framträder ju ej ögonblickligen; men har den väl en gång infunnit
sig, så tager det lång tid, innan hästarna åter komma i hull.

Af förestående torde vara tydligt, att jag anser Hingsthagens användande
till gräsbete redan från och med den 1 Juni, i öfverenstämmelse med hvad
från början varit afsedt, vara alldeles oeftergifligt. Huruvida derefter jag
nödgas göra anspråk på äfven andra af Major von Miihlenfels bortlemnade
betesmarker, kan jag för närvarande icke bedöma, och blifver det beroende
på gräsväxten under olika år, samt den erfarenhet som kan komma att göras
med afseende på betesmarkernas större eller mindre förmåga att föda det
stora antalet hästar. Likväl synes mig vara nödvändigt, att Major von
Miihlenfels redan nu blifver öfvertygad om, att detta enligt kontraktet är
beroende på depotchefens bedömande och ej på hans eget godtycke, liksom
han äfven torde böra förständigas att uppföra stängsel emellan den utarrenderade
och ännu behållna delen af Ottenbylund samt hafva detta
färdigt och af depotchcfen godkändt senast den l September innevarande ar.

Ottenby den 8 Maj 1895.

Aug. Ridderstolpe.

Dcpotchef.»

Intendentsdepartementet beslöt vid föredragning den 28 Maj l89o af
depotchefens skrifvelse af den 10 i samma månad, att, enär depotchefen redan
den 23 April innevarande år erhållit föreskrift att, derest de för remontdepoten
anvisade betesmarker skulle visa sig otillräckliga och arrendatorn
detta oaktadt icke skulle finnas villig anvisa nya beten för remonterna,

- 102 —

derom hos departementet omedelbarligen göra anmälan, påkallade ärendet ej
för närvarande någon departementets åtgärd.

Såsom redan antecknats, insände depotchefen med skrifvelse den 6 Maj
1895 till kavalleriinspektören ofvan meddelade promemoria angående gräsbetena
vid Ottenby. Såsom svar härå aflat kavallerinspektören, som den
13 Juni inspekterat remontdepoten, den 17 isamma månad följande skrifvelse
till depotchefen:

»Till svar å skrifvelsen den 6 Maj 1895, n:o 34, får jag meddela, att
Major von Miihlenfels lemnat mig vid min inspektion åt Ottenby remontdepot
den 13 dennes skriftlig uppgift på, att nedanstående gräsbeten disponeras af
remontdepoten nemligen:

Djupvik .......................

Hingsthagen.................

Södra marken...............

Södra Schäferiängen ...

Ottenbylund.................

75 hektar från den 1 Juni

^ 55 55 55 21 ,,

230 „ „ „ 1

150 „

norra

120

55 55 * 55

södra hälften från

Summa 617 hektar.

den

1 Juli
20 „

Stockholm den 17 Juni 1895.

BRÅKENHJELM.

Rosenblad.»

Den 1 Juli 1895 insände depotchefen såväl till Intendentsdepartementet
som till kavalleriinspektören s.! k. halfårsbesked för remontdepoten och afgaf
dervid till enhvar af dessa myndigheter en rapport af denna lydelse:

»Yid öfverlemnande af närslutna halfvårsbesked får jag vördsamt anmäla,
att under nästlidna halfår hafva vid remontdepoten timat följande
förändringar:

Den 15 Maj anstäldes 3 civile hästskötare,

55 17 35 ankommo till depoten 2 militäre hästskötare från Kron prinsens

husarregemente, tillika med från Gustafslund öfverflyttade 62 st.
remonter af 1894 års uppköp och 4 remonter af 1895 års uppköp, hvarefter
under sista dagarne af Maj och sedermera under Juni månad hitkommit
ytterligare 195 remonter af 1895 års uppköp. Med frånräkning af den häst,
som störtade till följd af kolik den 6 Februari, utgör således hela antalet
vid depoten nu varande remonter 392 stycken.

— 103 —

Å 4 st. af de från GuslafslumT hitkomne remonterna hade under
transporten utbrutit katarrh, hvilken dock upphörde innan remonterna den
1 Juni utsläpptes på gräsbete. Bland de derefter hitkomne hafva 13 st.
tillsjuknat i qvarka, men deraf åter 8 st. tillfrisknat. 1 öfrigt har helsotillståndet
under våren och sommaren varit godt, i det att endast några
mindre, yttre åkommor uppstått.

Yäderleken har under våren varit ovanligt kall, och sedermera har
ända till på sista tiden varit stor brist på nederbörd, så att de åt remontdepoten
upplåtna betesmarkerna äro mycket torra och brunbrända. Pa sista
dagarne har dock fallit något regn.

Remontdepoten har inspekterats den 6—8 Juni af chefen för remonteringsväsendet
och den 13—14 i samma månad af inspektören för kavalleriet.

Från persedelförrådet å Karlsborg har under Juni månad emottagits
såsom lån en del möbler och sängservis till depotens gästrum.

Ottenby den 1 Juli 1895.

A ug. Ridderstolpe.

, Depotihef.»

Till kavalleriinspektören ingaf chefen för remonteringsväsendet i anledning
af besök vid remontdepoten denna rapport af den 8 September 1895.

»Sedan jag nu under ett par dagar visiterat härvarande remontdepot,
får jag öfver densamma härmed vördsamt afgifva följande rapport.

Alla de under året inköpta remonterna äro i någorlunda godt skick,
men deremot äro de 1894 inköpta i ganska klent hull och somliga af dem
till och med ytterligt magra, oaktadt de enligt såväl depotchefens som ock
fodermarskens utsago tagit sig betydligt* sedan de den 28 Augusti blifvit
släppta i Ottenbylund.

Några sjuka hästar finnes ej, men deremot en del med yttre åkommor.

I öfrigt var allt i depoten i allra bästa skick.

De till de 3:ne trängbataljonorna reqvirerade 9 st. remonter har jag
bestämt skola afgå härifrån den 28 dennes. Önskar Herr Generalen någon
ändring härutinnan, får jag vördsamt anhålla att derom blifva underrättad.

Ottenby den 8 September 1895.

L. von Horn.

Chef för remonteringsväsendet.»

104 —

Den 1 Oktober 1895 aflat depotchefen följande skrifvelse till Intendentsdepartementet: »Härmed

får jag vördsamt anmäla, att under nästlidne månad blifvit
från depoten till vederbörande truppförband aflemnade följande antal remonter,
nemligen:

Den 25 September till Kongl. Lifgardet till häst......... 28 st.

„ ,, Yendes Artilleriregemente 23 „

ii „ Kronprinsens Husarregemente. 42 ,,

„ ,, Kongl. Svea Ingeniör Bataljon 2 ..

•n ii v Göta ,, ,,

ii ii n Svea Trängbataljon......

ii ii i, Göta

ii .........

Norrlands ,!, .........

„ Artilleriregemente

•n

Första Svea
Andra

samt att i morgon skola aflemnas'' till

Kongl. Första Göta Artilleriregemente ........................ 30 ,,

„ _ Andra „ „ ........................ 18 „

och till Kongl. Norrlands Dragonregemente ............... 25 „

samt att vid depoten qvarstår ....................................... 1

af Kongl. Lifgardets till häst kontingent, hvilken till följd af senskideinflammation
för närvarande icke kan från depoten afsändas.

De under aret hitkomna remonterna af 1895 års inköp hafva temligen
allmänt tdlsjuknat i qvarka, hvilken dock under loppet af förra månaden
alldeles upphört och dessutom varit af vida lindrigare beskaffenhet än under
förra aret. I öfrigt har helsotillståndet varit godt. Endast ett mindre antal
yttre åkommor hafva förekommit Remonterna

äro vid gräsbetestidens slut detta år i märkbart sämre
skick, hvad hullet angår, än förra året, hvithet äfven anmärktes af Chefen
för Remonteringsväsendet, då han besökte depoten den 6—9 September.
Jag har således ökad anledning att vidhålla min uti skrifvelser till Kongl.
Arméförvaltningens Intendentsdepartement af den 28 Mars och 11 Maj
samt till Inspektören för Kavalleriet den 8 Maj detta år uttalade åsigt angående
otillräckligheten af de till remontdepotens förfogande af kronoarrendatorn
stälda betesmarker, enligt den plan för deras användande, han uppgjort.
° Då nu i detta afseende ett positivt resultat torde få anses vara vunnet,
sa har jag ansett mig icke kunna underlåta att göra förnyad anmälan
i berörda afseende, på det att ändring och rättelse deraf må kunna ernås
före gräsbetestiden nästkommande år.

105 —

Visserligen har denna, sommar varit mycket torr, men torr-år äro här
på Öland mera vanliga än motsatsen. Derför bör ju den fördelning af betesmarkerna,
som skall kunna godkännas, vara uppgjord så, att den, äfven
under mindre gynnsamma förhållanden, kan lemna tillräcklig effekt. För att
i detta afseende vinna tillbörlig trygghet, tillåter jag mig förorda att, sedan
nu tillräcklig kännedom om betesmarkernas beskaffenhet blifvit vunnen, eu
af depotchefen uppgjord betesplan måtte af Intendentsdepartementet föreläggas
kronoarrendatorn till efterrättelse.

Beträffande brunnarne måste jag göra enahanda anmälan, som förra
året blifvit gjord till Inspektörn för Kavalleriet, nemligen att de ej hållit
tillräckligt med vatten, beroende antagligen på att de, oaktadt upprepade
anmaningar, ej blifvit tillräckligt uppgräfde. Hästarna dricka visserligen i
nödfall af hafsvattnet, men dels göra de det icke förr, än de hafva törstat
mycket, dels är saltvattnet dem egentligen motbjudande, så att de taga deraf
minsta möjliga qvantitet, och det är ej heller rätt nyttigt för dem.

Under September månad hafva ankommit till depoten ytterligare 2
remonter af 1895 års inköp.

Ottenby den 1 Oktober 1895.

Aug. Jiidderstolpe.

Depotchef."

Den 3 Oktober 1895 afgick likaledes från depotchefen till Intendentsdepartementet
en så lydande skrifvelse med bilaga:

»Med anledning af att remonterna efter den egentliga gräsbetestidens
slut befinna sig uti ganska lågt hull, får jag härmed vördsamt hemställa, att
dagsrationen under Oktober månad, den s. k. »tilläggsrationen», måtte få ökas
med 3 kg. hö, i hvilket afseende härjemte bifogas veterinären Smedbergs utlåtande,
och torde jag få utbedja mig telegrafisk order till svar, emedan jag
gifvit befallning om denna fouragetillökning tillsvidare under de dagar, då
remonterna i anseende till dåligt väder ej kunna utsläppas på gräsbetet.

Ottenby den 3 Oktober 1895.

Aug. Ridderstolpe.

Depotchof.»

»I anseende till det låga hull, hvaruti remonterna detta år efter gräsbetet
befinna sig, får jag härmed förorda, att de måtte under Oktober månad,

Jicv, Ber. ang. Statsverket för av 189/f.

— 106 —

då den s. k. tilläggsrationen utfodras, erhålla e,tt extra fourageringstillskott
af 3 kg. hö för hvarje häst dagligen.

Ottenby den 3 Oktober 1895.

Ferd. Smedberg.
Veterinär.»

Intendents departementet, hvarest depotchefens skrifvelse af den 3 Oktober
föredrogs den 5 i samma månad, beslöt dervid, att till depotchefen skulle
afgå telegram af innehåll, att depotchefen egde sjelf bestämma, om och när
vinterrationer skulle användas.

Vidare beslöt Intendentsdepartementet den 8 Oktober att dels från
cheferna för de truppförband, som under hösten från Ottenby erhållit remonter,
infordra uppgifter angående desammas beskaffenhet, dels ock att till
kavalleriinspektörens yttrande remittera depotchefens skrivelser af den 1 och
den 3 Oktober.

De yttranden, som i anledning af förstnämnda anmodan under loppet
af Oktober månad till Intendentsdepartementet inkommo från vederbörande
regementen och corpser, innehålla med afseende å beskaffenheten af de till
nedannämnda truppförband från Ottenby ankomna remonterna hufvudsakligen
följande:

Lifgardet till häst. Sekundchefen yttrar: »Ehuru ifrågavarande remonter
äro ädla och, såsom det synes, i grund goda hästar, äro de nu så
magra och affallna, att någon dressyr af dem knappast under innevarande
år kan förekomma. Det förefaller äfven, som om det på depoten tillbringade
året icke allenast satt hästarna i det mindre goda hull, hvari de nu befinna
sig, utan äfven som om det i hög grad menligt inverkat på deras utveckling
öfver hufvud taget, ty i jemförelse med de treåringar, som kommit
regementet till godo, och hvilka alla äro kraftiga och i godt hull, förefalla
remonterna från Ottenby snarare att vara två- än fyraåringar.»

Kronprinsens husarregemente. Chefen meddelar, att hästarna befunnos
i ett synnerligen utmergladt och dåligt skick, hvarför ganska lång tid
torde åtgå, innan någon som helst dressyr kunde ifrågakomma.

Första Svea artilleriregemente. Chefen anför:

»att icke någonsin förut de till regementet ankomna remonterna varit
i ett så utmagradt och för unghästar ovanligt slappt tillstånd;

att mot hästarnas byggnad och ursprungliga beskaffenhet ej något
väsentligt synes vara att anmärka och att de efter några månaders omvårdnad
och tillräcklig, med försigtighet afpassad utfodring torde komma att förete
ett tillfredsställande utseende; samt

— 107 -

att dressyren af årets remonter icke anses nu kunna bedrifvas så fullständigt
och genomföras på samma tid som de föregående åren.»

Härjemte har regementets stallmästare och veterinär uti infordrade
yttranden anmält, den förre, att hästarna samtliga buro spar af svältfodring
samt voro mer eller mindre utmagrade, och den senare, att alla djuren befunnos
betydligt afmagrade, slappa och tröga samt äfven till det yttre i särdeles
dåligt skick.

Andra Svea artilleriregemente. Chefen meddelar, att remonterna vid
mottagandet voro i ganska lågt hull och till krafterna temligen reducerade,
men att, enligt infordrade utlåtanden af inspektören för remontskolan och
regementsstallmästaren, någon direkt anledning till farhåga för dessa hästars
framtida tjenstbarhet på grund af deras mindre tillfredsställande kondition
vid mottagandet icke förefunnes.

Första Göta artilleriregemente: Chefen anför, att hästarna vid ankomsten
till regementet företedde ett i hög grad utmagradt utseende, att
flere af dem ännu vore så slappa och kraftlösa, att antagligen hvarje egentligt
dressyrarbete med dem måste uppskjutas ett par månader, men att hästarnas
tillstånd i öfrigt icke gåfve anledning till farhåga för deras framtida
tjensteduglighet.

Andra Göta artilleriregemente. Chefen upplyser, att remonterna vid
ankomsten till regementet utan undantag befunnit sig i ett ytterst magert
och slappt tillstånd, samt att sju af remonterna icke kunde ridas förr, än efter
ett par månader, och ej heller de öfriga omedelbart tagas under dressyr.

Vendes artilleriregemente. Chefen meddelar, att remonterna i allmänhet
befunnit sig i ett synnerligen utmagradt tillstånd samt varit till krafterna
så nedsatta, att vid midten af Oktober endast ett fåtal kunde ifrågasättas
till dressyr, samt att, beträffande tre af hästarna, det syntes tvifvelaktigt,
om de någonsin skulle blifva brukbara, den ena på grund af muskelbristning
i bogen och de två andra på grund af deras ytterligt afmagrade
tillstånd och till följd deraf så medtagna krafter, att de efter några dagars
vistelse vid regementet ej ens förmådde sjelfva resa sig från liggande ställning.

Härjemte förklarar regementsveterinären i afgifvet utlåtande såsom sin
åsigt, att, på grund af samtliga hästarnas dåliga hull och betydliga kraftnedsättning,
desamma först efter flere månaders omsorgsfull vård kunde
underkastas de ansträngningar, som deras dressyr kräfde, samt^att, hvad
särskilt beträffade de två utmagrade djuren, af hvilka det ena måst genast
intagas å sjlikstället, veterinären betviflade, att de någonsin kunde återvinna
tillräckliga krafter för att blifva dugliga till tjenstgöring vid regementet.

Norrlands artilleriregemente. Chefen upplyser, att remonterna, hvilka
samtliga syntes vara goda hästar, vid ankomsten till regementet vant vid

- 108

dåligt hull, men att deras tillstånd dock ej varit sådant, att detsamma utgjorde
hinder för hästarnas dresserande enligt den för remontskolan uppgjorda
plan eller komme att utöfva menligt inflytande på deras framtida
brukbarhet.

Svea tv ängbataljon. Vid af bataljonsveterinären anstäld besigtning
anmärktes, att samtliga hästarna vore magra, ruggiga och stelbenta samt
saknade den liflighet, som man plägade finna hos så unga djur, hvarjemte
uttalades, att hästarna, med undantag af en, påtagligen genom olämplig och
knapp utfodring icke nått den utveckling, som eljest vore vanlig hos hästar
vid närmare fem års ålder, samt att de derför icke kunde sättas i allvarlig
dressyr förr, än efter tre till fyra manaders riklig utfodring och omsorgsfull
skötsel i öfrigt. 6

Göja trängbataljon. Chefen .meddelar, att hästarna (3 stycken) befunne
sig i så nedsatt tillstånd, att deras dressyr under ryttare måste tillsvidare
uppskjutas. — Efter verkstäld besigtning har bataljonsveterinären anfört, att
samtliga remonterna vore sa utmagrade, att endast svåra sjukdomar, en
ytterst knapp utfodring eller undvarande af vatten i tillräcklig mängd kunde
vara oisak dertill, och att med fog kunde påstås, att alla djuren befunne
sig i ett mjcket nedsatt tillstånd, som yttrade sig i stor slapphet och mattighet,
samt att deras utveckling blifvit i betydlig grad hämmad.

Norrlands trängbataljon. Chefen upplyser, att alla hästarna (3 stycken)
vore magra och ruggiga med tydliga tecken till, att de direkt från magert
beteo afsändts till bataljonen, att emellertid detta förhållande, hvad de två
femåriga hästarna beträffade, icke syntes hindra deras omedelbara sättande i
dressyr, men att deremot den tredje hästen, som endast vore fyra år, borde
sparas och hemta krafter under tre till fyra månader.

Svea ingeniörbataljon. Chefen anmäler, att remonterna befunnits afmagrade,
slappa och tröga samt äfven till det yttre i dåligt skick.

Göta ingeniörbataljon. Bataljonsveterinären yttrar om de fem dit öfverlemnade
remonterna, att de samtliga voro till ytterlighet utmagrade och i
ett sjukligt tillstånd, som yttrade sig i slapphet och mattighet, samt att den
dåliga kondition, hvari djuren befunne sig, tydligt vittnade om svält och
vanskötsel.

Norrlands dragonregemente. Chefen meddelar, att remonterna befunnits
i sa utmagradt och alltså klandervärdt tillstånd, att lång tid torde erfordras,
innan de komme i någorlunda god kraft, och att nästa regementsskola
syntes få långt mindre gagn af dessa hästar än af de treåriga remonter,
som under hösten blifvit regementet direkt tillsända.

— 109

Till följd af ofvanberörda remiss å depotchefens skrivelser af den 1
och den 3 Oktober 1895 afgaf kavalleriinspektören följande utlåtande af den
11 Oktober:

»Till svar å skrifvelse från Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement
den 8 dennes får jag härmed, jemte återställande af remisshandlingarne,

anföra: , '' .

Med anledning af chefens för remontdepoten skrifvelse den 1 dennes:

Kontraktet mellan Intendentsdepartementet och arrendatorn af Ottenby
kungsladugård innehåller i punkt 30, att »depotchefen eger bestämma, när
remonterna på grund af knapp betestillgång böra från en till annan betesmark
förflyttas»; med stöd häraf kan depotchefen förfoga öfver samtliga betesmarker
inom kungsladugården och sjelf uppgöra och fastställa betesplan,
utan att dylik plan genom Intendentsdepartementet behöfver föreläggas arrendatorn,
likasom depotchefen ingalunda är skyldig att, såsom i ar tyckes
hafva skett, antaga den betesplan, som af arrendatorn blifvit uppgjord.

Endast i det fall, att arrendatorn vägrar ställa sig depotchefens i detta
hänseende gjorda förständigande till efterrättelse, bör anmälan göras till Intendentsdepartementet
i och för möjligen erforderlig rättslig atalan; någon
utväg för arrendatorn att undandraga remontdepoten andra betesmarker än
dom, depotchefen ej anser sig behöfva, finnes således ej; dock framgår ej ur
depotchefens ifrågavarande skrifvelse med tillräcklig tydlighet, huruvida ett
dylikt undandragande mot depotchefens förständigande verkligen egt rum,
hvarför undersökning med hänsyn härtill torde böra verkställas.

I samma kontrakt punkt 23 föreskrifves: »att derest de för remontdepoten
afsedda brunnarne ej gifva för remontdepoten erforderligt vatten,
arrendatorn skall utan ersättning så ordna, att remonterna kunna drifvas till
annan för vattning lämplig plats, som af depotchefen godkännes», och jemföres
denna punkt med punkt 26, som innehåller: »att arrendatorn —- —

i öfriga af honom genom detta kontrakt åtagna prestationer ställer sig till
efterrättelse depotchefens föreskrifter», framgår, att depotchefen sjelf eger
öfvervaka, att erforderligt vatten af arrendatorn tillhandahålles; da depotchefen
omförmält sig hafva förnyade gånger utan påföljd uppmanat arrendatorn att
efterkomma dessa kontraktets bestämmelser, anser jag att äfven i detta hänseende
en undersökning bör göras. . .

Med anledning af depotchefens skrifvelse den 3 dennes bör, enär i
Kongl. brefvet den 9 Februari 1894 betestidens längd beräknas till 4 månader,
och alldenstund remonterna lära hafva utsläppts på gräsbete den 1 sistlidnc
Juni, stallfodringen med vinterration omedelbart taga sin början.

I sammanhang härmed anser jag mig böra påpeka, att depotchefen ej

— no —

rätt uppfattat bestämmelserna i ofvannämnda Kongl. bref angående tilläggsrationens
användning, och har detta enligt min mening varit den mest bidragande
orsaken till remonternas mindre tillfredsställande skick innevarande
år.

Tilläggsrationen kan nemligen enligt anförda Kongl. bref användas under
betestiden, närhelst depotchefen anser det så vara för remonterna erforderligt
såsom tillägg till gräsbetefy och ej, hvilket depotchefens skrifvelse
antyder, såsom en särskild ration afsedd att utfodras endast under Oktober månad.

Riktigast torde derföre hafva varit, om tilläggsrationen användts under
de 2 sista månaderna af gräsbetestiden, och detta så mycket heldre som
depotchefen anför, att de under året inköpta remonterna i allmänhet varit
angripna af qvarka, och att sommaren varit ovanligt torr, hvarigenom betena
naturligtvis försvagats.

Af det i det föregående sagda framgår nödvändigheten af en skärpt
kontroll öfver remontdepoten, och anser jag mig på grund deraf böra framhålla,
att i^ instruktionen för remontdepoten torde åt inspektören för kavalleriet
eller åt den, hans tjenst framdeles kommer att förrätta, förbehållas den
inspektionsrätt, som af mig i skrifvelse till Intendentsdepartementet den 27
Juni sisthdne år blifvit föreslagen, samt att derjemte chefen för remonlenngsväsendet
bör under inspektören för kavalleriet äfven tillerkännas dylik
inspektionsrätt. J

Stockholm den 11 Oktober 1895.

G. BRÅKENHIELM.

Inspektör för Kavalleriet.

G. Queckfeldt.»

Den 15 Oktober beslöt Intendentsdepartementet att till depotchefen
aflåta en så lydande skrifvelse:

»Af Eder ^ till Kongl. Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet
den 1 dennes aflatna skrifvelse har departementet funnit framgå, bland annat,
att remonterna vid gräsbetestidens slut innevarande år varit i märkbart sämre
skick, hvad hullet anginge, än förra året, samt att I synes vilja söka anledningen
till detta förhållande deruti, att de betesmarker, som kronoarrendatorn för
depotens användande upplåtit, varit för ändamålet otillräckliga.

Jemte erinran, att på grund af Eder uti skrifvelse den 28 Mars inne -

— in —

varande år gjorda anmälan att de betesmarker, som under Juni månad
komme att enligt plan ställas till Edert förfogande, enligt Eder uppfattning,
antagligen skulle blifva otillräckliga, departementet uti skrifvelse den 18 påföljande
April anmodat Eder att, derest de af arrendatorn anvisade betesmarkerna
i verkligheten skulle visa sig otillräckliga för vid depoten då uppstäda
eller sedermera dit ankommande remonter, och arrendatorn det oaktadt
ej skulle finnas villig att kontraktsenligt anvisa andra och tillräckliga
betesmarker, derom ofördröjligen till departementet insända anmälan, har
departementet härmed velat anmoda Eder skyndsamt hit inkomma med upplysning,
huruvida den antydda otillräckligheten af de under sommaren anvisade
betesmarkerna berott på arrendatorns vägran att ställa tillräckliga dylika
till depotens förfogande, och i så fall jemväl förklara anledningen dertill, att
I icke, i enlighet med departementets ofvan åberopade föreskrift, hafven i
god tid hos departementet om förhållandet gjort anmälan, eller ock, om
den omförmälda otillräckligheten berott af missväxt å beten, hvarför icke
tilläggsration blifvit, i enlighet med departementets skrifvelse den 13 nästlidne
April, remonterna tilldelad.

Beträffande Eder anmälan om brunnarne vill Kongl. förvaltningen härmed
jemväl anmoda Eder hit inkomma med närmare utredning, om och pa
hvad sätt arrendatorn försummat att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser,
som i fråga om hästarnas vattning kontraktsenligt honom ålegat; vidkommande
åter Edert i samma skrifvelse framstälda förslag angående fastställande
för framtiden genom departementet af betesplan för remonterna,
vill Kongl. förvaltningen fästa Eder uppmärksamhet derpå, att jemlikt kontraktets
bestämmelser i § 30 det tillkommer Eder att, på grund af föreliggande
omständigheter, fastställa betesplan, hvarvid egendomens alla betesmarker,
om så skulle påfordras, kunna för depotens räkning tagas i anspråk.

Enär slutligen anmäldt blifvit, att den gamla stohagen, kallad »Djupvik»,
hvarest under högsommaren förträffliga beten lära hafva förefunnits,
alltsedan den 23 Juni fått stå obegagnad, vill departementet anmoda Eder
äfven härutinnan hit inkomma med förklaring.

Stockholm den 15 Oktober 1895.

A. THORÉN.

Nils Berg.

ITj. Eklundli.»

- 112 —

Redan före mottagandet af denna skrifvelse aflat depotchefen den 20
Oktober följande skrifvelse till Intendentsdepartementet:

“Ehuruväl Intendentsdepartementet icke funnit skäligt att uti den sedan
flere veckor i allmänna tidningarne behandlade frågan angående remontdepoten
vid Ottenby ännu från mig infordra någon förklaring, så får jag, till frågans
utredning och till rättande af kringlöpande, i flere afseenden vilseledande uppgifter,
härmed vördsamt inlemna följande redogörelse.

Beträffande då först hvad som från depotchefens sida blifvit gjordt med
afseende på gräsbetena vid Ottenby, så har jag redan på hösten år 1894,
sedan det blifvit mig bekant, att Major v. Miihlenfels till sina underarrendatorer
bortlemna! betydlig! mera af gårdens betesmarker, än hvad förut blifvit
till roig uppgifvet, muntligen såväl hos Intendentsdepartementet som inspektören
för kavalleriet anmält detta förhållande, hvarvid jag af departementet
erhöll det svar, att, derest de för depoten återstående betesmarkerna skulle
befinnas vara otillräckliga, så skulle Major v. Miihlenfels åläggas att återskaffa
sig hvad som depoten kunde behöfva; samt af inspektören för kavalleriet,
att intet kunde göras vid denna fråga, förrän det hade visat sig, att de
betesmarker, som Major v. Miihlenfels ville anslå åt depoten, verkligen befunnits
vara otillräckliga. Då jag dock fortfarande kände mig orolig för
sommarbetet och befarade, hvad som äfven sedermera visade sig vara fullt
befogadt, att det ej skulle gå så hastigt att återfå de bortlemnade betesmarkerna,
så beslöt jag mig för att den 28 Mars detta år till Intendentsdepartementet
inlemna en skriftlig anmälan beträffande gräsbetenas otillräcklighet,
och föreslog i sammanhang dermed Major v. Miihlenfels, att vi skulle
följas åt till Stockholm för att inför Intendentsdepartementet afhandla denna
fråga. På detta förslag nekade han dock att ingå, hvarför jag bestämde mig
för att resa ensam. Den 13 April erhöll jag från Intendentsdepartementet en
skrifvelse till Major v. Miihlenfels med infordrande af hans förklaring öfver
min gjorda anmälan.

Tvenne dagar innan jag skulle afresa till Stockholm hade jag den oturen
att afbryta mitt venstra ben. Då jag i anledning deraf måste hålla mig stilla
under en längre tid, tillsände jag chefen för remonteringsväsendet, Öfverste von
Horn, som äfven var på väg till Stockholm, en P. M. med anhållan, att han
ville föredraga densamma såväl hos kavalleriinspektören som uti Intendentsdepartementet
och dervid på det kraftigaste understödja mig. Till svar derpå
erhöll jag från kavalleriinspektören ett handbref af den 20 April, hvaruti han
förnyar sitt yttrande, att ingen ändring stode att vinna, utan att ett positivt
förhållande måste påpekas, samt att han skulle den 10 Juni inträffa vid Ottenby
och då bedöma tillgången på gräsbetet. För att i förväg något närmare orien -

- 113 -

tera kavalleriinspektören med afseende på härvarande förhållanden afsände jag
till honom den 8 Maj en skrifvelse åtföljd af en P. M. angående gräsbetena
vid Ottenby. Samma dag erhöll jag från Intendentsdepartementet dess skrifvelse
åt den 23 April, åtföljd af Major v. Muhlenfels förklaring i ämnet, hvilket
allt gaf mig anledning att till Intendentsdepartementet aflåta min skrifvelse af
den 11 Maj tillika med afskrift af förestående P. M. På denna skrifvelse
har jag ej erhållit något svar. Den 12 Juni ankom kavalleriinspektören hit
och afreste följande dag efter att hafva besigtigat gräsbetena och granskat en
af Major v. Muhlenfels uppgjord betesplan, som kavalleriinspektören derefter
i skrifvelse af den 17 Juni meddelade mig och hvilken sedermera blifvit under
sommaren genomförd med det tillägg, att äfven norra delen af Ottenbylund
blifvit af betad från och med den 16 September. Vid sin afresa yttrade kavalleriinspektören,
att han allvarligen varnat Major v. Muhlenfels för att låta remonterna
komma i dåligt hull till hösten; samt att i så fall skulle besigtning tagas å
remonterna och fodervärden åläggas ersätta det belopp, som de kunde antagas
hafva nedgått i värde.

Den 1 Juli insände jag såväl till Intendentsdepartementet som till inspektören
för kavalleriet en anmälan om, att de till remontdepoten upplåtna
betesmarkerna då voro mycket torra och brunbrända.

Chefen för remonteringsväsendet ankom till depoten den 5 och stannade
till den 9 September, under hvilken tid han noga genomsåg såväl hästarna
som betesmarkerna. Han lärer vid afresan härifrån hafva tillsändt kavalleriinspektören
en rapport, som i hufvudsak öfverensstämmer med de uttalanden,
som jag sedermera gjort uti mina rapporter till Intendentsdepartementet och
inspektören för kavalleriet af den 1 Oktober.

Då sålunda, som af förestående synes, Intendentsdepartementet inskränkt
sina åtgöranden till att infordra förnyad anmälan, sedan det först skulle haf va
visat sig, att de af arrendatorn anvisade betesmarkerna i verkligheten blifvit
otillräckliga och arrendatorn det oaktadt ej befunnits villig att kontraktsenligt
anvisa andra och tillräckliga betesmarker, samt kavalleriinspektören ej gjort
någon anmärkning emot den af Major v. Muhlenfels uppgjorda betesplanen,
återstod följaktligen för depotchefen intet annat än att rätta sig derefter och
afvakta resultatet af hvad som blifvit honom förelagdt. Remonterna höllo sig,
oaktadt det skrala betet, i rätt godt hull till fram uti Augusti, då en betydligare
afmagring gjorde sig märkbar. Sedan derefter först den södra hälften
af Ottenbylund och slutligen äfven den norra delen deraf blifvit åt remontdepoten
upplåten, ökades deras hull tydligen, men det var då för sent. Olyckan
var redan skedd och kunde icke på den återstående delen af betestiden repareras,
hvartill äfven bidrog den svåra bristen på sötvatten. De i norra delen

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 189/f. Ib

— 114 -

af Ottenbylund gående liästarne liade nemligen bortåt eu half mil till vattningsstället,
och när de väl kommo dit, tröt vattnet. Visserligen hade Major v.
Miihlenfels utlofvat, att eu brunn skulle upptagas i Ottenbylund, men deraf
blef, som vanligt, icke annat än ett löfte. Likväl, oaktadt gräsväxten i
Ottenbylund är af mindre närande beskaffenhet än å öfriga betesmarker vid
Ottenby, vågar jag påstå, att, hade blott hästarna hela sommaren haft så
pass godt bete, så skulle deras hull vid hösten hafva varit utmärkt.

Major v. Miihlenfels har upprepade gånger förklarat, att han icke underkastar
sig att åtlyda kontraktets § 26, som föreskrifver, att arrendatorn i afseende
på alla genom kontraktet åtagna prestationer skall ställa sig till efterrättelse
depotchefens föreskrifter; hvarjemte han yttrat, att vederbörande i
Stockholm sagt honom, att “hvad depotchefen säger betyder ingenting"; äfvensom
att han har tillräcklig auktoritet bakom sig för att drifva sin vilja igenom.
Dessa yttranden har jag för längesedan muntligen delgifvit Intendentsdepartementet.

Angående vinterfodringen torde icke några befogade anmärkningar kunna
göras. Foderqvantiteten är enligt erfarne hästuppfödares utsago fullt tillräcklig,
och dess beskaffenhet har varit god. Hafren, som enligt gällande föreskrifter
skall väga minst 49 kilogram per hektoliter, har vägt 51 ä 58.
Höet består dels af timothej och delvis af natur! igt hårdvallshö. Begge sorterna
hafva förra året haft en god bergning. Rörande det sistnämnda, som
är af en mera ovanlig beskaffenhet, har jag låtit verkställa analyser vid Kalmar
kemiska station, hvaraf framgår, att detsamma eger ett godt fodervärde samt
innehåller eu del baljväxter, hvilkas närvaro alltid höjer höets qvalitet. Endast
vid tvenne tillfällen hafva försök gjorts att leverera hafre af sämre beskaffenhet,
livilket dock genast blef upptäckt och rättadt, liksom äfven nu helt nyligen
ett större parti hö blifvit kasseradt. Tillräckligheten af den faststälda
vinterrationen torde kanske bäst framgå af det sakförhållande, att de remonter,
Indika hitkommo under November månad 1894 och icke blefvo angripna af
lungkatarr, stodo sig i ett utmärkt hull hela vintern igenom. De hästar,
Indika vid utlemnande till vederbörande truppförband nu på hösten visat det
sämsta hullet, hafva icke varit vid Ottenby förliden vinter, utan på Gustafslund.
Dessa hafva stått sig sämst under sommaren, dernäst de under året
1895 inköpta remonterna, och häst de, Indika förliden vinter varit här vid
Ottenby. Detta är ett faktiskt förhållande, som kan intygas af Major von
Essen, hvilken i egenskap af suppleant för chefen för remonteringsväsendet
var här, då remonterna aflemnades från depoten, och torde kunna vara ett
bevis för att det dåliga skick, hvaruti en stor del af remonterna då befann
sig, måste hafva sin grund icke allenast uti brist på sötvatten, utan äfven,
och förnämligast, uti för knappt sommarbete.

Depotchefen är ansvarig för remonternas utfodring och skötsel, men han

— 115 —

kan icke vara det i annan mån, än inom den ram för hans tjensteåligganden,
som är af vederbörande faststäld, och torde icke rimligtvis kunna göras ansvarig
för hvad som tilldrager sig, sedan remonterna vid depoten blifvit af
truppförhandens ombud emottagna för att transporteras till sina vederbörande
bestämmelseorter. Med sjelfva transporterna har han intet att skaffa. Dessa
förberedas af chefen för remonteringsväsendet och dennes suppleant samt utföras
af kontingenter ur de vederbörande truppförbanden. Depotchefen har
ej heller t. ex. rätt att under betestiden utfodra remonterna med vinterrationen;
ej heller att utfodra den så kallade tilläggsrationen under längre tid än
Bl dagar åt 200 hästar, hvilket gifvetvis måste blifva under Oktober månad,
då gräsets näringsvärde är minst. Han kan hos Intendentsdepartementet begära,
att tilläggsrationen må få utfodras äfven under större del af betestiden,
men lärer icke hafva skäl att ingifva en sådan ansökning förr, än vid
Ottenby befintliga gräsbeten icke förslå till remonternas vederbörliga utfodring.
Finnas sådana betesmarker vid Ottenby i tillräcklig myckenhet, men kronoarrendatorn
nekar att upplåta dem åt remontdepoten, så torde depotchefen,
enligt instruktionens § 2 mom. 4, böra derom göra anmälan hos Intendentsdepartementet.
Lemnar då Intendentsdepartementet icke något afseende åt
depotchefens anmälan, så torde icke rätteligen depotchefen kunna göras ansvarig
för gräsbetets otillräcklighet.

Remontdepotens organisation är ju byggd på ett i möjligaste man utsträckt
användande af gräsbeten, såväl med afseende på erhållande af en billig
uppfödning som med fästadt afseende på en rationel utveckling af de unga
hästarna,'' Icke kan väl vara kontraktets mening, att upplåtande eller icke
upplåtande af betesmarker i tillräcklig myckenhet att gifva fullständig näring
åt de derpå betande djuren skall vara beroende på Major von Miihlenfels godtycke.
Af kontraktets ordalydelse framgår åtminstone ingenting sådant, ehuruväl
Major von Miihlenfels vill vrida dess paragrafer derhän. Tvärtom stadgar
den af Kongl. Maj:t faststälda staten, att gräsbetet (d. v. s. 25-öres-rationen)
beräknas för 122 dagar till 400 hästar. Och huru skulle det gå med det
så kallade billiga priset, om sommarfodringen skulle utgå med först 25 öre för
ett värdelöst gräsbete och så dertill 55 öre för en ration hafre och hö, eller
tillhopa 80 öre för en sommarration?

Antingen har jag fullständigt misstagit mig på kontraktets betydelse,
eller också måste dess mening liksom dess ordalydelse beträffande gräsbetena
vara, att Major v. Miihlenfels åtagit sig att under 4 månader (eller 122 (lagar)
lemna åt högst 400 hästar ett sådant gräsbete, som utan annat tillägg föder
dem väl, och att Intendentsdepartementet betingat sig rätt för depotchefen att
bedöma betenas beskaffenhet samt flytta hästarna från den ena betesmarken
'' till den andra, allt efter som lian pröfvar vara för hästarnas utveckling för -

— 116 —

manligt och dertill duglig betesmark finnes på Ottenby. Hvarje kronoarrendatorns
åtgärd, som kan hafva till följd att förhindra sådant, betraktar jag
såsom ett brott mot kontraktet och ett intrång på kronans rätt.

För att komma till ett slut på denna fråga, så torde vara nödvändigt
att en gång definitivt besluta sig för, huruvida Intendentsdepartementet är
vilhgt att efterskänka kronans kontraktsenliga rätt med afseende på gräsbetet
eUer eÉ I förra fallet uppstår det förhållande, att om Major v.
luhlenfels tillätes att utestänga remontdepoten från hvilka han behagar af
gardens betesmarker, så kan han utestänga den ifrån så många, att utfodring
a tillåggsrationen" under hela eller största delen af sommaren blifver nödvändig,
hvartill Intendentsdepartementet i så fall torde böra gifva depotchefen
ett skriftligt bemyndigande. En sådan åtgärd kan dock medföra en extra
utgift af 400 x 122 x 55 öre = 26,840 kronor. I senare fallet åter torde
departementet böra, såsom jag i min skrifvelse af den 1 Oktober redan hemstält,
låta depotchefen utskrifva eu betesplan och derefter förständiga Major
v. Muhlenfels att ställa sig densamma till efterrättelse, vid äfventyr att i annat
tall ingå remonter vidare sändas till Ottenby.

Slutligen tillåter jag mig att, till stöd för hvad jag här ofvan uttalat,
åberopa chefen för remonteringsväsendet och hans suppleant, hvilka begge
upprepade gånger varit vid Ottenby och stannat der i flere dagar samt i
tjensteväg ganska noga granskat på platsen varande förhållanden.

Ottenby den 20 Oktober 1895.

Aug. Ridderstolpe.

Depotchef.»

Till svar å Iutendentsdepartementets skrifvelse af den 15 Oktober afsände
depotchefen till departementet en så lydande skrifvelse af den 24 Oktober:

“Till besvarande af i departementets skrifvelse N:o 5381 C. af den 15
dennes gjorda frågor, och med hänvisning i öfrigt till min skrifvelse N:o 67
af den 20 dennes, får jag härmed vördsamt afgifva följande förklaring.

Otillräckligheten af de under sommaren anvisade betesmarkerna har berott
på arrendatoms vägran att ställa tillräckliga dylika till depotens förfogande.

o Depotchefen torde väl hafva i god tid om förhållandet gjort anmälan,
da han under mer än ett års tid upprepade gånger, såväl muntligen som
skriftligen, hvaribland särskildt i skrifvelse X:o 36 af den 11 Maj, sedan
departementets skrifvelse af den 23 April hit ankommit, derpå fäst departementets
uppmärksamhet. Departementets åberopade skrifvelse af den 18 April
bär deremot icke kommit remontdepoten till hända. Att, sedan betesmarkerna
i verkligheten visat sig otillräckliga, kunna i god tid göra ytterligare ''

117

anmälan, är omöjligt, ty då är det icke längre god tid dertill. Då är tiden
för länge sedan förbi. Hvarje någorlunda erfaren hästuppfödare skall kunna
vitsorda, att det är ur hästuppfödningssynpunkt icke vittnande om god omtanke
att förvissa sig om tillgång till beten, först sedan den öfverklagade
betesmarken visat sig otillräcklig. Ett sådant system kan icke leda till något
godt resultat. Man skall väl i förväg tänka på att man har föda åt hästarna;
icke efteråt, sedan de väl magrat tillsammans. I senare fallet går det så,
som det nu har gått, att oaktadt arrendatorn, sedan otillräckligheten af de
förut anvisade betesmarkerna i verkligheten visat sig, anvisade andra betesmarker,
så kunde icke hästarna uppbringas i tillräckligt godt hull, tilldess de
skulle aflemnas. Det skall icke falla mig in att i minsta mån vilja kritisera
det system för hästuppfödning, som departementet kan vilja för remontdepoten
anbefalla och hvilket jag är redo att utan motsägelse åtlyda, men departementets
fråga tvingar mig att oförbehållsamt yttra min åsigt; och jag måste
tillägga, att den person, som föranledt departementet till ofvan åberopade
föreskrift, har gifvit departementet ett ur hästuppfödningssynpunkt mycket
dåligt råd.

Om hästar afmagra till följd af strängt arbete, så taga de sig jemförelsevis
lätt i hull under en stark fodring; men är afinagringen en följd af för
knapp föda, så går det betydligt långsammare att få dem i hull igen, emedan
då vanligen magen är angripen (matsmältningen försvagad). Då är farligt att
hastigt påbörja en stark utfodring, särskilt af hafre, som den försvagade
magen har svårt att smälta. Utfodringen måste i sådana fall ökas endast
småningom, i mån som magen återvinner krafter och förmåga att smälta födan.
Ett rikligt gräsbete ger då bättre resultat och medför ingen risk.

Departementets skrifvelse af den 13 sistlidne April innehåller, såvidt
jag kan finna, icke ett ord om tilläggsrationen. Det sagde skrifvelse åtföljande
nådiga brefvet af den 22 Alars omnämner visserligen, att “tilläggsrationen
enligt Eder åsigt borde utfodras så snart betet blefve knappt", men
sista stycket af det nådiga brefvet, som innehåller hvad Kongl. Maj:t funnit
godt föreskrifva, utesluter helt och hållet allt rörande tilläggsrationen och
gifver derför stöd för det antagande, att frågan derom icke vunnit Kongl.
Maj:ts bifall. Att under sådana förhållanden utfodra tilläggsrationen under
den egentliga gräsbetestiden till andra hästar än dem, som voro intagna å
sjukstallet, anser .jag mig fortfarande icke hafva rättighet till.

Man kan icke säga, att här vid Ottenby i år har varit missväxt å
beten, om än gräsväxten icke varit så riklig som förra året. Derom bära
jordbruksarrendatorns egna äfvensom af honom emot betalning intagna främmande
kreatur vittne.

Beträffande skyldighet att hålla brunnarne i sådant stånd, att de lemna

- 118 —

tillräcklig vattenmängd åt å markerna intagna beteskreatur finnes intet särskildt
i kontraktet stadgadt, men torde väl ligga i sakens natur, ty hvartill
skulle annars brunnarne vara der? Arrendatorn har ej heller i princip förnekat
sådant. Men förhållandet med brunnarne är, att dessa dels af ålder aldrig
vant beräknade för så stort antal hästar, dels till följd af bristande underhåll
pa senare tider slammat ihop, samt följaktligen behöft ordentligt upptagas,
hvilket naturligtvis bort göras i förväg, innan ett så betydligt antal hästar
emottogs på gräsbete. Major v. Muhlenfels hyllar den grundsatsen, att otillräckligheten
först skall visa sig, och deraf kommer sig, att han förliden höst
ej kunde förmas att i detta afseende vidtaga tillräckligt genomgripande anordningar.
Han lät iordningställa 2 brunnar, men ej de öfriga. När så sommaren
kom, och vattnet började tryta, så var det ju för sent. Brunnar skola
uppgräfvas på hösten, när marken är mjuk och vattnet ännu ej börjat rinna
till. Här vid Ottenby, der kalkberget ligger så nära dagen, torde äfven
borrning och sprängning vara behöflig. Ehuruväl vattenfrågan ej finnesmycket
vidrörd i kontraktet, föreställer jag mig dock, att den kan hänföras under
mom. 26. Alldeles säkert är att, kan ej tillräckligt med sötvatten erhållas i
rimlig närhet af de betande hästarna, så kommer ej gräsbetet att lemna god
effekt.

Att utarbeta en för remontdepoten passande betesplan har jag alltid
tänkt mig såsom en af depotcliefens förnämsta uppgifter, men att göra detta,
innan personlig erfarenhet i afseende på betesmarkernas värde blifvit af honom
vunnen, lät sig ju icke göra. Och huru depotchefen skall kunna i praktiken
genomföra sin betesplan gent emot en motsträfvig kronoarrendator, derest icke
departementet vill till depotchefens förfogande ställa tillräckliga maktmedel,
kan jag icke tänka mig. Att emot Major v. Muhlenfels förbud utsläppa
remonterna på vissa betesmarker läte sig nog göra, derest de voro under hans
egen disposition; men, då de äro utarrenderade till annan person, så skulle
eu sådan åtgärd vara ganska farlig, emedan man derigenom skulle kränka
tredje mans rätt.

På “Djupvik" har under högsommaren visst icke varit något förträffligt
bete. Det är mig visserligen icke bekant, hvem som för Departementet anmält,
att så skulle hafva varit fallet, men tillförlitligheten af denna anmälan torde
ej vara större än den, som kan tillerkännas de tre af Major v. Muhlenfels
till hans skrifvelse af den 18 sistlidne April fogade intyg öfver till depoten
disponerade betesmarker, hvilkas brist på vederhäftighet praktiken på ett så
slående sätt bevisat. Den 23 Juni torde väl få räknas åtminstone till början
af högsommaren. När remonterna då togos derifrån, så var “Djupvik" så
afbetadt och af torka förbrändt, att marken var alldeles rödbrun. Till och
med bladen a hagtornsbuskarne voro afätna. Derefter fordrades eu ganska

lång tid, innan någon nämnvärd gräsvegetation kunde å nyo spira upp. Det
inträffade ej lieller förr än regn kom, ock då regnade det äfven på de andra
betesmarkerna, så att gräsväxten äfven på dem tillfälligtvis förbättrades, hvadan
någon anledning att flytta hästarne till “Djupvik" icke då fanns. När sedermera
“Djupvik" skulle begagnas till höstbete, tog jag i Major v. Essens närvaro
besigtning på denna betesmark, hvarvid han yttrade den åsigten, att der
fanns alls icke något bete. Hästarna gingo der det oaktadt ett par dagar
med tilläggsration (i Oktober), tilldess departementets tillstånd att genast
öfvergå till vinterrationen erhölls.

Ottenby den 24 Oktober 1895.

Aug. Ridderstolpe.

Depotchef.»

Den 25 Oktober tillstälde depotchefen arrendatorn af Ottenby ett förständigande
om upplåtelse af vissa betesmarker till remontdepotens uteslutande
förfogande under betestiden; och är denna handling med derå af arrendatorn
tecknadt godkännande af följande lydelse:

»Till Kronoarrendatorn af Ottenby kungsgård, Majoren m. m. L. von
Miihlenfels.

Med stöd af mom. 26 och BO i kontrakt af den 20 April 1894 mellan
Köngl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement och arrendatorn af Ottenby
kungsladugård förständigas ni att hädanefter till remontdepotens uteslutande
förfogande under betestiden ställa följande betesmarker, nemligen:

den s. k.

•A

11.

11
1 1
5?
n
11

Östra Hurfvan,	omkring	4 hektar
Backhagen (Djupvik)	11	75	11
Södra Marken	11	230	n,
Hingsthagen	n;	27	it
Sk ogvaktareängen	jj	8	it
Kalfhagen	11	7	ii
Ottenbylund	11	225	11
Norra Schäferiängen	11	180	ii
Södra Schäferiängen	11	170	ii
Oxhagen	11	20	ii
Norra marken	n	60	ii
Södra gärdet	11	15	ii
mig skriftligen för hvarje särskild gång	lemnadt

- 120 -

ställas, vid påföljd att rättslig åtalan mot Eder kommer att väckas för brott
emot ofvannämncla kontrakt.

Ottenby den 25 Oktober 1895.

Aug. Ridderstolpe.

Depotchef.

Förestående i enlighet med kontraktet gifna förständigande är af mig
emottag^; och skall jag ställa mig det samma till efterrättelse.

L. von Miihlenfels.

Bevittnas .

Mls Berg. G. Queckfeldt.»

Den delegation af statsrevisionen, som, enligt hvad ofvan är omförmäldt,
aflagt besök vid Ottenby har häröfver afgifvit följande berättelse:

“Undertecknade, som i enlighet med Revisorernes beslut aflagt besök
vid Ottenby remontdepot, få härmed afgifva berättelse öfver de iakttagelser,
som dervid blifvit gjorda.

Vi ankommo till Ottenby fredagen den 26 nästlidne Oktober på aftonen
och stannade der till påföljande söndags morgon, då återresan till Stockholm
anträddes. Depotchefen, Majoren friherre A. Ridderstolpe och arrendatorn af
Ottenby kungsladugård, Majoren L. von Miihlenfels stälde sig för meddelande
af upplysningar under besöket till vårt förfogande, hvarjemte på stället infunnit
sig inspektören för kavalleriet, Generalmajoren G. A. Bråkenhielm samt
t. f. Byråchefen i Arméförvaltningens Intendentsdepartement N. Th. Berg.

Vid besöket voro vid depoten uppstälda 204 remonter, hvilka på ett
fåtal när dit ankommit vid betestidens början innevarande år. Remonterna
voro i påfallande grad magra och slappa och deras utseende sålunda synnerligen
otillfredsställande, ehuru de, enligt uppgift, nu voro i märkbart bättre
hull, än då de vid början af månaden sattes på vinterration.

De för remonterna afsedda stallrum, bestående af sex större boxar samt
Scärskildt sjukstall, syntes, liksom rastbanor och löpgårdar, vara på det hela
taget ändamålsenligt anordnade. Dock föreföll utrymmet i boxame vara väl
knappt, då alla hästarna icke hade tillfälle att samtidigt ligga eller utan
trängsel utfodras vid krubborna. Med afseende härå och då det synes önskvärd^
att jemväl under den första betestiden, då nätterna ofta äro kalla och
väderleken ogynsam, möjlighet funnes att tillfälligtvis bringa samtliga hästarna

- 121 -

— då uppgående till omkring 400 stycken — under tak, anse vi oss böra
ifrågasätta, huruvida icke den gamla stallbyggnaden, hvaraf efter inträffad
eldsvåda murarne ännu qvarstå, borde för sådant ändamål anordnas. Kostnaden
härför skulle säkerligen icke mycket öfverstiga utgifterna för byggnadsplatsens
afröjdning, hvilket lärer vara kronoarrendatorn ålagdt.

De till kungsladugården hörande egor, hvilka samtliga af oss genomforos,
utgöras af stora och jemna fält, i allmänhet väl belägna och lätt tillgängliga
för sjelfva gården, som är uppförd i midten af egendomen. Denna
innehåller omkring 540 tunnland odlad jord och vid pass 2,0 <0 tunnland
betesmarker, de senare bestående af följande områden:

N:o

, 77

! n

»:0

;.5, Östra Hurfvan.........1...........................omkring 8 tunnland.

8. Backhagen (Djupvik).............. ........„ 148

11 a. Södra marken ...............................:v- - » 450

11b. Hingsthagen.......rr„..,..,.................................■••• v 60

19, 20, 21. De s. k. åsarne vid vägen ....... „ 42

28. Skogvaktareboställets mark...................:-rr,.rf.... » I5

15., Kalfhagen ,,..................................:..........?••• <■».

16. Ottenbylund ,.v.......... » 450

17. öfre (norra) Schäferiängen.......................v... ,, 350

12;,'', Södra Schäferiängen.........................T‘.r....... » 350

18. Oxhagen......................................................... »

22, Norra marken........................,..... » H4

14.. . Södergärdet................................................ » »

tillsammans omkring 2,070 tunnland.

Enligt depotchefens uppgift hade de med n:o 5, 19, 20, 21, 23, 15,17, 18,
22 och 14 betecknade betesmarkerna jemte halfva Ottenbylund, med en areal af
sammanlagdt omkring 837 tunnland, blifvit af kronoarrendatorn utarrenderade
till två personer, hvilka derjemte tillförsäkrats rättighet att för höskörd disponera
Hingsthagen till den 21 Juni, södra delen af Södra Schäferiängen till
den 1 Juli och norra delen af samma äng till den 20 Juli. Då slutligen den
hälft af Ottenbylund, som icke innehafts af underarrendatorerne, varit under
senaste sommaren utlemnad till slåtter “pa andel” och till följd häraf blifvit
för remontdepoten ledig, södra delen först den 28 Augusti och norra delen
den 16 September, hade sålunda den 1 Juni innevarande år endast Djupvik
och Södra marken stått till remontdepotens förfogande.

De betesmarker, som under sistlidna sommar helt och hållet eller delvis
disponerats af remontdepoten, bestå — med undantag af Ottenbylund, som är

Ket).- Ber. amg. Statsverket JSr är 1894. 11 ’ 16

— 122 —

beväxt med ganska tät löfskog —• hufvudsakligen af kala. marker, belägna
på ringa höjd öfver hafvet. Jordmånen är grund, i allmänhet sandblandad
mylla på kalkstenshäll, som der och hvar framträder i dagen. Invid hafsstranden
är jordlagret något djupare. Marken är till någon del stenbunden
men eljest jemn och i allmänhet glest beväxt med finare gräsarter} hvarjemte
förekommer något ljung, mossa och på sina ställen enbuskar. Såsom allmänt
omdöme om ifrågavarande betesmarkers värde vilja vi uttala att, då gräset
derstädes, ehuiu af god och närande beskaffenhet, dock ej är synnerligen
ymnigt, dessa marker oaktadt sin jemförelsevis stora areal icke ens under
gynnsamma år kunna gifva tillräckligt bete åt så stort antal hästar som 400
och att, i händelse försommaren, såsom under innevarande år varit fallet, är
torr och varm, hvarigenom den tunna grässvålen lätt förlorar all fuktighet
och brunbrännes, knappast 200 hästar kunna derstädes nöjaktigt födas, såvida
icke tilkiggsration delvis användes jemte betet. Deremot torde det icke
kunna betviflas, att erforderligt bete för en uppsättning af 400 hästar skulle
kunna beredas, om samtliga till egendomen hörande betesmarker planmessigt
disponerades för depotens behof.

Under största delen af den sistförfluten sommaren liar vattentillgången
varit, för remonterna otillräcklig, och säkerligen har detta förhållande bidragit
att i förening med det knappa betet nedsätta hästarnas hull och kondition i
öfrigt. Antagligen skulle denna vattenbrist kunnat, åtminstone till en del,
förebyggas, derest i tid åtgärder vidtagits för upprensning af de äldre brunnarne.
Derjemte må påpekas, att man underlåtit att för remonternas vattning
använda en vid gården befintlig damm, som enligt uppgift hållit vatten hela
sommaren. Det synes som om åtminstone de remonter, som betat i den ej
långt härifrån belägna Södra marken, bort kunna vid vattenbrist i brunnarne
utan alltför stora svårigheter vattnas i denna damm, helst kontraktet angående
anordnande af remontdepoten uttryckligen ålägger kronoarrendatom att utan
ersättning vidtaga för sådant ändamål erforderliga anordningar.

Af hvad här ofvan blifvit nämndt torde framgå, att Ottenby kronoegendom
icke saknar resurser för en tillfredsställande vård och utfodring af de
derstädes uppstälda remonterna. Genom eu sträng tillämpning af det mellan
Arméförvaltningens Intendentsdepartement och kronoarrendatom upprättade kontraktet
samt lämpliga anordningar i öfrigt borde ock de missförhållanden, som
i detta afseende förekommit, kunna för framtiden förebyggas. Det synes dock,
som om den kostnad, hvilken remontdepoten vid Ottenby enligt berörda kontrakt
och eljest i ämnet gällande bestämmelser ådrager statsverket, vore mer
än skäligt hög. Till bestyrkande häraf må det vara oss tillåtet att erinra
om följande förhållanden.

Genom oftanämnda kontrakt har kronoarrendatom åtagit sig att vinter -

— 123 —

och sommarföda 200 remonter och på sommarbete mottaga ytterligare 200
remonter. I ersättning för vinterration, bestående af 3 kg. hafre, 6 kg.
hö och 4,2 5 kg. halm, erhåller arrendatorn 68 öre, dock med förbindelse för
honom att för hvar 20:de af de vid depoten utfodrade remonter kostnadsfritt
lemna 315 rationer hö och halm om 6 kg. hö och 4,2 5 kg. halm i hvarje
ration. Gräsbeteslegan för häst och dag utgår, då hästarnas antal icke uppgår
till 300, med 30 öre, men, så snart detta antal uppnås eller öfverskrides,
med 25 öre, dock att i senare fallet ersättningen per dag för samtliga
hästarna icke må understiga 90 kronor. Under senaste sommaren har remontemas
antal nära uppgått till ofvannämnda maximum af 400, hvadan kronoarrendatorn
för de fyra månader, under hvilka hästarna varit på bete, åtnjutit
en ersättning af omkring 12,000 kronor. I arrende för kungsladugården med
underlydande betalar Majoren von Mtihlenfels årligen 11,060 kronor 61 öre,
hvilken summa sålunda mer än betäckes endast genom den godtgörelse, staten
lemnar för sommarbetet. Då Majoren von Mtihlenfels vidare i sin ordning
utarrenderat den till egendomen hörande åkerjorden och en del betesmarker —
underarrendatorerne lära härför årligen erlägga, jemte för egendomen utgående
utskylder, 25,000 £ hö och lika mycket halm — samt dessutom uppbär afgifter
för åtskilliga slåttor och beten, torde vinsten på kronoarrendet stiga till ganska
betydligt belopp. För staten ställer sig det ekonomiska resultatet af remontdepoten
vid Ottenby mindre gynnsamt, äfven om de der uppstäda remonternas
vård och utfodring icke lemnade något öfrig! att önska. Betesmarkernas vid
Ottenby värde synes oss vara betydligt öfverskattadt. Sommarbete lärer vanligen
betinga 10 ä 15 kronor per häst, under det att för remontema vid
Ottenby samma bete betalts med 30 kronor 50 öre. Kostnaden för de under
våren 1894 uppköpta remonterna, hvilka efter att hafva under 16 månader
varit uppstälda vid Ottenby, innevarande höst vid en ålder af 4| år aflemnats
till vederbörande regementen, har nemligen i medeltal för hvarje häst utgjort:

Inköpspris jemte transportkostnad till depoten ................. kronor

122 dagars bete sommaren 1894 ä 25 öre ..................... ,,

31 dito dito i Oktober samma år med tilläggsration ä 55 öre „

212 vinterrationer ä 68 öre ............................................. »

122 dagars bete sommaren 1895 ä 25 öre .................... ,,

Aflöning och diverse utgifter enligt staten för depoten

12,180 kronor, fördeladt på 200 hästar........................ »

Summa kronor 1,023: u.

Härtill kan ytterligare läggas ränta å inköpspriset, andel i förlusten å
störtade remonter, transportkostnader till regementena m. m.

740: —
30: 50.
17: 05.
144: 16.
30: 50.

60: oo.

— 124

Vid sådant förhållande synes det kunna med skäl ifrågasättas, huruvida
statens intressen blifvit rätt tillgodosedda vid upprättandet af Ottenby remontdepot.

Stockholm den 4 November 1895.

Carl Klingspor, G. Andersson. Ollas A. Ericsson. Alfred Kihlberg.

Af ofvan meddelade handlingar framgår bland annat:
att, enligt det mellan Arméförvaltningens Intendentsdepartement och
arrendatorn af Ottenby kungsladugård upprättade kontraktet, arrendator^ är
skyldig att å bete sommarföda remonter intill ett antal af 400, samt att depotchefen
eger bestämma, när remontema på grund af knapp betestillgång böra
från en till annan betesmark förflyttas; varande af de till egendomen hörande
betesmarker ingen i kontraktet undantagen från användning för remontdepotens
behof, der 6å skulle påfordras;

att de till Ottenby kungsladugård hörande betesmarker måste anses
kunna gifva tillräckligt sommarbete för 400 hästar, och att de under sistlidne
sommar vid depoten uppstäda remonter icke fullt uppgått till detta antal;

att depotchefen uti skrifvelse till Intendentsdepartementet den 28 sistlidne
Mars anmält att, vid det förhållande att kronoarrendatorn till annan person
bortlemna! en stor del af till Ottenby hörande betesmarker, de gräsbeten, som
under Juni månad återstode till remontdepotens förfogande, enligt depotchefens
bedömande icke vore för remonterna tillräckliga;

att sedan kronoarrendatorn uti häröfver infordradt yttrande förklarat sig
villig ätt under vissa vilkor till remontdepoten upplåta ytterligare betesmarker,
Intendentsdepartementet i skrifvelse den 23 April meddelat depotchefen den
afgifna förklaringen, med anmodan att, om de af arrendatorn anvisade betesmarkerna
i verkligheten blefve otillräckliga för vid depoten uppstäda eller
dit ankommande remonter och arrendatorn det oaktadt ej befunnes villig att
kontraktsenligt anvisa andra och tillräckliga betesmarker, derom ofördröjligen
till departementet insända anmälan;

att depotchefen i skrifvelse till Intendentsdepartementet den 10 Maj
Påpekat oantagligheten af de utaf arrendatorn uppstälda vilkor för upplåtelse
af ytterligare betesmark åt remonterna samt i en skrifvelsen bifogad promemoria,
hvaraf ett exemplar redan förut insändts till kavalleriinspektören, närmare
påvisat, hurusom af de beten, som bort för remonterna disponeras, betydande
områden af arrendatorn undantagits och upplåtits till enskilda personer,
hvarjemte depotchefen särskildt med afseende å en af de sålunda undan -

— 125 —

tagna betesmarkerna framhållit det oeftergiflig^ behofvet af dess användande
för remontdepoten redan från början af Juni månad;

att sistnämnda handlingar icke föranledt någon åtgärd från Intendentsdepartementets
sida, och att kavalleriinspektören, hvilken jemväl mottagit
depotchefens nyssnämnda promemoria och som den 13 Juni inspekterat remontdepoten,
den 17 i samma månad utan anmärkning tillstält depotchefen en af
arrendatorn uppgjord ny betesplan, som till depotens förfogande stälde ett betydligt
mindre område än det, som af depotchefen ansetts nödigt;

att depotchefen den 1 Juli till såväl Intendentsdepartementet som kavalleriinspektören
anmält, att de ^till remontdepoten upplåtna betesmarker vore mycket
torra och brunbrända;

att efter denna anmälan, som icke föranledt någon påföljd, depotchefen
icke vidare under sommaren afgifvit något yttrande i denna fråga, liksom ej
heller Intendentsdepartementet eller kavalleriinspektören deruti vidtagit någon
som helst åtgärd;

att depotchefen, vid det förhållande att tillräcklig föda för remonterna
kunnat beredas, om blott de betesmarker, som arrendatorn kontraktsenligt varit
skyldig att härtill anvisa, fått fritt disponeras, ansett sig förhindrad belasta
depoten med den betydande kostnad, som reqvirerandet af tilläggsrationer
skulle medfört, helst ett sådant förfarande stode i strid med den för depoten
fasts tålda stat, enligt hvilken hästarna skola under 122 dagar utfodras på
gräsbete;

att de i slutet af September och början af Oktober innevarande år från
Ottenby aflemnade remonterna, enligt vederbörande regeinents- och corpsehefers
intyg, nästan utan undantag befunnits utmagrade, kraftlösa, slappa och för
sin ålder ofullständigt utvecklade samt i sådant skick, att deras dressyr först
efter en längre tids omsorgsfull vård kunde börjas, äfvensom att detta remonternas
tillstånd förorsakats af alltför knappa beten och otillräcklig vattentillgång;
samt slutligen

att arrendatorn af Ottenby kungsladugård den 25 nästlidne Oktober
skriftligen medgifvit. att han skulle ställa sig till efterrättelse ett samma dag
af depotchefen honom tillstäldt förständigande att dädanefter till remontdepotens
uteslutande förfogande under betestiden ställa vissa uppgifna betesmarker af
betydligt större utsträckning än de beten, som under sistlidne sommar eller
någon del deraf varit för statens remonter upplåtna.

De uppgifter, som från cheferna för vederbörande truppförband lenmats
angående det tillstånd, hvaruti de under innevarande höst från Ottenby ankomna
remonterna befunnit sig, bekräftas till fullo af de iakttagelser, Revisorerne
i detta afseende haft tillfälle att göra. En jemförelse mellan dessa hästar
och de remonter, som under år 1894 blifvit regementena tillsända direkt från

— 126

remonteringskommissionen utan att passera depoten vid Ottenby, visar, att de
sistnämnda, som i medeltal äro af samma ålder och hafva betingat samma inköpspris
och utfodringskostnad som de förra, äro stärka, lifliga, välfödda samt redan
i det närmaste fullt dresserade och för krigsbruk användbara, under det att
Ottenbyremonterna äro så utmagrade och kraftlösa, att någon dressyr ej på
lång tid kan komma i fråga. Beträffande en och annan af dessa hästar synes
man till och med hafva anledning befara, att de knappast någonsin skola blifva
fullt dugliga för sitt ändamål.

Hvad nu blifvit anfördt gifver vid handen, att staten lidit en betydande
förlust genom den vanvård, för hvilken de vid Ottenby uppstälda remonterna
vant utsatta. Det tillkommer ej Revisorerne att afgöra, hvilken person eller
myndighet som hufvudsakligen har skulden för dessa missförhållanden: men då
Revisorerne egnat särskild uppmärksamhet åt förevarande fråga, hafva Revisorerne
icke ansett sig böra underlåta att uttala den mening, att, om än depotchefen
bort hos Arméförvaltningens Intendentsdepartement kraftigare och mera
enträget än som skett framhålla betesmarkernas otillräcklighet, det dock förefallit
anmärkningsvärd^ att depotchefens framställningar i ämnet icke föranledt
någon åtgärd från departementets sida för rättelses vinnande. Påfallande är
nemligen den ringa uppmärksamhet, som kommit depotchefens erinringar till
del af departementet, då, såvidt af de för Revisorerne tillgängliga handlingar
kunnat utrönas, departementet inskränkt sitt åtgörande i denna fråga till att,
i anledning af depotchefens den 28 Mars gjorda anmälan om otillräckligheten
af de för depoten upplåtna betesmarker, infordra kronoarrendatorns förklaring
samt öfversända densamma till depotchefen, med anmodan att, derest betena i
verkligheten blefve otillräckliga, derom till departementet göra anmälan. Och
då depotchefen i skrifvelsen den 10 Maj med dervid fogade promemoria bestämdt
framhållit behofvet af ytterliga betesmarker för remonterna samt visat
oantagligheten af de vilkor, arrendatorn för sådan upplåtelse framstält, har
Tntendentsdepartementet ej ens lemna! svar härå, än mindre vidtagit någon
som helst åtgärd i det angifna syftet.

Ej heller synes kavalleriinspektören, hvilken enligt tjenstgöringsreglementet
för armén har inseende öfver de af staten inrattade remontdepoter,
hafva egnat betesfrågan nödig uppmärksamhet.

Hvad i förevarande ämne förekommit har hos Revisorerne framkallat
tvekan om lämpligheten af en anordning för remonternas uppfödande och vård,
som ställer staten i beroende af enskild persons villighet att uppfylla sina
atagna förbindelser och som visat så beklagligt resultat. Det synes kunna
med skäl ifrågasättas, huruvida statens dyrbara hästmateriel, af hvars godhet
specialvapnens tjensteduglighet är beroende, bör på sådant sätt äfventyras.

— 12? —

Måhända borde staten ej vidare begagna sig af det med arrendatorn af Ottenby
afskräde kontraktet om uppställande af remonter derstädes, utan antingen
uppköpa äldre hästar, Indika redan nått den utveckling, att deras dressyr
omedelbart kan börjas, eller ock, i händelse det anses fördelaktigare att fortfarande
uppköpa hästarna vid omkring tre års ålder, låta dem försändas direkt
till vederbörande truppförband. Någon synnerlig svårighet vare sig,att i förra
fallet kunna anskaffa hästar till lägre medelkostnad än för närvarande, eller
att i hvarje fall bereda hästarna fördelen af några månaders gräsbete under
året närmast efter deras aflemnande till regementena torde väl ej förefinnas.

Om emellertid de för armén inköpta hästarna fortfarande såsom hittills
böra en tid före deras öfverlemnande till regementena uppställas vid Ottenby
eller annan hästdepot, hafva slutligen Revisorerne velat ifrågasätta, huruvida
högsta inseendet öfver sådan anstalt lämpligen bör utöfvas af Arméförvaltningens
Intendentsdepartement, inom hvilken myndighet de speciela fackinsigter, som
dervid äro af nöden, näppeligen kunna förväntas i erforderlig grad vara till
finnandes.

.. .i!--'' ."- , ,

< Reservation af herr von Hedenberg. Litt. B.

-i*!'''' 11 /iJ; j .VVifOii i .V;''UG>:.u .<g no;--, .''g<.> f? ro

§10.

Under erinran att 1892 års urtima Riksdag i enlighet med derom af
Kong!. Maj:t framstäldt förslag medgifvit, att undervisningen vid militärläkarekursen
för framtiden kunde, der så pröfvades lämpligt, ega rum endast hvartannat
år, äfvensom att Statsutskottet vid innevarande års Riksdag, med anledning
af en utaf 1894 års Revisorer framstäld anmärkning, uttalat önskvärdheten
af, att militärläkarekursen måtte inskränkas till hvartannat år, hafva Revisorerne
velat meddela, att dylik kurs, som pågått såväl 1893 som 1894, jemväl under
innevarande år blifvit anordnad.

§ H.

Sedan 1890 års Riksdag till inköp af landeriet Qviberg invid Göteborg
för Göta artilleriregementets räkning beviljat ett belopp af 323,000 kronor,
anvisade Riksdagen år 1891 å medel, som konnne att inflyta för försålda
fastigheter i Göteborg, 1,525,000 kronor att användas till beredande af nytt
kasernetabliésement å Qviberg åt bemälda regemente.

Enligt Revisorerne meddelad uppgift har kostnaden för etablissementet
uppgått till följande^belopp:

För jordschaktning, bergsprängning, undergrunder, stödmurar,

planering och gripning .............................................. 172,414: 65.

„ Kanslibyggnad ...............:.....................................;............... 132,761: 37.

„ Östra kasernflygeln ........................................................... 232,756: 18.

„ Vestra dito ..........:....................................................... 228,964: 7 6.

„ Matinrättningsbyggnad .j..... ..................................... 92,535: 97.

„ Exercishus .....................jji.iuu.....;.................................... 57,821: 80.

„ Ridhus.......................................................................... 75,138:91.

„ Vinterstallar ............................i:........................................ 109,449: 8 9.

„ Skosmedja.............................................................................. 7,200: —

„ Sommarstallar.................................................................. 17,000: —

„ Förrådsbyggnader .................--.''.L.a____......................tv.... 92,362:91.

„ Rad- och tvätthusbyggnad ...........:......................... 19,016: 24.

„ Sjukstall och bostad för maskinist................................... 5,158: —

„ Afträdesbyggnader och gödselstäder................. 9,069:91.

„ Gas-, vatten-, aflopps- och åskledningar ........................ 104,322: 46.

„ Stängsel................................................................................ 6,844: 6 6.

„ Stensättning, vägar och brygga ...................................... 12,570: 4 2.

„ Brandredskap...................................................................... 1,158: —

„ faux fraiser, såsom undersökningar, ritningar, kontors och

kontrollkostnader ................................................ 25,678: 64.

Summa kronor 1,402,224: 7 7.

Kostnaden har sålunda visserligen icke öfverstigit det af Riksdagen för
ändamålet beviljade belopp. Men härvid är att märka, att det vid 1891 års
Riksdag framlagda förslag afsåg en kasern för ett artilleriregemente af 8
batterier, under det att Första Göta i denna kasern nu inrymda regemente
består af endast 6 batterier.

I Statsutskottets utlåtande n:o 39 vid 1892 års lagtima Riksdag, angående
då framlagdt förslag till landtförsvarets ordnande, yttrade utskottet,
bland annat, att genom den af utskottet förordade förändrade indelningen af
fältartilleriet en större besparing utan tvifvel skulle kunna vinnas derigenom,
att Göta artilleriregementes nya kasernetablissement vid Göteborg ej behöfde
byggas i så stor skala, som förut vore ämnadt.

Då således fråga uppstått om att det regemente, för hvilket ifrågavarande
etablissement afsetts, skulle minskas, hvilket också egde rum, då 1892 års
urtima Riksdag nedsatte batteriernas antal från 8 till 6, synes nödig omtanke
hafva bort mana till varsamhet med arbetets bedrifvande i afvaktan på lösningen
af den derpå inverkande organisationsfrågan; och att en förändring i
planen för etablissementets uppförande möjligen skulle hafva kunnat åväga -

— 129 —

bringas, äfven sedan en minskning i regementet verkligen beslutats, anse Revisorer;
framgå deraf, att, enligt hvad som meddelats i Kongl. Maj:ts berättelse
till 1893 års Riksdag om livad i rikets styrelse sig tilldragit, arbetena å
ifrågavarande etablissement under år 1892 icke fortskridit längre, än att undergrunderna
för kanslibyggnaden, vestra kasernflygeln, matinrättningen, exercishuset,
stallbyggnaderna, skosmedjan och ridhuset voro färdiga, sydöstra kasernflygeln
uppförd under tak samt sprängnings- och utfyllningsarbetena i det
närmaste utförda. Någon annan väsentlig förändring i den ursprungliga byggnadsplanen
har, såvidt Revisorerne inhemtat, emellertid ej vidtagits, än att den i
planen upptagna sjukhusbyggnaden icke kommit till utförande och att stallbyggnadslängan
minskats.

Enligt hvad Revisorerne vid besök å etablissementet erforo, hade sjukafdelningen
inrymts i de för 7:e och 8:e batterierna afsedda lokaler, Indika
naturligtvis voro för ett sådant ändamål mer än nödigt rymliga. Lämpligheten
af denna anordning hafva Revisorerne emellertid velat ifrågasätta, da det ju
i regeln måste anses vara af vigt, att de sjuke inrymmas i särskild byggnad.

Etablissementet, som vid Revisorernes besök var, med undantag af några
mindre arbeten, färdigbygdt, hade från den 1 nästlidne Oktober varit till
regementet upplåtet.

I afseende å anorduingarne inom byggnaderna hafva Revisorerne icke
haft anledning till annan erinran, än att de å vindarne förlagda rustkämrarne
syntes vara alltför mörka och på grund deraf under sitt nuvarande skick för
sitt ändamål mindre lämpliga. Likaledes fäste Revisorerne sin uppmärksamhet
å den otillfredsställande torrläggningen af gårdarne vid fältförråden.

Beträffande etablissementet i dess helhet föreföll det vara val och samvetsgrant
uppfördt; men Revisorerne hafva icke kunnat underlåta att uttala
den uppfattning, att anläggningen i sin helhet, oafsedt den besparing som
genom 7:e och 8:de batteriernas förflyttning bort kunna ega rum, varit mer
än nödigt kostsam; och få Revisorerne till jemförelse erinra om, att 1894 års
Riksdag beräknade kostnaden för Andra Svea artilleriregementes kasernetablissement
till 859,000 kronor och för Andra Göta artilleriregementes etablissement
till 868,000 kronor, Indika regementen, liksom Första Göta regemente, hvardera
bestå af sex batterier.

Rev. Ber. ung. Statsverket f!’>r är 1894-

— 130 —

I ''

Generalstabens topografiska arbeten.

>1 it t: : • / | } .« '''' ■ ''},■„*> [;•-''! . ..i-y y, ‘ > r [ . !• . .

Debet.

Balans från dr 1893:

Tillgångar............................................................................ 2,913: 9 5.

Uppbörd:

Extra ordinarie statsanslag............................................ 75,000: —

Leverering:

från Arraéförvaltningen:

till kartarbete öfver trakten n. o. om Stockholm:

af Förenade mötespassevolanskassornas fond 3,500: —

„ Rikets ekonomiska kartverk ....................... 3,000: —

För sålda kartor m. m................................................. 3,145: 07. 84,645: C7.

Summa 87,559: G2.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden till kommenderade officerare ....................... 9,019: —

Dito till civila biträden ................................................ 19 416: G 7.

Gravyr ............................................................................. 6*7 69: 16.''

Färgläggning..................................................................... 530: 2o.

Ritning till heliogravyr ............................................. 3,621: 90.

Inköp och underhåll af instrument och inventarier 1,622: 74.

Skrif- och ritmaterialier ................................................ 625: 54.

Transport 41,605: 21.

181 -

Transport 41,605: 21.

Fotografi, galvanoplastik, litografi, heliogravyr och

tryckning ................................................................... 1,842: 9 6.

Arbeten på fältet ......................................................... 40,920: 03.

Diverse utgifter ........................................................... 1,843: 24. 86,211: 44.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1895:

............. 1,348:18.

Summa 87,559: 62.

§ 1.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten under år 1894 hafva
hufvudsakligen omfattat: astronomiska ortbestämningar vid två triangelpunkter
i trakten af Skellefteå, triangelmätuing inom delar af Södermanland samt
Gefleborgs och Yesterbottens län, polygonmätning i södra Gestrikland och
angränsande del af Upland; kartläggning dels i skalan 1: 50,000 af 36,07
qvadratmil inom sydöstra delen af Kopparbergs län samt Norbergs bergslag
af Yestmanlands län, dels ock i skalan 1: 5,000 af 3,0 3 qvadratkilometer i
trakten nordost om Stockholm; på fältet verkstäld revision i skalan 1 : 50,000
å delar af kartbladen Örebro, Säfstaholm och Stockholm samt inmätning åt
18 jernvägslinier å förut utgifna kartblad öfver södra Sverige; höjdmätning
inom delar af Yermlands, Kopparbergso och Gefleborgs län. Åt Generalstabens
karta öfver Sverige har bladet Amål blifvit år 1894 färdiggraveradt
och af kartan öfver trakten kring Stockholm i skalan 1 : 20,000 hafva 6
blad efter förutgången granskning under året utgifvits i förnyad upplaga.

— 132 -

''i / ; K''!;i(ir, M, NI . Ij t *J;ji |i ''.. ii • ■ .,!(• 1

• ... ; • ] J / .* j f j f ! '' i '' /

Krigsskolan.

Debet.

Balans frän år ISO-J;

’ , i ''• MflUWr;

Tillgångar ..................................

I f>

Statsmedel. Elevmedel. Summa.

-- 30,077: so. 30,077: so.

Uppbörd:

Statsanslag................................................ 76,729:— — — >■ 76,729: —

Elevafgifter.................................-- 97,804: it. 97,804: u.

Arrenden och hyror in. in................... 6,366: 2 5.--- 6,366: 2 6.

För utfodring af officershästar ............ 659:17. •-- 659:17.

Afgäld för till norra kyrkogården af trädd

mark liY.i:.............. 1,437:52.--L 1,437:52.

Diverse ............:....... 30:—--- 30: —

Säger 85,221:94. 97,804: it. 183,026:r05.

• : . ■ '' Summa 213,103:85.

no -.b 3/1 1-l;o| j,vidd ! i •„;(! vghrr/8; vr/iii maj ir-viaD

Kredit.

U tgifter:

Aflöning till befäl och lärare.............. 26,645: 6 3.

Dito till betjening.................................... 14,510: 5 0.

Böcker och instrument, skrif- och rit materialier.

.......................................... 832: 17.

Hästars och seltygs underhåll............... 3,552: 28.

Elevernas praktiska öfningar ............... 2,525: 9 7.

Yed och lyshållning ............................. 4,297: 62.

Byggnaders underhåll ......................... 15,059: 2 9.

16,266: 69.

Transport 67,423: 4 6. 16,266: 6 9.

26,645: 63.
14,510: 50.

17,098: 86.
3,552: 28.
2,525: 97.
4,297: 62.
15,059: 29.
83,690: 15.

133 —

Statsmedel. Elevmedel. Summa.

Transport 67,423: 4 6. 16,266: 6 9. 83,690: 15.

Inventarier och husgeråd...................... 2,067:42.-- 2,067:42.

Parkens vård och skötsel ..................... 936: 6 5. — — 936: 6 5.

Stipendier................................................... 6,000: — — — 6,000:

Sablar och floretter m. m,;..)...,..............TliMi 39, 1,720:39.

Ridhästars och ridtygs underhåll......... — — 4,779: 72. 4,779: 72.

Matens kostnad ....................................... — — 46,661: 4 8. 46,661: 4 8.

Tvätt och lagning..............................— — 5,069: 85. 5,069: 85.

Medikamenter in. m.............................. — — 319: 17. 319: 17.

Återbetalta elevafgifter.........,..vv;.......... — — 5,940: 28. 5,940: 28.

Arvode till en extra lärare T,000:— — — 1,000:

Dito till en veterinär.............................. 100:— — — 100: —}

Extra utgifter ......................................... 7,694:41. 7,872: 43. 15,566: 84.

Säger 85,221: 94. 88,630:01. 173,851:95.

Balans till år 1895:

. (i [ icgMintApr''Bu.rMiy''*

Tillgångar: .■< .[.{><: .. <jj:jlai!j.ii«!>''iéviiii« vi guiiiuövJvuv-:

Kontant behållning i Riksbanken .. — —39,251: 90. 39,251: 90.

Summa 213,103: 85.

,,;i f ....................!‘jf)OHlP/>''f V 1 i

. .. ;,;ö l:,,; '' ''h''"''

■ v! u’) ''• 1 ’ ''fn '' ■1 ‘ 1

Från Krigsskolan hafva under år 1894 utexaminerats 76 elever, berättigade
att föreslås till officerare, och såsom elever dit beordrats 112 sergeanter.
4 reservofficersaspiranter hafva under året uppfylt fordringarna för
att kunna föreslås till reservunderlöjtnanter.

— 134 —

.(.i

.. i . > o1 >

i» i

i /!■»< > .0* !J.J
? I r,l< ,1m {.-llw Ml

Allmänna garnisonssjukhuset.

. ■••iiltir
loft

jo vintet)-.

l.l..;- i‘ r.li

Debet.

Balans frän år 1893:

UiVOlO ;

in :r;t ;.r.

i -

Tillgångar ,......... ...........................................V: 18,490: 4 9

. I i F1,• I, i i- in . ■ , ...

Uppbörd:

Statsanslag ....................................................................

Sjukvårdsersättningar..................................................

Servisersättning för sjukvårdsmanskap ....................

Inqvartering8er8ättning för dito .................................

Medikamentsersättning..................................................

Hyresmedel............................................................

Rabatt å förbrukad gas............................................

Ersättning för till militärläkarekursen lemnad ved

m. m.vv*.................................................................

Anmärkningsmedel..............................

nii-tiivmiirKij ji /luiiu 4uij. r.iuiia i. /n yr,tn

68,287: —

13,696: 41.

202: 06.

1,009: 10.

962: 06.

1,222: 66.

17: 32.

258: 85.

1: IQ- 85,656:56.
Summa 104:147: 05.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning....................................................................... 23,314: 34.

Proviantering................................................................. 23,646:4 0.

Medikamenter ............................................................... 7,200: 5 7.

Förbrukningartiklar...................................................... 10,024:21.

Transport 64,185: 52.

135

Inventarier ..................

Ved och lyshållning..
Byggnaders underhåll
Diverse ......................,

Transport 64,185: 5 2.

/tv. ■„lvir1.rH-Yir''hffh ,6,473: 95.

...................................... 752: 55.

......................... 8,891:3 9.

85,931: 57.

Balans till är 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning...................................

Fordringar:

Innestående statsanslag................. 16,431: —

För sjukvård.^.,.............................. 240: 4 2.

1,544: 06.

Jiirgnabni lol ■jji:i

16,671: 42. 18,215: 48.

iaid-tmnmmt nMi.; Summa 104,147: 05.

It,

o i n

‘.ii I

rt)ui Hyll in

i!''-o Jiyol r;i-»I llii
. cbtuÅTiO''/. f)iy ''va
l*Wl*V£ jlill >f

.(It) il & lilltå list
‘■inuti 1 i'' V: !i: *'' it. >1 .

v.''. \ W

— 136 —

I. I i''t i i*Kjr.MfnT

Jemtlands roteringskassa.

° . :i mli il; ,! It u. ]r,7

Debet. !!.''.! i-.i.nu Ji''tab*»ir?-;(-i

: ‘ r ...... ‘.Yl-wi» J

Balans frän år 1893:

Tillgångar.......................... ........................... 207,759: 11.

• I. mågT’1

Uppbörd: nuifiilåtl*,.! wnt»,,/.

Vederlag för indragna afrads-, augments- och

hemmansräntor i Jemtland och Medelpad......... 16,734:23.

Intresseraedel ........................................... 8,141: 32.

Auktionsmedel för försålda kasserade nummerhästar 2,483: 77. 27,359: 32.

Summa 235,118: 4 3.

Kredit.

U tgifter:

Bidrag till lön, lega och servis åt samtliga rotenummer
vid Norrlands dragonregemente och

Jemtlands fältjägareregemente............................

Bidrag till anskaffande af nummerhästar samt

stallhyra ................................................................

Arvode till kassans tjensteman................................

Rese- och traktamentsersättning..............................

Revisionskostnad ................................

17,165: —

9,204: —

460: —

110: so.

26:90. 26,966:7 0.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos redogöraren ........................... 3: 3 3.

På upp- och afskrifningsräkning 7,677: 39. 7,680: 72.

Utlånta medel ......................................................... 174,357: oi.

Fordringar ............................................................... 26,1 14:— 208,151:73.

Summa 235,118: 4 3.

— 13? —

Femte IluiVudtiteln.

Marinförvaltningeii.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar................................................................................................... 1,296,665:51.

Inkomster:

Anslag, ordinarie och extra, enligt efterföljande specifikation 6,864,891: —
Uppbörd för:

Aflöning för flottans corpser och stater

Återbetalda aflöningsmedel..................

Till en fästningsartillericorps för sjöbefästningarne
vid Karlskrona:
Återbetalda aflöningsmedel, procent af

materialkostnad m. m.....................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna: Värde

å inlevererade materialier, ersättning
för förskingrade klädespersedlar
m. m...............................

Naturaunderhåll:

För försåld proviant, värde å utspisade

portioner m m..................................

Flottans nybyggnad och underhåll:

Värde å inlevererade materialier m. m.
Flottans öfningar:

Värde å inlevererade materialier m. m.
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad
och ersättning derför:

Värde å inlevererade materialier och
återlemnad proviant m. m.............

Transport

Rev. Rev. any. Stativ erke! för dr 189 Jt.

1,605: 9 6.

15,466: 64.

3,37 1: 98.

17,877: 75.

142,800: 13.

36,308: 2 6.

6,079: 36. ___________

223,510:08. 6,864,891:— 1,296,665:51.

— 138 -

Transport 223,510:08. 6,864,891: —

Sjökrigsskolan:

Termins- och inträdesafgifter af ka detter.

................................................. 9,000: —

Sjökarteverket:

För försålda sjökort m. m................ 16,805:34.

Durchmarschkostnader:

Återburna aflöningsmedel..................... 5:06.

Sjukvård:

Värde å utlemnade sjukportioner och

effekter m. in.................................. 3,818: 18.

Diverse behof:

Värde å inlevererade effekter m. m. 78: 8 2.
Resoe- och traktamentspenningar:

Aterburen reseersättning m. m......... 128: 3 8.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

Värde å utlemnade skrifmaterialier,

rabatt å gas m. m....................... 6,351: 74.

Extra utgifter:

Värde å inlevererade effekter m. m. 303: 2 0.
Fond för krigsfartygs byggande:

Värde å inlevererade effekter........... 2,461:31.

Pansarbåten Tbule:

Värde å inlevererade effekter............ 72:31.

Skeppsholmsbrons underhåll:

Bidrag från Arméförvaltningen 450: —

Bidrag från Stockholms stad 900:— 1,350:_

Ersättnings- och försäljningsmedel:

Arrenden, hyror, dockningskostnader,

värde å försålda böcker m. m....... 10,368: 19.

Ersättning för försåld artillerimateriel:

Försålda kanoner, effekter m. m....... 86,184:86.

Ersättning för försåldt vanligt styckekrut:

För försåldt krut ............................... 872: 10.

Rekryteringsfond för sjömanscorpsen:
Postsparbanksmedel, innehållna aflöningsmedel
m. m............................ 1,845: 84.

Sängpersedelförrådet i Karlskrona:

Värde å utlemnade persedlar m. m. 7,176:96.

Transport 370,332:37. 6,864,891: —

1,296,665: 51.

1,296,665: Öl.

— 139 —

Transport

Sängpersedelförrådet i Stockholm:

Värde å utlemnade persedlar m. m.
Sjukvårdsförrådet i Stockholm:

Värde å utlemnade persedlar .........

Båtsmän för bevakningstjenst:

Procent å dagsverkskostnad m. m.
Sjöbeväringens beklädnadsförråd i Karlskrona: Slitningskostnad

för beklädnadspersedlar
m. m..................................

Sjöbeväringens beklädnadsförråd i Stockholm: Slitningskostnad

för beklädnadspersedlar
m. m..................................

Influtna vattenafgifter:

Ersättning för vattenförbrukning m. m.
Åtgärder mot koleran:

Hyresersättning...................................

Gunhilds expedition till Gotland:

Kostnad för öfverförande af post ...
Instrumentaluppbördens underhåll:
Procent å dagsverkskostnad, slitningskostnad,
värde å utlemnade mate rialier

m. m. .................................

Spån måls- och proviantförrådet i Karlskrona: Värde

å utlemnad proviant m. m.
Materialförrådet i Karlskrona:

Värde

Materialförrådet i Stockholm:

Värde å utlemnade materialier in. m.
Beklädnadsförrådet i Karlskrona:
Värde å utlemnade beklädnadspersedlar
m. m...............................

Beklädnadsförrådet i Stockholm:
Värde å utlemnade beklädnadspersedlar
m. m.

370,832:37. 6,864,891:— 1,296,665:51

3,477: 85.

2,192: 4 3.

84,279: so.

24,351: 7 2.

8,431: 60.

19,453: 07.

20: —

1,452: 03.

44,242: 2 7.

251,084: 94.

179,032: 39,
302,100: 24.
107,964: 13.

å utlemnade materialier m. m. 1,01 3,518: 18.

Transport 2,411,932: 02. 6,861,891:— 1,296,665:5

— 140 -

Transport 2,411,933: 02. 6,864,891: —

Allmänna besparingarne:

Från deponerade medel omfördt

belopp .............................	859: 37.
E. o. anslag till minmaterial:
Värde å inlevererade effekter	638: 4 o:
E. o. anslag till fasta minförsvaret:
Värde å inlevererade effekter	92: 81.
1890 års e. o. anslag till anskaffande
af två st. 2:dra klass minbåtar:
Värde å inlevererade effekter	1,088: 35.
1892 års e. o. anslag till anskaffande
af två st. lista klass minbåtar:
Värde å inlevererade effekter	361: 63. 2,414,973: 58.
Statskontoret för:
Påförd nettobrist å förslagsanslag m.	m. enligt
specifikation.................
	Summa

Kredit.

Utgifter:

För sjöförsvaret, enligt specifikation

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos Marinförvaltningen 73,091: 14.

„ Karlskrona station 143, L 77: —

„ Stockholms dito ... 41,485:71.

Förskott:

HosMarinförvaltningeu 11,736: 9 9.

„ Karlskrona station 84,495:26.

„ Stockholms station 2,231:85.

Transport 356,217:95.

257,753: 85.

98,464: 10.

1,296,665: 51.

9,478,1 17: 58.
10,774,783: 09.

9,185,073: 74.

— 141 —

Transport 356,217:95. 9,185,073:74.

Fordringar:

Hos Statskontoret ... 1,139,089: 32.

„ diverse verk m. fl. 127,336:08. 1,266,425: 90. 1,622,643: 85.
efter afdrag af:

Skulder:

Statskontoret ................................ 26,120: 4 9.

Deponerade medel ................................. 6,640: 9 5.

Observationsmedel.................................... 173: 06. 32,934: 50. 1,589,709: 35.

Summa 10,774,783: 09

142 —

Specifikation å de i förestående tabell

	Debet.
	Reservation från år 1893.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskontoret påförd brist m. m.
Ordinarie anslag. Departementschefen ....................			17.000 26,800 38,600 1,726,054 189,600 32.000 6,400 287,500
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt kom-mandoexpeditionen ................
Marinförvaltningen ....................						500 164,000
Aflöning för flottans corpser och stater ....................................				1 £0^	96 64 -
Till en fåstningsartillericorps för sjöbefåstningarne vid Karls-krona, reservationsanslag........ Alderstillägg, förslagsanslag .... Pensionering af reservbefäl, för-slaqsanslaq, högst .....................	140,723	81	—	15,466	—	—	—
Beklädnad åt sjömans- och skepps-gossecorpserna, reservations-anslag ................................				3,371	98	•
Dito dito, förslaqsanslaq............
Naturaunderhåll, förslagsanslag Ersättning för vakanta rusthålls-nummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län ..........................................			452,450 114.000 1,260,000 670.000 256,500		17,877	75			144,470	53
Flottans nybyggnad och under-håll, reservationsanslag.......	144,576 3,914	19		142,800 36,308; 6,079\|	13 Oft	16,000
Flottans öfningar, reservations-anslag .......................................	9 0
Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning derför, förslagsanslag ............			36	land
				A V\|
Transport!	295,214\|52\|	5,07 6,904\|	-	223,510!	08	180,51094	144,470	53

— 143 -

upptagna inkomst- och utgiftssummor.

Kredit.

efterbetalning till år 1895.	efterbetalning från år 1893.	Utgifter.		Omföring.		Statskontoret godtgjord besparing.	Reservation till år 1895.	Summa.
				17,000			''		_	_	_	17,000	—
				26,649	99	150	Öl	_ _	_	_ _	_	26,800	—
— —	—	—	—	37,751	96	1,348	04	— —	—	j - -	—	39,100	—
—	—	—	—	1,751,321	80	140,338	16	—	—	—	-	1,891,059	96
				312,726	12				_	39,064	33	351,790	45
			—	29,372	95	— —	—	2,627	05	---	—	32,000	—
			—	5,056	23	—	—	1,343	77	---	—	6,400	—
31,727	23	40,075	37	282,523	84							322,599	21
14,139	68	14,139	68	014,798	28							14,139 614,798	00 00 O
					—	114,000					—	114,000	—
- -	—	— —	—	1,430,393	13	450	j_	—	—	132,533	49	1,503,370	62
—	—	—	—	707,480	09	553	77	—	—	2,188	62	710,222	48
			_	1 244,015	75	---	—	17,974	55	- -	—	262,590	30
415,866	91	54,215	\|05	\| 5,459,090	,14	1 250,839	98	21,945	37	\| 173,780	[44	J 5,906,476,98

— 144 —

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan .....

Skeppsgosseskolan .

Debet.

utrikes..

tionsanslag..

Sjukvård..........

Diverse behof..

förslagsanslag

m. m., förslagsanslag
Extra utgifter ..............

Nautisk-meteorologiska byrån ....

förslagsanslag

Säger ordinarie anslag

Hufvudtitelns besparingsfonder.

a) För särskilda ändamål
reserverade medel.

Fond för krigsfartygs byggande
Skeppsholmsbrons underhåll ....
Ersättnings- och försäljningsmedel
Pansarbåten Thule ....................

Reservation från år 1893.	Anslag. /i or	Uppbörd. i ? f • J i . -!	Omföring.	Statskontoret påförd brist m. m.
t 295,214	5:	5,076,904		j 223,510	08	180,510	f4	144,470	53
— —		j 31,040	\|-	9,000	: -	29g	58
		8,780	j —	- -	—	- -		- ,-	_
l\ 23,471	72	, 60,000	__	16,805	34
i
1		, 12,000		— —	—	—	—	—	—
. 20,232	53	6,000		5	06	_ _	_
— —	—	39,000		3,818	18	6,848	,39	_ _	—
- -	—	19,175		78	82	613	79	—	—
	—	25,000		128	38	—	—	10,387	j 15
	—	46,898	48	6,351	74	- -	__	69,515	81
— —	—	12,500	—	303	20	553	77	- -	_
	—	86,150	—	- -	—	- -		_ _	_
		9,000						— _	—
		13,000
338,918	77]5,445,447	48	2GO,OOOj80\|	188,825	47	224,373	49
11,437	94			2,4611	31
9,992.	17	- -		1,350	—	450		- -
38,010\|	28	- -		10,368	19	- -		_ _
104,877	58	—		72,	3!	—		---
224,318j07j	— — \|.	“I	14,251\|81j	450j		—

145

	Kredit.	Summa.
efterbetalning till år 1895.	efterbetalning från år 1893.	Utgifter.	Omkring.	1:	Statskontoret godtgjord besparing.	Reservation till år 1895.
45,866	91	54,215	05	5,459,690	14	256,839	98	21,945	37	173,786	44	5,966,476	93
			_	40,338	58						—	40,338	58
			—	8,536	66	243	34	- -	—	- -. .	—	8,780	—
				76,199	83	.		—		24,077	23	100,277	06
. - --			—	9,826	44	2,173	56		—	- -	—	12,000	—
_ _	—	_►. _	_	7,097	_	- -	_	_ _	—	19,140	59	26,237	59
			—	49,666	57	- -	—	- -	—		—	49,666	57
1 — —	—	—	—	19,867	61	— —	—	—	—	- -	—	19,867	61
			—	35,515	53						—	35,515	53
_ _	_	___	_	122,766:03						—	122,766	03
---	—	- -	r	12,856 97	500	—	— _	—	— _	—	13,356	97
- -		- -		84,068	57	2,081	43	— —	—	— _	—	86,150
				9,000								9,000
				9; 250				3,750	_			13,000
45,866,91	54,215(05	5,944,679	93	261,838(31	25,695	37	217,004	26	6,503,432	92
				45	95					13,853	30	13,899	25
---	—	-T- -	—	2,858	52	- -	—	— —	—	8,933	65	11,792	17
- -	—	- -	—	5,736	86	4,904	22	- -	—	37,737	39	48,378	47
—	—	—	—	101,349 81	14,219(74	—	—	49,380 44	164,949	99
—	—	- -	—	109,991 1 4	19,123(96	—	—	109,904 78	239,019(88

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894.

— 146 —

				i :• i: ) it		Debet.
	.1'' 1 tf/''i -)A ,. • .in	Reservation från år 1893.	Anslag.		Uppbörd.	n r... tf Omforing.	Statskontoret påförd brist m. m. t
	Transport	224,318	07	—	—	14,251	81	450	—	1__ I . U: t v ;* i	—
Signalmateriel.		_ _	_	- -	_	_ _	_	4,904	22	i --	_
Anskaffning af krut, 4:de hufvud-titelns anslag............................	5,967	06					8,000		j
Ersättning för materiel ... .	försåld artilleri-	84,324	04			86,184	86			i __
Ersättning för försåldt stycke-krut............................................	870				872	10			i_
Rekryteringsfond för sjömans-corpsen ....................................	741	63			1,845	84
Sängpersedelförrådet i Karlskrona	4,500	—	— —	—	7,176	96	4,500	—	— —	—
Sängpersedelförrådet i Stockholm	2,839	40	— —	—	3,477	85	1,500	—	— —	—
Sjukvårdsförrådet i Karlskrona	4,500	—	— —	—	. - -	—	4,500	—	— —	—
Sjukvårdsförrådet i Stockholm....	1,080	39	- -	—	2,192	43	1,500	—	— —	—
Båtsmän för bevakningstjenst ....	10,133	08	- -	—	84,279	80	- -	—	! - -	—A
Sjöbeväringens beklädnadsförråd i Karlskrona .........................	43,149	35			24,351	72
Sjöbeväringens i Stockholm	beklädnadsförråd	8,172	46			8,431	60
Signal- och telefonstationer ........	50,991	94
Influtna vattenafgifter ................	1,518	24	- -	—	19,453	07			i
Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona ...................							54,583	52
Åtgärder mot koleran ...............	---•	—	- -	—	20	—		—	\ _ —	_
Gunhilds expedition till Gotland	---	—	- _	—	1,452	03
Instrumentaluppbördens under-håll .........................................	29,002	71			4.4,242	27
Spanmåls- och i Karlskrona	proviantförrådet					251,084	94			i
Materia]förrådet i Karlskrona ....	- -	—	---	—	1,013,518	18	14,219	74	— —	_
Materialförrådet i Stockholm ....	166,672	31	- -	—	179,032	39	- -	—	— —	_
Beklädnadsförrådet i Karlskrona				302,100	24	----	—	_ _	_I
Beklädnadsförrådet i Stockholm	65,976\|40	—	■—	107,964	13	—	—	— —	—
Säger: för särskilda ändamål reserverade medel................	1 704,757108			2,151,932	22	94,157	48
b) För hufvudtiteln i allmänhet	122,179	32	— —	—	859	37	146,334	54	----	—
Säger: Hufvudtitelns bosparings-fonder .....................................	826,936 40		—	* 2,152,791	59	j 240,492)02		— 1

— 147 —

			•» -i o u		Kredit.						Summa.
efterbetalning ''till år 1895. ( i .(it	efterbetalning från år 1893.	j. Utgifter.	Omföring.	Statskontorc godtgjord besparing.	it	Keservatior till år 189E
__		_ _	__	109,991	14	19,123	96	—		109,904	78	239,019	88
- -	—	4,904	22								—	4,904	22
			—	10,745	77	— —	—	— -	—	3,221	29	13,967	06
	-	! V 1 ’ ■''	—	28,314	72	---T- ''	t—	---	—	142,194	18	170,508	90
									—	1,742	10	1,742	10
						___:		___	_	2,587	17	2,587	47
			_	4,757	55	— —	—	— —	—	11,419	41	16,176	96
			_	2,003	36	— —	—	- -	—	5,813	89	7,817	25
			__	3,327	_	— —	—	— —	—	5,673	—	9,000	—
				507	73	_ —	-4—	- - ■	-T-	. 4,265	09	4,772	82
			-----	75,236	14	—	—	—	—	19,176	74	94,412	88
252	41	— —	—	67,753	48							67,753	48
				12,359	89	_ _	_	_ _		4,244	17	16,604	06
			_	440	_	— —	—	— —		50,551194	50,991	94
— • —		—	—	15,224	08	—		— — •	—	5,747	23	20,971	31
		30,543	59	22,629	38	_ _		_ _	—	1,410 55	54,583	52
7,987	63	6^876	56	1,131	07	—		--.	—	- -	—	8,007	63
—	—	1,452	03	- -	—	— —						1,40 dt
- -		---	—	45,889	04	—	—			27,355	94	73,244	98
14 357	95	18,025	89	247,417								265,442	89
	87,997	62	851,582 99	— —		—	—	88,157 31	1,027,737	92
				209,698	64	— -tr-.	—	— —		136,006	06	345,704	70
246 073	20	152,216	82	395,956	62	— _	—	— —		— —	T—	548,173	44
			1-	119,019	56	—		— —		54,920	97	173,940 53
268 671	1''.	302.016173	2.223,985	16	19,123	96	_ _		674,392 12	3,219,517	97
	1	\|	_	35,648j62	35,760	76			\| 197,963\|85	269,373 23
268,671	It	\| 302,016	73	2,259,633	78	54,884 72	_ _		872,355597	3,488,891120

- 148 -

1				it t- ‘i it		Debet.
		Reservation från år 1893.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskontoret påförd brist
										m. m.
j	Extra ordinarie anslag.
1 Till artillerimateriel för fartyg	20,944	81	100,001	) —
	minmatenel ..............	15,721 120,37€ 99,996	98 07 50		638 92		63C	71
	minväsendet ...........	100,001		4(J 81	— —	—
	rörliga minförsvaret .....		"		— —	—
1 W	anskaffande af sjelfgående
	minor ...............	1 OAS	27 i25
	skjutförsök..................	5,031	10,000				—	—	— —	—
1 »	anskaffningar för försvaret af Fårösund, 1887 års e. o.

	anslag...............	16,569
! »	fullbordande af tänd- och syftstationer vid Oskar-Fre-

	driksborg och Vaxholm, 1889 års e. o. anslag ........	6,527	99
n	anskaffning af 2 st. 2:a klassens minbåtar, 1890 års

	e. o. anslag ...........	7,954	58			1,088	35
T1	anskaffning af 2 st. l:a klassens minbåtar, 1892 års

	e. o. anslag ............	169,863	62			361	63			i
n	uppförande af kruthus å Bergholmen, 1892 års e. o. anslag....................	12					!

0 01 A
n	sängservis och beklädnad för								—	—
	500 man värnpligtige, 1893 års e. o. anslag	16,084	94
rt	byggande af en pansarbåt!	;			f r.
	af »Sveas» cert..........	- -		1,000,000
J)	genomförande under år 1894 af löneregleringen för flottan	i
50,000
v	fullbordande af tillbygg-naden å underbefälsskolans

	hus i Karlskrona ..........		.1	54,583
	artillerimateriel för sjöbefäst-ningarne ...............		1
50,000
	-			1			” —		- - "
	Transport	487,048	t2\|l,364,583\|	52\|	2,181	191	639\|71\|	—	—

149

	Kredit.	Summa.
I. efterbetalning till år 1895.	efterbetalning från år 1893.	Utgifter.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing.	Reservation till år 1895.
1				95,931	93					25,012	88	120,944	81
			—	3,508	68				—	13,499	41	17,008	09
- --		— -	—	104,947	58	8,639	71	—	—	106,881	59	220,468	88
			—	79,634	20	— —		—	—	20,362	30	99,996	50
			_	1,048	27						—	1,048	27
			—	3,352	18				—	11,679	07	15,031	25
			—	13,982	75	—	—	— —	—	2,587	24	16,569	99
									—	6,527	99	6,527	99
				2,554	06	—		—	—	6,488	87	9,042	93
			"T	145,225	07	—	—	—	—	25,000	18	170,225	25
—	—	— _ —	—	4,537	97		—	—	—	2,376	15	6,914	12
				16,074	—	10	94	—	—	—	—	16,084	94
— —			—	412,351	63	—	—	— —		587,648	37	1,000,000
—	—	—	—	—	—	50,000	—	—	—	—	—	50,000
					—	54,583	52	— —	—		—	54,583	52
				50,000		—	—	—	—	__ —		50,000	—
—	\|—	---\|_	933,148\|32	113,234\|17	—	\|—	808,064	05	1,854,446 54

— 150 -

Transport Till kruthus m. m. på Kalshol- men .................................... „ löneförbättring åt lärarne vid Sjökrigsskolan ................	Debet
Reservation från år 1893.	Anslag.	Uppbörd.	Ömföring.	Statskontoret påförd brist m. m.
487,048	12	1,364,583 53,000 1,800	52	2,181 _ __	19	639	71	— —	:
Säger: extra ordinarie anslag 487,042	12	1,419,443	52	2,181	19	039	7l	- -	—
»Summa11,652,S97 . Efter afdrag af hvarandra mot-svarande................................i 356,231	29 78	6,864,891		2,414,973	58	429,957 429,957	20 \| 20	224,373 26,120	49 49
Återstår nettoj 1,206,665	51	6,864,891	—	2,414,973	58	— — Hl 198,253] —

Vid 1885 års riksdag beslöts, att anslaget till beklädnad åt sjömansocli
skeppsgossecorpserna, hvilket anslag dittills haft natur af “förslagsanslag,
högst", skulle sammanslås med anslaget till anskaffande af de så kallade småpersedlarne
samt i riksstaten uppföras såsom reservationsanslag med 287,500
kronor. Härjemte medgafs af nämnda och följande årens Riksdagar, att de
besparingar, som å reservationsanslaget kunde beredas, finge användas till afjemnande
af den brist, som före år 1886 uppkommit å berörda förslagsanslag.
Till följd häraf minskades denna brist under de första åren, så att den vid
1887 års slut utgjorde 14,139 kronor 68 öre, men har derefter oförändrad
qvarstått vid samma belopp. Då vid 1887 års riksdag båtmanshållet sattes
på vakans och en ny sjömanscorps upprättades, gjordes ingen förändring i beklädnadsanslaget,
hvilket beräknades böra blifva fullt tillräckligt för den nya
corpsens beklädnad. Emellertid har anslaget, som allt fortfarande bibehållits
vid nämnda belopp, 287,500 kronor, visat sig för sitt ändamål otillräckligt,
hvilket, enligt hvad till statsrådsprotokollen den 13 Januari 1892 och den
14 Januari 1893 af vederbörande departementschef framhållits, hufvudsakligen
berott derpå, att detsamma tagits i anspråk för beklädandet såväl af den nyuppsatta
sjömanscorpsen som af iqyarvarande båtsmän, livilka icke afgått i

TT:.. 1	Kredit.
efterbetalning till år 1895.	efterbetalning från år 1893.	Utgifter.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing.	Reservation till år 1895.	Summa.
--—	i	i r.t. ir no )*. < •	—	933,148	32	113,234	17	—	—	808,004	05	1,854,446	54
'') i)	t	—	40,170	83	—	—	---	—	0,823	17	53,000	—
	—	—	—	1,434	88	— —	—	425	12	- -	—	1,860
---		— —	—	980,700 03	113,234	17	425	12	814,887	22	1,909,300\|54
j 314,538	10	350,231 t It''''-i V	78	9,185,073	74	429,957 1: , i .liv i • ■ .sM	20	20,120	49	1,904,247 lii ;:'' .. ;• .	45	11,901,030	66
314,538	10	■ju! » . 350,231	\|78	ud 1* ‘ i . “H .»	1-	j\| / i t ».t?) 429,957	20	2.0,120	49	1 1 f\|,. \| 314,538	10	1,120,847	57
— —	—	—yr-1 i-Tj ,	1-	j 9,185,073	\|74		!-	-	1-	1 1,589,709,35	10,774,783	09

>..!uill il ■; '' '' '' i ''-i - '''' ■ ''

samma proportion, som ,iden nya; corpsen -ökats. Vid revisionsårets början belöpte
sig den brist, dom .sålunda å reservationsanslaget uppkommit, till 40,075
kronor; öre, men bär under nämilda år kunnat nedbringas till 31,727
kronor! 23 öre, som jemte ofvan omförmälda äldre brist å 14,139 kronor 08 öre
blifvit till .år 1895 balanserad. "

; , Bland utbetalningarne från ifrågavarande anslag hafva Revisorerne fäst
sin uppmärksamhet vid de belopp, som enligt gällande stadgande!! kontant
tillgodoföra . manskapet. . Ben af Kong!. Maj:t den 10 Juli 1884 faststälda
första delen af reglementet för flottan meddelade i afseende å denna manskapet
tillkommande förmån närmare bestämmelser i § 133; och få Revisorerne här
anföra 6 momentet af denna § enligt dess ursprungliga lydelse:

.....jöppgtår för någon man genom beklädnadens begagnande längre tid,

än i bekläduadsstaten är förutsatt, behållning i beklädnadspenningarne, sedan
ersättning till beklädnadsförrådet af dessä utgått för de derifrån för karlens
räkning uttagna persedlar, så skall denna behållning tillfalla honom såsom
belöning ,för ådagalagd ordentlighet och aktsamhet om sin beklädnad samt för
hans räkning genom vederbörande kompanichefs försorg insättas i sparbank,
med rättighet för karlen att under tjenstetiden utfå hvad af dessa medel öfverskj,
utor kostnaden för eu fullständig beklädnad enligt stat efter faststäldt
medelpris." ■ te ■

— 152

Under aren 1886—1892, då nu anförda och dermed sammanhängande
stadganden tillämpades, utgingo, enligt Revisorer!]e meddelade uppgifter, belöningarne
till manskapet med följande belopp:

År 1880
„ 1887
„ 1888
„ 1889
„ 1890
„ 1891
„ 1892

.. kronor	45,215:	60
??	52,178:	74
? J	55,482:	78
??	47,345:	97
5?	60,239:	60
??	59,427:	53
??	57,433:	02

Summa kronor 377,323: 24

eller i medeltal årligen 53,903 kronor 32 öre.

Med afseende å den betydande behållning, som sålunda visat sig uppstå
i manskapets beklädnadspenningar, befanns det lämpligt att — under det beklädnadspenningarne
fortfarande bibeköllos vid samma belopp som förut eller
108 kronor — begränsa den manskapet tillkommande kontanta utdelningen
till viss andel i uppstående behållning samt reservera återstoden deraf för
kronans räkning. Hufvudsakligen i detta syfte vidtogos genom Kongl. brefvet
den 27 Januari 1893 ändringar i reglementets 133 §, hvars 10 moment,
motsvarande det förra moment 6, dervid erhöll följande lydelse:

“Om för någon man behållning uppstått i de för honom under året belöpande
beklädnadspenningar, sedan af dessa utgått ersättning till beklädnadsförrådet
för de derifrån för hans räkning utlemnade persedlar, skall hälften
åt denna behållning tillfalla karlen såsom belöning för ådagalagd ordentlighet
och aktsamhet om sin beklädnad; dock att, om kostnaden enligt årets medelpris
för den myckenhet beklädnad, som i gällande stat beräknats vara årligen
erforderlig för hela beklädnadens underhåll i fullständigt skick, understiger
beklädnadspenningarne för helt år, belöningen till karlen endast utgår med
hälften af det belopp, hvarmed nämnda kostnad o öfverskjuter värdet af de från
förrådet för hans räkning utlemnade persedlar. Återstående behållning af beklädnadspenningarne
skall redovisas bland beklädnadsanslagets allmänna tillgång.

Den karlen tillfallande andel i behållningen skall för hans räkning genom
vederbörande kompanichefs försorg insättas i sparbank med rätt för karlen att
under tjenstetiden, i den ordning kompanichefen bestämmer, utfå hvad deraf
öfverskjuter kostnaden för eu fullständig beklädnad enligt stat efter faststäldt
medelpris.0

Resultatet af dessa förändrade bestämmelser, hvilka tillämpats under
större delen af år 1893 och hela året 1894 samt fortfarande ega gällande
kraft, framgår åt följande för nämnda år lemnade uppgifter:

- 153 —

Behållning i
beklädnadspenningarne.

Kronor.

Manskapet

tillgodoförd

behållning.

Kronor.

Kronan

tillgodoförd

behållning.

Kronor.

År 1898
„ 1894

20,365: 75.
8.089: 2 9.

18,379: 94.
5,220: 38.

1,985: 8 1.
2,818: 91.

Behållningen i beklädnadspenningarne har sålunda, efter det de genom
Kong!, brefvet den 27 Januari 1893 meddelade bestämmelserna vunnit tillämpning,
minskats i högst afsevärd mån, och kronans fördel af det nuvarande
systemet synes vara ganska tvifvelaktig. Orsaken till de betydliga behållningar,
som före år 1893 uppstodo, torde till hufvudsaklig del vara att söka i
det intresse, manskapet hade att under då gällande bestämmelser på allt sätt
tillvarataga och spara sin beklädnad, att i detta syfte på egen bekostnad företaga
vändningar och större reparationer af munderingarne samt att vid sådan
tjenstgöring, som hårdt sliter kläderna, använda persedlar, som genom kassation
blifvit manskapets enskilda tillhörighet. Efter införandet af de nya stadgande^,
hvilka väsentligt reducerat den vinst, som de skötsamma karlarne
kunde bereda sig, men deremot icke medfört någon olägenhet för de karlar,
som icke bättre vårdade sin beklädnad, än att kostnaden härför belöpte sig
till beklädnadspenningarnes hela belopp eller mera, synes det, som om det förut
hos manskapet förefintliga lifliga intresset att spara munderingarne knappast
vidare gjorde sig gällande. Snarare torde manskapet nu finna det vara med
sin fördel bäst öfverensstämmande att, såvidt författningarne det medgifva,
söka få kläderna kasserade och sålunda bekomma dem såsom sin egendom.

Om det än icke kan förnekas, att det system, som beträffande sjömanscorpsens
beklädnad tillämpades före år 1893, medgaf väl stora förmåner åt
manskapet och derför i viss mån betungade anslaget, synes det å andra sidan
uppenbart, att de förändrade bestämmelserna i detta afseende genom att alltför
strängt begränsa den fördel, som manskapet kunde bereda sig genom ett aktsamt
handhafvande af beklädnaden, verkat allt för ojemnt och i ekonomiskt
afseende synnerligen ogynnsamt. Revisorer^, som väl inse svårigheten att
finna en i allo tillfredsställande lösning af denna fråga, hafva emellertid, då eu
snar sådan måste vara af synnerlig vigt, ansett sig höra fästa uppmärksamheten
å de missförhållanden, som nu gällande stadganden angående sjömanscorpsens
beklädnad medföra.

Enligt Karlskrona stations räkenskaper för revisionsåret hafva å anslagstiteln
sjukvård, som i staten för denna station är upptagen till 29,865 kronor,

Rev, Ber. ung. Stu Inverket /Or ur 109/f.

— 154 —

afförts utgifter till sammanlagdt belopp af 39,607 kronor 22 öre. Då härifrån
afräknas influtna ersättningar med 3,476 kronor 91 öre, visar sig, att
anslaget för Karlskrona station blifvit under året öfverskridet med 6,265 kronor
31 öre. En närmare granskning af utbetalningarne gifver vid handen, att ej
mindre än 11,899 kronor 46 öre utgått såsom dagaflöning och portionsereättning
till vid flottans sjukhus i Karlskrona anstäld enskild betjening, bestående
af tillsammans 18 manliga och q vinliga daglönare, samt att, oaktadt en så
stor personal är anstäld, utgifterna för renhållning, skurning, tvätt o. d. likväl
belöpt sig till rätt afsevärda belopp. Enligt Revisoremes mening borde en del
af de arbeten, som sålunda utförts af legd betjening, lämpligen kunna förrättas
af sjukvårdare och ekonomister vid matroskompanierna, hvarigenom sjukvårdskostnaderna
skulle kunna i ej ringa mån nedbringas samt möjligen begränsas
inom det i staten bestämda anslaget.

§ 3.

Af den för flottans station i Karlskrona förda kassajournal framgår, att
stationens kontanta kassabehållning under revisionsåret aldrig understigit 100,000
kronor och stundom uppgått till nära 600,000 kronor. Uppenbart är, att till
mötande af dels ständiga, dels oförutsedda utgifter vid denna station betydande
summor alltid maste finnas disponibla, men det synes Revisorerne, som om detta
stationens behof skulle kunna tillgodoses, utan att hela det erforderliga penningebeloppet
kontant mnestode i stationens kassa, I sådant afseende hafva Revisorerne
velat ifrågasätta, huruvida icke medel för flottans station i Karlskrona
. lämpligen skulle kunna, i likhet med hvad genom Ivongl. brefvet den
3 Juli 1885 blifvit stadgadt beträffande de under Arméförvaltningen lydande
förvaltningsmyndigheter och redogörare, tillhandahållas af Ivongl. Maj:ts vederbörande
Befallningshafvande. Da till Blekinge läns ränteri årligen inflyter en
betydande kontant uppbörd af bränvinsmedel, borde den ifrågasatta anordningen
kunna medföra jemväl den fördel, att penningeförsändelserna mellan Statskontoret
och Marinförvaltningen, å ena sidan, samt vederbörande myndigheter
i Karlskrona, å den andra, komme att i ej ringa mån minskas.

§4.

Såsom ersättning till den enligt Kong], brefvet den 20 Januari 1893
tillsätta kommission för granskning af förslag till reglemente för flottan har
under revisionsåret från Femte hufvudtitelns allmänna besparingar utgått ett
belopp af 7,745 kronor.

hör granskning af nämnda reglemente hafva under eu längre följd af år

— 155

komitéarbeten pågått; och få Revisorerne med afseende å dessa arbeten, som
ännu icke afslutats, meddela följande:

Sedan nytt reglemente för flottan, första delen, blifvit den 10 Juli 1884
af Kongl. Maj:t faststäldt, uppdrogs genom generalorder den 29 Oktober
samma år åt chefen för flottans stab jemte en civil embetsman och tre officerare
vid flottan att företaga granskning af reglementets tredje del, “sjötjenstgöringen",
samt så fort sådant lämpligen kunde ske inkomma med förslag
till förändringar och tillägg deruti. Den sålunda tillsatta kommissionen, hvars
arbeten med vissa afbrott fortgingo till och med April 1890, medförde en
kostnad af sainmanlagdt 6,720 kronor, deraf 6,470 kronor utbetaltes såsom
arvoden till sekreteraren, en adjungerad ledamot och ett för särskildt ändamål
anlitadt biträde.

Genom Kongl. brefvet den 27 April 1888 förordnades vidare en komité,
bestående af cheferna för Sjöförsvarsdepartementets kansli- och kommandoexpeditioner
samt en officer vid flottan, att under ledning af chefen för Sjöförsvarsdepartementet
företaga granskning af reglementets första del och senast
före den 1 Oktober samma år inkomma med förslag till de förändrade föreskrifter
deri, som dels föranleddes af sjömanscorpsens nya organisation, dels
eljest under granskningen funnes vara af behofvet påkallade. För denna komité,
som afslutade sitt arbete i Januari 1889, belöpte sig kostnaden till
3,499 kronor, hvaraf ledamöterna, Indika berättigats tillgodonjuta ersättning
efter de grunder, som under senare åren i allmänhet varit för komitéer bestämda,
uppburo i arvoden tillsammans 3,375 kronor.

På grund af åtskilliga omständigheter ansågs det nödigt att underkasta
det af nyssnämnda komité afgifna förslag till reglementsförändringar en
ytterligare granskning; och den 20 Januari 1893 uppdrog Kongl. Maj:t åt en
kommission af fyra officerare vid flottan samt en af flottans civile tjenstemän
att under ledning af chefen för Sjöförsvarsdepartementet verkställa sådan granskning,
hvilken jemväl skulle omfatta det under år 1890 inkomna förslaget till
den sjötjenstgöringen omfattande del af reglementet för flottan. Denna kommission,
hvars arbeten ännu pågå, har för åren 1893 och 1894 medfört en
kostnad af 12,616 kronor 57 öre, deruti inberäknadt ofvan uppgifna under
revisionsåret afförda belopp af 7,745 kronor. Af dessa utbetalningar för
kommissionen hafva ledamöterna, hvilka tillerkänts godtgörelse enligt samma
grunder som ledamöterna i 1888 års komité, uppburit arvoden till sammanlagdt
belopp af 11,180 kronor, hvarjemte såsom vikariatsersättningar utgått
1,336 kronor 57 öre.

Samtliga utgifterna för ifrågavarande komitéarbeten hafva sålunda vid
1894 års slut uppgått till en summa af 22,835 kronor 57 öre, och enligt

156 —

hvad Revisorer™ inhemtat, har hittills under innevarande år för samma ändamål
utbetalts ytterligare 5,704 kronor 19 öre.

Med omförmälande af dessa förhållanden hafva Revisorernc velat uttala
önskvärdheten åt, att resultaten af den under så många år pågående omarbetningen
af flottans reglemente måtte kunna snart framläggas.

§ 5.

• v 1894 års redogörelse för flottans spanmåls- och proviantförråd

i Karlskrona hafva vid återleverering till förrådet från fästningame Kungsholmen
och Vestra Hästholmen följande matvaror förklarats icke utspisningsgilda,
nemligen:

af proviantartiklar från Kungsholmen:

1,499 kilogram torrt bröd, “något maskstungen,

1,190 ,, saltadt fläsk, “härsket",

605 „ smör, “beskt";

af återleveransen från Vestra Hästholmen: H:.''

3,5 kilogram brödgrus,

43,555 ,, saltadt fläsk, “härsket",

81,9 5 9 „ kött, “behäftadt med unken lukt",

88,605 „ smör, “beskt".

V ärdet af dessa varor jemte stadgad magasinsafskrifning beräknades till
följande belopp:

1,592,6 5 kilogram torrt bröd ä 30 öre................................ kronor 477: 79

1,282,897 ,, saltadt fläsk ä 75 öre............................... >t 962: 17

85,235 ,, ,, kött ä 55 öre.............................. 4g. 88

721,349 „ smör ä 1 krona 80 öre............... „ 1,298:43

, ... „ summa kronor 2,785: 27,

hvflken summa påförts utgiftstiteln “portion till sjömanscorpsen".

Vid auktion den 26 April 1894 försåldes de kasserade matvarorna för
ett sammanlagdt pris af i rundt tal 1,250 kronor, och betaides dervid brödet
med 10 ä 11 \ öre, fläsket med 36 ä 42 öre, köttet med 20 öre och smöret
med 80 ä 99 öre, allt för kilogram.

Då af omförmälda varuslag vid Kungsholms fästning under revisionsaret
utspisats sammanlagdt 14,792 kilogram torrt bröd, hvari äfven ingår i
redogörelsen särskildt upptaget torrt spisbröd, 6,510 kilogram saltadt fläsk
och -,221 kilogram smör, befinnas de kasserade varorna utgöra ett anmärknings -

— 157 -

värdt högt procenttal af fästningens årsbehof. Angående de förhållanden, som
orsakat, att ett så stort parti matvaror blifvit för sitt ändamål oanvändbart,
sakna Revisorerne upplysning; men antagas kan, att kassationer af dylika varor
i många fall föranledas'' deraf, att proviantartiklar i stor mängd ständigt hållas
upplagda för ilottans station i Karlskrona och sålunda delvis undergå en alltför
långvarig magasinering. Enligt räkenskaperna uppgick värdet åt stationens
spanmåls- och proviantförråd vid revisionsårets början till 164,953 kronor 10
öre och vid dess slut till 194,550 kronor 94 öre. Det synes Revisorerne
kunna ifrågasättas, huruvida under nuvarande kommunikationsförhållanden samt
med hänsyn till bemanningens antal och det i allmänhet inskränkta området
för fartygens operationer ett så betydande förråd åt nämnda varor, hvilket
ådrager statsverket ansenliga förlags-, förvaltnings- och afskrifningskostnader,
kan anses vara af behofvet påkalladt.

;h :• i i M : i ‘I ''.Im.Km lii ,''lu

i } <1 ? 0

•it* ■

- 158

Sjökrigsskolan.

Med ledning af den i Marinförvaltningens hufvudbok för år 1894
meddelade redovisning för anslaget till Sjökrigsskolan har följande öfversigt
öfver skolans inkomster och utgifter blifvit uppgjord:

Debet.

Balans frän år 1893:

Tillgångar ........................................................................................... 83: 61.

Inkomster:

Ordinarie anslaget till Sjökrigsskolan ... 31,040: —-Omföring från Femte hufvudtitelns allmänna
besparingar .............................. 298: 58. 31,338:58.

Af anslaget till ålderstillägg.......................................... 4,000: —

Inträdesafgifter af 45 kadetter å 15 kronor ............ 675: —

Terminsafgifter å 75 kronor:
för vårterminen 1894:

för 58 kadetter ................................. 4,350: —

för hösttermine» 1894:

för 53 kadetter ................................ 3,975: — 8,325: —

Transport 44,338: 5 8.

83: 61.

- 159 —

Transport 44,338: 5 8, 83: o i.

Af 1894 års extra ordinarie anslag till löneförbättring
åt lärarne vid Sjökrigsskolan ........................ 1,434: 8 8.

Bostadsafgifter ................................................................ 90: 45,863: 4 6.

Summa 45,947: 07.

Kredit.

Balans från år 1893:

Skuld....................................................................................................... 10: —

Utgifter:

Aflöning åt chefen ....................................................... 972: —

Dito åt kadettofficerarne................................................ 1,727: —

Dito åt lärarne i militära ämnen ................................ 7,500: —

Dito åt lärarne i icke militära ämnen........................ 25,526:64.

Dito åt öfrig personal ................................................... 3,300: —

Återleverering af inträdesafgifter af fyra kadetter 60: —

Diverse utgifter:

För undervisning i musik och dans, extra undervisning
samt vikariatsersättningar 1,505: 4 3.

För ved, expenser m. m...................... 5,112:39.

Hyresersättning för en messlokal åt

kadetter ............................................. 150: — 6,767: 82. 45 853:4 6.

Balans till år 1899:

Tillgångar:

Fordran.......................................................................................... 83: ci.

Summa 45,947: 07.

160

ni '' ihii.jl i. •; -; i c; ''»nmiiii
p : i 6!, I § - .-m .

it IT O

iint;''f U

*’*l i A

Antalet i skolan undervisade kadetter utgjorde den

1893'' ''..V.-.U. J......................................................................................

Under år 1894 intogos.........................................................

Samma år utexaminerades till Kongl. flottan..................

n ii ii „ Kongl. flottans reserv ...

och afgick på målsmans begäran ......................................

hvadan antalet kadetter vid 1894 års utgång utgjorde

31 December

....... 69.

.......77.

...... 10.

...... 3.

......__U 14.

.............. 63.

Va1,'' \

lii !•

. c* \

)

leden1.) ij: ■»imodlA.
. . ou i i a in =»1111

. i ce! ill); i.biidnil i ''''it i; till .u, tu it 1
. If0fnifii 1:U i; I i i i I It i irneijfl oli<|

iniioRi-i.] •grill) .in i..j<i

"i''0i iiiyj ''In •jojlivbi^dtiiiKii In gin iv■ •! s''♦;

:v.thgjir 1« 1

''in! t.ii.''''; ...n;:i) (f;o Jirwir i ^«11 it; ■; lobiin •n7,i
• ;> in., S Iti; . I‘)SiJ);i''l*;/|iV toilöj glUll.jlY

I ! ,1, It; .01 !0>;[|0(!/ i fb''>V lii''!

in i i ''in no -i6i giiioJifoiOrriyll

- :*»* f V ... v.lJehitrf

. i Öl''.

i t! i.h

— 161 —

Anslaget för sjömätningar octi Sj ökarte verket.

Med ledning af den i Marinförvaltningens hufvudbok för revisionsåret
meddelade redovisning för reservationsanslaget till sjömätningar och Sjökartekontorets
verksamhet hafva Revisorer^ ansett sig böra lemna följande öfversigt
öfver kontorets inkomster och utgifter:

Debet.

Balans från är 1893:

Reservation, enligt Marinförvaltningens hufvudbok .................... 23,471: 7 2.

Uppbörd:

Årets anslag till Sjökarteverket .......,.......................... 60,000: —

För försålda sjökort.................................................... 12,312: 30.

Värde å inlevererade effekter................................. ... 2,653: 2 8.

Värde å återlemnad proviant....................................... 494:7 6.

För två försålda kasserade ångslupar....................... 1,345: ——_ 76,805:34.

Summa 100,277: o6.

Kredit.

Åflöningar ............................................. 16,582: 5 9.

För inköp och underhåll af materialier,
instrument, inventarier samt tryckningskostnader,
extra arbeten m. m. 35,705: 08.

Skrifmaterialier och expenser ............... 2,612: 8 6. 54,900: 5 3.

För sjömätningsexpeditioner och resekostnader ...... 21,299: 30. 76,199:83.

Balans till är 1895:

Reservation enligt Marinförvaltningens hufvudbok...................... 24,07 7: 2 3.

Summa 100,277: 0 6.

Rev. lier. ung. State ver ket för är 189 4.

162 -

§ 1.

Under år 1894 hafva sjömätningar blifvit utförda dels vid Gefleborgs
läns kust och skärgård, hvarest uppmätts 1 qvadratnymil i skalan 1 : 20,000
och 1,1 qvadratnymil i skalan 1 : 50,000, dels ock vid Norrbottens läns
kust och skärgård å en areal af 3,21 qvadratmil, uppmätt i förstnämnda
skala. Yid Sjökarteverket hafva under året fårdiggraverats en specialkarta
öfver Hallandskusten i skalan 1 : 100,000 samt två kustkartor i skalan
1: 200,000, den ena öfver Belterne och den andra öfver Kattegatt.

Nautisk-meteorologiska byrån.

Med ledning af den i Marinförvaltningens hufvudbok för år 1894
meddelade redovisning för anslaget till Nautisk-meteorologiska byrån hafva
Kevisorerne låtit uppgöra följande öfversigt öfver byråns inkomster och
utgifter.

Debet.

Uppbörd:

Femte hufvudtitelns ordinarie anslag:

Anslaget till Nautisk-meteorologiska byrån ........... 9,000: —

Af anslaget till ålderstillägg för personalen vid
undervisningsanstalterna för sjöfart och föreståndaren
vid Nautisk-meteorologiska byrån ............ 1,000: — jq 000:_

— 163

Kredit.

Aflöning och tjenstgöringspenningar åt föreståndaren

Ålderstillägg åt dito ......................................................

Inköp och reparation af instrumenter........................

Böcker, kartor, tidskrifter och prenumerationskostnader
Arvoden för meteorologiska och hydrografiska observationer
.........................................................................

Trycknings- och bindningskostnader..............................

Arvode åt vaktmästaren........................ ......................

Ersättning för befordring af väderleksrapporter och

brefbäringspenningar..................................................

Skrifmaterialier, frakt m. m. .........................................

Diverse utgifter...........................................................

5,000: —
1,000: —
1,237: 65.
218: 90.

1,279: 49.
32: 12.
300: —

441: —
106: —
384: 84.

10,000: —

§ 1.

Förutom Femte hufvudtitelns ofvan upptagna anslag å 10,000 kronor
har Nautisk-meteorologiska byrån, för underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer
m. m., under revisionsåret uppburit ett belopp af 3,500
kronor, anvisadt från det för nyssnämnda ändamål äfvensom till fortsättande
af precisionsnivelleringsarbetena i norra Sverige under Åttonde hufvudtiteln
uppförda extra ordinarie anslaget å 12,500 kronor.

Lotsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar

271,717: 86.

Uppbörd:

Leverering från Statskontoret:

Femte hufvudtitelns kontanta
anslag till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna
.................. 1,400,000: —

Öfverskott å fyr- och båkmedel
för år 1893 ............ 454,021: 20.

Af lotsverket reserverade
medel.................................. 26,882:73.

Förskott: Ersättning för vidtagna
åtgärder mot koleran 3,932:09. 1,884,836:02

Särskilda uppbördsmedel:

Aflöning ................................. 319: 0 9.

Underhåll .............................. 428: 3 8.

Behållna lots- och fyrmedel 4,271: 4 8.

Gotska Sandöns skogsafverk -

ningsmedel...........

Anraärkningsmedel

18,000: —

23,319: 33. 1,908.155:

Summa 2,179,873: 21.

— 165 —

Kredit.

Utgifter:

Till lots- och fyrinrättningen..................................

Balans till år 1895:

Kontant behållning i Lotsstyrelsens kassa ......... 889: 4 8.

Dito i Riksbanken................................................... 274,829: 94.

Förskott................................................................. 138,127:66.

Summa

1,766,026: 13.

413,847: 08.
2,179,873: 21.

Specifikation å de i nästföregående tabell

Aflöning.................................... Underhåll.................................... Skrifmaterialier och expenser, ved m. m Hyra för Lotsstyrelsens embetslokal....... Kontorshyror och expenser inom lotsfördel- ningarne ........................... Grundräntor, jordskyld, ersättning för ved-brand................................ Rese- och traktamentskostnader....... Tillsyn och bemanning af tjenstefartyg m. m. Extra utgifter ...................... Bidrag till flottans pensionskassa........ Bidrag till underhåll af en fyr på Gap Spartel Behållna lots- och fyrmedel .... Anmärkningsmedel .................. Gotska Sandöns skogsafverkningsmedel Kostnader för åtgärder mot kolerans införande i riket .............................					D	e b e t.	—
Reservation från år 1893.	Anslag.	Leverering.	Uppbörd.
83,439 28,137 3,664 3,543 1,839 160,813 9,000	80 35 85 73 40 88	828,229 424,630 5.000 7.000 30.000 6.500 17.000 37,600 30.000 3.500 540 10.000	50 50	480,903 3,932	93 09	319 428 4,271 300 18,000	09 38 1 1 48l 38: _i
Summa	290,439	01	1,400,000		484,836	02	23,319	33
Efter afdrag af omföringar och öfverbetal-
ningar ..............................	18,721	15	—	—	— -	__	____ -	_
Återstå netto	271,717(86	1,400,000	—	484,836	02	23,319(	33

— 167 -

upptagtia inkonist- och utgiftssummor:

			K r	e d i i.				Summa.
Omföring.	Öfverbetal ning till år 1895.	-	Öfverbetal ning från .år 1893.	*	Utgifter.	Omföring.	Reservation till år 1895.
					_	796,224	61	35,455	16	80,308	62	911,988	39
___	_	_ _	_	_ _	—	437,997	83	5,080	41	10,117	99	453,196	23
1,627	43	3	15	763	63	5,866	95	- -	—	—	—	6,630	58
— —	—	—	—	—	—	7,000	—	- -	—	- -		7,000	—
13,956	73	6,611	43	13,956	73	36,611	43	—	—	—	—	50,568	16
					_	6,058	10	262	97	3,843	78	10,164	85
4,000	79	5,272	35	4,000	79	22,272	35	- -	—	:- -	—	26,273	14
	_	_ _	_	_ _	_	37,490	20	3,543	73	109	80	41,143 73
546	73	_ _	_	_ _	—	30,138	19	- -		2,247	94	32,386 13
_ _	_	___	__	_ _	—	3,500	—	- -		- -		3,500
_ _	_	_ _	_	_ _	—	- -	—	---	—	540		540
44,642	65	_ _	_	_ _	—	374,542	66	20,131	68	305,957	60	700,631 94
	_	_ _	_	___	—	- -	—	300	38	- -		300 38
—	—	—	-	—	—	4,391	72	— —	—	22,608	28	27,000
_ _			—	- -	—	3,932	09	--, -		—	—	3,932 09
64,774	33	11,886	93	18,721	15	1,766,026	13	64,774	33	425,734	Öl	2,275,255	62
64,774	33	11,886	93	18,721	15		—	64,774	33	11,886	93	95,382	41
1	—	—	—	— —	—	1,766,026	13	- -	—	413,847	08	2,179,873	21

- 168

§ I Under

revisionsåret hafva, enligt hvad Revisorerne af Lotsstyrelsens
embetsberättelse inhemtat, för lotsverkets räkning uppförts följande fasta fyrinrättningar
till nedannämnda kostnadsbelopp:

två öfverensfyrar vid inloppet till Arko............... kostnad kronor 26,606: —;

en fyr på Stora Dyrd och två öfverensfyrar på

Pff....................;................................................ » „ 6,696:-;

två öfverensfyrar vid Grafvarnes fiskläge............ „ „ 4,822: —;

en fyr vid södra inloppet till Fårösund............... „ „ 3,116:—.

Af dessa fyrar är endast den inre af de vid inloppet till Arko uppförda
öfverensfyrarne i behof af ständig bevakning.

Enligt hvad Revisorerne af räkenskaperna inhemtat, har under revisionsåret
vid Lindholmens mek. verkstad i Göteborg pågått byggandet af ett
nytt chefsfartyg för Göteborgs lotsfördelning.

Lotsverkets flytande fyrinrättningar hafva under samma år ökats med
tre nya fyrskepp af stål, betecknade med n:r 17, 18 och 19. Det förstnämnda,
som tillverkats af W. Lindbergs verkstads- och varfsaktiebolag för
en kostnad af 153,470 kronor, är försedt med ångmaskin och afsedt för
grundet Svinbådan vid norra inloppet till Öresund. Fartygen n:r 18 och 19
hafva tillverkats vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö och betingat en
kostnad af respektive 79,937 kronor och 35,540 kronor samt äro afsedda,
D:r 18 till reservfyrskepp för grundet Fladen i Kattegatt och n:r 19 att förläggas
vid Norströmsgrundet utanför Luleå. Beträffande samtliga dessa fartygsbyggnader
hafva enskilda personer utom lotsverket anlitats dels för uppgörande
och granskning af konstruktionsritningar och beräkningar, dels ock
för öfvervakande af arbetena. Fyrskeppet n:r 19, som från den 27 Augusti
till den 23 Oktober 1894 var utlagdt vid Norströmsgrundet, har under innevarande
år icke varit användt, utan öfverlemnats till flottans varf i Stockholm,
der fartyget, som i sitt ursprungliga skick befunnits mindre sjödugligt, för
närvarande undergår en väsentlig ombyggnad. Med afseende å detta förhållande
och da äfven under föregående år inträffat, att dylik ombyggnad
eller ändring af lotsverkets fartyg företagits utan att vara föranledd af föregående
slitning, finna sig Revisorerne böra ifrågasätta, huruvida icke för
vinnande af en mera noggrann och tillförlitlig utredning rörande konstruktionen
af fartygsmateriel för lotsverket, bestyret härmed borde, på sätt jemväl
af nästlidet års Revisorer antydts, uppdragas åt mariningeniörsstaten i stället

169 —

för, såsom hittills varit fallet, åt personer, som tillfälligtvis för ändamålet
anlitats.

§ 2.

Af Lotsstyrelsens embetsberättelse för år 1894 inhemtas, att lotsningarnas
antal under året utgjorde 39,574, för hvilka uppburits i lotspenningar 823,646
kronor 27 öre*), emot 29,819 lotsningar och 688,571 kronor 59 öre i lotspenningar
under år 1893. Lotsinkomsterna hade alltså under året ökats
med ej mindre än 135,074 kronor 70 öre, hvilken betydliga ökning hufvudsakligen
måste tillskrifvas de genom Kong!, kungörelsen den 13 April 1894
meddelade skärpta bestämmelserna att taga lots.

Såsom bekant fördelas de vid de särskilda lotsplatserna inflytande lotspenningarne
emellan de derstädes förlagda lotsar och lotslärlingar.

Högsta lotslotten har under revisionsåret erhållits vid Helsingborgs
lotsplats med 3,604 kronor. Till närmare upplysning om lotslotternas storlek
meddelas följande tabell:

Lotslotternas fördelning på samtliga lotsplatser.

Högsta lotslott i kronor.	Antal lotsplatser.	Lotspersonal enligt 1894 års rulla. Lotsar. Lärlingar.
Öfver 3,000 kronor	7 stycken	70	7
3,000—2,500 „	5 „	40	2
2,500—2,000 „	10 „	55	4 i
2,000—1,500 „	14 „	92	14
1,500—1,000 „	16 „	109	10
1,000—800 „	13 „	41	8
800—500 „	16 „	41	7
500—200 „	23 „	65	10
200—100 „	17 „	47	9
Under—100 ,,	12 „	28	3

Åt lotsarne vid de mindre gynnade lotsplatserna beredes ersättning i
form af dels uppmuntringspenningar, vexlande mellan 60 och 600 kronor,

*) Härtill komma hemförskaftningspenningar, hvilka lära utgå jemväl då lotsbiträde icke anlitats.

Rev. Rev ang. Statsverket för (tr 189J^. 22

— 170 —

dels förmans- och lärlingearvoden. De i sådant afseende under revisionsåret
utbetalda belopp hafva utgått från fyr- och båkmedlen, och belöpte sig till
247,634 kronor 31 öre. Till samtliga lotsar utbetalas af samma medel ersättning
för flytande sjömärkens underhåll och utsättning, hvilken ersättning,
enligt af Lotsstyrelsens kameralbyrå lemnad uppgift, under revisionsåret belöpt
sig till 41,743 kronor 55 öre. Härtill kommer, att lotsar i vissa fall åtnjuta
fri bostad och vedbrand jemte ersättningar för mistade naturaförmåner, båtlega
m. m. samt på vissa orter uppbära inkomster af lotshemman.

Med afseende å de många olika sätt, på hvilka lotsarnes löneförmåner
sålunda utgå, hafva Revisorerne, som få hänvisa till hvad af nästlidet års
Statsrevisorer i detta ämne anförts, velat ifrågasätta, huruvida icke en reglering
af dessa löneförhållanden må anses af behofvet påkallad, dervid äfven
torde böra tagas i betraktande nödvändigheten, att den nu förefintliga stora
skilnaden emellan de på olika platser stationerade lotsarnes löneförmåner
måtte varda i någon mån utjemnad. Ty visserligen måste lotsarne vid de
lotsplatser, der trafiken är liflig, utföra mera arbete än vid de mindre lotsplatserna
och böra med afseende härå äfven åtnjuta större inkomster; men
det torde ej heller kunna förnekas, att man af lotsar med mindre tillfälle
till lotsning fordrar samma påpasslighet och yrkesskicklighet, och ofta torde
inträffa, att just vid dessa lotsplatser, som på grund af sin belägenhet företrädesvis
anlitas vid svåra väderleksförhållanden, lotsarnes skicklighet och
oförskräckthet sättas på de största prof. Då, såsom ofvan visats, en högst
betydlig stegring i lotspenningarne under år 1894 egt rum och äfven för
den närmaste framtiden kan emotses, föreställa sig Revisorerne, att tiden nu
är inne för en sådan lönereglering.

Reservation af herr von Hedenberg. — Litt. C.

§ 3.

De under år 1894 inom de särskilda lotsfördelningarna verkstälda lotsningar
och uppburna lotspenningar hafva utgjort:

Antal lotsningar och uppburna lotspenningar fördeladt på lotsfördelningarna.

Lotsfördelning. Lotsningar. Lotspenningar.

Ruleå................................................... 2,797 stycken 80,G14: 9 9 kronor.

Sundsvall .............................................. 8,527 „ 205,677: 82 „

Stockholm................................................. 5,647 „ 152,130:06 „

Norrköping ............................................... 3,145 „ 76,015: 04 „

Transport 20,116 stycken 514,438: 5 1 kronor.

— 171

Lotsningar. Lotspenningar.

Transport 20,116 stycken 514,438:51 kronor.

............ 5,759 „ 56,234: 83 „

............ 6,697 „ 120,740: 83 „

.......... 6,219 „ 127,027:48 „

783 „ 5,204: 64_

Summa'' 39,574 stycken 823,646:2 9 kronor.

Häraf framgår, att inom Gotlands ^fördelning lotsningarnas antal
varit 2 procent och de influtna lotspenningarne 0,6 procent af de för hela
riket i sådant afseende belöpande siffror och att vid de öfriga fördelningarna
lotspenningarne uppgått till belopp, som varit 10 till 40 gånger större an
det vid Gotlands fördelning uppburna. Med hänsyn härtill och da vidmakthållande
af fyrskepp eller större anstalter för lots- och fyrväsendets rakning
icke, försåvidt Revisorer^ hafva sig bekant, göra en särskild lotsfördelning
för Gotland nödvändig, hafva Revisorerne förestält sig, att denna fördelning
utan olägenhet skulle kunna indragas och distriktet sammanslås med annan
lotsfördelning. Härigenom skulle åtskilliga utgifter kunna besparas, såsom
löner åt lotskapten och lotslöjtnant, kostnad för chefsfartyg, kontorshyra och
expenser m. m.

Lotsfördelning.

Kalmar.......

Malmö .......

Göteborg....
Gotland ....

— 172 —

Navigatious -

'' Debet.		Inspektörei för jiiavigations skolorna m. fl.	ii - Stockholm	\| Göteborg.
Balans från år 1893 ................							r r
						\|	5 5 j
Uppbörd: Af Femte hufvudtitelns ordinarie anslag: Undervisningsanstalter för sjöfart: Aflöning, arvoden m. m..................		9				13,830	56
Till underhåll af instrument, kartor, böcker och möbler samt ljus och ved m. m.............			j lo,o / 0	61
Älderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart.................................	\|				550 1,500	“
				1,UUU	1	1-
Terminsafeifter m rn	Säger	2,835	—	14,926j6 1	15,880	1 ov:
Intressemedel............................	. —		1,043	—	999	— 1
				208	44	- -	45
	Säger uppbörd	2,835	—	OO Is	05	16,880	0J
Balans till år 1895: Skuld....................
Kredit. Balans från år 1893: Skuld..................	Summa	2,835		23,066	34	17,126	56
		I	''	-i	-1	- -	—
Utgifter: Aflöning...............				14,376		1 15,330! 1521 1,614
Instrument, böcker och inventarier		4,OÖÖ		61	56
Ved, ljus och städning samt öfriga utgifter		— —	1	oU ( 2,209	30 09	91 53
	Säger!	2,835\|-	_I	16,893		17,098[-
Balans till år 1895: Tillgångar: Kontant behållning		\|		6,173	1	28.	»6
Utlånta medel ....			14
-cF--		__	- -

SägeH ---j—1 0,173 34 28[56

Summa. 2,835—; 23,066.34 17,126 56

17B —

skolorna.1

Gefle.	Malmö.	Vestervik.	Visby.	Karlshamn.	Kalmar.	\| Strömstad.	Ilernösand.	Summa.
495(95			1,10340	1	61	365	17	4,913 10	620,04	_ _		14,034	,,
5,200		11,000		5,200		5,500		6,700		5,200		5,200		5,258	17	79,300	34
400	—	868; 2 3	400	—	400	-	400	—	400	—	400		400		4,768(23
250	—	2,000		—--	—	- -	—	500	—	1,500		- -	—	1,500		8,250	''
5,850	—	13,868	23	5,600	_	5,900	—	7,600	—	7,100	—	5,600	-	7,158	17	92,318(57
273	93	897	—	291	—	276		240	—	645	_	330	—	186	—	5,780	93
8	45	—	24	52 94	8] 7 5	9	27	171	96	14(35	— —	—	474	85
6,132 38	14,765\|47	5,943;94	6,184	75	7,849	27	7,916 96	5,944	35	7,344(17	98,574(35
		53\| 3 8	46j 5 5									358	19	458	12
6,628	33	14,818	85	7,093.89	6,186	36	8,214144 i	12,830	06	6,564(39 \|	7,702	36	113,066	58
		318	23	27	66									3	93	349(82
5,450		13,600		5,200		5,500		7,400		6,850		5,200		6,758	17	88,500	34
353 Öl	125 55	127 89	138	57	151	75	257 60	214	71	90	75	1,920	04
558 38	775 07	527 51	509 56	211198	530J97	509(02	849	51	8,295	62
6,3 6113 9	14,5 0 016 2	OjBooj 4 0	6,148	13	7,763 73	7,638	57	5,923	73	7,698(43	98,716	—
266	94			1,210183	38 23	450	71	191	49	640	66		_	I ! 9,000 76 (
										5,000					-	5,000
266	94	— —	—	1,21018 3	38\|23	450,17 1	5,191(49	6 4 016 G	—	—	14,000	7 6
6,628	33	14,818; 8 5	7,0 9 3 j 8 9	6,186	36	''8,21 4	44	12,830(06	6,564(39	7,702	36	113,066(58;

174 —

§ I -

Enligt de till Revisorerne från navigationsskolorna inkomna berättelser
för år 1894 har elevantalet vid nedannämnda skolor utgjort:

Vid	Stockholms	navigationsskola ......	Vårterminen. 1894. ......... 102	Höstterminen. 1894. 94
11	Göteborgs	11 ......	......... 78	63
11	Gefle	11 ......	22“''	7
11	Malmö	1) ......	......... 61	61
11	Vester viks	11 ......	........ 19	20
11	Visby	11 ......	........ 20	16
11	Karlshamns	11 ......	........ 17	17
11	Kalmar	11 ......	......... 42	41
11	Strömstads	15 ......	......... 21	*) 13
11	Hernösands	11 ......	....... 12

§ 2.

Revisorerne, som besökt navigationsskolan i Göteborg, hafva icke
haft anledning till anmärkning mot denna läroanstalts förvaltning.

§ 3.

Den åt 1893 och 1894 årens Revisorer vid granskning af räkenskaperna
för navigationsskolan i Kalmar anmärkta propriebalans, hvilken vid 1893
års slut utgjorde 2,330 kronor 76 öre, har, såsom framgår af det ofvan
meddelade sammandraget af navigationsskolornas räkenskaper, blifvit under
år 1894 till fullo gulden, hvilket skolat här antecknas.

§ 4.

Enligt från inspektören öfver navigationsskolorna iuhemtade uppgifter
har antalet elever i navigationsafdelningen af de i nedannämnda städer inrättade
navigationsskolor utgjort i medeltal årligen: *)

*) Den af föreståndaren för navigationsskolan i Strömstad afgifna berättelsen lemnar icke
uppgift om antalet elever vid skolan under höstterminen 1894.

— 175 —

	Stockholm, j	Göteborg.	■6 a ''cS a	Strömstad. 1	Karlshamn. \|	1 Kalmar.	Vestervik. 1	0> ce o O	Hernösand. j	\| Visby.	Summa.
för de fem läsåren 1877—1882	58	102	40		63	34	44	42	40	40	463
„ „ „ „ 1882—1887	38	GG	28	24	37	33	43	30	31	55	385
„ „ „ „ 1887—1892	38	40	29	23	22	27	37	18	16	25	275
., „ tre „ 1892—1895	1 Bl	41	36	25	16	34j 26	14] 13\| IG	272

Häraf framgår, att elevantalet i nämnda afdelning af navigationsskolorna
under femtonårsperioden 1877—1892 betydligt nedgått, samt att jemväl under
de följande tre läsåren 1892—1895 samma tendens till sjunkning fortfarande
gjort sig gällande beträffande skolorna i Karlshamn, Vestervik, Gefle, Hernösand
och Visby. Vid skolorna i sistnämnda städer äfvensom i Strömstad
har medeltalet elever i hvarje skola under de senare åren icke öfverstigit
25 och i allmänhet hållit sig betydligt under detta antal. Under erinran
att endast vid skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö upprätthållits
undervisning på en maskinistafdelning jemte navigationsatdelningen, hafva
Revisorerne velat framhålla, att orsaken till den aftagande freqvens af sistnämnda
afdelning, som ofvan påvisats, mindre torde vara att söka i sjöfartens
för tillfället tryckta läge, än i det förhållande, att varuutbytet sjöledes allt
mer och mer förmedlas genom ångfartyg med större tontal och snabbare
resor, hvarigenom den större mängden af smärre segelfartyg utträngts och
sålunda behofvet af befäl minskats. Med afseende a de förändrade förhallanden,
som sålunda inträdt, synes det Revisorerne kunna med skäl ifrågasättas,
huruvida icke en del af de smärre navigationsskolorna borde indragas,
helst, vid den utveckling kommunikationerna inom landet numera vunnit, det
för eleverna icke torde medföra synnerlig olägenhet att besöka en från hemmet
något aflägsen skola. Genom en sådan indragning af åtskilliga navigationsskolor
skulle den fördel vinnas, att vid de qvarvarande kunde utan förhöjd
kostnad för det hela anordnas en fullständigare undervisning, som måhända
vid samtliga dessa skolor borde omfatta jemväl de till maskinistafdelningen
hörande ämnen.

— 176 —

Sjette Hufvudtiteln.

Civildepartementet.

För revisionsåret har Civildepartementets registrator i särskilda räkningar lemna!
redovisning for de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Ordinarie anslag.

Sjette hufvudtiteln:
Statsministern:

Lönefyllnad ..................

Statsråden utan departement: Aflöning

........................

Departementschefen .....

Departementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli:

Aflöning........................

Amanuensarvoden m. m.

Alderstillägg..................

Skrifmaterialier och expenser
,ved m. m.......

Extra utgifter:
Godtgörelse för beredning
till föredragning
af ärenden rörande bolagsordningar
för aktiebolag
m. m................

Sjunde hufvudtiteln:
Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser.
............................

Transport

Behållning Leverering „ från från ar 1893. Statskontoret.	Balans Utgift. till år 1895.	Summa.
6,083: 3 4.	6,083: 34.--	6,083: 34.
-- 36,000: —	36,000: —--	36,000: —
--1 7,000: —	17,000:—--	17,000: —
-- 61,550: —	61,550:—--	61,550: —
-- 15,000: —	15,000:—--	15,000: —
3,750: —	3,750: —--	3,750: —
1,099: 8 9. 6,500: —	6,801: 36. 798: 53.	7,599: 89.
---- 1,000: —	1,000: —--	1,000: —
-- 676:71.	676: 71. — —	676: 71.
1,099:89. 147,560:05. 147,861:41. 798:53:	148,659: 94.

— 177 —

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

från från

år 1893. Statskontoret.

Utgift.

Balans

till

år 1895.

Summa.

Transport 1,099:89. 147,560:05. 147,861:41. 798:53. 148,659:94.

Extra ordinarie anslag;

Sjette hufvudtiteln:

För handhafvande af kontroll
åförsäkringsanstal terna

............................ — — 4,500: — 4,500: — — — 4,500: —

Afsättning till underlättande
af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande.

Amanuensarvode för bearbetande
af uppgifter om
registrerade sjukkassors

verksamhet m. m....... — — 1,200:— 1,200: — — — 1,200:

Förskott.

För anskaffande samt utdelande
af blanketter till
handelsregistren och
samma registers utgifvande
från trycket...... — — 3,460: 03. 3,460: 03. — 3,460: 03.

Summa 1,099:89. 156,720:08. 157,021:44. 798:53, 157,619:97.

Rev. fler. avg. Statsverket för är 1804.

— 178 —

Kommers För

nedan omförmälda anslagsmedel, som varit stälda till Kommerskollegiets
framgår af följande tabell:

D e Behållning

Leverering

från Uppbörd. Omföring. från

ar 1893. Statskontoret.

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Kommerskollegium:

Aflöning till kollegiets embets- och
tjensteman samt arvoden till juridiskt
biträde, amanuenser och

o andra extra biträden m. m....... — — — — 16 647: 17. 64 600:_

Ålderstillägg..................... ................— — 3’900: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena..................... 300:—____ 17 425:

Dito åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, hvilka icke egna

sig åt bergshandteringen ........... 750: — _ _ _ _ 3 375.

Befrämjande i allmänhet af handel
och sjöfart:

Ersättning till svenske och norske
konsuler för lemnadt understöd

åt nödstälde svenske sjömän ...... 4,498: 35. — _ — _ 8G2: 6 c

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket: Reseunderstöd

åt personer, som
önska i främmande länder förvärfva
sig ökad insigt i bergshandteringen.
................................ 375:— 375: —-- 5,137:50.

Transport 5,923: 3 5. 375: — 1 6,647: 17. 95,800: 1 G.

— 179 —

kollegium.

förfogande, har kollegiet i särskilda räkningar afgifvit redovisning,

bet.

Skuld

till

år 1895.

Kredit.

Skuld		Leverering	Behållning
från	Utgifter.	Omföring. till	till
år 1893.	Statskontoret.	år 1895.

-- 800: —

--125: —

--317: _

187: 5 0._250: —

187:50. 1,492: —

77,825:71. 2,621:46

3,900: —--

16,925:—--

3,650: — — —

152: 69.--

4,550: —--

107,003:4 0. 2,621:4

-- 675:-

-- 975:-

2,600: 6 7. 2,290: 6

375: — 900: -

. 2,975: 6 7. 4,840: l

hvars resultat

Summa.

81,247: 17.
3,900: —

17,725: —

4,625: —

5,361:ot.

6,075: —
i. 11 8,933: 18,

— 180

Transport

Skrifmaterialier och expenser, ved
m. m.:

Skrifmaterialier m. m...................

Hyra för kollegiets lokal..............

Extra utgifter:

Till godtgörande af en af Kommerskollegium
för särskildt biträde vid
upprättande af kol legd kassakontors
bokslut för år 1892 m. m.

bestridd utgift...............................

Af besparingarne för jordbruket,
handeln och näringarne:
Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena....................

Dito åt personer, som önska i främmande
länder förvärfva sig ökad

insigt i bergshandteringen............

Dito åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, hvilka icke egna

sig åt bergshandteringen ............

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:
Postafgifter för tjenstebref och dylika

försändelser ...*................................

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till bestridande af kostnader för
kartritning vid grufkartekontoret
Reseunderstöd åt teknici för att besöka
1893 års utställning i Chicago
Förskott emot framdeles ersättning:

Till extra biträden m. m................

Kostnader för understöd åt svenskt
sjöfolk m. m.....................................

Transport

Behållning

från Uppbörd. Omföring.

år 1893.

5,9-23:35. 37.''):— 16,647:17

5,022: 93. 208: ii. — —

1,630:97. 13:14. 2,621:46.

1,333: 34. 666: 67. — —

2,278: 92. 6,295:44.--

16,189:51. 7,558:3 6''. 19,268:63.

D e Leverering från Statskontoret.

95,800: 16.

20,000: —
5,250: —

800: —

2,481: 25.
312: 5 0.

587: 50.
2,544: 22.

7,400: il.

5,200: _

30,000: —

1 70,375: 74.

- 181 —

bet.			Kredit.
Skuld till år 1895.	Skuld från år 1893.	Utgifter.	Leverering Omföring. till Statskontoret.	Behållning till år 1895.	Summa.
187: 50.	1,492: —	107,003: 4 0.	2,621:46. 2,975:67.	4,840: 65. ?i x ’ i&j Öl# !l>if	118,933: 1-8
8: 17.	— —	23,239: 21. 5,250: —	-----	2,000: — fr ,,-rv	25,239: 21 5,250: —

— —	— —	- -	800: —	—	~	800: —
— —	— —	2,381: 2 5.	— —	— —	100; —	2,481: 2 5.
— —	— —	312: 50.	— —	— —	— —	312: 50.
125: —	150: —	562: 50.	— —	— —	— —	712: 50.
— —	— —	2,544: 22.	— —	— —	— —	2,544: 2 2.
__	267: 57.	3,998: —	- -	— —	—	4,265: 57.
2,066: 59.	— u.	10,133: 26.	— —	666: 67.	666: 67.	11,466: 71.
— —	— —	— —	5,197: 17.	— —	2: 8 3.	5,200: —
1,518: 70.	956: 65.	34,931: 22.	— —	— —	4,205: 19.	40,093: 06.
3,905: 9 6.	2,866: 3 3.	190,355: 56.	8,618: 63.	3,642: 34.	11,815: 34.	217,298: 20.

D e Behållning

Leverering

0 från Uppbörd. Omföring. från

ar 1893. Statskontoret.

Af Handels- och sjöfartsfondens medel: Till

godtgörande af svenske och
norske konsulers utgifter för understöd
åt svenske undersåter............ 1,345:78. 4: 08.--S 549-os

Till belöningar för räddande af besättningar
å svenska fartyg ......... — — _ -_ _ _ 1 072-3 0

Kostnad för tryckning af förteckning
öfver svenska med signal bokstäfver

försedda fartyg ................. . 5qq._

Till godtgörelse af kostnaden för
tryckning och bindning af sjöfarts böcker

m. m..................................... ... . . . . 1 165’_

Af Manufakturförlagslånefondeu: ’

Anslagsfyllnad enligt Kongl. brefvet

den 5 Juni 1891 ...................... — — _____10 650-_

Summa 17,535:29. 7,562:44. 19,268:63. 192,312:97. *

* Kontant behållning: i kassan ...............................

i Riksbanken ................................

Fordringar: för lemnadt understöd till svenskt sjöfolk............

för konsulers utgifter för svenska undersåter ... ,

— 183 —

bet.

Skuld Skuld

till från

år 1895. år 1893.

Utgifter.

Kredit.

Omkring.

Leverering Behållning
till o till

Statskontoret. år 1895.

Summa.

3,905: 96. 2,866: 33. 190,355:56. 8,618:63.3,642:34. 11,815: 34. 217,298: 20.

mo? .ant''

1,167: 53. 3,690: 08. 3,432: 80. —

---- 1,072:30. —

---- 500:— —

— 97:75. 3,846:69. 1 1,067:32.

1,072: 30.

500: —

1,165:

10,650: —

--1,163: —

M V ~ f

--10,650: —

5,073:49. 6,556:41. 196,525:66. 19,268:63. 3,740:09. * 15,662:03. 241,752:82.

3,374:76.

6,700: -- 10,074: 76.
4,940: 68.

646: 69. 5,587: 27.
Summa 15,662: 03.

184 -

§ 1.

Genom Kongl. cirkuläret den 16 Juni 1875 förordnas, att samtliga
penningeförvaltande verk och inrättningar skola vid de berättelser, som af
dem för Statsrevisionen afgifvas, foga räkenskapssammandrag, affattade i samma
form, som i berättelsen angående nästföregående statsrevision begagnats.

Det till Revisorerne med anledning af berörda cirkulär öfverlemnade
sammandrag af Kommerskollegiets räkenskaper för år 1894 afviker emellertid
i uppställningen från motsvarande i Revisorernes senaste berättelse intagna
räkenskapssammandrag och företer i öfrigt många felaktigheter. I sistnämnda
hänseende fa Revisorerne anmärka, dels att de i kollegiets räkenskapssammandrag
under rubriken »Befrämjande i allmänhet af slöjdre» och titeln »Reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena» upptagna poster å debetsidan
utgöra tillsammans 17,725 kronor, men å kreditsidan endast 17,600
kronor, dels ock att det af besparingarne för jordbruket, handeln och
näringarne lyftade »Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena»
upptagits i debet med 2,481 kronor 25 öre, men i kredit med utgift 2,506
kronor 25 öre och behållning 100 kronor, eller tillsammans 2.606 kronor
25 öre.

I afseende å berörda räkenskapssammandrag förekommer vidare, att
det icke öfverensstämmer med räkenskapen, i det att kostnaden för bestridande
åt kartritning vid grufkartekontoret i sammandraget upptagits till allenast
1,376 kronor 54 öre, ehuruväl redovisningen utvisar, att för ändamålet utgått
3,998 kronor; varande det till denna räkning omförda belopp 2,621
kronor 46 öre icke i sammandraget upptaget såsom tillgång till sistnämnda
kostnaders bestridande.

Saväl 1893 som 1894 årens Statsrevisorer framstälde anmärkningar
mot det sätt, hvarpå Kommerskollegiets räkenskaper voro förda. Äfven vid
kollegiets till innevarande års Revisorer öfverlemnade räkenskaper hafva anledningar
till erinringar förekommit; och få Revisorerne i sådant hänseende
anföra följande.

I kollegiets räkenskaper finnas särskilda räkningar äfven för reseunderstödsmedel
dels till arbetare i näringsyrkena, dels till teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, dels till personer, som önska i främmande länder förvärfva
ökad insigt i bergshandteringen och dels till teknici för att besöka utställningen

— 185 —

i Chicago. Alla dessa räkningar förete den oegentligheten, att de innefatta
en dubbel redogörelse, nemligen både en medelsredovisning och en redovisning
öfver beviljade reseunderstöd. Följden har ock varit, att räkningarna upptaga
dubbla in- och utgående balanser. Då räkenskapsgranskningen härigenom
afsevärdt försvåras, hafva Revisorerne velat uttala önskvärdheten af, att dessa
redovisningar uppställas hvar för sig, och sålunda lemna specifika redogörelser
för så väl de olika anslagen som de beviljade reseunderstöden.

Beträffande ifrågavarande räkningar öfver understödsmedel, hafva Revisorne
vidare velat påpeka, hurusom den ingående balansen å kreditsidan i
samtliga räkningarna benämnts Dfordran», ehuru den egentligen bort betecknas
såsom »skuld».

Hvad särskildt vidkommer redogörelsen öfver reseunderstödsmedel till
arbetare i näringsyrkena, hafva Revisorerne velat anmärka, att i den till år
1895 utgående behållningen upptagits »outtagen en fjerdedel af Eriksson,
K. F.» 100 kronor, ehuru det Eriksson genom Kongl. brefven den 18 April
1890 och 22 Maj 1891 tilldelade reseunderstöd utgjort 800 kronor och den
af honom icke uttagna fjerdedelen alltså bort utföras med 200 kronor, hvilket
belopp kollegiet också, efter hvad räkenskapen utvisar, för detta ändamål
lyftat den 20 December 1894 enligt Statskontorets anordning den 29 November
samma år.

flen. Ber. ting. Ställverket för Jr 1S94-

— 186 -

Patentbyrån.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar............................................................................................ 24,547: 09.

Uppbörd:

Afgifter för 1,386 patentansökningar..................... 27,540: —

Arsafgifter för patent ............................................... 61,635: —

Afgifter för 268 registreringsansökningar............... 10,720: —

För förnyelser af 286 varumärken ........................ 2,860: —

För försålda patentbeskrifningar och registrerings tidningar.

............................................................. 1,684: —

Extra uppbörd .......................................................... . 30; _ 104,469:

Summa 129,016:09.

Kredit.

Utgifter:

Aflöningar........................................................................ 23,950: —

Arvoden......................................................................... 17,652:4 9.

Renskrifning ................................................................ 3,022: so.

Skrif- och ritmaterialier............................................... 2,725: 2o.

Portoafgifter .................................................................. 233: 2 5.

Patentunionens internationela byrå i Bern............... 1,515:41.

Transport 49,099: 15.

- 187 —

Transport 49,099: 15.

Publikationer:

Annonskostnader................................ 4,041: 5 8.

Statsanslag till tidningen Norden ... 800: —

Patentbeskrifningar, register och re gistreringstidningar

........................ 25,461: 93.

Provision och omkostnader ............... 896: 15. 31,199: 66.

Biblioteket och arkivet ................................................ 3,705: 51.

Inventariers anskaffande och underhåll..................... 1,342: 13.

Yed och lyshållning..................................................... 1,115:34.

Renhållning och städning ......................................... 823: 0 5.

Återstälda patent- och registreringsatgifter.............. 5,465: —

Hyra................................................................................ 4,000: — 96,749: 84.

Leverering:

Till Statskontoret.............................................................................. 24,547:09.

Balans till år 1895:

Tillgångar: *

Kontant behållning:

I kassan ............................................................ 1,236: 26.

Å folioräkning i Riksbanken...............,.............. 6,482: 90, 7,719: 16.

Summa 129,016: 09.

§ 1.

Till Patentbyrån hafva under år 1894 inkommit 1,386 ansökningar
om patent, hvilka afsett 1,382 nya uppfinningar, som icke förut varit här i
riket patenterade, samt 4 utbyte af äldre patent mot patent enligt gällande
patentförordning. Af de inkomna ansökningarne hafva 41 afsett tillägg till
förut patenterade uppfinningar. 877 patent hafva under året meddelats.
Under samma tid hafva inkommit 268 ansökningar om registrering af varumärken
samt registrerats 247 dylika märken.

188 —

**(fn, tf I i j i*t, ^ [

. ''r.ifrti.;* r'' >

Statistiska

;<• ; JK *i» i. i: • - .

;•» i r i . - i»''«'''' . . ‘it

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel ................................................................................................

Till bibliotekets underhållande ...............................................................................

„ arvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar........................

„ det officiel statistiska trycket .............................................................................

„ en statistisk tidskrift...............................................................................................

Ålderstillägg ...................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m....................................................................

Sjette hufvudtitelns allmänna besparingar:

För aflönande af tillfälliga biträden under år 1893 ...................................................

Till afbetalning å kostnaderna för tryckning och häftning af Kongl. Maj:ts Befall ningshafvandes

femårsberättelser för år 1886—1890 ................................................

För aflönande af tillfälliga biträden under år 1894....................................................

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser .......................................................

Extra utgifter:

För utgifvande i tryck af 1893 års sparbanksstatistik ...........................................

Förskott emot framdeles ersättning:

För en statistisk utredning med anledning af ifrågasatt ändring i gällande stad ganden

om rösträtt vid riksdagsmannaval..................................................................

För en statistisk utredning rörande den kommunala rösträtten...................................

Summa

— 189 —

centralbyrån.

Debet.	Kredit.
	Leverering	Skuld		Behållning
Uppbörd.	från	till	Utgifter.	till
	Statskontoret.	år 1895.		år 1895.

i Behållning
från år

1893.

--—--j—| 28,400''— —

9:60--1—: 1,500

18506 12,200

--— 15,800

45 3 6
256 2 6

252

--1 1,000

—I 2,500

-| 2,500

101--

698 31

--— 20,000

--S—| 3,200

4,651

124 93 ---

9.000

5.000

8 3

28,400:-r1,
497 82
12,385 06
16,543 6 7
1,349 98
2,500
2,521 06|

252 lo

20,000j—!

3,118] 3 9 J

'' I I

4,651 83

7,424 2 5
3,239 30

Summa.

11 ] 7 8

28,400
1,509
—1 12,385

— 16,543

1,349
I— 2,500
ii 2,528

— 252

1,700)68
1,7 60(7 0

67.

98:

20,000 —

3,200 —

4,651

9,124

5,000

107,477

7 4819 2 j 185] 0 61 105,7 51 ] 8 31 7 9 2 j o 3

103,883|46; * 3,594|38

* Behållningen utgöres af:

Förskott.......................... 594: 38.

Innestående i Riksbanken 3,000: —
Summa 3,594: 38.

— 190 —

Rikets general Från

Landtmäteristyrelsen har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats

Sjette hufvudtiteln:

Af anslaget till landtmäteristaten:

Aflöning till landtmäterikontoret.........................

Yikariatsersättningar in. m................................

. Arvoden till lärare för landtmäterielever............

Ålderstillägg.................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m................

Allmänna besparingarne:

Till reparation af kartor
Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser
Under året influtna böter och viten in. in...........

Summa

landtmäterikontor.

redovisning för de medel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning	Leverering	Leverering	Behållning
från Uppbörd.	från	Utgifter. till	till
år 1893.	Statskontoret.	Statskontoret	år 1895.

Summa.

228: —

— 28.

5: 45.

25,120: 82,
4,757: 48.
3,000: —
4,516: 6 6.
2,300: —

25,120: 82.
4,757: 48.
2;870: —
4,516: 66.
2,278: 42.

-- 25,120:82.

-- 4,757:48.

358: — 3,228: —

--4,516:66.

27:31. 2,305:7 3.

1,000:— 400: —

600:— 1,000: —

3,301: 56.

3,529: 84.

85: —

90: 45.

179: 85.

40,874: 81.

179: 85.-- -- 179: 85.

591:50. .42:50. 2,752:56. 3,386:56.

40,714:73. 42:50. *) 3,737: 87. 44,495: io.

*) Behållningen utgöres af:
Kontant behållning:

llos redogöraren.......

1 Riksbanken..........

Fordringar.................

27: 31.

3,110: 68. 3,137: 87.

.........600:— 3,737; 87.

— 192 —

Rikets ekonomiska kartverk.

Debet.

Balans från år 1893:
Tillgångar ...................................

Kommissionen Allmänna Ekonomiska
för de allmänna ekonomiska karteverket i Summa,
kartearbetena. karteverket. Norrbottens län.

7-23:81. 1,587:3 8.

1: 19

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Sjette hufvudtiteln:

Rikets ekonomiska karteverk ..... —

Landtmäteristaten:

Indragna andre-landtmätarelöner —
Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref och dylika
försändelser ........................ —

Extra ordinarie statsanslag:

Sjette hufvudtiteln:

Till de ekonomiskt-geografiska
kartearbetena i Norrbottens län
och vissa delar af Yesterbottens

län ............................................... —

Till de ekonomiska kartearbetena

i öfriga delar af riket............... —

För försålda häradskartor och beskrifningar
.................................................. —

Säger —

Leverering:

Från ekonomiska karteverket i Norrbottens
län ...................................... 220:

Summa 220:

— 6,000: —

— 21,600: —

— 1 39: 3 6.

- — 6,000:

21,600:

139: 36.

-- 31,000:— 31,000: —

45,000: — --- 45,000: —

105: 6 7.

171: 80.

_____ 277: 47.

— 72,845: 03. 31,171: 8 0. 104,01 6: 8 3.

220:

73,568: 84. 32,759: 18. 106,548: 02.

— 193 —

Kommissionen Allmänna Ekonomiska.

för de allmänna ekonomiska karteverket i
kartearbetena. karteverket. Norrbottens län

Utgifter:.,, >,

flis*111 i •{tOcO''- f - r’

Arvoden till personalen..........................

Dagaflöningar ...... —

Resekostnadsersättningar ........................

Arbetenas inspektion ...............,..............

Aflöning och resekostnadsersättning åt

extra biträden.................<••••♦.....t.

Dagsverkskostnader.................................

Arbetslokalens städning, ved och ljus

Hyra för arbetslokal .......... -

Rit- och skrifmaterialier ....................

Uppköp och underhåll af instrument

och effekter ......................................

Tryckning af häradsbeskrifningar.........

Gravyr- och tryckningsarbeten, fotografering
m. m...................................

Postafgifter...................................,•••••• -

Diverse utgifter ...................................

4: 15.

15: 8 5.

Säger 220: —

>’• 1

38,766:	67.	9,333:	33.
6,592:	—	2,900:	—
3,235:	65.	1,355:	07.
—		783:	79.
11,760:	50.	- .
4,624:	28.	3,568:	59.
773:	58.	— .
- _		600:	—
428:	64.	29:	46.
331:	25.	55:	50.
1,709:	32.	—	—
_ _		7,222:	53.
139:	36.	—	—
876:	26.	146:	95.
69,237:	51.	25,995:	22.

Leverering:

u Hf{ \ '' U; i j

Till Kommissionen för de allmänna

kartearbetena .......................................

Till Generalstabens topografiska afdelning
..............

Säger

-- 220: —

--8,000: —

----- 8,220: —

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning

Summa 220: —

4,3:11:33. 3,543:96.

78,368: 84. 32,759: 18.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894.

Summa.

48,300: —
9,492: —
4,590: 72.
783: 79.

11,760: 50.
8,192: 8 7.
773: 58.
600: —
462: 25.

386: 75.
1,709: 32.

7,222: 53.

139: 36.
1,039: 06.

95,452: 7 3.

520: —

3,000: —
8,220: —

7,875: 29.

106,548: 02.

- 194 —

§ 1.

Den ekonomiska kartläggningen har fortgått inom Elfsborgs län, hvarvid
11,52 qvadratmil blifvit fullständigt kartlagda i skalan 1 : 20,000 inom is,
Vedens ^och Bollebygds härad, hvarjemte stomkartor blifvit utarbetade öfver
ett område af 13,77 qvadratmil inom Marks och Kinds härad.

I Gefleborgs län hafva inom Gestriklands östra och vestra tingslag
stomkartor i skalan 1 : 50,000 blifvit utarbetade öfver ett område af 48,9 9
qvadratmil.

Revision af äldre kartor inom Fernebo härad af Vermlands län har
omfattat 14,2 qvadratmil.

Redaktions- och korrekturarbetena i och för utgifning i tryck af häradskartor
öfver Vermlands och Elfsborgs län, hvartill dessa läns landsting och
hushållningssällskap anvisat medel, hafva fortsatts. För södra delen af Fernebo
härad af Vermlands län hafva förberedande arbeten i och för denna dels
utgifvande i tryck blifvit under sistlidet ars höst påbörjade. Inom Elfsborgs
län har kartan öfver Vedbo härad med tillhörande beskrifning blifvit i tryck
utgifven; kartorna till Nordals och Valbo härad äro nära färdiga till utgifning;
gravyren af kartan öfver Sundals och Väne härad har fullbordats samt
gravyren af kartan öfver Bjerke och Flundre härad påbörjats.

Angående ekonomiska karteverket i norra Sverige meddelas, att fältmätning
och terrängrekognoscering i förening med höjdbestämmelser medelst
barometer utförts, dels i skalan 1 : 50,000 inom de delar af Stensele och
Sorsele socknar, hvilka ingå i kartbladet Tärna, tillhörande den under utgifning
varande kartan i skalan 1 : 200,000 öfver Norra Sverige, öfver ett
område af 23,7 5° qvadratmil, dels ock i skalan 1 : 100,000 inom dessa
socknar samt Malå och Lycksele socknar öfver ett område af 14,7 qvadratmil
i och för fullbordande af bladet Malå samt delar af bladet Stensele,
likaledes tillhörande nämnda karta.

Dessutom hafva 19 triangelpunkter blifvit inmätta inom Vilhelmina
och Dorotea socknar.

Af nyssnämnda karta hafva under året offentliggjorts bladen 34 Storafvan
och 36 Boden, hvarjemte å heliografisk väg tagen kopparplåt för bladet
43 Jörn (Boksele) är under kopparstickares behandling. Dessutom äro bladen
33 Sorsele och 37 Luleå och 42 Malå under ritning till heliogravyr.

^ .

— 195 —

§ 2.

Vid granskning af Allmänna ekonomiska karteverkets räkenskaper för
revisionsåret hafva åtskilliga räkenskapers bilagda qvitteringslistor å utbetalda
dagsverkskostnader befunnits i så måtto ofullständiga, att deri icke angifvits
antalet dagsverken utan endast den summa, som i hvarje särskildt fall
sammanlagdt utqvitterats (se verif. n:is 92, 94—98).

Då det emellertid för erforderlig kontroll såväl som för räkenskapens
fullständighet synes önskligt att, på sätt jemväl med flertalet qvitteringslistor
egt rum, antalet arbetsdagar särskildt utsättes, hafva Revisorerne velat förhållandet
omförmäla.

196 —

Öfverståthållare 1

i ■ • |> ''■ J:’ -. *. r n*.4-i .v."'' .:•? ityuir.H

I sammanhang med länens landsböcker redogöres i denna berättelse för den af
börden i Stockholms stad; och under särskild rubrik redogöres härnedan för öfverräkningar
redovisat för de i följande tabell sammanförda medel:

ljum fint o t* > o fira

Ordinarie anslag:

Andra hufvudtiteln:

Ersättning åt domare, vittnen och parter ...................................................................

Sjette hutvudtiteln:

Öfverståthållareembetet:

Aflöning ............................................................................................

Bidrag till aflöning åt uppbördsverket...............................................................

Aflöning till exekutionsbetjeningen i Stockholm ............................................

Hyra för lokal till Öfverstå thållaree mbetets kansli.............................................

„ Gratifikationer till Poliskammarens e. o. tjensteman.............................................

Alderstillägg r..............................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

Renskrifning, trycknings- och annonskostnader m. m.......................................

Sjunde hufvudtiteln :

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm:

Renhållning ....................................................................................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser....................................................

Extra ordinarie anslag:

Sjette hufvudtiteln:

Till utgifvande af »PolisunderrättelserD .......................................................................

Förskott till ersättning åt vittnen i brottmål................................................................

Afgifter för registrering af firma och prokura..............................................................

Summa

Behållningen till år 1895 utgöres af kontant behållning.

Förutom ofvannämnda belopp hafva under revisionsåret från Statskontoret utkronor
för polisens vidmagthållande.

— 197 —

embete!

J <-){)< ! trUMJ^b lU i .bil»irlr, V) / i* •

Öfverståthållareembetet för kronouppbördsärenden afgifna särskilda räkenskap för uppståthållareembetets
depositionsmedel. Dessutom har Olverståthallareembetet i särskilda

Debet.

Behållning Leverering

från Uppbörd. från

år 1893. Statskontoret.

*r» ri a 0

Kredit.

Skuld Leverering Behållning

IV från ii ^Utgifter. till till år Summa,

år 1893. Statskontoret. 1895.

i '' ;-''rgnfigiliT

519: —

.3 1

500: —

32,500: —--

11,472:—--

1 2,200: —--

3,000: —--

150: —--

800: —--

15,000:— 685:30

16,263:47.--

7,217: 50.--

-b*.«. 402: —

32,500: —--

11,472:—--

12,200: —--

3,000: —--

150:— ---

800: —--

14,163: 70.--

16,263:4 7.--

7,217:50. -

527: —	1,019:
4)011! ,''»!*«''
	32,500
—	11,472
—	12,200
—	3,000
—	150
—	800

151:— 15,000: —

--- 16,263:47

--7,217:50

------ 15,000:—-- 15,000:—---- 15,000: —

180: 2 6. 54:30. 1,000:— ---1,026:36.-- 208:20. 1,234:56.

-- 2,633:— 1,500:—-- 3,144:07.988:93. ---4,133: —

699:26. 2,687:30. 116,602:97. 685:30. 117,429:10.988:93. 886:20. 119,989:53.

betalts till Öfverståthållareembetets disposition utan vidare redovisningsskyldighet 28,100

— 198 —

Öfverståthållareembetets depositionsmedel.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1893:

75,024: 84.

Deponerade medel

Uppbörd:

............ 35,794:4 8.

Summa 110,819:32.

i9Ö —

Återlyftade depositioner

Tillgångar:

Kontant behållning i

Kredit.

Utgifter:

.................................................... 45,977:10.

Balans till är 1895:

liksbanken

............. 64,842: 22.

Summa 110,819: 32.

- 200 —

Stockholms stads krono -

.1'' J i				D e	e t.
				• CA''/A	V, V,''		Utgående	Ingående
		Ingående					balans.		balans.	UlYii.bi	ii
. •£ U :	i v t ; i	balans för	Uppbörd.	Remisser"			iMiiiliiifi .:<!	Afkortning.	Utgifter.
		tillgångar.
	i f	1 - iMUlll					Skulder.		Skulder.
Stockholms stad		1,436,568 44	! 2,368,22544		_		_	L	113,302 92	3,790 i7
Stockholms......	.... län.	1,029,379 43	2,791,628 20	945,376	61	135.247	31	127,199 94	10,525		1,084,289 73
U\>sala..........	. .. d:o ..	985,916 i3	1,679,051 oe	l,O42,77605	187,227	72	167,892)3 6	8,816)4i	1,966,220)71
Södermanlands	... d:o...	979,023 17	1,426,017 03	666,674)01	152,583	39	135,674)40	20,893)9 8	1,669,070)49
Östergötlands..	.... d:o...	1,638,171 i»	3,535,579 65	554,610 41	347,976	91	312,390 14	15,412 94	2,628,632 12
Jönköpings......	d:o •	1,010,782,04	1,759,819 7 9	2,153,042 9 7	269,996	8 0	239,397)28	19,150 04	2,399,246 41
Kronobergs......	.... d:o...	626,852 74	1,013,649 04	1,226,889 11	174,106	22	150,789 oe	10,249	25	1,361,334)0 8
Kalmar .........	.... d:o	1,121,360*»	1,710,769 18	1,570,539 2 2	112,673	96	102,850 22	8,763	70	2,127,203	30
Gotlands ......	... d:o	285,806 —	565,660 99	938,702 so	54,434	13	55,179 36	895	76	939,434	99
Blekinge	... d:o...	521,309 72	2,228,160)40	210,22410 9	37,855	89	33,920 20	8,829	32	1,127,248	71
Kristianstads...	d:0...	l,266,454j4 9	9,299,810 73	1,143,915)0 6	190,757	96	163,962 i4	19,639	15	4,085,988:3 6
Malmöhus ...	... d:o	2,803.031 [i2	9,477,292 40	3,646,918 07	253,502	11	215,224)16	36,909	42	4,563,991	34
Hallands.........	... d:o	549,890)4 3	803.997 04	586,925 9 3	12,746)18	10,920 3 9	4,135	27	994,587	76
Göteborgs och Bohus d:o	1,607,297 3 2	2,989,829)18	2,629.343)4 8	91,926 02	76,703:6 5	39.778	63	3,198,138	15
Elfsborgs .......	.... d:o...	1,264,115 «*	1,533,506''oe	1,267,514 44	240,347 04	206,250 0 7	15,457	99	2,393,512)31
Skaraborgs........	•... d:o...	1,521,223 »7	3,322,421)5 8	537,869	36	340,929)8 0	296,767)61	24,762	14	2.438,077 12
Yermlands........	. d:o	829,838)90	1,506,533 7 5	1,714,126	77	124,050103	106,484)6 3	11,666	24	2,186.981 io
Örebro...........	... d:o ■	957,293	03	1,295,789126	1,350,954	24	139,178 7 6	127,998)90	11,615	06	1,877,902 28
Vestmanlands	• .. d:o ..	1,096,781	63	1,468,834)53	622,377	88	205,116)01	186,766 3 0	6,625	73	1,581,108 46
Kopparbergs .....	... d:o	995,301	63,	1,299,760 n	1,451.979	32	114,425)7 6	94,931 os	5,484	1 3	1,469,644)4 7
Gefleborgs ........	... d:o...	1,489,528181	1,970,903)5 2	829,610	6 6	103,063\|7 o	87,146 92	12,211	94	1,751,932) c o
Yesternorrlands .	... d:o...	1,116,155)9 7	1,821,069 83	1,563,128	77	33,676 5 2	28,704)2 0	17,981	041	1,719,629	97
Jemtlands ........	... d:0...	1,043,450) 081	1,509,603)90)	1,590,595:6 2	86,720 43	63,132)77	5,543	14	1,773,371	20
Vesterbottens	... d:o...	646,512:2 7	1,955,259 31	1,430,628 42	41,297)9 6	38,853 17	3,519	21	1,450,957	52
Norrbottens .....	... d:o .. 1	613,468(92)	1,905,127\| o 7)	1,927,575)87)	25,032)7 8	20,797)84)	4,426	7 21	1,821,997	5 9
	Summa \|	27,435,514)i9j	61,238,300)33\|	31,602,299)20)	3,474,874)0 7	3,049,936 7 4	436,595	99	48,614,291	44

201

räkenskaper ocli länens landsböcker.

Kredit.

	Utgående balans för tillgångar.
		Utestående uppbörd.	•r "			Summa. ! i f;
Remisser.	Kontant behållning.	Hos skattskyldige.	Hos upp-bördsman.	Förskott.	Fordringar.	Summa.
	Resterande. Ej förfallen.	Proprie- balans.

1,471,666
2,512,285
536,952
234,470
1,122,278
1,288,880 02
720,572 so
1,072,563 40
496,890
1,152,868
5,761,687
7,510,184
272,339
2,036,429
254,409
1,181,147
782,138
750,448
338,347
1,092,048
828,327
1,585,130
1.016,134
1,719,714
1,793,873

10,589,71

130,456lso
54,413 98
150,312 o?
211,657 99

71,076; e9
29,306 s 4
43,763 si
13,802 0 2!
154,545)31
454,823|0 9
218,284)85
101,325 o o
187,959
176,207
115,656
73,732132
61,728,29
171,942 77

149.888) 5 7
114,659)48

132.888) 7 7
103,588)421
137,616; 9 7
118,98217 6

15,225)17

2,477)9 9
21,560)49
4,812''36
18,393)79
10,629 i o

5,249)541
11,640)55
438)53)
405)56)
10,038 31
14,343)29;

2,170 9 6
25,482)12''
49,011)0 31
23,288) 6 s)
7,624,7 4
370)si
4,818 25
900)7 5
6,837 [ 4 5
17,393 7 9
163,248 2 2
1,436)2 7
5,438) 12

2,190,219)81
959,583)3 5)
860,158)5 5)
934,625) 33 j

1,594,712; 04
880,752)68)
525,596)24]
967,138)65)
240,629)50
489,650; 4 o!
953,211)141
2,446,903)0 8
508,208)6 9
1,631,767 22
936,852 so
1,277,060)4 7
893,730 »8
879,591)59
973,296)8 2
892,467)8 0
1,516,124)8 2
959,983; 6 2
917,169)66
618,914)12
518,918:4 2

214 48
392)9 9
571124
582)48
384)6 9
713 67
24,456)5 6

1,224 01
901 25
8,141 98
125)5 0
11,275 62
22,817
7,593
60
5

93
184
22
1,745
20 —

4,488)20

22,59418)
24,234 3 9
17,759 4 8

39,061
36,762

18.708
51,430
24,574

6,882
14,665)4 8

42,790 3 3
12,769) 17
65,860
30,532
41,773
20,618
7,460
22,749
24,522

19.708
28,022
41,630 41
46,453)20)

105,443llo|

767,011180

52,004
z 254,329

10!

56,207
g 133,216

247.361
1218,977
105,532

72,757

21.976
436,021

1,123,970

46.977
45,001

220,433
316,312
91,511
26,094

107.361
131,394

56,135)0 8
42,55lj73i
146,531)6 8
56,232 9 6
76,837) 0 6

4,085,730) 02

2,216,034)69
1,167,330 9 0
1,215,089)43

1.164.188] 38
1,997,624 20
1,246,967

798,551
1,203,962

352,202)32
674,684)0 8
1,869,660 8 9
3,854,434! 3 6
671,576 9 2
1,967,346
1,435,853
1,781,690
1,087,278
975,250
1,280,261
1,199,359
l,713,488|n
1,182,585)32

1.372.188) 3 9
860,653)82
830,108)ic

3,804,793 88

4,901,631 61
3,894,971 os

3,224,298 20
6,076,338 is
5,193,642''20
3,041,497 61
4,515,342)92
1,844,603 42
2,997,550 7 6
11,900,938 24

16,180,743
1,953,559
7,318,396
4,305,483
5,722,444
4,174,549
3,743,215
3,393,110
3,861.466 8 2
4,393,106)7 8
4,534,031) 091
4,230,369)9 3
4,073,697(9 g)
4,471,204 14

34,118,372] 0 9|123,750,987 lss)

37,531,791 i 5 91 3,189,11083

423,235]87 25,567,268]38[ 86,015) 1 s|

Rev. Ber. avy. Statsverket för är 189/,.

— 202 —

§ 1.

Vid granskning af Göteborgs och Bohus läns ränterispecialräkning för
revisionsåret har Revisorernes uppmärksamhet blifvit fästad derå, att å Sjette
hufvudtitelns anslag till landsstatens aflöning och ålderstillägg enligt anordning
den 8 December 1894 utbetalts till sysslomännen i afvikne Kronofogden
i Inlands fögderi Axel Wallgrens konkurs såväl “bemälde Wallgren tillkommande
lön och ålderstillägg för Juni med December månad" 1894 med
sammanlagdt 2,041 kronor 66 öre, som ock tjenstgöringspenningar från och
med den 1 till och med den 29 Maj samma år med 101 kronor 34 öre.

Enligt hvad räkenskapen (fol. 2376) utvisar och i öfrigt är veterligt,
afvek Wallgren ur tjensten redan den 15 Maj 1894 och har sedan dess icke
låtit sig afhöra.

Enligt hvad likaledes är kändt, har Wallgren rymt från riket, efterlemnande
balans å den honom anförtrodda uppbörd, som, hvad allmänna
medel angår, lärer öfverstiga 10,000 kronor.

Då jemlik t stadgandet i 25 kap. 19 § strafflagen, jemfördt med bestämmelserna
i 22 § samma kapitel och lag, embete- eller tjensteman, som
utan lof eller tillkännagifvet förfall afhållit sig från tjenstgöring och ej kunnat
med kallelse träffas eller inställas och hvilken icke inställer sig inom tre
månader, sedan kallelse i allmänna tidningarne ågått, skall afsättas, hafva
Revisorerne funnit anmärkningsvärdt, att Wallgren ännu icke vid årets slut
träffats af dylik påföljd, och hafva Revisorerne af sådan anledning velat förhållandet
omförmäla.

— 203 —

Väg- och vattenbygguadsstyrelsen.

Debet.

Balans frän år 1893:
Tillgångar .................................

Statsmedel.

64,605: 78.

Tranebergs
m. fl. broars
medel.

Väddö

kanal.

Uppbörd:

Sjette hufvud titelns ordinarie anslag:

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Bestämda anslaget.....................*) 70,700

Reservationsanslagen ............... 60,000

Ålderstillägg.................................... 2,4 50

Skrifmaterialier och expenser, ved

m. m........................................... 4,200:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika
försändelser ......................

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Af 1892 års anslag till undersökningar
af mindre hamnar

och farleder ..............................

„ 1893|års dito till dito dito...... 1,500: —

1894 års dito till undersökningar
af mindre hamnar och farleder
äfvensom till upprättande
af planer J till anläggning eller
ombyggnad af broar, då dylika
arbeten icke äro förenade med
vägföretag...................... 5,000:

800: —

Transport 145,389: 34.

— 13,530: 07.

739: 34.--— —

Summa.

78,135: 85.

*) Återstående 3,000 kronor af bestämda anslaget utgöra resestipendier, hvilka till vederbörande direkt
utbetalas af Statskontoret.

- 204 —

Tranebergs ,.

Statsmedel. m. fl. broars vaaao Summa.

___medel. kanal''

Transport 145,389: 34. ------ 78,135:85.

Från Statskontoret under titel “förskott
emot framdeles ersättning1*
anordnade medel:

Renstakning af väg mellan
Glommersträsk och Ruskträsk

i Vesterbottens län ............... 5,000: — — _ — _ _ _

Till bestridande af kostnaderna
för underhåll under år 1894
af Tranebergs, Nockeby och

Drottningholms broar.............. 4,872: 2 2.--- —

Afgäld från Gråda sågverksegare ... 50: — — — — — _

Kanalafgifter ....................................... --2,518:05. —

Hyresmedel........................................ — — — 10: __ _

Upplupna räntor ............................. — — *"— 270: _ _

Säger 150,439:34. 4,872:2 2. 2,798:1)57 158,109: 61.

Summa 236,245: 4 6.

Kredit.

Utgifter:

Aflöningar och arvoden .................. 69,583: 3 3.

Expenser för allmänna arbeten ...... 28,315: 6 6.

Vägundersökningar ........................... 24,841: 9 6.

Ålderstillägg ....................................... 2,450: —

Hyra för embetslokal ........................ 4,200: —

Postafgifter .......................................... 739: 34.

Kostnader för upprättande af förslag
till hamnanläggning vid Båtfjorden
i Hallands län .................. 777: 2 5.

Dito för dito dito till iståndsättande

af Glommens hamn .................... 450: —

Dito för dito dito till förbättring af

Kiviks hamn ............................... 750: —

Transport 132,107: 54.

- 205 —

Tranebergs
Statsmedel. m. fl. broars
medel.

Väddö

kanal.

Transport 132,107: 54. — —

450: —

Kostnader för upprättande af förslag
till bro öfver Indalselfven i

Ragunda socken ...........................

Dito för d:o d:o till förbättring af

Bäckvikens hamn å ön Hven......

Dito för d:o d:o till strandskoning

vid Ålabodarnes fiskläge...............

Anläggning af väg mellan Glommersträsk
och Yistträsk i Norrbottens

län ...................................................

Dito af d:o mellan Gloramersträsk
och Ruskträsk i Yesterbottens län
Reparation af Tranebergs, Nockeby
och Drottningholms broar m. m.

Provisioner .........................................

Materialier m. m. .............................

Arbetskostnad ....................................

Diverse utgifter ................................

Leverering till Statskontoret............

Säger

1,220: 32.

600: —---

200: —--

33,490: 98. ----

4,566: 70.--

— — 4,872: 22.

16: 65.--

172,202: 19. 4,872: 22~

251: 82.
454: 36.
326: 99.
24: 54.

1,507: 71.

Balans till är 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................

Utlånta medel ..............................

Förskott .........................................

Fordringar (739: 34 + 50: —) ...

Säger

33,053:28.-- 5,820:4 1.

---- 9,000: —

9,000:31.-----

789: 34.----

42,842: 93. — — 14,820:4 1.

Summa

Summa.

178,582: 12.

57,663: 34.
236,245: 46.

— 206 —

§ 1.

Enligt redogörelsen för Väddö kanal för år 1894 utgöra:

Tillgångarne vid årets början ........................................................................... 13 539. 07.

Influtna banavgifter m. m...................................................... 2 528: 05.

Upplupna-räntor ....................................................................... 270: —'' 2,798:05.

Summa 16,328: 12.

Utgifterna .......................................................................................... 1,507: 71.

Behållning vid årets slut .......................................................14,820:41. 16.328: 12.

För behållningen redogöres i styrelsens hufvudbok.

— 207 —

M’

Landtbruksstyrelseu.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar ......................................................................

Uppbörd:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Landtbruksstyrelsen................................................

Alderstillägg..............................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landt mannanäringar

..................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt mannanäringar

.................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.............

Fiskerinäringens understöd ..................................

Sjette hufvudtitelns besparingsfond:

Besparingarne i allmänhet.....................................

Besparingarne för jordbruket, handeln och närin garne

....................................................................

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser
Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till beredande åt alster af svensk industri och
svenska näringar af afsättning i främmande

länder ....................................................................

Till utbildande af eu elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning .............................................

Bidrag af hushållningssällskap till anordnande af

en ostutställning i Stockholm 1894 ....................

För såld fiskyngel och rom ...........................

Transport

27,049: 99.

1,000: —

0,000: —

0,500: —
2,300: —
2,400: —

109: 60.

1,700: —

1,900: —

13,500: —

1,000: —

2,050: —
627: —
00,796: 59.

1,173: 15.

— 208 —

Transport 66,796: 59. 1,173: 15.

Restitution af tillverkningsskatt för bränvin........... 90:4 7.

För sålda exemplar af Landtbruksstvrelsens kalender 67: 5 0.

^debitering ................................''......................... 440: — 67,394: 5 0.

Balans till år 18.95:

Skulder:

Till redogörare!! ................................................................. 408: 3 2.

Summa 68,976: 03.

Kredit.

Balans från år 1898:

Skulder ............................................................................................ 133: 7 9.

Utgifter:

Aflöningar till styrelsens embets- och tjensteman .. 22,650:—

Aflöning till entomologen...................................... 1,500: —

Ålderstillägg ................................................................ 1,000: —

Arvode samt ersättning för kontorshyra och expenser:

Till mejeriagenten i Manchester ........................... 8,500: —

„ fiskeriagenten i Berlin .................................. 5,000: —

„ fiskeristipendiaten ............................................ 1,000: —

„ eleven i boskapsskötsel och mejerihushållning 1,000: —

För mejerielevers undervisning ................................ 8,000: —

Hyra ............................................................................. 2,300:—:..

Skrifmaterialier........................ 270:90.

Ved och lyshållning..................................................... 404: 08.

Tidningsprenumeration och kalendrar........................ 41: 5o.

Tryckning och bokbinderiarbeten .............................. 1,701:71.

Renhållning och städning .......................................... 309: 6 5.

Annonser ..........................u.v.................................... 124: 7 3.

Böcker och kartor........................................................ 50: —

Extra biträden och renskrifning ............................... 2,262: 04.

Telegram m. m............................................................ 25: 4 7.

Fiskeriförsök .................................... 813: 37.

Transport 56,953: 4 5.

133: 7 9.

— 209 —

Transport 56,953:4 5.

Postafgifter ..................................................................... 1,638: 6 2.

Understöd åt två trädgårdsmästare för besökande af

en utställning i S:t Petersburg.............................. 600:

Transport af modeller m. m................ 1^9: 6o.

Till anordnande af en ostutställning i Stockholm

år 1894 ..................................................................... 5,111:9 8.

Fiskodlingsanstalten vid Finspong.............................. 2,060:7 7.

Diverse ........................................................................ ^9: 97.

133: 79.

66,624: 39.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning

2,217: 85.

Summa 68,976: 03.

Rev. It er. ang. Slataverkcl fur dr 18S/f.

— 210 —

Jernvägs Stätens -

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar .................................................................................................. 67,358,465:4 6.

Uppbörd:

Trafikinkomster, specificerade i styrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1894, bihanget pag. 10
Från Gellivarabanan öfverlemnad trafikinkomst

Hushyror och arrenden ...................................................

Behållning af lokomotivhyra ..........................................

Dito af vagnhyra ...........................................................

Effekter från byggnadskapitalet ....................................

Diverse inkomster ................................

23,230,180:81. ,

1,500,000: —

26,099: 47.

388: 82.

84,463: 2 9.

200: —

20>682: 64. 24,862,015: o3.

Leverering:

Från Statskontoret:

Extra ordinarie anslaget till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens jern vägstrafik
Dito till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar..............................................

Från Riksgäldskontoret:

Inköp af malmvagnar för Luleå-Gellivarabanan

430,000: —
500,000: —
500,000: —

Balans till år 1895:

1,430,000: —

1,294,119: u.

Skulder

Transport 94,944,599: 6 o.

- 211 -

styrelser!.

järnvägstrafik.

Kredit.

Skulder ............................

Balans från år 1893:

........................... 740,590:7 6.

U tgifter:

För drift och underhåll, specificerade i styrelsens tryckta underdåniga

berättelse för år 1894, bihanget pag. 14 ............... 15,852,659:57.

Bidrag till Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning 180,187: io. 16,032,846: 6 7.

Till Statskontoret .........

Leverering:

.............................. 7,500,000: —

Tillgångar:

Balans till år 1895:

Kontant behållning:

Hos styrelsens och trafikdistriktens
kassor.............................. 730,652:31.

Hos Riksbanken och dess af delningskontor

...................... 1,404,155: 99. 2,134,808: 30.

Fordringar....................................................................... 1,383,830: io.

Rörlig materiel, bekostad af:

Trafikmedel......... 5,373,246: 35.

Särskilda extra

anslag ............ 33,528,464:7 7. 38,901,711; 12.

Öfriga inventarier ........

.................... 5,060,592:41. 43,962,303:53.

Transport 47,480,941: 1)3. 24,273,437: 43.

— 212 —

Transport 94,944,599: 6 0.

»Summa 94,944,599: 6 0.

I '' rih.

, Statens

Sty Ingående

balans:

Tillgångar:

Stambanornas anläggningskostnad .............. 193,754,046: 04.

Jernvägen Karlberg—Lilla Yärtan .................. 1,247,391: so. 195,001.437: 84.

Leverering:

Från Statskontoret:

Anslaget till arbeten å stambanan mellan

Yännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden)... 700,000: —

Från Riksgäldskontoret:

Anslaget för afslutande af arbetena å stambanan
mellan Yännäs (Nyby) och Öfver-Luleå

. (Boden) ........................................................... 3,000,000: —

Dito för rörlig materiel till bansträckan

Vännäs—Öfver-Luleå ................................. 300,000: —

Från bibanan Mellansel—Örnsköldsvik ............... 1,853,098: 06. 5,853,098: 06.

Transport 200,854,535: 9 0.

— 213 —

Transport 47,480,941: 9 3. 24,273,437: 4 3.
Nya byggnader och anläggningar, bekostade af:

Trafikmedel......... 7,910,970: 8 6.

Särskilda extra

anslag .......... 10,281,130: 83. 18,192,101: 6 9.

Verkstäder och förråd vid:

Liljeholmen ........ 832,231: 5 6.

Göteborg ............ 1,270,782: 57.

Malmö.................. 960,687: 6 7.

Stockholm ...,.;..... 763,582: 8 9.

Östersund........... 1,170,833: 86. 4,998,118: 55. 23,190,220:24. 70,671,162:17.

Summa 94,944,599: 6 0.

jernvägsbyggnader.

relsen.

Leverering:

Till stambanan genom öfre Norrland
Utgående balans:

Jernvägar:

Stambanornas anläggningskostnad:

Vestra stambanan ........................................

Södra dito........................................................

Nordvestra dito Laxå—Kristinehamn ........

Dito dito Kristinehamn—Arvika...............

Dito dito Arvika—Riksgränsen.....................

östra dito Katrineholm—Norrköping .........

Dito dito Norrköping—Nässjö .....................

Norra dito Stockholm—Upsala..................

Norra dito Upsala—Sala—Storvik...............

Stambanans genom Norrland l:a distrikt...

Dito dito 2:a distrikt ...............................

Dito dito 3:e distrikt ....................................

Stambanan Bräcke-Sollefteå..........................

Transport

37,504,368: —
24,653,697: 66.
4,756,530: —
11,003,620: 63.
3,154,230: oi.
4,100,327: 42.
14,139,782: 9 8.
4,756,347: 25.
11,793,744: 73.
13,600,044: 6i.
10,255,720: 7 1.
16,068,690: 14.
10,595,687: 55.
166,382,791: 69.

4,000,000: —

— 214 —

Transport 200,854,535: 9 0.

Summa 200,854,535: 9o.

Statsbanan

Ingående balans:

TillSånSar...........................................................................................31,691: 88.

Stambanan

Ingående balans:

TillSångar .............................................................................................. 410,063:io.

Statsbanan

Leverering från:

Stambanan Bräcke—Sollefteå .................................... 47,520: 4 9.

Statsbanan Sköfde—Karlsborg.................................... 31,’691: ss! 79,212: 37.

Stambanan

Ingående balans:

Ti%ånSar......................................................................................... 24,230,582: 94.

Transport 24,230,582: 94.

— 215

Transport

Sammanblndningsbanan genom Stockholm...

Statsbanan Hallsberg—Motala—Mjölby......

Dito Sköfde—Karlsborg ...............................

Dito Söderhamn—Kilafors..............................

Dito Sundsvall—Torpshammar .....................

Dito Hudiksvall—Ljusdal..............................

Bibanan Mellansel—Örnsköldsvik ...............

Jernvägen Karlberg—Lilla Tartan ............

166,382,791:6 9. 4,000,000: —

5,761,613: 17.

4,000,000: —

2,790,803: 42.

4,235,750: 29.

5,498,921: 90.

5,084,165: 57.

1,853,098: 06.

1,247,391: so. 196,854,535: 90.
Summa 200,854,535: 9 0.

Sköfde-Karlsborg.

Leverering till:

Statsbanan Sundsvall—Torpshammar................................................. 31,691: 88.

Bråcke—Sollefteå.

Leverering till:

Stambanan genom öfre Norrland................................... 362,542: 61.

Statsbanan Sundsvall—Torpshammar.......................,. 47,520: 49. 410,063:10.

Sundsvall—T orpshammar.

Ingående balans:

Skulder ............................................................................................. 79,212: 37.

genom öfre Norrland.

Ingående balans:

Skulder ............................................................................................. 1,506,542: 61.

Transport 1,506,5-42: 61.

216 —

Transport 24,230,582: 94.

Leverering från:

Styrelsen ................................................................... 4,000,000: —

Stambanan Bräcke—Sollefteå .............................. 362,542:61. 4,362 542:61.

Summa 28,593,125: 55.

Luleå— Gelli vara -

Ingående balans:

Tillgångar.............................................................................................. 9,495,593: 7 0.

Leverering:

Från Riksgäldskontoret:

Till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivarabanan samt till

inköp af rullande materiel för densamma ....................... 230 000:_

Utgående balans:

Skulder:

I allmänhet:

Till styrelsen för trafikinkomster under år 1894 .................... 12,418: 97.

Summa 9,738,012: 67.

Bibanan Mellansel—

Ingående balans:

Tillgångar ............................................................................................... 1,832,547:17.

Utgående balans:

Skulder:

Till stambanan genom öfre Norrland ......................................... 30,098: 06.

Summa 1,862,645: 23.

- 217 —

Utgående balans:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.................................... 16,091:95.

Innestående hos Vesterbottens

enskilda bank ........................ 345,000:

Transport 1,506,542:61

361,091: 95.

Fordringar:

Hos bibanan Mellansel—Örnsköldsvik
................................. 30,098: 06.

Hos diverse personer ............... 6,923: 90.

Förråd!...:. ...1.............................................

Banans anläggningskostnad (deri inberäknad

pension till en skadad arbetare) ................... 26,208,709: 29. 27,086,582: 94.

Summa 28,593,125: 55.

37,021: 96.
:i 479,759: 74.

-Sfi i

banan.

ill s

lnSLWa“::.................................................................................. .. «5,593:I».

Utgående balans:

kontant behållning ................................................... 118,370:99.

Banans anläggningskostnad (deri inberäknad köpe- r 1 j "

skilling»®)*..... ......................................................... 9,194,047:*98. 9,312,418: 97.

i i

Örnsköldsvik.

Ingående balans:

Skulder ......................................

Leverering:

Till styrelsen:

Banans anläggningskostnad

Summa 9,738,012: 67.

i:| \ ! i / / u. UT/.: t''

*'' tf L! I > 1 •: IJ*.111 I •» 1 i.l:;

9,547: 17.

....... 1,853,098:06.

Summa 1,862,645: 2 3.

Rev. Ber. ung. Statsverket ftir dr 1S94.

218 —

Ifir r

: ri.i

: jfj <

Sammandrag af

Statens jemn äg strå fik.

Jernvägs8tyrelsen:
Trafikafdelningen ................

Statens jernvägsbyggnader.

Jernvägsstyrelsen

Debet

j Statsbanan Sköfde—Karlsborg .........

Stambanan Bräcke—Sollefteå .........

Statsbanan Sundsvall—Torpshammar .

I Stambanan genom öfre Norrland .....

| Luleå—Gellivarabanan....................

1 Bibanan Mellansel—Örnsköldsvik .....

Balans från |
år 1893: I Uppbörd.

Tillgångar.

Leverering.

67,358,465] 4 e

Balans till
är 1895:
Skulder.

24,862,015 os

195,001,437
31,691
410,063

24,230,582
9,495,593
1,832,547

Summa 298,360,382

84 —

88 —
in —

1,430,000 — | 1,294,119 11

5,853,098o c--

94] — —

7o|--

79,212|a7
4,362,542| ci
230,000 —

12,418,9 7
30,098! o o

Balans från
år 1893;
Skulder.

Utgift.

09|24,862,015!o3| 11,954,853:04 l,336,636|u

740,590|7c

ifilifl

79.212 a;
1,506,542 o i
425,593:7 0
9,547! 17

16,032,846

2,761,486''oi 16,032,846 jo?!

Öm från förestående summa af tillgångar vid årets slut ...................... 303 994 699- <,«

dragés skuldernas sammanlagda belopp ............ ......................

återstår nettotillgång . .........................................................- 1,336,636: 14

219

jernvägsmedlen.

Kredit.

Balans till år 1895: Tillgångar.

] Leverering.

| Rörlig trafikmateriel
och

Kontant _ , . i ui««uc.

behållning. Fordringar. 6friga ;nven.

tarier.

7,500,000

4.000,000 —
31,69118 8
410,063jio

2,134,8083»! 1,383,830

Nya byggnader
och anläggningar
samt
verkstäder
med förråd.

Banornas

anläggnings- I Summa,
kostnad.

43,962,303

53! 23,490,220

— 196,854,535

''70,671,162

■ 196,854,535

— !— 479,759j 7 4 ( 26,208,709 2 3 27,086,582

— I—i--—| 9,194,047 »»] 9,312,418

--|_| 361,09l!»s! 37,021

--I—i 118,370:»»--

1,853,098 •’« ---- — — ..... —--—--— ~ — • ---

13,794,853]041 9,614,2711241 l,420,852]os! 43,962,303]53] 23,669,979|»8| 232,257,293| 17[• 303,924,699

Summa.

in:.

i Ji-Vi!

94,944,599

ilb.ii) itli''t’

200,854,535

31,691

410,063

79,212

28,593,125

9,738,012

1,862,645

336,513,8831 so

Amu. De med * betecknade belopp utgöra tillsammans de i hufvudboken för statens jern vägstrafik å kontot
för utgående balans upptagna tillgångar.

— 220 —

Tabell öfver inkomster och

i			—-—- ! /!
i ■ • i	1884.		- ■ il885.		1886.		1887.
Inkomster:	; rA ry		vi spillo
För persontrafiken i vidsträckt mening ........	7,552,222	29	7,648,981	57	7,539,587	93	7,400,648	34
godstrafiken i dito dito ........	11,984,894	40	12,159,542	04	11,466,601	38	10,862,976	33
Extra trafikiiikomster........................................	145,152	95	150,758	42	138,244	11	128,970	06
Diverse inkomster, till trafik icke hänförliga,
såsom hushyror, arrenden, uthyrd materiel
m. m............................................................	126,224	03	101,704	69	91,919	41	58,152	76
Från Gellivarabanan öfverlemnad trafikinkomst			— —	—	— —	—	— —	-
Säger	19,808,493	67	20,060,986	72	19,236,352 83	18,450,747	49
Minskad nettöbehållning..................................	—	—	73,781	25	153,073 63	— —	__
Summa '' j	19,808,493	67	20,134,767	97	19,389,426	46	18,450,747	49
Utgifter:	• ‘ • \ ■ t i			•		t
För byråatdelningén ........................................	276,006	04	286,191	69	286,167	94	284,274	68
„ bauafdelningen............................................	3,174,327	09	3,629,705	97	3,806,616	89	3,401,989	69
„ trafikafdelningen........................................	3,594,283	62	3,782,722	80	4,053,876	93	4,094,453	46
„ maskinafdelningen och förrådet................	5,043,963	20	5,280,980	85	5,429,547	12	5,315,180	40
Förluster ............................................................	38,739	55	13,815	25	15	—	6,306	86
Säger	12,127,319	50	12,993,416	56	13,576,223	88	13,102,205	09
Bidrag till Statens jernvägstrafiks pensions-
inrättning........................................................	153,623	47	141,351	41	113,202	58	106,970	83
Leverering till Statskontoret............................	7.000,000		7,000,000	—	5,700,000	—	5,200,000	—
Ökad nettobehållning........................................	527,550	70	—	—	—		41,571	57
Summa	19,808,493	67	20,134,767	97	19,389,426	46	18,450,747(49

— 221 —

utgifter under åren 1884—1894.

it!

IIfM ‘

1888.

1889.

1890.

] <1 i r • ,i/l 1 . ''.

1891.

1892.

1893.

r,.", _ .

§r /

1894.

7.811,374 78 7,930,965 52 8,169,241 97 8,304,105 83

12,786,655 77 14,006,586l25l 13.490,131 25 13,625,682 22

144,175 21! 160,472 62; 183,370 48 187,614 37

168,706 29

50,677

103,278 36 129,831

20,792,883136| 22,201,302

8,245,812 35 8,447,547 91

13,940,983 33 11,238,328 48
190,746! 52! 201,286 03

144,644 65 136,455

75 21,972,574:83'' 22,286,108:71 22,522,186 85
! -j—! 177,457 47 350,233 34

23,023,618 23
245,922 80

8.789,432 71
14,242,474|S3
198,273 27

131,834122
1,500,000)—
24,862,015 031

20,792,883136 22,2U 1,302175 21,972,574|«3j 22,463,566; 18! 22,872,420;19) 23,269,541 03'' 24,862,015

285,452136!
3,744,107 57
4,266,810 90;
5,506,773j93
12,704! 1 4!
18,815,848,90

139,540169

6,800,000 — j
37,493)77

291,474 99''
3,898,174127
4,547.091 64
5.897,110:34
1 l,314''8l|
14,645,166 05

151,122 73:
6,500,000! —
905,013 9

288,408 j 2 8
3,911,520 SO
4.593,339 51
6,450,926]80''
2 8,17 618 21
15,272,372 21

134,004 05

6,500,000 —
66,198157

291.840183
4,268,025i78:
4,748,005 22
6,515,541 66
11,121 20''

15.834.534 69

7 7

299,111 34-|
4,197,905:46
4,913,512 88
6,833,186| 59
3,198 49
76,246,914 76

129,031 49 125,505

6,500,000j—; 6,500,000

306,781 39
4,271,727 55
5.023.340 43
6,816,311)94
19,663)86
16,437,825)17

43; 131,715)86

—'' 6,700,000)—

19) 23,269,541)03

296,442188
3,856,027 73|
5,093,331) 16
6,605,169)96
1,687)84
15,852,659 57

180,187 10

7,500,000 —
1,329,168 36
24,862,015)03

''"20,792,883)36) 22,201,302)75) 21,972,574)83) 22,463,566| 18) 22,872,420

— 222 —

§ 1.

Den till Jernvägsstyrelsens hufvudkassa inlevererade behållna trafikinkomsten
af Luleå —Gellivarabanan, som i statens jernvägstrafiksräkenskaper
krediterats banan å särskildt konto, uppgick vid 1893 års slut till 207,060
kronor 16 öre; och har för revisionsåret blifvit successivt inlevererade5 behållningen
af berörda banas trafikinkomst med tillhopa 1,843,724 kronor
94 öre, hvarigenom den å Gellivarabanans konto krediterade behållna trafikinkomsten
vid 1894 års slut uppgick till 2,050,785 kronor 10 öre.

Vid Jernvägsstyrelsens sammanträde den 27 December sistnämnda år
beslöts, att åt berörda behållning skulle såsom nettoinkomst till statens jernvägstrafiks
trafikinkomster öfverföras ett belopp af 1,500,000 kronor, samt
att resterande 550,785 kronor 10 öre skulle tillsvidare och i afbidan på
räkenskapens för Gellivarabanans afslutande, å Gellivarabanans konto hos
Jernvägsstyrelsen qvarstå.

När till bruttoinkomsten för öfriga statsbanorna under 1894, som ut ffl°rde

........................;...................................................... kronor 23,362,015: 03.

lägges det från Gellivarabanans konto sålunda öfver förda

belopp af ......................................................... „ 1,500,000: —

uppgår sammanlagda bruttoinkomsten till ................. kronor 24,862,015: o3.

och da härifrån dragas utgifterna för drift och under håU

........................................................................... „ 15,852,659:57.

uppstår en nettobehållning af

Häraf har, på grund af § 2 i reglementet för
Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning till nämnda

pensionskassa öfverförts 2 % med ........................

och af resterande nettobehållning ......................37T

har till Statskontoret i särskilda poster blifvit inbetaldt

hvaremot återstoden ...................................

sålunda disponerats:

kronor 9,009,355: 4 6.

180,187: to.

kronor 8,829,168: 36.

7,500,000: —
kronor 1,329,168: 36.

reserverats .......	kronor	419,109:	1 0.
„ „ „ af materialförlaget
reserverats .........	n	538,797:	50.
„ „ kostnad för inventarier
reserverats .........		371,261:	76.

1,329,168: 36.

— 223 —

Af behållna trafikinkomster, från början af statsbanornas trafikerande
till 1893 års slut, hade, enligt ingående balanskontot till 1894, blifvit afsatte: till

kassaförlag till materialförlag till öfriga inventarier.

kr. 1,320,397: 59. 4,459,321:05. 4,689,330:65.

oeli när härtill läggas
ofvannämnda reservationer
för år 1894 ... „ 419,109: 10. * 538,797: 50. ** 371,261: 76.***

utvisar utgående balansen
till 1895 dessa

reservationer vara ... kr. 1,739.506: 69. 4,998,118: 55. 5,060,592: 4 1.

Det har ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att dispositioner af
1894 års behållna jernvägstrafikinkomst till så betydliga belopp, som ofvan
visats, kunnat ske, utan att Riksdagen deröfver blifvit hörd, särskildt i betraktande
deraf, att det ansetts nödigt inhemta Riksdagens beslut angående
Jernvägsstyrelsens anslagsbehof år 1894 för nya byggnader och anläggningar,
derför utgifterna i de flesta fall varit begränsade till 1,000 å 10,000 kronor.

.... '''' .A- .. § -•

Vid genomseende af räkenskaperna för statens jernvägstrafik har Revisorernes
uppmärksamhet fästats å de ansenliga belpp, hvartill kostnaderna
för medicin åt den vid trafiken anstälda personal under revisionsåret uppgått.

Då emellertid, enligt hvad Revisorerne inhemtat af 1893 årsjernvägskomités
från trycket numera utgifna betänkande och förslag angående jernvägsadministrationen,
nämnda komité egnat denna fråga en uttömmande behandling
och afgifvit förslag till betydliga inskränkningar i den rätt till åtnjutande
af fri medicin, som för närvarande tillkommer jernvägens personal,
hafva Revisorerne ansett sig böra inskränka sig till att å förhållandet fästa
uppmärksamheten.

§ 3.

I Kongl. kungörelsen den 22 Maj 1891 angående vilkoren för statsoch
privattelegrammens befordran å telegrafiinioi’, tillhörande statens jernvägar
eller sådana enskilda jernvägar, hvilka åtnjuta förbindelse med statens

Utgör omkring 32 % åt alla föregående årens afsättningar.

» >> % t) >» i) »

>i v & % t) t) )) ))

***

— 224 —

telegrafnät, stadgas i mom. 6, att vid samfäld befordring af telegram mellan
inländska orter telegrammet skall taxeras till enahanda belopp, som är bestämdt
för befordring ensamt å telegrafverkets linier, och att i afseende å
fördelningen af portot samt öfriga afgifter skall gälla: dels att, då telegram
utvexlas mellan statstelegralstation och jernvägsstation samt endast en jernväg,
jemte telegrafverket, anlitas för befordringen, skall, der icke både telegrafverket
och jernvägen hafva stationer å inlemningsorten, hela portot jemte
postafgift, då sådan ifrågakommer, tillfalla den förvaltning, af hvilken dessa
medel uppburits, hvaremot, der telegrafverket och jernvägen hafva hvar sin
station på inlemningsorten, portot delas lika mellan de båda förvaltningarne,
men förekommande postafgift äfven dervid tillfaller den förvaltning,
af hvilken denna afgift uppburits, och dels att af portot för telegram, som
befordras af mer än en jernväg, jemte telegrafverket, ena hälften tillika med
ifrågakomrnande postafgift skall tillfalla den förvaltning, under hvilken inlemningsstationen
lyder, och andra hälften den förvaltning, hvars telegraflinie
närmast är förbunden med den förra förvaltningens.

I fråga vidare om telegram, hvarå svar eller mottagningsbevis blifvit
på förhand betaldt, eller som är afsedt att i afskrift tillställas flere adressater
å samma ort eller ock att från adress-stationen vidare befordras med
särskildt gång- eller ilbud, stadgas i samma moment, att portot för sjeifva
telegrammet skall, ehvad två eller flere förvaltningars linier anlitas, fördelas
enligt ofvan anförda bestämmelser, men att deremot afgiften för svaret eller
mottagningsbeviset, hvilket sedermera skall vid befordringen betraktas såsom
ett vanligt telegram, äfvensom för afskrifterna eller det särskilda budet tillgodoföres
deu förvaltning, under hvilken adresstationen lyder.

Afgift, som erlägges för telegrams vidare sändning med telegraf från
första adressorten, skall deremot alltid tillfalla den förvaltning, å hvars
underlydande station afgiften uppburits.

Enligt Telegrafstyrelsens cirkulär den 30 Juni 1891 gälla i förevarande
ämne ytterligare följande, af nämnda styrelse och Jernvägsstyrelsen
i samråd meddelade föreskrifter:

Telegram, som är adresseradt till ort med station lydande under samma
förvaltning som inlemningsstationen, skall, såvidt ske kan, befordras uteslutande
på denna förvaltnings linier. Möter hinder derför, och varder annan
förvaltning tillhörig linie anlitad för befordringen, delas portot lika mellan
förvaltningarne.

Då telegrafverkets linier begagnas såsom mellanlänk för befordring af
telegram mellan två statsbanestationer, skall telegrafverkets andel i portot
tillgodoföras den telegrafstation, som först tager befattning med telegrammets
befordran.

— 225

Fördelning af porto, der sådan skall ega rum, göres i hela örestal.
Uppstår dervid någon rest, tillfaller denna den förvaltning, under hvilken
inlemningsstationen lyder.

Revisorerne hafva icke kunnat undgå att finna ofvan anförda bestämmelser
skäligen invecklade och i tillämpningen ledande till svårigheter för
vederbörande redogörare. Uppenbart är äfven, att desamma måste i afsevärd
mån försvåra kontrollen öfver de olika förvaltningarnes räkenskaper. En
förenkling af ifrågavarande bestämmelser synes sålunda vara önsklig, och
torde enligt Revisorernes uppfattning lättast vinnas genom borttagande af
föreskrifterna om portots fördelning mellan de olika förvaltningarne, så att
porto må tillfalla och redovisas å den station, der detsäajj^ uppbäres.. ...

Då jemlikt Kongl. brefvet den 10 April 1895, deraf Revisorerne tagit
kännedom, telegrafverkets telefonstationer i det afseende, hvarom ofvan nämnts,
äro att betrakta såsom statstelegrafstationer, skulle följaktligen beträffande
dem enahanda ändring böra vidtagas.

kev. Ber. ang. Staleverket Jlir är

''***»*«•* 1

— 226 —

Skiften och afvittringar.

Debet.

Reservation från år 1893:

Hos statsverket innestående .................................... 126371:85.

Uppbörd:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Skiften och afvittringar..................................... 63,000:_

Särskilda uppbördsmedel ................................... ^U: 8 9. 63,811:89.

Summa 190,183: 74.

Kredit.

Utgifter:

I Kopparbergs län ................................................ 8,769: 07.

„ Yesterbottens „ ................................................. 14,720: 2 9.

_ »» Norrbottens „ ................................................. 58,365: 24. 81,854: 60.

Reservation till år 1895:

Hos statsverket innestående ........................................ 108,329: 14.

Summa 190,183: 74.

—^ 327 -

Landtbruksakademien.

Debet.

Baluns frän är 1893:

Tillgångar.......................................................................................... 337,492. 9 7.

Uppbörd:

Intressemedel............................................................ 10,471: 4 6.

Hushyror ..................................................................... _ 6,440: —

Af experimentalfältet ................................................. 36,335: 87.

Sjette hufvudtitelns anslag:

Befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar ............... 31,300: —

Ålderstillägg ...............................2,800: — *

Besparingar ne för jordbruket, handeln

och näringarne ............................ 2,000: —

Fiskerinäringens understöd ............... 400: — 36,500: —

Sjunde hufvudtitelns anslag:

'' Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser 170: 67. 89,918: —

Balans till är 1895:

Skulder:

Experimentalfältets skuld 15,164: 58.

Till redogöraren................................................. 65: 68. 15,230:26.

Summa 442,641: 23.

— 228 —

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder:

Experimentalfältets skuld..U;......................... 14,165: 58.

Utgifter:

Aflöning................................................ 14,700: —

Pension .......................................................................... 180:_

Utskylder ock omkostnader för akademiens hus...... 1,253: 6 7.

Expenser ...................................................................... 1,365: 54.

Biblioteket....................................................................... 1,173: 2 5.

Inventarier ..................................................................... 195: 20.

Utgifvande af akademiens handlingar och tidskrift 2,458: 77.

Afbildningar af Sveriges kulturväxter ..................... 208: —

Extra utgifter............................................................... 157: 55.

Experimentalfält ....................................................... 57,067: 94.

Silfverjettoner................................................................. 1,247: 5 0.

Postafgifter ...... 170: 6 7.

Inköp af åkerbruksredskap, maskiner och apparater 1,475: 4 2.

Hyra m. fl. utgifter för fiskerimuseum..................... 1,716: 90.

Diverse utgifter för museum för åkerbruksredskap u 562: 77.

Kontrollen å kulturförsök å moss- och myrmarker 1,610: 34.

Uppförande vid akademiens experimentalfält af en’

byggnad för utställning af landtbruksredskap...... 151: 20.

Leverering till Statskontoret:

Besparing å anslaget till »befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringarj............... 24: 5 8. 85 719- 30.

Balans till dr 1895:

Kontant behållning i Riksbanken ........................ 1,419:69.

Fastighetsvärde ....................................................... 80,000:_

Inventarier................................................................. 11,404: 2 7.

Utlånta medel....:...''..;.................................................. 225,970: 11.

Förskott.............................................................. 13,550: —

Fordringar...............V...................................................... 10,412:28. 342,756:35.

Summa 442,641: 23.

— 229

Af de i förestående tabell under uppbörd upptagna statsmedel utgå
nedanstående anslagsbelopp till Landtbruksakademiens experimentalfält.

Af anslagen till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar
samt ålderstillägg:

För landtbruksafdelningen:

Aflöning............................................. 3,300:

Experimenters anställande.................. 2,000: 5,300: —

För agrikulturkemiska afdelningen:

Aflöning................................................ 7,100:

Laboratoriet........................................... 1,500:

Experimenters anställande................. 1,750: — 10,350: —

För växtfysiologiska afdelningen:

Aflöning

Växthuset.............................

Experimenters anställande.
Diverse utgifter..................

4,500

Aflöning:

Landtbruksafdelningen:

Till inspektören.............

Agrikulturkemiska afdelningen: Till

professorn...................

„ assistenten .............

,, vaktmästaren.............

Växtfysiologiska afdelningen:

Till professorn....................

,, vaktmästaren...............

Trädgårdsafdelningen:

Till direktören....................

.............. 500: —		i r- : 1
............ 750: —
............. 1,200: —	6,950: —	22,600: —
utgifter har utgått till:
Af experimontalfältet.	Af stats-	Summa.
Förmåner. Kontant.	anslagen.
6: 09. — —	3,300: —	3,306: 99.
225:63. 750: —	5,000: —	5,975: 63.
7: 30. — —	1,800: —	1,807: 30.
149:14. 450: —	300: —	899: 14.
2: 83. — —	4,500: —	4,502: 83.
16:31. 684: —	— —	700: 31.
240: oo. 4,869: io.	— —	5,110: —
649: io. 6,753: l o.	14,900: —	22,302: 2 0.

- 230

• fn

i»5 i!r - i:

Ultima landtbriiksinstitiit,

Ultuna landtbruksinstitut.

Debet.

Balans från är 1893:

Tillgångar ..................................................................................... 46,933: 2 2.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Undervisningsanstalter för jordbruk och landt mannanäringar

....................... 20,000: —

,, Sjette hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till aflöningar och öfriga utgifter

vid Ultuna landbruksinstitut... 29,000: —

Elevafgifter...........................................................77

Intressemedel..........................................................

Ersättnings- och torsäljningsmedel..........................

Höjning af inventariers och samlingars värde........

Diverse ...............................

49,000: —
20,791: 67.
299: 59.
1,113: 57.
3,756: 91.
162: —

75,123: 74.

Balans till år 1895:

Skulder:

Till enskilda personer............................................... 1,680: 4 4.

Elevafgifter från den 1 Januari till den 1 Maj 1895 6,083: 3 3.

Till Ultuna egendom................................................. 173:81. 7,<J37: 58.

Summa 129,994: 54.

— 231

Kredit.

Balans från år 1893:
Skulder...........................................................................

Utgifter:

Aflöning........................................................................... 27,171: 66.

Kosthåll för elever och stipendiater.......................... 14,572: 80.

Stipendier..................................................................... 732:2 5.

Restitution å kosthållspenningar............................... 120: —

Exkursioner................. 739: oi.

Inventariers och samlingars underhåll ................... 5,793: 02.

Byggnader och reparationer ...................................... 6,912: 6 2.

Barkens underhåll..................................................... 632: 8 6.

Trädgårdens underhåll ............................................ 285: 8 2.

Biblioteket ............................................................... 994: 71.

Renhållning............ 1,175: 4 3.

Uppvärmning och belysning .................................... 1,740: 34.

Stallet............................................................................. 1,750:13.

Styrelsens rese- och traktamentskostnader ............. 408: 8 0.

Medicin ............................................... 267: 4 2.

Diverse utgifter......................................................... 3,556: 38. 66,853:25.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ........................................ 103: 5 3.

I Uplands enskilda bank på upp och

afskrifning ....................... . 4,068: 45.

Utlånta medel:

I Uplands enskilda bank, på deposition ........

Värde å bibliotek och samlingar...... 26,141:95.

Värde å möbler m. fl. inventarier. 15,538: 80.

Förskott ....................................................................

Fordringar .....................................................

4,171: 98.

10,000: —

41,680: 7 5.

157: 5 0.

613:72, 50,623:95.

Summa 129,994: 54.

— 232 —

Ultima egendom.

Tillgångar

Debet.

Balans frän år 1893:

Uppbörd:

Statsanslag:

Åt Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag till
nya byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut och

jordegendom.......................................................... 25,400: —

Af egendomarne m. m.:

Arrendemedel ............................................................ 2 286: 32.

Ultuna gård ............................................................. 15 145. 23

Kungsängens dito..................................................... 14^232: 8 8.

Granebergs dito....................................................... 1 458: 43.

Ladugården ............................................................. 3,074: 21!

Sehäferiet........................... 499. 05>

Intressemedel................................................................ 140. 30.

Balans till år 1895:

Skulder:

Till enskilda personer m. fl....................................................

Summa

Kredit.

Balans från av 1893:

Transport

175,121: 04.

61,936: 42.

5,428: 25.
242,485: 71.

) l

17,067: 4 0.
17,067: 4 0.

Skulder.........

il*J ii

— 283 —

Transport 17,067:40.

Utgifter:

För egendomarne m. m.:

Ultuna gård .........................

Kungsängens dito .................

Granebergs dito .................

Byggnader och reparationer
Ungkreaturen............

12,369: 03.

3,664: 47.

858: 60.

6,761: 88.

3,662: 91. 27,316: 8 9.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.......................................... 179: 97.

I Uplands enskilda bank på upp och

afskrifning ....................... 7,190: 58. 7,370: 5 5.

Utlånta medel:

I Uplands enskilda bank på deposition......... 20,000: —

Värde å grundförbättringar m. m. 491: 3 6.

„ „ kreatur .............................. 60,097:7 0.

„ „ utsäde, arbete och gödning 21,779:51.

,, „ spanmål, foder m. m....... 55,789: 63.

„ „ öfriga inventarier ........... 28,010: 84. 166,169: 04.

Fordringar:

A.f Ultuna landtbruksinstitut...... 173:81.

„ enskilda personer in. fl...... 4,388: 02. 4,561:83. 198,101:42.

Summa 242,485: 71.

'' § 1.

Elevernas antal utgjorde vid början af undervisningsåret 1893—1894
24, och afgingo vid samma års slut efter fullbordad kurs 12 elever.

§ 2.

Vid genomseende af verifikationerna till Ultuna instituts och egendoms
räkenskaper för revisionsåret hafva Revisorerne funnit, att samtliga under

Rev. Ber. ting. Statsverket för är 1894.

— m -

året liqviderade räkningar sakna rektors eller annan vederbörandes påskrift
om deras godkännande till betalning.

Då det synes Revisorerne vara önskligt, att rättelse härutinnan för
framtiden sker, hafva Revisorerne velat å förhållandet fästa uppmärksamheten.

§ 3.

För bestridande af kostnaderna för en frielevs begrafning och andra i
samband dermed stående utgifter har under revisionsåret utbetalts ett belopp
af 157 kronor 25 öre (verif. 109), deraf för en grafplats 60 kronor.

Då utgifter af ifrågavarande slag icke synas böra af institutets medel
bestridas, hafva Revisorerne velat förhållandet omförmäla.

§ 4.

Enligt Kong]. Maj:ts stadgar för Ultuna landtbruksinstitut den 8 Maj
1868 skulle till revisorer öfver institutets räkenskaper och förvaltning af
chefen för Civildepartementet utses tre i landtbruk och bokföring kunnige
män, hvilkas uppdrag skulle gälla för två år samt afse granskning af institutets
allmänna förvaltning, företrädesvis dess ekonomi ochpenningeförhållanden.

I de förnyade stadgar för institutet, som den 14 Oktober 1892 utfärdades
att tillsvidare från och med den 1 November samma år lända till
efterrättelse, förekommer deremot icke någon föreskrift om anställande af
dylik offentlig revision, och har i följd häraf någon revisionsberättelse icke
afgifvifc» för tiden efter 1892.

Räkenskaperna för Alnarps landtbruksinstitut underkastas deremot årlig
revision af särskilda utsedde revisorer, och någon anledning att i förevarande
afseende göra åtskilnad mellan de båda instituten synes Revisorerne icke vara
för handen.

Med afseende härå och då den förberedande granskning af räkenskaperna,
som innefattas i en revision af ifrågavarande slag, städse kan anses
vara af behof påkallad, hafva Revisorerne velat''uttala önskvärdheten
deraf, att föreskrifter i sådant afseende måtte varda beträffande Ultuna landtbruksinstitut
och egendom meddelade.

— 235 —

Aluarps landtbruksinstitut,

Debet.

Balans från år 1893:
Tillgångar den 14 Mars 1894 ................................

Uppbörd:

För institutet:

Statsanslag:

Af Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:
Undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanärin gar

.................. 29,400: —

Af Sjette hufvudtitelns
extra ordinarie
anslag:

Till byggnadsarbeten
och ny
värmeledning

vid Alnarpm.m. 5,000: — 34,400

Elevafgifter........................................	15,885: 7 1.
Lärlingsafgifter ................................	950: —
Lärlingars dagsverken .....................	4,800: —
Anslag från Malmöhus läns hus-
hållningssällskap ...........................	1,000: —
Diverse inkomster...........................	2,270: 73.
ör landthushållningen:
Arrenden............................................	6,830: 78.
Brandstod för ett stathus .............	1,200: -
Öfverskott från åkerbruket ............	37,761: 98.

Transport 45,792: 7 6.

59,306: 4

745,674: 78.

. 745,674: 78.

— 236

Transport 45,792: 7 6. 59,306: 4 4.

Öfverskott från koladugården......... 2,366: 2o.

Dito från fåren ................................ 144: 8 2.

Diverse inkomster............................. 416:02. 48,719: so.

745,674: 78.

108,026: 24.

Balans till år 1895:

Skulder den 13 Mars 1895:

Rest å arrendet .................................................... 6,678: 25.

Förskottsafgifter af elever ................................... 2461:01.

Till Statskontoret ..................................... .. . j 3gg; 33>

n diverse fordringsegare................................. 67,''386: 04. 77,913; 63.

Summa 931,614: 65.

Kredit.

Balans från år 1893:
Skulder den 14 Mars 1894..............

Utgifter:

För institutet:

Möning ........................................... 24,655: 9o.

Kosthållning...................................... 20,016: 2 0.

Bränsle och lyse ............................ 4,749: 6 2.

Underhåll af inventarier.................. 2,093: 86.

Dito af byggnader .......................... 1,692:75.

Foder till läroverkets och restaura törens

hästar m. m...................... 844:_

Omkostnader för anatomisal och

laboratorium................................... 1,105: il.

Besparingarne för jordbruket, handeln
och näringarne:

Aterleverering till Statskontontoret
af anslag för år 1893 till en

elektrisk anläggning.................. 10,775: —

Diverse utgifter............................... 8,059: 98. 73,992: 42.

Transport 73,992: 42~ 57,884:77^

— 237 —

För landthushållningen: Arrende för Alnarps kungsgård ...	Transport 13,356: 50.	73,992:42. 57,884:21.
Aflöning ...........................................	8,754: 59.	. i,,. u-
Underhåll af inventarier och bygg-nader............................................... Skatter och onera..............................	4,101: 09. 4,311: 58.
Stenkol m. m. till lokomobilen......	1,156: 88.
Förlust å svinen ..............................	1,088: 21.
Diverse utgifter................................	6,725: 93.	39,494: 78.
För trädgården: Förlust ...............................................		160: 41.
Ränteförlust.............................................		2,012: 69. 115,660: 30.

Balans till år 1895:

Tillgångar den 13 Mars 1895:

Kontant behållning ...........................

Värde å byggnader..........................

Dito å kreatur..................................

Dito å inventarier..........................

Dito å arbete, utsäde och gödsel ..

Dito å grundförbättringar ..............

Dito å spanmål och öfriga lager
Fordringar ........................................

§ I Undervisningen

vid institutet har under läroåret 1893—1894 begagnats
af 27 landtbrukselever, deraf 4 frielever, samt 44 landtbrukslärlingar, hvaraf
24 frilärlingar och 20 betalande.

Vid de af Malmöhus läns hushållningssällskap bekostade skolor, bvilka
äro vid institutet förlagda, hafva under läroåret undervisats: i hofbeslagsskolan
55 hofbeslagssmeder, hvaraf 45 civile och 10 militärer, samt i trädgårdsmästareskolan
14 trädgårdslärlingar.

516,959: 17.

87,335: —

77,267: 30.

35,908: 02.

4,867: 03.

32,979: 19.

2,162: 39. 758,070: 14.
Summa 931,614:65.

— 238 —

Angående de anslagsmedel, som för revisionsåret anvisats till öfriga
läroverk för landtbruket hafva Revisorer^ låtit upprätta följande öfversigt:
Landtbruksskolor:

Af ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar,
bestämda anslaget:

20 skolor å 4,000 kronor hvardera.................. 80,000: —

4 d:o å 2,000 „ „ ................. 8,000: — 88.000: —

Landtmannaskolor:

Af ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar, förslagsanslaget:

Hvilan i Malmöhus län ............... 3,000: —

Skara ............ 3,000: —

8 andra skolor tillsammans ......... 12,605:— 18 605-_

Af besparingsfonden för jordbruket, handeln och
näringarne:

Ope i Jernband .............................. 4,000

Hemse på Gotland ....................... 4,000

Onnestad i Kristianstads län ...... 4,000

Lägre mejeriskolor:

Af ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar:

Robertsfors i Yesterbotten ........... 3,000: —

Huså i Jemtland .......................... 3,000: —

hvarförutom enligt Landtbruksstyrelsens räkenskaper
till 16 mejeristationer af sistnämnda
anslag äfvensom af ordinarie anslaget till befrämjande
i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar
utgått följande belopp, nemligen:
till mejerielevers undervisande vid enskilda

mejerier.................... 5,000: —

samt till stipendier åt personer, som
vid enskilda mejerier genomgå fullständig
kurs i mejerihushållning 3,000: —

12,000: — 30,605: —-

6,000: —

8,000:

14,000:

Summa 132,605:

Svenska trädgårdsföreningens elevskola,

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åt Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till befrämjande

jordbruk och landtmannanäringar ........................... 4,000:

Bidrag af föreningens egna medel.................................... 4,443:

Kredit.

Utgifter:

För elevernas undervisning............................................... 1,798:

„ ,, underhåll.................................................... 4,870:

Gratifikationer........................................................... ISO:

Läkarearvoden .................................................................... 108:

Värdet af under året till folkskolor och obemedlade

jordbrukare utdelade fruktträd m. m......................... 764:

Diverse utgifter................................... 722:

i allmänhet af
BO- 8,443: 80.

90.

15.

75. 8,443: 8 0.

§ 1.

Antalet ordinarie elever har under revisionsåret utgjort 26.

240

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna.

	Stuteri- öfverstyrelsen.	Strömsholms hingstdepot.	Ottenby stuteri.		Flyinge hingstdepot.	! Summa.
Debet. Balans från år 1893: Tillgångar ..................	18,399	32	1,274,323	85	350,284	25	1,107,197	29	‘ i 2,750,204	71
Uppbörd: Ordinarie anslaget till hästafvelns förbättrande ......................... Språngafgifter.......................... Vinst af jordbruket ................. Dito af försåld spanmål, hö och halm in. in....................... Dito af försålda hästar ............ Okadt värde å hästbesättning ... Intressemedel.......................... Diverse inkomster ..................... i Bokförda skådepenningar...........	108,550 335 166 8,160	_ 27	15,450 46,011 4,569 3,950 133 563	85 25 62 43	8,480 1,613 291	68 17 30	32,257 29,970 1,326 1,075 4,372 318 207	62 17 50 38 49	108,550 47,707 75,982 14,376 1,075 8,322 2,400 1,228 8,160	47 ,0 50 44 22
Säger	117,211	27	70,678	15	10,385	15	69,527	16	267,801	7?
Levereringar: Från Stuteriöfverstyrelsen ......... „ Ottenby stuteri................	103,768	75	13,642	03	- -	_	73,539	94	87,181 103,768	97 75
Säger	103,768	75	13,642	03	—	—	73,539	94	190,950	72
Balans till år 1895: Skulder......................			157	62					157	62
Summaj	239,37934	1,358,801 65	360,669	4 0; 1,250,264	39	3,209,114\|78\|

- 241 —

Kredit. Balans från år 1893: Skulder.''.....................................	Stuteri- öfverstyrelsen.	Strömsholms hingstdepot.	Ottenby stuteri.	Flyinge hingstdepot.	Summa.
		159	26					159	26
Utgifter: Aflöningar och arvoden ........... Fourageringskostnader ............... Landtbeskällares underhåll......... Inventariers underhåll och för-brukning ............................... Byggnaders underhåll.................. Resekostnad................................. Sjukvård ................................... Utskylder................................... Diverse utgifter......................... Förlust å jordbruket................. Nedsatt värde å hästbesättning Afskrifning af förslitna inventarie- persedlar m. m................... Afskrifning af fastighetsvärde ... Hingstpremier till kronoskatte- hemmansegare i Skåne............ IPrisbelöningar för hästar ......... Reqvirerade skådepenningar ......	2,250 1,847 146 1,050 50,741 6,353	03 33 06 90	28,664 14,676 14,021 814 3,485 297 774 1,912 1,797 15,772 1,007	35 43 73 20 35 62 63 02 46 38	745 235 21 3 239 228 10 3,441 3,838 993 77 246,700	74 69 95 25 46 59 99 74 24	27,147 35,026 13,019 1,851 7,783 313 1,362 593 1,774 12,517 159	92 05 24 14 58 90 80 05 51 99 60	58,808 49,938 27,040 2,687 11,272 2,697 2,365 2,516 7,159 3,838 29,283 1,244 246,700 1,050 50,741 6,353	01 17 97 09 03 74 42 27 85 74 45 22 06 90
Säger Levefreringar: Till Stuteriöfverstyrelsen............ „ statens hingstdepoter .........	62,388	32	83,223	17	256,535	65	101,549	78	503,696	92
87,181	97			103,768	75	—	—	103,768 87,181	75 97
Säger	87,181	97	—	—	103,768	75	—	—	190,950	72
Balans till år 1895:
Tillgångar: Kontant behållning ..............	843	05	1,464	89			438	78	2,746	72
Hästbesättningsvärde.............	- -		142,817	29			200,259	98	343,077	27
Transport	f 150,413	34	\| 227,664	\|6!	\| 360,304	40	302,248	54	1,040,630 89

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1894•

— 242 —

Transport Inventarier och nybyggnader... Fastighetsvärde ..................... Behållning af spanmål, hö, halm och proviant, bokförda till... Utestående bokförda arrenden I bank insatta medel och for-dringar ................................. Inom linien balanserad fordran, upptagen i Strömsholms hingst-depots hufvudbok 1,119:19.	Stuteri- öfverstyrelsen.	Strömsholms hingstdepot.	Ottenby stuteri.	Flyinge hingstdepot.	Summa.
150,413 88,966	34	227,664 23,830 1,061,600 2,775 42,796 133 1,275,419	61 63 96 83 62 22	360,304 365	40 -	302,248 24,642 881,300 8,824 2,450 30,798	54 10 61 76 38	1,040,630 48,472 1,942,900 11,600 45,247 120,263	89 73 57 59
Säger	89,809 05	365 —	1,148,714	61	2,514,307	88
Summa	239,379(34	1,358,801	65	360,669(40	1,250,264	39(3,209,114	78

§ 1.

Antalet hästar vid Strömsholms hingstdepot utgjorde vid revisionsårets
början 78 och vid dess slut 74. 12 hingstar såldes under året.

Yid Flyinge depot funnos vid årets början 121 hästar. Under året
uppköptes 29 och försåldes 15; 2 störtade och 2 öfverflyttades till Strömsholms
hingstdepot, så att vid årets slut återstodo 131 hästar.

Ottenby kungsgård utarrenderades på grund af Kongl. brefvet den 25
Juni 1892 för tiden från och med den 1*4 Mars 1894, och hafva de genom
samtliga för stuteriets nedläggande verkstälda försäljningar influtna medel,
tillhopa 103,768 kronor 75 öre, blifvit till Stuteriöfverstyrelsen inlevererade.

Enskilda personer tillhörande ston hafva till ett antal af 5,837 blifvit
under året betäckta, nemligen:

af statens beskälare: från Strömsholms hingstdepot.................... 1,835

Flyinge „ ..................... 3,304

samt af premiehingstarne i Skåne............................................................... 698.

Inkomsten af samtliga under året sålda hästar uppgick till 13,830
kronor, medan kostnaden för inköp af hästar belöpte sig till 55,143 kronor
86 öre.

Jemlikt gällande föreskrifter prisbelönades af premiehingstarne i Skåne
8 inom Malmöhus län och 6 inom Kristianstads län.

— 243 —

Besigtningsmöten för prisbelönande af hästar höllos under aret inom
samtliga underdistrikt, med undantag af Gotlands och Vesternorrlands läns
underdistrikt, från hvilka något bidrag till årets hästpremiering icke blifvit
beviliadt. Belöningar utdelades för 2,138 hästar med 82,402 kronor 80
öre, hvartill underdistrikten bidragit med 39,523 kronor, förutom hvad som
derutöfver inom åtskilliga län anslagits för att oberoende åt statsmedlen utdelas
såsom prisbelöningar.

§ 2.

Enligt den Flyinge hingstdepots räkenskaper för revisionsaret bilagda
»journal för utbetalningar» hafva vid olika tillfällen under året insättningar
till betydande belopp gjorts i enskild bankinrättning, men dessa insättningar
finnas i räkenskapen icke på annat sätt verificerade, än genom ett af ifrågavarande
bank meddeladt besked om den innestående behållningen vid årets slut.

Då det emellertid för erforderlig kontroll synes nödigt, att hvarje
särskild insättning verificeras medelst bevis om tiden för insättningens verkställande
och densammas belopp, hafva Revisorerne velat förhållandet omförmäla.

— 244 —

Anslaget till fortsättande af de geologiska undersökningarne
inom riket samt utgifvande af
derpå grundade kartor.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1893:

4: 88.

Uppbörd:

Sjette hufvud titelns extra ordinarie anslag:

För de geologiska undersökningarne .................. 92,000:_

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser 824: 79.
kran Höganäs stenkolsbolag, hälften af an visadt anslag 1,000: —

Från Hallands läns hushållningssällskap:

Bidrag för undersökning af de s. k. ryorna......... 350: —

Ersättningsmedel............................................................. 806: 57.

För försålda kartor m. m.............................................. 432;_ 95 413-3 6

Summa 95,418: 24.

Kredit.

Utgifter:

Fältarbetena ..................................................................... 1.9,755: 64.

^avdelningen .............................................................. 3,544. 30>

Biblioteket och samlingarne .......................................... 2 643: 0 3.

Kart- och boktrycket...................................................... 18.

Aflöning och arvoden ................................................... 59 498:8 8.

Värme och vatten....................................................... 5926- 6 6

Transport 93,706: 6 9.

— 245 —

Transport 93,706: 6 9.

Renhållning och städning

Postafgifter........................

Diverse utgifter .................

523: 56.
824: 79.

351: 8 2. 95,406: 86.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning ..

11: 38.

Summa 95,418: 2 4.

§ I -

De geologiska fältarbetena hafva under revisionsåret utförts dels i skalan
1 : 50,000 inom Östergötlands, Kristianstads och Örebro län öfver en yta åt
1,4 7 qvadratmil, dels ock i skalan 1 : 100,000 inom Östergötlands, Jönköpings,
Kalmar, Elfsborgs och Vermlands län öfver en yta af 8,3 8 qvadratmil.

Inom Gefleborgs län hafva praktiskt-geologiska arbeten utförts med
bidrag af länets landsting och hushållningssällskap. Äfven från Hallands
läns hushållningssällskap har bidrag lcmnats till en särskild undersökning af
de s. k. ryorna, i syfte att söka utröna möjligheten att uppdraga skog å
dessa trådlösa marker.

Med särskildt tillstånd har en af geologerna verkstält speciela undersökningar
inom Norrbottens län; och en annan geolog har uttört omfattande
revisionsarbeten i och för den geologiska kartläggningen af Blekinge län.

5 geologiska kartblad med beskrifningar samt 21 större och mindre
afhandlingar och uppsatser hafva under året publicerats.

Från Sveriges geologiska undersökning har sådan berättelse jemte
räkenskapssammandrag, som i Kongl. kungörelsen den 23 Maj 1884 omförmäles,
icke blifvit till Revisorerne aflemnad; och har icke heller förteckning
öfver befintliga för statsmedel inköpta inventarier, på sätt jemlikt Kongl.
kungörelsen den 20 Maj 1881 bort ske, blifvit räkenskaperna bilagd.

Vid genomseende af räkenskaperna för Sveriges geologiska undersökning
för revisionsåret har Revisorernes uppmärksamhet blifvit fästad pa de
afsevärda belopp, hvartill kostnaderna för geologernas resor under året uppgått;
och Revisorerne hafva med anledning häraf velat uttala önskvärdheten
deraf, att vid utförande af undersökningens fältarbeten all möjlig hänsyn tages
dertill, att resekostnaderna varda, såvidt ske kan, nedbringade.

§ 2.

§ 3.

— 246 —

Till upplysning om hvilka anslagsmedel för revisionsåret utgått till
understöd åt fiskerinäringen hafva Revisorerne låtit upprätta följande öfversigt:

Af ordinarie anslagen till Landtbruksstyrelsen, fiskerinäringens understöd och
till ålderstillägg-:

Aflöning till:

Fiskeriinspektören:

lön...................................................... 2,500: —

tjenstgöringspenningar .................. 1,500: —

ålderstillägg ..........................	.. 1,000: — 5,000: —
l:ste fiskeriassistenten:
lön...............................	.. 2,000:
ålderstillägg .................................	.. 1,000: —
reseersättning ...............	.. 1,000: — -4,000: —
2:dre fiskeriassistenten:
lön..............................	.. 1,500:
ålderstillägg ................	.. 500:
reseersättning ............	•• 1,000: — 3,000: —
Undervisare i fiskodling:
arvode..................	. 1,500:
reseersättning...................	86:40. 1,586:40.
Tillsyningsmän vid fiskerierna:
på Gotland...............................	. 750:
i Jönköpings län ......................	500: —
„ Kalmar „ .............	. 2,000: —
„ Blekinge „ ..........................	. 1,000: —
„ Hallands „ ........	. 700: —
„ Göteborgs och Bohus län ........	. 2,500: —
„ Yermlands „	. 1,000: —
„ Vesternorrlands „ ........	500: — 8,950: —
En fiskeristipendiat:
arvode ......................	. 1,000:

reseersättning ................................ 587: 7 0. 1,587: 70.

Till bestridande af kostnaderna för fiskerianstalten

vid Finspong.......................................................... 1,400: —

Till fiskerimuseets underhåll samt till lokalens
uppvärmning, städning och förevisning för allmänheten
.................................................................. 400;

Transport 25,924: 10.

- 247 —

Transport 25,924: 10.

Till bestridande af kostnaden för anordnande af
rapporter rörande sillfisket vid Bohuslänska
kusten under sillfiskeperioden 1894—1895 ...... 5,000:

Af besparingsfonden för jordbruket, handeln och näringarne:

Till disposition af Landtbruksakademien i vidare
afräkning å 1893 års anslag till fiskeriförsöks
anställande ................................................................ 700:

Till disposition af Örebro läns hushållningssällskap
för bestridande af aflöning åt fiskeritillsyningsmän
i länet under år 1893 ................................ 800:

Till Fiskeriinspektören R. Lundberg bidrag till utgifvande
af »Svensk fiskeritidskrift» .................. 1,200: —

Summa

30,924: io«

2,700: —
33,624: 10.

— 248 —

Sjunde Hufvudtiteln.

Finansdepartementet För

revisionsåret har Finansdepartementets registrator i särskilda räkningar
redovisat för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Behållning

från

år 1893.

Leverering

från

Statskontoret.

Kredit.

Utgift.

Behållning

till

år 1895.

Summa.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Chefen för Finansdepartementet.
........................... —

Departementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli —

För kontrollen vid enskilda
banker och kre oditanstalter

..................... —

Ålderstillägg .................... —

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser — —
Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m....... 2

Allmänna besparingarne:

Till ersättande af kostnaden
för utskrift af
Finansdepartementets
registratur för åren 1864
och 1865......................

—	17,000: —	17,000:—--	17,000: —
—	63,850: —	63,850: —--	63,850: —
_	6,500: —	6,500:—--	6,500: —
—	3,300: —	3,300: —--	3,300: —
—	214: 12.	214: 12.--	214: 12.
52.	7,000: —	6,744: 31. 457: 21.	7,201: 52.
	585: 84.	585: 84. -■ —	585: 84.
52.	98,449: 96.	98,194: 27. 457: 21.	98,651: 48.

— 249 —

Transport 201: 52. 98,449: 96. 98,194: 27. 457: 21. 98,G51: 48.

Sjunde hufvudtitelns extra
ordinarie anslag till arvode
åt en byråassistent å Finansdepartementets
bankbyrå — — 4,000: — 4,000: — — — 4,000: —

Förskott:

Godtgörelse för renakrif- *

ning vid beredande af vissa
frågor angående förändringar
i skatteväsendet......... — — 306: 25. 306: 25. — — 306: 25.

Summa 201:52. 102,756: 21. 102,500: 52.457:2 1. 102,957: 73.

un imtiiibio h
*i!'' i i *■'' (Itll/i l

■>1ittb-io n
u ** ! / duo
■ i::) ''.i''1''.! J-*»v

‘»i ! M . i ;) }{> ’''i v

. ii „•? •

ihfftetfuVrUf''’

■J jsiilbiM
lön vind -m : ■

itlii U''J

Rev. Ber. ang. Statsverket Jilr är 1894

— 250 —

f .M.1 ''M;''. Boqaiff.nT

,iin 2a!nti)bnvliirl oEjisuj<
öbovifi Hit vf.lafiJ; 9muifm
-ii *ji H! it nioihiPHjuViyci no 3/

- »»»• jVtvtJjJiliH ijoiitorrtsluepb

nio/ftj<V

Finansdepartementets kontroll /;*£•.

t / lss 9 b (It; 09''TtJlj f> r V yn<0

-niibftiiini <fljn -,n 1 ti

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Kontroll å tillverkningsafgifter:

Expenser............................................................

Postafgifter för tjenstebref.....................................................

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Bidrag till hyra för embetslokaler...............................................................

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag till bestridande af kostnaderna för införande

af det metriska systemet för mått och vigt...................................

Influtna afgifter för verkstad justering m. in..........................................

Försålda exemplar af byråns berättelser in. in.............................................

Ersättning för bränvinskontrolleffekter
Ersättning för en våg...................................

Summa

— 251 —

och justeringsbyrå.

	Debet.			Kredit.
Behållning från år 1893.	Leverering : från Statskontoret.	Uppbörd, ji M	i,,.. Utgifter	Leverering till Statskontoret.	Behållning till år 1895.
	i i il 91 ''Å		.1 9 (S	5 Q
1,579: 8 2.	9,000: — 174: 02.	T7~	8,813: 93. 174: 02.	l.J filial It. if.oll ,fV''l 7 j-	1,765: 8 9.
— —	350: —	- -	350: —	—	nnuiitiTi .T :un
2It: 05.	482: 32.ii i	1,476: 32. 37: 85. 185: 54. 350: —	482: 32.	__ _____ i 1,480: 74. 37: 85. 185: 54. 350: —	16: 63.
1,600: 87.	10,006: 34.	2,049: 7 1.	9,820: 27	2,054:13.	1,782: 52.

Summa.

10,579: 82.
174: 02. i

i +,i:ll>uvTml ol>nu(

350: — t-,
■i^uHojllUOinii: )l

482: 32.
1,497: 37.

37: 85.
185:''54.
350: ^
13,656:-9 2.

— 252 —

. ?7t1: i1 < ji; rf-ni

Kammarkollegium.

« (f n

För revisionsåret har från Kammarkollegium i särskilda räkningar lemnats
tor de anslagsmedel, som finnas sammanförda i följande tabell:

redovisning

Debet. Kredit.

Behållning Leverering Behållning

år 1893. Statskontoret. Uppb°rd'' Utgifter. ^^5 Summa.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie

anslag: ........ ....

Kammarkollegium :

o Aflöning ....................... 122,100: —

Alderstillägg................ — 10,500: —

Postafgifter för tjenstebref

och dylika försändelser — — 533; 30.

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m................ 424: 16. 4,500: —

Summa 424: 16. 137,633: 30.

-- 122,100: —

-- 10,500: —

— — 533: 30.

38:50. 3,997:88.

38: so. 137,131: 18.

-- 122,100: —

--- 10,500: —

-- 533: 30.

964: 78. 4,962: 66.

964: 7 8. 138,095: 9 6.

253

Statskontoret.

...., ; . ............rrr i;:: •(,» ''

Debet. ,

Balans frän är 1893:

Tillgångar .................................................................. 45,147,555: 94.

Tillkommen ingående balans den 21 November 1694:

Tillgångar ................................................................................. 21,612: 92.

Uppbörd:

För Statsregleringsfonden ............................. 3,964,232: 6 4.

„ Förenade mötespassevolanskassornas fond 13,327: 9 6.

„ Trosspassevolansfonden .......................... 728: 3 5.

,, Norrbottens hästjägaresqvadrons fond... 9,353: 78.

,, Yolontärvakansfonden.............................. 16,643:62.

„ En per mille fonden ............................. 9,269: li.

„ 1 Palmqvistska fonden till Stockholms befästande
................................................ 16,552: 21.

,, Fonden för en minstation till skyddande

af inloppet till Gefle........................... 891: 9 7.

„ Noréenska testamentsfonden .................. 970: 27.

„ Militärsällskapets i Stockholm krigs skolestipendiefond.

................................ 102: 8 0.

Baltzar von Plåtens stipendiefond......... 85: 9 6.

„ Handels- och sjöfartsfonden .................. 178,702: 5 3.

„ Johnsonska donationsfonden ................. 6,736: 7 7.

,, Manufakturförlagslånefonden.................. 112,248: 45.

Transport 4,329,846: 42. 45,169,168: 86.

- 254 —

Transport 4,329,846: 4 2.
ror fonden för svenska hornboskaps- och

fårafvelns förädling .......................... 4 406:09.

„ Fonden för fiskerinäringens befrämjande 1,480:7 2.

„ Äldre odlingslånefonden........................... 3 522: 53.

„ Nya odlingslånefonden , (...h 1,878’469: 62!

„ Fonden för underhåll af segeldjupet i

Hjelmaren m. m.................................. 7 470.59.

„ Almare Stäkets bros arrendemedels fond 1,963:23.

„ Längmanska donationsfonden ............... 86 439:02.

„ Fonden för Karl XII:s monument ...... 767; 42.

„ Fonden för anordnande af lokaler för

statens embetsverk i hufvudstaden... 608,504: 8 5.

„ Biskopslöneregleringsfonden .................. 18,589: 8 6.

„ Presterskapets löneregleringsfond ......... 90 921:68.

,, Ramsele pastorsboställes skogsförsälj ningsmedels

fond .:............................... 963; i6,

„ Elfdals pastorats regleringsfond ............ 24,848: 09.

,, Brunskogs församlings aflöningsfond ... 1,519: 8 6.

„ Fryksände pastorats regleringsfond ...... ''945; 19<

„ Ecklesiastika boställenas skogsfond ...... 38,646: 18.

,, Bibelkommissionens fond ........................ ’ 93; 54<

,, Filénska testamentsfonden ..................... 1 277: 40

„ Grefve Erik Posses donationsfond......... 1*256: 02.

„ Vadstena krigsmanshusfond .................. 199’ 137; 07>

„ Invalidhusfonden....................................... 111 600:74''.

,, Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
................................. 46,394:37.

„ Westzynthii testamentsfond............2 252:0 3

„ Dj urgård sfonden ................................ 23,862:6 2.''

„ Jemtländska reribetesfjellens skogsfond 3,720: 6 3.
Remisser ..........................

45,169,168: 86.

i;1.:in,'' l. [ I

tl-o-y

VI--.; I

7,488,898: 93.
96,622,849: 7 7.

Balans till år 1895:

Skulder:

Öfverlevereringar......................................... n 3,656:6 9.

Återstående utgifter enligt riksstat ......... 97,872: 71.

Oliqviderade diverse verks m. fl. medel... 1,370,191:_ , .

Transport 1,471,720: 4o7 149,280,917:56.

— 255 —

I allmänhet:

Till Riksgäldskontor:
Kassaförstärkning
6,500,000: —
För Nya
odlingslånefon den

...... 4,282,270: 16.

TillUtrikesdeparteraentet
„ Arméförvaltningen...
„ Marinförvaltningen...
„ Yäg-och vattenbyggnadsstyrelsen.
........

„ Nationalmuseum ......

„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i

Kalmar län...........

„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i

Göteborgs län.........

,, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i
Yesternorrlands län
„ Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i

Norrbottens län......

„ Fonden för examens afgifter.

....................

Oinlösta af Statskontoret
å länens ränterier utfärdade
anordningar......

Emile Robins donation
Emile Robins fond till
förmån för döttrar till
aflidne personer som
tillhört besättning å
svensk lifräddningsbåt
Diverse personer in. H.

Transport 1,471,720:4 0. 149

10,782,270: 10.
4,876: 24.
1,578,058: 28.
539,089: 82.

739: 34.
165: 18.

152: 8 7.

7,774: 45.

i .hell!

33,155: 9 7.

46,003: 37.

15,516: 21.

16,045: c3.

5,210: —

10,000: —

379,325:7.8. 13,418,383:25. H

Summa 164

,280,917 5G.

. i (j n i» .

890,103: G5.
171,021: 21.

— 256

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder..................................................................

Utgifter:

För Statsregleringsfonden............................. 14,401,396: 05.

„ Noréenska testamentsfonden.................. 900: —

„ Handels- och sjöfartsfonden ............ 38,495: 8 3.

,, Johnsonska donationsfonden ............... 2,355: 08.

„ Manufakturförlagslånefonden ............. 160,137: 84.

,, Undsättningsfonden................................. 358: 39.

„ Äldre odlingslånefonden........................ 1:90.

„ Nya odlingslånefonden.......................... 149,477: 05.

„ Fonden för underhåll af segeldjupet i

Hjelmaren ........................................ 4,500: —

,, Drottningsholms broars arrendemedels

_fond...................................................... 3,200: —

,, Längmanska donationsfonden.............. 3,795:1 G.

„ Fonden för anordnande af lokaler för

statens embetsverk i hufvudstaden 10,701: 75.

„ Biskopslöneregleringsfonden................. 24,570: 59.

„ Presterskapets löneregleringsfond......... 172,958: 7 5.

„ Elfdals pastorats regleringsfond ......... 15,296:4 4.

„ Brunskogs församlings aflöningsfond.. 1,200: —

„ Fryksände pastorats regleringsfond ... 14,000: —

Filénska testamentsfonden..................... 2,000:_

„ Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
...................................... 40: 17.

„ Westzynthii testamentsfond.................. 2 090:__

„ Djurgårdsfonden .................................. 22*760: so.

„ Jemtländska renbetesfjellens skogsfond 180,997:57.

Remisser ............................

Transport

15,041,600: 95.

15,211,233: 37.
82,176,161: 96.
112,428,996: 2 8.

257

> i i

• i o

Balans till år 1895:

Transport 112,428,996:28.

. lim , •l >0. %li; < ri''ti t

.....uoatoiviMmn

joiho . inyM

.i;f, h) 10 ''it iT^iST^jal&oqlinyn^i»

Tillgångar: : ■ . u-ifcK:

Kontant behållning ......................8,689,285: ;94-

Förskott till liqvid och redovisning......... 3,485,599:80. t. >1

Förskott att anmälas hos Riksdagen till

ersättande .........................................837,748: 3 5.

Utestående uppbörd den 31 December
1894:

Resterande................................................... 4,211:31.

Utlånta medel ........................................... 33,467,794: 69.

Fordringar:

Hos Riksgäldskontoret:

Öfverskott å anslaget till bestridande af
riksdagsoch
revisionkostnader
... 408,832: 4 3.

Köpeskillingar
för
försålda
mindre
kronolägenheter
349,254: 4 9.

För undsättningar

vid raissväxtereller

felslagna
skördar
afsedda

medel ...... 842,435:05. 1,600,521: 97.

Hos Fångvårdsstyrelsen.. 185,313: 7 4.

„ Arméförvaltningen.. 15,308: 5 8.

„ Marinförvaltningen.. 26,120:49. __

Transport 1,827,264: 7 8. 46,484,640:09. 112,428,996:28.

Rev. Rev. ant). Statsverket för är 180/,.

— 258 —

tt tt , TransP°rt i,827,264: 78. 46,484,640: 09. 112,428,996: 28.

Hos V äg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
........ 1,116: 6 7.

„ Myntverket ............ v 52,507: os.

„ Greneralpoststyrelsen 653,016: 59.

„ Domänstyrelsen...... 173,035: 07.

„ Nationalmuseum 2:4 8.

„ Karolinska medicokirurgiska
institutet.
.................... 4,888:9 6.

„ Diverse personer

fl.................. 2,545,553: 26. 5,257,384: 84, 51,742,024:93,

.•Summa 164,1 71,021: 21.

259

Dessutom har i särskilda till Kammarrätten ingifna räkningar redovisats
för de i nedanstående tabell upptagna anslagsmedel:

Debet.

Behållning Leverering
flan från

år 1893. Statskontoret.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie
anslag:

Stämpelomkostnader: Fraktkostnad

m. m.

Skrifmaterialier
och expenser,
ved m. m.

Kredit.

Skuld Behållning

från Utgifter. till Summa,

år 1893. år 1895.

910: 23. 49: 17. 959: 40.

25:13. 6,396:26. 78:61. 6,500: —

59:40. 900: —

6,500: —

Summa 59:4 0. 7,400:— 25: 13. 7,306:4 9. 127:7 8. 7,459:4 0.

360

§ 1.

Här nedan Ieranas en särskild redogörelse öfver de under

Förenade mötespassevolanskassornas fond........

Trosspassevolansf onden..........................

Norrbottens bästjägaresqvadrons fond ..........

Volontärvakansfonden..........................

En per mille fonden .........................

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande ..
Fonden för en minstation till skyddande af inloppe

i till Gefle ..............................

Noréenska testamentsfonden....................

Militärsällskapets i Stockholm krigsskolestipendie

fond......................................

Baltzar von Plåtens stipendiefond ..............

Handels- och sjöfartsfonden ...................

Johnsonska donationsfonden..................

Manufakturförlagslånefonden.....................

Fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns

förädling ................................

Fonden för fiskerinäringens befrämjande .........

Undsättningsfonden............................

Äldre odlingslånefonden ........................

Nya odlingslånefonden...........................

Fonden för underhåll af segeldjupet i Hjelmarenm.m

Drottningholms broars arrendemedels fond.......

Almare Stakets bros arrendemedels fond........

Längmanska donationsfonden.....................

Fonden för Karl XILs monument ...............

Fonden för anordnande af lokaler för statens

, embetsverk i hufvudstaden..............

Biskopslöneregleringsfonden..............

Presterskapets löneregleringsfond.................

Ramsele pastorsboställes skogsförsäljningsmedelsfond

Elfdals pastorats regleringsfond..................

Brunskogs församlings aflöningsfond...............

iFryksände pastorats regleringsfond...............

j Ecklesiastika boställenas skogsfond.............

Bibelkommissionens fond.......................

(Filénska testamentsfonden ...... .t ............

Grefve Erik Posses donationsfond *.............

Vadstena krigsmanshusfond.....................

Invalidhusfonden .............................

i Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond .

Westzynthii testamentsfond....................

jDjurgardsfonden................................

jJemtländska renbetesfjellens skogsfond...........

Summa

		D	e	) e t.				Summa.
Ingånde balans för tillgångar.	1 ■ Uppbörd.	Omforing.	Utgående balans för 1 skulder. 1	Ingående balans för skulder.
274,131	G 1	22,300 »				L	296,432 «		!
25,278	30	95516 J	—				26,234].	.
225,566	08	16,674(46 18,286	8 7	- —	J—	260.527141
252,905	1 <»	17,840j3<	_ _		- -	—	270,74f	46	_	I_
213,639	99	9,269 it	—		- -		222,909	10
381,505	3 5	16,552 21	—		—	—	398,057	56	—	—i
20,558	G 7	89l!s7	! —_	_	__	_	21,450	64
22,363	41	970	0 7	—	—	—	—	23,333	68	—	-i
2,046	90	102	80	—_	—		_	2,149	70		i
21,612	92	85	96	— —	—	- —	—	21,698	88	__	j
3,233,445	01	178.702	5 3	—	—	15.257	50	3,427,405	04	15,210
186,329	7 G	6,736	77	— —	—i	-;	—	193,066	5 3
2,781,957	73	112,248	45	— —		—	—	2,894,206	18	60	i
124,618	20	4,406	09	— —	__	2	80	129,027	09
100,519	31	1,480	72	—	—	9	81	102,009	84	9	81
970.253	3 4	—	—	—	—	—	—	970,253	3 4	112	3 U \|
3,146,233	83	3,522	53	—	—	- -	—	3,149,756	3 6		__
5,077,150	50	1.878,469	62	123,150	21	4,282,270	16	11,361,040	49	3,782,270	16
176,095	40	7,470	59	- -	—	—	—	183,565	99
3,200		3,200	—	—	—	- -	—	6,400	—	_ _
47,032	3 8	3.813	23					50,845	61	__
1,925,190	68	86,439	02	—	—	—	—	2,011,629	70	__	1
17,688	1 1	767	42	—		—	—	18,455	53	—
—	—	608,504	85	- -	_	_ _	_	608,504	85
435,959 6i	49,546	05	—	—	—	—	485,505I6G	__
2,231,826; 74	316,249	98	—	—	2	—	2,548,078	72
22,199 51	963	16	—	—	- —	—	23,162	67	__
587,553 17	28,254	14					615,807	31	_ _
35.860! o:	2.725	57	—	—	—	—	38,586	24	. _
22.913 o-	945	1 9	—	—	- -	—	23,858	26	__
652,59815 7	84,788	14	—	—	- -	—	737,386	71	_ _
2,156 17	93	54				—	2,249	71	_ _
30,115 48	1.277	40	- -	—	---	—	31,392	88
28,949 so!	1.256	02	—		- -	—	30,205	5 7	_ _	_
4,778,186!es!	201,739	08	273,640		—	—	5,253,565	76	__	1
2,590,363;	52	111,600	74	60,350		9,420	—	2,771,734	2 6	19,950	02
814,433 87	133,489	37l	- -		56	22	947,979	46	51	221
53,769\| 8 4 i	2,252	03!	- - I	—1	---	—	56,021	87
572,760 so	23,862(62]	— — !		—	-	596,623	42	_ _
186,457 4 3	41.063	1 31	i	;	55,788]	72	283,309	28	- -
12,275,427\|	‘''1	3,981,5111	6S\|	475,427(08(4,362,807]	21	41,095,173\| 2 9\|.	1,817,663	51

2(31

Statskontorets förvaltning stälda fonder.

Kredit.

1. '' Afskrif- ning.	Utgift.	Omföring.
Kontant behållning.
		16,331	. Öl	2.875		4,773	04
__		1,365	88	—	—	7,542	52
__		16,009	20	700		11,004	71
__ __		43,705	G0	- -	—	15,468, i ii j
						343	5 2!
						613 44
		__	_	_ _		33 06
	—	900	-	—	_	34i57
						3! 31
_ _	_	_ _	_	- -	—	33''44
_ _	_	38,495	8 3		—	51,920 so
_	_	2,355	08	- -	—	1,066 9 6
___	-	160137	84	—	-	113,210	51
						43,135	06
_ __	_	_ _	_	— -	—	50,912	53
_ _	_	358	39	- —	—	12	—
1	90	- -	-	123,150	21	—	—
_ ■;_:	_	149,477	or»		—	164,961	73
_ _i	__	4,500	—		—	1,888	03
_ _	__	3,200	—		-	3,200	—
_ _	_	40	—	- -	—	2,688	48
_ _	_	3,795	1 G	- -	—	20,889	08
i- _						28	44
		10,701	75	_ _	_	103,977	12
___	—	24,570	59	---	—	680	79
376	24	202,373	32	— -	—	70.265	30
						35	70
__	_	15.296	44	- -	—	4.326	2 4
_ _	_	1,200		—	_	1,261	47
_ _	_	14,000	—	—	—	15	1 9
_ _	_	46,159 2 5	- -		36,535	Clj
						3	4 6
_ _	_	2,000	—	---		45	30
_ _	_	_ _	—	- -	—	46
_ _	_	496,843	19 9	- -	—	172,653 4 6
__ _	_	82,506	5 0	30.000	—	10,690	7 0
5		558 17	— -	—	49,077 os\|
	_	2,090		—	—	83; 11
_ _		22,760(8 0		—	— -	—1
—		186,827 29	1--	—	1,422	22 1

Utgående balans för tillgångar.

Utlånta

medel.

Utestående uppbörd.	Proprie- balans.	Förskott,	Fordringar.	Summa.
6,497	78					! 7,484 36	277,226	52
						148 44	24,868	1 2
5.597	6 6					1.946 74	243,818]21
						1,812	7 1	227,039 8 6
						1,906 »o	222,909 10
						3,405	23	398,057	56
						183	5 0	21,450	64
		■				191	91	22,433	68
						18	40	2,149	70
__	_	_ _	_	- -	—	185]63	21,698	88
_ _	_	_ _	—	8	—	132,379	05	3.373,699	21
						1,122	33	190,711	45
				18	05	80,275	46	2,734,008	34
		__			_	2,084	78	129,027	0 9
_ _	_		—	- -	—	300	—	102,000	0 3
						842,435 05	969,782	65
__	_	_ _	—	—	—	272,677	n	3,026,604	2 5
						1,070.967	8 6	7,429.293)2 8
	_	__	_		_	1,671	85	179,065] o»
								3,200	—
925						404	33	50,805 61
						23,005	41	2,007,834 54
					-	157	88	18,455 53
			_	_ _	_	4,889	36	597,803 10
19,177	92	- -				3,779	06	460,935 07
58,242	5 7	1,679	61	—	—	18,978	94	2,345,329! 16
___ _	__	_ _	—	- -	—	198	1 5	23,162 67
						5,108	—	600,510 87
__	_	_ _	_	- -	_	309	51	37,386	24
						84	3 3	9,858	2 6
						5,609	28	691.227	4 6
						19	25	2,249	7 1
_		_ _	_	__	—	251	44	29,392	88
_		_ _		—	—	258;4o	30,205	57
1.675 6 8	18	_	- -	—	39,260 0 7	4.756.721	7 7
_ ''__			-	1 - -	—	22.521	29	2.639,277	74
20: -	2,711	56	; — —	—	7,672 96	947,365	07
	_	_ _	_		—	461 3 7	53,931	8 7
				\|		23,862(6 2	573,862 6 2
6,606				.		757(86	00,4811» n
98,742\|ol j 4,40917	26]0a\| 2,578,787lci	\| 35,571,812\| 2 9

258,471 44
17,177,16
225,269| io
209,759 02

220,658 68
394,038

21,234

22,207

2,127

21,479

3,189,391

188,522

2,540,504

83,807

50,787

127,335

2,753,92

6,193,363

175.506

46.787

1,963,940

18,269

488.936
437,297
2,196,162
22,928 8 2
591,076 os
35,815 26
9,758 74
649,08215 ?
2.2271—
29,096] it
29,900(6 2
4,543,113 o«
2,606,065 6 9
887,882(6 2
53,387 39j
550,000 —
87,695(921

383|l4| 1,548,559114| 156,725|ai | 944,883|2o| 31,944,993|öo|

262

§ 2.

Angående statsverkets inkomster under år 1894 hafva Revisorerne

Statskontoret..............

Öfverståthållarecmbetet... .

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

Stockholms
Upsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

län

d:o

(bo

d:0

d:o

Göteborgs och Bohus d:o
Elfsborgs d:o

Skaraborgs d:o

Vermlands d:o

Örebro d:o

Vestmanlands d:o

Kopparbergs d:o

Gefleborgs d:o

Vesternorrlands d:o

Jemtlands d:o

Vesterbottens d:o

Norrbottens d:o

Fångvårdsstyrelsen .. ..
Utrikesdepartementet ..

Arméförvaltningen .....

Marinförvaltningen.....

Lotsstyrelsen...........

Statistiska centralbyrån
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
Stuteriöfverstyrelsen .

Myntverket .........

Kontrollverket ........

Öfverintendentsembetet
Generalpoststyrelsen

Telegrafstyrelsen .....

Generaltullstyrelsen.....

Domänstyrelsen.................

Karolinska mediko-kirurgiska institute

Medicinalstyrelsen.............

Veterinärinstitutet ...

Grundskatt.

195

145,538

41,840

62,505

63,839

39,690

137,322

124,386

91,908

101,692

167,307

118,301

115,098

91,132

21,600

40,714

36,989

Summa | 2,355,67
*) Omföring från Norrbottens häatjägaresqvadrons fond.

Kyrko- tionde.	! Kavalleri-i regemente-nas häst-vak an s-spanmål.	Afgifter för 1 persedel-i underhållet vid rusthåll» j infanteriet.	Trosspasse- volaus- afgift.
—	1 !— 1-	1	1	i	-	— —	-
i--		1,148	Lo	100	—	1,116	25
- -	—	!--	j—	—	—	1,325	2 5
)\|--		10,334	15	2,040	_	602	87
$!--	;—	80,824	3 8	15,600	—	4,011	83
5--	1—	36,029	ce	6,720		2,425	33
—		8,590	71	1,640	—	795	—
	>—	7,592	82	1,400	—	892	08
\| 3,927	6 2	_ _	_	, _
68,467	1 C					3,166	8 5
119,918	47	—	—	—	—	3,348	75
I 16,345	"■		—
j 3,300 5 7	68	07
	—	18,934	04	3,480	-	772	50
—		61,971	08	13,450	_	3,533	75
		- -	—	- -		— —	—
—	—	—	—	—	—	1,605	50
—	—	33,966	33	6,240	—	1,671	50
	—	—	—	- -		—	—
	—					23	75
—	—	- _	—
—		—	_	- -	—	_ _	—
—	—	—	—	—	—	---	—
—	—	---	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—		- -	—
—	—	—	—	- -	_	—
!	—	_ _	—	Z Z
		—		- -	—	- -	—
	—	_ _	_
	—j	—	—	—	—	—	—

—	—j	--1	—	—	—	- -
	—	—	—
—	—	—	—	--i	-j	- -
	—i		i			- -
—	-\|	—	1	_ _ j	— i	__
211,959	5 31	259,460	34\|	50,670j	—!	25,4911211

Ordinarie

Tillfälliga

rote vakans afgifter.

*) 700

3,911

3,950

1,775

237

963

18,190

21,490

367

4,783

9,055

8,369

3,046

1,131

7,436

6,632

6,978

187

10,019

2,573

1,759

Soldat vakans afgift.

_	—	—
74	253	84
I41	1,236	72
91	2,289	24
33	7,228	86
51	3,996	72
3 8	1,370	59
1 3 99	703	11
17 82	146	82
72	87	45
27	- -	—
77	153	12
0 6	2,455	23
88	3,082	89
89	10,450	72
30	21,381	24
26	2,228	44
18	1,225	58
87 97 1 6	10,667	61
1,127	72
52	3,774	24
15	- -	—

140,577!89| 73,860

263

velat meddela följande, från rikshufvudboken hemtade tabeller:

inkomster.

Båtsmans- vakans- afgifit.	Arrende- medel.	Mantals- penningar.	Bötes- medel.	Kontroll stämpel medel.		Fyr- och båkmedel.	Telegraf- medel.	Skogs- medel.	Extra Uppbörd.	Summa.
		**) 3,054	14			48,909	84									65,735	37	118,594	35
21,850	—	— -	—	41,621	2 0													63,520	32
17,533	07	133,559	26	25,743	40	4.597	86								_	524	37	334,027	23
1,956	2 C	123,634	5 0	19,934	20	4,979	66								—	1,509	51	320,889	41
5,725	23	171,927	18	25,409	8 0	7,019	74		—			_ -			—	6,457	29	383,042	81
\| 9,733	73	275,603	86	41,283	—	10,332	2 9							—	—	1,142	93	685,254	09
422	50	158,499	09	28,540	60	6,843	24								—	9,467	07	368,088	38
200	—	84,237	05	22,274	40	4,893	7 5								—	1,649	74	233,254	84
49,740	34	128,228	89	31,762	60	10,718	84								—	1,340	73	354,203	55
11,722	57	16,989	3 2	8,773	40	1,510	10								—	1,167	58	118,042	24
67,405	0 3	16,188	97	19,098	—	6,519	85								—	62	66	123,217	40
550	—	234,092	32	34,222	—	6,583	25								—	8,307	00	415,566	30
2,595	72	404,639	13	61,199	60	17,218	52							—	—	3,085	31	696,089	0 8
20,065	84	50,450	69	21,298	80	6,396	3 7								—	94	10	178,858	22
19,675	77	142,282	12	48,623	—	23,727	56								—	10,816	06	293,120	34
3,177	50	109,726	82	41,636	40	10,026									—	1,185	32	337,771	16
550	—	279,070	59	37,029	—	7,124	08								—	613	71	539,181	39
550	—	42,690	12	38,369	60	9,471	43								—	1,340	72	197,827	1 1
600	—	80,964	46	28,668	40	7,909	44								_	2,230	03	246,182	83
850	—	100,124	86	22,393	--	6,489	98								—	2,242	—	351,149	66
500	—	15,540	2 4	32,215	20	5,982	48								—	5,268	18	185,665	31
6,875	28	11,675	3 4	33,575	80	18,718	02								—	1,420	1 9	205,033	80
20,607	31	600	—	32,435	20	15,529	91								—	156	28	160,648	93
56	87	14,942	91	16,271	60	7,950	6 5								—	1,141	2 0	73,110	39;
953	50	4,037	15	19,397	6 0	5,510	07								—	240	47	77,201	46!
225		3,294	45	12,861	40	6,016	3 3	—		—						1,778	43	62,923	87
						12	76	33,260	29					-- —				33,273	65
															—	5,048	76	5,048	76
											_	1,375,811	8 8					1,375,811	33
				.				—		1,791,913 84		—					1,791,913	84
														3,487,317	84	—	—	3,487,317	84
						31	25											31	2 5
	-												—		■-			—	—
264,121	r,2	2,606,053] 41;	744,037	20	261,02312 7	33,260] a 9	1,791,913	84	1,375,811	3 8 3,487,317	S4	131,025 0 2	13,815,860 0 3

**) Deraf 2,875 kronor omföring från Förenade inötespassevolansfonden.

— 264 —

Statskontoret ....

Ö fverståthållareembet
jKongl. Maj:ts Befallningshafvande
i

Stockholms.....län

Upsala.....

Södermanlands
I Östergötlands
( Jönköpings
Kronobergs
J Kalmar . .

I Gotlands .

Blekinge .

Kristianstad
| Malmöhus.

! Hallands .

Göteborgs och
| Elfsborgs .

| Skaraborgs
Vermlands
Örebro . .
Vestmanlands
Kopparbergs .

| Gefleborgs . .
i Yesternorrland,

! Jemtlands . .
Yesterbottens.
Norrbottens .
Fångvårdsstyrelsen
Utrikesdepartementet
Arméförvaltningen
! iarinförvaltningen
Hotsstyrelsen . . .

| Statistiska centralbyr
(Yäg- och vattenbyggnads |

styrelsen........

;Stuteriöfverstyrelsen och

I stuterierna......

(Myntverket.......

(Kontröllverket.....

Öfverintendentsembetet
Generalpoststyrelsen . .
Telegrafstyrelsen ....
Generaltullstyrelsen . .

Domänstyrelsen.....

Karolinska mediko-kirui
i giska institutet .
Medicinalstyrelsen .
Yeterinärinstitutet .

d:o
d:o
d:o
d:0
d:o
d:o
d:0
d:o
d:o
(bo
(bo
Bohus d:o
(bo
(bo
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o|
(bo
d:o,
d:0
d:o

Summa

ordinarie

inkomster.

118,594 3 ö
63,52032

334,027 lä»
320,889! 41
383,042'' si
685,254 >!
368,088: ss
233,254! 8 4
354,203:5 8
118,042
123.217:40
415.566 so
096,089 os
178.858''2 2
293,120 34
337,771 15
539,181(3 9
197,827; 11
246,182;ss
351,149 ee
185,665 31
205,033jso
160,648 9 3
73,110:3 9
77,201(46
62.923 8 7

B e v i II -

Tullmedel.

Postmedel.

Bevill-''
nings- |
afgifter för
särskilda ■
förmåner
och rättig-:
heter.

Stämpel medel.

Bränvins tillverknings skatt.

33,273	05
5,048	7 C
1,375,811	33
1.791,913	84
3,487,317	84
* 31	2 5

Summa 1.‘!

_ _	_			551	65	774,416 8 3
				96,591	\|40	i--	—-j
— _	; _		t	7C	50	120,006	95
—	—		—	25,4-96	5 2	63,508	09
—	; —	— —	—	17,164 —	71,142	58
--•	—	—	—	47,545 oo	226,626	3 7
— —	.—	—	—	28,755(7 0	132,089	?92
— —	—	— —	—	668	-	71,971
—	1 —	_ _	—	18,216	10	115,718	63
— —	—	—	—	5.32916ö	31,210	1 6
— —	—	—	—	3,241	—	70,743	5 9
—	—	— —	—	44,696	5 0	189,429	40
—	—	—	—	199,084	74	376.686	3 1
—	—	—	—	17,604		73,987	60
— —	—	—	—	94,453	90	293,046	1 G:
—		—	—	16.014	95	129,273	91
—		—	—	28,157	—	143,879	07
—		--I	—	31,524	83	121,949	] 2
— —	i	--''	—	22,032	81	113,293	— i
— —		—		31,200	8 5 \|	87,906	97 j
— —	—i	—	—	14,114	1 8 j	98,088	6 2
— —	—	— — I	— I	46,997	04(	121,029	9 7
— —		— —	1	77,687	601	181,896	11!
— —	— i	— —		3,251	50!	76,671	5 2!
— —	—:	— —		16,581	10	70,401	21 i
	— j	— —		782	50	81,365	89

11''''!''

Be -

Hvitbets socker tillverk ningsafgift.

för jord
bruksfastigbet.

— 8,273,599
48,631,960(4 oj--

38,631,960 4 o ,8,273,599 7 61880,044| 13

1,549,971

478,774

1.333,215

281,270

106,496

115,814

107,020

1,487,300

7,127,373

1,680,809

20,284

403,533

113,115

1,332,801

58.968

64( s o!

1 ö> —

ds:
is!
46 J

”1

85,314 i £

2 6 J 628,6511
7 6:4,009,309

57.171
39,940
56,854
92,725
53,419
38,465
67,481
19,123
29,230j
81,901 —
176,752 02
40,620jcc
46,595(28
61,296! si
89,245 3 8
69,371
62,703
46,645
54,113
46,621
48,494
21,824
29,378
22.396

3,836,339!4 5116,277,548| c i (4,723,274; 8 o (1,352,491 (3 9 (

265 —

ning	a	r.												Utgifts- anslagen enskildt tillhörande uppbörds- medel.	Bankovinst- medel.	Summa.
vinning af fast egendom samt af inkomst.	Tillägga-bevillning.	Summa.
fast egendom.			För inkon af kapite och arbet			ig d.	Summa.
för annan fastighet och frälseränta.	Summa	1SL a e.	Tillfäll upphör
												774,968 48	272,798	24	2,801.446	57	3,967,807	64
246.995	BO	247,059	80	794,550>6	621	18	1,042,231	44	1,029,505	78	2,249,128^5	2,633	—	- -		2,315,281	94
22,810		79,981	75	68,333 8 2			148,315	57	140,327	97	1,958,692 14	11,991	38	- -	—	2,304,710	76
20^028	70	59^969	26	81,475 19	4	_	141,448	45	136,122	47	845,549	53	117,178	1 2	—	—	1.283,617	06
17,318	75	74il73	23	76,485	0 2	22	17	150.680	42	143,605	62	382,592	62	4,879	2 5	—	—	770,514	68
43^288	45	136,014	37	140,882	73	26		276,923	10	265,770	94	2,150,081	Öl	30,769	26	—	—	2,866,104	36
16,185	7 5	69,605	31	73,093	76	- -	_	142,699	07	137,672	08	722,486	88	149,245	66	—	—	1,239,820	92
6''653	75	45,118	91	36,400 5 9	- -	_	81,519	50	78,884	39	339,539	61	152,815	19	—	—	725,609	64
H364	80	81,846	62	63,152!14	49	20	145,047	96	140,200	43	534,997	4 7	62,864	62	—	—	952,065	64
5’073		24,196	84	19,363 j 18	- -	_	43,560	02	42,349	18	314,783	Öl	34,497	33		—	467,323	18
16 086		45,317	1 5	70,513!do	20	90	115,851	95	109,925	69	1,787,062	58	1,418	04		—	1,91 l,69ö: 0 2
13,615		95^566		67,484 8 9	1	20	163,052	09	157,439	69	8,310,642	38	108,337	83	—	—	8,834,546	51
78,578		255,330	1 7	361,050 5 8	- _		616,380	75	592,740	27	7,475,011	09	5,000	90	— -	—	8,176,101	07
10,978	7 5	51,599	41	55,041136	- -	_	106.640	77	102,494	12	321,010	79	236	—		—	500,105	Öl
104 940	70	151,535	98	358.957 8 9	289	8 3	510,783	70	497,983	05	1,799,800	26	14.909 7 5		—	2.107,830	36
14. arta		76,159	51	88,152''7 8	- -	40	164,312	69	158,557	02	581,303	87	74,012!6 8		—	993,087	70
11 881115	101,126		72,353	46	29	52	173,509	51	168,407	—	1,846,754	63	197,148 68	- -	—	2,583,084; 5 5
16.909 ss	86^281	16	91,078	03	—	—	177,359	19	169.909	17	500,742	31	40,547 2 6	—	—	739,116! e 8
17,562		80.269	24	98,028	43	- -	—	178,297	67	168,867	42	541,459	75	523 12	—	—	788,165	70
14 98fS	SO	61,631	24	79,617	65	5	12	141,254	Öl	134,139	14	394^505	97	57,225118	—	—	802,875	81
14 585	60	68.698	64	81,711	21	74	1 2	150,483	97	141.191	9 1	403,878	68	45,894 6 8	- -	—	635,438	67
34/360	60	80,682	52	167,931	93	- —	—	248,614	45	230,527	09	647,169	1 5	9,032 02	- -	—	861,234	97
24 7fiS	90	73^263	42	162,271	34	31	—	235,565	76	222.763	33	717,912	SO	1.919	80	- -	—	880,481	53
3,696	75	25,520	94	44,152	7 2	- -	—	69,673	66	65,037	66	214,634	34	83,810	52	—	—	371,555	25
6,203	2 0	35^582	08	40,065 3 2	2	66	75,650	06	72,004	49	234,636	86	7,749	61	—	—	319,587	93
6/351	08	28*,748	0 3	48,049 02	—	—	76,797	06	71,891	74	230,837	1 8	1,271	22	- -	—	295,032	27
													—	2,324	89	- -	—	2,324	89
									_				—	130,554	Öl	—	—	130,554	Öl
													—	137.736	68	—	—	137,736	68
													—	308,688	73	—	—	308,688	73
													—	23,319	33	—	—	23,319	33
— —		—	—										-	185	06	- -	—	185	06
_ _	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	50	—	—	—	50	—
													—	169,208	05	- -	—	169,208	06
													—	84,397	05	—	—	84,397	06
																		33,273	05
					_	_ _	_	_ _	_	---	—	—	—	10,905	27	—	—	15,954	03
			_									8,273,599	7 5	- -	—	—		8,273,599 7 6
																		1,375,811 sa
												38,631,960	4 9	- -	—	—	—	40,423,874	3 3
_ _	—	—	—										—	12,649	72	- -	—	3,499,967	56
													_	6,805	31	_ _	_	6,805	31
													—	884,569	9 3	—	—	884,601 18
				—									—	14,890	0]	—	—	14,890\|oi
782,786	72	2,135,278	11	3,240,197	4 0	1,17713 o	5,376,652	81	5,178,317	0 6	83.185,737	70	3,274,993	3 3	2,801,446\|5 7	103,078,038\| 18

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1894.

— 266 -

§ 3.

Till upplysning angående de under revisionsåret gjorda afkortningar å statsverke

Öfverståthållareembetet .......................

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i:

Stockholms	län...
Upsala	11 ••
Södermanlands	77 •**
Östergötlands	n •••
Jönköpings	11
Kronobergs	v ••
Kalmar	77 •••
Gotlands	77 •••
Blekinge	n •••
Kristianstads	77 ...
Malmöhus	11 ...
Hallands	11 •••
Göteborgs och Bohus	11 •••
Elfsborgs	11 •••
Skaraborgs	„ ...
Yermlands	11 •••
Örebro	77 •••
Yestmanlands	11 ••*''
Kopparbergs	77 ....
Gefleborgs	11 •••''
Yesternorrlands	77 •• ''
Jemtlands	11 ""
Vesterbottens	77 —
Norrbottens	„ ...

Summa

				Ordinarie
Grundskatt.	Tillfälliga rote-vakansafgifter.	Soldatvakans- afgift.
_ _		_ _	_		_1
— —		— —	—	—
-—• —	—	— —		— —	—
—	—	— —	—
86	83	- -	—	- -	_
715	21	— —		26	08
79	67	—	—	—	—
z z	_	. _	1	_
—	—	—	—	— —	—
— —	—	- -	—	— —
—	—	24	68	— —
—		—	—	— —	—
— —	—	- -	—	— —	—
443	47	- -	—	- -	—
63	36	---
24	94	— —	—	18	36
1,124	12	_ _		- -	_
281	60
793	97
724	92
- -	—	- -		- -	—
11	75	— —		—	—
4,349	84	24	68	44	44

267 -

inkomster få Revisorerne här införa följande, från rikshufvudboken hemtade tabell:

Summa.
92,792	67
7,739	43
7,083	48
20,423	95
11,775	33
17,407	16
1,399	07
3,575	71
402	43
4,369	79
14,610 30,813	09
45
2,948	43
26,541	72
8,654	20
21,187	90
4,324	63
10,590	74
4,228	29
2,352	16
7,172	71
9,881	92
2,823	12
1,392	24
2,229

inkomster.

Arrende medel.

Mantals penningar.

Bötes medel.

Extra

uppbörd.

Bevillningar.

Bevillning af
fast egendom
samt af inkomst.

Allmän

bevillning.

Tilläggs bevillning.

4,321

4,875

18,366

5,912

14,792

425

Öl

105
11,604
22,800
1,666 18
140
3,626
18,688

7,580 08]
2,518;35l

l ,440

16,240 20

1,384 20
1,137 40
903
2,655 60
1,529 60
854
2,785
247
3,322
2,214
3,994
920
12,369
4,103
1,747
3,539
1,135
861
1,434
2,093
3,506 15
775;80
855:60
964—

685

80!

19 92

1 3

35 —

11 18

61,395

1,818

951

968

2,210

858 06
107

663 4 3
128
814
682
3,534
327
11,223
761
626
708
679
518
846
3,319
5,008
1,195 06
508194
1,134 |o 7

03
45
79
23
69
65

04
39
88

— 14,472 01

214 84
118 82
13
38
21
16
76
31

4 0

99
255
147
12
106
27
127
82
484
23

2,288
85
81
66 08

71
47

72
285
561
127

27
119

118,863|2 11 71,575|63| 770

2o 1 19j921 100,991|9Oj 74j06i 20,005|74

— 268 -

§ 4.

Af kapitalkontot till rikshufvudboken framgår, att i statsverkets kassaförlagsfonds
behållning vid 1894 års början ingått, bland annat, »proviant,
bränsle och materialförråd» till värde af 250,827 kronor 35 öre och att
dessa förråd i den utgående balansen upptagits till 264,177 kronor 32 öre.

I Kongl. brefvet den 15 Februari 1855 angående faststälda nya formulärer
för rikshufvudboken in. m. har Kongl. Maj:t, vidkommande den af
Rikets vid 1847 och 1848 årens riksdag församlade Ständer uti deras skrifvelse
den 8 September sistnämnda år väckta fråga om uteslutande utur allmänna
verks penningeredovisningar af värden å fastigheter samt å vissa inventarier
och materialier, som icke kunna till rörliga tillgångar räknas och i
allmänhet till liqvider för det allmännas räkning begagnas, förklarat, att,
sedan de nya formulären för de förvaltande verkens räkenskapsföring blifvit
faststälda, förenämnda fastighets- och inventarievärden icke vidare borde uti
ifrågavarande räkenskap ingå.

Under åberopande af detta Kongl. Maj:ts förklarande hafva Revisorerne
velat ifrågasätta, huruvida ej ofvanberörda i statsverkets kassaförlagsfond
ingående proviant-, bränsle- och materialförråd borde derifrån uteslutas.

§ 5.

Genom Kongl. bref den 20 Juni 1801 beviljades Höganäs’stenkolsverk
frihet från erläggande af bergverkstionde för en tid af trettio år och blef,
efter denna frihetstids förlopp och sedan åtgärd vidtagits för stenkolsverkets
taxerande till tionde, genom Kongl. bref den 9 Mars 1833 förklarad!, att
verket skulle från erläggande af tiondeafgift tillsvidare vara befriadt.

I underdånigt utlåtande den 13 November 1871, afgifvet med anledning
af väckt fråga om bergverkstiondens afskaffande, ovilkorligen för sådana
bergverk, som icke vore i åtnjutande af särskilda privilegier, och för de
privilegierade verken mot vilkor af privilegiernas upphörande eller aflösande,
anförde Kammar- och Kommerskollegierna beträffande Höganäs stenkolsverk,
att, såvidt af de hos kollegierna förvarade handlingar kunnat utrönas, detta
verk icke vore i åtnjutande af någon från statens sida meddelad förläning
eller annan förman åt sådan natur, att verket kunde förklaras vara försedt
med någoj; slags privilegium i den vid detta uttryck allmänneligen och hvad
anginge åtskilliga andra bergverk fästade mening, i följd hvaraf stenkolsverket
i detta hänseende vore likställigt med oprivilegierade ädlare verk.
I Kong!. Maj:ts till 1872 års Riksdag aflåtna proposition om bergverks -

269 —

tiondens afskaffande gjordes i öfverensstämmelse härmed icke något förbehåll
för ifrågavarande stenkolsverk.

Den Kongl. propositionen blef emellertid af Riksdagen afslagen, och
sedan Kammar- och Kommerskollegierna i skrifvelse den 13 November 1872
fästat uppmärksamheten på frågan, huruvida tionde borde påföras dittills icke
skattlagda verk, som enligt äldre författningar kunde kännas skyldiga till
dess erläggande, förklarade Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 9
Januari 1874, hvad särskild! angick Höganäs stenkolsverk, att då såväl storleken
som beskaffenheten af de förmåner, hvilka tillgodokommit detta verk,
vore i väsentlig mån beroende deraf, huruvida bolaget, som egde verket, ville
erkänna de vilkor, under hvilka vissa försträckningar blifvit detsamma af
Statsverket beviljade, Kongl. Maj:t ville framdeles meddela det beslut, hvartill
omständigheterna kunde föranleda.

Då Kongl. Maj:t derefter i proposition till 1877 års Riksdag föreslog
eftergifvande af allt bergverkstionde, undantogs frågan om Höganäs stenkolsverks
tiondeskyldighet såsom då ännu icke slutligen utredd; och Kongl. kungörelsen
den 10 Augusti 1877 om bergverkstiondens upphörande förklarades
i enlighet härmed uttryckligen icke gälla ifrågavarande verk.

Frågan om stenkolsverkets tiondeskyldighet bragtes sedermera å bane
vid 1888 års riksdag. I proposition till sistnämnda Riksdag föreslog nemligen
Kongl. Maj:t, med förmälan att jemte några verk, hvilkas egare icke
förklarat sig villige att ingå på de för bergverkstiondens eftergifvande jemlikt
Kongl. brefvet den 10 Augusti 1877 bestämda vilkor, endast Höganäs stenkolsverk
qvarstode såsom underkastadt skyldigheten att utgöra bergverkstionde,
att Riksdagen måtte medgifva, att den för öfriga bergverk i riket medgitna
tiondefrihet finge tillämpas äfven å ifrågavarande verk; och lemnades i det
propositionen bilagda protokoll öfver finansärenden för den 22 December 1887
en utförlig redogörelse såväl för frågans föregående behandling som för ofvan
berörda stenkolsverket lemnade försträckning och de transaktioner, genom
hvilka detsamma under Statsverkets förmedling öfverlåtits från ett äldre bolag
till dess nuvarande innehafvare.

I sitt öfver Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning afgifna utlåtande
(n:r 15) anförde Statsutskottet, att statens fordringsanspråk beträffande Höganäs
stenkolsverk måste anses dåmera vara preskriberade och att skäl icke
vore för handen att, med hänsyn till bolagets bestridda betalningsskyldighet
för fordom åtnjutna statsbidrag, vare sig upphäfva den frihet från tiondens
utgörande, som tillsvidare vore bolaget förunnadt eller föreskrifva särskilda förbehåll
eller vilkor för definitivt tilldelande af tiondefrihet åt stenkolsverket;
och hemstälde utskottet följaktligen om bifall till den gjorda framställningen.
Vid ärendets behandling stannade emellertid Riksdagens kamrar i olika

— 270 —

beslut, i det att Andra Kammaren biföll utskottets hemställan oförändrad,
hvaremot Första Kammaren, med anslutning till ett inom kammaren under
förhandlingarne i ämnet framstäldt yrkande, beslöt att bifalla Kongl. Maj:ts
framställning under förutsättning, att i fråga om upptagande af nya stenkolsgrufvor
Höganäs stenkolsverk skulle vara underkastadt lagen angående eftersökande
och bearbetande af stenkolsfyndigheter den 28 Maj 1886, så att
det icke i fråga derom finge på grund af äldre privilegier anses inom någon
del af Skåne hafva annan eller bättre rätt än andra koncessionssökande.

■’>.h Frågan, som sålunda på grund af kamrarnes skiljaktiga beslut förföll,
har sedermera icke återupptagits till behandling.

Såsom af det ofvan anförda torde framgå, måste Höganäs stenkolsverks
aktiebolag fortfarande anses skyldigt att för stenkolsverket utgöra bergverkstionde.
Härför talar otvetydigt såväl Kongl. .Maj:ts framställning till
1888 års Riksdag, hvilken just afsåg bolagets befrielse från nämnda skyldighet,
som äfven de af berörda framställning föranledda förhandlingarne vid
sistnämnda års riksdag. Yid sådant förhållande och då de omständigheter,
som på sin tid föranledde åtgärden att tillsvidare frikalla bolaget från utgörande
af tionde, icke längre äro för handen, hafva Revisorerne velat ifrågasätta,
huruvida icke antingen de privilegier, af hvilka Höganäs stenkolsverk
möjligen är i ^åtnjutande, må upphäfvas, eller, derest stenkolsverket befinnes
icke vilja afstå från dessa privilegier, verket må åläggas fullgöra sin skyldighet
att erlägga bergverkstionde. •

Reservation af herrar friherre Klingspor och friherre von Schwerin.
— Litt. D.

§ 6.

Såsom i Revisorerues berättelse angående verkstäld granskning af Riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning meddelas, hafva jemlikt 1877 års
Riksdags beslut samtliga rikets bergverk numera befriats från bergverkstionde
med undantag af, förutom Höganäs stenkolsverk, Tunabergs kopparverk,
Löfås silfververk och Dyka svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk. Såvidt Revisorerne
af vederbörande räkenskaper kunnat inhemta, har emellertid, oaktadt
den för sistberörda tre verk qvarstående skyldigheten att utgöra bergverkstionde,
sådan tionde under revisionsåret erlagts endast af Dyka bergverk,
hvilket i berörda afseende till landtränteriet ^Örebro län inbetalt 692 kronor
20 öre, utgörande tionde af rödfärg.

— 271 —

•

Den 13 December 1793 utfärdade Kongl. Maj:t privilegium för Trollhätte-Canal
och Slussverks Bolag att fullborda och sedan allt framgent underhålla
Trollhätte kanal och slussverk med vissa vilkor och förmåner. (Bil. A..)
it bolaget upplät Kongl. Maj:t från 1794 års början:

Gustafs och Gustaf Adolphs slussar med deraf fallande slusspenningar
jemte de dertill hörige sluss-skrifvarehus samt den vid Brinkebergs kulle
utdömde sluss och dervid belägne damm;

ett åttondedels mantal Hulan vid Carls-graf, undantagandes den plats,
som derifrån var tagen för kronobränneriet, hvilken plats dock, i fall bränneriet
komme att upphöra, då skulle tillfalla bolaget;

ett fjerdedéls mantal Hjulqvarnen; fem sextondedel mantal Hajum;
en fjerdedel i Olidan samt den rättighet Kongl. Maj:t och kronan af enskilde
sig tillköpt att dfaga kanalen öfver Trollhättebergen;

två mjölqvarnar, den ena vid Carls-graf och den andra vid Trollhättan,
en finbladig såg med de husbyggnader, som åtföljde sågen och berörda
två qvarnar:

en kalk- och en cementugn samt krutbodarne;

byggmästarebostället säteriet Lilla Hult med derunder lydande hemmanet

Qvarntorp; * . .. ,

hela Kafledammen vid Trollhättan med stranden derifrån till otra andan

af slussen vid Polheims kanal. _

Trollhätteströmmarne skulle dock alltid förblifva itihder Kongl. Majt:s
och kronans ego och förvaltning; men bolaget förbehölls den rättighet att
blifva hördt, innan några vattenverk deruti anlades, på det bolaget måtte
ega tillfälle anmäla, om något intrång slussverket derigenom förorsakades.

Ofvannämnda slussar, hemman och lägenheter öfverlemnade Kongl.
Maj:t åt bolaget, att med bibehållande af deras krononamn och natur under
perpetuelt arrende tillträda, innehafva och nyttja samt med det nya kanaloch
slussverket för alla tider införlifva och inkomsterna deraf uppbära och
gagna, utan att någon afsöndring deraf vore tillåten.

Sedan med anledning af Göta kanals öppnande för sjöfarten det befunnits
nödvändigt att utvidga Trollhätte kanals slussar till samma dimensioner
som den förstnämnda kanalens, men Trollhätte kanal- och slussverksbolag
förklarat sig icke kunna åtaga sig kanalens föreslagna ombyggnad, bildades

* På grund af Kongl. Maj:ts resolution den 13 Juni 1839 utbytt mot ett fjerdedels mantal
frälse Åkerström med qvarn.

- 272 —

eit nytt bolag för arbetets utförande, hvilket bolag Kongl. Maj:t genom öppet
bref och privilegium af den 2 Februari 1838 oktrojerade, att under namn
af Nya Trollhare Kanal-bolag — i enlighet med ett emellan Storamiral Embetets
Tredje Afdelning* och det nya bolaget afslutadt kontrakt om Trollhättekanalens
utvidgande, byggandet af slussar vid Trollhättan och verkställande
af öfriga dermed förenade arbeten i Göta eif efter af Kongl. Maj:t faststäld
plan nämnda arbeten företaga och fullborda samt kanalen och dess slussar
med allt hvad dertill hörde eller densamma genom berörda Kongl. bref tilllagdt
blefve, allt framgent i everldeliga tider ega, underhålla och afkastningen
deraf sig till nytta använda. (Bil. B.)

Till aktieegarne i Trollhätte Canal- och Slussverk skulle det nya bolaget
erlägga kontant lösen för kanal- och slussverket med alla dess tillhörigheter
till det af förbemälde aktieägare fordrade belopp med femtiofem riksdaler
banko för hvarje aktie, eller för alla aktierna med en sammanräknad summa
af 419,375 riksdaler banko; och skulle det nya bolaget derjemte ansvara
för uppfyllandet åt alla det gamla bolagets åligganden och förbindelser;
»kunnande i följd häraf de till gamla Trollhätte Kanal- och Slussverksbolag,
genom nådigt privilegium af den 13 December 1793, förlänte lägenheter
icke af nya bolaget från kanalverket afsöndras».

Genom omförmälta Kongl. bref och privilegium af den 2 Februari 1838
tillförsäkrades° det nya bolaget att i tjugufem år ifrån och med år 1838
till och med ar 1862 af Handels- och sjöfartsfonden erhålla ett årligt bidrag
af 60,000 riksdaler banko. Bolaget deremot skulle efter tjugufem års förlopp
ifrån arbetets början till Kongl. Maj:t och kronan årligen erlägga en
afgift af 10,000 riksdaler banko samt dessutom allt, hvarmed behållna inkomsten
öfverstege 100,000 riksdaler banko.

Samtidigt med privilegiernas beviljande eller den 2 Februari 1838
utfärdade Kongl. Maj:t »regler för nya Trollhätte Kanalbolag», i hvilka
upprepades bestämmelsen, att de till gamla Trollhättebolaget förlänte och af
det nya bolaget förvärfvade lägenheter icke finge af detta från kanalverket
afsöndras.

Med anledning af Kongl. Majrts förenämnda bref upprättades den 20
Mars 1838 kontrakt emellan Kongl. Maj:t och kronan, å ena, och Nya Trollhätte
kanalbolag, a andra sidan, enligt de vilkor, hvilka i det Kongl. brefvet
finnas upptagna i afseende å de ifrågavarande arbetenas utförande. (Bil. C.)

I detta kontrakt förbinder sig bolaget till, bland annat, att öfvertaga alla
det gamla bolagets åligganden.

* Nuvarande Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

— 273 —

Förutom de genom 1793 års privilegier till Trollhätte Canal- och
Slussverks bolag upplåtna hemman och lägenheter förvärfvade sig bolaget
åtskillig annan för kanalverket erforderlig jord. Denna utgjordes, enligt
hvad i den af Nya Trollhätte kanalbolags revisorer den 11 Juni 1868 afgifna
revisionsberättelse upplyses, af följande fastigheter, nemligen halfva
skattefrälsehemmanet Åker, halfva frälsehemmanet Lilla Håjum och fem
sextondedels mantal kronoskatte Stora Håjum med underliggande lägenheter
och vattenverk, enligt Wäne m. fl. häraders fastedom den 30 Juni 1796;

tre åttondedels mantal kronoskatte Stora Håjum n:o 2, enligt Kammarkollegii
skatteköpebref den 11 Augusti 1795;

fem tjugufjerdedels mantal kronoskatte Stafvered med en fjerdedel i
Stafvereds mosse, enligt förenämnda häraders fastedom den 9 Augusti 1826;

ett stycke af staden Wenersborgs donationsjord enligt Wenersborgs
Rådstufvurätts fastebref den 24 Augusti 1835; samt

tullhusplatsen vid Lilla Edet, enligt ett den 30 Januari 1832 hållet
auktionsprotokoll.

Då det gamla bolaget förvärfvade dessa fastigheter för kanalens behof
och för dess räkning samt då det nya bolaget enligt privilegierna åtagit sig
dels att med viss summa lösa denna egendom såsom tillhörande kanalverket
och ingående i de nya privilegierna och dels att ansvara för alla det gamla
bolagets åligganden och förpligtelser, har det redan häraf synts Revisorerne,
som om berörda fastigheter bort uteslutande för kanalverket användas och
såsom dess egendom betraktas. Ett särskildt stöd för denna åsigt finna
Revisorerne deri, att, såsom ofvan meddelats, uti 1838 års för Nya Trollhätte
kanalbolag utfärdade privilegier bolaget tillförsäkrats att »kanalen och dess
slussar, med allt hvad dertill hörer eller densamma härigenom tillagdt varder,
allt framgent i everldeliga tider ega, underhålla och afkastningen sig till
nytta använda». Berörda uttryck »kanalen och dess slussar med allt hvad
dertill hörer» finner en motsvarighet i § 2 i samma privilegier, deri föreskrifves,
att det nya bolaget skall erlägga kontant lösen för »kanal- och slussverket
med alla dess tillhörigheter»; och häraf torde alltså enligt Revisorernes
föreställning böra framgå, att Nya Trollhätte kanalbolag berättigats kanaloch
slussverket med alla dess tillhörigheter i everldeliga tider ega, och afkastningen
deraf sig, d. v. s. kanalbolaget såsom sådant, till nytta använda.
Att denna Revisorernes uppfattning emellertid icke gjort sig gällande inom
det nya kanalbolaget, få Revisorerne här nedan visa.

Rev. Ber. ang. SUUtverkel för År 1891.

274 —

o Såsom ofvan är nämndt, skulle Nya Trollhätte kanalbolag först efter
25 år, eller från och med år 1863, till statsverket inbetala viss andel af
bolagets behållna vinst. Sålunda må hvad bolaget under nämnda 25 år
kan hafva besparat vare sig genom inköp af fastigheter, som ej direkt
erfordrats för sjelfva kanalen, dess bankar m. m., eller genom ej utdelad
vinst skäligen anses såsom aktieegarnes enskilda egendom. Till sådan egendom
har emellertid bolaget hänfört ej allenast sistnämnda tillgångar utan
äfven de af det gamla bolaget inköpta fastigheterna. Härvid är dock att
märka, att enligt hvad revisionsberättelserna för åren 1863—1866 utvisa,
bland kanalverkets inkomster, i hvilka statsverket efter den bestämda grunden
skulle erhålla del, upptagits arrenden af bolagets s. k. enskilda fastigheter
och verk, utgörande

för år 1863 ............................................. kronor 2,937: —

» !864 ............................................. „ 5,169:83.

„ „ 1865 ............................................ „ 3,416: 67.

„ ,, 1866 ............................................. „ 4,465: 48.

I fråga om berörda »bolagets enskilda fastigheter och verk» hafva
Bevi8orerne velat erinra, att de hufvudsakligen utgjorts af den utaf det gamla
kanalbolaget inköpta egendom, enär, såvidt Revisorerne af tillgängliga handlingar
kunnat inhemta, bolaget år 1862 utom sådan egendom innehade endast
följande efter år 1838 förvärfvade fastigheter, nemligen 17| kappland åkeroch
ängslyckan n:o 255 vid Wenersborg, ett från landeriet Nabbensberg vid
Wenersborg samt från Nygårdsängen och kronoskattehemmanet Hede i Wäne
härad afsöndradt område äfvensom en qvarnlägenhet, benämnd Stubberud.

I detta sammanhang hafva Revisorerne velat lemna närmare upplysning
om en bolaget tillhörig fast egendom, som står i en undantagsställning
vid jemförelse med bolagets öfriga fastigheter, eller den så kallade Trollhätte
skeppsdocka. Den plats, hvarå dockan anlagts, är belägen å ett fjerdedels
mantal Olidan, hörande till de hemman, som jemhkt 1793 års privilegier af
staten öfverlemnades åt gamla Trollhättebolaget. Platsen blef den 24 April
1798 af bolagets dåvarande direktion upplåten till ett intressentskap, som
skulle ega att densamma tritt begagna till varfs- och dockanläggning fölen
faststäld tid af 100 år, räknadt från och med år 1798, å hvilken upplåtelse
Kongl. Maj:t den 25 September 1801 meddelat stadfästelse. Sedan
varfs- och dockanläggningen tid efter annan kommit i olika händer, blef
nyttjanderätten till densamma slutligen den 8 Juni 1844 transporterad på
Nya Trollhätte kanalbolag.

Platsen för skeppsdocka^ hvilken senare icke någonsin varit i bolagets
allmänna räkenskaper upptagen, skall jemlikt upplåtelsehandlingen år 1898

_ 275 —

återgå till kronohemmanet Olidan. Emellertid förekommer härvid den omständigheten,
att den mark, hvarpå skeppsdockan är belägen, blifvit genom
laga skifte, derom här nedan vidare förmäles, under en särskild egofigur
n:o 291 såsom skogsmark med grad 10 (= ^ åt lull grad) tillagd »Nya

Trollhätte kanalbolags enskilda hemman».

Bland Nya Trollhätte kanalbolags tillgångar hafva i räkenskaperna tor
åren 1863—1866, såsom ofvan antydts, upptagits, förutom »kanalverkets
oskiljaktigt tillhöriga hemman, verk och lägenheter», jemväl »kanalbolagets

enskilda hemman, verk och lägenheter».

k bolagsstämma den 28 December 1867 beslöto emellertid aktieegarne,
att från och med samma år och allt framgent de »bolaget enskilt tillhörande
hemman, verk och lägenheter», i 1866 års utgående lnventanekonto upptagna
till 25,434 riksdaler 89 öre, jemte afkastningen deraf skulle trän det
allmänna till det enskilda bokslutet öfverföras »för att bolaget enskilt tillgodokomma».
Till följd af detta beslut har också, enligt hvad i revisionsberättelsen
för år 1867 meddelas, rubriken »kanalbolagets enskilde hemman,
verk och lägenheter» jemte derunder antecknade hemmandelar, utom ett hälft
mantal Lilla Håjum och i mantal åker, uteslutits ur de allmänna räkenskaperna
för 1867 och följande år. Berörda, åt tjensteman till begagnande
upplåtna två hemmansdelar, blefvo deremot utan åsatt värde ofverflyttade i
kanalverkets hufvudbok under den förut förekommande rubriken »Hemman
på lön åt tjensteman». Dessa hemmansdelar ingå alltså fortfarande i de allmänna
räkenskaperna. , , ,

Ifrågavarande åtgärd, hvarigenom en del af kanalverkets fasta egendom
blifvit undandragen bolaget och såsom enskild egendom tillagd dess aktieegare
och hvilken åtgärd för visso strider emot .Revisorernes har otvan uttalade
åsigter om dispositionsrätten af berörda fastigheter, ådrog sig äfven
Kongl. Mai:ts särskilda uppmärksamhet, hvilket framgår deraf, att den åt
bolagets revisorer för år 1867 aflåtna, till Kongl. Maj:t ingifna berättelse,
deri denna åtgärd omförmäldes, af Kongl. Maj:t öfverlemnades till Justitiekanslersembetet.

Bemälda embete iuhemtade yttrande från kanalbolagets direktion, hvilket
yttrande, deraf Revisorer ne tagit del, synts Revisorerne för vidlyftigt att har
intagas och särskildt bemötas, helst Revisorerne anse detsamma vara i hutvudsak
vederlagdt af hvad här ofvan anförts. Justitiekanslersembetet fann emellertid
sig icke ega anledning att någon vidare åtgärd i målet vidtaga; och vid
sådant förhållande hafva de af Kongl. Maj:t tillsatte revisorerne för granskning
af Nya Trollhätte kanalbolags förvaltning och räkenskaper saknat anledning
att återkomma till detta ämne.

— 276 —

Enligt hvad i den af kanalbolagets revisorer år 1867 afgifna berättelse
meddelas, hade revisorerne af det vid ordinarie bolagsstämma med aktieegarne
i bolaget den 6 September 1866 förda protokoll inhemta!, bland annat,

att då tid efter annan hos direktionen framställningar blifvit gjorda
af egare till åtskilliga å kanalbolagets område uppförda fabriker och andra
industriella inrättningar om beredande af rättighet för dem att erhålla eganderätt
till de åt dem upplåtna byggnadsplatser, för att derigenom kunna på fördelaktigare
vilkor än förut förskaffa sig förlagslån mot inteckning i deras verkstäder
och öfriga byggnader, men en sådan fördel nu vore dem betagen, då
de endast på arrende innehade sina tomter, hade direktionen förklarat sig
hafva funnit flere skäl tala för bifall till ifrågavarande framställning: men då
det område, hvaröfver kanalbolaget disponerade, bestod dels af sådana hemman
och lagenheter, som genom nådigt privilegium af den 18 December 1793 blifvit
af staten åt det gamla kanal- och slussverksbolaget för alla tider på perpetuelt
arrende förlänte och således icke finge från kanalverket afsöndras, dels ock
af sådana, som genom köp förvärfvats antingen af det gamla eller det nya
bolaget, och då ofvan omförmälda verk och byggnader blifvit anlagda å förstnämnda
kanalverket oskiljaktigt tillhöriga hemmans område, hade således deruti
förefunnits ett hinder för direktionen att meddela eganderätt å de upplåtna
byggnadsplatserna;

att emellertid direktionen ansett denna olägenhet kunna lättast undanrödjas
derigenom, att såväl berörda, redan upplåtna platser, som annan dertill
lämplig, samma slags hemman tillhörig mark jemte vattenfall blefve utbytte
med egor af motsvarande värde, tillhörande bolagets enskilda hemman, äfvensom
direktionen ur en annan synpunkt funnit utbyte af vissa delar utaf egorna
till bolagets ofvannämnda tvenne slags hemman mot hvarandra önskvärdt, enär
till följd af grundens beskaffenhet det ej kunnat undvikas, att större delen af
kanalen och de nya slussarna blifvit anlagda å bolagets enskilda hemmans
mark, som skulle kunua till enskilde personer afyttras, hvilket i direktionens
tanke vore i alla afseenden olämpligt, då i främsta rummet det område, hvarå
sjelfva kanal- och slussverket är beläget, naturligtvis borde tillhöra sådana
hemman, som icke kunde af bolaget kanalverket frånskiljas;

att båda ofvan antydda ändamål syntes direktionen lämpligast och under
minsta olägenhet kunna ernås, om ett utbyte egde rum emellan det område,
hvarå kanal- och slussverket blifvit anlagdt med tillhörande dragvägar, upplagsplatser
m. m., och den mark med derinvid belägna vattenfall, som vore lämpliga
för fabriks- och andra inrättningar och der åtskilliga redan blifvit uppförda,
genom hvilken anordning hela kanalverket komme att befinnas inom de
kanalbolaget på perpetuelt arrende förlänta hemmans gränser, utan att kunna
derifrån afsöndras, och deremot de för industriella företag i betydligare om -

— 277 —

fattning tjenliga platser komme att tillhöra bolagets enskilda hemman och
lägenheter;

att till befrämjande af en så beskaffad bytesåtgärd direktionen ombesörjt
verkställande af laga skifte emellan de för meranämnda ändamål lämpliga delar
af bolaget oskiljaktigt tillhöriga hemman ^ af Stora Håjum och Olidan samt
dess enskilda hemman Åker och H af Stora Håjum;

och att aktieegarne till alla delar gillat och bifallit hvad direktionen
sålunda yttrat och hemstält samt bemyndigat direktionen att i vederbörlig
ordning befordra det förrättade skiftet till fastställelse.

Vid skiftet hade, enligt hvad i en senare revisionsberättelse meddelas,
iakttagits, att kanalen, såvidt den hatt sin sträckning öfver de skiftade
hemmanens områden, blifvit med nödigt utmål förlagd uteslutande på kronohemmanen
Olidans och A mantal Störa Håjums egor, hvaremot marken
emellan kanallinien och Göta eif tilldelats bolagets hemman; och hade skiftesförrättningarna
blifvit af Wäne härads egodelningsrätt genom särskilda beslut
den 28 Februari 1867 faststälda till laga efterrättelse.

Af hvad sålunda blifvit meddeladt framgår otvetydigt, att anledningen
till det omförmälta skiftets anställande ingalunda varit att bereda kanalverket
en fördel, utan fastmer att söka från detsamma skilja platser, hvilka, såsom
tjenliga för industriella anläggningar, hade högt försäljningsvärde; ty att det
område, .hvarå sjelfva kanalen och slussarna med tillhörande dragvägar m. m.
var beläget, äfven utan det vidtagna skiftet måste anses hafva varit från
kanal- och slussverket oförytterligt, torde väl, äfven med aktieegarnes uppfattning
om dispositionsrätten till de s. k. enskilda hemmanen, verken och
lägenheterna, icke kunna förnekas.

Hvad lagligheten af sjelfva skiftesförrättningarna vidkommer, hafva Revisorerne
velat erinra, att, oafsedt att de öfvergått hemman, å hvilka storskifte
förut egt rum, och att genom skiftet bildats egofigurer, som stå i strid
med skiftesstadgans föreskrifter, med skiftet afsågs, att jord, som Kongl. Maj:t
i ofvanberörda bref och privilegier af den 2 Februari 1838 förklarat icke få
från kanalverket afsöndras, skulle detsamma frånhändas, utan att, försåvidt
Revisorerne kunnat inhemta, Kongl. Maj:ts tillstånd dertill erhållits.

Af de handlingar och redogörelser för Nya Trollhätte kanalbolags förvaltning,
som varit för Revisorerne tillgängliga, har framgått, att efter år 1862
åtskilliga försäljningar af bolagets jord och tomter egt rum.

Sålunda blef år 1867 till firman Nydqvist & Holm mot en köpeskilling

- 278 —

af 20,000 kronor försåld den jord, hvarå deras mekaniska verkstad var uppförd
och hvilken genom ofvannämnda skifte blifvit afskild från kronohemmanet
fem sextondels mantal Stora Håjum.

Vidare har bolagets direktion å den sedan lång tid förut i tomter indelade
mark år 1882 afyttrat dels till Ingeniören Pihl i qvarteret Merkurius
9,200 qvadratfot till 25 öre och 4,140 qvadratfot till 15 öre qvadratfoten,
dels till Sergeanten Olsson tomten n:o 1 i qvarteret Najaden till 25 öre qvadratfoten,
dels till Bryggaren Opbacker 15,813 qvadratfot n:is 4 och 5 i qvarteres
Bore för 5,100 kronor 41 öre, dels till Trollhätte oljeslageriaktiebolag
91,360 qvadratfot för 15,000 kronor, dels tomten n:o 5 qvarteret Necken
till Länsmannen Forssell efter 35 öre qvadratfoten, och dels till Trollhätte
pappersbruks aktiebolag 56,360 qvadratfot för 9,254 kronor; hvarjemte kanalbolaget
under samma år, till Fabriksidkaren Nydqvist försålt ett område på
Stafvereds strandlott af 104,690 qvadratfot efter 2,000 kronor tunnlandet.

Äfven under år 1884 försåldes jord och tomter, nemligen tomten n:o 9
i qvarteret Najaden, innefattande 5,456 qvadratfot efter 50 öre qvadratfoten
till J. O. Forssell, 21,300 qvadratfot af hemmanet Åker för 3,621 kronor
till Trollhätte pappersbruks aktiebolag samt 92,320 qvadratfot af samma hemmans
mark för 15,694 kronor till firman Nydqvist & Holm.

Härjemte har uppburits ersättning dels med omkring 15,000 kronor för
ett till Bergslagernas jemvägsaktiebolag upplåtet, å hemmanet Stora Håjum
beläget grustag samt dels för exproprierad mark till nämnda jernväg.

Efter de af Revisorerne ofvan uttalade åsigter i fråga om kanalbolagets
fastigheter, hade till omförmälda försäljningar bort utverkats Kongl. Maj:ts
tillstånd, och hade de inflytande köpeskillingarne bort i kanalverkets allmänna
räkenskaper redovisas.

Enligt de för Nya Trollhätte kanalbolag utfärdade privilegier har bolaget
till det gamla Trollhättebolaget utbetalt en lösesumma af 419,375 riksdaler
banko, eller 629,062 kronor 50 öre. Någon ytterligare verklig inbetalning
å aktierna i det nya bolaget lärer icke hafva egt rum.

Alltsedan år 1863, eller det år hvarmed bolaget skulle till statsverket
inbetala, förutom en afgift af 15,000 kronor, allt hvarmed behållna inkomsten
öfverstege 150,000 kronor, har bolaget kunnat tillgodoräkna sig berörda inkomst;
och att bolagets behållning under många föregående år betydligt öfverstiga
sagde summa, torde framgå deraf, att, jemlikt bolagets revisorers berättelse
för år 1863, eller det första år för hvilket sådan berättelse till Kongl.

— 279 —

Maj:t afgifvits, bolagets behållna inkomst för detta år utgjorde 245,787 kronor
52 öre. Härtill kommer hvad bolaget tillförts från de såsom aktieegarnes
enskilda tillhörighet särskildt bokförda tillgångar. Enligt taxeringslängderna
för inkomstbevillningen inom Trollhätte socken hafva aktieegame för åren 1884,
1885, 1890 och 1894 taxerats för en årsinkomst af de enskilda tillgångarne
å respektive 9,166 kronor, 9,835 kronor, 16,189 kronor och 16,215 kronor.

Härvid hafva Revisorerne velat tillägga att, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
för år 1895 till Nya Trollhättekanals aktieegare utdelats, förutom
ofvannämnda belopp 150,000 kronor, en årsvinst af 45,000 kronor.

Från Handels- och sjöfartsfonden hafva under åren 1838—1862, i enlighet
med hvad i privilegierna utlofvades, till Nya Trollhätte kanalbolag utbetalts
90,000 kronor årligen eller tillsammans 2,250,000 kronor.

De från och med år 1863 till samma fond från bolaget inbetalda medel
hafva utgjort:

för år 1863

77	7?	1864 .......
77	7?	1865 ........
7?	77	1866 .......
75	77	1867 .......
7?	77	1868 .......
77	77	1869 .......
77	77	1870 .......
7?	77	1871 .......
77	77	1872 .......
7?	7?	1873 .......
77	77	1874 .......
77	7?	1875 .......
77	7?	1876 .......
77	77	1877 .......
77	77	1878 .......
77	77	1879 .......
77	77	1880 .......
77	77	1881 .......
7?	77	1882 .......
77	77	1883 .......
77	77	1884 ......
77	77	1885 .......
77	77	1886 .......

kronor 95,787: 52.

„ 85,300: 51.

„ 105,699: 20.

„ 41,369: 37.

„ 43,235: 03.

„ 16.648: 24.

„ 37,697:63.

„ 53,790:4 6.

„ 54,109: 02.

„ 76,468: 68.

„ 62,941: 27.

„ 35,817: 56.

„ 15,000: —

„ • 28,436: 87.

„ 35,918: so.

,, 16,966: 19.

„ 16,102:62.

„ 18,978: 76.

„ 15,000: —

„ 18,000: —

„ 32,000: —

„ 15,000: —

„ 23,000: —

Transport kronor 958,267: 7 3.

♦

— 280 —

för	år	1887
7?	77	1888
77	77	1889
77	77	1890
77	77	1891
77	77	1892
77	77	1893
77	77	1894

Transport kronor
................. kronor

................. ??

................ ??

................. 77

Summa kronor

958,267: 73.
15,000: —
28,432: 17.
55,000: —
45,000: —
35,000: —
35,000: —
57,022: n.
*) 40,000: —

1,268,722: oi.

Vid en jemförelse emellan, å ena sidan, statsverkets betydande uppoffringar
för ifrågavarande kanalverk och dess erhållna ersättningar derifrån samt,
å andra sidan, kanalbolagets för kanalens ombyggande tillskjutna medel och
deraf hemtade ansenliga vinst torde böra erinras om det i 1838 års privilegier
förekommande uttalandet derom, att de i privilegierna intagna vilkor och
förmåner blifvit af Kongl. Maj:t stadgade och medgifna “med hänsigt, å ena
sidan, att bereda säkerhet för arbetenas utförande enligt den faststälda planen,
att betrygga kanalfartens framgena vidmagthållande i ändamålsenligt skick och
att i sinom tid bereda staten någon ersättning för dess kostnader i och för
detta företag, och, å den andra, att lemna bolaget skälig ersättning för de
uppoffringar, detsamma dervid kommer att vidkännas".

Derest de här ofvan af Revisorer^ uttalade åsigter vunnit tillämpning,
skulle naturligtvis den statsverket tillkommande andel i bolagets vinst hafva
blifvit större; men äfven i ett annat afseende hafva bolagets åtgöranden, enligt
Revisoremes förmenande, ländt till minskning i denna andel. Då ju bolaget
alltsedan år 1863 först och främst varit berättigadt till 150,000 kronor af
nettovinsten, och öfverstigande vinst skolat tillfalla kronan, hafva nemligen i
sjelfva verket alla de utgifter, som af bolaget beslutats för ändamål, livilka
icke i bolagets regler föreskrifvits eller med dess verksamhet haft omedelbart
samband, bestridts af medel, som, derest utgifterna ej förekommit, bort till
statsverket inlevereras. Af sådana utgifter hafva Revisorerne exempelvis velat
omförmäla dem, som utgått för väganläggningar, hvilka icke stått i något
samband med kanalbyggnaden eller trafiken å kanalen.

I sammanhang härmed hafva Revisorerne velat meddela, att sedan kanalverkets
i bolagsreglorna för Nya Trollhätte kanalbolag föreskrifna reparationsfond
vid 1869 års slut uppgått till det bestämda beloppet af 150,000 kronor,

*) Härtill kommer den under år 1895 verkstälda slutliqviden för år 1894 med 22,646 kronor

10 öre.

— 281 —

Kong!. Maj:t den 2 Oktober 1874, på framställning af bolagets direktion,
med ändring af berörda bestämmelse förordnat att, da behållna årsinkomsten
af kanalverket öfverstege 150,000 kronor, högst 7,500 kronor af öfverskottet
skulle årligen, räknadt från och med år 1874, läggas till reparationsfondens
kapital och med ränta på ränta förökas, tilldess fonden uppginge till 300,000
kronor, under iakttagande att, då fonden blifvit minskad, densamma skulle
medelst förnyad insättning af högst 7,500 kronor årligen återbringas till nyssberörda
belopp 300,000 kronor.

Af bolagets revisorers berättelse för år 1893 inhemtas, att reparationsfonden
vid det årets slut stigit till det sålunda föreskrifna beloppet.

Enligt hvad Eevisorerne inhemtat, har kanalbolagets direktion i skrifvelse
den 18 Juni 1894 hos Kongl. Maj:t på anförda skäl hemstält, att förenämnda
fond å 300,000 kronor skulle bibehållas under namn af reservfond
för att, på framställning af direktionen, efter Kongl. Maj:ts pröfning i hvarje
särskild! fall, användas för bekostande af företag af större betydenhet samt att
för bestridande af sådana reparationer och förbättringar, som, ehuru icke af
den betydelse att reservfonden derför behöfde anlitas, dock hade den omfattning,
att de icke kunde af öfverskottet å ett års inkomst bestridas, skulle
bildas en reparationsfond på det sätt, att vid hvarje års slut räntan af det
kapital, hvaraf fonderna bestode, skulle afsättas till reparationsfonden, tilldess
denna växt till 300,000 kronor, och är denna framställning på Kongl. Maj:ts
pröfning beroende.

Af hvad ofvan blifvit meddeladt lärer framgå, att det torde kunna ifrågasättas,
huruvida vid förvaltningen af Nya Trollhätte kanalbolags angelägenheter
statens berättigade intresse blifvit vederbörligen tillgodosedt; och med
anledning häraf samt med hänsyn till de högst värdefulla tillgångar, som förefinnas
i de invid kronans mark vid Trollhättan befintliga vattenfall, och hvilkas
tillvaratagande gifvetvis är för statsverket af största vigt, hafva Eevisorerne,
som besökt Trollhättan för att taga närmare kännedom om kanalverket och
förhållandena i öfrigt å platsen, ansett sig böra å hvad här ofvan blifvit
meddeladt fiista Eiksdagens uppmärksamhet, under uttalande af den mening,
att en på allsidig granskning grundad utredning borde åvägabringas till
åstadkommande af full klarhet angående kronans och bemälda bolags inbördes
rättsförhållanden, i sammanhang hvarmed äfven torde böra tagas i öfvervägande,
huruvida icke kanalverket må kunna genom lösen eller köp för kronan för *

Rev. Rer. ang. Statsverket för är 189/f.

- 282

värfvas. En sådan utredning synes under närvarande förhållanden vara så
mycket angelägnare, som fråga nyligen väckts om utvidgning af Trollhätte
kanal eller om beredande af annan utfartsväg från Venern till Vesterhafvet,
hvilken frågas lösning otvifvelaktigt kommer att beröra statens intressen vid
Trollhättan.

Bil. A.

Afskrift.

“VI Gustaf Adolph med Guds nåde Sveriges, Göthes och Wendes Konung
etc. etc. Arfvinge til Dannemark och förrige samt Hertig til Schlesswig
Hollstein etc. etc. Göre weterligt: Åt som en Segelleds och Durkfarts
öppnande emellan Sjön AVennern och Götheborgs Stad, eller Saltsjön, genom
inrättande af Canaler och slussar förbi de svåra Trollhätte fallen i GöthaElf,
redan öfver tuhundrade års tid vant påtänkt och ansedt för et af de mast
Riksgagneliga företaganden i anseende til det beqvämliga och lätta tilfälle til
varors försel och afsättning, som deraf upkommer för flere af Rikets vidsträckte
och folkrike Landskaper, och hvilket icke annat kan, än i märkelig måtto
bidraga til Landtbrukets uphjelpande och alla näringars förkofran, och i samma
mon leda til folkökningen, Rikets styrka och tillväxt; Altså hafwe AVI, altid
sorgfällige att befrämja AVårt kära fäderneslands förmån och nytta, noga
öfverlagt om säkraste och förnämsta utvägen til detta vigtiga verks skyndesaranra
fullbordande. Och emedan erfarenheten bestyrkt, åt et så nyttigt
ändamål snarare och bättre vinnes genom et enskildt Bolags besörjande, än
då AVerket drifves för AVår och Kronans räkning; Ty hafwe VI, med anledning
af åtskillige nitiske och vältänkande Mäns ingifne underdåniga förslag,
om hvars antagande flere Innevånare uti AVestergöthland och AVermeland hos
OSS i underdånighet anhållit, funnit godt, åt genom detta AVårt Öpna Bref
och Pnviligium octroyera och fastställa et Bolag, åt under namn af Trollhätte
Canal- och Slussverks Bolag fullborda och sedan alt framgent underhålla
Trollhätte Canal och Slussverk med efterföljande vilkor och förmoner.

1 §•

Uti detta Bolag äga alle AVåre trogne Undersåtare frihet åt deltaga
genom Subscriptioner, hwilka verkställas på sätt de af OSS i Väder faststäldte
och genom trycket allmänt kungjorde Bolags-Reglor innehålla.

- 283 -

2 §•

WI uplåte åt Bolaget ifrån nästa års början:

Gustafs och Gustaf Adolphs Slussar med deraf fallande Sluss-penningar,
jemte de dertil hörige Sluss-Skrifwarelms, samt den wid Brinkebergs Kulle
utdömde Sluss och derwid belägne Dam.

Åttondedels-Hemmanet Hulan wid Carls-Graf; undantagande den plats,
som derifrån är tag-en, för Krono Bränneriet, hwilken plats dock, i fall Bränneriet
framdeles kommer åt uphöra, då Bolaget tilfaller

fjerdedels Hemmanet Hjulqwarnen,

fem Sextondedelar i Hemmanet Hojum och

En fjerdedel i Olidan, samt den rättighet VI och Kronan af enskildte
OSS tilköpt åt draga Canalen öfwer Trollhätte bergen.

Twänne Mjölqwarnar, den ene vid Carls-Graf och den andra vid Trollhättan.

En finbladig Såg med de husbyggnader, som åtfölja Sågen och berörde
twänne Qvarnar.

En Kalk- och en Cements-Ugn samt Krut-Bodarne.

Byggmästare-Bostället Säteriet Lilla Hult med derunder lydande Hemmanet
Qvarntorp. 1

Hela Kafle-Dammen vid Trollhättan med Stranden derifrån til öfre ändan
af Slussen i Polheims Canal; Men Trollhätte Strömmarne förblifwa altid under
AVar och Kronans ägo och förwaltning; dock förbehålles Bolaget den rättighet
åt blifwä hördt, innan några Wattenwerk deruti anläggas, på det Bolaget
må äga tilfälle anmäla, om något intrång Slusswerket derigenom förorsakas.

De Sluss vverkets nu ägande förråder af Materialier och Instrumentalier,
som icke tilhöra de härigenom afstådde AVatten-werken, böra genom offenteligt
utrop för AVar och Kronans räkning försäljas.

3 §.

Ofwannämnde Slussar, Hemman och Lägenheter öfvverlemne AU åt Bolaget,
åt med bibehållande af deras Krononamn och Natur under perpetuelt
Arrende tilträda, innehafva och nyttja, samt med det nya Canal- och Slusswerket
för alla tider införlifwa och inkomster^ deraf upbära och gagna, utan
åt någon afsöndring deraf må wara tillåten. Börandes Bolaget träda i Slusswerkets
skyldighet i anseende til den så kallade Gropbroens underhållande,
derjemte anlägga och underhålla eu ny bro vid öfra ändan af den nya Canalen,
så inrättad, åt Masterne icke behöfva fällas på de genomgående fartygen,

— 284 —

samt svara för de til Bolaget uplåtna Hemmans och Lägenheters besvär och
utskylder.

4 §•

Så wäl under arbetstiden, som ock i tjugu år efter Ganal- och Slusswerkets
fullbordande, bewiljas Bolaget frihet för Arrendes erläggande, men
efter desse frihetsårs förlopp, kommer Bolaget åt i Arrende til OSS och Kronan
betala uti femton år femhundrade Riksdaler årligen, derefter i andra femton
år Ettusende Riksdaler årligen, sedan i tjugu år Ettusende Femhundrade
Riksdaler årligen, samt efter den tiden och alt framgent Tvåtusende Riksdaler
årligen, utan åt någon minskning eller förhöjning i Arrendet sedermera må
äga rum.

5 §.

Til Arbetets bedrifvande undfår Bolaget årligen Ettusende til Ettusende
Tvåhundrade man af Wårt och Kronans Manskap, hvvilka af Bolaget på det
sätt aflönas, åt hwarje af Manskapet bestås Fyra Skillingar om dagen, utom
hvad genom öfverbeting kan förtjenas, en Under-Officerare Sex Skillingar om
dagen, en Subaltern Officerare Sexton Skillingar om dagen, och en Capitaine
Tjugufyra Skillingar om dagen; och skal til Manskapets förplägning en fri
och obehindrad tilförsel och försäljning af Matvaror och Dricka vara
tillåten.

Likaledes förunnas Bolaget understöd af Ekevirke til Slussportarne’och
det utan betalning för det Wirke, som fälles å Mara och Kronans Skogar,
men derest något hygge kommer åt verkställas på Skatte- eller Kronohemmansägor,
böra Aboerne af Bolaget njuta den betalning, som Wår under den 10
i denna ^ månad utfärdade förnyade Skogs-Ordning föreskrifwer i de fall, då
hyggen, å slike hemman til Wårt och Kronans behof förrättas. Til Bergsprängning
må ock Bolaget af Wråre och Kronans förråder utan betalning
erhålla stenlupit krut, dock icke til högre belopp under hela arbetstiden, än
Åttahundrade Centner.

Bolagets Direction åligger, åt innan hvarje års slut til OSS ingifva
underdånigt^ förslag på erforderligt Manskap, Ekevirke och Krut för det inkommande
året, hvarefter Yl, sedan vederbörande blifvit hörde, vele samma
förslag pröfva, men för nästa ar äga de af OSS i 15 § utnämde Directeurer
inlemna et sådant underdånigt förslag, så framt Actieägarne ej hinna så tidigt
välja Directeurer, åt de derom kunna besörja.

— 285 —

6 §•

När de hinder, naturen lagt i vägen för Sjöfarten emellan Wennern och
Saltsjön, genom den kostnad Kronan anwändt och Bolaget kommer åt nedlägga,
warda undanrögde, finne VI samma inrikes Sjöfart för alla inhemska
böra wara fullkomligen fri, öppen och oinskränkt; och hwad angår Tull-clareringen
för de waror, som föras genom denna Segel-led; Så anbefalle VI nu i
Nåder Wår General Tull-Direction åt tilse, huru samma Segelfart må häruti
njuta all den lindring, som med Wår och Kronans säkerhet samt författningarne
instämma kan.

Emot ofvannämde förmoners åtnjutande skal Bolaget åligga, åt inom
fyra år, men aldrasist inom sex år, räknade ifrån 1794 års början, ofelbart
fullborda Canal- och Slusswerks-byggnaden efter de i 8 § utstakade dimensioner,
samt sedan i alla tider hålla Slussar och Canaler, så de nya, som ^ de
til Bolaget nu uplåtne, i godt och fullkomligt stånd, så åt Segelfarten'' på
Götha Elf, då is icke hindrar, nitid må wara öppen och brukbar; til hwilken
ända Bolaget äger tilse, åt de i samma Elf, Carls-Graf och utloppet i Wennern
nödiga muddringar blifwa werkstäldte til sex och en half fots djup_och
de dertil anslagnc medel rätteligen anwände, samt åt inga sadana Byggnader
inäga i Götha Elf anläggas, som kunna blifwa Segelfarten derstädes til hinder
och förfång, hwarå Bolaget wid inträffande händelser äger å behörig ort tala
och rättelse söka. Och på det de Fartyg, som nyttjas i denna Segelfart, ej
inäga wid; Wennersborgs Stad hindras af sådana afgifters erläggande hwartil
Staden oaktadt Segelfartens förändrade ställning kan pröfwas hädanefter berättigad,
bör Staden besörja, åt samma utgifter wid Gustafs Slussar upbäras,
och Staden aldeles wara förbudit, åt til den ändan wid Staden qwarhålla de
Fartyg, feom komma från, eller ärna sig till Götha Elf.

8 §.

Canalens och Slussarnes bredd fastställes til Ellofwa alnar, eller Tjugutwå
fot emellan Portstolparne, djupleken til Sex och en half fot i Porttrösklarne
efter Götha Elfs lägsta watten-horizont beräknadt, samt längden af
hwarje Sluss til minst Sextio Alnar.

286 —

9 §•

, ?om Järf Nådiga syftemål är, åt detta nyttiga werk må skyndesamt
Mbordas; Sa bor och den Direction, som af Actie-ägarne tilsättes, under
arbetstiden ^årligen til OSS inkomma med underdånig berättelse om arbetets
fortgång, pa det VI måge kunna inhemta, huruvida arbetet med nit och drift
fortsattes, samt vidtaga nödige anstalter til undanrödjande af de deremot ankommande
hinder.

10 §.

VI hafwe särskildt i Nåder faststäldt såwäl den Taxa, hwarefter Bolaget
ager åt upbära Slussafgifterne, som ock de Beglor, Indika böra tjena
Bolaget td efterrättelse.

11 §•

„ ärfwodfi af Trehundrade Trettio Tre Riksdaler Sexton Skillingar

årligen, som Landshöfdingen och Commendeuren af Wår Nordstjerne Orden,
Fredric Ldljehorn för styrelsen af Slusswerket, enligt Constitutorial åtnjutit’
kommer Bolaget, åt under de sex första åren til bemälte Landshöfding ut octcilc^,

12 §.

Directeuren Elias Sveder, som innehafwer Fyrahundrade Riksdaler i årlig
lön och Säteriet Lilla Hult med Hemmanet Qvarntorp til Boställe enligt Fullmagt
af den 19 Maji 1785, bör derwid bibehållas och samma förmoner af
Bolaget bekomma, intil des han genom döden, befordran, eller på annat laga
satt afgår; Bolaget deremot berättigad åt nyttja des biträde, och wid hans

afgång så föranstalta om Hirecteurs-syslan, Lönen och Bostället, som Bolaget
nyttigt finner.

13 §.

Sluss- och Material-Skrifvarne, Smeden och Timmermännen få af Bolaget
upbära de löner, de förut innehaft, dock under förbindelse, åt med flit och
trohet uträtta Invad dem af Bolaget kan föreskrifwas och åläggas.

— 287 -

14 §.

Som följande wid afskedstagande! från deras wid Slusswerket innehafde
Tjenster blifwit med lifstids Pensioner benådade, nemligen Kamereraren Fryxell
med Ethundrade Riksdaler, Byggmästaren Wallmark med Twålnmdrade Sexton
Riksdaler Sexton Skillingar, och Material-Skrifwaren Bark med Trettio Tre
Riksdaler Sexton Skillingar årligen; Så bör och Bolaget samma pensioner til
bemälte personer i ”deras lifstid utbetala.

15 §.

Enligt B § i Bolags-Reglorne hafwe VI i Nåder förbehållit OSS åt
utse de Sex Personer, som törst skola utgöra Direction af Bolaget, samt besörja
om subscriptionen, med det mera, samma § utstakar. Dertil hafwe VI
i Nåder utnämdt desse redelige och kunnige Män, nemligen: Commerce-Rådet
Carl Arfvedson, Directeuren wid Swenska Ost-Indiska Compagnie! \ Vill järn
Chalmers, Majoren Friherre Nils Silfversköld, Directeuren Claes Frietzcky,
Bruks-Patron Petter P. Bagge och Bruks-Patron Carl Fredric Uggla. Det
alle, som wederbör, hafwe sig hörsammeligen åt efterrätta; Til yttermera wisso
hafwe VI detta med Egen Hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill
bekräfta låtit. x

Stockholms Slott den 13 December 1793.

Under Min Allernådigste Konungs och Herres Minderårighet

CARL

(L. S.)

M. Rosenblad.11

Bil. B.

Afskrift.

“VI Carl Johan, med Guds Nåde, Sveriges, Norriges, Götlies och
Wendes Konung, göre weterligt: att, sedan VI, till fullkomnande af den
genom Götha och Trollhätte canaler öppnade coinmunication mellan Östersjön
och Westerhafvet, funnit det wäsentligen bidraga att Trollhätte canal och
slussar erhölle så utwidgade dimensioner, att denna segelled blefwe farbar för

— 288 —

alla fartyg, som kunna passera Götha canal, och VI, med anledning häraf
och för att bereda werkställighet åt ett så beskaffad^ för allmänna rörelsens
befrämjande vigtigt, företag, hvarmed nuvarande Trollhätte Canal- och Slussverks-bolag
förklarat sig icke kunna taga befattning, låtit under den 9 December
1836, efter förut anbefallda undersökningar om sättet och kostnaden
för arbetets utförande, jemte andra förberedande åtgärder, utfärda allmän
Kungörelse om actie-teckning till. bildande af ett nytt enskildt bolag, som,
efter det lösen till gamla Trollhätte Canal- och Slussverks-bolag blifwit erlagd
för bolagets privilegier och äganderätten till Canal- och Sluss-verket med alla
dess tillhörigheter, på sätt och till det belopp, bolaget serskildt medgifvit,
komme att, enligt af OSS gillad och fastställd [lian, ombesörja utvidgning af
Trollhätte canal och ombyggnad af Trollhätte slussar till lika dimensioner med
Götha canals, emot det att nya bolaget, jemte öfriga förmoner, erhölle under
vissa år ett bestämdt årligt bidrag af allmänna medel, det VI, i enlighet med
Rikets Ständers vid sista Riksdag gjorda framställning, ville å Handels- och
Sjöfarts-fonden anvisa; men ändamålet .med denna nådiga Kungörelse, i anseende
till bristande actie-teckning, icke ernåtts; så har, under den 25 Augusti
förlidet. år, hos OSS till pröfning förekommit ett af särskilde delägare gjordt
anbud att utföra ifrågavarande ombyggnadsarbete på vilkor, dem VI funnit
icke väsendtligen afvika från de i AV år nådiga Kungörelse af den 9 December
1836 fastställde åligganden och förmoner, och derför förklarat OSS vilja antaga,
dock med vissa tillägg och förbehåll, deröfver bemälde delägare ägde
att sig" i underdånighet yttra och, i händelse de ville derpå ingå, inom viss
föreskrifven tid till OSS i underdånighet öfverlemna förslag till såväl formligt
Contract om arbetenas utförande, som till Reglemente för det blifvande nya
bolaget; Och som dylika förslag numera blifvit till OSS i underdånighet ingifne,
hvilka i allo öfverensstämma med hvad VI, såsom vilkor för anbudets
antagande, under den 25 Augusti förlidet år i nåder föreskrifvit, så hafve
Yl, efter pröfning häraf, nu i nåder anbefallt AVårt Stor-Amirals Embetes
Tredje Afdelning att, å AVåre och Kronans vägnar, med det nya bolaget afsluta
Contract om Trollhätte-canalens utvidgande, byggandet af nya slussar
vid Trollhättan och verkställandet af öfriga dermed förenade arbeten i Götha
eif, enligt den plan, ÅT jemväl vid detta tillfälle slutligen i nåder fastställt;
hvarjemte ArI velat härmed och i kraft af detta AVårt öppna Bref och Privilegium
i nåder octroyera bemälde bolag, under namn af Nya Trollhätte
Canal-bolag, nämnde arbeten företaga och fullborda, samt canalen och dess
slussar, med allt hvad dertill liörer, eller densamma härigenom tillagd t varder,
allt framgent i evärdeliga tider äga, underhålla och afkastningen deraf sig
till nytta använda, med efterföljande vilkor och förmoner, dem VI stadgat
och medgifvit, med hänsigt å ena sidan, att bereda säkerhet för arbetenas

— 289 —

utförande enligt den fastställda planen, att betrygga canalfartens framgena
vidmakthållande i ändamålsenligt skick, och att i sinom tid bereda Staten
någon ersättning för dess kostnader i och för detta företag, och, å den andra,
att lemna bolaget skälig ersättning för de uppoffringar, detsamma derwid
kommer att vidkännas•:

§ I I

nya Trollhare Canal-bolag skall hwar och en, så väl infödd, som
utländsk man äga rätt och frihet att deltaga genom att teckna sig för en
eller flere, till innehafwaren ställde, actier å Femhundrade Riksdaler Banco
hwar, på’ sätt och under iakttagande af de föreskrifter, Wåre under donna
dag för bolaget utfärdade Reglor innehålla.

§ 2-

Till actie-ägame i nuvarande Trollhare Canal- och Slussverk erlägge
det nya bolaget contant lösen för Canal- och Slussverket med alla dess tillhörigheter
till det af förbemälda actieägare fordrade belopp, med Femtiofem
Riksdaler Banco för hvarje actie, eller, för alla actieme, med en sammanräknad
summa af 419,375 Riksdaler Banco, och ans vare derjemte för uppfyllandet,
af alla det gamla bolagets åligganden och förbindelser: kunnande i
följd häraf de till gamla Trollhare Canal- och Slussverks bolag, genom
nådigt Privilegium af den 13 December 1793, förlänte lägenheter icke åt nya
bolaget från Canalwerket afsöndras.

§ 3.

Utöfver hvad till lösen för gamla Canal- och Slussverket erfordras,
anskaffa, bolaget medel till arbetenas utförande, och widtage i öfrig! sådane
åtgärder, att arbetena kunna under loppet af Maj månad detta ar taga sin
början.

§ 4-

Bolaget åligge att utföra dessa arbeten, omfattande segelleden ifrån och
med Wenersborgs hamn till och med Ströms canal och Trehundrade alnar
nedom densamma, i fullkomlig öfverensstämmelse med den plan, VI nu i nåder
gillat och fastställt enligt af Chefen för medlersta Canal- Districtet, Majoren

Rev. Iler. ang. Statsverket filr är 1894.

— 290 -

Nils Ericsson, uppgjordt kostnadsförslag-, så att, till winnande af lika dimensioner
med Göta canals, den nya Trollhätte-canalens djup blifwer Tio fot wid
lägsta ^vattenyta, de nya slussarnes bredd i portöppningen Tjugufyra fot, med
tillökning af 5 decimaltum eller deröfver allt efter sänkningsdjupet, samt
deras längd inom slussportarne minst Etthundratjugu fot,

§ 5.

Arbetena böra af bolaget fullbordas sist inom Sju år från deras början;
ägande bolaget att, intill dess den nya canalen blifwer till genomfart öppnad''
hålla farten genom nuvarande canal och slussar öppen; dock så att, för ombyggnadsarbetets
fortgång, canalen må, räknadt från och med år 1839, wara
stängd ifrån den 1 Nowember det ena året till och med den 30 April det
påföljande.

§ 6.

Genom Wårt Stor-Amirals Embetes Tredje Afdelning kommer tillsyn att
hallas deröfwer, att arbetena warda utförda i öfwerensstämmelse med den af
OSS i nåder fastställda plan, att wid werkställigheten godkända arbetsmethoder
följas och fullgoda materialier användas, samt att canalen och slusswerket
framgent af bolaget underhållas: Skolande, under byggnadstiden bolagets
Direction årligen i Januari månad till Stor-Amirals Embetets Tredje Afdelning afgifva
berättelse om hwad under det förflutna året blifwit, tillgjordt, jemte partiella
förslag öfwer de arbeten, som under det löpande året skola utföras, då tillika
uppgifwes antalet af det derwid behöfliga arbetsmanskap; om hwilket allt Afdelningen
sedermera äger att hos OSS göra underdånig anmälan.

§ 7.

Ordförande i bolagets Direction nämnes af OSS för fyra år efter af
bolaget upprättadt och af OSS gilladt förslag å trenne kunnige, werksamme
och redlige män.

§ 8.

Sedan arbetena blifwit fullbordade, skall bolaget för större reparationer
årligen afsätta minst Fem Tusen Riksdaler Banco, som accumuleras med ränta
på ränta till dess reparationsfonden wäxt till Etthundra Tusen Riksdaler samma
mynt, under iakttagande, att, då fonden, genom werkställda reparationer, blifwit

- 291 —

minskad, densamma, medelst förnyad insättning af 5,000 R:dr årligen, återbringas
till ofwanberörda belopp: börande underhålls-kostnader och mindre reparationer
af inkomsterne, utan reparations-fondens anlitande, bestridas.

§ 9.

Så vida arbetskostnaderne icke med Tvåhundra Tusen Riksdaler Banco
öfverstiga den i förslaget beräknade summan af 1,624,000 R:dr^ skall bolaget,
efter Tjugufem års förlopp ifrån arbetets början, till OSS och Kronan erlägga
en afgift af Tio Tusen Riksdaler Banco årligen, samt i alla fall allt, hvarmed
behållna inkomsten öfwerstiger Etthundrade Tusende Riksdaler Banco.

Det skall likväl bero af OSS att af allmänna medel anslå hvad utöfwer
1,824,000 R:dr kan för arbetenas utförande efter fastställd plan erfordras,
emot det att förrberörde årliga afgift af 10,000 R:dr, i sådant fall,
owilkorligen efter Tjugufem års förlopp erlägges.

§ io.

Gamla Trollhätte canal- och slussverk skall, sedan det af nya bolaget
blifwit inköpt, tjena till säkerhet för uppfyllandet åt bolagets förbindelser i
afseende på ombyggnadens utförande; och skola för detta ändamål actierne
uti gamla Trollhätte canal och slussverk sist inom Maj månads slut detta år
deponeras i Wårt och Rikets Stats-Contor, och der förblifva till dess ombyggnaden
blifvit fullbordad, hvarefter de till nya bolaget återställas. Om åt
en eller annan orsak några actier i gamla Trollhätte canal- och slussverk
icke varda vid öfverenskommen tid till inlösen töretedde, skall nya bolaget
behörigen styrka att en, lösningspriset tör de felande actierne motsvarande,
summa "blifvit för deras inlösande i Rikets Ständers Bank insatt.

§ 11-

Utom hvad här ofvan tinnes stadgadt, ställe bolaget sig till efterrättelse
hvad de af OSS för bolaget utfärdade Reglor serskildt innehålla.

§ 12.

Så framt förberörda åligganden och förbindelser <at nya Trollhätte Canalbolag
noggrant uppfyllas; äge bolaget att, jemte orubbad besittnings- och
äganderätt till gamla och nya Canal- och slussverket med alla dess tillhörigheter,
tillgodonjuta följande förmoner och rättigheter, nemligen:

— 292 —

a) att kunna å Canal- och Shiss-werket utställa lösbref till innehafvaren
på sätt i bolags-reglorne säges, samt låta egendomen lagligen inteckna.

b) att för egen räkning framgent uppbära afgifter wid så val Trollhätte
canal och slussar, som för farten å Götha eif, enligt nu gällande taxor
och bestämmelser, hvilka ej utan bolagets medgifvande må förändras eller
nedsättas.

c) att uppbära det arrende för Edets sluss, som Götheborgs stad till
fartens förbättrande å Götha eif afstått.

d) att, på sätt och med de vilkor, Götha Canal Directions till OSS
aflåtne underdåniga skrivelse af den 12 Februari 1836 innehåller, åtnjuta
den andel i Troll hätte-uppbörden för fartyg och waror, gående till eller
kommande ifrån Götha canal, som Götha Canal-bolag förklarat sig vilja
afstå, ifrån och med året efter det, då hela segelleden emellan Wenern och
Westerhafvet blifwit bragt i sådant skick, att de största fartyg, som kunna
gå på Götha canal, äfven kunna wid lägsta vattenhöjd å nämnde farvatten
passera.

e) att i Tjugufem år ifrån och med år 1838 till och med år 1862 af
Handels- och Sjöfartsfonden erhålla ett årligt bidrag af Sextio Tusende Riksdaler
Banco, hvilket kommer att till nya Trollhätte Canal-bolag eller dess
rättsinnehafvare utbetalas, för innevarande år på en gång, samt för år 1839
och derefter på fyra terminer årligen, med 15,000 R:dr hvarje gång, nemligen
den 1 Februari, den 1 Maj, den 1 Augusti och den 1 November.

f) att erhålla erforderliga arbetscommenderingar af Kronans manskap på
samma vilkor, som genom Wårt nådiga Reglemente för arbetscommenderingar
vid Götha canal af den 24 April 1812 äro fastställda.

g) att de för arbetet erforderliga qvantiteter krut må antingen erhållas
utur Kronans förråd emot betalning efter faststäldt pris, eller ock fritt för
tull och andra afgifter ifrån utrikes ort införas, om bolaget tinner sådant för
sig förmonligt.

§ 13.

Då, i följd af nya Trollhätte Canalbolags organisation, Directionens
öfver Segelfarten mellan Wenern och Hafwet befattning med Segelleden ifrån
Wenersborg till 300 alnar nedom Ströms canal kommer att upphöra, anbefalle
Yl nu i nåder bemälda Direction att så fort ske kan, till nya Trollhätte
Canal-bolag, eller dess ombud, öfverlemna alla de arbeten, som under Directionens
inseende blifwit utförde i nämnde seggelled, i det''skick de för närvarande
befinnas, och meddele derjemte särskild nådig föreskrift, angående öfrige
förhållanden emellan Directionen och det nya bolaget.

293

Det alle, som wederbör, hafwe sig hörsamligen att efterrätta. Till
yttermera wisso hafwe VI detta med egen Hand underskrifvit och med Wårt
Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 2 Februari 1838.

CARL JOHAN.

(L. S.)

C. D. Skogman.

Bil. C.

Afskrift.

Med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 2:dra Februari 1838,
som i nåder anbefaller Stor Amirals Embetets Tredje Afdelning att, å Kongl.
Maj:ts och Kronans vägnar, med det under besagde dag ocktroyerade, samt
med nådigt privilegium och Nådigst stadfästade Bolagsreglor försedde Nya
Trollhätte Kanal Bolaget afsluta contract om utvidgande af Trollhätte Kanal
och byggande af nya slussar vid Trollhättan samt utförande åt dermed förenade
arbeten i Götha eif,

är,

mellan Kongl. Maj:t och Kronan,
å ena,

samt Nya Trollhätte Kanal Bolag,
å andra sidan,

enligt de villkor hvilka i Kongl. Maj:ts förenämnda Nådiga bref finnas upptagne
i afseende på ofvanberörde arbetens utförande, under denna dag upprättadt
följande

Contract

§ I "Sedan

Nya Trollhätte-Kanal-Bolag till actieägare i nuvarande Trollhätte
Kanal och Slussverk erlagt lösen för Kanal- och Slussverket med alla dess
tillhörigheter, och sålunda deraf blifvit ägare emot öfvertagande derjemte af
alla det gamla bolagets åligganden, förbinder Bolaget sig att derutöfver anskaffa
medel för arbetenas utförande, samt att vidtaga sådana åtgärder, att
de må kunna börjas under loppet af Maij månad år 1838.“

— 294 —

§ 2.

“Bolaget åligger att utföra dessa arbeten, omfattande segelleden ifrån
och med Wenersborgs hamn till och med Ströms Kanal och trehundrade alnar
nedom densamma, i fullkomlig öfverensstämmelse med den plan, som derför
blifvit i nåder fastställd enligt uppgjordt kostnadsförslag af Majoren N. Ericsson,
så att, till vinnande af lika dimensioner med Götha Kanals, den nya
Trollhätte Kanalens djup blir 10 (Tio) fot vid lägsta Wattenyta, de nya
Slussarnes bredd i portöppningen 24 (Tjugufyra) fot med tillökning af 5
decimal-tum eller deröfver allt efter sänkningsdjupet, samt deras längd inom
Slussportarne minst 120 (Ett hundrade Tjugu) fot.“

§ 3.

“Bolaget förbinder sig att hafva arbetena fullbordade sist inom Sju år
från deras början, samt att, intill dess den nya Kanalen blifvit till genomfart
öppnad, hålla farten genom nuvarande Kanal och slussar samt på Götha Elf
öppen; dock så att, för ombyggnadsarbetets fortgång, gamla kanalen må
stängas ifrån den 1 November ena året till och med den 30:de April det
påföljande räknadt ifrån och med år 1839.“

§ 4.

“Stor Amirals Embetets Tredje Afdelning skall äga tillse, att arbetena
varda utförde i öfverensstämmelse med den af Kongl. Maij:t i Nåder fastställde
planen, att vid verkställigheten godkända arbetsmethoder följas och
tullgode materialier användas samt att kanalen och Slussame framgent underhållas.
"

Under byggnadstiden bör Bolagets Direction årligen i Januari månad
till Stor Amirals Embetets Tredje Afdelning afgifva berättelse om hvad under
det förflutna året blifvit tillgjordt jemte partiella förslag öfver de arbeten,
hvilka under det löpande året skola utföras, då tillika uppgifves antalet af
det dervid behöflig» arbetsmanskap, om hvilket allt Afdelningen sedermera
äger att hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan."

§ 5.

“Ordförande i Bolagets Direction nämnes af Kongl. Maj:t för fyra år
efter af Bolaget upprättadt och af Kongl. Maj:t gilladt underdånigt förslag
å trenne kunnige, verksamme och redlige män."

— 295

§ 6.

“Sedan arbetena blifvit fullbordade, skall Bolaget för större reparationer
årligen afsätta minst Femtusende Riksdaler Banco, som accumuleras med ränta
på ränta till dess reparationsfonden växt till Ett hundra tusende Riksdaler
Banco, under iakttagande, att då fonden genom verkställde reparationer, blifvit
minskad, densamma, medelst förnyad insättning af 5,000 (Femtusende) Riksdaler
årligen, åter bringas till berörda belopp; börande underhållskostnader och mindre
reparationer af inkomsterne, utan reparationsfondens anlitande, bestridas."

§ 7.

“Såvida arbetskostnaderna icke med Två Hundrade Tusende Riksdaler
Banco öfverstiga den i förslaget beräknade summa af 1,624,000 Riksdaler,
skall Bolaget efter Tjugufem års förlopp ifrån arbetets början till Kongl.
Maij:t och Kronan erlägga eu afgift af Tio Tusende Riksdaler Banco årligen,
samt i alla fall allt hvarmed behållna inkomsten öfverstiger Ett hundrade
tusende Riksdaler. Det skall likväl bero på Kongl. Maij:t, att af allmänna
medel anslå hvad utöfver 1,824,000 Riksdaler kan för arbetenas utförande,
efter fastställd plan, erfordras, emot det att förberörda årliga afgift af Tio
Tusende Riksdaler, i sådant fall ovillkorligen efter Tjugu fem års förlopp
erlägges. “

§ 8.

“Gamla Trollhätte Kanal och Slussverk, som det nya Bolaget inköpt,
skall tjena till säkerhet för uppfyllandet af Bolagets förbindelser i afseende
på ombyggnadens utförande; och skola för detta ändamål actierna uti gamla
Trollhätte Kanal och Slussverk sist inom Maij månads slut detta år deponeras
i Kongl. Maij:ts och Rikets Stats Contor, och der förblifva till dess ombyggnaden
blifvit fullbordad, hvarefter de till nya Bolaget återställas. Om af en
eller annan orsak några actier i gamla Trollhätte Kanal och Slussverk icke
varda vid öfverenskommen tid till inlösen företedde, skall nya Bolaget behörigen
styrka, att eu lösningspriset för de felande actierna motsvarande summa, blifvit
för deras inlösande, uti Rikets Ständers Bank insatt."

§ 9.

“Utom hvad här ofvan linnes stadgadt, ställe Bolaget sig till efterrättelse
hvad de af Kongl. Maij:t för Bolaget utfärdade Regler siirskildt innehålla."

296 —

§ io.

“Under uppfyllande af förberörda åligganden och förbindelser, försäkras
Nya Trollhätte Kanal-Bolag, å Kongl. Maij:ts och Kronans vägnar, om följande
förmåner och rättigheter i och för detta företag:

“a) att under full äganderätt ostördt besitta Trollhätte gamla och Nya
Kanal och Slussverk med alla dess tillhörigheter, och med rättighet att utställa
lottbref derå till innehafvaren, på sätt i Bolagsreglorna stadgas, och att
kunna låta egendomen lagligen inteckna."

“b) att så för sin räkning framgent uppbära afgitter vid så väl Trollhätte
Kanal- och slussar, som för farten å Götha Elf, enligt nu gällande
taxor och bestämmelser, hvilka ej utan bolagets medgifvande må förändras
eller nedsättas."

“c) att åtnjuta det arrende, för Edets Sluss, som Götheborgs stad till
fartens förbättrande å Götha Elf afstått."

“d) att likaledes på sätt och med de vilkor, Götha kanal Directionens
till Kongl. Maij:t aflåtne underdåniga skrifvelse, af den 12:te Februari 1836
innehåller åtnjuta den andel i Trollhätteuppbörden för fartyg och varor, gående
till eller kommande ifrån Götha Kanal, som Götha Kanal-Bolag förklarat
sig vilja afstå, ifrån och med året efter det, då hela segelleden emellan Wenern
och Wester-Hafvet blifvit bragd i sådant skick, att de största fartyg, soni
kunna gå på Götha kanal, äfven kunna vid lägsta vattenhöjd å nämnda farvatten
passera."

“e) Att i Tjugu Fem år, från och med år 1838 till och med år 1862,
af Handels- och Sjöfartsfonden erhålla ett årligt bidrag af Sextio Tusende
Riksdaler Banco, hvilket bidrag kommer att till Nya Trollhätte Kanal-Bolag,
eller dess rättsinnehafvare, utbetalas, för innevarande år på en gång, samt
för år 1839 och derefter på fyra terminer med Femton Tusende Riksdaler
hvarje gång, nemligen den 1 Februari, den 1 Maij, den 1 Augusti och den
1 November."

“/’) att erhålla erforderliga arbetscommenderingar af Kronans manskap
på samma vilkor, som genom Kongl. Maij:ts nådiga reglemente för arbetets
commenderingar vid Götha Kanal af den 24:de April 1812, äro fastställde."

“</) att de för arbetet erforderliga qvantiteter krut må antingen erhållas
utur Kronans förråd emot betalning efter fastställdt pris, eller ock fritt för
tull och andra utgifter ifrån utrikes ort införas om Bolaget finner sådant för
sig förmånligare."

297 —

Af detta Contract äro Tvenne lika lydande exemplar upprättade och
undertecknade. Stockholm den 20:de Mars 1838.

A Kongl. Maij:ts och Kronans vägnar:

C. af KLINT.

Med ofvanstående Contract förklarar sig Directionen för Nya Trollhätte
Kanal-Bolag, å Bolagets vägnar, nöjd, med åberopande af Directionens under
denna dag till Stor Amirals Embetets Tredje Afdelning gjorde anmälan i afseende
å Trollhätte Kanals stängning från och med den 1 November innevarande
år. Stockholm, som ofvan.

P. WESTERSTRAND.

r. Q. SCHWAN. " 1 ! • C. A. WARBERG.

(Sigill.)

P. Brändström.

Vidimera 8.

(Stämpel.)

Reservation af herr Johnsson. — Litt. E.

Ex officio,
Carl Lindebery.

3é

Rev. Ber. ung. Stuteverket fSr är 1H»4.

— 298 -

Ufqflf‘1/''

.Ai\y, t

h/lif vflltovT öli; > •''!,i‘io''i

åtel/. •! 1 >L'' nafe m! »rf r,

.:tl»J’ I :riÉ*!''=IJ

T/i

/i -i,

f. • /

* »It ;

Stämpelpappersuppbörden.

Li\ i

Skrif stämplar.

Enkla Dubbla

beläggnings- beläggnings stämplar.

stämplar.

■ -i .

Summa.

D eb et* It /i

Balans från år 1893 1,229,514:50. 15,060,473:85. 22,657,593:50. 38,947,581:85.
Leverering från Riksbanken
m. fl....... 539,042:— 1,933,536:— 190,080:— 2,662,658: —

Summa 1,768,556:50. 16,994,009:85. 22,847,673:50. 41,610,239:85.

Kredit.

Leverering till länen
och försälj nings -

männen................. 570,425:— 1,177,165:85. 1,966,332:30. 3,713,923:15.

Afskrifning ................. 1,043: 2 5.-- 1,043: 2 5.

Balans till år 1895 1,198,131:50. 15,815,800:75. 20,881,341:20. 37,895,273:45.

Summa 1,768,556: 50. 16,994,009: 85. 22,847,673: 50. 41,610,239: 85.

- 299

Myntverket.

Debet.

Balans från år 1893: ''

Tillgångar...........................................•.................................... - • 566,930: 52.

„ Uppbörd:

Stockprof:

Afgäld............................................. 56:92.

„ silfver .............................. 5: 02. 62: 94.

Vinst å myntning af guld.................. 426: 9 2.

Dito å dito af silfver .......................• 75,687:08.

Dito å dito af brons ........................... 5,753: 33.

Dito å försäljning af guld.................. 20: 05.

Dito å tillverkning af medaljer......... 2,446: 7 3. 84,334: 11.

Af Sjunde hufvudtitelns anslag till
Mynt- och Kontrollverken:

Aflöning för Myntverket ............ 12,200: —

Af Sjunde hufvudtitelns anslag till

ålderstillägg...................................... 1,600: 13,800: — 98,197: 05.

Balans till år 1894:
Skuld till Riksbanken för guld

............. 3,444,003: 9 9.

Summa 4,109,131: 56.

— 300 -

	Kredit.
	U ty ifter:
Förlust af metall vid guld-	, V trflf > * * J it i ‘ .
myntning.................................	281: bo.
Dito åt dito vid silfvermyntning	410: 2 3.
Dito af dito vid bronsmyntning Dito af dito vid medaljtillverk-	43: 24.
"ing .....................................	53: 41.	788: 48.
Aflemnade stockprof och prof-
penningar af guld ...............	55: 62.
Dito och dito af silfver .........	1: 70.	57: 32.
Förlust å invexling af nött guldmynt .............................. Dito å dito af nött och skadadt	9: so.
silfvermynt ........................... Dito å dito af d:o och d:o	1,983: 5 7.
bronsmynt ...........................	1,634: 50.	3,627: 87.
Förlust genom prisfall å silfver	4,425: 63.
Dito genom d:o å koppar ......	183: 46.	4,609: 0 9.
Omkostnader:
För reparationer ..................	2,327: 2 5.
„ utvexling af silfvermynt	11,328: 24.
„ dito af bronsmynt......... „ återsändning till Dan-	200: 7 0. ,
mark och Norge af här utsorteradt silfvermynt	3,624: 14.
„ anskaffande af en auto-
matisk myntvåg ......	1,616: 23.	19,096: 56.
Aflöning till Myntverkets tjensteman.............	13,800: —
Leverering till Statskontoret:
Af behållningen från år 1893		23,000: —

Transport

64,979: 32.
64,979: 32.

— 301

64,979: 32.

Transport

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning .........

Behållning i Riksbanken
Behållning af metaller:

Guld................................

Silfver ..........................

Koppar, brons m. m. ..

Bränsle och deglar .............

Inventariers värde................

Fastigheters värde................

Fordran af Fritzes Kongl.
medaljer ..........................

80,820: 6 6.

241,399: 7 6. 322,220:4 2.

.. 3,508,619: 33.

50,074:11.

4,491:04.3,663,184:4 8.

.....ZT...4^ ••••• 4,850:74.

'' 75,000: —
72,641:2 2.

hofbokhandel för

.............. 6,255: 38.

Summa

4,044

4,101

,152: 24.
,131: 56.

— 302 —

''.TP(*rl

•f'', w\\

It!

,ii,T

Kontrollverket.

•’ '' • • >*? • <• - n''''Än : f, .? ;?

: : hj ,<}

Stockholm. Landsorten. Summa.

* • t * ’ Vr.

Debet.

it. tio

Tillgångar:
Fordringar

Balans från år 1893:

•8 • ■

3: 02.

Uppbörd:

KontroHstämpelmedel:

Enkel afgift .........................................

Dubbel afgift......................................

Extra proberingsafgift ......................

Bötesmedel ..........................................

Säger

13,831:49. 16,710:28. 30,541:77.
30: 90. 59: 22. 90: 12.

2,628:4 0.--- 2,628:4 0.

— — — 12: 76. 12: 76.

16,490: 7 9. 16,782: 26. 33,273: 05.

Skulder:

Ofverleverering

Balans till är 1895:

— — — 62: 72. 62: 72.

Summa 16,490:7 9. 16,848:— 33,338:7 9.

Skulder:

Ofverleyerering

Kredit.

Balans från år 1893:

— — — 63: 93. 63: 93.

Transport--- 63: 93. 63: 93!

— 303 —

Stockholm. Landsorten. Summa.

Transport — — — 63: 9 3. 63: 9 3.

Arvoden........................................................-.............. — — — 5,586: 9i. 5,586: 91.

Postporto och justering fr ,,.:jr ..--- 13:96. 13:96.

Leverering till Statskontoret................................... 16,490:7 9. 12:76. 16,503:55.

Dito till landtränterierna ................................... — — — 11,166: 73. 11,166: 73.

Säger 16,490": 7 9. 16,780: 36? 33,271: 15.

. j I ti *t *; i .t ** fl u

Balans till år 1895:

Tillgångar: .......''

Fordringar...................................................................3: 71. ^ 3: 71.

Summa 16,490:7 9. 16,848:— 33,338:7 9.

•i -.turriutn-- A

IJi; U-MlOVl-,

'' • •. . ■: • I . . i i «•*.: = : r fr l: ’ Å-!v ■/.:■. f; :

För revisionsåret har Kontrollverket i särskilda räkningar jemväl redovisat för
de till detsamma anvisade aflönings- och expensmedel, hvaröfver sammandrag här
nedan meddelas:

, . , -xo do*} lyfiiaiot-Tni.’

, t) , Debet. Kredit.

Behållning Leverering Behållning

från från Uppbörd. Utgifter. o till .: , Summa,

år 1893. Statskontoret._ _ år 1895.

Sjunde hufvudtitelns or- > . . : i-ic-Ml-v»*.:

dinarie anslag: . i;

Mynt- och Kontrollverken
:

Aflöning för Kontrollverket
............ — — 8,100: — — — 8,100: — — — 8,100:

Omkostnader för

Kontrollverket ... 61: 65. 4,700: — — — 4,712: 05. 49: 60. 4,761: 65.

Uppburna portomedel..... — — — — 12: 45. 12: 45. — 12: 45.

Summa 61: 65. 12,800:— 12: 45. 12,824: 50. 49: 60. 12,874: l o.

— 304 —

mtofljlool

Kammarrätten.

För revisionsåret har af aktuarien och registratorn i Kammarrätten i särskilda
räkningar lemnats redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående
tabell:

"• '' I * ■* . ''>■[ V.iJ f X <? i ''■ 4 P’*

Debet. Kredit.

Behållning Leverering .* , Behållning

från tran Utgitt. _ Summa,

ar 1893. Statskontoret. ar 1895.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Kammarrätten:

Aflöning, arvoden åt extra

biträden, renskrifningm.m.--160,300:— 169,300:—-- 169,300: —

Alderstillägg — 20,400:— 20,400:— — — 20,400: —

Postafgifter för tjenstebref

och dylika försändelser...-- 603:40. 603:40. — —i:..., 603:4 0.

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m....>.>......>*361:70. 4,200:— 4,345:66.216:04. 4,561:70.

Extra utgifter:

Ersättning åt föredragande
i anmärkningsmål och till

kontorsförmän ................. — — 1,050:— 1,050:—-- 1,050: —

Till flitpenningar åt e. o.

tjensteman m. m............. — — 400: — 400: —-- 400: —

Allmänna besparingarne:

Arvode till extra ledamöter
och amanuenser ... 6,133:33. 6,133:33.-- 6,133:33.

Ersättning åt Kammarrättsrådet
J. Östberg för biträde
i visst fall inom

Finansdepartementet.........— —_166: 6 6. 166: 6 67 — — 166: 6 6.

Summa 361:70. 202,253:39. 202,399:05. 216: 04. 202,615:09.

- 305 —

Kammarrättens aktoratsräkning.

Debet. Balans från år 1893 Uppbörd ..................	Advokat- fiskals- kontoret.	Revisions-afdelningens l:a kontor.	Revisions-afdelningens 2:dra kontor.	Revisions-afdelningens 3:dje kontor.	Summa
108,617 2,817	19 32	4,254 33,589	13 07	1,090 4,135	84 18	5,464 5,656	19 10	119,426 46,197	35 67
Summa	111,434		37,843	20	5,226	02	11,120	29	165,624	02
Kredit.
Afskrifning ............	7,357	74	1,413	52	18	—	4,124	57	12,913	83
Leverering .............	7,963	50	27,865	58	3,382	19	5,902	54	45,113	81
Balans till år 1895	96,113	27	8,564	1 0	1,825	83	1,093	18	107,596	38
Summa	111,434	51	37,843	20	5,226 02	11,120 29	165,624	02

§ i Vid

jemförelse emellan de i Kammarrättens aktoratsräkning för år 1894
utbalanserade propriebalanser, ådragne af posttjenstemän, med de för dessa
balanser i postverkets räkenskaper för samma år utförda summor hafva Revisorerne
funnit, att nedannämnda balanser i de olika räkenskaperna upptagits
till skilda belopp, nemligen:

i i

Kammarrättens Postverkets
aktoratsräkning. räkenskaper.

f. d. Postexpeditören C. F. Måhlin ........... 674: 12. 755: 12.

f. d. Postexpeditören O. .7. Wallberg......... 3,284:13. 3,298:36.

f. Postmästaren F. F. F. Westerdahl ....... 141:81. 168:66.

För åvägabringande af öfverensstämmelse i de olika uppgifterna hafva
Revisorerne velat härå fästa uppmärksamheten.

Rev. Ber. ang Stativerket Jfir dr 1894

306 -

Öfverintendentsembetet.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar

63,886: 15.

Uppbörd:

Ordinarie anslag:

Sjunde hufvud titeln:

Öfverintendentsembetet............... 34,950: —

Ålderstillägg........................ 1,750: —

Byggnader och reparationer...... 200,000: —

Skrifmaterialier och expenser,

ved m. m............................... 3,400: —

Extra ordinarie anslag:

Sjunde hufvudtiteln:

Till uppförande af nytt landsstatshus i Marie „

stad ....................................... 55,000: —

Åttonde hufvudtiteln:

Till fortsättande och afsilande af
restaureringsarbetet å Vadstena
klosterkyrka.................. 40,000: —

För om- och tillbyggnad af den
åt Karolinska mediko-kirurgiska
institutets patologiska,
anatomiska och kemiska institutioner
upplåtna byggnader
m. m.............................. 37,000: —

Förskott:

Till reparations- m. fl. arbeten inom Upsala slott

240,100: —

132,000: —

12,937: so. 385,037: so.
Summa 448,923: 9 5.

- 307 —

Kredit.

Utgifter:

Aflöning................................................... 34,950:

Ålderstillägg .......................................... - 1,750: —

Byggnader och reparationer......................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.............

Reparations- och förändringsarbeten ä vissa kronans

hus i Stockholm.....................................................

Ny länsresidensbyggnad i Umeå .............................

Restaurering af Yadstena klosterkyrka .................

Om- och tillbyggnad vid Karolinska mediko-kirur giska

institutet......................................................

Nytt landsstatshus i Mariestad..............................

Reparations- m. fl. arbeten inom Upsala slott......

36,700: —
200,735: 77.
3,357: 96.

1,288: 94.
35,814: 7 3.
20,484: 7 3.

37,326: 16.
2,040: —
12,937: so.

350,686: 09.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning.................................................. 56,400: 6 3.

Förskott .................................................................... 41,837:2 3. 98,237:86.

Summa 448,923: 95.

§ I Jemte

erinran att Kong!. Maj:t hos 1894 års Riksdag äskade ett anslag
å i jemnadt krontal 12,361 kronor till ersättande af medel, som Ofverintendentsembetet
fått förskjuta för inmurning af värme- och ventilationsapparat
i Musikaliska akademiens byggnad, men att Kongl. Maj:ts berörda
framställning icke vann Riksdagens bifall, hafva Revisorerne velat här anteckna,
att ifrågavarande förskott blindt med 12,360 kronor 54 öre i Ofverintendentsembetets
räkenskap för år 1894 fortfarande utbalanseradt.

- 308

Riddarholmskyrkan.

Debet.

Balans från är 1893:

Tillgångar:

Kontant behållning ........................................................................'' 35g. 36

Uppbörd:

Från Ofverintendentsembetet .............................................. 255:_

Intressemedel ............................ g._

För tre serafimerringningar................................................... 13: 5 0. 274- 50

Summa 632: 8 6.

Kredit.

Utgifter:

För vård och tillsyn af effekter .......................................... ISO;_

„ tornurets uppdragning ............................. 75-_

Diverse utgifter ..........................................ZZZZZZZZ1 — 75. 255:75.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning ......................................................... 377: 11

Summa 632: 86.

— 309 —

'' j i n tf t ^

Postverket

Debet.

Balans från dr 1893:

Tillgångar ........................................................................

Uppbörd:

Influtna medel för försålda frankotecken in. in....... 7,669,122: 8 5.

Postbefordringsafgifter för tidningar och tidskrifter,

som förskrifvits genom postverket ......................... 344,958: 9 2.

Fraktmedel och passagerareafgifter af postverkets ångfartyg
............................................................................. 9,651: 9 0.

Uppburna afgifter för med lösen belagda försändelser 199,217: 48.

Fackafgifter ....................................................................... 1,515: 6 7.

Registreringsafgifter ............................................................ 5,215: 07.

Extra ordinarie uppbörd ................................. 35,835: 2 6.

Bötesmedel .........................................................''■................ 1,343: 6 6.

Anmärkningsmedel ..................................... 910: 34.

Medel, funna i öppna obeställbara försändelser ......... 396: 7 5.

Återvunna medel till gäldande af utbetald ersättning
för bortkomna eller skadade värdeförsändelser .......

Balans till år 1895:

Skulder:

Öfverlevereringar ......................................................... 41,608: 35.

Innestående tidningsmedel för år 1895 ..................... 1,003,490:61.

Dito postbefordrings- och prenumerationsafgifter..... 6,297: 7 2.

Dito postanvisnings- och postförskottsmedel ............ 704,518: 05.

Stockholms enskilda bank 1,500:

Till åtskilliga utländska postverk ........................... 457,493: 2 9.

Summa

3,686,202: 37.

8,273,599: 75.

2,214,908: 02.
14,174,710: 14.

— 310 —

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder

Postverkets utgiftsstat
för år 1894 anvisar:

Utgifter:

2,949,700

3,600

2,593

92,750

4,507,000

— Aflöningsstaten ............................... 2,939,476: 6 5.

7,555,643: —

— Öfvergångsstaten

— Indragningsstaten .............................

— Pensionsstaten ................................

— Omkostnadsstaten:

Uppbörds- och frimärkesprovision.
. 341,195: 82.

Förhyrande af postlägenheter
samt
posthusens underhåll
m. m......... 191,027: 65.

Expensutgifter..... 427,075: 54.

Rese- och traktamentsersättningar
848,094: 19.

Postbetjentes beklädnad
och beväring
?■............... 52,591: 3 5.

Inköp och underhåll
af inventarier 86,624:8 7.

Postfö ringskostnad
å jernväg ............ 1,508,328: 2o.

D:o å landsväg och
inom postanstalternas
områden
samt till landt brefbäring.

........... 703,436:54.

D:o sjöledes........ 183,180: 15.

2,091,111: 85.

3,600:
593: —
85,626: 52.

Transport 4,341,554: 31. 3,029,296: 17. 2,091,111: 85.

- .311

Transport 4,341,554: 31. 3,029,296: 17. 2,091,111: 85.

Postverkets utgiftsstat
för år 1894 anvisar:

7,555,643: — Omkostnadsstaten:

Godtgörelse till
främmande postverk
..................... 61,853: 31.

För tillverkning af
frimärken, frankokuvert,
brefkort
och kortbref ...... 84,250: 9 9.

Diverse utgifter ... 34,724: 91. 4,522,383: 52.

40,000:— Oförutsedda utgifter ..................... 10,784:69.

46,357:— Afkortningar ochrestitutioner m.m. 58,118: 78. 7,620,583:16.

8gr 7,642,000: —

Leverering till Statskontoret ............................ 395,090: 5 2.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning...................................................... 2,106,847: 17.

Förskott ....................................................................... 950,512: 02.

Anmärkta poster ......................................................... 2,719: 0 5.

Propriebalans ............................................................. 21,711: 99.

Fordringar.................................................................... 986,134: 38. 4,067,924: 61.

Summa 14,174,710: 14.

— Hl 2 —

Postsparbanken

Debet

Balans från år 18.9,3:

Tillgångar ................................................................................... 24,071,941: 06.

Inkomster:

Räntemedel........................................................ 1,055,048:13.

Vinst å obligationer ..................................... 8,843: 8 6.

Prescriberade medel........................................ 9,942: 26. 1,073,834:25.

Balans till år 189.9:

Skulder:

Ofverlevereringar....................................... 638: 2 5.

Till delegarne:

Kapital ....................... 28,793,753: 80.

Ränta för år 1894 ... 887,876:31. 29,681,630: n.

Till postverket .........................................~ 934,201:74.

„ Riksbanken .......................................... 200,058: 33.

Deponerade medel ....................................... 5,274:48.

Oförsålda och utelöpande sparmärken och

sParkort...................................................... 143,946:6 0. 30,965,749: 51.

Summa 56,111,524,82.

Kredit.

Balans från år 1893:

................. 24,333,272: 20.

Transport 24,333,272: 20.

Skulder..

— 313 —

Transport 24,333,272: 20.

Aflöning till styrelsen samt postsparbanksbyrån......... Ersättning till posttjenste-män för bestridande af	Utgifter: personalen å 74,195: 35.	.1 ? ’H. i1 i Öl
postsparbanksgöromål ...	20,408: 24.	94,603: 59.
Omkostnader: Expensutgifter................ Diverse utgifter...............	12,194: 08. 6,015: 32.	18,209: 40.
Räntemedel................................		909,914: 27.
Afkortningar.............................		1,304: 27. 1,024,031: 53

Balans till dr 1895:

Kontant behållning:

T hufvudkassan och vid

postanstalterna............ 427,659:14.

I Riksbanken å upp- och

afskrifningsräkning .. 511,052: 21. 938,711:35.

Förskott till ersättande af

Arméförvaltningen ......... 5,603: 2 5.

Dito till ersättande af mot boksegare

....................... 25: 09. 5,628: 34.

Anmärkta poster................................................ 1,002: so.

Fordringar:

Räntebärande obligationer å nominelt
25,457,471: 09, bokförda
till ..................... 25,275,708:92.

Upplupna, ej förfallna

obligationsräntor......... 160,827: 7 5.

Oförsålda sparmärken

samt sparkort ............ 87,069: 7 0.

Utlemnade kommunlån 4,250,488: 39.

Obetalade låneräntor...... 34,783: 84. 29,808,878:00. 30,754,221:09.

Summa 56,111,524:82.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1894.

— 314 -

§ I Under

år 1894 har i Postsparbanken insatts ett sammanlagdt belopp
af 11,659,013 kronor samt uttagits 6,295,020 kronor 11 öre. Delegarnes
behållning, som vid årets början med inberäkning af upplupna räntor uppgick
till 23,417,474 kronor 42 öre, utgjorde vid årets utgång omkring
29,681,630 kronor, oberäknadt de för året upplupna räntorna.

De af Postsparbanken förvaltade medlen voro vid årets utgång placerade
dels uti obligationer, utfärdade af svenska staten, Sveriges allmänna
hypoteksbank eller kommuner inom landet, till bokfördt värde af 25,283,418
kronor 42 öre, dels ock i direkta lån till kommuner i riket till ett sammanlagdt
kapitalbelopp af 4,256,488 kronor 39 öre.

Antalet utelöpande motböcker, som vid årets ingång uppgick till 325,498,
utgjorde vid årets slut 366,257.

Postsparbankskontorens antal utgjorde vid årets utgång 2,214 samt
antalet ställen, hvarest sparmärken och sparkort funnos att tillgå, 4,225,
hvaraf 2,198 voro postanstalter.

— 315

Telegrafverket.

l:o Telegrafmedel.
Debet.

Balans från år 1893:
Tillgångar...................................................................

Uppbörd:

Behållen portoinkomst.........................................

Registrering af telegramadresser........................

Anmärkningsmodel................................................

Bidrag till telegrafstationers underhåll ............

Hyresbidrag för åtskilliga stationslokaler........

Försålda effekter...................................................

Ersättning för begagnande af telegrafverkets

stolpar ..............................................................

Telegrafverkets fastighet i Malmö.....................

Dito dito å Södermalm i Stockholm ...............

Diverse inkomster ...............................................

1,326,571: 63.
17,735: —
1,233: 27.
''6,417: 48.
4,312: 50.
874: 26.

13,578: 51.
2,766: 26.
2,222: 4 2.
100: —

Balans till år 1895:

Till utländska telegrafförvaltningar in. fl....................................

Summa

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder..................

Transport

675,272: 90.

1,375,811: 33.

346,413: 24.
2,397,497: 4 7,

387,098: 4 8.
387,098: 4 8.

— 316 —

Transport 387,098: 4 8.

Utgifter:

Aflöning...............................................................

Arvoden till extra biträden och vikariat vid

stationerna......................................................

Dito till telegrambärare och uppassare vid

stationerna ........................................................

Dito för telegramkontrollering...........................

Telegrafverkets undervisningsanstalter............

Pensionsväsendet:

Pensioner och understöd enligt särskilda

Kongl. bref............................. 3,220: —

Bidrag till pensionsinrättningen 66,328: 5 8.
Dito till enke- och pupillkassan 5,000: —

Fyllnadspensioner................ 30,663: 3 3.

Inventariers underhåll...................................

Telegrafliniernas öfvervakande, besigtning och

underhåll............................................................

Underhåll af telegrafverkets byggnader............

Rese- och traktamentskostnader .......................

Batteriförnödenheter .....................................

Böcker, kartor, tryckerikostnad, blanketter

m. m...................................................................

Skrifmaterialier...................................................

Hyror ..................................................................

Bränsle ..................................................................

Lyshållning............................................................

Postporto ............................................................

Frakt- och transportkostnad ..............................

Inköp af teJegrafinventarier ..............................

Sveriges andel i kostnaden för den internatio nela

byrån i Bern ........................................

Anmärkningsprovision.....................................

Telegrafverkets fastighet i Göteborg ..............

ii „ i Haparanda ..........

ii ii i Kolbäck..................

Transport 1

698,296: 07.

104,142: 9i.

107,711: 45.
3,000: —
10,297: 38.

105,211: 91.

5,785: 4 7.

135,534: 77.

61: 50.

7,583: 20.

2,061: 56.

33,988: 72.

8,218: 55.

19,132: 76.

19,988: 05.

24,345: 46.

8,165: 57.

4,658: 78.

20,355: 6 7.

1,582: 27.

180: 21.

634: 23.

397: 87.

309: 9 7.

,321,644733. 387,0987 4 7

— 317 -

Transport 1,321,644: 33. 387,098: 48.

Post- och telegrafverkens fastighet i Sundsvall 2,450:81.

Telegrafverkets fastighet i Sandhamn............... 270:

För ny filialstation i Göteborg........................... 735: 9 7.

„ ny ledning Luleå—Gellivara ..................... 6,052: 7 8.

Örnsköldsvik—Nordmaling ... 2,275: 63.

,, Sundsvall—Sollefteå ............... 12,973: 47.

„ Göteborg—Falkenberg............ 9,039:58.

„ „ Göteborg—Helsingborg ......... 12,900:7 9.

„ „ „ Stockholm—Upsala.................. 740: 19.

„ „ telegrafstation i Ange.......................... 677:4 7.

impregneringsarbetet .................................... 60,000:

Diverse utgifter..................................... 16,795: 47. 1,446,556: 4 9.

Balans till är 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning......................................... 54,524: 5 7.

Fordringar:

Af telefon väsendet............... 291,888: 6 7.

„ telegrafstationer m. fl. 217,429: 26. 509,317: 9 3. 563,842: 5o.

Summa 2,397,497: 4 7.

2:o Telefonmedel.

Debet.

Uppbörd:

Anslagsmedel..................................................... 252,000:

Från myndigheter, bolag och enskilde influtna

ersättningsbelopp för anläggningsarbeten ... 96,803:5 1.

Influtna ersättningar för underhållsarbeten..... 26,214: 30.

Abonnementsafgifter ........................................... 1,226,760: 7 0.

Betalda telefonsamtal.......................''..................... 403,851: 76.

Transport 2,005,630: 27.

318 —

Transport 2,005.630: 27.

Samtrafiksafgifter.......<........................................... 33,953: 6 5.

Försåld telefonmateriel ....................................... 18.843: 55.

Anmärkningsmedel................................................ 2 571: 38.

Räntemedel ........................................................... 1*398: 6 2.

Diverse inkomster ................................................ 1,319: 70.

Balans till år 1895:

Skulder :

Till Statskontoret........................................... 875 000:_

„ Riksgäldskontoret .................................... 3,55o’oOO: —

Summa

Kredit.

Skulder...

Balans från är 1893:

Utgifter:

Anläggningskostnader:

Inköp af telefonnät............... 68,897: 5 0.

1 .................................... 1,287,091:46. 1,355,988: 96.

Drifts- och underhållskostnader:

Aflöning................................. 325,626: 04.

Ofriga omkostnader............... 459,045: 35. 784,671: 39.

Samtrafiksafgifter................................................ 25*868: 8 5.

Reparationsverkstaden.......................................... 34,082: 0 6.

Räntemedel:

Till Statskontoret................. 38,228: 8 9.

„ Riksgäldskontoret......... 124,172: 23. 162,401: 12.

Fordran:

Af telegrafmedlen

Balans till år 1895:

Summa

2,063,717: 17.

4,425,000: —
6,488,717: 17.

3,999,599: 53.

2,363,012: 38.

126,105: 26.
6,488,717: 17.

— 319 —

§ 1.

Med anledning af 1891 års Statsrevisorers uttalande derom, att särskild
räkenskap borde inom telegrafverket föras rörande telefonmedlen utan sammanblandning
med redogörelsen rörande telegrafmedlen, förklarade Telegrafstyrelsen
i sitt öfver bemälde Revisorers framställning rörande telegrafverket afgifna
yttrande, att styrelsen skulle blifva i tillfälle att ar 1892 uppställa
telegrafverkets räkenskaper på ett sådant sätt, att det af Revisorerne åsyftade
ändamål blefve i hufvudsak förverkligad t.

Beträffande telegrafverkets räkenskaper hafva 1892 års Statsrevisorer,
bland annat, anfört, att desamma från och med år 1891 uppstälts efter en
förändrad plan, hvilken plan dock icke varit egnad att främja det ofvannämnda,
af 1891 års Revisorer antydda mål. Många af de siffror, som vore
upptagna uti den i revisionsberättelsen intagna tabell öfver telefonmedlen,
hade endast med stor svårighet och efter inhemtade upplysningar från verkets
administrativa byrå kunnat af Revisorerne återfinnas i telegrafverkets hufvudbok.
Ett sådant missförhållande måste medföra osäkerhet vid räkenskapernas
granskning; och då det i detta fall vore sa mycket nödvändigare att komma
till ett noggrannt resultat, som, enligt Riksdagens på framställning af Kongl.
Maj:t gjorda medgifvande, det öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna
uppstå, finge af Kongl. Maj:t till telegrafverkets tidsenliga utveckling och
förbättring användas, så hade bemälde Revisorer redan af denna anledning
icke ansett den gjorda förändringen i uppställningen af telegrafverkets räkenskaper
tillfredsställande.

1893 års Riksdag yttrade i skrifvelse till Kongl. Maj:t (n:o 65) med
anledning af hvad föregående års Revisorer i förevarande ämne anfört, att
Riksdagen ville i fråga om uppställningen af telegrafverkets medelsredogörelse
ansluta sig till den af både 1891 och 1892 årens Revisorer uttalade
mening derom, att särskild räkenskap bör föras rörande telefonväsendet,
utan sammanblandning med redogörelsen för telegrafmedlen. De betydande
belopp, som numera användas för telefonväsendets utveckling, syntes Riksdagen
i och för sig utgöra giltig anledning till en sådan åtgärd; och härtill
komme att, på sätt 1892 års Revisorer erinrat, det öfverskott, som uppstode
å telegrafinkomsterna, enligt Riksdagens medgifvande, finge användas till
telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring, till följd hvaraf utaf
räkenskaperna tydligen borde framgå, att detta öfverskott toges i anspråk
allenast för telegrafverket och ej för telefonväsendet.

På grund häraf och hvad Riksdagen i öfrigt anfört, anhöll Riksdagen,
att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke nytt formulär

— 320 —

för telegrafverkets räkenskaper måtte, efter Statskontorets hörande, af Kongl.
Maj:t fastställas, dervid Kongl. Maj:t täcktes pröfva, huruvida icke detta
verks räkenskaper borde föras på sådant sätt, att redogörelserna för telegrafoch
telefonmedlen blefve åtskilda.

Med anledning af Riksdagens omförmälda skrifvelse har Kongl. Maj:t
den 15 September 1893 anbefalt Telegrafstyrelsen att utarbeta och till Kongl.
Maj:ts fastställelse öfverlemna förslag till nytt formulär för telegrafverkets
räkenskaper, med iakttagande dervid att redogörelserna för telegraf- och
telefonmedlen, såvidt möjligt, blefve åtskilda.

Något nytt räkenskapsformulär har emellertid ännu icke blifvit af
Telegrafstyrelsen upprättadt och är ej heller, såvidt Revisorerne inhemtat,
för närvarande under utarbetning. Vid sådant förhållande hafva Revisorerne
ansett sig böra ånyo fästa uppmärksamheten å vigtenMeraf, att telegrafverkets
räkenskaper varda förändrade så, att redogörelserna för telegraf- och telefonmedlen
varda åtskilda.

§ 2.

För anläggning af telefonledningar från Malmö till Hildesborgs kabelhus,
från Norrköping öfver Vestervik till Oskarshamn, från Sundsvall till
Östersund, från Malmö till Helsingborg och från Varekil till Hättan beviljade
1893 års Riksdag på extra stat för år 1894 ett belopp af 134,600
kronor.

Öfver beloppet, som med 32,600 kronor lyftats under år 1893 och
med återstående 102,000 kronor under år 1894, finnes i Telegrafstyrelsens
räkenskaper icke särskild redovisning; och hafva Revisorerne med anledning
häraf velat framhålla nödvändigheten af, att särskilda konti varda öfver dylika
anslagsmedel förda, till upplysning, bland annat, huruvida någon besparing
å anslaget uppstått.

§ 3.

I den bland telegrafverkets räkenskaper för år 1894 förekommande
medelredovisningen för centraltelefonstationen i Göteborg finnas qvartalsvis
upprättade specifikationer öfver utgifter, i hvilka specifikationer utgifterna
fördelas mellan »inventarier» och »öfrigt». Mot den sålunda gjorda fördelningen
hafva Revisorerne velat framställa den erinran, att en mängd förbrukningsartiklar,
såsom linolja, parafin, krita, harts m. m., i många fall upptagits
såsom inventarier.

De under rubriken »öfrigt» upptagna utgifterna äro sedermera fördelade

— 821

under särskilda titlar såsom »extra aflöning», »liniers besigtning och underhåll»,
»skrifmaterialier», »anläggningskostnad» m. m.; men granskning af
denna fördelning har icke kunnat ega rum, enär någon förklaring öfver de
å verifikationerna anbragta, med siffror och bokstäfver utförda beteckningar^,
hvilka måste antagas hänvisa till fördelningen, icke finnes räkenskapen bilagd.

I afseende å de till ifrågavarande redovisning hörande verifikationer
och dermed utvisade utgifter hafva Revisorerne velat anmärka, dels att en
person, som enligt särskilda räkningar (ver. n:is 398, 454 och 846) uppburit
dagtraktamente med 6 kronor per dag för tiden den 7—31 Maj, den 1 30

Juni och den 16—31 Juli, dessutom ytterligare uppburit dagtraktamenten
å 4 kronor 50 öre för den 7 Maj, den 14 Juni och den 16 Juli, allt ar
1894 (ver. n:is 418, 873 och 896) dels ock att bland 1894 års utgifter
upptagits sådana, som tillkommit först under det följande året, nemligen aflöningar
enligt sex särskilda aflöningslistor för Januari 1895, kostnader för
7 under samma månad verkstälda jern vägsresor samt i 18 olika poster
sammanförda kostnader för äfvenledes under Januari 1895 verkstäldt smidesarbete,
företagna resor m. m.

§ 4.

Revisorerne, som besökt statens i huset n:o 15 vid Vestra Hamngatan
i Göteborg inrymda telegraf- och telefonstationer, hafva icke haft anledning
till någon erinran mot den ordning, som vid berörda inrättningar var rådande.

Rev. Ser. ang. Statsverket för år 1894.

— 322

Tullverket

Tillgångar

Debet.

Balans frän år 1893:

i»?, n

4,903,887: 4 9

Tullmedel :

Tull .................................

Lastpenningar.................

Nederlagsafgift..............

Transitafgift.....................

Konfiskationer ...............

Böter...............................

Strandvraksmedel...........

Abandonnerade varor ...
Natt och år ståndna varor

Auktionsprovision .........

Extra inkomst .............

Observationsmedel .........

Fyr- och båkmedel:

För utrikes sjöfart:

Inkommande...............

Utgående.................

För inrikes sjöfart........

Böter.................................

Observationsmedel .....

Uppbörd:

37,880,908: 13.

528,917: 22.

149,290: 72.

3,358: 47.

11,310: 64.

31,502: 13.

8,204: to.

3,709: 05.

1,293: 57.

335: 26.

10,907:69.

2?22^ fil- 38,631,960:49.

781,703: 71.
954,488: 4 4.
55,457: 7 2.
50: 84.
213: 13.

1,791,913: 84. 40,423,874: 3 3.

Balans till år 1895:

Skulder:

Tullmedel................................................... 953,683:19.

Fyr- och båkmedel .................................... 15:61. 953,698:80.

Summa 46,281,410: 62.

Balans från är 1893:

891,421: 04.

ulder

Utgifter:

f tullmedlen:

Bidrag tiii Handelsflottans pensionsanstalt...... 97,000: —

Ersättning till städerna för tolagsafgiften ..... 2,184,005:4 7. 2,281,005:47.

kostnader:

Aflöningsstat... 1,649,080:33.

efter afdrag af

den ersättning,

som tillkommer

tullverket för

uppbörden af

fyr- och båk -

afgifter ............ 35,838: 28. 1,613,242:05.

Anslag till vikariatsersättning,

extra biträden m. m.......... 200,000: —

Anslag till jakt- och båtlega
samt hästlega och resekostnader
...................................... 67,101: 25.

Öfvergångsaflöningsstat............ 12,250: —

Ålderstilläggsstat .................... 190,234: 55.

Indragningsstat ....................... 16,066: 66.

Pensionsstaterna........................ 317,187: 83.

Bidrag till tullstatens pensions inrättning

.............................. 10,000: —

Arvoden..................................... 7,220: —

Rese-och traktamentskostnader 7,802: 94.

Tullhusbyggnader och reparationer
m. m......................... 8,116: 9 7.

Transport 2,449,222; 2 6.

2,281,005: 47.

891,421: 04.

— 324 —

Transport 2,449,222: 2 5.
Ved och ljus samt lyktors under -

håll......................................... 16,719:7 3.

Skrifmaterialier m. m............. 21,490:54.

Postporto ............................... 14,926: 5 0.’

Begrafningshjelp........................ 1,083: 31.

Skeppsmätningskostnad .......... 25,105: 61.

Gratifikationer........................... 731: 25.

Diverse utgifter ........................ 23,544:4 8.

Hemliga utgifter.................... 5,500: —

Afkortningar ..............

Af fyr- och båkmedlen:
Omkostnader:

Diverse utgifter......

Afkortningar............

Uppbördspro vision...

2,281,005:47. 891,421:0

2,558,323: 6 7.

121,178: 22. 2,679,501:89.

31: 53.

7,111: 44.

35,838: 28. 42,981: 25. 5,003,488:61

Lever erinqar :

Till Statskontoret:

Tullmedel.....................

Fyr- och båkmedel....

33,800,000: —

1,750,000: — 35,550,000:

Balans till är 1895:

Kontant Utestående „ , .

behållning. uppbörd. hordringar. Summa.

Tillgångar:

Tullmedel 174,237:45. 563,570:41. 4,040,932:37. 4,778,740:23.

Fyr- och båkmedel
............ .5,950:32. 46,913:12. 4,897:30. 57,760:74.

Säger 180,187:77. 610,483:5 3. 4,045,829:67.--- 4 500:9 7

Summa 46,2 1,41 : 62

— 325

ullruedlen utgjorde

1890. 1891. 1892. 1893. 1894.

42,675,131:08. 38,012,541:75. 37,297,733:27. 37,111,960:69. 38,631,960:49.

fkortningar ........................ 212,358:40. 147,280:01.

tra afskrifning ................ — — —

Honing och omkostnader.... 2,550,039:46. 2,552,055:01.

“Säger 2,762,397: 86. 2^699,335:02.

82,087:33. 187,657:17. 121,178:22.

1,421:47.------

2,574,437:21. 2,564,114:— 2,558,323:67.

2^657,946: 01. 2,751,771:17. 2,679,501789.

Återstår 39,912,733: 22. 35,313,206:.73. 34,639,787: 26. 34,360,189: 52. 35,952,458: 60.

varaf levererats:

städerna för mistad tolag
................................ 2,354,791:73.

'' Handelsflottans pensionsanstalt.
............................... 94,000: —

Säger 2,448,791: 73."

vadan netto utgör ............ 37,463,941: 49^

ulluppbörden .................... 42,675,131: 08.

förhållande till den i rikstaten
beräknade inkomsten 37,000,000: —

tvisar en skilnad af............ 5,675,131:08.

2,136,907:65. 2,106,228:41. 2,100,894:94. 2,184,005:47.-

93,000: — 94,000: — 95,000: — 97,000: —

2,229,907:65. 2,200,228:41. 2,195,894:94. 2,281,005:47.

33,083,299: 08. 32,439,558: 85. 32,164,294: 58. 33,671,453: 13.

38,012^541775. 37,297,733:27. 37,111,960:69. 38,631,960: 49.

38,

38,000,000:— 37,500,000:- 37,000,000: —

12,541:75. 702,266:73. 388,039:31. 1,631,960:49.

yr- och båkmedlen utgjorde 1,506,213: 62.

mkostnader ........................ 48: 71.

ortning ............................ 6,420: 31.

afskrifning ................ —--

ppbördsprovision................ 30,124:27.

Säger 36,593:29.

Netto utgor 1,469,620: 33.

1,596,893: 51.

21: 54.
5,907: 17.

31,937: 87.
37,866: 58.
1,559,026: 93.

1,595,037: 25.

19: 27.
7,442: 65.

140: 34.
31,900: 74.

1,694,853: 41.

43: 96.
6,891: 18.

33,897: 07.

1,791,913: 84.

31: 53.

7,111:44.

35,838: 28.

39,503:— 40,832:21. 42,981:25.

1^555,534: 25. l,6547)2l: 207 1,748,932: 59.

— 326 —

§ 1.

Kvserner handlin?ar hafva Revisorer™ inhemtat, att aktiebolaget

i £ 1 Kristiania, vid angifning den 4, 8 och 9 Mai 1894 Hll
u försel med jernväg till Sverige och Tförpshamiiars rttiebZ .f bJd
andra varor åtskilligt maskingods, för att deråt bereda tullfriheUiär’ i riket

vfd6^ ,ed rg förbindelse a%ifna försäkringar, att godset tillverka^

t 1 j. e 8. b™k ^ svenska och utländska materialier, hvarefter iernbanens
^ °n 1,KnstiaT å Prsäkringarna tecknat bevis, att gSit “o"Tf
lingen i cLrldfenh^ dT ,meddelat förpassning, men att vid tullbehand ÄiÄSÄlÄ?

80ds bef""nitB’att dwi **■»• ■*»

aflöningf-dVålUDda UpptäcktS’ att de aktiebolaget Kvserner Brug
nemnade försäkringar™ om godsets tillverkningsort voro orfötiea vidtoe-s
ingen annan åtgärd, än att, sedan nya jemväl under edlig förpligtelse a?

de"utlÄ i"''101”''”*- ! hTilk“ “*« ledade» »ppÄTr om

»fris» dir ttZrV** T ^"ffonheten af den bearbetning,

underkastade det Ä , T ‘"lU™™*"» i Charlottenberg

underkastade det tullphgtiga godset tullbehandling i vanlig ordning.

2 November sln7g -„ i n hUrUVi<i3 24 8 '' tullsfadga den

~ JNovember 1877 rätteligen bort i förenämnda fall tillämpas hafva Revi

orerne velat hvad i anförda hänseende förekommit för Riksdagen omförmäla.

C°Uande"'' EriCSSOn'' friherre Schmrin o»11

— 327 —

, . * * *,

Doraänstyrelsen

...... ■ r >; L i .t'' i . .ni

Debet.

- | -nO.'''' O v f t.

Balans från är 1893:

llgångar:

Statsmedel....................................................................................

Jemtländska renbetesfjellens skogsfond ....................................

Presterskapets löneregleringsfond ..............................................

Ecklesiastika boställenas skogsfond ...........................................

Elfdals pastorats regleringsfond ....................................................

För undersökning af kronans ek- och furuskog.........................

; II! ;j.: UjU - il!(< 0 i ■ i t

.'' . , jjj . fr* ; *1;

-n*’i •’ • .• X i ''>
ut

ir »I lo(Iro 1c1<\iicy\ V,''Å . iillij!jHi‘*»

:) U ... ■ • •) •

• . r t* r *1 ... „r,,, /,.. „i)

■ \ ll i IvM IvUOl * jti*. 1 * - 8 i

475,422: 09.

1,525: 34.

44,473: 44.

21,542: 40.

18,193: 08.

329: 20. 561,485: 55.

Inkomster:

tatsverkets inkomster:

Skogsmedel:

Skogsförsäljninsmedel, stubb öresafgifter

m. m............ 3,271,423: 6 0.

Betes- och försäljningsmedel

för höslåtter och löftägt... 22,890: 8 9.

Arrendemedel.......................... 65,919: 4 8.

Utsyningsafgifter och ersättning
för skogsskötsel......... 124,972: 9o.

Anmärkningsmedel.................. 1,323: Öl.

Diverse .................................. 15,83Q: 2 6. 3,502,360: i

Särskilda uppbördsmedel för ordinarie staten:

Ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Skogsväsendet:

Bestämda anslaget:

Aterdebiterade ...... 129: Öl.

Reservationsanslaget: ''

Diverse uppbörd ... 2,395: 6o. 2 524: 51.

Transport 2,524:51. 3,502,360:1

:u u.

i, >111-iueoD

56 1,485: 6 5.

828 —

Transport 2,524: 51.

Extra ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Anslaget till reglering af flottleder
i Norrbottens län:

Flottningsafgifter m. m....... 10,125: 21.

Jemtländska renbetesijellens skogsfond:

Skogsförsäljningsmedel............................................

Presterskapets löneregleringsfond:

Skogsförsäljningsmedel .......................................

Anmärkningsmedel ...............................................

Ecklesiastika boställenas skogsfond:

Skogsförsäljningsmedel .........................................

Aterdebiterade.........................................................

Elfdals pastorats regleringsfond:

Skogsförsälj ningsmedel............................................

Brunskogs församlings aflöningsfond:

Skogsförsäljningsmedel.............................................

Diverse ecklesiastika boställens skogsmedel............

3,502,360: 14.

12,649: 72. 3,515,009: 8 6.

163,565: 93.
1,224: 25.

46,086: 04.
55: 9 2.

30,041: —
164,790: 18.

46,141: 96.

3,406: 05.

1,205: 71.
342,014: 81.

Leverering:

Från Statskontoret:

Statsmedel:

Ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Anslaget till Domänstyrelsen 94,000: —

Dito till skogsväsendet............ 1,010,437:91.

Dito till ålderstillägg.............. 9,700: —

Dito till postafgifter ............... 2,079:4 0.

Dito till skrifmaterialier och

expenser................................. 9,000: —

Extrautgifter........................... 2,000:— 1,127.217:31.

Extra ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Till byggnadsarbeten och inventarier vid

Skogsinstitutet ................................................ 15,000:— 1.142.217: 31.

Af Ecklesiastika boställenas skogsfond ........................................ 14,000:_

Transport I

561,485: 55

4,102,609: 5

1,156,217: 31
>,820,312: 4 3

— 329 —

Transport 5,820,312: 4 3.

Balans till år 1895;

Skulder:

Statsmedel:

Till Statskontoret...................................

„ diverse fordringsegare ................

Jemtländska renbetesfjellens skogsfond:
Öfverleverering ....................................

172,564: 07.
8,462: 24.

Skulder:

Statsmedel:

Till Statskontoret ..............

diverse fordringsegare

Kredit.

Balans från år 1893:

Utgifter:

Statsmedel:

Ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Domänstyrelsen ............................................ 93,540: 7 8.

Skogsväsendet:

Bestämda anslaget:

Skogsstatens ordinarie aflöning
.... ...... 438,891:21.

Statens skogs läroverk

...... 47,239:21. 486,130:42.

Förslagsanslag:

Ålderstillägg åt skogsstaten
och Skogsinstitutets lärarepersonal
........................... 75,837: 91.

Reservationsanslag:

För enskilda skogsundervisningen.
.. 8,339:48.

Kronoskogarnes
förvaltning
och främjande
af skogsväsendet
i allmänhet
... 427,422: 23. 435,761: 71. 997,730:04.

Transport 1,091,270: 8 2.

181,026: 31.

55,788:72. 236,815:03.

Summa 6,057,127: 4 6.

6,411: 59.

7,967: 97. 14,379: 56.

14,379: 56.

Rev. Ber. ang. ,Ställverket JSr ir 1894.

— 330 —

Transport 1,091,270: 8 2.

Alderstillägghos Domänstyrelsen 9,700:_

Postafgifter för tjenstebref......... 2,079:4 0.

Skrifmaterialier och expenser,

ved m- m.............................. 8,670:6 8.

Extra utgifter....................... 750; - ,2,470: 90

Jiixtra ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Skogsväsendet:

Till reglering af flottleder i Norrbottens

läQ ............................................ 64,842:6 8.

Till byggnadsarbeten och inventarier
vid Skogsinstitutet......... 15,000:— 79.842:68.

Uppbördskostnader lör statsverkets skogsmedel 10*869: 2o.

Andelar af skogsafkastningen från civila bo ®täl.

len ..................................................................... 3,352: 6 6.

Restituerade skogsmedel .............................. 434. 94>

, , 0mforda dlt0 ............................................................ 385:60. 1,207,355:88.

Jemtländska renbetesfjellens skogsfond:

Yirkesutstämpling m. m....................................................... 5 g29- 72

Presterskapets löneregleringsfond: .................... ’

Uppbördskostnader................................................ g^y. 27

Ecklesiastika boställenas skogsfond:

Skogsindelning............................................................ 14 870;

Revirförvaltarnes resor............... g^gj! 5l"

Afverkning.......................................Z7Z.ZZZZZ l’sS2:'' 13.''

Skogsodling .................................................................. 23,382: 36.

g‘.kmDf......................................................................... 502: 69.

....................................................................... 1,506:34.

Standskogsliqvid............................................................ g2Q: 50.

TX. ............................................................. 4b2: 9 6. 4g 159. 26

Diverse ecklesiastika boställens skogsmedel:

Skogsförsäljnings-, skogsodlings-, bevaknings- m. fl. kost nader

............................................................. 3g,g65: 22.

.Ersätta förskott........................................ j j 045* 64

Boställshafvare tillerkända andelar........................... 96*113* 81

Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län,
ståndskogsliqvid för kyrkoherdebostället Ytter HoSdal.

....................................................................... 86,040:4 7.

Transport 232,065:14. 1,260,192: 12.

14,379: 56

14,379: 56.

Transport 232,065: 14. 1,260,192: 12.

14,379: 56.

Domkapitlet i Hernösand/ skogsförsäljningsmedel
från Rätans koministerboställe, afsedda till en

särskild fond.......................................			6,393:	33.
Hellesjö församlings kyrkoråd............	.. 872:	62.
Marieby dito dito................................	.. 769:	15.
Bollnäs dito dito .................................	.. 1,064:	91.
Mora dito dito....................................	.. 2,379:	04.	5,085:	72.
mförda till:
Presterskapets löneregleringsfond .......			163,565:	93.
Ecklesiastika boställenas skogsfond ....			46,086:	04.
Elfdals pastorats regleringsfond.........			3,406:	05.
Brunskogs församlings aflöningsfond .			1,205:	71.
Statsverkets skogsmedel.........................			5,006:	42.

243,544: 19.

219,270: 15. 1,723,006: 46.

Leverering :

ill Statskontoret:

Statsmedel:

Statsverkets skogsmedel.................................... 3,487,317: 8 4.

Besparing å anslaget till Domänstyrelsen....... 773: 2 8.

Dito å bestämda anslaget till skogsväsendet 8,906: 59. 3,496,997: 71.

Jemtländska renbetesfjdlens skogsfond...................................... 81,525: 34.

Presterskapets löneregleringsfond ................................................. 144,473:44.

Elfdals pastorats regleringsfond ................................................ 18,193: 08. 3,741,189: 57.

Balans till år 1895:

''llgångar:

Statsmedel:

Kontant behållning ............................................ 246,046: 8 3.

Förskott .............................................................. 69,804: 61.

Fordringar...................................................... 6,076:58. 321,927:92.

Presterskapets löneregleringsfond:

Kontant behållning.......................................................................... 63,942: 91. _____

Transport 385,870; 83. 5,478,575: 59,

— 332 —

Transport 385,870: 83. 5,478,575: 59

Ecklesiastika boställenas skogsfond:

Kontant behållning.......................................................,.................... 35,525: ii.

Elfdals pastorats regleringsfond :

Kontant behållning......................................................................... 3,406: 05.

Brunskogs församlings aflöningsfond:

Kontant behållning........................................................................... 1,205:71.

Diverse ecklesiastika boställens skogsmedel:

Kontant behållning....................................;.................................... 152,214:97.

För undersökning af kronans ek- och furuskog:

Kontant behållning........................................................................... 329:20. 578,551: 8

Summa 6,057,127: 4

— 333 —

§ 1.

För att visa nettobehållningen under år 1894 af kronans utarrenderade domäner hafva
evisorerne låtit uppgöra följande tabell:

Arrende medel.

Stockholms............län

Upsala.................... „

Södermanlands .... „

Östergötlands........ „ J

Jönköpings............ „ j

Kronobergs............ „ !

Kalmar ................ „

Gotlands............... „

Blekinge................ „ j

Kristianstads ........ „

Malmöhus ............ „

Hallands............... „

Göteborgs och Bohus,,

Elfsborgs.............. „

Skaraborgs............ „

Vermlands ............ „

Örebro................... „

Vestmanlands........ „

Kopparbergs ........ „

Gefleborgs ............ „

Vesternorrlands .... „

Jemtlands'' ............ „

Vesterbottens...... „

Norrbottens ........ „

Statskontoret........

133,559 26
123,634 so
171,927 18
275,603 8 6
158,499 0 9
84,237 06
128,228 89
16,989 3 2
16,188 97
234,092 32
404,639 13
50,450 6 9
142,282 12
109,726 82
279,070 69
42,690 12
80,964 4 6
100,124 86
15,540 24
11,675 3 4
600 —(
14,942 91
4,037 16
3,294 4 6
* 3,054 14

amma 2,'' , 4 6

Af kortning.

4,321 74
4,875 44
18,366ioi
5,912167
14,792| 6 2
4251&7

105 [—
11,604 9 3
22,800 15
1,666 18
140j —
3,626 64
18,688,03

7,580 08

2,518 35
:_

1,440}—

1 , 21

Utgifter:

Aflöning åt domäninten-denter och uppehållande af domän-göromalen hos läns-styrelserna. 2.000 —	Resekostnader vid domänförvaltningen för domän- för inten- andra denter. personel 1.317 63 1,791	70	Summa. 5,109 33	Netto-behållning af arrende medlen. 124,128	19
3,000,	_	2,710 31	1,762	70	7,473 Öl	111,286	05
3,300		1,664	22	1,221	77	6,185 99	147,375	18
3.700	_	1.773!	24	1,057	68	6,530 92	263,160	37
3,700	_	1,582	22	8,467	70	13,749 92	129,956	65
3,300	_	1,761	52	1.700	37	6,761 89	77,049	59
1,400	_	1,506	36	1,455	60	4,361 96	123,866	93
''500		273	32	181	36	954 6 8	16,034	64
		_ _		75	16	75 16	16,008	81
3,700		1.369	94	864	41	5,934 3 5	216,553	04
3,700	_	2,155] 8 9	1,563 70	7,419 59	374,419	39
500	_	121158	15 20	636 7 8	48.147	73
3,000	_	1,369	57	2,010 21	6,379 78	135,762	34
3,700		2,467)31	2,064 6 2	8,231 9 3	97,868	35
3.700	_	3,411 26	1,536	81	8,648 07	251,734	49
1,400	_	912:76	1,110	5 5	3,423 31	39,266	81
1,400		527	96	839	01	2,766 97	70,617	41
1,300	_	1,149	07	690	06	3,139 13	94,467	38
500	_	1 380	12	553	51	1,433 6 3	14,106	61
			_	1,855	89	1,855 89	8,379	45
				51	60	51 60	548	40
1,200		443	_	392	81	2,035 81	12,907	I10
		_ _	_	48	24	48 24	3,988)91
			_	34 J	50	34450	2,949 95
_ _	:	---	—	- -	\|_	— — )—	3,054 14
4 ,006	—	<-) 5	28	1,6 i	16	, 2 44	2, 3,63<	8 1

* Häraf från Förenade raötespassevolanskassornas fond omförda arrendemedel för Ilcrrevadsklostcrs kungsgård

2,875 kronor.

— 334

§ 2.

Enligt hvad af ett bland verifikationerna till Domänsstyrelsens räkenskaper
för ar 1894 befintligt utdrag af styrelsens protokoll för den 5 Oktober
samma ar inhemtas, hade generaldirektören i bemälda styrelse uppdragit åt
aa 6 i KinberS att i generaldirektörens ställe under tiden från och
med den 11 till och med den 19 i nämnda månad företaga inspektionsresor
inom Vesternorrlands län; och framgår af en till verifikationerna hörande
reseräkning, att Byråchefen Kinberg under berörda inspektionsresa vistats i
bolleftea fyra dagar, eller den 14—17 Oktober. Då emellertid eu annan
reseräkning (verit. n:o 1311) utvisar, att generaldirektören under embetsresa
jemväl vistats i bollefteå den 16 och 17 i berörda månad, hafva Revisorerne
velat påpeka oegentligheten deraf, att både generaldirektören och en i hans
ställe torordnad embetsman samtidigt fungera på samma plats.

§ 3.

Af de vid Domänstyrelsens räkenskaper för år 1894 fogade verifikaSJ™
1098—1111) inhemtas, att, efter förrättad extra utstämpling af
10,042 träd af öfvermogen och skadad skog å kronomarken nordvest om
trellivare vid Sickabäcken inom Gellivare revir, kungörelse genom vederborande
öfverjägmästare den 30 November 1891 utfärdats om virkespartiets
försäljning dervid bland köpevilkoren upptagits, att köpeskillingen skulle
erlägga i länets landtränteri senast den 28 September 1892 samt att köparen
S''u e vara skyldig att verkställa för flottning erforderliga rensnings- och
yggnadsarbeten i Sickabäcken och Wassara eif för minst tre tusen kronor
enhgt uppskattning och syn; att ett af herrar Söderberg, Öhman och Renman
arg1 fvet anbud a 50 öre pr träd blifvit antaget, hvadan den köpeskilling, dem
alåge att före den 28 September 1892 betala, belöpte sig till 5,021 kronor
jemte forenamnda till 3,000 kronor uppskattade arbete; att då beloppet icke
tunnes uppfördt i Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län qvartalsra
ningar med Domänstyrelsen för år 1893, styrelsens revisor anmärkt
detsamma jemte derå löpande ränta till indrifning och uppdebitering bland
skogsmedlen i länsstyrelsens räkningar med Domänstyrelsen; a«landskamreraren
i länet. uti häröfver afgifven förklaring anfört, att den omförmälda virkesforsalj
ningen vant landskontoret obekant, hvadan någon åtgärd för försäljmngsmedlens
indrifning naturligtvis icke kunnat vidtagas, tilläggande landskamreraren,
^ att^om försäljningen verkligen kommit till stånd och medel skulle
indnfvas, sa måste) landskontoret få hand om sådana handlingar, på grund

— 335 —

hvaraf indrifningen lagligen kunde ske; att ofvanberörda försäljningsmedel,
5,021 kronor, sedermera blifvit den 28 Augusti 1894 jemte ränta derå, 577
kronor 42 öre, med tillsammans 5,598 kronor 42 öre till Norrbottens läns
ränteri inbetalda; samt att förbemälde revisor på grund af berörda anmärkning,
jemlikt Kongl. brefvet den 10 November 1882, uppburit anmärk -ningsprovision efter 15 procent å de anmärkta medlen, eller 839 kronor 76
öre; varande alltså statsinkomsten af berörda skogsförsäljning minskad med
likaledes femton procent.

Af hvad sålunda förekommit framgår, att för statens räkning genom
skogstjensteman verkstäld virkesförsäljning, dervid försäljningssumman skolat
till vederbörande länsstyrelse inbetalas, egt rum utan att länstyrelsen erhållit
underrättelse om försäljningen.

Då emellertid ej allenast för iörsäljningsmedlens indrifvande utan äfven
för kontrollon öfver att medlen komma statsverket till godo, det torde vara
af vigt, att vederbörande länsstyrelse genom Domänstyrelsen meddelas underrättelse
om förestående inbetalningar för skogsköp, hafva Revisorerne velat
ofvannämnda förhållande för Riksdagen omförmäla.

Beträffande det vid ifrågavarande virkesförsäljning fastade vilkor, att
köparen skulle vara skyldig verkställa rensnings- och byggnadsarbeten i uppgiga
vattendrag till värde af 3,000 kronor, hafva Revisorerne funnit oegentligt,
att bestämmelse om arbetets verkställande införts i ett köpeaftal, hvars
fullgörande det, såsom ofvan nämnts, tillkommer länsstyrelsen att öfvervaka.

Skogsinstitutet.

Debet.

Inkomster:

Leverering från Domänstyrelsen:

Af bestämda anslaget till statens skogs läroverk

.......................................... 23,200: —

Af förslagsanslaget till ålderstillägg
åt skogsstaten och Skogsinstitutets

lärarepersonal .................................... 1,100:— 24,300:_

Uppbörd:

För trädplantor, höslåtter m. m....... 109: 5 0.

„ bidrag af eleverna till deras praktiska
öfningar ............................. 1,950:— 2,059:50. 26,359: 50.

Balans till år 1895:

Skuld ................................................................................................... 3: 2 8.

Summa 26,362: 78.

Kredit.

Balans från år 1893:

3: 28.

Skuld

Transport 3: 2 8.

— 337 —

Transport 3: 2 8.

Utgifter:

Bestämda anslaget till statens skogsläroverk:

Löner och arvoden ............ 15,800: —

Stipendier.............................................. 1,000:

Elevernas praktiska öfningar............... 3,200: —

Arrende för Laboratoriehagen och

Stora Blåporten................................. 700: —

Expenser ................................................ 2,500:

Förslagsanslaget till ålderstillägg åt skogsstaten och
Skogsinstitutets lärarepersonal:

Ålderstillägg åt institutets personal ........................

Reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet:

Elevernas praktiska öfningar ............... 1,950: —

Expenser................................................ 109: 50.

23,200: —

1,100: —

2,059: 50. 26,359: 50.

Summa 26,362: 7 8-

§ 1

Elevantal:

Under vårterminen 1894 ........................................ 16,

deraf en extra elev.

Under höstterminen 1894 ................................... 14.

Bev. Ser (mg. StaUverket för dr 139J.

— 338 —

Skogsskolorna.

Debet. Uppbörd: Af bestämda anslaget till skogs-väsendet ................................... Återdebiterade stipendiemedel....	Skogs skolan Sillre	“o a	Skogs-^ skolan å Marma.	Skogs-skolan å Omberg.	Skogs-skolan å Hunneberg.	Skogs-skolan å Boda.	Skogs-skolan å Ko Inberga.
3,800		3,800	—	1 : '' 5,083	33	3,800	;	• j j-, f 3,755 4	88 32	3,800
Säger Balans till år 1895: Skuld .............................	3,800	—	3,800	—	5,083	33	3,800	—	3,760	20	3,800	—
42	18		38			44	92
Summa	3,842	18	3,800	38	5,083	33	3,844	92	3,760	20	3,800	—
Kredit.												1
Balans från år 1893:
Skuld .................	5	51	62	86	— —	—	143	53	- -	—	- -	__1
Utgifter:									.1
Aflöning ...............	1,800	—	1,800	_	2,883	33	1,800		1,800		1 800
Resekostnader....................	- -	—	_ _	_	200	65
Stipendier .............	1,500	—	1,500	—			1,500		1,455	88	1,441	69
Underhåll af byggnader och in-
ventarier m. fl. utgifter ....	536	67	437	52	1,999	35	401	39	433	62	500	—
Säger	3,836	67	3,737	52	5,083	33	3,701	39	3,689150	3,741	69
Leverering ................	- -	—	- -	—	- -	_			70	70	58	31
Summa	3,842	18	3,800 38	5,083	33	3,844	92	3,760	20	3,800	—
Elevantal:
Ordinarie lärlingar:
Vårterminen ........................	11		10		8		10		10		10
Höstterminen...................	10		10		7		10		10		10
Extra lärlingar:
Höstterminen ........................	—		—		2		—		—		—

— 339 —

* fm o U /.

Kongl. hofstallets nybyggnad.

Angående de till Kong), hofstallets nybyggnad anslagna medel få Revisorerne
meddela följande tabell:

Debet.

Balans från år 1893:

.fn ti

Tillgångar:

Kontant behållning............................ ,,<•......

Försålda inventarier

Uppbörd:

4,202: 8 5.

........... 485: 25.

Summa 4,(588: 10.

Kredit.

Utgifter:

Byggnadskostnader..........,......

Arvoden .......................................

Diverse..........................................

2,589: 08.

2,000: —

99: 02. 4,688: 10.
Summa 4,688: 10.

— 340 —

Åttonde

Ecklesiastik For

revisionsåret har Ecklesiastikdepartementets registrator i särskilda räkningar med De Behållning från år

1893.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser..................................... . ...

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Chefen för Ecklesiastikdepartementet .................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Aflöning ..................................................................................................... ...

Till amanuenser, renskrifning m. m........................................................... . .

Lappmarks ecklesiastikverk:

Undervisningsmateriel för småskolelärare- och lärarinneseminariet å
Mattisudden i Jockmocks församling samt lappskolorna i Korpilombolo

och Gellivare skoldistrikt .......................................................................... .

Allmänna läroverken:

Af reservation:

För skolkomitén ........................................................................................ . .

Till inköp af böcker behöfliga för mogenhetsexamen......................... — _

Kostnader för ordnande af militäröfningarne vid de högre allmänna

läroverken ............................................................................................ . .

Ersättning till ett extra biträde vid utarbetande af statistiken rörande

de allmänna läroverken ....................................................................... . .

Folkundervisningen:

Undervisningsmateriel för folkskolor.....................................- ..... 4 49g; 05>

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare
trakter bosatta finnar:

För inköp af undervisningsmateriel m.f m. för seminariet i Haparanda

och folkskolorna i Karesuando m. fl. församlingar .........................

Transport 4,498: 0 5.

— 341 -

Hufvudtiteln.

departementet.

delat redovisning lör de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell

bet.

Leverering

från Uppbörd.

Statskontoret.

Skuld

till

år 1895.

Skuld
från
år 1898,

Kredit.

Utgifter.

Behållning

till

år 1895.

Summa.

1,497: 64.-------

17,000:— — — -------

66,650:—------*

15,000:— -------

102: 34. — — -----

2,000:— --- 301:23.--

571:70.-------

3,676: 53.------

409: 50.----— —

20,000:— 185:35.----

1,497:64. t f	— —	1,497: 64.
17,000: —	— :—	17,000: —
66,650: — 15,000: —	-— —	66,650: — 15,000: —
102: 34.		102: 3 4.
H.Ik 2,301: 23. 571: 70.	_ _	2,301: 23. 571: 70.
3,676: 53.	— —	3,676: 53.
409: 50.	—	409: so.
12,475: 33.	12,208: 07.	24,683: 40.

3,915: 90.----— 3.915: 9°.

130,823:61. 185:35. 301:2 3.-- 123,600:17.

--3,915: 90.

12,208: 07! 135,808: 24.

— 342 —

Alderstillägg .................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

Expenser...............................................

Till inköp af tidskrifter och böcker å:

Läroverksbyrån....................................

Folkskolebyrån .............................

De Behallning

från
år 1893.

Transport 4,498: 05.

2,515: 77.

..............: 10.

Summa 7,013: 92.

§ 1.

Till det vid Kongl. Maj:ts till 1893 års Riksdag aflåtna statsverksproposition
fogade statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden den 14 Januari
1893 anförde herr Statsrådet och chefen för Ecklesiastikdepartementet i fråga
om det ordinarie anslaget till anskaffande af undervisningsmateriel m. m.
för folkskolorna, att detta anslag, som sedan år 1877 utgått med 15,000
kronor, under de senare åren visat sig alltmera otillräckligt för det dermed
af sedd a ändamålet, hvadan Departementschefen hemstälde om dess höjande
till 20,000 kronor, derigenom äfven någon utsträckning i tillhandahållandet
i ii genom Ecklesiastikdepartementet anskaffade undervisningsmaterielen
skulle kunna ega rum; och blef Kongl. Maj:ts i enlighet härmed framstälda
förslag af Riksdagen bifallet.

Med anledning af den sålunda beviljade anslagshöjningen hafva Revi -

343 —

bet.				Kredit.
Leverering från Statskontoret.	Uppbörd.	Skuld till år 1885.	Skuld från år 1893.	Utgifter.	Behållning till år 1895.	Summa.
130,823: 61. 4,800: —	185: 35.	301: 23.	— —	123,600: 17. 4,800: —	12,208: 07.	135,808: 24. 4,800: —
11,000: —	— —	— —	— —	12,589: 21.	926: 56.	13,515: 77.
250: — 250: —	— —	72: 16.	56: 9 9.	265: 17. 108: 70.	141: 40.	322: 16. 250: 10.
147,123: 61.	185: 35.	373: 39.	56: 99.	141,363: 25.	13,276: 03.	154,696: 27.

sorerne velat meddela, att berörda anslag, derå vid 1893 års slut förefanns
ett öfverskott af 4,498 kronor 5 öre, vid 1894 års slut visade en till 12,208
kronor 7 öre ökad behållning.

Beträffande redovisningen af ifrågavarande anslag har det ådragit sig
Revisorernes uppmärksamhet, att, sedan under Juni månad 1894 lyftats hälften
af anslaget, andra hälften deraf, eller 10,000 kronor, uppburits den 16
November samma år, ehuru de redan lyftade medlen lemnade full tillgång
till betäckande af årets utgifter, då, såsom ofvan nämnts, behållningen vid
årets slut uppgått till 12,208 kronor 7 öre.

I afseende å berörda behållning hafva Revisorerne slutligen velat anmärka,
att, såvidt af räkenskapen framgår, den icke blifvit, på sätt i Kong!,
cirkuläret den 20 Augusti 1873 föreskrifves, i bank inrättning insatt.

Riks Från

Riksarkivet har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats

- D e -

Statsanslag.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser .................................

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Riksarkivet:

Aflöning till embets-och tjensteman......................................................

Yikariatsersättningar, arvoden och extra biträden......................v.........

Till inköp af in- och utländska böcker ..........................................

Ålderstillägg......................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m..................................................

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till arvoden åt extra ordinarie tjensteman i Riksarkivet .................

„ fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar som

äro af vigt för fäderneslandets historia ....................................

„ fortsatt utgifvande af “Svenska Riksdagsakter m. m.“..............

Grefve Erik Posses donationsfond:

Till utgifvande af Svenskt diplomatarium ...............................................

Diverse medel:

Till utgifvande af meddelanden och inköp af arkivalier ........................

Behållning

från

år 1893.

188: 6 4.

602: 5 0.

331: 19.
29: 64.

Öumma 1,151: 97.

— 345 —

* ''A f

arkivet,						•
redovisning	för de i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:
bet.				Kredit.	t..
Leverering från Statskontoret.	Uppbörd.	Skuld till år 1895.	Skuld Irån år 1893.	Utgifter.	Behållning till år 1895.	Summa.
114: 99.	—	—	—	114: 99.	— —	114: 99.
32,700: — 6,000: — 600: — 4,000: — 4,300: —	— —	36: 22. 199: 83.	113: 96.	32,700: — 6,000: — 522: 26. 4,000: — 4,688: 4 7.	— —	32,700: — 6,000: — 636: 22. 4,000: — 4,688: 47.
1,700: —	—	— —	—	1,700: —	— —	1,700: —
3,000: — 1,500: —	— —	624: 80.	886: 37.	2,738: 43. 1,815: —	287: 50.	3,624: so. 2,102: 50.
— —	134: 67.	—	M	146: —	319: 86.	465: 86.
500: —	29: 33.	-— -	- -	528: 05.	30: 92.	558: 97.
54,414: 99	164: —	860: 85.	1,000: 33.	54,953: 2 0.	638: 28.	56,591: 81.

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1894.

— 346 —

§ I ,

Vid granskning af den i Riksarkivets räkenskaper för revisionsåret
intagna redovisningen för verkets aflöningsmedel hafva Revisorerne inhemtat
att hvarken i räkenskapssammandraget eller i de månatliga qvittenslistorna
gjorts skilnad emellan lön och ålderstillägg; men då det torde vara med
god ordning öfverensstämmande, att räkenskaperna utvisa dessa aflöningars
särskilda belopp, helst de utgå från olika anslag, hafva Revisorerne velat
härå fästa uppmärksamheten.

Kong!. Biblioteket.

I särskilda räkningar har från Kongl. Biblioteket för revisionsåret
lenmats redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående
tabell:

Debet.

Leverering

från

Statskontoret.

Uppbörd.

Kredit.

Utgifter.

Summa.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och

dylika försändelser ............ 1,422: 4 5. — — 1,422: 4 5. 1,422: 45.

Åttonde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Kongl. Biblioteket:

Aflöning åt embets- och
tienstemän samt vakt betjente

.......................... 31,150: 07. — — 31,150: 07. 31,150. 07.

Yikariatsersättning, gratifikationer,
renskrifning

m. m. ...................... 7,500:--- 7,500: - 7,500: -

Böckers inköp och bindning 25,000:— 13:50. 25,013:50. 25,013:50.

Ålderstillägg .......................... 1,883: 33. 1,883: 33. 1,883: 33.

Skrifmaterialier och expenser,

ved m. m............................ 8,200: — 8,200: 8,200. -

Allmänna besparingarne:

För redigering af en acces sionskatalog.

................... 600: —

Summa 75,755: 85. 13: 50. 75,769: 35. 75,769: 35.

— 348 —

Debet.

National -

Balans från år 1893:

Tillgångar.

Uppbörd:

Statsanslag:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:
o Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser
Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Nationalmuseum:

Bestämdt anslag....................................

Reservationsanslag:

Konstsamlingarnes ökande..............................

Samlingarnes vård och underhåll ............. ......................................

Boksamlingen.............................

o Inlösen åt lefvande svenska konstnärers arbeten

Älderstillägg ................................... ...............................................

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till Nationalmuseum för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriela
samlingar......................................

Lifrustkammaren för tillsyn, underhåll och vård af samlingarne ro. ro.ZZ
friskott från Statskontoret, jemlikt Kong!, brefvet den 20 April 1894:

ostnader for tryckning af en ny upplaga af »Vägledning för besökande i Lifrustkam
maren och dermed förenade samlingar»

Katalogmedel ............................. .....................................................

Förevisningsmedel ...................................... ..........................................................."

Gåfvomedel ........................................... ........................................................................

Hyresmedel.......................................... ..................................................................

Intressemedel.........................................

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor

Uppdebiteras: ....................................................

F5(Sjnggåtag,59) ”-torn»*, * V»**** n:r 7, qvarter Lämmel

Säger

Transport

— 349 —

museum.

Nationalmusei hufvudbok. *	Gieseckeska donationen.	J. H. Scharps donation.	Jacques Lamms donationer.	Lifrust- kammarens hufvudbok.	Summa.
4,683: 45.	338,383: 43.	111,128: 70.	21,509: 14.	15: 12.	475,719: 84.
165: 18.	-—--	—--	—	$	165: 18.
32,050: —					32,050: —
6,500: — 1,500: — 300: — 8,975: — 2,000: —	—--	;---	—--	—---	6,500: — 1,500: — 300: — 8,975: — 2,000: —
4,000: —	— — —-	- .---	—--	5,800: —	4,000: — 5,800: —
417: 47. 2,276: 50. 1,744: 55.	16,075: — 942: 27. 122: 50.	4,206: 4 3.	826: 92.	834:12. 282: — 561: —	834: 12. 699: 47. 2,837: 50. 1,744: 55. 16,075: — 5,975: 62. 122: 50.
	150,000: —	_____ __ _	____	---	150,000: —
59,928: 70.	167,139: 77.	4,206: 43.	826: 92.	7,477: 12.	239,578: 94.
64,612: 15.	505,523: 2 0.	115,335: 13.	22,336: 06.	7,492: 24.	715,298: 7 8.

— 350

MJyöWTJ

Balans till år 1895:

Skulder häftade vid:

Egendomen n:r 7, qvarteret Lammet (Drottninggatan 59)

Dito n:r 7, qvarteret Islandet (Holländaregatan 11)...............

Skulder i allmänhet............

Transport

Säger

Summa

Skulder ....

Kredit.

Balans från år 1893:

Utgifter:

Postafgifter ................................................................

Tjenstemännens aflöning..........................................

Resestipendium.......................................

Författarepremium ................................................

Betjeningens aflöning ...........................................

Underhåll af golf, fönster och förevisningsmateriel samt renhållning

Brännmateriel m. m......................................................

Konstsamlingarnes ökande ......................................................

Konstsamlingarnes vård och underhåll

Boksamlingen...................................................

Inlösen af lefvande svenska konstnärers arbeten
Konstslöjdsamlingarne............................................

Kostnaderna för ombyggnad af egendomen n:r 7, qvarteret Lammet (Drottninggatan 59)

Vatten, renhållning, sotning och gas....................................................

Legat.............................................

Räntor............................................................

Diverse............

o ....................................................................................

Aterleverering till Statskontoret.........................................

< I . < , V (.

Transport

— 351 —

Nationalmusei hufvudbok.	Gieseckeska donationen.	J. H. Scharps donation. ]	Jacques Lamms donationer.	Lifrust- kammarens hufvudbok.	Summa.
64,612: 15.	505,523: 20.	115,335: 13.	22,336: 06.	7,492: 24.	715,298: 78.
2,000: —	144,773: 39. 15,042: 2 0.	—	—	—--	144,773: 39. 15,042: 20. 2,000: —
2,000: —	159,815: 59.				161,815: 59.
66,612: 15.	665,338: 79.	115,335: 13.	22,336: 06.	7,492: 24.	877,114: 37.
2,000: —	164,478: 37.	Qp.j ;IfJ J, ’ _l _ _	•	f i	166,478: 37.

a-i

165: 18.
18,050: —

8,938: 50.
2,699: 12.
4,898: 40.
4,589: 55.
3,601: 33.

299: 58.
8,975: —
4,486: 49.

200: —
80: —
559: 62.
2: 48.
57,545: 15.
59,545: 15.

465: —

68: 10.

151,387: 67.
867: 19.
1,000: —
6,716: 32.
17: —

160,521: 2 8.
324,999: 66.

50: — 10: —

---- 800: —

--- 1,200: —

4,500: —---

5: —

4,555: — 2,010: —

--- 165: 18.

2,000: — 20,575: —

--- 800: —

---- 1,200: —

2,099:— 11,037:50.

400:— 3,099:12.

681: 25. 5,579: 65.

35: 55. 4,625: 10.

1,128:29. 4,797:72.

--- 299: 58.

--- 13,475: —

—-- 4,486: 49.

--- 151,387:67.

--- 867:19.

--- 1,200: —

--- 6,796: 32.

834: 12. 1,415: 64.

282:— 284:48.

7,460: 2T7 ~ 232,091: 64.

7,460: 2IT 398,570: Öl.

— 352 —

Transport

Balans till år 18,95:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ........................................................................

„ Riksbanken ........................................................................................

„ Skandinaviska kreditaktiebolaget.....................................................

„ Inteckningsgarantiaktiebolaget..........................................................................

Förskott............................................................................................

Utlånta medel.................................................................

Fastigheters taxeringsvärden:

Egendomen n:r 7, qvarteret Lammet (Drottninggatan 59)..........................................

Dito n:r 7, qvarteret Islandet (Holländaregatan 11) ..............................................

Säger

Summa

— •'' ; --.S -.År ... v. .. :•<

•vi

£ :! (f »

— 353 —

Nationalmusei

hufvudbok.

Gieseckeska

donationen.

J. H. Sckarps
donation.

Jacques

Lamms

donationer.

Lifrust-

kammarens

hufvudbok.

Summa.

59,545: 15.

324,999: 65.

4,555: —

2,010: —

7,460: 21.

398,570: Öl.

6,829: 50. 237: 5 0.	5,464: 94. 2,833: 18. 1,041: 02. 21,000: —	780: 13.	526: 06.	32: 03.	12,326: 47. 237: 50. 526: 06. 3,613: 31. 1,041: 02. 150,800: —
—---	110,000: —	19,800: —	—--
—--	275,000: — 35,000: —	—--		___	275,000: — 35,000: —
7,067: —	340,339: 14.	110,780: 13.	20.326: 06.	32: 03.	478,544: 36
66,612: l 5.	665,338: 7 9.	115,335: 13.	22,336: 06.	,7,492: 24.	877,114: 37

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894.

— 354 —

Konsistorierna

									D	6-
		Antal lärjungar.
					Tillgångar från år 1893.
		Vårtermin	Hösttermin	Kontant i Utlånta
		1894.	1894.	behållning. medel.		r oraringar.	Summa.
Upsala stift:
Konsistorium i Upsala ....				5,673	47 134,499	15	11,052	90	151,225	52
Upsala allmänna läroverk,	högre ....	427	440	679	63 50,050	—	14,205	81	64,935	44
Gefle d:o	d:o ....	272	288	2,420	39; 86,248	98	126	25	88,795	62
Hudiksvalls d:o	d:o ....	145	144	143	411 38,124	73	— -	—	38,268	14
Söderhamns d:o	5-kl.....	63	74	- -	7,641	04	127	72	7,768	76
Enköpings d:o	d:o ....	73	75	394	29i 21,938	32	774	72	23,107	33
Norrtelje d:o	d:o ....	53	58	476	791 5,056	97	3	87	5,537	63
Folkskolelärareseminariet	för man
lige elever ...................		66	79	1	4 6 j----				1	46
	Säger	1,099	1,158	9,789	44j 343,559	19	26,291	27	379,639	90
Linköpings stift:					1
Konsistorium i Linköping				2,847	— 158,272	23	3,621	95	164,741	18
Stiftsbiblioteket ................				129	24 18,497	43	327	70	18,954	37
Linköpings allmänna läroverk, högre	373	381	1,882	42i 67,500	—	1,370	—	70,752''42
Norrköpings d:o	d:o	393	396	5,016	51 26,150	18	8	99	31,175 63
Vadstena d:o	5-kl.	70	76	- -	14,970 66	---	—	14,970	66
Söderköpings d:o	3-kl.	41	35	117	31 38,360	—	470	96	38,948	27
Vesterviks d:o	högre	171	171	1,034	85 56,960 9 4	1,213	25	59,209	04
Eksjö d:o	5-kl.	67	57	297	16! 20,801 77		—	21,098	93
Vimmerby d:o	3-kl.	27	28	498 99 14,538(971	-— — ;	—	15,037	96
Folkskoleläraroseminariet	or man-
lige elever ...................		81	87	30	91 - — 1	—	— —	1	30	91
	Säger	1,223	1,231 \|	11,854 39; 416,052; 18\|	7,012;	85]	434,919]	42j

— 355 —

v ■ a

och läroverken.

bet.					K r	e	d i t.
										Tillgångar	ti	11 år 189£			Summa.
Uppbörd.		Skulder, till år 1895.	Skulder från år 1893.	U tgifter.		Kontant behållning.	Utlånta medel.		Fordrin- gar.	Summa.
363,284	86	123,123	62	J 138,913	85	362,454	82’	4,806	31	125,685	82 i	5,773	20	136,265	33	637,634	65
103,425''	81	16,502	40	16,558	57	103,887	04	322	10	49,550	—	14,545	94	64,418	04	184,863
90,674''	40	35^724	39	34,572	66	89,825	13	3,315	11	87,290	28	191	23	90,796	62	215,194	41
55 058	64	6^301	Öl	6,813	31	54,353	36	233	87	38,227	25	— —	—	38,461	12	99,627	79
26 1041	96	172	37	90	21	26,584	41	452	10	6,622	37	297	—	7,371	47	34,046	09
23 856	75	173	19	173	08	22,796	69	576	79	22,762	38	828	33	24,167	50	47,137	27
22^590 j	33				22,123	22	954	74	5,050	—	- -	_	6,004	74	28,127	96
1 35,098,	50	_ __	_	_ _	■	34,972	96	127	—	_ —	—	—		127	—	35,099	96
720.091	25	181,996	98	197,121	68	716,997	63	10,788	02	335,188	10	21,635	70	367,611	82	1,281,731	13
352,359	23 22	. 2,811	71	'' ''• ■ 2,826	80	348,437	81	2,467	45	164,109	74	.1 2,070	32	168,647	51	519,912	12
1 544	39	26	_ _	_	1,389	42	---	—	18,775	31	373	12	19,148	43	20,537	85
101 979	49			1,886	49	96,618	85	1,206	57	71,800	—	1,220	—	74,226	57	172,731	91
91 862	79	_ _		6	57	90,558	99	6,081	95	26,390	96	— -	—	32,472	91	123,038	47
24,690	65	62	47	498	55	24,719	22	298	l83	14,207	18	—	—	14,506	Öl	39,723	78
14 391	43	300	76	3	07	13,663	86	244	96	38,990	—	738	57	39,973	53	53,640	46
58^973	54	194	79	153	85	58,841	28	304	14	57,584	10	1,494	—	59,382	24	118,377	3 7
24 829	71	1,800	__	2,000	—	24,549	21	379	03	20,800	40	— —	—	21,179	43	47,728	64
11,335	76		—	— —	—	10,757	14	398	15 9	15,217	99	- -	—	15,616	58	26,373	72
36,004	96			- -	—	35,831	18	204	69	—	—	1--	—	204	69	36,035	87
717,971	78	\| 5,208	19 9	\| 7,375	33	j 705,366	96	11,586	21	427,875	6 8	5,896	[Öl	445,357	90	1,158,100	19

— 356 —

......... ■ —--			- - - -—			----—i--				-------™
		Antal lärjungar.							C	e-
				Tillgångar från år 1893.
		Vårtermin	Hösttermin	Kontant	Utlånta		\|		1
		1894.	1894.	behållning.	medel.		1 r ordringar.	Summa
Skara stift:
Konsistorium i Skara				2,470	05	86,235	46	1,921	79	90,627	30
Skara allmänna läroverk,	högre ...	310f,	., 325	3,783	7 1	66,337	49	927	25	71,048	45,
Venersborgs (bo	d:o .......	221	237	1,226 80	19,081	66	42	20	20,350	72
Mariestads d:o	5-kl........	68	76	111 50	34,107	56	593	63	34,812	69
Borås d:o	d:o .......	97	101	173	46	7,584	82	___		7^758	28
Lidköpings d:o	d» .......	73	70	487	75	14,250	.	177	08	14,914	83
Sköfde d:o	d:o .......	113	112	702	77	19,890	74	229	70	20^823	2 1
Alingsås d:o	3-kl........	73	72	492	20	12,747	27	450	_	13^689	47
Falköpings d:o	d:o .......	70	61	28	61	824	58	34	96	888	1 5
Hjo pedagogi	2-kl........	-		- -	44	8,220	31	474	29	8,695	04
Ulricehamns d:o	1 -kl........	- -	- -	- -		160	99			160	99
Folkskoleläraresemiuariet	för qvin-
liga" elever ..................		119	127	26	24	- -	--	- -	—	26	24
i ; t • j * ;	Säger	1,144	1,181	9,503	59	269,440	88	4,850	90	* 283,795	37
Strengnäs stift:
Konsistorium^ Strengnäs				4	44	36,747	56	817	01	37,569	01
Strengnäs allmänna läroverk, högre	88	no	5,392	67	248,129	03	1,923	81	255^445	51
Urebro d:o	d:o	404	389	1,057)61	97,207	70	2,046	67	100.311 9 8
Nyköpings d:o	d:o	222	217	3,023 47	49,643	38	280		52 946	8 5
Eskilstuna d:o	5-kl.	116	117	1,58495	17,580	21			19 165	1 6
Askersunds d:o	3-kl.	23	16	545 08	13,361		64	70	13.970	781
Söder telje pedagogi	2-kl.	33	42	204A6	4,000		6,909	16	11,113	72
	Säger	886	891	11,812)78	466,668	88	12,041	35	490,523	Öl
Vesterås stift:										.
Konsistorium i Vesterås..				3,309 88	117,352				120,661 88
Vesterås allmänna läroverk, högre	260	237	4,226 91	44,824	—	53	76	49,104 67
h alu d:o	d:0	259	275	947123	71,592	62	942	2!	73,482 06
Arboga d:o	5-kl.	48	57	86 71	11,937	37	179	66	12,203 74
Sala d:o	3-kl.	47	58	201147	7,800		_ _	_	8,001 47
Köpings pedagogi	2-kl.	69	72	99	51	6,289	58	_ _	_;	6,389)09
Nora d:o	d:o	29	29	9	16	5,887	33	56	09	5.952158
Hedemora d:o	d:o	- -	- -	35	90	300	_		_	335	90
Lindesbergs d:o	1-kl.	» _	— -	587	31	2,628	46	56	35	3,272	12
Säters d:o	d:o		---	1,127	55	400	_			1,527	55!
Folkskoleläraresemi n ari et	för qvin- 1
liga elever ...................	1	68	71	326	71	—	-		_	326	7! \|
	Säger	780 \|	799 \|	10,958)	3 4)	269,01113 6 [	1,288)	071	281,257)77

357 -

bet			''	K r	e	d i t.
						Tillgångar till år 1895.
Uppbörd.	Skulder till år 1895.	Skulder tran år 1893.	Utgifter.	Kontant behållning.	Uti äntå medel.		Fordrin- gar.	Summa.
267,714 49	— — : —		269,720 24	2,763	35	83,497 24	2,360 96	88,621)55
108,173 06	37,247)95	39,895 35	105,576 70	1,795)96	67,437! 2 5	1,764;20	7 0,997141
71,430 56	3,076 49	3,941 95	70,797188	679 92	19,319 79	118)23	20,117)94
36,220)98	_ _ _	8,808.20	35,174i66	39 47	26,730 53	280,81	27,050 81
25,430 86	_J_ _ ’ j_	_ _- 1-	25,108 48	98 60	7,982 06	— -- 1—	8,080)66
25,961 17	143 44	86 50	25,825 7 5	57 61	14,850		199158	15,107)19
27,136 6 1	730 04	780 67	25,942 5 7	1,289	19	20,440 63	236 80	21,966 62
10,936 14	1	_ _ ]-	9,847 9 8	771	83	13,555 80	450 —	14,777)63
11,339 61	479)05	591 07	11,089 54	96	55	899	54	30)11	1,026 20
600 43	236 26	146 10	177)26	— —	44	7,640	-	1,567 j 9 3	9,208 37
			160 99
35,755)23	____	___i-	35,744)61	36 86	— —	—	____	36)86
620,699)14	] 41,913)23	54,219 84	615,16 616 G \| 7,629)78	262,352	84	[ 7,008 62	276,991(24

Summa.

358,341 7''.)

216,469 46
94,857 7
71,033''67
33,189 14
41,019 441
48,689 86
24,625 6 lj
12,706 81
9,531
160

35,781 47

269,953 53
71,585 15
117,430 37
68,197 80
25,039 28
10,288 44
10,824 09

876;2S
17,282 14
18 30

148 54
167 82
62 58

1,148 72
19,243,64
540''05
55-24

108 53
2467

573,318 66 18,555|66

214,217
93,265
79,601
27,679
12,142159
9,210 20
6,069] 26
111156

98;
67
3 6
97

2,488 74
1,876 15

7! 3 7

31,135 95
! 473,434 54]

21,120185]

2,184 15
79 92
1,453 34
113 16
148] 3 9

26 72

1 1156

4,37 2] 2 6| 4,117 ]2 41

268,877 90
63,593 92,
114,143:7 4!
67,833 05
24,905 11
10,206 09
10,182 99
559,742180]

216,632 03

86.079 25,
76,892 16

27.080 66
11,779 0 1

8,967 66
5,939 Sfi
335 90
3,272 12
1,527 55

30,981 68
469,487)911

6 75
5,545 28
1,598 16
3,2374 1
734 22
116 42
219 32
11,457 56,

37,545 60
253,870 82
99,470 41
49,918 951
18,199 58
13,661 —
4,000 —

819 85
2,059 14
2,008 29
100 —
514 07
335 —
7,573 41

38,372 20
261,475 24
103,076 86

19,447)87
14,112 42
11,792:7 3

476,666 36|13,409 76! 501,533)68

] j

3,536 41
3,575 98
3,311 93
155 38]
416 63
342 05''
19 83]

113,714, —
53,824 —
71,127 62
12,354 8 5
7,800 —
6,289 58
5,997 i 5 1

1,302 01
687 4 4
298 3 7
179 66

45 29

118,552 42
58,087
74,737 92
12,689 89
8,216 63
6,631 6 3
6,062 03

480/.18; — i—]---j—] 480 98

11,839)19! 271,107156| 2,512|67| 285,459,421

946,407)74

308,398 82
344,312 80
217,760 65
121,144 65
44,352 98
24,427 04
22,000 39
1,082,397)33

337,368 60
144,246 49
153,083 42
39,883 7 1
20,144 06
15,599 29
12,029 21
447 46,
3,272 12
1,527)55

31,462 66
7 59,064! 5 7 i

— B58 —

Antal lärjungar.	0
Tillgångar från år 1893.
Vårtermin 1894.	Hösttermin 1894.	\| Kontant j Utlånta behållning. medel.	Fordringar.	Summa.
			~T~	~T~

Vexiö stift:		i
Konsistorium i Vexiö...... Vexiö allmänna läroverk,	hög re........	281
Jönköpings d:o	d:o ........	353 1
F 01 kskoleläraresemi n ariet	för man-
lige elever ..................		66 j
	Säger	700 !

i V

;

Lunds stift:

Konsistorium i Lund ......................

Lunds allmänna läroverk, högre....... 414

Malmö d:o d:o 527

Helsingborgs d:o d:o 375

Ystads d:o d:o 178

Landskrona d:o 5-kl......... 100

Trelleborgs d:o 3-kl......... 23

Kristianstads d:o högre........ 265

Karlskrona d:o d:o 294

Karlshamns d:o 5-kl......... 134

Sölvesborgs d:o 3-kl......... 55

Engelholms d:o d:o........ 56

Simrishamns pedagogi 1-ki......... 53

Folkskolelärareseminariet för manlige
elever ..................................... 117

SägerJ 2,591 2,

	621	26	100,459\|39	I 2,393	(64	103,474	29
297	1,589	! 61	42,034!74	990	90	44,615	25
354	474	j03	257,177 40	85	50	257,736	93
74	1,060	05	3,165 96		1	4,226	01
725	3,744	95	402,837	149	1 3,470	04	\| 410,052	^48
	1,717	30	193,187	89	443	93	: \ 195,349	12
415	1,474	—	116,656	77	10		118,140	77
539	1,333	44	76,099	71	10		77,443	15
391	342	59	43,531	30	136	49	44,010	38
183	263	99	45,362	79	713		46,339	78
101	1,253	39	56,555	1 1	---		57,808	50
32	62	74	15,428	82	- __	—	15,491	56;
270	1,380	45	166,165	57	32	22	167,578	24;
286	3,682	37	96,500	—	1,757	70	101,940	0 71
135	163	20	23,073	84	854	82	24,091	86l
55	159	21	2,892	98	_ -	—	3,052	19
68	10	—	7,129	78	- -	—	7,139;	78
56	445	16	6,456	—	in	86	7,013	02
127	— —	-i	— —	—	— —	—		_
658 j	12,287	84[	849,040j 56	4,070	02	865,398\|	42;

— 359 —

bet. Kredit.

Tillgångar till år 1895.

Uppbörd.

Skulder
till år 1895

Skulder
n år 1898.

Utgifter.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordrin gar.

Summa.

179,547 47
88,581 94
122,686 45

38,357 28

593,113 27
110,839 60
119,208 11

90,980 41

43,3871
1,249,249 Öl

714 09	757 84	176,519 09	663	74	103,109	39	2,685	79
45,672 49	47,08	40	85,798 05	1,584 04	43,516	05	891	14
8,024 63	10,154 46	111,512 84	626 78	266,024	43	129	50
2,120(08	2,423173	37,615 81	867 39	3,739	15	57	29
56,531)291 60,416)	43	411,445	79	3,741)95	416,38902	3,763)72
j ■ 290	93	■ • 1 ] . 680	87	587,401	25	1,806	58	198,426	• 33	438	29
— —	__	___		105,646	18	1,107	64	122,226155	— —	—
__	__	___	_	115,033	54	1,540	42	80,067	30	10	—
—— —	__	___	—	77,694	56	844	74	45,395)76	135	97
i__		182	68	27,649	90	140	05	46,893	14	710	50
			_	25,167	42	1,826	30	59,178)76	— —	—
) 3	_ .	_ _	—	10,763	5 2	75	99	16,334	20	— —	—
_ _		_ _	_	79,330	G 1	1,595	1 1	173,852	12	32	22
1,013	40	879	71	89,834	1 1	3,709)48	98,700	_	810	58
il —’ —				27,954	1 5	172 43	2.3,465 07	908	75
__ _		_ _	—	10,714	33	119)66	3,106)94	—	—
_ _	_	_ _	_	12,002	3 1	9)20	7,845 84	- —	—
>---	—	— --	—	2,188	57	585185	7,289(05	82(50 )
157	94	164	08	43,381	65	__	_	— —	j_	—	-
1.465	27	\| 1,907	134)1,214,762)1 Ö["13,533)4 5	882,781)06	) 3,128)811

106,458 9‘
45,991 23
266,780 71

4,663|83
423.894 69|

200,671
123,334
81,617
46,376
47,743
61,005
16,410
175,479
103,220
24,546
3,226
7,855
7,957 40

Summa.

283,735 85
178,869 68
388,448 01

44,703 37
895,756 91

788,753 32
228,980 37
196,651 26
124,071 03
75,576 27
86,172''48
27,173l71
254,810''OG
193,933''88
52,500!4O
13,940)93
19,857)35
10,145|97

43,545)73

2,116,112.76

— 360 —

Antal lärjungar.

Tillgångar f år 1893.

		Vårtermin 1894.	H 1894.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
Göteborgs stift:									,
Konsistorium i Göteborg				842 03	182,485		4,303	98	187,631 01
Göteborgs allmänna läroverk, högre	400	417	348 81	110,399 27	338	33	111,086 41
D:o d:o	5-kl.	281	276	122 67	8,282 39	- -	1-	8,405 06
D:o realläroverk	högre	622	631	---	—	36,760 61	I — —		36,760 6
Uddevalla allmänna läroverk, 5-kl.	117	126	570 38	1,141 07	i — —	—	1,711 4
Strömstads d:o	3-kl.	27	34	33 44	3,346 87	l. T-, -	i —	3,380 3 1
Marstrands d:o	d:o	13	20	5	—	2,39	—	— -	—	2,401	—
Halmstads d:o	högre	214	217	5,450 96	53,679 97	1,435	89	60,566 82
Varbergs d:o	3-kl.	72	77	— —	—	23,87 7161	266	41	24,144	j°‘
Kongelfs pedagogi	2-kl.	— —	—	86 98	14,994	36	666	98	15,748	32
Falkenbergs d:o	1-kl.		— -	103 27	2,500	—	14	16	2,617	43
F olkskolelärareseminariet	för man-
lige elever ..................		78	97	701	73					701	73
	Säger	1,824	1,895 \| 8,265	27	439,863	15	7,025	75	455,154	j 17
1 Kalmar stift:							1
Konsistorium i Kalmar				3,357	84	211,12901 9,191 92	6,918 91	91	221,405 9,283	76
Kalmar allmänna läroverk, högre....	316	316		92	84
Oskarhamns d:o	5-kl.....	71	70	250	05	21,713 31	- -	—	21,963	96
Mönsterås pedagogi Folkskolelärareseminariet	1-kl..... för qvin-	- J-*-	---	811	48	- -	—	561	10	1,372	58
liga elever ...................	94	94			—
	Säger	481	480	4,419	97	242,034\|24	7,571	93	254,026	14
Karlstads stift:
Konsistorium i Karlstad...				2,164	61	151,026	53	2,134	61	155,325	7 5
Karlstads allmänna läroverk, högre	378	366	298	98	69,449	53	489	33	70,237	84
Kristinehamns d:o	5-kl.	71	75	580	50	7,482	86	10	42	8,073	78
Filipstads d:o	3-kl.	70	78	1,740	53	27,303	1 1	1,837	50	30,881	14
Arvika d:o	d:o	53	30	306	80	1,153	12	- -	—	1,459	92
Åmåls d:o	d:o	45	51	29	64	64,105	16	179	44	64,314	24
Folkskolelärareseminariet	för man-
lige elever ...................		71	87	353	58	822\|39;	— —	—	1,175j	97
	Säger	688 i	687	5,474[64\|	321,342;	70.	4,651;30	331,468 64

- 361 -

bet.	Kredit.
										Tillgångar ti	11 år 1891			Summa.
Uppbörd.		Skulder till år 1895.	Skulder från år 1893.	Utgifter.		Kontant	Utlånta		Fordring	Summa.
								behållning.	medel.		gar.
338,873	92	3,246	78	4,303	98	I 339,286 44	5,928 51	176,986	_	3,246178	186,161	29	529,751	71
102,500	50					97,058	04	5,371 08	110,831	13	326	60	116,528	87	213,586	91
44,703	05	267	14	25	03	42,116	13	356 24	10,877	85	— —	—	11,234	09	53,375	25
107,445	20	476	18	- -	—	107,604	21	1,027	92	36,049	86	— —	—	37,077	78	144,681	99
27,660	11	250	15	434	20	27.076	37	241	11	1,853	03	17	—	2,111	14	29,621	71
10,761	53					10,674 46	— -	—	3,467	38	—	—	3,467	38	14,141	84
8,324	44	- -	—	- -	—	8,297	92	39	37	2,388	15	—	—	2,427	52	10,725	44
67,056	19					66,741	33	573	19	58,709	49	1,599	—	60,881	63	127,623	01
12,619	98	.1— _				23,004	94	- -	—	13,428	21	330	85	13,759	06	36,764	—
						15,748	32									15,748	32
—	—	''--	—	—	—	2,617	43	—	—	— —	—	- -	—	- -	—	2,617	43
36,972	56					36,947	20	727	09	- — -	—		—	727	09	37,674	29
750,917	48	4,240 25	4,763	21	777,172	79	14,264)51	414,591	10	5,520	29	434,375)90	1,216,311	90
144,350	40	29,250	45	29,902	71	141,708	74	5,103	83	212,235	97	6,055	36	223,395	16	395,006	Öl
91,646	42	- -	—	---	—	92,487	39	10		8,344	84	88 03	8,442	87	100,930	26
25,466	70	---	—	---	—	24,347	30	281	13	22,802	23	— —		23,083	36	47,430	66
---	—	— —	—	561	10	811	48									1,372	58
32,456	25	12	99	41	10	32,428	08									32,428	08
293,919j 7 7	29,263)44	30,504	97) 291,782	99	5,394)96	243,383	04	6,143)39	254,921	39	577,209]35
1 196,253:68	29,412	49	30,242	43	194,811	25	3,100	78	150,912	45	1,859	Öl	155,938	24	380,991	92
95,43605 8	14	00	17	G 8	94,510	02	374	77	70,438	85	341	50	71,155	12	105,688 82
25,095 20	2,291	99	2,652	90	24,590	18	650	90	7,556	71	10	28	8,217i89	35,460 97
16,853 51	2,197	07	2,150	78	14,899	78	1,145	84	29,597	82	2,137	50	32,881 16	49,931 72
10.971 10	23	78	85	92	11,030	41	120	92	1,211	61	— —	—	1,338	5 3	12,454 80
11,303	07	04	7 5	185	9;»	9,155	84	789	13	65,372	32 I	179	44	60,341	89	75,082 66 i
36,611	70	---	-			3 G, G17181	\| 169,92	1,000		—	—	1,109	92	37,787 73
392,525]30	34,004)08\| 35,335)64	j 385,621	29	6,424	20	326,089	\|70 4,527	73	337,041	75	757,998)08

Rev. Btr. ang. Statsverket för år 1894• 40

Antal lärjungar.______

__________ Tillgångar från år 1893.

Vårtermin Höstterm'' Kontant
1894. 1894. behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

Hernösands stift:

Konsistorium i Hernösand.....				7,337 70 116.015	20	432	91	123,788	81
Hernösands allmänna läroverk, högre	197	209	521 18	3,400		94 88	4*016	06
Östersunds d:o	d:o	182	191	27		49,693	38	1,116 76	50^837	14
Umeå d:o	d:o	167	180	32	52	58,292	''96	1,022 10	59,347	58
Luleå d:o	d:o	138	137	834 05	14,372	81	474 60	15,681	46
Sundsvalls d:o	d:o	227	235	1,287 87	38,011	34	_ _	_	39^299	21
Piteå d:o	5-kl.	72	66	30 67	13,161	11	121 4 i	13,313	19
Haparanda d:o	d:o	51	51	119 40	15,338	58	_ _	__	15,457	98
Skellefteå d:o	3-kl.	33	36	438 18	16,013	41	_		16*451	59
Örnsköldsviks d:o	d:o	50	39	1.574 82	7,400				8,974	82
Folkskolelärareseminariet för	man-
lige elever ........................		50	65	1,069 36	_ _				1,069	36
i):o i Umeå för qvinliga elever ....	67	81	179	21	— —	—			179	21
	häger	1,234	1,290	13,451	96	331,698	79	3,265	66	348,416)41
Visby stift:
Konsistorium i Visby ........				32	45	21,778	87	3,441	82	25,253	14
Visby allmänna läroverk, högre ....	156	147	1,441	24	28,711	64		—	30^152	88
	Säger	156	147	1,473	69	50,490	51	3,441	82	55,406	02
Stockholms stad:
Konsistorium	.........			669	02	87,S15	_	1,621	54	90,105	56
Direktionen för Stockholms	stads
undervisningsverk:
Undervisningsverkens fond	m. m.			3,638	04	219,017:	_	3,492	02	226,147	06
Aleniska fonden ..................				281	18	108,730	—	1,808	54	110,819	72
Stockholms norra latinlärov., högre	700	706	361	96	40,606!	78	566	19	41,534	93
D:o södra d:o	d:o	475	478	616	60	15,125130	170	86	15,912	76
Realläroverket	d:o	547	574	847	18	13,259!	—	141	79	14*247	97
Jakobs allmänna läroverk	5-kl.	235	248	401	19	9,765!01	_ _		10.166	20
Katarina d:o	d:o	194	205	443	98	500	__			*943	98
Östermalms d:o	d:o	352	371	—	—	17,43 3 j 0 7	48	60	17,481	67
Säger	2.503	2,582	6,590	13	424,43611 6	6,228	—	437,254)	29
Transport	2,503	2,582	7,259	15	512,251)16	7,849)54	527,359]	85

363 -

bet.

Kredit.

TT ... , Skulder

Uppbörd. tm or 1895>

Skulder
från år 1893.

Utgifter.

Tillgångar till år 1895.

Kontant

behållning.

Utlånta Fordrin-

medel. j gar.

.IWKn, |

Summa.

596,822
64,938
67,167
73,221
54,946
60,822
24,871 - i
20,228|—
14,516:52
11,691122

33,619|57
30,516154
1,053,362(61

63,269 46
67,242j81
130,512^27

4,130 96
3,491 55

888

4,287

3,450

684 46

112|24
8,676 82|

49,431 38
4,632 77
54,064:1 5

9313 5 S
8,516|—-|

496,274
65,638
65,275
66,788
53,834
58,210
25,240
20,207 45
13,773 37
11,230 74

33,310)42

30,568194|

940,354,52

Summa.

4,838 05
292 34

13111 3
_ 1_

795 44
1,229 32!
15)89!
343:65
728; 5 4
1.035 30

219,215
2,980
51,756
64,972
15,532
40,682
12,791)7 4
15,338 58
16,253 20
8,400)—

1,378)511--!■

14=517 0| — )■_

To”933|87)”447,921|721 2,729)731

126 53
851 —
841!82
807:75
468 74)

186 89

213

224,179 90
3,357)34
52,728)97
65,780 24
16,796)27
41,911 60
12,994 52
15,682 23
17,194:74
9,435 SO

1,378; 51

63,140:41

66,248,66)

373,52)
1,427 —

48,924''3 61
4,820)60)

^5377 44Te! 129,389]071 1,800)52)__51,311)07 3,736)81

21,778)87

29,532120

3,736:82 25,889)21

9,610 52) 69	31	242	21 9,542)29
1 410,589)52 1,711	79	! 1 '' 1 1,164 75 408,270 23)
4,886:24 --	—	- -	—) 4,394:95
19.091 38] 877 92	- -	— 19,799 29
15,862) 1 9 22	86	- -	— 13,199 14
17,648 67) — —	—	----	— 15,54153
5,935! 12--	—	- -	— 5,175)45
6,878 39 --	—	— -	5,356 19\|
7,490 611--		— —''	—! 7,008 14

509 071 87,815!— 1,676 82 90,000 89

488,382 12
197,992 64

2,612 571
2,681)881

1,164)7 5|
1,106,90

488,287 21)

452 30
289 82
994 391
74''84
484 32!
499 29
1,966)18
131)631
4,892)83)
5,401)90)

224,917:—
108,765 —
40,094 63
18,283) — |
15,759 —
10.406 58
500 —
17,784)47:
436,509 68
524,324 08)

3,644)03
2,256 lo|
615)92
240)83]
111 79]

20)— J

48)041

6,936)80

8,613)62)

229,013 39
111,311 Öl
41,704 94
18,598 67
16,355 11
10,925 87
2,466)18
17,964) 14
448,339 3 1
538,310 20

724,742	32
72,446	34
118,004	89
132,568	75
70,631	18
100,121	84
38,235	31
36,574	14
30,968	11
20,666	04
34.688	93
30,807199
1,410,455	84
137,953	j98
102,028)46
239,982)44
1 99,785 39

638,448 37
115,705 96)
61,504 23
31,797 811
31,896 64)
16,101 32
7,822 j 3 7
24,972)28
928,248 98)
1,028,034)37

364

	Antal lärjungar.	De-
					Tillgånga	r från år 1893.
•	Vårtermin 1894.	1 Hösttermii 1894.	Kontant behållning.	Utlånta i model. !	j Fordringar.	Summa.
Transport Nya elementarskolan ........	2,503 QHÉ*	2,582 !	7,259	15	512,251	16	7,849 V	54	527,35£	i85
Statsanslag ...........				—	- -		- -		— —	—
Skolans enskilda medel			6,283	—	55,382	09
			\|3l	---	—	■ 61,665	40
Säger	306	324	6,283	31	55,382	09	j - -	—\| 61,665)40
Stockholms stads läroverksbyggnads-fond.....................			2,095 82	24	41,633
Folkskolelärareseminariet för qvin-liga elever ..........	105	no		643 _ _	50	44,371 89	74 _
häger för Stockholms stad	2,914\|	3,016	15,719j 7 0	609,266	25	8,493 04	633.478)99
Rekapitulation;					I
Upsala stift ......		1,158 1,231	9,789 11,854 9,503 11,812 10.95S 3,744 12,287 8,265 i t in*	i ! 44)	1 i		26,291
Linköpings d:o ...	1,223 1,144	343,559,19	27	379,639 90
Skara d:o	1	416,052	18!	7,012	85	434,919 42
Strengnäs d:o ....	ljlol	5 9 \|	2b9,440 88j	4,850)90	283,795	3 7
Vesterås d:o		oyi	7Sj	466,668 88;	12,041	35	490,523)01!
Vexiö d:o		/99	34	11	36;	1,288107	281,257	7 7
Lunds d:o		/ 2o 2,658 1,895	95	402,837	49	3,470 01 4,070 02	410,052	48)
Göteborgs d:o	i	54	849,040	561	865,398	42
Kalmar d:o	A Q1	2 7 . J	439,863 242,034): 321,342’	5	7,025\|7 5	455,154	17
Karlstads d:o		ioU	5,474 64-j 13,451 96) 1,473 69 15,719 70	141	7,571 93	254,026	14
Hernösands d-o	1 0 q,)!	Do / 1,290 147 3,016	''0	4,651 30	331,468,	64
Visby d:o ............	1	ooljbyö i 9	3,265 66	348,4161	41
Stockholms stad ...	2,914	50,490 51 609,266!25!	3,441182 8.493,04	55,406 633,478	02 991
Summaj	15,720\|	16,158	118,756)56 5,011,306) 18j	93,474;-	_11	),223,536	74

Ecklesiastikdepartementet. Ul)J)gifterna «-örande elevernes antal äro, hvad angår allmänna läroverken och pedagogi»*., hem -

- 865 —

bet.

Uppbörd.

Skulder
till år 1895.

Kredit.

Skulder
från år 1893.

Utgifter.

Tillgångar till år 1895.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordrin gar.

Summa.

497,992

64j 2,681

1,406 96

488,287

5,401

524,324

8,613

538,340120

1,028,034 37

81,650;68- — -18,287|37| 12,283|73
99,938[ 0.5 12,283)73

12,285 20(

81,650 68
12,969 71

5,338 86

61,541 89

100 84

66,981:59

81,650)68
92^236; 50

12,285 20 94,620j39i 5,338(86

61,5411S9

100(84; 66,981

173,887

23,038l40

44,175; 9 5 — —

665,145|04| 14,965(61

142:14

13,598 90
44,006:49

1,967 66

109 32

50,633;— 1,210

I :

13,834|30| 640,512|99| 12,817|74| 636,499 57j 9,925 04| 659,242,35;

53,811

109

67,410

44,257

1,313,589|64

720,094;25T81,996

717,971 78
620.699 14;
573,318,66s
473.434 54:
429,173 141
1,249,249 07!
756,917 48;
293,919 77i
392,525 36j
1,053,362 61
130,512(27

5,208
41,913 23
18,555 66
4,372 26
56,531 29
1,465 2
4,240)25
29,263;44
34^004 68
8,676^82
54,064! 15

197,12168
i ,37o33
54,249 84
21.120 85
4,117 24
60,416 43

716,997 63
705,366 96
615,166 66
559,742.80
469,487 9 i
411,44579

1,907 34 1,214,762 10

665,14510-41 14,965 61 {

4,763 21!
30,504 97|
35,335 64
8,516:—''
53,744(96
13,834)30

777.172 79
291,782 99
385,621 29
940.354 52
129,389 07
640.512 99

10,788 02
11,586 21
7,629)78
11,457.56
11,839 1 9
3,741)95
13,533 45
14,264151
5,394 96
6,424 26
10.933 87
1,800 52
12.817174

335,188 10
427,875,68
262,352 84

21,635 70
5,896 Öl
7.008 62

476,666:36 13,409 761
271.107 56! 2,512 67
416,389 02; 3,763 72
882,781 06 3,128 81
414,591 10 5,520 29!
243,383 04; 6,143 39
326,089 76! 4,527 73.
447,921 72! 2,729 73
51,311 07 3,736 S2
636,499(57 9,925 04

367,611 82
445,357 90
276,991 24
501,533 68
285,459 42
423,894 69
899,443 32
434.375 90
254,921 39
337,041 75
461,585 32
56,848 41
659,242:35

1,281,731) 13
1,158,100 19
946,40717 4
1,082,397 33
759,064:57
895,756 91
2.116,112 76
1,216,311!90
577,209(35
757,998|68
1,410,455 84
239,982 44
1,313,589(64

8,076,323| 11 455,258(63{493,007 79 7,857,803 50j 122,212 02 5,192,156)S8 89,938 2915,404,307(19

13,755,118(4 8

tade från Pedagogisk tidskrift för år 1894. Elevantalet vid folkskolelärareseminaricrna är angifvot efter uppgift från.

B66

Enligt förestående tabell hade lärjungarnes antal inom de särskilda stiften
varit följande:

							J-!	- : -J-‘-	H!^-f-
		Vid allmänna	Vid pedago-	Vid	semi-
		läroverken.	gierna.	narierna.	summa.
		Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Kost-
		termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.
Upsala	stift............	1,033	1,079			66	79	1,099	1,158
Linköpings	d:o............	1,142	1,144	—	—	81	87	1,223	1,231
Skara	d:o............	1,025	1,054	—	—	119	127	1,144	1,181
Strengnäs	d:o............	853	849	33	42	—	—	886	891
Yesterås	d:o............	614	627	98	101	68	71	780	799
Vexiö	d:o............	634	651	—	—	66	74	700	725
Lunds	d:o............	2,421	2,475	53	56	117	127	2,591	2,658
Göteborgs	d:o............	1,746	1,798	—	—	78	97	1,824	1,895
Kalmar	d:o...........	387	386	—	—	94	94	4S1	480
Karlstads	d:o...........	617	600	—	—	71	87	688	687
Ilernösands	d:o............	1,117	1,144	—	—	117	146	1,234	1,290
Visby	d:o...........	156	147	—	—	—	—	156	147
Stockholms stad............	2,809	2,906	—	—	105	no	2,914	3,016
	Summa	14,554	14,860	184	199	982	1,099	15,720	16,158
Medeltal.....		..... 14,707	192	1,040	15,939

Till aflöning m. m. åt lärare vid allmänna läroverken hade enligt 1894 års
rikshufvudbok af 8:de hufvudtitelns anslag utgått följande belopp:

Allmänna läroverken..................................................... 3,068,333:54.

Till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken
och pedagogierna ....1................................. 330,742: 05.

„ bestridande af förhöjd aflöning åt ordinarie teckningslärare
vid rikets allmänna läroverk under tjenstledighet
på grund af sjukdom .............................. 770: 84. 3 399 §46: 43.

Om denna summa fördelas på 14,707 lärjungar, kommer på hvarje 231: 17.
Efter enahanda fördelning af de till lärare vid allmänna läroverken
donerade medel, enligt statsverkets speciela utgiftsstat utgörande

41,800 kronor 56 öre, kommer på hvarje.................................... 2: 84.

Kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid allmänna läroverken

kan således beräknas hafva uppgått till.................... .................. 234:01.

36? —

Upsala universitet.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1893:

4,393,038: 55.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvud titelns ordinarie anslag:

Universiteten:

Bestämda anslaget 299,551: 24.

Förslagsanslagen:

För tillämpning
af ny lönereglering
vid universiteten
.............. 74,1 13: 96.

För ombildning
af adjunkturer
och docentstipendier
............ 43,943: 56. 417,608: 7 0.

Resestipendier samt läroböckers

och lärda verks utgifvande...... 5,000: —

Ålderstillägg................................. 3,500: —

Hufvudtitelus besparingsfond:

Till arvode åt Professor W. Rudins
vikarie.............................. 600: 426,708: 7 6.

Nionde liufvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna indragningsstaten:

Till aflöning åt e. o. Professorn i egyptologi
K. F. Piehl............................................. 4,000:— 430,708: 76.

Transport 430,708: 7 0.

4,393,038: 55.

— 368 —

o Transport 430,708: 7G.

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Universiteten:

Till det språkvetenskapliga seminariet i

Upsala ................................. 3,000: —

„ det matematiska dito i dito 1,500: —

„ lärare i tyska, franska och
engelska språken vid universitetet
i Upsala:

1894 års anslag 6,000: —
restituerade afföringsmedel.
. 55: 55. 6,055: 55.

För uppehållande af undervisningen
och examinationen
i geografi vid universitetet
i Upsala ................. 1,000: —

Till arvoden åt extra ordinarie
amanuenser vid universitetsbiblioteket
i Upsala... 2,500: —

„ nya byggnader och förändringar
vid botaniska institutionen
i Upsala............ 26,000: —

,, anskaffande af nödig utrustning
åt den nya fysiologiska
byggnaden vid Upsala
universitet .................. 14,000:— 54.055:55.

Förskott emot framdeles ersättning:

Kostnad för särskilda undervisningskurser
vid universitetet i Upsala rörande kolerasjukdomen
................................................. 1,922: 94.

Akademiens egna medel:

Spån målsräntor................................................ 116,530:81.

Penninge- och persedelräntor........................ 27,725: 17.

Diverse donationshemmansräntor.................. '' 2,108:3 5.

Diverse inkomster .......................................... 55,006: 54.

Inkomster af Upsala qvarn .......................... 11,183: 60.

Tillfälliga intressemedel ................................. 3,936: 05.

Pensionsafgifter.................... 1,997:28.

4,393,038: 65.

486,687: 25.

Transport 218,487:80. 486,687:25. 4,393,038:

— 369 —

Transport

Inkomst af skogar ........................

Dito af prebendepastorat...............

Afgifter för nyttjande af jord,
vunnen genom vattenaftappning

Försäljningsmedel ...........................

Uppdebi tering:

Ökadt fastighetsvärde till följd af
amortering å det på hemmanet
Tuna n:o 10, & mantal, hvilande
hypotekslån .............

Reverserade skulders och fordringars
intressen .............................

Borgströmska donationen...............

Holmbladska d:o ............

Höjerska d:o ............

Nilsson-Aschanska d:o ............

Yinbomska d:o ............

218,487: 80. 486,687: 25. 4,393,038: 55.
21,887: 40.

3,090: 6 8.

903: 46.
19: 70.

24: —

163,490: 64.

874: 93.

175: 64.

639: —

20: —

6: 24. 409,619: 49. 896,306: 74.

Balans till år 1895:

Skulder:

Diverse donationer och fonder

Institutionernas fonder..............

Andra fonder och besparingar

Diverse skulder ........................

Reservfonden ............................

3,896,833: 50.

35,137: 59.

74,421: 44.

383,421: 74.

103,374: 10. 4,493,188: 37.
Summa 9,782,533: 66-

Kredit.

Balans frän är 1893:

Skulder............................................................................................. 4,393,038: 55.

Transport 4,393,038: 5 5.

Rev. Ber. ang. Statuverket för är 1894’

— 370 —

Transport 4,393,038: 55.

Utgifter:

Löner och arvoden...................................................

Gratial- och pensionsstaten ...........................

Indragningsstaten....................................................

Kongl. och riksstatens stipendier...........................

För institutionernas materiel.................................

Cassa studiosorum .................................................

Reparationer...............................................................

Krono- m. fl. utskylder .........................................

Fourageersättning för i Upsala, till ridundervisningens
uppehållande, utplacerade hingstar från

Strömsholms stuteri...............................................

Extra utgifter och tryckningskostnader...............

Landtmäteri- och rättegångskostnader...............

Universitetets årsskrift............................................

Intressemedel m. m.................................................

Hyra för bokauktionslokalen m. m.....................

Afskrifning af arrende........................................

Utgifter å extra ordinarie stat:

Till det språkvetenskapliga semi -

nariet ................................. 3,000: —

„ „ matematiska d:o ............... 1,500: —

„ lärare i tyska, franska och

engelska språken ..................... 6,055: 5 5.

För uppehållande af undervisningen
och examinationen i geografi . ... 1,000: —

Till arvoden åt e. o. amanuenser

vid universitetsbiblioteket............ 2,500: —

„ nya byggnader och förändringar

vid botaniska institutionen......... 26,000: —

„ anskaffande af nödig utrustning åt

den nya fysiologiska byggnaden 14,000: —

Kostnader för särskilda undervisningskurser rörande
kolerasjukdomen..........................................

Omföring till reservfonden ...................................

437,838: 72.
3,947: 63.
32,716: 61.
9,700: —
97,256: 86.

3,546:-15.
14,001: 88.
2,000: —

833: 82.
14,279: 71.
22,224: 38.

1,500: —
154,197: 35.
850: —
140: —

54,055: 55.

1,922: 94.
45,295: 14.

896,306: 74.

Transport 5,289,345: 2 9.

— 371 -

Transport 5,289,345: 29.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Akademiräntkammaren ......... 13,717:83.

På upp- och afskrifningsräkning:

I Uplands enskilda

bank.................... 22,564: 4 6.

I Mälareprovinser nas

d:o d:o......... 30,000: — 52,564: 4 6. 66,282: 2 9.

Utlånta medel...................................................... 3,633,944: 4 2.

Fordringar.......................................................... 63,271:87.

Förskott .............................................................. 61,754: 22.

Fastigheters värde ............................................. 667,917: 8 7.

Materialiers d:o .................................... • __70-

Summa

§ 1.

De studerandes antal utgjorde:

Vårterminen 1894 ...................

Höstterminen samma år............

4,493,188: 37,
9,782,533: 66.

............ 1,502.

............. 1,504.

372 -

Lunds universitet.

Debet.

Balans från dr 189S:

Tillgångar

Uppbörd:

Akademi kassan.

Reserv- Magnatstipendiefonden.

798,057

fonden.

31,360

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag: Universiteten: Bestämda

anslaget 230,139: 4o.
Förslagsanslagen:

För tillämpning af
ny lönereglering
vid universiteten 37,876: se.

För ombildning af
adjunkturer och
docentstipendier 25,500: —

Kyrkotionde......... 30,363: 4 6.

Forsellönsersättning
för kyrkotionde 1,186: 42.
Resestipendier samt
läroböckers och lärda
verks utgifvande 5,000: —

Alderstillägg........... 3,300: — 307,681 12

Åttonde hufvudtitelns extraordinarie
anslag:

Universiteten:

Till det språkvetenskapliga seminariet
i Lund .............. 2,950

„ det matematiska seminariet i

Lund ... ........................j 1,500

„ aflöning åt en extra ordinarie
professor inom juridiska fakulteten
vid universitetet i Lund
„ lärare i tyska, franska och
engelska språken vid universitetet
i Lund .................

„ särskildt arvode åt Docenten
vid universitetet i Lund Sven
Söderberg ........................|

4.000

6.000

2,000 —j--

952,226

Transport) 1,122,188 » «!31,360| 6 9

952,226

Byggnads fonden.

2,190

Jollainska

donations fonden.

4,798

Biblio teks fonden.

Pensions fonden.

Summa.

26!41,904! 60 [250,996

10,000

sol 12,190

15,675

2,081,534|3S

44[ 4,798|2e|57,579|eo|250,996|9o

333,356

2,950
1,500

4.000

6.000

2,000

2,431,340 so

- 378 —

Akademi kassan.

1,122,188
500

750

Reserv fonden.

Transport

Till personligt lönetillägg åt vice
Bibliotekarien vid universitetet
i Lund A. J. Th. Palm
„ personligt lönetillägg åt Akademikamereraren
i Lund 0.

G. Regnell.......................

„ arvoden åt extra biträden vid

universitetsbiblioteket i Lund — —

„ arvode åt en instrumentmakare
vid fysiologiska institutionen
i Lund .................. 500

„ fullbordande af och utredning
för fysiologiska institutionens,

i Lund nya byggnad ......... 10,000

Förskott emot framdeles ersättning:
Kostnader för särskilda undervisningskurser
rörande kolerasjukdomen
samt kolerasjukas behandling
........................... •

Akademiens egna medel:

Arrendemedel.............................

Hemmansräntor.......................

Tomtöremedel ......... .................

Vaxljusmedel..............................

Intressemedel..............................

Stipendier från Hans Maj:t Konungen

Pensionsafgifter m. m...................

Auktions- och försäljningsmedel

ponationer.................................

Aterdebiterade aflöningsmedel ......

Inkomster af besparade domproste lönon

och prebendepastorat ......

Studentinskrifningspenningar........

Laborationsafgifter ..................

Utdelning af Skånska brandförsäk ringsinrättningen

.....................

Diverse ...................................

Omföring ...................

sg;31,360

Magnat stipendie fonden.

952,226

Byggnads- Jollainska
donationsfonden.
fonden.

1,625

30,456

820

36,061

600

500

473

2,673

513

172

2,250

Säger 412,052

16 1,03186

12,190

15 44

44,701 4 0

44; 4,798

163

62,512 24

11,990 2 8

9,164

1,880

191

Biblio teks fonden.

Pensions fonden.

Summa.

57,579

1,500

250,996

13--

86i 13,0221141 107,229jo8| 21,2071»2j 191

Balan* till dr 1895:

Skulder

165,332 i o

93 2,431,340

1,844

261

264

10,954

1,582

3,209
m 119,635| 48| 15,746

500

750

1,500

500;-;

au /it

10,000-

1,625

30.456
'' 15
25
820
94,948
600
1,582
261
62,512
500

9,164

737

2,673

513

263

19,330 i:

589,085

165,332| 19

. ..............i 1 . I »r "* j ^■■■™

Summa! 1,375,442 29 |14,382|»:t11,059,155[381:23,397‘ 9« j 4,990;i*|61,539|»S|5l6e,743|»»|a,83ft,»t>Sl.oi

— 374 —

	Akademi-	Reserv-	Magnat-	1 Byggnads	Jollainskt	t Biblio-
	kassan		fonde	n.	stipendie- fonden.	: fonden.	donations- fonden. J_	teks- fonden.	fonden.	Summa.
Kredit.
Balans frän år 1893:
Skulder ................................	171,247	86	:--	—	—	—					\|				171,247	86
Utgifter:
Löner och arvoden ...................... Institutionernas materiel............... Stipendier och premier .................. Räntor...................................... Lifräntor — :.............................. Pensioner och understöd .......	314,478 60,933 6,150 2,070	89 80 — _	832 300 1,011 4,509	50 _	'' 455 30,326 1,783 1,235	lss 1 2 33 1				—	1,500		- -		317,266 60,933 36,476 3,853 1,235 9,250 1,500 15,323 17,248 19,330	97 80 12 33
Universitetets årsskrift.................... Inköp och inbindning af böcker ...... Diverse ............................. Omföring....................................	1,500 50 11,959	30	17 72	909		_ _ 13,001	42	- -	_	15,323 2,277 500	84 2 3	8,950 2,361	1 1	84 96 1 3
Säger Leverering till Statskontoret:	397,141	99	6,653	39	34^709	17	13,001	42	—	—	19,601	07	11,311\| n	482,418	15
															—
Besparingar å extra statsanslag:
1890 ars anslag till en extra or-
dinarie professur inom juridiska fakulteten i Lund................. af 1891 års dito till dito dito dito	—	—	4,000 1,583				—	—1	—		- -	—	_ _	_
„ 189(7 „ dito till anställande
vid universitetet i Lund af lärare
i tyska, franska och engelska språken ...................			1,500			1									7,133	33
„ 1894 års dito till personligt löne-
tillägg åt.Akademikamereraren i Lund 0. G. Regnell............	50	—	—	—
Balans till år 1895:
Tillgångar:
Kontant behållning ................... Förskott ..................	8,285	78	121 420 10,104	58!	4,270	55	177	12	—		65	24	1,504	6 5	14,424	92
Utlånta medel ....................... Fordringar................................	798,716	66	5 3''	,020,460 15	22 44	10,219	12	4,990	8 j I	11,873	57	253,927	63	420 2,160,292 15	31 14
Säger)	807,002j44 30,646	1	,024,746	21	10,396	54	4,990\|i 8 !<	11,938	Hl	255,432	28	2,175,152	57
Summa 1,375,442 2 9144,382	3	1,059,455	38	23,397	6	4,990(181<	51,539	9«\|	266,743	39	2,835,952	)1

§ 1.

De studerandesTantal utgjorde:

Vårterminen 1894 ............................................... ggg

Höstterminen samma år........................................ 672.

— 375 -

k*iv i&Ji/.i-ni-: k<2.<

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

• Debet.

Balans från dr 1893:

Tillgångar ...................................................................................................... 27,810: 08.

Statsanslag: Ordinarie staten:	Uppbörd:
Sjunde hufvudtiteln: Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser ............	104: 20.
Åttonde hufvudtiteln: Karolinska mediko-kirurgiska institutet ...... 167,900: — Ålderstillägg... 3,500: —	171,400:— 171,504:2 0
Extra ordinarie staten:
Till arvode åt en amanuens vid institutets gyneko-logiska klinik .................	900: —
„ d:o d:o vid d:o kemiska laboratorium...................	900: —
„ en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn	1,800: —
„ en poliklinik för barn-sjukdomar i Stockholm...	2,800: —
Transport	6,400:— 171,504:20

27,810: 08.

- 376 -

Transport	6,400: —
Till utförande af teckningar i
vetenskapliga ändamål vid
institutet ..........................	1,500: —
„ anskaffande af instrument
och apparater för l!m_
stitutets hygieniska in-
stitution ..........................	2,000: -
„ anskaffande och underhåll
af material för den oftal-
miatriska kliniken .........	500: —
Rabatt å förbrukad gas ..............

Intressemedel.........................................................

Laborationsafgifter................................................

Dissektionsafgifter................................................

Ersättningsmedel...................................................

Bidrag från Stockholms stad till polikliniken
för barnsjukdomar .........................................

171,504: 26. 27,810: 08.

i, |,

10,400: — 181,904:26.

304: 6 4.

1,412: 97.

1,601: 70.

1,050: —

301: 65.

2,800: — 7,470: 96. 189,375: 2 2.

Balans till är 1895:

Skulder:

I allmänhet .................................................................. 1 259: 32

Inom linien:

Resterande premielån till Stockholms
stads brandförsäkringskontor.
............................ 4,078: 5 7.

Resterande amorteringslån
till Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolag
................................. 145,532: 08.

Diverse fonder .................. 421,992: c2.

Säger skulder inom linien 571,603: 27.

Summa 218,444: 6 2.

- 377 —

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder: ,

I allmänhet .................................................................................................... 595: 7 7.

Inom linien:

Resterande premielån till Stockholms stads
brandförsäkringskontor... 4,210: 16.

Resterande amorteringslån
till Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolag
... 145,878: 07.

Diverse fonder...................417,449: 7 8.

Säger skulder inom linien 567,538: oi.

Utgifter:

Aflöningar och arvoden ............ 136,411: 04.

Extra betjening ........................... 2,002: —

Uppvärmning och ventilation ..........................

Förbrukning af gas ............................................

„ af vatten ......................................

Renhållning af gård och gata m. in................

Underhåll och reparation af inventarier ........

Tryckningskostnader och skrifmaterialier.........

Telefonafgift ........................................................

Brandförsäkringsafgift..........................................

Postafgifter ............................................................

För biblioteket.................................................••••■

,, utförande af teckningar i vetenskapliga

ändamål........................................................

„ kemiska laboratorium .................................

„ farmakologiska, obstetriska och gynekologiska
samt rättsmedicinska institutionen

Transport

138,413: 04.

7,134: 13.

2,840: 04.

793: 09.

1,095: 05.

953: 98.

930: 34.

300: —

165: 50.

104:26. 152,729:
4,000: —

1,501: 22.

1,529: 56.

835: 7 3.

7,866: 51. 152,729:

43.

595: 7 7.
48

Rev. Ber. ang. Statsverket flir dr 1894.

- 378

Transport 7,866: 51.

För patologisk-anatomiska institutionen..........'' 2,930: 18.

„ fysiologiska anstalten ................................. 2,106:37.

„ histologiska institutionen.............................. 2,545: —

„ medicinska kliniken .................................... 1,405: 6 7.

„ anatomiska institutionen.............................. 2,989:9 3.

„ anatomiska museum .................................... 2,735:48.

„ kirurgiska kliniken..................................... 1,281: 24.

„ hygieniska institutionen ............................. 831: 12,

„ nervkliniken.................................................. 685: 38.

„ polikliniken för barnsjukdomar.................. 5,148: 4 2.

,, inredning af laboratorium för medicinska

kliniken...................................................... 3,046: 5 2.

,, oftalmiatriska kliniken................................ 503: 5 0.

Till instrument och apparater för hygieniska

institutionen ..................... 2,000: —

Aterleverering till Statskontoret...........................................i:19

152,729:43. . 595:77.

tåleimv:

36,075: 32.

2,583: 34. 191,388:09.

Balans till år 1895:

9,460: 76.

17,000:— 26,460:76.

Summa 218,444: 62.

■’ ; ......-t:- Mfty. ii’iO i

§ i.

JO! ti;! in-1 iifij • n År l} O i * t '') ii 81 i i •••. O;A ht i It i vi • > J j

Antalet studerande utgjorde:

Höstterminen 1893...... .(....................................................................... 345.

Yårterminen 1894 ....................................................................... 371.

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel ..

■ Af,

— .379 —

Kong! och Hvitfeldtska stipendiemrättniiigen. Kongl. och Gustaf Hvitfeldtska Schillers Summa. Debet. Stipendiefonden, stipendiefond Balans från år 1893; TMl-i...,,. .............................. 329,133: „. 60.707: »7. »89,840: 97.
Upphörd: 9 Arrendemedel af Sundsby och Aby sätesgårdar med underlydande frälse- Städjeafgifter.......................................... Afgäld af åtskilliga stenhuggerier...... Intressemedel.......................................... Vinst å utlottade obligationer ............	25,180: 37. --- 273: 96.-- 777:77. --- 14,395: 26. 2,602: 83. 806: —--	25,180: 37. 273: 96. 777: 77. 16,998: 0 9. 806: —
Säger	41,433:36. 2,602:83.	44,036: 19.
Balans till år 1895:
Skulder ..................................................	208: 5 5. — —	208: 5 5.
Summa	370,775: 71. 63,310: —	434,085; 71.

Kredit.

Balans från år 1893:
Skulder.......................................

Utgifter:

Afkortningar..............

Transport

87: 27.

845: 7 3.
733: —

87: 27.

645: 7 3.
733: —

— 380

Transport

Stipendier.................................

Göteborgs högre latinläroverk............

Dito läroverks bibliotek........................

Kleresiets friheter......................

Understöd åt fattiga..............................

Löner och arvoden .............................

Pension .....................................

Hyresersättning ............................

Skogsförvaltningskostnader..................

Postporton ..................

Förlust å utlottade obligationer.........

Diverse ..............................

Säger

Kongl. och	Gustaf
Hvitfeldtska	Schillers	Summa.
stipendiefonden.	stipendiefond.
733: —	_ _	733: —
16,420: —	2,161: —	18,581: —
650: —	--- -	650: —
410: 25.	— —	410: 25.
42: 92.	— —	42: 9 2.
45: —	- -	45: —
5,353: —	377: —	5,730: —
2,291: 67.	— -—	2,291: 67.
300: —	— —	300: —
2,000: —	— —	2,000: —
48: 9 5.	— —	48: 95.
16: —	- -	16: —
1,811: u.	1: 50.	1,812: 61.
30,034: 6 3.	2,539: 50.	32,574: 13.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.............

o ............................

A upp- och afskrifningsräkning

i Göteborgs enskilda bank......

Utlånta medel.................................

Fordringar....................................

338,276: 33.
2,377: 48.

Säger 340,653: 81.

Summa 370,775: 71.

89:— 89: —

438:92. 438:92.

60,200:6 6. 398,476:9 9.

41: 92. 2,419: 40.

60,770: so. 401,424:11

63,310:— 434,085:71.

Vid granskning af Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefondens räkenskaper
hafva Revisorerne funnit, att i redogörelsen saknas specifik uppgift å fondens
utarrenderade fastigheter och de influtna arrendebeloppen; hvadan Revisorerne
velat uttak önskvärdheten deraf, att sådan uppgift, på sätt t. ex. vid
Danuks hospitals räkenskaper eger rum, varder redogörelsen bilagd.

381 —

Högre lärarinneseminariet.

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar ............................................ 198,039:71.-- 198,039:71.

Uppbörd:

Statsmedel:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:
Postafgifter för tjenstebref och dylika
försändelser...........................

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag: Högre

lärarinneseminariet:

Aflöning ............... 37,150: —

Hyra, ved och diverse
utgifter ... 6,350: —

Extra utgifter:

Till stipendier åt elever vid seminariet.
..................................

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till löneförbättring åt lärare och
lärarinnor vid Högre lärarinneseminariet.
...................................

Till fortsatt uppehållande af den
valfria fjerde årskursen vid dito
För beredande af undervisning i
huslig ekonomi vid seminariet
och normalskolan.......................

50:26.-- 50:26.

43,500: —-- 43,500: —

500: —-- 500: —

2,250: —-- 2,250: —

3,000: —-- 3,000: —

-- 5,000: — 5,000: —

252,339: 9 7.

Transport 247,339: 9 7. 5,000

— 382 —

Seminariet. Hush llsskolan. Summa.

Transport 247,339: 97.	5,000: —	252,339:	97.
Terminsafgifter.......................................	37,802: so.	425: —	38,227:	50.
Afgifter för mat ...................................	<• — —.,, .	.< B60: —	360:	—
Intressemedel..........................................	1,078: 27.	80: 85.	1,159:	12.
Hyresmedel.............................................	- -	400: —	400:	—
Inkomst af hushållet ..........................	- - .	1,436: 66.	1,436:	66.
Ersättningsmedel................................... Uppdebitering:	- -	57: —	57:	—
Värdet af under året inköpta in-
* ventarier.............................	1,914: 94.	789: 16.	2,704:	10.
Dito dito af öfverlemnade gåfvor...	269: —	- -	269:	-fc;''-
Förhöjd värdering, åsatt biblioteket Hushållsskolans nettotillgång vid	50: —	- -	50:	—
1894 års början ..........................	_ ___	2,200: 4 3.	2,200:	4 3.

Säger	90,414: 9 7.	10,749: 10.	101,16*4:	07.
Bulans till år 1895:
Skulder:
Till Riksgäldskontoret ................... „ Stockholms brandförsäkrings-	44,371: 7 7.	— —_	44,371:	77.
kontor.....................................	34,700: —	- -	34,700:	—
„ Inteckningsgarantiaktiebolaget	14,195: 09.	- -	14,195:	09.
Återstående utgifter ................. Stipendiefonden »Regina Pallins	----	868: 4 1.	868:	4 1.
minne».....................................	6,743: 8 3.	- --	6,743:	83.
Louise Sundéns stipendiefond.........	orl 54: 6 3.	— —	5,154:	6 3.
Ellen Bergmans dito......................	1,824: 24.	- —.	1,824:	24.
Seminarieelevernas hjelpfond ........	7,963: 5 3.	—	7,963:	53.
Säger	114,953: 09.	868: 4 1.	115,821:	50.
Summa	403,407: 77.	11,617: Öl.	415,025:	28.
Kreti it.
Balans från år 1893:
Skulder...................................................	116,550: 34.	—	116,550:	34.
Transport	116,550: 34.	—	116,550:	34.

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Transport 116,550:34. — — 1 16,550:34.

Utgifter:

Löner och arvoden ..............................

Hyresersättning åt rektor.....................

Dito åt biträdande föreståndarinnan

Hyreshjelp åt lärarne...........................

Gratifikation åt betjeningen ...............

Stipendier...............................................

För vatten .........................•••••■..............

n gas...............................................-•

„ bränsle ..........................................

,, renhållning och tvätt .................~

Trycknings- och annonskostnader......

Diverse förvaltningskostnader ............

Utgifter för hushållet ........................

Hyror .................................................••••

Reparationer och underhåll af fastigheten
...................................................

Inköp och underhåll af inventarier ...

Räntor.....................................................

Afskrida terminsafgifter .....................

Postafgifter.............................................

Utbetalda terminsafgifter vid Stockholms
högskola .................................

Afgifter till kyrkogårdsnämnden.........

Säger

69,857:	—	2,195: —	72,052:	—
1,500:		— —	1,500:	—
550:	—	— —	550:	—
2,600:	—	— —	2,600:	—
165:	—	- -	165:	—
1,290:	39.	- -	1,290:	39.
104:	—	- -	104:	—
892:	92.	90: —	482:	92.
1,657:	—	247: —	1,904:	—
760:	12.	79: 65.	839:	77.
870:	47.	- -	870:	47.
1,244:	17.	534: 8 6.	1,779:	03.
- —		2,767: 92.	2,767:	92.
— —		1,400: —	1,400:	—
1,073:	35.	56: 25.	1,129:	60.
2,255:	94.	814: 76.	8,070:	70.
3,920:	50.	— —	3,920:	50.
185:	—	— —	185:	—
50:	26.	— —	50:	26.
50:	_	_ _	50:	—
23:	—	—	23:	—
88,549:	12.	8,185: 4 4.	96,734:	56.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ....................................... 266: 42.

I Stockholms enskilda bank ...... 1,000: —

I IndustrikrediÉaktiebolaget ........ — —

Transport 206,362: 8 8.

-- 263:4 2.

-- 1,000: —

1,016:07. 1,016: 6 7.

9,202: u. 215,564: 9 9.

— 384 —

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Transport 206,362: 8 8. 9,202: u.

Utlånta medel:

På depositionsräkning i Stockholms
enskilda bank ............... 5,500: —

Sveriges allmänna hypoteksbanks

3 Va % obligationer.................. 11,453:34.--

Dito dito 4 y2 % dito.................. 6,900: —--

Fordringar:

Terminsafgifter.............................. 525: — —

Upplupna, ej förfallna räntor ... 255: 5 9. — —

Fasta egendomens värde.................. 139,106: 31.--

Inventariers dito ............................. 33,304:65, 2,415:40.

Säger 198,308:31. 3,432:07. 201,740:38.

Summa 403,407:77. 11,617:51. 415,025:28.

215,564: 99.

— 5,500: —

— 11,453:34.

— 6,900: —

525: —
255: 59.
139,106: 31.
35,720: 05.

; '' f : ''•
■{gjlj

UTf i ’

- 385 —

§ I Lärjungarnes

antal har under revisionsåret utgjort:

Vårterminen.

I seminariet............................................... 77.

I normalskolan ......................................... 310.

Höstterminen.

79.

''310.

Rev Rev. ang. Statsverket JÖr är 1894

386 —

Folk Med

ledning af den i rikshufvudboken för revisionsåret meddelade redovislåtit
upprätta följande öfversigt:

Ordinarie anslag:

Pedagogi och folkskolor..............................................................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande..................................

Stipendier för seminarieelever ..................................................

Arvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer..

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor..............................

Understöd åt högre folkskolor................................................"

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets m

trakter bosatte finnar ........................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor..............

Understöd åt folkhögskolor ...................................................."

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan ..

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna ......

Åttonde bufvudtitelns besparingsfond:

Besparingarne å reservationsanslaget till folkundervisningen

0 e

Säger

Extra ordinarie anslag:

Af anslaget “till

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna
samt till arvoden åt teckuingslärare för extra tjenstgöring

och extra arvoden åt musiklärare vid dessa seminarier ..................

bör anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminariet
Göteborg..................

För dito dito vid dito dito i Upsala ........................................................

Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel ........................................................

I ill uppförande af åtskilliga folkskolebyggnader inom vissa finsktalaude
församlingar i Norrbottens län samt deras förseende med erforderlig
materiel .................

i ill understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser
för arbetsklassen ...........................................................

Sägerj

Summa!

Reservation från år 1893.	Anslag.
— —	—	26,527	I
1 _ ''	_	316,025	_
---	—	75,000	—
---	—	95,000	—
—	—	20,000	—
— —	—	20,000	—
— —	z	45,000 3,925,000	—
- -	—	55,000	—
- -	—	50,000	—
		110.000	—
48,549	20	- -	—
48,549	20	4,737,552)—
		2,000	_
5,113	63	33,300	—
•	_	3,000	_
—	—	400	—
35	—	O O''
—		24,000	—
4,445	—	20,000	1
9,593)63	97,7001—!

1,835,252 -

— 387 -

undervisningen lång

för ordinarie och extra statsanslagen till folkundervisningen hafva Revisorer^

bet.		..						K r	é d i t.				Summa.
i Uppbörd.	Brist.	Omföring.	Utgift.	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1895.
__	___		_I	- -	—	24,610 03	529	74	1,387	23	—		26,527	—
						309.090 07	___		6,934	93	- -	—	316,025	—
						74,985	_	- -		15	—	— —	—	75,000	—
						91.763]	13	_ _	—	3,236	87	- -	—	95,000	—
						20,000!									—
						14,500	—	—	—	5,500	—	— —	—	20,000	—
482	84					35,060 32	10,372 62					45,432	84
1.396	26	246,735	05	___	_	4,173,131	30	- -	—	— —	—	— —	—	4,173,131	30
		9,355		_ _	_	64,355	—	---						64,355	—
		6.675		■	_	56,675								56,675	—
		31,496,8 7		—	141,496 87	—		- -	—	- -		141,496	87
				15,686 80	7,335\|o 3	—	—	—	—	56,900	97	64,236	—
1,829 09	294,261	92	15,686jso	5,013,001	75	10,902	26	17,074 03	56,900	97	5,097,87901
						2,000					.	_ _	_	2,000
						27,184	65	5,113	53	— -	-	6,115	45	38,413	53
						3,000								3,000	—
- -	—	— —	—	—	—	400	—							400	—
—	—	— —	—	— —		15,000	—	35						15,035	—
						2,200					—	21,800	—	24,000	—
						22,530	—	---	—	— —	—	1,915	—	24,445
			-----\|	72,314 56	5,148 53	— —	—	29,830	45	107,293	53
1,829 o»\| 294,261	92	15,686 so	5,085,316\| so	16,050\|79	17,071	03	\| 86,731	42	\|5,205,172\|54

— 388 —

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

Debet.

Balans från år 1893:

TillSängar.................................................................................... 119,715:99.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Pedagogier och folkskolor ................................... 4,500:_

Anslag af Stockholms läns landsting till småskole lärarinneseminariet.

.................................. 1,800: —

Årsafgifter af ledamöter.............................. 188: —

Hyror ........................................................... 6,325: —

Intressemedel ................................................ 1,142: 9 9.

Utdelning af Stockholms stads brandförsäkringskontor
................................... 75:_

Nettoinkomst af sällskapets förlagsrörelse 420:89. 9,951:88 14 451-88

Balans till år 1895:

Skulder:

Till sällskapets skattmästare ................

Inom linien:

Winklerska fonden 37,500: —

Sandbergska d:o ...... 12,000:—

Casparsonska d:o ...... 4,432: 5 0.

Säger inom linen 53,932: 5 0.

274: 86.

Summa 134,442: 73.

— 389 —

Kredit.

Balans från är 1893:

Skulder:

Inom linien:

WinklersLca fonden ...... 37,500: —

Sandbergska d:o ...... 12,000: —

Casparsonska d:o ...... 4,191: 04.

Säger inom linien 53,691: 04.

Utgifter:

Arvode för redigering af sällskapets berättelse för

åren 1884—1893......................................................

Arvode för 1893 års bokslut.......................................

Årsbidrag till Turinge folkskola.................................

Premieutdelning.............................................................

Annons- och tryckningskostnader, bokbinderiarbeten,

renskrifning m. m..................................................

Provision för uppbörd af årsafgifterna af sällskapets

ledamöter...................................................................

Årsafgift till nya bokförläggareföreningen ..............

Afföres värdet å försålda förlagsartiklar af undervisningsmateriel
......................................................

Afskrifning å bokförda värdet af förlaget af undervisningsmateriel
.........................................................

Omkostnader för bildningsanstalten för blifvande
lärarinnor:

Löner och arvoden till lärarne ........ 7,195: —

Läkarearvode......................................... 150: —

Pensionsafgifter...................................... 150: —

200: —
30: 9 0.
200: —
10: —

203: 9 9.

7: 50.
12: —

420: 8 9.

79: u.

Hyra.........................................

Undervisningsmateriel............

Inventarier ...........................

Uppvärmning och belysning

Renhållning...........................

Annonser och renskrifning ..

2,450: —
175: 66.
58: 25.
452: 88.
231: 4 7.

60: 5 6. 10,923: 82.
Transport 12,088: 2 7.

— 390 —

Transport, 12,088: 27.

Omkostnader för sällskapets fastighet:

Arvoden för tillsyn och besigtning af

egendomen......................................... 100:_

Onera .................................................... 248: 3 8.

Reparationer .......................................... 1,565:55.

Vatten och gas .................................. 129: 12.

Renhållning............................................. 160:_

Sotning .................................................. 68: 10.

Brandförsäkringsafgift........................... 12:90.

Trädgårdens skötsel.............................. 10:— 2,289: 05. 14 377: 32.

Balans till är 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Riksbanken ....................................................... 565:4 1.

Utlånta medel........................................................ 3 ] 000:__

Fasta egendomens värde:

Inköpspriset för egendomen n:o 15 i qvarteret

Rudan Större, Stockholm .............................. 85,000:_

Förlaget af undervisningsmateriel, värderadt till 1,500: —

Värdet af skolinventarier ................................... 2,000:— 120,065:4 1.

Summa 134,442: 7 3.

§ I Lärjungarnes

antal vid den åt Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
inrättade läroanstalt har under läsåret 1894—1895 utgjort:

T , , Höstterminen. Vårterminen.

1 preparandskolan ......................................... 42. 42.

I småskolan.......................................................... 22. 22

— 391 —

Tekniska högskolan.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgånger........................................................................................ 130,1 11: 05.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:

De tekniska läroverken:

Aflöning m. m. vid
Tekniska

högskolan 143,700: —

Stipendier

vid d:o... 3,000:— 146,700: —

Allmänna besparingarne: För

granskning af ritningar
och kostnadsförslag
till ny laboratoriebyggnad
vid Tekniska
högskolan......... 250: — 146,950: —

Extra ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:

Till arvode åt en extra lärare i
praktisk elektro-teknik vid Tekniska
högskolan ... 2,000: —

„ elektriska apparater
och laborationervid
samma högskola... 1,200: —

Transport 3,200:— 146,950: —

130,111: 05.

— 392 —

Transport 3,200:— 146,950: —
Till förstärkning af undervisningen
vid

högskolan.............. 15,800: -—

„ hyresersättning åt
professorn i kemisk
teknologi derstädes 600: —

Afgifter af ordinarie elever ...............

Dito af special- och extra elever ...
Stipendiemedel:

Pliktmedel .........................................

Intressemedel ....................................

Donationsmedel ..............................

För försålda lärokurser .....................

Ersättningsmedel ..............................

130,111; 05.

19,600

~T,23Ö

1,900

598: 88.
5,252: 87.
466: 80.

166,550:

7,130:

6,318: 55.

341: 4 5.

964; 71. 181,304: 71.
Summa 311,415: 7 6.

Kredit.

Utgifter:

Geodetiska afdelningen........................

Mekaniska dito...................................

Mekaniskt tekniska dito....................

Fysiska dito .......................................

Kemiska dito ......................................

Mineralogiska dito .............................

Metallurgiska dito .............................

Grufvevetenskaps dito ........................

Allmänna byggnads dito.....................

Bergsmekaniska dito............................

Väg- och vattenbyggnadskonsts dito.

Arkitektur dito ..................................

Skeppsbyggnadskonsts dito ..............

Kitafdelningen..................................

Verkstadsafdelningen............................

1 20: so.
51 5: 8 6.
53: —
2,794: 82.
7,690: 71.

147: 43.
1,602: 50.
1 09: 09.
136: 9 0.
145: —
547: 14.
420: 61.
200: —
67: 55.
3,087: 0 9.

Transport 17,638:2 0.

- 393 —

Transport 17,638: 2 0.

Biblioteket..................................................................... 3,318:62.

Aflöningar..................................................................... 132,265: —

Resekostnadsersättning............................................... 428:7 8.

Stipendier ................................................................... 8,705: —

Annons- och tryckningskostnader, renskrifning

samt bokbinderiarbeten.......................................... 981: 9 6.

För lärokurser............................................................... 600: —

„ telefon...................................................................... 120: 3 2.

„ vatten..................................................................... 613:77.

Uppvärmning och belysning .................................... 6,990: 7 7.

Renhållning.................................................................. 1,476: il.

Reparationer jemte utvidgningsarbeten..................... 2,428: 4 o.

Hyra för gasmaskin ................................................... 538: 64.

Maskingas ..................................................................... 879: 10.

Brandförsäkringsafgift .................. 89: 60.

Diverse........................................................................... 690: 8 8.

Aterleverering till Statskontoret .............................. 3,205: 55.

180,970: 6 0.

Balans till är 18951

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.......................................... 644: 09.

I Riksbanken.................................... 3,424: 9 4.

I Stockholms enskilda bank......... 51: 05. 4,120: 0Ö.

Utlånta medel.......................................-....................... 125,596:25.

Fordringar.................................................................... .728:83. 130,445:16.

Summa 311,415: 76.

§ 1.

Elevernas antal utgjorde under revisionsåret:

Vårterminen .................................................................... 301.

Höstterminen.................................................................... 306.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 189i.

— 394 —

Tekniska skolorna.

1		T e k n	i s k	a	s k o 1	0	r n a i			Chalmers I tekniska läroanstalt i Göteborg.	Summa.
i Stockholm.	Örebro.	Norr- köping.	Malmö.	Boräs.	Eskils- tuna.
60,888	20	10,558	71	32,156	07	14,376:13	144,843	79	26,106	15 0	114	71	289,044	11
65,750	\|	16,400		16,900		16,900		16,400	—	9,630	, -	39,650	—	181,630	—
2,500	—	- -	—	- -	—	- -	—	—		—	—	550	_	3,050
7,975	—	1,800	—	1,800		1,800	—	1,800		—	—	4,700	—	19,875
i__	—	3,000	—	3,000		3,000	—	3,000	—	2,370	—	1,500	—	15,870
17,850		900	—	900		900	—	900	—	—	—	6,400	—	27,850
94,075	—	22,100	—	22,600	—	22,600	—	22,100	—	12,000	—	52,800	—	248,275	—
—	—	3,500	-	3,000	—	3,000	_	2,500	—	—	—	2,500		14,500	—
—	—	150	—	150	—	150	-	150	—	—	—	—	—	600	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,375	07	1,375	07
—	—	—	—	501	1 0		—	1,556	20	—	—	—	—	2,057	30
	—	—	—	—	—		—	4,800	—	—		—	—	4,800	—
														750
—	—	—	—	—	—		—	2,900	—	—		__		2,900
7,500												i		7,500
													__	1,500
—		9,420	—j	—	—1	_ _	—	—		100		---- \|		9,520
162,463;	to o V] CO;	71\|	58,407	17	40,126	13	178,849	99	40,456]	so]	56,789]	78\|	582,821 ]48

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar ...................................

Uppbörd:

Af anslaget till tekniska läroverken:

Aflöningar och arvoden ..............

Stipendier och premier ...............

teriel .....................................

Uppvärmning, belysning och diverse!
utgifter ............................

Af Åttonde hufvudtitelns anslag till

alderstillägg ...........................

„ dito dito till allmänna läroverken:
Till extra arvoden åt gymnastiklärare
samt till anskaffande af ammunition

„ för målskjutning m. m................

» Åttonde hufvudtitelns anslag till extra
utgifter:

Vikariatsarvoden ...........................

„ Åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar
:

Vikariatsarvoden .........................

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag:
Bidrag till upprätthållande af

j en andre lärare vid samma skola ...
Af Åttonde hufvudtitelns extraordinarie
I anslag: Till förstärkning aflärarekrafJ
terna vid tekniska skolan i Eskilstuna
jElfsborgs läns landstings bidrag till väf skolan

i Borås ..............................

j Stockholms stads bidrag till upprättande

Eskilstuna stads bidrag till en fackskola
för finare smides- och metallindustri
;Gafvomedel ..................

395

Intressemedel ...........

Försälj ningsmedel........

Hyresmedel.............

Ersättnings- m. fl. medel

Uppdebiteras:
Behållningen
gipsgjuteri
skola

Balans till år 1895:

Skulder

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder......................

Utgifter:

Aflöniugar och arvoden .........

Stipendier och premier .........

Resekostnadsersättningar.........

Lifräntor .....................

Bibliotek och öfriga samlingar ...

Modellering.....................

Verkstaden....................

Komiska och fysiska laborationer

Uppvärmning och lyshållning.....

Inventarier och reparationer

Renhållning.....................

Brandstodsafgifter...............

Vattenförbrukning...............

Annons- och tryckningskostnader,

Ilyror ........................

Räntor ........ •

Utgifter för gipsgjuterict i Stc

tekniska skola ...........^ •

Expenser för väfskolan i Borås

		T e k	D	i s k a	s k o 1	0	r n a i				Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.	Summa.
Stockholm.	Örebro.	Norr- köping.	Malmö.	Borås.	Eskils- tuna.
162,463	20	45,728	71	58,407	17	40,126	13	178,849 9a	40,456	50	56,789 7 8	582,821	48
10,081	_	1,755	_	1,350	_	1,297	50	1,360		522	—	4,622	3 2	20,987	82
795	14	1,009	82	883	63	609	91	1,980	13	1,338	5 4	3,798	04	10,415	21
				42	63	- -		113	12	258	46	- -	—	414	21
2,075	_	_ _	_	_ _	—	- -	—	50	—	—		100	—	2,225	—:
973	26	1,067	03	987	62	—	—	100		—		- -	—	3,127	91
4,322 ''	79													4,322	79
4	36													4	36
		\|												3,000	—
119,826	5 5	39,001	85	29,514	98	2.'',657	41	40,609	45	16,469	—	65,195	4 3	338,274	67
								9,210	17	154	69			9,364	86
180,714	7 5	49,560	56	61,671	05	42,033	5 4	194,663	41	42,730	19	65,310	14	636,683	64
		666	05					9,336	69	559	83			10,562	57
84,481	1 7	23,397	05	23,091 so	22,150		27,531	20	11,955	7 5	46,930	07	239,536	84
2,650	_	958	5 7	950	—	292	50	1,650	8 5	981	35	1,018	7 5	8,502	02
_ _	_	25	_	44	1 0								_	69	10
i —														217	—
7,499	38	650	9 0	335	58	1,554	18	541	02	141	06	3,399	34	14,121	46
	_	23	_	31	75	___		_ _	—	88	Öl	_. -	—	143	26
J _ _	_	401	4 2	472 o i	332 oc	815	8 1	1,097	11	2,105	09	5,225	—
400	_	551	9 9	717	6 4	96 o a	305	78	267	3 3	1,002 o i	3,340	84
10,998	9 9	1,236	77	2,415	2 2	832 se	7b7	5 8	595	63	4,203 3 o	21,070	0 5
3,059	2 4	215 85	50	50	10	—	268	7 5	239	68	2,953	6 2	6,797	64
2,648	56	126	9 0	195	15	206	80	171	8 5	59	3 6	—	—	3,408	62
_ _	_	20	_	- -	—	- -	—	- -	—	20	—	- -	—	40	—
307	18	50	—	30	—	—	—	30		—	—	270	76	687	94
t 2,257	72	941	4 9	230	10	496	43	368	2!»	142	47	---	—	4,436	50
91	50	50	_	50	—	- -	_	125	—	- -	—	- -	—	316	50
1 - -	-							373	48					373	48
il 1 4,325	8 2													4,325	82
\| - -														7,863	22
t\| 118,719	\|öf	\| 29,31411) a	\| 28,614)0 5	\| 25,971122	\| 50,169)0 3	16,365)08	01,882	»4	331,037)8 6

— 396 —

Tekniska skolorna i

Stockholm.

Örebro.

- _ , . Transport 118,719

Ofverföring till Chalmerska läroanstaltens1
under frimurarebarnhusdirektionens i1
Göteborg vård och förvaltning stående

fonder................................

Iterleverering till Statskontoret

Diverse

855171

29,314 99

Norr köping.

28,614

Malmö.

25,971

45(33 597 03;

Borås.

50,169

Eskils tuna.

16,365

Säger

23 so

Balans till år 1895:
Tillgångar:

Kontant behållning..........

Utlånta medel ............

Fordringar ................

Fastigheters värden..........

Inventariers d:o.............

119,082;U5

926

14,992

_____45,714 —

Sägerj 61,632|7u

17812 3

Chalmers
tekniska
läroanstalt
i Göteborg.

Summa.

61,882 94 331,037

829 6 2

829

28,694(27} 29,212)48[ 25,995|o2 41,011 (oc(15,823jo7[ 65,203(o

2,490; 5 7 3,709

1371 o e 1,04921 j---

20,040 88; 18,005 2 2 16,038:5 2

22j 5 o {--—___

--------48,300( .

--—I 13,404 14) — —(—I 55,000! — |

20,200;24( 32,458;57fl6,03815 21

74 98 720(08

40,300[—j 25,627(21
640:6S(--_

Summa| 180,714(75; 49,560|sej 61,671|o5( 42,033,54} 194,663(41} 42,730Ji

107; n

325,020(9 8

3,015
135 003
663

48,300 —
114,118(14
107 n|301,100:o

65,310;i4| 636,683(64

§ 1.

Antalet lärjungar utgjorde:

vid tekniska skolan i Örebro:

under höstterminen 1894 ...............

under vårterminen 1895.................

vid d:o i Norrköping:

under vårterminen 1894.................

under höstterminen 1894 ...............

vid d:o i Malmö:

under vårterminen 1894 .............

under höstterminen 1894 ...............

vid d:o i Borås: • .—

under vårterminen 1894...................

under höstterminen 1894 ................

vid d:o i Eskilstuna:

under höstterminen 1894 ................

under vårterminen 1895.............

86.

84.

60.

59.

71.

72.

31.

26.

139.

124.

— 397 —

vid Chalmers tekniska läroanstalt:
under höstterminen 1893

under vårterminen 1894.......

vid tekniska skolan i Stockholm:
under läroåret 1894—1895.

238.

232.

1,502.

§ 2-

Beträffande de tekniska skolornas räkenskaper hafva Revisorerne velat
meddela, att det synts Revisorerne önskvärdt, att, på sätt vid några skolor
iakttagits, kataloger öfver skolornas elever varda räkenskaperna bilagda,
äfvensom att vid desamma jemväl måtte fogas uppgifter å de af de särskilda
eleverna erlagda afgifter jemte anteckningar om de elever, hvilka blifvit
derifrån befriade.

§ 3.

Revisorerne hafva besökt Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg;
och har detta besök icke gifvit anledning till någon anmärkning från Revisorernes
sida.

§ 4.

Revisorerne, som ansett, att i berättelsen bort inflyta uppgift å de till
Chalmers tekniska läroanstalt enskildt donerade medel, få i sådant hänseende
meddela, att dessa under frimurarebarnhusdirektionens i Göteborg vård och
förvaltning stående tillgångar enligt ett vid räkenskapen fogadt intyg uppgingo
vid revisionsårets slut till 375,390 kronor 67 öre, deraf 292,018
kronor 73 öre utgjorde värden å byggnader och inventarier.

§ 5.

Yid Chalmers tekniska läroanstalt har inrättats , en materialprofningsanstalt,
hvilken, enligt, hvad vid Revisorernes besök vid läroanstalten meddelades,
flitigt anlitas. För denna anstalts anordnande har visserligen icke
utgått bidrag af allmänna medel, men då anstalten, som är inrymd i on
bland läroverkets byggnader, förvaltas i sammanhang med detsamma och
användes vid undervisning af dess lärjungar, har det synts Revisorerne
önskligt, att profningsanstaltens, af vederbörliga verifikationer åtföljda räkenskap
blefve läroanstaltens medelsredogörelse bilagd.

- 398 —

Gymnastiska

D e -

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna läroverken:

Ersättning för undervisning i gymnastik åt lärjungarne

vid Jakobs läroverk ..........................................................

Gymnastiska centralinstitutet:

Aflöning ........................................................................... 4-

Stipendier ...................................................................

Expenser ...............................................................

Alderstillägg .........................................................

Gymnastikarvoden m. fl. extra medel:

Arvoden ............................................................

Diverse utgifter ................................................

Summa

Behållning

från Uppbörd,

år 1893.

20: 70. 3,061: 48.

-- 1,176:80.

20: 70. 4,238: 28.

Efter afdrag af hvarandra motsvarande omföringar ............... . . . ..

Återstår netto 20: 70. 4,238: 28.

§ 1.

Enligt don af direktionen afgifna berättelse för läroåret 1893—1894 utgjorde
antalet elever vid årets slut 86, deraf 59 manlige och 27 qvinliga. Under året afla*11?0
3 elever. Derjemte har undervisning åtnjutits af skolungdom till antal, under

— 399

centralinstitutet.

bet.			Kredit.
Omföring.	Leverering från Statskontoret.	Utgifter.	Leverering Omföring. till Statskontoret.	Behållning till år 1895.	Summa.
	600: —		600: —---		600: —
— -	31,600: — % 2,000: — 3,550: — 1,500: —	29,500: — 2,000: — 3,407: 54. 1,500: —	--2,100: —	142: 46.	31,600: — 2,000: — 3,550: — 1,500: —
600: —	— —	3,374: 5o. 1,176: so.	_ _ . .	307: 6 8.	3,682: 18. 1,176: 80.
600: —	39,250: —	40,958: 84.	600:— 2,100: —	450: 14.	44,108: 98.
600: —	_ _	- -	600: —--	—	600: —
_ _	39,250: —	40,958: 84.	__ __ 2,100: —	450: 14.	43,508: 9 8.

höstterminen af Öl8 och under vårterminen af GOO. Antalet patienter, som behandlats
med sjukgymnastik, utgjorde under läroåret 576, deraf 30G manlige och 270
qvinliga; af dessa voro 270 manlige och 240 qvinliga fripatienter.

— 400 -

Medicinal -

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Andra hufvudtiteln:

Medikolegal besigtningar ..........

Fjerde hufvudtiteln:

Resestipendium för militärläkare

D e -

Det icke garnisonerade kavalleriets befälsafiöning:

Arvoden åt fältveterinärstipendiater ........................................

Sjette hufvudtiteln:

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar

bland husdjuren ....................................................

Sjunde hufvudtiteln:

. Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser....................

Åttonde hufvudtiteln:

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

Medicinalstyrelsen ...........................................

Farmaceutiska institutet ....................................................

Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet .............

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

Allmänna barnbördshuset ................................................

Barnbördshuset Pro Patria...................................

Göteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor ....................!

Vaccinationens befrämjande ..............................................

Till bestridande åt kostnader för allmän helso- och sjukvård

Svenska läkaresällskapet ........................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn........

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande ....
Alderstillägg ...........................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.....................................j

Allmänna besparingarne:

Till inlösen af 400 exemplar af en matrikel öfver samtliga
barnmorskor i riket...........

Reservation från år 1893.	\|- j Uppbörd.
j 4,621	35
4---	—		_1
	—	_ _	I
---	—		—
1,000	—
—	—	—
			_
37	95	1,122	80
2,858	45	210 •	50
---	—		—
— —			—
- -	-i	— _	—
10,285	4s\|	— _	_
350	—	— —	—
—. —		— —	—
— —	—	— —	—
—- —	—	— —	—
- -	—	— —	—
4,881	68	257	59
- -		- -	_
24,034 j	38J	1,590	89

_ 401

styrelsen.

bet.			K r	e	i i t.				''Summa.
Leverering från	-	Utgifter.	Leverering till	Reservation till år 1895.
1 i Statskontoret. .	Arméförvalt ningen.	1 Statskontoret. •	Arméförvalt- ningen.
22,000	H			21,490	44	1,267	i 23		_	. '' 1 * 3,863	68	26,621	35
		2,000		2,000	_	_ _		— —	—	- -	—	2,000	—
— —		19,800	—	19,800	—	— —	—	— —	—	- -	—	• 19,800
		2,000	—	1,966	67		—	33	33	—	—	2,000	—
30,000	-		—	34,847	64	1,152	36		—	1,000	—	37,000	—
3,750	83	---	—	3,750	83	—	—	— —	—		—	3,750	83
1 79,650		___		79,650				___	_	■ _	—	79,650	—
19 050		___	_	19,926	46	278	89	—	—	5	40	20,210	75
750	_	- —		858	—	--		---	—	2,960	95	3,818	95
23,760	__		_	23,760	__	_ _	_	- -	—	— _	—	23,760	—
90		___		90	—	- -	—	- -	—	- -	—	90	—i
8 900		_ _		7,915	67	984	33	— —	—	— —	—	8,900
7,700		____		5,946	70	- -	—	- -	—	12,038	75	17,985	45
ioo''ooo			—	97,824	18	2,425	82	—	—	100	—	100,350	—
3^000		_ _		3,000	—						—	3,000	—
e''ooo	_	_ _	—	6,000	—	- ''-	_		—	— —	—	6,000
3,500		_ _	_	3,250	—	250	—		—	— —	—	3,500
6 825		__ _	_	6,825		- -			—	— —		6,825
10,000	—	— —	—	10,228	82		—	---		4,910	45	15,139	27;
400				400		_ -i.-	—	---	I —	— —		400	t:H
331,375	O .	j 23,800	1	\| 349,530	\|41	6,358	03	33	\|33	24,879	2?	380,801	160

llcv. Der. ang. Statsverket för dr ISO i -

- 40ä

tand -

Extra ordinarie staten:
i Åttonde hufvudtiteln:

Till arvode för granskning af hospitalens räkenskaper ..

För uppehållande i Stockholm af en poliklinik för

sjukdomar .....................................................*

Till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske..................

Förskott emot framdeles ersättning:

Till åtgärder emot kolerans införande i riket......................

Godtgörelse åt den inom Medicinalstyrelsen inrättade sar„
skilda afdelning för ärenden rörande kolerafarsoten
Kostnader för svenska farmakopéens omarbetning
j Godtgdrelse för tillsyn öfver Solna sjukhem

Bruunska fonden ...........................................

'' Deponerade medel.................................

Summa

		D	e-
Reservation från år 1893.	Uppbörd.
\| 24,034	88	1,590	89
52	90	2,056	101
6,230	01	— —	—
1,390	96	103 106	71

31,708

75| 3,856 ;70

Förestående reservation, 58,053 kronor 15 öre, motsvarar
Tillgångar:

Kontant behållning ........................................................

Förskott ........................................................................

Utlånta medel ..........................................

Fordringar ....................................................

Efter afdrag af:

Skulder:

Ofverleverering ........

Återstående utgifter
Skulder i allmänhet

§ 1.

I den vid Medicinalstyrelsens räkenskaper fogade kassaredogörelsen vid polikliniken
för tandsjukdomar finnas bland inkomsterna för år 1894 upptagna terminsafgifter,
hvilka för vår- och höstterminen uppgått till enahanda belopp, eller 1,000
kronor. Då för granskning af berörda inkomst erfordras uppgift å elevantalet vid
polikliniken, hafva Revisorerne velat uttala önskvärdheten deraf, att sådan uppgift
varder redogörelsen bilagd.

_ 403 -

bet.			K r	e d i t.
Leverering från			Leverering till	Reservation	Summa.
1 Statskontoret.	Arméförvalt- ningen.	Utgifter.		Statskontoret.	Arméförvalt- ningen.	till år 1895.
331,375	83	23,800	—	349,530	41	6,358	63	33	33	24,879	23	380,801	60
1,200		_ _	—	1,200		— —	—	— —	_	—	—	1,200	—
4,000 14,000		_ _	—	6,107 14,000	10	- -	—	—	-	1	90	6,109 14,000	—
1 90,000	—			65,585	41	— —	—	—		30,644	60	96,230	01
8,407 1,000 333 l__	50 34	__		8,407 333 73	50 34 25		—	—	—	1,000 1,421 106	42	8,407 1,000 333 1,494 106	50 34 67
j 450,316	16 7 j 23,800		\| 445,237	\|0l	6,358	63	, 33	33	58,053	15	509,682	12

följande hos Medicinalstyrelsen befintliga:

....................................... 47,036: 89.

....................................... 19.313: 68.

....................................... 3’800: —

..........................................74:97. 70,225: 54.

210: 41.

5.538: 7 7.

M23: 21. 12,172: 39. 58,053: 15.

I en vid Medicinalstyrelsens räkenskaper för år 1894 fogad uppgift å Farmaceutiska
institutets inkomster och utgifter under samma år finnas upptagna bland inkomsterna
143 terminsafgifter å 7 kronor 50 öre, utgörande tillsammans 1,072 kronor
50 öre. Då för granskning af denna inkomst erfordras uppgift å elevantalet vid institutet,
hafva Revisorerne velat uttala önskvärdheten af, att eu sådan uppgift varder
berörda redogörelse bilagd.

— 404 —

Medicinalstyrelsens redovisning öfver de

	Medicinal-'' styrelsen.	Stockholms hospital.	Upsala hospital.	Nyköpings hospital.	Vadstena hospital.
Debet. Balans från år 1893:
Tillgångar ...........................................................	131,246	76	18,218	03	78,466	58	3,658	45	44,217	29
Uppbörd: Patientafgifter........................................................			61,907	60	99,065	70	20,526	35	82,407	70
Intressemedel........................................................	- -	-	4	25	65	11	1	45	48	35
Ersatta begrafningskostnader ............................	- -	—	81	50	133	84	30	_	244
Underhållbidrag....................................................	310	25	14,000	—	---	_	_	_	_ _	_[
Anmärkningsmedel.............................................		—	- -	_	___		_ _	_	__ _	1
Värde å tillverkad beklädnadsmateriel ............	- -								__	1
i Diverse inkomster ................................................	12	94	5,793	08	14,831	22	370	65	4,283	41
Inkomst af jordbruk och trädgård ....................	- -	—	1,025	61	16,374	23	967	82	10,534	34
Leverering från Statskontoret: Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:
Hospitals underhåll ....................................	910,000	—	---	—	- -	_	_ _	_	_ _	_
D:o d:o extra ordinarie anslag: Till fullbordande af en nybyggnad vid
Lunds asyl................................................	87,400	—	- -	—	- -	__	_ _	_	- - _	_
„ fortsättande af arbetena å Vadstena asyl	250,000
Leverering från Medicinalstyrelsen:
Till utgifters bestridande ................................	---	—	60,200	__	97,000	—	29,000	_	60,000	__
Adelsvärdska fonden:
Intressemedel ....................................................	1,671	27		—	— —	_	—	—	—	—
ce of CD	1,249,394 46	143,012,04	227,470	10	50,896	27	157,517	80
Transport	1,380,641	22	161,230 07	305,936	68	54,554	72	201,735	09

— 405 —

till hospitalsväsendet anslagna medel.

Vexiö

hospital.

Visby

hospital.

Malmö

asyl.

Lunds
hospital
och asyl.

Göteborgs

hospital.

Kristine-

hamns

hospital.

Hernösands

hospital.

Piteå

hospital
och asyl.

Summa.

12,021 09

1,678,1S

17,068 12

47,009 40
47,78
30 —

46,283 86

26,122 86

25,574 06

7.120

16,355 12

428,031 35

208,939 70 33,298 75 59,638|50 43,706 85; 33,599,90) 724,679|12

2,578;32
1,570S531

4,803 30, 29,775 37

5 27 25 6 1 71 08 15 40, 87 08 25]57j

__U 451—! 571 50 60 S4 117 07 141 70,

12''

65 81
901—!

55 56

18940---—

48117 8 i 1.731 40

38,436 18: 1,007 45 1,712185; 1.781 36
13,787 95 1,978 21; 12,837 82; 5,340,52

673:2 1
1,858 74

40,000: —! 11,170!— j 33,500

! ! i

91,230 05
103,257 12 18

465 79
1,545 45
14,310|25
67^56
189 40
73,699 851
66,275 7 7

910,0001

87,400

250,000

852,663 "5

233,793 7 5: 70,000 — 90,0001 —: 53,000 —I 75,000!

i | i i 1 1 1 i

_ M _ —___I —j ----— j 1,67137)

16,649 75 65,080)4 I 495,603|l6j 106,300|65| 164,405|32| 103,999j — i 111,343]2U 2.982,968 2 I

,327''|93| ~ 82,148|53j 54l,887’02 132,483)51,189,979 38 111,119.95 127,698134.3,410,099,56,

— 406

Transport

Medicinal styrelsen.

Stockholms

hospital.

Upsala ! Nyköpings Vadstena
hospital. hospital. hospital.

Balans till år 1895:

Skulder:

Patientafgifter...........................

Lundgrenska donationsfonden
Diverse .....................

1,380,641

Säger) — —

161,230 07 305,936 68

644

618

673

54,554172

183 4''

201,735

450

10,951,93| 34,806.591 3,055)25) 8,447

11,596

Summa:!,380,641)22) 172,826

Kredit.

Balans från år 1893:

'' Skulder .............................

Utgifter:

\ Afskrifning å:

Förråden.....................................................

Patientafgifter.............................................

Aflöning ........................................................

Utspisning ....................................................

Linne samt gång- och sängkläder .............

Eldning och lyshållning ............................

Medikamenter.................................................

Tvätt och renhållning .................................

Inventarier.....................................................

Underhåll och förbättring af byggnader

gårdar .........................................................

Skrifmaterialier och tryckningskostnader .

Utskylder.........................................................

Diverse utgifter.............................................

Indragningsstat ..............................................

Trädgård och jordbruk..................................

Adelsvärdska stiftelsen ............................

33) 36,097)80) 3,238)72) 8,898)16

40j 342,034

9,102)23

40,241

57,793

44 210,633

2,771:77

15,591

och

1,500—;

405 40)
6,088 50

27,080)41

23,646; —

9,464 10

29,281 63
51,869 74
10,805)38!
16,697 1 6
1,247 42
3,118 02
2,861)87)

16,474 09)
401)57)
137 70
s.öie^ö1
1,050)-)
2,288 48

47,547 —
87,164 56)
13,573 62|
21,772)76,
2,247 69)
3,980 6!
6,170)25''

13,029)67
606)91
179 67
16,502)47
100)—
13,605)26)

10,017 53
21,456 23
3,249 51
5,625 94
348)73
989)53)
1,419)5.,

3,328 97
299)71)

2,343,92)
687)50:
13.3 8 k

35,531 08
66,273 25
10,139 60
13,684)82
1,867)21
1,968 06
3,766 40

Transport) ~ 68,184)41) 153,551,64) 266,722;02) 52,672,7 3

5,719
421
67 54
6,696 43
1,958)68
6,682,27
310 25
170,678 02

— 401 -

Vexiö

hospital.

Visby

hospital.

103,257

12 18,327 93

Malmö

asyl.

Lunds
hospital
och asyl.

Göteborgs

hospital.

Kristine hamns hospital.

Hernösands

hospital.

Piteå
hospital
och asyl.

Summa.

82,148

53 541,887

--- 68

768

709

711

86 326 48|

86 327|16|

I 103,968

132,483,51

351 35

189,979

1,632

57 Si 20
— — I —

927|82j 24,104j22
1,5071021 24,873 1 6j“ 8,879 93] 11,794|30

111,119 95 127,698 34 3,410,999

378

5,611

673

8,528 58j 10,162 05j 8,136 30|_2,636 86 112,793)20

18,655 09 83,655 55:566,760 18 141,363 44 201,773 68

1,040 66

24,062
40,078
4,375 65

446 10

1,007 7 7

35,628 45: 0,921 85

11,457164

55
4,758 28

8,191

667

1,337 55

829

4,983 51
401 51

3,401173
1,275j —
1,379 25

6,791

727

883

276

494

1,317 07
30 69

14,166

29,378

5,331

8,221

040

1,603

1,600

46j

457 81 i
400 -12^20

3,070
316
225 83
3,125 96
766 56

10!

72]

79,294 47
204,866 82
48,005 50
61,822
4,626
5,660
14,712

56,151
2,179
3,421
13,819
840 —
8,644 85

130 71
2 6,327 jo 7
35,298]98
6,137:75
13,38849
964 30
1,370136
3,513 03

6,972 —
627j3 I
316 89
4,942 26
450 —
5,354 98

33,117 73
54,924 13
10,050 62
17,292 45
666
1,800
5,501

9,539

953

0,040

12,321 04

8,137,80	3,015		119,077:95
119,257	7 5	130,714	05	3,530,077	51
7,720	61	4,224	26	136,154	50
34				34
— -	—	- -	—	193	21
27,296 59	33,999	83	366,900	35
45,668 58	33,947 75	678,123	48
5,867 36	1,139 18	125,491	14
6,418	72	15,835	86	189,835	69
654 35	644	22	14,640	97
1,252 09	1,391	06	24,753	51
2,160	15	3,056	69	73,100	39
4,607	03	10,868	97	160,368	93
518	45	663	42	7,419	98
035	24	90	12	5,114	98
3,326	87	5,135 58	84,133	43
812 50	i ---	—	8,340 24
3,343 24	8,507 02 0 2,2 7 2 ] 4 7
				310] 2 5

92,083]74| 16,722]06| 70,063|45| 539,678|90| 112,715j98| 164,306,83| 110,375 78] 119,503]96] 1,937,259]52

— 408

	Medicina	-	Stockholms	Upsala	Nyköpirgs	Vadstena
	styrelsen		hospital.	hospital.	hospitf 1.	hospital.
Transport	68.184	41	153,551	64	266,722	02	52.672	73	170,678	02
Uppförande af hospital vid Piteå ....................	10,875	06	- -	_	---	—	- -		_ _	_
Anordnande af asyl i Vadstena ........................	212,67G	91	_ _	—	_ _	_	_ _	__	_ _	_
Nybyggnad för qvinno!’ vid Tiiinds asyl	1 DS 1	90
Leverering till hospital och asyler ....................	852,663	75		___	_ _	_	__	_	__
Adelsvärdska fonden:
Ersättning för vård och underhåll af en pa-
tient i andra klassen å Vadstena hospital	310	25
Säger	1,252,871	18	144,449	4 1	226,480	47	49,900 96	155,086	47
Balans till ur 1895:
Tillgångar:
Kontant behållning:
I kassan ........................................................	3,844	71	1,267	79	1,843	Öl	626 16	980	44
„ Riksbanken ................................................	74,534	38	_ _	_		_	_ _	_	_ _
Förskott ...........................................................	7,994	30	- -	—		_		_	. _	_
Utlånta medel ................................................	41,100	50	11,318	34	17,465	10	311	7 5	5,982	88
Fordringar ................ ......................	296	15	146	60	750	62	2,391	61	1,142	80
Förråden........................................................	_ _	—	6,542	03	22,847	27	1,791	1 J	23,846	59
Diverse..............................................................	—	—		—	32,405	96	—	—	8,002	52
Säger	127,770(04	19,274	70	75,312	46	5,120	71	39,955	23
Summa 1,380,641 22	172,826(40	342,034	48	57,793	44	210,633	25

§ 1.

Antalet sinnessjuke, som under revisionsåret vårdats, utgjorde:

vid Stockholms hospital ............................................... 315

„ Upsala „ 557

n Nyköpings „ 143

,, Yadstena „ 465

„ Yexiö „ 266

» Visby ,, 40

„ Malmö asyl............................................................ 178

,, Lunds hospital...................... 466

„ Lunds asyl ............................................................. 720

,, Göteborgs hospital.................................................. 220

,, Kristinehamns „ 400

„ Hernösands „ 278

„ Piteå „ .................................................. 225

Summa 4,273.

— 409 —

Yexiö hospital.	Visby hospital.	Malmö asyl.	Lunds hospital och asyl.	Göteborgs hospital.	Kristine- hamns hospital.	Hernösands hospital.	Piteå hospital och asyl.	Summa.
92,083	74	16,722	06	70,003	45	539,078	90	112,715	98	104,300	83	110,375	78	119,503	96	1,937,259	52
																10,875	96
																212,070	91
																108,159	90
																852,663	75
																310	25
j 91,043	08	16,275	90	69,055	68	504,050	45	105,794)13	152,849	19	102,655	17	115,279	70	2,985,791	79
1	13	178	38	58	75	1,077	G4	931	42	1,013	82	39	60	504	48	12,427	83

																7,994	30
5,200	_	1,300	_	3,424	39	3,070	74	20,500	—	12,093	87	4,915	86	2,100	—	128,789	43
207	05	_ _	_	3,451	60	989	30	452	—	203	65	54	80	307	—	10.513	18
G,47 7	06	454	65	3,075	87	21,937	60	6,617	84	24,095	51	3,871	71	8,178	61	130,335	93
				2,981	49	—	—	140	20							43,530	17
~ fl,885	24	''l,933)03] 13,59240	27,081	‘28	) 28,647	46	37,400	85	8,881	97	11,210	09	\| 408,131	22
103,908198	\| 18,055)091 83,055)55	; 500,700	18	, 141,303	44	201,773	6 8	119,257	\|75	130,714)05)3,530,077151

§ 2.

Revisorer, som besökt Göteborgs å ön Hisingen belägna hospital,
hafva icke haft något att erinra emot ordningen inom hospitalet; och syntes
sjukvården handhafvas med sakkunskap och intresse.

Hvad deremot beträffar hospitalets förvaltning i öfrigt hafva Revisorerne
velat framhålla, att det till hospitalet hörande jordbruket syntes vara vanvårdadt.
Då hospitalet förfogar öfver ej obetydligt jordområde, utgörande
omkring 35 hektar inegor, måste det dock vara af vigt, att detta på ett
ändamålsenligt sätt användes. Härtill kommer att, då jordbruksarbete allmänt
ansetts såsom en för sinnessjuke synnerligen lämplig sysselsättning, det
vore önskligt, att sådant arbete kunde patienterna beredas i större utsträckning
än hittills.

Rev. Ber. ang. Statsverket /AV dr ISO4.

— 410 —

I afseende å hospitalets trädgård inhemtade Revisorerne, att densamma
delvis var upplåten till hospitalets öfverläkare och till dess syssloman, men
att brukningen var så sammanblandad, att behörig skilnad icke gjordes
emellan hvad som skulle tillkomma hospitalet och dess bemälde tjensteman,
hvadan ^Revisorerne velat påpeka nödvändigheten af snar rättelse i berörda
missförhållande.

Beträffande anordningarna inom hospitalet hafva Revisorerne fäst sin
uppmärksamhet vid det otillfredsställande sätt, hvarpå de olika sjukafdelningarna
uppvärmas. Detta sker nemligen genom otjenliga tegelstensugnar,
hvilka äro synnerligen bränsleödande och vid en anstalt sådan som den
ifrågavarande otvifvelaktigt måste innebära anledning till verklig fara. En
ny värmeapparat synes alltså vara för hospitalet af behofvet påkallad. Genom
centraluppvärmning skulle derjemte vinnas den afsevärda förmån, att å vindslokalerna
i de båda stora flyglarne, hvilka lokaler man af fruktan för eldsolycka
hittills lemnat obegagnade, kunde inredas bostadslägenheter, hvarigenom
en önsklig utvidgning af utrymmet inom hospitalet skulle vinnas.

Härvid torde emellertid böra tilläggas, att såväl frågan om jordbruksskötseln
som den om förändring i sättet för hospitalets uppvärmning varit
föremål för bepröfvande inom Medicinalstyrelsen, hvilken också upprättat
förslag till förändrade anordningar i berörda hänseenden, men att dessa förslag
icke blifvit bragta till utförande på grund af meningsskiljaktighet emellan
bemälda styrelse, å ena, samt hospitalsdirektionen och öfverläkaren, å andra
sidan, angående de föreslagna anordningarnas lämplighet för sjukvårdsanstalter.

Slutligen hafva Revisorerne velat erinra, att den omständighet, att
hospitalets direktion icke håller sina sammanträden inom detsamma utan i
Göteborg, otvifvelaktigt måste inverka på direktionens förmåga att med kraft
och omsigt öfvervaka och ingripa i hospitalets förvaltning.

Allmänna barnbördshuset.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar......................................................................................... 431,299:8 0.

Uppbörd:

Åttonde hufvud titelns ordinarie anslag:

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ... 15,000: —

Intressemedel........................ 10,099: 2 8.

Dito af Liebertska fonden 150: — 10,249: 2 8.

Ilyresmedel ................................................ 1,552: 50.

Försäljningsmedel .................................... 50: —

Ersättningsmedel....................................... 658: 4 9.

Utdelning af Stockholms stads brandförsäkringskontor
................................. 120: —

Rabatt å gas............................................. 46: 07. 12,676: 34. 27,676:34.

Balans till år 1895:

Skulder ................................................................................................ 3,936: 52.

Summa 462,912: 6 0.

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder................................................................................... ■ ......• • • • ••_2,100: 20.

Transport 2,100: 20.

— 412

Transport 2,100: 2 0.

Utgifter:

Aflöning......................................................................... 0,042: 3 5.

Premier åt barnmorskelärlingar................................. 75:_

Mathållning.................................................................... 4,291: o8.

Tvättkostnad .................................................................. 4,324: 15.

Inventarier och deras underhåll................................. 2,670: 74.

Reparationer ................................................................. 4,628: 5 2.

Uppvärmning och belysning .................................... 3,489: 6 5.

Medikamentskostnad..................................................... 1,487: 37.

Instrument ..................................................................... 180; 90.

Hyreskostnad................................................................ 050:

Lifstidsräntor.................................................................. 300:

Af Liebertska fonden bestridda kostnader för underhåll
och vård af fattiga sjuka ............................. 150: —

Diverse .......................................................................... 1,519:62.

29,822: 28.

Balans till av 1895:

Tillgångar:

Förskott............................

Utlånta medel .................

Fordringar .......................

Fasta egendomens värde
Lösa dito dito.................

13: 20.

222,827: 2 5.

649: 73.

200,000: —

7,500:- 430,990: is.
Summa 462,912: 66.

§ I -

Antalet af de å Allmänna barnbördshuset under revisionsåret vårdade
patienter har utgjort 942.

— 413 —

Y eteriuäriustitutet.

Debet.

Balans frän av 1893:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................................

Inom linien förda tillgångar:

Osäkra fordringar ............ 305: 13.

Uppbörd:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Veterinärunder visningen........................ 56,100:

Ålderstillägg ......................................... 1,500:

Inkomst af stallet .................................... 9,668: 24.

Dito af smedjan......................................... 4,493: 15.

Dito af ambulatoriska kliniken............... 193: —

Försälj ningsmedel....................................... 261:

Ersättningsmedel ....................................... 100:

Rabatt å gas ............................................. 56: io.

Intressemedel ............................................. 118^52.

57,600: —

14,890: o1. 72,490: Öl.

Summa 73,004: 33.

Kredit.

Aflöning .........................

Undervisning i ridkonst
Aflöning till betjening .
Stipendier åt elever.......

Utgifter:

................................ 35,800: —

................................. 800: —

............................. 2,000: —

............................... 4,000: —

Transport 42,600: —

— 414 —

Byggnaders och stängsels underhåll

Stallet....................................................

Ilofbeslagssmedjan..............................

Instruktionssmedjan......................''.....

Laboratoriet ......................................

Anatomisalen.........................................

Obduktionssalen ...................................

Museer ................................................

Biblioteket ............................................

Kirurgiska instrumenter ....................

Inventarier............................................

Bränsle .................................................

Vatten .................................................

Lyshållning...........................................

Renhållning.........................................

Diverse ...............................

Transport 42,600: —

................. 3,121:55.

................. 9,347: 02.

................. 3,912:72.

................. 430: 57.

................. 187: 51.

................. 1,372: 2 7.

................. 1,802: 95.

................. 425: 77.

................ 965: lo.

............... 1,111:48.

................ 571:07.

................. 2,637:97.

................ 359: —

................. 1,065: 36.

................. 873:70.

................ 1,846: 57.

72,630: 61.

Balans till år 1805;

Tillgångar:

Kontant behållning .......................................................................... 373. 72<

Inom linien:

Osäkra fordringar....................................................... 305; 13.

Summa 73,004: 33.

§ I Antalet

veterinärelever vid revisionsårets början utgjorde 41; under
året tillkommo 16 samt afgingo 13, deraf 12 efter aflagd examen.

I hofbeslagskonsten erhöllo 21 militäre och 10 civile lärjungar undervisning.
Utexaminerade blefvo under året 19 lärjungar.

— 415 —

Veteri närinrättningen i Skara.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar............................................................................................ 28,658: 7 5.

Uppbörd:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag: Veterinärundervisningen
..................................................................... 1,400: —

Arrendemedel .............................................. 3,520: 59.

Intressemedel ................................................ 1,516: 85. 5,037: 44. 6,437: 44.

Summa 35,096: 19.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden............................................................ 4,325: —

Premier.............................................................................. 60: —

Skrifmaterialier och tryckningskostnader ..................... 214: 31.

Undervisningsmateriel ..................................................... 515: 6 0.

Inventarier......................................................................... 101:48.

Byggnaders underhåll ................................................... 290: 4 7.

Renhållning ...................................................................... 61: 29.

Brandstodsafgifter............................................................... 232:81.

Uppvärmning och belysning .......................................... 404: 8 2.

Skatter och onera ............................................................ 84: 4 9.

För telefon......................................................................... 20: —

Diverse.............................................................................. 125: 7 9. 6,436: oc.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning..................................................... 4: 5 0.

Förskott ................ 100: —

Utlånta medel............................................................... 28,555: 03. 28,660:13.

Summa 35,096: 19.

— 410 —

Svenska akademien.

Debet.

Friherre

Statsmedel, von Beskows
stipendiefond.

Ziebethska

fonden.

Summa.

Balans från år 1893:

Tillgångar

1: 88. 22,100: —

7,596: 7 5. 29,698: 6 3.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser
.................. 122: 91. —--

Åttonde hufvudtiteln:

Svenska akademien:

För akademien......... 2,250: — —--

Tillfälliga honorarier

åt vittre författare 6,000: — —---

Intressemedel................................. 1,000: —

Säger 8,372: 91. 1,000: —

Summa 8,374:79. 23,100: —

---122:91.

--- 2,250: —

--- 6,000: —

315:— 1,315: —

315:— 9,687: 9iT

7,911: 75. 39,386: 54.

Kredit.

Utgifter:

För ordboksarbetet .................. 1,238: 18.------ 1,238: 18.

Omkostnader för högtidsdagen 1,013:70.------ 1,013:70.

Transport 2,251: 8 8. ---—--- 2,251:88.

- 417 -

Statsmedel.

Friherre
von Beskows
stipendiefond.

Ziehethska

fonden.

Summa.

Transport 2,251: 88. —--—-- 2,251: 88.

Postafgifter................................ 122:91. —--—-- 122:91.

Understöd åt vittre författare 6,000: — —--—-- 6,000: —

Säger 8,374: 7 9.---—-- 8,374: 7 9.

Balans till år 1895:
Tillgångar:

Kontant behållning	................ 1,000: —	911: 75.	1,911: 75.
Utlånta medel .......	................. 22*100: —	7,000: —	29,100: —
	Säger--- 23,100: —	7,911: 75.	31,011: 75.
	Summa 8,374:7 9. 23,100: —	7,911: 75.	39,386: 54.

§ I Enligt

hvad i berättelsen angående den år 1883 af Riksdagens Revisorer
verkstälda granskningen af statsverkets räkenskaper meddelas, hade Revisorerne
genom sin ordförande hos Hans Exc. Herr Statsministern på anförda
skäl anhållit, att han behagade utverka Kongl. Maj:ts befallning till vederbörande
att såväl till Riksdagens då församlade Revisorer aflemna räkenskaper
öfver Svenska akademiens samtliga tillgångar och inkomster jemte
förteckning på de donationer, hvilka genom gåfvobref eller testamenten vore
akademien förärade, som ock att för framtiden tillställa Riksdagens Revisorer
enahanda räkenskaper för det år, revisionsberättelsen afsåge.

Till svar härå hade från Herr Statsrådet och chefen för Ecklesiastikdepartementet
ankommit en skrifvelse, hvari meddelats, att Kongl. Maj:t,
efter akademiens hörande, funnit den af Revisorernes ordförande gjorda
framställningen endast i så måtto kunna bifallas, att Svenska akademien egde,
i öfverensstämmelse med sitt erbjudande, till Riksdagens Revisorer då och
framgent, när sådant begärdes, lemna uppgift om de af akademien omförmälda
Ziebethska och Beskowska fondernas tillstånd.

Från 1887 års Revisorer gjordes förnyad framställning i samma ämne
och anhölls, att Statsministern behagade utverka Kongl. Maj:ts befallning till
vederbörande att till Revisorerne aflemna räkenskaperna för år 1886 öfver
jemväl dem bland Svenska akademiens tillgångar, som utgjordes af enskilda

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1894. 53

— 418

donationer och inkomst från Post- och Inrikes Tidningar äfvensom en afskrift
af det med utgifvaren af nämnda tidning afslutade arrendekontrakt eller,
derest hinder skulle möta mot utlemnandet af samtliga sistberörda räkenskaper,
förutom afskriften af arrendekontraktet, ett sammandrag af räkenskaperna.

Efter härå erhållen remiss anförde Svenska akademien, bland annat,
att akademiens uppoffringar och omkostnader för det sedan år 1883 återupptagna
ordboksarbetet icke skulle varit möjliga, derest ej akademien innehaft
rättigheten att utgifva Post- och Inrikes Tidningar samt kunnat genom
utarrendering häraf bereda sig inkomst; att emellertid denna inkomst, om
hvars belopp Revisorerne ånyo sökt kännedom, svårligen kunde, såsom ock
akademien i sitt med anledning af en likartad framställning år 1883 afgifna
underdåniga yttrande anfört, hänföras till kategorien statsmedel, enär intet
anslag för ändamålet utgiuge, samt att då—oafsedt den af Konung Gustaf
III akademien tillförsäkrade, rättigheten till utgifvandet af Post- och Inrikes
Tidningar — någon tidning måste hafva egenskap af officiel i fråga om författningsenligt
offentliggjorda kungörelser och tillkännagifvanden, det svårligen,
derest Regeringen genom kontrakt gifvit nämnda officiela karakter åt ett
tidningsblad, som ej stode i något förhållande till akademien, skulle kunna
sättas i fråga, att en dylik tidnings räkenskaper skulle föreläggas Revisorerne;
att akademien vidare, mot yrkandet att hon måtte aflemna uppgift öfver
beloppet af sina enskilda inkomster, ville i underdånighet åberopa, att Kongl.
Maj:t hittills frikallat henne från en sådan skyldighet och af förekommen
anledning redan år 1827 täckts förklara, det hvarken vara föreskrifvet eller
med beskaffenheten af akademiens inrättning lämpligt, att hon afgåfve redogörelse
inför Kammarrätten öfver de medel, hvilka genom tillfälliga inkomster
och i synnerhet genom utgifvandet af eller utarrenderandet af Post- och Inrikes
Tidningar tillkommit, hvarföre, och då i öfverensstämmelse med denna
nådiga förklaring de enskilda räkenskaperna icke skulle aflemnas till Kammarrätten
och ingen häremot stridande föreskrift sedermera lemnats, det synts
akademien oformligt, om, i olikhet med hvad eljest egde rum, räkenskaperna
skulle tillställas endast Riksdagens Revisorer men icke Kammarrätten; att då
enahanda, vid flere föregående tillfällen af Revisorerne gjorda framställningar
som det nu af dem framförda yrkandet hittills icke med afseende å ifrågavarande
sak föranledt någon föreskrift af Kongl. Maj:t eller framställning af
Riksdagen, akademien vågade antaga, att hennes uppfattning äfven nu skulle
vinna Kong]. Maj:ts godkännande, hel^t delgifvandet af de enskilda räkenskaperna
icke heller syntes kunna för Revisorerne underlätta granskningen
af det sätt, hvarpå akademien användt de statsmedel, för hvilka hon årligen
lemnade fullständig redovisning; att akademien, hvilken icke från det all -

— 419 —

manna hade andra inkomster än sådana, som från begynnelsen henne tillförsäkrats,
ansåge sig för öfrigt böra meddela, att hela hennes inkomst af
Post- och Inrikes Tidningar, med undantag af ett belopp å 3,000 kronor,
som blifvit afsedt för hennes sekreterares lön, vore anslagen till ordboksföretaget
och å dettas konto i akademiens enskilda räkenskaper särskild!

bokfördt. _ .

Med afseende å hvad akademien sålunda''^och i öfrigt anfört, tann
Kongl. Maj:t den af Revisorerne gjorda framställningen icke till någon Kongl.
Maj:ts åtgärd föranleda.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har Svenska akademien i skrifvelse
den 19 December 1894 hos Kongl. Maj:t anhallit att fa till Kammai rättens
granskning öfverlemna sin räkenskap från och med år 1894 för inkomsten
af Post- och Inrikes Tidningar samt utgiften för ordboksarbetet; och har
denna framställning blifvit till Kammarrättens utlåtande remitterad.

Hvad Revisorerne upprepade gånger påyrkat men med anledning af
Svenska akademiens bestridande förvägrats, eller ifrågavarande räkenskapers
tillhandahållande för Riksdagens Revisorer, torde alltså numera, på grund af
initiativ från akademiens sida, vara att emotse; hvilket Revisorerne ansett
sig böra för Riksdagen omförmäla.

§ 2.

Enligt Svenska akademiens räkenskaper för ar 1894 har den del af
akademiens i riksstaten upptagna statsanslag å 8,250 kronor, som icke skall
utgå till understöd åt vittre författare, eller 2,250 kronor, användts dels med
1 013 kronor 70 öre till bestridande af kostnaderna för firandet af akademiens
högtidsdag och dels med 1,238 kronor 18 öre till akademiens ordboksarbete
för excerpter »enligt redovisning i räkenskapen för ordboksfonden».
Några verifikationer å sistnämnda utgiftspost finnas emellertid icke räkenskapen
bilagde, utan är dervid endast fogadt ett af en revisor inom Kammarrätten
utfärdadt intyg öfver att beloppet, såsom uppgifvet blifvit, finnes debiteradt
i den räkenskap öfver inkomsterna af Post- och Inrikes Tidningar samt
utgifter till ordboksarbetet som Svenska akademien i skrifvelse den 19 December
1894 hos Kongl. Maj:t anhållit att få från och med nämnda år till
Kammarrätten för granskning öfverlemna.

Då Revisorerne icke kunnat finna berörda form för en statsutgifts verificering
tillfredsställande, hafva Revisorerne velat förhållandet omförmäla.

- 420 —

V elenskapsakademieu.

A) Under akademiens öfverinseende.

	Egendomarne i
Debet.	qvarteren Grön-landet Norra och	Naturhistoriska Meteorologiska
Södra jemte macerations-	riksmuseum. central- Summa.
Balans frän är 1893:	byggnaden vid Lilla Tartan.	anstalten.
Tillgångar.............	.. 908,764: 67.	979,114:42.--- 1,887,879:

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:
Naturhistoriska riksmuseum
.................................

Meteorologiska centralanstalten
...........................

Ålderstillägg .....................

Allmänna besparingarne:
För vissa anordningar inom
Naturhistoriska riksmuséets
entomologiska

afdelning........................

Nionde hufvudtiteln:
Allmänna indragningsstaten: Aflöningsmedel.

..............

Extra ordinarie staten:
Åttonde hufvudtiteln:

Till inköp och insamling
af naturalier vid Natur -

--- 75,650: —

--- 5,500: —

------ 830: —

---- 5,000: —

--- 75,650: —

25,050: — 25,050: —

1,000:— 6,500: —

--- 830: —

--- 5,000: —

Transport 908,764:67. 1,066,094:42. 26,050: — 2,000,909: 09.

— 421 —

historiska riksmuséets afdelning
för arkegoniater
och fossila växter, till
arbetsbiträden derstädes
och till bestridande af
andra med arbetena vid
afdelningen förenade utgifter.
................................

Till vård, underhåll och
förkofran af muséets etnografiska
samling.........

Till amortering af den å
muséets expensmedelsanslag
uppkomna brist
För fullständigt ordnande
och utvidgande af väderlekstjensten
vid Meteorologiska
centralanstalten

Hyresmedel..............................

Intressemedel........................... 6,700: —

Uppdebiteras:

Värdet af under året tillkomna
naturalier och inventarier
..............................

Säger

Egendomarne i qvarteron Grön-landet Norra och Södra jemte macerations-byggnaden vid Lilla Värtan.	Naturhistoriska riksmuseum.	Meteorologiska central- anstalten.	Summa.
908,764: 67.	1,066,094: 42.	26,050: —	2,000,909: 09.
___	2,000 —	_ _ .—	2,000: —
—--	2,800: —	— — —	, 2,800: —
— — —	1,000: —	— — —	1,000: —
11,600: —	— — —	7,950: —	7,950: — 11,600: —

6,760

--- 25,264: 4 3.--

18,360:— 118,044:43. 34,000:

25,264: 4 3.
170,404: 4 3.

Balans till är 1895:

............. — — —_8,S67: 37.---

Summa 927,124: 67. 1,106,026: 22. 34,000: —

8,867: 3 7.
2,067,150: 8 0.

Skulder

422 —

Kredit.	Södra jemte macerations-byggnaden vid	riksmuseum. central- anstalten.	Summa.
Balans från dr 1893:	Lilla Värtan.	,
Skulder ................................... Utgifter:		13,182:27. 1,253:75.	14,436: 02.
Aflöningar till tjensteman...... Arvoden åt observatörer samt	200: —	43,500: — 9,000: ~-	52,700: —
för instrument m. m.......... Aflöning åt konservatorns ele-	- - -	---- 20,798: 09.	20,798: 09.
ver och biträden ..................	- - -	2,000: —----	2,000: —
För ritningars utförande ...... Vård och underhåll af riks-musei samlingar:		3,200: —-----	3,200: —
Zoologiska afdelningen........	— — —	14,180: — ---—	14,180: —
Botaniska d:o .........	- - -	4,000: —----	4,000: —
Mineralogiska d:o ........	— — —	5,100:—---	5,100: —
Palseontologiska d:o .........	— — —	2,800: —---	2,800: —
Botanisk-palmontologiska d:o Honorarier åt yngre natur-forskare för bearbetande af		2,000: —---	2,000: —
riksmusei samlingar ............ Underhålls- och reparations-	- - -	4,000: —---	4,000: —
kostnader................................ Utgifter för Vanadis-samlin-	2,952: 89.	- - - ---- -	2,952: 89.
lingarne .................................	3,289: 06.	------ - -	Oo lo ce o as
Hyresersättning........................	410: —	- - - - - -	410: —
Expenser ................................. Afskrifning å värdet af na-	- - -	12,000:—---	12,000: —
turalier och inventarier ......	- - -	4,395: 08.---	4,395: 08.
För väderlekstelegram............ Omföring till under Veten-skapsakademiens förvaltning		--- 2,7 75: —	2,775: —
gående statsanslag ...............	--—	--— 150: —	150: —
Säger	6,851: 95.	97,175: 08. 32,723: 09.	136,750: 12.
Transport	6,851: 95.	110,357: 35. 33,976: 84.	151,186: 14.

— 423 —

Egendomarne i
qvarteron Grönlandet
Norra och
Södra jemte
macerationsbyggnaden
vid
Lilla Värtan.

Naturhistoriska

riksmuseum.

Meteorologiska

central anstalten.

Summa.

Transport 6,851:95. 110,357:35. 33,976:84. 151,186:14.

Balans till dr 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken
........................ 15,459: 6 8

Fordringar.............................. 169,000: —

Yärdet af samlingar och inventarier
..............................

Fastigheters värden:

Statens fastighet i qvarteret
Grönlandet Södra, enligt

inköpspris........................... 250,000: —

Statens fastighet i qvarteret
Grönlandet Norra, enligt
bokförda byggnadskostna den

.................................... 465,899: 54.

Reparations- och macerationsbyggnaden
vid Lilla
Tartan, byggnadskostnad 19,913^ 5 0^

Säger 920,272: 7 2.

Summa 927,12 1: 67.

4,866:04. 23:16.

4,001: 33.---

-- 986,801:50. —

20,348: 88.
173,001: 33.

986,801: 50.

250,000: —

--- 465,899: 54.

19,913: 50.

995,668: 87.

23:16. 1,915,964:7 5.

1,106,026: 22. 34,000: — 2,067,150: 89.

- 424 -

B) Under akademiens omedelbara förvaltning.

l) Statsanslag.

Debet.

Balans frän år 1893:

Tillgångar......................................................................................... 9,790:77.

Upphörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref och dylika
försändelser 5,514: —

Åttonde hufvudtiteln:

Vetenskapsakademien 12,460:— 17 974:_

Extra ordinarie staten:

Till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften »Acta matematica» 4,000:— 21 974-_

Ornering från Meteorologiska centralanstalten till
underhåll af telegrafledningen emellan observatorium
och centralstationen..................................... 150:— 22 124-

Balans till år 1895:

46: 54.

Skulder

Summa 31,961: 31.

Skulder

Balans från år 18.93:

108: 79.

Utgifter:

Till planscher för akademiens skrifter........................

Understöd åt de optiska och matematiska instrument makerierna.

.................................................................

Underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg

Postafgifter för tjenstebref.............................................

Underhåll af telegrafledningen emellan observatorium

och centralstationen ..................................................

Till räknebiträde åt Professor Gyldén........................

„ utgifvande af tidskriften »Acta matematica»......

„ en hydrografisk undersökning af Sverige om gifvande

haf ...........................................................

Omföring till akademiens statsmedel och donationer
samt egna tillhörigheter:

Statsanslaget till befordrande af akademiens fortfarande
verksamhet.......»...................... 960: —

Statsanslaget till räntegodtgörelse å köpeskillingen
för de af akademien år
1847 inköpta men med året 1849
till staten afträdda f. d. Abrahamsenska
egendomarne n:is 1, 2, 3, 4,

5, 6, 7, S och 9 i qvarteret Grönlandet
Norra i Stockholm.................. 3,000: —

4,305: 90.

500: —
1,937: 75.
5,514: —

273: 10.
1,139: 90.
4,000: —

420: —

3,960: — 22,050:65.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning i kassan ...............................

Dito i Riksbanken .................................................

Fordran hos Statskontoret.....................................

--50.

6,801: 37.

3,000:—- 9,801:8 7.

Summa 31,961: 31.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är

— 426 -

2) Statsmedel och donationer samt egna tillhörigheter.

Debet.

Akademiens I.etterstedtska
hufvudbok. föreningen.

Summa.

Balans från år 1893:

Tillgångar ....................................jy 13,125: 82. 653,883: 75. 2,767,009: 57.

Uppbörd:
Almanacksprivilegiet....................	88,000: —--	88,000: —
Omföring från under akademiens förvaltning stående statsanslag: Till befordrande af akademiens
fortfarande verksamhet ...... Räntegodtgörelse å köpeskil-	960: —--	960: —
lingen för de till staten af-trädda f. d. Abrahamsenska
egendomarne ........................	3,000: —--	3,000: —
Intressemedel................................	57,383:46. 33,434:02.	90,817: 48.
Extra uppbörd:
För hörsalens begagnande.....	3,555: — . — —	3,555: —
Utdelning från Stockholms
stads brandförsäkringskontor	250: —--	250: —
Försäljningsmedel.................	33:—--....	33: —
Rabatt å gas ........................ Uppdebiteras:	48: 05 --	48: 05.
Värdet af under året tillkomna
inventarier ..........................	13,061:80. ---	13,061: so.
Säger	166,291:31. 33,434:02.	199,725: 33.

Balans till år 1895:

Skulder:

Till egendomen i qvarteret

Grönlandet Södra ............... 169,000:— — — 169,000: —

Transport 2,448,417:13. 687,317:77. 3,135,734:90.

— 427 —

Akademiens

Letterstedtska

	hufvudbok.	föreningen. °
Transport	2,448,417: 13.	687,317: 77. 3,135,734: 90.
Minnesstoden öfver friherre Berzelius ..............................	7,100: 53.	-- 7,100:53.
Sundbergska donationen .........	1,200: —	-- 1,200: —
Flormanska d:o	6,168: 86.	— — 6,168: 86.
Stipendium Berzelianum.........	15,000: —	-- 15,000: —
Yallmarkska testamentsfonden	53,249: 75.	-- 53,249: 75.
Letterstedtska donationsfonden	255,237: 14.	-- 255,237: 14.
J*W. Grills donation............	32,994: 96.	-- 32,994: 96.
Ferners d:o ............	3,173: 05.	-- 3,173: 05.
Lindboms d:o ............	4,138: 07.	-- 4,138: 07.
A. F. Regnells d:o ............	140,596: 81.	-- 140,596:81.
Eric Edlunds d:o ............	33,202: 3 3.	-- 33,202: 33.
von Beskowska stipendiefonden	16,557: 38.	-- 16,557: 38.
Yegafonden ..............................	42,651: 2 2.	-- 42,651: 2 2.
H. M. K. Oscar II och en-skilda personers gåfvomedel	26,125: —	-- 26,125: —
P. von Möllers donation.........	23,340: 2 8.	-- 23,340: 2 8.
A. F. Regnells donation till en zoologisk station ..................	4,611: 60.	-- 4,611:60.
Schéele-fonden...........................	3,120: —	— — 3,120:
Letterstedtska föreningens för-valtningskostnadsfond .........	2,021: 24.	-- 2,021: 24.
Bröderna N. och J. Ericsons staty medel..............................	3,889: 27.	-- 3,889: 27.
Grundfonden.............................	309,970: 34.	--- 309,970: 34.
Reservfonden..............................	36,995: 51.	-- 36,995:51.
För diverse .............................	35,472: so.	-- 35,472: 80.
Säger 1,225,816: 14.	--- 1,225,816:14.
Summa	3,505,233: 2 7.	687,317: 77. 4,192,551: 04.

— •428 —

Kredit.

Balans från år 1893:
Skulder ......................................

Utgifter:

Aflöning..........................................

Gratifikationer ..............................

Skrifmaterialier..............................

Lysningsämnen.............................

Kalenderomkostnader ..................

Frakt och transport.....................

Ved och kol ..............................

Brandförsäkring af lös egendom
Jettoner och minnespenningar ...

Expenser .................................

Omkostnader för högtidsdagen

Tryckningskostnader....................

Häftning af akademiens skrifter

Fastigheters underhåll.................

Räntor....................................

Inventarier ...........................

För inköp och bindning af böcker

Till observatorium......................

„ fysiska kabinettet..................

„ planscher x, för akademiens

skrifter..............................

Reseunderstöd ........................

Rosenadlerska pensionerna.........

Afsättning till grundfonden.........

Afsättning till reservfonden.........

Afskrifning å inventariers värde:
För utlemnade sammankomstjettoner
och minnespenningar
Till disposition af Letterstedtska

föreningens ordförande............

Till redovisning af Letterstedtska
föreningens förvaltningskostnadsfond.
....................

Akademiens hufvudbok.	Letterstedtska föreningen.	Summa.
173,075: 37.	. _	1,173,075: 37.
36,460: —		36,460: —
500: —	— —	500: —
234: 72.	—	234: 7 2.
801: 41.	— —	801: 41.
881: —	- -	881: —
1,143: 32.	— —	1,143: 32.
950: 25.	— —	950: 25.
231: 7 5.	— __	231: 7 5.
1,818: 81.	— —	1,818: 81.
2,274: 33.	— —	2,274: 33.
607: 98.	- -	607: 98.
20,000: —	— —	20,000: —
3,002: 86.	— —	3,002: 8 6.
4,920: 57.	- -	4,920: 57.
49,576: 15.	— —	49,576: 15.
1,088: 91.	- -	1,088: 91.
10,000: —	— —	10,000: —
2,000: —	— —	2,000: —
2,400: —	— —	2,400: —
2,000: —	- -	2,000: —
1,300: —	— —	1,300: —
150: —	- -	150: —
3,000: —	— —	3,000: —
7,887: 45.	—	7,887: 45.

1,646: 35. ---

--1 7,030: —

1,646: 35.
1 7,030: —

543: 4 6.

543: 46.

Säger 154,875: 86. 17,573: 46. 172,449: 32^

Transport 1,327,951: 23. 17,573: 4~e7 1,345,524: 6 9.

429 —

Akademiens

hufvudbok.

Letterstedtska

föreningen.

Summa.

Transport 1,327,951:23. 17,573:46. 1,345,524:6 9.

Balans till år 1895;

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan................................ 99: 03. — — 99: 03.

I Riksbanken........................ 34,813: 66. — — 34,813: 6 6.

Förskott ................................... 646: 5 4. — — 646: 54.

Utlånta medel......................... 1,187,125:77. 659,045:20. 1,846,170:97.

Fordringar ................................. 19,631: 14. 10,699: it. 30,330: 25.

Fastigheters värden................ 277,500:— — — 277,500: —

Inventariers dito ..................... 657,465: 9 0. — — 657,465: 9 0.

Säger 2,177,282:04. 669,744; 31. 2,847,026:35.
Summa 3,505,233:27. 687,317:77. 4,192,551:04.

— 430 —

Vitterhets- historie- och

A) Statsanslag:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser ........................................................................

j Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien:

Aflöning ...........................................................................................................................................

Akademiens samlingar ....................................................................................................................

Biblioteket .......................................................................................................................................

Tryckningskostnader ........................................................................................................................

Resekostnader m. m........................................................................................................................

Musei inredning......................................................................................;.........................................

Visby ruinkassa................................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser ved m. m.:

Ved....................................................................................................................................................

(Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening................................................

„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. m.................................

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens

historiska museum m. m............................................................................................................

Diverse.......................................................................................................................................................

Säger

B) Akademiens egna medel:

Akademiens enskilda fond...............................................................

Götiska förbundets donationsfond ...............................................

Beskowska donationsfonden ...........................................................

Bergerska d:o ..........................................................

Hjertbergska d:o ...........................................................

Loubatska d:o .........................

Säger

Summa

— 431 —

.•mn

antiqvitetsakademien.

i:,''!-»-. iitfilJi. f.

i J i) /i !1J i

M j

Debet.

Behållning från år 1893.	Upphörd.	Leverering j från Statskontoret.	Skuld till år 1895.	Skuld från år 1893	1 •	Utgifter.	• 1	Behållning till år 1895.
- -				623!69					623	69	—	—
				15,200					_	15,200	—	- -	—
65	43	___j	_	6,000	—	91	17	— —	—	6,156	60	---	—
			_	1,500	—	1,923	25	1,562	59	1,860	66	- -	—
188	71	___		3,000	—	- _	—	— —	—	3,167	77	20	94
9	49	___	__	2,300;	—	380	41	- -	—	2,689	90	—--	—
21	96	100	_	1,000:	—	- -	---	— -	—	1,092	85	29	11
461	09		—	450	—		—	—		776	48	134	61
—	—			200	—	8 59	27	59	181	—	— —	—
		630	1 5	4,000				68	45	4,540	_	21	70
256	23		—	3,200	—	166''59	- -	—	3,622	82	---
	*<			2,000		215 25	222	16	1,993 09	- -	—
17,306	_	719	25							12,067 66	5,957	59
18,308	91	1,449	40! 39,473 69	2,785126	1,880	79	53,972 52	6,163	95
13,043	56	617								679 50	12,981	06
2*469	38	129	50	---	—	- -	—	— —	—	— —	—	2,598	88
10*900	56	485	_	i ---			—	- -	—	930		10,455	56
298,878	56	15,369	23	- ---						14,555	! 1	299,692	68
138*699	54	10,727	10		—	— _	--	—	—	13,989 92	135,436	72
21*376	53	1,045		! — —	—	! — —	—	— —	—	no		22,311	53
485,368] 13	128,37 2] 8 3	\| - -	—	i		—		30,264	jo 3	483,47ö\|43
503,677 04	29,822 23	39,473 69	2,785	\|ac	1,880 79	84,237105	489,640(38

Kredit.

Summa.

623

15,200

6,156

3,423

3,188

2,689

1,121

911

208

4,630

3,622

82|

2,215 25
18,025j 2 5
62,017 26

56|

88,

13,660
2,598
11,385 56
314,247 79
149,420164
22,421! 58
513,740 96
575,758122

432 —

Förestående behållning består af:

Kontant behållning...................................

Förskott.................................................

Utlånta medel.......................................

Fordringar ..........................................

Inom linien förda tillgångar:

Fastigheters värden:

Egendomen n:o 8 i qvarteret Gripen, Stockholm,
(adress Klara norra kyrkogata n:o 10)
bevillningstaxerad

till........................... 45,000: —

Dito n:o 4 i qvarteret
Perseus, Stockholm
(ad ressn:o 2 2 Österlånggatan
och 21
Baggensgatan) bevillningstaxerad
till 64,000: —

Tomten n:o 1 i S:t
Hansrotens 2:dra
qvarter, Visby:
inköpt för 4,500: —

belånad för 1,500:— 3.000:_

Dito n:o 39iStrandrotens
1 :sta qvarter,

Visby, inköpt för 400:— 112 400:_

Efter afdrag åt skulder .....................................

Återstår vid 1894 års slut nettobehållning.............

5,613: 28.

3,985: 26.

474,860: —

ygl: 84- 489,640: 38.

2,785: 26.

486,855: 12.

§ 1.

Vid granskning af Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademiens räkenskaper
för år 1894 hafva Revisorerne iakttagit, att anslaget till akademiens
bibliotek, 1,500 kronor, vid årets slut visat en brist af 1,923 kronor 25 öre;
och då, enligt hvad Revisorerne inhemta!, anslagets öfverskridande nästan
oafbrutet årligen fortgått alltsedau år 1889, så att nu, såsom ofvan nämnts,
bristen stigit till ett belopp, som är större än sjelfva anslaget, hafva Revisorerne
ansett sig böra å förhållandet fästa uppmärksamheten, helst akademiens

433 —

enskilda medel synas lemna fullt tillräcklig tillgång till bekostande af de
utgifter af förevarande slag, hvilka icke kunna bestridas med det för ändamålet?_anvisade
statsanslag.

§ 2.

Enligt hvad Vitterhets- historie- och antiqvitetsakaderaiens räkenskaper
för år 1894 utvisa, har från Bergerska donationsfonden till akademiens
amanuenser, hvilka enligt ingifna reseräkningar uppburit de, jemlikt instruktionen
för riksantiqvarien och akademiens tjensteman den 17 Oktober 1890,
för vissa under året företagna resor dem tillkommande reseersättningar åt
sex kronor för dag, dessutom för samma resor utgått »tillägg till dagtraktamente,
under tjensteresor», nemligen till en amanuens, som, såvidt räkenskaperna
utvisa, rest 27 dagar, 134 kronor, till en, som rest 48 dagar, 96
kronor och till en för tjensteresor under 34 dagar 68 kronor.

Med afseende å den form, under hvilken ifrågavarande särskilda ersättningar
utgått och hvilken otvetydigt står i strid mot förenämnda instruktions
föreskrift om den ersättning, amanuens i förbemälda akademi eger åtnjuta
för resekostnader, hafva Revisorerne velat å förhållandet fästa uppmärksamheten.

r>3

itov. Ber. ang. Statsverket för år ISäl

— 434

Akademien för de fria konsterna.

A) Statsmedel.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar............................................................................................. 4,322:6 0.

Uppbörd:

Statsanslag:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika

försändelser ............................................. 13- 07-

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Akademien för de fria konsterna:

Aflöning......... 38,300: —-

Belöningsmedaljer
och stipendier
......... 1,000: —

Hyra m. m..„ 12,400: —

^Resestipendier 11,000:— 62.700:_

Ålderstillägg .....................“ 3 ’ 5 00: —

Skrifmaterialier och expenser
ved m. m.:

Bränsle................................ 2,460; 25. 68,660: 25.

Rabatt å gas .................................

68,673: 32.

47: 85. 68,721: 17.
Summa 73,043: 7 7.

Balans frän år 1893:

38: 78.

Skulder

Utgifter:

Löner och arvoden till akademiens tjensteman och

betjening ...........................................••• 4,800:

Dito dito vid akademiens läroverk........ 18,100: — 22,900: —

Tjenstgöringspenningar................................................... _

Ålderstillägg .................................................................... ^ nao’

Extra biträden, bibliotekets ordnande m. m............ 8 5.

Konstnärsarvoden ..................................................;.........

Hyra, belysning, undervisningsmateriel m. m.......... b,2bU: fil.

Lefvande modeller............................................................ ^,617. 6 7.

Samlingarnes ökande och underhåll ................38*

Städning och renhållning samt betjenmgens beklädnad 1,652: 91.

Stipendier och belöningar ............................................ J^OO: 12*

Bränsle ............................................................................. 2,460: 2 5.

Återleverering till Statskontoret.................................... 3,360: 83. 66,677: 52.

Balans till år 1895:

, Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken
.Förskott..........................................

1,927: 32.

4.400:15. 6,327:4 7.

Summa 73,043: 7 7.

— 436

B) Akademiens enskilda medel.

Debet.

Uppbörd:

Uppdebitering:

Diverse fonders kapitaltillgångar vid 1894 års

början ................................................................ 280,513:4 5.

Intressemedel ............................................................... 12,436: 17. 292,949: 6 2.

Balans till år 1895:

Skulder:

Till Akademiens redogörare ..........

Inom linien:

C. L. Kinmansons

fond ..................... 35,000: —

G. Ribbings donationsfond
............ 6,000: —

F. M. Pipers d:o 15,000: —

P. G. Gahms d:o 3,000: —

G. Söderbergs d:o 8,000: —

Jenny Linds stipendiefond.
................. 74,000: —

Egron Lundgrens

prismedel ............ 3,575: 7 5.

Akademiens särskilda
understödsfond 100,000: —

B. von Beskows

donationsfond...... 10,000: —

Uno Troilis stipendiefond.
.......;sU...... 5,000: —

O. G. Boberghs

donationsfond...... 10,000: —

Wilhelm Wohlfahrts
minne ...... 11,329: 2o.

Transport 280,904: 95.

292,962: 85.

— 437 —

Transport 280,904: 9 5. 292,962: 8 5.

Gåfvomedel............ 297: 10.

Gemensamma re servraedel.

........... 358: 4 6.

Sägerskulderinomlinien 281,560: 51.

Summa 292,962: 8 5.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden ................................................

Lifränta ................................................

Stipendier och belöningar .................

Undervisningsmateriel ........................

Afgift för förvaring af värdepapper
Postporto................................................

525: —

90: —

9,650: —

937: 25.

186: 4 6.

--: 4Q. 11,389:11.

Balans till är 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Riksbanken ....................

I Industrikreditaktiebolaget

Utlånta medel ..........................

Fordringar ................................

466: 24.

3,239:78. 3,706:02.

.................. 273,375: 05.

................. 4,492: 67. 281,573: 74.

Summa 292,962: 8 5.

§ 1.

Under läroåret 1894—95 har vid Akademien åtnjutits undervisning
af 59 elever.

- 438 —

Musikaliska akademien.

A) Statsmedel.

Debet.

Uppbörd;

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Musikaliska akademien:

Löner och arvoden ............

..... 24,365: —

Tjenstgöringspenningar ..........

Arvoden till extra lärare.......

..... 7,867: —

.. .. 8,000: —

Expenser .............................

..... 4,968: —

Till stipendier åt yngre svenska
musikidkare samt till belöning
och uppmuntran åt inhemska

tonsättare.................................... 4,000: — 49,200:_

Alderstillägg ........................................................ 3,744:_-

Summa

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden ........................................................ 24,365:_

Tjenstgöringspenningar.................................................. 7,867: —

Alderstillägg.................................................................... 3 744;_

Extra lärarearvoden....................................................... 8,000:_

Stipendier och belöningar åt svenska tonsättare ...... 4,000: —

Arvoden åt betjening..................................................... 1,806:90.

Böckers och musikaliers inköp och underhåll............ 142: 6 1.

Annons- och tryckningskostnad.................................... 532: 2 6.

Instrumenters inköp och underhåll............................ 382:6 0.

Lyse och bränsle ............................................................ 1 766: 97.

Diverse ......................................................................... ’336: 66.

Summa

52,944: —
52,944: —

— 43Ö —

B) Akademiens enskilda medel.

Debet.

Balans från dr 1893:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..................................... 2,503: 5 7.

I Riksbanken.............................. 36: 3 6.

I Sundsvalls enskilda bank...... 52: 48. 2,592:41.

Utlånta medel ....................................................... 245,718: 3 3.

Fordringar ............................................................. 803: 3 6. 249,114: 10.

Inom linien:

Bibliotekets värde 74,333: 5G.
Inventariers d:o... 60,193: —

Fastighetens d:o
(byggnadskostnaden
den 23/81883) 220,066: 50.

Säger inom linien 354,593: 06.

Uppbörd:

Hyresmedel för konserter och musiksoiréer ......... 6,662: 3 6.

Intressemedel ............................................................. 11,786: G9.

Donationsmedel.......................................................... 20,132:7 5.

Inskrifnings- och terminsafgifter.............................. 1,247: —

Examensafgifter........................................................... 10: —

Försäljningsmedel för en Jenny Linds medalj...... 6: 7 8.

Afgifter för gasförbrukning m. m........................... 204: 7 7.

Diverse....................... 15: —40,065: 3 5.

Balans till dr 1895:

Skulder:

Inom linien:

Stipendiefonden .........................	11,778: —
Kuhlauska stipendiefonden ......	1,000: —
Transport	12,778: —	289,17	9: 45.

— 440 —

Transport 12,778: —
Kuhlauska arfvingarnes stipen -

diefond ................................... 1,000: —

Wilhelm Netherwoods dito ...... 200: —

Filip Hebbes dito........................ 3,000: —

Johan van Booms dito ........... 1,000: —

Erik Elias Lindströms dito...... 1,500: —

Händelska stipendiefonden........ 500: —

Ellen Bergmans gåfvofond......... 5,527: —

Gustaf Mankells fond .............. 1,000: —

Hedvig Benvalds dito ............... 4,050: —

Fredrika Stenhammars stipendiefond
......................................... 8,695: 50.

Elisabeth Hammarins gåfvofond 20,000: —

Tamms och Yidegrens fond...... 2,160: —

Henriette Nissen-Salomans stipendiefond.
................................ 10,400: —

Bernhard von Beskows dito ... 20,757: 3 3.

Jenny Lind-Goldschmidts dito 74,456: 2 9.
Euphr. Abrahamsons gåfvofond 25,000: —

Per Adolf Bergs fond............... 1,500: —

Mazérskaqvartettsällskapetsfond 7,000: —

August Michaélsons dito ......... 3,000: —

F. d. Harmoniska sällskapets dito 1,861: 83.

Carl Yilh. Bergers dito .......... 21,291: 64.

Fredrika Juliana Carléns dito 1,463: 8 3.
Generalkonsul Benedicks dito.. 6,093: 5 0.
Konservatorieelevernas grafand 260:--C. J. Hassells donation till Ma zérska

qvartettsällskapet ..... 20,820: 6 5.

Säger skulder inom linien 255,315: 57.

Summa

Skulder:

Inom1® linien:
Stipendiefonden

Kredit.

Balans från år 1893:

................ 11,466: 25.

Transport 11,466: 25.

289,179: 45.

— 441 —

Transport 11,466:2 5.

Kuhlauska stipendiefonden ______ 1,000: —

Kuhlauska arfvingarnes stipendiefond.
...................................... 1,000: —

Wilhelm Netherwoods dito ...... 200: —

Filip Hebbes dito........................ 3,000: —

Johan van Booms dito............... 1,000: —

Erik Elias Lindströms dito ...... 1,500: —

Händelska stipendiefonden......... 500: —

Ellen Bergmans gåfvofond......... 5,434: —

Gustaf Mankells fond .............. 1,000: —

Hedvig Berwalds dito ............... 4,050: —

Fredrika Stenhammarsstipendie fond

.......................................... 8,363: 50.

Elisabeth Hammarins gåfvofond 20,000: —

Tamms och Videgrens fond...... 2,080: —

Henriette Nissen-Salomans stipendiefond.
............................... 10,400: —

Bernhard von Beskows dito...... 21,557: 3 3.

Jenny Lind-Goldschmidts dito 71,589:51.
Euphr. Abrahamsons gåfvofond 25,000: —

Per Adolf Bergs fond ............... 1,500: —

Mazérskaqvartettsällskapetsfond 7,000: —

August Michaelsons dito............ 3,000: —

F. d. Harmoniska sällskapets dito 1,797: 83.

Carl Vilh. Bergers dito ............ 23,877: 64

Fredrika Juliana Carléns dito 1,421:83.
Generalkonsul Benedicks dito... 5,916: 5 0.
Konservatorieelevernas grafand 250: —

Säger skulder inom Union 233,904: 3 9.

Utgifter:

Arvoden och gratifikationer till lärare in. fl. ... 2,083: 7 9.

Stipendier.............................................................. 5,140: —

För jettoner och medalj-etuier.............................. 28: 5 5.

Lifräntor .................................................................. 1,200: —

Transport 8,452: 34.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1804

— 442 —

Transport 8,452: 34.

Donerade årsräntor till Mazérska sällskapet ......... 723: 55.

Omkostnader för högtidsdagen ................................. 520: o5.

Värmeledning och lyshållning ................................ 5 256: 20.

För elektrisk ringledning .......................................... [gg.

»> brandskåp ........................................................... 372: 04.

v telefon .................................................................. 160: 3 0.

Inventariers inköp och underhåll............................. 563:09.

Skrifmaterialier, renskrifning, tryckning, inbindning
och postporto................................................. 109: 64.

Anordning af kapprummen vid konserter............... 558:_

Städning och rengöring vid konserter och repetitioner
m. fl. tillfällen................... 618- 5 o

DiverBe........................................................i:::::: i.sil;

18,765: 76.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..................................... 2,405:6 8.

I Riksbanken .............................. 44; 81_

I Sundsvalls enskilda bank ..... 55; 51.

Utlånta medel ................................

Fordringar ......................................

Inom linien:

Bibliotekets värde 74,333: 56.
Inventariers d:o... 60,193: —

Fastighetens d:o
"(byggnadskostnadenden28/31883)
220,066:50.
Säger inom linien 354,593: 06.

2,506: —

266,843: 33.

1,064: 37. 270,413:

70.

Summa 289,179:4 5.

§ 1.

Under revisionsåret har vid det under akademiens inseende stälda
musikkonservatoriet meddelats undervisning, vårterminen åt 101 manlige och
66 q\inliga elever samt höstterminen åt 97 manlige och 67 qvinligt elever.

— 443

Allmänna institutet för döfstumma.

Debet.

Balans från är 1893:

Tillgångar................................................................................... 878,084:54.

Uppbörd:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstuffemeundervisningen 29,000: —

Intressemedel....................................... 5,256:83.

Donationsmedel.................................. 9,657: 81.

Betalande elevers afgifter ............... 14,869: 09.

Kollektmedel....................................... 20:4 3.

Vinst å förfärdigade slöjdalster ..... 22: 8 9.

Nettoinkomsten under tiden l(t—

31/7 1894 af fasta egendomen

n:o 6 i qvarteret Lampan............ 1,562: 13.

Upp debiteras:

I ingående skuldbalansen tvenne
gånger upptagna medel tillhörande: Per

Söderbergs fond 6,000: —

Wilhelmina Brandts

fond..................... 6,000:— 12,000:— 43,389: 18. 72,389:18.

Balans den 31 juli 1894: (se Kongl. brefvet den 9/8 1894.)

Skulder:

Till Stockholms intecknings garantiaktiebolag.

.................... 57,936: 4 6.

Transport 57,936: 4 6.

950,473: 72.

— 444 -

Transport

Till Stockholms stads brandförsäkringskontor
.......................

J. Godlunds fond........................

Backmanska stiftelsen ...............

Bergquistska pensionsfonden för

lärare och lärarinnor ............

W. Davidsons understödsfond ...

M. C. Bergqvists fond ...............

Erika Axelsons d:o.........

J. L. Werners d:o .....................

Carolina Haijs d:o

Sofia Alms d:o ...........................

A. D. Gyllenborgs''d:o..............

Margret Ulfsparres d:o...............

Per Söderbergs d:o...................

Wilhelmina Brandts d:o ...........

Eva Qveckfelts d:o .....................

Anna Helena Dimanders d:o

Johan Hofgrens d:o....................

Anna Beata Douglas’ d:o ..........

William Chalmers d:o

Anders Hebbes d:o....................

Arvid Trolles d:o........................

C. S. och A. S. Ströms d:o.....

A. O. och Anna Wallenbergs d:o
Donationer mot lifränta..........

57,936:46. 950,473:72.

2>984: 94~ 60,921:40.

9,236: 26.

60,619: Öl.

3,656: —

5,000: —

5,485: 89.

44,595: 2 9.

1,500: -5,250: —

5,000: —

18,668: —

7,300: —

4,000: —

1,123: 74*

2,247: 48.

9,749: 37.

3,000: —

12,500: —

5,475: —

3,450: —

3,650: —

1,000: —

97,800: 314,306:53. 375,227:93.

Summa 1,325,701: 6 6.

Skulder ..

Aflöning

Kredit.

Balans från av 1893:

386,173:94.

Utgifter:

................................... 22,815: 78.

Transport 22,815: 78. 386,173: 94.

— 445 —

Transport 22,815: 78. 386,173: 94.

Kosthåll..........................r....,.................................... 15,805: 6 5.

Beklädnad..................... 2,882: 4 7.

Sjukvård................................................................. 636: 7 8.

Donationer mot lifränta......................................... 1,958: —

Biblioteket.................................................................. 14: 6 0.

Undervisningsmateriel ........................................... 54: 38.

Ved och lyshållning............................................... 1,795:66.

Stallet ...................................................................... 250: o3.

Inventarier................................................................. 80: 8 0.

Byggnaders underhåll ............................................. 1,908: 7 0.

Diverse ..................................................................... 2,528: 5 2.

Värdet å till första döfstumskoledistriket öfverlemnade
byggnader och inventarier m. m.

enligt Kongl. brefvet den 22 Juni 1892 ...... 294,839: — 345,570: 37.

Balans den 31 Juli 1894: (se Kongl. brefvet den 9/8 1894).

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken................ 21,706: 99.

Utlånta medel ................................................... 468,843: —

Fordringar ........................................................... 1,869: 4 2.

Fastigheters värden:

Egendomen n:o 6 i qvarteret Lampan,

Stockholm.................................................... 101,537: 93. 593,957: 34.

Summa 1,325,701: 65.

§ I Sedan

genom lagen angående döfstummeundervisningen den 31 Maj
1889 riket blifvit för ordnande af denna undervisning indeladt i sju distrikt,
deraf det första distriktet skulle omfatta Stockholms stad, Stockholms län,
Södermanlands län, Vestmanlands län, Östergötlands län, Norrköpings stad
och Gotlands län, har Kongl. Maj:t den 22 Juni 1892 förordnat, att första
döfstumskoledistriktet på vissa vilkor finge öfvertaga institutets å Manilla
lägenheter, byggnader och inventarier, att med den rätt, institutet dertill
egde, af distriktet tillträdas den 1 Augusti 1894.

Härefter har Kongl. Maj:t genom Kongl. bref den 9 Augusti 1894
föreskrifvit, att samtliga de donationsmedel, hvilka förut omhänderhafts af

— 446 —

direktionen öfver allmänna institutet för döfstumma, skulle till Statskontoret
öfverlemnas, att derstädes tillsvidare förvaltas och under gemensam benämning
»f. d. allmänna döfstummeinstitutets donationsmedel» bokföras; och få
Revisorerne öfver dessa medel, hvilka Revisorerne antaga skola, i den mån
donationsbrefven icke deremot lägga hinder, för framtiden komma döfstummeundervisningen
i allmänhet inom riket till godo, afgifva följande tabell:

Tillgångar:

Kontant behållning ............................................... 21 706: 9 9

IJtlånta medel ........................................................ 43g $43. _

Fordringar.......................................................... 1*869: 4 2.

Fastigheters värden:

Egendomen n:o 6 i qvarteret Lampan, Stock .

.............................................................. IQ'',537: pa. 593,947: 34.

Debet.

Balans den l Augusti 1894:

Inkomster:

Intreseemedel
Gåfvomedel:

Donation af K. L. Beckman........

Hyresmedel ......................................

1,000: —

78. 5,174: 75.

Balans till är 1895:

Skulder:

Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag

Stockholms stads brandförsäkringskontor..........

J. Godlunds fond .................................................

Backmanska stiftelsens d:o....................................

Bergquistska pensionsfonden för lärare och

59,188: 6 2

3,033: 5 6

9,000:

4-2,186: 6 9

lärarinnor

3,722: so.

Transport 1 17,131: 67. 599,132:09.

— 447 —

Transport 117,131:67.

Erika Axelsons fond ............................................. 45,410: 07.

Räntebesparingar å Backmanska stiftelsen....... 19,040:35.

Donationer till frielevers underhåll..................... 64,279: 46.

Wilhelm Davidsons understödsfond ..................... 5,093: 7 5.

Eva Qveckfelts donation .................................... 1,144: 27.

Anna Helena Dimanders d:o ............................. 2,288: 5 5.

Johan Hofgrens d:o.............................................. 9,927: 5o.

Nils Holmbergs d:o ................................................ 4,075: —

Donationer utan vilkor .......................................... 29,075: —

Donationer mot lifränta....................................... 81,800: —

Summa

Kredit.

Balans deri 2 Augusti 1894:

Skulder............................................................................

Utgifter:

Stipendier åt döfstumlärareelever............................. 4,000: —

Lifräntor........................................................................ 1,114:50.

Kapitalförlust å utlottade obligationer.................... 16:6 7.

Balans till år 1895:

Kontant behållning''................................................... 26,592: 9 3.

Utlånta medel............................................................ 464,826: 33.

Fordringar............................. 5,081: 42.

Värde å fasta egendomen n:o 6 i qvarteret Lampan,

Stockholm............................................................... 101,537:93.

Summa

599,132: 09.

379,265: 6 2.
978,397: 71.

Ii /lull Oluli" I 375,

227: 93.

5,131: 17.

598,038: 61.
978,397: 71.

Institutet för blinda.

Debet.

Tillgångar

Balans från av 1893.

Uppbörd:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Institutet för blinda..................... 50,150: —

Ålderstillägg .................................... 4,000:— 54.150; —

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till tryckning af blindskrifter ...... 2,500: —

„ understöd åt blind lärareelever 1,200: — 3 700-_

Betalande elevers afgifter ..................................... 10 200:_

Kollektmedel ............................................................. 7. 55

Intressemedel .......................................................... 8,290: 31.

Hyror..........................................................................• 387: 50.

Vinst å försålda slöjdalster ................................... 179. 84<

För försålda blindskrifter ....................................... 727; 10.

Ersättningsmedel ..................................................... 1 957._

Uppdebiteras:

Okadt värde af blindskrifter .................. 347: 50.

Balans till av 1895:

Skulder:

Allmänna donationsfonden ................................ 179 007: 4 6.

M. C. Bergqvists testamentsfond................... 5,1G3: 94.

Transport 184,171: 40.

711,540:

85,946:

797,487:

— 44Ö —

Transport

Ponden för frielevers underhåll........................

D:o för elevernas okonstlade festligheter och

nöjen ...............................................................

D:o för blindes sjelfverksamhet........................

G. A. Backmans stiftelse ................................

För diverse ........................................................

184,171: 40.
60,172: 48.

954: 03.
22,196: 76.
6,097: 63.
4,235: 6 3.

Summa

797,487: 55.

277,827: 93.
1,075,315: 48.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1893:

270,903: 12.

Utgifter:

Li frän tor ...................................

Aflöning.....................................

Understöd åt blindlärareelever

Blindskrifter ............................

Kosthåll......................................

Fastighetens underhåll ...........

Beklädnad ................................

Sjukvård .................................

Inventarier ................................

Ved och lyshållning.................

Undervisningsmateriel ..............

Stallet .........................................

Tvätt och renhållning ........

Diverse ....................................

2,425: 40.

29,606: 15.

1,200: —

2,500: —

12,658: 32.

4,282: 23.

4,282: 99.

1,301: 54.

369: 18.

5,256: 41.

356: 40.

606: 7 2.

1,076: 05.

1,543: 27. 67,464:6 6.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken .................. 13,993: 50.

Utlånta medel .................................................. 296,443: 50.

Fordringar ............................................................ 2,438: 3 5.

Fastighetsvärde:

Institutets byggnader vid Tomteboda ...... 400,000:

Transport 712,875:35. 338,367:78.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 180\>

Transport 712,875: 35. 338,367: 78.

Värden å:

Inventarier ............................. 10,023: 48.

Blindskrifter ............................. 6,309: 2 5.

Ved och stenkol .................... 2,760: 6 0.

Undervisningsmateriel............... 1,566: 94.

Arbetsmateriel ................... 82: 7 5.

Slöjdalster ................................. 3,329: 33. 24,072: 35. 736,947: 7o.

»Summa 1,075,315:48.

§ i.

Lärjungarnes antal under skolåret 1894—95 uppgick till 83, deraf
38 gossar och 45 flickor.

§2- ...U;:''

Vid granskning af Institutets för blinda räkenskaper för år 1894
hafva Revisorerne funnit, att i kassaräkningen å debetsidan, eller redovisningen
för inkomster, upptagits en balans till år 1895 å 4,207 kronor 85
öre, hvilket räkenskapsmessigt skulle betyda en brist i kassan å samma belopp.
Orsaken till berörda balans lärer emellertid vara att söka deri, att
i årets räkenskap införts bland utgifterna åtskilliga under följande året betalda
räkningar, till hvilka utgifters bestridande de i kassaräkningen upptagna
inkomsterna ej lemnat tillgång. Å denna oegentlighet i räkenskapsföringen,
^ hvilken, då kreditsidan i berörda räkning upptager en ingående
balans å 6,819 kronor 25 öre, synes egt rum äfven under föregående år,
hafva Revisorerne velat fästa uppmärksamheten.

§ 3.

Med gåfvobref af den 28 April 1886 öfverlemnade enkefru Erika
Carolina Nyberg, född Söderberg, till direktionen öfver Institutet för blinda
ett belopp af 90,000 kronor att såsom en särskild fond stå under direktionens
omedelbara och uteslutande vård och förvaltning. Årliga räntan å
fonden skulle på förslag af institutets direktor i första rummet användas till

— 451 —

de från institutet utskrifne elevernas förseende med verktyg och arbetsmateriel
samt hvad för dem kunde finnas behöfligt, för att de måtte sättas
i tillfälle att göra den undervisning, de inom anstalten erhållit, fruktbärande;
men fondens afkastning skulle äfven användas till understödjande af i landets
skilda delar arbetande blindas sjelfverksamhet; varande i donationsbrefvet
föreskrifvet, att gifvarinnans namn ej under hennes lifstid finge blifva
kändt utom direktionen.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat har, på grund af sistnämnda föreskrift,
fonden förvaltats såsom en hemlig fond och dess räkenskaper icke till
offentlig granskning öfverlemnats, förr än, efter enkefru Nybergs i December
1894 timade frånfälle, direktionen den 30 Januari innevarande år besluta,
att fondens från och med samma dag förda räkenskaper skulle tillika med
institutets öfriga räkenskaper öfverlemnas till granskning af Kammarrätten.

Då sålunda berörda fonds räkenskaper för tiden 1886—1894 icke
blifvit till offentlig granskning öfverlemnade, ehuru sådant visserligen skulle
hafva kunnat ske utan afvikelse från gifvarinnans föreskrift om hennes namns
hemlighållande, hafva Revisorerne begärt och erhållit del af dessa räkenskaper.
Af dem framgår, att fondens behållning alltjemt stigit och vid 1894
års slut uppgick till 103,148 kronor 83 öre, samt att afkastningen hufvudsakligen
användts till inköp af verktyg och arbetsmateriel åt elever vid deras
utskrifning från institutet samt till bidrag till kostnaden för en försäljningslokal
i Stockholm för blindas arbeten.

Öfver de från fonden till förstnämnda ändamål utgifva medel har redovisning
för år 1894 blifvit Revisorerne tillhandahållen; men sådan redovisning
för föregående år har icke kunnat af Revisorerne bekommas. De
för detta ändamål utbetalda medlen hafva utgjort

1887 ..................	............... kronor	798: —
1888 ..................		715: —
1889 .................		953: —
1890 ..................	................................ 11	886: —
1891 ,................	................................. 11	945: —
1892 ..................	................................. ,,	1,787: 27
1893 ..................		1,626: 50
1894 .................	............................... 11	1,907: 3 3
	Summa kronor	9,618: io.

Vid granskning af ifrågavarande fonds räkenskaper för förenämnda tid
hafva Revisorerne inhemtat, dels att ett belopp af 480 kronor, hvilket enligt
räkenskapen bilagdt qvitto blifvit den 27 April 1889 för institutets räkning

— 452 —

insatt på folioräkning i Skandinaviska kredit-aktiebolaget, icke i räkenskaperna
bokförts, och dels att den å fonden tillhöriga Allmänna hypoteksbankens
fyra och en half procent obligationer å tillsammans 40,000 kronor
belöpande ränta i redogörelsen för år 1886 upptagits för tiden den 15 Juli
1886 till fårets slut med 825 kronor, för kalenderåret 1887 till 1,800 kronor
men för ar 1888 och alla senare åren från den 15 Januari det ena året till
den 15 Januari det följande, hvarigenom någon ränta å berörda obligationer
för tiden den 1 15 Januari 1888 icke blifvit i räkenskapen redovisad.

— 453 —

Läroanstalterna för öfveråriga döfstnmma.

	Vadstena.	Skara.	Bollnäs. Summa.
Debet.
Balans frän år 1893:
Tillgångar.............................	20: —	372: —	-- 392: —
Uppbörd:
Statsanslag: Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag till uppe-hållande af undervisnin-gen vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma Intressemedel ........................	16,400: — 193: 66.	16,400: — 228: 32.	16,400:— 49,200: — 218:34. 640:32.
Säger	16,593: 66.	16,628: 32.	16,618: 34. 49,840: 32.
Summa	16,613: 66.	17,000: 32.	16,618: 34. 50,232: 32.
Kredit.
Balans frän år 1893:
Skulder .................................	— —	6: 36.	--6: 36.
Utgifter:
Aflöning................................ Arvoden ................................ Iuackorderingshjelp...............	8,400: — 786: 16. 4,300: —	8,300: — 1,088: 52. 5,155: —	8,300: — 25,000: — 1,240:— 3,114:68. 3,900:— 13,355: —
Transport	13,486: 16.	14,549: 8 8.	13,440:— 41,476:04.

454 -

	Yadstena.	Skara.	Bollnäs.	Summa.
Transport 13,486: 16.	14,549: 88.	13,440: —	41,476: 04.
Hyror ................................	800: —	900: —	1,070: —	2,770: —
Inventarier .......................	37: 25.	19: so.	293: 16.	349: 91.
Undervisningsmateriel .........	480: 46.	421: 7 3.	314: 68.	1,216: 87.
Brandstodsafgift.....................	12: 40.	11: 60.	48: —	72: —
Renhållning...........................	252: 02.	218: 95.	20: —	490: 97.
Yed och lyshållning............	296: 29.	311: 32.	270: 76.	878: 37.
Porton ............................... Annons-, trycknings- och	160: 83.	117: 91.	72: 38.	351: 12.
bokbinderikostnader samt skrifmaterialier..................	176: 46.	215: 53.	224: 77.	616: 76.
Sjukvård................................	250: 78.	80: 44.	255: 64.	586: 86.
Resekostnadsersättningar.....	- -	152: 8 0.	72: 45.	225: 2 5.
Anmärkningsarvode ............	3: —	- -	- -	3: —
Diverse.......... Återleverering till Stats-	146: 66.	- -	113: 12.	259: 78.
kontoret.......................	511: 3 5.	— —	423: 3 8.	934: 73.
Säger	16,6 13: 66.	16,993: 30.	16,618: 34.	50,225: 30.

Balans till av 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan..........................—: 6 6.--—6 6.

Summa 16,613:66. 17,000:32. 16,618: 34. 50,232: 32.

§ L

Vid läroanstalterna för öfveråriga döfstumma voro under läroåret 1893—
1894 intagna tillsammans 143 elever, nemligen vid läroanstalten i Yadstena
51, i Skara 53 och i Bollnäs 39.

§ 2.

Beträffande räkenskaperna för läroanstalterna för öfveråriga döfstumma
hafva Revisorerne endast velat erinra, att de synas böra vara’åtföljda af förteckningar
å de i de särskilda anstalterna intagna elever, i hvilka förteckningar,
för möjliggörandet af granskningen af de i räkenskaperna uppförda
utgifterna för^vårdare, som följt elever till och frän deras hem, böra införas
uppgifter å elevernas hemorter.

Läroanstalterna för blinda.

Debet.

Balans frän år 1893:
Tillgångar .......................................

Vexiö.

Kristine hamn.

Summa.

15: 88. 13,548: 36. 13,5G4: 24.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till blindskolan i Vexiö..................

„ handtverksskolan i Kristinehamn
för blinda...........................

Elevafgifter ...............................................

Intressemedel ............................................-

Försäljningsmedel.....................................•_

Säger

Summa

1,000:—-- 11,000: —

-- 10,000:— 10,000: —

9,695:—-- 9,695:.—

1 16: 54. 575:67. 692:21.

227: 33. 11,872: — 12,099: 33.
21,038: 8 7. 22,447: 6 7. 43,486: 54.

21,054:75. 35,996:03. 57,050:78.

Kredit.

Utgifter;

Hyror..........................		3,800:	—	1,429:	68.	5,229:	68.
Reparationer............... Aftoningar ..................		445: 6,425:	94.	4,808:	84.	445: 11,233:	94. 84.
Utackorderingsbjelp till medellösa elever	— —		2,298:	5 0.	2,298:	50.
Kosthåll ....................		4,868:	31.	— -		4,868:	31.
Beklädnad ..............		1,997:	27.	—		1,997:	27.
	Transport	17,536:	5 2.	8,537:	02.	26,073:	54.

Vexiö.

Kristine hamn.

Summa.

Transport 17,536: 52.

Sjukvård ..................................................... 460: 15.

Inventarier..............................;.................... 475; 32.

Undervisnings- och arbetsmateriel m. m. 508: 6 6.

Ved och lyse ............................................. 979: 28.

Tvätt och renhållning .............................. 486: 8 5.

Återleverering till Statskontoret ............ 15: 8 8.

Diverse omkostnader ................................. 591; 95.

8,537: 02.

12,246: 91.
569: 01.

308: 08.

26,073: 54.
460: 15.
475: 32.
12,755: 57.
1,548: 29.
486: 85.
15: 88.
900: 03.

Säger 21,054: 61. 21,661: 02. 42,715: 63.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ...............

Utlånta medel ......

............. —: 14. 335:01. 335:15.

.................. 14,000: — 14,000: —

Säger —: 14. 14,335: 01. 14^335: 15.

Summa 21,054:75. 35,996:03. 57,050:78.

§ 1.

Antalet lärjungar utgjorde vid bliudskolan i Vexiö läsåret 1894—95
30 samt vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn 24.

— 457

i .''i

Drottninghuset.

. 8 8 M/'' t* I iriinii 11 m > * t i

Debet.

Balans från år 1893:

.......... gnimdi/

Tillgångar ....................................................................................277,799: 84.

• • . ,......................... inin-jfui-Hj it no ''TOluii itu i

Uppbörd.

„ • jij";d-fdu''if

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Lasaretts underhåll.................................................,,,. 5,000: v*— .

Intressemedel......v.*............................. 11,079: 0 3.

Qvarlåtenskapsmedel .............................. 25: 9 7.

Hyresmedel............. 100: —

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor.
............................... 37: 50. 11,242: 60. 16,242:50.

, ; ; ] ,. ................ ... .....‘I M i

Balans till år 1895:

;i,i! i H ! 7

Skulder:

Inom linien:

Kniggeska fonden 25,638:11.

Liebertska d:o 6,559: 7 3.

Brandelska d:o 42,000: —

Byggnads- d:o 28,595: 8 8.

Kniepers gåfvofond 6,000: —

Sjöstrands d:o 3,000: —

Palms d:o 1,000: —

Hjorts lifräntefond 1,500: —

Löfgrens d:o 20,000: —

Meisners d:o 4,357: 9 6.

Sjömans d:o 6,000: —

Hoffmans d:o 863: 3 3.

Hansons d:o 4,000: —

Säger skulder inom linien 149,515: oi. ________________

Summa 294,042: 34.

Rev. Ber ang, Statsverket för dr 1894 f>8

— 458 —

Kredit.

Balans från år 1893:

* . < I \ \ i .• -

Skulder:

Inom linien................ 148,449: 8 8.

Utgifter:

'' '' .j '' ■

Aflöning ...................................................................... 2,130: —

Skrifmaterialier............................................................ 45:_

Lifräntor och pensioner ............................................. 4,944: 8 3.

Månatlig penningutdelning till hjonen i och för

deras underhåll ................................;.................... 3,777: —

Utdelade penningegåfvor vid påsk, pingst, midsommar
ra. fl. tillfällen.......................................... 212: 2 5.

Sjukkost och tvätt åt sjuka.................................... 42: 9 9.

Medikamenter............................................................... 254:93.

Begrafningskostnad.................................................... 122: 2 5.

Ved......................................................................1,219: 5o!

Renhållning och belysning ...................................... 342: —

Reparationer................................................................ 511: 4g.

Sotning..............................................................,Ak.v..i.... 32: 01.

Vatten ........................................................................... 100: —

Skatter.......................................................................... 6: 4 9.

Diverse utgifter........................................................ 733:72. 14,474:43.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ........................................... 237: 7 2

I Riksbanken ................................ 800:6 3. 1,038:35.

Utlånta medel .......................................... 238,000: —

Fordringar ......................................................... 2,G34: 32.

Fasta egendomens värde..................,..v................. 37,500: —

Rösa dra d:o .........................un.....»... 395: 24. 279,567: 91.

Summa 294,042: 34.

• 7 j;

§ 1.

Vid revisionsårets slut voro å Drottninghuset intagna 50 personer.

— 459 —

Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar..........................................................

Inom linien förda tillgångar 320,273: 2 5.

1,108,807: 70.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Lasaretts underhåll .......................................,r.....

Stockholms läns anslag för Serafimerlasarettets

nybyggnad ..................................................... 8,333: 35.

Fattigbössemedel ........................... 135: 4 9.

Kollektmedel .............................. 270: 31.

Burskapsafgifter .......................... 22: so.

Biljardafgifter............................... 435:— 863:6 0.

Intressemedel för:

Under lasarettsdirektionens förvaltning stående
medel ........................... 42,563: 28.

Under Vetenskapsakademiens
förvaltning stående Letterstedtska
gåfvomedlen för nödlidande
sjuke resandes vård 846:

Vinst å försålda och utbytta obligationer

Försäljningsmedel för diverse..........................

För vård och underhåll af sjuke:

Patientafgifter ........................ 35,099:7 5.

Bidrag af Stockholms städs

helsovårdsnämnd ................. 26,000: —

29,100:

43,409: 28.
20,912: 12.
4,158: 44.

Transport 61,099:75. 77,676:79. 29,100: —

1,108,807: 70.

— 460

Transport 61,099: 75. 77,676: 79. 29,100:

Bidrag af Stockholms läns

landsting................................ 9,600:

Afgifter för begrafningar ........... 428:

Dito för likvagnens begagnande 110:

1,108,807: 7 0.

70,699: 75.

25.

Restituerade brandförsäkringsafgifter.......

Bidrag från Professoren J. Berg till reparation

af boställsfastigheten............................., 10,000:

538: ,2 5.
211: 97.

159,126: 76. 188,226:76.

Balans till år 1895:

Skulder:

Oliq viderade^räk ningar....................................................

Inom linien:

Sederholmska donationsfonden.
............................ 56,402:75. \ ''

A. F.Regnellsstipendiefond 11,905: 70.

Lifräntefonden................... 103,569:05.

Understödsfonden............ 37,942: 0 2.

Säger skulder inom linien 209,819: 52.

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder

10,961: 95.

1 rv.

Summa 1,307,996:41.

30,256: 06.

Utgifter:

Löner och arvoden till lasarettets tjenstemän 15,300: —

Aflöning m. m. åt betjeningen ....... 21,571: 96.

Gratifikationer och arvoden ............................. 625: —

Pensioner samt understöd åt förutvarande betjening.
........................................... 2,130: —

Stipendier .................................. 47O: JT

Lifräntor ............................................................. 2,165: —

Mathållning...........................................................;;;.......

Uppköp af inventarier....................................... 10,323: 84.

Underhåll af dito.............................................. 2,114:57.

39,626: 96.

2,635: —
57,875: 43.

12,438: 41.

Transport 112,575: 80. 30,256: 06.

— 461

Uppvärmning och belysning

Medikamenter ...................

Förbrukningsartiklar..............

Fastighetens underhåll .......

Understöd åt fattiga.............

Begrafningskostnader ...........

Hästarnas underhåll..............

Brandförsäkringsafgifter.........

Kostnader för nybyggnaden
Diverse .................................

Transport 112,575:80.

............................... 27,094: 94.

................................. 15,114:77.

......,........,........... 25,671: 02.

. . .. 36,989: 7 2.

................................................. 1,536: 65.

.......................... 428: 25.

.................. 458: 7 6.

................................................... 5,892:12.

och dess utredning ......*.»/<•... 64,036: 6 6.

................................................. 3,417: 98.

30,256: 06.

293,216: 67.

■ T

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Riksbanken .......................................... 24,571:99. . M < •»t A

IStockholmsinteckningsgarantiaktiebolag 10,105: 4j?. 34,677: 4 2.

Utlånta medel.................................................................. 941,956:06.

Fordringar........................................................................... 7,890: 201 •• 984,523:6 8.

Inom linien förda tillgångar:

L. E. Baumgardt: ogulden
ränta..................... 373: 2 5.

Lasarettets fastigheter,
enligt brandförsäkringsvärde
........................... 1,386,000: —

Inventarier, enligt dito 122,400: —

Säger tillgångar inom linien 1,508,773: 25. _

Summa 1,307,996:4 1.

§ 1.

Antalet af de å Serafimerlasaretett under revisionsåret vårdade patienter har
utgjort 2,433.

4(52 —

Danviks hospital.

Debet.

Balans från år 1893:
Tillgångar ......................................................................

•. CA’,a\ ’<v Wj\

n • ; li

. ‘ l; *’ ; 11• f>■.

’ t.'' \f\\ ;()} ( )|,j j

. 437,328: 22.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Lasaretts underhåll ..................................

Hemmansräntor och arrenden ............ 40,154: 7 3.

Tomtöremedel ...................................... 194: 3o.

Hyresmedel......................................... 4,568:3 3.

Underhållsmedel ................................... 25,904: 2 9.

Tolagsmedel .......................................... 9,875: 2 8.

Skatteköpsmedel ................................ 2,400: —

Rekognitionsmedel................................ 2,015: 34.

Danvikspenningar ................................ 3,465: 6 2.

Skogsförsäljningsmedel ......... 21: —

Armbössemedel...................................... 13:63.

Intressemedel.......................................... 13,952:8 3.

Gåfvomedel.... ...................................... 800: —

Försäljningsmedel för diverse ............ 1,051: 9 2.

Bidrag till aflöning åt skogvaktaren

vid Bromseby ................................ 300: —

Ersättningsmedel.................................... 40: —

Utdelning af Stockholms städs brandförsäkringskontor
.......................... 210: —

Besparing å proviantförrådet............... 250:—

Kursdifferans å obligationer .............. 267: —

3,670:

105,484: o7. 109,154: 07.
Transport 546,482: 2 9.

— 463 —

Skulder

Transport 546,482: 2 9.

Balans till år 1895:

............................................. 14,024: 7 3.

• Summa 560,507: 02.

-----iuM. i i : ''

Kredit

I. ! • M . till

Skulder

Balans från år 1893:

14,871: 79.

Utgifter:

Afkortning å hemmansräntor och arrenden ......... 787: 8 3.

Löner och arvoden ................................................... 18,629: 6 7.

Utspisning................................................................ 28,905:87.

Beklädnad och sängkläder ....................................... 2,402: 2o.

Ved och lyshållning................................................. 3,922: 4 5.

Renhållning................................................................ 1,960: o3.

Medikamenter och sjukvård .................................. 1,336:4 1.

Inventariers anskaffning och underhåll .................. 2,676: 02.

Ilospitalsegendomens underhåll och reparation...... 13,897: c5.

Omkostnader för egendomen N:o 1 qvarteret Barnängen
........................................................................ 485: 6 2.

Utskylder och kontributioner.................................. 1,737:27.

Underhållsbidrag till Stockholms hospital ............ 14,000:

Lifräntor........................................................................ 1,550: 50.

Omkostnader för hospitalets hemman ..................... 3,753: 3 8.

Diverse....................................................................... 1,168: 40. 97,213: 30.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

1 Riksbanken ............................ 2,067: 6ft.

i Handelsbanken ................... 26,293: 5 0. 28,361:10.

Transport~28,361: it). 112,085: 09.

— 464

:!r8l'',hl i ii iiinT Transport

Utlånta medel ........................................................

Fordringar ........................v.u„...........................

Behållning af proviant och materialier...............

Fastigheters värden:

Hos[ i talsegendomen N ris 3 och 4 i qvarteret

Danviks hospital ................... 92,650: —

Egendomen N:ol i qvarteret Barnängen
(N:o 5 Barnängsgatan) 31,041: 06.

; o

28,361: 16. 112,085: 09.
264,650: —

30,423: 44.

1,296: 27.

123,691; 06. 448,421: 93.
Summa 560,507: 02.

§ I -

Vid hospitalet vårdades under revisionsåret 216 personer.

.(>j: ,L''

i- tirhO.K

.it j

— 465 —

Stockholms allmänna barnhus.

'' V D e b e t.

Balans från år 1893:

Tillgångar.......................................................................................... 5,172,004: 05.

Uppbörd:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Stora barnhuset i Stockholm:

Yederlag för kortstämplings bevillning

......... 27,000: —

D:o för indelnings ersättning.

........ 49,250: —

Gratial- och manu fakturfondsmedel

1,750: — 78,000: —

Barnhusen i landsorten:

Yederlag för indelningsersätt ning

....................................... 26,750: — 104,750: —

Intressemedel ........................................................... 108,919: 22.

Arrenden och hyror............................................... 34,024:

Frälsemedel af Trogsta........................................ 305: 7 4.

Bötes- och saköresmedel ...................................... 14,388: 0 9.

Tolagsmedel............................................................... 19,750:59.

Förmyndarekammarens öfverskottsmedel ............ 34,017: 3 7.

Fattigpenningar vid försäljning åt fastigheter å

ofri grund ..................................................... 1,621: G7.

Dito af friköpeskillingar ...................................... 594: 24.

Dito vid burskap» meddelande.............................. 211: 84.

Kollektmedel .......................................................... 236: 0 5.

Biljardmedel.................. 412: 60.

Transport 319,231: 31. 5,172,004: 05.

Rev, Ber. ang. Sluta v er hd för dr 189 4-

Transport 319,231: 31.

Anslag af Riksbankens räntevinst....................... 4,500: —

Lösen af inköpta barn .......................................... 96,362: 7 4.

Ersättning för barns vård och underhåll............ 6,009: i o.

Gåfvor och testamenten ......................................... J,303: 56.

Försäljningsmedel för afyttrade effekter............... 1,350: 9 0.

Balans till år 1895:

Skulder:

I allmänhet ...................................................... 3,187: 5 0.

Belöningsfonden för ammor och

sjuksköterskor ..................... 851: 3 0.

Fond för barnhusbarn af

qvinnokönet........................... 32,141: 9 0.

Afsatt fond för inlösta barn... 650,360: 6 7.

Ljungcrantskatestamentsfonden 110,076: 4 1.

Fonden till minne af Hugo

Fåhreeus................................. 2,000: —

I. L. Gondrets fond ............... 24,900: —

Barnhusets reservfond ............ 378,242: 6 5. 1,198,572: 9 3.

Summa

Kredit.

Skulder

Balans f rån år 1893:

Utgifter:

Aflöning, diskretioner och arvoden ..................... 55,492: 8 8.

Pensioner och understöd ....................................... 9,247: 21.

Dito i följd af donation.......................................... 2,741: 6 6.

Utspisningskostnad.................................................. 55,334: 67.

Beklädnad................................................................. 27,101:6 8.

Medikamenter och sjukvård ................................. 8,687: 34.

Begrafningskostnader................................................ 852: 2 5.

Förbrukningspersedlar............................t''.............. 10,386: 84.

Transport 169,844: 5 3.

5,172,004: 05

428,757: 61

1,201,760: 4 3.
6,802,522: 09.

1,157,811: 06.

— 467 —

Transport

Yed och kol ...........................................................

Kostnader lör belysningens underhåll m. ro. ...

Inventarier .............................................................

Krono- och andra utskylder ................................

Försäkringsafgifter...................................................

Kostnader för vattenledningen .............................

Körslor och renhållning .......................................

Reparationsarbeten .................................................

Diverse extra utgifter .............................................

Kostnader för utom barnhuset vårdade barn......

Anslag till barnbördshuset Pro Patria ...............

Uppfostringshjelp, utbetald af Malmö barnhusfond
Omföring till barnhusets reservfond...................

169,844: 5 3.
23,741: 75.
1,912: 79.
385: —
670: 99.
187: 66.
1,864: 29.
2,045: 51.
7,620: 71.
10,183: 68.
180,058: 4 8.
300: —
18,600: —
1,423: 66.

1,157,811: 06.

418,839: 05.

Balans till av 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning i kassan ... 765: o9.

Dito i Riksbanken.................... 61,694: Öl.

Utlånta medel.................................................

Fordringar ......................................................

Fastigheters värden..........................................

Lösa egendomens värde ..............................

62,459: io.

2,742,559: 61.

55,851: 89.

2,257,508: 18.

107,493: 20. 5,225,871: 98.,
Summa 6,802,522: 09.

§ I -

Antalet af de under längre eller kortare tid af revisionsåret inom
barnhuset vårdade barn utgjorde:

späda barn ......................

barn af 1—6 års ålder

it ii 6 n ii ii

562.

203.

in,

— 468

Dom -

	\|	Debet.
Upsala domkyrka ... Linköpings d:o (Skara eko (Strenguäs d:o ] Vesterås d:o Vexiö d:o Lunds d:o Göteborgs d:o Kalmar d:o Karlstads d:o Hernösands d:o Visby, d:o Mariestads domkyrkas stora kista ..................	j Balans från år 1893: \| Tillgångar.	Uppbörd.	Balans till år 1895: Skulder.	Balans från år 1893: Skulder.	Utgifter.	1
Kontant. behållning.
86,996\|35 2,06981 54,304(36 92,516 22 38,311 76 23,830 26 408,910 32 57419 61,80465 3,62832 4,233 99 1 1,610:79	28,47744 4,18444 12,581 (o 7 11,10632 9,079 23 4,834(24 103,400(91 18,602,49 6,897(07 4,637(21 8,17628 2,066:15 2,169,35\|	] 26,151(88 59,916 60 39,631 11 5(09 37,316 44 8,14062 779,011!72 3,926 41 15,458!39 j \| 6,998 49	25.000 — 60,741 93 40.000 — 37,31644 8,184 70 812,397 02 ___1 5,248 63j 16,791 72 4191; \| j 7,305(4 4,1	30,291 L 3,401 72 64,665:10 7,460 18 5,00421 3,929''66 79,257(49 18,771!48 4,089 80 2,383 21 5,162 31 221 05 1 1,372 311	\| 16 80 2,027 20 470:25 4,83607 2,309(34 3,464120 405(20 55(80 931(78 378 19 l,837jl8 7(27
Summa	778,791 j02i 216,212(20'' 976,556j7öj	1,013,027	79\| 226,009jö7\|	16,73928

469

kyrkorna -

Kredit.

Balans till år 1895.

! S&

Utpanta

medel.

„ , . Fastigheters Inventariers

Fordringar. | vä°de i v8rd«

värde.

Summa.

4,200

56,422 83

7 i

13,894

900 —
49,727:37
40,077!;44

--!—j 2,420 —

546 4^--—

60,500

4,821

232

864

95,413

4,056

109

991 16,000

08j--

19!--

72 182,683

249 11
40,739 82

— 22,270 76

19 117,56090

86,334 62

2,093 61|

2,027 20
1,851 44
96,167145
42,386j78
24,690:76
399,668:44 1
405;20
64,611|92
931:78
5,308 96
6,03748

2,100''S8

141,625 67
66,17085
106,516:54
103,627:63
84,707|43
36,805 12
,291,322 95
19,176''
68,701
8,563
27,262
6,300

10,778 63

-1,200 -j 546|43j 214,869 18

116,66391 198,6834 9| 180,820:59

732,522 61

1,971,559 97

— 470

§ I Vid

granskning af domkyrkornas räkenskaper hafva Revisorerne funnit,
att i vissa fall inkomstbelopp, som synas Revisorerne hafva bort med intyg
styrkas, saknat verifikationer. Sålunda förekomma följande overificerade inkomstposter
i räkenskaper, hvilka, försåvidt af desamma framgår, icke blifvit af
vederbörande domkapitel eller kyrkoråd granskade, nemligen:

i Linköpings domkyrkas räkenskaper: hyra för domkyrkans gård
n:o 9 d inom S:t Pers qvarter 209 kronor, arrende för f. d. pappersbruket
i Tannefors 800 kronor, ränta af domkyrkans forna qvarn i Tannefors 147
kronor 20 öre, hyra för öfra våningen och vindsrummen i biskopsgårdens
flygelbyggnad 200 kronor samt hyra för materialgården 130 kronor och för
klosterbyggnaden 45 kronor;

i Skara domkyrkas räkenskaper: hyra för fem rum i domkyrkotomten
200 kronor, för försålda en orgel, verktyg och diverse materialier 2,504
kronor 58 öre;

i Kalmar domkyrkas räkenskaper: för kyrkans upplåtande till konserter,
två gånger, 15 kronor hvarje gång; samt räkenskapen öfver »Mariestads
domkyrkas Stora Kista»: afgift af staden 650 kronor.

Då det synes med god ordning öfverensstämmande, att dylika inkomster
varda behörigen verificerade, hafva Revisorerne ansett sig böra, för
rättelses vinnande för framtiden, omförmäla sagda förhållanden.

§ 2.

I afseende å den i Hernösands domkyrkas räkenskaper för år 1894
intagna hufvudredogörelse förekommer, dels att i den ingående balansen för
tillgångar utelemnats utlånta medel, 1,500 kronor, och fordringar, 1,875
kronor 37 öre, dels att i den utgående balansen ej upptagits kontant behållning,
378 kronor 19 öre, och utlånta medel, 2,500 kronor, dels att bland
inkomsterna ej införts donationer, 400 kronor, och upplupen sparbanksränta,
83 kronor 17 öre, dels ock att ett för grafvars underhåll utgifvet belopp af
37 kronor icke förekommer bland utgifterna.

Samtliga ofvanberörda belopp kunna visserligen vid närmare undersökning
af räkenskapshandlingarna återfinnas, men deras uteslutande från
hufvudredogörelsen vittnar nogsamt om, att ifrågavarande räkenskaper äro
på ett otillfredsställande sätt förda.

- 4f i -

Bibelkommissionen.

Debet.

Balans från år 1893:

Tillgångar................................................................................................ ^9: 10.

Uppbörd:

Intresseraedel............................................................................................. 84-

Summa 568: 94.

Kredit.

Utgifter:

Böckers inköp och bindning.................................................. IG: C8.

Rensk rifning................................................................................. 18:5 0.

Postporton m. ....................................................................... 60- 40:7 8.

Balans till år 1899:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ............................................................................ 165: 8 3.

På upp- och afskrifning i TJplands enskilda bank 362: 3 3. f)28: ic.

Summa 568: 94.

472

Nionde

Civilstatens

	j Inom i linien förda belopp.	Tjenste manna- fonden.		Allmänna enke- oeh pupill-fonden.	Enskilda enke- och pupill-fonden.	Gåfva af en gammal tjenste-man.	1 ! Kongl. j Göta Hof-\| rätts pen-] sionsfond. 1	Langska pensious- fonden.	Linds testaments- fond.	Elstedtska pensions- fonden.
Debet.														1
Balans frän är 1893:
Tillgångar .................	9,164	99	10,569,856	12	12,193	63	286,178 34	88,549	18 0	11,883	so	! 11,554	\| \|34	5,328	CO	5,334	86
Uppbörd:										!			1				j
Statsbidrag: ordinarie an-													1
slag .......................	- -	—	67,286		45,000	_
af Andra hufvudtitelns
allmänna besparingar	- -	—	1,743	_	_ _	_
„ Fjerde dito dito......	- -	—	322	,60			_ _	_
„ Sjette dito dito ......	- -	—	3,075	_	_ _	_
„ Sjunde dito dito ...	- -	—	1,309	50	__	_
„ Åttonde dito dito ...	- -	_	535	SO	_ _
Delegames afgifter ......	- -	—	72.692	24		____	181,472
Kanta å utbulta medel...	—	—	465,968	67	537	55	12,616	08	3,984	74	534	75	519	95	239		940
Ersättning från Arméns
pensionskassa ............	- -		- -		39	_	_ _	_
Observations- och hötes-
medel ....................			47	25	_		577	44
Vinst å utlottade eller kon-
„ verterade obligationer	- -	—	15,158	58									•	>
Återbetald telefonafgift...	- -	—	3	SO
Insättningar i kapital- och
lifränteförsäkrings-
anstalten ...............
Vinstmedel, tillhörande
anstalten ..................1	_ _	_	____
Tillskottsränta tilllifränte-							j						i
fonden .....................1	_ _	_	_ _	_	.
Från besparingsfonden till		•				1	I						1
liträntefonden öfver-													\|
flyttade.....................1	--!	_!	- -	—	_ __	_	i
Aterdebiterade medel ...\|
Kesparade pensioner......[	—	i 1	1,533	341	1,823]	_\|	8,72o\|o»	_ -		1					1	__
Säger inkomsterj	—i	i ~~l	629,67ö\|	18	47,399]	51	203,635:9 3	3,984;	74	"” 534;	7 6	519]	9 5	239 i	ff\|	240o t
hvartill kommer:			1			1	1									‘ .
Till Enskilda enke- och
pupillfonden utbetaldt[					i
bidrag från Tjenste-	■
mannafonden .........\|	--1		—	-1	--1	— i	291,683 so
Summa]	9,164]	o o 111,199,5311	2 01	59,593]	1S\|	781,498] 121	92,5341	54\|	12,418]05\|	12,074]	!9j	5,568j3 9\|	5,574]	2\|

473

Hufvudtitelii.

pensionsinrättning. .

Isbergska \| pensions-fonden.	af Tunelds donations-fond.	Törnqvists testaments- fond.	Qvidings pensions- fond.	von Beskows pensions- fond. i	C. G. Elis pensions-fond	Civilstatens capital- och lifränte-försäkrings-anstalt.	Vinstmedel tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel till- \| hörande anstaltens grundfond.	Civilstatens lifränte- fond.	Summa.
42,358	79	53,445	24	28,501	10	5,976	68	5,832	! 46	&1-J- - 30,245 92 1,481,896	2 2	r,v:j 6,555	79	1,055		256,624	37	12,903,370	55
								•										'' ''!7ö		119,271	60
																				254,164	56
1,906	1 5	2,405 04	1,282	55	268	95	262	46	1,361	07	62.616 ''	58	295	01	47	48	14,359	10	569,445	99
																				39	—
																				624	69 1
																				15,158	58
																				3	5 0
																			i.	30,930
				■ ■								2,185	26	9,149	71					11,334	97
																		3,005 0 7	3,005	07
																		62,471	22	62,471	2*2
																				250	--
																				12,076	43
1,906	\|u	( 2,405104	\| 1,282\|öö	I 268\|9ö	262\| 4 c	\| 1,361	10 7	\| 95,731	84	9,44417 2	47	\|48	\| 79,835	_ls	1,078,775	61
		1	i 1			i								i			291,683 8 5
44,264	jiM	\| 55,850\|2«	29,783j no	\| 6,245\|«»	\| 0,094\|92	31,606	199	1,577,628 0(	16,000 r, 1	l.102\|4 8	\| 336,459	76	14,273,829\| si

Rev. Ber. ang Statsverket /Sr är lss/,.

_ 474 —

	1 Inom	Tjenste-		Allmänna	Enskilda		Kongl. Göta Hof-			I ''			—
	linien		enke- och	enke- och	en gammal	Langska	Linds	Elstedtska
	förda belopp.	manna* fonden		pupill- fonden.	pupill- fonden.	tjenste- man.	rätts pen-sionsfond.*	pensions- fonden.	testaments- fond.	pensions- fonden.
Kredit.																)		1
Utgifter:
Afskrifningar och restitu-
tioner .....................	- -	—	158	—	— —	—	215
Förvaltningskostnader ...	—	—	57,339	15	—	—	36		— —	_	_ _	_	_ _.
Pensionering ............. Förlust på utlottade obli-	- -	—	103,711	67	32,406	—	495,068	78	—		494	3 3	400	—	—	—	225	_
gationer ..................	—	—	108	—	—
Brefporto..................... Vinstmedel åt delegare i	- -	—	4	85
kapital och lifränteför-
Till delegare i anstalten återbetalda ............... Till konto för vinstmedel
afförda .................... Till lifräntefonden öfver-	- -	—	- -	_	- -	—	- -				—	—	—		__		—	—
flyttade ..................... Utbetalda lifräntor och	—					—	- -	—	— —	—	—	—	—	_		—	—	—
understöd..................	—	—	- —				—	—							200
Begrafningshjelp...........	—	—	600
Säger	—	—	161,921	67	32,406;—	495,319	78	—	—	494	3 3	400	—	200	—	225	_
hvartill kommer:
Tillskott från Tjenste-
mannafonden till En-skilda enke- och pupill-fonden ................			291,683	8 5
Summa utgifter	--1	—	453,605	52	32,406	—	495,319	78	— i	—\|	494	33	400	—	200	—	225	—
Balans till år 1895:		j																i
Tillgångar ..................	9,164	9 9 !	10,745,925	6 8 \|	27,187j	18j	286,178,	S4\|	92,534:	54 j	11,923	7 21	11,674	29	5,368	39:	5,349	92 i
Summa	9,1641	9 9	11,199,531	•20\|	59,593] is	781,498)12	92,534) o 4\|	12,418	05	12,074	2 9	5,568	39	5,574	9 2j

Omstående tillgångar utgöras af:

Kontant behållning:

I kassan .................................................. 12,901: 14.

I Riksbanken .....................................96,G47: 4 0.

I Skandinaviska kreditaktiebolaget ...... 1,511:64. 1 11 060:18.

Fastigheten n:o 4 vid Vestra Trädgårdsgatan........... 176,438:89.

Utlånta medel ............................. .............................. 12,845,760: 33.

Transport 13,133,259:40.

475

Isbergska pensions- fonden.	af Tunelds donations-fond.	Törnqvists testaments- fond.	Q vidin gs ! pensions- ! fond.	von Beskows pensions- fond.	Civilstatens C. G. Elis kapital- och pensions- lifränte- fond. försäkrings- anstalt.	i Vinstmedel tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel till-hörande anstaltens grundfond.	Civilstatens lifränte- fond.	Summa.
											1									373
																				57,525	15
150 1,650	_	_ _	—	__	—	250	—	250		—	—		—	—	—	—	—	—		634,455	78
																				108	—
																				4	85
										*■			—	2,185	26					2,185	26
												36,479	61							36,479	61
												9,149	71							9,149	71
		2,405	04	552	55	—	—	—	—		—	62,471	2 2	—	—	47	48	_ _	—	65,476	29
				730	_	_ _	_	_ _	_	1,309	59							26,936	03	29,175	62
_ _	_	_ _	—	-- -	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	- -			—
1 1,800	_	2,405	04	1,282	55	250	—	250]		1,309	59	108,100	54	2,185	26	47	48	26,936	03	835,533	27
																				291,683	85
1.800	1-	1 2,405	j04	] 1,282	\|55	i 250	1-	\| 250\|—	1,309	59	] 108,100	\|54	1 2,185	12 6	47	148	26,936	03	1,127,217	12
i “ i 1 42,464 9 4	i I 53,445 2 4	t 28,501	10	5,995	i 6 i	1 5,844 9 2	30,297	14 0	1,469,527	52	1 13,815	2 5	1,055	1 i —	\| 309,523	■ 7 a	13,146,612	i 7 9
1 44,264\|94	; 55,850\| 2 8 J 29,78316,	\| 6,245	\|63; 6,094 92	1 31,606199	[1,577,628 o*,	\| 16,000i5i	I 1,102	\|4t	336,459 7e	14,273,829] 91

Transport

Fordringar:

Hos redogörare................................. 22,150:05.

I öfrigt .............................................. 578: 6 7.

Efter afdrag af skulder...............................................

hvartill komma inom linien förda osäkra fordringar

15,133,259: 40.

22,728:72. 13,155,988:12.
...........................9,375: 3 3.

Återstår summa 13,146,612: 79.
........ 9,164: 99.

— 476

Arméns pensionskassa.

Förslagsanslaget för

Nya enke- upprätthållande af Allmänna

Kassans och pupill- Arméns pensions- militär-enke hufvndbok.

kassans kassas egen pen- pensions- Summa,

n . l a f hufvudbok. sionering samt till staten.

U B O e I. ____ fyllnadspensioner.

Balans från år 1893:

Tillgångar................. 3,847,308: 6 2. 3,853,11 I: 5 9. 99,212:22. 6,102:66. 7,805,735:09.

Inom linien balanserad
fordran, upptagen
i kassans hufvudbok.
..... 11,456: 22.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Ersättning för mistade
löneinnehåll ningar

.................. 4,640: —--------- 4 fi4o. _

Dito för nådårs- och
begrafningsh j elps besparingar

......... 28,080:—--------- 28,080: —

Bidrag till pensionering
af enkor och
barn efter befäl och
underbefäl med vederlikar.
.................... 67,708: — ------ 67 708: —

Fyllnad i ordinarie
statsanslaget från
Fjerde hufvudtitelns
anslag till fältartilleriet
å fastlandet...... 1,635:—--------- I 035._

Transport 3,881,663: 62. 3,920,819: 59. 99,212: 22. ~6,102: 66. 7,907,798: 09~

- 477 —

Kassans

hufvudbok.

Nya enkeocb
pupillkassans

hufvudbok.

Förslagsanslaget för
upprätthållande af Allmänna

Arméns pensions- militär-enke kassas

egen pen- pensions sionering

samt till staten,

fyllnadspensioner.__

Summa.

Transport 3,881,663:62. 3,920,819:59. 99,212: 22»

och från nämnda
hufvudtitels allmänna
besparingar
....................... 12,745: 50. — —

ionde hufvudtitelns
extra ordinarie anslag
för upprätthållande
af Arméns
pensionskassas egen
pensionering samt
till fyllnadspensioner,
förslagsanslag — — —---'' ,540,000:

Från Vadstena krigsmanshuskassa,
$ af

dess äldre medel ... 106,033:12.---

Statsverkets bidrag
för år 1894 utaf de
för lediga tjenster
vid armén besparade
medel, genom Arméförvaltningen
........ — — — — —

Intressemedel.......... 163,344:64. 172,839:17.

Hyresmedel............... 8,925:— —

Delegares afgifter ... 179,164:44. 179,802: 16.

Besparade pensioner 16,265:— 642:49. 37,803:35.

rist för året, hvilken
blifvit ersatt af

förslagsanslaget...... 173,101:95. — — —

Pensionskassans af giftsbidrag.

.............. — —- -— 31b: —__

Säger 693,934: 6 5. 421,309: 82. 1,577,803: 3 5.

Transport 4,541,243:27. 4,274,421:41. 1,677,015:57.

6,102: 66. - 7,907,798: 09.

—- 12,745.50.

»i-«! ■ HiT

IT; >dil" önéfll • < ..

*71 i(i{

---1,540,000: —

---106,033: 12.

■ .[(!•''! u:r.''mV-/j >

tj m-sT/mntn-Vd

45,581:63. 45,581:63.

--- 336,183:81.

... 8,925: —

— — — 358,966: 60.

--- 54,710: 84.

---! 1173-, 101: 95.

--- 318: —

_ ’_'' 1 V i’1 ’ *5 a t > .in—

45,581:63. 2,738,629: 4 5.

51,684:29. 10,544,364:54.

478 —

Nya enke Kassans

och pupill bufvudbok.

kassans

hufvudbok.

b orslagsanslaget för
upprätthållande af Allmänna

Arméns pensions- militär-enke kassas

egen pen- pensions sionering

samt till staten,

fyllnadspensioner.

Summa.

Transport 4,541,243:27. 4,274,421:41. 1,677,015:57. 51,684:29. 10,544,364: 54.

Balans till år 1895:

Skulder:

Till Arméns pen -

sionskassa ...............113,000: —--—

„ Arméns enke- och

pupillkassa............ 9,500: —------

„ till förslagsanslaget
för fyllnadspensioner
m. in.... 5,296: 96. < —----- -

„ Grefvinnan Horns

fond ................ 3,000: — 1,500: —---

„ Öfverstelöjtnant

P. Grices fond ... —-- 10,500:— _ _ _

För förskottsvis er lagda

hyror ......... 1,487: 5 0. -------

Öfverlevereringar... 1,705: 2 0. 438: 5 2. ____

För innestående pensioner
.................... 11,221: 50. 5,279: 17. 19,527: 50.

Säger 32,211:16. 130,717:69. 19,527:50.

Summa 4,573,454:43. 4,405,139: io. 1,696,543:07.

---113,000: —

--- 9,500: —

---- 5,296: 96.

--— 4,500: —

---- 10,500: —

---, 1,487: 50.

—--2,143: 7 2

--- 36,028:17

--- 182,456: 3

51,684:29. 10,726,820:8

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder................99,514:24. 16,625:35. 54,593:75.--- 170,733:34

Transport 99,514:24. 16,625:35. 54,593:75.---170,733: .3 4

— 479

Kassans

hufvudbok.

Transport 99,514: 24.
Utgifter:

ensioner.............	628,930: —
yllnadspensioner ...	— — —
e rafningshjelp......	16,477: 50.
ning.....................	34,750: —
yresmedel...............	1,175: —
xpensmedel ............	2,760: 66.
nera och repara-
tioner ....................	1,049: 37.
ppbördsarvode ......	3,307: 4 1.
fkortning och re-
stitution .................	888: 91.
. d. tjenstemäns
pensioner.................	900: —
fgiftsbidrag till Nya
enke- och pupill-
kassan ...................	3 1 8: —
Kostnader för arméns
fullmägtiges sam-
manträde år 1893	2,662: 52.
Dito för arméns full-
mägtiges revisorer
år 1894 ..................	715: 2 8.
rist i pensionskas-
sans inkomster för
år 1894.................	— — —
Återbetalning till af-
gångne delegare ...	— — —
Ersättning till Civil-
statens pensions-
Transport	793,448: 89.

Nya enkeoch
pupillkassans

hufvudbok.

Förslagsanslaget för
upprätthållande af Allmänna

Arméns pensions- militär-enke kassas

egen pen- pensionssionering
samt till staten,

fyllnadspensioner. _

Summa.

16,625:35. 54,593:75. —

69,616:64.--- 45,321:75.

---1,402,448:50.---

1,334:7 9. —--—--

--- 173,101:95.

6,245: 19.--—

93,821:97. 1,630,144:20.45,321:75. 2,562,736:81

170,733:	34.

743,868:	39.
1,402,448:	50.
16,477:	50.
34,750:	—
1,175:	—
2,760:	66.
1,049:	37.
3,307:	41.
2,223:	70.
900:	—
318:	—
2,662:	52.
715:	28.
173,101:	95.
6,245:	1 9.
2,562,736:	8 1.

— 480 —

Kassans	Nya enke-	Förslagsanslaget för upprätthållande af	Allmänna
och pupill-	Arméns pensions-	militär-enke-
hufvudbok.	kassans	kassas egen pen-	pensions-
	hufvudbok.	sionering samt till fyllnadspensioner.	staten.

Summa.

Transport 793,448: 8 9.
inrättning för förskjutne.
.................... — — —

Gratifikationer ......... — — —

Kungörelser och bokbindning.
., .............. — — —

Äterleverering till
Statskontoret ......... — — —

• t ——-—--

Säger 693,934: 6 5.

93,821: 97. 1,630,144: 20. 45,321: 7 5.;; 2,562,736: 81.

39: —
540: —

77,196: 62.

78: 13.

44,618: 4 7.

1,620,168:92. 45,978:88.

78: 13

44,61 • 47
2,437,279: 07

Balans till år 1895:

Tillgångar :

Kontant behållning 2,328:23. 1,174:16. 150:44. 179:72. 3,832:55

Fastighets värde .. 45,000:— — — — — — —---45,000:

Utlånta medel........ 3,622,123:78. 4,183,718:04.------- 7,805,’841: 82

Förskott ................. 4,187:54.--- 16,333: —--- 20,520:54

Fordringar............... 106,365: 99. 126,424:93. 5,296:96. 5,525:69. 243,613: 57

Säger 3,780,005: 54. 4,311,317: 13. 21,780:40. 5,705:41. 8,118,808:

Summa 4,573,454:43. 4,405,139:10.

1,696,543: 07. 51,684:29. 10,7-6,8

: 89

Inom linien balanserad
fordran, upptagen
i kassans
hufvudbok med
11,456: 22.

— 481 —

flmu.ullj

, Flottans pensionskassa.

Pensionsfonden. Gratialfonden. pensionsfonden. Summa Debet.

, . ^ ^ .... - ... , :} [■ ......''(JFiUi

Balans från är 1893: . .

\i .'' •. ; . » i i, l , I i

Tillgångar........................... 985,669: 54. 1,360,093: 93. 70,768: 22. 2,416,531: 69.

Osäker fordran, tillhörande
Pensionsfonden!,629: 27.

Uppbörd:

Statsbidrag:

Ordinarie anslag:

Nionde hufvudtiteln:

Ersättning för mistade

inkomster..................... 36,320:— 16,650:— — **** 52,970:

Förslagsanslaget till
pensionering af flottans

befäl och underbefäl * ''

med vederlikar 275,335:00. — —— — 275,335:06.

Dito till dito af flottans
och lotsverkets gemenskap.
................................ ... 119,365:97. 119,365:97.

Femte hufvudtiteln:

Lots- och fyrinrättningen
med lifräddnings anstalterna.

................. —--—--- 3,500: 3,500:

Bidrag från lotsverkets
medel, enligt Kongl.
kungörelsen den 21

September 1888.......... 9,343: 8 3. — 33,784: 6 3._43,128. 4 6^.

Transport 1,306,668: 4 3. 1,376,743: 9 3. 227,418: 8 2. 2,910,831: 1 8.

Hav. J}cr. ang. Slatsverkcl fur är 1S9(. ®

- 482 —

Pensionsfonden. Gratialfonden.

Allmänna

pensionsfonden.

Summa.

Transport 1,306,668:43. 1,376,743:93.

Räntemedel ........................ 38,658:,ju. t 56,169:79.

Pensionsafgifter.................. 36,552:3 7.___

Saköresmedel och viten ... —-- 1 630* 4 9

Gratialafgifter........................43,215:’ se!

Tomtören.............................. —__

Anmärkningsmedel ............... 7: öo!

Lönebesparingar.................. 90:0 9.___’

Säger 396,299: 4oi lT7V7lör847

227,418: 82. 2,910,831: 18.
2,706:47. 97,534:40.

--- 36,552: 37.

—-- 1,630: 49.

--- 43,215:56.

--- 37: 50.

145:33. 1 152:83.

--- 90: 09.

159,502: 4 0. 673,512:7 3.

Balans till år 1895:

Skulder:

Odisponeradt bidrag från
lotsverkets medel, enligt
Kongl. kungörelsen den

21 September 1888...... 1,556:50. ___

Odisponerade medel af förslagsanslaget
till pensionering
af flottans befäl
och underbefäl med

vederlikar....................... 25,746:5 9. ----

Innestående pensioner och

gratialer m. m............. 5,959:43. 6,568:72.

Kassans tjensteman, innestående
tjenstgörings penuingar.

....................... 233:3 3.---

Amorterade lånebelopp

jemte ränta..................... 92,844: 05. 90,768: n.

Inteckningsförnyelsekostnader,
förskottsvis utbetalda
af kassans ombudsman.
.......................... —__ g.

Säger 126,339: 9o. 97,346: 3^8.

Summa 1,508,3(78’:”) 3. 1,575,151:15.''

1,144:54. 2,701:04.

---<• 25,746:59.

62,957:70. 75,485:85.

L>: Mbl; Ii f i

i-jo;.. ■ l.bA /i*-

—-- 233: 3 3.

---«r. 183,612:16.

— ‘--- J 9: 55.

64,102: 24. 287,788:5 2.

294,372: 86. 3,377,832: 94.

— 483 -

Pensionsfonden. Gratialfonden.

Allmänna

pensionsfonden

Summa.

Kredit.

Balans från år 1893:

Skulder,

146,901: 48.

Utgifter:

Pensioner till embete- och

tjensteman ...;....................

Dito till gemenskap .........

Aflöning ..............................

Nådår eller begrafningshjelp.
...................................

Gratialer till enkor och

barn....................................

Nådegåfvor..........................

Gratifikationer....................

Rese- och traktamentspen ningar.

..............................

Diverse.................................

Säger

373,141: 40.
16,193: 74.
935: 65.

4,051: 2 0.
477: 5 0.
394,799: 49.

102,604: 09. 68,683: 80. 318,189: 37.

122,637: 61.
190: —
769: 87.

1,852: 16.
125,449: 64.

158,624: 34.

256: oi.
158,880: 3 5.

373,141: 40.
158,624: 34.
16,193: 74.

935: 65.

122,637: 61.
190: —
769: 87.

4,051: 20.
2,585: 67.
679,129: 4 8.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos kassören.................. 4,804:38. 1,855:63. 462:57. 7,122:58.

Å folioräkning............... 27,000:— 31,000:— 64,706:47. 122,706:47.

Kassans fastighet ............ —-- 9,601: 12. —-- 9,601: 12.

Utbulta medel................. 904,086:— 1,282.125:—--- 2,186,211: —

Förskott.............................. 13,979:17. 2,110:25.--- 16,089:42.

Fordringar:

Upplupna räntor............ 16,384:04. 19,889:7 0. —-- 36,273:74.

Transport- 1,507,954: 56. 1,574,635: 43. 292,733: 19. 3,375,323: 18.

— 484 —

Pensionsfonden. Gratialfonden. p^Snden, Summa.

t- i Transport 1,507,954:56. 1,574,635:43. 292,733:19. 3,375,323:18.
Åt förslagsanslaget till ’ ’

pensionering af flottans
och lotsverkets gemen .

.............. ... 1,639:67. u. 1,639:67.

Oliqviderade intecknings- ’

..förnyelsekostnader.... 46: 27. 109: 05.___ 155; 32

Ofriga fordringar............ 308: 10. 406:67.--- 714-''77’

Osäker fordran, tillhörande
Pensionsfonden
............ 1,629: 2 7. {],, -. MO,

Säger 966,607: 06, 1,847,097742.~ 66,808:7ir2,880Äl4:T9:

Summa 1,508,308:93. 1,575,151:15. 294,372:86. 3,377,832:94.

nr;>:

5»»■«

t -

Handelsflottans pensionsanstalt.

SÄ. Pensionsfonden,

iSsilOV! A

Summa. i

''jgffoq/ !
.nfrjj. Uftilii.-’ ’ •!

Debet.

-- :.i:T I .< - .861

Balans från år 1893:

Tillgångar.......................................202,950: 4 5. 569,880: 7 6. 772,831: 21.

Uppbörd: »

Statsanslag, utgående af tullmedlen----

Böter.!........................ —--

Återburna pensioner......................—--

Kapitalvinst å utlottade obligationer —--

Återburna deponerade pensioner...... — —

Intressemedel ............................ 8,594:21.

Ränteskilnadsersättning vid konvertering
af obligationer..................... 1,203:7 5.

Ersatta expenser................................. 61: so.

Säger 9,859: 7 6.

97,000: —
290: 8 7.
835: —
46: —
285: —
23,487: 8 7.

3,005: —

97,000: -290: 87.
835: —
46: —
285: —
32,082: 08.

4,208: 7 5.
61: 80.

124,949: 74. 134,809: 50.

Balans till år 1895:

Skulder

................. 700:— 700: —

Summa 212,810:21. 695,530:50. 908,340:71.

Kredit.

Balans från år 1893:
Skulder ...................................

590: —
590: —

590:

Transport

590: —

— 486 -

Förvaltnings kostnadsfonden.

Pensionsfonden.

Summa.

Transport--- 590; — 590; —

Utgifter:

Pensioner ..........

Arvoden ..............

Hyror .................

Expenser.............

Förskjuten ränta

...........••••--- 112,228: 34. 112,228: 34.

............... 5,300:— 5,300: —

............... 1,150:—--- 1,150: —

............... 534:4 1.--- 534:4 1.

............... 34:80. 139:20. 174: —

Säger 7,019: 21. 112,367: 54. 119,386: 75.

Balans till är 18,95:

Tillgångar:

Kontant behållning (hvaraf innestående
å upp- och afskrifnings -

räkning kr. 3,300:—) ............ 32:7 0.

Utlånta medel................................. 203,149: 95.

Fordringar .................................... 2,608: 3 5.

Säger 205,791: —
Summa 212,810: 21.

4,038:59. 4,071:29.

572,690: 60. 775,840: 55.

5,843:7 7. 8,452:12.

582,572: 96, 788,363: 9 6.

695,530: so. 908,340: TT.

— 48?

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar.

	Pensions- inrättningen.	Enke- och pupillkassan.	Summa.
Debet.
Balans från år 1893:			;;V \| tUcifisTHl i >[!!•
Tillgångar.............................	6,777,821: 47.	5,842,866: 37.	12,620,187: 84.
Uppbörd:
Bidrag af statens jernvägs- trafikmedel ........................... Delegarnes bidrag:	180,187: 10.	—	180,187: 10.
Årsafgifter ...........................	213,970: 72.	183,971: 98.	397,942: 70.
Uppflyttningsafgifter............	9,087: 42.	16,713: 34.	25,800: 7 6.
Inträdesafgifter.....................	— —	8,953: 08.	8,953: 08.
Retroaktivafgifter ..............	— —	380: 7 0.	380: 70.
Intressemedel...........................	305,210: 43.	151,784: 44.	456,994: 87.
Afkastning af:
Egendomarne å Kungs-
holmen..............................	— —	34,615: 62.	34,615: 6 2.
Egendomen n:o 9 qvarteret Dykärret i Stockholm ... Betjeningsbostäder i Norr-	— —	8,400: —	8,400: —
köping..............................	— —	8,238: 55.	8,238: 5 5.
Dito i Göteborg..................	— —	20,000: —	20,000: —
Dito i Linköping ............... Egendomen n:ris 6, 7 o. 18 qv. Åskslaget i Stockholm	- -	950: —	950: —
- -	32,991: 24.	32,991: 24.
Egendomen Läreda ............	— —	265: —	265: —
Böter..........................................	- -	3,529: 19.	3,529: 19.
Afkastning af jordstycken...... För försålda tillvaratagna ef-	- -	18,835: 40.	18,835: 40.
fekter ....................................	— —	2,703: 26.	2,703: 26.
Transport	7,485,777: 14.	6,335,198: 17.	13,820,975: 31.

Pensions inrättningen.

Enke- ock
pupillkassan.

Summa.

TransportM7,485,777: 14. 6,335,198: 17.
För förvaring af tillvaratagna

effekter................................. 816:34.

„ försäljnings- och annon seringsrättigheter

.............. 12,809: lGi

„ gångbiljetter och plat formsbiljetter.

......................11,219:50,

*„ försåld makulatur.............. 1,247: 6 8.

Gåfvor 1..................................... — — 158: —

Säger 708,455:67. 518,582:48.

Balans till år 1895:

Skulder:

Till pensionstagare för ej

uttagna pensioner........... 340:92;'' 1,529:17.

pensionsinrättningen......-- 3,494:4 5.

Skuld å egendoraarne å

Kungsholmen........................ — — 42,000: —

Dito å egendomen i qv. Åskslaget.
......".............................117,415:90.

Fränckelska donationen........ — — 2,000: —

Fonden för tillfälliga understöd —• — 1,290:33.

Fru C. P. Sandbergs fond ... — — 2,000: —

Elworthska fonden.....,0.:;;....... — — 1,037:''-^-

Säger 340: 92. 170,766: 85.

Summa 7,486,118:06. 6,532,215:70.

Kredit.

Balans från"år 1893:

Skulder .................................... 1,127:75. 173,912: G2.

Utgifter:

Pensioner .............,kK.;.v.''.„,t..... 293,414: 60. 160,570: 25.

Transport 294,542: 25. 334,482: 87.

13,820,975: 31.

816: 34.

''12,809: 16.

11,219: 50.
1,247: 68.
158: —
1,227,0387710

1,870: 0 9.
3,494:4 5.

''"''42,000:--

. .di rVYi<‘ 65''

117,415: 90.
:■ 2,000: —
1,290: 3 3.

'' ‘ 2,000: —
1,037: —

171,1077 7 7.

14,018,333: 76.

175,040: 37.

h .''••■lijijJii ,i‘it-,
; -ii u: ro i

453,984: 75.
629,025: 12.

— 489 —

Transport Omkostnader ........................... Återbetalda delegareafgifter...	Pensions- inrättningen. 294,542: 25. 4,251: 41. 411: 19.	Enke- och pupillkassa^ 334,482: 87. 3,638: 50. 629: 96.	Summa. 629,025: 12. 7,889: 91. 1,041: 15.
Säger	298,077: 10.	164,838: 71.	462,915: 81.
Balans till år 1895: Tillgångar: Kontant behållning: I kassan ...........................	6,524: 5 8.	690: 22.	7,214: 80.
På upp- och afskrifnings-räkning.......................	40,664: 8 6.	72,746: ll.	113,410: 97.
Fastigheters värde: Egendomarne å Kungs-holmen ........................		720,791: 57.	720,791: 57.
Egendomen n:o 9 qv. Dykärret i Stockholm		147,538: 77.	147,538: 7 7.
Dito n:ris 6, 7 o. 18 qv. Åskslaget i Stockholm	—_ _	1,053,647: 7 3.	1,053,647: 7 3.
Betjenings bostäder iNorr-köping...........................	___ ___	164,651: 58.	1 64,651: 5 8.
Dito i Göteborg ............	—	439,745: 36.	439,745: 36.
Dito vid Sköfde...............	— —	37,635: 13.	37,635: 13.
Dito i Linköping............	— —	83,374: 75.	83,374: 75.
Egendomen Läreda.........	—	] ,000: —	1,000: —
Utlånta medel .....................	6.978,175: 39.	3,407,345: 82.	10,385,521: 21.
Fordringar: Hos statens jern vägstrafik	55,554: 9 8.	19,239: 6 3.	74,794: 61.
„ Enke- och pupill-kassan .....................	3,494: 4 5.	_ _	3,494: 4 5.
Upplupna räntor ............	101,698: 95.	45,057: 7o.	146,756: 65.
Inventarier ...........................	800: —	- -	800: —

Säger	7,186,913: 21.	6,193,464: 37.	13,380,377: 58.
Summa	7,486,118: 06.	6,532,215: 7 0.	14,018,333: 76.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894.

— 490 —

Telegrafverkets peusionsinrättningar.

:M.M '' '' Å

Pensions- Enke- och

inrättningen. pupillkassan.

Debet. Balans från år 1893: Tillgångar...................... Upphörd: Bidrag från Telegrafverket, 5 pro-cent af årets telegramporto ... Anslag af telegrafmedel. Delegares bidrag........... Intressemedel...................... Pensionsinrättningens fastigheter i Stockholm, vinst utöfver de-biterad 4\| procents ränta ... Bötesmedel ..............	2,837,423: 17. 476,903: 16.	iii? ; • \i»* . 3,314,326: 33.
66,328: 5 8.-- -- 5,000: — 32,482:62. 18,218:70. 94,321: 96. ,24,940: 95. 574: 06. — — -- 28: 25.	U‘) •» t 66,328: 58. 5,000: — 50,701: 32. 119,262: 91. 574: 06. 28: 25.
Säger	193,707:22. 48,187:90.	241,895: 12.
Balans till år 1895:
Skulder......	35,064: 31..u 15,138: 67.	50,202: 9 8.
Summa	3,066,194: 70. 540,229: 73.	3,606,424: 4 3.
Kredit.		:• :{ij 1
Balans från år 1893:	> i» * / ■ t i »M • . {4 -
Skulder .............	90,327:90. 4,541:40.	94,869: 30.
Transport	90,327:90. 4,541:40.	94,869: 30.

		— 491 —
		Pensions-in rättningen	Enke- och pupillkassan.	Summa.
	Transport	90,327: 90.	4,541: 40.	94,869: 30. \ ■{
	i. '' . '' > .• 1 •'' 1! i Utgifter:
Amortering af retroaktivtonden Pensioner...................................... Aflöning......................................... Diverse omkostnader.....................	19,647: 90. 129,872: — 3,700: — 958: 88.	21,904: —	19,647: 90. 151,776: — 3,700: — 958: 88.
» .. in A O i j	Säger	154,178: 78.	21,904: —	176,082: 78.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan...............................

På upp- och afskrifnings räkning.

..........................

Utlånta medel..........................

Pensionsinrättningens fastigheter
i Stockholm ...............

Fordringar:

Hos Telegrafstyrelsen innestående
tantiéme m. m.

Retroaktivfonden..................

Upplupna räntor..................

Hos redogörare.....................

Telegrafverkets enke- och

pupillkassa ............... ......

Delegareafgifter....................

Förskotterade låneomkostnader

Säger 2,821,688: 02. b 13,784: 33. 3,335,472: 35.

Summa 3:,066,194: 70. 540,229:7 3. 3,606,424:4 3.

A yu \

16,427: 96.	12,708: 36.	29,136: 3 2.
113,481: 04. 1,492,846: 03.	6,715: 82. 493,082: 45.	120,196: 86. 1,985,928: 48.
569,426: 12.	--*-	569,426: 12.
20,204: 37. 583,987: 52. 9,161: 12. 1,234: 74.	1,274: 33.	20,204: 37. 583,987: 52. 10,435: 45. 1,234: 74.
14,826: 56. 2: 76. 89: 80.	3: 37.	14,826: 56. 6: 13. 89: so.

■

)

— 492 —

4i»

Eleraentarlärarnes enke- och pupillkassa.

Debet.

Balans frän år 1893:

Tillgångar..................................................................................... 2,499,649: 6fi

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Bidrag till pensionering af enkor
och barn efter lärare vid allmänna
läroverk, pedagogier,
seminarier m. m.:

Pensionsbidrag........................... 64 851: —

Pörvaltningsbid rag..................... 5,000:— 69.851: —

Pensionsafgifter..................................‘TTTTTTTTTT^ 69 599-__

Vinst å inlösta obligationer ............................. 21060-_

Intressemedel .........................................ZZZZ in’,482- oi

Balans till år 1895:

Skulder : outtagna pensioner......................................

Summa 2,771,372: 49.

Kr edil

252,992: oi.

18,730: 83.

Skulder

Balans från år 1893:

................. 12,078: so.

Transport 12,078: 50.

— 49B —

Transport 12,078: 60.

Utgifter:

Pensioner ...............................................................

Aflönings- och förvaltningsbidrag till Folkskole lärarnes

pensionsinrättning ................................

Extra förvaltningskostnad, enligt Kongl. brefvet

den 9 November 1888.....................................

Emeritika8sorna8 förbindelser...............................

Revisionskostnader...................................................

109,073: u.
5,000: —

140: —

268: 96.

206: 2 5. 114,688:35.

Balans till år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

A folioräkning........................ 22,157:22.

„ upp- och afskrifningsräk ning

................................. 4,885: 4 6. 27,042: 68.

Utlånta medel................................................. 2,578,873: 60.

Fordringar ................................................. 38,689: 36. 2,644,605: 64.

Summa 2,771,372:49.

— 494

111

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar.

Pensions inrättningen.

Enke- och
pupillkassa^

Summa

Debet.

Balans frän är 1893:

Tillgångar................................ 8,428,189:46. 2,878,948:73. 11,307,138: 19.

Uppbörd:	WA ''n. W\\ ziui	\ \ s\ \
Nionde hufvudtitelns ordinarie			: u;■ ,iu ■ il i
anslag ..............................	356,873: —	63,500: —	420,373: —
Ordinarie pensionsafgifter.....	210,278: —	108,631: ll.	318,909: ll,
Extra dito ..............................	4,390: 9 8.	- . - - ! •(	4,390: 9 8
Intressemedel..........................	386,329: so.	129,877: 96.	516,207: 46
Kapitalvinst å utlottade obliga-			tillit i
tioner ....................................	6,513: 83.	3,600: —	10,113: 83.
D:o vid amortering af jern-
vägsaktiebolags lån ............	26: 84.	— —	26: 84,
Förvaltningsbidrag från Folk-
skolelärarnes enke- och
pupillkassa..........................	3,000: —	— —	3,000: —
A.flönings- och förvaltnings-
bidrag från Elementarlärar-
nes enke- och pupillkassa	5,000: —	— —	5,000: —
Säger	972,412: 15.	305,609: 07.	1,278,021: 22
Balans till är 1895:
Skulder:
Outtagna pensioner ............	92,527: 75.	17,238: 23.	109,765: 98
Söderströmska testamente-
fonden ..............................	15,000: —	—	15,000: —
Säger	107,527: 75.	17,238: 23.	124,765: 98
Summa	9,508,129: 36.	3,201,796: 03.	12,709,925: 39

— 495 —

	Pensions-	Enke- och
	inrättningen.	pnpilikassan.	hämma.
Kredit
Balans från år 1893:	molr.bh; !l		1! > ,■ l ) H1 i
Skulder ....................................	101,022: —	15,451: 82.	116,473: 82.
Utgifter:		■ V- \
Pensioner .................................	488,568: 92.	73,621: 65.	562,190: 57;
Förvaltningskostnader ............	3,603: 36.	3,000: —	6,603: 36.
Aflöningar ..............................	14,500: —	— —	14,500: —j
Revisionskostnader .............	— —	645: 70.	645: 70.
Inventeringskostnader, enligt
Kongl. brefvet den 23 Juli
1892 ....................................	60: —	- -	60: —
Aterleverering till Statskon-
toret ...................................	833: 35.	— —	833: 35.
Säger	507,565: 63.	77,267: 35.	584,832:98.
Balans till år 1895:
Tillgångar:			.lua, ,■ ! dill »a in i
Kontant behållning:
På upp- och afskrifnings-
räkning .....................	537: 76.	22,278: 90.	22,816: 66.
,, folioräkning ..............	8,659: 37.	22,654: 26.	31,313: 63.
Utlånta medel ....................	8,587,431: 38.	3,026,015: 78.	11,613,447: 16.
Fordringar .........................	122,913: 22.	38,127: 92.	161,041: 14.
Fastighet ..........................	180,000: —	—• —	180,000: —
Säger 8,899,541: 7 3.	3,109,076: 8 6.	12,008,618: 5 9.
Summa	9,508,129: 36.	3,201,796: 03.	12,709,925: 39.

— 496 —

''.Ii,.-'' i ! . •• • >1

Småskolelärares m. fl. ålderdomsimderstödsanstalt.

Debet. År 1892. År 1893. År 1894. Summa.

Uppbörd:

Pensionsafgifter .................. — — 65,740:— 83,950:— 149,690: —

Intreseraedel ........................ 1: 96. 25: 32. 52: 94. 80: 22.

Åttonde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor
.................................. 1,390:— 1,390:-

Surnma 151,160: 22.

Kredit.

Utgifter:

Inredning, möbler och inventarier
........................... 862: 20. 712: 50. — — 1,574: 70.

Arvoden .............................. 500:— 4,800:— 4,800:— 10,100: —

Förvaltningskostnader ......... 1,549:68. 1,358:90. 1,400:— 4,308:58.

, Understöd .......................... — — 3,999:17. 10,448:34. 14,447:51.

Säger 30,430: 7 9.

Balans till dr 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Statskontoret ..................................................... 118,846: 7 2.

Hos direktionen .............................................. 1,882:71. 120,729:43.

Summa 151,160: 2 2.

— 497

hi./iT

iv.VI \ «tV» s\v‘ i

Presterskap^ enke- och pupillkassa.

Debet.

Vt Wli

Balans från den SO April 1894

Tillgångar

8,472,999: 9

Uppbörd:

För grundfonden:

Årsinkomst af prosteriiga beställningar enligt reglementets

§ 9 mom. 2 ....................... 98,288:4 5.

Inkomst enligt reglementets § 9

För tillskottsfonden:

Delegareafgifter:

Årsafgifter ......... 152,772: 34.

Retroaktivafgifter 477: 4 3.
Åldersskilnads afgifter.

........... 3,718:71.

Afgifter för föregående
år ..... .1,857: 9G. 158,826: 4 4.

Delegares resterande afgifter 465: 7 2.

Afgifter från stiftens byggnads kassor

in. m........................... 1,030: so.

Intressemedel ............................. 133,713: 34.

mom. 3 ..............

Intressemedel .........i..

Öfverföring från fonden för fy11-

13,246: 4 2.
.,255,654:

nåd i pension och lön åt

elementarlärare

5:23. 368,900: c

Öfverföring från pensioners konto

1 1: 84. 294,048: 14. 662,948: 77.

Transport 9,135,948: 7 2.

t *

Rev. Ber, ang. Statsverket för är 1804.

— 498 —

Transport 9,135,948: 72.

Balans till den 1 Maj 1895:

Skalder:

Till fonden för fyllnad i pension och lön åt elementar -

lärare .............................................................. 1,388: 7 8.

Förfallen, ogulden pensions- och lönefyllnad åt

elementarlärare................................................. 81:4 7.

Till Torellska donationsfonden .......................... 8,133: 33.

Af hyresgäster förskottsvis erlagd hyra för Maj

och Juni månader............................................. 6,974: 17.

Outtagna pensioner och pensionstillägg ............ 828: 3 0.

Till Riksbanken för upptagna lån.................... 65,172: 0 8.

Summa

Kredit.

Skulder

Balans från den 30 April 1894:

Utgifter:

Pensions- och .lönefyllnad till elementarlärare... 806: 87.
Pensioner till kassans egna pensionärer:

Af grundfonden ......................... 174,386: —

„ tillskottsfonden ..................... 165,291: — 339,677:_

Löner och arvoden ................................................ 17,337: 4 0.

Hyror ....................................................................... 1,500: •—

Tryck, skrifmaterialier och böcker ..................... 537: 8 0.

Bränsle och lyse.......................r....v.Ut.................... 364: 81.

Afskrifning å delegareafgifter .............................. 435: 3 7.

Dito å inventariers värde...................................... 382:4 9.

Förlust vid infriande af utlottade obligationer... 140: —
Diverse utgifter ...................................86: 04.

Transport

82,578: 13.
,218,526: 85.

92,375: 28.

■u

361,267: |7 8.
453,643: 06.

— 499 —

Transport 453,643: o6.

Balans till den 1 Maj 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning .................. 1,162: 5 4.

Dito i Sundsvalls enskilda bank
på upp- och afskrifningsräkning.
.................................. 12,362: 22.

Utlånta medel..................................................

Räntefordringar ...............................................

Öfriga fordringar ...........................................

Värdet å fasta egendomen n:o 57 Kornhamns torg

..............................................................

Dito å dito n:o 34 Norrlandsgatan ...........

Dito å dito n:o 29 Sturegatan ....................

Inventariers värde ..................................

Resterande dclegareafgifter ........................

Inom linien balanseras:

Hyresfordringar för egendomen n:o
29 Sturegatan 774: 16.

Resterande delegareafgifter
.................

13,524: 7 6.*

7,801,867: 07.

106,969: 74.

500: —

127,857: 48.

287,867: 46.

422,621: 83.

3,442: 45.

233: — 8,764,883:7 9.

1,588: 92. 2,363: 08.

Summa 9,218,526: 85.

500

1 • hd, hd h fp>■''( -.it 8 I

För att lemna en öfverskådlig bild af här förut omförmälda pensionskassors

Nettotillgångar vid

Civilstatens pensionsinrättning1):

Tjenstemannafonden...................

Allmänna enke- och pupiilloudcUr.......

Enskilda enke- och pupillfonden...........

Arméns pensionskassa ............

Flottans pensionskassa..............................

Handelsflottans pensionsanstalt
Statens jernvägstrafiks pensionsinrätt
ningar:

Pensionsinrättningen...............................

Enke- och pupillkassärl .......................

telegrafverkets pensionsinrättuingar:

Pensionsinrättningen...............................

Enke- och pupillkassan .......................

Eiementarlärarnes enke- och pupillkassa
Folkskolelärarnes pensionsinrättningar:

Pensionsinrättningen.............

Enke och pupillkassan.........................

Presterskap^ enke- och pupillkassa.....

1894 års början	1894 års slut.		Statsbidrag.	ueiegarnes tillskott.
•• j 1 10,569,856 12	10,745,925	68	74,271	1 50	• < i. i 72,692	\| 24
12,193 63	27,187	18	45.000	1 -		_
286,178 34	286.178	34	- -	—	181.472	32
7,635,001 75	7,936,352	13 1	,700,390	13	358,966	60
2,098,342 32	2,092,725	57	494,299	49	36,552	37
772,241 21	787,663	96; >	97,000	—	- -	1
6,776,193 få	7,186,572	29	180,187	10	223,058	141
5,668,963 75	6,022,697	52]	—	—	210,019	10
2,747,095 27	2,786,623	7 J	66,328	58	32,482	62
472,361 76	498,645	66	5,000	__	18,218	70
2,487,571 15	2,625,874	81	69,851	—	69,599
8,327,167,46	8,792,013	9 8 j:	356.873		214,668	98
2,862,99619 1	3,091,838	63	63,500	—	108,631	11
8,380,624:67,	8,682,305	66	— —	—	159,292	16

'') De i denna pensionsinrättnings räkenskap upptagna enskilda fonder äro från denna tabell uteslutna.

2)	Häri ingå	1,533 kronor	■ 34	öre	besparade pensioner.
•’)	tf tf	291,683	ff	85	n	bidrag från Tjenstemannafonden till Enskilda enke- och pupillfonden.
4)	it it	1,823	ff	—	it	besparade pensioner.
’)	n tf	291,683	ii	85	n	Tjenstemannafondens bidrag, samt 8,720 kronor 9 öre besparade
*)	» it	106,033	t;	12		af Vadstena krigsmanshuskassas äldre medel, 54,710 kronor 84 öre
T)	it it	16,477	ff	50	ii	begrafningshjelp, 2,223 kronor 70 öre afkortning och restitution, samt
“)	» it	43,215	i)	56	a	gratialafgifter.
9)	it it	122,637	it	61	it	gratialer till enkor och barn.
’°)	it it	18,835	tf	40	tf	afkastning åt jordstycken, 34,615 kronor 62 öre afkastning af egen-i Stockholm.
")	it u	19,647	it	90	it	amortering af retroaktivfonden.
,2)	it ii	3,000	it	—	it	förvaltningsbidrag från enke- och pupillkassan, samt 5,000 kronor aflö-
”)	tf ff	98,233	a	45	it	årsinkomst af presterliga beställningar, enligt reglementets § 9 mom. 2

_ 501 —

ställning hafva Revisorerne låtit upprätta följande tabell:

Andra

utgifter.

Pensions utgifter.

Förvaltnings kostnad.

Annan

inkomst.

Summa.

Räntevinst -

Summa.

20.244

134,809

60!—

645 70

pensioner.

besparade pensioner, samt 8,925 kronor hyresmedel.

6,245 kronor 19 öre återbetalning till afgångne delegare.

domarne å Kungsholmen och 32,991 kronor 24 öre afkastning af egendomen nås 6, 7 och

18 qvarteret Åskslaget

nings- och förvaltningsbidrag från Elementarlärarnes enke- och pupillkassa,
samt 13,246 kronor 42 öro inkomst enligt reglementets § 9 mom. 3,

— 502 —

Förestående olika inkomstposter, jemförda med hvarandra, samt

Civilstatens pensionsinrättning: Tjenstemannafonden .........................

Allmänna enke- och pupillfonden ....

Enskilda enke- och pupillfonden......

Arméns pensionskassa .......................................................................

Flottans pensionskassa........................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt ...........................................................

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen.....

Enke- och pupillkassan

Telegrafverkets pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen.................

Enke- och pupillkassan ...........

Elementarlärarnes enke- och pupillkassa............................................

i Folkskolelärarnes pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen..............

■" Enke- och pupillkassan........

Presterskapets enke- och pupillkassa.................................................

En jemförelse mellan årets inkomster och utgifter visar följande procenttal:

Civilstatens pensionsinrättning: Tjenstemannafonden.................................................

Allmänna enke- och pupillfonden .............................

Enskilda enke- och pupillfonden .............................

Arméns pensionskassa................................................................

Flottans pensionskassa......................................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt ...........................................................

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen............................

Enke- och pupillkassan .......................

Telegrafverkets pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen........................................

j Enke- och pupillkassan .................................

! Elementarlärarnes enke- och pupillkassa..........................................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen......................................

Enke- och pupillkassan ...............................

Presterskapets enke- och pupillkassa.....................................................

— 508 —

utgiftsposterna, sinsemellan jemförda, visa följande procenttal:

Procent af inkomst:	Procent af utgift: .... «
Stats- bidrag.	I Delegarnes tillskott. 1	Ränte- vinst.	Annan inkomst.	Samma.	Förvalt- nings- kostnad.	Pensions- utgifter.	Andra utgifter.	Summa
1 1,8	11,6	76,6	0,2	100	12,6	22,9	’:k 64,5	100
94 9			5,1	100	— —	100,	-^r~ -	100
	36,6	2,6	60,8	100	0,01	99,9 6	0,04	100 4
66,3	14''	13,1	6,6	100	1,9	96,8	1,3	100
73I4	5,4	14,6	6,7	100	3,	96,6	0,6	100
71,9		27,	1,1	100	5,9	94,	0,1	100
25,4	31,6	43,1	_ _	100	1,6	98,4	0,1	100
	40,6	29,2	30,3	100	2,2	97,4	0,4	100
34,3	16''s	48,7	0,2	100	2,4	84,2	13,4	100
10^3	37,8	51,8	0,1	100	, — —	100,	— —	100
27,6	27^6	44,9		100	4,6	95,1	0,4	100
36,7	22,1	40,4	0,8	100	3,57	96,42	0,01	100
20,8	35,6	43,7	— —-	100	3,9	95,3	0,8	100
	24,	58,7	17,3	100	5,6	94,2	0,3	100

72.04

68.4 :

100

86,6

100,8

88,6

42.6

31.7

79.6

45.6

45.8
52,1

25.3

54.4

— 504

§ 1.

Följande sammandrag öfver pensionskassornas ställning under åren

Nettotillgång vid
slutet af:

år 1889. 1894.

Civilstatens pensionsiurättning:

Tjenstemannafonden ..................

Allmänna enke- och pupiilfonden
Enskilda enke- och pupillfonden

Arméns pensionskassa ................

! Flottans pensionskassa .................

| Handelsflottans pensionsanstalt.....

i Statens jeruvägstratiks pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen.

.................

| ^ Enke- och pupillkassan ..........

telegrafverkets pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen

.................

i Enke- och pupillkassan ............

| Elemeutarlärarnes enke- och pupill |

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen

..............

! Enke- och pupillkassan ........

Presterskapets enke- och pupillkassa
..................

9,715,935 10,745,925

--27,187

282,300 286,17

6,409,206 7,936,352
2,111,568 2,092,725
728,768 787,663

5,088,431 7,186,57
4,357,986 6,022,69

2,472,464 2,786,62
362,847 498,6

1,911,33 2,625,87

6,576,298 8,792,01
2,036,677 3,091,83

7,106,412 8,682,30

umma4, ,

1890.

166,232

299,475

26,250

441,193

303,056

88,036

27,511

143,986

431,173

193,098

212,624

Öfverskott.

1891.

1892.

1893.

189,791

179,747

179,79

12,193

290,484

9,213

312,470

9,661

361,407

10,824

421,457

321,459

423,307

342,890

401,803

343,560

74,540

28,458

53,702

26,624

58,350

26,919

147,461

144,445

140,339

437,259

200,190

443,511

213,913

438,924

219,617

340,005

? 5

368,365
,o , 5

353 216

1894.

176,069

14,993

345,968

15,422

410,378

353,743

39,528

26,283

138,303

465,67

228,341

301,680

— 505 —

,s. ''ibr.MiiJV. rvC; «väu''»ii; n. 1

1890—1894 hafva Revisorerne låtit upprätta och få här meddela.

	S	tatsbidra	g-			D e 1 e g	a r n e s bi	drag.
1890.	1891.	1892.	1893.	1894.	1890.	1891.	1892.	1893.	1894.
.....-*■ -1 74,271	74,271	74,271	74,271	74,271	72,867	73,401	74,460	76,370	72,692
45,000	45,000	45,000	45,000	45,000					181,472
				179,029	180,440	187,809	186,854
1,538,698	1,587,812	1,636,631	1,680,657	1,700,390	316J80	317,959	308,657	330,156	358,966
443,199	463,168	474*542	471,832	494,299	35,891	34,862	36,999	41,707	36,552
94,000	93,000	94,000	95,000	97,000
134,004	129,031	125,505	131,715	ISO,187	205,225	209,065	215,489	221,201	223,058
				197,028	201,600	201,736	207,129	210,019
70,600	71,429	70,832	69,043	66,328	30,558	31,590	28,637	31,771	32,482
5,000	5,000	5,000	5,000	5,000	16,800	17,758	17,141	17,487	18,218
68,751	08,751	69,851	69,851	69,851	65,484	66,558	68,633	69,133	69,599
357,373	357,373	357.373	357,373	356,873	199,609	205,059	207,855	213,081	214,668
63,500	03,500	03,500	63,500	63,500	93,161	95,744	104,732	106,529	108,631
_ _	___	- -	- -		151,566	156,758	154,115	156,438	159,292
\|2,894,396	2,958,335	3,016,505	3,063,242	3,152,699\| 1,563,398	1,590,794	1,606,263	1,657,856) 1,685,649

Rev. Ber. ung. Statsverket Jör är 1894.

— 506 —

Revisorerné, som ]emukt 16 § i gällande instruktion hafva att uppgöra jemföringstabell
stat uppförda anslagen och de verkliga utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist
upprättade kapitalkonto till rikshufvudboken för år 1894 grundade tabell:

			D e b	i-
Statsverkets inkomster: Ordinarie inkomster................................................... Bevillningar .................. Af öfverskottet å statsregleringarne för föregående år .. Utgiftsanslagen enskildt tillhörande uppbördsmedel: Ordinarie staten ...............	Enligt riksstaten påräknade.	Afkortade.
18.907.000 74.900.000 53,453	43	195,647 121,071	92 70
Extra ordinarie dito ..........
Riksbankens vinst för år 1892 ....	2,801,446	57

Summa	96,661,900	—	316,719	62
Afgår brist...............................

Återstår	96,661,900	—	316,719	62

Riksstatsutgifterna:

Utgående från Statskontoret:

Ordinarie staten .....................................................................

Extra ordinarie dito .......................................................’ ’ ’

Utgående från Riksgäldskontor:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m., räntor å stats-]
skulden och afbetalning^ å de fonderade statslånen, efter afdrag af dej
Riksgäldskontor^ ingående ränte- och kapitalbetalningar, förslagsvis!

Afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus..................

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m.............. ............... ...

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallförsäkringl
och sjukkassors bildande...........................................................

Summa

Afgå besparingar och omföringar mellan anslag

T i 1 1-

Reservation

från

år 1893.

10,848,375

3,798,937

243,382

9 0

261,523193

Anslag,
anvisade på
1894 års
riksstat.

74,530,013

10,636,886

11,145,000

250,000

100,000!-

Omföring
från anslag
inom fonden.

15,152,219

Återstår] 15,152,219

96,661,900

96,661,900-

172,230

—I 172,230
—_172,230

507 —

emellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under revisionsåret samt emellan de i
på hvarje titel och på det hela, få i sådant hänseende afgifva följande, på det af Statskontoret

terade						Summa.			K r e d	t	e r a d e.
Särskilda utgiftsanslag godtgöras.	Öfverskott tillkommande fonden för reserverade medel.	Restantier och proprie-balanser den 31 Dec. 1894.	Restantier och proprie-balanser den l Jan. 1894.	Enligt räken-skaperna utgörande.	Omföring från diverse fonder.	Brister att ersättas af fonden för reserverade medel.
397,792	oi	1,952,957	02	193.538	75	1 21,646,93660	173,413	76	13,812.285	53	7,503,575	—	157,662	31
732,850	17	7,422,965	12	54,182	41	83,231,069:40	45.331	65	83,185,737	75	- -	—	- -	—
					—	53,453; 4 3		—	---	—	63,453	43		—
3,170,329	24			__	_	3,170,329* 2 4		—	3,170,329	24	—	—	—	—
104,664	CD	_ _		- -	—	104,664: os	—	—	104,664	OD	—	—	—	—
					—	2,801,446 5 7	—	—	2,801,446	57	—	—	- -	—
4,405,636	41	9,375,922	14	247,721!iö	111,007,899; ss	218,745	41	103,074,163	18	7,557,028	43	157,662	31
__		157.662	31	_ _		157,662*31	—	—	__	—	—	—	157,662	31
i 4,405,636	411 9,218,259\| 8 3	247,721\|i6	110,850,237\|o;	218,745	4 1	103,074,463	18	7,557,028	43	- -	—

Disposition,

gång,

Omföring till

Utgiftsanslagen
enskild!
tillhörande
uppbördsmedel.

Summa.

Besparing
i statsregleringcn.

Brist i
stats regleringen.

Statsverkets

inkomster

godtgöra.

Reservation
till år 1S95.

''anslag inom
fonden.

diverse

fonder.

772,569

374,783

172.230

1,156,581

— 508 —

Revisorer^ få här nedan meddela uppgift å utbetalningarne för de
komitéer, för hvilka kostnaderna icke blifvit reglerade före 1894 års slut:

	Utbetaldt under:
	1893 och	1894.		Summa.
	föregående	o ar			I
Komitén för utredning, huruvida landtförsvars-
och sjöförsvarsdepartementen må kunna och böra till ett departement förenas *)....			4,229	30	4,229	I BO
Dito för afgifvande af förslag till ny instruk-
tion för Jern vägsstyrelsen m. m. *)............	17,491	ii	29,211	i41	46,702
Dito för utredning af Civilstatens pensionskassas	0
ställning och behof (deraf ersatt 1,112: 91) Dito för utredning af vissa frågor angående	33,529	32	18,660	1 97	52,190	29
undervisningen vid universiteten...............	21,802	80			21,802
Dito för granskning af stadgan angående sinnes-
sjuke *)...........................................		_	1,552	46	1,552	46
Dito för utarbetande af förslag till föreskrifter
i fråga om upphandlingar, leveranser och entreprenader för statens räkning ...........	2,878	97			2,878	97
Dito för utarbetande och tryckning af be-
tänkande i fråga om kontrollföreskrifter till förekommande af ångpannors exploderande	9,541	50			9,541	50
Dito för upprättande af förslag till ordnings-
stadga för hafsfiske! vid kusten af Göte-borgs och Bohus län *)...........................	8,943	58	2,466	81	11,410	39;
Dito för upprättande af förslag till lag an-
gående fisket .....................................		_	3,684	31	3,684	31 1
Dito för revision af Kongl. förordningen den
18 November 1891 angående minderåriges'' användande vid fabrik, handtverk eller annan handtering ................................	24,619 i	39			24,619:	39
Dito för afgifvande af förslag angående arbetare-
försäkring ......................................	47,283	41	1,432	10	48,715	5 1
Dito för utredning af frågan rörande möjlighet
för mindre bemedlade att bilda egna jord-bruk (deraf ersatta 198: 73.) ...................	15,460;	■ 45	__		15,460:	45
Transport)	181,550)	53)	61,237 36\|	242,787 89\|

'') Vid revisionsårets slut ännu arbetande.

509 —

Transport

Kommissionen för utredning af frågan om den
framtida dispositionen af Torneå elfs regala

laxfiske ..................................................

Komitén för utarbetande af förslag till förändrad
lagstiftning för sparbanker m. m.

Sverige *).

och andra föreställningar ......

tnader för beredande af vissa ti
förändringar i skatteväsendet

riket.

Dito för revision af gällande kyrkohandbok ...

Dito för dito af svenska psalmboken ...............

Dito för utredning i fråga om statsbidrag til
aflönande af vikarier vid sjukdomsfall för
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor
......................................................

Dito för utredning af vissa frågor rörande i
fostringsanstalter för sinnesslöa barn .,

För verkställande af utredning i anledninj
förslag om barnmorskors pensionering.
Fredsförvaltningskomitén (deraf ersatta

7,701:28)*) .................v......................

3,098: 65)*).

2,369:23)*) ................................

Fältförvaltningskomitén (deraf ersatta
10,517: 93) ...................................

Summa

Utbetaldt under:		Summa. Straff!**
1893 ocho föregående år.J	1894.
181,550	53	61,237	36	242,787	89
15,592	48	1,000	—	16,592	48
4,776	79	— —	—	4,776	79 [
— —	—2	2,067	50	2,067	50
12,595	93	— —	—	12,595	93
2,361	81	__		2,361	81
4,636 48	10,100	65	14,737	13
15,710 30	25	—	15,735	30
3,844!91	842	92	4,687	83
1,433	ko			1,433	40
i '' 1 ■ 2,139 44	- -	T	2,139	44
1,690	70 I	2,788	27	4,478	9 7
.[ 5,505 58	59	60	5,565	18
7,701	28	14,661	50	22,362	78
3,698! 6 5	6,220	;80	9,919	45
2,01128	3,471	I07 1	5,482	35
23,623 67	- -		23,623	67
288,873 23	\| 102,474	16 7	\| 391,347 90

) Vid revisionsårets slut ännu arbetande.

- 510 —

Komitékostnader, som under revisionsåret reglerats och följaktligen ej
upptagits i ofvanstående tabell.

Komité^ för indragning eller ombildning af Kommerskollegium 5,399: 8 3.
Dito angående post- och telegrafverkens förenande under gemensam

styrelse.................................................................................... 28,255:18.

Dito för utredning af vissa frågor rörande Tekniska högskolan 750: —
Dito för afgifvande af förslag till ändring i grufvestadgan i
fråga om dispositionsrätten öfver mineralfyndigheter å viss

kronojord ...................................................................................... 3 721:_

Godtgörelse för inom Civildepartementet lemnadt biträde vid omarbetning
af förslag till lag angående hemmansklyfning,

egostyckning och jordafsöndring............................................... 250:_

Koraiten för afgifvande af förslag till vissa ändringar i gällande
förordning angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst ........................................................................................ 1,033:4 5.

Dito angående mantals- och skattskrifningarnes förrättande......... 7,662: 35.

Dito rörande ändring i kyrkolagen .................................................. 21 026: 4o.

Dito för omarbetning af läsebok för folkskolan.............................. 6,608: 6o.

Kommissionen för granskning af flottans reglemente*) ............... 8*911:50.

Komitén för granskning af Sjökrigsskolans stadgar........................ 5 671: 4 2.

Skollagskomitén (af reservation å anslaget till allmänna läro verken)*)

...................................................................................... 1,001:7 7.

Komiten för utarbetande af förslag till anordning af militäröfningarne
under läsåret 1894—1895 vid de högre allmänna
läroverken (af reservation å anslaget till allmänna läroverken) 805: so.
Dito för afgifvande af förslag till ändringar i gällande författningar
rörande de allmänna läroverken (af reservation

å anslaget till allmänna läroverken)......................................... 301: 23.

Gevärskomitén .................................................................................... j 054- so"

Bestyckningskomitén............................................................................. 6*423:02.

Summa 98,876: 35.

'') Vid revisionsårets slut ännu arbetande.

- 511 -

Här nedan få Revisorer^ meddela uppgifter angående dispositionen
af besparingarne å de särskilda hufvud ti tlarne:

Andra Hufvudtiteln.

Till Civilstatens pensionsinrättning ersättning för förlorad in -

komst i följd af vakans- och liggetids- samt begrafningshjelps besparingarnes

upphörande ........................................................... 1,743:

Arvoden åt eu extra revisionssekreterare och en extra protokollssekreterare
.......................................................................................... 2,229: 17.

Aflöningsmedel åt en öfvertalig division i Svea Hofrätt............... 11,000: —

Gratifikationer åt e. o. tjensteman i Svea Hofrätts sjunde division 666:6 7.

Ersättning för renskrifningskostnad i Nedre justitierevisionen...... 116: 76.

Arvoden åt t. f. domhafvande ......................................................... 4,000: —

Ersättning till 2:ne assessorer för tjenstgöring såsom t. f. revisionssekreterare
......... 252: 08.

Ersättning för uppehållande af justitiekanslersembetet .................. 165: —

Till Presidenten P. S. L. Annerstedt såsom ersättning för en
företagen resa till Haag för att såsom Sveriges ombud deltaga
i den konferens för internationel privaträtt, som derstädes

sammanträdt den 25 Juni 1894 .................................................930: 6 0.

Arvode åt en e. o. kanslist för bestridd tjenstgöring å registrators kontoret

i Nedre justitierevisionen ................................................ 350: —

Till häradshöfdingen i Lifgedingets domsaga i Södermanlands
län med anledning af Daga härads skiljande från nämnda
domsaga ............................................................................ 200: -

Summa 21,653: 2 8.

Tredje Hufvudtiteln.

Besparingarne å kabinettskassan:

Kostnad för tillfälligt arkivarbete.............................. 1,800: —

Till bestridande af kostnaden för t. f. Generalkonsuln
1. M. Bolstads särskilda beskickning till
Bogotå och Caracas i och för förhandlingar rörande
af norska rederier framstälda reklamatio 7,

058:82. 8,858:82.

Transport 8,858: 8 2.

ner

— 512 —

rj-!i , ,ri tjsu , Transport 8,858: 8 2.

Besparingarne å konsulskassan:

Kostnad för utgifvande under år 1894 af kon sulernes

berättelser angående handel och sjöfart 4,519: 0 8.
Aktoratsarvode till advokatfiskalen i Kammarrätten

i målet mot f. d. vice Konsuln i Cardiff H. Cöster 97: 81. 4,616: 89.

Summa 13,475:71.

Dessutom har af konsulskassans besparingar till anslaget för

konsul sstaten'' omförts..................................;............L.iifA 87,768: 31.

Tillsammans 101,244: o2.

• ln-Hii o.0 .e .7. j fi

Fjerde Hufvudtiteln.

Löneersättning åt f. d. Sekreteraren i Krigskollegium J. R.

Öfverström ............................................................. 2,400: —

Ersättning för vakans- och liggetidsbesparingar:

till Civilstatens pensionsinrättning .....;...... 322:50.

„ Arméns pensionskassa......,........................... 12,745:50. 13 068:_

För tryckning af förslag till reglemente för sjukvård i fält...... 748: G2.

Svensk-norska gevärskomitén................J.;...................................... 1,054: so.

Infanteriexercisreglementskomitén ........................ 3,698: G5.

Kavalleri- d:o d:o i............................................. 2,369: 23.

Komitén för omarbetning af åtskilliga arméns fredsförvaltning

rörande författningar ....................................................................... 6,534: 6 5.

Fältförvaltnings- och etappreglementskomitén .............................. 10,517: 93.

Bestyckningskomiten ........................................................................... 6,423: 02.

Tryckning af mobiliseringsplaner ................................................... 4,502: 9 5.

Kartläggning af trakten kring Boden ..... 21,624: m.

För ordnande af ett volontäretablissement vid Notviken ............ 11,857: 2 0.

Ersättning åt t. f. intendenturtjenstemän för bestridda vikariat 15,450: —

Till Arméns pensionskassa, för Arméns nya enke- och pupillkassas
räkning .........{*,..................................A.,.»........... 119,821:74.

Transport af häktadt manskap........................................................ 37:4 7.

Gratifikationer för meddelad undervisning i och för utbildning

af gevärshandtverkaresoldater ....................i............. .. 400:_

Ersättning för mistad dagaflöning .................................................. 384:_-

Transport 220,892: 9 o.

— 513 —

Transport

Annonskostnader ..........’.i..............»ii.....................;...........

Dagaflöning och fourageersättning åt lönlöse underlöjtnanter ...
Ersättning till e. o. tjensteman i Arrnéförvaltningen för tillfälligt
arbete ...................................................i/..,...;. ...a......•

Arvoden för uppehållande af regementsauditörsbefattningar ......

Till Major R. Kistner, ersättning för tjenstehäst under regementsmöte
.....................................................■.....•••••••.....

Kostnad för användande af en rustningshäst under bevärings möte

..............................................................................

Ersättning för uppehållande af andre bataljonsläkaretjensten vid
Jemtlands fältjägareregemente under tiden från och med den
1 Oktober till och med den 21 December 1893 ..................

220,892: 90.
120: 66.
1,357: —

6,107: 04.
1,667: 41.

102: —

60: -—

100: —

Summa 230,407: Öl.

Afgå uppbördsmedel:

Hyresersättning för bostadslägenheten Blåsenborg 100: —*

An märk ningsmedel ..................................................... 15: 12.

För mycket affärda år 1882 ............... 3,540: 2 8.

För ringa debiterade år 1886 ............ 883:— 4,423:28. 4,538: 40.

Återstå 225,868: 61.

Dessutom har till nedannämnda ordinarie anslag inom Fjerde
liufvudtiteln omförts:

Trängen ................................................................... 3,404: 8 4.

Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstrup pernas

och trängens excercis ............................. 8,383: 14.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

Arméförvaltningen in. H. verk .......................... 4,013: Öl. 15,800: 9 9.

Tillsammans 241,669: 60.

Femte Hufvudtiteln.

Flyttningshjelp till åtskillige officerare ....................................... 1,990: —

Ersättning för bestridda utgifter vid inträdesexamen vid Artilleri och

ingeniörhögskolan .............................................................. 104: —

Transport 2,094: —

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894, 65

— 514 —

Transport 2,094: —

Inqvarteringsbidrag samt ersättning för mistad dagaflöning ........ 3,622: 5 5.

Vikariatsersättning åt tjensteman vid stationerna m. fl................ 7,692:21.

För fortsatt ordnande af arkivet vid Stockholms station ............ 500: —

Arvoden och vikariatsersättningar till extra läkare ..................... 5,403: o5.

Kostnader för kommissionen för granskning af Sjökrigsskolans

stadgar ..... 5,671: 42.

Dito för kommissionen för granskning af flottans reglemente...... 7,745: —

Dito för anskaffande af medaljer ii ,............................................ 190: 9 8.

Dito för arrestbestraffningar ............................................................. 271: 04.

Hyresersättning åt Slottsproviantmästaren Major H. Aberg........ 1,000: —

Ersättning till Amiralitetsrådet J. E. Dahlin för mistade tjenstgöringspenningar
under ledighet för deltagande i reglements kommissionens

arbeten .................................................................... 1,166: 50.

Till Direktören vid mariningeniörsstaten J. Pihlgren vikariats arvode

såsom t. f. Öfverdirektör ................................................. 291: 8 7.

Summa 35,648: 6 2.

Dessutom har till nedannämnda ordinarie anslag inom hufvudtiteln
omförts:

Flottans nybyggnad och underhåll ... 16,000: —

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan.................................... 298:58.

Sjukvård ............................................... 6,848: 3 9.

samt till hufvudtitelns besparingsfond:

för särskilda ändamål reserverade medel........... 12,000:— 35 760-7 6

Tillsammans 71,409: 3 8.

Sjette Hufvudtiteln.

Till Svenska teknologföreningen såsom understöd för utgifvande

af 23:dje årgången af Teknisk tidskrift.................................... 2 000:__

Till godtgörande af förskjuten ersättning för bestridda förordnanden
hos Kommerskollegium ......................................................... 1 392: 47.

Arvode åt för sjukdom ledige Länsmannen i Jockmocks distrikt

af Norrbottens län E. A. Vesterlunds vikarie ......................... 500:_

Transport 4,392: 47.

— 515 —

Transport

Ersättning för de särskilda utgifter, som genom aspiranternes vid
Väg- och vattenbyggnadscorpsen tjenstgöring vid Svea ingeniörbataljon
åren 1893 och 1894 förorsakats

Kostnader för hemförskaffande af svenske sjömän ....................

Godtgörelse till Filosofie kandidaten E. Thyselius för utarbetande

af en förteckning öfver komitébetänkanden m. m..................

Till Civilstatens pensionsinrättning ersättning för förlorad inkomst
i följd af vakans- och liggetids- samt begrafningshjelpsbe sparingarnes

upphörande.........................................................

Arvoden för bestridande af grufingeniörsbefattningar ..............••••

För fortsatt reparation af landtmäterikontoren i länen tillhörande

kartor ..................................................................•; .................

Godtgörelse åt Instruktören i husslöjd A. W. Nordin för transport
af medförda modeller och verktyg på tjensteresor åren 1892

och 1893 .............................................................• ...................v"

Godtgörelse åt vice Häradshöfdingen E. von Wolcker för ver

stäld utredning rörande den kommunala rösträtten ..................

Vikariatsarvode för bestridande af förste landtmätaretjensten i

Upsala län......................................................................................

Afbetalning å kostnaderna för tryckning och häftning åt Kong!.
Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser för åren 1886—

. 1890 .......................................................................................''

Arvode för uppehållande under år 1894 af häradssknfvaregoro målen

i Lappmarks fögderi af Vesterbottens län ................—

Till Öfverdirektören och Chefen för Statistiska centralbyrån E.
Sidenbladh såsom resekostnadsersättning och traktamente för

deltagande i ett statistiskt möte i Kristiania år 1894 ......

Till Försäkringsinspektören, Professoren A. Lindstedt reseersättning
för delägande i en internafionel kongress i Milano under

Oktober månad år 1894.............................................“ • .......

Till godtgörande af förskjutna kostnader till komitén för indragning
eller ombildning åt Kommerskollegium ....................... ■

Gratifikation för bestridande af häradsskrifvaretjensten i Frosta och

Kärs härads fögderi af Malmöhus län......................................

För aflönande af tillfälliga biträden vid Statistiska centralbyrån
Till inlösen för statens räkning af sjuttiofem exemplar utaf ett
arbete benämndt »Illustreradt varulexikon» ..........

4,392: 4 7.

837: 5 0.
1,105: 42.

3,000: —

3,075: -684: 73.

1,000: —

169: so.
500: —
268: 75.

20,000: —
1,000: —

246: to.

1,200: —

5,399: h.

300: -3,370: 49.

800: —

Summa 47,349: 8 9.

— 516 -

Sjunde Hufvudtiteln.

Kostnader för utskrift ed Finansdepartementets registratur för

åren 1862 och 1863........................................... 449:20.

Arvoden till adjungerade ledamöter och amanuenser i Kamrnar rätte».

......:..................... . ........ '' ....................................... 6,133: 33.

Ersättning till Civilstatens pensionsinrättning för förlorad inkomst
till följd af vakans- och liggetids- samt begrafnings hjelpsbesparingarues

upphörande .......................................... , 1,309: so.

Inlösen för statens räkning af 100 exemplar af en utgifven
samling af Kong!, resolutioner och bref under åren 1891—

^ 1892 rörande tillämpningen af bevillningsförordningen ........... 150: —

4dl Kammarrättsrådet J. Östberg såsom godtgörelse för mistade
tjenstgöringspenningar under tjenstledighet i följd af uppdrag
att i Finansdepartementet tillhandagå med erforderliga upplysningar
vid behandling af föreliggande fråga om revision af
förordningen angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst.............................................................................................. 166: ce.

Summa 8,208: 6 9.

Åttonde Hufvudtiteln.

Arvode till Professor E. Tegnér i egenskap af ledamot i Bibelkommissionen.
................................................................. 3 5()Q._

Dito till Lektor J. Personne, dito dito.......................................... Ö^OO:_

Arvoden för uppehållande af Rektorn vid tekniska elementarskolan
i Borås A. V. Tidbloms rektors- och lektorsbefattningar 1,556: 2 0.
Understöd för fortsatt utgifvande af “Tidskrift för döfstumme 8k°lan“.

............................................................... 500:-

Arvode för uppehållande af den föreläsnings- och examensskyldighet,
från hvilken Professorn vid Upsala universitet

W. Rudin under vårterminen år 1894 åtnjutit befrielse ........ 600: —

Till Adjunkten vid folkskolelärareseminariet i Skara L. A. Cederbom
understöd för att vid folkskolelärarinneseminarierna i
Stockholm och Falun samt folkskolelärareseminariet i Upsala
taga kännedom om lärometoderna i kristendomskunskap m. in. 200: —

Transport 9,356: 2o.

- 517 —

Transport 9,356: 2 0.

Till Professorn A. F. Holmgren det honom i egenskap åt’Sveriges I
ombud vid den internationela medicinska kongressen i Rom

år 1894 tilldelade reseanslag ................................................ 950: —

Till inlösen af fyrahundra exemplar af en matrikel öfver samtliga
barnmorskor i riket............................... .....•...litir.400: —

Anslag till Yestmanlands länshushållningssällskaps trädplanterings skola

...................... ................................v...........a..-..............:.......-...a::-in!-. 100: —

Till Arkitekten E. W. Langlet såsom reseunderstöd för bevistande

af en kyrkobyggnadskongress i Berlin.....U...............L..■ 300: —

Till föreståndaren för Gymnastiska ortopediska institutet A. G.

Wide såsom reseunderstöd för deltagande såsom Sveriges ombud
i den internationela medicinska kongressen i Rom år 1894 500: —

Till disposition af Domkapitlet i Yesterås stift återstoden af det
till lärarekrafternas förstärkande vid pedagogien i Köping för

läsåret 1893—1894 anvisade belopp....................................:a:n- ''• 524:01.

Anslag för upprätthållande under år 1894 af den vid folkskolelärarinneseminariet
i Stocknolm anordnade ständiga utställning

af undervisningsmateriel .......................................................... 500: —

Till Docenten E. Stave till bestridande af tryckningskostnaden
för det af honom till 1893 års jubelfest utgifna arbetet »Om

källorna till 1526 års öfversättning af Nya Testamentet» ...... 500: —

Till Arkitekten C. O. Möller såsom reseunderstöd för bevistande

af en kyrkobyggnadskongress i Berlin.......................................... 300: —

Till läraren i slöjd vid folkskolelärareseminariet i Karlstad M.

Bryntesson understöd för att under sommaren 1894 i Sverige,

Norge och Danmark taga kännedom om slöjdundervisningen 300: —

Understöd för utgifvande af Svensk musiktidning........................... 400: —

Till döfstumme E. P. Nordlander såsom understöd för hans verksamhet
bland äldre döfstumma ................................................... 300: —

Till Professorn H. N. Almquist det honom såsom Sveriges ombud
vid den internationela orientalistkongressen i Genéve under

år 1894 beviljade reseunderstöd .............................................. 300: —

Till Rektorn vid Tekniska skolan i Stockholm B. Y. Adler understöd
till företagande under sommaren år 1894 af en resa till
Holland, Belgien och England i ändamål att taga kännedom

om undervisningen i teckning in. tn............................................ 1,000: —

Till Professorn A. G. Nathorst såsom understöd för att i Tyskland
studera sådana växter, som ega frändskap med polartrakternas
fossila flora in. in.......................................v.. ....:....n.:..600: —

Transport 16,330: 21.

518 —

j. i auo|/ui v

Arvode till redaktionen af den under år 1894 utkommande
accessionskatalog för Kongl. biblioteket och andra offentliga

svenska bibliotek ............................................................................

Till bestridande af kostnaderna för vissa anordningar inom Naturhistoriska
riksmuséets entomologiska afdelning...........................

Till Professorn E. B. Almquist det honom i egenskap af Sveriges
ombud vid den 8:de internationela kongressen för helso vård

m. m. i Budapest tilldelade reseunderstöd ........................

Till e. o. Professorn H. H. Hildebrandsson såsom bidrag till
bestridande af kostnaderna vid den internationela meteorologiska
komiténs sammanträde i Upsala under senare hälften

af Augusti månad 1894 ...............................................................

Till Professorn K. B. Hasselberg såsom understöd till bestridande

af kostnaderna för en utländsk resa i astronomiskt syfte.........

Till disposition af Domkapitlet i Yesterås stift i afräkning å det
såsom bidrag till aflönande af en extra lärare vid pedagogien

i Köping för läsåret 1894—1895 beviljade belopp ..................

Ersättning till Civilstatens pensionsinrättning för förlorad inkomst
till följd af vakans- och liggetids- samt begrafningshjelps besparingarnes

upphörande............................................................

Ersättning för granskning af ritningar och kostnadsförslag till

ny laboratoriebyggnad vid Tekniska högskolan...........................

Arvode för uppehållande under 1894 års hösttermin af Rektorn
vid Tekniska elementarskolan i Norrköping A. W. Molins
lektorstjenst ..................................................................................

16,330:	21.
600:	—
830:	—
500:	—
500:	—
500:	—
422:	22.
535:	50.
250:	—
501:	10.
20,969:	03.

I de å särskilda ställen i denna berättelse oinförmälda besök hafva
följande Revisorer deltagit:

i central fängelset å Nya Warfvet: undertecknade Collander, Andersson,
Linder, Westling, Klingspor, von Hedenberg, Ericsson, Kihlberg, Johnsson
och Nyländer;

i länsfängelset i Göteborg: undertecknade Andersson, Linder, Klingspor,
Ericsson, Kihlberg och Johnsson;

i artillerietablissementet på Qviberg: undertecknade Collander, Andersson,
Linder, Westling, Klingspor, von Hedenberg, Ericsson, von Schwerin,
Kihlberg, Johnsson och Nyländer;

— 519 —

i Lifgardets till häst samt Första Svea artilleriregementes kaserner:
undertecknade Falk, Andersson, länder, Klingspor, Ericsson, von Schwerin,
Kihlberg och Nyländer;

vid Åkers krutbruk och Carl Gustafs stads gevärsfaktori: undertecknade
Falk, Andersson, Linder, Westling, Klingspor, von Hedenberg, Ericsson och
Nyländer;

i navigationsskolan i Göteborg: undertecknade Andersson, Linder,
Klingspor, Ericsson, Kihlberg och Johnsson;

vid Trollhättan: undertecknade Collander, Andersson, Linder, Westling,
Klingspor, von Hedenberg, Ericsson, von Schwerin, Kihlberg, Johnsson
och Nyländer;

i telegraf- och telefonstationerna i Göteborg: undertecknade Collander,
Andersson, Linder, Westling, Klingspor, von Hedenberg, Ericsson, von Schwerin,
Kihlberg, Johnsson och Nyländer;

i Chalmers tekniska läroanstalt: undertecknade Collander, Westling,
von Hedenberg och Nyländer; samt

vid Göteborgs hospital: undertecknade Collander, Andersson, Linder,
Westling, Klingspor, von Hedenberg, Ericsson, von Schwerin, Kihlberg, Johnsson
och Nyländer.

För de i denna berättelse omförmälda sifferuppgifternas öfverensstämmelse
med räkenskaperna äfvensom för ofvan intagna tabellers riktighet är
den vid revisionen anstälde kamrerare ansvarig.

Stockholm den	30 November 1895.
HELMER FALK.	C. W. COLLANDER.	G. ANDERSSON.
VILHELM LINDER.	FR. WESTLING.	CARL KLINGSPOR.
R. v. HEDENBERG.	OLLAS A. ERICSSON.	WERNER von SCHWERIN.
ALFRED KIHLBERG.	J. JOHNSSON.	OSCAR NYLÄNDER

John Stuart.

— 520 —

: tv,»tH\vA vM«h»V\ VU\ .v,\i v,, !i,v\ >

.iii i>)v/ irt• / ,nngv)rvl t> . • . ’ . ••■»•i/ .jil»- d •!>< ,jdnaVioiifi!..

Reservationer:

• ''••c m>ea!>l-it''I ;<> / . ;■ u ; /; fv,m ; // k*. .

1 :o) vid § 2 under berättelsen angående Fångvårdsstyrelsen:

Litt. A.

af herrar Collander och Johnsson, hvilka ansett, att §:n icke bort i
berättelsen inflyta;

herr friherre von Schwerin har begärt att få antecknadt, att han icke
inom revisionen närvarit vid behandlingen af det i förenämnda § omförmälda
ärende;

2:o) vid § 9 under berättelsen angående Arméförvaltningen:

Litt. B.

af herr von Hedenberg mot vissa delar af motiveringen, som han ansett
bort vara mera objektivt aftåttade;

3:6) vid § 2 under berättelsen angående Lotsverket:

Litt. C.

af herr von Hedenberg:

»Då Revisorernes uttalande vid 1894 års revision i förevarande ämne
icke föranledde någon åtgärd från Riksdagens sida och de skäl, hvilka Statsutskottet
uti utlåtandet n:o 52 anfört till grund för sin hemställan om berörda
riksdagsbeslut, oförändrade föreligga, samt anledning för Revisorerne
till enahanda framställnings upprepande ej tillkommit, bör enligt mitt förmenande
denna anmärkning icke i innevarande års revisionsberättelse inflyta.»

4:o) vid § 5 under berättelsen angående Statskontoret:

Litt. D.

af herrar friherre Klingspor och friherre von Schwerin, som ansetl,
att §:n icke bort i berättelsen inflyta.

5:o) vid § 7 under berättelsen angående Statskontoret:

‘iiiv’,; )''/■ Litt. E.

af herr Johnsson:

»Då det förhållande, att fråga blifvit väckt om beredande af annan
utfartsväg från Venern till Vesterhafvet än genom Trollhätte kanal, ej lärer
utgöra något skäl, hvarföre staten skulle förvärfva eganderätt till Trollhätte
kanalverk, och utredning i detta syfte, åtminstone i frågans nuvarande läge,
ej är erforderlig, har jag yrkat, att följande slutmening i denna punkt måtte
derur utgå, nemligen: »i sammanhang hvarmed äfven borde tagas i öfver -

— 521

vägande, huruvida icke kanalverket må kunna genom inlösen eller köp för
kronan förvärfvas. En sådan utredning synes under närvarande förhållanden
vara så mycket angelägnare, som fråga nemligen väckts om utvidgning af
Trollhätte kanal eller om beredande af annan utfartsväg från Yenern till
Vesterhafvet, hvilken frågas lösning otvifvelaktigt kommer att beröra statens
intressen vid Trollhättan».

6:o) vid § 1 under berättelsen angående Tullverket:

Litt. F.

af herrar Collander, Ericsson, friherre von Schwerin och Johnsson:

»Då Riksdagens uppmärksamhet redan blifvit fästad å de förhållanden,
för hvilka denna § redogör, genom såväl den af herr O. P. af Burén till
innevarande års Riksdag afgifna motion (n:o 8) som uti det af Kommerskollegium
och Generaltullstyrelsen gemensamt afgifna betänkande, rörande
inkomna anmärkningar mot Mellanrikslagen, samt då förslag till revision af
sistnämnda lag nu är under utarbetning af en unionel komité, hafva vi ansett,
att denna § såsom ändamålslös bort ur revisionsberättelsen uteslutas.»

Ren. Ber. ang. SlaUverket för är 1894-

— 522 —

Riksmarskalksembetets

underdåniga utlåtande angående två af
Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningar.

Till Konungen.

Sedan Eders Ivongl. Maj:t i nåder anbefalt Riksmarskalksembetet att
inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad uti härhos återgående
transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse öfver verkstäld
granskning af statsverkets med dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1894 förekommer rörande anmärkningar mot användandet
af ej mindre statsanslaget till reparationer å Stockholms slott in. fl. för de
Kongl. hofven upplåtna byggnader, än äfven Gripsholms slott,

har Riksmarskalksembetet infordrat yttranden beträffande dessa anmärkningar
från Chefsembetet vid hofstallet och Ståthållaren på Gripsholms slott
och får, med öfverlemnande deraf samt med bestyrkande af deruti lemnade
uppgifter, i underdånighet tillkännagifva, att Riksmarskalksembetet för sin del
ej har något att dervid tillägga.

Stockholm den 20 Januari 1896.

Underdånigst:

F. v. ESSEN.

Fr. Ekström.

Chefsembetets vid hofstallet

förklaring.

Till Kongl. Riksmarskalksembetet.

Riksdagens senast församlade Revisorer hafva uti sin den 30 nästlidne
November afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 anmärkt,
bland annat, rörande statsanslaget till reparationer å Stockholms slott
m. fl. för de Kongl. hofven upplåtne byggnader, att under titeln: “anslaget
till Kongl. hofstallets underhåll" jemväl under samma år blifvit bestridda åtskilliga
kostnader till sammanräknadt belopp af omkring 2,000 kronor för
gas- och vattenledningsarbeten samt anordningar för elektrisk belysning in. fl.
till den nya hofstallbyggnadens fullbordande och inredning hörande arbeten,
hvilka Riksdagens Revisorer ansett bort af byggnadsanslaget bekostas.

Sedan i anledning af nådig remiss den 6 nästlidne December, mig delgifven
den 19 i samma månad, undertecknad anmodats öfver hvad sålunda
blifvit erinradt afgifva underdånigt utlåtande, får, med remissaktens återställande,
jag härmed vördsamt anföra följande.

— 523

Såsom jag förut andraga uti min den 18 Januari 1895 till Kongl.
Riksmarskalksembetet aflåtna skrifvelse i anledning af hvad Riksdagens Revisorer
erinrat efter granskning af 1893 års statsråkenskaper, tillåter jag mig nu åter
vördsamt framhålla, att sedan jag uti mitt den 24 Januari 1893 afgifna underdåniga
förslag för användande af samma års anslag för Kongl. hofstallets
underhåll anfört, bland annat, att den besparing af anslagsmedlen, hvilken
kunde under året uppstå, vore afsedd att framdeles i mån af behof vid nya
hofstallsetablissementet användas till bestridande af utgifter för sådana derstädes
förefallande arbeten, livilka dels kunde anses nödvändiga för hofstallets underhåll,
dels ock erforderliga för dess nytta, men hvilkas utförande icke kunnat
af byggnadsanslaget bestridas, och detta mitt underdåniga förslag, enligt nådiga
brefvet den 7 April samma år, blifvit gilladt och godkändt, jag ansett mig
käft full'' befogenhet att använda ofvanberörda anslagsmedel på sätt som skett.

Enär den af ''Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningen, beträffande
åtskilliga utbetalningar för hofstallets räkning under år 1894, så mycket
mindre synes hafva afsett der utförda arbetenas nytta och nödvändighet, som
Revisorerne funnit desamma “hörande till nya hofstallbyggnadens fullbordande
och inredning", utan endast gäller sättet för dessa arbetens liqviderande, tillåter
jag mig fiista uppmärksamheten derå, att sedan dels blifvit afsätta kronor
43,226,4 4 för fullbordandet af de delar utaf hofstallsetablissementet, hvilka
först efter krön obageriets bortflyttande kunna byggas, dels ock genom Kongl.
Öfverintendentsembetet redan den 29 Mars 1894 afgifvits fullständig slutredovisning
för byggnadsanslaget i öfrigt, och detsamma, såsom af redogörelsen
närmare framgår, icke lemnade tillgång till bestridande af förenämnda utgifter,
jag till desammas liqviderande icke haft till min disposition andra medel, än
anslaget till hofstallets underhåll, hvilket enligt Kongl. Maj:ts nådiga medgifvande
fick för ifrågavarande ändamål disponeras.

Bland de under år 1894 vid hofstallet utförda arbeten hafva förekommit
utsträckning af gas- och vattenledningsrör med flere kompletteringsarbeten,
hvarjemte slutliqvklerats förut utförda elektriska belysningsledningar, som först
efter anstälda och godkända prof under samma år kunde till vederbörande
entreprenör betalas.

Att byggnadsanslaget ickclemnat tillgång till dessa arbetens liqviderande,
har, såsom jag uti min ofvanberörda skrifvelse den 18 Januari 1895 förut,
framhållit, varit beroende derå, att vid hofstallbyggnadon delvis användts dyrbarare
materialier och andra konstruktionssätt, än ursprungligen afsetts, hvarigenom
större soliditet kunnat erhållas, och dermed större trygghet vinnas för
arbetets framtida bestånd, hvilket kraft större utgifter, än uti kostnadsförslaget
för hofstallbyggnadsarbctet beräknats.

Slutligen anser jag mig böra fästa uppmärksamheten dels derå, att jag

— 524 —

så mycket mindre dragit i betänkande att af behållningen från 1893 och af
1894 års statsanslag för hofstallets underhåll bekosta ifrågavarande arbeten
som enligt nådiga brefvet den 6 April 1894 Kongl. Maj:t funnit godt gilla
och godkänna mitt i sådant syfte afgifna underdåniga förslag af den 25 Januari
1894, dels ock derå, att enligt nådigt bref den 10 April 1895 (mig
meddeladt genom Kongl. Riksmarskalksembetets skrifvelse den 24 i samma
månad), Kongl. Magt, med godkännande af de vid hofstallet år 1894 verkstälda
arbeten, likaledes funnit godt i nåder gilla och godkänna äfven det
af mig upprättade och af Kongl. Riksmarskalksembetet understödda förslag
till användande af behållningen från 1894 samt 1895 års statsanslag till behöfliga
förekommande arbeten för det nya hofstallets underhåll.

Stockholm den 16 Januari 1896.

G. F. Gyldenstolpe.

Ståthållarens på Gripsholms slott

förklaring.

Till Riksmarskalksembetet.

Med anledning af från Riksmarskalksembetet infordradt utlåtande, rörande
bifogade transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse angående
Gripsholms slott, får jag vördsamt meddela följande:

Med stöd af ett till Kongl. Öfverintendentsembetet inkommet nådigt
bref uppdrogs år 1891 åt Brandchefen i Stockholm B. Hollsten, Stadsarkitekten
L. Hedin och Arkitekten F. Lilljekvist att besigtiga Gripsholms slott samt
till Embetet afgifva förslag till de åtgärder jemte kostnader för desamma,
hvilka kunna finnas erforderliga för att skydda slottet och der förvarade
samlingar . mot eldfara. Uti det af komitterade till Öfverintendentsembetet
derpå afgifna utlåtandet beräknades kostnaderna för de föreslagna åtgärderna
till 60,800 kronor. Skulle man inskränka sig till de allra nödvändigaste
åtgärderna, kunde dock denna summa nedbringas till 36,000 kronor.

Naturligtvis borde det anses som ett önskningsmål, att med slottets egna
tillgångar kunna verkställa dessa arbeten och i sammanhang dermed, i möjligaste
mån, återgifva det gamla slottets yttre dess ursprungliga utseende.

Vid granskning af den afverkningsplan, som år 1877 uppgjordes för
den slottet tillhörande skogsmarken Kungshagen, visade det sig, att slottet
1893 egde en besparing på skogsafverkningen, hvilken, efter ett af Jägmästaren
A. Kindstrand härmed i transsumt bifogadt utlåtande, skulle utgöra 2,145.5
famnar ved, med ett beräknadt minimivärde af 12,540 kronor.

Af samma utlåtande synes äfven, att, förutom hvad som sålunda genom
trakthuggning skall afverkas under nuvarande indelningsperiod, inom en del

— 525 —

bestånd extra afredning borde företagas af björk och äldre tall. Dessa träd,
som redan då voro skadade, kunde aldrig få qvarstå till traktafverkningen
skulle nå dem, enär de då skulle vara alldeles värdelösa. Genom denna extra
af verkning beräknades kunna erhållas 800 famnar barrved och 150 famnar
björkved. Minimivärdet af dessa 450 famnar beräknades till 2,700 kronor.
Hela minimivärdet af den virkestillgång, som kunde, såsom ej behöflig för
slottets underhåll, försäljas, förutom den virkesbesparing, som möjligen kan
uppstå å återstående trakthuggen inom lista perioden, uppgick således till
15,240 kronor.

Efter dessa upplysningars erhållande insändes till Riksmarskalksembetet
anhållan om att ''få till den högstbjudande försälja afverkningsrätten till ofvannämnda
besparingsskog och derjemte få verkställa den extra afverkning, som
enligt ofvanstående utlåtande ansågs böra företagas, samt att de derför inflytande
medlen måtte få användas till påbörjande af de af komitterade föreslagna,
nödvändigaste arbetena för slottets skyddande för eldfara, såsom brandmurens
uppförande, det gamla, bristfälliga yttertakets ombyggande in. in.

Sedan bifall dertill erhållits, verkstäldes den föreslagna skogsförsäljningen,
då den summa, som inflöt för den besparade skogen, utgjorde 17,200 kronor
och för den extra afverkningen 5,464 kronor, eller tillsammans 22,664 kronor.

En del af dessa medel (8,600 kronor) redovisades som inkomst redan
uti 1893 års räkenskaper, men den återstående delen (14,064 kronor) ingick
först i räkenskaperna för år 1894.

Förutom dessa 14,064 kronor inbringade under år 1894 en del afverkad
ek, som enligt Jägmästaren AVickmans i afskrift bifogade utlåtande ofördröjligen
borde utgallras i den s. k. Djurgården, en summa af 3,314 kronor 82
öre. Lägges så härtill inkomsten af den under samma år, enligt indelningsplan,
verkstälda årliga trakthuggningen, så erhålles den summa af 20,139
kronor 41 öre, hvilken utgjorde den inkomst af virkes försäljning, som Riksdagens
Revisorer under revisionsåret anmärkt vid granskning af Gripsholms
slotts räkenskaper för år 1894.

När man under 1893 års arbeten började rifva i det gamla slottet,
upptäcktes emellertid, att åtskilliga oberäknade reparations- och förstärkningsarbeten
måste vidtagas, och i synnerhet befunnos en stor de! golf och takbjelkar
vara nästan totalt nedruttna, så att man, enligt Slottsarkitektens och
Slottsbyggmästarens härmed bifogade intyg, kunde befara, att bjelkarna ej
längre ’ mägtade bära den tyngd, som de vid slottets förevisande för allmänheten
stundom voro utsatta för, då det händer, att resande till tusental på en
gång besöka slottet. Om ej eu katastrof skulle riskeras, och på samma gång

— 526 —

den större delen af slottet fortfarande stå oskyddad t för eldfara, så ansågs, att
fullbordandet af de år 1893 påbörjade arbetena ofördröjligen borde ega rum.

För att erhålla medel dertill, så anhölls, att eu revision af den år 1877
utfärdade hushållningsplan för Kungshagen måtte få verkställas.

Öfver denna revision infordrades sedermera Generaldirektör Evers härmed
i afskrift bifogade underdåniga P. M., af hvilken synes, att eu tidigare utverkning
af den lista 20-åriga periodens halfva virkesafkastning ansågs kunna
ega rum. Denna halfva virkesaf kastning upptaxerades af Jägmästaren Kindstrand
till 375,000 kub.-fot virke.

Efter hos Riksmarskalksembetet gjord framställning anbefaldes fortsättande
under år 1895 af de år 1893 påbörjade arbetena och att för medels erhållande
dertill skulle af den lista 20-års periodens halfva virkesaf kastning 250,000
kub.-fot virke, med en afverkningstid af 3:ne år, till den högstbjudande försäljas.
Denna virkesmassa inbringade 19,500 kronor.

Att slottets inkomster under de närmaste 20 åren komma att derigenom
förminskas, är ju naturligt, men å andra sidan komma väl också de årliga
underhållskostnaderna för slottet att för den närmaste framtiden reduceras till
ett minimum. Innan dessa omfattande reparations- och restaureringsarbeten
togo sin början, betungade slottets underhåll årligen budgeten med 1,200 till

I, 500 kronor, hvaraf i synnerhet det bristfälliga, under Drottning Hedvig
Eleonoras tid uppförda, men nu ombyggda yttertaket slukade större delen.
Man hade att välja emellan att antingen låta den redan öfvermogna skogen
std qvar och i fred och ro ruttna ned, och på samma gång den gamla Vasaborgen
få förfalla och vara utsatt för eldfara, eller också realisera en del af
skogen, innan den blef värdelös, och i stället från förfall bevara och mot eldfara
skydda det minnesrika slottet.

Hade ej dessa senare reparationsarbeten verkstälts, hade man varit
tvungen stänga en del af slottet för besökande, såvida oj allmänhetens lit
och lemmar skulle riskeras.

Gripsholms slott den 29 December 1895.

HENRIC ANKARCROXA.

Ståthållare.

T. f. Jagmästarens i Gripsholms revir

yttrande.

Till Ståthållaren och Kommendören af Kong!. Svärdsorden in. m.

Välborne Herr H. A. Ankarcrona. •

Efter att på anmodan af Herr Ståthållaren hafva, i stället för Jägmästar

J. E. Wickman, som sedan den 6 sistlidne Juni åtnjuter tjenstledighet och

— 527 -

hvars tjenst sedan »dess förestås af undertecknad, å Gripsholms slotts skog,
Kungshagen, verkstält uppräkning af virkestillgången å de trakthyggen, som
äro, enligt hushållningsplan, besparade till innevarande år och i sammanhang
med företagen revision af nämnda hushållningsplan, som upphör att gälla till efterrättelse
med 1897 års slut, uppskattat den virkesmassa, som intill nämnda år
bör uttagas genom extra afverkning, får jag med anledning af dessa förrättningar
härmed vördsammast afgifva följande utlåtande.

De besparade trakthyggena äro beväxta med gammal gran, delvis inblandad
med 100—200-årig tall samt något björk. Å de kärrartade delarna
deraf förekommer al. Barrträden äro i följd af öfverinogenhet mycket skadade
af innanröta, hvarför timmerträdens antal är ringa i förhållande till det antal
träd, som uppnått dertill lämpliga dimensioner. De träd, som äro dugliga till
timmer — såväl gran som tall — lemna dock ett groft, långt, jemnvuxet,
moget och qvistrent virke, hvartill maken finnes å få, om ens någon skog
mer i Mälaredalen än denna. — — — —----—---— —

Af bifogade uppräkningslängder framgår, att å de afsätta åtta afverknings -

trakterna finnas sam mani agdt:

1,112 sågtimmerträd .................................... 493,9 famnar

738 byggnadstimmerträd.............................. 148,6 „

Barrved, något asp och al......................... 1,392,4 „

Björkved .................... 110,6 „

Summa 2,145,5 famnar.

Minimivärdet af ofvanstående 2,145,5 famnar beräknas till 12,540 kronor.

Förutom hvad som sålunda genom trakthuggning skall afverkas under nuvarande
indelningsperioden af den virkesmassa, som ej erfordras för slottets
räkning, anser jag, att inom eu del bestånd, som nu tillhöra 3:e och 4:e perioden
och delvis 2:a perioden, extra afverkning bör företagas af björk och äldre
tall. Dessa träd, som redan nu äro skadade, kunna aldrig qvarlemnas tills
traktafverkningen når dem, enär de då skola vara alldeles värdelösa.

Genom sådan afverkning beräknas kunna erhållas:

Barrved......................................... 300 famnar

Björkved....................................... 150 „_

Summa 450 famnar ved.

Minimivärdet af dessa 450 famnar uppskattas till 2,700 kronor.

Hela minimivärdet af den virkesl ingång, som kan, såsom ej behöflig för
slottets underhåll, försäljas, förutom den virkesbesparing, som möjligen kan

— 528 —

uppstå å återstående trakthyggen inom nuvarande Pa * peri oden, uppgår således
till 15,240 kronor.

Strengnäs den 23 Juli 1893.

AXEL KINDSTRAND,
t. f. Jägmästare i Gripsholms revir.

Vidimeras ex oflicio:

Henric Ankarcrona.

Bilagan 1.

På begäran af Herr Ståthållaren och Kommendören m. m. H. A. Ankarcrona
har undertecknad verkstält besigtning af till Gripsholms slott hörande
s. k. Djurhagen samt skogsskiftena vid Ekhof och Bondängen, samt får jag
deröfver vördsammast afgifva följande yttrande.

Inom den s. k. Djurhagen anser jag, att några åtgärder rörande skogsvården
för närvarande icke bör företagas, i annat hänseende än att de inom
granskogen förefintliga äldre, öfvermogna och skadade ekarna ofördröjligen afverka*,
hvarjemte inom öfriga delar af Djurhagen de skadade ekarna så småningom
borttagas, samt i deras ställe 8 ä 10-åriga ekar utplanteras.

För skogsskiftena vid Ekhof och Bondäng, hvarå afverkningen hittills
uttagits genom planlös blädning, bör ordnad hushållning införas. Den lämpligaste
hushållningsmetoden, som der bör tillämpas, anser jag vara trakthygge
i förening med s. k. berednings- och rensningshuggning. En del af den till
betesslåtter utlagda marken har ringa gräsväxt och lämpar sig derför bättre
till skogsbruk samt bör fördenskull upptagas såsom skogsmark vid möjligen
blifvande skogsindelning.

Strengnäs den 14 Maj 1893.

J. ED. WICKMAN.

Vidimeras ex officiel:

Henric Ankarcrona.

Bilagan 2.

Underdånig Pro Memoria.

Enligt en af extra Jägmästaren Axel Kindstrand upprättad plan för
Gripsholms slotts skog utgöres skogsmarken af 373,6 hektar, hvaraf

71,6 hektar utgöres af kalmark

årig skog -

87,2	??		5?	1—	40-
4,5	??	??		41-	-60
102,5	5?	??	??	61-	-80
73,2	??	5?	??	81-	-100
34,6	■ •	??	V	101	—120

— 529 —

En del af de äldre bestånden uppgifvas vara skadade. Skogsodling anses
erforderlig å 110 hektar, att verkställas under nästkommande tio år. Afkastningen
under den första tjuguåriga perioden har beräknats till 5,845
famnar eller årligen 292 famnar. Men som en del af de äldre skogsbestånden
enligt förrättningsmannens uppgift äro skadade, synes en något tidigare afverkning
af periodens halfva virkes afkastning eller 2,922 famnar kunna medgifvas,
under förutsättning dels att detta belopp ej afverkas på en gång, utan
uttages på två eller tre år, dels att under perioden endast hälften af ofvannämnda
årsafverkning, eller 146 famnar, årligen uttagas till husbehof, dels
ock att den af förrättningsmannen erforderlig ansedda skogsodlingen varder
utförd inom föreslagen tid. Beträffande den af förrättningsmannen ifrågasatta
rensnings- och beredningshuggningen, synes, att döma af handlingarne,
jemväl sådan extra afverkning hafva skäl för sig, dock att, derest dylik afverkning
företages, motsvarande besparing måste göras i nyssnämnda årliga
husbehofsafverkning under den första perioden.

Priset för vedvirke å rot uppgifves i Gripsholms revir utgöra 2,3 0
kronor för kubikmeter eller omkring 5,7 5 för famnen. Vid virkesförsäljning
från ifrågavarande skog torde dock priset för famn ställa sig något högre,
enär eu del af virket utgöres af timmer.

Stockholm den 29 Oktober 1894.

Underdånigst:

OSCAR EVERS.

Vidimeras ex officiel
FR. EKSTRÖM

Slottsbyggmästarens och Siottsarkitektens
vid Gripsholms slott

yttrande.

På begäran af Ståthållaren å Gripsholms slott få undertecknade, som
ledt och utfört arbetena för slottets brandfria anordnande och återställande,
intyga, att största delen af bjelklaget öfver andra våningen varit och ännu
delvis är vid bjelkarnas ändar så afruttnade, att dess hållfasthet vid belastning
måste anses otillfredsställande, synnerligen som midt å bjelkarna tegelmurar
cell kakelugnar varit och äro placerade; äfvensom att det gamla nu ombyggda
yttertakets bjelkar delvis måst ersättas med nya samt plåten om- och nyläggas.

Gripsholm den 27 December 1895.

AUG. RAHMQYIST. FREDR. LILJEKVIST.

Slottsbvggmästare. Slottsarkitekt.

Arkitekt i Kongl. Ofverintendentsembetot.

Rev. Ber, ang. SUilsverhet för dr 1894.

Vidimeras ex officio:
Henne Ankarcrona.

— 530

Hofrättens öfver Skåne och
Blekinge

underdåniga förklaring i anledning af
en utaf Riksdagens Revisorer framstäld
anmärkning vid Hofrättens räkenskaper
för år 1894.

Till Konungen.

Riksdagens Revisorer för granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 hafva i afgifven berättelse
anfört, att bland de i räkningen å denna Hofrätts expensmedel för
nämnda år åberopade verifikationer saknades vid den af Revisorerne verkstälda
granskningen de under numren 16, 23 i, 54 och 55 upptagna; att det dock
torde kunna antagas, att dessa verifikationer vid räkningens afgifvande verkligen
förefunnits, men sedermera bortfallit, på grund deraf att denna räkenskap
liksom räkningen öfver Hofrättens afföringsmedel icke varit jemte tillhörande
verifikationer inbunden, utan endast med ett genom handlingarne draget snöre
på ett föga betryggande sätt hopfogad; samt att efter hvad sålunda förekommit
det emellertid torde kunna emotses, att förenämnda räkningar för
framtiden varda, på sätt i afseende å statsverkets öfriga räkenskaper eger
rum, i behörig ordning inbundna.

Genom nådig remiss den 14 December 1895 har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt Hofrätten att i anledning af hvad Riksdagens Revisorer sålunda anfört
inkomma med underdånigt utlåtande; och får Hofrätten, under åberopande af
innehållet i bilagda, af Hofrättens redogörare för expensmedlen afgifna yttrande,
förklara sig skola tillse, att för framtiden ifrågavarande räkenskaper varda
behörigen inbundna.

Kristianstad den 16 Januari 1896.

Underdånigst:

WILH. LILLIESTRÅLE.

a- TH. ANDERBERG. J. A. LUNDAHL.

ERNST von SYDOW. VICTOR SCHNEIDER.

Louis Ljungberg.

Redogörarens vid Hofrätten öfver

Skåne och Blekinge

förklaring.

Till Kongl. Maj:ts och Rikets Hofrätt öfver Skåne och Blekinge.

Uti afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte

— 531 —

dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 hafva
Riksdagens Revisorer anfört:

att bland de i räkningen å Kong]. Hofrättens expensmedel för år 1894
åberopade verifikationer saknades vid den af Revisorerne verkstälda granskningen
de under numren 16, 23 54 och 55 upptagna, åsyftande särskilda

utgifter å respektive 5 kronor, 308 kronor 80 öre, 59 kronor 50 öre och
5 kronor;

att dock torde kunna antagas, att dessa verifikationer vid räkningens
afgifvande verkligen förefunnits, men sedermera bortfallit, detta på grund deraf,
att denna räkenskap, hvilken undergått granskning i Kong!. Kammarrätten,
liksom räkningen öfver Kong!. Hofrättens aflöningsmedel icke varit jemte tillhörande
verifikationer inbunden, utan endast med ett genom handlingarne
draget snöre på ett föga betryggande sätt hopfogad;

samt att efter hvad sålunda förekommit det emellertid torde kunna
emotses, att förenämnda räkningar för framtiden blefve, på sätt i afseende å
statsverkets öfriga räkenskaper egde rum, i behörig ordning inbundna..

Öfver hvad sålunda blifvit anmärkt får jag‘, i anledning af remiss från
Kongl. Hofrätten, härigenom vördsamt anföra följande:

Ifrågavarande expensmedelsräkning var tillika med räkningen öfver
aflöningsmedlen, räkningen öfver papper in m., inventariiförteckning och verifikationer
inlagd i en papp-perm. Allt var genomdraget med ett silkessnöre
af det slag, som användes till sammanbindning af Kongl. Hofrättens expeditioner,
och snörets ändar voro sammanbundna samt försedda med advokatfiskalsembetets
sigill; och detta snöre var så långt och anbragt på sådant sätt,
att samtliga handlingarne beqvämt kunde granskas, utan att snöret behöfde afklippas
eller på något sätt hårdt nötas. Jag vågar derför förmena, att handlingarne
voro på betryggande sätt hopfogade.

Vid räkenskapernas afgifvande saknades icke någon verifikation, och
enligt hvad den t. f. revisor, som i Kongl. Kammarrätten granskat räkenskaperna,
meddelat mig funnos ock ifrågavarande verifikationer vid granskningen.
Jag bifogar emellertid härmed dupletter af desamma.

Med anledning af den gjorda anmärkningen skall jag föranstalta derom,
att Kongl. Hofrättens ifrågakomna räkenskaper framdeles varda genom bokbindare
inbundna.

Kristianstad den 11 Januari 1896.

H. Aspegren.

— 532 —

Bilagan 1.

N:o 16.

Kristianstad den 2 April 1894.

Till Hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Debet till K. Lindström.
An Arvode för renhållning- å klosetterna under Mars månad ... kronor 5:_

qvittera^, N. Lindström.

Bilagan 2.

N:0'' 23 V .

Lessebo den 24 April 1894.

Kong]. Maj:ts och Rikets Hofrätt öfver Skåne & Blekinge. Debet till
Lessebo Bolag, Kristianstad.

4 packar 12 ris Statspapper K: o O skur....... 15 kr. 180:

10 » d:o N:o 000 oskur. 12 „ 120: —

Frakt för 22 ris .................. 40 öre 8: so. kr. 308: so.

qvitt eras för Lessebo bolag H. Liedholm.

Bilagan 3. Kassör‘

N:o 54.

Nov. 21 1894.

Kong!. Vendes artilleriregementes Förv. direkt. Debet

Uppsatt stativ med flaggstång försedd med flagga och tillbehör

på kanslihuset.................................................................................... kr. 110

Trappa och landgång............................................................................ 9

Summa kr. 119

Carl Rydberg.
Regementsqvartermästare.

qvitteras Kristianstad d. 21/n 1894.

August UIner.

Af förestående 119 Kr., som utbetalts af Kong!. Vendes art.-reg:te,
har Kong]. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge genom dess advokatfiskal
erlagt hälften med .......................................................................... 59: 50 kronor.

Annot. Carl Rydberg.

Afskriftens rigtighet intygar

Kristianstad ,4/, 1896.

Nils Ekberg.

Bilagan 4 Regementsqvartermästare.

N:o 55.

Kristianstad den 1 December 1894.

Till Hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Debet till N. Lindström.
An Arvode för renhållning å klosetterna under November månad... kr. 5: —

qvitteras N. Lindström.

533 —

Fångvårdsstyrelsens

underdåniga utlåtande angående anmärkningar
af Riksdagens år 1895 församlade
Revisorer.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 14 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t
behagat infordra Fångvårdsstyrelsens underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens senast församlade Revisorer i nedannämnda punkter rörande
fångvårdsförvaltningen anfört i sin berättelse om verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894; och får Styrelsen till fullgörande af denna nådiga befallning
härmed afgifva sitt yttrande.

I § 1 hafva Revisorer^ anfört, att sedan med anledning af från Kongl.
Maj:t utgången allmän uppmaning att inom samtliga länen bilda arbetsinrättningar,
der sysslolösa och lättjefulla men arbetsföra personer kunde till tvångsarbete
emottaga?, år 1818 i Umeå bildats en dylik inrättning för Vesterbottens
län, hvartill inom staden och landet samlats en fond, som vid nämnda
års början uppgått till 2,272 rdr. 33 sk. 10 rst. banko, men denna fond,
till hvars förstärkande år 1820 af allmänna medel anvisats ett belopp af
1,200 rdr. banko, sedermera visat sig för sitt ändamål obehöflig och förty
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län gjort upprepade
framställningar, senast den 28 Oktober 1859, angående användandet af fonden,
hvilken nämnda år ökats till 15,002 kronor, Kongl. Maj:t efter Fångvårdsstyrelsens
hörande den 14 Februari 1860 inedgifvit länets hushållningssällskap
att tillsvidare uppbära fondens behållna ränta, direktionen för fondens förvaltning
likväl obetaget att såsom försträckning och mot laga säkerhet öfverlemna
jemväl kapitalet till hushållningssällskapet; att i följd häraf fonden
blifvit af hushållningssällskapet lyftad emot en af detsamma utfärdad skuldförbindelse
å beloppet, 15,002 kronor, utan ränta, hvilken förbindelse den 15
Oktober 1860 intecknats i 21/32 mantal n:ris 1, 2 och 3 Yttertafle inom Umeå
härad; att, enligt hvad Revisorerne vidare inhemta!, hushållningssällskapets
förvaltningsutskott, som uppbär räntan af ifrågavarande fond, till direktionen
för fondens förvaltning den 15 Maj 1882 utfärdat förbindelse å 14,582 kronor
utan ränta, till säkerhet för hvilken förbindelse inteckning den 22 Maj samma
år beviljats och den 9 November 1891 förnyats uti hushållningssällskapet
tillhöriga tomten N:o 256 i staden Umeås vestra del med derå uppförda
slöjdbyggnader jemte uthus; samt att det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet,
att berörda fond, som jemlikt Kongl. brefvet den 14 Februari 1860

— 534 —

bort bibehållas vid oförminskadt belopp af 15,002 kronor, nedbringats till
14,582 kronor, liksom det förefallit Revisorerne anmärkningsvärd!, att fonden,
oaktadt dess minskning, alltjemt blifvit i Fångvårdsstyrelsens räkenskaper upptagen
med oförändradt belopp, 15,002 kronor.

Med anledning af hvad Revisorerne sålunda anmärkt har Styrelsen inhemta!
erforderliga upplysningar af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Vesterbottens län, som i ärendet afgifvit ett till Eders Kongl. Maj:t stäldt
underdånigt yttrande; och tillåter sig Styrelsen, med öfverlemnande af detta
yttrande jemte vidfogad afskrift af den öfver ifrågavarande fond för nästlidet
år upprättade räkning, såsom eget utlåtande i underdånighet åberopa nämnda
handlingar, h vilka utvisa, att fonden förefinnes till sitt ursprungliga belopp
15,002 kronor, hvaraf 14,582 kronor enligt ofvan omförmälda, af länets
hushållningssällskaps förvaltningsutskott till direktionen för fondens förvaltning
utfärdade och behörigen intecknade skuldförbindelse, och återstoden 420 kronor
insatte å deposition i i Vesterbottens enskilda bank.

Uti nästföljande § 2 hafva Revisorerne, under erinran hurusom af
verifikationerna till centralfängelsets i Göteborg räkenskaper för revisionsåret
inhemtas, att såsom brandförsäkringsafgift utbetalats, förutom 9 kronor 97
öre till Städernas allmänna brandstodsbolag, ett belopp af 30 kronor till ett
engelskt bolag för en försäkringssumma af 10,000 kronor, med föranledande
häraf uttalat den mening, att då undantagsvis försäkring mot eldskada för
kronans räkning kunde anses böra förekomma, sådan försäkring syntes, så vidt
ske kunde, böra tagas i svenskt bolag.

Såsom förklaring öfver anmärkta sakförhållandet får Styrelsen i underdånighet
meddela att, enligt hvad direktören vid nämnda centralfängelse upplyst,
den ifrågavarande brandstodsafgiften till engelskt bolag, hvilken utgått
alltsedan år 1879, afsett försäkring icke af någon kronans egendom, utan af
enskilda personers gångkläder, duktyg och sänglinne, som inlemnats till tvätt
vid fängelset.

De remitterade handlingarne återställas.

Stockholm den 21 Januari 1896.

Underdånigst:

SIGFRID W1ESELGREK.

C. GERLE. JOH. ROBBERT.

N. Sandell.

Kongl. Maj:ts Befailningshafvandes
i Vesterbottens län

underdåniga yttrande.

Till Konungen.

Uti en den 30 November 1895 afgifven berättelse om verkstad granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894 hafva Riksdagens Revisorer anfört, att en för bildande
af en arbetsinrättning inom Vesterbottens län samlad fond, hvilken sedermera
visat sig för ändamålet obehöflig, med stöd af Eders Kongl. Maj:ts den 14
Februari 1860 lemnade nådiga medgifvande, såsom lån öfverlemnats till länets
hushållningssällskap, som berättigats uppbära fondens behållna ränta, under
vilkor, bland annat, att fonden bibehölles vid det belopp, hvartill densamma
vid nämnda tid uppgått eller 15,002 kronor; att till följd häraf fonden blifvit
af hushållningssällskapet lyftad emot en af detsamma utfärdad skuldförbindelse
å berörda belopp 15,002 kronor, utan ränta, hvilken förbindelse den 15 Oktober
1860 intecknats i mantal n:ris 1, 2 och 3 Yttertafle inom Umeå
härad; att, enligt hvad Revisorerne vidare inhemta!, hushållningssällskapets
förvaltningsutskott, som uppbär räntan af ifrågavarande fond, till direktionen
för fondens förvaltning den 15 Maj 1882 utfärdat förbindelse å 14,582 kronor
utan ränta, till säkerhet för hvilken förbindelse inteckning den 22 Maj samma
år beviljats och den 9 November 1891 förnyats uti hushållningssällskapet tillhöriga
tomten n:o 256 i Umeå stads vestra del med derå uppförda slöjdbyggnader
jemte uthus, samt att det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att
berörda fond, som jemlikt Kongl. brefvet den 14 Februari 1860 bort bibehållas
vid oförminskadt belopp af 15,002 kronor, nedbringats till 14,582 kronor.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts Befailningshafvandes underdåniga yttrande
i anledning häraf infordrats, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
rörande förenämnda fonds ställning i underdånighet hänvisa till bifogade styrkta
afskrift af den öfver fonden för nästlidet år upprättade räkning, hvaraf Eders
Kongl. Maj:t behagade inhemta, att fonden förefinnes till sitt ursprungliga
belopp 15,002 kronor, hvaraf 14,582 kronor, enligt ofvanomförmälda, af länets
hushållningssällskaps förvaltningsutskott till direktionen för fondens förvaltning
utfärdade och behörigen intecknade skuldförbindelse, och återstoden 420 kronor
insatte å deposition i Vesterbottens enskilda bank, hvarjemte Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande anser sig böra i underdånighet tillkännagifva, att
såväl berörda skuldförbindelse som depositionsbevis blifvit i landtränteriets
vård nedsatte.

Landskontoret i Umeå den 10 Januari 1896.

Underdånigst;

JESPER (''BUSEBJÖRN.

Olof Åkerren.

— 536 —

Bilaga.

Räkning öfver Vesterbottens läns arbets- och korrektionshusfond

för år 1895.

Ingående balans:

Kapital ................................................................................................. 15,002: —

Uppbörd:

Dec. 31. Ränta å kapitalet ä 4 procent .................................... G00:_

Summa kronor 15,602: —

U tgift:

Dec. 31. Vesterbottens Kong!. Hushållningssällskap, motstående
ränta på grund af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 14
Februari 1860 ........................................................................... 600:_■

Utgående balans:

Vesterbottens Kongl. Hushållningssällskaps skuld å ..................... 15,002: —

till säkerhet hvarför aflemnats:

Ro) skuldförbindelse den V 1882, intecknad i tomten och
gården n:o 256 i Umeå stad, förnyad den X9X

1891 å .................................................................. 14,582: —

2:o) Vesterbottens Enskilda Banks depositionsbevis
å ................................................................. 420: —

Umeå den 31 December 1895.

Godkännes.

15:002; —_

Summa kronor 15,602: —

F. Bergenholtz.

Anmodad räkenskapsförare.

JESPER O RESE BJÖRK.

Ordförande i Direktionen för arbets- och korrektionshnsfonden.

Ex officio:
Olof Åkerren.

Rätt afskrifvet betygar

— 537

Arméförvaltningens å Civila
departementet

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
år 1895 församlade Revisorers
anmärkningar vid de delar af Arinéförvaltningens
räkenskaper, hvilka röra
Civila departementets förvaltning.

Till Konungen.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom remiss af den 14 sistlidne
December meddelade nådiga befallning åt Arméförvaltningen å vederbörande
departement att afgifva underdånigt utlåtande öfver vidfogade transsumt åt
Riksdagens år 1895 församlade Revisorers berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894, i livad den rörer Armé förvaltningen, får Arméförvaltningen å
Civila departementet med afseende å §§ 1, 2, 4 och 5, hvilka beröra ärenden,
som falla inom departementets embetsområde — med återställande af förberörda
transsumt, såvidt det afsåge nyssnämnda paragrafer — i underdånighet anföra
följande.

Vid § 1.

Arméförvaltningen har icke försummat att, enligt sin förut afgifna förklaring,
pådrifva arbetet med utredande af den anmärkta oöfverensstännnelsen
mellan liufvudboken och bokföringen å de särskilda departementen. Att detta
arbete ännu icke ledt till önskadt mål, beror i första rummet på dess högst
betydliga utsträckning, enär ett säkert resultat ej lärer kunna vinnas utan eu
tillbakagående pröfning år efter år af hvarje siffra i de olika hufvudböckerna
samt eu härmed jemnlöpande granskning af den grundläggande bokföringen
inom embetsverket, hvilken senare granskning i öfrigt försvåras genom sistnämnda
bokförings splittring på de särskilda departementen.

Mot de grunder för Arméförvaltningens bokföring, hvilka blifvit af Revisorerne
framstälda, har Arméförvaltningen å Civila departementet icke något
att i allmänhet erinra, liksom Arméförval tuingen å detta departement håller
före, att i hvarje fall inga oöfvervinneliga svårigheter torde möta mot ett sådant
ordnande af lokalförvaltningarnes ekonomiska myndighet, som blifvit af Revisorerne
föreslaget, och som torde i vissa afseende!) medföra verkliga fördelar.
Vid genomförande af dessa ändringar torde emellertid erfordras äfven eu omorganisation
af Arméförvaltningen, i syfte att, enligt 1895 års Revisorers och
deras närmaste föregångares uttalade åsigt, hvilken af Arméförvaltningen å
detta departement fullständigt delas, öfverflytta hela medelsredovisningen och
kassaväsendet till ett enda departement.

]{ev. Ver. ang. fcttutsverket för är 18968

— 538

Vid § 2.

Att förvaltningsmyndigheterna vid Gotlands infanteriregemente lyckats
tillspika sig större förskott, än som varit för regementsförvaltningens gång
nödiga, och derigenom möjlighet yppats till den der förekomna försnillning, är
ett faktum, som Arméförvaltningen på det högsta beklagar. Att emellertid
Arméförvaltningen å Civila departementet dervid skulle kunna rättsligen eller
billigtvis ° tilläggas någon skuld, vågar Arméförvaltningen i underdånighet bestrida,
på samma gång Arméförvaltningen villigt medgifver, att skenbara anledningar
till ett sådant antagande finnas. Den reform i fråga om sättet för
tillhandahållande af medel till truppförvaltningarne, hvilken anbefalts genom
nådiga skrifvelsen den 3 Juli 1885 och den derpå grundade Arméförvaltningens
och Statskontorets gemensamma kungörelse af den 8 Oktober samma år
(Sv. förf. saml. n:o 59), bestod, såsom känd t, deri, att vederbörande truppförvaltningar,
i .stället att, såsom förut, erhålla sig från embetsverket anvisade
och direkt tillstälda särskilda kontanta medel för hvarje särskild! förvaltningsändamål,
fingo sig från hvart af Arméförvaltningens departement beviljade ett
enda kassaförskott eller förlagsbelopp till bestridande af alla deras utgifter för
departementets räkning. Det är uppenbart, att härigenom togs ett betydligt
steg i den rätta rigtning, hvilken slutligen lärer föra fram till det mål för
ordnande af truppförbandens förvaltning, hvilket blifvit af Revisorerne framstäldt
och hvars hutvuddrag angifvits i den med ^ 1 betecknade af de remitterade
anmärkningspunkterna. Men huru rationel än 1885 års förändring var, hade
fiöfr i detta fall delande öde med alla förbättringar — dock i sitt följe eu
olägenhet, som ingalunda var obeaktad, men som ansågs ej motväga de uppenbara
fördelarne af reformen. Det är nemligen klart, att det skulle för centralmyndigheten
vara jemförelsevis enkelt och i hvarje fäll mycket lättare att
öfver vaka truppförbandens kassaställning, så länge för hvarje särskild! förvaltningsändamål
gafs särskild! kassaförlag, och i öfrigt sådant förlag medgafs
endast för de större författningsmässiga utbetalningarna, såsom aflöning, mötesunderhåll
och dylikt, hvaremot för mängden af mindre utbetalningar — Indika
dock sammanlagda uppgå till betydliga belopp — i allmänhet lemnades exakt
liqvid från centralverket efter för hvarje gång afgifven reqvisition och mot
anordning, som måste af den betalningsberättigade sjelf qvitteras. Genom det
enkla öfvervakandet, att dessa senare anordningar skyndsamt återkommo till
embetsverket, förhindrades, att sådana medel kunde obehörigen stanna hos den
loka förvaltningsmyndigheten.

Annorlunda blef förhållandet, då åt truppförbaudsförvaltningen skulle
lemnas förskottsmedel eller kassaförlag i en klumpsumma, motsvarande förvaltningens
fulla behof för alla slag af utgifter under ett qvartal. Uti denna

— 539 —

klumpsumma innefattades medel icke blott för de så att säga ordinarie utgifterna,
utan jemväl för de mera tillfälligt förekommande, och om än behofvet
för de '' förra kunde i någon mån kontrolleras, undandrogo sig anspråken på
förlag för de senare en på objektiva grunder hvilande kontroll. "V ederbörande
ortsförvaltning, som skulle uppgifva behofven på förhand för kommande qvartal,
och som under sådant förhållande ju ej heller kunde noggrannt beräkna
beloppet af sådana på obestämd tid infallande utgifter under qvartalet, måste
ju också känna sig manad att för alla händelser beräkna behofvet rundligt;
något som ej kunde den skäligen förtänkas. När dertill kommer, att Arméförvaltningen''
vid tidpunkten för landtränterikrediternas anvisande, hvilket måste
ske före qvartalets ingång, icke ännu kunde hafva kännedom om behållningen
från nästföregående qvartal, hvilken blefve känd först genom den efter det
nya qvartalets ingång inkommande kassarapporten, och i öfrigt en icke obetydlig
kassabehållning alltid måste från ett till annat qvartal balanseras, för
att vara tillgänglig vid det nya qvartalets första utbetalningsdag — och följaktligen,
då den blef känd, ej kunde, der den ej var oskäligt hög, ådraga sig
en sådan uppmärksamhet, att den borde föranleda särskild åtgärd — så torde
anses förklarligt, att ej mindre en fullt verksam kontroll öfver det exakta förlagsbehofvet
icke stod att i centralverket åstadkomma, än äfven att detta
måste i väsentlig grad förlita sig på den vid lokalförvaltningen föreskrifna
kassakontrollen. Regementschefen (vid garnisonerade truppförband förvaltmngsdirektionens
ordförande) skulle, naturligtvis efter pröfning af behofvet, reqvirera
förskotten eller krediterna, han skulle minst en gång i månaden inventera
kassan, kassakontrollanten skulle intyga den i kassarapporten uppgiga behållningens
befintlighet. Och när behållningen fanns qvar, kunde det ju ur sj npunkten
af kronans säkerhet ej hafva något att betyda, om den var något
större eller mindre. Ur andra synpunkter var det visserligen icke staten likgiltigt,
om mera medel än behöfligt i förtid öfverflyttades från centralkassan —
d. v! s. Riksbanken — till lokalkassorna, och Arméförvaltningen å Civila departementet
har flere gånger, ej mindre genom cirkulär (cirk. den 21 September
1888 in. fl.) uppmanat cheferna att vara departementet behjelplig^ att
nedbringa kassabehållningen vid truppförbanden till minsta möjliga belopp, än
äfven gjort betydliga afknappningar i de begärda krediterna. - Men om än
Arméförvaltningen kunnat befara, att kassakontrollen vid truppförbanden någon
gång någonstädes varit knapphändig, har ett sådant fullständigt åsidosättande
eller missuppfattning från chefs och kassakontrollanters sida af föreskrifterna
i detta hänseende, som yppat sig vid Gotlands infanteriregemente, legat utanför
Arméförvaltningens föreställriingskrets. .

Den stora behållningen i Gotlands infanteriregementes kassa vid årsskiftet
den 31 December 1894 ådrog sig visserligen Arméförvaltningens upp -

märksamhet, då kassarapporten för nämnda års sista qvartal mot slutet af
Februari inköra till ämbetsverket. Då emellertid en fullständig omändring af
kassavården skulle inträda omkring en månad derefter, och då behållningens
befintlighet, af kassakontrollanten vitsordad, icke af Arméförvaltningen''betviflades,
ansågs onödigt att dessförinnan vidtaga någon särskild åtgärd, hvilken
1 Tf- V säsom omständigheterna sedermera utvisat — icke heller skulle
medfört något gagn eller vållat någon ändring i förhållandena.

Arméförvaltningen a Civila departementet tror sig härmed hafva besvarat
den anmärkning Revisorer^ naturligt nog funnit sig böra framställa i fråga
om kassaförlagen vid Gotlands infanteriregemente.

Departementet har visserligen haft en obehaglig allmän känsla af svagheten
i den grund - kassakontrollen vid truppförvaltningarne — på hvilken
centralembetsverket varit nödgadt att i fråga om kassaförlagen lita. Dess
chef torde emellertid ega rätt att anse sig hafva, med troget bistånd af departementets
personal, i väsentlig grad bidragit att få denna otillförlitliga kontroll
utbytt mot en annan och efter hans öfvertygelse så pass säker, som
öfver hufvud kan åstadkommas.

Vid § 4.

Lika med Revisorerne finner Arméförvaltningen naturenligt, att redogörelsen
för anslaget till “Landtförsvarsdepartementet,s afdelning af Kongl.Majrts
kansli samt kommandoexpeditionen" ingår till Arméförvaltningen, för att der
efter granskning biläggas Arméförvaltningens hufvudboks verifikationer, på
samma sätt som redan eger rum ined redogörelsen för anslaget till “skrifmaterialier
och expenser, ved in. m. för departementets afdelning af Kongl.
Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen".

Vid § 5.

För den händelse Revisorernes i denna § framstälda anmärkning skulle
afse utbetalningen af aflöningsmedel till regementsadjutanterne vid Svea lifgarde,
har Arméförvaltningen endast att anföra, det den grundar sig på Eders Kongl
Maj:ts nådiga bref den 30 Maj 1894.

Stockholm den 23 Januari 1896.

Underdånigst:

ALFRED SJÖBERG.

ERIC HOLMERTZ.

Carl Angelin.

- 541 —

Arméförvaltningens å
Intendentsdepartementet

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
departementets räkenskaper för år

1894 m. m.

Till Konungen.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 14 sistlidne December Arméförvaltningen
meddelade nådiga befallning att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af Riksdagens sist församlade Revisorers den 30 November

1895 afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894, i hvad den
rörer Fjerde hufvudtiteln, får Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet för
sin del i underdånighet anföra följande.

Äfven om, på sätt Revisorerne synas anse önskvärdt, för hvarje truppförband
i riksstaten uppfördes särskildt anslag, att i mån af behof lyftas, lärer
ej det af Revisorerne klandrade förskottssystemet derigenom kunna helt undvikas,
enär, äfven under angifna förutsättning, ett konto motsvarande nuvarande
förskottskontot nödvändigtvis torde behöfva uppläggas för den del af dessa
anslag, som hos truppförbanden komme att innestå oredovisade. Någon ändring
i form torde blifva den enda följden af det tillvägagångssätt Revisorerne
föreslå, — i sak torde förhållandet förblifva detsamma som för närvarande.

Då Revisorerne påyrka, att Arméförvaltningen, såvidt möjligt, bör söka
undvika omföringar från ett anslag till ett annat, lärer Arméförvaltningen å
Intendentsdepartementet, som icke anser sig kunna för framtiden utlofva någon
större inskränkning i det af Revisorerne klandrade omföringssystemet, här böra
närmare förklara anledningen till sin uppfattning, att en förändring i den af
Revisorerne angifna rigtningen för närvarande icke lämpligen bör genomföras.
De i Intendentsdepartementets räkenskaper förekommande omföringar utgöra i
de flesta fall liqvider, som härstädes direkt verkställas till undvikande af
dubbla penningeförsändelser, nemligen från Arméförvaltningen eller ränterier till
ortmyndigheter samt sedan från ortmyndigheter till Arméförvaltningen eller
ränterier åter.

Intendentsdepartementet tillhandahåller, exempelvis, arméns samtliga truppförband
från utredningsförrådet i Stockholm samt central- och hufvudförrådet
å Karlsborg en stor del för truppförbanden erforderliga beklädnadsmaterialier
och reqvisita, uppgående under år 1894 till ett sammanlagdt värde af omkring
700,000 kronor, hvilka materialier etc. böra af truppförbandens beklädnads -

— 543- -

kassör godtgöras Arméförvaltningen. Dessa materialier och persedlar äro i
regeln betaide af besparingarne å anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet
— Intendentsdeparteinentets förlagskonto — hvilken räkenskapstitel
sålunda bör från respektive beklädnadskassor erhålla godtgörelse för de beklädnadspersedlar
och materialier, som till t rupp förbanden från kronans förråd
utanordna^. I stället för att vid hvarje under året förekommande persedelanordning
utskrifva räkning å vederbörande beklädnadskassa, som i enlighet
dermed skulle till departementet inleverera det å räkningen utförda Arméförvaltningens
tillgodohafvande, föres här med nämnda kassor en afräkningsbok,
upptagande värdet af de till truppförbanden under året anordnade persedlar
och materialier; när munderingsanslagen under årets senare del fastställas,
minskas truppförbandens kontanta årsanslag med värdet af de sålunda från
kronans förråd utlemnade persedlar etc., hvarjemte ofvan omförmälda besparingar
genom omföring från de statsanslag, från hvilka beklädnadskassornas årsanslag
Utgå, beredas ersättning för hvad soin i berörda hänseende blifvit från kronans
förråd för ''nämnda kassor under året utlemnadt. Genom ofvan omförmälda
härstädes förda afräkningar och derpå grundade omföringar hafva undvikits
öfver 600 stycken kassaförsändelser och deraf föranledda skrivelser samt minst
lika många anteckningar i hvardera af tvenne bland departementets räkenskapsböcker
och i de vid hut v udboks verifikationerna fogade sammandragen äfvensom
i krigskassörens och kamrerarens kassakontrollböcker och landtränteriernas
qvartalsräkningar. Antalet af de i den af Eevisorerne granskade räkenskapen
synliga poster hafva på grund af ofvan omförmälda tillvägagångssätt under år
1894 nedbringats ifråga om persedelliqviderna från omkring 600 till 16 omföringar;
de annotationer i liqvid- och kassaböcker med flere ofvan angifna
räkenskapshandlingar, som genom dessa omföringar undvikits, kunna beräknas
uppgå till flere tusental.

Då Eevisorerne särskildt omförmält de omföringsåtgärder, som förorsakats
åt det hos departementet använda sättet för bokföring af kostnaderna för
regementsintendenternas resor, torde Arméförvaltningen endast böra framhålla,
att genom de 5 omföringar, som påkallats af detta tillvägagående, undvikits
nödvändigheten att fördela dessa utgifter på hvarje särskild räkning, hvilket
skulle hafva ökat antalet utgiftsposter å de vidkommande särskilda anslagen
med hundratal.

Beträffande redovisningen af de till ortmyndigheterna utanordnade förskottsmedlen
delar Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet fullständigt de
af Eevisorerne uttalade åsigter, och har i öfverensstämmelse härmed sedan en
längre följd af år redovisningsskyldiga myndigheter ålagts att till departementet
afgifva årsräkningar, upptagande såväl alla hos myndigheterna från
departementet eller för dess räkning bekomna medel, som ock alla för de -

— 543 -

partementet bestridda utgifter. Af dessa årsräkningar kunna således inhemtas
de upplysningar, som Revisorerne synas åstunda. Dessa årsräkningar, hvilka
af departementet öfverlemnas till Kammarrätten samtidigt med öfriga verifikationsliandlingar,
äro åtföljda af ett hos departementet upprättadt sammandrag,
utvisande dels användningen af alla för departementet bekomna förskottsmedel
in. in., dels storleken af de hos hvarje myndighet vid räkenskapsårets slut
utestående behållningarne af dylika medel, hvilka behållningars summa utgöra
departementets andel i de uti Arméförvaltningens hufvudbok balanserade utevarande
förskottsmedlen.

Eu specifik redovisning öfver utevarande förskottsmedel förefinnes således
redan, åtminstone för Intendentsdepartementets vidkommande. Härförutom
föras å Intendentsdepartementet såväl som å Arméförvaltningens öfriga departement
så kallade liqvidböcker, i hvilka samma poster böra återfinnas, som i
nyss omförmälda årsräkningar, och rigtigheten af dessa senare kontrolleras hos
departementet genom jemförelse med liqvidböckerna. Dessa räkenskapsböcker,
hvilka qvarstanna hos Arméförvaltningen, innehålla alla de upplysningar Revisorerne
synas åstunda, men dess konton lära svårligen kunna inflyta i den
nuvarande hufvudboken. Skulle således omförmälda årsräkningar ej anses tillräckligt
upplysande, vill det synas, att det enklaste sättet att tillmötesgå
Revisorernes i nu föreliggande anmärkning uttalade önskan skulle vara att
under revisionstiden till dem såsom lån utlemna de särskilda departementens
liqvidböcker. Fullständigast och på det mest öfverskådliga sätt torde det af
Revisorerne åstundade målet vinnas, om såsom bilaga till hufvudboken fogades
ett sammandrag öfver departementenas liqvidböcker, i hvilket sammandrag för
hvarje myndighet sammanfördes till en liqvid samma myndighets konton i de
särskilda departementenas liqvidböcker. Fn dylik åtgärd, hvarigenom Arméförvaltningens
hufvudbok, som nu upprättas anslagsvis, komine att kompletteras
genom eu bilaga, hvaruti alla i hufvudboken såsom redovisade förskott afförda
utgifter skulle återfinnas fördelade på de olika myndigheterna och hvaruti
myndigheternas alla under året redovisade utgifter vore på ett ställe sammanförda,
synes höra fullt tillfredsställa Revisorernes önskningar, men påkallar
naturligtvis någon förstärkning åt Arméförvaltningens arbetskrafter.

Då utaf denna anmärkning oförtydbart framgår, att för Revisorerne
stora svårigheter möta vid granskningen af Fjerde hufvudtitelns räkenskaper,
ett förhållande, som i betraktande af mångfalden och storleken af de under
hufvudtiteln hörande, å eu mängd undertitlar fördelade anslag,—hvarå finnas
under år 1894 redovisade utgifter till ett sammanlagdt belopp af 27,183,574
kronor 53 öre, — icke lärer för framtiden kunna helt undvikas, har Arméförvaltningen
icke velat underlåta att här gifva uttryck åt den åsigt, att det
skulle vara synnerligen önsk värdi, att, till lättnad för Revisorernes arbete, någon

— 544 -

med Arméförvaltningens räkenskaper fullt förtrogen tjensteman inom embetsverket
erhölle uppdrag att vid kommande revisioner vara Revisorer^ behjelplig
med nödiga anvisningar och upplysningar, hvilken person, på samma gång
han underlättade Revisorernes arbeten, torde kunna komma i tillfälle att göra
dem närmare förtrogna med de svårigheter, som hos Arméförvaltningen mången
gång möta att i räkenskapen få en lämplig och passande form för alla de
transaktioner i räkenskapsväg, som föranledas af Arméförvaltningens mångskiftande
embetsverksamhet.

Arméförvaltningen har ej blott att verkställa utbetalningar med belopp,
som till storleken på förhand blifvit i stat bestämda, utan drifver förvaltningen
äfven en ganska stor och omfattande affärsverksamhet. Intendentsdepartementet
köper, såsom af det ofvanstående framgår, beklädnadsmaterialier och reqvisita,
hvilka sedan försäljas till vederbörande beklädnadskassor. Departementet drifver
dessutom i Stockholm bageri- och sadelinakerirörelse. A Karlsborg har departementet
ett magasin, hvarest proviantartiklar uppköpas, för att till der förlagda
truppförband och skolor försäljas. Att granskningen af den räkenskap, hvaruti
finnes sammanförda redovisningar för alla dessa verksamhetsgrenar och
som derjemte innefattar redovisning för andra till formen mera enkla men till
innehållet och verifikationerna dess mera omfattande konton, såsom stammens
och beväringsmanskapets möteskostnader, skall erbjuda stora svårigheter, är
uppenbart, och svårigheter möta äfven, såsom ofvan antydts, ganska ofta att
hos Arméförvaltningen för redovisningen häraf finna en fullt lämplig form.
Lägges härtill den tillväxt, som under senare åren egt rum i de under departementet
lydande anslagens antal och storlek, torde häruti finnas en nära till
hands liggande förklaring, om icke alltid alla önskvärda hänvisningar och
anteckningar blifvit i räkenskaper och verifikationshandlingar iakttagna. Såsom
belysande härutinnan torde få erinras, att Intendentsdepartementets 1884
redovisade utgifter uppgingo till 0,757,776 kronor 32 öre, under det motsvarande
utgifter år 1894 utgjorde 9,749,816 kronor 38 öre. Någon förstärkning
af departementets arbetskrafter bär efter här ofvan först angifna år
emellertid icke egt rum.

§ 3.

Det anmärkta förhållandet torde, på sätt a£ närslutne, af bokhållaren
å departementet afgifna förklaring framgår, lämpligen kunna afkjelpas derigenom,
att omföringar till och från annat departement i Intendentsdepartementets
räkenskaper bokföras i särskildt räkenskapskonto och i sammandragen
öfver departementets verifikationshandlingar upptagas i särskild kolumn utan
sammanblandning med andra räkenskapsposter; och hafva åtgärder redan vidtagits
för genomförande för framtiden af en dylik anordning.

— 545

§ 6.

Till de öfver denna anmärkningspunkt från Inspektören för kavalleriet
och Chefen för remonteringsväsendet inkomna, härvid fogade förklaringar har
Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet intet att tillägga, och får derför
såsom eget yttrande åberopa hvad i dessa förklaringar finnes anfördt.

§ 9.

Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet, som redan under den 3
December 1895 till Eders Kongl. Maj:t afgifvit underdånig utredning angående
det mindre tillfredsställande skick, hvaruti de från remontdepoten vid Ottenby
hösten 1895 utlemnade remonter sig befunno, får, med bifogande af en behörigen
styrkt afskrift af nämnda underdåniga utlåtande, såsom förklaring å
den framstälda anmärkningen åberopa innehållet af nämnda underdåniga utlåtande
samt närslutna från Inspektören för kavalleriet i frågan afgifna yttrande,
och torde till hvad utaf Arméförvaltningen i denna fråga redan anförts
här endast böra ytterligare betonas:

att enligt Depotchefens skrifvelse den 28 Mars 1895 brist å beten af
honom ansetts möjligen kunna komma att uppstå endast under Juni månad
för de under samma månad till Ottenby ankommande, vid depoten ännu qvarstående
remonter, sedan nödig betesplats blifvit af satt för föregående års
remonter eller de remonter, hvarom i anmärkningen är fråga;

att någon farhåga för otillräcklighet af de beten, som beräknats för nu
ifrågakomna remonter, alltså icke blifvit i förbemälda, lika litet som i någon
annan från Depotchefen till Arméförvaltningen ingifven skrifvelse anmäld;

att Arméförvaltningen vid meddelandet af sina föreskrifter den 23 April
1895 följaktligen icke haft sig bekant, att anledning till farhåga för knapp
betestillgång möjligen kunde ifrågakomma äfven för andra än de under Juni
månad till depoten ankommande och der ännu qvarstående remonter, hvilka
alla, enligt Chefens för remonteringsväsendet skrifvelse den 8 September 1895,
vid sistnämnda tidpunkt voro i någorlunda godt skick;

att de af Arméförvaltningen lemnade anvisningarna, om de af Depotchefen
rätt fattats och rätt tillämpats, bort under de för Arméförvaltningen
af Depotchefen anmälda förhållandena vara fullt tillräckliga;

att i Depotchefens skrifvelse den 10 Maj intet anförts, som kunnat gifva
Arméförvaltningen anledning antaga, att hans i skrifvelsen den 28 Mars uttalade
farhågor beträffande betenas otillräcklighet för de under Juni månad
till depoten ankommande remonterna skulle hafva tagit en större utsträckning
och jemväl omfattade de äldre remonter, hvarom nu är fråga, helst tiden för

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1891,. 69

— 546 —

hästarnas utsläppande på betesmarkerna då ännu icke inträffat, samt beskaffenheten
af den blifvande betestillgången då ännu icke var så känd, att den
kunde gifva Depotchefen anledning att ändra sin under den 28 Mars härutinnan
uttalade åsigt.

Mot den af Revisoren) e ifrågasatta åtgärden att förse den gamla stallbyggnaden
med tak till beredande af bättre utrymme åt remonterna lärer från
Arméförvaltningens sida icke någon annan erinran böra ifrågakomma, än att
härför erforderliga medel böra af Riksdagen särskildt anvisas, då anslaget till
remontering etc. icke härtill lemnar erforderliga tillgångar, samt andra af
departementetet disponerade anslag ej kunna för dylikt ändamål användas.

Med anledning af de utaf Revisorerne anförda kostnadsbeloppen för
hästarnas underhåll vid Ottenby torde det tillåtas Arméförvaltningen att i
underdånighet erinra, att då ifrågakomna underhållskostnader, uppgående till
283 kronor 11 öre för hvarje remont, afse en tid af 16 månader, samma
kostnader måste anses såsom synnerligen billiga, i jemförelse med hvad förut
för underhåll af kronans remonter utgått, alldenstund, enligt Arméförvaltningens
å Intendentsdepartementet underdåniga utlåtande den 29 December 1893 om
inrättande af remontdepoten vid Ottenby, motsvarande utgifter, beräknade för
år och häst, dittills uppgått i medeltal vid Strömsholm till kronor 315,86
och vid Gustafslund till kronor 320,7 9.

Kostnaden för underhållet af en häst under 16 månader vid Ottenby
uppgår sålunda till vida mindre belopp, än utgifterna för samma ändamål under
12 månader vid förutvarande remontdepoter.

Der lärer törhända icke tillkomma Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet
att ingå i svaromål beträffande det af Revisorerne framstälda spörsmål,
huruvida högsta inseendet öfver en sådan anstalt som remontdepoten vid Ottenby
lämpligen borde utöfvas af departementet, men det torde dock icke förmenas
departementet att härvid erinra, dels att anmärkningar icke förekommit mot
Arméförvaltningens handhafvande vare sig af depoten vid Strömsholm eller
vid Gustafslund, hvarutaf lärer kunna dragas den slutsats, att anledningen till
nu förekomna anmärkningar icke är att söka hos departementet, dels att departementets
öfverinseende hufvudsakligen består i öfvervakandet, att lemnade föreskrifter
angående depotens ekonomi behörigen efterlefvas. För vården och tillsynen
öfver remonterna samt för öfvervakandet af deras skötsel och utfodring m. m.
finnes på platsen den speciela fackkunskapen representerad af en depotchef.

Innan Arméförvaltningen utfärdar föreskrifter, för hvilka dylik fackinsigt
erfordras, inhemtar Arméförvaltningen yttrande i frågan från Inspektören för
kavalleriet.

Anmärkningsakterna, omfattande §§ 3, 6 och 9, öfverlemnas i under dånighet.

— 547

Handlingarne rörande § 1 torde komma att från Årméförvaltningen å
Civila departementet återställas.

Stockholm den 24 Januari 1896.

Underdånigst

A. THORÉN.

L. THIMG-REN.

CARL EKEROTH.

NILS BERG

föredragande.

Hj. Eklundh.

Bokhållarens å Intendentsdepartementet förklaring.

Till Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement.

Enligt transsumt af Riksdagens Revisorers den BO November 1895 afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill börande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894, hafva Riksdagens
Revisorer, hvad angår Fjerde hufvudtiteln, Arméförvaltningen, uti § B anmärkt
den bristande öfverensstämmelsen mellan Arméförvaltningens hufvudbok och
Intendentsdepartementets verifikationssammandrag derutinnan, att å anslaget för
“försvarsverket till lands i allmänhet, Intendentsdepartementet“, blifvit för
revisionsåret upptagna
i hufvudboken:

såsom omföringar till andra anslag och fonder............... kronor 474,743: 6 4

och såsom formelt anordnade .................................. »_695,145: 58

tillhopa kronor 1,169,889: 2 2,

men uti Intendentsdepartementets verifikationssammandrag:

såsom omföringar.................................................................. kronor 470,993: 03

samt såsom formelt anordnade ....................................... ,, 698,896: 19

tillhopa kronor 1,169,889: 2 2.

Skilnaden mellan ofvannämnda poster,

respektive................................................... kronor 474,743: 64 och 698,896: 19

samt........................................................... 470,993: 03 ,, 695,145: 58^

eller kronor 3,750: 61 och 3,750: 61,

utgör summan af de under räkenskapsåret 1894 från Intendentsdepartementet
till andra departement inom Arméförvaltningen utbetalda ersättningarne för

— 548 —

förskjutna kostnader, och hafva dessa uti Intendentsdepartementets anslagsbok
samt i de efter densamma afskrifna verifikationssammandragen upptagits bland
eller rättare närmast efter formela utbetalningar, detta på grund af Intendentsdepartementets
den 20 November 1891, D. N. 5436, meddelade beslut af
innehåll, bland annat, “att de från och med år 1892 förekommande omföringarna
till andra departement borde i anslagsboken bokföras bland formela
utgifter, som bestredes af Intendentsdepartementet. “

Dylika utbetalningar till andra departement inom Arméförvaltningen utgöra
visserligen, såsom Riksdagens Revisorer framhållit, omföringar till andra
anslag och fonder, men motsvaras icke, såsom omföringarna inom departementet,
af enahanda inkomster å andra anslag och fonder, hvadan särskiljandet i
anslagsboken af de förra (omföringarna till andra departement) från omföringarna
inom departementet i väsentlig mån medfört åsyftad verkan att underlätta och
stärka kontrollen vid uppgörandet af Intendentsdepartementets bokslut, i det
att genom berörda bokföringsåtgärd, på sätt vid bokslutet fogad tabell öfver
anslagens ställning utvisar, samtliga omföringar inom departementet gå jemt
ihop i debet och kredit.

Enär Arméförvaltningens hufvudbok ännu icke i detta afseende uppgöres
i enlighet med omförmälda, af Intendentsdepartementet år 1891 beslutade förändrade
uppställning af räkenskapsböckerna m. m., torde ifrågavarande, af
Riksdagens Revisorer påpekade olägenhet kunna afhjelpas derigenom, att å
Intendentsdepartementets verifikationssammandrag omföringarna till andra deparment
upptagas i särskild kolumn, på sätt under de senaste åren jemväl redan
skett uti den å Intendentsdepartementet upprättade och, såsom nyss omförmälts,
vid bokslutet fogade tabellen öfver anslagsställningen.

Hvad slutligen vidkommer Riksdagens Revisorers erinran derom, att i flere
fall hänvisning saknats till de verifikationer, som rört särskilda i sammandragen
uppförda poster, anföres vördsamt, att rättelse härutinnan skall, såvidt möjligt,
för framtiden åstadkommas. Dock torde det tillåtas att påpeka, det bristen å
dylika hänvisningar till en del berott derpå, att särskilda verifikationer eller
omföringsorder ej ansetts behöfliga eller förefunnits till sådana omföringar, som
årligen återkomma och verkställas på grund af t. ex. Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 12 Juni 1882, angående reseersättningar åt regementsintendenter vid
indelta armén m. in.

Stockholm den 11 Januari 1896.

Albert Welin.

— 549 -

Inspektörens för kavalleriet

förklaring i fråga om Riksdagens Revisorers
anmärkning rörande upphandlingen
af remonter för arméns behof.

Till Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement.

Till svar å skrifvelse från Kongl. Arméförvaltningens Intendentsdepartement
den 24 sistlidna December, D:ii n:r 7,010 c, mig tillhandakommen den
5 dennes, får jag härmed öfverlemna Chefens för remonteringsväsendet förklaring
öfver de af Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningarne angående remonteringsväsendets
uppköp af remonter 1894.

På grund af denna förklaring, hvilken gifver vid handen, att den antydde
veterinären, då han uppträdde såsom ombud för en del enskilda mindre
hästuppfödare, ej samtidigt tjenstgjorde såsom veterinär vid remonteringsförrättningen,
anser jag, att Revisorernes anmärkning öfver ifrågavarande förhållande
helt och hållet förfaller.

Hvad angår Revisorernes anmärkning, att, i enlighet med Kongl. kungörelsen
den 17 Mars 1893, angående remonteringen vid de värfvade beridna
truppförbanden, landets hästuppfödare ej blifvit satte i tillfälle att omedelbart
till remonteringsväsendet försälja sina till remonter lämpliga unghästar, vill
jag, oafsedt den förklaring Chefen för remonteringsväsendet nu förebragt, framhålla
svårigheterna för remonteringsväsendet att vid uppköpen alltid förekomma
de enskilda hästhandlarne, hvilka vanligen verkställa sina uppköp inom begränsade
områden och derföre äfven kunna stödja sig på en grundlig kännedom
om detta områdes tillgång på unghästar, särskildt då inga band kunna finnas
på den enskildes rätt att afyttra sina unghästar när och till hvem honom
synes lämpligast.

Ett anbefallande till Chefen för remonteringsväsendet att uteslutande
verkställa uppköpen hos uppfödarne, med förbigående helt och hållet af hästhandlarne,
skulle visserligen åstadkomma, att remonteringsanslaget i något
högre grad än hittills tillika verkade såsom premieringsmedel, men skulle remonteringen
härigenom utan tvifvel försämras, enär ett ej ringa antal unghästar
måste såsom redan uppköpta af hästhandlare lemnas å sido. Att för de af
hästhandlare uppköpta remonter i allmänhet gifvits de högre priserna, är ganska
förklarligt, när hästhandlarne i de flesta fall skyndat sig att på förhand uppköpa
de bästa unghästarna.

Enär hvarken från Revisorerne eller från allmänheten klagomål försports,
att hästuppfödarne, på sätt omförmälda kungörelse, mom. 7 a, framhåller, ej
blifvit satte i tillfälle att inför remonteringsväsendet framställa sina unghästar
till salu, kan ej läggas sagda myndighet till last, att en del hästuppfödare
föredraga att afyttra sina unghästar genom ombud eller till hästhandlare.

550 -

Slutligen anser jag mig böra framhålla, att under senare år arméns
genom remonteringsväsendet uppköpta hästmateriel i beaktansvärd grad tilltagit
i styrka och uthållighet, hvilket af de gångna fälttjenstöfningarna med tydlighet
bekräftats.

Stockholm den 14 Januari 1896.

G. BRÅKENHJELM

Inspektör för kavalleriet.

C. G. C. Lewenhaupt.

Chefens för remonteringsväsendet

förklaring.

Till Inspektören för kavalleriet.

Härmed får jag vördsamt öfversända svaromål öfver de af Statsrevisorerne
gjorda anmärkningarne öfver remonteringsväsendets uppköp af hästar för kronans
räkning, under år 1894.

I afseende å den gjorda anmärkningen, att hästar upphandlats af veterinär,
som å tjenstens vägnar har att yttra sig angående beskaffenheten af till
remonteringsväsendet utbjudna hästar, så torde här föreligga ett misstag. Förhållandet
var, att under år 1894 upphandlades en del unghästar af Veterinär
Tullberg i Eslöf, som då uppträdde såsom enskild person och ej på något vis
vid denna förrättning biträdde å tjenstens vägnar för kronans räkning, utan,
efter hvad jag låtit mig berättas, såsom ombud — gent emot remonteringsväsendet
— för en del hästuppfödande mindre landtbrukare, hvilka, på grund
af hans sakkunskap samt det allmänna förtroende Veterinär Tullberg åtnjuter,
anmodat honom åtaga sig detta bestyr.

Efter den här lemnade förklaringen torde väl Statsrevisorernes anmärkning
å remonteringsväsendets åtgörande härutinnan anses kunna förfalla.

Hvad angår den gjorda anmärkning, att ett relativt stort antal remonter
blifvit anskaffade genom hästhandlare, så har detta egt rum, och anledningen
härtill har varit, att ordern, att remonternas antal å depoterna skulle
ökas, först sent på året kom mig tillhanda, då hästtillgången var knapp, och
jag då ansåg, att remonteringsväsendets hufvuduppgift, att inom föreskrifven
tid anskaffa hästar för arméns behof, härvidlag så skarpt trädde i förgrunden,
att dess andra uppgift, som väl torde hänföras inom det önskvärdas område,
att verka såsom en premieringsnämnd genom att sätta sig i direkt förbindelse
med mindre hästuppfödare, under sådana förhållanden måste alldeles förbises.

Bjuf, Mörshög den Januari 1896.

L. von HORN.

Öfverste och Chef för remonteringsväsendet.

- 551 —

Bilagan 1.

Afskrift af Intendentsdepartementets
underdåniga utlåtande i anledning af
anmärkningar mot från Ottenby remontdepot
utlemnade remonter.

Till Konungen.

Sedan Generalfältygmästaren och chefen för artilleriet till Eders Kongl.
Maj:t inkommit med underdånig anmälan angående den otillfredsställande beskaffenheten
af de från Ottenby remontdepot till de särskilda artilleriregementena
under hösten innevarande år öfverlemnade remonter, och Eders Kongl.
Maj:t genom remiss den 18 nästlidne Oktober behagat häröfver i nåder inhemta
Arméförvaltningens å Intendentsdepartementet underdåniga utlåtande,
får Arméförvaltningen, efter vederbörandes hörande, med remissaktens återställande,
i underdånighet anföra följande:

Enär Chefens för remontdepoten vid Ottenby nedan omnämnda anmälan
i rapport för 3:dje qvartalet innevarande år angående den dåliga beskaffenheten
af de i höst från Ottenby utlemnade hästarna måste gifva anledning till det
antagande, att skäl till anmärkningar förefunnes mot flertalet af de remonter,
som under hösten innevarande år från Ottenby utlemnats till arméns samtliga
värfvade beridna truppförband, har Arméförvaltningen från dessa truppförband
samt från ridskolan vid Strömsholm, beträffande Lifgardets till häst och Norrlands
dragonregementes der uppstäda remonter, infordrat uppgift angående
remonternas tillstånd såväl under förra delen af Oktober, det vill säga omedelbart
efter deras ankomst från Ottenby, som ock i början af November, det
vill säga sedan de under 3 ä 4 veckor varit vid vederbörande stationer utfodrade,
och bifogas i underdånighet de med anledning häraf till Arméförvaltningen
inkomna rapporterna, livilka synas gifva vid handen, att nära nog
samtliga från Ottenby innevarande års höst utlemnade remonter vid framkomsten
till truppförbanden befunnits i ett mindre tillfredsställande skick, men att
under den korta tid, som förflutit mellan ofvannämnda rapporters afgifvande,
en ganska väsentlig förbättring i remonternas tillstånd inträdt.

Uti de med anledning af den nådiga remissen från Inspektören för kavalleriet,
Chefen för remonteringsväsendet samt Chefen för remontdepoten vid
Ottenby infordrade yttranden anföres hufvudsakligen:

Af Inspektören för kavalleriet:

Att de remonter han sjelf varit i tillfälle att besigtiga visserligen, såsom
en naturlig följd af 4 månaders gräsbete, ännu ej varit i full kraft, men

— 552

att deras allmänna utseende dock antydde sundhet och tycktes lofva godt för
framtiden, när deras krafter, efter ytterligare eu tids hafrefodring, blifvit
stegrade;

att, enär truppförbanden hittills ej i allmänhet varit vana att mottaga
remonter omedelbart från gräsbetet, det förefölle Inspektören för kavalleriet
förklarligt, att omdömet om remonternas tillstånd utfallit väl strängt, isynnerhet
som dessa remonter, vid sidan af de från säljarne omedelbart bekomna,
starkt stallfodrade remonterna för det vid gräsbeteshästen ovana ögat tett
sig till det yttre föga tilltalande;

att han derför vore af den öfvertygelse, att åtminstone de af honom
besigtigade remonterna genom den sunda konstitution och den vana vid rörelse,
som gräsbetesfodring alltid, till ovärderlig nytta för hästens framtida utveckling,
medför, skulle vid slutet af dressyrperioden visa sig minst jemngoda med
de från säljarne direkt aflemnade remonterna; och har, då det vore af synnerlig
vigt att erhålla kännedom härom, Inspektören för kavalleriet föreslagit, att
från de truppförband, som nu erhållit remonter från Ottenby, rapporter om
dessas tillstånd måtte under nästkommande Maj månad infordras;

att ehuru Inspektören för kavalleriet således ej hyste något tvifvel, att
de flesta af remonterna under vintern skola komma i full kraft, han dock ansåge
det vara af yttersta vigt, att — synnerligen som obestridligt vore, att
en del remonters tillstånd tydde på en tillbakasatt utveckling under depottiden
— det blefve genom en noggrann undersökning fullt utrönt, i hvad mån
vistelsen och behandlingen vid remontdepoten bidragit till eller hämmat utvecklingen
af de unga hästarnas muskulatur, rörelseförmåga samt uppväxt i
allmänhet;

att en dylik undersökning ej kunde verkställas af kompetentare person
än den, som haft kännedom om hästarnas krafttillstånd före ankomsten till
depoten, hvarföre Inspektören för kavalleriet ansåge att åt Chefen för remonteringsväsendet
borde uppdragas att verkställa den föreslagna undersökningen;

att derest Inspektören för kavalleriet, innan resultatet af en dylik undersökning
kommit till hans kännedom, skulle yttra sig angående hufvudorsaken
till remonternas mindre tillfredsställande skick innevarande år, han icke tvekade
att göra detta beroende af den bristande öfverensstämmelsen mellan staten för
remontdepoten och nådiga brefvet den 9 Februari 1894, angående organisationen
af samma depot, med hänsyn till bestämmelserna för tilläggsrationens
användande under gräsbetestiden, då depotchefen, till åtlydnad af nämnda stat,
ej ansett sig berättigad att använda tilläggsrationen i så vidsträckt mått,
som den knappa gräsbetestillgången nästlidne sommar syntes hafva påfordrat; samt
att emellertid den slutsats, hvartill några regementschefer i sina ofvan
omförmälda rapporter kommit på grund af ett i de flesta fall endast skenbart

— 553 —

mindre godt resultat af sista remontårgångens vistelse på Ottenby, eller att
depotsystemet ej skulle för våra förhållanden vara lämpligt, syntes Inspektören
för kavalleriet ej vara af föreliggande omständigheter bevisadt.

Af Chefen för remonteringsväsenclet:

Att samtliga på våren 1894 inköpta (de nu till truppförbanden utdelade)
remonterna vid afsändande!, till Ottenby vant i godt skick;

att bland de från Gustafslund den 15 Maj 1895 till Ottenby öfverlemnade
remonterna (äfvenledes i höst till truppförbanden utlemnade) alla med
undantag af 4—5 stycken varit i godt skick;

att vid Chefens för remonteringsväsendet besök å Ottenby vid slutet af
Oktober månad 1894 de flesta hästarne voro i rätt godt gräsbeteshull;

att vid hans besök å Ottenby den G Juni innevarande år samtliga
hästar voro i godt skick och syntes hafva tillräckliga heten; samt

att, då han den 6 påföljande September vid besök af depoten åter såg
samma hästar, de flesta bland dem voro mycket magra, hvilket, han då äfven
inrapporterade till Inspektören för kavalleriet.

Af Chefen för remontdepoten vid Ottenby:

Att han icke kunde yttra sig öfver det tillstånd, hvari hästarna befunno
sig vid ankomsten till garnisonsorterna, utan endast rörande deras tillstånd
då de afgingo från Ottenby, mellan hvilka platser läge en lång och svår
transport, med hvilken depotchefen hade intet att göra, men hvilken högst betydligt
måste hafva angripit de omedelbart från 4 månaders gräsbete upptagna
hästarna;

att hästarna vid afmarschen från Ottenby öfver hufvud taget icke varit
vid sådant hull, som de bort vara, hade depotchefen redan för Arméförvaltningen
anmält, men att de, yttre åkommor frånsedda, skulle vid remontdepoten
hafva tagit någon skada, måste depotchefen på det bestämdaste bestrida, tvärtom
vore han orubbligen öfvertygad derom, att hästarna, oaktadt öfverklagade förhållanden,
öfver hufvud taget haft god nytta af den tid de vid depoten varit
uppstälda, äfvensom att de i flere afseenden der icke obetydligt utvecklats,
och vore depotchefen, som sjelf deltagit i uppköpen af större delen af hästarna,
i tillfälle att konstatera sådant, hvilket deremot icke vore fallet med de personer,
som icke tvekat att. uttala ett omdöme i motsatt rigtning, utan att för detta
sitt omdöme kunna ega nödig kännedom om sakförhållandena, då det enligt
depotchefens uppfattning vill måste ligga i öppen dag, att den icke kan konstatera
eu varas försämring, som icke vet, hurudan den såg ut vid ett tidigare skede;
att år 1894 för kronans räkning inköptes något öfver 400 remonter,

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894''

— 554

af Indika omkring halfva antalet genast skulle utlemnas till dressyr och den
andra hälften aflemnas till remontdepoterna, och vore det tydligt, att de treåringar,
som genast utlemnades till truppförbanden, der så lät sig göra, utvaldes
bland de kraftigaste, samt att remontdepoterna erhöllo de minst utvecklade
exemplaren, ett förhållande som naturligtvis alltid komme att inträffa
intilldess remontdepoter finnas för hela remontstyrkan;

att mycket i denna fråga svårligen kunde fullt rättvist bedömas af personer,
som icke egde erfarenhet i hästuppfödniug, men att man icke behöfde
vara hästuppfödare för att inse, att hästar, Indika upptagits omedelbart från
ett fyra månaders gräsbete och derefter underkastats först 2 dagars fotmarsch
samt sedermera 2 till 4 dagars jernvägstransport, icke kunde förete samma
utseende eller ega samma stallmod, som om de i 12 månader stått på stall,
med stark hafrefodring och rykt, men att på grund deraf påstå, att hästarna
lidit men för framtiden, vore origtigt;

att under förra året samma anmärkningar framstäldes med afseende på
de remonter, som då tilldelades Norrlands dragonregemente, men framtiden utvisade,
att sedan deras dressyr, efter derför beräknad tid, blifvit fullbordad,
hade regementet uti dem fått en grupp utmärkt goda och fältdugliga tjenstehästar,
och då väl detta vore målet, syntes det depotchefen, att remontdepoten,
derest den bidragit till dess vinnande, fylt sitt ändamål; samt

att huruvida detta kommer att blifva fallet äfven med den nu ifrågavarande
årgången remonter, icke kunde afgöras förr än efter verkstäld dressyr,
hvadan det vore skäl för den, som icke ville riskera ett förhastadt omdöme,
att vänta med detsamma till remontskolans slut.

Om dessa från Inspektören för kavalleriet och Chefen för remontdepoten
vid Ottenby inkomna uttalanden med hvarandra sammanställas och jemväl i
betraktande tagas de jemförelsevis gynnsamma uttalanden om hästarnas beskaffenhet,
som finnas intagna i de under November månad från truppförbanden
inkomna rapporterna om remontemas tillstånd, synes det Arméförvaltningen,
att af det i saken sålunda anförda torde kunna dragas den slutsats,
att de omdömen, som från en del truppförband uttalats i fråga om beskaffenheten
af de remonter, livilka under innevarande års höst blifvit till truppförbanden
från Ottenby öfversända, i icke ringa grad varit beroende på det mindre
tilltalande utseendet hos hästar, som blifvit truppförbanden tillsända omedelbart
efter 4 månaders gräsbete, och Indika under de långa transporterna från remont(lepoten
varit underkastade ganska ansträngande strapatser.

Frånsedt dessa omständigheter lärer emellertid icke kunna förnekas, att
remonterna icke befunnit sig i sådant tillstånd, som kunnat förväntas hos
hästar, som kommit i åtnjutande af behörig vård och skötsel under den tid
de varit i depot uppstälda.

— 555 —

Då nödig vård och skötsel alltså icke synes i tillräcklig grad hafva
egnats dessa hästar under deras vistelse vid Ottenhy, har Arméförvaltningen,
för utredande af de förhållanden, som härtill kunna hafva bidragit, ansett sig
höra i underdånighet för Eders Kong!. Maj:t anmäla såväl hvad som i denna
fråga i öfrig! kommit till Arméförvaltningens kännedom, som ock Arméförvaltningens
handläggning af remontdepoten i Ottenhy rörande ärenden, jemte
de föreskrifter, som för remonternas skötsel och vård finnas utfärdade, samt de
orsaker och omständigheter, hvilka, enligt Arméförvaltningens uppfattning, kunna
anses hafva bidragit till det mindre goda skick hvari allmänneligen de remonter
sig befunno, som under innevarande års höst blifvit till de värfvade beridna
truppförbanden från remontdepoten vid Ottenhy öfversända.

I sådant hänseende får Arméförvaltningen i underdånighet omförmäla
följande sakförhållanden.

Den för remontdepoten vid Ottenhy gällande instruktion innehåller i § 1,
att närmaste tillsynen öfver den, i enlighet med bestämmelserna i nådiga hrefvet
den 9 Februari 1894, inrättade remontdepoten vid Ottenhy utöfvas, under
Arméförvaltningens Intendentsdepartements öfverinseende, af depotchefen med
biträde af depotens veterinär. § 2, punkt 1, af samma instruktion föreskrifter,
att depotchefen skall vara Eders Kong!. Maj:t och kronan ansvarig för remonternas
behöriga utfodring'' och skötsel. Punkt 4 af sistnämnda paragraf
innehåller vidare i fråga om depotchefens åligganden, att han skall hos Arméförvaltningens
Intendentsdepartement anmäla alla frågor rörande depoten, hvilka
icke äro af beskaffenhet att kunna af honom afgöras, samt vidare att han vid
fullgörandet af sina åligganden skall ställa sig till efterrättelse ej mindre föreskrifterna
i nådiga hrefvet den 9 Februari 1894 och förbemälda instruktion,
än ock de anvisningar Intendentsdepartementet kan finna nödigt att honom
meddela, hvarförutom depotchefen i öfrigt hänvisats att i tillämpliga delar ställa
sig till efterrättelse tjenstgöringsreglementet för armén samt nådiga kungörelsen
den 17 Mars 1893, angående ändrade bestämmelser i fråga om remonteringen
vid de värfvade beridna truppförbanden.

1 det kontrakt, som under den 20 April 1894, i enlighet med de bestämmelser,
som meddelats i nådiga hrefvet den 9 Jebruari samma år, afslutats
angående ordnandet af bemälda remontdepot, finnas, bland andra, äfven intagna
följande punkter, hvilka det för frågans rätta bedömande torde vara nödigt att
här särskildt anföra, nemligen:

§ 6-

Att det må ankomma på depotchefen att afgöra, huru lång tid af året
hästarna skola utsläppas på bete, och att, om något år betestiden hefinnes
kunna utsträckas öfver 4 månader, särskild beteslega för den öfverskjutande
tiden icke må af arrendatorn beräknas.

— 556 —

§ 8.

Att arrendatorn förbinder sig att, derest, under den tid hästarna äro utsläppta
på bete, särskild tilläggsration skulle af depotchefen anses erforderlig,
mot ett pris åt 55 öre per häst och dag tillhandahålla sådan ration, bestående
af, förutom gräsbetet, 2 kg. hafre, 4,2 5 kg. hö och 4,2 5 kg. halm.

§ 26.

..... Att. arrendatorn ansvarar för alla lägenheters m. m. hållande i vederbörligt
skick samt i detta likasom i afseende på fourageartiklames beskaffenhet
och omgå åt honom genom detta kontrakt åtagna prestationer ställer sig
till efterrättelse depotchefens föreskrifter.

§ so.

Att depotchefen eger bestämma, när remonterna på grund af knapp
betestillgång böra från en till annan betesmark förflyttas.

Åt depotchefen har således af helt naturliga orsaker öfverlemnats afgorandet
af alla frågor, som röra remonternas skötsel och vård, dispositionen
i man af behof af egendomens gräsbeten samt bestämmandet af tiden, när dessa
skola begagnas, och i sammanhang härmed samt såsom en följd häraf bestämmandet
af tiden, när den ena eller andra rationen skall för remonterna utfodras.

Enär behofvet af beten måste blifva beroende såväl af årsväxten, som
åt antalet remonter, som till depoten för hvarje år öfversändas, har några
särskilda för depoten afsedda betesmarker icke i kontraktet omnämnts, utan
har, såsom af det ofvan anförda framgår, depotchefen befogenhet att bestämma
när remonterna skola från en till annan betesmark förflyttas; alla egendomens
betesmarker kunna sålunda, om sådant visar sig behöfligt, för depotens räkning
tagas i anspråk.

Oaktadt denna bestämmelse har emellertid kronoarrendatorn, efter hvad
det vill synas utan depotchefens hörande, utlemnat en del af egendomens beten
till underarrendatorerna af gårdens jordbruk, och inkom med anledning häraf
depotchefen till Arméförvaltningen med en den 28 Mars innevarande år dagtecknad
skrifvelse, hvaruti depotchefen anmälde, att vid det förhållande, att
kronoarrendatorn Majoren von Muhlenfels till annan person bortlemnat en stor
del af de till Ottenby hörande betesmarker, de gräsbeten, som derefter under
Juni manad återstode till remontdepotens förfogande, såvidt depotchefen kunde
bedöma, icke skulle blifva tillräckliga att under sagde tid föda de under året
inköpta remonterna, sedan nödig betesplats först blifvit afsatt för de remonter
af föregående års uppköp, hvilka förut vid depoten blifvit stallfodrade.

Denna af depotchefen uttalade farhåga om gräsbetenas otillräcklighet

557 —

hade således afseende endast å tillgången å beten under Juni månad för de
remonter, som då väntades till Ottenby och Indika der ännu i dag qvarstå.
De betesmarker, som upplåtits för de äldre remonter, hvilka under innevarande
års höst blifvit på de värfvade beridna truppförbanden fördelade, och beträffande
hvilkas beskaffenhet klagomål nu blifvit anförda, torde deremot af depotchefen
vid denna tidpunkt hafva ansetts blifva fullt tillräckliga, såsom framgår af
ofvannämnda anmälan. Sedan kronoarrendatorn blifvit öfver depotchefens anmälan
hörd och med svaromål inkommit, öfversände Arméförvaltningen till
depotchefen styrkta afskrifter af hvad kronoarrendatorn i ärendet anfört samt
med bevis sökt ådagalägga beträffande de upplåtna betesmarkernas tillräcklighet,
och anmodades i sammanhang dermed depotchefen dels att, derest någon
erinran mot samma yttrande skulle från hans sida anses nödig, dermed till
Arméförvaltningen skyndsamt inkomma, dels att, derest de af kronoarrendatorn
anvisade betesmarkerna i verkligheten skulle blifva otillräckliga för vid depoten
uppstälda eller dit ankommande remonter, och arrendatorn det oaktadt ej skulle
finnas villig att kontraktsenligt anvisa andra och tillräckliga betesmarker, derom
ofördröjligen till Arméförvaltningen insända anmälan. Denna föreskrift
syntes Arméförvaltningen så mycket mera påkallad, som det så tidigt på året
som i slutet af Mars månad, knappast var möjligt för den ene eller andre att
med säkerhet eller ens sannolikhet bedöma blifvande betens tillräcklighet. Till
svar härå insände depotchefen under den 10 Maj till Arméförvaltningen en
skrifvelse, hvaruti depotchefen kritiserade kronoarrendatorns sätt att tolka
kontraktets bestämmelser samt närmare angaf sin egen ställning till frågan,
men för öfrigt blott anmälde, att lian till Inspektören för kavalleriet öfversändt
en samma skrifvelse i afskrift vidfogad P. M. om gräsbetena, sedan denne
delgifvit depotchefen sitt inträffande vid depoten efter pingst, d. v. s. i början
af Juni, och sin afsigt att då på platsen verkställa undersökning angående
gräsbetena. Denna skrifvelse afslutades med det uttalande, att depotchefen
ännu icke för depoten begärt någon annan betesmark, än som från början af
arrendatorn erbjudits, men då den ena efter den andra tagits derifrån, hade
depotchefen ansett det vara sin tjenstepligt att, stödd på kontraktets bestämmelser,
söka motsätta sig sådant, hvilket uttalande, då depotchefen nu lemnat
frågan till Inspektören för kavalleriet samt ej vidare påkallade Arméförvaltningens
mellankommande, Armeförvaltningen måste uppfatta såsom en af depotchefen
afgifven förklaring beträffande lians uppfattning om sin ställning och
sina pligter, då han nu, utan att på förhand derom hafva underrättat Arméförvaltningen,
öfverlemnat denna fråga till behandling af den till depoten snart
förväntade Inspektören för kavalleriet.

Enär depotchefen i sina under hösten innevarande år till Arméförvaltningen
i denna fråga ingifna skrifvelser framhållit, att han på sin anmälan den

558 —

10 Maj väntat att erhålla ett svar, torde Arméförvaltningen här höra i underdånighet
påpeka, att, enligt instruktionen för remontdepoten vid Ottenby, Arméförvaltningen
i fråga om vid depoten förekommande ärenden af nu ifrågakomna
natur endast hade att taga befattning med frågor, som ej kunna af depotchefen
sjelf afgöras.

I händelse Arméförvaltningens ingripande i en sådan fråga som den om
gräsbetena af depotchefen åstundas, bör således tydlig anhållan härom hos
Arméförvaltningen framställas, men i skrifvelsen den 10 Maj finnes någon sådan
anhållan icke framstäld — tvärtom, denna skrifvelse innehåller hufvudsakligen
eu anmälan, att frågan om gräsbetena skulle komma att på ort och ställe behandlas
af Inspektören för kavalleriet; och synes det, att depotchefen vid minsta
eftertanke bort hafva insett, att någon annan anvisning från Arméförvaltningens
sida än den redan den 23 April gifna icke kunnat på frågans dåvarande ståndpunkt
af Arméförvaltningen meddelas, när landets främsta auktoritet i frågor
hvarom här handlade väntades till platsen samt åtagit sig att ordna de öfverklagade
förhållandena. Vid mottagandet af skrifvelsen den 10 Maj hade Arméförvaltningen
antagligen sjelf kommit att för sakens ordnande hänvända sig
till Inspektören för kavalleriet, såvida icke ett dylikt hänvändande genom depotchefen
redan egt rum och Inspektören åtagit sig frågans ordnande.

Frågan om gräsbetenas fördelning hade således af depotchefen nu understälts
den myndighet, som det enligt tjenstgöringsreglementet för armén åligger
att hafva inseendet öfver depoten och som eger den insigt i hithörande ämnen,
hvilken icke förefinnes hos Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet, och
denna myndighet skulle inom få dagar efter betestidens början på ort och ställe
bedöma förhållandena. Inspektören för kavalleriet var derjemte genom sin
embetsställning i tillfälle att på de båda parterna, depotchefen och kronoarrendatorn,
hvilka begge tillhört kavallerivapnet, utöfva det personliga inflytande,
som var af synnerlig vigt vid uppgörelsen, i händelse en personlig
misstämning dem emellan inträdt. Då efter detta Arméförvaltningens mellankomst
icke af depotchefen påkallades, hvilket naturligtvis bort ske, derest hos
denne otillfredsstälda önskningar ännu förelåge, hade Arméförvaltningen ju ingen
anledning befara, att det icke lyckats Inspektören för kavalleriet att till depotchefens
fulla belåtenhet ordna gräsbetesfrågan.

Att under Juni månad intet inträffat vid depoten, som påfordrat Arméförvaltningens
ingripande, fick Arméförvaltningen ytterligare befogadt skäl att
antaga, då vid insändandet till Arméförvaltningen den 1 Juli af halfårsbeskedet
depotchefen anmälde, att remontdepoten inspekterats den 6—8 Juni af Chefen
för remonteringsväsendet samt den 13—14 i samma månad af Inspektören för
kavalleriet, utan att på samma gång någon underrättelse lemnats derom, att
depotchefens förbemälde öfverordnade vid dessa inspektioner haft något som

— 559

helst att anmärka eller erinra. Det af depotckefen i samma rapport anmälda
förhållandet, att vid depoten varit stor brist på regn, så att de åt remonterna
upplåtna betesmarker vore torra och brunbrända, åtföljdes icke af någon anmälan
om betesmarkernas otillräcklighet eller af något förslag om åtgärder,
som till följd af angifna förhållanden borde vidtagas, utan blott af ett meddelande,
att på sista tiden dock något regn fallit. Detta uteblifvande af hvarje
hemställan om Arméförvaltningens ingripande kunde naturligtvis icke förefalla
Arméförvaltningen, som bedömde depotchefens åtgöranden från den synpunkten,
att det var honom ålagdt att sjelf afgöra alla frågor om remonternas skötsel
och vård, och som kände att han var väpnad med full rättighet, både att efter
godtfinnande flytta remonterna från en mark till annan, som ock att vid behof
tillgripa tilläggsrationen, i något hänseende anmärkningsvärd^

Den tid, hvarunder brist å beten enligt depotchefens skrifvelse den 28
Mars ansågs möjligen kunna befaras för en del af depotens hästar, nemligen
Juni månad, var tilländalupen vid mottagandet af omförmälda halfårsbesked.
Depoten hade under den gångna gräsbetesmånaden inspekterats af Inspektören
för kavalleriet och Chefen för remonteringsväsendet, och någon underrättelse,
som kunde gifva anledning till misstänka, att vid depoten ej allt stod väl till,
hade icke till Arméförvaltningen inkommit; och i den föreställningen, att allt
var ordnadt på bästa sätt vid depoten, styrktes Arméförvaltningen ytterligare
deraf, att depotckefen den 8 Juli för Arméförvaltningen tillkännagaf, att han
från den 15 i samma månad ämnade begagna sig af honom enligt instruktionen
medgifven rätt till tjenstledighet utan ansökan under 14 dagar. Depotcliefen
sjelf måste således vid denna tidpunkt hafva ansett förhållandena vid
depoten i god ordning och fullt normala.

Hela 3:dje qvartalet gick härefter till ända, utan att till Arméförvaltningen
inkom någon anmälan eller underrättelse af något slag, om att dessa
förhållanden ej gestaltat sig så som önskvärdt varit.

Först i rapport den 1 Oktober, således sedan remonterna lemnat Ottenby,
anmäler depotcliefen, bland annat, dels att remonterna vid gräsbetestidens
slut detta år varit i märkbart sämre skick, hvad hullet anginge, än förra året,
samt att depotckefen således ansåge sig hafva ökad anledning att vidhålla sin
uti skrivelser till Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet den 28 Mars
och 10 Maj samt till Inspektören för kavalleriet den 8 Maj detta år uttalade
farhåga angående den blifvande otillräckligheten af de till remontdepotens förfogande
af kronoarrendatorn strida betesmarker, enligt den plan för deras användande,
som denne uppgjort, dels att han beträffande brunnarne måste göra
samma anmälan som förra året blifvit gjord till Inspektören för kavalleriet,
nemligen att de ej hållit tillräckligt med vatten, beroende antagligen på att
de, oaktadt upprepade anmärkningar, ej blifvit tillräckligt uppgräfda.

- 560 —

Depotchefen, som, sedan remonternas vanvård blifvit känd, synes vilja
lägga skulden till det skedda dels på Arméförvaltningen dels på Inspektören
för kavalleriet, har i en till Arméförvaltningen afbiten skrifvelse af den 20
Oktober konstaterat, att, på sätt Arméförvaltningen äfven uppfattat förhållandet,
ofvan omförmälda till Inspektören för kavalleriet i depotchefens skrifvelse
den 8 Maj öfversända P. M., hvaraf afskrift delgifvits Arméförvaltningen i
depotchefens skrifvelse af den 10 i samma månad, blifvit upprättad för att på
förhand “något närmare orientera kavalleriinspektören" med afseende på förhållandena
vid Ottenby, och har af depotchefen i skrifvelse af den 20 Oktober
anförts, att Inspektören för kavalleriet, vid sin inspektion af depoten under
Juni månad, efter att hafva besigtigat betena och granskat en af Majoren von
Miihlenfels uppgjord betesplan, meddelat depotchefen densamma, samt att, då
Inspektören för kavalleriet icke gjort någon erinran mot nämnda betesplan, för
depotchefen intet annat återstått än att rätta sig derefter och afvakta resultatet
af hvad som blifvit honom förelagdt, en uppfattning, som saknar allt stöd
i de föreskrifter depotchefen hade att ställa sig till efterrättelse.

I sist omförmälda skrifvelse anföres vidare, att remonterna höllo sig i
rätt godt hull tills fram uti Augusti, då en betydligare afmagring gjorde sig
märkbar, hvartill dock äfven bidrog den svåra bristen på vatten; att depotchefen
visserligen kan hos Arméförvaltningen begära, att tilläggsration må få
utfodras äfven under större delen af betestiden, men att bemälde chef icke lärer
hafva skäl ingifva eu sådan ansökan förr, än vid Ottenby befintliga gräsbeten
icke förslå till remonternas vederbörliga utfodring. Detta yttrande synes gifva
vid handen, att depotchefen vid tidpunkten för dess afgifvande ej bättre med
sig införlifvat de föreskrifter som lemnats honom till efterrättelse, än att han
kunde tro att, om vid Ottenby funnits goda beten, som till följd af arrendatorns
vägran eller af annan anledning icke fått för depotens hästar användas, så
skulle dessa hästar, oaktadt behöfhgheten af tilläggsration blifvit förutsedd,
lida brist på föda.

Sedan Arméförvaltningen, med anledning af de i depotchefens ofvan omförmälda
rapport för 3:dje qvartalet innevarande år angifna förhållanden, i
skrifvelse den 15 Oktober anmodat depotchefen att inkomma med upplysning,
huruvida den antydda otillräckligheten af de under sommaren anvisade betesmarkerna
berott på arrendatorns vägran att ställa tillräckliga dylika till depotens
förfogande, och, i så fall, jemväl förklara anledningen dertill, att depotchefen
icke, i enlighet med Arméförvaltningens ofvan åberopade föreskrift, i
god tid om förhållandet gjort anmälan; eller om den omförmälda otillräckligheten
berott af missväxt å beten, samt — om detta senare vore händelsen —
hvarför ej tilläggsration blifvit remonterna tilldelad, i hvilket sistberörda hänseende
Arméförvaltningen hänvisat till sin skrifvelse till depotchefen den 13

— 561 —

April innevarande år, hvaruti Arméiörvaltningen, med öfverlemnande af nådiga
brefvet den 22 förutgångne Mars angående tiden för remonternas aflemnande
från Ottenby, allvarligen uppmanat depotchefen att noga vaka deröfver, att
remonterna vid depoten så vårdades och utfodrades, att anledning till berättigade
klagomål öfver de derifrån utlemnade hästarne icke måtte på grund af
underlåtenhet i dessa afseenden förekomma,

så har, i skrifvelse den 24 Oktober, depotchefen till svar härå anfört,
bland annat,

att otillräckligheten af de under sommaren för remonterna upplåtna
betesmarkerna berott på arrendatorns vägran att ställa tillräckliga dylika till
depotens förfogande;

att depotchefen väl i god tid om förhållandet gjort anmälan, då han
under mer än ett års tid upprepade gånger derpå fäst Arméförvaltningens
uppmärksamhet,

att, sedan betesmarkerna i verkligheten visat sig otillräckliga, kunna i
god tid göra ytterligare anmälan vore omöjligt, ty då vore det längre icke
god tid dertill, då vore tiden för länge sedan förbi;

att det vid ett sådant tillvägagående måste gå såsom nu har gått, att,
oaktadt arrendatorn — sedan otillräckligheten af de förut anvisade betesmarkerna
i verkligheten visat sig — anvisade andra betesmarker, så kunde
icke hästarna uppbringas i tillräckligt godt hull tilldess de skulle aflemnas;

att det icke kunde falla depotchefen in att i minsta mån kritisera det
system för hästuppfödning, som Arméförvaltningen kunde vilja för remonterna
anbefalla, och hvilket han vore villig att utan motsägelse åtlyda, men hade
den person, som föranledt Arméförvaltningen till ofvan åberopade föreskrift,
gifvit Arméförvaltningen ett ur hästuppfödningssynpunkt mycket dåligt råd;

att depotchefen af ofvan åberopade nådiga bref den 22 Mars innevarande
år droge den slutsats, att Arméförvaltningens i underdånigt utlåtande den 22
förutgångne Februari uttalade åsigt, att tilläggsrationen borde utfodras, så snart
betet blefve knappt, icke vunnit Eders Kongl. Maj:ts godkännande;

att beträffande skyldigheten att hålla brunnarne i sådant stånd, att de
lemnade tillräcklig vattenmängd åt å markerna intagna beteskreatur, intet
särskildt i kontraktet funnes stadgadt, men torde väl ligga i sakens natur, ty
annars vore brunnar obehöfliga;

att en utaf depotchefens förnämsta uppgifter vore att utarbeta en för
remontdepoten passande betesplan men att göra detta, innan personlig erfarenhet
i afseende å betesmarkernas värde blifvit af honom vunnen, läte sig icke göra;

att depotchefen icke kunde i praktiken genomföra sin betesplan gent
emot en genstörtig arrendator, derest icke Arméförvaltningen ville till depotchefens
förfogande ställa tillräckliga inagtmedel; samt

Rev. Ber. ang. StaUvcrket J(ir år 1891).

— 562 —

att det visserligen läte sig göra att emot Major von Muhlenfels förbud
utsläppa remonterna på vissa betesmarker, derest dessa marker vore under
kronoarrendatorns egen disposition, men att en sådan åtgärd, då betesmarkerna
utarrenderats till annan person, skulle vara ganska farlig, då tredje mans rätt
derigenom komme att kränkas.

Af de ytterligare upplysningar, som under handläggningen af detta
ärende af Arméförvaltningen infordrats, framgår

utaf Depotchefens skrifvelse den 2 November:

att de underhandlingar, som mellan depotchefen och kronoarrendatom
förts angående betesmarkerna varit muntliga, hvadan något bevis om arrendatorns
vägran att ställa sig depotchefens föreskrifter till efterrättelse icke
kunnat af denne senare förebringas;

att depotchefen hade väntat att erhålla svar å sin skrifvelse till Arméförvaltningen
den 10 Maj, men då sådant uteblifvit fått den föreställningen,
att Arméförvaltningen ansåge, att med betesförhållandena icke vore någon
fara; samt

att då Inspektören för kavalleriet besigtigat gräsbetena och utan anmärkning
granskat den af Major von Muhlenfels uppgjorda betesplanen, depotchefen
ansett sig förbunden att genomföra densamma; af depotchefen sjelf
skulle den icke hafva godkänts, så mycket mindre som den i visst afseende
åstadkom ett ännu ofördelaktigare förhållande, än det hvaröfver depotchefen
redan hade anfört klagomål; och då Major von Muhlenfels sedermera, då det
visat sig, att de för depoten disponerade betesmarkerna i verkligheten blifvit
otillräckliga, anvisade andra marker, kunde ju vid detta tillfälle icke sägas,
att han nekat lemna betesmark;

af Depotchefens skrifvelse den 19 November:

att vattentillgången i brunnen hörande till den betesmark, hvaruti de
remonter gingo, som under hösten blifvit till truppförbanden utlemnade, varit
tillräcklig ända tills i September månad, samt att äfven under denna månad
hästarna vid vattningsställena fingo sitt hufvudsakliga behof af vatten samt
för öfrig! vid sjöstranden, men att hästarna på grund af det långa afståndet
till vattningsstället samt den ringa tillgången på vatten icke drucko så ofta
eller så mycket, som de säkerligen skulle hafva gjort, om de haft vatten i
närheten;

att bristen på vatten alltså varit en bidragande orsak till hästarnas
dåliga beskaffenhet, men att denna hade haft sin förnämligaste grund i otillräckliga
beten;

att det vore svårt angifva anledningen dertill, att de betesmarker, hvarå

— 563 -

nu ifrågakomna remonter varit utsläppta och hvilka af depotchefen sjelf antagits
blifva för samma remontera sommarbeten tillräckliga, i verkligbeten icke
kommit att motsvara behofvet, men då dessa betesmarker ansågos vara egendomens
bästa, synes depotcbefen söka anledningen till angifna förhållanden
deri, att betestillgången å dessa marker innevarande år varit mindre, än han
haft anledning antaga att den skulle blifva;

att då depotchefen tidigt på våren anmält förhållandet angående gräsbetena
och utbedt sig Kavalleriinspektörens bistånd att återfå de förut åt
depoten utlofvade och sedermera fråntagna markerna, äfvensom för att gifva
depotchefen stöd i hans kontraktsenliga ställning gent emot kronoarrendatorn,
men Kavalleriinspektörens resa till Ottenby icke medförde det åsyftade resultatet,
så hade depotchefen trott det vara förgäfves att ytterligare till honom
skrifva derom; och depotchefen har icke heller ansett sig hos Arméförvaltningen
kunna anmäla något missnöje med den betesplan, som Inspektören för
kavalleriet öfverlemnade, åtminstone icke förr än resultatet af densamma vid
betestidens slut blefve tydligt.

Arinéförvaltningen har icke kunnat undgå att fästa särskild uppmärksamhet
vid detta depotchefens senaste yttrande. Derför att Inspektören för
kavalleriet i medlet af Juni till depotchefen öfverlemnat en plan för betenas
användande under sommaren, livilande till stor del på förutsättningar, som vid
tiden för planens uppgörande icke kunde med ofelbar säkerhet bedömas, antar
depotchefen längre fram på sommaren, att det skulle vara förgäfves att hänvända
sig till inspektören angående sagda plan, och låter utan ett försök i
sådant hänseende remonternas svältfodring taga sin början. Månne icke depotchefen
af sitt medvetande om, att det var han sjelf och ej Inspektören för
kavalleriet, som bar ansvaret för remonternas vård, bort känna sig uppfordrad
att åtminstone försöka, huruvida icke inspektören under högsommaren kunde
finnas lika benägen att lyssna till depotchefens framställningar beträffande
betesmarkerna, som han visat sig vara under försommaren. Och att hos
Arméförvaltningen anmäla “missnöje“ med den betesplan Inspektören för
kavalleriet öfverlemnat, finner depotchefen visserligen möjligt, men först sedan
resultaten af denna plan vid betestidens slut i hela sin omfattning förelåge.
Man frågar sig, hvilket ändamål skulle väl en anmälan om “missnöje“ med
betesplanen dä tjena? Och frågar man sig vidare, hvilket inflytande denna
depotchefens uppfattning af sin ställning till de ötverordnade myndigheterna
öfvat, så vill det synas tendigen tydligt, att hon är det egentliga upphofvet
till hvad som timat. Hon förtjenar sålunda att blifva uppmärksammad. “Missnöjd"
som depotchefen säger sig vara med den ena af dessa myndigheters
anordningar — ett missnöje åt hvilket han likväl icke i tid gifvit uttryck
och väntande att af den andra erhålla ytterligare anvisningar — dem han likväl

564 —

icke påkallat underlåter kan, huru hotande omständigheterna än synas, att
vända sig till den ena eller andra med upplysning härom och begäran om
mellankomst, utan väljer att, tigande och overksam, åse remonternas dag från
dag stegrade förfall, hvilket han likväl kunnat med så enkla medel förebygga.
Man må bedöma denna uppfattning huru som helst, visst är, att hon är oförenlig
med det sjelfständiga kall, som blifvit anvisadt depotchefen på Ottenby.

Af innehållet i ofvan omförmälda till Arméförvaltningen från depotchefen
inkomna skrivelser och utredningar framgår emellertid oförtydbart, att
hästarnas dåliga tillstånd vid gräsbetestidens slut berott på dåliga beten och
brist på vatten. Beträffande hästarnas vattning innehåller 23 punkten i
arrendekontraktet, att, derest de för remontdepoten afsedda brunnarne ej gifva
för remonterna erforderligt vatten, arrendatorn skall utan ersättning så ordna,
att remonterna kunna drifvas till annan för vattning lämplig plats, som af
depotchefen godkännes; att arrendatorn icke härutinnan fullgjort kontraktets
bestämmelser, har icke blifvit styrkt, och ej heller har till Arméförvaltningen före
ingången af nästlidne Oktober månad inkommit någon anmälan, att arrendatorn
i denna fråga gjort sig skyldig till någon försummelse. Äfven synes
depotchefen sjelf i sin skrifvelse af den 19 November ganska väsentligt söka
förringa betydelsen af den utaf honom i skrifvelse den 20 Oktober omförmälda
svåra bristen på sötvatten. Någon nämnvärd brist på vatten synes, enligt
den förstnämnda af dessa skrivelser, icke förekommit förr än under September
månad, och ej ens då i någon synnerligen afsevärd grad. Enligt skrifvelsen
den 20 Oktober lärer deremot den svåra bristen på sötvatten varit en synnerligen
bidragande anledning till hästarnas afmagring under Augusti månad.

Hvad deremot angår de otillräckliga betena synes depotchefen, såsom
ofvan förut anförts, vilja göra ett försök att lägga skulden för sina försummelser
dels pa Arméförvaltningen pa grund af dess i ofvan omförmälda skrifvelse
den 23 April innevarande ar depotchefen lemnade anvisning att, derest
de af arrendatorn upplåtna betesmarkerna i verkligheten skulle blifva otillräckliga
för vid depoten uppstälda eller dit ankommande remonter, och arrendator11
det oaktadt ej skulle finnas villig att kontraktsenligt anvisa andra och
tillräckliga betesmarker, derom ofördröjligen till Arméförvaltningen insända
anmälan, dels på Inspektören för kavalleriet, som till depotchefen öfverlemnat
det förslag till betesplan för remontsdepoten, som af Majoren von Muhlenfels
blifvit Inspektören för kavalleriet understäld.

Då depotchefen uti sin skrifvelse den 24 Oktober vill gifva den tolkning
åt Arméförvaltningens beslut den 23 April innevarande år, att Arméförvaltningen
dermed skulle hafva afsett att införa ett nytt system för häst-''
uppfödning, torde detta förefalla förvånande för en hvar, men synnerligen för
Arméförvaltningen, som före inrättandet af depoten vid Ottenby hänvändt sig

— 565 -

just till den nuvarande depotchefen derstädes för att erhålla nödigt biträde
för utarbetande af de i kontraktet rörande remontdepoten intagna detaljbestämmelser.
Depotchefen torde alltså helt visst haft sig bekant, att Arméförvaltningen
å Intendentsdepartementet icke sysselsätter sig med behandlingen
af frågor rörande de olika systemen för hästuppfödniDg. Enär Arméförvaltningen
i nyssberörda skrifvelse af den 23 April hänvisade till kontraktet, borde
det för öfrigt för depotchefen stått klart, att Arméförvaltningen med den lemnade
föreskriften endast afsett, att depotchefen först borde låta afbetande betesmarker,
som kronoarrendatorn förklarat sig villig lemna, samt, innan vidare
åtgärder vidtoges, afvakta den tidpunkt, när betestillgången å dessa började
visa sig knapp. Det torde här böra framhållas, att Arméförvaltningen, för
att ej af depotchefen missförstås, vid affattandet af denna skrifvelse så nära
som möjligt följt depotchefens uttryckssätt, i det Arméförvaltningen på depotchefens
uttalade farhåga, att, såvidt han kunde bedöma, de af arrendatorn
upplåtna betesmarkerna icke skulle blifva tillräckliga, anvisat honom, huru
han skulle gå tillväga, om denna farhåga besannades, och betesmarkerna i
verkligheten komme att visa sig otillräckliga. Arméförvaltningen kan således
genom denna föreskrift omöjligen sägas hafva anvisat depotchefen ett nytt
sätt för uppfödande af hästar; tvärtom har Arméförvaltningen, genom att i
sammanhang med denna föreskrift hänvisa till kontraktet, för depotchefen
framhållit, att dettas bestämmelser borde följas, och då § 30 i nämnda kontrakt
föreskrifter, att depotchefen eger bestämma, när remonterna på grund
af knapp betestillgång böra från en till annan betesmark förflyttas, har Arméförvaltningen
härmed uttalat, att depotchefen, vid afgörandet af behofvet af
en dylik förflyttning, borde använda den i kontraktet hos honom förutsatta
förmågan att bedöma gräsbetenas tillräcklighet samt följaktligen bestämma
remonternas förflyttning från en till annan mark på grund af utseendet och
beskaffenheten hos betesmarkerna, icke hos hästarna.

Om depotchefen vid mottagandet af nu ifrågavarande skrifvelse hyste
samma uppfattning af dess mening och innebörd, som finnes uttalade i depotchefens
skrifvelse den 24 Oktober, eller att “sedan betesmarkerna i verkligheten
visat sig otillräckliga kunna i god tid göra anmälan, är omöjligt, ty då
är det längre icke god tid dertill — då är tiden länge sedan förbi “, så torde
det ovilkorligen hafva ålegat depotchefen, som är Eders Kongl. Maj:t och
kronan ansvarig för remonternas behöriga skötsel och vård, att för Arméförvaltningen
framhålla de vådliga följder för remonternas välbefinnande och
utveckling, som kunde uppstå deraf, att depotchefen rättade sig efter nyssnämnda
honom leinnade föreskrift. För öfrigt vill det synas, att Arméförvaltningens
under den 13 April, således i en skrifvelse af endast 10 dagars äldre
datum, depotchefen meddelade förständigande, att remonterna borde af honom

566 -

så vårdas och utfodras, att anledning till berättigade klagomål öfver de från
depoten utlemnade hästarna icke måtte på grund af underlåtenhet i dessa afseenden
förefinnas, bort för honom hafva tydliggjort, att den mening, han nu
tillägger Arméförvaltningen, icke kunde vara embetsverkets, samt för honom
utgjort en maning att dit ställa en förfrågan, huru Arméförvaltningen tänkt
sig möjligheten för depotchefen att samtidigt följa dessa båda föreskrifter,
hvilka, enligt depotchefens uppfattning af Arméförvaltningens skrifvelse den
23 April, stode i den skarpaste strid mot hvarandra.

Då af ofvan angifven anledning några vissa betesmarkor icke i kontraktet
blifvit remontdepoten förbehållna, lärer rimligtvis icke någon åtgärd
mot kronoarrendatorn kunnat af Arméförvaltningen vidtagas allenast med anledning
af en af depotchefen i Mars månad, således innan gräsväxt å betesmarkerna
förefanns, uttalad farhåga i fråga om tillräckligheten af betesmarker,
som flere månader derefter skulle komma att tagas i anspråk af remonter, om
hvilka man ännu icke kände vare sig antalet eller tiden när de skulle komma
att till depoten anlända.

Arméförvaltningens ingripande mot kronoarrendatorn torde anses påkalladt,
först när det visat sig, att kronoarrendatorn vägrat att för depotens
remonter anvisa nya betesmarker, sedan depotchefen, i enlighet med kontraktets
30 §, på grund af knapp betestillgång på de använda markerna påfordrade
hästarnas förflyttning till andra.

Om depotchefen rätt tillegnat sig och vid fullgörandet af sin tjenst rätt
tillämpat innehållet af Arméförvaltningens skrifvelse den 23 April, hvilken
skrifvelse såsom ofvan angifvits formulerats såsom skett för att icke af depotchefen
missförstås — då Arméförvaltningen såsom förut visats så nära som
möjligt följt depotchefens egna uttryck i den framställning hvarå Arméförvaltningens
skrifvelse utgör svar, — så hade endast tvenne fall kunnat uppkomma:

antingen hade, såsom antagligt torde vara, kronoarrendatorn, som ej
lärer velat vedervåga förlusten af ett för honom förmånligt kontrakt, tillsläppt
de erforderliga betena, och då hade ju allt, utan rättegång och dermed följande
obehag, ordnats till depotens bästa, eller ock hade arrendator!! nekat
hörsamma depotchefens uppmaning, och för detta fall hade depotchefen i Arméförvaltningens
sist åberopade skrifvelse erhållit föreskrift att ofördröjligen anmäla
förhållandet för Arméförvaltningen, som då tagit frågan om hand och
leinnat depotchefen nödiga anvisningar om remonternas utfodring. Men att
depotchefen på ett, man frestas säga, till afsigtlig förtolkning gränsande sätt
skulle missförstå dessa Arméförvaltningens föreskrifter, det hade Arméförvaltningen
vid den tidpunkt, då desamma lemnades, ännu icke fått någon anledning
att antaga.

Det torde ock här böra i underdånighet framhållas, att gräsbetenas

— 567

otillräcklighet visserligen icke nödvändigtvis bort medföra remontemas utsvältning,
ty det mål, depotchefen i första hand skall hafva för ögonen, är remontemas
behöriga skötsel och vård, hvilken naturligtvis icke får göras beroende
af tvister, som med kronoarrendatorn kunna ifrågakomma rörande dennes
sätt att fullgöra sina åtagna förbindelser

Beträffande den af Inspektören för kavalleriet till depotchefen aflemnade
hetesplanen torde höra i underdånighet ytterligare erinras, att denna plan, liksom
alla dylika planer, bort uppfattas allenast såsom en förslagsplan, hvilken
bort följas endast såvida de vid planens uppgörande antagna förhållanden i
verkligheten inträffat, men annars bort efter föreliggande omständigheter ändras;
och eger ju, enligt kontraktet, depotchefen att härutinnan ensam bestämma,
när han vill af en sådan rätt göra bruk.

Depotchefen, som är boende på platsen för att kunna vidtaga de åtgärder,
som af inträffande omständigheter kunna påkallas, har ej, innan erfarenhet
vunnits angående betesmarkernas beskaffenhet, ansett sig kunna uppgöra
en betesplan, men har dock å andra sidan ansett sig bunden att ovilkorligen
följa en betesplan, som Inspektören för kavalleriet vid ett besök på
platsen förslagsvis öfverlemnat; han har till och med ansett sig sa bunden af
denna betesplan, att han ej ens, när betestillgången börjat tryta, trott sig ega
rätt att för vinnande af rättelse härom göra anmälan hvarken hos Inspektören
för kavalleriet eller hos Arméförvaltningen, — allt under det att kontraktet
leinnar honom fria händer att, när betestillgången börjar blifva knapp, låta
förflytta remonterna från en till annan betesmark.

Depotchefen, som månader före gräsbetestidens början, och innan antalet
af till depoten under Juni månad ankommande remonter var kändt, ansett sig
förpligtad att anmäla sina farhågor om betenas otillräcklighet under nämnda
månad har, — sedan remonterna ditkommit, och behof af ytterligare betesmarker
gjort sig kännbart, — ej under hela 3:e qvartalet, under hvilken tid
och ej under någon annan remonterna lidit brist på föda och vatten, till
Arméförvaltningen härom ingifvit någon anmälan och har, efter hvad haudlingarne
visa, ej ens af kronoarrendatorn sökt för remonterna fa anvisade ytterligare
beten, förrän hästarna visat en sådan afmagring, att deras återförsättande
i godt hull under vistelsen vid depoten varit en omöjlighet. Alldenstund
kronoarrendatorn, vid första tillsägelse om det verkliga behofvet af
flere betesmarker, synes hafva upplåtit sadana, förefaller det äfven patagligt,
att derest hästarnas afmagring verkligen berott pa otillräckliga beten, felet
härför måste sökas hos depotchefen, som ej i tid gjort anspråk på de nya
betesmarker, som för depoten erfordrats. Det vill äfven synas, att remonternas
tillstånd under senare delen af sommaren bort mana depotchefen att, om lian
ej ansett sig sjelf kunna besluta om tilläggsrationens användande, till Armé -

568 —

förvaltningen rigta en förfrågan, huruvida under innevarande års höst för remonternas
utfodring borde tillämpas de grundsatser, som Arméförvaltningen,
på sätt i nådiga brefvet den 22 Mars innevarande år finnes omförmäldt, ansett
böra vid remontdepoten vara gällande, samt om förhållandet lemna Arméförvaltningen
någon underrättelse, men först sedan remonterna blifvit från depoten
. afsända för att kring hela landet bära vittne om den vanvård, för hvilken
de vid depoten varit utsatta, har depotchefen ansett tiden vara inne att härom
till Arméförvaltningeu insända rapport.

Med anledning af att Inspektören för kavalleriet ansett, att brist på
öfverensstämmelse råder mellan nådiga brefvet den 9 Februari 1894 och den
för remontdepoten utfärdade stat af den 25 Maj samma år, får här i underdånighet
endast erinras, att en förfrågan från depotcliefens sida härom hos
Arméförvaltningen varit tillräcklig för att undanrödja all ovisshet, och att
nämnda stat upprättats enligt samma grundsatser, som följts vid öfriga liknande
stater, exempelvis den för remontdepoten vid Strömsholm, hvaruti dagarne
för gräsbetestiden icke heller uppgifvas vara beräknade förslagsvis, och
lärer detta i alla händelser icke bort kunna inverka på hästarnas tillstånd i
förevarande fall, alldenstund tilläggsration icke behöft användas, om blott depotchefen
i rätt tid ålagt kronoarrendatorn att upplåta nya betesmarker.

Då vidare uti de skrifvelser, som i ämnet blifvit af kronoarrendatorn till
Arméförvaltningen aflåtna, anmäles, att han, om så påfordrades, vore villig
underkasta sig ändring i de i gällande kontrakt intagna bestämmelserna, får
Arméförvaltningen i underdånighet anmäla, att någon dylik ändring icke synes
Arméförvaltningen påkallad, då nu gällande kontrakt torde böra anses fullt
tillfredsställande.

Af det ofvan anförda torde framgå, att Arméförvaltningen måste söka
anledningen till den vanvård, remonterna under 3:e qvar talet undergått, dels
deruti att depotchefen icke i den utsträckning omständigheterna påkallat begagnat
den magt och myndighet, som blifvit lagd uti hans hand, samt i flere
afseenden missförstått de klara och tydliga föreskrifter, han egt ställa sig till
efterrättelse, nemligen såväl de rörande depoten utfärdade nådiga bref och det
om dess upprättande afslutade kontrakt, som ock de särskilda föreskrifter,
som tid efter annan blifvit honom af Arméförvaltningen meddelade, dels ock
särskild! deruti att han, när betestillgången började visa sig knapp, icke ålagt
arrendatorn att upplåta andra och tillräckliga betesmarker, utan uppskjutit
dermed tills hästarna börjat afmagra, då, såsom depotchefen sjelf säger, olyckan
redan var skedd. Enligt Arméförvaltningens mening är grunden till de nu
afhandlade missförhållandena alltså icke att söka i förmenta fel, otydligheter
eller ofullständigheter i de för depoten gällande bestämmelserna, utan blott
och bart i det sätt, på hvilket depotchefen fullgjort det honom nådigst lemnade
uppdraget att vara depotens chef.

— 569 —

Då emellertid uti de från depotchefen inkomna förklaringarne en de!
motsägelser förekomma, som gorå det nära nog omöjligt att i vissa på frågans
bedömande inverkande detaljer bilda sig ett bestämdt omdöme om förhållandena
under denna sommar vid Ottenby, samt då vidare härigenom möjlighet
kan uppstå att, åtminstone i viss mån, ansvaret för det skedda kan komma
att öfverflyttas från den som, enligt Arméförvaltningens uppfattning vid frågans
närvarande ståndpunkt, ensam bör bära det till andra, hvilkas åtgöranden
i denna sak icke rimligtvis kunna sägas hafva gifvit anledning till de nu
ifrågakomna tilldragelserna vid Ottenby, och då det derjemte i hit inkomna
skrivelser vill göras troligt, att helt andra orsaker än de af depotchefen angifna
varit hufvudsakliga anledningen till remonternas dåliga beskaffenhet vid
afsändandet från depoten detta år, får Arméförvaltningen hos Eders Kong!.
Maj:t i underdånighet hemställa, huruvida icke Eders Kong!. Maj:t skulle
pröfva skäligt förordna, att genom undersökning vid laga domstol må utrönas,
hvilka anledningarne hafva vant till det mindre tillfredsställande tillståndet
hos de remonter, som under denna höst utlemnats från Ottenby, samt hvilken eller
hvilka personer, som genom sina åtgöranden kunna hafva gifvit anledning dertill.

Till fullständigande af ofvanstående utredning öfverlemnas härmed i
underdånighet följande handlingar, nemligen:

Afskrift^'' af nådiga brefven den 9 Februari 1894 och den 22 Mars 1895;

Afskrift af staten för remontdepoten vid Ottenby den 25 Maj 1894;
instruktionen för remontdepoten vid Ottenby den 19 Oktober 1894; afskrift
af kontrakt om upprättande af remondepoten den. 20 April 1894 och
tilläggskontrakt af den 31 December 1894; afskrift af depotchefens skrifvelse
af den 28 Mars och den 10 Maj 1895; depotchefens skrivelser den 1 Juli,
den 1, 20, 24 och 31 Oktober samt den 2 och 19 November 1895; Inspektörens
för kavalleriet skrivelser den 4 och 28 November 1895; Chefens för
remonteringsväsendet skrifvelse den 18 November 1895; från kronoarrendatorn,
Majoren von Muhlenfels, i ärendet inkomna skrivelser af den 12 och 25
Oktober samt den 30 November 1895; K. A. Falks in. fl. skrivelse af November
1895; samt i afskrift: Arméförvaltningens å Intendentsdeparteinentet
skrivelser till depotchefen den 13 och 23 April, den 15 och 29 Oktober samt
8 November innevarande år, äfvensom af departementets skrifvelse den 8 sistlidne
November till Inspektören för kavalleriet.

Stockholm den 3 December 1895.

Underdånigst:

A. THOREN.

L. THIMGREN. CARL EKEROTH. NIES BERG.

Hj. Eklundh.

Vidimeras ex ofiicio:

F. F. Flacli.

liev. Ber. ang. Statsverket Jör dr lS9i.

— 570 —

Bilagan 2.

Inspektörens för kavalleriet

yttrande.

Till Kong!. Arméförvaltningens Intendentsdepartement.

Enär chefen för Ottenby remontdepot i skrifvelse till Kong!. Arméförvaltningens
Intendentsdepartement den 2 November sistlidet år omförmäla
bland annat, att, då Inspektören för kavalleriet gillat eu af arrendatorn i midten
af Juni månad samma år uppgjord betesplan, depotckefen trott sig böra åtnöjas
dermed, ehuru han var missnöjd med densamma, hvilket yttrande möjligen
föranledt den af Riksdagens Revisorer i deras berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 framstälda
anmärkningen angående remontdepoten, att Inspektören för kavalleriet
ej egnat betesfrågan nödig uppmärksamhet, anser jag, enär depotchefens ofvan
anförda yttrande ej öfverensstämmer med verkliga förhållandet, mig böra anföra
följande.

Vid mitt besök å Ottenby i midten af Juni månad sistlidet år anhöll
depotchefen, att jag hos arrendatorn af kungsgården ville begära skriftlig
uppgift på de betesmarker, denne hade för afsigt att upplåta åt depoten; en
sådan erhöll jag äfven omedelbart vid min afresa och lemnade depotchefen,
hvilken mot denna endast framstälde den anmärkningen, att uppgiften ej var
af arrendatorn underskrifven, och således svårigheter kunde uppstå vid dess
tillämpning.

Jag hänvisade då depotchefen till kontrakt och instruktion, enligt hvilka
till depotchefens förfogande stodo samtliga betesmarker, samt yttrade, att han,
om arrendatorn vägrade upplåta begärda betesmarker, derom skulle göra anmälan
till Arméförvaltningens Intendentsdepartement, men så i tid att ändring kunde ske.

Vid min återkomst till Stockholm underrättad om, att depotchefen skulle
anse såsom ett stöd gentemot arrendatorn, om han finge sig tillsänd ofvan
anförda uppgift af mig underskrifven, tvekade jag ej att göra detta.

Depotchefens upprepade anhållan om min medverkan att erhålla de i
uppgiften specificerade betesmarker visar med önskvärd tydlighet, att han ej
då var på något sätt missnöjd med hvad han sålunda erhöll, på samma gång
omförmälda uppgift ej var något hinder för depotchefen att, i enlighet med
kontraktets bestämmelser, af arrendatorn uttaga ytterligare betesmarker, om
sådant på grund af inträffad torka skulle erfordras.

Med anledning af den mot mig af Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningen,
får jag anhålla, att denna min förklaring måtte åtfölja öfriga på
grund af Riksdagens Revisorers berättelse inlemnade förklaringar. ,

Stockholm den 15 Januari 1896.

G. BRÅKENHJELM.

Inspektör vid kavalleriet.

G. Qveckfeldt.

- 571 —

Arméförvaltningens å Artilleridepartementet underdåniga

utlåtande angående två
af Statsrevisorerne framstälda anmärkningar.

Till Konungen.

Sedan Eders Ivongl. Maj:t genom nådig remiss den 14 nästlidne December
anbefalt Arméförvaltningen å vederbörande departement att, i anledning af
remissen bifogade transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse af den 30
sistförflutna November om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894, “Fjerde
hufvudtiteln, Arméförvaltningen“, §§ 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 11, afgifva
och till Landtförsvarsdepartementet insända underdånigt utlåtande så tidigt,
att detsamma inom den 1 nästkommande Februari kunde till Fullmägtige i
Riksgäldskontoret öfverlemnas för att tillika med revisionsberättelsen till trycket
befordras, får Arméförvaltningen å Artilleridepartementet, med afseende på
ifrågavarande berättelses §§ 7 och 8, de enda som synas beröra sagda departement,
i underdånighet yttra följande:

§ 7 af ofvan åberopade revisionsberättelse lyder sålunda:

“Revisorerne, som besökt Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hafva beträffande
anordningarne vid faktoriet icke funnit anledning till annan erinran,
än att den der införda gasbelysningen lämpligen synes böra utbytas mot elektrisk
belysning. Att, såsom nu eger rum, använda öppna gaslågor utan glas eller
kupor, synes, särskilt hvad snickareverkstaden beträffar, vara alltför eldfarlig^
hvartill äfven kommer, att belysningen med gas i de låga, fastän rymliga
lokalerna måste menligt inverka på luftens beskaffenhet, och då erforderlig
vattenkraft finnes att tillgå, torde otvifvelaktigt äfven ur ekonomisk synpunkt
anordnande af elektrisk belysning vara att förorda."

Att önskvärdheten och fördelarna af elektrisk belysnings införande i
verkstäderna vid gevärsfaktoriet sedan länge varit insedda, framgår deraf, att
styresmannen derstädes genom skrifvelse den 12 Februari 1892, med bifogande
af ^kostnadsförslag, slutande å 35,500 kronor för sjelfva anläggningen, hos
Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet gjort framställning om anordnande
af elektrisk belysning vid faktoriet.

Anledningen till att denna framställning hittills icke ansetts böra föranleda
någon åtgärd från Arméförvaltningens sida, är derföre uteslutande att
söka »deri, att å ena sidan tillgång till de enligt ofvannämnda kostnadsförslag
för ifrågavarande anläggning erforderliga medel saknats, och å den andra de
med en sådan anläggning förbundna arbetena skulle hafva menligt och för -

— 572 —

dröjande inverkat på den pågående förändringen af 1867 års gevär till vapen
åt liten kaliber.

Då emellertid denna förändring under den närmaste tiden varder fullbordad,
och det i alla händelser, för den afsedda öfvergången till tillverkning
af 6,5 mm. repetervapen, blifver nödvändigt att utföra vissa nya anordningar
och förändringsarbeten inom gevärsfaktoriets verkstäder, synes ett särdeles
lämpligt tillfälle erbjuda sig för införande i dessa af elektrisk belysning.

Med instämmande i hvad Riksdagens Revisorer i sin berättelse yttrat
angående skälen för och fördelarna af, att nämnda slags belysning anordnas i
faktoriets verkstäder, får Arméförvaltningen härmed i underdånighet framhålla
lämpligheten och önskvärdheten af, att de för ifrågavarande ändamåls vinnande
erforderliga arbetena måtte få utföras under nästkommande ljusa årstid, och
ämnar Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet ofördröjligen till Eders
Kongl. Maj:t inkomma med underdånig framställning beträffande de för meranämnda
anläggning behöfliga medel.

I § 8 af sin berättelse angående Arméförvaltningen anföra Riksdagens
Revisorer till en början följande:

“Med anledning af verkstäldt besök å den vid Åkers krutbruk inrättade
fabriken för röksvagt krut hafva Revisorerne velat meddela, att samtliga
fabrikslokalerna, omfattande 17 verkstadshus samt 2 mindre förrådshus, syntes
vara väl och ändamålsenlig! anlagda och uppförda.

Med afseende på hvad Revisorerne sålunda yttrat angående ifrågavarande
arbetarebostäder och grundläggningen för desamma får Arméförvaltningen härmed
i underdånighet anföra nedanstående.

Genom den uppgörelse angående inköp af Åkers krutbruk för statens
räkning, som den 10 November 1888 träffades med enkefru N. Rönqvist eller
hennes rättsinnehafvare, förbehöll sig Arméförvaltningen endast dispositionsrätten
till vissa områden af det krutbruket tillhöriga Rocksta kronohemman;
den öfriga för krutbruket obehöfliga marken utarrenderades för tiden intill den
14 Mars 1905.

— 573 —

Xär det sedermera befanns nödvändigt att uppföra nya arbetarebostäder
ocli plan för deras byggande upprättades, valdes för deras förläggning den
enda plats inom det ännu disponibla området, som med tillräckligt utrymme
förenade ett från krutverken i behöflig grad aflägset och i följd deraf mot
skada genom explosion i något af dessa betryggande läge. Då annan i detta
hänseende lämplig plats ej fanns att tillgå, blef det nödvändigt att underkasta
sig den af markens beskaffenhet å detta ställe föranledda något ökade kostnaden
för grundläggningen. Den ifrågavarande prisförhöjningen utjemnades
dock till stor del derigenom, att de använda djupare grundmurarne möjliggjorde
anbringande af erforderliga källare under sjelfva byggnaderna i stället
för ofvan jord å annan plats. Källare med sistnämnda belägenhet skulle,
enligt uppgift i byggnadsentreprenörens skriftliga anbud, för hvarje bostadsbyggnad
hafva ökat kostnaden med 1,500 kronor, hvilket. belopp således
under föreliggande förhållanden besparats. Den ännu återstående, föga betydande
prisförhöjningen för grunden torde, rent ekonomiskt taget, fullt motvägas
genom den minskade eller helt och hållet uteslutna risken för skada å
byggnaderna i följd af alltid möjliga olyckshändelser i krutverken. Men derjemte
har Arméförvaltningen icke kunnat underlåta att fästa afseende derå,
att de i förevarande byggnader boende arbetare, hvilka under sin verksanihet
nödvändigtvis måste utsätta sig för någon fara, åtminstone i hemmet tillika
med sina familjer måtte varda fullt tryggade mot skada till lif, lemmar och

egendom. . .

Hvad beträffar de af Revisorerne särskildt omnämnda, under revisions året

uppförda tvenne bostadsbyggnaderna, så anser sig Arméförvaltningen böra
meddela, att de äro afsedda för sex hushåll hvardera, samt att, enär eu del
virke till desamma blifvit lemnadt från krutbrukets skog, den kontanta kostnaden
endast uppgått till 16,700 kronor för den ena och 16,850 kronor för
den andra af dessa byggnader.

I samma § 8 fortsätta Revisorerne vidare:

“Under arbete var en byggnad för tillverkning af etyleter, hvilken i
fabrikationen ingående beståndsdel hittills tagits från utlandet.

Den i fabrikationen ingående spriten denatureras på platsen. Denatureringsafgiften,
som belöper sig till 2 ä 3 öre per liter vid normalstyrka, inverkar
ej obetydligt på kostnaden för krutets tillverkning och kommer i sådant
afseende att hafva ännu större betydelse, sedan äfven etyleter kommer^ att
tillverkas vid krutbruket, då afgiften redan vid kruttillverkning i det omfång,
som för närvarande eger rum, beräknats uppgå till omkring 4,500 kronor för

— 574 —

år- Den kontrollanten tillfallande andel af berörda afgift hade, enligt lemnad
upplysning, And en under år 1894 verkstäld denatureringsförrättning, som
icke upptagit längre tid än en half dag, uppgått ända till 711 kronor
28 öre.“

Angående de i denna del af revisionsberättelsen berörda förhållandena
har. Arméförvaltningen intet annat att i underdånighet erinra, än att den för
fabrikationen afsegla spriten denatureras på stället (medelst tillsats af etyleter),
enär på vanligt sätt (med träsprit eller pyridin) denaturerad sprit — den enda
som hålles till salu — ej ansetts kunna användas vid kruttillverkningen, äfvensom
att denatureringsafgiften i enlighet med bestämmelsen i Eders Kong!.
Maj:ts nådiga kungörelse den 1 Juni 1894 om ändrad lydelse af § 10 mom.
4 i Kong!, förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin den 13
Juli 1887 utgått med två öre per liter af normalstyrka.

I sammanhang härmed kan Arméförvaltningen icke underlåta att i
underdånighet framhålla önskvärdheten af, att ifrågavarande denatureringsafgift,
i hvad som rör för tillverkningen vid Åkers krutbruk afsedd sprit, blefve
väsentligen nedsatt. Den sålunda uppstående besparingen komme naturligtvis
kruttillverkningen tillgodo, och då denatureringen vid krutbruket städse kan
och bör utföras med jemförelsevis stora partier sprit för hvarje gång, skulle
val den eller de personer, som verkställa denatureringen, äfven med en vida
mindre afgift än den nu stadgade, kunna erhålla skälig godtgörelse för det
med ifrågavarande operation förenade arbetet.

Till sist yttra Riksdagens Revisorer i meromnämnda § 8 af berättelsen
angående Arméförvaltningen:

“Det har slutligen väckt Revisorernes uppmärksamhet, att den i krutfabrikationen
till väsentlig del ingående beståndsdelen bomullskrut icke tillverkats
på stället och ej heller tages från inom landet befintlig fabrik, utan
importeras flan utlandet. Arméförvaltningens Artilleridepartement har nemligen
med Rheinisch-Westfälische Sprängstoff Actien Gesellschaft i Ivöln uppgjort
kontrakt om leverans från dess fabrik i Troisdorf af allt erforderligt bomullskrut,
dock minst 35,000 kilogram, under hvart af åren 1895—1899. Att
med anläggningen af en fabrik för röksvagt krut vid Åker afsågs att vinna
den a igtiga förmanen att kunna inom landet och med inhemska materialier
tillverka för krigsbruk erforderligt krut, torde vara utom allt tvifvel, och synes
särskild! framgå deraf, att Statsrådet och chefen för Landtförsvarsdepartementet
till det vid den till 1893 års Riksdag aflåtna statSArerksproposition fogade
protokoll öfver landtförsvarsärenden yttrade, beträffande det då begärda anslaget

575 —

till ifrågavarande fabrik, bland annat, att “det i hög grad önskvärda målet
att, hvad krutfabrikationen anginge, göra vårt land oberoende af utlandet",
genom detta kunde vinnas.

Det har, vid sådant förhållande, synts Revisorerne anmärkningsvärdt,
att man genom kontrakt förbundit staten att under fem års tid taga allt för
kruttillverkningen erforderligt bomullskrut från utlandet, till följd hvaraf den
fördel, som afsågs med det af Riksdagen beviljade anslag till en fabrik för
tillverkning af röksvagt krut, naturligtvis icke vinnes."

Till belysning af hvad Revisorerne sålunda anfört angående anskaffningen
af bomullskrut för statens tillverkning af röksvagt krut skall Arméförvaltningen
till en början i underdånighet lemna en kortfattad redogörelse för de omständigheter,
som ledt till antagandet af den nu använda kruttillverkningsmetoden.

Sommaren 1893 — vid hvilken tidpunkt beslut _ skulle fattas om anläggning
af fabrik för röksvagt krut för de af samma års Riksdag anslagna medel
— funnos af svensk tillverkning dels “ handge värskrut m/92“ (apyrit), dels
några nyare under förstnämnda år vid apyritlaboratoriet å Marieberg framstälda
typer af likaledes röksvagt krut, hvilka, liksom äfven apyriten, utarbetats
af dåvarande styresmannen vid sagda laboratorium, Löjtnanten Grefve G. Mörner.

Denne styresman hade genom omfattande egna arbeten samt i offentligt
uppdrag företagna resor till utländska sprängämnes- och krutfabriker förvärfvat
stor erfarenhet om tillverkning af röksvagt krut och var i sjelfva verket vid
ifrågavarande tidpunkt den ende officer inom svenska artilleriet, som haft tillfälle
att förskaffa sig närmare kännedom om dithörande förhållanden. På
grund häraf var det uppenbarligen sagde styresman, som hade att i främsta
rummet yttra sig angående krutfrågans vidare utveckling.

I en till Generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet insänd P. M.
af den 28 Augusti 1893 anför merbemälde styresman, sedan han nämnt, att
handgevärskrutet m/92 verkligen visat sig vara ett godt krut och under mer
än ett års fabriksmessig tillverkning lemnat eu synnerligen jemn produkt, angående
såväl sagda krut som de öfriga af honom utarbetade krutsorterna —
de så kallade Mariebergstypema — följande:

“Jag måste dock framhålla, att det ej det oaktadt är skäl att fota tillverkningen
vid Åker på bas af handgevärskrut m/92, af det skäl att krutfrågan
sedan tiden för dess fastställande såväl här som utomlands tagit ett
stort steg framåt.

Det skulle då kunna ifrågasättas att adoptera de vid apyritlaboratoriet
under innevarande år utarbetade typerna. Ehuru dermed utförda försök visat
resultat, som ställa dessa typer i paritet med öfriga nu befintliga i såväl
balistiskt som stabilitetshänseende, och desamma ekonomiskt ställa sig fördel -

576 -

aktigare på grund af billigare tillverkning och ringa laddningsvigt, torde dock
följande omständigheter höra beaktas.

Som dessa typer äro resultaten af en persons sjelfständiga arbete, måste
åtminstone tillsvidare deras tillverkning i större skala komma att blifva beroende
fullständigt på den person, som vid Åker kommer att handhafva tillverkningen.

Man isolerar sig sålunda och afstår från annan förbindelse med utlandet
än med den fabrik, som skulle komma att leverera bomullskrut. “

Sedan styresmannen omnämnt, att “Ardeer Faetong i Skotland uti
inlemnadt anbud mot erhållande af en angifven beställning å bomullskrut förklarat
sig vilja ställa sin erfarenhet i fabrikationen af sagda sprängämne till
svenska statens förfogande, hvaremot i anbudet intet var nämndt angående
sjelfva kruttillverkningen, frågar styresmannen beträffande denna: “Kan man
under alla omständigheter vara förvissad att betryggande kontinuitet i handhafvandet
af densamma vid Åker kommer att erhållas?"

Arméförvaltningen anser sig här böra nämna, att de ofvan uttryckta
farhågorna för bristande kontinuitet i ledningen af kruttillverkningen verkligen
besannat sig, i det att styresmannen för apyritlaboratoriet kort efter aflåtandet
af förevarande P. M. afgick från sin tjenst vid artilleriet.

Styresmannen fortsätter emellertid i sin P. M.:

“De inledda förbindelserna med utlandet äro i alla händelser af så stor
vigt, att man torde böra såvidt möjligt underhålla desamma. Att underhålla
alla de förbindelser, som genom undertecknads (styresmannens) resa förlidet år
(1892) inleddes, torde väl knappast vara möjligt. Det torde derför böra öfvervägas,
om man vill binda sig helt vid en utländsk fabrik, eller om man skall
underhålla förbindelser med de tvä största fabrikerna som besöktes, nemligen
Ardeer och Troisdorf.“

Styresmannen visar derefter, huruledes man skulle kunna behålla känning
med båda dessa fabriker genom att för kruttillverkningen här hemma välja
Mariebergstypema samt antingen dela leveranserna af det behöfliga bomullskrutet
mellan Ardeer och Troisdorf, eller ock köpa bomullskrutet från den
förstnämnda och från den senare fabriken taga de qvantiteter färdigt röksvagt
krut, som för armén erfordrades under den tid, hvilken måste förflyta, innan
fabriken vid Åker kunde blifva färdig och kruttillverkningen derstädes i stånd
att fylla behofvet.

Beträffande detta alternativ yttrar styresmannen:

“Vore Mariebergstypema tillverkade i stor skala och lagrade under till
exempel ett hälft år, hade man en god grund att bygga på. Som nu är, kan
man visserligen med ganska stor visshet säga, att dessa typer komma att tåla
lagring lika väl som andra röksvaga krut. Tillverkning i större skala bör

— 577

äfven kunna ske med tillfredsställande resultat, men man måste vara beredd
på en tids experimenterande vid Åker, innan tillverkningen kommer i full gång."

Vidare anföres angående det återstående alternativet:

“Beslutar man sig för att endast underhålla förbindelsen med en fabrik,
så kan man acceptera det från Troisdorf gjorda anbudet att öfverlåta tillverkningsrätten
af Troisdorfkrutet mot ett kontrakt för 5 år om leverans af
bomullskrut.

Då Troisdorfkrutet innevarande år blifvit här omfattande profvadt och
inga anmärkningar mot detsamma förekommit, förefinnes med hänsyn till krutets
beskaffenhet intet hinder för ett sådant arrangement.

Man skulle då kunna börja tillverkningen vid Åker af ett krut, som
sedan år tillbaka varit i stor skala framstäldt. På så sätt undviker man att
experimentera, och fabriken kan hastigare komma i full gång, och det fortsatta
samarbetet med Troisdorf har all utsigt att lemna ett godt utbyte.

Man hade från början möjlighet att ordna tillverkningen för nedanstående
behof: 12 cm. kanon m/85, 8 cm. kanon m/81, 5 cm. kanon fm/92, 1867—
89 års gevär, 6,5 mm. gevär, krut till lösa patroner för såväl gevär som
kanoner."

Härmed afslutar styresmannen den tekniska delen af sitt utlåtande,
hvaraf med all önskvärd tydlighet framgår, att den enda väg, på hvilken man
kunde nå det eftersträfvade målet — inhemsk tillverkning, så snart den fabrik
vid Åker blifvit färdig, till hvilken 1893 års Riksdag beviljat anslag, af ett
redan förut grundligt pröfvadt och godt befunnet röksvagt krut — vid ifrågavarande
tidpunkt var att träffa aftal med “die Rkeinisch-Westfälische Sprengstoff
Actien Gesellschaft", som eger fabriken i Troisdorf, om öfverlåtelse af rätten
att tillverka krut enligt dess metod.

Utan tvifvel hade denna utväg — liksom alla andra — vissa olägenheter,
men från det ögonblick, då den afgörande tekniska sidan af frågan var
från sakkunnigt håll tillfredställande klargjord, ansåg Arméförvaltningen det
vara dess oafvisliga pligt att, för vinnande af ofvan angifna, från försvarssynpunkt
ytterst vigtiga ändamål, bortse från antydda olägenheter, så mycket
mera som dessa, med undantag af det något högre priset å Troisdorfkrutet än
å det förut härstädes tillverkade, hvarken voro af teknisk eller ekonomisk art.

Den väsentligaste af dessa olägenheter — den som Riksdagens Revisorer
i sitt ofvan anförda yttrande gjort till föremål för omnämnande — är att med
Troisdorf-bolaget har måst uppgöras kontrakt om leverans af det för kruttillverkningen
vid Åker under åren 1895—1899 erforderliga bomullskrutet.
Härvid bör emellertid erinras, att öfverlåtelsen till Troisdorf-fabriken af denna
leverans tydligen utgör ersättning för den af svenska staten förvärfvade patent Rev.

Ber. ang. Statsverket för år 1891,. 73

— 578 —

rätten; och då Arméförvaltningen, på ofvan angifna skal, fann sig böra inköpa
denna rätt, ansåg förvaltningen sig äfven nödsakad att förbinda sig till erläggande
af det inlösningspris, som derför betingades.

Derjemte bör framhållas, att vid tidpunkten för ifrågavarande kontrakts
afslutande icke någon fabrik för bomullskrut fanns inom landet; en sådan lärer
visserligen sedermera hafva blifvit anlagd, men, såvidt det är Arméförvaltningen
bekant, har ännu, åtminstone för några månader sedan, derstädes icke
någon nitrering af bomull för dess förvandling till bomullskrut egt rum.

Det i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till 1893 års Riksdag
angående statsverkets tillstånd och behof förekommande, af Riksdagens Revisorer
anförda yttrande beträffande det då begärda anslaget till en fabrik för röksvagt
krut vid Åker, att “det i hög grad önskvärda målet att, hvad krutfabrikationen
an ginge, göra vårt land oberoende af utlandet" genom detta
kunde vinnas, har af Revisorerne så tolkats, som skulle med anläggningen af
ifrågavarande fabrik afsetts “att kunna inom landet och med inhemska materialier
tillverka för krigsbruk erforderligt krut".

Arméförvaltningen finner sig icke kunna dela denna uppfattning, såvidt
den rör de inhemska materialierna, ty, oafsedt att intet nämnes om sådana i
det anförda yttrandet, kunde detta så mycket mindre afse materialierna för
kruttillverkningen, som å den ena sidan den nådiga propositionen icke innehöll
något förslag om anläggning af fabriker för framställning af bomullskrut
och af eter — tillika med sprit de hufvudsakliga för här ifrågavarande tillverkning
erforderliga materialierna — och å andra sidan vid tiden för den
åberopade propositionens afgifvande fabriker för de tvenne förstnämnda råämnena
icke funnos inom landet samt ej heller, såvidt det är Arméförvaltningen
bekant, någon anledning förelåg att antaga, det dylika fabriker skulle af
enskilda varda inom riket anlagda.

Fastmer synes merannäinnda yttrande innebära hvarken mer eller mindre
än att, sedan den föreslagna krutfabriken blifvit anlagd och tillverkningen af
det röksvaga krutet derstädes kommit i gång, man skulle beträffande sjelfva
denna fabrikation blifva på samma sätt oberoende af utlandet, som i afseende
på framställningen af det förut begagnade svartkrutet. Detta tillverkades
nemligen också inom riket, men det deri till den största proportionen ingående
råämnet, salpetern, måste under senare tider så godt som uteslutande införas
från utlandet.

Slutligen anser sig Arméförvaltningen hora framhålla, att artilleriet genom
det. ifrågavarande kontraktet med “die Rheinisch-Westfålische Sprengstoff
Actien Gesellschaft" vunnit icke allenast möjligheten och rätten att tillverka
ett fullt tidsenligt och redan pröfvadt röksvagt krut, utan äfven en annan
fördel, som i vår särskild! inom detta område rastlöst framåtskridande tid icke

— 579 —

bör underskattas, nemligen att få del af och rättighet att tillämpa alla ändringar
och förbättringar vid kruttillverkningen, hvilka under kontraktets giltighetstid
kunna komma att på grund af en alltmer utvidgad erfarenhet införas
vid krutfabriken i Troisdorf.

Stockholm den 13 Januari 1896.

Underdånigst:

E. J. BREITHOLTZ.

A. E. MALMGREN.

Arméförvaltningens å Fortifikationsdepartementet underdåniga

utlåtande i anledning af
Riksdagsrevisorernes anmärkningar rörande
Första Göta artilleriregementes
etablissement å Q viberg.

Till Konungen.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom remiss den 14 sistlidne
December Arméförvaltningen meddelade befallning att inom förelagd tid till
Landtförsvarsdepartementet insända underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers den 30 November 1895 afgifna berättelse om verkstäld
granskning'' af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1894, får förvaltningen å Fortifikationsdepartementet, rörande
Revisorernes i § 11 af samma berättelse gjorda anmärkningar rörande
Första Göta artilleriregementes kasernetablissement å Qviberg, härjemte öfverlemna
och såsom eget utlåtande i underdånighet åberopa ett af Chefen för
Fortifikationen öfver berörda anmärkningar afgifvet yttrande.

Stockholm den 22 Januari 1896.

Underdånigst:

H. ELLIOT.

A. E. MALMGREN.

V. NORRMAN.
Ref.

OTTO VIRGIN.
Föredragande.

C. L. Billing.

L. R. Lindbohm.

— 580

Chefens för Kongl. Fortifikationen

yttrande öfver Riksdagens Revisorers
anmärkningar rörande artillerietablissementet
vid Qviberg.

Till Kongl. Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement.

Med anledning af departementets remiss å Chefens för Kongl. Landtförsvarsdepartementet
skrifvelse den 14 sistlidne December i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar rörande Kongl. Första Göta artilleriregementes
etablissement å Qviberg vid Göteborg har jag härmed äran afgifva följande
yttrande.

Revisorer^ anmärka till en början, att, då redan 1892 års lagtima
Riksdags Statsutskott med anledning af då framlagdt förslag till landtförsvarets
ordnande ansett, att genom den af utskottet förordade förändrade indelningen
af fältartilleriet en större besparing utan tvifvel skulle kunna vinnas derigenom,
att Göta artilleriregementes nya kasernetablissement vid G-öteborg ej behöfde
tyghus i så stor skala, som förut vore ämnadt, så borde hänsyn hafva tagits
till denna då ifrågasatta minskning af regementet, men hade detta ej skett,
utan etablissementet uppförts för 8 batterier, ehuru endast 6 batterier nu äro
inrymda uti detsamma.

Mot denna anmärkning anser jag mig emellertid ej böra ingå i något
direkt svaromål, enär jag genom Kongl. bref den 16 Oktober 1891 anbefalts
att låta uppföra bland annat kasernbyggnad vid Qviberg för 8 batterier, utan
inskränker jag mig till en kortfattad historik öfver etablissementets tillkomst.

Frågan om ett nytt etablissement åt Göta artilleriregemente i stället för
det gamla ytterst bristfälliga på Otterhällan, hvilket dessutom hvad sjelfva
kasernen angår tillhörde Göteborgs stad, hade redan i ett par decennier stått
på dagordningen, men alltid strandat på svårigheten att erhålla liimplig tomtplats.
När emellertid tomtfrågan slutligen på grund af Riksdagens beredvillighet
1890 blifvit lyckligen löst, hade det ur ekonomisk synpunkt varit oklokt
att längre vänta med kasernbyggnaderna; ty måhända hade Göteborgs offervillighet
ej senare varit densamma som då, så att ett dröjsmål kanske kostat
staten vida mera, än den genom ifrågavarande 2 batteriernas lokaler orsakade,
ökade kostnaden.

Sedan tomtfrågan alltså var löst och etablissementet beslutadt, anbefalde
Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 21 November 1890 Chefen för Kongl.
Fortifikationen att inkomma med underdånigt förslag och kostnadsberäkningar
till ett kasernetablissement å Kungshöjden vid Qviberg i öfverensstämmelse
med de af Chefen för Kongl. Landtförsvarsdepartementet meddelade föreskrifter.
Genom skrifvelse af den 8 Juli samma år hade denne sistnämnde meddelat,

— 581

att utrymmet inom etablissementet borde beräknas för 6 batterier, hvartdera
dock om 105 man; men enligt sedermera lemnad förklaring skulle emellertid
• kasernutrymmet för nyss angifna manskapsstyrka, 630 man, så anordnas, att
tillfälle blefve beredt för inqvartering af regementet med dess dåvarande organisation
på 8 batterier, beräknade hvardera till en ständig styrka af 79—80
man; och borde vid förstnämnda organisation den endast under sommaröfningarne
tjenstgörande delen af styrkan, antagen till 150 man, då kunna inqvarteras
uti de för den dåvarande organisationens 7:de och 8:de batterier
afsedda, men vid en omorganisation ledigblifvande lokaler. De dåvarande
batteriernas under sommaren inkallade manskap skulle deremot kunna provisoriskt
inlogeras i exercishuset.

Man hade sålunda redan 1890 tänkt på en blifvande omorganisation
af regementet, men likväl ej ansett sig böra bygga etablissementet för blott
6 batterier, och detta naturligtvis derför, att omorganisationen ju då ännu stod
i vida fältet, ty ingen kunde väl vid denna tidpunkt förutse, att denna fråga
skulle blifva lyckligen löst så suart derefter, som den verkligen blef; nästan
mera antagligt var, att lösningen ännu i åratal skulle låta vänta på sig, liksom
den redan förut i årtionden stått på dagordningen, utan att derför vinna
någon som helst framgång. Och när Riksdagen 1891 ej hade något att
erinra vid Kong!. Maj:ts nådiga proposition angående etablissementet, samt
Kongl. Maj:t sedan, som ofvan sagts, med godkännande af Chefens för Fortifikationen
infordrade ritningar och kostnadsförslager anbefalt etablissementets
uppförande i enlighet med dessa, sålunda för 8 batterier, så torde det för
Chefen för Fortifikationen ej hafva varit något annat att göra, än att ställa
sig nämnda befallning till noggrann efterrättelse.

1892 års Statsutskotts utlåtande angående ordnande af landtförsvaret
af den 31 Mars rörde för öfrigt ordnandet af detta försvar i sin helhet, och
då utskottets förslager härutinnan vid ärendets behandling den 7 derpå följande
April ej vunno Riksdagens bifall, så förföll ju också dermed den af Revisorer^
påpekade anledningen att till följd af nämnda utskottsyttrande bygga Qvibergsetablissementet
i mindre skala, än som ifrån början afsetts. Först sedan Riksdagens
nämnda beslut blifvit fattadt, afslöts den 20 i sistnämnda månad kontrakt
om etablissementets påbörjande. Om Riksdagen gillat utskottets förslager,
hade sålunda intet hinder förefunnits för vidtagande af de inskränkningar, som
deraf bort föranledas, men såsom beslutet nu utföll fanns ju efter detsammas
fattande ingen som helst anledning att fördröja arbetenas utförande och afsilande
af den utlysta entreprenaden. Revisorerne förmena visserligen, att
arbetena äfven derefter bort bedrifvas varsamt i afvaktan på en lösning af
organisationsfrågan, men då kontraktet var afslutadt, hade ju entreprenören
ensam att bestämma öfver sättet för arbetenas bedrifvande, och han hade

582 —

säkerligen ej utan ersättning funnit sig i det dyrbara byggnadssättet att “drifva
arbetena med varsamhet". Huru skulle för öfrigt ett sådant till betydande
kostnader för kronan ledande tillvägagående kunnat försvaras, derest, som ju
ock sannolikast var, en förändrad organisation af artillerieregementena låtit
vänta på sig? Månne icke man då med större fog än nu kunnat vänta sig
en anmärkning från Revisorernes sida? Det bör härvid särskildt bemärkas,
att grundläggningen ovilkorligen måste sättas i omedelbart samband med sprängningarne,
ty det trånga utrymmet å platån medgaf icke uppläggning å densamma
af sprängmassor i någon större mängd. Ett långsamt bedrifvande af
arbetena, i syfte att möjliggöra eu öfvergång till ett etablissement för allenast
6 batterier, hvilket skulle nödvändiggjort uppgörande af helt andra planer än
de dittills faststälda, hade derför varit nästan detsamma som arbetenas inställande.

Men när 1892 års urtima Riksdag beslutat en ändrad organisation, som
bland annat bestämde, att antalet batterier på hvarje artilleriregemente skulle
blifva 6, så var redan grunden lagd till hela kasernbyggnaden och dennas ena
flygel i det allra närmaste färdigbygd. Att från början bygga kasernen för
endast 6 batterier var sålunda redan försent. Återstod då endast att uppföra
den enligt ursprungliga planen, försåvidt man ej ville stympa byggnaden
genom att förminska den återstående flygeln, som till på köpet var den åt
staden vettande. Men att så vanställa den vackra byggnaden, hade väl varit
allt annat än tillrådligt, ej blott ur smakhänsyn, utan äfven derför, att Göteborgs
stad, som för etablissementets åstadkommande åtagit sig en utgift af
600,000 kronor, under det att staten ej behöft direkt anslå några medel till
detsamma, väl kunde anses hafva berättigade anspråk på, att åt sagda etablissement
äfven gafs ett värdigt och harmoniskt yttre. Då härtill dessutom kommer,
att det ena batteriets lokaler (ej bädas, såsom Revisorerne yttra) nu kunde
inredas till sjukhus, hvarigenom särskild sjukhusbyggnad helt och hållet inbesparades,
och det andra batteriets tillsvidare kunde användas för beväringen,
tilldess medel erhölls för regementets tygstats förflyttning från staden, hvilken
åtgärd förr eller senare blir nödvändig och hvarvid dessa lokaler bland annat
blifva erforderliga för denna stats behof, så ansåg jag mig ej, utan att på
samma gång hafva utsatt mig för välförtjent klander, hafva kunnat föreslå
en vanställande stympning af kasernbyggnaden.

Vid uppförandet af stallarne kunde deremot utan olägenhet vidtagas de
förändringar, som regementets omorganisation kräfde.

Jag nämnde nyss, att ett batteris lokaler inredts till sjukhus, hvarigenom
en särskild byggnad för detta ändamål inbesparats. Revisorerne ifrågasätta
emellertid lämpligheten af en sådan anordning, men jag anser ej, att någon
anmärkning häremot med fog kan göras. Ty ehuru liggande under samma

— 583

tak, som hela kasernkomplexen i (ifrigt, bildar dock sjukhusafdelningen i verkligheten
en särskild del, som genom en ej mindre än 7 m. bred trapphusbyggnad
är skild från batterilokalerna. Någon som helst anmärkning emot
den föreslagna förändrade planen till sjukhusets anordnande har icke heller
gjorts af fackmyndigheten, Medicinalstyrelsen, hvars yttrande naturligtvis inhemtades,
innan förändringen beslöts.

Vidare säga Revisorerne, att de å vindarne förlagda rustkamrarne syntes
vara allt för mörka och på grund deraf under sitt nuvarande skick för sitt
ändamål mindre lämpliga. Med anledning häraf vill jag först erinra om, att
det vid anordnandet af de nya kasernetablissementen, och just ur besparingshänsyn,
alltid varit brukligt att använda vindarne till rustkammare, hvarigenom
dessas stora utrymme ju aldra bäst kunnat tillgodoses. Att rustkamrarne, på
detta sätt anordnade, ej kunnat förses med ordentliga fönster, faller af sig
sjelft; ty att endast härför uppdraga ytterväggarne en eller annan meter högre,
än annars ansetts behöfligt, vore att köpa ljuset på rustkamrarne allt för dyrt.
Ett annat sätt att öka ljuset inom dessa lokaler är att anbringa takfönster,
och sådana till nödigt antal voro redan långt före Revisorernes besök vid
Qviberg af mig beslutade, ehuru de då ännu ej insatts, enär någon framställning
härom dittills ej gjorts från regementschefens sida.

Revisorerne fäste ytterligare sin uppmärksamhet vid den otillfredsställande
torrläggningen af gårdarne vid fältförråden. Härvid vill jag endast anföra,
att detta arbete var det sista, som utfördes, och var det knappast afslutadt
vid Revisorernes besök, hvilket ju egde rum på hösten, då väglaget i allmänhet
lemnade mycket öfrigt att önska. Hade besöket skett några veckor efter
torrläggningsarbetenas afslutande, då verkningarne af desamma hunnit visa sig,
hade någon anmärkning med all sannolikhet ej kunnat göras.

Revisorernes slutanmärkning gälde den störa kostnad, som detta etablissement
medfört, särskildt vid jemförelse med de för kaserner åt Andra Svea
och Andra Göta artilleriregementena af 1894 års Riksdag “beräknade" kostnader.
Hvad dessa kostnader beträffar, torde de för Kongl. Andra Svea artilleriregementes
etablissement i Gefle beräknade vara närmast jemförliga med de
kostnader, som beräknats för uppförande af artillerietablissementet å Qviberg.

Ett etablissement för Kongl. Andra Svea artilleriregemente i Gefle beräknades,
sedan en omarbetning af förslaget med anledning af den af Riksdagen
gjorda nedsättningen i det begärda anslaget blifvit verkstäld, skola kosta

980,000 krono!-.

Detta belopp bör dock minskas med kostnaden för sjukpaviljongen, 28,500
kronor. 1 förslagen till Kong]. Andra Svea och Andra Göta artilleriregementenas
likasom Kongl. Norrlands artilleriregementes kasernetablissement har man
icke kunnat, såsom i förslaget till artillerietablissementet å Qviberg gjorts och

584 —

varit nödvändigt, upptaga uppförandet af ett fullständigt sjukhus, utan har man
endast upptagit en mindre paviljong för lindrigare sjuke, beräknade till 3 procent
af hela den samlade styrkan. Det återstår då 957,000 kronor, hvilket
belopp naturligtvis blir den lägsta summa, med hvilken kostnaden för artillerietablissementet
å Qviberg skall jemföras, i stället för den af Riksdagen “beräknade",
d. v. s. nedsatta. Vid ofvannämnda förnyade omarbetning af etablissementet
har det nemligen visat sig ej vara möjligt att komma ned under
den nyssnämnda af mig beräknade summan utan allt för stora och mindre
lämpliga inskränkningar i tillgodoseendet af regementets inqvartering, öfningar
och förrådsbehof.

Kostnaden för etablissementet vid Qviberg, såsom det nu står färdigt,
men dock med undantag af vissa tillkommande arbeten, som af lokala förhållanden
nödvändiggöras vid Qviberg, men hvilka icke förekomma vid ett etablissement
i Gefle, uppgår i rundt tal till 1,410,000 kronor, hvartill ytterligare
bör läggas beräknad kostnad för återstående oljemålning, 14,500 kronor,
hvadan skilnaden mellan de båda etablissementens jemförbara kostnad utgör

467,000 kronor, hvilket belopp Qvibergsetablissementet sålunda kostat mera
än det i Gefle beräknats till. Orsakerna till denna skilnad torde emellertid
tydligt nog framgå af följande förhållanden.

l:o Har kostnaden för planering och undergrunder vant
mycket större vid Qviberg, än som beräknats vid Gefle.

Qvibergstomten hade nemligen endast en punkt, en
bergknalle, der det fanns lämplig undergrund för etablissementet;
men här var för öfrigt mycket ojemnt, så
att stora sprängningar, schaktningar och fyllningar måste
företagas, hvilket deremot ej blifvit förhållandet på den
jemna och fasta Gefletomten. Skilnaden i kostnaden
för planering och dylikt går sålunda till........................ 120,600 kronor.

2:o Har kostnaden ökats med 116,100 kronor derigenom,
att kasernen uppförts för 8 i stället för 6 batterier (ett
batteris lokaler användas dock till sjukhus, som annars
skulle kostat mellan 40,000 och 50,000 kronor)......... 116,100 „

3:o Ökad kostnad på grund af att kasernrummen anordnats
i enlighet med ditintills gällande normer, hvilka likaledes
voro bestämmande för de till 1893 års Riksdag ingifna ''
förslagen; men till följd af Riksdagens nedsättning af
anslaget måste besparande, ehuru annars föga lämpliga
förändringar vidtagas för att nedbringa kostnaden till

Transport 236,700 kronor.

— 585 —

Transport 236,700 kronor

ofvan för Gefle angifna summa. Kostnadsskilnaden

mellan de olika anordningarne kan anslås till .............. 25,000 „

4:o Har kostnaden för byggnadssten varit dyr i Göteborg.

På platsen fanns nemligen intet tegel till yttermurningen
att få, utan måste det tagas antingen från Sköfde eller
ock från Skåne; i förra fallet fördyrade de dryga fraktkostnaderna
det ursprungliga tegelpriset högst betydligt;
och i det senare var visserligen fraktkostnaden billigare,
men det vida bättre skåneteglet betingade naturligtvis
högre inköpspris; härigenom stälde det slutliga priset
sig ungefär lika för de båda nämnda orterna, hvadan
gifvetvis skåneteglet kom till användning. Kostnadsökningen
för teglet har sålunda blifvit........................... 21,800 „

5:o Har vid Qviberg särskild bad- och tvättinrättning ansetts
nödvändig på grund af etablissementets stora afstånd
från staden. I Gefle har sådan lokal, om ock
med stor olägenhet, måst bortfalla. Kostnaden för denna

inrättning uppgår till ............. 19,000

6:o Hafva rustbäddar till artilleriförrådsskjulen, som ej kunde

rymmas å platån, måst anordnas för en kostnad af ... 4,800

7:o Till följd af lokala förhållanden måste det vid Qviherg
byggas 2 mindre i stället för 1 större stall, hvaraf föranleddes
en ökad kostnad af............................................ 3,000

8:o Inredningen af förrådsskjulen, hvartill medel icke kunnat
afses vid förslagen till Andra Svea artilleriregemente, der
denna sålunda skulle bekostas af särskilda medel, har

kostat ................................ 5,500

9:o Musikrum, hvartill medel icke kunnat afses vid Andra
Svea regemente, har anordnats vid Qviberg för en

kostnad af ........................................................................... 6,000

10:o Har kostnaden för gas- och vattenledningarne blifvit
större vid det öfver en half mil från Göteborg belägna
Qviberg, än som beräknats vid Gefle; äfven afloppsledningarne
vid Qviberg ställa sig dyrare. Skilnaden är 69,800
ll:o Kostar inredningen af en ledig batterilokal till sjukhus 5,250
12:o Tillkomma vid Qviberg nödiga väganliiggningar, brygga

vid Säfveån m. in. för en kostnad af........................... 10,850

13:o Återstoden utgör ökad kostnad för användandet af sten__ ____

Transport 407,700 kronor

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894- 74

Transport 407,700 kronor

i stället för trä till byggnader och byggnadsdetaljer
ra. m. dylikt, af hvilket byggnadssätt man till följd af
ett jemförelsevis tillräckligt byggnadsanslags beviljande

kunnat begagna sig............................................................ 59,300 „

en utgift, hvarför staten emellertid med all säkerhet framdeles
får mera än full ersättning såväl genom nyssnämnda,
vida solidare byggnadssätt, som genom den
derigenom uppkommande minskningen i underhållskostnaden.

Summa 467,000 kronor.

På grund af hvad jag nu anfört, anser jag sålunda icke, att Qvibergsetablissementet
varit mer än nödigt kostsamt i annat afseende, än att det
naturligtvis blifvit billigare, om det ifrån början kunnat uppföras för endast
6 batterier, något som dock, enligt hvad som framgår af det föregående, icke
rimligen kunnat ske.

De remitterade handlingarne återgå.

Stockholm den 18 Januari 1896.

H. ELLIOT.

Chef för Kongl. Fortifikationen.

L. W:son Munthe.

Marinförvaltningens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
granskning af flottans räkenskaper för
ar 1894.

Till Konungen.

Medelst nådig remiss den 17 December nästlidet år har Eders Kongl.
Maj:t anbefalt Marinförvaltningen att, efter vederbörandes hörande, inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af de under senaste revision af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1894,
enligt bilagda transsumt af den afgifna revisionsberättelsen, framstälda anmärkningar.

Till åtlydnad häraf har Marinförvaltuingen hört stationsbefälhafvarne i
Carlskrona och Stockholm och får, med bifogande af deras yttranden jemte
bilagor äfvensom af en promemoria af ordföranden i kommissionen för granskning
af flottans reglemente, innefattande på begäran meddelade upplysningar i
anledning af § 4 i revisionsberättelsen, för egen del i underdånighet anföra
följande:

— 587 -

I § 1 af sin berättelse hafva Revisorerne bland annat fäst sin uppmärksamhet
vid de kontanta belopp, som från beklädnadsanslaget tillgodoförts
sjömanskårens manskap, och hvilka belopp, så länge § 133 i l:a delen af
flottans reglemente oförändrad tillämpades, uppgått åren 1888 1892 till i

medeltal kronor 53,903: 3 2 årligen, men, sedan denna § genom nådiga bref vet
den 27 Januari 1893 erhöll förändrad lydelse, utgått under åren 1893 och
1894 med sammanlagdt allenast kronor 23,590: 32, hvaremot under sistnämnda
period Kronan tillgodoförts kronor 4,804: 7 2; och hafva Revisorerne, för hvilka
det varit uppenbart, att de förändrade bestämmelserna genom att alltför strängt
begränsa den fördel, som manskapet kunde bereda sig genom ett aktsamt
handhafvande af sin beklädnad, verkat alltför ojemnt och i ekonomiskt afseende
synnerligen ogynnsamt, ansett sig böra fästa uppmärksamheten å de missförhållanden,
som nu gällande stadganden angående sjömanskårens beklädnad
medföra.

Uti häröfver infordrade yttranden hafva stationsbefälhafvarne förordat
ändring, en hvar i angifvet syfte, i nu gällande bestämmelser i ämnet.

I hvad mening dessa bestämmelser skulle, på sätt Revisorerne anmärkt,
hafva verkat ekonomiskt ogynnsamt, framgår icke tydligt af revisionsberättelsen.
Att bestämmelserna medfört, att, medan statsverket enligt äldre föreskrifter
fått under en följd af år vidkännas en utgift till manskapet af i medeltal nära

54,000 kronor årligen, denna utgift för de två sista åren tillhopa nedgått till
mindre än hälften af detta belopp, oberäknad! kronans samtidiga inkomst af
manskapets beklädnadspenningar, torde ej, åtminstone från statsverkets synpunkt,
få anses i ekonomiskt afseende ogynnsamt. Från manskapets synpunkt
må väl förhållandet kunna betraktas annorlunda, men hvad afseende dervid
bör tästas, beror på, om man i beklädnadspenningarne vill se eu manskapets
aflöuingsförmån, hvad de icke äro, eller, hvad de rätteligen äro, eu antagen
form för bestridande af de verkliga utgifterna för manskapets beklädnad. Att
stationsbefälhafvarnes erinringar i afseende på de från och med år 1893 tilllämpade
nya föreskrifterna i detta ämne äro beaktansvärda, bör så mycket
mindre förnekas, som äfven Marinförvaltningen anser, väl ingalunda en återgång
till äldre föreskrifter, men en jemkning af de nu gällande vara erforderlig.
Enligt hvad Marinförvaltningen inhemtat, utgör en sådan jemkning särskild!
föremål för uppmärksamhet från den nu arbetande kommissionen för granskning
af flottans reglemente. Då således inom den närmare framtiden kan förväntas
ett ordnande af denna administrativa detalj, torde den gjorda anmärkningen
icke böra förtjena vidare afseende.

Uti § 2 hafva Revisorerne påpekat såsom allt för stort det belopp af
kronor 11,899: 4 6, som från det under år 1894 öfverskridna anslaget till
sjukvård utgått vid flottans sjukhus i Carlskrona till dagaflöning och portions -

— 588 —

ersättning åt enskild betjening, samt anfört, att en del åt de arbeten, som
utförts af legd betjening, lämpligen borde kunna förrättas af sjukvårdare och
ekonomister vid matroskompanierna.

Härom synes det med stationsbefälhafvarens yttrande inkomna utlåtande
från förste läkaren vid stationen hafva lemnat en fullt tillfredsställande förklaring.
Jemväl under föregående år har förekommit öfverbetalning af detta
anslag, men vid en närmare undersökning af orsakerna dertill har man funnit
de sig alltmer utvecklande krafvel på en tillfredsställande sjukvård ej kunna
begränsas inom det sedan 30 år tillbaka oförändrade anslagsbeloppet. Revisorernes
erinran synes alltså icke böra föranleda vidare åtgärd.

Revisorerne hafva i § 3 af berättelsen anmärkt de stora kassabehållningar
af minst 100,000 kronor, stundom 600,000 kronor, som förefunnits
vid Carlskrona station, och ifrågasatt, huruvida icke medel för utgifterna derstädes
skulle kunna tillhandahållas, liksom för de Arméförvaltningen underlydande
förvaltningsmyndigheter, genom Konungens Befallningshafvande på
platsen.

Härvid må påpekas, dels att kassabehållningar till sistnämnda betydliga
belopp väl endast tillfälligtvis förekommit och icke kunna anses hafva medfört
någon olägenhet, enär med afseende å kassavården vid Carlskrona station
ej finnes något att erinra, dels att de för stationen erforderliga medlens tillhandahållande
genom Konungens Befallningshafvande i Carlskrona knappt synes
vara att anbefalla, då tvifvelaktigt torde vara, om länsränteriet vid hvarje
tillfälle disponerar de betydliga belopp, som behöfvas vid stationen och hvilka
sannolikt öfverstiga medelsbehofvet för inom ett och samma län förlagda regementen,
då dessutom kronans medel äro i lika tryggt förvar i stationens kassa
som i ränteriet, och då slutligen hela anordningen skulle inveckla de numera
mycket enkla förvaltningsformerna i detta hänseende. Den närmast till hands
liggande och ändamålsenligaste utvägen att vinna det framhållna syftet synes
vara att, på sätt stationsbefälhafvaren i sitt yttrande i ämnet föreslagit, hvarje
månads penningebehof fördelades ej såsom hittills skett på två utan på flere
mindre remissor, som afginge i mån af anmälan från stationen. Ett dylikt
förfarande möter från Marinförvaltningens sida intet hinder.

Hvad angår i revisionsberättelsens § 4 framstälda erinran om den inom
en för ändamålet tillsatt kommission pågående omarbetningen af flottans reglemente,
lärer yttrande af Marinförvaltningen icke förväntas, utan får embetsverket
underdånigst hänvisa till de i bifogade P. M. innefattade upplysningar
härutinnan, hvilka på begäran benäget meddelats åt kommissionens ordförande.

I § 5 hafva Revisorerne påpekat, hurusom vid en återleverering till
flottans spanmåls- och proviantförråd i Carlskrona från fästningarne Kungsholmen
och Vestra Hästholmen återlevererade matvaror till ett värde af kronor

— 589 -

2,785: 2 7 förklarats icke utspisningsgilda och derefter blifvit försålda för
kronor 1,250: —; hvarvid Revisorerne antagit, att kassation af dylika varor
föranledts deraf, att proviantartiklar i stor mängd ständigt kölles upplagda för stationen
och sålunda delvis underginge en alltför långvarig magasinering; och har
det synts Revisorerne, som inhemtat, att värdet af stationens spanmåls- och proviantförråd
uppgått vid revisionsårets början till kronor 164,953: 10 och vid
dess slut till kronor 194,550:9 4, kunna ifrågasättas, huruvida under nuvarande
kommunikationsförhållanden samt med hänsyn till bemanningens antal och området
för fartygens operationer ett så betydande förråd kunde anses vara af
behofvet påkalladt.

I afseende å hvad sålunda blifvit anmärkt får Marinförvaltningen underdånigst
hänvisa till hvad stationsbefälhafvaren och förvaltningsdirektionen meddelat.
På sätt stationsbefälhafvaren upplyst, har frågan om reduktion af det
s. k. stående lagret uti ifrågavarande förråd jemväl varit föremål för Marinförvaltningens
undersökningar. Men då bestämmelser ännu saknades om antalet
åt den personal, som skall vid mobiliseringstillfälle genom kronans försorg i
Carlskrona förplägas, fann sig, då frågan sista gången behandlades i embetsverket
den 8 December 1893, Marinförvaltningen icke böra för det dåvarande
ifrågasätta ändring i gällande föreskrifter i ämnet. Sådana bestämmelser hafva
numera meddelats, men den omarbetning af föreskrifterna om storleken af ifrågavarande
s. k. stående lager, hvilken deraf föranledes, torde sannolikt icke
komma att gå i rigtning af en inskränkning i samma lager.

I § 4 af revisionsberättelsen rörande navigationsskolorna hafva, med afseende
å de förändrade förhållandena beträffande freqvensen vid dessa skolors
navigationsafdelning, Revisorerne anfört, hurusom det synes kunna med skäl
ifrågasättas, huruvida icke en del af de smärre navigationsskolorna borde indragas,
helst, vid den utveckling kommunikationerna inom landet numera vunnit,
det för eleverna icke torde medföra synnerlig olägenhet att besöka en från
hemmet något aflägsen skola, samt genom en sådan indragning den fördel
skulle vinnas, att vid de qvarvarande skolorna kunde utan förhöjd kostnad
för det hela anordnas en fullständigare undervisning, som måhända vid samtliga
dessa skolor borde omfatta jemväl de till maskinistafdelningen hörande
ämnen.

Hvad Revisorerne anfört anser Marinförvaltningen synnerligen välgrundad!,
Uti underdånigt utlåtande den 12 Mars 1889 öfver af komiterade utarbetadt
förslag till nytt reglemente och ny stat för rikets navigationsskolor
hemstälde, i likhet med komiterade, Marinförvaltningen på anförda skäl, att
navigationsskolorna i Strömstad, Karlshamn och Westervik måtte indragas,
hvarigenom skulle möjliggöras en del enligt Marinförvaltningens tanke synnerligen
önskvärda förändringar i navigationsskolornas organisation. Eders Kongl.

— 590 —

Maj:t föreslog hos 1890 års Riksdag indragning af allenast den förstnämnda
af dessa skolor, inen detta förslag vann ej bifall af Riksdagen, som likväl
hufvudsakligen godkände det, under förutsättning af den föreslagna indragningen
af skolor, uppgjorda förslaget till ny lönereglering för navigationsskolornas
lärarepersonal. Genom det derefter utfärdade nådiga reglemente för skolorna
den 6 Juni 1890 har likväl dessas ställning icke ansetts definitivt ordnad. Så
blef, på Marinförvaltningens i anledning af ånyo väckt fråga om indragning
af en del skolor väckta förslag, genom nådigt bref den 10 Februari 1893
förordnadt, att föreståndare- och lärarebefattningar vid skolorna, hvilka derefter
blefve lediga, skulle tillsvidare uppehållas på förordnande. Och under
den fortsatta tillämpningen af berörda nådiga reglemente har behofvet af dettas
omarbetning ofta låtit sig förnimmas. Slutligen har i underdånig skrifvelse
den 12 sistlidne November Marinförvaltningen föreslagit, att Eders Kongl.
Maj:t måtte tillsätta en komité, med uppdrag dels att yttra sig angående
lämpligheten af att indraga en del navigationsskolor, dels ock att afgifva förslag
till nytt reglemente för skolorna.

Med åberopande häraf får Marinförvaltningen såsom sitt yttrande öfver
Revisorernes nu ifrågavarande anmärkning hänvisa till nyssberörda embetsverkets
underdåniga förslag.

Stockholm den 24 Januari 1896.

Underdånigst:

K. PEYRON.

J. E. DAHLIN. LOUIS PALANDER.

Föredragande.

Axel Hillfors.

Stationsbefälhafvarens vid flottans
station i Stockholm

yttrande.

Till Kong!. Marinförvaltningen.

Med öfverlemnande i bestyrkt afskrift af transsumt utaf Riksdagens
Revisorers innevarande år afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1894, hvad angår Femte hufvudtiteln, Marinförvaltningen, § 1, har Kongl.
Marinförvaltningen anmodat mig att med anledning af hvad i berörda § anförts
beträffande stationsbefälhafvarens embetsförvaltning afgifva yttrande.

I följd häraf får jag, efter det förvaltningsdirektionen blifvit i ämnet
hörd, härmed äran anföra följande.

— 591 —

Redan 1894 har det anmärkta förhållandet blifvit vid denna station uppmärksammadt.
Förvaltningsdirektionen, som af mig blifvit anmodad att hvarje år
före Oktober månads utgång till mig göra erforderliga framställningar i fråga
om beklädnad, kasernering och kosthåll m. in., som kunna finnas af omständigheterna
påkallade och hafva inverkan på höjande af militärpersonalens
tjenstbarhet, för att i den mån jag kan finna lämpligt intagas i den berättelse,
som jag jemlikt föreskriften i reglementet för flottan, l:a delen § 152 mom.
1. lit. h.) har att afgifva, har derför också i afgifvet utlåtande af den 26
Oktober förenämnda år på ett uttömmande sätt framhållit olägenheterna med
de förändrade bestämmelserna angående sjömanskårens beklädnad.

I samma utlåtande har förvaltningsdirektionen jemväl föreslagit de förändringar
i bestämmelserna, som ansågos önskvärda och erforderliga för undanröjande
af de öfverklagade missförhållandena m. m.

Som jag fann allt hvad förvaltningsdirektionen sålunda framhållit icke
blott i högsta måtto beaktansvärdt utan jemväl öfverensstämmande med min
egen uppfattning i frågan, blef dess yttrande i sin helhet intaget i min under
November månad samma år till Konungen afgifna underdåniga berättelse öfver
militärpersonalens tjenstbarhet m. m.

Men för den händelse denna framställning icke blifvit Kong!. Marinförvaltningen
meddelad, har jag äran härvid foga en afskrift af sagda utlåtande,
till hvars innehåll jag endast vill hänvisa för att nu icke behöfva i dess helhet
återupprepa.

Det enda som jag ånyo vill framhålla, är min uppfattning om manskapets
rätt till behållningen i beklädnadspenningarne. På anförda skäl framhålles
i ofvannämnda utlåtande, att föreskriften i mom. 10 af § 138 reglementet
I borde ändras sålunda, att manskapet erhåller i belöning för sin aktsamhet
om beklädnaden hela behållningen af det belopp, hvarmed kostnaden
för beklädnaden enligt stat öfverskjuter värdet af bekomna persedlar, hvaremot
det belopp, hvarmed den beräknade årskostnaden understiger de i stat bestämda
beklädnadspenningarne, bör såsom jemväl nu är bestämdt oförryckt
tillfalla kronan.

Denna åsigt har äfven blifvit framhållen och förfäktad af tvenne mina
företrädare såsom befälhafvare för härvarande station i afgiffia utlåtanden till
Kongl. Marinförvaltningen af den 8 Februari 1888 och den 6 April 1891.
Fn dylik beräkning synes mig vara så mycket naturligare, som manskapet
enligt f gällande föreskrifter är tillförsäkradt fri beklädnad, den må kosta hvilket
belopp som helst.

Derför synes ett återgående till förut gällande bestämmelser icke böra
ifrågakomma derutinnan, att kronan skall utbetala till manskapet skilnaden
mellan en årsbeklädnads värde, då denna understiger beloppet 108 kronor,

— 592 —

enär manskapet icke lärer kunna förpligtas att af sin aflöning godtgöra kronan,
hvad en årsbeklädnads värde kan komma att öfverstiga 108 kronor.

Men huru vigtig denna fråga än må vara i rent ekonomiskt hänseende,
så är densamma ändock af större vigt i moraliskt för sjömanskåren. Om
också detta förhållande tillförene icke varit till fullo kändt och erkändt, torde
någon dermed förtrogen person numera näppeligen kunna förneka sanningen
deraf. Genom de under 1893 utfärdade nya bestämmelser rörande manskapets
rätt till behållningen å besparad beklädnad, har manskapets förhållande till
sin beklädnad och sitt beklädnadskonto alldeles omgestaltats. Den förut i
allmänhet rådande aktsamheten om den utbekomna beklädnaden och månheten
att åstadkomma besparing å beklädnadskontot genom att bland annat genom
trägen lappning, lagning och vändning hålla persedlarna tjenstbara under
längsta möjliga tid och framför allt söka undvika att vid isynnerhet förrättande
af gröfre arbeten begagna sig af persedlar, som deraf kunde taga skada,
tyckes hafva blifvit förbytt mot bristande intresse för beklädnaden och önskan
att utbekomma deraf så mycket som gällande stat medger. Det oaktadt kan
manskapet icke sägas vara bättre beklädt nu än förut, men väl tvärtom.
Härtill kommer dessutom, att den numera framträdande större liknöjdheten om
beklädnaden torde hafva medfört en viss slapphet hos en stor del af manskapet
beträffande dess uppförande i allmänhet. Detta torde för öfrigt endast
utgöra ett nytt bevis på den obestridda sanningen, att sparsamhet och månhet
om ett vårdadt yttre betingar ett godt uppförande, under det att motsatsen i
regel medför oordentlighet äfven i lefnadssättet.

På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra får jag härmed uttala
önskvärdheten af, att en förändring i bestämmelserna rörande manskapets beklädnad
må blifva vidtagen i här ofvan angifven rigtning.

Stockholm den 18 Januari 1896.

GEORG af KLERCKER.

J. A. iC. Asbrink.

Bilaga.

Afskrift.

Till Stationsbefälhafvaren.

Genom embetsnote den 25 Oktober 1892 har förvaltningsdirektionen
blifvit anmodad att årligen före nämnda månads utgång inkomma med de
framställningar i fråga om beklädnad, kasernering och kosthåll in. in., som
kunna finnas af omständigheterna påkallade och kunna bidraga till höjande
af militärpersonalens tjenstbarhet.

— 593 —

Direktionen får med anledning häraf göra följande framställningar rörande
manskapets beklädnad.

Enligt föreskriften i § 133 mom. 10 af reglementet för flottan, l:a
delen, sådant detta moment lyder enligt Kong!, brefvet den 27 Januari 1893,
erhåller karlen i belöning hälften åt det belopp, hvarmed kostnaden enligt
årets medelpris för den i stat uppförda beklädnadens underhåll i fullständigt
skick öfverskjuter värdet af de från förrådet för hans räkning utlemnade persedlar,
hvaremot den andra hälften besparas kronan. Denna bestämmelse har
redan alldeles omgestaltat karlarnes förhållande till sin beklädnad och dess
konto. Genom att vara aktsamma om sin beklädnad, genom att sjelfva hålla
sig med eu del persedlar, (såsom strumpor, skor, underofficerskorporalsmössor
in. m.) samt genom trägen lappning och lagning, kunde förut eu stor del af
manskapet inbespara en ej obetydlig del af beklädnadspenningarne.

Dessa besparingar hafva vid stationen uppgått

år 1890 till .......................................... kronor 13,325: 13

„ 1891 „ ............................................. „ 14,865:46

„ 1892 „ ............................................ „ 14,037: 14.

Men efter nämnda föreskrifts utfärdande förlorade manskapet sitt gamla
intresse för beklädnaden, aktsamheten minskades och viljan att spara upphörde.
I stället utreqvireras kläder, så mycket staten medger, och derigenom nedgick
manskapets år 1893 besparade beklädnadspenningar till 4,081 kronor 54 öre,
nemligen:

Manskapets behållna andel:

värdet af till förrådet vid afgång ur tjensten återlevererad

beklädnad....................................................... kronor 2,702:71.

hälften af intjenta beklädnadspenningar..............-__„ 619: 26. 3,321: 97.

Kronans behållna medel:

skilnaden mellan i stat bestämda beklädnadspenningar och den beräknade
årskostnaden ....................................... kronor 140: 31.

hälften af derutöfver intjenta beklädnadspenningar „ 619: 2 6. 759: 57.

Direktionen anser således det vara högeligen önskvärd!, att berörda föreskrift
ändras, och hemställer vördsamt, att manskapet erhåller i belöning för
sin aktsamhet om beklädnaden hela behållningen af det belopp, hvarmed kostnaden
för beklädnaden enligt stat öfverskjuter värdet af bekomna persedlar,
hvaremot det belopp, hvarmed den beräknade årskostnaden understiger de i
stat bestämda beklädnadspenningarne, bör oförryckt tillfalla kronan.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1694.

— 594 —

Enligt den 17 Februari 1893 nådigst faststäld beklädnadsstat för manskap
åt sjömanskårens fasta och värfvade stam höra till beklädnaden jemväl
de distinktionstecken, hvilka skola vara anbringade å vissa persedlar. Som
kostnaden för beklädnaden enligt stat skall godtgöras af beklädnadspenningarne,
så har från och med nämnda beklädnadsstats tillämpning kostnaden för manskapet
tilldelade distinktionstecken debiterats deras beklädnadskonton.

Dessa tecken utgöras af blå och gula ankaren och kronor, hlå och gula
vinklar af tre klasser samt mössband och redgamsband för korporaler, eller
tillhopa tolf olika tecken att anbringas å aderton plagg, (4 bussaroner, 2 mössor,
6 lärftsskjortor, 2 stortröjor, 1 rundtröja och 3 ylleskjortor). Kostnaden härför
uppgår årligen vid härvarande station till omkring 450 kronor. Det öfver
höfvan besvärliga och tidsödande arbete, som fordras för denna jemförelsevis
obetydliga kostnads rigtiga debiterande och kontrollerande, ej mindre i beklädnadsverkstaden
än vid kompanierna och i förvaltningsdirektionen, föranleder
direktionen att hemställa, det manskapet måtte liksom före år 1893 erhålla
sina distinktionstecken utan ersättning. Karlen skulle helt säkert känna sin
befordran såsom en ytterligare uppmuntran, om han ej tvingas att betala för
tecken, hvilka han genom egna ansträngningar förvärfvat sig rätt att bära.

Genom Kongl. brefvet den 27 Januari 1893 hafva, som nyss anförts,
förändrade föreskrifter utfärdats om manskapets rätt till den behållning, som
uppkommer å beklädnadspenningarne. Af dessa förändrade föreskrifter har
man ansett böra följa, att beklädnad, som utlemnas under sjökommendering,
bör, i stället för att betalas med manskapets sjöaflöning, upptagas i beklädnadskonto
och godtgöras med beklädnadspenningarne, såsom förordnadt blifvit genom
Kongl. brefvet den 8 December 1893. Om manskapet, såsom direktionen
ofvan hemstält, erhåller hela i stället för halfva behållningen af beklädnadspenningarne,
så förfaller anledningen till föreskriften att af dessa penningar
godtgöra ombord erhållen beklädnad. Härtill kommer, att tillämpningen af
den nya föreskriften redan föranledt åtskilliga anmärkningar. Så har å korvetten
Norrköping under sistlidne sommar utlemnats beklädnad till en karl,
hvilken erhållit afsked kort efter återkomsten till stationen, hvarvid slutliqvid
i vanlig ordning med honom upprättats. I denna blef dock ej hans under
sjökommenderingen erhållna beklädnad intagen, emedan uppgiften derå ej inkom
till ^stationen förrän aderton dagar efter afskedet, då karlen redan lemnat
orten. Å sjömätningsfartyget Falken har under sommaren handdukar utlemnats
till flere af manskapet, med anmälan att ersättas af beklädnadspenningarne,
oaktadt sådana persedlar ej förekomma i beklädnadsstaten och således skulle
kunna obehörigen minska den kronan tillkommande behållning. Ej heller torde

— 595 —

det vara rätt, att beklädnad, som utlemnas ombord i ersättning för sådan,
som genom uppsåt eller uppenbar vårdslöshet går förlorad, som ock persedlar,
som uttagas utöfver hvad som erfordras för beklädnadens hållande i fullständigt
skick, skola ersättas af i stat anvisade beklädnadspenningar.

Slutligen kunna genom mycket uttagen beklädnad ombord beklädnadspenningarne
på ett betänkligt sätt öfverskridas; ty å fartygen saknas den
kontroll, som vid reqvisition af beklädnad å stationen utöfvas af förvaltningsdirektionerna
enligt föreskriften i § 184 mom. 7 åt reglementet för flottan,
l:a delen. Direktionen finner denna kontroll ännu nödvändigare ombord än
å stationen, der beklädnaden handhafves af kompanichefer och kompaniunderofficerare
samt der beklädnadsbok föres. Det torde dock icke blifva praktiskt
utförbart, att reqvisition å beklädnad ombord (§ 514 mom. B i reglementet
för flottan, 3:e delen) granskas och godkännes af vederbörande förvaltningsdirektion,
innan den får af fartygschef bifallas. Och som direktionen ej ser
någon annan tillfredsställande lösning af denna fråga, får direktionen vördsamt
hemställa, att föreskriften i berörda nådiga bref den 8 December 1893 varder
upphäfd.

Genom remiss den 30 sistlidne Augusti har stationsbefälhafvaren öfverlemnat
till direktionen en af chefen å korvetten Norrköping den 21 Maj
innevarande år aflåten skrifvelse, för att behandlas i sammanhang med nu
gjorda framställningar. Af denna skrifvelse inhemtas, att fartygschefen, i saknad
af föreskrift derom i 3:e delen af reglementet för flottan, ansett sig förhindrad
att, till ersättande af den förlust kronan tillskyndats derigenom, att
3:e klassens sjöman vid 10:e matroskompaniet IN :o 223 Johansson förskingrat
kronobeklädnadspersedlar, innehålla något af den Johansson ombord tillkommande
sjöaflöning.

Enligt bestämmelsen i § 133 inom. 14 af samma reglementes l:a del
får hälften af karlen tillkommande aflöning tagas i anspråk för dylik förlusts
betäckande, tilldess densamma blir till fullo ersatt.

Aflöningen ombord synes ej vara af annan egenskap, än att äfven den
rättvisligen bör kunna för samma ändamål tagas i anspråk, hvadan en föreskrift
i förevarande syfte synes vara af behofvet pakallad.

Stockholm den 26 Oktober 1894.

0. LJUNG QVIST.

LUDVIG S1DNER. WILHELM HINDER.

A. Zettersten.

Vidimeras:
A. Schen,son.

John Öhman.

— 596 —

Stationsbefälhafvarens vid flottans

station i Kariskrona

yttrande.

Till Kongl. Marinförvaltningen.

Genom skrifvelse den 20 December sistlidet år hafven I, med öfverlemnande
i bestyrkt afskrift af transsumt utaf Riksdagens Revisorers år 1895
afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill börande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894, hvad angår Femte
hufvudtiteln, Marinförvaltningen, §§ 1, 2, 8 och 5, anmodat mig att med
anledning af hvad i berörda §§ anförts beträlfande min embetsförvaltning afgifva
yttrande.

I detta afseende får jag angående de särskilda paragraferna i berättelsen
anföra följande.

§L

Uti denna paragraf hafva Revisorerne med afseende å de genom nådiga
brefvet den 27 Januari 1893 införda nya bestämmelser, enligt hvilka endast
hälften af den behållning, som för manskapet vid sjömanskåren uppstår i belöpande
beklädnadspenningar, tillfaller karlen såsom belöning för ådagalagd
ordentlighet och aktsamhet om sin beklädnad, och med åberopande, bland annat,
att behållningen i beklädnadspenningarne efter det förberörda nya bestämmelser
vunnit tillämpning minskats i högst afsevärd mån, så att kronans
fördel af det nuvarande systemet synts vara ganska tvifvelaktig, äfvensom att,
ehuru svårigheten att finna en i allo tillfredsställande lösning af denna fråga
väl insetts, en snar sådan emellertid måste vara af synnerlig vigt, fäst uppmärksamheten
å de missförhållanden, som nu gällande stadganden angående
sjömanskårens beklädnad medföra.

Häröfver hafva kommendantens å stationen och förvaltningsdirektionens
särskilda yttranden infordrats, hvilka härhos öfverlemnas tillika med bestyrkt
afskrift af förvaltningsdirektionens i dess skrifvelse åberopade yttrande den 18
Januari sistlidna år.

För egen del får jag anföra följande.

För att rätt kunna bedöma den här föreliggande frågan, har jag för
år 1892, eller det år som senast förflutit, innan de nu gällande bestämmelserna
för beklädnad åt sjömanskåren trädde i tillämpning, låtit uppgöra närlagda
uppgift angående fördelningen af den behållning i beklädnadspenningar,
som under nämnda år utgått till manskapet och jemlikt samma bestämmelser
för dettas räkning insatts i sparbank. Af densamma synes, att antalet nummer,
som kommit i åtnjutande af inbesparade beklädnadspenningar såsom be -

— 597 —

löning för ådagalagd ordentlighet och aktsamhet om beklädnaden, utgör allenast
något öfver tredjedelen af hela det effektiva antalet nummer. Att så
var förhållandet, är att finna dels i den omständigheten, att, huru stor aktsamheten
och ordentligheten än är, sådan besparing icke kan uppstå förr, än
den föreskrifna beklädnaden blifvit till fullo ersatt, hvartill jemte anskaffning
af nytt i mån af förslitning åtgår flere år från antagningen, dels i arten af
den tjenstgöring, som en hvar under året haft, enär det är hufvudsakligen,
om icke uteslutande, af denna beroende, huruvida någon besparing kan uppstå.
Så torde de fall vara ganska sällsporda, då den, som under året varit mycket
sjökommenderad och den öfriga tiden i exercisskolan, fått åtnjuta någon besparing,
under det att den, som längre tid tjenstgjort å varfvet, der egna,
icke i verklig militärtjenst mönstringsgilda persedlar få bäras, kunnat göra ganska
stor besparing, tillkommen icke derigenom att beklädnadspenningarne varit
större än erfordrats för den, som hela året måst vid alla tillfällen uppträda i
fullt mönstergild beklädnad, utan derföre att i följd af särskild tjenstgöring
egna kläder kunnat användas. Yore ej så förhållandet, utan verkligen någon
del af beklädnadspenningarne borde bibehållas åt kronan, så synes mig vara
att välja emellan tvenne utvägar, den ena att nedsätta beklädnadspenningarne
till lägre belopp än för närvarande, det andra att påföra den i verkstaden
förfärdigade beklädnaden någon procent, såsom sker inom varfvets verkstäder,
men det stora antalet, som enligt uppgiften visats icke hafva kommit i åtnjutande
af den ifrågavarande belöningen, torde få anses bevisa, att beklädnadspenningarne
för närvarande icke äro högre än som erfordras, hvadan ingendera
utvägen utan vidare utredning synes mig kunna tillstyrkas.

Emellertid framgår af de af Revisorerne åberopade förhållandena, att
de genom nådiga brefvet den 27 Januari 1893 ändrade bestämmelserna i fråga
om disposition af behållningen å beklädnadspenningarne verkat menligt för
manskapet, utan att kronan deraf skördat någon afse värd vinst; hvarför jag,
med åberopande af stationsbefälhafvarens yttrande i frågan den 29 Januari
1895, lika med kommendanten och förvaltningsdirektionen, anser en återgång
till de förutgående föreskrifterna, hvilka till sina grunder alltsedan år
1839 eller snart 60 år med fördel för både kronan och manskapet tillämpats,
vara önskvärd.

§ 2.

Under denna paragraf hafva Revisorerne, med afseende derå att, oaktadt
den efter Revisorernes uppfattning stora personal af manliga och qvinliga
daglönare vid flottans sjukhus i Karlskrona, utgifterna för renhållning,
skurning, tvätt och dylikt likväl belöpte sig till rätt afsevärda belopp, anfört,
att eldigt Revisorernes mening en del af de arbeten, som vid sjukhuset utförts

— 598 —

af legd betjening, lämpligen borde kunna förrättas af sjukvårdare och ekonomister
vid matroskompanierna, hvarigenom sjukvårdskostnaderna skulle kunna
i ej ringa mån nedbringas samt möjligen begränsas inom det i staten bestämda
anslaget.

Beträffande förevarande fråga har jag begärt förste läkarens yttrande,
som här bilägges; och får jag åberopa detsamma såsom det af mig infordrade
yttrande, endast med det tillägg, att deri omförmälda belopp 207 kronor
75 öre, som under året 1895 utbetalts för legdt arbete, understiger aflöningen
till den tvätterska, som förut bestridt detta arbete, med 390 kronor 37 öre.

§ 3-

Med afseende å det enligt Revisorernes mening stora beloppet af stationens
kontanta kassabehållning, hafva Revisorerne, då det synts dem, att stationens
penningebehof till mötande af förekommande utgifter skulle kunna tillgodoses,
utan att hela det erforderliga beloppet kontant innestode i stationens
kassa, ifrågasatt, huruvida icke medel för flottans station i Karlskrona lämpligen
skulle kunna, i likhet med hvad genom Ivongl. brefvet den 3 Juli 1885
blifvit stadgadt beträffande de under Arméförvaltningen lydande förvaltningsmyndigheter
och redogörare, tillhandahållas af Konungens Befallningshafvande
i Blekinge län.

Häröfver har räkenskapskontoret inkommit med infordradt yttrande, som
här bifogas.

För egen del liar jag, som i likhet med Revisorerne funnit den kontanta
kassabehållningen vid stationen vid olika tillfällen anmärkningsvärdt hög
och fördenskull redan vidtagit den åtgärd, som på mig kunnat ankomma för
att i möjligaste mån inskränka densamma, icke funnit något att erinra, derest
det för stationen nödiga penningebehofvet kan tillhandahållas genom Konungens
Befallningshafvande i Blekinge, såsom Revisorerne ifrågasatt; hvarom det likväl
icke tillkommer stationsbefälhafvaren att ingå i någon undersökning.

Stationsbefälhafvaren anser dock, att det» anmärkta missförhållandet skulle
kunna undvikas på sådant sätt, att visserligen på grund af föreskriften i gällande
reglemente det erforderliga penningebehofvet för hvarje månad i god tid
på en gång anmäldes för Ivongl. Marinförvaltningen, men att deremot samma
behof fyldes endast genom remissa efter hand, i mån som särskilda framställningar
om penningars öfversändande af stationsbefälhafvaren gjordes hos Kongl.
Marinförvaltningen.

§ 5-

Uti denna paragraf hafva Revisorerne, jemte omnämnande af ett fal*
med en del till flottans spaninåls- och proviantförråd från fästningarne Kungs -

- 599 —

holmen och Vestra Hästholmen återlevererade matvaror, och med åberopande,
bland annat, att enligt räkenskaperna värdet af spanmåls- och proviantförrådet
vid revisionsårets början uppgått till 164,953 kronor 10 öre och vid dess
slut till 194,550 kronor 94 öre, samt då det synts Revisorerne kunna ifrågasättas,
huruvida under nuvarande kommunikationsförhållanden samt med hänsyn
till bemanningens antal och det i allmänhet inskränkta området för fartygens
operationer ett så betydande förråd af nämnda varor, hvilket ådrager
statsverket ansenliga förlags-, förvaltnings- och afskrifningskostnader, kan anses
vara af behofvet påkalladt.

Ett från förvaltningsdirektionen efter remiss hit inkommet yttrande får
jag öfverlemna med hänvisning särskildt till der förekommande utredning beträffande
den ifrågakomma återlevereringen till stationens proviantförråd af en
del matvaror från fästningarne.

I öfrigt får jag för egen del åberopa det af mig i annat ärende till
Eder afgifna yttrande den 3 Februari 1890 i fråga om storleken af det så
kallade stående lagret, uti hvilket yttrande stationsbefälhafvaren, med anförande,
dels att för afgifvande af begärdt yttrande, huruvida någon nedsättning
skulle kunna ega rum uti den genom Kongl. Förvaltningens af sjöärendena
skrifvelse den 6 Juni 1876 bestämda myckenhet af det lager af spanmål och
proviant, som borde finnas vid stationen, åtskilliga arbeten och beräkningar
blifvit gjorda, hvarvid såsom beräkningsgrund i allmänhet iakttagits,

att artiklar, som till matinrättningarne vid stationen med större fördel
levereras i mån af åtgången, alls icke borde ingå i förråd;

att artiklar, som kunna i fredstid när som helst, ehvad de äro af inhemsk
eller utländsk produktion, i handeln erhållas, eller som icke tåla längre
tids magasinering, böra ingå i förråd till högst den myckenhet, som omsättes
under fredstid på 2 månader, samt

att artiklar, som icke kunna när som helst erhållas eller som med större
fördel levereras blott viss tid på året, böra ingå i förråd till den myckenhet,
som omsättes på li år;

dels och att vid tillämpningen häraf hänsyn i vissa fall måste tagas,
icke blott till den å stationen befintliga fredskontingenten, utan till hela den
styrka, som vid mobilisering vid stationen bör komma att finnas, och den för
närvarande gällande och stationen meddelade mobiliseringsplan icke länge lärer
kunna anses användbar, samt ändringar i den 1876 bestämda myckenhet af
spanmåls- och proviantlagret under sådana förhållanden icke kunde af stationsbefälhafvaren
motiveras,
hemstält,

att någon ändring i den 1876 bestämda myckenheten af spanmåls- och
proviantlagret vid stationen för det dåvarande icke måtte ega rum.

— 600 —

Efter det under sistlidne års höst till stationen ingått uppgifter, hvilka
kunna läggas till grund för beräkning af storleken af den personal, som vid
mobilisering kommer att genom stationens försorg förplägas, synes hinder icke
möta, att, sedan berörda uppgifter blifvit behörigen bearbetade, ånyo upptaga
sistberörda fråga till behandling.

De remitterade liandlingarne bifogas.

Karlskrona, stationsbefälhafvarens kansli den 16 Januari 1896.

F. W. von OTTER,

W. Falck.

Bilaga 1.

Afskrift.

Till Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona.

Medelst remiss den 24 sistlidne December hafven I infordrat utlåtande
öfver de i stationsbefälhafvarens vid flottans station i Stockholm berättelse
öfver militärpersonalens vid samma station tjenstbarhet för tiden 1 Oktober
1893—30 September 1894 framstälda anmärkningar och förslag, med afseende
på gällande föreskrifter för sjömanskårens beklädnad.

Förslaget om sådan ändring af § 133 mom. 10 i reglementet för flottan,
l:a delen, att manskapet skulle i belöning för aktsamhet om sin beklädnad
erhålla hela behållningen af det belopp, hvarmed kostnaden för beklädnaden
öfverskjuter värdet af uttagen beklädnad, anser sig förvaltningsdirektionen
böra biträda. Erfarenheten vid flottans station härstädes har nemligen, liksom
vid Stockholms station, visat, att den genom Kongl. brefvet den 27 Januari
1893 anbefalda ändringen af denna reglementsföreskrift icke medfört någon
nämnvärd fördel för kronan. Under det att sålunda manskapets besparade

beklädnadspenningar uppgått år 1890 till..................... kronor 44,926: 6 3,

„ 1891 „ ..................... „ 42,484: 5 9, och

„ 1892 „ ..................... „ 40,591: 22,

eller i medeltal för dessa år till...................................... „ 42,667: 4 8,

har motsvarande belopp för år 1893 nedgått till 12,814 kronor 17 öre. För
sistnämnda år har kronans behållna andel af beklädnadspenningarne uppgått
till endast 1,225 kronor 25 öre.

— 601 —

Uti de öfriga förslagen om ändring af gällande föreskrifter rörande beklädnaden
instämmer förvaltningsdirektionen.

Remisshandlingame varda härhos återstälda.

Karlskrona den 18 Januari 1895.

På Förvaltningsdirektionens vägnar:

C. E. Petersson.

Vidimeras:

Ex officio:

TF. Falck.

angående fördelningen af den behållning i beklädnadspenningarne åt Matros-,
Eldare- och Handtverks- samt Minörkompanierna vid flottans station i Karlskrona,
som, jemlikt § 138 mom. 6 i reglementet för flottan, första delen,
sådant det lydde vid fastställelsen den 10 Juli 1884, under år 1892 för
manskapet vid dessa kompanier insatts i sparbank.

Kompani	Antalet effektiva nummer vid kom-paniet	Belopp, som jem-likt § 133: o i reg-lementet utgått som belöning för ordentlighet och aktsamhet om be-klädnaden	Utgör i medeltal pr effektivt n:o	Antalet af de effektiva nummer, som fått åt-njuta belö-ning	Utgör i medeltal för hvar och en af dessa	Antalet af de efiektiva nummer, so m icke fått åtnjuta be-löning
l:a Matroskompaniet..	173	3,698		21	37	56	66	03	117
2:a d:o	181	3,835	66	21	19	64	59	93	117
3:e d:o	188	3,667		19	50	51	71	90	137
4:e d:o	176	4,241	46	24	10	58	73	13	118
5:e d:o	175	4,278	—	24	45	50	85	56	125
6:e d:o	174	4,346	—	24	97	49	88	70	125
7:e d:o liaEldare-ochHandtv.-	171	3,859		22	57	59	66	Öl	112
komp.........................	212	10,526		49	65	137	76	83	75
l:a Minörkompaniet ... Rev. Ver. ang. Statsverk	71 et för dr	1,587 1894.		22	33	19	83	52	52 76

Bilaga 2.

G. E. ULFF.

Uppgift

— 602 —

Förvaltningsdirektionens vid flottans
station i Karlskrona

yttrande.

Till Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona.

Genom remiss den 4 uti innevarande månad med transsumt af Riksdagens
Revisorers den 30 November 1895 afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1894, hafven I anmodat förvaltningsdirektionen att inkomma
med yttrande, med anledning af hvad Revisorerne anfört beträffande
sjömanskårens beklädnadsanslag.

I likhet med Revisorerne anser förvaltningsdirektionen de missförhållanden,
som vållats genom den genom Kongl. brefvet den 27 Januari 1893 anbefalda
ändringen af reglementets föreskrift om rättighet för sjömanskårens
manskap att i penningar uppbära belöning för ådagalagd aktsamhet om sin
beklädnad, böra snarligen afhjelpas; och förvaltningsdirektionen, som uti ett
till Eder aflåtet yttrande den 18 Januari 1895 förklarat sig biträda ett då
väckt förslag om sådan ändring af berörda föreskrift, att manskapet skulle i
belöning för ådagalagd ordentlighet och aktsamhet om sin beklädnad erhålla
hela behållningen af det belopp, hvarmed kostnaden för beklädnaden öfverskjuter
värdet af uttagen beklädnad, vidhåller detta yttrande.

För att i någon mån begränsa de förmåner, som härigenom skulle komma
sjömanskåren till godo, anser förvaltningsdirektionen fullt rättvist och billigt,
att, om kostnaden enligt årets medelpris för den myckenhet beklädnad, som i
gällande stat beräknats vara årligen erforderlig för hela beklädnadens underhållande
i fullständigt skick, understiger beklädnadspenningarne för helt år,
endast detta lägre belopp tillgodoskrifves karlen på hans beklädnadskonto, och
öfverskottet tillfaller kronan.

Utan att på något obehörigt sätt kringskära karlarnes förmåner beredes
härigenom kronan en besparing, som torde kunna ungefärligen beräknas motsvara
de för kronan oundvikliga förlusterna för förskingrad beklädnad och
dylikt. Remisshandlingen återgår härjemte.

Karlskrona den 13 Januari 1896.

På Förvaltningsdirektionens vägnar:
G. E. ULFF.

C. E. Petersson.

— 603 —

Kommendantens i Karlskrona

yttrande.

Till Stationsbefälhafvaren!

I resolution af den 4 dennes har jag anmodats inkomma med yttrande
angående de i skrifvelsen bifogade transsumt af Riksdagens Revisorers den 30
November 1895 afgifna berättelse, 5:te Imf vild titeln, Marinförvaltningen, påpekade
missförhållanden, som nu gällande stadganden angående sjömanskårens
beklädnad medföra.

För att afgifva detta yttrande har jag i ärendet hört härvarande kompanichefer
vid sjömanskåren.

På grund af de af kompanicheferne dervid lemnade upplysningar och
samstämmigt gjorda anföranden och med anledning af det resultat, som, enligt
till Riksdagens Revisorer lemnade uppgifter, framgått af de i Kongl. brefvet
den 27 Januari 1893 utfärdade förändrade bestämmelser, får jag vördsamt förorda
desammas upphäfvande och en återgång till bestämmelserna sådana de
förefinnas i § 133 mom. 6 i den af Kongl. Maj:t den 10 Juli 1884 faststälda
första delen af reglementet för flottan.

Något annat förslag att på ett tillfredsställande sätt lösa föreliggande
fråga kan jag för närvarande icke afgifva.

Remisshandlingarne återgå härjemte.

Karlskrona den 10 Januari 1896.

F. W. LENNMAN.

Axel W:son Gyllenkrok.

Fältläkarens vid Karlskrona station

förklaring.

Till Stationsbefälhafvaren.

Med anledning af Riksdagens Revisorers afgifna berättelse rörande sjukvårdsanslagets
öfverskridande för år 1894 får jag vördsamt anföra:

Den vid flottans sjukhus i Karlskrona för närvarande anstälda betjening
utgöres af 4 sjukvaktare, 1 sjuksköterska, 1 maskinist, 1 kokerska och 1 biträde,
1 tvättförestånderska och 1 biträde, 6 sjukhusdrängar samt 2 renhållningshjon
— samtliga tillsammans en personal af 18 manliga och qvinliga
daglönare.

Denna personal har sedan mer än 30 år, eller alltsedan den nuvarande
sjukhusflygeln kom tillstånd, endast i så måtto förändrats, att 1 maskinist tillkommit,
1 sjukvaktare som afgått ersatts med 1 sjuksköterska, samt 6 sjukhusdrängar
och 2 renhållningshjon blifvit anstälda.

— 604 —

Enligt Kongl. brefvet den 9 Juni 1871, då alla boställsvakter, bestående
af båtsmän, indrogos, anbefaldes derjemte, att sjukhusdrängar med
daglön och portion skulle ombesörja alla inom sjukhuset förefallande handräckningar
jemte portvakttjenstgöringen, utom hvad renhållningen angår, hvartill
antogos 2 renhållningshjon mot ett pris af 50 öre dagl. åt hvardera,
hvilka derför voro skyldige hvarje morgon inställa sig å sjukhuset att förrätta
göromål med slasktunnors bortförande och tömmande m. m.

Denna aflöning jemte den till drängarne utgår enligt samma nådiga bref
af anslaget till sjukvård, utan att detsamma i motsvarande grad höjdes.

Det skulle icke enligt min åsigt vara välbetänkt att nu öfvergifva denna
anordning af legd betjening. Dessa befattningar inom sjukhuset, som förrättas
af drängarne, såsom vaktgöringen dag och natt, förrådskarlen åt sjukhusförvaltaren,
eldaren åt maskinisten, bytesskaffaren i köket och vid tvätten,
brödhemtn ingen samt vedsågningen, kunna icke lämpligen verkställas af sjukvårdare
och ekonomister, som äro ovana vid dessa göromål och som skulle
dragas från sitt egentliga yrke. Någon besparing för flottan i sin helhet
skulle ej heller vinnas, äfven om derigenom omkostnaderna i Tit. Sjukvård
i väsentlig mån skulle nedbringas.

Det för tvättning och skurning under förlidet år använda beloppet, kronor
207,7 5, har tillkommit derigenom, att en af qvinliga personalen vid tvätten
afgått med döden, och besparing vunnits genom att i hennes ställe vid behöfliga
tillfällen lega extra biträde.

Att framdeles, då ett större antal l:a klass sjukvårdare hunnit utbildas,
kunna vinna anställning för dessa, i den mån sjukvaktarne komma att afgå
och deras befattningar anses icke böra återbesättas, är väl möjligt, men för
närvarande, då under sommarmånadernas sjökommenderingar alla äro i tjenst å
fartygen och stor brist på dessa förefinnes, skulle inom sjukhuset sjukvården
blifva lidande genom den ständiga omsättningen af ovan personal.

Karlskrona den 10 Januari 1896.

M. Furst.

Flottans räkenskapskontors i
Karlskrona

yttrande.

Till Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona.

Med remiss den 4 innevarande månad har herr stationsbefälhafvaren
hit öfverlemnat för afgifvande af yttrande bestyrkt afskrift af “transsumt af
Riksdagens Revisorers den 30 November 1895 afgifna berättelse om verkstäld

— 605 —

granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1894, Femte hufvudtiteln, Marinförvaltningen--§3“.

Till åtlydnad af remissen får räkenskapskontoret vördsamt anföra följande.

Revisorerne hafva ifrågasatt, om icke för härvarande station erforderliga
penningemedel kunde tillhandahållas af Blekinge läns ränteri, dit “årligen inflyter
en betydande kontant uppbörd af bränvinsmedel".

Räkenskapskontoret har i härvarande landskontor inhemtat, att länsstyrelsen
till Kong!. Statskontoret inre verserat:

under år 1894:

den 15 Januari ............................... kronor

„ 17 Februari................................ „

„ 10 Mars ................................. »

„ 10 April ................. „

„ 28 April ................................... „

„ 4 Maj .....................................

„ 29 Oktober................................. „

„ 7 December.............................. »

„ 18 December................... »

Summa kronor

60,000: —
100,000: —
125,000: —
75,000: —
75,000: —
450,000: —
75,000: —
75,000: —
75,000: —
Tjur,000: —

den

under år 1895:

15 Januari ................................ kronor 100,000: —

26 Januari .............................. „ 60,000: —

16 Februari................................. „ 60,000: —

19 Februari................................ „ 100,000: —

9 Mars....................................... „ 225,000: —

9 April..................................... „ 60,000: —

2 Maj ...................................... „ 101,084: 17.

7 Maj ....................................... „ 150,000: —

4 Oktober................................. „ 150,000: —

23 Oktober................................. „ 100,000: —

7 November.............................. „ 150,000: —

28 November.............................. „ 100,000: —

6 December.............................. „ 125,000: —

16 December.............................. „ 100,000: —

Summa kronor 1,581,084: 17.

Under åren 1894 och 1895 har Kongl. Marinförvaltningen till utgifters
bestridande vid stationen hit remitterat respektive 3,886,400: — och 4,016,000: —
kronor.

— 606 -

Ed jemförelse emellaDi nu omnämnda remisser från Kong]. Marinförvaltningen
å ena sidan och från Kongl, Maj:ts Befallningshafvande i Blekinge
län å den andra visar, att nämnda ränteris penningetillgång under den ifrågakomna
tiden icke skulle hafva räckt att fylla stationens penningehehof till ldel
under det ena och till f-delar under det andra året.

Om Revisorernes nu föreliggande förslag vinner afseende, och under antagande
att penningetillgången i länets ränteri icke skulle blifva rikligare än
den nuvarande, skulle således stationen få sitt penningehehof fyldt dels från
Kongl. Marinförvaltningen och dels från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Blekinge län.

Från räkenskapskontorets sida möter intet hinder i detta afseende.

Såsom framgår af det föregående, inflyta penningar till ränteriet ganska
ojemnt; och det lärer hos länsstyrelsen icke ens för de närmaste dagarne
kunna förutses, när en ökning af penningetillgången i ränteriet kan vara att
emotse.

Ett genomförande af Revisorernes förslag skulle enligt räkenskapskontorets
mening visserligen medföra de fördelarna, att viss del af Kongl. Marinförvaltningens
nuvarande remissor skulle blifva någon tid tillgängliga för Riksbanken,
att de med penningarnes inreverserande till Kongl. Statskontoret från
ränteriet förenade kostnader bortföllo, att kostnaderna för penningars hitsändande
från Kongl. Marinförvaltningen nedbringades, och att risken vid penningeförsändelser
härigenom blef mindre, men äfven hafva den olägenheten till följd,
att af staten utgifna sedlar skulle till så mycket mindre belopp komma i
rörelse, som summan af från ränteriet erhållna postremissvexlar och privatbanksedlar.

Karlskrona den 13 Januari 1896.

J. E. Lägerhalm.

Förvaltningsdirektionens vid flottans
station i Karlskrona

förklaring.

Till Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona.

Genom remiss den 4 uti innevarande månad hafven I infordrat förvaltningsdirektionens
yttrande med anledning af Riksdagens Revisorers den BO
November 1895 afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894.

Under Femte hufvudtiteln har det fästat Revisorernes uppmärksamhet,
bland annat, att från fästningarne Kungsholmen och Vestra Hästholmen till

— 607 —

stationens proviant förråd återlemnats en del matvaror, som vid besigtningen
förklarats icke utspisningsgilda; och Eevisorerne, som anse antagligt, att dylika
kassationer i många fall föranledas deraf, att proviantartiklar i stor mängd
ständigt hållas upplagda för stationen och sålunda delvis undergå en alltför
långvarig magasinering, ifrågasätta, huruvida under nuvarande kommunikationsförhållanden
samt med hänsyn till bemanningens antal och det i allmänhet
inskränkta området för fartygens operationer ett så betydande förråd af proviantartiklar
som det nu bestämda kan anses vara af behofvet påkalladt.

Beträffande återlevereringen till stationens proviantförråd af en större
del matvaror från fästningarne, torde böra nämnas, att denna betingats deraf
att, då begärd ändring af den för fästningarne gällande spisordning blifvit
medgifven att tillämpas från den 1 Mars 1894, åtskilliga från proviantförrådet
vid slutet af år 1893 uttagna matvaror för fästningarnes vinterbehof blifvit
för fästningarne obehöfliga och således fått återlemnas. Dessa för utspisning
å fästningarne afsedda matvaror voro säkerligen icke oanvändbara för sitt
ändamål, men då de vid besigtning icke befunnos fullkomligt fullgoda och
genom en kanske ganska lång tids magasinering förväntades blifva allt sämre,
ansågs kronans fördel bäst befrämjas genom varornas försäljning. För att en
proviantartikel skall såsom fullt utspisningsgild kunna mottagas i proviantförrådet
måste nemligen fordras, att den skall vara fullkomligt felfri till sin
beskaffenhet, en fordran, som ju icke alltid kan ställas på en artikel vid
utspisningstillfället.

Af de i berättelsen afsedda artiklarne, torrt bröd, saltadt fläsk, saltadt
kött och smör, är det endast den sistnämnda artikeln, som visat sig icke kunna
vårdas så, att den icke någon gång vid utlevereringen befinnes till sin beskaffenhet
något försämrad genom längre tids magasinering. Men vid detta förhållande
låter förvaltningsdirektionen sig angeläget vara att, såvidt möjligt, förekomma,
att i förrådet upplägges mera smör, än som nödvändigt erfordras för behofvet.
Det torra brödet i förrådet omsättes i allmänhet på så kort tid, att det ej
hinner taga skada genom magasineringen. Det salta fläsket och köttet tåla,
efter hvad vunnen erfarenhet gifvit vid handen, åtminstone 2 ä 3 års magasinering,
utan att förlora sin goda beskaffenhet, förutsatt nemligen att dessa
artiklar egnas omsorgsfull ans och vård under magasineringen.

Frågan, huruvida det kan anses vara af behofvet påkalladt att af de
ofvannämnda artiklarne hålla så betydande förråd, som de nu föreskrifna, kan
förvaltningsdirektionen icke nöjaktigt besvara. Direktionen saknar nemligen
kännedom om den manskapsstyrka och den tid, för hvilka ett reservlager
bör hållas.

Det torde emellertid få erinras, att Kongl. Förvaltningen af sjöärendena,
som den 6 Juni 1876 faststält storleken af reservlagret uti stationens spån -

— 608 -

måls- och proviantförråd, dervid meddelat, att för den styrka, för hvilken
reservlagret är afsedt, beräknats skola hållas smör för omkring 8 dagar, saltadt
fläsk och kött för omkring 14 dagar och torrt bröd för 1 månad. Huruvida
med hänsyn till bemanningens antal och det i allmänhet inskränkta området
för fartygens operationer någon minskning i reservlagrets storlek bör ske, kan
direktionen utan kännedom om bemanningens storlek vid mobiliseringstillfälle
äfvensom tiden icke bedöma; men direktionen för sin del är lifligt öfvertygad,
att man i de nuvarande förbättrade kommunikationsförhållandena icke har tillräcklig
anledning till nedsättning i storleken af reservlagret.

Remisshandlingen återgår härjemte.

Karlskrona den 11 Januari 1896.

På Förvaltningadir ek tionens vägnar:

G. E. ULFF.

C. E. Petersson.

Ordförandens i Reglementskommissionen.

yttrande.

På begäran får jag med afseende å § 4 i Riksdagens senast församlade
Revisorers berättelse meddela följande upplysningar.

På sätt i revisionsberättelsen sägs, har före tillsättandet af den kommission,
hvars arbeten för närvarande pågå, omarbetningen af flottans nu gällande
reglemente varit uppdragen åt en komité och en kommission, hvilka inlemnat
sina respektive förslag under åren 1889 och 1890.

Innan på grundvalen af dessa förslag nytt reglemente kunde utfärdas,
hade emellertid nya förändringar i organisationen påbörjats eller kommit under
öfvervägande. I detta afseende torde endast böra erinras om sjömans- och
skeppsgossekårernas omorganisation, tillkomsten af Karlskrona artillerikår, de
nya bestämmelserna rörande reserven m. m.

Den nuvarande kommissionen, hvars arbete påbörjades den 1 Februari
1893, erhöll i uppdrag att under ledning af Chefen för Sjöförsvarsdepartementet
verkställa en granskning af de båda ofvannämnda förslagen. Reglementets
2:a del, som afser tjenstgöringen till sjös och i afseende å hvars omfång må
upplysas, att den omfattar 786 paragrafer samt 81 bilagor och formulär, togs
härvid först under behandling och befanns tarfva en fullständig omarbetning.

Kommissionens arbeten, hvilka under sommarmånaderna måst afbrytas

— 609

på grund deraf, att dess militäre ledamöter varit kommenderade till tjenstgöring
på sjön, hafva, oberäknadt den tid under hvilken speoiela arheten utförts
af dertill inom kommissionen utsedde, pågått under en sammanlagd tidrymd
af omkring 21 månader. Under denna tid hafva i regel hållits fyra
sammanträden i veckan, hvaraf två förmiddags- och två aftonsammanträden.

För öfrigt må påpekas:

att ledamöterne i allmänhet haft att vid sidan af arbetet i kommissionen
fullgöra de tjenstepligter, som åtfölja innehafvande befattningar;

att på grund af sjelfva arbetets natur en ansenlig tid behöft anslås till
förberedelse på de under sammanträdena förekommande diskussionspunkterna
samt formulering af de fattade besluten;

att icke obetydlig tid måst egnas åt ett synnerligen vigtigt och omfattande
arbete, till hvilket alla förarbeten saknats, nemligen en sammanfattning
af sådana den internationela sjörätten berörande urkunder, om hvilka en
befälhafvare bör ega kännedom;

att det nu gällande salutreglementet har måst underkastas en genomgående
omarbetning; samt

att arbetena delvis fördröjts af de ändringar i undervisningsväsendet
m. in., hvilka påkallats af sjömanskårens senaste omorganisation äfvensom af
eu del nya bestämmelser rörande materielens handhafvande och vård.

Då kommissionen sistlidne höst återupptog sitt arbete, förelåg emellertid
reglementets 2:a del färdig, och arbetena på l:a delen hafva sedan dess oafbrutet
fortgått.

Stockholm den 23 Januari 1896.

„ *

A Reglementskommissionens vägnar:

F. Hj. Klintberg.

Ordförande.

Lotsstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar
vid granskning af Lotsstyrelsens förvaltning
år 1894.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 17 December 1895 har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt Lotsstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af de uti
bifogade transsumt af Riksdagens nästlidet. år församlade Revisorers berättelse

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1894-

610 —

om verkstad granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1894 framstälda anmäkningar; och får Styrelsen
till åtlydnad häraf i underdånighet anföra beträffande;

§ I Med

afseende derpå att ett nybygdt fyrskepp i sitt ursprungliga skick
befunnits mindre sjödugligt och derför måst underkastas ändring, och då äfven
tillförne skulle inträffat, att ombyggnad eller ändring af lotsverkets fartyg företagits,
utan att vara föranledd af föregående slitning, hafva Revisorerne ifrågasatt,
huruvida icke bestyret med konstruktionen af fartygsmateriel för lotsverket
borde, på sätt jemväl 1894 års Revisorer antydt, uppdragas åt Mariningeniörstaten
i stället för, såsom hittills varit fallet, åt personer, som tillfälligtvis
för ändamålet anlitats.

Ehuru Lotsstyrelsen redan i sitt underdåniga utlåtande den 15 Januari
1895 uttalat sig i anledning af 1894 års Revisorers åberopade antydan, hvilken
derefter icke föranledt vidare åtgärd, och ehuru Revisorernes nu gjorda uttalande,
lika litet i denna som följande punkter innefattar någon anmärkning
mot Lotsstyrelsens förvaltningsåtgärder under det år revisionen omfattar, utan
berör organisationsfrågor, som tillhöra Eders Kongl. Maj:ts afgörande, torde
det dock tillåtas Styrelsen att i anledning af detsamma i korthet anföra följande.

Lotsstyrelsen har länge haft sin uppmärksamhet fäst vid önskvärdheten
för Styrelsen att vid handläggning af frågor om fartygsmateriel hafva till sitt
förfogande ett vetenskapligt bildadt biträde, som genom fortsatt tjenstgöring
kunde förvärfva en för lotsverket fruktbärande kännedom om dess särskilda
materiel, och i enlighet härmed har Lotsstyrelsen ock i sitt den 25 sistlidne
November afgifna underdåniga statsförslag för 1896 hemstält om anvisande af
arvode åt ett dylikt biträde. Hvad angår den af Revisorerne ånyo anvisade
utvägen, eller att Mariningeniörstaten borde erhålla åliggandet att härutinnan
tillhandagå Lotsstyrelsen, så förutsätter detta en sådan förändring af Mariningeniörstatens
instruktion, att chefen för densamma och hans underlydande
tjensteman komme att intaga ungefär samma ställning till lotsverkets öfverstyrelse,
som nu finnes föreskrifven för ifrågavarande personal i förhållande
till flottans öfverstyrelse, på det erforderligt biträde alltid vid behof måtte
stå Lotsstyrelsen till buds. För egen del betviflar Lotsstyrelsen fortfarande
lika mycket, som tillförne, att en dylik förändring är nyttig eller ens utförbar,
och föredrager obetingadt den lösning af frågan, som innehålles i Styrelsens
ofvanberörda underdåniga framställning den 25 November 1895, eller
ock, om sistnämnda framställning ej vinner nådigt bifall, att ändring i nuvarande
förhållandet ej må ega rum.

— 611 —

§ 2.

I denna §, afhandlande de allmänna grunderna för lotspersonalens aflöning,
hafva Revisoreme, med hänsyn till de olika sätt, hvarpå lotsarnes
löneförmåner utgå, ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke en reglering af
löneförhållandena vore af behofvet påkallad, dervid Revisorerne’särskildt betonat
nödvändigheten af, att den nu förefintliga stora skilnaden mellan de på olika
platser stationerade lotsarnes löneförmåner måtte varda i någon mån utjemnad;
och hafva Revisoreme såsom ett stöd för sin framställning hänvisat till hvad
af 1894 års Statsrevisorer i ämnet anförts.

Lotsstyrelsen, som beträffande sistnämnda framställning — afseende
hufvudsakligen att lotspenningarne äfvensom fyr- och båkmedlen borde, såsom
till sin natur närmast jemförliga med post- och jernvägstrafikmedlen, på annat
sätt än hittills för statsverket tillvaratagas och icke fritt disponeras till alltför
frikostiga aflöningar åt en del af lotsverkets personal -— endast torde behöfva
åberopa sin i underdånigt utlåtande den 15 Januari 1895 meddelade
utredning beträffande det då väckta forslaget, tillåter sig, beträffande den nu
meddelade uppgiften, att sätten för lotsarnes aflöning skulle vara så många,
att deraf borde föranledas en lönereglering, anmärka, dels att lotsarnes löneförmåner
alldeles icke äro af så många slag, som Revisoreme synas antaga,
dels att — såsom Styrelsen redan framhållit i sitt yttrande i anledning af
1893 års Statsrevisorers uttalande om den mångfald af aflöningsformer, som
skulle finnas för såväl lotsar som fyrbetjening — då det ligger i sakens natur,
att aflöning måste utgå efter verkstäldt arbete, och aflöningsformerna afpassas
efter en mängd olika förhållanden, den omständigheten, att flere aflöningsformer
finnas, icke torde mera vid lotsverket än inom andra förvaltningsgrenar föranleda
omreglering, såvidt formerna äro lämpliga. Revisoreme synas hafva
blifvit tillfredsstälda af denna förklaring, försåvidt fyrpersonalen angår, men
framhålla nu “nödvändigheten" af en utjemning af den förefintliga stora skilnaden
mellan de på olika platser stationerade lotsarnes löneförmåner. Det kan
ju vid första påseendet förefalla underligt, att en lots vid en plats har 3 eller
flere gånger högre inkomst än en lots vid en annan plats, och Revisoreme
hafva just anfört det vanligaste skälet för en dylik undran, då de yttrat, att
samma påpasslighet och yrkesskicklighet fordras af begge. Detta skäl är
emellertid icke fullgiltigt. Steget är ganska långt mellan å ena sidan den
med några få farleder förtrogne, enkle fiskare, som efter aflagd nödtorftig lotsexamen
några gånger^på''året lotsar ett fartyg, sedan han dertill blifvit kallad,
samt å andra sidan den ej sällan språkkunnige, ofta mångbefarne, både praktiskt
och teoretiskt bildade lots, hvilken kanske fört eget befäl och nu natt
och dag är i sträng lotstjenst. Mer än en gång har framkastats den tanke,

— 612 —

som synes ligga till grund för Statsrevisorernes yttrande, ehuru den i deras
anförande icke tagit bestämd form, nemligen att de af lotsarne intjenta lotspenningarne
borde samlas till en gemensam kassa, från hvilken lotsarne derefter
erhölle lika eller i det närmaste lika lotter. Lotsstyrelsen behöfver ej
för Eders Kongl. Maj:t framhålla det för lotsinstitutionen betänkliga i en dylik
anordning, som ju bland annat direkt skulle leda till att framkalla liknöjdhet,
samt att den arbetsamme och oförtrutne derefter skulle nödgas underhålla den
tröge och late, hvadan förslaget härom hvarje gång det hittills bragts på tal
blifvit underkändt. Den nuvarande grunden för lotspenningarnes fördelning är
lika gammal som lotsinrättningen, och en grund, som genom århundraden
blifvit pröfvad och befunnen god af dem den närmast berör, bör icke, utan
att något bättre sättes i stället, rubbas.

Den aflöning, som från fyr- och båkmedel tilldelas lotsarne i form åt
uppmuntringspenningar, är deremot närmare afsedd för det ändamål, som Revisoreme
torde hafva afsett, ehuru deras framställning kommit att rigtas mot
de jemförelsevis höga lotslotter vissa lotsar kunna erhålla. Med nämnda medel
söker nemligen Lotsstyrelsen, så långt stat och förordningar medgifva, bereda
de lotsar inkomster, hvilkas lotspenningar äro ringa. För dessa lotsar äro
ock i väsentlig mån afsedda de naturaförmåner, som på olika ställen förekomma
i form af fri bostad, fiske och lotshemmansfriheter. Då ny aflöningsstat för
hvarje år upprättas, och Lotsstyrelsen dervid söker så samvetsgrant som möjligt
afväga det ena mot det andra, så att uppmuntringspenningarne för nya
lotsar sänkas på platser, der lotsningarne synas vara i stadigt tilltagande, men
höjas der konjunkturerna försämrats, så eger på sådant sätt en fortgående
reglering af lotsarnes inkomster rum.

På denna fortgående reglering komma utan tvifvel de af Lotsstyrelsen
sistlidna år föreslagna nya lotstaxorna att öfva ett väsentligt inflytande, om
de af Eders Kongl. Maj:t blifva anbefalda till efterrättelse.

Några påtagliga origtigheter i Revisorernes uppgifter, såsom rörande
lotslärlingars andel i lotslott, om prickningskostnaden såsom en lotsarnes löneförmån,
om vedbrand i utkikshus såsom jemväl en löneförmån m. m., hvilka
origtigheter medverkat till Revisorernes uppfattning om den stora mångfalden
af aflöningsformer för lotsarne, torde icke inför Eders Kongl. Maj:t erfordra
närmare belysning. Lotsstyrelsen måste emellertid vid detta tillfälle framhålla,
att åtminstone en af de i Revisorernes berättelse förekommande sifferuppgifter
är missledande, nemligen då det säges, att i uppmuntringspenningar samt förmans-
och lärlingsarvoden till lotsarne under revisionsåret utbetalts 247,634
kronor 31 öre. Rätta beloppet är 216,125 kronor 76 öre, och det af Revisorerne
uppgifna högre beloppet har uppkommit genom att till den rigtiga

— 613 -

summan lägga jemväl aflöning till befäl, underbefäl och gemenskap pä indragnings-
och öfvergångsstat, aflöning för öfverlotsar af 2:a grad med mera.

§ 3.

I denna § hafva Revisorer^, på grund af den jemförelsevis ringa lotsning,
som eger rum inom Gotlands lotsfördelning, samt då, såvidt Revisorerne
hade sig bekant, fyrskepp eller större anstalter för lots- och fyrväsendets räkning
icke funnes, som gjorde en särskild lotsfördelning för Gotland nödvändig,
anmält sin åsigt, att "denna fördelning skulle kunna indragas och distriktet
sammanslås med annan lotsfördelning, hvarigenom vissa besparingar skulle
kunna beredas. Framställningen i denna § synes vara grundad på några uppgifter
om lotsningarne, hemtade ur Styrelsens embetsberättelse för år 1894,
med förbiseende af hvad samma berättelse innehåller om öfriga säkerhetsanstalter,
beträffande hvilka berättelsen utvisar, att vid Gotlands kuster finnes
ett jemförelsevis stort antal vigtiga säkerhetsanstalter för sjöfarten, såsom kustfyrar,
mistsignal- och lifräddningsstationer, hvarjemte af fyrlistan kunnat inhemtas,
att på Gotland finnas 85 privata fyrar. Ett fyrskepp borde såsom
stationeradt inom fördelningens naturliga område jemväl höra dit, men emedan
af sparsamhetsskäl chefsångare icke finnes inom Gotlands fördelning, anses det
för närvarande tillhöra annan fördelning. Härmed vill dock Lotsstyrelsen
ingalunda hafva förnekat, att Gotlands fördelning är jemförelsevis obetydlig,
hvilket förhållande nog uppmärksammats vid de regleringar, som egt rum af
lotsfördelningame, senast 1881, då icke mindre än sju andra lotsfördelningar
indrogos, men det icke befanns möjligt att sammanslå Gotlands fördelning med
någon annan. Likartade skäl, som lägga hinder i vägen för att indraga det
minsta länet och det minsta stiftet i Sverige, förekomma nemligen, då fråga
blir om indragning af den minsta lotsfördelningen.

Stockholm den 7 Januari 1896.

Underdånigst:

M. D. RUUTH.

ANTON G R AN LUND. A. V. FEYCHT1NG.

Axel Sjöberg.

614 —

Kommerskollegii

underdåniga utlåtande angående af Riksdagens
Revisorer gjorda anmärkningar
beträffande Kommerskollegii räkenskaper
för år 1894.

Till Konungen.

I sin den 30 November 1895 afgifna berättelse om verkstad granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltningunder
år 1894 hafva Riksdagens Revisorer,

dels, med omförmälande hurusom genom nådiga cirkuläret den 16 Juni
1875 förordnats, att samtliga penningeförvaltande verk och inrättningar skulle
vid de berättelser, som af dem för Statsrevisionen afgåfves, foga räkenskapssammandrag,
affattade i samma form, som i berättelsen angående nästföregående
Statsrevision begagnats, men att de till Revisorerne öfverlemnade sammandrag
af Kommerskollegii räkenskaper för år 1894 likväl i uppställningen afveke
från motsvarande i Revisorernes nästföregående berättelse intagna räkenskapssammandrag,
anmärkt ej mindre, att de i Kollegii räkenskapssammandrag under
rubriken “Befrämjande i allmänhet af slöjder" och titeln “Reseunderstöd åt
arbetare i de särskilda näringsyrkena" upptagna poster å debetsidan utgjorde
tillsammans 17,725 kronor, men å kreditsidan endast 17,600 kronor, än äfven
att det af besparingarne för jordbruket, handeln och näringarne lyftade “Reseunderstöd
åt arbetare i de särskilda näringsyrkena" i sammandraget upptagits
i debet med 2,481 kronor 25 öre, men i kredit med utgift 2,506 kronor 25
öre och behållning 100 kronor, eller tillsammans 2,606 kronor 25 öre;

hvarförutom anförts, att i afseende å berörda räkenskapssammandrag
vidare förekomme, att det icke öfverensstämde med räkenskapen, i det att
kostnaden för bestridande af kartritning vid grufkartekontoret i sammandraget
upptagits till allenast 1,376 kronor 54 öre, ehuruväl redovisningen utvisade,
att för ändamalet utgått 3,998 kronor, varande det till denna räkning omförda
belopp, 2,621 kronor 46 öre, icke i sammandraget upptaget såsom tillgång till
sistnämnda kostnaders bestridande;

dels och, i fråga om sättet för förandet af Kollegii räkenskaper, anfört:
att i Kollegii räkenskaper funnes särskilda räkningar öfver reseunderstödsmedel
dels till arbetare i näringsyrkena, dels till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,
dels till personer, som önskade i främmande länder förvärfva ökad insigt i bergshandtering^,
och dels till tekniker för att besöka utställningen i Chicago; att alla
dessa räkningar företedde den oegentligheten, att de innefattade en dubbel redogörelse,
nemligen både en medelsredovisning och en redovisning öfver beviljade reseunderstöd,
hvadan ock följden deraf blifvit, att räkningame upptoge dubbla in- och
utgående balanser; att då räkenskapsgranskningen derigenom afsevärdtförsvårades,

— 615

Revisoreme velat uttala önskvärdheten af, att dessa redovisningar uppstäldes
hvar för sig och sålunda lemnade specifika redogörelser för såväl de olika
anslagen som de beviljade reseunderstöden; att beträffande ifrågavarande räkningar
öfver understödsmedel Revisorerne vidare velat påpeka, hurusom den
ingående balansen å kreditsidan i samtliga räkningar öfver understödsmedel
benämnts “fordran", ehuru den egentligen bort betecknas såsom “skuld"; samt
att, hvad särskildt vidkomme redogörelsen öfver reseunderstödsmedel till arbetare
i näringsyrkena, Revisoreme velat anmärka, att i den till år 1895 utgående
behållningen upptagits “outtagen en fjerdedel af Eriksson, K. F., 100 kronor",
ehuru det Eriksson genom nådiga brefven den 18 April 1890 och 22 Maj
1891 tilldelade reseunderstöd utgjort 800 kronor, och den af honom icke uttagna
fjerdedelen alltså bort utföras med 200 kronor, hvilket belopp Kollegium
också, efter hvad räkenskapen utvisade, för detta ändamål lyftat den 20 December
1894 enligt Statskontorets anordning den 29 November samma år.

Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefalt Kommerskollegium
att i detta ärende afgifva underdånigt utlåtande, och får i sådant afseende
Kollegium, med återställande af remissakten och med öfverlemnande af en från
Kollegii kassör infordrad skriftlig förklaring i ämnet, för egen del åberopa
innehållet af sagda förklaring.

Stockholm den 14 Januari 1896.

Underdånigst:

RICH. ÅKERMAN.

HUGO REHBINDER TH. NORDSTRÖM. ERNST GtTNTHER.

föredragande.

Carl Malmen.

Kassakontorets i Kommerskollegium

förklaring.

Vördsamt memorial.

Sedan kassakontoret fått sig förelagdt att afgifva yttrande i anledning
af Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 6 December nästlidet år å den utaf
Riksdagens Revisorer i deras berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894
gjorda anmärkningar i fråga om dels det på grund af föreskrift i nådiga cirkuläret
den 16 Juni 1875 till Herrar Statsrevisorer öfverlemnade sammandraget
af Kongl. Kommerskollegii räkenskaper för år 1894, dels ock Kongl. Kollegii
räkenskaper öfvers reseunderstödsmedlen, får kontoret, med remissaktens återställande,
vördsamt anföra följande:

— 616 —

Hvad först förenämnda räkenskapssammandrag angår, kafva Herrar
Statsrevisorer anmärkt, dels att de deruti under rubriken “Befrämjande i allmänhet
af slöjder" och titeln “Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena"
upptagna poster å debetsidan utgöra tillsammans 17,725 kronor, men
å kreditsidan endast 17,600, dels ock att det af besparingarne för jordbruket,
handeln och näringarne lyftade “Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena"
upptagits i debet med 2,481 kronor 25 öre, men i kredit med utgift
2,506 kronor 25 öre och behållning 100 kronor, eller tillsammans 2,606
kronor 25 öre. Befogenheten af dessa anmärkningar erkännes. De skulle
likväl hafva förekommits, derest icke kassören, som jemväl är sjöpassnotarie
i Kongl. Kollegium, i denna sistnämnda egenskap varit under tiden för upprättande
af Kongl. Kollega räkenskaper för år 1894 så öfverhopad af andra
honom åliggande göromål, att han nödgats anlita särskildt räkenskapsbiträde,
med anseende för pålitlighet i föreliggande ämne.

Vidare anmärkes i fråga om förenämnda räkenskapssammandrag, att det
icke öfverensstämmer med räkenskapen, i det att kostnaden för bestridande af
kartritning vid grufkartekontoret i sammandraget upptagits till allenast 1,376
kronor 54 öre, ehuru redovisningen utvisar, att för ändamålet utgått 3,998
kronor, varande det till denna räkning omförda belopp, 2,621 kronor 46 öre,
icke i sammandraget upptaget såsom tillgång till sistnämnda kostnaders bestridande.
Skälet till denna anordning har varit följande. Innan den nu
gällande staten för Kongl. Kommerskollegium enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 5 Juni 1891 faststäldes, var för grufkartekontoret anvisadt ett särskildt
anslag, hvaraf, såsom räkenskapen utvisar, vid 1893 års slut återstod en behållning
å kronor 1,630: 9 7 och räntevinst kronor 13: 14, eller tillhopa kronor
1,644: u. Men då jemväl förelåg en fordran å kronor 267: 57, så utgjorde
nämnda behållning egentligen endast kronor 1,376: 54. Då emellertid åberopade
Kongl. bref föreskrifver, att kostnaderna för grufkartekontoret skola
bestridas af samma medel, som afse ersättning åt Kongl. Kollega juridiska
biträde, amanuenser, extra biträden m. in., och då följaktligen något särskildt
för grufkartekontoret afsedt anslag icke längre existerar, så har man ansett
det vara tillfyllest att i räkenskapssammandraget under rubriken “Grufkartekontoret"
endast redogöra för användningen af nämnda behållning å kronor
1,376: 54, men låta redovisningen för de öfriga hithörande utgifterna likasom
för tillgången till dessas bestridande ingå uti redogörelsen för såväl det i ofvan
åberopade Kongl. bref som ock det i Kongl. brefvet den 16 November 1894
medgifna, äfven för grufkartekontoret afsedda anslag.

Med förmälan att såväl 1893 som 1894 års Statsrevisorer framstält
anmärkningar mot det sätt, hvarpå Kommerskollegii räkenskaper varit förda,
framhålla nu Herrar Statsrevisorer oegentligheten uti, att samtliga räkenskaperna

— 617 —

öfver réseunderstödsmedlen innefatta en dubbel redogörelse, nemligen både en
medelsredovisning och en redovisning öfver beviljade reseunderstöd, i följd
hvaraf räkningarne upptoge dubbla in- och utgående balanser. Då räkenskapsgranskningen
härigenom afsevärdt försvårades, hafva Herrar Revisorer tillika
uttalat önskvärdheten af, att dessa redovisningar uppställas hvar för sig och
sålunda lemna specifika redogörelser för såväl de olika anslagen som de beviljade
reseunderstöden. I afseende härå har kassakontoret ingenting att
erinra, utan skall den begärda förändringen vidtagas, likasom den redan skulle
hafva skett, derest Herrar Statsrevisorer förut, till exempel år 1893 eller
1894, uttalat sin önskan i denna del.

Vidare hafva Herrar Statsrevisorer beträffande ifrågavarande räkningar
öfver understödsmedel påpekat, hurusom den ingående balansen å kreditsidan
i samtliga räkningarne benämnts “fordran", ehuru den egentligen bort betecknas
såsom “skuld"; och skall i detta afseende rättelse för framtiden iakttagas.

Slutligen hvad särskild! vidkommer redogörelsen öfver reseunderstödsmedel
till arbetare i näringsyrkena, hafva Herrar Statsrevisorer anmärkt, att
i den till år 1895 utgående behållningen upptagits “outtagen en fjerdedel af
Eriksson, K. F., 100 kronor, ehuru det Eriksson genom Ivongl. brefven den
18 April 1890 och den 22 Maj 1891 tilldelade reseunderstöd utgjort 800 kronor,
och den af honom icke uttagna fjerdedelen alltså bort utföras med 200 kronor,
hvilket belopp Kollegium också, efter hvad räkenskapen utvisar, för detta
ändamål lyftat den 20 December 1894 enligt Statskontorets anordning den
29 November samma år“. I detta afseende får Kassakontoret anföra följande.
Enligt Kongl. brefven den 18 April 1890 och den 22 Maj 1891 angående
reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena egde Metallarbetaren

K. F. Eriksson under vissa vilkor utfå ytterligare 200 kapnor. Men då å
andra sidan Kongl. Kommerskollegium den 13 December 1894 hade till
Instrumentmakare^ A. T. H. Lindqvist, som erhållit reseunderstöd från ifrågavarande
anslag, utbetalt 100 kronor, hvilka vid arets slut ännu icke från
Kongl. Statskontoret ingått, så utgjorde kassabehållningen till år 1895 å dessa
medel följaktligen endast 100 kronor, hvadan af misstag bemälde Erikssons
fordran blef utbalanserad med 100 kronor, i stället för 200 kronor; skolande
emellertid i 1895 års räkenskaper Kongl. Kollega fordran för berörda utgift
till A. T. H. Lindqvist uppkrediteras, och bemälde Erikssons resterande fordran,
100 kronor, uppdebiteras.

Stockholm ocli Kongl. Kominerskollegii kassakontor den 7 Januari 1896.

G. Es. von der Burg.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1894.

— 618

Chefens för Rikets allmänna
kartverk.

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers Tomförmälande vid
granskning af Rikets ekonomiska kartverks
räkenskaper för år 1894.

Till Konungen.

I skrifvelse af den 6 December 1895 har Statsrådet och chefen för
Kongl. Civildepartementet meddelat mig Eders Kongl. Maj:ts nådiga vilja, att
jag skall inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af hvad Riksdagens
Revisorer, enligt bemälda skrifvelse åtföljande transsumt, anfört i dess den BO
November 1895 afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894.

1 denna berättelse anföres, att, vid granskning af Allmänna ekonomiska
kartverkets räkenskaper för revisionsåret, åtskilliga räkenskapen bilagda qvitteringslistor
å utbetalda dagsverkskostnader befunnits i så måtto ofullständiga,
att deri icke angifvits antalet dagsverken, utan endast den summa, som, i hvarje
särskildt fall sammanlagd, utqvitterats.

Med anledning häraf får jag underdånigst afgifva den förklaring, att jag
erkänner befogenheten af den af Riksdagens Revisorer påvisade ofullständigheten
i räkenskaperna för år 1894, i hvad det gäller redovisningen af antal
handräckningsdagsverken, och har olikheten i sättet för nämnda redovisning,
såsom stridande emot det vid fältarbetena anbefalda formulär, redan blifvit anmärkt
och rättaét genom att tryckta redovisningsblanketter upptagande antal
handräckningsdagar hafva före början af 1895 års fältmätningar till samtliga
kartografer utdelats och till efterrättelse för framtiden anbefalts.

De mig tillstälda handlingarne får jag underdånigst återställa.

Stockholm den 28 December 1895.

Underdånigst:

C. LOWISIN.

Chef för Rikets allmänna kartverk.

W:m Stål.

— 619 —

Konungens Befallningshafvandes
i Göteborgs och Bohus län

yttrande i anledning af en af Riksdagens
Revisorer gjord anmärkning
rörande utbetald aflöning till en afviken
landsstatstjensteman.

Till Herr Statsrådet och chefen för Kongl. Civildepartementet.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i
remiss af den 6 dennes i anledning af hvad Riksdagens Revisorer uti sin den
30 November innevarande år afgifna berättelse om verkstäld granskning, af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894 anfört rörande afvikne Kronofogden Axel Vallgrens afsättning,
får Konungens Befallningshafvande härmed meddela, att Konungens Befallningshafvande
i skrifvelse den 6 Juni 1894 förordnat Landsfiskalen, vice Häradshöfdingen
N. von Zweigbergk att vid laga domstol etter sig företeende omständigheter
mot bemälte Vallgren anställa och utföra ansvars- och ersättningstalan
för de fel och förbrytelser, han kunde hafva begått och som folie under
allmänt åtal, men icke vore af beskaffenhet att tillhöra Kongl. Kammarrättens
pröfning.

Göteborg å Landskansliet den 30 December 1895.

G. SNOILSKY.

Henr. Westin.

Jernvägsstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens^ Revisorers anmärkningar
rörande jernvägsförvaltningen år 1894.

Till Konungen.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens Revisorer enligt
öfverlemnadt transsumt af deras den 30 November 1895 afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1894 anmärkt under Sjette hufvudtiteln,
“Jernvägsstyrelsen §§ 1 och 2“, får Styrelsen, med återställande af remisshandlingarne,
i underdånighet anföra följande:

Under § 1 hafva Revisorerne anfört, bland annat, att, om det enligt
Styrelsens beslut den 27 December 1894 från Gellivarebanans konto såsom
nettoinkomst till statens jernvägstraliks trafikinkomster öfverförda belopp,

— 620 -

1,500,000 kronor, lades till bruttoinkomsten för de öfriga statsbanorna under
år 1894, 23,362,015 kronor 3 öre, sammanlagda bruttoinkomsten för sagda
år uppginge till 24,862,015 kronor 3 öre; att, då härifrån dragés utgifterna
för drift och underhåll, 15,852,659 kronor 57 öre, en nettobehållning uppstode
af 9,009,355 kronor 46 öre; att häraf, på grund af § 2 i reglementet
för Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, till nämnda pensionskassa öfverförts
2 procent med 180,187 kronor 10 öre och af resterande nettobehållning,
8,829,168 kronor 36 öre, till Statskontoret i särskilda poster inbetalats 7,500,000

1. 1 j O i ii ni -I • ''

kronor, hvaremot återstoden sålunda disponerats:

att till ökning af kassaförlaget reserverats ........ kronor 419,109: i o

att till ökning af materialförlaget reserverats..... ,, 538,797: so

att till kostnad för inventarier reserverats ......... ,, 371,261: 76

kronor 1,329,168: 3 6;

hvarjemte Revisorer^ — efter att vidare hafva framhållit, hurusom af
behållna trafikinkomster från början af statsbanornas trafikerande till 1894 års
slut blifvit med inberäkning af nyssnämnda reserverade belopp afsätta

till kassaförlag ...................................................... kronor 1,739,506:6 9

„ materialförlag....:................................................. „ 4,998,118: 55

„ öfriga inventarier.............................................. „ 5,060,592:4 1

— uttalat, att det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att dispositioner
af 1894 års behållna jernvägstrafikinkomst till så betydliga belopp som ofvan
visats kunnat ske, utan att Riksdagen deröfver blifvit hörd, särskildt i betraktande
deraf, att det ansetts nödigt inhemta Riksdagens beslut angående Järnvägsstyrelsens
anslagsbehof år 1894 för nya byggnader och anläggningar, derför
utgifterna i de flesta fall varit begränsade till 1,000 ä 10,000 kronor.

Hvad då först beträffar den omförmälda ökningen i kassaförlaget, så
lärer vara uppenbart, att ett industrielt verk af den omfattning som de svenska
statsbanorna för sin rörelse är i behof af ett icke så obetydligt kassaförlag.
Kongl. Maj:t har ock bemyndigat Styrelsen att innehålla medel för ett dylikt
förlag, senast genom nådigt bref den 26 Februari 1869, deri Kongl. Maj:t,
sedan 1868 års Riksdag i enlighet med nådig proposition i ämnet bifallit, att
jernvägstrafikmedlen finge från och med år 1869 ingå uti ordinarie statsregleringen,
anbefalde Styrelsen att af uppkommande öfverskott på jernvägsrörelsen
till Statskontoret successive i jemna tusental riksdaler inleverera hvad
af inflytande kontanta trafikmedel, som icke vore för Styrelsen behöfliqt såsom
förlag för rörelsen under den närmaste tiden. Uppenbart är vidare, att
detta kassaförlag behöfver ökas, i den mån rörelsen å statsbanorna ökas och
nätet utsträckes. I sjelfva verket har emellertid kassaförlagets belopp icke
kunnat ökas ens i något så när jemn proportion med utgifternas stegring,

— 621

bland annat, af den anledning att, då Styrelsen enligt riksstaterna årligen
skolat till Statskontoret inleverera visst belopp, men fullgörandet af denna
levereringsskyldighet understundom i följd af nedgång i den beräknade nettoinkomsten
varit förenadt med svårigheter, det befintliga kassaförlaget måst till
någon del disponeras, för att utfylla insättningen i Statskontoret till det i riksstaten
beräknade beloppet. I detta hänseende tillåter sig Styrelsen erinra, att
enligt de af Styrelsen årligen afgifna redovisningarne kassaförlaget under åren
1881—1894 utgjort:

vid slutet af år 1881........................................................ kronor

„ „ „ 1882......................................................... ,

>> 1883...................................................... ,

,, „ „ 1884........................................................ ,

„ „ „ 1885 ,

1886.........................................................

1887 ..........................................................

1888 ..........................................................

1889 ................................... ,

1890 .........................................................

1891 ......................................................... ,

1892 ........................................................ ,

1893 ........................................................ ,

1894 .......................................................

2,063,576: 32
1,736,624: 92
1,662,156: 27
2,055,131: o i
2,030,324: 3 6
1,881,403: 94
1,439,612: 66
1,563,454: 5 4
1,634,511: 86
1,391,047: 9 9
1,174.031: 96
1,234,776: 43
1,320,397: 5 9
1,739,506: 69

Under samma tidsperiod utgjorde årliga ökningarne af kassaförlaget:

år 1881 ...............

.. 1884 ...............

.. 1888 .................

„ 1889 .................

„ 1892 .................

„ 1893 .................

.. 1894 ..............

kronor 494,024: 7 3
., 392,974: 74

.. 123,841:88

,, 71,057: 32

60,744: 4 7
„ 85,621:16

„ 419,109:10

hvaremot af kassaförlaget för insättning i Statskontoret tillgodogjordes
följande belopp:

år 1882 ......

.. 1883 .....

,. 1885 ......

„ 1886 ......

,. 1887 ......

., 1890 ......

., 1891 ......

kronor 326,951: 4 0
,, 74,468:65

•,. 24,806: 6 5

„ 148,920:4 2

,, 441,791: 28

,, 243,463: 8 7

„ 217,016: 03

— 622 —

Af nu anförda siffror lärer i öfrigt framgå, att, då Revisorer^ — tydligen
för att påvisa, att ökningen af kassaförlaget år 1894 varit oproportionerligt
stor — i en not anmärkt, att denna ökning utgör “omkring 32 procent
af alla föregående årens afsätta ingar“, Revisorerne härvid torde hafva i
viss mån ledts af en missuppfattning.

Ett kassaförlag af 1,739,000 kronor torde i öfrigt ingalunda kunna
anses vara för stort för statsbanerörelsen under år 1895, för hvilket år den
faststälda kostnadsstaten slutade på ett belopp af 18,482,000 kronor, och detta
särskildt i betraktande deraf, att hela detta belopp ingalunda utgjorts af ögonblickligen
disponibla kontanta medel, utan att deraf ett belopp af mellan 800,000
och 900,000 kronor för jemnan representerats af statsbanornas fordringar hos
främmande jernvägar och hos sådana enskilda personer eller bolag, hvilka varit
i åtnjutande af fraktkredit. Anmärkas må äfven, att, då i slutet af December
månad sista insättningen för året göres i Statskontoret, det icke är för
Styrelsen möjligt att med säkerhet beräkna, hvilket belopp kommer att såsom
kassaförlag öfverföras till nästkommande år, enär bokslutet för December månad
då icke är kändt — det blir det tidigast i slutet af påföljande Januari månad
— och nettobehållningen af förstnämnda månad alltså måste approximativt
beräknas -t-, eu beräkning, som ofta kan slå fel på betydliga belopp, hvarför
Styrelsen ock måste låta sig angeläget vara att vid bestämmandet af Decemberinsättningens
belopp gå till väga med försigtighet.

Vidkommande derefter ökningen af materialförlaget, så gäller först och
främst om detta förlag i visst afseende hvad som ofvan sagts om kassaförlaget,
eller att det behöfver ökas i mån af rörelsens tillväxt, men att ökningen ej
kunnat jemnt verkställas bland annat i följd af nödvändigheten att årligen till

Statskontoret inleverera det i riksstaten för vederbörande år beräknade belopp.
Materialförlaget utgjorde sålunda under ofvannämnda årsperiod 1881—1894:

vid slutet af år

J? 5?

?? ?J ??

J? • 5?

?? ?? ??

?? ?? 5?

?? ??
5? ;? 5?

5? 5?

1881..
1882..
1883 .

1884..

1885..

1886..

1887..

1888..

1889..

1890..

1891..

1892..
1893.

1894..

kronor 4,143,998: 51

., 4,717,796: 74

., 5,178,248: 19

., 5,312,824:15

.. 5,133,063: 76

,. 4,899,231: 22

.. 5,155,305: 58

.. 4,886,621:18

.. 5,584,955: 66

.. 5,732,253:51

.. 5,577,521: 90

4,926,275: 94
,, 4,459,321: 05

„ 4,998,118: 55

— 623 —

Under samma tid utgjorde årliga ökningarne af förlaget:

år 1882 .................................................................. kronor 573,798: 2 3

„ 1883 ...................................................................... „ 460,451: 45

„ 1884 ....................................................................... „ 134,575: 96

., 1887 .......................... ,, 256,074: 36

„ 1889 ................................................................ „ 698,334:4 8

., 1890 .............................................................. „ 147,297: 85

„ 1894 ...................................................................... „ 538,797: 50

hvaremot af förlaget för insättning i Statskontoret tillgodogjordes:

år 1881 ...................................................................... kronor 236,598: 4 8

„ 1885 ..................................................................... „ 179,760: 39

„ 1886 ..................................................................... „ 233,832: 54

., 1888 ........................................................................ „ 268,684: 40

., 1891 ........................................................................ „ 154,731:6 1

.. 1892 ..................................................................... „ 651,245: 96

1893 ................................................................. „ 466,954: 89

Äfven med afseende å materialförlaget torde alltså Revisorerne hafva i
viss mån ledts af missuppfattning, då de anmärkt, att reservationen år 1894
utgjort omkring 12 procent af alla föregående årens afsättningar.

Hvad i öfrigt angår den år 1894 vidtagna ökningen i. materialförlaget,
har denna till hufvudsakligaste delen föranledts deraf, att enligt Eders Kongl.
Maj:ts beslut räkenskapen för Gellivarebanan skulle från och med år 1895
ingå i statens jernvägstrafiks räkenskaper, i följd hvaraf i dessa senare måste
uppföras det för nämnda bana erforderliga materialförlag. I detta hänseende
torde Styrelsen få åberopa följande sammanställning af de sex trafikdistriktens
materialförlag vid början och slutet af år 1894:

I II (och IV) in v vi

Materialförlag Vi 1894 1,019,415:73. 1,183,151:23. 916,855: 48. 751,118:08. 588,780:6 3

„ 3l/i2 1894 832,231: 56. 1,270,782:57. 960,687: 67. 763,582:89. 1,170,833:86

hvarvid erinras, att Gellivarebanan vid dess inkorporerande i det öfriga statsbanenätet
i bokförings- och redovisningshänseende förlädes till sjette trafikdistriktet.

Den anmärkta afsättningen till inventarier har, jemväl den, till största
delen föranledts af Gellivarebanans ötvertagande. Af hela ökningen, kronor
371,261: 7 6, faller sålunda ett belopp af icke mindre än 269,300 kronor på
nämnda bana. Om man frånser från detta senare belopp, har ökningen i sjelfva
verket varit betydligt mindre än under en följd af år.

Med anledning af den antydan, Revisorerne gjort derom, att, då det
ansetts nödigt inhemta Riksdagens beslut angående Jemvägsstyrelsens anslags -

— 624

behof år 1894 för nya byggnader och anläggningar, derför utgifterna i de
flesta fall vant begränsade till 1,000 ä 10,000 kronor, Riksdagen jemväl
borde hafva hörts öfver de ifrågavarande dispositionerna af 1894 års behållna
jernvägstrafikinkomst, får Styrelsen slutligen i underdånighet erinra:

att frågor om nya byggnader ock anläggningar, genom hvilkas utförande
verklig kapitalökning tillföres statsbanorna, alltsedan slutet af 1860-talet understälts Riksdagens pröfning, dervid sedan slutet af 1870-talet de
erforderliga medlen, i enlighet med Riksdagens i skrifvelse den 22 Maj 1877
uttalade mening, ansetts böra utgå såsom extra anslag och icke utaf trafikinkomsterna; att

frågor om ökningar af kassa- och materialförlagen deremot icke i
någon form understälts Riksdagens pröfning, med allenast det undantag, att
Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1878 års Riksdag föreslog
Riksdagen att på Riksgäldskontoret anvisa ett anslag för betäckande af den
ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som under åren
1878 och 1879 kunde förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst
1,000,000 kronor för hvardera året, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna
nedlagda medel finge lyftas, sedan ökningens belopp genom årets
bokslut blifvit utrönt; hvarvid emellertid är att märka, dels att Riksdagen
vid anmälan i skrifvelse den 23 Maj 1878 af sitt bifall till berörda framställning
uttryckligen förklarade, att Riksdagen dermed icke godkände det föreslagna
förfaringssättet såsom regel, dels ock att statsbaneförvaltningen sedermera
icke beliöfde anlita det på Riksgäldskontoret sålunda anvisade anslaget,
i följd hvaraf ock kassa- och materialförlagen bildats uteslutande af trafikmedel;
samt

att till inventarier disponerats uteslutande trafikmedel, med undantag
för några år i slutet af 1870- och början af 1880-talet, då extra anslag
dertill anvisades, och att, alltsedan 1878 års Riksdag biföll Eders Kongl.
Maj:ts af 1877 års Riksdag framstälda förslag att det för “statens jernvägstrafik“
erforderliga belopp icke vidare skulle upptagas och beräknas under Sjette
hufvudtiteln, någon framställning om anvisande af trafikmedel till anskaffande
af inventarier icke till Riksdagen aflåtits.

Vidare hafva Revisorerne under § 2 anfört, att deras uppmärksamhet
fästats å de ansenliga belopp, hvartill kostnaderna för medicin åt den vid
trafiken anstälda personal under revisionsåret uppgått, men att, då, enligt hvad
Revisorerne inhemtat af 1893 års jernvägskomités från trycket utgifna betänkande
och förslag angående jernvägsadministrationen, nämnda komité egnat
denna fråga en uttömmande behandling och afgifvit förslag till betydliga inskränkningar
i den rätt till åtnjutande af medicin, som för närvarande till -

" — 625 —

komme jernvägspersonalen, Revisorerne ansett sig höra inskränka sig till att å
förhållandet fästa uppmärksamheten.

Enär Eders Kong!. Maj:t redan genom nådigt bref den 15 November
1895 — jemte öfverlemnande af komiténs berörda betänkande och förslag —
anbefalt Styrelsen, bland annat, att häröfver inkomma med underdånigt utlåtande,
hvilket åtminstone hvad beträffade de allmänna grunderna för organisationen
och förslaget till aflöningsreglemente för personalen borde, derest förhållandena
i öfrigt det medgåfve, aflåtas i så god tid, att framställning i ämnet
måtte kunna till 1896 års Riksdag aflåtas, samt Styrelsen i följd häraf under
den närmaste tiden kommer att afgifva yttrande öfver komiténs förslag till
inskränkning i rätten till fri medicin, lärer ofvan omförmälda, af Revisorerne
anmärkta förhållande här icke påkalla något Styrelsens vidare yttrande.

Stockholm den 17 Januari 1896.

Underdånigst:

RUDOLF CRONSTEDT.

C. hofman.

Jernvägsstyrelsens och Telegrafstyrelsens gemensamma

underdåniga utlåtande i
anledning af hvad Riksdagens Revisorer
anfört beträffande reglerna för samfäld
telegrafering på telegrafverkets och
jernvägarnes telegraflinier.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 December nästlidne år har Eders Kong!.
Maj:t behagat anbefalla Jernvägsstyrelsen och Telegrafstyrelsen att afgifva
gemensamt underdånigt utlåtande öfver hvad Riksdagens senast samlade Revisorer
i sin den 30 November berörda år afgifna berättelse anfört beträffande
nu gällande bestämmelser för samfäld telegrafering å telegrafverkets och jernvägarnes
telegraflinier; och fä till åtlydnad häraf Styrelserna underdånigst
anföra följande.

Efter att hafva redogjort för de i Kongl. kungörelsen den 22 Maj 1891,
angående vilkoren för stats- och privattelegrammers befordran å telegraflinier,
tillhörande statens jernvägar, eller sådana enskilda jernvägar, hvilka åtnjuta
förbindelse med statens telegrafnät, meddelade bestämmelser rörande beräkningen
och fördelningen af telegramportot in. in. vid samfäld befordring af telegram

Rev. Ber. ang. Statsverket för är ISO4• 79

— 626 —

mellan inländska orter, äfvensom för de af Jernvägsstyrelsen och Telegrafstyrelsen
i samråd meddelade närmare föreskrifter i ämnet, anföra Revisorerne, att de
meddelade bestämmelserna måste anses skäligen invecklade och i tillämpningen
ledande till svårigheter för vederbörande redogörare samt till försvårande åt
kontrollen öfver de olika förvaltningarnes räkenskaper. En förenkling af
ifrågavarande bestämmelser syntes sålunda vara önsklig, och torde lättast vinnas
genom borttagande af föreskriften om portots fördelning mellan de olika förvaltningarne,
så att porto må tillfalla och redovisas å den station, der detsamma
upphäres.

De bestämmelser, som gälde, innan de nuvarande kommo till tillämpning,
voro meddelade i Kong!, kungörelsen den 30 December 1878. Dessa bestämmelser
befunnos vid tillämpningen i någon mån gynna telegrafverket på jernvägarnes
bekostnad. Vid bestämmelsernas omarbetande gälde derför att söka
åstadkomma en mera jemn fördelning af inkomsten, hvilket ock till fullo
lyckades, men i sin tur åter medförde, att bestämmelserna blefvo i någon mån
mer invecklade än förut. Styrelserna hysa dock den öfvertygelsen, att med
den numera vunna erfarenheten det skulle kunna lyckas att göra bestämmelserna
lättare att tillämpa, utan att dermed äfventyra den önskvärda jemnheten
i inkomsternas fördelning; och äro Styrelserna beredda att vidtaga åtgärder
för åstadkommande af ett gemensamt förslag till ändrade bestämmelser. Dessa
bestämmelser lära dock knappast kunna tänkas komma att gå i den af Revisorerne
antydda rigtning, nemligen så att all afräkning bortfölle. Dels uppkomme
derigenom förlust för de förvaltningar, hvilkas nät till följd af sitt läge
allt för ofta komme att utan någon som helst ersättning tjena endast såsom
genomgång för telegrammer från och till andra förvaltningars områden, och
dels måste i allt fall afräkning alltid ske för samfäldt inom riket befordrade
telegrammer till och från utlandet. Slutligen torde det ock just hafva varit
frånvaron af afräkning i alltför många fall, som gjorde 1878 års bestämmelser
ogynnsamma för jernvägsförvaltningarne.

Remissakten återgår härhos.

Stockholm den 28 Januari 1896.

Underdånigst:

Jernvägsstyrelsen:
RUDOLF CRONSTEDT.

Telegrafstyrelsen:
ERIK STORCKENFELDT.

M. HAHR.

M. WENNMAN.

MAURITZ SAHLIN.

Ernst Carlberg.

Styrelsens för Ultuna landtbruksinstitut underdåniga

utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning rörande
en af institutets medel bestridd
utgift.

Till Konungen.

På grund af nådig remiss den 6 December 1895 med anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid Ultuna landtbruksinstituts räkenskaper
för år 1894, att för bestridande af kostnaderna för en frielevs begrafning och
andra i samband dermed stående utgifter under revisionsåret utbetalts ett belopp
af 157 kronor 25 öre, deraf 60 kronor för en grafplats, hvilken utgift icke
synts Revisorerne böra bestridas af institutets medel, har Styrelsen för landtbruksinstitutet
öfver det anmärkta förhållandet infordrat rektors förklaring, som
härvid finnes bilagd, och har Styrelsen utöfver hvad i förklaringen anföres intet
att tillägga.

Upsala den 4 Januari 1896.

Underdånigst:

BRÅKENHJELM.

H. Juhlin-Dannfelt.

Rektorns vid Ultuna landtbruksinstitut

förklaring.

Till Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut.

Sedan herr ordföranden i Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut anbefalt
mig i egenskap af rektor vid institutet att afgifva förklaring med anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkning, att under år 1894 för en trielevs
begrafning och andra dermed i samband stående utgifter utbetalts ett belopp
af 157 kronor 25 öre, deraf 60 kronor för en grafplats, hvilken utgift icke
synts Revisorerne böra bestridas af institutets medel, får jag härmed vördsamt
anföra följande.

Den ifrågavarande frieleven eller rättare stipendiaten afled under sin
vistelse vid institutet, och då han var medellös och hans närmsta anhöriga,
hans moder, en prestenka, bodde å aflägsen ort, var jag nödsakad att ombesörja
hans begrafning, och ansåg mig dess mindre hafva anledning att hos
hans moder utsöka begrafningsomkostnaderna, som lian ej af sitt stipendium

— 628

lyft mer, än att sagda kostnader kunde för återstoden bestridas. Kostnaderna
för begrafningen hafva ock gäldats af hans stipendium och ej af för andra
ändamål afsedda medel.

Ultuna den 31 December 1895.

H. Julilin-D ann felt.

Rektor vid Ultuna landtbruksinstitut.

Landtbruksstyrelsens

underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens Revisorer gjord framställnrng
rörande en särskild förberedande
granskning af räkenskaperna för landtb
uksinstitutet vid Ultuna samt Ultnna
egendom.

Till Konungen.

Sedan Riksdagens Revisorer uti sin den 30 November 1895 afgifna
berättelse om verkstält! granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 anfört: att enligt Eders
Kongl. Maj:ts stadgar för Ultuna landtbruksinstitut den 8 Maj 1868 till
revisorer öfver institutets räkenskaper och förvaltning skulle af Chefen för
Civildepartementet utses tre i landtbruk och bokföring kunnige män, hvilkas
uppdrag skulle gälla för två år samt afse granskning af institutets allmänna
förvaltning, företrädesvis dess ekonomi och penningeförhållanden; att i de förnyade
stadgar för institutet, som den 14 Oktober 1892 utfärdats att tillsvidare
från och med den 1 November samma år lända till efterrättelse, deremot
icke förekomme någon föreskrift om anställande af dylik offentlig revision,
till följd hvaraf någon revisionsberättelse icke afgifvits för tiden efter år 1892;
att räkenskaperna för Alnarps landtbruksinstitut underkastades årlig revision
af särskildt utsedde revisorer; samt att, då någon anledning att i förevarande
afseende göra åtskilnad mellan de båda instituten icke sjmtes vara för handen,
och då den förberedande granskning af räkenskaperna, som innefattades i en
revision af ifrågavarande slag, städse kunde anses vara af behof påkallad,
Revisorerne ville uttala önskvärdheten deraf, att föreskrifter i sådant afseende
måtte varda beträffande Ultuna landtbruksinstitut och landtegendom meddelade,

har Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 6 December 1895
anbefalt Landtbruksstyrelsen att, efter styrelsens för Ultuna landtbruksinstitut
hörande, i anledning af hvad Riksdagens Revisorer sålunda anfört inkomma
med underdånigt utlåtande.

Efter det styrelsen för nämnda landtbruksinstitut afgifvit närlagda ytt -

— 629 -

rande i ämnet, får Landtl iruksstyrelsen, med återställande af remissakten, för
egen del anföra följande.

Uti det underdåniga betänkande angående organisationen af rikets landtbruksläroverk,
som af tillsatte komiterade den 29 Mars 1884 afgifvits, hafva
bemälde komiterade beträffande granskningen af institutens och dertill hörande
egendomars räkenskaper ansett det vara öfverflödigt att, på sätt dittills skett,
särskilda revisorer utsåges af Chefen för Civildepartementet, då tillräcklig trygghet
för kontrollens noggrannhet syntes kunna åstadkommas, om revisionen
verkstäldes genom institutsstyrelsens försorg samt räkenskaperna dessutom efteråt
skulle underkastas förnyad granskning såväl af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammarrätt som af Riksdagens Revisorer. I öfverensstämmelse med denna
uppfattning blef också den särskilda revision, som förut egt rum, vid omorganisationen
af landtbruksinstitutet vid Ultima afskaffad. Ett af hufvudsyftena
med nämnda omorganisation var, att, i motsats till hvad förut egt rum, läroverkets
ekonomi skulle skiljas från den till samma läroverk anslagna egendoms,
och såväl den ena som den andra underkastas de kontroller, som med hänsyn
till sagda förändring kunde finnas erforderliga. På grund häraf föreskrefs i
62 § uti de af Eders Kongl. Maj:t den 14 Oktober 1892 för landtbruksinstitutet
vid Ultima utfärdade förnyade nådiga stadgar, att det skulle åligga
styrelsen för institutet, bland annat, att vaka deröfver, att institutets statsanslag
och öfriga inkomster i behörig ordning handhades, att årligen till Civildepartementet
och Landtbruksstyrelsen insända sammandrag af institutets räkenskaper
för nästföregående kalenderår, att årligen genom en af sina ledamöter
inventera institutets tillhörigheter, att årligen till Eders Kongl. Maj:t insända
förslag till stat för det följande året, samt att årligen till Kammarrätten för
granskning insända institutets räkenskaper för nästföregående kalenderår, hvarjemte
i 67 § af stadgarna uppdrogs åt Landtbruksstyrelsen att tid efter annan
inspektera institutet. Beträffande åter den till institutet anslagna egendom
blef i nådigt bref af samma dag, som institutets stadgar utfärdades, föreskrifvet,
att förvaltningen af Ultima landtegendom, som skulle handhafvas af styrelsen
för landtbruksinstitutet vid Ultima, skulle bedrifvas på omsorgsfullt, ändamålsenligt
och med nutidens fordringar öfverensstämmande sätt, samt att det skulle
åligga styrelsen att fastställa hushållningsplan för egendomen, att ansvara för
att alla till egendomen anslagna medel användes för dermed afsedda ändamål,
att årligen insända dels till Kammarrätten för granskning egendomens räkenskaper
för senast förflutna kalenderår, dels ock till Civildepartementet och
Landtbruksstyrelsen sammandrag af dem tillika med berättelse öfver hushållningen
vid egendomen för samma tid, att hvarje år, så snart ske kunde, inleverera
till Statskontoret den kontanta behållningen af egendomens afkastning
under nästföregående år, samt att årligen till Eders Kongl. Maj:t insända för -

— 630 —

slag till egendomens inkomst- och utgiftsstat för det kommande året, hvarjemte
Landtbruksstyrelsen skulle ega handhafva öfverinseendet och kontrollen
öfver landtegendomens förvaltning och vård samt för sådant ändamål tid efter
annan inspektera egendomen, äfvensom genom brefvexling med institutsstyrelsen
inhemta alla nödiga upplysningar om egendomens skötsel och de åtgärder, som
kunde vara erforderliga för förbättrandet af såväl egendomen som dess förvaltning.

I betraktande af alla de kontroller, hvarmed förvaltningen af såväl institutet
som landtegendomen sålunda blifvit kringgärdad, synes en ytterligare
förberedande granskning eller revision af institutets och egendomens räkenskaper
icke vara erforderlig eller ens kunna medföra någon nytta. Väl har
såsom stöd härför åberopats förhandenvaron af eu dylik granskning eller revision
af räkenskaperna beträffande Alnarps landtbruksinstitut, men det torde
böra här framhållas, att åt styrelsen för sistnämnda institut är uppdragen en
vida större magtfullkomlighet, än den som tillmätts åt styrelsen för Ultima
landtbruksinstitut och egendom, i det att Alnarpsstyrelsen fritt bestämmer öfver
institutets och egendomens inkomster, utan att någon årlig stat vare sig för
det ena eller för den andra fastställes, och utan att institutsstyrelsen är skyldig
att till Chefen för Civildepartementet eller Landtbruksstyrelsen årligen insända
sammandrag af institutets räkenskaper, hvarigenom, äfven om Landtbruksstyrelsen,
hvilket skulle kunna sättas i fråga, egde lika vidsträckt befogenhet
i afseende å inspektion och kontroll beträffande Alnarpsinstitutet,
som den eger hvad angår institutet vid Ultuna jemte Ultima landtegendom,
denna kontroll i allt fall icke blifver af fullt samma betydelse.

Om sålunda enligt Landtbruksstyrelsens uppfattning en särskild revision
af räkenskaperna beträffande Ultuna landtbruksinstitut och egendom icke kan
medföra någon nytta, så torde deremot en sådan revision kunna störande ingripa
i gången af institutets verksamhet, ty ihågkommas bör, att, sedan institutets
och egendomens förvaltning blifvit åtskild och icke längre är lagd i
samma mans, föreståndarens, hand, lätt kan hända, att genom ovarsam inblandning
från främmande håll i institutets angelägenheter den genom organisationen
ännu betryggade och bevarade enheten i förvaltningshänseende mellan läroverket
och egendomen varder till skada för undervisningen upphäfd eller åtminstone
rubbad. Det torde nemligen aldrig kunna nog inskärpas, att med
en sådan organisation af ett landtbruksinstitut, som gifvits åt det vid Ultuna,
framgången af institutets verksamhet i hufvudsaklig del beror på det rigtiga
uppfattandet af läroverkets och egendomens ömsesidiga förhållande, hvilket
torde kunna uttryckas så, att skötseln af egendomen bör bedrifvas visserligen
på det sätt, att deraf den största möjliga inkomst erhålles, men alltid med

631 —

särskild! syftemål, att egendomen kan såsom undervisningsmateriel vara eleverna
vid institutet till verkligt gagn vid deras utbildning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då en till läroverket inskränkt
revision torde sakna hvarje stöd såväl i Statsrevisorernes egen uppfattning
som eljest, får Landtbruksstyrelsen i underdånighet hemställa, att hvad
Riksdagens Revisorer i förevarande afseende uttalat icke måtte till någon Eders
Kongl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 Januari 1896.

Underdånigst:

THEODOR ODELBERG.

AUG-. LYTTKENS. FREDRIK EGERSTRÖM.

Styrelsens för Ultuna landtbruksinstitut yttrande.

Till Kongl. Landtbruksstyrelsen.

Sedan Kongl. Landtbruksstyrelsen i skrifvelse af den 19 December 1895
med öfverlemnande af remissakten infordrat Styrelsens för Ultuna landtbruksinstitut
yttrande i anledning af, att Riksdagens Revisorer uttalat önskvärdheten
deraf, att föreskrifter angående en särskild förberedande granskning af
räkenskaperna för landtbruksinstitutet vid Ultuna äfvensom Ultuna egendom
blefve meddelade, får Styrelsen härmed äran anföra följande.

Den för Alnarps landtbruksinstitut gällande föreskriften om särskild revision,
hvilken Revisorerne anse höra tillämpas äfven för Ultuna landtbruksinstitut,
har ock förr varit för det sistnämnda institutet stadgad, men, i enlighet
med hvad af den af Kongl. Maj:t för afgifvande af förslag till landtbruksläroverkens
omorganisation i nåder tillsatta komité föreslagits och antagligen
på af densamma anförda skäl, har bestämmelsen om en dylik särskild revision
ej influtit i de på nämnda komités förslag bygda stadgar för Ultuna landtbruksinstitut,
som af Kongl. Maj:t den 14 Oktober 1892 utfärdats.

En dylik revision synes ock vara ganska obehöflig, då, jemte det att
institutets och Ultuna egendoms räkenskaper och förvaltning granskas af
Kongl. Kammarrätten och Riksdagens Revisorer, kontroll öfver förvaltningen
ock åstadkommes dels genom den inventering, som hvarje år af en styrelseledamot
förrättas, dels genom de till Kongl. Maj:t och Kongl. Landtbruksstyrelsen
årligen afgifna berättelserna öfver'' verksamheten vid institutet samt

— 682 —

dettas och egendomens förvaltning och dels slutligen genom den inspektion af
Kongl. Landtbruksstyrelsen, som institutet enligt dess stadgar är underkastadt.

Om emellertid en särskild revision åter blifver föreskrifven, torde medel
till densammas bekostande böra anvisas, då en dylik, ej obetydlig utgift ej är
beräknad i den för institutet faststälda utgiftsstaten. Upsala den 4 Januari 1896.

A Styrelsens vägnar:

BRÅKENHJELM.

H. Juhlin-D ann felt.

Stuteriöfverstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
Flyinge hingstdepots räkenskaper för
år 1894.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 December 1895 anbefald att afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af hvad Riksdagens Revisorer i afgifven berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1894 yttrat i fråga om verificerande af
de under året vid Flyinge hingstdepot gjorda insättningar af penningar i bankinrättning,
får Stuteriöfverstyrelsen, med återställande af remissakten, åberopa
hvad chefen för nämnda depot uti närlagda underdåniga yttrande i ärendet
anfört.

Stockholm den 15 Januari 1896.

Underdånigst:

ALFRED PIPER.

Eugene Peyron.

Chefens för Flyinge hingstdepot

yttrande.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 December innevarande år har Eders Kongl.

Majrt infordrat underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens Revi- *

— 633 -

sorer i den BO November 1895 afgifven berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltningunder
år 1894 omförmält beträffande Flyinge hingstdepots räkenskaper för
samma revisionsår, med anledning hvaraf jag får, med öfverlemnande af veder-»
börande bankinrättnings uppgift å de under året gjorda insättningarne, i underdånighet
anmäla, att rättelse i anmärkta hänseendet skall för framtiden varda
iakttagen.

Flyinge den 31 December 1895.

Underdånigst:

CARL PLÅTEN,

Chef för Flyinge hingstdepot.

Bilaga.

Att Flyinge hingstdepot under år 1894 uti Skånes Enskilda Bank insatt:

Januari 18 ..
„ 19 ..

Mars 3 ........

April 18 ....

Maj 15 .......

Juni 4 ........

„ 8 ........

Augusti 1.....

September 3
November 12
„ 16
■ 27

December 20

Kronor, öre.

......................... 265: —

....................... 15,000: —

........... 4,500: —

.......................... 1,050: —

........................ 11,600: —

....................... 3,000: —

........................ 1,400: —

.......................... 15,484: 9 7.

.......................... 3,572: —

......................... 715: —

........................ 400: —

......................... 2,320: —

.......................... 17,965: —

Summa kronor 77,271: 9 7.

och att tillgodohafvandet den 31 December 1894 utgjorde Kronor (30,480)
Sgr Kronor Trettiotusenfyrabundraåttio — intygas härmed.

Skånes Enskilda Banks kontor i Lund den 7 Januari 1896.

B. G.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1894.

634 —

Chefens för Sveriges geologiska
undersökning

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar rörande
Geologiska byrån.

Till Konungen.

Af Eders Kongl. Maj:t anbefald att inkomma med underdånigt utlåtande
beträffande de anmärkningar, som Riksdagens Revisorer frants tält på
grund af företagen granskning af Sveriges geologiska undersöknings förvaltning
under år 1894, får jag härmed i underdånighet anföra följande.

Hvad Revisorerne i § 2 af öfversända transsumt först påpekat skall jaglåta
mig angeläget vara att för framtiden ställa mig till noggrann efterrättelse.

Den inventarieförteckning åter, som Revisorerne uppgifva sig saknat,
öfverlemnades den 27 April 1895 till Kongl. Kammarrätten såsom bilaga till
räkenskapen, i öfverensstämmelse med den åberopade Kongl. kungörelsen den
20 Maj 1881.

Med hänsyn till den i § 8 uttalade önskan, att kostnaden för Undersökningens
fältarbeten måtte, såvidt ske kunde, varda nedbringad från det
afsevärda belopp, hvartill densamma förmenats hafva under revisionsåret uppgått,
tillåter jag mig erinra, att ifrågavarande utgiftspost i den af Eders
Kongl. Maj:t faststälda staten förslagsvis upptagits till 18,500 kronor, men i
verkligheten belöper sig till 18,938 kronor 57 öre, följaktligen öfverskridits
med 433 kronor 57 öre. Då emellertid sistnämnda belopp utgör en ökning
af blott omkring 2,3 procent å den beräknade kostnaden, och af lätt insedda
skäl oöfverkomliga svårigheter möta att på förhand noga begränsa totalkostnaden
för geologernas sommarresor, samt ett strängt fasthållande vid en sådan
norm dessutom lätt skulle kunna leda till väsentligt men för den ostörda fortgången
af fältarbetena och de frukter, som af dem kunna skördas, enär förrättningsmännen
måste ega frihet att handla efter sig företeende omständigheter,
så synes det näppeligen kunna lända Sveriges geologiska undersökning
till verklig fördel att vidtaga några särskilda åtgärder i den af Revisorerne
antydda rigtningen.

Remisshandlingarne återställas i underdånighet.

Stockholm den 31 Januari 1896.

Underdånigst:

OTTO TORELL.

M. Stolpe.

— 035 —

Statskontorets

underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens Revisorer gjord framställning
rörande statsverkets kassaförlagsiond.

Till Konungen.

Uti den 30 sistlidne November afgifven berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894 hafva Riksdagens Revisorer, jemte förmälan att af
kapitalkontot, till rikshufvudboken framginge, att i statsverkets kassaförlagsfonds
behållning vid 1894 års början ingått, bland annat, “proviant, bränsle
och materialförråd" till värde af 250,827 kronor 35 öre, och att dessa förråd
i den utgående balansen upptagits till 264,177 kronor 32 öre, vidare anfört,
att i Kong!, brefvet den 15 Februari 1855 angående fastställa nya formulär
för rikshufvudboken m. m. förklarats, beträffande den i Rikets Ständers skrifvelse
den 8 September 1848 väckta fråga om uteslutande utur allmänna verks
penningeredovisningar af värden å fastigheter samt å vissa inventarier och materialier,
som icke kunna till rörliga tillgångar räknas och i allmänhet till
liqvider för det allmännas räkning begagnas, att, sedan nya formulär för de
förvaltande verkens räkenskapsföring blifvit faststälda, förenämnda fastighetsoch
inventarievärden icke vidare borde uti räkenskaperna ingå; och hafva
Revisorerne ifrågasatt, huruvida ej ofvanberörda i statsverkets kassaförlagsfond
ingående proviant-, bränsle- och materialförrad borde derifrån uteslutas.

Genom nådig remiss har Statskontoret fått sig anbefaldt att häröfver
afgifva underdånigt utlåtande, till följd hvaraf Statskontoret får, med remissaktens
återställande, underdånigst anföra, att de förråd, hvilka med utsatta
värden äro i rikshufvudboken å konto för kassaförlagsfonden upptagna bland
statsverkets tillgångar, redovisas till hufvudsakligaste delen i Fångvårdsstyrelsens
och i de under Medicinalstyrelsens inseende stälda hospitalens räkenskaper
samt till en återstående ringare del i Myntverkets hufvudbok; att dessa förråd,
bestående ej allenast, såsom ofvan nämnts, af proviant- bränsle- och materialförråd,
de senare jemväl omfattande beklädnadspersedlar och till dessas förfärdigande
erforderliga materialier m. in., utan äfven af ljusförrad, bildats dels genom
upphandling, dels genom'' afkastning (vid hospitalen) åt trädgård och jordbruk,
samt dels genom bearbetning inom fångvårds- och hospitalsinrättningarne åt
anskaffade materialier; att, i den mån förråden anlitas till dermed afsedda
ändamål, såsom uppvärmning, utspisning, beklädnad m. m., derå belöpande
värden afföras i nämnda verks och inrättningars räkenskaper för att påföras

- 636

behöriga utgiftsanslag, eller, hvad Myntverket angår, de till detta verks drift
och underhåll särskild! afsedda medel; att då dessa förråd alltså äro att räkna
till sådana statsverkets rörliga tillgångar, som begagnas till liqvider för det
allmännas räkning, den af Riksdagens Revisorer åberopade föreskriften om uteslutande
utur de allmänna verkens penningeredovisningar af värden å. fastigheter
och vissa inventarier och materialier icke eger tillämplighet å samma
förråd; att uteslutande från rikshufvudbokens konto för statsverkets kassaförlagsfond
af ifrågavarande förrådsvärden förutsätter, särskildt hvad fångvårdens
och hospitalens räkenskaper angår, en sådan omarbetning af de för
dessa räkenskaper nu gällande formulär, att de fördelar nuvarande redovisningssätt
erbjuder i afseende å öfverskådlighet och kontroll i väsentlig mån komme
att förminskas, samt att Statskontoret, med afseende å hvad sålunda förekommit,
i underdånighet hemställer, att Revisorernes förevarande framställning icke
måtte till någon åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 December 1895.

Underdånigst:

ADB. ANDERSON.

L. W. RIBEN. PER SAMZELIUS. C. G. SYLVAN.

Föredragande.

C. Kinberg.

Kammar- och Kommerskollegiernas underdåniga

utlåtande i anledning af
cn utaf Riksdagens Revisorer gjord
framställning i fråga om skyldighet för
Höganäs stenkolsverk att utgöra bergverkstionde.

Till Konungen.

I sin den 30 November 1895 afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894 hafva, i fråga om Sjunde hufvudtiteln, Statskontoret,
Riksdagens Revisorer under § 5, med förmälan att Höganäs stenkolsverks
aktiebolag fortfarande måste, på anförda grunder, anses skyldigt att för stenkolsverket
utgöra bergverkstionde, ifrågasatt, huruvida icke, då de omständigheter,
som på sin tid föranledde åtgärden att tillsvidare frikalla bolaget från
utgörande af tionde, icke längre vore för handen, antingen de privilegier, af

— 637 —

hvilka Höganäs stenkolsverk möjligen vore i åtnjutande, borde upphäfvas
eller, derest stenkolsverket befunnes icke vilja afstå från dessa privilegier,
verket borde åläggas fullgöra sin skyldighet att erlägga bergverkstionde.

Med öfverlemnande af transsumt af Riksdagens Revisorers berörda berättelse,
i hvad den anginge Höganäs stenkolsverk, har Eders Kong]. Maj:t i
nåder anbefalt Kammar- och Kommerskollegierna att i anledning af oinförmälda
framställning gemensamt afgifva underdånigt utlåtande så tidigt, att
detsamma inom den 1 nästkommande Februari kunde till Fullmägtige i Riksgäldskontoret
öfverlemnas för att med revisionsberättelsen till trycket befordras.

I anledning häraf få, med återställande af remissakten, kollegierna i
underdånighet anföra följande.

Uti nådig proposition till 1888 års Riksdag föreslog Eders Kongl.
Maj:t Riksdagen att medgifva, det den för öfriga bergverk i riket medgifna
tiondefrihet måtte äfven å Höganäs stenkolsverk tillämpas. Riksdagens kamrar
stannade emellertid vid behandlingen af denna fråga i olika beslut, till följd
hvaraf densamma då förföll.

Genom nådig remiss erhöllo derefter Kammar- och Kommerskollegierna
nådig befallning att, efter förnyad utredning med särskild hänsyn till utfärdade
stadganden rörande stenkolsfyndigheters eftersökande och bearbetande,
gemensamt afgifva underdånigt utlåtande, huruvida Höganäs stenkolsverk vore
i åtnjutande af några sådana privilegier eller förmåner, hvilkas upphörande
borde göras till vilkor för eftergift af den stenkolsverket åliggande tiondeskyldighet.

Den 1 November 1888 afgåfvo kollegierna det sålunda infordrade
underdåniga utlåtandet.

I detta utlåtande redogöres för den behandling frågan om Höganäs
stenkolsverks privilegier förut undergått, bland annat, hos kollegierna, och uttalas
den mening, att Höganäs stenkolsverk, eller såsom benämningen å det
bolag, som eger stenkolsverket, rätteligen lyder, Höganäs stenkolsbolag, på
grund af sina privilegier, jemförda med de i afseende å stenkolsfyndigheters
tillgodogörande tillämpliga författningar, torde böra anses intaga en undantagsställning
såväl i förhållande till det allmänna som till jordegaren.

Denna undantagsställning har uppstått till följd af det tillstånd eller
privilegium, som den 18 Februari 1737 af Bergskollegium meddelades vissa
personer att upptaga och försöka de vid Helsingborg “under tiden bearbetade
men lemnade stenkolsbrott och grufvor jemte flere fossilier, som dervid anträffas
kunde", hvithet tillstånd den 29 Mars 1738 utsträcktes till ännu andra
områden. Sedan derefter Statssekreteraren in. in. Friherre Eric Rutil fått berörda
rättigheter på sig öfverlåtna, blefvo desamma genom nådigt bref den (i
Maj 1788 stadfästadc för honom och hans rättsinnehafvare, samt förklarades

638 -

genom Bergskollegii resolution den 14 November 1788, att Luggude och Eönneberga
härader skulle anses såsom ett för stenkolsverket utstakadt och faststäldt
distrikt, inom hvars gränser Friherre Eric Euth hade att tillegna sig
och åtnjuta alla de förmåner och rättigheter, som genom Bergskollegii privilegium
den 18 Februari 1737 och dess skrifvelse den 29 Mars 1738 dåvarande
intressenterna i verket förunnade blifvit.

Några andra privilegier eller förmåner jemförliga med dem, hvilkas afstående
gjorts till vilkor för bergverkstiondens afskaffande för vissa i den nådiga
kungörelsen den 10 Augusti 1877, angående upphörande af bergverkstionden,
uppräknade verk, innehar, såsom kollegierna jemväl förut i underdåniga
utlåtanden den 13 November 1871 och 23 November 1876 upplyst,
icke Höganäs stenkolsbolag.

Den stenkolsverket åliggande tiondeskyldighet har uppkommit på grund
af den här i riket förut i sådant afseende gällande lagstiftning; och skulle
nyssberörda kungörelse, enligt hvad i densamma uttryckligen säges, icke gälla
ifrågavarande verk.

I sitt underdåniga utlåtande den 1 November 1888 anförde slutligen
kollegierna, att eu ändring i Höganäs stenkolsverks förut här omförmälda
undantagsställning borde göras till vilkor för eftergift af den stenkolsverket
åliggande tiondeskyldighet, och att denna ändring borde åvägabringas och
ordnas på det sätt, att, mot det att tiondeskyldigheten definitivt förklarades
upphörd samt ett arbetsområde, bestående af den jordrymd bolaget sjelft egde
eller eljest med grufarbete belagt och möjligen derutöfver hvad som för ett
ändamålsenligt bestämmande af arbetsområdet kunde anses erforderligt, blefve
för bolaget faststäldt, bolaget i afseende å rättigheten att inom Luggude och
Eönneberga härader i öfrigt eftersöka och bearbeta stenkolsfyndigheter afstode
från sina privilegier.

Då inga förhållanden sedermera tillkommit, som kunna gifva kollegierna
anledning till ändrad uppfattning i frågan, få kollegierna alltså nu i underdånighet
åberopa hvad kollegierna i merberörda underdåniga utlåtande den 1
November 1888 andragit.

Utdrag af det vid ärendets föredragning i sammanträde med Kamrnaroch
Kommerskollegierna förda protokoll, innefattande af undertecknad Eehbinder
uttalad särskild mening, bifogas.

Stockholm den 20 Januari 1896.

Underdånigst:

HANS FOESELL. EICH. ÅKERMAN''.

1. K. M. MARTIN. HUGO REHBINDER. TH. NORD,STRÖM.

Föredragande.

F. Sternhoff.

G. THULIN,

- 630 -

Bilaga.

Protokoll, hållet vid gemensamt sammanträde med Kong!. Kammarkollegium
och Kongl. Kommerskollegium i Stockholm den
20 Januari 1896.

Närvarande:

Herr Presidenten och Kommendören Forssell.

Herr Generaldirektören och Kommendören Åkerman.
Herr Kammarrådet och Riddaren Martin.

Herr Kommerserådet och Riddaren, Friherre Rehbinder.
Herr Kommerserådet och Riddaren Nordström.

Herr Kammarrådet Thulin.

S. D. Herr Kommerserådet Nordström föredrog Kongl. Maj:ts nådiga
remiss uppå en af Riksdagens Revisorer gjord framställning i fråga om skyldighet
för Höganäs stenkolsverk att utgöra bergverkstionde;
och beslöts underdånigt utlåtande enligt registraturet.^

Herr Kommerserådet Friherre Rehbinder yttrade såsom sin mening i

ärendet: . „ .

“För min del åberopar jag det af mig vid kollegiernas gemensamma

sammanträde den 1 November 1888 angående då förevarande fråga rörande
tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk afgifna och vid det af kollegierna omförmälda
underdåniga utlåtande nyssnämnda dag fogade yttrande, .hvari pa
anförda grunder tillstyrktes infordrande från Höganäs stenkol sbolag af yttrande,
huruvida och i hvad män bolaget vore villigt att, under förutsättning af tiondefrihet,
afstå från de rättigheter, som på grund af dess privilegier kunde detsamma
tillkomma."

Som ofvan.

In fidem
F. Steril koff.

— 040

Kammar- och Kommerskollegiernas underdåniga

utlåtande angående bergverkstionde
af Tunabergs kopparverk,

Löfås silfververk samt Bylta svafvel-,
vitriol- och rödfärgsverk.

Till Konungen.

I berättelse, som den 30 November 1895 afgifvits, om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894 hafva Riksdagens Revisorer, under Sjunde hufvudtiteln,
Statskontoret, § 6, anfört, att, såsom i Revisorernes berättelse angående verkstäld
granskning af Riksgäldskontor tillstånd och förvaltning meddelades,
samtliga rikets bergverk jemlikt 1877 års riksdagsbeslut befriats från bergverkstionde,
med undantag, förutom Höganäs stenkolsverk, af Tunabergs
kopparverk, Löfås silfververk och Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, men
att, såvidt Revisorerne af vederbörande räkenskaper kunnat inhemta, oaktadt
den för sistberörda tre verk qvarstående skyldigheten att utgöra bergverkstionde,
sådan tionde emellertid under revisionsåret erlagts endast af Bylta bergverk,
hvilket i berörda afseende till landtränteriet i Örebro län utbetalt 692
kronor 20 öre, utgörande tionde af rödfärg.

Bå Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 6 Becember sistlidna
år anbefalt Kammar- och Kommerskollegierna att i anledning af hvad i Riksdagens
Revisorers ifrågavarande berättelse förekomme rörande Tunabergs kopparverk,
Löfås silfververk samt Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk underdånigt
utlåtande gemensamt afgifva, anse sig kollegierna böra meddela följande
redogörelse för bergverkstiondens bibehållande vid dessa tre verk.

I sammanhang med utfärdande af nådiga kungörelsen den 10 Augusti
1877 angående upphörande af bergverkstionden bär Eders Kongl. Maj:t genom
nådigt bref till kollegierna samma dag förordnat, att befrielse från sådan
tionde finge för de tre verken ega rum under nedannämnda, af Eders Kongl.
Maj:t och Riksdagen beslutade vilkor, nemligen

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare antingen inom 1878 års
slut till kronan afstode all rätt till Tunabergs bergslagsallmänning, eller ock
inom tid, som närmare föreskrefves, efter fulla värdet, sådant det vid behörig
uppskattning kunde varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlade lösen för
den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade
hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kunde
verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut

— 641 —

till Riksgäldskontor inbetalade löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,344 kronor 60 öre; samt

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk
likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontor inbetalade löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre.

Sedan emellertid, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts i samma nådiga bref
meddelade befallning, Kammarkollegium inhemtat yttranden af de tre verkens
egare, huruvida de hvar för sig vore villiga att underkasta sig de för bergverkstiondens
eftergifvande stadgade vilkor, samt derefter gemensamt med
Kommerskollegium den 23 December 1878 afgifvit underdånigt utlåtande i
ämnet, har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 31 Januari 1879 förordnat,
att, enär verkens egare vägrat underkasta sig de nämnda vilkoren,
dessa tre verk skulle bibehållas vid skyldigheten att utgöra tionde af tillverkningen.

I sammanhang med denna redogörelse, anse sig kollegierna icke böra,
beträffande Tunabergs kopparverk, förbigå, hurusom Eders Kongl. Maj :t, å ansökning
af kopparverkets egare, genom nådigt bref den 30 Maj 1879 förklarat
dessa berättigade att, i den ordning nådiga kungörelsen den 4 Februari
1811 jemte öfriga om användande af de bruken och bergverken upplåtna
rekognitionsskogarne utfärdade författningar föreskrefve, etter skedd skattläggning
till skatte lösa så stor del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit deremot svarande skogsmark,
kunde vara för verkets behof erforderlig; hvarefter och sedan Kammaroch
Kommerskollegierna genom utslag den 26 Februari 1889 förordnat, att
af allmänningen, som i sin helhet innehölle 4,606 hektar 87,3 ar, ett område
af 1,095 hektar 71,i ar med årlig afkastning af 526,32 9 2 famnar ved om
100 kubikfot fast massa skulle åt kopparverket bibehållas, skattläggning af
denna allmännings del egt rum och nu är på Kammarkollegii pröfning beroende,
men vid granskning af handlingarne, hvartill kollegium af dessas innehåll beträffande
bruksrörelsen vid kopparverket hemtat anledning att i skrifvelse den
11 November sistlidna år, hvilken ännu är obesvarad, anmoda Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Södermanlands län att uppdraga åt bergmästaren
i distriktet att ej mindre efter undersökning på stället afgifva berättelse om
nuvarande beskaffenheten af kopparverket, samt huru med bergsrörelsen derstädes
sig förhåller, än- äfven uppgifva, huruvida efter hans uppfattning ifrågavarande
rörelse numera kan anses vara nedlagd.

Desslikes få kollegierna meddela, att under år 1894 tillverkats vid Dylta,
enligt egarens uppgift, endast rödfärg, till en myckenhet af 206,652 kilogram,
och att från Tunabergs kopparverk och Löfås silfververk ingen anmälan,

Re v. Ber. ang. Statsverket för år 1894.

642 —

om tillverkning af något slag under samma år till Kommerskollegium inkommit.

Remissakten återställes.

Stockholm den 20 Januari 1896.

Underdånigst:

HANS FORSSELL. RICH. ÅKERMAN.

J. K. M. MARTIN. HUGO REHBINDER.

Föredr.

TH. NORDSTRÖM. G. THULIN.

F. Sternhoff.

Kammarkollegii

underdåniga utlåtande i fråga om af
Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar
beträffande Trollhare kanalverk.

Till Konungen.

Uti sin berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 hafva Riksdagens
senast församlade Revisorer under “Sjunde hufvudtiteln“, “Statskontoret",
§ 7, beträffande Trollhätte kanalverk omförmält och anfört, bland annat, att
genom Kongl. Maj:ts den 13 December 1793 för Trollhätte kanal- och Slussverks
Bolag utfärdade privilegium till bemälda bolag upplåtits A mantal
Håjum och 1 i Olidan tillika med åtskilliga andra uppräknade hemman och
lägenheter, att med bibehållande af deras krononamn och natur under perpetuel
arrende af bolaget innehafvas, utan att någon afsöndring deraf vore
tillåten; att bolaget derjemte förvärfvat sig annan för kanalverket erforderlig
jord, nemligen dels halfva skattefrälse!]emmanet Åker, halfva frälsehemmanet
Lilla Håjum, mantal kronoskatte Stora Håjum med underliggande lägenheter
och vattenverk enligt “fästedom" den 30 Juni 1796, dels | mantal
kronoskatte Stora Håjum N:o 2 enligt Kammarkollegii skatteköpebref den 11
Augusti 1795, dels 254 mantal kronoskatte Stafvered med Stafvereds mosse
enligt “fastedom" den 9 Augusti 1826, dels ett stycke af staden Venersborgs
donationsjord enligt Venersborgs rådstufvurätts fastebref den 24 Augusti 1835,
samt dels tullhusplatsen vid Lilla Edet enligt auktionsprotokoll den 30 Januari
1832; ätt sedermera i och för föreslagen ombyggnad af Trollhätte kanal bildats
Nya Trollhätte kanalbolag, som genom Kongl. Maj:ts öppna bref och privilegium
den 2 Februari 1838 erhållit behörig oktroj och hvars rättsförhållanden
gentemot statsverket i öfrigt bestämts genom samma dag utfärdade “regler

- 643 —

för Nya Trollhätte kanalbolag" samt genom ett den 20 Mars 1838 emellan
Kongl. Maj:t och Kronan å ena samt bolaget å andra sidan upprättadt kontrakt;
att enligt dessa urkunder det nya bolaget fått öfvertaga kanalverket
med alla dess tillhörigheter, emot skyldighet ej mindre att till aktieegarne i
det gamla bolaget erlägga kontant lösen för kanal- och slussverket jemte alla
dess tillhörigheter med 419,375 riksdaler banko, äfvensom ansvara för uppfyllandet
af alla det ganda bolagets åligganden och förbindelser, i följd hvaraf
de till gamla bolaget förlänta och af det nya bolaget förvärfvade lägenheter
icke finge af detta från kanalverket afsöndras, än äfven att efter 25 års förlopp
till Kongl. Maj:t och Kronan årligen erlägga, förutom en afgift af 10,000
riksdaler banko, allt hvarmed behållna inkomsten öfverstege 100,000o riksdaler
samma mynt; att, ehuru ofvannämnda halfva skattefrälsehemmanet Åker med
flere af det gamla bolaget särskildt åtkomna hemman och lägenheter, förvärfvade
som de vore för kanalens behof och för dess räkning samt af det nya
bolaget lösta såsom tillhörande kanal verket och ingående i de nya privilegierna,
förty och med stöd af privilegiernas ordalag på anförda ställen bort enligt
Revisorernes mening uteslutande för kanalverkets räkning användas och såsom
dess egendom betraktas, dessa fastigheter likväl — med undantag för de åt
tjenstemän till begagnande upplåtna l mantal Lilla Håjum och 4 mantal Åker,
som fortfarande, ehuru utan åsatt värde, inginge i bolagets allmänna räkenskaper,
— alltifrån år 1867 icke varit i samma räkenskaper upptagna och redovisade,
utan särskildt bokförts såsom aktieegarnes enskilda tillhörighet, hvarigenom,
sålunda en del af kanalverkets fasta egendom undandragits bolaget och såsom
enskild egendom tillagts dess aktieegare, hvilket vore stridande mot Revisorernes
uppfattning i afseende å dispositionsrätten till berörda fastigheter; att vidare,
på föranstaltande af Nya Trollhätte kanalholags direktion, hvars åtgörande
derutinnan blifvit af aktieegarne i allo gilladt, laga skiften verkstälts emellan
delar af å ena sidan bolaget “oskiljaktigt tillhöriga" hemmanen af Stora
Håjum och Olidan och å andra sidan dess “enskilda hemman" Åker och H
af Stora Håjum, vid h vilka skiften så förfarits, att kanalen, såvidt den haft
sin sträckning öfver de skiftade hemmanens områden, blifvit med nödigt utmål
förlagd uteslutande på kronohemmanen Olidan och tv mantal Stora Håjums
egor, hvaremot marken emellan kanallinie!! och Göta eif tilldelats bolagets
hemman, hvarförutom förekomme, att platsen för den å hemmanet Olidan anlagda
så kallade Trollhätte skeppsdocka, hvilken plats varit föremål för särskild,
af Revisorerne omförmäld upplåtelse och hvilken jemlikt derför meddelad
bestämmelse, år 1898 skulle återgå till nämnda hemman, emellertid blifvit
genom nämnda skifte under eu särskild egofigur N:o 291 såsom skogsmark
med grad 10 (= T‘» af full grad) tillagd bolagets så kallade enskilda hemman;
att syftet med dessa skiften ingalunda varit att bereda kanalverket någon

— 644 —

fördel, utan fastmera att söka från detsamma skilja platser, Indika såsom tjenliga
för industriela anläggningar hade högt försäljningsvärde; att mot lagligheten
af sjelfva skiftesförrättningarne, Indika blifvit genom Yäne härads egodelningsrätts
särskilda beslut den 28 Februari 1867 till laga efterrättelse faststälda,
vore att erinra, hurusom, oafsedt att de öfvergått hemman å hvilka storskifte
förut egt rum och att genom skiftet bildats egofigurer, som stode i strid med
skiftesstadgans föreskrifter, med skiftet afsetts, att jord som Kongl. Maj:t i
ofvanberörda bref och privilegier af den 2 Februari 1838 förklarat icke få
från kanalverket afsöndras, skulle detsamma frånhändas, utan att, försåvidt
Revisorerne kunnat inhemta, Kongl. Maj:ts tillstånd dertill erhållits; att bolaget
derjemte efter år 1862 på skilda tider till uppgifna personer försålt åtskilliga
tomter och jordområden, utan att, såsom enligt Revisorernes mening bort ske,
till dessa försäljningar utverkats Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, eller de influtna
köpeskillingsmedlen i kanalverkets allmänna räkenskaper redovisats; att, jemte
det bolaget alltifrån år 1863, eller det år hvarmed bolaget skulle till statsverket
inbetala förutom en afgift af 15,000 kronor allt hvarmed behållna
inkomsten öfverstege 150,000 kronor, kunnat tillgodoräkna sig sistnämnda
belopp och derjemte till statsverket årligen inlevererat vissa uppgifna summor,
aktieegarne härutöfver haft inkomst af de såsom deras enskilda tillhörighet
särskildt bokförda tillgångame, om beloppet af hvilken inkomst för vissa uppgifna
år Revisorerne jemväl lemnat upplysning, i sammanhang hvarmed äfven
erinrats, hurusom, efter hvad Revisorerne inhemtat, för år 1895 till aktieegarne
utdelats, förutom ofvannämnda belopp 150,000 kronor, en årsvinst af 45,000
kronor; att, derest de af Revisorerne uttalade, här ofvan berörda åsigter vunnit
tillämpning, den statsverket tillkommande andel i bolagets vinst uppenbarligen
skulle blifvit större än förhållandet i sjelfva verket varit; att jemväl i ett
annat hänseende bolagets åtgöranden ländt till minskning i denna andel, i det
nemligen åtskilliga af bolaget gjorda utgifter, som icke påkallats af kanalverkets
behof, bestridts af medel, som eljest skolat till statsverket ingå; samt att, på
grund af hvad sålunda och i öfrigt af Revisorerne meddelats, det torde kunna
ifrågasättas, huruvida vid förvaltningen af Nya Trollhätte kanalbolags angelägenheter
statens berättigade intresse blifvit vederbörligen tillgodosedt; och
med anledning häraf samt med hänsyn till de högst värdefulla tillgångar, som
förefunnes i de invid Kronans mark vid Trollhättan befintliga vattenfall, och
hvilkas tillvaratagande gifvetvis vore för statsverket af största vigt, hafva
Revisorerne ansett sig böra å hvad af dem blifvit meddeladt fästa Riksdagens
uppmärksamhet, under uttalande af den mening, att en på allsidig granskning
grundad utredning borde åvägabringas, till åstadkommande af full klarhet angående
Kronans och bemälda bolags inbördes rättsförhållanden, i sammanhang
hvarmed äfven torde böra tagas i öfvervägande, huruvida icke kanalverket

— 645 -

måtte kunna genom lösen eller köp för Kronan förvärfvas, hvilken utredning
sjntes under närvarande förhållanden vara så mycket angelägnare, som fråga
nyligen väckts om utvidgning af Trollhätte kanal eller om beredande af annan
utfartsväg från Yenern till Vesterhafvet, samt denna frågas lösning otvifvelaktigt
komine att beröra statens intressen vid Trollhättan.

Genom nådig remiss den 6 sistlidne December har Kammarkollegium fått
sig anbefaldt att efter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Elfsborgs
län hörande afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Revisorernes ofvanberörda
framställning; och har till åtlydnad häraf Kollegium i ärendet infordrat
Eders Kongl. Maj:ts bernälde Befallningshafvandes underdåniga yttrande, deruti
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på anförda skäl anslutit sig till Revisorernes
uppfattning om obehörigheten af Nya Trollhätte kanalbolags åtgöranden
i de af Revisorerne anmärkta hänseenden, äfvensom dervid tillika särskild!
upplyst, dels att af bolaget från och med år 1882 från hemmanen Lilla Håjum,
mantal Stora Håjum, A mantal Stafvered och i mantal Åker försålts,
enligt bilagd specifik förteckning, tomter och lägenheter för en köpeskilling
af tillsammans 248,296 kronor 50 öre, dels ock i fråga om de anmärkta
skiftesförrättningarne, vid hvilka, enligt hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
derom närmare angifvit, på flerehanda sätt obehörigen och till förfång
för det allmännas rätt förfarits, meddelat, hurusom och då i följd af
vissa formela oegentligheter vid nämnda förrättningar tid till talan mot desamma
enligt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes mening icke vore för
Kronan försuten, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande komme att hos
Justitiekanslersembetet göra framställning, att de af Vane härads egodelningsrätt
den 28 Februari 1867 meddelade beslut, hvarigenom skiftena blifvit fastställa,
måtte å Kronans vägnar öfverklagas, på det Kronan, sedan samma
beslut blifvit undanröjda, måtte komma i tillfälle att hos egodelningsrätten
anföra besvär emot skiftena; och har, efter hvad en från Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande till Kollegium sedermera inkommen, till Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet stöld skrifvelse med dervid fogad bilaga upplyser, den
sålunda bebådade framställningen till Justitiekanslersembetet numera äfven
blifvit gjord.

13% t Tillika har från Nya Trollhätte kanalbolags direktion till Kollegium
inkommit ett till Eders Kongl. Maj:t stäldt underdånigt yttrande i detta ämne,
uti hvilket yttrande direktionen bemött Revisorernes anmärkningar och på
åberopade grunder sökt göra gällande befogenheten af bolagets i anmärkta
hänseenden vidtagna åtgärder.

För egen del får Kollegium, med öfverlemnande af samtliga sålunda
mottagna handlingar i ärendet jemte den i Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
underdåniga yttrande åberopade karta, i underdånighet anföra, att

646 -

åtskilliga af de genom 1793 års nådiga privilegium till Trollhätte kanal- och
slussverks bolag upplåtna hemman och Lägenheter, hvilka enligt samma privilegium
skulle bibehålla deras krononamn och natur, emellertid i jordeböckerna
för tiden derefter och allt hittills förekomma under skatte- eller frälsetitel,
särskildt x5ff mantal Håjum, hvilket utgör en del af skattehemmanet Stora
Håjum N:o 2, om 1 mantal, äfvensom Olidan, hvilken senare fastighet omfattar
två särskilda hemman N:ris 1 och 2, hvartdera om i mantal, det ena
skatte och det andra frälse; att denna omständighet dock torde vara utan betydelse,
då, hvad denna kategori af kanalbolagets fastigheter angår, deras
egenskap af kronoegendom och deras oskiljaktighet från kanal verket städse
varit af kanalbolaget erkänd; att kanalbolagets öfriga fastigheter, såvidt de
finnas i jordeböckerna upptagna, derstädes äro införda såsom skatte eller frälse;
att | mantal Stora Håjum N:o 2, på sätt Revisorer^ angifvit, till Trollhätte
gamla bolag försålts genom Kollegii skatteköpebref den 11 Augusti 1795,
hvaruti emellertid något särskildt förebehåll om inskränkning i bolagets dispositionsrätt
till hemmanet icke förekommer; att Kollegium i öfrigt icke ur
sina handlingar, såvidt de nu hunnit undersökas, är i tillfälle att rörande
Kronans och kanalbolagets rättsförhållanden meddela någonting utöfver hvad i
ärendet redan finnes upplyst och utredt; samt att Kollegium, med afseende å
hvad i ärendet förekommit, icke kan annat än dela Revisorernes uppfattning
om önskvärdheten af en närmare utredning angående dessa förhållanden; hvarjemte
Kollegium, beträffande särskildt den nu väckta frågan om skyldighet för
kanalbolaget att till statsverket redovisa afkomst af åtskilliga bolagets så
kallade enskilda tillgångar — hvilken fråga, likasom den om beståndet och
befogenheten af de i ärendet omförmälda egoskiftesåtgärder, lärer i händelse
af fullföljd ankomma på laga domstols pröfning — ansett sig icke böra underlåta
att erinra, hurusom uti en, såsom det vill synas, likartad fråga rörande
förvaltningen af Strömsholins kanalverk rättegång, jemlikt Riksdagens år 1875
derom meddelade föreskrift, varit af Fullmägtige i Riksgäldskontoret mot
Strömsholms nya kanalbolag anhängiggjord, uti hvilken genom Eders Kong!.
Maj:ts nådiga dom den 30 Juli 1878 slutligen afgjorda rättegång Fullmägtiges
talan äfven bifallits.

Stockholm den 30 Januari 1896.

Underdånigst:

HANS FORSSELL.

STEN FORSBERG.

HJ. NEHRMAN.
Föredragande.

Henr. Bergman.

— 647 -

Kongl. Maj:t8 Befallningshafvandes I
Elfsborgs län

yttrande.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den 6 sistlidne December har Kongl. Kammarkollegium
infordrat Konungens Befallningshafvandes underdåniga yttrande i
anledning deraf, att Riksdagens Revisorer uti sin till innevarande års Riksdag
afgifna berättelse funnit sig föranlåtne, att på anförda skäl göra hemställan
om åvägabringande af eu på allsidig granskning grundad utredning, till åstadkommande
af full klarhet angående kronans och Nya Trollhätte kanalbolags
inbördes rättsförhållanden.

Under förmälan, hurusom bolaget, hvilket, enligt sina den 2 Februari
1838 undfångna privilegier, hade skyldighet att till deri stadgad fördelning
emellan kronan och bolaget redovisa sina inkomster, företagit sig att från och
med år 1867 dels till bolagets aktieegares enskilda nytta tillgodogöra sig åtkomsten
af U mantal Stora Håjum och W mantal Stafvered med Stafvereds
mosse, hvilka fastigheter bolaget fått på sig öfverlåtna af Trollhätte kanalslussverks
bolags samt dels från dessa fastigheter jemte £ mantal Lilla Håjum
och | mantal Åker, hvilka bolaget förvärfvat på enahanda sätt, försälja åtskilliga
tomter och jordområden, utan att till kronan lemna redovisning för
derigenom influtna köpeskillingsmedel, hafva Revisorerne, hvilka ansett berörda
förfarande stridande mot privilegierna, funnit den ifrågasatta utredningen behöflig
bland annat derför, att på grund deraf måtte kunna bedömas, huruvida
icke kronans rätt blifvit förnärmad genom samma förfarande.

Enligt ingressen till nämnda privilegier, blef Nya Trollhätte kanalbolag
oktrojeradt, med skyldighet att, enligt faststäld plan, utvidga och ombygga
Trollhätte kanal- och slussverk, men med rätt, att kanalen och dess slussar,
med allt hvad dertill hörde eller densamma genom privilegierna tillagdt
blefven allt framgent i everlderliga tider ega, underhålla och af kastningen deraf
sig till nytta använda med de i privilegierna föreskrifna vilkor och förmåner,
hvilka blifvit stadgade och medgifna, med hänsigt, å ena sidan, att
bereda säkerhet för berörda arbetens utförande, att betrygga kanalfartens frarngena
vidmagthållande i ändamålsenligt skick och att i sinom tid bereda staten
någon ersättning för dess kostnader för företaget, och, ä den andra, att
lemna bolaget skälig ersättning för de uppoffringar, detsamma dervid kumme
att vidkännas.

Beskaffenheten och omfånget af den egendom, som sålunda under vissa
vilkor tillerkändes det nya bolaget, angifvas i 2 § af privilegierna, hvari
stadgas, att det nya bolaget skulle, under ansvarighet för uppfyllandet af alla

— 648 —

det gamla bolagets åligganden och förbindelser, till detta bolag erlägga lösen
med angifvet belopp för det dåvarande kanal- och slussverket med alla dess
tillhörigheter. Härigenom fick bolaget öfvertaga, förutom ständig besittningsrätt
till åtskilliga hemman och lägenheter af krono natur, hvilka, enligt 1793
års privilegier, blifvit till kanalverket upplåtna, eganderätten till ^-mantal
Stora Håjum, -fs mantal Stafvered med en fjerdedel i Stafvereds mosse, -\
mantal Lilla Håjum och \ mantal Åker, hvilka fastigheter blifvit af det gamla
bolaget inköpta. Att sistnämnda fastigheter sålunda icke kommit i det nya
bolagets hand såsom någon dess aktieegares enskilda egendom, utan såsom
kanalverkets tillhörigheter, framgår äfven tydligt deraf, att vid lagfart å fastigheterna,
som beviljats den 28 April 1887, bolaget icke haft att till bestyrkande
af sin eganderätt åberopa någon annan fångeshandling, än en den 30 Oktober
1838 af direktionen för det gamla bolaget jemte för ändamålet särskildt utsedde
förtroendemän utfärdad handling, hvarigenom förklaras, att som det nya
bolaget dåmera på nöjaktigt sätt godtgjort den föreskrifna lösesumman för
aktierna i det gamla bolaget, så följde häraf, att alla de anspråk, som det
gamla bolaget förut egt å kanal- och slussverket och dess tillhörigheter, då
mera helt upphört, såsom i allo på det nya bolaget öfverflyttade.

I sakens så beskaffade skick synes ovedersägligt, att de ifrågavarande
fastigheterna äro hänförliga till sådana kanalverkets tillhörigheter, i afseende
å hvilkas afkastning skall, enligt hänvisningen i ingressen till privilegierna,
tillämpas de vilkor för användningen af bolagets inkomster, som finnas i privilegierna
stadgade. Här nu i 9 § af privilegierna föreskrifves, att efter 25
år från arbetets början bolaget skall till kronan erlägga en afgift af 10,000
rdr banko årligen samt i alla fall allt, hvarmed behållna inkomsten öfverstiger
100,000 rdr banko, torde vara uppenbart, att hela afkastningen af de ifrågavarande
fastigheterna bör till sådan fördelning emellan kronan och bolaget
redovisas.

Lika påtagligt, som det är, att bolaget under sådant förhållande saknar
berättigande att till sina aktieegares enskilda nytta undanhålla någon del af
berörda afkastning från dylik redovisning, lika uppenbart är ock, att bolaget
ej heller kan ega befogenhet att på enahanda sätt förfara med de lcöpeskillingsmedel,
som inflyta genom försäljning af tomter och andra jordområden från
de ifrågavarande fastigheterna. Ehuru privilegierna icke lägga hinder i vägen
för dylika försäljningar, försåvidt kanalfartens framgena vidmagthållande icke
derigenom äfventyras, så följer dock ingalunda häraf, att de medel, som härigenom
beredas, få af bolagets aktieegare fritt disponeras, utan ligger fastheldre
i sakens natur, att dessa medel böra afsättas såsom ett bolaget tillhörigt
kapital, på det åtkomsten deraf må i stadgad ordning komma icke
allenast bolaget utan äfven kronan tillgodo.

649 —

Under det sålunda de åtgärder, som i ofvan antydda syfte blifvit af
bolaget vidtagna, synas stå i strid med den urkund, hvarefter bolagets rättsförhållande
till staten bör bedömas, äro dessa åtgärder derjemte ingalunda af
någon underordnad ekonomisk betydelse. I detta afseende tillåter sig Konungens
Befallningshafvande till en början erinra, att Revisorernes anmärkning, det
hemmanen Lilla Håjuin och Åker i de “allmänna räkenskaperna" redovisas
såsom anslagna till lön åt tjensteman, berättigar till det antagande, att alla
afgifter för tomter, som blifvit upplåtna från dessa hemman, äfvensom köpeskillingar
för jordområden, som derifrån afyttrats, upptagas i de enskilda räkenskaperna
och sålunda komma aktieegarne enskildt till godo. Vid granskning
af bilagda karta öfver Trollhättan, hvarå egolotter till ifrågavarande hemman
finnas "betecknade med litt. B. C. E. och F., inhemtas, att nästan hela detta
stora samhälle har sina byggnadstomter förlagda på områden, som tillhöra
samma hemman, så att de inkomster, som beredas medelst tomtlegor, icke
kunna vara obetydliga. Dessa tomtlegor uppgifvas väl för närvarande vara
ganska låga, men då de derom upprättade kontrakten i allmänhet lära med
innevarande år tilländagå, torde bolaget icke underlåta att medelst förhöjning
å tomtlegorna söka befordra de indrägtiga tomtförsäljningarne. Hvad angår
de af bolaget vidtagna försäljningar, Indika synas hafva börjat först vid tiden
omkring år 1882, så upplyser bilagda förteckning å lagfarter på sålunda afsöndrade
lägenheter, att köpeskillingame för afsöndringarne uppgått, för hemmanet
Lilla Håjum till 162,874 kronor 93 öre, för Ur mantal Stora Håjum
till 25,294 kronor 99 öre, för mantal Stafvered till 17,095 kronor 14 öre
och för hemmanet Åker till 43,031 kronor 44 öre, eller tillhopa till 248,296
kronor 50 öre.

I fråga härefter om de af Revisorerne omförmälda tvenne laga skiftena,
så hafva dessa blifvit af bolaget föranstaltade såsom en förberedande åtgärd
för genomförande af bolagets afsigt att undandraga kronan andel uti intraderna
af de ifrågavarande hemmanen. Dessa skiften, Indika synas hafva blifvit inrättade
efter bolagets anvisningar, utgöra ock en illustration om det hänsynslösa
sätt, hvarmed bolaget vid fullföljande af berörda afsigt gått till väga.

Det ena af dessa skiften omfattar alla egorna till hemmanet Stora Håjum,
1 mantal, jemte inegorna till hemmanet Lilla Håjum, i- mantal, äfvensom i
sammanhang med skiftet verkstäldt egoutbyte emellan dessa hemman. Åt handlingarne
inhemtas, att skiftet, hvilket blifvit af Kommissionslandtmätaren C.
O. Österman den 10 Oktober 1864 påbörjadt och den 14 Maj 1866 afslutadt,
egt rum emellan å ena sidan bolaget, såsom egare af H mantal Stora Håjum
och hemmanet Lilla Håjum, samt å den andra kronan, såsom egare af återstående
År mantal Stora Håjum, ett kronohemman, hvartill dock bolaget enligt

Rev. Ber. ang. Statsverket Jäv är 1894. 82

— 650 —

privilegierna har perpetuel besittningsrätt. Detta skifte har blifvit den 28
Februari 1867 af Vane härads egodelningsrätt faststäldt.

Det andra skiftet afser alla egorna till hemmanen Olidan och Åker, af
hvilka det förra, som enligt privilegierna innehafves af bolaget med perpetuel
besittningsrätt, eges af kronan och det senare af bolaget. Nyssnämnde landtmätare
har den 17 Oktober 1865 påbörjat och den 16 Maj 1866 afslutat
detta skifte, hvilket derefter blifvit den 28 Februari 1867 stadfästadt af Väne
härads egodelningsrätt.

I afseende på det förstnämnda skiftet förekommer, att den skifteslagets
mark, som tagits i anspråk för anläggning af det bolaget tillhöriga kanalverket,
icke med behöflig! utmål afräknats å bolagets egolott, såsom i 9 kap.
3 § af 1827 års skiftesstadga föreskrifves, utan i ett särskilt skifte tilldelats
kronohemmanet; att, i syfte att än vidare genomföra den egendomliga åtgärden
att genom skiftet tillförsäkra kronan eganderätt till den mark, hvarå bolagets
kanalverk är beläget, skifteslaget genom egoutbyte med ett angränsande skifteslag
tilldelats ett bolaget förut tillhörigt område, hvarå en annan del af kanalverket
är uppförd, hvarefter äfven detta område tillskiftats kronohemmanet; att,
under det egoutbyte enligt skiftesstadgan må företagas endast i ändamål att åstadkomma
rät linie å råskilnad eller att med öfriga skifteslaget sammanföra ega,
som ligger inom annat skifteslag, det ifrågavarande egoutbytet långt ifrån att
befordra något af dessa ändamål haft den påföljd, att den genom egoutbytet
förvärfvade marken bildat en oformlig egofigur, hvilken, omgifven af det främmande
skifteslagets egor, ligger utanför den förut räta skilnadslinien mellan
skifteslagen; att skiftesläggningen af utmarken i öfrigt skett på sådant sätt,
att bolaget derigenom tilldelats alla de områden, hvilka genom sitt läge varit
värderika, under det kronan, förutom kanalområdet, bekommit en egolott, som
i följd af sin belägenhet afsides haft föga värde; att sålunda bolaget erhållit
dels å ena sidan om kanalen ett utmarksskifte, hvilket, redan vid skiftet delvis
bebygdt, numera blifvit för än vidare bebyggande indeladt i tomter och qvarter,
samt dels å andra sidan om kanalen hela den skifteslaget tillydande stranden
utefter de kronan tillhöriga Trollhätte strömmar med ett derå beläget tomtområde,
hvarå Trollhätte oljeslageri varit uppfördt; att, såsom det vill synas,
bolaget härigenom med full eganderätt åtkommit någon del af stranden emellan
Kafveldammen och slussen i Polhems kanal, hvilken strand, enligt privilegierna,
blifvit under perpetuel besittningsrätt upplåten åt bolaget såsom en kronolägenhet,
hvilken dock icke finge från kanalverket afsöndras; samt att vid
förrättningen kronans rätt icke såsom vederbort bevakats af något dertill af
Konungens Befallningshafvande förordnadt ombud, utan en kronolänsman efter
bemyndigande af kronofogden i orten obehörigen tillåtits att dervid föra kronans
talan.

— 651 —

Beträffande åter skiftesförrättningen å hemmanen Olidan och Åker upplysa
handlingarne, att dessa hemman, hvilka haft gemensam utmark, deremot
fatt genom behörigen stadfästadt storskifte särskilda inegor sig tilldelade, det
förra hemmanet i ett skifte, och det senare i två skiften; att, oaktadt det
varit påtagligt, att någon lämpligare indelning af egorna icke kunde vinnas
genom rubbning af berörda storskifte, beslut vid förrättningen fattats, att
jemväl inegorna skulle ingå i skiftet; att vid skiftesläggningen kronohemmanet
Olidan uti en långsträckt och oformlig egofigur erhållit samtliga sina egor i
ett skifte, hvilket omflutit kanalverket; att således kronan äfven vid detta
skifte fått tillsläppa erforderligt område för berörda verk, oaktadt detsamma
tillhör bolaget och varit uppfördt till någon mindre del å den gemensamma
utmarken, men hufvudsakligen på inegorna till hemmanet Åker, som
eges af bolaget; att bolaget, som för sistnämnda hemman bekommit sina egor
i två skiften, derigenom efter delvis synnerligen låg uppskattning tillagts dels,
förutom andra inegor, alla kronohemmanets odalegor med dertill hörande åbyggnader
och derå belägna två värderika tomtområden, å hvilka Trollhätte mekaniska
verkstad och Trollhätte pappersbruk varit anlagda, samt dels hela
skifteslagets strand utefter Trollhätte strömmar; att, hvad angår den af Revisoreme
omnämnda skeppsdockan, hvilken varit anordnad å skifteslagets gemensamma
utmark, derför erforderligt område, enligt åberopade 3 § i 9 kap.
skiftesstadgan, rätteligen tilldelats bolaget, såsom dockans egare, men fått af
bolaget öfvertagas efter allt för lågt uppskattningsvärde; samt att ej heller
vid detta skifte kronan varit representerad genom något lagligen befullmägtigadt
ombud, utan att såsom sådant ombud obehörigen godkänts en kronolänsman,
som varit dertill förordnad af kronofogden i orten.

Innebörden af dessa skiften framgår af de oförbehållsamma uttalanden,
som förekomma derom i de “anteckningar om Nya Trollhätte kanalbolag", hvilka
år 1884 blifvit af eu af ledamöterna i bolagets direktion från trycket utgifna.
Med begagnande af den hos direktionen öfliga terminologi, yttrar nemligen
bemälde direktionsledamot om dessa skiften, att då bolaget dervid, emot att
den bolagets enskilda hemman (= sådana hemman som egas af bolaget) tillhörande
mark, hvarå den nya kanallinien vore uppförd, öfverflyttats till det
oskiljaktiga området (— kronojord, hvartill bolaget har ständig besittningsrätt),
fått sig enskildt tillagdt det för industriela ändamål lämpliga området, så hade
de hinder, som förut mött vid öfverföringen till det enskilda bokslutet af
nämnda hemman blifvit undanröjda. Vid bolagsstämma den 28 December 1867
beslöto äfven aktieegarne, att en sådan öfverföring skulle ega rum från och
med samma års början eller tre månader förr, iin de nya skifteslotterna enligt
bestämmelse vid skiftena skulle få tillträdas. Efter denna åtgärd bereddes
genom skiftena tillfälle för bolaget att sedermera, såsom det uppgifves för

— 652 —

aktieegarnes enskilda räkning, afyttra, bland annat, dels för 15,000 kronor
Trollhätte oljeslageri förenämnda tomtplats, som före skiftet tillhört bolagets
och kronans samfälda mark, samt dels för omkring 31,000 kronor Trollhätte
mekaniska verkstads och Trollhätte pappersbruks ofvan berörda tomtområden,
kvilka före skiftet varit belägna på kronohemmanet Olidans inegor.

I följd af vissa formela oegentligheter vid de ifrågavarande skiftena
torde emellertid, såsom Konungens Befallningshafvande föreställer sig, tid till
talan mot desamma ännu icke vara för kronan försuten. Konungens Befallningshafvande
kommer derför att hos Justitiekanslersembetet göra framställning,
att de af Vane härads egodelningsrätt den 28 Februari 1867 meddelade beslut,
hvarigenom skiftena blifvit faststälda, måtte å kronans vägnar öfverklagas, på
det kronan, sedan samma beslut blifvit undanröjda, måtte komma i tillfälle att
hos egodelningsrätten anföra besvär mot skiftena.

Under erinran, att den korta tid, som blifvit Konungens Befallningshafvande
tillmätt för afgifvande af detta utlåtande, icke medgifvit att rörande
sakförhållandena anskaffa alla de uppgifter, som för en mera fullständig belysning
af frågan äro behöfliga, anser Konungens Befallningshafvande dock det
här ofvan anförda innefatta skäl nog för tillstyrkande af Revisorernes gjorda
framställning om en revision, dess hellre, som för den händelse, att kronan
skulle anses böra inlösa kanalverket, det för åvägabringande af öfverenskommelse
härom med bolaget synes vara af framstående vigt att ernå full klarhet
om beskaffenheten af de rättsförhållanden, som nu förefinnas emellan kronan
och bolaget.

Yenersborg i landskansliet den 13 Januari 1896.

Underdånigst:

L. W. LOTHIGIUS.

Mats Zachrison.

653 —

Bilaga.

Förteckning å lägenheter, som af Nya Trollhätte kanalbolag försålts och hvarå
vid Vane häradsrätt lagfart meddelats:

I. Lägenheter af söndrade från } mantal frälse Lilla Håjum.

N:o i L. B.	Lägenheten.	Köparen.	Lagfartsbevisets datum.	Köpe- skillingen.
1 2	7 qv.-ref 47 stänger o) Håjum N:o 4, qvart. Merkurius N:ris 3 och 8, 13,340 qv.-fot	Styrelsen för Bergslagernas jernvägsaktiebolag ............ Ingeniören J. Pihl................	18S2 d. 20 Febr. 1883 d. 28 Febr.	2,921	—
3	Håjum N:o 5, qvart. Najaden N:o 1, 4,464 qv.-fot	Sergeanten Conrad Olzon....	1883 d. 28 Febr.	1,166	—
4	Håjum N:o 6, qvart.\|Bore N:o 4 och 5	Tobias Opbacken ................	1883 d. 28 Febr.	5,100	41
5	Tomten N:o 5, om 8,280 qv.-fot, i qvart. Näcken	t. f. Kronolänsmannen J. Ols-son Forsell........................	1883 d. 28 Juni	2,898	—
7	Tomten N:o 9, om 5,456 qv.-fot, i qvart. Najaden	Johan O. Forsell ................	1884 d. 29 Okt.	2,728	—
8	Tomten N:o 3, om 9,698 qv.-fot, i qvart. Apollo	A. Haglund...........................	1886 d. 23 Sept.	3,879	20
9	Tre lägenheter; Hoteltomten, om 9,631 qv.-fot, tomten N:o 3, om 7,812 qv.-fot, i qvart. Svan, tomten N:o 6, om 9,000 qv.-fot, i qvart. Merkurius, med byggnader	Trollhätte kommun ............	1887 d. 28 April	40,000
10	Tomten N:o 3, om 6,952 qv.-fot, tomten N:o 13, om 6,984 qv.-fot, tomten N:o 14, om 6,952 qv.-fot, i qvart. Strömkarlen	Johan Blomqvist....................	1887 d. 28 April	6,811	84
11	Afsöndring, om 17,457 qv.-fot	Leopold Landberg................	1887 d. 28 April	2,967	69
12	Tomten N:o 5, om 5,346 qv.-fot, i qvart. Svan	J. A. Nilsson ........................	1887 d. 28 April	2,138	40
14	Afsöndring, om 10,600 qv.-fot, i qvart. Svan	Karl Fredrik Andersson ....	1888 d. 20 Febr.	4,240	—
21	Tomten N:o 3, om 7,837 qv.-fot, i qvart. Vulcan	Ida Mellgren .......................	1888 d. 20 Dec.	3,134	80
22	Tomten Nio 4, om 9,618 qv.-fot, i qvart. Vulcan	Gustaf Johansson ................	1888 d. 20 Dec.	3,565	80
23	Tomten N:o 8, om 7,475 qv.-fot, i qvart. Merkurius	Sällskapet Enighet................	1889 d. 19 Febr.	2,990	—
29	Tomten N:o 5, om 716,5 qv.-m., i qvart. Sjöfrun	C. F. Lundberg....................	1892 d. 1 Mars	4,062	56
30	Tomten N:o 4, om 678,7 qv.-m., i qvart. Neptun	Oskar Tyberg........................	1892 d. 30 April	3,848	23
33	Tomten N:o 1, om 592,5 qv.-m., i qvart. Jupiter	Johan Gustaf Larsson .......	1893 d. 26 April	2,689	,95

654

N:o i L. B.	Lägenheten.	Köparen.	Lagfartsbevisets datum.	Köpe- skillingen.
45	I Tomten N:o 6, om 15,280 qv.-fot, i qvart.	Flundre, Wäne och Bjerke
	Diana	härads tingslag ................	1894 d. 28 Febr.	7,640	_
46	Lägenhet, om 5,344 qv.-m., i qvart. Oden	Trollhättans församling........	1894 d. 28 Febr.	10,000	—
47	Tomten N:o 4, om 692 qv.-m., och 183 qv.-m.
	af tomten N:o 3 i qvart. Sjöfrun	Fabrikören Johan Blomqvist	1894 d. 1 Mars	4,961	25
48	Nydqvist & Holms jernväg, om 70 ar 65 qv.-m.	Fabriksbolaget Nydqvist &
		Holm ................................	1894 d. 4 Juni	1,500	—
49	Tomten N:o 6, om 1,016 qv.-m., i qvart.	Handelsbolaget Edv. Skager-
	Svan	lind & C:o ........................	1894 d. 4 Juni	5,760	72
52	Tomterna N:o 5. och 6, om 1,722 qv.-m., i	Nykterhetssamfundet I.O.G.T.
	qvart. Thor	i Trollhättan ....................	1894 d. 27 Dec.	1,500	_
53	Tomten N:o 7, om 968 qv.-m., i qvart. Dufvan	Johan Gustaf Ljung ............	1895 d. 11 Febr.	2,749	12
54	Tomten N:o 5, om 680 qv.-m., i qvart.
	Neptun	Emil Johansson ....................	1895 d. 12 Febr.	3,087	20
55	Tomten N:o 2, om 583 qv.-m., i qvart.
	Sjöfrun	P. Dahlberg ........................	1895 d. 8 Maj	3,305	61
56	Tomten N:o 3, om 672 qv.-m., i qvart. Bore	Apotekaren C. A. Leth........	1895 d. 8 Maj	3,810	24
57	Tomten N:o 6, om 746 qv.-m., i qvart. Bore	Apotekaren C. A. Leth........	1895 d. 8 Maj	4,229	82
58	Tomten N:o 2, om 692 qv.-m, i qvart. Herkules	Patrik Schickler....................	1895 d. 17 Juni	3,923	64
59	Tomten N:o 3, om 992 qv -m., i qvart. Oxen	Axel Eriksson.......................	1895 d. 17 Juni	2,817	28
60	Tomten N:o 3 a, om 517,9 qv.-m., i qvart.
	Gripen	Jan Olof Johansson ............	1895 d. 14 Okt.	1,760	86
61	Tomten N:o 6, om 948,7 qv.-m , i qvart.
	Toppön	Edvard Lindberg ...............	1895 d. 14 Okt.	2,694	31
62	Tomten N:o 7, om 712,8 qv.-m., i qvart.
	Necken	Oskar Hall..........................	1895 d. 10 Dec.	4,041	58
63	Tomten N:o 8, om 696,9 qv.-m., i qvart.
	Necken	Oskar Hall............................	1895 d. 10 Dec.	3,951	42
			Summa\| 162,874\|93

II. Lägenheter af söndrade från mantal kronoskatte Störa Hdjum:

N:o i L. B.	Lägenheten.	Köparen.	Lagfartsbevisets datum.	Köpe- skillingen.
1	14 qv.-ref 93 stänger a)	Styi’elsen för Bergslagernas
		jernvägsaktiebolag............	1882 d. 20 Febr.	- -	—
2	Häjum N:o 3 Adolfsberg, omkr. 91,360 qv.-fot	Trollhätte oljeslageri-akt.bol.	1883 d. 28 Febr.	15,000	_
3	Afsöndring, om 9,655 qv.-fot	Johan Robert Dahllöf ........	1887 d. 28 April	3,637	66
8	Nydqvist & Holms jernväg b)	Fabriksbolaget Nydqvist &
		Holm ...............................	1894 d. 4 Juni	_ _	_
9	Lägenhet, om 230,9 qv.-m.	Robert Dahllöf ....................	1894 d. 16 Okt.	669	52
10	Lägenhet, om 1,757 qv.-m.	Leopold Landberg................	1895 d. 16 Febr.	3,988	39
11	Lägenhet, om 880,8 qv.-m.	Claes Andersson....................	1895 d. 14 Okt.	1,999	42
			Summa	25,294)99

655 —

III. Lägenheter afsöndrade frän mantal kronoskatte Stafvered:

N:o i L. B	Lägenheten.	Köparen.	Lagfartsbevisets datum.	Köpe- skillingen.
2	59 qv.-ref 89 stänger a)	Styrelsen för Bergslagernas
		jern vägsaktiebolag ............	1882 d. 20 Febr.	—
4	Stafvered N:o 3 Elfhög, 104,690 qv.-fot	Ingeniören A. Nydqvist........	1883 d. 1 Mars	3,738	93
5	Tomten N:o 3, om 13,965 qv.-fot, i qvart.
	Rödjan	Axel Rudolf Björnberg........	1883 d. 24 Okt.	3,491	25
13	Tomten N:o 3, om 7,048 qv.-fot, i qvart. Pallas	Axel Rudolf Björnberg........	1888 d. 20 Dec.	2,466	80
14	Tomten N:o 8, om 5,146 qv.-fot, i qvart. Ceres	Carl Gunuarsson ................	1888 d. 20 Dec.	2,058	40
18	Tomten N:o 1, om 422 qv.-m., i qvart. Hebe	Svante Grundberg ................	1891 d. 14 Okt.	1,914	80
30	Tomten N:o 9, om 424 qv.-m., i qvart. Hebe	Johan Håkansson ...............	1893 d. 16 Okt.	1,924	90
\| 33	Nydqvist & Holms jernväg om 40 ar 50	Fabriksbolaget Nydqvist &
	qv.-m. b)	Holm ................................	1894 d. 4 Juni	—	—
44	Lägenhet, om 2,644,5 qv.-m.	Ingeniören Herman Nydqvist	1895 d. 8 Maj	1,500	—
			Summa	17,095	14

IV. Lägenheter afsöndrade från \ mantal frälse Åker:

N:o i L. B.	Lägenheten.	Köparen.	Lagfartsbevisets datum.	Köpe- skillingen.
1	Åker N:o 3, Pappersbruket, om 56,360 qv.-fot	Trollhätte pappersbruks-
		aktiebolag .......................	1883 d. 28 Febr.	9,254	—
2	21,300 qv.-fot	D:o d:o	1884 d. 29 Okt.	3,621	—
3	Afsöndring, om 11,743 qv.-fot c)	Johan Robert Dahllöf ........	1887 d. 28 April	- -	—
4	Afsöndring, om 2.205 qv.-fot	Handelsbolaget Nydqvist &
		Holm ................................	1887 d. 28 April	374	85
5	Afsöndring, om 92,320 qv.-fot	D:o d:o	1887 d. 28 April	15,694	40
7	Afsöndring, om 702 qv.-m.	Trollhätte pappersbruks-
		aktiebolag ........................	1890 d. 19 Febr.	1,965	CO
9	Afsöndring, om 286 qv.-m. Byte mot vederlag	Handelsbolaget Nydqvist &
		Holm ................................	1893 d. 1 Febr.	121	59
10	Nydqvist & Holms jernväg, om 4,935 qv.-m. b)	D:o clio	1894 d. 4 Juni	—	—
11	Lägenhet, om 116 qv.-m. d)	Robert Dahllöf ....................	1894 d. 16 Okt.	- -	—
12	Lägenhet, om 4 har 45 ar 42 qv.-m.	Fabriksbolaget Nydqvist &
		Holm ...............................	1895 d. 12 Febr.	9,000	—

Summaj 4=3,031144

• Totalsumma! 248,296)50

a) Uppgift om köpeskillingens belopp saknas;

b) Den för hela jeruvägen gemensamma köpeskillingen 1,500 kronor redovisas under hemmanet
Lilla Håjum;

c) Köpeskillingen härför inbegripen i köpesumman för lägenheten N:o 3 under Stora Håjum;

d) Köpeskillingen härför inbegripen i köpesumman för lägenheten N:o 9 under Stora Håjum.

— 656 —

Ytterligare yttrande från Kongl. Maj.ts
Befallningshafvande i Elfsborgs län.

Till Konungen.

Uti den 13 dennes afgifvet underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers gjorda framställning om behof af utredning rörande kronans
och Nya Trollhätte kanalbolags inbördes rättsförhållanden har Konungens
Befallningshafvande i fråga om två emellan kronan och bolaget verkstälda
laga skiften uttalat den underdåniga mening, att rätt till talan mot dessa
skiften ännu skulle stå kronan öppen. Till närmare upplysning om de skäl,
hvarpå Konungens Befallningshafvandes nämnda uppfattning är grundad, har
Konungens Befallningshafvande ansett sig böra härvid öfverlemna afskrift af
sin denna dag till Justitiekanslersembetet aflåtna skrifvelse i ämnet.

Venersborg i landskansliet den 20 Januari 1896.

Underdånigst:

L. W. LOTHIGIUS.

Mats Zachrison.

Bilaga.

Afskrift.

Till Justitiekanslersembetet.

För afgifvande af underdånigt utlåtande öfver en af Riksdagens Revisorer
uti deras till innevarande års Riksdag afgifna berättelse gjord framställning
om en på allsidig granskning grundad utredning, till åstadkommande af
full klarhet angående kronans och Nya Trollhätte kanalbolags inbördes rättsförhållanden,
har Konungens Befallningshafvande funnit sig föranlåten att den
24 sistlidne December ''från länets landtmäterikontor reqvirera handlingarne med
tillhörande kartor rörande två i nämnda framställning omförmälda egoskiften.

Vid granskning af dessa egoskiften har Konungens Befallningshafvande,
som dervid funnit bolaget hafva genom skiftena, kronan till förfång, tillvällat
sig orättmätiga fördelar, derjemte inhemtat, att vid skiftena förelupit vissa
formela oegentligheter af sådan beskaffenhet, att klandertalan ännu torde kunna
af kronan anställas med utsigt att få skiftena undanröjda.

Det ena af de ifrågavarande skiftena omfattar alla egorna till hemmanet
Stora Håjum, 1 mantal, jemte inegorna till hemmanet Lilla Håjum,
\ mantal, äfvensom i sammanhang med skiftet verkstäldt egoutbyte emellan
dessa hemman. Af handlingarne inhemtas, att skiftet, hvilket blifvit af Kommissionslandtmätaren
C. O. Österman den 10 Oktober 1864 påbörjadt och

— 657 -

deri 14 Maj 1866 afslutadt, egt ruin mellan å ena sidan bolaget, såsom egare
af H mantal Störa Håjum och hemmanet Lilla Håjum, samt å den andra
kronan, såsom egare af återstående mantal Stora Håjum, ett kronohemman,
hvartill dock bolaget enligt privilegierna har perpetuel besittningsrätt. Detta skifte
har blifvit den 28 Februari 1867 af Vane härads egodelningsrätt faststäldt.

Af skifteshandlingarne äfvensom af här förda diarier har Konungens
Befallningshafvande inhemta!, att dag och ställe för första sammanträdet vid
förrättningen icke blifvit, på sätt i 8 kap. 1 § af 1827 års skiftesstadga föreskrifves,
tillkännagifne fjorton dagar dessförinnan, utan kungörelse om sammanträdet
blifvit blott nio dagar förut vederbörligen offentliggjord; att, oaktadt
ansökningen om förrättningen innehåller, att kronan, såsom egare till
mantal Stora Håjum, hade del i skiftet, detsamma blifvit handlagdt vid fyra
sammanträden, utan att något ombud för kronan varit begärdt, än mindre förordnadt;
att först i anledning af det femte sammanträdet den 17 Oktober
1865 förrättningsmannen i skrifvelse den 20 nästförutgångne September, som
dagen derpå kommit Konungens Befallningshafvande tillhanda, påkallat förordnande
af ombud för bevakande af kronans rätt; att med föranledande häraf
Konungens Befallningshafvande i skrifvelse den 23 i nyssnämnda månad, hvilken
härvid i afskrift bifogas, förordnat kronofogden i "VYäne fögderi att vid
förrättningen vara kronans ombud, men att denne icke hörsammat berörda
ordres, utan, enligt handlingarne bilagd, den 30 i samma månad afbiten skrifvelse
till länsmannen i Tunhems gäll, bemyndigat denne att. utöfva ombudsmanskapet
för kronan; att på grund häraf Kronolänsmannen C. E. Berggren
tillåtits att fungera såsom kronoombud såväl vid sammanträdet den 17 Oktober
1865, som vid förrättningens vidare fortgång och dess afslutande den
14 Maj 1866; att vid sistnämnda tillfälle afskrift af skifteshandlingarne icke
blifvit, såsom i 14 kap. 4 § skiftesstadgan förordnas, utgifven till delegarne
i skiftet, utan hänvisning dem meddelats att inom sextio (lagar från den dag,
då sagda afskrift blefve utlemnad, mot skiftet anföra besvär hos vederbörande
egodelningsrätt; samt att, enligt handlingarne bifogadt bevis, som utfärdats å
bolagets vägnar af Ivainreraren Patrik Bagge och för kronan af Länsmannen
Berggren, afskriften af skifteshandlingarne blifvit den 20 December 1866
emottagen af bolaget.

Det. andra skiftet afser alla egorna till hemmanen Olidan och Åker, af
hvilka det förra, som enligt privilegierna innehafves af bolaget med perpetuel
besittningsrätt, eges af kronan och det senare af bolaget. Nyssnämnde landtmätare
har den 17 Oktober 1865 påbörjat och den 16 Maj 1866 afslutat
detta skifte, hvilket derefter blifvit den 28 Februari 1867 stadfästadt af Väne
härads egodelningsrätt.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 18!)4.

— 658 —

I fråga om detta skifte utvisa handlingarne och diarierna härstädes, att
Konungens Befallningshafvande väl, i anledning åt förrättningsmannens i ofvanberörda
skrifvelse den 20 September 1865 derom framstälda begäran, i sin
förenämnda skrifvelse den 23 i samma månad förordnat kronofogden i Väne
fögderi att vid förrättningen föra kronans talan, men att kronofogden, utan
att hörsamma detta förordnande, genom sin ofvan omförmälda skrifvelse den
30 i sagde månad uppdragit åt länsmannen i Tunhems gäll, att jemväl vid
ifrågavarande skifte vara kronans ombud; att med föranledande häraf Kronoläusmannen
C. E. Berggren tillåtits att i sådan egenskap fungera under hela
skiftesförrättningen; samt att, i afseende på meddelandet af hänvisning till
besvär samt utlemnandet till delegarne af afskrift af skifteshandlingarne, vid
skiftet förfarits på alldeles enahanda sätt, som med hänsyn till det förstnämnda
skiftet blifvit här ofvan anmärkt.

I afseende på hvad sålunda förekommit, tillåter sig Konungens Befallningshafvande
till en början erinra, att kronofogden i Yäne fögderi, hvilken, enligt
12 § 3 mom. i instruktionen för kronofogdame den 10 November 1855, erhållit
Konungens Befallningshafvandes förordnande att vid ifrågavarande två
skiftesförrättningar bevaka kronans rätt och utföra dess talan, måste, vid
jemförelse af 18 § i samma instruktion med 4 § 3 mom. i instruktionen för
kronolänsmännen af nyssnämnde dag, anses hafva saknat befogenhet att ens
sätta länsmannen i orten i sitt ställe, än mera att, såsom i förevarande fall
skett, uppdraga ombudsmannaskapet åt en länsman i ett angränsande distrikt.
Då vid sådant förhållande Länsmannen Berggren varit obehörig att föra kronans
talan vid förrättningarne, hafva dessa försiggått, utan att något lagligt
ombud dervid varit tillstädes för kronan. Det torde derjemte kunna ifrågasättas,
huruvida kronan blifvit till någondera förrättningen vederbörligen kallad.
Enligt 3 kap. 2 § skiftesstadgan torde nemligen kronan såsom delegare i
skiftet hafva varit berättigad att till förrättningarne erhålla särskilda kallelser,
hvilka, jemlikt 5 § i samma kapitel, synas hafva bort komma Konungens
Befallningshafvande tillhanda senast en månad före de sammanträden, hvilka
med kallelserna afsetts. Nu har emellertid Konungens Befallningshafvande,
som icke erhållit underrättelse om några andra sammanträden inom skifteslagen
än dem, som hållits den IT Oktober 1865, undfått denna underrättelse
först tjugufem dagar före den dag, då dessa sammanträden egt rum. Då i
följd häraf vill synas, att kronan icke blifvit vederbörligen kallad till förrättningarne,
torde kronan, som ej heller dervid kommit tillstädes genom något
lagligen befullmägtigadt ombud, böra finnas egä rätt till talan mot förättningarne
inom natt och år från den 24 sistlidne December, då Konungens
Befallningshafvande erhållit kännedom om de förrättningen rörande handlingar.

Men, äfven om kronan, oafsedt ofvannämnda förhållanden, bör anses till

— 659 —

förrättningarne kallad i laga ordning samt på grund deraf kronans utevara,
jemlikt 3 kap. 13 § skiftesstadgan, icke utgjort hinder för förrättningarnes
fortgång och afsilande, torde dock förefinnas andra omständigheter, på grund
hvaraf tid till talan mot förrättningarne ännu icke kan vara af kronan försuten.
Då afskrift af skifteshandlingarne icke vid skiftenas afslutande af delegarne
utbekomma, äro dessa, enligt 14 kap. 4 § skiftesstadgan, berättigade
att för klander å skiftena beräkna fatalietiden från den dag, då handlingarne
dem lemnas. Som icke vid skiftena blifvit bestämdt, att någon viss delegare
skulle ega att å egna och meddelegares vägnar sedermera emottaga handlin*
garne, måste för fatalietidens beräkning från den dag, handlingarne utgifvas,
oundgängligen erfordras, att dessa utlemnas till alla delegarne samfaldt. I
detta afseende förekommer väl, att, enligt ofvan åberopade bevis, handlingarne
blifvit den 20 December 1866 i närvaro af Länsmannen Berggren i uppgifven
egenskap af kronans ombud emottagna af bolaget, men som Berggren saknat
behörighet att å kronans vägnar taga någon befattning med handlingarne,
hafva dessa i sjelfva verket ännu icke blifvit till delegarne i skiftena utlemnade
i sådan ordning, att någon tidpunkt, hvarifrån fatalietid för klander må
beräknas, ännu kan anses hafva inträdt.

Då sålunda de ifrågavarande skiftena, enligt Konungens Befallningshafvandes
mening, icke tagit åt sig laga kraft, torde den af Vane härads
egodelningsrätt den 28 Februari 1867 vidtagna åtgärd, hvarigenom fastställelser
å skiftena meddelats, hafva saknat stöd af lag. När nu icke kronau
kallats till det sammanträde, hvarvid besluten om berörda fastställelser fattades,
samt ej heller erhållit del af samma beslut annorledes, än genom bilagda
afskrifter deraf, hvilka för några få dagar sedan kommit Konungens
Befallningshafvande tillhanda, så torde tid till talan mot besluten ännu icke
hafva lupit till ända. Vid sådant förhållande anser sig Konungens Befallningshafvande,
med erinran derom, att kronans rätt synes vara genom skiftena
kränkt, böra härmed hemställa, att egodelningsrättens ofvannämnda beslut måtte
varda genom Justitiekanslersembetets åtgärd å kronans vägnar öfverklägade,
på det kronan måtte beredas tillfälle att, sedan samma beslut blifvit undanröjda,
hos egodelningsrätten anföra besvär mot skiftena.

För den oförmodade händelse, att tiden för besvärs anförande mot sjelfva
skiftena bör beräknas från den 24 sistlidne December, då Konungens Befallningshafvande
af ofvan uppgifven tillfällighet erhöll del af de skiftesförrättningarne
rörande handlingar och kartor, så att sagda besvärstid skulle löpa till
ända redan sextio dagar efter nämnde dag, så skulle dessförinnan erfordras eu
fullständig utredning om de grunder, på hvilka yrkande om skiftenas upphäfvande
bör framställas. I anledning häraf och då i öfrig! Konungens Befallningshafvande
anser sig böra anföra skid för sin uttalade mening, att kronans rätt

6C0

blifvit genom skiftena förnärmad, tillåter sig Konungens Befallningshafvande
att här nedan redogöra för några af de skiftesåtgärder, hvilka, enligt Konungens
Befallningshafvandes uppfattning, varit lagstridiga och af beskaffenhet att medföra
skada för kronan.

Beträffande det först omnämnda skiftet förekommer i berörda hänseende,
att den skifteslagets mark, som tagits i anspråk för anläggning af det bolaget
tillhöriga kanalverket, icke med behöfligt utmål afräknats å bolagets egolott,
såsom i 9 kap. 3 § af skiftesstadgan föreskrifves, utan i ett särskilt skifte
tilldelats kronohemmanet; att, i syfte att än vidare genomföra den egendomliga
åtgärden att genom skiftet tillförsäkra kronan eganderätt till den mark, hvarå
bolagets kanalverk är beläget, skifteslaget genom egoutbyte med ett angränsande
skifteslag tilldelats ett bolaget förut tillhörigt område, hvarå en annan
del af kanalverket är uppförd, hvarefter äfven detta område tillskiftats kronohemmanet;
att, under det egoutbyte enligt skiftesstadgan må företagas endast
i ändamål att åstadkomma rät linie å råskilnad eller att med öfriga skifteslaget
sammanföra ega, som ligger inom annat skifteslag, det ifrågavarande
egoutbytet långt ifrån att befordra något af dessa ändamål i fullkomlig strid
deremot haft den påföljd, att den genom egoutbytet förvärfvade marken bildat
en oformlig egofigur, hvilken, omgifven af det främmande skifteslagets egor,
ligger utanför den förut räta skilnadslinien mellan skifteslagen; att skiftesläggningen
af utmarken i öfrigt skett på sådant sätt, att bolaget derigenom
tilldelats alla de områden, hvilka genom sitt läge varit värderika, under det
kronan, förutom kanalområdet, bekommit en egolott, som i följd af sin belägenhet
afsides haft föga värde; att sålunda bolaget erhållit dels å ena sidan om
kanalen ett utmarksskifte, hvilket, redan vid skiftet delvis bebygdt, numera
blifvit för än vidare bebyggande indeladt i tomter och qvarter, samt dels å
andra sidan om kanalen hela den skifteslaget tillydande stranden utefter de
kronan tillhöriga Trollhätte strömmar med ett derå beläget tomtområde, hvarå
Trollhätte oljeslageri varit uppfördt; att, såsom det vill synas, bolaget
härigenom med full eganderätt åtkommit någon del af stranden emellan Kafveldammen
och slussen i Polhems kanal, hvilken strand, enligt privilegierna,
blifvit under perpetuel besittningsrätt upplåten åt bolaget såsom eu kronolägenhet,
hvilken icke må från kanalverket afsöndras; samt att, i följd deraf,
att kronan icke vid skiftet haft vederbörligt ombud, alla dervid vidtagna åtgärder,
som enligt handlingarne grundats på förening mellan delegarne i skiftet
eller på af dem fattadejdbeslut, i sjelfva verket icke tillkommit i sådan ordning,
utan måste betraktas såsom härflutna uteslutande från bolagets anvisningar.

Hvqd åter angår skiftesförrättningen å hemmanen Olidan och Åker,
upplysa handlingarne, att dessa hemman, hvilka haft gemensam utmark, deremot
fått genom behörigen stadfästadt storskifte särskilda inegor sig tilldelade,

— 6G1 —

det förra hemmanet i ett skifte och det senare i två skiften; att, oaktadt det
varit påtagligt, att någon lämpligare indelning af egorna icke kunde vinnas
genom rubbning af berörda storskifte, beslut vid förrättningen fattats, att jemväl
inegorna skulle ingå i skiftet; att vid skiftesläggningen kronohemmanet
Olidan uti en långsträckt och oformlig egofigur erhållit samtliga sina egor i
ett skifte, hvilket omslutit kanalverket; att således kronan äfven vid detta
skifte fått tillsläppa erforderligt område för berörda verk, oaktadt detsamma
tillhör bolaget och varit uppfördt, till någon mindre del å den gemensamma
utmarken, men hufvudsakligen på inegorna till hemmanet Åker, som eges af
bolaget; att bolaget, som för sistnämnda hemman bekommit sina egor i två
skiften, derigenom efter delvis synnerligen låg uppskattning tillagts dels, förutom
andra inegor, alla kronohemmanets odalegor med dertill hörande åbyggnader
och derå belägna två värderika tomtområden, å hvilka Trollhätte mekaniska
verkstad och Trollhätte pappersbruk varit anlagda, samt dels hela skifteslagets
strand utefter Trollhätte strömmar; att, förutom åtskilliga andra oegentligketer
vid egograderingen, ett bolaget tilldeladt område af den gemensamma utmarken,
hvarå en bolaget tillhörig skeppsdocka varit anordnad, blifvit särdeles lågt
uppskattadt; samt att äfven om detta skifte gäller, att som den person, hvilken
dervid fått bevaka kronans talan, varit härtill obehörig, dennes med bolagets
ombud träffade föreningar eller fattade beslut hafva karaktären af ensidigt af
bolaget gifna bestämmelser.

Då bolaget har perpetuel besittningsrätt till de kronohemman, som ingått
i ifrågavarande skiften, kan vid första påseendet förefalla, som de ofvan
påpekade olagligheterna vid skiftena skulle dess heldre sakna någon afsevärd
ekonomisk betydelse, som i 9 § af de bolaget den 2 Februari 1838 förunnade
privilegier föreskrifves, att kronan af bolagets inkomster skall åtnjuta 15,000
kronor om året samt dessutom allt, hvarmed inkomsterna öfverstiga 150,000
kronor. Vid det förhållande, att bolaget till sådan fördelning redovisar afkastuingen
af kronokemmanen, men deremot alltifrån 1867 års början företagit
sig att, under förebärande att, bland annat, de bolaget tillhöriga hemman,
som ingått i förevarande skiften, vore aktieegarnes enskilda egendom, undandraga
kronan all delaktighet i sistnämnda hemmans afkomst, visar sig emellertid
påtagligt, att kronan måste lida märklig skada deraf, att, såsom vid skiftena
egt rum, bolaget för sina berörda s. k. enskilda hemman tillagts all sådan
skifteslags mark, hvilken, såsom lämplig till byggnadstomter eller industriela
ändamål, är företrädesvis värderik och inkomstgifvande. Genom skiftena har
ock beredts tillfälle för bolaget att, såsom det uppgå!''ves till aktieegarnes enskilda
nytta, ej mindre tillgodogöra sig en mängd afgitter för tomter och lägenheter,
som blifvit från hemmanen upplåtna, än äfven derifrån afyttra dels för
15,000 kronor Trollhätte oljeslageris förenämnda tomtplats, hvilken, före det

— 662 -

skifte egt ruin, tillhört kronans och bolagets gemensamma mark, dels för omkring
31,000 kronor Trollhätte mekaniska verkstads och Trollhätte pappers^
braks ofvanberörda tomtområden, hvilka, innan skifte försiggått, tillhört kronohemmanet
Olidans inegor, samt dels för omkring 23,000 kronor åtskilliga andra
lägenheter. Detta oaktadt finnas på de bolaget tillagda egolotterna i behåll
ännu odisponerade rätt ansenliga områden, hvilka lämpa sig för användning
till industriela anläggningar och byggnadstomter. Såsom ofvan antydts, hafva
deremot de kronan tillskiftade egolottema icke sådant läge, att några inkomster
af ofvan angifna beskaffenhet kunna vara att från dem förvänta.

De skiftesförrättningarne rörande handlingar jemte dertill hörande kartor
varda härvid öfverlemnade med anhållan, att de, efter begagnandet, måtte hit
återsändas, för att återlemnas till länets landtmäterikontor.

Yenersborg i landskansliet den 20 Januari 1896.

L. W. LOTHIGIUS.

Mats Zachrison.

Vidimeras ex officio:

Mats Zachrison.

Direktionens för Nya Trollhätte kanalbolag förklaring.

Till Konungen.

Riksdagens herrar Revisorer hafva uti sin den 30 sistlidne November
afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894, i sammanhang med
omförmälande af en af Nya Trollhätte kanalbolags direktion den 18 Juni
nämnda år till Eders Ivongl. Maj:t ingifven, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning ännu beroende underdåniga ansökning, tillika redogjort för -—- bland
annat — vissa af bolaget under 1860-talet fattade beslut och vidtagna åtgärder;
och hafva Revisorerne uttalat den mening, att det torde kunna ifrågasättas,
huruvida vid förvaltningen af Nya Trollhätte kanalbolags angelägenheter
statens berättigade intresse blifvit vederbörligen tillgodosedt.

De Revisorernes anmärkningar, som bär afses, angå dels ett af kanalbolaget
å bolagsstämma den 28 December 1867 fattadt, allt sedermera behörigen
iakttaget beslut att från och med samma år och allt framgent de
bolaget enskildt tillhörande hemman, verk och lägenheter, i 1866 års utgående
inventariekonto upptagna till 25,434 rdr 80 öre, jemte afkastningen deraf
skulle ur kanalverkets hufvudbok utgå och öfverflyttas till aktieegarnes en -

— 663 —

skilda hufvudbok, dels två under 1860-talet förrättade, af Vane härads egodelningsrätt
genom särskilda beslut den 28 Februari 1867 faststälda laga
skiften, det ena af alla egorna till ett mantal Stora Håjum samt af inegorna
till \ mantal Lilla Håjum, och det andra af alla egorna till £ mantal Åker
och i mantal Olidan, och dels, i sammanhang med berörda två anmärkningar,
af bolaget verkstälda försäljningar af mark från nämnda hemman.

Då Nya Trollhätte kanalbolags direktion funnit Eevisorernes redogörelse
i vissa delar ofullständig och i följd deraf måhända i någon mån missledande
samt de slutsatser, som Revisorerne velat härleda ur de i berättelsen omförmälda
förhållandena, i allt fall synts icke vara berättigade, vågar direktionen
härmed i underdånighet anhålla att få i denna för kanalbolaget särdeles vigtiga
angelägenhet anföra följande:

Såsom i Eevisorernes berättelse omförmäles, utfärdade Kongl. Maj:t den
13 December 1793 privilegium för Trollhätte-Canal- och Slussverksbolag, hvarigenom,
bland annat, vissa hemman och lägenheter öfverlemnades åt bolaget
att med bibehållande af deras krononamn och natur under perpetuel arrende
tillträda, innehafva och nyttja samt med det nya Canal- och Slussverket för
alla tider införlifva och inkomsterna deraf uppbära och gagna, utan att någon
afsöndring deraf vore tillåten. Att annan fast eller lös egendom, som Canaloch
Slussverksbolaget kunde förvärfva, skulle på dylikt sätt införlifvas med
Canal- och Slussverket, derom förekommer icke något stadgande vare sig i
1793 års privilegium eller i de samtidigt utfärdade bolagsreglerna.

Emellertid förvärfvade bolaget flere hemman och lägenheter dels genom
köp från enskilde och dels genom skatteköp. Till dessa hemman och lägenheter
egde detta bolag alltså oinskränkt egande- och dispositionsrätt.

Uti Kongl. Maj:ts nådiga privilegium för Nya Trollhätte kanalbolag
den 2 Februari 1838 reglerades det nya bolagets förhållande till det gamla
bolaget på det sätt, att detta senares alla rättigheter skulle öfvergå till och
alla dess skyldigheter öfvertagas af det nya bolaget. Det ålades nemligen det
nya bolaget att till aktieegarne i det gamla erlägga lösen med 55 rdr bco för
hvarje aktie; och att dermed all det gamla bolagets rätt öfvergick till det nya,
framgår med all önskvärd tydlighet deraf, att sjelfva de till innehafvaren stälda
aktiebrefven i det gamla bolaget inköptes af det nya, som — om numera gängse
åskådningssätt finge läggas till grund för bedömande af uppgörelsens natur —
borde betraktas såsom ende aktieegare i det gamla bolaget; och enligt privilegiets
§ 10 blefvo dessa aktier deponerade hos Kongl. Statskontoret, der de
skulle qvarblifva, tilldess kanalens ombyggnad blifvit fullbordad, och derifrån
bolaget också först genom Kongl. Maj:ts beslut den 28 Juli 1846 erhöll,
medgifvande att utbekomma desamma.

1 fråga om det gamla bolagets skyldigheter stadgades i privilegiets § 2,

— 664 —

att det nya bolaget skulle ansvara för fullgörande af det gamla bolagets åligganden
och förbindelser, hvarefter det heter:

“kunnande i följd häraf de till gamla Trollhätte Kanal- och Slussverksbolag,
genom nådigt Privilegium af den 13 December 1793, förlänte lägenheter
icke af nya bolaget från Kanalverket afsöndras. “

Reglerna för det nya bolaget, hvilka faststäldes samma dag, som privilegiet
utfärdades, innehålla i 7 § enahanda bestämmelse, i följande ordalag.

“De af Kongl. Maj:t genom nådigt Privilegium af den 13 December
1793 till gamla Trollhättebolag förlänte och nu af det nya bolaget förvärfvade
lägenheter få icke af detta ifrån kanalverket afsöndras."

Direktionen har ansett denna § böra här ordagrant afskrifvas, af den
anledning, att ordet nu, hvilket tydligt utmärker, att der ej afses andra af
det nya bolaget förvärfvade lägenheter, än de som förlänats åt det gamla bolaget,
genom skriffel bortfallit i Revisorernes referat af §:n.

Hvarken i privilegiet eller i bolagsreglerna förekommer något dylikt
stadgande rörande det gamla bolagets öfriga, af det nya bolaget förvärfvade
egendom.

Då Kongl. Maj:t ansett lämpligt att inskärpa, att de af kronan till det
gamla bolaget förlänta lägenheterna icke finge från kanalverket afsöndras, ehuru
sådant vore en sjelffallen och oemotsäglig följd deraf, att det nya bolaget i
afseende på dessa lägenheter allenast inträdde i det gamla bolagets rätt, men
uttryckligen inskränkte denna föreskrift att gälla endast de hemman och lägenheter,
hvilka egdes af kronan, synes redan deraf klart följa, att Kongl. Maj:t
icke åsyftat att inskränka den fria eganderatt till det gamla bolaget tillhöriga
hemman och lägenheter, hvilken det nya bolaget af det gamla förvärfvade
genom den uppgörelse, som det enligt privilegiet ålåg det nya bolaget att
med det gamla träffa och fullborda.

Revisorerne hafva emellertid såsom sin åsigt uttalat, att dessa fastigheter
“bort uteslutande för kanalverket användas och såsom dess egendom betraktas".

Såsom stöd härför anföres först, att det gamla bolaget förvärfvade dessa
fastigheter “för kanalens behof och för dess rökning". För detta i och för
sig ej fullt klara påstående anföres emellertid ej något skäl, och direktionen
vågar betvifla, att det håller streck. Direktionen anser troligt, att dessa
hemman eller åtminstone vissa af dem förvärfvades af det gamla bolaget i
syfte att undanrödja hinder från jordegarnes sida för kanalens framdragande
öfver deras mark; men häraf följer naturligtvis icke, att den för sådant ändamål
obehöfliga jordareal var ansedd för kanalens behof. Efter kanalens utförande
kunde denna jordareal af bolaget antingen afyttras eller af bolaget
användas till beredande af intägt vid sidan af hvad kanalen afkastade.

Direktionen har öfverhufvud taget hvarken i de af Revisorerne åberopade

— 665

eller i andra ämnet rörande handlingar kunnat finna ens en antydan, att det
gamla kanalbolagets dispositionsrätt öfver dessa hemman varit på något sätt
eller i något afseende inskränkt. Då Revisorerne uttryckligen erkänna, att
hvad det nya bolaget kan hafva besparat genom inköp af fastigheter, som ej
direkt erfordrats för sjelfva kanalen, dess bankar m. m., skäligen må anses
såsom aktieegarnes enskilda egendom, synes följdrigtigheten fordra, att det
samma erkännes gälla rörande det gamla bolagets rätt till hela den af bolaget
förvärfvade egovidd, som icke erfordrades för något kanalverkets ändamål.

Ett särskildt stöd för sin åsigt hafva Revisorerne trott sig finna deri,
att i 1838 års privilegium det nya bolaget tillförsäkrats att “Kanalen och
dess slussar med allt hvad dertill hörer, eller densamma härigenom tillagdt
varder, allt framgent i evärldeliga tider äga, underhålla och afkastningen sig
till nytta använda".

Prånsedt, att den jord, hvarom nu är fråga, väl icke rimligen kan sägas
höra till kanalen och dess slussar, och att, såsom ofvan är anmärkt, genom
privilegiet uttryckligen endast de kronan tillhöriga lägenheter tillagts kanalverket
såsom derifrån oskiljaktiga, torde det vidare böra erinras, att talet om
den evärldeliga eganderätten knappast kan anses vara annat än ett betydelselöst
uttryckssätt. För några tiotal år sedan var det och är måhända ännu
vanligt vid köp enskilde emellan, att säljaren säges “afhända sig fastigheten
och tillegna densamma köparen att densamma för all framtid besitta och behålla".
Men lika litet som dermed åsyftas någon inskränkning i köparens fria
dispositionsrätt, lika litet kunna de af Revisorerne åberopade uttrycken i privilegiet
anses måttgifvande för bolagets rätt. Att dessa icke få fattas efter
ordalagen, framgår bland annat deraf, att bolaget i sådant fall skulle hafva
erhållit eganderätt äfven till de af kronan upplåtna hemman med rätt enligt
§ 12 mom. a i privilegierna att låta dem “lagligen inteckna."

Under de 25 första åren af nya bolagets tillvaro, då jemväl inkomsten
af kanalverket odelad tillföll aktieegarne, både frågan om rätten till ifrågavarande
hemman ingen aktuel betydelse; aktieegarne egde åtnjuta all bolagets
inkomst.

Men då kronan från och med år 1803 egde erhålla allt, hvarmed kanalverkets
behållna inkomst öfverstege 150,000 kronor, väcktes år 1862 af bolagets
revisorer det förslag, att dädanefter två bokslut skulle upprättas, nemligen
ett allmänt, omfattande kanal- och slussverkets samtliga tillhörigheter
äfvensom alla dess inkomster och utgifter, samt ett särskildt för bolagets enskilda
räkning, hvilket skulle innehålla

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 189 4 >

— 666 -

å ena sidan:

a) alla bolaget enskildt tillhöriga hemman och lägenheter samt afkastningen
deraf;

b) bolagets enskilda fordringar; och

c) det belopp, högst 150,000 rdr, som bolaget jendikt 9 § i dess privilegium
af kanalverkets årliga afkastning kan utbekomma; samt

å andra sidan:

a) sådana bolagets möjliga skulder, för hvilka kanalverket icke är ansvarigt;

b) den å aktierna gjorda utdelning;

c) bevillningen till staten för aktieutdelningen; och

d) alla andra sådana af bolaget bestridda utgifter, med hvilka kanalverket
ej får belastas.

A bolagsstämma den 16 December 1862 blef detta förslag bifallet, dock
med den af bolagets direktion föreslagna inskränkning, att de bolaget enskildt
tillhöriga hemman och lägenheter samt atkastningen och underhållet deraf,
med undantag endast af skeppsdockan, ej skulle i det enskilda utan i det
allmänna bokslutet tillsvidare upptagas; dervid dock aktieegarne tillkännagåfve
sig vilja hafva uttryckligen förklarat, att bolagets egande- och dispositionsrätt
till berörda hemman och lägenheter, hvilken aktieegarne lika med bolagets
revisorer och direktion funno vara obestridlig, skulle för all framtid förblifva
orubbad, samt att, i händelse inträffande omständigheter dertill framdeles skulle
föranleda, ifrågavarande hemman och lägenheter jemte afkastningen deraf komme
att från det allmänna till det enskilda bokslutet öfverföras och komma bolaget
enskildt tillgodo.

Såsom skäl för berörda inskränkning hade direktionen anfört bland annat:

att de nya slussarne voro uppförda på mark tillhörande ett af de enskilda
hemmanen, och att de bolaget enskildt tillhöriga delar af hemmanet Stora Håjum
och den så kallade Bolagsqvarn vid Trollhättan vore sammanblandade med de
kanalverket oskiljaktigt tillhörande delar af samma hemman och qvarnverk.

Detta är anledningen till att, såsom Riksdagens Revisorer meddelat, åren
1863—1866 bland kanalverkets inkomster, i hvilka statsverket skulle erhålla
del, upptagits arrenden af bolagets enskilda fastigheter och verk.

Med afslutandet af de laga skiften, som Riksdagens Revisorer omförmält,
voro emellertid de vigtigaste skälen för de enskilda hemmanens bibehållande i
det allmänna bokslutet undanröjda; och, såsom Revisorerne meddelat, blefvo
också enligt beslut å bolagsstämma den 28 December 1867 de bolaget enskildt
tillhörande hemman, verk och lägenheter, med undantag af två, åt tjensteinän
till begagnande upplåtna hemman, från och med samma år öfverförda till det
särskilda bokslutet.

Att denna åtgärd omförmäldes i berättelsen öfver granskningen af 1867

667 -

års förvaltning, hafva Riksdagens Revisorer meddelat; till detta meddelande
torde emellertid böra fogas den upplysning, att enligt berörda revisionsberättelse
samtliga revisorerne, såväl de af Kongl. Maj:t som de af bolaget utsedde,
enhälligt förklarat, att, då direktionens åtgärder ej lernnat revisorerne anledning
till någon anmärkning, revisorerne ansåge sig höra tillstyrka, att décharge
för revisionsåret måtte direktionen meddelas.

Vid föredragning af denna revisionsberättelse förordnade Kongl. Maj:t,
att handlingar^ skulle öfverlemnas till Justitiekanslersembetet, för vidtagande
af den åtgärd, hvartill omständigheterna för bevarande af kronans rätt kunde
föranleda.

Justitiekanslern infordrade yttrande i saken från kanalbolagets direktion.

För innehållet af detta yttrande hafva Riksdagens Revisorer icke redogjort,
enär det synts dem för vidlyftigt; ej heller hafva de deri anförda skäl
af Revisorerne upptagits till bemötande. Då emellertid de deri uttalade åsigter
i allt hufvudsakligt öfverensstämma med dem, som den nuvarande direktionen
i denna sin underdåniga förklaring sökt göra gällande, skall ej heller direktionen
här lemna någon fullständig redogörelse för detta yttrande. Likväl
torde derur böra här angifvas en synpunkt, som förut ej framhållits, nemligen
följande:

Ifrågavarande hemman, verk och lägenheter utgjorde allenast en del af
bolagets före år 1863 uppkomna behållning utöfver kanal- och slussverket med
dess tillhörigheter. Utefter den långa kanalsträckan hade i och för arbetets
fortgång åtskilliga lägenheter inköpts och åter försålts. Det vore en tillfällighet,
att en del af de medel, som af aktieegarnes tillskott, statsmedel och
kanal-intägter besparats, förblifvit placerade just i de hemman, hvarom nu vore
fråga. Kronan kunde ej ega bättre rätt till dem än till bolagets enskilda, i
lös egendom eller kontanta medel bestående behållning; men på denna hade
något anspråk från kronans sida ej afhörts.

Såsom Riksdagens Revisorer meddelat, fann Justitiekanslersembetet sig
icke ega anledning att någon vidare åtgärd i målet vidtaga. Direktionen
anser härtill böra läggas den efter direktionens mening vigtiga upplysning, att
detta Embetets af Revisorerne ordagrant refererade beslut föregås af en af
Revisorerne icke omförmäld eller ens antydd motivering, hvilken, då den icke
är vidlyftig, men det oaktadt uttömmande, direktionen tillåter sig att här
ordagrant afskrifva, helst densamma kan af direktionen åberopas såsom eu
sammanfattande afsilning af denna del af direktionens framställning.

Justitiekanslersembetets ifrågavarande, den 27 Februari 1869 meddelade
resolution lydde sålunda:

“Då hvarken Kongl. Maj:ts den 25 Augusti 1837 gifna Nådiga Resolution
i anledning af gjordt anbud att verkställa utvidgning af Trollhätte kanal

— 668 -

och ombyggnad af Trollhätte slussar eller Kong!. Maj:ts den 2 Februari 1888
för Nya Trollhätte kanalbolag utfärdade Nådiga privilegium eller det i öfverensstämmelse
dermed emellan Kongl. Maj:t och kronan samt bemälda bolag den
20 Mars sistnämnda år afslutade kontrakt, genom hvilka handlingar bolagets
skyldigheter och rättigheter, enligt 1 § i de af Kongl. Maj:t den 2 Februari
1838 för bolaget faststälda reglor, bestämmas, efter Justitiekanslersembetets
omdöme, lemna stöd för antagande deraf, att genom bolagets anmärkta åtgärd
att ur dess allmänna räkenskaper utesluta värdet af ifrågavarande hemman,
lägenheter och inrättningar, hvilka ''blifvit dels af det äldre Trollhätte kanalbolag^
genom köp förvärfvade och till Nya Trollhätte kanalbolag mot lösen
öfverlåtna, dels ock af sistnämnda bolag före år 1863 inköpta, samt att låta
dessa egendomars behållna afkastning föras aktieegarne - enskilt till godo,
Kongl. Maj:ts och kronans rätt skulle blifvit förnärmad, finner Justitiekanslersembetet
sig icke ega anledning att någon vidare åtgärd i detta mål vidtaga."

För de skäl, hvilka af kanalbolagets direktion uppgifvits hafva föranledt
direktionens, sedermera af aktieegarne gillade beslut om föranstaltande
af de af Riksdagens Revisorer tadlade laga skiften, hafva Revisorerne utförligt
redogjort i sin berättelse. Direktionen hade uppgifvit, att dessa skiftesåtgärder
åsyftade en sådan fördelning af det område, öfver hvilket bolaget disponerade
och inom hvilket bolagets enskilda och kronans egor delvis voro med hvarandra
sammanblandade, att å ena sidan jord, som icke erfordrades för kanalverkets
behof, men deremot vore lämplig till försäljning, tillädes bolagets enskilda
hemman i utbyte mot annan mark af samma värde, och å andra sidan
kanalen i hela dess sträckning komme att ligga å mark, som oskiljaktigt tillhörde
kanalverket. Direktionen hade, med ett ord, åsyftat att bereda såväl
kanalverket och kronan som kanalbolagets aktieegare en fördel, och det icke
blott direkt utan äfven indirekt genom att lemna anläggare af industriela
verk och inrättningar tillfälle att förvärfva eganderätt till derför lämplig mark
och således uppmuntra till sådana anläggningar, hvilket naturligtvis skulle
lända kanalen och trafiken till båtnad.

Revisorerne hafva emellertid förklarat sig anse det otvetydigt, att anledningen
icke varit att bereda kanalverket en fördel.

Den nuvarande direktionen saknar naturligtvis möjlighet att utreda,
huruvida hennes företrädare med sina åtgärder verkligen åsyftat hvad protokollen
och öfriga handlingar angifva såsom dessa åtgärders syfte. Men så mycket
kan direktionen med bestämdhet vitsorda, att icke någon för henne känd handling
innehåller upplysning derom, att icke de personer, som deltogo i besluten om

— 669

ifrågavarande skiftesåtgärder, verkligen i god tro åsyftat att derigenom främja
äfven kanalverkets bästa. Till den verkan, det må hafva, tillåter sig direktionen
meddela, att förslaget väcktes af kanalbolagets dåvarande verkställande
direktör Öfverste Nils Ericson. Det vore alltså lian, hvars minne är hvarje
svensk man kärt och hvars lifliga intresse för det allmänna eu långvarig verksamhet
vitsordar, -— det vore han som, derest Riksdagens Revisorers påstående
vore rigtigt, i främsta rummet drabbades af beskyllningen att hafva allenast
föreburit omtanke om det allmännas bästa, under det han i sjelfva verket “fastmer"
åsyftat att bereda bolagets aktieegare en fördel på kanalverkets bekostnad.

Då Revisorerne dragit sjelfva lagligheten af skiftesförrättningarne f tvifvel,
kunde det vara tillräckligt att hänvisa dertill, att de blifvit af vederbörande
egodelningsrätt faststälda. Emellertid bör vidare upplysas, att Revisorernes
uppgift, att skiftena öfvergått hemman, å hvilka storskifte egt rum,
icke är rigtig.

Det ena skiftet afsåg de bolaget enskildt tillhöriga hemmanen \ mantal
Lilla och H mantal Stora Håjum samt kronan tillhöriga T% mantal Stora
Håjum. Dessa hemman^ inegor hade icke undergått storskifte, hvaremot utmarken
delats i storskifte mellan Lilla och Stora Håjum. Derför undantogs
också Lilla Håjums utmark från skiftet, utom såvidt för erhållande af regulier
rågång erfordrades; hvaremot Stora Håjums förut samfälda utmark naturligtvis
delades de båda hemmansdelarne emellan.

Det andra laga skiftet omfattade bolaget enskildt tillhöriga \ mantal
Åker och kronans -} mantal Olidan, hvilka hemmans egor icke, såvidt direktionen
af skifteshandlingarne kunnat finna, förut delats genom storskifte.

Revisorernes förmenande, att Kongl. Maj:ts tillstånd till skiftet skulle
hafva erfordrats, beror uppenbarligen på ett missförstånd. Att kronans hemman
förklarats icke få från kanalverket afsöndras, kunde naturligtvis icke frikalla
dem från att på yrkande af annan, som med dem hade sammanblandade egor,
ingå i skifte.

Då i Riksdagens Revisorers berättelse uppräknas en del af bolaget försålda
lägenheter, har den ordning, hvari ämnena i berättelsen behandlats —
men visserligen icke berättelsens innehåll — väckt den föreställning, att samtliga
eller större delen af dessa lägenheter vore belägna å mark, som genom
laga skiftena frångått kronohemmanen och tillagts bolagets enskilda hemman.
Så är emellertid icke förhållandet med andra bland de af Revisorerne omförmälda
lägenheter, än med de till finnan Nydqvist & Holm, Trollhätte olje -

— 670

slageriaktiebolag och Trollhätte pappersbruks aktiebolag försålda områden.
Alla de öfriga sex af Revisorerne uppräknade lägenheterna äro belägna å mark,
som af ålder lydt under bolaget enskildt tillhöriga hemman.

I detta sammanhang torde höra meddelas, att åt hela det till byggnadstomter
indelade området å Trollhättan endast fem af de jemförelsevis sämst
belägna qvarteren äro belägna å mark, som ingått i laga skiftet mellan Lilla
och Stora Håjum. Alla de öfriga 35 qvarteren ligga å Stafred eller Lilla
Håjums från skiftet undantagna utmark.

Revisorernes uttalade åsigt, att till omförmälda försäljningar bort utverkas
Kongl. Maj:ts tillstånd, och att de inflytande köpeskillingarne bort i
kanalverkets allmänna räkenskaper redovisas, står och faller med befogenheten
af de anmärkningar, hvilka direktionen här ofvan sökt bemöta.

Dock torde böra erinras, att, äfven om man, i strid med hvad direktionen
sökt gära gällande, skulle anse bolaget oberättigadt att utan Eders Kongl.
Maj:ts tillstånd afyttra sin fasta egendom, deraf dock icke omedelbart följer,
att, derest sådant tillstånd erhållits, köpeskillingen skulle tillfalla statsverket.
Och i alla händelser kunde denna köpeskilling icke räknas till sådana bolagets
inkomster, som enligt 9 § i privilegierna skola redovisas till statsverket, utan
hvad som sålunda sattes i stället för bolagets enskilda egendom finge väl,
fastän ett sådant fall — enligt direktionens mening af helt naturliga skäl —
icke finnes förutsatt i bolagsreglerna, kapitaliseras och förvaltas af bolaget
med skyldighet att till statsverket redovisa afkastningen deraf.

Revisorernes påstående, att utgifter för ändamål, hvilka icke i bolagets
regler föreskrifvits eller med dess verksamhet haft omedelbart samband, blifvit
bestridda af medel, som bort till statsverket inlevereras, är direktionen icke
i tillfälle att bemöta i vidare mån, än såvidt Revisorerne angifvit, hvilka utgifter
med denna anmärkning afses. Detta är förhållandet allenast med den
af kanalbolagets medel bekostade anläggning af ny väg från kyrkan till Olidan.
Denna väg har emellertid anlagts uteslutande i syfte att främja trafiken på
kanalen, då bolaget derigenom beredt sig tillfälle att från trafik afstånga den
äldre, längs med kanalen framgående vägen och att använda derigenom ledigt
blifvet område till upplagsplatser, deråt behofvet varit i högsta grad känbart.
Eu del af detta område är för det angifna ändamålet upplåtet på arrende för
en årlig afgift af 328 kronor, som ingå bland de medel, hvilka redovisats tilj

- 671 —

statsverket, ock torde utgöra eu ganska god ränta på kostnaden för väganläggningen.

Stockholm den 13 Januari 1896.

Underdånigst:

För Nya Trollhätte kanalbolag:

Dess Direktion:

PEHR EHRENHEIM.

C. SKOGMAN. K. A. SCHWAN. H. E. WEYLANDT.

Carl Boheman.

Kammarrättens

underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens år 1895 församlade Revisorer
framstäld anmärkning rörande de
i Kammarrättens aktoratsräkning för
år 1894 utbalanserade propriebalanser,
ådragne af posttjenstemän.

Till Konungen.

Uti den af Riksdagens Revisorer den 30 nästlidne November afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 hafva Revisorerne anfört, bland
annat, hurusom Revisorerne, vid jemförelse mellan de i Kammarrättens aktoratsräkning
för år 1894 utbalanserade propriebalanser, ådragne af posttjenstemän,
med de för dessa balanser i postverkets räkenskaper för samma år utförda
summor, funnit, att nedannämnda balanser i de olika räkenskaperna upptagits
till skilda belopp, nemligen:

Kammarrättens Postverkets

aktoratsräkning. räkenskaper.

f. d. Postexpeditören C. F. Måblin
„ ,, O. J. Wallberg

f. Postmästaren F. F. F. Westerdahl

674,12

3,284,13''

141,81

755,12

3,298,36

168,66;

och hade Revisorerne, för åvägabringande af öfverensstämmelse i de olika
uppgifterna, velat f;i*ta uppmärksamheten härå.

Enligt nådig remiss den 6 innevarande månad har Eders Kongl. Maj:t
med öfverlemnande af transsumt af Revisorernes oinförmälda berättelse, anbefalt
Kammarrätten att, i anledning af ofvanberörda framställning, afgifva

— 672 —

underdånigt utlåtande; och får, till åtlydnad af denna nådiga befallning,
Kammarrätten, med återställande af den remitterade handlingen och öfverlemnande
af bilagda, utaf Kammarrättens Advokatfiskalsembete afgifna yttrande,
såsom eget utlåtande underdånigst åberopa hvad i berörda yttrande blifvit åt
Advokatfiskalsembetet anfördt.

Stockholm den 31 December 1895.

Underdånigst:

L. ANNERSTEDT.

A. H. BJÖRKLUND. J. A. YALLENSTEEN. HENNING v. UNGE.

JOHAN ÖSTBERG. C. O. ERICKSON. OSKAR BODIN.

Föredragande.

J. Kjellén.

Advokatfiskalsembetet i Kammarrätten

yttrande.

Ödmjukt memorial.

Enligt transsumt af Riksdagens Revisorers den 30 November 1895 afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 hafva Revisorerne,
vid jemförelse emellan de i Kong]. Kammarrättens aktoratsräkning''för sistnämnda
år utbalanserade propriebalanser, ådragne af posttjenstemän, med de
för dessa balanser i postverkets räkenskaper för samma år utförda summor,
funnit, att följande balanser i de olika räkenskaperna upptagits till skilda
belopp, nemligen i

Kammarrättens

aktoratsräkning.

f. d. Postexpeditören C. E. Måhlin 674,12

„ ,, O. J. Wallberg 3,284,13

f. Postmästaren P. F. F. Westerdahl 141,81

Postverkets

räkenskaper.

755,12

3,298,3c

168,66

å hvilket förhållande Revisorerne, för åvägabringande af öfverensstämmelse i
de olika uppgifterna, velat fästa uppmärksamheten; hvarefter Kongl. Maj:t
genom nådig remiss den 6 innevarande December anbefalt Kongl. Kammarrätten
att i anledning af berörda framställning afgifva underdånigt utlåtande.

Advokatfiskalsembetet, hvars yttrande med anledning af den nådiga
remissen till Kong], Kammarrätten infordrats, får vördsamt anföra.

Enligt Kongl. Kammarrättens utslag den 10 November 1879, den 24

— 673

April 1882 och den 19 Maj 1885, hvarigenom de propriebalanser, som postverkets
ofvanbemälde redogörare ådragit sig, blifvit bestämda, skulle till de
faststälda balansbeloppen läggas hvad som till följd af anmärkningar vid de
af redogörarne afgifna räkenskaper blifvit eller kunde varda i särskild ordning
till gäldande ådömdt.

Genom resolutioner den 12 November 1881, den 14 Februari 1882,
den 21 Augusti 1883 samt den 19 April och den 15 Oktober 1884 har
Kongl. Generalpoststyrelsen ådömt dylika anmärkningsmedel, hänförliga till
Måhlins balans med 81 kronor, till Wallbergs balans med 14 kronor 23 öre,
och till Westerdahls balans med 26 kronor 85 öre.

När dessa anmärkningsmedel, hvilka ej påförts Kongl. Kammarrättens
aktoratsräkning, läggas till de i aktoratsräkningen för år 1894 utbalanserade
ifrågavarande propriebalanser, hvilket i nästafgifvande aktoratsräkning kommer
att ske, blifva de af Statsrevisorerne anmärkta skiljaktigheter emellan Kongl.
Kammarrättens aktoratsräkning och postverkets räkenskaper rätteligen undanröjde.

Stockholm, Kongl. Kammarrättens Advokatfiskalskontor den 19 December
1895.

Ernst Mobeck.

Öfverintendentsembetets

underdåniga utlåtande i anledning af
en utaf Riksdagens Revisorer gjord
erinran vid embetets räkenskaper för
år 1894 beträffande en för Musikaliska
akademiens byggnad förskjuten utgift.

Till Konungen.

Uti sin öfver verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 afgifna berättelse
hafva Riksdagens senast församlade Revisorer, under erinran att Eders Kongl.
Maj:t hos nämnda års Riksdag äskat ett anslag å, i jemnadt krontal, 12,361
kronor, till ersättande af medel, som Öfverintendentsembetet fått förskjuta för
inmurning af värme- och ventilationsapparat i Musikaliska akademiens byggnad,
men att Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning icke vunnit Riksdagens
bifall, antecknat, att ifrågavarande förskott blifvit med 12,360 kronor 54 öre
i Embetets räkenskap för samma år utbalanseradt.

Öfverintendentsembetet, som genom nådig remiss den 6 December 1895
anbefalts att i anledning af hvad Riksdagens Revisorer sålunda anfört afgifva

Rev. Ber. avg. Statsverket för år 189/f. 85

— 674 —

underdånigt utlåtande, får, till åtlydnad häraf, — jemte det Embetet underdånigst
tillåter sig åberopa den utredning rörande tillkomsten af förskottet i
fråga, som lemnats af Chefen för Eders Kong!. Maj:ts Ecklesiastikdepartement
uti det Eders Kongl. Majrts till 1894 års Riksdag aflåtna nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden
för den 13 Januari nämnda år — i underdånighet framhålla att, då
Embetet, såsom af de underdåniga framställningar om omförmälda förskotts
ersättande, hvilka tid efter annan blifvit af Embetet hos Eders Kongl. Maj:t
gjorda, jemväl lärer framgå, för sin del håller före, att det till Embetets förfogande
stälda ordinarie anslag till byggnader och reparationer, särskildt med
afseende å det skäligen begränsade belopp, hvartill detsamma är af Riksdagen
bestämdt, måste anses uteslutande afsedt att användas till nödigt underhåll
af kronans under Embetets__inseende stälda, talrika egendomar såväl i hufvud•staden
som i landsorten, Öfverintendentsembetet med denna uppfattning icke,
äfven efter den utgång, Eders Kongl. Maj:ts förenämnda, till 1894 års Riksdag
gjorda framställning erhöll, ansett sig befogadt föreslå anlitande af berörda
anslag till ersättande af ifrågavarande förskott. Icke heller har Embetet
funnit för sig tillständigt att åter hos Eders Kongl. Maj:t hemställa om förskottets
godtgörande annorledes förr, än de till Embetets disposition stälda
medel ånyo synas Embetet icke vidare kunna lemna tillgång till ett fortsatt
torsk orerande af ofvan omförmälda belopp, något som hitintills varit möjligt
allenast derigenom, att till Embetets förfogande af Eders Kongl. Maj:t stälts
åtskilliga anslag, som af de senaste årens Riksdagar å extra stat beviljats
för beslutade nybyggnads- samt mera omfattande tillbyggnads- och förändriugsarbeten.
Då emellertid de extra anslagsmedel, som må vara för Embetet tillgängliga,
blifva för de med dem afsedda ändamål till fullo använda, och någon
möjlighet för Embetet att längre bestrida förskottet i fråga förty icke kommer
att förefinnas, lärer Embetet få hos Eders Kongl. Maj:t göra förnyad framställning
derom, att ersättning för detsamma måtte Embetet beredas.

Remissakten återställes.

Stockholm den 21 Januari 1896.

Underdånigst:

HELGO ZETTERVALL.

Fr. Richter.

- 675

Telegrafstyelsens

underdåniga utlåtande öfver af Kiksdagens
Revisorer framstälda anmärkningar
rörande Telegrafverkets räkenskaper
för år 1894.

Till Konungen.

Till åtlydnad af nådig befallning i remiss af den 6 December nästlidna
år får Telegrafstyrelsen härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver de
framställningar rörande telegrafverket, som förekomma i Riksdagens senast
församlade Revisorers den 30 November berörda år afgifna berättelse.

§ !•

Uti denna del af berättelsen omförmäles, hurusom 1893 års Riksdag i
skrifvelse till Kong!. Maj:t tillkännagifvit sin anslutning till den af föregående
två års Revisorer uttalade mening derom, att särskild räkenskap bör
föras rörande telefonväsendet, utan sammanblandning med redogörelsen för
telegrafmedlen. Utom andra skäl talade härför jemväl den omständigheten,
att det öfverskott, som uppstode å telegrafinkomsterna, enligt Riksdagens medgifvande,
finge användas till telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring,
till följd hvaraf utaf räkenskaperna tydligen borde framgå, att detta
öfverskott toges i anspråk allenast för telegrafverket och ej för telefonväsendet.
På grund häraf och hvad Riksdagen i öfrigt anfört anhöll 1893 års Riksdag,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke nytt formulär
för telegrafverkets räkenskaper borde fastställas, och huruvida icke detta verks
räkenskaper borde föras på sådant sätt, att redogörelserna för telegraf- och
telefonmedlen blefve åtskilda. Uti nådig skrifvelse den 15 September 1893
fann Eders Kongl. Maj:t godt anbefalla Telegrafstyrelsen att utarbeta och
till Eders Kongl. Maj:ts fastställelse öfverlemna förslag till nytt formulär för
telegrafverkets räkenskaper, med iakttagande dervid att redogörelserna för
telegraf- och telefonmedlen, såvidt möjligt, blefve åtskilda. Då emellertid
något nytt räkenskapsformulär ännu icke blifvit af Telegrafstyrelsen upprättadt,
och icke heller, såvidt Revisorerne inhemtat, för närvarande vore under utarbetning,
hafva Revisorerne ansett sig böra ånyo fästa uppmärksamheten å
vigten deraf, att telegrafverkets räkenskaper varda förändrade så, att redogörelserna
för telegraf- och telefonmédlen varda åtskilda.

Anledningen dertill att Telegrafstyrelsen ännu icke inkommit med underdånigt
förslag till nytt formulär för telegrafverkets räkenskaper, så upprättadt
som ofvan sägs, har väsentligen varit den, som antyddes i Telegrafstyrelsens
underdåniga utlåtande den 17 Januari 1893, nemligen att styrelsen ansett sig

— 676

höra afvakta resultatet af de från och med år 1893 införda afsevärda ändringarna
i redogörarnes vid telegrafverket räkenskaper. I afvaktan härpå hafva
emellertid förberedande arbeten verkstälts, och utkast till förändrade räkenskaper
upprättats, öfver hvilka samrådts med vederbörande tjensteman i Statskontoret.
Svårigheterna att nå det af Riksdagen åsyftade målet, ett fullständigt
särskiljande af telegraf- och telefonredogörelserna, äro emellertid mycket
stora. Den faktiska utvecklingen går nemligen i motsatt rigtning, i det att
telegraf- och telefonverken blifva allt närmare förenade med hvarandra. På
de ställen, der sådant är påkalladt, träder telefonen allt mer i stället för telegrafen;
på andra håll eger en långsamt, men säkert fortgående sammansmältning
mellan de båda korrespondensmedlen rum. Skall ett verkligen ekonomiskt
resultat kunna vinnas af telefonväsendet och i synnerhet af telegrafverket,
måste såväl vid alla nybyggnader och större reparationer som vid driften i sin
helhet hänsyn så mycket som möjligt tagas till både telegrafens och telefonens
behof. På detta sätt finnas nu öfver hela landet stolplinier, som äro gemensamma
för telegraf och telefon. Yissa ledningar begagnas till och med omvexlande
för telegrafering och telefonering. Stationerna blifva ock alltmer
förenade. Ändteligen förekommer, till följd särskildt af inrättandet af telegraminlemningsställen
och telegramexpeditioner i samband med telefonstationer, allt
oftare, att telegrammer i början eller i slutet af sin befordran eller begge
delarna fortskaffas medels telefon. Ett fullständigt särskiljande af telegrafoch
telefonredogörelserna skulle derför alltid komma att bero på godtycke vid
gemensamma utgifters fördelning, och skulle derjemte, om hvardera skulle komma
till sin fulla rätt, komma att medföra en serie af mellanhafvanden och afräkningar
mellan de båda verken. Att i de särskilda hänseendena fastställa
normer för dessa afräkningar är ett omfattande arbete, som måste föregå fastställandet
af räkenskapsformulär för nu ifrågavarande ändamål.

En förut befintlig anledning till särskiljandet af telegraf- och telefonräkenskaperna
har numera bortfallit, i det att från och med år 1895 öfverskottet
å telegrafinkomsterna få af Eders Kongl. Maj:t användas till telegrafverkets
och telefonväsendets tidsenliga utveckling och förbättring och således
icke vidare uteslutande för telegrafväsendets bästa. (Riksdagens skrifvelse den
9 Maj 1894, n:r 33.)

Ehuru Telegrafstyrelsen är beredd att, till åtlydnad af nådig befallning,
upprätta nya formulär för verkets räkenskaper, så snart sådant kan ega rum,
anser sig styrelsen dock — eftersom Revisorerne ånyo väckt på tal frågan
om vigten deraf, att telegraf- och telefonredogörelserna åtskiljas — böra underdånigst
fästa uppmärksamheten derå, att ett sådant åtskiljande, liksom hvarje
åtgärd, som hämmar den naturliga sammansmältningen af telegraf- och telefonväsendena,
i sin mån är hinderligt för ernåendet af det bästa möjliga resultat
af telegraf- och telefondriften i riket.

§ 2.

Revisorerne framhålla vidare, att i telegrafverkets räkenskaper icke finnes
särskild redovisning öfver ett belopp af 134,600 kronor, som af 1893 års
Riksdag beviljats för anläggning af vissa uppräknade telefonledningar; och
hafva Revisorerne påpekat nödvändigheten deraf, att särskilda konti varda öfver
dylika anslagsmedel förda, till upplysning, bland annat, huruvida någon besparing
å anslaget uppstått.

Telegrafstyrelsen skall ställa sig den sålunda uttalade önskan till efterrättelse.

§ 3.

Vid granskning af medelsredovisningen för centraltelefonstationen i Göteborg
för år 1894 hafva Riksdagens Revisorer till en början erinrat, att en mängd
förbrukningsartiklar, såsom linolja, parafin, krita, harts m. in., i många fall
upptagits såsom inventarier. Telegrafstyrelsen får härvid åberopa hvad t. f.
föreståndaren för berörda station A. Alström i bilagda skrift härom anfört
samt särskildt framhålla, att, på sätt Alström meddelat, det anmärkta förhållandet
från och med år 1895 är rättadt.

Revisorerne hafva vidare vid samma räkenskap erinrat, att de under
rubriken “ öfrig! “ upptagna utgifterna äro fördelade i särskilda titlar, men att
af uppgitna skäl granskning af denna fördelning icke kunnat ega rum. Med
hänvisning till hvad redogöraren härom anfört, vill Telegrafstyrelsen ytterligare
endast meddela, att, vid sammanträde nästlidne höst med samtlig^ distriktsingeniörer
och telefoninspektörer, ifrågavarande redogörare erhållit föreskrift att
så ordna sin räkenskap, att berörda fördelning å titlar må kunna med lätthet

granskas. .

I afseende å de till ifrågavarande redovisning hörande verifikationer och

dermed utvisade utgifter hafva Revisorerne anmärkt, att en person, som uppburit
dagtraktamente med 6 kronor per dag för tiden den 7—31 Maj, den
1_30 Juni och den 16—31 Juli, dessutom uppburit ytterligare dagtrakta menten

ä 4 kronor 50 öre för den 7 Maj, den 14 Juni och den 16 Juli.
Redogöraren har i sin förklaring upplyst, att detta felaktiga förhållande uppkommit
genom missförstånd, att flere dylika på samma missförstånd beroende
debiteringar i tid upptäckts och rättats, men att dervid ifrågavarande tre fel
förbisetts. Telegrafstyrelsen får för sin del vitsorda, att jemväl nu anmärkta
felaktigheter rättats, i det att beloppet 13 kronor 50 öre såsom anmärknmgsmedel
inlevererats till telegrafverkets hufvudkassa. ,

Slutligen liar anmärkts, att bland 1894 års utgifter upptagits sadana,
tillkommit först under det följande året. Redogöraren har i sin berörda

som

678 —

skrifvelse angifvit de grunder, som föranledt honom till dessa bokföringsåtgärder;
och får styrelsen underdånigst gifva tillkänna, att styrelsen skall vidtaga åtgärder,
i syfte att behörig åtskilnad göres mellan de vid årsskiftet förekommande
utgifter, som höra till det ena och dem som höra till det andra året.

Remissakten återgår härhos.

Stockholm den 28 Januari 1896.

Underdånigst:

ERIK STORCKENFELDT.

M. WENNMAN. MAURITZ SAHLIN. N. R. C URMAN.

Ernst Carlberg.

T. f. föreståndarens för centraltelefonstationen
i Göteborg

förklaring.

Till Kongl. Telegrafstyrelsen.

På grund af Telegrafstyrelsens skrifvelse af den 21 dennes, med anmodan
att inkomma med yttrande öfver de anmärkningar Riksdagens Revisorer
framstäf mot räkenskaperna vid telegrafverkets telefonbyrå härstädes, får
jag härmed vördsammast afgifva följande förklaring.

Rörande erinringen att en mängd förbrukningsartiklar upptagits såsom
inventarier, så äro nämnda förbrukningsartiklar sådana, som användas i större
mängd och hvilkas inköp i parti är förenadt med mera ekonomisk vinst, än
om de skulle för hvarje gång inköpas till just den mängd, som förhanden
varande arbete kräfver. Vid dylikt inköp i parti kan naturligtvis ej vid inköpet
bestämmas, huru mycket af hvarje artikel som kommer på de särskilda
arbetena och sålunda ej heller vid respektiv^ räkningars liqviderande fördelas
på vederbörande arbete, utan måste, då särskild titel för nämnda artiklar ej i
redovisningen förekom, af redogöraren upptagas såsom inventarier i förråd, för
att vid årets slut fördelas på de särskilda arbetena. Som bekant har emellertid
Kongl. Telegrafstyrelsen sedan ingången af år 1895 uti redovisningen infört
en särskild titel “inköp af förbrukningsartiklar", hvadan desamma nu uppföras
särskildt.

Rörande anmärkningen att fördelningen af de under rubriken “öfrigt"
upptagna utgifterna icke kunnat kontrolleras, enär någon förklaring öfver de
å verifikationerna anbragta, med siffror och bokstäfver utförda beteckningarna,
hvilka måste antagas hänvisa till fördelningen, icke finnes räkenskapen bilagd,

— 679 —

får jag vördsamt referera till Kong! Telegrafstyrelsens skrifvelse af den 2
Maj 189B angående bestämmelser rörande upprättande af de redovisningar
distriktingeniör skall afgifva, hvilken skrifvelse icke bestämmer, att någon dylik
förteckning skall räkenskaperna biläggas, och torde, om ock så gjordes,
eller i allmänhet huru än redovisningen uppställes, granskning af huru utgifterna
verkligen skola fördelas icke kunna göras af någon annan, än den som
på platsen följer arbetenas gång. De angifna siffer- och bokstafsbeteckningarne
äro gjorda hufvudsakligen till ledning för undertecknads skrifbiträde, hvilken
har att i en särskild “fördelningsbok" efter nämnda beteckningar införa verifikationen
i motsvarande kolumn, och förkortningame äro valda, så som de
upptagas dels i Kongl. Telegrafstyrelsens cirkulär n:o 4 år 1893 (I:o Ordinarie
aflöning, II:o Extra aflöning, HI:o Telegrambäring och uppassning,
lIII:o Inventariers underhåll etc.) dyls hvad som rörer förkortning af stationsnamn
efter “signaltabell för stationerna inom Kongl. Telegrafverket".

Rörande anmärkningen att en person uppburit dubbla dagtraktamenten
för tre särskilda dagar, får jag vördsammast förklara, att på grund af missuppfattning
af ordalydelsen i Kongl. Telegrafstyrelsens skrifvelse af den 17
April 1894, att respektive arbetsledare skulle ega att uppbära dagtraktamente
af sex kronor samt ersättning för resorna efter 5:e klassen, resp. reseräkningarne
utskrefvos efter den tolkning, att uttrycket “och resorna efter 5:e
klassen" innebure äfven dagtraktamente enligt samma klass, hvilket dock rättades
genom ifrågavarande räkningars omskrifvande, hvarvid anmärkta trenne
räkningar dock torde förbisetts. Sedermera har det anmärkta felet rättats
och, såsom räkenskaperna utvisa, icke mera förekommit.

Rörande anmärkningen att bland 1894 års utgifter upptagits en del
sådana, som tillkommit först under 1895, har detta berott dels deraf, att aflöningslistorna
utskrifvas och liqvideras vid hvarje veckas slut, då Överskjutande
dagar af veckan tagits till det gångna året, dels deraf att pågående
liniearbeten afslutats i början af Januari, och för att i räkenskaperna få in
kostnaden på samma år har hithörande räkenskaper medtagits.

På förekommande skäl och då vid hvarje årsskifte räkningar på en
mängd effekter först inkomma så sent, att de måste intagas i kommande årets
räkenskaper, har jag icke, oaktadt jag väl lagt märke till det anmärkta förhållandet,
ansett ifrågavarande uppdebiteringar i anmärkningsvärd grad inverka
på respektiva resultat för de ifrågavarande åren.

Döteborg den 23 December 1895.

A Ib. Alström.

— 680

Generaltullstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers berättelse om
verkstad granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1694.

Till Konungen.

I sin den 30 sistlidne November afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894 hafva Riksdagens Revisorer, i hvad samma berättelse
rörer tullverket, anfört, hurusom de af tillgängliga handlingar inhemta!, att
aktiebolaget Kvsemer Brug i Kristiania,* vid angifning den 4, 8 och 9 Maj
1894 till utförsel med jernväg till Sverige och Torpshammars aktiebolag af,
bland andra varor, åtskilligt maskingods, för att deråt bereda tullfrihet här i
riket aflemnat under edlig förpligtelse afgifna försäkringar, att godset tillverkats
vid bolagets bruk af svenska och utländska materialier, hvarefter Jernbanens
toldkontor i Kristiania å försäkringarne tecknat bevis, att godset vore af norsk
tillverkning, och derå meddelat förpassning, att vid tullbehandlingen i Charlottenberg
af berörda gods befunnits, att deri inginge äfven maskindelar af
utländsk tillverkning, samt att, efter det sålunda upptäckts, att de från aktiebolaget
Kvaerner Brug aflemnade försäkringarne om godsets tillverkningsort
voro origtiga, ingen annan åtgärd vidtagits, än att, sedan nya, jemväl under
edlig förpligtelse afgifna intyg från bolaget inkommit, i hvilka intyg lemnades
upplysningar om de utländska maskindelarnes värde och om beskaffenheten af
den bearbetning, öfriga delar af godset i Norge undergått, tullkammaren i
Charlottenberg underkastat det tullpligtiga godset tullbehandling i vanlig ordning;
och hafva Riksdagens Revisorer förmält sig hafva, utan att ingå i bedömande,
huruvida 24 § i gällande tullstadga rätteligen bort i förenämnda
tall tillämpas, velat hvad i anförda hänseende förekommit för Riksdagen omförmäla.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 6 sistlidne December
anbefalt. Generaltullstyrelsen att i anledning af sagda framställning afgifva
underdånigt utlåtande, har Styrelsen infordrat tullkammarens i Charlottenberg
yttrande, af hvilket inhemtas, bland annat, att af ifrågavarande maskingods
följande stycken varit helt och hållet i utlandet tillverkade, nemligen två jernvaisar,
tre delar till hydrauliska pressar och två jernbalkar, af hvilka föremål
jernbalkarne voro af tullfri beskaffenhet, men de öfriga enligt den svenska
tulltaxan underkastade tullafgift; att vid införseln de olika maskindelarne före -

— 681 —

funnits lätt öfverskådliga å öppen jern vägsvagn; samt att särskild! berörda i
utlandet tillverkade stycken förekommit uti hvar för sig åtskilda, mestadels
oemballerade delar.

Med bifogande af tullkammarens berörda yttrande tår Styrelsen härmed
i underdånighet afgifva det infordrade utlåtandet; och torde Styrelsen dervid
till en början böra komplettera de af Riksdagens Revisorer lemnade uppgifter
genom en redogörelse för de åtgärder, som af Styrelsen vidtagits i anledning
af de omständigheter, som vid ifrågavarande införsel förekommit.

Efter det Styrelsen af en från tullkammaren i Charlottenberg till undertecknad
Generaltulldirektör atlåten skrifvelse erhållit kännedom om förloppet
vid införseln och tullbehandlingen af ifrågavarande maskingods, samt till Styrelsen
jemväl inkommit en skrift i ämnet från aktiebolaget Kvmrner Brug,
aflät Styrelsen under den 18 Juni 1894 till Kongl. Norska Regeringens Finansoch
Tulldepartement en skriftlig framställning, deri Styrelsen, under omförmälande
af hvad i saken förekommit och under uttalande af den åsigt, att
hvarken aktiebolaget Kvsemer Brug eller Jernbanens toldkontor i Kristiania
stält sig till efterrättelse de föreskrifter, som i fråga om produktionsbevis
finnas i gällande mellanrikslag meddelade, anhållit om vidtagande af erforderliga
åtgärder, i ändamål att nyssberörda föreskrifter måtte behörigen iakttagas.

Med svarskrifvelse af den 4 nästpåföljde Oktober öfverlemnade bemälda
regeringsdepartement till Generaltullstyrelsen afskrift af en från gränsinspektören,
såsom föreståndare för Jernbanens toldkontor i Kristiania, infordrad förklaring,
deri gränsinspektören, bland annat, upplyst, att produktionsbevis rörande Kveerner
Brugs tillverkningar framdeles komme att utfärdas så detaljerade som möjligt
och åtföljas af särskild specifikation.

Vid sådant förhållande fann Generaltullstyrelsen någon vidare åtgärd
från tullverkets sida i anledning af hvad vid ifrågavarande införsel förekommit
icke vara påkallad. Styrelsen delade nemligen tullkammarens i Charlottenberg
åsigt, att någon straffpåföljd icke kunnat af svensk myndighet göras gällande
mot det ifrågavarande godsets afsändare eller emottagare, samt ansåg, att icke
heller något ansvarsyrkande kunde med utsigt till framgång hos vederbörande
norska myndigheter framställas mot Kvserner Brug för afgifvande af felaktiga
uppgifter angående godsets ursprung. Tv, huru vilseledande dessa uppgifter
än, på grund af sin ofullständighet, voro för de svenska tullmyndigheterna,
var man dock, med afseende å hvad i saken förekommit, icke berättigad att
förevita afsändaren afsigt att söka föra tullmyndigheterna bakom ljuset. Fasthellre
gåfvo de inheintade upplysningarne anledning antaga, att nyssberörda
ofullständighet i de afleinnadc uppgifterna hade sin förklaringsgrund i afsändare^
förmenande, att ifrågavarande maskineri skulle såsom ett helt tullbehandlas samt,

Rev. Ber. any. SUilsvcrkct för ur 1894. ^

— 682 -

förty och då detsamma hufvudsakligen vore norsk tillverkning, i sin helhet
åtnjuta tullfrihet vid införseln.

Stockholm den 20 Januari 1896.

Underdånigst:

Gl. W. LÖNEGREN.

A. W. LINDMARK. AXEL EKLUND. GERHARD BERLIN.

Föredragande.

Alexis Hammarström.

Tullkammarens i Charlottenberg

förklaring.

Till Kongl. Generaltullstyrelsen.

Enligt föreläggande får tullkammaren härmed vördsammast afgifva följande
förklaring med afseende på tullbehandlingen af de tre maskinförsändelser, hvilka
afses i här återgående transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers
berättelse:

Förenämnda maskineriförsändelser, hvilka, såsom i Revisorernes berättelse
omförmäles, afgått från aktiebolaget Kvmrner Bruk i Kristiania, ankommo hit
den 5, 9 och 10 Maj 1894 under respektive journals n:o 132/7, 135/8 och
136/6 till Torpshammars aktiebolags emottagande, och voro maskineriförsändelserna
för att åt desamma bereda tullfrihet här i riket åtföljda af från
Kvmmer Bruk under edlig förbindelse afgifna försäkringar, att maskineriet
tillverkats vid aktiebolagets bruk af svenska och utländska materialier, varande
försäkringarne tillika, jemte meddelad tullförpassning, försedda med Jernbanens
Toldkontors i Kristiania bevis, att maskineriet vore af norsk tillverkning. Detta
oaktadt iakttogs vid den af tullkammaren i och för tullbehandlingen åt förenämnda
maskineri företagna undersökningen, att vissa delar af detsamma voro
dels med utländska fabriksmärken och dels med utländska jernvägspolletteringslappar
försedda, omständigheter, som gåfvo skälig grund till misstanke, att
dessa delar voro af utländskt ursprung, och bekräftades i följd af anförda
iakttagelser, att i de här omhandlade maskineriförsändelserna förefunnos 2 stycken
jernvalsar, 3 stycken delar till hydrauliska pressar samt 2 stycken jernbalkar,
hvilka voro uteslutande af utländsk fabrikation. Jernbalkarne voro dock af i
Sverige tullfri beskaffenhet, men anförda 2 stycken jernvalsar och 3 stycken
delar till hydrauliska pressar voro deremot i Sverige underkastade tull.

Vid tullbehandlingen af ofvannämnda maskineriförsändelser beaktade
tullkammaren noga föreskrifterna i § 24 i gällande tullstadga, men fann, att
de olika maskindelarne förefunnos lätt öfverskådliga å öppen jemvägsvagn,

- 683 —

samt att särskildt jernbalkarne och ofvan omförmälda jernvalsar och pressdelar
förekommo i hvar för sig åtskiljda, mestadels oemballerade delar, hvadan det
ansvar, som omförmälda § stadgar för det fall, då “en vara finnes förstucken
ibland eller insmugen uti en annan med lägre tull belagd", icke kunnat vid
tullbehandlingsförrättningen med fog påyrkas, hvarjemte tullstadgan i öfrigt
icke må anses innehålla bestämmelse om ansvar eller straffpåföljd, som i förevarande
fall kunnat mot varuimportören yrkas. Då derjemte gällande mellanrikslag
icke stadgar ansvar för oegentligheter af det slag, som beträffande
ofvannämnda tillverkningsbevis kan läggas Kvserner Bruk till last, återstod för
tullkammaren icke annat, än att, som skett, maskineriförsändelserna i vanlig
ordning tullbehandla, och har dervid å tullkammarens sida genom infordrade
intyg och försäkringar sörjts för, att kronans intressen behörigen tillgodosetts.

Af hvad ofvan i största vördsamhet andragits torde framgå, att tullkammaren
vid de här omhandlade tullbehandlingarne rätteligen förfarit.

Charlottenbergs tullkammare den 16 Januari 1896.

L. Anderssoti.

Domänstyrelsens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
senast församlade Revisorers
anmärkningar rörande styrelsen.

Till Konungen.

Sedan Eders Ivongl. Maj:t i nådig resolution af den 6 sistlidne December,
med anledning af hvad i ett nämnda nådiga resolution bifogadt transsumt af
Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse förekommer rörande Domänstyrelsen,
anbefalt Styrelsen att i anledning af berörda framställningar underdånigt
utlåtande afgifva och till Eders Ivongl. Maj:ts Finansdepartement insända
så tidigt, att detsamma innan den 1 nästkommande Februari kan till
Fullmägtige i Riksgäldskontoret öfverlemnas för att tillika med revisionsberättelsen
till trycket befordras, får Styrelsen det anbefalda underdåniga utlåtandet
härmed afgifva.

Hvad först angår den under § 2 gjorda anmärkningen, att undertecknad
Generaldirektör och eu i mitt ställe förordnad embetsman, Byråchefen Kinberg,
samtidigt fungerat på samma ställe, nemligen i Sollefteå den 16 och 17 Oktober
1894, får jag i underdånighet upplysa, dels att jag, enligt hvad bilagda cirkulårskrifvelse
(bil. 1) närmare utvisar, inbjudit skogstjenstemännen i Norrland och
Dalarne att med mig sammanträda i Sollefteå för öfverläggning om vissa skogshushållningen
och tjensteförvaltningen rörande frågor, bland andra jemväl frågan

— 684

om reglementariska föreskrifter för skogsstatens tjensteförvaltning i anledning
af den da, nyligen utfärdade nådiga förordningen af den 26 Januari 1894,
angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket, dels ock att jag
så mycket hellre ansett mig böra anmoda föredraganden för de norrländska
ärendena, Byråchefen Kinberg att vid berörda sammanträde närvara och biträda
vid utredningen af de synnerligen vigtiga frågor, hvilka skulle till öfverläggning
företagas, som bemälde byråchef efter en i Yesternorrlands län företagen
inspektionsresa för tillfället befann sig i Sollefteå, och någon särskild
utgift för resekostnad härigenom icke drabbade statsverket.

Beträffande derefter hvad i revisionsberättelsen under § 3 blifvit anmärkt
derom, att vid eu år 1891 inom Gellivara revir genom skogstjensteman verkstäld,
med viss strömrensningsskyldighet för köparen förenad, försäljning af
10,042 öfvermogna och skadade träd köpeskillingen, ehuru till betalning förfallen
den 28 September 1892, icke influtit förrän den 28 Augusti 1894,
samt att denna försäljning egt rum, utan att länsstyrelsen, till hvilken försäljningsmedlen
skolat inbetalas, erhållit underrättelse om försäljningen, hvilket
förhållande Revisorerne ansett sig böra för Riksdagen förmäla, enär, enligt
Revisorernes mening, ej allenast för försäljningsmedlens indrifvande, utan äfven
för kontrollen öfver att medlen koinme statsverket till godo, det vore af vigt,
att vederbörande länsstyrelse genom Domänstyrelsen meddelades underrättelse
om förestående inbetalningar för skogsköp; hvarjemte Revisorerne anfört, att
de funnit oegentligt, att bestämmelse om visst arbetes verkställande införts i
ett köpeaftal, hvars fullgörande det tillkomme länsstyrelsen att öfvervaka.

I anledning häraf får Styrelsen i underdånighet anföra följande:

På sätt i afskrift bilagda telegram och skrifvelse af den 23 November
1891 (bil. 2) till Öfverjägmästaren Berg närmare utvisar, bemyndigade Styrelsen
bemälde öfverjägmästare att kungöra i Gellivara, att skriftliga köpeanbud å
härofvan omförmälda virkesparti å viss dag mottogos af jägmästaren i Gellivara
revir samt att, sedan sådana anbud inkommit, pröfva desammas antaglighet.
Hela denna brådskande underhandförsäljning framkallades af länsstyrelsens framställningar
om önskvärdheten deraf, att åtgärder vidtogos i syfte att genom
ökade tillfällen till arbetsförtjenst lindra den nöd, hvaraf en stor del af länets
befolkning till följd af felslagen skörd hotades (se bilagda transsumt och afskrift
af Einansdepartementets embetsskrifvelse den 23 Oktober och nådiga brefvet
den 4 December 1891, bil. 3 och 4); och måste alltså försäljningsåtgärden i
fråga betraktas såsom ett af särskilda förhållanden föranledt undantagsfall
från det vanliga förfaringssättet, enligt hvilket kronans virke säljes å auktion
genom länsstyrelsens försorg, och nödiga flottledsrensningar utföras på kronans
egen bekostnad.

Enligt vid tiden för nämnda försäljning gällande föreskrift i nådiga

- 685 —

cirkuläret den 3 December 1880 ålåg det revirförvaltaren, numera aflidne Jägmästaren
Leijonflycht, att genast, sedan lian erhållit underrättelse om anbudets
antagande, insända uppgift å det försålda, köpare och köpeskilling till länsstyrelsen
för försäljningsmedlens indrifvande, kvilket åliggande bemälde jägmästare
emellertid underlåtit fullgöra. Men efter hans död har i anledning af
revisorns i Domänstyrelsen anmärkning köpeskillingsreversen vid efterforskning
tillrättafunnits.

Vidkommande åter det förfaringssätt, som nu användes vid underhandförsäljning,
får Styrelsen upplysa, att, då Styrelsen sjelf försäljer virke under
hand, Styrelsen i hvarje särskildt fall anmodar länsstyrelsen att ombesörja köpeskillingens
indrifvande, men då försäljningen sker genom jägmästarens försorg
— vare sig på grund af § 25 af gällande instruktion för skogsstaten af den
29 November 1889 utan Styrelsens särskilda uppdrag eller enligt Styrelsens
på grund af § 49 af nådiga förordningen den 26 Januari 1894, angående
hushållningen med de allmänna skogarne i riket, särskildt meddelade bemyndigande
— åligger det enligt § 50 af sistnämnda nådiga förordning jägmästaren
att, för försäljningsmedlens indrifvande, till länsstyrelsen insända en
så beskaffad uppgift, som här ofvan nämndes, tillika med den säkerhet för
köpeskillingen, som, innan virket får afverkas eller afhemtas, skall af köparen
ställas; och äro för kontroll deröfver, att jägmästaren fullgör sitt åliggande i
förberörda afseende, nödiga föreskrifter lemnade i de af Styrelsen den 2 December
1895 utfärdade, bär bifogade reglementariska bestämmelser för skogsstatens
tjensteförvaltning, punkterna 46, 110—118 (bil. 5).

Beträffande slutligen det med ifrågavarande köpeaftal fastade vilkor för
köparen att verkställa vissa rensnings- och byggnadsarbeten i det vattendrag,
i hvilket virket skulle framflottas, så har det ej tillkommit länsstyrelsen, utan
skogstjenstemännen, att öfvervaka detta vilkors fullgörande; och har enligt
skogstjenstemännens hit ingifna rapport sagda köpevilkor ock blifvit fullgjordt
(se bilagan 6).

Stockholm den 20 Januari 1896.

Underdånigst:

OSCAR EVERS.

EDWARD KUSTBERG. J. 0. af ZELLÉN. J. MEVES.

E. G. Sundberg.

Bilaga 1.

För att lemna skogsstatstjenstemännen i Norrland och Dalarne tillfälle
att sammanträffa och diskutera frågor rörande tjensten och hvad dermed sammanhänger,
har jag ansett mig böra härmedelst inbjuda till ett skogsmöte i

— 686 —

Sollefteå den 15 och påföljande dagar i instundande Oktober månad, och
varder i sådant afseende härigenom meddeladt:

att mötet är afsedt att öppnas förstnämnda dag kl. 10 hotell Bosenqvist
i Sollefteå.

Stockholm den 24 Augusti 1894.

Oscar Evers.

Bilaga 2 a.

Afskrift.

Telegram (den 23 November 1891) ÖfverjägmästareD Berg, Piteå.

I anledning Leijonflychts framställning bemyndigens I att för beredande
arbetsförtjenst försälja efter utstämpling högst tio tusen skadade och öfvermogna
träd å kronoskog nordvest om Gellivara under vilkor, att köpare dels
skall inom vårflottningen verkställa rensnings- och byggnadsarbeten Sickabäcken
och Wassara eif för minst tre tusen kronor enligt uppskattning vid blifvande
syn, dels ock att, derest arbetena vid synen icke finnas ändamålsenliga, bekosta
deras försättande ändamålsenligt skick.

Kungör i Gellivara, att skriftliga anbud å viss dag af jägmästaren mottagas;
skolande dock anbudens antaglighet af Eder pröfvas. Bref postledes.

Domänstyrelsen.

Vidimeras ex officio:

Adolf Asp engren.

Bilaga 2 b.

Afskrift.

Till Öfverjägmästaren i Norrbottens distrikt.

Sedan jägmästaren i Gellivara revir genom telegram af den 17 i denna
månad, för beredande af arbetsförtjenst i orten, anmält till försäljning under
hand ett af omkring 10,000 träd bestående parti öfvermogen och skadad skog
å kronomark nordvest om Gellivara vid Sickabäcken och Vassara eif till erbjudet
pris af 50 öre trädet, med skyldighet för köparen att verkställa rensnings-
och byggnadsarbeten för flottbargörande af nämnda vattendrag för
3,000 kronor, har Ivongl. Domänstyrelsen, efter det I häröfver afgifvit yttrande,
funnit godt bemyndiga Eder att på vilkor, som i dagens telegram angifvas,
utbjuda detta virkesparti till försäljning och i sådant syfte kungöra i Gellivara,

68? -

att efter trädens afstämpling skrifliga anbud inom viss, i kungörelsen utsatt
tid emottagas af jägmästaren, som derefter har att underställa anbuden Eder
pröfning, hvilket för tids vinnande torde ske telegrafiskt. Och vill Kongl.
styrelsen härmed uppdraga åt Eder att under nästkommande års inspektionsresor
å lämplig tid besöka platsen och afsyna de arbeten, som i berörda vattendrag
komma att utföras, införväntande Kongl. styrelsen i sinom tid rapport om
denna afsyning.

Stockholm den 23 November 1891.

OSCAR EYERS.

E. G. Sundberg.

Vidimeras ex officio:

Adolf Aspengren.

Bilaga 3.

Transsumt.

Till Kongl. Domänstyrelsen.

Uti underdånig skrifvelse af den 6 innevarande Oktober har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, med framhållande af önskvärdheten
deraf, att åtgärder vidtoges i syfte att genom ökade tillfällen till arbetsförtjenst
lindra den nöd, hvaraf en stor del af länets befolkning till följd af
felslagen skörd under den stundande vintern hotades, såsom lämpliga utvägar
för beredande af arbetsförtjenst föreslagit, bland annat, flottbargörande af
vattendrag, som redan undergått fiottledssyn eller vore till reglering ifrågasatta,
utstämpling och försäljning af vindfäld eller skadad skog i den vidsträcktare
omfattning, hvartill de under sistlidne torra sommar härjande skogseldarne
gåfve anledning, samt extra utstämpling och försäljning af frisk skog.

I anledning af berörda framställning hafven I på grund af nådig befallning
den 19 innevarande månad afgifvit underdånigt utlåtande och dervid

anfört — — — — — — ---— -— — — — — ~7 .

att enligt godkända utsyningsförslag 484,665 timmerträd blifvit för försäljning
å offentlig auktion innevarande år utstämplade å kronoparkerna inom Norrbottens
län, hvarjemte en extra afverkning af 115,000 skadade träd med att

det under nuvarande träkonjunkturer, då enskilde skogsegare och trävaruexportörer
begränsade tillverkningen af sågade trävaror för att hålla priserna
på den utländska marknaden uppe, vore mindre lämpligt att öka den ordinarie
afverkningen å kronans skogar; att I, i betraktande deraf och då ett nu ytterligare
utbjudet större parti timmerträd sannolikt komme att betinga endast lågt
pris, ansågen Eder böra afstyrka ytterligare försäljning af frisk skog eller

— 688 -

Ökning af den ordinarie afverkningen å kronans skogar, men att, hvad åter
beträffade extra afverkning eller så kallad rensningshuggning af skadade
träd, hvilket virke under goda konjunkturer vore föga begärligt i anseende
till då rådande höga arbetspris, den omständigheten, att eu del af befolkningen
nu saknade arbetsförtjenst och åtnöjdes med mindre dagspenning, möjliggjorde
utsträckning af den extra afverkning, som för året redan vore med medgifven

— — —-------— — — — —---

Vid föredragning af detta ärende har Kongl. Maj:t funnit Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
ofvanberörda framställning icke föranleda annan Kongl Maj:ts
vidare åtgärd, än att innehållet af Edert utlåtande meddelats Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande till kännedom.

Hvilket jag på nådigste befallning härmed skolat Eder tillkännagifva.

Stockholm den 23 Oktober 1891.

F. v. ESSEN.

Hans Wachtmeister.

Rätt transsumeradt betygar

ex officio:

Otto Henning.

Bilaga 4.

Afskrift.

Oscar etc. Yår ynnest etc. Med underdånig skrifvelse den 17 sistlidne
Oktober bär Vår Befallningshafvande i Norrbottens län öfverlemnat följande
framställningar, nemligen

dels en af Gellivare församlings kommunalstämma gjord underdånig ansökning
att, till förekommande af befarad nöd i följd af dålig skörd och
bristande arbetsförtjenst, Oss täcktes tillåta, att skadad skog och vindfällen
såväl å kronoparker som hemmansskogar finge af vederbörande revirförvaltare
utstämplas och under hand försäljas i mindre partier, äfvensom att af möjligen
befintliga allmänna förråd måtte uppsändas ett större parti mjöl;

dels en af åtskilliga efter Töre eif bosatte Neder Kalix socknemän
gjord underdånig ansökning om upplåtelse af skog å kronopark till afverkning
och försäljning mot lindrigaste stubböresafgift;

dels ock en till Vår Befallningshafvande stäld skrift, deri Jockmocks
församlings kommunalstämma anhållit om Vår Befallningshafvandes medverkan
dertill, att minst 75,000 skadade träd finge å socknens kronoparker utstämplas
och till afverkning fördelas mellan behöfvande, mot stubbören, för hvilkas
erläggande socknemännen åtoge sig gemensam ansvarighet.

I anledning af berörda framställningar hafven I den 23 nästlidne Novem -

— 689 —

ber afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid tillika öfverlemnat
inkemtadt yttrande från öfverjägmästaren i Norrbottens distrikt, som anfört,
att, om än icke kunde bestridas, att någon nöd yppats inom såväl Jockmocks
som Gellivare socknar, så vore dock att märka, särskildt hvad Jockmocks
socken beträffade, att sällan något år förflöte, utan att framställning
om extra skogsförsäljning till beredande af arbetsförtjenst inginge till skogsförvaltningen
äfven från burgne hemmansegare, och att, der nöd verkligen
funnits, densamma i ej obetydlig mån lindrats genom de underhandförsäljningar
af skadad skog i mindre poster, som hittills med urskiljning gjorts af revirförvaltame,
ehuru dessa försäljningar icke kunnat med hänsyn till skogarnes
förkofran anordnas i sådan utsträckning, att köparne derigenom blifvit i tillfälle
vidmagthålla det dyrare lefnadssätt, hvarvid de vant sig under föregående
tids storartade skogsafverkning med deraf härflytande rikliga förtjenster, samt
att, om Jockmocks socknemän velat genom skogsarbete bereda arbetsförtjenst
åt deraf i behof varande, lämpligast varit, om för socknens gemensamma räkning
inropats den till afverkning å kronomarkerna för året utstämplade skogen
och denna sedermera bland arbetslöse fördelats till fällning och utdrifning, men
att sådant tillvägagående, ehuru för socknemännen förut påpekadt, aldrig ifrågakommit,
på grund hvaraf allt, och enär kronoparkerna, särskildt i Jockmock,
hvarest de före afvittringen provisoriskt afsätta parkerna redan blifvit
till betydlig del afverkade och motsåge stor förminskning genom afvittringen,
omöjligen kunde motsvara de upprepade anspråk sålunda stäldes på dem, helst
de delar af parkerna, hvarest rikligaste tillgång på gammal skadad skog förekomme,
läge dels vid icke flottbargjordt vattendrag, dels så nära fjellgränsen,
att de ej borde upplåtas till afverkning, samt då virkeskonjunkturerna för
närvarande ej uppmuntrade till afverkning i större skala, Jockmocks socknemäns
förevarande ansökning icke kunde förordas;

att Gellivare socknemäns framställning om ^stämpling af skadad skog
å kronoparker och hemmansskogar likaledes afstyrktes, i betraktande dels af
motsedd arbetsförtjenst vid inom kommunen pågående jernvägsbyggnad och
förväntad ökad malmbrytning, dels af redan å hemmans- och nybyggesskogar
samt å kronoparker verkstälda, ej obetydliga timmerutstämplingar, på grund
hvaraf allt någon extra afverkning utöfver den redan medgifna ej borde erfordras,
helst inom denna kommun mindre än i flere andra förekoinme den klass
af arbetare, som under namn af inhysingar plägade falla fattigvården till last
och för hvilken det isynnerhet vore af vigt att i tider af nöd anskaffa arbete,
dels ock emedan befintlig tillgång af skadade träd å hemmanens till omfånget
ännu ej fullt reglerade skogar i en snar framtid behöfde anlitas till, bland annat,
bestridande af kostnaderna för laga skiften efter afvittringens slut, samt skogsarbetet
inom socknen för närvarande lemnade ytterst ringa behållning;

Jtiev. Ber. ung Statsverket för år 1894

— 690 —

men att deremot den af åtskilliga efter Töre eif bosatte Neder Kalix
socknemän framstälda anhållan om försäljning af skadad skog syntes hafva
mera skäl för sig, då, efter hvad som uppgifvits, egaren af Törefors sågverk
icke ämnade för instundande vinter anordna några egentliga timinerafverkningar
efter detta vattendrag, till följd hvaraf arbetsbrist samt, då missväxt derjemte
drabbat orten, verklig nöd derstädes måste uppkomma, hvartill komme, att
angränsande kronoparker egde öfverflöd på grof granskog, i hvars ställe tallskog
borde uppdragas.

För egen del hafven I meddelat hufvudsakligen, att, jemte det I vidtagit
åtgärd för anordnande af den ytterligare extra afverkning i Jockmocks, Luleå,
Råneå och Elfsby socknar, som omförmäldes i Eder den 19 sistlidne Oktober
aflåtna, den 23 i samma månad i underdånighet anmälda skrifvelse, I jemväl
i Gellivare socken medgifvit en ytterliga extra afverkning af 10,000 träd å
kronomark vid Siekabäcken och Vassara eif, i förening med rensnings- och
huggningsarbeten för flottbargörande af nämnda vattendrag, äfvensom att, hvad
beträffade den af åtskilliga jordinnehafvare i Töre elfs ådal i Neder Kalix
socken framstälda underdåniga anhållan om försäljning af skadade träd från
kronoskog, I, som ansågen lämpligt att, på sätt öfverjägmästaren föreslagit, å
intill Töre eif närbelägna kronoparker finge utstämplas och af vederbörande
jägmästare under hand till sökandena försäljas tillhopa högst 3,400 träd af
skadad tall samt gammal gran, till pris, som med hänsyn till trädens beskaffenhet
och läge till flottled kunde anses skäliga, skullen i vanlig ordning vidtaga
åtgärd för anordnande af en sådan extra afverkning.

Vid föredragning af detta ärende hafve Vi funnit de underdåniga frarnställningarne
icke till annan Vår vidare åtgärd föranleda, än att, jemte det
innehållet af Edert i ärendet afgifna utlåtande nu meddelas Vår Befallningshafvande
till kännedom, Vi, i öfverensstämmelse med hvad I jemväl föreslagit,
härmed i nåder bemyndiga Eder att, der i enskilda fall, i följd af felslagen skörd
och saknad af andra förvärfskällor, omständigheterna skulle befinnas särdeles
trängande, låta under innevarande vinter å enskilda hemmans skogar i lappmarken,
utöfver i författningsenlig ordning redan verkstäld utsyning, utstämpla
ett efter skogstillgången och andra omständigheter lämpadt antal träd, dervid
utsyningstagare för sådan utstämpling må njuta befrielse från erläggande af
utsyningsafgift till kronan.

Stockholms Slott den 4 December 1891.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom, enligt Dess nådiga beslut,

GUSTAF.

F. v. Essen.

Till Domänstyrelsen angående beredande af arbetsförtjenst genom
skogsafverkning i vissa socknar af Norrbottens län.

Vidimeras ex officiel:

Adolf Aspengren.

— 691 —

Bilaga 5.

Regi ementar iska föreskrifter till efterrättelse vid Skog sstatens tjensteför v ältning
utfärdade af Kongl. Domänstyrelsen den 2 December 1895.

46. Vid kassaredogörelse fogas i tvä exemplar: inventarieförteckning
enligt formulär n:r 16 och fröräkning enligt formulär n:o 17, äfvensom i ett
exemplar: afskrift af den enligt nådigt bref den 13 Juni 1890 till länsstyrelse
senast afgifna förteckning öfver de utsyningsaf''gifter, som utsyningssökande i
de norra länen skola erlägga, samt de i instruktionens § 28 om förmälda räkningar
å sådana på ecklesiastika boställen under redovisningsåret af jägmästaren
verkstälda förrättningar, hvarför ersättning skall tillgodoföras statsverket,
under iakttagande att, der samma resa omfattat flere skogar, kostnaden
fördelas och uträknas för hvarje boställe särskildt. Slutligen bifogas
jemväl, i ett exemplar, enligt formulär n:r 18, en för kontroll å uppbördsförvaltningen
afsedd förteckning öfver de skogsmedel, som genom ° sagda förvaltning
indrifvas, deruti noggrant införas alla inkomster för sålda skogseffekter,
utan afkortning för beslagsprovision, äfvensom mulbete och höslåtter,
arrendeafgifter, sådana dessa skola efter möjligen medgift^ byggnadsafkortning
kontant erläggas, afgälder, ådömda ersättningar för skogsåverkan (ej böter)
eller försummad skogsodling och andra dylika medel från skogar, hvilkas afkastning
helt och hållet eller delvis tillfaller statsverket eller allmän fond,
dervid iakttages, dels att införingen sker det år, hvarunder fordran uppkommit
vare sig genom försäljning, domstols utslag, synerätts beslut eller annorledes,
oberoende af det år medlen skola inflyta, dels ock, att medel, som jägmästaren
sjelf skall uppbära och redovisa, ej i förteckningen intagas.

110. Enligt § 50 af nådiga förordningen den 26 Januari 1894 ang.
hushållningen med de allmänna skogarne i riket må, vid försäljning af skogsalster
under hand genom jägmästarens försorg, det sålda icke afverkas eller
utlemnas förrän köpeskillingen är betald eller säkerhet derför stöld; och
skall köpeskillingen indrifvas af länsstyrelsen, till hvilken myndighet uppgift
å det försålda virket, köparen och köpeskillingen bör af jägmästaren för sådant
ändamål insändas, dock må, der för undvikande af omgång vid kontant
liqvid nödigt finnes, köpeskillingen af jägmästaren uppbäras och redovisas
enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Domänstyrelsen meddelar.

Detta sistnämnda nådiga stadgande afser att underlätta underhandförsäljning
vid de tillfällen, då köpare finna fördelaktigt att mot kontant liqvid

- 692 —

förvärfva rätt till virkes utverkning och afhemtning omedelbart efter köpets
uppgörande, hvilket — i anseende till författningens föreskrift, att det sålda
virket icke får afverkas eller utlemnas förrän köpeskillingen är betald —
endast låter sig göra på det sätt, att liqviden sker direkt till jägmästaren,
hvarigenom undvikes den omgång och tidsutdrägt, som eljest uppstår, om
köpeskillingen erlägges till å annan ort boende uppbördsman.

in. Vid all försäljning under band skall jägmästaren begagna blanketter
enligt formulär n:r 32 och 33, de förra vid kontant liqvid, när köpeskillingen
uppbäres och redovisas af jägmästaren, de senare då mot borgen
eller annan säkerhet anstånd lemnas med köpeskillingen, som då indrifves åt
länsstyrelsen.

112. Vid begagnande af blankettboken, formulär n:r 32, skall iakttagas: att

hvarje blankettblad ifylles på sätt formuläret närmare utvisar, så
att köparens namn, beloppet åt det sålda och af köpeskillingen angifves,

att .4-blanketten städse behålles i jägmästareexpeditionen såsom stambok
eller journal för underhandförsäljningen,

att C-blanketten öfverlemnas till köparen, hvilken ovilkorligen, innan
han får afverka eller bortföra virket, skall till kronojägaren aflemna sedeln,
försedd å baksidan med köparens påskrift om virkets mottagande, dock må
köparen frånskilja och behålla jägmästarens qvitto å köpeskillingen, hvarefter
sedeln med attest om virkesutlemningen skall af kronojägaren återställas till
jägmästaren, för att af honom såsom verifikation bifogas kassaredogörelsens
debet,

att Z>-blanketten öfverlemnas i sammanhang med jägmästarens qvartalsrapport
till öfverjägmästaren för kontroll öfver underhandförsäljningen; skolande
denna blankett förvaras i öfverjägmästareexpeditionen.

113. I händelse att någon af C-blanketterna skulle förkomma, skall
såsom verifikation till kassaredogörelsen biläggas styrkt afskrift af samma nummers
4-blaukett.

114. Vid begagnandet åt blankettformuläret n:r 33, afsedt för de fall,
då borgen för köpeskillingen ställes, skall å blankettbladen införas, utom hvad
i punkt 112 är sagdt, äfven uppgift om betalningstiden. I likhet med hvad
i åberopade punkt stadgas, behålles ^-blanketten i jägmästareexpeditionen
samt förfares med ^-blanketten på samma sätt som med ofvannämnda Cblankett,
med den skilnad, att nämnda ^-blankett icke bifogas kassaredogörelsen
såsom verifikation, utan insändes till öfverjägmästaren i sammanhang
med jägmästarens qvartalsrapport för att af öfverjägmästaren behållas. Samtliga
till öfverjägmästaren ingående 5-blanketter skola vara med snöre genomdragna
eller på annat sätt sammanhäftade.

— 693

115. Skulle ett eller annat exemplar af blankettbladen, hvilka å ofvannämnda
tvenne blankettböcker äro i löpande följd numrerade, genom inissskrifning
eller annan orsak blifva obrukbart, skall sådant blankettblad i fråga
om A-blanketten qvarlemnas i boken, med påskrift “makuleradt", men i fråga
om de andra bladen med liknande påskrift medfölja kassaredogörelsen och rapporten
till öfverjägmästaren, så att nummerföljden blir utan afbrott.

116. Den med borgen försedda förbindelse, som köparen skall aflemna,
affattas efter olika förhållanden i enlighet med formulär n:o 34 eller 35 samt
insändes till länsstyrelsen för indrifning.

117. Om tiden medgifver auktionsförsäljning af i första mom. af § 25
i gällande instruktion omförmäldt virke, skall jägmästaren för försäljningen inhemta
öfverjägmästarens tillstånd i de fall, då virkesbeloppets värde öfverstiger
200 kronor.

118. I andra mom. af samma § omförmäldt röjnings- och hjelpgallringsvirke
m. in., äfvensom mossa, torf, sand och sten, må jägmästare ega att under
hand försälja, derest försäljningsvärdet ej anses öfverstiga 200 kronor.

Bilaga 6 a.

Afskrift.

På uppdrag af öfverjägmästaren har jag under Juli månad detta årbesigtigat
Siekabäcken och de derstädes af Söderberg, Renman och Öhman utförda,
såsom auktionsvilkor föreskrifna, arbeten till flottningens underlättande,
bestående af en dam samt kistor och ledbommar äfvensom bortsprängning af
sten i flottleden; och har dessa arbeten till ett ungefärligt värde af 3,000
kronor blifvit utförda på det sätt, att flottning i vattendraget nu kunnat ske.

Gellivare den 20 Augusti 1892.

L. F. Molander

t. f. Jägmästare.

Vidimeras ex officio:
E. O. Sundberg.

— 694 -

Bilaga 6 b.
Afskrift.

1893.
Dec. 31.

Siekabäckens och Wassaraelfvens rensnings Conto.

Debet.

V
»
tf
tf
tf

Alb. Andersson för budgång till Sieka........................... 3: —

L. P. Jönsson & I. F. Bjurström arbete vid Siekadammen 22: 2 0

I. F. & A. F. Söderberg hyra för gamla Siekaträskdammen 150: —

N. E. Söderberg m. fl. arbete vid Nietsakdammen ...... 51: 2 0

A. Enberg sprängning i Wassaraelf................................. 100: —

N. P. Nilsson arbete vid Nietsakdammen........................ 8:4 0

E. P. Wannar elfrensning 17£ dagar.............................. 43: 7 5

L. P. Jakobsson huggning af byggnadsvirke.................. 47: —

A. F. & N. Jakobsson d:o d:o ......................... 47: —

H. F. Isaksson kist- och kajbyggnader........................... 110: 6 9

Olof Olofsson arbete vid Nietsakdainmen .................. 8: 4 0

J. P. Aström och larmbyggnad efter Siekal

I. S. Larsson (samt vid Nietsak |.................. '' 68

C. J. Johansson byggnadsarbeten .................................... 119: 0 9

S. J. Blomqvist sprängningsarbeten ................................ 2,780: 5 6

Alfred Johansson arbeten vid Nietsakdainmen ............... 49: 3 6

O. A. Nilsson byggnadsarbeten vid Sieka och Nietsakträsk 190: 6 8

Kronor 4,051: oi.

Att ofvanstående belopp äro i öfverensstämmelse med herr Öfverste C. O.
Bergmans här föreliggande räkenskaper; intyga.

Sandträsk den 7 Januari 1896.

J. P. Johansson.

Gunnar Thurdin
Bokförare.

Vidimeras ex officio:
E. G. Sundberg.

— G95 —

Kanslirådet C. Kastmans

underdåniga yttrande i fråga om Riksdagens
Revisorers anmärkningar rörande
förvaltningen af det ordinarie anslaget
till anskaffande af undervisningsmateriel
m. m. för folkskolorna.

Till Konungen.

Med anledning af de anmärkningar, Riksdagens Revisorer framstält mot
förvaltningen af det ordinarie anslaget till anskaffande af undervisningsmateriel
in. m. för folkskolorna, får undertecknad, som från ocli med 1892 haft nådigt
uppdrag att anskaffa materiel för folkskolorna, underdånigst anföra följande:

1. Under år 1893, då Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen äskade för höjning

af ifrågavarande anslag, från 15,000 kronor till 20,000 kronor, uppgingo
utgifterna för anskaffande och utdelande af undervisningsmateriel, enligt
vederbörligen granskade räkenskaper, till............................. kronor 18,836: 6 c

Under år 1894 utbetalades för ofvanberörda ändamål
12,475 kronor 33 öre. Dessutom inleddes aftal om
utgifvande af undervisningsmateriel för en summa af omkring
14,000 kronor. Omkostnaderna för anskaffande af nämnda
materiel skulle utgå från 1894 års anslag samt behållningen
från föregående år, uppgående till 8,156 kronor
62 öre. De beräknade utgifterna för år 1894 uppgingo
sålunda till ett belopp af..................................................... » 26,475: 3 3

Enär den år 1894 bestälda materielen ej under detta år
blef färdig, kunde den ej under sagda år betalas. Den del
af densamma, som fullbordats under år 1895, har under
detta år betalats, och utgifterna derför upptagits i räkenskaperna
för år 1895.

Under år 1895 hafva utgifterna å det anslag, som
här är i fråga, belöpt sig till 21,852 kronor 17 öre.

Denna summa har utbetalts dels af årets anslag, dels af
behållningen från föregående år. Af återstående behållning
skall utbetalas ett belopp af omkring 9,000 kronor för
materiel, som är under arbete. De utgifter, som skola betäckas
af 1895 års anslag och föregående års besparingar,
belöpa sig sålunda till omkring .......................................... „ 30,852: 17

2. Då eu stor del af den materiel, om hvars anskaffande under ett
visst år kontrakt ingås, och för hvilken betalning skall utgå från det årets
tillgångar, ej blir färdig under samma år, måste man bespara af dessa tillgångar
åtminstone så mycket, att man med besparingarne kan betäcka omkostnaderna
för den kontrakterade materielen. Dertill kommer, att man för

— 696 —

att kunna åstadkomma materiel, som kräfver större kostnader, måste söka göra
några besparingar från det ena året till det andra.

3. I November 1894 uttogos 10,000 kronor å det ifrågavarande anslaget,
enär ungefär denna summa behöfdes för att betäcka omkostnaderna för
materiel, om hvars utgifvande kontrakt redan blifvit afslutadt.

För öfrigt kunde 1894 års behållning ej med säkerhet beräknas, förrän
räkenskaperna för det året afslutats, hvilket kunde ske först i början af år
1895.

4. De medel, som tillhöra det ifrågavarande anslaget, och som icke
behöfvas för de mera löpande utgifterna, äro insatta i Riksbanken, men på
redogörarens namn, på det att ränta måtte komma anslaget till godo. Så
erliöllos 1892 i räntevinst 55 kronor 20 öre; 1893 — 17 kronor 9 öre; 1894
— 185 kronor 35 öre och 1895 — 249 kronor 56 öre. Redogöraren har
inga andra penningar insatta i Riksbanken.

Stockholm den 27 Januari 1896.

Underdånigst:

CARL KASTMAN.

Riksarkivariens

underdåniga utlåtande i fråga om Riksdagens
Revisorers anmärkningar rörande
Riksarkivets räkenskaper för år
1894.

Till Konungen.

Genom remiss af den 6 December sistlidet år har jag fått nådig befallning
att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning deraf, att Riksdagens
Revisorer i sin den 30 November 1895 afgifna berättelse, med afseende på
den i Riksarkivets räkenskaper för revisionsåret intagna redovisningen för verkets
aflöningsmedel, ansett sig böra fästa uppmärksamheten derpå, att hvarken
i räkenskapssammandraget. eller i de månatliga qvittenslistorna gjorts den skilnad
emellan lön och ålderstillägg, som Revisorerne anse böra i räkenskaperna
iakttagas.

Med anledning häraf får jag i underdånighet meddela, att den ändring
i bokföringen af ifrågavarande räkenskapsdetalj, som Riksdagens Revisorer
ansett vara med god ordning öfverensstämmande, kommer att från och med
detta år iakttagas i Riksarkivets räkenskaper.

Den remitterade handlingen återställes.

Stockholm den 4 Januari 1896.

Underdånigst:

C. T. ODHNER.

Kuratorernes öfver Kong!, och
Hvitfeldtska stipendii-inrättningen underdåniga

utlåtande i fråga om Riksdagens
Revisorers anmärkning rörande
inrättningens räkenskaper för år 1894.

Till Konungen.

I nådig remiss den 6 December sistlidet år har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt kuratorerne öfver Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen att
inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens Revisorer
i sin den 30 November 1895 afgifna berättelse om verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1894 anfört under Åttonde hufvudtiteln beträffande stipendii-inrättningen, i
det de, med förmälan att de vid granskning af stipendii-inrättningens räkenskaper
funnit, att i redogörelsen saknades specifik uppgift å stipendii-inrättningens
utarrenderade fastigheter och de influtna arrendebeloppen, framhållit
önskvärdheten deraf, att sådan uppgift blefve redogörelsen bilagd; och få kuratorerne
fördenskull underdånigst förklara, att kuratorerne vilja tillse, att
uppgift af ifrågasatt beskaffenhet för framtiden varder stipendii-inrättningens
räkenskaper bifogad.

Göteborg den 31 Januari 1896.

Underdånigst:

G. SNOILSKY. E. H. RODHE. F. M. COLLIANDER.

V. Billmanson.

Styrelsens för Tekniska skolan
i Stockholm

underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens Revisorer gjord framställning
beträffande de tekniska skolornas
räkenskaper.

Till Konungen.

Genom nådig remiss har Styrelsen för Tekniska skolan i Stockholm
blifvit anbefald att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers, på sätt den nådiga remissen bifogadt transsumt af revisionsberättelsen
för år 1894 utvisade, gjorda framställning; och får Styrelsen, till fullgörande
af den nådiga befallningen, i underdånighet härmed anföra följande:

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1894. 88

— 698 —

Vid de tekniska skolornas räkenskaper kafva Revisorerne anmärkt, att
det synts Revisorerne önskvärdt, att, på sätt vid några skolor iakttagits, kataloger
öfver skolornas elever blefve räkenskaperna bilagda, äfvensom att vid
desamma jemväl måtte fogas uppgifter å de af de särskilda eleverna erlagda
afgifter jemte anteckningar om de elever, Indika blifvit derifrån befriade.

Hvad nu i nyssnämnda hänseenden angår den Tekniska skolan i Stockholm,
tillåter sig Styrelsen till en början i underdånighet erinra, att vid denna
skola, på grund af dess stora omfattning, fördelad såsom den är på ej mindre
än fem skilda skolor, och med ett antal lärjungar, som i rundt tal uppgår
till 1,500, ett alldeles särskild! förfarande måste tillämpas vid inskrifningen af
lärjungarne samt uppbärandet af afgifterna och uppbördens redovisning, på det
att allt detta må försiggå på enklaste sätt och med minsta möjliga personal
och kostnad.

Vid inskrifningen till någon af Tekniska skolans särskilda skolafdelningar
skall hvarje inträdessökande ifylla en tryckt s. k. anmälningssedel, i hvilken
inskrifves den inträdessökandes namn, födelseort, bostad, yrke m. in. Denna
ifylda anmälningssedel granskas och kontrolleras sedan af inskrifningsförrättaren
med tillhjelp af prestbetyg, yrkesintyg o. s. v., hvarefter, om allt är i
rigtig ordning, sökanden emottages och erhåller sitt löpande skolnummer. I
den s. k. inskrifningsjournalen antecknas lärjungens nummer, namn samt den
erlagda afgiften, om hvilken sistnämnda äfven göres anteckning på anmälningssedeln
samt på det kort, som lemnas till lärjungen såsom qvitto och bevis,
att han är vid skolan inskrifven, och hvilket kort lian är skyldig att vid hvarje
lektion uppvisa för vederbörande lärare. Anmälningssedlarne delas sedan tvärsöfver
i tvenne delar, livilka ordnas i tvenne serier, den ena efter nummer, den
andra i bokstafsordning. Skolan erhåller på detta sätt såväl namn- som nummerregister
öfver lärjungarne; och någon annan katalog har för skolans eget behof
hittills icke visat sig vara af behofvet påkallad. Eu katalog af sådan beskaffenhet
som i allmänhet förekommer vid läroverken vore för öfrigt olämplig
vid Tekniska skolan af det skäl, att inskrifning pågår under hela läsåret,
hvarför katalogen, om den skulle vara fullständig, icke kunde utkomma förr,
än de två största afdelningarne hade slutat sin undervisning. Kostnaderna
för eu dylik vidlyftig katalogs upprättande och utgifvande från trycket skulle
äfven blifva så stora, att skolans tillgängliga medel för tryckningskostnader,
hvilka redan förut äro starkt tagna i anspråk, icke skulle derför vara tillräckliga.

Inskrifningen åligger inom afton- och söndagsskolan sekreteraren och
inom de fyra andra afdelningarne dessa afdelningars respektive föreståndare.
Så snart influtna afgifter uppgå till något afsevärdt belopp, redovisas och
öfverlemnas dessa medel mot qvitto till skolans kassaförvaltare. Att, såsom

— 699 —

herrar Statsrevisorer framstäf, bifoga räkenskaperna uppgifter å de af de särskilda
lärjungarne erlagda afgifterna, skulle, hvad Tekniska skolan vidkommer,
nödvändiggöra afskrift^ af skolafdelningarnes vidlyftiga inskrifningsjournaler,
ett ganska drygt arbete, enligt Styrelsens förmenande, utan motsvarande nytta.

Befrielse från skolafgift meddelas, i enlighet med föreskriften i stadgarnes
45 §, af Styrelsen efter derom gjord skriftlig ansökning, och anteckning
om befrielsen göres i inskrifningsjournalen. Endast ett jemförelsevis mindre
antal lärjungar söka inträde utan afgift. Af afton- och söndagsskolans 864
lärjungar denna dag hafva exempelvis endast 28 lärjungar befriats från
nämnda afgift.

På grund af det ofvan anförda får Styrelsen i underdånighet hemställa,
att herrar Statsrevisorers här ifrågavarande framställning måtte, hvad Tekniska
skolan i Stockholm beträffar, icke föranleda någon åtgärd.

De remitterade handlingarne återställas härjemte.

Stockholm den 13	Januari 1896.
VICTOR ALLER.	Underdånigst: G. R, DAHLANDER. WILH. WALLDÉN.	E. JACOBSSON.
W. HOFFSTELT.	GUSTAF UPMARK.	ADOLF LINDBERG
Styrelsens för Tekniska skolan i Örebro underdåniga yttrande.	Till Konungen.	ATils Rahm.

Styrelsen för Tekniska elementarskolan i Örebro får, med anledning af
Riksdagens Revisorers framställning beträffande de tekniska skolornas räkenskaper,
i underdånighet anföra, att styrelsen under en följd af år i de till
Eders Kongl. Maj:ts Kammarrätt aflemnade räkenskaper såsom verifikationer
på influtna terminsafgifter bilagt kataloger, deri uppgifvits, dels hvilka lärjungar,
som varit befriade från afgifter till skolkassan, dels ock hvad hvar och
eu af öfriga elever erlagt till densammma; och skall Styrelsen äfven hädanefter
vidfoga räkenskaperna kataloger med omförmälda uppgifter.

Örebro den 2 Januari 1896.

Underdånigst: ~

G. DJURKLOU.

B. FERNQU1ST. LARS PHRAGMÉN. E. J. WIKANDER.

B. Fernquist.

— 700 -

Styrelsens för Tekniska elementarskolan
i Norrköping

underdåniga yttrande.

Till Konungen.

Genom skrifvelse den 6 December 1895 från Herr Statsrådet och chefen
för Kongl. Ecklesiastikdepartementet har det blifvit Styrelsen för tekniska
elementarskolan i Norrköping ålagdt att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af Riksdagens Revisorers beträffande de tekniska skolornas räkenskaper
gjorda framställning, att det synts desamma önskvärdt, att, på sätt
vid några skolor iakttagits, kataloger öfver skolornas elever varda räkenskaperna
bilagda, äfvensom att vid desamma jemväl måtte fogas uppgifter å de
af de särskilda eleverna erlagda afgifter jemte anteckningar om de elever,
hvilka blifvit derifrån befriade.

Till åtlydnad häraf får Styrelsen för Tekniska elementarskolan i Norrköping
i underdånighet förklara sig villig att, i öfverensstämmelse med Riksdagens
Revisorers önskan, hädanefter till Tekniska skolans räkenskaper bifoga
kataloger öfver eleverna jemte öfriga af Revisorerne önskade uppgifter och
anteckningar.

Norrköping den 4 Januari 1896.

Underdånigst:

C. EBERSTE1N.

AXEL SWARTLING. EDV. ENGHOLM. G. KREY. A. G. J. EUREXIUS.

Styrelsens för Tekniska elementarskolan
i Malmö

underdåniga yttrande.

Till Konungen.

Sedan Kongl. Maj:t i nådig skrifvelse af den 6 nästlidne December förständigat
Styrelsen för Tekniska elementarskolan i Malmö att inkomma med
underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers framställning, om
att till skolans räkenskaper må varda bilagda kataloger öfver eleverna samt
uppgifter å de af dem erlagda afgifter jemte anteckningar om de elever, hvilka
blifvit derifrån befriade, får Styrelsen, som ej har något mot framställningen

— 701

att erinra, i underdånighet meddela, att såväl kataloger som här ofvan begärda
uppgifter skola för framtiden varda räkenskaperna bifogade.

Malmö den 9 Januari 1896.

Underdånigst:

THEODOR FLENSBURG.

P. ISBERG. C. G. LINDBOM.

HJALMAR WESSBERG. GUSTAF KRUSE.

J. Smedberg.

Styrelsens för Tekniska elementarskolan
i Borås

underdåniga yttrande.

Till Konungen.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning till Styrelsen
för Tekniska elementarskolan i Borås att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af den anmärkning angående de tekniska skolornas räkenskaper,
hvilken af Riksdagens Revisorer framstälts uti deras den 30 November 1895
afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894, får Styrelsen härigenom
med remisshandlingarnes återställande i underdånighet förklara, att
Styrelsen erkänner lämpligheten af, att vid räkenskaperna fogas de af Revisorerne
önskade handlingar och uppgifter, samt att Styrelsen för framtiden
kommer att låta skolornas räkenskaper af sådana åtföljas.

Borås den 16 Januari 1896.

Underdånigst:

AUGUST CHARLES.

F. LINDEDAL. E. E. HAGELQUIST.

P. A. Bengtsson.

— 702 —

Direktionens för Tekniska skolan i
Eskilstuna

underdåniga yttrande.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 sistlidne December anbefald afgifva utlåtande
i anledning af Riksdagens Revisorers framställning i revisionsberättelse för år
1894, under Åttonde hufvudtiteln, Tekniska skolorna, § 2, hvari tramhålles
önskvärdheten deraf, att vid skolornas räkenskaper, “på sätt vid några skolor
iakttagits, kataloger öfver skolornas elever varda räkenskaperna bilagda, äfvensom
att vid desamma jemväl måtte fogas uppgifter å de af de särskilda eleverna
erlagda afgifter jemte anteckningar om de elever, hvilka blifvit derifrån befriade",
får direktionen för Tekniska skolan i Eskilstuna med remisshandlingarnes
återställande i underdånighet anföra följande:

Då med skolans räkenskaper, såsom verifikationer å inkomsterna, följa
förteckningar, upptagande för- och tillnamn, å de elever som erlagt: inskrifningsafgift,
terminsafgift för undervisning i tyska språket och terminsafgift för
undervisning i fackskolan, de enda afgifter, som vid skolan erläggas, samt i
berättelsen om skolans tillstånd och verksamhet, som likaledes årligen till
Kongl. Finansdepartementet insändes, finnes upptaget antalet elever, som under
hvarje termin blifvit inskrifna, som under läsåret åtnjutit undervisning i tyska
språket och som hvarje termin tillhört fackskolan, äfvensom uppgift om någon
af dessa elever blifvit för medellöshet från nämnda afgifter befriad, så torde
någon ökad kontroll öfver härvarande skolas räkenskaper genom de af Riksdagens
Revisorer såsom önskvärda ansedda åtgärder icke kunna vinnas; viljande
direktionen dock härmed icke hafva uttalat någon erinran emot, att den förordade
förändringen för framtiden iakttages.

Eskilstuna den 18 Januari 1896.

Underdånigst:

C. HYLTÉN CAVALLIUS.

AXEL X. CARLSSON. C. THUNBERG.

ARVID NILSSON.

KNUT SÖDERBLOM.

703 -

Styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt underdåniga

utlåtande angående en
af Riksdagens Revisorer gjord framställning
rörande anstaltens räkenskaper.

Till Konungen.

Med anledning deraf, att Riksdagens Revisorer uti sin berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1894 uttalat sig för önskvärdheten, att den i sammanhang med Chalmers
tekniska läroanstalt stående profningsanstaltens, af vederbörliga verifikationer
åtföljda räkenskap blefve läroanstaltens medelredogörelse bilagd, får styrelsen
för läroanstalten i underdånighet afgifva följande utlåtande.

Sedan styrelsen hos Eders Kongl. Maj:t anmält, att stadsfullmägtige
härstädes på styrelsens hemställan beviljat erforderliga medel för upprättande
åt en materialprofningsanstalt i sammanhang med Chalmerska institutet under
vilkor, att styrelsen utan vidare bidrag från staden skulle ansvara för framtida
skötsel och underhåll af anstalten, så att den uppfylde sitt ändamål och
följaktligen äfven hölles tillgänglig för allmänheten mot skälig godtgörelse
efter af styrelsen faststäld taxa, hvilken godtgörelse skulle tillfalla profningsanstalten
och till densammas upprätthållande användas, och styrelsen i underdånighet
hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes medgifva styrelsen att på
nämnda vilkor mottaga det af stadsfullmägtige beviljade anslaget, fann Eders
Kongl. Maj:t den 29 April 1886 skäligt bifalla sistberörda hemställan, med
den föreskrift att för profningsanstaltens upprätthållande och skötsel understöd
af institutets statsmedel icke finge ifrågakomma. Den lokal, i hvilken materialprofningsanstalten
är inrymd på institutets tomt, är uppförd med anstaltens
egna medel utan institutets betungande.

Då sålunda å ena sidan härvarande stadsfullmägtige bestämt, att de
profningsanstalten tillfallande afgifterna skulle användas för anstaltens räkning,
och å den andra sidan Eders Kongl. Maj:t faststält, att bidrag ej finge lemnas
till anstalten af institutets statsmedel, har styrelsen ej kunnat inse, hvilken
betydelse det skulle hafva för statsverket, att Kongl. Kammarrätten betungades
med granskningen af anstaltens räkenskaper, under det att det skulle vålla
anstalten svårigheter att undvara de räkenskaperna vidfogade verifikationerna,
om dessa skulle insändas till Kongl. Kammarrätten, hvarför det sannolikt i
sådant fall blefve nödvändigt att bekosta en afskrift af samtliga verifikationer
att i anstalten förvaras, såsom fallet iir med institutets egna räkenskaper.
Emellertid har styrelsen under de gångna åren bilagt till institutets råken -

— 704 —

skaper ett sammandrag af profningsanstaltens räkenskaper till Kongl.
rättens kännedom.

För åren 1895 ock 1896 bär Eders Kongl. Maj:t på underdånig framställning
af Teknikermötet härstädes 1891 lemnat profningsanstalten ett årligt
anslag af 1,500 kronor från anslaget till manufakturernas befrämjande, för att
af styrelsen användas såsom bidrag till upprätthållande åt anstalten under
vilkor, att afgifterna för särskilda slag af profningar skulle utgå efter eu af
styrelsen upprättad och af Kommerskollegium faststäld taxa, samt med åliggande
för styrelsen att årligen till Eders Kongl. Maj:t afgifva före utgången af
Mars månad berättelse angående profningsanstaltens verksamhet under det
näst förut gångna året jemte redogörelse för anstaltens inkomster och utgifter
under samma år.

Göteborg den 3 Januari 1896.

På styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt vägnar:

Underdånigst:

G. SNOILSKY.

Ang. Wijkander.

Medicinalstyrelsens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar beträffande
felande uppgifter a elevantalet
vid Farmaceutiska institutet
och Polikliniken för tandsjukdomar.

Till Konungen.

I sin den 30 November 1895 afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894 hafva Riksdagens Revisorer bland annat anmärkt, att i de vid
Medicinalstyrelsens räkenskaper för sistnämnda år fogade kassaredogörelser beträffande
Farmaceutiska institutet och Polikliniken för tandsjukdomar (tillika
undervisningsanstalt) väl upptoges slutsumman af de respektive elevernas terminsafgifter,
men icke den för granskningen af sagda inkomstpost erforderliga uppgiften
å elevernas antal, hvadan Revisorerne uttalat önskvärdheten af, att sistnämnda
uppgift blefve dessa redogörelser bilagd.

Sedan Eders Kongl. Maj:t. genom nådig remiss den 6 December 1895
anbefalt Medicinalstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
af Revisorernes nämnda framställningar, har Medicinalstyrelsen infordrat förklaringar
i ämnet från Styrelsen för Farmaceutiska institutet och lärarne vid
Polikliniken för tandsjukdomar, hvilka förklaringar — som upplysa,'' att år

— 705 —

1894 elevantalet utgjorde vid Farmaceutiska institutet under vårterminen 80
och under höstterminen 68, samt vid Polikliniken för tandsjukdomar under
hvardera terminen 20 — härhos varda af Medicinalstyrelsen i underdånighet
öfverlenmade, med tillkännagifvande att Medicinalstyrelsen skall tillse, det
motsvarande uppgifter för de kommande åren blifva å kassaredogörelserna
meddelade.

Stockholm den 24 Januari 1896.

Underdånigst:

AUG. ALMÉN.

EDW. EDHOLM. D. M. TONTIN. G. BOLLTNG. R. A. WAWRTNSKY.

A. J. Bruzelius.

Lärarnes vid Polikliniken för
tandsjukdomar

yttrande.

Till Kong!. Medicinalstyrelsen.

Med återställande af oss i dag tillkomna remisshandlingarne i ämnet
få undertecknade härmed vördsamt aflemna från Kongl. Styrelsen af oss infordradt
yttrande öfver antalet studerande vid “Polikliniken för tandsjukdomar"
år 1894.

Såsom framgick af den i sinom tid till Kongl. Styrelsen af Klinikstyrelsen
afleinnade, och af de båda dåvarande lärame, för hvarderas afdelning,
författade årsberättelse för 1894, bevistades undervisningen vid kliniken
under nämnda år af 20 studerande för hvardera terminen. Deras namn voro:

Vårterminen:

Höstterminen :

Hrr Dahlén.

Bergström.

Selenius.

Samuel.

Samuelsson.

Hj. Ericsson.
Åkerlund.

Berg.

Ty. Ericsson.

Rev. Ber. ung. Statsverket för dr 1891,.

Hrr Blidberg.
Svensson.
Wallerstedt.
Joll. Olsson.
Haglund.
Nyqvist.
Strand] i.
Eklund.
Holgers.

— 706 —

Vårterminen:

Höstterminen:
Hrr Westberg.

Hrr Blidberg.

Strandh.

Ablgren.

Ekelöf.

Hörberg.

Winberg.

Mauk eib

I). Olsson

Sjöstedt.

Gilck.

Bi. Svensson.

Nyqvist.

Benström

Wallerstedt.

Haglund.

Forssell.

Thyselius.

Östergren.

Sandow.

Gu. Svensson.
Olsson.

Antalet 20 är, som bekant, under nuvarande förhållanden vid kliniken
det högsta antal, som, enligt bestämmelse af Kongl. Styrelsen, derstädes kan
mottagas hvarje termin, och uppnåddes detta antal redan från 4:de året af
klinikens tillvaro, eller från och med år 1888, och har derefter hittills fortsatts.
Huruvida åter detta för framtiden blir förhållandet, derom torde vara
svårt nu yttra sig.

Då vidare terminsafgiften för hvarje studerande, likaledes enligt Kongl.
Styrelsens beslut, utgör 50 kronor, hafva dessa afgifter från sistnämnda år
tillfört klinikkassan eu välbehöflig inkomst åt 1,000 kronor för hvarje termin,
eller tillsammans 2,000 kronor pr år. Hittills har också Klinikstyrelsen i sitt
årliga budgetförslag för kliniken beräknat denna inkomst å klinikens stat;
nmn, som för Kongl. Styrelsen bekant, har detta på anförda grunder ej varit
förhållandet med budgetsförslaget till år 1896.

Vid föregående årsredogörelser har det varit praxis att blott angifva
antalet studerande utan uppgift af hvars och ens namn, hvilka dock naturligtvis
återfinnas i Klinikstyrelsens protokoll för hvarje år. På grund af Riksdagens
Revisorers nu gjorda anmärkning skall för framtiden iakttagas, att,
förutom uppgift å antalet, äfven namnen å de respektive studerande derjemte
skola angifvas.

Stockholm den 23 December 1895.

Att ofvan anförda uppgifter öfver de studerande vid “Polikliniken för
tandsjukdomar" år 1894 äro öfverensstämmande med verkliga förhållandet och

OTTO ULMGREN.
Föreståndare och l:ste lärare vid
»Polikliniken för tandsjukdomar.»

2:dre lärare vid »Polikliniken
för tandsjukdomar».

HENRIK WEL1N.

— 707 —

namnförteckningen riktigt gjord enligt Klinikstyrelsens protokoll för nämnda
år intygar på begäran.

Stockholm som ofvan.

Albin Lenhardtson.

2:dre lärare år 1894 vid »Polikliniken
för tandsjukdomar".

Styrelsens för Farmaceutiska institutet.

yttrande.

Till Kongl. Medicinalstyrelsen.

1 skrifvelse af den 20 sistlidne December har Kongl. Medicinalstyrelsen
anmodat Farmaceutiska institutets styrelse att afgifva yttrande med anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkning rörande redovisningen för år 1894 af
elevernas terminsafgifter, i hvilken redovisning posten 148 terminsafgifter ä
7 kronor 50 öre, tillsammans 1,072 kronor 50 öre, förekommer, utan att
särskild uppgift å elevantalet vid institutet bilagts redovisningshandlingen.

Med anledning häraf får institutets styrelse vördsamt anföra:
att, då institutets föreståndare undertecknat ifrågavarande redovisning,
det sedan många år ansetts lika tillfyllestgörande, att uppgifter om elevantalet
influtit direkt i redovisningen, som att denna uppgift förekom i en särskildt *
bilagd, af samme föreståndare undertecknad skrifvelse, samt

att uppgift å under hvar termin inskrifna lärjungar årligen afgifves till
Kongl. Medicinalstyrelsen, hvilkens kamrerare, i enlighet med § 12 af institutets
stadgar, årligen redovisar för institutets samtliga inkomster och utgifter,
dervid äfven pröfvas uppgiftens öfverensstämmelse med den afgifna redovisningen.

Då emellertid en särskild uppgift om elevantalet af Riksdagens Revisorer
ansetts behöflig, lär institutets styrelse icke ha annat att göra, än att nu
lemna den uppgiften, att under 1894 års vårtermin 80 och under samma års
hösttermin 68 lärjungar varit inskrifna vid läroverket, samt att framdeles å
räkenskapsutdraget göra sådan af Revisorerne begärd anteckning.

Stockholm den 19 Januari 1896.

Remisshandlingen återgår.

På Farmaceutiska institutets styrelses vägnar:

LUDV. STAHRE.

ADOLF BILLMANSON. H. V. ROSENDAHL.

AUGUST LEHMAN. AXEL MURRAY.

ERNST KÄLLSTRÖM.

— 708 —

Medicinalstyrelsens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar beträffande
Göteborgs hospitals förvaltning.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 December sistlidet år bär Medicinalstyrelsen
anbefalts att efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af hvad Riksdagens Revisorer anmärkt, beträffande Göteborgs
hospitals förvaltning; och får Styrelsen till åtlydnad häraf i underdånighet
anföra följande.

Riksdagens Revisorer anmärka, att det till hospitalet hörande jordbruket
syntes vara vanvårdadt, samt att det måste vara af vigt, att hospitalets
ej obetydliga jordområde, med 35 hektar inegor, på ett ändamålsenligt
sätt användes, och detta så mycket mer som jordbruksarbete ansetts vara en
för sinnessjuke synnerligen lämplig sysselsättning.

I sin häröfver afgifna förklaring medgifver hospitalsdirektionen, att jordområdet
visserligen icke användts till jordbruk i egentlig mening, men att detsamma
eljest begagnats på lämpligt sätt; dervid tillika meddelats den upplysning,
att då ett år 1887 uppgjordt förslag till ett fullständigt ordnadt
jordbruk skulle medföra högst betydliga utgifter, utan att afsevärda inkomster
kunde påräknas, och då hospitalets öfverläkare från sjukvårdens synpunkt afstyra
ett utvidgadt jordbruk, så hade direktionen ansett sig icke höra vidtaga
några vidare åtgärder i saken.

Med anledning häraf får Medicinalstyrelsen för egen del anföra, att äfven
om jordbruk i vanlig mening, om dermed förstås sädesodling, icke torde kunna
med fördel bedrifvas med legda arbetare, sådant dock bör kunna ske med tillhjelp
af en del arbetsföra hospitalspatienter, samt att, huru härmed än må vara,
så behöfver jordbruket vid hospitalet derför icke vanvårdas, på sätt åt Revisorerne
icke utan skäl är anmärkt. Med det jordområde, som förvärfvats för
betydliga utgifter, afsågs dels ett obehindradt förfogande öfver vattnet från
Alhuts källa för hospitalets behof, dels ock hufvudsakligen att bereda de sinnessjuke
ökadt tillfälle att egna sig åt en för dem väl behöflig och välgörande
sysselsättning med jordbruksarbeten, allt på sätt vid rikets öfiiga hospital, der
sådant varit möjligt, är brukligt och af dessa hospitals öfverläkare anses vara
särdeles ändamålsenligt.

Medicinalstyrelsen har ock under flere år icke blott anmärkt vid hospitalet
rådande missförhållanden beträffande det sätt, hvarpå det inköpta jordområdet
användes, utan ock påkallat direktionens benägna medverkan för rättelses
vinnande, men allt förgäfves, och detta, oaktadt hospitalets syssloman

— 709 —

härför varit lifligt intresserad. Medicinalstyrelsens sträfvan att få hospitalets
jord behörigen häfdad har ej kunnat genomföras, enär Öfverläkaren, med hvilken
direktionen instämt, ständigt satt sig deremot, under åberopande af åtskilliga
hinder, såsom dels bristande arbetskrafter, enär endast ett fåtal patienter kunde
användas till jordbruksarbeten, dels förorenande af vid hospitalet behöfligt
vatten, derest ett ofvan hospitalet beläget jordområde, kalladt Hacket, skulle
något år behöfva gödslas för att bära skördar, dels ock derföre att jordbruk
ej kunde bedrifvas utan förlust.

Utan att Styrelsen anser sig behöfva inlåta sig på en närmare granskning
af dessa invändningar mot ett ändamålsenligt jordbruks bedrifvande, torde
dock böra lemnas några upplysningar i frågan. Att arbetskrafter ej saknats,
framgår bland annat deraf, att betydliga sådana användts på dyrbara och
vidsträckta planteringar med promenadgångar m. m. i närheten af tjenstemännens
boställshus, på gräfvandet af stora vattendammar, på plantering af
skog på ett område, hvaröfver icke hospitalsförvaltningen, men väl Domänstyrelsen
förfogar. Beträffande åter vattnets förmenta förorenande genom gödsling,
derest vid Hacket odlades gräs och för omvexling vissa år säd, synes
samma invändning i och för sig vara utan nämnvärd betydelse, och har numera
förlorat all sådan, sedan hospitalet försetts med fullständig vattenledning
med ett rikligt och utmärkt godt vatten. Beträffande slutligen den ekonomiska
sidan af ett vid hospitalet drifvet jordbruk, har Styrelsen aldrig ifrågasatt
någon utsträckt sädesodling men väl odling af gräs och rotfrukter in. in.,
i första rummet för hospitalets eget behof och sedan till afsalu, enär dessa
varor i Göteborg eller på stället kunna afyttras för skäliga pris. Den vid
hospitalet levererade myckna mjölken betalas för öfrigt så högt, att en del
deraf bör kunna med vinst frambringas på stället. Jemföres det sätt, hvarpå
jordbruket bedrifves eller rättare försummas vid Göteborgs hospital, med det
fördelaktiga sätt, hvarpå jorden med tillhjelp af patienter häfdas vid andra
hospital, lär icke kunna förnekas, att Revisorerne haft goda skäl för sina
anmärkningar.

Beträffande hospitalets trädgård anmärka Revisorerne, att densamma
delvis var upplåten till hospitalets öfverläkare och till dess syssloman, men att
brukningen var så sammanblandad, att behörig skilnad icke gjordes emellan
hvad som skulle tillkomma hospitalet och bemälde tjenstemän, hvadan Revisorerne
velat påpeka nödvändigheten af snar rättelse i berörda missförhållande.

I häröfver afgifven förklaring erinrar Direktionen derom, att öfverläkaren
enligt godkända aflöningsstater, från och med år 1875 till och med år 1895
såsom löneförmån tillerkänts rättighet till trädgård, hvilken förmån tillämpats
sålunda, att trädgården brukats på hospitalets bekostnad, hvarjemte öfverläkaren
ur hospitalets trädgård för sitt behof erhållit sådana produkter, som icke od -

— 710 —

lades inom hans trädgårdsområde. Sedan sagde förmån i de efter år 1893
upprättade aflöningsstater bestämts till trädgårdsland, och Direktionens uppmärksamhet
blifvit fästad på samma förändring, har Direktionen genom beslut
den 12 November sistlidet år, och således 2 år efter det ordalagen i utgiftsstaten
ändrats, förklarat, att det trädgårdsland, som åt öfverläkaren anvisas,
skall brukas på hans egen bekostnad, samt att han icke eger åtnjuta något
af afkastningen från hospitalets trädgård.

Direktionen meddelar vidare, att hospitalets syssloman efter år 1886, då
ny aflöningsstat för honom trädde i kraft, icke. haft rätt vare sig till trädgård
eller trädgårdsland och ej heller åtnjutit denna förmån. Direktionen har likväl
år 1886 (och således efter det ny aflöningsstat var faststäld) medgifvit sysslomannen
rätt att å ett från hospitalets trädgård alldeles afskildt stycke jord
på egen bekostnad plantera fruktträd och bärbuskar, hvilket medgifvande dock
genom beslut den 26 Mars 1895 återkallats. Direktionens förklaring rörande
denna punkt af anmärkningarne slutar sålunda: “någon obehörig upplåtelse af
hospitalets trädgård till öfverläkaren och sysslomannen tiar således ej egt rum,
likasom deras och hospitalets trädgårdar ej på något sätt sammanblandats."

För ett rätt bedömande af denna Revisorernes anmärkning torde vara
nödigt meddela, att öfverläkaren vid Göteborgs hospital, såsom till tjensten
utnämnd den 7 December 1883, icke ingått på den af Riksdagen godkända,
genom nådigt bref den 6 Juni 1885 faststälda aflöningsstat för vissa tjensteman
vid rikets hospital, hvaraf åter följer, att bestämmelserna i Kongl. brefvet
den 26 April 1872 fortfarande gälla beträffande samma öfverläkares löneförmåner.

Uti utgiftsstaten vid Göteborgs hospital för år 1873, och således 4 år
före den tid, då Sundhetskollegium, numera Medicinalstyrelsen, såsom öfverstyrelse
för hospitalen öfvertog den serafimerorden sgillet förut åliggande vården
om rikets hospital, finnas för öfverläkaren, utom kontant lön, upptagna förmånerna
af boställe, trädgård, ved, tvätt och fri disposition af hospitalets
hästar; och förekommer enahanda anteckning i staterna under alla följande år
till 1890, då i stället för boställe begagnats uttrycket bostälUvåning. Nytt
förslag till utgiftsstat för hospitalet uppgöres årligen af hospitalsdirektionen,
hvarefter detsamma underställes Medicinalstyrelsens pröfning och godkännande,
hvilket godkännande också af Styrelsen lemnats beträffande förevarande aflöningsfråga,
enär ordalagen i Direktionens förslag befunnits öfverensstämma
med föregående års utgiftsstater och Medicinalstyrelsen icke haft anledning
betvifla rigtigheten af Direktionens förslag. Så snart felet observerats, vidtog
Medicinalstyrelsen genast ändring i Direktionens förslag, och finnas i den år
1893 faststälda staten för år 1894 öfverläkarens naturaförmåner upptagna i
enlighet med bestämmelserna i Kongl. brefvet den 26 April 1872 sålunda:

711 —

“fri bostad med erforderlig ved, fri tvätt för honom och familj, trädgårdsland
samt rättighet att för resor till Göteborg begagna hospitalets hästar, då de
icke för inrättningens eget behof erfordras".

Äfven om någon skilnad skulle förefinnas mellan de olika uttrycken,
rättighet till trädgård enligt utgiftsstaterna före år 1894 och trädgårdsland
enligt ofvan åberopade Kong!, bref af 1872, så anser Medicinalstyrelsen likväl,
i motsats till hospitalsdirektionen, att intetdera uttrycket bort tillämpas på
det sätt, att den åt öfverläkaren anvisade del af trädgården finge brukas på
hospitalets bekostnad, och än mindre berättiga öfverläkaren att för sitt behof
från hospitalets trädgård erhålla sådana produkter, som icke odlades inom
dennes trädgårdsområde.

Beträffande åter sysslomannens naturaförmåner hafva inga sådana utöfver
boställsvåning och ved varit honom medgifva efter år 1886, då den af Eders
Kongl. Maj:t faststälda aflöningsstaten trädde i kraft, men väl har Direktionen
samma år medgifvit sysslomannen rätt att å ett från hospitalets trädgård alldeles
afskildt stycke jord på egen bekostnad plantera fruktträd och bärbuskar,
hvilket medgifvande sedermera den 26 Mars 1895 återkallats.

Med anledning af denna återkallelse har sysslomannen i eu af bilagor
åtföljd, till Medicinalstyrelsen stäld skrifvelse på deri åberopade, mycket behjertansvärda
skid anhållit, att han till sin afgång från tjensten måtte få
disponera nämnda område mot vilkor, att de honom tillhöriga träd och buskar
sedermera tillfölle hospitalet, eller ock, derest detta icke kunde bifallas, att
Styrelsen ville besluta, antingen att träden skola borttagas eller af hospitalet
inköpas. Sedan sysslomannen anhållit om Direktionens förord till nämnda ansökan,
förklarade Direktionen vid öfverlemnandet af densamma till Styrelsen,
att Direktionen ansåg skäl icke vara för handen att nu ändra eller upphäfva
sitt beslut, hvarigenom den sysslomannen år 1886 medgifna rätt till trädgårdsland
återtagits, med rättighet dock för honom att intill slutet af år 1895
tillgodogöra sig den af trädgården fallande afkastning — likväl med ett i det
sedermera infordrade protokollsutdraget rörande nämnda beslut befintligt tillägg,
att sagde träd och buskar “dock ej finge af honom från platsen bortföras" —
samt att Direktionen för den skull afstyrkte bifall till ansökningen, under uttalande
af den åsigt, att då växande träd och buskar icke äro att hänföra
till lösegendom, utan tillhöra egaren af den jord, hvarpå de växa, någon inlösen
från hospitalets sida af desamma icke bör ifrågakomma, hvaremot Direktionen
icke hade något att erinra deremot, att triiden och buskarne blefvo från
hospitalets område bortförda.

Vid pröfning af sysslomannens ofvannämnda ansökan syntes det tvifvelaktigt,
hvem som vore rätte egare till ifrågavarande fruktträd och bärbuskar,
och då det för öfrigt vore obilligt, om sysslomannen, som enligt uppgift på

712 —

trädgårdens ordnande gjort betydliga uppoffringar, skulle beröfvas rätten till
af honom inköpta, på hans bekostnad och med Direktionens uttryckliga medgifvande
planterade och underhållna träd och buskar, så infordrades af Medicinalstyrelsen
nytt yttrande af Direktionen genom skrifvelse, som med uteslutande
af ingressen var af följande lydelse: “Med anledning häraf får Kongl. Styrelsen
härigenom meddela, att, då hvarje sammanblandning af hospitalets och derstädes
anstälde tjenstemäns ekonomi från början hade bort undvikas och snarast
möjligt bör upphäfvas, der den beklagligtvis tillåtits, Sysslomannen Forsbergs
ifrågavarande ansökan för närvarande icke kunnat bifallas. Då emellertid i
Eder ofvanberörda skrifvelse åberopas Edert beslut af den 26 sistlidne Mars,
hvarigenom den Sysslomannen Forsberg medgifna rätt till trädgård återtogs,
men detta beslut icke bifogats de insända handlingarna, så får Kongl. Styrelsen
om en afskrift af nämnda beslut; och får Kongl. Styrelsen tillika anhålla,
att I villen infordra och hit inkomma med uppgift från Sysslomannen Forsberg
om den ersättning, han fordrar för af honom inköpta, på hospitalets område
befintliga träd och buskar med mera; äfvensom med Edert eget yttrande,
huruvida I ansen priset billigt och till- eller afstyrken det ifrågasatta inköpet."
Då något svar ännu icke ingått på den sistnämnda delen af frågan, har detta
ärende ännu ej kunnat företagas till slutlig pröfning.

Af det ofvan anförda beträffande utgiftsstaternas tillämpning och de
naturaförmåner, som dervid medgifvits åt öfverläkaren och i någon mindre de!
äfven åt sysslomannen, framgår, att Medicinalstyrelsen ej kan instämma i
Direktionens förklaring, att “någon obehörig upplåtelse af hospitalets trädgård
till öfverläkaren och sysslomannen har således ej egt rum, likasom deras och
hospitalets trädgårdar ej på något sätt sammanblandats".

Riksdagens Revisorer hafva fäst sin uppmärksamhet vid det otillfredsställande
sätt, hvarpå de olika sjukafdelningarne uppvärmas genom otjenliga
tegelstensugnar, såsom varande bränsleödande och vid ett hospital innebärande
anledning till verklig eldfara, hvarföre eu ny värmeapparat syntes vara af
behofvet påkallad, då några å vindarne befintliga, nu obegagnade lokaler
kunde inrättas till bostadslägenheter, och en önsklig utvidgning af utrymmet
vinnas. Revisorerne tillägga emellertid, att frågan om jordbrukets skötsel och
hospitalets uppvärmning varit föremål för Medicinalstyrelsens bepröfvande, och
att förslag till förändringar i berörda hänseenden upprättats, ehuru desamma
icke kunnat genomföras på grund af meningsskiljaktighet mellan Medicinalstyrelsen
å ena samt öfverläkaren och Direktionen å den andra sidan.

Denna anmärkning bemötes af Direktionen med åberopande af en i afskrift
bilagd skrifvelse till Medicinalstyrelsen af den 14 November 1893, utvisande
att Direktionen långt ifrån att motsätta sig en dylik anordning (centraluppvärmning
med mera) på det fiffigaste tillstyrkt densamma, hvarför det icke
kan bero på Direktionen, att centraluppvärmning ännu icke blifvit anordnad.

713 —

Beträffande först eldfarligheten hos de nu befintliga stora tegelkakelugnarne
torde böra nämnas, att dessa årligen omsorgsfullt underhållas och
repareras med mera och icke hafva vållat eller medfört större eldfara på senare
tiden än tillförene eller vid andra hospital, der lokal uppvärmning genom stora
kakelugnar eger rum och der hardt nära oöfvervinnerliga svårigheter möta för
anordnande af centraluppvärmning.

Af den Direktionens förklaring bilagda skrifvelsen framgår visserligen,
att Direktionen varmt förordar anordnandet af centraluppvärmning och elektrisk
belysning, men ingalunda att samma Direktion minst lika varmt motsatt sig
den samtidigt dermed föreslagna och deraf beroende utvidgningen af hospitalet
till sjukvårdens förbättrande, dervid förbiseende att dessa förslag stå i ett
sådant samband med hvarandra, att de förra ej kunna genomföras utan betydliga
utgifter både för anläggning och framtida driftkostnader, och detta allt utan
att deremot svarande fördelar vinnas, hvilket åter kan ske, derest en länge
behöflig och eftersträfvad utvidgning af det, relativt till senare tiders hospital,
lilla hospitalet vid Göteborg samtidigt kommer till stånd. Oaktadt öfverläkarens
och Direktionens många invändningar mot hospitalets utvidgning anser Medicinalstyrelsen
förslaget så fördelaktigt både från ekonomisk synpunkt och i
sjukvårdens intresse, att Styrelsen icke förkastat detsamma, utan endast uppskjutit
frågan, och hoppas Styrelsen kunna underställa densamma Eders Kong!.
Maj:ts nådiga pröfning, hvarför vidare ordande härom vid detta tillfälle torde
vara obehöflig^

Mot Eevisorernes erinran att den omständighet, att hospitalets Direktion
icke håller sina sammanträden inom detsamma utan i Göteborg, otvifvelaktigt
måste inverka på Direktionens förmåga att med kraft och omsigt öfvervaka
och ingripa i hospitalets förvaltning, anför Direktionen åtskilliga skäl, hvilkas
vigt Medicinalstyrelsen icke vill underkänna, ehuru Styrelsen delar den af
Revisorerne uttalade åsigt, att Direktionen svårligen kan med kraft och omsigt
öfvervaka och ingripa i hospitalets förvaltning, derest Direktionens sammanträden
hållas annorstädes än å hospitalet; och vågar Medicinalstyrelsen antaga,
att åtskilligt kunnat vara bättre ordnadt och befogade anmärkningar undvikas,
derest Direktionen haft tillfälle oftare hålla sina sammanträden å hospitalet.

De remitterade handlingarne och hospitalsdirektionens förklaring öfver
deri framstälda anmärkningar jemte en bilaga bifogas liärhos.

Stockholm den 24 Januari 1896.

Underdånigst:

AUG. ARMÉN.

EDAV. EDHOLM. D. M. PONT IN. C. 150 IT, I NO. R. A. W AAV RENSET.

A. J. Bruzelius.

Rev. Ber. ang. Statsverket Jäv är lSO/t. 90

Direktionens för Göteborgs hospital

underdåniga yttrande.

- 714 -

Till Konungen.

I skrifvelse den 18 December sistlidet år har Kongl. Medicinalstyrelsen
anmodat Direktionen att afgifva underdånigt utlåtande öfver 1895 års Riksdagsrevisorers
anmärkningar rörande Göteborgs hospital; och får i anledning häraf
Direktionen i underdånighet anföra:

Beträffande förvaltningen af det till hospitalet hörande jordområde har
Direktionen visserligen icke användt detsamma till jordbruk i egentlig mening,
men Direktionen har derför icke uraktlåtit att begagna det på sätt, som eljest
lämpligen låter sig göra. Redan år 1887 lät Direktionen uppgöra förslag till
jordområdets brukande, men visade det sig då, att ett fullständigt ordnande af
jordbruk skulle kräfva högst betydliga utgifter, utan att några afsevärda inkomster
af jordbruket kunde påräknas, hvarigenom hospitalets förvaltning skulle
alltför mycket fördyras. I följd häraf och då derjemte öfverläkaren från
sjukvårdshänsyn afstyrkt ett utveckladt jordbruk, har Direktionen icke ansett
sig böra vidtaga några vidare åtgärder i saken.

I fråga om hospitalets trädgård har anmärkts, att den delvis vore upplåten
till hospitalets öfverläkare och till dess syssloman, men att brukningen
vore så sammanblandad, att behörig skilnad icke gjordes emellan hvad som
skulle tillkomma hospitalet och dess bemälde tjenstemän. Direktionen får härom
erinra att, enligt godkända aflöningsstater, öfverläkaren från och med år 1875
till och med år 1893 såsom löneförmån tillerkänts rättighet till trädgård.
Denna löneförmån tillämpades sålunda, att den åt öfverläkaren anvisade del af
trädgården brukades på hospitalets bekostnad, hvarjemte öfverläkaren för sitt
behof ur hospitalets trädgård erhöll sådana produkter, som icke odlades inom
hans trädgårdsområde. Sedan emellertid i de efter 1893 upprättade aflöningsstater
denna löneförmån för öfverläkaren bestämts till trädgårdsland, har Direktionen,
sedan dess uppmärksamhet blifvit fäst på den sålunda gjorda förändringen,
genom beslut den 12 November 1895 förklarat, dels att det trädgårdsland,
som åt öfverläkaren anvisas, skall brukas på hans egen bekostnad, och dels
att han icke eger åtnjuta något af afkastningen från hospitalets trädgård,
hvarjemte Kongl. Medicinalstyrelsen på gifven anledning för sin del meddelat
enahanda beslut. Sysslomannen deremot har efter år 1886, då ny aflöningsstat
för honom trädde i kraft, icke haft rätt vare sig till trädgård eller trädgårdsland
och ej heller åtnjutit denna förmån. Hvad han för sitt behof behöft af
trädgårdsprodukter, har han fått köpa från hospitalets trädgård efter bestämda
priser. Visserligen har Direktionen år 1886 medgifvit honom rätt att å ett,

— 715

från hospitalets trädgård alldeles afskildt, stycke jord på egen bekostnad plantera
fruktträd och bärbuskar, men Direktionen har genom beslut den 26 Mars 1895
återkallat detta medgifvande. Någon obehörig upplåtelse af hospitalets trädgård
till öfverläkaren och sysslomannen har således ej egt rum, likasom deras
och hospitalets trädgårdar ej på något sätt sammanblandats.

Hvad angår frågan om centraluppvärmning af hospitalet, anser sig Direktionen
endast böra hänvisa till Direktionens i afskrift bilagda skrifvelse till
Kongl. Medicinalstyrelsen af den 14 November 1893, hvaraf framgår, att
Direktionen långt ifrån att motsätta sig en dylik anordning deremot på det
lifligaste tillstyrkt densamma, vid hvilket förhållande det icke kan bero på
Direktionen, att centraluppvärmning inom hospitalet ännu icke blifvit anordnad.

Beträffande slutligen den gjorda erinran att Direktionen icke håller sina
sammanträden inom hospitalet utan i Göteborg, föreskrifver §12 i Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga hospitalsstadga angående sinnessjuke, att sammanträden
böra hållas inom anstalten, derest icke särskilda omständigheter föranleda
undantag. Då numera Direktionens samtlige ledamöter förutom öfverläkaren
äro bosatta i Göteborg, har derför Direktionen ansett sig oförhindrad att, då
icke ärende förelegat, för hvars bedömande besök på hospitalet varit behöfligt,
sammanträda i Göteborg, för att derigenom bespara ledamöterna dels de tidsödande
resorna till och från hospitalet och dels de kostnader, som äro dermed
förenade, och för hvilka Direktionens ledamöter icke kunna påräkna någon
ersättning.

Göteborg den 14 Januari 1896.

Tå Hospitalsdirektionens vägnar:

Underdånigst:

G. SNOILSKY.

L. Afzelius.

Bilaga.

Afskrift.

Till Kongl. Medicinalstyrelsen.

Sedan I uti skrifvelse den 22 sistlidne September, med Infogande af ett
utaf Hofintendenten A. Kumlien afgifvet förslag rörande tillbyggnader och förändringar
vid härvarande hospital, anmodat hospitalsdirektionen att till Eder
inkomma med utlåtande öfver berörda förslag samt remisshandlingame dervid
återställa, så får Direktionen, som i frågan hört hospitalets öfverläkare, här -

— 716 —

jemte öfverlemna ett af honom med anledning deraf till Direktionen stäldt
yttrande öfver förslaget.

Med instämmande i hvad öfverläkaren i sitt yttrande hufvudsakligen
anfört, får Direktionen afstyrka bifall till Hofintendenten Kumliens framställning,
försåvidt den rörer tillbyggnad af hospitalet.

Hvad åter angår den ifrågasatta anordningen med centraluppvärmning
äfvensom elektrisk belysning vid anstalten, får Direktionen på det lifligaste
tillstyrka denna del af förslaget, såsom afseende fullt behöfliga förbättringar,
hvarom Direktionen, hvad särskildt beträffar centraluppvärmningen, under flere
år gjort hemställan, dervid framhållande de nu befintliga värmeugnarnes ytterst
bristfälliga skick; och får Direktionen så mycket hellre förorda hospitalets
uppvärmning på det föreslagna sättet, som, enligt hvad Hofintendenten Kumlien
påpekat, en årlig besparing i bränsleåtgången af cirka 3,000 kronor derigenom
skulle uppstå.

Hofintendenten Kumliens förslag jemte de vid detsamma fogade trenne
ritningarne varder härjemte återstäldt.

Göteborg den 14 November 1893.

G. SNOILSKY.

C. 0. Andersson.

Rätt afskrifvet betygar:

Ex officio:

L. Afzelius.

Svenska akademiens

underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid akademiens räkenskaper.

Till Konungen.

I nådig remiss af den 6 December 1895 har Eders Kongl. Maj:t anbefalt
Svenska akademien att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
af Riksdagens Revisorers i berättelse af den 30 November samma år gjorda
anmälan deraf, att lämpliga verifikationer skulle saknats i 1894 års räkenskaper
för en af statsmedel bestridd utgift för akademiens ordboksarbete. Akademien
har af sin ombudsman, som haft närmaste befattning med ifrågavarande räken -

— 717 _

skaps uppställning-, inbegärt förklaring öfver detta ärende och får härmed i
underdånighet öfverlemna densamma.

Den nådiga remissen återställes.

Stockholm den 23 Januari 1896.

Underdånigst:

C. D. AF WIRSÉN

Svenska akademiens sekreterare och för
tillfället tjenstgörande ordförande.

Ombudsmannens hos Svenska
akademien

förklaring.

Till Svenska akademien.

Med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning rörande verifikationen
af de med viss andel af statsmedelanslaget bestridda utgifter för excerpter
till ordboksarbetet, tillåter jag mig upplysa, att dessa utgifter äro fullständigt
verificerade med qvitten, hvilka äro på sin plats inhäftade vid räkenskapen
för ordboksarbetet, till hvilken i statsmedelsräkenskapen vederbörligen hänvisats.
Denna anordning, som afsett att få dessa utgifter på ett ställe sammanförda,
vidtogs sedan akademien i underdånig skrifvelse till Kong! Maj:t erbjudit sig
att öfverlemna äfven sin räkenskap för ordboksarbetet till granskning af
Kammarrätten och således äfven af Riksdagens Revisorer. Att sedermera
räkenskapen för ordboksarbetet icke blef samtidigt med statsmedelsräkenskapen
till Kammarrätten öfverlemnad, berodde uteslutande derå, att Kongl. Maj:t
ännu icke vid denna tid hade besvarat akademiens framställning om ordboksräkenskapens
granskning; men för Kammarrättens revisorer bär densamma
dock, såsom ock Riksdagens Revisorer inhemtat, varit tillgänglig till all den
undersökning, som från deras sida ansetts nödig, och den skulle utan ringaste
svårighet hafva tillhandahållits Riksdagens Revisorer sjelfve, om de uttryckt
någon önskan att verifiera Kammarrättsrevisionens anteckningar. Så snart
Kongl. Maj:t täckes bifalla akademiens ofvanberörda framställning, kommer
naturligtvis den ifrågavarande ordboksräkenskapen med alla dess verifikationer
att till granskning af Kammarrätten öfverlemnas.

Stockholm den 21 Januari 1896.

Hans Forssell.

— 718 —

Vitterhets- historie- och
antiqvitetsakademiens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar
rörande akademiens förvaltning år 1894.

Till Konungen.

På grund af nådig remiss får Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien
till Eders Kongl. Maj:t inkomma med följande underdåniga utlåtande
i anledning af från Riksdagens Revisorer gjorda, akademien gällande framställningar.

1. Riksdagens Revisorer hafva anmält, att anslaget till akademiens
bibliotek, stort 1,500 kronor, vid 1894 års utgång visat en öfverbetalning af
1,928 kronor 25 öre samt att, efter hvad Revisorerne inhemtat, anslagets
öfverskridande nästan oafbrutet fortgått alltsedan år 1889, under det att
akademiens enskilda medel synas lemna fullt tillräcklig tillgång till bekostande
af de utgifter af förevarande slag, hvilka icke kunna bestridas med de för
ändamålet anvisade statsanslag.

Akademien får med anledning häraf fästa uppmärksamheten derpå, att
ifrågavarande bibliotek icke är någon akademiens tillhörighet, och att akademien
derför saknar anledning att till dess underhåll och förökande använda sina
enskilda tillgångar. Det antiqvarisk-numismatiska biblioteket, anlagdt från
början till gagn för de under akademiens inseende stälda arkeologiska och
numismatiska statssamlingarne och sedan dess tillgängligt för allmänheten,
ingick enligt § 1 Kongl. Maj:ts nådiga reglemente af den 17 Oktober 1890
som afdelning af de under akademiens inseende stälda statssamlingar.

Kär akademien den 14 Maj 1839 hos Kongl. Maj:t anmälde behofvet
af fasta statsanslag, framhöll akademien, att med Kongl. Maj:ts och rikets
samlingar af fornsaker och mynt är förenad en mycket god boksamling,
hufvudsakligen böcker, hvilka såsom gåfvor eller genom köp kommit att ingå
i samlingarne.

Med anledning af denna akademiens framställning lemnades för biblioteket,
som det officielt hette — icke akademiens bibliotek — ett årligt anslag
af 750 kronor, hvilket redan i början af 1850-talet befanns otillräckligt,
hvadan genom öfverbetalningar eu nästan ständigt växande brist uppkom,
hvilken år 1875 uppgick till 2,268 kronor. Den minskades följande år till
1,690 kronor 28 öre genom ett tillfälligt anslag, som Riksdagen gaf till detta
statens bibliotek. Från och med år 1877 utgick årsanslaget med 1,500 kronor,
men äfven detta ökade belopp har visat sig otillräckligt. Öfverbetalning skedde

- 719 -

och bristen ökades, tilldess den genom ett bidrag af donerade medel, som
kunde för ändamålet användas, stort 8,221 kronor 40 öre, borttogs. Den
brist, som fanns vid utgången af år 1894, bär uppstått under de sex åren
1889—1894, hvadan en årlig öfverbetalning af något öfver 800 kronor egt
rum. Akademien bär upprepade gånger för Eders Kongl. Maj:t anmält otillräckligheten
af det anslag af 1,500 kronor, som under de senare åren utgått,
och Eders Kongl. Maj:t har en gång hos Riksdagen gjort nådig framställning
om dess höjande. Akademien har vidtagit åtgärder för att den nuvarande
bristen må småningom försvinna, men detta kan icke ske, utan att biblioteket
får upphöra att följa med vetenskapens snabbt pågående utveckling, till men
för arbetet inom statssamlingarne och forskningsarbetet i allmänhet. För närvarande
finnes å de till akademien donerade fonderna ingen tillgång, som kan
användas till understödjande af statsanslaget för statens antiqvarisk-numismatiska
bibliotek.

2. Riksdagens Revisorer hafva velat fästa uppmärksamheten derå, att
till akademiens amanuenser hafva från färgerska donationsfonden under år
1894 utbetalats resp. 54 (icke 134 — ty af de 134 kronorna anvisades 80
till bekostande af igenläggande af undersökta grafhögar), 96 och 68 kronor,
utgörande tillägg till deras dagtraktamente under tjensteresor. Revisorerne
anse detta tillägg stå i strid mot föreskriften i instruktionen för akademiens
embets- och tjensteman, att amanuens skall under resa i tjensteärenden uppbära
ett dagtraktamente af 6 kronor.

Akademien får med afseende härpå fästa uppmärksamheten dervid, att
i § 16 i den åberopade instruktionen föreskrifves, att amanuens för tjensteresa
af de för sådant ändamål till akademiens disposition stälda medel skall
uppbära ersättning efter de grunder, som finnas i gällande resereglemente för
4:de klassen faststälda, eller G kronor, men att denna föreskrift icke utgjort
något hinder för akademien att af akademiens egna för arkeologiska undersökningar
afsedda medel lemna vederbörande amanuenser ett nödigt tillägg
till deras af statsmedel utgående ersättning för tjensteresor.

De remitterade handlingarne återgå.

Stockholm den 14 Januari 1896.

Underdånigst:

O. M. BJÖRNSTJERNA.

Hans Hildebrand.

— 720

Direktionens öfver Institutet för
blinda

underdåniga utlåtande i fråga om Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
Institutets räkenskaper.

Till Konungen.

Uti sin den 30 November 1895 afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1894 hafva Riksdagens Revisorer beträffande Institutet för
blinda fästat uppmärksamheten derå, att i kassaräkningen för nämnda år å
debetsidan, eller redovisningen för inkomster, upptagits en balans till år 1895
å 4,207 kronor 85 öre, hvilket räkenskapsmessigt skulle betyda eu brist i
kassan å samma belopp och hvilket enligt Revisorernes uppfattning innefattade
en oegentlighet i räkenskapsföringen.

Tillika hafva Revisorerne, som jemväl tagit kännedom om en af enkefru
Erika Carolina Nyberg, född Söderberg, den 28 ''April 1886 till Institutet
donerad fond, i afseende hvarå föreskrifvits, bland annat, att gifvarinnans namn
ej under hennes lifstid finge blifva kändt utom direktionen öfver Institutet,
dels uttalat den åsigten, att fondens räkenskaper, hvilka direktionen efter
enkefru Nybergs i December 1894 timade frånfälle beslutit skola till offentlig
granskning öfverlemnas, väl hade kunnat utan afvikelse från gifvarinnans nyssberörda
föreskrift äfven dessförinnan till sådan granskning befordras, dels anmält,
att någon redovisning för de belopp, som före år 1894 från fonden anvisats
till inköp af verktyg och arbetsmaterialier åt elever vid deras utskrifning
från Institutet, icke kunnat af Revisorerne bekommas, dels ock anfört,
att Revisorerne, som nu erhållit del af fondens räkenskaper för tiden 1886—
1894, inhemtat, ej mindre att ett belopp af 480 kronor, hvilket enligt räkenskapen
bilagdt qvitto blifvit den 27 April 1889 för Institutets räkning insatt
på folioräkning i Skandinaviska kreditaktiebolaget, icke i räkenskaperna bokförts,
än äfven att den å fonden tillhöriga Allmänna hypoteksbankens 4 4-procent obligationer å tillsammans 40,000 kronor belöpande ränta i redogörelsen
för år 1886 upptagits för tiden den 15 Juli 1886 till årets slut med
825 kronor, för kalenderåret 1887 till 1,800 kronor, men för år 1888 och
alla senare åren från den 15 Januari det ena året till den 15 Januari det
följande, hvarigenom någon ränta å berörda obligationer för tiden den 1—15
Januari 1888 icke blifvit i räkenskapen redovisad.

Genom nådig remiss den 6 nästlidne December har Eders Kong!. Maj:t
anbefalt direktionen öfver Institutet för blinda att i anledning af omförmälda
framställning afgifva underdånigt utlåtande; och får till åtlydnad häraf direktionen,
med remissaktens återställande, i underdånighet anföra följande.

— 721 —

Hvad först beträffar den å debetsidan i kassaräkningen anmärkta balansen
till år 1895, får direktionen, under åberopande af hvad Institutets
kamrerare uti härvid fogade förklaring i ämnet meddelat rörande anledningen
till ifrågavarande räkenskapsföring, anföra, att direktionen äfven för sin del
funnit densamma lämplig, enär derigenom dels utgifterna blifva bokförda för
det år, hvartill de rätteligen höra, hvilket särskild! med afseende å de Institutet
beviljade extra ordinarie statsanslagen kan vara af vigt för att kontrollera,
att desamma icke öfverskridas, dels ock årsafgifterna för de vid Institutet
intagna betalande eleverna, hvilka afgifter delvis icke inflyta förrän i början
af påföljande år, blifva upptagna i räkenskapen för det år, för hvilket de erlagts.
Då härtill kommer, att icke någon som helst olägenhet är förenad med
nämnda räkenskapsföring, finner direktionen önskvärd!, att ej någon ändring
i densamma må i anledning af Revisorernes framställning föreskrifvas.

Att den af ofvanbemälda enkefru Nyberg till Institutet donerade fond,
jemlikt derom af direktionen öfver Institutet fattadt beslut, innan någon af
direktionens nuvarande medlemmar inträdt i styrelsen, icke blifvit under gifvarinnans
lifstid till offentlig granskning öfverlemnad, är naturligtvis en fråga,
hvarmed den nuvarande direktionen icke har att skaffa, men direktionen har
fullgoda skid att antaga, att den föregående direktionens beslut i ämnet varit
öfverensstämmande med gifvarinnans önskan, ity att undertecknad, ordförande
i direktionen, vid de besök jag i likhet med min företrädare, Friherre C. G.
af Ugglas, aflade hos enkefru Nyberg för att redogöra för fondens användning,
varit i tillfälle genom enkefru Nybergs uttryckliga förklaring erfara, att
hon önskade, det icke något som rörde fonden skulle komma till offentligheten
under hennes lifstid. Så snart enkefru Nyberg aflidit, beslöt direktionen vid
sitt närmaste derpå följande sammanträde, att fondens räkenskaper skulle behandlas
på samma sätt som Institutets öfriga räkenskaper.

Vidkommande Revisorernes anmälan att någon redovisning icke bekommits
för de belopp, som före år 1894 anvisats till utskrida elevers utrustning
med arbetsmaterialier in. in., får direktionen upplysa, att direktionen år 1893,
så snart direktionen med sin nuvarande sammansättning hunnit taga kännedom
om förhållandena vid Institutet, meddelat föreskrifter rörande redovisningen af
arbetsmaterialier, och att det är med tillämpning af dessa föreskrifter, som redovisning
lemnats angående de från ifrågavarande fond år 1894 för nyssnämnda
ändamål utgrina itiedel. Ehuru fullständig redovisning i detta afseende för
den föregående l iden ej numera kan framskaffas, har direktionen allt skäl antaga,
att de medel, som från fonden anvisats till utskrifna elevers utrustning,
samvetsgrant användts för ändamålet, hvarom direktionen haft särskild! tillfälle
att förvissa sig i anledning af eu och annan f. d. elevs på senare tiden förda
klagomål i ämnet.

lita. Ber. ang. Statmerket för är 1891,. 91

722 —

Angående det af Revisorerne omförmälda qvittot af den 27 April 1889
å 480 kronor åberopar direktionen hvad Institutets kamrerare i sin förklaring
derom upplyst och som ådagalägger, att detta qvitto ej tillhör Nybergska
fondens räkenskaper, utan endast genom ett misstag blifvit infogadt bland
dertill hörande verifikationer.

Hvad slutligen beträffar den felande redovisning för en half månads ränta
å Allmänna hypoteksbankens 4 \ procent obligationer å 40,000 kronor, hvarå
Revisorerne fästat uppmärksamheten, är direktionen, då denna uraktlåtenhet
egt rum, innan vare sig direktionens nuvarande medlemmar eller dess nu tjenstgörande
kamrerare tagit befattning med Institutets angelägenheter, icke i tillfälle
att derom lemna annan upplysning, än att det anmärkta felet synes hafva
inträffat under början af år 1889, sedan dåvarande kamreraren vid Institutet
redan drabbats af den sjukdom, som orsakade hans sedermera samma år timade
frånfälle. Emellertid har den icke redovisade räntan, sjuttiofem kronor, nu blifvit
af hans sterbhus inbetald och är upptagen uti innevarande års räkenskaper.

Stockholm den 10 Januari 1896.

Underdånigst:

O. R. THEMPTÅRDER.

WILH. HUSS. CARL von FRIESEN.

G. F. ÖSTBERG. TOM LILJEWALCH.

Alu7. Alströmer.

Kamrerarens vid Institutet för blinda

förklaring.

Till Kong!, direktionen öfver Institutet för blinda.

Anbefald att inkomma med förklaring i anledning af Kong!. Majrts
remiss den 6 innevarande månad å Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
Institutets räkenskap får undertecknad vördsamt anföra följande:

Beträffande den balans till år 1895 å 4,207 kronor 85 öre, som finnes
upptagen å debetsidan i kassaräkningen för år 1894 och hvarå Revisorerne
fästat uppmärksamheten, härrör densamma deraf, att årets räkenskap icke ansetts
böra afslutas förr, än alla eller åtminstone så många som möjligt af räkningarna
för samma år blifvit liqviderade. Då kamreraren först i Januari eller
Februari det påföljande året från Institutets direktor, utan hvilkens attest
räkningarne icke få betalas, emottager eu stor del af räkningarne för det
föregående året, måste dessa betalas med medel, som å bankräkning uttagas

— 723 —

under det år, då liqviden sker, och när räkenskapen afslutas uppstår härigenom
en balans, hvilken under nedan nämnda år uppgått till följande belopp:

år 1889 ................................................... kronor 3,884: 31

,,1890 ................................................... „ 5,783:4 5

„ 1891 ................................................. „ 13,609: 34

„ 1892 ................................................... „ 6,159: 66

., 1893 ................................................... „ 6,819: 25

., 1894 ................................................. „ 4,207: 85

Dessa belopp representera alltså icke någon brist i kassan vid årets slut,
tv medel till räkningarnes liqviderande både likaväl då som några dagar senare
kunnat i banken uttagas, derest räkningarne kunnat före årets slut betalas.
Då emellertid denna räkenskapsföring fortgått så långt tillbaka som
undertecknad varit i tillfälle taga kännedom om Institutets räkenskaper, och
endast en sådan bokföring synes bereda möjligheten af eu fullt rigtig öfverblick
i hufvudboken af årets räkenskap, enär härigenom alla utgifter komma
att blifva upptagna i räkenskapen ‘för det år, till hvilket de rätteligen böra,
har undertecknad icke ansett sig böra ifrågasätta någon förändring i detta
afseende.

Hvad angår Revisorernes yttrande i fråga om den Nybergska fonden,
får jag, — då det icke torde tillkomma mig att i sammanhang med den mig
nu åliggande förklaringen söka gendrifva Revisorernes uppfattning derom,
att fondens räkenskaper skulle hafva kunnat tidigare till offentlig granskning
öfverlemnas utan afvikelse från gifvarinnans föreskrift om hennes namns hemlighållande,
eller att redogöra för anledningen hvarför någon redovisning för de
under åren före 1894 till elevernas utrustning använda medlen icke kunnat
Revisorerne tillhandahållas, — härmed anföra följande:

• Beträffande anmärkningen att ett belopp af 480 kronor, hvilket enligt
räkenskapen bilagdt qvitto blifvit den 27 April 1889 för Institutets räkning
insatt på folioräkning i Skandinaviska kreditaktiebolaget, icke skulle hafva
blifvit i räkenskapen bokfördt, så utvisar följande i Institutets allmänna räkenskaper
för år 1889 förekommande post:

“April 27. Insatt i Skandinaviska kreditaktiebolaget kronor 480: —“,
till hvilken post någon verifikation icke finnes, att nu ifrågavarande qvitto af
misstag kommit att biläggas räkenskapen för Nybergska fonden. Detta bestyrkes
ytterligare, förutom af det förhållande att qvittot bifogats räkenskapen
för år 1888, deraf att enligt anteckning å qvittots baksida omförmälda belopp
utgjorde ränta å dels Allmänna hypoteksbankens 5 procent-obligationer och
dels Gefle inteckningsgarantiaktiebolags obligationer, hvilka värdehandlingar
icke tillhörde Nybergska fonden utan Institutets öfriga tillgångar.

724 —

Vidkommande slutligen Revisorernes anmärkning, att någon ränta för
tiden den 1—15 Januari 1888 icke blifvit i räkenskapen redovisad för Allmänna
hypoteksbankens 4 l procent-obligationer å tillsammans 40,000 kronor,
så synesj denna anmärknings rigtighet icke kunna bestridas, men någon förklaring
rörande anledningen till det anmärkta förhållandet kan naturligtvis icke
af undertecknad meddelas.

Stockholm den 27 December 1895.

Auy. Alströmer.

Direktionens för läroanstalten i Wadstena
för öfveråriga döfstumma

underdåniga yttrande angående Riksdagens
Revisorers framställningar angående
fullständigande af dylika anstalters
räkenskaper.

Till Konungen.

Riksdagens Revisorer hafva i sin under den 30 November 1895 afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1894 beträffande räkenskaperna
för läroanstalterna för öfveråriga döfstumma endast velat erinra, att de synas
böra vara åtföljda af förteckningar å de i de särskilda anstalterna intagna
elever, i hvilka förteckningar, för möjliggörandet af granskning af de i räkenskaperna
uppförda utgifterna för vårdare, som följt elever till och från deras
hem, böra införas uppgifter å elevernas hemorter.

Då Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 6 December 1895
anbefalt Direktion öfver läroanstalten i Vadstena för öfveråriga döfstumma
att öfver Revisorernes framställning inkomma med underdånigt utlåtande,.

får Direktionen nämna, dels att tryckt katalog öfver anstaltens personal
årligen i 2 exemplar insändts till Kongl. Ecklesiastik-Departementet, dels att
sådana utgifter, som Revisorerne afse, icke finnas uppförda i räkenskapen för
denna anstalt. Det oaktadt vill Direktionen härefter låta räkenskapen åtföljas
af äskad förteckning på i anstalten intagna elever.

Vadstena den 8 Januari 1896.

Underdånigst:

RUD. FJETTERSTRÖM.

OSCAR HÖGBERG. K. von WERNSTEDT.

E. A. Zotterman.

— 725 —

Direktionens för läroanstalten I Skara
för öfverårlga döfstumma

underdåniga utlåtande.

Till Konungen.

Till åtlydnad af nådig i skrifvelse från Statsrådet och chefen för Kong].
Ecklesiastik-Departementet den 6 December 1895 meddelad befallning till
Direktionen öfver läroanstalten i Skara för öfveråriga döfstumma att afgifva
utlåtande med anledning af Riksdagens Revisorers i bilagdt transsumt af revisionsberättelsen
för år 1894 gjorda framställning får Direktionen i underdånighet
tillkännagifva, att Direktionen för framtiden skall låta anstaltens räkenskaper
åtföljas af sådan förteckning öfver anstaltens elever, som Revisorerae förklarat
sig anse för granskningen af räkenskaperna behöflig.

Skara den 7 Januari 1896.

Underdånigst:

N. J. LIKNA RSSON.

N. A. MATHESIUS. K. LINA ÅRSBOK.

P. A. Borg.

Direktionens öfver läroanstalten I
Bollnäs för öfverårlga döfstumma

underdåniga utlåtande.

Till Konungen.

1 anledning af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 6 December 1895
till Styrelsen öfver läroanstalten i Bollnäs för öfveråriga döfstumma får Styrelsen
härmed i underdånighet nämna, att den icke har något att erinra mot den
af Riksdagens Revisorer i deras berättelse den 30 November 1895 gjorda
framställningen, att räkenskaperna för läroanstalterna för öfveråriga döfstumma
böra vara åtföljda af förteckningar å de i anstalterna intagna elever med uppgifter
å elevernas hemorter, utan skola dylika förteckningar framdeles åtfölja
läroanstaltens i Bollnäs för öfveråriga döfstumma räkenskaper.

Bollnäs den 24 Januari 1896.

Underdånigst på Styrelsens vägnar:

CARL MÖLLER.

(Jarl Heurgren.

— 726 —

Linköpings domkapitels

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers framställning i fråga
om bristande verifikationer vid vissa
domkyrkors räkenskaper år 1894.

Till Konungen.

* ’ •'' 1 i ■ • ■ - • - ''i -1 • . • H V,rf I ,‘L • " j • t ’JT.'' • ‘ i *; : '' '' ./ ''\i * ■

I nådig remiss den 6 sistlidne December har Eders Kong]. Maj:t anbefalla
domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande öfver Riksdagens Revisorers
underdåniga framställning i fråga om bristande verifikationer vid Linköpings
domkyrkas räkenskap för år 1894.

Och får domkapitlet på grund af inhemtade upplysningar från räkenskapsföraren,
Domkyrkosysslomannen O. Nordsjö, meddela, att han vid räkenskapens
uppgörande för nu i fråga varande år följt gammal praxis att verificera endast
sådana inkomstposter, som till beloppen vexla för hvarje år, hvaremot han ej
ansett nödigt att med särskilda intyg styrka de mera konstanta inkomstbeloppen
utom i de fall, då dessa undergått någon förändring; kommande emellertid
domkapitlet att tillse, det alla inkomstbeloppen härefter varda behörigen
verificerade.

Linköping den 10 Januari 1896.

Underdånigst:

0. V. CHARLEWILLE.

A. v. ENGESTRÖM. K. BECKMAN.

0. KLOCKHOFF. K. L. HAGSTRÖN.

, :>) i ■■ , ... ! Mv''y ■ i, -

Skara domkapitels

underdåniga utlåtande.

Till Konungen.

I nådig remiss den 6 sistlidne December anbefaldt att afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers i revisionsberättelse för
år 1894 gjorda framställning, i afseende på Skara domkyrkas räkenskaper
samt räkenskapen öfver “Mariestads domkyrkas Stora Kista", får Domkapitlet

ALB. JOHANSSON.
BERNHARD RISBERG.
Herman Petri.

— 727 —

härmed i underdånighet öfverlemna vederbörande redogörares infordrade förklaringar,
till hvilka Domkapitlet för egen del icke har något att i ärendet
tillägga.

Skara Domkapitel den 28 Januari 1896.

Underdånigst:

E. J. KEIJSER.

N. J. LINNARSSON. C. LANDTMANSON. F. ÖDBERG.

SVEN DAHIjGtREN. N. LINNARSSON. NILS NILEN.

E. WERMCRANTZ.

Gustaf Kring.

Domkyrkosysslomamiens i Skara
förklaring.

Till Högvördiga Domkapitlet i Skara.

Med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning vid Skara domkyrkas
räkenskap för år 1894 får jag, till bestyrkande af i samma räkenskap
upptagna inkomstbelopp 200 kronor, hyra för 5 rum i domkyrkotomten, ödmjukligen
aflemna bilagda transsumt af med hyresgästen, Läroverksadjunkten
A. Nilsson upprättadt hyreskontrakt, och till styrkande af den inkomst, 450
kronor, som domkyrkan haft genom försäljning af en mindre orgel, hvilken
under restaureringstiden begagnats vid gudstjensterna i Skara, inlemna närlagda
intyg af ledamoten i restaureringskomitén, Handlanden Alfr. Andersson.

Återstående i revisionsberättelsen upptagna inkomstbelopp har under
årets lopp i mindre poster levererats af arbetsförmannen vid domkyrkans restaurering
P. A. Petersson, som dels under hand i samråd med någon af
restaureringskomiténs ledamöter, dels på af honom hållna auktioner försålt eu
mängd förbrukadt ställningsvirke, ekplank, stängselvirke, hvarmed arbetsplatsen
varit inhägnad, på samma plats uppförda brädskjul, begagnade verktyg och
redskap af flere slag samt obrukbara delar af den gamla orgeln, och har försäljningssumman
härför, enligt intyg af förenämnde P. A. Petersson uppgått
till 2,054 kronor 58 öre.

Skara den 21 Januari 1896.

A. //. T eng strand.

Domkyrkosyssloman.

— 728 —

■ b)1 '' ■ i''j;_i''?» .».''•[ j■ ‘ ■■ <•. '' '' ; : ■ Hff»* >* ?! • • - •/ ! 11 ;''«»i |, \ .. i . j, j>« r

Bilaga 1.

Transsumt.

Hyreskontrakt.

Till Läroverksadjunkten A. Nilsson upplåtes och förliyres tredje våningen
i tomten n:o 19 här i staden, domkyrkotomten kallad, bestående af fem rum
med förstuga och till densamma hörande kontor.

För denna lägenhet, som tillträdts den 1 Oktober 1878, och afträdes
sex månader efter å endera sidan skedd uppsägning, dock ej vid annan tid
åt året än den 1 April eller den 1 Oktober, betalar hyresgästen en hyressumma
af tvåhundra (200) kronor för året, hvilken erlägges med hälften "''eller
100 kronor den 10 Mars och hälften, 100 kronor, den 10 September årligen.
Hyresgästen bekostar derjemte sotning af till lägenheten hörande skorstenar
och kakelugnsrör,

Skara den 28 Oktober 1878.

A. IT. Tengstrand.

Med ofvanstående kontrakt förklarar jag mig härmed nöjd.

A. Nilsson.

Ofvanstående kontrakt förnyas från den 1 Oktober 1891.

Skara den 11 December 1891.

A. IT. Tengstrand. A. Nilsson.

Rätt transsumeradt styrka:

J. Aug. Hedberg. ( Ang. Fipher.

Bilaga 2.

Till Synnerby församling försåldes under hösten år 1894 eu mindre
orgel till ett pris af fyrahundrafemtio (450) kronor för härvarande domkyrkas
räkning. Intygas

Alfred Andersson.

Ledamot uti domkyrkans restaurationskomité.

— 729 -

Bilaga 3.

Uppgift å de medel för försålda verktyg och diverse materialier, som
af arbetsförm ann en vid restaureringsarbetet å Skara domkyrka under år 1894
levererats till domkyrkans kassa.

Febr.	28
Maj	2
»	5
	7
	26
Juni	2
n	6
	29.
Aug.	31
Sept.	7
V	12
»	14
V	19
V	28
Okt.	29

Er. ö.

....................... 16: —

......................... 480: —

......................... 354: 25.

........................ 345: 75.

........................ 104: 25.

......................... 215:20.

.......................... 113:62.

.......................... 30: 50.

........................ 4: 56.

.......................... 6: 65.

.......................... 226: 65.

........................ 111: 90.

.......................... 13: 65.

........................ 21: 60.

.......................... 10: —

Summa kronor 2,054: 5 8.

Skara den 21 Januari 1896.

Rigtigheten af ofvannämnda uppgift intygas af

P. A. Peterson.
Arbetsförman.

Sysslomannens vid Mariestad domkyrkas
Stora kista

förklaring.

Till Högvördiga Domkapitlet i Skara.

I anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning rörande Mariestads
domkyrkas Stora Kistas räkenskaper för år 1894, att en inkomstpost: “afgift
af staden 650 kronor" icke är behörigen verificerad, får jag på anmodan af
Högvördiga Domkapitlet i skrifvelse den 29 i denna månad vördsamt anföra:

nit jag ansett det vara verifikation nog, då räkenskapen upptager:
“afgift af staden enligt kyrkostämmobeslut kronor 650“,

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1894.

att denna inkomstpost såsom icke influten under 1894 afförts bland de
medel, som först 1895 ingått till kassan,

att, då dessa medel i Januari 1895 ingått till kassan, de är o verificerade
genom stadskassörens räkenskaperna för 1895 bifogade reversal,
att ett liknande förfaringssätt alltid egt rum och
att Kongl. Kammarrätten, der Mariestads domkyrkas Stora Kistas räkenskaper
årligen granskas, funnit detta förfaringssätt icke påkalla någon anmärkning.

Emellertid skall jag hädanefter genom utdrag af hvarje års inkomstoch
utgiftsstat för kyrkan ytterligare styrka det belopp, som genom uttaxering
på stadens invånare kommer att ingå till nämnda kassa.

Mariestad den BO Januari 1896.

Aug. Lundgren.

Kyrkosyssloman.

Kalmar Domkapitels

underdåniga utlåtande.

Till Konungen.

I afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894 hafva
Riksdagens Revisorer med afseende å Kalmar domkyrkas räkenskaper anmärkt,
att två inkomstbelopp, hvardera å femton kronor, för kyrkans upplåtande till
konserter ej blifvit i behörig ordning styrkta.

Till åtlydnad af nådiga remissen af den 6 December nästlidet år att
öfver den i revisionsberättelsen uti oinförmälda hänseende gjorda framställningen
inkomma med underdånigt utlåtande, får Domkapitlet i underdånighet hänvisa
till bilagda utdrag af dom kyrkorådets i Kalmar protokoll, hvarutöfver Domkapitlet
för sin del icke har något att i ärendet anföra.

Kalmar Domkapitel den 22 Januari 1896.

Underdånigst:

R. SJÖBRING.

WARHOLM. M. ROSBERG. F. I. BAHRENDTZ.

KLAS MELANDER. P. .T. LINDVALL.

J. A. Johansson.

— 731 —

Bilaga.

Utdrag af Domkyrkorådets i Kalmar protokoll den 26 Oktober 1881.

§ 3.

Föredrogs följande inlemnade ansökan:

“Till vördiga Domkyrkorådet i Kalmar.

Med hänseende till det ringa antal menniskor, som besökt den konsert,
hvilken den 5 sistlidne Augusti hölls i härvarande domkyrka, dels det välgörande
ändamål, hednamissionen, hvartill inkomsten för konserten är bestämd,
får jag härmed på begäran af konsertgifvarinnan, fru Amalia Planck från
Linköping, ödmjukligen anhålla, att Domkyrkorådet ville efterskänka den afgift
af 15 kronor, som enligt regeln tillfaller domkyrkokassan för kyrkans öppnande;
och detta så mycket mera, som fru Planck hvarken tar någon ersättning för
sitt besvär ej heller någonsin förr behöft, under samma omständigheter gifva
någon sådan.

Kalmar den 23 Augusti 1881.

N. Löfgren.

Predikant. “

Med anledning häraf beslöts, att såvida sökanden styrker, att behållningen
af konserten uteslutande blifvit använd för uppgifna ändamålet, hednamissionen,
den stadgade afgiften till domkyrkan efterskänkes.

I sammanhang härmed förordnade Domkyrkorådet, att afgifterna för
konserts gifvande i domkyrkan skola förskottsvis till sysslomannen erläggas
med 15 kronor och att kyrkans upplåtande må bero på Ordförandens herr
Landshöfdingen och församlingens Pastor herr Domprostens medgifvande, egande
de att pröfva såväl de vilkor på hvilka upplåtelsen sker som det program
konsertgifvare företer, börande förbehåll alltid ske derom, att vid konserter i
domkyrkan i annonsen införes, att bifallstecken medelst applåder o. d. ej är
tillåtet.

Rätteligen utdraget betygar

cx officio

A. J. Johansson.
Domkyrkosyssloman.

732

Hernösands Domkapitels

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar beträffande
Hernösands domkyrkas räkenskaper.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 sistlidne December har Domkapitlet blifvit
anbefaldt att afgifva underdånigt utlåtande, i anledning af åtskilliga af Riksdagens
Revisorer framstälda anmärkningar, angående det sätt, hvarpå Hernösands
domkyrkas räkenskaper för år 1894 blifvit förda; och får i anledning
häraf Domkapitlet, som infordrat Domkyrkosysslomannen Doktor C. J. Östlings
underdåniga förklaring i ärendet, med öfverlemnande af nämnda förklaring och
med återställande af remissakten, i underdånighet anföra, att Domkapitlet för
sin del icke har något att till omförmälda förklaring tillägga.

Hernösands Domkapitel den 8 Januari 1896.

Underdånigst:

MARTIN JOHANSSON.

W. M. CARLGREN. P. RÖDSTRÖM. J. V. LINDGREN.

M. Nordström.

Domkyrkosysslomannens i Hernösand

förklaring.

Till Konungen.

I anledning af Riksdagens Revisorers framställning angående Hernösands
domkyrkas räkenskaper år 1894 och sättet, hvarpå de blifvit förda, afgifver
härmed undertecknad, domkyrkans nuvarande syssloman, underdånig förklaring.

Då, vid granskning af berörda räkenskaper, Riksdagens Revisorer icke
haft något att i sak anmärka om räkenskaperna i deras helhet, utan endast
om den i dessa förekommande s. k. hufvudredogörelse, att brister förefunnes,
i det vissa poster voro utelemnade som der bort ifyptagas; så saknas å min
sida anledning till annan förklaring än den, att jag för framtiden vill, såvidt
möjligt är, bereda hufvudredogörelsen den fullständighet, som ansetts erforderlig.

Hernösand den 7 Januari 1896.

Underdånigst:

C. J. ÖSTLING.

— 733 —

• 9

Revisions berättelsen.

Utlåtanden.

Adjutantbeställningarne vid Svea lifgarde
................................................

Afkortningar å statsverkets inkomster

Afvittringar och skitten ......................

Akademien för de fria konsterna .........

„ Landtbruks-...........................

„ Musikaliska...........................

„ Svenska ...............................

,, Vetenskaps-...........................

Vitterhets-, historie- och

antiqvitets- ........................

Aktor åter åkning, Kammarrättens .........

Alrnarestäkets bros arrendemedels fond

Allmänna barnbördshuset,.....................

„ garnisonssjukhuset ..............

„ ang. militärläkare kursen

vid............

Alnarps landtbruksinstitut....................

Arbets- och korrektionshusfond, Vester bottens

läns.......................................

Arfprinsens palats ...............................

Arméförvaltningen....................................

Armén, den garnisonerade och den icke
garnisonerade, sammandrag öfver

samtliga kostnader för.....................

Arméns pensionskassa ...........................

Sid.

79.	540.
214.
226.
434.
227.
438.
416.	716.
420.
430.	718.
305.	671.
260.
411.
134.

127.

235.

30, 520. 533.

6, 8.

49, 73—129, 520. 537—586.

70.

476, 500, 502, 504.

— 734 -

Arrendeinkomster af kronans domäner,

uppgift å ..........................................

Artillerietablissementet vid Göteborg..

„ i Östersund......

Artilleriplanen; ang. vissa kostnader

för nya hofstallet å........................

Asyler, i Lund, Malmö och Piteå.........

Revisions- berättelsen.	Utlåtanden.
Sid. 333.
„ 60, 127. „ 60.	579.
„ 6.	522.
» 404.

Barnbördshuset, allmänna .....................

Barnhus, Stockholms allmänna ......

Beklädnadsanslag, sjömans- och skepps gossecorpsernas.

................................

Besigtningsmöten för prisbelönande af

hästar...............................................

Besparingarne å de särskilda hufvud titlarne;

ang. dispositionen af ......

Besparingskassa, Disciplinkompaniets...

Besök, Revisorernes.................................

Bevillning av, ingående till statsverket
B ev är ing en; sammandrag öfver samtliga

kostnader för...................................

Beväringsmanskapets invalid- och

pensionsfond.................................

Beväringsmanskapets munderings medel

..............................................

Bibelkommissionen ................................

Bibelkommissionens fond........................

Biblioteket, Kongl..................................

Biskopslöneregleringsfonden..................

Blinda, institutet för............................

„ läroanstalterna för.....................

Bollnäs, läroanstalt för öfveråriga döf stumma

i .........................................

Bomullskrut, ang. anskaffandet af ......

Borås’ tekniska skola..............................

„ 411.

V	150.	586.
7}	243.
73	511.
73	60.
73	518.
73	264.
73	72.
33	60, 68.
73	64.
33	471.
33	260.
73	347.
73	260.
73	448, 450.	720.
73	455.
73	453, 454.	725.
73	81.	571.
73	394, 397.	701.

— 735

Revisions berättelsen.

Bränvinskontrollbyrån ........................... Sid. 250.

Brunskogs församlings aflöningsfond „ 260.

Boda, skogsskolan å .............................. „ 338.

Utlåtanden.

Cad Gustafs stads gevärsfaktori .........	„ 81.	571.
Central fängelset i Göteborg ..................	„ 31, 520.	533.
„ å Nya Varfvet............	„ 31.
Centralinstitutet, gymnastiska ...............	„ 398.
Centraltelefonstationen i Göteborg.........	„ 320.	675.
Chalmerska slöjdskolan ...........................	„ 394, 397.	703.
Civildepartementet ....................................	„ 176.
Civilstatens pensionsinr ältning ...............	„ 472, 500, 502, 504.

Se äfven K.

Danviks hospital..................................... Depositionsmedel, Öfverståthållareembe-	V	462.
tets ..................................................	tf	198.
Disciplinkompaniets besparingskassa...... Disciplinsoldaternas arbetsförtjenst m.fl.	tf	60.
egna medel ......................................	tf	60.
Djur g år ds fonden....................................... Domkapitel; se Konsistorier.	tf	260.
Domkyrkorna.............................................	tf	468, 470.	726.
Domäner, kronans, arrendeinkomsten af Domänstyrelsen ........................................	tf	333.
tf	327, 334.	683.
Donationsfond, Grefve Erik Posses ...... Drottningholms broars arrendemedels	tf	260.
fond................................................	tf	260.
Drottningholms lustslott .......................		9, 16.
Drottningshuset ......................................		457.	640.
Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk		270.

— 736 —

Revisions berättelsen.

Döfstumma, allmänna institutet för......

„ öfverårig a; läroanstalterna

för

Sid. 443,
„ 453,

445.

454.

Utlåtanden.

724.

Ecklesiastika boställenas skogs fond ...

Ecklesiastikdepartementet........................

Ekonomiska kar teverket ........................

Elementarlärarnes enke-och pupillkassa

Elementarskolan, Nya ..........................

Elfdals pastorats regleringsfond .........

Embetsverk, statens, i hufvudstaden, fonden
för anordnande af lokaler för

En per mille-fonden ..............................

Enke- och pupillkassa, elementarlärarnes
„ „ presterskapets ...

Eskilstuna tekniska skola .....................

Etyleter, ang. anskaffande af ...............

Experimentalfält, Landtbruksakademiens;
utgående anslag till m. m. ...

260.

340, 342. 695.

192, 195. 618.

492, 500, 502, 504.

364.

268.

260.

68, 260.

492, 500, 502, 504.

497, 500, 502, 504.

394, 397. 702.

81. 571.

229.

Farmaceutiska institutet........................

Filénska testamentsfonden.....................

Finansdepartementet ..............................

Finansdepartementets kontroll- och

justering sbyrå ................................

Fiskerinäringens befrämjande; fonden

för................................................-.....

Fiskerinäringens understöd; anslag till

Flottans pensionskassa...........................

Flottans station i Karlskrona...............

Flyinge hingstdepot.................................

403. 704, 707.

260.

248.

250.

260.

246.

481. 500, 502, 504.

153, 154, 156. 586.

240, 243. 632.

— 737 —

Revisions berättelsen.

Folkskolelärare- och lärarinneseminarierna
..............................................

Folkskolelärarnes p ensionsinr ältning ar

Folkundervisningen.................................

Folkundervisningens befrämjande, Sällskapet
för ......................................

Fonden för anordnande af lokaler för
statens embetsverk i hufvudstaden
,, för fiskerinäringens befrämjande
,, för svenska hornboskaps- och får afvelns

förädling...............

Fonder, af Statskontoret förvaltade......

„ som förut varit stälda under

Arméförvaltningen ...............

„ och kassor tillhörande 4:de

hufvudtiteln...........................

Forsstrand, C. W.; ang. propriebalanser

hos.....................................................

Fria konsternas akademi ..................

Fryksände pastorats regleringsfond ...

Fångvårdsstyrelsen.................................

Förenade mötespassevolanskassornas

fond................................................

Förskott, oredovisade, Arméförvaltningens,
ang.......................................

Försäljningsmedel för vissa områden i

Göteborg ..........................................

Förvaltning sdirektionernas redogörelser
för stamtruppens munderingsmed
el; sammandrag af .................

Förvaltningsdirektionernasredogörelser
för beväringsmanskapets mundering
smedel; sammandrag af .........

Sid.

354.

494, 500, 502, 504.
386.

388.

260.

68.

60.

434.

260.

26, 30, 520.
60, 68, 260.
73, 77.

60.

62.

64.

Garnisonerade armén ......................... ,, 70.

Garnisonssjukhuset, allmänna ............... ,, 134.

Eev. Ber. ang. Staltverket flin Sr 1894.

Utlåtanden.

533.

537, 541.

9.1

- 738 —

	Revisions- berättelsen.		Utlåtanden.
Garnisonssjukhuset ang. militärläkare-
kursen vid ..................................	Sid.	127.
Gefle, fonden för en minstation till skyd-
dande af inloppet till............		260.
Gefle navigationsskola ............		172,	175.
Generallandtmäterikontor et ... .		190.
Generalpoststyrelsen.................		309.
Generalstabens topografiska arbeten . Geologiska undersökningar; anslag till	7?	180.
fortsättning af ..........................		244.		634.
Gevärsfaktori, Carl Gustafs stads, ...... Gieseckes, J. S., donationsfond, se	7?	81.		571.
Nationalmuseum.
Gotlands artillericorps och infanteri-
regemente, ang. förskott till .........	V	77.		538.
„ lotsfördelning, ang. indragning af	77	170.		609.
Grefve Erik Bosses donationsfond.....	7?	260.
Gripsholms slott.....................		11,	12, 16.	522.
Gymnastiska centralinstitutet ............... Göta artilleriregementes kasernetablisse-	77	398.
ment..............................		127.		579.
Göta Hofrätt .............................. Göteborg, artillerikasernetablissement in-	57	22.
vid...........................................	7?	60,	127.	579.
„ centralfängelset i.....................	77	31,	520.	533.
„ centraltelefonstationen i......... „ försäljningsmedel för vissa om-	77	320.		677.
råden i.................................	?)	60.
,, länsfängelset i .......................	77	31.
,, telegraf- och telefonstationen i	??	321.
Göteborgs domkyrka .............................	77	468.
,, hospital...................................	7?	404,	409.	708, 714.
,, navigationsskola ..................	7?	172,	174.
,, tekniska skola........................ ,, och Bohus läns ränter ispecial-	7?	394,	397.	703.
räkning .............................	7?	202.		619.

— 739 —

Revisions berättelsen.

Haga lustslott och park........................	Sid.	14, 16.
Handels- och sjöfartsfonden ...............	55	260.
Handelsflottans pensionsanstalt............	55	485, 500,	502, 504.
Hernösands domkyrka...........................	5?	468, 470.
,, hospital..............................	55	404.
Hernösands navigationsskola ............... Hingstdepoterna å Strömsholm och	55	172, 174.
Flyinge .............................................	55	240, 243.
Hisingen, hospitalet å ........................... Hjelmaren, fonden för underhåll af segel-	55	409.
djupet i.............................................	55	260.
Hof- och slottsstaterna...........................	55	5.
Hofrätt, Göta .........................................	55	22.
„ Svea ..........................................	55	21.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ...	55	23, 24.
Krigs-.......................................	55	25.
Hofstallets nybyggnad ........................... Hornboskaps- ochfäralfvelnsförädling;	55	6, 339.
fonden för.........................................		260.
Hospital och asyler................................. Hospitalsväsendet; redogörelsen för der-	55	404.
till anslagna medel .......................	55	404.
Hufvudbok, Arméförvaltningens...........	55	73, 78.
Hufvudtiteln, första...............................	55	5—16.
„ andra.................................	55	17—31, 520.
» tredje.................................	55	32—48.
» fjerde.................................	55	49—136,	520.
„ femte.................................	55	137—175,	520.
„ sjette.................................	.55	176—247.
„ sjunde ..............................	55	248—339,	520, 521.
„ åttonde..............................	55	340—471.
„ nionde..............................	55	472—505.
Hunneberg, skogsskolan å.....................	55	338.
Hvitfeldtska stipendiefonden ...............	55	379.

Utlåtanden.

732.

632.
708, 714.

522.

530.

522.

708, 714.
537, 541.

522.

530—536.

537 — 586.
586—613.
614—634.
635—694.
695—732.

697.

740 —

Revisions berättelsen.

Hästgardets nya kasernetablissement Sid.

Hästholmens fästning............................ „

Höganäs stenkolsverk, ang. dess skyldighet
att utgöra bergverkstionde..... „

Högsta domstolen....................................

Högre lärarinneseminariet..................... „

60.

156.

268, 520.
18.

881.

Indelta armén; sammandrag öfver samtliga
kostnader för se Garnisonerade
armén.

Indragning sstaterna, Pensions- och..... „ 472.

Inkomster, statsverkets........................... „ 262.

„ afkortningar å..................... „ 266.

Inspektionsresor, Domänstyrelsens........ „ 334.

Institutet för blinda .............................. „ 448, 450.

Institutet, allmänna, för döf''stumma... „ 443, 445.

Invalid- och pensionsfond, beväringsmanskapets
.................................... „ 60, 68, 260.

Invalidhus fonden .................................... „ 60, 68, 260.

Jemföringstabeller mellan statsinkomsternas
beräknade och influtna be -

lopp, m. m........................................	77	506.
Jemtlands roteringskassa .....................	77	136.
Jemtländska renbetesfjellens skogsfond	77	260.
Jemn äg sbyggnader, statens .................	77	212.
Jemn äg smedlen, sammandrag af .........	77	218.
Jernvägsstyrelsen ................................	77	210. 222.
Jernväg strafik, Statens..........................	77	210, 222, 223,

tabell öfver inkomster
och ut -

gifter

Utlåtanden.

586.

636.

683.

720.

619.

220.

— 741

Revisions berättelsen.

Jernvägstrajiks, Statens, pensionsinrätt ningar

................................................ Sid. 487, 500, 502, 504.

Johnsonska donationsfonden.................. „ 260.

Justeringsbyrå, Finansdepartementets... „ 250.

Justitiedepartementet.............................. „ 17.

Justitiekanslersembetet ........................ „ 20.

Justitierevisionen .................................... „ 18.

Utlåtanden.

Kalmar domkyrka ................................

Kalmar navigationsskola........................

Kammarkollegium...................................

Kammarrätten..........................................

Kammarrättens aktoratsräkning .........

Karl XII.s monument, fonden för......

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Karlshamns navigationsskola ...............

Karlskrona, flottans station i ...............

Karlstads domkyrka ...........................

Karteverket, ekonomiska ......................

„ geologiska...........................

Kasernetablissement, Första Göta artilleriregementes
................................

Kasernetablissement, Hästgardets nya
Kasernförslag, fonden för utarbetande af
Kassabehållningen vid flottans station

i Karlskrona ...................................

Kassaförlag sfond, Statens .....................

Kinker g, E., ang. en af honom företagen

inspektionsresa ...............................

Kolleberga, skogskolan å.......................

Komitier, kostnader för ........................

Kommandoexpeditionen, Landtförsvars departementets

................................

Kommerskollegium ...............................

Kongl. biblioteket ....................................

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden

1)	468,	470.	730.
»	172,	174.
	252.
J)	804.
	305.		671.
	260.
	375.
	172,	174.
V	153,	154, 156.	586.
	468.
	192,	195.	618.
	244.		634.
	127.		579.
»	60.
n	60.
	154.		586.
	268.		635.
	334.		683.
	338.
	508.
j)	79.		540.
»	178,	184.	614.
	349.
	379,	380.	697.

— 742

Kongl. slottet .........................................

Konsistorierna och läroverken ............

Konsistorium i Göteborg .....................

„ i Hernösand ..................

„ i Kalmar .......................

„ i Karlstad .....................

„ i Linköping....................

„ i Lund..............................

„ i Skara ...........................

„ i Stockholm.....................

„ i Strengnäs .....................

„ i Upsala..........................

„ i Vesterås........................

„ i Vexiö..............................

„ _ i Visby..............................

Konstantinopel; sammandrag af räkenskaperna
öfver hyresinkomsten af

kronans fastighet i...........................

Konsulat- och expeditionsafgifter, uppgifter
om beloppet af.....................

Konsulat^enstemäns inkomster af expe ditionsafgifter.

...................................

Kontroll- och justeringsbyrä, Finansdepartementets
.................................

Kontrollverket.........................................

Krig shofr ätten........................................

Krigsmanshusfond, Vadstena...............

Krigsskolan................................................

Krigsskolestipendiefond...........................

Kristinehamn, läroanstalten för blinda

Kristinehamns hospital..........................

Kronor öken skaper, Stockholms stads,

och länens landsböcker ..................

Krutbruk, Åkers, ....................................

Kungsholms fästning, ang. proviantförråden
vid......................................

Revisions- berättelsen.	Utlåtanden,
Sid.	5, 6.	522.
5?	354.
??	360.
	362.
	360.
	360.
	354.
	358.
	356.
	362.
	356.
	354.
	356.
	358.
73	362.

V	48.
7)	44.
	47.
	250.
	302.
	25.
n	60, 68, 260.
	132.
	260.
	455.
	404.
})	200, 202.	619.
n	81.	571.
n	156.	586.

— 743 —

Revisions berättelsen.

Utlåtanden.

Lamms, Jaques, pris fond och stipendiefond,
se Nationalmuseum.

Landsböcker, länens.................................	Sid.	200,	202.	619,
Landtbruksakademien ..........................		227.
Landtbruksinstitut, Alnarps ..................	tf	235.
„ Ultuna.....................	tf	230,	233.	627, 628,
Landtbruksskolor; anvisade anslag till		238.
Landtbruksstyrelsen.................................	tf	207.
Landtförsvarsdepartementet ..................	tf	79.		540
Landtmannaskolor; anvisade anslag till		238.
Landtmäterikontor et.................................		190.
Lifrustkammaren ....................................	tf	348.
Linköpings domkyrka ...........................	tf	468,	470.	726,
Lotsför delning en å Gotland, ang. in-
dragning af.......................................	tf	170.		609
Lotspenningar ne, ang. fördelningen af	tf	169,	520.	609,
Lotsstyrelsen ............................................	tf	164,	168, 520.	609,
Lunds domkyrka ...................................	tf	468.
„ hospital och asyl.......................	tf	404.
„ universitet....................................	tf	372.
Lustslotten, Kongl..................................	tf	9,	16.	522,
Längmanska donationsfonden...............	tf	260.
Länsfängelset i Göteborg ....................	tf	31.
Länsräkenskaperna, sammandrag af ...	tf	200,	202.	619,
Lärarinneseminarium, Högre...............	tf	381.
Läroverken allmänna ..............................	tf	354.
„ „ ang. kostnaden för
hvarje lärjunge vid...........................	tf	366.
Löfås silfververk ...................................	tf	270.		640.

Malmö asyl ................................	.......... „ 404.
„ navigationsskola..........	......... „ 172.

- 744 —

Revisions berättelsen.

Utlåtanden.

Malmö tekniska skola ..........................	Sid.	394,	397.	700.
Manufakturförlagslånefonden ...............	tf	260.
Mariestads domkyrkas Störa kista.........	tf	468,	470.	726.
Marinförvaltningen .................................	tf	137,	150.	586.
Marma, skogsskolan å ...........................	tf	338.
Medicinalstyrelsen...................................	tf	400,	402.	704, 707.
Mejeriskolor, lägre-, anvisade anslag- till	tf	238.
Militärläkar ekur sen, ang........................	tf	127.
Militär sällskapets i Stockholm krigs-
skolestipendiefond ..........................	tf	260.
Mossebo m. fl. fastigheter .....................	tf	60.
Munder ing smedel, stamtruppens ............	tf	62.
„ beväringsmanskapets	tf	64.
Musikaliska akademien ...........................	tf	438.
Myntverket ................................................	tf	299.
Mötespassevolanskassornas fond ............	tf	60,	68, 260.
N. Nationalmuseum...................................	tf	348.
Naturhistoriska riksmuseum ..................	tf	420.
Nautisk-meteorologiska byrån...............	tf	162.		586.
Navigationsskolorna.................................	tf	172,	174.
Noréenska testamentsfonden..................	tf	260.
Norrbottens hästjägoresqvadronsfond ...	tf	60, 68, 260.
Norrköpings tekniska skola....................	tf	394,	397.	700.
Nya elementarskolan i Stockholm.........	tf	364.
Nya Trollhätte Kanalbolag.....................	tf	271,	520.	642.
Nya Warfvet, centralfängelset å .........	tf	31.
Nyberg, E. C., donation af till Institutet
för blinda..........................................	tf	450.		720.
Nyköpings hospital....................................	tf	404.
0. Odling slånefonderna, äldre och nya......	tf	260.
Omberg, skogsskolan å ...........................	tf	338.

745 —

Revisions berättelsen.

Ordinarie inkomster, statsverkets ......... Sid. 260, 268, 520.

Ottenby hingstdepot ................................ „ 240.

„ remontdepot, ang. utfodringen af

remonter vid ...... „ 82, 520.

Utlåtanden

545

Palmqvistska fonden till Stockholms

befästande.........................................

Patentbyrån...............................................

Pedagogierna..........................................

Pensionsans falt, Handelsflottans ..........

Pensionsfond, beväringsmanskapets........

Pensionsinr ältning ar, civilstatens..........

„ folkskolelärarnes.....................

„ statens jernvägstrafiks .........

„ telegrafverkets........................

Pensionskassa, arméns.............................

„ flottans....................................

Pensions- och indragningsstaterna.........

Piteå, hospitalet och asylen i ...............

von Plåtens, Baltsar, stipendiefond ......

Posses, Grefve Erik, donationsfond......

Polikliniken för tandsjukdomar ............

Postsparbanken..........................................

Postverket.................................................

Pr ester skåpets enke- och pupillkassa ...

„ löner egleringsfond...........

Propriebalans i f. redogöraren C. W.

Forsstrands konkurs ........................

„ vid navigationsskolan i Kalskrona
Propriebalanser, ådragne åt posttjenstemän
................................................

68.

186.

354.

	485, 500, 502, 60, 68, 260.	504.
V	472,	500,	502,	504.
V	494,	500,	502,	504.
	487,	500,	502,	504.
	490,	500,	502,	504.
V	476,	500,	502,	504.
	481,	500,	502,	504.

472.

404.

260.

402.

312.

309.

497, 500, 502, 504.
260.

174.

305.

705

671

Qviberg, artillerikasernetablissementet å „ 127.

Rev. Ber. ang Statsverket för är 189j.

579

— 746 -

Reyisicms berättelsen.

Utlåtanden.

Barnsele pastor sboställes skogsförsälj ningsmedels

fond.............................

Regementsadjutantsbeställningarne vid

Svea lifgarde....................................

Reglemente, nytt för flottan ..................

Remontering skommissionen .....................

Remontdepoten vid Ottenly.....................

Resekostnader, statsgeologemas..............

Reservationer, Statsrevisorernas...............

Riddarholmskyrkan ................................

Rikets ekonomiska karteverk ................

Riksarkivet...............................................

Riksmuseum, naturhistoriska ...............

Riksstaten, ang. ändrad uppställning af

4:e hufvudtiteln i ...........................

Roteringskassa, Jemtlands, ..................

Räkenskaper, Arméförvaltningens, ang.
Ränterispecialråkning, Göteborgs och
Bohus läns ......................................

Sid. 260.

77	79.		540.
77	154.		586.
77	80.		545.
77	82, 520.		545.
77	245.		634.
77	520.
77	808.
77	192.		618.
77	844, 346.		696.
77	426.
77	73.	537,	541.
77	136.
77	78.	537,	541.
n	202.		619.

Scharps, J. H., donationsfond, se Nationalmuseum.

Schillers, Gustaf, stipendiefond ............	77	379.
Sederholmska donationsfonden ...............	77	260.
Seminarium för bildande af lärarinnor	77	381.
Ser afmerlasar ettet....................................	77	459.
Sillre, skogsskolan å ..............................	77	338.
Sjöfartsfonden ..........................................	77	260.
Sjöförsvarsdepartementet ......................	77	137.
Sjökarteverkct ..........................................	77	161.
Sjökrigsskolan...........................................	77	158.

747 —

Revisions- berättelsen.		Utlåtanden.
Sjömans- och skeppsgossecorpsernas be-
klådnadsanslag.................................	Sid.	150.		586.
Sjömätning ar, anslaget för.....................	»	161.
Skara domkyrka.......................................		468,	470.	726.
„ läroanstalt för öfveråriga döf-
stumma ....................................	7)	453,	454.	725.
„ veterinärinrättningen i.................	»	415.
Skeppsgossecorpsens beklädnadsanslag ...	1)	150.		586.
Skijten och afvittringar........................	7)	226.
Skogsfond, Jemtländska renbetesfjellens	77	260.
Skog sförsäljning smedel, Gripsholms slotts	y	12.		522.
Skogsinstitutet .........................................	y	336.
Skogsprodukter, ang. försäljning af......	y	334.		683.
Skogsskolorna............................................	y	338.
Skånska liofrätten ....................................	y	23, 24.	530.
Slott, Stockholms, anslaget till repara-
tioner å.............................................		5, 6.		522.
Slottet, Kongl., anslag till brandväsendet
m. m. vid.......................................		7.
Småskolelärares m. fl.:s ålderdomsunder-
stödsanstalt ....................................		496.
Stamtruppens mmideringsmedel.............. Statens embetsverk i hufvudstaden, fon-	y	62.
den för anordnande af lokaler för		260.
Statens jernväg sbyggnader .....................	y	212.
„ jernvägsstyrelse......... ...............	y	210,	222.	619.
„ jernvägstrafik ............................. „ jernvägstrafiks pensionsinrätt-	y	210,	220,	222. 619.
ningar .......................................	y	487,	500,	502, 504.
Statistiska centralbyrån...........................	y	188.
Statskontoret ..........................................	y	253,	268,	520. 635.
Statskontorets fonder ............................. Statsinkomsterna, jemföringstabeller mel-	y	260.
lan deras beräknade och influtna
belopp...............................................	y	506.
Statsverkets inkomster.............................	y	262.
„ „ , afkortningar å...	y	266.
„ skulder och tillgångar......	»	4.

748 —

-i-.ii ''tJ: 1 '';J •	Revisions- berättelsen.	Utlåtanden.
Stipendiefond, Baltzar von Plåtens......	Sid.	260.
„ Gustaf Schillers............		379.
Stipendier ältning, Kongl. och Hvit-
feldtska.............................................		379.	697.
Stockholms allmänna barnhus...............		465.
,, hospital.................................	7?	404.
,, navigationsskola..................	7?	172.
„ slott; anslag till reparatio-
ner å.......................	57	5, 6.	522.
„ „ anslag till brand- väsendet och yttre
lyshållning å............	77	7.
Stockholms stads kronoräkenskaper och länens lands-
böcker...................	77	200.
„ „ läroverks byggnads-
fond ..................	7?	364.
,, „ undervisningsverk...	7?	362.
,, tekniska skola ..................	7?	394, 397.	697.
Strengnäs domkyrka..............................	77	468.
Strömsholms hingstdepot .....................	7?	240.
„ slott...................................	7?	15, 16.
Strömstads naviqationsskola ...............	7?	172.
Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna...	7?	240, 243.	632.
Stämpelpappersuppbörden ..................	7?	298.
Svea Hofrätt.........................................	7?	21.
Svea ingeniörbataljons kasern, fond för
utvidgning af................................	7?	60.
Svea lifgarde, ang. regementsadjutants-
beställningarne vid .......................	77	79.	540.
Svenska akademien ..............................	77	416, 417.	716.
Svenska trädgårdsföreningens elev-
skola ...............................................	77	239.
Sällskapet för, folkundervisning ens be-
främjande......................................	?>	388.

— 749

Revisions berättelsen.

Utstånden.

Tekniska högskolan .............................

Tekniska skolorna................................

Telefonanläggningar, anslagen till......

Telefonmedel .......................................

Telegrafstationen å Vaxholms fästning
Telegraf- och telefonstationen i Göteborg
.............................................

Telegrafverket................................ ........

Telegrafverkets pensionsinrättningar ...
Telegramportot å linier tillhörande statens
jernvägar m. m......................

Tillverkning saf''gifter; byrån för kontrollen
å..........................................

Topografiska arbeten, Generalstabens
Trafikinkomster och utgifter å statens

jernvägar 1884—1894.................

Trollhätte kanalbolag, nya.................

Trosspassevolansfonden .......................

Trädgårdsföreningens elevskola . —

Tullverket................................................

Tunabergs kopparverk..........................

Sid.	891.
77	394,	397.	697.
75	320.		675.
75	317.
7?	60.
77	321.
77	315,	319.	675.
77	490,	500, 502, 504.
77	223.		675.
7?	250.
77	130.
7?	220.
77	271,	520.	642.
77	60,	68, 260.
77	239.
77	322,	326.	680.
7?	270.		640.

Ulriksdals slott.....................................	13, 16.
Ultuna landtbruksinstitut...................	230, 233.	627, 628.
Undsättninqsfonden............................	260.
Universitet, Lunds...............................	372.
Universitet, Upsala ............................	367.
Upsala domkyrka ...............................	468.
,, hospital ..................................	404.
Upsala universitet...............................	367.
Utrikesdepartementet .........................	32.
Utspisning sförråd i Karlskrona.......	156.	586.

— 750 —

Revisions berättelsen.

Utlåtanden.

dstena hospital ................................	Sid.	404.
„ krigsmanshus fond.................. ,, läroanstalt för öfver ånga	77	60, 68, 260.
dofstumma ........................ Wallgren, Axel, ang. utbetalda löne-	7?	453, 454.	724.
förmåner till..................................	77	202.	619.
Varumärken, uppgift å registrerade ...	77	187.
Vaxholms fästning, telegrafstationen å Vesterhottens läns arbets- och korrek-	5?	60.
tionshusfond..................................	77	30, 520.	533.
Vesterviks navigationsskola ..................	77	172, 174.
Vester ås domkyrka........................ Vestra Hästholmens fästning, ang. ut-	57	468.
spisningsförråden vid....................	7?	156.	586.
Westzynthii testamentsfond ..................	77	260.
Vetenskapsakademien............................	7?	420.
Veterinärinrättningen i Skara .......	77	415.
Veterinärinstitutet ...............................		413.
Vexiö domkyrka ............................	77	468.
., hospital.........................................	77	404.
,, läroanstalt för blinda ...............		455.
Virkesförsäljning, ang........................	77	334.	683.
Visby domkyrka ................................	77	468.
,, hospital .......................................	77	404.
,, navigationsskola......................... Vitterhets-, historie- och antiqvitets-	77	172, 174.
akademien.....................................	7?	430, 432.	718.
Volontärvakansfonden .........................	77	60, 68, 260.
Väddö kanals inkomster och utgifter	77	206.
Våg- och vattenbygnadsstyrelsen....... Värfvade armén; sammandrag öfver	77	203.

samtliga kostnader för, se Garnisonerade
armén.

— 751 —

Revisions berättelsen.

Å.

Åkers krutbruk......................................	Sid.	81.
Ålderdomsunderstödsanstalt, småskole-
lärares m. fl..................................	99	496.
C Öfverintendentsembetet ..........................	99	306, 307.
öfveråriga do fstumm a, läroanstalterna
för ...................................................	99	453, 454.
öfversigt öfver statsverkets tillgångar
och skulder ...................................	99	4.
ö fverståthållareembetet...........................	95	196.
öfverståthållcireembetets depositions-
medel...............................................	9 9	198.
Örebro tekniska skola ..........................	99	394, 397.
Östersund, artillerietablissementet i......	99	60.

Utlåtanden.

571.

673.

724.

699.