Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

om den år 1883 af dem verkställa granskning

Framställning / redogörelse 1884:SV

RIKSDAGENS

REVISORERS

BE RÄ T T ELSE

om den år 1883 af dem verkställa granskning

af

STATSVERKETS

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1881;
jemte

de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till

K0NGL. MAJ:T

afgifna underdåniga utlåtanden.

STOCKHOLM,

P. A. NYMANS TRYCKERI,
1884.

Första Hufvudtiteln.

Kongl. Hot- och Slottsstaterna.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de Kongl.

hofven upplåtna byggnader .................................................................... sid.

Framställning i fråga om sladd å anslaget, § 1 ................................ »

Ståthållareembetets på Stockholms slott förklaring........................... »

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. slottet och

Arfprinsens palats ................................................................................... »

Framställning i fråga om skuld å anslaget, § 1.................................... »

Ståthållareembetets på Stockholms slott förklaring....................... »

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.............................................. »

Framställning rörande slottslcassans skuld, § 1 ....................................... »

Dito i fråga om fördelningen mellan de häda slotten af det för de

samma af sedda anslag, § 2 .................................................................. »

Reservation, Litt B.......................................................................... »

Ståthållareembetets på Drottningholms och Svartsjö slott förklaring »

Gripsholms Kongl. lustslott.............................................................................. »

Ulriksdals Kongl. lustslott............................................................................... »

Framställning angående verkstäld omföring från Ulriksdals till Haga

slotts räkenskaper af en balanserad behållning, § 1 ........................ »

Reservationer, Litt. A. och B. ............................................................ »

Ståthållareembetets på Ulriksdals slott förklaring............................. »

Haga lustslott och park .................................................................................... »

Uppgift angående slottskassans skuld, § 1 ............................................. »

Framställning i fråga om betäckandet af en i slottskassan uppkommen

brist, § 2 ................................................................................................

Reservationer, Litt. A. och B. .............................................................

Framställning beträffande upphandlingen af effekter för reparationer samt

jordbrukets behof, § 3 ..........................................................................

Reservation, Litt. B. ............................................................................

Ståthållareembetets på Haga slott förklaring ...................................

3.

4.
356.

4.

5.

356.

6.
7.

7.

351.

357.
9.

10.

11.

351.

359.

12.

13.

13.
351.

14.
351.
360.

- IV -

Strömsholms slott .......................................................................................... sid. 14.

Framställning om upprättande af årliga inkomst- och utgiftsstater för

de Kongl. slotten, § 1 .......................................................................... » 15.

Framställning beträffande aflöningen till ståthållarne vid de Kongl. lustslotten.
........................................................................................................... » 16.

Reservation, Lätt. 0. ................................................................................ » 351.

Riksmarskalksembetets förklaring ........... » 354.

Andra Hufvudtileln.

Kongl, Justitiedepartementet.

Kongl. Justitiedepartementet ......................................................................... sid. 17.

Kongl. Maj:ts Nedre Justitierevision .............................................................. » 18.

Justitiekanslersembetet ............................................;........................................... » 19.

Framställning rörande sättet för verificeringen af en del expenser, § 1 » 19.

Justitiekanslersembetets förklaring ............................................... » 363.

Kongl. Svea Hofrätt ......................................................................................... » 20.

Kongl. Göta Hofrätt ................. » 21.

Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ..............;................................. » 22.

Kongl. Krigshofrätten ................;.......................................;.............................. » 23.

Kongl. Fångvårdsstyrelsen .............................................................................. » 24.

Tredje Hufvudtiteln.

Kongl. Utrikesdepartementet.

Kongl. Utrikesdepartementet .............................................................................. sid. 26.

Framställning beträffande sättet för verificeringen af en del expenser, § 1 » 29.

Dito angående den hos generalkonsulatet i London vid revisionsårets slut

innestående behållningen, § 2 ............................................ » 29.

Dito rörande verificeringen af de till åtskilliga beskickningar anvisade

extra utgifter, § 3 ........................................................ » 29.

Kanslirådet och Chefen för Kongl. Utrikesdepartementets kameral afdelning

E. van Brienens förklaring ................................................ » 363.

Framställning i fråga om för departementets räkning gjorda bokinköp, §4 » 30.

Kabinettssekreteraren i Kongl. Utrikesdepartementet A. Lagerheims
förklaring ................................................................................................ » 366.

- V -

Fjerde Hufvudtiteln.

Kongl. Landtförsvarsdepartementet.

Kong! Arméförvaltningen .............................................,................................ sid Ordinarie

anslag ......................................................................................... *

Extra anslag ......... *

Fonder och kassor..................................................................................■■■• J>

Sammandrag af beklädnad sdirektionernas vid de indelta roterade infanteriregementena
redogörelser för år 1881 .................................... »

Sammandrag af beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser för år

1881............................................................................................................ »

Tabell öfver de förr under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder.

hvilka numera af Statskontoret förvaltas .......................................... *

Anmälan om orsaken, hvarför uppgift å kostnaderna för värfvade och
indelta armén samt för beväringsmanskapet icke kunnat i denna berättelse
meddelas, § 1 ............................................................................. *

Framställning beträffande dels förvaltningens nya hufvudbok, dels ock

sättet för bokföringen af förskottsvis anordnade modd, § 2 ............ »

Dito i fråga om kostnaden för renhållning i förvaltningens lokaler
äfvensom för förseglingsljus till tjenstemännen vid vederbörande byråer,

§3 .................................................................................•;......................... »

Kongl. Arméförvaltningens å civila departementet förklaring ......... »

Framställning rörande fourageringen af artilleriets, värfvade kavalleriets

och fortifikationstruppernas hästar, § 4 ............................................... »

Dito om förändrade bestämmelser rörande användningen af anslaget

till underhåll af sängkläder m. m. vid mötesplatserna, § 5............... »

Dito angående utgifter för sådana arbeten vid mötena, som bort hafva

kunnat utan särskild godtgörelse af manskapet utföras, § 6 ............ »

Dito beträffande vid vissa regementen utbetald ersättning för skrifmaterialier
m. m., § 7 .................................................................... *

Kongl. Arméförvaltningens å intendentsdepartementet förklaring »

Stuteriöfverstyrelsens dito ...................................... »

Sekundchefsembetets vid Kongl. Lifregementets dragonkår dito »

Förvaltningsdirektionens vid dito dito dito ......................... »

Chefsembetets vid Kongl. Smålands husarregemente dito ...... »

Förvaltningsdirektionens vid dito dito dito.............................. »

Chefsembetets vid Kongl. Jönköpings regemente dito................. »

Förvaltningsdirektionens vid dito dito dito ''............................ »

31.

34.

36.

38.

40.

41.

42.

44.

44.

46.
369.

47.

47.

48.

49.
372.
376.

378.

379.
382.

382.

383.

384.

- VI -

Chefsembetets vid Kongl. Södermanlands regemente förklaring...... sid. 385.

Förvaltningsdirektionens vid dito dito dito .................................. » 386.

Framställning angående det nya Jcavallerietablissementet i Helsingborg, §8 » 49.

Dito beträffande husaretablissementet i Malmö, § 9................................. » 53.

Kongl. Arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet förklaring » 387.

Fortifikationsbefälhafvaren F. Ewerlöfs promemoria ..................... » 388.

Generalstabens topografiska arbeten ........................................................... * 53.

Uppgift angående omfattningen af de topografiska arbetena under

revisionsåret, § 1 ................................................................ » 55,

Kongl. Krigsskolan ........................................................................ » 55,

Framställning angående hyra för en ångslup till elevernes transporterande
mellan Stockholm och Karlberg, § 1 » 56.

Reservation, Lätt. D. ........................................................................... » 352.

Framställning rörande vid krigsskolan gjorda bokinköp, § 2.................. » 57.

Reservation, Litt. E...........................................................................__ » 352.

Uppgift å elevantalet, § 3 ...................................................................... » 57.

Framställning angående bristfättigheter å Karlbergs slott och dertill hörande

byggnader, § 4 >, 57.

Inspektörens för militärläroverken förklaring .................................... » 392.

Chefsembetets vid Kongl. Krigsskolan dito ...................................... » 393.

Allmänna garnisonssjukhuset ......................................................................... » 58.

Jemtlands roteringskassa ............................................................................ » 58.

Femte Hufvudtiteln.
Kongl. Sjöförsvarsdepartementet.

Kongl. Marinförvaltningen .............................................................................. sid. 59,

Ordinarie anslag...................................................................................... » 62

Hufvudtitelns besparingsfonder .............................................................. » 64

a) För särskilda ändamål reserverade medel .................................... » 64

b) Vakansafgifter inom båtsmanshållet .............................................. » 66

c) För hufvudtiteln i allmänhet........................................................... » 66

Extra ordinarie anslag .............. » 66

Framställning beträffande redovisningen öfver Nya varfvets församlings
skolkassa, § 1 .......................................................................... » 68

Kongl. Marinförvaltningens förklaring ................................................ » 460

Skolrådets i Nya varfvets församling dito .................................... » 463

Uppgift å Kongl. flottans bestyckade fartyg, § 2.....•............................... » 68

- VII -

Kong! Sjökrigsskolan ..............................................................................:....... sid. 72.

Uppgift å lärjungarnes antal, § 1.......................................................... » 73.

Anslaget för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet .................. » 73.

Redogörelse för de till sjökarteverkets förbättrande under året utförda

arbeten, § 1 ......................................................................................... » 74.

Kongl. Lotsstyrelsen ....................................................................................... » 75.

Framställning rörande tidningsprenumerationen å lots för delningarnes

stationer, § 1 ........................................................................................ » 78.

Kongl. Lotsstyrelsens förklaring ........................................................ » 468.

Navigationsskolorna ....................................................................................... » 79.

Anmälan om den nya navigationsskolan i Strömstad, § 1 ..,............... » 80.

Meddelande om den nya byggnaden för navigationsskolan i Malmö, § 2 » 80.

Sjette Hufvudtiteln.

Kongl. Civildepartementet.

Kongl. Civildepartementet ......................... sid. 80.

Framställning rörande verificeringen af utgifna medel för prenumeration

å tidningar, § 1 » 81.

Registrator^ i Kongl. Civildepartementet förklaring ........................ » 394.

Kongl. Kommersekollegium......................................................................... » 82.

Statistiska tabellkommissionen ............... » 86.

Kongl. Generallandtmäterikontoret ......................................... » 88.

Kongl. Justeringsstyrelsen ..................................... » 90.

Rikets ekonomiska kartverk .......................................................................... » 91.

Uppgift å de af verket under året utförda arbeten, § 1................... » 93.

Ofverståthållareembetet................................................................................ » 94.

Ofverståthållareembetets depositionsmedel .................................................... » 96.

Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker ............... » 98.

Framställning angående till jägeritjenstemän utbetalda rese- och traktamentsersättningar
för närvaro vid syner i anledning af väckta frågor

om vattendrags upplåtande till allmän flottled, § 1 ........................ » 100.

Reservation, Litt. F................................ » 352.

Kong!. Majrts

Framställning beträffande kostnaderna för utstämpling af ekar å kronans

mark, § 2. ........................................................................................ » 100.

Kongl. Domänstyrelsens förklaring ..................................................... » 396.

- VIII —

Kong! Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ...................... sid. 101.

Framställning angående till åtskilliga distriktchefer och adjutanter utbetald
ersättning af kostnader för skrifmaterialier, m. m., § 1......... » 103.

Kong! Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förklaring........................ » 399.

Framställning i fråga om utbetald ersättning till embets- och tjensteman
vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för undersökning af vägar, § 2 » 103.

Kong! Maj:ts Befallningshafvandes i Kopparbergs län förklaring » 400.

Distriktsadjutanten G. Morsings dito .......................................... » 402.

Statens jern vägsbyggnader................................................................................. » 104.

Omslut öfver de af Kong! Styrelsen för statens jernvägsbyggnader
afgifna hufvudböcker ....................................t....................................... » 104.

Sammandrag af förestående omslut ..................................................... » 108.

Redogörelse för under revisionsåret verkställa arbeten å stambanan
genom Norrland, § 1......................................................................... » 110.

Meddelande angående under året vid in- och utländska verkstäder af
styrelsen inköpta fabrikat, § 2............................................................. » 110.

Statens jemvägstrafik..................................................................................... » 111.

Jemförande tabell öfver inkomster och utgifter vid statens jernvägstrafik
under åren 1877—1881, § 1....................................................... » 112.

Tabell rörande dispositionen intill 1881 års slut af anslaget till jernvägsanläggning
från Karlberg till hamnen vid Lilla Värtan, § 2 » 114.

Dito öfver den vid statens jemvägstrafik anstälda personals fördelning
och antal år 1881, § 3 .......................................................................... » HG.

Framställning angående dels upphandlingspriset å vissa materialier och
förbrukningsartiklar och dels fullständigare verificering af åtskilliga
räkningar, § 4.......................... » 119.

Dito beträffande anskaffning inom landet af räler för statens jernvägar,
§ 5 ........................................................ » 119.

Dito om upphörande af nu medgifven tullfrihet vid införsel eif materialier
m. m. för statens jernvägsbyggnader, § 6................................. » 120.

Kong! Styrelsens för statens järnvägstrafik förklaring ........................ * 404.

Skiften och afvittringar..................................................................................... » 121.

Kong! Landtbruksakademien .......................................................................... » 122.

Ultuna landtbruksinstitut ................................................................................. » 124.

Alnarps landtbruksinstitut................................................................................. » 126.

Svenska trädgårdsföreningens elevskola ..................................................... » 128.

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna ..................................k......................... » 129.

Uppgift å antalet hästar vid stuterierna, § 1''......................................» 132.

Anmälan om Revisorernes besök vid Flyinge stuteri och redogörelse
för derifrån under året utstationerade beskälare, § 2 ........ » 133.

- IX —

Handels- och sjöfartsfonden ............................................................................. sid. 136.

Anslaget till fortsättning af de geologiska undersökningarne inom riket

samt utgifvande af derpå grundade kartor ............................................. » 137.

Redogörelse för de under året utförda undersökningar, § 1 ............... » 138.

Sjunde Hufvudtiteln.
Kongl. Finansdepartementet.

Kongl. Finansdepartementet............................................................................

Kongl. Kammarkollegium .................................................................................

Kongl. Statskontoret

Öfversigt öfver statens skulder och tillgångar i lös och fast egendom

vid slutet af år 1881, § 1.......................................................................

Meddelande beträffande landshöfdingelöneregleringsfondens ställning
vid slutet af år 1881, § 2

Manufaktur förlagslånefonden............................................................................

Stämpelpappersuppbörden ..............................................................................

Kongl. Myntverket ...........................................................................................

Kongl. Kontrollverket

Kongl. Kammarrätten .....................................................................................

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning .......................................................

Kongl. Öfverintendentsembetet ......................................................................

Meddelande i fråga om de för kronans hus i Malmö utgående kommu nalafgifter,

§ 1.......................................................................................

Riddarholmskyrkan.............................................................................................

Kongl. Postverket....................................................................

Framställning beträffande postverkets under stödskassa,

Dito i fråga om ändring i nu gällande föreskrifter
delser i tjensteärenden, §'' 2
Kongl. Generalpoststyrelsens förklaring

Kongl. Telegrafverket.............................................................

Kongl. Tullverket..................................................................

§ 1.....................

angående försän -

sid. 139.
» 140.
» 142.

» 145.

» 146.
» 147.
» 148.
» 148.
» 150.
» 152.
» 153.
» 154.

» 155.
» 156.
» 157.
» 159.

» 160.
» 408.
» 162.
» 164.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

— X —

Kong! Skogsstyrelsen ...................1.................................................................... sid. 168-

Specifikation å de anslagsbelopp, hvilka under revisionsåret varit
stälda till Skogsstyrelsens förfogande ................................................... » 172.

A) Hufvudboken.................................................................. » 172.

B) Redogörelsen öfver särskilda anslag till aflöningar, expenser

m. m...................................................................................................... » 172.

Kongl. Skogsinstitutet .............................................. » 174.

Skogsskolorna...................................................................................................... » 175

Kongl. Finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter ... » 177.

Kongl. Teatrarne .............................................................................................. >> 17g.

Kongl. Teatrarnes arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa » 179.

Framstå,Ilning rörande veriflceringen af de till teaterpersonalens aflöning

»tglfna belopp, § 1 ................................................................................ » 180.

Direktionens öfver de Kongl. teatrarne förklaring.............................. » 414.

Åttonde Hufvudtiteln.

Kongl. Ecklesiastikdepartementet.

Kongl. Ecklesiastikdepartementet..................................................................... sid. 182.

Kongl. Riksarkivet ........................................................................................... » 185.

Kongl. Biblioteket................................................................. » 187.

Nationalmuseum................................................................................................... » 188.

Konsistorierna och läroverken......................................................................... » 190.

Upsala stift ........................................................................................ » 190.

Linköpings » » 190.

Skara » » 192.

Strengnäs » » 192.

Vesterås » .......................................... » 192.

Yexjö » » 194.

Lunds » » 194.

Göteborgs » .......................................................................................... » 196.

Kalmar » .......................................................................................... » 196.

Karlstads » » 196.

Hernösands » » 198.

Visby » » 198.

Stockholms stads undervisningsverk ...................................................... » 198.

Nya elementarskolan................................................................................... » 200.

- XI —

Stockholms stads läroverks byggnadsfond............................................... sid

Folkskolelärareseminarium för qvinliga elever ....................................... »

Uppgift dels å lärjungarnes antal inom de särskilda stiften, dels å
kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid de allmänna läroverken
.................................................................................................... »

Upsala universitet ................ »

Uppgift å studenternes antal, § 1 ......................................................... »

Lunds universitet................................................................................................ »

Uppgift å studenternes antal, § 1 ............................................................ »

Anmälan, alt någon förteclming eg finnes upprättad öfver universitetets

inventarier, § 2 ....................................................................................... »

Framställning angående patologiska institutionens lokal, § 3 ............... :>

Kanslersembetets förklaring........................................................................ »

Större konsistoriets dito........................................................................... »

Karolinska mediko-kirurgiska institutet ....................................................... .»

Uppgift å de studerandes antal, § 1
Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden
Seminarium för bildande af lärarinnor

F olkundervisningen.............................................................................................. »

Folkundervisningens normalskola ................................................................... »

Tekniska högskolan ....................................................................................... »

Uppgift å elevantalet, § 1 ...................................................................... »

Tekniska skolorna ............................................................................................ »

Uppgift å elevantalet, § 1 ...........................................>........................... »

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet ............................................................... »

Framställning i fråga om utvidgande af institutets verksamhet, § 1 ... »

Reservation, Kitt. G.................................................................................. »

Direktionens öfver Kongl. Gymnastiska centralinstitutet förklaring ... »

Kongl. Medicinalstyrelsen ................................................................................ »

Kongl. Medicinalstyrelsens redovisning öfver de till hospitalsväsendet anslagna
medel ........................•........................................................................

Anmälan om Revisorernes besök å Lunds hospital, § 1
Allmänna barnbördshuset

V eterinärinstitutet .*!......................................................................................

Veterinärinrättningen i Skara
Svenska akademien

Framställning angående ifrågasatt redovisning af akademiens s. k. enskilda
medel, § 1

Reservation, Litt. H. ................................................................................

Redogörelse för de Zibetska och Beskowska donationsfonderna, § 2...

200.

200.

202,

203.

205.

206.
207.

207.

208.
416.
416.

209.

210.
210.
212.
214.
216.
217.

219.

220.
221.
221.
221.
352.
420.
224.

226.

231.

232.

233.

235.

236.

237.

352.

243

- XII -

Framställning rörande dispositionen af anslagen för akademien samt

till honorarier åt vittre författare, § 3 .............................................. sid. 244.

Svenska akademiens förklaring ................................................................ » 423.

Kong!. Vetenskapsakademien .......................................................................... » 246.

A) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum......................................... » 246.

B) Ofriga åt akademien anslagna medel ................................................ » 247.

C) Vetenskapsakademiens egna medel.................................................... » 250.

Framställning beträffande otillräckligt utrymme i en del af akademiens

lokaler, § 1 ............................................................................................. » 253.

Kong! Vetenskapsakademiens förklaring................................................ » 425.

Naturhistoriska riksmusei intendenters dito ....................................... » 426.

Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien ....................... » 254.

Framställning angående bokinköpen vid akademien, jettonutdelningen åt
dess ledamöter, försäljningen af duplettmynt, tjenstemännens reseräkningar
m. m., § 1.................................................................................. » 256.

Kongl. akademiens förklaring .................................................................. » 430.

Kongl. akademien för de fria konsterna ......................................................... » 261.

Redogörelse öfver akademiens egna medel ............................................. » 262.

Framställning beträffande akademiens läroverks inskränkning till endast

en högre konstnärsskola, § 1............................ » 264.

Kong!, akademiens förklaring ....................................................... » 442.

Akademiens läroverksnämnds dito................................... » 444.

Kongl. Musikaliska akademien ....................................................................... » 272.

Redogörelse öfver akademiens egna medel ............................................. » 272.

Allmänna institutet för döfstumma.................................................................. » 275.

Uppgift å elevantalet, § 1 ............. » 276.

Kongl. institutet för blinda ....................''......................................................... » 277.

Uppgift å elevantalet, § 1 ........................................................................ » 278.

Läroanstalterna för öfveråriga döfstumma ..................................................... » 278.

Uppgift å elevantalet, § 1 ........................................................................ » 279.

Drottninghuset .................................................................................................. » 280.

Kongl. Serafimerlasarettet .......... » 282.

Allmänna hospitals- och barnhusfonden ......................................................... » 284.

Dan viks hospital ...........................,................................................................. » 284.

Framställning rörande redovisningen af hospitalets inkomster, § 1 ..... » 286.

Dito om önskvärdheten deraf, att uppgift på taxeringsvärdena å hospitalets
jordegendomar hädanefter måtte dess räkenskaper bifogas, § 2 » 286.

Kongl. direktionens öfver Danviks hospital förklaring .............. » 453.

Stockholms allmänna barnhus ........................................................................ » 287.

Domkyrkorna ............................................................................ » 290.

Bibelkommissionen ............................................................................................ » 292.

- XIII —

Nionde Hufvudtiteln.

Pensions- och Indragningsstaterna.

Civilstatens pensionsinrättning ........................................................................

Arméns pensionskassa ......................................................................................

Amiralitetskrigsmanskassan ..............................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt ........................................................................

Statens jern vägstrafiks pensionsinrättningar ...................................................

Telegrafverkets pensionsinrättningar ...............................................................

Elementarlärarnes pensionsinrättningar...''.......................................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar ........................................;...................

Presterskapets enke- och pupillkassa ..............................................................

Framställning rörande kassan åbragt förlust till följd af rättigheten
att under ecklesiaslikåret 1880—1881 uppbära inkomsten af Häggums

pastorat i Skara stift, § 1.....................................................................

Direktionens för presterskapets, enke- och pupillkassa förklaring .........

Allmänna verks och inrättningars tillgångar och skulder ...........................

Sammandrag öfver kostnader för komitéer, för hvilka utgifter alförts i

1881 års räkenskaper .................................................................................

Jemföringstabeller emellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp
under revisionsåret samt emellan de i stat uppförda anslagen och

de verkliga utgifterna för samma tid ..............................’......................

Framställning angående statsverkets utgifter för skrifmaterialier, expenser,

ved m. m....................................................................... .........v...................

Kong!. Statskontorets förklaring...............................................................

Framställning beträffande åtskilliga verks och inrättningars underlåtenhet

att afgifva föreskrifna årsberättelser .......................................................

Kong!. Marinförvaltningens förklaring ...................................................

Direktionens för navigationsskolan i Malmö förklaring .....................

» » » i Kalmar » ........................

.» » » i Hernösand » ........................

» » » i Strömstad » ........................

Kong!. Justeringsstyrelsens förklaring.....................................................

Direktionens för Alnarps landtbruksinstitut dito .................................

Kongl. Generalpoststyrelsens dito ...........................................................

Direktionens öfver de Kongl. teatrarne dito .........................................

E/iksarkivarien s dito...............................................................7...................

sid. 294.
» 298.
» 301.
» 304.
» 305.
» 308.
» 309.
» 311.
» 313.

» 314.
» 469.
» 316.

» 322.

» 325.

» 328.
» 454.

» 347.
» 460.
» 465.
» 465.
» 466.
» 467.
» 474.
» 475.
» 413.
» 415.
» 475.

— XIV —

Öfverbibliotekariens vid Kongl. Biblioteket förklaring.......................... sid. 476.

Kanslersembetets för Kongl. universitetet i Upsala dito.................. » 477.

Större konsistoriets vid dito dito i dito dito................. » 478.

Kanslersembetets för Kongl. universitet i Lund dito.................. » 416.

Större konsistoriets vid dito dito i dito dito.................. » 416.

Kanslersembetets för Kongl. universitetet i Upsala dito.................. » 478.

Karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarekollegii dito ......... » 479.

Kuratorernes öfver Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden dito......... » 479.

Direktionens i sällskapet för folkundervisningens befrämjande dito ... » 480.

Kongl. Kommersekollegii dito ................................................... » 481.

Styrelsens för Tekniska skolan i Stockholm dito ........................... » 482.

Direktionens öfver Kongl. Gymnastiska centralinstitutet dito.............. » 423.

Dito öfver veterinärinstitutet i Stockholm dito..................................... » 483.

Dito öfver veterinärinrättningen i Skara dito ......................................... » 484.

Svenska akademiens dito ...................................................................... » 424.

Kongl. Vetenskapsakademiens dito........................................................... » 426.

Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens dito.................. » 441.

Kongl. Musikaliska akademiens dito.................................................. » 484.

Direktionens öfver allmänna institutet för döfstumma dito................. » 485.

Dito öfver Kongl. institutet för blinda dito............................................ » 486.

Dito öfver läroanstalten för öfveråriga döfstumma i Vadstena dito ... » 486.

Dito dito dito i Skara dito ... » 487.

Dito dito dito i Bollnäs dito ... » 487.

Dito öfver Drottninghuset dito.............................................................. « 488.

Dito öfver allmänna barnhusinrättningen i Stockholm dito.................. » 489.

Kongl. Styrelsens för statens jern vägstrafik dito .............................. » 490.

Direktionens för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning dito... » 490.

Direktionens för presterskapets enke- och pupillkassa dito................. » 474.

Uppgift å de ledamöter af Revisionen, hvilka i de särskilda, i berättelsen

omförmälda resor deltagit....................................................................... » 349.

Riksdagens Revisorer, livilka nu fulländat den granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning, som enligt stadgande
i § 72 Riksdagsordningen tagit sin början den 15 sistlidne Augusti, få härmed
afgifva den berättelse, som i § 7 af gällande instruktion föreskrifves.

Vid revisionsförrättningens början fingo Revisorerne från Kong! Finansdepartementet
mottaga de af nedannämnda myndigheter, verk och inrättningar
till Kong! Maj:t afgifna berättelser rörande förvaltningen under år 1881 af de
till deras förfogande stälda medel, nemligen:
från Kongl. Fångvårdsstyrelsen,

» » Utrikesdepartementet,

» » Arméförvaltningen,

» inspektören för militärläroverken, angående Kongl. Krigsskolan,

» befälhafvaren för Generalstaben, angående dess topografiska afdelnings
arbeten,

» Kongl. Direktionen öfver allmänna garnisonssjukhuset,

» » Marinförvaltningen,

» chefen för Kongl. Sjökrigsskolan,

» Kongl. Lotsstyrelsen,

» direktionen för navigationsskolan i Stockholm,

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

» » »

» » »

» » »

» » »

» » »

Kongl. Kommersekollegium,

» Statistiska centralbyrån,

» Landtmäteristyrelsen,

chefen för Generalstabens topograf
karteverket,

» Göteborg,

» Gefie,

» Visby,

» Karlshamn,
» Vestervik,

ka afdelning, angående ekonomiska

Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
» » statens jernvägstrafik,

» öfver statens jernvägsbyggnader,

» Landtbruksakademien,

It ev. Ber. 1883 angående Statsverket.

1

— 2 —

från Kanal. Styrelsen för Ultima landtbruksinstitut,

» styrelsen för svenska trädgårdsföreningen,

» redogöraren för handels- och'' sjöfartsfonden,

» chefen för Sveriges geologiska undersökning,

» Kongl. Statskontoret, angående statsverket, stämpelpappersuppbörden,
undsättnlngsfonden och manufakturförlagslånefonden,

» myntdirektören,

» kontrolldirektören,

» Kongl. Ofverintendentsembetet,

» » Telegrafstyrelsen,

» » Generaltullstyrelsen,

» » Domänstyrelsen, förra Kongl. Skogsstyrelsens berättelse,

» » Finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter,

» intendenten för Nationalmuseum,

» Kongl. Direktionen öfver högre lärarinneseminariet,

» styrelsen för Kongl. Tekniska högskolan,

» » » Chalmerska slöjdskolan,

» • » » tekniska skolan i Norrköping,

» » » » » » Malmö,

» » » » » » Örebro,

» , » » » » » Borås,

» direktionen för tekniska afton- och söndagsskolan i Eskilstuna,

» Kongl. Medicinalstyrelsen,

» » Akademien för de fria konsterna,

» Direktionen för Kongl. Serafimerlasarettet,

» Kongl. Direktionen öfrer arméns pensionskassa,.

» » » » amiralitets]:,rigsmanskassan;

» » » » civilstatens pensionsinrättning,

» » » » handelsflottans pensionsanstalt,

» » » » folkskolelärarnes pensionsinrättningar samt

» » » för lärarnes vid elementarläroverken enke- och

pupillkassa.

— 3 —

Med iakttagande af den ordning, i hvilken anslagen finnas i riksstaten upptagna,
få Revisoreme här nedan meddela särskilda, på de olika räkenskaperna
grundade sammandrag af inkomster och utgifter under revisionsåret, dervid fogande
de anmärkningar och iakttagelser i öfrigt, hvartill granskningen af räkenskaperna
gifvit anledning.

Första Hufvudtiteln.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott in. fl.
för de Kongl. hofven upplåtna byggnader.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag

63,000: —

Balans till år 1882:

Slottskassans skulder:

Af Hans Maj:t Konungen förskjutne ...........

Genom Hofkamreraren Forsstrand förskjutne

25,000: —

20,092: 85. 45,092: 85.

Summa 108,092: 86.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder.

45,944:'' er.

Utgifter:

Löner och arfvoden samt hyresersättning

6,300: -

Reparationer:

A Kongl. slottet..................

» slottsträdgården...............

» arffurstens palats ............

» f. d. Indebetouska huset

36,267: 40.
2,652: so.
2,119: 32.
724: 58.

Transport 41,764: 10. 6,300: — 45,944: 57.

- 4 -

Transport 41,764: 10. 6,300: — 45,944: 57

A f. d. Oxenstjernska huset........................... 207: 61.

» f. d. Oldenburgska d:o och stallmästare -

boställena.....................

» hofstallet vid Röda bodarne
» fatburen å Kungsholmen
» tvättstugan vid Norrbro
» hofstallet vid Blasieholmen
» f. d. fatburen å Riddarholmen
» Kongl. hofstallet......................

817: 07.

910: 22.

9,445: 45.

53: 65.

15: —

11: 50- 53,224: so.

............... 2d69: 61,994: 04.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behällhing

.............. 154: 24.

Summa 108,092: 85.

§ 1-

Beloppet af de medel, som blifvit förskjutna för bestridande af sådana utgifter,
hvartill anslaget varit otillräckligt, uppgick vid revisionsårets början till
45,944 kronor 57 öre och har under året minskats med 851 kronor 72 öre, eller
till 45,092 kronor 85 öre; och torde anledningen dertill, att större afbetalning å de
förskjutna medlen icke, såsom under nästföregående år egt rum, kunnat åstadkommas,
till eu del vara att finna i den omständighet, att från detta anslag bestridts
utgifter, hvilka synas vara främmande för anslagets ändamål, såsom för snöskottningar
vid ar filur stens palats, sotning, inköp af stats- och adresskalendrar, insättning
af innanfönster in. in.

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
vid Kongl. slottet och arfprinsens palats.

Debet, x

Upphörd:

Statsanslag............................................................ 11,250: _

Transport 11,250: —

— 5 -

Balans till år 1882:

Slottskassans skulder:

Af Hans Maj:t Konungen förskjutne
Genom slottsfogden Björksten förskjutne...........

'' i

Transport 11,250: —

2,300:

1,202: 29. 3,502: 29.
Summa 14,752: 29.

Skulder

Aflöning
Beklädnad
Brandväsendet...
Lyshållning
Inre borggården

Kredit.

Balans från år 1880:

......................................................................... 2,521: it.

Utgifter:

...................................................... 6,050: -

...................................................... 837: os.

..................................................... 1,373: 75.

...................................................... 2,977: 04.

...................................................... 993: 25. 12,231: 12.

Summa 14,752: 29.

§ I De

för bestridande af sådana utgifter, hvartill anslaget icke lemnat tillgång,
förskjutna medel hafva under revisionsåret ökats med 981 kronor 12 öre, eller från
2,521 kronor 17 öre till 3,502 kronor 29 öre; en ökning, som till någon del måste
anses bero derpå, att anslaget tagits i anspråk för utgifter, livilka icke kunna anses
egentligen tillhöra detsamma, såsom t. ex. för snöskottning och gipsning, hvilka
två poster uppgått till nära 1,000 kronor. Slottsfogdens aflöning, 2,750 kronor,
har äfvenledes utgått från detta anslag..

/

— 6 -

v

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar........................................................................

Uppbörd:

Statsanslag ......................................................................

Arrendemedel....................................................................

Tomtören..........................................................................

Jordbrukets afkastning .................................................

Trädgårdens dito ..................................................

Diverse inkomster ...........................................................

Balans till år 1882:

Slottskassans skulder:

Af Kongl. Maj :ts hofförvaltning förskjutne ........

Till sällskapet för tjenstefolks belönande ...........

Deponerade medel ..................................................

Kredit.

772: 88.

24,600: -9,684: —

533: so.

2,139: so.

1,616: 69.

234: 85. 38,808: 64.

65,455: —

3,150: -

762: so. 69,367: 50.
Summa 108,949: 02.

Balans från år 1880:
Skulder ...........................................................................

68,605: —

Utgifter:

Aflöning till tjensteman och betjente
Dito till ordinarie arbetsfolk.......

5,745: 6 9.

2,159: —

Transport 7,904: 69. 68,605: —

- 7 —

Transport

7,904:

09.

Omkostnader för jordbruket......................................................

2,218:

84.

Dito för parken och trädgården ..............................

8,195:

82.

Byggnadsreparationer vid Drottningholm ..............................

10,517:

48.

Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll .........

2,198:

17.

Onera ..........................................................................................

1,929:

51.

Reparationer vid Svartsjö.........................................................

59:

45.

Räntor.........................................................................................

150:

Diverse .......................................................................................

6,324:

33.

68,605: —

39,498: 29.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning
Deponerade medel .

83: 23.

762: so. 045; 73.
Summa 108,949: 02.

§1-

Beloppet af de medel, som blifvit förskjutna för bestridande af sådana slottslcassans
utgifter, hvartill dess inkomster icke lemnat tillgång, har under året ökats
med 762 krön or 50 öre, eller från 68,605 kronor till 69,367 kronor 50 öre.

§2.

Enligt hvad ofvanstående tabell utvisar, har lör byggnadsreparationer vid
Drottningholm utbetalts ett belopp af 10,517 kronor 48 öre, men deremot å reparationsarbeten
vid Svartsjö slott endast påkostats 59 kronor 45 öre; hvarjemte för
underhåll m. m. af Drottningholms park och trädgård utgifvits ansenliga summor,
medan vid Svartsjö i sådant afseende så vidt räkenskaperna utvisa, föga eller ingen
kostnad blifvit nedlagd. Utan att förbise, hurusom flera omständigheter göra det
nödigt, att eu betydande andel af ifrågavarande anslag användes för Drottningholms
slott, hafva Revisorerne likväl funnit det vara af vigt, att uppmärksamheten fästes
å det ringa belopp, som nedlagts å reparationer af Svartsjö slott, och hvilket
belopp, då anslaget är för båda slotten afsedt, icke synes stå i rigtig proportion
till de delar af anslaget, som för reparationsarbeten å Drottningholms slott tagits
i anspråk. Detta förhållande varder så mycket mera värdt beaktande, som detsamma,
enligt hvad nedanstående tabell utvisar, fortfarit under eu lång följd
af år.

- 8 —

Under följande år har nemligen utgifvits:

År.

För

reparationer å
Drottningholms
slott.

För

reparationer å
Svartsjö
slott.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1872

9,293

84

200

1873

11,024

30

- -

1874

45,904

70

44

90

1875

23,488

78

- -

1876

25,151

91

- -

1877

9,314

91

- -

1878

9,365

52

22

35

1879

14,123

98

26

40

1880

11,074

18

481

25

1881

10,517

48

59

45

Summa

169,259

60

834

35

Erinrande, hurusom nästlidet års Revisorer, hvilka genom delegerade besökte
Svartsjö slott, i anledning af detta besök anmält, att, derest slottet skulle komma
att blifva till något särskildt ändamål upplåtet, detsamma i afseende på inredningen
torde tarfva betydliga reparationer, hafva Revisorerne velat framhålla önskvärdheten
deraf, att, i fall slottet fortfarande kommer att på sätt nu sker disponeras,
genom en jemnare fördelning mellan de båda slotten af det för desamma afsedda
anslag, Svartsjö slotts och parks fortgående förfall måtte förekommas.

— 9 —

Gripsholms Kongl. lustslott.

• Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar......................................................................................................... 2,437: 2 6.

Uppbörd:

Statsanslag...............................................................................

5,000: -

Arrenden och hyror................................

2,889: 2 8.

Försäljningsmedel för skogseffekter....................................

2,225: 20.

Dito för spanmål och halm .........................

1,183: 21.

Dito för kataloger...........................................

68: —

11,365: 69.

Summa

13,802: 95.

Kredit,

Utgifter:

Löner och arfvoden................................................................

..... 5,042: 48.

Arbetskostnader .....................................................................

1,117: 93.

Diverse transporter ................................................................

462: 67.

Diverse arbeten ................................................:.....................

500: 19.

Ängarnes bergning ...............................................................

204: 9 2.

Skogens skötsel......................................................................

489: 62.

Diverse utgifter ......................................................................

..... 3,373: 3 8.

11,191: 19.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning.......................................................

...... 1,989: 62.

Fordringar.................................................................

622: 14.

2,611: 7 6,

Summa 13,802: 9 5.

Rev. Ser. 1883 angående Statsverket.

2

Ulriksdals Kongl. lustslott.
Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ...................................................................................................... 2,009: 05.

Uppbörd:

Statsanslag..........................................

.........6.................

8,250: -

Arrenden, hyror och tomtören........

5,893: 14.

Försäljningsmedel..............................

3,344: 90.

Anmärkningsmedel ...........................

13: 25.

Diverse............................................

25: —

Balans till år 1882:

Slottskassans skulder:

( Genom redogöraren förskjutne ............................................. 790: 19.

Summa 20,325: 5 3.

Kredit,

Utgifter:

Slottsstatens aflöning .................................................................. - 3,800: —

Diverse aflöningar.................... 1,650: —

Gratifikationer .............................................................................. 95: —

Utskylder jemte pastoralier......................................................... 857: 93.

Lösen för boställshö....................... 1,170: —

Diverse ersättningar jemte medicinalier.................................... 354: 3 9.

Inköp af ved................................................................................. 1,166: —

Byggnads- och reparationsarbeten jemte materialier............... 4,850: 62.

Omkostnader för jordbruket ..................................... 3,188: 22.

Transport 17,132; 16.

— 11 —

Lys- och renhållning vid slottet..............

Eldstäders och brandredskaps underhåll

Inköp af kreatur........................................

Ersättning för beten...................................

Diverse utgifter .........................................

Omföring till Haga slotts räkenskap.......

Transport 17,132: 16.
.......... 97: 42.

167: so.

605: -225: —

s->: ~ 18,316: 48.

............. 2,009: 05.

Summa 20,325: 53.

§ I Af

räkenskaperna inhemta,s, bland annat, att vederbörande redogörare vid
revisionsårets slut egde eu fordran hos slottskassan af 790 kronor 19 öre, samt att
en å anslaget från 1880 balanserad behållning af 2,009 kronor 5 öre blifvit omförd
till Haga slotts räkenskaper; och finnes bland verifikationerna i .afskrift bilagd en
från Riksmarskalksembetet till ståthållareembetet på Ulriksdals slott den 10 Mars
1881 aflåten skrifvelse af innehåll, att, i anledning af gjord framställning derom,
att till beredande af åtminstone någon minskning i det belopp, som, efter hvad
räkenskaperna utvisade, för året erfordrades till bestridande af sådana oundgängliga
utgifter vid Haga slott, till livilka årets inkomster icke lemnade någon tillgång, den
vid Ulriksdal enligt dess räkenskap för år 1880 befintliga behållning af 2,009 kronor
5 öre måtte få till Haga slottslcassa öfverflyttas och i dess räkenskap för år 1881 upptagas,
denna framställning vid föredragning inför Hans Maj:t Konungen blifvit på
det sätt bifallen, att ett den uppgifna behållningen vid Ulriksdal motsvarande belopp
af 2,009 kronor 5 öre tills ''vidare finge af de till sistnämnda slottskassa influtna
arrenden och hyror för slottet underlydande lägenheter för det uppgifna ändamålet
användas och till Haga slottskassa öfverlemnas samt i dess räkenskap behörigen
redovisas.

Äfven oafsedt berörda åtgärd, skulle Ulriksdals slottskassas inkomster för
året icke hafva svarat mot utgifterna; och i betraktande af önskvärdheten deraf, att
tillfälliga behållningar å anslagen till de Kongl. slotten blifva för deras egentliga
ändamål använda, samt att, derest den ofvanberörda åtgärden icke vidtagits, skuld
å förevarande anslag icke skulle hafva uppkommit, hafva Revisorerne velat fästa
uppmärksamheten på detta ärende; desto hellre som, på sätt här nedan vidare omförmäles,
åtgärden i föreliggande fall icke kunnat förekomma, att Haga slottskassa
ändock måst i betydlig mån skuldsättas för utgifternas bestridande.

/

— 12 —

Haga lustslott och park.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag...................................................................................

Arrenden, hyror och tomtören...................................................

Försäljningsmedel från trädgården ............;............................

Från hofförvaltningens kassa...........................

Omföring från Ulriksdals slotts räkenskap ...................i.......

Bidrag från Stockholms stads drätselnämnd till Linväfvare torpets

flyttning ..............................................................

Diverse inkomster..............

8,000: -3,110: —
10,637: il.
18,210: -2,009: os.

1,548: 26.
55: 67.

43,570: os.

Balam till år 1882:

Skulder:

Till Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag
Genom redogöraren förskjutne

Kredit.

v.

Balans från år 1880:

6,000: —

957: 66. 6,957: 66.

Summa 50,527: 7 4.

Skulder

2,125: 24.

Utgifter:

Slottsstatens aflöning

............ 2,950: -

Läkarearfvode ........................................''.........

200: —

Omkostnader för skogen

............ 100: —

Pensioner..........

........... 2,500: —

Gratialafgifter

........... 350: —

Krono- och kommunalutskylder m. m.........

........... 314: 51.

Diverse ersättningar jemte medicinalier.......

463: 41.

Transport 6,877: 92. 2,125: 24.

\

13

Transport 6,877: 92. 2,125: 24.

Dagsverken vid slottet jemte lyshållning
Byggnads- och reparationsarbeten

Inköp af ved...............................................

Eldstäders och brandredskaps underhåll

Lagning af lås och fönster........................

Utgifter för trädgården............................

Inköp af växter
Dito af inventarier

Kostnad för en landtmäteriförrättning
Diverse utgifter

348: 88.
14,912: 14.

18,940: 69.

1,391: —

205: -

2,070: os. 48,402: so.

2,828: 85.

650: 3 4.
104: —
73: 66.

Summa 50,527: 7 4.

§ I -

Skulderna uppgingo, enligt hvad förestående tabell utvisar, vid revisionsårets
slut till 6,957 kronor 66 öre; utvisande en ökning af 4,832 kronor 42 öre från
föregående år, vid hvars slut skulderna utgjorde 2,125 kronor 24 öre.

Af de här ofvan meddelade tabeller öfver de särskilda slottskassornas inkomster
och utgifter framgår, att inkomsterna i allmänhet icke svarat mot utgifterna,
utan att tillskott måst göras, vanligen på det sätt, att Hofförvaltningen eller vederbörande
redogörare förskjutit erforderliga medel samt sedermera erhållit godtgörelse
i den mån tillgångarna det medgifvit.

Haga slottskassas räkenskaper för revisionsåret gifva emellertid vid handen,
att under året en afvikelse från ofvan antydda ordning att fylla tillfällig brist i
inkomsterna egt rum, i det nemligen, sedan ståthållareembetet å slottet anhållit
om tillstånd att, för verkställande under år 1881 af oundgängligen erforderlig reparation
och ombyggnad af en del af orangeribyggnaderna vid slottet, få till bestridande
af härför uppkommande, till 6,137 kronor 50 öre beräknade kostnader, hvartill
slottets inkomster icke lemnade någon tillgång, för slottskassans räkning upptaga
ett lån af 6,000 kronor, att återbetalas inom 5 år, medelst afbetalning af en
femtedel hvarje år, Kongl. Maj:t vid detta ärendes föredragning i Statsrådet af
chefen för Kongl. Finansdepartementet den 30 April 1881 funnit godt medgifva
ståthållareembetet rätt att för omförmälda ändamål upptaga ett lån af sex tusen
kronor med skyldighet för ståthållareembetet att med till slottskassan inflytande
medel återbetala lånet inom fem år medelst afbetalning af en femtedel årligen;
och har mot ståthållareembetets skriftliga förbindelse, deri ränta efter 6 procent

§ 2.

— 14 -

utfästa och Kong! Maj:ts ofvanberörda medgifvande åberopats, lånet erhållits hos

Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag. ...

Då den form, som sålunda iakttagits för betäckande af uppkommen brist i
inkomsterna för ett åt den Kong!, familjen upplåtet slott, icke allenast, pa satt
ofvan antydts, afviker från hvad hitintills i sådana fall vant brukligt, utan äfven
måste anses vara olämplig, enär detta sätt att fylla ett bestämdt ordinarie ans ag
ej torde vara det rigtiga, hafva Revisorerne velat redogöra för forenamnda lånetransaktion.

§3-

Vid granskning af så väl denna som andra slottskassors räkenskaper hafva
Revisorerne funnit, dels, att under revisionsåret gjorda upphandlingar af sadana
effekter, som erfordrats för reparationer samt jordbrukets behof,_ i allmänhet skett
till pris, som måste anses ganska höga, och dels, att upphandlingarna tör hvarje
gång omfattat ringare qvantiteter, än som synts hafva varit med god hushållning
fullt öfverensstämmande. Af sådan anledning, och då det för de Kong! slottens
fullständiga underhåll är ömkligt, att en så stor del som möjligt åt de tor andamålet
anslagna medel varder dertill tillgänglig, hafva Revisorerne, till detta syttes
främjande för framtiden, velat å förhållandet fästa uppmärksamheten.

Strömsholms slott.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar.........................................................................................................

Uppbörd:

Statsanslag:

Första hufvudtitelns ordinarie anslag:

Strömsholms slott ............................................. 3,000: —_

Transport 3,000: — — — —

44: 07.

44: 07-

- 15 —

Transport

Af fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Extra utgifter....................................................

Hyresmedel ............................’...................................

3,000:---- 44: or.

1,200: — 4,200: —

................ 125: — 4,325: -

Summa 4,369: 07.

Kredit,

Utgifter:

Aflöning..................

Läkarearvode........

Reparationskostnad
Inventariers inköp
Diverse utgifter......

1,683: 72.

37: so.

1,784: 58.

263: 45.

530: 38. 4,299: 63

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning

69: 44.
Summa 4,369: 07.

§ I Detta

slotts räkenskaper inledas med en för räkenskapsåret upprättad, af
ståthållareembetet å slottet uppgjord fullständig stat, upptagande slottskassans beräknade
inkomster och utgifter för aret under olika titlar. Med afseende a de
stora fördelar och lättnader för räkenskapernas granskning, som af denna anordning
härflyta, hafva Revisorerne velat omförmäla förhållandet i förmodan, att samma
anordning beträffande de öfriga. slottens räkenskaper för framtiden skulle kunna
iakttagas.

— 16 —

Vid 1809 och 1810 årens riksdag beslöts, bland annat, att jemte det en viss
summa anvisades till Kongl. Maj:ts hofhållning, »statsverket skulle upphöra att bestå
aflöning för ståthållarena å de Kongl. lustslotten med deras sekreterare.»

Hvad sålunda beslutits har, enligt hvad nådiga brefvet den 23 Augusti 1810
utvisar, vunnit Kongl. Maj:ts bifall; och då, så vidt Revisorerne kunnat inhemta,
de sålunda faststälda grunderna för förvaltningen af de Kongl. lustslotten fortfarande
äro gällande, samt räkenskaperna öfver Drottningholms och Svartsjö äfvensom
Ulriksdals slottskassor utvisa, att under revisionsåret aflöning till ståthållare utgått
af dessa slottskassors medel, hafva Revisorerne velat derå fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Reservation: af Herr Ridron, lutt. A.

Reservation: af Herrar Söderhjelm, Königsfeldt, ReutersTciöld och Ljunggren

Tutt. B.

Reservation: af Herr ReutersJciöld lutt. €.

— 17

Andra Hufyudtiteln.

Kongl. Justitiedepartementet.

För revisionsåret har Kongl. Justitiedepartementets registrator i särskilda
räkningar lemna! redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i
följande tabell:

Behållning
från år
1880.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Chefen för Justitiedepartementet
— —- 17,000: — — — 17,000: — 17,000: —

Departementets expedition
............... — — 33-,515: er. — — 33,515: or. 33,515: or.

Departementschefens
ombud för tillsyn
öfver skrifters allmängörande
......... — — 6,150: — — — 6,150: — 6,150: —

Alderstillägg ............ — — 766: 66. — — 766: 66. 766: 66.

Skrifmaterialier och
expenser, ved in.

in............................ 138: 25. 6,500: — 670: so. 7,308: 66. 7,308: 65.

Hufvudtitelns allmännabesparingar
— — . 955: 55. — — 955: 55. 955: 55.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Postafgifter för tjen -

stebref och dylika
försändelser under
år 1881 407: sr.

» 1882 171: 71 -- 579: 25.-- 579: 25. 579: 25.

Summa 138: 25. 65,466: so. 670: so. 66,275: 06. 66,275: os.

Debet.

Kredit.

Leverering

Skuld till

från

Statskonto-

år

Utgift.

Summa.

ret.

1882.

O

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

o

18 -

Kongl. Maj:ts Nedre Justitierevision.

Nedre Justitierevisionens registrator har för revisionsåret i särskilda räknin gar

redovisat för de i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet, Kredit.

Leverering
från Statskontoret.

Skuld till Skuld från
år 1882. år 1880.

Leverering

Utgift. till Summa.

Statskontoret.

Andra hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Högsta Domstolen,

aflöning............ 162,700: — — — — — 162,700: —-- 162,700: —

Nedre Justitierevi sionen,

d:o ...... 121,303: 49. — -- — — 121,303: 49. — — 121,303:,49.

D:o, gratifikationer 700: — — — — — 700: _ _ _ 700: ____

Ålderstillägg för

revisionen......... 3,450: — — — — — 3,450: —-- 3,450: —

D:o för Högsta

Domstolen ...... 100: — — — — — 100: — — — 100: —

Skrifmaterialier
( och expenser,

ved m. m. ...... 6,000: — 245: 12. 127: 72. 6,117: 40. — — 6,245: 12.

Hufvudtitelns allmänna
bespa -

ringar:

Fyllnadsaflöning 1,600: — — — — — 1,600: —

Arfvodesfyllnad 1,591: 67. — — — — 1,541: 67.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie
anslag:

Postafgifter för
tjenstebref och
dylika försändelser,
lyftade
år 1881 413: 41.

» 1882 123: 48. 536; 89,---- 536: 89-

Summa 297,982: 06. 245: 12. 127: 72. 298,049: 46.

1,600: -50: — 1,591: 67.

536: 89.

50: — 298,227: 17.

— 19 —

Justitiekanslersembetet.

För revisionsåret har Justitiekanslersembetets registrator i särskilda räknin gar

redovisat för de i nedanstående tabell upptagna anslagsmedel:

Debet. Kredit.

Behållning Skuld till n. ... „

från år 1880. år 1882. Ut«lfter'' Summa Andra

hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Justitiekanslers expeditionen: Aflöning-

och
tj enstgöringspen -

ningar.................. — — 16,300: — — — 16,300: — 16,300: —

Amanuens- och vika riatsarfvoden

— — 2,500: — — — 2,500: — 2,500: —

Ålderstillägg ............ — — 1,100: —- — — 1,100: — 1,100: —

Skrifmaterialier och
expenser, ved

in. m...................... 55: 48. 800: — 58: so. 914: 28. 914: 28.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref
m. m. ...... — — 58: 42. — — 58: 42. 58: 42.

Summa 55: 48. 20,758: 42. 58: so. 20,872: 70. 20,872: 70.

§ 1-

Bland de räkningar, som, enligt hvad redogörelsen för Justitiekanslersexpeditionens
expensmedel utvisa, blifvit betalda, finnas tre utstälda af en hos expeditionen
anstäld vaktmästare, deraf en räkning å 85 kronor för prenumeration å åtskilliga
tidningar, en å 3 kronor 40 öre för inköpta 2 paket strykstickor och 2
nystan kollegiisilke, samt en å 9 kronor 40 öre, hvaraf 4 kronor 40 öre för 2 skålpund
bindgarn, 2 stycken hänglås och 2 paket tändstickor; och då det synts Revisorerne
vara lämpligare, att, såsom i allmänhet plägar ske, utgifterna'' för tidningsprenumeration
och inköp af nödiga förbrukningsartiklar verificeras medelst vederbörande
tidningsredaktioners eller säljares qvitten i original, hafva Revisorer!^
velat förhållandet omnämna.

Kongl. Svea Hofrätt.

Från Kongl. Svea Hofrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats
redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet. Kredit.

Behållning Skuld till TT. •(, c

från år 1880. kontoret'' år 1882. UtSlfter'' Summa

Andra hufvudtitelns
ordinarie an-

slag:

Svea Hofrätt etc.:
Anslag till ama-nuenser, m. fl.
Skrifmaterialier

95: — 7,500: — — — 7,595: — 7,595: —

och expenser,

ved m. m.......

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie an-

298: 61. 9.000: — 202: os. 9,500: 66. 9,500: ce.

slag:

Postafgifter för

tjenstebref......

Summa

1,110: 06. — — 1,110: 06. 1,110: 06.

393: 61. 17,610: oe. 202: 05. 18,205: 72. 18,205: 72.

Aflöningen till Hofrättens embete- och tjensteman, 219,111 kronor 68 öre,
äfvensom ålderstillägg, 17,383 kronor 33 öre, redovisas i Räntekammarens hufvudbok.

Kongl. Göta Hofrätt.

Från Kongl. Göta Hofrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar redo visats

för de i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet,

Behållning
från år
1880.

Upp börd.

Leverering skuld till
Mn år 1882.

ränteriet.

Kredit.
BeliållUtgift.
ning till
år 1882.

Summa.

Andra hufvudtitelns
ordinarieanslag:

Göta Hofrätt
med justitiestat: Amanuenser

m. m.
Skrifmaterialier
och expenser,
ved

m. in..........

Hufvudtitelns
besparingar: För

upprätthållande
af
en notarie tjenst

.........

Sjunde hufvudtitelns
ordinarieanslag:

Postafgifter
för tjenstebref
............

Räntemedel

7,500:

7.500:

1,470: 17.

3,500: — 233: 96. 5,204: 12.

7,500:

5,204: 42.

1,700: — —

1,700: — —

1,700:

848:

27: 5ö. 65:

848: 23. — — 848

15: — 77: so. 92

23.

so.

16.

Summa 1,497: 97. 65: — 13,548: 23. 233: 96. 15,267: 66. 77: so. 15,345:

Aflöningen till Hofrättens embets- och tjensteman nr. fl., utgörande 243,475
kronor, deraf 21,300 ålderstillägg, redovisas i Jönköpings läns ränterispecialräkning
för år 1881.

Förestående utbalanserade behållning utgöres af kontant behållning.

Kong! Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

Från denna Kong! Hofrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats
redovisning för de anslagsmedel, som äro sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Leverering från Skuld från

Utgifter.

Behållning
till år 1882.

Summa.

ränteriet.

år 1880.

Andra hufvudtitelns or-

dinarie anslag:
Hofrätten öfver Skåne

och Blekinge med
justitiestat:

Aflöning till Hof-rättens embets- och
tjensteman

Till amanuenser och

100,800: -

— —

100,800: -

— —

100,800: -

biträden

3,500: —

■ __

3,500: -

3,500: —

Ålderstillägg
Skrifmaterialier och

5,300: -

— —

5,300: -

— —

5,300: —

expenser, ved m. m.
Allmänna besparin-

3,000: —

106: 51.

2,737: 62.

155: 87.

3,000: —

game:

Till adjunktionsarf-

voden i anseende
till Hofrättens ar-bete å tre afdel-

ningar

Aflöningsfyllnad,
enligt Kong! bref-vet den 26 Febru-

5,500: 02.

5,500: 02.

5,500: 02.

ari 1877

300: —

•- __

300: —

_ _

300: —

Sjunde hufvudtitelns or-

dinarie anslag:
Stämpelpappers-

omkostnader:
Stämpelpappers-

kontrollanten.........

900: —

- - —

900: -

— —

900: —

Summa

119,300: 02.

106: 51.

119,037: 64.

155: 87.

119,300: 02.

- 23 -

Kong!. Krigshofrätten.

För revisionsåret har från Kongl. Krigshofrätten i särskilda räkningar redogjorts
för de i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet,

Kredit,

Behållning
från år

1880.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Krigshofrätten:

Aflöning........................ — —

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. in....... 432: is>.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser
..................... 13: 52.

Andra hufvudtitelns extra
ordinarie anslag:

Arfvoden åt Krigshofrättens
ordförande och
benne militäre ledamöter.
.......................... — —

Summa 445: r i.

Leverering
från Statskontoret.

11.100: —

1,000: —

5,000: —
17,100: -

Utgift.

Behållning
till år 1882.

11,100: --

998: 5 2. 433: er.

10: 48. 3: 04.

5,000: ---

17,109: — *43G: ri.

Summa.

11,100: —

1.432: 19.

1

52.

5,000: —
17,545: ti.

Kontant behållning.

- 24

Kongl. Fång -

Debet.

Tillgångar .

Balam från år 1880:

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret (bestämda anslaget till fångars vård och underhåll 186,800:--(- förslagsanslaget
1,465,961: 29) .............................................................................................................

Inkomster, tillhörande förslagsanslaget till fångars vård och underhåll och reservationsanslaget till vård och
underhåll af läns- och kronohäkten, specificerade i Kongl. Fångvårdsstyrelsens tryckta underdåniga

berättelse för år 1881, tab. XXIII pag. 37.................................................................................. ......

Säger

Balans till år 1882:

Skulder:

Återstående utgifter ........................................................................................................................

I allmänhet ....................................................................................................................................

Säger

Summa

Kredit.

Skulder

Balans från år 1880:

Utgifter:

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga berättelse tab. XXIV pag. 39..................

Till byggnadsarbeten .................................................................................................................................

Säger

Leverering ..............................................................................................................................TTTTTTTTTTTT

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontanta behållningar .....................................................................................................................

Behållning i materialier m. m. .......................................................................’’.....; ..............

Förskott ............................................................""”i”

Anmärkta poster..................................................................fffffffff. , ''f f...f.......

Propriebalans ............................................................’.............................

Fordringar hos:

Diverse fångvårdsanstalter m. fl......................................................................................................

Fångvårdsanslaget ...........................................................................i"!”""!"!!!"!!!"""”"!''!...!......!.

Säger

Summa

vårdsstyrelsen.

Ordinarie anslag till: Extra ordinarie anslag till

fängelsebyggnader

Kongl. Fång-vårdsstyrel-sen.

Fångars vård

och under-håll.

Ålderstillägg
för en del vid
Fångvårds-styrelsen och
fångvården
anstalde em-bets- och
tjensteman.

Vård och un-derhåll af läns-

dch krono-

häkten.

å

Långholmen.

i

Sundsvall.

Summa.

_ _ _

924,555: so.

---

2,799: n.

14,711: 29.

474: 65.

942,540: 55.

59,500: -

1,652,761: 29.

19,571: 88.

20,000: -

_ _ _

_ _ _

1,751,833: 17.

183,777: 02.

_______

2,638: 48.

186,415: so.

59,500: —

1,836,538: si.

19,571: 88.

22,638: 48.

1,938,248: 67.

1 1

I 1

I 1

462: 59.
817,985: 45.

ZZZ

1,076: 68.

----

462:

819,062:

59.

13.

-----

818,448: 04.

—---

1,076: 68.

819,524:

72.

59,500: —

3,579,541: 85.

19,571: 88.

26,514: 27.

14,711: 29.

474: 65.

3,700,313:

94.

_ _ —

924,555: 5o.

143: 39.

----—

924,698:

89.

59,500: —

1,836,538: si.

19,571: 88.

22,675: 02.

12,252: 93.

474: 65.

1,938,285:

12,727:

21.

58.

59,500: —

1,836,538: si.

19,571: 88.

22,675: 02.

12,252: 98.

474: 65.

1.951,012:

79.

___

_ _ _

56: 10.

--—

56:

10.

128,222: 64.
144,396: 14.
8,003: 85.

283: 36.
7,256: 7 0.

530,285: 35.

--- —_818,448: 04.----

59,500: — 3,579,541: 85. 19,571: 88.

Rev. Ber. 1883 ang. Statsverket.

3,572: 06.---

67: 70. ----

--- 2,458: 36.

3,639: 76. 2,458: 36.

26,514: 27. 14,711: 29.

--- 131,794: 70.

--- 144,396: 14.

--- 8,003: 85.

---- 283: 36.

- — — 7,256: 70.

--- 530,353: 05.

---- 2,458: 36.

--- 824,546: lT.

474: 65. 3,700,313: 94.

4

Tredje Hufyudtiteln.

Kongl. Utrikesdepartementet.

Debet.

Diplomatiska

utgifter.

Konsulsstaten.

Kronans
egendom i
Konstanti-nopel, m. m.

Summa.

Balans från år 1880 ...............

45,909: 40.

99,507: 25.

— —

145,416: 65.

Uppbörd:

Leverering från Statskontoret:

Tredje hufvudtitelns ordi-

narie anslag för år 1881

447,800: —

160,000: -

6,000: -

613,800: —

Dito dito för år 1880,

(återstod)...........................

121: 76.

121: 76.

Dito extra ordinarie anslag

för år 1881....

4,500: —

4,500: -

Noréka statsverkets bidrag......

186,500: -

120,000: -

306,500: —

Konsulatafgifter, influtna inom:

Barcelona distrikt............

— —

6,604: 74.''

Havres dito ............

20,804: 49.

Helsingfors dito ............

6,840: 75.

Leiths dito

19,858: 48.

146,328: 47.

Londons dito ............

84,466: 67.

Lybecks dito ............

5,185: 04.

Rio de Janeiros dito ............

2,568: so.

Från G. J. Hambro & Son

indragna ...........................

10,911: —

10,911: —

Kursvinst.................................

78: 85.

78: 85.

Rånte vinst.................................

1,098: 25.

1,098: 25.

Omföring från konsulsstaten

för departementets expe-

dition.................................

10,899: 4i.

10,899: 41.

Säger uppbörd

649,699: 41.

438,416: 57.

6,121: 76.

1,094,237: 74.

Balans till år 1882:

Skuld:

Förskott ...........................

160: 17.

160: 17.

Summa

695,608: 81.

537,923: 82.

6,281: 93.

1,239,814: 5 6.

27 -

Kredit,

Diplomatiska

utgifter.

Kronans

Konsulsstaten. SSi-nopel, m. m.

Utgifter:

Departementschefens lön.........

24,000: —

-- --

Departementets expedition......

56,499: 41.

-- --

Ministerstaten:

Beskiclcningarnes trakta-

menten..............................

448,000: — \

Expektanslöner.....................

10,800: —

Pensioner..............................

28,143: 75.]

Konsulatembets- och tjenste-

mäns aflöningar m. m.:

Aflöningar ...........................

---

269,866: 66.j

Kontorsomkostnader............

— —

87,007: 07.>--

Pensioner..............................

---

20,716: 67.]

Militär-attachéer .....................

11,000: —

Skrifmaterialier och expenser

jemte extra utgifter:

Skrifmaterialier, trycknings-

kostnader, ved och lys-

hållning .......,t...................

4,580: 78.

Möblers anskaffande och un-

derhän, inköp af böcker

och kartor, m. m.............

8,715: 74.

Prenumeration å tidningar

och tidskrifter..................

2,109: 53.

Telegrafporto........................

14,078: 3 8.

Postporto..............................

6,254: oi.

V exelkostnader.....................

73: so.

>-- --

Beskickningarnes extra ut-

gifter.................................

9,006: 66.

Bese- och kurirkostnader ...

6,567: 66.

Utomordentliga beskicknin-

gar och tillfälliga uppdrag

14,932: 40.

Ålderstillägg ........................

900: —

Hemliga utgifter..................

12,009: 82.

Diverse utgifter ..................

2,519: 25.

Transport 660,190: 89. 377,590: 40.--

Summa.

24,000: —
56,499: 41.

486,943: 75.

377,590: 40.
11,000: —

81,747: 73.

1,037,781: 29.

- 28.—

Diplomatiska

utgifter.

Kronans

Konsulsstaten. egendom i
Konstanti-

Summa.

nopel, m. m.

Transport

660,190: 89.

377,590:

40.

1,037,781:

29.

Skrifmaterialier, trycknings-

kostnader, m. m......

3,308:

98.1

Konsulernes embetsutgifter

12,892:

35.1

23,337:

V exelkostnader...

120:

25.[

52.

Diverse utgifter.....................

För fortsatt utgifvande afSve-

---

7,015:

94/

riges Traktater.............

4,500: —

4,500:

_

Underhåll af svenska kronans

egendom i Konstantinopel
Understöd åt svenska kyrkan

—. —

•--

4,481: 93.1

6,281:

93.

i Paris....................................

Omföring till diplomatiska ut-

---

1,800: - )

gifter för departementets
expedition

10,899:

41.--

10,899:

41.

Säger utgifter

664,690: 89.

411,827:

33. 6,281: 93.

1,082,800:

15.

Leverering:

Af 1880 års behållning samt

år 1881 influtna medel:
Till svenska statsverket

60,000:

-1

„ norska dito

45,000:

-1 —

105,000:

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning

917: 92.

1,583:

26. ----

2,501:

18.

Dito i Riksbanken............

F ordringar hos konsuler

30,000: —

— —

30,000:

m. fl..................................

— —

19,513:

23. ---

19,513:

23.

Säger

30,917: 92.

21,096:

49.--

52,014:

41.

Summa 695,608: 81. 537,923: 82. 6,281: 93. 1,239,814: 56.

- 29 —

§ I I

kabinettskas sans räkenskap för revisionsåret finnas under rubrik »skrifmaterialier,
expenser och extra utgifter» upptagna dels ett belopp å 556 kronor 47 öre
för »smärre utgifter jemt. 10 räkningar», dels 464 kronor 60 öre »fraktkostnader
jeml. 4 räkningar». Bland verifikationerna till förstnämnda belopp finnas tvenne
öfver flere smärre utgifter å tillsammans 450 kronor 47 öre af en bland departementets
vaktmästare upprättade förteckningar, deraf den ena är oqvitterad; och utgöras
verifikationerna för det senare beloppet hufvudsakligen af två på enahanda
sätt uppgjorda, qvitterade förteckningar å diverse fraktkostnader, tillsammans utgörande
440 kronor 38 öre. Samtliga dessa förteckningar, Indika ej blifvit af tjensteman
inom departementet attesterade, hafva emellertid icke verificerats med qvittens
å de utgifna beloppen, bland hvilka exempelvis förekommer en post af lydelse »en
räkning från L. Warodell kr. 30: so»; och äfven om en del af ifrågavarande utgifter
må vara af beskaffenhet, att qvitterade räkningar derå icke skäligen må kunna påfordras,
synas dock i allmänhet fullständigare verifikationer å utgifter i berörda
hänseenden vara med göd ordning öfverensstämmande.

§2.

I Utrikesdepartementets redogörelse för konsulskassan utföres såsom balanserad
behållning, till år 1882 en summa af 21,096 kronor 49 öre, hvilket belopp
hufvudsakligen utgöres af behållningar hos de förenade rikenas generalkonsuler å
uppgifna platser. Men då i berörda balans icke upptagits den hos generalkonsulatet
i London den 31 December 1881 innestående behållningen, hvilken, enligt en förenämnda
redogörelse bifogad, särskild räkning, uppgått i engelskt mynt till 725
pounds 3 shillings 2 pence, hafva Revisorerne velat framhålla lämpligheten af, att
äfven den hos omförmälda konsulat befintliga behållning må ingå i konsulskassans
liufvudräkenskap, hvilken derförutan icke lemnar en fullständig redogörelse öfver
kassans ställning.

§ 3.

I 1881 års räkenskap för .kabinettskassan äro under rubrik »Beskickningarnes
extra utgifter» upptagne för beskickningarne i Berlin, Konstantinopel, Lissabon,
Madrid och Paris åtskilliga utgifter å tillsammans 8,602 kronor 16 öre. Såsom
verifikationer härtill äro vid räkenskapen fogade anordningar å de särskilda beloppen
jemte qvitten derå från vederbörande embets- eller tjensteman. Tvenne bland
dessa qvitton å sammanlagdt 615 kronor innehålla uppgifter å ändamålet, hvartill

— SO -

medlen användts; men i öfrigt innehåller redogörelsen ingen annan upplysning i
afseende å berörda utgifter än att, hvad beträffar extra utgifterna för beskickningen
i Konstantinopel, hvilka belöpt sig till 6,000 kronor, i de dertill börande anordningarne
hänvisats till Kong! Maj:ts beslut af den 15 September 1871, och i några
af förenämnda qvitton åberopats ingifna, godkända räkningar. I anledning häraf
hafva Revisorerne velat framhålla lämpligheten deraf, att de till omförmälda beskickningar
anvisade extra utgifter må varda mera fullständigt verificerade.

§4.

Af kabinettskassans räkenskap inhemtas vidare, att, förutom de för prenumeration
å tidningar och tidskrifter för departementets räkning upptagna kostnader,
hvilka uppgått till 1,612 kronor 9 öre, äfvensom bokbinderikostnader till belopp
af 370 kronor 35 öre, bbfvit för inköp af böcker, kartor och författningar under''revisionsåret
utbetalde 989 kronor 27 öre. Enligt hvad de vid räkenskapen fogade bokhandelsräkningarne
utvisa, äro emellertid åtskilliga af de inköpta böckerna af beskaffenhet,
att deras behof för Utrikesdepartementet med skäl torde kunna ifrågasättas,
såsom till exempel: »Marcellus, Politiska silhuetter», »Sundén, Svensk Språklära»,
»Holmgren, Om färgblindhet», »Armfelt, Ur dagens krönika» m. fl. Och
hafva Revisorerne i anledning häraf velat uttala den åsigt, att inköpet för departementets
räkning icke må sträckas utöfver de arbeten, som i något afseende kunna
vara till gagn för departementets verksamhet.

— 31 —

Fjerde Hiifvudtiteln.

Kongl. Arméförvaltningen.

Debet,

Balans från år 1880:

Ordinarie och Fonder och

extra anslag. kassor.

Summa.

Tillgångar:

Kontant behållning ........................

Dito i Riksbanken.....................

Dito hos redogörare..................

Dito under leverering till Stats-kontoret .........................................

Utlånta medel....................................

Anticipationer....................................

Oredovisade förskott........................

Propriebalanser.................................

Fordringar hos Statskontoret.........

10,000: —--

17,843: 67. 131,644: 64.

30,413: 44.

-- 1,955: 26.

38,271: 66. 15,392: 60.

35,623: 20. 6,150: 19.

3,244,409: 61. 21,528: 66.

40,945: 28.

2,921,934: 44.

10,000: —
149,488: 21.
30,413: 44.

1,955: 26.
53,664: 16.
41,773: 39.
3,265,938: 26.

40,945: 28.
2,921,934: 44.

Säger

6,339,441: 29. 176,671: 13.

6,516,112: 42.

Efter afdrag af

Skulder:

Till Statskontoret ...........................

„ Generalstaben ...........................

Anticipationer....................................

Återstående utgifter ........................

I allmänhet.......................................

Diverse kassors nettobehållning......

--01. ——

6,445: 33.---

35,623: 20. 6,150: 19.

82,248: 82. ---

198,577: 69. 8,311: 78.

-- 22,597: 41.

--01.

6,445: 33.
41,773: 39.
82,248: 82.
206,88^: 47.
22,597: 41.

Säger

322,895: 06. 37,059: 3 8.

359,954: 43.

Återstå netto tillgångar

6,016,546: 24. 139,611: 76.

6,156,157: 99.

— 32 —

Inkomster: Ordinarie och Fonder och

extra anslag. kassor.

Anslag: ordinarie och extra, enligt

efterföljande specifikation ............ 16,586,330: —--

Uppbörd för:

Marinregementet:

Brist godtgjord af
Statskontoret, enligt
Kongl. brefvet den

30 April 1881 ...... 139,000: —

Förberedande åtgärder
för Stockholms befästande: Arrende-

och försälj ningsmedel.

........... 1,850: —

Barackbyggnader m.m.
å mötesplatserna:

Bidrag från allmänna
beväringsfonden... 150,000: —

Kavalleri-etablissementet
vid Helsingborg:

Försträckning mot

ersättning ............ 101,000: —

Inköp af ett skjntfält:

Skogsförsäljnings medel.

.................... 41,848: 83.

eller enligt efterföljande specifikation
tillsammans . ......... ** A 483,698: 83. — —

Statskontoret påförd netto brist i ordi- ''T\

narie och extra förslagsanslagen

enligt efterföljande specifikation 738,977: 02. ---

Leverering från:

Statskontoret, enligt förenämnda

specifikation.................................... .. 780,100: —

Redogörare, dito dito........................ .. 2,797: 03.

Säger inkomster 17,759,005: 85. 782,897: 83.

Summa 23,775,552: 09. 922,508: 78.

Summa.

16,586,330: —

433,698: 83.
738,977: 02.

780,100: —
2,797: 03.
18,541,902: 88.
24,698,060: 87.

— 33 —

Kredit.

Utgifter:

Ordinarie och
extra anslag.

Fonder och
kassor.

Summa.

För landtförsvaret m. m., enligt efter-

följande specifikation.....................

18,739,241:

55.

760,481:

84.

19,499,723:

39.

Statskontoret godtgjord besparing å

extra anslag, enligt dito...............

42,031:

80.

42,031:

80.

Leverering till Statskontoret, enligt dito

1,955:

25.

1,955:

25.

Säger utgifter

18,781,273:

35.

762,437:

09.

19,543,710:

44.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning...........................

10,032:

66.

10,032:

56.

Dito i Riksbanken...

752,686:

57.

113,027:

64.

865,714:

21.

Utlånta medel.....

22,353:

79.

3,711:

25.

26,065:

04.

Fordringar hos Statskontoret ...

2,371,384:

60.

2,371,384:

60.

Behållning hos redogörare...............

39,813:

05.

179:

27.

39,992:

32.

Oredovisade förskott ...

2,218,836:

31.

58,945:

17.

2,277,781:

48.

Propriebalanser.................................

40,945:

28.

40,945:

28.

Försträckningar mot ersättning......

317,918:

56.

317,918:

56.

Säger tillgångar

5,773,970:

72.

175,863:

33.

5,949,834:

05.

Efter afdrag af

Skulder:

Till Statskontoret....

410,856:

61.

410,856:

61.

I allmänhet ...

368,835:

37.

78:

99.

368,914:

36.

Diverse kassors nettobehållning.....

15,712:

65.

15,712:

65.

Säger skulder

779,691:

98.

15,791:

64.

795,483:

62.

Återstår netto tillgång

4,994,278:

74.

160,071:

69.

5,154,350:

43.

Summa

23,775,552:

09.

922,508:

78.

24,698,060:

87.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

5

34

Specifikatio

Ordinarie anslag.

R.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet .............

Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition .....

Dito kommandoexpedition

Generalstaben ...............................................

Arméförvaltningen ...........................................

Generalitetsstaten ...........................................

Artilleristaben ..............................................

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm ........

Kommendantsstaten...........................................

Krigshögskolan..................................................

Krigsskolan ..................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg .

Militärläkares undervisning ................................................

Resestipendium för militärläkare .......................................

Pensioner och stipendier för fältläkarekåren .......................

Kavalleri- och infanteriregementena . .............................

Indelta arméns befäls aflöning (deraf 28,000 kr. F.) ............

Roteringsunderstöd............................ ................... F.

Indelta arméns och Vemlands fältjägarekårs vapenöfningar R.

Lifgardet till häst ..........................................................

Husarregementet Konung Carl XV.....................................

Svea lifgarde.....................................................................

Andra lifgardet ..............................................................

Vermlands fältjägarekår .........................................

Artilleriet ............................................................

Marinregementet ’...............................................

Fortifikationen (deraf 20,000 kr. R.) ..........................

Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning
Remontering och skoning etc

Lega för hästar etc...........

Fouraregering etc...............

Mathållning etc.

De -

Reservation
från år
1880.

. R.
F. h.

R.

Lifbeväringsregementet ....

Gotlands nationalbeväring .

Hallands beväring.............

Vesternorrlands beväring .............

Beväringsmanskapets vapenöfningar

Transport

Anslag.

Uppbörd.

26.639

15,270

311,722

211,791

500,092

1,065,516

49

17.000

49.000
3,040

241,555

142,700

126,265

12,200

7,350

34,475

25,640

79,889

81,487

8,500

2.000

19,800

7,100

4,179.676

12,500

1,322,300

146,345

188,615

162,629

161,594

135,685

1,091.966

165.000
294,420
859,212
140,592

64,000

600.000

1,101,000

11,432

200,262

12,660

31,420

652,500

12,391,809

: Statskontoret
Oraföring. ! påförd brist

139,000

—I 139,000

76 so

2,613

1,975

4,666

91

1,797

109,692

320,985

— 397,422 is

2i) 829,898115

af förestående tabell

bet.

Kredit.

Leverering från

Summa.

Öfverbetalning

Öfverbetalning

Leverering till

Keservation

till år 1882.

från år 1880.

Utgift.

Omföring.

godtgjord De-

Statskontoret.

till år 1882.

Statskontoret.

Redogörare.

äpanng m.

m.

17,000

17,000

47,897

59

1,102

11

49,000

____

_ _

3,038

85

1

15

3,040

241,555

241,555

__

_ _

140,751

46

1,948

54

--^

142,700

_

125,059

_

1,206

126,265

_

12,200

12,200

___

_

_ _ .

_

7,350

— —

7,350

_

__ _

_

33,842

66

632

34

34,475

___

__

_

25,640

_

25,640

_

85,420

26

21,108

14

106,528

40

_

87,751

73

9,005

88

96,757

61

__

_ _

_

8,576

80

8,576

80

_

2,000

__

2,000

__

19,800

_

19,800

__

__

_

_ _

_

9,713

50

9,713

50

_

_ _

_

3,988,720

85

189,955

15

1,000

— —

4,179,676

__

14,297

75

- -

14,297

75

__

1,334,901

35

299,121

1,634,022

35

_

__

_

_ _

_

135,503

45

10,841

55

146,345

_

180,297

96

8,317

04

188,615

__

_

_ _

_

149,929

74

i 12,699

26

162,629

_

147,204

38

14,389

62

— —

161,594

_

127,666

62

8,018

38

135,685

_

1,0931827

07

209,930

17

1,303,757

24

7

53

301,526

22

2,466

25

304,000

284,943

46

9.214

72

261

82

294,420

___

7571583

52

601,721

37

1,359,304

89

___

_ _

140,592

140,592

65,975

91

65,975

91

__

_ _

709,692

61

709,692

61

1,421,985

61

1,421,985

61

7,703

5(

3,728

50

- -

11,432

_

185,284

6(

14,977

34

200,262

_

12,66C

-

1—

12,66C

i —

29.62C

-

1,80C

31,42(

-

— —

1,049,922

1

1-

---

1,049,922

18

- - 1-

- -- 1-

—| 7|53| 13,007,43516

278,832

_

-| 3,46612

|—| 1,141,148| 3

14,430,88918 3

- 36

Reservation
från år 1880.

Transport

Volontärskolan på Karlsborg .........................................

Försvarsverket till lands i allmänhet: ........................... B,’

Artilleri- departementet.............................................

Fortifikations- dito .....................................

Intendents- dito ..........................................

Civila dito ............................................'' \

Till lif- och släpmunderingar etc..................................

Underhåll af sängkläder m. m. å mötesplatserna ...... .... F.

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm ..................... R

Inqvarteringskostnader i Stockholm................................. f.

Dito i landsorten................................. F.

Salpeteruppköp ............... F."

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter....................

För en ridskola vid Strömsholm.........................................’

Till skjutskolor ......................................................... r

Durchmarchekostnader...............................................’B.

Ålderstillägg ............................................................. F.

Rese- och traktamentspenningar .................................. F.

Skrifmaterialier och expenser m. m. för Arméförvaltningen

in. fl. verk ..............................................................

Skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvarsdepar tementets

kansliexpedition............ F.

Extra utgifter .............................................................

Disciplinkompaniet (deraf 64,062 kr. F.j.............................

Boställskassemedel ...................... ’’

Hufvudtitelns allmänna besparingar .................................’’’

Säger ordinarie anslag

1,065,516

37,140

321,942

54lj255

1,358,360

8,646

3,201

11,356

78,851

1,092,634

Extra anslag.

4,518,905|8o

De -

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret

påförd brist

m. m.

12,391,809

139,000

4,666

21

829,898

15

243,000

507.067

25

_ _

_

207,650

_

_ _

__

_ _

_

1,404,198

75

--.

- -

_

_. _

_

6,345

__

___

_

304,061

- -

_

_ _

_

_ _

_

50,000

21,450

- -

_

_ _

_

_ _

_

55,600

_ _

_

47,600

- -

10,454

_

60,000

- -

_

_ _

46,392

- -

8,178

07

_ _

_

22,000

—:

2,364

09

_ __

_

18,000

10,000

_

_ _

_

in

4,616

G1

70,000

41,605

79

15,000

900

37

5,000

_

67,500

- -

_

_ _

_

_ _

_

75,000

298,777

33

- --

_

15,629,330

139,000

321,231

07

886,574

55

Dyrtidstillägg för landtförsvaret tillhörande stater och kårer

Tillfällig löneförbättring för Arméförvaltningen ........

Löneförbättring vid indelta armén............................."I

Till inlösen af indelta armébefälets rätt till fardagsår
Till bekostande af underofficerares af indelta armén portion

under vapenöfningarne ........:......................................

Aflöning vid diciplinkompaniet ..........................................

Kostnader för artilleriets organisation...............................

F ältartillerimateriel...........:.............................................

Fästnings-och positionskanoner .....................................

Positions-artilleri.....................................................’’

Projektiler till grofva kanoner ........................"".".''.''"""I

Infanterigevär ............................................................

Karbiner............................................................

Skjutförsök.........................................................

Transport

2,678

748

618

562,236

111

2,538

42,594

78,164

161

43,619

2,013

134,156

9,756

247

5,398,552

5,000

250,000

50,000

15,934,330

139,000

321,231

07

886,574

55

- 37 —

bet.

Kredit.

Leverering från

Summa.

Ofverbetalning

Ofverbetalning

Leverering till

.Reservation till

till 1882.

från år 1880.

Utgift.

Omföring.

godtgjord be-

Statskontoret.

kr 1882.

Statskontoret.

Redogörare.

spanng m.

m.

7

53

13,007,435

69

278,832

3,466

25

_

1,141,148

38

14,430,889

85

-

249,394

22

30,746

25

280,140

47

592,711

17

6,345

___

_

_ _

__

229,953

72

829,009

89

_

339,961

33

_ _

- -

408,944

03

748,905

36

1,612,690

53

1,149,868

27

2,762,558

80

__

__

_ _

_

6j034

___

311

6,345

_

289,425

24

14,637

76

— __

304,063

_ _

___

9,516

42

_ _

_

40,483

58

50,000

_

22,949

92

-- -

7,146

35

30,096

27

__

52,769

89

_ _

_

2,830

11

55,600

_

58,054

58,054

_

29,217

49

- -

30,782

51

60,000

_

54,570

07

- -

54,570

07

_

24,364

09

24,364

09

_

20,531

66

_ _

_

----

--.

669

96

21,201

62

_

4.189

51

15,167

26

19,356

77

__

_

_ _

_

_ _

_

14,616

61

14,616

61

111,605

79

111,605

79

--T

_

15,900

37

15,900

37

3,560

90

__

_

1,439

10

_ _

5,000

_

46,083

69

21,416

31

—, —

67,500

__

_

___

_

37,141

27

__ _

37,858

73

75,000

_

39,008

15

20,000

19,843

69

78,851

84

569,065

78

822,345

84

1,391,411

62

17,210,797

79

341,231

07

147,606

53

—| 3,795,398

50

21,495,041 42

2,678

94

2.678

94

____

748

33

748

33

618

30

618

30

247,007

53

315,229

33

562,236

86

_

in

62

in

62

__

1,620

02

_ _

_

2,538

28

--.

3,379

98

7,538

28

_ _,

_

417

14

42,177

26

42,594

40

__

133,‘227

77

_ _

_

461,391

94

461,391

94

39

42

122

50

161

92

_

__,

_ _

_

10,481

78

83,137

58

93,619

36

32,943

39

_ _

_

34,956

49

34,956

49

_

'' 22,926

07

111,230

76

134,156

83

__

_ _ .

__ _

_

4]481

32

5,275

44

9,756

76

197

60

50

36

247

96

— —

i-

1--

1-

| 166,171|i6| 7 [ 5 31 17,994,317|io| 341,231

10 7

153,572|08

4r,B5G,7öl|63

22,845,859

41

- 38

B e-

Reservation

Statskontoret

från år

Anslag.

Uppbörd

Omkring.

påförd brist

1880.

m. m.

Transport

5,398,552

63

15,934,330

139,000

321.231

07

886,574

55

Gevärsförrådsbyggnader och smedjor .......................

15,441

61

---

_

- -

- -

Till förberedande åtgärder för Stockholms befästande .......

13,493

61

_ _

_

1,850

__

_ _

_

_ _

_

Bestyckning af Karlsborgs fästning ...............................

708

84

- -

_-

___

- -

_ -

Befästningsarbetena vid Oxdjupet i Stockholms skärgård......

4,221

13

---

--1_

Utredningspersedlar åt beväringsmanskapet ........................

224,922

01

Sängkläder m. m. vid vapenöfningarne och volontärskolorna...

243,674

99

-1 -

Barackbyggnader m. m. å mötesplatserna ...................

200,000

- -

-_-

150,000

----

Fortsättande af Generalstabens topografiska arbeten...........

_

60,000

__

Understöd åt officerare för anställning vid främmande arméer

3,231

_

9,000

_

Skarpskytteväsendets m. m. befrämjande .!.....................

63,880

23

30,000

En stallbyggnad i Göteborg................................

36,066

25

Kavallerietablissement vid Stockholm ..

_

60,000

_

_

Dito vid Helsingborg ..............................

101,000

20,000

Fullgörande af arméns ackordsamortering .......................

ISO

78

185,000

Inköp af ett skjutfält..........................................

84,428

41,848

83

Karlsborgs fästning........................................

— .—

100,000

Karjskrona fästning..............................

— _

_

70,000

_

Underhåll åt garnisonskommenderingar ..

53^572

_ _ P

Genomförande af indelta arméns nya lönereglering .........F.

9

Säger extra anslag

1,685,467

28

957,000|—

294,698

83

20,000

9

Säger ordinarie och extra anslag

6,204,373

08

16,586,330

433,698

83

341,231

07

886,583

55

Efter afdrag af hvarandra motsvarande ............................

187,826

84

_

341,231

07

147,606

53

Återstår

6,016,546

24

16,586,330

433,698

83

738,977

02

Fonder och kassor.

Militieboställsfonden ......................

28,461

64

Trosspassevolansfonden......................

4,035

43

- -

_

Yolontärvakans- d:o ....................

1,883

19

Förenade mötespassevolansfonden...

Norrbottens hästjägaresqvadronsfond .................

Allmänna beväringsfonden ........................

94,594

21

Yadstena krigsmansfonden ......................

4,525

99

Invalidhusfonden .......

8,738

93

_ _

_

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond ...............

— —

Säger fonder och kassor

142,239

39

Efter afdrag af hvarandra motsvarande ..................... ......

2,627

64

—. — ''

Återstår |

139,611| 7 5|

- 39 -

bet.

Kredit.

Leverering från

Summa.

efterbetalning

efterbetalning

Leterenng till

Resertation

till år 1882.

från år 1880.

Utgift.

Omföring.

godtgjord be-

Statskontoret.

till år 1882.

Statskontoret.

Redogörare.

spanng m.

m.

160,171

16

7

53

17,994,317

10

341,231

07

153,572

08

_

4,356,731

63

22,845,859

41

_

9.277

17

6,164

44

15,441

61

__

__

'' 14

86

_ _

_

15,328

75

15,343

61

_

11

40

697

44

708

84

__

__

__

_

1,196

43

3.024

70

4,221

13

_ _

_

36,900

_

188,022

01

224,922

01

_

2,281

84

241,393

15

243,674

99

_

181,373

98

24,674

27

143,951

75

350,000

8,850

06

6,445

33

62,404

73

— —

68,850

06

_

7,285

24

4,945

76

12,231

_

__

_

58^607

62

— -

35,272

61

93,880

23

36,066

25

36,066

25

___

_

13,645

83

46,354

17

60,000

__

114’569

25

6,430

75

121,000

_ _

__

184,710

_

—■ —

470

78

185,180

78

_’

26,396

30

99,880

53

126,276

83

_ _

__

89i366

Öl

_ _

10,633

99

100,000

_

60,002

50

9,997

50

70,000

_ _

_

_ _

_

--y -

53,572

— —

— —

53,572

- -

9

- -

9

— —

--

— —

175,021

22

187,819

31

1,528,443| 7 6

42,031

80

1,373,901

46

3,132,196

33

175,021

22

187,826

84

18,739,241

55

341,23110 7

189,638

33

5,169,299

96

24,627,237

75

_ —

1751)21

22

187,826

84

341,231

0 7

147,606

53

175,021

22

''851,685

66

• — —

— —

- .

18,739,241

55

42,031

80

4,994,278

74

23,775,552

09

28,461

64

28,461

64

17,000

42

G6

2,035

59

_ _

22,711

82

---

_ __

401

86

---

23,113

68

70 000

19

99

_

_ _

_

57,825

68

507

89

13,569

61

71,903

18

22,000

19(5

05

_ _

_

768

02

9,982

53

970

25

10,475

25

22,196

05

31,000

117

87

_ _

_

1,859

62

25.744

29

75

25

3,438

71

31,117

87

150 000

__ _

_

_ _

150,080

40

94,513

81

244,594

21

410,000

1,290

46

_ _

398,600

87

----

17,215

58

415,816

45

80,000

_

1,130

5,567

32

95,436

25

- —

95,436

25

100

— -

100

- ---

- -

100

780,100

2, 797

03

7,002

91

2,627

64

760,481

84

1,955

25

167,674

60

932,739

33

7,602

91

2,627

64

_

.--

7,602

91

10,230

55

780,100

-

2,797

03

-

760,481 [84

1,955

25

160,071|69

922,508

78

- 40

Sammandrag af beklädnadsdirektionernas vid de indelta roterade infanteriregementena
redogörelser för år 1881.

Debet.

Kredit.

Summa.

Nettobehåll-ning vid 1881
års början.

Inkomster.

Utgifter.

Nettobebåll-ning vid 1881
års slut.

lista lifgrenadierregementet

71,284

09

25,748

38

51,276

81

45,755

66

97,032

47

Jemtlands hästj ägarekår......

15,897

97

11,649

69

6,155

79

21,391

87

27,547

66

Uplands regemente

22,830

14

20,985

16

11,894

61

31,920

69

43,815

30

Skaraborgs dito

78,707

84

21,712

15

9,724

39

90,695

60

100,419

99

Södermanlands dito

103,112

07

. 25,552

77

22,701

22

105,963

62

128,664

84

Kronobergs dito

63,478

30

28,114

92

20,128

61

71,464

61

91,593

22

Jönköpings dito

24,474

82

19,115

49

11,600

19

31,990

12

43,590

31

Dalregementet

12,330

5 7

20,675

8 3

19,522

10

13,484

30

33,006

40

Helsinge regemente

62,447

2 3

24,530

91

44,955

11

42,023

03

86,978

14

Elfsborgs dito

41,003

19

20,809

25

32,090

93

29,721

51

61,812

44

Vestgöta-Dals dito ...............

12,313

69

18,559

3 8

10,426

40

20,446

67

30,873

07

Bohusläns dito ...

17,852

88

14,610

82

19,872

61

12,591

09

32,463

70

Vestmanlands dito ...

26,542

65

19,157

14

20,479

46

25,220

33

45,699

79

Norrbottens fältjägarekår ...

4,030

98

5,325

97

7,398

44

1,958

51

9,356

95

Vesterbottens dito

9,286

49

6,977

6,946

66

9,316

83

16,263

49

Kalmar regemente

72,282

95

19,744

27

10,704

17

81,323

05

92,027

22

Nerikes dito....

10,303

18

14,910

47

6,778

09

18,435

56

25,213

65

Yermlands dito...

36,497

09

18,606

13

18,959

65

36,143

57

55,103

22

Jemtlands fältjägarekår ......

25,553

74

11,082

23

7,615

31

29,020

6 6

36,635

97

Norra Skånska infanterirege-

mentet

17,876

38

37,817

84

17,609

04

38,085

18

55,694

22

Södra dito dito

42,115

38

21,686

18

15,732

57

48,068

99

63,801

66

Summa

770,221

6 3

407,371

98

372,572

16

805,021

45

1,177,593

61

— 41 —

Sammandrag af beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser för år 1881.

Debet.

Kredit.

Nettobehåll-ning vid 1881
års början.

Inkomster.

Utgifter.

Nettobehåll-ning vid 1881
års slut.

Summa.

Lifregementets grenadierkår

5,512

45

5,062

08

6,009

43

4,565

10

10,574

53

lista lifgrenadierregementet

12,442

64

8,142

73

4,786

50

15,798

77

20,585

27

2:dra dito ..............................

23,847

01

10,582

19

6,828

2 3

27,600

97

34,429

20

Yestgöta regemente ...........

20,583

38

11,581

84

8,979

50

23,185

72

32,165

22

Smålands grenadierbataljon

11,732

18

6,532

90

3,637

57

14,627

Öl

18,265

08

Uplands regemente...............

21,679

86

11,779

40

9,375

89

24,083

37

33,459

26

Skaraborgs dito ..................

11,000

81

8,435

68

10,321

04

9,115

45

19,436

49

Södermanlands dito .

17,857

35

10,040

30

15,792

65

12,105

27,897

65

Kronobergs dito ..................

30,462

40

9,145

21

1,327

07

38,280

54

39,607

61

Jönköpings dito ..................

22,418

74

5,710

74

2,653

09

25,476

39

28,129

48

Dalregementet .........,............

16,586

2!)

10,641

88

9,503

24

17,724

9 3

27,228

17

Helsinge regemente ............

14,360

Öl

11,307

94

5,445

61

20,222

84

25,668

45

Elfsborgs dito .....................

7,076

81

7,972

62

3,322

7 3

11,726

70

15,049

43

Vestgöta-Dals dito ...............

15,938

43

9,914

50

5,221

03

20,631

90

25,852

93

Bohusläns dito ..

57,904

20

12,629

55

21,845

77

48,687

98

70,533

75

Vestmanlands dito...............

5,254

46

8,307

79

4,016

18

9,546

07

13,562

25

Norrbottens fältjägarekår ...

29,508

61

7,250

51

12,082

5 2

24,676

60

36,759

12

Vesterbottens dito ..

13,195

28

5,992

92

2,248

13

16,940

07

19,188

20

Kalmar regemente (Kulltorp)

31,734

44

7,394

45

9,792

72

29,336

17

39,128

89

Dito dito (Hultsfred)

27,940

50

10,108

36

4,640

50

33,408

35

38,048

85

Nerikes dito

13,305

53

12,665

90

19,522

66

6,448

77

25,971

43

Yermlands dito...

50,808

17

14,490

11

5,988

85

59,309

43

65,298

28

Jemtlands fältjägarekår ......

Norra skånska infanterirege-

27,315

44

9,898

16

9,706

27,507

60

37,213

60

mentet

26,633

23

15,682

94

10,770

03

31,546

14

42,316

17

Södra dito dito.....................

49,849

19

18,628

81

30,509

99

37,968

01

68,478

Summa

| 564,947

81

249,899

| 60

| 224,326

9 3

590,520

38

| 814,847

31

Bev. Ber. 1883 angående Statsverket.

6

— 42 —

Angående de förr under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder, hvilka nu mera
intagna i kapitalkonto till rikshufvudboken. Ifrågavarande fonders nettobehållningar vid

1845.

1855.

Militieboställsfonden ..........................................

332,233

1

23

308,322

07

Förenade mötespassevolanskassornas fond......

459,713

53

Trosspassevolansfonden

298,132

18

170,879

35

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond ............

5,808

31

'' 198,113

71

Volontärvakansfonden .......................................

102,952

88

En per mille-fonden ..........................................

37,708

86

Allmänna beväringsfonden ..............................

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande

---

Vadstena krigsmanshusfond ........................

2,172,536

29

2,650,600

59

Invalidhusfonden................................................

230,562

49

571,376

38

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond

i--

— —

Summa

3,039,272

50

4,499,667

37

Beklädnadsfonderna vid indelta roterade infam

teriet ...............................................................

Beväringsbeklädnadsfonderna...........................

— 43 -

af Statskontoret förvaltas, få Revisorer^ hänvisa till de detaljerade redogörelser, som finnas
slutet af nedannämnda år inhemtas af följande tabell:

1865.

1870.

1875.

1880.

1881.

351,141

91

379,144

23

470,673

so

•28,461

64

28,461

64

463,545

05

507,572

41

521,971

37

561,648

11

588,181

45

305,991

37

471,881

10

133,618

20

228,101

82

244,077

78

221,442

31

231,527

28

243,861

25

258,877

64

250,535

92

277,406

06

365,796

67

475,564

72

428,596

18

405,350

02

57,881

71

71,960

68

90,856

20

116,809

61

122,656

78

490,413

24

948,542

15

702,728

40

358,169

85

221,053

91

128,908

26

165,698

33

206,198

45

216,520

19

3,382,061

97

3,736,227

88

4,108,962

32

4,375,735

28

4,439,400

06

993,817

99

1,220,109

06

1,572,625

90

1,837,559

41

1,884,034

97

27,491

19

76,638

62

158,903

98

259,411

90

294,748

85

6,571,192

83

8,138,308

34

8,645,464

17

8,659,569

89

8,695,021

57

872,649

69

1,015,101

65

829,864

34

770,221

63

805,021

45

668,679

50

924,937

36

670,762

72

564,947

81

590,520

38

44 -

Efter statistiska sammandrag, som inom Kong! Arméförvaltningen uppgjorts
öfver samtliga kostnaderna för värfvade och indelta armén samt för beväringsmanskapet,
hafva i revisionsberättelserna plägat intagas uppgifter i berörda hänseende
för de år, berättelserna afsett. För nu ifrågavarande räkenskapsår äro Revisorer^
emellertid icke i tillfälle att meddela dylika uppgifter, enär sadant sammandrag
icke åtföljt de Revisorerne tillhandahållna räkenskaperna. De statistiska tabellerna
öfver utgifterna å riksstatens fjerde hufvudtitel för ar 1881 hafva nemligen ännu
icke blifvit inom Kong! Arméförvaltningen fullbordade, af anledning att, såsom på
förfrågan uppgifvits, Kongl. Förvaltningens hufvudbok, hvilken lägges till grund
för de statistiska arbetena, måst omarbetas och i följd deraf så sent fullbordats, att
de statistiska uträkningarne icke kunnat inom vanlig tid medhinnas.

§ 2.

I Kongl. Brefvet den 7 November 1879, angående förändring i bokföringssättet
hos Arméförvaltningen, har förordnats:

att från ingången af år 1881 skulle för Arméförvaltningens räkenskaper
tillämpas det formulär, som vore för Marinförvaltningen beträffande dess räkenskaper
föreskrifvet; dock att inom Arméförvaltningen finge i stället för den för
Marinförvaltningen föreskrifna förskottsbok fortfarande föras de hos Arméförvaltningen
hittills använda liqvidböcker;

att Arméförvaltningen skulle ega vidtaga de detaljförändringar i det nya
bokföringssättet, hvilka, utan att ändra systemets hufvudgrunder kunde finnas
ändamålsenliga; samt

att Arméförvaltningens hufvudbok skulle efter det nya formuläret afslutas
så tidigt, att den kunde för år 1881 före den 1 Juli 1882 och sedermera för
hvarje år inom 4 månader efter räkenskapsårets utgång aflemnas till Kammarrätten.

Före hufvudbokens påbörjande efter det sålunda föreskrifna formuläret delgafs
bokslutskamreraren inom Arméförvaltningen till ledning utdrag af civila
departementets protokoll den 7 Januari 1882, enligt hvilket de i 1880 års hufvudbok
inom linien utbalanserade oredovisade förskott, å ena, samt skulder, å den andra
sidan, skulle under oförändrad form eller inom linien öfverföras till 1881 års
hufvudbok å vederbörande konton.

På grund af dessa, föreskrifter upprättades inom Arméförvaltningen hufvudbok
för år 1881, hvilken hufvudbok öfverlemnades till Kammarrätten den 31

— 45 —

Augusti 1882, och efter det denna hufvudbok i Kammarrätten undergått förberedande
granskning, blef densamma öfverlemnad till Statskontorets riksbokslutsbyrå
för rikshufvudbokens upprättande; men då boken der skulle begagnas, befans den
vara på ett så väl från gifna föreskrifter afvikande som i öfrigt i flera hänseenden
felaktigt sätt sammanfattad samt jemväl afslutad med en differens till belopp af
17,719 kronor 19 öre, i anledning hvaraf Statskontoret, som enligt gällande instruktion
hade att tillse, att de för de förvaltande verkens räkenskaper faststälda formulär
vederbörligen iakttoges, i skrifvelse den 31 Oktober 1882 anmodade Arméförvaltningen
att i enlighet med de föreskrifna grunderna upprätta en ny hufvudbok för
räkenskapsåret 1881.

På grund af denna skrifvelse blef ock på föranstaltande af Arméförvaltningens
civila departement af särskildt dertill förordnad person en ny hufvudbok upprättad,
dervid enligt anteckning i densamma till ledning användts endast Arméförvaltningens
anslags- och liqvidböcker för år 1881 samt Statskontorets omslut öfver
Arméförvaltningens hufvudbok för räkenskapsåret 1880, hvarefter denna hufvudbok
öfverlemnades till Statskontoret samt, sedan densamma der blifvit begagnad, till
Kammarrätten den 19 Juli 1883.

Revisorerne hafva för granskning af Arméförvaltningens räkenskaper under
revision såret egt tillgång till så väl den ena som den andra hufvudboken, och ehuru
granskningen af räkenskaperna i dess helhet väsentligen försvårats bland annat
deraf, att verifikationerha ordnats uteslutande efter den äldre hufvudboken, i följd
hvaraf den nya hufvudbokens begagnande utan stöd af den äldre omöjliggjorts,
tveka Revisorerne emellertid icke att uttala den mening, att den efter Statskontorets
föreskrift upprättade nya hufvudboken i reda och öfverskådlighet öfverträffar
den äldre. Revisorerne anse sig dock böra erinra derom, ätt, derest den nya bokföringsmetoden
skall fullt motsvara sitt ändamål, densamma bör. ytterligare af
vederbörande pröfvas. I åtskilliga afseenden synes emellertid en otydlig bokföring
hafva egt rum, som skulle kunna undvikas; och såsom exempel derpå få Revisorerne
påpeka, hurusom medel, Indika influtit för försåld halm vid mötesplatserna,
blifvit uppdebiterade såsom inkomst under rubriken kassakonto och derefter
afförda såsom utgift under samma rubrik i stället för, som väl rätteligen bort ske,
på förskottskontot.

Slutligen, och då vid införande af ett nytt räkenskapssystem det är af vigt,
att detsamma i allt hvad som dermed sammanhänger erhåller den största möjliga
tydlighet, vilja Revisorerne framhålla önskvärdheten deraf, att all omsorg användes
på ordnandet af de vidlyftiga verifikationerna, så att dessa lättare än nu må kunna
begagnas.

— 46 -

I sammanhang härmed hafva Revisorerne velat framhålla att, hvad <Jc
förskottsvis anordnade medlen beträffar, de belopp, som i de talrika redogörarnes
räkningar förekomma, dels i vissa fall sammandragits till gemensamma summor,
innan de i hufvudboken införts, dels stundom i hufvudboken fördelats på tvenne
konton, förskottskonto och allmänna besparingars konto, hvadan de i hufvudboken
förekommande utgifter icke till siffran återfinnas i redogörarnes räkningar. Med
afseende härå ‘hafva Revisorerne ansett, att för underlättande af granskningen
samt främjande af reda och öfverskådlighet särskilda sammandrag borde till belysande
af beloppens fördelning uppgöras och fogas vid redogörarnes räkningar öfver
de olika anslagen.

Till innevarande års Statsrevision har öfverlemnats en tryckt liggare öfver
de å riksstaten uppförda anslag å fjerde hufvudtiteln för år 1881; hvilket Revisorerne
velat omnämna.

§ 3.

Vidare hafva Revisorerne under granskningen af Arméförvaltningens räkenskaper
icke kunnat undgå att fästa uppmärksamheten å den betydliga kostnad, som
förorsakats af rengöringen af Arméförvaltningens lokaler, och hvilken kostnad, uppgående
till 650 kronor 25 öre för endast två rengöringar, bestridts af anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved in. m. Grunden till att utgifterna för omförmälda
ändamål blifvit så dryga synes Revisorerne vara att finna i sjelfva sättet att
beräkna rengöringskostnaden, enär särskild betalning debiterats för rengöring och
skurning af golf, paneler och fönsterbågar äfvensom för piskning af åtskilliga
smärre effekter, såsom tågmattor och säckar, putsning af ljusstakar m. nr, hvarigenom
kostnadssumman i ej ringa män torde blifvit förhöjd, så att, medan vid
andra verk utgifterna för rengöring af rummen, hvari väl torde inbegripas skurning
af golf, tvättning af paneler och piskning af möblerna, i allmänhet, och så vidt
Revisorerne kunnat inhemta, begränsats till omkring 3 kronor rummet, stiga de
hos Arméförvaltningen från 3 till 4 gånger så mycket.

En annan utgiftspost under samma anslag har jemväl ådragit sig Revisoremes
uppmärksamhet. Under revisionsåret har nemligen för förseglingsljus till
tjensteman vid vederbörande byråer utbetalts ett belopp af tillsammans 310 kronor.
För denna summa skulle efter gängse.pris kunna inköpas nära 500 skålpund
stearinljus. Då ljus jemväl till andra ändamål särskild! blifvit anskaffade, är häraf
uppenbart, att, derest nämnda summa verkligen blifvit använd till inköp af förseglingsljus,
en anmärkningsvärd misshushållning egt rum, på hvilken Revisorerne
velat fästa uppmärksamheten.

(

— 47 —

§4.

Vid granskning af stuteriernas i riket samt Arméförvaltningens räkenskaper,
de senare så vidt de afse anslaget till fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets
och fortifikationstruppernas hästar, hafva Revisorerne fäst uppmärksamhet
dervid, att, medan det hö, som försålts från stuterierna, betingat pris, som måste
anses temligen låga, såsom t. ex. vid Strömshohns stuteri 2 kronor 50 öre,
vid Flyinge stuteri 3 kronor 75 öre och Ottenby stuteri 1 krona 25 öre å 1 krona
50 öre per centner, så har vid upphandlingar af denna artikel för ofvannämnda
regementens hästar betalts vida betydligare pris t. ex. vid . Svea artilleriregemente
6 kronor 25 öre och vid Vendes artilleriregemente 5 kronor per centner.
Med anledning häraf och i betraktande af den minskning i utgifter för Arméförvaltningen
som borde vara att påräkna, derest ifrågavarande regementens behof
af hö kunde helt och hållet eller delvis erhållas från stuterierna eller andra för
statens räkning förvaltade egendomar till lägre pris än de förut betalda, anse
sig Revisorerne böra påpeka såsom synnerligen önskvärd!, att anordningar vidtagas
för tillhandahållande åt regementena af det hö, som för stuterierna eller berörda
egendomar kan undvaras. Den omständighet, att stuterierna och Arméförvaltningen
lyda under olika statsdepartement, bör, enligt Revisorernes tanke, icke medföra
oöfvervinneliga svårigheter för genomförande af nu antydda åtgärd.

§5-

Vid 1877 års riksdag beviljades dels ett extra anslag för år 1878 af 834,000
kronor för anskaffande af filtar, madrass- och putvar, handukar och tvättställ vid
befäls- och rekrytmöten, underbefälsskolan och de värnpligtiges öfningar, af hvilket
anslag 210,000 kronor afsågos för stamtruppen, 583,000 kronor för de värnpligtiges
öfningar samt 41,000 kronor för volontärskolan å Karlsborg; dels och på ordinarie
stat ett förslagsanslag å 88,000 kronor Hill underhåll af filtar in. m. vid mötesplatserna;
hvilket senare anslag, under något förändrad benämning, fortfarande utgår
med ett till 50,000 kronor nedsatt belopp; och har genom Kong! brefvet den 1
Juni 1877 Arméförvaltningen anbefalts att anskaffa ifrågavarande persedlar; dock
med förbehåll, beträffande beväringsmanskapets behof, att ofvannämnda förnödenheter
endast skulle anskaffas i den mån, baracker för detta manskap vore eller
blefve uppförda.

De sängkläder med flera persedlar, som inköpts, hafva till begagnande utlemnats
till ett antal, som motsvarar antalet liggplatser i de befintliga barackbyggnaderna,
och uttryckligt förbud har utfärdats mot persedlarnes användande i tältläger.
Häraf har blifvit en följd, att, då t. ex. rekryterne under vapenöfningarne
förflyttas ur barackerna i tältläger, så måste de afstå från nödvändighets -

— 48 —

artiklar, sådana som handdukar, med flere persedlar, hvarpå de under största delen
af mötestiden egt tillgång; och då de vanligen icke äro förberedda på denna
mistning, hafva de i allmänhet icke medfört effekter hemifrån för att dermed ersätta
de indragna persedlarne.

För beväringsmanskapet ställer sig förhållandet så, att, då detta manskap
under andra årets vapenöfning, till följd af bristande utrymme i barackerna, vid en
del regementen förlägges i tältläger jemte den del af stamtruppen, på hvilken
manskapet enligt gällande föreskrifter skall indelas, så får ingen till vidare nyttjande
mottaga någon af ofvannämnda persedlar, som under första årets vapenöfningar
fått åtnjutas. För att så mycket som''möjligt förekomma orättvisa plägar
i allmänhet den del af andra klassens beväringsmanskap, som skall ligga i tältläger,
årligen ombytas på det sätt, att, om manskapet från en socken ena året fått ligga
i baracker, så får samma sockens beväringsynglingar af andra klassen under det
följande året ligga i tältläger. Denna anordning är emellertid i allmänhet ingalunda
bekant för de exercisskyldige, hvadan de inställa sig å mötesplatsen alldeles oförberedde
på den olikhet i förmåner, som väntar dem, mot hvad deras sockenkamrater
förut erhållit; och anordningen är derföre egnad att framkalla missbelåtenhet,
samt medför ej oväsentliga olägenheter vid anskaffningen af ifrågavarande nödvändighetspersedlar,
som oftast måste mot dryg betalning hyras af den närboende befolkningen.

Af den, nu lemnade redogörelsen framgår, att, i följd af de föreskrifter, som
gälla för1 användandet af ofvannämnda anslag, en del af landets beväringsmanskap
ej kommer i åtnjutande af de förmåner, som med dessa medel skulle kunna
beredas nämnda manskap. I betraktande af de olägenheter, som uppstå deraf att
ifrågavarande nödvändighetsartiklar icke få användas i tältläger, samt deraf att,
enligt hvad Revisoreme inhemtat, så stora behållningar förefinnas å anslaget till
underhåll af sängkläder in. m. vid mötesplatserna, att utan svårighet och uppoffrande
af det med anslaget närmast åsyftade ändamål, eller underhåll af de för
barackerna afsedda persedlarna, nyanskaffning skulle kunna ske af erforderlig
mängd, filtar, madrass- och putvar samt handdukar för att dermed tillgodose äfven
det i tältläger förlagda manskapets behof, hafva Revisorerne velat förhållandet
omförmäla.

§ 6.

Af räkenskaperna till indelta arméns och Vermlands fältjägarekårs vapenöfningar
för revisionsåret har framgått, att flerstädes ganska betydliga utgifter förekommit
till betalning af sådana arbeten vid mötena, som utan olägenhet synts
hafva kunnat utföras af manskapet utan särskild godtgörelse. Till sådana arbeten
anse Revisorerne vara att hänföra madrasstoppning, snöskottning, tillsyn och vård

— 49 —

af de nu brukliga ångkokningsapparaterna, för hvilket sistnämnda ändamål annan
utgift ej borde komma i fråga än aflöning åt en undervisande maskinist för de få
dagar, som åtgå för en karl af manskapet att inhemta de enkla reglerna för
skötseln. De regementen, der dylika utgifter företrädesvis före kommit, äro Lifregementets
dragonkår, Smålands husarregemente och Jönköpings regemente.

§

Vid granskning af Arméförvaltningens räkenskaper och deri ingående redogörelse
öfver utgifterna för Smålands husarregemente hafva Revisoreme funnit, att,
förutom de kostnader för papper och bläck m. m., hvilka ingått i omkostnaderna
för den förberedande underbefälsskolans skriföfningar, särskild ersättning för skrifmaterialier
blifvit af chefen för regementets exercissqvadron debiterad med 15
kronor, äfvensom att utgifter för skrifmaterialier jemväl upptagits å räkningar
öfver sjukvårdskostnaderna.

Af redogörelsen öfver de till Södermanlands regemente anslagna medel bär
inhemtats, dels att äfven vid detta regemente kostnad för skrifmaterialier ingått
i sjukvårdskostnaderna, och dels att en trumslagare, som från Nyköpings kompani
beordrats att tjenstgöra vid Oppunda kompanis målskjutningar, tillagts skjutsersättning
och dagtraktamente'' med tillsammans 13 kronor 36 öre.

Då befogenheten af samtliga dessa utgifter synts Revisorerné kunna ifrågasättas,
hafva Revisorerne å de samma velat fästa uppmärksamheten.

§ 8-

Med bifall till hvad Kongl. Maj:t hos 1880 års Riksdag föreslagit, beviljade
Riksdagen för uppförande vid eller i Helsingborg af ett etablissement för två sqvadroner
af husarregementet Konung Carl XV 258,000 kronor, deraf anvisades att
under år 1881 utgå 101,000 kronor från behållningarne å militieboställskassan och
de upplösta boställsdirektionemas till Arméförvaltningen öfverlemnade tillgångar,
hvarjemte Riksdagen medgaf, att för ändamålet finge användas hvad som kunde
inflyta vid försäljningen af de kronans hus och tomter i Helsingborg och Engelholm,
hvilka då disponerades af husarregementet Konung Carl XV; varande värdet
af dessa tomter, enligt hvad i det den Kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokollet
öfver landtförsvarsärenden finnes meddeladt, beräknad t till 100,000 kronor.

Vid 1881 års riksdag blef återstoden af förenämnda, till ett husaretablissement
i Helsingborg beviljade anslag anvisad med 157,000 kronor på extra stat för
år 1882.

Genom nådigt bref den 9 Juli 1880 förordnade Kongl. Maj:t, sedan plats för
etablissementet blifvit utsedd inom Helsingborg, att kostnaden för platsens inköp

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. 7

- 50 -

-och ordnande skulle till ett sammanlagdt belopp af högst 40,000 kronor utgå från
de under Arméförvaltningens fortifikationsdepartements förvaltning stälda arrendejordskylds-
och tomtöremedel.

Jemte det Kongl. Maj:t beslöt, att den i Ystad förlagda sqvadronen af
husarregementet Konung Carl XY skulle förflyttas till Helsingborg, samt att det
under byggnad varande nya etablissementet derstädes skulle utvidgas för beredande
af utrymme för en tredje sqvadron, förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref
den 16 September 1881, att kostnaden för byggnader m. m. i Helsingborg, 160,000
kronor, tillika med nödiga utgifter för upprättande af nya servispersedlar åt en
sqvadron derstädes, hvilken servis beräknats till 14,000 kronor, skulle utgå från
förenade mötespassevolansfonden.

På framställning af chefsembetet och förvaltningsdirektionen vid husarregementet
Konung Carl XV och efter Kongl. Arméförvaltningens hörande, medgaf
Kongl. Maj:t i nådigt bref den 7 Juni 1882, att vid ifrågavarande etablissement
skulle i sammanhang med der pågående nybyggnad uppföras så väl ny vakt- och
arrestbyggnad, ett sjukhus och ett tvätthus, som ock åtskilliga andra föreslagna
arbeten. Tillika förordnade Kongl. Maj:t, att kostnaden för vakt- och arrestbyggnadens
utförande samt ändringar i kasernen och kokhuset, till sammans beräknad
till 28,200 kronor, skulle utgå till halfva beloppet, eller med 14,100 kronor
från arrende-, jordskylds- och tomtöremedlen och med 14,100 kronor från allmänna
besparingarne å riksstatens fjerde hufvudtitel; att den till uppförande och
inredande af tvätthuset beräknade kostnad af 15,300 kronor skulle af förenade
mötespassevolansfondens medel bestridas; samt att de beräknade kostnaderna för
sjukhuset, 37,500 kronor, för afloppsledningar, planeringar m. m. vid det samma,
2,500 kronor, för värmeledning i ridhuset, 6,805 kronor, samt för åskledare, 5,000
kronor, skulle utgå från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.

De till ifrågavarande etablissement anslagna medel hafva sålunda anvisats
på följande sätt:

af 1880 års Riksdag från behållningarne å militieboställskassan och v de upplösta
boställsdirektionernas tillgångar för år 1881 ........................... Kr. 101,000: —

värdet af tomterna i Helsingborg och Engelholm, att tills

vidare af andra statsmedel förskjutas, beräknadt till........................ » 100,000: —

af 1881 års Riksdag för år 1882 på extra stat......... 157,000: —

deraf för inventarier beräknats................................................ 28,000: — 129,000: _

genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 9 Juli 1880 från arrende-,
jordskylds- och tomtöremedel................................................... 40,000: —

genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 16 September 1881
ur förenade mötespassevolansfonden, förutom till servispersedlar
14,000 kronor.......................................................................................... 160,000: —

Transport Kr. 350,000: —

51 —

Transport Kr. 530,000:

Genom Kong! Maj:ts nådiga bref den 7 Juli 1882 från

arrende-, jordskylds- och tomtöremedlen............................................... Kr. 14,100

från förenade mötespassevolansfondens medel.......................... » 15,300

» fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar........................ » 65,905

Summa Kr. 625,305

Enligt meddelad uppgift hafva dessa medel blifvit använda

till stora kasernen för två sqvadroner.................................

» lilla kasernen för en sqvadron .......................................

» kokhnsbyggnaden med kokapparat.................................

» exercishuset med gymnastikattiralj.................................

» ridhuset med värmeapparater..........................................

» lista stallbyggnaden .........................................................

» 2:dra dito .........................................................

» 3:dje dito .........................................................

» sjukhuset, ej fullbordadt, beräknadt till ........................

» arrestbyggnaden, beräknad till .......................................

» tvätthuset dito .......................................

» sjukstallet ...........................................................................

» skostall och smedja .........................................................

» trossbod..............................................................................

» afträdesbyggnaden ..........................................................

» tvenne gödselstäder............................................................

» åskledare å alla byggnaderna..........................................

» planeringar, vägar, dränering, afloppsledningar, stensättning,
inhägnader, ridbanor, lyktor m. m. ............

» förberedande undersökningar och borrningar m. fl.

arbeten........................................................................

» inköp af byggnadstomt ...................................................

på följande sätt.
Kr. 107,997: 45.

» 59,527: 29.

» 34,262: ib:

» 30,744: 67.

» 50,353: 30.

» 53,611: 49.

» 53,622: 48.

» 53,584: so.

''» 38,354: 32.

» 22,827: —

» 14,775: —

» 11,945: xo.

» 5,430: —

» 5,550: —

» 2,772: -

» 1,875: —

» 4,639: —

» 43,644: 25.

» 4,789: 80.

» 25,000: —

Summa Kr. 625,305:

Härförutom äro till inventarier använda 42,000 kronor, deraf, såsom ofvan
nämnts, 28,000 kronor af 1882 års anslag och 14,000 kronor enligt Kongl. brefvet
den 16 September 1881.

Revisoreme, som genom delegerade besökt det nya husaretablissementet i
Helsingborg, hafva funnit det samma, för så vidt vid besöket kunde inhemtas,
vara i väsentligaste delar val uppfördt.

— 52

Såsom ofvan är nämndt, beslöt 1880 års Riksdag, att för ifrågavarande
etablissements uppförande skulle få användas, förutom andra medel, hvad som kunde
inflyta vid försäljning af de kronans hus och tomter i Helsingborg och Engelholm,
hvilka förut disponerats af husarregementet Konung Carl XV; och, enligt hvad
Kong! Maj:t föreslagit, skulle, enär den summa, som genom försäljning af tomterna
kunde inflyta, icke blefve tillgänglig, förr än efter det etablisscmentet hunnit åtminstone
till vissa delar färdigbyggas, beloppet, hvilket beräknades till 100,000 kronor,
för längre eller kortare tid af andra statsmedel förskjutas.

Af nämnda belopp beräknades 90,000 kronor kunna inflyta för försäljningen
af de i Helsingborg belägna hus och tomter samt 10,000 kronor för fastigheten i Engelholm.
Ännu har emellertid icke någon af dessa egendomar blifvit för kronans
räkning försåld; och är anledningen härtill hufvudsakligen den, att tvist uppstått i
fråga om eganderätten till några bland ifrågavarande tomtplatser. Genom Kongl.
Maj:ts dom den 19 Mars 1883 i mål emellan kammaradvokatfiskalsembetet å kronans
vägnar, å ena sidan, och Helsingborgs stad, å den andra, hafva eganderättsförhållandena
till eu del af dessa tomter blifvit bestämda, men i afseende å andra
af dem förekomma ännu stridiga anspråk.

Till det gamla husaretablissementet i Helsingborg hörde följande tomter och
byggnader:

l:o. Norra stallbyggnaden, belägen å Stallgatans vestra sida i qvarteret
Husaren;

2:o. Södra stallbyggnaden vid samma gata söder om den förra;

3:o. Ridhuset intill norra stallbyggnaden, likaledes vester om Stallgatan och
i qvarteret Husaren;

4:o. Stallgården vester om stallbyggnaderna i samma qvarter;

5:o.__ Ridbanan öster om Stallgatan i nordvestra hörnet af Stora Torget i
qvarteret Öresund;

6:o. S. k. Pykska tomten intill ridbanan i^ sistnämnda qvarter under n:r 3
vid Strandgatan och n:r 4 vid Stallgatan;

7:o. Högvakten, belägen i Stora Torgets sydvestra hörn i qvarteret Högvakten
;

8:o. Garnisonssjukhuset vid f. d. Engelholmstullen å Långvinkelsgatan i
qvarteret Pilen.

Af dessa fastigheter har norra stallbyggnaden jemte tomt genom Kongl. Maj:ts
ofvannämnda dom förklarats tillhöra kronan, och har kronans eganderätt till ridbanan
och den s. k. Pykska tomten icke varit bestridd. Deremot lärer kronan ega
endast nyttjanderätt till södra stallbyggnaden, ridhuset och stallgården. Eganderätten
till högvaktens och garnisonssjukhusets tomter är oviss.

— 53 —

§9.

Genom delegerade hafva Revisorerne besökt husaretablissementet i Malmö.
Detta etablissement, som är afsedt för tre sqvadroner af f. d. husarregementet
Konung Carl XV, numera Kronprinsens husarregemente, befans vara i ett mindre
tillfredsställande skick. Särskild! hafva Kevisorerne velat omförmäla, att kasernernas
utrymme var så inskränkt, att endast omkring 40 man af hvarje sqvadron
kunde derinom beredas bostad; att rustkamrarne voro belägna i vindsvåningame
öfver stallarne, hvarigenom persedlarne utsattes för stallångornas skadliga inflytande;
att sqvadronchefernes och rustkammareunderofficerarnes expeditioner voro
inrymda i rustkamrarne, hvarest eldstäder icke funnos, och der således de vidlyftiga
skrifgöromålen och redogörelserna vintertiden icke kunde i god ordning försiggå;
att köket, beläget i kasernbyggnaden under markens yta, ej lemnade aflopp
för ångan, hvilken deremot inträngde i byggnaden; att vaktrummen för underbefäl
och manskap, belägna i samma jordvåning, voro genomträngda af fukt, hvilket
jemväl var förhållandet med arrestrummen, deribland i synnerhet det för sträng
arrest afsedda befans vara af särdeles olämplig beskaffenhet; samt att samtliga kasern-
och stallbyggnaderna voro äfven i öfrigt synnerligen oändamålsenliga och
jemväl förfallna.

Dessa förhållanden hafva Revisorerne ansett sig böra omnämna.

Generalstabens topografiska arbeten.

Debet.

Uppbörd:

Extra statsanslag.......................................................................... 60,000: —

För försålda kartor m. in.:

Generalstabens karta öfver Sverige i koppar 1,137: 33.

Transport 1,137: 33. 60,000: —

— 54 —

Transport 1,137: 33. 60,000: —
Generalstabens karta öfver Sverige i öfvertryck 2,563: 67.

Dito länskarteverk ............................................ 591: 3 3.

F. d. Hermelinska kartverket........................... 72: —

Hahrs karta öfver norra Sverige..................... 18: —

Roséns projektionsmetod.................................... 48: so.

200 kartblad......................................................... 70: —

Subskription å nya kartblad ........................... 36: 75. 4,537: 68.

Diverse........................................................................... 340: — 64,877: 58.

Balans till år 1882:

Skulder ............................................................................................................ 8,850: 06.

Summa 73,727: 64.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder.............................................................................................................. 6,445: 3 3.

Utgifter:

Höjd- och fältmätning.........................

17,914: 89.

Triangelmätning.................................

..................... 6,233: 85.

Arfvoden..........

.. 15,716: 67.

Generalstabens karta öfver Sverige

.. 13,821: so.

Länskarteverket ..

394: so.

Generalkartan ..

141: —

F. d. Hermelinska kartverket

8: —

Stockholms omgifhingar

..................... 26: 75.

Vinterarbeten ..................

4,495: —

Fotografi och galvanoplastik

.................... 241: so.

Litografiskt öfvertryck

.................... 3,140: —

Reseräkningar .............................

434: 32.

Tryckningskostnader

................ 1,980: so.

Instrument och inventarier

163: 95.

Expenser..................................................................

.................... 2,569: 88.

Summa 73,727: 6 4.

- 55

§ 1.

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten hafva under år 1881 omfattat:
vinkelmätningar vid fyra stationer för att sammanbinda den år 1832 utförda trianguleringen
af Gotland med kustnätet vid Kalmarsund; mätningar inom det första gradens
triangelnät, som sträcker sig mellan trakten af Areskutan och Siljan, hvarigenom
18 punkter blifvit till sitt läge bestämda; triangelmätningar af andra ordningen
inom Vermland, hvarunder observationer utförts vid 65 punkter, och ett
nät, omfattande 60 punkter, blifvit utstakadt; fullständigande af den äldre trianguleringen
af Skaraborgs läu genom vinkelmätningar å 13 punkter, belägna i trakten
af Mariestad och Brommön; fältmätningar i skalan 1: 50,000 inom Södra Vedbo
härad af Jönköpings län, inom Vartofta och Gudhems härad af Skaraborgs län
samt inom Sundbo härad af Örebro län, allt öfver en sammanlagd yta af något
öfver 15 qvadratmil; detaljafvägningar inom det under året kartlagda området, samt
afvägning af två kontrollinier: eu från Ljungarps kyrka i Elfsborgs län till Skara
och en från Skara till Alingsås.

Arbetet med sammandragandet af nordligaste bladet af generalkartan i skalan
1: 1,000,000 har under året fortgått samt undervisning i topografisk kartritning och
fältmätning vid en särskild för detta ändamål sammandragen öfningsafdelning iemnats
åt 4 aspiranter vid Generalstaben och 2 officerare af armén.

Under året har utgifvits kartbladet Valdemarsvik af Generalstabens karta
öfver Sverige. Under gravering voro kartbladen Vestervik, Linköping, Vimmerby,
Hjo och Jönköping.

Kongl. Krigsskolan.

Debet.

Balans från år 1880;

Tillgångar

Uppbörd:

26,639: 40.

Statsanslag ................................................................................. 79,889: —

Elevafgifter ................................................................................. 90,404: 61.

Transport 170,293: 61. 26,639: 40.

— 56 -

Transport 170,293: 61. 26,639: 40.

Auktionsmedel ..................................................... 406: 14.

För utfodring af officershästar .............................................. 377: —

Afgäld för afträdd mark till norra kyrkogården .................. 212: 26. 171,289: oi.

Summa 197,928: 41.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden .....................................

Böcker, instrument och ritmaterialier .......

Hästars och seltygs underhåll .................

Elevernas praktiska öfningar .....................

Ved- och lyshållning....................................

Inventarier och husgeråd ............................

Parkens vård och skötsel............................

Gymnastik och vapenföring.........................

Ridhästars och ridtygs underhåll................

Matens kostnad..............................................

Tvätt och lagning ........................................

Medikamenter................................................

Byggnaders underhåll .................................

Stipendier.......................................................

Gratifikation....................................................

Återbetalda elevafgifter .............................

Extra utgifter.................................................

Balans till

............................ 44,319: 92.

............................ 14,679: 8 8.

............................ 3,304: 84.

............................ 3,853: 40.

............................ 5,992: 41.

........................... 1,690: 27.

............................ 581: 20.

........................... 311: 82.

............................ 5,169: 62.

........................... 56,618: 03.

............................ 8,885: 94.

............................ 1,577: 67.

................ 9,852: 06.

............................ 6,000: —

........................... 200: —

........................... 3,908: 41.

........................... 9,874: 90. 176,820: 27

/

år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning .........

Förskott till entrepenören

17,508: 14.

3,600: — 21,108: 14.

Summa 197,928: 41.

§ !•

Bland utgifterna förekommer en post å 20 kronor, utgörande hyra för en
ångslup till elevernas transporterande från Stockholm till Karlberg, hvilken utgift

Öl —

Revisorerne, i trots af det jemförelsevis ringa beloppet, funnit anmärkningsvärd, så
val emedan utgiftens behöflighet synes kunna dragas i tvifvelsmål, då vägen mellan
Stockholm och Karlberg icke är längre, än att den kunnat och bort af eleverna
tillryggaläggas till fots, som ock emedan den varit egnad att befordra böjelsen för
beqvämlighet, motvilja för möda och besvär m. in., som i synnerhet vid en skola,
sådan som denna bör motarbetas.

Reservation: af Herrar Didron, Söåerhjdm, Königsfeldt och Ljunggren. lätt D.

1

§ 2.

Då de bokinköp, som vid Kongl. Krigsskolan göras, i allmänhet torde böra
afse hvad som för eleverna kan vara nyttigt och användbart, hafva Revisorerne,
som Hd räkenskapernas granskning trott sig finna, att vid en del bokinköp denna
synpunkt lemnats ur sigte, och att i stället allt för stort afseende fästs å tillgodoseende
af vederbörande lärares intressen, velat härå fästa uppmärksamhet; och
få Revisorerne såsom exempel omnämna följande arbeten: Revue d’Artillerie 1881,
Artilleri lind Genie-Wesen 1881 och Löbell .Jahresberichte 1880, hvilka vidlyftiga
verk icke kunna antagas utgöra föremål för studium under en kurs, som varar i
14 månader. Derest dylika verk af vederbörande undervisare anses vara för dem
behöflig^, torde de böra anskaffas utan anlitande af anslaget till Krigsskolans
bibliotek.

Reservation: af Herrar Didron och Ljunggren. Litt E.

§ 3.

Från Krigsskolan hafva under år 1881 utexaminerats 96 elever samt till
elever dit beordrats 81 underofficerare och volontärer af arméns regementen
och kårer.

§ A

Revisorerne, som genom delegerade besökt Krigsskolan å Karlberg, hafva med
anledning af de iakttagelser, som dervid blifvit gjorda, velat omförmäla, att å slottet
och de till det samma hörande byggnader förefunnos bristfälligheter, hvilka syntes
böra snarligen afhjelpas.

8

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

— 58

Allmänna garnisonssjukhuset

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar..................................................................................................... 10,128: 7 4.

Uppbörd

Statsanslag

.. 71,487: -

Sjukvårdsersättningar ..................................

........ 8,264: 45.

Hyresmedel.....................................

1,962: 28.

Diverse

....... 68: 40.

81,782: is.

Balans till år 1882:

Skuld ...........................................................................

3,868: 71.

Summa

95,779: 58.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning

26,929: 35.

Proviantering

32,576: 99.

Medikamenter

5,232: 67.

Förbrukningsartiklar

4,423: 91.

Inventariers upphandling och förbrukning

.... 5,355: 41.

Ved och lyshållning

13,235: 33.

Byggnaders underhåll........................

1,778: 96.

Diverse

.... 6,246: 96.

95,779: 58.

Summa 95,779: 58

Jemtlands roteringskassa.

Debet.

Balans från år 1880:

................ 196,606: 5 3.

Transport 196,606: 53.

Tillgångar

— 59

Uppbörd:

Transport 196,606: 53.

Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland och Medelpad
................................................................................

Intressemedel ........................................................................

Auktionsmedel för försålda kasserade nummerhästar...........

Kredit.

16,624: 14.

8,208: 96.

4,411: io. 29,244: 20.
Summa 225,850: 7 3.

Utgifter:

Bidrag till lön, lega och servis ................

Dito till anskaffande af nummerhästar.....

Arfvoden och revisionskostnad m. m. .....

. Balans till

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .............................................

På upp- och afskrifningsräkning ....

Utlånta medel...............................................

Fordringar.....................................................

17,165: —

.......................... 10,800: -

......................... 569: 54. 28,534: 6 4

år 1882:

164: —

19,639: 3 2. 19.803: 3 2.

.................. 152,031: 62.

.................. 25,481: 36. 197,316: 19.

Summa 225,850: 73.

Femte Hufvudtiteln.

Kongl. Marinförvaltningen.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ...................................................................... 2,277,911: 83.

efter afdrag af

Skulder .............................................................................. 7,101: 23. 2,270,810: 00.

Transport 2,270,810: 60.

9>

SO -

Transport. 2,270,810: 60.

Inkomster:

Anslag: ordinarie och extra, enligt efterföljande spe -

cifikation
Uppbörd för:

4,524,691:

Sjökrigsskolan:

Arrenden, hyror, skolafgif -

ter m. in.

2,880: —

Sjökarteverket:

Kartförsäljningsmedel

18,047: 63. 20,927: 6 3

Fonden för krigsfartygs byggande
:

Realiserade inventarielager 82,507: sr.

Skeppsholmsbr ons underhåll:

Bidrag från öfriga bufvud titlar.

................. 450: —

Dito från kommuner
.............. 400: — 850: —

Vattenledningen i Karlskrona:

Bidrag från kommunen ... 2,264: —

Ersättnings- och försäljningsmedel: Arrenden

och hyror m. rn. 16,622: 18.

Beklädnadsförrådet. i Stockholm
:

Realiserade lager in. m.... 17,298: ro. 116,541: 92.
eller, enligt efterföljande specifikation,
tillsammans ............................................. 137,469: 55.

Statskontoret för:

Påförd nettobrist i förslagsanslagen,

enligt nämnda specifikation .............. 139,371: 33.

Vakansafgifter inom båtsmanshållet, d:o 107,861: it. 247,232: so. 4 909.393: 06

Summa 7,180,203: sb.

Kredit.

Utgifter:

För sjöförsvaret m. m.. enligt efterföljande specifikation

............. 5,054,897: oa.

Transport 5,054 897: 02.

— 61 —

Transport 5,054,897: 02.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos Marinförvaltningen 90,779: 48.

» Karlskrona station 182,747: 7 6.

» Stockholms eko 35,305: 94. 308,833: 18.

Förskott:

Hos Marinförvaltningen 18,344: 7 3.

■ Karlskrona station 129,277: 56.

» Stockholms d:o 16,573: 04. 164,195: 32.

Fordringar:

Hos Statskontoret ...... 1,545,049: 10.

» diverse verk m. fi 108,720: 85. 1,653,769: 95. 2,126,798: 45.

Skulder:

Observationsmedel .
Deponerade medel .

58: 85.

1,432: 97. 1,491: 82. 2,125,306: 63.

Summa 7,180,203: 65

62 —

Specifikation å de i förestående tabell

Debet.

Ordinarie anslag:

| Departementschefen....................j

! Departementets kansli- och korn-!

| mandoexpeditioner .................|

t Marinförvaltningen ...................j

j Aflöning för flottans kårer och!

stater ..........*...........................

Ålderstillägg ........................... f.

I Beklädnad åt sjömans- och skepps-j

gossekårerna.................... f. h.

Naturaunderbåll ..................... f.

j Tillskott i de till båtsmansindelningen
i Blekinge län anslagnaj

räntor.................................... f.j

Flottans nybyggnad och under-!

håll ................................ B.

i Flottans öfningar ................. R.

Sjökrigsskolan.......................... i

Skeppsgosseskolan.......................|

Sjömätningar och sjökartekonto-j

rets verksamhet.................. R.i

I Stipendier för sjöofficerare ........;j

i Durchmarschkostnader ......... B..|

| Sjukvård...................:.................. !

| Diverse behof..............................i

; Bese- ochtraktamentspenningar f.|
I Skrifmaterialier och expenser, vedi

in. in..................................... f.|

! Extra utgifter..............................

Undervisningsanstalter för sjöfart!

(deraf 13,000 kr f.).................j

i JSTautisk-meteorologiska byrån.....j

Säger ordinarie anslag!

Eeservation
från år 1880.

Anslag

Uppbörd

:

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.

i

17,000

1

_ _

|_

26,800

38,600

.

— —

- -

- -

--i

1,201,484

32,000

— —

159,543

17

-i

282,000

452,450

90,915

6l|

24,000

- -

1

55,283

24,042

94

69

1,078,800

550,000

31,040

8,780

2,880

_

z

= =

42,753

_ _ 1

16

60,000

15.000

30.000

39.000
19.175

15.000

18,047

63

—!

---

17,046

29

— —

-''

46,412

12,500!

—!

j

_ _ |

33,513

45 j

_ _ 1

107,650

9,000!

_i

;

146,079!

7 914,072,691''

—1

20,927!

63:

159,543

17

141,475|

35^

upptagna inkomst- och utgiftssummor.

Öfverbetalning
till år 1882.

89,505

18

6,531

96,036

7 4

92

Kredit.

Öfverbetalning
från år 1880. i

Utgift.

Omföring.

[ Statskontoret
J gödtgjord bej
sparing m. m.

Reservation
till år 1882.

100.403

69

17,000

26,650

34,340

1,269,029

31,516

271,101

543,365

7,545

2 3

22,879

949,597
472,508
33,310
- 8,772

73,084

12,429

28,986

37,180

17,710

32,046

79.925

7,686

105,675

9,000

441

64

49;

61!

34;

3 8 [

8 6 j

i

26

41

27

51

4 6 j
72!
2 9!

4 5
8 5

150

4,260

91,997

73

408

610

7

2,570

1,819

1.464

4,813

1,475

66

74

15

483!

3 6

1,120

66: —

184,077

101.533

47,716

500

3 8

10/,948j 9 | 4,083,795| 98j 109,576! 83| 2,104i 02! 333 32$!

11

Summa.

17,000

26,800

_

38,600

1.361.027

1 7

32,000

371,505

1 8

543,365

6 1

24,000

1,134,083

94

574.042

6 9

33,920

_

8,780

_

120,800

7 9

15,000

36,531

74

39,000

19,175

32,046

29

79,925

4 5

12,500

107,650

_

9,000

4,636,753

86

— 64 —

Debet.

Hafvudtitelns besparingsfonder.

! a) För särskilda ändamål reser-,
verade medel.

j Permanenta reservstaten ............j

| Fond för krigsfartygs byggande!

I Skeppsholmsbrons underhåll ......j

j Vattenledningen till Karlskrona
I Ersättnings- och försäljningsmedelj
I Upphalningsslip vid Stockholms;

station........................•••••••.......j

Ky skeppsgossekasern i Karls-!

krona ......................................i

] Magasinsbyggnadens å Skepps-j
holmen förändring till kasern!
j Svängbro å varfvet i Karlskrona)
Muddringsarbeten vid Stockholms;

I station...................................._•••!

På- och tillbyggnad af exercishuset
vid Stockholms station...
Spanmåls- och proviantförrådet i

Karlskrona ..............................

Materialförrådet i Karlskrona.....

d:o i Stockholm......

Beklädnad''f rrådet i Karlskronad:o
i Stockholm)

Kanonvandringar för Kungshol-I

men och Drottningskär -...........j

Ångfartyget Yega3 expedition ...
Komitén för utarbetande af förslag!

till sjöförsvarets ordnande ......I

Dito för utarbetande af förslag!

! till nya fartygscerter ...............

j Branden å Karlskrona stations!

| varf den 20 Januari 1881 ......;

i Dito å dito den 4 Juni 1881......j

5 Sgr för särskilda ändamål reser-[
verade medel,.......................i

Reservation
från år 1880.

Anslås

! Statskontoret.
Uppbörd. | Omföring. j påförd brist

27,468

1,582

15,835

4,599

33:

19:

65

10

32.233! 5 2

79,128

407,493

208,919

39.611

25,118

65:

18

23

30

25!

— — j—j 82,336

82,507)3 4;--

850- 408

2,264—i--

13,622 is)---

36,728

841.989U01

17,298:40

116.541(19 2! 128,140 43

K r e d i

t.

Öfverbetaluing
till år 1882.

Öfverbetalning j
från år 1880.

Utgift.

Om för ing.

Statskontoret
godtgjord be-sparing m. in.

Reservation
till år 1882.

81,859

54

1

477

29

_ _

_ _

26,787

97

- -

83,187

70

_ _

408

6 6

53

52

- -

796

48

__

_____

_ _

_

170

- -

3,676

1 9

---

7,944

92

— —

21,512

91

---

1,000

3,599

1 0

6,356

26

43,084

73

32,233

52

25,657

43

25,657

43

8,671

47

24,307

62

----

24,307

62

18,931

21

_

- -

62,197

44

_

_ _

_

60,567

61

- -

--

346,925

5 7

39,271

20

- -

169,648

03

21,753

52

17,857

78

— —

~~

42,416

6 5

100,000

100,000

36,930

36,93C

_

49,356

1 7

8,968

50

40,387

67

24,871

30

24,871

30

35,026

64

35,026

64

|

5,721

8 G

i 5,721

86

''1 - -

- -

308,227

28

179,849|93

430,525

44

477

12 9

j _ _

784,051

1

13 7

Summa.

82,336 ss
109,975 6 7
1,25866
3,846
29,457

4,599

43,084!

32,233

25,657

8,671

24,307

79,128

407,493

208,919

39,611

42,416

100,000

36,930

49,356

24,871

35,026 64
5,721;86

1,394,904 os

Ber. Ber. 1883 ting. Statsverket.

9

- 66

Debet.

Statskontoret

reservation

från år 1880.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

påförd brist
m. in.

Transport Sgr

841,981

41

116,541

92

128,145

43

b) Vakansafgifter inom båtsmans

hållet enligt Kongl. brefvetden

10 Maj 1872.........................

1

107,861

1 7

e) För hufvudtiteln i allmänhet

08,573

81

1--

25,626

63

Sgr hufvu dtitelns besparingsfonder

880,560

hi

116,541

9 2

153,772

0 6

107,861

1 7

Extra ordinarie anslag:

Artillerimateriel..........................

103,359

82

97,000

Minnaateriel ...............................

219,217

8 8

140,000

T- -

_

- -

_

_ _

_

Fartygsmateriel ...........................

1,087,496

1 0

- -

_ _

_

_ _

_

_ _

_

Skjutförsök och inskjutning af

kanoner ...................................

25,863

27

30,000

— -

- -

- -

Sjöbefästningarne vid Karlskrona

26,155

02

48,000

- -

107

62

- -

_

Optiska signalstationer i Stock-

hokus skärgård ......................

2,104

8 6

- -

- -

_

_ _

_

_ _

_

Expedition till norra iskafvet ...

32,000

Skjutbana vid Karlskrona............

28,107

86

- -

---

_ _

_

- -

_

ISlybygnad för skeppsgosseinrätt-

ningen i Karlskrona ..............

36,728

47

- -

- -

_

_ _

_

___

_

Lönereglering för Kongl. flottan

- -

50,000

- -

_

_ ._

_

_ _

_

Arbetsmaskiner vid Karlskrona

stations varf .......................

- -

_

32,000

- -

_

_ _

_

•_ _

_

Muddringsarbeten vid Stockholms

'' station...................................

- -

25,000

—!

- -

_ _

_

_ _

_

Omarbetning af krut .................

30,000

—!

Säger extra ordinarie anslag......[

l,561,033j

2 8

452,000

_1

107

62

—--

Summa! 2,587.676

28

4,524,691

I

—i

137,469

5 5

313,422

8 5

249,336

5 2

Efter afdrag af hvarandra mot-!

svarande..................................|

316,865

8

313,422

85

2,104

02

Återstår netto! 2,270,810

6 0

4,524,691 *

-j

1.37,469)

6 5 j

247,232

5 0

— 67

K r e d i

t.

''

Summa.

''

Ofverbetalning
till ar 1882.

''Ofverbetalning
från år 1880.

11 tgl ft.

Omforma:.

Statskontoret
godtgjord be-sparing in. in.

Reservation
till år 1882.

308,227

28

179,849

9 3

430.525

44

477

29

784,051

3 7

1,394,904

03

29,066

83

29,066

83

107,861

1 7

136,928

31,144

5 8

— —

33,055

8 6

64,200

44

337,294

1 1

208,916

76

461,670

02

108,338

4 6

817,107

23

1,596,032

4 7

67,243

27

107

62

133,008

93

200,359

82

_ _

- -

120,079

6 7

---

--:

239,138

21

359,217

8 8

235,958

37

851,537

73

1,087,496

1 0

__

_

5,108

6 9

50,754

58

55,863

27

'' 18,386

58

55,876

0 6

74,262

64

2,104

8 6

2,104

8 6

_ _

- -

- -

.- -

32,000

32,000

— —

24,107

86

4,000

28,107

Sfi

36,728

4 7

_ _

__

_ _

_

36,728

47

50,000

——

50,000

2,388

14

29,611

8 6

32,000

16,006

5 6

8,671

47

_ —

321

9 7

25,000

20,151

88

9,848

12

30,000

.

509,431

0 2

95,507

5 6

—•

1,408,202

5 2

2,013,140

90

433,331

0 3

316,865

6 8

5,054,897

02

313,422

8 5

2,104

02

2,558,637

66

8,245,927

23

433,331

03

316,865

6 8

313,422

85

2,104

0 2

433,331

03

1,065,723 5 s

— —

-

--

5,054,897

02

2,125,306

63

7,180,203

6 5

— 68

§ 1.

Sedan JKongl. Maj:t dels den 14 December 1869 medgifvit, att Nya Varfvet
vid Göteborg finge tills vidare under vissa vilkor öfverlemnas till Fångvårdsstyrelsen
för inrättande derstädes af ett sträft- och arbetsfånge^, dels ock den 20 Maj
1870 förordnat om hvad för flyttning eller indragning af skärgårdsartilleriets der
förlagda depot kunde vara att iakttaga, förehade Kong! Maj:t den 5 Maj 1876 till
pröfning frågan om ordnandet af åtskilliga förhållanden beträffande befolkningens
å Nya Varfvet ställning i kyrkligt och kommunalt hänseende samt förordnade
dervid, bland annat, att Nya Varfvets församling skulle ega att inom behöriga
gränser förfoga öfver, förutom fattigvårdskassan och lcyrkokassan jemte kyrkans
persedlar och effekter, jemväl årliga räntan af skolkassans kapital emot skyldighet
för församlingen, till hvilken skolkassan skulle öfverlemnas, att vid hvarje års slut
till Kong!. Marinförvaltningen ingifva fullständig redovisning deröfver.

. Af en jemte Kong!. Marinförvaltningens räkenskaper till Revisorerne öfverlemnad
redogörelse öfver förenämnda skolkassa inhemtas, att densammas behållning
vid 1881 års slut utgjort 12,606 kronor, deraf 14 stycken Allmänna hypoteksbankens
fyra och en half procent obligationer å tillhopa 12,500 kronor och två
stycken Skandinaviska kredit-aktiebolagets depositionsbevis å sammanlagdt 106
kronor. Men enär omförmälda redogörelse, vid hvilken verifikationshandlingar icke
äro fogade, och hvarå icke finnes anteckning om huruvida inventering af kassan i
vederbörlig ordning egt rum, icke synes innefatta sådan fullständig redogörelse
öfver kassan, som, enligt hvad ofvan är nämndt, blifvit af Kong!. Maj:t föreskrifven,
hafva Revisorerne funnit sig böra förhållandet anmärka.

Från Kong!. Marin ingeniörsstatens chefsexpedition har den 8 innevarande
Oktober meddelats följande uppgift å Kong!, flottans bestyckade fartyg (roddfartygen
undantagna), deras antal, cert, bestyckning och hastighet äfvensom å antalet
och beskaffenheten af de Kongl. flottans fartyg,'' som då voro under byggnad:

Pansrade ångfartyg:

Monitorn John Ericsson, med 2 st. 8, o 8 decimaltums reftiade bakladd- ]

ningskanoner; tornväggens tjocklek öfverallt 8,8 decimaltum > 1 st.
(= 261,27 in. in.) Fart 6,5 ä 7 knop.

Transport pansrade ångfartyg 1 st.

— 69 —

Transport pansrade ångfartyg 1 st.

Monitorn Thordön 1 ^åda lika med »John Ericsson.» 1

» Tirfing |

» Loke, bestyckning^ lika med å föregående monitorer; torn- , 3 st.

väggens tjocklek å fronten 15,08 decimaltum (=447,r m. in.)
samt för öfrigt 12,51 decimaltum (=371,4 in. in.) Fart 8 knop. ]

Pansarbåten Garmer, med 1 st. 9 decimaltums slätborrad mynningsladdningskanon;
väggen i kupolen öfver kanonen, ångpannan och
maskineriet aftagande i tjocklek från 5 decimaltum (= 149
in. nr.) förut till 2,5 decimaltum (= 74,5 m. in.) akterut. Fart
5,5 knop.

» Sköld, med 1 st. 8,o 8 decimaltums refflad bakladdningskanon;

tornväggens tjocklek å fronten 7,41 decimaltum (= 220 m. in.)
och för öfrigt 3,14 decimaltum (= 93,2 in. in.) Fart 3,7 5
knop.

» Fenris, med 1 st. 8,08 decimaltums refflad bakladdningskanon;
tornväggens tjocklek å fronten 8,9 8 decimaltum (= 266,6 in. m.)
och för öfrigt minst 3,42 decimaltum (= 101,5 in. in.) Fart

6 knop. _ 10 st.

» Hildur, med 1 st. 8,08 decimaltums refflad bakladdningskanon;

tornväggens tjocklek å fronten 14,12 decimaltum (= 419,2
m. m.) jern och 10,2 7 decimaltum (= 304,9 m. in.) ek samt å
öfriga delar 4,2 8 decimaltum (=127,1 m. m.) jern och 10,27 decimaltum
(= 304,9 in. in.) ek. Fart 8 knop.

» Gerda j

» Ulf j Alla fre lika med »Hildur».

» Björn *

» Berserk, försedd med för-roder; men för öfrigt lika med »Hil dur».

» Solve, lika med »Berserk».

» Folke, kanonen vänd med mynningen akteröfver; för öfrigt

lika med »Berserk».

i

Summa pansrade ångfartyg 14 sf,

— 70 —

Opansrade ångfartyg :

Fregatten Vanadis*, med <s st. 5,63 decimaltums refflade bakladdningskanoner
(deraf 2 på öfra däck och de öfriga 6 ”på batteriet)
samt 8 st. 6J/2 tums bombkanoner af 109 kulors vigt. Fart
för ångkraft 11,5 knop.

Korvetten Balder med 4 st. 5,6 3 decimaltums refflade bakladdningkanoner
samt 2 st. 30 loge kanoner af 150 kulors vigt. Fart för ångkraft
12 knop.

Korvetten Saga, med 1 st. a,63 decimaltums refflad bakladdningskanon
samt 6 st. 4,1 decimaltums refflade mynningskanoner. Fart
för ångkraft 11 knop.

Kanonbåten Blenda•, med 1 st. 9,2 4 decimaltums refflad bakladdningskanon
samt 1 st. 4,1 decimaltums refflad mynningsladdningskanon.
Fart 11,5 knop.

» Bisa, lika med »Blenda.»

» Urd med lika bestyckning som å »Blenda.» Fart 12,6 ä 13 knop.

» Verdande

»

Chefs fartyget -

Skuld
Bota
Slcagul
SJcäggald

Svensksund,

Högland

Motala

Aslög

Astrid

Ingegerd

Sigrid

Alfhild

Gunhild

lika med »Urd.»

med 1 st. 4,i decimaltums refflad mynningsladdningskanon.
Fart 8 å 9 knop.

bestyckning och fart lika med för Svensksund.

3 st.

8 st.

9 st.

Brott med 4 st. autitorpedokanoner af Engströms modell samt 1
tre stycken min-utskjutningsapparater, deraf en under och två \ 1 st.
öfver vattnet. Fart 12,75 knop.

f

Transport 21 st.

- 71 —

Transport 21 st.

Minöfnings fartyget

Rån, med 2 st. min-utskjutningsapparater, en under och en
öfver vattnet. Fart 9,5 knop.

Minbåten Säd, med 2 st. min-utskjutningsapparater, båda öfver vattnet.
Fart 18 knop.

» Rolf med 1 st. min-utskjutningsapparat öfver vattnet. Fart
16 knop.

Minbåtar, mindre, flertalet försedda med stångminor..................................... 7 st.

Summa opansrade ångfartyg 31 st.

Segelfartyg:

Korvetten Norrköping med 2 st. 5,63 decimaltums refflade bakladdnings- |
kanoner, 4 st. 4,1 decimaltums refflade mynningsladdnings- j
kanoner samt 12 st. 30 ft:ge slätborrade kanoner af 150 kulors vigt. (

» Eugenie, med 2 st. 5,6 3 decimaltums refflade bakladdnings- f " s^''
kanoner, 4 st. 4,i decimaltums refflade mynningsladdnings,
kanoner samt 10 st. 30 «:ge slätborrade kanoner af 150 kulors vigt.

Summa segelfartyg 2 st.

Under byggnad på Kong! skeppsvarf i Karlskrona:

Kanonbaten Edda, något större än kanonbåten Urd m. fl., bestyckad med en 27
centimeters och en 15 centimeters Armstrongs kanoner. Fart 13 Y2 knop.
Minkranpråmarne n:r 4 och 5.

Anm. Bland opansrade ångfartygen finnas ännu linieskeppet Stockholm samt ångkorvetterna
Gefle och Thor; och bland segelfartygen linieskeppet Skandinavien, korvetterna Josephine,
åt Chapman och Lagerbjelke samt briggen Nordenskjöld; men alla dessa fartyg hafva blifvit
uteslutna ur denna uppgift af de skäl, att de, såsom krigsfartyg betraktade, äro otjenstbara
samt för öfrigt befinnas i sådant tillstånd, att Kong! Maj:t befalt det desamma tills vidare
skola endast till skrofven nödtorftligen underhållas. Linieskeppet Stockholm är afsedt att
användas såsom skolfartyg på Karlskrona redd, och korvetten Lagerbjelke har på senare
tid användts såsom logementsfartyg vid minöfningsexpeditionerna i Stockholms skärgård.

— 72

Kongl. Sjökrigsskolan.

Med ledning af den i Kongl. Marinförvaltningens hufvudbok för revisionsåret
meddelade redovisning för anslaget till Sjökrigsskolan, har följande öfversigt
öfver skolans inkomster och utgifter blifvit uppgjord:

Debet.

Inkomster:

Ordinarie anslaget för Sjökrigsskolan ....................................... 31,040: —

Af dito dito” för ålderstillägg............................................ 2,000: —

Bidrag af kadetter enligt § 54 i Instruktionen den 30 Maj
1879 för Sjökrigsskolan, till bestridande af kostnaden

för åskådnings- och annan materiel................................ 1,830: —

Terminsafgifter för höstterminen 1881 af 14 i första, klassen

intagne kadetter å 75 kronor ......................................_1,050: 35,920: —

Summa 35,920: —

Kredit.

Utgifter:

Årets stat.

Dagaflci ning,

arf- Ålders voden

tillägg.

in. in.

960

Chefen....................................

1,493: —

1.440

_ _ _

3:ne kadettofficerare ............

1,246: —

5,600

_ _ _

Lärare i militära ämnen...

5,786: -

14,520

— 2,000: —

Dito i icke militära dito...

16,520: —

2,800

- - -

Öfrig personal .....................

2,800: —

1,500

- - -

Undervisning i musik och

dans in. in.........................

365: —

4,220: —

Ved, expenser in. in.............

7,100: — 35,310:

Besparing, tillgodoförd allmänna be sparingarne

...................................... 610: 35,920: -

Summa 35,920: —

— 73 —

§ I Enligt

chefens för Sjökrigsskolan till Kongl. Maj:t afgifna berättelse, ut -

gjorde antalet af i skolan undervisade kadetter den 31 December 1880 ............ 61

Under är 1881 intogos i första klassen ......................................................... 15

Summa 76.

Samma år utexaminerades till Kongl. flottan................................................... 9

samt afgingo på målsmäns begäran............................................................... 4 13.

hvadan vid årets slut antalet kadetter utgjorde...................................................... 63.

Anslaget för sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet.

Med ledning af den i Kongl. Marinförvaltningens hufvudbok för revisionsåret
meddelade redovisning för reservationsanslaget till sjömätningar och Sjökartekontorets
verksamhet, hafva Revisorerne ansett sig böra lemna följande öfversigt
öfver kontorets inkomster och utgifter:

Debet,

Balans från år 1880:

Reservation enligt Marinförvaltningens hufvudbok.................................... 42,753: 16.

Uppbörd:

Arets anslag för sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet
................................................................................. 60,000: —

För försålda sjökort .................................................................. 12,647: 6 3.

För försåld proviant m. m. ...................................................... 566: 37.

Influtne för försålda fartyg m. m. .......................................... 5,400: •— 78,614: ■—

Summa 121,367: 16.

10

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

— 74 —

Kredit,

Utgifter:

Aflöning .................................................................. 12,628: 86.

Till inköp och. underhåll af instrument, materialier,
inventarier samt för tryckningskostnader,
gravering m. m. ........................... 17,179: 9 8.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m............. 1,242: 75. 31,051: 59.

För sjömätningar........................................................................ 42,599: 19. 73,650: 78.

Balans till år 1882:
Reservation enligt .Marinförvaltningens hufvudbok....

§ 1.

47,716: 38.
Summa 121,367: 16.

I fråga om de arbeten, som för sjökarteverkets förbättrande under revisionsåret
utförts, hafva Revisorerne, i likhet med hvad under föregående år egt rum,
velat meddela:

att sjömätningsarbeten utförts dels i Östergötlands skärgård, der de samma
från föregående årets slutpunkter vid Marö, Kolsö, Norrholmen, Buskskär och
Högaörn fortsatts öster om Djursö, Yxnö och Norra Finnö östra kuster sydvårt
hän till en linie öfver Hästö, Missjö, Svensöarne och Vattingarne, hvarjemte hafsbandet
från Svartbådan till något söder om Sandsänkan äfven upplodats, omfattande
dessa mätningar en areal af 4,8 geografiska qvadratmil; och dels vid Gotland'', der
granskning och komplettering af sjömätningskartorna öfver denna ö fortsatts från
Hoborg till Karlsöarne, och lödningar till sjös utanför denna kustdel blifvit utförda
öfver en areal af 100 geografiska qvadratmil; hvarjemte undersökningar af grund
vid Utklippan, Karlskrona och Storjungfrun utanför Söderhamns skärgård blifvit
verkstälda;

att under året i koppar graverats en karta öfver Bohusbugten i skalan
1: 200,000 samt en karta öfver Bottniska viken i skalan 1: 400,000;

att en karta öfver Kattegat i skalan 1: 250,000, en öfver Bottenhafvet i skalan
1: 450,000 och en öfver norra delen af Östersjön i skalan 1: 500,000 voro under
arbete; samt

att å sjökarteverkets koppartryckeri under året blifvit tryckta 7,600 stycken
ökort och 800 stycken tilläggsblad.

75

Kongl. Lotsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar.................................................................................................... 197,865: 36.

Uppbörd:

Femte hufvudtitelns kontanta anslag till lots- och fyr inrättningen

............................................................... 1,000,000: —

Leverering från Statskontoret:

Öfverskott å fyr- och båkmedlen för

år 1879 ............................................... 72,223: 28.

Ersättning för fiskares förande till

Stettin................................................... 559: 76. 72,783: 04.

Särskilda uppbördsmedel ................................................ 4,990: 8 3. 1,077,773: 87.

Summa 1,275,639: 2 3.

Kredit.

Utgifter:

För lots- och fyrinrättningen....;...................

Leverering till amiralitetskrigsmanskassan

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning ...

Dito i Riksbanken
Förskott........................

1,036,499: 44.

3,500: — 1,039,999: 44.

604: oi.

195,498: 9 3.

39,536: 85. 235,639: 79.
Summa 1,275,639: 23.

76 -

Specifikation å de i näst förestående tabell

Debet.

Reservation

från år 1880

Anslag

Leverering.

Uppbörd.

Aflöning.....................................

41,871

42

610,585

1,258

33

Underhåll...............................

72,946

27

309,375

- -

545

18

Kontorshyror och expenser
Grundräntor, jordskyld, ersättning

1,104

45

14,500

- -

- -

för vedbrand ro. m......................

Hyra för Lotsstyrelsens embets-

4,600

11

6,500

- -

64

34

lokal ....................

4,500

- -

- _

Rese- och traktamentskostnader
Skrifmaterialier och expenser, ved

4,461

04

17,500

m. m....................

686

16

5,000

- -

- -

Extra utgifter

923

43

16,000

- -

- -

Amiralitetskrigsmanskassan............

Bidrag till underhåll af en fyr på

- -

3,500

Cap Spartel

Lifräddningsanstalterna å rikets

---

540

- -

1

- -

kuster.............................

12,000

12,000

125

80

Behållna lots- och fyrmedel
Öfverrevisionsdepartementets obser-

59,272

48

---

72,783

04

2,820

27

vationsmedel ...

4

Anmärkningsmedel

172

91

Säger

Efter afdrag af omföringar och

197,865

36

1,000,000

72,783

04

4,990

83

öfverbetalningar........................

Summa

197,865

36

1,000,000

72,78304

4,990

83

upptagna inkomst- och utgiftssummor.

Kredit,

Öfverbetal-

Reservation

till år 1882.

Summa.

Omföring.

ning till år
1882.

Utgifter.

Leverering.

Omföring.

622,419

93

15,491

42

'' 15,803

40

653,714

76

- -

- -

255,522

47

54,517

Öl

72,826

97

382,866

45

— —

1,468

82

16,440

64

632

63

17,073

27

— —

5,814

94

653

29

4,696

22

11,164

45

_ _

_

_ _

_

4,500

_

_ _

_

_ _*

_

_ _

4,500

14,596

97

3,428

24

3,935

83

21,961

04

563

74

1,032

90

7,282

80

- -

- -

_

- -

7,282

80

2,334

03

190

37

19,447

83

19,447

83

3,500

3,500

539

26

---

75

540

. \

_

_ _

_

16,517

16

_ _

_

7,608

65

_ _

24,125

80

82,494

70

73,407

26

2,897

77

141,065

46

217,370

49

4

'' 4

10

20

— —

162

71

172

91

85,392

47

2,692

09

1,036,499

44

3,500

_

85,392

47

238,331

88

1,363,723

79

85,392

47

2,692

09

_ _

_

_ _

85,392

47

2,692

09

88,084

56

---

,--

1,036,499

44

3,500

— —

235,639

79

1,275,639

23

78

§ L

Vid granskning af Lotsstyrelsens förvaltning hafva Revisoreme funnit an
mäijmingsvärdt, att å lotsfördelningarnes samtliga stationer prenumeration egt
rum å tidningen »Svenska Veckobladet» dels med, dels utan bihang. Kostnaden
härför har uppgått till ett sammanlagdt belopp af 232 kronor 90 öre. Under
n:r 337 bland verifikationerna till utgifter för Norrköpings fördelning förekommer
afskrift af ett cirkulär från Lotsstyrelsen af den 21 December 1880, hvari »erinras,
att lotsfördelningschef för hvarje fyrplats eger prenumerera å ett exemplar af
Svenska Veckobladet (utan bihang).»

*

— 79

N avi gationsskolorna.

Insp

öfver

tionss

w

o

Q

O:

o

g

<1

CD

CO

<1

«

P

P

ce

O:

K

CD

*-i

P

ce

p

g* O
SL p

pr

tr

CD

CT

CD

P^

3

CD

CO

er

CO

er

p

B

p

S

CO

O:

in

P

B

B

Debet.

o <
Scrq''
P P

*s''

05

13

B

qq

O:

P

B

P

j-s

p

P

CP

Balans från år 1880:
Tillgångar ........................

1,273

74

537

13

642

25

2.814

28

1,940

52

1.109

71

529

49

994

20

744

11

10,585

43

Upphörd:

Af 5:te hufvudtitelns ordinarie

anslag:

Undervisningsanstalter för
sjöfart:

Aflöningar, arfvoden, hyra

m. m., enligt stat .......

Till underhåll af instrument,

1,000

_

10,900

22,150

_

4,800

_

9,300

4,800

4,800

6,300

5,925

2,208

33

6,300

78,483

33

kartor, böcker och möb-lersamt ved ochljusm. in.
För undervisning åt loko-motivförare.............

1,700

2,300

650

-

1,050

650

-

750

650

800

2,278

900

11,728

1,500

100

100

« lokomotivförares in-skrifning .....................

300

-

1,750

1 nnn

1,250

1,500

1 000

Ålderstillägg ..................

1,750

2,750

12,500

Säger

1,000

_

14,950

_

27,800

5,450

12,700

6,950

—=

6,550

8,200

__

8,225

4,486

33

8,200

104,511

33

Terininsafgifter .....................

459

627

204

-

273

270

267

387

195

24

180

2,886,

32

Försälj ningsmedel .................

16

32

122

190

30

10

27

23

16

Intressemedel......................

66

02

59

00

33

404

10

Anmärkningsmedel ...........

500

500

Säger uppbörd

1,000

15,409

28,427

-

5,670

32

13,095

66

7,410 03

6,847

8,597

59

8,447

50

4,510 3 3

8,903 33

108,317

75

Balans till år 1888:

Skuld...............................

---

295 85

295

85

Summa

1,000

16,682

74 28,964

13

6,3l’2

57

15,909 94

9,350

54

7,956

71

9,127

08

9,441

70

4,510

33

9,943

29

119,199

03

Kredit.

Utgifter:

88,983

Aflöning .........................

Hyra för lokal åt skeppbyggeri-afdelningen i Göteborg .....

1,000

13,250

21,700

2,500

4,800

11,650

6,300

~

5,800

7,549

92

7,425

2,208

33

7,300

25

2,500

Instrument, böcker och inven-tarier ..........................

Ved, ljus, städning samt öfriga

_

460

85

760

17

72

85

926

20

64

35

43

195

45

582

1,419

23

1,262

36

5,204

46

597

490

1,305

9,845

utgifter..........................

1,352 so

3,194

27

723

28

494

37

401

53

702

16

74

83

90

93

81

Anmärkningsarfvode........

Leverering till Marinförvaltnin-

75

75

300

gen..................................

Säger utgifter

1,000

15,063

65

28,454

44

5,596

13

13,070

57

6,765

88

6,545

10(8,343

11

8,007

83

4,118

46

9,943

29

106,908

52

Balans till år 1882:

Tillgångar:

783

1,433

391

9,190

Kontant behållning ............

1,619

09

509

69

716

44

2,839

37

84

32

811

55

97

87

87

17

Fordringar .....................

---

2,500

3 4

600

3,100

34

Säger utgående balans

1,619

09

509

69

716 44

2,839

37

2,584

66

1,411

5 51 783

97

1,433

87

391(87

12,290(51

Summa

1,000

16j682|74

28,964(13

6,312(5 7

15,909

94

(9,350

[54

7,956(71

[9,127(08

9,441

70

4,510(33

9,943

29

119,199(03

— 80 -

§ 1-

Sedan 1880 års Riksdag beviljat medel för inrättande af eu navigationsskola
å Sveriges vestra kust, bär Kong! Maj:t genom nådigt bref den 5 November samma
år förordnat om Sådan skolas förläggande i Strömstad; och bär denna skola från
och med 1881 års början trädt i verksamhet.

§ 2.

Af 1879 års Statsrevisorer, Indika vid besök i Malmö tagit kännedom om
lokalen för navigationsskolan derstädes, anmärktes, att nämnda lokal vore så otillfredsställande,
att en ny lägenhet för läroanstalten syntes snarast möjligt böra
anskaffas.

Efter erhållen kunskap om, att en ny byggnad för navigationsskolan i
Malmö numera vore på stadens bekostnad under uppförande, hafva vid det besök,
som, enligt hvad förut i denna berättelse finnes omförmäldt, blifvit i nämnda stad
aflagdt, några bland Revisorerne tagit berörda byggnadsarbete i betraktande.
I enlighet med hvad dervid inliemtats, få Revisorerne meddela, att navigationsskolabyggnaden
uppföres å östra hamnarmen inom qvarteret Flintrännan med hufvudfapaden
mot söder och i två våningar samt med torn för observatorium på norra
sidan, äfvensom att byggnaden, hvars anordning, så vidt de företedda ritningarne
utvisade, syntes blifva för ändamålet tjenlig, enligt kontrakt skall vara färdig till
inflyttning den 1 September 1884.

Sjette Hufvudtiteln.

Kongl. Civildepartementet.

För revisionsåret har af Kongl. Civildepartementets registrator i särskilda
räkningar lemnats redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i
nedanstående tabell:

— 81

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering
"f t* ^ ti fr* A ti

år 1880. Statskontoret.

Utgift.

Behållning

till

år 1882.

Summa.

Sjette hufvudtitelns ordinarie
anslag:
Statsministern, löne -

fyllnad ..................... —--

Statsråden utan depar-

5,250: -

5,250: —

---- 5,250: —

tement, aflöning .........

Chefen för Civildepar-

36,000: —

36,000: —

--- 36,000: —

tementet, dito ............

Civildepartementets
expedition:

17,000: -

17,000: —

--- 17,000: —

Aflöning ...............— — —

Amanuensarfvoden

61,550: —

61,550: —

--- 61,550: —

m. m. ..................—---

Alderstillägg för Civil-departementets tjen-

15,000: —

15,000: -

--- 15,000: —

stemän .....................—--

Skrifmaterialier och

5,000: —

5,000: -

--- 5,000: —

expenser, ved, m. m. 5: 87.

12,000: —

11,948: 46.

57: 41. 12,005: 87

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:
Postafgifter för tjenstebref
.....................

461: 64.

461: 64.

461: 64.

Summa 5: 87. 152,261: 64. 152,210: io. 57: 41. 152,267: 51.

§ I I

1881 års redovisning för expensmedlen vid Civildepartementet upptages
såsom kostnad för prenumeration å tidningar ett belopp af 166 kronor, hvilken
utgift endast styrkes med en af en bland departementets vaktmästare uppgjord
och qvitterad förteckning å tidningarne jemte prenumerationspriset. Till omförmälda
utgifts fullständiga verificerande synas dock qvitten från vederbörande tidningar
å de särskilda prenumerationsafgifterna hafva bort räkenskapen bifogas;
hvilket Revisorerne velat till iakttagande för framtiden anmärka.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

11

— 82 —

#

Kongl. Kommerse För

nedan omförmälda anslagsmedel, som varit stälda till Kommersekollegiets förfogande,

För år 1881:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Kommerskollegium:

Aflöning åt kollegii embets- och tjensteman..............................................................................

Extra biträden, kanslistgöromåls förrättande och juridiska biträdet......................................

Till blibliotek och tidskrift .....................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna: .

Reseunderstöd till arbetare i näringsyrkena............................................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärfva sig ökad insigt i

bergshandtering..........................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m........................................................................................

Extra utgifter:

Till extra biträden

• .....................................................................*...............................................

Af besparingarne för jordbruket, handeln och näringarne:

Reseunderstöd till arbetare i näringsyrkena..............................................................................

Dito till personer, som önska i främmande länder förvärfva sig ökad insigt i bergshandtering.
....................................................................i........................

Af hufvudtitelns allmänna besparingar:

Vikariatsarfvoden..........................................................................................................................

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag: \

Postafgifter......................................................................................................................................

Transport

— 83 —

kollegium.

liar kollegiet i särskilda räkningar afgifvit redovisning, hvars resultat framgår afföljande tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning

från Uppbörd,
år 1880.

Leverering Skuld

från till

Statskontoret, år 1882.

Skuld

från Utgift,

år 1880.

Leverering Behållning
till till

Statskontoret, år 1882.

Summa.

118: 12.
,75: 26.

568: 62.

52,400:

52,216:

67.

183:

33.

52,400:

5,400:

143:

95.

5,368:

13.

6:

04.

5,518:

12.

300:

246:

34.

75:

26.

53:

66.

375:

26.

6,150:

5,850:

300:

6,150:

4,875:

4,875:

_

4,875:

_

280:

23.

19,000:

16:

05.

19,853:

47.

11:

43.

19,864:

90.

750:

750:

750:

1,850:

1,850:

1,850:

875:

875:

875:

1,611:

57,

1,642:

88.

1,611:

57.

1,642:

88.

3,254:

45.

1,988:

69.

1,988:

69.

1,988:

69.

280:

23.

95,200:

26.

1,658:

93.

1,755:

52.

95,516:

18.

258:

59

371

13.

97,901:

42.

762:

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag:
Tillfällig löneförbättring för Kommersekollegium

Transport

Summa

Förutom omförmälda aflöning, 52,216: 67, har till kollegii president, 3:ne kommerseråd
och en kanslist utgått aflöning:

Från sjette hufvudtitelns ordinarie anslag »Extra utgifter»
med................................................................................................... 3,200: —

Af manufakturförlagslånefondens medel med.................................. 11,100: — 14,300: —

som redovisas dels i Räntekammarens hufvudbok och dels i Kong!. Statskontorets redogörelse
öfver manufakturförlagslånefonden.

För år 1882:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Ersättningar till svenske och norske konsuler för lemnadt understöd till svenskt sjöfolk -

Af handels- och sjöfartsfondens medel:

Till godtgörande af svenske och norske konsulers utgifter för svenska undersåtar

Summa

— 85 —

Debet.

Kredit.

Behållning
från
år 1880.

Leverering Skuld Skuld

Uppbörd. från till från

Statskontoret, år 1882. år 1880.

Leverering Behållning
Utgift. ■ till till

Statskontoret, år 1882.

Summa.

762: —

280: 23. 95,200: 26. 1,658: 93. 1,755: 52.

95,516: 18. 258: 69. 371: 13.

97,901: 42.

- -

8,740: —

8,740: —----

8,740: -

762: —

280: 2 3. 103,940: 26. 1,658: 93. 1,755: 52.

104,256: 18. 258: 59. 371: 13.

106,641: 42.

%

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

från Uppbörd. från

år 1881. Statskontoret.

Skuld

till

år 1883.

Skuld
från
år 1881.

Afskrifning Leverering
och till

utgift. Statskontoret.

Behållning

till Summa,

år 1883.

9,066: 12.-- 2,700: —

91: 64.

— 84.

657: 6 5. 4,389: 5 8.

6,809: 69. 11,857: T6.

1,471: 98. 71: 59. 5,000: —

25: 19.

— —

5,347: 59.

1,221: 17. 6,568: 76.

10,538: lo. 71: 59. 7,700: —

116: 83.

— 84.

6,005: 2 4. 4,389: 6 8.

8,030: 86. 18,426: 5 2.

- 86 -

Statistiska tabellkommissionen.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar......................................................................................................... 2,157: 36.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Sjette hufvudtiteln:

Statistiska tabellkommissionen:

Bestämda anslaget.................. 28,400: —

Af årets reservationsanslag... 23,500: —

» reservation från föregående
år........................... 8,000: — 59,900: —

Ålderstillägg ................................................... 600: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m....... 2,800: —

Allmänna besparingarne ................................ 8,000: —• 71,3CXJ: —

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref .............................................. 2,971: it. 74;271: 17.

Summa 76,428: 62.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning ....................................................................................... 29,000: —

Bibliotekets underhåll.................................................................. 1,251: so.

Arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar 25,073: 37.

Det officiella statistiska trycket ................................................ 13,241: ii.

Statistisk tidskrift...................................................................... 1,248: 36.

Transport 69,815: 27.

87

Transport 69,815: 27.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in............................''...... 2,905: 28.

Postafgifter för tjenstebref ......................................................... 2,971: 17. 75 69T 72

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning i kassan:

A reservationsanslaget............................................................... 724: 70.

» förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. in. 12: 10. 736; so

Summa 76,428: 52.

Anm.: Vid årets slut innestodo hos Statskontoret:

å anslaget för det officiella statistiska trycket........................... 6,000: —

» d:o till en aflönings- och pensionsstatistik .................... 2,000: —

Tillsammans 8,000: —

Kongl. General -

Från Kongl. Generallandtmäterikontoret liar för revisionsåret i särskilda räkningar

Sjette hufvudtiteln:

, Af anslaget till landtmäteristaten:

Aflöning till Landtmäterikontoret..........................................................

Extra biträden och renskri fn ilig ............................................................

Arfvoden till lärare för landtmäterielever ..............................................

Af anslaget till ålderstillägg .........................................................................

» » » skrifmaterialier, expenser, ved m. m................................

Sjunde hufvudtiteln:

Af anslaget till postafgifter...........................................................................

Nionde hufvudtiteln:

Af allmänna indragningsstaten:

Ingen i oren P. E. Bergstrand, enligt Kongl. brefvet den 7 Juni 1878

Under året influtna böter och viten samt försäljningsmedel

Summa

Förestående behållning till år 1882 utgöres af:

Kontant hos redogöraren.............................

D:o i Riksbanken .........................

1,445: 64.
4,288: 46.

— 89 —

landtmäterikontoret.

lemnats redovisning för de medel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering Skuld

från är Uppbörd. från Stats- från år Utgift.
1880. kontoret. 1880.

Leverering Behållning
till Stats- till år
kontoret. 1882.

23,764: 63.

-- 23,764:

63.

- ---

4,807: 26.

-- 4,525:

69.

281:

66.

950: -

3,000: —

-- 3,950:

- - - _

5,000: -

- — 5,000:

--- _

315: 82.

69: —

4,400: —

-- 3,889:

98.

894:

84.

145: —

300: —

-- 286:

12.

158:

88.

•--

2,662: —

-- 2,662:

----

:,288: 46.

1,815: —

5: 27. 592:

07.

1,107: 50. 4,398:

62.

5,699: 28. 1,884: — 43,933: 88. 5: 27. 44,670: 39. 1,107: so. 5,734: —

Summa.

23,764: 63.
4,807: 26.
3,950: —
5,000: —
4,784: 82.

445: —

2,662: —

6,103: 46.
51,517: 16.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

12

90 —

Kongl. Justeringsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar...................................................................................................... 14,604: 88.

Inkomster:

Af sjette hufvudtitelns besparingar för jordbruket, handeln

och näringarne ................................................... 10,936: 63.

» sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag för kontrollen
å tillverlcningsafgifter ........................... 200: —

» dito dito för postafgifter ................................. 161: 07.

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag till
arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen an stälda

personal.................................................. 9,300: —

Intressemedel...................................................................

För försålda exemplar af modellteckningar .......;.................

Genom försäljning af justeringsmateriel.................................

Influtna justeringsafgifter
Expeditionslösen

20,597: 70.

350: —

65: so.

279: —

1,675: 14.

94: — 23,061: 64.
Summa 37,666: 62.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden till den vid Justeringsstyrelsen anstälda personal... 9,300: —

Dito för justering af bränvinsprofvare....................................... 200: —

, Diverse utgifter i och för införandet af det metriska systemet

för mått och vigt .................................................................... 6,921: 72.

Till Statskontoret levererade justeringsafgifter och expeditionslösen
................................................................................ 1,322: 99. 17.7-J 1; n.

Transport 17,744: 71.

91

Balans till år 1882:

Transport 17,744: 71.

Tillgångar:

Kontant behållning:

i kassan ............................................................. 1,221: 81.

på folioräkning i Riksbanken........................... 8,700: — 9,921: 81.

Utlånta medel:

på deposition i Riksbanken .......................................... 10,000: — 19,921: 81.

Summa 37,666: 52.

Rikets ekonomiska kartverk.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ......................

Upphörd:

Kommissionen
för de allmänna
kartarbetena.

Allmänna ekonomiska
kartverket.

Ekonomiska
kartverket i
Norrbottenslän.

5: 30. — — 222: 36.

Ordinarie statsanslag:

Sjette hufvudtiteln:

Rikets ekonomiska kart \

verk.............................. — — 6,000: — — —

Landtmäteristaten:

Indragne andre landt mätare-löner

.............. 20,475: — --

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter ....................... 178: 60. — —

Extra ordinarie statsanslag:

Sjette hufvudtiteln:

För de ekonomiskt-geografiska
kartarbetena

i Norrbottens län ........ .. 31,000: —

26,653: 60. ~31~222: 36.

227: 66.

Transport 5: 3 o

227: 66.

— 92 —

Kommissionen Allmänna eko- Ekonomiska

för de allmänna nomiska kart- kartverket i

kartarbetena. verket. Norrbottens län.

Transport 5: 3o.
För de ekonomiska kart-arbetena i öfriga delar

af riket ........................ ...

För försålda häradskartor och
beskrifningar in. in............ — —

26,653T60.

45,000: -

231: 27.

31,222: 36. 227: 66.

136: 83.

Säger

Levereringar:

Från allmänna ekonomiska
kartverket

» ekonomiska kartver-ket i Norrbottens län

5,400: —

3,600: —

71,884: 87.

31,136: 83. 103,021: 70.

9,000: —

Summa

9,005: so.

71,884:. 87.

31,359: 19. 112,249: 36.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden till personalen

500: —

39,049: 99.

11,916: 66.

Dagaflöningar ........................

4,243: —

4,490: —

Resekostnadsersättning

5,096: 9 4.

1,963: 6 8.

Hyra för arbetslokalen

2,250: -

600: —

Rit- och skrifmaterialier

- -

578: 02.

- -

Inköp och underhåll af in-

strument och effekter...

1,038: li.

312: 09.

Dagsverkskostnader...............

2,995: 3 5.

5,413: 98.

Tjenstebrefsförsändelser.........

178: 60.

Tryckning af kartor och hä-

radsbeskrifningar ...............

2,898: 40.

1,333: 40.

För färgläggning och renskrif-

ning m. m.........................

— —

331: 75.

» städning, ved och ljus m. in.

•--

767: 32.

_ —

Fältmätningsarbeten ...........

5,063: 19.

— —

Ritarbeten ........

673: —

- -

Fotografierings-, graverings-

och tryckningskostnader ...

1,796: 40.

---

Transport

8,032: 59.

59,427: 48.

26,029: 81.

— 93 -

Kommissionen
för de allmänna
kartarbetena.

Allmänna eko-nomiska kart-verket.

Ekonomiska
kartverket i
Norrbottens län.

Transport

Diverse utgifter

8,032: E 9.
125: 42.

59,427: 48.
555: 63.

26,029: 81.
357: 18.

Säger

8,158: oi.

59,983: oi.

26,386: 99.

94,528:

Öl.

Leverering^:

Till kommissionen för de all-

manna kartarbetena

5,400; —

3,600: —

9,000:

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning

847: 29.

6,501: 86.

1,372: 20.

8,721:

35.

Summa

9,005: so.

71,884: 87.

31,359: 19.

112,249:

36

§ I Uti

den af afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning till
Kong! Maj:t afgifna berättelse om de arbeten, hvilka under år 1881 blifvit utförda
af det ekonomiska kartverk, som bär till uppgift att kartlägga södra och mellersta
delarne af riket, meddelas följande redogörelse för berörda arbeten:

Inom Skaraborgs län hade kartläggningen på det sätt fortsatts, att arbetena
på fältet pågått inom Yadsbo, Kållands, Åse och Barne härad till en omfattning
af 10,6 qvadrataln. Ekonomiska beskrifningar hade i tryck utgifvits öfver Dals
och Lysings härad af Östergötlands län, hvarjemte dylik beskrifning öfver Ydre
härad af samma län vore under tryckning. Då den under gravyr varande och på
hushållningssällskapets bekostnad upprättade kartan öfver sistnämnda härad blifvit
i det närmaste fullbordad, komme med 1881 års utgång kartverkets arbeten för
hela Östergötlands län att blifva fullbordade och i tryck utgifna. Arealberäkningar
och utarbetandet af beskrifningar öfver Skaraborgs län hade fortsatts i samma
mån arbetena å fältet fortskridit.

Beträffande de arbeten, som under året blifvit utförda af Norrbottens ekonomiska
kartverk, meddelas i särskild! deröfver afgifven berättelse, att mätningar i
skalan 1: 20,000 blifvit inom Jukkasjärvi sockens skogland verkstälda till en vidd
af något öfver 6 qvadratmil. Inom Torne lappmarkers fjelland hade 24 qvadratmil
blifvit uppmätta i skalan 1: 50,000. Inom Pajala och närgränsande socknar hade
detaljafvägningar blifvit utförda, äfvensom en kontrollinie blifvit afvägd från Haparanda
till Parrakka by inom Jukkasjärvi socken. Kartan öfver Pite härad hade
under året blifvit utgifven.

— 94 —

Öfverståthållareembetet.

I sammanhang med länens landsböcker redogöres i denna berättelse för den
af Öfverståthållareembetet för kronouppbördsärenden afgifna särskilda räkenskap för
uppbörden i Stockholms stad, och under särskild rubrik redogöres här nedan för
Öfverståthållareembetets depositionsmedel. Dessutom har af Öfverståthållareembetet
i särskilda räkningar redovisats för de i följande tabell sammanförda medel:

Debet. Kredit.

Behållning Leverering
från år från Stats-list). kontoret.

Leverering
Utgifter. till Stats-kontoret.

Behållning

till år Summa.

1882.

Ordinarie anslag;

Sjette hufvudtiteln:

Öfverståthållareembetet:

Aflöning m. m. ......... ... 31,032: 30.

31,032: so. ----

-- 31,032: 30.

Hyra för lokal till Öf-verståthållareembe-tets kansli............... ... 3,000: —

3,000: ---

-- 3,000: —

Gratifikationer till

Kongl. Poliskamma-rens extra ordinarie

tjensteman.................— 150: —

150: —

--- 150: —

Bidrag till aflöningen
af kronouppbörds-

verket i Stockholm 1,587: 72. 11,472: —

11,516: 58. 1,543: 14.

13,059: 72.

Skrifmaterialier och ex-penser, ved m. m. .. 830: 72. 12,000: —

11,881: 52.--

949: 20. 12,830: 72.

Sjunde hufvudtiteln:

Lyshållning m. fl. utgifter
för kronans publika
hus i Stockholm: För

renhållning vid

åtskilliga kronans _

Transport 2,418: 44. 57,654: so. 57,580: 40. 1,543: 14. 949: 20. 60,072: 74.

- 95 —

Debet.

Behållning Leverering
från år från Stats1880.
kontoret.

Transport 2,418: 44. 57,654: 30.
hus och tomter i

hufvudstaden ........19,714: 08.

Postafgifter för tjenstebref.
...........................6,417: 02.

Kredit.

Utgifter.

Leverering
till Stats-kontoret.

Behållning
till år
1882.

Summa.

57,580: 40.

1,543: 14.

949: 20.

60,072:

74

19,714: 08.

19,714:

08

6,417: 02.

- -

- -

6,417:

02

Extra ordinarie anslag:

Sjette hufvudtiteln:

Till fortsatt utgifvande

af »polisunderrättelser» — .—

10,000:

Bidrag till aflöning åt

exekutionsbetj eningen

i Stockholm ;................

12,200:

10,000: —

- -

--- 10,000:

12,200: —

__

-- 12,200:

Summa 2,418: 44. 105,985: 40. 105,911: so. 1,543: 14. 949: 20. 108,403: 84.

Behållningen till år 1882 utgöres af kontant behållning.

Förutom ofvannämnda belopp hafva under revisionsåret från Statskontoret
utbetalts utan vidare redovisningskyldighet:

Till Ofverståthållareembetets disposition för polisens vidmakthållande i
hufvudstaden 28,100 kronor af anslaget: »Ofverståthållareembetet.»

Till Stockholms stads drätselnämnds disposition, för liqviderande af den å
kronans egendomar inom hufvudstaden belöpande fastighetsskatt för år
1880, 15,130 kronor 5 öre, af anslaget »Lyshållning m. fl. utgifter för
kronans publika hus i Stockhohn.»

— 96 —

Öfverståthållareembetets depositionsmedel.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar

Deponerade medel

30,767: 08.

Uppbörd:

............. 157,492: 19.

Summa 188,259: 27.

Kredit.

Utgifter:

Aterlyftade depositioner................................................................................. 124,926: 25.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

I Riksbanken innestående

63,333: 02.

Summa 188,259: 27.

97

i

)

Uev. Ber. 1883 angående Statsverket.

13

Upsala

Stockholms

Södermanlands

Östergötlands

Gotlands

Kalmar

Blekinge

Jönköpings

Kronobergs

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs

Elfsborgs

Skaraborgs

Örebro

Vermlands

Vestmanlands

Kopparbergs

Getleborgs

Vesternorrlands

Jemtlands

Yesterbottens

Norrbottens

Stockholms stad

— 98 —

Stockholms stads krono -

Debet.

K r

e-

Ingående

Utgående

Ingående

balans för

Uppbörd

Kemiss

balans för

balans för

Afkortning.

Utgift.

tillgångar.

skulder.

skulder.

län

888,437

G1

l,609,389oi

720,979

27

99,268

14

96,187

28

12,456

72

1,136,766

84

»

1,041,073

80

1,460,233

96

162,136

83

94,689

50

91,044

48

15,421

36

826,817

05

»

920,473

44

1,370,031

75

133,801

19

74,646

22

71,004

06

9,433

18

786,216

76

»

2,143,812

03

3,647,350

70

457,625

58

188,542

42

193,075

89

28,098

52

1,441,616

41

»)

371,163

29

512,000

19

182,855

35

62,739

63

62,391

56

4,751

67

370,145

51

»

1,317,911

88

2,150,172

47

410,345

72

53,347

04

48.909

89

60,562

70

1,053,200

69

»)

782.373

16

2,494,277

98

1,247,214

62

49,898

51

32,010

91

34,531

41

1,783,325

72

)>

954,297

69

1.489,058

86

813,826

83

118,920

36

116,194

32

21,851

43

1,272,285

68

))

833,804

28

1,665,114

73

231,759

21

77,394

06

63,743

65

14,437

79

580,384

23

»

1,380,301

27

7,094,763

48

480,194

22

102,590

57

80,022

91

18,046

59

1,839,331

03

))

2,020,833

59

4,181,236

70

1,898,488

40

108,013

77

102,130

88

50,337

70

2,214,495

45

»

544,174

32

775,464

01

195,261

17

6,677

99

8,67!

18

14,516

83

365,296

60

»

1,355,110

43

2,464,811

85

110,942

44

15,773

34

11.049

56

126,730

62

802,905

55

))

1,399,014

83

2,136,302

65

293,071

60

94,738

26

87,044

65

71,276

72

1,171,290

94

))

1,808,807

01

3,763,475

84

200,239

16

136.293

82

132,592

31

32,996

79

1,062,578

88

»

915,402

74

1,407,898

90

498,088

94

68,615

09

66,082

64

16,412

14

815,072

68

»

1,035,527

37

1,302,634

99

400,261

80

45,559

38

45,391

81

31,286

76

899,773

50

))

985,624

28

1,343,813

73

382,843

13

139,992

72

122,335

55

20,687

17

868,882

51

))

782,617

51

946,382

56

715,842

53

19,476

28

17,685

75

21,332

22

869,711

31

»

973,550

79

1,160,768

65

586,127

10

39,426

60

33,418

04

50,670

28

801,375

55

))

898,600

27

1,322,815

16

453,891

51

39,010

47

28,455

26

33,426

92

1,013,178

52

rt

415,315

50

678,059

93

266,908

86

33,280

51

13,299

82

13,887

34

470,627

28

»

403,377

17

800,494

27

443,444

17

40,283

98

30,954

46

13,169

85

943,751

87

))

474,507

41

1,139,682

27

291,967

28

13,324

41

15,192

26

21,538

80

891,022

44

1,187,442

96

1,682,051

65

8

05

---

115,293

77

7,591

10

Summa | 25,833,554)68148,598,286)

29)

11,078,116

91)

1,722,511] i s|

1,568,889|

12

853,155

28)

24,287,644

10

räkenskaper och länens landsböcker.

d i t.

Summa.

Remiss.

Utgående balans

för tillgångar:

Kontant

behållning.

Behållning
af bergs-effekter.

Utlånta

medel.

Utestående

uppbörd.

Förskott.

%

Propric-

balans.

Fordringar.

Summa.

1,241,219

56

37,403

72

752,857

71

6,090

72

3

19

35,088

29

831,443

63

3,318,074

03

884,155

22

57,791

04

854,083

35

757

49

28,064

10

940,695

98

2,758,134

09

665,461

70

58,376

25

612

91

__

845,880

74

12,775

53

49,191

47

966,836

90

2,498,952

60

2,583,998

41

155,029

50

1,719,297

80

24,120

27

292,093

93

2,190,541

50

6.437,330

73

292,585

86

30,733

09

305,364

68

12,308

29

50,477

80

398,883

86

1,128,758

46

1,318,981

67

69,100

84

1,157,826

90

64,275

43

9,157

23

149,761

76

1,450,122

16

3,931,777

11

1,891,548

96

128,609

69

463,386

63

6,144

91

100

234,106

04

832,347

27

4,573,764

27

982,465

92

65,654

97

889,802

64

11,687

73

8

43

16,152

62

983,306

39

3,376,103

74

1,381,488

86

57,728

11

608,196

79

8,862

29

31,928

33

61,302

23

768,017

75

2,808,072

28

5,751,995

_

104,932

46

765,366

87

47,578

45

30

450,531

38

1,368,454

Öl

9,057,849

54

3,297,847

45

137,735

89

1,765,284

19

140,740

90

2,043,760

98

7,708,572

46

524,673

41

39,845

34

541,732

53

534

50

26,307

10

608,419

47

1,521,577

49

1,629,070

79

44,739

47

1,287,362

64

12,402

37

9,378

36

22,998

70

1,376,881

54

3,946,638

06

1,272,917

13

138,959

93

6,666

67

1,050,200

03

11,644

65

47

30

113,079

32

1,320,597

90

3,923,127

34

2,729,502

96

91,386

26

1,530,034

93

22,389

78

269

96

307,063

96

1,951,144

89

5,908,815

83

1,044,424

41

89,174

17

767,975

02

13,903

51

-—

76,961

10

948,013

80

2,890,005

67

782,771

42

190,902

52

812,696

38

18,941

15

2,220

_

1,024,760

05

2,783,983

54

798,309

13

53,295

51

924,992

65

24,321

16

86

45

39,363

73

1,042,059

50

2,852.273

86

776,505

37

80,902

95

676,737

34

21,213

81

230

13

---

779,084

23

2,464,318

88

915,651

38

84,909

51

858,881

87

14,917

Öl

49

50

958,757

89

2,759,873

14

759,196

54

90,611

11

767,182

86

22,266

20

880,060

17

2,714,317

41

448,040

65

53,526

20

340,768

55

45,048

29

8,366

67

447,709

71

1,393,564

80

293,133

09

113,084

38

270,013

94

23,274

50

217

50

406,590

32

1,687,599

59

541,783

22

59,673

69

313,232

45

76,666

85

371

66

449,944

65

1,919,481

37

1,472,916

06

1,270,525

36

3,176

37

1,273,701

73

2,869,502

66

34,280,644

17

2,034,106

60

612

Dl

6,666

67

21,539,684

85

501,589

94

55,386

71

2,104,088

60

26,242,136

28

87,232,468

95

— 100

/

§ 1.

Enligt flottningsstadgan af den 30 December 1880, hvilken trädt i tillämpning
från och med den 1 Maj 1881, skall, då syn, i anledning af väckt fråga om
vattendrags upplåtande till allmän flottled, å vattendraget bör hållas, Konungens
Befallningshafvande, der vattendraget kan tjena till flottled för virke från kronan
tillhörig mark eller särskild utredning angående virkestillgången inom flottningsområdet
erfordras, förordna vederbörande skogstjensteman att vid synen närvara;
och enligt 4 § i samma stadga skall kostnaden för syneförrättningen, der sådant
äskas, förskjutas af förrättningssökanden, hvilken sedan, der flottleden kommer till
stånd, njuter sitt åter af de flottande.

Enligt landtränteriräkningarne för de norrländska länen hafva under revisionsåret
å sjunde hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar afförts
kostnader för jägeritjenstemäns närvaro vid sådana syneförrättningar, som här ofvan
sägs; och förekomma exempelvis i Gefleborgs läns ränteriräkning tvenne utgiftsposter,
den ena å 72 kronor 20 öre och den andra å 96 kronor 76 öre, utgörande
ersättningar till jägmästare för inställelse vid dylika syner. Då emellertid dessa
kostnader, hvilka, enligt hvad ofvan är anfördt, skola af den sökande förskjutas
och derefter af de flottande godtgöras, synas hafva bort såsom förskott mot ersättningsskyldighet
i räkenskaperna uppföras, hafva Revisorerne velat förhållandet anmärka.

Reservation-, af Herr Königsfeldt, Ditt. F.

§2.

Vid granskning af länens räkenskaper hafva Revisorerne funnit, att de kostnader,
som, jemlikt Kongl. arfvodestaxan för skogsförrättningar den 13 Juni 1867
och Kongl. Maj:ts skrifvelse till Skogsstyrelsen den 9 December 1870 angående
bestyret med kronans ekskog, utgått till jägeribetjente för utstämpling af ekar å
kronans mark, ofta icke hafva stått i skäligt förhållande till kronans inkomster af
dess ekskog. I anledning häraf, och då lämpligheten deraf, att den till enskildes
förmån skeende utstämplingen skall af staten bekostas, torde kunna ifrågasättas,
hafva Revisorerne velat å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet; och få
Revisorerne tillika såsom exempel meddela nedanstående uppgift å de ersättningsbelopp,
som under revisionsåret blifvit uti ifrågavarande hänseende aflorda i Ska -

101 —

raborgs läns ränteriräkning under sjunde hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar: -

Kostnad för

Antal utstämplade träd.

utstämplingar.

Kronan till-kommande.

Enskilde till-kommande.

66

70

25

99

29

36

25

53

34

102

57

60

10

36

70

10

62

38

25

42

40

20

Summa

348

48

25

291

Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Debet,

t-) 7 /»o o Styrelsens Väddö kanals

Balans från ar 1880: hufvudbok, räkenskap.

Tillgångar.............................................................. 48,020: 98. 10,989: 74. 590IO: 72.

Uppbörd:

Extra ordinarie anslag:

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader > samt dess

tjenstebiträden .......................................... 43,870: —.--

Transport 91,890: 98. 10,989: 74. 59,010: 72.

— 102

Styrelsens Väddö kanals
hufvudbok, räkenskaper.

Transport 91,890: 98. 10,989: Tf. 59,010: 72.
Till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten..........................................

Af sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag till post afgifter

......................................................

Från Statskontoret erhållet förskott till reparationer
å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms
broar ..........................................

Afgäld från Gråda sågverksegare........................

Kanalafgifter .....................................

Diverse ..............................................

45,000: —
351: 34.

9,691: —
50: —

--1,440

-- 5

04.

Säger 98,962: 3 4. 1,445

04. 100,407: 38.

Summa 146,983: 32. 12,434

78. 159,418: io.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.................................................................. 43,870: —, 400: —

Undersökningar, inspektionskostnader och expenser
för allmänna arbeten ..................... 46,502: 61.--

Postafgifter ............................................................ 351: 3 4.--

Reparationer å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms
broar.......................................... 9,691: — — —

Provision .................................................................144: oi.

Arbetskostnader...................................................... — -— 267: 39.

Materialier .............................................................. 302: 8 4.

Diverse .................................................................. ''--'' 67: 05._

Säger 100,414: 95. 4,181: 29. 101,596: 24.

4

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken............... 10,596: 79. 10,856: 04.

Förskott ......................................................... 35,971: 5 8.--

Fordringar ........................................................ 397: 45._

Säger 46,568: 37. 11,253: 49. 57,821: 86.
Summa 146,983: 32. 12,434: 78. 159,418: 10.

103

§ I Af

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkenskaper för revisionsåret inhemtas,
att åtskillige distriktchefer och adjutanter i räkningar öfver resekostnader för verkstälda
besigtningar å allmänna arbeten upptagit och qvitterat kostnader för skrifmaterialier
m. in.; men då ersättning för dylika kostnader icke finnes medgifven i
gällande resereglemente och ej heller omförmäles i Kong! Maj:ts skrifvelse till bemälda
styrelse den 29 Mars 1878 angående ersättning till styrelsens tjensteman för
tjensteresor, hafva Revisorerne ansett sådan ersättning icke rätteligen hafva bort utgå.

Tillika hafva Revisorerne velat anmärka, att tre distriktchefer tillgodofört
sig ersättning för inköp af statskalendern.

§2.

Konungens Befallningshafvande i Kopparbergs län har, enligt hvad räkenskaperna
utvisa, utanordnat ersättning till Chefen för mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet
G. Nerman för undersökning af vägar inom länet efter 500 kronor
pr mil af den undersökta vägsträckan. Enligt beräkning af visst belopp pr mil har
bemälde Konungens Befallningshafvande likaledes godtgjort Distriktsadjutanten G.
Morsing för verkstälda vägundersökningsförrättningar.

Ett dylikt utgifvande af ersättning åt embets- och tjensteman för förrättningar,
till hvilkas verkställande de beordras, synes icke vara med författningarne öfverensstämmande.
Jemlikt Kong! brefvet den 29 Mars 1878 torde ersättning i
förevarande fall hafva bort utgå enligt gällande resereglemente och berörda Kong!
bref; och då icke desto mindre, enligt hvad räkenskapen bifogade verifikationer
utvisa, angifna sätt för ersättningens beräknande blifvit icke blott hvad den af
Nerman verkstälda undersökningen beträffar, redan då uppdrag dertill honom
lemnades, af Konungens Befallningshafvande bestämdt, utan äfven af Morsing åberopadt
såsom vid föregående dylika undersökningar förekommande, finna sig Revisorerne
föranlåtne att omförmälda förfarande anmärka.

Statens jern -

Öfver nedannämnda, af Kong!. Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader afgifna huf -

Om~

Kongl. Styrelsens

Debet.

Ingående balans, tillgångar........................................................... 7,905: 33.

Anslag, lyftadt i Riksgäldskontoret, till fortsättande af statens jernvägsbyggnader: Vid

1880 års riksdag beviljade........................................................................... 5,100,000: —

Inkomster:

Bidrag af Jemtlands läns landsting till byggande af tvärbana mellan Torpshammar
och riksgränsen .............................................................................. 900,000: —

Utgående balans, skulder:

Till tekniska verket ............................................................................................. 4,991: 18.

Summa 6,012,896: 51.

105 -

vägsbyggnader.

vudböcker för revisionsåret hafva Revisorerna låtit upprätta följande

slut:

hufvudbok.

Kredit.

Ingående balans, skulder .................

Levereringar till:

Östra stambanan Norrköping—

Nässjö''..........................................

Norra stambanan Stockholm—

Upsala..........................................

Norra stambanan Upsala—Sala—

Storvik .................................■.....

Stambanans genom Norrland

lista distrikt...............

Dito dito 2:dra dito ...............

Dito dito 3:dje dito ...............

Statsbanan Sköfde—Karlsborg ...

Säger

Kontant.

Andel i styrel-sens förvaltnings-kostnad.

Summa.

1,608:

1,608:

2,298:

20.

2,298:

20.

586:

72.

586:

72.

1,038,842:

66.

12,212:

26.

1,051,054:

91.

818,062:

66.

8,132:

67.

826,195:

33.

3,304,576:

28,116:

73.

3,332,692:

73.

99:

37.

99:

37.

5,166,073: bo. 48,461: 66.

87,918: 61.

5,214,535: 26.

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning ............................................................................ 704,661: 74.

Inventarier ....................................................................................... 5,781: — 710,442: 7 4.

Summa 6,012,896: 61.

14

Rev. Ber. 1883 ang. Statsverket.

10G -

Sammanbindningsbanan

Debet.

Ingående balans, tillgångar

Ingående balans, tillgångar
Leverering från styrelsen

Ingående balans, tillgångar
Leverering från styrelsen...

Ingående balans, tillgångar
Leverering från styrelsen

Ingående balans, tillgångar
Leverering.............................

Ingående balans, tillgångar
Leverering från styrelsen

........................ 5,760,969: 92.

Ostra stambanan

..................... 14,137,629: 76.

...................... 1,608: -

Summa 14,139,237: 76.

Norra stambanan

....................... 4,754,049: 05.

....................... 2,298: 20.

Summa 4,756,347: 26.

Norra stambanan

..................... 11,793,158: oi.

................... 586: 7 2.

Summa 11,793,744: 73.

Stambanans genom Norr .

.................... 12,632,529: so.

..................... 1,051,054: 91.

Summa 13,683,584: 71.

Stambanans genom Norr .

.................... 9,614,462: 07.

..................... 826,195: 33.

Summa 10,440,657: 40.,

— 107 —

genom Stockholm.

Kredit.

Utgående balans, tillgångar:

Banans anläggnings- och byggnadskostnad...........

Norrköping—Nässjö.

Utgående balans, tillgångar:

Banans anläggnings- och byggnadskostnad

Stockholm—Upsala.

Utgående balans, tillgångar:

Banans anläggnings- och byggnadskostnad

Upsala—Sala—Storvik.

Utgående balans, tillgångar:

Banans anläggnings- och byggnadskostnad

land lista distrikt.

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning.........................................

Inventarie- och materialförråd.......................

Banans anläggnings- och byggnadskostnad

land 2:dra distrikt.

Ingående balans, skulder
Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning..................................

Inventarie- och materialförråd......................

Banans anläggnings- och byggnadskostnad

5,760,969: 9 2.

............. 14,139,237: 76.

Summa 14,139,237: 76.

.............. 4,756,347: 25.

Summa 4,756,347: 26.

............ 11,793,744: 73,

Summa 11,793,744: 73.

31,403: 32.

247,882: so.

13,404,298: 59. 13,683,584: 71.
Summa 13,683,584: 71.

......................... 10,000: —

72,566: 12.

197,237: 39.

10,160,853: 89. 10,430,657: 40.
Summa 10,440,657: 40.

Ingående balans, tillgångar
Leverering från styrelsen ..

Stambanans genom Norr -

Il,736,291: 83.
3,332,692: 73.

Ingående balans, tillgångar
Leverering från styrelsen...

Sammandrag a

Summa 15,068,984: 56.

Statsbanan

............... 2,822,146: 9 3.

99: 37.

Summa 2,822,246: 30.

Debet.

Balans från
år 1880:

Anslag.

Levere-

Inkomster.

Balans till
år 1882:

Tillgångar

Skulder.

Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader
Sammanbindningsbanan genom Stock-

7,905

33

5,100,000

900,000

4,991

18

bolin......................................................

5,760,969

92

- -

Östra stambanan, Norrköping—Nässjö ...

14,137,629

76

---

1,608

- -

- -

--

Norra dito Stockholm—Upsala ...

4,754,049

05

---

2,298

20

- -

- -

Dito dito Upsala—Sala—Storvik

11,793,158

01

586

72

- -

Stambanans genom Norrland l:sta distrikt

12,632,529

80

— —

1,051,054

91

- -

2:dra dito

9,614,462

07

826,195

33

- -

3:dje dito

11,736,291

83

3,332,692

73

Statsbanan Sköfde—Karlsborg..................

2,822,146

93

— —

99

37

- -

Summa

73,259,142 7 0

5,100,000

5,214,535

26

900,000

4,991

18

— 109 —

land 3:dje distrikt.

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning.........................................

Inventarie- och materialförråd.....................

Fordringar.......................................................

Banans anläggnings- och byggnadskostnad

Sköfde—Karlsborg.

Utgående balans, tillgångar:

Banans anläggnings- och byggnadskostnad.

22,291: 76.

1,618,881: 18.

6,928: 90.

13,420,887: 73. 15,068,984: 66-Summa 15,068,984: 6g.

............. 2,822,246: so.

Summa 2,822,246: 30.

/

förestående omslut:

Kredit.

Balans
från år
1880:
Skulder.

Levereringar.

'' Balans till år 1882:

Tillgångar.

Summa.

Kontant

behållning.

Fordrin-

gar.

Inventarie-och material-förråd.

Banornas an-läggnings- och
byggnadskost-nad vid årets
slut.

Summa.

87,918

61

5,214,535

26

704,661

7 4

— —

5,781

710,442

74

6,012,896

51

__

_

5,760,969

92

5,760,969

92

5,760,969

92

14,139,237

76

14,139,237

76

14,139,237

76

__ _

_

_ _

_

_ _

- --

4,756,347

26

4,756,347

26

4,756,347

25

_

_

_ _

_

_ _

’ - -

11,793,744

73

11,793,744

73

11,793,744

73

_

_ _

_

31,403

32

_ -

247,882

80

13,404,298

59

13,683,584

71

13,683,584

71

10,000

_

_ _

72,566

12

- -

197,237

3 9

10,160,853

89

10,430,657

40

10,440,657

40

__

_

_ _

_

22,291

76

6,923

90

1,618,881

18

13,420,887

73

15,068,984

56

15,068,984

56

---

— •—

2,822,246

30

2,822,246

30

2,822,246

30

97,918

61

5,214,535

26

| 830,922

93

6,923

90

2,069,782

37

76,258,58617

79,166,215

37

84,478,669

14

— no —

§ i.

Angående stambanenätets vidare utsträckning genom Norrland och fortgången
af der pågående jernvägsbyggnadsarbeten efter den tid, föregående revisionsberättelse,
sid. 96 och 97, afser, få Revisorerne meddela följande på Kongl. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens uppgifter grundade redogörelse.

Af 1882 års Riksdag anvisades ett anslag å 2,000,000 kronor att under år
1883 användas för jernvägsarbetenas fortsättning å stambanedelen Bräcke—Sollefteå,
och innevarande års Riksdag beslöt dels inköp för statens räkning af Söderhamn
—Bergvikens jernbana, dels ock anläggning af eu ny jernbana mellan Bergviken
och Kilafors station å statens norra stambana samt Söderhanms-banans utsträckning
till Stugsundet. För dessa senare arbetens förberedande och påbörjande detta år
anslogos 500,000 kronor. De i följd häraf verkställa byggnadsarbetena i Norrland
hafva under året fortgått och så framskridit, att

å stambanan Bräde—Sollefteå den under förlidet år terrasserade och rälslagda
linien emellan Bräcke och Dockmyrs station (3 mil i längd) blifvit detta år utsträckt
till Håsjö, hvarefter hela bandelen emellan Bräcke och Håsjö, utgörande 6
mil 10,000 fot i längd, vunnit den fullbordan, att den samma kommer att under
innevarande Oktober månad för allmän trafik upplåtas, äfvensom terrasseringsarbetena
delvis blifvit fortsatta emellan Håsjö och Indalselfven, och den för banans
dragande öfver nämnda eif vid det s. k. Döda fallet erforderliga stora brobyggnaden
påbörjad, och så väl de båda landfästena som de trenne bropelarne grundlagda,
samt

å Söderhamns-banan terrasseringsarbetena blifvit påbörjade dels emellan Kilafors
och Ljusne eif, en sträcka af 20,000 fot, dels emellan Söderhamn och Stugsundet,
hvarförutom förberedande åtgärder jemväl vidtagits för arbetenas å dessa
båda bandelar fortsättning under nästkommande år med användande af en större
arbetsstyrka.

§2.

Under år 1881 hade, enligt afgifven underdånig berättelse om statens
jernvägsbyggnader för berörda år, inköpts fabrikat från svenska verkstäder till ett
belopp af 311,168 kronor 49 öre, samt från utländska verkstäder till värde af
72,044 kronor 34 öre. Af detta senare belopp har största delen användts till inköp
af räler, i fråga om hvilken materiels anskaffande för jernvägarnes behof särskildt
yttrande meddelas här nedan under berättelsen angående granskningen af statens
jernvägstrafiks räkenskaper.

— in _

Statens järnvägstrafik.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ................................................................................................ 23,325,777: 83.

Uppbörd:

Trafikinkomster, specificerade i Kong! Styrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1881, pag. 12, och i bi hanget

pag. 9 ......................................................... 18,032,800: n.

Hushyror och arrenden............................. 16,115: 6 4.

Behållning af lokomotiv- och vagnshyror 14,583: 19.

Diverse inkomster....................................... 9,374: ie. 40,072: 99. 18,072,873:

10.

Balans till år 1882:

Skulder:

Extra anslagsmedel:

Till rörlig materiel ........................... 280,968: 32.

Till nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerade

jernvägar .................. 110,048: 98.

Till jernvägen Karlberg

—Lilla Värtan ......... 268,748: 6 8. 378,797: 66. 659,765: 88.

Diverse skulder .....................................................931,913: 7s. 1,591,679; 63.

Summa 42,990,330: 56.

Kredit.

Balans från år 1880:

................................................................ 1,040,127: so.

Transport 1,040,127: 30.

Skulder

- 112 -

Transport 1,040,127: 30.

Utgifter:

För drift och underhåll, specificerade i motstående omförmälda underdåniga
berättelse, pag. 12, och i bihanget pag. 11—13 10,501,881: 99.

Bidrag till jernvägstrafikons pensionsinrättning......... 113,564: 86.

Levereringar till Kong! Statskontoret ........................ 7,200,000: 17,815,446: 85.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning i styrelsens och trafikdistriktens
kassor....................................... 378,119: 61.

Dito i Riksbanken.............................. 2,052,448: 76. 2,430,568: 37.

Inventariers, materialiers och byggnaders värden... 20,479,500: 46.

Förskott ..................................................................... 93,696: 77.

Fordringar ................................................................... 1,130,990: 81. 24,134,756: il.

Summa 42,990,330: 5 6.

§ I I

stället för den sammanställning af beräknade och verkstälda utgifter vid
statens jernvägstrafik, som i flera föregående års revisionsberättelser intagits, hafva
Revisoreme, då specificerad utgiftsstat efter år 1880 icke af Kongl. Maj:t fastställes,
låtit ur tabellbihanget till Trafikstyrelsens underdåniga berättelse för revisionsåret
sammanföra nedanstående jemförande tabell öfver inkomster och utgifter under
ifrågavarande år och de fyra näst föregående åren.

- 113 -

1881.

1880.

1879.

1878.

1877.

Inkomster:

För persontrafiken i

vidsträckt mening

6,801,667

76

6,325,315

79

5,547,388

66

6,014,369

63

6,416,705

09

För godstrafiken i d:o

11,092,235

28

9,966,210

85

8,548,429

67

8,460,320

21

9,686,841

66

Extra trafikinkomster...
Diverse inkomster, till

138,897

0,7

136,927

79

138,260

88

137,312

49

147,039

66

trafik icke hänförliga,
såsom hushyror, ar-renden, uthyrd mate-riel in. in...................

40,072

99

61,545

38

75,925

02

73,881

69

95,755

85

Säger

18,072,873

10

16,489,999

81

14,310,004

23

14,685,883

92

16,346,342

16

Minskad nettobehållning

—-

159,186

16

276,011

42

---

Summa

18,072,873

10

16,489,999

81

14,469,190

39

14,961,895

34

16,346,342

16

Utgifter:

För byråafdelningen......

268,611

66

259,223

31

269,176

93

256,636

31

244,442

61

» banafdelningen......

3,061,133

50

2,755,801

42

2,663,143

08

3,329,773

81

4,022,102

07

» trafikafdelningen ...
» maskinafdelningen

3,092,892

65

2,971,180

89

2,967,734

10

2,984,729

29

2,912,744

12

och förrådet ......

4,048,488

55

3,968,745

87

3,993,586

77

4,129,331

05

4,263,939

48

Förluster........................

30,755

64

28,253

37

9,445

74

1,668

70

17,225

34

Säger

10,501,881

99

9,983,204

86

9,903,086

62

10,702,139

16

11,460,453

62

Bidrag till jernvägs-

trafikens pensionsin-rättning

113,564

86

97,601

92

66,103

77

59,756

18

73,288

33

Leverering till Stats-

kontoret ....................

7,200,000

6,200,000

4,500,000

4,200,000

-•''

3,500,000

Okad nettobehållning...

257,426

25

209,193

03

1,312,600

21

Summa

18,072,873

10

16,489,999

81

14,469,190

39

14,961,895

34

16,346,342

16

Bev. Ber. 1883 angående Statsverket.

15

— 114 —

§ 2''

Till upplysning, huru det för anläggning af jernväg från Karlberg till hamnen
vid Lilla Värtan af 1878 års Riksdag beviljade anslag å 1,350,000 kronor blifvit
intill 1881 års slut disponeradt, hafva Revisorerne, i formel öfverensstämmelse
med den i senaste revisionsberättelse intagna tabell rörande anslagets disposition intill
1880 års slut, låtit upprätta följande sammandrag:

Debet.

Inkomster:

Af det beviljade och till Styrelsens för statens jernvägstrafik disposition
stälda anslaget för

dels jernvägsanläggningen........................•............

dels det Stockholms stad tillerkända bidrag till
bestridande af kostnaden för hamnanläggning

1,250,000: -

vid Lilla Värtan ...................................................

100,000: —

Säger 1,350,000: —

bar Riksgäldskontoret levererat under år 1878...

.. 100,000: —

» » 1879...

.. 650,000: —

» » 1880...

.. 500,000: —

Balans till år 1882:

Skuld:

Ofvannämnda bidrag till kostnad för hamnanläggningen......... 100,000: -

Summa 1,350,000: —

Kredit.

Utgifter:

Detaljundersökningar ........................................................... 4,662: 29.

Virke till och nedläggning af rustbäddar öfver Uggleviks kärret

och å Storängen............................................. 10,337: 9 6.

Uppförande af en vägbro och anläggning af väg vid

Tomteboda ..................... 11,059: 71.

Transport 26,059: 96.

— 115 -

Transport 26,059: 96.

Jernöfverbyggnad till vägbroar och vägportar med uppsättning.
..................................................................... 29,953: 33.

Värdet å räler, sliprar, rälstillbehör och spårvexlar å banan
och stationerna med undantag af hvad som
åtgått till spåren å hamnområdet.......................... 142,546: 6 5.

Anläggning af Karlbergs hållplats....................................... 21,314: 44.

Dito » Tomteboda station....................................... 87,881: 32.

Utläggning af spår och vexlar i hamnområdet vid Värtan 18,979: 98.

Kostnader för telegrafer och signaler................................. 2,047: 16.

Dito » anskaffande af mark, undanrödjande af
byggnader in. m. samt skadestånd åt jordegare och ,

jordinnehafvare..''........................................................ 113,235: 60.

Dito för tillsyn öfver arbetena....................................... 12,874: —

Dito för ballast och arbetståg, utöfver den ersättning

entrepenören erlagt vid begagnandet af dylika tåg 1,933: 44.

Diverse utgifter .................................................................... 2,433: it.

Af entrepenören utförda arbeten vid Värtans station...... 101,118: 33.

» » » » å öfriga delar af banan 420,874: os. 981,251: 42.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning............................................................ 268,748: 5 8.

Fordran, hos Riksgäldskontoret innestående.................... 100,000: — 368,748: 5 8.

Summa 1,350,000: —

Ifrågavarande jernväg öppnades för allmän trafik den 15 Maj 1882. Revisorerne
hafva besett den samma och tagit i betraktande de vid slutstationen Värtan
utförda arbeten äfvensom hamnanläggningen derstädes. Enligt meddelade uppgifter
återstå ännu eu del mindre arbeten ofullbordade, och hafva utbetalningarne
å anslaget för jernvägsanläggningen intill sistlidne Augusti månads slut uppgått
till 1,177,444 kronor 22 öre.

— 116 —

§3.

Angående den vid statens jernvägstrafik anstälda personals fördelning och. antal
år 1881 hafva Revisorerne förskaffat sig upplysning, hvilken här i tabellform meddelas.

Extra

Ordina-

perso-

nal.

rie per-

(Denna per-

sonat

sonal är en-dast ap-proximativt

Vid styrelsen.

Generaldirektör ....

1

Öfverdirektörer..........................................................................................

4

Inspektör...................................................................................................

1

■--

Byråafdelningen.

Vid Styrelsen;

i Kansliet: 1 sekreterare, 1 registrator och aktuarie, 2 notarier,

1 kontorsskrifvare ..

5

i Kammarkontoret: 1 kamrerare, 1 kammarförvandt, 3 kammar-

skrifvare ........................................................

5

i Revisionskontoret: 1 revisor, 1 bokhållare..........................

2

i Kassakontoret: 1 hufvudkassör, 1 uppbördskassör..................

i Statistiska kontoret: 1 föreståndare, 1 bokhållare, 9 kontorskrif-

2

vare...........................................................................................

11

i Milkontoret: 1 milkontrollör, 1 bokhållare, 17 kontorsskrifvare...

19

Öfrig kontorspersonal...................................................................

14

Vaktbetjening ...................................................................................

5

Vid distrikten:

4 byråassistenter, 2 kassörer...........................................................

6

Vaktmästare ...................................................................................

4

Banafdelningen.

Vid Styrelsen:

Telegrafdirektör ..................................................................................

1

— —

Öfverdirektörsassistent ....................................................................

1

Bokhållare ..............................................................................................

1

__

1 arkitekt, 1 landtmätare, 1 ritare.....................•...................................

3

Transport

68

17

— 117 —

Transport

Ordina-rie per-sonal.

68

Extra

perso-

nal.

17

Vaktmästare ...........................................................................................

1

Vid distrikten:

Bandirektörer........................................................................................

6

—• —

Baningeniörer ........................................................................................

22

Bokhållare ...............................................................................................

2

Öfrig kontorspersonal...........................................................................

6

Öfverbanmästare.....................................................................................

21

Banmästare..............................................................................................

117

Banvakter................................................................................................

1,218

— —

Grindvakter .............................................................................................

— —

627

Banvakter och arbetare..........................................................................

1,036

Maskinafdelningen.

Vid Styrelsen:

Ritare........................................................................................................

1

4

Öfrig kontorspersonal............................................................................

—. —

3

Vid distrikten:

Maskindirektörer.....................................................................................

5

Maskiningeniörer....................................................................................

4

Verkmästare .............................................................................................

10

Ritare.......................................................................................................

7

Verkstadskamrerare ...............................................................................

5

Förrådsförvaltare......................................................................................

5

---

Bokhållare ............................................................................................

35

Öfrig kontorspersonal..........................................................................

2

Materialvakter .......................................................................................

4

Stalldräng ..............................................................................................

1

— —

Port-, kontdrs- och nattvakter ...............................................................

5

Lokomotivförareförmän.........................................................................

14

— —

Lokomotivförare....................................................................................

198

Ridare........................................................................................................

157

Eldarelärlingar......................................................................................

26

Lokomotivputsare ..................................................................................

16

Transport

1,948

| 1,695

— 118 —

Ordina-

Extra

rie per-

perso-

sonat

nät

Transport

1,948

1,695

Pumpare och kolvakter..................

34

__

Vagnmästare....................

4

__

Vagnförmän ...........................

12

__

Vagnputsare .......

5

__

Vagnsmörjare ..

102

Annan betjening

526

Verkstads- och förrådsarbetare.................................................

1,118

Traflkafdelningen.

Vid styrelsen:

Öfverdirektörsassistent..........

1

Kontorsskrifvare ...

33

Öfrig kontorspersonal

20

i Kontrollkontoret: 1 öfverkontrollör, 4 kontrollörer, 1 biljett- och

formulärförvaltare

6

Vid distrikten:

Trafikdirektörer

8

Trafikdirektörsassistenter

6

Stationsföreståndare.....

209

__

Stationskassörer

3

Telegrafinspektörer

5

Bokhållare ...

8

Kontors- och stationsskrifvare

377

Telegrafister .

9

__

Öfrig kontorspersonal...........

50

Stationskarlsförmän

180

_ _

Stationskarlar och annan stationsbetjening ...

884

274

Portvakter ..........................

7

__

Notisbärare, kontorsvakter och telegrafbud.............

15

__

Öfverkonduktörer och konduktörer samt annan tågbetjening....

209

87

Packmästare ..

41

__

Betingsarbetare........................................................................................

50

Summa

4,106

3,820

- 119 —

§4.

Revisorerne hafva af räkenskaperna funnit, att vid de olika jernvägsdistrikten
vissa materialier upphandlats till mer än vanligt höga pris, samt att jemväl till
höga pris inköpts mindre qvantiteter af sådana förbrukningsartiklar, rörande hvilkas
inköp i större myckenhet Trafikstyrelsen, i likhet med hvad årligen sker, uppgjort
särskilda leveranskontrakt. Såsom exempel härå vilja Revisorerne anföra, att betalning
erlagts för bjelkar af uppgifna dimensioner efter 1 krona och 1 krona 25
öre, för släckt kalk efter 60 öre och 1 krona, för furuplank efter 1 krona 15 öre
och 1 krona 20 öre, allt per kubikfot, för bomolja efter 1 krona 90 öre och 2 kronor
20 öre kannan, för fotogén efter 75 och 90 öre kannan samt för rundjern efter 14
kronor centnern.

Ehuru dessa förhållanden icke i allmänhet ega rum och i många fall torde
hafva betingats af tillfällig brist på den upphandlade varan, hafva Revisorerne,
då denna brist bort kunna i tid förutses, velat härå fästa uppmärksamheten.

I sammanhang härmed anse sig Revisorerne böra påpeka, att, då åtskilliga
räkningar, som angå uppköp af virke för statsbanornas behof, icke innehålla uppgift
om virkets dimensioner, denna omständighet omöjliggjort bedömandet, huruvida
den i fråga varande upphandlingen skett till gängse pris.

Till lättnad vid revisionen vore det dessutom önskvärdt, att samtliga de af
jernvägarnes tjensteman eller arfvodestagare afgifna reseräkningar angåfve räkningsutgifvarens
befattning vid jernvägarne, hvarigenom upplysning kunde vinnas om,
bland annat, den företagna resans ändamål.

§5-

På sätt i föregående likasom i 1880 års revisionsberättelse blifvit omförmäldt,
är det Trafikstyrelsen föreskrifvet, att den rörliga materiel, som vid statens jernvägar
erfordras, skall, så vidt möjligt, anskaffas inom landet. I sistberörda berättelse
finnes äfven intagen en tabell, utvisande att under de 17 åren 1863—1879
de till statens jernvägstrafik anskaffade effekter blifvit till största delen tillverkade
inom landet; och, för så vidt Revisorerne kunnat inhemta, har Trafikstyrelsen fortfarande
låtit sig angeläget vara att genom beställningar från svenska verkstäder
uppmuntra den inhemska industrien och sätta den samma i stånd att för statsbanornas
räkning leverera god och lämplig befunnen materiel.

Men om således jernvägsmateriel i allmänhet kan erhållas från verkstäder
här i landet, anse Revisorerne det förtjena uppmärksamhet, att jernvägarnes behof
af räler eller jernvägsskenor allt jemt tillgodoses genom inköp från utlandet. Enligt
Trafikstyrelsens underdåniga berättelse inköptes år 1881 stålräler af utländsk till -

— 120 —

verkning för omkring 1/2 million kronor; och sedan numera de flesta jernvägssträckningar
lära förses med räler af stål, hafva Revisorerne velat framhålla önskvärdheten
deraf, att jemväl jernvägsskenor för statens jernvägar varda, i likhet med
hvad som skett i afseende på den rullande materielen, anskaffade inom landet, för
så vidt sådant utan nämnvärd uppoffring för statsverket kan ega rum.

§ 6.

Sedan Kong!. Maj:t genom nådigt bref den 22 Augusti 1855 förordnat, att
de för statens jern vägsbyggnader erforderliga materialier, instrumentalier och andra
effekter, som från utlandet komme att för nämnda byggnaders räkning införskrifvas,
Ange tullfritt i riket införas, men fråga i ett särskild! fall uppstått, huruvida detta
medgifvande vore fortfarande tillämpligt äfven för den del af samma slags effekter,
som konsumerades och derför fortfarande behöfde anskaffas för de färdiga stambanorna
och materielens underhåll samt trafikens drift, har Kongl Maj:t den 13
Februari 1863, i anledning af underdånig framställning från dåvarande chefen för
statens jern vägsbyggnader, förklarat att, i öfverensstämmelse med hvad redan
genom Kongl. brefvet den 22 Augusti 1855 blifvit medgifvet, någon tull för de till
statens jernvägsbyggnader behöfliga materialier, instrument och andra effekter,
som från utrikes ort inkomme, tills vidare icke skulle erläggas.

Om äfven den minskning i inkomster för tullverket; som genom den sålunda
medgifna tullfriheten föranledes, ej må vara af så synnerligt stor betydelse,
innebär dock den samma ett frångående från den på senare tider omfattade åsigten,
att hvarje inkomstbringande statsinstitutions inkomster böra, så vidt möjligt är,
oafkortade till den samma ingå, en åsigt, som noga iakttagits vid ordnandet af
postverkets inkomster af tjensteförsändelser. Men oafsedt denna omständighet,
hafva Revisorerne velat framhålla att, för så vidt Revisorerne inhemtat, flera väsentliga
olägenheter varit en följd af ifrågavarande tullfrihet. Sålunda har vid uppgörande
af kontrakt om leverering för jernvägstrafikens behof af utrikes tillverkade
förbrukningsartiklar, angående livilkas pris öfverenskommelse förut varit träffad,
olika meningar emellan Trafikstyrelsen och leverantören uppstått om huruvida i
det öfverenskomna priset varit inberäknad den på dylika artiklar enligt tulltaxan
belöpande tullafgift eller icke; och då, enligt hvad ofta egt rum, reparationer af
enskilda jernvägars materiel utförts vid statens reparationsverkstäder, hafva vidlyftiga
uträkningar måst göras för beräkning af den tull, som af de enskilda jernvägarne
skolat erläggas för de vid reparationerna använda, af staten tullfritt importerade
effekter och förbrukningsartiklar.

Med afseende härå hafva Revisorerne velat uttala den åsigt, att för samtliga
de artiklar, som för statens jernvägars behof intagas, böra erläggas tullafgifter i

\ ■ \

— 121 —

enlighet med gällande tulltaxa, helst Revisorerne ansett det vara med god ordning
öfverensstämmande, att i allmänhet dylika undantag från berörda taxa, så vidt
möjligt är, undvikas.

Skiften och afvittringar.

Med ledning af den i rikshufvudboken lemnade redovisning för anslagen
till skiften och afvittringar, få Revisorerne meddela följande öfversigt öfver anslagens
ställning:

Debet.

Uppbörd:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Skiften och afvittringar .............................. 63,000: —

Särskilda uppbördsmedel.............................. 873: 57. 63,873: 57.

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Skiften och afvittringar ................................................... 200,000: —

O in förin g från besparingarne för jordbruket, handeln och

näringarne ........................................................................ 58,169: 92. 322,043: 49.

I Kopparbergs län
» Yesterbottens d:o
» Norrbottens d:o...

Kredit.

Utgifter:

.................................. 93,762: 65.

................................... 121,186: 03.

................................... 107,094: 81. 322,043: 49.

Ber. Ber. 1883 angående Statsverket -

16

122 —

Debet.

Kong!. Landtbruksakademien.

Akademiens Stamschäferi- Stamhollände- „

fond. fonden. rifonden. na tdl fiskeri- Summa.

försök.

Balans från år 1880:

Tillgångar........................ 712,322: 68. 22,954: re. 58,481: oi. 337: 27. 794,095: 71.

Uppbörd:

Sjette hnfvudtiteliis ordinarie
anslag:
Befrämjande i allmänhet
af jordbruk och
landtmannanäringar
Fiskerinäringens understöd
.....................

Intressemedel..................

Hushyror........................

Arrendemedel..................

Uppdebiteradt Värde för
de af statsanslag inköpta
inventarier ...
Af experimentalfältet

Säger

28,248: 6 6.------

------- 1,000: —

11,088: 38. 1,075: 90. 2,385: 24.---

4,760: - -------

--''-- 600: —--

43,053: 5 8.------

87,210: 62. 1,075: 90. 2,985: 24. 1,000: —

28,248: 66.

1,000: —
14,549: 62.
4,760: -600: —

60: —
43,053: 5 8.
92,271: 76.

Balans till år 1882:
Skulder:

Stamschäferifondens

behållning...............

24,030: 65.----

24,030:

65.

Stam holländerifondens

dito...........................

61,466: 25.-----

-- 61,466:

26.

Innestående stats-

anslag .....................

8,617: 89.--— —

— — 8,617:

89.

I allmänhet

6,182: 84.----

--6,182:

84.

Säger

100,297: 6 3.----

-- 100,297:

63.

Summa

899,830: 93. 24,030: 65. 61,466: 25.

1,337: 27. 986,665:

10.

— 123 —

Kredit.

Akademiens

fond.

Stamschäferi- Stamholländefonden.
rifonden.

Medel, anslagna
till fiskenförsök.

Summa.

Balans från år 1880:

Skulder...........................

91,87ö: 50.

91,876: so.

Utgifter:

Aflöning m. in.

18,565: 3 3.

- -

- -

- -

18,565: 3 3.

Pension ...

100: —

- -

100: —

Expenser.......................

2,929: 8 6.

2,929: 86.

Fastighetsonera ..........

378: 50.

378: 6 0.

Reparationer å akademi-

ens hus ....

1,731: 58.

1,731: 58.

Extra utgifter ..............

504: 46.

--■

504: 46.

Experimentalfältet.........

55,846: 73.

■---

55,846: 7 3.

Silfverjettoner .............

992: —

992: —

Diverse utgifter

---

972: 25.

972: 25.

Afskrifning:

Experimentalfältet......

1,287: 69.

. — —

— —

1,287: 69.

Inventarier

2,884: 65.

■--

2,884: 5 5.

Bokförrådet

611: Öl.

—--

611: Öl.

Kursskilnad å inköpta

obligationer ............

27: so.

27: 60.

Säger

85,859: 21.

---

972: 25.

86,831: 46.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning i

Riksbanken ........

4,225: 22.

- -

4,225: 22.

Dito hos redogöraren

89: 77.

89: 77.

Fastigheters värden ...

292,432: 9 3.

•--

---

292,432: 9 3.

Inventarier m. m....

101,553: 48.

''--

101,553: 48.

Utbulta medel............

300,902: —

---

---

300,902: —

Transport

876,939: n.

972: 25.

877,911: 36,

124 —

Transport

Förskott .....................

Fordringar..................

Dito hos akademiens

fond ........................

Säger

Summa

Akademiens Stamschäferi- Stamhollände- anslag fond.

fonden. rifonden. natm fiskeri- Summa.

v__ lorsok.

876,939: n. 87^915717.

2,862: 47.------- 2,862: 47.

20,029: 35.------ 20,029: 35.

-- 24,030: 65. 61,466: 25. 365: 02. 85,861: 92.

722,095: 22. 24,030: 65. 61,466: 25, 365: 02. 807,957: 14.

899,830: 93. 24,030- 65. 61,466: 25. 1,337: 27. 986,665: 10.

Ultima landtbruksinstitut.

Tillgångar den 1 Juli 1881.

Debet.

Balans från år 1880:

................. .......>..............

Upphörd:

168,638: 31.

10,000:

10,000:

För institutet:

Statsanslag:

Halfva anslaget för år 1881 .

Dito dito » » 1882 .

Elevafgifter......................................................

Diverse.........................................................

För mejeriskolan:

Statsanslag förtiden 1/7 —■31/12 1881 1,500:

och Vi—Vt 1882 1)500:

Mejerielevernas arbete .................................

För agrikulturkemiska försöksstationen:
Statsanslag förtiden 1/7—31/12 1881 2,250:

och Vi—Vt 1882 2,250:

20,000: —

25,603: 76.

22: 10. 45,625: 86.

3,000: —

700: — 3,700:

4,500: —

Transport 4,500: — 49,325: 86. 168,638: 31.

— 125 —

Transport 4,500: — 49,325: 86. 168,638: 31.

Af hushållningssällskapets understödsfond...... 1,500: —

För elevernas laborationer................................ 900: — 6,900r —

Af egendomarne m. m.:

Arrendemedel .............

Ultima gård................

Kungsängens dito.......

Granebergs dito..........

Trädgården .............

Intressemedel .............

Prisskilnader...............

2,837: 68.

7,740: 16.

10,353: 70.

2,230: —

630: 13.

463: 92.

4,326: 67. 28,582: 16. 84,808: 02.

Balans till år 1882:

Skulder den 1 Juli 1882:

Sista hälften af 1882 års statsanslag.......................

1882 års anslag till en spanmålsbod........................

Till G. Gillbergs stipendiefond.................................

» enskilda personer...............................................

13,750: —

7,500: —

819: 40.

2,817: ll. 24,886: 51.
Summa 278,332: 8 4.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder den 1 Juli 1881 .............................................................................. 18,703: 54.

Utgifter:

För institutet ...................................................

55,478:

» mejeriskolan .............................................

3,700:

» agrikulturkemiska försöksstationen........

5,900:

Förlust å lärlingsskolan ...............................

...... 2,644:

För egendomarne m. m.:

Ultima gård ................................................

..... 9,267:

33.

Kungsängens dito....................................,s.

..... 5,471:

47.

Granebergs. dito ...........................................

..... 934:

36.

Trädgården....................................................

1,220:

80.

Transport 16,893: 96. 67,723: 71. 18,703: 54.

— 126 -

Transport 16,893: 96. 67,723: 71. 18,703: 54.

Byggnadsreparationer....................................... 2,160: 73.

Gratial ............................................................... '' 96: 06.

Afskrifning af en fordran................................. 824: 03. 19,974; 78. g7 698- 49

*Balans till år 1882:

Tillgångar den 1 Juli 1882:

Kontant behållning:

i kassan ................ 2,929: oo.

i Uplands enskilda bank å upp- och af skrifningsräkning.

................................*..... 12,633: 23. 15,503; 13.

Värde å byggnader och förbättringar............ 1,251 Tar.

Dito å bibliotek och samlingar.................... 9,332: 37.

Dito å möbler ................................................ 11,771: 45.

Dito å kreatur............................................... 53,931: j 7.

Dito å utsäde med arbets- och gödnings kostnader.

.................................................. 27,878: 17.

Dito å öfriga inventarier ............................. 30,452: 42. 134,616: 95.

Dito å spanmål och foder m. in..................................... 19,837: 47.

Fordringar....................................................................1,913: 26. 171,930: 81.

Summa 278,332: 8 4.

Alnarps landtbruksinstitut.

Debet.

jBalans från år 1880:

Tillgångar den 14 Mars 1881

Upphörd:

För institutet:

Statsanslag:

Af sjette hufvud titelns ordinarie anslag:
Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar.............................. 29,400: —

Transport 29,400: —

603,831: 83.

603,831: 83

127 -

Transport

Elevafgifter

Lärlingarnes dagsverken

Anslag från hushållningssällskapen...............

Diverse inkomster
För landthushållningen:

Arrenden...............................................

Öfverskott från åkerbruket

D:o från spanmål...................

D:o från mejeriet ............................................

D:o från koladugården...................................

D:o från fåren .........

D:o från svinen

Diverse inkomster............

29,400: —

26,461: 79.

7,099: 20.

1,800: —

962; 85. 65,723:

7,404: 6 2.

23,686: ri.

2,529: 7 9.

3,087: 81.

9,607: 2 6.

2,766: 48.

324: 60.

936: —

603,831: 83.

84.

50,343: 27. 116,067: il.

t

Balans till år 1882:

Skulder den 13 Mars 1882:
Rest å arrendet
Förskottsafgifter af elever
Till Skånes enskilda bank
» diverse fordringsegare

8,455: io.

.. 2,323: 76.

.. 10,000: —

.. 40,068: 70. 60,847: 66.
Summa 780,746: so.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder den 14 Mars 1881

Utgifter:

För institutet:

Aflöning

Kosthållning......................................................

Bränsle och lyshållning
Underhåll af inventarier och afskrifning
derå

Foder till läroverkets och restauratörens
hästar

22,316: 03.
25,634: 20.
4,598: 05.

1,672: 46.

744: —

Transport 54,964: 7 4.

52,765: 69.

52,765: 69.

— 128 —

Transport 54,964: 74. 52,765: 69-

Underhåll af byggnader ................................. 4,614: 65.

Omkostnader för anatomisal och laboratorium 4,453: 04.

Diverse utgifter................................................ 6,783: 5 2. 70,815: 95.

För landthushållningen:

Arrende för Alnarps kungsgård..................... 16,909: 70.

Aflöning .......................................................... 7,253: 76.

Underhåll af byggnader och inventarier samt

afskrifning derå............................................. 5,858: 29.

Skatter och onera............................................. 5,430: 14.

Stenkol och olja m. m. till lokomobilen ...... 975: 6 8.

Förlust å rotfrukter....................................... 147: 15.

Diverse utgifter ................................................ 3,928: 46. 40,503: 18.

För trädgården, förlust ......................................................... 108: 27.

Ränteförlust ........................................................................... 1,795: 76. 113,223: 16.

Balans till år 1882:

Tillgångar den 13 Mars 1882:

Kontant behållning...............................

Värde å byggnader .............................

D:o å kreatur .....................................

D:o å inventarier ...............................

D:o å utsäde med arbete och gödsel

D:o å grundförbättringar...................

D:o å spannmål och öfriga lager ......

Fordringar..............................................

43: 39.

390,671: 79.

69,995: —

55,891: 47.

26,860: 09.

37,529: 06. 580,947: 41.

.................... 20,377: 81.

.................... 13,389: 04. 614,757: 65.

Summa 780,746: 50.

Svenska trädgårdsföreningens elevskola.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie:

Af sjette liufvudtitelns anslag till befrämjande af jordbruk och

landtmannanäringar .................................................... 4,000: —

Bidrag af föreningens egna medel ..................................... 6,571: os. 10,571: 05.

Kredit.

Utgifter:

För elevernas undervisning ..................................................... 2,018: os.

» » underhåll ............................................................. 5,823: so.

Premier till eleverna ......................................................... 217: so.

Värdet af under året till folkskolor och obemedlade jordbrukare
utdelade träd och buskar in. in. ....................... 1,259: os.

Diverse utgifter ................................................................ 1,257: 95. 10,571: os.

Under revisionsåret hafva 30 elever åtnjutit undervisning i skolan.

StuteriöfVerstvrelsen och stuterierna.

Debet.

Balans från år 1880:

Stuteriöfver- Strömsholms Ottenby Flyinge Summa

styrelsen. hingstdepöt. stuteri. stuteri.

Tillgångar 28,235: 85. 1,088,249: 38. 487,190: 54. 1,08b,502: 02. 2,690,In: 79.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag
till häst- !

afvelns förbättrande
............ 93,550: —-- -- -- 93,550: —

Extra statsanslagtill
löneförbättring
åt
betj eningen
vid stuterierna
m. m....... 5,937: —-- -- — 5,937: —-

Transport!127,722: sb. 1,088,249: 88. 487.190: 64. 1,086,502: 02 2,789,664: 79.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. 1 *

— ISO —

Stuteriofver-

styrelsen.

Strömsholms

hingstdepöt.

Ottenby

stuteri.

Flyinge Summa

stuteri. summa.

Transport

127,722: 86.

1,088,249: 3 8.

487,190: 6 4.

1,086,502: oa. 2,789,664:

79.

Språngafgifler.

18,945: —

950: -

9,920: — 29,815:

Fourageersätt-

ning

1,211: os.

1,211: so.

167: 20. 2,590:

1 4.

Vinst afi ordbru-ket

38,245: 41.

4,614: 99.

29,683: 78. 72,544:

18.

Dito af försålda
hästar ...

75: -

3,635: —

2,040: — 5,750:

Okadt värde å
hästbesättning

3,650: —

18,700: —

7,050: — 29,400:

Vinst af försåld
spanmål, hö
och halm in.

in.

8,327: 83.

8,327:

83.

Intressemedel

823: 56.

192: 59.

- -

69: 26. 1,085:

40.

Diverse inkom-ster ..

60: —

1,581: 22.

3,742: 35.

159: 20. 5,548:

77.

Bokförda be-

komna skåde-penningar ......

7,480: —

7,480:

Säger 107,856: 55.

72,228: 13.

32,854: 20.

49,089: 44.

262,028: 32.

Levereringar:

Från Stuteri-

öfverstyrelsen ---

32,500: -

24,000: —

56,500: —

Balans till år 1882:

Skulder

392: so.

392: so.

Summa 136,092: 40. 1,160,870: oi. 552.544: 74. 1 159,591: 46. 3,009,098: 61.

*

— 131 —

Stuteriöfver-

styrelsen.

Strömsholms

hingstdepot.

''Ottenby

stuteri.

Flyinge

stuteri.

Summa.

Kredit.

Balans från år .

Skulder

1880:

1,061: 20.

1,061:

20.

Utgifter:

Aflöningar och
arfvoden

2,250: -

27,342: 52.

20,742: 2 4

19,452: 96.

69,787:

72.

Fouragerings-

kostnad

16,244: 87.

37,272: 43.

26,582: 43.

80,099:

73.

Landtbeskälla-res underhåll

14,838: ro.

1,044: 4 7.

5,170: 18.

21,053:

05.

Inventariers un-derhåll och
förbrukning.

1,366: 68.

1,864: 6 7.

799: 06.

4,030:

41.

Byggnaders un-derhåll

4,796: 06.

5,364: 96.

1,335: 63.

11,496:

65.

Resekostnader,,,

1,159: 7 9.

356: 77.

190: 62.

1,707:

18.

Sjukvård

645: 43.

1,304: 13.

240: 02.

2,189:

58.

Utskylder

1,986: 69.

468: 65.

753: 39.

3,208:

73.

Diverse utgifter

495: 08.

1,008: so.

2,138: si.

1,282: 6 8.

4,925:

07.

Nedsatt värde å
hästbesättning

__

6,780: -

5,990: -

4,845: —

17,615:

_

Afskrifning

1,983: 69.

1,896: 33.

154: 59.

4,034:

61.

Hingstpremier
till kronoskat-tehemmans-egare i Skåne

975: —

975:

Prisbelöningar
för hästar

34,950: G8.

__

34,950:

68.

Reqvirerade skå-depenningar,,.

7,423: so.

_ _

- -

---''

7,423:

50.

Säger

47,254: 05.

76,992: 8 4.

78,443: 46.

60,806: 56.

263,496:

91.

Transport

47,254: os.

78,054: 04.

78,443: 46.

60,808: 56,

264,558:

11,

Stuteriöfver

styrelsen.

Transport 47,254: os.

Leverering^:

Till stuterierna 56,500: —

Balans till år 1882;

Tillgångar:

Kontant behållning
...... 1,412: 41. 6,739: 02. 1,245: 74. 1,002: 92. 10,400: 09.

Hästbesättnings
värde-- 159,370: — 104,750: —- 110,712: 08. 374,832: .08.

Inventariers
och nybyggnaders
värden — — 22,877: 79. 48,214: 02. 61,316: 45. 132,408: 26.

Fastighetsvärden.
.............. 836,850: - 288,600: — 896,300: — 2,021,750: —

Behållning af
spanmål, hö,
halm och

proviant ...... — — 7,143: 5 4. 31,291: 52. 10,719: 09. 49,154: 15.

Utlåntamedel 30,925: 94. 10,000: —-- 12,750: — 53,675: 94.

Fordringar ...-- 39,835: 62. — — 5,984: 36. 45,819: 98-

Säger 32,338: 35. 1,082,815: 97. 474,101:^287 1,098,784: ao. 2,688,040: so.

Summa 136,092: 40. 1,160,870: 01. 552,544: 7 4. 1,159,591: 46. 3,009,098: 61.

§ 1-

Enligt, Stuteriöfverstyrelsens till Kongl. Maj:t afgifna berättelse hafva vid de
särskilda stuterierna följande förändringar under revisionsåret egt rum:

Vid Strömsholms hingstdepöt funnos vid 1881 års början 84 hästar. Under
året tillkommo 3 från Ottenby stuteri inköpta hingstar, hvaremot 4 hingstar försåldes
och 1 störtade, så att vid årets slut funnos 80 beskälare samt 1 unghingst
och 1 vallack, eller tillsammans 82 hästar, af hvilka 6 hingstar voro placerade vid
Upsala akademis ridskola, 1 vid Ottenby och 1 vid Flyinge stuteri.

Vid Ottenby stuteri utgjorde hästarnes antal vid årets början 149. Under året
tillkommo inom stuteriet födde 17 hingst- och 21 stoföl. Deremot såldes 29 hästar,

Strömsholms-

hingstdepöt.

Ottenby

stuteri.

Flyinge

stuteri.

Summa.

78,054: 04.

78,443: 46.

60,806: 56.

264,558:

56,500:

— 133 —

och 9 dödades eller störtade, så att vid årets slut qvarstodo 149 hästar, nemligen
14 beskällare, 29 unghingstar, 42 moderston, 50 ungston samt 14 vallacker och

arbetsston. , TT , „ ,

Vid Fluinqe Malen farinös vid årets början 94 hästar. Under aret tilikom mo

inom stuteriet födda 6 hingst- och 9 stoföl samt 1 i England genom chefen
för stuteriet uppköpt fullblodshingst. Deremot såldes 13 hästar och 7 störtade
eller dödades, så att vid årets slut funnos 90 hästar, nemligen 41 beskällare, lb

unghingstar, 20 moderston och 13 ungston.

Hästantalet vid hingstdepöten och de båda stuterierna utgjorde sålunda o&l

vid årets början och 321 vid dess slut. .. . , „

Enskilda personer tillhörande ston blefvo till ett antal åt b,7(0 under aret

betäckta, nemligen: -4 249

af stuteriernas beskällare ...................................................................... ’ __

» sqvadrons- och kompanihingstarne..........................................................

» premiehingstarne i Skåne ..............................................................................:

tillhopa 6,770.

Inkomsten af de under aret sakta hästarne uppgick till.

vid Strömsholms depot............................................................. Kronor J

» Ottenby stuteri ......... * _

. » o,995

» Flymge » ............................................................................—

Summa Kr. 24,935.

Kostnaden för de under året inköpta hästarne utgjorde:

vid Strömsholms depot för 3 hingstar............................................. kr. 3,000: —

» Fl vinge stuteri för en engelsk fullblodshingst.............

Summa Kr. 13,380: 55.

Vid årets besigtningsmöten blefvo, i enlighet med prisbelöningsreglementets
föreskrift, pris utlemnade för 1,712 hästar med 55,089 kronor 40 öre, hvartill hushållningssällskapen
och en del landsting bidragit med 26,791 kronor 90 öre, förutom
hvad som inom åtskilliga län derutöfver ansagits till pnsbelomngar för att
genom prisbelöningsnämnden utdelas.

§ 2,

Revisorerne, som genom delegerade besökt Flymge stuteri, hafva dervid icke
funnit anledning till anmärkning mot stuteriets förvaltning.

Till upplysning angående, stuteriets inkomst af de under året utstationerade

h-ingstarne meddelas följande

Redogörelse för landt -

i

Kronor.

öre.

Inkomster

I

Eksjö:

Samhaft betäckt 50

ston .....................

250

Agne »

40

»

200

450

| På

Säbyholm:

Arthur

53

» .................................

”265

Fix

53

» ...................;.A...... ...

265

530

i I

Håslöf:

Ormeau »

45

»

”450

1

St. Swithin »

35

»

175

625

Strömsberg:

Pius »

31

»

155

! »

Lindholmen:

Holstenburg- »

35

175

i

Evaryd:

Iram »

13

»

65

i

Favorit

16

» .............

80

145

Edh:

C asar »

7

» .............................

35

Bravo

5

»

25

60

_

i

Köpinge:

Lancaster »

37

»

370

Saladin »

33

»

330

700

_

Höganäs:

Jussuf »

28

»

140

Colonel

30

» .....................

150

290

»

Sperlingsholm:

Cyrillus

45

•»

225

Harald

55

» ................*........''.......

275

500

I

Vemmenhög:

Danneman »

44

440

Tabor

66

» .............................

330

770

Skabersjö:

Slumpen »

36

180

I

Domme:

Orlof!

39

»

390

Zampa

38

»

190

580

»

Fjelkinge:

Lordmayor »

63

» ...............................

630

Kardinal

47

470

1,100

Klämestorp:

Faust.

10

»

50

Summa Kr.

6,310

—1

beskällame år 1881.

Utgifter:

Kronor.

öre.

j

Kostnader

i Eksjö................. .............................................................

447

40

»

på Säbyholm ............................................................................

341

34

»

i Håslöf...................................................................................

358

60

»

på Strömsberg..........................................................................

124

72

»

» Lindholmen......................................................................

133

67

»

i Evaryd ..................................................................................

461

Öl

»

på Edil ........................................................................

132

70

»

i Köpinge ..............................................................................

433

70

»

på Höganäs ..............................................................................

421

20

»

på Sperlingsholm .................................................................

345

62

,,

i Vemmenhög ..........''............................................................

405

45

»

på Skabersjö ...............................................................................

104

81

»

i Domme ............................................................................

361

94

» Fjelkinge (Nymö) ...............................................................

419

17

»

på Klämestorp............................................................................

113

90

Summa Kr.

4,606

1 s|

När utgifterna fråndragas inkomsterna, uppstår en behållning af Kr. 1,703: 87.

Härtill lägges hushållningssällskapets i Blekinge underhållsbidrag ........ 167: 20.

Summa Kr. 1,871: or

Härifrån afgå: Aflöning till extra stalldrängar*) vid stuteriet...... 502: 11

Vid stuteriet utbetalda transportkostnader in. m. 564: 05 1,066: 16.

Effektiv behållning Kr. 804: 01.

*) Extra stalldrängar, som legas att tjenst göra vid stuteriet under tiden de ordinarie äro med
hingstarbe på stationerna.

— 136 —

Handels- och sjöfartsfonden.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar

2,516.305: 29.

Uppbörd:

Andel i Nya Trollhätte kanalbolags inkomster:

för år 1880 ...................................................... 3,978: 76.

» » 1881 ................................................... 15,000: ■— 18,978: 76.

Intressemedel ...................................................................... 75,302: 06. 94,280: 8 2.

Summa 2,610,586: ii.

Kredit.

Utfiifter:

Till Kongl. Kommersekollegium:

Ersättning till konsuler för bestridda utgifter

för svenska undersåtar................................. 7,000: —

För tryckning af 15,000 ex. blanketter till

mönstringsböcker....................................... 789: 75.

För tryckning af förteckning å svenska fartyg

med deras signalbokstäfver in. in. ............ 300: — 8,089: 75.

Belöning till tvenne danska lotsar för räddandet af besättningen
å svenska skonerten »Henrik»........................... 50: —

För pregling af belöningsmedaljer.......................................... 97: o,3.

Bidrag till omkostnaderna under år 1882 för internationella

byrån i Paris för mått och vigt ................................. 749: 2 8.

Bidrag till öppenhållande under vintern 1880—1881 af en

segelränna mellan Stockholm och Sandhamn ............ 1,977: 64.

Transport 10.963: 70.

— 137 —

Transport

För utsträckning af eu elektrisk telegrafledning från Nya

Yarfvet i Göteborg till Vinga .....................................

För uppmuddring och upprensning af det s. k. Sot-sundet,
i Mälaren

Anslag till Motala mekaniska verkstads aktiebolags skeppsdocka
vid Lindholmen i Göteborg
Arfvode, för kontroll i afseende å fondens säkerhetshand lingar

............................................................''...................

Ersättning till fondens juridiska ombud för bevakning af
åtskilliga, fonden tillhöriga värdehandlingar
Aflöning till eu del tjensteman vid f. d. konvojkommissariatet

Pensioner

Arfvode för signalering med en tidkula i Stockholm
Dito för dito dito i Göteborg

10,963: 70.

11,500: -

6,872: -

90.000: -

500: —

293: 65.

1,425: -5,200: -600: —
600: —

127,954:

35.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken å folioräkning...... 103,346: 3 8.

Utlånta medel: mot ränta..................... 1,885,070: 31.

utan dito ........................ 418,493: 8». 2303,564: 20.

Fordringar: upplupna räntor ..................................... 75,721: 18. 2,482,631: 76.

Summa 2,610,586: 11.

Anslaget till fortsättning af de geologiska undersökningarne
inom riket samt utgifvande af derpå grundade kartor.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ......................................................................................... 123: 87.

Transport 123: är.
18

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

138

Uppbörd:

Transport 123: 87.

Extra ordinarie statsanslag å sjette hufvudtiteln ................. 83,000: —

Från jernkontoret anslaget belopp för utförande af geognostiska

undersökningar i bergslagen ............................................ 1,000: —

Af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap anslaget belopp 2,000: —

» Vesternorrlands läns hushållningssällskap d:o d:o 1,500: —

För försålda kartor in. m. .................................................. 698: 33. gg jgg. 33

Summa 88,322: 20

Fältarbetena ...................

Byråafdelningen...............

Samlingarne....................

Kart- och boktrycket ........

Aflöningar..........................

Värme och vatten ..........

Renhållning och städning
Diverse utgifter .................

Tillgångar:

Kontant behållning

Kredit.

Utgifter:

Balans till år 1882:

27,713: so.

2,094: 30.

1,669: 99.

8,710: 04.

45,255: 02.

1,305: 83.

330: 17.

1,165: 08. 88,244: 23.

.............. 77: 97.

Summa 88,322: 20.

§ 1.

Under år 1881 hafva geologiska undersökningar i skalan 1: 50,000 utförts
inom Stockholms och Malmöhus län öfver eu yta af sammanlagdt 7,2 3 qvadratmil
samt i skalan 1: 100,000 inom Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Hallands och
Elfsborgs län öfver en yta af 15,7 3 qvadratmil, hvarjemte åtskilliga förut undersökta
områden reviderats. Ofversigtsresor för åstadkommande af en bergartskarta
i skalan 1: 1,000,000 hafva företagits inom Jemtland, Ångermanland samt Vesteroch
Norrbottens lappmarker.

De så kallade bergslagsundersökningarne inom mellersta Sveriges bergslag
hafva äfven under år 1881 på jemkontorets bekostnad fortsatts, äfvensom de agronomiskt
geologiska arbeten, hvilka af Elfsborgs läns norra hushållningssällskap
bekostas. Nya sådana hafva påbörjats i Vesternorrlands län.

139 —

Sjunde Hufvudtiteln.

Koiigl. Finansdepartementet.

För revisionsåret har Kongl. Finansdepartementets registrator i särskilda räkningar
redovisat för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Leverering

från

Statskontoret.

Skuld

till

år 1882.

Skuld

från

år 1880.

Utgifter.

Summa.

Sjunde hufvud titelns ordinarie
anslag:

• Chefen för Finansdepartementet: -

Aflöning................................

Departementets expedition:

17,000: —

- -

- -

17,000: —

17,000: —

Aflöning m. m......................

Af anslaget »För kontrollen
vid enskilda banker och
kreditanstalter»:

45,200: —

45,200: —

45,200; -

Aflöning.................................

6,000: —

---

6,000: —

6,000: —

Af anslaget »Alderstillägg»...
Skrifmaterialier och expenser,

1,700: —

.

1,700: —

1,700: —

ved in. in..............................

13,000: —

1,278: 91.

212: 83.

14,066: 08.

14,278: 91.

Summa

82,900: —

1,278: 91.

212: 83.

83,966: 08.

84,178: 91.

140 —

Kong!. Kammarkollegium.

För revisionsåret har från Kongl. Kammarkollegium i särskilda räkningar lemnats redovisning
för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i följande tabell:

Debet.

Behållning Leverering

från Uppbörd. från
år 1880.

Skuld

till

Skuld

från

Statskontoret, år 1882. år 1880.

Kredit.

Utgifter

Behållning

till Summa,

år 1882.

Ordinarie anslag:

Sjunde hufvudtiteln:
Af anslaget till

Kammarkolle-

gium:

Aflöning ..............

Af anslaget till ål-

-- 122,077: 82.--

-- 122,077: 8 2.

- — 122,077: 82.

derstillägg ......... ...

Af allmänna be-

8,200: —--

8,200: —

8,200: —

sparingarne:

Tj enstgöringspen-

ningar åt en
adjungerad le-damot .............. — —

--- 2,000: —--

2,000: —

2,000: —

Arfvode (i kolle-

gium) — —

Dito (i domän-

— — 2,266: 6 4. — —

--- 2,266: 6 4.

2,266: 64.

afdelningen) — ■—

Af anslaget till

-- 1,000: —--

-- 1,000: —

1,000: —

postafgifter för
tjensteförsändel ser

.....................

Af anslaget till
skrifmaterialier
och expenser, ved
m. m. ..

1.132: 49.

1,132: 49.

150: — 255:

7,000: — 283: 43. 301: in. 7,237: 27. 150:

1,132: 49.

7,688: 43.

Transport 150:

255:

143,676: 95, 283: 43, 301: 16. 143,914: 22. 150; — 144,365: 3*.

- 141 -

Behållning Leverering Skuld Skuld

från Uppbörd. från till från Utgifter

år 1880. Statskontoret, år 1882. år 1880.

Behållning

till Summa,

år 1882.

Transport 150: — 255:

Extra ordinarie anslag: Sjunde

hufvudtiteln:

Till genomförande
af Kammarkollegii
nya organisation
....................—

För förvaltningen
af statens domäner: Aflöning

m. m. 96: oe. —
För granskning af
nya jordeböcker 2,154: 5S. —
Af anslaget för
åren 1866 och
1867 för ordnande
af Kamreraren
Sandbergs
samlingar (till
kollega disposition)
.................. 1,000: — —

143,676: 95. 283: 13. 301: 10. 143,914: 22. 150: — 114,365: 38.

4,877: 22.

37,000: —
13,60Q: —

— 4,877: 22.

— 36,383: 3 7. 712: 69.

— 13,903: 45. 1,851: 10.

4,877: 22.

37,096: ce.
15,754: 55.

1,000:

1.000:

Summa 3,400: 01. 255: — 199,154: 17. 283: 13. 301: 16. 199,078: 26. 3,713: 79. 203,093: 21.
Förestående behållning, 3,713: 79, utgöres af kontant behållning hos redogöraren.

— 142

Tillgångar

Kong]. Statskontoret.
Debet.

Balans från år 1880:

Upphörd:

För

Statsregleringsfonden

1,776,841: ao.

»

Militieboställenas skogsfond

5,100: 97.

»

Förenade mötespassevolansfonden........................

36,319: 82.

»

Trosspassevolansfonden..................................

12,125: 12.

»

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond...

12,248: 8 8.

»

Volontärvakansfonden...

34,559: 53.

»

Fn per mille-fonden...........

5,847: 17.

»

Allmänna beväringsfonden........................

12,964: 46.

»

Palmquistska fonden till Stockholms befästande

10,321: 7 4.

»

Noreenska testamentsfonden

938: 2 4.

»

Odlingslånefonden...................................

146,388: 10.

»

Fonden för underhåll af segeldjupet i Hjelmaren

in. in.............

29,420: 5o.

Almare-Stäkets bros arrendemedelsfond

971: 29.

»

Längmanska donationsfonden

62,197: 55.

Fonden för Carl XII.s monument

483: 99.

Biskopslöneregleringsfonden

5,231: 71.

»

Presterskapets löneregleringsfond

32,189: 82.

»

Ramsele pastorsboställes skogsförsäljningsmedels-

fond...............................

600: 62.

»

Elfdals pastorats regleringsfond..............................

12,906: 40.

»

Brunskogs församlings aflöningsfond

1,522: 21.

Fryksände pastorats regleringsfond

7,323: 15.

»

Ecklesiastika boställenas skogsfond

93,373: 81.

»

Bibelkommissionens fond

67: 51.

»

Filénska testamentsfonden

1,205: 9 4.

»

Grefve Eric Posses donationsfond

1,498: 96.

»

Vadstena krigsman shusfond

215,299: 91.

18,789,143: 75.

Transport 2,517,949: so. 18,789,143: 75,

— 143 —

Transport 2,517,949: 30. 18,789.143: 75.

För Invalidhusfonden.................................... 90,431: 81.

» Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond 9,105: 84.

Remisser....................................................................... 60,135,742: 07. 62,753,229: 02.

Balans till år 1882:

Skulder:

Ofverlevereringar...................................................... 2,299: 58.

Återstående utgifter............................................... 86,448: 8 3.

Oliqviderade diverse verks in. fl. medel............... 375,000: •—

I allmänhet:

Till Riksgäldskontoret för lem nade

kassaförstärkningar 9,000,000: -—

» Riksgäldskontoret för levererade
förskott.................... 23,053: 85.

» Arméförvaltningen för inne stående

anslag................; 2,333,675: 95.

» Marinförvaltningen för dito

dito ..................................... 1,146,156: 46.

» Skogsstyrelsen för innestå ende

å reservationsanslaget 215,859: 9 8.

» Diverse fonder m. in. ......... 24,230: 59. 12,742,976:83. 13,206,725: 24.

Summa 94,749,098: 01.

Kredit,

Balans från år 1880:

Skulder

17,547,724: os.

Utgifter:

För Statsregleringsfonden ................................

» Militieboställenas skogsfond
» Drottningholms broars arrendemedels fond
» Längmanska donationsfonden ...........

8,601,168: 14.
2,962: 84.
2,300: —
4,365: 09.

Transport 8,610,796: 07. 17,547,724: 08.

144 —

Transport

8,610,796:

07.

För Biskopslöneregleringsfonden

15,051:

74.

» Presterskapets löneregleringsfond

45,012:

01.

» Elfdals pastorats regleringsfond .........................

9,840:

» Ecklesiastika boställenas skogsfond

23,193:

51.

» Filénska testamentsfonden ... .....

1,000:

» Grefve Eric Posses donationsfond

1,500:

Remisser......................................................................

46,618,741:

20.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................................

2,475,519:

93.

Behållning af bergseffekter .........................

2,019:

09.

Utbulta medel .............................*.....

14,362,695:

07.

Utestående kronouppbörd den 31 December 1881:

Levererad inom den 30 April 1882...

14,372:

1 5.

Förskott till liqvid och redovisning...............

590,953:

79.

Dito att anmälas hos Riksdagen...

127.162:

52.

Fordringar hos:

Riksgäldskon törel..................... 1,719,137: —

Fångvårdsstyrelsen................ 224,811: 20.

Arméförvaltningen .................. 413,147: 95.

Marinförvaltningen........... ..... 1,107: 36.

Myntverket ............................ 88,044: 13.

Ofverintendentsembetet........... 837: 52.

Diverse personer och fonder... 1,856,430: 49.

4,303,515: 65. 21,876,239: 40.
Summa 94,749,098: ot.

Dessutom har i särskilda, till Kongl. Kammarrätten ingifna räkningar redovisats
för de i nedanstående tabell upptagna anslagsmedel:

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering
från År 1880. SAaAs‘ 0tglft

kontoret.

Behållning
till år 1882.

Summa.

Af sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:
Statskontoret:

Ljuspenningar till en e. o.
vak t betjent..................

Transport —-

18:

IF

18:

18:

18: —

18: —

145

Debet.

Kredit.

Behållning
från år 1880.

Leverering
från Statskontoret.

Utgift.

Behållning
till år 1882.

Summa.

Transport--18: — 18: — — — 18: —

Stämpelpappersomkostnader:

Fraktkostnad in. in. ...... 51: it. 1,100: — 1,05B: 71. 97: 43. 1,151: 14.

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. in. ............ 430: 16. 6,600: — 5,835: 05. 1,195: il. 7,030: 16.

Summa 481: so. 7,718: — 6,906: ro. 1,292: 54. 8,199: so.

Aflöningen till Statskontorets embets- och tjensteman samt vaktbetjente,
89,033 kronor 34 öre, samt ålderstillägg, 7,100 kronor, redovisas i Räntekammarens
hufvudbok.

§ I Revisorerne

vilja, såsom förut varit vanligt, meddela följande

Öfversigt:

Debet.

Skulder vid 1881 års slut, enligt kapitalkonto, pag. 13 .................. 223,015,664: 48.

Saldo, tillgångar utöfver skulder ........................................................ 288,077,314: 29.

Summa 511,092,978: 77.

Kredit.

Tillgångar:

Behållningar vid 1881 års slut, enligt kapitalkonto pag. 12 ... 314,698,688: 06.
Statsverkets skögsegendom, enligt Skogsstyrelsens underdåniga
berättelse för år 1880, afgifven den 30 Dec. 1881,tab. 42 pag. 137 35,784,000: —
Fast och lös egendom i öfrigt, enligt Statsrevisorernes berättelse

den 14 Oktober 1878, pag. 128 .............................................. 160,610,290: 71.

Summa 511,092,978: 77.

19

Rev, Ber. 1883 any. Statsverket,

- 146 —

§2.

Angående landshöfdingelöneregleringsfondens ställning vid 1881 års slut
hänvisas till nedanstående, med ledning af rikshufvudboken upprättade tabell:

Debet. Kredit.

Reservation från år 1880, bestående af:

Utlånta medel .......................................... 24,182: so.

Öfriga tillgångar

79,115: 04. 103,297: 54.

Inkomster och utgifter enligt räkenskaperna

för:

IJpsala

län ...............................

...................2,684: 60.

12,500: —

Stockholms

» ...............................

.................... —--

12,500: —

Södermanlands

» ...............................

................. 5,850: 92.

12,500: —

Östergötlands

» ...............................

....................... 6,782: 55.

12,500: —

Gotlands

» ...............................

................... 11,106: 15.

12,721: 41.

Kalmar

» ...............................

....................... 22,987: —

12,500: —

Blekinge

» .............................

12,500: —

Jönköpings

» ..............................

....................... 4,935: 97.

7,400: —

Kronobergs

» ..............................

....................... 5,204: 16.

12,500: —

Kristianstads

» ..............................

........................

12,500: —

Malmöhus

» ...............................

.............. 23,115: 19.

15,000: —

Hallands

» ..............................

8,425: 89.

12,500: —

Göteborgs och Bohus » ..............................

....................... 23,198: 20.

18,000: —

Elfsborgs

» ...............................

........................

10,800: —

Skaraborgs

» ...............................

....................... 11,013: 88.

12,500: —

Örebro

» ...............................

...................... 4,152: 48.

12,500: —

Vermlands

» ......................... 1..

....................... 10: —

12,500: —

Yestmanlands

» ..............................

...................... 7,591: 20.

12,500: —

Kopparbergs

» ..............................

....................... 3,545: 62.

12,500: —

Gefleborgs

» ...............................

..... ................. .. .

Y estemorrlands

» ........................... ...

........................

12,500: —

Jemtlands

» ...............................

...................... 100: —

12,500: -

Vesterbottens

» ..............................

...................... 1,600: 9 2,

12,500: —

Norrbottens

» ................................

...................... — —

12,500: —

Statskontoret.....

...................... 1,423: 47.

1,350: —

Säger 143,728: 10.

290,271: 41.

Omföring från anslaget till landsstaten........

150,246: 61.

Reservation till år

1882 ...............................

107,000: 84.

Summa 397,272: 25.

397,272: 25.

— 147 —

Manufakturförlagslånefonden.

Debet.

Balans från år 1881:

Tillgångar............................................................................................... 2,173,772: 5 4.

*

Inkomster:

Intressemedel:

Ordinarie räntor .......................................................... 99,782: 76.

Förfalloräntor ................................................................. 505: — 100,287: 76.

Summa 2,274,060: 3o.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden till:

Kommersekollegii embets- och tjensteman 11,100: —
f. d. manufakturdiskontverkets dito dito 10,700: ''—

Revisorerne af fondens räkenskaper......... 150:''—

Sekreteraren och vaktbetjeningen hos

revisorerne ........................................... 170: — 22,120: _

Pensioner ................................................................................. 5,140: —

Extra utgifter ......................................................................... 159: 32. 27,419: 32.

95,698: 02.

Tillgångar:

Kontant behållning ....
Utbulta medel:

Förlagslån.................

Anståndslån...............

F ordringar:

Upplupna räntor......

Osäkra fordringar...''...
Förskott..........................

Balans till år 1883:

1,998,398: 82.
2,934: 38.

46,675: 23.
102,884: 53.

2,001,333: 20.

149,559: 76.

50: — 2,246,640: 9 8.
Summa 2,274,060: 30.

- 148 -

Stämpelpappersuppbörden.

Debet.

Balans från år 1880
Leverering från

Riksbanken.........

Inlemnade gamla
eller makulerade
stämplar...............

Skrifstämplar.

1,782,484: 26.
461,628: so.

312: so.

Enkla Dubbla

beläggnings- beläggnings- Vexel stämplar.

stämplar. stämplar.

29P6L919T7o. 50,273,785~30. ''lÖffiäT

858,048: 75. 4,526,400: — * 74,375:

2,165: 35.

1,024: so.

Anvisnings- Summa,

stämplar.

4L569TTo. 81,242,550: 15.

--- 5,920,452: 25.

--- 3,502: 35.''

Summa 2,244,425: 25. 29,928,133: 20. 54,801,209: so. 145,167: - 47,569: bo. 87,166,504: 75.

Kredit.

Leverering till försäljningsman
......

Utlemnade nya mot
gamla eller makulerade.
....................

Afskrifna äldre

stämplar...............

Balans till år 1882

643,248: so. 633,041: so. 1,671,910: l». 123,129: — 35,561: bo. 3,106,890: 90.

50: — 3,452: 35.--—--

88: so. 8,594,755: 85. 8,211,531: 75. 103

1,601,038: 25. 20,696,883: 20. 44,917,767: 95. 21,935

Summa 2,244,425: 25. 29,928,133:'' 20. 54,801,209: so. 145,167

--- 3,502: 35.

--- 16,806,479: 10.

12,008: — 67,249,632: 40.

47,569: so. 87,166,504: 75.

Kongl. Myntverket.

Debet.

Balans från år 1880;

Tillgångar................................................................................................ 2,471,887: 03.

Transport 2,471,887: 03.

i

— 149 —

Stockprof från år 1870:

Silfver........................................

Vinst på utmyntningen af

Silfver .........................................

Brons .......................................

Vinst på från enskilde inköpt guld

D:o » försäljning af silfver..........

D:o » medaljtillverkning.........

Af sjunde hufvudtitelns anslag:
Mynt- och Kontrollverken:

Aflöning för Myntverket.......

Diverse inkomster .............................

Uppbörd:

Transport
51: 73.

197,724: 7 4.

34,526: 96. 232,251: 7o.

................Z 17: 6 4.

6: in
2,048: 71.

12,200: -

47: 39.

2,471,887: 03.

246,623: 28.

Balans till år 1882:

Skulder:

Till Riksbanken:

För guld ............................................. 249,970: 76.

» gammalt kopparmynt ................6,230: 87. 256,201: 63.

Till Sala bergslag för silfver................................... 9,614: 3 o.

» Statskontoret ..................................................... 43,089: — 308,904: 93.

Summa 3,027,415: 2 4.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder.

1,804,034: 3 3.

Utgifter:

Förlust af metall:

Vid guld ulmyntniugcn....................

» silfver- dito .................

» brons- dito .................

Förlust på utmyntningen af guld.........

Aflemnade stockprof och pantpenningar

1,320: 33.

2,206: 7 8.

227: 40. 3,754: 61.

................. 581: 43.

125: 46.

Transport 4,461: 4o. 1,804,034: 33.

—■ 150 -

Omkostnader:

Transport 4,461: 40. 1,804,034: 33.

För reparationer .......................................

3,475: 5 6.

» utvexling af silfvermynt ..................

13,579: 86.

» af » bronsmynt....................

711: 60. 17,767: 02.

Förlust genom prisfall å Myntverkets silfver

12,503: 99.

D:o d:o å d:o koppar-

tillgång ................................................

54: 88. 12,558: 87.

Koppar, använd till reparationer ..................

............... 3: 48.

Diverse utgifter för 1880 års utmyntning af två-kronor 101: 7o.

Aflöning till Myntverkets tjensteman ..........

................... 12,200: -

47,092: 47.

Leverering till Statskontoret .........................

136,000: -

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning ..............................

148,041: 71.

Dito i Riksbanken ...................................

92,241: 33. 240,283: 04.

Behållning af metaller:

Guld ..................................................

259,481: 71.

Silfver ..................................................

256,893: 99.

Koppar, brons, m. in........................

21,731: so. 538,107: 20.

Bränsle, deglar, syror, in. m....................

.................... 6,437: 55.

Inventariers värden .........................

75,000: —

Fastigheters värden.................................

.................... 180,460: 65.

1,040,288: 44.

Summa 3,027,415: 2 4.

Kongl. Kontrollverket.
Debet.

Stockholm. Landsorten. Summa.

Enkel afgift................

9,520:

19.

12,798:

08.

22,318:

27.

Dubbel afgift .................

................................. 89:

08.

31:

54.

120:

62.

Transport 9,609:

27.

12,829:

62.

22,438:

89.

151 —

Stockholm. Landsorten. Summa.

Transport 9,609: 27. 12,829: 6 2. 22,438: 89.

Extra proberingsafgift ....................................... 1,192: so.-- 1,192: so.

Bötesmedel...................................................................13: 89-__

Säger 10,802: or. 12,846: r>i. 23,648: 58.

Balans till år 1882:

Skuld:

Öfverleverering....................................................33: 94._33: 9 4

Summa 10,802: 07. 12,880: 45. 23,682: 52

Balans från år 1880:

Kredit.

Skuld:

Öfverleverering ...............................................— 30: 25._30: 25.

Utgifter:

Arfvoden ...............................

Postporto m. in. ....................

Leverering till Statskontoret
Dito » ränterier........

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Fordran ............................................................. 10: 23. 10: 23.

Summa 10,802: 07. 12,880: 45. 23,682: 52.

--- 4,276: 39. 4,276: 39.

---- 8: 88. 8: 88.

10,802: 07. 16: 89. 10,818: 96.

---- 8,537: 81. 8,537: 81.

Säger 10~802: 07/ 12,839: 97." 23,642:"o4’.

För revisionsåret har Kongl. Kontrollverket i särskilda räkningar jemväl
redovisat för de till det samma anvisade aflönings- och expensmedel, hvaröfver
sammandrag'' här nedan meddelas.

— 152 -

Debet.

Behållning Leverering

från från Uppbörd

år 1880, Statskontoret.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag
»Mynt- och Kon -

trollverken»:
Aflöning för

Kontrollverket — —-Omkostnader för
Kontrollverket:

8,100: —

--8,100: —

--8,100:

Expenser in. m. 17: 42.
Uppburna porto- och

4,000: -

--4,011: 19.

6: 23. 4,017:

42.

ersättningsmedel... — —

--— ''

13: 40. 13: 40.

13:

40.

Summa 17: 42.

12,100: —

13: 40. 12,124: 59.

6: 23. 12,130:

82.

Kredit.

Behållning

Utgifter. till Summa,
år 1882.

Kongl. Kammarrätten.

För revisionsåret har af aktuarien och registrator!! i Kongl. Kammarrätten i särskilda
räkningar lemnats redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående
tabell :

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering Skuld Skuld Behållning

från från till från Utgifter. till Summa,

år 1880. Statskontoret, år 1882. år 1880. år 1882.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Af 1879 års anslag
till Kammarrätten: Utgift

för ren skrifning

......... 832: 92.--—---- 536: 70. 296: 22. 832: 92.

Transport 832: 92. ----—--- ,--- 536: 70. 296: 22. 832:~92~

Debet.

Kredit.

Behållning

från

år 1880.

Leverering

från

Statskontoret

Skuld Skuld

till '' från Utgifter

år 1882. år 1880.

Behållning

till

år 1882.

Summa.

Transport

832: 9 2.

536:

70. 296: 22.

832: 92.

Af 1881 års anslag:
Kammarrätten:
Aflöning m. in.

166,533: 20.

-- 166,533:

26. ---

166,533: 20.

Af dito till ålders-tillägg ..............

10,699: 98.

— — 10,699:

98.--

10,699: 98.

» dito till post-afgifter för tjen-stebref...

809: 17.

---- 809:

17. — —

809: IT.

» dito till skrif-materialier och
expenser, ved
m. in................

5,500: -

72: so. 335: 00. 5,237:

74. — —

5,572: so.

» hufvudtitelns
besparingar:
Arfvoden.....

4,000: —

— --- 4,000:

4,000: —

Summa 832: 92. 187,542: 41. 72: so. 335: 06. 187,816: 85. 296: 22. 188,448: 13.

Kong!. Kammarrättens aktoratsräkning.

Revisions- Revisions- RevisionsAdvokat-
afdelningens afdelningens afdelningens

fiskals- första andra tredje

kontoret. kontor. kontor. kontor.

Debet.

Summa.

Balans från år 1880
Uppbörd ..................

............ 153,995: 61. 6,635: so. 2,534: 35. 8,094: er. 171,260: ib.

.............. 5,160: 32. 11,304: 42. 8,144: ai. 3,185: 42. 27,794: 37.

Summa 159,155: 93. 17,939: 92. 10,678: 56. 11,280: 09. 199,054: Bo

Kredit.

Afskrifning................

Leverering .................

Balans till år 1882....

...............— 55: 04. 396: 26. 178: 63. 629: 93.

............ 5,790: 61. 15,575: 61. 6,959: 13. 3,576: 46. 31,901: 71.

............. 153,365: 32. 2,309: 37. 3,323: it. 7,525: — 166,522: 86.

Summa 359,155: 93. 17,939: 92. 10,678: 56. 11,280: 09. 199,054: no.

Bev. Ber. 1883 angående Statsverket.

20

— 154 —

Kongl. Öfverintendentsembetet

Debet.

Balans från år 1880;

Tillgångar ...................................................................................................... 43,572: 6 6.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Af sjunde hufvudtitelns anslag till Öfverintendentsembetet:

Aflöning m. m............................:............. 35,350: —

Af dito dito till ålderstillägg ........................ 4,000: —

Sjunde hufvudtitelns anslag till byggnader

och reparationer ..................''..................... 155,480: —

Af dito dito till skrifmaterialier och expenser,
ved m. in. ......................................... 1,600: — 196,430: —

Extra ordinarie anslag:

Sjunde hufvudtitelns anslag för genomförande
af Öfverintendentsembetets nya

organisation ............................................... 1,000: —

Åttonde hufvudtitelns anslag till hospitals byggnaden

i Upsala ................................. 170,200: — 171,200: —

Förskott (till hospitalsbyggnaden i Upsala) ...................... 47,300: — 414,930: —-

Summa 458,502: 66.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning och ålderstillägg ........................

Byggnader och reparationer ....................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m

................. 38,512: 48.

................. 177,737: 20.

................. 1,439: 10.

Transport 217,688: 7 8.

- 155 -

Transport 217,688: 7 8.

För genomförande af Öfverintendentsembetets nya orga -

nisation ............................................................................. 1,000: —

Nybyggnad för Veterinärinstitutet i Stockholm.................. 1,400: 96.

Dito vid Upsala hospital ................................................ 191,458: so. 411,548: 24.

Aterlevererade till Statskontoret .............................................................. 837: 52.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning
Förskott ..................

5,959: 57.

40,157: 3 3. 46,116: oo.
Summa 458,502: 66.

§ I I

enlighet med hvad jemväl finnes i nästlidet års revisionsberättelse till
kommande Revisor,ers kännedom omförmäldt, hade 1881 års Statsrevisorer anmärkt,
att, enligt Öfverintendentsembetets beslut den 16 December 1879, nämnda år blifvit,
i anledning af ingången årsräkning, af anslaget till byggnader och reparationer
utbetaldt till Kong! Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län, såsom godtgörelse
för af länets ränteri förskottsvis bestridda kostnader, ett belopp af 234 kronor 60
öre, kommunalskatt för landshöfdingeresidenset och landsstatsembetshuset i Malmö,
hvilken skatt Statsrevisorerne af anförda skäl ansett icke böra utgöras; och hade
Öfverintendentsembetet i afgifvet utlåtande förmält sig i anledning af berörda anmärkning
hafva vidtagit åtgärd för befrielse för framtiden från erläggande af
nämnda skattebidrag.

Då emellertid Malmö stads drätselkammare vägrat att afstå från ifrågavarande
skattebidrag, har Öfverintendentsembetet i underdånigt memorial den 31
Januari 1882 understält denna fråga Kongl. Maj:ts pröfning, i anledning hvaraf
Kong! Maj:t, efter det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län med infordradt
utlåtande inkommit, samt Öfverintendentsembetet blifvit i ärendet ytterligare
hördt, genom nådigt bref den 3 November 1882 förklarat Malmö stad hädanefter
icke vara berättigad att för landshöfdingeresidenset och landsstatsembetshuset
derstädes uppbära andra afgifter för kommunala ändamål än dels det bidrag till
underhåll och omläggning af stadens gator, som på egendomarne belöpte och förut
utgått, dels ock vattenförbrukningsafgift enligt taxa, sådan den då gälde eller framdeles
kunde varda antagen; dock att den del af sistnämnda afgift, som belöpte på
landshöfdingeresidenset, borde af vederbörande boställshafvare betalas.

— 156

Kiddarholmskyrkan.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1880:

Uppbörd:

Från Ofverintendentsembetet ...........................

För fem serafimerringningar ..........................

Kredit.

Utgifter:

För vård och tillsyn af effekter ..................t............

» uppdragning af tornuret ..................................

» inbindning af räkenskap .......................................

Balans till år 1882:

189: 86

255: —

22: so. 277: so.
Summa 417: 36.

180: -75: -

— 50'' 255: so.

161: 86.

Tillgångar:

Kontant behållning

Summa 417: 36.

— 157 —

Kong]. Postverket.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ............................................................................................. 1,389,092: 37,

Upplärd:

Influtna medel för försålda frimärken, m. m................ 5,054,306: 44.

Afgifter för diligenspassagerare och deras effekter ...... 5,855: 31.

Befordringsafgifter för tidningar och tidskrifter, som

förskrifvits genom Postverket ................................. 237,427: 6 9.

Fraktmedel af postverkets ångfartyg ............................ 5,833: 24.

Brefbäringsafgifter ......................... 56,084: ie.

Fackafgifter ...................................................................... 6,011: —

Registreringsafgifter ............ 1,341: 61.

Kontant lösen för utländska paket ............................. 41,570: so.

Extra ordinarie uppbörd ............................................... 2,480: so.

Bötesmedel ...................................................................... 3,711: so.

Anmärkningsmedel ....................................................... 2,856: 22.

Medel, funna i öppnade, obeställbara bref..................... 783: 45.

Expeditionslösen .......................................................... 1,041: —

Återvunna medel till gäldande af utbetald ersättning

för bortkomna eller skadade värdeförsändelser...... 7,517: 14. 5,426,819:

65*

Balans till år 1882:

Skulder:

Öfverlevereringar ......................................................... 17,624: 19.

Innestå ende tidningsmedel för år 1882 .................... 596,045: 23.

Dito postbefordrings- och prenumerationsafgifter ... 9,489: 33.

Dito postanvisnings- och postförskottsmedel ......... 150,846: 6 2.

Till Stockholms enskilda bank................................... 11,000: —

» utländska postverk ......................................... 329,818: 88.

Deponerade medel........................................................ 330: — 1,105,154: 2:,.

Summa 7,921,066: 27.

— 158 —

Kredit.

/

Balans från år 1880:

Skulder ................................................................................................ 952,306: 21.

Utgifter:

Postverkets utgiftsstat
för år 1881
utvisar:

A.

1,792,775: —

Aflöningsstaten ..............

................... 1,801,989: 82.

B.

13,400: —

Övergångsstaten ...........

.................... 12,962: so.

C.

10,075: —

Indragningsstaten

................... 8,945: —

D.

70,415: —

Pensionsstaten...........

.................. 65,860: 38.

E.

Omkostnadsstaten:

220,000: —

Uppbörds- och frimär-

kesprovision ............

243,191: 13.

85,000: —

Förhyrande af postlä-

genheter och postlin-

sens underhåll.......

79,182: 60.

325,000: -

Expensutgifter ............

306,861: 31.

418,000: —

Rese- och traktamente-

ersättning................

410,922: 93.

45,000: —

Postbetjentes bekläd-

nåd och beväring

43,026: 02,

15,000: —

Poståkdons anskaffande

och underhåll...........

4,928: 09.

625,000: —

Postföringskostnad å

jernväg .....................

678,254: 52.

825,000: —

Dito å landsväg samt

inom postanstalternas

områden och genom

landtbrefbärare.........

673,640: so.

119,000: —

Postföringskostnad sjö-

ledes...........................

122,397: 63.

35,000: —

För utrikes brefvexling

gen.............................

56,901: 76.

30,000: —

För tillverkning afflå-

märken, in. in. .........

38,584: 3 8.

40,000: —

För diverse utgifter

32,036: 65. 2,689,927: 31.

Tpt 4,668,665: —

Transport 4,579,685: 01.

952,306: 21.

— 159 -

Tpt4,668,665: — Transport 4,579,685: oi. 952,306: 21.

F. 40,000: — Oförutsedda utgifter.............................. 19,914: 9 4.

G. 21,335: — Afkortningar och restitutioner ......... 36,049: 77. 4,635,649: 7 2

Sgr 4,730,000: — .

Levererade till Kong!. Statskontoret .................................................... 775,000: —

Balans till år 1882:

1,467,163: 35.

50,662: 66.

13,054: 3i.

844: 60.

26,385: 42 1,558,110: 34.
Summa 7,921,066: 27.

§ I I

§ 43 mom. 2 af Kongl. Maj:ts för Generalpoststyrelsen utfärdade förnyade
instruktion af den 5 December 1873 är stadgadt, att så väl böter för förseelser
vid försändelsers aflemnande till postbefordran som ock de vites- och bötesmedel,
hvarom §§ 38 och 42 i instruktionen handla, skola till hälften fördelas mellan angifvaren
och eu särskild kassa, afsedd ad bereda understöd åt enkor och barn
efter personer, som varit i Postverket anstälda. Med anledning deraf har Generalpoststyrelsen
genom cirkulär den 7 Februari 1874 till rikets samtlige postförvaltare
meddelat närmare föreskrifter angående så väl uppbörden af förenänmda böter
och viten som äfven understödskassans bildande samt dervid förordnat, bland annat,
att de till understödskassan hörande medel skola under öfverinseerde af Geueralpoststyrelsens
kameralbyrå omhänderhafvas af förvaltaren af Postverkers hufvudkassa,
intill dess att understödskassans tillgångar uppgått till sådant belopp, att
deras användande för det afsedda ändamålet kan ifrågakomma, eller omständigheterna
eljest påkalla deras förvaltande på annat sätt än det då bestämda, och att
efter hvaije års utgång redogörelse för kassans ställning skall offentliggöras i
Generalpoststyrelsens cirkulärsamling.

Enligt de för den sålunda bildade understödskassan uppgjorda årsredogörelser,
af hvilka Revisorerne på begäran erhållit del, utgjorde kassans behållning vid
slutet af

Tillgångar:

Kontant behållning

Förskott..................

Propriebalanser.....

Anmärkta poster ....
Fordringar .............

— 160 —

år 1874
» 1875
» 1876
» 1877
» 1878
» 1879
» 1880
» 1881
» 1882

kronor 1,929: oi.

» 4,351: 44.

» 5,864: 75.

» 7,562: 24.

» 9,067: 36.

» 11,072: 43.

» 13,419: 61.

» 16,073: 29.

» 18,287: 83.

Jemte det Revisorerne velat meddela förestående uppgifter angående ifrågavarande
kassa, derifrån något understöd ännu icke utgått, hafva Revisorerne ansett
sig böra uttala den åsigt, att redogörelse öfver denna af statsmedel bildade kassa
må åtfölja Generalpoststyrelsens räkenskap, hvilken flerstädes upptager och afför
de till understödskassan ingående andelar i viten och böter.

§ 2.

Efter meddelande af de i Kongl. förordningen angående upphörande af fribrefsrätten
och utgörande af postafgifter för försändelser i tjenstärenden den 5 December
1873 meddelade föreskrifter anmärkte Riksdagens år 1876 församlade Revisorer,
att tillämpningen af nämnda föreskrifter åstadkomme, å ena sidan, för Postverket
direkta kostnader i och för tillverkning af tjenstefrimärken och medförde, å
andra sidan, för statens öfriga embetsverk samt embets- och tjensteman både en
vidlyftig brefvexling för utbekommande af medel till ifrågavarande slags utgifter
och en ganska omfattande redovisning för de sålunda använda medlen, så att
tvifvelaktigt syntes, om ej dessa olägenheter öfvervägde de fördelar, som man med
fribrefsrättens upphäfvande velat vinna. Det förefölle som vore det ingalunda omöjligt
att till väsentlig del undanrödja nämnda olägenheter. Om nemligen begagnandet
af postbok kunde till alla postanstalter utsträckas, skulle tjenstefrimärkena kunna
helt och hållet undvaras, och i stället för den mängd af särskilda liqvider och
redovisningar, som måste ega rum, skulle endast erfordras eu årligen upprättad,
på postböckerna grundad liqvid mellan Statskontoret och Postverket. Eu
sådan förändring skulle leda till reda och enkelhet utan att, så vidt förenämnde
års Revisorer vore i tillfälle att bedöma, minska de kontroller mot missbruk, som
förefunnes; och hade Revisorerne derför ansett sig bör| å förevarande omständighet
fästa Riksdagens uppmärksamhet.

I häröfver infordradt och den 29 November 1876 afgifvet utlåtande meddelade
Generalpoststyrelsen, hurusom under den 10 November samma år utfärdats

161 —

sådana, förändrade föreskrifter i bestämmelserna i 1873 års författning, som skulle
göra det möjligt för myndigheter samt embete- och tjensteman att vid hvilken fast
postanstalt i riket som helst få afgifterna för utvexlade postförsändelser rörande
tjensteärenden bokförda, för att qvartalsvis kontant godtgöras, hvarjemte styrelsen,
bland annat, anförde att styrelsen, med hänsyn till de fördelar, som af tjenstefrimärkenas
indragning vore att motse, icke skulle tveka att tillstyrka bifall till förslaget
om nämnda indragning, derest ej styrelsen ansett, att i andra afseenden en
sådan åtgärd skulle medföra större och mera afsevärda olägenheter; och voro dessa,
enligt styrelsens förmenande, hufvudsakligen följande: att möjligheten af kontroll å
utöfvandet af rättigheten att med posterna försända bref m. in., för hvilkas befordran
ersättning uppbures af statsmedel, förminskades; och att den föreslagna förändringen
föranledde, att hvarje tjenstebref måste med företeende af postbok direkt å postanstalt
inlemnas, eller ock, med eller utan användande af lösväska, jemte postboken
till vederbörande postanstalt insändas, hvarigenom förmånen att få aflemna brefven
i breflåda komrne att upphöra.

Hvad styrelsen sålunda Och i öfrigt anfört emot den ifrågastälda indragningen
af tjenstefrimärkena har emellertid synts Revisoreme icke vara af beskaffenhet att
vederlägga de skäl. som blifvit åberopade till stöd för den vid af 1876 års statsrevision
föreslagna förändringen; och enär de olägenheter, som då ansågos härflyta
af de i Kongl. förordningen den 5 December 1873 meddelade bestämmelser angående
postafgifterna för tjensteförsändelser, och hvilka enligt Revisorernes tanke
icke afhulpits genom de derefter meddelade nya bestämmelser, synas hafva tilltagit
i samma mån som postutvexlingen af tjensteförsändelser ökats, samt i följd häraf
så väl den för utbekommande af medel till betalning af postafgifterna erforderliga
brefvexling som ock redovisningen för de sålunda använda medlen blifvit allt mer
omfattande, så hafva Revisorerne velat å nyo fästa Riksdagens uppmärksamhet å
ifrågavarande, af 1876 års Revisorer framstälda förslag. 1

1 Mev. Ber. IS$3 angående Statsverket.

21

— 162 —

Kongl. Telegrafverket.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar

Uppbörd:

Anmärkningsmedel ........................................................».•

359: 26.

Portomedel..........................................................................

1,304,495: 84.

Inkomst af fasta egendomen å Södermalm....................

1.542: 08.

Portoersättning på grund af telegraferingsfel ..............

30: 25.

Bidrag till telegrafstationernas underhåll .......................

13,673: 64.

Hyresbidrag .....................................................................

4,405: —

För försåld materiel...........................................................

1,664: 3 4.

Ersättning för begagnande af Telegrafverkets stolpar..

1,062: —

Balans till år 1882:

Skulder

71,992: 82.
Summa 1.524.903: 88.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder ........................................................................

Utgifter.

Bidrag'' till Telegrafverkets pensionsinrättning ............. 65,224: 79.

D:o » d:o enke: och pupillkassa............ 5,000: —

Aflöningar ......................................................................... 731,070: 62.

Arfvoden för extra biträde och vikariat........................... 73,300: 57.

Arfvode för vården af materialförrådet i Göteborg ...... 400: —

Arfvoden till telegrambäring och uppassning vid stationerna
......................................................................... 77,656: 18.

Dito till linievaktare ................................................. 1,427: 03.__________

Transport 954,079: 19. 66.789: 72,

- 163 -

Transport

954,079: in. 66,789: 72

Pensioner och understöd ..................................................

12,990: —

Telegrafliniernas besigtning och reparation, härvid erfor-

derlig rese- och traktamentsersättning samt kostnad

för dagsverken och materialier.................................

96,372: 03.

Rese- och traktamentskostnad för verkstälda inspek-

tionsförrättningar, för tjenstemäns förflyttning, in. m.

9,351: 6 4.

Inköp af inventarier .........................................................

5,437: 16.

-Inventariers underhåll ......................................................

10,368: 16.

Böcker och kartor ......................''...................................

1,286: 15.

Journaler, telegramblanketter, tryckningskostnad .........

12,663: 36.

Telegramkuverter ............................................................

3,716: 56.

Pappersremsor för telegrafskriften...................................

12,528: 75.

Skrifmaterialier ..................................................................

6,644: 57.

Batteriförnödenheter...........................................................

1,940: 51. •

Hyror..................................................................................

17,245: —

Ved ......................................................................................

22,806: 58.

Lyshållning ....................................................................

19,362: 70.

Postporto.............................................................................

5,089: li.

Frakt- och transportkostnad ............................................

4,930: 88.

Anstalten för undervisning i telegrafi.:............................

6,992: 12.

Sveriges andel i kostnaden för internationella telegraf-

byrån i Bern ..............................................................

1,154: 39.

Restituerade medel ...........................................................

117: 36.

Anmärkningsarfvode ........................................................

41: 90.

Omkostnader för Telegrafverkets deltagande i elektri-

citetsutställningen i Paris ..........................................

4,986: 3 7.

Diverse utgifter ..................................................................

14,179: 37. 1,224,283: 83

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning.................................................. 143,115: so.

Fordringar ............................................................... 90,714: 53. 233,830: 33.

Summa 1,524,903: 88.

— 164 -

Tillgångar

Tullmedel:

Inregistréringsäfgift ..

Inkommande full.......

Lastpenningar ..........

Nederlagsafgift .........

Transitafgift ...........

Konfiskationer ..........

Böter ........................

Strandvraksmedel
Abandonnera^ varor
Natt och år ståndna
Auktionsprovision

Extra inkomster .......

Observationsmedel ...
Fyr- och båkmedel:

För utrikes sjöfart:

Inkommande..........

Utgående ................

För inrikes sjöfart ....

Böter ........................

Observationsmedel .. .

Extra inkomst ..........

Lasarettsafgift...................

Skulder:

Tullmedel...............

Fyr- och båkmedel

Kongl. Tullverket
Debet.

Balans från år 1880:

................................................................ 4,802,318: 4 6.

Uppbörd:

varor

255,682: 5 8.

28,841,399: 59.

520,382: 37.

174,065: 22.

2,070: 37.

4,862: 6 4.

29,885: 52.

7,954: 20.

1.521: 65.

265: 8 4.

921: 49.

8,471: 04.

2,156: 98. 29,849,639: 49.

........... 524,187: 83.

........... 705,300: 14.

........... 83,728: 48.

1:33.

961: 25.

........... .........1: 03- 1,314,180: 06.

.................................... 89: — 31,163,908: 55.

Balans till år 1882:

774,898: 94.

122: 84. 775,021: 78.

Summa 36,741,248: 79.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1880;

Utgifter:

Af tullmedlen:

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt
.................. 96,000: —

Ersättning till städerna
för tolagsafgiften.
................. 1,759,564: 46.

Omkostnader:

Aflöningsstat, efter
afdrag af den ersättning
som tillkommer
Tullverket
för uppbörden
af fyr- och båk -

afgifter ...............

1,526,115:

62.

Anslag till vikari-

atsersättning, ex-

tra biträden in. in.

113,900:

Anslag till jakt-

och båtlega samt

_ hästlega och rese-

kostnader ...

71.464:

99.

Ofvergångsaflö-

ningsstaten

40,907:

88.

Ålderstilläggsstaten

239,433:

18.

Indragningsstaten

62,313:

79.

Pensionsstaterna...

238,040:

51.

Arfvoden..............

6,495:

Rese- och trakta-

mentskostnader.

17,407:

02.

Transport

2,316,077:

94

1,855,564: 46.

1,855,564: 46.

739,607: 52.

739,607: 52.

Transport

2,316,077: 94.

Byggnader och re-

parat ioner............

8,317: 36.

Ved och ljus samt

lyktors underhåll

12,210: 94.

Skrifmaterialier

m. m. ...

18,334: 01.

Postporto...............

11,195: 07.

Begrafningshjelp

1,803: 32.

Skeppsmätnings-

kostnader ...

49,657: 18.

Gratifikationer......

430: 2 5.

Diverse utgifter

25,355: 96.

Hemliga utgifter...

7,000: —

A florin ingav...............

Af fyr- och båkmedlen:

Af kortningar ...;........

Uppbördsprovision ...

1,855,564: 46.

2,450,382: os.

52,359: 04. 4,358,305: 53.

16,995: 22.

26,264: 33. 43,259: 55.

739,607: 52.

4,401,565: os.

Leverering ar:

Till Statskontoret:

Tullmedel.............

Pyr- och båkmedel
» Serafimerlasarettet.

25,420,000: —

1,260,000: — 26,680,000: —
44: 20.

26,680,044: 20.

Balans till år 1882:

Kontant Utestående Proprie behållning.

uppbörd. balanser.

Fordringar. Summa.

Tullmedel...... 40,492: 75. 321,406: 06. 32,982: 12. 4,489,019: 66. 4,883,900: 59.

Fyr- och båkmedel
......... 1,974: 01. 24,442: 35.--— 9,626: 04. 36,042: 40.

Lasarettsafgift 89: —---—--— — — 89: —

Säger 42,555: 76. 345,84877i. 32,982: 12." 4/198,645: lö. —''--4,920,031: 99.

Summa 36,741,248: 79.

— 167 —

J87L_ Jl7jL

Tullmedlen utgjorde
............... 26,228,485: so. 23,263,549: 98. 25,003,251:

Inregistrerings afgift.

.................. ...... — — —

Summa 26,228j485Tä o723^263,549711!"25Ö1X)3^2517

Afkortningar...... 55,439: 14. 55,960: 12. 61,814:

Extra afskrifning ---- —----

Aflöning och omkostnader
......... 2,421,567: 2 8. 2,403,027: 04. 2,405,825:

~ Säger 2,477,006: ~42^ 2,458,987: .ui^ ~2~467,639:

Återstår 23,751,479: 08. 20,804,562: 82. 22,535,612:

mo^ mj_

65. 27,622,164: 28. 29,593,956: 91.

— ---- 255,682: 58.

65. 27,622,164: 28. 29,849,639: 49.
siT 43,679: ie. 52,359: 04.

28. 2,416,157: 52. 2,4:50,382: 03.
sT. 2,459,836: 68. 2,502,741: ot''

14. 25,162,327: 60. 27,346,898: 42.

hvaraf levererats:
till städerna för

mistad tolag ...

1,602,409:

93.

1,457,769:

84.

1,548,090:

29.

1,663,911:

79.

1,759,564:

46.

till handelsflot-

tans pensions-

anstalt

93,000:

94,000:

95,000:

96,000:

96,000:

Säger

1,695,400:

93.

1,551,769:

84.

1,643,090:

29.

1,759,911:

79.

1,855,564:

46.

hvadan netto ut-

gör

22,055,988:

15.

19,252,792:

98.

20,892,521:

85.

23,402,415:

81.

25,491,333:

96.

Tulluppbörden

26,228,485:

50.

23,263,549:

98.

25,003,251:

6 5.

27,622,164:

28.

29,849,639:

49.

öfverstiger den i

riksstatenberäk-

nafle inkomsten

21,000,000:

22,000,000:

22,500,000:

24,700,000:

26,700,000:

med

5,228,485:

50.

1,263,549:

98.

2,503,251:

65.

2,922,164:

28.

3,149,639:

49.

Fyr- och båkmed-

len utgjorde .....

1,205,199:

62.

1,063,568:

37.

1,096,690:

86.

1,191,473:

88.

1,314,180:

06.

Afkortningar .,.

2,780:

21.

3,077:

17.

2,541:

08.

3,228:

93.

16,995:

22.

Omkostnader ...

324:

75.

— —

- -

Uppbördsprovi-

26,264:

sion

24,096:

08.

21,260:

97.

21,926:

50.

23,781:

67.

33.

Säger

27,201:

04.

24,338:

14.

24,467:

68.

27,010:

60.

43,259:

60.

Netto utgör

1,177,998:

58.

1.039,230:

23.

. 1,072,223:

28.

1,164,463:

28.

1,270,920:

Öl.

- 188 —

K ongl. Sk ogsst.y re Isen.

Debet.

Balan* från år 1880:

Tillgångar

337,335: 6 6

Inkomster:

Statsanslag enligt efterföljande specifikation

267,630: —

Leverering^’ enligt dito dito:

Från Statskontoret.......

56,440:

19.

» Riksgäldskontor^.............................

85,000:

141,440: 19.

Uppbörd:

För höslotter å Skogsinstitutets område

m. m.

254:

90.

» skogsindelning

70:

47.

Afgäld för kronoparken Karlstrand

166:

67.

''

Arrende för torpet Obygdö................

73:

26.

Anmärkningsmedel

163:

73.

Från Statskontoret aflemnad behållning

å 1879 års reservationsanslag ....

72:

23.

Inbetald ränta å aflidne Jägmästaren

J. Th. Bergmans propriebalans............

94:

73.

För försålda exemplar af Skogsstyrelsens

berättelse ...............................................

50:

78.

946: 76. 410,016:

Balans till år 1882:

Skulder:

Förskott, af länsstyrelser m. fl. bestridda

............. 66,097: 37.

Summa 813,449: 98.

169 -

Kredit.

Balans från år 1880

Skulder

Utgifter:

Till skogsingeniörer ...........................................

...............

16,475: 72.

» undersökning af vattendragen i Norrbottens län ...

6,884: 90.

» Skogsinstitutet....................................

24,041: 7 8.

» enskilda skogsskolor..................................

8,600: —

Till kronoskogames förvaltning och befräm-jande af skogsväsendet i allmänhet:

Inköp af skogsmark .................................

1,234: 21.

Indelning och reglering af krono-

parker in. in. .........................................

33,259: 66.

Undersökning och uppskattning af

"T

skog .....................................................

7,957: 52.

Skogsafverkning ..........................................

20,517: os.

Skogsodling och skogsvård ....................

27,096: 27.

Anläggning och underhåll af vägar.........

3,949: 29.

Stängselkostnader ......................................

4,440: 71.

Dikningsarbeten ..........................................

1,831: 79.

Nybyggnader och reparationer ...............

15,026: 21.

Inventarier ...................................................

1,814: oi.

Skatter och onera.......................................

5,297: 62.

Extra skogsbevakning ...........................

30,015: 46.

Arfvoden och gratifikationer ................

37,391: 21.

Rese- och traktamentspenningar ..............

2,994: 39.

Bidrag till statens skogsskolor ...............

2,246: 85.

Meteorologiska stationer ...........................

1,872: 88.

Bidrag till utgifvande af skogslitteratur ...

5,998: 25.

Diverse utgifter .........................................

3,747: 05.

206,690: 31

Till vikariatsersättningar.....................................

2,448: 67

» undersökning af kronans ek- och furuskogar.............. 150: —

Skogsstyrelsens aflöning ........................................................ 21,750: —''

Till expenser .......................................................................... 6,250: 09.

Transport 293,291: 47.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

67,570: 92

67,570: 92
22

— 170

Transport 293,291: 47. 67,570: 92.

Postafgifter ........... 2,116: 52.

Dyrtidstillägg för Skogsstyrelsen .......................................... 3,380: —

För de ecklesiastika boställenas skogsfond........................... 16,789: 73.

» militieboställenas dito ........................ 2,843: 27.

Köpeskilling för till kronopark inköpta hemmanet Klöfdala 85,000: — 403,420: 99.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning....................................

Förskott till boställsskogarnes indelning
Fordringar:

Hos Statskontoret.............................

» Skogsinstitutet...........................

» länsstyrelser och revirförvaltare

..................... 6,859:. 09.

................... 112,703: 43.

215,859: 78.

1,500: 47.

5,535: 30. 222,895: 55. 342,458: 07
Summa 813,449: 9 8

171

''

— 172 —

Specifikation å de anslagsbelopp, hvilka under revisions -

D

e-

Reservation
frän år 1880.

Anslag.

Leve-

rering.

A. Hufvudboken.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag: skogsväsendet, reserva''
tionsanslag:

Till skogsingeniörer..............................................................

15,000

— —

» undersökning af vattendragen i Norrbottens län........

7,000

» Skogsinstitutet...............................................................

660

22

21,300

— —

» enskilda skogsskolor.....................................................

2,800

11,400

—. —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogs-

väsendet i allmänhet..................................................

333,096

97

212,930

— —

Af sjunde hufvudtitelns allmänna besparingar: vikariatsersätt-

n in gar .....................................................................................

2,448

67

» femte dito anslag till flottans’nybyggnad.............................

778

47

» de ecklesiastika boställenas skogsfond .................................

17,351

73

» militieboställenas skogsfond................................................

- -

- -

2,843

27

» medel för försålda smärre kronoegendomar ........................

85,000

Säger

337,335

66

267,630

107,643

6 7

B. Redogörelsen öfver särskilda anslag till aflöningar,
expenser m. m.

Af sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag: skogsväsendet, be-stämda anslaget:

Till''aflöningar i . Skogsstyrelsen .......................,................

— —

21,750

» expenser ..................................................................

6,550

Af sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag: postafgifter:

För Skogsstyrelsen ............................................................

2,073

70

» skogsingeniörer....................................................’......

42

82

Sjunde hufvudtitelns extra ordinarie anslag: tillfällig löne-förbättring för Skogsstyrelsen.............................................

- -

- -

3,380

Säger

33,796

52

Summa

337,335

66

267,630

141,440

1 9

Efter afdrag af omföringar................................................

Återstå

337,335

66

267,630

141,440

19

Anm. Aflöningen för skogsstaten redovisas i Statskontorets och länens räkenskaper med tillsammans 408,753 kr. 35

öre

— 173 —

året varit ställa till Skogsstyrelsens förfogande.

bet.

K r

e

dit.

Summa.

j Uppbörd.

Omföring.

Skuld till
år -1882.

Skuld från
år 1880.

Omföring.

Utgift.

Reservation
till år 1882.

1,195

89

948

13

668

30

16,475

72

17,144

02

_ _

__

'' 78

5 4

- -

53

194

1 7

- -

6,884

90

7,079

07

280

40

3,152

46

955

34

806

17

- -

24,041

78

1,500

47

26,348

4 2

— —

8,600

5,600

14,200

545

I 1

64,193

37

65,551

59

4,426

89

206,690

31

334,096

66

610,765

45

__

_

2,448

67

_ _

_____

2,448

67

150

628

47

778

47

70

47

16,789

73

632

47

17,422

20

2,843

27

2,843

27

---

--■

---

---

85,000

85,000

895

98

4,426|8 9

66,097

371 67,220

23

4,426j 8 9

369,924 38

342,458

07

784,029

57

21,750

21,750

50

78

— —

350

69

6,250

09

6,600

78

2,073

70

_ _

2,073

70

42

82

1

42

82

- -

1—

- -

- -

- -

- -

3,380

-

|

3,380

50 7 8

350

69

|—

33,496)61

--. |—

33,847

30

94617 6

4,426

89

66,097

3 7

67,570

92

4,426 8 9

403,420 9 9

| 342,458

07

817,870

87

•--

4,426

89

---

---

4,426:89

1

i

1--

4,426

89

946| 7 6

66,097

3 7

67.570

92

'' 1

403,420)9 9) 342,458

07

813,449)98

174 —

Kongl. Skogsinstitutet.

Med ledning af den redogörelse, som ingår i Skogsstyrelsens hufvudbok,
hafva Revisorerne låtit upprätta följande öfversigt af Skogsinstitutets inkomster och
utgifter under revisionsåret:

Debet.

Balans från år 1880;

Tillgångar

660: 22.

Inkomster:

Leverering från Skogsstyrelsen:

Anslaget till Skogsinstitutet .............................. 21,300: —

Af anslaget till skogsväsendet i allmänhet ...... 3,152: 46. 24 452- 46

Uppbörd:

För försålda trädplantor, höslåtter in. m. 254: 90.

Anmärkningsmedel ............................................. 25: so. 280: 4... 24,732: se.

Balans till år 1882:

Skuld ....................................................................................................... 955: 34.

Summa 26,348: 42.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skuld..

Aflöning
Stipendier .

Utgifter:

806: 17.

................. 13,900: -

................. 1,000: —

Transport 14,900: — 806: 17.

— 175 —

t

Transport

14,900: — 806:

Rit- och skrifmateriel...............

223: so

Yed- och vattenhållning

624: 75.

Aflöning åt en arbetare och portvakt

350: —

Arrendeafgifter för laboratoriehagen samt lägenheten Blå

Porten

900: —

Omkostnader vid laboratorium. ..

153: 13.

Omkostnader för elevernas praktiska öfningar

5,322: 21.

Diverse utgifter

1,568: 39. 24,041:

17.

78.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1882:

............. 1,500: it.

Summa 26,348: 42.

Skogsskolorna.

Skogs-skolan å
Hunneberg.

Skogs -skolan å
Tierp.

Skogs-skoian å
Omberg.

Skogs-skolan å
Böda.

Skogs-skolan å
Sillre.

Skogssko-lan vid Da-nielslnnd.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar.................. — —

86: 95.

Uppbörd:

Af ordinarie anslaget

till skogsväsendet... 3,800: —

3,800: —

3,800: -

3,800: —

3,666: 67.

3,800: —

Arrendemedel ............ — —

- -

- -

_ _

100: —

Leverering från

Skogsstyrelsen ...... — —

— —

— —

3<8: 50.

- -

- -

Säger 3,800: —

3,800: —

3,800: -

4,178: 50.

3,666: 67.

3,900: —

52: 2G.

17: io.

3,852: 26. 3,837: io. 3,800: — 4,178: no. 3,753: 62. 3,900: —

Balans till år 1882:
Skuld

I

- 176 —

Skogs-skolan å
Hunneberg.

Skogs-skolan å
Tierp.

Skogs-skolan å
Omberg.

Skogs-skolan å
Böda.

Skogs-skolan å
Sillre.

Skogssko-lan vid Da
nielslund.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skuld ........................ 26: 85.

106: Öl.

Utgifter:

Aflöning....................

1,800:

1,800:

1,800: -

- 1,800:

1,666:

67.

1,800: —

Stipendier.................

1,500:

1,500:

1,500: -

- 1,500:

1,500:

1,500: —

Underhåll af byggna-

der och inventarier

in. fl. utgifter.........

525:

41.

431:

09.

500: -

- 878:

50.

486:

07.

500: —

Leverering till landt-

ränteri.....................

— -

100:

88.

100: —

Säger

3,825:

41.

3,731:

09.

3,800: -

- 4,178:

50.

3,753:

62.

3,900: —

Summa

3,852:

26.

3,837:

10.

3,800: -

- 4,178:

SO.

3,753:

62.

3,900: —

Elevantalet:

Ordinarie elever:
Första halfåret
Andra lialfåret
Extra lärlingar ..

10 10 10

10 10 10

— 4 6

10 10 10

10 10 10

2 — 6

Kongl. Finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter.

För revisionsåret har Kontrollbyrån i särskilda räkningar lemnat redovisning för dr
här nedan i gemensam tabell sammanförda medel:

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie
anslag:

Kontroll å tillverkningsafgifter: Aflöning

..............11,800: — — — 11,800: — — — 11,800: —

Tillfälliga biträden
samt
diverse utgifter
............... 384: i+.-- 4,504: 81. 760: il. 5,649: 06.-- 5,649: 06.

Postafgifter för

tjenstebref...... — — — — 119: 12. — — 119: 12. — —- 119: 12.

Ersättning för kontrolleffekter
...... — — 369: 30.----'' — — 369: 30. 369: 30.

Debet.

Kredit.

Behållning

från Uppbörd,
år 1880.

Leverering Skuld

från till

Statskontoret, år 1882.

Skuld

till

Leverering

Utgift. till Summa.

Statskontoret.

17,568: 18. 369: 30. 17,937: 48

Summa 384: 14. 369: 30

16,423: 93

760: 11

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

23

178 —

Kongl. Teatrarne.

Debet.

Uppbörd:

Bidrag af Hans Maj:t Konungen............................................. 67,38o: —

Statsanslag, ordinarie ............................................................... 60,000: —

Dito extra i anledning af Stora teatern öfvergången

brand....

Hyresinedel ...................

Recettmedel:

Stora teatern..........

Dramatiska teatern
Extra inkomster .........

...................... 51,822: so.

..................... 35,850: —

263,634: 70.

171,182: 25. 434,816: 95.

3,232: 53.

653,106:

98.

Balans till

Skulder:

Obetald aflöning för Juni månad
Obetalda räkningar för spelåret .,
Till Skånes enskilda bank ........

den 1 Juli 1882:

1

1882 .......................

33,363: 32.

33,749: 88.

60,000: — 127,113: 20.
Summa 780,220: 18.

Kredit.

Utgifter:

Förste direktörens lön ..........................

Litterära afdelningen:

Sekreterarens lön.............................

Litterära afdelningen.......................

Kansliet............................................

Biljettförsäljning och emottagning

6,000: —

2,000: 04.

22,695: 19.

5,599: 33.

9,109: — 39,403: 56.

Transport 45,403: 5 6.

179 —

Artistiska och sceniska afdelningen:
Intendenten för scenen. Vakant

Scenens byrå ...............................................

Sångscenen...............;...................................

Talscenen......................................................

Orkestern .....................................................

Balletten.......................................................

Kören............................................................

Elevskolan ..................................................

Tjenstgöringspenningar ..............................

Tekniska afdelningen och materielen:
Kontrollören. Vakant.

Aflöning till kontrollanter och materialförvaltare
.................................................

Reparationer, hyror och kontributioner ...

Möbler och husgeråd .................................

Attribut ......................................................

Kostymer ......................................................

Dekorationer ................................................

Eklärering och eldsläckning .,...................

Städning, renhållning och eldning .........

Extra utgifter ....................................................

Transport 45,403:

11,096: 41.

114,587: 93.

123,035: 97.

93,706: 10.

34,901: 22.

48,469: 13.

11,084: 29.

36,511: 95. 473,393:

850: or.

17,314: 14.

2,160: 07.

11,693: 92.

65,180: 60.

80,567: 61.

53,710: 05.

1-1,637: 40. 246,113:
.................. 15,309:

50.

73.

20.

780,219:

49.

_ *

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till den 1 Juli 1882:

— — 69.

Summa 780,220: 18.

Kong!, teatrarnas arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa.

Debet.

Balans den 1 Juli 1881:

................. 72,008: 6 8.

Transport 72,008: 68,

Tillgångar

180

Pliktmedel.....

Intressemedel

Transport 72,008: 6 8.

Uppbörd:

......................................... 11: 46.

......................................... -3,252: 3 4. 3,263: so.

Summa 75,272: 48.

Kredit.

Balans den 1 Juli 1881;

Skuld

Pensioner

Understöd

Begrafningshj elp

Utgifter:

............ 1,745: —

............ 265: —

80: —

Sjukhjelp ........

561: 50.

Diverse

........... 10: 50.

Balans till den 1 Juli 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medvel
F ordringar ...........

325: 32.

70,894: —

1,364: 08. 72,583: 40.
Summa 75,272: 48,

§ 1-

Med förmälan, att vid räkenskapen för de Kongl. teatrarne vore fogad afskrift af
en utaf Kongl. Maj:t för teatrarne faststäld stat för spelåret 1880—1881, i hvilken
stat vore upptagna lönebeloppen för de vid teatrarne anstälde tjensteman, men att
den öfriga personalens aflöning vore inbegripen i särskilda, för de olika teaterafdelningarne
upptagna slutsummor, hafva nästlidet års Revisorer anmärkt,’ att för

181 —

granskning af utgifterna till denna senare personals aflöning räkenskapen bort vara
åtföljd af bestyrkta transsumt af kontrakt och direktion sbeslut, innefattande bestämmelser
härutinnan, hvithet dock icke vore förhållandet, oaktadt Kammarrätten för
derå år tillbaka anmodat direktionen förständiga redogöraren att vidtaga rättelse i
detta hänseende.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande förklarade teaterdirektionen, att
direktionen ansett sig hvarken kunna förständiga redogöraren att taga afskrift af
ett antal af flere hundra kontrakt, hvilka icke ens alla vore efter formulär upprättade
utan af vidt skild! innehåll sins emellan, eller bekosta särskild personal
vid kansliet för verkställande af ett arbete, som direktionen för sin de! funnit så,
mycket mindre erforderligt, som de till Kammarrätten ingående, månatligen uppgjorda
aflöningslistor, de der vore försedda med direktionens bestyrkande rörande
deras öfverensstämmande med kontrakten, innehölle detaljerade uppgifter i afseende
ä de lönebelopp, som tillkommit hvar och eu af de vid de Kongl. teatrarne anställa
personer.

Då denna fråga förekom vid innevarande års riksdag, yttrade Stats-Utskottet
i utlåtande n:r 15, att Utskottet visserligen förestälde sig, att det af Revisorerne
föreslagna fullständigandet af verifikationerna till förevarande räkenskaper både vore
nödvändigt för räkenskapernas noggranna granskning och skulle kunna åstadkommas
med mindre omgång, än teaterdirektionen förutsatte; men då antagas
kunde, att den outredda frågan om teaterförvaltningens ordnande framdeles under
samma riksdag komme att vinna sin lösning, hemstälde Utskottet, att Riksdagen
måtte vid hvad i ärendet förekommit låta bero; och beslöt Riksdagen i öfverensstämmelse
med Utskottets omförmälda hemställan.

Vid granskningen af 1881 års räkenskaper hafva Revisorerne funnit, att
förut anmärkta ofullständighet i afseende å verificerandet af teaterpersonalens aflöning
jemväl för detta år förefinnes; och enär ovisst är, huru vida icke båda eller
endera af de Kongl. teatrarne komma att för längre eller kortare tid fortfarande
såsom statsinstitution förvaltas, hafva Revisorerne för sådan händelse ansett rättelse
i förenämnde afseende vara att önska. I anledning häraf, och då Revisorerne, hvilka
erhållit tillgång till eu stor del af de med teaterpersonalen uppgjorda kontrakt och
funnit (lossa, med ytterst, få undantag upprättade å tryckta formulär, i allt fall
dela, den af Stats-Utskottet uttalade åsigt derom, att den ifrågasatta åtgärden bör
kunna utan synnerlig omgång åvägabringas, hafva Revisorerne velat å nyo framställa
den af så väl Kammarrätten som af nästlidet års Revisorer gjorda erinran
derom, att vid teatrarne,s räkenskaper böra fogas transsumt af kontrakt och direktionsbeslut,
innefattande, bestämmelserna angående aflöningen åt den del af teaterpersonalen,
hvilkens löneförmåner icke utgå efter förut faststäld stat.

.it :å vqo.yc ----- ''...... ;<OVM 1 hoq-aijnT

— 182 —

Åttonde Hufvudtiteln.

Kongl. Ecklesiastikdepartementet.

För revisionsåret har Kongl. Ecklesiastikdepartementets registrator i särskilda räkningar
meddelat redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående

tabell:

Behåll-ning från
år 1880.

Debet. Kredit.

Leverering , Skuld Leverering Behållning

från Stats- till år Utgift. till Stats- till år Summa,

kontoret. 1882. kontoret. 1882.

Åttonde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Chefen för Eckle-siastikdepartemen-tet ........................ — —

Departementets ex-pedition:

17,000: —-- 17,000:---— — 17,000: —

Aflöning............ 2: 14. 63,650: —--- 63,650: — 2: in — — 63,652:14.

Till amanuenser — — 13,300: — — — 13,298: 35.-- 1: 65: 13,300: —

Lappmarks eckle-siastikverk:

För inköp af un-dervisningsma-teriel för åtskil-

*

liga lappskolor--

670: 12.-- 670: 12.---- 670: 12.

Transport 2: 14. 94,620: 12. — — 94,618: 47. 2: 14. 1: 65. 94,622: 26

183 —

Debet

Kredit.

Behåll- Leverering

ning från från Statsår
1880. kontoret.

Skuld
till år
1882.

Utgift.

Leverering
till Statskontoret.

Behållning
till år
1882.

Transport 2: 14. 94,620: 12. — — 94,618: 47. 2* 14. 1: 65.

F olkundervisniii -

gen:

Undervisningsmateriel
m. m.

för folkskolorna 539: 81. 15,000: —---

Till befrämjande
af folkundervisningen
bland de
i rikets nordligare
trakter bosatte
finnar:

För inköp af
undervisningsmateriel
...... — — 418: —--•

För öfversätt -

ning på finska
språket
af Luthers katekes
...............

För inköp af
åtskillig undervisningsmateriel
för
skolor i fin.
skå församlin .

Sar..................

Alderstillägg
Skrifmaterialier
och expenser ved,
in. m.:

Expenser .........

Transport

-- 1,883: 30.

952: 70.
-- 4,400: —

3,402: 97, 5,000: —

3,944: 92. 122,274: 12T

15,535: 58.-- 4: 23.

1,883:30.--— —

952: 70. — —

4,400: —----

7,399: 37.-- 1,003: 60.

125,207: 42. 2: 14. 1,009: 48.

Summa.

94,622: 26

15,539: si.

418: -

1,883: 30.

952: 70.
4,400: —

8,402: 97.
126,219: 04.

184

Debet.

Kredit.

Behåll- Leverering Skuld Leverering Behållning

ning från från Stats- till år Utgift. till Stats- till år Summa,
år 1880. kontoret. 1882. kontoret. 1882.

Transport 3,944: 92. 122,274: 12. — — 125,207: 42. 2: 14. 1,009: 48. 126,219:'' 04.
Till inköp af
tidskrifter och
böcker för:

Läroverks -

byrån......

Folkskole-

122: to. — — 14: oo.

136: 25. — —

- -

136:

25

byrån......

154: -

147: 28.--

6: 72.

154:

Extra utgifter:

F olkskoleinspek-

törsmötet ...

266: io.— —

266: 10.--

— —

266:

10

Af besparingarne

— — 555: si. — —

555: 81.---

— —

555:

81

Sjunde hufvudtitelns

ordinarie anslag:

Postafgifter för

tjenstebref m. in. — — 850: 60.— — 850: eo.—-- — — 850: 60.

Summa 4,221: 11. 123,946: 63. 14: 06. 127,163: 46. 2: 14.*1,016: 20. 128,181: 80.

* Kontant behållning.

— 185 -

Kongl. Riksarkivet.

Från Kongl. Riksarkivet har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats redovisning för de (
i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

Skuld

Skuld

Behållning

från från Uppbörd.

till

från

Utgift. till Summa.

år 1880. Statskontoret.

år 1882.

år 1880.

år 1882.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref
m. m..........

Åttonde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Riksarkivet:
Aflöning till embetsoch
tjensteman ...
Y ikariatsersättningar,
arfvoden och

extra biträden......

Till inköp af böcker
och skrifter i
stället för de så
kallade arkivexemplaren
.........

Ålderstillägg .........

Skrifmaterialier
och expenser, ved
m. m...................

— 23: 25. — —

— 31,900:---

— 6,000:--—

— 600: — 24: 90.

— 1,600:---

4,000:---

Transport 44,123: 25. 24: 90.

Hav. Ber. 1888 angående Statsverket.

329: 3 3.

340: 56.
669: 89.

— — 23: 26.

-- 31,900: —

-- 6,000: —

391: 68. 562: 55.

-- 1,600: —

517: 24. 3,823: 32.
908: 9 2. 43,909: 12.

— — 23: 25.

-- 31,900: —

-- 6,000: —

— — 954: 23.

-- 1,600: —

— — 4,340: 56.

--44,818: 04.

24

— 186 —

Debet. Kredit.

Behållning Leverering Skuld Skuld Behållning

från från Uppbörd. till från Utgift. till

år 1880. Statskontoret. år 1882. år 1880. år 1882.

Transport 44,123: 25. 24: 90. 669: 89. 908: 92. 43,909: 12. — —

Allmänna besparingarne: För

utgifning i
tryck af handlingar
rörande fäderneslandets
historia — — — — — —- 1,403: 36. 140: 86. 1,262: so. — —

Till utgifning af
meddelanden från

Riksarkivet ......... — —• 600: — 10: — 303: 66. 271: 61. 642: 16. — —

Åttonde hufvudtitelns
extra ordinarie anslag
:

Utskrifning af felande
riksregistratur 294: 16. — — — — — — —- — 25:50. 268: 66.

Grefve Erik Posses
donationsfond:

För utgifning af
Svenskt Diplomatarium
.................. 1,118: 23. 1,500: — 6: er. — — — — 2,242: 10. 382: 60.

Summa 1,412: 39. 46,223: 25. 41: 57. 2,376: 91. 1,321: 29. 48,081: 67. *651: 16.

Summa.

44,818: 04.

1,403: 36.

913: 66.

294: 16.

2,624: 9 0.
50,054: 12.

Kontant behållning.

— 187 —

Kongl. Biblioteket.

För revisionsåret tiar från Kongl. Biblioteket i särskilda räkningar meddelats
redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående
tabell:

Debet. Kredit.

Leverering
från Statskontoret.

Behållning

Utgifter. till år Summa.
1882.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:
Postafgifter för tjenstebref och dylika
försändelser..............................

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:
Kongl. Biblioteket:

Aflöning åt embets- och tjenste -

942: 08. 942: 08.

942: 08.

män.............................................

Y ikariatsersättning, gratifikatio-

31,700: —

31,700: —

-- 31,700: —

ner, renskrifning m. in.............

6,000: —

6,000: --

-- 6,000: —

Böckers inköp och bindning......

18,000: —

18,000: —

-- 18,000: —

Ålderstillägg ....................................

Skrifmaterialier och expenser, ved

600: —

600: —

-- 600: —

in. m..............................................

9,000: —

8,928: 15.

71: 85. 9,000: —

Summa 66,242: 08. 66,170: 23. *71: 85. 66,242: 08.

* Kontant behållning.

188 —

N ationalmuseum.
Debet.

Balans från år 1880:

National-musei Imf-

Gieseckeska Summa.

vudbok.

donationen.

Tillgångar...............................................................

12,498: 19.

1,676: 03. 14,174:

22.

Uppbörd:

Statsanslag:

Från Statskontoret:

Ordinarie anslaget till museum ..................

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

46,350: -

-- 46,350:

Postafgifter för tjenstebref m. m.............

Extra ordinarie anslag:

12: 06.

— — 12:

06.

För tillsyn och vård af lifrustkammarens

samlingar ...............................................

1,700: —

-- 1,700:

Från Arméförvaltningen:

-- 900:

För lifrust- och klädkammaren.....................

900: —

Förevisningsmedel ................................................

3,116: —

--3,116:

Katalogmedel .........................................................

1,259: 10.

-- 1,259:

10.

Hyresmedel ............................................................

— •—

6,125: — 6,125:

Intressemedel .................''.......................................

48: 33. 48:

33.

Säger

53,337: 16.

6,173: 33. 59,510:

49.

Summa

65,835: 35.

7,849: 36. 73,684:

71.

Kredit.

Utgifter:

%

Aflöning till konstafdelningens tjensteman......

14,300: —

-- 14,300:

Yikariatsersättning och arfvoden........................

Aflöning till vid museibyggnaden anstäld per-

1,650: —

--- 1,650:

sonal .........................................................

3,350: —

-- 3,350:

Transport

19,300: —

-- 19,300:

— 189 —

National-musei Imf-

Gieseckeska

Summa

vudbok.

donationen.

Transport

19,300: —

- -

19,300:

Vaktmästare vid konstafdelningen....................

5,740: —

5,740:

Konstsamlingarnes ökande................................

5,584: oi.

— —

5,584:

01.

Samlingarnes vård och underhåll.....................

1,311: 60.

1,311:

60.

Boksamlingen ......................................................

Underhåll af golf och fönster och förevisnings-

568: 72.

- -

568:

72.

materiel samt renhållning .....................

2,263: 60.

2,263:

60.

Brännmateriel ......................................................

4,882: 9 8.

4,882:

98.

Inköp af konstföremål i Carl XV:s bo...........

231: 60.

— —

231:

60.

Lifrastkammarens samlingar..............................

3,527: —

— •—

3,527:

Postafgifter för tjenstebref .................................

12: 06.

12:

06.

Diverse...................................................................

925: 70.

— —

925:

70.

Legat, räntor och utskylder................................

1,300: 50.

1,300:

50.

.Förvaltningskostnader..........................................

. 200: —

200:

Vatten, renhållning och sotning........................

335: 06.

335:

05.

Ordinarie underhållskostnader.........................

1,102: 90.

1,102:

90.

Extra ordinarie dito .....................................

1,189: 69.

1,189:

59.

Aterleverering till Kong!. Statskontoret............

653: 6 2.

---

653:

52.

Säger

45,000: 69.

4,128: 04.

49,128:

73.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning.......................................

3,133: 95.

—■ —

3,133:

95.

Dito i Riksbanken ........................................

7,783: 66.

3,421: 32.

11,204:

97.

Fordran hos Statskontoret.........................

9,917: 06.

9,917:

06.

Utlånta medel................................................

---

300: —

300:

Säger

20,^34: 66.

3,721: 32.

24,555:

98.

Summa

65,835: 3 5,

. 7,849: 36.

73,684:

71.

— 190

Konsistorierna

*

D—e—

Antal lärjungar.

Tillgångar från år 1880.

Vårtermin

Hösttermin

Kontant

Utlånta

r ordrinsrar.

Summa.

1881.

1881.

behållning.

medel.

Upsala stift:

Konsistorium i Upsala

_ _

- -

699

75

92,726

Öl

32,607

8 6

126,033

62

Upsala allmänna läroverk

... högre

566

600

317

78

32,071

1,706

33

34,095

1 1

Gefle eko ...........

...... d:o

300

304

6,368

63

54,300

60,668

63

Hudiksvalls d:o ...........

...... d:o

126

133

217

08

27,508

30

27,725

38

Söderhamns d:o ............

...... 5-kl.

59

55

649

73

4,880

1,927

24

7,456

9 7

Enköpings d:o ...........

..... d:o

61

64

1,021

17

11,822

90

12,844

07

Norrtelje d:o ...........

...... d:o

74

71

5,495

64

- -

5,495

64

Oregrunds pedagogi ........

......i-ki.

8

5

147

41

147

41

Folkskoleiärareseminarium

för man-

liga elever .....................

146

138

— —

36

36

Säger

1,340

1,370

14,917

5 5

223,308

21

36,241

43

274,467

19

Linköpings stift:

fc

Konsistorium i Linköping

_ _

- -

169

40

48,231

60

1,814

55

50,215

55

Stiftsbiblioteket ...............

- -

- -

172

47

13,500

359

34

14,031

81

Linköpings allmänna läroverk, högre

498

491

748

76

146,706

03

3.611

04

151,065

83

.Norrköpings d:o ......

..... d:o

325

344

2,957

40

14,172

06

143

1 7

17,272

63

Vadstena d:o ......

...... 5-kl.

92

83

134

19

6,616

14

6,750

33

Söderköpings d:o ......

...... 3-kl.

23

25

105

1 3

22,510

68

91

22,684

04

Vesterviks d:o ......

.. högre

181

167

1,267

45

50,285

87

2,702

62

54,255

94

Eksjö d:o ......

......5-kl.

106

109

246

96

17,900

1,762

03

19,908

99

Vimmerby d:o ......

......3-kl.

27

36

191

66

6,398

61

— .—.

6,590

27

Folkskolelärareseminarium för man-

liga elever ..................

132

144

3

13

318

5 0

321

63

Säger

1,384

1,399

5,996

55

326,320

31

10,780

1 6

343,097

02

o c h läroverken.

b — e —

t.

K-r-

e -

- d — i -

-t.

Tillgångar till år 1882.

Summa

Skulder till

Skulder från

Uppbörd.

år 1882

år 1880

Utgifter.

Kontant

Utlånta

r ordnnffar.

Summa.

behållning.

medel.

310,871

7 5

197,246

45

201,752

40

311,967

97

6,727

7 1

84,401

35

29,302

39

120,431

45

634,151

82

97,068

31

511

27

333

48

95,616

41

1,315

73

32,576

1,833

07

35,724

80

131,674

69

77,119

98

32,049

04

32,706

73

74,201

4 5

8,429

47

54,500

- -

62,929

47

169,837

65

45,064

2 1

428

72

38

21

44,343

32

257

34

28,549

44

30

28,836

78

73,218

31

18,471

I 8

3,154

90

1,890

9 9

18,564

52

256

39

5,180

3,191

1 5

8,627

54

29,083

05

20,094

77

- -

20,269

38

931

85

11,737

61

---

12,669

46

32,938

84

19,535

539

84

32

56

19,369

41

6,168

5 1

- -

- -

6,168

5 1

25,570

48

1,265

83

1,286

35

126

89

126

89

1,413

24

28,889

48

- -

28,703

32

186

52

186

52

28,889

84

618,380

5 1

233,930

22

236,754

37

614,322

1 3

24,400

4 1

216,944

4 0

34,356

61

275,701

42

1,126,777

92

296,557

33

1,080

66

895

23

297,331

7 1

187

1 9

47,431

60

2,007

81

49,626

60

347,853

54

1,034

83

- -

517

96

465

76

13,700

382

92

14,548

68

15,066

64

101,110

82

801

1 0

614

03

126,851

7 9

841

5 4

121,431

08

3,239

3 1

125,511

9 3

252,977

75

71,886

79

---

- -

71,365

91

3,202

08

14,591

43

- -

17,793

5 1

89,159

42

17,303

20

370

370

17,453

46

54

23

6,545

84

- -

6,600

07

24,423

5 3

12,324

1 8

---

- -

10,760

96

146

83

24,010

90

43

24,247

26

35,008

22

52,138

5 6

439

62

400

2 1

53,026

23

259

22

50,463

16

2,685

30

53,407

68

106,834

1 2

23,317

47

145

70

128

28

22,858

7 1

233

58

17,900

2,251

59

20,385

1 7

43,372

16

11,026

73

25

08

9,605

30

222

96

7,763

66

.7,986

62

17,617

28,719

06

-

----

29,039

33

1

36

- -

1

36

29,040

69

615,418

9 7

2,837

08

2,432

83

638,811

36

5,614

75

303,836

77

10,657

36

320,108

88

961,353

07

192 -

D—e—

Antal lärjungar.

Tillgångar från år 1880.

Skara stift:

Konsistorium i Skara......................

Skara allmänna läroverk ...... högre

Venersborgs eko ............... eko

Mariestads d:o ............... 5-kl.

Borås d:o .............. d:o

Lidköpings d:o ............. d:o

Sköfde d:o ............... d:o

Alingsås d:o .............. 3-kl.

Falköpings d:o .............. d:o

Hjo pedagogi ...................... 2-kl.

Ulricehamns d:o.................... 1-kl.

Folkskolelärareseminarium för qvin-liga elever ...................................

Vårtermin

1881.

Hösttermin

1881.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

403

262

71

79

102

113

50

62

19

13

132

421

240

68

76

96

91

43

76

13

9

147

1.308

1,882

1,389

638

300

295

373

516

30

946

182

737

64

43

69

90

14

42

12

45

50

55

24

4 5

67,602
30,128
12,325
15,995
3,488
1,400
6,287
3,328
807
7,,305

82

73

52

20

Öl

96

2,113

293

230

768

24

103

108

83

9 6

56

9 6

20

93

10

58

71,025

32,304

13,946

17,402

3,788

1,719

6,764

3,844

946

■8,335

182

737

42

72

1 7

10

14

42

25

46

56

13

24

45

Säger

1,306

1,280

8,601

5 3

148,668

24

3,726

29

160,996

06

Strengnäs stift:

Konsistorium i Strengnäs ...............

6

32

68,971

81

2,233

46

71,211

59

Strengnäs allmänna läroverk, högre

101

no

1,470

28

134,843

90

742

14

137,056

32

Örebro d:o .................. d:o

523

545

3,612

88

56,441

98

737

34

60,792

20

Nyköpings d:o ................. d:o

188

195

1,594

36

21,269

1 7

— _

22,863

53

Eskilstuna d:o ................ 5-kl.

102

90

489

13

13,295

73

720

14,504

86

Askersunds d:o ................. 3-kl.

42

33

441

40

17,511

112

5 0

18,064

90

Södertelje pedagogi............... 2-kl.

39

34

274

16

2,000

1,633

66

3,907

82

Mariefreds d:o ............... 1-kl.

11

10

112

92

- -

- -

112

92

Säger

1,006

1,017

8,001

4 5

314,333

59

6,179

10

328,514

14

Vesterås stift:

Konsistorium i Vesterås..................

3,939

38

52,997

504

62

57,441

Vesterås allmänna läroverk, högre

237

213

3,469

96

18,100

72

10

21,642

06

Fall! d:o ............ eko

227

233

1.967

49

51,980

670

57

54,618

06

Arboga d:o ............ 5-kl.

82

85

786

41

14,950

601

26

16,337

67

Sala d:o ............ 3-kl.

31

31

482

52

8,932

04

9,414

56

Köpings pedagogi ............... 2-kl.

40

46

387

83

5,889

58

9

5 9

6,287

Nora d:o ............ d:o

37

33

66

58

3,785

06

55

1 5

3,906

79

Hedemora d:o .......... d:o

14

11

283

55

300

—• —

583

5 5

Lindesbergs d:o ............ 1-kl.

35

28

1,215

46

1,571

04

2,786

50

Säters d:o .......... d:o

10

11

75

79

1,475

55

32

1,606

1 1

Folkskolelärareseminarium för qvin-liga elever ..................................

61

73

_ _

96

- -

- -

- -

96

Säger

774

764

12,675

93

159,979

72

1,968

61

174,624)26

193 -

b —e —t.

K — r — e — d — i — t,

Uppbörd.

Skulder till

år 1882.

Skulder från

år 1880.

Utgifter.

Tillgångar till år 1882.

Summa

summarum.

Kontant

behållning.

Uti äntå

medel.

Fordringar.

Summa.

240,473

69

10

241,734

90

966

60

66,802

82

2,004

79

69,774

21

311,509

1 1

86,829

50

36,577

5 1

37,405

83

86.053

1 1

2,095

77

29,856

66

300

36

32,252

79

155,711

73

63,640

76

----

64,804

97

19

35

12,533

32

229

29

12,781

9 6

77,586

9 3

28,615

14

157

23

47

1 6

23,377

44

685

73

21,350

714

1 4

22,749

87

46,174

47

23,234

74

493

3 0

332

5 0

22,785

14

222

48

4,176

06

- -

4,398

5 4

27,516

1 8

22,285

57

— •—

155

6 3

21,890

53

234

83

1,700

24

1,958

83

24,004

99

19,111

1 6

- -

18,161

13

814

03

6,805

95

25

7,714

28

25,875

41

12,474

27

— —

12,139

43

308

4 5

3,870

8 5

----

4,179

30

16,318

73

8,473

92

72

72

107

34

7,877

1 8

160

29

1,238

93

109

46

1,508

68

9,493

20

8,182

51

89

67

183

45

8,192

98

643

1 4

7,500

87

74

8,230

88

16,607

31

1,628

50

- -

1,622

70

188

04

— —

— —

188

04

1,810

74

29,187

5 1

29,912

88

12

08

- -

-

12

OS

29,924

9 6

544,137

27

37,400

4 3

38,231

9 1

538,552

3 9

6,350

79

155,833

64

3,565

03

165,749

4 6

742,533

7 6

248,099

3 3

16

41

247,391

60

18

88

69,503

8 1

2,380

2 2

71,902

9 ]

319,310

92

70,795

25

30,256

95

31,151

23

69,261

02

1,526

32

135,186

73

983

22

137,696

27

238,108

52

97,639

59

4,731

45

7,798

27

94,071

24

3,308

49

56,731

89

1.253

3 5

61,293

73

163,163

24

52,320

5 6

51,717

12

1,763

63

21,703

34

- -

23,466

97

75,184

09

19,437

94

■—

18,384

13

422

29

14,637

06

499

32

15,558

67

33,942

80

9,647

19

_

9,438

94

562

1 5

17,711

- -

18,273

1 5

27,712

09

7,572

24

42

37

108

88

7,172

83

2,240 7 2

2,000

- -

4,240

72

11,522

43

1,682

25

— —

■--

1,676

68

118

49

118

4 9

1,795

1 7

507,194

3 5

35,030

77

39,074

79

499,113

5 6

j 9,960

97

317,473

83

5,116

1 1

332,550

91

870,739

2 6

201,837

1 0

691

17

291

18

188,336

58

2,189

94

68,497

654

57

71,341

51

259,969

27

80,671

Öl

165

84

134

44

75,031

67

1,184

1 5

26,062

79

65

86

27,312

80

102,478

91

82,004

41

1,376

81

2,079

90

82,432

06

1,709

82

51,030

747

50

53,487

32

137,999

28

20,437

5 1

19,972

23

319

14

16,121

48

362

33

16,802

95

36,775

1 8

11,825

40

— —

11,361

74

419

20

9,459

02

- -

9,878

22

21,239

96

6,447

92

6,532

81

302

94

5,889

58

9

59

6,202

1 1

12.734

92

6,976

41

— —

--

— —

6,877

14

43

72

3,912

2 5

50

09

4,00b

oc

10,883

20

6,557

69

15

--.

6,547

87

293

52

300

- -

593

52

7,141

39

1,981

68

196

04

170

47

1,839

0 4

1,576

2 5

1,378

46

---

2,954

7 1

4,964

22

2,444

55

32

55

32

2,283

77

236

02

1,475

55

3 2

1,766

34

4,105

43

21,568

2 5

87

5 0

156

62

21,257

04

243

05

- -

- -

243

05

21,656

7 1

442,751

38

2,572

83

2,887

93

422,471

95

8,517

7 5

184,125

5 8

1,945

26

194,588

59

619,948 47

25

Rev. Ber. i 8 83 angående Statsverket.

194 -

D-e —

Antal lärjungar.

Tillgångar från år 1880.

Vårtermin

Hösttermin

Kontant

Utlånta

Kor drill.nr

1881.

1881.

behållning.

1 medel.

Vexjö stift:

Konsistorium i Vexjö .....

_ _

_ _

485

5 8

114,630

_

2,365

08

117,480

6 6

Vexjö allmänna läroverk .

.... högre

387

401

1,425

87,998

8 6

2,419

86

91,843

72

Jönköpings eko ..........

.... d:o

533

540

246

12

178,271

20

59,573

49

238,090

81

Vornamo eko ..........

.... 3-kl.

41

35

316

05

3,222

1 4

20

42

3,558

61

Grenna pedagogi ............

.... 2-kl.

15

18

223

66

3,100

70

83

3,394

49

Koikskoleiärareseminarium

för man-

liga elever ...................

138

143

3

43

3

43

Säger

1,134

1,137

2,699

84

387,222

20

64,449

68

454,371

72

Lunds stift:

Konsistorium i .Lund ......

_ _

__

2,781

93

157,246

9 S

572

09

160,601

Lunds allmänna läroverk..

... högre

608

604

3,908

72

24,332

44

19

1 7

28,260

33

Malmö d:o ............

... d:o

459

465

640

42

20,404

22

_ _

21,044

64

Helsingborgs d:o ..............

... d:o

331

338

728

24

28,294

1 6

755

75

29,778

15

Ystads eko .............

... 5-kl.

101

in

540

52

15,152

18

294

66

15,987

36

Landskrona d:o .............

... d:o

108

113

230

82

24,845

44

_ _

25,076

26

Trelleborgs d:o .............

... 3-kl.

40

44

5

25

7,478

71

_ _

_

7,483

96

Kristianstads d:o ..............

... högre

* 289

285

2,134

29

92,284

28

488

15

94,906

72

Karlskrona eko ..............

... d:o

316

330

1,071

0 2

30,040

_

176

25

31,287

27

Karlshamns d:o ..............

... 5-kl.

126

137

318

0 7

8,625

_

135

9,078

07

Sölvesborgs d:o ..............

.. 3-kl.

14

14

1,396

9 9

850

- -

2,246

99

Ronneby d:o .............

... d:o

29

34

272

77

1,715

03

36

90

2,024

70

Kngeihoims d:o ..............

... d:o

62

64

94

26

462

67

_ _

556

93

Simrishamns pedagogi .....

... i-ki.

29

30

856

04

---

_

_ _

856

04

Koikskoieiärareseminarium

för man-

liga elever ......................

............1

196

184

---

- -

Säger |

2,708

2,753

14,979

34

411,731

1 1

2,477

97

429,188)

42

195 -

b — e —

t.

K —r-

e -

- d —i-

-t.

Tillrrårurar

till år 1882.

Summa

Skulder till

Uppbörd.

år 1882.

år 1880.

Utgifter.

Kontant

Utlånta

summarum.

behållning.

medel.

Fordringar.

Summa.

170,525

76

167,250

7 1

386

8 5

117,990

2,378

86

120,755

7 1

288,006

42

79,492

1 9

245

82

7

54

74,852

64

459

02

93,788

43

2,474

1 0

96,721

5 5

171,581

73

93,832

4 5

14,854

27

103,234

46

60

41

141,318

47

102,164

1 9

243,543

07

346,777

53

10,164

50

- -

— —

9,832

52

349

78

3,526

64

14

17

3,890

59

13,723

1 1

5,473

79

112

64

- -

5,467

99

37

62

3,275

-

200

31

3,512

93

8^980

92

29,743

6 1

29,678

30

68

74

- -

- -

68

74

29,747

04

389,232

30

15,212|73

7

54

390,316

62

1,362

42

359,898

54

107,231

63

468,492

59

858,816

75

503,297

36

250

24

211

06

498,031

61

2,397

72

162,633

25

874

96

165,905

93

664,148

60

99,957

58

129

77

9

83

100,505

65

2,414

98

25,398

05

19

17

27,832

20

128,347

68

83,670

90

942

18

945

33

79,483

35

896

79

24,332

25

_ _

25,229

04

105''657

72

59,498

92

3,900

5,400

59,268

55

325

84

27,456

43

726

25

28,508

52

93,177

07

23,134

82

1,442

44

1,552

84

23,125

31

388

28

15,203

53

294

66

15,886

47

40''564

62

22,714

58

1,685

86

1,675

79

20,905

5 5

156

29

26,7.39

07

_ _

26,895

36

49,476

7 0

11,034

59

43

92

5

30

10,885

74

- -

7,668

43

3

_

7,671

43

18,562

47

72,903

53

115

91

877

09

68,814

98

1,212

63

96,429

59

591

87

98,234

09

167,926

1 6

82,124

35

948

37

69,511

04

1,782

20

42,890

50

176

25

44,848

95

114,359

99

21,721

99

6

37

21,543

91

232

38

8,895

135

14

9,262

52

30,806

43

10,017

75

- -

9,820

48

1,544

26

900

---

2,444

26

12,264

74

9,856

19

- -

9,533

5 9

297

45

2,001

93

47

92

2,347

30

11,880

89

9,332

36

- -

204

31

9,007

1 5

148

85

528

98

- -

677

83

9,889

29

1,6(8

75

- -

1,536

97

■ 642

72

337

90

17

20

997

82

2,534

79

44,480

71

1,390

83

1,741

98

44,129

56

- -

-1

- -

____

_

__

45,871

54

1,055,424

38

10,855

8 9

12,623 53|1,026,103

44

12,440

39

441,414(91|

2,886

42

456,741

72|

1,495,468

69

— 196 -

%

D-e

_

Antal lärjungar.

Tillgångar

från år 1880.

Vårtermin

Hösttermin

Kontant

Utlånta

b ordringar.

Summa.

1881.

1881.

behållning.

medel.

Göteborgs stift:

Konsistorium i Göteborg

_ _

___

910

99

119,049

72

1,939

08

121,899

79

Göteborgs allmänna läroverk, högre

609

586

- -

80,784

68

62

50

80,797

18

D:o eko ................

..... 5-kl.

177

183

777

64

- -

— ■—•

777

64

D:o realläroverk .........

..... d:o

234

304

417

16

3,323

28

3,740

44

Uddevalla allmänna läroverk, d:o

no

117

205

09

8,376

50

---

8,581

59

Strömstads d:o ...

..... 3-kl.

26

33

74

26

7,413

35

43

75

7,531

36

Marstrands d:o ....

..... d:o

20

23

114

84

1,359

34

1,474

18

Halmstads d:o ...

.....högre

219

241

3,757

10

35,420

71

1.170

37

40,348

18

Varbergs d:o ...

..... 3-kl.

45

54

122

48

10,560

33

95

30

10,778

1 1

Kongelfs pedagogi............

.... 2-kl.

22

28

126

82

11,740

67

980

52

12,848

01

Kongsbacka d:o ............

.... d:o

25

24

335

35

414

90

839

35

Falkenbergs d:o .............

.....i-ki.

17

16

346

84

2,700

3,046

84

Laholms d:o .............

.... d:o

23

27

. 190

92

116

67

485

50

793

09

Folkskolelärareseminarium

för man-

liga elever ....................

143

143

Säger

1,670

1,779

7,379 49

281,209

25

4,867

02

293,455

76

Kalmar stift:

Konsistorium i Kalmar.....

_ __

_ _

394

68

169,250

4,898

3 4

174,543

02

Kalmar allmänna läroverk

... högre

446

454

127

67

15,329

50

362

63

15,819

80

Oskarshamns d:o .....

... 5-kl.

84

79

539

44

10,585

64

11,125

08

Borgholms pedagogi ........

... 2-kl.

21

20

346

92

1,150

1,496

92

Mönsterås d:o ...........

... 1-kl.

25

23

301

1 8

1,592

672

74

2,565

92

Folkskolelärareseminarium för qvin-

liga elever .....................

104

129

638

96

•--

— —

■—

638

96

Säger

680

7051 2,348

8 5

197,907

14

5,933

7 1

206,189

70

Karlstads stift:

Konsistorium i Karlstad ...

_ _

_ _

268

72

139,049

94

2,537

47

141,856

13

Karlstads allmänna lärovei

k, högre

490

455

- -

78,014

53

1,804

79,818

53

Kristinehamns d:o ......

..... 5-kl.

86

84

696

34

13,500

55

14,196

89

Filipstads d:o ......

..... 3-kl.

64

61

798

71

20,618

94

585

22,002

65

Arvika d:o ......

..... d:o

53

55

199

59

2,447

75

---

2,647

34

Åmåls d:o .....

..... d:o

57

57

511

2 5

40,930

41

594

87

42,036

53

Folkskolelärareseminarium

för man-

liga elever .....................

158

162

706

85

— —

•--

706

8 5

Säger

908] 874

3,181

46

| 294,562

j 1 2

| 5,521 34

| 303,264

92

— 197 —

*

b - e -1.

K —r —

e-

-d — i-

-t.

Tillgångar till år 1882.

Summa

Uppbörd.

till år 1882.

från år 1880.

Utgifter.

Kontant

Uti äntå

Fordrinear.

Summa

summarum.

behållning.

medel.

305,171

13

1,548

46

770

66

229,243

83

1,192

39

194,429

2,983

50

198,604

89

428,619

38

108,373

30

- -

- -

104,009

30

- -

84,554

93

606

25

85,161

1 8

189,170

48

24,866

94

20

12

- -

03

25,267

96

396

71

- -

- -

396

71

25,664

70

26,296

68

- -

---

24,589

04

310

68

5,137

40

5,448

08

30,037

12

23,008

08

- -

22,063

76

340

49

9,185

42

- -

9,525

91

31,589

67

10,204

87

- -

- -

9,658

24

196

58

7,881

41

8,077

99

17,736

23

10,210

34

- -

7

88

10,160

90

369

47

1,146

27

1,515

74

11,684

52

54,530

77

- -

- -

49,890

79

4,240

30

39.441

81

1,306

05

44,988

1 6

94,878

95

10,368

96

27

1 8

54

1 8

9,489

59

- -

11,562

18

68

30

11,630

48

21,174

25

6,333

31

217

38

- -

6,129

36

25

23

12,040

32

1,203

79

13,269

34

19,398

70

4,326

02

- -

- -

4,237

90

927

47

927

47

5,165

37

1,779

25

1,659

83

466

26

2,700

3,166

26

4,826

09

1,440

84

519

1 6

485

50

1,385

12

246

64

116

67

519

1 6

882

47

2,753

09

22,135

270

30

196

71

22,208

59

22,405

30

609,045

49

2,602

60

1,514

96

519,994 21

8,712

22

368,195

41

6,687

05

383,594

68

905,103

85

134,269

34

36,657

60

37,107

87

122,382

54

673

31

180,350

4,956

24

185,979

55

345,469

96

81,062

98

80,104

19

466

13

15,950

362

46

16,778

59

96,882

78

17,224

8 5

- j-

- -

15,902

68

6,947

25

5,500

--

12,447

25

28,349

93

5,407

166

72

81

2 1

5,376

4 9

462

94

1,150

1,612

94

7,070

64

1,776

40

1,620

64

2,721

68

2,721

68

4,342

32

26,145

69

68

47

464

25,873

13

515

99

515

99

26,853

i 2

265,886

2 61 36,892

79

37,653

08

251,259

67

11,787

30

202,950

5,318

70

220,056

508,968

75

189,838

77

37,505

22

37,723

30

189,614

92

• 1,631

87

137,614

84

2,615

1 9

141,861

90

369,200

1 2

84,245

02

1,291

93

2.190

63

86,715

68

132

Öl

74,362

1,955

16

76,449

17

165,355

48

19,536

25

- -

17

83

18,479

1 7

939

34

14,296

80

15,236

14

33,733

14

13,167

28

253

60

642

64

12,439

23

387

43

21,909

23

45

22,341

66

35,423

53

11.456

80

11,411

38

145

Öl

2,536

14

11

61

2,692

76

14,104

14

12,829

60

1,499

73

1,405

58

11,106

55

31

44

43,227

42

594

87

43,853

73

56,365

86

32,956

67

7

1C

33,129

33

541

29

— .—

- -

541

29

33,670

62

| 364,036

39

40,557|58l 41,979

98

| 362,896(26

3,808

39

293,946

|43

| 5,221

83

| 302,976

65

707,852

89

— 198

#

Hernösands stift:

Konsistorium i Hernösand..............

Hernösands allmänna läroverk,

„ högre

Östersunds d:o d:o

Umeå d:o d:o

Luleå d:o d:o

Sundsvalls d:o d:o

Piteå d:o 5-kl.

Haparanda d:o d:o

Skellefteå d:o 3-kl.

Örnsköldsviks d:o d:o

Folkskolelärareseminarium i Her-nösand för manliga elever ........

Dito i Umeå för qvinliga elever ...

Antal lärjungar.

1

m

1

Q

Tillgångar från år 1880.

-

Vårtermin

1881.

Hösttermin

1881.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

236

203

252

88

183

52

61

23

45

55

61

237

220

241

94

178

50

74

22

61

61

85

11,217

1,252

3,662

4,658

4,845

960

141

259

3,936

459

325

324

86

53

I 0

96

96

65

62

6 4

80

72

24

80,435

26,946

24,808

22,015

11,249

22,232

15,548

11,000

2,500

37

34

95

79

5,992

756

587

419

272

270

75

1,310

11

47

1 9

68

50

18

97,64-4

28,955

29,058

27.093

16.094
23,193
15,962
11,529

6.511

1,769

325

324

97

37

63

64

96

60

2 9

62

64

98

72

24

Säger

Visby stift:

Konsistorium i Visby ....................

Visby allmänna läroverk...... högre

1,259

1,323

32,045

08

216,736

45

9,683

1 3

258,464

66

289

275

3,716

3,833

43

93

28,778

38,232

87

56

3

18

23

75

32,498

42,085

53

24

Säger

Stockholms stad:

Konsistorium ...........

289

275

7,550

36

67,011

43

21

98

74,583

77

_ _

_ _

1,262

04

86,420

70

1,586

86

89,269

60

Direktionen för Stockholms stads

undervisningsverk:
Undervisningsverkens fond m. in.

Aleniska fonden............................

Stockholms norra latinläroverk,

högre

Dito södra d:o ...... d:o

Realläroverket........................ d:o

Jakobs allmänna läroverk......5-kl.

Katarina latinläroverk ....... d:o

Ladugårdslands d:o ......... d:o

466

385

305

172

235

370

505

357

322

170

190

393

9,306

867

493

403

2,437

253

300

244

1 9

06

72

99

25

8 5

62

07

189,888

93,837

23,248

9,385

9,041

6,797

7,425

25

18

03

50

5,393

1,366

91

148

137

2

69

27

17

21

53

08

204,587

96,070

23,833

9,937

11,615

7,053

300

7,669

88

58

07

23

78

43

62

07

Säger

1,933

1,937

14,306

75

339,621

96

7,138

95

361,067

66

Transport |

1,933| 1,937

15,568 7g| 426,042

66

8,725|

81

450,337

26

199 -

b — e --

t.

K — r —

e

— d — i -

-t.

Summa

summarum.

Uppbörd.

Skulder till

år 1882.

Skulder från

år 1880.

Utgifter.

Tillgångar till år 1882.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

388,432

74

65,445

52

34,463

73

427,808

66

6,563

09

76,842

33

5,845

42

89,250

84

551,523

23

61,211

75

507

58

485

5 1

60,647

56

831

22

27,821

3 7

889

04

29,541

63

90,674

70

57,979

95

2,106

86

2,442

60

55,619

07

4,724

09

25,766

68

593

31,083

77

89,145

44

60,886

9 5

— —

59,605

06

5,980

5 9

22,015

379

94

28,375

5 3

87,980

59

41,806

58

- _

43,193

8 8

3,203

66

11,504

- -

14,707

6 6

57,901

54

36,444

66

1,691

27

1,531

23

34,420

58

599

72

24,778

- -

25,377

72

61,329

53

15,923

1 1

1

4 1

5

77

15,037

21

76

09

16,476

67

291

07

16,843

83

31,886

81

13,400

29

29

13,141

50

227

41

■11,500

90

11,817

41

24,958

9 1

9,181

40

-

- -

9,010

17

4,107

87

2,500

75

6,682

87

15,693

04

9,165

60

334

1 8

317

04

8,719

3 9

2,233

33

/

-

2,233

33

11,269

76

22,653

72

70

42

19

59

22,605

39

424

88

__. _

_

___

_

424

88

23,049

86

23,294

35

62

3 5

22,230

9 1

1,450

1,450

23,680

91

740,380

78

70,248

88

39,265

47

772,039

38

30,421

95

219,204

0 5

8,163

47

257,789

47

1,069,094

32

76,202

42

51,957

74

55,957

74

76,623

69

1,289

1 6

26,778

k 7

9

23

28,077

26

160,658

69

81,492

86

— —

79,373

59

5,762

30

38,423

46

18

7 5

44,204

5 1

123,578

10

157,695

28

51,957

74

55,957

74

155,997

28

7,051

46

65,202

33

27

9 8

72,281

77

284,236

79

10,243

33

ä76

48

685

65

10,457

24

1,292

51

86,556

20

1,497

81

89,346

5 2

100,489

41

280,531

76

731

6 3

271

60

281,850

04

3,893

02

195,533

4,303

61

203,729

63

485,851

27

4,614

35

3,725

52

396

96

95,280

50

1,281

95

96,959

41

100,684

93

17,082

38

1,103

30

1,176

1 2

16,023

49

398

28

24,238

62

182

24

24,819

14

42,018

7 5

8,352

97

30

9,160

34

227

04

8,702

63

170

1 9

9,099

86

18,290

20

9.992

35

in

81

69

25

9,749

5 7

328

93

11,500

72

19

11,901

12

21,719

94

4,104

46

— —

4,782

53

75

70

6,298

1

66

6,375

36

11,157

89

4,501

37

— —

4,587

34

214

65

- -

---

214

6 5

4,801

99

7,832

98

7,159

40

363

82

7,978

83

— —

8,342

65

15,502

05

337,012

62

1,946

74

1,546

97

337,038

23

5,898

40

349,531

58

6,011

84

361,441

82

700,027

02

347,255

95

2,923

22

2,232

62

347,495

47

7,190

9 1

436,087

78

7,509

65

450,788

34j

800,516

43

*

— 200 —

D —e

_

Antal lärjungar.

Tillgångar från år 1880.

Vårtermin

Hösttermin

Kontant

Utlånta

Fordringar.

Summa.

1881.

1881.

behållning

medel.

Transport

1,933

1,937

15,568

79

426,042

66

8,725

81

450,337

26

Nya elementarskolan ........... högre

294

307

Statsanslag ....................................

- -

- -

- -

_

_ _

_ _

- -

Skolans enskilda medel ..............

24,849

4 7

24,849

47

Säger

294

307

24,849

47

---

24,849

47

Stockholms stads läroverks bygg-

nadsfond .....................................

- -

___

10,096

36

185,199

37

2,741

3 1

198,037

04

Folkskolelärareseminarium för qvin-

liga elever ..i..............................

131

129

99

13

99

1 3

Säger för Stockholms stad

2,358

2,373

25,764

28

636,091

5 0

11,467

1 2

673,322

90

Rekapitulation.

Upsala stift ..............................

1,340

1,370

14,917

55

223,308

21

36,241

43

274,467

1 9

Linköpings d:o ...........................

1,384

1,399

5,996

55

326,320

31

10,780

1 6

343,097

02

Skara d:o .............................

1,306

1,280

8,601

53

148,668

24

3,726

29

160,996

06

Strengnäs d:o ............................

1,006

1,017

8,001

4 5

314,333

59

6,179

1 0

328,514

14

Vesterås d:o ..............................

774

764

12,675

93

159,979

72

1,968

6 1

174,624

26

Vexjö d:o .............................

1,134

1,137

2,699

84

387,222

20

64,449

68

454,371

72

Lunds d:o ............................

2,708

2,753

14,979

34

411,731

1 1

2,477

97

429,188

42

Göteborgs d:o .............................

1,670

1,779

7,379

49

281,209

25

4,867

02

293,455

76

Kalmar d:o .............................

680

705

2,348

85

197,907

14

5,933

7 1

206.189

70

Karlstads d:o ..............................

908

874

3,181

46

294,562

1 2

5,521

34

303,264

92

Hernösands d:o .............................

1.259

1,323

32,045

08

216,736

45

9,683

1 3

258,464

66

Yisby d:o .............................

289

275

7,550

36

67,011

43

*21

98

74,583

77

Stockholms stad ..............................

2,358

2,373

25,764

28

636,091

50

11,467

12

673,322

90

Summa

16,816

17,049| 146,141

71

3,665,081

27

163,317

54

3,974,540

52

»

Anm. Uppgifterna rörande elevernas antal äro, hvad angår allmänna läroverken och pedagogierna, hemtade från pedagogiska
departementet.

— 201 —

b — e —

t.

K-r-

e -

- d — i -

-t.

Tillgångar till år 1882.

Summa

Skulder

Skulder

uppbörd.

till år 1882.

från år 1880.

Utgifter.

Kontant

Utlånta

S u ui i n El

summarum.

behållning.

medel.

347,255

95

2,923

22

2,232

62

347,495

47

7,190

91

436,087

78

7,509

65

450,788

34

800,516

4 3

63,081

3 8

- -

- -

_

63,081

3 8

_ _

___

__

_

__

63,081

3 8

14,703

80

7,702

7,917

86

12,935

57

26,401

84

26,401

84

47,255

27

77,785

1 8

7,702

7,917

86

76,016

95

26,401

84

— —

—-

26,401

84

110,336

65

25,511

3 4

52,347

35

- -

__

88,984

21

_ _

_

184,299

50

2,612

02

186,911

52

275,895

73

34,260

88

26

69

---

34,343

24

43

46

43

46

34,386

70

484,813

3 5

62,999

26

10,150

48

546,839

87

7,234

37

646,789

12

10,121

67

664,145

1 6

1,221,135

5 1

618,380

51

233,930

22

236,754

37

614,322

1 3

24,400

41

216,944

40

34,356

61

275,701

42

1,126,777

92

615,418

97

2,837

08

2,432

83

638,811

3 6

5,614

75

303,836

77

10,657

36

320,108

88

961.353

07

544,137

27

37,400

43

38,231

91

538,552

39

6,350

79

155,833

64

3,565

03

165,749

46

742,533

76

507,194

35

35,030

7 7

39,074

79

499,113

56

9,960

97

317,473

83

5,116

1 1

332,550

91

870,739

26

442,751

38

2,572

83

2,887

93

422,471

95

8,517

75

184,125

58

1,945

26

194,588

59

619,948

47

389,232

30

15,212

7 3

7

5 4

390,316

62

1,362

42

359,898

54

107,231

63

468,492

59

858,816

75

1,055,424

38

10,855

89

12,623

5 3

1,026,103

44

12,440

39

441,414

91

2,886

42

456,741

72

1,495,468

69

609,045

49

2,602

60

1,514

96

519,994

21

8,712

22

368,195

41

6,687

05

383,594

68

905,103

85

265,886

26

36,892

79

37,653

08

251,259

67

11,787

3 0

202,950

5,318

70

220,056

508,968

75

364,030

3 9

40,557

58

41,979

98

362,896

26

3,808

39

293,946

43

5,221

83

302,976

65

707,852

89

740,380

78

70,248

88

39,265

47

772,039

38

30,421

9 5

219,204

05

8,163

47

257,789

47

1,069,094

32

157,695

28

51,957

74

55,957

74

155,997

28

7,051

46

65,202

3 3

27

98

72,281

77

284,236

79

484,813

35

62,999

26

10,150

48

546,839

87

7,234

37

646,789

1 2

10,121

67

664,145

1 6

1,221,135

51

6,794,390 71

603,098

so) 518,534

6 1

6,738,718

12

137,663

1 7

3,775,815

Öl

201,299

1 2

4,114,777

30

11,372,030

03

tidskrifterna för åren 1881 och 1882. Elevantalet vid folkskolelärareseminarierna är angifvet efter uppgift från Eeklesiastik -

Rtv. Ber. 1883 angående Statsverket.

26

— 202 —

i

Enligt förestående tabell hade lärjungarnes antal inom de särskilda stiften vari
följande:

Vid allmänna

Vid pedago-

Vid semina-

Summa.

läroverken.

gierna.

rierna.

Vår-

Höst-

Yår-

Höst-

Vår-

Röst-

Vår-

Höst-

termin.

termin.

termin.

termin.

termin.

termin.

termin.

termin.

Upsala

stift ............

1,186

1,227

8

5

146

138

1,340

1,370

Linköpings d:o ............

1,252

1,255

132

144

1,384

1,399

Skara

d:o ............

.1,142

1,111

32

22

132

147

1,306

1,280

Strengnäs

d:o ............

956

973

50

44

1,006

1,017

Yesterås

d:o ..........

577

562

136

129

61

73

774

764

Yexjö

d:o ...........

981

976

15

18

138

.143

1,134

1,137

Lunds

d:o ............

2,483

2,539

29

30

196

184

2,708

2,753

Göteborgs

d:o ............

1,440

1,541

87

95

143

143

1,670

1,779

Kalmar

d:o ............

530

533

46

43

104

129

680

705

Karlstads

d:o ...........

750

712

- -

- -

158

162

908

874

Hernösands d:o ............

1,143

1,177

- _

- -

116

146

1,259

1,323

Visby

d:o ............

289

275

- -

- -

289

275

Stockholms stad .........

2,227

2,244

131

129

2,358

2,373

Summa

14,956

15,125

403

386

1,457

1,538

16,816

39 49

Medeltal....

15,040

395

1,497

16,932

Till aflöning m. m. åt lärare vid allmänna läroverken hade, tenligt 1881 års
rikshufvudbok, af 8:de hufvudtitelns anslag utgått följande belopp:

Anvisning i kontant ........................................ 2,655,985: 35.

Indelning och dermed jemförlig anvisning:

Friheter ........................................................ 4,470: —

Ersättningar ..................................................... 2,028: 20, 2,662,483: 55.

Om denna summa fördelas på 15,040 lärjungar, belöper på hvarje 177: 03.

Efter enahanda fördelning af de till lärare vid allmänna läroverken
donerade medel, enligt statsverkets speciella utgiftsstat utgörånde
42,663 kronor 53 öre, kommer på hvarje ..................................................... 2: 84,

Kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid allmänna läroverken
kan således beräknas hafva uppgått till ................................... Kr. 179: 87.

— 203 —

Upsala universitet.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ............................................................................................................. 3,115,469: 21.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af ordinarie anslaget till
universiteten:

Bestämda anslaget ...... 217,994: 39.

Förslagsanslagen:

För tillämpning afny
lönereglering vid

universiteten......... 37,403: 96.

Till ombildning af
adjunkturer och

docentstipendier ... 30,257: 36. 285,655: 71.

Af ordinarie anslaget till resestipendier
in. m. ...................................... 5,000: —

Af åttonde hufvudtitelns allmänna
besparingar:

För tillsyn och vård af Linnéanska
parken vid den af staten inköpta

egendomen Hammarby m. m. ... 500: — 291,155: 71.

Extra ordinarie anslag:

Till uppförande af ny universitets byggnad.

....................................... 100,000: -—

Till det språkliga seminariet vid

universitetet.................................. 3,000: — 103,000: — 394,155: 71.

Spanmålsräntor................................................................................... 206,016: 86.

Penninge- och persedelräntor .......................................................... 31,367: 77.

Diverse donationshemman räntor ................................................... 3,632: 59.

Diverse inkomster ............................................................................ 59,950: 6 4.

Inkomst af Upsala qvarn ............................................................ 13,934: 96._

Transport 709,058: 43. 3,115,469: 21

— 204 -

Transport 709,058: 43.

Tillfälliga intressemedel ........................................................ 8,828:. 29.

Pensionsafgifter.............. 1,622: 6 4.

Arrendemedel för Ulfva qvarn ............................................ 14,960: —

Inkomst af skogar ...................................................,...................... 3,948: 75.

Dito af sågar .................................................................................... 160: —

Öfverskott å odlingslåneräkningen .................................................. 1,571: 13.

Försålda materialier .......................................................................... 173: 40.

Reserverade skulders och fordringars intressen.............................. 115,587: 22.

Borgströmska donationens dito ...................................................... 1,093: 67.

Höij er ska dito dito............................................................................... 798: 75.

Nilsson—Aschanska dito dito............................................................... 25: —

Vinbomska dito ....................................................... 7: so.

Anmärkningsmedel............................................................................. 7,633: 92.

Balans till år 1882:

Skulder:

Diverse donationer och fonder

Institutionernas fonder in. in........

Andra fonder och besparingar ....

Diverse skulder..............................

Reservfonden................................

2,672,355: 76.
39,125: 65.
17,930: 03.
425,414: 02.
190,421: 30.

3,115,469: 21.

865,468: 70.

3,345,246: 66.

Summa 7,326,184: 57.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder....................................................................................................................... 3,058,967: 40.

Utgifter:

Löner och arfvoden ...................................

Gratial- och pensionsstaten ........................

Indragningsstaten........„................................

Kongl. och riksstatens stipendier...............

För den nya universitetsbyggnaden .........

.................. 384,758: 73.

................ 25,881: ll.

................ 11,538: 13.

................ 9,700: —

................ 100,000: —

Transport 531,877: 97. 3,058,967: 40.

— 205

För institutionernas materiel ...........................

Cassa studiosorum ............................................

Reparationer..........................................................

Nybyggnader .....................................................

Krono- och kommunalutskylder........................

Landtmäteri- och rättegångskostnader ..............

Intressemedel ......................................................

, Diverse donationers och fonders intressemedel

Utgifter å extra stat .........................................

Omföring till reservfonden ..............................

Diverse afskrifningar..........................................

Extra utgifter......................................................

Balans til

Tillgångar:

Kontant behållning .......................................

Dito i Uplands enskilda bank .......................

Dito i Mälareprovinsernas dito ...................

Utlånta medel ...............................................

F ordringar.........................................................

Förskott...........................................................

Fastigheters värde ........................................

Transport 531,877: 97. 3,058,967: 40.

............................ 83,615: 40.

............................. 3,543: 06.

............................. 14,098: 12.

............................ 1,110: 32.

............................ 2,000: —

............................ 7,075: —

............................. 1,094: 34.

............................. 143,407: 7 9.

............................. 5,263: 36.

............................ 52,721: 16.

3,327: 3 3.

............................ 8,809: 88. 857,943: 72

år 1882:

64,247: 6 9.

55,000: —

103,000: — 222,247: 69.

.................. 2,402,301: 18.

................... 345,680: 96.

................... 193,887: 99.

................... 245,155: 63. 3,409,273: 4 5

Summa 7,326,184: 5 7

§ I År

1881 utgjorde studenternas antal:

vårterminen................. 1,383.

och höstterminen....................................... 1,549.

eller i medeltal............... 1,466.

— 206 —

Lunds universitet.

Magnat-

*

Akademi

Reserv-

stipendie-

Byggnads-

Pensions-

Summa

Debet.

kassan.

fonden.

fonden.

fonden.

nationen

kassan.

kassan.

fonden-

Balans från år 1880:

Tillgångar ...................................

640,617

79

73,554

|84

561,659

17

9,713

23

2,669

47

44,105

36

63

46

144,689

14

1,477,072

46

Uppbörd:''

Af ordinarie anslaget för universi-

teten:

Bestämda anslaget ...... 138,121: 25.

Förslagsanslaget för till-

tampning af ny löne-

reglering för universi-teten ........................ 18,305: 07.

Dito för ombildning af

adjunktur er och docent-stipendier .................. 25,500: —

168,451

32

4,000

9,475

181,926

32

Af 8:e hufvudtitelns ordina-

rie anslag till resestipen-dier m. m................. 3,500: —

Dito dito till universitetets

årsskrift ..................... 1,500: —

5,000

5,000

Af anslaget till allmänna indragnings-

5,069

staten .......................................

5,069

Extra ordinarie anslag till den nya

100,000

universitetsbyggnaden...................

Dito dito till det språkliga semina-

100,000

2,950

riet ............................................

Dito dito för särskilda observationers

2,950

anställande vid astronomiska insti-tutionen ...................................

1,500

1,500

_

Tionde med forsellönsersättning, ränta

97,619

och arrendemedel........................ .

97,603

11

— —

15

44

- -

75

30

Intressemedel.................................

39,093

45

1,960

69

31,337

97

462

35

133

45

2,279

49

3

16

7,935

33

83,205

89

Donationer ............. ;...................

8,265

49

8,265

49

Stipendiemedel ...............................

600

1,402

600

Pensionsafgifter...............................

995

50

1,402

50

Hyresmedel....................................

- -

83

- -

995

83

Diverse inkomster ..........................

6,361

14

2,877

65

1,272

31

- -

10,511

10

Omföring ....................................

42,800

9,498

36

3,166

12

55,464

48

Säger

469,428

02

11,459

05

39,618

90

8,335

83

133

45(13,026

80

3

91

12,503

95

554,509

91

Balans till är 1882:

Skulder ................................

110,689

96

110,689

96

Summa|l,220,735

77 85,013

89(601,278

07

18,049|o6

2,802(92

57,132

16

67

37

157,193

09

2,142,272

33

- 207

Magnat-

Jollain-

fBiblio-

Noso-

.

stipendie-

ska do-

teks

comii-

Summa.

fonden.

nationen.

kassan.

kassan.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder ..........................................

130,559

11

130,559

ii

Utgifter:

Löner och arfvoden..........................

249,225

60

9,425

258.650

60

Institutionernas materiel ..................

141,668

09

_

— —

141,668

09

Stipendier .......................................

9,125

21,358

08

30,483

08

Intressemedel...................................

1,141

67

— —

618

1,759

67

Pensioner .......................................

- -

6,450

6,450

För inköp och bindning af böcker......

11,061

16

11,061

16

Diverse utgifter ...............................

3,805

2,200

46

- -

4,290

18

1,031

53

- _

11,327

17

Omföring..........................................

9,498

36

45,466

12

---

500

---

55,464

48

Säger

413,322

05

57,091

58

22,499

75

4,290

18

13,210

69

6,450

516,864

25

Balans till är 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning .......................

6,369

61

372

42

3,513

50

922

08

1,908

32

856

28

13,942

21

Utlånta medel ..............................

668,550

25,309

89

574,214

39

12,536

16

2,802

92

41,947

90

67

37

149,886

81

1,475,315

44

Fordringar ... ................................

1,935

1,050

43

65

25

-

3,050

68

Förskott .................................. .

2,240

300

64

-

2,540

64

Säger

676,854

61

27,922 31

578,778

32

13,758)88

2,802

92

43,921

47

67

37

150,743

09

1,494,848

97

Summa

1,220,735

77

85,013j 8 9

601,278

07

18,049

06

2,802j92[57,132

16

67

37

157,193

09

2,142,272

33

§ I De

studerandes antal utgjorde 1881:

under vårterminen.................................................................................... 674,

» höstterminen ................................................................................. 752,

eller i medeltal..................................................................................... 713.

§2.

Vid besök i Lunds universitets räntekammare af delegerade bland Revisorerne
lemnades tillgång till akademiens räkenskaper, och befunnos de samma i god
ordning samt på ett redigt och ändamålsenligt sätt uppstäda och förda. Vid

208

förfrågan, huruvida förteckning med åsatt värde å universitetets inventarier funnes,
meddelades, att sådan förteckning icke blifvit upprättad af anledning att, då frågan
om den sammas upprättande inom universitetets drätselnämnd förevarit, den af
nämnden förklarats obehöflig.

§3.

Revisorerne hafva genom delegerade besökt Lunds universitet; och hafva
delegerade under detta besök genomgått samtliga lokalerna för universitetets olika
institutioner. Dervid har den patologiskå institutionens lokal särskildt ådragit sig
Revisorernes uppmärksamhet.

Vid 1850—1851 årens riksdag beviljades anslag till ny byggnad för universitetets
anatomiska institution. Denna byggnad, som under år 1853 fullbordades,
användes i början uteslutande för sitt ursprungliga ändamål; men sedan på 1860-talet en särskild patologisk institution blifvit inrättad, och lokal för den samma
saknades, inrymdes jemväl denna institution i den anatomiska institutionens byggnad.
Härigenom hafva dock olägenheter för båda institutionerna uppstått,
enär den anatomiska institutionens utrymme blifvit, till men för den samma,
inkräktadt, utan att derigenom beredts tillräcklig plats för den patologiska;
och allt efter som institutionerna utvecklat sig, och undervisningen, särskildt på
det mikroskopiska området, under ett stigande lärjungeantal utsträckts, samt
samlingame ökats, hafva nämnda olägenheter allt mer gjort sig gällande. Vid
Revisorernes besök voro tre rum upplåtna åt den patologiska institutionen.
Af dessa användes det största till museirum, hvarest voro uppstälda så många
skåp, som utrymmet syntes medgifva, alla fylda med färdiga preparat, hvarjemte
den öfriga golfytan till största delen upptogs af glasburkar, deri preparat förvarades.
De två arbetsrummen, som voro afsedda så väl till föreläsningsrum,
lokal för de mikroskopiska öfningarne och preparationsrum, som ock till embetsrum
för professor, laborator och två amanuenser, syntes vara för berörda ändamål
otillräckliga. Denna institutions största olägenhet torde emellertid vara dess
saknad af obdulctionssal, hvilken otvifvelaktigt är den vigtigaste lokalen för en
patologisk anstalt. För sådant ändamål har hittills begagnats länslasarettets
obduktionsrum; men oafsedt att detta rum till hinder för undervisningen ligger
skildt från institutionens öfriga lokaler, hafva Revisorerne funnit dess beskaffenhet
nära nog vara sådan, att den innebär fara för derstädes arbetande lärares och lärjungars
helsa. Rummet är beläget i jemnhöjd med marken; det är fuktigt, kallt
och i saknad af ventilation. Dess golfyta är omkring aderton fot i qvadrat, och
höjden är något öfver 8 fof. Vid sådant förhållande, och då, enligt hvad upplystes,
obduktionerna, hvilka besökas af lärjungar på alla stadier af den medicinska studie -

— 209 —

kursen, vanligen bevistas al omkring ISO studerande, hafva Revisoreme velat uttala
den åsigt, att ifrågavarande, tätt invid lasarettets likbod belägna rum både är i
afseende å utrymmet allt för inskränkt och derjemte synnerligen osundt.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af institutets ordinarie anslag 125,100: —

» 8:de hufvudtitelns ordinarie
anslag »ålderstill lägg».

.............................. 1,000: —

» dito dito allmänna besparingar.
......................... 125: —

, » 9:de hufvudtitelns ordinarie
anslag »allmänna

indragningsstaten» ......... 4,500: — 130,725: -

Extra ordinarie anslag:

Arfvode åt en amanuens vid gyneko logiska

kliniken................................. 900: — 131,625: —

Intressemedel ......................................................,3."............ 388: so. 132,013: so

Balans till år 1882:

Skulder...................................................................................... 401- 48_

Samma 132,415: 28.

Rev, Ber. 1883 angående Statsverket.

27

- 210 -

Kredit.

Balam från år 1880:

Skuld

Utgifter:

Åflöningar ...........................................

Egendomens underhåll .....................

Biblioteket...........................................

Anatomiska institutionen...................

Rättsmedicinska avdelningen.............

Kemiska laboratoriet .........................

Fysiologiska institutionen ..............

Patologiskt anatomiska anstalten ...

Histologiska institutionen ...............

Professionen i helsovårdslära ..........

Gratifikationer.....................................

Diverse materiella behof ...................

Brand försäkringsafgift .....................

Leverering till Kongl. Statskontoret

229: 41.

115,725: —

7,454: os.

40: 59.

1,667: 77.

66: 5 5.

1,056: 96.

1,134: 53.

2,500: 06.

987: 32.

101: 28.

175: —

249: 23.

127: so.

900: — 132,185: 87.
Summa 132,415: 28.

§ I -

De studerandes antal utgjorde under läsåret 1880—1881 258.

Kong], och Hvitfeldtska stipendiefonden.

Debet.

Balans från år 1880:

180,559: 85,
Transport 180,559: 85.

Tillgångar

— 211 —

Transport 180,559:

85.

Upphörd:

Arrendemedel ............

27,152: 73.

Intressemedel ....................................................

9,016: so. 36,169:

03.

Summa 216,728:

88.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden........................................

5,709: -

Stipendier .................................................................................

16,255: —

Pension ..........................................................

2,000: —

Till Göteborgs högre allmänna läroverk.............................

800: —

» nämnda läroverks bibliotek

407: 37.

Kleresiets friheter.....................................................................

59: —

Understöd åt fattiga ............................................................

45: —

Skogsförvaltningskostnader ...................................................

1,200: -

Diverse utgifter ....................................................................

1,211: 77.

Afkortning ............................................................................

490: 31. 28,177:

45.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning på upp- och afskrifningsräkning

5,997: so.

Utlånta medel ........................................................................

180,448: —

Fordringar................................................................................

2,105: 93. 188,551:

43.

Summa 216,728: 88.

Seminarium för bildande af lärarinnor.

Debet,

Balans från år 1880:

Tillgångar

163,915: 47.

Uppbörd:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Seminarium för bildande af lärarinnor:

Aflöning ...................................... 29,650: —

Hyra, ved och diverse utgifter 6,350: — 36,000: _

Allmänna läroverken:

Aflöningsfyllnad ..........................................

Extra utgifter.................................................

Allmänna besparingar ..........................

Terminsafgifter.................................................

Intressemedel.......................................................................

Uppdebitering:

Värdet af under året inköpta och skänkta inventarier

4,000: —

500: —

791: 33. 41,291: 33.

................ 31,115: —

187: 07.

1,067: 21.

73,660: 61.

Balans till år 1882:

Skulder:

Till Riksgäldskontor^ ..................

» brandförsäkringskontoret ......

» inteckningsgarantiaktiebolaget

57,277: 75.

39,900: —

18,473: is. 115,650: 93.
Summa 353,227: oi.

Skulder

Löner och arfvoden
Vikariatsarfvode......

Kredit.

Balans från år 1880:

................................................................... 116,627: 24.

Utgifter:

............................................... 54,634: o c.

................................................ 791: 33.____

Transport 55,425: 39. 116,627: 24.

213 —

Transport 55,425: 39.

Hyreshjelp.....................................................................

........... 2,800:

Gratifikationer..........................................................

280:

.—

Stipendier ...................................................................

500:

Förvaltningskostnad ..................................................

............ 4,534:

48.

Reparationer och underhåll af egendomen................

........... 2,475:

76.

Inköp och underhåll af inventarier.................

........... 1,166:

16.

Räntor å skulden..........................................................

........... 5,168:

69.

Afskrifning af terminsafgifter

........... 357:

50.

116.627: 24

72,707: 97.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................................................

Dito på upp- och afskrifningsräkning innestående
Utlånta medel

Fordran: terminsafgifter.............................................

Fasta egendomens värde .........................................

Inventariers dito ........................

263: 06.

44: 69.

3,000: -292: so.

131,121: bi.

29,170: 24. 163,891: so.
Summa 353,227: oi.

— 214 —

Folkunder -

Med ledning af den i rikshufvudboken för revisionsåret meddelade redovisning för
jande öfversigt:

Reservation
från
år 1880.

De-

Anslag.

Ordinarie anslag:

Pedagogier och folkskolor......................................................................

Folkundervisningen:

73,170

Seminarier för folkskolelärares bildande

255,225

Stipendier för seminarieelever ..........................................................

75,000

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer.........

85,000

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor ....................................

15,000

Understöd åt högre folkskolor............................................................

---

20,000

Af reservation .....................................................................................

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nord-

641

74

liga re trakter bosatte finnar............................................................

12,000

1 Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor ................

---

2,282,000

Understöd åt folkhögskolor ..............................................................

40,000

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan ............

30,000

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna.................

15,000

Summa

641

74

2,902,395

- 215 —

visningen.

ordinarie och extra statsanslagen till folkundervisningen, hafva Revisorer^ låtit upprätta föl -

bet.

Kredit.

Uppbörd.

Brist.

Omkring.

Utgift.

Besparing.

Omföring

Reservation

till

år 1882.

Summa.

6,879

10

_

75,689

97

4,359

13

80,049

10

__

_ _

_ _

_

254,502

70

_ _

_

722

so

_ _

_

255,225

- -

- -

- -

75,000

75,000

- -

- -

- -‘

46,984

40

38,015

60

- -

85,000

- -

- -

- -

15,000

15,000

- -

- -

_

- -

14,200

5,800

20,000

775

44,537

90

31,690

87

14,263

77

45,954

6 4

132

16

4,776

84

_ _

16,909

- _—

16,909

2,618

rr»

301,504

29

2,586,123

04

— —

2,586,123

04

- -

14,050

- -

54,050

54,050

150

24,400

5,750

30,150

14,950

50

15,000

10,555 oi

320,331

1 3

44,537)90

3,209,499

98

10,159) 13

44,537] 90

14,263

77)3,278,460

78

— 216 —

Folkundervisningens normalskola.

Debet.

124,427: 9 8

4,500: —

200: —

7,381: 75.

TO8: 23, 12,789: 98.

............. 15,143: 90.

Summa 152,361: 86.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder................................................................................................... 15,408: 23.

Utgifter:

Aflöning............................................................................... 3,900: —

Arfvoden .................................................................................... 612: 5o.

Hyror ........................................................................................ 1,112: so.

Afskrifning af värdet å undervisningsmateriel ..................... 1,084: 38.

Dito af dito å inventarier......................................................... 1,000: —

Till Thuringe folkskola ......................................................... 200: —

Premium .................... 5: —

Tillgångar

Statsanslag ......................

Arsafgifter af ledamöter.
Hyror

Intressemedel

Balans från år 1880:

Uppbörd:

Balans till år 1882:

Skulder

Transport 7,914: 38. 15,408: 23.

— 217 —

Transport 7,914: 3 8.

Reparationer .............................................................................. 2,466: 39.

< »liera .......................................................................................... 685: ro.

Provision ................................................................................. 8: 52.

Diverse utgifter för skolan .................................................... 1,213: 93.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Utlånta medel .................................................................. 28,114: 31.

Fordringar........................................................................... 350; 40.

Fasta egendomens värde................................................. 85,000: —

Värdet af undervisningsmateriel....................................... 8,200: —

Dito af inventarier ............................................................ 3,000: —

Summa

Tekniska högskolan

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1880:

Uppbörd:

Statsanslag:

Af 8:de hufvudtitelns anslag till de tekniska läroverken:

Till aflöning m. m. .............................. 136,200: —

Stipendier .............................................. 3,000: — 139,200:

Afgifter af extra elever ......................................................... 1,530:

Stipendiemedel:

Pliktmedel ............................. , , 875: —

Transport 875: — 140,730:

15,408: 23

12,288: 92.

124,664: 71.
152,361: 86.

114,407: 96.

114,407: 96.
28

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

— 218 —

Transport 875: — 140,730: — 114,407: 96.

Intressemedel och vinst å konverterade

obligationer .......................,.................... 5,718: 02.

Donationsmedel ......................................... 5,112: so. 11,705: 62. v

För försålda lärokurser ....................................................... 627: 86.

Ersättningsmedel ................................................................... 60: — 153,123: 37.

Summa 267,531: 33.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder.......................................................................................................... 92: 6 4.

Utgifter:

Geodetiska afl ilningen................................... 866: —

* Mekaniska d:o .................................. 200: 25.

Mekanisk-tekniska d:o .».................................. 423: 62.

Fysiska d:o 944: 13.

Kemiska d:o 4,445: 64.

Mineralogiska d:o ................................... 139: 79.

Metallurgiska d:o .................................... 1,847: 23.

Grufvetenskaps- d:o .................................... 360: 6 3.

Bergsmekaniska d:o .................................... 50: —

Väg- och vattenbyggnadskonst-d:o.................. 57: 50.

Arkitektur- d:o.................. 216: 70.

Rit- d:o.................. 103: 47.

Verkstads- d:o................. 1,374: 56.

Biblioteket........................................................... ''2,836: 49.

Aflöning........................................................... 112,127: •—

Diverse allmänna utgifter ................................. 7,833: 60.

Dito för bergsskolan ......................................... 2,084: 37. 135,910: 77.

Stipendiemedel ...................................... ............................... 8,932: 67.

Lärokursmedel ................................................................ 309: — 145,152: 44.

Transport 145,245: 08.

- 219 -

Transport 145,245: o 8

Balans \ till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning
Dito i Riksbanken..

Utlånta medel .......

Fordringar ............

1,807: 88.

9,593: 13. 11,401: oi.

109,729: bo.

1,155: 74. 122,286: 25.
Summa 267,531: 33.

§ 1-

Elevernas antal utgjorde år 1881:

under vårterminen; 155 ordinarie, 1 special- och 32 extra elever, eller tillhopa
188 elever, samt

under höstterminen: 129 ordinarie, 5 special- och 32 extra elever, eller tillhopa
166 elever; och utgjorde medeltalet elever således 177.

tf

Tekniska skolorna.

Tekniska skolorna

Chalmerska

Debet.

|

slöjdskolan

Stockholm.

Örebro.

Malmö.

i Göteborg.

Balans från år 1880:

köping.

Tillgångar.................................

67,748 5e

6,218|85

14,841

99

4,836

67

| 33,704

94

9,953 i o

1,761

38

Uppbörd:

Af anslaget till tekniska läroverken ..

86,500

22,10C

22.60C

22,600

22,100

6,600

39,800

» 8:de hufvudtitelns anslag »ålders-

tillägg» ..............................

- -

3,00C

2,500

3,000

2,000

— _

_

2,250

» d:o d:o »allmänna läroverken till be-

främjande af gymnastik och vapen-

öfningar» ................................

150

150

- -

''_

150

__

» d:o d:o »allmänna besparingar»........

1,230

77

» 6:te hufvudtitelns anslag till befräm-

jandefaf slöjderna...................:....

_

_ _

_

_ _

_

_ _

''_

_ _

150

Extra ordinarie anslag till väfskolan ..

__ _

_

_ _

__

__ _

_

__

1_

3,800

_

Elfsborgs läns landstings bidrag till d:o

----

___

_

___

_

_ _

|

2,900

_

__

__

Göteborgs hushållningssällskaps d:o d:o

_ _

_

_ _

_

_ _

_

_ _

l)000

_

Inträdes- och terminsafgifter............

6,584

1,300

__

835

_

945

540

_

__

_

2,399

76

Inkomster af donationer ......

- -

_

_ _

_

_ _

_

___

_

_

3)228

30

Intressemedel ...........................

586

72

303

07

__

_

189 o i

1,718

87

550

27

Hyresmedel .........................................

2,075

- -

- -

_

___

_

_ _

_

Ersättnings- m. fl. medel.......................

1,580

24

587

95

338

72

|

— —

Säger

97,345

96

27,441

02

26,423] 7 2

26,734

Öl

35,439

64

7,300

27

47,678

06

Balans till år 1882:

Skulder ... ......................................

1,445

35

Summa

165,094

52

33,659

87

42,711

06

31,572

68

69,144

58

17,253

37

49,439

44

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder..............................................

1,408

40

Utgifter:

Aflöning...............................................

67,689 07

21,550

_

21,780

_

22,550

__

26,955

77

5,530

33,513

33

Pris och stipendier åt elever.................

1,670

480

100

1,126

67

''427

40

850

Diverse ................................................

36,1(34 68

5,941

67

4,377

77

3,664

25

6,895

90

1,124

59

13,040

77

Säger

105,523

5

27,971

67

26,257

77

26,214

2 51

34,978

34

7,081

99

47,404

10

Balans till år 1882:

[Tillgångar:

Kontant behållning ........................

4,514

27

3,688

20

640

75

5,358

43

3,764

95

703

59

2,035

34

Utlånta medel ...............

55,056

)0

2,000

1,000

- -

30,401

29

9,467

79

I Inventariers värde..............................j

13,404

14

Säger]

59,570|77|

5,688|2o|

15,044|89|

5,358)43

34,166}24|

10,171)88]

2,035)34

Summa| 165,094|52|

33,659[87|

42,711|06|

31,572(68

69,144; 5 81

17,253(3 71

49,439]

44

— 221 —

§ I Under

revisionsåret utgjorde elevantalet:

vid tekniska skolan i Örebro ............................................................................. 66.

» » ‘ » » Norrköping ........................................................................ 84.

» » ,» » Malmö....................................,...................................... 125.

» » » » Eskilstuna.................................................................... 100.

» Chalmerska slöjdskolan i Göteborg..................................................................... 214.

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet.

Behållning
från år
1880.

Debet.

Leverering

från Stats- Uppbörd,
kontoret.

Skuld till
år 1882.

Kredit.

Behållning

Utgifter. till år Summa.

1882.

Åttonde hufvudtitelns ordi-narie anslag:

Gymnastiska centralinsti-tutet:

Aflöning...........................

29,500: —

29,500: —

-- 29,500:

Stipendier ......................

316: -

2,000: -

1,800: —

516: -r 2,316:

Expenser..........................

764: no.

3,550: —

3: 77.

3,559: oi;.

759: 61. 4,318:

67.

Ålderstillägg....................

1,500: -

1,500: -

1,500:

Gymnastikafgifter m. fl. extra
medel:

Arfvoden ..........................

8,785: —

8,785: —

-- 8,785:

Diverse utgifter ...............

1,124: 92.

— —

2,836: 10.

175: 34.

4,136: 36.

--4,136:

36.

Summa 2,205: 82. 36,550: — 11,621: io. 179: xi. 49,280: 42. 1,275: oi. 50,556: os.

Behållningen till år 1882:

Kontant hos redogöraren........................................................................... 86: 22.

dito i Riksbanken................................................................................... 1,189: 39. 1,275: 61.

Efter afdrag af skulder ................................................................................................. 179: 11.

Återstår netto................................. 1,096: so.

§ I Enligt

hvad § 1 i Kongl. Maj:ts stadga för Gymnastiska centralinstitutet den 8 Januari 1864
gifver vid handen, har institutet, hvars ändamål är att utbilda och upprätthålla gymnastiken i hela
dess teoretiska och praktiska omfattning, till åliggande dels att bilda gymnastiklärare och gymnastikläkare,
dels att meddela praktisk undervisning och öfning i gymnastikens alla delar och behandla sådana
sjuke, för hvilka gymnastik anses gagnelig.

- 222 -

Häraf, och då detta institut är den enda fullständiga gymnastiska läroanstalt
i riket, framgår, att en af dess vigtigaste uppgifter är undervisnings
meddelande. Denna är enligt 12 § i ofvannämnda stadga fördelad på tre afdelningar,
den pedagogiska, den militära och den medicinska, hvarje afdelning med en
ordinarie öfverlärare och lärare samt så många extra lärare, som direktionen anser
nödigt. Rörande eleverna är i 19, 20 och 21 §§ stadgadt, att såsom sådana mottagas
dels officerare från armén och flottan, för att bildas till instruktörer i vapenföring
och gymnastik vid regementen och kårer samt flottans särskilda stationer, dels
civile personer, hvilka önska bilda sig till gymnastiklärare vid de offentliga läroverken,
till gymnastikläkare eller till sjukgymnaster. Antalet af de elever, som för
hvarje lärokurs vid institutet kunna mottagas, bestämmes af direktionen; och blifva
militäreleverna, på grund af generalorder, genom vederbörande regements- och kårchefer
samt stationsbefälhafvare kommenderade, men öfrige elever antagne af direktionen
på vederbörliga ansökningar.

Under läroåret 1881—1882 hafva vid institutet behandlats 325 patienter, hvarjemte
ett antal af 725 skolgossar begagnat gymnastiklokalerna; och de inkomster,
som härigenom tillflutit institutet, uppgingo till 11,621 kronor 10 öre, deraf patientafgifterna
utgjorde nära 10,000 kronor.

Förutom dessa inkomster jemte behållning från föregående år har, enligt
hvad förestående tabell utvisar, institutet under revisionsåret uppburit statsanslag
till belopp af 36,550 kronor; och hafva utgifterna uppgått till i jemnadt tal
50,000 kronor.

Under ifrågavarande läroår utgjorde hela antalet elever 54, deraf 35 manliga
elever, och af dessa 22 officerare, enligt hvad nedan intagna tabell ock utvisar. Revisorerne
hafva sig icke bekant, hvarför elevantalet icke bestämts högre, men det
synes uppenbart, att om institutet skall fullt motsvara sitt ändamål och de stora
årliga kostnaderna, så måste för framtiden vidtagas förändrade anordningar i syfte,
bland annat, att möjliggöra mottagandet af större antal elever årligen än nu, så
mycket hellre som klagan försports deröfver, att behofvet af instruktörer vid armén
för närvarande icke tillräckligt tillgodoses.

Äfven i fråga om den medicinska afdelningen gäller, att den samma, för att
kunna anses rätt vårdad, torde behöfva något omgestaltas. Då nemligen erfarenheten
visat, att enskilda gymnastikanstalter uppkommit och drifvits med fördel,
oaktadt de många och stora omkostnader, som sådana inrättningar i enskildes händer
kräfva, så borde ett gynsamt resultat äfven för institutet kunna vinnas, om
allvarliga bemödanden göras att vidtaga för sådant ändamål lämpliga åtgärder. Såsom
ofvan nämnts, besöktes institutet under läroåret af 325 patienter, af hvilka upptogos
afgifter till belopp af omkring 10,000 kronor, och lärer månadsafgiften vid institutet
uppgå till samma belopp som vid enskilda gymnastikanstalter. Inkomster af patientafgifter
synes emellertid vara väl ringa; och den borde utan synnerligen stora
svårigheter kunna väsentligt ökas, så att institutet kunde i högre mån, än nu är

— 223 —

förhållandet, bära sina egna utgifter och till och med erhålla någon behållning. Då
nemligen institutet har att påräkna biträden för sjukgymnastikens meddelande bland
de äldre eleverna, hvilka genom att sålunda användas skulle erhålla nödig praktisk
utbildning under inseende af vederbörande ordinarie lärare, så synas talande skäl
finnas för det antagande, att institutet, som deijemte åtnjuter förmånen af fri lokal,
skulle kunna med framgång täfla med de enskilda sjukgymnastikerna. Äfven om
de sålunda ökade inkomsterna till en början komme att tagas i anspråk för åtskilliga
förbättrade anordningar för att tillfredsställa berättigade anspråk på ökad
snygghet och beqvämlighet, torde dock i betraktande deraf, att institutet inom sig
bör ega de bästa krafterna och den största sakkunskapen på gymnastikens område samt
således, och om patient-afgifterna klokt modereras, bör få antagas blifva af allmänheten
eftersökt, den slutsats icke vara oberättigad, att, om nödig kraft och omtanke
användes på tidsenlig utveckling af denna gren af institutets verksamhet, icke allenast
de ökade utgifterna komma att betäckas, utan äfven vinst erhållas.

Då en uppgift på elev- och patientantalet under eu följd af år kan vara af
intresse, hafva Revisorerne låtit upprätta följande, på officiella uppgifter grundade

Uppgift å -elevantalet vid Gymnastiska centralinstitutet under nedanstående läroår:

1876-1877.

1877—1878.

ce

ce

00

rl

1879—1880.

1880—1881.

1881—1882.|

Institutets elever:

Militära, pedago-

1

giska och medi-

cinska

5

t;

12

11

16

7

Militära och peda-

gogiska

5

3

Militära och medi-

cinska

----

1

Militära ...

29

28

22

18

23

22

Pedagogiska och

medicinska.

2

1

2

Pedagogiska

1

1

2

Medicinska

1

Q vinliga

9

10

14

17

17

19

Säger

44

45

51

53

57

54

Skolungdom

921

923

849

685

773

725 .

1 Patienter.................

392

376

416

455

503

325

Summa

1,357

1,344

1,316

1,193

1,333

1,104

Reservation: af Herr Ljunggren. lätt. G.

/

— 224 -

Kongl. Medici -

D

e-

Reservation

-

från år 1880.

Andra hufvudtiteln:

Mediko-legala besigtningar ..................................................................

4,635

1 5

Fjerde hufvudtiteln:

.Resestipendium för militärläkare...........................................................

Pensioner och stipendier för fältläkarekåren ....................................

Sjette hufvudtiteln:

Förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland
husdjuren...................................................................................

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref ...................................................................

_

Åttonde hufvudtiteln:

Medicinalstyrelsen och dithörande stater:

Medicinalstyrelsen ..............................................................................

_

Farmaceutiska institutet ...................................................................

Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet .......................

2,870

45

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ..........................................

Barnbördshuset »Pro patria».............................................................

Gröteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor .............................

4,216

69

Yaccinationens befrämj ande...................................................................

4,193

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande................................

650

Svenska läkaresällskapet ..........................................................-.............

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande...............

Ålderstillägg............................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m..............................................

3,238

40

Hufvudtitelns allmänna besparingar ...................................................

- -

Understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.......................

Summa

19.803

69

Förestående reservation, 18,269 kronor 79 öre, motTillgångar: Kontant

behållning...........................

Utlånta medel..................................1.

Förskott ...........................................

Fordringar..........................................

Efter afdrag af

Skulder:

Ofverleverering .................................

Återstående utgifter..........................

I allmänhet.......................................

tullstyrelse!!.

bet.

K r e d i

t.

Anslag.

Summa.

Ordinarie

Extra.

Utgift.

Besparing.

till år 1382.

15,000

—■ —

14,083

70

1,249

27

4,302

1 8

19,635

15

2,000

__

_

2,000

_

- -

- -

2,000

19,800

19,700

100

- -

19,800

27,000

24,567

09

2,432

91

27,000

2,181

67

2,181

67

. ---

2,181

67

79,650

78,150

1,500

__

_

79,650

_

7,025

7,575

14,600

— —

14,600

750

755

5 0

■— •—

2,864

95

3,620

45

23,760

__

_

23,634

97

125

03

- -

. 23,760

'' 90

_

- -

90

— —

90

8,891

_

_ _

8,586

6 2

4,521

07

13,107

69

7,700

_

- -

6,937

5 7

4,955

43

11,893

90,000

- -

83,749

54

6,300

46

600

90,650

3,000

- -

3,000

3,000

3,500

- -

3,500

---

3,500

4,400

- -

4,400

4,400

10,000

_

1 - -

12,212

24

1,026

1 6

13,238

40

1,416

67

- -

1,416

6 7

■--

1,416

67

15,000

15,000

— —

15,000

306,164)34

22,575 —

318,565

5 7

11,707

67

18,269)79) 348,543

03

svarar följande hos Medicinalstyrelsen befintliga:

......... 34,063: n.

......... 2,316: —

........ 4,928: 7 9.

........ 49: so, 41,357: 40.

93: is.

10,011: 5 9.

12,982: 87. 23,087: si. 18,269: 79.

Rev. Ser. 18S.1 angående Statsverk, t.

29

/

Kong!. Medicinalstyrelsens redovisning öfver

Medicinal-

Stockholms

Upsala

Nyköpings

1

styrelsen.

hospital.

hospital.

hospital.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ........................................................

55,681

68

14,044

73

13,615

61

15,331

15

Uppbörd:

Tillkommet ■ värde å bränsle och. material-

förrådet ....................................................

Patientafgifter ...................................................

55,306

32,812

25

11,979

75

Intressemedel.....................................................

2

25

14

80

24

20

Ersatta begrafningskostnader ...........................

314

40

82

50

15

Underhållsbidrag ...............................................

663

78

14,000

Anmärkningsmedel.............................................

12

68

Värde å tillverkad beklädnadsmatenel.............

- -

— -

Diverse inkomster .............................................

112

02

400

79

539

69

43

24

Inkomst af jordbruk och trädgård ................

. •

--

755

90

Leverering från Statskontoret:

Af 8: de hufvudtitelns ordinarie anslag »hospi-

tals underhåll» ..........................................

600,000

--

— —

Leverering från Medicinalstyrelsen:

Till utgifters bestridande ..............................

52,000

58,000

14,437

22

Adelsvärdska fonden:

Intressemedel och kapitalvinst .....................

1,834

59

— —•

— —

Säger uppbörd

602,610

39

122,779

34

91,461

92

26,499

41

Transport |

658,292

0 71

136,824|o 71

105,077

53

41,830

56

de till hospitalsväsendet anslagna medel.

Vadstena

hospital.

Vexjö

hospital.

Visby

hospital.

Malmö

hospital.

Lunds

hospital.

Göteborg

hospital.

S

Hernösands

hospital.

Summa.

68,480

40

3,937

1 6

9,679

86

15,085

6 0

209

58

78,717

23

79,977

60

354,760

60

4,238

62

1,255

38

150

79

3,140

44

6,783

3,129

58

18,697

81

72,966

74

41,618

20

4,445

25

26,851

52,932

07

32,216

1 7

35,532

50

366,659

93

32

83

20

69

11

08

44

03

36

32

16

96

- -

203

16

205

33

60

30

42

75

262

50

251

01

166

2 5

1,462

41

14,663

78

25

12

75

---

186

69

- -

212

37

818

34

818

34

302

99

287

23

125

33

1,236

40

1,104

22

1,043

95

1,512

72

6,708

58

334

70

714

80

1,805

40

_ _

_ _

_

_ _

_

_ _

_

_ _

_

_ _

_

__ _

_

600,000

_

95,000

49,495

72

8,500

60,682

10

124,118

27

60,000

63,000

585,233

31

1,834

59

173,081

21

93,555

81

13,275

62

92,028

9 71 185,236(38

96,844 3 6

| 100,926

27

(1,598,299(6 8

241,561 |eij

97,492 97

22,955

48

107,114

57

185,445 9 6

175,561(5 9

| 180,903

87

1,953,060|2 8

Medicinal-

Stockholms

Upsala

Nyköpings

styrelsen

hospital

hospital.

hospital

Balans till år 1882:

Transport

658,292

07

136,824

07

105,077

5 3

41,830

56

Skulder:

Patientafgifter ..........................................

271

2 5

1,179

532

20

500

75

Lundgrenska donationsfonden.......................

89

I allmänhet ................................................

— —

---

8,923

7 8

Säger

271

25

10,635

87

500

75

Summa

658,292

07

137,095

32

115,713

40

l

42,331

31

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder.............................................................

- -

- -

Utgifter:

Tillkomna inbalanserade skulder, Indika i Me-dicinalstyrelsens 1880 års hospitalshufvud-

bok icke utbalanserats .............................

525

4 9

Äfskrifningar: inventarievärden......................

- -

213

67

14,679

22

Aflöning ...........................................................

1,500

25,830

5 5

22,946

07

4,289

10

Utspisning .......................................................

54,287

5 3

42,061

44

12,924

74

Linne- samt gång- och sängkläder....................

---

5,638

20

5,822

44

1.923

92

'' Eldning och lyshållning...............................

- -

17,452

73

7,904

37

1,833

80

Medikamenter.....................................................

---

801

] 1

894

22

145

07

Tvätt och renhållning.....................................

- -

1,891

04

1,165

5 9

147

93

Inventarier..................................-......................

5,320

7 5

2,103

14

4,183

54

218

75

Underhåll och förbättring af byggnader och

gårdar .......................................................

9,375

07

10,262

40

7,696

7 1

4,051

83

Skrifmaterialier och tryckningskostnader.........

_ -

276

9 6

338

45

34

79

Utskyld»-......................................................

---

393

5 2

723

52

62

47

Diverse utgifter ...............................................

1,337

72

4,844

85

3,735

/

08

1,091

03

Indragningsstat..................................................

600

Trädgård och jordbruk ................................

För hospitalsanläggningen vid Kristinehamn...

— —

23

79

2,747

62

— —

--~

Transport

20,281

16

123,805

82

98,210 59

42,002

65

233 —

Trall sport 11,480: 76. 14,839: 16.

Onera ....................................................................................... 120: —

Yärmemateriel ..................................................................... 2,321: —

Medikamentskostnad .............................................................. 1,087: 99. •

Hyresmedel ....................,.................................,.................... 650: —•

Lifstidsräntor och intressen ................................................. 600: —

Liebertska fonden .............................................................. 150: —

Premie- och instrumentfonden ............................. 150: —

Diverse ............................................................................... 2,923: 96.

Skilnaden emellan de under åren 1881—1882 balanserade
obetalda räkningar............................................................ 572: 76. 20,056: 47.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Utlånta medel ................................................................ 185,158: 77.

Fordringar .................................................................. 479: 89.

Förskott .................................................. 121: 26.

Fasta egendomens värde................................................ 200,000: —

Fösa d:o (bo .................................... 7,500: — 393,259: 91.

Summa 428,155: 53.

Veterinärinstitutet.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ................................................................................................. 4,280: 02.

Uppbörd:

*

Statsanslag. Egna medel. Summa.

Af ordinarie anslaget »veterinärundervisningen».
.................................... 43,100: -—--•— 43,100: —

» 8:de hufvudtitelns anslag »ålders tillägg».

.......................................... 1,500: —--- 1,500: —

Transport 44,600: — —-- 44,600: — 4,280: 02.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. 3Q

— 234 —

Transport

Statsanslag.

44,600: —

Egna medel.

Summa.

44,600: —

4,280: 02.

Inkomst stallet .............................

9,789: 66.

9,789: 66.

Dito af smedjan .................................

7,342: 65.

7,342: 65.

Af den ambulatoriska kliniken.........

206: —

206: —

Försäljningsmedel ...........................

110: 76.

110: 76.

Intressemedel ..................................

170: 09.

170: 09.

Godtgörelse för den militära hof-beslagsundervisningen.................

_ _ _

947: 35.

947: 35.

Säger 44,600: —

18,566: so.

63,166: so.

Summa 67,446: 52

Kredit.

Utgifter:

Aflöning .............................................

30,800: -

--- 30,800:

För undervisning i ridkonst ...........

800: -

---- 800:

Aflöning till betjening ..............:.........

1,715: —

---1.715:

Stipendier åt elever.............................

4,000: -

4,000:

Byggnaders och stängsels underhåll

574: 97.

574:

97

För den militära hofbeslagsundervis

ningen ........................................

947: 35. 947:

35

Diverse utgifter...................................

6,000: —

3,934: 84. 9,934:

84.

För stallet ............................................

9,599: 90. 9,599:

90,

» smedjan ......................................

6,926: 75. 6,926:

75.

Säger 43,889: 97. 21,408: 8 4.--- 65,298: si

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning .............................................................................. 2,147: 71

Summa 67,446: S2.

— 235 —

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ......................................................................................................... 20,050: —

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie anslag................................................ 4,100: —

Extra ordinarie anslag:

För tillämpning af veterinärinrättningens
nya utgiftsstat........................ 236: 07.

Till undervisningens - uppehållande
vid veterinärinrättningen 12,900: — 13,136: 07. 17 236'' 07

Arrendemedel

1,142: 40.

Intressemedel

1,203: —

Aterlevererade medel ........

...... 3: 5 2. 19,584: 99.

Summa 39,634: 9 9.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder ..............................

236: 07.

Utgifter:

Löner och arfvoden ...........

...... 14,211: 12.

Stipendier och premier .....

2,090: —

Löner åt betjening ...........

..... 480: —

Undervisningsmateriel .....

590: 69.

Byggnaders underhåll .....

453: 2 6.

Skatter och onera ..............

384: 98.

Diverse utgifter ................

...... 1,014: 34. 19,224: 39.

Transport 19,460: 46.

236 -

Transport 19,460: 46.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning............................................................. 124: 53.

Utlånta medel ..................................................................... 20,050: — 20,174: 53.

Summa 39,634: 99.

Svenska akademien.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar........................................................................................................ 110: 47.

Uppbörd:

Statsanslag:

För akademien ..................

...................... 2,250: —

Honorarier åt vittra författare

...................... 6,000: —

Postafgifter för tjenstebref .......

....................... 86: 87.

8,336: 87.

Intressemedel.....................................

74: H- 8,411: 31.

Balans till år 1882:

Skulder................................................

.................. 90: 84.

Summa 8,612: 6 2.

Kredit.

Utgifter:

För akademien:

Aflöning .....................................

...................... 600: —

Hyresmedel ...............................

..................... 800: —

Transport 1,400: —

— 237 —

Transport 1,400: —

Omkostnader för högtidsdagen .................... 1,125: 75.

Postafgifter......................................................... 86: 87. 2,612: 62.

Honorarier åt vittra författare ................................................. 6.000: — 8,612: 62.

Summa 8,612: 62.

§ I Under

revisionsförrättningen hafva Eevisorerne genom sin ordförande aflåta
följande skrifvelse:

»Till Hans Excellens Herr Statsministern.

Till granskning af Riksdagens Revisorer har öfverlemnats redogörelse öfver
det Svenska Akademien beviljade, å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag
å 8,250 kronor, deraf 6,000 kronor afsetts till understöd åt vittra författare. Men
förutom nämnda medel har Akademien till sitt förfogande andra tillgångar, hvilka
dels blifvit genom enskilda donationer Akademien beredda, dels härflyta från den
genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 20 December 1791 Akademien tillförsäkrade
rättighet till utgifvande af Post- och Inrikes Tidningar, hvilken rättighet, enligt
hvad Revisorerne inhemtat, under senaste åren tillfört Akademien en årlig inkomst
af 10,000 kronor.

Ända från Svenska Akademiens stiftelse år 1786 intill år 1827 afgaf Akademien
årligen en fullständig redogörelse öfver sina inkomster och utgifter, deruti
upptogos så väl det ärliga statsanslaget som äfven de gåfvor och donationer, hvilka
tillfallit Akademien, äfvensom efter år 1791 den årliga inkomsten af Post- och
Inrikes Tidningar; och utgjorde Akademiens behållning vid 1826 års slut 84,154
kronor 60 öre förutom den under Akademiens förvaltning stälda Zibetska fonden,
hvilken samma år belöpte sig till 3,866 kronor 25 öre.

Sedan emellertid i de räkenskaper öfver Akademiens förvaltning, hvilka efter
nämnda tid blifvit till statsrevisionen öfverlemnade, endast intagits redogörelser
öfver Akademiens statsanslag, hafva vid 1845 och 1859 årens statsrevisioner af
Revisorerne gjorts framställningar om, att revisionen måtte erhålla del jemväl af
redogörelser öfver Akademiens s. k. enskilda medel, och vid 1869 års statsrevision
anmälde Revisorerne, att de i brist på tillgång till Svenska Akademiens enskilda
räkenskaper varit förhindrade att uttala något omdöme om Akademiens medelsförvaltning
i sin helhet.

I anledning af dessa framställningar har Svenska Akademien afgifvit särskilda
underdåniga utlåtanden, i hvilka Akademien, på anförda skäl, förklarat

— 238 —

Akademiens förvaltning af hennes s. k. enskilda medel icke vara af beskaffenhet,
att räkenskaperna deröfver borde underkastas annan granskning än den, som årligen
utöfvades af de dertill bland Akademiens ledamöter utsedde revisorerne; och har, i
öfverensstämmelse med hvad Akademien i följd häraf hemstält, tillgång till räkenskaperna
öfver Akademiens s. k. enskilda medel blifvit statsrevisionen förvägrad.

Riksdagens nu församlade Revisorer, hvilka visserligen icke anse det tillkomma
dem att ingå i granskning af räkenskaperna öfver Svenska Akademiens
s. k. enskilda medel eller förvaltningen af de samma, hafva emellertid, vid fullgörande
af sin skyldighet att granska användningen af de medel, som blifvit
Akademien från statsverket beviljade, funnit önskligt att ega tillgång till uppgift
å de medel, som, förutom statsmedlen, af Akademien disponerats; och hafva Revisorerne
funnit så mycket mera skäl att ifrågasätta upplysningar i sådant hänseende,
som konsistorierna och de under dem stälda läroverken genom Kongl.
Maj:ts nådiga cirkulär den 17 September 1856 förklarats skyldiga att till Revisorerne
öfverlemna räkenskaper öfver alla de under deras redovisning stälda fonder och
kassor, samt äfven de från universiteten aflemnade räkenskaperna innehålla fullständiga
uppgifter rörande de under deras förvaltning stälda medel af enskildt
ursprung. Härtill kommer att, på framställning af 1881 års statsrevisorer, Kongl.
Maj:t den 3 Oktober samma år förklarat, det Vetenskapsakademien skall tillhandahålla
Riksdagens Revisorer räkenskaper öfver Akademiens egna donerade medel
och öfriga tillgångar, som icke bero på statsanslag; i följd hvaraf denna Akademi
jemväl tillstält statsrevisionen sammandragna redogörelser öfver Akademiens egna
medel, hvilka redogörelser finnas intagna i de två senaste årens revisionsberättelser;
och hafva Revisorerne förestält sig, att hinder icke borde möta att äfven från Svenska
Akademien erhålla likartade sammandrag af räkenskaperna öfver hennes s. k.
enskilda medel. *

I anledning häraf och med stöd af 1 och 4 §§ i den för Riksdagens Revisorer,
i hvad som rörer deras befattning med statsverket, gällande instruktion,
får jag, i enlighet med Revisorernes beslut, anhålla, att Eders Excellens behagade
utverka Kongl. Maj:ts nådiga befallning till vederbörande att så väl till Riksdagens
nu församlade Revisorer aflemna räkenskaper öfver Svenska Akademiens samtliga
tillgångar och inkomster jemte förteckning på de donationer, hvilka genom gåfvobref
eller testamenten äro Akademien förärade, som ock att för framtiden tillställa
Riksdagens Revisorer enahanda räkenskaper för det år, revisionsförrättningen afser.

Stockholm den 10 September 1883.»

Till svar härå har från Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Ecklesiastikdepartementet
till Revisionens ordförande ankommit en skrifvelse af följande
lydelse:

— 239

»Till Ordföranden hos Riksdagens Revisorer.

I en till Hans Excellens Herr Statsministern stäld skrifvelse den 10 innevarande
månad, hvilken till Ecklesiastikdepartementet öfverlemnats, hafven I anfört
bland annat: att till granskning af Riksdagens nu församlade Revisorer aflemnats
redogörelse öfver det Svenska Akademien beviljade, å riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda anslag 8,250 kronor, deraf 6,000 kronor vore afsedda till understöd
åt vittra författare, men att Akademien, utom nämnda medel, egde till sitt förfogande
jemväl andra tillgångar, Indika dels blifvit genom enskilda donationer
Akademien beredda, dels härflöte från den genom Kongl. Brefvet den 20 December
1791 Akademien tillförsäkrade rättighet till utgifvande af Post- och Inrikes
Tidningar, hvilken rättighet, enligt hvad Revisorerne inhemtat, under senaste åren
tillfört Akademien en årlig inkomst af 10,000 kronor; att från Svenska Akademiens
stiftelse år 1786 till år 1827 Akademien årligen afgifvit en fullständig redogörelse
öfver sina inkomster och utgifter, deruti voro upptagna så väl det årliga statsanslaget
som äfven de gåfvor och donationer, hvilka tillfallit Akadeniien, äfvensom
efter år 1791 den årliga inkomsten af Post- och Inrikes Tidningar; att, sedan emellertid
i de räkenskaper öfver Akademiens förvaltning, hvilka efter nämnda tid
blifvit till statsrevisionen öfverlemnade, endast intagits redogörelse öfver Akademiens
statsanslag, tillgång till räkenskaperna öfver Akademiens så kallade
enskilda medel allt fortfarande blifvit statsrevisionen förvägrad; att Riksdagens
nu församlade Revisorer, hvilka visserligen icke ansåge det tillkomma dem att
ingå i granskning af räkenskaperna öfver Akademiens så kallade enskilda
medel eller förvaltningen af de samma, likväl vid fullgörandet af sin skyldighet att
granska användningen af de medel, som blifvit Akademien från statsverket beviljade,
funnit önskligt att ega tillgång till uppgift å de medel, hvilka förutom
statsmedlen af Akademien disponerats; i anledning hvaraf och med stöd af §§ 1
och 4 i den för Riksdagens Revisorer, i hvad som rörer deras befattning med
statsverket, gällande instruktion I jemlikt Revisorernes beslut anhållit, att Hans
Excellens Herr Statsministern måtte utverka Kongl. Maj:ts nådiga befallning till
vederbörande att så väl till Riksdagens nu församlade Revisorer aflemna räkenskaper
öfver Svenska Akademiens samtliga tillgångar och inkomster jemte förteckning
på de donationer, hvilka genom gåfvobref eller testamenten blifvit Akademien
förärade, som ock för framtiden tillställa Riksdagens Revisorer enahanda räkenskaper
för det år, revisionsförrättningen afsåge.

Efter härå erhållen remiss har bemälda -Akademi uti afgifvet underdånigt
utlåtande af den 17 innevarande månad hufvudsakligen erinrat: att — i afseende
på anledningen dertill att omförmälda redogörelser med år 1827 afstannat — Kongl.
Maj:t, på en af Kammarrätten väckt fråga om giltigheten af Akademiens oinskränkta
rätt öfver sina enskilda medel, behagat under den 17 Oktober 1827 i nåder för -

— 240 —

klara, att Kongl. Maj:t funnit det hvarken föreskrifvet eller med beskaffenheten af
Svenska Akademiens inrättning lämpligt, att hon för så beskaffade medel, hvilka
stode till hennes fria förfogande, afgåfve redogörelse till Kammarrätten; att Akademien
uti berörda Nådiga Bref erhållit föreskrift att redovisa för de inkomster, som
Akademien af statsmedel åtnjpte, men frikallats från räkenskaps afgifvande för de
öfriga eller så kallade extra medel, tillkomna genom tillfälliga inkomster och i
synnerhet genom utgifvandet eller arrendet af Post- och Inrikes Tidningar, hvilken
förklaring Kongl. Maj:t tillika ville hafva ansedd såsom ett förnyadt vedermäle af
den nådiga omsorg, hvarmed Kongl. Magt städse önskade bibehålla Akademien
vid de förmåner, rättigheter och privilegier, hvilka Akademien åtnjutit, så att Akademien
icke måtte hindras uti fri förvaltning af sina egna medel och deras användande till
Akademiens litterära föremål; att Akademien uti afgifna underdåniga yttranden den 9
Februari 1846, den 22 September 1859, den 25 November 1869 och den 28 December
1872, i anledning af Statsrevisorernes under samma år gjorda likartade framställningar
med den nu föreliggandeK utvecklat skälen hvarföre Akademien ansett
sig icke böra gå Revisorernes önskningar till mötes, hvilken underlåtenhet att för
Riksdagens Revisorer redovisa för sina så kallade enskilda medel icke heller, så
vidt Akademien bekant vore, föranledt till någon vare sig föreskrift af Kongl.
Maj:t eller framställning af Riksdagen,'' samt att Akademien, på grund af dessa och
i öfrigt anförda särskilda förhållanden, nu icke funnit skäl att frångå sin i denna
angelägenhet vid flere föregående tillfällen uttryckta uppfattning; livaremellertid
beträffande de till belöningar, pris eller reseunderstöd för enskilda personer under
Akademiens förvaltning stående medel af enskildt ursprung, å hvilka Revisorerne,
med hänvisning till förhållandet vid universitet och konsistorier, önskat erhålla
uppgift, Akademien, för att gå Revisorernes önskan till mötes, velat upplysa, att
hon af enskilda fonder egde under sin förvaltning endast tvenne, nemligen den
Zibetska och den Beskowska, samt vore beredd att, derest nådig föreskrift derom
meddelades, om dessa fonders ställning lemna uppgift.

Vid föredragning häraf har Kongl. Maj:t, med afseende å hvad sålunda
blifvit anfördt, funnit den af Eder gjorda framställningen endast i så måtto kunna
bifallas, att Svenska Akademien eger, i öfverensstämmelse med sitt erbjudande, till
Riksdagens Revisorer nu och framgent, när sådant begäres, lemna uppgift om de
af Akademien omförmälda Zibetska och Beskowska fondernas tillstånd. Hvilket,
äfvensom att nådig skrifvelse i ämnet afgår till bemälda Akademi, jag skolat Eder
till svar härigenom meddela, jemte det en afskrift af Akademiens utlåtande i ämnet
härhos till Eder öfverlemnas.

Stockholm den 21 September 1883.

C. G. HAMMARSKJÖLD.

N. Fredr. Sander.

— 241 -

varande det i sistnämnda skrifvelse åberopade utlåtande från Svenska Akademien
sålunda lydande:

»Till Konungen.

Genom Nådig remiss af den 11 innevarande September bär Eders Kong!.
Maj:t anbefalt Svenska Akademien att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
deraf att Riksdagens Revisorer i skrifvelse af den 10 samma månad anmält,
att de, i brist på tillgång till Svenska Akademiens enskilda räkenskaper, -varit förhindrade
att uttala något omdöme öfver Akademiens medelförvaltning i dess helhet;
hvadan Revisorerne till Hans Excellens Statsministern hemstält, att han måtte
utverka Eders Kong! Majestäts Nådiga befallning till Akademien att så väl till Riksdagens
nu församlade Revisorer aflemna räkenskap öfver Akademiens samtliga
tillgångar och inkomster jemte förteckning på de donationer, Indika genom gåfvor
eller testamente äro Akademien förärade, som ock att för framtiden tillställa Riksdagens
Revisorer enahanda räkenskaper för det år revisionsförrättningen afser.

Akademien går nu att fullgöra berörda Nådiga befallning.

Riksdagens Revisorer hafva, som stöd för sin önskan att erhålla redogörelse för
Akademiens enskilda tillgångar, anfört hurusom Akademien ända till år 1827 årligen
lemna! en dylik redovisning, hvilken efter Revisorernes förmenande bort äfven under
alla följande år aflemna,s. Med afseende på de anledningar, hvilka förorsakat att omnämnda
redogörelser med år 1827 afstanna!, får Akademien i underdånighet anföra,
att Eders Kongl. Majestät, uppå en af Kong!. Kammarrätten väckt fråga om giltigheten
af Akademiens oinskränkta dispositionsrätt för sina enskilda medel, täckts
under den 17 Oktober 1827'' — således just det af Revisorerne åberopade årtal — i
nåder förklara, att Eders Kongl. Majestät funnit det hvarken föreskrifvet eller med
beskaffenheten af Akademiens inrättning lämpligt att hon för så beskaffade medel,
hvilka stå till hennes fria förfogande, afgifver redogörelse inför Kammarrätten. T
nämnda Nådiga Bref har Akademien erhållit föreskrift att redovisa för de inkomster,
hon af statsmedel åtnjuter, men fri kallats från räkenskaps afgifvande för »de afrida
eller s. It. extra medel, tillkomna genom-tillfälliga inkomster och i synnerhet genom
utgifvandet eller arrenderandet af Post- och Inrikes Tidningar;» hvilken Nådiga
förklaring Eders Kongl. Majestät tillika ville hafva ansedd såsom ett förnyadt vedermäle
af den Nådiga omsorg, hvarmed Eders Kongl Majestät städse önskade bibehålla
Akademien vid de förmåner, rättigheter och privilegier, hvilka hon åtnjutit, så att
hon icke måtte hindras uti »fri förvaltning af sina egna medel och deras användande
till hennes litterära föremål.»

Sedermera hafva likartade framställningar, med den nu remitterade blifvit
gjorda af statsverkets Revisorer under åren 1846, 1859, 1869 och 1872; i anledning

Rev. Ber. 18S3 angående Statsverket. '' 33

— 242 -

hvaraf Akademien under den 9 Februari 1846, den 22 September 1859, den 25
November 1869 och den 28 December 1872 afgifvit underdåniga yttranden, utvecklande
skälen hvarföre Akademien ansett sig icke böra gå Revisorernes önskningar
till mötes. Akademien veterligt har icke hennes underlåtenhet att för Riksdagens
Revisorer redovisa för sina enskilda medel föranledt till någon vare sig föreskrift
af Eders Kong! Majestät eller framställning af Riksdagen, och Akademien har derföre
haft afl anledning antaga, att hennes uppfattning vunnit så väl Eders Kong!. Majestäts
som Riksdagens godkännande. Så länge för öfrigt ingen föreskrift blifvit gifven
om de enskilda räkenskapernas inlemnande till Kammarrätten, har det synts Akademien
oegentligt om, i olikhet med hvad annars eger rum, räkenskaperna skulle
tillställas endast Revisorerne, men icke Kammarrätten. Att de åter icke skola öfverlemnas
till sistnämnda verk, framgår af det anförda Nådiga Brefvet af 1827.

Akademien kan icke heller inse, att tillgången på hennes enskilda räkenskaper
kunde på något sätt underlätta granskningen af de räkenskaper, Akademien
för närvarande till Revisorerne aflemnar. Det anslag af statsmedel, som Akademien
åtnjuter, uppgår sedan år 1872 till en summa af 2,250 kronor, för hvilken Akademien
årligen lemnar Revisorerne redovisning. Och hvad beträffar de 6,000 kronor,
som finnas på Akademiens stat uppförda till understöd för litteratörer, har Akademien
endast att till Eders Kong!. Majestät afgifva underdånigt förslag angående deras
fördelning samt enligt Nådig föreskrift ombesörja utbetalningen.

Den inkomst, som Akademien, enligt hvad Revisorerne anmärkt, åtnjuter
från Post- och Inrikes Tidningar, lärer svårligen kunna anses såsom statsmedel.
Något’ statsanslag utgår nemligen icke för sådant ändamål, och af den omständigheten,
att betalningen för införandet af legala kungörelser på visst sätt kan anses
såsom en pålaga, kan väl lika litet uppstå någon redovisningsskyldighet för denna
betalnings användande, som eu dylik skyldighet åligger de tjensteman, Indika ega
rättighet att uppbära sportler. Oafsedt den af Konung Gustaf III Akademien tillförsäkrade
rättigheten till utgifvandet af Post- och Inrikes Tidningar, måste åt någon
tidning tillerkännas egenskapen af officiel i fråga om de kungörelser och tillkännagifvanden,
som skola författningsenligt i allmänna tidningar införas. Med den af Akademien
utsedde nuvarande redaktören är, i likhet med hvad tillförene eu längre tid egt
rum, å Regeringens vägnar afslutadt ett af Akademien icke underteckna!! kontrakt,
enligt hvilket nämnda offiöiela egenskap emot vissa vilkor tillförsäkras Post- och
Inrikes Tidningar. Om Eders Kong! Majestät hade funnit för godt att med någon
annan i hufvudstaden utkommande tidning, hvilken icke stode till Akademien i
något förhållande, afsluta ett dylikt kontrakt, så kunde val näppeligen sättas i fråga,
att denna tidnings räkenskaper skulle föreläggas Revisorerne.

Af sina enskilda medel har Akademien ofta lemnat understöd åt obemedlade
vetenskapsmän och vitterhetsidkare, underlättat och uppmuntrat deras författareverksamhet
samt stundom lemnat någon hjelp åt deras efterlefvande anhöriga.

— 243 —

För dylika understöd, framkallade af önskan att uppmuntra lofvande anlag eller
lindra betrycket i skriftställares hem, har Akademien, allt sedan sin stiftelse och fullkomligt
oberoende af statsanslaget, utdelat betydande belopp. Men alldeles oafsedt
att en redovisning för dylika ur Akademiens egna tillgångar lemnade understöd
icke är föreskrifven, vore en sådan redogörelse, såsom i ofvan åberopade utlåtandet
af 1869 anförts, af grannlagenhetsskäl må hända mindre lämplig, enär gåfvan skulle
förlora i värde och emottagandet kanske stundom vägras, i händelse de vore underkastade
offentlighet. Det är ofta just genom dessa medels helt och hållet enskilda
natur och Akademiens deraf beroende fullkomligt fria dispositionsrätt öfver de
samma, som det varit Akademien möjligt att med dessa understöd och uppmuntringar
uppnå det afsedda ändamålet.

Hvad åter beträffar de till belöningar, pris eller reseunderstöd för enskilda personer
afsedda och under Akademiens förvaltning stående medel af enskildt ursprung,
å hvilka Revisorerne, med hänvisning till förhållandet vid universitet och konsistorier,
önskat erhålla uppgift, får Akademien, för att gå Revisorernes önskan till
mötes, upplysa, att hon af enskilda fonder eger under sin förvaltning endast tvenne,
nemligen den Zibetska och den Beskowska, samt är beredd att, derest Nådig föreskrift
derom meddelas, om dessa fonders ställning lemna uppgift.

Af ofvan angifna grunder, samt då Riksdagens Revisorer sjelfva förklarat
»det icke tillkomma dem att ingå i någon granskning af räkenskaperna öfver
Akademiens s. k. enskilda medel eller förvaltningen af desamma», har Akademien,
som härmed får återställa den Nådiga remissen, icke funnit skäl att frångå sin i
denna angelägenhet vid flere föregående tillfällen uttryckta uppfattning.

Stockholm den 17 September 1883.

Underdånigst

BROR EM. HILDEBRAND.

Svenska Akademiens n. v. Direktör.

C. D. af Wirsén.

Reservation: af Herr Söclerhjelm. lätt. H.

§2.

Till Revisorerne har från Svenska Akademiens ombudsman öfverlemnats
uppgifter angående de Zibetska och Beskowska donationsfonderna; af hvilka uppgifter
inhemtats:

— 244 —

angående den Zibetska fonden: att Hofkansleren Friherre Christoffer Bogislaus
Zibet, hvilken dött den 16 Maj 1809, genom testamente gifvit akademien ett kapital,
motsvarande i nu varande mynt 2,250 kronor; att räntan till en början användts
till prisbelöningar; och att, sedan detta bidrag för sådant ändamål icke vidare varit
behöflig!, fonden ökats genom att årligen tillägga fem procent på ursprungliga
kapitalet, till följd hvaraf fondens belopp vid 1881 års slut uppgått till 7,486
kronor 75 öre;

samt angående den Beskoivska fonden: alt Friherre Bernhard von Beskow
och hans hustru Malin von Beskow,''född Wåhlberg, genom testamente den 7 Juli
1864 donerat till akademien 20,000 riksdaler riksmynt, med förordnande, att två
års ränta skulle lemnas såsom stipendium för utländsk resa åt någon förtjent,
obemedlad vitterhetsidkare, helst någon, som vunnit akademiens pris eller det kongliga
priset; att, till följd af ett senare förordnande om förvaltningen af testatorernes
efterlemnade förmögenhet., det testamenterade beloppet icke till akademien utlemnats
förr än den 30 December 1879; att för dessa medel samma dag inköpts allmänna
hypoteksbankens fem procent-obligationer af Juli 1869 och Juli 1871 till
belopp åt 20,000 kronor, med af akademien förskjuten öfverbetalning af en procent
samt förskottsränta, tillsammans uppgående till 658 kronor 34 öre; att, sedan detta
förskott blifvit godtgjordt af 1880 års ränta, -vid ingången af 1881 återstått 20,341
kronor 66 öre; samt att genom de under år 1881 influtna räntor, mellangift, kapitalrabatt
m. m. vid obligationernas konvertering fondens belopp vid sistnämnda års
slut uppgått till ett belopp af 20,700 kronor, placeradt i fyra och en half procentobligationer,
och kontant 1,381 kronor 91 öre, eller tillhopa 22,081 kronor 91 öre.

§ 3.

Vid granskning åt Svenska Akademiens för år 1881 aflemnade räkenskaper.
jemte dertill hörande bilagor, har det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet,
att af det ordinarie anslag å 2,250 kronor, som är uppfördt på akademiens
stat, 800 kronor blifvit använda till hyra för akademiens bibliotek. Då genom
testamentarisk! förordnande af Friherre Bernhard von Beskow Svenska Akademien
kommit i besittning af huset n:r 18 Skeppsbron, skulle det förekommit Revisoreme
synnerligen anmärkningsvärd!, att akademiens bibliotek icke'' der inrymmes, om
icke anledningen dertill kunnat spåras i det åberopade testamentet. Deruti förekommer
nemligen bland annat följande: — — — »I öfrigt må akademien förordna
om egendomens begagnande, så som hon finner för sitt ändamål lämpligast;
men da hon för sin boksamling eger ruin till billigare vilkor, än hyran för någon
af våningarne utgör, och enär tyngden af böcker och marmorbyster in. in., som

245

åtfölja samlingame, kan verka menligt på husets bestånd, vågar jag afstyrka boksamlingens
inflyttande.»

Häraf torde dock framgå, att Friherre von Beskow afsett, att hyran för biblioteket
måtte bestridas af de medel, som inflöte för den högre hyran af hvarje
våning i Akademiens eget hus. Att hyran för Akademiens enskilda bibliotek icke
bör bestridas af det för andra ändamål afsedda statsanslaget, hafva Revisorerne
ansett vara ett berättigadt antagande.

I underdånig.skrifvelse till Kongl. Maj:t den 16 November 1863 meddelade Rikets
Ständer, att Riksdagen på Svenska Akademiens stat uppfört ett anslag å 6,000
kronor »att enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition uppå bemälda Akademis underdåniga
. förslag användas, vare sig till tillfälliga honorarier åt vittre författare af
utmärkt förtjenst och som af dylikt understöd kunde vara i behof, eller ock, samt
företrädesvis, åt yngre, mindre bemedlade personer, som visat mera framstående
anlag för litterär verksamhet i ofvanstående riktning.»

Af detta anslag har på akademiens underdåniga förslag tilldelats, under år
1881, 1,500 kronor åt en af akademiens ledamöter, och 4,500 kronor fördelats i
poster, omvexlande mellan 1,000 och 500 kronor, åt sju litteratörer. Vid genomgående
af akademiens räkenskaper under en följd af föregående år har det iakttagits,
att den samme ledamoten af Svenska Akademien, som på akademiens förslag
år 1881 erhållit ett tillfälligt honorarium af 1,500 kronor, äfven under .17 föregående
år, på akademiens underdåniga förslag, af det nämnda anslaget erhållit ett
honorarium, vexlande emellan 1,000 och 1,500 kronor; hvilket förhållande synes
Revisorerne stå i strid mot de grunder, som skola tillämpas vid fördelningen af
ifrågavarande anslag af 6,000 kronor.

— 246

Kongl. Vetenskapsakademien.

'' A) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum.
Debet,

Balans från år 1880:

Tillgångar..............................................v................

................................ 735,999: 89

Uppbörd:

Statsanslag:

Anslaget till museum...................................

64,050: —

Af anslaget till Vetenskapsakademien ......

7,470: —

Åttonde hufvudtitelns anslag »ålderstillägg»

2,500: —

Dito dito »extra utgifter»

3,250: — 77,270: -

Värdet af under året tillkomna naturalier och inventarier 23,255: 63. 100,525: 63.

Balans till år 1882:

Skulder..................................................................................................... 8,954: 06.

Summa 845,480: 48.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder ................................................................................................ 8,308: 4 8.

Utgifter:

Aflöning till tjenstemännen................................

26,000: -

Tjenstgöringspenningar .......................................

5,000: -

Alderstillägg ......................................................

2,500: —

Aflöning åt konservatorns elever och biträden .

2,000: —

Transport

35,500: — 8,308: 4 8.

— 247 —

Transport

35,500

8,308:

48.

För ritningars utförande ........................................................

2,200

Zoologiska afdelningen .........................................................

13,800

Botaniska ................................................................................

4,000

Mineralogiska ......................................................................

4,600

Palseontologiska .......................................................................

2,800

Honorarier för bearbetning af rnusei samlingar.....................

4,000

Expenser ..............,.................................................................

10,370

Afskrifning af värdet af naturalier och inventarier ............

3,503

17- 80,773:

IT.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning .........................................................

4,919:

32.

Fordringar .....................................................................

4,035:

64.

Värdet af samlingar och inventarier...........................

747,443

87- 756,398:

83.

Summa 845,480: 48.

B) Öfrig» åt Vetenskapsakademien anslagna medel.

Debet.

Balans från år 1880;

Tillgångar ................................................................................................. 32,305: 49.

Uppbörd:

Ordinarie. statsanslag:

Af åttonde hufvud titelns anslag

till akademien........................ 31,010: —

» dito dito ålderstillägg ......... 500: —

» dito dito allmänna besparingar
.......;............................ 2,850: —

» sjunde dito anslag till

postafgift*]*......................... 3,309: 4 5. 30,669: 45.

Transport 36,669:. 45.

32.305: 49.

— 248 —

Transport 36,669: 45. 32,305: 49

Extra ordinarie statsanslag:

Till underhåll m. m. af den
zoologiska stationen vid Kri stineberg

i Göteborgs län...... 2,000: —

Till förvarande och vårdande af
den skandinavisk-etnografiska

samlingen i Stockholm ......... 11,600: — 13,600:__

Förskott från Statskontoret för vetenskaplig bearbetning
af de iakttagelser och samlingar,
som blifvit gjorda af den under Professoren
A. E. Nordenskiölds ledning utgångna Vega -

expeditionen ................................................

.. 25,000: -

75,269:

45

Hyresmedel ...........................................

10,650:

Intressemedel.................

2,013:

56

Anslag från meteorologiska centralanstalten till

underhåll af

telegrafledningen emellan observatorium

och central-

stationen

300:

Försålda meteorologiska instrument

1)502:

79.

Af akademien förskjutna medel .......................

4,255:

20.

Aterburna medel

619:

Summa 126,915: 49

Kredit.

Utgifter:

Till befordrande af akademiens verksamhet ........................ 960: —

Aflöning till tjenstemännen vid den meteorologiska centralanstalten
........................................................................... 25,257: 99

Ålderstillägg åt samma anstalts föreståndare ..................... 500: —

Till planscher för akademiens skrifter ................................ 6,309: 15.

» räntegodtgörelse å köpeskillingen för de till staten af trädda

f. d. Abrahamsenska egendomarne ................... 3,000: —

Arfvode åt akademiens fysiker ............................................. 1,050: -

Understöd åt de optiska och matematiska instrument makerierna.

..................................................................... 500: —

Till den skandinavisk-etnografiska samlingen ................... 11,600: —

» liqvidation af den meteorologiska centralanstaltens skuld

till Kongl. Telegrafstyrelsen .......................................... 2,150: —

Transport 51,327: 14

— 249 —

Transport 51,327: in

Till inköp af vissa exemplar af Professor E. Fries’ svampverk
.................................................................................. 700: —

Postafgifter för tjenstebref ...................................................... 2,309: 45.

Till underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg 2,121: is.

» Sveriges deltagande i en arktisk konferens i S:t Petersburg
.................................................................................. 700: —

» underhåll af telegrafledningen mellan- observatorium

och centralstationen ..''...................................,...................... 170: —

» bearbetning af Yega-expeditionens samlingar och iakttagelser.
............................................................................. 24,350: 83.

» zoologiska undersökningar af Sverige omgifvande haf 500: —

Egendomen i qvarteret Grönlandet Södra............................. 10,829: 44.

93,007: 99.

''Balans titt år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken.................................... 30,907: so.

Fordran hos Statskontoret................................................ 3,000: — 33,907: so.

Summa 126,915: 49.

Sammandrag.

Debet.

Balans från är 1880;

Tillgångar ........................................

Uppbörd ..........................................

Balans till år 1882:

Skulder............................................................... 8,954: 9 6. —-- 8,954: 96.

Summa 845,480: 48. i.26,915: 49-. 972,395: 97.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder .............................................................. 8,308: 4 8.--- 8,308: 48.

Utgifter ..................................... 80,773: 17. 93,007: 99. 173,781: ie.

Transport 89,081: 65. 93,007: 99. 182,089: 64.

s_A._ _B. Summa.

735^999: 89. 32^3051^9. 768,305: 3 8.
100,525: 63. 94,610: — 195,135: 6 3.

Uev. Ber. 1883 angående Statsverket.

32

— 250 —

Transport

Balans till år 1882:

A.

89,081: 65.

B.

Summa.

93,007: 99. 182,089: 6 4.

Kontant behållning.............................

Fordringar............................................

Värdet af samlingar och inventarier

.............. 4,919: 32. 30,907: so. 35,826: 82.

.............. 4,035: 64. 3,000: — 7,035: 64^

.............. 747,443: 87.--- 747,443: 87.

.Säger 756,398: 83. 33,907: so. 790,306: 33.

Summa 845,480: 48. 126,915: 49. 972,395: 97.

C) Vetenskapsakademiens egna medel.

Debet.

Akademiens

Minnesstodgn
öfver Carl

Letteratedtska Summa.

hufvudbok.

von Linné.

föreningen.

Balans från år 1880:

Tillgångar ........................

. 1,499,790: 20.

40,984: 48.

535,097: 99. 2,075,872: 67.

Inkomster:

Almanacks-arrendemedel...... 60,000: —

Statsanslag, motsvarande
räntan å köpeskillingen
för de med året 1849 till
staten afträdda egendomarne
i qvarteret Grönlandet
Norra n:r 1, 2, 3, 4, 6, 7,

8 och 9 i Stockholm ...... 3,000: —

Statsanslag till befordrande
af akademiens fortfarande

verksamhet....................... 960: —

För hörsalens begagnande... 1,435: —

Intressemedel........................ 39,112: 91.

Värdet af de under året tillkomna
inventarier.........:. 14,499: 12.

Extra uppbörd .............. 9: 97.

Säger 119,017: —
Transport 1,618,807: 20.

60,000: -

3,000: —

--- 960; —

--- 1,435: —

894: 31. 23,962: 92. 63,970: 14,

--- 14,499: 12.

--- —-- 9: 97.

894: 31. 23,962: 17. 143,874: 23,

41,878: 79. 559,060: 91. 2,219,746: 90

— 251 —

Minnesstoden

Akademiens öfver Carl Letterstedtska Summa,

hufvudbok. von Linné. föreningen.

Transport 1,618,807: 20. 41,878: 79. 559,060: 91. 2,219,746: 90,
jBalans till år 1882:

Skulder:

Enkefru friherrinnan Ber zelii

fond .................... 23,062: so. 23,062: so.

Stockholms stads brandförsäkringskontor
........ 7,775: —----—--- 7,775: —

Bergianska stiftelsen......... 24,926: 95. — — — — — — 24,926: 96.

Fonden för minnesstod

öfver Berzelius ............ 5,540: 63. — — —--- 5,540: 63.

Sundbergska donationen 1,200: •— —--- 1,200: —

Flormanska d:o .............. 5,102: 48.--- 5,102: 48.

Stipendium Berzelianum 15,000: —---— ■— — — 15,000: —

Wallmarkska testamentsfonden
.......................... 49,038: 69.--- 49,038: 6 9.

Letterstedtska donationsfonden
........................... 218,604: 51.--- 218,604: 61.

J. W. Grills donation...... 19,671: 37. —- ---— — — 19,671: 37.

Ferners d:o....................... 3,331: 70. —- — -— 3,331: 70.

Lindboms d:o ................ 4,136: 90.--- 4,136: 90.

A. F. Regnells d:o ......... 69,540: 28.------— 69,540: 28.

Eric Edlunds d:o ............ 30,638: 50. — ------ 30,638: 60.

von Beskowska stipendiefonden
........................... 11,871: 77.---—-- 11,871: 77.

Vega-fonden ..................... 35,742: 34.------— 35,742: 34.

L. O. Smiths donation ... 8,378: 14.---—--- 8,378: 14.

A. F. Regnells donationer

till Kristineberg ......... 28,052: 45.--—--- 28,052: 45.

Egendomen i qvarteret

Grönlandet Södra......... 50,338: 96. — --—• —-- 50,338: 96.

Förvaltningskostnadskonto
för Letterstedtska

föreningens fonder ...... 466: 36.--- 466: 36.

Fonden för monument

öfver Schéele ............... 14,551: 77.------ — 14,551: 77.

Transport 2,245,778: 30. 41,878: 79. 559,060: 91. 2,846,718: —1

— 252 —

Akademiens

hufvudbok.

Minnesstoden
öfver Carl
von Linné.

Letterstedtska

föreningen.

Summa.

Grundfonden..
Reservfonden.,
För diverse.....

Transport 2,245,778: so.

................... 140,600: 85.

.................. 20,020: 52.

.................. 18,119: 54.

41,878: ro.

559,060: 91.

2,846,718: —
140,600: 85
20,020: 5 2
18,119: 54

Säger 805,712: oi.---

805,712: Öl.

Summa 2,424,519: 21. 41,878: 79. 559,060: 91.

3,025,458: 91.

Kredit.

Balans frän år 1880:

Skulder.................................

729,671: 94.

1

729,671: 9 4.

Utgifter:

Afiöningar..............................

36,968: 09.

- - -- - - -

36,968: 09.

Tryckningskostnader............

14,000: —

--'' —---

14,000: —

Fastigheters underhåll.........

4,108: 16.

----— ----

4,108: 16.

Onera ....................................

784: 24.

------

784: 2 4.

Betalta räntor ....................

27,302: 66.

- - - - - -

27,302: 66.

Bokinköp .............................

7,000: —

-- — — .— —

7,000: —

För astronomiska och fysi-

ska instrument ...............

4,000: —

-------

4,000: —

» fysiska experiment ......

231: 63.

--- — ----

231: 63.

Reseunderstöd ....................

1,300: —

—---- ----

1,300: —

Rosenadlerska pensionerna

150: —

-------.

150: -

Öfverföring till grundfonden

3,000: —

-------

3,000: —

Dito till reservfonden .......

5,637: 10.

------

5,637: 10.

Utlemnade medaljer och jet-

toner ................................

1,234: 9 8.

-----—

1,234: 9 8,

För Linnéstodens modelle-

ring, vidare i afräkning...

5,000: —---

5,000: —

För gjutning och ciselering

af den till Linné-monu-

mentet hörande figur ......

5,000: —---

5,000: —

Transport

835,388: so.

10,000: — ----

845,388: so

— 253

Transport
Till disposition af Letter-stedtska föreningens ord-förande .............................

Till redovisning å Letter-stedtska föreningens för-

valtningsfond.....................

Expenser .............................

Akademiens

hufvudbok.

835,388: so.

36: —

Minnesstoden
öfver Carl
von Linné

10,000: —

19: —

Letterstedtska

föreningen.

18,576: oo.

479: 26.

Summa.

845,388:

18,576:

479:

55:

80.

09.

26.

Säger

105,752: 86.

10,019: —

19,055: 35.

134,827:

21.

Balans till år 1882;

Tillgångar:

Kontant behållning i Riks-

banken ...........................

24,912: 29.

24,912:

29.

Dito på upp- och afskrif-

ningsräkning................

--- —

31,859: 79.

31,859:

7 9.

x Utlånta medel .................

757,252: 14.

528,671: 57.

1,285,923:

71.

Fordringar:

Räntor .................

8,703: 30.

11,333: 99.

20,037:

29.

Diverse......................

7,339: 08.

7,339:

08.

Förskott..............................

'' 7,505: 20.

■----

7,505:

20.

Fastigheters värde............

277,500: —

277,500:

Inventariers dito..............

505,882: 40.

---—

505,882:

40.

Säger

1,589,094: 41.

31,859: 7 9.

540,005: 56.

2,160,959:

76.

Summa 2,424,512: 21.

41,878: 79.

559,060: 91.

3,025,458:

91.

§ I Revisorerne

hafva genom delegerade besökt Vetenskapsakademiens lokaler
samt dervid besett akademiens samlingar och till dem hörande arbetsrum; och få
Revisorerne med anledning af de vid detta besök gjorda iakttagelser samt af vederbörande
tjensteman lemnade uppgifter omnämna, att, särskildt i följd af de zoologiska
och botaniska samlingarnes tillväxt, en del lokaler icke lemnade utrymme
för de olika föremålens lämpliga ordnande och beqvämliga bearbetande.

— 254 —

Kongl. Vitterhets-, Historie-, och Antiqvitetsakademien.

Debet, Kredit.

Behållning Leverering Skuld Skuld Behållning

från från Upphörd. till från Utgift. till

år 1880. Statskontoret. år 1882. år 1880. år 1882.

A) Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns
ordinarie
anslag:
Vitterhets-,
historie-och
antiqvitetsakademien:

Aflöning
Akademiens
samlingar
Biblioteket
Tryckningskostnader

Resekostnader
m. m.
Museets inredning
...
Visby ruinkassa
......

Skrifmaterialier
och expenser,
ved,
m. m.:

Ved............

Extra utgifter:
Undersökning
af
fornlemningar -

870: n.

478: 17.

17: 91.

15,200:

—--

6,000:

783:

49.

876:

5 4

1,500:

1,293:

93

3,000:

511:

79

1,300:

500:

4:

82.

300:

56:

86.

445:

12.

450:

19:

300:-------

450:---—

--- 15,200: —---

1,245: 18. 6,414: 85.--—

775: 70. 2,018: 23.---

--- 4,381: 90.----

405: 41. 1,399: 41.----

356: 71. 445: 27.--—

---- 252: 84. 694: 33

--— 205: so. 112: 41.

--- 450: —----

Transport 1,366: 19. 28,500:

1,359: 35. 3,132: 20. 2,783: — 30,768: — 806: 74.

\

Summa.

15,200: —

7,660: 03.
2,793: 93.

4,381: 90.

1,804: 82.

801: 98.

947: 17.

• 317: 91.

450: —
34,357: 74.

— 255

Debet,

Kredit.

Behållning
från
år 1880.

Leverering

från Uppbörd.

Statskontoret.

Skuld

till

år 1882.

Skuld
från
år 1880.

Behållning
Utgift. till

år 1882.

Summa.

Transport
Allmänna besparingarne:

Akademiens
samlingar
Åttonde hufvudtitelns
extra
ordinarie anslag: Undersökning


och beskrifning
af
fäderneslandets
fornlemningar

Till arfvoden
åt vetenskapligt
bildade
biträden
samt
till aflöning
åt vaktbe tjening

......

Till utgifvande
af
planschverk
öfver fornsakér
m. m.
junde hufvudtitelns
ordinarie
anslag:
Postafgifter
för tjenstebref
............

1,336: 19. 28,500: — 1,359: 35. 3,132: 20. 2,783: — 30,768: —

--- 2,000:---------- 2,000: —

58: 17. 3,200:---- 1,143: 78.--- 4,401: 95.

179: 85. 4,000: — 44:------— 4,212: 09.

80: 45. 2,000:

f 2,038: 93.

380:---------- 380: —

Transport 1,684: 6 6.''40,080: —•

1,403: 35. 4,275: 98. 2,783: — 43,800: 97.

806: 7 4. 34,357: 7 4.

--- 2,000: —

--— 4,401: 95.

11: 76. 4,223: 85.

41: 52. 2,080: 45.

--- 380: —

860: 02. 47,443: 9 9.

- 256

Debet. Kredit.

Behållning Leverering Skuld Skuld Behållning

från från Uppbörd. till från Utgift. till Summa,

år 1880. Statskontoret. år 1882. år 1880. år 1882.

Transport 1,684: 66. 40,080: — 1,403: 35. 4,275: 98. 2,783: — 43,800: 97. 860: 02. 47,443: 99.

Diverse ........... 457: 68.--— 902: 50.— —---— 880: 76. 479: 43. 1,360: 18.

Säger 2,142: 34. 40,080: — 2,305: 85. 4,275: 98. 2,783: — 44,681: 72. 1,339: 45. 48,804: 17.

B) Akademiens

egna medel ... 25,456: 54.---— 1,078: 07.— —---—

Summa 27,598: 88. 40,080: — 3,383: 92. 4,275: 98. 2,783: —

642: 61. 25,892: — 26,534: 61.
45,324: 33. 27,231: 45. 75,338: 78.

Förestående
behållning
består af:

Kontant behållning
... 2,191: 95.

Utlånta medel 25,039: so. 27,231: 4».

Efter afdrag

af skuld........................ 4,275: 9 8.

Återstå netto........................... 22,955: 47.

§ I .

Enligt de den 20 Mars 1786 meddelade statuter för akademien skall hos
akademien en sekreterare vara anstäld, och befattningen är nu mera förenad med
riksantiqvarieembetet. Då någon instruktion för bemälde embetsman, Revisorerne
veterligen, icke blifvit utfärdad, och ej heller något tillägg gjorts till ofvannämnda,
i många delar uppenbarligen föråldrade statuter, är det sålunda endast dessa, som
lemna upplysning om de riksantiqvarien såsom sekreterare hos akademien särskildt
åliggande pligter och skyldigheter. Han skall, enligt hvad nämnda statuter föreskrifva,
»föra pennan» och i vissa fall äfven ordet vid sammankomsterna, hvarjemte
han eger att hos Konungen föredraga akademiens angelägenheter. Iiärförutom
antydes, att han skall hafva den närmaste tillsynen och vården öfver
statens samlingar af mynt och antiqviteter, men i öfrigt lemnas icke några vigtigare
föreskrifter om hans verksamhet, och äfven, hvad angår akademien sjelf, synas
statuterna nu mera icke vara tillfredsställande, då akademiens verksamhet i våra
dagar är väsentligen förändrad och rigtad på nya föremål, som vid den tid, då

257

statuterna utfärdades, ansågos icke tillhöra akademiens verksamhetsområde eller
åtminstone betraktades såsom mindre vigtiga.

I följd häraf, och då Revisorerne erfarit, att förarbeten icke saknas till
instruktion för riksantiqvarien, deri hans verksamhet, särskilt i egenskap af
sekreterare hos akademien, ordnas, anse sig Revisorerne böra fästa uppmärksamheten
å vigten deraf, att denna angelägenhet icke faller i glömska.

Under granskningen af akademiens, af en af hennes tjensteman förda räkenskaper
samt hilagda verifikationer, hafva Revisorerne funnit dessa i flera hänseenden
anmärkningsvärda, och i följd af bristen på nödiga föreskrifter till ledning för
bedömande af riksantiqvariens kompetens i åtskilliga fall, der statens medel synts
hafva blifvit godtyckligt använda, har granskningsarbetet väsentligen försvårats.
Några af de mest i ögonen fallande egendomligheter, som i dessa räkenskaper påträffats,
få Revisorerne här meddela.

I akademiens statuter finnes icke någon föreskrift rörande den vigtiga gren
af hennes verksamhet, som afser samlingarnes ökande g''enom inköp, men praxis
lärer utbildat sig så, att akademiens beslut erfordras, då fråga är om inköpande af
föremål, som betinga högre pris än 25 kronor, hvaremot, jemlikt akademiens be
slut den 18 Maj 1880, riksantiqvarien må, utan akademiens hörande, efter samråd
med de vid samlingame anstälde ordinarie tjenstemännen, göra inköp, så snart
priset för hvart föremål ej öfverstiger 25 kronor. Utan att ingå i bedömande,
huruvida detta beslut må anses befogadt eller icke, vilja Revisorerne dock påpeka,
att deri till äfventyra bör sökas grunden till, att det å akademiens stat uppförda
anslaget för samlingame blifvit så väsentligt öfverskridet, då frågor om inköp
sålunda afgöras af olika myndigheter, samt den med afseende å inköpspriset gjorda
begränsningen för riksantiqvariens beslutanderätt är synnerligen tänjbar.

Af akademiens förenämnda beslut förklaras äfven en annan af Revisorerne
uppmärksammad omständighet, i fråga om sättet att verificera utbetalda summor
för inköp, i det nemligen, då köpet afsett föremål af högre värde än 25 kronor,
bilagts utdrag af akademiens protokoll, utvisande akademiens beslut, hvaremot i
andra fall såsom verifikation endast bilagts för riksantiqvarien utfärdade qvitten å
köpeskillingen. Om än detta senare, i följd af akademiens beslut, må anses
rigtigt, så synes dock protokollsutdrag angående beslutet hafva bort biläggas räkenskaperna.

En anmärkning, som gäller samtliga de såsom verifikationer åberopade
protokollsutdrag, hafva Revisorerne funnit sig böra göra, nemligen att utdragen
icke innehålla någon anteckning, huruvida beslutmessigt antal ledamöter verkligen
varit tillstädes, då de i protokollen omförmälda ärenden afgjordes. Af statuterna
(se § 16) framgår, att beslut icke få fattas, så vida icke ett antal af minst sju ledamöter,
sekreteraren inberäknad, är tillstädes; och då af de konseptprotokoll, som
hållits Revisorerne till hända, inhemtats, att i flere särskilda fall vigtiga ärenden

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

33

258 —

afgjorts i närvaro af endast 3 eller stundom 4 ledamöter jemte sekreteraren, så
hafva Revisorerne funnit sig böra härå fästa uppmärksamhet.

Jemte det för samlingarne ett icke obetydligt antal föremål inköpts, har
försäljning af sådana ock egt rum, i allmänhet efter det akademien derom blifvit
hörd, ehuru icke i alla fall bevis derom bilagts räkenskaperna.

Äfven för bibliotekets räkning hafva stora inköp af så väl dyrbara som billigare
verk blifvit gjorda i eu omfattning, som åstadkommit brist å anslaget till
akademiens bibliotek till belopp af 1,293 kronor 93 öre, eu summa, som ej mycket
understiger de till ändamålet anslagna medel, hvadan för bokinköp åtgått nästan
dubbelt så mycket, som tillgångame rätteligen medgifvit. Enligt hvad Revisorerne
inhemta!, afgöras frågor om inköp till biblioteket uteslutande af riksantiqvarien, och
sedan böckerna inköpts, framläggas de till granskning'' vid akademiens närmast
följande sammanträde. Det vill synas Revisorerne. att ordningen torde fordra, att
bestämda regler, i syfte att kontrollera bokinköpen, meddelades, så att trygghet
vunnes för att medlen på bästa sätt alltid användes.

Vidare vilja Revisorerne påpeka ett annat förhållande, sota befunnits aumärkningsvärdt,
nemligen, att de räkningar, som blifvit betalda, i allmänhet icke
äro försedda med attest om verkstäld granskning, hvilket synts så mycket behöfligare,
som .flera bland räkningarne, särskild! de å tryckningskostnader och korrekturläsning,
upptaga ganska betydliga belopp.

De här ofvan påpekade förhållanden hafva antecknats vid en mera allmän
öfversigt af akademiens räkenskaper; och få Revisorerne här nedan jemväl anföra
några erinringar, hvartill eu mera speciel granskning gifvit anledning.

I § 17 af akademiens statuter stadgas, att till en uppmuntran åt ledamöterna
att under ferierna sammankomma, skola vid hvarje samlingsdag om sommaren 50
silfveijettoner till de närvarande ledamöterna utdelas. Den regel, som sålunda
gifvits för jettonutdelningen, synes nu mera icke längre följas; utan framgår af
akademiens protokoll, att jettoner utdelas för hvarje sammanträde under året i
ganska betydligt antal; och har akademiens sekreterare på härom gjord fråga
meddelat, att jettonutdelningen, sedan förut beviljadt anslag — i början 500 Rdr
specie — med utgången af år 1840 upphörde, hvad kostnaden beträffade, nu mera
vore en akademiens enskilda angelägenhet i det denna kostnad bestredes af räntorna
på den fond, som bildats genom sammanskott af akademiens förste ledamöter,
och icke stode i sammanhang med de statsanslag, som akademien uppbure. Då.
den möda för ledamöterna, som är förenad med deltagandet i akademiens sammankomster,
ansetts nu mera hafva så ökats, ätt den derför i statuterna medgifna ersättning
icke längre motsvarar de deltagande ledamöternas besvär, synes dock, oafsedt
den omständighet, att kostnaden för den ökade jettonutdelningen icke drabbar
staten, den afvikelse från statuternas föreskrift, som vidtagits i fråga om jettonerna,
hafva bort underställas Kong]. Maj ds pröfning, innan den samma tillämpades

259

desto hellre som afvikelsen onekligen innefattar en disposition af akademiens
medel till nytta mindre för akademien än för de enskilda ledamöterna och hufvudsakligen
de i Stockholm bosatte. I sjelfva verket är afvikelsen icke så oväsentlig,
ty, så vidt Revisorerne kunnat inhemta af protokollen, utdelas vid hvarje
sammankomst 15 jettoner till de närvarande, och om detta antal ej kan jemnt
fördelas, reserveras de återstående till nästa sammankomst för att då, jemte nya
15 jettoner, utdelas, hvarigenom inträffat, att ledamot för närvaro vid sammanträde
kommit att erhålla ända till tre ä fyra jettoner. Då, enligt §§ 15 och 16 i statuterna,
akademien skall sammankomma, under tiden från den 1 November till den
1 Juli, en gång hvarje vecka, samt under de öfriga månaderna af året, förutom
till högtidsdagens firande den 24 Juli, en gång i månaden, så synes, att jettonutdelningen
nu erhållit en högst betydlig utsträckning. I den uppgift öfver akademiens
enskilda medel, Rom finnes fogad vid räkenskaperna öfver statens anslag,
upptages kostnaden för utdelade 300 jettoner under året till 600 kronor.

I akademiens protokoll den 15 Juni 1881, § 182, omtalas, att akademien
fått mottaga en gåfva af 500 kronor. Detta belopp är jemväl i räkenskaperna
upptaget, men någon dag, då det influtit, ej antecknad, hvadan det måste antagas,
att medlen blifvit tillgängliga å den tid, protokollet antyder. Revisorerne hafva
fäst sig härvid, enär det synts, att ränta å beloppet bort blifva akademien
tillgodoförd.

På derom af riksantiqvarien vid akademiens sammanträde den 12 April
1881 (se § 100 i protokollet) gjord framställning har akademien bemyndigat bemälde
sin tjensteman att till visse af honom vid sammanträdet antydde köpare
sälja en del danska duplettmynt till gångbart pris; och enär med afseende på protokollets
innehåll den förmodan uppstått, att försäljningen under revisionsåret kommit
till stånd, men räkenskaperna icke upptaga någon derå syftande post, hafva Revisorerne
sökt förskaffa sig upplysning i ämnet samt på gjord förfrågan erhållit till
svar, att ofvannämnda beslut endast fattades preliminärt med anledning af det
påbörjade ordnandet af ett större fynd af danska mynt, samt att försäljningen
efter förutgångna underhandlingar fullbordades i början af innevarande år.

Vidare hafva Revisorerne velat fästa uppmärksamheten å det knapphändiga
sätt, hvarpå så väl riksantiqvariens som. akademiens öfriga tjenstemäns räkningar
öfver tjensteresor blifvit affattade. I sådant hänseende förekommer, dels att
endast summariska uppgifter å resekostnaderna i räkningarne intagits utan angifvande
af våglängd eller de ställen, hvaremellan skjuts eller jernväg begagnats, dels
äfven att dagtraktamentet uppförts för samma person till olika belopp vid olika
resor, utan att anledning till olikheten angifvits. Då svårighet icke torde möta
att i dessa fall, på sätt i öfrigt vid resor på allmän bekostnad eger rum, meddela
noggranna uppgifter, hvarförutom fullständig granskning af reseräkningarne icke
kan verkställas, hafva Revisorerne velat förhållandet anmärka,

— 260 —

Till en vaktmästare tiar för två timmars tjenstgöring under förevisningsdagar
i godtgörelse betalts fyra kronor, ett belopp, som synes vara val drygt för
en så föga betungande sysselsättning, hvarvid dessutom biträde lemnats af flere
andra vaktmästare mot lägre betalning.

Bland utgifter, hvarmed akademiens enskilda tillgångar helastats, är äfven
en post å 31 kronor 50 öre för eu begrafningskrans, hvilken post Revisorerne funnit
särskildt böra omnämnas, då utgiften för detta ändamål icke stödes på något
af akademien förut fattadt beslut.

Den nu afgifna berättelsen angående den af Revisorerne verkstälda granskning
af akademiens räkenskaper torde gifva ytterligare stöd åt den ofvan gjorda
antydningen om önskvärdheten deraf, att akademiens statuter revideras, särskildt i
syfte att erhålla noggranna och detaljerade föreskrifter angående riksantiqvariens
och akademiens öfriga tjenstemäns verksamhet och befogenhet. Ännu ett skäl
hafva Revisorerne funnit deri, att, enligt hvad kändt är, akademien under innevarande
år antingen redan utbekommit eller åtminstone snart får lyfta en betydande
donation, efter aflidne Tullförvaltaren Carl Wilhelm Berger, uppgående till omkring
300,000 kronor, gifna utan särskilda vilkor och förbehåll. Förvaltningen af sådana
gåfvomedel må väl vara en akademiens enskilda angelägenhet, men, under erkännande
häraf, torde det dock få anses tillkomma staten att föreskrifva vissa former
för akademiens verksamhet, i syfte att åvägabringa en för akademien såsom statsinstitution
så gagnelig förvaltning som möjligt, hvarigenom akademien må komma
i tillfälle att utan statsverkets betungande bekosta en del sådana anordningar och
åtgärder, för hvilka eljest statsmedel skulle tagas i anspråk. Att staten, såsom egare
till de betydande, under akademiens vård stälda samlingarne, eger befogenhet att
härutinnan meddela föreskrifter, kan enligt Revisorernes åsigt icke betviflas; och
af hvad ofvan anförts framgår, att vid denna institution omständigheter icke saknas,
som påkalla frågans snara lösning.

261 —

Kongl. Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar .................................................................................................... 6,197: 71.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie:

8:de hufvudtiteln:

Akademien för de fria konsterna:

Aflöning............... 37,800: —

Belöningsmedaljer 1,000: —

Hyresmedel in. in. 12,400: — 51,200: —

Ålderstillägg .............................. 2,800: —

Skrifmaterialier och expenser,

ved m. m............................... 2,622: 30. 56,622: so.

Extra ordinarie anslag till reparation af akademiens
hus................................................... 20,000: — 76,622: 30.

Försäljningsmedel....................................................................42: rs. 76,665: 06.

Summa 82,862: 76.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden till akademiens tjensteman och betjening
..................................................................................... 4,800: —

Löner och arfvoden vid akademiens läroverk ........................ 16,933: so.

Transport 21,733: so.

262 —

Transport 21,733: 30.

Tjenstgöringspenningar..........

9,116: 62.

Alderstillägg..............................

.... 2,800: -

Extra biträden, bibliotekets ordnande m. m,.

... 1,822: 50.

Konstnärsstipendier...........................

2,400: —

Hyra, belysning, undervisningsmateriel m. m....

6,534: 10.

Lefvande modeller....

1,944: 37.

Samlingarnes ökande och underhåll

... 1,441: 54.

Städning och renhållning samt betjeningens beklädnad

1,352: 16.

Belöningsmedaljer och stipendier

... 1,000: —

Brännmateriel

2,622: so.

Reparation af akademiens fastighet

... 16,770: 17.

Aterleverering till Kongl. Statskontoret''..............

69,537: 06.
3,727: 58.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning ...............................................21.

Dito i Riksbanken................................................ 9,444: 91. 9 445: 12.

Förskotfc .................................................................... • •......... 153: - 9,598: ia.

Summa 82,862: 7 6.

Redogörelse öfver Akademiens egna medel.
Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar:

Kontant behållning

Dito på upp- och afskrifning

Utbulta medel

Förskott.................................

Fordringar
Fasta egendomens

Egna

fonden.

Donations

fonder.

C. L. Kinmansons
fond.

Summa.

-- 13: ll. 13: 11.

2,730: so. 430: na.--3,161: 73.

6,000: — 194,349: 76. 30,000: — 230,349: 76.

1,500: — ----- 1,500: —

-- 2,607: 03. 411: so. 3,018: 83.

värde ..................... 120,000: —--------

Lösa dito dito ......... 60,600: — ---------

Säger 10,230: so. 197,387: 72. 30,424: 91. 238,043: 43.

263

Egna

fonden.

Donations fonder.

C. L. Kinmansons
fond.

Summa.

Transport 10,230: so. 197,387: 72. 30,424: 91. 238,043: 43.

Uppbörd:

Hyresmedel

3,800:

- - - -

3,800:

__

Intressemedel

413:

83.

9,659: il. 1,693:

29. 11,766:

23

Kapitalvinst å utlottade obligationer

14: 74.--

14:

74

Säger

4,213:

83.

9,673: sb. 1,693:

29. 15,580:

97

Summa

14,444:

63.

207,061: 57. 32,118:

20. 253,624:

40

Kredit.

Utgifter:

Reparationer......

237:

65.

Renhållning

400:

Inventariers inköp

437:

15.

Utskylder

238:

10.

2,201:

01.

Dekorering ..........''

475:

79.

Diverse......

412:

32.

Arfvode......................

- _

450: — 50:

500:

_

Stipendier

5,850: — 400:

6,250:

_

Lifränta

180: — 800:

980:

Säger

2,201:

01.

6,480: — 1,250:

9,931:

01.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning

1

44:

74. 44:

74.

Dito på upp- och afskrifning

4,488:

82.

972: 58,--

5,461:

40.

Utlånta medel

6,000:

197,064: so. 30,500:

- 233,564:

50.

Förskott.....................

1,754:

80.

- - - -

1,754:

80.

Fordringar

2,544: 49. 323:

46. 2,867:

95.

Fasta egendomens

värde

120,000: —

- -

- - - -

___

Lösa dito dito

60,600: —

-----

Säger

12,243:

62.

200,581: 57. 30,868:

20. 243,693:

39.

Summa 14,444:

63.

207,061: 57. 32,118:

20. 253,624:

40.

- 264 —

§ I Akademien

för de fria konsterna har, enligt de för den samma senast utfärdade
stadgar af den 1 November 1878, till bestämmelse att inom Sverige främja
den högre utvecklingen af målare-, bildhuggare- och byggnadskonst, äfvensom
öfriga, till den bildande konsten hänförliga konstarter; att hafva öfverinseende
öfver akademiens läroverk; samt att i frågor, som höra under akademiens uppgift,
afgifva utlåtanden, der sådana af Kongl. Maj:t infordras eller af offentlig embetsmyndighet
begäras.

Tillse]- man emellertid beskaffenheten, af akademiens läroverk, kunna allvarliga
tvifvelsmål uppstå, huruvida nyssnämnda ändamål med det beviljade statsanslaget
uppnås och huruvida icke akademiens verksamhet i stället är egnad att
främja den lägre utvecklingen af ofvan framstälda konstarter.

Sistnämnda syftemål var fullt berättigadt enligt akademiens äldre, den 2
Januari 1866 utfärdade stadgar. Ty der sägos, att akademien har till bestämmelse
att dels med omsorg leda och främja målare-, bildhuggare-, byggnads- och öfriga
bildande konsternas utveckling, så att eu allmännare smak och insigt i dessa konster
måtte spridas, dels förestå och besörja den offentliga undervisningen deruti,
så att ej blott skickliga konstnärer måtte danas, utan äfven konstfärdighet utbredas
till de yrken och näringsgrenar, i hvilka konsten förädlande ingriper. I öfverensstämmelse
dermed var äfven läroverket indeladt i trenne klasser, af hvilka den
första afsåg den elementära undervisningen, den andra den förberedande undervisningen
med särskilda skolor för ritning efter antika skulpturarbeten, för inhemtande
af byggnadskonstens principer, för den praktiska byggnadskonsten, för
ornamentsritning samt för geometri och perspektiv, och den tredje den högre undervisningen
med särskilda tillämpningsskolor för ritning, modellering eller målning
efter lefvande modell och antika statyer, för den högre byggnadskonsten, för
målareanatomien samt för teckning och målning af landskap, hvarjemte föreläsningar
i konstens historia och litteratur tillkommo.

Men då efter hand i öfriga statens läroverk hela den elementära undervisningen
ingick, och eu allmännare smak och insigt i de bildande konsterna
genom ett lifligt intresse hos allmänheten nogsamt ådagalades, samt i synnerhet
konstens tillämpning på yrken och näringsgrenar befrämjades genom de särskilda
läroverk, som derför Inrätta,des i Tekniska högskolan och Slöjdföreningens läroverk
(nu Stockholms tekniska skola) samt andra tekniska läroverk, kunde med skäl
anses, att akademien icke vidare behöfde befatta sig med dessa syftemål utan blott
fullfölja den högre konstutvecklingens befrämjande, hvarför äfven akademiens
stadgar af år 1878 i samma rigtning ändrades och förenklades.

Hvad beträffar läroverket, så borde äfven till följd deraf dess verksamhet i
samma rigtning hafva blifvit inskränkt. Detta skedde äfven så till vida, att hela

— 265 —

den första klassen samt i andra klassen skolorna för inhemtande af byggnadskonstens
principer, den praktiska byggnadskonsten, ornamentsritning och geometri
indrogos. Men de öfriga bibehöllos och utvidgades, så att enligt reglementet af
den 16 September 1881 (intaget i Svensk Författningssamling för samma år under
n:r 46) läroverket delades i tvenne skolor, en för målare- och bildhuggarekonst samt en
för byggnadskonst, hvardera med tvenne klasser, i hvar och en af indika lärjungarne
kunde få vistas i fyra år, dock icke längre än till 35 års ålder. Uti skolan för
målare- och bildhuggarekonst undervisas i den lägre klassen uti ritning och
modellering efter skulptur och draperi, i plastisk anatomi, i linearteckning och
perspektiv samt uti teckning och målning af landskap, och i den högre klassen i
ritning och modellering vexelvis efter antika statyer och grupper samt lefvande
modell, i plastisk anatomi, i perspektiv, i teckning och målning af landskap, i
målning efter lefvande modell, i modellering efter lefvande modell och i komposition.
Uti skolan för byggnadskonst undervisas i denna konstarts estetiska del, samtidigt
i båda klasserna, med föredrag och meddelanden vid rit- och kompositionsöfningarne
o. s. v. Fristående äro föreläsningarne i konstens litteratur och historia.

För inträde uti målare- och bildhuggareskolan erfordras blott den allmänna
bildning, som kan vinnas under genomgåendet af elementarskolans trenne lägsta
klassen samt den skicklighet uti linearteckning och perspektiv, jemte ritning efter
klotsar, planscher, monument o. s. v., som meddelas i vanliga läroverk. Klart är,
att i följd häraf en lägre eller förberedande klass, som kan och lår vara ända till
fyra år, blir nödvändig, om den högre undervisningen med framgång skall kunna
bedrifvas. Äfven om fordringarne för inträdet i byggnadsskolan blifvit något högre
stälda och mera rigtade på sjelfva ämnet, än i den andra skolan, synas de dock
likaledes nödvändiggöra en förberedande klass, innan den högre undervisningen
kan börja.

Följden af detta förhållande har varit, att akademiens läroverk fortfarande
mottager nästan samma lärjungeantal, som förut, och måste bibehålla nästan
samma lärareantal. För så vidt Revisorerne kunnat inhemta, uppgick lärjungames
antal före år 1878 i allmänhet till omkring 100 och efter detta år i medeltal till
omkring 80, bland hvilka likväl blott ett obetydligt antal, omkring 3 till 4, tillhörde
byggnadsskolan, der fordringarne på inträdet voro större, och de öfriga studerade
i målare- och bildhuggareskolan. De årligen intagnes antal har under de senaste
nio åren uppgått till i medeltal 18. De under samma tid årligen utgångnes
antal uppgår i medeltal till 20. enär blott en del qvarstannat den längsta,
tillåtna tiden.

Hvad beträffar lärareantalet, så borde man hafva kunnat förmoda, att det
samma, i sammanhang med 1878 års inskränkning uti akademiens och dess
läroverks verksamhet, skulle förminskas.

Rev. Ber. 1882 angående Statsverket.

34

266 —

Detta skedde äfven så till vida, att några obehöfliga lärare sattes på indragningsstat.
Men i öfrigt bibeliöllos 7 ordinarie professorer och 3 lärare, hvarförutom
skulle finnas ett nära på~ lika Stort antal vice professorer eller lärare,
hvilka vid förfall voro skyldige att inträda i tjenstgöring. Derjemte upptogos
fem s. k. konstnärsarfvoden, att tilldelas lärare i särskilda grenar. I följd häraf
kunde icke heller akademiens statsanslag, såsom eljest möjligtvis blifvit fallet,
nedsättas utan måste i stället höjas från 52,500 kronor, det extra inberäknadt,
till 60,800.

I öfverensstämmelse med bifogade undervisningsplan skola bland nyssnämnde
7 ordinarie professorer 2 undervisa i figurteckning och målning, 1 i
figurteckning, 1 i figurteckning och modellering, 1 i landskapsteckning och målning,
1 i byggnadskonst och 1 i plastisk anatomi, hvarjemte bland de 3 lärarne
1 skall undervisa i antikritning, 1 i. perspektiv och skugglära samt 1 i konsthistoria.
Enligt undervisningsfördelningen för de 9 månader, som omfatta höstterminen
1883 och vårterminen 1884, skola dels de 4 förstnämnde ordinarie professorerna
undervisa hvardera 6 timmar i veckan under 9 månader, dels de 2 professorerna
i figurteckning och målning dessutom hvardera undervisa 9 timmar i veckan
under 6 månader, dels professorn i figurteckning och modellering undervisa 12
timmar i veckan under 3 månader. Professorn i byggnadskonst skall undervisa
8 timmar i veckan under 7 månader, professorn i landskapsmålning 4 timmar i
veckan under 7 månader, förutom exkursioner under en månad, och professorn
i plastisk anatomi undervisa 4 timmar i veckan under 8 månader. Läraren i
antikritning skall undervisa 6 timmar i veckan under 8 månader, läraren i perspektiv
och skugglära 4 timmar i veckan under 7 månader och läraren i konsthistoria
föreläsa 2 timmar i veckan under 7 månader. Slutligen skall på atelier
3 till 5 timmar i veckan under 8 månader af dem, gom erhållit konstnärsarfvoden,
undervisas uti porträttmålning, djurmålning, gravyr och genremålning.

Om än nyssnämnda betydliga lärareantal kan anses nödvändiggjordt genom
tillströmningen af lärjungar utan tillräcklig underbyggnad, så blir följden likväl
deraf, att äfven det höjda statsanslaget måste splittras i allt för många mindre
löner för att utgöra tillräcklig lockelse för de mest förtjenta konstnärerna att
fästa sig vid läroverket, eller att medgifva lärarne att åt det samma oafkortadt
egna. sin tid, hvilken dessutom måste förspillas genom undervisning i konstens
första element. En annan följd häraf blir, att många förtjenta konstnärer hellre
utomlands söka sin bergning, än de inomlands genom undervisning befrämja
konstens utveckling och sålunda gynna bildandet af en fosterländsk konstskola.
Och en tredje följd blir, att akademien, genom de dryga kostnaderna för upprätthållandet
af ett läroverk för nybörjare, af hvilka blott ett ringa fåtal kan
utbildas-till verkliga konstnärer, saknar medel till kraftig uppmuntran af de redan
erkända konstnärerna genom att åt fäderneslandet förvärfva frukterna af deras arbete.

267 —

t

Men läroverkets nuvarande beskaffenhet medför äfven en ytterligare olägenhet.
I följd af den kostnadsfria undervisningen af otillräckligt förberedda
lärjungar och den derigenom föranledda tillströmningen indragas många på
konstnärsbanan, hvilka derför sakna tillräckliga anlag och som nyttigare skulle
kunna använda sin tid inom andra yrken samt der erhålla sin bergning. Ty
det är knappast troligt, att ett så litet land som Sverige årligen skulle kunna
frambringa omkring 20 verkliga konstnärsämnen. Emellertid nödgas lärjunge me
vidblifva det en gång valda yrket, men kunna dock icke inom det samma förvärfva
tillräckligt lifsuppehälle, hvarjemte de gifva upphofvet till en för den högre
konstutvecklingen skadlig dilettantism.

Af hvad ofvan blifvit antydt torde framgå, att akademien genom den
nuvarande inrättningen af sitt läroverk och statsanslagets användande svårligen
kan anses främja den högre konstutvecklingen inom vårt land, utan snarare den
lägre, till icke ringa men för den förra.

Det tillkommer icke Statsrevisorerne att afgifva förslag till afhjelpandet
af detta missförhållande. Men af ofvanstående torde dock framgå, att det samma
sannolikt skulle kunna häfvas, och statsmedleifs användande för sitt ändamål
bättre befrämjas, om läroverket inskränktes till eu högre skola för verkliga konstnärsämnen,
som derpå aflagt fullgiltiga prof.

I

268 —

Undervisningsvid
Kongl. Akademiens för
Höstterminen 1883 och

Läroämne:

Lärare:

Afdelning:

Tid:

I.

Antikritning.

v. Professoren
Winge.

f. m.

q f.

m.

II.

Figurmålning.

Professorerne
Grefve v. Rosen och
* Malmström.

in.

f. m.

q f.

m.

III.

Byggn.-

konst.

Prof:ren

Grund ström.

f. m.

IV.

Landskaps målning.

Professoren

Holm.

V.

Plastisk

anatomi.

Professoren

Curman.

e. m. e. m

H. T.

(börj. »/o)
September.....

Oktober i
November)

December .........

(ferier fr. ls/ia)

M

T

O

Th

F

L

M

T

O

Th

F

L

9—10

9—10

9—10

10—11

10-11

10-11

9—ill
9-111
9—111
9-111
9-111
9—111

111—12

111-12

111—12

111-12

111-12

111—12

10—12

10—12

10-12

10-12

M

T

O

Th

F

L

9—10!
9—10 I
9—10

10-11

10—11

10—11

10—12

10—12

10—12

10—12

12—1

12—1

12—1

1—2

1—2

1-2

12—1 1-2

1-2

1-2

1-2

1—2

1—2

1—2

1—2

1-2

— 269

fördelning

de Fria Konsterna läroverk

Vårterminen 1884.

VI.

va.

VIII.

'' ......... -------------

Perspektiv och

Modell- och högre

Modellering efter

Konst.-

liist.1

2

Skugglära.

Antikritning.

lefvande modell.

Undervisning

CD

Agréen

Mankel].

Prof:ne Grefve v.
Rosen, Malmström,
tv allander.Kj ellberg.

Professoren

Kjellberg.

Herr

Erics-

son.

CD

pr

cd

i

Konstnärs-

pr

O

Cu

P

CfQ

atelierer:

m.

q-

in.

q-

in.

q-

m. q.

CD

e. m.

e. m

e. m.

e. m.

f. m.

f. m.

e. m.

5-7

5—7

5—7

5—7

M

T

ilo—112

5—7

5—7

0

5-7

5—7

Th

5—7

P, 7

F

5—7

5—7

L

5—7

5—7

M

7—8

(porto.) (

5—7

^ -7

10—1 Agr. Kallenberg \

(djurmåln.) i

T

5-7

5—7

10—2 Agr. Lindberg (grav.)

0

1 3

5—7
5—7

5—7

5—7

12—3 Agr. Hafström (genre)

Th

F

1—3

7—8

1—3

5—7

5—7

10—2 Agr. Perséus (genre)

L

5—7

5-7

1—3

M

5—7

5—7

7-8

T

5—7

5—7

5—7

5—7

1—3

Lika

0

Th

1—3

5—7

5-7

7-8

F

1—3

5-7

5—7

■ L

I ^

— 270 - 1

I.

II.

III.

IV.

1 V.

Läroämne:

An tikritning.

Figurmålning.

Byggn.-

konst.

. Landskaps-målning.

Plastisk

anatomi.

Lärare:

v. Professoren
Winge.

Professorerne
Grefve v. Kosen och
* Malmström.

Prof-ren

Grund-

ström.

Professorat
f Holm.

Professoren

Curman.

Afdelning:

m.

m.

q-

m.

m.

q-

m.

q-

Tid:

f. m.

f. in.

f. in.

f. m.

f. m.

e. m.

e. m.

e. m.

e. m.

V. T.

1

M

9—10

10—11

12—1

1—2

(börj. 10/1)

i T

9—10

10-11

......—

10—12

t -

1—2

Januari ......

o

Th

9--10

10—11

--,

10-12

12—1

1—2

1—2

~ -

i F

10—12

1—2

! L

10—12

1—2

/

! M

9—10

10—11

9—Hl

Hl—12

12-1

1—2

_

Februari |

! T

9—10

10-11

9—ill

ill—12

10—12

1—2

Mars

0

9-10

10—11

9—ill

Hl—12

10—12

1—2

April 1

Th

9-111

ill—12

12—1

1-2

F

9—Hl

411-12

10—12

——

1-2

L

9—Hl

411—12

10—12

1—2

M

9—ill

411-12

T

9—in

in—12

H

x

•—

Maj

0

__

__

9—Hl

ill—12

____

pr

_

(afslutn. 81/s)

Th

9—411

411—12

ce

O*

F

_J---

9—ill

ill—12

rt>

L

__

9—Hl

411—12

1 Ämne för läroårets konsthistoriska föreläsningar: Den italienska hög-renässansens målarkonst. —
Högre klassernas läroämnen äro: I, II, III, IY, VI, VII, VIII. Lägre d:o I, III, IV, V. VI.

* Under Professoren Malmströms tjenstledighet, intill 1883 års slut, bestrides hans tjenst af v. Profes -

V

— 271 —

v:.

Perspektiv och
Skugglära.

VII.

Modell- och högre
Antikritning.

Vill.

Modellering efter
lefvande modell.

Konst.-hist.1

Bliblioteket öppet:

Undervisning.

i

Konstnärs-

atelierer:

Veckodagar.

Agréen

Mankell.

Proftne Grefve v.
Rosen, Malmström,
Wallander, Kjellberg.

Professoren

Kjellberg.

Herr

Erics-

son.

m.

q-

in.

q-

m.

q-

m. q.

e. m.

e. m.

e. m.

e. m.

f. m.

f. m.

e. m.

5-7

5—7

1—3

M !

5—7

5—7

7—8

T

_

_

5—7

5—7

__

''

0

mod

5—7

5-7

1—3

Th

1—3

5—7

5—7

---

1

OO

F

1—3

5—7

5—7

L

2 4—6

2 4—6

810-12

810-12

1—3

M

2 4—6

2 4—6

810—12

310—12

7-8

T

2 4—6

24—6

810-12

310—12

o

24—6

2 4—6

810—12

310—12

1—3

vJKlODGr

Th

1—3

2 4—6

2 4—6

310—12

810—12

1

CO

F

1—3

2 4—6

2 4—6

310—12

810—12

L

4—6

4—6

1—3

M

4—6

4—6

T

4—6

4—6

•--

månad.

0

4—6

4—6

1—3

Th j

4—6

4—6

----

F

i

4—6

4—6

L

ä I Februari kl. 5—7 e. m. — s I Mars, 2 veckor för män och 2 veckor för qvinno»*,
soren Saloman.

272 —

Kong!. Musikaliska akademien.

Debet.

Kredit.

Behåll-ning från
år 1880.

Leverering
från Stats-kontoret.

Skuld
till är
1882.

Skuld
från år
1880.

Utgift.

Behållning-till år Summa.

1882.

Åttonde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Musikaliska akademien
:

Löner och arfvode!)
............... — — 24,365: 04. — — — — 24,365: 04. — — 24,365: 04.

Tjenstgörings penningar

...... — — 7.866: 96. — — — — 7,866: 96. — — 7.866: »6.

Arfvoden till ex -

tra lärare ......... 379: 2 5. 8,000

Expenser........... — — 4,668

Ålderstillägg ......... — — 1,706

- - — — - 8,121

— 1,125: 27. 1.129: 91. 4,663

— • — — — — 1,706

— 258: 26. 8.379: 26.

36. — — 5,793: 27.

— — - 1*706: —

Summa 379: 25. 46,606

— 1.125: 27. 1,129.'' 91. 46,722

36.*258: 25. 48.110: 52.

* Kontant behållning.

Redogörelse öfver Akademiens egna medel.
Debet.

Balans från år 1880.

Tillgångar:

Kontant behållning ..........................L

Dito upp- och afskrifningsräkning

Utlånta medel ....................................

Obligationer, nominelt belopp ............

upplupna räntor ...........

Förskott för statsmedel ........................

» harmoniska sällskapet ...

inom kolumn:

Bibliotekets värde..................... 64,297:

Inventariers d:o .,.................. 66,397:

..... b.207: 46.

105: 81. 5,313: 27.

..... 94,000: .........

..... 76,400: —

806: 46. 171.256: 46.

..... 1,129: 91.

JO: 40. 1,150: ai. 177,720: 04.

59.

94.

Transport 177,720: 04.

— 273 —

Transport 177,720: 04.

Inkomster:

För konserter och musiksoiréer

.... 2,977

40.

Vinst å försålda obligationer

365

50.

Intressemedel

*

Balans till år 1882:

Skulder:

.... 9,095

!"• 12,438: so.

Till

stipendiemedelskassan

283

93.

»

stipendiefonden

7.730

25.

»

Kuhlauska stipendiefonden........

1,000

, »

d:o arfvingarnes fond

1,000

_

»

Netterwoodska d:o

200

»

Filip Hebbes d:o

.... 3,000

_

»

Johan van Booms d:o

1,000

__

»

Erik Elias Lindströms d:o

.... 1,500

_

»

Händelska d:o ...

509

87.

»

C. A. Tamms och Gustaf Widegrens d:o

.... 2,263

42.

»

Ellen Bergmans gåfvofond......

1,513

9 4.

»

Nissen Salomans stipendiefond

10,500

»

Bernh. von Beskows d:o

.... 22,132

6 3.

»

Fredrika Stenhammars d:o.. .

6,814

»

Johan Mazérs fond

.... 6.040

»

Aug. Michaelsons fond ...

.... 3,000

__

»

f. d. Harmoniska sällskapets fond.....

.... 1,509

60.

>>

P. A. Bergs fond

.... 1,500

_

»

Den okände gifvarens fond

6,971

39.

»

Euphrosyne Abrahamsons gåfvofond ...

.... 27,997

04.

»

Elisabeth Hammarins d:o

.... 20,000

_

»

Jenny Lind-Goldschmidts stipendiefond

53,328

61.

'' »

Statsmedlens kontanta behållning..........................

258

25. 180,052: 9*.

Summa 370.211: 27

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. 35

1

274

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder:

Stipendiemedels kassan...............................................

220

43.

Stipendiefonden...........................................................

7,418

25.

Kuhlauska fonden ....................................................

1,000

Kuhlauska arfvingarnes fond....................................

1,000

Wilhelm Netterwoods fond ...........■............................

200

Filip Hebbes d:o...........................................''..............

3,000

Johan van Booms d:o................................................

1,000

Eric Elias Lindströms d:o ........................................

1,500

Händelska stipendie- d:o............................................

485

59.

C. A. Ta,mms och Gustaf Widegrens fond ............

2,103

•13.

Ellen Bergmans fond ...............................................

812

84.

Nissen-Salomans d:o ..................................................

10,000

Bernh. von Beskows d:o .........................................

21,127

63.

Johan Mazérs d:o........................................................

6,040

Aug. Michaelsons d:o .......................■.........''...........

3,012

50.

f. d. Harmoniska sällskapets d:o ............................

......... 1,500

P. A. Bergs d:o.........................................................

1,500

Den okände gifvarens d:o........................................

......... 6,641

39.

Euphrosyne Abrahamsons d:o....................................

27,912

04.

Elisabeth Hammarins fond ..................................''....

20,000

Jenny Lind-Goldschmidts stipendie- d:o..................

50,793

61.

Statsmedlens kontanta behållning ...........................

379:

25. 167,706: 95

Utgifter:

Intressemedel ..................''..........................................

8,205

38.

Diverse utgifter ..............................................................

1,956

12.

Afskrifning ....................................................................

277

66. 10,439: 16

Balans till år 1882:

Tillgångar:

B Kontant behållning ....................................... 41: IT.

D:o upp- och afskrifning ..................... 81: 20. 122: 37.

Transport 122: 37. 178,146: 11.

— 275 —

Utlånta medel ...............

Obligationer......................

Depositioner ...................

upplupna räntor..........

Förskott för statsmedlen

Transport 122: 37. 178,146: il.
136,000: —

48,671: —

5,300: —

846: 52. 190,817: 52.

1,125: 27. 192,065: 16.

inom kolumn:

Bibliotekets värde ..................... 64,570: 28.

Inventariers d:o ..................... 66,000. —

Fastighetens d:o (byggnadskost naden

d.23/8 1883).................. 220,066: 54. __

Summa 370,211: 27.

*

Allmänna institutet för döfstumma.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ..................................................................................................... 703,810: 96.

Uppbörd:

Af 8:de hufvudtitelns ordinarie anslag
anstalter för döfstumma och blinda

Intressemedel...........................................

Gåfvor och donationer .........................

Betalande elevers afgifter ......................

Kollektmedel ...........................................

Balans till

undervisnings .

........................ 81,000: —

16,462: so.

.................. 17,258: 82.

......................... 8,875: —

........................ 2,310: 45. 125,907: 07.

- 1882:

163,045: 2 8.
Summa 992,763: 31.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1880:

Sknlder.................................................................:..................................... 181,623: 04.

Utgifter:

Aflöning .................................................................................. 28,821: in.

Kosthåll ...................................................... 27 451-

Beklädnad ........................................................ 3 206- o 8

Sjukvård................................................................................. LulS: 29.

Donationer och lifränta ................................................... 6 290: 5 4.

Biblioteket.............................................................. 34. 30

Undervisningsmateriel ......................................................... 718: 94.

Ved och ljus .......................................................................... 3,213: os.

Stallet ..................................................................................... 584: 7;!

Arbetsmateriel.................................................. 150: 37

Inventarier................................................................................ 1,266: 6 4.

Byggnaders underhåll ................................................... 2,890: 75.

Till Kongl. institutet för blinda ......................................... 21,000: —

Diverse...................................................................................... 2^232: 12.

Kongl. institutets lör blinda andel i donationerna ............ 102,465: 82. 201 393- 82

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................................. 1 551- 66

Utbulta medel ................................................................. 308,339: 43.

Fordringar ........................................................................ 3,260: 07.

Fastigheters värde ............... 267,439: _

Inventariers d:o ........................................................... 29456: 29. 609,746: 45.

Summa 992,763: 31.

§ I Vid

Allmänna institutet för döfstumma å Manilla voro under höstterminen
1881 intagna 130 elever, af hvilka 94 voro frielever och 10 erlade nedsatt afgift.
Vid institutets seminarium för döfstumme lärares bildande voro under samma
termin intagna 6 elever, hvaraf 5 manliga och 1 qvinlig.

Kong!, institutet för blinda.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ................................................................................................. 29,938: 94.

Uppbörd:

Statsanslag:

Extra ordinarie anslag till institutet för blinda ...

21,000: —

Anslag från döfstummeinstitutét

21,000: —

Betalande elevers utgifter

5,180: —

Intressemedel

749: 88. 47,929: 88.

Balans till år 1882:

Skulder (häri ingå 102,465: 82, omförda från Allmänna institutet för

döfstumma)

................... 128,071: 68.

Summa 205,940: so.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder ....................................................................................

................... 20,050: 16.

Utgifter:

Uti institutets räkenskap år 1880 ej utbalanserad skuld

8,300: —

Hyresmedel

8,000: —

Kosthåll

6,803: 42.

Aflöning ..

15,901: 95.

Beklädnad

2,794: 07.

.Fastighetens underhåll

956: 92.

Inventarier ...

427: 3 4.

Yed och lyshållning

2,453: 6 3.

Transport

45,637: 33. 20,050: 16-

U ndervisningsmateriel
Tvätt och renhållning

Sjukvård ......................

Lifräntor ......................

Diverse omkostnader

Tillgångar:

Kontant behållning

Utlånta medel .......

Fordringar ...............

Inventariers värde ..

Transport 45,637: 33. 20,050: 16.

.............................................. 764: 20.

.................................... 992: 86.

............................................. 604: 46.

............................................... 500: -

.............................................. 1.287: 91. 49,786: 76.

Balans till år 1882:

............................................. 1,351: 64.

............................................. 130,724: 84.

............................................. 191: 76.

............................................. 3,835: 34. 136,103: 58.

Summa 205,940: 60.

§ I Vid

institutet för blinda, som under år 1881 fortfarande varit inrymdt i
förhyrd lokal inom Hedvig Eleonora församling i Stockholm voro under höstterminen
samma år intagna 60 elever, hvaraf 37 voro frielever och 9 erlade
nedsatt afgift.

Läroanstalterna för öfveråriga döfstumma.

9

Debet.

Balans från år 1880:

Vadstena. Skara. Bollnäs. Summa.

Tillgångar ........................................... 660: 06. 3,111: 61. 39: 63. 3,811: ao.

Uppbörd:

Af 8:de hufvudtitelns extra ordinarie
anslag till uppehållande af undervisningen
vid 3 läroanstalter för

öfveråriga döfstumma ................. 16,400: — 16,350: — 17,100: — 49,850: —

Summa 17,060: 06. 19,461: 61. 17,139: 63. 53,661: so.

279 —

Kredit.

Utgifter:

Vadstena.

Skara.

Bollnäs

.

Summa.

Aflöning ......................

8,400:

8,669:

33.

8,300:

25,369:

33.

Inackorderingshj elp

5,650:

4,259:

12.

6,000:

15,909:

12.

Hyror...........................

800:

800:

850:

2,450:

Inventarier..................

566:

76.

566:

76.

Undervisningsmateriel.

248:

56.

224:

45.

473:

01.

Ved och lyshållning

699:

41.

1,158:

79.

1,858:

20.

Diverse utgifter

1,198:

97.

1,198:

97.

Leverering till Kong!.

Säger

16,048:

97.

14,676:

42.

17,100:

47,825:

39.

Statskontoret...

660:

05.

39:

63.

699:

68.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning .................... 351: 03. 4,785: 19. — — 5,136: 22.

Summa 17,060: os. 19,461: 61. 17,139: 63. 53,661: 29.

t

§ 1-

Vid läroanstalterna för öfveråriga döfstumma voro under höstterminen 1881
intagna tillsammans 174 elever, nemligen vid läroanstalten i Vadstena 60, i Skara
54 och i Bollnäs församling af erlcestiftet 60.

— 280 —

Drottninghuset.

Debet.

Balans från år 1880:

Drottning-husets egna
medel.

Kniggeska Liebertska Brandelska

donationen. donationen. donationen.

Summa.

Tillgångar..................

126,474: ro.

25,343: 76. 5,338: 6 4. 42,465: 19.

199,622: 2 8.

Uppbörd;

Statsanslag

Intressemedel..........

Hyresmedel...............

Från Brandelska lön-

5,000: —
4,532: 23.
120: —

1,340: 28. 240: 84. 2,208: 42.

5,000: —
8,321: 77.
120: —

den

Qvarlåtenskapsmedel
Vinst å försålda obli-

239: 07.
155: —

- - - - - -

239: 07.
155: -

gationer

165: —

--- 75: — 450: --

690: —

Säger

10,211: bo.

1,340: 28. 315: 84. 2,658: 42.

14,525: 84.

Balans till år 1882:

Skulder....................

1,877: 66.

266: 6 6.

2,144: 32.

Summa 138,563: 66.

26,684: os. 5,654: 48. 45,390: 27.

216,292: 4 4.

Kredit.

Balans från år 1880:
Skulder

2,063: 87.

223: 84.--- 266: 66.

2,554: 37.

Utgifter:

Underhåll..................

Särskilda gåfvor
Pensioner och lif-

3,566: 97.
259: so.

---165; _ _---

3,566: 97.
424: so.

räntor.....................

842: so.

1,115: —--- 1,600: —

3,557: 80.

Transport

6,732: 94.

1,338: 84. 165: — 1,866: 66.

10,103: 44.

— 281

Drottning-husets egna
medel.

Kniggeska
donationen.

Liebertska

donationen.

Brandelska

donationen.

Summa.

Transport

6,732:

94.

1,338:

84.

165:

1,866:

60.

10,103:

44.

Aflöning.....................

1,559:

97.

— —

1,559:

97.

Medikamenter.....

209:

59.

209:

59.

Ved .......

1,359:

11.

- -

1,359:

11.

Reparationer

2,907:

40.

2,907:

40.

Renhållning och lys-

hållning ..............

398:

06.

--

-

398:

06.

Begrafningsomkost-

under .....................

255:

37.

— —

--.

255:

37.

Kurtage vid försälj-

ning af obligationer

8:

40.

---

5:

25.

34:

28.

47:

93.

Till Drottninghusets

medel omförda......

—• —

239:

07.

239:

07.

Diverse .....................

662:

37.

16:

50.

678:

87.

Säger

12,029:

34.

1,131:

50.

170:

25.

1,873:

35.

15,204:

44.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behåll-.

ning....................

64:

95.

64:

95.

D:o i Riksbanken ,,,

3,687:

38.

—. —

---

3,687:

3 8.

Utlånta medel ......

81,600:

25,000:

5,250:

42,275:

154,125:

Fordringar ...........

1,222:

88.

328:

09.

234:

23.

975:

26.

2,761:

06.

Fasta egendomens

värde ..................

37,500:

37,500:

Lösa d:o d:o .........

395:

24.

395:

24.

Säger

124,470:

45.

25,328:

69.

5,484:

23.

43,250:

26.

198,533:

63.

Summa

138,563:

66.

26,684:

03.

5,654:

48.

45,390:

27.

216,292:

44.

Uev. Ber. 1883 angående Statsverket.

36

— 282

Kongl. Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar .............................................................................................. 1,269,029: 26.

Inom linien förda tillgångar .............. 331,334: 45.

Uppbörd:

Statsanslag ......................................................................... 27,900: —

Afgifter för betalande sjuke ...... 54,577: —

För ombesörjda begrafningar ....................... 465: so.

» likvagnens begagnande ............................................... 185: —

Befordringsafgifter ..................................................... 1,225: 6 3.

Burskapsafgifter ................................................................ 24: 98.

Kollektör .......................................................................... 350: 83.

Biljardafgifter ...................................................................... 289: 05.

Bötesmedel ........................................................................ 133: 79.

Letterstedtska donationen, intressemedel........................... 930: 6o.

Vinst vid konvertering af obligationer ............................ 5,736: —

Behållning af egendomen n:r 5 och 6 qvarteret Pilträdet
........................................................................... 1,137: 54.

Diverse inkomster ............................................................. 12: 59.

Räntemedel .......................................................................... 45,872: 74. 138,841: 15.

Balans till år 1882:

Skulder:

I allmänhet................................................................ 8,538: 84.

Lasarettets kapitalbehållning .................................. 1,277,799: 96. 1.286,338: so.

Summa 2,694,209: 21.

- 283 —

Kredit.

Skulder

Balans från år 1880:

1,269,029: 26.

Utgifter:

För sjukvården ................................................................ 96,764: 56.

Aflöning ........................ 13,750: —

Begrafningskostnader ............ 465: so.

Understöd åt fattiga ......................................................... 234: so.

Lasarettsegendomens underhåll ...................................... 8,523: 44.

Fastighetsonera .......................................... 368: so.

Lifräntor ........................................................................... 12,053: 75.

Diverse utgifter ................................................................. 1,413: 21.

Öfverföring till reserverade öfverskottsmedel .............. 5,267: 39. 138,841: 16.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken ......

Utlånta medel jemte upplupna räntor

Fordringar .............................................

Förskott..................................................

26,911: sn
1,256,169: 96.
3,187: bo.
70: —

1,286,338: so.

Inom linien förda tillgångar:

Osäkra fordringar hos

F. J. Nordgrens konkursmassa 11,061: 20.

L. E. Baumgardt..................... 373: 25.

Lasarettets fasta egendom ............ 210,000: —

Lösören och inventarier ............... 109,900: —

Säger 331,334: 46.

Summa 2,694,209: 21.

- 284 -

Tillgångar

Allmänna hospitals- och barnhusfonden.

Debet.

Balans från år 1880:

Kredit.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Fordringar hos

Halmstads hospital för resterande tiondespanmål
Gefle hospital för forsellönsersättning
Upsala landskontor för öfverskottsspanmål

Linköpings d:o
Skaraborgs d:o
Kalmar d:o

d:o

d:o

d:o

20,980: oi.

...... 10: 12.

..... 11: 33.

1,991: 04.

14,425: 22.

3,660: oi.

882: 29. 20,958: 56. 20,980: oi.

Danviks hospital.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar ................................................................................................... 264,675: 34.

Uppbörd:

Hemmansräntor och arrenden .................................... 51,101: 21.

Kronotionde med forssellön........................... 3 562: 14.

Tomtöremedel ............................ 206- so

Transport 54,870: 15. 264,675: 3 4-

285 —

Hyresmedel ..........

Underhållsmedel ,

Tolagsmedel..........

Danvikspenningar
Rekognitionsmedel
Skatteköpsmedel .

Medgiftsmedel.......

Intressemedel .......

Diverse inkomster

Skulder

Transport 54,870: 15. 264,675: 34.
2,055: ii.

................. 25,888: 44.

8,228: 25.

2,430: 13.

................. 678: —

................. 12,940:. —

................. 3,392: 22.

6,904: 35.

................. 1,112: »i- 118,499: 5 9.

jBalans till år 1882:

9,979: 93.
Summa 393,154: 86.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1880:

9,106: 88.

Utgifter:

Afkortning: hemmansräntor och arrenden

Afskrifning:

Proviantförrådet ............................................... 38: 66.

Hemmansräntor och arrenden ................. 182: 23.

Underhållsmedel .................................. 78: 7 5.

Danvikspenningar ....................................... 13: 6o.

Löner och arfvode!) ................................................ 15,135: 44.

Utspisning ............................................................... 34,743: 34.

Beklädnad ........................................................... 1,990: «i.

Ved och lyshållning ............................................. 5,409: 17.

Renhållning ........................................................... 1,132: 30.

Medikamenter och sjukvård ................................. 1,847: 69.

Inventariers anskaffning och underhåll ............... 7,423: 67.

Hospitalsegendomens underhåll och reparation 8,593: 41.

Utskylder och kontributioner ......................... .. 582: 97.

Underhållsbidrag till Stockholms hospital ......... 14,000: —

Transport 90,858; 60,

601: 03.

313: 24.

914: 27.

9,106: 88.

— 286

Transport 90,858: 60. 914: 27. 9,106: 88.

Lifräntor

Omkostnader för hospitalshemman
Diverse utgifter

1,196: 46.

1,591: 76.

1>557: 62- 95,204: 44. 96,118: 71.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel

Fordringar ..;........................................

Behållning af proviant och materialier
Fastigheters värde

112,830: — 287,929: 27.
Summa 393,154: 86.

19,924: 44.
127,205: so.
24,843: 86.
3,125: 47.

§ 1.

Då vid den räkenskapsgranskning, som det åligger Revisorerne att verkställa,
torde böra tillses, icke allenast, att utgifterna äro ordentligt verificerade,
utan äfven att räkenskaperna äro så uppstälda, att af de samma fullt tydligt
framgår så väl beloppet af de inkomster, som böra inflyta, som ock, att dessa
inkomster verkligen kommit vederbörande verk eller inrättning till godo, så hafva
Revisorerne beträffande de nu till granskning föreliggande räkenskaperna för Danviks
hospital velat omnämna, att samtliga hospitalet tillflytande inkomster redovisats
uteslutande medelst bevis om verkställa insättningar å hospitalets uppoch
afskrifningsräkningar * hos två härvarande bankinrättningar. Då detta redovisningssätt
emellertid icke lemnar tillräcklig ledning för att med visshet kunna
bedöma, huruvida de belopp, som i bankerna blifvit insatta, fullt motsvara de
inkomstsummor, som bort tillflyta hospitalet, enär i detta hänseende jemväl andra
handlingar äro erforderliga, så hafva Revisorerne funnit sig böra fästa uppmärksamheten
å den ofullständighet, som vidlåder sättet för redovisning af hospitalets
inkomster.

Vidare och med anledning deraf, att i hospitalets räkenskaper upptagits
värdet allenast å hospitalets fastighet i Stockholm, men deremot icke å hospitalets
betydliga jordegendomar å landet, hafva Revisorerne velat uttrycka den
önskan, att för framtiden jemväl uppgift på taxeringsvärdena å sistberörda fastigheter
måtte varda räkenskaperna bifogad.

§ 2.

v

287 —

Stockholms allmänna barnhus.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar

3,098,904: si.

Uppbörd:

8:de hufvudtitelns ordinarie anslag:

Stora barnhuset i Stockholm:

Vederlag för kortstämplingsbevillning ... 27,000: —

Gratial- och manufakturfondsmedel ...... 1,750: — 28,750: _

Intressemedel .......................................................................... 54,560: 54.

Arrenden och hyror ............................................................... 31,676: so.

Frälseränta af Trogsta........................................................... 396: 3 8.

Fyrationdespanmålsmedel ...................................................... 49,739: 88.

Ersättning för halmstädjepenningar .................................... 36: 99.

Bötes- och saköresmedel........................................................ 11,366: o i.

Tolagsmedel.............................................................................. 16,456: 64.

Förmyndarekammarens öfverskottsmedel ........................... 45,368: 6 4.

Fattigpenningar vid försäljning af fastigheter på ofri grund 2,848: 43.

Dito af friköpeskillingar ................................................... 3,913: 38.

Dito vid burskaps meddelande ........................................... 224: 18.

Kollektmedel ...................................................................''........ 699: 41.

Biljardmedel ........................................................................... 245: —

Anslag af Riksbankens räntevinst ................. 4,500: —

Malmö barnhusfond: spanmålsmedel ................................ 26,885: 75.

Lösen för inköpta barn ......................................................... 75,195: 86.

Ersättning för barns vård och underhåll ........................... 1,845: 10.

Gåfvor och testamenten .....................................................''... 275: —

Arfsmedel ................................................................................ 54: 07.

Försäljningsmedel för afyttrade effekter.............................. 280: io.

Danaarfsmedel från Stockholms förmyndarekammare ...... 1,613: 9 4.

Transport 356,931: 53.3,098,904:51.

— 288

Transport 356,931: 53. 3,098,904: r,j.
Köpeskilling för egendomen n:r 1—3 i qvarteret Plommonträdet1
.................................................................... 156,615: ro.

Dito för ett tillbytt jordområde invid qvarteret Pukslagaren 20,000: —

Från byggnads- och reservfonden utbetalda kostnader för

nybyggnadsarbeten ...................................................... 48,879: 23. 582,426: 36.

Balans till år 1882:

Skulder

Kredit.

Balans från år 1880:

1,904,092: 3 9.

Summa 5,585,423: 26.

Skulder

1,756,096: os

Utgifter:

Aflöning, diskretioner och arfvoden ....................

34,107:

38.

Pensioner till tjensteman och betjening ..............

............. 3,300:

Pensioner i följd af donation ..............................

............. 1,695:

Utspisningskostnad.................................................

............. 26,356:

3 4.

Beklädnad .........................r.......................................

............. 20,898:

10.

Medikamenter och sjukvård...................................

........... 3,891:

27.

Begrafningskostnader...............................................

............ 1,137:

25-.

Dagliga förbrukningspersedlar- ....................;.......

............. 3,878:

65.

Yed och kol.............................................................

............. 13,464:

30.

Lysmateriel ............................................................

........... 5,556:

04.

Inventarier.........................................................

............. 575:

81.

Krono- och andra utskylder................................

............. 979:

27.

Brandförsäkringsafgift ............................................

............. 13:

41.

Körslor och renhållning ........................................

............. 1,636:

37.

Kostnader för vattenledningen .............................

............. 2,257:

88.

Reparationsarbeten ..................................................

............ 15,069:

49.

Diverse extra utgifter ............................................

.,........... 4,606:

99.

Transport 139,423: 55. 1,756,096: 08,

- 289 —

Transport 139,423: se.

Kostnader för utom barnhuset vårdade barn .................. 142,116: 37.

Anslag till barnbördshuset »Pro patria» ....................... 300: —

Dito till Kong! Djurgårdens skola ..,............................. 600: —

Uppfostringshjelp af Malmö barnhusfond........................ 18,830: —

Restituerade danaarfsmedel ......................... 162: 81.

Afskrifning af värdet å försålda 2:ne väderqvarnar ...... 1,500: —

Dito af värdet å försålda egendomen mr 1—3 i qvar teret

Plommonträdet ............................................ 95,000: -—

Omföring till byggnads- och reservfonden af det belopp,
hvarmed försäljningssumman för egendomen i qvarteret
Plommonträdet öfvcrstigit den af barnhus inrättningen

erlagda köpeskilling .............................. 61,615: eo.

Omföring till dito af det belopp hvarmed inkomster

öfverskjutit utgifter .................................................... 55,498: 20.

1,756,096: es

515,047: 13.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning .......

Dito i Riksbanken.........

Utlånta medel................

Fordringar .......................

Fastigheters värden .....

Lösa egendomens värde

560: 6 4.

35,378: 28. 35,938: 32.

''............". 2,335,583: 7 9.

98,484: 75.

809,117: 28.

.................. 35,155: 31. 3,314,280: os.

Summa 5,585,423: 26.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

37

290

Dom -

Debet,

1

Balans från
år 1880:
Tillgångar.

Uppbörd.

j Balans till
år 1882:
Skulder.

Upsala

domkyrka.........................................................

115,063

60

18,606

72

_

Linköpings

d:o .........................................................

37,037

64

12,850

92

5,025

Skara

d:o ........................................................

32,308

30

7,644

74

9,002

50

Strengnäs

d:o .........................................................

83,677

70

9,073

69

1,611

67

Vesterås

d:o .........................................................

7,242

88

16,130

64

41,255

32

Vexjö

d:o ........................................................

13,565

70

4,748

48

3,550

Lunds

d:o ........................................................

250,624

60

82,045

2 3

250,000

j Göteborgs

d:o ........................................................

13,024

/

02

28,566

68

8,000

Kalmar

d:o .........................................................

67,495

51

9,478

32

Karlstads

d:o .........................................................

749

25

6,524

11

17,937

86

Hernösands

d:o ........................................................

1,360

70

10,740

6 3

32,791

68

Visby

d:o ........................................................

13,771

74

1,379

68

Mariestads s.

k. d:o .........................................................

2,724

24

2,452

90

8,905

43

Summa

638,645)78

210,242

3 4

378,079)46

— 291 —

kyrkorna.

Kredit.

Summa

summarum.

Balans från
år 1880:
Skulder.

Utgifter.

Balans till år 1882.

Kontant

behållning.

Utlånta me-del.

Fordringar.

Inventariers

värde.

Summa. ,

_

13,588

41

1,031

95

106,161

43

12,888

53

_- ~

120,081

91

133,670

32

7,035

40,986

95

5,891

51

1,000

---

6,891

51

54,913

46

10,098

56

5,260

45

66

55

28,790

4,438

69

301

29

33,596

53

48,955

64

10,050

19

1,908

44

40,561

1,517

54

40,325

79

84,312

77

94,362

96

44,543

69

20,085

05

--

— —

64,628

74

3,550

18

3,027

20

46

10

2,700

---

12,540

70

15,286

80

21,864

18

300,000

--

51,643

22

275

15

77,715

82

153,035

64

231,026

61

582,669

83

12,000

23,731

96

3,872

32

7,500

2,486

33

13,858

65

49,590

60

5,167

53

201

89

66,883

33

4,721

08

---

71,806

30

76,973

83

10,661

40

4,850

46

699

36

— —

699

36

25,211

22

34,125

Öl

10,189

05

578

85

578

86

44,892

91

285

11

2,477

87

12,344

07

44

37

14,866

31

15,151

42

9,428

48

2,276

34

- -

1-

2,377

75

2,377

76

14,082

57

440,442

32

191,141 91

17,049

99

265,939

83

| 106,190 ii

| 206,203

42

595,383 3 5

| 1,226,967

5 8

— 292 —

Tillgångar

Bibelkommissionen.

Debet.

Balans från år 1880:

................................................................................. 68: so.

Summa 68: so.

Kredit.

Utgifter:

Renskrifning samt postporto............................................................................ 47: 00.

Tillgångar:

Kontant behållning......

Balans till år 1882:

............................................................................... 21: so.

Summa 68: so.

Nionde Hiifvndtiteln.

Civilstatens pensionsinrättning.

— 294 —

Nionde Huf Civilstatens -

Tienste-

Allmänna
enke- och

Enskilda
enke- och

Gåfva af

Kong! Göta
Hofrätts

Langska

Elstedtska

mannafonden.

pupillfon-

den.

pupillfon

den.

en gammal
tjensteman.

pensions-

fond.

pensions-

fonden.

pensions-

fonden.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar...............................

7,207,801

73

12,994

40

282,300

48

46,831

68

10,416

41

9,163

53

4,872

15

Uppbörd:

Statsbidrag: ordinarie anslaget

65,986

45,000

af andra hufvudti-

telns allmänna be-sparingar ............

1,743

af fjerde d:o d:o

322

50

---

af sjette d:o d:o

3,075

— -

- -

- -

af sjunde d:o d:o

1,309

50

- -

- -

- -

- —

af åttonde d:o d:o

53o

50

- -

- -

- -

- -

- -

---

Delegarnes afgifter .....................

80,322

90

- -

147,340

22

Fänta å utlänta medel ..............

400,421

53

721

89

15,682

89

2,692

82

598

94

526

90

280

1 5

Ersättning från arméns'' pensions-

144

9

Observations- och bötesmedel......

244

60

_

308

32

__

_

__

_

__ _

_

_ _

_

Besparade pensioner....................

Insättningar för kapital- och lif-

3,615

84

2,667

50

9,237

77

---

ränteförsäkringsanstalten ........

Tillskottsränta åt delegarne i an-

- -

---

---

- -

- -

- -

- -

staltens besparingsfond............

Vinstmedel, tillhörande anstal-ten.........................................

Från besparingsfonden till lifränte-

- -

- -

fonden öfverflyttade..................

Tjenstemannafondens bidrag till

- —

---

- -

- -

- -

— -

enskilda enke- och pupillfon-den ..................................

110,290

3 9

Sä er

557,576

37

48,542 39

282,859

5 9

2,692

82

598

94

526

90

280

15

Summa

7,765,378

1 0

61,536

79

565,160 07

49,524|ö o

11,015

35

9,690

43

5,15

30

Yudtiteln.

pensionsinrättning.

295

Isbergska

pensions-

fonden.

af Tunelds
donations-fond.

Törnqvists

donations-

fond.

Qvidings

pensions-

fond.

von

Beskows

pensions-

fond.

Civilstatens
kapital- och.
lifränteför-säkrings-anstalt.

Vinstmedel,

tillhörande

anstaltens

besparings-

fond.

Donations-medel, till-hörande
anstalten.

Civilstatens
li fränt e-fond.

Summa.

41,526

13

50,311

77

29,090

44

5,468

84

5,306

91

804,376

7 3

N ■

5,241

21

1,060

25,360

56

8,542,122

97

— —

_ _

_

_ _

_

— .....-

_

\

117,971

50

- -

- -

- -

- -

- -

- -

- -

- -

---

---

227,663

12

2,387

7 5

2,892

93

1,672

70

314

4 6

305

15

45,975

59

301

37

57

5 0

1,458

23

476,290

80

- -

- -

_

_ _

_

_ _

_

_ _

_

_ _

_

_ _

_

_ _

_

_ _

_

144

__

---

-

- -

- -

- -

- -

- -

*-

- -

- -

- -

561

92

- -

—--

----

---

15,521

1 1

36,980

-

— —

36,980

---

---

5,601

39

---

---

5,601

39

— —

1,747

07

4,789

27

—• —

6,536

34

---

---

12,892

75

12,892

7 5

110,290

39

2,387

75

2,892

93

1,672

70

314

46

305

1 5

90,304

05

5,090

64

57

50

14,350

98

1,010,453

32

43,913

88

53,20417 0

30,763

1 4

5,783

30

5,612

06

894,680

7S

10,331

85

1,117

50

39,711

5 4

9,552,576

29

— 296 —

Tjenste-

mannafonden.

Allmänna
enke- och
pupillfon-den.

Enskilda
enke- och
pupillfon-den.

Gåfva af en
gammal
tjensteman.

Kong! Göta
Hofrätts
pensions-fond.

Langska

pensions-

fonden.

Elstedtska

pensions-

fonden.

Kredit.

Utgifter:

Pensionering................................

73,043

8 9

57,765

50

282,527

09

519

83

416

67

225

Förvaltningskostnader.................

42,402

37

- -

70

----

- -

-

Afskrlfningar och restitutioner ....
Tillskot pränta och vinstmedel åt

262

5 0

262

50

delegarne i kapital- och lifränte-försäkringsanstalten.................

- -

---

— -

Till delegare i anstalten åter-

betalda......................................

- -

- -

- -

Till konto för vinstmedel afförda

- -

- -

- -

Lifräntor...................................

Till lifräntefonden från bespa-

ringsfonden öfverflyttade ........

—. —

- -

Tjenstemannafondens bidrag till
enskilda enke- och pupillfonden

110,290

3 9

''_ _

_

_ _

- -

-- -

—-

Säger

225,999

1 5

57,765

50

282,859

5 9

519

83

416

67

225

Balans till år 1882:

Tillgångar.................................

7,539,378

9 5

3,771

29

282,300

48

49,524

50

10,495

52

9,273

76

4,927

30

Summa

|7,765,378] io

61,536

79

565,160

0 7

49,524

5 0

11,016

35

9,690

4 3

5,152|so

Förestående tillgångar bestå af :

Kontant behållning ..........

Fastighets värde ................

Utlånta medel ....................

Förskott................................

Fordringar ..........................

Efter afdrag af skulder.............

297 -

Isbergska

pensions-

fonden.

af Tunelds
donations-fond.

Törnqvists

donations-

fond.

Qvidings

pensions-

fond.

von

Beskows

pensions-

fond.

Civilstatens
kapital- och
lilränteför-säkrings-anstalt.

Vinstmedel,

tillhörande

anstaltens

besparings-

fond.

Donations-medel, till-hörande
anstalten.

Civilstatens

lifränte-

fond.

Summa.

2,025

730

250

187

50

417,690

48

150

42,622

37

525

2,892

93

2,648

46

1,747

07

60

7,348

46

-

17,346

19

.

17,346

1 9

4,789

27

4,789

27

---

1,971

2 5

1,971

2 5

12,892

75

12,892

75

110,290

39

2,175

2,892

93

3,378

46

250

187

50

35,028

21

1,747

07

60

1,971

25

615,476

16

41,738

88

50,311

77

27,384

68

5,533

30

5,424

56

859,652

57

8,584

78

1,057

50

37,740

29

8,937,100

13

43,913

88

53,204 7 o

| 30,763

14

5,783

30

5,612|o6

894,680

78

10,331

85

1,117 50

39,711

54

9,552,576

29

44,595: 26.

176,438: 89.

.. 8,701,086: ai.

116: 78.

■■ 25,207: 85. 8,947,444: 99.

........................... 10,344: 86.

Återstå 8,937,100: 13.

t

Ii ev. Ber. 1883 angående Statsverket.

38

298 —

Arméns pensionskassa.

Debet.

Medel, anslag-

Kassans
hufvudbok. ■

Fyllnads-

kreditivet.

na till militär-enkors och
barns pen-sionerande.

Summa.

Balans från år 1880:

Tillgångar

3,959,185: so. 933,628: 53. 17,235: 87. 4,910,049: ro.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordi-narie anslag:

Pensionsstaten för militäre
embets- och tjenstemäns
samt underofficerares en-kor och barn .................

50,000: —

50,000:

Ersättning för mistade löne-innehållningar..................

4,639: 50. — —

4,639:

Dito för nådårs- och be-grafningshj elpsbesparin-gar ....................................

28,080: so.--

28,080:

Fyllnad häri från fjerde
hufvudtitelns anslag till
artilleriregementena

1,635: —--

1,635:

och från nämnda hufvud-titels allmänna besparin-gar ....................................

12,745: 60.--

12,745:

Transport 4,006,285: so. 933,628: 53. 67,235: 87. 5,007,150: 20.

Kassans

hufvudbok.

Fyllnads kreditivet.

Summa.

Medel, anslagna
till militärenkors
och
barns pensionerande.

Transport

Nionde hufvudtitelns extra
ordinarie anslag till upprätthållande
af arméns pensionskassas
egen pensionering
samt till fyllnadspensioner
....................................

Af Vadstena krigsmanshuskassa: 3/g

af dess äldre medel......

Intressemedel...........................

Hyresmedel ............................

Delegares afgifter.....................

Besparade pensioner..............

Brist för året, hvilken blifvit
v ersatt af kreditivet...............

4,006,285: so.

105,677: —
192,320: 46.

8,025: —
159,439: 64.
20,271: 26.

81,930: 82.

Säger 614,764: 67.

933,628; 63. 67,235: 87. 5,007,150: 20.

900,000: —-- 900,000: —

--- 105,677: —

-- 192,320: 46.

-- 8,025: —

-- 159,439: 6 4.

18,096: 70.-- 38,367: 96.

-- 81,930: 8 2.

918,096: 70. 50,000: — 1,582,861: 27.

Balans till år 1882:
Skulder:

Till fyllnadskreditivet.........

106,393:

63.

-4--

106,393:

63.

» statsanslaget till mili-

tär-enkors och barns

pensionerande...............

22,000:

22,000:

» arméns enke-och pupill-

kassa..............................

23,000:

--f

23,000:

» grefvinnan Horns stif-

1 telse

5,000:

5,000:

För innestående pensioner

90,673:

76.

112,056:

66.

202,730:

40.

Ofverleverering m. m. ......

694:

67.

---

694:

67.

Af gratifikationsanslaget

odisponerade.....................

1,056:

46.

1,056:

46.

Säger

248,818:

31.

112,056:

66.

360,874:

96.

Summa 4,822,768:

18.

1,963,781:

88,

67,235: 87

. 6,853,785:

93,

— 300

Kassans
. hufvudbok.

Fyllnads-

kreditivet.

Medel, anslag-na till militär-enkors och
barns pen-sionerande.

Summa.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder

. 211,390: 92.

107,919: 9 8.

*■

319,310:

Utgifter:

Pensioner.........................

561,340: —

752,141:

65. 47,733:

99.

1,361,215:

64.

Begrafningshjelp

14,895: —

-- —

14,895:

Aflöning..................................

26,300: —

- —

26,300:

Hyresmedel.........................

1,175: —

- _

1,175:

Expensmedel..........................

1,962: Öl.

23:

76. 81:

2,066:

76.

Onera och reparationer

1,189: 60.

- —

1,189:

60.

Uppbördsarfvode.................

2,978: 96.

2,978:

96.

Afkortning och restitution

424: —

424:

F. d. tjenstemäns pensioner

4,500: —

4,500:

Gratifikationer

241:

60.

241:

60.

Ersättning till civilstatens pen-

sionsinrättning.....................

— -

144:

144:

Bristen i arméns pensions-

kassas inkomster för år

1881......................................

81,930:

82.--

81,930:

82.

Säger

614,764: 67.

834,096:

22. 48,200:

19.

1,497,061:

28.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riks-

banken...

850: 87.

11,307:

67. 19,035:

38.

31,202:

82.

Fastighetens värde ............

45,000: —

45,000:

Utlånta medel

3,692,047: oe.

3,692,047:

06.

Förskott

63,367: 16.

104,064:

68.--

167,431:

74.

Fordringar.........................

195,338: 61.

906,393:

63.--

1,101,732:

14.

Säger

3,996,612: 69.

1,021,765:

6 8. 19,035:

38.

5,037,413:

76.

Summa 4,822,768: 18.

1,963,781:

88. 67,235:

87.

6,853,785:

93.

— 301 —

Amiralitetskrigsmanskassan.

Pensionsfonden.

Gratialsfonden.

Allmänna D

pensionsfonden. Summa.

Debet.

Balans från år 1880;

Tillgångar .......................

. 974,919: 44.

1,294,923: 3 6.

42,951: 74. 2,312,794:

(Osäker fordran, tillhörande
pensionsfonden,
1,629: 27.)

Uppbörd:

Statsbidrag:

Ordinarie anslag å
nionde hufvudtiteln:

Ersättningsanslag för

mistade inkomster 36,320: — 16,650: — — — —■ 52,970: —

Af förslagsanslaget
till pensionering af
flottans befäl och
underbefäl med ve -

derlikar .................. 107,198: 91. — — — — — — 107,198: 91.

Af förslagsanslag till
pensionering af flottans
och lotsverkets

gemenskap .......... — — — — — — 87,871: 95. 87,871: 95.

Af femte hufvudtitelns
anslag »lotsoch
fyrinrättnin garne»

................. — — •— — — — 3,500: — 3,500: ■—

Transport 1,118,438: 35. 1,311,573: 36. 134,323: 69. 2,564,335: 40.

302 —

Pensionsfonden.

Gratialsfonden.

Allmänna

pensionsfonden.

Summa.

Transport 1,118,438: 35.

1,311,573: 36.

134,323: 69.

2,564,335:

40.

Intressemedel

40,174: 79.

57,174: 65.

- - -

97,349:

44.

Pensionsafgifter

33,909: 24.

- - -

- - -

33,909:

24.

Lönebesparingar..............

10: 12.

- - -

- - -

10:

12.

Saköresmedel

/ - - -

266: 28.

- - -

266:

28.

Gratialsafgifter..................

— — —

27,275: 89.

- - -

27,275:

89.

Tomtören .....

____

578: 5 9.

_ _ _

578:

69.

Extra inkomster

360: —

100: —

—--

460:

Säger

217,973: 06.

102,045: 41.

91,371: 96.

411,390:

42.

Balans till år 1882:

Skulder:

Innestående pensioner

och gratial m. m.

5,470: —

5,099: 7 9.

52,912: 01.

63,481:

SO.

Amorterade lånebelopp

129,956: 27.

123,683: 85.

- - -

253,640:

12.

Kassans tjensteman
Harald af Christiernins

233: 3 3.

- - -

- - -

233:

33.

invalidinrättning ...
Matrosers m. fl. gratial-

28,165: 2 8.

- - -

- - -

28,165:

28.

inrättning ..........

7,438: 22.

7,438:

22.

Säger

163,824: 8 8.

136,221: 86.

52,912: 01.

352,958:

76.

Summa

1,356,717: 38.

1,533,190: 63.

187,235: 7 0.

3,077,143:

71.

Kredit.

Balans från år 1S80:

Skulder ......................... 155,651: 38. 140,423: 81. 42,951: 74. 339,026: 93.

Utgifter:

Pensioner till embete- och

tjensteman ................. 200,780: 36.------ 200,780: 36.

Dito till gemenskapen ... — — — — — — 91,255: 19. 91,255: 19.

Löner till kassans tjensteman
............................ 11,700: —--— ---- — 11,700: —

Transport 368,131: 74. 140,423: 81. 134,206: 93. 642,762: 48.

- 303

Pensionsfonden. Gratialsfonden.

Allmänna

pensionsfonden.

Summa.

Transport 368,131:

74.

140,423: 81.

134,206: 9 3.

642,762:

48.

Arfvoden till kassans tjen-

stemän

2,517:

89.

375: —

- - -

2,892:

89.

Nådårs- eller begrafnings-

hjelp .....

1,474:

81.

1,474:

96,125:

81.

71.

Gratial till enkor och barn

96,125: 71.

___

Nådegåfvor till dito dito

- -

344: bo.

-- - -

344:

50.

Gratifikationer .................

- -

2,768: 70.

,- - -

2,768:

70.

''Diverse utgifter..................

1,162: 71.

116: 76.

1,279:

47.

Säger

216,473:

06.

100,776: 62.

91,371: 95.

408,621:

63.

jBalans till år 1882:

. ■ .

Tillgångar:

Kontant behållning.

13,117:

24.

21,779: 16.

15,040: 06.

49,936:

46.

Kassans fastighet......

— —

9,601: 12.

- - -

9,601:

12.

TJtlånta medel

Fordringar, upplupna

937,268:

60.

1,227,932: —

- - -

2,165,200:

60.

räntor..........

34,207:

20.

32,677: 92.

37,871: 96.

104,757:

07.

(Osäker fordran,
tillhörande pen-sionsfonden,

1,629: 27.)

Säger

984,592:

94.

1,291,990: 20.

52,912: oi.

2,329,495:

15.

Summa 1,356,717:

38.

1,533,190: 6 3.

187,235: 70.

3,077,143:

71.

— 304 —

Handelsflottans pensionsanstalt.
Debet.

Balans från år 1880:

Förvaltnings kostnads fonden.

Pensions fonden.

Summa.

Tillgångar ..........................................

............ 156,062: 83.

318,852: 02. 474,914:

86.

Uppbörd:

Statsanslag, utgående af tullmedlen

- - -

96,000: — 96,000:

Böter...................................................

329: 67. 329:

67.

Återburna pensioner .........................

............ —---

540: oi. 540:

01.

Intressemedel .....................................

............ 8,118: 97.

19,917: 69. 28,036:

66.

Kapitalvinst ........................................

4,584: —

7,424: — 12,008:

Bidrag från förvaltningskostnadsfonden ...---

1,000: — 1,000:

Ersatta expensutgifter

............ 113: —

113:

Säger 12,815: 97.

125,211: 37. 138,027:

34.

Balans till år 1882:

Skulder ..............................................

...............

1,133: 33. 1,133:

33.

Summa 168,878: so.

445,196: 72. 614,075:

52.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder .............................................

............ 110: 83.

757: 08. 867:

91.

Utgifter:

Pensioner ....................................

- - -

88,543: 41. 88,543:

41.

Arfvode]) ..........................................

............ 5,300: —

--- 5,300:

Transport 5,410: 83.

89,300: 49. 94,711:

32.

Hyror .................................

Expenser ..........................

Förskjuten ränta ..............

Mäklarearfvode ..................

Kapitalförlust .....................

Bidrag till pensionsfonden

Förvaltningskostnads-
Pensionsfonden.
fonden.

Summa.

Transport 5,410: 83. 89,300: 49. 94,711: 3 2.

1,006: —--- 1,006: —

563: 03.--— 563: 03.

275: 46. 3,246: 45. 3,521: 91.

200: 46.--- 200: 46.

2: — 545: 88. 547: 88.

1,000: —--- 1,000: —

Säger 8,346: 95. 92,335: 7 4. 100,682: 69.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning .............................. 351: 04. 41: 47. 392: si.

Utbulta medel ...... 157,627: 17. 346,722: 3 3. 504,349: so.

Fordringar .......................................... 2,442; 81. 5,340: io. 7,782: 91.

Säger 160,421: 02. 352,103: 90. 512,524: 92.

Summa 168,878: 80. 445,196: 72. 614,075: 52.

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar.

Debet,

Balans från år 1880:

Tillgångar

Pensions- Enke- oeli

inrättningen. pupillkassan.

Summa.

1,500,268: 32.

1,728,416: 48. 3,228,684: so

Uppbörd:

Bidrag af statens jernvägstrafikmedel... 113,564: 86. — -— — 113,564: 86.

Transport 1,613,833: 18. 1,728,416: 48. 3,342,249: 66.

Be v, Ber, 1883 angående Statsverk, t.

39

— 806 -

Pensions- Enke- oeb
inrättningen. pupillkassan.

Transport

1,613,833:

18.

1,728,416:

48.

3,342,249:

66.

Delegares bidrag:

Årsafgifter ......................................

68,206:

37.

117,902:

60.

186,108:

87.

Uppflyttningsafgifter .....................

8,475:

20.

14,778:

42.

23,253:

62.

Inträdesafgifter ..............................

---

4,292:

26.

4,292:

26.

Retroaktivafgifter ...........................

—-

226:

81.

226:

81.

Intressemedel .............................

81,401:

98.

62,409:

67.

143,811:

66.

Böter ............................................

- -

3,279:

74.

, 3,279:

74.

Afkastning af jordstycken .....................

19,480:

44.

19,480:

44.

För försålda tillvaratagna effekter.........

2,475:

09.

2,475:

09.

» förvaring af tillvaratagna effekter

449:

26.

449:

26.

» försäljnings- och annonserings-

rättigheter ..................................

18,694:

60.

18,694:

60.

» gångbiljetter och platformsbiljetter

— —

7,104:

33.

7,104:

33.

» försåld makulatur ...........................

1,264:

60.

1,264:

60.

Gåfvor.................................................

- -

709:

29.

709:

29.

Afkastning af fasta egendomen Läreda

120:

120:

Dito af fastigheterna å Kungsholmen

21,290:

21,290:

—■

Upphörda pensioner .............................

311:

25.

311:

25.

Säger

271,648:

41.

274,788:

14.

546,436:

55.

Balans till år 1882:

Skulder:

Till statens järnvägstrafik ............ 1,000: —

» enke- och pupillkassan............ 16,522: 62.

» Riksgäldskontoret......*.............. 25,347: 22.

» pensionstagare för ej uttagna

pensioner ................................—•

» Fränekelska donationen ......... ...—

» Stockholms stads brandförsäkringskontor
................... — •— —

Säger 42,869: 7 4.
Summa 1,814,786: 47.

76,041: 67.

297: so.
2,000: -

48,500: —
~ 126,839: 17.

2,130,043: 79.

1,000: -16,522: 5 2.
101,388: 89.

297: 50.
2,000: -

48,500: —
169,708: 91.
3,944,830: 26.

- 307 —

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder ...........................................

Pensions-

inrättningen.

Enke- och
pupillkassan.

128,784: 05.

Summa.

128,784: 05.

Utgifter:

Pensioner .........................................

7,128: 33.

33,577: 66.

40,705: 99.

Omkostnader m. m. ......................

1,055: 80.

1,130: 39.

2,186: 19.

Säger 8,184: 13.

34,708: 05.

42,892: 18.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ......................................

På upp- och afskrifningsräkning
Fastigheters värde:

Egendomen n:r 19—23 i qvarteret
Åkermannen i Stockholm

Dito Läreda i Skåne ..................

Utlånta medel .................................

Fordringar:

Hos statens jernvägstrafik .........

» pensionsinrättningen ........

Upplupna men ej förfallna räntor

1,817:

29.

4.603:

86.

6,421:

16.

22,233:

88.

38,532:

44.

60,766:

32.

446,609:

10.

446,609:

10.

- .-

1,000:

1,000:

1,743,961:

13.

1,419'',018:

31.

3,162,979:

44.

13,158:

47.

19,592:

98.

32,751:

45.

---

16,522:

52.

16,522:

52.

25,431:

57.

20,672:

48.

46,104:

05.

1,806,602:

34.

1,966,551:

69.

3,773,154:

03.

1,814,786:

47.

2,130,043:

79.

3,944,830:

26.

— 308 —

Telegrafverkets pensionsinrättningar.

Debet.

Balans från år 1880:

Tillgångar.

Pensions inrättningen.

Enke- oek
pupillkassan.

Summa.

1,394,095: 9o. 138,568: 27. 1,532,664: it.

Uppbörd:

Bidrag från Telegrafverket, fem procent af

årets telegramporto ................

65,224: 79.--

65,224:

79.

Anslag af telegrafmedel ................

--— 5,000:

5,000:

—■

Delegares bidrag...........................

24,288: 25. 14,047:

39.

38,335:

64.

Intressemedel...............................

34,257: 65. 8,072:

22.

42,329:

77.

Säger 123,770: 69. 27,119:

61.

150,890:

20.

Balans till år 1882:

Skulder............................................

—--19,671:

69.

19,671:

69-

Summa 1,517,866: 49. 185,359:

67.

1,703,226:

06.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder.........................................

---5,301:

40.

5,301:

40.

Utgifter:

Amortering af retroaktivfonden ..

9,859: so.--

9,859:

80.

Afskrifning å dito........................

2,023: 18.---

2,023:

18.

Pensioner .....................................

180: — 5,757:

60.

5,937:

60.

Diverse omkostnader ..................

3,089: 60. — —

3,089:

60.

Afskrifna fordringar å delegareafgifter,

enligt Kongl. Maj:ts dom
September 1881 ....................

den 29

355: 61. — ■—

355:

61.

Säger 15,508: 19. 5,757: bo.

21,265: 6 9.

Transport 15,508: 19. 11,058: 90,

26,567: 09.

— 309 —

Balans till år 1882:

Pensions inrättningen.

Enke- och
pupillkassa!!.

Summa.

Transport

15,508:

19. 11,058: 90.

26,567: 09.

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan...............................................

3,967:

so.---

3,967: 50.

På upp- och afskrifningsräkning ......

20,522:

65. 10,532: 78.

31,055: 43.

Utlånta medel..........................................

641,939:

03. 163,533: 93.

805,472: 96.

F ordringar:

Hos Kongl. Telegrafstyrelsen inne-

stående tentiéme..............................

16,724:

79.----

16,724: 79.

Retroaktivfonden ...............................

■ 796,229:

79.---

796,229: 79.

Upplupna räntor ...............................

3,057:

73. 233: 96.

3,291: 69.

Telegrafverkets enke- och pupillkassa

19,358:

33.---

19,358: 33.

A delegareafgifter ..............................

558:

48.---

558: 48.

Säger

1,502,358:

30. 174,300: 67.

1,676,658: 97.

Summa

1,517,866:

49. 185,359: 57.

1,703,226: 06.

Elementarlärarnes pensionsinrättuingar.
Debet.

Tillgångar

Balans från år 1880:

582,583: 2*.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Pensioneringsbidrag ..................................

Förvaltningsbidrag......... ..........................

Pensionsafgifter ..............................................

Intressemedel.....................................................

Kapitalvinst å inlösta obligationer ...............

(Irundfondsmedel från stiftens emeritikassor

63,471: —

5,000: — 68,471: —

.................. 59,036: —

37,316: i ii.

140: —

................ 35,404: 8 4. [200,368:

Transport 782,951:

27.

55.

— 310 -

Transport 782,951: 65.

Balans till år 1882:

Skulder:

Till pensionstägare för ej uttagna pensioner ................................... 1,761: 83.

Summa 784,713: 3 8.

Kredit.

Balans från år 1880:

Skulder

2,175: 33.

Utgifter:

Pensioner.................................................................................... 18,856: 16.

Arfvoden .................................................................................. 4,000: —

Revisionskostnader..................................................................... 1,198: io.

Emeritikassörnas förbindelser för andel i pension.............. 750: —

Förvaltningsbidrag till folkskolelärarnes pensionsinrättning 1,000: — 25,804: 26.

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning å folioräkning bos skandinaviska

kreditaktiebolaget ......................................................... 1,232: oi.

Utlånta medel ................................................................. 737,480: so.

Fordringar ...................................................................... 18,020: 98. 756,733: 7 9.

Summa 784,713: 38.

*

- 311 —

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar.

Debet.

Balans från år 1880:

Pensions- Enke- och

inrättningen, pupilikassan.

k?Ulli Diet.

Tillgångar....................................................

2,918,356: 99. 587,032: 79.

3,505,389: 7 8.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag

355,000: — 56,000: —

411,000: —

Ordinarie pensionsafgifter

137,499: so. 65,451: 60.

202,951: io.

Extra dito

13,946: 42. 436: 5 8.

14,383: —

Intressemedel

154,234: 03. 31,853: 40.

186,087: 43.

Kapitalvinst å inlösta obligationer

49,990: 10. 662: 95.

50,653: 06.

Förvaltningsbidrag från folkskolelärarnes

enke- och pupillkassa .........................

3,000: —--

3,000: —

Dito från elementarlärarnes enke- och

pupillkassa

1,000: —--

1,000: —

Säger

714,670: 06. 154,404: 53.

869,074: 5 8.

Balans till årr 1882:

Skulder:

Outtagna pensioner....................................

47,650: 83. 4,110: 83.

51,761: 66.

Söderströmska testamentsfonden

15,000: —--

15,000: —

Reserverade medel för reparationer m. m.

å pensionsinrättningens egendom

565: 32. — —

565: 32.

Säger

63,216: 15. 4,110: 83.

67,326: 9 8.

Summa 3,696,243: 19. 745,548: is.

4.441.791: 34.

— 312 -

Kredit.

Balans från år 1880:

Pensions- Enke- oeh

inrättningen. pupillkassan.

Skulder...........................................................

66,537: 12. 3,771: 76.

70,308: 8 8.

Utgifter:

Pensioner ....................................................

257,051: 90. 17,473: bo.

274,525: 40.

Förvaltningskostnader ................................

2,132: 27. 49: 33.

2,181: oo.

Dito omföring till pensionsfonden...............

-- 3,000: —

3,000: —

Arfvoden till ledamöter, tjensteman och

vaktbetjente .......................................

11,000: —

11,000: -

Säger

270,184: 17. 20,522: 83.

290,707: —

Balans till år 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning (på tipp- och afskrif ningsräkning).

....................................... 36,640: 48. 4,699: 09. 41,339: 57.

Utlånta medel ............ 3,096,852: 67. 702,732: 76. 3,799,585: 42.

Fordringar ........................................... 46,028: 75. 13,821: 72. 59,850: 47.

Värdet å fasta egendomen n:r 12 Stor kyrkobrinken.

......................................... 180,000: —----180,000:

Säger 3,359,5217707 721,253: 66 . 4,080,775: 46.

Summa 3,696,243: 19. 745,548: 16. 4,441,791: 34.

/

— 313 —

Presterskapets enke- och pupillkassa.

Debet.

Balans från den SO April 1881;

Tillgångar ............................................................................................. 2.777,865: i

Inom linien upptagna fordringar hos Strengnäs stifts
emeritikassa............................................................... 36.441: 76.

Uppbörd:

För grundfonden:

Pensionsfonden för emeritilärare
Årsinkomst af présterliga beställningar
enligt reglementets § 9 mom. 2
Inkomst enligt reglementets § 9 mom. 3

Intressemedel...........................

Kapitalvinst å utlottade obligationer.........

''ör tillskottsfonden:

Delegareafgifter:

Ärsafgifter

128,305: 4»

Retroaktivafgifter

2,408: 5 4

Åldersskilnadsafgifter

931: 22

Ärsafgifter för föregående år

821: 88

Retroaktivafgifter för d:o

214: 94

Åldersskilnadsafgifter för d:o

170: 12

Oliqviderade afgifter............

668: 8 4

Ärsafgifter från stiftens byggnadskassor
Intressemedel ...

Nettobeliållning af fasta egendomen n:r 57
torg ..................................................

418: 93.

344,748

13,941

101,982

67

31.

63.

0 5.

so- 461,159: 02.

133,521: 02.

427: 17.

47>798: sr. 181,744: 76.
Kornhamns .

.................... 2,268: 27.

)

645,172: or,.

Balans till den 1 Maj 1882:

Skulder:

Pensionsfonden för emeritilärare
Förfallna men icke utbetalda pensioner
Af hyresgäster förskottsvis erlagd hyra för Maj och
Juni månader år 1882...

13,190: u.

407: 12.

1,490: — 15,087: 26.

Summa 3,438,124: 4si

liev. Ber. 1883 angående Statsverket.

40

— 314 -

Kredit.

Balans från den 30 April 1881:

Skulder......................................................................................................... 15,294: 90

Utgifter:

Pensioner till emeritilärare .............

Dito till délegare af grundfonden.....

Dito » dito » tillskottsfonden

Löner och arfvoden...........................

Beräknad årshyra för kassans lokal

Bränsle och lyse ..............................

Tryck, skrifmaterialier och böcker

Afskrifning å inventarier .....

Diverse......................................

Afskrifning af en fordran, som

2,306: 88.

37,907: i3.

25,992: 46. 66,206: 77.

13,866: 90.

1,500: —

327: 55.

774: 35.

163: 49.

83: 48. 16,715: 7 7.

30: ll. 82,952: 65

tills vidare föres inom linien

Balans till den 1 Maj 1882:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................................ 190: 7 8.

Å upp- och afskrifningsräkning ......... 40,975: oi.

Utlånta medel ..........................................................

Räntefordringar........................................ 38,801: 24.

Öfriga fordringar .................................... 6,68o: 23.

Värdet å fasta egendomen n:r 57 Kornhamnstorg

Inventariers värde....................................................

Inom linien upptagen fordran hos A. Broberg för
uppkomna lagsökningskostnader.......................

41,165: 79.

3,114,118: 33.

45,486: 47.

136,000: —

3,106: 32. 3,339,876: 91.

30: ll.___

Summa 3,438,124: 46.

§ I Mot

förvaltningen af presterskapets enke- och pupillkassa och de aflemnade
räkenskaperna har icke någon anmärkning förekommit.

Då Revisorerna efter derom gjord framställning år 1881 för första gången
mottdgo denna kassas räkenskaper till granskning, upptogs i berättelsen den huf -

- 315 -

vudsakliga anmärkning, att redovisningen af de medel, som konsistorierna enligt
§ 9 mom. 2 i det för kassan gällande reglemente hade att uppbära, kunde dröja
ett hälft, stundom ett helt år utöfver den tid, då de varit för kassan att påräkna,
utan att anledningen till dröjsmålet med medlens aflemnande uppgifvits. Äfven
om det måste erkännas, att de nu föreliggande räkenskaperna utvisa en förändring
till det bättre, sedan de af kassans direktion i slutet af år 1881 uppgjorda formulär
för redovisnings- och kassaräkningar börjat af domkapitlen begagnas, så finnes
dock ännu anledning till anmärkning i enahanda afseende.

I sammanhang med upprättandet af ofvannämnda formulär aflat emellertid
direktionen en skrifvelse till domkapitlen med begäran, dels att alla medel, som af
domkapitlen för pensionskassans räkning uppbäras, måtte göras fruktbärande genom
deras insättande i bankinrättning, dels att domkapitlen måtte till direktionen senast
före utgången af Januari, April, Juli och Oktober månader insända de under förutgångna
qvartalet influtna medel samt, i händelse dröjsmål med leverering af medel
från någon lägenhet uppkommit, lemna uppgift om anledningen dertill.

Ett högst anmärkningsvärdt förhållande förekommer i den redovisning, som
från Skara- domkapitel i Maj månad'' 1882 ingick till enke- och pupillkassans direktion.
Af denna redovisning inhemtas nemligen, bland annat, att inkomsten afHäggums
pastorat under ecklesiastikåret 1880—1881 uppgått till 5,022 kronor 28 öre,
och utgifterna till 8,712 kronor 94 öre. Inkomsterna af prostgården upptagas till
1,543 kronor 25 öre. Till brukningen af prostgården hade åtgått 1.350 kronor.
Vid den af- och tillträdessyn, som år 1880 hölls mellan den aflidne kyrkoherden
Johanssons sterbhusdelegare samt enke- och pupillkassan, upptogos husrötemedlen
till 1,755 kronor 8 öre; hvaremot kassan sjelf vid afträde!, 1881 dömdes att i kusrötemedel
till tillträdaren erlägga 5.616 kronor, hvarjemte samma kassa fick vidkännas
kostnader för vägars förbättring, för af- och tillträdessyn år 1880. lösen för
protokoll vid häradsrätten, ombudsmans, gode mäns och sysslomäns arfvodon i
kyrkoherden Johanssons konkursbo, tillsammans 559 kronor 62 öre. Enke- och
pupillkassans förlust på rättigheten att under ett år uppbära inkomsten af Häggums
pastorat uppgick således till 3.690 kronor 66 öre.

De syneinstrument och andra handlingar, hvarpå denna för kassan så betyd
liga förlust till hufvudsaklig del beror, hafva icke varit tillgängliga för Revisorerne.
hvilka således icke äro i tillfälle att uttala något omdöme, i hvad mån försummelser
vid bevakandet af kassans rätt vållat deri för kassan ogynsamma utgång, detta
mål erhållit.

i

— 316 —

Allmänna verks och inrätt -

:■

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott ro. fl.

för de Kong!. hofven upplåtna byggnader.............

Anslaget till brandväsendet och den yttre lyshållning

gen vid Kongl. slottet och Arfprinsens palats.........

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott ..........

G-ripsholms slott...........................................................

Ulriksdals d:o ...........................................................

Haga lustslott och park............................................

Strömsholms slott .......................................................

Justitiedepartementet ..................................................

Högsta domstolen och Nedre justitierevisionen .........

Justitiekanslersexpeditionen........................................

Svea Hofrätt.................................................................

Göta d:o ...............................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.........................

Krigshofrätten .............................................................

EåD gvårdsstyrelsen........................................................

Utrikesdepartementet...................................................

Arméförvaltningen.............................................’........

Marinförvaltningen........................................................

Lotsstyrelsen............................................................

Navigationsskolorna .....................................................

Civildepartementet.........................................................

Kommersekollegium.....................................................

Statistiska tabellkommissionen .......;.........................

Generallandtmäterikontoret ..........................................

J usteringsstyrelsen.....................................................

Transport

Till -

Kontant be-hållning-.

Fastigheters

värden.

Behållning af in-ventarier m. in.

Behållning af
spanmål m. m.

154

24

_

- -

_ _

_

83

23

- -

- -

__

1,989

62

- -

- -

- -

- -

_ _

_

69

44

- -

- -

■—

77

50

155

87

- -

436

7 )

- -

- -

_ _

_

131,794

70

- -

144,396

14

_ _

_

32,501

1 8

915,739

09

308,833

18

- -

- -

_

;_ _

__

196,102

94

- -

- -

_ _

_

9,190

17

- -

57

41

- -

- -

_ _

_

8,401

99

736

80

5,734

- -

- -

_

_ _

_

9,921

81

1,621,979|

88;

—|

: □;.144,396|

14]

ningars tillgångar och skulder

g å n

g

a r.

Skulder.

Behållning af
bergseffekter
m. m.

Utlånta medel.

1

j Utestående
uppbörd.

Förskott.

Anmärkta
poster och
proprie-balanser.

Fordringar.

S u-m m a.

— _

__

154

24

45,092

85

----

— —

_

_ _

_

3,502

29

- -

762

50

_. .

845

73

69,367

50

622

14

2,611

76

- -

- -

- -

790

1 9

6,957

66

- -

- -

- -

---

--—

69

44

- -

- -

---

- -

670

30

245

1 2

- -

- -

---

7—

---

58

80

- -

- -

---

202

05

- -

- -

- -

77

5 0

233

95

- -

- -

155

87

- -

436

7 1

- -

_

- -

- -

8,003

85

7,540

0 6

532,811

41

824,546

1 G

819,524

72

- -

- i-

19,513

23

52,014

4 1

160

1 7

- -

26,065

04

2,595,700

04

40,945

28

2,371,384

60

5,949,834

05

795,483

6 2

- -

- -

164,195

3 2

1,653,769

95

2,126,798

45

1,491

82

- -

- -

39,536

85

--_

235,639

79

- -

- -

- -

- -

3,100

34

12,290

5 1

295

85

- -

- -

57

41

- -

8,401

99

1,658

9 3

—T

- -

- -

736

80

- -

- -

- -

- -

- -

- -

- -

5,734

_

____ _

_

1--

—1

10,000

—1

—!

19,921

8 1

---

-1

- - I

“1

36,827

54,

_

-i

2,807,436

06

48,485

34

4,581,201

67

9,240,326

63

1,745,735

8 2

— 318 —

T i 1

1 -

Kontant be

Fastigheters

Behållning'' af

in-

Behållning

af

hållning''.

värden.

ventarier m. m.

spanmål in.

m.

Transport

1,621,979

88

144,396

14

____

_

Rikets ekonomiska kartverk ...................................

8,721

35

— •

- -

Öfverståthållareembetets räkenskaper..........................

64,282

22

----

'' Stockholms stads kronoräkenskaper och länens lands-

böcker .................................................................

2,034,106

6 0

Styrelsen öfver allmänna väg- och • vattenbyggnader...

21,452

63

— —

Statens jern vägsbyggnader........................................

830,922

9 3

78,328,368

5 4

- -

Statens jern vägstrafik ...............................................

2,430,568

37

— —

20,479,500

46

Landtbruksakademien .............................................

4 314

3 9

292,432

9 3

101,553

48

Ultima landtbruksinstitut ...........................................

15,563

1 3

134,616

95

19,837

47

Alnarps eko .......................................

43

39

390,671

79

190.275

62

20,377

81

Stuteriöfverstvrelsen och stuterierna .........''.................

10,400

09

2,021,750

507,240

34

49,154

1 5

Handels- och sjöfartsfonden....................................

103,346

38

-

Anslaget till de geologiska undersökningarne ...........

77

97

- -

- -

Finansdepartementet......................................................

....

- -

- -

Kammarkollegium .....................................................

3,713

79

---

- -

---

Statskontoret ............................................................

2,475,519

93

Statskontorets expensmedelsredogörelse ......................

1,292

54

Myntverket ............................................................

240,283

0 4

180,460

6 5

81,437

5 5

- -

Kontrollverket ...........................................................

1—

- -

Kammarrätten .........................................................

296

22

Kammajrättens aktoratsräkning...............................

— —

Ofverintendentsembetet .............................................

5,959

57

- -

- -

Riddarholmskyrkan ...................................................

161

86

....

Postverket ...............................................................

1,467,163

3 5

__ ---

-----

- -

Telegrafverket .................................................

143,115

80

—- —

— —

Tullverket .........................................................

42,555

76

----

Skogsstyrelsen ........................................................

6,859

09

Skogsskolorna ........................................................

Byrån för kontroll å tillverkningsafgifter...............

— _

— —

Kong!, teatrarne.....................................................

69

— -

— —

Kongl. teaterns arbetares sjuk- och begrafningskassa

325

32

-

Ecklesiastikdepartementet .....................................

1,016

20

Riksarkivet .............................................................

651

1 6

- -

Kongl. biblioteket ...................................................

71

85

—■ —

— —

Nationalmuseum.....................................................

14,338

92

Upsala universitet ......................................................

222,247

69

245,155

63

--—

Lunds d:o ....................................................

13,942

2 1

— ._

-- —

Transport

11,785,295

12|3,130,471

-

99,967,389

08

89,369(43

319

''

ft

gångar.

Behållning af
bergseffekter

m. m.

Utlånta medel.

Utestående

uppbörd.

Förskott.

Anmärkta
poster och
proprie-balanser.

Fordringar.

S u m m a.

Skulder.

36,827

5 4

— _

2,-807,436

06

’ 48,485

34

4,581,201

67

9,240,326

Q 791

63

1,745,735

82

— —

— —

-

— —

64,282

22

612

9 1

6,666

6 7

21,539,684

8 5

501,589

94

55,386

7 1

2,104,088

60

26,242,136

28

1,722,511

12

---

---

- -

35,971

5 8

- -

397

4 5

57,821

86

- -

- -

- -

- -

---

6,923

90

79,166,215

37

4,991

1 8

- -

- -

- -

93,696

7 7

- _—

1,130,990

81

24,134,756

41

1,591,679

63

- -

300,902

---

2,862

47

- -

105,891

27

807,957

14

100,297

6 3

• _ _

- -

---

--------

---

1,913

2 6

171,930

8 1

24.886

5 1

_ _

_

- -

- -

- -

- -.

13,389

04

614,757

6 5

60,837

5 6

- -

53,675

9 4

---

- -

— -

45,819

98

2,688,040

5 0

392

5 0

- -

2,303,564

20

— -

-r— -

- -

75,721

1 8

2,482,631

7 G

—-

77

97

_ _

_

_‘ _

_

- -

- -

_ _

- -

- -

1,278

9 1

_ _

_

- -

- -

- -

- -

- -

3,713

79

283

43

2,019

6 9

14,362,695

6 7

14,372

1 5

718,116

3 1

_ -

4,303,515

6 5

21,876,239

40

13,206,725

24

1,292''

5 4

- -

538,107

20

- -

---

- -

- -

---

1,040,288

44

308,904

93

1

10

23

10

2 3

3319 4

296

22

72so

_ _

_

- -

_

- -

- -

---

166,522

86

166,522

86

- -

- -

40,157

3 3

- -

46,116

9 0

_ _

_

_ _

_

---

- -

---

- -

161

8 6

_ _

__

- -

- -

50,662

66

13,898

9 1

28,385

42

1,558.110

34

1,105,154

25

_ _

_

___

_

- -

- -

---

90,714

53

233,830

33

71,992

82

_ _

_

_ _

_

345,848

4 1

- -

32,982

i 2

4,498,645

70

4,920,031

99

775,021

is

_ _

_

_ _

_

_ _

_

112,703

43

- -

222,895

5 5

342,458

07

66,097

37

_

_

__

_

___

___

_ _

_

__''__

- -

---

89

36

760

1 1

__

_

__

J_

___

_

_ _

_

- -

- -

- -

69

127,113

20

_ _

_

70,894

_

_ _

- -

- -

1,364

08

72,583

4 0

1,016

20

14

i. 6

— —

— —

651

71

1 6

2,376

9 1

300

__

Z

9,917

06

( I

24,555

98

- -

_ _

_

2,402,301

1 8

- -

193,887

99

- -

345,680

96

3,409,273

4 5

3,345,246

66

1,475,315

44

----

2,540

64

3,050

68

1,494,848

97

110,689

96

540,739)80

21,013,142)64

21,899,905

41

4,559,625

18

i £>0, i 53

08

17,735,039

88

180,871,730(62

24,373,187

68

- 320 —

Transport

Karolinska mediko-kirurgiska institutet....................

Konsistorierna och. elementarläroverken .............

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden .................

Seminarium för bildande af lärarinnor.....................

Folkundervisningens normalskola..............................

Tekniska högskolan ..............................................

Tekniska läroverken................................................

Gymnastiska centralinstitutet .............................

Medicinalstyrelsen med hospitalsvården...................

Allmänna barnbördshuset .......................................

Veterinärinstitutet ...................................................''..

Vete J inärinrättningen i Skara....................................

Svenska akademien ..................................................

Vetenskapsakademiens statsmedel.........................

» egna medel........................

Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien .......

Akademien för de fria konsterna.................................

Musikaliska akademiens statsmedel ...........................

» » egna medel........................

Allmänna institutet för döfstumma.............................

Kongl. institutet för blinda .......................... ..........

Läroanstalterna för öfverårig^, döfstumma .................

Drottninghuset.........................................................

Kongl. Serafimerlasarettet.........................................

Allmänna hospitals- och barnhusfonden ...............

Danviks hospital........................................................

Stockholms allmänna barnhus... . ............................

Domkyrkorna............................................................

Bibelkommissionen.............................................,______

Civilstatens pensionsinrättning.....................................

Arméns pensionskassa...............................................

Amiralitetskrigsmanskassan .......................................

i Handelsflottans pensionsanStalt .................................

j Statens jernvägstrafiks pension sinrättningar...............

Telegrafverkets d:o .................

Folkskolelärarnes d:o .................

Elementarlärarnes pensionsinrättning...........................

Presterskapets enke- och pupillkassa...........................|

| Summa |

T i 1 -

Kontant be-hållning-.

Fastigheters

värden.

Behållning af in
ventarier in. m.

Behållning af
spanmål m. m.

11,785,290

1

i12

3,130,471

99,967,389

08

89,369

4 3

137,662

.7

1

!

5,997

1

50

- -

_ __

i

j

307

7 5

131,121

31

29,170

24

-1

85,000

11,200

j _ _

_!

11,401

0 1

- -

_ _

_

_ _

20,705

53

- -

13,404

14

1,275

61

- -

_

___

_

_ _

_

67,428

5 0

- -

42,161

61

—__

—:

200.000

7,500

— _

_

2,147

7 1

---

_ _

_

_ _

__

124

53

- -

— —

35,826

82

747,443

87

_ _

1

56,772

08

277,500

505,882

40

_ _

_

2,191

9 5

14,951

26

- -

258

2 5

- -

_ _

__

___

_i

380

62

- -

___

" .

_ _

_j

1,551

66

267,439

29,156

29

— —

—;

1,351

64

- -

3,835

34

_ _

_!

5,136

22

- -

3,752

33

37,500

395

24

_ _

_

26,911

34

— —

-j

- -

- -

_ _=.

_j

19,924

44

112,830

__

3,125

47

35,938

9 2

809,117

28

35,155

31

_ _

17,049

9 9

---

206,203

42

_ _

!

21

20

- -

- -

_

_ _

44,595

26

176,438

89

- -

_ _

!

31,202

82

45,000

- -

_ _

1

49,936

46

9,601

12

- -

_: _

392

5 1

-- -

___

67,187

47

447,609

io!

- -

_____

35,022

93

_ _

_ _

41,339

5 7

180,000’

_ _

1,232

Öl

- -

.:_ _

41,165

79

136,000j

3,106

32

12.566,439

97

6,045,6271

7 0|

101,602,003

2 oj

92,494!

9 0

- 321

gångar.

Behållning af
bergsefiekter
m. m.

Utlånta medel.

Utestående

uppbörd.

Förskott.

Anmärkta
poster och
proprie-balanser.

Fordringar.

Summa.

Skulder.

540,739

80

21,013,142

64

21,899,905

41

4,559,625

1 8

150,753

08

17,735,039

88

180,871,730

62

24,373,187

4 A1

68

- -

3,775,815

Öl

201,299

1 2

4114,777

30

603,098

48

80

180,448

- -

2,105

93

188,551

43

---

3.000

- t-

- -

- -

292

so

163,891

80

115,650

93

28,114

3 1

350

40

124,664

7 1

15,143

90

109,729

50

- -

- -

1,155

74

122,286

25

- -

— —

97,925

58

132,035

25

1,445

35

1,275

6 1

179

11

_ —

65,725

28

- -

5,670

04

20,837

79

5,754

58

207,577

so

39,021

18

185,158

77

- -

121

25

- -

479

8 9

393,259

91

15,627

51

2,147

7 1

- -

20,050

—. __

20,174

5 3

QA

7,035

64

790,306

3 3

8,954

84

96

1,285,923

7 1

7,505

20

- -

27,376

37

2,160,959

76

805,712

Öl

— —

25,039

50

- -

27,231

45

4,275

98

233,564

50

- -

1,907

80

- -

2,867

95

253,291

5 1

---

— —

-----

258

25

1,125

27

---

189,971

- -

1,125

27

846

52

192,323

41

181,178

2 0

308,339

43

3,260

0 7

609,746

45

163,045

2 8

130,724

84

191

7 6

136,103

5 8

128,071

68

5,136

22

---

---

154,125

2,761

06

198,533

63

2,144

32

1,256,169

96

- -

70

- -

3,187

5 0

f 1,286,338

8 0

1,286,338

80

--—

- -

20,980

Öl

20,980

Öl

127,205

50

- -

- -.

- -

24,843

86

287,929

27

9,979

93

---

2,335,583

79

98,484

75

3,314,280

0 5

1,904,092

39

265,939

83

106,190

1 1

595,383

3 5

378,079

46

-

21

20

---

- -

8,701,086

21

---

116

78

- -

25,207

8 5

8,947,444

99

10,344

8 6

3,692,047

05

- -

167,431

74

- -

1,101,732

1 4

5,037,413

75

360,874

96

2,165,200

50

104,757

07

2,329,495

15

352,958

75

- -

504,349

50

7,782

91

512,524

92

1,133

33

- -

3,162,979

44

-

95,378

02

3,773,154

03

169,708

9 1

- -

805,472

96

- -

---

- -

836,163

08

1,676,658

97

19,671

69

- _

3,799,585

42

59,850

47

4,080,775

46

67,326

98

- -

737,480] so

18,020

98

756,733

79

1,761

83

3,114,1181.33

---

45,486

47

3,339,876

9 1

15,087

26

540,739

80

58,474,016 36

21,899,905

41

4,743,573

26

171,590 87

20,538,882

63

226,675,274

1 6

31,035,713

63

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

41

- 322 —

Sammandrag öfver kostnader för komitéer, för Indika utgifter
afförts i 1881 års räkenskaper.

På sätt vid föregående revisionsförrättningar egt ram, få Revisorerne har
nedan meddela ett sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, for hvilka utgifter
blifvit åbörda i räkenskaperna för revisionsåret:

Komitén för reglering af de förvaltande ernbetsverkens
och myndigheternas löneförhållanden:

År 1877 af extra statsanslaget till ersättande
af åtskilliga af Statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, tillhörande 7:de hufvudtiteln 8,537: —

År 1878 af dito dito till dito af dito dito ...... 13,590: 75.

År 1879 af dito dito till dito af dito dito ...... 18,685: 57.

År 1880 af dito dito till dito af dito dito ...... 19/432: 78. 60,246:10.

År 1881 af dito dito till dito af dito dito .........................1;L’509: 36-

71,755: 46.

Komitén för afgifvande af förslag till ändringar
i sjölagen:

År 1878 af besparihgarne på 1877 års extra

statsanslag till Nya lagberedningen ............

År 1879 af extra statsanslaget till bestridande

af kostnaderna för Nya lagberedningen ......

År 1880 af dito till dito af dito för dito .........

År 1881- af dito till dito af dito för dito ......

1,230: 13.

7,891: 82.

6,016: 02. 15,137: 97.

................. 8,816: 83. 23,954: 80.

Transport 95,710: 2 6.

— 323

Transport 95,710: 26.

Komitén för afgifvande af plan för likformig uppställning
af grammatika läroböcker:

År 1879 af 8:de hufvudtitelns reservationer å

anslag till elementarläroverken ..................... 1,300:

År 1880 af dito dito å dito till dito.................. 3,842: — 5,142: —

År 1881 af dito dito å dito till dito.................. 2,997: 75.

» » af dito dito allmänna besparingar...... 600: — 3,597: 75. 8,739:7 6.

Komitén för verkställande af undersökning rörande ,
förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut: År

1879 af extra statsanslaget till ersättande
af åtskilliga af Statskontoret förskottvis bestridda
utgifter, tillhörande 6:te hufvudtiteln
År 1880 af dito dito dito dito, tillhörande 6:te

hufvudtiteln .....................................................

År 1881 af dito dito dito dito ........................

Skatter egleringskomitén:

År 1880 extra statsanslaget för bestridande af kostnaderna

för komitén........................................................................... 67,695: 82.

År 1881 dito dito dito .......................................................... 72,092: 58. 139,788: ro.

Komitén för utarbetande af förslag till undervisningsplaner fou
tekniska söndags- och aftonskolor:

År 1880 af 6:te hufvudtitelns allmänna besparingar ........

År 1881 af 8:de dito dito ........

Stuterikommissionen:

År 1880 af 6:te hufvudtitelns anslag till rese- och trakta

mentspenningar .................................................................

År 1881 af dito dito till dito ..............................................

444: —

480:6 3. 924:63.

Transport 251,634: 92.

735: —

420:— 1,155: —

4,518. 85.

45: 93. 4,564:78.

.................. 752:10. 5,316: 88.

Transport 251,634: 92.

Komitén för utarbetande af förslag till ny tulltaxa:

o

År 1880 af 7:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter...... 15,542: 05.

» 1881 af 8:de dito dito till allmänna läroverken

(vikariatsarfvoden och oförutsedda behof) ........................ 142: —

Komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållning sbesvärets ordnande på landet:

År 1880 af extra statsanslaget till ersättande af åtskilliga
af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande

fide hufvudtiteln .................................................................. 12,818: 90.

År 1881 af dito dito dito ..................................................... 5,757: 01.

Komitén för dofstumme-undervisning ens ordnande:

År 1880 af extra statsanslaget till ersättande af åtskilliga
af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande
8:de hufvudtiteln
År 1881 af dito dito dito

Komitén för afgifvande af förslag till annan plats för lifrustkammaren: o År

1881 af 8:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter ........................

Komitén för Utarbetande af förslag till stadga rörande sinnessjuka:

o

År 1881 af 8:de hufvudtitelns allmänna besparingar..............................

Komitén för undersökning angående stämpelpapper saf giften:

År 1881 af extra statsanslaget till ersättande af åtskilliga af Statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande 7:de hufvudtiteln

Summa

7,852:n.
176: ro.

15,684: 05.

18,575:91.

8,028: 81.

1,450: —

1,564: —

9,047: 26.
305,984: 9Å

— 325 —

Revisorerne, hvilka jemlikt 7 § i den för dem gällande instruktion hafva
till åliggande att uppgöra jemföringstabeller emellan statsinkomsternas beräknade
och influtna belopp under revisionsåret samt emellan de i stat uppförda anslagen
och de verkliga utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott och brist, få i sådant
hänseende afgifva följande, på det af Kongl. Statskontoret upprättade kapitalkonto
till rikshufvudboken för år 1881 grundade tabell:

326

Jemföringstabeller emellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under revisions -

Debet.

Statsverkets inkomster (se kapitalkonto fol. 54—56):

Ordinarie inkomster ...........................................

Bevillning»:.....................................................

Bankovinstmedel............................ .......

Utgiftsanslagen enskildt tillhörande uppbördsmedel:

Ordinarie staten...........................................

Extra ordinarie d:o .....................................

Afgår brist

Summa

Återstå

Debi

Enligt riksstaten
påräknade.

18.760.000

56.050.000
1,185,000

74,995,000

74,995,000

Afkortade.

518,000

197,684

715,684

715,684(57

Kredit.

Riksstatsutgifterna (se kapitalkonto fol. 76—77):

a) Utgående från Statskontoret:

Ordinarie staten.........................................................................

Extra ordinarie d:o ...................,.........................................

b) Utgående från Riksgäldskontoret: _ _ _

Riksdags- och revisionskostnader jemte aflöning samt annuiteter och

räntor .................................................................... ■

Till betäckande af brist i föregående statsregleringar (se kapitalkonto pag. 19).

Till

Reservation

från år 1880.

Anslag, anvi-sade på 1881
års riksstat.

Omföring

från diverse

fonder m. m.

8,849,602

4,474,659

69

58

67,010,472

4,713,528

10,898,324

2,372,675

59

41

440,336

150,107

94

62

Summa

Afgå besparingar och omföringar ...............................................

13,324,262

27

74,995,000

590.444

301.444

56

56

Återstå

13,324,262

27

74,995,000

289,000

8,877,750: 69.
1,615,753: 08.
7,261,997: 61.

Då från netto öfverskott å statsverkets inkomster...........................................................

Afräknas netto brist i riksstatsutgifterna ......................................................................

Uppkommer det till fonden för reserverade medel omförda belopp (se kapitalkonto pag. 16)

— 327

året samt emellan de i stat uppförda anslagen och de verkliga utgifterna för samma tid.

terade.

a

Summa.

Krediterade.

Öfverskott tillkommande

Odisponib

Odisponibla
den 1 Maj

1881.

Enligt räken-skaperna ut-görande.

Omföring från

diverse

fonder.

Brist att ersättas af

#

Särskilda ut-giftsanslag.

Fonden för re-serverade
medel.

den 1 Maj

1882.

Särskilda ut-giftsanslag.

Fonden för re-serverade
medel.

521,605 oi
690,105 11
__ _ j_

983,444 65
46,753)64

3,514,712

5,454,328

15

25

794,014

211,682

16,272

15

74

24

24,108,331

61,603,800

1,185,000

949,716

46,753

64

34

89

64

724,921

201,219

4,313

34

90

14

15,872,114

61,402,580

1,185,000

945,403

46,753

65

44

75

64

7,417,238

35

2,767

59

91,289

71

2,191,908

41

8,969.040

91,289

40

71

1,021,969

13

87,893,602

91,289

51

71

930,454

38

79,451,852

48

7,417,238

35

2,767

59

91,289

91,289

71

71

2,191,90841

8,877,750

69

1,021,969

13

87,802,312|80

930,454

38

79,451,852|48

7,417,238

35

2,767

59

__ -

s position.

Besparing i
statsregleringen.

Utgiftsanslag
enskildt tillhörande
uppbördsmedel.

Statsverkets

inkomster

påföras.

Omföring till
diverse fonder
m. m.

Reservation

Statsverkets

inkomster

godtgöra.

Brist i stats -

utgifter.

Summa.

regleringen.

980,198

980,198

— 328 -

Vid sistförflutna riksdag föreslog Kong! Maj:t en förhöjning af förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. på sjette hufvudtiteln från
117,376 kronor till 165,822 kronor, anförande såsom skäl härför, att verkliga utgifterna
för nyssnämnda ändamål år 1879 uppgått till 188,026 kronor 54 öre, år
1880 till 161,246 kronor 35 öre och år 1881 enligt af Statskontoret uppgjord förslagsberäkning
till 171,011 kronor.

Statsutskottet tillstyrkte förhöjningen och bifogade tillika en tabell öfver
anslagets fördelning på landsstaterna och några under hufvudtiteln lydande verk,
som erhållit del af det samma under åren 1879—1881, af hvilken tabell framgick, att
länsstyrelsernas utgifter för expenser under år 1879 vexlade mellan 1,965 kronor
13 öre och 7,775 kronor 31 öre, under år 1880 mellan 1,913 kronor 28 öre och
7,230 kronor 31 öre samt under år 1881 mellan 2,280 kronor 63 öre och 7,873
kronor 33 öre.

Första Kammaren biföll Kongl. Maj:ts förslag, men i Andra Kammaren
föranledde det samma en öfverläggning, under hvilken framhölls den betydliga
skilnad, som egde rum mellan de särskilda landsstaternas expenser, och derjemte
uttrycktes af de fleste talare den önskan, att en utredning af förhållandet måtte af
Statsrevisorerne verkställas; och blef den ifrågasatta förhöjningen, för tillfället
afslagen.

Vid sedermera skedd gemensam omröstning afgaf äfven flertalet sina röster
för afslag.

Med anledning af hvad sålunda förefallit hafva Statsrevisorerne så mycket
mera känt sig manade att villfara den inom Andra Kammaren yttrade önskan att,
i den mån det för dem varit möjligt, fullgöra den ifrågasatta utredningen, som de
flera gånger förut sett sig föranlåtna att anmärka oregelbundenheter i afseende på
expensmedlens användande.

Vid närmare granskning hafva Revisorerne emellertid funnit expensanslagens
öfverskridande icke allenast ega rum å sjette hufvudtiteln, utan äfven å de flesta
andra hufvudtitlar. Och med anledning häraf hafva de ansett sig uppfordrade ,att
taga frågan angående expensmedlen i sin helhet uti öfvervägande.

Det första, som här visat sig angeläget, har varit att erhålla ett statistiskt
material, som kunnat lemna en öfversigt öfver ämnet och gifva någon vägledning
vid dess bedömande. För detta ändamål hafva åtskilliga tabeller blifvit utarbetade;
och finnas de här nedan i berättelsen intagna.

Af Tab. I finner man dels beloppet af de förslagsanslag, som på de
särskilda hufvudtitlarne under åren 1870—1884 uti statsregleringarne blifvit uppförda
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., dels de särskilda belopp, med
hvilka nämnda anslag under åren 1870—1881 blifvit öfverskridna, dels i tabellen

- 329 —

vidfogade noter de besparingar, som å de samma kunnat göras — allt enligt statsregleringarne
och de för samma år särskildt utgifna kapitalkonti. Af denna tabell
framgår derjemte, att de sammanlagda anslagen från år 1870 till 1884 ökats från
204,176 kronor 12 öre till 366,612 kronor, äfvensom att de från åren 1870 till 1881
blifvit öfverskridna med sammanlagda belopp från 81,151 kronor 12 öre till
149,560 kronor 81 öre, hvaremot besparingarne varit jemförelsevis obetydliga.
Fastän anslagen sålunda gång efter annan af Riksdagen blifvit höjda, hafva de
dock visat en ständig tendens att öfverskridas med betydliga belopp.

De på denna tabell förekommande expenser äro emellertid icke de enda,
som förefinnas uti statsregleringen. Ty tabellen upptager blott nämnda slags
utgifter för de verk och inrättningar, som från ofvan omförmälda anslag erhålla
sina expensmedel och å hvillca förteckning uti Tab. II meddelas. Men dessutom
finnas åtskilliga verk, som hafva egna expensmedel, Indika uti deras särskilda
anslag ingå. Revisorerne hafva emellertid blott delvis kunnat utröna, Indika
dessa verk och inrättningar äro, samt beloppen af deras expenser; och meddelas
uppgift härå i Tab. IV. Bland öfriga verk, inrättningar eller korporationer,
som, för så vidt Revisorerne hafva sig bekant, hafva särskilda medel för expenser,
må exempelvis nämnas allmänna läroverken, folkskolelärareseminarierna, konsistorierna,
hospitalen, åtskilliga militära korporationer m. fl.

Så väl expensmedlens ansenliga belopp, uppgående för närvarande sannolikt
till betydligt öfver en million kronor, som deras hastiga stigande och ständiga
öfverskridande, hafva föranledt Revisorerne att söka efterforska orsakerna härtill
samt undersöka, huruvida icke möjligtvis oregelbundenheter egt rum, genom
hvilkas häfvande besparingar skulle kunna göras. För detta ändamål hafva de
fördelat expenserna för år 1881 i vissa rubriker, hvilken fördelning återfinnes uti
Tab. II och III, hvarvid dock må anmärkas svårigheten att finna fullt lämplig
och följdrigtig indelningsgrund. *

Enligt dessa tabeller fördelas expensmedlen emellertid i anslag till

skrifmaterialier, innefattande papper af olika slag, kuyerter, bläck,
pennor m. m.,
tryckning och inbindning,
annonsering,

renhållning och städning,
renskrifning,

tidningar och statskalendrar,
ved och

diverse, hvilken sistnämnda post, i följd af nyssnämnda svårighet att uppställa
fullt lämplig indelningsgrund, i sig måst innefatta jemförelsevis
betydliga belopp.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

42

— 330 —

Fastän Revisorerne vid granskning af de särskilda räkenskaperna för expensmedlen
under den korta revisionstiden icke lyckats så djupt intränga i detaljerna
af de särskilda utgifterna, som varit nödvändigt för ett bestämdt omdömes afgifvande,
bär det dock synts dem mycket sannolikt, att åtskilliga oregelbundenbeter
och förbiseenden egt rum, genom hvilkas undvikande betydliga besparingar till
statsverkets fromma skulle kunna åstadkommas.

Såsom allmän anmärkning torde kunna gälla, att de särskilda verken och
inrättningarne gjort hvar för sig inköp af behöfliga föremål, samt detta icke sällan
i mindre poster och på olika tider, hvarförutom inköpen ofta förrättats af underordnade,
hvilka icke alltid i främsta rummet sett på statens bästa. Klart är, att
härigenom ett icke obetydligt slöseri med statsmedel blifvit föranledt. Det har
synts Revisorerne påtagligt, att om inköpen af samma föremål kunde ske i stor
skala, vare sig efter föregången täflan mellan olika leverantörer, eller medelst särskild
öfverenskommelse, eller efter beställning, samt föremålen derefter fördelades
på de särskilda verken och inrättningarne, så skulle derigenom en stor besparing
lör statsverket kunna åstadkommas. Att sådant ganska väl låter sig göra, skulle
kunna ådagaläggas genom anförande af enskilda fall, hvilka utgöra berömvärda
undantag från det allmänna förfaringssättet.

Ofvan antydda sätt för inköpet borde i främsta rummet kunna tillämpas
vid anskaffandet af skrifmaterialier. Sedan årsbehofvet för de särskilda verken, af
cheferne vederbörligen granskadt, å viss tid blifvit uppgifvet till en eller flere
dertill utsedda myndigheter, kunde de samma sedermera ombesörja inköpen eller
anskaffningarne så tidigt, att de behöfliga materialierna före användningen kunde
utdelas. Hvad särskild! beträffar papper af olika slag, kunde beställningar hos
pappersbruken på förhand verkställas, då säkerligen, i anseende till de störa
qvantiteterna, pris skulle kunna erhållas, som icke komme att stå i något förhållande
till de närvarande. Med kännedom om'' det slöseri med papper, som å flera
håll eger rum, vore icke heller olämpligt, om det samma vid bruken åsattes statens
stämpel, så att det icke för annans räkning kunde användas. Exemplet härtill är
gifvet af Stockholms kommun, som både beställer papper i stor skala och låter
förse det med stadens stämpel, hvarigenom en icke obetydlig förminskning i
pappersförbrukningen lärer åstadkommits. För dylika inköp i stor skala af öfriga
skrifmaterialier torde icke heller hinder kunna uppstå.

Med afseende på åtgången af skrifmaterialier kunna Revisorerne icke underlåta
att fästa uppmärksamheten å den olika förbrukning deraf, som, enligt hvad
Talj. II och III utvisa, under revisionsåret egt rum vid de i tabellerna upptagna
verken och i synnerhet hos länstyrelserna, der den samma vexlar mellan 254
kronor 19 öre för Södermanlands län och 2,075 kronor 2 öre för Skaraborgs län.
Om orsakerna till dessa olikheter hafva Revisorerne icke kunnat skaffa sig upplysning;
men har det förefallit dem, som om de i någon mån skulle kunna häfvas,

om bestämda föreskrifter i afseende på förbrukningen blefve utfärdade. Såsom
öfriga exempel på oregelbundenheter i detta afseende må hänvisas till de här ofvan
i revisionsberättelsen uti § 7 under rubriken Kong! Arméförvaltningen och § 1
under Kong! Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader intagna yttranden.

Äfven med afseende på rubriken tryckning och inbindning hafva Revisorerne
icke kunnat undgå att fästa uppmärksamheten vid de olika belopp, som enligt
Tab. II och III derför utgå vid de särskilda verken och i synnerhet vid länsstyrelserna,
der de vexla mellan 990 kronor 32 öre för Gotlands län och 4,028
kronor 59 öre för Jönköpings län. Äfven i detta afseende förefinnes behof af noggrannare
föreskrifter. Hvad beträffar de dryga belopp, hvilka för denna post utbetalas
af åtskilliga andra verk, såsom t. ex. enligt Tab. II för Justitiedepartementet,
Kommersekollegium, Finansdepartementet, Medicinalstyrelsen m. fl., så
torde de samma härleda sig från det- omfattande statistiska tryck, hvithet af dem
ombesörjes. Med anledning deraf anse sig Revisorcrne böra erinra om den anmärkning
rörande det statistiska trycket i allmänhet, som af 1878 års Revisorer gjordes
(se revisionsberättelsen sid. 72 o. f.), och hvilken afsåg uteslutande från trycket af
primäruppgifterna och åtskilliga mindre behöfliga tabeller, genom hvilkas införande
utgifvande! onödigtvis försenades och fördyrades; och framhölls deremot nyttan af
en utvidgning af det s. k. sammandraget af den officiella statistiken. I afseende
å kostnader för inbindning hänvisas exempelvis till § 4 här ofvan under
rubrik Kong!. Utrikesdepartementet.

Under rubriken annonser yppa sig äfven i afseende å de utgifna beloppen
olikheter, som Revisorerne icke tilltro sig att förklara, men hvilka, t. ex. i afseende
på länsstyrelserna (se Tab. III), vexla så betydligt, att kostnaderna för Södermanlands
län blott uppgå till 10 kronor 36 öre, under det att de för Vesterbottens
län uppgå till 552 kronor 9 öre; hvaraf synes framgå, att äfven med afseende å
denna utgifts begränsande särskilda föreskrifter blifva nödvändiga. Revisorerne
anse sig icke kunna underlåta att påpeka, hurusom annonskostnaderna sannolikt
i icke ringa mån skulle kunna nedbringas, om priset för annonser i Post- och
Inrikes Tidningar nedsattes, hvithet desto hellre skulle kunna fordras, då denna
tidning åtnjuter förmånen af alla legala annonsers införande.

Under rubriken renhållning och städning förekomma äfven poster, som
väsentligen omvexla hos olika verk, såsom t. ex. enligt Tab. III inom länsstyrelserna
från 20 kronor 51 öre till 290 kronor; hvadan i afseende på dem samma
anmärkningar kunna göras, som rörande de föregående. Dessutom anse sig Revisorerne
böra uttrycka den åsigten, att renhållningen och städningen m. fl. liknande
förrättningar i vida högre mån borde kunna förrättas af verkens vaktbetjente,
än som nu tyckes vara förhållandet, då, så vidt af räkenskaperna framgår,
för hvarje den minsta extra förrättning särskilda personer, ofta för ganska högt
pris, måste legas, såsom för skurning, fönsterinsättning m, in. Såsom exempel på

- 332

de oregelbundenheter, som i detta hänseende kunna ega rum, må erinras om den
anmärkning rörande detta ämne, som här ofvan i afseende på Arméförvaltningen
blifvit gjord.

Af Tab. II och III framgår, att i afseende på de olika verkens befogenhet
att bekosta renslcrifning mycket vexlande åsigter förefinnas. I somliga verk
tyckes all renskrifning förrättas af de lägre eller extra ordinarie tjenstemännen, då
deremot inom andra särskilda renskrifvare anlitas. För länsstyrelserna vexla kostnaderna
för renskrifning mellan 24 kronor 66 öre för Örebro län och 2,053 kronor
95 öre för Göteborgs och Bohus län. Enligt hvad Revisorerne tro sig veta, begagnas
vid några länsstyrelser hektografer. Förenämnda olikheter synas antyda,
att äfven i afseende på denna utgift bestämda föreskrifter saknas.

Samma olikhet i åsigter, som i afseende på föregående rubrik, synas äfven
enligt Tab. II och III råda angående de särskilda verkens och inrättningarnes
behof af tidningar samt stats-, adels- och stadsJcalendrar. Tab. V meddelar uppgift
på det antal af hvarje slag, som af åtskilliga der uppgifna verk anskaffats.
Under det Nedre justitierevisionen behöfver 18 Posttidningar, kan Landtförsvarsdepartementet
åtnöja sig med 1; och under det för Arméförvaltningen erfordras 15
statskalendrar, är för Statistiska centralbyrån 1 tillräcklig'' o. s. v. Likaså förmärkas
i afseende på länsstyrelserna åtskilliga olikheter. — Äfven här synas
följaktligen närmare föreskrifter behöfliga. — Såsom exempel å oregelbundenheter
i detta hänseende få Revisorerne åberopa de här ofvan i berättelsen
intagna framställningar under rubrikerna: Statsanslaget till reparationer å Stockholms
slott m. fl. för de Kongl. hofven upplåtna byggnader, § 1, Kongl. Utrikesdepartementet,
§ 4, Kongl. Civildepartementet, § 1, Kongl. Lotsstyrelsen, § 1,
och Kongl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, § 1.

Upprepade gånger hafva föregående års Revisorer sett sig nödsakade att
anmärka den allt för stora vedförbrukning, som inom åtskilliga verk och inrättningar
egt rum, äfvensom de vexlande och stundom dryga pris, som för bränsle
blifvit erlagda. För att bilda sig ett ungefärligt begrepp angående förhållandet i
sin helhet, hafva Revisorerne låtit uppgöra bifogade Tab. VI, hvilken utvisar
bränsleförbrukningen och vedprisen under revisionsåret vid de särskilda länsstyrelserna
och vid åtskilliga öfriga verk. Af Tab. III framgår derjemte, att
kostnaderna för ved hos länsstyrelserna vexla mellan 102 kronor för Gefleborgs län
och 1,404 kronor för Örebro län. Särskilda anmärkningar i afseende på enskilda
oregelbundenheter skulle äfven kunna framställas, såsom t. ex., att bränsleförbrukningen
i vissa fall otvifvelaktigt varit för stor, att vedinköpet ofta öfverlemnats
åt vaktbetjente, som betalt allt för höga pris, att vedhållningen blifvit utarrenderad
till viss person för bestämd summa, att vedpenningar blifvit utlemnade
åt vissa tjensteman i stället för ved in natura m. m. Men Revisorerne hafva
derjemte funnit, att statsverkets kostnader för bränsle uppgått till så stora belopp,
att frågan om deras nedsättande måste betraktas i sin helhet, och dess lösning

333 —

anses särdeles maktpåliggande med afseende på åvägabringandet af besparingar i
statsförvaltningen. De tveka derför icke att uttala den öfvertygelsen, att i afseende
på vedinköp och vedförbrukning ett visst system borde iakttagas, som kunde
befrämja nyssnämnda ändamål. Om i något fall det ofvan antydda förfaringssättet
medelst inköp af förbrukningsartiklar i stor skala bör fullföljas, så borde
det vara med afseende på vedanskaffningen. Med nutidens kommunikationer till
lands och sjös borde dock hvarken svårigheter eller drygare kostnader kunna
hindra forslingen af ved från en landsort, der bränsle är billigare, till en annan,
der det är dyrare. Jernvägstrafikstyrelsen har i det hänseendet föregått med
godt exempel. Den anskaffar ved, der den faller sig billigast, och fördelar den
sedermera på de olika stationerna. Det är svårt att inse, hvarför icke samma förfaringssätt
skulle kunna iakttagas af samtliga öfriga statens verk och inrättningar,
sedan behofvet blifvit i tid uppgifvet hos den eller de myndigheter, hvilka förordnas
att öfvertaga anskaffningen, forslingen och fördelningen. Angeläget vore
äfven, om en viss norm för förbrukningen kunde uppställas. Utan att förbise
de skiljaktigheter, som kunna uppkomma genom lokalernas olika beskaffenhet
eller vintrarnes och breddgradernas olika temperatur m. fl. inverkande omständigheter,
hafva Revisorerne dock förestält sig, att man i allmänhet skulle kunna
uppställa lokalernas kubikinnehåll eller antalet eldstäder såsom förbrukningsgrund.
Hvad som enligt den sålunda antagna grunden på olika ställen kunde befinnas
för litet eller för mycket, borde snart med ledning af erfarenheten
kunna berigtigas. Och skulle på något ställe ett plötsligt behof af något ökad
qvantitet erfordras, torde derstädes svårigheter till dess skyndsamma fyllande icke
vara att befara. Af vigt för bränslebesparingen vore slutligen, att reglering af
bränsleåtgången icke anförtroddes åt vaktbetj eningen utan åt särskild derför ansvarig
tjensteman inom hvarje verk eller inrättning, enär för närvarande vedförbrukningen
i allmänhet temligen godtyckligt och utan kontroll bestämmes af
den förstnämnda.

Under rubriken diverse inbegripas utgifter för ljus, gas, fotogen, telegramafsändning,
frakt, expresser, böcker, inventarier m. m. Särskildt anmärkningsvärda
måste förefalla de olika grunder, efter hvilka böcker och tidskrifter inköpas;
Under det man hos somliga verk kan spåra, att denna utgift strängt begränsas
och endast eger rum för de arbeten, som med afseende på embetsverksamheten
kunna anses oundgängligen behöfliga, finner man andra, der icke allenast inköpen
ske utan afseende på detta ändamål, men äfven en tendens yppar sig att bilda särskilda
bibliotek, utan att sådana genom något verkligt behof kunna betingas. — Såsom
exempel på de oregelbundenheter, som i afseende på omförmälda utgifter under
rubriken »diverse» egt rum, må Revisorerne hänvisa till de anmärkningar, som
blifvit af Revisorerne under redogörelserna för de särskilda anslagen gjorda dels
rörande bokinköp i Utrikesdepartementet, dels i afseende å samma slags inköp vid

— 334 —

Krigsakademien å Karlberg, dels angående de vid Justitiekanslersembetet och
Arméförvaltningen förekommande utgifter för förseglingsljus, dels ock beträffande
de vid Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien gjorda utgifter till ersättning
åt vaktmästare, åt tjenstemännen för resor, m. m.

Slutligen anse sig Revisoreme böra erinra, att i anseende till så val den
korta tiden för deras samvaro som ock deras sysselsättning med öfriga ärenden.,
hvilka påkallat deras uppmärksamhet, den utredning rörande expensmedlen, som
Åstadkommits, icke kunnat på långt när blifva så fullständig, som ämnets vigt påfordrat,
hvarjemte de anse sig böra framhålla, att en ytterligare och noggrannare
undersökning af expensmedlens användande skulle vara så mycket .mera önskvärd,
som derigenom sannolikt betydliga besparingar för statsverket skulle kunna föranledas.
Af hvad ofvan blifvit utrönt tro sig Revisorerne likväb redan nu kunna
draga den slutsats, att dylika besparingar borde kunna åstadkommas derigenom,

att skrifmaterialier uppköptes i stor skala och fördelades efter uppgifvet behof
på statens verk och inrättningar;

att samma förfarande, iakttoges med afseende på bränsle och lysmaterialier;
att allt för statens räkning behöfligt papper stämplades;
att det statistiska trycket i möjligaste mån inskränktes;
att bestämdare föreskrifter i »afseende på inköp af böcker, kalendrar, tidningar
och tidskrifter, samt för annonsering och användandet af särskilda biträden för
renskrifning utfärdades;

att anordningar vidtoges till inskränkande af kostnaderna för annonsering; samt
att noggrannare kontroll öfver vaktbetjente iakttoges med afseende på bränsleförbrukning,
renhållning, städning och klenande förrättningar.

- 335 —

\''

336

fab. I.

Tablå öfver de för nedannämnda år å de särskilda liufvudtitlarne uppförda anslag till »skrif -

1870.

1871.

1872.

1873.

1874.

1875.

Andra hufvudtiteln:

Statsanslag ..........................

23,934

52

29,898

52

29,898

62

29,948

52

29,998

52

30,049

21

Öfverskridet med..................

Tredje hufvudtiteln:

5,193

81

506

01

1,378

63

2,511

06

11,025

76

3,195

42

Diplomatiska utgifter:

43,600

Statsanslag .......................

50,000

50,000

48,000

48,000

--

48,000

Öfverskridet med ............

Konsulsstaten:

24,364

20

3,688

28

- -

*)

28,921

08

- -

2)

1,725

14

Statsanslag ........................

- -

- -

8,000

8,000

8,000

9,000

Öfverskridet med ............

3)

142

89

1,538

78

41

Fjerde hufvudtiteln:

Arméförvaltningen in. fl.

verk:

Statsanslag ........................

8,770

_

8,770

__

8,770

__

8,770

__

8,770

_

8,770

_

Öfverskridet med ............

Departementets kansliexpe-

1,083

32

3,791

79

2,623

25

4,031

83

5,550

53

7,589

83

dition:

Statsanslag ......................

2,834

68

2,834

68

2,818

34

2,818

34

2,774

18

2,735

26

Öfverskridet med ............

“)

7)

389

05

160

43

466

16

Femte hufvudtiteln:

Förvaltningen af sjöärendena:

Statsanslag ........................

5,000

5,000

4,000

4,000

4,000

4,000

Öfverskridet med ............

Departementets kansliexpe-

- -

9)

668

48

10)

2,065

92

1,417

89

2,338

44

dition:

Statsanslag ........................

1,156

70

1,156

70

2,203

70

2,203

70

2,203

70

2,204

70

Öfverskridet med ...........

184

44

360

94

963

30

1,381

84

256

29

5,040

01

Transport

122,521

67

106,675

43

108,655

74

143,184

23

123,696

07

120,714

15

337 —

materialier och expenser, ved in. m.» äfvensom de belopp, hvarmed de samma öfverskridits.

1876.

1

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

1

1

1882.

1883.

1884.

j

30,061

71

62,280

7 1

62,310

71

63,010

71

I

i

63,010 71

62,556

62,856''

1

62,856

63,611

30,984

43

19,166

76

12,977 97

15,984

n

15.454! 9 r,

24,255

6 6

----- -

__

- -

- -

41,500

39,400

41,935

37,260

41,915

43,065

43,065

_

43,065

42,905

3,762

17

29,973

16

18,240

8 0

3,329

7 6

''o*

o

GO

6 2

13,625

6 7

- —

9,500

_

9,500

_

9,600

7,500

9.600

_

-

13,100

10.600

11,950

_

13,300

_

- -

4)

4)

- -

4)

- -

4)

- -

4)

----- -

4)

- -

- -

- -

8,770

8,770

8,770

8,770

8,770

15,000

15,000

15,000

15,000

_

6,567

30

9,644

75

6,817

60

3,777

10

5,690

21

900

37

---

- -

- -

2,808

42

3,020

25

. 3,129

97

3,506

10

4^

CO

Oi

4^

5 6

5,000

4,950

4,950

4,742

1,100

02

1,093

17

66

49

173

29

595

27

—----

8)

- -

- -

- -

4,000

_

35,807

02

35,607

02

35,607

02

45,857

02

46,412

46,412

46,412

47,224

3,094

5 2

37,261

Öl

46,454

1 9

46,284

06

31,159

37

33,513

45

------ -

- -

- -

~n

2,227

60

2,875

3 4

1

147,251 81

255,916

83

| 245,909(84

225,202(15

240,915

7 2

j 257,428.15

182,883

(184,233

|-

1186,782

_

Hav. Ber. 1883 avgående Statsverket.

i

— 338 —

1870.

1871.

1872.

1873.

1874.

1876.

Transport

122,521

67

106,675

43

108,655

74

143,184

23

123,696

07

120,714

15

Sjöförsvarets stationer:

Statsanslag

27,000

27,000

27,000

27,000

27,000

27,000

Öfverskridet med....

U)

178

29

- -

4)

1,941

72

14,554

87

15,450

36

Sjette hufvudtiteln:

Statsanslag

50.046

08

60,069

08

60,038

40

60,044

40

60,013

40

67,247

34

Öfverskridet med ...

16,008

SO

523

88

22,851

21

34,226

67

41,150

75

58,852

50

Sjunde hufvudtiteln:

Statsanslag

18,580

79

18,596

94

18,541

63

18,556

72

18,598

38

18,606

82

Öfverskridet med ...

4,031

S5

2,682

OS

7,746

63

4,269

16

10,966

70

9,419

90

Åttonde hufvudtiteln:

Statsanslag ...........................

16,854

06

45,076

46

45,062

82

45,136

17

45,180

62

45,136

62

Öfverskridet med................

30,285

60

1,545

66

12)

15,129

60

18,847

16

22,366

82

Summa

285,327

95

262,347

79

289,896 43

349,488

67

360,007

96

384,794

51

deraf statsanslag

204,176

83

248,402 3 8

254,333 41

254,477

85

254,538

80

258,349

94

öfverskridet med

81,151

12

13,945 41

35,563|o2

95,010

72

105,469

16

126,444

67

1) af detta anslag har under år 1872 besparats

2) n r> » » » « 1874 »

s) » » » » » n 1872 »

*) hela anslaget anyändt men icke öfverskridet.

5) af detta anslag har under år 1870 besparats

6) » » » » » » 1871 »

3,357 Kr. 94 öre.

396 » 25 »
1,681 » 67 »

724 74 »

531 ») 66 »

— 339 —

1876.

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

1882.

1882.

1884.

147,251

81

255,916

%

83

245,909

84

225,202

16

240,915

72

257,428

16

182,883

184,233

186,782

27,000

- -

_ _

_

__ _

_

_ . .

__

32,125

so

--1

— —

67,310

96

87,424

96

87,478

29

87,872

17

88,634

87

117,758

_

117,768

117,376

118,340

56,972

31

37,751

44,569

32

99,593

73

72,317

26

53,232

83

18,606

S2

19,576

82

19,576

82

19,026

82

19,491

82

24,632

_

33,177

_

36,217

36,818

17,685

23

17,208

83

13,818

93

15,343

43

16,119

90

11,995

29

45,199

32

20,664

62

20,759

46

21,324

77

21,523

63

21,497

_

21,846

_

21,128

21.690

10,119

38

8,408

68

22,597

40

8,838

71

6,124

68

12,037

54

422,271

32

446,951

63

454,710

06

477,201

78

465,127

77

498,580

81

355,674

358,954

_

363.630

_

256,984

82

286,444

27

289,167

26

283,877

69

303,157

Öl

349,020

—•

_ —

165,286

60

160,507

36

165,542

79

193,324

19

161,970

26

149,560

81

--|—

— _

8)

9)

10)

X1)

12)

) af detta anslag liar under år 1872 besparats

1881

1870

1872

1870

1872

578 Kr. 9 öre
1,439 » 10 »

895 » 54 »

102 »> 43 »

1,181 » 42 »

3,040 » 89 »

/

— 340

Taft». SS.

Uppgift å den kostnad för skrifmaterialier m. m., som under år 1881 utgått vid nedannämnda embetsverk
och andra inrättningar, indika till bestridande af berörda kostnad erhålla medel från särskilda
under hufvudtitlarne uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. no.

\

Skrifma-

terialier.

Tryckning

och

inbind-

ning.

Annonser.

Renhåll-ning och

städning.

Renskrif-

ning.

Tidningar

och

statska-

lendrar.

Ved håll-ning.

Diverse.

Sum ma

2sdra liufvudtiteln.

Justitiedepartementet...................

483

6 7

8.579

95

446

31

500

87

191

83

100

989

2,185

75

13,477

38

Justitiekanslersexpeditionen...........

96

26

32

15

__

88

7 5

90

50

316

50

290

12

914

28

Nedre justitierevisionen ...............

1,918

68

046

78

----

887

25

- _

306

1,353

40

1.005

2 9

6,117

40

Svea hofrätt ................................

2,953

so

1.867

27

104

90

782

15

195

50

1,525

80

2,071

74

9,500

66

Göta clio ...............................

2,085

536

969

28

51)

10

423

06

218

25

759

696

37

5,204

42

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge

783

8 3

375

7

88

150

75

113

50

600

706

66

2,737

62

Krigshofrätten .............................

129

14

69

— —

115

64

5 0

423

208

36

1,011

Svensk författningssamling ...........

- __

47,252

2 3

— _

- -

---

2,100

49,352

23

Fångvårdsstyrelsen .......................

— —

1,390

60

- -

-

1,390

60

8:dje liufvudtiteln.

Utrikesdepartementet.....................

69,790

67

4:de liufvudtiteln.

Landtförsvarsdepartementets kansli-

expedition ...............................

779

24

1.199

53

249

46

328

15

230

90

635

35

492

03

3,914

66

Arméförvaltningen .;......................

5:te liufvudtiteln.

2,340

‘ ^

3,879

56

217

94

1,249

90

15

80

77

4,594

65

1,001

41

13,376

98

Marinförvaltningen ........................

-

-

- - --

— —

-----

79,925

45

6:te liufvudtiteln.

Civildepartementet ........................

1,139

7 5

1.624

86

910

19

563

426

50

714

15

6,570

01

11,948

4 6

Kommersekollegium......................

1,127

56

13,103

IS

1,197

06

538

25

721

60

1,478

18

1,692

63

19,858

47

Statistiska centralbyrån..................

007

74

221

275

11

..... _

35

1,149

06

616

87

2.905

28

Landtmäteristyrelsen ....................

224

48

1,045

32

19

65

548

25

15

1,135

60

90!

68

3,889

98

Öfverståthållareembetet.......... ......

809

95

2,000

20

834

22

879

60

2,345

65

183

2,341

-

2,487

90

11,881

52

7:de liufvudtiteln.

Finansdepartementet .....................

701

45

11,310

24

- -

245

- -

320

56

505

05

983

78

14,066

08

Kammarkollegium ........................

1,706

20

447

16

1,201

04

541

70

243

1,675

1,423

17

7,237

27

Statskontoret................................

1,109

40

3,118

30

57

38

724

248

25

1,860

20

691

02

7,808

55

Kammarrätten ..............................

1,220

63

744

50

_ _

669

32

- -

440

1,630

533

29

5,237

74

Öfverintendentsembetet................

312

05

118

-

- -

ICO

60

50

396

60

421

95

1,439

10

8:de hufvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet..............

2,000

02

2.126

40

176

61

402

230

50

899

45

1.764

39

7,899

37

Riksarkivet...................................

240

50

644

39

469

70

1,509

25

959

•18

3,823

32

Kong!. Biblioteket .......................

1,107

66

34

50

_ -

484

43

2,419

4,822

56

8,928

15

Medicinalstyrelsen .......................

746

25

7,863

27

569

3 9

499

82

-

157

50

1,542

50

970

15

12,348

88

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien ................................

__

200

-

200

Akademien för de fria konsterna ...

2,622

30

-

2,622

30

Förteckning öfver utgifterna å 6:te hufvudtitélns anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

hos länsstyrelserna under år 1881.

Skrifma-

terialier.

Tryckning

och

inbind-

ning.

Annonser.

Renhåll-ning och
städning.

Rättskrif-

ning.

Tidningar

och

statska-

lendrar.

Yedhåll-

ning.

Diverse.

Summa.

Upsala........................................

603

09

1,381

45

66

36

125

75

506

30

85

62

792

_

51

65

3,612

22

Stockholm ....................................

466

94

2,561

2 y

113

73

221

50

913

76

79

50

888

75

228

BO

5,474

20

Södermanland ..........................

254

19

1,040

28

10

36

20

51

589

so

73

85

736

142

45

2.867

14

Östergötland ... .............................

1,036

14

3.149

70

128

03

274

1,343

34

72

7 5

787

50

170

31

6,961

77

Gotland .....................................

265

23

990

3 2

239

28

79

71

50

64

62

50

533

93

59

02

2,280

63

Kalmar.........................................

1,256

96

3,523

140

32

200

1,124

64

72

7 5

313

75

735

49

7,366

91

Blekinge .......................................

680

53

1,763

88

371

21

200

254

57

116

50

484

12

115

17

3,985

98

Jönköping ...................................

921

47

4.028

59

184

91

25

1,711

20

16

50

432

175

67

7,495

34

Kronoberg ....................................

753

9 7

1,528

50

39

19

100

579

10

72

75

469

30

29

37

3,572

18

Kristianstad ...............................

809

99

3,216

77

356

55

290

653

57

72

7 5

791

92

228

43

6,419

98

Malmöhus ....................................

1,142

94

2,759

94

41

85

184

25

408

80

72

7 5

1,169

12

861

49

6,641

14

Halland ............ ........................

438

02

1.674

81

15

40

43

325

10

72

75

1.031

349

58

3,951

66

Göteborg.....................................

1,151

46

2,845

09

73

54

160

2,053

95

95

75

751

50

358

60

7,489

89

Elfsborg ......................................

867

54

1,633

125

29

55

606

55

72

75

713

129

17

4,200

30

Skaraborg ....................................

2,075

02

2,920

79

85

154

1,548

75

56

25

253

50

785

96

7,873

33

Örebro........................................

597

20

2,832

57

70

66

121

2 5

24

66

67

50

1,404

69

15

5,186

99

Vermland ...................................

434

73

1,950

7 2

125

16

160

447

in

72

75

680

79

07

3,949

53

Yestmanland ................................

458

78

2,425

61

32

7 5

44

498

2 5

72

75

665

90

155

74

4,353

78

Kopparberg ..............................

1,520

74

1,907

48

44

74

38

30

653

75

56

25

539

50

184

45

4,945

21

Geneborg ...................................

947

87

2,929

27

56

85

49

937

40

72

7 5

102

218

80

5,313

94

Vesternorrland..............................

1,066

5 7

2,922

72

43

13

97

37

1,596

94

56

25

328

546

20

6,657

18

Jemtland.......................................

547

36

2,006

67

58

14

109

44

40

73

75

663

51

65

3,553

97

Vesterbotten .................................

321

80

1.527

25

552

09

40

50

297

70

94

75

158

50

176

55

3,169

14

Norrbotten...................................

428

4 2

1,787

40

167

60

55

50

247

22

72

75

451

300

50

3,510

39

Summa

19,046

96

55,306

24

3,136

99

2,847

64

17,417

19

1,735

22

15,139

29

6,203

27

120,832

80

— 342

Tab. SV.

Uppgift å den kostnad för skrifmaterialier m. m.,

som under år 1881 ut-

gått vid nedannämnda embetsverk och andra inrättningar, hvilka af de dem anvisade
anslag skolat bestrida samtliga sina utgifter.

Fångvårdsstyrelsen

................... 2,743: 59.

Krigsskolan

................... 5,992: 41.

Allmänna garnisonssjukhuset

................... 13,235: 33.

Statens jernvägstrafik.................................................................

................... 256,297: 82.

Rikets ekonomiska kartverk

................... 1,345: 3 4.

Geologiska undersökningarne

................... 1,636: —

Myntverket

................... 1,129: 07.

Kontrollverket.............................................................................

.................. 1,774: 59.

Postverket

.................. 306,861: 31.

Telegrafverket.........................................................................

.................. 83,150: 31.

Tullverket ...............................................................................

.................. 55,900: 91.

Skogsstyrelsen............................................................................

.................... 8,064: io.

Nationalmuseum ...................................................................

................... 7,146: 48.

Karolinska institutet .............................................................

................... 7,703: 31.

Gymnastiska centralinstitutet

................... 3,054: 06.

Veterinärinstitutet.......................................................................

................... 6,662: 96.

Musikaliska akademien............................................................

.................. 2,479: io.

Naturhistoriska riksmuseum

De tekniska läroverken:

................... 10,370: —

Tekniska högskolan ..............................................................

................... 9,917: 97.

Tekniska skolan i Stockholm..............................................

................... 22,422: 38.

Chalmerska slöjdskolan i Göteborg

.................. 6,014: 97.

Tekniska skolan i Norrköping.................................................

.................. 2,245: 07.

» Malmö

................... 1,099: io.

» Örebro ........................................................

................... 2,083: 19.

» Borås .........................................................

................... 1,329: 83.

343 —

Tal». V.

Uppgift å antalet tidningar och statskalendrar, anskaffade för nedannämnda
embetsverks räkning under år 1881.

Post- och Stockholms Stockholms StatsInr,
Tidig Dagblad, korrespondens, kalendrar.

Justitiedepartementet

_

1

J ustitiekanslersexpeditionen.............

dessutom Aftonbladet,

Nya Dagligt Allehanda,
Dagens Nyheter.

1

1

1

Nedre justitierevisionen

2 st. adelskalendrar

18

2

....

Svea hofrätt .................................

6 st. adelskalendrar.

9

11

Göta hofrätt...................

9

9

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge..

4

_

7

Krigshofrätten ..................

2

i

o

Landtförsvarsdepartementet...............

dessutom Aftonbladet,

Nya Dagligt Allehanda,

1 adelskalender.

1

i

1

6

Arméförvaltningen ..............

_

_

15

Civildepartementet ..............................

dessutom 1 ex. Nya Dagligt Alle-handa,

1 ex. Aftonbladet.

5

2

2

11

»

Kommersekollegium ....................................

dessutom 1 ex. Nya Dagligt Alle-handa,

1 ex. Göteborgs Han-dels- och Sjöfartstid-ning,

11 st. utländska tidnin-gar.

10

3

Statistiska centralbyrån

2

___

1

Landtmäteristyrelsen...........

1

_

Ofverståthållareembetet

4

5

__

6

Finansdepartementet..........

2

1

1

7

— 344

Post- och Stockholms Stockholms Statsfru''.
Tidn. Dagblad, korrespondens, kalendrar.

dessutom Aftonbladet,

Nya Dagligt Allehanda,

Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning,

Göteborgsposten,

Sydsvenska Dagbladet,

Ekon omi st.

Kammarkollegium ............................

15

l

Statskontoret.....................................

10

5

■—

Kammarrätten ..................................

12

12

8

Ofverintendentsembetet ....................

1

1

5

Bränvinskontrollbyrån.......................

1

1

Ecklesiastikdepartementet.................

o

O

1

1

9

Medicinalstyrelsen............................

o

O

Q

O

7

Tab. VI

345 —

Uppgift å för nedannämnda embetslokaler under år 1881 inköpt ved samt priset å den samma.

Antal

Inköps

famnar.

pris.

f Vederbörande embets- och tjenste-

Länsstyrelsen

»

i Upsala ..............

Stockholm

Björkved

dito

33

25

21

26

1 män hafva sj elfva bestridt vedhållnin-1 gen för det vid entreprenadauktion
l af spekulant erbjudna lägsta pris.

»

Södermanland ...

dito

32

20

Enligt entreprenadkontrakt.

»

Östergötland

dito

45

16

_

f Enligt ingifvet anbud af förutvarande

»

Gotland..............

Furuved

se/,

13

95

\ leverantör för sågad och huggen ved.
Enligt auktionsprotokoll.

»

Kalmar ...............

Björkved

24

11

26

Dito dito.

»

Blekinge...............

dito

22

19

76

Enligt kontrakt.

»

Jönköping...........

dito

18

22

Enligt dito.

[ Vedhållningen har bestridts af veder-

»

Kronoberg .........

dito

26

15

05

) börande tjensteman för samma pris,

1 som vid entreprenadauktion betingats

l för ved till länsfängelset.

»

Kristianstad.........

Bokved

311/»

21

Enligt kontrakt.

dito

1

20

75

»

Malmöhus....

dito

5

36

Dessutom 41 T:r stenkol.

dito

22

33

71

»

Halland........

3 fots bokved

36

23

2 fots dito

2

16

»

Göteborg ............

Björkved

20

27

50

Enligt kontrakt.

Furuved

2

21

»

Elfsborg...............

Björkved

30

20

60

Enligt entreprenadauktion.

Skaraborg............

Furuved

Björkved

33

26

15

60

f Enligt kontrakt, hvilket dock ej är

»

i räkenskapen bilagdt, och pris ej upp-l gifvet.

Örebro..................

»

dito

48

23

75

Enligt entreprenadkontrakt.

»

Vermland............

dito

30

19

33

»

Vestmanland ......

dito

20

15

18

Enligt entreprenadkontrakt.

Barrved

20

12

74

»

Kopparberg.........

Tallved

hasar.

20

4

19

Enligt dito.

dito

20

4

04

dito

20

4

02

dito

30

5

50

Gefleborg ............

dito

10

5

45

r Ingen ved under året uppköpt,
j men för såsning, huggning och upp-

»

l bärning har betalts för 34 famnar.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

44

346 —

Antal

Inköps-

famnar.

pris.

''

Länsstyrelsen i Vesternorrland ...

Björkved

15

16

» Jemtland ............

Tall eller gran

39

12

Enligt entrepenadauktion.

» Yesterbotten ......

■---

C Inga räkningar, utan endast anord-1 ningar, som ej upplysa om antalet

1 famnar eller pris.

» Norrbotten .........

Björkved

30

8

25

dito

14

6

25

Justitiedepartementet....................

dito

Va

13

25

dito

25

28

BO

Justitiekanslersexpeditionen.........

dito

10

23

Nedre justitierevisionen...............

dito

2

33

Dessutom 80 femkbfts-mått cokes.

dito

35

23

■-

Barrved

Va

8

75

Svea hofrätt .................................

Björkved

1

20

dito

50

22

Göta hofrätt

dito

33

16

Hofrätten öfver Skåne och Ble-

dito

14

16

50

f En person åtagit sig att förse hof-

dito

1 rätten med all den ved, som under

J ett år erfordras för uppvärmning af
t embetslokalerna mot 600 kronor.

bingo

Krigshofrätten

2

34

5/i dito

12

22

Arméförvaltningen........................

dito

86

28

Enligt kontrakt.

Generalstaben......

dito

20

27

Dessutom 229 femkbfts-mått cokes.

dito

2

32

dito

1

27

dito

2

33

dito

1

25

dito

41

25

Civildepartementet

dito

23

21

Kommersekollegium.....................

dito

2

30

Dessutom 28 T:r cokes.

dito

1

31''

dito

32

27

— 347 —

Antal

Inköps

.

famnar.

pris.

Kommersekollegium.....................

Fällved

Va

18

Statistiska centralbyrån ..............

Björkved

2

30

Dessutom colces för 10 kr. 15 öre.

dito

1

31

dito

1

32

dito

1

24

dito

30

22

Barrved

7,

6

67

Landtmäteristyrelsen.....................

Björkved

35

22

50

Dessutom 18 kubikfot cokes.

Öfverståthållareembetet ...............

dito

22

26

Poliskammaren..............................

dito

42

26

Finansdepartementet.....................

dito

16

22

Kammarkollegium........................

dito

55

19

60

Statskontoret.................................

dito

6

31

dito

50

22

Kammarrätten .............................

dito

55

19

26

Öfverintendentsembetet

dito

12

23

60

Ecklestikdepartementet ...............

5/4 dito

28

19

• Dessutom 20 T:r cokes.

Riksarkivet................................

dito

5

34

» 2 » »

dito

1

24

dito

40

22

Kongl. Biblioteket ........................

Barrved

4

24

dito

no

17

76

Medicinalstyrelsen ........................

Björkved

47

20

Af 1871 års Statsrevisorer gjordes erinran derom att, ehuru, jemlik! Kong! cirkulärbrefven
den 14 Augusti 1841 och den 13 Maj 1859, vid början af hvarje revision af statsverket till Revisorerne
skulle öfverlemnas de vid föregången lämplig tid så väl från Statskontoret som alla
öfriga förvaltande verk till Kong! Maj:t ingifna underdåniga berättelser om tillståndet och
styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket de år, för hvilka afskräde
* räkenskaper vid samma revision företeddes, dylika redogörelser från en del myndigheter likväl
icke blifvit till Revisorerne insända. I anledning deraf öfverlemnade Kongl. Maj:t genom

— 348 —

nådigt beslut den 1 December 1871 åt cheferne för de särskilda statsdepartement^!
at-t, hvardera för sitt departement, der någon under departementet lydande embetsmyndighet
eller inrättnings styrelse, som borde berättelse af omförmälda beskaffenhet
årligen afgifva, funnes hafva sin skyldighet härutinnan åsidosatt, meddela
vederbörande den erinran, som ansåges af omständigheterna påkallad.

I den år 1872 af Revisorerne afgifna berättelsen anmäldes, att, oaktadt berörda
föreskrift, dylika berättelser saknats från 29 uppräknade verk och inrättningar.

För så vidt af de vid 1872 års revisionsberättelse fogade utlåtanden från
vederbörande verk och inrättningar öfver Revisorerncs samtliga då gjorda framställningar
kan inhemtas, hade i anledning af samma års Revisorers förenämnda
anmälan yttranden inkommit från allenast 13 af de uppräknade myndigheterna.
Af dessa förklarade tre, att de icke ansåge sig skyldiga att afgifva berättelser af
ifrågavarande beskaffenhet, tre att de skulle för framtiden ställa sig föreskrifterna
i ofvannämnda cirkulärbref till efterrättelse, och de öfriga, att de afvaktade närmare
föreskrifter från Kongl. Maj:t i ämnet. Några vidare åtgöranden i detta
ärende synas emellertid icke af 1872 års Revisorers berörda framställning hafva
föranledts.

Sedan härefter, med anledning af hemställan, som gjorts af 1874 års Revisorer,
Riksdagen i underdånig skrifvelse den 21 Maj 1875 anhållit, att Kongl.
Maj:t måtte anbefalla vederbörande verk och inrättningar att vid de berättelser,
som af dem för statsrevisionen afgåfves, foga räkenskapssammandrag, affattade i
samma form, som i berättelsen angående näst föregående statsrevision begagnats,
förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt cirkulär den 16 Juni 1875, att samtliga
penningeförvaltande verk och inrättningar skulle vid de berättelser, som af dem
för statsrevisionen afgåfves, foga räkenskapssammandrag, affattade på sätt Revisorerne
och Riksdagen hemstält.

Slutligen hafva 1878 års Revisorer anmärkt, att de i förenämnda Kongl.
cirkulär den 13 Maj 1859 och den 16 Juni 1875 meddelade föreskrifter angående
samtliga penningeförvaltande verks och myndigheters åliggande att i och för revisionen
af statsverket dels afgifva berättelser angående tillståndet och styrelsen af
de under hvarje dylikt verks eller inrättnings förvaltning stälda delar af statsverket,
dels ock dervid foga i vederbörlig ordning uppstäda räkenskapssammandrag
endast af ett jemförelsevis ringa antal myndigheter iakttagits.

Med hänvisande till den i början af revisionsberättelsen intagna uppgift å
de verk, inrättningar och myndigheter från hvilka emottagits berättelser för
revisionsåret öfver förvaltningen af de till deras förfogande stälda medel, hafva
Revisorerne, då, oaktadt omförmälda framställningar och föreskrifter i förevarande
ämne, ett stort antal berättelser, som bort till statsrevisionen öfverlemnas, icke
kommit den samma till banda, velat fästa Riksdagens uppmärksamhet å önskvärdheten
af, att åtgärder vidtagas, ländande derhän, att de i detta afseende med

— 349 —

delade föreskrifter måtte af rikets samtliga förvaltande verk och inrättningar
iakttagas.

De verk och inrättningar, från hvilka berättelser icke blifvit innevarande
års Statsrevision tillställa, äro följande: Navigationsskolorna i Malmö, Kalmar,
Hernösand och Strömstad, Kong! Justeringsstyrelsen, Alnarps landtbruksinstitut,
Kong! Postverket, Kong! Teatrarne, Kong! Riksarkivet, Kongl. Biblioteket,
Upsala universitet, Lunds universitet, Karolinska mediko-kirurgiska institutet,
Kurartorerne öfver Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden, Folkundervisningens
normalskola, Tekniska skolan i Stockholm, Kongl. Gymnastiska centralinstitutet,
Veterinärinstitutet, Veterinärinrättningen i Skara, Svenska akademien, Kongl.
Vetenskapsakademien, Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien, Kongl.
Musikaliska akademien, Allmänna institutet för döfstumma, Kongl. institutet förblinda,
Läroanstalterna för öfveråriga döfstumma, Drottninghuset, Danviks hospital,
Stockholms allmänna barnhus, Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar samt
Presterskapets enke- och pupillkassa.

Uti de å särskilda ställen i denna berättelse omförmälda besök hafva följande
ledamöter deltagit:

vid hiisaretablissementet i Helsingborg: Herrar Didron, Söderhjelm, Königsfeldt,
Reuterskiöld, Johannes Jonson, Olof Jonsson, Borg, Mankell och Pehrsson;

vid liusaretablissementet i Malmö: Herrar Didron, Söderhjelm, Königsfeldt,
Reuterskiöld, Johannes Jonson och Olof Jonsson;

vid krigsskolan å Karlberg: Herrar Lamell, Reuterskiöld, Schönbeck, Johannes
Jonson, Borg och Mankell;

vid navigationsskolan i Malmö: Herrar Didron, Königsfeldt och Olof Jonsson;

å jernvägsanläggningen till liamnen vid Värtan: Herrar Didron, Schönbeck,
Lamell, Söderhjelm, Königsfeldt, Reuterskiöld, Ljunggren, Johannes Jonson, Olof
Jonsson, Borg och Mankell;

vid Fly inge stuteri: Herrar Didron, Söderhjelm, Königsfeldt, Reuterskiöld,
Johannes Jonson, Olof Jonsson, Borg och Pehrsson;

å Lunds universitets räntekammare: Herrar Borg, Mankell och Pehrsson;

— 350

å institutionerna vid Lunds universitet: Herrar Didron, Söderhjelm, Königsfeldt,
Reuterskiöld, Olof Jonsson, Borg och Pehrsson;

vid Lunds hospital: Herrar Söderhjelm, Reuterskiöld, Borg och Pehrsson; samt

vid Kongl. Vetenskapsakademien: Herrar Didron, Königsfeldt, Johannes
Jonson, Olof Jonsson, Borg och Pehrsson.

Förutom dessa besök hafva sådana jemväl egt rum å artilleri- och ingeniörshög
skolan å Marieberg jemte ammunitions fabriken derstädes, skjutskolan å Boser sberg
samt å Kongl. Biblioteket och i Lunds domkyrka.

För de i denna berättelse förekommande sifferuppgifters öfverensstämmelse
med räkenskaperna äfvensom för ofvan intagna tabellers rigtighet är den vid Revisionen
anstälde kamrerare ansvarig.

WILH. AUG. SÖDERHJELM. EMIL KÖNIGSFELDT. A. REUTERSKIÖLD.

Stockholm den 13 Oktober 1883.

F. DIDRON.

H. SCHÖNBECK. EDWARD LAURELL.

C. J. LJUNGGREN.
F. T. BORG.

JOH. JONSON.
J. MANKELL.

OLOF JONSSON.
P. PEHRSSON.

John Stuart.

- 351 —

Reservationer:

l:o). Vid berättelsen angående första Jmfmdtitehi

af Herr Didron: ., ,

Litt. A.

»Då, för så vidt jag kunnat inhemta, de Kong! lustslotten äro väl underhållna,
samt på deras underhåll blifvit nedlagda ej obetydliga kostnader utöfver de
för sådant ändamål anvisade statsmedel, har jag icke kunnat biträda de åt Statsrevisionens
pluralitet beslutade anmärkningar rörande slottens förvaltning.

Hvad särskilt beträffar den i § 1 under rubriken »Ulriksdals Kongl. lustslott»
intagna framställning angående medel, som från detta slotts kassa öfverlemnats
till bestridande af utgifter för Haga slott, får jag åberopa Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 27 Mars 1830, deri förordnats, bland annat, att de besparingar,
som å anslaget för Ulriksdal kunde uppkomma, för framtiden skulle såsom ett
högst nödigt bidrag för Haga slotts underhåll anslås.

Det i § 2 under rubriken »Haga lustslott och park» införda yttrande om
olämpligheten af den form, i hvilken ett lån för nämnda slotts räkning upptagits,
har jag icke ansett böra i berättelsen inflyta.»

Litt. B.

af Herrar Söderhjehn, Königsfeldt, Heuterskiöld och Ljunggren, som ansågo,
att § 2 under berättelsen angående Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott,
§ 1 under Ulriksdals Kongl. lustslott, samt §§ 2 och 3 under Haga lustslott och
park icke bort i berättelsen inflyta.

af Herr Beutershiöld:

Litt. C.

»Det i berättelsen intagna yttrande, angående aflöning åt ståthallarne vid de
Kongl. lustslotten, har jag ansett icke böra der inflyta, enär denna aflöning utan
tvifvel kunnat bokföras å statsmedlen, då ju någon person skall öfvervaka vården
af dessa statens egendomar samt tillse desammas underhåll, och att härför anslagna
medel rätt användas. De ståthållare med sekreterare, hvilkas aflöning år 1809
beslöts icke skola hvila på statsverket, torde hafva varit helt andra myndigheter,
än de nu varande ståthållarne; och då det jemväl icke gerna kan förnekas, att
högst betydliga utgifter för de Kongl. slottens underhåll årligen utgå från Kongl.
Hofförvaltningen, så synes i allt fall frågan endast kunna angå en formel bokfö
ringsåtgärd.»

.

- 352 —

2:o). Vid berättelsen angående krigsskolan å Karlberg, § 1

Litt. D.

Hei rar Didron, Söderhjelm, Königsfeldt och Ljunggren.

3:o). Vid berättelsen angående krigsskolan å Karlberg, § 2
af Herrar Didron och Ljunggren:

Litt. E.

, >>Det utgör, så vidt. vi hafva oss bekant, icke något ensamt stående förhallande
vid krigsskolan vid Karlberg, utan är en regel vid flera af statens skolor,
att bokinköp ega rum, som afse att bereda tillgång för lärare till sådana vetenskaphga
arbeten inom deras läroområde, som äro af särskild betydelse och oftare
behöfva anlitas, men för hvilka kostnaderna äro för stora att rimligtvis böra belasta
lärarnes löner. Då detta förfarande icke synes oss innebära något orätt, och
anslaget till bokinköp för krigsskolan vid Karlberg under revisionsåret icke öfverskndits,
anse vi § bort hafva utgå ur berättelsen.»

4.0) . Vid berättelsen angående Stockholms stads kronoräkenskaper och länens
landsböcker, § 1

Litt. r.

af Herr Königsfeldt, som ansåg, att denna § icke bort i berättelsen ingå.

5.0) . Vid berättelsen angående Gymnastiska centralinstitutet
af Herr Ljunggren:

Litt. G.

»Då jag finner stadgan för Gymnastiska centralinstitutet tydligen utvisa,
att sjukgymnastik derstädes icke skall lemnas i afsigt att bereda institutet en
inkomst, utan stadgandet om sjukgymnastik egentligen afser att gifva eleverna
tillfälle till förvärfvande af kännedom om så beskaffad gymnastiks meddelande
lai jag ansett förevarande § icke bort hafva i berättelsen intagas.»

6:o). Vid berättelsen angående Svenska akademien, § 1

i -,a^ ^err Söderhjelm, som ansett, att den till Svenska akademien äfgångna
skrifvelsen icke bort af Revisorerne aflåtas.

853

7:o). Slutligen har Herr Laurell yrkat, att en § af följande lydelse måtte
i berättelsen intagas:

Litt. I.

o

»År efter år hör man inom Statsrevisionen en berättigad klagan deröfver,
att flertalet af de räkenskaper, hvilka revisionen eger att granska, äro uppstäda
på ett sätt, som högeligen försvårar och i vissa fall nära nog omöjliggör detta
arbete. Ju mer man kommer in i den labyrint af olika system, som äro tillämpade,
desto klarare ser man, huru högst nödvändig en förändring är, ej hufvudsakligen
för att underlätta Revisorernes arbete, utan fast mer för att de må kunna
medhinna en så pass fullständig granskning, att med visshet må kunna sägas, att
allt är, som det bör vara; ty alldeles omöjligt är att under den korta tid, som för
revisionens arbete är tillmätt, och med de sätt, hvarpå räkenskaperna nu i allmänhet
äro uppstälda, kunna medhinna att grundligt genomskåda det ofantliga fält,
som ligger framför dem.

Det bör ej vara nödvändigt att mycket orda om den fördel, som skulle beredas
förvaltningen, om räkenskaperna vore mera öfverskådligt, mera praktiskt
uppstälda, äfvensom om nyttan af den ordning, som derigenom skulle flerstädes
införas.

Då räkenskapernas omfattning för hvarje år allt mer ökas, och således olägenheten
af oredan och olikheten i dessa många bokföringsmetoder blifver allt känbarare,
så kunna Revisorerne ej underlåta att väcka Riksdagens uppmärksamhet på,
att något kraftigt steg med första bör vidtagas för att häri bereda enhet och reda;
och då Riksdagen behjertat flere framställningar i samma syfte rörande vissa enskilda
fall, så hysa Revisorerne den förhoppning, att denna mera allmänna framställning
måtte vinna Riksdagens bifall.»

liev. Ber. 1883 angående Statsverket.

45

\

— 354 —

Riksmarskalksembetets

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anmärkt i
afseende å riksstatens lista hufvudtitel.

Genom nådig remiss af den 19 nästlidne October har Eders Kong!. Maj it
behagat infordra Riksmarskalksombetets underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens senast församlade Revisorer anmärkt i afseende på riksstatens lista
hufvudtitel.

Sedan Riksmarslcalksembetet öfver de delar af nämnda anmärkningar, hvilka
röra anslagen och räkenskaperna dels för reparationerna å Stockholms slott med dertill
hörande byggnader äfvensom för brandväsendet och yttre lyshallningen vid
Kong!, slottet, dels ock för Drottningholms och Svartsjö samt för Ulriksdals och Haga
Kongl. lustslott, äskat yttranden af ståthållarne å nämnda slott, får, med öfverlemnande
af dessa yttranden, Litt. A, B, C och I), Riksmarskalksembetet för sin
del åberopa hvad deri är anfördt rörande de i dessa punkter af Revisorerne gjoida
anmärkningar.

Revisorerne hafva vidare fäst uppmärksamheten derå, att vid Riksdagen
1809—1810 beslöts bland annat, att, jemte det en viss summa anvisades till Kongl.
Maj:ts hofhållning »statsverket skulle upphöra att bestå aflöning för ståthållarne å
de Kongl. lustslotten med deras sekreterare», hvithet beslut skulle hafva den 23
Augusti 1810 vunnit Kongl. Maj:ts bifall, hvadan och enär, så vidt Revisorerne
kunnat inhemta, de sålunda faststälda grunderna för förvaltningen af de Kongl.
lustslotten fortfarande vore gällande, räkenskaperna öfver Drottningholms med
Svartsjö slott äfvensom Ulriksdals slotts likväl utvisa, att under revisionsåret aflöning
till ståthållare utgått af dessa slottskassors medel.

Med anledning häraf bör Riksmarskalksembetet upplysa, att Rikets Ständer
i underdånig skrifvelse den 1 December 1809, vid regleringen af riksstatens lista
hufvudtitel för den nästföljande tiden, väl hemstält, att aflöningarne till ståthållarne
på Drottningholms och Gripsholms lustslott »med deras sekreterare» icke måtte
uppföras å nämnda slotts stat; men detta hade uppenbarligen afseende på det då
existerande förhållande, att ståthållaren å Drottningholm tillagts hela den exekutiva
makten öfver Färentuna härad, samt ståthållaren å Gripsholm samma makt öfver

— 355

Mariefreds stad. Detta egna förhållande, som föranledt att dessa ståthållare undfått
hvardera en sekreterare (motsvarande landssekreterare), upphörde genom Kongl.
Maj:ts bifall till Rikets Ständers hemställan härom, hvarefter med 1811 års början
Faren tona, härad återlades till Stockholms län, samt Mariefreds stad till Södermanlands
län, då ock,'' bland annat, nämnde sekreterare^ enster vid de begge slotten indrogos.
Under de mer än 70 år, som sedermera förflutit, och vid de många riksmöten,
som derunder egt rum, hafva flera gånger förändringar i afseende på så
väl Kongl. Maj ds hofhållningssumma som på statsanslagen till lustslotten med
hvad dertill hörer försiggått. De under tiden varande ståthållare å nämnda slott
hafva af slottens inkomster åtnjutit vissa löneförmåner, men icke af de till slotten
anvisade statsmedel, utan af andra inkomster, såsom tomtören, hyror, arrenden
m. m., hvilka extra inkomster ofta öfverstiga beloppet af statsanslaget. Så vidt
Riksmarskalksembetet kunnat af Kongl. Hofexpeditionens arkiv inhemta, har icke
heller hittills anmärkning blifvit framstäld emot detta aflöningssätt, helst då för
hvarje slotts förvaltning måste finnas någon styresman, han må benämnas ståthållare
eller något annat, hvithet åter, enligt 48 § Regeringsformen, är Konungens
ensak att bestämma.

Slutligen hafva Revisorerne i afseende på Strömsholms slotts räkenskaper
omnämnt, att dessa inledas med en uppgjord fullständig stat, hvilket förhållande
Revisorerne ansett, beträffande öfriga slottens räkenskaper, lämpligen böra iakttagas.
Härvid bör Riksmarskalksembetet erinra, att sedan lång tid tillbaka föreskrift
meddelats, att från hvarje af de Kongl. lustslott, med hvilka Riksmarskalksembetet
har befattning, skall vid nytt års början meddelas dels en berättelse om hvad under
det senast förflutna året blifvit fullgjordt i afseende på reparationer och underhåll,
dels ock i detalj gående uppgifter och förslag öfver det nya årets beräknade
inkomster och utgifter. Sedan dessa uppgifter från slotten inkommit, öfverlemnas
de med underdånigt yttrande från Riksmarskalksembetet till Kongl. Maj:tiKongl.
Finansdepartementet till underdånig föredragning och pröfning. Att dessa förslag
för Strömsholms slott äro af vida enklare beskaffenhet än vid de öfriga slotten beror
derpå, att Strömsholm så väl har det lägsta statsanslaget, som att alla förhållanden
der äro mindre omfattande än vid något af de andra slotten.

Stockholm den 20 November 1883.

G. A. SPARRE.

1. S.

Fr. Ekström.

- 356

Ståthåilareembetets på Stockholms
slott

yttrande.

Bil. Litt. A.

Öfver de af Riksdagens Revisorer framställa anmärkningar emot användande
af 1881 års anslag dels till reparationer å Stockholms slott med flere för de Kong!
hofven upplåtna byggnader och dels till brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Kong! slottet och Arffurstens palats, får Ståthållareembetet afgifva följande förklaring: att

de snöskottningar å Arffurstens palats, som blifvit af förstnämnda anslag
bestridda, utgjorts af snöns nedskottning, från taket. Vid större snöfall måste nemligen
snön, för undvikande af den sammas nedrasning, så fort ske kan aflägsnas från
taket, hvarom tillsägelse från polisen ofta lemnas. Till detta arbete, som är ganska
lifsfarligt, måste inöfvadt manskap, helst plåtslagare, anlitas, särskildt derför
att plåttaket skadas, om icke skottningen verkställes på ett varsamt sätt. För enskilda
personers byggnader besörjes dylikt arbete vanligen af husvärden, och vid
allmänna byggnader af dem, som öfvervaka reparationsarbetena derå, hvarför det
torde vara i sin ordning, att snöskottningen å nämnda palats utföres genom slottsbyggnadskontoret
och betalas af anslaget för reparationer, och någon annan utväg
för verkställande deraf och undvikande af kostnaden härför har Ståthållareembetet
icke;

att, då sotning i privata byggnader vanligen icke besörjes och bekostas af
hyresgästerna, utan af husegaren, och, i öfverensstämmelse härmed, sotning i kronans
byggnader i Stockholm betalas af de medel, som för de sammas underhåll äro
anslagna, hafva, i likhet härmed, i Kong! slottet och dertill hörande byggnader alltid
sotning af köksskorstenar och rensning af kakelugnspipor blifvit bekostade af reparationsmedlen
och utförda af slottsbyggnadens handtverkare, så mycket oundvikligare
som, utom de Kongl. våningame, en stor del lägenheter äro embetslokaler och, hvad
öfriga lägenheter beträffar, det icke vore lämpligt, att detta maktpåliggande och
nödvändiga arbete öfverlemnades åt boställsinnehafvarnes bestämmande och bekostande; att,

då slottsintendenten, slottsarkitekten och slottsfogden ganska ofta måste
i och för sina befattningar sätta sig i förbindelse med personer, som för byggnaderna
och reparationsarbetena behöfva anlitas, det ej bör anses onödigt eller öfverflödigt,
att en stats- och en adresskalender för slottsbyggnadskontoret af anslaget bekostas
;

att det ansetts med god hushållning förenligt, att insättning och urtagning
af innanfönster i Kongl. slottet verkställes af glasmästare efter med honom betingadt
aftal, emedan de stora och tunga fönstren, som, utom arbetet med insättmn -

357 —

gen och urtagningen, skola transporteras till och från aflägse förvaringsrum, icke
utan fara för rutors sönderslagning kunna handteras af till arbetet ovan betjening,
som, derest glasmästare ej anlitades, skulle vid hvarje tillfälle härtill legas, säkerligen
emot drygare utgift än den glasmästaren åtnjuter och utan skyldighet att ansvara
för den risk af rutors söndring, dertill glasmästaren är förbunden; samt

att, då slottsfogden skall utöfva tillsynen af Kongl. slottets så väl inre polis,
lys- och renhållning som dess brandväsende och yttre lyshållning, aflöningen för
honom så väl som till brandmästaren och gaständarne städse utgått af anslaget för
brandväsendet och yttre lyshållningen, af hvilket anslag jemväl under alla tider bekostats
snöskottning och bortförande af snö samt gipsning af inre borggården,
ehuru benämningen af nämnda anslag är ofullständig så till vida, att den ej antyder,
att dessa utgiftsposter skola deraf bestridas, och derför gifvit Herrar Revisorer
anledning till anmärkningen, att de egentligen icke tillhöra anslaget. Utgiften för
snöskottning uppgick år 1881 till betydligt belopp, men är mycket''omvexlande
och beroende af större eller mindre snöfall, så att den somliga år blir högst
obetydlig.

Stockholm den 6 November 1883.

AUG. F. SKIÖLDEBRAND.

Joll. F. Forsstrand.

Ståthållareembetets å Drottningholms
och Svartsjö slott

yttrande.

Bil. lätt. B.

Till Hans Excellense Herr Riksmarskalken.

Öfver Riksdagens Revisorers, vid granskning af Drottningholms och Svartsjö
slotts räkenskaper för år 1881, gjorda anmärkningar får Ståthållareembetet å dessa
slott infordrad förklaring härmedelst afgifva:

Uti § 1 hafva Revisorerne anmärkt, att beloppet af de medel, som blifvit
förskjutna till bestridande af sådana slottslcassans utgifter, hvartill dess inkomster
ej lemnat tillgång, ökats med 762,60 kronor. Förhållandet är emellertid, att nämnda
belopp, enligt hvad kassaräkningen utvisar, utgjorde en deposition, som icke kunnat
återställas innan årets slut, utan således ökade skuldsumman vid 1881 års utgång,
under det att ett lika belopp då också ökade tillgången, hvilket kassa- och balansräkningarne
utvisa.

— 358

Uti § 2 framhålla Revisorerne, efter en jemförelse med byggnadsreparationskostnaderna
under 10 år särskild! för Drottningholms slott och särskild! för Svartsjö
slott, önskvärdheten deraf, att, i fall sistnämnda slott fortfarande komme att på
sätt nu sker disponeras, anslagen för de båda slotten måtte jemnare fördelas, så
att Svartsjö slotts och parks fortgående förfall kunde förekommas.

Svartsjö slott helans redan i början af detta århundrade, på sätt de genom
nådiga bref den 23 Augusti 1810 och 25 September 1811 förordnade särskilda
komiterade för hushållningens reglerande vid Drottningholms och Svartsjö
kungsgårdar till Kongl. Maj:t inberättat, mindre Renligt att bebos af någon Kong!
person i anseende till det sammas aflägsna läge uti en fuktig och osund trakt samt
bristfälliga tillstånd och kostsamma reparation. Sedermera har dock slottet blifvit
försvarligen underhållet till grund, murar, portar, fönster och yttertak samt invändigt
till golf, fönster och dörrar. Och kommer Ståthållareembetet fortfarande att
föreslå afhjelpande af de bristfälligheter derå, som vid de årliga synerna förefinnas,
så att slottet äfven för framtiden må vidmakthållas.

För yttertakets underhåll på ifrågavarande slott hafva under den tidsperiod,
nämnda jemförelse omfattar, utgifvits icke obetydliga belopp, som dock finnas
intagna uti gemensam räkning å sådana arbeten för Drottningholms slott; hvarför
Ståthållareembetet numera gifvit föreskrift, att alla arbeten för Svartsjö slott hädanefter
skola föras i särskild rakning.

Vid anbefald utarrendering af Svartsjö kungsgård tillhörande andra byggnader
jemte markområden, såsom f. d. trädgårdsmästare-, oldfru-, vaktmästare- och
orangeribyggningarne med deras uthus, har Ståthållareembetet betingat, bland annat,
att arrendatorn utom visst underhåll af åbyggnaderna jemväl skall vara skyldig
hålla lustparken i städadt skick samt vårda dervarande marmorgrupp.

Då således vid Svartsjö egentligen endast återstår att bevara slottet, finnas
deremot vid Drottningholm, utom slottet, 76 särskilda husbyggnader att underhålla,
hvarför största delen af byggnadsanslaget dertill åtgår.

Drottningholm den 10 November 1883.

K. R. STRÖM.

Aug. Dahlerus.

- 359 —

Ståthållareembetets på Ulriksdals
slott

yttrande.

Bil. Litt. C.

Till Kongl. Riksmarskalksembetet.

Ståthållareembetet på Ulriksdals Kongl. slott får härmed vördsamt afgifva
den genom Kongl. Riksmarskalksembetets skrifvelse af den 29 sistlidne Oktober
infordrade förklaring öfver Riksdagens Herrar Revisorers anmärkningar emot användandet
af 1881 års statsanslag till Ulriksdals Kongl. slott m. m.

När förslaget till användande af 1881 års statsmedel och öfriga tillgångar
blef uppgjordt, beräknades för byggnadens underhåll mindre, än hvad räkenskapen
under denna titel upptager; sålunda ökade kostnad var föranledd utaf dels målning
å alla fönster och dörrar å slottets norra och vestra sidor och dels plåtslagarearbeten,
som för takhållning under årets lopp befunnits vara oundgängligen nödvändiga,
hvarigenom orsakades, att anmärkta beloppet, 790 kronor 19 öre, måste vid
årets slut öfverföras.

Under förhållanden, som vid årets början voro kända, ansågs att Ulriksdals
kassa kunde undvara beloppet 2,009 kronor 5 öre, som utgjorde behållning från
1880, och att hinder icke borde möta för beloppets öfverförande till Haga kassa —
helst likartad åtgärd redan från äldre tider egt rum.

Till bevis i detta afseende torde Ståthållareembetet få äran meddela, att
genom nådigt bref till Kongl. Riksmarskalksembetet den 27 Mars 1830 i fråga om
användande af samma års statsanslag för Stockholms slott och de Kongl. lustslottén
Kongl. Maj:t —- efter inhemtande, att af anslaget vid Ulriksdal voro intill
nämnda år besparade 1,540 riksdaler banko, som då räknades motsvarande 2,310
kronor — medgifvit, att så väl nämnda belopp som hvad af 1830 års anslag icke
erfordrades för slottets underhåll finge vid Haga slott användas, och att äfven för
framtiden de besparingar, som å anslaget för Ulriksdal kunde uppkomma, finge
såsom bidrag för Haga slotts underhåll anslås.

Ytterligare har Kongl. Maj:t genom nådigt bref, likaledes till Riksmarskalksembetet,
af den 23 April 1836 rörande det årets statsanslag för de Kongl. slotten,
täckts gilla då gjord hemställan, att ett belopp, i nu gällande mynt 3,874 kronor
50 öre, af anslaget för Ulriksdal finge påräknas till användande för Haga slott.

Nu anmärkta öfverföring af ifrågavarande 2,009 kronor 5 öre har egentligen
icke menligt inverkat på Ulriksdals kassas ställning vid revisionsårets slut,
enär enligt 1882 års räkenskaper — fastän nämnda belopp der vid början af detta år
ingått såsom skuld — inkomster och utgifter stå till hvarannan i det förhållande, att
de senare endast med 38 kronor 44 öre öfverstiga de förra; och med hänsyn äfven

360 -

dertill gör Ståthållareembetet sig den förhoppning, att hvad som nu blifvit an fördt
måtte för anmärkta omföringen, anses såsom nöjaktig förklaring.

Stockholm den 5 November 1883.

C. A. MANDERSTRÖM.

Wilh. Ingélota.

Ståthållareembetets på Haga slott

yttrande

Bil. lutt. D.

Till Kong! Riksmarskalksembetet.

Ståthållareembetet på Haga Kong! slott får härmed vördsamt afgifva
den genom Kong! Riksmarskalksembetets skrifvelse af den 20 sistlidne Oktober
infordrade förklaring öfver Riksdagens Herrar Revisorers anmärkningar emot användandet
af 1881 års statsanslag till Haga slott in. in.

Om, för att utreda tillkomsten af den vid 1881 års början anmärkta skuld,
2,125 kronor 24 öre, nästföregående års räkenskaper tagas i betraktande, så
synes, att der anmärkta statsanslag och arrenden jemte två mindre poster, tillhopa
11,389 kronor 39 öre, icke allenast varit tillräckliga för att bestrida kungsgårdens
utgifter i aflöningar, onera samt byggnader och reparationsarbeten, belöpande sig
till 10,882 kronor 81 öre, utan äfven lemnat öfverskott i skilnaden mellan dessa
begge summor med 506 kronor 58 öre. Men samma räkenskap visar äfven, att
trädgårdens utgifter öfverstiga inkomsterna med ................................. kr. 8,732: 37.

När nu, till betäckande af denna brist, icke funnos af Haga slotts

medel tillgängliga mer än de nyssnämnda ................................. 506: 5 8,

utöfver hvilka från Hans Maj:t Konungens hofförvaltningskassa
— såsom 1880 års räkenskap äfven gifver vid handen —

lemnats ............................................................................................ 6,100: 55,

tillsammans 6,607: 13,

så fans för skilnaden ingen annan utväg än att till år 1881

såsom skuld öfverföra de här ofvan först anmärkta. ................ 2,125: 2 i,

hvilka siffertal öfverensstämma med trädgårdens brist .............................. 8,732: 37.

Äfven för 1881 bar, såsom räkenskapen visar, det årets ordinarie inkomster
uti statsanslag in. in. varit tillräckliga och med 66 kronor 22 öre öfverstigit de

\

- 361 -

vanliga årsutgiftema för sjelfva kungsgården i förening med inköp af en del inventarier
för körslor; men då ej mindre byggnader för trädgårdens behof jemte
ordnande af lägenheten Linväfvaretorpet, som Hans Maj:t Konungen täckts anslå
såsom boställe till afgående trädgårdsföreståndaren — allt enligt vederbörande slottsarkitekts
afgifna kostnadsförslag — än äfven äldre räkningar, mest för utländska
växters inköp, belöpt sig till den betydliga summan af 18,362 kronor 36 öre, samt,
äfven 1881, trädgårdens inkomster stå till utgifterna i den missproportion, att de
senare med 8,303 kronor 58 öre öfverstiga de förra, följer deraf uppenbart, att ännu
större summor än föregående år skulle ifrågakomma i extra anslagsmedel från
Hans Maj:t Konungens Hofförvaltning och, för hvad derutöfver erfordrades, genom
lån, som vid 1881 års slut måste till det nästpåföljda året balanseras.

Då sist anmärkta begge poster, jemte den från 1880 öfverförda skuld, tillsammans
utgöra ................................................:..................................... kr. 28,791: 18,

och bidragen från Kongl. Hofförvaltningen, Ulriksdals slottskassa och

Stockholms drätselnämnd belöpa sig till.............. 21,767: 30,

ökade med förberörda ............................................. 66: 22 21,833: 52

var det oundgängligen nödvändigt att genom lån och ytterligare
medelst öfverföring till 1882 bereda utväg för skilnaden.
............................................................................................ 6,957: 66 28,791: 18.

Med dessa sifferuppställningar har Ståthållareembetet velat visa, så Vidt angår
§§ 1 och 2 i revisionsberättelsen, att, för de angifna begge åren, de ordinarie
inkomsterna svarat emot utgifterna, så vidt angår de vanliga för byggnaders underhåll,
onera och aflöningar m. m.; då deremot tillskotten, som måst göras, varit påkallade
af oundgängliga och vidt omfattande byggnadsföretag i förening med de,
relativt till inkomsterna, vida öfverstigande utgifterna för trädgårdens och parkens
skötsel.

För den i § 2 vidare anmärkta åtgärden, att hafva ifrågasatt upptagande
af amorteringslånet, anser sig Ståthållareembetet hafva ''genom förestående visat
giltigt skäl; och får derjemte såsom ett prejudikat i likartad fråga upplysa, att
med Kongl. Maj:ts den 13 November 1868 gifna nådiga tillstånd, efter föredragning
i Kongl. Finansdepartementet, upptagits ett amorteringslån på fyra år å sex tusen
kronor, som erhållits i Stockholms läns sparbank, för Ulriksdals Kongl. slott till
uppförande af en byggnad, hvartill slottets medel icke lemnade tillgång.

Börande icke lemnas oanmärkt, att Haga trädgård, genom de gamla växtoch
vinhusens högst bristfälliga skick, lemnade de sista åren under förre trädgårdsföreståndarens
ledning en årligen minskad afkastning; hvaremot, och sedan samtliga
husen i det närmaste nu blifvit nybyggda med delvis gjorda utvidgningar,
på samma gång trädgården kommit i långt bättre skick än förr, afkastningen
blifvit betydligen ökad.

lie v. Ber. 1883 angående Statsverket.

46

— 362 —

Beträffande vidare § 3 i revisionsberättelsen får, med upplysning att jordbruket
vid Haga är inskränkt egentligen endast till skörd af gräs inom parken,
så att några uppköp derför icke kunnat ifrågakomma, vördsamt erinra, att, då
särskilda kostnadsförslag blifvit uppgjorda för växthusen, vinhusen och Linväfvaretorpet,
samt äfven för de väsentligaste och beslutade reparationsarbetena med
kungsgårdens öfriga byggnader, nödvändigheten fordrat, för fullständig och redigbokföring,
att äfven i särskilda titlar sammanföra hvardera byggnadens kostnader
till kontroll, att de samma någorlunda öfverensstämde med förslagen.

Vid byggnadsarbeten i allmänhet, vare sig till större eller mindre omfång,
räknas, nära nog inom hela riket, såsom en väsentlig fördel att använda sådan
trä-materiel, som från hufvudstadens snickerifabriker levereras »maskin-arbetadt»
till erforderliga dimensioner och beskaffenhet; —• såsom ock blifvit iakttaget vid
Haga byggnadsföretag, derför kostnadsförslagen grundat sig på fabriksprisen.

Om, i motsats härmed, på en gång skolat från Norrland eller annan landsdel
hafva reqvirerats en skeppssändning af bräder och blank, så — utom det att
varan då icke kunnat påräknas torr eller erhållas i någon mån sorterad — skulle
virkets apterande till de särskilda byggnadsdelarne naturligtvis hafva blifvit mycket
dyrare under arbete på stället med hand än som vid fabriken kunnat ske medelst
maskin. En ökad kostnad hade äfven blifvit oundviklig för materielens hemforsling,
den der åter ingår i de från fabriken tecknade pris, efter partiella reqvisitioner
i mån endast som behofvet kunde kräfva. Rätta beloppet, som kunde åtgå
utaf råvaran eller det oarbetade virket, vore alltid svårt att bedöma, och detta
kunde lika väl leda till nödvändigheten att förnya eu reqvisition som att till framtida
behof magasinera ett öfverskott.

Samma förhållande med mursten, kalk och spik m. in., i afseende hvarå
dessutom icke är någon prisskilnad, antingen det tages mer eller mindre, så
vida icke, hvad teglet beträffar, derom skulle uppgöras vid något tegelbruk i
landsorten.

Med detta års slut blifver emellertid allt hvad som till nybyggnadsarbetena
är att hänföra i det närmaste fulländad!., och hafva de hufvud sakligaste reparationsarbetena
jemväl nått sin fullbordan, så att för närmaste framtiden endast mindre
åtgärder för underhåll torde ifrågakomma — genom hvilket förhållande lättare
kan iakttagas hvad af Revisionen uti ifrågavarande fall blifvit erinradt.

De remitterade handlingarne varda härmed vördsamt återstälda.

Stockholm den 5 November 1883.

C. A. MANDERSTRÖM.

Carl Ingelof.s.

— 363

Justitiekanslersembetets

underdåniga yttrande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
Justitiekanslersexpeditionens expensmedelsräkning
för år 1881.

Genom remiss af den 19 dennes har mig blifvit anbefaldt att afgifva underdånigt
yttrande öfver anmärkningar, som Riksdagens senast församlade Revisorer
framstält vid granskning af Justitiekanslersexpeditionens expensmedelsräkning för
år 1881, och hvilka anmärkningar gå derpå ut, att trenne vid nämnda handling
såsom bevis bilagda räkningar, afseende dels prenumeration å tidningar, dels inköp
af stryk- och tändstickor, silke, bindgarn och två hänglås, blifvit utstälda af en här
anstäld vaktmästare; i anledning hvaraf Revisorerne erinrat, det lämpligare vore
att, såsom i allmänhet skulle ske, utgifterna för tidningsprenumeration och inköp
af nödiga, förbrukningsartiklar styrktes medelst vederbörande tidningsredaktioners
eller säljares qvitton i original.

Till fullgörande af förenämnda nådiga befallning anser jag mig, med erinran
att hvad i förevarande iall i afseende å 1881 års räkning brukats öfverensstämmer
med hvad så väl härstädes som i många andra embetsverk af ålder oanmärkt iakttagits,
i öfrigt ej hafva annat att yttra, än att jag för framtiden skall tillse att, så
vidt ske kan, verkstälda utgifter varda bestyrkta på sätt Revisorerne ansett lämpligt.

Stockholm den 27 Oktober 1883.

C. LEIJONHUFVUD.

F. W. Galm.

Kanslirådet och Chefen för Utrikesdepartementets
kameralfdelning

E. van Brienens

förklaring i anledning af hvad Riksdagens
Revisorer anfört rörande förvaltningen
af de till nämnda afdelning
inflytande statsmedlen.

Eders Excellens.

I anledning af hvad Riksdagens Revisorer i sin berättelse om den af dem
verkstälda granskningen af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1881 anfört rörande förvaltningen af de

— 364 —

till Kong!. Utrikesdepartementets kameralafdelning inflytande statsmedlen, får jag
äran till Eders Excellens afgifva följande vördsamma förklaring:

Uti § 1 hafva Herrar Revisorer uttryckt den åsigten, att i allmänhet fullständigare
verifikationer än de nu brukliga rörande de under kabinettskassans
rubrik »Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter» förefallande titlar: »smärre
utgifter» och »fraktkostnader», syntes vara med god ordning öfverensstämmande,
och dervid antydt såsom lämpligt, att kabinettsvaktmästarnes räkningar å dylika
utgifter attesterades af en Utrikesdepartementets tjensteman.

Härvid tillåter jag mig vördsammast hemställa, om icke sjelfva utbetalningen
af dessa räkningars belopp, hvilken först eger rum sedan räkningarne blifvit af
chefen för kameralafdelningen behörigen granskade med ledning af de qvitton och
intyg, som kunnat anskaffas, kan anses utgöra ett lika kraftigt bevis för räkningarnes
behöriga skick, som deras attesterande af eu departementets tjensteman.

Det anmärkta förhållandet, att en af ifrågavarande räkningar befunnits vara
oqvitterad, är numera afhjelpt.

Beträffande hvad Herrar Revisorer uti § 2 anmärkt, att de hos generalkonsulatet
i London den 31 December 1881 innestående konsulatafgiftsmedlen
icke blifvit, i likhet med dylika hos de öfriga redovisande generalkonsulaten och
konsulaten innestående medel, upptagna bland konsulskassans till år 1882 balanserade
behållning, får jag äran vördsammast anföra följande:

Jemlikt de, angående konsulatafgifternas redovisande, för generalkonsulerne
utfärdade instruktionerna, åligger det dem att årligen insända tvenne, respektive
den 30 Juni och den 31 December daterade halfårsredogörelser för konsulatafgiftsuppbörden
under halfåret. Dessa redogörelser, som jemväl upptaga in-och utgående
balanser, läggas i departementets räkenskaper till grund för vederbörande generalkonsuls
debet — utom hvad Londons generalkonsulat angår. Anledningen härtill
är, att från detta generalkonsulat, hvars uppbörd och redovisning äro högst betydligt
vidlyftigare än de andras, redogörelserna för senare halfåren inkommo —
i synnerhet i början — så sent på det följande året, att med uppsättandet af konsepten
till departementets räkenskaper icke kunde uppskjutas till dess dessa
redogörelser hunnit inkomma. Häraf följde, att generalkonsulns i London debet
uteslutande grundades på sådana hans skrivelser, hvaruti han

dels anhöll, jemte insändande af räkningar &• utgifter i embetsärenden, om
bemyndigande till dessa utgifters bestridande af under händer egande konsulatafgifter,
hvilka han sålunda anmälde till departementets disposition,

dels underrättade om att han, enligt erhållet bemyndigande, af dylika uppbördsmedel
bestridt aflöningar inom distriktet,

och dels slutligen meddelade, ätt han, enligt föreskrift, för departementets
räkning hos Herrar C. J. Hambro & Son insatt vissa belopp af influtna konsulatafgifter.

— 365 —

En sådan uppbördsredogörelse, hvaruti generalkonsuln krediteras på grund
dels af bemyndigande!! från departementet och dels af insättningsbevis från
C. J. Hambro & Son för samtliga, såsom influtna anmälda och till departementets
disposition stälda konsulatafgifter, kan naturligtvis icke uppvisa någon behållning;
den är eu redogörelse endast för den del af konsulatafgiftsuppbörden, som blifvit
använd och i hufvudredogörelsen för konsulskassan upptagen. Som härvid ingen
anmärkning blifvit gjord af 11 års revisioner, har fortsatts hitintills att på samma
sätt redogöra för London-uppbörden; — följdrigtigast torde dock vara att vid
redovisningen för denna uppbörd följa samma system, som i afseende å de andra
distrikten iakttages; hvarför ock numera intet hinder möter.

Vidkommande åter den af Herrar Revisorer i § 3 framhållna lämpligheten
deraf, att de till vissa Beskickningar anvisade extra utgifter må varda mera fullständigt
verificerade, får jag vördsamt erinra, dels att det nådiga beslut af 15
September 1871, som tillägger chefen för Kong! Beskickningen i Konstantinopel
ett årligt anslag till vissa extra utgifter, fattades vid ministeriel föredragning, och
dels att, jemlikt ett nådigt beslut af den 23 Oktober 1863 angående, bland annat,
redovisningen för expektanslöner, godtgörelser för tillfälliga uppdrag, rese- och
kurirkostnader samt Beskickningarnes extra utgifter, Kong! Maj:t efter dertill af
Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 17 September nämnda år lemnadt bifall,
i nåder förordnat, att, enär en i detalj genomförd och verificerad redogörelse
för kostnader, bestridda utom riket, icke kunde åstadkommas, samt, då de extra
utgifterna skedde genom Kongl. Maj:ts Beskickningar, nyssnämnda utgifter
skulle få på det sätt redovisas, att behöriga qvittens af de personer, hvilka från
Utrikesdepartementets kameralafdelning emottagit medel för berörda ändamål,
skulle anses vara såsom verifikationer tillfyllestgörande.

Stockholm den 12 December 1883.

E. van BRIENEN.

— 366

Kabinettssekreteraren i Kongl.
Utrikesdepartementet

A. Lagerheims

förklaring öfver hvad riksdagens
Revisorer anfört beträffande inköp af
böcker för departementets räkning.

Till Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena.

Enär inköpen af böcker för Utrikesdepartementets räkning ske antingen
på min tillsägelse eller efter dertill af mig lemnadt tillstånd, torde det åligga mig
att, i anledning af hvad Riksdagens Revisorer i sin berättelse om den af dem verkstälda
granskningen af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1881 anfört under tredje hufvudtiteln, § 4, afgifva
vördsamt svar.

Herrar Revisorer uttrycka den förmening, att, enligt hvad de vid räkenskapen
fogade bokhandelsräkningarne utvisa, åtskilliga af de inköpta böckerna äro »af be»skaffenhet,
att deras behof för Utrikesdepartementet med skäl torde kunna ifråga»sättas,
såsom till exempel: Marcéllus, Politiska silhuetter; Sundén, Svensk språklära;
Holmgren, Om färgblindhet; Almfelt, Ur dagens krönika m. fl.; och hafva
»Revisorer^ i anledning häraf velat uttala den åsigt, att inköpet för Departe»mentets
räkning icke må sträckas utöfver de arbeten, som i något afseende kunna
»vara till gagn för Departementets verksamhet.»

Hvad då först beträffar Marcéllus: politiska silhuetter, så får jag vördsamt
erinra, att arbetet innehåller en biografi öfver en afliden f. d. innehafvare af statsministersembetet
för utrikes ärendena, hvadan arbetet, hvilket som bekant vid sitt
framträdande väckte ett visst uppseende, syntes mig och fortfarande synes mig icke
böra saknas i Utrikesdepartementets boksamling.

Svensk språklära af Sundén inköptes af den anledning, att då frågor om
hvad bör anses vara det rigtiga uttrycket eller det rätta stafningssättet i svenskan
stundom kunna erbjuda vissa svårigheter icke blott för infödde svenskar utan
naturligtvis i än högre grad för de norrmän, som alltid finnas i departementet
anstälde, jag ansåg eu i statens undervisningsanstalter använd kortfattad vägledning
af en nu lefvande ansedd vetenskapsman och skolkarl vara för det påpekade
praktiska beliofvets afhjelpande att föredraga framför Rydqvists: Svenska språkets
lagar. Härmed vill jag emellertid icke hafva uttalat, att detta berömda arbete allt
fortfarande bör saknas i departementets boksamling, der det tvärtom ju förr dess
hellre bör intaga sin plats.

Professor F. Holmgrens undersökningar om färgblindhet hafva väckt ett
berättigadt uppseende långt utom vårt lands gränser. Utrikesdepartementet har
vid skilda tillfällen haft sig uppdraget dels att för denne framstående vetenskaps -

— 367 -

mans räkning införskaffa upplysningar om de i utlandet begagnade metoder för
uppdagande af färgblindhet, dels att göra hans metod känd i främmande land. Jag
ser mig nu, efter tre års förlopp, icke i stånd att upplysa, huruvida inköpet af
ifrågavarande exemplar af hans arbete skett för att kunna mot någon utländsk
vetenskapsman visa erkänsla för meddelade upplysningar eller för att fylla en brist
i antalet af de för öfversändande till utlandet afsedda exemplar, hvilka i öfrigt af
författaren stäldes till departementets förfogande. Men huru som helst torde
inköpet finnas hafva egt rum uteslutande derför, att boken varit för departementet
behöflig. Professor Holmgren har i dagarne begärt departementets medverkan till
underlättande af de undersökningar om vissa aflägset boende folkslags färgsinne,
hvilka blifvit uppdragna åt den fregatten »Vanadis» åtföljande läkare. Jag skall
naturligtvis söka förekomma, att denna gång någon brist uppstår i de exemplar af
arbetet, hvilka Professor Holmgren för ändamålets vinnande måste ställa till
departementets förfogande.

Då första häftet af Ahnfelts: Ur dagens krönika utkom, angafs det samma

af sin aktade förläggare att vara afsedt att blifva »en företrädesvis åt politiska,
sociala och ekonomiska frågor egnad publikation.» Dess inköp för departementets
räkning syntes mig derför påkalladt, men upphörde med årets sluthäfte, då dess
innehåll icke fullt motsvarade mina förväntningar. Sedermera hafva emellertid
deri förekommit uppsatser, som erbjudit intresse för departementet, och helt nyligen
har utkommit ett häfte, hvars inköp för departementets räkning jag finner
påkalladt.

Herrar Revisorer hafva, som jag ofvan i mitt citat af deras yttrande framhållit,
efter uppräknandet af de böcker, om hvilkas inköp jag nu lemnat upplysningar,
tillagt »m. fl.» Detta tillägg kastar ett — jag vågar säga ännu mer
falskt och vilseledande sken öfver de för departementets räkning verkstälda bokinköpen,
än hvad sjelfva uppräknandet gör. Man måste nemligen tro, att under
detta »m. fl.» de egentliga synderna ligga begrafna, medan Revisorerne i dagen
velat framdraga endast några små fel.

Jag har derför gjort mig all möda att i de vid departementets räkenskap
fogade bokhandelsräkningarne framleta hvad Herrar Revisorer kunnat afse med
detta »m. fl.»

Att dermed icke kan afses inköp af traktat- och lag-samlingar, kartverk,
ordböcker, historiska, geografiska, statistiska, folkrättsliga och andra juridiska
arbeten, tidskrifter, politiska brochyrer samt kalendrar, tager jag för gifvet; ty
äfven vid en blott ytlig och flyktig betraktelse torde det springa i ögonen, att
inom just dessa slag af trycksaker falla de arbeten, som departementets tjensteman
oftast behöfva rådfråga och, så vidt möjligt, böra känna till. Några litografierade
porträtt af Konungen och Drottningen, hvilka blifvit inköpta för att på begäran
öfversändas till konsuler på aflägsna orter, kunna icke heller inbegripas i detta

— 368 —

»m. fl.», hvilket på grund af sammanhanget måste enligt svenskt språkbruk
afse böcker.

Icke heller slutligen kan dermed åsyftas 1 exemplar af Löfwenskiölds landtmannabyggnader,
om hvars inköp Herrar Revisorer läto under pågående revision
hos mig göra muntlig förfrågan, till svar hvarå upplystes, att arbetet blifvit på
reqvisition af ministern i Washington inköpt för att till en uppgifven person i
Amerika som gåfva öfverlemna^ till tack för visade tjenster. Jag underlät nemligen
icke att då tillägga, att ministern erbjudit sig att godtgöra kostnaden, men
att departementet, vid det förhållande, att så väl från regeringen som enskilde
medborgare i Förenta Staterna till departementet såsom gåfva årligen öfverlemnas
delvis högst värdefulla tryckta arbeten, hvaribland stundom dyrbara: planchverk,
som rikta Sveriges och Norges offentliga boksamlingar, funnit sig kunna bestrida
kostnaden af allmänna medel. I detta antagande styrkes jag, utom af den omständighet
jag här nedan skall tillåta mig att påpeka, äfven deraf att, om Herrar
Revisorer trots min muntliga upplysning velat göra anmärkning mot detta inköp,
arbetet säkerligen blifvit uttryckligen omnämndt dels för sitt för departementets
verksamhet mera främmande innehåll, dels för sitt jemförelsevis höga pris — 20
kronor — medan sammanlagda kostnaden för de i anmärkningspunkten uppräknade
fyra arbeten tillsammans endast uppgår till It kronor 75 öre.

Om man undantager de inköp, som jag nu dels i särskilda grupper, dels
enstaka uppräknat, återstår af årets bokinköp icke någonting.

Vid räkningarnes förnyade genomgående har jag emellertid iakttagit, att
vid de af Herrar Revisorer särskildt omförmälda fyra arbeten samt vid ett annat
arbete finnas med blyerts anbragta tecken, bestående i en s. k. kråka. Af skäl,
som jag icke torde behöfva närmare utveckla, framgår det med fullkomlig visshet,
att dessa blyertstecken blifvit å räkningarne anbragta hvarken i Utrikesdepartementet
eller i Norska Departementet för det Inre eller i Kammarrätten, utan att
de måste hafva tillkommit under statsrevisionens genomgående af räkenskapen.
Det torde då vara ett berättigadt antagande af mig, att Herrar Revisorer med sitt
»m. fl.» afsett detta femte inköp, men också endast detta.

Inköpet gäller Hedin: Franska revolutionens qvinnor, 5 och 6 häftena samt
perm — 3 kronor 5 öre.

Jag skall icke tillåta mig ifrågasätta Herrar Revisorers befogenhet att 1883
anmärka inköpet af sluthäftena af ett arbete, hvars föregående häften lyckats utan
anmärkning passera granskning af 1882 års Statsrevisorer. Jag erkänner tvärtom
gerna, att om ett missbruk verkligen skett, då första häftet inköptes, må det stå
Herrar Revisorer öppet att anmärka det ännu då sista häftet tillkommer. Men
hvad jag tillåter mig icke blott ifrågasätta utan att bestrida, är giltigheten af
Herrar Revisorers anmärkning äfven i denna punkt. Jag stöder mig dervid på
Herrar Revisorers egen uttalade åsigt, att bokinköpen »icke må sträckas utöfver de

369 —

»arbeten, som i något afseende kunna vara till gagn för departementets verksamhet.
»

Att historisk litteratur faller inom denna för öfrigt kanske obehöfligt vida
gräns, torde ingen kunna förneka, och att Herr Hedins ifrågavarande arbete eger
betydelse såsom, ett, på omfattande och sjelfständiga studier grundadt bidrag till
den stora franska revolutionens historia, lärer ingen, som läst det, vilja bestrida.

Härmed torde jag hafva uttömt Herrar Revisorers både öppet uttalade och
endast antydda anmärkningar mot departementets bokinköp, och jag tror mig
hafva visat, att någon befogad anledning till anmärkning i denna punkt icke
föreligger.

Stockholm den 11 December 1883.

ALFR. LAGERHEIM.

Kongl. Arméförvaltningens
å civila departementet

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid förvaltningens räkenskaper för år
1881.

Uti den af Riksdagens senast församlade Revisorer den 13 sistlidne Oktober
afgifna underdåniga berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 hafva Revisorerne
i afseende å 4:de hufvudtiteln, beträffande Arméförvaltningen, i § 1 anmärkt, ''
att de statistiska sammandrag, som inom Arméförvaltningen plägade uppgöras
öfver samtliga kostnaderna för värfvade och indelta armén samt för beväringsmanskapet,
icke åtföljt de Revisorerne tillhandahållna räkenskaperna af den anledning,
att Arméförvaltningens hufvudbok, hvilken lägges till grund för de statistiska
aibetena, mast omarbetas, i följd hvaraf den sa sent fullbordats, att de statistiska
uträkningarne icke kunnat inom vanlig tid medhinnas.

Vidare hafva Revisorerne uti § 2 uttalat den mening, att deh efter Statskontorets
föreskrift upprättade nya hufvudboken i reda och öfverskådlighet väl
öfverträffade den äldre, men att, derest den nya bokföringsmetoden skulle fullt
motsvara sitt ändamål, den samma borde ytterligare af vederbörande pröfvas.

I åtskilliga uppgifna hänseenden syntes nemligen en otydlig bokföring hafva egt
ruin, som Revisorerne ansåge kunna undvikas; hvarjemte framhållits önskvärdheten

Rev, Ber, 188.3, angående Statsverket. 47

- 370 —

deraf, att all omsorg användes på ordnandet af de vidlyftiga verifikationerna, så
att dessa lättare, än nu vore fallet, kunde begagnas. I sammanhang härmed hafva
Revisorerne fäst uppmärksamhet derpå att, hvad anginge de förskottsvis anordnade
medlen, de belopp, som i de talrika redogörarnes räkningar förekomma, dels
i vissa fall sammandragits till gemensamma summor, innan de i hufvudboken
införts, dels stundom i hufvudboken fördelats på två konton, förskottskonto och
allmänna besparingars konto, hvadan de i hufvudboken förekommande utgifter
icke till siffran återfunnes i redogörarnes räkningar. Af denna anledning och för
underlättande af granskningen samt befrämjande af reda och öfverskådlighet borde
särskilda sammandrag till belysande af beloppens fördelning uppgöras och fogas
vid redogörarnes räkningar öfver de olika anslagen.

I § 3 hafva Revisorerne fäst uppmärksamhet dels derpå, att kostnaden för
rengöring af Arméförvaltningens lokaler uppgått till icke mindre än 650 kronor
25 öre för endast två rengöringar, hvilken utgiftspost Revisorerne funnit val dryg
i jemförelse med förhållandet i andra embetsverk, dels derå, att under revisionsåret
för förseglingsljus till tjensteman och vederbörande byråer utbetalts ett belopp af
tillsammans 310 kronor, hvilket stämplats såsom uppenbar misshushållning.

Sedan Arméförvaltningen genom nådig remiss blifvit anbefaldt att öfver
hvad Revisorerne sålunda och i öfriga delar, beträffande 4:de hufvudtiteln, yttrat
underdånigt utlåtande afgifva, får förvaltningen å civila departementet i afseende
å förberörda uti 1—3 §§ gjorda framställningar, med remissaktens återställande,
underdånigst anföra:

Det af Revisorerne uti § 1 anmälda förhållande, att de vanliga statistiska
tabellerna öfver utgifterna å riksstatens 4:de hufvudtitel för år 1881 af den anledning,
som Revisorerne sjelfve uppgifvit, icke kommit Revisorerne till hända, torde
ej påkalla någon åtgärd, enär sådana tabeller för både nyssnämnda och sistförflutna
år skola till näst sammanträdande Revisorer öfverlemnas.

Revisorernes i § 2 uttalade åsigter i afseende å vissa omständigheter beträffande
tillämpningen af Arméförvaltningens nya bokföringsmetod synas förvaltningen
förtjena noggrant öfvervägande vid den fortsatta användningen af samma
räkenskapsform, och skola äfven, så vidt med dennas grunder finnes förenligt och
i öfrigt låter sig göra, vinna behörigt iakttagande.

Hvad i § 3 blifvit anmärkt i fråga om kostnaden för renhållning i Arméförvaltningens
embetslokaler, i jemförelse med samma kostnad inom andra verk,
torde möjligen vid en närmare och fullständig utredning af alla hithörande förhållanden
och de olika sätten för detta bestyrs ordnande inom de särskilda embetsverken
— en utredning, som Arméförvaltningen dock saknat tillfälle att nu företaga
— befinnas ega en mera skenbar än verklig grund. Det torde nemligen icke
finnas orimligt att antaga, det en del af skilnaden de olika embetsverken emellan
i »rengöringskostnaden» beror på ett olika sätt att i räkenskapen gruppera de

371 —

till denna kostnad hänförliga utgifter, af hvilka en del torde annorstädes beräknas
under utgifterna för den dagliga renhållningen (»städningen»). Emellertid
tiar denna utgiftspost, innan anmärkning derå från Revisorernes sida förekommit,
varit föremål för omtanke inom Arméförvaltningens civila departement, hvilket
redan under förra hälften af år 1882 vidtagit åtgärder, hvarigenom renhållningskostnaden
hos Arméförvaltningen kunnat betydligt minskas, på sätt af utgiftsverifikationerna
till det årets hufvudbok, band 43 fol. 362—367, otvetydigt
framgår.

Hvad slutligen beträffar den af Revisorerne i 3: dje punkten anmärkta misshushållning,
i det att till))»förseglingsljus» skulle åt vederbörande byråer inom
förvaltningen vara under räkenskapsåret 1881 utbetalda 310 kronor, är Arméförvaltningen
i tillfälle att afgifva den förklaring, att uppgiften ej är med verkliga
förhållandet öfverensstämmande. Af verifikationerna till Arméförvaltningens
hufvudbok för revisionsåret, bandgl47 fol. 495—498, synes nemligen, att Arméförvaltningens
civila departement för ifrågavarande ändamål till byråerna utanordna!
endast 62 kronor för ett års behof. Den af Revisorerne angifna summan
återfinnes visserligen i en till departementet ingifven reqvisition, som grundat
sig på hvad föregående år i sådant hänseende utgifvits, men Revisorerne hafva
förbisett det bredvid reqvisitionen liggande departementets beslut af den 28 Oktober,
hvilket på anförda skäl medgifver utanordning till byråerna af endast de
ofvannämnda sextiotvå kronorna. Eu högst betydlig inskränkning i de under
en följd af år till kontors-’föch kanslichefer oanmärkt utgående ersättningar för
tillhandahållande af »förseglingsljus» hade således redan under revisionsåret blifvit
företagen; och får Arméförvaltningen slutligen tillägga, att till och med denna
sålunda reducerade återstod af berörda passevolans blifvit i början af året 1882
afskaffad.

Stockholm den 30 November 1883.

O. N. FORSSMAN.

ALFRED SJÖBERG.

Carl Angelin.

— 372 —

Kong!. Arméförvaltningens
å intendentsdepartementet

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid förvaltningens räkenskaper för
år 1881.

Till åtlydnad af Eders Kong! Maj:ts genom remiss Arméförvaltningen gifna
nådiga befallning att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers den 13 sistlidne Oktober afgifna berättelse rörande verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1881, får Arméförvaltningen å intendentsdepartementet, i hvad departementet
rörer, i underdånighet anföra följande:

Uti nämnda berättelse hafva Revisorerne, beträffande Arméförvaltningen, uti
§ 4 anmält, att vid granskningen af stuteriernas i riket samt Arméförvaltningens
räkenskaper, de senare, så vidt de afsåge anslaget till fouragering af artilleriets,
värfvade kavalleriets och fortinkationstruppernas hästar, Revisorerne fäst uppmärksamheten
dervid att, medan det hö, som försålts från stuterierna, betingat pris, som
måste anses temligen låga, såsom vid Strömsholms stuteri 2 kronor 50 öre, vid
Flyinge stuteri 3 kronor 75 öre och vid Ottenby stuteri 1 krona 25 öre ä 1 krona
50 öre pr centner, så hade vid upphandlingen af denna artikel för hästarne, tillhörande
omförmälda truppslag, betalts vida betydligare pris, t. ex. vid Svea artilleriregemente
6 kronor 25 öre och vid Yendes artilleriregemente 5 kronor per cent
ner; med anledning hvaraf och i betraktande af den minskning i utgifter för Arméförvaltningen,
som borde vara att påräkna, derest ifrågavarande truppslags behof af
hö kunde helt och hållet eller delvis erhållas från stuterierna eller andra för statens
räkning förvaltade egendomar till lägre pris än de förut betalda, Revisorerne
ansett sig böra påpeka såsom synnerligen önskvärdt, att anordningar vidtoges för
tillhandahållandet åt berörda truppslag af det hö, som för stuterierna eller andra
kronans egendomar kunde undvaras.

För att blifva i tillfälle häröfver afgifva det äskade yttrandet har Arméförvaltningens
intendentsdepartement från Stuteriöfverstyrelsen begärt uppgift å de
qvantiteter hö, som kunde från stuterierna vara att för berörda ändamål påräkna.
Såsom svar härå har Stuteriöfverstyrelsen hänvisat till sitt i följd af särskild nådig
remiss till Eders Kong! Maj:t i samma ämne under den 20 sistlidne November
afgifna underdåniga utlåtande; och som deraf visar sig, att af uppgifna anledningar
någon större eller mindre del hö icke kan under kommande år af statens stuteriinrättningar
undvaras för det af Riksdagens Revisorer dermed åsyftade ändamålet,
anser departementet vidare yttrande i frågan af departementet icke påkallas,
dock att, då, enligt Revisorernes uppgift, hö synts betinga höga pris vid trupperna,
departementet skolat erinra, att vid flera kasernetablissement saknas tillräckligt

störa foderförvaringsrum, i följd hvaraf fouraget icke kan derstädes i någon betydligare
qvantitet på en gång, utan endast i män af det begränsade utrymmet, från
leverantören emottagas, hvilken omständighet, i anseende till dermed förenade olägenheter
för leverantören, i ickevringa grad bidrager till höjandet af fourageringskostnaden.

Vidare är uti § 5 af Revisorerne vordet anfördt:

att, sedan 1877 års Riksdag beviljat dels ett extra anslag för år 1878 af
834,000 kronor för anskaffande af filtar, madrass- och putvar, handdukar och tvättställ
vid befäls- och rekrytmöten, underbefälsskolan och de värnpligtiges öfningar,
af hvilket anslag 210,000 kronor afsågos för stamtruppen, 583,000 kronor för de
värnpligtiges öfningar samt 41,000 kronor för volontärskolan å Karlsborg, dels ock
på ordinarie stat ett förslagsanslag å 88,000 kronor till underhåll af filtar m. in. .
vid mötesplatserna, så fortfore detta senare anslag att under något förändrad benämning
utgå med ett till 50,000 kronor nedsatt belopp;

att Arméförvaltningen genom nådiga brefvet den 1 Juni nyssnämnda år erhöll
befallning att anskaffa omförmälda persedlar, dock med förbehåll, beträffande
beväringsmanskapets behof, att nämnda förnödenheter borde anskaffas i den mån
baracker för detta manskap vore eller blefve uppförda;

att de sängkläder m. fl. persedlar, som för dessa anslagsmedel inköpts, blifvit
till begagnande utlemnade i en mängd, som motsvarade antalet liggplatser i de
befintliga barackbyggnaderna, och med uttryckligt förbud mot persedlarnes användande
i tältläger;

att, till följd af sålunda gällande föreskrifter för användandet af anslagsmedlen,
en del af landets beväringsmanskap, eller det manskap, som med anledning
af bristande utrymme i barackerna vid en del regementen och kårer måste
förläggas i tältläger jemte den del af stammen, på hvilken beväringsmanskapet enligt
gällande föreskrifter borde indelas, icke komme i åtnjutande af de förmåner,
som ifrågavarande anslagsmedel afsåge att bereda detta manskap; samt

att — i betraktande af åtskilliga, uti revisionsberättelsen framhållna olägenheter,
som uppstode deraf, att omförmälda nödvändighetsartiklar icke finge användas
i tältläger, samt deraf att, enligt hvad inhemtats, så stora behållningar å anslaget
förefunnes, att utan svårighet och uppoffrande af det med samma anslag närmast
åsyftade ändamål, eller underhåll af. de för barackerna afsedda sängklädespersedlar,
nyanskaffning skulle kunna ske af erforderlig mängd filtar, madrass- och
putvar samt handdukar för att dermed tillgodose äfven det i tältläger förlagda manskapets
behof — Revisorerne ansett sig höra detta förhållande omförmäla,

374 —

Då, på sätt Revisorerne äfven uppgifvit, Arméförvaltningen, enligt det åberopade
nådiga brefvet den 1 Juni 1877, icke egt rättighet utlemna sängklädespersedlar
och handdukar till annat manskap än det, som varit i baracker förlagdt, så
har det i revisionsberättelsen omförmälda förhållandet häraf blifvit en naturlig följd.
I departementets tanke böra icke heller framgent till begagnande i tält utan bottnar
utlemnas de egentliga sängklädespersedlarne, såsom madrass- och putvar, enär
dessa persedlar under sådana förhållanden lätteligen taga skada, hvaremot filtar och
handdukar icke i någon synnerlig mån torde lida deraf, att de begagnas i tält.
Med afseende härå, och enär det å riksstatens 4:de hufvudtitel uppförda förslagsanslaget
å 50,000 kronor till underhåll af sängkläder m. m. på mötesplatserna hittills
årligen lemnat öfverskott, som dock i anseende till anslagets natur ingått till
statsverket, har departementet ansett sig böra härom hos Eders Kongl. Maj:t nu
göra underdånig anmälan, för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle, på
grund åt Riksdagsrevisorernes förevarande framställning, täckas lemna departementet
bemyndigande att, i den mån ifrågavarande anslag dertill lemnar tillgång,
uppköpa och utlemna filtar samt handdukar äfven till manskap, som förlägges
i tält.

Slutligen hafva Revisorerne uti §§ 6 och 7 anmält, hurusom af räkenskapen
för indelta arméns och Yermlands fältjägarekårs vapenöfningar framgått, att
flerstädes ganska betydliga utgifter förekommit till betalande af åtskilliga arbeten
under mötena, som utan olägenhet bort, enligt Revisorernes åsigt, kunna af manskapet
verkställas utan särskild godtgörelse, såsom: madrass-stoppning, snöskottning
samt tillsyn och vård af do nu brukliga ångkokningsapparaterna, hvarförutom anmärkts,
att vid Smålands husarregemente, utöfver de utgifter, hvilka ingått i omkostnaderna
för den förberedande underbefälsskolans skriföfningar, särskild ersättning
för skrifmaterialier blifvit för regementets exercissqvadron debiterad med 15
kronor, likasom att ej mindre vid detta regemente än äfven vid Södermanlands regemente
bland sjukvårdskostnader uppförts utgifter för skrifmaterialier. Dessutom är,
beträffande sistnämnda regemente, af Revisorerne erinradt, att till en trumslagare,
som från Nyköpings kompani beordrats att tjenstgöra vid Oppunda kompanis målskjutningar,
blifvit utbetaldt skjutsersättning och traktamente med 13 kronor
36 öre.

Öfver dessa anmärkningar har Arméförvaltningens intendentsdepartement
från vederbörande regementschefer och förvaltningsdirektioner infordrat särskilda
underdåniga yttranden, af hvilka yttranden, som här följa, inhemtas:

att de anmärkta utgifterna för snöskottning förekommit vid Lifregementets
dragonkår och Smålands husarregemente, samt att dessa arbeten verkstälts före
excercissqvadronernas inryckning å fälten, som år 1881 skedde den 26 Februari,
då ännu qvarlåg mycken snö, tillstängande ingångar till samt försvårande sam -

— 375 —

färdseln mellan boningshus, öfningslokaler och stallar, hvartill kommer, att vid
kavallerietablissementet å Ladugårdsgärdet, som är stäldt under inseende och vård
af sekundchefen samt förvaltningsdirektionen vid Lifregementets dragonkår, dessa
myndigheter redan innan exercissqvadronens inryckning nödgats gå i författning
om undanförande från byggnadernas tak af der hopade snömassor samt dessutom,
för torkning inom de år 1880 fullbordade byggnaderna, erhållit uppdrag af intendentsdepartementet
att derinom verkställa eldning, hvarför kostnaden äfven uti 1881
års räkenskap blifvit under rubriken »snöskottning in. in.» affärd;

att särskild kostnad för stoppning af madrasser likaledes afförts uti mötesräkenskaperna
för Lifregementets dragonkår och Smålands husarregemente, samt
att dessa arbeten blifvit före exercissqvadronernas inryckning utförda till förebyggande
af det menliga inflytande på manskapets helsa, som kunnat blifva en följd,
derest den kalla och fuktiga halmen måst af truppen vid dess inryckning instoppas
i madrass varen omedelbart före deras begagnande af manskapet;

att, hvad beträffar utgifterna för vård och skötsel af ångkokningsapparaterna,
som först från år 1880 varit begagnade, det ansetts nödigt att, innan tillräckligt
manskap hunnit, utan allt för mycket åsidosättande af den militära tjenstepligten,
inläras till apparaternas handhafvande på nöjaktigt sätt, mot särskild ersättning
anställa sakkunnige personer så väl för apparaternas skötande som för att deri undervisa
manskapet;

att vid Smålands husarregemente skrifmaterialier blifvit uppköpta till följd
af kavalleriinspektörens befallning, att truppen borde öfvas i skrifning och räkning,
samt att, vidkommande de bland sjukvårdskostnaderna vid så väl detta regemente
som Södermanlands regemente affärda utgifter för skrifmaterialier, dessa blifvit, uppå
reqvisition af vederbörande läkare, anskaffade i och för sjukvårdens behof, såsom
till utskrifvande af recept in. in.; samt

att, beträffande slutligen anmärkningen rörande utbetald rese- och traktamentsersättning
till en trumslagare för inställelse vid Oppunda kompanis målskjutningar,
vid tiden för dessa målskjutningar, som företagas efter de årliga mötena,
någon trumslagare å roten icke vid nämnda kompani förefunnits, enär mellan exercistiderna
större delen af trumslagare och spel i nummer, för deras utbildning, hålles
kasern oråd i Nyköping på musikkassans bekostnad,, samt att vid sådant förhållande
från angränsande Nyköpings kompani blifvit till ifrågavarande målskjutningar
kommenderad en trumslagare, hvilken, då det gälde förrättning utom hans
kompani, ansetts berättigad till reseersättning och traktamente.

Då genom hvad sålunda upplyst blifvit den ifrågasatta befogenheten af de
anmärkta utgifterna torde vara nöjaktigt ådagalagd, anser intendentsdepartementet
icke vidare yttrande i frågan erforderligt än att, i den mån truppen vid de olika
regementena och kårerna hinner att invänjas vid ordentligt handhafvande af

376 —

ångkokningsapparaterna, behofvet att för deras skötande tillkalla särskilda sakkunniga
personer samt på samma gång den häraf föranledda kostnaden bör förminskas.

Stockholm den 7 December 1883.

HJ. PALMSTIERNA.

A. E. MALMGREN. L. THIMGREN.

Ref.

C. J. von Hofsten.

Stuteriöfverstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer yttrat i
fråga om fourageringen af artilleriets,
värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas
hästar.

Uti afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 hafva Riksdagens
Revisorer last uppmärksamheten dervid, att, medan det hö, som försålts
från stuterierna, betingat pris, som måste anses temligen låga, såsom vid Strömsholms
hingstdepot 2 kronor 50 öre, And Flyinge stuteri 3 kronor 75 öre och vid
Ottenby stuteri 1 krona 25 öre ä 1 krona 50 öre för centnern, så har vid ''upphandlingen
af denna artikel för artilleriets, A-ärfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas
hästar betalts vida betydligare pris; med anledning hvaraf Revisorerne
såsom synnerligen önskvärd! framhållit, att nämnda regementens behof af hö
måtte, till beredande af minskning i utgifter för Arméförvaltningen, helt och
hållet eller dehus erhållas från stuterierna eller från andra för statens räkning
fönraltade egendomar.

Genom nådig remiss den 19 sistlidne Oktober anbefald att häröfver afgifva
utlåtande, får Stuteriöfverstyrelsen, med återställande af remissakten, i underdånighet
anföra:

att det hö, som vid stuterierna kunnat afyttras, måst betinga betydligt
lägre pris än det hö, hvilket för regementena uppköpes, eger sin förklaringsgrund
i det förhållande, att stuteriernas hö måste af köparen afhemtas och i befintligt
skick emöttagas, under det att deremot vid försäljning till regementena en leATe -

— 377

rantör måste i försäljningspriset inberäkna transportkostnad, minskning af varan
vid transport och vågning äfvensom möjligheten af kassation å större eller mindre
partier;

att höförsäljningspriset vid Strömsholm i allmänhet är lägre än vid Flyinge
härrör af den högst betydligt olika hötillgången i kringliggande trakter; dock
erhölls år 1881 å Strömsholm 3 kronor 90 öre centnern för allt det hö, som af
arrendatorerne fick lösas med penningar, hvaremot medelpriset för det från depotens
förråd samma år å auktion försålda hö uppgick till allenast 2 kronor
52 öre centnern; samt

att medelpriset för de vid Ottenby år 1881 försålda 488 centner hö utgjorde
allenast 1 krona 40 öre, emedan en del af detta bo, såsom bestående af
starrgräs från de närmast hafsstranden belägna vattendränkta ängarne och
sålunda odugligt till foder åt stuteriets kreatur, måst afyttras till hvad pris
som helst.

Beträffande åter hötillgången och den deraf beroende möjligheten för stuterierna
att till större eller mindre del tillgodose ofvannämnda regementens höbehof,
får Stuteriöfverstyrelsen, med ledning af stuteriernas räkenskaper, härmed i
korthet redogöra för förhållandet härutinnan vid de särskilda stuteriinrättningarne.

Ottenby stuteri.

För stuteriets och jordbrukets behof åtgår i medeltal årligen 12,900 centner
hö, under det att höskörden gifver 9,000—14,000 centner om året, beroende
af årsväxten och verkstäld insåning på åkerjorden. Häraf synes, att någon behållning
å höafkastningen, utöfver hvad som på platsen åtgår, ingalunda är att
påräkna; och skulle för öfrigt kostnaden för transporten från Ottenby blifva allt
för stor, då närmaste hamnplatser äro belägna på flera mils afstånd från stuteriet
och otillgängliga för större farkoster.

Flyinge stuteri.

Hötillgången under år 1881 utgjordes af: .

arrendehö................................................................................................ 3,570 centner.

skörd från stuteriet förbehållna ängar ............................................... 2,441 »

tillhopa 6,011 centner

Då till utfodring samma år åtgick 5,819 centner, eller inemot hela
hötillgången för året, har det försålda således tagits af föregående årens behållning.

Strömsholms liingstdepot.

Allt det hö, hvaröfver depoten förfogar, tillkommer depoten på grund af ar -

rendekontrakt, enligt hvilka till depoten årligen aflemnas ............... 9,876 centner.

Transport 9;,s76 centner.

Ilev. Ber. 1883 avgående Statsverket. 48

378

Transport 9,876 centner.

Allt sedan stuteriet vid Strömsholm ne''dlades och förändrades
till uteslutande hingstdepot, hvarigenom hästantalet betydligt
minskades, har till'' utfodring af depotens hingstar årligen i medeltal
åtgått omkring.......................................................... 6,100 centner

förutom hvad som erfordrats till utfodring af den vid

Strömsholm förlagda ridskolans hästar, omkring....... 1,600 » 7,700 »

Den sålunda tillkomna behållningen.................................................... 2,176 centner

har hittills till större delen kunnat afyttras, men sedan Strömsholms storäng,
hvilken i arrende lemnat 1,610 centner hö, numera blifvit såsom en farm utarrenderad
från den 14 nästkommande Mars emot arrende, som blifvit bestämdt
att utgå allenast i penningar, blifver öfverskottet å hötillgången efter nämnda tid
allenast omkring 566 centner, hvilket öfverskott dock torde komma att tagas i
anspråk dels till utfodring af de hästar, som inlemnas till dressering vid depotens
kör- och ridskola, dels ock för att lemna arrendatorerne tillfälle att, när de
sådant åstunda, få lösa eu del arrendehö med penningar.

Af ofvanstående redogörelse framgår, att någon större eller mindre del hö
icke kan under kommande år af statens stuteriinrättningar undvaras för det af
Riksdagens Revisorer dermed åsyftade ändamål; i sammanhang hvarmed Stuteriöfverstyrelsen
dock anser sig böra i underdånighet anmäla, att med förvaltningsdirektionen
vid Kronprinsens husarregemente träffats aftal derom att från och
med nästkommande år vid Flyinge emottaga nämnda regementes hästar på
gräsbete under betestiden.

Stockholm den 20 November 1883.

F. SANDELS.

Eugéne Peyron.

Sekundchefsembetets vid Kongl.
Lifregementets dragonkår

underdåniga yttrande öfver af Riksdagens
Revisorer mot kårens redogörelse
för 1881 års möteskostnader
framstälda anmärkningar.

Hos Eders Kongl. Maj:t får Sekundchefsembetet vid Kong! Lifregementets
dragonkår härmed till förklaring öfver af Riksdagens Revisorer emot kårens mötes

— 379 —

kostnadsredogörelse för år 1881 framstälda anmärkningar i underdånighet anföra
följande.

Snöskottningen från kavallerietablissementets tak och kring dess byggnader
synes Sekundschefsembetet, under de naturförhållanden som vid början af år 1881
voro för handen, knappt kunnat undvikas, da snömassorna syntes hota att skada byggnaderna
och omöjliggöra någon trafik emellan de samma, hvilket senare förhållande
var så mycket vigtigare att förekomma, som kåren erhållit uppdrag tillse, det eldning
egde rum i etablissementets lägenheter. I och för verkställandet af detta, arbete
fans ej något af kårens manskap att tillgå, enär den till 1881 års execissqvadron
kommenderade truppen ej ännu hade i kavallerietablissementet inryckt.

Madrassers stoppning med lägerhalm har före truppens ankomst till mötesplatsen
verkstälts i ändamål att förekomma, det manskapet nödgades ligga på kall
och fuktig halm, och torde den obetydliga kostnad, hvartill detta arbete uppgår,
fullt motsvara den stora fördel i sanitärt hänseende, som derigenom vinnes.

I öfrigt ansluter sig Sekundchefsembetet till hvad kårens förvaltningsdirektion
beträffande de här åsyftade anmärkningarne hos Eders Kong! Maj:t i
underdånighet anfört.

Stockholm den 21 November 1883.

HJ. LEIJONHIELM.

Öfverste och sekundchef vid Kong!. Lifregementets dragonkår.

Förvaltningsdirektionens vid Kong!.

Lifregementets dragonkår underdåniga
förklaring.

Hos Eders Kongl. Maj:t får direktionen på grund af härom erhållen föreskrift,
till förklarande af de mot Kongl. Lifregementets dragonkårs redogörelse för
1881 års möteskostnader framstälda anmärkningar, i underdånighet anföra följande.

Anmärkningarne omfatta dels med särskilt handräckningsmanskap verkstäld
madrass-stoppning och snöskottning, dels affärda kostnader för tillsyn-och vård af ångkokningsapparaten.
Madrass-stoppningen har verkstälts för en obetydlig kostnad i
ändamål att dels förekomma, det manskapet nödgades ligga på sådan halm, som
först vid dess ankomst till mötesplatsen utdelades och hvilken då vore kall och
möjligen äfven våt, dels för att vid truppens ankomst kunna hafva logementen i
möjligaste mån iordningstälda, en fördel, hvilken särskild! vid kavalleriet, der manskapets
tid efter inryckningen till mötet till så stor del upptages af hästens vård,
ej torde böra underskattas.

— 380 —

Till stöd för de i och för snöskottning verkstälda utgifter under samma år
får direktionen i underdånighet anföra, dels att kavallerietablissementet år 1881
af kåren emottogs under en särdeles kall vinter, under hvilken snömassorna
hopade sig kring det sammas byggnader och särskildt nödvändiggjorde snöns borttagande
från taken, dels att direktionen ansåg det vara sin skyldighet träffa sådana
anstalter före inryckningen till 1881 års execissqvadron, att svårigheterna,
alltid förenade med inryckning i ett nytt etablissement, genom madrassers stoppning
och vägars upptagning mellan byggnaderna i möjligaste mån förminskades.
Anställandet af en särskild maskinist under en kortare tid verkstäldes först på
grund af från Kong! Arméförvaltningens intendentsdepartement erhållet tillstånd i
skrifvelse den 15 Februari 1881, hvaraf en afskrift bifogas, och begagnade sig direktionen
ej längre häraf än hvad den samma ansåg oundgängligen nödvändigt i och
för manskapets inlärande af de första grunderna för användandet af ångkokningsapparaten.

Slutligen får direktionen i underdånighet anföra, att uti kostnaden, som
under benämning snöskottning m. m. i räkenskaperna afförts, äfven kostnaden för
eldning i kavallerietablissementets byggnader, verkstäld på grund af Kong! Arméförvaltningens
intendentsdepartements derom lemnade föreskrift i skrifvelse den
26 November 1880, hvaraf en bestyrkt afskrift jemväl bifogas, finnes inbegripen,
samt att någon kostnad för snöskottning eller anställandet af maskinist i och för
skötseln af ångkokningsapparaten ej blifvit i kårens möteskostnadsredogörelse efter
år 1881 upptagen.

Stockholm den 14 November 1883.

G. BRAUNERHJELM.

Ordförande i förvaltningsdirektionen.

J. LAGERCRANTZ.

Regementsintendent.

John Lev ander.

(Bilagd afskrift.)

Till Sekundchefsembetet vid Kongl. Lifregementets dragonkår.

Med anledning af kårens förvaltningsdirelctions uti dess genom Eder insända
skrifvelse till Kongl. Arméförvaltningens intendentsdepartement af den 9 innevarande
månad gjorda framställning rörande anställande af en förfaren person till

381 —

skötande af den vid det nya kavallerietablissementet å Ladugårdsgärdet befintliga
ångkokapparaten under så lång tid af innevarande års möten, som för manskaps inöfvande
kunde erfordras, har departementet, med bifall till framställningen, velat anmoda
Eder uppdraga åt förvaltningsdirektionen att på billigaste vilkor och för
den tid, som af behofvet påkallas, antaga en för ändamålet lämplig person samt att
låta honom tillkommande aflöning af mötesmedlen utbetala och i möteskostnadsredogörelsen
afföras.

Stockholm den 15 Februari 1881.

G. SANDELS.

B. ELDSTRÖM.

Vidimeras:

J. Lagercrantz.

(Bilagd afskrift.)

Till Sekundchefsembetet vid Kongl. Lifregementets dragonkår.

Med anledning af kårens förvaltningsdirektions, i eu af Eder till KonglArméförvaltningens
intendentsdepartement under den 22 dennes insänd skrifvelse,
gjorda framställning om åtgärders vidtagande för torkning af nya kavallerietablisse.
mentet å Ladugårdsgärdet, har departementet velat anmoda Eder uppdraga åt
nämnda direktion att, sedan etablissementet blifvit till kåren öfverlemnadt, draga
försorg om nödig eldning i lokalerna samt för sådant ändamål anskaffa erforderligt
bränsle till möjligast billiga pris; börande den uppkommande kostnaden af kårens
mötesmedel bestridas.

Stockholm den 26 November 1880.

G. SANDELS.

B. ELDSTRÖM.

Albert Wélin.

Vidimeras:

J. Lagercrantz.

— 382 -

Kongl, Smålands husarregementes
chefsexpeditions

underdåniga yttrande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
regementets redogörelse för 1881 års
möteskostnader.

Med anledning af de utaf senast församlade Riksdagens Revisorer framstälda
anmärkningar emot vissa utbetalningar vid regementet under år 1881, får chefsembetet
såsom sitt yttrande i underdånighet åberopa och instämma uti det af
regementets förvaltningsdirektion i frågan afgifna yttrande.

Vallby, Skirö den 4 December 1883.

G. BRÅKENHJELM.

Chef för Kongl. Smålands husarregemente.

A. Kamp.

Kongl. Smålands husarregementes förvaltningsdirektions
underdåniga förklaring.

Öfver de af senast församlade Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningar
emot vissa utbetalningar vid regementet får direktionen härmed i underdånighet
afgifva följande yttrande.

De anmärkta utgifterna för madrass-stoppning och snöskottning afse dylika
arbeten vid regementets exercissqvadron, hvilken börjas i Februari månad. Till
denna kommendering anländer eu del af manskapet på förmiddagen, men en annan
och ganska stor del, som fortskaffas med bantåg, först fram på qvällen. Att under
sådana förhållanden manskapet å inryckningsdagen, är så upptaget med flerehanda
till tjensten hörande göromål, att någon tid för stoppning af madrasser ej blir dem
öfrig, ligger i öppen dag. Men äfven om tiden medgåfve manskapet att å inryckningsdagen
sjelfve stoppa sina madrasser, torde en sådan åtgärd ej vara välbetänkt,
om man nemligen besinnar den fara, som för manskapets helsa säkerligen uppstode,
i fall de skulle ligga på madrasser, hvari den fuktiga halmen instoppats en
kort stund före madrassernas begagnande. Af sådana anledningar har åt en särskild
person uppdragits att, mot ersättning, stoppa madrasserna en god tid före
inryckningsdagen. Beträffande snöskottningen, får direktionen i underdånighet
> påpeka, att som vanligen vid tiden för inryckningen till exercissqvadronen mycket
snö betäcker marken, har det varit alldeles oundvikligt att, före manskapets ankomst

— 383 —

till kommenderingsplatsen, genom snöskottning bereda dels väg från allmänna.
landsvägen till kasern och ridhus, dels ock vägar emellan de olika byggnaderna på
sjelfva platsen. I motsatt fall skulle det för så väl befäl som trupp varit förenadt
med mycket stora svårigheter, för att ej säga omöjligheter att taga sig fram.
Under kommenderingens fortgång bestrides naturligtvis snöskottningen af manskapet.

Vidkommande ångkokningsapparaten har, enligt Kong! Arméförvaltningens
intendentsdepartements medgifvande, en maskinist vidtalats, som emot ersättning
bibringat någon af manskapet undervisning uti apparatens skötsel. Då det emellertid
ej lärer befunnits lämpligt, att samma person af manskapet år efter år skulle hafva
■ till uteslutande åliggande att sköta apparaten och således ej kunna deltaga uti några
militära öfningar, torde detta hafva varit anledningen, hvarför olika personer af
manskapet blifvit olika år kommenderade att hafva tillsyn öfver apparaten. Eu
gifven följd häraf har också varit, att för hvarje år måst tillkallas eu undervisare
uti apparatens skötsel.

Hvad slutligen angår den anmärkta utgiften af 15 kronor för skrifmaterialier
vid exercissqvadronen, får direktionen i underdånighet upplysa, att denna utgift
tillkommit på grund af Herr Inspektörens för kavalleriet muntliga befallning, att
truppen skall öfvas uti skrifning och räkning, hvadan följaktligen skrifmaterialier
måst inköpas; och har den vid exercissqvadronen anstälde läkaren jemväl reqvirerat
medel till skrifmaterialier, på grund hvaraf liknande utgift upptagits äfven å läkningar
öfver sjukvårdskostnader.

Riddersberg, Tenhult den 28 November 1883.

A. RIBBING.

Öfverstelöjtnant och ordförande i Kongl. Smålands
husarregementes förvaltningsdirektion.

A. Kamp.

Kong!. Jönköpings regementes
chefsexpeditions

underdåniga yttrande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid regementets redogörelse för 1881
års möteskostnader.

Sedan Riksdagens Revisorer, vid granskning af Kongl. Jönköpings regementes
möteskostnadsredogörelse för år 1881, anmärkt, att utgifter förekommit för

- 384 —

tillsyn och vård af regementets ångkokningsapparater, får chefsembetet, i anledning
af deröfver infordrad förklaring, i underdånighet anföra:

att, enär tiden under de korta vapenöfningarne år 1880, då ångkokningsapparaterna
första gången användes, ej medgaf att lemna de tvenne soldater, hvilka
då började inöfvas i dessa apparaters skötsel, så tillräckliga insigter, att man med
full trygghet följande året kunde till dem uteslutande anförtro apparaternas handhafvande,
chefsembetet ansåg nödvändigt att, med Kongl. Arméförvaltningens
begifvande, äfven för en kortare tid af vapenöfningarne följande året anställa en
i skötseln häraf förfaren person.

Jönköping den November 1883.

GUST. NORDENSKIÖLD.

Regementsbefälhafvare.

H. Gondret.

Förvaltningsdirektionens vid Kongl.

Jönköpings regemente underdåniga
förklaring.

Sedan Riksdagens Revisorer, vid granskning af Kongl. Jönköpings regementes
möteskostnadsredogörelse för år 1881, anmärkt, att utgifter förekommit för
tillsyn och vård af regementets ångkokningsapparater, får regementets förvaltningsdirektion,
i anledning af deröfver infordrad förklaring, i underdånighet anföra:

att ifrågavarande apparater första gången användes under 1880 års möten,
hvarunder, med Kongl. Arméförvaltningens tillstånd, en särskild maskinist anstäldes
dels för att handhafva de samma och dels för att deruti undervisa manskapet,
men då denna undervisning, under den jemförelsevis korta tid, som mötena pågingo,
kunde meddelas endast ett fåtal af truppen, på samma gång som de insigter
och den erfarenhet de erhöllo befans vara alldeles otillräcklig för att man skulle
våga anförtro dem vården af eu kronan tillhörig dyrbar apparat, hvilket dessutom
kunnat medföra olyckshändelse, medelst apparatens söndersprängning; så beslöt
förvaltningsdirektionen hos Kongl. Arméförvaltningens intendentsdepartement
göra hemställan om att äfven för 1881, mot särskild godtgörelse, få antaga en uti
dylika apparaters vård kunnig person för att häruti än vidare utbilda manskapet,
och hvartill Kongl. Departementet, på anförda skäl, lemnade bifall; och biel

— 385 -

i anledning af detta medgifvande en sakkunnig person under 19 dagar af
1881 års möten anstäld med en aflöning af 2 kronor per dag, eller tillsammans
38 kronor.

Jönköping den 23 November 1883.

o

A Kongl. Jönköpings regementes förvaltningsdirektions vägnar:

CAKL THEORIN.
Regementsintendent.

GUST. NORDENSKIÖLD.
Öfverstelöjtnant och ordförande.

Kongl. Södermanlands regementes
chefsembetes

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
regementets redogörelse för 1881 års
möteskostnader.

Sedan Eders Kongl. Maj ds Arméförvaltning, i anledning af framstälda
anmärkningar af Riksdagens Revisorer angående utgifter för sjukvård och målskjutningar
vid Kongl. Södermanlands regemente för år 1881, infordrat chefsembetets
till Eders Kongl. Maj:t stälda underdåniga yttrande i frågan, får chefsembetet
med afseende å använda skrifmaterialier för sjukvården instämma i bifogade,
af regementets förvaltningsdirektion afgifna underdåniga yttrande af den 23
innevarande månad.

Hvad åter beträffar anmärkningen -rörande utbetalning af rese- och traktamentsersättning
till eu trumslagare för inställelse vid kompanimålskjutning, får
chefsembetet i underdånighet anföra, att, då större delen af trumslagare och spel
i nummer under den tid, de icke äro kommenderade vid de årliga öfningsmötena,
hållas kasernerade i Nyköpings stad på musikkassans bekostnad, härigenom ofta
inträffar, att vid den tid, kompanimålskjutningarne pågå, icke någon trumslagare
inom kompaniets stånd finnes att tillgå.

Nyköping den 26 November 1883.

»

A. G:SON LEIJONHUFVUD.

Chef för Kongl. Södermanlands regemente.

C. F. W Kuylenstjerna.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

49

- 386 —

Kong! Södermanlands regementes förvaltningsdirektions
underdåniga förklaring.

I anledning af Riksdagens senast församlade Revisorers afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1881, hvaruti Revisorerne anmärkt, för Södermanlands
regemente, dels att kostnad för skrifmaterialier ingått i sjukvårdskostnaderna,
och dels att en trumslagare, som från Nyköpings kompani beordrats att
tjenstgöra vid Oppunda kompanis målskjutningar, tillagts skjutsersättning och
dagtraktamente med tillsammans 13 kronor 36 öre, får Kongl. Södermanlands
regementes förvaltningsdirektion, sedan Kongl. Arméförvaltningen öfver dessa
anmärkningar infordrat direktionens underdåniga yttrande, i underdånighet anföra,
beträffande första anmärkningen, att, enligt hvad regementsläkaren upplyst, bland
regementets sjukvårdskostnader icke upptagits kostnad för andra skrifmaterialier,
än sådana, som befunnits erforderliga för befrämjande af sjukvården, såsom för
utskrifning af läkarerecept m. in., och torde denna kostnad varit obetydlig,
ehuru direktionen numera ej kan uppgifva beloppet, sedan räkenskaperna för
längesedan till vederbörlig myndighet ingått, samt, vidkommande den andra anmärkningen,
att, emedan någon trumslagare å roten vid Oppunda kompani vid
tiden för målskjutningarne ej funnits, hade närmast boende trumslagare från angränsande
Nyköpings kompani beordrats att vid Oppunda kompanis målskjutning
tjenstgöra, och då den sålunda beordrade trumslagaren ansetts vara för denna
tjenstgöring utom sitt kompanis stånd berättigad till ersättning för skjuts och
traktamente under resan, har det anmärkta beloppet till honom utbetalts.

Nyköping den 23 November 1883.

HARALD STRÖMRELT.

Major ocli Ordförande.

EDV. LILJENCRANTZ.
Regera entsintendent.

C. F. W. Kuylenstjerna.

M. V011 AXELSON.
Kapten.

Kongl. Arméförvaltningens
å fortifikationsdeparfementet

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens_ Revisorer anfört
rörande kavallerietablissementet i
Helsingborg.

Genom remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefalt Arméförvaltningen å
vederbörande departement att, med anledning af Riksdagens Revisorers berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1881, afgifva underdåniga utlåtanden.

Till åtlydnad häraf får Arméförvaltningen å - fortifikationsdepartementet
i underdånighet anföra.

Riksdagens Revisorer hafva, utan att derå grunda något yrkande, under §
8, redogjort för tillkomsten af det nya kavallerietablissementet i Helsingborg samt
för de medel, tillsammans utgörande 625,305 kronor, som dertill blifvit i nåder
anvisade, äfvensom för det sätt, hvarpå nämnda belopp blifvit användt.

Mot berörda uppgifter har Arméförvaltningen ej funnit något annat att
erinra, än att de upplysningar rörande kostnaderna för etablissementets olika byggnader,
som reservationsvis meddelats Revisorer^ vid deras besök i Helsingborg,
ej kunde vara fullständiga, enär flere af dessa byggnader då ej voro afslutade.

Arméförvaltningen har derför, sedan arbetena numera blifvit fullbordade,
flan vedeibörande fortifikationsefälhafvarc infordrat och får härhos i underdånighet
öfverlemna en uppgift å de verkliga kostnaderna för nämnda etablissement,
hvilken uppgift endast i vissa detaljer, men ej i slutsumman, skiljer sig från den
af Revisorerne anförda.

Tillika hafva Revisorerne under § 9 omförmält det otillfredsställande skick,
hvaruti det för tre sqvadroner af Kronprinsens husarregemente afsedda etablissement
i Malmö sig befinner. Arméförvaltningen, som till alla delar instämmer i
Revisorernes omdöme, har från fortifikationsbefälhafvaren infordrat närmare upplysningar
rörande sistnämnda etablissement, till hvillca, uti närlagde promemoria
innefattade, uppgifter Arméförvaltningen ej har något annat att tillägga, än att,
enligt nyligen till Arméförvaltningen ingången rapport, elakartad lungröta å nyd
utbrutit bland regementets, i Malmö stallar befintliga hästar.

Stockholm den 6 December 1883.

B. ABR. LEIJONHUFVUD.

C. L. FORSBERG. g ELLIOT.

Referent.

L. It. Lindbohm.

— 388 -

Fortifikationsbefälhafvaren
F. Evcrlöfs promemoria.''

V. P. M.

De af Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningar mot husaretablissementet
i Malmö måste i alla hufvudsakliga delar tillstädas, och detta etablissement
kan ej längre anses tidsenligt. Det består åt följande byggnader:

En kasernbyggnad,

3:ne stallbyggnader och

1 skosmedja, belägna å kronans tomt, ett ridhus, beläget å Drottningtorget,
och ett sjukhus, beläget på annat ställe i staden, invid norra hamnkanalen. Kasernen,
uppförd af kronan på 50-talet, under passevolansens tid, då man icke
beräknade att mer än 40 man per sqvadron skulle vara i tjenstgöring mellan
mötena, lemnar, då alla logement äro upptagna, blott utrymme för 120 kavallerister,
som hafva i medeltal 450 kubikfots utrymme per man i stället för reglementerade
570 kubikfot. Återstoden af den mellan mötena tjenstgörande styrkan
måste inqvarteras i staden, hvilket icke kan vara fördelaktigt i disciplinärt afseende.
I kasernen saknas derjemte tvättrum, puts: och torkrum, dagrum, korridorer,
har» 3 rustkammare, lektionsrum samt utrymme för de expedition skafvande
fanjunkarne. För chefsexpeditionen och förvaltningsdirektionen måste lokaler
förhyras i staden; till order- och samlingsrum för officerare finnas blott 2:ne små
rum; för underbefälet finnes blott 1 vindsrum, der 2:ne ogifta sergeanter bo.

Genom till- och påbyggnad af kasernen skulle möjligen något ökadt utrymme
kunna vinnas, men, då man är bunden vid lägenheternas nuvarande indelning,
kan kasernen i alla fall svårligen blifva ändamålsenlig.

Matinrättningens lokaler äro alldeles otillräckliga; köket, beläget i källaren,
är blott hälften af hvad det borde vara, och kokapparaterna föråldrade; på grund
/ af kökets läge i källaren bortgår human icke genom de långa och smala skorstenspiporna,
utan måste bortskaffas medelst fönsters och dörrars öppnande, för så vidt
den icke bortgår genom den i köket för matens transport till matsalen anbringade
hissinrättning och derifrån banar sig väg till kasernens logement i andra
våningen.

Matsalen, belägen i första våningen utanför logementen, lemnar icke
rum för halfva den garnisonerade styrkan att äta samtidigt.

Marketenteri och messrum för manskap och underbefäl saknas helt och.
hållet, liksom bostad för ekonomiuppbördsmannen, och alla de olägenheter, som
således vidlåda matinrättningen vid husarkasernen i Malmö, kunna svårligen afhjelpas
på annat sätt än genom uppförande af ett särskildt kokhus, hvartill den
nuvarande kaserntomten icke lemnar utrymme.

— 389 —

Manskapsarresterna, liksom köket belägna i källaren och vändande mot
allmän gata, äro icke blott olämpliga och osunda, utan alldeles otillräckliga, synnerligast
efter införandet af den nya strafflagen för krigsmakten, och i stället
för nu befintliga 3 ljusa och 1 möjk 1-mans cell, den senare nästan obrukbar,
borde finnas minst dubbla antalet manskapsarrester; förvaringsarrest saknas helt
och hållet, likaledes arrester för befäl och underbefäl samt rum för den veckhafvande
underofficern och bostad för väbeln.

Då det icke på annat ställe i kasernen skulle kunna åstadkommas lämpliga
arrestlokaler, behöfde en ny byggnad uppföras för ändamålet, men utrymme
dertill saknas.

Exercis- och gymnastikhus saknas helt och hållet; gymnastik öfvas nu, så
vidt sådant kan ske, uti matrummen, hvilka tillika skola vara lektionsrum; sabelhuggning
ute på den stensatta gården eller hvar det annars kan träffa sig.

Ett gymnastik- och exercishus är derför af behofvet i hög grad påkalladt,
men plats dertill saknas likaledes.

Ridhuset, beläget vid Drottningtorget och uppfördt i början af detta århundrade
samt sedermera tillbygdt, är en af etablissementets äldsta byggnader,
men, ehuru blott 50 fot bredt, ännu brukbart. Dock är taket bristfälligt, då de
olämpliga takstolarne af trä satt sig och skjutit väggarne något utåt, och taket,
som är täckt med tegel, har allt för ringa lutning för detta taktäckningsämne,
hvarför det blefve nödvändigt att, om ridhuset fortfarande skall begagnas, underkasta
taket en större, dyrbar reparation medelst täckningens aftagande, takstolarnes
hopskrufning, ny underpanel, brädfodring och täckning med plåt. Sjukhuset,
uppfördt på 30-talet, är visserligen en för ändamålet tillräcklig byggnad,
men beläget på en synnerligen olämplig plats i den mest trafikerade delen af
staden, invid allmänna vägen till den stora hamnen, är det särdeles vanprydande
och hinderligt för ett ändamålsenligt ordnande af denna stadsdel,
hvarför den tidpunkt, då denna byggnad måste försvinna, icke kan vara långt
aflägsen.

Hvad stallbyggnaderna angår, finnas 3:ne dylika på kronans tomt; de 2:ne
största, den vestra och den norra, äro icke uppförda af kronan, utan inköpta från
staden år 1835 samtidigt med kaserntomten. Dessa 2:ne stallbyggnader äro, den
vestra helt och hållet, den norra till största delen, belägna i utfylda fästningsgrafvar,
hvarför äfven sättningar egt rum, synnerligast i den vestra, der vindsgolfvet
går i stora vågor. De äro uppförda hufvudsakligen af obrändt tegel,
s. k. råsten, som söndergnagas af råttor. Skiljemurarne mellan stallarne äro
hufvudsakligen af korsvirke med råsten; syllame till dessa väggar, som legat
lägre än stallgolfven, äro förstörda af röta, underslag och fotträd till spiltväggarne
likaledes; spiltstolpar, krubbor af trä, häckar m. m. behöfva nygöras.

t

— 390 -

Stallgolfven, af s. k. konstgjord asfalt, behöfva alla omläggas med undantag
af 4 stallafdelningar, der detta arbete skett i år.

Takstolarne hafva från första början varit för klena, och ehuru de sedermera
blifvit stöttade, skakas tegeltaken dock af stormar, så att understrykningen
faller ut och taken blifvit otäta, hvilket åter förorsakar röta å taksparrarne.

Spilkum uti de 2:ne stallbyggnaderna, som tillsammans inrymma 274 hästar,
»ro för trånga och för korta, samt stallgångarna för smala. På hvarje häst komma
derför i medeltal blott 73 qv.fot och 844 kub.fot utrymme i stället för
reglementerade 114 qv.fot och 1,596 kub.fot.

Stallarne äro derjemte mörka, då hvarje stallafdelning för 19 ä 20 hästar
blott har ett fönster.

De sanitära förhållandena kunna derför icke vara fördelaktiga, och epidemier
hafva också härjat i dessa stallar och hvarje gång förorsakat dryga utgifter
för stallinredningens förbättring; de 2:ne gamla stallbyggnaderna behöfva
derför ersättas af helt och hållet nya byggnader, som skulle taga vida mer utrymme
än do nuvarande och derför icke få plats å tomten.

Den östra stallbyggnaden, uppförd af kronan ungefär samtidigt med kasernen,
är visserligen vida bättre, lämpligare och rymligare än de 2:ne äldre,
men den innehåller blott plats för 30 hästar, och sjukstallet är af brist på utrymme
sammanbygdt med detta stall, hvilket ej heller är i hygienärt afseende
fördelaktigt. Skiffertaket å denna byggnad tarfvar derjemte omläggning, hvilket
arbete af brist på medel år efter år måst uppskjutas.

Rustkamrame äro, såsom af Revisorerne anmärkts, belägna öfver stallarne
i vestra stallbyggnaden och under fodervindarne, skilda från stallar och vindar
genom brädgolf utan trossbottnar och således utsatta för stallångorna från de
förra och dammet från de senare; de sakna tillräcklig dager, och sqvadronschefernes
och förrådsunderofficerarncs expeditioner måste föras i sjelfva rustkamrarne,
som på grund af eldfaran och bristen på skorstensstockar ej kunna uppvärmas.
Det finnes ej annat ställe inom etablissementet att förlägga rustkamrarne.

Sqadronernas afträde och gödselstad ligga intill norra och östra stallbyggnaderna,
och bottnen i gödselstaden ligger högre än norra stallbyggnadens golf.

Skostall med smedja, nybyggd 1876, är i fullt brukbart skick.

För öfrigt saknas utrymme för förvaring af ved till kasernrummen in .in.,
och kaserngården är icke stor nog att medgifva ridöfningar å gården, utan ridöfningarne
ega rum på det närbelägna, staden tillhöriga Drottningtorget.

Hvad slutligen beträffar den af Revisorerne gjorda anmärkningen, att byggnaderna
i allmänhet äro förfallna, så torde få upplysas, att enligt byggnadsräkningarne
för detta etablissement har å det samma under de 10 åren 1873—1882
nedlagts eu summa af 95,931 kronor 22 öre, eller i medeltal nära 10,000 kronor

/

— 391 -

om året, hvaraf torde vara tydligt, att detta etablissement erhållit sin andel af
det hårdt anlitade anslaget till underhåll af kronans militära byggnader, och. om
byggnaderna det oaktadt icke kunnat hållas i det skick de borde, ligger orsaken
dels uti de gamla stallbyggnadernas dåliga byggnadssätt och det trånga utrymmet
i allmänhet, dels i brist på tillräckliga anslag, och i det senare afseendet delar
husaretablissementet i Malmö samma öde, som de flesta andra kronans militära
etablissement.

Landskrona den 22 November 1883.

FIUTZ EWERLÖF.

Fortifikationsbefälhafvare.

(Bilaga.)

Uppgift

å kostnaden för de olika byggnaderna vid nya husaretablissementet i Helsingborg:

Stora kasernen för 200 man............

107,997 kronor

45

öre.

Lilla dito » 100 man

59,568

»

29

»

Kok husbyggnaden med kokapparat

34,262

»

15

»

Exercishuset med attiralj

30,783

»

02

»

Ridhuset med värmapparat

50,353

»

30

»

lista stallbyggnaden för 106'' hästar

53,611

»

49

»

2:dra dito » dito

53,622

»

48

»

3:dje dito » dito

53,455

»

35

»

Sjukhuset för 28 sängar...............

38,640

»

»

Arrestbyggnaden med vakt och 13 arrester...

22,827

»

» .

Tvätthus

14,539

»

32

»

Sjukstall med 7 boxar och 4 spiltor

11,945

»

10

»

Skostall med smedja..............

5,430

»

»

Trossbod med sprutbod.................

5,550

»

»

Afträdesbyggnader

2,772

»

3:ne gödselstäder..........

1,875

»

»

Åskledare å samtliga byggnader

Planeringar, vägar, afloppsledningar, ridbanor, plackningar,
drainering, stensättning, inhägnad, provisoriska arrester

4,639

»

»

i kokhuset, lyktor m. m.

43,644

»

25

»

Förberedande undersökningar, borrningar, ritbiträde in. m.

4,789

»

80

»

Inköp af byggnadstomt

25,000

»

»

Summa kronor

625,305

»

»

- 392

Obs. Uti det af Riksdagen äskade anslaget för de 2:ne första sqvadronerna

ingick dessutom kostnaden för nödiga inventarier med .................. 28,000 kronor,

hvarjemte för inventarier till en 3:dje sqvadron genom Kong!

brefvet den 16 September 1881 anvisades ......................................... 14,000 kronor.

Summa 42,000 kronor,

hvilka icke ingingo i ofvanstående kostnadssumma, 625,305 kronor, för byggnader
och tomt, men som inventarierna blifvit anskaffade genom förvaltningsdirektionens
försorg, kan jag icke uppgifva på hvad sätt de dertill anslagna medel blifvit använda,
eller huruvida hela anslaget åtgått.

Landskrona den 26 November 1883.

FRITZ EWERLÖF.

Fortifikationsbefälhafvare.

Inspektörens för militärläroverken

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid Kong! Krigsskolans räkenskaper
för år 1881.

I nådig skrifvelse af den 19 sistlidne Oktober bär Eders Kongl. Maj:t anbefalt
mig att, i anledning af Riksdagens Revisorers berättelse af den 13 sistlidne
Oktober om verkstgld granskning af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1881, särskild! hvad beträffade krigsskolan,
infordra vederbörandes underdåniga förklaring och dermed jemte eget underdånigt
utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomma.

Sedan jag, till åtlydnad af den mig gifna befallningen, infordrat chefens för
krigsskolan yttrande rörande de gjorda anmärkningarne, får jag härmed det samma
i underdånighet insända och förklara mig underdånigst instämma i hvad af bemälde
chef beträffande Revisorernes ifrågavarande berättelse blifvit yttradt.

Remisshandlingarne återställas härmed underdånigst.

Stockholm den 22 November 1883.

B. ABR. LEIJONHUFVUD.

Inspektör för militärläroverken.

G. W v. Heideinan.

- 393 —

Cliefsembetets för Kongl. Krigsskolan

underdåniga förklaring.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts uti nådig skrifvelse den 19
sistlidne Oktober gifna befallning, får chefsembetet i anledning af Riksdagens
Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 afgifva följande förklaring
beträffande hvad i nämnda berättelse rörer Kongl. Krigsskolan.

Revisorerne hafva anmärkt, att en post å 20 kronor blifvit utbetald för hyra
af en ångslup till elevernes transporterande från Stockholm till Karlberg och anse
dels utgiftens behöflighet kunna dragas i tvifvel, alldenstund vägen från staden
till Karlberg bort af eleverne tillryggaläggas till fots, dels ock att den varit egnad
befordra böjelsen för beqvämlighet, motvilja för möda och besvär m. m.

lör den, som tagit kännedom om elevernes praktiskaöfningår, under hvilka
utföras så väl marscher af icke obetydlig längd till och från de orter, der åtskilliga
af dessa öfningår ega rum, som äfven fältmarscher till fullt ut samma utsträckning
som vid indelta och värfvade infanteriet, torde det må hända hafva visat sig, att
chefsembetet icke varit sinnadt att befordra elevernes böjelse för beqvämlighet.
Att emellertid vid det anmärkta fallet vägen ej tillryggalades till fots, hade sin
orsak i särskilda förhållanden, hvilka gjorde en ångbåtstransport ganska behöflig.
Elevkompaniet blef nemligen beordradt att den 1 Oktober 1881 paradera vid

H. K. H. Kronprinsessans intåg i Stockholm, vid hvilken årstid landsvägen från
Karlberg till staden var betäckt med ganska djup smuts. Eu transport sjöledes
från Karlberg till staden (ej tvärtom, såsom räkningen origtigt upptager) anordnades
derför, på det att kompaniet skulle kunna vid paraderingen uppträda i samma
puts som öfriga deruti deltagande trupper. Dessutom undvek kompaniet genom
detta transportsätt att tränga sig fram genom de täta folkmassor, som den dagen
voro i rörelse. Något beqvämlighetsskäl förefans deremot icke för transporten,
hvarför också kompaniet marscherade från hufvudstaden tillbaka till krigsskolan.

Beträffande anmärkningen rörande bokinköp, delar chefsembetet visserligen
Revisoremes åsigt, att ett sådant inköp »i allmänhet torde böra afse hvad som för
eleverne kan vara nyttigt och användbart», men icke på så sätt, att de böcker,
som inköpas till skolans bibliotek, uteslutande böra afses för läsning af elever.
Chefsembetet tror nemligen, att, om vid krigsskolan lärarne beredas tillfälle att
genom goda militärarbeten medfölja utvecklingen mom do respektive undervisningsgrenarne,
skall detta komma till gagn vid elevernes undervisning, hvarigenom
bokinköpet blifver för desse både »nyttigt och användbart». Eleverne sjelfve hafva
deremot föga tid öfrig att studera andra militära arbeten än de faststälda läroböckerna.
Dessutom kan om detta inköp anföras, att, då Eders Kongl. Maj:t uti
nadigst faststäld stat för krigsskolan för år 1881 anvisat till »böcker, instrumenter

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. 50

— 394 —

m. m. till stående biblioteket» ett belopp af 500 kronor, torde må hända deraf
framgå, att äfven dyrare arbeten än de elementära, som af eleverne begagnas, böra
ingå i'' skolans boksamling, och att, då under 1881 af ofvannämnda anslag endast
användts 228 kronor 55 öre, chefsembetet icke öfverskridit sin befogenhet

Beträffande slutligen de af Revisorerne anmärkta hristfälligheter å Karlbergs
slott med tillhörande byggnader, så förefinnas de, som ega någon betydenhet, dels
å slottets redan för flera år sedan utdömda plåttak, dels å en från vestra flygeln
utskjutande uthusbyggnad. Men, då den senare för tillfället är för krigsskolan
mindre behöflig, och kostnaden för ett nytt plåttak visar sig, enligt upprätta^
kostnadsförslag, uppgå till ett ganska betydligt belopp, har chefsembetet ansett sig
böra ännu något dröja, innan det förnyar sin år 1879 gjorda, underdåniga anhållan
om medel till erforderliga reparationer å slottet och dess tillhörande byggnader.

Karlberg den 20 November 1883.

H. THULSTRUP.

Chef för Kong!. Krigsskolan.

Registratorns i

Kong!. Civildepartementet

underdåniga förklaring i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
departementets expensmedelsredogörelse
för år 1881. t

Uti sin den 13 Oktober innevarande år afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1881 hafva Riksdagens Revisorer anmärkt, att i 1881 års redovisning
för expensmedlen vid Civildepartementet upptoges såsom kostnad för prenumeration
å tidningar ett belopp af 166 kronor, hvilken utgift endast styrktes
med en af en bland departementets vaktmästare uppgjord och qvitterad förteckning
å tidningarne jemte prenumerationspriset. Och får med anledning häiaf
undertecknad, såsom redogörare för Civildepartementets expensmedel, i underdånighet
anföra:

Omförmälda tidningsprenumeration har egt rum i slutet af December månad
för det påföljande året, hvadan prenumerationssedlarne icke kunnat såsom verifikation
af utgiften årets räkenskap bifogas. Vid sådant förhållande torde, med anledning
af hvad Riksdagens Revisorer anmärkt, vid hädanefter skeende tidningsprenumeration,
som afser det påföljande året, böra från vederbörande tidningar,
förutom prenumerationssedlarne, anskaffas särskilda qvitton att expensmedelsräk -

- 395

ningen biläggas, hvarigenom utgifter af ifrågavarande beskaffenhet blifva verificerade
på det sätt, Riksdagens Revisorer vilja hafva för framtiden iakttaget.

Stockholm den 5 November 1883.

Rudolf Adelgren.

Kong!. Maj:ts Befallningshafvandes
i Gefieborgs län

underdåniga utlåtande i anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkning
vid länets landsbok för år 1881.

Jemte återställande af nådiga remissen af den 19 sistlidne Oktober, tecknad
å Riksdagens Revisorers anmärkning i fråga derom att, då skogstjensteman varit
förordnad att närvara vid syner i anledning af väckt fråga om vattendrags upplåtande
till allmän flottled, kostnaden för nämnde tjenstemans inställelse dervid afförts
å sjunde hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar, får Eders Kongl.

'' Maj:ts Befallningshafvande, såsom i anledning deraf infordradt underdånigt utlåtande,
underdånigst anföra, att, då, jemlikt i bestyrkta afskrifter närslutna förordnanden
för Jägmästarne G. Gyllenhammar och C. H. Fredholm, ifrågavarande förrättningar
jemväl afsett och berört kronans domäner, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ansett, att kostnaden för skogstjenstemans inställelse dervid bort
utgå af allmänna medel, desto hellre som Nya lagberedningen i motiven till 4 §
af nu gällande flottningsstadga hållit före, att om ock särskilda föreskrifter blefve
meddelade angående den synemännen tillkommande ersättning till skogstjensteman,
som förordnades att vid dylika syner närvara, godtgörelse i alla händelser borde
utgå af allmänna medel.

Gefle slott i landskontoret den 12 November 1883.

C. A. T. BJÖRKMAN.

Carl M. Ström.

(Bilagd afskrift.)

Till Herr Jägmästaren G. Gyllenhammar.

Som Bergviks och Ala aktiebolag hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
gjort ansökning om upplåtande till allmän flottled af vattendraget från sjön Rossjön
till Rösteåns utlopp i Ljusne eif, samt uppgifvet blifvit, att nämnda vattendrag
skall utgöra flottled för virke från Arbrå och Jerfsö prestbol samt Kramsta och
Haga f. d. militieboställen, så värden I härigenom förordnad att närvara vid den syn

396 —

å vattendraget, hvarom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordnat och vederbörande
förrättningsman kommer att Eder särskild^ underrätta.

Gefle slott å landskansliet den 31 Maj 1881.

F. ASKER.

Vidimeras ex officio:

C. Ad. Fagerlund.

M. Florman.

(Bilagd afskrift.)

Till Herr Jägmästaren C. H. Fredholm.

Som sågverksegaren Adolf Unger m. fl. hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
gjort ansökning om upplåtande till allmän flottled af vattendraget antingen
förbi Ströms bruk till hafvet eller ock förbi Stocka sågverk till hafvet, samt uppgifvet
blifvit, att nämnda vattendrag skall utgöra flottled för virke från Hassela,
Bergsjö och Harmångers kyrkoherdeboställen samt Bolie f. d. militieboställe, så
värden I härigenom förordnad att närvara vid den syn å vattendraget, hvarom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förordnat och vederbörande förrättningsman
kommer att Eder särskildt underrätta. ,

Gefle slott å landskansliet den 27 Juni 1881.

F. ASKER.

Vidimeras ex officio:

C. Ad. Fagerlund.

M. Florman.

Kongl. Domänstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning
rörande kostnaderna vid afstämpling
af kronans ekskog.

Som det åligger Domänstyrelsen att afgifva infordradt underdånigt utlåtande
med anledning af hvad i Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse förekommer
rörande sjette hufvudtiteln, Stockholms stads kronoräkenskaper och länens
landsböcker, § 2 — deruti af Revisoreme angående länens räkenskaper omförmäles,
att de kostnader, som jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga arfvodestaxa för skogsförrättningar
den 13 Juni 1867 och Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Skogsstyrelsen
den 9 December 1870 angående bestyret med kronans ekskog utgått till
jägeribetjente för utstämpling af ekar å kronans mark, ofta icke skulle hafva stått
i skäligt förhållande till kronans inkomster af dess ekskog, med anledning hvaraf,
och då lämpligheten deraf, att den till enskildes förmån skeende utstämplingen
skulle af staten bekostas, kunde ifrågasättas, Revisorerne å förhållandet velat fästa
Riksdagens uppmärksamhet, dervid Revisorerne såsom exempel å de ersättnings -

— .397 —

belopp, .som under revisionsåret blifvit uti ifrågavarande hänseende affärda i
Skaraborgs läns ränteriräkning under sjunde hufvudtitelns anslag, meddelat, att
rese- och traktamentspenningar för utstämplade 25 kronan och 291 enskilde tillkommande
ekar uppgått till 348 kronor 46 öre — så får Domänstyrelsen i underdånighet
anföra följande.

Enligt underdånigst bifogade uppgift för revisionsåret 1881 utgöra de utbetalda
kostnaderna för ekutstämplingen i hela landet 5,119 kronor 90 öre, för
hvilken kostnad utstämplats 11,347 stycken ekar till försäljning för kronans räkning
samt 6,153 stycken till allmänna hemmans husbehof, eller tillsammans 17,500
stycken. Som redovisning och bokföring af skogsmedlen först med år 1882 tillhört
Skogsstyrelsen, har Domänstyrelsen icke i vidare män kunnat utröna inkomsten''
vid och kostnaderna för försäljningen af här ofvan angifna, för kronans räkning
utstämplade ekar, än att för af dem afyttrade 10,274 stycken träd influtit
18,052 kronor 53 öre, hvilken summa således öfveyskjuter utstämplingskostnaden
för så väl samtliga till försäljning utstämplade som till husbehof använda ekar med
12,932 kronor 63 öre.

Domänstyrelsen vågar i underdånighet erinra, hurusom — sedan lagstiftningen
allt ifrån äldsta tider haft till syfte att vårda och vidmakthålla ekskogen
i landet, i hvilket afseende utfärdats stränga lagbud, som med korta mellantider
underkastats förändringar i syfte, än att genom eftergifter underlätta odlingens
framskridande, än att bevara eller föröka tillgångaine af ekskog, och ännu
genom 1805 års nådiga skogsordning förklarats, att ek å krono-och skattejord med
undantag af vindfällen icke Ange utan utsyning afverkas, samt först genom nådiga
förordningen den 28 Oktober 1830 egare af kronoskattehemman, berustade säterier
och stadsjord af krono skatte natur medgifvits att genom lösen förvärfva sig
dispositionsrätt till ekskogen med vissa undantag, hvilken rätt med utsträckning
till all ekskog slutligen beviljades samma egare genom nådiga förordningen
den 8 Oktober 1875 utan erläggande af särskild lösen — kronan numera endast
å jord af krono natur förbehållit sig ekskogen, hvilken i öfverensstämmelse med
nådiga brefvet den 9 December 1870 förvaltas af skogsstaten. Boställsinnehafvares
och arrendatorers af kronoegendomar dispositionsrätt till ekskogen är
Sålunda fortfarande inskränkt, ehuruväl efter ansökning och vederbörandes hörande
uppå Domänstyrelsens resolution sådan skog varder utstämplad antingen till hemmanens
husbehof — och då i de flesta fall endast ris- och vrakekar samt ofta för
odlingsföretag — eller ock till försäljning för kronans räkning, der eken ej erfordras
för sjöförsvarets behof. Vid sådant förhållande och intilldess genom lagförändring
angående ekskogens förvaltning i öfrigt framdeles kan varda annorledes
.förordnadt, torde i öfverensstämmelse med nyssberörda nådiga bref kostnaderna
för ekutstämplingen jemväl till husbehof fortfarande böra bestridas af
statsmedel, så mycket hellre, som samtidig utstämpling af ekar till husbehof och

— 398 -

försäljning för kronans räkning ofta förekommer å samma egendom, dervid utstäinplingskostnaderna
svårligen kunde rättvist fördelas emellan kronan och den
enskilde. Domänstyrelsen har emellertid, liksom förra Skogsstyrelsen, sökt minska
dessa kostnader genom att förordna om ekutstämplingarnes företagande i en följd
för hvarje år.

Stockholm den 27 November 1883.

OSCAR EVERS.

J. O. af ZELLÉN.

J. 77. Wermelin.

(Bilaga.)

Uppgift å för utstämpling af ekskog å kronojord år 1881 utbetalda kostnader m. m.

Län.

Utbetalda

kostnader för

utstämpling
af ek;

kronor.

För ang

ifna kostnader utstämplade träd

till husbehof

vid allmänna

hemman;

träd.

för kronans
räkning;

träd.

försålda;

träd.

försäljnings-

belopp;

kronor.

Blekinge..................

123

4 3

20

128

128

404

28

Örebro ........

38

06

5

- -

- -

— -

Vestmanlands

8

6 2

- -

18

18

50

Stockholms

98

27

10

90

90

700

Södermanlands

93

SO

12

272

147

686

Östergötlands.....................

516

47

321

752

752

2,587

37

Skaraborgs ........................

348

46

291

25

25

in

'' Hallands..................

161

48

142

250

250

261

55

Kalmar ..................

373

17

416

1,132

1,032

2,762

16

•Kronobergs ........................

964

12

1,197

4,148

3,698

4,298

88

Jönköpings

367

05

75

563

563

754

65

Kristianstads ................

903

15

1,848

2,220

2,130

4,214

40

Upsala.................................

28

15

— —

Gotlands .......................

141

96

447

79

6

20

Malmöhus.....................

206

78

342

215

215

364

7 5

Göteborgs och Bohus

86

94

5

25

25

210

Elfsborgs ...........................

660

74

1,022

1,415

1,195

627

49

Summa

5,119 o o

6,153

11,347

10,274

18,052

53

*

— 399 —

Kongl. Väg- och vattenbyggnadsstyreisens underdåniga

utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
styrelsens räkenskaper för år 1881.

Till åtlydnad af föreskriften i Eders Kongl. Maj ds nådiga remiss den 19
nästlidne Oktober att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer, i sin den 13 samma månad afgifna berättelse om verkstad!
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1881, anmärkt rörande Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader, får styrelsen, med remisshandlingarnes återställande, i underdånighet
andraga följande.

Revisorer^ hafva anmärkt, dels att åtskillige distriktchefer och adjutanter
i räkningar öfver resekostnader för verkstälda besigtningar å allmänna arbeten upptagit
och qvitterat kostnader för skrifmaterialier m. m., men att ersättning för dylika
kostnader icke funnes medgifven i gällande resereglemente och ej heller omförmäldes
i Eders Kongl. Maj:ts skrifvelse till styrelsen den 29 Mars 1878 angående
ersättning till styrelsens tjensteman för tjensteresor, hvadan Revisorerne ansett
sådan ersättning icke rätteligen hafva bort utgå; och dels att tre distriktchefer tillgodofört
sig ersättning för inköp af statskalendern.

Styrelsen har alltid ansett det billigt, att vederbörande distrikt^ enstemän
skulle åtnjuta särskild ersättning för häfda utgifter i och för tjensten, hvaribland
äfven för skrifmaterialier m. m., och Eders Kongl. Maj:t har årligen af anslaget
till undersökningar och expenser för allmänna arbeten täckts anvisa ett visst belopp
till bestridande af »expenser vid Styrelsens expedition och i distrikten». Att i några
reseräkningar upptagits ersättning för skrifmaterialier m. m., har endast skett undantagsvis,
emedan räkningarne afgifvits antingen vid slutet af det löpande eller i
början af det derpå följande året, och således i samma räkningar kunnat beqvämligen
upptagas de obetydliga expenserna för det ena eller andra året. För öfrigt
hafva särskilda expensräkningar upprättats, hvaruti äfven intagits kostnaden för
statskalendern, hvilken styrelsen anser vara väl behöflig för distriktchefernes
expedition.

Stockholm den 14 November 1883.

CARL G. BEIJER.

J. L. v. Sydotv.

— 400 —

Kongl, Maj:ts Befallningshafvandes
i Kopparbergs län

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning beträffande
utanordnad ersättning för unsökning
af vägar inom länet.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, i remiss
den 19 sistlidne Oktober, i anledning af livad Riksdagens Revisorer anfört i remissen
bilagdt transsumt af deras den 13 samma månad afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1881, får länsstyrelsen härmed underdånigst afgifva följande
utlåtande.

Hvad först angår anmärkta utbetalningen till Chefen för mellersta väg- och
vattenbyggnadsdistrilctet G. Nermah för undersökning af vägar inom länet efter 500
kronor per mil af den undersökta vägsträckan, så grundar sig denna utbetalning
på ett under den tid, då styrelsen öfver detta län nådigst var anförtrodd åt framlidne
Landshöfdingen m. m. S. de Maré, meddeladt beslut, hvadan, och då den
nuvarande länsstyrelsen icke lärer haft befogenhet att ingå i pröfning rörande lagligheten
af samma beslut, redan af detta skäl det anmärkta förfarandet med utbetalningen
till Nerman icke torde kunna läggas länsstyrelsen till last.

Hvad åter beträffar utbetalningen till Distriktsadjutanten Morsing, så, och
ehuru berörda utbetalning icke grundar sig på något med honom före eller i sammanhang
med utfärdandet af undersökningsförordnandet träffadt aftal om ersättning
efter visst belopp per mil af den undersökta vägsträckan, har länsstyrelsen likväl
så mycket mindre ansett sig förhindrad att godkänna nyssnämnda beräkningssätt
uti den af Morsing afgifna ersättningsräkning, som den godtgörelse, Morsing i
samma räkning tillgodofört sig, icke blott icke synts länsstyrelsen vara öfverdrifven,
utan jemväl öfverensstämmande med det sätt för ersättningens beräknande,
hvilket vid flera föregående dylika undersökningar icke blott inom detta, utan
äfven, efter hvad länsstyrelsen har sig bekant, inom åtskilliga andra län, såsom exempelvis
Södermanlands och Vermlands län, varit tillämpadt och icke veterligen'' föranledt någon
anmärkning vare sig hos Kongl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller hosKongl.
Kammarrätten—ett förhållande, som, hvad utbetalningen till Morsing angår, antagligen
förklaras deraf, att äfven nyssnämnda myndigheter funnit ersättningen icke öfverskrida
hvad Morsing egt att utbekomma, i händelse denna blifvit beräknad i öfverensstämmelse
med de af Revisorerne åberopade författningar. Fördelarne af det beräkningssätt, som
nu, så vidt länsstyrelsen vet, för första gången blifvit föremål för anmärkning, synas
vara uppenbara, då derigenom dels ofta kan åstadkommas besparing i undersökningskostnaden
i synnerhet vid svåra terrängförhållanden, dels ock länsstyrelsen sättes i
tillfälle att beräkna, huruvida disponibla medel äro tillräckliga att betacka kostnaden
för redan beslutade vägundersökningar, och jemväl medgifva utfärdande af för -

401 —

ordnanden för nya undersökningar. Länsstyrelsen tror sig ock veta, att Kong!.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett det anmärkta beräkningssättet till sin princip
så rigtigt, att Kongl. Styrelsen uti officiel! afgifvet underdånigt förslag till taxebestämmelser
för ingeniörsförrättningar förordat tillämpning af samma beräkningssätt.

Falun i landskontoret den 4 December 1883.

CURRY TREFFENBERG.

Carl Schmidt.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Civildepartementet.

Sedan länsstyrelsen fått emottaga Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 19
sistlidne Oktober i anledning af hvad Riksdagens Revisorer anfört i remissen
bilagdt transsumt af deras den 13 samma månad afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1881, så, och enär Revisorerne framstält anmärkning, bland
annat, vid en till Distriktsadjutanten G. Morsing verkstäld utbetalning för af
honom verkstäld vägundersökning, ansåg sig länsstyrelsen, hvilken icke egde tillgång
till de till nämnda utbetalning hörande verifikationer, böra, till ledning vid
afgifvandet af vden från länsstyrelsen nådigst infordrade underdåniga förklaring
öfver Revisorernes anmärkning, från Morsing infordra yttrande angående grunden
för beräknandet af den godtgörelse för undersökningen, som han i afgifven ersättningsräkning
tillgodofört sig; men då berörda yttrande ännu icke före sistlidne November
månads utgång till länsstyrelsen inkommit, ansåg sig länsstyrelsen icke kunna
ytterligare uppskjuta besvarandet af den nådiga remissen, hvadan länsstyrelsen
under den 4 innevarande månad till Kongl. Maj:t aflat sin underdåniga förklaring
öfver Revisorernes anmärkningar.

Då emellertid länsstyrelsen denna dag fått från Morsing emottaga ofvannämnda
från honom infordrade yttrande, får länsstyrelsen äran härvid öfverlemna
berörda yttrande med hemställan, att det samma måtte varda bilagdt länsstyrelsens
ofvan åberopade underdåniga förklaring.

Falun å landskontoret den 11 December 1883.

CURRY TREFFENBERG.

Carl Schmidt.

B ev. Ber. 1883 avgående Statsverket.

51

Distriktsadjutanten G. Metnings förklaring.

- 402 —

Till Konungens Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län.

I skrifvelse af den 14 November har Konungens Befallningshafvande anmodat
mig att så fort sko kan meddela upplysning om grunden för beräknande
af den af mig för verkställa undersökningar i och för förbättring af allmänna
landsvägen genom Äppelbo och Malungs socknar debiterade och från landskontoret
godtgjorda kostnad af tillhopa 1,870 kronor 54 öre, i afseende på hvilken utbetalning
anmärkning blifvit gjord af Riksdagens för innevarande år valde Revisorer.

Med anledning häraf får jag vördsamt meddela, att redan år 1875, då jagtillträdde
befattningen såsom adjutant i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
hvartill Vester Dalarne då hörde, aftalades mellan Konungens Befallningshafvande
och mig den öfverenskommelsen — för öfrigt baserad på samma grunder, som bifogade
kontrakt emellan Konungens Befallningshafvande och min företrädare i
tjenstår, Kapten Svedelius — att. jag skulle verkställa förefallande vägundersökningar
inom länet mot eu ersättning af i ett för allt 400 kronor per mil räknadt, om
väglängden uppgår till 1 mil och deröfver, men 450 kronor per mil räknadt, om
våglängden icke uppgår till fullt 1 mil. Samma aftal träffades samtidigt med
Konungens Befallningshafvande i Vestmanlands län, och har på denna grund reseoch
arfvodesersättning beräknats för — utom den ifrågavarande, inom Äppelbo
och Malung verkställa undersökningen — följande af allmänna medel bekostade
undersökningar, nemligen
inom Stora Kopparbergs län:

för omläggning af allmänna vägen från norra ändan af sjön Asgam
till Fors jern vägsstation och från Vestanfors by till Stora Dicka by inom Folkärna
socken;

för byggnad af ny väg från Sollerön till fastlandet och allmänna landsvägen
mellan Mora och Vika inom Sofia Magdalena och Mora socknar;

för omläggning af allmänna landsvägen mellan sjöarne Kättbo och Ljugaren
inom Venjans och Mora socknar;
inom Vestmanlands län:

för yäga.nläggning mellan Ferna och Ramsbergs bruk inom Gfunnilbo och
Ramnäs socknar.

Beträffande de olika posterna i den ifrågavarande arfvodesrälcningen, mot
hvilken anmärkning af Riksdagens Revisorer blifvit gjord, hade jag, enligt ordalydelsen
i öfverenskommelsen, egt att debitera samma arfvode, eller 400 kronor per
mil, för vägundersökningen från Nordanåkers by till Nötberget, men då jemförelsevis
högst obetydligt ny väg på denna vägsträcka förekommer, debiterade jag

— 403 -

så väl derför som för profileringen af den gamla vägen från Nordanåker till Granåbron
och från Risheden till G rån åbron, hvilka vid den föreslagna nya vägens
anläggning kom me att förläggas, ett emot det derpå nedlagda arbetet proportionelt
arfvode.

Vretstorp den 8 December 1883.

G ust. Morsing.

(Bilagcl afskrift.)

Emellan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län, å ena,
och Kaptenen i Kongl. Väg- och vattenbyggnadskåren A. G. Svedelius, å den
andra sidan, är upprättadt följande

Kontrakt:

l:o. Undertecknad Svedelius förbinder sig att så fort ske kan företaga undersökning
för omläggning af allmänna landsvägen i Orsa socken mellan Söromsjö
och Skattunge byar samt för anläggning af ny väg från Orsa kyrkoby till Hansjö
by och deröfver upprätta erforderliga kartor och kostnadsförslag, hvilka handlingar
öfverlemnas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande senast den 1 Juni 1874.

2:o. Erforderliga handtlangningsdagsverken af alla slag utgöras och bekostas
af Orsa socknemän utan någon kostnad för nndersökningsförrättaren eller hans
biträden.

3:o. Såsom ersättning för nämnda undersökningsarbetens utförande utbetalar
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till Kapten Svedelius för hvarje mil af den
undersökta vägen, räknadt efter den sammanlagda blifvande längden af ny och
använd gammal väg, 350 rdr rmt, samt i proportion derefter för Överskjutande
del af hel mil, på så sätt att 400 rdr utbetalas vid kontraktets underskrifvande,
och återstoden då handlingarne fullt färdiga till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
öfverlemnas.

4:o. Undersökningsförrättaren eger påräkna biträde af vederbörande kronobetjening
i alla de fall, der sådant biträde kan lemnas.

Falun den 28 April 1873.

A. G. Svedelius.

Förestående kontrakt antages. Falun i Landskansliet som ofvan.

S. De MARÉ.

Vidimeras ex officio:
Carl Schmidt.

P. De Laval.

— 404 -

Kong!. Styrelsens för statens
jernvägstrafik

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer yttrat angående
berörda trafik.

till åtlydnad al Eders Kong]. Maj:ts nådiga befallning att inkomma med
underdånigt utlåtande öfver hvad Riksdagens Revisorer, enligt öfverlemnadt transsumt
af deras berättelse om verkstäld granskning af 1881 års förvaltning, yttrat
om statens jernvägstrafik, får styrelsen i underdånighet anföra följande.

I § 4 anmärka Revisorerne, att vid de olika distrikten »vissa materialier upphandlats
till mer än vanligt höga pris, samt att jemväl till höga pris inköpts mindre
qvantiteter af sådana förbrukningsartiklar, rörande livilkas inköp i större myckenhet
Trafikstyrelsen, i likhet med hvad årligen sker, uppgjort särskilda leveranskontrakt»,
samt tillägga, efter att hafva anfört exempel på sådana inköp, att de, »ehuru
dessa förhållanden icke i allmänhet ega rum och i många fall torde hafva betingats
af tillfällig brist på den upphandlade varan», velat fasta uppmärksamheten
härpå, då denna brist bort kunna i tid förutses.

Enär denna anmärkning, ehuru Revisorerne genom tillägget i viss mån
mildrat den samma, dock gör det intryck, att distriktsbefälet i flera stycken icke
tillvägagått med tillbörlig omtanke, och då de exempel, som uppgifvits, val böra i
främsta rummet ådagalägga ett sådant förhållande, torde för de upphandlingar, som
särskild! framhållits, få lemnas en redogörelse, hvarigenom styrelsen anser sig
kunna visa, huru föga stöd dessa lemna för det mindre gynsamma omdöme, anmärkningen
är egnad att framkalla.

Härförinnan bör dock erkännas, att besvarandet af anmärkningen väsentligen
underlättats derigenom, att Revisionen efter slutad granskning benäget låtit
meddela styrelsen uppgift å de räkningar, i hvilka de angifna uppköpen förekomma.

Af dels sjelfva räkningarne, dels de förklaringar, som från distriktsbefälet infordrats,
framgår, hvad först beträffar de bjelkar, som betalts med 1 krona och 1,25
krona pr kubikfot, att dessa bjelkar, som erfordrats till broar och vägportar, hvilkas
behof af snar reparation upptäckts vid den på våren verkstälda besigtningen, på beställning
levererats å försommaren i bestämda olika längder med tvärdimensioner
af 10x12 tum, 8x9 tum samt 7x8x/2 tum samt skarpkantade och af kärnfur, eller
just i sådant skick, att de utan något slags affall kunde inläggas på sina platser i
stället för de skadade bjelkarne.

Det allegat, der uppköpen af plank förekomma, rör ett sortiment af icke
mindre än 16 olika slag virke, som efter under förvintern gjord beställning levererats
till vagnverkstaden i Storvik. Som virket skulle användas till reparation af vagnar,
fordrades att det skulle vara kärnvirke, helrent och af allra bästa beskaffenhet
samt sågadt af oflottadt timmer, och bestäldes det i sådana mått, att det kunde

— 405 —

utan vidare förarbetning anbringas å sin plats. I beställningen ingingo 3 tums
-plank af .11 och 7 tums bredd till 20 fot* längd och af 11 tums bredd till 17 fots
längd, samt 4 tums plank af 7 tums bredd och 20 fots längd, hvilka samtliga betalades
med 1,16 kronor pr kubikfot. Priset 1,20 (ej 1,25, som anmärkningen uppgifver)
gälde för hyflade och derjemte, hvad vissa sorter beträffade, späntade 2 till
1 tums bräder af bestämda 10 och 9 tums bredder samt 24, 19, 17 och 14 fots längder.

Det torde ej behöfva särskildt påpekas, att så detaljerade beställningar, som
de bada förenämnda, ej kunna utföras för så kallade vanliga pris, och att jern vägen
för prisskilnaden haft fullt vederlag dels i varans bättre beskaffenhet, dels i möjligheten
att kunna nyttigt använda hvarenda bit, dels slutligen i besparing af arbetslön
för virkets särskilda bearbetning i verkstaden.

Beträffande de anmärkta inköpen af kalk upplysa allegaten, att den post,
för hvilken 60 öre kubikfoten betalts, utgjort 30 kubikfot och köpts i Sundsvall
iöi Jerntländska tvärbanans räkning på en tid, då denna bana ännu var afskild
från det öfriga nätet, och anskaffandet af en så ringa mängd från mellersta Sverige
skulle kraft, utom längre tidsutdrägt, äfven kostnaden för varans uppforsling, som
antagligen skulle ökat priset till det nu betalda, samt att den med 1 krona pr
kubikfot betalda posten utgjorde 10 kubikfot, köpta vid slutet af Augusti i Ivristinehanm,
der de användts till affärgning i maskinverkstaden af väggar, hvilkas rappning
affall it och som måste repareras, innan den fuktigare årstiden inträdde. I
onda fallen voro prisen de å platsen vanliga, hvilket, hvad uppköpet i Kristinehamn
beträffa, kan ses deraf, att dervarande enskilda mekaniska verkstad innevarande
år för samma ändamål köpt samma vara till 90 öre kubikfoten. Det torde få tillläggas,
att denna vara icke plägar hållas i förråd i större mängd, i anseende till
svårigheten att vid längre tids förvaring förebygga varans försämring.

Det såsom för högt anmärkta priset för bomolja, 1,9o kronor pr kanna, är
samma pris, hvartill denna vara, prima Messina olja, under föregående året kontraherats
för leverans i män af reqvisition. Posten levererades och betalades i Februari,
cell före den tid, då leveransaftalen för året uppgjordes. I dessa senare kunde visserligen
för samma slags olja betingas ett pris, som motsvarade 1,76 kronor pr kanna,
men häiaf faa man ej sluta, att det förra priset var för högt, enär konjunkturerna
i oljemarknaden ständigt vexla och ofta framkalla vida större skilnader än den bär
ifrågavarande. . Den räkning %ter, som skulle utvisa, att 2,20 kronor pr kanna betalts
för bomolja, gäller icke sådan olja utan »Engelberts olja», ett särskildt beredt
smörjämne, som nyligen kommit i handeln och enligt vitsord från flere, äfven
svenska verkstäder visat sig synnerligen fördelaktigt och billigt, och hvaraf derför
6 fat inköptes för att försöksvis användas till smörjning af cylindrar å lokomotiv
och andra ångmaskiner.

De exempelvis anförda uppköpen af fotogen till 75 och 90 öre kannan äro
verificerade i två räkningar, den ena af dessa upptagande två poster, hvardera af

— 406 —

4 kannor, samt en post å 13 kannor, köpta i Sala a 75 öre, och den andra 9 kannor,
köpta i Ljusdal ä 90 öre. De två förstnämnda småposterna upphandlades till
på stället gängse pris för dervarande baningeniörsexpedition, och de 13 kannorna,
livilka uppköptes på en tid, då stationen under flere dagar i Februari månad var
genom ymnigt snöfall afstängd från all jernvägskommunikation, erfordrades för
att jemte halm användas till upptining af cylindrar å lokomotiv, som under snöstormen
måst stå under bär himmel och fått sina rörelsedelar fastfrusna. I likhet
med sistnämnda upphandling föranleddes äfven upphandlingen i Ljusdal af en brist,
som ej kunnat förutses, enär det tåg, med hvilket reqvirerad vara väntades'', blef
till följd af snöhinder instäldt.

Hvad slutligen upphandlingen af jern till 14 kronor centnern beträffar, gifver
vederbörande räkning vid handen, att partiet utgjort tillsammans 37,5 centner
bessemerjern, i 15 olika dimensioner, af Fagersta bruks tillverkning, hvilket parti
afsetts för användning till bultar och andra maskin- eller ångpannedelar, som behöfva
sätthärdas, en behandling, som vid användning af vanligt jern är förenad
med stora vanskligheter. Enligt brukets vid tiden för beställningen gällande priskurant,
voro prisen för de i beställningen ingående jernsorterna 17,50, 15 och 14
kronor centnern, och skulle med afseende på qvantitetema af de olika slagen priset
i medeltal för hela partiet utgöra 16,44 kronor, hvilket pris nedsattes till 14 kronor
med 15°/0 rabatt vid kontant liqvid.

Af hvad sålunda blifvit anförclt torde framgå, att af de såsom anmärkningsvärda
framhållna uppköpen endast ett, nemligen uppköpet af de 8 kannorna fotogen,
är af den beskaffenhet, att något klander kunde med fog mot det samma framställas.
Styrelsen vill visst icke urskulda detta uppköp, men tillåter sig fästa uppmärksamheten
derpå, att vid eu så vidlyftig och mångsidig förvaltning, som statens
jernvägar, der bland annat antalet af de verifikationer, hvarmed utbetalningarne
redovisas, uppgår till omkring 30,000 om året, det med bästa vilja icke kan undvikas,
att enstaka fall förekomma, då ett uppköp möjligen kunnat verkställas fördelaktigare
än som skett, äfvensom att en och annan gång de betänkligheter, man
kunde hysa om ett fordradt pris, måste vika för nödvändigheten att ofördröjligen
vidtaga åtgärder för trafikens säkerhet och oafbrutna fortgång.

Då vidare i samma paragraf anmärkes, att åtskilliga virkesräkningar saknat
uppgift om virkets dimensioner, äfvensom den önskan uttalas, att å reseräkning
måtte utsättas räkningsutgifvarens befattning vid jernvägen, får styrelsen med anledning
deraf förklara sig villig tillse, att ifrågavarande räkningar framdeles varda
fullständigade på sätt som begärts.

I § 5 hafva Revisorerne velat framhålla önskvärdheten deraf att, i likhet med
hvad som skett i afseende på den rullande materielen, jemväl jernvägsskenor förståtens
jernvägar varda anskaffade inom landet, för så vidt sådant kunde ega ruin
utan nämnvärd uppoffring för statsverket.

— 407 —

Obestridligt är, att det vore gagneligt för den svenska industrien, om sistnämnda
vigtiga förbrukningsartikel för jernbanorna kunde till ej allt för höga pris
tillverkas inom landet, och i öfvertygelsen härom samt för att om möjligt uppmuntra
till en inhemsk fabrikation af denna vara bestälde styrelsen under åren
1808—1875 större partier räler vid svenska verk, hvilka till följd deraf levererade,
utom 50,000 centner jern- samt 74,900 centner stålhufvade räler, inalles 204,000
centner stålräler. Den betalning, som erlades för stålräler, det slags räler, som numera
ensamt kommer till användning, vexlade under olika år mellan 15 och 8,75
kronor pr centner och utgjorde i medeltal 11,20 kronor för samma vigt. Sedan
na.mda år har den inhemska tillverkningen upphört, enär de pris, som kunde betalas,
ehuru högre än för utländsk vara, ej motsvarade den med tillverkningen
förenade kostnaden. Också är denna artikel en af dem, hvarå priset i verldsmarknaden
efter hand nedgått högst betydligt, såsom exempel hvarpå kan anföras, att
de stålräler, som sedan 1876 inköpts för de trafikerade statsbanornas räkning, i
medeltal kostat 5,13 kronor centnern, och särskildt eu del af de innevarande år inköpta
betingat ett så lågt pris som 4 kronor pr centner, leverade i svensk hamn.

För leveransen af instundande års rälsbehof har styrelsen äfven infordrat
anbud från svenska jernverk. Svar härå hafva väl ännu ej ingått, men styrelsen
har anledning antaga, att de pris, dessa måste uppställa för att kunna arbeta utan
förlust, med åtminstone ett par kronor centnern komma att öfverstiga prisen på
utländskt fabrikat, och någon väsentlig nedsättning deri torde ej vara att förvänta
under en längre följd af år. Vid sådant förhållande blefve inköp af räler från
inhemska verk för statsbanorna förenade med eu ganska stor uppoffring. Så länge
nemligen utbytena af de förnämligare trafikerade liniernas äldre jernräler mot stålräler
pågå, kan årsbehofvet af dessa senare räler uppskattas till vid pass 120,000
centner, och skulle i följd häraf ett öfverpris af exempelvis 2 kronor per centner
föranleda en extra utgift för statens jern vägstrafik af 240,000 kronor per år, en rätt
beaktansvärd summa, då numera och med skäl stora anspråk ställas pa banornas
direkta afkastning, och för den skull all omsorg måste egnas åt utgifternas begränsning.
''

Utan att ingå på det svårlösta spörsmålet, huruvida en genom särskilda
premier framkallad rälstillverkning äfven för framtiden kan fortlefva utan understöd
i en eller annan form, i afseende hvarpå blott torde få erinras, att statsbanornas
rälsbehof, vexlande som de äro under olika år, blott ofullständigt motsvara
hvad ett rätt ordnadt valsverk kan och bör årligen tillverka, och att, om
prisen måste hållas höga, beställningar från enskilda ej lära kunna påräknas, om
sådana ej föranledas genom dryga tullsatser, har styrelsen genom hvad ofvan
anförts blott velat antyda, hvad inflytelse en anskaffning af räler i större omfattning
från inhemska verk skulle utöfva på statsbanornas ekonomi. Det torde ej heller

— 408 —

lemnas utan beaktande, att, om statsbanorna tillförbindas att uteslutande använda
svenska räler, prisen å dem skola stiga, och på det sättet de särskilda kostnader,
banorna få vidkännas till förmån för en gren af jernindustrien, sannolikt ej obetydligt
stegras utöfver hvad i det föregående antagits.

Hvad slutligen § 6 beträffar, deruti Revisorerne uttala sig för upphörandet
af den tullfrihet statens jern vägar på grund af nådiga brefven den 22 Augusti
1855 och 13 Februari 1863 åtnjuta, så torde styrelsen — ehuru åtskilligt kunde
A^ara att erinra vid hvad Revisorerne i sin motivering anfört om principen för
statsinkomsternas vederbörliga fördelning på olika statsinstitutioner och denna
princips tillämpning i afseende på statens järnvägstrafik samt om de olägenheter,
som anses vara förknippade med banornas nuvarande undantagsställning — här
få inskränka sitt yttrande dertill, att erläggandet af tull väl kommer att förorsaka
en höjning af statens jern vägstrafiks utgifter med några tusental kronor, men icke
till den grad inverkar på statsbanornas hushållning, att någon gensaga mot upphörandet
af tullfriheten kan med skäl från styrelsens sida göras.

Stogkholm den G December 1883.

G. O. TROILIUS.

C. Löfman.

Kongl. Generalpoststyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
livad Riksdagens Revisorer anfört vid
granskning af Postverkets räkenskaper
för år 1881.

Sedan Riksdagens senast församlade Revisorer under den 13 sistlidne Öktober
afgifvit berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881,

har Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss den 19 sistlidne Oktober, anbefalt
Generalpoststyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af hvad i
förenämnda revisionsberättelse förekommer rörande Postverket.

Genom § 43 mom. 2 uti den af Eders Kongl. Maj:t den 5 December 1873
för Generalpoststyrelsen utfärdade nådiga instruktion förordnades, att böter för

— 409 -

förseelser vid försändelsers aflemnande till postbefordran äfvensom de bötes- och vitesmedel,
som af Generalpoststyrelsen blifvit vederbörande posttjenstemän, poststationsföreståndare
eller postbetjente ådömda, skulle till hälften fördelas mellan vederbörande
angifvare och en särskild kassa, afsedd att bereda understöd åt enkor och
barn efter personer, som varit i Postverket anstälde.

I anledning deraf meddelade Generalpoststyrelsen, genom cirkulär den 7 Februari
1874 till samtlige postförvaltare, föreskrifter så väl angående uppbörd af böter
och viten som ock rörande bildande af förenämnda understödskassa.

Dervid bestämdes, bland annat, att de till understödskassan hörande medel
skulle, under öfverinseende af Generalpoststyrelsens kameralbyrå, omhänderhafvas
af förvaltaren af Postverkets hufvudkassa intill dess att understödskassans tillgångar
uppgått till sådant belopp, att deras användande för det afsedda ändamålet kunde
ifrågakomma, eller omständigheterna eljest påkallade deras förvaltande på annat
sätt än det då bestämda, och

att efter hvarje års utgång redogörelse för kassans ställning skulle offentliggöras
i Generalpoststyrelsens cirkulärsamling.

Samtidigt meddelades ock förvaltaren af Postverkets hufvudkassa vissa närmare
föreskrifter angående förvaltningen af understödskassans medel, hvaribland
att öfver dessa medel skulle föras särskild räkenskap, samt att, sedan räkenskapen
efter hvarje års utgång blifvit afslutad, den samma skulle för granskning öfverlemnas
till Generalpoststyrelsens kameralbyrå.

Allt efter som ifrågavarande kassa tillväxt, hafva för dess medel blifvit inköpta
räntebärande obligationer, utfärdade af allmänna hypoteksbanken;

utgörande kassans tillgångar för närvarande dels dylika obligationer till ett
nominelt värde af 20,400 kronor, hvilka obligationer förvaras uti kassaskåp, dertill
eu nyckel innehafves af undertecknad general-postdirektör, och en annan af chefen
för Generalpoststyrelsens kameralbyrå,

dels ock i Stockholms läns sparbank innestående 459 kronor G4 öre.

Något understöd från kassan har ännu icke utgått.

Riksdagens Revisorer, som, på begäran, erhållit del af understödskassans
årsredogörelser för åren 1874—1882, och i ofvanberörda revisionsberättelse meddelat
uppgifter angående kassans behållning vid slutet af livartdera af de nämnda åren,
hafva uttalat den åsigt, att redogörelse öfver ifrågavarande kassa bör åtfölja Generalpoststyrelsens
räkenskap. ✓

Generalpoststyrelsen får i anledning deraf i underdånighet tillkännagifva,
att styrelsen ej har något att erinra mot Revisorernes sålunda framstälda förslag,
och att styrelsen för den skull nu meddelar vederbörande föreskrift derom, att hädanefter
den räkenskap, som varder afgifven rörande understödskassan, skall åtfölja
Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. 52

— 410 —

Postverkets hufvudbok, när den samma från Generalpoststyrelsen aflemnas till vederbörlig
ort för granskning.

Uti den af Riksdagens år 1876 församlade Revisorer afgifna berättelse om
den af dem verkstälda granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1874 anmärktes af
bemälde Revisorer, att tillämpningen af de föreskrifter, som blifvit meddelade i
Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 5 December 1873 angående upphörande
af fribrefsrätten och utgörande af postafgifter för försändelser i tjensteärenden, skulle,
å ena sidan, åstadkomma för Postverket direkta kostnader för tillverkning och försäljning
af tjenstefrimärken och, å andra sidan, för statens öfriga embetsverk samt
embets- och tjensteman medföra både en vidlyftig brefvexling för utbekommande
af medel till ifrågavarande slags utgifter och en ganska omfattande redovisning för
de sålunda använda medlen, så att tvifvelaktigt syntes, om ej dessa olägenheter
öfvervägde de fördelar, som med fribrefsrättens upphäfvande varit afsedda att
vinnas.

Revisorerne, som emellertid ansågo det ingalunda vara omöjligt att till väsentlig
del undanrödja nämnda olägenheter, uttalade i sådant hänseende den mening,
att, om begagnandet af postbok kunde till alla postanstalter utsträckas, tjenstefrimärkena
skulle kunna helt och hållet undvaras, och i stället för den mängd
särskilda liqvider och redovisningar, som under dåvarande förhållanden måste ega
rum, endast erfordras en årligen upprättad, på postböckerna grundad liqvid mellan
Statskontoret och Postverket. Eu sådan förändring skulle enligt Revisorernes åsigt
leda till reda och enkelhet, utan att, så vidt Revisorerne voro i tillfälle bedöma, minska
de kontroller mot missbruk, som då förefunnes.

Då Generalpoststyrelsen i underdånigt utlåtande den 29 November 1876
hemstälde, att den af Riksdagens Revisorer sålunda gjorda framställningen icke
måtte till någon vidare åtgärd föranleda, erinrade styrelsen, bland annat, hurusom,
.med särskild anledning af en framställning från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i ett af rikets län, Generalpoststyrelsen i underdånig skrifvelse den 12
September 1876 föreslagit en sådan förändring i lydelsen af § 3 mom. 2 i nådiga
förordningen den 5 December 1873, som skulle göra det möjligt för myndigheter
samt embets- och tjensteman att, vid hvilken som helst fast postanstalt i riket, få
afgifterna för utvexlade postförsändelser rörande tjensteärenden bokförda för att
qvartalsvis kontant utgöras; samt att Generalpoststyrelsens omförmälda underdåniga
framställning ock blifvit under den 10 November 1876 af Eders Kongl. Maj:t
i nåder bifallen.

Som emellertid derigenom icke blifvit gjord pågon ändring i hvad förut

— 411

funnits . föreskrifvet rörande det slag af frimärken — de så kallade tjenstefrimärkena
— som borde till tjensteförsändelsers frankerande användas’

anförde Generalpoststyrelsen vidare, att, för åstadkommande af nödig kontroll
derå, att icke med posterna försändes bref m. m., för hvilka ej befordringsafgifterna
af vederbörande redovisades, det redan för flera år tillbaka befunnits nödigt
föreskrifva, att, före afsändandet från postanstalt, alla bref m. m., för hvilka ej
portot skulle hos adressaten uttagas, ovilkorligen borde vara försedda ihed frimärken
till ett mot belöpande postafgifter svarande belopp;

att, för åstadkommande af all möjlig kontroll å det behöriga utöfvandet af
rättigheten att af statsmedel uppbära ersättning för erlagda postafgifter, det vore af
sådan vigt, att på ett i ögonen fallande sätt utmärktes sådana försändelser, för hvilkas
befordran med post embets- eller tjensteman påyrkade dylik ersättning, att Generalpoststyrelsen
icke ansett sig böra tveka att, med någon förhöjning i utgift, åt
tjenstefrimärkena gifva en form, som vore egnad att förekomma deras förvexlande
med vanliga frimärken;

att genom indragning af tjenstefrimärkena någon besparing i försäljningseller
uppbördsprovision icke kunde åstadkommas;

att genom tjenstefrimärkenas indragning visserligen skulle, förutom minskning
i tillverkningskostnad, beredas Postverket den fördel, som alltid måste anses
ligga deruti, att till så litet antal som möjligt7 inskränktes de olika slag af frimärken,
för hvilka postanstalterna hade att redovisa;

men att enligt Generalpoststyrelsens åsigt en sådan åtgärd skulle i andra
afseenden medföra större och mera afsevärda olägenheter.

En af dessa olägenheter rörde, enligt styrelsens förmenande, kontrollen å
utöfvandet af rättigheten att med posterna försända bref m. m., för hvilkas befordran
ersättning uppbures af statsmedel.

Den ökade säkerhet mot missbruk dervid, som ansetts ligga deruti att, genom
det å försändelse anbragta tjenstefrimärke, adressaten sattes i tillfälle anmärka och
å behörig ort anmäla fall, då på allmän bekostnad till postbefordran aflemnats
meddelande af enskild beskaffenhet, har antagits möjligen kunna åstadkommas
äfven genom stadgande om tjenstebrefvens förseende med någon viss, särskild
påskrift.

Men utom det att denna anteckning äfven för brefvets emottagare sällan
blefve så i ögonen fallande som ett särskildt slags friniärke, väsentligen olika dem
som för vanlig korrespondens användes, vore det sannolikt, att i flera fall utelemnandet
af en dylik anteckning å ett bref, hvilket i tjenstepostbok blifvit infördt,
lätteligen skulle undgå vederbörande postexpedients uppmärksamhet, samt följaktligen
ringa säkerhet vinnas derför, att adressaten ens sattes i tillfälle förvissa sig

— 412 —

derom att, vid skrifvelsens aflemnande till postbefordran, afsändaren beredt sig ersättning
åt statsmedel för belöpande postbefordringsafgift.

Generalpoststyrelsen ansåg sig ock böra fästa uppmärksamheten å en annan
olägenhet, som måste härflyta af den ifrågastälda förändringen, den olägenhet
nemligen, att hvart bref, för hvithet, såsom afsändt i tjensteärende, befordringsafgiften
borde af allmänna medel ersättas, måste, med företeende af postbok, direkt
å postanstalt inlemnas, eller ock, med eller utan användande af lösväska, jemte
postboken till vederbörande postanstalt insändas.

Om också i de flesta fall för ett sådant expeditionssätt någon svårighet ej
mötte, lede det dock icke något tvifvel att, derest annan utväg att till postbefordran
aflemna tjensteförsändelse icke förefunnes, samt följaktligen icke för bref i
tj ens teärenden kunde anlitas de för all annan korrespondens i en så högst betydlig
utsträckning använda breflådorna — vare sig att dessa breflådor äro fasta eller
åtfölja bantåg, ångbåt eller landsvägspost — i många fall angelägna tjenstebrefs
affärdande komme att fördröjas.

Angående indragning jemväl af de så kallade tjenstebref korten — samtidigt
med tjenstefrimärkena införda genom nådiga förordningen den 5 December
1S73 — gjordes icke någon framställning af Riksdagens år 1876 församlade
Revisorer.

Generalpoststyrelsen erinrade i anledning deraf att, derest den förenkling i
redovisandet af afgifterna för meddelanden i tjensteväg, som af Revisorerne afsetts,
skulle, på det sätt som blifvit föreslaget, kunna åstadkommas, tydligtvis äfven tjenstebref
korten borde indragas, en åtgärd, hvars olämplighet Generalpoststyrelsen emellertid
med anförda skäl sökte visa.

Ofvanberörda, af de år 1876 församlade Revisorerne gjorda framställning
föranledde icke någon särskild åtgärd vare sig från Eders Kongl. Maj:ts eller från
Riksdagens sida.

Uti den af Riksdagens senast församlade Revisorer afgifna, ofvan omförmälda
berättelsen hafva sistbemälde Revisorer meddelat, hurusom hvad Generalpoststyrelsen
i sitt underdåniga utlåtande den 29 November 1876 anfört emot den
ifrågastälda indragningen af tjenstefrimärkena synts Revisorerne icke vara af beskaffenhet
att vederlägga de skäl, som blifvit åberopade till stöd för den vid 1876
års statsrevision föreslagna förändringen;

och enär de olägenheter, som då ansågos härflyta af de i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga förordning den 5 December 1873 meddelade bestämmelser angående
postafgifterna för tjensteförsändelser, och hvilka, enligt Revisorernes tanke, icke
afhulpits genom de derefter meddelade nya bestämmelser, syntes hafva tilltagit i
samma mån, som postutvexlingen af tjensteförsändelser ökats, samt i följd deraf
så väl den för utbekommande af medel till betalning af postafgifterna erforderliga

- 413 —

brefvexling som ock redovisningen för de sålunda använda medlen blifvit allt mera
omfattande,

hafva Revisorerne ansett sig böra å nyo fästa Riksdagens uppmärksamhet å
ifrågavarande, af 1876 års Revisorer framstälda förslag.

Då emellertid innevarande års Revisorer till stöd för sin sålunda i allmänna
ordalag affattade mening icke förebragt någon som helst utredning eller närmare
upplysning;

då, såsom ofvan blifvit i underdånighet omförmäldt, den af 1876 års Revisoiei
gjorda framställningen om tjenstefrimärkenas indragning icke föranledde någon
särskild åtgärd från Eders Kongl. Maj:ts eller från Riksdagens sida; och

då Generalpoststyrelsen vågar anse sistberörda omständighet innebära, att
hvad Generalpoststyrelsen i sitt underdåniga utlåtande i ämnet den 29 November
1876 anfört funnits böra tillmätas afseende,

anser sig Generalpoststyrelsen kunna för närvarande inskränka sig till att,
under åberopande af hvad styrelsen i nyssberörda underdåniga utlåtande anfört
i ofvan angifna hänseenden, underdånigst afstyrka den förnyade framställningen om
indragning af tjenstefrimärkena.

Styrelsen skall emellertid ej underlåta att egna behörig uppmärksamhet åt
frågan derom, huruvida möjligen vid liqvid erna af bokförda postafgifter mellan veder
bölande myndigheter samt embets- och tjensteman, å ena, och de särskilda postanstalterna,
å andra sidan, några förenklingar må kunna anses behöfliga och,
u tan afsevärda olägenheter för Postverket eller förminskande af erforderlig kontroll!
må kunna åstadkommas.

Bland de verk och inrättningar, från Indika berättelser icke blifvit innevarande
års Statsrevision tillstälda, upptages i revisionsberättelsen jemväl Postverket.

Den ifrågavarande berättelsen om Postverkets förvaltning under år 1881, i
underdånighet afgifven den 21 November 1882, var i tryck tillgänglig redan den
20 Januari innevarande år, enligt hvad Generalpoststyrelsen omförmält i den
skrifvelse af sistnämnda dag, hvarmed styrelsen till statsrådet och chefen . för
Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement öfverlemnade ett exemplar af nämnda
berättelse.

Enligt hvad styrelsen blifvit meddeladt har, under innevarande års statsrevision,
Revisorernes sekreterare under hand bekommit ett exemplar af den
ifrågavarande tryckta berättelsen, hvaremot, genom något förbiseende, icke
blifvit i officiel väg till Revisorerne öfverlemnadt något särskild! exemplar af samma
berättelse.

Då styl elsen nu emellertid meddelar vederbörande föreskrift derom, att

— 414

hädanefter, jemte det i behörig officiel ordning varder för Statsrevisionens räkning
från Generalpoststyrelsen aflemnadt ett exemplar af Generalpoststyrelsens tryckta
berättelse om Postverkets förvaltning under det år revisionsförrättningen afser, dessutom
skall till hvar och en af Revisorerne öfverlemna^ ett särskildt exemplar af
samma berättelse,

torde vid hvad sålunda blifvit i ämnet åtgjordt få bero.

Remissakten varder härhos i underdånighet återstäld.

Stockholm den 23 November 1883.

WILHELM RO OS.

L. HÖBNER. C. H. WESTMAN.

F. H. SCHLYTERN. OTTO PRINTZSKÖLD.

e. f.

G. Sundberg.

Direktionens öfver de Kong!

Teatrarne

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid teatrarnes räkenskaper för år 1881.

Till åtlydnad af Eders Kong! Maj:ts under den 19 nästlidne månad Direktionen
öfver de Kong! teatrarne meddelade befallning att afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af hvad rörande de Kong! teatrarne förekomme i Riksdagens
detta år församlade Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1881, får direktionen härmed i underdånighet anföra:

Detta årets Statsrevisorer hafva förnyat den af nästlidna årets Revisorer gjorda
anmärkningen, att, för granskning af utgifterna till aflöning för hela den personal,
som vore inbegripen uti den af Eders K orig! Maj:t för de Kong! teatrarne fastställa
statens särskilda, för de olika afdelningarne upptagna slutsummor, teatrarnes
räkenskap bort vara åtföljd af utdrag af kontrakt och direktionsbeslut, innefattande
bestämmelserna derutinnan, och yrkat, att sådana utdrag hädanefter måtte räkenskapen
vidfogas.

415

Att den sålunda förut anmärkta, enligt Revisorernes, åsigt befintliga, »ofullständigheten
i afseende å verificerandet af teaterpersonalens aflöning jemväl» för
1881—1882 förefunnits, är så mycket naturligare, som det spelårets räkenskap var
till Kammarrätten inlemnad redan innan anmärkningen af Revisorerne framstäldes;
och icke heller 1882—1883 årens räkenskap har direktionen ansett sig behöfva
vidfoga några kontrakt eller utdrag derur, då detta års Riksdag lät bero vid hvad
i ärendet förekommit.

Hvad sjelfva det anmärkta förhållandet angår, kan direktionen icke finna
verificerandet af teaterpersonalens aflöning vara ofullständigt derför, att kontrakten
eller utdrag derur icke äro räkenskapen bilagda, ty samtliga aflöningslistor äro försedda
med direktionens utbetalningsördres, hvilket måste anses innebäfa, att alla
de å listorna upptagna aflöningsbeloppen öfverensstämma med hvad kontrakten
innehålla, hvilket icke ens i ringaste mån kan anses mera bestyrkt eller säkrare
verifieeradt genom utdrag af de likaledes af direktionen underskrifna kontrakten,
då betydelsen af direktionens underskrift ju är enahanda i båda hänseendena. Vid
sådant förhållande, och då dels fullständiga afskrifter af, dels utdrag ur inalles
öfver trehundra kontrakt icke kunna verkställas med för kansliet tillgängliga, förut
fullt sysselsatta ordinarie arbetskrafter, utan särskilda sådana i så fall måste användas
för en kostnad, som icke kan beräknas lägre än minst ett hundra kronor, anser
direktionen sig icke kunna, i strid med Eders Kong! Maj:ts i skrifvelsen af den
29 sistlidne Juni direktionen meddelade nådiga befallning att iakttaga all den sparsamhet
i förvaltningen, som af omständigheterna medgåfves, på eget ansvar och
utan Eders Kong! Maj:ts särskilda nådiga befallning ådraga teateranslaget en utgift,
som direktionen enligt sin ofvan framhållna åsigt icke kan annat än finna
öfverflödig.

Då af Revisorernes ifrågavarande berättelse tyckes framgå, att Revisorerne
önska årsberättelser äfven hvad de Kong! teatrarne angår, skall direktionen gå i
författning om, att sådan berättelse för det nu gående spelåret varder i sin tid
afgifven.

Stockholm den 21 November 1883.

A. ^VILDMAN.

Alfred Grandinson

— 416 —

Kanslersembetets vid Kongl,
universitetet i Lund

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid universitetets räkenskaper för år
1881.

Genom remiss flen 19 sistlidne Oktober har Kanslersembetet för universitetet
i Lund fått mottaga Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att efter vederbörandes
hörande afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
gjorda framställning af åtskilliga anmärkningar dels i afseende på det förhållandet,
att förteckning med åsatt värde icke blifvit, i enlighet med Kongl. kungörelsen
den 20 Maj 1881, upprättad å universitetets inventarier, dels angående det
enligt Revisorernes åsigt synnerligen otillfredsställande skick, deri patologisk-anatomiska
lokalen befinnes, dels slutligen med anledning deraf, att berättelse från universitetet
icke blifvit Revisorerne tillstäld, och får Kanslersembetet, som till åtlydnad
af denna nådiga befallning infordrat yttrande af det Större akademiska konsistoriet
härmed underdånigst öfverlemna jemte remissakten konsistoriets till Kanslersembetet
den 14 innevarande månad afgifna utlåtande, till hvilket Kanslersembetet
för egen del icke har något att tillägga.

Stockholm den 29 November 1883.

LOUIS DE GEER,

(Jarl Högberg.

Större konsistoriets vid Lunds
universitet

yttrande.

Till Kanslersembetet för universitetet i Lund.

Med anledning af de till det Större konsistoriets yttrande remitterade anmärkningar,
som af Riksdagens Revisorer blifvit i revisionsberättelse för 188L framstälda
rörande Lunds universitet, får konsistoriet, med ledning af drätselnämndens
i frågan afgifna yttrande, vördsammast anföra följande.

Anmärkningarne äro tre.

Den första afser det förhållande att förteckning med åsatt värde icke blifvit,

— 417 —

i enlighet med Kong! kungörelsen den 20 Maj 1881, upprättad å universitetets
inventarier.

I afseende på denna anmärkning får konsistoriet, med erinran att konsistoriet
icke med det ifrågavarande ärendet haft någon befattning, hänvisa till drätselnämndens
öfver anmärkningen afgifna, i bilagda protokoll upptagna förklaring.

Den andra anmärkningen angår det enligt Statsrevisorernes åsigt synnerligen
otillfredsställande skick, deri patologisk-anatomiska institutionens lokal befinner
sig.

Den tredje anmärkningen afser, att berättelse från universitetet icke skall
blifvit Revisorerne tillstäld.

I afseende på de båda sista anmärkningarne anser konsistoriet sig böra
såsom sitt d^et utlåtande åberopa hvad af drätselnämnden är vordet anfördt, på
sätt dess ofvannämnda protokoll närmare utvisar.

Lund den 14 November 1883.

På det Större konsistoriets vägnar:

GUSTAF LJUNGGREN.

J. Kreuger.

(Bilaga.)

Utdrag af protokollet, hållet hos Drätselnämnden vid Lunds
universitet den 2 November 1881.

Närvarande: Ordförande Rektor Herr Professoren Ljunggren; ledamöter
Herrar Professorerne Broomé och Hamilton samt Räntmästaren Uggla.
§ 227. Räntmästaren hemstälde, huruvida icke, enär Kong! Maj:t genom nådig
kungörelse den 20 sistlidne Maj anbefalt samtliga statens embetsverk, styrelser och
inrättningar att gå i författning derom, att förteckningar å de i embetsverkens,
styrelsernas eller inrättningarnas lokaler eller annorstädes befintliga, för statsmedel
inköpta möbler och andra dermed jemförliga värdefullare inventarier på lämpligaste
sätt varda i enlighet med kungörelsen bifogadt formulär upprättade samt bilagda
1882 och följande årens räkenskaper, då dessa Trän embetsverken, styrelserna eller
inrättningarne till vederbörlig myndighet för granskning öfverlemnas, såsom en
förberedande åtgärd denna kungörelse borde delgifvas institutionsföreståndarne och
öfrige, som under sin vård hade universitetet tillhörande inventarier af ofvan angifna
slag, med anmodan att till drätselnämnden inkomma med förteckningar deröfver
i enlighet med formuläret.

Härom yppades skilda meningar, och beslöt nämndens majoritet, Professoren
Hamilton och Ordföranden, att icke för närvarande med anledning af kungörelsen
Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. 53

418 —

vidtaga någon åtgärd, enär den samma icke syntes vara tillämplig å universitetet,
såsom varande en korporation med sjelfständig verksamhetskrets och icke tillhörande
de verk eller inrättningar, som kungörelsen afsåge.

Räntmästaren, med hvilken Professoren Broomé förenade sig, ansåg att,
enär kungörelsen vore tillämplig lika väl å universitetet som å statens öfriga verk
och inrättningar, drätselnämnden, som enligt §§ 161 och 162 i universitetets
statuter förvaltar universitetets egendom under samma ansvar som annan allmän
egendom, bort ställa sig den nådiga kungörelsen till efterrättelse.

Ur protokollet
Otto Emberg.

(Bilaga).

Utdrag af protokollet, hållet hos Drätselnämnden vid Lunds
universitet den 12 November 1883.

Närvarande: Ordförande Rektor Herr Professoren Ljunggren; ledamöter
Herrar Professorerne Broomé, Hamilton och Möller samt Räntmästaren
Uggla.

§ 195. Drätselnämndens yttrande hade till det Större konsistoriet infordrats med
anledning äf ett transsumt af Riksdagens Revisorers den 13 sistlidne Oktober
afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881.

Så vidt Lunds universitet anginge, innehöll detta transsumt tre anmärkningspunkter.

Den första afsåg, att vid förfrågan, huruvida förteckning med åsatt värde
å universitetets inventarier funnes, meddelats, att sådan förteckning icke blifvit
upprättad af anledning att, då frågan om den sammas upprättande inom universitetets
drätselnämnd förevarit, den af nämnden förklarats obehöflig.

1 Med afseende på denna anmärkning begärde Professoren Möller antecknadt,
det han icke deltagit i det nämndens beslut den 2 November 1881, hvarpå anmärkningen
syftade.

Räntmästaren och Professoren Broomé hänvisade till den afvikande mening,
de uttalat till nämndens protokoll sistangifne dag.

Professoren Hamilton och Ordföranden, hvilkas mening blifvit nämndens
beslut vid berörda tillfälle, yttrade:

»I anledning af det i § 2 af Revisorernes berättelse för Lunds universitet
omnämnda förhållande, att sådan inventariiförteckning, som genom Kong! kungörelsen
den 20 Maj 1881 föreslcrifvits för statens embetsverk, styrelser och inrättningar,
icke blifvit vid härvarande universitet upprättad, får nämndens i frågans

— 419

afgörande deltagande pluralitet hänvisa till nämndens den 2 November 1881 i
ärendet förda protokoll, hvaraf inhemtas, att nämndens pluralitet icke tillåtit sig
något omdöme om dylika förteckningars »behöflighet», men ansett att universitetet
icke vore ett sådant statens verk, som i kungörelsen åsyftades.

Härtill tillåter sig samma pluralitet af nämnden ytterligare lägga, för det
första att, enär inköpet endast till en jemförelsevis mindre del af universitetets lösa
tillhörigheter bekostats af statsmedel, och näppeligen några möbler eller dermed
jemförliga inventarier, hvilka i den gifna föreskriften närmast afsetts, men större
delen af universitetets egna tillgångar, en förteckning, som enligt den nådiga
kungörelsens bestämmelse upptoge endast de förra, skulle blifva föga upplysande,
samt för det andra, att åter upprättande af årliga förteckningar öfver all universitetet
och dess institutioner tillhörande lös egendom af mera värdefull beskaffenhet
skulle blifva väsentligt betungande för vederbörande institutionsföreståndare, utan
att för statsverket medföra motsvarande gagn, hvaremot nödig kontroll vunnes
dels genom institutionsföreståndarnes årliga redovisning för användning af dem
tillkommande anslag, dels revision vid föreståndares af- och tillträde.

Skulle oaktadt dessa skäl föreskriften anses böra på universitetet tillämpas,
faller af sig sjelf, att den framgent skall varda iakttagen.»

Utdrag af det i ärendet den 2 November 1881 förda protokoll skulle biläggas.

Den andra anmärkningen afsåg det synnerligen otillfredsställande skick,
hvari patologiska institutionens lokal befunne sig.

Drätselnämnden ville i allo instämma i denna Revisorernes anmärkning,
med erinran, dels att obduktionssalen icke tillhörde universitetet utan Malmöhus
läns lasarett, dels att från universitetets sida redan den 17 September 1876 och
derefter flera gånger, senast innevarande år, underdånig hemställan gjorts om
beredande af anslag af Riksdagen till byggnad för patologisk-anatomiska institutionen,
dels ock att Kong! Maj:t den 20 sistlidne April i nåder medgifvit universitetet
tillstånd att för detta ändamål förvärfva eu tomtplats.

Den tredje anmärkningen innehöll, att berättelse icke blifvit från universitetet
Statsrevisionen tillstäld.

Med afseende härå ville nämnden anföra att, ehuru universitetet icke erhållit
befallning att afgifva berättelse, tryckt sådan årligen insändts till Kongl.
Ecklesiastikdepartementet, de senare åren i fem exemplar.

Ur protokollet
Otto Ernberg.

— 420

Direktionens öfver Kong!.

Gymnastiska centralinstitutet

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar
beträffande institutets förvaltning.

Till åtlydnad af nådig befallning att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af Riksdagens Revisorers i revisionsberättelsen för år 1881 gjorda
framställningar, får direktionen öfver Gymnastiska centralinstitutet i underdånighet
anföra följande.

Efter att hafva gjort en summarisk framställning af Gymnastiska centralinstitutets
organisation, yttra sig Riksdagens Revisorer sålunda:

»Under läroåret 1881—1882 hafva vid institutet behandlats 325 patienter, hvarjemte
ett antal af 725 skolgossar begagnat gymnastiklokalerna, och de inkomster,
som härigenom tillflutit institutet, uppgingo till 11,021 kronor 10 öre, deraf patientafgifterna
utgjorde nära 10,000 kronor.

»Förutom dessa inkomster jemte behållning från föregående år har, enligt
hvad förestående tabell utvisar, institutet under revisionsåret uppburit statsanslag
till belopp af 36,550 kronor, och hafva utgifterna uppgått i jemnadt tal till 50,000
kronor.

»Under ifrågavarande läroår utgjorde hela antalet elever 54, deraf 35 manlige
elever, och af dessa 22 officerare, enligt hvad nedan intagna tabell ock utvisar.
Revisorerne hafva sig icke bekant, hvarför elevantalet icke bestämts högre, men
det synes uppenbart, att, om institutet skall fullt motsvara sitt ändamål och de
stora årliga kostnaderna, så måste för framtiden vidtagas förändrade anordningar i
syfte, bland annat, att möjliggöra mottagandet af större antal elever årligen än nu,
så mycket hellre som klagan försports deröfver, att behofvet af instruktörer för
armén för närvarande'' icke tillräckligt tillgodoses.»

Härvid får för det första den rättelse göras, att, efter direktionens afgifna
årsberättelse, af de 35 manlige elever 33 och icke, såsom Revisorerne uppgifvit,
22 voro militärer och officerare, och härmed förfaller till betydlig del den gjorda
anmärkningen om otillräckligt tillgodoseende af instruktörsbehofvet vid armén.
Till viss grad qvarstår den må hända ändock med fullt skäl, ty behofvet af i gymnastik
kunnige instruktörer för armén har, i följd af den utveckling gymnastiken
under de senaste årtiondena vunnit — och hvaraf institutet väl äfven får tillräkna
sig någon förtjenst •— i sammanhang med utvidgade öfningar i armén, allt mera
gjort sig gällande, så att det nu, i jemförelse med förhållandet före institutets
reorganisation 1864, fullt ut tredubblade elevantalet icke synes vilja förslå. Institutets
lokaler, materiel och lärarekrafter äro dock icke beräknade för ett större
antal elever, hvilka, med inberäkning af fruntimmerseleverna, kunna uppgå till 60,
och då man besinnar, att här är fråga om lärarebildning, i hvilken enskild hand -

— 421 —

ledning, särdeles i vissa praktiska ämnen, alls icke får försummas, så torde det ej
vara svårt att inse, att så kan vara förhållandet. Skall arméns behof af fullgoda
instruktörer fullständigt tillgodoses — och detta torde må hända snart nog blifva
nödvändigt — så kan detta knappast ske på annat sätt, än att armén erhåller sin
egen gymnastik- och fäktskola — såsom den redan har sin ridskola och sin skjutskola
— hvilken då säkerligen med en mindre långvarig kurs än den här gällande
tvååriga skulle kunna ställas i ett rigtigt samband med institutet. För de allmänna
läroverkens behof af gymnastiklärare är deremot det närvarande elevantalet mer än
tillräckligt.

Revisionsberättelsen innehåller härefter följande:

»Äfven i fråga om den medicinska afdelningen gäller, att den samma, för att
kunna anses rätt vårdad, torde behöfva något omgestaltas. Då nemligen erfarenheten
visat, att enskilda gymnastikanstalter uppkommit och drifvits med fördel,
oaktadt de många och stora omkostnader, som sådana inrättningar i enskilda händer
kräfva, så borde ett gynsamt resultat äfven för institutet kunna vinnas, om allvarliga
bemödanden göras att vidtaga för sådant ändamål lämpliga åtgärder.
Såsom ofvan nämts, besöktes institutet af 325 patienter, af hvilka upptogos utgifter
till belopp af 10,000 kronor, och lärer månadsafgiften vid institutet uppgå till
samma belopp som vid enskilda gymnastikanstalter. Inkomsten af patientafgifter
synes emellertid vara väl ringa; och den borde utan synnerligen stora svårigheter
kunna väsentligt ökas, så att institutet kunde i högre mån än nu är förhållandet
bära sina egna utgifter och till och med erhålla någon behållning. Då nemligen
institutet har att påräkna biträden för sjukgymnastikens meddelande bland
de äldre eleverna, hvilka genom att sålunda användas skulle erhålla nödig praktisk
utbildning under inseende af vederbörande ordinarie lärare, så synas talande skäl
finnas för det antagandet, att institutet, som derjemte åtnjuter förmånen af fri lokal,
skulle kunna med framgång täfla med de enskildä sjukgymnastikerna. Äfven om
de sålunda ökade inkomsterna till en början komme att tagas i anspråk för åtskilliga
förbättrade anordningar för att tillfredsställa berättigade anspråk på ökad snygghet
och beqvämlighet, torde dock i. betraktande deraf, att institutet inom sig bör ega
de bästa krafterna och den största sakkunskapen på gymnastikens område samt
således ock, om patientafgifterna klokt modereras, bör få antagas blifva af allmänheten
eftersökt, den slutsats icke vara oberättigad att, om nödig kraft och omtanke
användes på tidsenlig utveckling af denna gren af institutets verksamhet, icke
allenast de ökade utgifterna komma att betäckas utan äfven vinst erhållas.»

Den sjukgymnastiska undervisningen och, verksamheten vid institutet betraktas
här af Revisoreme endast ur ekonomisk synpunkt, och de »för ändamålet
lämpliga medel», som af dem föreslås, inskränka sig till ökade afgifter för patienternas
behandling, oaktadt månadsafgiften vid institutet redan lärer »uppgå till
samma belopp som vid enskilda gymnastikanstalter», hvarom för öfrigt direktionen

- 422 —

icke har någon säker kännedom. Direktionen, som länge haft ögonen öppna för
de brister, som för närvarande vidlåda den medicinska undervisningen vid institutet,
men dervid betraktat saken ur mycket vidsträcktare synpunkt, har ock redan hos
Eders Kong!. Maj:t i underdånighet gjort framställning angående de förändringar
den ansett böra vidtagas vid denna afdelning, så framt de, efter direktionens förmenande,
ganska betänkliga följder, som nu hota att uppstå i afseende på tillämpningen
af den sjukgymnastiska kurmetoden — hvilken allt mera vinner utbredning —
skola kunna förebyggas.

I jemförelse härmed synes den af Revisorerne framhållna ekonomiska sidan
vara af underordnad betydelse. Men blifver, på sätt direktionen föreslagit, den
medicinska kursen förlängd, så att de elever, som genomgå den samma, hinna att
förvärfva fullständigare insigt och färdighet i ämnet, så borde ock, på sätt af
Revisorerne ifrågasattes, en god hjelp vid sjukbehandlingen kunna erhållas. För
närvarande låter sig detta icke göra, emedan elevernas öfningar i den för all
gymnastik grundläggande pedagogiska gymnastiken måste vara samtidiga med
sjukbehandlingen. Först möt slutet af lärokursen kunna eleverna härvid, efter
förvärfvad nödig skicklighet, under en kortare tid biträda.

Obestridligen skulle institutet såsom anstalt för sjukbehandling vinna högst
betydligt, om en särskild lokal funnes att använda för detta ändamål, såsom
förhållandet är vid de privata anstalterna, och särskildt skulle städning och beqvämlighet
då kunna lättare tillgodoses än nu, då samma sal måste under hela
dagens lopp begagnas både för elevernas och skolungdomens undervisning och
öfningar; den aftorkas dock, hvad golfvet beträffar, tvenne gånger om dagen
med vatten och skuras så ofta behof deraf inträder. Härtill kommer, att institutets
betjening, bestående af en, för närvarande ålderstigen, vaktmästare, om
hvilkens pensionering förnyad underdånig anhållan blifvit framstäld, samt en
gårdsdräng, under den tid dess verksamhet fullt tages i anspråk, visat sig otillräcklig,
hvarför frodigt biträde vid fruntimmersgymnastikens städande måst för
dess egna medel anskaffas.

Någon annan utväg till erhållande af sådan särskild lokal för sjukbehandling
lärer dock knappast finnas, än uppförandet af en ny byggnad härför med inkräktande
på den för både elevernas och skolungdomens öfningar i det fria alls
icke mer än tillräckligt rymliga öfningsgården, hvilket då äfven skulle innebära
ett friskgymnastikens och ungdomens tillbakasättande för sjukbehandlingen och
patienterna; eller ock genom en förändrad inredning af den flygel, som för närvarande
användes till bostadslägenheter m. m. Direktionen, som ryggat för de betydliga
kostnader eu sådan förändring skulle medföra, har derför ej ansett sig böra
göra någon framställning i sådant syfte; men skulle den militära af delningens verksamhet,
såsom ofvan blifvit angifvet, väsentligen kunna förläggas till armén, dit
den hufvudsakligen hör, så skulle utan tvifvel vid institutet kunna vidtagas anord -

— 423 —

ningar, som kunde göra dess lokaler för både pedagogiska och medicinska afdelningarne
fullt tillfredsställande och ändamålsenliga.

Beträffande särskild! den ekonomiska frågan, så gifva inkomsterna för sjukbehandlingen,
med ett på det hela taget ständigt stigande antal patienter, årligen
ett icke så ringa öfverskott, oaktadt, just på grund deraf att institutet har statsanslag,
antalet af dem, som för meddellöshets skull vårdats mot ingen eller half afgift,
'' ansetts kunna och böra vara temligen betydligt. Institutets anslag för materiel
och expenser är dock, i förhållande till kostnaderna, så ringa, att detta öfverskott
är mer än väl hehöfligt.

Revisoreme anmärka äfven, att »bland de verk och inrättningar, från hvilka
berättelser icke blifvit innevarande års Statsrevision tillstälde, är äfven Kong!
Gymnastiska centralinstitutet,» och i enlighet med nådiga cirkuläret af den 16
Juni 1875, hvilket hittills vid institutet icke blifvit tillämpadt, skall hädanefter
vid de berättelser, som för Statsrevisionen afgifvas, fogas räkenskapssammandrag
affattade i samma form, som i berättelsen angående näst föregående statsrevision
begagnats.

Stockholm den 15 November 1883.

B. ABR. LEIJON HUFVUD.

G. ADLERSPARRE. CARL CURMAN. SIXTEN von FRIESEN.

Gust. Nyblceus.

Svenska akademiens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid akademiens räkenskaper för år
1881.

Genom nådig remiss af den 19 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Majestät
befalt Svenska akademien att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers i berättélse af den 13 samma månad gjorda framställning,

— 424 —

innehållande anmärkningar dels deröfver, att af det ordinarie anslag å 2,250 kronor,
som är uppfördt på akademiens stat, 800 kronor blifvit använda till hyra för akademiens
bibliotek, dels deröfver att Svenska akademien icke tillstält innevarande
års Statsrevision någon berättelse.

Till åtlydnad af berörda nådiga befallning får akademien i underdånighet
anföra följande.

Då akademien, just till följd af Friherre von Beskows i sitt testamente uttalade
och af Revisorerne särskild! omnämnda afstyrkande, hittills tvekat att i
huset n:r 18 Skeppsbron inrymma sin boksamling samt af sitt ordinarie anslag
användt det af Revisorerne likaledes omnämnda beloppet till hyra för biblioteket,
har akademien, helst mot den vidtagna åtgärden aldrig någon anmärkning förekommit,
så mycket snarare trott sig kunna antaga att densamma vunnit godkännande,
som ingen vitter eller vetenskaplig institution lärer kunna umbära en egen
boksamling, och åtskilliga andra akademiers bokförråd äro kostnadsfritt i offentliga
byggnader inrymda. Men då Riksdagens Revisorer fn un it önskligt, att en förändring
i det omförmälda förhållandet vidtages, anser sig akademien böra anföra,
det hon är betänkt på att använda det ifrågavarande beloppet för andra ändamål,
som omedelbart tillhöra hennes verkningskrets, och särskild! för åtskilliga arbeten
af språklig art, hvilkas utförande akademien under den sistförflutna tiden endast
af sina enskilda medel bekostat.

Hvad åter angår akademiens anmärkta underlåtenhet att inlemna berättelse
öfver sin förvaltning, får akademien i underdånighet anföra, att hon för hvarje år
till de afgifna räkenskaperna öfver sin förvaltning af uppburna statsmedel fogat
ett så beskaffad! sammandrag af samma räkenskaper, som afses i det akademien
delgifna nådiga cirkuläret af den 16 Juni 1875. Akademien, som, så vidt hennes
protokoll utvisa, icke fått sig tillstäldt det nådiga cirkuläret af den 13 Maj 1859
till samtliga förvaltande verken angående årliga statsrevisioner, har icke heller trott
sig vara inbegripen bland de i sistnämnda cirkulär afsedda verk, som ega att jemte
Statskontoret till Eders Kong! Majestät afgifva berättelser om de under deras förvaltning
stående delar af statsverket, och akademien kan icke inse hvad en sådan
berättelse från akademien skulle innehålla utöfver hvad som meddelas i det sammandrag
af räkenskaperna, som, på sätt ofvan berördt är, af akademien årligen
afgifves.

Derjemte hafva Revisorerne angående det för litterära understöd bestämda
statsanslaget å 6,000 kronor yttrat, att af detta anslag, under år 1881, 1,500 kronor
tilldelats en af akademiens ledamöter och 4,500 kronor fördelats i poster, omvexlande
mellan 1,000 och 500 kronor, åt sju litteratörer, samt att vid genomgående
af akademiens räkenskaper befunnits, det samme ledamot af Svenska akademien,
som på akademiens förslag år 1881 erhållit ett tillfälligt honorarium af 1,500 kronor,
äfven under 17 föregående år på akademiens underdåniga förslag erhållit ett

425 —

honorarium, vexlande mellan 1,000 och 1,500 kronor; hvilket förhållande synts
Revisorerne stå i strid med de grunder, som skola tillämpas vid fördelningen af
i f rågavara no! e anslag.

Då akademien, i fråga om ofvannämnda statsanslag af 6,000 kronor, icke
eger annan befogenhet än att till dess fördelning afgifva underdånigt förslag, anser
hon det egentligen icke tillkomma sig att närmare ingå på denna fråga, men vågar
dock, af förklarlig omtanke att ej anses otillbörligt hafva velat gynna någon af
sina medlemmar, inför Eders Kongl. Majestät i underdånighet anföra, att, då den af
Revisorerne afsedde ledamoten, derest han icke tillhört akademien, i alla händelser
skulle på grund af vittra förtjenster blifvit föreslagen till åtnjutande af det anmärkta
understödet, akademien så mycket mindre varit berättigad att endast på
grund af ledamotskapet utesluta honom från förslaget, som Eders Kongl. Majestäts
nådiga bref af den 11 December 1863 endast angifver vittra förtjenster och en
obemedlad lefnadsställning som vilkor för möjligheten att på förslaget blifva upptagen.
Icke heller torde uttrycket »tillfälliga honorarier» i denna nådiga skrifvelse
böra förstås så, som innebure det ett förbud att -förnya ett en gång lemnadt understöd;
en sådan tolkning skulle strida mot motiveringen i Riksdagens af Eders
Kongl. Majestät i nämnda nådiga bref gillade skrifvelse, hvilken som ett hufvudändamål
för understöd åt författare af utmärkt förtjenst angifver beredandet af eu
oberoende ekonomisk ställning åt skriftställare, som, utan att söka annan väg till
oberoende, egnåt sig åt litteraturen. Efter akademiens uppfattning är genom uttrycket
»tillfälliga» föreskrifvet, att frågan om hvarje särskildt understöd skall för
hvarje år vara beroende på ny pröfning.

Den nådiga remissen återställes.

Stockholm den 24 November 1883.

BROR EM. HILDEBRAND.

Sv. Akademiens n. v. Direktör.

C. I). af Wirsén.

Kongl. Vetenskapsakademiens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar
beträffande akademien.

Genom nådig remiss den 19 sistlidne Oktober har Vetenskapsakademien
blifvit befald att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af de framställningar

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

54

— 426 -

beträffande akademien, hvilka innefattas i Riksdagens Revisorers den 13 Oktober
innevarande år afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881, och hvilka
äro följande:

l:o att Revisorerne, som genom delegerade besökt Vetenskapsakademiens lokal
samt dervid besett'' akademiens samlingar och till dem hörande arbetsrum, på grund
dels af egen iakttagelse och dels af vederbörande tjenstemäns lemnade uppgifter
funnit anledning omnämna, att, särskildt i följd af de zoologiska och botaniska
samlingarn.es
lämpliga ordnande och beqvämliga bearbetande; och

2:o att bland de verk och inrättningar, från hvilka föreskrifna berättelser
icke blifvit innevarande års Statsrevision tillstälda, äfven befunne sig Vetenskapsakademien.

Angående den senare af dessa anmärkningar bär akademiens kamrerare,
från hvilken akademien mottagit infordrad förklaring i ämnet, upplyst, att föreskrifven
berättelse årligen, och senast innevarande år beträffande räkenskapsåret
1881, blifvit i vederbörlig tid omedelbarligen till Statsrevisionen aflemnad öfver Naturhistoriska
riksmusei, särskilda statsanslagens och Meteorologiska centralanstaltens
räkenskaper, hvadan alltså den gjorda anmärkningen måste bero på något förbiseende.

Öfver det omnämnande, som Riksdagens Revisorer funnit sig föranlåtne att
göra angående det bristande utrymmet för det Naturhistoriska rikshiusei samlingar,
har akademien inhemtat utlåtande af Riksmusei intendenter, hvilket utlåtande akademien
härhos får i underdånighet öfverlemna med den förklaringen, att hon antagit
det samma såsom uttryck af sina ögna åsigter i denna maktpåliggande angelägenhet.

Stockholm den 14 November 1883.

På Vetenskapsakademiens vägnar:

C. SKOGMAN.

n, v. Preses.

J). G. Lindhagen.

Naturhistoriska riksmusei
intendenters

yttrande.

Till Kongl. Vetenskapsakademien.

Sedan Riksdagens Revisorer, i sin den 13 Oktober 1883 afgifna berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse

— 427 —

och förvaltning under år 1881, under åttonde hufvudtiteln, Kong!. Vetenskapsakademien,
§ 1, gjort framställning, i transsumt så tydande:

»Revisorerne hafva genom delegerade besökt Vetenskapsakademiens lokal
samt dervid besett akademiens samlingar och till dem hörande arbetsrum; och få
Revisorerne, med anledning af de vid detta besök gjorda iakttagelser samt af vederbörande
tjensteman lemnade uppgifter, omnämna, att, särskildt i följd af de zoologiska
och botaniska samlingarnes tillväxt, en del lokaler icke lemnade utrymme
för de olika föremålens lämpliga ordnande och beqvämliga bearbetande;»

deröfver Kongl. Maj:t under den 19 Oktober befalt Kongl. Vetenskapsakademien
att inkomma med underdånigt utlåtande; samt Kongl. akademien den
1 dennes anmodat undertecknade intendenter vid Rikets naturhistoriska museum
att afgifva det yttrande, hvartill nämnda Riksdagens Revisorers framställning må
föranleda; få vi härmed vördsamligen anföra följande.

Vid det tillfälle, då Herrar delegerade af Riksdagens Revisorer, genom besök
i Riksmuseum, togo kännedom om dess särskilda afdelningar: de tre zoologiska,
den palseontologiska, den botaniska och den mineralogiska, tillät tidens korthet
intendenterne hvarken att förevisa musei alla lokaler, än mindre att med någon grad
af fullständighet redogöra för deras beskaffenhet i förhållande till samlingarnes nuvarande
eller i framtiden förväntade omfång. Af denna anledning anse vi oss böra
här i korthet framställa, huru behofvet af ökadt utrymme för närvarande ter sig
inom de olika afdelningarne, och tillåta oss att dervid åberopa ej mindre hvad
Riksmuseets intendenter andragit dels i utlåtandet af den 6 Mars 1873, bifogadt
Kongl. akademiens underdåniga skrifvelse af den 7 November samma år, angående
inköp af qvarteret Grönlandet södra, dels det utlåtande, af den 30 April 1878, som
ligger till grund för akademiens den 11 September samma år gjorda underdåniga
framställning angående den inköpta tomtens bebyggande, dels ock hvad tid efter
annan i de af intendenterne årligen afgifna berättelserna blifvit anfördt om den
allt mera betänkliga bristen på nödigt inrymme. Och framgår häraf, att, såsom
akademien har sig väl bekant, dessa behof icke äro nya, utan länge kända. De
instälde sig i verkligheten i och med att, år 1866, de då för handen varande samlingarne
voro ordnade, så vidt de'' då nya rummen det medgåfvo — så hopade
och undangömda hade förråden varit, att deras omfång icke kunnat öfverses.

Inom afdelningen för vertebrater ej blott qvarstå de senast för fem år sedan
anmälda behofven, utan de hafva, såsom öfver allt, blifvit ytterligare, ökade. Visserligen
kommer någon ringa lättnad att beredas, när hvalskeletten blifva provisoriskt
inrymda i det inom södra qvarteret återförhyrda huset, dock i följd af dettas beskaffenhet
antagligen för kort tid. Men den vida största delen af denna afdelning
skall qvarstanna i sin gamla lokal, utrymmet blifva otillräckligt och icke medgifva
uppställandet och ordnandet af det i magasinen förvarade, högst betydliga veten -

— 428 —

skapliga material af alla vertebratklasser, som väntar derpå, till största delen
sedan årtionden.

Inom den entomologiska afdelningens stora samling af utländska insekter
finnes ej plats för mer än två nya skåp, en utvidgning, som, enär alla nu befintliga
skåp äro öfverfulla, och en mycket betydlig de] af samlingen magasinerad,
motsvarar behofvet för endast ett år. Inrättandet af en särskild samling för framställandet,
i väsentliga delar, af insekternas utveckling och metamorfoser samt deras
lefnadssätt — en åtgärd som ur många synpunkter är af nutidens vetenskap i
hög grad påkallad — har hittills blifvit undanskjuten och måste förblifva det, till
dess det dertill nödvändiga utrymmet förefinnes. På samma sätt förhåller det sig
med uppställandet af en mindre samling, särskildt egnad att beses af allmänheten.
Det, som i detta afseende förr funnits, har oundvikligen måst indragas.

I högre grad och hastigare än någon annan af de zoologiska afdelningarne
har den för lägre evertebrater tillvuxit under de senare trettio åren. Den öfvervägande
mängden af allt det, för hvilket Riksmuseum har att tacka de många
vetenskapliga expeditionerna, som staten bekostat, eller enskild frikostighet föranledt,
från Eugenies verldsomsegling till Sofias Grönlandsfärd, har ökat de massor,
af hvilka den fylles. Af dessa är den största och betydligaste delen förvarad i sprit
och kräfver derför ständig och omsorgsfull tillsyn, blott för att väl vidmakthållas;
men denna tillsyn försvåras i hög grad genom trängseln. Förutom de hithörande
föremål, som äro i museum ordnade och bestämda, finnas för närvarande i magasinen
närmare 40,000 glas, större och mindre, som fullständigt fylla 60 skåp, inrymda
hvarhelst det varit möjligt, så att t. ex. omkring 10,000 glas, deraf mer
än 6,000, innehållande exotiska krustaceer, i 12 i eu förstuga stälda skåp, äro utsatta
för den ganska skadliga inverkan af olika årstiders hetta och köld. Åt alla
dessa stora förråd, innehållande en betydlig mängd lärorika och derför dyrbara
föremål, kan man anslå, att af de exotiska 13,000 och af de nordiska åtminstone
8,000 tillhöra klasser, som icke ännu kunnat blifva representerade i det ordnade
museum. Det skall utan tvifvel blifva en tvungen sak att en gång så bereda, att
den ur dessa förråd uttagna, bestämda typsamlingen, likasom äfven mycket annat,
blir ordnad inom så liten rymd som möjligt, äfven med följd att icke kunna exponeras,
men tillsammans med de massor, ur hvilka deri nu skulle hemtas, komme
den likväl att taga ett utrymme, mycket större än det, som för närvarande är att
tillgå; och ny tillväxt genom nya vetenskapliga färder, i förening med det alltjemt
ökade tillflödet genom naturaliehandelns lifliga verksamhet, skall utan tvifvel
gorå det nödvändigt att i tid vara betänkt på ett ännu större. Om arbetsrummens
trånghet och tvunget olämpliga läge torde vid ett annat tillfälle få ordas.

Den palceontologiska afdelningen är för sina expositionsföremål i behof af
större golfyta, än för närvarande är åt henne anvisad, för att kunna uppställa
montrer, hvilka äro vida lämpligare för ordnandet af fossilier än de djupa vägg -

— 429 -

skåpen. I stället för att i detta fall utvidgas, har afdelningen efter hand måst ur
tvenne salar, der vertebrat-afdelningen behöft plats, utrymma tio montrer, som inhysts
på mycket olämpliga ställen. De sex rum, som äro afsedda för arbetet och
för förvaring af ännu icke exponerade delar af duplettförråden, äro till den grad
fy Ida med skåp och montrer, att någon plats för kommande förvärf svårligen
förefinnes. Eu tillökning af minst tvenne rum vore här således ingalunda öfverdrifven,
i synnerhet som något af utrymmet måste beräknas för framtida behof och
förvärf. I magasinet förvaras öfver sex hundra större och mindre lådor, innehållande
dupletter och undersökningsmaterial, inom en ytvidd af 510 qvadratfot, hvilken
trånga rymd i hög grad försvårar åtkomsten. Källaren är likaledes så upptagen,
den möjligtvis kan vara, och är följaktligen anvisandet af nya lokaler till magasin
och källare af behofvet, högligen påkalladt.

Inom Riksmusei botaniska afdelning har af den anatomisk-morfologiska
samlingen, på grund af bristande utrymme, blott en mycket ringa del kunnat
uppställas och ordnas. Det allra mesta har måst dels magasineras på vinden
och dels sammanpackas här och der nere i våningen, som derigenom i sin helhet
fått utseende af ett magasin. Af herbarii-samlingen har en högst betydande
del måst, med ej ringa risk, magasineras dels på vinden och dels i preparationsrummet.
Plats för ändamålsenligt uppställande af exsiccat-verken och för nödigt
botaniskt hand-bibliotek saknas.

Expositionslokal, afsedd för allmänheten, saknas fullständigt. Arbetsplatserna
äro under vintern för fåtaliga, alldenstund endast hälften af lokalen kan
uppvärmas. De redan nu befintliga samlingarne, kräfva, för att kunna på ändamålsenligt
sätt förvaras och uppställas, en lokal af minst 50 procent större rymd
än den nuvarande. Då samlingarne genom skänker, byte, köp etc. årligen vinna
en betydlig tillväxt, kan den utvidgning, som botaniska afdelningen behöfver, ej
anslås till mindre än 150 procent, om det nemligen afses, att lokalen skall kunna
fortfara att vara tillräcklig en tid af några decennier framåt.

Då under de senaste 20 åren någon utvidgning ej egt rum af lokalen för
Riksmusei mineralogiska afdelning, oaktadt dess samlingar under denna tid utvecklat
sig till ett af de första mineralogiska museer i Europa,'' så äro alla dess montrer
och skåp nu mera så öfverfylda, att inpackning af betydliga delar af dessa samlingar
och deras nedflyttning till källrarne inom kort blir en oundgänglig nödvändighet, i fall
ej eu utvidgning af musei lokal med det snaraste erhålles. Redan nu äro de
flesta bergartsprofver inpackade och förvarade i en till kontor särskildt afstängd
del af de 2:ne hvalfrummen närmast portgången, och en del dupletter förvaras,
till ej ringa men för museets skötsel, i källare. Dessutom saknar museet, såsom
flere gånger påpekats, nödiga uppackningsrum, i följd hvaraf laboratoriet oftast är
helt och hållet belamradt med packlådor och kistor, hvilkas uppackning för -

430

orsakar, att dam uppröres, som högst menligt inverkar på de samtidigt pågående
mineral-analytiska undersökningarne.

För den maktpåliggande frågan om beredande af lokal åt en etnografisk
afdelning, en fråga så mycket mera brådskande, som dess föremål icke äro eu
ständigt föryngrad naturs gåfvor, utan alster af dagligen bortdöende stadier af
mensklig kulturutveckling, har Kong! akademien så länge, så lifligt och så nyligen
varit verksam, att vi vid detta tillfälle ej hafva skäl att uppehålla oss dervid.
Olämpligheten och otillräckligheten af de etnografiska samlingarnes nuvarande,
helt och hållet provisoriska lokal är dessutom så i ögonen fallande, att
intet vidare derom behöfver sägas.

Vi kunna ej sluta denna vår framställning utan att uttrycka vår vanna
önskan, att en början snart må ske med afhjelpandet af de anförda bristerna vid
det museum, vi hafva förtroendet att vårda, och som innehåller ett vetenskapligt
material af mycket stort värde, förtjent att väl bevaras och snart komma i skick
att rätt kunna tillgodogöras. Vi känna oss derför, å Riksmusei vägnar, Riksdagens
Revisorer förbundne för det tillfälle de beredt oss att, om ock i största
korthet, bär uttala oss om ett af de mest väsentliga vilkoren för dess vidmakthållande
och förkofran.

Stockholm den 14 November 1883.

S. LOVÉN. A. E. NORDENSKIÖLD.

G. LINDSTRÖM. VEIT WITTROCK.

Ghr. Aurivillius.

Kongl. Vitterhets-, historieoch
antiqvitetsakademiens

underdåniga utlåtande i anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid akademiens räkenskaper
för år 1881.

På nådig befallning lår Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfver
de af Riksdagens Revisorer rörande akademien gjorda framställningar, som förekomma
i deras den 13 sistlidne Oktober afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1881, inkomma med underdånigt utlåtande.

— 431 —

1. Revisorerne anmärka, att i akademiens statuter finnes ingen föreskrift
rörande hennes verksamhet med afseende på ökandet af de under hennes inseende
stiilda statssamlingarne, att praxis lärer utbildat sig så, att akademiens beslut erfordras,
då fråga är om inköpande af föremål, som betinga högre pris än 25 kronor,
hvaremot, jemlikt akademiens beslut af den IS Maj 1880, riksantikvarien må, utan
akademiens hörande, efter samråd med de vid samlingarna anstälde ordinarie tjenstemännen,
gorå inköp, så snart priset för hvart föremål ej öfverstiger 25 kronor.
Revisorerne vilja ej ingå i bedömande, huruvida detta akademiens beslut är befogadt,
men påpeka, att grunden till att det å akademiens stat uppförda anslaget för samlingarne
blifvit så väsentligt öfverskridet till äfventyrs bör sökas deri, att frågor om
inköp sålunda af gör as af olika myndigheter, samt att den med afseende på inköpspriset
gjorda begränsningen för riksantiqvariens beslutanderätt är synnerligen tänjbar.

1 akademiens statuter namnes intet om sättet för inköps verkställande af
det skal, att år 1786 fans ej något anslag för sådana inköp. Det nämnda året
erhöll akademien ett statsanslag af 438 rdr specie, år 1792 ökadt med 400 rdr
specie, hvilket anslag var afsigt för rent akademiska ändamål (till prismedaljer,
jettoner, ljus, papper, öfriga vid akademiens sammankomster Infällande utgifter
samt lön åt eu vaktmästare). I hvart fall, då ett föremål hemböds till statssamlingarne,
måste akademien, så snart inköpet ansågs böra komma i fråga, ingå till
Kongl. Maj:t med underdånig anhållan om anvisande af. nödiga medel, som ofta
uppgingo till ytterst små belopp. Inköpen beslötos således den tiden af Kongl.
Maj:t. Emellertid bände det dock icke sällan, att akademien beslöt af egna medel,
hemtade från akademiens genom ledamöters gåfvor bildade fond, inlösa föremål
för statens samlingar, hvilka föremål således äro att anse som en akademiens gåfva
till dessa samlingar.

Sedan en mångårig erfarenhet öfvertygat akademien om det olämpliga i
dessa anordningar för verkställande af inköp, gjorde bon den 14 Maj 1839 en
underdånig anmälan om behofvet af eu årlig, faststäld summa-till samlingames
nödtorftiga underhåll och förkofran, utan att Kongl. Maj:t behöfde i hvart enskilt
fall besväras med en framställning i ämnet. Hvad akademien i detta ärende hemstälde
vann Kongl. Maj:ts och Riksdagens gillande, och uppfördes på akademiens
stat från och med år 1842 ett årligt anslag till samlingarne af 1,000 rdr bko,
hvilket anslag sedermera tid efter annan ökats. I sammanhang härmed öfverläts
åt akademien rätten att om inköp fatta beslut, i början med eu viss inskränkning,
och fattades dessa beslut vid akademiens sammanträden. Då emellertid eu glädjande
erfarenhet visat, att hembudens antal fortfarande växte, och att äfven sådana
föremål ofta hembödos, som, ehuru af vetenskapligt intresse, dock egde endast
obetydligt materiel värde, och hvilkas inköp på grund deraf betingade allenast eu
obetydlig lösesunnna, bar akademien, som fann tiden vid sina sammanträden oskäligt
upptagas af en myckenhet oansenliga ärenden, den 18 Maj 1880 öfverlåtit åt

— 432

riksantiqvarien att, efter samråd med de ordinarie amanuenserne, besluta om sådana
inköp, som icke uppgå till högre summa än 25 kronor. Om akademien,
såsom i Revisorernes skrifvelse yttras, åt riksantiqvarien lemnat uppdrag att göra
inköp, så snart priset för hvart föremål icke öfverstiger 25 kronor, och riksantiqvarien
sålunda kunnat inlösa huru stora fynd som helst eller hela samlingar, allenast
hvart föremål ej betaltes med mera än den nämnda summan, skulle det riksantiqvarien
lemnade bemyndigandet haft den tänjbarhet, som Revisorerne deri funnit.
Men en sådan tänjbarhet kan icke finnas, då akademiens beslut innehåller —
hvilket ock af akademiens sekreterare den 12 sistlidne September, på derom gjord
begäran, för Revisorerne anmälts — att riksantiqvariens bemyndigande inskränker
sig till att göra inköp, så snart priset för hvart köp icke öfverstiger 25 kronor.

Revisorerne anse eu våda ligga deri, att beslut om inköp fattas af två olika
myndigheter, akademien och riksantiqvarien. Här är emellertid icke fråga om två
olika myndigheter, som handla utan kännedom den ena om den andras åtgöranden.
Då dyrbarare föremål, större fynd eller hela samlingar hembjudas de under
akademiens inseende stälda statssamlingarne, föredragas sådana ärenden i akademien
af riksantiqvarien, som är akademiens sekreterare. Då fynd af lägre värde
— intill 25 kronor — hembjudas, fattas beslut om deras inköp eller hembudets
afböjande, å akademiens vägnar, af samme riksantiqvarie. I förra fallet upptagas
akademiens beslut i den anteckning, som vid sammanträdet föres, i senare fallet
i bilagor till anteckningarne för akademiens sammanträden. Det är således samma
myndighet, som besluter om inköpen, i alla vigtigare fall direkt, i mindre vigtiga
genom ombud.

I det ifrågavarande bemyndigandet för riksantiqvarien att i vissa fall utöfva
akademiens inköpsrätt bör derför icke orsaken sökas till det af Revisorerne anmärkta
förhållandet, att anslaget till samlingar nes ökande år 1881 blifvit öfverskridet.
Innan riksantiqvarien erhöll något bemyndigande af denna art, bär akademien
funnit sig nödsakad att öfverskrida ifrågavarande anslag. Så t. ex.
förekom vid utgången af år 1878 å detta anslag en brist af 1,164 kronor 15 öre,
år 1875 eu brist af 639 kronor 49 öre, år 1868 en brist af 2,628 kronor 61 öre
o. s. v. Orsaken till öfverbetalningarne måste derför vara en annan än riksantiqvariens
bemyndigande att göra vissa mindre betydande inköp. Den rätta orsaken
är ej heller svår att finna. Utbetalningarne å detta anslag bero på antalet af
hembud under året och värdet af det hembudna, men detta antal och detta värde
bero åter väsentligen på de fullkomligt oberäkneliga tillfälligheter, som bringa
jordfynden i dagen. Fyndens och hemjmdens antal äro derför underkastade betydande
vexlingar. År förkomma, då det å akademiens stat uppförda anslaget är
otillräckligt, andra då det ej behöfver fullt utbetalas. Tillfälligheten af de omständigheter,
som föranleda utbetalningar af detta anslag, och den deraf betingade
omöjligheten, att det bestämda anslaget alltid skall kunna vara tillräckligt, erkän -

i

- 433

nes ock, när det i Kong!. Maj:ts nådiga förordning af den 29 November 1867, § 8
mom. 1, heter: »kan Akademien icke af de för sådant ändamål på hennes stat uppförda
medel lösen bestrida, göre då hos Oss underdånig anmälan, hvarefter Yi
yilje pröfva, huruvida fyndet må af andra medel inlösas eller egaren återställas.»
Då det icke är för Akademien obekant, att de extra medel, som, af Kongl. Maj:t
kunna för inköpsanslagets förstärkande anvisas, vanligen äro mycket hårdt anlitade,
har akademien, som, på grund af vexlingarne i hembudens antal och värde, kan
hysa förhoppning, att den ett år uppkomna bristen skall kunna af nästa års statsanslag
betäckas, icke ansett sig böra annat än under .mycket tvingande omständigheter
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om extra anslag till ökandet
af anslaget till inköp för statssamlingarne. Akademien har så mycket större skål
att handla på detta sätt, som Kongl. Majrt den 22 December 1875, sedan akademien,
med anmälan att årets inköpsanslag redan blifvit öfverskridet, begärt ett
extra anslag till inlösen af ett fynd, för sådant ändamål anvisade som bidrag till
lösesumman ett mindre belopp, hvarigenom åt akademien öfverlemnades att i vidsträcktare
mån, än hon föreslagit, utbetala återstoden i förskott på nästa års anslag.

Akademien anser sig hora nämna, att bristen å detta anslag, hvilken vid
årets början utgjorde kronor 1,245,18 och vid årets slut kronor 876,54, blef under
loppet af år 1882 betäckt; räkenskaperna för det senare året visa vid dess slut till
och med en liten behållning, som kommit 1883 års anslag till godo.

2. Revisorerna hafva uppmärksammat den i följd af det. riJcsantiqvarien
lemnade bemyndigandet uppkomna omständigheten, att hvart köp» till högre belopp än
25 kronor verificerats med ett utdrag ur akademiens protokoll, utvisande akademims
beslut, hvaremot, när köpet gult lägre belopp, endast bilagis för riksantikvarien utfärdade
qvitton å köpeskillingen. Revisor ernå medgifva, att detta senare må i följd
af akademiens beslut anses rigtigt, men att det dock synes, som om ett protokollsutdrag
angående beslutet hade bort biläggas räkenskaperna.

Akademien har icke kunnat i räkenskaperna återfinna det al Revisorerne
uppmärksammade förhållandet. De af akademien beslutade inköpen verificcras
regelbundet med intet annat än säljarens qvitto. Allenast i något enstaka fall har
det ansetts nödigt att som ytterligare verifikation tillägga ett intyg om akademiens
beslut. Detta har i 1881 års räkenskaper skett vid ett enda tillfälle, då en
redan föregående år beslutad afbetalning å köpesumman för en fornsakssamling,
såld till Statens historiska museum af akademiens räkenskapsförare, skulle verificeras.
De af riksantiqvarien beslutade och af akademiens räkenskapsförare verkstälda
utbetalningarne för inköp verificeras med qvittens af enahanda beskaffenhet
med dem, som gälla de af akademien beslutade köpen. Någon gång har det
händt, att en säljare af oförstånd i qvitto! uppgifver sig hafva mottagit lösesumman
från riksantiqvarien. Då det ofta är förenadt med vanskligheter att få ett redan
skrifvet qvitto — de flesta qvittens å inköpsanslaget äro utfärdade af personer

Sev. Ber. 1883 angående Statsverket. 55

- 434

bosatta i landsorten — omskrifvet, har akademien låtit bero vid den nämnda formella
oegentligheten, såsom, enligt akademiens uppfattning, varande af mindre vigt,
men har akademien, till förebyggande af dylika oegentligheter, redan år 1882 låtit
trycka särskilda qvittoblanketter, som användas vid inköp, beslutade vare sig af
akademien eller, af riksantiqvarien. Dessa blanketter, i hvilka lösesumman omtalas
såsom af akademien utbetald, komma att allt mera användas.

Akademien har icke kunnat finna det nödigt att bilägga räkenskaperna ett
intyg om det beslut, som gifver riksantiqvarien eu inskränkt inköpsrätt för samliugarne;
då enligt akademiens förmenande genom detta beslut ingen verklig förändring
inträdt, alldenstund de af riksantiqvarien gjorda inköpen verkstälts å
akademiens vägnar och för henne blifvit utan anmärkning anmälda.

Den i 1881 års räkenskaper använda metoden, att verificera utgifter för
samlingarnes ökande med säljarens qvitto, har användts under all den tid, som
akademien till sin disposition haft anslag till statssamlingarnes ökande, och har,
så vidt akademien har sig bekant, aldrig varit föremål för någon anmärkning.
Då å ena sidan qvittot bevisar, att utbetalningen blifvit gjord, och å den andra
sidan akademiens samtliga räkenskaper, innan de till Kammarrätten inlemnas, i
detalj granskas af två akademiens ledamöter samt dessutom, sedan de blifvit af
akademien godkända, till Kammarrätten inlemnas icke af räkenskapsföraren utan
af akademiens sekreterare, torde i allt detta ligga en tillräcklig garanti för utbetalningarnes
öfverensstämmelse med de af akademien fattade eller i akademien anmälda
besluten.

I räkenskaperna för år 1882 är dessutom för hvart inköp angifvet det nummer,
som de inköpta föremålen hafva i de under akademiens inseende stälda statssamlingarnes
inventarium, och kommer denna anordning fortfarande att iakttagas.

3. Revisorerne anmärka, att i de såsom verifikationer åberopade protokollsutdrag
ej finnes antecknadt, huruvida beslutmessigt antal ledamöter varit tillstädes, då
de i protokollen omförmälda ärenden afgjorts.

Akademien har sig ej bekant, att sådan anteckning är anbefald eller ens,
utan att vara anbefald, plägar i protokollsutdrag, använda såsom verifikationer,
förekomma.

I sammanhang härmed anmärka Revisorer^, att, ehuru, enligt akademiens
statuter, sju ledamöter böra vara närvarande vid hvart sammanträde, vigtiga beslut
fattats, oaktadt de närvarande ledamöternes antal varit mindre.

Särskildt sommartiden äro så få af akademiens ledamöter boende i staden
eller i stadens närhet, att det stundom icke är möjligt att få sju ledamöter till
sammanträdena. Eu del ärenden äro emellertid af så enkel natur, att de icke
gerna kunna framkalla någon meningsskiljaktighet, och har akademien ansett sig
kunna afgöra dem, äfven om icke sju ledamöter varit tillstädes. Akademien har
deremot icke ansett sig berättigad att vid ett fåtaligt besökt sammanträde afgöra

435 —

sådana frågor, som hon anser vigtiga. Vissa frågor föredragas derför aldrig
under sommarsammankomsterna. Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien ä.r
den enda af Stockholms akademier, som har sammanträden om sommaren — och
att akademien, då ett ärende föredrages vid ett fåtaligt besökt sammanträde, vipp-''
skjuter det samma på grund af dess större vigt, framgår bland annat af anteckningen
för den 17 Augusti 1881, § 232, der det heter, att akademien till ett
kommande sammanträde uppsköt att besluta rörande inköpet af en för 1,250 kronor
hembjuden silfverkanna, alldenstund »akademien ansåg sig vara för fåtaligt
samlad för att fatta beslut om en så stor penningsumma.»

4. Revisorerne saga, att föremål blifvit från statssamlingarne försålda, i
allmänhet efter det akademien blifvit hörd, ehuru icke i alla fall bevis derom bilagts
räkenskaperna.

I 1881 års räkenskaper redovisas för tre försäljningar.

Till komiterade för anskaffande af en välkomstgåfva åt H. K. H. Kronprinsessan
Victoria (representerade af Kammarherren O. Printzsköld) såldes en
konung Gustaf II Adolfs duplettmedalj. Akademien har i detta ärende fattat beslut,
och förekommer bevis derom i verifikationerna.

Ett antal odugliga silfvermynt, som aflagts under ordnandet af en del inlösta
myntfynd, har å Kongl. myntet nedsmälts. Beslut derom fattades redan den 30 November
1880, hvarom uppgift finnes i 1881 års räkenskaper, men tillräckligt antal
hann icke afläggas förr än under år 1881. Utdrag ur akademiens protokoll är
räkenskaperna bilagdt, innehållande anmälan om nedsmältningens fullbordande.

Om den tredje försäljningen har akademien icke fattat något beslut, och
förekommer som verifikation för denna följaktligen intet protokollsutdrag. Men
denna försäljning är af den beskaffenhet, att en anmälan derom icke behöft hos
akademien göras. Garde des médailles fann nemligen vid genomgående af Kongl.
myntkabinettets duplettförråd två konung Kristian IX:s af Danmark silfvermynt,
det ena å 2 kronor, det andra å 1 krona. Som dessa två mynt i Sverige ega
laglig kurs, på grund af den mellan de tre nordiska rikena afskräde myntkonventionen,
uttog Garde des médailles dem ur duplettförrådet, der de icke voro till
något gagn, och öfverlemnade dem till akademiens räkenskapsförare med anmodan,
att han skulle uppföra de två myntens värde med tre kronor, som tillgång å anslaget
till samlingarnes ökande.

I alla de fall, då en verklig försäljning egt rum, har akademien derom på
förhand fattat beslut, och bevis derom har äfven bilagts räkenskaperna.

I detta sammanhang må nämnas, att Revisorerne omtala ett år 1881 af
akademien fattadt beslut att försälja en del danska myntdupletter, samt att Revisorerne
på gjord förfrågan erhållit till svar, att detta beslut fattades preliminärt
med anledning af det påbörjade ordnandet af ett större fynd af danska mynt.
samt att försäljningen efter förutgångna underhandlingar fullbordades i början

— 436

innevarande år. Det ifrågavarande stora myntfyndets danska beståndsdelar hunno
ej fullständigt ordnas förr än innevarande år. Redovisning för den gjorda försäljningen
är afgifven i akademien och kommer, enligt akademiens beslut, att inflyta
i räkenskaperna för innevarande år.

Som utordnande af duplettmynt för försäljning är ganska tidsödande, fattas
alltid till en början ett beslut, att ett sådant utordnande skall företagas. Deraf
följer emellertid icke, att försäljningen genast kan verkställas. Redan år 1880
beslöt akademien försäljning af angelsachsiska, arabiska och tyska duplettmynt.
Till angelsachsiska mynt fans ingen köpare förr än i slutet af år 1882. Ett förslag
till försäljning af arabiska mynt har förfallit, och sedan har ingen köpare
funnits. För realiserande af de tyska duplettmynten har hittills intet steg tagits,
alldenstund ännu ett tiotal af tyska myntfynd återstår att ordna. När försäljning
skett, anmäles den för akademien.

5. Revisorerne anmäla, att för bibliotekets räkning hafva inköp blifvit gjorda
i en omfattning, som åstadkommit brist i anslaget till belopp af 1,293 kronor 93
öre, hvadan för bokinköp åtgått nästan dubbelt så mycket, som tillgångarne rätteligen
medgifvit. Revisorerne framhålla, att praxis lär vara, att riksantigvarien besluter
om bokinköpen, samt ordningen torde fordra, att bestämda regler i syfte att
kontrollera bokinköpen meddelas, så att trygghet vinnes för att medlen på- bästa sätt
alltid användas.

Från och med ingången af år 1842 erhöll akademien för »det i sammanhang
med samlingarne stående biblioteket» en summa af 500 rdr bko, hvilken
från och med år 1877 varit höjd till 1,500 kronor om året. Då denna förhöjning
beviljades, fans i detta anslag en brist af 1,690 kronor 28 öre, således två gånger
mera än det förra anslaget.

För att sköta de statssamlingar, som äro stälda under akademiens inseende,
samt landets fasta /ornlemningar, kyrkor och kyrkliga antiqviteter, öfver hvilka
akademien har inseende, fordras tillgång till den litteratur rörande dessa ämnen,
som inom och utom landet utgifves. Det i sammanhang med ifrågavarande statssamlingar
stälda biblioteket är derför ett arkeölogiskt-numismatiskt fackbibliotek,
i hvilket dock den klassiska litteraturen endast undantagsvis är representerad,
då samlingen af den klassiska forntidens föremål icke är stäld under akademiens
inseende. De arbeten, som i främsta rummet komma i fråga till inköp, äro facktidskrifter,
i hvilka öfversigt vinnes om det pågående vetenskapliga arbetet i
utlandet, samt arbeten öfver olika grupper af fornlemningar och mynt. Som så väl
tidskrifter som öfriga arbeten icke kunna finna någon vidsträcktare afsättning, är
priset för dem i de flesta fall ganska drygt, i synnerhet som arbeten af detta slag
pläga vara illustrerade. Af denna anledning har äfven det nuvarande anslaget af
1,500 kronor befunnits alldeles otillräckligt, så mycket mera, som det ofta befinnes
nödigt att nu inköpa äldre arbeten, hvilka förut, då anslaget var mindre, icke

— 437 —

kunde ifrågakomma till inköp. Brist har beklagligtvis funnits i detta anslag under
en lång följd af år. Akademien har i följd deraf hos Kongl. Maj:t gjort upprepade
underdåniga framställningar om behofvet af ökade anslag.

Mer än en gång hafva maktpåliggånde omordningsarbeteri måst uppskjutas,
emedan de för dem erforderliga litterära hjelpmedlen ej kunna anskaffas. Akademien
anser sig böra nämna, att så t. ex. varit händelsen med de franska och
portugisiska afdelningarne i Kongl. myntkabinettet. För den moderna tiden äro
visserligen hvart lands mynt ordnade för sig, men för medeltiden böra samtliga
europeiska mynt vara ordnade i en sammanhängande serie, hvadan hinder för ordnande
af en afdelning innebär hinder för ordnande af hela samlingen. Akademien
kan ej tänka sig, att det länder Sverige till heder, när man måste till utländska
forskare, som komma för att i myntkabinettet studera sina lands mynt, på förhand
säga, att samlingen icke är så ordnad, som den borde vara, alldenstund tillgång
ej finnes till inköp af de arbeten, som äro erforderliga för ordnandet af statens
samlingar. Innevarande år har ett arbete omsider blifvit inköpt, utan hvilket de
kongl. franska mynten ej kunna på ett mönstergiltigt sätt ordnas, men detta
arbete kostade 150 kronor, d. v. s. jernnt en tiondedel af hela årsanslaget.

Bet är dessutom icke endast för arbeten inom statssamlingarne och för fornlemningarnes
vård, som böcker behöfva inköpas, utan äfven för forskare i allmänhet.
Då ett arkeologiskt-numismatiskt fackbibliotek finnes i hufvudstaden, underlåter
Kongl. Biblioteket i följd af sin instruktion att inköpa sådana arbeten, som
böra förekomma i detta fackbibliotek, hvadan månget vigtigt arbete, hvars inköp
akademiens inskränkta medel icke medgifva, förblifver för Sveriges forskare och den
kunskapssökande allmänhéten otillgängligt.

Det är ej möjligt för akademien att vid sina sammanträden bestämma, hvilka
arbeten skola inköpas. För att i detta afseende vidtaga bestämmelser erfordras dels
noggrann kännedom om den europeiska arkeologiska och numismatiska litteraturen,
dels bekantskap med det förråd af litteratur, som vid hvar särskild tid erfordras
för de olika afdelningarne af statssamlingarne. Af denna anledning har uppdraget
att besluta om bokinköp lemnats åt riksantiqvarien, som är skyldig att med uppmärksamhet
följa den vetenskapliga utvecklingen och som, då han har inseendet
öfver de ifrågavarande statssamlingarnes olika afdelningar, bäst kan bedöma, hvad
hvar och en af dem behöfver i fråga om litterära hjelpmedel. Akademien anser sig
böra omnämna, att hvarje genom köp eller gåfva förvärfvad bok vid närmaste
sammanträde framlägges på akademiens bord.

Hvad regler för bokinköpen beträffar, äro de af omständigheterna föreskrifna:
annat bör ej inköpas, än det som kan tjena till belysning af statssamlingarne och
landets fornminnen.

Akademien anser sig böra framhålla, att hon söker genom utbyte mot sina
utgifna skrifter i vidsträckt mån vinna en motsvarande tillökning af biblioteket;

- 438 -

att under år 1881 icke för bokinköp användes nästan dubbelt så mycket som tillgångarne
rätteligen medgifvit, utan att detta år öfverbetalningarne inskränkt sig
till ungefärligen eu tredjedel af årsanslaget, då från den vid årets slut förekommande,
af Revisorerne anmärkta bristen, 1,293 kronor 93 öre, naturligtvis bör dragas
den vid årets ingång förekommande bristen, 775 kronor 70 öre; att under år 1881
bokinköp af särskilda anledningar visserligen uppgingo till 518 kronor 23 Öre utöfver
anslaget, men att akademien är angelägen om att reducera bristen, hvadan
ock år 1882 icke hela anslaget användts till inköp, hvarigenom bristen minskades
med nära 300 kronor, samt slutligen att biblioteksanslaget icke uteslutande användes
till bokinköp, utan ock, ehuru endast i någon mån, till bindning af arbeten, som
endast i bundet skick kunna beqvämligen användas.

6. Revisorerne anmärka, att de betalda räkningarne i allmänhet icke äro
försedda med attest om granskning.

I slutet af hvart års räkenskaper linnes eu af två akademiens ledamöter lemnad
gemensam attest om granskning af samtliga i räkenskaperna förekommande
poster, hvilken attest uttryckligen angifves gälla så väl de till akademiens förfogande
stälda statsmedlen som akademiens enskilda medel.

7. Revisorerne anmärka, att akademiens statuter bestämma, att 50 jettoner
skola vid hvar sammankomst om sommaren utdelas till de närvarande ledamöterne,
men att för närvarande utdelas jettoner vid hvarje sammankomst och så frikostigt,
att ledamot för närvaro vid sammankomst kunnat erhålla ända till tre å fyra jettoner,
hvithet beror derpå, att den möda för ledamöterne, som är förenad med deltagandet
i akademiens sammankomster, ansetts numera hafva så ökats, att den derför i
statuterna medgifna ersättning icke längre motsvarar de deltagande ledamöternes besvär.
Revisorerne hafva af akademiens protokoll inhemtat, att 15 jettoner utdelas vid hvar
sammankomst, och att det öfverskott, som kan uppstå, besparas till nästa sammankomst,
för att då jemte nya 15 jettoner utdelas. Ehuru kostnaden för den ökade
jettonutdelning en icke drabbar staten, anse Revisorerne, att afvikelsen från statuternas
föreskrift hade bort underställas Eders Kongl. Maj.ls pröfning, innan den tillämpades,
så mycket hellre som afvikelsen onekligen innefattar en disposition af akademiens
medel, till nytta mindre för akademien än för de enskilda ledamöterne och hufvudsakligen
för de i Stockholm bosatta.

Akademien anser sig böra framhålla, att kostnaden för jettonutdelningen
icke bestrides af någon statsverkets fond, utan af akademiens enskilda fond, som
bildats genom gåfvor af akademiens ledamöter, men vill det oaktadt, då Revisorerne*
anmärkning innebär, att akademien i detta fall skulle utan sanktion hafva afvikit
från statuterna, anföra följande fakta:

att akademiens enskilda fond »mindre användes för akademien än för hennes
ledamöter» beror på Rikets Ständers vägran att för den af Kongl. Maj:t föreskrifna
jettonutdelningen anslå fortfarande statsanslag;

— 439 —

att visserligen statuterna bestämma, att 50 jettoner skola utdelas vid hvar
sammankomst under sommaren, men

att det icke är akademien, som gjort någon afvikelse från detta stadgande,
utan

att Kongl. Maj:t den 20 Oktober 1792 bestämt, att vid hvar och en af de
öfriga sammankomsterna skola utdelas 25 jettoner,

att det af Revisorerne öfverklagade sättet att fördela jettonerna icke införts
af akademien utan af Kongl. Maj:t och varit från början brukligt, hvilket visas
dels af föreskriften, att vid hvar sammankomst skola utdelas 50 jettoner, ehuru,
på grund af det i akademiens statuter föreskrifna ledamotsantalet, aldrig 50 ledamöter
kunna vara närvarande vid ett sammanträde, dels af akademiens protokoll
allt från ingången af år 1793,

'' att kostnaden för jettonutdelningen icke ökats, utan nedsatts från 500 rdr
sp. om året till — år 1881 — 600 kronor, samt

att akademien således icke tillåtit sig annan afvikelse från Kongl. Maj:ts
nådiga föreskrifter, än att hon, med bibehållande af det ursprungliga sättet för jettonutdelningen,
af brist på medel nedsatt antalet jettoner, som skola utdelas vid hvart
sammanträde, från 25, respektive 50, till det nuvarande antalet (sedan midten af
förlidet år 13) — en åtgärd, som icke torde med fog kunna öfverklagas, då man
måste tillerkänna akademien kompetens att se till, huru vida hennes genom betydliga
gåfvor till staten reducerade enskilda fond medgifver ifrågavarande utgift.

8. Revisorerne anmärka, att akademien fått mottaga en gåfva af 500 kronor,
hvilken den 15 Juni 1881 anmäldes i akademien, men att ränta å detta belopp
icke, som vederbort, blifvit akademien tillgodoförd.

Då den ifrågavarande summan af 500 kronor skänktes till akademien af ■
numera aflidne grosshandlaren A. P. Hedberg i Sundsvall för att användas till
fornlemningars vård, och då akademien till sin disposition eger ett statsanslag, som
skall, bland annat, användas till fornlemningars vård, har akademien icke velat
anse denna gåfva såsom sig lemnad, utan uppfört henne som eu tillgång å det
antydda statsanslaget. Någon särskild ränteberäkning å denna gåfva, af hvilken för öfrig!
genast inemot hälften utanordnades, har derför icke kunnat ifrågakomma.
Ränta å återstoden af summan ingår i ränta å de till akademiens disposition stälda
statsanslagen, hvilken efter hvart års slut, efter akademiens beslut, uppföres som
tillgång å det statsanslag, som under året visat sig särskild! i behof af förstärkning —
år 1881 anslaget till inredning af museet.

9. Revisorerne fästa uppmärksamheten vid det knapphändiga sätt, hvarpå
så väl riksantiqvariens som akademiens öfriga tjenstemäns reseräkningar är o affattade.
Endast summariska uppgifter å resekostnaderna hafva i räkningen intagits, utan
angifvande af väglängd eller de ställen, hvaremellan skjuts eller jernväg begagnats,

_ 440 —

hvarjemte dagtraktamente uppförts för samma person till olika belopp vid olika resor,
utan att anledning till olikheten uppgifvits.

Bristen på detaljuppgifter är icke så fullständig, som Revisorernes anmärkning
angifver. I 1881 års räkenskaper finnas fem af riksantiqvarien inlemnade
reseräkningar. Af dessa har en med afseende på jernvägsresorna följande uppgift:
Stockholm—Malmö, Malmö—Stockholm, (Kristianstad—Hessleholm och åter),
Malmö—Lund, Lund—Trelleborg, Näsbyholm—Ystad, Ystad—Stockholm, Nässjö—
Eksjö och åter, en annan Stockholm—Upsala och åter. I två räkningar förekommer
ångbåtsresa till Visby och åter. I den femte räkningen har riksantiqvarien
låtit resekostnaden (Stockholm—Ekerö och åter) ingå i dagtraktamentet. I en enda
af dessa räkningar förekommer skjutsersättning, för hvilken, då i detta, fall eu beräkning
kunde göras, våglängden — nio mil — är uppgifven.

I öfriga reseräkningar, som förekomma i 1881 års räkenskaper, äro uppgifterna
mera summariska. Akademien har, det oaktadt, ansett sig kunna godkänna
dessa räkningar, då akademien af de afgifna berättelserna haft resans omfång sig
bekant. Akademien skall emellertid i de reseräkningar, som härefter afgifvas,
fordra detaljerade uppgifter rörande längden af jernvägs- och ångbåtsresorna.

Deremot måste akademien framhålla, att det med afseende på uppgifterna
om skjutsen är för akademiens tjensteman i de flesta fall omöjligt att uppgifva
bestämd våglängd. För att uppsöka fornlemningar är det ej nog att fara från den
ena gästgifvaregården till den andra, i hvilket fall uppgiften al den faststälda taxan
kan kontrolleras. Oftast måste dagar igenom fotvandringar företagas och, när skjuts
anlitas för att förkorta ett afstånd eller för att efter slutadt dagsarbete vända åter
till bostaden, måste sådan tagas hvarest och. till det pris, hvarför den kan erhållas,
så mycket mera som skjutsen ofta måste vänta, medan en besigtning företages,
hvarvid det oftast är omöjligt att erhålla annat än ungefärliga och sedermera
okontrollerbara uppgifter om våglängden. I de flesta fall finnes derför ingen annan
utväg än att uppgifva, hvad som för skjuts utbetalts.

Hvad dagtraktamentet beträffar, har den praxis rådt, att den verkliga kostnaden
uppgifvits, och den måste allt efter orterna, der den resande vistas, variera.
Då emellertid denna beräkning vållat akademiens tjensteman ekonomiska förluster,
och då akademiens tjensteman icke torde i detta afseende böra vara sämre lottade än
andra statens embets- och tjensteman, för hvilka dagtraktamente finnes af Kong!.
Maj:t faststäldt, har akademien den 25 Oktober 1881 besluta, att i reseräkningar
må för riksantiqvarien och de ordinarie amanuenserne upptagas ett dagtraktamente,
som är bestämdt i analogi med de belopp, som äro i resereglemente! faststälda. Som
detta beslut fattades under dét af Revisorerne granskade räkenskapsåret, har särskildt
deraf vållats olikheten i dagtraktamentet.

Att i intet fall reseräkningarne uppgått till de belopp, solo skulle hafva uppkommit,
derest de uppgjorts i öfverensstämmelse med hvad i det Kongl. Maj:t

441 —

*

utfärdade resereglementet blifvit faststäldt för tjensteman af motsvarande grad, bär
synts akademien förtjena dess erkännande.

10. Revisorerne hafva anmärkt, att till en vaktmästare har för två timmars
tjenstgöring under för&visningedagar i godtgörelse betalts fyra kronor, ett belopp, som
synes väl drygt för en så föga betungande sysselsättning, hvarvid biträde dessutom
lenmas af flere andra vaktmästare mot lägre betalning.

Det medgifves att, om man vill jemföra en under förevisningsdagarne tjenstgörande
vaktmästares åliggande med eu kroppsarbetares, kan den förres kallas föga
betungande. Men för att bedöma värdet af en sådan vaktmästares tjenstgöring,
måste man fästa vigt vid ett annat moment, nemligen det ansvar, som han har
med afseende på de icke blott i vetenskapligt utan äfven i matericlt hänseende dyrbara
samlingar, som förekomma i Statens historiska museum och Kong!, myntkabinettet.
Äfven de vaktmästare, som äro placerade i de olika salarne, behöfva kontrolleras,
och för sådant ändamål är eu vaktmästare antagen, som är skyldig att
under förevisningstimmame ansvara för ordningens upprätthållande i samtliga salar.
Att han, såsom förman, aflönas högre än de honom underordnade vaktmästarne torde
få anses billigt, i synnerhet som han för vidtagande af nödiga anordningar före
och efter förevisningstiden är upptagen längre tid än de öfriga vaktmästarne. För
öfrigt har akademien, då förevisningarne anordnades i den nuvarande museilokalen,
för Kong! Maj:t anmält de anordningar, som med afseende derpå blifvit vidtagna,
äfven det för vaktmästareförmannen bestämda beloppet.

11. Revisorerne hafva ansett, att särskildt bör nämnas, att akademiens enskilda
tillgångar belastats med en post å 31 kronor SO öre för en begrafningskrans,
hvilken icke stöcles på något af akademien förut fattadt beslut.

Som den ifrågavarande, af akademien beslutade utgiften för nedläggande
af en krans på akademiens hädangångne ledamot Anders Fryxells kista utgått
af hennes enskilda fond, torde akademien i detta fall icke behöfva afgifva något
utlåtande.

I ett tillägg till Revisorernes skrifvelse är uppgifvet, att bland de verk,
som icke till Revisorerne inlemmat berättelse för år 1881, befinner sig Yitterhetshistorie-
och antiqvitetsakademien.

Visserligen heter det i Kong! Maj:ts nådiga cirkulär af den 14 Augusti 1841,
att Kongl. Maj:t vill till Riksdagens Revisorer aflemna af Kong! Maj:t infordrade och
till Kongl. Maj:t stälda underdåniga berättelser från Statskontoret och öfriga förvaltande
verk om styrelsen och tillståndet af de under deras förvaltning stående delar af
statsverket, men då detta cirkulär aldrig blifvit akademien tillstäldt, och då Kongl. Maj:t
aldrig från akademien infordrat berättelse, har akademien aldrig afgifvit någon sådan.
Då ingen anmärkning öfver berättelses uteblifvande försports under den tid,
som förflöt intill dess nytt nådigt cirkulär i ämnet den 13 Maj 1859 utfärdades,
har akademien saknat anledning att anse detta cirkulär, hvilket ej heller blifvit

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. 56

— 442 —

henne tillstäldt, gälla henne. Deremot, då det nådiga cirkuläret af den 16 Juni
1875 rörande afgifvande af räkenskapssammandrag till rikets Revisorer blifvit akademien
tillstäldt, har ett sådant räkenskapssammandrag årligen afgifvits samtidigt
med räkenskapernas inlemnande till Kammarrätten. «

Revisorerne framhålla önskvärdheten af att akademiens statuter revideras,
särskildt i syfte af att erhålla noggranna och detaljerade föreskrifter
angående riksantiqvariens och akademiens öfriga tjenstemäns verksamhet och
befogenhet.

Med framhållande deraf, att för akademiens ordinarie amanuenser finnes
eu af Kongl. Maj:t utfärdad nådig instruktion af den 1 December 1871, får
akademien anmäla, att hon är betänkt på att till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med en underdånig framställning om de ändringar i hennes statuter, som af eu
snart hundraårig verksamhet finnas påkallade.

Den remitterade handlingen återställes. ''

Stockholm den 20 November 1883.

På Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademiens vägnar:

CARL GUSTAF MALMSTRÖM.

Hans Hildébrand.

Kong!, akademiens för de fria
konsterna

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
mot akademiens verksamhet.

Akademien för de fria konsterna, som genom nådig remiss den 19 sistlidne
Oktober erhållit så väl transsumt af Riksdagens Revisorers den 13 samma månad
afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 som befallning att inkomma
med utlåtande i anledning af de i sagda transsumt förekommande anmärkningar
mot akademiens verksamhet, i hvad den samma förmedlas genom dess läroverk och
utöfvas genom öfverinseendet öfver det samma, får härmedelst i underdånighet
anföra:

främst hurusom akademien, såsom det är Eders Kongl. Maj:t väl bekant, allt sedan
hennes första »Allemådigste Statuter och Privilegier» år 1773 utfärdades och

443 —

sedermera, under stadgar, hvilka i enlighet med tidsförhållandena gång efter annan
omarbetats och i föreskrifven ordning pröfvats och godkänts, haft sig anförtrodd
utvecklingen inom Sverige af de bildande konsterna och till desamma hänförliga
konstarter; och att akademien, för att desto säkrare hinna detta höga och vigtiga
syftemål, satts att, med uteslutande af andras intrång, icke allenast i enlighet med
sig företeende tidskraf och på grund af vunnen erfarenhet inrätta och ordna undervisningen
i bildande konst enligt underdåniga förslag, hvilka senast af Eders Kongl.
Maj:t den 16 September 1881 gillats, utan äfven att, inom gränserna för och med
ledning af sådana reglementsbestämmelser, öfvervaka samma undervisnings fortgång
och iakttaga dess verkningar;

dernäst, att akademien så väl genom de af statsmakterna till hennes förfogande
stälda medel som genom dem, hvilka den enskilda frikostigheten och konstkärleken
vid upprepade tillfällen med stort förtroende stält till hennes tjenst, funnit de henne
ålagda pligtema, om icke lätta, likväl möjliga att fullgöra; samt
slutligen — och till stöd för sistgjorda anförande — att akademien med stigande
tillfredsställelse bemärkt, huruledes antalet icke allenast af med rätta berömde
och bemärkte svenske utöfvare af de förnämsta bildande konsterna, utan
äfven af skicklige, nyttige och inom många verksamhetsrigtningar eftersökte män
och qvinnor, de der egnat sig åt utöfvandet eller odlingen af de till den bildande
konsten hänförliga konstarterna, år efter år tilltagit, och hvilka, de förre liksom
de senare, med ytterst få undantag, utvecklats inom hennes läroverk, uppmuntrats
och understödts af hennes medelbara eller omedelbara hjelp.

Efter hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt torde inför Eders Kongl.
Maj:t tydligen framgå, att något dragande i tvifvelsmål af vare sig akademiens
ständiga bestämmelse att främja den högre konstutvecklingen m. m. inom Sverige
eller hennes goda vilja och förmåga att med till buds stående medel denna sin
bestämmelse fylla icke är på faktiska förhållanden rätt grundadt.

Att akademien med stöd icke blott af egen utan äfven andra konstinstitutioners
erfarenhet förtänksamt sökt göra sitt eget läroverk så omfattande, hvad beträffar
i god tid börjande, i konstnärlig rigtning ledd teckningsundervisning, som
förhållandena medgifvit, kan väl icke på annat sätt, än genom ett på otillräcklig
kännedom af hithörande frågor beroende missförstånd, blifva henne lagdt till last.

Akademien, som visserligen sjelf aldrig hyst någon tvekan, då det galt
ifrågavarande undervisningsdetalj, har emellertid, för utrönande af huruvida inom
läroverksnämnden på senaste tiden någon motsatt uppfattning'' delvis gjort sig
gällande, infordrat denna nämnds yttrande, hvilket, slutande sig till akademiens
egna åsigter, härjemte underdånigst i afskrift bifogas, och hvaraf framgår den
närmare utredning af frågan, hvartill Riksdagens Revisorers anmärkningar föranledt,
och hvilken af ingen kunde fullständigare lemnas än af läroverkets föreståndare
och lärare.

— 444

Äfven under förutsättning, att Riksdagens Revisorers anmärkningar varit
beaktansvärda, skulle den senaste omorganisationens korta, och reglementets ännu
kortare, knappt mer än tvååriga, tillvaro hafva gjort det föga tillrådligt att nu
beträda det ofta upprepade rubbandets vanskliga väg; och i alla händelser torde
det vara påfallande klart, att den ifrågavarande undervisningsgrenens utbrytande ur
sitt naturliga sammanhang med det längre framskridna konststudiet och isolerande
eller konstlade förläggande till läroverk med helt andra syften skulle, utom den
våda i och för sig, som läroverksnämnden framhåller, draga med sig icke allenast
ökade kostnader för statsverket, utan äfven en betänklig splittring inom t. ex. de
tekniska läroverkens anda och anordning.

Tydligt är ock att akademien, i öfverensstämmelse med hvad hon underdånigst
anfört och framstält, icke kan hafva anledning att omfatta något ändringseller
inskränkningsförslag i den rigtning, åt hvilken Riksdagens Revisorer syfta.

Lika litet har hon för närvarande grundad anledning att önska andra vigtiga
förändringar beträffande undervisningen. Om akademieti deremot möjligen
efter hand — på grund af vunnen erfarenhet rörande senast nådigst faststälda författningar
— finner sig af dessa mera bunden än understödd vid sitt värfs utförande,
och möjligheterna till modifikationer, skärpningar eller jemkningar inom
gränserna för deras bestämmelser äro uttömda, eller andra omständigheter dertill
föranleda, skall hon hvarken försumma att i tid och sjelfmant inför Eders Kong!
Maj:t uttala sina farhågor och grunderna för de samma eller underlåta att i vederbörlig
ordning framställa underdånigt förslag till tids- och ändamålsenliga förändringar
i ena eller andra hänseendet.

Den remitterade handlingen återställes.

Stockholm den 1 December 1883.

L. DARDEL.

A. T. Gellerstedt.

Bilagd afskrift af Kong!. Akademiens
för de fria konsterna läroverksnämnds
yttrande.

Till Kongl. Akademien för de fria konsterna.

Läroverksnämnden, som enligt remiss den 24 innevarande månad fått sig
anbefaldt att till akademien inkomma med det yttrande, hvartill Riksdagens Revisorers,
nämnden delgifna anmärkningar mot akademiens verksamhet, i hvad den

— 445 —

samma beror af det under hennes inseende stälda läroverkets organisation, kunde
gifva anledning, får, efter tagen kännedom om nämnda anmärkningar och för dem
anförda grunder, härmedelst sådant yttrande afgifva.

Utan att omedelbart uppehålla sig vid Revisorernes påstående mot akademien,
att hon nemligen, med åsidosättande af eller till men för den högre konstutvecklingen
i Sverige, skulle främja endast den lägre — en mening, som akademien
sjelf icke lärer lemna obemött — går nämnden att, så uteslutande som
förekommande omständigheter medgifva, behandla läroverksfrågan, öfvertygad om
att nämnden, genom hvad här nedan blifver anfördt, kan i sin mån bidraga till
afvisandet af ett utan tvifvel på missuppfattning grundadt förekastande, som emellertid,
icke minst under nu rådande, i många hänseenden glädjande konstförhållanden,
varit oväntadt.

Revisorerne, som på grund af en ofullständig tolkning af den ändamålsbestämmande
delen af innehållet i akademiens stadgar af den 2 Januari 1866 mena,
att akademien, under den period dessa voro gällande, var fullt berättigad att fullfölja
ett sådant lägre syftemål, uppdraga att börja med en sammanträngd teckning
af akademiens läroverks äldre organisation, sådan den bestämdes genom omarbetade
reglementet af den 26 Februari 1870, hvarefter de — påpekande de förändrade förhållanden,
som efter hand inträdt dels genom den elementära (rit-) undervisningens
införande vid statens alla allmänna läroverk, dels genom allmänhetens ådagaläggande
mer än förr af ett på smak och insigt grundadt intresse för de bildande
konsterna samt dels, och i synnerhet, genom det befrämjande af konstens tillämpning
på yrken och industrigrenar, som framkallats genom Tekniska högskolans,
Tekniska skolans i Stockholm in. fl. likartade lärovefks omorganisering eller nyinrättande
— erkänna om icke lämpligheten likväl tillvaron af akademiens åtgärd
att hos Kongl. Maj:t föreslå det sedermera, under läroåret 1878—1879 fullbordade
skiljandet från hennes läroverk af åtskilliga i konstundervisningsanstalten såsom
sådan mer eller mindre ingående, förberedande underafdelningar. Revisorerne bemärka
sedermera, att så väl akademiens stadgar som läroverksreglementet i sammanhang
med ofvan antydda — ja faktiskt äfven andra — förhållanden blifvit
ändrade; de förra (1878) sannolikt till deras tillfredsställelse, eftersom ingen anmärkning
dervid göres, det senare (1881) åter på ett sätt och i en rigtning, som, efter
framställandet af tvenne sammandrag af skolklass- och läroämnesindelningen
samt undervisningsfördelningen äfvensom af åtskilliga ur dessa härledda betraktelser,
gifver Revisorerne anledning att i den nya läroverksorganisationen se källan
till alla af dem efter hand antydda, emellertid mer eller mindre verkliga missförhållanden
inom, ja äfven nästan utom den svenska nyaste konstkulturens
områden.

Hvad först den i Revisorernes anmärkningsakt framhållna, efter deras mening
allt för litet ingripande inskränkningen i akademiens läroverk beträffar, så får nämn -

— 446

den betona: hurusom denna inskränkning — nemligen borttagandet af l:a klassen
d. v. s. hela den s. k. »lägre förberedande skolan» (rättare sagdt den helt och hållet
allmänna primär- och elementarteckningsskolan) af hufvudafdelningens för
byggnadskonst hela 2:dra klass samt, inom samma hufvudafdelnings 3:dje klass,
ämnet ornamentskomposition — först sedan det genom de erfarnaste fackmän i
landet, och hvilka akademien egde till sitt förfogande, noga blifvit utrönt, att just
de i nyssnämnda underafdelningar odlade undervisningsgrenarne skulle kunna
blifva eu del lika väl, andra sannolikt bättre, ja en del bättre tillgodosedda inom
andra — och hvad som äfven var af betydelse — i olika delar af landet spridda,
alltså allmän tillgängligare läroanstalter: just dessa undervisningsgrenar, men också
inga andra eller flera.

Ty lika visst som det är, att från en och annan erfaren lärares sida uttalades
varningar redan mot den ganska djupgående beskärning invid roten af det
älven dittills ädel frukt bärande undervisningsträdet, som gick utöfver elementarteckningsskolans
frånskiljande, lika visst är, att icke något djupare, äfven in i hufvudafdelningen
för målar- och bildhuggarkonst trängande snitt på allvar, ej ens
förslagsvis, ansågs rådligt.

Det skede, när, efter de elementära och generella ritfärdighetsprofvens afläggande,
för den konstbildningssökande det specielt konstnärligt syftande teckningsoch
formstudiet vidtager, har nemligen i alla tider, då tal kunnat vara om lyckligt
odlad konst, på de bäst grundade skäl insetts vara en af de ödesdigraste perioderna
under den en gång blifvande, mer eller mindre framstående konstnärens
utvecklingslif: också hafva väl få, om ens någon konstundervisningsanstalt, enskild
eller allmän, åsidosatt, än mindre glömt denna gamla, ständigt sig föryngrande
erfarenhetssats, åtminstone icke gjort det ostraffadt.

De efterforskningar huru härmed för det närvarande — utbytandets och
experimenterandets tid framför allt — förhåller sig i länder, der det materiella välståndet,
insigten i det konstnärligas behof, sinnet för dess yttringar äro större,
allmännare och lifligare än i Sverige -— till hvilka nämndens åliggande att afgifva
föreliggande yttrande gifvit särskild anledning — hafva lemnat de starkaste stöd
åt nämndens i hufvudsak odelade mening: att den homogena, så litet som möjligt
afbrutna ledningen af och kontrollen öfver tecknings- och formstudierna, från det
ögonblick de antagit konstnärlig karakter eller tendens, icke blott är välgörande
för lärjungen sjelf, utan äfven i det grannlaga och skenbart otacksamma arbetet
underlättande för läraren, på hvilkens möjlighet att verka under gynsamma, på
en tidigt bildad och intim kännedom om lärjungens naturel och begåfning bäst
grundade förhållanden all fruktbärande konstundervisning — kanske mer än någon
annan undervisning — ytterst beror.

Fransmännen, hvilka man icke kan tillskrifva vare sig medfödd eller invand
lutning åt konservatism, och hvilka ej hos sig lida brist på särskilda teck -

— 447

ningsskolor, hafva under alla de omstöpningar, som hos dem företagits inom det
längre framskridna stadiet af konstnärsuppfostran, likväl med stor klokhet låtit eu
till och med allmän förberedande aspirantafdelning inom sin École nationale et
spéciale des beaux-arts få förblifva den gemensamma, noga omgärdade basen för
allt det storartade och glänsande inom detta område, som de velat och äfven lyckats
bygga upp. Mr. Ingris — en auktoritet om någon — kunde år 1863, alltså
vid framskriden och erfaren ålder, säga om nyssnämnda skola: vår skola för de
bildande konsterna är i sj elfva verket ingenting annat än en teckningsskola, men
det är väl att så är; ty teckningen, den är allt.

Tyskland, der äfven på undervisningsområdet ingenting lemnas bkritiseradt
eller oförsökt, uppvisar icke en utan många konstbildningsanstalter, der dén jemförelsevis
tidiga teckningsundervisningen icke blott hålles qvar vid, utan — lika
naturligt som att roten hörer till trädet — visligen lemnas i ro att utgöra eu hufvudbeståndsdel
af ett sammanhängande konstnärsstudium.

I Danmark, det land, som relativt till sin folkmängd torde ega de flesta
konstnärer af alla slag, der hvarken erfarenhet eller urskilning i dylika frågor
saknas, och der den senaste tiden bevittnat starka anlopp mot det befintliga i
konstnärsundervisningens högre lager, har man aktsamt och välbetänkt låtit det
»Kongelige Akademi for de skjonne Kanister» bibehålla en till och med almiudelig
d. v. s. för alla de inom sjelfva skolan väntande läroämnena gemensam »Forberedelseklasse.
»

De ofvan vidrörda exemplen må vara tillräckliga att inför akademien stöda
nämndens bestämda uttalande: att ett frånstyckande ur akademiens läroverk af
undervisningen inom hvad man här i dagligt tal kallar »den lägre antikklassen»,
det är en systematiskt ordnad, konstnärligt ledd, visserligen — liksom nästan allt
— blott förberedande, men genom de ädlaste förebilder adlad öfning i teckningens
aldrig nog väl lärda konst — icke för närvarande är af behofvet påkalladt —
lika litet som det var påkalladt vid läroverkets senaste omorganisation. Det samma
gäller äfven de öfriga läroämnen, hvilka skulle kunna anses bidraga till att, från
Revisorernes synpunkt sedt, belästa läroverkets skola för målar- och bildhuggarkonst
med en så kallad lägre klass, akademiens stat med åtskilliga utgiftsposter, nemligen de
för konstundervisningen alldeles särskild! lämpade kurserna i anatomi och perspektiv.

Hvad skolans för byggnadskonst lägre klass beträffar, så har den samma
lika litet som de nyssnämnde missförstånd eller tillfällighet att tacka för sin tillvaro.
Det jemförelsevis högre, åt det rent konstnärliga rigtade studiet af byggnadskonst
börjar med nuvarande anordning visserligen genast efter inträdet för de i
allmänhet kunskapsrike, ehuru här som alltid och öfver allt med större eller mindre,
mer eller mindre väckt konstnärlig begåfning utrustade eleverne, men då denna
skola uttryckligen är reglementerad att vara och faktiskt är en specialundervisningsanstalt
— icke en täflingsplats för redan utbildade konstnärer — kan en gradering

— 448

i så väl hvad der föreläses som i hvad der läres vid ritbräde! icke undvikas: den
nyinkomne, äfven den mest begåfvade och förberedde, kan väl ej billigtvis vänta
ej heller vara rätt betjenad med att ställas i en tvungen ämnes- och klassparitet
med det konstnärsämne, som, låt vara med större eller mindre utbyte, egnat sig åt
studier inom den högre byggnadskonstens område — ett eller flera läroår. Klassindelningens
eller graderingens oskiljaktighet från hvilken som helst skola i egentlig
mening torde få räknas till axiomen — om hvilka man ju ej tvistar.

Den lägre klassen inom byggnadsskolan är således, äfven den, på goda
grunder nödvändig.

Den del af ofvan bemötta anmärkning, som särskild! sysselsätter sig med
detaljen om nu gällande inträdesfordringar, torde genom hvad nämnden nyss betonat
vara, äfven flen, bragt ur giltighet.

Nämnden, som har sig bekant att dessa fordringar, i hvad de röra målaroch
bildhuggarskolan och allmänbildning — ehuru skärpta emot förr — sattes temligen
lågt på grund af önskvärdheten att undvika ständigt sig upprepande anledningar
till undantag, när personer med afgjord artistisk begåfning och stor teckningsfärdighet,
men saknande tillfälle till eller fallenhet för bokliga studier, anmälde
sig, vill emellertid erinra om huruledes reglementets uttryck »nöjaktig skicklighet»
i ena och andra slaget af ritning, tolkadt som sig bör, med fästadt afseende på de
studier, som efter inträdet skola vidtaga, lemnat nämnden all önskvärd frihet och
rättighet att, när så varit behöfligt, bland de sökande — livilka ytterligt sällan
utgått från andra läroverk än de förnämsta tekniska — verkställa utgallringar.
Att dessa utgallringar, som naturligtvis drabbat »otillräckligt förberedde» och dem,
som visat de minsta tecknen till konstnärlig fallenhet, representeras under de tre
sigta åren af ett icke lägre medeltal än 47 procent af anmälningsantalet, torde bäst
bevisa, huru här icke kan vara tal om något indragande på konstnärsbanan af
otillräckligt förberedde lärjungar.

Inträdesfordringarne vid byggnadsskolan äro satta, icke, såsom Revisoreme
säga, »något högre», utan mycket högre; emellertid äfven de väl afpassade för det
speciella behofvet.

Att likväl emot åtskilliga bland dessa sistnämnda inträdessökandes mera
konstnärligt rigtade formstudieförberedelse anmärkningar kunnat af nämndens
fackmän göras, beror på ingenting annat än just på den oundanrödjbara svårigheten
för det ena läroverket att rätt arbeta det andra i händerna, en svårighet,
hvars menliga följder betänkligt tillväxa i den mån en lärjunges öfverflyttande till
det läroverk, som skall slutföra hans undervisning, fördröjes utöfver den nödvändigaste
förberedelsetiden.

Riksdagens Revisorers slutönskningsmål: nemligen detta läroverks inskränkning
till »en högre skola för verkliga konstnärsämnen, som derpå aflagt fullgiltiga
prof», förutsätter inrättandet af antingen eu särskildt förberedande konstundervis -

— 449 —

ningsanstalt eller ock särskilda nya afdelningars mer eller mindre lösa fogande till
rimligtvis främst de tekniska skolorna: anordningar, hvilka obestridligen skulle
komma att icke obetydligt öka statsverkets utgifter i och för konstundervisning
och, hvad som med skäl kan sägas vara långt värre, åstadkomma inom denna
undervisning eu splittring och eu ojemnhet, hvilka icke den ypperst tänkbara
»högre skola» skulle kunna utplåna följderna af.

Kan en högre, det är, efter nämndens öfvertygelse — möjligast fullständig —
konstundervisningsanstalt sjelf bringas i så lycklig verksamhet'' att den samma till
den sjelfständiga utvecklingens högsta och oumbärliga skola aflemnar ett stort
procentantal »verkliga konstnärsämnen, som derpå aflagt fullgiltiga prof», så torde
ingen kunna förneka, att den samma fylt sin vigtiga bestämmelse, lika litet som
någon bör kunna med fog förebrå henne att, liksom inom alla förädlingsföretag,
andliga eller materiella, eu större eller mindre förlustprocent måst afskrifvas.

Att bland de från eu konstundervisningsanstalt utgående lärjungarne möjligen
eu och annan försummar sin sjelfständiga utveckling och. hemfaller åt
dilettantismen beror på förhållanden, som äro att söka på helt andra håll än
inom ^ en ordnad undervisning. Ur brist på undervisning plägar dilettantism
uppstå, och att den samma skulle komma att befordras genom undervisningens
svårtillgänglighet eller för sena ledande i rätt spår, torde icke böra lida
något tvifvel.

Detta om angelägenheten af att bibehålla Akademiens för de fria konsterna
läioveiks nuvarande fullständighet, nedåt räknadt, och dermed också, kärnan i
det yttrande, som nämnden kan i föreliggande fall afgifva.

Då emellertid Revisorerno äfven vidröra i detalj förhållanden, hvilka mer
eller mindre sammanhänga med sjelfva undervisningsfrågan, kan nämndens anförande
ej här få afslutas.

hivad så särsivildt beträffar Revisorernes yttrande, »att akademiens läroverk
fortfarande mottager nästan samma lärjungeantal som förut och måste bibehålla
nästan samma lärareantal» som före inskränkningen, må upplysningsvis anföras:

ko. Att lärjungeantalet, när, som sig bör, äfven den lista klassens medräknas,
under de fem åren 1873 1877 utgjorde i medeltal 218 — icke så som Revisorerne
kunnat inhemta till omkring 100 — eller, om den lista klassens talrika
lärjungar frånräknas, till i medeltal 87;

att lärjungemedelantalet de sista fem åren varit 79;

att antalet de två sista åren varit 75, deraf under senaste året ej färre än 11
i byggnadsskolan;

att medelantalet af de elever, som under de senaste nio åren lemnat läroverket,
visserligen varit 20, men att denna siffra representerar totalantalet af alla ur matrikeln
affärda lärjungar, således inbegriper äfven dem, som dött eller af sjukdom och

Eev, Ber, 1883 angående Statsverket.

57

— 450 —

andra oförutsedda omständigheter tidigt afbrutit sin kurs eller för försumlighet uteslutits
från läroverket; och

att den medelstudietid af minst fem år, som blifvit använd af dem, Indika
ordentligt, flitigt och till gagns begagnat undervisningen — under rimlig förutsättning
att senaste totalantalet 75 varder någorlunda konstant — genom division nedsätter
de skickliges och kunniges utgångsantal per år till högst 15 eller, om ej byggnadsskolan
medräknas, till högst omkring 12.

2:o. Att lärareplatsernas antal svårligen kan sägas hafva blifvit bibehållet
»nästan lika stort» efter som före inskränkningen, enär af de 17 sådana icke färre
än 7 indrogos — d. v. s. antalet minskades med dryga 40 procent;

att vice professorerne, bildande en reservkärntrupp, nödig att kunna tillgå vid
lärares tillfälliga eller definitiva afgång — lika litet efter som före inskränkningen öka
det effektiva lärareantalet eller åtnjuta vare sig lön eller arfvode, samt att konstnärsarfvodesplatserna
— som hade motsvarighet under den äldre anordningen — endast
eventuel besättas och icke kunna anses omedelbart öka lärareantalet, eller uteslutande
för läroverkets undervisning tynga på lärarelönebeloppet, eftersom de — och
det icke minst — stå äfven till den konstbildningssökande allmänhetens direkta
förfogande.

I sammanhang med hvad sålunda blifvit i afseende på det verkliga lärjungeoch
lärareantalet in. m. upplyst får nämnden som sin öfvertygelse uttala:
för det första, eller beträffande lärjungarne, att — för så vidt på erfarenhet någon
förmåga af förutseende kan grundas — ofvan augifna antal af vid pass 12 från skola n
för målar- och bildhuggarkonst utgående, med utmärkt, godkänd eller nöjaktig
skicklighet utrustade personerna af båda könen icke innebär någon fara för öfverbefolkning
inom den samhällsklass, som egnat sig åt icke blott målar- och bildhuggarkonst
utan, märkom det väl, äfven åt de till bildande konst hänförliga
konstarterna.

Ingen, som, om ock blott tillfälligt, sysselsätter sig med hithörande frågor,
borde nemligen vara obekant med den jemförelsevis mot förr mycket stora efterfrågan
på konstalster och konstnärlighet i alla rigtningar, hvilken gått mer än
jemna steg med befolkningens och den allmänna välmågans starka tillväxt, eller
vara främmande för den sig allt mera utgrenande specialiseringen i mångfaldiga olika
konstarter och det kraf på fullt konstnärligt odlade krafter, som de återupplifvade
eller af nya behof framkallade, till bildande konst hänförliga konstgrenarne allt mera
gorå gällande, eller förbise det faktiska förhållandet, att allt mera lättade kommunikationer
med utlandet och allt mera stigande kännedom om dess lysande konstanstalter
och konstmarknad nu mer än någonsin svåremotståndligt draga äfven den
fosterland skäre unge konstnären hemifrån för kortare eller längre tid eller för alltid:
allt omständigheter, hvilka, då de visa arbetstillgångs-, arbetsfördelnings- och

— 451

placeringsmöjligheter i mer än ett tiotal af olika rigtningar inom konstens område,
nämnden icke tvekar åberopa som stöd för sin trygghet mot fara för den vidrörda
öfverbefolkningen.

för det andra, eller beträffande lärarne, att vid omregleringens företagande icke
förefans någon på erfarenhet grundad anledning till längre stiäckt indragning
af lärareplatser än den, som hlef en naturlig följd af de tidigare nämnda afdelningarnes
frånskiljande, och att en sådan indragning efter läroverkets omorganisation
så mycket mindre kan med något skäl ifrågasättas, som arbetet inom qvarvarande
afdelningar blifvit, t. ex. genom utvidgandet af undervisningen inom qvinnoafdelningen,
icke obetydligt ökadt, och de ständigt sig vidgande anspråken på undervisningens
halt icke tillåta sådan koncentrering af undervisningsskyldighet på ett
förminskadt antal lärare, att derigenom en för bibehållandet af läraredugiigheten
nödvändig frihet till sjelfständig konstnärsverksamhet omöjliggöres.

Det förhållandet, att akademiens stat icke gerna kunde hafva utsigt till att
vid omregleringen blifva minskad, torde vara förklarligt indirekt deiaf, att de 7
indragna lärareplatserna voro lågt aflönade, i medeltal med 814,28 kronor, och
direkt deraf, att icke allenast alla bibehållna lärare-, tjenstemans- och betjeningsplatsers
aflöningsposter, utan äfven alla de för undervisningens bedrifvande och uppmuntrande
i öfrigt nödvändiga belopp, likasom öck så väl konstnärsaffvoden som resestipendier
— tillsammans ej mindre än vid pass 30 olika poster — måste ökas på grund
af ett allmänt kändt förhållande, hvilket det icke låg inom akademiens eller någons
förmåga att undanrödja, nemligen i penningens småningom men känbart inträdande
värdefall.

Hvad Revisorerne yttra om löne- och arfvodessummans splittrande i allt för
många mindre belopp och deraf, enligt deras mening, beroende svårighet för läroverket
att vid sig fästa de mest förtjente konstnärerne, »de der hellre utomlands
söka sin bergning än de inomlands genom undervisning befrämja konstens utveckling
och sålunda gynna bildandet af en fosterländsk konstskola,» synes nog välbetänkt
i och för sig; men då yttrandet sättes i sammanhang med hvad som nu är
ett välgrundadt faktum äfvensom med hvad i sådan rigtning skulle kunna låta
sig praktiskt genomföras, sjunker det sammas värde af tillämplighet väsentligt.

Ingen af nu befintlige lärare, livilka blifvit af den upplysta institution, som
öfvervakar läroverket, föreslagne och till allra största delen af Kongl. Maj:t antagne,
icke endast i betraktande af deras konstnärsvärde utan äfven med hänsyn
till deras lärareegenskaper, klagar för närvarande öfver beloppet af sin aflöning,
lika litet som någon af dem skulle utan oro motse en förhöjning i det samma, f örenad
med oafkortadt obligatoriskt undervisande.

Den hastighet, med hvilken de under så beskaffad tjenstgöring skulle så
att säga förslitas, skulle utan tvifvel blifva jemförlig endast med den stadighet i
tillbakagående inom sjelfständig konstnärlighet, till hvilken de, beröfvade det ut -

— 452 —

öfvande konstnärskapets stöd, skulle till ingens, allra minst lärjungarnes, uppbyggelse
hemfalla, Rätt godt, måste lärarnes verkliga bästa sammanfalla med
lärjungarnes.

Att under i Sverige rådande förhållanden ens tänka sig möjligheten af ett
så beskaffadt system för konstundervisarelöner, att det samma rimligen skulle kunna
utgöra en hufvudlockelse för de i utlandet synnerligen betydande summor årligen
förtjenande, framstående konstnärerne att, med åsidosättande, ja frångående af eu
äfven deras andliga behof tillfredsställande skapande verksamhet, egna. sig oafkortadt
åt ett lärarekall, der de möjligen snart nog från något håll skulle blifva ansedde
som stillastående, föråldrade och mogne endast för utgallring, är en orimlighet.
Ren lägre, med andre lärares och tjenstemäns jemförliga, men med någon
verksamhetsfrihet förenade lönen är en medelväg, på hvilken vid omregleringen välbetänkt
inslagits, utan tvifvel till gagns för en god sak.

Djupare liggande, mera andliga och i bästa mening personliga driffjedrar än
äfven de förmånligaste aflöningsförhållandens skola helt visst, framdeles likasom
hittills, efter hand återföra till fosterlandet konstnärer af betydenhet, hvilka, då
verkliga luckor uppstått i detta undervisningsverks lärarekrets, icke skola undandraga
sig pligten eller neka sig glädjen af att i sin ordning egna mognade eller
yngre krafter åt den fosterländska och högre konstutveckling, som har vant, är
och måste förblifva grundad i ett på samma gång koncentreradt, omfattande och i
god tid börjande specialundervisningsväsende.

Något som helst uttryck af erkännande åt akademiens eller dess läroverks
sträf vanden har icke ingått i Riksdagens Revisorers berättelse.

Ehuru märkligt i och för sig, skulle detta förhållande här hafva förbigåtts,
om icke nämnden i det samma funnit eu osökt anledning att såsom ett slutstöd försina
ofvan uttalade meningars giltighet åberopa det af den konstälskande allmänheten
väl bekanta faktum, att nemligen Akademiens för de fria konsterna läroverk
bär lrugnaden att till och med under ett äldre skede af mindre undervisningsutveckling
hafva utgjort plantskola för i det allra närmaste alla de många ute
och hemma bemärkte och berömde svenske konstnärer, hvilka under senaste åren
mer. än någonsin spridt konstens välgörande verkningar till sina landsmän och i
ej ringa mån dragit utlandets aktningsfulla uppmärksamhet hän mot ett sår aflägset
och ej så sällan eljest missbedömdt land, som Sverige och dess kultur — en
hugnad, till hvilken akademiens skyldighet och förmåga att främja den högre utvecklingen
af bildande konst i väsentlig mån medverkat,v och hvilken hugnad, deriör
att den med fullt skäl kan sägas sammanfalla med allmänhetens och konstnäiernes,
icke kan tå störas genom rubbningar ocdi splittringar inom en institution,
som så nyligen tagit ett noga afvägdt steg fram mot tidsenlig både utveckling och
begränsning.

453 —

Nämnden, som icke har något vidare att tillägga, återställer härjemte den
remitterade anmärkningsakten.

Stockholm den 27 November 1883.

G. von ROSEN.

•J. W. WALLANDER. A. MALMSTRÖM. J. ER. KJELLBERG.

P. D. HOLM. C. GRUNDSTRÖM. M. E. WINGE.

G. SALOMAN.

A. T. Géllerstedt.

Vidimeras ex officiel
A. T. Gellersfedt.

Kongl. Direktionens öfver

Danviks hospital

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid hospitalets räkenskaper för år 1881.

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 19 Oktober 1883 i
anledning af de anmärkningar, Riksdagens Revisorer framstält mot Danviks hospitals
räkenskaper för år 1881, får Kongl. Direktionen öfver nämnda hospital, med
återställande af de remitterade handlingarne, i underdånighet afgifva följande utlåtande.

Revisorerne anmärka, att samtliga hospitalet tillflytande inkomster redovisats
allenast medelst bevis om verkstälda insättningar å hospitalets upp- och afskrifningsräkningar
hos två bankinrättningar, men att för bedömande, huruvida de belopp, som i
bankerna blifvit insatta, fullt motsvarade de inkomstsummor, som bort tillflyta hospitalet,
jemväl andra handlingar vore erforderliga. Som Revisorerne emellertid icke lemnat
någon antydan om de handlingar, de anse böra för sådant ändamål biläggas
räkenskaperna, är Kongl. Direktionen för närvarande icke i tillfälle att yttra sig
öfver möjligheten och lämpligheten af den ifrågasatta förändringen.

Beträffande den af Revisorerne uttalade önskan, att i räkenskaperna måtte
upptagas taxeringsvärdena å hospitalets jordegendomar på landet, får Kongl. Direk -

— 454 —

tionen underdånigst meddela, att Kongl. Direktionen icke har något att erinra
mot denna åtgärds vidtagande, i händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna den
samma behöflig.

Stockholm den 6 December 1883. .

BRÅKENHIELM.

, ALB. TÖRNQVIST. CARL EDLING. B. G. STRÖM.

Semmy Bubenson.

Kongl. Statskontorets

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar
i fråga om hufvudtitlarnes expeusmedelsanslag.

Uti sin den 14 sistlidne Oktober afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets med tillhörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1881 hafva Riksdagens Revisorer, under åberopande af Eders Kongl. Maj:ts vid
sistlidne riksdag väckta, men af Riksdagen ej bifallna förslag om förhöjning i
sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., äfvensom
de yttranden, som beträffande dispositionen af detta anslag blifvit vid ärendets behandling
inom Riksdagens Andra Kammare fälda, ansett sig böra lemna en utredning
af förhållandena ej endast i afseende å detta anslag utan äfven i fråga om
de öfriga hufvudtitlarnes expensmedelsanslag; och får Statskontoret, som genom
nådig remiss fått sig anbefaldt att beträffande hvad i berättelsen förekommer angående
användandet af expensmedlen afgifva yttrande, i sådant hänseende nu
underdånigst anföra följande:

Till en början hafva Revisorerne låtit upprätta 6 särskilda tabeller, upptagande
dels hufvudtitlarnes expensmedelsanslag och de belopp, hvarmed de under
de sista 15 åren öfverskridits, dels expensutgifterna år 1881 för alla de verk och
inrättningar, hvilka till dessa utgifter erhålla medel från berörda anslag, dels samma
års dylika utgifter hos länsstyrelserna, dels expenskostnadema för de verk och inrättningar,
hvilka skola af de dem anvisade anslag bestrida äfven sådana utgifter,
dels antal tidningar och statskalendrar, anskaffade för embetsverken, dels ock antal
famnar af och inköpspris å den för embetslokalerna inköpta ved.

455

Såsom allmän anmärkning kunde, enligt Revisorernes uppfattning, gälla,
att de särskilda verken och inrättningarne gjort hvar för sig inköp af behöfliga
föremål, samt detta icke sällan i mindre poster och på olika tider, hvarförutom
inköpen ofta förrättats af underordnade, hvilka icke alltid i främsta rummet sett
på statens bästa. Klart vore, att härigenom ett icke obetydligt slöseri med statsmedel
blifvit föranledt. Det hade synts Revisorerne påtagligt, att om inköpen af
samma föremål kunde ske i stor skala, vare sig efter föregången täflan mellan
olika leverantörer eller medelst särskild öfverenskommelse eller efter beställning,
samt föremålen derefter fördelades på de särskilda verken och inrättningarne, en
stor besparing för statsverket derigenom kunnat åstadkommas. Detta sätt för inköpet
borde i främsta rummet kunna tillämpas vid anskaffande af skrifmaterialier.
Sedan årsbehofvet för de särskilda verken, af cheferne granskadt, å viss tid blifvit
uppgifvet till eu eller flera dertill utsedda myndigheter, kunde dessa, enligt Revisorernes
åsigt, sedermera ombesörja inköpen eller anskaffningarne så tidigt, att
de behöfliga materialierna före användningen kunde utdelas. Hvad särskild! beträffade
papper af olika slag, kunde beställningar hos pappersbruken på förhand
verkställas, då säkerligen, i anseende till de stora qvantiteterna, pris skulle kunna
erhållas, som (enligt Revisorernes åsigt) icke komme att stå i något förhållande
till de närvarande. Med kännedom om det slöseri med papper, som å flera håll
egde rum, vore icke heller olämpligt, om det samma vid bruken åsattes statens
stämpel, så att det icke för annans räkning kunde användas. Exemplet härtill
vore gifvet af Stockholms kommun, som både bestälde papper i stor skala och
läte förse det med stadens stämpel, hvarigenom en icke obetydlig förminskning i
pappersförbrukningen lärer hafva åstadkommits.

Då Statskontoret icke haft tillgång till Stockholms stads räkenskaper, har
Statskontoret icke kunnat utreda, i hvad mån pappersåtgången under senare åren
minskats, men af de uppgifter angående prisförhållandena, som Statskontoret från
Stockholms stadsfullmäktiges expedition erhållit, har Statskontoret funnit ådagalagdt,
att det af bemälde stadsfullmäktige inköpta papper, åtminstone med tillägg af
stämplingskostnaden, betingat högre pris än hvad Statskontoret under revisionsåret
för samma sorter papper betalt. "Väl synes det antagligt, att, om staten på en hand
inköpte allt för dess embetsverk och myndigheter erforderligt papper, billigare pris
då skulle kunna betingas, men vid de löneregleringar, som under senare åren egt
rum inom de flesta embetsverk, torde väl personalen vara lämpad efter de nuvarande
behofven, så att några tjensteman icke finnas afsedde för de ganska omfattande
hushållsbestyr, hvilka enligt Revisorernes förslag nu skulle tillskapas.

Revisorerne hafva jemväl fäst uppmärksamheten å den olika förbrukning
af skrifmaterialier, som inom olika län egt rum, vexlande mellan 254 kronor 19
öre i Södermanlands- län och 2,075 kronor 02 öre i Skaraborgs län. Beträffande
dessa olikheter, hvilka Revisorerne ansett kunna häfvas genom utfärdande af be -

— 456 —

stämda föreskrifter i afseende å förbrukningen, kan Statskontoret ej föreställa sig,
att de skulle kunna förekommas genom några särskilda bestämmelser i afseende å
huru mycket papper borde för hvarje tjensteman eller tjenstebefattning beräknas.
Deremot synes det uppenbart, att landshöfdingeembetet i ett län, som Skaraborgs,
med 256,712 invånare och 7 fögderier skall för sin verksamhet behöfva vida mera
papper an Södermanlands län med endast 147,572 invånare och 4 fögderier.

Äfven med afseende å rubriken tryckning och inbindning hafva Revisorerne
fästat uppmärksamheten vid de olika belopp, som eldigt tabellerna utgått, i synnerhet
vid länsstyrelserna, der de vexlade mellan 990 kronor 32 öre för Gotlands län och
4,028 kronor 59 öre för Jönköpings län, hvarför Revisorerne ansett närmare
föreskrifter äfven i detta hänseende behöfliga. Också i afseende härå anser sig
Statskontoret böra påpeka olikheten i folkmängd, som i Gotlands län utgör endast
54,026 i 2 fögderier, men i Jönköpings län 195,787 i 6 fögderier. Utaf kostnaderna
belöpa på Gotlands län 535 kronor 57 öre på länskungörelserna, då deremot kostnaden
för dessa kungörelser i Jönköpings län uppgått till 1,881 kronor 50 öre,
deraf dock den sista utgiftsposten är daterad för Juli månad.

Med afseende å de dryga kostnader, som i vissa embetsverk föranleddes af
det statistiska trycket, hafva Revisorerne erinrat om den anmärkning, som i detta
hänseende gjordes af 1878 års Revisorer och hvilken afsåg uteslutande från trycket
af primäruppgifterna och åtskilliga mindre behöfliga tabeller, genom livilkas införande
utgifvandet onödigtvis försenades och fördyrades; hvaremot framhölls nyttan
af en utvidgning af det s. k. sammandraget af den officiella statistiken.

Då denna fråga så nyligen varit understäld Riksdagens pröfning och då
varit remitterad till vederbörande myndighets yttrande, torde vederbörlig uppmärksamhet
fortfarande egnas den samma.

Under rubriken annonser yppade sig äfven i afseende på de utgifua beloppen
olikheter, hvilka t. ex. i afseende på länsstyrelsens vexlade så betydligt,
att kostnaderna för Södermanlands län blott uppgingo till 10 kronor 36 öre, under
det att de för Vesterbottens län uppgingo till 552 kronor 9 öre, hvaraf syntes
framgå, att äfven med afseende på dessa utgifters begränsande särskilda föreskrifter
blefve nödvändiga. Härjemte hafva Revisorerne påpekat, att kostnaden
sannolikt i icke ringa mån skulle kunna nedbringas, om priset för annonser i
Post- och Inrikes Tidningar blefve nedsatt, hvilket desto hellre skulle kunna fordras,
då denna tidning åtnjöte förmånen af alla legala annonsers införande.

Obestridligt torde vara, att nedsättning i priset för annonser minskar kostnaden
för annonsering i den tidning, der prisnedsättning egt rum, men af verifikationerna
till Vesterbottens läns specialräkning inhemtas, att af den ofvan uppgifna
annonskostnaden belöpt 114 kronor 24 öre på Post- och Inrikes Tidningar, men
tillhopa 437 kronor 85 öre på fyra särskilda lokaltidningar, hvaremot i Södermanlands
län endast debiterats annonser i Post- och Inrikes Tidningar. Olikheten mellan

1

— 457 —

länen i utgifterna för annonser synes Statskontoret bero på den olika princip, efter
hvilken annonsering sker, och olikheten härutinnan torde ytterst bero af bruket
inom orten i afseende på lokaltidningarnes annonsering. Somliga länsstyrelser
sprida nemligen sina kungörelser nästan uteslutande genom länskungörelserna,
under antagande, att allt, som kan vara af mera allmänt intresse, skall af lokaltidningarne
reproduceras. I andra län åter synes länsstyrelsen anse sig pligtig att
sjelf föranstalta om underrättelsernas spridande i så vida kretsar som möjligt.

Under rubriken renhållning och städning hafva Revisorerne äfven funnit
poster, som väsentligen omvexlade hos olika verk, hvadan de ansågo i afseende å
dem samma anmärkningar kunna göras, som rörande de föregående, hvarjemte de
uttryckt den åsigten, att renhållningen och städningen m. fl. liknande förrättningar
i vida högre mån, än hittills egt rum, borde kunna förrättas af verkens vaktbetjente;
men med hänseende till de fordringar, som i öfrigt ställas på embetsverkens
vaktbetjening, lärer väl svårligen af dem kunna fordras fullgörandet af de
hithörande bestyr, som föranleda de hufvudsakliga kostnaderna, såsom skurning af
golf och tvättning af fönster och paneler, renhållning af latriner, förstugor och
trappor in. in., oafsedt den omständigheten, att denna personal torde i allmänhet
vara af sina egentliga bestyr fullt upptagen.

■Jemväl i afseende på utgifterna för renskrifning hafva Revisorerne saknat
bestämda föreskrifter, då dessa utgifter varit inom olika verk väsentligen olika, så
att i somliga verk all renskrifning tyckes förrättas af de lägre eller extra ordinarie
tjenstemännen, under det deremot inom andra särskilda renskrifvare anlitas. För
Statskontoret är det ej fullt tydligt, hvilketdera sättet Revisorerne anse vara det
bästa, men Statskontoret för sin del anser det senare vara vida att föredraga, likasom
det mera öfverensstämmer med de åsigter, som vid senare tiders regleringar
inom embetsverken gjort sig gällande.

Samma olikheter i åsigter som i afseende å föregående rubrik hafva Revi''
sorerne äfven spårat i de särskilda verkens behof af tidningar samt stats-, adelsoch
stadskalendrar, så att under det Nedre Justitierevisionen behöfde 18 Posttidningar,
kunde Landtförsvarsdepartementet åtnöja sig med 1, och under det för Arméförvaltningen
erfordrades 15 statskalendrar, vore för Statistiska centralbyrån 1
tillräcklig.

Jemte upplysning, att utaf .Justitierevisionens Posttidningar 1 tillkommer
hvarje justitieråd, 1 Justitierevisionsexpeditionen och 1 denna expeditions registrator,
samt att inom Arméförvaltningen 1 exemplar af statskalendern tillkommer
hvarje inom denna förvaltning inrättad byrå eller kontor, har Statskontoret ej bort
lemna oanmärkt, att genom Kongl. cirkuläret den 26 November 1858 är stadgadt,
i afseende a antalet statskalendrar, att deraf icke må för hvarje embetsverk inköpas
flera exemplar, än som för begagnande i embetsrummen äro behöfliga, samt
beträffande prenumeration å Post- och Inrikes Tidningar, att de embetsverk, för

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket. ro

458 —

hvilka expensmedel utan fastställande af visst belopp äro anslagna, må af dessa
tidningar anskaffas så många exemplar, som hvarje verk anser för sig och undertydande
erfordras, dock i intet fall utöfver det dem i vederbörlig ordning tillerkända
antal exemplar af Svensk författningssamling; varande i afseende å sistnämnda
samling genom en mängd Kongl. bref särskilda föreskrifter för hvarje embetsverk
meddelade.

Ved/örbruJmingen vid statens verk och inrättningar hafva Revisorerne funnit
vara allt för stor och vexlande, särdeles mellan de olika länsstyrelserna, dervid såsom
exempel anförts, att för revisionsåret kostnaderna för ved utgjort för Gefleborgs län
102 kronor, men för Örebro län 1,404 kronor; hvarförutom anmärkts, att bränsleförbrukningen
i vissa fall otvifvelaktigt varit för stor, att vedhållningen blifvit utarrenderad
åt viss person för bestämd summa, att vedpenningar blifvit utlemnade
åt vissa tjensteman i stället för ved in natura m. m. Revisorerne hafva derför
uttalat den öfvertygelsen, att i afseende å vedinköp och vedförbrukning borde iakttagas
det af Revisorerne redan i afseende å skrifmaterialier förordade systemet att
inköpa förbrukningsartiklar i stor skala. Med nutidens kommunikationer till lands
och sjös borde hvarken svårigheter eller drygare kostnader kunna hindra forslingen
af ved från en landsort, der bränsle vore billigare, till en annan, der det vore dyrare;
i hvilket hänseende Jernvägstrafikstyrelsen föregått med godt exempel, i det
den anskaffat ved, der den folie sig billigast, och sedermera fördelade den på de
olika stationerna. Det vore svårt att inse, hvarför icke samma förfaringssätt skulle
kunna iakttagas af samtliga öfriga statens verk och inrättningar. Angeläget vore
äfven, om en viss norm för förbrukningen kunde uppställas. Utan att förbise de
skiljaktigheter, som kunde uppkomma genom lokalernas olika beskaffenhet
eller vintrarnes eller breddgradernas olika temperatur m. fl. inverkande omständigheter,
hade Revisorerne förestält sig, att man i allmänhet skulle kunna uppställa
lokalernas kubikinnehåll eller antalet eldstäder såsom förbrukningsgrund. Hvad
som enligt den sålunda antagna grunden på olika ställen kunde befinnas för litet
eller för mycket, borde snart med ledning af erfarenheten kunna berigtigas. Af vigt
vore slutligen, att regleringen af bränsleåtgången icke anförtroddes åt valctbetj eningen
utan åt särskild derför ansvarig tjensteman inom hvarje verk eller inrättning,
enär för närvarande bränsleåtgången i allmänhet temligen godtyckligt och utan
kontroll bestämdes af den förstnämnda.

Hvad nu först beträffar Revisorernes anmärkning om olikheten i kostnad
för vedhållningen mellan Gefleborgs och Örebro län, torde denna olikhet lätteligen
förklaras derigenom, att, på sätt i en anteckning å Revisorernes tabell n:r VI upplyses,
för Gefleborgs län icke inköpts någon ved, utan endast betalts för sågning,
huggning och uppbärning efter 3 kronor pr famn, hvaremot för Örebro länsstyrelse
uppköpts 42 famnar ved. För länsstyrelserna finnas i afseende å vedförbrukningen
föreskrifter meddelade i den af Revisorerne angifna syftning. Så är stad -

459 —

gadt genom Kong! brefvet den 11 November 1856, att för länen norr om Upsala,
hvarest, i anseende till längre och kallare vintrar, ett större vedbehof förefinnes,
äfvensom för den i Upsala, Vesterås, Örebro och Linköpings slott, der embetsrummen
äro ovanligt stora och höga, tre famnar, samt för öfriga embetslokaler inom
riket två famnar för hvarje eldstad, allt björk eller bok, beräknadt efter 144 kubikfot
famnen, få anskaffas, samt att antalet eldstäder, efter hvilka vedåtgången må
beräknas, ej får öfverstiga 15; och genom Kong! brefvet den 3 December 1875 är
föreskrifvet, att den för hvarje länsstyrelse anslagna ved skall genom vederbörande
länsstyrelses försorg anskaffas medelst upphandling vare sig på entreprenadauktion
eller i annan ordning, som kan finnas för staten förmånligare, samt kostnaden för
vedens anskaffande efter upphandlingspris, äfvensom den ersättning för uppkörning,
sågning, huggning och upptagning, som med afseende å det på stället gångbara
pris billigast kan betingas, å 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser,
ved m. in. afföras. Vidare är genom Kong! brefvet den 28 Juli 1871, med
hänseende till antalet eldstäder i den nya länsresidensbyggnaden i Karlstad, medgift,
att der må anskaffas 40 famnar björkved efter 144 kubikfot per famn, och
genom Kongl. brefvet den 17 Januari 1879 tillåtet för länsstyrelsen i Malmöhus
län att till bränsle anskaffa en del kol, dock att kostnaden icke må öfverstiga den,
som, jemlikt Kongl. brefvet den 11 November 1856, medgifvits. I afseende å Revisorernes
förslag, att inom de landsdelar, der vedprisen voro lägre, uppköpa bränsle
för att till förbrukning utsändas till de orter, der prisen å ved vore högre, tillåter
sig Statskontoret åberopa de skäl, som emot Revisorernes förslag om uppköpande
på eu hand af allt för statsverket behöfligt papper blifvit härofvan anfördt, hvarförutom
Statskontoret torde få framhålla, att en artikel, så svår att förvara och
dyrbar att forsla, ej torde egna sig för en sådan hushållning.

Innan Statskontoret lemnar Revisorernes nu behandlade anmärkningar,
anser sig Statskontoret ock böra påpeka ett förhållande, som synes hafva blifvit
af Revisorer^ förbisedt, att nemligen inköp och upplag af stora massor af de
skrymmande förbrukningsartiklar, hvarom här är fråga, förutsätter, att särskild!
eller särskilda förvaringsmagasin för hufvudförrådet eller förråden varda anskaffade.

Af hvad Revisorerne, på sätt ofvan anförts, ansett sig i afseende å de
särskilda expensmedelsutgifterna hafva utrönt, hafva de trott sig kunna draga
den slutsats, att betydliga besparingar för statsverket skulle kunna åstadkommas
derigenom,

att skrifmaterialier uppköptes i stor skala och fördelades efter uppgifvet
behof på statens verk och inrättningar;

att samma förfarande iakttoges med afseende på bränsle och lysmaterialier;
att allt för statens räkning behöfligt papper stämplades;
att det statistiska trycket i möjligaste mån inskränktes;

t

460 -

att bestämdare föreskrifter i afseende på inköp af böcker, kalendrar, tidningar
och tidskrifter samt för annonsering och användandet af särskilda biträden
för renskrifning utfärdades;

att anordningar vidtoges till inskränkande af kostnaderna för annonsering;
samt

att noggrannare kontroll öfver vaktbetjente iakttoges med afseende på
bränsleförbrukning, renhållning, städning och liknande förrättningar.

Af hvad Statskontoret härofvan till bemötande af Revisorernes särskilda
anmärkningar andragit torde framgå, att Statskontoret anser sig icke kunna dessa
Revisorernes förslag i större eller mindre mån understödja.

Stockholm den 10 December 1883.

O. F. af SILLEN.

M. NORDLINDH. AUG. HÄGGBLADH. L. W. RIBEN.

Föredragande.

Per Samzelius.

Kong!. Marinförvaltningens

underdåniga utlåtande i anledning af
Biksdagens Bevisorers anmärkningar
vid granskning af Marinförvaltningens
räkenskaper för år 1881.

Medelst nådig remiss den 19 sistlidne Oktober har Eders Kong!. Maj:t
anbefalt Marinförvaltningen att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af de vid senaste revision af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881, enligt bilagda
två transsumt af den afgifna berättelsen, framstälda anmärkningar.

Till åtlydnad häraf har Marinförvaltningen hört skolrådet för Nya varfsförsamlingen
i Göteborg samt direktionerna för navigationsskolorna i Malmö,
Kalmar, Hernösand och Strömstad, i hvad hvar af dem angår; och öfverlemnas
härhos underdåniga yttranden af bemälda skolråd och skoldirektioner; hvarjemte
Marinförvaltningen underdånigst, med remissaktens återställande, får anföra
följande.

Revisorerne hafva i § 1 af berättelsen, i hvad den omfattar Marinförvaltningen,
anmärkt, att den för år 1881 afgifna redogörelsen öfver en förra skärgårds -

— 461 —

artilleriets depot i Göteborg tillhörig och efter depötens indragning till Nya varfvets
församling derstädes öfverlemnad skolkassa icke vore fullständig, enär verifikationshandlingar
icke vore fogade vid redogörelsen och å den samma icke funnes
anteckning om, huruvida inventering af kassan i vederbörlig ordning egt rum.

Utöfver de af Revisoreme i denna fråga anförda nådiga bref af den 14
December 1869, den 20 Maj 1870 och den 5 Maj 1876 hänvisar Marinförvaltningen
underdånigst till Eders Kong! Maj:ts nådiga bref den 22 Augusti 1871, angående
dispositionen af nämnda kassa, hvilken handling i bestyrkt transsumt härhos
underdånigst bifogas.

Af Marinförvaltningens handlingar inhemtas, att vederbörande tjensteman,
som härstädes verkstält granskningen af 1880 års redogörelse för omförmälda kassa,
väckt fråga, huruvida kassans behållning kunde anses hafva blifvit rigtigt vitsordad;
att Marinförvaltningens kamrerare, enär redogörelsen vore afgifven och undertecknad
af skolrådets ordförande och två andre män, ansett ytterligare bestyrelse
af redogörelsens rigtighet icke vara erforderlig, helst ingen anmärkning mot 1879
års redogörelse, som varit uppstäld på samma sätt, försports; och att Marinförvaltningens
civilafdelning, hvarest detta ärende enligt instruktionen blifvit handlagdt,
funnit ofvanberörda fråga icke till vidare åtgärd föranleda.

Detta beslut är meddeladt af undertecknad Gasslander. Såsom ytterligare
förklaring öfver det samma anföres af honom, att den afgifna redogörelsen ansetts
ega gällande vitsord gent emot Nya varfs-församlingen, angående så väl kassans
kapitaltillgång som användningen af dess ränteinkomst; och att hvarken Eders
Kong! Maj:ts nådiga bref den 5 Maj 1876 eller annan i ämnet tillämplig föreskrift
syntes innebära, att Marinförvaltningen skall utöfva någon kontroll öfver församlingens
säkerhet för kassans bestånd eller deröfver, att de i redogörelsen afförda
utgifter blifvit af rätt myndighet beviljade och af rätt man uppburna, helst erforderlig
kontroll i dessa hänseenden är anbefald i förordningen den 21 Mars 1862
om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd, hvilken förordning enligt nyssnämnda
nådiga bref länder nya varfsförsamlingen till efterrättelse.

Härvid har Marin förvaltningen icke något vidare att tillägga, än att redogörelsen
för år 1881 är uppstäld lika med föregående års redogörelser, Indika af
Statsrevisionen för dessa års räkenskap lemnats utan anmärkning.

Vidkommande ofvannämnda navigationsskolor hafva Statsrevisorerne anmält,
att berättelser från dessa skolor icke blifvit Statsrevisionen tillstälda.

Enligt nådiga reglementet för navigationsskolorna i riket den 1 Juni 1877
tillkommer Marinförvaltningen att utöfva den allmänna uppsigten öfver dessa
skolor.

I sin berättelse för Statsrevisionen, angående den under Marinförvaltningen
stälda del af statsverket, har Marinförvaltningen ock upptagit statsverkets tillgångar
och utgifter för nadgationsskolorna, ehuru förhållandet i detta hänseende för hvarje

462 —

navigationsskola särskildt icke kan urskiljas af det vid berättelsen fogade sammandrag
ur Marinförvaltningens hufvudbok.

Med anledning af Statsrevisorernes yttrande i denna del vill Marinförvaltningen
emellertid opåmint, derest annorledes icke anbefalles, med sin berättelse för
Statsrevisionen hädanefter öfverlemna särskildt, på Marinförvaltningens hufvudbok
grundadt sammandrag öfver räkenskapen för hvardera navigationsskolan.

Stockholm den 24 December 1883.

O. STACKELBERG.

G. W. SVENSON. A. K. GASSLANDER. K. PEYRON.

Föredragande.

J. A. Nelander.

(Bjlagdt transsumt.)

Carl etc. Vår ynnest etc. Sedan, i anledning af ifrågasatt försäljning af
Nya varfvet vid Göteborg, I uti skrifvelse den 8 Juli 1864, jemte meddelande af
upplysningar angående de vid flottans dervarande depot befintliga kyrko-, fattigvårds-,
skol- och musikkassors tillkomst och beskaffenhet samt den ställning, hvari
do sig befunne, tillika gjort underdånig framställning om dispositionen af nämnda
kassor vid depötens upphörande — hafven I vidare, och sedan efter Nya varfvets
öfverlemnande till Vår Fångvårdsstyrelse, Edert hörande å nyo i ämnet funnits nödigt
i anseende till den längre tid, som från afgifvandet af Eder berörda underdåniga
framställning då förflutit, med förnyadt yttrande den 4 November nästlidna år i
underdånighet inkommit och dervid, med åberopande af hvad rörande nämnda
kassor redan blifvit upplyst, hufvudsakligen anfört:

att skolkassan egde ett kapital af 8,077 rdr, deraf kronan åren 1820 och 1821
kontant tillskjutit ett sammanlagdt belopp af 4,570 rdr 17 öre, och det öfriga tillkommit
genom besparade räntor, tomtören af till enskilda personer upplåtna tomter
å Nya varfvets grund, folkskoleafgifter och kollektör m. m.; vid hvilket förhållande,
och enär de enskilda bidragen icke kunde antagas utgöra mer än omkring en
tredjedel af hela kapitalet, I hemstälden, att två tredjedelar af kassan måtte öfverflyttas
till Vårt skärgårdsartilleris i Stockholm station, att der användas för skolväsendet,
samt den återstående tredjedelen öfverlemnas till Nya varfs-församlingen;
i sammanhang hvarmed upplyst blifvit, att nämnda församling vid kyrkostämma

463 —

den 30 September 1870 uttalat sin önskan dels att fortfarande få utgöra ett kyrkosamfund,
under förutsättning att den kunde erhålla själavård af fångpredikanten
på stället, och dels att för sin skolas behof få hädanefter såsom hittills använda
räntorna af ifrågavarande skolkassas medel, om äfven dessa skulle komma att i
Stockholm förvaltas och förräntas; samt

Detta ärende hafre Vi i nåder låtit Oss föredragas och dervid funnit godt
förordna, att, hvad angår musikkassan, den samma bör öfverlemnas till och införlifvas
med den vid skärgårdsartilleriets härvarande station befintliga musikkassa,
äfvensom att, enär frågan om Nya valkrets församlings fortfarande bestånd såsom
eget kyrkosamfund icke är afgjord, öfriga härofvan omförmälda kassors medel
skola till Eder öfverlemnas, för att genom Eder försorg förvaltas, till dess, efter
det församlingens förhållanden i berörda afseende blifvit ordnade, nådigt beslut om
medlens användande kan, på förnyad underdånig anmälan, varda fattadt. Hvilket
Vi Eder till svar samt egen och vederbörandes underdåniga efterrättelse härigenom
i nåder meddele; Befallandes Eder etc.

Stockholms slott den 22 Augusti 1871.

CARL.

Br. Äbr. Leijonhufvud.

Angående dispositionen af de vid Göteborgs f. d. Depot varande kassor.

Vidimeras ex officio:

Frid. TVildand.

t. f. Registrator i Kong!. Marinförvaltningen.

Skolrådets i blya varfvets
församling

underdåniga yttrande.

I anledning af Riksdagens innevarande år församlade Revisorers anmärkning
öfver den för år 1881 af Nya varfvets församling till Kong! Marinförvaltningen
aflemnade redovisning öfver den till församlingens disposition stälda skolkassan
får skolrådet i Nya varfvets församling härmed i underdånighet afgifva infordradt
yttrande.

Allt sedan år 1877, då bemälda skolkassa, utgörande 12,368 kronor 63 öre,
från Kongl. Marinförvaltningen till församlingen öfverlemnades, har redogörelsen

— 464 —

affattats i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den för år 1881 afgifna, utan att
någon anmärkning deröfver kommit församlingen till del. Skolrådet har nemligen
så förstått syftet med den i det nådiga förordnandet angående Nya varfs-befolkningens
kyrkliga och kommunala angelägenheter den 5 Maj 1876 omförmälda skyldigheten
att »vid hvarje års slut till Förvaltningen af sjöärendena aflemna fullständig
redovisning», att det på grund häraf ålåge församlingen att inför Kongl. Marinförvaltningen
vid hvarje års slut styrka, dels att kassan fortfarande vidniakthölles
vid det ursprungliga, här ofvan angifna kapitalet, dels ock, att den årliga räntan,
öfver hvilken församlingen enligt åberopade nådiga förordnande eger att »inom behöriga
gränser förfoga», användes uteslutande för skolans bästa eller på det sätt,
som med den samma afsåges. Hvad nu det förra eller skolkassans grundkapital
vidkommer, så har skolrådet förmenat, att redovisningen vore »fullständig», då
en specifikation lemnades öfver de värdepapper, i hvilka kapitalet är nedlagdt,
och då tillförlitligheten af denna uppgift bestyrktes af trenne skolrådsledamöter,
så mycket mer som skolrådet icke känt eller från Kongl. Marinförvaltningen
fått sig förelagdt något annat sätt att redovisa bemälda grundfondssäkerheter.
Beträffande åter räntans användande, så har redovisningen förmenats vara tillfredsställande,
om en noggrann förteckning lemnades öfver det löpande årets
så väl inkomster som utgifter, och tillförlitligheten häraf på samma sätt af skolrådet
garanterades. Att verifikationshandlingar ej fått åtfölja redovisningen har
haft sin grund deruti, att skolrådet, som är redovisningsskyldig! äfven inför å
kyrkostämma valde revisorer och inför hela församlingen, fruktat å ena sidan
att, i fall sådana i original afsändts, de kunnat förkomma, och skolrådet sålunda
blifvit urståndsatt att inför församlingen dokumentera sig, och å den andra sidan
att, i fall de öfversändts i afskrift, tryggheten eller garantien för Kongl. Marinförvaltningen
icke varit större än på det sätt som nu skett. Då nu derjemte
församlingens revisorer ej ega skyldighet att förr än inom Mars månads utgång
näst efter det år, som räkenskapen afser, till kyrkostämmans ordförande aflemna
vederbörlig revisionsberättelse, men redogörelsen till Kongl. Marinförvaltningen
skall afgifvas vid hvarje års slut; så han från församlingens sida någon anteckning
ej kunnat göras »om, huruvida inventering af kassan i vederbörlig ordning
egt rum».

Nya varfvet den 29 November 1883.

AX. R. AHLBERG.

R, CHARPENTIER.

A. FR. CARLSON.

E. GUST. L. TIMÉN.

A. P. PETTERSSON.

— 465 —

Direktionens för navigationsskolan
i Malmö

underdåniga förklaring.

Direktionen, som genom Kong! Marinförvaltningen erhållit meddelande om,
att Riksdagens Revisorer framstält anmärkning deröfver, att berättelse rörande
förvaltningen af de till navigationsskolan härstädes anslagna statsmedel för år
1881 icke blifvit Revisionen tillstäld, får med anledning deraf i underdånighet
meddela, att då uti Kongl. Maj ds förnyade nådiga reglemente för navigationsskolorna
i riket af 1 Juni 1877 icke finnes föreskrifvet, att direktionen skall
insända någon sådan berättelse, är detta orsaken, hvarför sådan ej heller blifvit
Kongl. Finansdepartementet tillstäld allt sedan år 1877.

Malmö den 13 November 1883.

Styrelsen för Malmö navigationsskola:

L. BEDER.

N. WERNGREN. HANS FRIIS. EMIL FLENSBURG.

Direktionens för navigationsskolan
i Kalmar

underdåniga förklaring.

Sedan, på grund af Eders Kongl. Maj ds nådiga remiss i anledning af en
uti Riksdagens innevarande år församlade Revisorers berättelse, angående granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1881, framstäld anmärkning, att berättelse från direktionen för navigationsskolan
i Kalmar icke blifvit Statsrevisionen tillstäld, Kongl. Marinförvaltningen
uti skrifvelse den 2 sistlidne November, under åberopande af nådiga cirkuläret
till samtliga förvaltande verken af den 13 Maj 1859 angående årliga statsrevisioner,
anmodat direktionen att öfver förberörda anmärkning afgifva underdånigt
yttrande, får direktionen för härvarande navigationsskola i djupaste underdånighet
anföra följande.

Skolans direktion, som, enligt hvad dess arkivhandlingar upplysa, hvarken
vid tiden för det åberopade nådiga cirkulärets utgifvande ej heller sedermera
erhållit del af det samma och sålunda derom varit i okunnighet, har så mycket
mindre haft skäl tro sig ega någon dylik skyldighet, som Eders Kongl. Maj:ts
den 1 Juni 1877 i nåder utfärdade, senaste reglemente för navigationsskolorna i
riket icke derom innehåller någon föreskrift, men väl förordnar, att årliga redo Bev.

Ber, 1883 angående Statsverket. 59

— 466 —

görelser för de under skoldirektionens vård och förvaltning stående kassor skola
jemte berättelse om undervisningens gång till Kongl. Marin förvaltningen ingifvas.
Under sådant förhållande vill det åtminstone synas direktionen, som om åläggandet
att lemna Riksdagens Revisorer del af berättelserna rörande navigationsskolorna
afsett Kongl. Marinförvaltningen, hvilken mening direktionen icke kunnat undgå
anse ytterligare bestyrkt af sjelfva ordalydelsen i omförmälda nådiga cirkulär, der
det ålägges »samtlige förvaltande verk» att till Statsrevisionens begagnande afgifva
sina »till Eders Kongl. Maj:t stälda underdåniga berättelser om tillståndet och
styrelsen af de under hvarje dylikt verks förvaltning stående delar af statsverket.»
Direktionen dristar nemligen underdånigst föreställa sig, att hvarje enskild navigation
sskoledirektion icke torde vara att betrakta såsom ett »förvaltande verk»,
utan tvärtom utgör eu sådan del af statsverket, hvarom cirkuläret talar, och
såsom sådan stående under Kongl. Marinförvaltningens uppsigt.

Kalmar den 17 December 1883.

CARL GETHE.

JOHN ROOSVAL.

SVEN SÖDERBERGH. L- O. MELANDER.

F. O. ÅGRÉEN.

H. Horn.

Direktionens för navigationsskolan
i Hernösand

underdåniga förklaring. .

Sedan Kongl. Marinförvaltningen anmodat direktionen för navigationsskolan
i Hernösand att afgifva förklaring öfver en af Riksdagens Revisorer vid granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1881 gjord anmärkning derom, att berättelse för Hernösands navigationsskola
för nämnda år icke afgifvits, får direktionen med anledning deraf
anföra följande.

Den genom Eders Kongl. Maj:ts cirkulär den 15 Maj 1859 anbefalda berättelsen
har af direktionen årligen blifvit i föreskrifven ordning till Eders Kongl.
Maj:ts Finansdepartement insänd, till dess det nya reglementet för navigationsskolorna
i riket den 1 Juni 1877 blef gällande. Då i detta reglemente ingenting

— 467 —

finnes föreskrifvet angående eu dylik berättelses insändande till Finansdepartementet,
men val jemlikt § 38 berättelse öfver skolans verksamhet skall skyndsamt
efter Juni månads utgång hvarje år till Kongl. Marinförvaltningen aflemnas,
så har direktionen ansett nämnda cirkulär hafva blifvit genom det nya reglementet
upphäfdt. Direktionen har funnit stöd för denna ^in uppfattning deri,
att de, berättelser och redogörelser, som på grund så väl af nämnda § > 38 som
ock § 33 mom. 7 och § 35 mom. 2 till Marinförvaltningen ingifvas, innehålla
alla de uppgifter, som förut meddelats i den till Finansdepartementet afsända berättelsen,
hvadan någon ytterligare berättelse utöfver den, som af Marinförvaltningen
på grund deraf lärer till Eders Kongl. Maj:t afgifvas, icke kan anses vara
af behofvet påkallad.

Hernösand den 20 December 1883.

o

A Hernösands navigationsskoledirektions vägnar:

HERMAN WÅHLANDER.

Rob. Åkerstedt.

Direktionens för navigationsskolan
i Strömstad

underdåniga förklaring.

Med anledning af den utaf Riksdagens Revisorer uti deras berättelse angående
granskning af 1881 års räkenskaper framstälda anmärkning, att berättelse
från direktionen icke blifvit Statsrevisionen tillstäld, får direktionen härmed i djupaste
underdånighet afgifva den förklaring, att direktionen saknat kännedom derom,
att flera berättelser skolat afgifvas, än de i reglementet för rikets navigationsskolor
föreskrifna, och som denna skolas verksamhet började under 1881, har direktionen
icke haft samma tillgång, som styrelser i äldre verk, att erhålla behöflig ledning
i föregående års redogörelser.

Direktionen vågar alltså hoppas, att den berättelse, som den 20 Juli 1882
afgafs till Kongl. Marinförvaltningen, och hvilken innehöll allt hvad som kunde
vara att säga om skolans verksamhet och tillstånd, måtte i nåder antagas såsom
tillfyllestgörande.

Strömstad den 15 November 1883.

På direktionens för navigationsskolan vägnar:

W. T. LUNDGREN.

— 468

Kongl. Lotsstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
en utaf Riksdagens Revisorer framstäld
anmärkning vid granskning af styrelsens
förvaltning år 1881.

Genom nådig remiss af den 19 sistlidne Oktober har Eders Kong!. Maj:t
täckts infordra Lotsstyrelsens underdåniga utlåtande i, anledning af en utaf Riksdagens
senast församlade Revisorer vid granskning af Lotsstyrelsens förvaltning
under år 1881 framstäld anmärkning angående inköp af en tidskrift, och får Lotsstyrelsen,
med remisshandlingarnes återställande, underdånigst anföra följande.

Uti det till styrelsen remitterade transsumtet af Riksdagens Revisorers den
13 sistlidne Oktober afgifna berättelse förekommer, att Revisorer^ funnit anmärkningsvärdt,
att å lotsfördelningarnes samtliga stationer prenumeration egt rum å
tidningen »Svenska Veckobladet», dels med, dels utan bihang, och att kostnaden
härför uppgått till ett sammanlagdt belopp af 232 kronor.

Då emellertid af den utredning, som Lotsstyrelsens revisorer verkstält, framgår,
att prenumeration å nämnda tidning endast egt rum för 71 stycken fasta och
flytande fyrar, samt att kostnaden allenast omfattat tidskriften men icke bihanget
till den samma, så har det synts styrelsen, som om anmärkningen uteslutande afsåge
befogenhet af den verkstälda utbetalningen.

I detta afseende har styrelsen endast att meddela den förklaring, att Eders
Kongl. Maj:t, uppå särskilda underdåniga framställningar, medgifvit sådan prenumeration
genom nådiga brefven den 21 Mars och 28 November 1873, samt att
hvarje förslag till stat för lotsverket, som efter nämnda tid afgifvits, varit upprättadt
med beräkning, att åt anslaget till »extra utgifter» skulle bestridas kostnaden
för prenumeration för de svenska fyrarne å ifrågavarande tidskrift, hvilken också
hvarje år inköpts och tillhandahållits personalen vid de särskilda fyrplatserna.

Stockholm den 5 December 1883.

H. R. ANKARCRONA.

A. V. Feychting.

Anton Granlund.

— 469 -

Direktionens för presterskapets
enke- och
pupillkassa

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning
beträffande kassans förvaltning.

Uti nådig remiss den 19 nästlidne Oktober bar Eders Kongl. Maj:t från
direktionen infordrat underdånigt utlåtande med anledning af Riksdagens Revisorers,
uti afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881, gjorda framställning beträffande
förvaltningen af presterskapets enke- och pupillkassa; och får, till åtlydnad
af denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, direktionen i underdånighet
afgifva följande yttrande.

Då Riksdagens Revisorer i ofvannämnda berättelse förklarat, att någon anmärkning
icke förekommit mot förvaltningen af presterskapets enke- och pupillkassa
samt de aflemnade räkenskaperna, har direktionen med anledning af Revisorernes
framställningar endast att yttra sig, huruvida domkapitlen, hvilka, jemlikt
25 § i det för pensionskassan nådigst utfärdade reglemente den 6 November 1874,
hafva att uppbära de pensionskassan tillkommande behållna inkomster af lediga
ecklesiastika beställningar, för att till direktionen öfverlemnas och redovisas, behörigen
fullgjort allt hvad dem i sådant afseende åligger.

Till en början hafva Riksdagens Revisorer, med erkännande att, efter det
domkapitlen börjat begagna de af pensionskassans direktion i slutet af år 1881 uppgjorda
formulär till redovisnings- och kassaräkningar, en förändring till det bättre
inträdt i ofvanberörda, domkapitlen åliggande redovisningar, erinrat, att anledning
till an märkning likväl skulle förefinnas mot redovisningarnes behöriga fullgörande.
Anmärkningen lärer således afse, antingen att redovisningarne icke till direktionen
inkommit å den af direktionen äskade tid, senast före utgången af Januari månad
hvarje år, eller ock att domkapitlen icke skulle hafva senast före utgången af
Januari, April, Juli och Oktober månader hvarje år till direktionen insändt de under
förutgångna qvartal för kassans räkning influtna medel.

Till närmare upplysning om tiden för redovisningarnes afgifvande och de
belopp, som under ecklesiastikåren 1881—1882 och 1882—1883 blifvit af domkapitlen
och Stockholms stads konsistorium till direktionen aflemnade, får direktionen
i underdånighet hänvisa till efterföljande tabell.

— 470 —

Domkapitlets namn.

Dag, då redo-visning in-kom.

Saldo å r
da

Domkapitel
till godo.

3dovisnings~

*en.

Pensions-kassan till
godo.

Under räken-skapsåret in-levererade

medel.

Deraf vid
redovisnin-gens afgif-vande in-kommit.

1881-

-1882.

Upsala.................................

Mars

8

1,076

67

_ _

_

30,800

_

__

Linköping...........................

Febr.

25

607

38

- -

24,000

3,676

96

Skara

Maj

8

2.374

44

- -

13,000

_

_ _

_

Strengnäs...........................

Jan.

12

16,065

31

_ _

_

Yesterås..............................

Febr.

8

- -

7,458

88

39,200

___

_ _

_

Yexjö .................................

Jan.

24

1,018

34

- -

35,331

01

- -

_

Lund..................................

Jan.

28

6,325

25

- _

34,144

40

_ _

_

Göteborg

Apr.

3

- -

- -

23,338

67

- -

_

Kalmar

Febr.

2

10,467

41

5,467

41

Karlstad..............................

Jan.

14

- -

- -

17,138

09

3,138

09

Hernösand...........................

Febr.

3

7,394

87

- -

30,179

01

1,322

89

Visby .................................

F ebr.

2

- -

- -

16,085

29

398

29

Stockholm..........................

Febr.

17

513

53

7,500

— — ''

18,796

95

7,972

41

297,249

19

14,003

64

1882-

-1883.

Upsala.............................

Mars

2

1,668

78

___

_

27,800

_

__

_

Linköping

Mars

8

2,237

90

- -

_

12,000

_

_ _

_

Skara

Apr.

18

250

45

- -

18,800

» - -

_

Strengnäs...........................

Jan.

25

291

67

- -

_

19,718

52

___

_

Vesterås..............................

Febr.

23

- -

4,824

25

26,496

53

___

_

Yexjö .................................

Jan.

29

- -

- -

17,215

31

2,215

31

Lund....................................

Jan.

30

3,170

25

- -

38,561

03

14,561

03

Göteborg.............................

Mars

31

- -

---

43,533

76

5,353

34

Kalmar

Jan.

31

4,391

51

- -

_

13,000

_

5,000

_

Karlstad.............................

Juli

19

- -

_

2,231

11

11,500

_

_ _

__

Hernösand...........................

Febr.

12

5,342

41

---

_

27,500

_

4,000

_

Visby .................................

Jan.

26

- -

- -

5,815

81

1,615

81

Stockholm.........................

— -

6,091

77

— —

14,837

36

23,444

74

7,055

36

276,778,32

32,745

49

471 —

Utaf förestående tabell inliemtas val, att en del redovisningar till direktionen
inkommit senare än å den tid, som för de sammas afgifvande blifvit af direktionen
begärd, och att pensionskassan för hvardera räkenskapsåret hos två konsistorier
eger fordran till ett, i förhållande till hela uppbörden, ej nämnvärdt belopp samt
vida understigande de af eu del andra konsistorier verkstälda levereringar utöfver
de pensionskassan, enligt dessa konsistoriers redovisningsräkningar, tillkommande
belopp, men då dagen för redovisningarnes aflemnande är af mindre vigt, allenast
de samma till direktionen inkomma före utgången af kassans räkenskapsår, den 30
April, och konsistorierna godtgjort och redovisat pensionskassan upp- och afslcrifningsränta
å de medel, som, antagligen till bestridande af för kassans räkning
nödiga utgifter, äro hos domkapitlen innestående, vågar direktionen, jemte tillkännagifvande,
att samtliga konsistorierna under begge räkenskapsåren å särskilda
tider till direktionen insändt de inlevererade medlen i afräkning å pensionskassan
tillkommande inkomster af, lediga ecklesiastika beställningar, uttala det omdöme,
att, ehuru önskligt vore, att alla redovisningar och inlevereringar fullgjordes å de
af direktionen äskade tider, någon väsentlig anledning till anmärkning mot konsistorierna
icke synes direktionen uti ifrågakonma hänseende förefinnas.

Riksdagens Revisorer hafva vidare i sin berättelse omförmält, beträffande
den från domkapitlet i Skara i Maj månad 1882 till direktionen insända redovisning
för kyrkoherdebeställningen i Häggums pastorat, hvilken beställning under
ecklesiastikåret 1880—1881 stått för presterskapets enke- och pupillkassas räkning
ledig, att inkomsterna af beställningen för nämnda år uppgått till 5,022 kronor
28 öre, men utgifterna deremot till 8,712 kronor 94 öre, dels att inkomsterna af
prestgården upptagits till 1,543 kronor 25 öre, medan till brukningskostnaden för
den samma åtgått 1,350 kronor, dels att vid den af- och tillträdessyn, som 1880
hållits emellan kyrkoherden Johanssons sterbliusdelegare, såsom afträdare, och
domkapitlet i Skara, såsom tillträdare, husrötemedlen upptagits till 1,755 kronor
8 öre, men att deremot domkapitlet vid afträdet 1881 blifvit ålagdt att till då
tillträdande kyrkoherden P. O. Landén utgifva en husröteersättning af 5,616 kronor
samt dessutom för vägförbättringar, protokollslösen och arfvoden tillsammans
559 kronor 62 öre, så att kassans förlust på rättigheten att under ett år uppbära
inkomsten af berörda beställning uppgått till 3,690 kronor 66 öre, hvarjemte Revisorerno
förmält, att de syneinstrument och andra handlingar, på hvilka förlusten
till hufvudsaklig del skulle bero, icke varit för Revisorerne tillgängliga, och de till
följd deraf satte , ur tillfälle att uttala något omdöme, i hvad mån försummelser
vid bevakandet af kassans rätt vållat förlusten.

Innan direktionen ingår i något yttrande angående det af Riksdagens Revisorer
anmärkta förhållande, anser sig direktionen först böra i underdånighet omnämna
de åtgärder, som blifvit af direktionen vidtagna för bevakandet af kassans
rätt och den sammas skyddande för omförmälda förlusten.

- 472

Omedelbart efter det domkapitlets i Skara redovisning för inkomster och
utgifter vid kyrkoherdebeställningen i Häggums pastorat inkommit, och direktionen
vid granskning af redovisningen funnit, att kassan, i stället att af beställningen
erhålla inkomst, å den samma lidit en förlust å 3,690 kronor 66 öre, aflat direktionen
den 1 Juni 1882 skrifvelse till domkapitlet i Skara, med begäran, att domkapitlet,
som — med kännedom af chefens för Kongl. Ecklesiastikdepartementet
skrifvelse den 8 November 1878, deruti, med anledning af yppad brist vid komministerbeställningen
i Vestra Ryd och Svinhults pastorat inom Linköpings stift,
af hvilken beställning pensionskassan skolat åtnjuta ett års behållen inkomst, tillkännagifvits,
bland annat, att Eders Kongl. Maj:t anbefalt domkapitlet i Linköping
att, då befaras kunde, att inkomsterna vid presterlig lägenhet, som stode för
presterskapets enke- och pupillkassas räkning ledig, icke skulle blifva tillräckliga
till bestridande af utgifterna för vikarie m. m., i hvarje särskild! fall hos
Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning, att med kassans rätt till ett
års inkomst af sådan beställning kunde få anstå, till dess den samma nästa gång
blefve ledig — ändock underlåtit att beträffande kyrkoherdebeställningen i Häggums
pastorat göra en sådan underdånig framställning, måtte hålla pensionskassan
skadeslös för den uppkomna förlusten.

Sedan domkapitlet i Skara uti skrifvelse den 16 Augusti 1882 förklarat,
att domkapitlet undandroge sig att ersätta omförmälda förlust på uppgifna grunder:
att domkapitlet icke haft någon anledning befara, att inkomsterna skulle blifva
otillräckliga till bestridande af utgifterna, och sålunda saknat skäl att till Eders
Kongl. Maj:t ingå med någon sådan underdånig framställning, som direktionen
omnämnt, och hvilken tidens knapphet i allt fall skulle hafva förbjudit, enär
kyrkoherden i pastoratet aflidit den 12 Mars 1880 utan att efterlemna nådårsberättigade
arfvingar, och domkapitlet varit nödsakadt att genast vidtaga åtgärder
för det stundande vårbruket af boställsjorden; att, då tiden jemväl varit för knapp
att utlysa arrendeauktion och det ej lyckats domkapitlet att under hand åvägabringa
arrende, någon annan utväg för domkapitlet icke förefunnits än att genom
dertill af domkapitlet antagen person sjelf ombesörja boställets förvaltning; samt
att i öfrigt en kassa, som åtnjöte »fördelen af en inrättning», också skulle vidkännas
möjligen uppkommande oundvikliga förluster, ingaf direktionen, med omförmälande
af alla dessa förhållanden, till Eders Kongl. Maj:t underdåning ansökning,
med begäran att Eders Kongl. Maj:t, i likhet med hvad som förut egt
rum i fråga om den förlust, som för kassan uppstått vid komministerbeställningen
i Vestra Ryd och Svinhults pastorat, måtte nådigst anvisa medel till betäckande
af den vid kyrkoherdebeställningen i Häggums pastorat uppkomna brist,
men uti nådig resolution den 30 December 1882 fann Eders Kongl. Maj:t icke
skäl att denna direktionens ansökning bifalla.

473 -

Om detta Eders Kong! Maj:ts nådiga beslut erhöll direktionen underrättelse
uti en från chefen för Kong! Ecklesiastikdepartementet till direktionen
aflåten skrifvelse, som till direktionen inkom den .17 Januari innevarande år och
föredrogs inför direktionen vid dess sammanträde den 1 påföljde Februari,
då ärendet bordlädes för inhemtande af pensionskassans näst sammanträdande
revisorers mening, hvarefter direktionen vid sammanträde den 6 sistlidne September
beslöt från domkapitlet i Skara infordra de till redovisningen hörande verifikationer,
hvilka till direktionen inkommo den 22 nästlidne Oktober och nu, sedan
de samma, jemte redovisningen, cirkulerat emellan direktionens ledamöter, hvila på
direktionens bord i afbidan på ytterligare handlingar, som synts direktionen vara
för ärendets pröfning erforderliga.

Bland de inkomna handlingarne finnes instrumentet öfver den syn, som den
15 och 22 Juni 1881 förrättats å kyrkoherdebostället Häggums prestgård. Af detta
instrument inhemtas, att synen förrättats emellan kyrkoherden A. Johanssons
sterbhusdelegare, såsom afträdare, och domkapitlet i Skara, såsom tillträdare; att
synerätten genom utslag ofvannämnde den 22 Juni ålagt dels afträdarne ej mindre
att inom vissa bestämda tider verkställa de vid synen å pastors hus anmärkta
reparationer och nybyggnader, uppskattade till ett kostnadsbelopp af 5,616 kronor,
deruti, enär kyrkoherden Johansson och hans sterbhus innehaft bostället i 29 år
och domkapitlet i ett år, och ej utrönas kunnat, huru stor del af bristerna som
uppkommit under sistnämnda året, domkapitlet skulle deltaga med 1/30, än äfven
att till domkapitlet utgifva 50 kronor såsom ersättning för bristande vägunderhåll,
dels domkapitlet, som synen påkallat, att utgifva ersättning till domare och nämnd
med sammanlagdt 145 kronor 30 öre.

Handlingarne i öfrigt upplysa, att urarfvakonkurs efter kyrkoherden Johansson
uppstått, uti hvilken konkurs, efter det kostnaderna för den samma äfvensom
förmånsrättsegande fordringar blifvit guldna, domkapitlet i Skara, såsom ensam
anmäld fordringsegare, till betäckande af domkapitlets fordran för den vid förutnämnda
syn befunna husröta, bekommit all sterbhusets återstående tillgång, 1,365
kronor 83 öre, äfvensom att domkapitlet derefter till kyrkoherden Landeri utbetalt
husrötebeloppet, 5,616 kronor.

Af det nu anförda synes, att Riksdagens Revisorers uppgifter, dels att år 1880
å bostället hållits särskild syn emellan kyrkoherden Johanssons sterbhusdelegare
och domkapitlet i Skara, vid hvilken husrötan skulle hafva uppskattats till allenast
1,755 kronor 8 öre, dels ock att domkapitlet vid afträdet år 1881 dömts att
till tillträdande kyrkoherden Landén utgifva ersättning med 5,616 kronor, äro
origtiga, då deremot rätta förhållandet är, att endast en syn, nemligen den 15 och
22 Juni 1881, å bostället hållits, och vid hvilken af synerätten resolverats på sätt
här ofvan uppgifvet blifvit.

Rev. Ber. 1SS3 angående Statsverket.

60

474 -

Efter omförmälandet häraf får direktionen, som, i saknad af fullständiga
verifikationer till domkapitlets redovisning, för närvarande icke är i tillfälle att
afgifva något bestämdt yttrande, huruvida och i hvad mån anmärkning mot domkapitlets
redovisning kan förefinnas, i underdånighet tillkännagifva att, äfven om
alla poster i redovisningen varda behörigen verificerade, det synes direktionen
ligga domkapitlet till last att, på sätt direktionen här ofvan antydt, hafva underlåtit
att hos Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om uppskof med
kassans rätt till ett års inkomst af kyrkoherdebeställningen i Häggums pastorat,
i synnerhet som domkapitlet af instrumenten öfver de hvart femte år å bostället
företagna ekonomiska besigtningar, hvilka skola till domkapitlet ingifvas, bort
hafva nogsam kännedom om det särdeles bristfälliga skick, hvari pastors hus vid
kyrkoherden Johanssons död sig befunno, samt domkapitlet följaktligen icke bort
sakna skäl att befara, det kyrkoherden Johanssons tillgångar möjligen skulle blifva
otillräckliga till betäckande af husrötan å bostället.

Riksdagens Revisorers anmälan, att någon berättelse icke blifvit dem tillstäld
från Presterskapets enke- och pupillkassa, får direktionen i underdånighet
genmäla dermed, att Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 16 September 1881,
enligt hvilket Eders Kongl. Maj:t anbefalt direktionen att tillsända Riksdagens
Revisorer pensionskassans räkenskaper, icke innehåller något föreläggande för
direktionen att till dem afgifva berättelse, hvarjemte direktionen får i underdånighet
upplysa, att direktionen för hvarje år till Riksdagens Revisorer aflemnar
den af pensionskassans egna revisorer afgifna berättelse öfver kassans förvaltning,
räkenskaper och tillgångar för det är, Statsrevisionen omfattar, och hvilken berättelse
innehåller allt hvad direktionen skulle hafva att uti dess särskilda berättelse
omförmäla.

Stockholm den 29 November 1883.

A. W. STAAFF.

A. SJÖDING. HJ. HOLMGREN. GUSTAF HAMMARSTEDT.

TH. STRÖMBERG.

Ludvig Kruse.

Kong!. Justeringsstyrelsens

underdåniga utlåtande.

Anbefald att afgifva underdånigt utlåtande med anledning af Riksdagens
Revisorers anmälan, att Justeringsstyrelsen ej ingifvit den genom nådiga cirkulären

den 14 Augusti 1841 och 13 Maj 1859 föreskrifna berättelse för år 1881, får
styrelsen, medgifvande den gjorda anmärkningens rigtighet, anföra, att då anmälan
tillförene ej gjorts öfver uraktlåtenhet i berörda afseende, styrelsen, såsom ett
jemförelsevis nytt verk, varit i okunnighet om sin skyldighet att enligt ett långt
före dess tillkomst utfärdadt stadgande afgifva berättelse, samt att den nu gjorda
, erinringen skall leda till rättelse för framtiden.

Stockholm den 12 November 1883.

L. A. FORSSMAN.

K. Lindéberg.

Styrelsens för Alnarps landtbruksinstitut underdåniga

utlåtande.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 19 sistlidne Oktober gifna nådiga
föreskrift, får styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut i underdånighet anföra, att
årsberättelse visserligen blifvit till Riksdagens Revisorer insänd, men att genom
ett förbiseende insändes berättelsen för år 1882 i stället för föregående års
berättelse.

Alnarp den 23 November 1883.

På Styrelsens vägnar:

C. BECK-FRIIS.

Hjalmar Nålborst.

Riksarkivariens

underdåniga utlåtande.

På nådig befallning, meddelad genom remiss den 19 sistlidne Oktober, får
jag härmed afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
anmärkning deröfver, att Riksarkivet varit bland de »verk och inrättningar, från
hvilka berättelser, icke blifvit innevarande års Statsrevisorer tillstälda».

— 476 —

Genom nådigt cirkulär af den 14 Augusti 1841 täcktes Kongl. Maj:t förklara
sig vilja vid början af hvarje statsrevision till Revisorerne öfverlemna de vid
föregången lämplig tid så val från Statskontoret som alla öfriga förvaltande verk
infordrade och till Kongl. Maj:t stälda underdåniga berättelser om tillståndet och
styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket.

Då en sådan berättelse aldrig blifvit från Riksarkivet infordrad, torde deruti
ligga eu förklaring, hvarför den genom det nådiga cirkuläret af den 13 Maj
1859 gifna föreskriften, att de från samtliga förvaltande verk hittills före hvarje
statsrevision infordrade berättelser skulle hädanefter, utan särskild erinran derom,
årligen före Juli månads utgång insändas, icke ansetts röra Riksarkivet, hvilket ej
heller, så vidt af dess diarier kan inhemtas, erhållit del af dessa tvenne Kongl. cirkulärbref.
Någon berättelse till Statsrevisionen har derför aldrig blifvit från Riksarkivet
aflemnad.

Den remitterade handlingen bifogas.

Stockholm den 27 November 1883.

CARL GUSTAF MALMSTRÖM.

Öfverbibliotekariens vid
Kongl. Biblioteket

underdåniga utlåtande.

I anledning af Statsrevisorernes anmärkning, att berättelse från Kongl.
Biblioteket icke blifvit innevarande års Statsrevision tillstäld, får jag, jemlikt Eders
Majestäts nådiga befallning, härmed afgifva underdånigt utlåtande.

Allt ifrån 1841 års nådiga kungörelse angående de förvaltande verkens åligganden
i och för revisionen af statsverkets styrelse och förvaltning har icke förrän
genom Eders Majestäts nådiga remiss af 19 Oktober 1883 för Kongl. Bibliotekets
styrelse blifvit kändt, att från den samma skulle till Riksdagens Revisorer ingifvas
någon berättelse. Väl har Kongl. Biblioteket fått del af nådiga cirkuläret den 16
Juni 1875 »angående afgifvande af räkenskapssammandrag till Riksdagens Revisorer»;
men då det samma innehåller påbud, att dessa sammandrag skulle »fogas till
berättelser», hvilkas afgifvande, mig veterligen, icke blifvit Kongl. Biblioteket ålagdt,
trodde jag nog vara gjordt för Revisionens upplysande om Kongl. Bibliotekets förvaltning
af under dess vård stående »del af statsverket» genom de af Kongl. Kammarrätten
årligen ingående räkenskaper, för hvarje år i en kortfattad hufvudredo -

477 —

görelse lemnande en öfversigt öfver inkomst och utgift, snarlik den, som af Riksdagens
Revisorer i deras berättelser införes. Jag stärktes så mycket mera i denna
föreställning, som Riksdagens Revisorer, då de 1872 mot 29 »verk och inrättningar»
anmärkt frånvaron af sådan berättelse, som enligt Kongl. cirkulärbrefven den
14 Augusti 1841 och den 13 Maj 1859 bort till Revisoreme öfverlemnas, icke bland
de felaktige uppräknat Kongl. Biblioteket.

Då Revisoreme emellertid nu, efter ytterligare 11 års förlopp, äfven rigtat
sådan anmärkning mot Kongl. Biblioteket, och jag jemväl erhållit kännedom om
hvad med begärda berättelse förstås, skall jag visserligen icke undandraga mig den
för mig hittills obekanta skyldigheten att icke blott genom Kammarrätten, utan
äfven genom Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement årligen låta en hufvudredogörelse
för Kongl. Bibliotekets statsverksförvaltning under närmast afslutade räkenskapsår
komma Riksdagens Revisorer till hända.

Stockkolm den 3 November 1883.

G. E. KLEMMING.

Kanslersembetets för Kongl.

Universitetet i Upsala i

underdåniga utlåtande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 19 sistlidne Oktober anbefalt
Kanslersembetet för universitetet i Upsala att efter vederbörandes hörande
inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning
vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1881 derom, att någon berättelse från Upsala universitet
icke blifvit Statsrevisionen tillstäld, har jag infordrat det Större akademiska konsistoriets
yttrande och får härjemte det samma öfverlemna med underdånig förklaring,
att jag för egen del till nämnda yttrande icke har något att tillägga.

Stockholm den 10 December 1883.

LOUIS DE GEER.

Carl Högberg.

- 478 -

Större konsistoriets
vid universitetet i Upsala

yttrande.

Till Kanslersembetet för Kong! Universitetet i Upsala.

Sedan, med anledning af nådig remiss, Kanslersembetet den 2 i denna månad
infordrat det Större konsistoriets yttrande öfver Riksdagens Revisorers anmärkning
vid granskning af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1881 derom, att någon berättelse från Upsala universitet
icke blifvit Statsrevisionen tillstäld, får det Större konsistoriet, efter inbemtande
af drätselnämndens yttrande, i ödmjukhet anföra, att det uti Kong! cirkuläret till
samtliga förvaltande verken den 14 Augusti 1841 förekommande stadgande, att till
Riksdagens Revisorer skola öfverlemnas så väl från Kongl. Statskontoret som från
alla öfriga förvaltande verk infordrade och till Kongl. Maj:t stälda underdåniga berättelser
om tillståndet och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af
statsverket, icke skäligen bör anses afse universitetet, samt att en dylik berättelse
tillförene icke heller afgifvits eller från universitetet infordrats, vid hvilket förhållande
det Större konsistoriet finner den uppkomna anmärkningen icke böra till
något vidare yttrande från universitetets sida föranleda.

Upsala den 24 November 1883.

På det Större konsistoriets vägnar:

C. Y. SAHLIN.

Kong!. Universitetets Rektor.

G. Eheroth.

Kanslersembetets för Kongl,

Universitetet i Upsala

underdåniga utlåtande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom remiss den 19 sistlidne Oktober anbefalt
Kanslern för universitetet i Upsala att efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att berättelse
från Karolinska mediko-kirurgiska institutet icke blifvit innevarande års Statsrevision
tillstäld, har jag infordrat yttrande af institutets lärarekollegium och får med öfver -

- 479 —

lemnande deraf samt med återställande af remissakten för egen del anföra, att jag
till berörda yttrande icke har något att tillägga.

Stockholm den 26 November 1883.

LOUIS DE GEER.

Carl Högberg.

Karolinska mediko-kirurgiska
institutets lärarekollegii

yttrande.

Till Kanslern för Upsala universitet och Karolinska
mediko-kirurgiska institutet.

Genom remiss af den 2 i denna månad har Karolinska mediko-kirurgiska
institutets lärarekollegium anmodats att afgifva yttrande i anledning af senast församlade
Statsrevisorers anmärkning, att berättelse från institutet icke blifvit innevarande
års Statsrevision tillstäld.

Då innevarande års statsrevision, redan före det lärarekollegiet erhöll berörda
remiss, var afslutad, anser lärarekollegiet den omförmälda anmärkningen
icke böra föranleda annat yttrande, än att lärarekollegiet för framtiden skall ställa
sig gällande föreskrifter i anmärkta hänseende till behörig efterrättelse.

Stockholm'' den 21 November 1883.

På lärarekollegiets vägnar:

STEN STENBERG.

Wilh. Beskow.

Kuratorernes öfver Kongl. och
Hvitfeldtska stipendiefonden

underdåniga utlåtande.

Med Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 19 sistlidne Oktober, hvilken
denna dag ankommit, hafva Kuratorerne öfver Kongl. och Hvitfeldtska stipendie -

— 480 —

inrättningen erhållit transsumt af Riksdagens Revisorers den 13 i samma månad
afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881, innefattande den anmärkning,
att någon berättelse från Kuratorerne icke blifvit innevarande år Statsrevisionen
tillstäld.

Kuratorerne, som det blifvit anbefaldt att häröfver afgifva underdånigt utlåtande,
få till följd häraf förklara, att då Kuratorerne den 31 Mars 1882 till Eders Kong!
Maj:ts och Rikets Kammarrätt, i enlighet med stadgandet i 35 § af Kongl. instruktionen
den 2 Juni 1876, insände räkenskapsböckerna öfver förvaltningen 1881afstipendieinrättningens
medel och Gustaf Schillers stipendiefond, hvarje af dessa räkenskaper
varit åtföljd af sådant särskildt, för Statsrevisionen afsedt sammandrag, som
är vordet föreskrifvet i Kongl. cirkulärbrefvet den 16 Juni 1875.

Göteborg den 1 November 1883.

ALB. EHRENSVÅRD.

GUST. DAN. BJÖRCK. F. M. COLLTANDER.

Joll. Uruseioitz.

Direktionens i sällskapet för
folkundervisningens
befrämjande

underdåniga utlåtande.

Anbefald att afgifva underdånigt utlåtande öfver en af Riksdagens Revisorer
vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1881 gjord framställning derom, att berättelse angående Folkundervisningssällskapets
normalskola icke blifvit till Revisionen aflemnad, får Direktionen
i sällskapet för folkundervisningens befrämjande i underdånighet anföra
följande.

Ej mindre ordalagen i Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 14 Augusti
1841 angående de åligganden, Indika i och för Revisionen tillkomma vederbörande
embets- och tjensteman i rikets förvaltande verk, jemfördt med nådiga cirkuläret
af den 13 Maj 1859, än ock den Rikets Ständers underdåniga framställning,
på hvilken det förstnämnda nådiga cirkuläret grundar sig, synas oförtydbart gifva

— 481 —

vid handen, att bland de förvaltande verk, för Indika föreskrifter sålunda utfärdats,
icke kunnat afses sällskapet för folkundervisningens befrämjande. Att detta
sällskap till understöd vid sin verksamhet allt sedan år 1830 åtnjutit ett statsanslag,
som användts till kostnaderna för den af sällskapet upprättade läroanstalt, af hvilka
kostnader för öfrigt omkring halfva beloppet bestrides af sällskapets egna tillgångar,
kan väl icke med skäl grundlägga en sådan uppfattning.

Så mycket säkrare anser direktionen denna sin åsigt vara den rigtiga, som
en liknande framställning gjordes redan af 1872 års Revisorer, men då icke föranledde
någon åtgärd.

Hvad emellertid angår det understöd af statsmedel, som sällskgpet uppbär,
skall direktionen, som årligen inlemnar sina räkenskaper i denna del till granskning
af Kammarrätten, icke underlåta att jemväl aflemna ett räkenskapssammandrag,
upprättadt i öfverensstämmelse med den vid Statsrevisionen begagnade uppställning.

Stockholm den 3 December 1883.

F. F. CARLSON.

CARL GUSTAF MALMSTRÖM. C. F. SMERLING.

L. A. WADNER. A. W. STAAFF.

ISIDOR SMEDBERG. FREDR. SANDBERG.

Ernst

A. TH. BRUHN
J. BOLINDER,
C. KASTMAN.

G. F. Olbers.

Kongl. Kommersekollegii

underdåniga utlåtande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, med öfverlemnande till Kommersekollegium af
transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse om den år 1883 verkstälda granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1881, genom nådig remiss anbefalt kollegium att, efter vederbörandes
hörande, afgifva underdånigt utlåtande i anledning deraf att, enligt berörda transsumt,
berättelse från tekniska skolan i Stockholm icke blifvit innevarande års Statsrevision
tillstäld, samt kollegium, till fullgörande af berörda nådiga befallning,

Bev. Ber. 1883 anyående Statsverket. (j]

— 482 —

anmodat styrelsen för nämnda skola att i anledning af hvad sålunda blifvit
anmärkt med sitt, till Eders Kongl. Maj:t stälda, underdåniga yttrande till kollegium
inkomma,

har skolstyrelsen uti den i anledning häraf till kollegium insända förklaring
i ämnet förmält, att styrelsens åliggande uti ifrågavarande afseende blifvit i följd
af vederbörande tjenstemans sjukdom förbisedt, hvarjemte vid samma förklaring
fogats styrkt afskrift af styrelsens till kollegium sistlidna år afgifna berättelse för
skolåret 1881—1882, äfven omfattande deri ekonomiska förvaltningen under räkenskapsåret
1881.

Med öfverlemnande af förberörda, från skolstyrelsen inkomna förklaring och
berättelse samt återställande af remissakten, får kollegium i underdånighet anföra,
att berättelser för ifrågavarande ändamål icke plägat till kollegium insändas, utan
deremot, enligt hvad anmäldt blifvit, af skolstyrelsen under föregående år omedelbart
ingifvits till Eders Kongl. Maj:ts Finansdepartement, för att Statsrevisionen
tillhandahållas.

Stockholm den 20 November 1883.

C. ER. WiERN.

S. J. STENBERG.

1. s.

A. It. Landström.

Styrelsens för Tekniska skolan i
Stockholm

underdåniga yttrande.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kommersekollegium till följd af nådig
remiss den 19 nästlidne Oktober infordrat styrelsens för tekniska skolan i Stockholm
underdåniga utlåtande i anledning deraf, att Riksdagens senast församlade
Revisorer uti afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsvei''kets jemte
dertill börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1881 upptagit
tekniska skolan bland de verk och inrättningar, från hvillca berättelser icke blifvit
Statsrevisionen tillstälda, får skolstyrelsen, med erkännande att dess åliggande uti
ifrågavarande afseende blifvit i följd af vederbörande tjenstemans sjukdom förbisedt,
härmed i underdånighet öfverlemna styrkt afskrift af sin till Kommerse -

— 483

kollegium sistlidna år afgifna berättelse för skolåret 1881—1882, äfven omfattande
den ekonomiska förvaltningen under räkenskapsåret 1881.

Stockholm den 14 November 1883.

G. R. DAHLANDER.

ALF BJÖRKMAN. C. A. ÅNGSTRÖM. G. SALOMAN.

AV. HOFFSTEDT. GUSTAF UPMARK.

Aug. Alströmer.

Direktionens öfver Veterinärinstitutet
i Stockholm

underdåniga utlåtande.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kong], Maj:ts nådiga befallning, genom
remiss af den 19 sistlidne Oktober, att inkomma med utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers gjorda framställning derom, att vid verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1881 funnits, att berättelse från veterinärinstitutet icke blifvit innevarande
års Statsrevision tillstäld, får direktionen öfver institutet, med remisshandlingarnes
återställande, underdånigst anföra, att sådan berättelse nu blifvit
institutets räkenskap för förstnämnda år bilagd, men hädanefter skall inom behörig
tid jemväl varda direkt till Eders Kongl. Maj:t insänd.

Stockholm den 6 December 1883.

C, M. BJÖRNSTJERNA.

EDV. EDHOLM. AXEL ODELBERG.

A. A. G. v. ROSEN. C. J. LJUNGGREN.

Axel von Heijne.

- 484

Direktionens öfver veterinärinrättningen
i Skara

underdåniga utlåtande.

Till åtlydnad af nådig befallning i remissresolution den 19 sistlidne Oktober,
tecknad å ett transsumt af Riksdagens Revisorers den 15 Oktober 1883 afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, får direktionen öfver veterinärinrättningen i Skara härigenom afgifva
underdånig förklaring i anledning af Revisorernes anmälan, att någon berättelse
från veterinärinrättningen icke blifvit Revisorerne tillstäld.

Enligt hvad Revisorernes berättelser för föregående år gifva vid handen hafva
särskilda, för Revisorerne afsedda berättelser från veterinärinrättningen då icke varit
till dem öfverlemnade; och enär sådant allt hittills lemnats utan anmärkning, har
direktionen trott sig kunna antaga, det veterinärinrättningen icke vore att hänföra
till sådana verk och inrättningar, hvilka hafva att afgifva »berättelser om tillståndet
och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket», helst
någon föreskrift derom icke finnes meddelad i det för inrättningen gällande reglemente.
Om emellertid denna uppfattning är origtig, skall direktionen icke underlåta
att hädanefter årligen till Eders Kongl. Maj:t inkomma med sådan berättelse,
som kan till Riksdagens Revisorer öfverlemnas.

Skara den 9 November 1883.

C. A. SJÖCRONA.

A. F. BECKMAN. A. J. WÄSTFELT. B. MÖRCKE.

G. V. Hofling.

Kongl. Musikaliska akademiens

underdåniga utlåtande.

Sedan Eders Kongl. Maj:t den 19 sistlidne Oktober förständigat Musikaliska
akademien att inkomma med förklaring i anledning af Riksdagens Revisorers i
berättelse af den 13 i samma månad gjorda anmärkning, att akademien icke tillstält
Revisorerne någon berättelse för revisionsåret 1881, får akademien härmed i
underdånighet anföra, att akademien, som, så vidt tillgängliga handlingar upplysa,
icke erhållit del af nådiga cirkuläret den 13 Maj 1859, icke ansett sig inbegripen

485 —

bland de verk, som deruti äfses, helst inga särskilda berättelser före nyssnämnda
cirkulärs utfärdande blifvit, efter hvad synes, akademien affordrade, utan har
akademien ansett det sammandrag af räkenskaperna, som jemlikt nådiga cirkuläret
den 16 Juni 1875 blifvit Kammarrätten tillstäldt, vara i här berörda hänseende tillfyllestgörande.
Akademien har emellertid låtit upprätta och till Eders Kongl.
Maj:ts Finansdepartement inlemna en redogörelse för senast förflutna året. Remisshandlingarne
återställas.

Stockholm den 29 November 1883.

F. A. DAHLGREN.

n. v. Preses.

Vilhelm Svedbom.

Direktionens öfver Allmänna
institutet för döfstumma

underdåniga utlåtande.

Genom nådig remiss af den 19 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t
meddelåt direktionen öfver allmänna institutet för döfstumma nådig befallning
att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers i
revisionsberättelsen för år 1881 gjorda framställning, att bland de verk och inrättningar,
från hvilka berättelser icke blifvit innevarande års Statsrevision tillstälda,
äfven varit allmänna institutet för döfstumma; och får, med remisshandlingens
återställande, direktionen, till åtlydnad af högst berörda nådiga befallning, i underdånighet
anföra, att den af Riksdagens Revisorer ifrågasatta berättelsen angående
institutet skall hädanefter årligen af direktionen afgifvas.

Stockholm den 7 December 1883.

GUST. af UGGLAS.

K. J. BERG. '' C. J. MEI.JERBERG.

A. W. STAAFF.

C. A. Westerstrand.

— 486

Direktionens öfver Kongl.

Institutet för blinda

underdåniga utlåtande.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom remiss af den 19 sistlidne
Oktober direktionen öfver institutet för blinda meddelade nådiga befallning att
inkomma . med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers i revisionsberättelsen
för år 1881 gjorda framställning, att bland de verk och inrättningar,
från hvilka berättelser icke blifvit innevarande års Statsrevision tillstälda,
äfven varit institutet för blinda, får direktionen i underdånighet anföra, att den
af Riksdagens Revisorer ifrågasatta berättelse angående institutet skall hädanefter
årligen afgifvas.

Stockholm den 3 November 1883.

GUST. af UGGLAS.

V. TEMPELMAN. L. A. WADNER.

C. A. Westerstrand.

Direktionens öfver läroanstalten
i Vadstena för öfver
ånga döfstumma

underdåniga utlåtande.

I anledning af Riksdagens Revisorers derom gjorda framställning, att. berättelse
för år 1881 från läroanstalten i Vadstena för öfverårig^, döfstumma icke
blifvit innevarande års Statsrevision tillstäld, har Eders Kongl. Maj:t i nåder befall
direktionen att inkomma med underdånigt utlåtande deröfver; och får direktionen
på grund deraf afgifva följande förklaring.

Direktionen har årligen till Kongl. Ecklesiastikdepartementet insändt redogörelse
öfver anstaltens verksamhet. Äfven för läsåret 1881—1882 är en sådan
redogörelse insänd, deri anstaltens ekonomi för år 1881 också är framstäld; men
ehuru så skett, och som vi, derigenom att redogörelsen för det anmärkta året

487 —

är tryckt, äro i tillfälle dertill, så vidfoga vi härlios ytterligare 2 exemplar af
den samma.

Vadstena den 8 November 1883.

A direktionens för läroanstalten i Vadstena för öfveråriga döfstumma vägnar:
C!. V. CHARLEVILLE.

E. A. Zotterman.

Direktionens öfver läro
anstalten i Skara för öfveråriga
döfstumma

underdåniga utlåtande.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, gifven
genom remissresolution af den 19 sistlidne Oktober, får Kongl. Direktionen öfver
läroanstalten i Skara för öfveråriga döfstumma härmed afgifva det utlåtande, att,
derest Eders Kongl. Maj:t i nåder finner lämpligt ålägga direktionen att tillställa
Statsrevisionen berättelse för anstaltens verksamhet under år 1881, direktionen
icke ser något hinder möta för fullgörandet af eu sådan befallning.

Skara den 7 November 1883.

A. F. BECKMAN.

A. H. TENGSTRAND.

C. J. NEUMAN.
Fredrik Nordin.

Direktionens öfver läroanstalten
i Bollnäs för öfveråriga
döfstumma

underdåniga utlåtande.

Så vidt det på Kongl. Direktionen för statens döfstummeanstalt för öfveråriga
döfstumma i Bollnäs beror, att berättelser öfver ifrågavarande anstalt icke blifvit

— 488 —

Riksdagens Revisorer tillstälda, så vill Kong!. Direktionen, så vidt på henne ankommer,
vidtaga de åtgärder, som äro angelägna för att ett sådant tillställande må
i behörig ordning ske.

Strengnäs den 7 December 1883.

På Kongl. Direktionens vägnar:

G. L. COLLINDER.

v. ordförande i Kongl. Direktionen för statens döfstummeinstitut i Bollnäs.

Direktionens öfver Drottninghuset underdåniga

utlåtande.

I nådig remiss af den 19 sistlidne Oktober har direktionen öfver Drottninghuset
fått sig anbefaldt att afgifva underdånigt utlåtande i anledning deraf att
Riksdagens Revisorer, på sätt remissen bilagdt transsumt af revisionsberättelsen
för år 1881 utvisar, upptagit Drottninghuset bland verk och inrättningar, från hvilka
berättelser icke blifvit innevarande års Statsrevision tillstälda.

Till åtlydnad af berörda nådiga befallning får direktionen upplysa, att direktionen
aldrig fått sig ålagdt att afgifva eller afgifvit någon annan, för Riksdagens
Revisorer afsedd berättelse än den, som innefattas uti de årligen till Kammarrätten
insända räkenskaperna, hvilka, efter hvad direktionen tror sig veta, varit för Revisorerne
tillgängliga.

Stockholm den 19 November 1883.

AUG. ÖSTERGREN.

EV. BERGMAN. V. TEMPELMAN.

J. C. BECKMAN. A. W. STAAPF.

F. W. Gahn.

— 489 —

Kongl. Direktionens öfver
allmänna barnhusinrättningen
i Stockholm

underdåniga utlåtande.

I nådig remiss den 19 Oktober 1883 har Eders Kongl. Maj:t anbefalt.
direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen i Stockholm att inkomma med
underdånigt utlåtande öfver ett remissen bilagdt transsumt af Riksdagens Revisorers
den 13 Oktober 1883 afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1881, enligt hvilket transsumt Stockholms allmänna barnhus skulle vara bland de
verk och inrättningar, från hvilka berättelser icke blifvit innevarande års Statsrevision
tillstälda.

Till åtlydnad häraf får direktionen underdånigst anföra, att någon försummelse
i berörda hänseende icke ligger direktionen till last, enär i fråga om meddelandet
af besked om barnhusinrättningens förvaltning och ekonomiska ställningför
år 1881 tillgått alldeles på samma sätt som under alla föregående år, eller att
Riksdagens Revisorer hållits till hända exemplar af den utaf direktionen för hvarje
år till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om inrättningens förvaltning och
ekonomiska ställning, hvilken berättelse alltid åtföljts af en utaf barnhusets kamrerare
upprättad och af honom underskrifven så kallad kapitalräkning, upptagande,
å ena sidan, barnhusets balanserade tillgångar från föregående år, inkomster under
löpande året och de till påföljande år balanserade skulder samt, å andra sidan,
balanserade skulder från nästföregående år, utgifter under löpande året och de till
nästpåföljande år balanserade tillgångar; och att föregående årens Statsrevisorer städse
utan anmärkning åtnöjts med det räkenskapsutdrag, som i sammanhang med barnhusets
vanliga årsberättelse sålunda hittills aflemnats.

Stockholm den 8 November 1883.

BRÅKENHIELM.

FR, GRANSTRÖM. HUGO FÅHR/EUS. H. HUSBERG. MAGNUS ISöEUS.

A. W. STAAFF. G. M. ROSENBERG.

A. J. Lagercrantz.

Rev Ber. 1883 angående Statsverket.

62

- 490 -

Styrelsens för statens
jernvägstrafik

underdåniga utlåtande.

Med anledning af nådig remiss rörande det i Riksdagens Revisorers berättelse
om granskningen af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1881 anmärkta förhållandet, att någon berättelse
icke blifvit från statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar tillstäld Revisionen,
får Styrelsen för statens jernvägstrafik härhos i underdånighet öfverlemna det från
direktionen för pensionsinrättningen infordrade underdåniga utlåtandet samt återställa
det nådigst remitterade transsumtet af Revisionens berättelse.

Stockholm den 6 December 1883.

C. O. TROILIUS.

C. Löfman.

Direktionens för statens jernvägstrafiks
pensionsinräitning

underdåniga utlåtande.

Sedan direktionen för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning genom
Styrelsen för statens jernvägstrafik erhållit del af Eders Kongl. Maj:ts i remiss
af den 19 Oktober gifna nådiga befallning att afgifva underdånigt utlåtande öfver
den i Riksdagens Revisorers berättelse af den 13 Oktober 1883 gjorda anmärkning,
att berättelse icke blifvit afgifven till innevarande års Statsrevision från statens
jernvägstrafiks pensionsinrättning, får direktionen i underdånighet anföra:

att direktionen ej mindre innevarande år än alla de föregående åren sedan
pensionsinrättningens stiftande stält sig till efterrättelse den i § 33 af det för pensionsinrättningen
den 6 September 1872 utfärdade och den 3 November 1882 förnyade
nådiga reglementet gifna föreskriften att »hvarje år till de af Riksdagen
för statsverkets granskning förordnade Revisorer öfverlemna pensionsinrättningens
afskräde räkenskaper», och aflemnade till Revisorerne den 16 sistlidne Augusti
nämnda räkenskaper för år 1881, hvilka till direktionen återstäldes efter det Revisorerne
sig åtskilt; samt

att berättelser öfver pensionsinrättningens förvaltning afgifvas icke af direktionen
utan, på sätt § 28 i åberopade nådiga reglemente föreskrifver, af pensionsinrättningens
fullmäktige vid deras hvart annat år inträffande lagtima möten;

— 491

och får direktionen på samma gång, med anledning af Revisionens anmärkning,
härjemte underdånigst bifoga ett tryckt exemplar af den underdåniga berättelse
fullmägtige vid senast hållna lagtima möte den 29 Juni 1882 till Eders Kong!.
Maj:t afgifvit öfver statens jernvägstrafiks pensionsinrattnings samt enke- och pupillkassas
förvaltning under åren 1880 och 1881.

Stockholm den 6 November 1883.

C. LÖFMAN.

V. von der LANCKEN.
CHR. L. MEULLER.

LUDVIG TIBELL.
J. H. LUNDBERG.

I). Kruhs.

Register.

A.

Revisions-

berättelsen.

Utlåtandet.

Afvittringar och skiften ............................................................

Sid

. 121.

Akademien, Svenska ..............................................................

»

236.

423.

» Vetenskaps-............................................................

»

246.

425.

» Vitterhets-, historie- och antiqvitets- ..................

»

254.

430.

» för de fria konsterna ...........................................

»

261.

442.

» Landtbruks- ...........................................................

»

122.

» Musikaliska ............................................................

»

272.

484.

Aktoratsråkning, Kammarrättens .............................................

»

153.

Allmänna b ev äring sfonden .........................................................

»

42.

Älnarps landtbruksinstitut........................................................

»

126.

475.

Amiralitetslcrigsmanshassan........................................................

»

301.

Årfprinsens palats......................................................................

»

4.

356.

Arméförvaltningen...................,..................................................

»

31.

369.

Arméns pensionskassa..................................................................

»

298.

B.

Barnbördshus et, allmänna .........................................................

»

232.

Barnhus, Stockholms allmänna...............................................

»

287.

489.

Barnhusfonden, allmänna .........................................................

Beklädnadsdirektionernas vid indelta regementena redogörel-

»

284.

ser; sammandrag af .....................................................

»

40.

Beklädnadsfonderna vid indelta roterade infanteriet ............

Beväringsbehlädnadsdirektionernas redogörelser; samman-

»

42.

drag af ..........................................................................

. »

41.

jBeväringsbéklädnadsfondema................................................

»

42.

B ev äring sfonden, allmänna........................................................

»

42.

— 493 -

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond...

Bibelkommissionen...................................................

Biblioteket, Kong!. ...............................................

Blinda, Kong], institutet för ...............................

Bollnäs, läroanstalt för öfveråriga döfstumma i

Borås tekniska läroverk.......................................

Brienen, van, E., kansliråd .................................

Bränvinslcontrollbyrån............................................

Båda, skogsskolan å .............................................

Revisions berättelsen.

Utlåtandet.

Sid. 42.

» 292.

187. 476.

» 277. 486.

» 278. 487.

» 220.

363.

. » 177.

175.

C.

Centralinstitutet, gymnastiska ...........................

...................... » 221.

420.

Chalmerska slöjdskolan.......................................

........................ » 220.

Civildepartementet....................................

........................ » 80.

394.

Civilstatens pensionsinrättning

........................ » 294.

D.

Danielslund, skogsskolan vid

175.

Danviks hospital .........................................................

.............. » 284.

453.

Domkyrkorna ...............................................................

............... » 290.

Domänstyrelsen .......................................................

» -

396.

Drottningholms slott......................:........................

.............. » 6.

354, 357.

Drottninghuset..............................................................

............... » 280.

488.

Döfstumma, allmänna institutet för.................*......

............... » 275.

485.

» öfveråriga; läroanstalterna för..............

.............. » 278.

486.

E.

Ecklesiastikdepartementet ..........................................

.................. » 182.

416.

Ekonomiska kartverket ...........................................

.................. » 91.

Elementarlärarnes pensionsinrättningar....................

.................. » 309.

Elementarskolan, nya...............................................

................. » 200.

— 494

Revisions berättelsen.

Utlåtandet.

En per mille-fonden

Sid. 42.

Eskilstuna tekniska läroverk

» 220.

Eiverlöf Fr., fortifikationsbefälhafvare...............................

» -

388.

F.

Finansdepartementet

» 139.

408.

Finansdepartementets byrå för kontrollen å tillverknings-

af gifter.....................................................

» 177.

Folkskolelärareseminarium för qvinliga elever

» 200.

Follcskolelärarnes pensionsinrättningar

» 311.

Folkundervisningen

» 214.

Folkundervisningens normalskola

» 216.

480.

Fonder, af Statskontoret förvaltade....

» 42.

Fria konsternas akademi

» 261.

442.

Fångvårdsstyrelsen ...................................

» 24.

Förenade mötespassevolansfonden

» 42.

0.

Garnisonssjukhuset, allmänna ....

» 58.

Gefle navigationsskola..................................

» 79.

Gefleborgs län, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

» -

395.

General-landtmäterikontoret....................

» 88.

General-poststyrelsen........................................

» 157.

408.

Generalstabens topografiska arbeten .....................

» 53.

General-tullstyrelsen ...........................................................

» 164.

Geologiska undersökningar; anslag för fortsättning af

» 137.

Gripsholms Kongl. lustslott............................

» 9.

Gymnastiska centralinstitutet ...................

» 221.

420.

Göta hofrätt .

» 21.

Göteborgs domkyrka

» 290.

» navigationsskola .........................................................

» 79.

H.

Haga lustslott....................

Handels- och sjöfartsfonden

12. 354, 360.

136.

— 495 —

Handelsflottans pensionsanstalt.................

Hernösands domkyrka.....................

» navigationsskola....................

Hof- och slottsstaterna .............

Hofrätt, Göta
» Svea

» Skåne och Blekinge

» Krigs Hospitals-

och barnhusfonden, allmänna
Hufvudtitéln, första

» andra...........

» tredje............

> fjerde..............

» femte..........

» sjette.........

» sjunde

» åttonde

» nionde

Hunneberg, skogsskolan å
Hvit fleldtska stipendiefonden

Revisions berättelsen.

Sid. 1304.

» 290.

» 79.

» 3.

» 21.

» 20.

22.

» 23.

» 284.

» 3.

17.

26.

» 31.

» 59.

» BO.

» 139.

* 182.

294.

>• 175.

» 210.

I.

Indragningsstaterna, pensions- och
Invalidfond, beväringsmanskapets
Invalidhusf ''onden.

» 294.

42.

> 42.

J.

Jemtlands roteringskassa
Jernvägsbyggnader, statens
Jernvägstrafik, statens

Jemn äg strafiks, statens, pensiousinrättningar
Justering sstyr elsen
Justitiedepartementet
Justitiekanslersembetet

» 58.

» 104.

» 111.

» 305.

90.

» 17.

» 19.

Utlåtandet.

466.

354.

354,

363.

363.

369.

460.

394.

408.

416.

469.

479.

469.

404, 490.
490.
474.
363.
363.

496 —

USUSS.

Justitierevisionen........................................

Jönköpings regemente, chefsembetet vid

K.

Kalmar domkyrka......................................................................:

» navigationsskola ...........................................................

Kammarkollegium.......................................................................

Kammarrätten...........................................................................

Kammarrättens aktoratsräkning ................................................

Karlshamns navigationsskola.....................................................

Karlstads domkyrka..................................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet .................................

Kartverket, ekonomiska ............................................................

» geologiska ..............................................................

Komitéer, kostnader för ...........................................................

Kommersekollegium ....................................................................

Kongl. Biblioteket........................................................................

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden .................................

Konsistorierna.............................................................................

Konsistorium i Göteborg..........................................................

» i Hernösand.......................................................

» i Kalmar .........................................................

» i Karlstad............................................................

» i Linköping .......;.................................................

» i Lund................................................................

» i Skara................................................................

» i Stockholm ....................................................

» i Strengnäs ........................................................

» i Upsala ...................................................■.........

» i Vesterås ...........................................................

» i Yexjö...............................;................................

» i Visby...............................................................

Kontrollverket ......''...................................................................

Kopparbergs län, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i ........

Krigshofrätten ..............................................................................

Krigsskolan ..............................................................................

Kronoräkenskaper, Stockholms stads, och länens landsböcker

Sid. 18.

» — 383.

»

290.

»

79.

465.

»

140.

»

152.

»

153.

»

79.

»

290.

»

209.

479.

»

91.

»

137.

»

322.

»

82.

481.

»

187.

476.

» •

210.

479.

»

190.

»

19G.

»

198.

»

196.

»

196.

»

190.

»

194.

»

192.

»

198.

»

192.

»

190.

»

192.

»

194.

»

198.

»

150.

»

400.

»

23.

»

55.

392.

»

98.

395

— 497

L.

Revisions-

berättelsen.

Utlåtandet.

Lagerheim, A., kabinettssekreterare

Sid. —

366.

Lcmdsb ocker, länens

» 98.

395.

Landtbruksakademien

» 122.

Landtbruksinstitut, Ultuna

» 124.

» Alnarps

/

» 126.

475.

Landtförsvarsdepartementet

» 31.

369.

Landtmäterikontor et...

» 88.

Lifregementets dragonkår, sekundchefsembetet vid

» -

378.

Linköpings domkyrka

» 290.

Lotsstyrelsen ...

» 75.

468.

Lunds domkyrka

» 290.

» universitet ...

» 206.

,416.

Lustslotten, Kongl.

» 6.

354.

Länsräkenskaperna, sammandrag af

» 98.

395.

Lärarinneseminarium

» 212.

Läroverken

190.

t

M.

Malmö navigationsskola

» 79.

465.

» tekniska läroverk

» 220.

Manufakturförlag slånefonden

» 147.

Mariestads s. k. domkyrka...

» 290.

Marinförvaltningen

» 59.

460.

Medicinalstyrelsen

» 224.

Militieboställsfonden

,

» 42.

Morsing, G., distriktsadjutant...........

» -

402.

Musikaliska akademien

» 272.

484.

Myntverket

» 148.

Mötespassevolansfonden, förenade

N.

» 42.

Nationalmuseum

» 188.

Naturhistoriska riksmuseum

» 246.

426.

Navigationsskolorna

» 79.

465.

Rev. Ber. 1883 angående Statsverket.

498 -

Revisions berättelsen.

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond ...................................... Sid. 42.

Norrköpings tekniska läroverk.........................,....................... » 22,0.

Nya elementarskolan i Stockholm ........................................ » 200.

Nya varfvets församling, skolrådet.......................................... » —

0.

Omberg, skogsskolan å............................................................... » 175.

P.

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande..........''......... » 42.

Pensionsanstalt, handelsflottans ................ » 304.

Pensionsfond, beväringsmanskapets.......................................... » 42.

Pensionsinrä''ilningar, civilstatens ............................................ » 294.

» elementarlärarnes................................... » 309.

» folkskolelärarnes .................................... » 311.

» statens jernvägstrafiks .......................... » 305.

» telegrafverkets.......................................... » 308.

Pensionskassa, arméns .............................................................. » 298.

Pensions- och indragningsstaterna............................................ » 294.

Postverket .................................................................................... » 157.

Presterskapets enke- och pupillkassa ....................................... » 313.

R.

Reservationer................................................................................. » 351.

Riddarholmskyrkan .................................................................... » 156.

Rikets ekonomiska kartverk......................................................... » 91.

Riksarkivet.................................................................................. » 185.

RiksmarskaTksembetet........................................ » —

Riksmuseum, naturhistoriska...................................................... » 246.

s.

Sammandrag öfver samtliga allmänna verks och inrättningars
tillgångar och skulder .......................................... » 316.

Utlåtandet.

463.

490.

469.

408.

469.

475.

354.

426.

— 499

Revisions berättelsen.

Seminarium för bildande af lärarinnor......

Sid.

212.

Serafimerlasarettet.........

»

282.

Sillre, skogsskolan å

»

175.

Sjöfartsfonden ...

»

136.

Sjöförsvarsdepartementet....

»

59.

Sjökartekontoret

»

73.

Sj oterigsskolan

»

72.

Sjömätningar..........

»

73.

Skara domkyrka

»

290.

» läroanstalt för öfveråriga döfstumma

»

278.

.» veterinärinrättning...

»

235.

Skiften och afvittringar

»

121.

Skogsinstitutet

»

174.

Skog sskolorna ...

»

175.

Skogsstyrelsen

»

168.

Skånska ho fr ätten

»

22.

Slottet, Kongl., anslag till reparationer å

»

3.

Smalands husarregemente, chefsembetet vid

»

Statens jernvägsbyggnader

»

104.

» järnvägstrafik

» ■

in.

Statistiska tabellkommissionen

»

86.

Statskontoret

»

142.

Statskontorets fonder

»

42.

Stockholms allmänna barnhus....

»

287.

» navigationsskola

»

79.

» slott, anslag till reparationer å

»

3.

» » » » brandväsendet och yttre lyshåll-

ningen å.......................................

»

4.

» stads kronoräkenskaper och länens landsböcker

»

98.

» » läroverks byggnadsfond

»

200.

» » undervisningsverk...

»

198.

» tekniska skola

»

220.

Strengnäs domkyrka

»

290.

Strömsholms slott

»

14.

Strömstads navigationsskola

»

79.

Stuteriöfv erstyr elsen och stuterierna

»

129.

Stämpelpapper suppbörden

»

148.

Svartsjö slott....

6.

Utlåtandet.

460.

487.

484.

356.

382.

404, 490.

454.

489.

356.

356.

395.

482.

354.

467.

376.

354, 357.

0

500

Revisions berättelsen.

Utlåtandet.

Svea hofrätt

Sid.

20.

Svenska akademien....

»

236.

423.

Södermanlands regemente, chefsembetet vid

»

385.

T.

Tabellkommissionen, statistiska ...

»

86.

Teatrarne, Kongl. ...

»

178.

414.

Tekniska högskolan

»

217.

Tekniska skolorna

»

220.

482.

Telegrafverket

»

162.

Telegrafverkets pensionsinrättningar

»

308.

Tierp, skogsskolan å

»

175.

Tillgångar och skulder, allmänna verks; sammandrag af ..

»

316.

Tiltverkningsafgifter; byrån för kontrollen å

»

177.

Topografiska arbeten, generalstabens

»

53.

Tvosspassev olansfonden ........................................................

»

42.

Trädgårdsföreningens elevskola...

»

128.

Tullverket

»

164.

u.

Ulriksdals Kongl. lustslott ...

»

10.

354, 359.

Ultuna landtbruksinstitut

»

124.

Universitet, Upsala

»

203.

477, 478.

» Lunds

»

206.

416.

Upsala domkyrka...

»

290.

Utrikesdepartementet.................................................

»

26.

363.

V.

Vadstena krigsmanshusfond

»

42.

» läroanstalt för öfveråriga döfstumma

»

278.

486.

Vesterviks navigationsskola....................,.................

»

79.

Vesterås domkyrka........

»

290.

— 501

Rivisions berättelsen.

Vetenskapsakademien

.. Sid.

246.

Veterinärinrättningen i Skara

»

235.

Veterinwrinstitutet

»

233.

Vexjö domkyrka

»

290.

Visby »

»

290.

». navigationsskola

»

79.

Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien

»

254.

Volontär vakans fonden

»

42.

Väg- och vattenbyggnader, styrelsen för

»

101.

• •
O.

Öfverintendentsembetet................ •». 154.

Öfveråriga döfstumma, läroanstalter för ................................. » 278.

Ofverståthållareembetet .............''................................................. '' » 94.

Öfverståthåttareembetets depositionsmed el................................. » 96.

Örebro tekniska läroverk ......................; » 220.

Utlåtandet..

425.

484.

483.

430.

399.

486.

Rättelser:

30 rad 4 nedifr. står: Armfelt läs

415 » 7 uppifr. » ärendet »

449 » 7 nedifr. » till i medeltal »

» » 8 » » till omkring »

Ahnfelt.
i ärendet,
i medeltal
omkring.

Tillbaka till dokumentetTill toppen